# ID: svediakorp-gov1770
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 57,742
# sentences: 1,857
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 8 Juni,
helst vara kunde, försälja och uppköpa, skulle han
hafva sig sjelf att skylla, om honom blefve ifråntaget
allt det gods han medförde, och han derjemte
till böter fälldes. Nu, ehuruVnäraf synes
följa, sorn skulle Borås-Boernes Besehandel: icke
sträcka sig, hvarken till upphandling, vid Gårdfariresor,
af annat, än allmogens i närmaste trakten
omkring Staden slöjdade arbeten, eller annan
försäljning af sädarta tillverkningar, än i
öppna Bodar och Stånd uti Städerna och vid
Marknaderna på Landet; så har likväl deras ReSehandel,
mera genom vanan och tiden, än genom
någon särskildt uttrycklig Lag, ater blifvit
så utvidgad, att de ansetts äga rätt att allmogens
tillverkningar, jemte sina egna, föryttra gård ifrån
gård, både i Städer och på Landet, och uti
manga af dé särskildta Resolutioner, sorn efter
1640 utkommit, dels uppå inlupna klagomål öfver
Borås Borgerskaps fortfarande Landsköp, dels
ock uppå deras egna ofta förnyade ansökningar
om stadfästelse af Privilegierna, förekommer
val den mening, som skulle desse Borgare
verkligen, efter äldre författningar, ännu ägt
ofvannämnde vidsträckta Gård-farihandels-rätt,
vid hvilken de derföre, och tillika med afseende
stundom å den dubbla Tull de erlade och
stundom i de af dem, i följd af deras förvärfyade
förmögenhet, Riket under krigstider gjorde
tjenster, ansetts böra bibehållas; men denna
handelsrättighet lärer icke, så vidt Utskottet kunnat
inhämta, till sin verkliga egenskap, böra vara
vidsträcktare, än 1640 års Kongl. Bref utstakar
-
303
Den 8 Juni.
kar: hvad ater redan den före i5oo:talet anlagde
Staden Bogesund, eller nu mera Ulricehamn, beträffar,
så har denna Stad först genom Kongl. .Resolutionen
den 25 Augusti 1743 undfått rätt
att, lika med Borås, njuta en fri Gårdfari-, Oxeoch
Victualie-handel, de Köpings- och Marknadsplatser
undantagne, hvarpå vissa Städer särskildt
voro priviligerade , och sedan, genom Kongl.
Brefvet den 15 Februari 1803, fått lika rättighet
med Borås, till upphandling och försäljning af de
flerehanda väfnader och tillverkningar, som den
på Gårdfarihandel privilegierade Westgötha-Allmogen
förfärdigade.
Att bägge slagen Gårdfarihandel, nemligen,
bade den som af Städernes och den som af Bandets
invånare ulöfvas, i högsta grad blifvit missbrukad
och såmedelst tillskyndat JR i ket betydlig
skada och olägenhet, är en så allmänt känd sanning,
att Utskottet tror sig icke behöfva att delta
förhålande med mera än få ord omnämna.
En obehaglig erfarenhet har nogsamt ådagalagt ,
att det stora antal Gårdfarihandlande, som årligen
går omkring i Landet, sysselsätter sig vida
mindre med försäljning af deras hemorts tillverkningar
och slöjdeproducter, än med kringspridande
af,en mängd utländska öfverflöds- och grannlåtsvaror,
hvarigenom yppigheten hos den arbetande
Folk Classen underhålles och tiilökas. Åtskilliga
allvarsamma controllör emot Gårdfarihandel^
missbruk hafva väl tid efter annan, isynnerhet
under de senare åren, blifvit stadgade,
men
Den 8 Juni.
3°3
men de hafva icke kunnat åstadkomma åsyftad
verkan; isynnerhet derföre, att dels ett utöfver
behofvet och tillgången på egna slöjdeproducter
allt för långt utsträckt antal fått af allmogen från
Elfsborgs Län utgå, och dels de så kallade Contingent-Borgare
uti Borås och Ulricehamn, jemte
de derifrån utsände Handelsdrängar, ofta blifvit
förpassade till Gårdfarihandels-resöf på mycket lång
tid hvarje gång, stundom ända intill Ett år, samt
genom deras vidstäckta, den Borgerliga rörelsen
åtföljande, handelsförmoner, jemte den Borås
Borgerskap tillhörande rättighet att besöka utrilies
orter, lättare kommit i tillfälle att drifva
handel med Eurendrägerivaror och utländskt
kramgods. Men, för att kunna hindra och afböja
alla sådana högst skadliga missbruk och oordningar,
är angeläget, att nya och tillökade inskränkningar
uti friheten för Gärdfarihandelns
utöfning göras; och, hvad först angår Borås och
Ulricehamns Borgares Beserättigheter; så anser
Utskottet sig böra vördsamligen tillstyrka, att denna
handeslrätt bringas till den beskaffenhet, som
med dess genom Eörfatlningarne bestämde primitiva
ändamål instämmer, och följaktligen till
fullkomlig enlighet med stadgandet uti 1840 års
Kongl. Bref, så att dessa Städers Borgare och Invånare
allvarsamligen förbjudas att med några
varor af hvad beskaffenhet som helst resa genom
Uandet ifrån gård till gård att köppslaga; hvaremot
hvar och en af nyssnämnde Städers handlande,
hvilken uti Staden, der harr Burskap äger,
håller Öppen Bod, lärer böra äfven framgent
-
304
Den 8 Juni.
gent få vara bibehållen vid deta genom åtskilliga
Kongl. Resolutioner gifna rättighet, att få uti
hvilken eller hvilka af Rikets öfriga Städer, sorn
han det astundar, hafva öppen handelsbod och
derstädes försälja sådana varor och slöjde producter,
sorn i Rotas och Ulricehamn eiler trakten
deromkring tillve'rkas, äfvensom ätt dessa Varor
till försäljning utbjuda å alla Frimarknader i Riket.
Eh rättighet, vida större än någon annan
af Rikets Städer får begagna; dock att Rass till
dessa Maknadsresor ej må för hvarje gång vara
gällande längre än 3:ne månader; och icke utfärdas
till andra än sådana, sorn, efter fullgjord
Conscriptions-skyldighet, fyllt 25 år.
Vidkommande åter den åt ailinogen i ert
del af Elfsborgs Län föruntaade rättighet till Gård.
farihandel; så skulle ett totalt förbud deraf ej
allenast kunna qväfva den nyttiga och beröm samt
uppmuntran värda näringsflit, som i detina landsort
råder; utan äfven möjligen föranleda till ortens
och dess invånares undergång; emedan jordmonen
uti dessa Sju Härader, hvilka innehålla
omkrig 125 Uandt-Socknar och äga nära 50,000
Inbyggare, är så mager och ofruktbar, att åkerbruket
ensamt icke kan förslå till inbyggarnes
bergning, mindre förskaffa dern medel till.titskyldernes
afbördande, om dem fråntoges rättigheten
att, under den årstid, då Åkerbruket lemnar någon
ledighet, utsända vissa pålitliga personer till
försäljning af deras slöjde - till verkningar, skulle
följden blifva, att densamma endast kunde afsätta?
-
Den 8 •Tuni!
fas uti närmaste städer till sådana laga priser, sora'
de Handlande derstädes funne lämpligt att, med
afseende å säljarens förlägenhet och behof af penningar,
samt egen handelsvinst, bjuda. Något
härtill ledande steg kan icke, uti Utskottets öfvertygelse,
innefatta oeconomisk nvtta, hvarken
för ifiket i allmänhet eller den ifrågavarande
landsorten särskildt, och i följd deraf anser Utskottet
endast så stor inskränkning uti WestgöthaA1
i mogens Gårdfariiiandels-rätt böra komma ifra-:
ga, som är nödvändig att motverka och, om möjligt
är, utrota alla deraf nu inträffade och öfverklagade
missbruk och skadliga följder. Efter noggrannt
skärskådande af Kongl. Commerce-Collegii
den 8 Mars, på Kongl. Majus Nådiga Befallning,'
rörande Gårdfarihandeln, utfärdade Kungörelse,
har Utskottet trott sig finna, det åtskilliga ändringar
och tillägg deruti skola vara af mycken nytta,
till missbruks förekommande och handelns försättande
uti dess rätta och lagliga skick, och Utskottet
gör följalcteligen efterföljande vördsamma
tillstyrkanden:
1:0 Att, i stället för den uti berörde Kungörelse
lemnade frihet för allmogen uti oftanämnde
ort att, till handels drifvande, med ortens tillverkningar,
utsända en person fran hvarje skattlagd
och besuten hemmansdel; skulle på Konun-'
gens Befallningshafvande uti Elfsborgs Eän ankomma,
att, efter inhämtad noga och fullständig
kännedom örn huru mycket varor oclj til 1 hvad
un
4-.
de B. Nto 39, 40.'
Den 8 Juni.
ungefärligt penningevärde, som inom hvarje Socken
uti de sju Häraderna tillverkades, med biträde
af och i samråd med tillkallade deputerade,
så väl från Städerna och Landet i Elfsborgs
Län, som ock ifrån de angränsande Länen, utsätta
huru många personer, som ifrån hvarje Socken
högst finge vid hvar och en Passutdelning
på Gårdfarihandel utresa; men hvilken likväl aldrig
skulle för hela Länet få utgöra ett större
antal än 300; men väl minelle, i händelse Konungens
Befallningshafvande och deputerade så
skäligt pröfvade; skolandes desse personer fa med
så väl sina egna, som öfriga ortens innevånares
slöjde - tillverkningar fritt kringresa, under den
uti Författningarne utsatta tid.
2:0 Att resepass till Gårdfarihandel alldeles
icke må åt någon person meddelas, sorn ej kan
inför Konungens Befallningshafvande, vid passgifningstillfället,
utvisa följande autentiqva handlingar:
a.) fullständigt och redigt skrifven samt af
Pastor i Församlingen, der pass-sökanden bor, efter
inhämtade upplysningar af Sexmännen, i Rotarne,
till rigtigheten styrkt Förteckning å alla
de varor, han arnar medföra, och hvilka Döra
vara så betydliga, att Konungens Befallningshafvande
kan pröfva, det Gårdfarihandlanden skäligen
bör af deri förmodade vinsten vid försäljningen
kuuna icke allenast underhålla sig sjelf och
bestrida all nödig resekostnad, utan ock hemföra
en någorlunda lönande behållning derå. b.) Behörigt
Prestbetyg öfver pass-sökandens ålder, hvilken,
j)en 8 Junii
ken, i anseende till angelägenheten af att före»
komma allt, som möjligen skulle kunna lända
till befordran af osedlighet och utsväfningar* ické
hör fä vara mindre än 30 är; vidare, öfver SÖlcanifens
frägd, som ovillkorligen bör Vara god
och klanderfri; samt angående huruvida hän ar
gift, eller icke; att han sjelf och hahs husfolk äto
kände för flit i slögders idkande; samt dä han
är gift, att hvarken han eller någon äf hushållet
hålles misstänkt för smittsam sjukdom. C.) Vederbörande
Uppbördsmans betyg deröfver, att päsS-]
sökanden sjelf är skrifven för det hemman han
åbor; och d.) I händelse pässökanden är Ogift, behörigt
Läkarebetvg deröfver* att han är fullkomligen
frisk och fri från all smhtsarh sjukdom; för
hvilket betalning erlägges efter Kongl. Brefvet
den 10 Juni 1812; Hvarförutan* i händelse den
pass-sökande någon gäng tillförene fått resa å Gårdfarihandel,
nytt pass ingalunda må honom meddelas,
innan hart återställt det förut erhållna han-'
delspasset, i den ordning här längre ned kommer
att upptagas; och bör, vid de tillfällen, då pass
begäres ooh utdelas, hvar och en pass-sökande sjelf,
tnen icke gdnom fullmägtig , inför Konungens Befallningshafvande
eller dess utsedda ombud, gig
inställa.
3:0 Att det pass Konungens Befallningshafvande
på Gårdfarihandel utgifver, bör innehålla
ej allenast alla de omständigheter, sorn andra
Momentet uti Kongl. Commerce-Collegii ofvanåberopad*
Kungörelse ernförmäler, »arnt deribland
en
3q8
jyen S Juni
-
en spécifiqué och pä satt ofvan omnamnes styrlct
förteckning ä medförande varorna, af skäl, som
iiär nedanföre upptagas, men likväl icke den mening
angående varornas förtullande i Borås och
(Ulricehamn; utan äfven, till vinnande af ali
möjlig controll emot oordningar och underslef ,
på sätt Kongl- Påbudet den 14 Augusti 1812
innehåller, lemnar noga beskrifning öfver pass*
hafvarens ålder, utseende och kännetecken.
4:0 Att under handelsresan, Gårdfarihandlanden
bör, vid vite af 16 R:d 32 sk. samt förlust
af all vidare reserättighet, låta hos Magistraten
uti hvarje Stad han besöker, eller der Fandshöfdinge
- Besidence är, å Lands - Cantzliet påteckna
sitt Pass, hvilken påteckning utan lösen
meddelas.
5:0 Att Gårdfarihandlande ej må pä Credit
utlemna någon vara, vid äfventyr att derföre icke
äga rätt till betalning.
6:o Att i händelse Gårdfarihandlande!! skulle
finnas innehafva mer eller mindre Arsenik eller
annat förgift, borde han böta 50 Rid; oir»
han sådant åt någon utböde eller inlemnade,
100 E:d; samt, derest skada skedde, dessutom vara
underkastad särskildt ansvar efter Pag och utkcmne
Författningar; likväl med iakttagande af
deri omständighet, att i händelse Gårdfarihandlande
1} 'gjort sig skyldig till dödsstraff eller högsta
kroppsplikt, kommo de här olvanföreslagne
ser
-
Den 8 Juni.
särskildte böter icke att äga runi.' BÖrandes, da
Gårdfarihandlande innehaft eller ullemnat förgift,
reseräftigheten för honom vara för beständigt förverkad
7:0
Att, så framt Gårdfarihandlande!! betra.;
des med att innehafva otillåtet gods, af hvad beskaffenhet
som helst, eller å resan medföra någon'
obehörig person, eller ock begå någon annan af
de uti Kongl. Commerce - Collegii ofta åberopade
Kungörelses 3:dje Moment uppräknade förbrytelser,
borde alltid rättigheten tilL vidare Gårdfariresors
anställande för honom vara förlorad; och
på det Konungens Befallningshafvande uti Elfsborgs
Eän skulle kunna vinna snar och tillförlitlig
underrättelse, när en Gårdfarihandlande klefve
öfvertygad, att hafva öfverträdt Vilkoren för
reserättighetens tillgodonjutande, torde den åtgärd
böra föreskrifvas, att så snart en Gårdfarihandlande
funnes hafva, på sätt denna eller nästföregående
punkt innehåller, sig förbrutit, skulle han
genast inställas för Konungens Befallningshafvande
uti det Eän, der förbrytelsen sketf, som har
att med målet efter omständigheterna förfara,
samt derjemte till Konungens Befallningshafvande
i Elfsborgs Eän genast skriftligen inberätta
hvad emot Gårdfarihandlanden sålunda förekommit;
och i händelse ransakning vid Domstol funnes
nödig, borde, så snart ransakningen vore afslutad
samt domen Eaga kraft vwnnen och verkställd,
Konungens Befallningshafvande i det Eän,
hvarest verkställigheten af straffet skett, derom
lem
-
1
31*
JDen 8 Juni,
lemna Konungens Befallningshafvande i Elfsborgs
Län underrättelse, och tillika afsända den brottsliga
Gårdfarihandlanden dit med fångskjuts, hvilken
skulle af honom, så framt tillgång funnés,
ersätta?.
8:0 Att, enär Gårdfarihandlande, utan någon
emot honom förekommen brottslighet, sin resa
fulländat, och till hemorten återkommit, inoot
den uti Passet föres.krifna tid, borde han, vid det
uti 1803 års Kungörelses n:dra Moment utsätta
vite, inlemna passet inom 8 dagar efter hem-'
kornsten, antingen å Lands - Cadtzliet i Wennersborg,
eller hos Pastor i Församlingen, der harr
är bpende, hvilken sednare detsamma till närmaste
Krono - Betjent ofördröjligen öfversänder, för
att till Konungens Befallningshafvande vidare
fortskaffas. Börandes enahanda ansvar äga mm
för den Gårdfarihandlande, sorn fortsätter resan
längre tid än hono,m i passet blifvit beviljad.
Men skulle, uti eqa eller andra händelsen, laga
förfall kunna uppgifvas, bör det åligga Gårdfaribandlanden
att detsamma, inom 14 dagar efter
hemkomsten, hos Konungens Befallningshafvande
j Elfsborgs Län OVägerligen anmäla och stj ika,
gm Att, hvad 1803 års Kungörelse innehåller,
angående så kallad Borgare - Tulls erläggande,
borde nu mera, sedan Landt - Tullarne
blifvit upphäfne, alldeles försvinna, äfvensom alla
derstädes förekommande föreskrifter, om Gårdfärihandlandes
skyldighet, att anmäla, samt låta
stärn*.
Den 8 Juni.
stämpla och förpassa sina medförande varor, £
Tullkammare^ antingen i Borås eller Ulricehamn ;
samt att låta anställa visitation af medförande varor,
uti de Städer, der Tullbevakning hålles.
10:0 Att åt Allmogen uti de Härader, hvars
invånare erhållit Gårdfarihandel»-rätt, pass till en»
skildta resors företagande icke borde beviljas, derest
den pass-sökande ej vore försedd med fulla
ständiga och tillförlitliga Betyg deröfver, att han
ej ville uti handelsafsigt anställa resan. Oell borde
sådant förhållande i passet uttryckligen intagas;
hvarförutan den, som under en sådan enskildt
resa 'medförde eller utböde någon annan lofgifven
eller otillåten handelsvara, borde fråndömmas
rättigheten att någonsin resa på Gårdfarihandel,
samt, jemte förlust af alla sina medförande
varor, fällas att böta, i förra fallet, 6 Rid,
32 sk. och i sednare händelsen, efter Förordningen
emot ^Lurendrägeri och Tullförsnillning.
liro Att hos Kongl. Majit måtte i underdå*
nighet anhållas om dess Nådiga bifall (ill allt
hvad har frammanföre blifvit föreslaget, med underdånig
anmälan tillika, att Riksens Ständer för
sin del anse alla de föreskrifter uti Kungörelsen
af den 8 Mars 1803, som icke strida emot de
nu uppgifna rättelser och jemkningar, böra bibehållas,
men önska, att så väl alla dessa foreskrif.
ter, som de nu projecterade nya Stadganden måtte,
uti en utfärdande förnyad förordning, angående
-
Den 8 Juni.
ende Gårdfarihandel, varda till allmän efter»
lättelse päbudne.
I händelse .Riksens Höqlofl. Ständer skulle
godkänna Utskottets uti detta vördsamma Betänkande
yttrade mening, torde Utskottet jemväl få
fästa Riksens Ständers uppmärksamhet derpå, atr,
genom den nu gällande -dryga Bevillning för
Gårdfarihandlande, de likasom blifvit försatte i
nödvändighet att söka genom olofliga medel
förskaffa sig tillgång till betalande af de utlagor,
hvartill den lofliga förtjensten icke kan förslå;
och som otvifvelaktig! är, att en betydlig rnärigd
-varor erfordras för att kunna löna allenast reseoch
täringskostnaderna för den handlande, underhans
Gårdfariresa, helst de tillverkningar, hvilka
han är lagligen berättigad att försälja, ingalunda
äga något dyrbart värde; så förmodar Utskottet
både billighet och rättvisa fordra, att Gårdfarihandlande
icke blifva försäljningen af deras
hemorts tillverkningar och slöjde - producter mera
än annan allmoge i Riket genom Bevillning beskattade.
Hvarom Riksens. Högloft. Ständer lära
täckas deras Bevillning» - Utskotts yttrande inhämta.
Till slut får Utskottet Öfverlemna åt Riksens
Höglofl. Ständers godtfinnande den hemställan,
huruvida hos Kongl. Maj.-t skulle kunna i underdånighet
anmälas Riksens Ständers hysande
förhoppning, att när Kongl. Majrt finner, det den
Gårdfarihandlande Vestgdlha»allmogen skulle kunna
,
Deri 8 Juni.
na, utan skada för Sverige, med sina varor besöka
Konunga - Kiket Norrige, sådant då lärer
blifva at denna allmoge till förtjenst, uppmuntran
för dess bandighet och slöjdefiit aliernådigst
förun nath.
Hvilket alltsammans, jemte tvänne Utskottets
Ledamöters uti bifogade Protocolls - Utdrag
för denna dag intagne särskildte meningar, vördsammeligen
underställes Riksens Höglofl. Ständers
pröfning. Stockholm den i Juni 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest
och
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Carl Fr. Ortmani
På Vällofl. Borgare- ' På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin. ~Nils Mänsson.
M. M. RoshecL
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Re
svärs- och Oeconomie-Utskotts Plenum
den 1 Juni 1815•
S. D. I-zät Utskottet sig å nyo föredragas det från
Utskottets första Beredning inkomna, och den 26
näst
-
Den 8 Junii
nästlidne Maj på bordet lagda Betänkande, angående
Gårdfari-liandeln; hvarunder Herr Carduansinakaren
Malmberg begärde och fick uppläsa
ett så lydande
Vördsamt Anförande!
Då den af Städerna Borås och Ulricehamn
från uråldriga tider innehafde och utöfvade, vid
åtskilliga Riksmöten i fråga satte, men likväl oförändrad
lemnade rättighet att idka en fri och öfver
hela Riket utsträckt handel med sådana varor,
hvilka äro af Landets egna tillverkningar,
nu åter blifvit gjord till en Riksdags-fråga, hvars
närmare handläggning varit öfverlemnad åt delta
Utskott, der jag har den äran vara Ledamot,
och det project till Betänkande häröfver, hvilket
sista Plenidag blifvit Utskottet föreläst, går ut på
a(t åstadkomma sådana inskränkningar uti ifrågavarande
handelsfrihet, hvilka synas icjte vara förenliga
med Städerna Borås och Ulricehamns Privilegier,
får jag utbedja mig Höglofl. Utskottets
uppmärksamhet på hvad jag, så vidt denna fråga
xörer besagde tvänne Städer, nu vördsamligeri
vågar anföra.
Städerne Borås och Ulricehamn, anlagde uti
en mager och högst ofruktbar trakt af Vestergötland,
hafva, i förhållande till de flesta af Rikets
öfriga Städer, liten eller ingen jord, äro,
i synnerhet hvad Borås beträffar, funderade på
rättigheter för dess invånare, att så väl i Rikets
alla Städer, sorn å Landet, föryttra och försälja
deras varor, hvilka , som orden uti Kongl. Brefvet
-
4
I)in 8 Juni.
vet af ilen. 29 April 1624 lyda: åro allehanda
heingjordt Smide och af tråd gjordt arbete , samt
hvqd eljest der nedre uti Landsändan göres och tilli
arbetas. Genom Kongl. Bref och Resolutioner
af arén J627, 1639, 1640, 1641, ilen 1 ?
Maj 1643, 1647, 1650, 16G0, 1G64 , 1668,
2672, 3678 , 1680 ilen 8 December och 16S3 den
3 Januari, aro dessa Nådiga Privilegier confirmerade
, och genom Nådigt Bref af den to November
1686 har Högstalig Konung Carl XI, GlorVÖrdigst
i åminnelse, förnyat den Staden Borås
genom undfångna Privilegier och Resolutioner
gifrta rättighet» 3tt dädanefter, som tillförene, få
idka handel med sådana varors uppköpande, som
der nedre i Landsorten tillverkas, samt dem å
andra orter försälja.
De uti Högloft. Utskottets Betänkande föreslagne
inskränkningar, i afseende på dessa Städers
rättigheter att, på sätt här ofvan är anfördt,
få E Land och Stad fritt och obehindradt idka
handel med ile dem till köp och salu tillåtna varor,
anser jag således vara stridande mot Städernes
Privilegier, hvilka ytterligare blifvit corifirrnerade
genom Kongl. Resolutionen på Städernes
Besvär den 19 Januari 1757, der Staden Borås
uti 41 §. är uttryckligt nämnd; och är det i följd
häraf', sorn jag, under åberopande af 90 och 114
uti 1809 års Regeringsform, på det kraftigaste
protesterar emot ali inskränkning, rubbning eller
jemkning uti deri Städerna Borås och Ulricehamn
i Nader förunnade och på undfä»gna Privilegier
grundade Gårdfa t i-handels-frihet, Jag an.
håller
316
Den 8 Juni.
hiller vördsamligen, att detta tnitt anförande matte
få åtfölja Höglofl. Utskottets Betänkande till
de Bespectiva Biks-Stånden.
And. Peter Malmberg.
Biksdagsmannen Olof Håkansson uppläste likaledes
följande:
Vördsamt Memorial!
Vid det af HöglofU Utskottets afdelning föreslagna
Betänkande, angående vissa förändringar
i allmogens Gårdfari - handelsrättighet i Elfsborgs
Län, finner jag mig föranlåten göra några
anmärkningar.
I afseende på hvad första punkten innehåller,
så, med förutsättande af ett noga iakttagande
af de nu gällande författningars föreskrift,
synes all vidare undersökning onödig. Beserättigheten,
inskränkt inom några få månader af
äret, kan icke vara för landtbruket menlig, ehvad
den begagnas af ett större eller mindre antal
bland ortens innevånare, och den föreslagna
undersökningen, som omöjligen kan komma att
grundas på någon tillförlitlig kännedom om productionen
i orten eller dess värde, medför kostnad,
tidsspillan och hinder för allmogen, hvilka
olägenheter ännu mera ökas derigenom, att Städernas
Borgerskap skulle få tillfälle inblanda sig
uti frågan om allmogens rese-rättigheter, ehuru
det är uppenbart, ått Borgerskapets interesse är
alldeles stridande emot allmogens, sedan Borger
skapet
-
Den 8 Juni'.
317
skåpet i- några af Städerna i Elfsborgs "Län erhållit
den mot deras bestämmelse alldeles stridande
rättigheten, att hela året resa omkring i Riket,
för att försälja varor, dem de icke producera.
Jag kan icke inse nyttan af ett stadgande,
som tvang en del af allmogen att nyttja ombud
för försäljning af varor, dem de sjelfve kunna med
mera fördel afyttra, och om afsigten är, att såmedelst
förekomma Kurendrägerier, är ändamålet
dermed så mycket mera förfeladt, som detta missbruk
af reserättigheten är alldeles oberoende af
de personers antal, sorn med Gårdfarihandel sig
befatta.
Det föreslagna stadgandet i andra punkten, att
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skulle äga pröfva,
huruvida de var or en Gårdfari ha ridande ämnar
medföra, äro så betydliga, att de kunna gifva en
påräknad vinst, lemnar, i mitt omdöme, rum för
en godtycklig behandling, hvarvid ingen fördel
kan vinnas, och är så mycket mera öfverflödigt,
sorn det icke lärer kunna länkas, att en Gårdfarihandlare
begifver sig på resor, innan han sjelf
beräknat den möjliga eller säkra fördelen deraf.
Men örn ett sådant bestämmande icke kan af honom
sjelf med full säkerhet ske, lärer det än
mindre kunna verkställas af Konungens Befallningshafvande,
hvars inblandande 1 allmogens
cnskildta hushållning alltid är olämpligt, och föranleder
till hinder och svårigheter, dem jag förmodar
att man snarare bör undanrödja, än föröka,
då ingen den mindsta säkerhet emot missbruk derigenom
kari vinnas; ty ehvad den Gårdfarihandlande
färdas med större eller mindre belopp af
tillåtna
å)en S Juni.
tillåtna varor, Ht möjligheten af en handel med
otillåtna alltid den samma, och kan endast genom
uppmärksamhet å de offentliga .Bevakningsanstalternas
sida förekommas.
Inka olämpligt äilser jag, för mindel* stad.
gandet af en viss ålder för Gårdfarihandlande
vara. Om grunden för deras handelsrättighet
är hehofvet att å andra orter och genom andra
medel, än dem blotta Jordbruket erbjuder, förskaffa
sig uppehälle, inträffar ganska säkert detta
behof före 30 års ålder; och den sorn, från den tid
han blir myndig, till 30 år, kunnat, utan begagnande
af reserättigheten, försörja sig, kän visserligen
icke hafva större behof déräf efter denna
tid. Reserättigheten begagnas icke af allmogen
för dess nöje. Om naturen erbudit medel
till bergning för Elfsborgs Läns invånare, utan
begagnande deraf, skulle de Säkert gerna upp*
offra denna så mycket omtvistade och afunnadé
rättighet, i synnerhet då jag finner, att man anser
dem såsom skadedjur, genom hvilka osedlighet
och smittsamma sjukdomar fortplantas.
Men då jag nu försvarar en näringsgren, Som
utgör ett af de hulvudsakliga vilkoren för landets
bestånd; då jag inom mig äröfvertygad och
med säkerhet kan åberopa allmänna erfarenheten
till bevis deremot, att smittsamma sjukdomar och
osedlighet icke mera af Gårdfarihandlande, än af
Dahl- och Wermlands-allmogen befordras, hvilken
sednare opåtalt, vid alla åldrar, får vandra
kring Landet, för att genom arbete förvärfva
ett bröd, sorn naturen nekat äfven dem hemma,
ficn $ Junu
321
Jean jäg icke annat, ån på det bogsta bestrida
hvad i denna punkt är föreslaget.
Hvad uti femte punkten ar föreslaget, angående
förbud för Gårdfarihandlande att utborga
varor, lärer, vid närmare granskning, finnas vaxa
förhastadi. Väl lärer icke någon Gårdfarihandlande
önska sig att nödgas utlemna sina
varor på Credit, då han derigenom äfventyrar,
att på hvarjehanda sätt blifva lidande. Men om
af ingen mensklig magt han kan förhindras att
gifva bort hvad han medförer, och att derå sjelf
bestämma värdet, lärer lika litet någon föreskrift
med rättvisa kunna lemnäs, hvarigenom han skulle
förhindras att lemna anstånd med betalningen
eller njuta vederbörlig handräckning till utbekommande
af sin fordran.
Slutligen och i afseende på ro punkten’
torde den inskränkning kunna äga rum, att, då
en Bonde från något af de till handelsresor berättigade
Häraderna ville besöka en af de i Ve.
stergöthland närröast gränsen varande Marknadsplatser,
för att der uppköpa Spannmål eller andra
lifsförnödenheter, och han ville medföra något
af sina tillverkningar till utbyte deremot,
skulle sådant vara tillåtet, för att icke Öfver nödvändigheten
försvåra utvägarna att i en fattig
landsort förskaffa sig hvad den fruktbara har att
aflåta.
Med dessa inskränkningar och ändringar bifaller
jag, för min del, det föreslagna Betänkandet
>
32o
Den 8 Juni'.
idet, och tror mig , genom de hand deruti finnas
i Öfrigt lagda, för att inom gränsorna af det til*
låtna inskränka handelsrättigheten, hafva ådagalagt,
att lika mon jag är att försvara medborgares
6lagliga rättigheter, lika beredvillig är jag
att för derae utöfning föreskrifva sådana vilkor,
som förekomma missbruken, på det icke
den oumbärliga och lagliga friheten må genom
dess missbrukande göras förhatlig och småningom
förloras. Stockholm den i Juni 1815.
Olof Håkansson
Riksdagsfullmäktig för Marks Härad.
Ut Supra. Ex Protocollo.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Samieliga Riks- StSnden den 8 Junit
Vördsamt Memorial.
Hedervärda Bonde-Ståndet har den 16 sistlidne
Maj till Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskott remitterat ett af Riksdagsfullmäktige
Eric Johansson och Hans Hansson
från Stora Kopparbergs Xän ingifvet Memorial,
deruti är hemstäldt, om icke, i anseende till
det besvär fångskjutsen och kronobrefbäiingen.
med
-
Den 8 Juni.
321
medförer för innehafvare af Krono- Skatte-Hem-'
man, hvilka dessa skyldigheter äro ålagde, uti
nämnde Län, likasom uti alla öfriga Länen uti
Riket, betalning för fångskjuts kunde erhållas
till enahanda belopp, som för Kronoskjuts, och
för kronobrefbäringen tili hälften deremot; hvarjemte
Fullmägtige yrkat, att sa väl Fångskjutsen,
som Krono-Brefbäririgen i Kopparbergs Län måtte
varda lika fördelad emellan alla Jordägare i
Länet, utan afseende på Naturen af den Jord
de innehafva.
Utskottet har i anledning häraf skolat tillkännagifva,
att som, hvad angår den yrkade betalningen
för Kronobrelbäringen, Utskottet redan
den 18 sistlidne Maj, innan ofvanberördo Remiss
Utskottet tillhandalcom , i detta ämne till Riksens
Högloil. Ständer afgifvit Betänkande uppå
de af Riksdags - Fullmägtige Eric Svensson från
Bohus Län, Per Olsson, Per Andersson, Eric
Larsson och Bengt Larsson från Södermanland
väckta frågor af enahanda beskaffenhet; så får
Utskottet vid detta tillfälle endast åberopa hvad
samma Betänkande innehåller.
Beträffande åter Eric Johanssons och Hans
Hanssons hemställan , att Fångskjutsen i Stora
Kopparbergs Län måtte, likasom uti de öfriga
Länen i Riket, betalas till lika belopp, som Kronoskjutsen;
så har Utskottet så mycket mera anledning
tillstyrka bifall dertill, som sådant är öfverse
B. N:o 4 1 , 4.3.
Den 8 Juni.
verensstämmande nied hvad Kongl. Majit genom
Nådig Kungörelse af den 10 September 1812
jförordnat, utan att Utskottet har sig bekant, det
någon särskildt författning, eller hemmansägarne
emellan träffad öfverenskommelse deruti gör undantag
för Stora Kopparbergs Län; i följd hvaraf
de, sorn hittills icke kunnat fått af en sådan
rättighet sig begagna, böra vända sig till Konungens
Befallningshafvande i Länet, sorn, på skeende
anmälan, icke lärer underlåta bade att förhjelpa
hvar och en till sin tillständiga rätt, och
att i öfrigt vidtaga sådana åtgärder, att fångskjutsen
inom Kopparbergs Län icke blifver mera
hesvärande för den ena hemmansägaren , än folden
andra.
Hvilket allt Utskottet får till Riksens Höglofl.
Ständers ompröfvande vördsatnligen öfverlemna.
Stockholm den 1 Juni 1815.
På Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöters
A. Lantingshausen.
På Högv. Prest-Stårrdets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Ortman.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Upp
-
Uppläst hos samteliga Riks - Standell d: 8 Juni,
Vördsamt Memorial!
Hedervärda Ronde-Siändet liar genom P^otocolls?
Utdrag den 16 nästlidne Maj till Allmänna Besvärs
och Oeconomie - Utskottet remitterat ett
Memorial af Riksdags-Fullrnägtigen Lars Jacobsson
Peinarfeve fran Gottlands Län, uti hvilket
Memorial atifores klagomal deröfver, att innan
en hemmansägare pä Gottland, sorn äger kalkmylla
eller kalkstensbrott på sina ägor får deraf
sig begagna, han förut måste anhålla om tillstånd
dertill af Kongl. Majus Befallningshafvande,'hvilken
föreskrift skall medföra åtskilliga kostnader
och omvägar; och i anledning hvaraf yrkas, det
ofvanbemälte hemmansägare matte erhålla tillstånd,
att utan förutgången anmälan hos Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, på hvad sätt dem bäst synes,
begagna de lägenheter till kalkmylla och kalkbrott,
som på deras ägor kunna vara att tillgå.
Sedan Utskottet, vid pröfningen' af detta
Memorial, funnit detsamma innehålla anförda besvär
öfver en af enskildt Embetsman vidtagen åtgärd
inom Gottlands Län, hvaröfver någon granskning,
enligt Regeringsformens föreskrift, ej tillkommer
Utskottets befattning; och då Utskottet
dessutom helt och hållet är i saknad af nödiga
upplysningar öfver de skäl och omständigheter,
eom kunnat föranleda till det nu öfverklagade,
men förmodligen icke utan all grund utfärdade
pä
-
324
Den 8 Juni.
påbud; så anser Utskottet sig ej Jeunna härvid
lämna någon vidare åtgärd, än att till svar härå
meddela detta utlåtande, som dock vördsamt underställes
Biksens Höglofl. Ständers egen pröfning
och algörande. Stockholm den 6 Juni 1815.
På Höglofl. Bidderskapets På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledamö- Ståndets Ledamöters
> ters vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Carl Fr. Ortman.
På Vällofliga BorgareStåndets
Led arnöters
vägnar
And. Fredin
På Hedervärda Bonde*
Ståndets Ledamöters
vägnar
Hils Mänsson.
M. M. RosbecL
Uppläst hos Höglofl. Bidd. och Ad. d. 8 Juni.
_
Högvörd. Prest-Ståndet d. 22 .Maj.
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 1%.
_
Hederv. BondeStåndet d, 22*
Vördsamt Memorial!
Sedan Biksens Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskott, under den 18 sist—
lidne Maj, afgifvit Betänkande i anledning af
den
Den 8 Juni.
den , utaf Herr Öfver - Intendenten m. tn. Pehr
Tham väckta fråga, om indragning af de fem
Helgedagame: Trettondedagen, Mari® Bebådelsedag,
Christi Himmelsfärdsdag, Annandag Pingst
oell Midsommarsdagen ; så hafva, vid föredragandet
deraf, hos Höglofi. Ridderskapet och Adeln den
29 i samma månad, följande anmärkningar dervid
blifvit gjorde och jemte återremiss af Betankandet
till Utskottet öfverlemnade; hvilka anmärkningar,
i följd af Höglofi. Ridderskapets och.
Adelns Utskottet tillkännagifna Beslut, rörande återrernisser
till Utskotten , härhos in extenso
intagas:
1:0 Memorialet af Herr Pehr Tham J sa
lydande: '”1000 Stt Jern, som ungefär smides
dagligen i Sverige, gör, å 15 R:d RGSedlac
för hvarje St6 - 15,000.
’’Jag räknar alla våra andra röreiser,
Manufacturier, Handtverkerier,
Fisken, Sågar, Qvarnar
m. na. till en lika rörelse - - 15,000.
”i- Million Mantalsskrifne J
med mindre arbetsföre, ä I R:d
RGSedlar per Dagsverket gör - 750,000.'
”Mera och bättre förtäring pä
en Helgedag, än en Hvardag,
på 2 Millioner menniskor, å 4
Transport 780,000.
sk.
326 Den 8 tuni'
Transport 780,000^
sk. påökning - 166,666, 32.’
—ff-m.m, — ■ .. — — —. I ,,
”Hela Summan, sorn förloras för
hvarje onödig Helgedag , gör således
... g,] 6,666. 32.
”Hvilken Summa för 5 dagar
gör en förlust för Riket af B:d
RGSedlar .... 4,733,333. 16.
eller mera än hela vår tillkommande Bevillning;
och bör den, sorn intet kan visa origtigheten i
denna calcul, ersätta denna ostridiga förlust
för Riket. Under Högstsalig Konung A*
dolph Fredrichs sista Regeringsår, gjorde jag på
en Riksdag samma förslag om Nitton Helgéda.
gars afskaffande.
”Hetta vann då varande Kammar- och Oeconomie-Deputationens
tvänne Stånds jolenna bifall;
men för tvänne Stånds uteblifvande, kom
det icke till någon Expediton.”
”Då Konung Gustaf III år 1772 var på
Timonen, blefvo genast en stor del af Helgeda.
gar indragne.”
”Man bor vänta sig nu, vid mera upplysning
och strängare behof, detsamma; och det så
mycket snarare, om Riksens Ständer innesluta
detta i sina underdåniga ansökningar; hvadan jag
ödmjukast anhåller om återremiss af Oeconomie
och
-
Den 8 Junii
327
och Besvärs- Utskottets Betänkande,'om fem Helged
agars indragning. Jäg får äfven ödmjukast
tillägga, att för de norra Provinserna gör en
Helgedag förlust ofta af 3:ne dagar oell deröfver,
med liera mils resa fram oell åter till Kyrkor,
stundom 8 i 10 mil hemifrån,”
2:0 Anförande till Höglofl. Ridderskapets och
Adelns Protocoll af Herr Landshöfdingen m. m.
Eckorn: ”Vid afgifvandet af Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottets utlåtande, rörande de
af Pierr Öfver - Intendenten Tham föreslagne
fem Helgedagars indragning, eller Trettondédag
Jul, Marite Bebådelsedag, Christi Himmelsfärdsdag,
Annandag - Pingst och Midsomrnarsdagen ,
var jag af den särskildta mening, att Midsommarsdagen
borde flyttas lill den Söndag af veckan,
derutinnan den infaller, att firas, och. jag
hämtade anledningen härtill af den arbetstid, som
för de Norra Länen går förlorad, enär samma
liögstidsdag infaller i medlet af veckan, då dels
för resorna till och ifrån Kyrkan, dels ock för
vistandet derstädes de påföljande dagar till näst
infallande Söndag, en mängd dagsverken gå alldeles
förlorade, och hvarpå jag, såsom exempel
får äran nämna: i Luleå Socken af Norrbottens
Län, der åtmindstone 6000 dagsverken uppoffrades
för Midsommarsdagen sistlidet år 18x4, och
för hela Länet kanhända närmare 30,000 stycken;
och ela 4 till 5 och1 för de längst bort boende
6 dagar ålga för allmänheten till fram- och
återresan, uppkommer deraf en oersättlig förlust.
Jag
328
Den 8 Juni.
Jag är ock öfvertygad, att en Icke Ilten arbetsförlust
tillskyndas genom Christi Himmelsfärdsdags-
och Annandag Pingsts bibehållande, helst
de infalla under såningstiden nästan allmänt öfver
hela Riket; men jag har, ined åsigt af Religionens
fordringar, icke ansett mig äga anledning
att derom väcka fråga, ehuru, i händelse
af återremiss, ytterligare öfverläggning derom
kunde äga rum.”
Jemte det Utskottet får vördsammeligen tillkännagifva,
att 3:ne af de. Respectiva Riks-Stånden
bifallit Utskottets ifrågavarande Betänkande
af den j8 sistlidne Maj, har Utskottet, i anledning
af ofvanintagne anmärkningar af Herr Ofver
- Intendenten Tham och Herr Landshöfdingen
Eckorn, tillika skolat förklara, att Utskottet,
af hvad Herr Ofver - Intendenten andragit, ansett
sig icke böra frånträda sin förut fattade tanka i
ämnet, icke en gång af det påstående Herr Ofver
- Intendenten gjort, att den borde ersätta för*
lusten leir Riket, som ej kunde inse rigtigheten
i Herr Ofver - Intendentens Calcul, den Utskottet,
utan att ingå i någon särskildt pröfning deraf,
förmodar vara något obestämd och kanske högt
tilltagen, enär Herr Ofver - Intendenten, uti anmärknings
- Memorialet, uppgifvit förlusten vara
två och eh half million högre, än Herr OfverInténdentén
uti sitt första Memorial densamma
upptagit; äfvensom då Herr Landshöfdingen Eckorn,
med åsigt af Religionens lordringar, icke så
bestämdt påstått, att någon annan af dessa fern
Hel
-
Den 8 Juni.
3 29
Helgedagsr, än blott Midsommarsdagen, borde lill
indragning, eller flyttning föresläs, Utskottet icke
heller deraf trodt sig finna skäl att böra ändra
sitt förra Betänkande; och änskönt indragning af
Midsommarsdagen, betraktad, såsom förut, ifrån en
oeconomisk synpunkt, skulle hvilket medgifves,
af locala skäl kunna medföra nytta för någon
viss Bandsort, kan Utskottet likväl icke tillstyrka
en allmän flyttning af denna Helgedag, dä sådant
i det hela skulle åstadkomma oreda. Detta varder
emedlertid lemnadt till Höglofl. Riddérskapets
och Adelns ompröfvande. Stockholm den 6 Juni
1815.
På Högloft. Ridderskapets
och Adelns Bedamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Borgare
Ståndets
Bedamöters
vägnar
Arid. Fredin.
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden de» 8 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Stockholms
-
På Högvörd. PrestStåndets
Bedamöters
vägnar
Carl. Fr. Ortman.
På Hederv. BondeStåndets
Bedamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
330 Den 8 Juni.
I
kolms Stads samt öfriga Städernes
Källarefriheter.
Ifrån det Vällofl. Borgare - Ståndet har till StatsTJtskottet
blifvit remitteradt ett af Biksdags-Fullinägtigen
för Stockholms Stad, Herr Rådmannen
A- Fredin, angående Stockholms Stads Källarefrihet
ingifvet, så lydande Memorial:
”Sedan Sveriges framfarne Glorvördigste Konungar
linder den 55 Februari 1614, den 10
Mars 1636, den g Febr. 1650 samt den 1 Mars
1676 Nådigst tillagt Stockholms Stad Tullfrihet
för ett visst qvantum Vin, hvilket qvantum utgör
110 atnar Benskt, 36 Pipor Spanskt och 70
Oxhöfden Franskt Vin, samt då uti en särskildt
förekommen händelse vid Tullfrihetens beräknan--  de svårigheter mott, Kongl. Majit uti Nådigt Bref
till Kongl Kammar - Collegium af den g Aug.
1677 om Stadens ostridiga dispositionsrätt så stadgat,
att Kongl. Maj:ts ändteliga vilja vore, det
Staden den 1 förunnts Tullfriheten verkligen tillgodonjuta
skulle; så har Kongl. Majit den 14 Jan.
1730 i Nåder förklarat sig vilja Staden bibehålla
och fastställa, att till dess enskildta nytta få
hädanefter som ditintills, utan hinder och men,
tillgodonjuta ofvanberörde Tullfrihet.
”Under och efter förenämnde tider, har ock
Staden obehindradt nyttjat hvad igenom Högståberopade
Kongl. Privilegier densamma tillagdt
bli f"-
Den 8 .Tuni,
blifvit, intill dess Kongl. Majtt genom Nådigt
Bbrc-f till Kongl. Kammar- samt Commerce-Gollegierna
och Stads - Contoiret af den 27 Augusti.
1777, täckts i Nåder förordna, att den Staden,
enligt Privilegier tillerkände Tullfrihet för ett
■visst qvantum Vin, korame att, efter antagen
beräkningsgrund, anses till ett Tusen åttahundrade
fyratiofyra B:d 12 sk. årligen, som af Kongl.
Stats - Contoiret skulle af de inflytande medlen
betalas.
”Grunden för detta sistnämnda Nådiga Stadgande,
hvarigenom Staden blef ställd i mistning
af dessa urgamla rättigheter, att sjelf använda
dess friheter vid Tull-clareringen, ar hämtad derifrån,
att sedan, efter upphörandet af det med
vissa personer ingångna Arrendet om Kronans
Tullinkomster, förvaltningen deraf blifvit ställd
under Kongl. Maj:ts och Pikets Stats-Verks e~
get inseende, man ansett sig ä'ga anledning befara,
igenom det äldre förhållandet med ilen Staden
Nådigst hevilljade tullfrihet, oredighet i räkenskaperna
eller missbruk vid förtullningen; men en
långlig tids erfarenhet, som går nära halftannat
århundrade tillbaka, har bestyrkt, att ingen af
dessa olägenheter med ligtig grund bör befaras,
eller kunna inträffa, enär Staden, efter Privilegiernes
lydelse, sjelf får införskrifva, saint låta
tullfritt inkomma det fastställda Vin-qvantum,
emedan detta kan, utan att orsaka någon förbländning,
lika lätt uti Kronans räkenskaper öfver
Tullslareringen upptagas, som sådant sker i an
seeu
-
Deri 8 Juni.
seende till enskildta, hvilka, mot erläggande af
Tull, dylika vinsörter hit införskrifva och införa.
”Det star emedlertid fast och kan icke motsägas,
att igenom dén år 1777 i förberörde måtto
vidtagne Författning, Stockholms Stad blifvit,
utan att Magistraten derom, förr an efter vidtaget
beslut, agde tnindsta kännedom', eller varit i
tillfälle att söka Stadens Privilegiirätt bevaka ,
ställd i et> högst märklig förlust i dessa på flera
framfarna Konungars Privilegier grundade rättighet,
samt att denna förlust består uti skillnaden
af den högre Tull, som i de derefter förflutna
tider för ofvannämnda vinsorter blifvit erlagd,
i jemförelse mot förra tider, och denna förlust
träffar de 20 å Stadens Magistrats Stät löntagande
Embetsman, hvilka alltid haft och annu
hafva begagnandet af Tullfriheten, såsom ea Löne-Sublevation,
sig anslagen.
”Då nu, efter hvad ofvanberördt är, den orsak,
som är tagen till grund för Författningen af
1777, i sjelfva verket icke är till, anser sig Stockholms
Magistrat uti helgden af de fyrfaldiga oell
här ofvan uppräknade Kongl. Privilegier, hvilka
yttermera blifvit genom 3 och 7 § §. uti Kongl.
Majus Nådiga Författning af den 23 Feb. 1789
stadfästade, böra äga den mest osvikliga säkerhet
fiir Stadens rätt att få in natura begagna dess
uråldriga rättighet att årligen införskrifva, samt
tullfritt hit införa ofvannämnde qvantum Vin af
1 ett
-
Deri 8 Juni.
333
o
etthundrade tio Amar Renskt, trettiosex Pipor
Spanskt, oell sjutio Oxhöfden Franskt, samt en
säker och rättmätig grund för dess underdåniga
anhållan, att verkan af det igenom Kongl. Brefvel
den 27 Augusti 1777 i anseende till Stadens
Tullfrihet vidtagna förhållande mätte nu
mera upphöra, samt i det stället sättas i det skick,
denna Stadens uigarnla rättighet, jemlikt ofvan
högsta beropade Kongl. Privilegier äga bör, så
nemligen, att Staden, så hädanefter sorn i de allt
intill 1777 förflutna tider, ina äga, till ofvanbeskrifne
användningssätt, låta årligen införskrifva
samt tullfritt i Riket införa ofvan bestämde qvantum
af förenämnda Vinsorter; hvaremot och i läll emot
en sådan Stadens rättighet skulle vidare framställas
såsom hinder, antingen befaradt möjligt
missbruk vid förtullningen, eller uppkommande
svårigheter i afseende på Liqvidationeo om sådan
Tullfrihet, eller ock vidlyftighet eller oredighet
uti Räkenskaperna öfver Stadens inkomster
af Tullverket, och i fall dessa considerationer
skulle anses af den vigt, att kunna försvåra Stadens
Privilegii-rätt till begagnande af Tullfriheten
in natura; Magistraten anser det, i kraft af de
Staden Allernådigst förunnade Privilegier, samt
såsom en motsvarande följd deraf, vara Stadens
ostridiga rättighet, att, i stället för de genom
Kongl. Brefvet af den 27 Augusti 1777, såsom
ersättning för den borttagne Tullfriheten, årligen
anslagna ett tusende åttahundrade fyratiofyra R:d
3 skillingar, ifrån Stats-Verket af inflytande Tullmedlen,
hvarje år utbekomma en så stor summa,
som
som efter hvarje års gällande Tull - Taxa, bör i
inkommande Sjö-Tulls afgift erläggas för etthundrade
tio Amar Eenskt, tretiosex Pipor Spanskt
samt sjuttio Oxhöfden Franskt vin.
"'Då undertecknad, till Riksdags - Fullmagtig
vid nu påstående Urtima Riksdag, för Stockholms
Stad utsedde medlem af Magistraten, hos Herr
Talmannen af det Högtärade Vällofl. Borgare-Ståndet
nu har den äran framställa detta ärende, under
anhållan, att detta Memorial måtte till vederbörligt
Utskott öfverlernnas, fullgör jag, med egen
öfvertygelse af sakens rättvisa och billighet,
ett uppdrag, som Hufvud-Stadens Magistrat mig
meddelat, i hopp att Herr Talemannen och det
Högtärade Ståndet, nitälskande lika mycket för
denna, som alla öfriga Städerna rörande Privilegii.
frågor, täckes den nu framställda med välbehag
anse, samt kraftigt understödja.”
Med detta Herr Rådmannen Fredins anförande
hafva Vällofl. Borgare - Ståndets samtelige
Ledamöter förenat sig om en dylik frihet för alla
Rikets Städer.
Städernes Källarefriheter i allmänhet hafva tillkommit
vid första inrättningen af så kallade StadsKäliare,
och egentligen bestått deruti, att de främmande
drycker, som de behöfde, och da allenast
voro underkastade en ringa accis, blefvo ifrån
denna afgift frikallade. Desse Källare - friheter
blefvo år 1677 indragne, men genom 4. § i Kongl.
Re
-
Den 8 Juni,
335
Resolution på Stadernes allmänna Besvär af den
2 Mars 1678 återtiliagde de Städer, som dera
till Borgmästare och Bads underhåll bekommit.
Genom 8 punkten uti Kongl. Majrts Nådiga Resolution
af den 23 Juni 1G80, angående Stora
Sjötullens erläggande, förklarades, att som alia
Decourtntioiier vid Stora Sjötullen då på en behaglig
tid skulle upphöra, så skulle jemväl alla
Källarefriheter, sorn Städerne i Skåne, Halland
och Blekinge åtnjutit, sammaledes innehållas, eftersom
bemälte medel till Fortihcationerna voro
destinerade och anslagna; men uti Kongl. Brefvet
af den 17 Januari 1681 förordnades äter;
att ehuruväl medlens knapphet fordrade, det Städernes
Källarfriheter skulle indragas, ville Kongl.
Maj:t likväl i Nåder tillåta, att de än vidare
skulle få fortfara, emedan Städerne då måste afstå
Tolagen.
Kongl. Maj=t täcktes derpå i Nådigt Bref n£
den 30 Juli 1681 anbefalla Stats - Conloiret att
meddela uppgift, huru högt källarefriheten, som
Städerna förunnad var, på hvar ori kunde bestiga,
på det Kongl. Maj:t sedan kunde låta hvar och
en Stad i penningar åtnjuta det qvantum, sora
källarefriheten importerar. Och sedan Stats-Confoiret
med denna uppgift inkommit, förklarade
Kongl. Majit uti Nådigt Bref af den 29 October
1681> ått hvar Stapelstad skulle sjelf införskrifva
sitt vin och deraf innan året låta inkomma
så mycket, sorn deras källarefrihet importera kunde;
och intet tillåtas, att hvarken få betjena sig
af
336
Den 8 Juni.
af andra Stader, ej eller korta det ena året på
det andra, jemväl ock, att de Kandt-Städer, sorn
hade någon Källarefrihet, obligeras att nämna någon
Handels-Stad, thädan de deras Vin skulle
låta komma; och dervid sedan att stadigt förblifva,
jemte det, äfvensom Stapel-Städetne, de skulle
vara förpligtade att inom året låta sina drycker
dit anlända, och icke eller dem admitteras
ofvanbemälte afkortning.
Vid 1686 års Riksdag indrogos åter Källarefriheterna
och lingö icke kortas, förrän StatsContoirets
immission och förordnande vardt uppvist,
dock skulle Stockholm få den vanliga friheten.
Och som Kongl. Majit den 23 October
1686 och 26 Mars 1687 förordnade, att den
Summan, som någre Städer i Riket bekommit
uti Källarefrihet, borde fördelas på aila, så, att
hvar och en skulle njuta densamma till godo, i
proportion af den vid 1686 ars Riksdag åtagne
Contributions reparation; så skedde en jemkning
af Kongl. Stats-Contoiret, i grund af berörde Contribution
och årliga beloppet af förenämnde friheter,
då en viss penningesumma utsattes för
hvarje Stad, utom Stockholm och .Borgo, hvilka
blefvo bibehållna vid den Qvant- och Qalitet af
Viner, som de dittills njutit.
,Sedan vid 1766 års Riksdag blifvit förordnadt,
att alla de Tullfriheter, som tid efter annan
blifvit bevilljade några Publika eller Privata
Verk och Inrättningar, samt personer, med
mera
Den 8 Juni.
337
mera borde närmare öfverses, samt sa väl General-Tuliarende-Societeten,
som Kongl- KammarCollegium,
Kongl. Stats - Contoiret och Kongl.1
Commerce-Collbginm med deras underdäniga utlåtanden
häröfver till Kongl. Majit inkommit;
så blef genom Kongl. Brefvet af den 27 Augusti
1777 stadgadt, att Städernes beviljade Källarefriheter
skulle än vidare äga bestånd och på
det sätt komma Städerna till godo, att den för
hvarje Siad determinerade Summa i Daler Silfverrnynt
skulle evalveras till R:d, efter 3 Dal. S:mt
Brdlern, i jemlikhet med det, som för SjötullsClareringeri
i allmänhet var fastställdt, samt de
således i visst belopp i Riksdaler uppkommande
Summor, i stället för den förut åtnjutna förmon,
att använda dessa friheter uti Tull Clareringen,
af Kongl. Stats-Contoiret till vederbörande anordnas
och utbetalas.
Hvad nu Stockholm särskildt angår; så hatt
det ifrån äldre tider varit en Borgmästare och
Båd tillhörig rättighet, att införskrifva Viner och
dem utsälja, antingen i Stads-Källaren eller bortarrendera
utminuterings-rätten åt så kallade Vintappare,
enligt 2 k §. i Kongl. Privilegierna för
Stockholms Stad af den 12 April 1653, 13 §. i
Kongl. Police-Ordningen för Stockhom den 10
Mars 1570, samt Kongl. Brefvet till Borgmästare
och Råd i Stockholm dea 13 December
1602.
Magi
-
4: de B.
N:o 43, 44,
333
Den 8 Juni.
Magistraten i Stockholm fick sedermera, enligt
g §. i Konung Gustaf Adolph sBesolution af
den 25 Februari 1614 och 1 o §. i Drottning
Christinas Privilegier af den 10 Mars lGab,
- *0 '
Tullfrihet för Stads- eller Storkällaren pa 50 Ainar
Reusk i Vin, 16 Pipor Spanskt Dito på flygande
Modern, och 30 Oxhöfden Franskt Dito på flygande
Modern; för Norrmalms Källare, enligt
Kongl. Resolutionen den 9 Februari 1650, pa
30 Arnar Renskt Vin, 10 Pipor Spanskt Dito
på flygande Modern och 20 Oxhöfden Franskt
Dito; samt! Södermalms Källare, enligt Kongl.
Brefvet den t Mars 1676, enahanda frihet, som
för Norrmalms Kallare, eller tillhopa för alla
Tre Kälirarne, 110 amar Renskt Vin, 36 Pipor
Spanskt och 70 Oxhöfden Franskt Vin årligen;
uppå hvilken Tullfrihet Staden , under den 4
Januari 1720, erhållit Kongl. Majus Nådiga Con*
firmation och stadfästelse.
Stockholms Stads Magistrat har, oaktadt
de tid efter annan med Stadens Källarefriheter i
allmänhet skedde förändringar, oförändradt bibehållit
den Magistraten af ålder tillagda Källaréfrihet
icke uti penningar, utan. uti verklig Tullfrihet
på ofvan utsatta qvantum Vin, ända intill
ar 1777, dåden förvandlades i penningar, uträknad
efter Tullen på dessa Vinsorter i 1771 års
Sjö-Tulls-Taxa, peli eval verad till Riksdaler ä 3 D:l
Snut Rtdalern, i Staten uppfördes till en Summa
af 1844 t'? sk.
Att
Den 8 Juni.
339
Att nu återföra Stockholms Stads Magistrat
O
till dess före 1777 åtnjutna rättighet, att tullfritt
få införa ofvanbé,rörde qvantum vin, anser Statsutskottet
af flera anledningar betänkligt, och
kan det således icke tillstyrka; meri då denna
rättighet är grundad i de Staden förtennade Privilegier
och förmoner, finner Stats-Utskottet det
vara både billigt och rättvist, att Magistraten , i
Stället för denna rättighets begagnande in natura,
njuter skälig ersättning derföre i penningar,
till det belopp, sorn inkommande Spötullen för
dessa Vinqvantiteter, efter gällande Sjötulls-Taxor,
utgör.
Stats-Utskottet hemställer derföre, om icke
Stockholms Stads Magistrat må ifrån och med
nästkommande års början och sedermera allt framgent
få, i stället för de nu i Stat uppförde 1844
R:d 12 sk., åtnjuta den Magistraten i Privilegier
och Resolutioner tillagde Källarefrihet, uträknad
i penningar till det belopp, hvartill inkommande
Sjö Tullen efter nu gällande eller framdeles
blifvande Sjö-Tulls-Taxor, uppgår för 110
Amar Renskt, 36 Pipor Spanskt och 70 Oxhöfdén
Franskt Vin; börandes, efter Stats-Utskottets
tanka , Magistraten i sådant fall årligen till
Kongl. Stat Contoiret ingifva en af Stora Sjö-TullsContoiret’
upprättad uträkning på beloppet, till
grund för utbetalningen, samt Kongl. Stats-Cantoiret,
i händelse de nu på Stat uppförde 1844
B:d 12 sk. härtill icke skulle blifva tillräcklige,
då anordna det bristande utaf blifvande öfverskott
utaf Tull-Tntraderne.
'340
Den 8 Juni'.
I händelse Riksens Högloft. Ständer täckas
härtill lemna bifall, så lära Riksens Högloft.
Ständer finna nödigt att härom hos Kongl.
Maj:t göra underdånig anmälan, påi det Kongl.
Stats-Contoiret må för verkställigheten häraf undfå
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning.
Beträffande åter de öfriga Städernes Källarefriheter;
så är med dem ett annat och olika för:
hållande.
De hafva icke utaf ålder varit förlänte alla
Städer; och ehuru de i deras första början lära
varit ställde på vissa qvantiteter vin, så upphörde
dock detta, efter hvad här frammanföre anfördt
är, redan på 1680-talet, då de, i stöd af Kongl.
Brefven den 23 Oetober 1686 och 26 Mars 1687,
samt i proportion af 1686 års Contributions reparation,
blefvo af Kongl. Stats-Contoiret under
loppet af åren 1687, 1688 och 1689, bestämde
till en viss Summa i penningar, den Städerne,
intill år 1777, ägt atti Tull-Clareringen anlända.
Då Städernes Tullfriheter 1687 fastställdes
till viss Summa, beräknades 2 D:r S:mt på en
Tull- eller Specie Riksdaler, hvilken betaltes
med 3* Carolin, som då gällde 20 öre S:mt Cajolinen;
men enär Carolinen år 1716 förhöjdes
ifrån 20 till 25 öre S:mt, så uppsteg Riksdalern
till 2 D:r ag| öre S;mt, samt vidare till 3 D:v
■4 öre Sant ifrån år 1747, t a lage på Carolinerna
fastställdes yll 20 procent.
Genom
Den 8 Junk 34.1
Genom Kongl. Förklaringen af denny Maj
1766 stadgades, att som Städernes Tullfriheter,
voro ställde på D:r S:mt, så vöre både med billighet
och rätta afsigten med {feras beviljande
enligt, att de borde anses allt efter som deras
räknevärde varit den tid de blifvit förlänte;
och som 2 D:r S:mt icke allenast i äldre tider
svarat emot 1 R:d, utan ock i samma frihetsdaler
sedermera, enar TullRiksdalern, medelst
Riksdalers avance och Carolin-Lage, varit räknad
till 3 D.r S:mt, på lika sätt blifvit tagen och
decoutterad; så borde desse uti D:r S:mt förlänte
friheter, äfven thedanefter som förr, räknas
för Tull-Riksdaler och 2 D.r S:mt således svara
emot 1 Specie Riksdaler, hvarigenom Kronan ej
förlorade öfver hvad hon en gång bortgifvit, och
den, som fått Tullfriheten, ej eller finge någon
tillökning i qvantiteten af de förr erhållna varor.
Enär nu, vid den år 1777 skedde reglering
af Städernes Källare-friheter, desse blefvo evalverade
till Riksdaler, ä 3 D:r S:mt Riksdalern,:
förlorade Städerne härigenom 50 Procent uti
hvad de, efter primitiva grunden för beräkningen
deraf bordt åtnjuta.
O m nu Städerne återställas uti den dem år
1687 tillagde och år 176& vidare bekräftade rättighet,
att få beräkna Riksdaler!! efter 2 D:r S:mt,1
det Stats-Utskottet hemställer, såsom både billigt
och rättvist; så komma de att undfå 50 Procents
tillökning uti hvad Staten nu består, och som för
alla Rikets Städer, utom Stockholm, icke utgör
mera
34*
Den 8 Juni.
mera än tillhopa 1999 B:d 28 sk. 6 r. Banko
om äret.
Till Biksens Högloft. Ständers eget ompröf■vande
hemställes allt detta vördsamligen. Stockholm
der» 3i Maj 1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga PrestAdelus
Ledamöters Ståndets Ledamöters
På Välloflig» Borgare- På Hedervärda Bonde
-
VpplSst hos sarnteliga Riks - Stånden den 8 Juni.
Riksens Höglofl. Ständers Stats ■ Utskotts
Betänkande, angående Riksdagsmannen
Hans Hanssons frän
Kopparbergs Län Motion om Krono
- Utlagornas debitering och qvittering
efter Markegängspris.
Genom Protocolls - Utdrag af den 16 sistlidne
Maj, har Hedervärda Bonde - Ståndet till Stats
-
vagnar
Carl De Géer.
vägnar
Gustaf Murray,
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius,
Ut
-
Den 8 Juni.
343
Utskottet remitterat ett af Riksdagsmannen Hans
Hansson från Kopparbergs Län till Ståndet in~
gifvet så lydande Anförande:
”Sorn sista motionstiden i dag gar till ända,
och intet yttrande blifvit framstäldt, angående orimligheten
af beräkningssättet af UfUgs Persedlar
efter gamla ICronovärdiet, får jag äran göra
följande anmärkning: att det är mig alldeles okändt,
livad nytta ett för längre tider tillbaka
gängse varuvärde nu skall medföra, att tjena till
grund för Utlagors debitering oell qvittering af
Rentor, sorn utgå, dels in natura dels i penningar,
då alla Restantier beräknas och h.etalas efter
Markegångspris; hvilket jag anser vara det
enda rätta och begripliga beräkningssätt, som äfven
vid all debitering och qvittering synes böra
äga rum; hvarigenom hvar och en vore i mera
tillfälle att känna sina så väl skyldigheter sorn
rättigheter, och sjelfva Stats - beräkningen torde
blifva mera säker och begriplig.”
Stats - Utskottet får härvid tillkännagifva, att
likmätigt gällande Författningar, bör Häradsskrifvaren
till Bondens qvifteneebok med sin underskrift
bestyrka, och deruti å ena sidan årligen
specialiter debitera hvad Bonden bör utgöra till
Ordinarie och Extra - Ordifiarie Utskylder till
Kronan, och utföra Markegången på det sorn
med penningar löses, när Markegangs - Taxan
Utkommer, och sådant emot Härads - Fogdens
Uppbörds - Bok, enligt • Förordningarne, jemföra,
samt
344
Deri 8 Juni.
samt Härads - Fogden deremot å den andra sidan
tili dag och årtal qvittera hvar betalningspost
uti dess särskildta Golurnne, efter Rentans
natur och egenskap, hvaraf genast redigt kan ses,
livad åboen bör betala, betalt och är skyldig; och
derest någon af alltnogen skulle förmena sig vaara
för nära skedt, kan målet hos Härads - Rätten
rangifvas och afgöras. Häradsskrifvåren får icke
förvägra att debitera Rondens Ovittence - Bok
efter Markégången för hvar Rente - persedel han
bör utgöra, den må vara Kronan förbehållen, eller
till andra behof indelt och anslagen, eller för
en sådan debitering och uträkning fordra och
uppbära betalning, vid 50 Dal. S:mts plikt, enligt
5 § i Kongl. Resolutionen uppå Allmogens besvär
1756, samt Kongl. Resolutionen den 4 December
1794.
Uti 19 §. af i 683 års Härads - Fogde - Instruction
är väl förordnadt, att qvittencer på
Krono - Rentor icke finge gifvas generalitet', utan
specialitet för så mycket, sorn på hvar Renta
är levereradt, men detta har, i anseende till
det genom mynt-evalvationen uppkomna olika
beräkningssätt blifvit i så måtto ändradt, att ett
nytt Formulaire (ill Debetsedlar blifvit genom
Kongl. Kammar - Collegii och Kongl. Stats-Contoirets
Circulaire - Bref af den 16 December 1777
meddeit, som dock uti hvad om debiteringen efter
Markegången förut stadgadt varit, icke gjort
någon ändring. I öfrigt är förordnadt, alt, på
det landshöfdingen må erfara, huru vid upp
bör
-
Den 8 Juni'.
345
börden tillgår oeh Fogden sig med allmogen förhåller,
bör han stundom låta för sig uppvisa en
och annan Bondes Qvittence - Bole och den emot
Fogdens Uppbörds - Bok jemföra.
Enär allt hvad härutinnan salunda stadgadt
är, blifver vederbörligen iakttaget, anser StåtsUtskottet
Riksdagsmannen Hans Hanssons yttrade
önskan blifva till alla delar uppfylld; men i
händelse sig annorledes skulle förhålla i den ort,
han boende är, äger han atfj till nödig rättelses
vinnande, härom anmäla sig hos Konungens Befallningshafvande,
som icke lärer underlåta att dervid
fästa den åtgärd , som med Lag och Författningar
instämmer. Stockholm den 31 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledamö- Ståndets Ledamöters
ters vägnar vägnar
Carl De Geer. Gustaf Murray.
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde-'
-Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius,
Upp
-
315
Den 8 Junii
Uppläst lios samteliga Riks - S thidell den 8 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande angående Landshöfdingen
m. m. Focks Motion om
Lön för 1813.
T ill Stats - Utskottet liar Höglofl. Ridderskapet
och Adeln behagat remittera ett Anförande af
Herr Landshöfdingen m. m. B. V. Fock, hvaruti
förmäles, huruledes han, den 2 April 181?
i Nåder utnämnd till Landshöfdinge öfver Upsala
Län efter landshöfdingen m. m. Friherre
Eric. af Wetterstedt, sorn, i anseende till
dess höga ålder och förtjenster, vid afskedstagande
hugnades med hela Lönens bibehållande;
sedermera utan lön förvaltat Landshöfdingeembete!,
tills han innevarande år kommit i erfarenhet
deraf, att, likmätigt hvad Kongl. Majit
genom Nådig skrifvelse den 3 December 1812
till dess och Rikets Stats - Contoir förordnat, de
civile Embets- och Tjenstemän samt Betjente,
hvilka såsom öfver 70 år gamla, erhållit afsked
med Lönens bibehållande, borde flyttas på Allmänna
Indragnings - Staten, att def njuta dem
tillkommande Löner, samt deremot Lönerne vid
"Verken alltid qvarblifva till deras förmån, som
de afgångnes sysslor bestrida; i anledning hvaraf
han i underdånighet anmält ärendet, och Kongl.
Maj:t, genom Nådig Resolution den 26 sistlidne
April, täckts tillåta Herr Landshöfdingen att i
från
-
Den 8 Juni.
347
från innevarande ars början tilllräda och uppbä
-
Friherre Wetterstedt förflyttades på Allmänna Indragnings
- Staten; men tillika i Nader förklarat,
att ersättning för den öfriga tiden från Herr
de medgifvas i annan man, än som öfverensstämde
med innehållet af Kongl. Kungörelsen
den g December 1812, angående viss prescriptionstid
för dem, som hos Stats-Verket äga fordran.
Och som, vid tillämpningen deraf, den
honom tillagde lönersättning komme att beräknas
först med J814, och han deraf skulle gå i mistning
för år 1813, på den grund, att hvarje fordran
hos Statsverket för ett föregående år bör innan
deri 1 Juli året derpå anmälas; men åberopade
Nådiga Kungörelse tillika föranleder, att
det må ankomma 41a Riksens Ständers pröfning,
huruvida, till godtgörande af ert sådan inom
nämnde tid ej anmält fordran, särskildt anslag
beviljas; så hade Herr Landshöfdingen, med full
tillförsigt om ett benäget afseende hos Riksens
Ständer, trodt sig nu kunna hemställa och anhålla,
att en lika ersättning med den Kongl.
Waju i Nåder redan täckts medgifva kunde äfven
för år 1813 af Stats - Verkets medel åt honom
anslås; hvarvid Herr Landshöfdingen såsom
skäl åberopat, att då Kongl. Majrts Nådiga
Bref af den 3 December 1812 icke kommit till
en allmännare kännedom, har han, i okunnighet
oin detsamma allt intill närvarande år, icke ansett
sig berättigad till åtnjutande af ersättning för den
ra den Indelta Land$höfdinge - Lönen, samt att
Landshöfdingen Focks Fuilmagtsdatum icke kun
-
'348
Den S Junii
ian, hans, vid afskedstagandet öfver 70 au gamle,
företrädare i tjensten fatt Bibehålla och således
ditintills ej vetat, att han hos Stats-Verket
ägde någon fordran, till hvars anmälande han
också förmenar tiden först hafva vidtagit med
Herr Landshöfdingen Friherre Weftersteds förflyttande,
vid detta års början, på IndragnirtgsStatj
äfvensom Herr Landshöfdingen vore öfvertygad,
att utan denna consideration, Riksens Slängder,
som sjelfve genom underdånig anhållan bexedt
det Kongl. Maj:ts Nådiga* förordnande, att
Lönerne vid hvarje tjenst alltid borde qvarblifva,
med deras derigenom yttrade afsigt, att någon.
Embetsman ej må tjena lönlös, icke finna förenligt
att låta honom vidkännas den uppoffring
han, på sin familles bekostnad, af egna tillgångar
nödgades göra, för att kunna föra ett lefnadssätt,
som egnade värdigheten af det Embete
han bekläder och hvars nitfulla bestridande utgjort
föremålet för dess oafbrutna omsorg.
Utaf den af Herr Landshöfdingen Fock aberopade,
samt hans anförande i afskrift bilagde,
Nådiga Resolution af den 56 sistlidne April har
Stats - .Utskottet jemväl inhämtat, att, på sätt anfördt
är, Kongl. Majit i Nåder funnit den sökte
Lön - ersättning för åren 1813 och 1014. icke
kunna i annan inon Herr Landshöfdingen medgifvas,
än som med ofvannämnde Nådiga Kungörelse
af den 9 December 1812 instämmer, samt
att han således komme att för den tid, som i
följd deraf icke vöre försutten, uppå Allmänna
In
-
Z)3n S Jani'-
<r
349
Indragnings - Sfaten af dess besparingar uppbära
Landshöfdinge-Lönen, efter evalvation och föregående
årets .Markegång; hvaremot den Lön, sorn
Herr Landshöfdingen uppå Finska ExspectanceStaten
innehar, skulle till Stats-Verket indragas,
ifrån och med den tid, då han af ersättning för
den indelta Laridshöfdinge - Lönen komme i åtnjutande.
I följd häraf och då Högstberörde Nådiga
Kungörelse stadgar, att hvar och en, som hos
Stats-Verket äger fordran, af hvad beskaffenhet
sorn helst, bör orri utbekommande deraf sig anmäla
inom den i Juli året efter det, hvarunder
fordringen tillkommit, vid påföljd, att den ejlest
anses förfalla, intill dess Riksens Ständer sammankomma
och pröfva huruvida till dess godtgörande
något särskildt anslag må beviljas, är alltså nu
endast fråga om det anslag, som fordras till Herr
Landshöfdingen Focks ersättning för 1813 års
Landshöfdinge - Lön i Upsala Län, hvilken Lön
utgör 500 R:d indeldt, men hvarå likväl böra
afgå de Löne vilkor Herr Landshöfdingen för samma
år å särskildta andra Stater uppburit.
Hvad Herr Landshöfdingen andragit för att
återvinna sin försuttna rätt till denna Lön för
1813, anser Utskottet förtjena afseende, enär Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref till Hess och Rikets Stats -  Contoir af den 3 Dec. 1813, hvilket, grundadt
på Riksens Ständers underdåniga skrifvelse den
18 förutgående Juli, bifaller, att Civile Embets
och
-
\
3 5°
Den 8 Juni,
och Tjenstemän, som efter uppnådd ålder af 70
år få afsked med Lönens bibehållande, borde
flyttas på Indragnings - Stat, icke blifvit till allmän
efterrättelse kungjord, och Herr Landshöfdingen
sålunda saknat kännedom deraf samt varit
utur tillfälle att prescriptionstiden för sin häraf
beroende rätt iaktaga.
Vid beskaffenheten af hans fordran kan ej eller
något anmärkas; då den grundar sig på Riksens
Ständers omförrriälte, af Kongl. Maj:t i Nåder
gillade Beslut; och Utskottet ofverlemnar derföre
vördsamt till Riksens Höglofl. Ständer, om icke
ifrågavarande ersättning må beviljas och liqvideras
af besparingarna på Andra Hufvud - Titeln,
eller ock af 1813 års öfverskott på Stats-Verkets
Inkomster, hvarom underdånig anmälan af
Riksens Ständer torde hos Kongl. Maj:t göras.
Stockholm den 31 Maj 1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördig» Prest
-
På Vällofl. Borgare-Stån- På Hedervärda Bonde»
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De öder.
Ståndets Ledamötes
vägnar
Gustaf Murray.
dets Ledamöters
vägnar
Carl Fred. Landberg.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon. Jonsson.
C. Tunelius.
Upp
-
Den 8 Juni.
Upplasfc hos samteliga Riks-Stånden den 8 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Slottsbyggnaden
pä Kungsöhr.
Riksens Ständers Stats-Utskott har Kongl.
Maj:t genom Nådig Remiss behagat öfverlemna
en af Coinmitterade till hushållningens reglerande
vid Strömsholms och Kungsöhrs Kungsgårdar
i underdånighet anmält fråga, om medel till iståndsättande
af några å Kungsöhr varande Slottsbyggnader.
Utaf de i Nåder remitterade Handlingarna
har Utskottet inhämtat, att bemälte Cornmitterade
i underdånighet anmält, huruledes, sedan
Kongl. Maj-t under den 12 Juni 181*2 täcktes
förordna, att af de på Kungsöhrs Kungsgård varande
gamla Slottsbyggnader, det så kallade Kungshuset,
uppbygdt af Högstsalig Konung Gustaf I,
Glorvördigst i åminnelse, och af honom bebodt,
borde för dess ålder och till upplysning om forntidens
bonings- och byggnadssätt än vidare underhållas
och nödiga reparationer derå anställas,
men de öfrige byggnaderna, såsom ännu mera
förfallne, på Auction försäljas; så har Kongl.
Maj:t vid dess återresa från Urtima Riksdagen i
•Orebro nämnde år, då nattläger tagits å Kungshlm,
i Nåder befallt, att jemte gamla Kungsbygg
nadet^
-
352
Den 8 Juni.
naden borde äfven fran försäljningen undantagas
Råds- och Fruntimmers - byggnaderne, samt
Källaren, och dessa hus efter hand iståndsättas,
hvartill medel kunde tagas af arrendet för Kungsöhr,
eller af den Summa, som för de försålda
husen inflöt; till följd hvaraf Coinmitterade låtit
upprätta förslag öfver kostnaden till iståndsättande
af de byggnader, sorn komma att bibehållas,
hvilket förslag upptoge följande sammanräknade
belopp, nemligen:
Till Kungs-Byggningen gai. 24. 8«
— Fruntimmers,- D:o - 1,164. 30.
Riks-Råds- D:o - 1,222. 16.
— och Källaren - - 27. 34*
Tillsamrnas 3,336. 8. S*
Hvarjemte Committerade i underdånighet förmält,’
huruledes de förfallne Byggnaderne blifvit försålde
för 322 R:d 8 sk. utom Köksbyggnaden,
för hvilken Arrendatorn af Kungs - Ladugården,
erbudit, med vissa villkor, 300 R:d.
X afseende ä reparations-kostnaden å berörde
Byggnader, har Kongl. Majrt sedermera infordrat
underdånigt utlåtande af den i Nåder förordnade
Stats-Beredningen, som andiagit, att då,
enligt hvad Committerade uppgifvit, Kongl-Majrt
1 Nåder funnit de medel, hvilka kunde inflyta
för de på Auction föryttrade husen, kunna användas
till ifrågavarande reparationskostnad; så
voro
Den 8 Juni»
353
vöre alltså för behofvet att påräkna, dels dé 322
R:d 8 sk.. som för ile afyttrade husén erhållits,
dels de för Köks-Byggnaden erbtidne 300 R:d,
eller tillsammans 62* R:d 8 sk., med afdrag
hvarutaf uppå den föreslagna reparations-summatt
333G R:d 8 sk. 8 runst. återstodö 2,714 R:d 8
runst. Banco; men då det för Kungsöhrs Kungs*
J.adugård till Stats-Verket ingående Arrende
Vore upptaget och beräknadt å Riks-Staten bland
dess inkomster, kunde den återstående reparationskostnaden,
utom hvilken för Byggnadernes framtida
underhåll jemväl fordrades ärliga utgifter, ej
föreslås att bestridas af arrendet, i anseende hvartill
och då anslaget på Riks-Statens åttonde HufVud-Titel
till publiqua Byggnader i Stockholm
ogIi Landsorterna ej eller lemnade tillgång för
denna reparation och underhållkskostnad, StatsBeredningen
ansåge någon annan lämpligare utväg
icke finnas, än att desse 2,714 Rid 8 rist.
ansloges att förskjutas af Besparingarna på RiksStatens
l örsta Hufvud - Titel eller öfverskotteti
å Statsverkets-Inkomster, för att derefter vid nästa
Riksdag anmälas till ersättning; hvarefter om
Kongl. Majit i Nåder för godt funné, att desse
Byggnader borde framgent bibehållas, kostnaden
dertill borde bestridas af det blifvande anslaget
för de publiqva husen i allmänhet. Och har Kongl.
Majfi, utan att anbefalla något förskott till berörde
reparationssumrna, täckts, såsom ofvan berördt
är, öfverlemna ärendet till Riksens Ständers yttrande.
Den
4'de B.
JVio 43, 46.
354
Den 8 Juni.
Den genom Committerades försorg af SlottsKamereraren,
Assessoren Bandström, med biträde
af Directeuren och Sluss-Byggmästaren Norenius
samt Snickare och Murmästare den 6 Augusti
1813 förrättade Beskrifning utvisar, att desse
Byggnader, som äro uppförde af träd, efter ett
uråldrigt byggnadssätt, nu befinnas dels mera dels
mindre förfallne och tarfvande reparation, hvartill
ofvannämnda kostnads-summa blifvit föreslagen.
Stats.Utkottet bär vid öfvervägande af detta
ärende icke underlåtit att fästa behörigt afseende på
Kongl. Majus öfvanberörde Nådiga förordnanden
om det af Högstsalig Konung Guistaf I byggda
och bebodda Kungshuset bibehållande, äfvensom
Råds- och Fruntimmers-byggnadernes undantagande
från den först beslutade försäljningen deraf;
men då Kongl. Maj:t nu, utan att äska några
medel till dessa Byggnaders iståndsättning
och Underhåll, endast låtit remittera Handlingarna
i ämnet, att i sammanhang med Statsregleringen
itömma under öfvervägande, samt sålunda i Nåder
till Riksens Ständers fria öfverläggning hänqvist
ärendet; så tror Utskottet sig böra betrakta
frågan efter de skäl och omständigheter sig förete,
utan hinder af högstberörde förut gifne föreskrifter
om Slottsbyggnadernes bibehållande.
Utskottet har dervid förekommit: att den store
och oförgätlige Konung, som låtit bygga och
bebott förberörde hus, äger uti många andia
dess
Deri 8 Juni.
35S
Jess verk varaktigare minnesmärken," än desse
Byggnader kunna utgöra, dä de med hvad kostnad
som än derä skulle användas, icke kunna b
längden bibehållas, åtmindstone ej i sin gamla
form och beskaffenhet, hvilken vid den nu behöfliga
reparationen skulle gå förlorad, och hvilken
likväl utgör väsendtligheten och värdet deraf,
om de skola utvisa forntidens byggnads- och
boningssätt.
Sedan Kungsörhs Kungsgård nu mera är nt-_
arrenderad och Stuteri-Inrättningen derifrån blifvit
flyttad, synas ock desse Slotts Byggnader sällan
eller aldrig komma att begagnas, helst Strömsholms
och Gripsholms Slott äro belägna blott
inom några mils afstånd från Kungsöhr och knappt
en dagsresa från Slottet i Orebro.
I anseende härtill, hemställer Utskottet, om
icke Riksens Höglofl. Ständer skulle finna lämpligt
hos Kongl, Majit i underdånighet anhålla,
det Kongl. Majt i Nåder täcktes låta försälja, eller
annorlunda, såsom nyttigt pröfvas, använda
ifrågavarande Byggnader, för att derigenom bespara
den kostnad, som till deras reparerande och
underhåll erfordrades; hvarvid, om Kongl. Majit
likväl finner för godt att ännu någon tid bibehålla
Kungshuset, de medel som genom försäljningen
af Råds- och Fruntimmers Byggningarna
inflyta, jemte de för redan försålda hus erhåline 6? c?
R:d 8 sk. lemnade full tillgång för K ungshusets reparationskostnad,
sorn förslagsvis är upptagen till
9 31
Den 8 Juni.
921 E:d 24 sk. 8 rst. Hvilket Utskottet vördsamt
öfverlemnar till Riksens Höglofl.. Ständers
närmare bepröfvande. Stockholm den. 31 Maj
1815.
På Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer.
På Högvörd. PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr, Landberg.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 8 Juni.
Riksens Höglofl. Ständers Stafs Utskotts
Betänkande, i anledning af
Riksdagsmannen Sandstens Memorial,
om tillstånd att fä erlägga
Kronoutskylder na i Spannmål.
Till
Den 8 Juni.
357
Till Stats-Utskottet har ankommit följande:
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 17 April
från Jönköpings Tän Anders Sandsten ingifvet
så lydande Memorial :
”Värdaste Medbroder!
”Krono-Utskyldernes betalning hösttiden medför
icke sällan ganska betydliga olägenheter för
mindre bemedlade Jordbrukare. De måste då i
ett elakt väglag färdas till Städer och aflägsna orter
, att sälja sin Spannmål för att erhålla penningar
till Utlagornas betalning.
De blifva ej sällan missbudne af SpannmålsSpeculanter,
sorn alltid förstå att begagna tillfället,
för att kunna upphandla säden till vanpris,
och sälja den om våren med oskälig vinst. Händer
sig åter, att jordbrukaren ej kan anskaffa penningar,
så sker utpantning af hans egendom, som
går i mät, och ofta måste säljas för halfva värdet.
Dessa olägenheter kunna lätt afhjelpas, on#
det tillåtes Jordbrukaren, att i stället för contante
penningar fa på närmaste Krono-Uppbörds Ma
-
gazm
Den 5 Juni'.
gazin ooli efter beräkning af Markegång -pris
leverera Säd in natura inom den i December
hvarje år, med rättighet att i April månad följande
året få återlösa den, om så skulle behöf•vas,
emot ett förhöjdt pris, högst i R:d Banco på
tunnan, som synes vara svarande emot intorkning,
musfrat och magazins-kostnad, helst Kronan
synes icke böra beräkna sig någon Spannmålsavance,
eller vinna på sina undersåtares bekostnad.
Genom en sådan anstalt har Kronan fullkomlig
säkerhet för sin skatt, och Jordbrukaren
befrias från de otaliga olägenheter , som nu trycka
honom. Mati skulle väl kunna invända, att
Kronan då ej kunde begagna någon sädesförsälj*iing
förr än efter April månads slut; men hälften
af levereringen kunde likväl med ali säkerhet
före den tiden försäljas, emedan man kan antaga,
att blott hälften af Jordbrukare kunde komma
i förlägenhet deraf, att vårtiden återköpa sin
Spannmål. Till undvikande af all mannamån
vore likväl nödigt, att all säd beräknades, emot.
toges och utlevererades efter vigt, till 134
tunnan af Råg och 11 för Kornet, såsom det
skedde i Regal a Bränneri-tiden.
Då Jordbrukaren på detta sätt fick om hösten
afbetala på Magazinet sina Krono-Utlagor
i ,Spannmål, emot en af Magazins - förvaltarne
utgifven Depositions-Attest, hvilken hos Krono.
Uppbördsman nen på Uppbördsstämma;! borde gälla
-
Den 8 Juni.
359
la som contante penningar, vunne Jordbrukaren
en betydlig lättnad i sina bördor, och Staten och
Kronan, efter min tanka, alldeles ingenting förlorade.
Så vida detta mitt förslag vinner mina Hedervärda
Medbröders bifall, anhåller jag att detta
Memorial måtte med de öfriga respectiva Standen
communiceras och till behörigt Utskott remitteras.
Stockholm dén 15 April 1815.”
And. Sandsten
från Ostra Härad i Jönköpings
Llän.
Johan Longberg från Gestrikland instämde i
detta Memorial; med tillägg, det Bergslagen måtte
förunnas lika rätt, att i brist af penningar få
leverera Jern efter Markegnndspris; hvarmed
Per Persson från Nora Bergslag, Eric Persson
och Jan Persson från Carlstads Län samt Petter
Persson från Örebro Län sig förenade.
Hans Michaelsson från Norra Helsingland
yttrade: att det icke vore lämpligt för hans hemort,
eller de flera Norra orterna af Piket, leverera
spannmål efter vigt; ty säden der blefve esomoftast
hvarken fullmogen eller så bördig, sorn.
i de Södra orterna.
Jon Jonsson från Blekinge ansåg det val vara
bra, om rättighet erhölles, att när behcfvet så
pa
-
36°
J)en 8 Juni*
påfordrade, få leverera spannmål och Jern efter
Jylarkegåugspris, men trodde ett betydligt hinder
deremot förekomma i den omständigheten, att
Stats - Contoiret då icke kunde i den tid och ordning
som vederbör, anskaffa penningar till Statens
Embets-och Tjenstemän, som der skola uppbära
sina Eoner, Het skulle troligen ock inträffa,
att Bergslagsorterne i närvarande conjunctur
icke godtgjorde sina Krono - utskylder, utan med
Jern, som kan hända icke blefve såldt; hvarföre
Jon Jonsson vore af den tanka, att den föreslagne
leverancen af jern i stället för penningar ingalonda
borde äga rum,”
Eullmägtigen från Vester - Norrland, Petter
Jernström från Vesterås Län, Nils Ericsson från
Södra Helsingland och Johannes Persson från Skaraborgs
Län instämde uti det yttrande Hans Michaelsson
från Norra Helsingland afgifvit; med
förklarande, att dessa Eän önska få betala sina
Krono - Bentor, såsom hittills, efter Markegångs»
pris,
Anders Joachimsson från Östergöthland an.
förde, att då ifrågavarande tillåtelse vore,nyttig
för somliga, men ej för alla orter, borde fritt val
äga rum, att antingen med penningar eller spannmål
få godtgöra Krono - utsky Idema,
Jon Göransson från Södra delen af Öland*
förmälte det ej vara lämpligt för dess hemort att
leverera spannmål till Krono - Utskyldernes godt’
gö:
JDen 8 Juni,
361
görande, emedan allmogen, särdeles 1 missväxtår,
knappt kan förskaffa sig säd till Kronq-Tionden;
i följd hvaraf Jon Göransson yrkade, att
dess Committenter, hädanefter sosn hittills, må
betala sina Skatter med penningar. Hvari Erland
Larsson instämde.
Sandsten erinrade, att meningen med dess
Menimorial vore, att endast bereda den, sorn ej
kan prsestera penningar, rättighet att i stället få
aflemna spannmål.
Daniel Andersson från Upland yrkade, att
någon förändring uti hvad redan stadgadt är om
sättet för Krono - Utskyldernes erläggande ej må
vidtagas.
Nils Månsson från Malmö Län yttrade, att
så vida de framställda förslagen om rättighet till
leverering af spannmål och jern, då Krono-Utlagorna
ej kunna med penningar gäldas, skola
vinna bifall, lär blifva en ovilkorlig följd, att
Statens Embets- och Tjenstemän tillförbindas emottaga
sådana varupersedlar, i stället för deras
penningelörrer.
Något vidare var nu icke att i ämnet anföra;
hvarföre ofvanintagna Memorial med de i
anledning deraf förekomna tillägg och anmärk
nin
-
362 JDen 8 Junit
ningar, remitterades till Stats - Utskottet* Ut
Supra.
Ex Officio
Olof Werlin.
Ehuru det sätt till Krono - IJtskyldernes erläggande,
som Riksdagsmannen Sandsten föreslagit»
vä! skulle vid ett och annat tillfälle i vissa Landsorter
vara för den skattskyldige till någon förmon,
kan likväl Stats - Utskottet detsamma icke
tillstyrka, i anseende till de olägenheter ©ch äfven
möjliga förluster för Kronan och Stats-Verket,
som derigenom skulle uppkomma.
Om det skulle tillåtas de skattskyldige, vid
de tillfällen de hafva en ymnigare tillgång på
spannmål, än de för eget behof kunde använda,
att med denna vara få afbörda sig sina KronoUtlagor,
blefve det nödvändigt, till en billig
jemlikhets iakttagande de Skattskyldiga emellan,
att medgifva en lika rättighet för andra producter,
såsom jern och fiskvaror rn. rn. i de orter,
der dessa utgöra hufvudnäringen för invånarne.
Kongl. Majtt och Kronan skulle då föranlåtas, att
anlägga en mängd Magaziner och förrådshus i
alla Län och dervid aflöna en talrik Betjening ,
enär nu varande Magaziner hvarken vore för
denna utvidgade anstalt tillräckliga, ej eller den
dervid nu "anstälde Betjening möjligen kunde
med
-
Den 8 Juni.
medhinna att med elen noggrannhet och vard,
som erfordras, behörigen stöta de i så betydlig
mängd tillökta göromål. '
Om dessa ifyfagaziner och förrådshus det ena
året året vore fulla; så skulle åter vid ett ari- *
nät år, då en fördelaktigare conjunctur för den
Skattskyldige vid dess produeters afsättning inträffade,
de komma att stå alldeles tomma, och
Staten således då, utan någon slags nytta, vidkännas
en dryg aflöning för en sysslolös Betje-,
ning. Och då Kronan för eget behof icke hade
af nöden den mängd varor, som vid en ymnigare
tillgång, men trög afsättning, uti Magazinen
och Förrådshusen levererades, så skulle, enär
dessa icke kunde af Kronan afyttras till det
pris, hvarföre de blifvit emottagna, desamma, i
förväntan på en mera gynnande och formenlig
afsättning, möjligen en längre tid komma att uti
Förrådshusen och Magazinerne blifva qvarliggande,
der de voro underkastade hvarjehanda afbränningar
och jemväl förskämning.
Dan föreslagne rättighet för den Skattskyldige,
att i April månad följande årer få återlösa
den levererade varan, om så skulle behöfvas ,
är till dess begagnande både oviss att påräkna,
och skulle icke eller afhjelpa den förlägenhet,
Stats-Verket under tiden skulle råka uti, vid
saknad tillgång af nödiga och påräknade medel,
till afloningars och andra Stats - Utgifters bestridande,
sorn för Statens upprätthållande och bestånd
-
Den 8 Juni,
stånd icke tåla elt sådant uppskof. 1 öfrigt skulle
detta uppbördssätt medföra mycken vidlyftighet
i Krono - Räkenskaperna och i en ganska betydlig
mon öka Krono - Betjeningens förut öfverhopade
göromål.
Till Riksens Höglofl. Ständers egen ompröfning
hémstalles detta ärende vördsaniligen. Stockholm
den 31 Maj 1815.
På Höglofl. Eidderskapets Pä Högvördigä PrestAdelns
Ledarnö- Siåndets Ledamöters
ters vägnar vägnar
Carl De Géer. Gustaf Murray.
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde
Stådets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar. vägnar.
Carl Fred, Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius,
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 8 Juni.
Riksén Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande om tillökt Penninge-anslag
för Lag - Comité en.
TI
'-'nder den 26 i denna månad har Stats - Utskottet
fått emottaga Kongl. Majus den 10 näst
före
-
Den g Juni.
365
föregångne gifna Nådiga Proposition, om förökadt
Fenninge - anslag för Uag-Comitéen, så lydande:
Sedan Piksens Ständer, vid tidpunkten af
Grund - Ragames omskapande äfven på goda grunder
ansett nödvändigt att låta öfverse och förbättra
Rikets Allmänna Civil- och Criminal - Ragar,
och i sådant afseende hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit att om verkställigheten deraf besörja,
samt Riksens Ständer äfven vid den påföljande
Urtima Riksdagen, till befordrande deraf,
gjort ett årligt ä'nslag af 5oooR:d;så har Kongl.
Majit, delande med Rikets Ständer dessa ädla och
värdiga omsorger, år 1811, ingått i sådana Författningar,
hvarigenom arbetet blifvit börjadt och
fortsatt, på sätt Kongl. Majt derom, så väl vid
den senaste, som den närvarande Riksdagens början,
haft tillfälle att Ständerna underrätta..
Ju vidsträcktare och tyngre detta arbete syntes
blifva, ju flera voro de svårigheter, som mötte
vid tillsättande af den Comité, åt hvilken
arbetet skulle uppdragas, och hvaraf Kongl. Majit
förordnat "issa ledamöter till Förslagets egentliga
utarbetande emot bestämda arfvoden, och de
öfriga till deltagande i granskningen deraf. Bland
dessa svårigheter har den xnindsta icke varit fördelningen
af de anslagna 5000 Rid, hvarmed
borde bestridas de arbetandes arfvoden, aflöningar
för Cornitterades Secreterare och nödiga Cantzlister,
samt en dryg trycknings - kostnad af redigerade
Förslag, som tid efter annan böra läggas
-
366
Deri 8 Juni,
gas under Allmänhetens granskning, och till ett be»
tydligt antal Exemplar gratis utdelas bland Emhetsmanna-Corpsen.
Ehuru som helst denna summa
blifvit fotdelad, har den likväl, i afseende pade
arbetandes arfvodeu funnits otillräcklig; ett förhållande,
som säkrast visar sig deraf, att bland dö
först utnämnde arbetande Eedamöter tvänne redan
skillt sig fran Comitéens göromål oell Hufvud-Stadens
kostsamma lefnad, för att återgå till
sina Tjenstebefattningar i Landsorten, hvaraf följt,
att de arbetandes antal, från 5, måst inskränkas
till det möjligen mindsta, af 4, hvilka ändteligen
för det sista året, hvardera kunnat tilldelas 1000
B:d, deröfver någon tillökning af nuvarande anslag
icke later sig verkställas.
Under den uppmärksamhet, hvarmed detta
vigtiga ärende blifvit följdt, har Kongl. Maj:t einedlertid
inhämtat, att utom det redan utkomna
Eörslaget till Lifter-måls Balk, ännu en annan
Balk med dess Bilagor är färdig att läggas under
prässen: att tvänne andra äro till större elier mindre
del vidgjorde, och att åtskillige erforderlige
upplysningar och samlingar för de öfriga äro besörjde.
Om, af sådana anledningar, Kongl. Maj:t
anser sig kunna med tillfredsställelse fatta den förhoppning,
att de arbetande, genom förenade bemödanden,
biträdde af den allmänna granskningen,
icke blott skola utföra deras uppdrag, så långt
ämnets svårigheter det medgifva, utan ock söka
fullgöra det på en ojemförligt kortare tid, än
den
Den 8 Juni.
367
den redactionen af 1734 års Lag-Bok fordrade,
så har också, i sammanhang dermed, ICongl.
Maj:f trott sig böra väcka Riksens Ständers upp.
märksamhet på de medel, hvarigenom en sådan
framgång närmast försäkras. Då det ligger i ämnets
natur, att de personer, som dermed sysselsättas,
böra helt och odeladt uppoffra sin tid åt
dessa, kanske mer ansvariga, än tacksamma mödor,
då ombyten af egentligen arbetande Ledamöter,
hvilka, under en redan förfluten beredningstid,
gjort sig bekanta med det vidsträckta ämnet,
ofelbart skola medföra afbrott i arbetets drift, och
föda svårigheter för nykommande: dä Comitéens
nu varande Ledamöter antingen äro lönlöse, eller
svagt lönte Embetsman, hvilka ur nyssnämnda
skäl böra finna sig fredade från bekymmer
af en nödvändig utkomst, skadeslöse för en tid ,
som den enskildta nyttan kunde använda fördelaktigare,
och fästade genom skäliga vedergällningar
vid ett långt och trälsamt arbete: då Comitéens
granskande Ledamöter icke njuta annan-belöning,
än den öfvertygelsen att gagna: och då
slutligen ett större afseende lärer böra lemnäs
åt vigten och framgången af ett företag, som har
allmänt väl och Nät iona 1-ä‘ran till föremål, än åt
de, i alla fall, ringa kostnader, hvilka dermed
kunna vara förenade; så har ICongl. Majit, ledd
af omsorgen för en oafbruten gång af Lag-Comitéens
arbeten och af nyss anförda betraktelser,
ansett sig icke kunna underlåta hos Riksens Ständer
före*
368
Den 8 Juni.
föreslå, att det ärliga anslag af 5000 R:d, Rikets
Ständer redan för detta andarnål beviljat, måtte ,
intill nästa Riksdag, förökas tned ytterligare 4 ä
5000 R=d och dispositionen deraf hädanefter, som
hittills, för de arbetandes arfvoden och öfriga nödiga
utgifter bero på Kongl. Majus Egen pröfning
efter Vanligt förslags- och Redogörelse-rätt.”
Kongl. Majtt har med denna Kådiga framställning
gjort hvad Kongl. Maj:t trott sig böra
göra, och skall dessutom, förr eller senare, med
Nådigt välbehag anse den elier dem af Comiteens
arbetande Ledamöter, sorn sina skyldigheter,
efter bästa förmåga, sökt uppfylla. Det som intill
dess återstår att göra, öfverlemnar Kongl Majd
härmed till Rikets Ständers Upplysta godtfinnande.
Derjemte har från Häglofl. Ridderskapet och
Adeln blifvit remitteradt ett Memorial af Riksens
Höglofl. Ständers Justius-Ombudsman m. m<
Herr Friherre L. A. Mannerheim, som likaledes
framställt, ej mindre vigten och värdet af LagComitéens
arbeten till vinnande af goda och efter
tidehvarfvets skick lärnpade Lagar; än ock
nödvändigheten deraf, att anslaget för Comitéen
ökas till Qooo R:d, så att de fyra arbetande Ledamöterne
matie undfå ntindst 2000 R:d hvardera
årligen, från nästa års början, samt att Riksens
Ständer dessutom matte försäkra dem att
efter fulländad! arbete icke sakna ett värdigt under
-
Den 8 Juni.
369
berhall för deras öfriga lifstid , så vida de ej i
Statens tjenst undfå motsvarande förmo ner.
Under öfvervägande af detta ämne har Utskottet
funnit,* huruledes Riksens Ständer, då de,
vid Riksdagen här i Stockholm 180g och 1810
ånsago nödigt anhålla örn tillförordnande af ea
särskildt Comité, att utarbeta ett fullständigt för
slag till ett nytt .Lagverk, som vid nästa Lagtima
Riksdag skulle till Riksens Ständers granskning
öfverlemnas, hade afseende dera, att denna Comité
kunde sammansättas af sådana kunniga och
erfarna män, som voro i Statens tjenst och med
Löner försedde; hvarföre något penninge - anslag
då icke gjordes; men uppå Kongl. Majas Nådiga
proposition vid Urtima Riksdagen i Örebro, om
behofvet af medel till resekostnadernes ersättning
för Ledamöter, som från Landsorterna skulle
kallas, samt lämpligt arfvode för dem och de öfriga
jemte en Secreterare, samt tryckningskostnad
m. m. beviljade Riksens Ständer de hittills
nu på Stat bestådde 5000 R:d.
Stats - Utskottet, som jemväl är af den tanka,
att Ledamöterne i Lag-Comitén snarare
böra vänta, efter fullbordadt arbete, en mot deras
möda svarande Vedergällning, än ett större
arfvode under arbetets fortgång, har på sadan grundj
men med afseende tillika a det nu framställda
behofvet af tillökning i anslaget, trott sig böra
hemställa, att en förhöjning af 3000 R:d må bevil
'4:6
Ji 47 , 48.
viljas; hvarigenom detta anslag blefve tillsammans
8 ao o R:d årligen. Slockholm den 13
Maj 18x5.’
På Högloft. Ridderskapets På HögvÖrdiga Prestoch
Adelns Ledamö- Ståndets Ledamöters
ters vägnar vägnar
Carl de Géer. Gustaf Murray.
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde*
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl. Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos saintcliga Riks - Stunden d. 8 Juni,'
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
utlåtande i anledning af Högloft.
Ridderskapets och Adelns beslut
om Löners anslående för Landsf scaler
och Länsmän.
1?
-L/fter det btats - Utskottet under den 6 i denna
månad besvarat hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln samt Vällofl. Borgare - Ståndet gjorda anmärkningar
vid Utskottets yttrande öfver den i
Högv. Prest - Ståndet väckta fråga om förbättring
i Läns
-
Den 8 Juni.
371
i Länsmännens Lönevilkor samt Löners anslåen
-
de för Lands - Fiscalerna, så har Höglind. Ridderskapet
och Adeln genom Piotocolls - Utdrag a£
den 22 dennes anmodat Stats • Utskottet att projéctera
ett särskildt anslag, att användas till för-<
bättrande af Länsmännens Löner, intill dess, efter
af Kongl. Maj:t i Nåder föranstaltande undersökningar,
en jemnare och för Länsmännen
tillräckligare aflöning kan vinnas; äfvensom nödigt
ansetts, att vid öfvervägande utaf frågan örn
Lönregleringen i allmänhet, särskildte Löner för
Lands - Fiscalerna i Riket matte föreslås.
I anledning häraf får Stats - Utskottet vördsamt
gifva tillkänna, att dess Betänkande, hvarigenom
Utskottet förklarat sig för närvarande icke
kunna tillstyrka Lönförbättring för Länsmännen,
eller nya Löners anslående for Lands-Fiscalerna,
af de öfriga 3me Respectiva Stånden
är bifallet, i anseende hvartill och då frågan sålunda
genom Tre Stånds beslut är afgjord, Utskottet
icke kan emot 69 §. i Eegerings-Formen vidare
åtgärd härvid lemna. Stockholm d. 31 Maj 1815-
På Höglofl. Ridd. och På Hög v. Prest-Ståndets
Adelns Ledamöters Ledamöters
Carl De Géer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
vägnar
vägnar
Gustaf Murray
Tå Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonssen.
C. Tunelius.
Upp
-
37 i
i
Den 8 Juliu
Uppläst hos samteliga Riks - StSndcn d. 8 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, i anledning af
Herr Öfversten G. A. Bergenstråles
Memorial om indragning och reglering
af öfverflödiga Embeten och
Tjenster.
TT.
VJtt Memorial, sorn Högloft. Ridderskapet och.
Adeln till Stats - Utskottets åtgärd remitterat, har
Herr Öfversten m. m. G. A. Bergenstråle, under
xnedgifvande deraf, att de vid denna Riksdag
•väckta frågor om förbättring i Embets- och Tjenstemanna
Corpsernes Eönevilkor äro billiga, tillika
framställt, huruledes, genom fel i sjelfva de
administrativa forrrjerna och andra mindre hufvudsakligt
verkande orsaker, Fäderneslandet blifvit
tid elter annan belastadt med ett antal af
Tjenstemän, som star utom allt förhållande till
verkliga behofvet, till Landets folkmängd och till
andra folkrikare Länders Embetsmanna-Corpser,
och framför allt till Sveriges förmåga att dem alla
behörigen aflöna; och då, till undanrödjande
af detta länge öfverklagade och folket hardt tryckande
onda, redan vid 1812 års Riksdag blifvit
beslutadt, att en Comité borde nedsättas, sorn
liadp att undersöka, om icke ändamålet, afminskning
i Embetsmännens antal, i förening med
en
Den 8 Juni.
373
en forlskyndad sakernas gång, Icunde vinnas genom
förändring och förbättring antingen af sjelfva
formen för'vissa allmänna ärenders behandling
, eller af de oeconomiska, commerciella
eller reglementariska stadganden , som för derisamma
kunde finnas ligga till grund, genom en rigtigare
målens fördelning emellan särskildta grenar
af förvaltningen, eller genom borttagande af
umbärliga oell endast till tidsutdrägt vid profningen
af förekommande frågor ledande Instructioner,
samt en sådan Comité, efter Herr Öfverstens
förmenande, ock straxt derpå blifvit satt och
i början haft flera sammankomster; men Kiksdagsberättelsen
icke upplyser hvad af denna Comité
tillgjordt blifvit; så hemställer Herr Öfversten
Bergenstråle, att Cornitén ina sättas i
tillfälle och förbindelse, att icke allenast nu
genast ( genom trycket lemna Allmänheten del
af Protocollen öfver sina hittills hållna öfverläggningar
jemte alla dit ingifna särskildta yttranden,
betänkanden och förslag, utan ock förpligtas
att sådant vid hvarje halft års förlopp hädanefter
iaktaga, hvarigenom Nationen sattes i tillfälle
att göra rättvisa åt Comiténs bemödanden,
att utan dröjsmål inhämta den rigtning dessa efter
hand kunde taga, samt att medverka till vinnande
af det stora ändamålet genom framställande
af de upplysningar eller tvifvelsmål, sorn,
grundade på kännedomen af locala förhållanden,
förvärfvad under tjenstutöfning i lägre kretsar,
icke utan genom allmängörandet af Comiténs
företag och begagnandet af den allmänna gransk
nin
-
Den 8 Juni.
ningen kunna framkallas. Och skulle den kostnad,
sorn för ett sådant offentliggörande af Corniténs
handlingar erfordras, rikligen ersättas af den
■båtnad, som kunde vinnas genom en förenklad
administration, genom inskränkning i antalet af
luribarliga och illa lönte Embets- och Tjenstemän
och genom upphäfvändet af den blandning af
Collegial- och Ministerial-förvaltning, sorn hittills
icke sällan skall gjort ärendernas gång trög, kostsam
och vacklande;
Enligt Stats Utskottets utlåtande af den & i
denna månad öfver Herr Borgmästaren Holms
Memorial, rörande organisationen af den Comité,
som skall utarbeta Förslag till ifrågavarande
reglering, var den af Herr Ofverste Bergenstråle
omförmälte Comité redan, i anledning af .Riksens
Ständers Beslut vid 1809 och 1810 årens
Riksdag, förordnad, innan 1812 års Urtima Riksdag,
och dess yttrande i ämnet blef då meddelt
Riksens Högloft. Ständer, som dervid beslöto att
i underdånighet anhålla om tillsättande af en ny
Comité, hvilken, med erforderligt rådrum, skulle
kunna omfatta ärendet i sin vidd; men hvilken
Comité, efter hvad Stafs-Utskottet i berörde utlåtande
upplyst, ännu icke kommit i verksamhet,
och hvarföre Utskottet tillstyrkt, att ytterligare
underdånig anhållan derom nu bör af Riksens
Stander göras, äfvensom att dess afgifvande project
matte så snart det hinner blifva färdigt, utgifvas
å Trycket till allmän kännedom.
I an
-
Den 8 Junv
37 b
I anledning af livad Herr Öfversten anidragit,
finner ock Utskottet gagnelighéten deraf,
om den tillförordnade Comiténs handlingar och
förslag för hvarje halft är befordras till Trycket,
och får derföre föreslå, att detta måtte tilläggas
■vid förrberörde underdåniga anhållan i ämnet;
hvarjemte och då anslaget af 3000 R:d årligen
till kostnaderna i och för detta arbete tolde blifva
otillräckligt, Riksens Höglofl. Ständer, likmäktigt
hvad deras underdåniga Skrifvelse dea
18 Juli 1812 innehåller, lära finna lämpligt till
Kongl. Maj:st öfverlemna, att utaf öfverskotten
på Riks-Statens Inkomst-Titlar förskjuta det som
vidare erfordras, emot ersättning vid nästa Riksdag,
hvarföririnan ifrågavarande Förslag bör vara
slutligen fullbordadt.
Detta hemställes vördsamt Riksens Höglofl.
Ständers närmare bepröfvande. Stockholm dea 31
Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg
På Högvörd. PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamoters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Upp.
37g
Den 8 Junit
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden den 8 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Ut~-  skotts Utlåtande, i anledning af hos
Vällofl. Borgare-Ståndet gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande
om Organisationen af en Comité
till utarbetande af Förslag till nf
Reglering af Statens Embeten ock
Tjenster.
V id Stats-Utskottets den 6:te sistlidne månad {
anledning af Herr Borgmästaren Holms motion
afgifna yttrande och hemställan, att Riksens Högloil.
Ständer måtte förnya deras i underdånig skrifvelse
den 18 Juli 181S gjorda anhållan om tillförordnande
af en Comité utaf kunniga och erfarna
män, att utarbeta Förslag, bland annat, till
Ny Reglering af Styrelse-Verken och Indragning
af umbärliga Embeten och Tjenster, hafva flere
.Ledamöter hos Vällofl. Borgare-Ståndet anmärkt,
att det tillägg måtte göras, att berörde Comité
bör bestå icke blott af Embetsman, dem Kongl.
]Viaj:t förordnar, utan ock af Riksens Ständers Ledamöter,
och hvartill Eullmägtige i Banken och
Riksgälds-Contoiret kunde utses; af hvilken anledning
ärendet blifvit till Utskottets ytterligare
åtgärd ute rför vist.
Och
Deri b Juni.
377
Och ehuru Utskottet funnit dessa Anmärkningar
förtjena uppmärksamhet och afseende, har
likväl, enär de 3:ne öfriga Bespectiva Stånden
gillat och bifallit hvad föreslaget är, Utskottet
ansett sig, emot 6g §. i Jtegerings-Forroen, Icke
kunna till ytterligare handläggning frågan upp.
taga, hvilket Utskottet vördsamt får gifva Vällofl.
Borgare-Ståndet vid handen, samt äfven hos de
öfriga Stånden anmäla. Stockholm den 7 Juni
1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamö
vägnar
ters vägnar
Carl De Géer. Gustaf Murray.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Hedervärda Bonde»
Ståndets Ledamötersvägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos samteliga Itiks-Stånden dea 8 Juni.
Vördsamt Memorial.
Att uti Expeditions - Taxan den 27 Maj 1801
Lösen för första arket af de Protbcolls-Utdrag,
som
378
Den 3 Juni.
som innehålla ett eller flera Utslag, är bestämd
för Härads- och Berg-Tings-Rätterna till if> sk.,
men för Kämnärs-Rätterna endast till 12 sk., hvilken
lösen nu, enligt Kongl. Förordningen deri
3 December 1812, erlägges med Femtio procents
förhöjning, har Rådmannen G. Kjellander uti ett
till Vällofl Borgare Ståndet ingifvet Memorial
framställt såsom en olikhet, hvilken fordrade rättelse;
äfvensom tillika yrkas, att den, uti nämnde
Taxa, Kärande Parter ålagde skyldighet att lösa
ett exemplar af Härads- och Berg-Tings-Rätternes
Protocoll och Utslag, sotn icke är i afseende på
de mål, hvilka af Kämnärs-Rätterna behandlas,
föreskrifven, måtte äfven till de expeditioner,
som från dessa Domstolar utfärdas, bifva utsträckt.
Denna således gjorda och till Dag-Utskottet
remitterade framställning har Utskottet tagit i öfvervägande;
och då Härads- samt Kämnärs Rätter
i så måtto äro med hvarannan lika, att de
båda äro förste Domstol, den ene å Ilandet och.
den andre i Staden, samt följakteligen det synes
vara med behörig ordning och likheteten i förhållandet
närmast öfverensstämmande, att, enär
äfven den lösen, som för dessa Domstolars expeditioner
får tagas, i allt öfrigt är till lika belopp
bestämd, utom hvad beträffar den, som för första
Arket af de Protocolls-Utdrag, hvilka innefatta
ett eller flera Utslag, är stadgad, enhet
jemväl i denna del varder iakttagen, anser Utskottet
sig äga skäl tillstyrka, att en slik tillökning
-
Den 8 Juni.
379
ning uti Expeditions-Taxan för Kämnärs-Rätterna
ina varda fastställd, äfvensom att, på enahanda
grund, Kärande parter må vara förbundne att
ett exemplar af de protocoll och Utslag,
sorn i tvistemål der varda hållna och utfärdade,
mot lösen uttaga.
Riksens Höglofl. Ständers pröfning varder
dock detta vördsamt undergtäldt. Stockholm den q 3
Maj 1 B1 5-
Pa Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöters
vägnar
H. F. Strömfelt.
På HÖgvördiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Joh. Olof Wallin.
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde
-
Ståndets Ledamöters
vägnar
_E. G, Holm.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst lios samteliga Riks - Stånden den 8 Juni.
Vördsamt Memorial'.
R
ikdags-Fullmägtigen Johan Ericsson från Köp
parbergs Län har uti ett till Hedervärda BondeStåndet
inlemnadt Memorial fästat uppmärksamhet
der
-
3&o
Den g Juni.
dervid, alt Imagen uti 5 Cap. 3 §• Byggninga-Balken
och ao Cap. 12 §. Missgernings-Balken med
10 Daler Silfvermynts Böter belägger den, som
af ondsko och öfverdåd, eller med våld rifver
neder eller förderfva!- annor mans gärdesgård *r
men deremot uti sistnämnde §. utstakar 20 Dalers
Böter för den, som utöfvar enahanda våldsamhet
på annors plank; i afseende hvarå anmärkes, att
det blefve mindre svårt att vårda ett närmare
ägarens bostad varande plank, än att freda en
gärdesgård, hvarmed på längre afstånd belägna
ägor voro inhägnade; äfvensom våldsverkare!!,
mera lätt vid den förra än vid deri sednare händelsen
kunde upptäckas; hvarjemte i samma Memorial
i sammanhang härmed föreslås, att ett
större ansvar måttte bestämmas för den, som af
ondsko eller öfverdåd nedecrifver eller förstör
gärdesgård, led eller grind.
Bag-Utskottet har tagit denna till dess åtgärd
öfveriemnade motion i öfvervägande; och
som Lagen i 20 Cap. MissgerningsBalken isynher
bestämmer det ansvar, som bör följa på de
våldsamma åtgärder, hvilka vidtagas till störande
af deri fred och säkerhet hvarje medborgare uti
sitt hus och asina ägor, så väl personligen för sig
oell sitt folk, som för sin redskap, äger rätt att
fordra, samt de Stadganden, hvilka i detta ändamål
blifvit meddelte, hafva afseende å de större
eller mindre grader af våld, hvarmed hemfreden
är vorden bruten, anser Utskottet det vara
tydligt, att då Lagstiftaren uti a? §. af nämnde
Capi.
Den 8 Juni.
38i
Capltel utstakat olika bestraffningar för våldsamt
nedrifvande af plank och gärdesgård, har DagStiftaren
afsett, att ägaren, genom upprättandet
af det förra, sökt bereda sig ett fastare värn emot
ofredande, än han af den sednare svagare stängseln
kunnat sig vänta. Deremot afhandlar Dagen
uti 5 Cap. 8 §• Byggninga-Balken endast
sådana företag till förderfvande af annars
hägnad, hvilka kunna komma under benämning
af åverkan; men äfven uti de för dessa utstakade
bestraffningar har Dagstiftaren följt enahanda
grund af olika förhållanden vid gerningens utöfvande,
hvarföre ock det ansetts böra ligga i
tveböte, om hägnaden rifves eller förderfvas den
tid, då om åker och äng täppt vara bör.
Genom detta tror Utskottet sig hafva besva.
rat hvad af Johan Ericsson i ofvanbemälte måtto
blifvit anmärkt; och har Utskottet i öfrigt funnit
sig icke äga anledning tillstyrka antagandet
af något svårare ansvar för de åtgärder, som i
sistnämnde Dagrum äro uppräknade, helst den,
som styrker, att desamma ho.nom till skada oftare
blifvit föröfvade, jemväl är öppet att hos Dorna,
ren söka, det särskildt vite mot sådana behand.
lingar må utstakas, hvilket denne, med anledning
af 10 Capitlet 5 §. samma Balk, äger att
bevilja.
Detta öfverlemnas dock vördsamt till Bik'
sens
382
Den 8 Juni'.
sens Högloft. Ständers närmare pröfning. Stockholm
den 17 Maj 1815-
På Högloft. Ridderskapets
och Adelns Ledamöters
vägnar
11. F. Strömfelt.
Pa Vällofliga Borgareståndets
Ledamöters
vägnar
E. G, Holm.
På Högvordiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Joli. Olof Wallin.
På Hedervärda Bonde-’
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden den 8 Juni.
Vördsamt Memorial!
-Riksdags-Fullmägtige från Vesterbottn, Anders
Andersson Aberg och Moses Johansson, hafva uti
inlemnadt Memorial till Hedervärda Bonde-Ståndet
väckt fråga om nödvändigheten af ett allmänt
Stadgande eller Förklaring uti följande omständigheter:
1:0 Att, vid skeende Lagfart af Fast
Egendom, Köparen ej må anses skyldig att öfver
de beviljade Uppbud, jemte de Betyg derom ,
sorn emot fastställd lösen blifva på Köpe-Afhand
lin
-
t) en 8 Juni;
383
lingen tecknade^ tillika särskildt utlösa bevis genom
deröfver utfärdade Protocolls - Utdrag; q:o
Att uti ringare nial, der mundtelig Stämning är
i Lag medgifven, det må vara Nämndemännen
tillåtet att stämningar verkställa, utan att tillstånd
dertill af den, som Domaren till skriftliga Stämningars
utfärdande förovdnat, förut skall sökas;
3:0 Att for Författandet af sistnämnde Stämningar
någon annan betalning ej må fordras, än
den fastställde lösen för desamma; och 4:0 Att de
i Lagen stadgade Vade-Skillingar ej må uppbäras
till det förhöjda belopp, som Kongl. Förordningen
den 3 December 1812 angående Expeditions-Lösen
utstakar.
Lag-Utskottet, till hvars åtgärd berörde Motion
blifvit öfverlemnad, får nu deröfver afgifva
det utlåtande: att som Expeditions-Taxan den
27 Maj 1801 förordnar, att vid det ett Köpebref
första gången till Lagfaits och Uppbuds erhållande
vid Domstolen uppvisas, detsamma bör
ordagrannt i Lagfarts-Protocollet intagas, samt det
jemlikt Kongl. Förordningen den 14 Maj 1805
åligger domstolen, att vid berörde tillfälle pröfva
Säljarens åtkomsthandlingar samt innehållet
deraf korteligen i Lagfarts-Protocollet anteckna,
anser Utskottet deraf blifva en följd, att Köpaxen
både är skyldig och för sin egen säkerhet
har nödigt, att, utom lösen för det uppbudsbevis,
som å Köpebrefvet tecknas, särskildt lösa ett
Utdrag af det Protocoll, som i besagde ämne
f^res; hvaremot och då öfver de sedermera följande
-
Den S Juni.
jamie 2:dra och 3:dje Uppbuden något annat bevis
ej för Köparen erfordras, än det som derom
äfven skall å Köpe - Brefvet meddelas och för
hvilket Hösen hvarje gång ur stadgad, anser Utskottet,
att vid sistnämnda tvänne Uppbud Köparen
ej bör belastas med Hösen af några särskildta
Protocolls-Utdrag deröfver: att enär Hagen uti
11 Cap.-2 §. Rättegängs-Balken tillåter att i ringare
mål den sorn sokes må rnundtligen stämmas,
samt uti 7 §. af berörde Capitel förordnas,
det sådan Stämning å Handet bör ske genom Hansman
eller någon af Nämnden med en annan
trovärdig man, sorn inom Häradet bor, Utskottet
finner deraf vara tydligt, att Nämndemän äro
till sådana Förrättningar, i följd af deras tjenstebefattning,
berättigade, utan särskildt Förordnande
eller tillstånd: att Utskottet jemväl finner den i
förenämnda Expeditions-Taxa fastställde och genom
Kongl. Förordningen den 3 Deceber 1812
till 50 Procent förhöjde Hösen för Stämningar
inbegripa all den betalning Stämnings-Sökauden
bör för författandet deraf erlägger: och att, då
Vade-Skilligarne äro till sitt belopp uti Hagen
bestämde, Utskottet anser, att den genom nyssnämnde
Kongl. Förordning stadgade Förhöjning
uti F/xpeditions-Losen ej kan till dessa vara utsträckt.
• På sådan grund, och ehuru Utskottet trott
sig böra förmoda, att lavad nu omförmält är, i
allmänhet af Domare samt de personer, hvilka
af dessa till Stämningars utfärdande utses, varder
iaktta
-
Den 8 Juni.
385
iakttaget, har dock Utskottet, enär fråga i berörde
ämne blifvit vackt, trott si>g deraf äga anled.
ning tillstyrka: att genom utfärdande Författning,
eller annan lämplig åtgärd, det må förekoinmas,
att vid Lagfart af fast egendom köpare ej må,
vid meddelandet af s:dra och sadje uppbuden, tillskyndas
annan utgift, än den, som för uppbudsbevisets
åtecknande på Köpe - Afhandlingen skall
betalas: att muntelige stämningar i sådana mål,
der de ära tillatne, rnå af Nämndemän obehindradt få
verkställas, Och för skriftliga stamningar högre betalning
under någon förevändning ej uppbäras,
än deri för desamma stadgade lösen; samt att i
vadpenningar ej mera får tagas, än i Lagen är
utsatt.
D etta varder dock Riksens floglofl. Ständers
vidare pröfning vördsamt understäldt. Stockholm
den a6 Maj 1815.
Vå HöglofL Ridd. och På HögVördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
På Vällofl. Borgafe-Stån- På Hedervärda Bonde
-
H. F. Strömfelt.
vägnar
vägnar
Joh. Olof WnIlin.
dets Ledamoters
vagnar
E. G. Holm.
Ståndets I.edarnöters
vägnar
Petter Jernström.
A. J.' Wah 1 stjerna
-
4:de P.
N:o 49,' 50.
386
Den 8 Juni.
Uppläst hos samteligä Riks - Stånden d. 8 .Timi.
Vördsamt Memorial:
r
'Jenom ett till Hedervärda Bonde - Ståndet ingifvet
och till Lag-Utskottet remitteradt Memorial,
hafva Riksdags - Fullmägtige fran Kronobergs
Län Petter Johansson och Johan Johansson föreslagit,
att genom utfärdande Förklaring måtte bestämmas,
att Frälse - Rentor böra anses såsom lös
egendom, samt att, ehuru vid skeende köp, skifte
eller gafva, af berörde Rentor, de derom träffade
afhandlingar skola lagföljas å den ort, der
jorden ligger, genom uppbud å allmänna HäradsTing,
börd deraf likväl icke ager rum; äfvensom
att i öfrigt, enär Frälse - Renta eller jord borttestamenteras,
Lagens stadgande i i3 Gap. i §.
Arfcla-Balken om Testamentes bevakande endast
skulle iakttagas; men att den, som testamentet fått,
tillika icke är pligtig att med Rentan eller jorden
lagfara på sätt Jorda - Balken vid köp, skifte
eller gåfva, förordnar.
Enär nu mera rättighet är hvarje medborgare
i Riket lemnad att förvärfva fast egendom af
hvad natur som helst, och den Renta, sorn antingen
vid försäljning a: Skatte- eller Jordägande
Rätten till ett Frälse-hemman blifvit eller varder
betingad, eller på annat sätt fran Kongl Maj:t
och Kronan kommit i enskild mans ägo, enligt
vederbörlig lagprincipe bör betraktas såsom fast
egendom, hvarföre ock genom Kongl. Förordningen
-
Den 8 Juni.
gen (len 10 April 1810 det blifvit stadgadt, alt
vid skeende köp, skifte eller gåfva af nämnde
Renta, sådant bör anses såsom annan afhandling
om jord, och på sådan grund i afseende icke allenast
på afhandlingens upprättande, utan ock på
Uagföljden enahanda förfarande iakttagas, sorn
angående fast egendoms afhändande på berörde
sätt är i Uag och Kongl, Förordningen den 13
Juni 1 Boo föreskrifvet, linner Utskottet, att dess?
Rentor icke kunna komma under benämning af
lös egendom, och att således ej eller hvarken In-'
nehafvarne kunna deröfver äga en dermed förenlig
dispositionsrätt, eller den i -Lag vederbörande
förvarade rätt till börd, enär Rentorna
genom ofvanornförmälte åtgärder afhändas, deni
betagas. Och är det på denna grund, sorn Utskottet
anser sig icke kunna tillstyrka bifall till
ett sådant häremot stridande stadgande, sorn i ofvanberörde
måtto blifvit föreslaget.
Hvad ater vidkommer den väckta fråga, hu-'
fnvida, då jord eller Frälserenta genom Testamente
erhålles, Tes.tament-tagaren skall Vara skyldig
att, jemte bevakande af Testamentet, tillika
med jorden eller Rentan lagfara, på sätt i 4 Cap.
Jorda - Hulken förfeskrifves; så emedan uti 18
Cap. 1 §. Arfda-Hålken stadgas, att den, som testamente
fått, bör inöm sex månader sedan hart
gifvarens död och testamentet veta fick, det hos
3D omaren uppvisa och derjemte ingifva en rigtig
afskrift deraf, sorn skall arfvingarna tillställas,
samt uti 3 §. af samma Capitel förordnas, att
den
588
Den 8 Juni.
elen som vill klandra testamente, skall sådant göra
inom natt och ar, sedan han kunskap derom,
på sätt i l §. blifvit sagdt, erhöll, och 17 Cap.
g §. af nämnde Balk ater bestämmer, att örn bördköpt
jord blifvit genom testamente bortgifven,
arfvingarne äga magt att lösa den åter, innan laga
stånd Skommer, finner Utskottet, att genom
dessa lagbud, behörigen tillämpade, nödig föreskrift
j förbemälte ämne är meddelt, och att således, något
ytterligare Stadgande derom icke erfordras.
Till Riksens Höglofl. Ständers vidare ompröfvande
valder dock detta vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm deri 27 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
II. F. Strömfelt. Joli. Olof Wallin.
På Vallöf!. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
!'■ O. 11 olin. Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Upp
-
Dm 8 Juni.
889
Uppläst hos samteliga Riks-Ståtiden den 8 Juni.
Vördsamt Memorial:
Herr Psofessoren m. m. Doctor Wijkman har lili
elt till Högvördiga Prest - Ståndet inlemnadt
Memorial anmärkt de olika meningar, sorn vid
tillämpningen af Kongl. Majus Nådiga Bref den
17 Derember 1810 samt Kongl Kammar - Collegii
och Kongl. Kammar - Rättens i följd deraf
den 18 Februari 1811 samfält utfärdade kungörelse
i så måtto kunna deraf uppstå, att då uti
berörde Kungörelse preseriptionstiden för revision
af K ronans Upbördsmäns och Redogörares
Räkenskaper, sorn vanligen i Kongl. Kammar-Rätten
revideras, är utstakad till tio å> ifrån
den dag Räkenskapen till Kongl. Kammar - Collegium
inkommit; men deremot denna preseriptionstid
är inskränkt till tre år i afseende på de
personer, af hvilken dass sorn helst, de der för
tillfället anförtros några Kronans medel att till
något visst extra behof användas emot särskildta
redogörelsers afgifvartde, dem Kongl. Maj:t efter
omständigheterna i Nåder tillåtit granskas, dels af
Kongl. Kammar - Rätten, dels af enskildte 'Cornmitterade,
och hvilken tid borde räknas iftån den
dag notification från Kongl. Kammar - Collegium
till Kongl. Kammar - Ratten ankommit att slik
redogörelse blifvit afgifverr, eller den dag Redogörelsen
till Kongl. Kammar - Rätten inletnnas, t
fall det sker dit directe, eller i händelse Revision
skall besörjas af särskildte Committerade,
frän
39®
Deri 8 Juni.
fran den 'dag de efter nådigt Förordnande Räkenskapen
emottagit, härigenom icke är nog tydligen
bestämdt, huruvida sistberörde kortare prescriptionstid
bör äga rum i afseende å de redogörelser,
som för krigskostnader afgifvas; hvarjemte
Herr Doc.torn framställt ej mindre svårigheten
och stundom omöjligheten att inom så kort
tid verkställa en fullständig revision af berörde
redogörelser, än äfven den förlust Kronan deraf
tillskyndas, om Redogörarne undgå ansvarighet
för sådana behöriga anmärkningar, som vid deras
aflemnade Räkenskaper af nämnde orsak icke hinna
upptäckas; och i anledning hvaraf Herr Doctorn,
som ansett, det den längre prescriptionstiden
af tio år borde å nyss omförmälte Räkenskaper
lämpas, på sådan grund föreslagit, att detta
må hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas,
i ändamål att den i berörde amne uppkommande
villrådighet måtte för framtiden varda undanröjd.
Lag - Utskottet, till hvars åtgärd denne således
väckte motion blifvit öfyerlemnad, liar, i
anseende till det sammanhang deri äger med hvad
rörande prescriptionstiden för Kraf enskildte personer
emellan är stadgadt, funnit ämnet vara af
den beskaffenhet, att det till handläggning af- Utskottet
kan företagas.
Vid öfvervägande af det utlåtande, sorn Utskottet
således ansett sig böra deröfver afgifva,
har hos Utskottet i betraktande kommit, att ehuru
a, ena sidan de kostnader, hvilka vid skeen
-
Den 8 Juni.
de samt längre eller kortare tid fortfarande krigsrustningar
mäste användas, och till- bestridande
hvaraf särskildte Administrationer och Redogörare
till redovisande anförtros uppbörd af penningar
eller varor, möjligen kunna nämnas såsom extra
behof, enär de icke vanligen, utan tillfälligtvis
inträffa, uppstår dock å andra sidan emellan de
Räkehskaper, hvilka af dessa Administrationer och
Redogörare för deras förvaltning skola aflemnas,
och de redogörelser, som afgifvas öfver anslagna
ringare summor till ett visst bestämdt ändamål,
den märkliga skillnad, att då det ligger i naturen
af saken, att de förre skola icke allenast sig
emellan, utan ock oftast med .Kronans vanliga
uppbördsmans Redovisningar hafva ett oskiljaktigt
sammanhang, de sednare åter i sina egna med andra
Redogörares icke blandade verificationer, medföra
säkerhet och lemna tillfälle till en snart verkställande
granskning deraf. Enär jemväl, likmätigt
flera äldre Författningar, Krigs - Räkenskaper
böra uti Kongl. Kammar - Rätten undergå Revision,
hvilket ock instämmer mad innehållet af
Kongl- Majus den 21 Juni nästlidet år för samma
Embetsverk i nåder förnyade Instruction, och
räkenskaper för militaira omkostnader vanligen
under fredstid böra till Kammar - Rätten inkomifta
och der revideras, anser Utskottet sig äga anledning
till den slutföljd, att Krigs-Administrationerne
och Redogörarne icke kunna från annan synpunkt
betraktas, än i likhet med andra Kronans
Uppbördsman, samt att de förre så mycket mindre
böra njuta någon kortare prescriptionstid, inom
-
391
Den 8 Jani.
om hvilken ånmärkningar å deras Räkenskaper
kan falla dem till last, än för de sednare är utsatt,
Sorn berörde Bäkenskaper nödvändigt' skola blifva
af en synnerlig vidlyftighet, och Revisionen
deraf, om den skall kunna med noggrannhet behörigen
verkställas, mäste medföra en längre lids
Utdrägt, äfven genom granskningen af den ena Redogöraréns
Räkenskaper till den andras, söm ottndgängligen
uti de flesta skall förekomma. Härtill
anser Utskottet än vidare böra laggas den svårighet,
som måste uppstå, att efter ett slutadt krig,
då de särskildte derunder antagne redogörares befattningar
upphört och de blifvit spridde på åtskilliga,
kanske ofta okända vistelse * orter, både
inom och utom Riket, kunna fa de anmärknin
I
.
gar, sorn Vid deras räkenskaper göras, dem tillställda,
om än samma anmärkningar hinna att inÖfn
den kortare prescriptionstiden af trenne år
författas ; men hvilket tillställande inom besagde
tid, enligt hvad ofvanomforrnälte Kungörelse
föreskrifver, likväl bar ske, så vida aumärkninningen
skall emot Redogöraren äga någon verkan;
af hvilken omständighet Utskottet alltså än
mera styrkes i den frö, au en prescriptionstid af
tio år för Revisionen af Krigs - Räkenskaperna
désto hellre är nödvändig, som i annat fall Kro.
nan oundvikligen äfven derigenom skall komma
att vidkännas dryga förluster, att tiden för RedogöfärneS
artSvars- och ersättningsskyldighet af behörigen
anmärkte oredoviste poster försvinner,
inan möjligt tillfälle yppas att lemna dem del af
anmärkningarna; hvarförutan Utskottet anser berörde
-
Den 8 Juni.
393
rörde ansvarstid vara förenlig med hvad angående
fordringar emellan enskildta personer, sä vida
de vid deras gällande kraft skola bibehållas, är i
Lagen stadgadt.
Utskottet, som jemväl, lika med hvad Herr
JJoctor Wijkman anfort, trott sig finna, att ifrågaställde
Författning, uti den omförmälte omständighet,
icke äger så tydliga och bestämda uttryck,
att de ju kunna lemna tillfälle tilf skiljaktigt bedömande
af dessas rätta mening och ordaförstånd,
tillstyrker derföre en sådan förklaring af förenämnde
Kungörelse, att prescriptionstiden för Revision
af Krigs - Räkenskaper derigenom är på lika
sätt, sorn angående andra Kronans Uppbördsrnäns
Redogörelser blifvit stadgadt, eill tio år bestämd.
Hvilket dock varder Riksens Höglofl. Ständers
vidare pröfning vördsamt understäldt. Stockholm
den 1-2 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledamö- Ståndets Ledamöters
ters vägnar vägnar
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde
-
H. F. Strömfelt. Joli■ Olof T Vallin.
Stådets Ledamöters
vägnar
JE. G- Holm.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
A. J. Wahl stjerna.
Den 8 Juni.
Uppläst hos saiiiteliga Riks-Ständcn den 8 Juni.
Vördsamt Memorial!
X
J- ill Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
handläggning har Hedervärda Bonde - Ståndet,
genom Protocolls - Utdrag för den 8 nästlidne
Maj, remitterat ett Memorial af Riksdagsmannen
Anders Olsson från Stora Kopparbergs Hän,
deruti anhålles, att, till befrämjande af en lättare
och beqvämligare handelsrörelse emellan Sverige
och Norrige, en marknad måtte blifva inrattad
på gränsen emellan nämnde Riken, och
såsom den tjenligaste platsen för en sådan marknad
föreslås Särna Kyrkoby, hvilken skall vara
belägen liksom uti medelpunkten emellan Osteroch
Vester - Dalarne, Herjedalen, Helsingland,
och Rörås, samt dessutom genom andra locala
omständigheter lämplig för en sådan inrättning.
Ehuru Utskottet noga inser den stora nytta,
som genom vidtagande af sådana utvägar, hvilka
i mer eller mindre mån befordra en lättare och
mera utvidgad handelsrörelse emellan de nu mera
förenade Rikena, ostridigt för dem båda skulle
kunna beredas, och äfvenledes anser inrättandet
af marknader på tjenliga ställen vara ett verksamt
medel till befrämjande af detta gagnande
ändamål; har Utskottet likväl, i saknad af bestämda
och nödiga upgifter till en hufvudsaklig pröfning
af det nu uppgifna förslag, endast trott sig
böra deröfver afgifva detta generella utlåtande;
men
Dan S Juni.
395
men förmodar, att enär Sökandeme, till vinnande
af sin afsigt, äga öppet att å ort och ställe,
sorn vederbör, anmäla sin anhållan, Kongl. Majit,
efter infordrade nödiga upplysningar i detta ämne,
lärer i Nåder meddela ett sådant beslut, som
ansökningens mer eller mindre grundade anledning
bör kunna förtjena; hvilket dock till Rik
sens
Höglofl. Ständers egen pröfning vördsammeligen
öfveilemnas. Stockholm den 6 Juni 1S15.
På Höglofl. Rid. och På Högv. Prest-Stån.
Adelns Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. ' Carl. Fr. Ortman.
På Vällofl. Borgare-Stån- Pa Hedv. Bonde-Ståndets-
Ledmöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Mansson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst lios samteliga Rilks - Ständen d. 8 Juni,
Vördsamt Memorial!
I
från Vällofl. Borgare - Ståndet har till Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskottet blifvit reifiitteradt
ett Memorial af Herr Commerce - Rådet
B. Santesson, så lydande: ”Genom ett år 1811
till Herrar Landshöfdingar aflåtet Cireulaire-Bref
är
3 9 6
Den 8 Juni,
är det dem uppdraget, att för hvarje vecka eller
månad till Regeringen inberätta, ej allenast om
märkliga händelser inträffat uti den Physiska och
Moraliska vei Idert, titan äfven otn folkets tänkesätt
m. m. och i följe deraf hafva Magistrater och
3tronofogdar blifvit af vederbörande Herrar Lands,
liöfdingar anbefallte, att till sådana veckorapporte'-
lemna nödiga materialier, hvilken skyldighet
uti samteliga lan af dem ännu måste uppfyllas.
O m tiden fordrade sadan åtgärd, då den vidfoga,
lärer nu mera hvarje redlig och rättsinnad
Medborgare vara öfvertygad derom, att detta behof
af officielt kunskapande längesedan upphört;
ty vördnad för Lagarna och kärlek, innerlig tillgifvenhet
for dess Regering, är Svenska Folkets
gemensamma, odelta, och jag vågar säga odelbara
känsla.
Då således ingen redbar nytta afofvannämnde
recognosceringsänstalt nu mera kan vinnas,
men flera vådliga missbruk deraf kunna föranledas
och ett onödigt besvär dessutom flera tjenstemän
derigenom tillskyndas, hemställer jag vördsamt,
om icke Hogtärade Ståndet skulle täckas till vederbörligt
Utskott remittera beredandet äf en underdånig
Address till Kongl. Majit om återkallandet
af förenämnde, genom Dess Minister för
Utrikes Arenderna, till Herrar Landshöfdingarne
aflåtna ordres.
Utskottet har vid granskningen af detta mål
ansett detsamma ligga helt och hållet utom gransen
-
Den 8 Juni.
397
sen af elen sig tillkommande befattning, och grundat
en sådan tanka på den öfvertygelse, att det ostridigt
endast tillkommer Kongl. Maj:t, att i det
afseende Memorialet omförmäler, i Nåder vidtaga
sådana åtgärder, som Kongl. Maj:t, efter en
vis pröfning, samt under en Landsfaderlig omtanka
för Pikets^ lugn och sina undersåtares sanna
val, funnit med tillfallet öfverensstämmande;
äfvensom Utskottet hyser den förmodan, att Kongl.
Maj:t lika Nådigt lärer af sig sjelf ändra ifrågavarande
Nådiga förordnande, om Kongl. Majit
skulle finna detsamma ej mera påkallas af
af tidens och omständigheternas fordringar; hvilket
utlåtande Utskottet likväl får vördsamligen
hemställa till Eiksens Högloft. Ständers pröfning
och bedömande. Stockholm den 6 Juni 1815.
På Högloft. Ridd. och På Högv. Prest-StånAdelns
Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Carl Fr. Ortman.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde-StänStåndets
Ledamöters dets ledamöters
vägnar vägnar
Anti. Fredin. Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos samteliga Riks-Ständen den 8 Juni.
Vördsamt Memorial!
H
Lögvördiga Prest-Siåndet har, under den i6:de
nästlidne Maj, fill Allmänna Besvärs- och Oeco
nonue
-
39»
Den 8 JunU
nomie-Ufsko.ttet remitterat ett Memorial af Herr
Prosten, Doctor O- Joli. Fåhreeus, deruti, efter en
öfversigt af Wisby Hofspitals grundläggning, samt
de Donationer,sorn under särskildta tider, genom
enskildte Medborgares frikostighet, blifvit dertilL
anslagne, öfverklagas den förvaltning af Hospitalets
tillhörigheter, hvarigenom icke allenast Hospitalets
stående Capital år 1795, enligt uppgift,
utgjort netto 7484 R-'d 40 sk. u x:st., men år
1812 ej iner än 5,419 R:d 6 sk. 3 r:st. skall
blifvit betydligen förrninskadt, utan äfven ifrån
och med år 1^04 till och med 1812 en summa
uti öfverskottsmedel af 2,540 fbd samt dessutom
värdet i penningar för 396 Tunnor Råg och 331
Tunnor Korn, under samma tid skola blifvit Hospitalet
fråntagne; i anledning hvaraf hemställes,
att Wisby Hospitals af privata personer donerade
Capitaler måtte detta Barmhertighetsverk med.
Rentor ersättas, samt att inga Hospitals-Intrader,
hvarken i penningar eller Spannmål, måtte hädanefter
dragas derifrån.
Vid pröfningen häraf, har väl Utskottet å
ena sidan, trott sig finna, att de Donationer och
fromma Stiftelser, som af privata Personer blifvit
till något visst ändamål eller Bannherlinhets
O
o
verk anslagna, böra orubbade användas till uppfyllande
af den afsigt, sorn med stiftelsen blifvit
åsyftad, och detta desto hellre, sorn ett sådant
förfarande påkallas, ej mindre af Hagens
stadgande, samt föreskriften uti 14 §. af Kongl.
Majas Instruction af den 28 April 1791 för det
till Öfverstyrelse!! vid Hospitalen, Barnhusen och
La
-
Den 8 Juni*
399
Uazaretten instiftade Seraphimer - Ordens-Gillet,
än af den helgd, på hvilken Testatorernes föreskrifter
synas böra äga ett rättvist anspråk; men,
å andra sidan, har Utskottet ansett de nu anförda
klagomål endast innehålla enskildta besvär Öfver
Förvaltningen af Wisby Mosoitalsfonder, och
derföre, i stöd af go §. Regerings-Formen, sorn
stadgar, att enskildte Medborgares eller Corporationers
förhållanden ej kunne komma under Riksens
Ständers eller deras Utskotts öfverläggning
och pröfning, ansett sig icke kunna upptaga detta
ärende till någon hufvudsaklig handläggning; dock
förmodar Utskottet, att, i händelse underdåniga
Besvär blifva å behörig ort anmälte, Kongl. Mäja
i Nåder lärer infordra de upplysningar, sorn viii
tindersökningen af detta mål kunna finnäs af
nöden.
Hvilket dock till Riksens Höglofi. Ständers
egen pröfning vördsammeligen öfverlemna^. Stockholm
den 6 Juni 1815.
På Höglofi. Ridderskapets
och Adelns Uedainö.
ters vägnar
A. Lantingshausen.
På Välloiliga BorgareStåndets
X.edamöters
vägnar
And. Fredin.
Ut
-
På Högvördiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl T'r. Ortman.
På Hedervärda BondeStåndets
.Ledamöters t
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
400
Den 12 Juni*
Utdrag af Protocollct hållet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum,
den 12 Juni 1815.
S. D. (irelog Ridderskapet och Adeln till afgörande
de ifrän de föregående Riksdagar på bordet
hvilande slutberedda förslag till ändringar i
Grundlagarna, och stadnade deröfver i följande
uiuntelige beslut:
2 § Regerings-Formen. Det föreslagna tillägget
skulle förfalla, sedan, i anledning af Jvonsh
Maj:t Nådiga Skrifvelse, Riksens Ständer redan
förut beslutat, att de i 41 §• föreslagna stadgariden,
hvarmed detta förslag stod i gemenskap, ej
skulle antaga.
4 §. Den förbättrade redactionen, hvilken
vid .1813 års Riksdag blef föreslagen, antogs.
5 §. Då Ridderskapet-och Adeln ej ansåg
sig kunna antaga något af de till ändring deri
på bordet hvilande förslag, skulle den nuvarande
redactionen oförändrad bibehållas.
6, 7, 3, 9 ouh 10 §• §• Alla sedan förra
Riksdagen på bordet hvilande förslag lill ändring
i dessa §§ afslogos.
Rörande 11 §, beslöts, att den oförändrad
skulle bibehållas.
12
Den 12 Juni. 401
12 och 13 §. §. De till ändring i dessa §§
sedan 1813 ars Riksdag på bordet hvilanda för*
slag afslogos, samt beslöts att den 15 §. oförändrad
skulle bibehållas.
qo §. Det ifrån 1809 och 1S10 hvilande
förslaget till ändring i denna § bifölls.
q 8 §• Likaledes, hvarjemte det som hvilade
ifrån 1812 afslogs.
30 §. Det ifrån 1809 och 1810 på bordet
hvilande förslaget antogs.
3 5 §* Tillägget sedan 1809 och 18to, och
Ågenier för Handeln, bifölls, men alla öfriga förslag
till tillägg eller ändringar i denna § afslogos.
37 §- härvid 1809 och 1810: gjorda
förslag blefvo af Riderskapet och Adeln gillade;
38, 39 och 40 §§. De härvid sedan 1812
hvilande förslag afslogos.
Ofver den 41 §. hade Riksens Stander redan
fattat deras beslut.
42 §. Det sedan 18-12 hvilande förslag till
tillägg af denna § antogs.
43 §. De till ändring häri på bordet hvilande
förslagen afslogos.
46
4.:ds B. N:o 51, 52.
^02 JOcii 12 Julii»
49 §. Dpt 'edan 1809 och 1810 på bordet
hvilande förslaget antogs»
52 §. Den sedan 1800 och 1810 hvilande
anmärkningen härvid ansågs böra förfalla.
93 §. Det ifrån 1809 och 1810 hvilande
förslaget bifölls.
56 §. Det ifrån 1809 och 1810 hvilande
förslaget afslogs.
Bi, figj 70, 71 och 74 §§• De ifrån 1S09
och igro hvilande förslagen antogos.
77 §. Den sedan 180g Och 1810 hvilande
anmärkningen rörande recognitions-skogar ansågs
böra förfalla.
80, 81, 87 och 91 §§. Alla rörande dessa
§§ hvilande förslag afslogos.
92 §. Beslöts att oförändrad bibehållas.'
93 ’ Det sedan 1812 hvilande förslaget
afslogs.
96 §. Den 1809 och tSio gjorda anmärkningen
ansågs böra förfalla.
97 §• Det ifrån 1809 och 1810 hvilande
förslaget antogs. .
108
Den 12 Juni.
403
V02 §• Det sedan 1809 och 1810 hvilande
förslaget afslogs.
103 §• Bagge de hvilande felslagen rörande
denna § antogos.
106, 107, 108, 110 och lil §§• Alla röV
rande dessa §§ hvilande förslag till ändring afslogos.
114 §. I afseende pä denna § ansäg Högi."
RIdderskapet och Adeln, att dä intet förslag till
ändring deri vöre beredt, ingen åtgärd dervid kun-:
de äga rum.
Rörande frågan orri en representations - förändring,
beslöt Idöglofl. Ridderskapet och Adeln,
att enär intet förslag finnes så utarbetadt, och
slutberedt, att det till afgörande af Riksens Ständer
kunde upptagas, skulle detta ämne ytterligare
till Constitutioris - Utskottet öfverlemnas, till
den handläggning Utskottet finner för sig möjlig.
Rörande Riksdags-Ord ningen.
17 §. Det sedan 1809 och 1810 hvilande
förslaget afslogs.
19 och 34 §§, De sedan 1809 och i81(?
på bordet hvilande förslag antogos.
3G §. Det sedan 1809 och 1810 hvilande
förslag afslogs.
38
404
Den 12 Juni.
38 §• Det sedan 1809 och 1810 hvilande
förslaget bifölls.
46 §. Det sedan 1809 och 1810 hvilande
förslaget afsltogs.
56 §. Det sedan 1812 års Riksdag hvilande
förslaget bifölls.
57 §, Bifölls det sedan 1809 och 1810
hvilande förslaget.
63 §. Bifölls till rättelse efter g7 §,. Reg.
Formen.
75 §•. Det sedan 1809 och 1810 hvilande
förslaget bifölls.
78 och 81 -§§. De i dessa §§ föreslagna tillägg
afslogos.
Rörande den 29 § Regerings-Formen, 14,
21 och 2 3 §§ Riksdags.Ordningen uppsköt Högh
Bidderskappt Adeln sitt beslut, intill dess del erhålles
af de beslut, sorn af de Stånd blifvit fattade,
hvilka desse §§ närmast röra.
I afseende på Tryck-Frihets-Lagen beslöt
Ridderskapet och Adeln, att det på bordet hvilande
förslaget, till inrättande af en Jury, i Tryckfrihets-rnäl,
i stället för det hittills antagna Djmocli
Rättegångs-sattet skulle antagas.
Slut
-
Den 12 Juni.
Slutligen beslöts, att de nu i afseende pä
förslag till ändringar i Grundlagarna fattade beslut
till Constiiutions-Utskottet skulle öfverlemnas,
med anmodan att till Justering hos Riksens
Ständer inkomma med redaction af alla de förslag,
som af samteliga Riks-Stånden blifvit godkända,
samt af de §§ i Grund-Lagarna, hvilka omedelbart
af de antagna förslagen bero, och sålunda
derefter böra rättas. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe
Utdrag
af ProtocolJet, hållet hos Högvärdiga
Prest - Ståndet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, den 12 funt
1S15.
S. D. iVled anledning af den uti Öfversigten af
de hvilaride Förslag till ändringar i Grundlagar
na
intagna anmärkning, att den föreslagne ändringen
i Regerings Formens 29 §. angående jemkning
i Upsala Stifts rösträttighet vid Erke Biskops-Val,
hufvudsakligen rörer Prest-Ståndet,
ansåg Ståndet sig särskildt böra vördsamt och
vänligen meddela de öfriga Respectiva Stånden
sitt bifall till den af Cunstitutions Utskottet föreslagna
nya Redaction af berörde §.
För öf
rigt
skulle ock tillkännagifvas, det Ståndet instämt
uti
Den 12 Juni.
•uti Vällofl. Borgare-Ståndets nu medelte beslut,
att vid föredragningen af ofvanberörde frågor
icke endast följa ofvannämnda anvisning, utan
äfvert att upptaga och besluta om alla de frågor
till förändring i Regerings-Formen, sorn af de
Resp. RiksStånden 1809 blifvit gällande gjorda
och af Utskottet genom dess Betänkande af den
29 November 1&09 oeredda äro. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. uJpplästes och bifölls Särskildta Utskottets
Memorial af den 10 innev. Juni, angående aflöning
för dess Secreterare, Cantzli- och Vaktbetjening.
Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist,
S. D. Till slutligt afgörande företogos de sedan,
sista Riksdagarna I Stockholm 1809 ochiSio
samt i Örebro 1810 och 1812 hvilande Förslag
till ändringar i Grundlagarna uti nedanskrifna
ordning; och stadnade Ståndet deröfver i efterföljande
Beslut:
An
-
Den 12 Juni.
407
Angående Regerings-Forment
§. 2. Det af Constitutions-Utslcottet föreslagna
tillägg blef, som en följd af Riksens Högh
Ständers redan fattade beslut angående 41 , af
slaget.
§. 4. Den ar 1809 yrlcade ändring af orden?
eller ofrälse, till: och ofrälse blef af Ståndet gillad.
Constitutions-Utskottets Sr 1812 afgifna Förslag
till ny redaction af samma 4 §. blef bifallet.
§. 5 och i Sammanhang dermed
§§. 6, 7, 8, 9, 10 och 11 blefvo oförändrade
bibehållne.
§. 12. Likaledes blef den i förening med
ofvanberörde '5 § föreslagna nya reUaenooen ogiilad,
äfvensom det, af Constitufions - L)tskottet
år 1812 tillstyrkta tillägg uti samina § afsiogs.
§§. 23 och 13 bibeh dios oförändrade.
§, so- Den af Constituiions-Utskottet 1809
tillstyrkte förändring bifölls.
§. 28- Det ifrån 1809 och 1810 hvilanda förslaget
till ändring i denna § bifölls, undantagande
2:dra Momentet: att till Sysslor vid Academierna
befordra Utländska Lärde af utmärkta ege.r.sknper
och förtjenster, samt uti 5de Momentet: Ingen
mi
408 Den 12 Juni.
md till Militäre Ordinarie Beställning utnämnas
eller jiä Förslag uppföras, som ej uppnatt 18 ä/s
alder; hvilka tillägg afslogos, äfvensom det vid
1812 års Riksdag föreslagna tillägg uti samma §
blef ogtlladt.
§. 29. Nya redactionen bifölls.
§. 35. Tillägget ifrån 1809 och 18x0 bifölls,
men alla öfriga Förslag till ändringar eller
tillagg uti denna § afslogos.
§§■ 39 °ch 40. Den 1812 föreslagna nya
Dedaction af dessa §§, blef, såsom en följd af Riksens
Höglofl. Ständers förut fattade Beslut angående
4t:sta §,, afslagen.
§. 41. Redan afgjord.
§. 42. Det föreslagna tillägget uti denna §
gillades.
43. 1812 års Förslag till ny Redaction
af denna jj) blef, såsom beroende af den föreslagna
ändringen uti 39 tjj, afslaget.
§. 49. Det sedan 1809 och 1810 hvilande
Förslaget antogs.
§. 53. De år 1809 oc]i 1810 föreslagna
tillägg gillades.
56. De sedan 1809 och 1810 på Bordet
hvilande Förslag till ändringar uti jtdje Mo
mentet
-
Deri 12 Juni. 409
Jmentet af denna § antogos, hvaremot den, som
uti sista Momentet blifvit föreslagen, ogillades.
61, 69, 70 och 71. De ifrån 1809 och
18io hvilande Förslag till ändringar uti dessa §§
biföl los.
§. 77. Den sedan 1809 och 1 8r o hvilande
Anmärkningen om Recognitions - Skogar afslogs.
§§. 80, 87, 91, 92 och 93. Alla de till
ändring uti dessa §jjj på Bordet hvilande förslag
ogillades.
§. 96. Som Constitutions-Utskottet icke tillstyrkt
någon ändring tili denna (jj, blef den härvid
gjorda anmärkningen icke tagen under pröfning.
§. 97. Det sedan 1809 och 1810 på Bordet
hvilande förslaget bifölls.
§. 102. Den ar 1809 föreslagna ändringen
ogillades.
§. 103. Bägge de hvilande Förslagen rörande
denna § antogos.
106 och 107. Förslagen till ändringar
uti dessa §§ ogillades.
jjj. 10§■ Den af Hedervärda Bonde-Ståndet
1809 gjorde anmärkning emot Tryckfrihets- Comilén
afslogs.
§§• no
4io Den 12 Juni.
§§. no och 111. De till förändring uti
dessa §§ gjorda förslag ogillades.
§. 114. Enär intet förslag till ändring uti
denna § är beredt, ansåg Ståndet icke eller nå™
gott åtgärd dervid kunna äga runi.
Beträffande frågan om en representations-förändring
, så och emedan intet Förslag derom finnes
slutberedt, kunde denna fråga icke nu till
afgörande upptagas; utan skulle detta ämne ytterligare
till Constiiutions-Utskottet öfverlemnas,
till dea handläggning Utskottet finner för sig
möjlig.
R drande Riksdags-Ordningen:
§. 17. De år 1809 och 1810 afgifna För;
slag till ändringar uti denna jj) ogillades.
§. 34. Det år 1809 Föreslagna tillägget!
bifölls.
§. 36. Det på Bordet hvilande Förslag till
ett tillägg uti denna § afslogs.
§§. 38 och 46. Alla hvilande förslag till
ändring uti dessa §§ ogillades.
§. 56. Den vid 1812 års Riksdag Föreslag
ne
ändringen godkändes.
§§• 57? 63 och 75. De uti dessa §§ Före;
slagne ändringar blefvo af Ståndet bifallne.
§• 78-
Den 12 Juni'.
411
78. Af de uti denna § föreslagna Tillägg
biföll Ståndet det föra Momentet, men af-’
slog det sednare.
§. 8x- Det föreslagna tillägget ansågs vara
öfverflödigt.
Börande de ändringar, som blifvit föreslagne
uti 30, 37, 52 oell 74 §§ Regerings-Formen
samt 14, 1 g, 21 och 23 §§• Riksdagsordningen,
beslöt Prest Ståndet att införvänta de Resp. Med
Ståndens Beslut. Äfvensom afgörandet af 81 §.
Regerings-Forrnen uppsköts till dess Prest-Ständet
fått del af Constitutions-Utskottets utlåtande öfver
Kongl. Majus Nådiga Preposition om rättelser
i samma §.
De öfriga Grundlagsfrågorna blefvo intill
nästa Plenum uppskutna. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. ildter uppläsande af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Protocolls-Utdrag af den 8 denne?,
innefattande det beslut, att Trycknirigs-afgifterne
för de af Constitutions-Utskottets Secreterare författade
och ibland Riks-Stånden redan utdelade
Tabeller öfver alla de Förslag till förändringar
eller tilläggningar i Grundlagarna, sorn sedan de
3Ute sist förflutne Riksdagarne hvilat, skulle af
den
413
Den 12 Juni'.
deri anslagna Riksdags-kostnads Summan bestridas j
beslöt Prest - Ståndet att uti berörde beslut med.
Högloft. Ridderskapet och Adeln instämma. Ut
Supra
Ex Protocollo
./. TJ. Almqvist.
Utdrag af Vallöf. Borgare-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 12 funt
1815.
S. 13. Sedan Högloft. Ridderskapet oell Adeln
genom ett nu föredraget och uppläst ProtocollsT
utdrag af den 8 i denna månad, medeit sitt då
fattade beslut, att, till utdelning inom Stånden,
Utaf de till Riksdagskostnaden anslagna medel ,
skyndsamt till trycket befordra en af Constitutions-Utskottets
Secreterare författad öfversigt af
alla från sistförflutne jme Riksdagar till afgörande
hvilande förslag till förändringar eller tillaggningar
i Grundlagarna, samt en sådan tryckning
redan blifvit besörjd, biföll Borgare - Ståndet nti
äfven, för sin del , att kostnaden må af de ofvannämnda
medel ersättas. Ut Supra.
Ex, P rotocollo
Carl. Magn. Robsahm.
S. D.
Den l a Juni.
413
S. D. Vi d nu företagen pröfning af Constitutions-Utskottets
sedan Riksdagarna i Stockholm
åren r8og och 1810, samt i Örebro åren 1R10
och 1812, på Bordet hvilande och till afgörande
beredda Förslag till ändringar i Grundlagarna ,
fattade Borgare-Ståndet deröfver följande Beslut:
1:0 Regerings - Formen.
§• 2-
Att, då det förut af Rikets-Ständer pröfvade
förslag till förändring i den härmed gemenskap
ägande 41 §. icke blifvit antaget, förslaget till
tillägg i 2 §. ock förfaller.
§• 4-
Att, med antagande af Borgare-Ståndets år
180g föreslagna förändring af orden ”Frälse eller
Ofrälse” till ”Frälse och Ofrälse,” den år 1812
af Constitutions - Utskottet uppgjorda förbättrade
redaction för öfrigt bifalles.
§• 5-
Att, med afslag å de åren i8ng och 1812
tillstyrkta förändringar, den nu varande redactiorren
oförändrad bibehålles.
§• §• 0, 7, 8.
Enahanda Beslut.
§• 9-
Aft Constitutions-Utskottets 1812 föreslagna
förändrade redaction antages.
§• JO
-
114 JDen 12 Juni.
§. 10.
Ätt de åren 1809 och 1812 föreslagna förändringar
afslås.
§• ii
Att
den. bibehålles oförändrad.
§• 12-
Att Borgare-Ståndet år 1809, vid Regerings^
Formens antagande, gällande gjorda tillägg i denna
§. godkännas;
men att de år 1812 tillstyrkte Förändringar afslås.
§• 13-
Ätt förslaget år 1812 till ändring afslås.
§• 15-
Att den bibehålles oförändrad.
§• 16.
Att Högv. Prest-Ståndets 1809 förbehållna
tillägg afslås.
i 20.'
Att 1809 och 1812 årens förändrings förslag
sint agas.
§•28.
Att 1809 års 3 Ine särskildta förslag antagas,
men 1812 års afslås.
§. 29.
Att 1809 årsj i anledning af Högvördiga
Prest
-
Deri 34 Juni. 4*5
Prest-Ståndets förbehåll, inkomna förslag antages,
men Hedervärda Bonde - Ståndets da afven
gjorda yrkande ogillas.
§• 3°-
Att 1809 års Förändrings-förslag antages.
§• 34-'
Att Hedervärda Bonde - Ståndets 1809 gjor^
da förbehåll ej kan till pröfning upptagas.
§• 35:
Att 1809 års förslag om tillägg af orden
”Agenter för handeln” bifalles, men alla öfriga
ifrån denna och 1813 års Riksdag hvilande förslag
afslås.
§■ 38-'
Att Högvordiga Prest-Ståndets 1809 gjorda
förbehåll och Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
18la afslås.
y +
§. §. 39: 40.
Att 1813; års Constitutions-Utskotts förslag
antagas.
§• 41*
Beslut förut fattadt.
§. §. 42. 43. 47. 4g.’
Att Utskottets vid 1809 och 1813 års Riksdagar
föreslagne förändringar antagas , samt hvad
Utskottet för öfrigt sig utlåtit gillas.
$. §■ 5°;
416 Den 12 Juni.
§. §. 50. 52.
Att Högvördiga Prest-Ståndets och Hedervärda
Bonde-Ståndets år xSog gjorda anmärkningar
förfalla»
§• 5 3-
Att Utskottets förslag år 180g antages.
§• 56.
Ätt Utskottets 180g gjorda förändrings-för■slag
afslås.
§• 61.
Att förslaget från 180g och 1810 årens Riksdag
antages.
§. 62.
Atr Borgane - Ståndets 180g gjorde anmärkning
förfaller.
§. 66.
Att Höglofl. Ridderskapéts och Adelns samma
år gjorde anmärkning afslås.
§. §. 6g. 70. 71. 7-K
Att de från 180g och 1810 årens Riksdag
hvilande förslag till ändringar antagas, och Höglofl.
Ridderskapets och Adelns anmärkning vid
71 §. förfaller.
§. §. 77. 80. 81. 86 87-
Att de från nämnde årens Riksdagar. hvilande
förslag till ändringar afslås.
§. §. 91 92.
Deri 12 Juni*
4*7
§' §• 9 1 • 9*‘
Att Fonsfitutions - Utskottets I8i3 föreslagné
förändringar antagas,
§• 93-
Aft det sedan 1812 ars Riksdag hviiandé
Förslaget till förändring afslås, meri den projecterade
nya redaction af sista Momentet äntages,
§• 9Ö‘
Att den falifver oförändrad,
§■ 97-  Att förslagéf från 1809 ochlSiö årens Riks-;
dag antages.
§, loa.
Att förslagen till ändringar från Samma Riksdag
afslås.
i iP$*
Att Högv. Rrest - Ståndets oeh Hedervärda
Ronde-Ståndets vid nämnde Riksdag gjorde anmärkningar
förfalla, men att Utskottets den 2 Febr.-  181 o och vid 18121 års Riksdag afgifnä ändringsförslag
antagas,
§. §. 105. 106, 107. 108,• ilo. iil,
Att alla de vid dessa §. §. rinder föregående
3:ne Riksdagar gjorda anmärkningar och ändringsförslag
afslås,
§■ li4»
4:de R. N:o 53 , 54,
418. Hen 12 Juni.
§• ii4-
Ätt Hedervärda Bonde-Ståndets anmärkning,
sås,om icke vidare beredd, förfaller.
Allmänna Anmärkningar är l8og.
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln:
Någon Bikets Ständers åtgärd härvid ansågs
icke äga rum.
2.0 Riksdags - Ordningen.
§. 14.
Att tltskottets vid 1810 års Urtima Biksdag
afgifna förslag antäges, men 1812 års åter afslås.
§. 17.
Att förslaget från 1809 och 1810 årens
Riksdag afslås.
§• §• 19. 21.
Att de från 1809 och 1812 årens Biksdagar
hvilande förslag antagas.
§• 23-
Att förslaget vid 180g års Biksdag rörande
3:dje Momentet afslås, men det angående 5:te
Momentet antages.
§• 34-
Att 1809 års ändrings-förslag antages.
§• 36.
Att det från samma Biksdag hvilande förslag
afslås.
§• 38.
Den 13 Juni.
419
§• 3 8-
Att det år 1810 på Bordet lagda förslag au
tages,
i och hvarmed 1813 års förslag förfaller.
§• 4r>-
Att Utskott-fets förslag vid 1809 och 1810'
årens Riksdag afslås.
§• §• 56- 57- 63. 75.
Att Utskottets fran förra Riksdagarna hvilande
förslag antages.
§■ $• 78. 8t.
Att de vid 1809 och 1810 arens Riksdagar
gjorda förslag afslns.
Jio Tryck/rikets-Dagen*
Att de vid 1812 års Riksdag inkomna och
på bordet lagda förslag om en Jury eller Nämnd,
i Tryekfrihets-mäl, i stället för det hittills gällande
Rättegångssättet, antages.
Och beslöt Borgare-Ståndet för öfrigt, att tilt
Constitutions-Utskortet öfverlemna redaclionen af
alla de utaf samteliga Riks-Stånden godkända förslag,
samt de deraf omedelbart beroende. §. §. i
Grundlagarna, som sålunda böra derefter rättas,1
hvilken redaction sedermera Rikets Ständer till
justering underställes. Ut Supra.
Ex Erotocollo
Carl Magn. Robsahm!,
S, I).
Den 12 Juni.
S, D- lJorgare-Ståndet, sorn i den meddelta tryckta
öfversigt öfver de beredda Grundlags - frågorna
saknat anvisning på Constitutions - Utskottets
den 29 November 1809 afgifna Betänkande öfver
de hos Riks-Stånden vid Regeringsformen?
innan dess antagande, gjorde anmärkningar, har
för sin del funnit nödigt, att vid föredragningen
icke endast följa ofvannänmde anvisning, utan
äfven att upptaga och besluta oin alla de frågor
till förändring i Regeringsformen, sorn afdeRespectiva
Riks-Stånden då blifvit gällande gjorda
och af Utskottet beredda äro. Ut Supra
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Föredrogos å nyo Allmänna Besvärs-och
Oeconomie - Utskottets Betänkanden:
1:0 Af den 24 Maj, som den 29 lades på
bordet, i anledning af en yrkad beqvämligare postinrättning
å Uandet.
2:0 Af den 1 Juni, sorn den 8 lades på bordet,
1 anledning af väckt fråga om betalning för
fårigskjuts och brefbäring.
3:0 Likaledes, örn prestanda till Bruken af
aboerne å de utaf Bruksidkare till Skatte köpta
Kronohemman.
4:0
Den 12 Juni.
4:0 Likaledes, om tidens bestämmande för
Vägsyner uti publicationerna derom,
5:0 Likaledes, om Wäddö Socknemäns skyldighet
att forsla Resande öfver Alands haf.
fi:o Af den 6 Juni, som ock den 8 lades
på bordet, angående förvaltningen af Wisby Hospitals
intrader.
7:0 Likaledes, oni inrättande af en marknad
i Särna Kyrkoby; och
8.0 Likaledes angående väckt fråga om större
frihet vid kalks försäljande från Gottland. Och
blefvo alla dessa Betärikanden af Borgare - Ståndet
bifallna. Ut Supra,
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. V id förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den 8 Juni på, bordet lagda Betänkande
af den 31 Maj, om tillökt penninge - anslag för
Lag - Cömitéen, blef detsamma af Borgare - Ståndet
bifallet. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. B,
422
Den 12 Juni.
S. D. O om Borgare - Siandet, under föredragning
af de från förra Riksdagar hviiande förslag till
andringar uti Grundlagarna, fann sedan 1809
års Riksdag på bordet ett af Constitutions-Utskottet
afgifvet Memorial rörande förändring i Representationen
med bifogade enskildte JLedamöters
dertill utarbetade förslag, men denna fråga
likväl icke var af Utskottet till afgörande beredd;
Så beslöt Borgare - Ståndet att till Utskottet densamma
åter öfverlemna, med anmodan alt en sådan
beredning företaga och ined sitt förslag i ärnnet,
så skyndsamt möjligt är, till Rikets Ständer
inkomma. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Bifölls Uag - Utskottets den 25 Maj afgifna,
den 8 Juni på bordet lagda och nu åter
föredragna Memorial om Expeditions - lösen vid
Kämnärsrätterna. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. Uå Stats - Utskottets den 7 Juni afgifna
och den 8 på Bordet lagda utlåtande i anledning
af anmärkningar inom Borgare *. Ståndet vid Ut
skot
-
Den 12 Juni. 423
v- 0
skottets Betänkande, om organisationen af en Comité
till utarbetande af förslag till ny reglering
af Statens Embeten och Tjenster, nu föredrogs,
beslöt Borgare - Ståndet, att ehuru de öfriga Respectiva
Riks-Stånden bifallit Utskottets förra Be»
tänkande, vördsamt och vänligen inbjuda dem
att likväl nu instämma med Borgare - Ståndet uti
det tillägg, att Cornitéen borde bestå icke blott
af Embetsman, dem Kongl. Majit förordnar, utan
ock af Rikets Ständers Ledamöter, hvartill
Eullmägtige i Banken eller Riksgälds » Contoiret,
eller andre, kunde af Riks - Stånden utses. Ut
Supra*
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen \
Stockholm, den'12 Juni i8iS>
S. D. T ill afgörande företogos de ifrån Riks»
dagarna i Stockholm 1809 och 1810 samt i Örebro
1810 och 1812 hvil ande förslag till ändringar
i Grundiagarna; Och stainade Hedervärda
Bonde - Ståndet i följande Beslut:
Vid Regerings - Formen.
2 §. Tillägget ansågs förfalla, sedan Riksens
Ständer förut beslutat, att de i 41 §■ föreslagna
Stad
-
*4-4 ®en *2 Juni.
Stadganden, hvarmed detta tillägg agde gemenskap,
ej skulle antagas,
4 §, Den vid 181 2 ars Biksdag föreslagna
Bedaction antogs, med tillägg af ordet och Ofrälse
Män, i stället för eller Ofrälse Män.
5 §. Bägge förslagen till ändring i denna §
afslogQs,
6, 7, 8, Q och 10 § §. X följd af beslutet
om 5 §. bibehållande utan förändring, blefvo äfven
de vid deäsa §. §. projecterade ändringar och
tillägg afslagna, och skulle
ji Bibehällas oförändrad.
1? Det a 8 12 föreslagna tillägg antogs,
13 §. Den projecterade ändringen afslogs,
2 5 §• Skulle bibehållas,
gp |. Förslaget från 1809 och 1810 antogs,
28 likaledes; och blef 1812 års redaction
afslagen,
29 •§. Nya Bedaction antogs, sedan Högvör»
diga Prest - Ståndet, sorn detta förslag hufvudsakligen
rörer, enligt nu ankommet Protocolls-ut.
drag, till den föreslagna ändringen lemnat bifall.
30 §. Förslaget bifölls,
35 §. Tillägget sedan 1809 och 1810; och A*
gtnter för Handeln, bifölls; men alla de öfriga
för»
Ven is Juni, 425:
förslagen till ändringar eller tillägg vid denna §.
afslogos.
37 §. De bär vid 1809 ochrSio gjorda för
slag biefvo af Bonde - Ståndet antagna.
38, 39 och 40 §. §. Förslagen afslogos.
41 §, Öfver denna §• bade Riksens Ständer
redan fattat sitt beslut.
42, 43 och 49 §. §. De vid dessa §. §• föreglagne
ändringar biföllos.
52 §. Första punkten i förslaget, angående
Bonde - Ståndets Secreterare, apsågs förfalla, sedan
redan derom blifvit stadgadt i Riksdags - Ordningens
24 §. och del öfriga ej kunde komma under
öfverläggning.
53 §, Förslaget antogs,
56 Förslaget afslogs.
61, 69, 70, 71 och 74 §. §. De sedan 1809
och 1810 hvilande förslag biföllos.
77 §, Tillägget, såsom öfverflödigt, ansågs böra
förfalla.
80 §, Föreslagne ändringar ansågos ej kunna
komina under pröfning,
fii, och 87 §. §• Förslagen afslogos.
91
426
Den 12 Juni.
91 §. I anseende till sammanhanget med
39 §. ansågs förslaget af sig sjelft förfalla.
g 2 §• Förslaget bifölls och skulle således denna
§. uteslutas.
93 §. De föreslagne ändringar afslogos.
96 §. Den gjorde anmärkningen ansågs ej
böra komma under öfverläggning, utan förfalla.
97. 5 Förslaget antogs.
los §. Det hvilanda Förslaget afslogs.
103 §. Bägge de hvilande förslagen rörande
denna §. antogos.
106, 107, 108 och ilo J. $. Alla rörande
dessa §. hvilande förslag till ändring afslogos.
lil §. Sedan härom blifvit i Riksdagsordningen
stadgadt, ansågs det vid denna $. föreslagna tillägg
icke behöfvas och derföre böra förfalla.
114 $. Hedervärda Bonde-Ståndet, som ansåg
frågan om denna §. ej vara tillräckligen beredd,
beslöt att öfverlemna densamma till ConStitutions
- Utskottet, med vänlig anmodan att derom
afgifva sitt betänkande och förslag, för att
sedermera komma under pröfning; åberopande
Bonde - Ståndet härvid sitt förra yrkande, att hela
denna $ bör utur Regeringsformen uteslutas.
Be
-
^Jen 12 Juni.
Beträffande frågan om Representations förän;'
di ing, så fann Ståndet, att enar intet förslag finnes
så utarbetadt och slutberedt, att det till afgörande
af Riksens Ständer kan upptagas, skulle
detta ämne ytterligare till Constitutions - Utskottet
öfverlemnas, att utarbeta ett fullständigt förslag,
som kunde komma under pröfning.
R brande Riksdags - Ordningen. ^
14 § Vällofl. Borgare - Ståndets Beslut skulle
afbidas.
17 §. Förslaget afslogs.
19 §. Tillägget bifölls.
21 §• Vällofl. Borgare - Ståndets Beslut skul*
le afbidas.
23 §. Den projecterade ändringen afslogs i
hvad den rörde Bonde - Ståndet. I öfrigt skall
Borgare - Ståndets Beslut afbidas.
34 jjj. Förslaget antog?»
36. §. Tillägget afslogs.
38 J. Redactionen' från år 1810 bifölls, och
ansågs det vid 1812 års Riksdag projecterade tih
lägg dermed förfalla.
4 6 J. Tillägget afslogs.
56 §. Det sedan 1812 års Riksdag hvilande
fthslag bifölls.
57»
Den 12 Juni.
57, 63 och 75 §. §- De föreslagna tilläggen
och ändringarne vid dessa §. §. b i foll os.
78 och 81 §§. De i dessa föreslagna tillägg
afsJogos,
I afseende på tryd/rihetslagen beslöt Bonde-Ståndet,
att det på bordet hvilande förslag till
inrättande af en jury i tryckfrihetsmål, i stället
för det hittills antagna Dom- och Rättegångssätt,
skulle antagas.
Hvarjemte Hedervärda Bonde - Ståndet förordnade,
att de nu i afseende på ändringar i
Grundlagarna fattade Beslut skulle till Constitutions
- Utskottet öfverlemna?, med vänlig anmodan
att, till justering hos Riksens Ständer, inkomma
med redaction af alla de förslag, som. af satn
teliga
Riks - Stånden blifvit godkända, samt af de
i Grundlagarna, hvilka omedelbart af de antagna
förslagen bero, och således derefter böra
lättas. Ut Supra.
S. D. fter uppläsandet af särskildta Utskottets,
d. 10 Juni aflåtna, nu ankomna Memorial, angående
bestämmandet af arfvode och tractamente
för Utskottets Tjenstemän och Betjening, fann
Ex Protocollo
Olof Werlin.
He
-
Den 13 Juni,
429
Hedervärda Bonde - Ståndet skäligt, att till hvad
Utskottet, detta ämne rörande, deruti föreslagit,
lemna sitt bifall; hvarom Vederbörande skulle på
•vanligt sätt underrättas. Ut Supra. -
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. L/å nu åter föredrogos Stats - Utskottets d.
34 Maj afgifna och sedan sista plenidag på bordet
hvilanda betänkanden
iso I anledning af Riksdagsmannen Sandstens
Memorial, om tillstånd att få erlägga Krono
- Utskylderna i spannmål.
ato Angående Herr Landshöfdingen m. m.
Focks motion, om Lön för Er 1313.
3:0 Om Slottsbyggnaderna på Kungsöhr; och
4:0 I anledning af Herr Öfversten G- A.
Bergenstråles Memorial, om indragning och reglering
af öfverflödiga Embeten och Tjenster;
Blefvo dessa Betänkanden af Hedervärda
Bonde - Ståndet godkända. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olöf Werlin. .
S. D
43»
Den l st Juni.
S. D. Hfter framställd propositionblef Stats-Utskottets
på bord'et hvilande Betänkande af den 31
Maj, angående Städernas Källarefrihet, sorn nu åter
föredrogs, af Hedervärda Bonde-Ståndet ogilladt.
TJt Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Efter uppläsandet af ett från Vällofl. Borgare-Ståndet
ankojmnet Protocolls-Utdrag af denna
dag, innefattande Ståndejs Beslut, rörande
Stats - Utskottets Betänkande af d. 26 Maj, om
Lazarettet! och en utvidgad inrättning deraf i
Stockholm m. m. antog Hedervärda Bonde-Ståndet
det af Vällofl. Borgare - Ståndet gjorda inbju.
dande, och förenade sig till alla delar uti hvad
sistnämnde Stånd rörande detta ämne föreslagit;
hvarom vederbörande skulle underrättas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Clof Werlin.
S- I). Anstämde Hedervärda Bonde - Ståndet uti
det af Höglofl. Bidderskapet och Adeln, enligt
nu uppläst Protocolls - Utdrag, den 8 Juni fattade
Beslut, att Trycknings - Utgifterne för de af
Con
-
Den 12 Juni'.
431
Constitutians - Utskottets Secreterare upprättade Tabeller*
innefattande en kort öfversigt af de hvilande
förslagen om förändringar och tillägg i Grundlagarna,
hvilka Tabeller redan blifvit tryckte och
till Ledamöterna i Ständen utdelte, böra af den
till Eiksdags - kostnaderna anslagna summa bestridas.
Ut Supra.
S. D. JtLfter uppläsandet af Stats - Utskottets, den
p i denna månad, meddelte utlåtande, i anledning
af de inom Hedervärda Bonde - Ståndet
gjorda anmärkningar vid samma Utskotts Betänkande
af den 12 nästl. Maj, öfver Handelshuset
härstädes J. C. Muller et Comp. ansökning, om
till godo njutande af den berörde Handelshus
vid 1812 års Riksdag vilkorligen beviljade inlösen
af 7 Obligationer uti Svenska Rikslånen i
Brabant, blef förstnämnda utlåtande af Ståndet
godkändt; hvarom vanlig underrättelse skulle de
öfriga Riks - Stånden meddelas. Ut Supra.
S. D. id förnyad föredragning af Stats-Utskottefi
den 31 Maj meddelta och sista Plenidag på Bordet
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Ev Erotocollo
Olof Werlin.
43?
Den lä Junit
lagda Betänkande, angående Riksdagsmannen Hans
Hanssons från Stora Kopparbergs Län motion,
om Krono - Utlagornas debitering och qvitterirag
efter markegångspris, fann Hedervärda BondeStåndet
väl för godt att samma Betänkande bifalla,
men förenade sig tillika i det Beslut, att
detta ärende skall, såsom ett Ståndets Allmänna
Besvär, till Kongl- Maj:t i underdånighet öfverlemltas,
med underdånig anhållan om utfärdande
al en Författning, som innehåller och upplifvar
alla i ämnet gällande föreskrifter. Ut Supra
Ex
Protocollo
Oluf Werlin,
S. I). X anledning af deremot gjorda anmärkningar,
fann Hedervärda Bonde - Ståndet för godt
till Högloft, särskildta Utskottet återremittera dess
den 5 i denna månad afgifna och sista Plenidag
på bordét lagda Betänkande, angående förslag till
förnyadt Reglemente för de i Riket varande medlemmar
af Judiska Nation, åtföljdt af ofvanberörde
anmärkningar; hvarom Vederbörande på
vanligt sätt skulle underrättas, Ut Supra
Ex
Protocollo
Olof Werlin,
S. D. lifter åter skedd föredragning, bi föllos följande
Lag - Utskottets, sedan den 8 dennes, på
hor
-
lien l a Juni.
433
Bordet hvilande Betänkanden, af den ij, 17, gj,
2G, och 27 Maj:
1:0 X anledning af Herr Professorn Doctor
Wijkmans motion örn proescriptionstid för redovisning
af allmänna medel.
2:0 P.örande Johan Ericssons från St. Kopparbergs
Län Memorial om skärpning i straffet
för åverkan å annans hägnad.
3:0 Angående Badman Kjellander* Motion,
om förhöjning i lösen för Käirmärs - Bitterne*
Expeditioner.
4:0 Öfver Biksdagsmannen Anders Åbergs
från Westerbotten Memorial, om Lösen vid lagfarter
och stämningar m. rn* samt om vadepénningar;
och
5:0 X anledning af Petter Johanssons och
Johan Johanssons från Kronobergs Län Memorial,
om Frälse - Bentors förklarande för lös egendom»
Hvarom vederbörande skulle på vanligt sätt
underrättas. Ut Supra
S. D. pplästes och godkändes Expeditions-UtskotLets
förslag till BiksenS Högloft. Ständers under
-
Ex Protocollo
Olof Werlin.
£‘.de Ä
N:o $5, 56.
434
Den iä Juni'.
derdåruga skrifvelse till Kongl. Majtt angående
Riksdagens förlängande på en månad, ifrån den
16 af innevarande räknad. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. JM Riksens Högloft. Ständers Stats "Utskotts
den 7 Juni afgifna och den 8 på bordet
lagda Utlåtande, i anledning af en hos Vällofl.
Borgare-Ståndet, vid Siats-Utskottets Betänkande
om organisation af en Comité till utarbetande af
Eörslag till ny reglering af Statens Embeten och.
Tienster, gjord anmärkning nu ater föredrogs,
fann Hedervärda Bonde-Ståndet skäligt att ofvanberörde
utlåtande, hvarigenom Utskottet föklarade,
att det emot 6g § i Regerings-Formen
icke kunde till ytterligare handläggning fragan
upptaga, sedan de 3:ne bfrjga Stånden redan gillat
förenämnda Betänkande, till alla delar godkänna;
hvarom de öfriga Respectiva Riks - Stånden
skulle vördsamt och vänligen underrättas.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Jb öredrogos och l>i föl los följande af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottet den x
och
Den 12 Junit
435
oell 6 Juni meddelta och den 8 på Bordet lagda
Betänkande»:
i:o Angående tidens bestämmande för vägsyner,
uti Ptiblicationerna derom,
2:o I anledning af väckt fråga om Götha,
Canal Bolags förpligtande att, rjär någon Rotesoldat,
i och för arbetet vid Götha-Canal, blifver
oduglig till Krigstjenst, ersätta kostnaden.
ti,l 1 annan karls anskaffande 1 stället.
3:0 Öfver Olof Olssons från Stockholms Län
M otion om Wäddö Socknemäns befriande från
Poslföringen öfver Alands haf.
t
4:0 I anledning af Riksdagsmännen Frie Jo-‘
hanssons ooh Hans Hanssons från Stora Kopparbergs
Län Memorial om betalning för Fångskjuts,
och Brefbäring.
5:0 Öfver Riksdags-Fullrnägtigen Lars Jacobssons
från Gotlands X/än Memorial, om större
frihet vid kalksförsäljande från Gottland.
6:0 Angående Förvaltningen af Wisby Hq3
spitals- Intrader.
7:0 Rörande Riksdagsmannen Anders Ois*
sons, från Stora Kopparbergs Län, Förslag, om'
en Marknads inrättande på gränsen emellan Sverige
och Norrige, i Snina Kyrkoby.
Den 12 Juni.
8m Angående Herr Commerce-Rådet Sanfessons
motion, om upphäfvande af den år 1811
Herrar Eandshöfdingar gifna Kongl. Befallning ,
att till Begeringen afgifva underdåniga Berättelser
om Anträffade märkliga händelser.
Hvarom vederbörande skulle vördsamt och
vänligen, underrättas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
& B. E när Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottets-den
i i denna Månad afgifna och d. 8:de
derpå följande på Bordet lagda Betänkande, i
anledning af vackt lråga om återupplifvande af
Kongl. Brefvet den 23 September 1747 angående
Praestanda till Bruken, af Aboerne å de utaf
Bruks-Idkare till Skatte köpta Kronohemman,
nu åter föredrogs, blef detsamma, i anledning af
Ctt deremot inkommet Anmärknings - Memorial ,
och åtföljdt så väl deraf, som af tby åtföljande
handlingar, till Höglofl. Utskottet återremitterade.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. V id ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs.- och Oeeonomie-Utskottets sista Pleni dag
o
pa
lUn 12 Juni.
437
på "Bordet lagda Betänkande, angående yrkad inskräkning
uti den åt Invånarne i en viss trakt
a£ Elfsborgs Län förunnade rättighet att idka
gårdfarihandel, ingaf Riksdagsmannen från samma
Län Anders Danielsson ett deremot författadt anmärknings
- Memorial, hvarmed åtskilige andre
Ledamöter sig förenade. I anledning hvaraf Hedervärda
Bonde-Ståndet fann för godt att ofvanberörde
Betänkande, af anmärkningarna åtföljdt,
till Höglofl. Utskottet återremittera. Ut
Supra.
Ex Rrotocollo
Olof Werlin.
nr
S, D. X ill Allmänna Besvärs- och OeconornieUtskottets
uti Memorial af den 6 Juni gjorda,
den 8 derpå följande på bordet lagda och nu
åter föredragna hemställan, att de a:ne af Utskottet
först antagne Cantzlister måtte anses berättigade
att ifrån den 6 April till åtta dagar efter
Riksdagens slut njuta Notarie-aflöning, samt att
Utskottet må, utom de 'Sex redan antagna, fa
förordna ännu en Cantzlist med arfvode frän den
6 Juni, fann Hedervärda Bonde-Ståndet skäligt
lemna bifall; hvarom Vederbörande skulle underrättas.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Upp.
Den ia Juni',
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden den 12. Juni.
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
I afseende på mängden af ännu oafgjorda arn.'
nen, som synes göra omöjligt, att Riksdagsgöxomålen
kunna afslutas till den 16 innevarande
Juni, då trenne månader äro förflutne
från den dag, å. hvilken Eders Kongl. Majus Nådiga
Proposition om Siats-Verkets tillstånd och
behof till Slats - Utskottet öfverlemnades ; hafva
Riksens Ständer förenat sig att, på sätt Regerings
Eorrnens 109 och Riksdags-Ordnigens 80 §§.
stadga , hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
anhalla om Riksdagens förlängning på en månads
tid, från ofvannämnde den 16 Juni räjenad.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Storrnägtigste Allernådigsfe Konung
Eders Kongl, Majus
På Riderskapets och A»
underdånigste tropligtigste
tjenare och undersåier
På Prest-Ståndets
delns vagnar
Carl Mörner.
h. t. Landtmarskalk.
vägnar
J. A. Lindblom,
u. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
II. N. Schwan,
b, t. Talman,
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Den to Juni.
4 39
Uppläst lids samtclrga Riks-Ständen den 12 Juni.
Vördsamt Memorial.
c
Da Riksens Högled. Ständers beslut fattades,
angående beloppet af de arfvoden och tractamenten,
som äro tillagde Respective Riks-Siåndetts
oell deras Utskotts Secreterare, Cantzlier och VaktBetjening
vid nu påstående Riksdag, var det Särskildta
Utskottet ännu ej satt i ^verksamhet, hvarföre
ock någon åtgärd rörande aflöningen för
detta Utskotts Tjenstemän och betjening ickeblif.
vit vidtagen Af sådan anledning, och som Utskottet
ansett sig bora frågan härom hos Riksens
Högloll. Ständer särskildt anmäla, så får Utskottet,
under tillämpning af de grunder, som af Riksens
Höglofl. Ständer redan äro för dylika aflöningar
i allmänhet fastställde, och med afseende
på mängden och beskaffenheten af de göromål, sorn
detta Utskott åligga, härigenom vördsamt föreslå såsom
rnånadtligt arfvode för dess Secreterare r66
Rd 32 sk Banco, i likhet med hvad sorn bestås
Secreterarne i de flesta af Riksens Ständers öfriga
Utskott; såsom dagtractamenfe för Utskottets
Notarie 3 R:d 24 sk., för'3:ne Cantzlister q R:d
24 sk. hvardera och för en Vaktmastare 1 R:d
ib sk. Banco om dagen, samt att den anstalt må
fogas, att nämnde arfvode och tractamenten, hvilka
skulle komma att beräknas ifrån hvärderas antagningsdag,
eller för Secreteraren ifrån och med den 8
Maj
440
L)en is Juni,
Maj, för Notarien och flen ena af Cantzlisterna Ifrån
och med den 9 i samma månad, och för de sedermera
med Riksens Ständers bifall antagna anie
Cantzlisterna ifrån och med den 31 Maj och 5
Juni, samt för Utskottets Vaktmästare ifrån och
med den 5 Maj, och derefter fortfara till och
med 8:de dagen efter Riksdagens slut, måtte, sedan
en månads tjenstetid förflutit, få till vederbörande
utbetalas, enligt den Specifrcation på Personalen,'
sorn från Utskottets ordförande aflemnas till det
Verk, der betaltpängen utgår. Stockholm den lo
Juni 1815.
På Särskildta Utskottets vägnar
F, J3. v. Schwerin, E, A. Ahnqvist.
Joe. Lindström, Joh, Longberg,
W- Pereswetoff Morath.
Likheten med det i Riksens Höglofl. Stän
ders Särskildta Utskott förvarade original intygar
TV. Pereswetoff Morath
Utskottets Notarie.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den ja Juni.
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Qeconomie-Ut skotts Beton
-
Den 12 Jun!'.
441
tänkande, angående inskränkning af
exclusiva Privilegier.
TTill Utskottets handläggning hafva fran Höglo!}.
JRidderskapet och Adeln följande handlingar,
rörande denna fråga, blifvit remitterade:
1:0 Memorial af Herr Eieutenanten U. Em,
Mannerhjerta, deruti, jemte framställning af de
exclusiva privilegiernas skadliga inflytande på
konstflitens och slöjdernas förkofran, såsom medel
att åt dessa Privilegier gifva en för samhället
förrrionlig och gagnande riktning, föreslås: att
aila exclusiva Privilegier, som Innehafvarne i
20 år begagnat, matte uppliäfvas och till deras
kraft varda dödade: att hädanefter icke något privilegium,
på hvad production det vara må, mätte,
såsom fullkomlig uteslutande rätt, i något fall
meddelas: att sådane för konstfliten tjenlige uppmuntringar,
som förvissa om ägande rättens ostörda
åtnjutande, måtte hafva afseende på tillverknings
- methoden, men ej på sjelfva saken
eller ämnet; att ett sådant Privilegium ej måtte
blifva ett hinder för erhållandet af ett nytt Privilegium
å bevisligen nyttiga förbättringar af en
redan privilegierad arbetsmethod: att dessa privilegier
icke inåtte tilldelas på längre tid, än ro
•ar, och om prolongation sökes, ej beviljas för
längre tid än 5 år; och slutligen, att dessa uppmuntrande
belöningar för snillet, konstfliten och
idogheten, ej matte framdeles bära namnet: privilegium
-
442
Den 12 Juni.
legitim exclusivum, hvilken benämning lätteligen
kumle förhytas emot en för ändamålet mera
svarande och enligare deras natur och bestämmelse.
2:0 Dictamen af förste Amanuensen vid
Kongl. Bibliotheket Herr K. Hammarchöld, genom
hvilket yttrande åsyftas ådagaläggande deraf,
att den uteslutande rättighet att trycka musicalier,
som en viss Embetsman erhållit och i tre
och tjugu år begagnat, och hvilket privilegium
Herr Mannerhjerta i sitt Memorial äfvenledes
anfort, vore af en större vigt, än man vid första
påseendet kunde förmoda, till bestyrkande
hvaraf, flera skäl och grunder åberopas, i stöd af
hvilka skäl anhålles, att Riksens Högloft. Ständer
matie yrka verkställigheten af deras en gång
fattade beslut, samt att i följe deraf ofvannämnde
privilegium må inskränkas till sin rätta natur,
såsom ensamt gällande för methoden att skära
noter i bly, hvaremot rättigheten att antingen
med rörliga Typer eller med Eithographie trycka
musicalier fullkomligen frigifvas.
3:0 Anförande till Höglofl. Ridderskapets och
Adelns Protocoll, den 22 sisth Maj, af Herr
Hof - Cantzleren in. m. Friherre af Wetterstedt,
innehållande svar å Herr Amrnanuensen i larnmarchölds
Dictamen , jemte meddelad upplysning,
att ett privilegiimål af samma beskaffenhet, sorn
det uti Sistnämnde Dictamen anförda, för det
närvarande är under Hofcantzlers-Embetets pröfning;
-
Den 12 Juni;
443
ning: och i anledning hvaraf hemställes, att då
hela denna frågas afgörande beror på en undersökning,
hvarvid båda parternes rätt bör iakttagas,
intet föregående beslut om privilegii upphrifvande
eller inskränkning af Rikets Stander
måtte tagas.
4:0 Yttrande af Herr Lieutenanten Mannerhjerta,
i anledning af Her Ammanuensen Harnmarschölds
Dictamen, hvaruti Herr Lieutenanten
förklarar, att dess ofvanstående Memorial ej hade
något enskildt föremål, utan innehöll önskningas,
att exclusiva privilegier i allmänhet måtte
utdelas, ur en annan synpunkt; samt att det anförde
enskildta privilegium endast exempelvis
blifvit framställdt, såsom ett bevis på skadligheten
af exclusiva privilegier, då deråt gifves en
falsk eller missbrukad rigtning. \
Under granskningen af dessa Memorial, har
Utskottet ej mindre inhämtat beskaffenheten af
den Motion, rörande närvarande fråga, som af
Herr Lieutenant Mannerhjerta vid 1809 års Riksdag
blifvit väckt, än det svar, som OeconomieUtskottet,
i anledning, deraf, då afgifvit, och enär
Utskottet dervid funnit, dels, att de yrkanden, sora
nu blifvit framställda, hufvudsakligen öfverensstämma
med dem, som vid sistberörde Riksdag i
detta ämne blifvit gjorda, och- dels att Oeconomie
- Utskottets då fattade beslut, som af samteliga
Respectiva Riks-Stånden blifvit bifallet, vqie
så val grundadt och så nära öfverensstämmande
-
444
Den 12 Juni.
de med Utskottets närvarande tanka, att Utskottet
ej anser några ändringar dervid vara af nöden;
har Utskottet funnit sig hora tili Kilcsens
Högloft. Ständers förnyade pröfning framställa de
tillstyrkanden, sorn uti ofvannärnnde utlåtande finnas
framställda; nemi.
i:o Att de privilegia excIusiVa, som uppfinnare
af någon inrättning, aller' förfärdigare af något
arbete, för mer än 20 år tillbaka undfått, och
sedan tillgodonjutit, böra förlera deras exclusiva
egenskap, och andra personer tillåtas att med
production af samma slags arbete sig sysselsätta.
2:0 Att icke något privilegium exclusivum
hädanefter måtte beviljas för längre tid, än tio år,
eller, om uppfinningen fordrat särdeles moda och
kostnad, högst femton år, utan prolongation, hvilken,
efter Utskottets öfvertygelse, i sådant fall, aldrig
bör meddelas, samt
3:0 Att, sedan en person gjort någon ny uppfinning,
men en annan bevisligen upptäckt någon
ny och gagnande förbättring uti samma ämne,
den förres privilegium exclusivum icke bör
ligga den sednare i vägen att erhålla en dylik
förmån, om han behörigen kari styrka, att förbättringen
varit en följd af hans egen, och icke
någon annans skicklighet.
Vidkommande den föreslagna förändringen
af benämning å de framdeles utdelande privile
-
Den 12 Jani.
445
öii förmaner, anser Utskottet detta helt och hal
^
S
let böra öfverlemnas till Kongl. Majts Eget Nådiga
godtfinnande.
IV!en sorn exclusiva privilegier, då de ej på
lortare tid, såsom en rättvis belöning, utan på
en längre tidpunkt, som en uteslutande förmån,
meddelas, ostiidigt kunna räknas ibland de största
hindei för Konsternas, Handelns och Slöjdernas
framsteg, dels derföre, att de qväfva den täflan,
som utgör själen af ali Industrie, samt derigenom
icke allenast hindra hvar och en privilegierad
näringsgren eller yrke att sträfva till en
högre fullkomlighet, utan äfven, enligt erfarenhetens
vittnesbörd, genom privilegii innehafvarens
trygghet för alla medtäflares intrång, ofta
nedsätta en sådan privilegierad slöjd eller slöjde-f
product till en allt större grad ,af försämring och
ofullkomlighet; dels ock derföre, att de göra hvarje
annan medborgare modfälld, sorn med lika rättighet
till ett lagligt utöfvande af sina krafter, ser
kretsen för sin verksamhet blifva inskränkt eller
afbruten, och den privilegierade medlemmen ensamt
skörda de frukter, på hvilka Näringsomtankan
och Konstfliten äga ett gemensamt och rättvist
anspråk; så har Utskottet, på dessa grunder,
trott sig Jaöra framföra deri vördsamma hemstäl-'
lan, att i händelse Riksens Höglofl. Ständer skulle
gilla detta Utskottets Utlåtande, Riksens Ständer
då hos Kongl. Majit anmälte en förnyad underdånig
önskan, att Kongl. Majit i Nåder täcktes
göra afseende på, hvad Riksens Ständer i detta
-
416
Den 12 Jani.'
ta ämne, Hd tvanne Riksmöten, till Kongl. MaJ:ts
Nådiga godtfinnande i underdånighet hemställt.
Hvad slutligen beträffar den särskildt väck*
ta fråga, om upphäfvande af ert meddeladt privilegium
åt tryckning af musiralier, anser Utskottet
detta vara ett enskildt, på undersökning beroende
mål, hvars pröfning ej kan tillkomma Utskottets
befattning. Hvilket alltsammans till Riksens
Höglofl. Ständers egen närmare granskning
vördsammeligen öfverlemnas. Stockholm dén 6
Juni 1815.
På Höglofl. Ridd. och På Hög v. Prest-StånAdelns
Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Carl. Fr. Ortman.
Pä Va Hofi. Borgare-Stån- På Hedv. Bonde-Standets
Ledmöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin. Kils Månsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 12 Juni.
— Högvörd. Prest-Ståndet d. 12 —
— — Vällofl. Borgare-Ståndet d. 15 —
•— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 12
Riksens Höglofl. Stunders Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- UtskottsBetänkande,
angående rättigheten för
Lumpsamlare att omkringresa i landet
-
Den 12 Juni.
447
det, samt om Lumpors anskaffande
för Pappersbrukens behof.
Enär, från Vällofl. Borgare-Ståndet, den 29
nasti. Mars till Utskottet remitterades ett af Herr
Borgmästaren O. Hambraeus ingifvet och af Utskottet
före detta besvaradt Memorial, angående
inskränkning uti Glas- och Porcellaine- samt Sraides-handlares
rättighet att sådana Manufactur-vavaror
omkringföra och försälja; har Herr Borgmästaren
Zellinger tillagt den önskan,'att Lumpsamlare,
hvilka borde hänföras till enahanda skadliga
inflytande, sorn förstnämnde Handlande, måtte
under samma stadgande inbegripas; hvarefter tillUtskottet
blifvit öfverlemnade 1:0 Utdrag af Heder
värda Bonde-Ståndets Protocoll för d. 31 Mars och.
4 April, innehållande att Ståndet sistnämnde dag
till Utskottet remitterat tvänne Memorial, det e«
na af Riksdagsfullmägtige Johan Johansson, Petter
Jansson och Jonas Henricsson från Kronobergs
Län, innehållande Förslag, att, till förekommande
af Lumpsamlares kringstrykande uti Landsorterna,
ägarne till alla Pappersbruk måtte blifva
ålagdt, att, inom hvarje församling, i den ort de
åstundade samla lumpor, hafva en i hvarje socken
boende Commissionnaire, som öfverenskomme med
dess Patron om priset till upphandling af denna
vara; och det andra, af Riksdagsmannen Johan
Magnus Wessing från Westmanland, i hvilket
Memorial klagan föres öfver Kronobetjeningens
åtgärd, att, med anledning af 1738 års~Förordning,
om skyldigheten att leverera Lumpor
tj.ll
443
Den t 2 Juni.
till Pappersbruken, utlysa stämmor till Lumpors
aflemnande; hvaruti Riksdagsmannen Wessing,
under åberopande af Kongl. Commerce - Collega
Kungörelse, den 11 Februari 1757, äskat ändring
och rättelse; och har Bonde - Ståndets-■ allmänna'
röst instämt uti Wessing? yrkande, hvarförutan
Riksdagsmannen Nils Håkansson från Christianstads
Län föreslagit, det Pappersbruken matte förbjudas
att, vid ansvar, icke antaga landstrykare
till insamling; af lumpor, samt Riksdagsmannen
Nils Marisson från Malmöhus Län förklarat sig
anse lämpligast, att en välfräjdad man antoges
inom hvarje Domsaga till Lumpors insamlande,
och 2:0 Ett till Hogvördiga Prest-Ståndét den ig
April ingifvet, samt till Banco- och OeconomieTTtslcotterr
remitterade anförande, af Herr Kongl.
Öfver-Hof-Predikanten m. rn. Doctor C. C. Lill -  jenvalLdh, sorn deruti andrager, att anskaffandet af
Lumpor för det Riksens Ständers Bank tillhöriga
Tumba Pappersbruks behof, under de sednare åren,
och i synnerhet sedan Finland skildes ifrån Sverige/varit
mångfaldiga hinder och svårigheter underkastad!,
så att en stor del af de lumpor, som
till det för Bankens och Chartte-SigillatiE-VerketS
behof erforderliga Pappers tillverkning åtgått, mäst,
till ansenlig kostnad för Banken, från Utrikes orter
införskrifvas; till förekommande hvaraf Herr
Doctorn och Öfver-Hof-Predikanten föreslagit,
att hvart och ett matlag i Riket måtte åläggas en
på billiga grunder uppgjord leverans af lumpor
till Tumba, emot betalning af Banken, som skulle
tillfalla hvarje församlings Fattigförsörjningsanstalt,
och hvarjemte Banken borde kostnaderna
för Transporten bestrida.
Papp
-
Den 12 Juni
Vid öfverväga lide af delta allt, har Utskottet
fullkomligen insett de olagenheter, Allmogen
§ de flesta orter måste vidkännas derigenom, att
de af Pappersbrukens ägare till Lumpors insamlande
utsände, med Vederhorandes Pass försedde,
personer, ofta ii ro af mindre god frägd,
och således, under skydd af sitt ifrågavarande
yrke, merändels begagna sig af alla tillfällen att
förfördela Pikets Allmoge, samt vara den till tunga
och. besvär; och hvilka olägenheter otvifvelaktig!
okas, i den mån de kringresande Lumpsamlares
antal är stort ; helst som, vid de tillfällen,
då flere sådane infinna sig inom en korttid
å »farnma ort, icke allenast deras förtjenst å sjelfva
näringen måste vara mindre, hvarigenom de
af nöden tvingas att söka annan, olaglig utväg
för sitt underhålls vinnande, utan ock Allmogen
då biifver så mycket oftare af deras besök besvärad.
Utskottet anser följaktligen angeläget, atc
dessa betydliga olägenheter varda förekomna och
afhulpna; men emedan det, å andra sidan, är af
synnerlig oeconornisk vigt för Piket, att Pappersbrukens
behof af Lumpor matte inom Sverige
uppfyllas,! på det de ansenliga Penninge-Summor,
som nu årligen, utgå till främmande länder för
Papper och Lumpor, måtte i möjligaste måtto
kunna besparas, samt hvad särskildt Bankens
Pappersbruk Tumba vidkommer , dess
drifvande till den största möjliga högd är angeläget,
ej blott för tillverkvingen af Banco- och
Riksgälds-Contoirets Sedlar, utan ock för Chartte.
Sigillatre-papperet, hvilket under de senaste åren
mast
q..-de B. N:o 57, 58-
45°
Den ii? Juni
måst till en betydlig del upphandlas från andra
Pappersbruk, hvarigenom den Controll Riksens
Höglofl. Stander genom dess tillverkning vid Tumba
åsyftat, gått förlorad, måste någon sådan utväg
påfinnas, hvarigenom Ruta pors insamlande
kan blifva i betydligaste måtto befrärojadt, utan
tunga och olägenhet för allmänheten. Lumpsamlingen
har uti fordna tider varit betraktad såsom
ett angeläget ärende, och till befrämjande deraf
utstakades, genom Kongl. Förordningen den 31
Januari 1738, ett vite, af 2 till 4 daler silfverznynt,
för dem, som voro försumlige med Lumpors
tillvaratagande och levererande; dylika tvångsmedel
anser Utskottet likväl nu icke böra komma
i fråga, utan torde deremot insamlingen varda
tillräckligen lättad och befordras, om sådana mått
och steg vidtagas , hvarigenom det interesset för
dem, som äro i tillfälle att leverera Lumpor, må
kunna blifva vackt och underhållet, samt delsen
större ordning vid insamlandet varder föreskrifven;
och uti slikt afseende får Utskottet härmedelst
vördsammeligen göra följande förslag:
i:o Att förbuden emot utförsel af lumpor
till utrikes orter matte upplifvas och med yttersta
noggrannhet handhafvas.
2:0 Att den åt Pappersbruks - ägare nu lemnade
rättighet till Lumpors uppköpande genotn
utskickade Lumpsamlare, hvar sorn helst uti Rikets
provinser, matte inskränkas, och i stället förordnas,
att Kongl. Majus och Rikets CommerceCollegium
borde efter föregången undersökning
till
-
Den H juni.
tilldela hvari och ett 'Pappersbruk ett visst diStrict,
Utan förbindelse att dervid taga till grund
den trakt, hvaruti Bruket är beläget, men med
afseende å Pappersbrukets tillverkning, samt deraf
uppstående behof af finare och gröfre lumpor,
inom hvilket district Bruket skulle äga att lumpor
insamla, på sådant sätt, att Bruksägaren bor
hos Kongl. Majus Befallningshafvande uti det Län,
inom hvilket districtet Vöre heläget, söka tillstånd
att få antaga en eller högst tvänne Lumpsamlare
titi hvarje Domsaga eller Fögderi, hvilke personer
alltid skulle vara förut inom Domsagan,
eller Fögdgriet boende, samt uti orten kände för
god frägd och ett redligt upförande; hvarjemte det
Contract angående betalningen och öfriga vilkoren
emellan Bruksägaren och Lumpsamlaren blifvit
upprättadt, borde löretes hos Kongl Majus Befalningshafvande
och af honom skärskådas ; och
skulle Kongl. Majus Befallningshafvande äga att
behörigt Tillståndsbref för den sålunda antagne
Lumpsamlaren utfärda, hvilket kommer att gälla
i egenskap af pass; bot andes icke åt någon
annan tillåtas att inom det den förre anvisade
district lumpor insamla; äfvensom Lumpsamlaren
borde vara förbudet , att göra någon insamling
utom den honom af Kongl. Majus Befallningshafvande
anvisade Domsaga eller Fögderi, vid
äfventyr att i annat fall blifva såsom Lösdrifvare
ansedd och behandlad. Skulle åter något af
de nu varande Pappersbruken nedläggas, eller
något nytt sådant Bruk efter behörigt tillstånd inrättas,
borde sådant alltid hos Kongl. CommerceCollegium
anmälas, som då skulle förordna, angående
-
Deri 12 Juni.
gående den förändring uti districlerna, hvilken
i följe deraf ske borde.
3:0 Att, på det, å ena sidan, allmänheten
måtte varda uppmuntrad alt använda all sorgfällighet
vid tillvaratagandet af de såsom lumpor
nyttjade ämnen, hvilken uppmuntran allrabäst
torde vinnas genom fastställande af en viss
så lämpad betalning för denna vara, att hvar
och en, som är i tillfälle att kunna den anskaffa,
må finna sig med betalningen någorlunda belåten,
men ock, å den andra, samma betalning
icke matte genom de levererandes godtycko uppstegras
så högt, att papperspriset blifver alltför dyrt,
och införseln af Papper och lumpor från utrikes
orter således kunde blifva förmånlig för de Handlande,
borde en viss bestämd Taxa på livaije särskildt
slag af lumpor utsättas, och vid jemförelse
af de priser, som uti Kongl. Förordningen
den 31 Januari 1738 blifvit, upptagne, emot dem,
som, så vidt till Utskottets kunskap kommit, nu
gälla vid lumpors inköpande, synas dessa priser
skäligen kunna bestämmas till 2 skilligar Banco
för hyarje mark af finaste slaget linneliimpor, 1
sk. 4 rst. dito för gröfre, 1 sk. dito förde grofsta,
äfvensom för gammalt och afklippt papper samt
couvert; 8 runstycken dito för not-trasor,, samt 6
rst. Jltco marken för ylleklutar och lappar; hörandes
likväl vara obetaget för den Pappersbruksägare,
som skulle finna sin räkning vul att öka
denna betalning för en eller liera lumpsorter, att
gådant . göra, efter skedd anmälan hos Kongl.
Majus
Den i s Juni'.
453
Majit Befallningshafvande, som derom skulle till
allmän efterrättelse kungörelse utfärda; men lägre
betalning, än den ofvanforesiagne, ma icke
kunna åt någon levererande emot dess vilja gifvas,
och ej heller högre af någon levererande
fordras, utan att Bruks-ägaren, på sätt ofvan berordt
'är, sådant niedgifvit.
4:0 Att lumpors insamling bör af den lagligen
tillförordnade lumphandlaren verkställas, antingen
uti öppen bod uti någon af de inom det
honom anvisade district belägna Städer eller
Marknadsplatser, eller ock under resor i Orten,
men under hvilka resor honom skulle vara strängeligen
förbudet, att hustru, barit, eller andra
personer med sig fora.
5:0 Att, till beredande af erforderlig tillgång
gå lumpor för Bankens pappersbruk, Stockholms
Stad måtte blifva det åt nämnde Bruk anvisade
district till lumpors insamlande, hvarest Banken
allena må äga tillstånd att lumpor upphandla; och
skulle detta icke emot behofvet forsla, borde Herrar
Banco - Lullmägtige äga att hos Kongl. Majits
Befallningshafvande i ett eller flera af Länen
begära tillåtelse att derstädes låta verkställa insamling
af lumpor, hvilken tillåtelse Kongl. Majits
Befallningshafvande skall på det sätt lemna, att
hvarje lumpsamlare inom Länet ålägges att en
viss andel af de lumpor han kan- anskaffa, efter
den profcharta, som Banco-Fullrnagtige låta meddela,
till Banken afstå, emot samma betalnings»
vil
-
Den 12 Jurth
vilkor och förmåner, som lian af det Pappers*
lirulc, för hvars räkning han besörjer den öfriga,
insamlingen, sig betingat, I öfrigt »tror Oeconomie
- Utskottet för sin del, att i händelse, för al-,
la de lumpor, hvilka Banken lät uti Stockholm
i minut elier skålpundtals inköpa, betalningen
blefve erlagd i Speciemynt, med 2 eller 4 skill,
stycken, skulle visserligen en ganska stor tillgång
på lumpor kunna erhållas, samt att härigenom
Bankens Silfverfond ej skulle mera medtagas , än
hvad till utländska lumpors inköp med redbart
mynt erfordras : men öfver hvilken omständighet
B iksens Höglofl. Ständer lära täckas Deras Ban*
co-Utskotts närmare yttrande inhämta.
Slutligen får Utskottet vördsamligen tillstyr*
]?a, att, i händelse dess nu gjorda Förslag vinna
Riksens Höglofl., Ständers bifall, Riksens Ständer
täcktes i underdånighet hos Kongl. Maj:t anhålla,
att alla de i och för verkställigheten häraf nödi*
ge åtgärder matte af Kongl. Maja, på det sätt
Kongl, Maj:t i sin vishet lämpligast pröfvar, blif*
va anbefalhe och vidtagne- Blifvandes Utskot*
tets hemställan i detta ämne Biksens Höglofl.
Ständers närmare ompröfvande vördsamligen un*
rlerstälidt. Stockholm den 6 Juni 1815,
pa Höglofl. Ridderskapets På Högvördiga Prestoch
Adelns Uedamö* <Ståndets Ledamöters
ters vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Carl Fr. Ortman,
På Välloiliga Borgare- På Hedervärda Bonde*
Ståndets ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar'
Aud, Fredin. Nils Mänsson.
M. M■ Rosbeck.
Den 12 Juni.
455
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. d. 12 Juni.
Högvörd. Prest-Htåndet d. 12
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 15.
Hedcrv. Bonde-Ståndet d. 12.
Riksens Häglof!. Ständers Allmänna
Besvärs- och Öeconomie- Utskotts Betänkande,
i anledning af gjordt yrkande
om tillåtelse för Allmogen i
Skäne att antingeiP leverera den
Stockhplms Barnhus tillhöriga Tionde
■ Spannmål uti närmaste Krono~
jyiagazin, eller ock att alltid fä lö~
sa den efter Markegungen.
Från Hedervärda Bonde - Ståndet har till Utskottet
blifvit rernitteradt ett af Riksdagsmannen
Olof Bruhn från Malmöhus Län afgifvet Memorial,
hvarmed Riksdags-Fullmägtige Jöns Månsson, Sven
Larsson och Jöran Jönsson sig förenat. och uti hvilket
andrages, att, till undgåpnde af den, i synnerhet
uti Skåne, för Jordbruket tryckande olägenhet,
som skulle uppkomma af förpligtelsen,
att många mil forsla Stockholms Ba>ohus TiondeSpannmål,
hvilken olägenhet nu icke kunde på
annat sätt förekornmas, än medelst Spannmålens
inlösande till öfverdrifvet pris, stadgas måtte, att
denna Spannmål hädanefter borde få betalas med
pen
-
'455
Den 1a Juni.
penningar, till Barnhuset, efter Markegangspricet,
med någon billig förhöjning, eller ock få levereras
in natura uti närmaste Krono - Magazin.
Vid företagen granskning af de till upplysning
uti detta amne landande Författningar, liar
Utskottet inhämtat, att sedan genom 3 Artikelns
a §• uti Kongl. Förordninnen den 11 December
1766, örn Barnhus, och Hospitals - Inrättningarne
i Riket, blifvit förordnadt, i att hvad af -Krono
- Tionden öfversköte Verkets eget behof finge
betalas efter hva^fc Läns årliga Markegång, med
stadgad förhöjning, i stället för forlönen, men detta
förordnande blifvit, medelst Kongl. Förklaringen
den 5 April 1770, upphäfvet, med föreskrift,
att alla före 1766 i detta ämne utkomne Författningar
borde iakttagas och följas; och hvarefter
Kongl. Majit, i anledning af Allmogens i Skåne
underdåniga ansökning, om tillgodonjutande af
ofvanberörde förmån, uti 19 §. af Resolutionen
på Allmogens besvär, den 2 Mars 1774, s‘g utlåtit,
att Som vid 1770 års Riksdag stadgadt blifvit,
att Barnhus-och Hospitals - Spannmålen skulle,
efter förra Författningar, genom öppen Auction
försäljas, och inga sådana skäl blifvit af allmogen
andragna, som ändring derutinnan verka
lumde; skulle det komma att efter nyss berörde
Kongl. Resolution förblifva; så har, medelst
Kongl. Resolutionen den 19 Aov. 1799, blifvit
stadgadt, ej mindre, det Öfver - Ståthållare - Embetet
ägde ostridig rättighet att ingå i författning
om uppbörden af den Stockholms Stora Barnhus
i Aå
-
Deri 12 -Juni.
457
j Nåder förlänte Tionde - Spannmål, än att vederbörande
Tiondegifvare» skyldighet vore ovillkorlig,
att, när Öfver - Ståthållare-Embetet, såsom
mera förmånligt för Barnhuset, till annor man,
emot betingndt pris öfver Markegången, Barnhusets
Tionde-Spdnnmnl öfverlémriade, samma Spannmål
borde till de an vista ställen inom Tagsagan
af Tiondegifvarne framföras. Nu, ehuru
genom Kongl. Brefvet den 22: Februari innevarande
ar, och Kongl. Kammar - Collegii derpå
grundade Kungörelse af den 21, sistlidne Mars,
angående försäljningen af den Fromma Stiftelser
anslagna Krono - Tionde - Spannmål, blifvit förjklaradt,
det Stockholms Allmänna Barnhus, såsom,
enligt hvad ofvan ■ berörd t är, stäldt under
inseende af Ofver - Ståthållaren, ej vore inbegripet
under de angående öfriga Fromma Stiftelsers
Öfverskott» - Spannmåls förauctionerande gifna föreskrifter;
likväl, och då Utskottet förmodar, att
i händelse den nyssnämnde Inrättning tillhörige
Krono-Tionde-Spannmal, hvilken Kronan ej beliöfver
inlösa, Ange, på samma sätt, som den öfrige
Barnhusen och Hospitalen anslagne Tionde-Spannmålen,
på Auction, uti mindre poster,
af högst 10 tunnor i hvarje utrop, verkställas,
skulle Barnhuset icke komma att tillskyndas något
synnerligt lidande, men en ganska betydlig
forman för vederbörande Tiondegifvare beredas,
från hvilken’ förmåns tilJgodonjutande desse Tiondegifvare
icke skäligen synas böra vara mera än
den öfrige till Fromma Stiftelser skattskyldig© Ali*
mogen undantagne; alltså tjllstyrker Utskottet
void;
458
Den 12 Juni.
vördsamligen, det Biksens Hoglofl. Ständer matte
i underdånighet hos Kongl. Maj:t anhålla, att
så framt, icke hågra särdeles vigtiga omständigheter
sådant hindra, med försäljningen af den Stockholms
Allmänna Barnhus tillslagne Krono-Tionde-Spannmål
måtte få förhållas på alldeles samma
sätt, som<i i anseende till öfriga Fromma Stiftelser,
blifvit, genom Kongl. Instructionen för
Seraphimer - Ordens-Gillet den 28 April 1791
samt Kongl. Kammar - Collegii Kungörelse den
'21 Mars innevarande år, stadgadt och förordnadt;
hvarigenom det lidande, som Tiondegifvarne, genom
Spannmålens forslande, förorsakas och Riksdagsmannen
Bruhn nu öfverklagat, synes blifva
allrabäst afhulpet; hvilket till Riksens Högloft.
Ständers egen pröfning vördsamligen öfverletnnas.
Stockholm den 6 Juni. 1815.
På Hoglofl. Bidderskapets På Högvörd. Prest”
och Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
På VällofL Borgare- På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
vägnar
Carl Fr. Ortman.
vagnar
And. Fredin.
vagnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Upp
-
Den 12 Juni.
Uppläst hosHöglofl. Ridd. och Ad. d. 12 Juni,
— — Högvörd. Prest-Siåndet d. 15 —
— — VälJofl. Borgare-Ståndet d. 15 —
,— __ Hederv. Bonde-Ståndet d. 12 •—
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
utlåtande, i anledning af Herr Lagmannen
Grefve f. H. Gyllenborgs
anförande om Inqvarteringen för tågande
troppar, m. m.
(jeqom Protocolls - Utdrag' den 11 i denna månad,
har Högloft. Ridderskapet och Adeln till
Stats - Utskottet remmitterat ett anförande utaf
Herr Lagmannen Grefve Johan Henning Gyllenborg,
af följande lydelse:
Sedan Kongl. Maj:t den 9 Mars 1813 i Nåder
stadgat, hvad Troppar till underhåll under
marcher borde åtnjuta, hvaraf åtta skilling för två
måltider till Husvärdarne vid inqvarteringen borde
betalas, men vid nu varande dyrhet denna
betalning alldeles intet varit svarande emot Husvärdarnes
dertill uppgående kostnad, inqvarteringsbesväret
oberäknadt, har detta förhållande föranledt
till den önskan i en provins, der jag äger
egendom, att inqvarterings - kostnaden måtte af
aflägsnare hemman ersättas dem, hvilka, i anseende
till belägenheten vid större vägar, voro in
qvar
-
460
Dera 12 Juni.
qvarteringsbesväret underkastade. I anledning sä
val deraf, som med afseende å Kongl. Majtts Högstberörde
Nådiga Författning, hafva .Länets innevånare,
kallade af Landshöfdingen att genom. Deputerade
deröfver afgifva ett yttrande, dertill h>mnat
ett allmännare bifall, att nemligen husvärdarne,
utom hvad Kronan bestar, skulle år 1813
erhålla sex skilling, och åren 1814 och 1815 fyra
skilling Banco, för hvarje hos sig inqvarterad och
med två mål förplägad man; att detta genom flesta
rösterna fastställda sammanskott L penningar,
skall under namn af inqvarterings-gärd utgå lika
af hvarje i krigs- och fredstider inqvarterings•skyldigt
hemman öfver hela Länet, efter en B:d
Btco för hvarje helt hemman årligen; innefatta egenskap
af hemmans - afgift, utgöras i frenne år,
samt af Häradsskrifvarne å Debet - Sedlarna debiteras.
I detta beslut, ehur.u billigt det är, att
de inqvarteringsskyldiges lidande 'olifver dem ersatt,
har jag likväl, i anseende till det föreslagna
sättet att ersätta, icke kunnat instämma, helst jag
anser, det kostnader för allmänna skyldigheter
böra ersättas af allmänna medel, icke af provinci
el la sammanskott, och har så mycket mindre någon
enskildt besparing dervid kommit i beräkning,
som belägenheten af min egendom, för inqvartering
blottställd, tillskyndar mig en ersättning,
som utom förenämde öfverenskommelse, jag skulle
hafva saknat. Jag har deremot till denna vägran
varit hänförd af Begeringsformens stadgande
i 74 §•, hvilken, då den så tryggar för kostnad
vid gärder till Troppars underhåll, att de
skola
Den ig Juni,
461
skola af allmänna medel utbetalas till hälften
högre belopp än markegångspriset, med detsamma
äfven undanrödjer den farhåga, att genom öfverenskommelse!:,
kostnader af lika egenskap oell
uppkomne af lika anledning, skulle utan ersättning
af allmänna medel kunna komma att bestridas,
helst sammanskott af födande persedlar,
limingen de förtäras af de inqvarteringsskyldiges
egna hus, eller såsom gärd till ett anvist stäflö
sammanföras, utgöras med enahanda kostnad pch
i enahanda ändamål. Det är hvarken min rätt eller
afsigt att ingå i något klander öfver verkställigheten
af förenämnde beslut, så väl för de vägrande
som jakande, särdeles som det verkligen varit
billighetens kraf, att de lidande erhöllo ersättning;
men jag har måst upplysa förhållandet, för
att derifrån hämta anledning til! följande framställning:
latto Att med fästad uppmärksamhet
derå, att under de förflutna åren de inqvarteringsskyldiga
hemman, i anseende till förut anmärkte
otillräcklige betalning, enskildt dragit en
ganska betydlig tunga, utan deltagande af andra
medborgare, måga härefter, med afseende å fö.
reskriften i 74 §. Regeringsformen, erhålla en e.
mot deras kostnad vid Inqvarteringar fullt svarande
betalning, som af Krono - Betjeningen borde
liqvideras, efter det antal, för hvilka inqvartering
blifvit fordrad. 2:0 Att, till vinnande af det i
Högstberörde Förordning åsyftade visa ändamål,
Krono - Betjeningen borde tillförbindas att inom
föreskrifven kort tid till Kyrkorna, att der qvarblifva,
aflem na afskrifter af reqvisitioner af skjuts
och
462
jDen 13 Juni,
och inqvartering, sättet huru desse skyldighetet
blifvit fördel te och utgjorde, samt huru liqviden
derför blifvit vérkställd, börandes, hvad ofta handt,
förekommas, dels att de inqvarieringsskyldige genom
allt för seri tillsägelse icke haft nödigt rådrum
att till inqvartering sig bereda, dels att det
manskap, för hvilket varit mat betingad, antingen
uteblifvit eller till fullt antal icke ankommit, hvarigenom
de Inqvarterings - skyldige genom förgäfves
gjorda kostnader blifvit i ett större lidande
försatte. I sednare fallet borde lämplig ersättning
meddelas, t förening med undersökning i båda
fallen, hvad dertill. föranledt, äfvensom , då fordrad
skjutsning antingen icke blifvit begagnad
eller allt för länge uppehållen, hvilket allt torde
förekommas och Statens betydligare kostnad i
Väntningspenningaf åt skjutsskyldige försvinna,
om marcherffluter icke uppgjordes för ett längre
afstånd annorlunda, än att vid hvarje Landshöfdinge-Säte,
till tid och förhållande, kunna efter
förekommande omständigheter förändras. 3:0 Att
med afseende å hvad nu anfördt är, jemte flera
tinder förflutna år förekomna omständigheter, den
önskan må yttras, att sammankomster af Läns Deputerade,
till Landshöfdingarne inkallade, måtte sä
vidt möjligt är inskränkas, om ej förekommas* -De
beslut, som vid sådana sammankomster fattas,
kunna icke annorlunda anses, än såsom individuella,
och således, ulan att leda till ändamålet af
ett allmänt gällande beslut, medföra många olägenheter:
jag inskränker mig att blott deribland
nämna det olika sätt de vid provinciella samman
-
Den 12 Juni.
463
niankomster förekommande frågor kunde möjligen
af Herrar Dandshöfdingar behandlas. Någon
torde anse pluralitetens dervid förklarade tanke
böra minoriteten förbinda; någon annan, att
tystnad och uteblifvande från sammankomsten innebär
ett bifall till hvad som vore föreslaget; och
ehuru de fleste alltid skulle anse, det utan bestämd
föreskrift ingen kunde för någon annan
än sig sjelf förbindelse åtaga, kunde likväl skiljaktiga
resultat vid enahanda förhållanden uppkomma,
som icke utan anledning lemnade en
ovisshet i det hela, i hvad mån besluten inne
*■
*
fattade en mer eller mindre vidsträckt förbindande
kraft. Det kunde ock hända, att benägenheten
att efterkomma hvad som blifvit föreslaget kunde
bereda intrång i efterkommandes rätt och der enskildta
åtaganden kunde komma i stridigt 'förhållande
med allmänna rättigheter och leda till inskränkning
i de sednare, hvilka likväl, utöfver
gränsen af contrahentens lifstid, icke kunde för
en arfvinge till ärfd egendom medföra någon
förbindelse. Då härtill kommer, att i ärenden af
vigt, befullmägtigade Däris - Deputerade ofta icke
erhålla, om icke gerna emottaga, ett vidsträcktare
obestämdt uppdrag, men kostnader för sådana Deputerade
blifva i alla fall för orterna icke obetydlige;
så, med afseende å alla förenämnda skäl,
tror jag mig äga anledning tillstyrka den underdåniga
anhållan, att provincielle sammankomster
i ämnen, som röra allmänna skyldigheter och föranleda
till utgifter, i synnerhet icke må äga ruin,
samt att de upplysningar eller yttranden, som från
Orter
-
464 Den 12 Juni.
. v'
Oitérna kunna nödige anses, maga genom Socknestämmo
- Pmtoco!ler Landshöfdingarne meddelas,
med rättighet för hvar och eri att till Landshöfdingen
särskildt yttrande afgifva, utan att de
angifvande medföra någon förbindelse för dem,
som sig icke utlåtitr Provincielle sammankomster
hafva i äldre tider redan varit mindje hehaglige,
och derföre äfven under envåfdstiden sällan
ägt rum; och att man sä tänkt för mera än etthundrade
är sedan, upplyses af Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse till Konung Carl XI. af
år 1677, så lydande: Såsom hvart och ett Stånd
vid denna allmänna Riksdag och sammankomst
lärer fuller till att ervisa något erkläckligt, gripa
sig så när som det någonsin vid dessa besvärliga
tider Iean tåla oell förmå, och fördenskull lill andra
extra - ordinaire utlagor der utom sig icke
sufficient finner; så är det samteliges och synnerligen
deras alleruhderdånigste begäran och stadiga
. förhoppning, att de icke Riksdagarne emellan
antingen med någon pålaga utom/denna sin ^Bevillning
betungade, eller ock med provinciale möten
måga besvärade varda, utan då Riksens tillstånd
så fordrar, till ert allmän Riksdag sammankallade
och förskrifne blifva.” Uppå denna underdåniga
skrifvelse förklarade äfven Konung Carl XI sig
vilja Nådigt afseende lemna. Jag anhåller vördsammeligen,
att detta anförande matte tiTT^SlatsUtskottet
remittetas.”
Uti den af Herr Grefven och Lagmannen
framställda fråga, hvilken endast tillhör Stats-Ut
skot
-
Den 12 Juni.
461
skottets åtgärd, nemi. att den ersättning, som In
-
Kronan består, för hvarje inqvarterad person, matte,
i stället att, såsom öfverenskommet är, betalas
utaf de aflägse från allmänna Vägarne belägna
hemmansägarne, jemväl godtgöras utaf Stats-Vertets
medel, har Utskottet af Kongl. Majas Nådiga
Kungörelse den 9 Mars 1813 inhämtat, att
för tågande Troppars underhåll tillkommer inqvarteringsgifvarne
i betalning åtta skilling för hvar.
je man om dagen, samt att, på det den kostnad
och tunga, sorn I.andets innevånare af tåg och
marcher icke kunna undgå att vidkännas, mätte
på lämpligaste sätt varda fördelade och ej falla
på dem allena, som vid och närmast till de större
vägarna hafva hemvist och egendomar, Kongl.
Majtts Befallningshafvande fått sig anbefallt att
om sådan fördelning besörja, äfvensom att derest
icke tillfälle gofves att på annat sätt förpläga
de tågande tropparna och föuragera hästarna för
den utstakade betalning, låta utfordra sammanskott
af födande varor i den ordning och under
de vilkor, som i 74 §- af Regeringsformen stadgas;
hvarefter enär första utskrifningen skett, sådant
öör till Kongl. Maj:t i underdånighet inberättas
och tillika afgifvas uträkning på den belöpande
kostnaden för en dagportion eller ration
efter det pris, som förenämnde §. af Regeringsformen
bestämmer, nemligen markegångspris med
förhöjning deruti till hälften af dess belopp.
å
qvarterings-gifvai e funnits böra undfå, utom hvad
4:de B.
N:o 59 , 60.
Ef
-
460
Den 12 Juni.
Efter Stats-Utskottets tanka följer härutaf, att så
framt ilen stadgade betalning för hvad sorn vid inqvartering
bestås tropparna, icke svarar deremot/
utan till förekommande af kostnad och tunga för
dem som inqvarteringen vidkännas, den tillika i
Nåder påbudne utväg af sammanskotters utfordrande
från de aflägse boende hernmansägarne måste
vidtagas; så lärer ock, i anledning af de rapporter,
sorn derom böra afgifvas, betalningen blifva derefter
af Kongl. Majit i Nåder lämpad och förhöjd, samt
inqvarteringsgifvarne såmedelst vinna den större
ersättning och betalning, hvartill de för kostnaden
härvid finnas berättigade. Men då de medel,
som utöfver det för durch - marche - kostnader i
fredstid på Stat bestådda belopp af 30,000 R:d
Itunna erfordras för detta obestämda behof, böra
bestridas af krigsfonden, kan Utskottet desto mindre
föreslå eller tillstyrka någon summas upförande
härtill å Stat, som all beräknings-grund derföre
saknas och Kongl. Maj:t ej eller äskat något
dylikt anslag.
Hvad Herr Grefven och Eagmannen för
öfrigt anfört och hemställt i oeeonomiskt hänseende,
rörande inqvarteringens utgörande samt
underdånig önskan derom, att sammankomster exnellan
Eäns deputerade och Landshöfdingarne
måtte inskränkas, kan Stats - Utskottet till någon
handläggning ej upptaga; hvilket vördsamt
öfverlemnas till Riksens Höglofl. Stän*
ders
ders närmare bepröfvande. Stockholm den 31
Maj 1815.
På Hdglofl. Bidd. och På Högv. Prest-Ståndets
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Geer.
På Vällofl. Borgare»
Ä^tEndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hed er v. Bonde»
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst lies Högtofl. Bidd. och Åd. d. 12 Junit
Hogvörd. Prest Ståndet d. 12 —
Vällofl. Borgare-Såndet d. 15 -—
— — Ilederv. Bonde-Ståndet d. 12 —
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, rörande en Summa
af 121,168 R:d 32 sk. 4 r:st.
Banco, som uti 1812 års Riks-Stat
464
Den 12 Juni.
blifvit af skrifven pä Riksgäld s-Contoirets
hos Stats-Verket ägande Fordran
för meddelte Förskott till 1810
års Hämnstängnings-kostnader m. m.
TJu det: Berättelse om Riksgälds-Verket, som de
ar 1813 till Stats-, Banco och Riksgälds-Verkens
öfverseende församlade Revisorer till Riksens
Höglofl. Ständer afgifvlr, förrnäles, huruledes Herrar
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret, jemte Memorial
af den 30 September berörde Ir, till Herrar
Revisorerné insändt det samma dag hos Herrar
Fullmägtige hallna Protocoll, hvaraf inhämtas,
att Kongl. Maj t uti skrifvelse af den 24 nästförutgängne
Februari i Nåder behagat förständiga
Herrar Fullmägtige: Att genom det ett öfverskott
af 570,410 R:d 34 sk. 11 rst. år 1810 up.
kommit uppå Tull-, Post- och Chartas-Sigillatsemedlen,
hade uti Riksgälds-Contoiret blifvit qvarstående
521,887 R:d g sk. 6 rst. af den Summa,
med hvilken samma Contoir, enligt Riksens
Ständers föreskrift, bordtår 1811 Stats-Verket biträda:
att på dessa 021,887 R:d 9 sk. 6 rst. Riksens
Ständer anvisat 400,718 R:d 25 sk. 2 rst.
som för åren 1810 oell 1811 voro bristande i
Hefensions Summan: att Stats-Verket ej äger rä»t
till undfående af återstoden 121,168 R:d 32 sk.
4 rst-, emedan Riksens Ständer anslagit särskildt
och full tillgång för de från 1812 års början
pröfvade och godkände Statsbehof; men att enär
Stats
-
I
Den 12 Juni,
465
Statsverket häftar för en skuld till Riksgälds-Contoiret
pä Förskott till r$to ars Hamnstängning
m. m., hvilken sku 1 <1, jemlikt Riksens Ständers
förordnande, skall godtgöras, bland annat, af öfverskotten
på Stats-V, rkets Inkomster; och ifrågavarande
Summa härrört af sådana öfverskott,
Stats-Beredningen ansett sig befogad att nämnde
121,168 R:d 32 sk. ^ rst. på -skulden afskrifva;
hvilket Kongl. Majit genom gillande af 1812 ars
RiksStat, som denna afskrifning upplager, i Nåder
godkänt.
Och hafva Herrar Fullmägtige,
enär Reglementet för. Riksgälds Contoiret uti 7
Art. 5 §• 1 morn. innehåller ’ att sedan de till.
Stats-Vc-rke<s behof anslagrte En million.740,803
R:d 43 sk. 9 l-St. till fulla beloppet af RiksgäldsContoiret
blifvit godtgjorde, skola alla pretentioner
å Stats-Verkets sida, i afseende pä hvad
Slats-Vetket, till följd af Riksens Ständers förra
Beslut, ägt rättighet, att utaf Bevillningert, enligt
1810 års Stadga reqvirera och undfå till och
med för ar 1812, komma att alldeles försvinna,
förklarat sig ej kunna meddela någon åtgärd till
afskrifning uti Riksgä-lds-Contoirets Räkenskaper
af i frågavarande 121,168 B:d 32 sk. 4 rst. —
I anledning hvaraf I813 års Herrar Revisorer
låtit meddela Herrar Fullmägtige det svar: att
Herrar Revisorerne, lika med Herrar Fullmägtige,
ansett afskrifning uti Riksgälds - Contoirets
Räkenskaper emot tydliga innehållet af den af
Herrar Fullmägtige åberopade § uti Reglementet,
nu icke kunna äga rum, utan skulle frågan härom
af Herrar Revisorerne till Riksens Högloll.
Stan ■
4 6 G
Den 12 Juni,
Ständers närmare pröfning oell afgörande hemställas.
Dä Kongl. Majit uti Dess Nådiga Proposition
af den 18 April 1812 till Riksens Ständers
Stats-Utskott, angående Stats-Verkets tillstånd och
behof, äskade fyllnaden för år 1810 och 1811
titi den vid Riksdagen år 1809 och 1810 till
Eörsvärs-Verkets underhållande godkände och bestämde
En million Riksdaler årligen, förklarade
Kongl. -Majit sig tillfredsställd, alt dertill kunna
anvisa en ganska betydlig tillgång uti den besparing
i Riksgälds Contoiret, sorn tillfäll ige Inkomster
tillåtit Stats-Verket att af anslagna Summor
derstädes lemna qvarstående.
Både Riksens Ständers Stats-Utskott, uti dess
häröfver afgifna Betänkande af den x Maj 1812,
och Riksens Höglofl. Ständer sjelfva, uti deras i
detta ämne till Kongl. Majit under denia i samma
månad aflåtna underdåniga Skrifvelse, hafva
bifallit och anvist, alt ofvanberörde fyllnad, utgörande
tillhopa för åren 1 81 o oell 1 811, 400,718
E:d 25 sk. 2 rst. -skulle af Riksgälds - Contoiret
utbetalas af de 521,887 Rid g sk. 6 rst., hvilka
efter hvad desSa Handlingar omförmäla, voro vid
1811 års slut i Riksgälds-Contoiret outtagne oell
odisponerade af de rnedel, hvarmed RiksgäldsContoiret.
, efter Riksens Ständers förordnande,
bordt Stats-Verket biträda, men, Stats-Verket, i
anseende till ändra icke påräknade tillfälliga Inkomster,
dittills icke b&höft anyäpda. Något ytt
-
Den 12 Juni.
\;
467
tande, huru de af ofvanberörde 521,887 B:d g
sk. 6 rst. återstående 121,168 Rid 32 sk. 4 rst.
borde anses, biel' väl vid detta tillfaller hvarken,
af Stats-TJtskottet eller Riksens Höglofl. Ständer
meddelt. Men som 5 §. i 7 Art. af det för Riksgälds
- Contoiret utfärdade Reglemente uttryckligen
innehåller och föreskrifver, att sedan de
deruti uppräknade Anslags Summor för år 1812
till fulla beloppet af Riksgätds Contoiret blifvit
godtgjorda, skulle alla pretentioner å Stats-Verkets
sida, i afseende på hvad Stats-Verket, till
följd af Riksens Ständers förra Beslut, ägt rättighet
att utaf Beviliningen, enligt 1810 riis Stadga,
reqvirera och undfå, till och ined för år
1812, alldeles försvinna; samt Stats-Beredningen
uti dess underdåniga Betänkande äfven medgifvit,
att Stats-Verket ej ägde rätt tili undfående
af rnerberörde 121,168 R:d 32 sk. 4 rst.;, så anser
Stats-Utskottet de samma icke eller kunna afskrifvas
på Stats Verkets -Skuld till Riksgälds-Contoiret
för förskott till 1810 års Hamnstängning
nu m.; och får, i följd häraf, Stats-Utskottet till
Riksens Höglofl. Ständer vördsamligen hemställa,
ej allenast, att dessa 121,168 Rid 32 sk. 4 rist
måga uti Uiqviden emellan Stats-Verket och Riksgälds-Contpiret
åter upptagas och påforas StatsVerkets
Skuld till Riksgälds-Contoiret, utan ock,
i händelse Riksens Höglofl. Ständer härtill täckas
bifalla, att underdånig anmälan härom hos
Kongl. Majit måtte göras, jemte underdånig anhållan,
det Stats-Contoiret måtte undfå" Nå.dig Befallning
att sådant uti Uiqviden emellan Stats
cch
-
46*
Den 12 Juni.
och Riksgälds - Verken vederbörligen iakttaga.
Stockholm den t) Juni 1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördig^ Prest
-
Uppläst hos Högfall. Ridd. och Ad. d. .12 Juni.
— — Högvörd. Prest Ståndet d. 12 —
— Vällofl. Borgare-Ståndet d. 15 —
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 12 —
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande angående Stats-Verkets
Inkomster och deras beräkning i
Riks-Staten för nästkommande och
påföljande är, intill nästa Riksdag.
Sedan Stats-Utskottet fått emottaga ICongl. Majas
Nådiga Proposition, angående Stats,-Verkets til 1-
1 stånd
Adelns Ledamöters
vagnar
Carl De Géer,
På Vällofl. Borgare
-
Ståndets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murtay.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr- Landberg,
På Hedervärda Bonde.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C, Sylvan,
Den 12 Juni.
469
stand och behof; så har Stats-Utskottet, likmätigt
den i 53 §. af Regerings-Formen och 30 §. i
Riksdags-Ordningen Srats-Utskottet åliggande pligt,
haft bade tid och moda osparde, för att af de
Stats-Utskottet meddelte upplysningar och hand-»
lingar söka inhämta en närmare kännedom om
Stats-Verkets närvarande tillstånd och förhållande,
så till dess Inkomster sorn Utgifter.
Hvad Inkomsterna angår, så får Stats Utskottet
deröfver nu afgifva dess utlåtande.
Vid den härom anställda undersökning, har
Stats-Utskottet med särdeles tillfredsställelse ' funnit,
att Stats-Verkets Inkomster för åren 1S10,
1811, 1812 och 1813, de ar, för hvilka räkenskaperna
kunna vara afslutade, icke allenast utgått
till det belopp, hvartill de af Riksens Högloft.
Ständer vid Riksdagarna åren 1809 och 1812
blifvit i Riks Staterna påräknade, uta,n ock lämnat
icke obetydliga öfverskott, hvilka i förening
med de under tiden å Utgifts - Titlarna inträffade
Besparingar, satt Kongl. Majt i tillfälle att
kunna bestrida sådana nödvändiga och oumbärliga
Stats-behöf, för hvilka medel å Stat icke varit
anslagna, utan till hvilkas fyllande slika öfverskott
och besparingar varit beräknade.
Stats-Utskottets uppmärksamhet har icke undfallit,
hväd Kongl. Majit uti Dess Nådiga Proposition
jemväl i Nåder täckts framställa, att de
under dessa åren inträffade öfverskott i Stats-In
trader
-
470
Den 12 Juni.
traderna till en ganska betydlig del varit tillfällige
och egentligen härledt sig, icke allenast
frän högt uppsatta markegängar inom Länen, följder
af kriget och arne års mindre hördig årsväxt,
utan ock från en genom Continental - Systemet
och Rikets förbindelse med England i vissa delar
utsträckt Importhandel.
Om Stats-Utskottet endast skulle fästat sig
vid verkningarna af dessa händelser, hvaraf likväl
den sistnämnde genom ett förmodadt allmänt
fredslugn i Europa och i följd deraf nu vidtagande
anstalter, torde få en helt annan rigtning
och äfven i flera delar en kanske behöflig inskränkning;
då hade väl Stats-Utskottet, vid Stats
intradernas beräknande för den kommande tiden
intill nästa Riksdag bort inskränka sig inom det
belopp som förut blifvit förslagsvis påräknadt.
Men då ökade Stats behof, grundade i tidernas
förändrade skick, för Statens upprätthållande och bestånd
påkalla förökade biträden: Och då det hvarken
instämmer med Kongl. Majtts yttrade nådiga önskan,
att Landet till fyllandet häraf skall utgöra
en högre bevillning, ej eller möjligheten deraf
synes vara att påräkna; så har Stats Utskottet varit
omtänkt att utfinna sådana medel, sorn utan
att öka Landets bördor, likväl skulle i någon moa
och till en icke så ringa del bidraga till de ökade
Stats-Utgifternes bestridande.
Stats-Utskottet har trott sig vinna detta föremål
genom en sådan förhöjning i beräkningen
af
Den 12 Juni.
af Stats-Verkets Inkomster, som instämma med
resultaten af de föregående arens erfarenhet;
och Stais Utskottet förmodar äfven , att denna högre
beräkning icke eller skall öfverstiga den tillökning
i Stats Intraderna man slutligen kan förvänta
för den kommande• tiden, ehvad förändrade
omständigheter än kanna inträffa.
Men om Stats-Utskottet a ena sidan, på de
möjligeu säkraste grunder och med all den varsamhet,
som ämnets vigt fordrar, trott sig kunna
föreslå en högre beräkning uti åtskilliga af
Stats Inkomsterna, har Stats Utskottet deremot å
den andra icke underlåtit att fästa uppmärksamhet
vid sådana af dem, som erfarenheten af de
föregående årens förhållande t isat hafva med
brister utfallit; efter enahanda princip, hvarpå
tillökningen uti de förra blifvit fotad, liar en
proportionerlig jemkning och nedsättning uti de
sednare blifvit föreslagen.
Stats-Verkets Ordinarie Inkomster ä ro af
2:ne slag, nemligen; dels sådana, som af ålder
burit namn af ständiga och hvilka till sin hufvudsakligaste
def utgöras af Landt-Rentorna; och dels
sådana, hvilka enligt 60 §. i Regerings-Formen, i
egenskap af Bevillning inflyta.
lie Ordinarie eller ständige Inkomsterne bestå
uti följande:
1:0 Ordinarie Réntan. Den består egentligen
af Jordeboks- och Hemmantals-Rentan, och
472
Den 12 Juni'.
utgår af hemmantalen i Riket. Den är dels indelt
till Lands- och Militiae med flera Staters aflöning,
och dels Kongl, Ms:t och Kronan behållen.
Den delen häraf, som är indelt, beräknades
uti 1812 års RiksStat till 318,911 R:d 27 sk.
3 1 rst. men i anseende till de sedermera inträffade
förändringar uppå 3 och 6 Hufvud . Titlarna
samt g Titeln och Allmänna Indragnings.
Stuten, har den nu blifvit ökad med 1,032 R:d
2 ö sk. 8 rst. och utföres således
med . . . 319)944- 6. 7.
Den öfriga rentan, som ar
Kronan behållen och inflyter
till Statsverket i penningar efter
Markegång, upptages i 1812
års Riks Stat till 235,689 Rtd
34 sk. 8 rst. Under de sednast
förflutna 6 åren, till och med
år 1813, har ilen utgjort:
för
1808.
1809.
1810.
1811'
J 812.
1813.
24 3;529- 16.
246,960. 3.
338,957- 45-  350,788- ifi.
403.373- 47-  401,304. 30.
4-
7-
7-
2.
6.
S:a 1,981,914. 15. 10.
En
Den 12 Juni,
473
Ett års medium häraf gör
330,819. 2. 3.; men som några
års htiga markegångar under
tiden inträffat så vågar
icke Sjats-Utskottet, att för den
kommande tiden beräkna denna
renta till ofvanberörde
medium. Stats-TJtskottet tror
likväl, att jtdels förhöjning
uti hvad år 1812 blifvit påräknadt,
nu bör kunna äga
rum, och föreslår fördenskull,
att den med en jemn Summa
ma upptagas till • • •
2:0 Krono-Tionde-Spannmålen.
Den utgår antingen
efter räkning och proftröskning,
efter 1638 års Tionde placat,
eller efter viss Tionde - sättning
och öfverenskommelse.
I 1812 års Riks-Stat är den
upptagen till 44.469 Tunnor
17^ kappar, derutaf 29,233
Tunnor 14 £ kappar voro anslacne
Lands- och Militiae-Staterna
med flera på lön, och
beräknades efter Kronovärderings-priset
36 sk. Tunnan;
men de öfriga 15,236 Tunnor
sl kappar till Flottornas
och Garnizons-Regementernes
2^82,830.' -
Bröd*
474
Den 12 Jun i.
Brödkorn m- *n., och beräkna,
des efter ett då faststäldt Statspris
till 4 R:d Tunnan:
Till någon förändring i
Kronovärderingspriset for den.
indelta Spannmålen kan Stats»
Utskottet nu icke gifva någon
anledning, emedan det för närvarande
skulle leda till rubbning
uti nuvarande redogörelse-me»
thod för Bandt Räkenskaperna,
men om denna skulle komma
att undergå en för längre tider
sedan påyrkad och för nödig,
ansedd omskapning eller förändring,
så anser Stats-Utskottet,
att i sammanhang dermed , frågan
om förändring i Krono-värderings-priset
då bör afgöras.
Hvad åter angår StatsPriset;
så har Stats - Utskottet
ansett, att det i jemförelse med
Spannmåls prisen i allmänhet
och sednare årens Markegångar
derå, kan tåla någon förhöjning,
den Stats-Utskottet likväl
med iakttagande af Spannmålens
möjliga fall, icke trott
sig kunna föreslå till högre
än 24 sk. på Tunnan. Efter
denna beräknings - grund har
Stats
-
Den i s Juni,
475
Stats-Utskottet alitsa upptagit,
sä val den till Flottornas och
Garnisons - Regementernas aflöning
anslagna Krono-Tionde-
och Afrads - Spannmålen ,
som Ofverskotts - Spannmålen
och all öfrig Stats - Verkets
Spannmåls inkomst till 4 R:d
84 sk. Tunnan.
I anseende till skedda föri
ändringar uppå grdje hufvud-'
Titeln samt g Titeln och allmänna
Indragnings-Staten, har det
inde Idta Kronotionde-anslaget
nu blifvit nedsatt ifrån 29,233
Tunnor 14* kappar, som 1812
års Stat upptager till 28,898
Tunnor 550 kappar, sorn det,
efter de förändrade TJtgifts-Staterne,
nu kommer att utgöra,
och i enlighet hvarmed värdet
derföre efter Kronovärderings-priset
36 sk. Tunnan,
utföres med .
Den öfrige Krono - tionden,
som användes för Flottornas
och värfvade Arméens
behof, upptages i 1812 års
Stat till 15,236 Tunnor 3^
kappar, men under de 10 sistförflutna
åren till och med
81,673; 29. 8*
1813
676
Den 12 Juni.
1813 har den utgjort, nemligen:
-
ar 1804.
14,500
T.
11
K.
1S05.
14,630
-
23
—
1806.
15,15°
-
1 807.
15.254,
-
1
—
1808.
15,378
-
28
—
3809.
ia,4*2
-
26
—
1810.
1 5-971
-
3
4
—
1811.
15679
-
22!
—
1812.
15,764
-
15!
—
1813-
15,688
-
13!
—
S:a
i53,43<>
T.
14
K.
Medium häraf för ett är gör
15i343 Tunnor i-| kappar. Och
ehuru, efter hvad ofvan anfördt
är, denna Spannrnålsinkomst
sig olika förhållit och
i de sednare åren '.tgjort vida
mer, än år 1812 blifvit pårälcnadt,
har dock Stats-Utskottet
icke kunnat föreslå högre
tillökning deri, än 106 'Tunnor
2 8| Kappar, och hvarigenom
uppkommer en jemn
Summa af 1 5,343 Tunnor för
hvilka utföres å 4 R:d Tua.
69,430. 24- —
För Krono Tionden i Köp.
parbergs Län upptages ena
-
handa
Den i j Juni.
handa belopp som år 1812,
eller 180 Tunnor å 4 E:d 34
sk. Tunnan .
3:0 Afrads - Spannmålen.'
Den inbegripes uti Jordeboks
och Hernrnanials rentorna, och
utgår efter Hemmantalet, likmätigt
hvarje orts Jordeboks undervisning.
Utafdenna Spann*
mål användes hvad som erfordras
till fyllnad i Flottornas och
värfvade Eegernenternas efter
Stat utgående aflöning ;
det öfriga blifver kronans öfverskottsspannmal.
Uti 1812
års Riks Stat beräknades AfradsSpannmålen
till 31700Tunnor5
men under de sistförflutna 10
åren till och med år 1813, hat
den utgjort nemligen t
år , 1 804.
30,817 T.
—-
1805.
30,767 _
09.
1806.
31,398 —
24.
1807.
31,436 —
8.
1808.
31,692 _
20.
1809.
31,697 _
2 •
1810.
32,121 _
3i'
1811.
32,179 —
1812.
32,43 3 —
2.
1813.
32,396 —
14
810. —
Sta 3 16,942 T. 21 K.
4 :(lé B. N:0 61, 62.
•478
Den 12 Juni.
Ett ars medium häraf
utgör 31.694 Tunnor 8= Kappar;
men sorn den varit i
jernt stigande de sednare arén;
så har StatsUtskottet efter enahanda
prinpip, som följdes vid
1809 års Stats-Reglering, ansett
sig kunna upptaga densamma
til! 32,000 tunnor, hvarföre
värdet, ä 4 R:d 24. sk.
tunnan, utföres med
4:0 Arrende - medel af
Kungsgårdar med flera Krono
Lägenheter. Uti 1812 års Riksstat
påräknades denna inkomst:
Uti pennin,
gar till . 40,470. 45. 4.
uti spannmål
q,8 51 Tun.
3 g5 Kap. ä 4
R:d Tun. . 11,406* 21. —
samt af bnrtarrendetade
Hof Stallängar
.. .
S:a
2.784- J°- 3-
. 04,611. 28. 7-
144,000. — —
Se
-
Den 1 g Juni. 47g
Sedan år
1812, har till
kommit:
Arrende i
penningar 1,347. 4<>* 10.
110 T. 29^
Kp. spannmål
å 4 R.
24 sk. T. . 499. 5. g
samt af bortarrenderade
Hofa
Stall-ängar. 343. 8. --
oell enär härtill
lägges
förhöjningen
i StatsPriset
för
ofvanberörde
ar 1812
beräknade
2,851 Tun.
191 Kapp.
spannmål ä
24 sk. Tun.
med . . 1,425. 38. 7.
så hlifver beloppet
af dessa
till upptagande.
Stat
nu föreslagna
arrendemedel
, ——. ——  58,226. 25. g
Rö
-
4 8 4
Den 12, Juni.
Körande Arrendet afÄdelfors
Guldverk, så är det
inbegripet under ofvanberörde
Kungs-gårds Arrende-rnedel.
Enligt ArrendeContractets lydelse
är det ifrån 1813 års
början rninskadt med 50 Ducater
örn året, så alt det nu
endast utgör 100 Ducater årligen,
hvilket vid beräkningen
af arrende-medlen blifvit observeradt.
I öfrigt har StatsUtskottet,
i anledning af särskildt
väckt fråga om detta
arrende, derom under denna
dag afgifvit särskildt utlåtande.
5:0 Koppar - Rentan och
Slag-skatten. Den utgöres af
Kopparbergslagen och KopparVerken
in natura och lefvereras
i Avesta för Falu grufva samt
Eju snärsberg och Ridd arhy t tans
Kopparverk, men.på Norrköpings
Metallvåg för Åtvidabergs
och på Nyköpings för
Thunabergs.
Uti 1812 års Kiks-Stat
påräknades den till 494^ S:kp»
men efter ett medium för de
sista 10 åren till och ined
D^n 12 Juni.
48 5
1813, liar ilen ej utgjort inera
än:
För Fahlu Grufva 410 Skp:d
.Ljusnarsberg 3 —-
Riddarhyttan 10
Åtvidaberg 4
samtThunaberg oj
Tillhopa 429^ Skp:d
Således 65 Skeppund mindre
än hvad år 1812 påräknades;
Stats - Utskottet vågar derföre
nu icke föreslå en högre beräkning
af denna renta till
upptagande i Stat intill nästa
Riksdag än 429^ Skp:d, men
tror deremot, hvad priset angår,
att någon tillökning deruti
både kan och bör äga rum.
Vid 1809 års Riksdag upptogs
priset till 50 R:d och vid
1812 års till 66 f R:d Sft.
Slats-TJtskottet anser dock, att
detta pris med säkerhet nu
kan ökas med 8 I?:d 16 sk.
eller till 75 R:d Skp:det, i
enlighet hvarmed beloppet för
429 g Skptd utföres med, 32,212.' 24-
6:0 Kronans Tionde-Silfver,
Myntare - Lön och slag-skatt
44®
Den i2 Juni.
af Sala' Bergslag. Enligt lista
puncten uti Kongl. Brefvet af
den 9 September 1741, var
Sala Bergslag förpligtad, att
till Kongl. Myntet har i Staden
inleverera allt det Silfver,
som vid Sala Grufva tillverkas,
hvaraf Kongl. Majit
och Kronan uti rättighet skulle
tillfalla loide delen eller
livar loide mark; de öfrige 9
tionde delar af silfret, som
blefvo Bergslagen såsom dess
eget förbehållna, skulle Bergslagen
på myntet låta utmynta,
| delar i stort eller Fredriciner
och en sjettedel i
smått eller 6 styfverstycken,
efter den då varande myntfoten,
eller sorn derom framdeles
kunde blifva förordnad!. Och
skulle Bergslagen för bernälte
dess 9 tiondedelar, sorn således
blifva formyntade, betala
och bestå Myntare - Könen och
Slag-Skatten, som vid penni
pgarnes utlevererande utur
Kongl- Myntet borde innehål,
las. Hvarförutan i 3idje puncten
stadgas, att om Gud behagade
så välsigna Grufvan
och arbetet, att tillverkningen
steg
Dm 12 Juni.
473
steg öfver 2000 lödiga mark
om året, skulle Bergslagen
till Kongl. Majit och Kronan,
utom Tionden samt MyntareUönen
och Slag - Skatten, ännu
dertill betala 1 dal. S:mt
för hvarje mark af Bergslagens
9 tionde delar af detta
öfverskott; oell otn tillverkningen
geck öfver 2500 mark,
sa. skulle äfven, för hvarje öfverskjutande
mark, Bergslagen
erlägga 1 dal. 16 öre s:mt,
på det Kongl. Majit och Kronan
måtte erhålla någon ersättning
för den renta och
dagsverken, som Bergslagen
till Konst-Statens underhållande
af Kongl. Majit och Kronan
innehafver.
Uti 1812 års Kiks-Stat
påräknas denna inkomst till
2000 Rid; men som, enligt
räkenskaperna deruti årligen
yppats mer och mindre brist;
så har Stats - Utskottet ansett
densamma böra minskas med
100 Rid och fördenskull icke
upptagit den högre för den
kommande tiden intill nästa
Riksdag, än till 1,900:
488
Den 12 Juni,
7:0 I,ofår. silfververk.
Tionde afgiften för detta
verk beräknades uti 1812 års
Riks- Stat till 20 R:d otn å.
ret; men som deruti en årlig
brist uppkommit; så har StatsUtskottet
funnit sig föranlåtet,
att om detta verks friheter och
förmoner samt deremot svalande
skyldigheter söka erhålla
en närmare kännedom, och
efter inhämtande hvaraf Utskottet
urrder denna dag afgifvit
särskildt Betänkande
härutinnan. Emedlertid hav
Stats - Utskottet icke kunnat
upptaga denna afgift för närvarande
till högre belopp för
året^ än 1
8:0 Kronans Tionde och
Hammar-skatts jern.
Hammar - Skatten levereras
antingen in natura på närmaste
Stapel-Stads våg, dådet
sedermera af Kongl. Kam.
inarCollegium och Kongl, StatsClontoiret
för Kronans räkning
på öppen Auction till den
högstbjudande försäljes, eller
ock löses med penningar ef;
Den ia Jupi.
ter den Taxa, som af Kongl.
Kammar- och Bergs - Collegierna
samt Kongl. Stats - Contoiret
årligen utfärdas.
Uti 1812 års Biles-Stat
upptages den till 380g Skp:d
stångjern; men för år 18ro
finnes den hafva utgjort
4590 Skp:d
för år t 811 • 4080 —•
1812. 4110 —
*813. 4033 “
S:a 16,813 Skp:d
Med anledning häraf tror
Stats - Utskottet, att den med
säkerhet nu kan upptagas och
i Riks Staten för nästkommande
och påföljande år intill nästa
Riksdag beräknas till 4000
Skp:d årligen.
Tionde-Tackjernet erläg?
ges på lika sätt antingen in
natura eller löses med penningar
efter den af Kongl.
Kammar- och Bergs-Collegierna
samt Kongl. Stats - Contoixet
årligen utfärdande Taxai
47&
Den 12 Juni.
År 1812 påräknades det till
17830 Sk:pd om året; men
för de sist förflutna 4 åren
lill oell med 1 8 ; 3, har det
icke uppgått till mera, än ar
1810 13,885 Sk:pd
lHll 13,8 2.5 —
1812 15,101 —
1813 I*,9<>9 —
Suna. 55,720 Skp:d
Ett års medium häraf utgör'val
icke mera, än 13.930
Skp:d, men Stats - Utskottet
anser likväl, att det för nästkommande
och påföljande år
intill nästa Riksdag bör kunna
påräknas till 15,000 Skp:d
om året
Hvad priset angår så väl
§ hammarskatten som TiondeTackjernet;
så har Stats - Utskottet
trott, att det torde tala
någon förhöjning, emot
det, sorn vid 181a års Riksdag
faststäldes.
Uti 1812 års Riks - Stat
är priset på harri mai*skatts-jer.
net icke upptagit till högre
belopp
Den 12 Juni.
477
belopp än hvartill det är
1809 beräknades eller 5 R:d
3 6 sk, Skp:d; men ined afseende
å närvarande stångjernsprisér,
och det värde, detta
jern, äfven för den kommande
tiden, med säkerhet synes
komma att bibehålla, anser
Stars - Utskottet detsamma nu
kunna upptagas till 7 R:d Skptd.
Tionde - Tackjernet beräknades
år 1812 till 2 R:d
32 sk. Skp:d; Stals - Utskottet
har likväl ansett det samma
nu ytterligare kunna ,forhöjas
med 16 sk. på Sk:pd. och priset
derå således blifva 3 R:d
per Sk.pd,
Efter dessa beräkningsgrunder
belöper således för
4000 Sk:pd hamrnarskatts jern
ä 7 R:d Sk:pd värdet eller Statspriset
till — 28,000
samt för 15,000 Sk:pd Tionde
Ttjern ä 3 R:d S:kpd till 45,000
Tillhopa 73,0005
9:0 Alun Tionden.
3>en erlägges altid in natura,
och . försäljes genom
Xongl.
492
Den 12 Juni.
Kongl Kammar - Collega och
Kongl. Stats - Gontoirets för^-  sorg uppå öppen Auction till
den mestbjudande Beloppet
häraf har vanligen utgjort ärligen:
För
Andrarums Bruk t
samt af Altinverken
i Skaraborgs Län 40 —
Något derutöfver har StalsUtskottet
icke funnit anledning
att kunna påräkna; men
hvad priset angår, så är StatsTJtskottet
af den tanka, att
det bör kunna ökas med 2 JR:d
på Tunnan, och således i
stället för 8 R:d, hvartill det
år 1812 beräknades, nu blifva
10 B.'d Tunnan, sorn för
170 Tunnor utgör 1700;
10:0 Dylta Svafvel-Bruks
Tibnde. Den utgöres af Dylta
i Nerike belägna SvafvelBruk,
Uti 1812 års Riks-Stat
påräknades deri till lika be
-
Skåne
Loverts d:o i Calmare
Län
100
30 T:r
Tillhopa 170 T:r
lopp
Den la Junu
493
|opp, som år 1809, eller 580
B:d om året; menför intetår,
sedan år 1809, har den uppgått
till detta belopp, utan en
ständig brist deruti yppats.
Stats - Utskottet har väl icke
kunnat utröna orsaken härtill
utaf för hand varande handlingar;
men Stats Utskottet har
dock funnit vid sådant förhållande
en lägre beräkning deraf
blifva till Stats - Verkets
säkerhet nödvändig, och fördenskull
icke kunnat upptaga
den högre än till 34o:
11:0 Kalkugns afgift på
Gottland. Denna afgift harvid
1812 års Stats - Reglering, likasom
år 1809, blifvit påräknad
till 150 R:d om året, men
som brist årligen deruti uppkommit;
så har Stats - Utskottet
nu ej kunnat upptaga den
högre än till 100:
12:0 Roskaps-penningar och
Akerskatten af Stockholms Stad.
Den erlägges af Stockholms
Stads Bemedlings-Commission,
efter derom med
Kongl.
480
Den 12 Juni.
Kongl. Kammar - Collegium
afslutadt Contract. Uti flera
år har den utgjorts roed 130
R:d om året, och sorn den till
enahanda belopp blifvit beräknad
vid i 80g och 1812
årens Stats - Regleringar; så
har Stats - Utskottet icke eller
nu kunnat upptaga den högre,
hvadan den altså utföres med 130;
13:0 Avesta Koppar- och
Manufactur Tull. Redan år
1635 stadgades genom Kongl.
Patentet örn Koppar - Tullen
af den 12 Juni samina år, att
för hvarje Sktpd Koppar, som
utskeppades, skulle i den Sjöhamn,
der kopparen inlastades,
till Kongl IMajtt och Kronan
i Tull erläggas 2 R:d. Detta
ändrades i så måtto, att genom
Kongl Brefven den 27
Januari 1680 och 3 Februari
1695 förordnades, att koppartullen
skulle betalas vid Avesta
för ali den koppar, som
lcomme att passera vågen, och
ej förmyntas, och intet vid utskeppningen,
såsom tillförene.
Härvid har det sedermera förblifva
oförändradt, så att nu
erläg
-
Deri i i Juni
-
erlägges af Kopparbergs Bergslag
2 R:d i Tull för hvarje
Skp:d tillverkad koppar, sorn
afväges.
Sorn denna tuli utgjort
olika belopp, efter afvägning
det ena året mot det andra, sa
har Stats - Utskottet ansett sig
icke kunna med säkerhet påräkna
den till högre belopp,
än år 1812, eller 3000:
14:0 Mantalspenningar.
Genom 1625 års Riksdagsbeslut
blef, till Pohlska
krigets utförande, den så kallade
qvarntullen antagen, sorn
bestod i en viss afgift till Kronan
för all säd, som fördes
till qvarn att malas; men vid
1627 års Riksdag förvandlades
den i en personel skatt till
en mark Svensk af hvart hjon
öfver a år, som i 1630 års
Riksdags - Beslut kallas mantals
qvarntull - penningar. Emedan
mantalspenningarne i
de folkrikaste Städer befunnits
vara alltför ringa emot qvarntullen,
i hvars ställe de in
-
kom
-
496
Dsn i2 Juni.
inkommit; ty blef, enligt 12
§. i 1655 års Riksdags-Beslut
Qvarn-Tullen i sådana Städer
åter införd, mea nfskaffades
slutligen i alla Städer, utom
Stockholm , Götheborg och
Carlskrona, hvilka, i stället för
Mantals - Penningar , erlade
Qvarntullen, intill dess vid
3809 års Riksdag, den äfven
i dessa Städer .upphörde och
de då, lika med Rikets öfriga
Städer blefvo ålagde att betalala
Mantalspenningar.
* Mantalspenningarne utgå
till olika belopp i olika Uandsorter,
oell erläggas med 12 ,
8, 6 och 4 sk. för hvarje person
öfver 15 år. Vid 1812
års Riksdag beräknades de till
enahanda belopp som år a 80g,
eller 222,000 R:d; men under
de sednare 4 åren till och
med år 1813, hafva de utgjort:
för år 1810. 237,635. 14. ix.
1811. 246,687. 18. 11.
1812. 269,978- 28. —
1813- 285,885. 19. 7.
Sta 1,040,186. 33. 5.
Medium häraf för ett år utgör
260,046. 32. 4. och StatsUtskottet
anser, att de med
Den 12 Juni.
tämmelig visshet hörs kunna
heräknas till 260,000 B:daler,
hvartill Stats - Utskottet dem
alltså nu upptager, med
15:0 Lagmans- Qch liaradshofdinge-rentan.
Denha Benta har sin
upprinnelse från Allmogens
skyldighet i äldsta tider, att
underhålla Lagman och Häradshöfding
genom Gärd, som
utgjordes efter Hemmantalen.
Den betalas af hvarje Bök
eller mat-lag,, utan åtskillnad,
antingen matlaget är större eller
mindre, och icke efter
Gård- eller Hemman - talet.
Enligt Kongl. Brefvet af den
.16 December 1617 och 39 §.
uti Kongl. Besolutionen af den
22 November 1680, borde
Lagmans-rentan betalas med 6
öre och Häradshöfdinge-Bentan
med ia öre Sunt af Böken.
Men nu erlägges den.
olika på olika orter, dels med
9, dels med 6 och dels med
3 sk. på Matlaget.
260,00
Q:de B.
N:o 63, 64;
498
Den 12 Juni.
Uti l8l2 års Riks-Stat
är elen påräknad till lika belopp,
som år 1809, eller 47,500
R.d, mea under de sednare
4 åren har den uppgåt, nemli
år lglo till 51,676. 47. 7.
1811 — 52,81g. 3. 9.
1812 — b4582g. 42. g.
1813 — 58-187- 38. 10.
Ö:a 217,513. 36. 11.
Et ars medium häraf utgör
54,378 R:d 2 1 vk. 3 rst;
men Utskottet föreslår, att den
må beräkna* till en jemn Sumanå
af ....
16:0 Chart© Sigillats-Re*
COgnitior.s medel.
Denna afgift är först påbuden
uti 1687 ars Kongl.Förordning
for Kongl. Cantztliet,
och erlägges nu, enligt Kongl.
Cantzli - Collegii-Taxa af den
sfi Februari 1778, med 2 procent
vid Befordringar till Publique
Embeten och Tjenster,
för Transporter och för Caracterer,
med 3 procent för
Don ationer och Pensioner i
Uods eller penningar af Pu.
51,ooo.
Den i 2 Juriii
'499
blique medel, med 4 procent
för gåfvor i reda penningät
på en gåtlg, tned 3 procent
för eftergifter af Gravaticrier
eller skulder oell Utskyldftf
till Kronan, med i6 sk. för
Confirmationet påRusthållsamt
Bref på Skatte-tättigheter, samt
med 1 R:d för Bytes Bref och
afsked utur Kronans eller Piiblique
tjenst, lii. tn.
b
Ar 18 ia beräknades derina
ihkomst till 3,500 R:d, men
under de sednare 4 åren hat
den utgjort, nemligen: '
år 1810. 8,983. 44- 8*
18n. 6,086; 36. g.
1812* ?, 950. 2. -
1813- 6,665.ai
3:a
29,686. 8. 7.
Oell ehuruväl medium häraf
för ett år utgör 7,421 R:d
26 sk. 2 rst har dock StatsUtskottet
icke kunnat upptaga
den högre, såsom varande af
tillfällig beskaffenhet, än till
5,000.’
17:0 Kronans andel, af
Sakören samt Konungen* vites-
och ensaksböter.
Dm 12 Juni,
Konungens Sakören haf,'
va af alder varit ett Regale
och blifvit understundom bortförlänte.
Den andel Kronan
nu tillfaller af Sakören, kallas
Krono-Sakören, deröfver Domaren
vid Tingets slut bör
upprätta och till Härads-Fogden
aflemna en förteckning
eller Saköres-längd, enligt hvilken
Fogden åligger inom nästa
Ting utsöka eller ock derföre
ansvara, om den pliktfälde
emedlertid blifver oförmögen.
Städernes Magistrater böna
äfven för hvarje år upprätta
sådana Saköres - längder
samt under enahanda ansvar
Inedlen indrifva. Om de böters
uttagande, suna i HofSätterna
ådömmas eller fastställas,
böra Eandshöfdingarne
föranstalta.
* Ensaks- och vites - böter
kallades af ålder sådane, som
tillföllo Konung en enskildt, titan
delning; enligt Allmänna
Engen och , särskildta Författningar,
hafva dessa sedermera
tillhört Domare och Embetsman,
såsom deras ensak,
iaea
Deii 12 Juni.
irnen äro nu ställde under
Kongl. Stats-Contoirets disposition,
såsom en Stats-Verkets
Kevenue.
. o
Ar 1812 påräknades, under
denna Titel, 13,000 R:d;
meri under de sednare 4 å.
ren har denna inkomst utgjort,
nemi.
år 1810. 15,458. 31. 5.
1811. 20,012. 43. 3.
1812. 25,044. 26. 8.
1813. 28,704. 36. 2.
S:a 89,220. 41. 6.
Medium häraf för ett år utgör
således 22,305 K:d io sk.
4 sk. För Samhället skulle
ingenting vara lyckligare, än
om en sådan Inkomst - Titel,
som grundar sig på Medborgares
brott och öfverträdelser
emot Samhälls-Ordningen och
Lagarnes föreskrift, kunde alldeles
upphöra och försvinna;
och till fyllande af den obetydliga
brist, sorn derigenom. .
kunde yppa sig uti en påräknad
Stats-intrad, skulle säkerligen
hvarje rättsinnig med glädje
offra sin skärf; men Seders
Ben la Juni,
erfarenhet besannar, att man
pärer ett fåfängt hopp om roen,
niskoslägtets forbätring till den
grad, att laster och brott orr^
sider kunna alldeles försvinna;
så har Stats-Utskottet icke al«
Jenast funnit nödvändigheten
af att bibehålla denna In-,
komst-Titel, utan ock, med.
föranledande af de sednare åxens
förhållande, ansett sig
kunna föreslå en tillökning i
beräkningen häraf för den
kommande tiden af 400Q Btd
om året, och derföre nu upptagit
den till , , ,
i8to Krut- och Saltpeter,
försäljningsmedel,
Pessa uppkomma derutaf,
att då för flera Inrikes behof
årligen tarfvas krut och
Saltpeter , såsom till Bergsprängning,
Jagt, Skeppsutred.
ning eller andra Bandets egna
förnödenheter och lofliga näringar;
så erhålles sådant af
Kronans föråder genom Kongl.
Krigs Collega anordning, till
det pris, spm Kongl. ilfaj:t i
Jtfåder fastställer, Pen här
-
17,q00, te
-
före
Pen 12 Juni
före erläggande betalning in»
flyter till Stais-Verket och är
i 181* års Riks Slät, likasom
år 1809, beräknad till 35 000
R:d, deruti Stats Utskottet icke
äger någon anledning, till nedSättning,
emedan den årliga brist,
8oin deruti sig visai, varit tillfällig
och egentligen härrört
af Krigs-tillståndet sorn likväl
nu efter återvunnen fred upphört.
och hvarföre Utskottet
nu upptagit lika Summa eller 55,oOo __ L
19:0 Indragna och Begparda
Militiae- Löning* och
Boställs-Rentor, hvaraf en del
ingått till förra General-För»
låds-Cassan.
é
Dessa bestå uti följande,
nemligen:
Indragna Lönings-Rentor
vid Cavallen- och Infan.
terie - Regementerna, som af
ålder ingått till General-Förråds-
Cassan,
Indragne Lönings - hästehemm-ms
och Boställs . rentor
■vid de från Cavallen till Infan
-
/
Indragna Stam- och Rust-'
nings-Eentor vid Bohus Läns
Begemente.
fanterie förändrade Regementet:.
5°4
Deri 13 Juni'.
Öfverskott uti Indelnings
-
Stalen, som till Stats - Verket
levereras.
Inkomst utom IndelningsStaten,
bestående uti Mötesoch
Vacance-afgifter.
Uti 1812 års Riks-Stat ärodesse
inkomster, likasom år
1809, beräknade till 33,000
E:d, men efter de af StatsUtskottet
häröfver nu uppgjorda
Calculer, har Utskottet
ansett en förhöjning deri nu
kunna äga rum, af 8,550 R:d,
och i enlighet dermed upptagit
dem till . 41)5 5° ~
2:00 Dödsfalls- och Avan»
cements - Besparingsmedel.
Dessa medel beräknas vid
ledig-blifvande Embeten och
Tjenstår, för den tid, då Lö
-
nings
-
*
I
lien 12 Juni. 505
nings-Inkomsterne, i grund af
Författningarna, böra komma
Kongl. Maj:t och Kronan di.’
recte till godo, och icke1 till;
falla Nådårs-Fonden ; äfvensom,
om någon syssla med indelt
eller oindelt Lön eller Arfva*-' ,
de på Stat någon tid kommer att
stå vacant, så innehålles och
beräknas Lönen Kronan till
godo, intill dess Sysslan åter
varder besatt.
Löne-besparings- och avancements-medel
hafva icke förut
varit i Stat upptagna ibland
Stats - verkets ordinarie eller
ständiga inkomster, titan ibland
de tillkomna eller tillfälliga;
men Stats-Utskottet har likväl
ansett dem vara af den egenskap,
att de kunna och böra
i Stat upptagas och beräknas.
Efter de uppgifter StatsUtskottet
härutinnan erhållit,
och uppgjord Calcul öfver förhållandet
under de föregående
åren, har Stats-Utskottet, efter
en medelberäkning af denna '
inkomst för de sednare åren, nu
ansett sig kunna föreslå, att
JDen 12 Juni
-
den rriå i Stat uppföras till
följande belopp, nemligen:
af Indelta Arméen lj,oa8.
Värfvade dito 5,000.
jamt Civile, och Lands*
Staterna 5,000.
Tillhopa 25 000.
hvilken Summa alitsa här ut.
fores , 15,000. — —
21:0 Cavallen- och Dragon
- Regementernas hästevacance-spannmäl.
Enligt afslutade Contrac.
ter, erlägges denria Spannmål
antingen in natura, eller löses
med penningar efter örtens
hlarkegångs-pris, af Rotarna
vid nedannämnde från Caval,
leri och Dragoner till Infanteri
förvandlade Regementer,
för befrielsen från att hålla
Eyttaiehästar under den tid
Contractet varar, nemligen;
vid Kongl. Lif - Regementet
för 500 Nummer ä 7^ TnSpannmål
3,75° Tn*
vid f. d. Östgötha
Cavallen for i 000
Nummer å 7^
Tunnor 7>5QO ***
vid
i % Juul.
vid Bohus Län*
D ragoner, för 400
Nummer a 5 Tr, 2,000 «»
vid Veslgötha Dragon
- Regemente,
för j 000 Nummer,
a Tunnor 7,500 —
famt vid Smalands
DragonRegem ente
för 400 Nummer
a 7 Tunnor. 3,500 —
* Tillhopa 24,250 Tr,
Uti 2812 års Riks - Stat
är denna Spannmål beräknad
till 4 R;d Tunnaa och In-,
kornsten i följd deraf uppta->
gen till 97,000 R.d; men uppå
de grunder här framföre
anförde aro, anser Stats fJtskqttet,
att priset härå bör , likasom
med den oindelta Kronotionden
och Afrads-spannrnålen
skett, nu okas med 24
sk. på Tunnan, då Summan
blifver , • • • »
23:0 Vacance- afgift af
Bergslagerna i Nerikes Län.
»09,125, -- —
Denna afgift erlägges af
den del af Bergslagerna i Ne
-
rikes
508
Den 12 Junit
nkes Höfdingedöme, som
blifvit befriad från extra- roteringens
utgörande i Manskap,
nemligen: För i G nummer,
ä 6| Skeppund Tackjern
104 Sk:pd
samt för 247 nummer å
Sk:pd 1855 t7/?
S:a a959 t/j Sk:pd
Hvarföre värdet uti 1812'
års Riks - Stat upptages till
5878 R:d 36 sk 5 r:st. Och
som detta utgör 3 R:d Sk:pd,
som är enahanda pris med det,
hvartill Stats - Utskottet här
frammanföre beräknat inkomsten
af Kronans Tionde-tackjern,
så utföres här nu samma
summa, med
23:0 Beklädnings - medel
af Rotarne vid åtskilliga infanteri
- Regementen
Dessa utgöras blott af
vissa Regementet- och kallas
äfven smfferings - penningar ,
samt höra enligt Knekte-Confracterna
innehållas till ett visst
belopp af soldatens Lön, nem
-
iDen '13 Junti
5°9
ligen ined ^ dal. kp:mt vid
Uplands, Östgötha Infanteri ,
Westmanlands samt Nerike
och Wermlands Regementer,’
men vid Dal - Regementet
består Eolen 9 dal. kp:mt och
Knekten 3 dal. dita mynt.
Enligt räkenskaperna hafva de
vanligen utgjort:
För Uplands Eeg:te 666 33
Uif-Grenadier Eegrte
Bothålls-Fördelning 666. 5. 4!
Vestmanlands Regte 523. 10. 8>
Dahl - Regementet 1635. 32.
Nerike och Werml. 2200.
Tillhopa 5,6ooR:d
Till hvilken summa de
afven i 1812 års Riks - Stat
äro upptagne; och Stats - Utskottet
har icke eller nu funnit
någon anledning till högre
beräkning, hvadan alltså
samma summa nu utföres med
24:0 Båtsmans - Vacanceafgift
af Ordinarie Rotarne.
Denna afgift erlägges af
Rotarne, så snart en Båts*
mansrote är längre vacant, än
5,600.
3
510
Den 'n Junit
g månader; mgn enligt Kongl,
Brefvet af deri 25 April 1792,
få Städerna, Stockholm undantaget,
i 25 år erlägga lo R:d
om året för hvarje Nummer i
fredtstid, och dessutom lika
gumma under krig för fördubblingen.
Uti 1812 års Riks - Stat
är denna inkomst påräknad
till 1 0,000 R:d om året, deruti
Stats - Utskottet icke funnit
någon tillökning kunna äga
rum, så länge Contractet
med Städerna fortfar och hvilket
först med år 1817 upphör;
hvarföre Utskottet nu
upptagit lika summa, eller iOjOOtfc
25:0 Båk- och Lofs - Afgifterna.
Dessa erläggas, enligt defl
år i79H utfärdade Taxa, af
alla så ut- som inländska Fartyg.
Uti 1812 års Riks - Stat
påräknades dessa medel, likasom
år 1809, till 16,000 R:d.
Denna inkomst liar under de
sednare åren vida öfversiigic
detta belopp, hvilket likväl
Den 1 % Juni
härrört af ett starkare til*
lopp af Utländska Fartyg,
jemte större Convojers an.
komst i Bohuslänska skärgården,
sorn varit en följd
äf den allmänna handelsställningen
Europeiska Staterna
emellan. Efter ett återvunXiet
allmänt fredslugn och Continental
Systemets upphäfvande
formodar Stats - Utskottet,
att en tillökning häri af 4000
R:d om året torde kunna påräknas,
och på hvilken grund
XJtskottet nu upptagit denna
inkomst till so,ooo,
26:0 Controll * Stämpel*
Medel.
Detta är en afgift, som
erlägges förControllen ådruld-.
Silfver- och Tenn - arbeten,
enligt derom utfärdade Författningar.
Ar 18 t* påräknades härföre,
likasom år 1809, 2000
R:d; och till någon förhöj,
ning uti beräkningen deraf,
har Stats - Utskottet nu icke
fuunit någon anledning för
han
-
Den ia Junit
handen, hvadan den alltså upptages
till enahanda belopp eller aooo^
57 Handtverksmäns Ger:
ningsören.
Dessa böra, enligt g <§. i
Riksdags - Beslutet af den 23
Mars 1604. och Kongl. Pia»
catet af den g December samma
år, erläggas af hvarje sockens
handi verkare till Kongl.
Maj:t och Kronan med 1 dal.
S:rnt, som nu mera. enligt
Kongl. Förordningen af den 6
December 1776, utgå och beräknas
efter 3 dal. S:mt. R:d. Och
likmätigt Dand',hofdinge - InStruciionen
afår 1734, samt
Kongl. Resolutionerna på Städernas
besvär af åren 1731
173g och 1751, njuta vissa
Städer sådana Gernings-ören,
efter särskildta privilegier, till
ett visst district omkring Staden.
Uti 1812 års Riks-Stat
upptogs denna inkomst, lika
med år 1809, till 1700 R:d.
Om en närmare Reglering af
denna afgift har Kongl. ■■■Majit
Den, 12 Junti
under den 5 sistlidne Aprilaflå-'
lie Dess Nådiga propositionerj
och det beror af Kgl, Majt:s och
Riksens Ständers samfalle beslut,
h vad fö ränd ring härutinnan
kommer att vidtagas. Emedlertid
har Stats-Utskottet, som
i alla fall icke ansett någon
förhöjning häri äga rum, upptagit
denria inkomst till enahanda
summa, som år 1S12
var påräknad, eller
28m Kammar-Rättens observationsmedel.
Härmed förstås de medel»
som uppkomma genom i Kongl.
Kammar - Rätten skeende och
genom laga kraft vundna Utslag
faststälda anmärkningar
vid så väl de ifrån Eänen
inkommande Eandt-Räkenskaper,
sorn andra Påbliqua verks
Redogörelser, och hvilka observationsmedel
levereras an?
tingen uti Kongl. Rehtkam-'
maren» eller i Eandt - Rentexierna
till Kongl. Stats - Contoirets,
disposition, såsom ordinarie
eller extraordinarie
4:de B.
Nio 65, 66.
Den is Juni.
Stnts-medel, allt efter gom ob.
servationerna å dessa slags medel
ske. Är 18x2 påräknades
denna inkomst, likasom,
år 180g, till I500 R:d, och
sorn den är mycker tillfällig
och oviss; så har Stats-Utskottet
ej riu kunnat beräkna hägre
summa, än
89:0 Stubbören i Vesterbotten.
Det är först i sednare åren,
som denna afgift kunnat
påräknas såsom någon inkomst.
Förut har den knappast utgjort
50 R:d; men eenorn ett
utvidgadt skogshygge lärer det
vara, som den uppgått under
den sednaste tiden från 300
till 350 R.d. Från de öfriga
Länen har väl understundom
influtit någon inkomst
för försåld Krono - skog, men
aldrig med den säkerhet, att
derpå kunnat räknas. Uti
1812 års Riksdag är denna
inkomst påräknad till3 5oR:d,
och till lika belopp har Statsutskottet
densamma nu äfven
upptagit
1,300.
3 50-
30:0
Den 12 Juni.
515
30:0 Djekne-penningar i
Vesterbotten.
Stats - Utskottet har icke
kunnat utröna af hvad anledning
Stats-Verket endast 1
Vesterbottn har en inkomst
af denna år 1654 till den
fattiga studerande ungdomens
understöd be\ iljade utlaga,
som i de öfriga orterna disponeras
af Consistorierna. Emediertid
har Utskottet nu uppr
tagit denna inkomst till enahanda
belopp, som åren 1809
och 1812, eller 50»
31:0 Nummer - Dottern
medel.
Enligt Kongl. Kungörelsen
af den 16 April 1771,
blef Kongl. Nummer - Lotteriet,
som är ett Genueslskt Lotteri,
inrättadt med plan efter
Lotterierna uti Italien, Frankrike
och Tyska Riket.
Uti 1812 års Riks - Stat
påräknades inkomsten häraf,
likasom år 1809, lill 60,000
R:d om året; men under de
sed
-
Den 12 Juni.
senast förflutna arén, till och
med ar 1813, har dea utgjort
år I8I0 70,000
1811 64,429 37 5.'
1812 127,146 43 3.
IÖI3 11g,455 24
Summa 381,032 S 8*
Ett års medium häraf
skulle således utgöra 95,258
E:d 2 sk. 2 rst.»nen sorn,
detta oaktadt, ingen Siats Inkomst
kan Vara mera osäkerhet
vid årliga beräkningar underkastad,
än dennä; så har
Stats - Utskottet icke ansett sig
kunna upptaga den högre, än
hvad förut varit påräknadt,
eller
32:0 Ersättning från Conjroy
- Comrnissariatet för halfva
aflöningen till Turkiska
Beskickningen.
Denna kostnad har Con(voy-Commissariatet
af ålder
vidkänts till hälften. Tillförene
blef den afdragen vid
Extra-Eicentens utbetalande,
men enligt Kongl. Brefvet af
den 24 Maj I805 skall den
60,000
nu
Ben 12 Junu
5i T
6>37SÄ
33:0 Fond till Svea och
Gotha Hof-Rätters aflöning.
Den består uti följande,
nemligen afgift från Riksens
Ständers Bank 166. 3^
^:dels procent
af behållna Inventarii
- summan uti
alla Sterbhus efter
Ridderslcapet
och Adeln samt
Prest-Ståndet, äfvensom
Stadernas
Innevånare, utom
Stockholm och
Götheborg , och
har hittills varit
upptagen på Förslag
till . . 3,333 i®
I stället för denna
^:s procent, erlägges
uti Städerna
Stockholm och
Götheborg 0 öre
nu levereras till Stats-Verket
i 2:ne Terminer om året.
Stats - Utskottet har nu upptagit
densamma, likasom åren
1809 och I812, till oförändradt
belopp med
S;mt
Den 13 Juni.;
S:mt årligen för
hvarje matlag af
alla innevånarne,
undantagande Adeln
och Presterskapet,
samt de
mindst förmögna,
som äro härifrån
befriade. Denna
afgift liar hittills
varit påräknad till 500
Summa 4000 R:d
Som de 2:ne sista af dessa
inkomster icke kunna på
räknas
till något visst belopp;
så har Stats - Utskottet nu icke
funnit skäl att upptaga
denna inkomst - Titel till högre
än år 1812, eller
34:0 Fond till KammarRättens
aflöning.
Den består uti följande
till visst årligt belopp fastställda
medel, som, enligt
Kongl. Brefvet af den 30 April
1799, böra till Stats-Verket
levereras, nemligen:
4,00a
Af
Den .12 Juni. 519
Af K ries - Collega
Mililia- Boställs-Cassa 100
Af Vadstena Krigsmanshus
- Cassa loft
Af Lif - Regementets
Passevolanee-Cassa 25
Af Upsala Academi
50
Af Lunds Dito 50
Summa 325 R:d
Hvilken Summa, såsom
icke undergående någon förändring,
alltså här utföres med 3 3 5^
35:0 Hyra för Caserneti
på Skeppsholmen i Stockholm.
Denn a Casern är, enligt
Contract af den 13 Februari
1797, upplåten till Compagni
- Cheferna vid Arméens
Flottas Sjö - Artileri här i
Staden, emot en årlig hyra
af 266 R:d 32 sk.; och som
denna hyres-summa är grundad
i ett ännu gällande Contract,
så har Stats - Utskottet
icke ansett sig kunna upptaga
den till högre, än ofvanbelörde
belopp, eller 266. 32.
36:0
530
■Deri 12 Juni.
36:0 Interesse å Krigs-Col-'
legii f. d. Cassör.
Dessa Cassors Capitaler
hafva, likmätigt Kongl- Maj:ts
och Riksens Ständers förordnande,
blifvit aflemnade f;ån
Krigs-Collagium, tinder hvats
disposition de förut stätt, till
Riksgälds - Contoiret, utgörande
följande belopp, nemligen:
ArtilleriRxercitie
- Medels
CassansCa
rital
5 2.38 5 24 3<
Organisations
- Cassan
dito 34,567 39 10-
Allmänna
Hingst-Medels
Cassan
dito 3 7,0 08 35 3.
Samt Skånska
Hingst pre
mie-Cassan
d:o 18,642 2 2.
Tillhopa 112,604 5 6.
Enligt Riksens Ständers
Reslut vid 1812 ars Riksdag,
skall Riksgälds-Contoiret godtgöra
Stats-Verket 5 procents
årlig renta uppå denna sura
-
ma, hvilken renta alltså här
ulföres med 5>39* n'*
37:0 Interesse af f. d.
Kron-Prinsen Gustafs Capital
Detta Capital, utgörande
36,696 R:d 47 sk. 61st. är af
Kungl. Stals-Contoiret förrentadt
uti Riksgälds - Contoiret
emot 5 prosénts renta, hvilken
här upptages med
38:0 Interesse å Vermlands
Landtvärns - Cassas Capital.
Denna Cassa har tillkom-"
mit genom frivilliga gåfvor
och sammanskott af Vermlands
Dans innevånare under arén
1788, 1789 och 1790, såsom
hjelp till Vermlands-Gränsens
försvar; rentan deraf anslogs
till underhåll för det
manskap, som vissa socknar
tillsläppt, för att nyttjas sorn.
Jägare, med vilkor, att Cassan
skulle vårdas och hvart
3:dje år af Provinsens innevånare
revideras. Denna Gassa
skall år 1792 utgjort 6507
R:d 44 sk. 10 rst. Banco; men
1,834. lo. 9.’
sam»
52S
Den 12 Juni.
samma år, efter nu mera framlidne
Herr Friherre Gustaf
Mauritz Armfelts befallning
blifvit bortväxlad till Riksgälds
- Sedlar med io§ procents
tillökning, hvarigenom
hon utgjorde 7200 R:d i Riksgälds
-Sedlar, hvilka emot inteckning
i Fastigheter voro utlånte
till flera af Länets innevånare.
Utaf den årligen
inflytande rentan till 6 för
loo:de om året, såsom varande
den enda inkomsten, skulle,
enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
Reglemente af den 30
Juni 1792, hvarje qvartal utbetalas
102 R:d, eller för året
408 R:d, såsom Passevolance
till Wermlands JägareBataillon.
Men som Kongl_
Maj:t försäkrat CornpagniCheferna,
att få njuta Recru1
terings- och recapitulations-'
passevolancen, lika med Stredingska
Regementet i Götheborg,
till 1 R:d 32 sk. per
man om året, som för 306
man, som Corpsen då utgjorde,
belöper till 510 R:d; och
Rentan af Cassan, sedan den
efter’ realisations grunder blif
-
■vit förvandlad i Banco, ej hlef
mera än 288 R:d; så förklarade
Kongl. Maj:t, uti'Nådigt
brfef af den 24 April 1810,
att fulla passevolancen skulle
å Stat uppföras att af StatsVerkets
medel utgå, men att
deremot rentan af LandtvärnsCassan
skulle till någon ersättning
härföre till Stats - Cassan
ingå, emot det att Cassans
Capital finge dädanefter
som dittills i Länet utJånas
och stå under Länets innevånares
vård och styrelse. Af
sådan anledning blef denna
renta år lKia påräknad såsom
en Stats - inkomst och utföres
alltså nu härmed 288.
Summa Ordinarie Inkomst 1,58*,395 37 1*
De enligt 60 § i Regeringsformen
i egenskap af
Bevillning till Stats - Verket
inflytande inkomster, .bestå uti
följande, nemligen:
1:0 Sjö-Tullen: '
Uti 1812 års Riks - Stat
år den upptagen till 835,g4g
R:d 14 sk. 5 rst.; men under
de
de sednare 4 arén, till och
*ned år 1813, har den, ersättningen
för Landt - Tullen och
Accisen derunder innebegripen,
uppgått:
ar 1 81 o till 1,344,661 3 2.
.1811 — 1,081,700 4 5.
1812 — 1,15$,476 15 9.
1813 — 1,988,427 16
S:a 5,570,264 39 4.
Men som Stats - Utskottet
för närvarande icke- kan bestämma,
huruvida nagcn för- -  ändring uti beräkningen af
livad förut såsom inkomst af
så väl stora Sjö - Tullen, som
af de öfriga här nedan uppräknade
Bevillnings-Titlar varit
påräknadt, för den kommande
tiden ina ägå rum, emedan
sådant hufvudsakligen
beror på de författningar, som
i denna väg vid närvarande
Riksdag kunna blifva vidtagne;
så har Stats - Utskottet nu
emedlertid upptagit dessa Titlar
till enahanda bélopp, som
år 18I2, och i följd deraf SjöTullen
till ^ _ 83 5,349 *4 5'
2:0
Den 12 Juni
5*5
2-o Landt-Talls ersättning
af Städerna och Landet;
Vid 1812 ars Riksdag
påräknades denna inkomst till
150,000 R:d, men för år 1813
liar den uppgått till 157,425
R:d 10 rst. Stats-Utskottet har
dock icke upptagit högre summa,
än som år 1812 påräknades,
eller
3:0 Postmedlen.’
Uti 1812 ars Riks-Sfat äto
de upptagna till 1 50,000 R:d,
men under de sednare 4 åren,
till och med år 1813, hafva
de utgjort:
år ^810 189,940 5 3.
1811 171,045 28 6.
1812 189911 31 10'
1813 226,781 43 11.
Sima 777,679 13 6.
Af ofvanberörde orsaker
har dock Stats - Utskottet nu
icke beräknat mera än år 1812,
eller
150,000.
1 50,000.
4=9
Den 12 Juni.
4:0 Charlse Sigillatse-med
len»
Uti
1810 och 18x2 arens
Riks - Stater iiro de upptagna
till 90,000 R:d om året; men
vid 1812 års Riksdag påräknades
150,000 R:d årligen.
Under de sednare 4 åren, till
och med år 1813, har denna
inkomst utgjort:
år 1810 11 3 5 5 ^ 9 11 5*
181X 123.930 17 3*
1812 1 47.595 1 5 *•
1813 274,801 36 11. .
Summa 659,916 32 8.
På enahanda grund, sorn
förut anförd är, har Stats-Utskottet
endast upptagit lika
summa, som år 1812 fastställdes,
eller 150,01114,
5:0 Fri Husbehofs-Bränvins
- Brännings- afgift. Före
år 1812 var denria afgift beräknad
till 362,000 R:d årligen,
men vid samma års
Riksdag fastställdes den till
702,000 R:d för året.
Den
Den i 5 Juni.
527
Den har, under de sednare
4 arén, till oell med år
1813, uppgått:
år 1810 till 332,497 23 1.
1811 — 275,038 36 1o
1812
— 3x2,210 39 9.
1813 ~ 350,505 41 9.
Summa 1,270,252 45 5-
Ehuru en betydande brist
uti denna inkomst årligen uppkommit,
har dock Stats - Utskottet
, då det ar utom gransen
för dess befattning , att
med regleringen häraf taga
någon åtgärd, bibehållit den
år 1312 påräknade summa eller
Summa
Enligt
den vid 1812 års
Riksdag skedde Stats - Reglering
beräknades Stats-Verkets
Ordinaiie Inkomster till
samt de i egenskap af Bevillning
inflytande till
Tillhopa
Men uppå de grunder
detta Betänkande här fram
-
702,000,
U987,349 14 5-
V,
1,500,468 41 9.
1 -9 87,34 9 i t 5-  3,487,818 8 2-
man
Den iä Juni.
manföre innehåller, hafva
Stats - Verkets Ordinarie Inkomster
nu blifvit upptagne
och beräknade till 1,681,395 37 i*
samt de i egenskap af Bevillning
inflytande, likasom, ar
1812, till 1,987,349 *4 5-'
Tillhopa 3,608,745 3- 6,.
Stats - Verkets Ordinarie inkomster hafva således
genom den nu föreslagna beräkning vunnit
en tillökning emot år 1812 af 180,926 R:d
43 sk 4 rst. örn året.
Stats - Utskottet får i öfrigt tillkännagifva
att sedan år 1812 hafva inga af de i Riks-Staten
då påräknade Inkomst-Titlar upphört, äfvensom
några nya icke eller tillkommit, som kunnat öka
Stats - Intraderna, utom Dödsfalls och Avancements
Besparingsmedlen, sorn Stats - Utskottet
nu ansett böra uti Ordinarie Inkomst - Staten
upptagas.
Till Riksens Högloft. Ständers eget ompröfvande
hemställer Stats - Utskottet allt detta vördsammeligen.
Stockholm d. 9 Juni 1815.
På Högloft. Ridderska- På Högvörd. Prestpets
och Adelns Teda- Ståndets Ledamöters
raöters vägnar vägnar
Carl De Géer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Heder v. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar Vägnar
Carl Fr. Landberg'. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Den 15 Junit '529
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum
den 15 Juni 181S•
S. D. Följande Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
den 26 Maj och 1 dennes afgifna
och deri 8 nästföljande på bordet lagda
Betänkanden blefvo i anledning af dervid gjorda
anmärkningar, jemte desamma, till Utskottet
återförvisade, nemligen:
1:0 Om ersättning till Holarne för Soldater,
hvilka, i och för arbetet vid Götha Canal, blifva
oduglige till Krigstjenst.
3:0 Rörande Hnsbehofs-Brännvins bränningen
och dermed gemenskap ägande omständigheter.
Ut Supra.
Ex Erotocollo
-■dug. von Hartmansdorff.
S. D. V id justeringen af Expeditions-Utskottets
förslag till underdånig skrifvelse till Kongl- Maj.t
angående lösen för Protocolls *• Utdrag vid Härads
- Rätterna, och efter en mot lydelsen af
sednare delen i detta förslag gjord anmärkning,
beslöt Ridderskapet och Adeln att med godkännande
af densamma till Utskottet återremittera
för»
<p-de B. N:o 67> 68*
I
53» Den 15 Juni.
förslagét, för att rättas, på sätt anmärkt blifvit.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Aug. Von Hartmansdorff»
.Det nu upplästa förslag till underdånig skrifvelse
till Kongl. Majit rörande lösen för ProtocollsUldrag
vid Härads-Rätterna uti nedlagda och
förfallna mål samt rörande Bouppteckningars uppvisande,
är af ExpeditionsUtskottet författadt i enlighet
med Lag Utskottets Betänkande, sorn af
samteliga Riks-Stånden blifvit bifallet* men Utskottets
Ledamöter hafva icke kunnat undgå att
fästa uppmärksamhet dervid, att de rörande afgifterna
vid bouppteckningars uppvisande uti Betänkandet
nyttjade, och följakteligen äfven uti förslaget
till Expeditionen influtna, uttryck inefatta
den mening, att Riksens Stander skulle hos Kongl.
Maj:t anhålla, att till allmän kännedom måtte lemnäs
hvad som finnes stadgadt uti en utfärdad och
allmänt kungjord författtning, och delta torde
hvarken vara behöfligt eller lämpligt. Betänkandet
innehåller nemligen ett upprepande af
hvad författningarne stadga, att vid Bouppteckningars
ingifvande till Domstolen en inregistreringsafgift
derföre bör erläggas, och derefter
hemställes, att underdånig anhållan måtte göras,
att detta förhållande måtte blifva till allmän kännedom
lemnadt. Sorn likväl de åberopade författningarne
ej innebära den föreskrift, att särskildt
Protocolls-Utdrag rörande Bouppteckningars
in
-
Den 15 Junii
ingifvande icke skall utfärdas, måste, sa vida Riksens
Ständers beslut skall få en ändamålsenlig
form, det tillägg göras, att Riksens Ständer, af
hvad författningarne stadga, finna det vara en
följd, att särskildt Prptocolls-Utdrag öfver Boupptecknihgars
uppvisande ej är af nöden att
utfärdas, eller vederbörande med lösen derföre
böra belastas i andra fall, än då sådant särskildt
begäres, samt att Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, att Kongl, Maj:t i enlighet dermed ville
utfärda Dess Nådiga förklaring. Jag hemställer
således, örn icke Ridderskapet och Adeln skulle
täckas återremittera denna Expedition till Expeditions-Utskottet,
med föreskrift, att deruti verkställa
den föreslagna rättelsen.
Eika lydande med Herr Protocolls-Secreferaren
Stråles anförande till Ridderskapets och Adelns
Protocoll den 15 Juni 1815, intygar
S. D. öredrogs å nyo och bifölls Särskildta
Utskottets, den 10 dennes afgifna och den 12
på bördet lagda Memorial om arfvode oph tractamente
för Utskottets Secreterare, Cantzlister och
Vaktbetjening. Ut Supra.
C. TY. Riben.
Ex Protocollo
Åug. von Hartmansdorff.
S. D,
532
Den i 5 Juni.
S. D. lveimUerailes
Till Bevillnings Utskottet
'Ett anförande af Grefve Gyllénborg, Johan
Henning, innehållande anmärkningar öfver allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkande
af den 24 sisth Maj, rörande en af Grefven
yrkad beqvämligare Post - inrättning på landet.
Ut Sup ra.
Ex Protocollo
Ang. von Hartrnansäorffé
S. D. Föredrogs å nyo Särskildta Utskottets
den 6 dennes afgifna och den 8 på bordet lagda
Betänkande angående förslag till ett förnyadt Reglemente
för härvarande Judar, och blef detsamma
jemte dervid gjorda anmärkningar till Utskottets
ytterligare handläggning återförvisad!; viljandes
Bidderskapet och Adeln tillika anmoda Utskottet
att med ett fullständigt utarbetadt förslag till nytt
Jude-Reglemente inkomma. Ut Supra.
Ex Protocollo
Aug. von Hartmansdorff.
S. D. Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
den 6 dennes afgifna och den 8 på bordet
lagda Betänkande angående väckt fråga om
större frihet vid kalkbrytning på Gottland, blef,
Den 12 Juni. 533
i anledning af dervid gjorda anmärkningar, till
Utskottet återremitieradt. Ut Supra.
Ex Protocollo
Aug. von Hartmansdorff.
S. D. O tats-Utskottets den 31 sistl- Maj afgifna
och den 12 dennes på bordet lagda Betänkande,
angående Grefve Gyllenborgs anförande om inqvartering
för tågande troppar, blef vid förnyad
foiedragning och efter dervid gjorda anmärkningar
af Höglofl. Bidderskapet och Adeln återre*
mitteradt. Ut Supra.
Ex Protocollo
Aug. von Hartmansdorff.
S. D. Då Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottets
den 6 dennes afgifna och den 12 på
lioidet lagda Betänkande angående rättigheten för
Eumpsamlare att omkringresa i landet, samt om
Eumpors anskaffande för pappers-brukens behof,
beslöt Höglofl. Bidderskapet och Adeln att deröfver,
så vida det angeck Tumba Pappersbruk,
inhämta Banco-Utskottets närmare yttrande. Ut
Supra.
Ex Protocollo
Aug. von Hartmansdorff.
S. D.
534
Den 15 Juni.
S. D. i? öredrogos a nyo och bifollos följande Statsutskottets
den 31 Maj afgifna och den 8 i denna
månad på bordet lagda Betänkanden, nemligen:
1:0 Angående Stockholms Stads samt öfriga
Städernes Källare-friheter.
2:0 I anledning af Riksdagsmannen Hans
Hanssons från Kopparbergs Län väckta motion
om Krono-utlagomas debitering och qvittering
efter Markegångspris.
3:0 Angående Landshöfdingen oeh Riddaren
Rocks motiofa om lön för år 1823.
4:0 Angående Riksdagsmannen Sandstens
Memorial om tillstånd att få erlägga Krono - utskylderua
i Spannmål.
5:0 Angående SlottsByggnaderna å Kungsöhr.
6:0 Om tillökt penninge-anslag för LagComitén.
7:0 X anledning af Herr G. A. Bergenstralés
Memorial om indragning och reglering af öfverfiödiga
Embeten ooh Tjenster.
8:0 Af den 9 Juni, rörande en Summa, som
uti 1812, års Riks-Stat blifvit afskrifven på Riksgälds
Contoirets ägande fordran för meddelte förskott
till hamnstängnings - kostnader m. m. Ut
Supra.
Ex Protocollo
Aug. von Hartmansdorff.
I)en 15 Juni.
53b
S. D. U öredrogos å nyo och bifollos följande Allmänna
Besvärs-och Oeconomie-Utskoitets elen i och
6 dennes afgifna och den S på bordet lagda Memorial,
nemligen;
i:o Om fångskjutsen och Krono-brefbäringen
j Stora Kopparbergs Ivän.
2:0 Börande de anmärkningar, sorn af Högloft.
Bidderskapet och Adeln blifvit gjorde vid
Betänkandet om 5 helgedagarS indragning.
3:0 Om en marknads hållande vid Särrfa
Kyrkoby.
4:0 Om upphäfvandet af en till Herrar Handshöfdingar
år j8ii gifven befallning om rapporters
afgifvande Jill Stats - Ministerq för Utrikes
Ärenderna
5:0
Angående förvaltningen af Wisby Hospitals
intrader,
6;o Angående inskränkning af exclusiva
privilegier.
7:0 Om tillåtelse för Allmogen i Skåne att
leverera den Stockholms Barnhus tillhörande
Tionde-Spannmål uti närmaste Krono - Magazin,
eller ock att alltid få lösa den efter markegången.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Aug. von Hartmansdorff.
S. D
536
Den 15 Juni?
S. D. Vid förnyad föredragning biföll Hciglofl.
Ridder skåpet och Adeln följande Allmänna Besvärs-
och Qeconomie-Utskottets ilen 1 dennes
afgifna och dell 8 nästföljande på bordet lagda
Betänkanden:
1 :o Angående Wäddö Socknbmäns skyldig»
het att forsla resande öfver Alands haf.
2:0 Om tidens bestämmande för vägsyner
uti pubUcationerna derom.
3:0 Angående återupplifvandet af Kongl.
Brefvet den 23 September 1747, angående prestanda
till Banken af åboerna på de till Skatte
kopia Kronohemman. Ut Supra.
Ex Protocollo
jlug. cort Hartmansdorff.
S. D. -U oljande Eag-Ufskottets den 8 i denna
månad upplästa och samma dag på bordet lagda
Betänkanden blefvo vid förnyad föredragning af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln bifallna, nemi.:
1:0 Af den 25 Maj, i anledning af vackt
motion om rättelse i Expeditions-Taxan.
2:0 Af den 17 Maj, om skärpning i straffet
för åverkare å annans hägnad.
3:0
Den 15 Jun!.
*37
3:» Af den 26 Maj; i anledning af Riksöags-Fpllmägtige
And. Andersson Åbergs och
Moses Johanssons Memorial om utfärdande af en
författning rörande lagfart, muutelxga stämningar
samt vadepenningar.
4:0 Af d. 27 Maj,-rörande yrkande att frälse»
rentor må såsom lös egendom anses.
5:0 Af den ta Maj angående förlängning
af prajscriptionstiden för revision af Krigsrakenjkaper.
Ut Supra.
S. D. öredrogs å nyo och bifölls Vällofl. Borgare-Ståndets
den 12 dennes på bordet lagda
Protocolls - Utdrag, af den 3 nästföregående, om
revisionen lif de Hospitals- och Lazaretts-Räken.
skaper, som äro ställde under Kongl. Seraphimer*
(jillets Öfverstyrelse. Ut Supra.
S. D. id förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskottets den 6 dennes
afgifna och den S på bordet lagda Memorial,
om tillstånd att få antaga en än ytterligare ökad
Betjening, blef detsamma af HöglofJ. Ridderska
-
Ex Protocollo
Aug. von Hartmansdorff.
Ex Protocollo
Aug. von Hartmansdorff.
pet
53*
Den 15 Juni.
pet och Adeln bifallet, med tillägg, att då Uti
skottet upplyst, hvilken mängd af göromål till
dess handläggning blifvit hänviste, och Kongl.
Maj:t uti Dess Nådiga skrifvelse om Riksdagens
förlängning äskat skyndsam behandling af annu
oafgjorda mål, så ville Högloft Ridderskapet och
Adeln för dess del tillåta Allmänna Besvärsoch
Oeconomie - Utskottet att antaga en så talrik
Betjening, att Utskottet skulle kunna sammanträ,
da och arbeta på 6 afdelningar. Ut Supra.
Ex Proiocollo
Aug. von Hartmansdorff.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvärdiga
Prest - Ståndet, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, den 15 funt
ISIS
S.
D. Föredrogos å nyo och biföllös nedanskrif.
na ifrån Utskotten inkomna Betänkanden, nemligen
ifrån
Stats ■ Utskottet, angående
1:0 Postfrihet för sådana Tidningar, som an.
ses lända till allmäna upplysning.
5:0 Landshöfdingen m. m. Focks Motion
om Lön för år 1813.
3=0
Ven 15 Juni, 539
3:© Askadt tillstånd att få erlägga KronoTJtskylderna
i spannmål.
4:0 Tillökt penninge-anslag för Lag-Coinittéen.
5:0 Krono - Utlagornas debitering och qvittering
efter markegångspris.
6:0 Indragning och reglering af ö.fverflödiga
embeten och tjenstår.
7:0 I anledning af Höglofl. Eidderskapets
och Adelns beslut, om löners anslående för LandsFiscaler
och Länsman,
Ifrån Lflg - Utskottet, rörande
3:0 Förhöjning i lösen för Kämnärs-Rättqrnes
Expeditioner.
2:0 Skärpning i straffet för åverkan E annans
hägnad.
3:0 Lösen vid lagfarter och stämningar m. ra.
samt om vadepenningar.
4:0 Frälserentas behandling såsom lös egendom.
5:0 Praescriptionstid för redovisning af Krigskostnads-medel.
Ifrån Allm. Besv. och Oeconomie-Utskottet, angående
1:0 Yrkad beqvämligare Post - Inrättning i
Riket.
2:0
5-10
Den 15 Jlmi.
2:0 Tidens bestämmande för Vagsyner uti
Publicationerna derom.
3:0 Återupplifvande af Kongl. Brefvet d,
53 Sept. 1747» om prestanda till Bruken af Aboerne
å de utaf Bruks - Idkare till Skatte köpta
Kronohemman.
4:0 Wäddö socknemäns skyldighet att forsla
resande öfver Alands Haf.
5:0 Götha Canal.Bolags förpligtande att, när
någon Rote - Soldat, i och för arbetet vid Götha
Canal, blifver till Krigstjenst oduglig, ersätta kostnaden
till annan karls anskaffande i stället.
6:0 Större frihet vid kalks försäljande ifrån
Gottland.
7:0 Yrkad betalning för fångskjutsen och
Krono- brefbäringen. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. I anseende till gjorda anmärkningar, återremitterades
1:0
Stats-Utskottets utlåtande, angående Slottsbyggnaden
på Kungsöhr.
2:o Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
Betänkande om allmänna skogshushållningen
-
Den 15 Juni.
gen 1 Riket, samt väckt fråga om Skogsbetjeningens
och Jägeri - Statens indragning.
3:0 Särskildta Utskottets Betänkande angående
Förslag till ett förnyadt Reglemente för härvarande
Judar. Ut Supra
S, D. id fortsatt pröfning af de ifrån föregående
Riksdagar hvilande Grundlagsfrågor, fattade
Prest - Ståndet rörande Tryckfrihets - Lagen
de beslut:
Att det af Constitutions-Utskotfet den 20 Juni
1812 föreslagna inrättande af en Jury i Tryckfrihetsmål,
i stället för det hittills antagna Rättegångssätt,
skulle godkännas; samt att Constiturions
- Utskottet skulle anmodas att skyndsamligen
inkomma med dess utlåtande öfver de än,
dringar, hvilka Prest - Ståndet vid antagandet af
de 4 första §§. uti Tryckfrihets - Uägen den 26
Juni 181a deruti yrkat, och hvilka Ståndet under
den 27 i samma månad förbehållit skola anses
såsom då Väckta motioner, hvilka nästkommande
Riksdag borde till afgörande upptagas.
För öfrigt beslöt Ståndet, att de angående
ändringar i Grundlagarna sista Plenum och nu
fattade beslut skulle tili Constitutions - Utskottet
öf
-
Ex Protocollo
J. U Almqvist.
542
Den 15 Juni.
öfverlemnas,’ med anmodan att författa och till
justering hos Eiksens Ständer ingifva Rédaction
af alla de Förslag, som ‘af samteliga Itiks - Stånden
blifvit godkända, samt af de §§. i Grundlagarna,
hvilka af de antagna förslagen omedelbart
bero och sålunda derefter böra rättas. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats - Utskottets
på bordet hvilande Betänkande, om Lösens
erläggande till Krono - Fogdarna, för påskrifter
å Utmätnings - Resolutioner, blef detsamma
af Prest - Ståndet ogilladt. Ut Supra.
Utdrag af Vallöf. Borgare-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 15 Juni
1815.
S. D. öredrogs och bifölls Allmänna Besvärs-'
och Oeconomie . Utskottets under den. 26 Maj
aflåtna och sedan den 8 Juni på bordet hvilande
Betänkande, rörande Husbehofs-Brännvinsbränningen,
dock med den anmärkning, i anseende
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
till
-k
Den i 5 Junit
543
till ny redaction af det bibehållna stadgandet uti
Kongl. Kungörelsen den 9 October 1812, sou» i
2 1 morn. innehåller grunden för Brännvins,
bränningens begagnande, att ordalydelsen blifver
denna:/67- 80 mantalsskrifne personer, af man och
qvinkön sammanräknade, f ur begagnas en patina &C. Sc.
äfvensom 4 §. 3 mom. Uör, om tillämpning må
Jeunna äga rum, hafva det tillägg, att: I Städerna
bör alitsa, innan mantalsskrifningen inträffar,
brännvinsbränningen för följande äret vara reglerad.
Hvarjemte Borgare - Ståndet äfven förklarar sig
anse det vara betänkligt att förändra hvad Kongl.
Förordningen af den 24 Augusti 1813 stadgar
angående vittnens afhörande i de mål, hvarpå 7
morn. i Utskottets afgifna utlåtande har afseende;
och hvilket allt skulle de Bespectiva Med-Stånden
vördsamt och vänligen tillkännagifvas. Ut
Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
rrs
S. D. -L ill Särskildta Utskottets Memorial af d.
10 Juni, som den 12 blifvit på bordet lagdt, angående
aflöningen för Utskottets Cantzli, lemnade
Borgare - Ståndet nu, vid förnyad föredrag,
ning,'sitt bifall. Ut Supra.
Px Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
544'
Den 15 Juni.
S. D. iidter erhållen underrättelse från Högloft.
Riddderskapet och Adeln örn dess lemnade bifall
till Constitutions - Utskottets vid 1809 och 1810
årens Riksdag uti 2:ne särskildta Betärikanden afgifna
förslag till förändringar i Regeringsformens
37 §, företog Borgare - Ståndet dessa förslag nu
till afgörande och fann för godt att uti enahanda
beslut med Högloft. Ridderskapet och Adeln in:
stämma. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Föredrogos åter och biföllos Stats-Utskottets
d. 31 Maj afgifna och den 8 Juni på bordet
lagda Betänkanden angående:
1:0 Herr Landshöfdingen m. m. Focks motion
om Lön för år 1813-
2:0 Herr Öfversten G. A. Bergenstråles Memorial
om indragning af öfverflödiga Embeten
och Tjenster.
3:0 Stockholms Stads samt öfriga Städernes
Källare - friheter.
4:0 Motion om Krono - Utlagornas debitering
och qvittering efter markegångs-pris.
iD^n 15' Junti *545
5:0 Slotts - Byggnaderne på Kungsohr; oell
6:0 Motion om tillstånd till Krono - Utskyldernes
erläggande i spannmål. Ut Supra
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahml
Å
S. D. nyo fored ro gos Allmänna Besvärs- och
Oecönomie-Utskottets Betänkanden af den 6 Juni:
ito Angående Kongl. Majtts Kådiga Befallning
till Herrar Landshöfdingar, om märkliga
händelsers in berättande m. m., som den 8 Juni
lades på bordet; och
<2:0 Om inskränkning af Exclusiva Privile»
gier, som d 12 Juni lades på bordet,
Hvilka bifollos. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm
S. D. T anledning af anmärkningar vid Uag-Ut-’
skottets den 18 och 26 Maj afgifna, den 3 och
8 Juni på bordet lagda och nu åter föredragna
särskildta Memorial, rörande
1:0 Eörlags - Contracters intecknande;
arn Förmånsrätt för Förlagsgifvare; och
3:0
4'de -B» Jff.-o 6g; 70.
5 l6
Den i 5 Juni.
5:0 Lösen vid Lagfarter och stämningar m. m.
samt örn vadepermingar; blefvo de samma till
-Utskottet återremitterade. Ut Supra.
Es Protocollo
Carl Magn. Robsahm
S. D. -Åter - remitterades, i anledning af anmärkningar,
Banco - Utskottets deri 3 Juni på bordet
lagda Memorial af deri 27 Maj orri grunderna
för Banco - Lån pä Fastigheter. Ut Supra:
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S- D. -Lag - Utskottets följande, deri 12, 17, ao
och 27 Maj rneddelta samt den 3 och 8 Juuipa
bordet lagda Betänkanden, föredrogos å nyo och
biföllos:
i:o Om Rusthållares rätt till Lösen af en
utom börd såld andel uti Rustnings - Stommen;
2:0 Om Skrifters och Handlingars insändande
med posten till Domstolar och flera Embetsverk;
3:0
Om Fångars vård och underhåll i Stads-’
häkten;
4:0 Om tiden för Vade-Libellers ingifvande;
5:0
Dm 15 Jani 547
5:rt s niet rättighet för dem sorn följa Ha*
ladshotdingar på Ting, att der föra andras talan,
6:<t Otn Revisions - sökande;
7:0 Om prsescriptionstid för redovisning af
allmänna medel;
g;o Om skärpning 1 straffet för åverkan å
annani hägnad; och
gm O n Frälse - Rentas förklarande för lös
egendom* Ut Supra*
Ex Proföcollrt
Carl Magni Robsahm*
Utdrag af Hedervärda Bonde-St*ndeti
Protoccll, vid Urtima Riksdagen i
Stockholm i den 15 Juni 1815*
S. D. I anledning af f. d. Vice Talmannen Jon
Jonssons från Blekinge begäran, fann Hedervär»
da Bonde Ståndet för gödt återkalla dess till Allmänna
Besvärs- och Öeconomie-Utskottet den ii
sisth Maj rneddelte remiss å Jon Jonssons Me^
moria!, rörände BåtsrnänS-Rothållares i Blekinge
befrielse från Båtsmans-hället, mot erläggande af
Vacance-afgift nji m. och förklara, att Stats-Utskottet,
till hvilket berörde Memorial jemväl blifvit re«
mitteradt, ensamt deröfver afgifver utlåtande;
Hvart
548
Den 15 Juni.
Hvarom Vederbörande skulle underrättas. Ut
S. D. ± lil Höglofl. Stafs-Utskottet återförvistea
dess sedan sista Plenum på .Bordet hvilande utlåtande
af den 31 sistl. Maj, i anledning af Herr
[Lagmannen Grefve Gyllenborgs anförande om inqvartering
för tagande troppar m. m. Ut Supra.
tänkanden af den 31 Maj, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om tillökt Penningeanslag
för Lag-Comitén; och af den 9 Juni rörande
en Summa af 121,1 b 8 R:d 32 sk. 4 rst,
[Banco, som uti 1812 års Riks Stat blifvit afskrifven
på Riksgälds-Contoirets hos Statsverket agan-'
de fordran för meddelte förskott till 1810 års
Hamnstängnings-kostnader m. m.; hvilka Betänlcanden
sedan den i2:te dennes hvilat på bordet,
blefvo desamma af Bonde - Ståndet gillade. Ut
Supra.
Supra.
Ex ProfocoIIo
Oloj Werlin.
Ex Protocollo
Oluf Werlin.
d föredragning af Stats-Utskottets B?'
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D
Hen 15 Juni. '549
S. D. Upplä stes och gillades följande fran Högloft
Expeditions-Utskottet insända Förslag till
Biksens Ständers underdåniga skrifvelse till
Kongl. Majit;
1:0 Angående Fyrbåks Inrättande på Oa
Gottlands Östra kust.
3:0 Angående fördelningen af de Soldat»
Holarne beviljade vacancer.
3:0 Angående medel till befordrande af större
Sundhet i Städerna.
4:0 Angående Skjuts-penningar och Tractamente
för Ledamöter i Compromiss - Bätter uti
Bevillningsmål.
5:0 Angående afskaffande af den hittills nyttjade
Titulatur i allmänna skrifter och Handlingar,
C:o Om tillstånd för Norrvikens Fögderis
Invånare att aflemna deras Krono- och AfradsTionde
i Strömstad.
7:0 Angående försäljning af utmätt fast
gendom å Landet.
8:0 Angående lösen af Protocolls-TJtdrag vid
Härads-Bätterna.
g:o Angående kostnaden till lifgifvande af
Begister öfver Bihangen till 1810 och 18x2 arens
Urtima Biksdags Protocoll.
10:®
$5*
Den 15 Juni,
10:0 Angående ändringar i Författningarna
förande Hemmans-klyfning, och
li:o Angående betalning för den vissa Heffla
inan ålagda
Ex Protooollo
Olof Werlin.
S- D. /allmänna Besvärs- och Oeconomi? - TTt*
skottets den 6 i denna månad . fgiftta och stöan
dtn 13 på bordet hvilarule Betankanden:
1:0 Angående inskränkning af txclusiva
'privilegier.
2:0 I anledning af gjordt yrkande om tillåtelse
för allmogen i Skåne, att antingen leve*
rera den Stockholms Barnhus tillhöriga Tionde.
Spannmål uti närmaste JCrono-Magazitf, eller ock
ptt alltid få lösa den elter markegången, och
3:0 Angående rättigheten för Lumpsamlare
att ernkringresa i Ilandet, samt om Lumpors att"
pkaffartde för Pappers-Brukens behof;
Föredrogos och af Hedervärda Bonde-Stan"
tfet bifollos. Ut Supra.
Ex Protooollo
Olof Werlin.
S. XV
t Den 15 Juni.
5 51
5. D. IN är nu Sfer föredrogs Allmänna Besvärsoch
Oeconotnie-Utskoitets den 26 sist!. Maj afgifna
och den 8:de Juni hos Bonde-Ståndet upplästa
samt på bordet lagda Betänkande, rörande husbehofsbränningen
och dermed gemenskap ägande
omständigheter, inlernnades deremot åtskilliga AnmärkningsMetnorial,
hvilkas innehåll Ståndet
ansåg bora Hoglofl. Utskottet meddelas,' för att
derefter, enligt 56 §. i Regeringsformen, sitt Betänkande
ytterligare granska och jemka; hvarom
Vederbörande skulle behörigen underrättas. Ut
S. D. ppläsfes ett från I/ag-Ufskotfet ankommet
Protoeolls-Utdrag för den 27 sistlidne Maj,
innehållande att Utskottet ansett de af liera ledamöter
i Bonde-Ståndet den 27 nästlidne April
gjorda anmärkningar emot Utskottets den ni
samma månad afgifna betänkande öfver Riksdagsfullmägtigen
Nils Perssons från Christianstads
Län Memorial, rörande förhöjning i Nämndemäns
arfvode vid privata förrättningar, icke
kunna föranleda till ändring, hvarken i berörde
Betänkande eller uti det utlåtande som Utskottet
den 26 April meddelt öfver Lars Jacobssons från
Gottlands Södra Härad i lika ämne afgifna Memorial,
helst dessa Utlåtanden jemväl blifvit af de öf
-
Ex Protocollo
Olof Werlin,
riga
Den 15 Juni
liga Biles Stånden bifallna. Och fann Hedervärda
Bonde-Ståndet, uppå gjord framställning, för
godt att Bag Utskottets förenäinnda Betänkande
och utlåtande af den n och 26 April till alla
delar gilla och antaga. Ut Supra.
Juni afgifna och den 12 i sam ma månad på
Bordet lagda Betänkande, angående Stats Veikets
inkomster och deras beräkning, i Riks Staten för
nästkommande och påföljande år, intill nästa Riksdag,
fann Bonde-Ståndet för godt att vid hvad
samma Betänkande innehåller låta bero. Ut Supra.
Uppläst hos samtidiga Riks-Ständen den 15 Juni.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om afskaffande af den hittills nyttjade Titulatur i
Allmänna skrifter och Handlingar, till en icke
obetydlig lättnad för Embetsman och privata personer,
uti deras göromål, hvarigenom de bättre
kunde använda tiden på sjelfva saken; och få
Ex Protorollo
Olof Werlin.
nu föredrogs Stats - Utskottets den g
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Rik*
Den 12 Juni
553
Riksens Ständer, som ansett bruket af Titulatur
medföra biide besvär oell tidspillan, hos Eders
Kongl. Majit i underdånighet anmäla deras önskan,
att Eders Kongl. Majit i Nåder matte täckas
göra någon ändring uti det hittills brukliga
och ofta vidlyftiga skrilsättet i afseende på Titulaturen
hos de Kongl. Hof- Ratterna, Rikets
Collegier och öfriga Embetsverk.
Ri ksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlis
underdånigste och tropHgtigste
tjenare och undersåte
I*a Riderskapets och A- Rå Eresl-Ståndets
delns vagnar vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom.
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
Uppläst lios samteliga Riks-Stånden den 15 Juni.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
ör Eders Kongl. Majit få Riksens Ständer i underdånighet
anmäla Invånarnes uti Norrvikens
Rå Borgare-Ståndets
vägnar
IT. N. Schwan.
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vagnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Eög
-
554
Den 15 Juni.
Fögderi af Bohus Jhan anhållan, att efter den
nu vunna lyckliga föreningen mellan Sverige
och Norrige dem måtte tillåtas alt, till lättnad
vid forslandet af Krono- och Afradstionden, hvilken
nu af somliga Innevånare måste föras flera
mil, aflemna samma tionde i Strömstad vid dervarande
Krono - Magazin, hvarest aflevereringen
skulle kunna medföra nytta vid inträffande behof
af spannmåls lemnande till Eders Kongl. Majus
Norrska undersåren och då flera bevekande skäl
och omständigheter synas tala för denna -anhållan,
hvartill kommer det, lidande, som oskiljaktigt
från de orter, hvilka ligga på nära afstånd
från Krigs - Theatern, äfven vid sista Fälttag einot
Norrige drabbat en stor del af Bohus Läns
Invånare; så anse Riksens Ständer sig böra den
salunda gjorda anhållan med sitt förord till Eders
Kongl. Majlis Nådiga behjertande och bifall i
underdånighet hemställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit.
Storrnagtigste Allernådigste Konung !
Eders Kongl. Majus
underdånigste tropligtigste
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner.
h. t. Landtm.
På Borgare - Ståndets
vägnar
H. N. Schwan.
h. t. Talman.
tjenare och undcrsåter
På Prest-Siåndets
vägnar
J. A Lindblom.
n. v. Talman,
På BondeStåndets
vägnar
Lara Olsson.
n. v. Talman.
Upp
-
Den 15 Juni
-
555
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden ä. 15 Jani,
Stonnägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer liar fråga blifvit vackt om
betalning for den vissa hemman ålagda Krono15
ref bäri ng; och ehuru denna skyldighet icke är
på alla otter i Riket ansedd som något sådant
besvär, sp;n med Krono - skjuts-skyldigneten kan
jetnforps, utan tvärtom rneräbdels sorn en fördel;
så och då det kan Vara en möjlighet, att dea
Kronobref bortskaffande Allmogen i åtskilliga
Iiän derigenom iår vidkännas en större tunga
och olägenhet, än som svarar emot Kronoskjutsen,
i synnerhet i fredstider; hafva Riksens Ständer
funnit nödigt att hos Eders Kongl. Mnj:t i
underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Majit
täcktes anbefalla Dess Befallningshafvande att
hvar i sitt Kan, genom Kungörelse, lemna de
hemmansagare, hvilka med Krono-Brefbärtngeu
kunde vara missnöjde, öppet tillfälle att hos Eders
Kongl. Majus Befallningshafvande söka andi
ng, hvarjemte Riksens Ständer anse sådana åtgnider
böra af Eders Kongl. Majus Befallningsm
hafvande vidtagas, att de Kronobref förande Jordägare
ej niaga, 1 jemförelse med de Kronoskjutsskyldige,
öfver billigheten betungas, elier ock,
der sig gora later, så föranstalta, att Krortobrefforittgen
antingen varder emellan flera nästgränsande
hemman‘fördelad, eller ock af visse utsed„
de personer, emot arfvode, sorn af hemmanen i allmänhet
tiiiakjutes, besörjd, på sätt sorn i ni gra
af
556
Den i5 Juni.
af de Norra Länen är brukligt, hvarvid det dock
l)ör åligga hvar och en Krono - Betjent, som är
berättigad att i och för sin tjenst affärda skrifvelser
med Krono- brefbärare, att af en sådan
rättighet sig icke begagna vid andra tillfällen, än
då ärendets vigt och angelägenhet sådant oundgäng
ligen fordrar och tillfälle med ordinarie posten
icke gifves; till hvilken ända noggranna
förteckningar på brefvens antal och innehåll, samt
tiden, då de afgå, böra hållas af de personer,
hvilka begagna Krono - brelbäringén, hvarefter
dessa förteckningar böra vid hvarje års slut till
Eders Kongl. Majas Befallningshafvandes granskning
inlem nas; och lära, i Riksens Ständers tanke,
Eder Kongl. Majtts Befallningshafvande ej
underlåta att tillse, det allmänheten med onödig
tunga icke besväras, eller missbruk med Kronobrefbaringsräuigheien
föröfvas.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad trohet och nit,
Slormägtigste Allemddigste Konung!
Eders Kongl Maj:ts
underdånigste tropligtigste
tjenare och undcrsSter
På Ridderskapets och På PresX - Ståndets
Adelns vägnar vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom.
h. t. Landtm. n. v. Talman.
På Borgare - Ståndets På Bonde - Ståndets
vägnar vägnar
H. N. Schwahn, Lars Olsson.
h. t. Talman. n. v. Talman.
Upp
-
Den 15 Juni. $57
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den j5 Juni.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
J anledning af väckt motion, rörande sättet och
ordningen vid försäljningen af utmätt fast egendom
å Ilandet, hafva Riksens Ständer beslutit,
att hos Eders Kongl* Maj:t föreslå en sä beskaffad
författning, att enär genom Kongl. Förordningen
den 27 April 1810 det är gäldenär öppet
lernnadt, att då han och Borgenären icke kun-J
na om stället för aucticnens verkställande öfverenskomma,
vid utmätningsförrättningen eller saluvärderingen
bestämma, om sådant skall å Tingsstaden
eller Lands-Cantzliet ske, hvilket han likväl
bör vid detta tillfälle utmätnings- eller värderingsmännen
tillkännagifva; det matte åläggas
dem, som utmätningen eller värderingen förrätta,
att genast vid det den är slutad för Gäldenären
uppläsa nyssnämnde Förordning, jemte förklaringen
deröfver af den 27 Juni 1811, och om
hvad i omförmälte omständighet är stadgadt honom
underrätta, samt intygande, det sådant skett,
i Utmätnings- eller Värderings-Instrumentet införa.
Hvilket beslut Riksens Ständer härmed få
till Eders Kongl Maj:ts Nådiga pröfning och
stadfästelse i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit,
Stor
-
55»
Den 15 Junit
Stofmagtigstfi Allerriådlgsté Konung!
' Eders Kongl. Majtts
u nti ferd a n i gsfe t rc p 1 igtigste
tjenare och ijndersåtef
På Prest- Ståf]dets
vägnar
J» A. jLilidblom•
n. v. Talman*
På Bonde - Ståndet*
Vagnar.
Dars GlsSorit
n. v* Talman*
Uppläst hos samtidiga Riks-Stjnderl dra I5 Juni.
I anledning af hos Riksens Ständer gjord motion,
att enär tillåtelsen för Vissa Rotehållare,
att, emot en fastställd årlig afgift till Eders Kongl.
Maj:t och Kronan, på flera år vara frikallade
från att leg* Soldat och honom underhålla, jeriite
fl itt begagnande af Soldat - Torpet, tillskyndar
Rotehållare!! betydliga fördelar, sådan Vacance
måtte på det sätt regleras, att dermed ginge i
tour och ordning, antingen Compägni-eller Socknevis,
och att på samma Saft skulle förfaras med
de Rotar, som äro artslagne till löningshjelp åt
underofflceraie; hafva Riksens Ständer ansett, att
vid framdeles blifvande Vacancer, Eders Kongl,,
Majit lärer tackas ålägga Dess Befallningshafvande
och Regements Cheferna at vid utväljande af
de
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner.
hl t, landtm.
På Borgare - Ståndets
vägnar.
II. N. Schwan.
h. f* Talman*
Den 15 Juni.
559
de Hotar, som en sadan Vacance-fötmån ian tillkomma,
göra nöti i gt afseende så val å den rnöj.
ligaste jemna fördelningen deraf, som de locala
och andra omständigheter, hvilka göra, att Soldatens
underhåll är för somliga Hotar mera betungande
än för andra.
Riksens Stander framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl Majus
underdanigsce tröpligtigste
tjenare och undersåte*
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner.
h. t. Landtm.
På Borgare - Ståndets
vägnar
H. Schwan.
h. t. Talman*
På Prest - Ståndets
vägnar
J. A. Lindhlom.
n. v. Talman*
På Bonde - Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n, v. Tilman.
Uppläst hoä samteliga Riks-Stånden den l5 Juni.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
ILfter en hos Riksens Ständer vackt motion, rörande
medel att befordra en större sundhet i
Städerna, få Riksens Ständer, efter erhållen under
-
5Go
Den 15 Junti
derrättelse,' att sådane icke lära saknasj till igenfyllning
eller uppmuddring af de i Stockholm
befintliga stillastående vatten och träsk, hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om vidtagande
af sådana matt och steg, hvarigenom mer
uppmärksamhet, än hittills, skulle å detina angelägenhet
kunna fästas i Städerna i allmänhet.
X sammanhang härmed få Riksens Ständer
derjemte i underdånighet anhålla, att sådane anstalter
mätte i Nåder vidtagas, att så fort tid och
omständigheter medgifva, alla begrafningar i Kyrkor,
så väl i Städer, som på Landet, och på
Kyrkogårdar uti Sfäder och byar, måtte upphöra
och i det ställe Kyrkogårdar utom Städerna och
aflägse ifrån byar måtte varda anlagde.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konuns!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste tropligttgste
tjenare och undersåtei
På Ridd och Adeina På Prest - Ståndets
vä'gnar vägnar
Carl Mörner. J• A. Lindblom.
h. t. Landtm. n. v. Talman.
På Borgare - Ståndets På Bonde - Ståndets
vägnar vägnar
H. N. Schwan Lars Olsson.
h. t. Talman. n. v. Talman.
Upp-:
jDen i ; Juni.
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden cl. 15 Juni,
Slormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit Väckt, angående
flera ändringar i Författningarna rörande
hemmansklyfning. Riksens Ständer, sorn af
sjelfva de inkomna inom sig stridande förslag
nogsamt insett, att enahanda fölfattningar för alla
Landskap i Riket, i anseende till dess vidd och
särskildta locala omständigheter, hvaribland i synnerhet
Landskapens redan uppbrinna olika odling
hör sättas i betraktande, icke för alla orter kunna
vara tjenliga, få i anseende dertill hos Eders
Kongl. Majit härigenom anmäla deras underdåniga
önskan, det täcktes Eders Kongl. Majit i Kader
anbefalla Herrar Landshöfdingar, att sedan
de hvar i sitt Län hörr Domarena i orten samt
en eller tvänne Deputerade för hvar Socken, hvilka
af Larulshöfdingarne blifvit tillkallade, till Eders
Kongl. Majus Nådiga pröfning i underdånighet
föreslå sådana grunder till hernmansklyfningar,
till befordrande af ödemarkernas uppodling,
som kunna efter hvarje orts beskaffenhet
ocli öfriga locala omständigheter finnas vara af
noder»; vid hvilka tillfällen,, derest, under öfverläggningarna
emellan Landshöfdingen och Deputerade,
olika meningar skulle uppstå, Protocollet
deröfver till Eders Kongl, Majit borde medfölja.
^Beträffande åter den i sammanhang härmed
väckta frågan, om rättigheten att anlägga Torp å
4'-de B. N:o 71, 75. Hem
-
Ben 15 Juni.
Hemmanens utmärker, hafva Riksens Ständer ansett
det uti denna omständighet kunna oell böra
förblifva vid hvad Kongl. Förordningen den i§
Februari 1767, Skogs - Ordningen den 1 Aug.
1S05 och flere gällande författningar stadga; så
likväl, ati till förekommande af skattskyldig jords
förminskning och stam - hemmanens försvagande,
härvid alltid matte vid de tillfallen, då Torpen
upplåtas med full ägande eller besittningsrätt, iakttagns
hvad s 5 §• af Kongl. Förordningen om
enskifien af den q Februari 1807 stadgar och
förmår. Hvilket allt Riksens Ständer härmedelst
Eders Kongl. Majts Nådiga ompröfvande i underdånighet
få underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup un
dersätlig vördnad, trohet och nit
Sormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste tropligtigste
tjenare och undersäter
På Prest - Ståndet*
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman,
På Ronde - Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
På Ridd, och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h, t. Landtm.
På Borgare - Ståndets
vägnar
H. N. Schwan
h. t. 1 alnian.
Upp
-
Den 15 Juni.
Uppläst lios samtcliga Riks - Stånden den i5 Juni.
Stortnägtigste Allernådigste Konung!
Ii ios Riksens Ständer hafva Fulimägtige i Rikgf
gälds-Contoiret gjort en hernställau i afseende pl
ersätining af Skjuts och Tractamenter för Ledarriöfer
uti Compromiss-Rätter uti Bevillningsmål,
och i delta ämne anfört, huruledes Riksens Ständer
uti 8 Art. >j §. 9 morn. af i 8 lo års Bevill-'
nings-Förordning föreskrifva, att skjuts och tractamente
för Ledamöter i Bevillnings-CompromissHätter
skulle af Kronans medel bestås; men då
någon viss fond dertill icke blifvit anvisad, hafva
Fulimägtige, uppå vederhörandes gjorda förfrågan,
bifallit, att desse af Riksens Ständer beviljade
utgifter väl skulle af Riksgälds Contoireis
medel få förskjutas, men till framdeles ersättning
elier afskrifning uti Räkenskaperna balanceras;
i följd hvaraf några sådana poster likväl
till ett ganska ringa sammantaget belopp, uti Renteri-förslageu,
som till Riksgälds.Contoiret ingå,
förts under Balance; dessutom vöre att förmoda,
det utgifter af samma beskaffenhet uti andra Län
torde vara förskutne af Stats-Verkets eller andra
medel, och som dessa b*alancerade förskott' borde
ersättas, så hafva Fulimägtige hemställt, orri icke
denna ersättning lämpligast må tagas utaf Bevillningen,
i hvilket fall de af Riksgälds - Contoiret
förskutna medel komma att afskrifvas, och hvad
af andra Verks medel kunde vara anticiperadt,’
efter vederbörgndes derå meddelande uppgifter, af
Rilcsgälds-Contoiret återbetalas.
Betta
554
Den 15 Juni.
Delta aI!t hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit; och sorn, jemlikt Eevillnings-Eörordjiingen
den 28 April j 810,. de nu i frågavarande
utgifter skola heslås af Kronans eller allmänna
medel; så och enär desse kostnader tillkommit i
och för Bevillningen, hafva Riksens Ständer ansett
det också vara mest lämpligt, att desamma
utaf Eevillningen godtgöras; till följe hvaraf de
Summor, hvilka utaf Riksgälds-Contoirets medel
blifvit använda till skjuts och tractamente för
^Ledamöter i Bevillnings-Compromiss-Rättef, men
i Räkenskaperna till ersättning balancerade, må
afskrifvas, och hvad till sådana utgiftev utaf an1
dra medel tilläfventyrs kan vara anticiperadt, efter
vederbörandes derå meddelande uppgifter, af
Riksgälds-Contoiret återbetalas. Hvilket beslut,
enär dess verkställighet beror af sådana uppgifters
' infordrande, hvilka bestämma ersättningens
belopp, Riksens-Ständer härmedelst få för Eders
Kongl. Maj.t i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allefnådigste Konung i
Eders Kongl. Maj.-ts
underdåuigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest - Ståndets
vägnar
J. A Lindblom
n. v. Talman.
På Ronde.Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman,
På Ridderskapet och
Adelns vägnar
Carl Mörner
h. t. bandtm.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. N. Schwan.
h t. Talman.
Den 14 Juni. 565
Uppläst bos samfeliga Riks - StSnden cl. 15 Juni.
Stormägtigsie Allernådigste Konung!
Hrns Riksens Ständer liar förslag blifvit gjordt,
att Register öfver Bihangen til! 1810 och 1812
årens Urtima Riksdagats Protocoll måtte upprättas
och af trycket utgifvas, på lika sätt, sorn
är vidtaget till tryckningen af nu varande Riksdagshandlingar,
eller roed förskott af medel utaf
den till Riksdagskostnadeina anslagna summa.
Sedan Riksens Stander funnit, att Register
öfver Bihanget till denna Riksdags Protocoll
b«r författas och af trycket utgifvas, samt kostnaden
dertill förskottsvis bestridas af allmänna
mede', och det jemväl synes angeläget, att 1810
och 1812 årens Riksdagars Protocolls Bihang varda
registrerade, då de utgöra flera Band för
hvardera Riksdagen och innefatta, i blott chrortologisk
ordning, alla Riksdagsämnen, som förevarit,
och hvilka således, i saknad af Register,
icke utan svårighet kunna uppsökas; så hafva
Riksens Ständer funnit skäligt, alt dessa Register,
då sjelfva Bihangen på allmän bekostnad äro tryckta,
må med förskott af dylika medel, och genom
Stats-Utskottets försorg, upprättas, tryckas och utgifvas,
samt Exemplaren, likasom är beslutadt om
denna Riksdags handlingar, försäljas och betalningen
gå till ersättning af kostnaden.
Detta
Den 15 Juni.
Delta beslut få Riksens Ständer nu i underdånighet
hos Eders Kongl. Majrt anmäla, jemte
underdånig anhållan om Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning till Eders Kongl. Majlts och Rikets
Stats.Contoir, att, uppå Reqvisition af Stats'Utskottets
Ordförande, låta, utaf den till Riksdags-kostnadernes
bestridande anslagna Summa ,
förskjuta, hvad sorn tili ifrågavarande Registers
utgifvande må kunna åtgå utöfver de medel, som
genom prenumeration uch försäljning deraf kunna
inflyta.
Riksens Ständer framhärda med djup under»
6atlig vördnad, trohet ocji nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste tropligtigste
tjenare och undersåker
Pä Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtm.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. Å. Lindblom
n. v, Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
II. N. Schwan
h. t. Talman,
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
Upp
-
Den 15 Juni, 567
Uppläst hos samtelig! Riks - StSnclen cl. i5 Juni.
Stormägfigste Allernadigste Konung!
H os Eders Kongl. Maj:t hafva Riksens Ständer
vid 1812 års Riksdag i underdånighet framställt
nyttan och nödvändigheten af en Fybåks inrättande
pä Östergarnsholmen utanför Gottlands Ostra
Bedd, hvilken iläga Eders Kongl. Maj:t, sedan
ej mindre Landshöfdingen pä Gottland och Ofver-Directören
vid Lotsverket, än Förvaltningen
af Sjöärenderna blifvit hörde, ansett böra hvila,
intill dess den blifvande Lots-Styrelsen, till hvars
förändrade organisation ett förslag voie utarbetadt
och kornrne att Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
underställas, fått deröfver afgifva underdånigt
utlåtande; och som Cormnitterade till Lotsverkets
öfverseende och förbättrande redan ingifvit
till Eders Kongl. Maj:t deras underdåniga förslag
i detta ämne, samt Eders Kongl. Maja ansett
frågan om Fyrbåks-Inrättningen dermed äga gemenskap,
få Riksens Ständer härmed anmäla den
underdåniga önskan att Eders Kongl. Majit i Nåder
täcktes tili vidare verkställighet och fullbordan
låta befordra en inrättning, hvilken Eders
Kongl. Maj:!, till mensklighetens bästa, redan skänkt
en förberedande Nådig uppmärksamhet.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stor
-
Stormägtigste AHernåidgste Konung!
Eders Kongl. Maj.tt*
Pä Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtfn.
Vi Borgare-Siåndets
Yägnar
M- N. Schwan
Ii. t. Talman,
upderdSnigsre, tropligtigste
tjenars och undersåcer
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A, Lindblom
n. v. Talman.
•På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman,
Uppläst hos saniteliga Riks-Stånden den i5 Juni,
Vördsamt Memorial!
Riksdags-Eullmägtige från Skaraborgs Län Lar*
Carlsson och Anders Carlsson hafva, uti inlemnadt
Memorial lill Hedervärda Bonde- Ståndet, väckt
fråga derom, att Konungens Befallningshafvande
vidtaga den Författning i ämnen, som röra försummad
skjuts samt underläten förbättring af allmänna
Landsvägarna sommartiden, jemte deras
plog
-
Den i 5 Juni.
wing celi uppskottande vintertiden , att till
Lands-Cantzliet inkalla de Hemmans åboer i Länen,
söm för dylika försummelser af Krono-Betjsningen
tilltalas, hvarefter Konungens befallningshafvande
jemväl företaga dessa mål till
pröfning och deruti Utslag meddela; i anledning
hvaraf och då dessa åtgärder skola för Heramansåboerna
medföra betydlig kostnad af resor
och tidspillan, enär de oftast äro på längre afstånd
från Landshöfdinge-Residencet boende, ett sådant
»tadgände föreslås, genom hvilket förklaras att
mål af ornförmälte beskaffenhet endast vid Härads
Rätterna må göras auhängiga samt der skärskådas
och afdömas»
Lag Utskottet, som det, pä grund af erhållen
remiss, åligger att utlåtande öfver berörde
motion afgifva, bar icke funnit någon särskildt
Författning, som tillägger Konungens Befallningshafvande
Domsrätt i andra af ofvannämnda
mål, än de som angå försummad
håll- och reserve-skjuts, utan anser, att, i afseende
å de öfriga, Lagens Stadgande i i Cap 2
Utsöknings-Balken, det Konungens Befallningshafvande
ej må befatta sig med det som Dornare-Embetet
tillhörer, ännu är gällande. Enligt
«5 Capitlet Byggninga-Balken höra ock alla de
mål, som angå försummad väglagning, till Härads
Rätternes afgörande, och uti de sedermera
tid efter annan utkomna Författningar om allmänna
vägarnas underhållande, så väl Sommarconj
Vintertiden, har ingen Förändring uti detta
Rät
-
57o
Den i- 5 Juni.
Rättegångssätt blifvit gjord; äfvensom Tiig . Ordningen
deri 15 September 1791, som uti 11 Artikeln
stadgar ansvaret för den skjutsskyldige vid
försummelse, att till Kronoskjuts efter badning
inställa hästar, icke tillägger Konungens Befallningshafvande
rättighet att derom skeende åtal
upptaga och afgöra.
Enär nu det ©tvifvelaktigt skall för Iieramans-åhoer
lända till betydlig tunga, om, vid
hvarje tillfälle, då vederbörande Krono-Betjente
anse sig äga skäl att tilltala dem for underlåten
väglagning och försummad Kronoskjuts, de skulle
anses pligtige att, ofta på flera mils afstånd, till
Svaromål i berörde ämnen hos Konungens Befallningshafvande
i Länet sig inställa, samt härtill
kommer, att, om tvist angående verkligheten
af den angifna försummelsen uppstår, och
vitnen eller sådana Bevis, som vid Executiv prof.
ning icke kunna antagas, varda åberopade, Konungens
Befallningshafvande ändock måste förvisa
målet till Domstolens handläggning, finner
Utskottet sig äga fullkomlig anledning tillstyrka
ett sådant förordnande, hvarigenom stadgas, att
Konungens Befallningshafvande ej må sig befatta
med de mål, hvilka röra underlåten väglagning
eller försummad Kronoskjuts, såsom varande
af tvistig beskaffenhet, utan att åtal derå böra
i laga ordning vid Härads-Rätten anställas.
sorn det sedan åligger att detsamma pröfva och
Utslag deröfver meddela.
K.
Rik:
Den x 5 Juni.
571
Höglofliga Ständers granskning och
valder detta vördsamt understäldt.
den 25 Maj 18x5.
Riksens
©mpröfvande
Stockholm
På Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Ledamöters
vägnar
II. F. Strömfelt.
På Vällofliga BorgareStåndets
ledamöters
vannar
• v/
_E. G. Holm.
På Ilögvörd. PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Joli. Olof Wallin.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos samteliga Riks-StSuden den i5 Juni.
Vördsamt Memorial!
Uti ett till Hedervärda Bondeståndet ingifvet
Memorial, har Riksdags-.Fullmägtigen från Kronobergs
Län Jonas Henricsson yrkat, det genom
utfärdande Författning icke allenast måtte bestämmas,
att vid upprättande af Contraeter om Jord
och hemmans-bruk på längre eller kortare tid,
en föregående besigtning af jorden eller hemmanets
ägor och dervid skedt utrönande af den afkomst
deraf kan erhållas, må blifva grunden för den
af*
572
Den , i 5 Juni.
afgift i penningar, varor eller dagsverken,brukaren
bör för Jorden eller hemrmnanet årligen tugöra,
utan ock ägare af Frälseskatte Rentor förklaras
skyldige att antingen efter niätissnanna ordom
eller efter medium utaf de sist förflutna
tio årens rentor och deras beräkning till Capital,
för samma rentor af hemmansägaren taga lösen;
och är detta Memorial till Lag-Utskottets utlåtande
remitteradt.
Helgden af ägande rätten och det skydd den
bör af Lagstiftaren njuta synes icke kunna medgifva
hvarken en sådan inskränkning uti en jordeller
hemmansägares rättighet att obehindradt få,
vid det han upplåter sin jord eller hemman till
bruk och nyttjande af en annan, betinga sig den
årliga afgäld och inkomst deraf, sorn han sjelf åstundar,
det han för bestämmandet af densammas
belopp borde vara underkastad andras bepröfvande
eller godtycke, och ej eller att någon måkunnna
förpligta» att mot sin vilja afhända sig en egendom,
som genom lagligen befästad åtkomst är honom tillhörig.
På denna grund och då i motsatt förhållande
den som ämnar till bruk och nyttjande emottaga
annor mans jord eller hemman icke kan
tvingas att derföre gifva mera, än han sjelf finner
skäligt och anser sig kunna utgöra, samt behörigen
åtkomne Skattefrälse Rentor äro en laglig
possession uti innehafvarens hand, finner Urskottet
minsta skäl icke vara att tillstyrka ett så
beskaffadt Stadgande, som det Jonas Henricsson,
på sätt förrberördt är, sökt åstadkomma.
Till
Den i 5 Juni.
573
Till Riksens Högloft. Ständers pröfning varder
dock detta vördsamt öfverlexnnat. Stockholm
den 26 Maj 1815.
Pä Höglofl Ridderskapets Pä Högvördig Prestoch
Adelns Ledamöters
vägnar
H. F. Strömfelt.
Pä Vallöf!. BorgareStändets
Ledamöters
F. G. Holm.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jo/i. Olof Wallin.
Pä Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Petter Jernst 1 öm.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst lios samteliga Riks - Stånden den i5 Juni.
Vördsamt Memoriall
Tm Lag - Utskottet är från Vällofl. BorgareStåndet
rernitteradt det Memorial, hvilket Radmannen
Carl Sjöbohm dit ingifva, hvaruti icke
allenast, af den anledning, att nu gällande Sjölag
samt de flere sedermera utgångna författningar
angående Coopvaerdie - Sjöfarten skulle fordra
öfverseende oell förbättring, så att de till
närvarande tids förändrade omständigheter lilefvo
lämpade, hemställes, att den af Kongl. Majit ur,,
på Riksens Ständers underdåniga anhållan förordnade
-
574
Pen t 5 Juni.
nade Lag - Comitté måtte få sig uppdraget attj
om sådant ej redan skett, berörde granskning företaga
och att gifva project tiil de ändringar som
kunde anses nödige, utan ock föreslås, att då de
af berörde stadganden, som till förekommande af
Sjömäns rymning blifvit utfärdade, skulle kräfva
en skyndsammare sådan åtgärd, den måtte nu
vidtagas.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, hvad
beträffar den förra af berörde framställningar,
funnit, att som efter hvad Utskottet, enligt inhämtade
underrättelser, tror sig med säkerhet
känna, Kongl. Maj.t redan i Nåder vidtagit deri
Författning, att en särskildt Comité är till Sjölagens
och de dermed i förening stående tid efter
annan meddelte föreskrifters öfverseende, och
till uppgifvande af Förslag för deras förbättring,
förordnad, något annat för Utskottet i detta ämne
ej återstår att tillgöra, än att tillstyrka, det
Riksens Höglofl. Ständér ville hos Kongl. Maj:t
i underdånighet tillkännagifva deras önskan, att
Kongl Maja i Nåder täckes befordra, det omförmälte
arbete varder af ilöinnde Comité tned möjligaste
första fullbordadt.
Hvad åter angår den i sednare ämnet väck-’
ta motion, anser Utskottet, att då dels Reglementet
för Skeppare och Sjöfolk af den 30 Mars
1748, med de flera sedermera utkomna Författningar
i samma ämne, utstaka strängt ansvar för
Svenska Sjömän, sorn från Coopvaerdiefartyg afvika
-
pen i 5 Juni!
575
vika, elois dessa förordnanden äga så nära gemenskap
och förening med manga öfriga i Sjölagen
förekommande Stadganden, att de svårligen,
med bibehållande af behörig ordning och sammanhang
kunna särskildt tiil pröfning och öfvecseende
förekomma; Utskottet deraf äger tillbörlig
anledning att hänskjuta denna granskning till
förening med de öfriga Goopvaerdie - Sjöfarten
rörande föreskrifter.
Detta öfverlemnas dock vördsamt till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande. Stockholm d,.
t;6 Maj 1815-
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest
oeh
Adelns Uedamöters Ståndets .Ledamöters
vägnar vägnar
J-J- F. Strömfelt. Joli. Olof Wallin.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Eonde
Stånrfets
Ledamöters Ståndets Ledamöters"'
vägnar vägnar
E. G. Holm, Petter Jernström.
A. J. Wahlstjcrna.
Uppläst hos sainteliga Riks - Ständen den i5 Jim i.
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskoits
Betänkande, i anledning af väckt
fråga
576
J)en i 5 Juni.
fråga om af hjelpande af vissa kost*
noder för Rote- och Rusthållare.
"Uti delta ämne hafva följande Memorial
hlifvit till Utskottet remitterade nemligen;
i:o Af Högloft. Ridderskapet och Adeln,'
Herr Majoren Carl von Qvanten» Memorial, deruti,
bland annat, öfverklaga.», att Soldaten vid
indelta Regementerna, på åt; killiga ställen, skal!
äga så mycken joul, att hans åker och äng un»
derstundom uppgått emot Ldels hemman, hvar»
vid Roten mäste besörja plöjning, såning och
inbergning; och hvarigenom knektehållet klefve
alltför mycket betungande för jordbrukaren, samt
Soldaten,. genom sin sorglösa och beqvämliga lefnad,
lätjefull och ömtålig för de strapasser, som
åtfölja fältlefnaden; i anledning hvaraf det förslag
uppgifves, att Soldatens aflöning, så vidt sk®
kan, bör förändras från jordbruk till vissa fttnlior
spannmål in natura, samt soldaternes vilkor
någorlunda jemkas efter hvarje orts upprättade
Knekte - Contract, derigenom Herr Majoren förmodar,
att de hittills ej sällsynta stridigheterna
om ersättningar till Stam - Rotarna äfven skola
försvinna.
s>:o Ifrån Hedervärda Bonde - StaildeL Memorial
af Riksdags - full.mägtigen för I.junéts och
Herrestads Härader i Malmö Län, saint Ingelstads
och Jerrestads Härader i Christianstads Län,
Jöran Jörtsson,- uti hvilket Memorial, jemte öfver
-
Den i 5 Juni.
b 77
Verklagande af de Separations- och TToderhållskostnader
tinder sistförflutne falltåg, hvilka Eusthållarne
skola blifvit ålagde att ersätta, yrkas, att
lagligen måtte varda förklaradt och faststäldt,
det Krigs Cassan, och ej Rusthållarne, bör bestrida
dessa utgifter, och att de Rustande, sora
redan betalt sina Reparations - räkningar, må å
Renterierna återfå sina penningar, nell de sorn
ej betalt, icke vidare fordras; med hvilken anhållan
samtelige fullmägtige från Malmö och Christianstads
Län, äfvensom Riksdagsmannen Wessing
från Vestmanland, Fullmägtige för Orebro
jLäri och Anders Danielsson från Elfsborgs Rän
sig förenat, i afseende på de Uti dessa orter lorlagde
Regementen*
3:0 Memorial af Riksdags - Fullmägtigén Johan
Magnus Wessing från Westmanland, deruti
samtelige Fullmägtige från Skåne och Skaraborgs
Eän, Anders Sandsten från Jönköpings och Matts
Pehrsson fiån Stockholms Eän, samt Riksdagsmännen
för den del af Bohus Län, som utgör
Södra Batailloneil af Bohus Läns Regemente,
jemväl instämt, och i hvilket Memorial hetnställeg,
att 1 anseende till det lidande, som under
förflutna kriget skall öfvergått Rusthållarne vid
Grenadier - Corpsen i och för beklädnaden, äfvensom
den tunga, hvilken de i fredstider, genom
Munderingarnas täta förändringar, skola fä vidkännas,
bemälte Rusthållare måtte tillåtas att i
Stället för skyldigheten att bekläda manskapet,
årli
4;de
B. N:o 73, 74.
‘U '. ' ’•
578
Den 13' Juni.
årligen få erlägga ett visst qvantum spannmål,
hvilken antingen löstes efter Markegång, eller in
natura lemnades; hvarvid Riksdagsmannen Wessing
föreslär, att på det sätr borde förfaras , att
Kongl. Maj:t i Nåder tacktes ifrån vederbörande
Krigs - Departement eller ifrån Krigs - Collegium
infordra uppgift för hvilket qvantum spannmål
årligen hvarje särskildt Corps kunde beklädas,
och Rusthållarne sedan, hvar i sin hemort, höras,
huruvida de g ingo in på det gjorda anslaget.
4:0 Memorial af Riksdagsmannen Anders
Joachimsson från Oster - Göthland, innehållande
klagomål i allmänhet öfver de täta förändringar
af Beväring*- och Beklädnadspersedlar, hvarmed
de RusJningsskyldige skola blifvit betungade, samt
särskildt deröfver, att sedan Rusthållarne i Riksdagsmannens
hemort, till följe af utfärdad befallning,
slutligen hunnit få de efter ny modell
förfärdigade Munderingarna färdiga och approberade
af Kongl Majas Befallningshafvande i Dånet
och vederbörligt Regements - Ombud, samt
denna beklädnad sedermera blifvit afsänd till Norrige,
der manskapet då vistades, densamma derefter
skall blifvit casserad, med befallning att ätersändas
på de Rustandes bekostnad.
5:0 Memorial af Riksdags-Fullmägtige Pehr
Andersson och Pehr Olsson från Södermanland,
uti hvilket hemställes, att, enär Soldaterne vid
indelta Arméen ganska ofta äro, under arbets
corn.
Dm 15 Juni'.
579
commenderingar och vid andra tillfällen, pH
längre tid skil leie ifrån siria Boställen, hvarigenom
Soldate - Torpen skola raka i vanhäfd, den
förändring hädanefter matte tillåtas, att med bibehållande
af Knekte - Contracternes helgd och
Sohlaternes deri förvarade rättigheter, samt de.r
enskildte förbindelser icke ligga i vägen, i stal.'
let för åker och äng, hemkallet må in natura i
säd, hö och halm samt bete, jemte Knekte-Con-1
tracten, få prtesteras, så att Boten, emot utgöran.1
de deraf, befrias ifrån att, jemte åkerbruket, vid
Soldate - Torpen underhålla gärdesgårdar och åbyggnad,
äfvensom att rättigheter och skyldigheter
emellan Rotarne och Soldaterne måga blifva
så bestämde, att ingen ovisshet må kunna föranleda
till obehöriga pretentioner eller obehörig vägran.
Dessa nu uppräknade Memorial har TJtskottet
funnit stå uti ett nära sammanhang med hvarandra
och derföre, i likhet med de grunder, som
Utskottet redan förut i detta afseende stadgat för
sina åtgärder, ansett lämpligt att ett gemensamt
utlåtande deröfver afgifva.
Hvad således angar det uti tvanne särskildta
af ofvanstående Memorial upt»gifna förslag^
att Soldaterne vid indelta Regementerna må, i
stället för jord vid Soldate - Torpen, erhålla hemkall
in natura, så, vid betraktande af de tolagen-’
heter, hvilka, dels genom jordens vanhäfd, som
är en naturlig följd af Soldatens långvariga ute
-
58o
Den 15 Juni.
blifvande ifrån sitt hemvist, måste drabba jordbruket,
dels genom Rotehållarnes tillkomna skyl.
dighet att för Soldatens rakning sköta och vårda
Torpet under hans frånvaro, alltför mycket eika
lungan af Rotehållarens åligganden, och då
härtill kommer, att Soldaten, genom en bestämd
nch af årsväxten oberoende inkomst, skulle vinna
den dubbla förmenen, att ej vid inträffande
dålig äring lida brist och då ligga Roten till
last»'eller i motsatt fall, genom öfverflöd vänjas
vid lättja och de deraf uppkommande laster och
oseder, anser Utskottet sig äga full anledning
tillstyrka, alt på alla ställen, der ej några synnerligen
vigtiga omständigheter eller särskildta öfverenslcommélser
ligga i vägen, mä för Rntarne
vara tillåtet att, utom en Soldaten lemnad kåltäppa,
disponera öfver Soldat - Torpets öfriga jord,
emot erläggande in natura af ett visst qvantum
spannmål, hö, halm rn. m., i likhet med de grunder
Knekte - Contracterna i detta afseende utstaka;
och då de i sådant fal! upprättade Contracter
böra varå, så mycket som möjligt, öfverensstämmande
med' billighet och rättvisa, samt derjemte
uti i bestämda ordalag uppsatta, förmodar Utskottet,
att de stridigheter, som hittills ofta inträffat
emellan Rotehållarne och Soldater, skola härigenom
helt och hållet försvinna.
Hvad dernäst angår det gjorda yrkande, att
de Rustande måtte befrias ifrån ersättning af de
reparations - kostnader, som under kriget tillkommit,
så anser Utskottet sig så mycket mindre härtill
-
Di n i 5 Juni.
till kunna lemna sitt tillstyrkande, sorn "Rusthållaren
ovillkorligt åligger att, så val i fred som
krigstider, ej allenast anskaffa och underhålla de
i Contracterna utstakade Mu: deringspersedlar, ufan
äfven, i händelse de bortmistas eller förderfvas,
skaffa nya i deras ställe; och ehuru detta åliggande
onekligt under krigstider mäste vara betungande,
torde likväl en billig jemnhet för
dem beredas, genom den lättnad och de formfiner,
som Rusthållare under fredstider kunna tillkomma.
Vidkommande den framställda anhållan, att
Rusthållarne vid Kongl. Eif- Regementets Grenadier
- Corps måtte tillåtas att, i stället för skyldigheten
att bekläda manskapet, årligen erlägga
ett visst qvantum spannmål; ""samt de anförda
klagomålen öfver munderings - persedlarnes täta
förändringar, så tror Utskottet, hvad den förra
frågan beträffar, det icke vara sig til (ständigt att
häröfver afgifva något hufvudsakligt yttrande, enär
det ostridigt endast tillkommer Kongl. Mäjat att
efter Eget Nådigt välbehag häröfver forordna;
men hvad den sednare omständigheten angar, anser
Utskottet sig böra tillstyrka, att Riksens Högloft.
Ständer täcktes hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det sådana förändringar1, såsom
ganska mycket betungande för Rusthållarne, måtte
så sällan som möjligt påläggas, samt då endast
efter Kongl Majtts Eget Nådiga förordnande kunna
anbefallas.
Hvad
{;8s
Den 3 5 Juni.
Hvad slutligen ‘beträffar/ den Cassation af
förut approberade munderings - persedlar, sorn elter
persedlarnes öf versändande till Norrige skall
blifvit verkstäld; så anser Utskottet sig, emot 90
§. Begerings - Formen ej kunna häröfver i någon
pröfning ingå, utan äga klaganderne att sina
besvär å vederbörlig ort och ställe i sadant
afseende anmäla; hvilket allt, jemte en /Ledamots
särskildta mennig, dock till Riksens Höglofi.
Si änders egen pröfning vördsamt öfverlem-'
nas. Stockholm den 6 Juni 1815.
*
På Högloft. Bidd. och På Högvördiga Prestj\delns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
A: Lantingshausen. Carl Fr. Ortman.
På Vällofliga /Borgare- På Hedervärda Bonde*
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Utj} ~ag af Protocollet, hullet uti Riksens
Häglof. Ständers Allmänna Be
svärs- och Oeconomie - Utskotts Plenum,
den 13 Juni 1815•
S. H. Vu justering af Protocollet för den 6 uti
innevarande månad, begärde /Riksdagsmannen
Nils
Den 15 Juni. 533
Kils Mansson fran Malmöhus Fäng att hans, uti
fräsan om afhjelpande af vissa kostnader för Rote-
och Rusthållare, skriftligen författade och
till denna dags Protoeoll aflernnade särskildta mening
måtte fåi åtfölja Eetänkandet uti detta mål
till Riks - Stånden; hvilket bifölls, och var Riksdagsmannens
berörde mening så lydande:
Vördsamt Memorial!
Riksens Höglofh Ständers Allmänna Resvärs-
och Oeconomie - Utskott har i en fråga,
som rörer på det ömmaste hvarje Rust- och Rotehållares
rätt och egendom, nemligen den, om
det är en af Författningar deni lagligen ålagd
skyldighet, alt sträcka Rustningens underhållande
langve, än att vid början af ett krig aflemna den
i fullgodt stånd, yttrat sig pä ett sätt, sorn väl ej
kan bestridas, meri sorn icke heller är upplysande,
hvarföre vi ödmjukast anhålle om åter - remiss
häraf, för att få denna oss, som hemmavarande
medbroder, högst vigtiga fråga behörigen
utredd, och förmodligen då också närmare förd
åt hoppet om ett önskeligt slut.
Eetänkaridet öfver pligten att betala alla de
reparationer, som dels genom försummelser, dels
af andra orsaker, under ett Fälttåg uppkomma för
brister a munderings- och utrednings - persedlar,
lemnar blott den handledning: att sådant är dyrt
i krig, och kostar mindre i fred. Delta har man
af erfarenheten besannat, men detta var ej ämnet»
V
-
J)en i 5 Juni.
net, som till Utskottets pröfning hänsköts. Meningen
dermed var, att gora Utskottet uppmärksamt
på nödvändigheten att forska och att utreda, ntn
det är hillighetens fordring, Statens hästa och För.
fattning^trnes föreskrift, att under ett krig de Rustande
med reparations - kostnader å mundering
m. m. belastas till ett belopp, sorn öfverstiger
Rustningens vanliga underhall? alt undersöka, om.
ej förhållandet varit sådant under nästförflutna
Fälttåg och derföre barde afhjelpas? att till rättelse
för alla, och till lättnad för folket utleta och
uppgifva hvilka gällande lagar, som ålägga Rusthållare
att bestrida de gruflig» kostnader, som det
rnedförer att i krig betala brister, som ofta icke
kunna bestyrkas, och således någon gång skulle
.kunna utgöra en ef; er godty eko ålagd beskattning,
förkrossande mångens välfärd?
Uet är för dessa stora föremål och d e ämnen,
sam dermed äga gemenskap, sorn vi ödmjukast
yrke' på åter - remiss och bestämd föreskrift,
att häröfver vinna ett bestämdt yttrande
af Utskottet. Stockholm dea ra Juni 1815.
JV7/s Mänsson.
Ut Supra. Ex Protocollo
■ M. M. Rosbeck.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
utlåtande i anledning af Riksdags
-
Deri 15 Jm\i.
5*5
dagsmannen Sandstens Memorial rörande
Ädelforss Guldverk,
Under den 2g sistlidne Mars har Hedervärda
Bonde - Ståndet genom Protocolls - Utdrag till
Stats ■ Utskottet remitterat ett af Riksdagsmannen *
Anders Sandsten från Jonköpings Rän till Ståndet
ingifvet, sa lydande Sfemorial:
X anledning af vid i§oq ars Riksdag väckt
fråga, om icke med Kong,!. Maj:ts och Kronans
samt Rikets fördel vöre mera förenligt, att under
vissa bestämda arrendevilkor upplåta Adelforss
Guldverk med underlydande, -lägenheter, än
att pa sätt det emellan Kongl. Maj:t och Kronan
samt Bergmästaren Anton Swal) ingångna
Contract, hvilket nu mera är transporferadt och
innehafves af Ofver - Jägmästaren Kihlström,
innehåller, för berörde Bruks disposition och begagnande
bekomma ett visst antal Rqcater, slagne
efter derstädes befintlig Malm, har Kongl.
Maj:t härom anbefallt undersökning; men sorn
berörde undersökning, så vidt till min kunskap
kommit, ännu icke skett, och sålédes något med
ändamålet deraf enligt resultat ej vunnits, anser
jag mig, å hemmavarande Medbroders vagnar,
böra anhålla, icke allenast att någon åtgärd matte
1 berörde afseentle vidtagas, utan ock vid den
skeende undersökningen utrönas, huruvida QfverJägmästaren
Kihlström fullgjort de vilkor honom,
enligt
586
Den 15 Juni.
enligt Contractet med Kongl. Majit och Kronan,
å-legat.
Jag anhåller att detta Memorial måtte remitteras
till Höglofl. Stats - Utskottet, der jag, såsom
Ledamot, kan få tillfälle att förhållandet i detta
ämne närmare upplysa.
I anledning häraf får Stats-IJtskottet till upplysning
i detta ämne anföra följande:
Vid 1809 och 1810 årens Riksdag ingaf
till det Hedervärda Bonde - Ståndet Riksdagsmannen
Anders Sandsten, från Jönköpings Län ett
Memorial, deruti han föreslog, att Adélforss
Guldverk med 1809 års slut matte upphöra, samt
de underliggande hemman och Pauliströms JernBruk
på öppen Auction till den mestbjudande
hvar för 'sig blifva försålda.
Sedan dåvarande Stats - Utskott, efter inhemtade
underrättelser om beskaffenheten af denna Kronans
egendom, deröfver till Riksens Höglofl.
Ständer afgifvit dess Betänkande, anhöllo Iros
Kongl. Majit Riksens Höglofl. Ständer uti underdånig
skrifvelse af den 8 Mars 1810, det täcktes
Kongl. Majit i Nåder anbefalla Bergs - ColJegium,
att då Verket återgår till Kongl. Majit
och Kronans fria disposition, antingen medelst
Contractets upphörande, efter den utsatta arrendetidens
förlopp, eller, i händelse samma ConIract
skulle, enligt Advocat - Liscalens i Kammar
Coi
-
Den i 5 Juni.
587
Collegium derom gjorda Embets - påstående, bilf-,
va såsom förverkadt ansedt, till Kongl. Majit inkomma
med underdånigt Förslag, huruvida
det kunde vara nyttigt för Staten, att förenämnda
Verks drift än vidare fortfore, eller om det
anses böra nedläggas, i hvilket sednare fall de
derunder hörande lägenheter kunde på Auction
antingen försäljas, eller på arrende uplåtas, efter
hvad bäst och förmonligast finnas kunde.
Vid 1812 års Urtima Riksdag i Orebro anhöll
Riksdagsmannen Håkan Isacsson från Jonköpings
Län, alt Riksens Högloft- Ständer måtte
hos Kongl. Majit underdånigst anhålla, att en
noggrann allmän Besigtning å hela denna egendom
måtte anställas, och att, om dervid icke
skulle finnas, att hela egendomen, på grund af
Guldverkets odugliga skick, vore till Kongl.
Majit och Kronan förfallet, åtmindstone den redan
återvundne hälften måtte .genom offentlig
Auction styckevis försäljas.
I anledning af härå erhallen Remiss, yttrade
då varande Stats - Utskottet, uti Betänkande af
den 14 Juli 1812, att då Kongl. Majit säkerligen
Nådigt läre/ täckas vidtaga de anstalter, i
afseende på Ädelforss Guldverk, som med Riksens
Ständers ofvanberorde underdåniga anhållan
öfverensstämma; så ansåg Stats - Utskottet
något vidare härvid då icke vara att tillgöra.
Sedan Stats-Utskottet, genom Remiss, er*.'
hållit del af Riksdagsmannen Sandstens vid nu
varan»
588
Den 15 Juni.
varande Riksdag härutinnan ingifna ofvanberörde
Memorial; så har Stats - Utskottet hos Herr
Hof - Cantjaleren m. m. Friherre af Wetterstedt
hegart, att Kongl. Bergs - Co!legiurn matte undfå
Kongl. Maj-ts Nådiga Befallning att meddela Utskottet
upplysning, huruvida den undersökning,
angående Adel forss Guldverk, som Kongl Majit
uti Nådigt Bref af den 26 Mars 1810, i anledning
af Riksens Ständers underdåniga anhållan
anbefallt, ännu blifvit verkställd, samt att, i sådan
händelse, Stats - Utskottet måtte erhålla del
af samma undersökning, tillika med vederbörande
Collegiers och Embetsmäns utlåtande deröfver.
Efter härom erhållen Nådig Befallning, har
Kongl. Bergs-Collegium, uti Protocolls-Utdrag af
den 10 sisth April, meddelt följande upplysningar,
nemi,: Att, sedan uti Nådigt Bref af den 26
Mars 18 to, i anledning af Riksens Ständers underdåniga
anhållan, Kongl. Majit i Nåder anbefallt
Kongl. Bergs-Collegium att till Kongl. Majit
inkomma med underdånigt Förslag, huruvida det
kunde vara nyttigt för Staten, att Guld verkets
drift ijn vidare fortfor eller om det ansågs böra
' nedläggas, och de derunder lydande Lägenheter
på annat sätt för Kronans räkning disponeras;
så har, uppå Riksdags fullmagtiges af Bonde-Ståndet
från Jönköpings Län gjorda underdåniga anmälan
om den ringa fördel, som Staten ägde af
Guldverket att påräkna, samt deras tillika gjorda
anhållan om Verkets nedläggande och dess pri
vi.
■ ' -. '» . ' ■
Hen 15 Juni.
589
vilegiers upphörande, Kongl- Maj:t uti Nådigt
Bref den b Maj, samma år i8io, förklarat, att
intill dess del af Kongl. Maj:t på omförmälte
sätt anbef,alita Förslag , angående Guldverkets
framtida bestånd, blifvit i underdånighet afgifvet,
och derefter på annat sii 11 derom kunde varda
förordnadt, borde de för samma Verk förut gifne
föreskrifter tjena till efterrättelse.
Sedermera har Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref
till Kongl. Kammar- och Bergs - Collegierna af
den »9 Mars 1812 i Nåder behagat bifalla Kongl.
Kammar-Collegii särskildta tillstyrkande, att Ofver-Jägmästaren
Kihlström och Brukspatron Camitz,
såsom ej bevisligen vållande till den för år
1808 yppade och åtalte Arrende bristen, skulle
för sådan orsak varda vid deras ägande hälft i
Guldverks-Arrendet bibehållne; hvarefter Kongl.
Maj:t uti Nådigt Bref till Kongl. Kammar- och
Bergs Collegierna af den 10 December 3812,
uppå Kongl. Kamtnar-Collegii enskildta underdåniga
hemställan, samtyckt att Brukspatron Hedbergs
förverkade hälft uti Arrendet af oftanämrtda
Verk matte för den återstående arrendetiden jemväl
till Öfver Jägmästaren, nu mera Öfver-Directeuren
Kihlström upplåtas, emot de af honom c-rbudna
vilkor, i stod hvaraf bemälte Öfver Directeur,
sorn Camitz andel i arrendet sig sedermera
tilihandlat, för närvarande ensam såsom
Arrendator disponerar Guldverket med alla derunder
lydande Lägenheter.
Detta
590
Den 15 Juni!
Detta allt förmiiler Kongl. Bergs-Colleglitm
hafva varit orsaken, hvarföre det genom Kongl.
Brefvet den 26 Mars 1810 i vissa föreskrifna
fall, hvilka hittills icke inträffat, anbefalha underdåniga
förslaget angående Gnidverkets framtida
vidmagtliållande eller nedläggande, ännu
icke kunnat ifrån Kongl. Bergs-Coliegium afgifvas.
Sedan Stats-Utskottet ifrån Kongl. Bergscollegium
erhållit dessa upplysningar, har StatsUtskottet,
i anledning af de utaf ortens Riksdas-Fullmägtige
vid de sednaste Riksdagar förnyade
ansökningar, gjort sig underrättadt om
Contracts-vilkoren vid detta Arrende, samt huruvida
Arrende Surnman efter Contraclets lydelse
till Statsverket rigtigt ingått.
Enligt 3 Punkten uti det härom af Kongl.
Kammar- och Bergs-Oollegierne den 27 Mars 1801
utfärdade Arrende-Contract, skall arrendatorn un.
der de första lo åren af den på 3.0 år betingade
arrende tid erlägga till Kongl. Maj:t och Kronan
såsom Arrende summa oafkortadt hvarje år 150
Specie Ducater, på det sätt, att första årets arrende
borde aflemnas på Kongl. Myntet, för Kongl.
Rentekainmarens räkning, inom slutet af December
månad 1802, och dermed sedan år efter år
fortfaras ända till Arrendets upphörande, då sista
årets afgift skall vara erlagd inom den 1 October,
eller den dag, som Egendomarne af Arrendatorn
afträdas; men i den händelse Arrendatorn
skulle öfverskrida den till December månads
-
Den 15 Juni'.
59i
nads slut hvarje Sr utsatte tiel med Arrende-SunG
mans erläggande, skulle han derföre vara förfallen
till ett vite af 100 R:d Banco utöfver Arrende-Summan,
samt Kongl. Majit och Kronan äga
öppet, utan hinder af detta Contract, att då vidtaga
sådana utvägar, angående Egendomen, som
af Kongl. Maj:t kunna i Nåder pröfvas nödige;
och skulle Arredatorn vara pligtig att af Guldtillverkningen
vid Adelforss låta slå förenämnde
150 Ducater, och icke af andra dem uppköpa,
såsom den säkraste Controll, att han enligt ändamålet
af detta arrende, med ospard flit och.
omtanka samt nödig omkostnad fortsätter försöken
efter Guldmalm och dertill nyttjar de vid
Guldverket varande hemman oell lägenheter;
meri efter de förenämnda 10 årens förlopp, om
Stångjerns-tillverkningen vid Pauliström ej skulle
blifva större, än årligen tillåtne 50 Stij, skulle
Arrendatorn endast erlägga 100 Specie Ducater
om året, dock med förbindelse, att ej annorlunda,
än af Adelforss Guldverks tillverkning, dera
prasstera, och hvarom Bergmästaren i orten borde
sig noga underrätta, samt äfvenväl tillse, att
Bergsarbetet enligt Eörfattningarna varder anställdt
på rätt Bergsvis, och om sådant allt i de
årliga Embetsrelationerna till Kongl. Bergs-Collegiunf*
afgifva berättelse.
I anledning häraf, samt enär Öfver-Directeuren
Kihlström, vid det genom Kongl. Brefvet
af den 10 December 1812 på honom öfverlåtna
hela Arrendet af Adelforss Guldverk med
. till
-
59«
Den i $ Juni,
tillhörigheter, förbundit sig, att så val för alia
Inventarier, sorn den yppade arrende - bristen
m. m. ansvara, har Stats Utskottet utaf Kongl.
Bentekarnmarens -Räkenskaper gjort sig underrättadt,
huru Arrendet
1811, 1812, 7813 och 1814, och derutaf inhemtat,
att t8io ars arrende, som bordt vara levereradt
inom December månads slut samma år med
150 Ducater, ej blifvit erlagdt förrän den 16 Januari
1811 och det endast med 75 Ducater, att
1811 års Arrende väl blifvit levereradt den 23
December samma år, men ej med mera än 75
Ducater, att 1812 års arrende blifvit levereradt
den 31 December samma år, dock ej till högre
belopp än 50 Ducater, men för åren 1813 och
1814 har det inom behörig tid blifvit till fullt
belopp levereradt med 100 Ducater för hvardera
året, på sätt bilagan Litt. A utvisar.
Huruvida de levererade Dueaterne varit
af Adelforss tillverkning, har icke kunnat fulleligen
utredas, emedan det af Mynt-Inspectoren
häröfver meddelte och under Litt. B bilagde Betyg
innehåller, att de till Kongl. Myntet till förmyntning
inlemnade planserne ej genom något
marke elier Stämpel utvisat, att de blifvit vid
Adelforss tillverkade ellex producerade.
Då nu för åren 1810, 1811 och I8i2 icke
blifvit erlagdt mer än halfva arrendet, ehuru af
det vilkor, hvarpå Ofver-Directeuren Kihlström
sökt få hela arrendet på sig öfverlåtits vill synas
följa >
Den 15 Juni.
följa, som han borde ansvara för och erla'gg3 ali
arrendebrist; sä anser Stats-Utskoftet detta förtjena
en närmare undersökning, och i anseende hvartill
Stats-Utskottet hemställer, alt Riksens Höglofl.
Ständer mätte hos Kongl. Maja i underdånighet
anhålla, det Kammar-Eiscalen måtte varda anbefallt,
att efter inhämtad närmare upplysning så
val härom, som huruvida Ofver-Directeuren Kihlström
i öfrigt fullgjort de förbindelser, hvilka lian
vid Arrendets öfverlåtande på honom år 1812
sig åtagit, härvid fästa den Embets - åtgärd, sorn
Eag och målets beskaffenhet fordra.
I öfrigt och då vid flera Riksdagar klagan
blifvit förd öfver Guklverks-driftens förfall och
anhållan derjemte skett, att undersökning äfven
måtte anställas, till utrönande hurti med Egendomen
förfares; så hemställer till Riksens Höglofl.
Ständer Stats Utskottet vördsammeligen, att
Riksens Höglofl. Ständer måtte hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit i Nåder
täcktes låta anbefalla en laga och skyndesam
undersökning på stället, till utrönande huru Verket
drifves och med Egendomarna förfares samt
Arrendatorn uppfyllt de åtagna och i ArrendeContrattet
honom föreskrifna vilkor och förbindelser,
samt att den klagande Allmogen, i den
mon det kan röra dess rätt, måtte tillåtas att äfven
dervid få hafva dess Ombud närvarande.
Rik
-
4 de B.
N:o 75, 7 ö.
594
Den 15 Juni.
■ Riksens Hoglofl. Ständers eget ompröfvande
underställes detta vödsammeligen. Stockholm den
g Juni 1815.
På Höglofl. Ridd. oell
Adelns Jöedamöters
vägnar
Carl De Géer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar.
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray,
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar.
Jon Jonsson.
C. Tunelius»
Litt. A.
Af Arrendemedel för Ädelforss Guldverk
är till Kongl. Reute-Kamm aren
levereradt, sedan 1809 års slut,
enligt i afskrift bifogade duplettReversaler.
Banko-Atte- Quitencets
stens Datum. Datum.
i 811 Januari 16. Jan. 19 för ari 8 10. I)uc. 75.
Dec. 23. Dec. 31 för ari 811. d:o 75.
1S12
Den t 5 Juni.
595
1812 Dec. 31. Dec. 31 utan speci
fication
af äret d:o 5Of
18i5 Dec. 24. Dec. a7 för år 1813- d:o loo.
1814 Dec. C. Dec. 6 för år 1814. d:o 100.
Att Utom ofvanstående poster inga andra
Arrendemedel för Ädelforss Guldverk under ofvannämnde
tid blifvit till Kongl. Rentekamaren
levererade, intygas. Stockholm af Kongl. Rente*
kammaren den 29 April 1815*
A. D. Muller;
Litt. B. 597
Vet Guld af tillverkningen vid Ädelforss,
som genom Herr Öfver-Directeuren
Kihlström, blifvit till förmyntning
å Kongl. Myntet inlemnadt,
har för nedanskrifne
år utgjort följande
poster, nemi.:
Brutto
Halt
Netto ,,
D
Ar 180B
Januari d. 11
— 28
Ar 180g
Januari d. 9
Ar 1810
Dec. d. 27
År 1811
Dec. d. 17
År ia.13
Dec. d. 21
År 1814
Sept. d. 27
A-
lod
K.
gr-
A-
lod
jjrän |
a56
2
—
1
1
1
1
1
C. 9-  J 16
MiV
4tV
3 !
10 |
10/s
23
23
23
23
23
23
23
7
7
6
2
61
5
6
0
1
u
a
1
4
1
‘13
3
’ '
3
9
9
16 99
16 69
10 14
6 ,150
6 103
15 104
13 294
Genom Herr
Bergmästar.
Jacobsson.
.
År 1812
Dec. d. 19
S
13Å
i
23
1
4 i -  !
12
16 248
1
59 8
Deri 15 durch
En Netto eller fint Guld u(gcir 62 Du,
caler i7~?gsr peng. Årliga levereringen liar allt.
sä utgjort per medium nära loa Ducater. De
inlemnade Plantserne skola ej genom, något merlte
el. Stämpel utvisat, att de blifvit vid Ädel-.
forss tillverkade eller producerade, Stockholm d,
S 6 April 1815,
A. J. Grandinsson,
Assessor och Mynt-Inspector,'
