# ID: svediakorp-gov1768
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 22,654
# sentences: 618
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 2 g Maj.
59 1
garnes Presidium, hvilka Directioner, försedda
med Nådigst stadfästad Instrucrion, skulle äga att
besörja ej allenast byggande af tjenliga Lazarettet,
der sådana saknas, utan ock byggnadernas
vidmagthäiiande samt tillsyn öfver sjukvården
och allt, som dermed gemenskap äger, med ålagd
skyldighet, att på vissa fixerade tider till Kongl.
Seraphi mer. Gillet inlemna berättelse om förvalt,
ningen och förslag öfver de beviljade samt ge.
nom patriotiska tillskott ökade fondernas användande;
vidare, att Lazarettr.fonderna måtte blifva
alldeles skilde-från de medel, som äro anslagna
för Hospitalerna , oell detta antingen de
sistnämnde skulle qvarblifva under Kongl. Seraphimer
Gillets omedelbara styrelse, eller äfvenväl
ställas under Directionen inom orterna; och
att Lazaretts-Läkarnes ytterst otillräckliga löningsvilkor
okas, samt de, till uppmuntran vid deras
trägna och oangenäma tjenst befattningar, i likket
med fordna vederlikar, blifva Nådigst hugnade
med Kongl. Fullmagt och varda utnämnde enligt
Kongl. Sundhets-Gollegii förslag, åtföljdt af
Landshöfdingames underdåniga yttrande öfver
de sökande. Beträffande de veneriska Curhusen,
som vore af en brådskande nödvändighet, har
Herr Grefven och Landshöfdingen anfört, att
ehuru säkert det vöre, att den rnindst upplysta
folkclassen styrkes i bemödandet att undandraga
sig skötsel å Curhusen, om mindsta kostnad dermed
förknippades, kunde likväl, derest ett alltför
stort anslag skulle erfordras, för att helt och
hållet på Statens bekostnad underhålla de blifvande
Curhusen, ändamålet vinnas, om , utan bidrag
-
592
Dm -i 9 31 aj.
drag af Patienterna, anskaffades och underhölles
tjenlig byggnad med \nödiga inventarier och förnödenheter
af Medicamenter, Badanstalter, ved
och ljus m. m., skicklig Läkare samt behöflig»
sjukvakterska-, och intilldess inrättningen vunnit
mera styrka, blott sjukspisen betaltes af Patienterna
sjelfva, så vida tillgång hos dem funnes,
samt, i annat fall, af Socknarna der de äga deras
egentliga hemvist, heldst detta bidrag vore
ojemförligt mindre tryckande, än skyldigheten
att vårda och underhålla dessa uslingar, sedan
de hunnit blifva obotliga och lefva till styggelse
för sig sjelfva och till fasa och våda för alla,
som dem nalkas; hvarförutan Herr Grefven och
Landshöfdingen omfönnält de äVårigheter, som, i
det skick anstalterna nu äro, möta vid upptäckande
och hämmande af denna ödande smitta,
samt föreslagit de utväger, hvilka förmenas böra
vidtagas til! häfvande af den liknöjdhet och fördom
emot Medicinsk skötsel, som Allmogen visar,
och hvilken märkligen befästes genom ofull •
komligheten uti inrättningarne för de sjukas
hjelp; såsom ock yttrat, att dä största svårigheten
härvid skulle vara, att linna tjenliga byggnader
till Curhus, emedan husägare ej äro benägne
att dertill upplåta umbärliga rum, anskaffandet
af passande och för detta ändamål bestämda
byggnader, försedde med nödiga inventarier,
således vore den angelägnaste af alla åtgärder i
denna väg.
3:0 Har från Högvördiga Prest-Ståndet blifvit
remitteradt ett af Herr Prosten Wikblad dit
in.
Deri 29 Maj.
593
ingifvet Memorial, hvaruti likaledes, med fram-'
stallning af behofvet och angelägenheten af verksamma
och kraftiga åtgärder till den veneriska
smittans hämmande och möjeliga utrotande, Hr
Prosten hufvudsakligen yttrat den tanka: Att
så kallade ambulatoriska Curhus mätte inrättas i
synnerhet i de landsorter, der berörde sjukdom
visar sig allmännare, heldst erfarenheten styrkt,
att Länens Lazaretter och Curhus äro otillräekeliga,
äfvensom det vore omöjligt att på en och
samma gång få flera fran ett och samma hushåll
smittade personer intagne och att, utan denna
^anstalt, i tid utröna, om och hvilka, söm äro
af smittan angripne: att de personer, som, efter
undergången cur och besigtning, anses obotliga,
icke måtte få återvända inom kretsen af dems
familie eller Församlingarna, och der utbreda
smitta, utan allmänna inrättningar inom hvarje
llän göras, der desse obotlige för sin återstående
tid skulle vårdas och underhållas, samt de nuvarande
allmänna Curhusen dertill användas,
så snart de ambulatoriska komme i ordning , samt
att Läns-Lazaretterna såmedelst måtte blifva en
tillflykt blott för de uslingar, som af hvarjehanda
andra medfödda eller tillfälliga krämpor behöfva
skötsel, läkedom och bot, utan att utrym,
niet för dessa inskränkes genom de af venerisk
smitta behäftades intagande; i följd hvaraf Herr
Prosten slutligen hemställt, att det tillskott,
som Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, rättast och
endast torde böra användas till ambulatoriska
Curhus och till de af veneriska smittan obotliges
framtida underhäll.
3,-dje Del. Na 75, 7O. 4-0
*
*
594
Den 2 9 d.L'/.
4:0 Är jemväl från Högvördiga Prest-Stån*
det remittéradt, ett Memorial af Herr Prosten
M. Hasselrot, som med Prosten Wikblad förenat
sig deruti, att i stället för de veneriska
sjukas intagande å Lazaretterna och allmänna
Curhus, hvilket, oaktadt betydlig, kostnad för
Staten, aldrig skall svarat mot behofvet, ambulatoriska
curanstalter måtte, till smittans hämmande,
inrättas; hvaremot Herr Prosten Hasselrot
förklarat sig ogerna vilja, lika med Herr Prosten
Wikblad, antaga den hårda nödvändighet, att
några veneriska Patienter skulle, såsom obotliga
ansedde, af fara att. kringsprida smittan; nödsakas
för alltid stängas från samhället, utan tror
att, med användande af den utaf Chirurgie
Magistern Osbeck uppgifna och af dåvarande
Kongl. Collegium Medicum vitsordade curmeiod ,
borde den nödvändighet, att från Curhusen utskrifva
obotliga, icke mer inträffa; hvarförutan
Herr Prosten Hasselrot ansett det vara önskligt,
icke allenast om, till befordrande af en nödig
men nu till äfventyra saknad noga tillsyn och
controll öfver säkra Curinetoder och en noggrann
Läkarevård, någon af Kongl. Sundhets-Collegii
Herrar Ledamöter, eller någon annan i veneriska
sjukdomars behandling kunnig och erfaren man
finge det uppdrag, att genom årligen anställande
resor till Sjukhusen i Landsorterna, taga närmare
kännedom, huru Läkarevården vid hvarje
sjukhus liand hafves m. rn., utan ock att en närmare
tillsyn öfver dessa inrättningars ceconomiska
styrelse funnes, heldst det hittills åt Landsliöfdingarna
uppdragna inseende öfver densamma
icke
%
%
Den a 9 Maj.
595
icke kur-le anses för en tillräcklig controll, då
desse Embetsman af sä inånga andra -vigtig!
ärenden äro så upptagne, att de omöjligen skola
kunna sträcka en nästan dägeligen nödig tillsyn
till sjukhusen; samt att alltså en Comité kunde
få det uppdrag, att under Landshöfdingarnes
öfverinseende och ledning hafva en närmare
tillsyn öfver sjukhusinrättningarnes ceconomiska
styrelse; och
5:0 Ett från Högvordiga Prest-Ståndet réInitteradr
Memorial af Herr Prosten Doctor Fåhreus,
sotn likaledes, med andragande utaf behofvet
af förbättrade Läkareanstalter och anslag
af medel till Curhusinrättning, emedan Wisby
Hospitals privata fonder icke skola lemna tillgäng
dertill, tillika föreslagit, att en särskild
Läkare för Curhusvården måtte på Gottland stationeras
och på stat blifva lönad i anseende till
brist på Läkare derstädes.
Vid förehafvande af detta ärende har Utskottet,
i anledning af hvad Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition innehåller, samt de derjemte
remitterade särskildta anföranden upplysa, funnit
det vara af högsta angelägenhet, att Kongl.
Maj:ts Nådiga omsorg för den allmänna helsö,
vården, särdeles i anseende till den veneriska
smittan, understödjes med förökadt bidrag af
allmänna medel. Och till vinnande af upplysning
för en närmare beräkning af det anslag
som härtill erfordras, samt om de utvägar, som
till ändamålets ernående kunna vara lämpeligast,
har'
Dm a 9 Maj.
har Ilfskottet vidare inhämtat åtskilliga uppgifter
från Kongl. Sundhets.Collegium , hvilka än
ytterligare ådagalägga ämnets vigt och angela,
genhet.
Antalet utaf de för venerisk sjukdom på
.Lazaretterna och Curhusen skötta personer öfversteg
åren 1813 och 1814 till nära dubbelt
xlen numerair, som för andra sjukdomar blifvit
vårdad, och det förlidet år af nämnde smitta angripna
kända och antecknade antal i Riket utgjorde
mer an 3000 personer.
Att J.äns.X,azaretterna, i det skick de nu
äro, jemte de särskildta Curhus, som i några
orter finnas inrättade, icke äro till rackel i ga för
emottagande till värd och skötsel af alla dem,
som sådant behöfva, har, genom dessa uppgifter,
äfvensom utaf Herr General Directeuren Hagströmer,
blifvit upplyst; och då, på sätt Herr General
Directeuren vidare förmält, den veneriska
smittan icke skall kunna fullkomligt botas med
mindre Patienten inkommer ä Lazarett eller
Curhus, der han får njuta ständig tillsyn af
Läkaren och tjenlig skötsel, så blifver det efter
Utskottets tanka nödigt, icke allenast att nuvarande
Xazaretter i de folkrikare Länen tillökas
eller utvidgas , utan ock, att der veneriska smittan
är mera allmän, dessutom inrättas särskildta
Curhus, och att de Ijän, der ej någon af dessa
jniättningar finnes, varda dermed försedde.
De medel, sorn Kongl. Seraphimer.Ordens.
Gillet af dess fonder består till I;azarettsbyggna
der
-
Deri 29 Maj.
597
demas underhåll, svara] ej emot sådana kostnader;
och det på Stat nu uppförda anslag till
smittosamma sjukdomars botande af 8000 R:dr,
liar ej varit tillräckligt till utgifterna vid Wadstena
Curhusinrättning jemte fria Medicamenters,
betalning vid de öfriga nu varande Curhusen.
Vid detta förhållande och som, på sätt Kongl. Majus
Nådiga Proposition innehåller, samt i öfrigt blif.
vit anfördt, den underhållskostnad, hvilken åt»
följer de sjukas intagning å Lazarett eller Curhus,
förorsakar obenägenhet dertill och flera
svårigheter i afseende I de obemedlade, för
hvilka Församlingarne skola betala afgiften , så
anser Utskottet, det ändamålet fordrar medel,
till racki i rte både för omförmäldta tillökning i
Lazaretts- och Curhusanstalterna samt fritt under,
håll för dem, som ej förmå betala kostnaden
dertill vid berörde inrättningar.
Enligt hvad Kongl. Maj:t i dess Nådiga
Proposition tillkännagifva, hafva >0,541 R:dr
Banco endast vid Läns-Lazaretterna måst förskjutas
för de fattiga sjukas underhall år 1813,
men kostnaderna till utvidgade eller tillökta Lazarett
eller Curhus kan, såsom beroende a£ tillståndet
och behofvet i hvarje Län, icke med
någon visshet beräknas.
Utskottet har derföre trott, att det bidrag
af allmänna medell som. härtill måste göras,
lämpligast kan bestämmas och utgå inom hvarje
Län, på sätt som blifvit antaget och regleradt uti
Kronobergs Län, hvarest erfarenheten visat nyttan
-
508
Den 2 9 Maj.
ian och fördelen deraf, och hvarigenom, enligt
hvad Herr General-Directeuren Hagströmer och
Herr Landshöfdingen Grefve Liljencrantz föreslagit,
Lazaretts - och Curhusinrättningarne kunna
bäst organiseras och tillräcklig fond samlas,
pom kommer att tillhöra Länet och der förvaltas
af en särskild Direction.
Efter Utskottet meddelad tillförlitlig underrättelse,
hafva Kronobergs Läns Invånare, med
Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd sammankallade af
landshöfdingen, Öfverenskomma och beslutit,
att för hvarje Mantalsskrifven person erlägga en
årlig afgift af 3 sk\ Banco, sorn jemte Krono-Utskylderna
uppbäras , hvarmedelst erhållits en ti 1]-  gång hvilken, sammanlagd med de medel Kongl.
Seraphi uter-Q'rdens-Gi llet tillskjuter, varit till.
räcklig för iståndsättande af Lazarettet och anskaffande
af inventarier och andra förnödenheter
för 30 sjuksängar, hvarutaf 20 stycken kostnadsfritt
begagnas af med venerisk sjukdom bé.
häftade personer,
Denna Inrättning styres af en Direction,
bestående af Landshöfdingen och fyra Ledamö.
ter, som en gång i hvarje vecka" sammanträda
och af hvilka en hvarje dag besöker Lazarettet,
hvars betjening utgöres af en Läkare, som njuter-300
R:dr i Contant lön, 4 tunnor spannemål
jemte fria -rum och ved; en Lazaretts.Bokhållare
och en Waktmästare, hvardera med 66
R:dr 3 2 sk. lön. Till efterrättelse för Direq.
tionen och betjeningen samt de sjuka är ett
Reg
-
Den 29 Maj.
599
P.eglemente upprälfadt ; och uti Juni manad hvarje
år sammanträda en fullmägtig från hvarje Härad
i Länet, för att granska räkenskaperna oell
taga underrättelse om tillståndet vid Lazarettet:
varande till besparing af betjening och undvikande
af vidlyftiga räkenskaper, mathållningen
ställd på entreprenad, med skyldighet för éntrepreneuren,
att äfven besörja renhållning, städning
och tvätt samt sjukskötseln.
Vid' uträkning efter Ig 13 års personal af
der belopp, som med 3 sk. afgift för hvarje mantalsskrifven
person skulle insamlas uti hvarje
Län, uppkomma följande summor, nemi. för
Upsala Län
Stockholms dito
Södermanlands dito
Östergöthlands dito
Gottlands dito
Calmar dito
Blekinge dito
Jönköpings dito
Kronobergs dito
Christianstads dito
Malmöhus dito
Hallands dito
Götheborgs dito
Elfsborgs dito
Skaraborgs dito
Nerikes dito
Wermeland» dito
Westmanlands dito
3,066 :
3,S2g:
3,622 :
5,960:
1,195:
4,S39:
2,527:
4,192:
2.909:
4,377 :
5,541:
2,813:
4,398:
5,356:
4,991 :
3,500:
5,076:
3,145
6.
45.
33-
40.
6.
24.
6.
42.
33-
34-
24-
42.
27.
3-
St.
Coo
J5en 29 Maj.
St. Kopparbergs dito
Gefleborgs dito
Westernorrlands dito
Westerbottens dito
Jemtlands dito
Norrbottens dito
' 4>574: 9
• 3,233: 9
- 1,021 : 15
2,330: 2 r
953: 39
GI95: 21
Men då, uti en del Län, Lazaretts- eller
Curhusinrättningarne torde finnas i det skick,
att nybyggnad, större reparationer eller anskaffning
af inventarier icke genast tarfvas, eller ock
smittan ej är så allmänt spridd, lärer en mindre
afgift, än 3 sk. på personen, kunna inbringa
hvad som fordras utöfver de medel Kongl. Seraphimer
Ordens-Gillet af dess tillgångar består
och Medicinalfonden till fria Medicamenter kata
lemna.
1 anledning b lira F och då Utskottet gör sig
förvissadt, att Inbyggarne i hvarje Län, upplyt?
ste om angelägenheten af verksamma anstalter
till den veneriska smittans hämmande, samt
underrättade om den utväg, Riksens Ständer anse
tjenligast till medels ernående för detta behof,
villigt åtaga sig den ifrågavarande ringa
afgift härtill, hvarigenom Lazaretts- och Curhusinrättningarne
dessutom för den öfriga heksovården
kunna blifva mera svarande mot deras
ändamål ; får Utskottet föreslå och tillstyrka, att
Riksens Höglofl. Ständer, vid besvarandet af
Kongl. Majus Nådiga Proposition, i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t i Nåder täcktes
anbefalla Landshöfdingarna , att sammankalla Lä
-
nets
Den -2 g Maj.
601
nets Inyånare, för att öfverenskomma och bestamma,
såsom i Kronobergs Län skett, förhvar
je Mantalsskrifven person någon viss årlig afgift
, lämpad efter behofvet och den inom hvarje
Län erforderliga kostnaden, till Lazaretternas
utvidgande eller särskildta Curhusinrättningar,
så att alla med berörde smitta besvärade kunna
der intagas, skötas och underhållas, de medellösa
utan betalning, och hvilken afgift kunde,
jemte Kronoutskylderna, uppbäras ; samt att Kongl.
Maj:t jemväl täcktes förordna och med instru.
elion förse en Direction i hvarje Län, bestående
af Landshöfdingen, såsom Ordförande, med nödigt
antal Ledamöter, hvilken Direction, under
Kongl. Seraphimer-Ordens Gillets öfverstyrelse,
kornme att emottaga, förvalta och disponera ej
mindre de medel, som på nyssnämnde sätt sam.
inanskjutas, än ock alla andra tillgångar för Lazaretts-
eller Curhus.inrättningarnas underhåll,
samt i öfrigt gå i författning om allt hvad dertill
hörer. Emedlertid och som till de första
och nödvändigaste kostnaderna härvid , ej mindre
än till Curhusens vidmagthållande och nödiga
anstalter deremot, att, intilldess Lazaretterna
kunna sålunda blifva satte uti bättre skick,
den veneriska smittan ej må vidare spridas, det
nu synes vara oundvikligt, att på Stat något
ytterligare anslag göres; så tillstyrker Utskottet,
att det nuvarande af 8000 R:dr må med en li.
ka summa förhöjas; börandes denna tillökning
imellan Länen fördelas efter storlek och behof,
för att läggas till den fond, som i hvarje Län
sammanskjutes; men detta förökade anslag upp
hötrei
-
Den 49 Maj.
hörer vid nästa Riksdag, heldst, efter hvad Utskottet
hoppas, genom den nu föreslagna utväg,
Lazaretts- och Gurhus-inrättningarne skola komma
i den ordning, att samina tillökning vidare
må kunna umbäras.
Beträffande åter Herr Prosten Wikblads
förslag om ambulatoriska Curhus samt hvad Herr
Prosten Hasselrot, i anledning deraf, anmärkt
och tillagt, hvad Herr Prosten. Doctor Fåhreus
jemväl begärt och föreslagit; äfvensom de flera
reglementariska föreskrifter, sorn i detta ärende’
böra lemnäs och ej mindre Herr Landshöfdingen
Grefve Lilljencrantz, än Herr General Directeuren
Hagströmer i öfrigt omförmält, rörande
dels medlens förvaltning och användande ,
dels Läkarnes bättre aflöning, dels ock de ceconomiska
anstalterna samt lill de ,af venerisk
smitta angripna personers upptäckande och nödiga
försigtighetsmått emot sjukdomens vidare utbredande
m. m.; så aro dessa ämnen af den beskaffenhet,
att hvad härutinnan bör förordnas,
till stor del måste lämpas efter locala omstäridigheter,
samt egenteiigen ankommer på Kongl.
Maj-ts Nådiga åtgärd; hvarföre Utskottet hemställer,
att Höglofl. Riksens Ständer i underdånighet
till Kongl. Majit öfverlemna , att efter
det Landshöfdingarnes eller de tillförordnade
Lazarétts-Directionernas utlåtande och förslag i
dessa delar blifvit infordrade, samt Kongl. Sundhets-Collegium
hördt? härutinnan i Nåder förordna.
I
Den 2. g Maj.
I sammanhang med detta ämne får Utskottet
anmäla en dermed gemenskap ägande flaga
till Riksens Högloft. Ständers afgörande.
Uppå Direciionens för allmänna Fattigvården
i St ockholm begäran, har Öfver Ståthållaren,
En af Rikets Herrar m. m. Herr Grefve Mörner,
nti underdånig skrifvelse deri 25 nästlidne
Mars, anmält angelägenheten deraf, att för den
å Kungsholmen varande Curhus inrättning, hvarest
veneriska Patienter från Stockholms Stad
och Län ''emottaga® och skötas, måtte, i stället
för den dertill nu begagnande, Kronan tillhöriga,
så kallade Mazérska Egendomen, upplåtas en
Kongl. Majds och Kronans åbyggnad, äfven å
Kungsholmen belägen, som tillförene varit nyttjad
till Brännvinsbränneriverk, men nu icke skall
begagnas; i anledning hvaraf Kongl. Majrt, genom
Nådig Remiss till Utskottet af d 1 9 sistlidne
April, förklarat, det Kongl. Maj:t ansåge af
vigt, att ett allmänt Gur- och Sjukhus för
Stockholms Stad och Län måtte inrättas och tjenlig
local dertill'utses, samt derföre i Nåder ville
till Rikets Ständers Stats-Utskott öfverlemna handlingarna,
att utlåtande och förslag i ämnet till
Rikets Ständer afgifva.
Utaf dessa Handlingar har Utskottet inhämtat:
att ifrågavarande Curhus-inrättning först för
Stockholms Län ensamt blifvit anlagd uti den
till Sjukhus för Manskap af Arbetscommenderingar
och genomtågande Troupper inköpta Mazér:
ska Egendomen; hvarefter, i anseende dertill, att
tjen
-
604
Den 2 g Maj.
tjenligt utrymme till bibehållande af Curhuset
för Stockholms Stad vid Danviks Hospital saknäts,
och att den lika beskaffade inrättning, sam
funnits å Ladugårdslandet, jemväl upphört, Curhuset
å Kungsholmen blifvit upplåtet äfven för
Stadens sjuka. På sätt särskilte Comiterade anfört
och utredt, är sistnämnde Egendom, så i afseende
på localen, som byggnadens beskaffenhet,
för ändamålet otjenlig, samt förrberörde fordna
Brännerilägenhet den enda inom Stadens område,
der en för Hufvudstaden jemte Länet tillräcklig
Curhus inrättning skall kunna med bästa hushållning
och framgång tillvägabringas och framgent
fortsättas, men emot hvars upplåtelse till
bruk och nyttjande Kongl. Allmänna MagazinsDireclionen
hade uppgifvit det hinder, att densamma,
jemte öfriga allmänna Magazinsfonden
tillhöriga Byggnader och Bränneriverk vöre hypothicerad,
efter Riksens Ständers förordnande,
till Bankens säkerhet för Magazins-inrättningen
meddeldt förskott; hvarförutan handlingarne, i
afseende å behofvet af ifrågavarande Curhusanstalt,
upplysa: att å Kongl. Seraphimer-Gillets
Lazarett härstädes ej finnes utrymme för mer
än tio sängar åt veneriska sjuka af hvardera könet,
som skola vara högst otillräckeliga, heldst
blott från Staden, under loppet af icke fullt ett år,
fränd. I April 1814, å det gemensamma Curhuset
varit intagna 104, samt från Länet år 1813 icke
mindre än 237 personer; och hafva Comiterade för
Fattig- och sjukvården, under förmälan i öfrigt
af de flera fördelar, som den samfälta inrättningen
3kulle medföra i anseende till besparing i kost•
na
-
Den i 9 Muj.
raden vid läkarevård , skötsel och tillsyn, hemställt.
att i händelse denna Egendom icke kun.
<le blifva upplåten, till grundläggning för inrättningen
mätte ansläs en summa af 100,000 R-.dr,
hvilket Herr Öfver-Stäthållaren understödt med
underdånig hemställan, att Riksens Ständer mät*
te lemnäs kraftig anledning, att, med fästadt afseende
å sjukvårdens hufvudsakliga inflytande
på Rikets välstånd och det behof Stockholms
Stad och Län, framför andra orter, medelst en
större folkmängd och rörelse, med flera locala
omständigheter, äger af en allmän, ordentlig
och tillräcklig inrättning, der personer med veneriska
sjukdomar i högre grader kunna intagas
och fullkomligt botås, vidtaga de mått och steg
som erfordras, för att, med Kongl. Majus Nådiga
bifall, i detta välgörande ändamål öfverlåta
nyttjande rätten till oftanämnda Bränneriegendom,
med tillhörande åbyggnader och lägenheter,
eller ock att, på sätt Comiterade för Fattigvården
föreslagit och begärt, bevilja en bestämd
summa till grundläggning på annat ställe af samma
för Stockholms Stad och Län nödiga Sjukoch
Curhus anstalt.
Vid öfvervägande häraf -har Utskottet funnit,
att ehuru den ifrågavarande åbyggnaden
aller Bränneri egendomen på Kungsholmen, jemte
öfriga Magazinsfonden tillhörande Fastigheter
och Verk, likmätigt Riksens Ständers förordnan.
de vid i8<KJ och 1810 årens Riksdag, blifvit
pantförskrifven till Bankens säkerhet för dess
försträckning af 300,000 R;dr till Magazins-in
ratt
-
Deri a g Maj.
ränningen; sa synes likväl deraf icke något hirn
der mota för upplåtelse af Egendomen till ifrågavarande
behof, om Bankens panträttighet dervid
förbehålles, då dess säkerhet är likaväl bevarad
uti tomten och åbyggnaden. Och som
Utskottet för öfrigt, uppå ofvan anförda skäl,
nogsamt inser behofvet och nyttan för Stockholms
Stad och Län af ornförrrialte gemensam'-  ma Sjukhus inrättning; så tillstyrker Utskottet
Riksens Höglofl. Ständers bifall dertill, att denna
fordna Bränneri.egendom måtte, under förbehåll
af Bankens panträttighet deruti, upplåtas
till begagnande för den gemensamma Curhus inrättningen
för Stockholms Stad och Län; hvilket
allt dock vördsamt hemställes Riksens Höglofl.
Ständers närmare bepröfvande.
Stockholm den 26 Maj 1S15.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd.Prestoch
Adelns Ledarn,
vägnar
Carl de Géer
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledam.
vägnar
C. F. Landberg.
C. Tunelius.
Ståndets Ledam.
vägnar
Gust. Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledarn,
vägnar
Anders Sandstén.
Uppläst
De.n 29 Maj.
607
Uppläst hos samtliga Riks-Ständen d. 2g Maj,
Vördsamt Memorial.
Sedan Stats-Utskottet förehafr de ämnen och
framställningar uti Kongl. Majus Nådiga Propo.
sition af d. 16 sist!. Mars, om Statsverkets tillstånd
och behof, somröra Första, Andra, Sjette
och Åttonde Hufvudtitlarna i Riks-Staten;
så ehuru Statsregleringen härigenom blott i vissa
delar är beredd, har likväl Utskottet trott sig
böra, till tidens vinnande, insända dess betänkanden
öfver de 1 Nader askade tillökta anslag un*
der berörde it yra Hufvudtitlar, och hvilka iEe*
tänkanden alltså härjemte bifogas; hvarvid Utskottet
tillika får upplysa, att granskningen af
Statsverkets inkoilisttitlar val ännu icke hunnit
så vida fullbordas, att resultatet deraf sig visat;
men att Utskottet funnit sådan tillgång uppkom^
ina och blifva att påräkna genom besparingen å
Första Hufvudtiieln• af Högstsalig Hennes Majit
Enke Drottningens Hof-Stat^s summa, såsom ock
uppå Indragnings Staten, som svarar emot de genom
dessa Fetänkanden tillstyrkta nya utgifter
eller förhöjda anslag.
Hvad Tredje Hufvudtiieln angar, så beror
Utskottets utlåtande, i anledning äf hvad Kongl.
Majit i Nåder föreslagit, på for hand varande
reglering med beräkningen af Statens inkomster:
och innan denne hunnit slutas samt öfriga frågor,
som till Utskottets åtgärd äro remitterade och
angå
6o§
Den 3 g Maj.
?ngå tillökning i utgifterna, blifva afgjorda j
kan sålunda något generelt yttrande icke afgifvas.
Stockholm den 36 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledain. Ståndets Ledain,
vägnar
Carl de Géer.
På Vallöf]. BorgareStåndets
.Ledam.
vägnar
Carl .Fr, Limdberg.
vägnar
Gust. Murray.
På Hedérv. Bonde.
Ståndets Ledamvägnar
Jon
Jonsson.
C. Tunelius.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af Kong!.
Maj:ts Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, under
Riks Statens forsta Hufvudtitel.
Kongl. Majt liar i Nåder behagat, uti dess
till Rikets Ständers Stats Utskott aflåtna Nådiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof,
öfverlemna till dess åtgärd hvad Kongl. Majus
och Rikets Stats Contoir i dess underdåniga berättelse
andragit och hemställt, i afseende å den
nu tillgörande, Statsregleringen.
Va
-
Den a g Maj.
Under Riksstatens rista Hufvudtitel, innefattande
Kongl. Hof- och Slottsstaterna, förekommer
först den Pensionsstat, Kongl. Majit,
efter Hennes Majit Enke-Drottningen Sophia
Magdalenas den 21 Augusti 1813 tirnade död,
låtit för dess Hof- och Stallstat samt ^Betjening
reglera och hvarå upptages en summa af 17,875
Ridr 34 sk. 8 rist, som, med 336 JRidrs afdrag
för en sedermera afliden Pensionär skulle, från
denna Hufvudtitel öfverflyttas på allmänna Indragningsstaten,
hvarefter det öfriga af Högstsalig
Hennes Majits Hof-Statssumma komme att
indragas och för Statsverkets nu uppgifna behof
som tillgång påräknas.
Denna till Rikets Ständers Sanction jemväl
aflemnade Pensionsstat har Utskottet tagit under
öfvervägande och, vid tillämpning af de grunder,
Riksens Ständer uti underdånig skrifvelse
den rf) October 1810 bestämdt för löners och
Pensioners åtnjutande på ludragningsstaten, funnit
några jemnlcningar deruti böra föreslås, till
förmindskande af Pensionsbeloppen, jemte det åtski
1 lige nu mera aflidne Pensionärer komma att
från Staten uteslutas.
Då Riksens Ständer uti berörde underdåniga
skrifvelse förklarat det; vara ledande till en
vidlyftighet, som borde undvikas, samt en med
deras egenskap af endast lagstiftare icke förenlig
åtgärd att ingå i det ömtåliga och ytterst
grannlaga individuella bedömmandet vid tillämpningen
af deras härutinnan gifna föreskrifter, hvil3;dje
D l. N.0 77, 78- ka
Den 2 9 Maj.
ia dessutom i vissa fall medgifva undantagi oell
derföre ansett verkställigheten deraf tillhöra
Kongl. Maj:t; så har Utskottet, egenteligen för
att kunna beräkna och utreda den besparing å
Högstsalig Hennes Maj:ts Hofhållningssumma,
sorn till andra behofs fyllande må blifva öfrig,
författat det förslag till ändring och jemnkning
af den reglerade Pensionsstaten , hvilket härjemte
öfverlerrrnas, med hemställan ? att Riksens Höga
lofl. Ständer i underdånighet anmäla ärendet hos
Kongl. Majit till den åtgärd. som instämmer
med deras ofvanåberopade, af Kongl. Majit i
Nåder gillade beslut af den 16 October 1810.
Berörde förslag utmärker hvad Utskottet,
utaf den uppförda Pensionssumman 17,875 Ridr
34 sk. 8 rist, ansett komma att upptagas på Indragningsstat,
nemi. 13,866 Ridr 30 sk.; och
får Utskottet derjemte upplysa grunderna till
de föreslagna afdrag.
Enligt 2idra punkten i Riksens Ständers
skrifvelse, hvarutaf en afskrift bifogas, må endast
den under tjenstgöringen uppburna lön åtnjutas
såsom Pension, men icke andra derunder
innehafda förmoner af kostpenningar, utfodring,
ved, hushyra m. m. dylikt, utan bör allt
sådant ovilkorligen indragas och upphöra. 1 följd
häraf har Utskottet, sorn inhämtat till förlitel ig
upplysning om de lönevilkor, Högstsalig Hennes
Majit Enke Drottningens ifrågavarande Hofoch
Stallstat samt Betjening innehaft, afdragit
den ersättning för förmonér af ornförmälte art,
som ,
Oben é 9 Maj.
6 t £
göril , i (ten fegierade Ståten, under Pensionsbeloppen,
blifvit utöfver hvad den innehafde löften
Utgjort, upptagen för följande, nemligen t
ÖfVerste-Marskalken, En af Pikets Herrar
in. m. Herr Grefve Wachtmeister.
Öfver Hof-Mästarirtnan ErU Grefvinnan De
la Gardie, född Rålamb.
Kammarfröken Gyllenborg.
Hof Eröknarna Ehrenbill , Vört Stockenström
beti Ehrengranat ; samt
Kammar-ErUarnä Ljung) Raftnos och Ternholm.
Likaledes och Sorti i;ä pufttken af Riksens -  Ständers skrifvelse innehåller: att den som för
innehafvände Embete eller Tjenst njuter ordinarie
eller extra lön på hvad Stat som heldst,
Hofstaten allena Undahtagen , derjemte icke må
åtnjuta Pension eller å allmänna Indragnings.
staten uppföras Under någon titel, men att, om
hvad han å sistnämnde Stat njuter), skulle öfverstiga
dess innehafvände lön, hart böt å den
Samina få Uppbära öfverskottet; så och emédäri
Andre Cabinetts-Secreteraren Hochschild på Ordinarie
Stat njuter lön , som öfverstiger den
honom tillagda Pensions Öfver - Hoi - Predikanten
Doctor Lilljenwalldh likaledes har an*
dra och större lönförmonert än denna Pension i
IJeutenanferne Oxenstjerna och Silfversvan jemväl
äga särskilta andra löner, den förre Vid
Kon
-
Den 2 9 Maj.
Konungens andra Gardés-Regemente och ders
sednare vid Södermanlands Kobgl. Regemente,
äfvensom Hof-Kamreraren ven Seltzen på ordinarie
Stat njuter lön, hvilken så väl som Oxenstjernas
och Silfversvans likväl icke uppgår fullt
till Pensionsbeloppen; ty har på dessa grunder
Utskottet för dem dels icke upptagit någon Pension,
dels uppfört skillnaden eller hvad Pensionen
öfverstiger ordinarie lönen, hvarförutan
Hof-Predikanterne Sebell och Hagberg, hvilka
bägge den I Maj detta år tilltfädt Pastorat, blifvit
upptagne till Pension endast för de fyra
första månaderna af året eller en 3:djtdel af
livarderas Pensionsbelopp.
Ofverstinnan Ehrengranath, som af Hennes
Maj:t Enke-Drottningens liandcassa varit pensionerad
med 400 R:dr, men förut på Indragningsstaten
åtnjuter 333 R:dr 16 sk. Pension såsom
f. d. Hofmästarinna hos f. d. Konung Gustaf
Adolph i dess ungdom, är, i förmågo af ofvananförda
a:dra punkt, uppförd, att undfå endast
skillnaden 66 R:dr 32 sk., som å ett ställe med
den förra Pensionen bör upptagas.
Härvid får dock Utskottet , enligt hvad
Riksens Ständers oftanämnde skrifvelse vid slu.
tet af usta och 2=dra punkterna innehåller, upplysa,
att om någon med innehafvande ordinarie
lön, som å Indragningsstat njuter pension, eller
någon, sorn å nämnde Stat är uppförd på iner
än ett ställe, vare sig till Pension, Arfvode,
Gratification ellgr Tractamente, skulle kunna
^ fö
-
Den 29 Maj.
förete bevekande skäl af torftighet, krigsförtjen.
ster eller förluster, eller ock härvid förekommer,
att de, i anseende till erhållna blessurer eller
andra Konung och Fosterland gjorda synnerliga
tjenster, blifvit med Pensioner hugnade; så an.
kommev på Kongl. Maj:t i Nader, att, när underdånig
ansökning derom göres, pröfva, huruvida
i förra fallet Pensionen, och i det sednare,
Arfvodet, Pensionen eller 'Gratificationen , till
hela beloppet eller någon del utöfver den ena
Pensionen ina bibehållas.
Såsom nu mera aflidne, komma vid öfver,
förandet af Pensionerna å Indragningsstaten att
uteslutas, Fröken A. M. Seinknecht, äldste Karn.
martjenaren Koman, Hoflaquejen Svahn, L/ifförridaren
Ehrenvall samt Kusken Hallgren.
I öfrigt har Utskottet inhämtat, huruledes
en del af Betjeningen blifvit till mindre Pensioner
än deras löner utgjort, uppförd, på den
vid regleringen häraf antagna grund, att denna
Betjening ansetts böra i mån af längre eller kortare
tjenstetid få åtnjuta större eller mindre del af
lönen såsom Pension; och hvilken princip Utskottet
funnit både billig och lämplig i afseende
på personer, hvilka, då de lemnade denna be.
fattning, agde att antaga annan tjenst eller utväg
till sin försörjning, och sålunda icke kunde behöfva
falla Statsverket helt och hållet till last.
I följd af hvad sålunda förekommit, får
Utskottet sluteligen tillstyrka, att den projectera
de
-
Den 2 g Maj,
de Rerisionsstatens belopp, 13,866 R;dr 30 sk.,
må ifrån forsta Hufvudtiteln öfverföras på In,
dragningsstaten samt återstoden, 52,800 R:dr 2 sk,
Utaf Högstsalig Hennes Maj:t Enke. D: ottningens
Hofstatssutnma, stor 66,666 R:dr 32 sk., såsom
qck de dessutom, för 30a famnar ved 3 7 R:dr
samt 150 läster kol a 5 R;dr , på stat bestådde
3850 R:dr, eller tillsammans 55,650 R:dr 3 sk.,
äfven utgå från nämnde Hufyudtitel, för att
till behofven under andra titlar upptagas och
användas såsom framdeles komrner att föreslås,
Vidare har Utskottet förehaft hvad Kongl,
Stats-Contoiret i dess berättelse hemställt, angå»
ende Arrendets erläggande för de hädanefter
led'iga blifvande Kungsängar, soro till utfodringen
vid Kongl. Hofstallet äco anslagne, samt
inhämtat, huruledes uti 13 §. af Riksdagsbeslutet
den 2 Maj i8iq stadgades, att de så kallade
Hofstallängar , hvilka varit anslagna till uffo--  dringen vid Kongl. Hofstallet, men då blefva
i hfåder öfverleranade till Riksens Ständers disposition
, skulle thädanefter genom öppen Auction
upplåtas på jo års tid till dem som erbjuda
det högsta Uti lispund hö, hvaruppå Arrendet
skulle ställas, med skyldighet för Arrendato.-*
rerna, att sjelfve, utan biträde vid inhergningen,
af de dagsverken , hvilka då varande innehafvare
begagnade, till Kronan erlägga betalning för
höet efter Länets årliga Markegångspris; och då
ali höleverering till Hofstallet ifrån Kungsängar-,
11a genom denna anstalt komme att upphöra,
borde af Kammar Collegium å Entreprenad Am
elion
Den 29 Maj.
615
ction det ärliga behofvet och tills vidare fyllna.
den deri upphandlas och Entrepreneuren upp.
bära den betingade betalningen från Stats.Contoiret,
dit Arrendemedlen för samtéliga .Kungs,
ängarna ingå.
I följd af detta beslut blef ock år 1 811 på
Auction upphandladt det qvantum hö, som till
fyllnad i utfodringen vid Hofstallet erfordrades,
i stället för de , efter vid i§io års Riksdag
fastställda grunder, bortarrenderade Upsala'
och Djurstaholms Hofstallänga!; men då upphandlingspriset
vida öfversteg Statsanslaget och
Uänens Markegångspris, och således medförde
en tillökad och opåräknad utgift för Statsverket,
hvilken till Statsverkets förlust an vidare skulle
komma att okas, i den mån de efter hand lediga
blifvande Kungsängar efter enahanda grunder
kommo att utarrenderas ; så ansågo Riksens Ständer
vid 1812 års Urtima Riksdag, enligt 8 §.
uti Riksdagsbeslutet af den 18 Augusti samma
år, nödigt att, till förekommande häraf, stadga,
i afseende å de Kungsängars Arrenden, hvilka
år 1816 lupo till ända, att vid samma Arrendens
förnyande uti Arrende Contracterna måtte
iakttagas, att de till dessa ängars bergning anslagna
dagsverken komma att försvinna, men
att likväl föfbehålles, det åtmindstone lika qvantitet
hö , som förr varit utsatt, in natura aflemnas,
så vida sådant • kan vinnas. Men skulle
ingen Arrendator uti dessa tilkor vilja ingå, så
ansågo Riksens Ständer , att le nu gällande Contracter
kunde prolongeras på ett år, intill des*
Rik.
616
Dm 29 Maj.
Riksens Ständer vid denar 1817 infallande Lag.
tima Riksdag hunno att deröfver ytterligare
besluta.
jDå nu Stats-Contoiret, i anseende till den
mellankomna Urtima Riksdagen, framställt detta
ämne uti dess till Kongl. Maj:t afgifna, och af
Kongl. Maj:f, jemte dess Nådiga Proposition,
till Stats Utskottet öfverlemnade underdåniga berättelse.
och Kongl. Maj:t jemväl önskat , att
Riksens Ständer åt denna Stats-Contoirets framställning
måtte låna den uppmärksamhet, som
billigheten oteh fördelarne af verkställandet synas
den förskaffa; så lära Riksens Ööglofl. Ständer
nu böra uti frågan afgifva deras yttrande och
beslut.
Som erfarenheten visat, att det vid 1809
och igro årens Riksdag fastställdta sätt till Arrendets
erläggande för de utarrenderade Kungsängar,
nemligen: att Arrendehöet skulle få lösas
med penningar efter Länets Markegångspris,
ech att motsvarande qvantum för Hofstallets behof
deremot på Entreprenad-Auction upphandlas,
medfört för Statsverket en icke obetydelig förlust
och utöfver Stat tillökad utgift; så är Ut.’
skottet af den tanken, att icke allenast de Kungs.'
ängar, hvilkas Arrenden med nästa år löpa till
ända, ulan ock alla derefter lediga blifvande
Kungsängar, böra efter de vid 1809 och 1810
årens Riksdag fastställda grunder utarrenderas,
dock så, att Arrendet, som bär ställas uti lisp.
hö, icke får nied penningar lösas, utan bör af
Ar
-
Den 2 9 Maj.
Arrendatorerna in Natura levereras till Kongl.
Hofstallet i Stockholm. Utskottet Förmodar,
att ehuru de dagsverken, som af nu varande Ar.
rende innehafvare begagnas, till biträde vid in.
bergrtingen, komma vid de nya Arrenden att
indragas, bör dock Arrende-inkomsten i det när.
mäste blifva lika med hvad den hittills utgjort,
enär dessa ängar, antingen fördelade i vissa
lotter af 6, 8 a io tunneland hvardera, eller
ock ostyckade, hvilketdera son* för Kronan finnes
förmonligast, blifva pä 30 ars tid ä öppen
Auction till den högstbjudande upplåtne;, men
äfven i den händelse, att de nya Arrenden skulle
till höqvantiteten nägot understiga de gamla,
så äger Statsverket en tillgång till ersättning för
det bristande uti de indragna Kronodagsverken,
•om derefter komma att ingå till Stats-Cassan
och betalas med penningar efter Länets Markegångspris.
I sammanhang härmed har Utskottet, i följd
af Kongl, Maj.-ts Nådiga Proposition, till åtgärd
upptagit Kongl. Stais Contoirets underdåniga anmälan
om de olägenheter, som mott vid den
af Kongl. Stats-Contoiret under de sednaste 3tne
åren ombesörjda emottagning och hittransport af
det Kronans behållna Rentehö och halm , sorn
från Södermanlands och Westmanlands Län bör
ingå till fyllnad i utfodringen vid Kongl. Maj:ts
Hofstall och af Rentegifvarne levereras, i Södermanlands
Län till Gorsingeholms och Angsholmens
Hofstallängs Hölador, samt i Westmanland
vid Kongsöhr, och emottages af Kronofeetjeningea.
Af
618
Den s g Maj.
Af hvad Kongl. Stats Contoiret härom andraga
inhämtas, att, utom den brist, sorn upp»
pommer under höets liggning l ladorna och spillningen
vid in- och utlossningen å fartygen vid
hittransporten, har erfarenheten visat, att äfven
ändra förluster tillkomma, om ej den yttersta vaksamhet,
sa vid emottagningen som hitforslingen, i.
akttages af någon dertill särskildt förordnad skickelig
och kunnig person vid Stallstaten, med hvars
interesse det är förenadt, att på det nogaste tillse,
att härvid allt tillgår ordentligt; och ehuru Kongl,
Stats-Contoiret, i detta från dess Embetsmanna
befattning helt skilda ärende, hvaruti främman.
de och lejde personer måst begagnas, sökt vid.
taga sådana anstalter och försigtighetsmått, sorn
synts nödiga, för att göra bristen så liten, sorn
möjligt varit, har det likväl ej kunnat förekom,
mais, att ju icke förlusten blifvit större än sonr
bordt befaras. Hvarförutan Kongl. Stats-Con.
toiret yttrat den förmodan , att alla olägenheter
härvid skulle till det mesta blifva afhulpne , om
Kongl. Hofstallet återfinge den rättighet, som
det ifrån äldre tider och intill år iSiq ägt,
att med de Kentegifvare i Upsala, Stockholms ,
Södermanlands och Westmanlands Län, hvilkas
Kentehö är anslaget till Hofstallets utfodring,
öfverenskomma, antingen levereringen deraf bör
ske in natura eller ock lösen med penningar
derföre må äga rum, till det pris, sorn i sådant
fall af Hofstallet, med afseende å upphandlingen
af motsvarande qvantum, varder utsatt, samt
Hofstallet sjelft besörja om emottagandet och
hit.
\
Den 29 Maj,
hiftransporterandet af allt det som in natura levereras.
Då det alltid stöde i Rentegifvarnes
fria behag, att antingen leverera in natura eller
betala med penningar efter det utsättande priset,
om de funné det för sig tnera förmonligt eller
beqvärnligare; så skulle de, hvilka nu ej äga
en sådan rättighet, enär allt mäste ovilkorligen
in natura levereras, icke förlora vid deri nu. föreslagna
anstalt, men Hofstallet deremot v rina
den förmon, att det kunde förse sig med en duglig
och fullgod utfodring samt, jemte vidtagande
af förr vanliga säkerhetsmått för emottagniugen,
afven kunna afpassa transporten af det levererade
på sådana tider, då emotragningen här vid
Hofstallet vöre heqvämast och ej hindrad eller
uppehållen af andra-på samma tid inträffande
levereringar, hvilket nu icke hade kunnat forelommas,
då befraktningen af Stats-Contoiret sko.
lat1 besörjas , genom beting med Skeppare, Och
vöre den enda utgift Staten härvid skulle komma
att vidkännas, befraktningskostnaden för det,
sorn hittransporteras; derjemte , i händelse af bifall
härtill, uti Stat borde bestämmas precisa
beloppet af det Rentehö och halm, sorn Hofstallet
ifrån ofvannämnda Län, i sådant fall,
agde att disponera, samt Kongl. Majus Befallningshafvande
i samma Län derom underrättas.
Utskottet har vidare inhämtat, att Rentehöet
och halmen utgör från dessa bägge Län tillsammans
19,271 tre femtedels lisp hö och 2887
sju tjugondedels karfvar halm : att den kostnad,
goro för hittransporten genom Kongl. Stats-Gon
to
i.
020
Den a <} Maj.
toirets föranstaltande under ofvanberörde 3:ne
ar åtgätt, bestigit till omkring 700 R:dr föråret,
oberäknad den icke obetydliga förlust , sorn upp.
kommit för de uppgifna olägenheter vid hitförskaffningen.
Och emedan den nu ifrågavarande förändring
härmed ej skulle förorsaka någon rubbning
i Rentegifvarnes Rätt, utan fast heldre
bereda dem den förmon, att, i stället för att
färdas flera mil med några lispund hö och halm
till levereringsortfn och dermed förspilla sin
tid, få erlägga en skälig betalning derföre, som
nära vöre dem ersatt blott genom den besparda
tiden; samt Kongl. Stats Contoiret härigenom
blefve befriadt ifrån att besörja hittransport och
afleverering utaf Hofstallets utfodring, hvilken
med Kongl. Stats Contoirets Ernbetsgöromål oförenliga
befattning hvarken bör eller kan detsamma
tillhöra, trien deremot af Hofstallet med lättnad
och beqvämlighet skulle besörjas, så vidt ej den
öfverenskommelse med Rentegifvarne träffas,
att de måga lösa höet och halmen; ty och då
dessutom besparing i Statsverkets utgift och hittills
hafda förlust skulle vinnas, om Hofstallet
erhåller ett visst årligt anslag i ett för allt till
transportkostnadens bestridande, lämpadt efter
hvad densamma nu utgjort och med beräkning
af den förlust, som genom höets uppläggning i
ladorna och spillning ej kan undvikas; har af
sådana skäl, samt i anledning af hvad Kongl.
Stats-Contoiret vidare andragit, .Utskottet ansett
sig flora hemställa: att Kongl. ^ Stats-Contoiret
måtte
Den 5 9 Maj.
5? I
mätte fritagas från all befattfiing med hitförskaiTningen
af ifrågavarande till Hofstatlets underhäll
anslagna Rentehö och halm, samt Hof.
stallet få sig uppdraget derom besörja; att till
bestridande af transportkostnaden i ett för allt
anslås och på Hofstalleis Stat uppföras looo
R:dr årligen, dem Hofstallet alltså, ehvad öfverenskommelse
om lösens erläggande eller ej träffas,
äger att uppbära, men utan rättighet till
ersättning, i händelse af förlust ; samt att det må
ankomma på Hofstallet och Rentegifvarne, ej
mindre i Södermanlands och Westmanlands, än
ock i Upsala och Stockholms Län, antingen höet
och halmen bör levereras in natura å vanliga
ställen, eller ock må lösas efter det pris, sorn
Hofstallet uppgifver och Rentegifvarne godkänna,
börande i öfrigt beloppet af Rentehöet och
halmen , som Hofstallet tillkommer, uti dess
Stat uppföras.
Delta allt öfverletnnas vördsamt till Riksens
Högloft. Ständers närmare bepröfvande; hvarjemte
en Ledamots yttrade särskilta tanka, i
frågan om Högstsalig Hennes Majit Enke-Drottningens
Pensionsstat, bifogas.
Stockholm den “6 Maj 1S15.
På Högloft. Ridderskapets På Högvörd. Prest»
och Adelns Ledarn. Ståndets Ledarn»
vägnar
vagnar
Gustaf Murrey,
Cerl de Gé
På
\
622
Den 29 -Siaj.
På Vällofl. BofgareSiåhdets
Ledam.
vägnar
C. F. Landberg.
På'Hederv. Bortdö*
Ståndets Ledarrt.
Vägnar
Jon Jönssön.
C. Tunelius.
Utdrag af Protocollet 3 hållet hos Riksens
Högloft Ständers Statsutskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 26 Maj r 8IS.
§ T). tJ"ti frågan öm Pensions.Staten för fjogst*
salig Hennes Majus Enke Urötttningens Sophia
Magdalenas Hof och Stallstat samt Betjening,
Uppläste Riksdags Fullraägtigen Anders Joachimsson
från Östergöthland följande anförande tili
Protocollet.' ,5tJtan att tro mig fela emot den
Undersåteliga vördnad och tillgifvenhet, som hvar
och en redelig Och för sitt Fädernesland' vät
tänkande Medborgare ar skyldig sin Konung .eli
sitt Konungahus; så, med hämtad anledning af
48 §• af Rikets antagna och besvurna Regeringsform
, samt med skyldig åtanka på hemmaVaran.
de Commitfenters utblottade och betryckta tillstånd,
af hårda missvävter, krigsbesvärligheter,
ovanligt nya och kostsamma Soldatbeklädnader,
som vållat gäldbundenhet, uti en tid, då penningebrist,
i bredd med stora och tryckande Con*
tributioner, nedsänkt mången trefven Jordbrukare
till
Bihaagtt 3!(*ie Dej. sid. &22<
Förslag till ändring uti den af Kongl. Majit É Blader till Rikets Stcindeis
sanct ion ofverlemnade Pensions-Stat för Hohtsalig Hennes Majit EnkeDrottningens
f d. Hof■ och Stall-Stat samt Betjening * uppråttadt efter de
grunder Rikets Stander, enligt underdånig Skrifvelse dett iG Octohcr i$iqy
fastställt får Pensioners åtnjutande pä Indragnings-Stat.
En af Bikets Herrar, Öfverste-Marskalken, f. d. Aca-  dernie-Cantzleren , Biddaren ock Commendeurea af
Den af Kongl.
Maj:t reglerade
Stat.
Den nu pre
j ecterado
Stat.
»
Kongl. Majus Orden och Biddaren af Konung Carl
XJII:s Orden, Herr Grefve C. A. Wachtmeister .
2,800
2,000
Öfver-Hofmästarinnan, Fru Grefvinnan De la Gardie,
född Friherrinna Bålamb
800
500
Kammar-Fröken Margareta Gyllenborg .
600
275
Hoffröken Johanna Lovisa Ehrenbill . >
4OO
250
Dito Charlotta von Stockenström . .
400
250
Dito Sophia Magdalena Ehrengranat
400
250
Ofver-Kammarherren och Commendeuren af Kongl. Nord-
stjerne-Orden Friherre A. L. Stjerneld
1,000
1,000
Kammarherren Grefve Gyllenborg
250
250
Dito Friherre Eric Ludvig Manderström
250
250
Dito Grefve Ad. Julius Cronstedt
250
250
Högstsalig Hennes Majus f. Sd. Hand-Secreterare, Bidda.
ren af Kongl. Nordstjerne-Orden, En af de Aderton
i Svenska Acadeinien A. G. Silverstolpe
450
450
F. d. Secreteraren vid Hennes Majus Hof.Expeditiou
Andre Secreteraren i Cabinettet för Utrikes Bref-
{ vextingen Carl Hochschild
0
in
Cl
Lif-Merlicus och Biddaren af Wasa Orden Doctor Ad.
Fred. Wedenberg
3°°
300
Öfver Hof-Predikanten m. rn. Doctor C. C. Lilljenwalidh
166
32
Hof-Predikanten And. Ad. Sebell, till dess han den j
Maj 1815 tillträdde Pastorat
150
50
Hof-Predikanten M. J. Hagberg likaledes
150
50
Pagen, Lieutenanten, Grefve E. J. G. Oxenstjerna in-
tilldess han, utom hvad han vid Arméen uppbär,
erhåller motsvarande förmoner
150
84
Pagen , Lieutenanten J. U. Silfversparre likaledes
150
43
27
4
Lif Chirurgus, Hof-Medicus F. L. Wenner, personelt
450
450
Hof Medicus M. L. Wenner
300
300
Kammarfrun Maria Cath. Ljung
400
332
Dito A. C. Bannce
400
332
Dito Anna N. Fernholm . .
4 DO
332
Hof-Kaminereraren P. von Seltzen
333
74
n ",
a -
Hof Oeconoinie-Bokhållaren Gabriel Wennerberg, intill
dess han vid annan tjenstebefattning vinner motsva-
rande lön, enligt Kongl. Brefvet den 10 Novem
ber 1813
100
100
Contoirs Skrifvaren Carl Wilh. von Seltzen dito dito
100
1 00
Förste Kammartjenaren A. Boman
336
336
Ditp Ernst Frése ...
226
226
1
Lif-Tvätterskan Tingberg .
1 72
1 72
1
Åkltfrun H. C. Zierman
150
15-
Städerskan Amalia Wibergsson
83
1 6
83
16
Fateburspigan Greta Cath. Sundgren
3°
30
Kammar-Vaktmästaren Hultgren .
) 10
1 10
Hof-Contoirs-VaktrnästarGn Hammarberg
loo
100
Port Chaise-Bäraren Wennberg
37
24
37
24
Laqueyen Carl Lundgren, enligt Kongl. Brefvet den
jo November 1813, fulla beloppet af dess inneliaf-
1
da lön . . . ,
100
100
Dito E. Swahn hälften af dess Lön
.50
Dito Pehr Hellström . .
50
50
Dito Barnström, enligt Kongl. Brefvet den 5 October
T 8 1 3 , dito
50
5°
Dito G. A. Lindgren
50
50
Dito Jacob Löfgren, enligt Kongl. Brefvet den 16 Fe-
bruari 1814. dito .
50
50
HofTConditorn Etienne Gavuzzi
300
300
t
Kocken Edlund . . .
200
1
200
Taffeltäckaren Hiertzell
166
1
1 66
Dito Nyström ....
166
1 6ö
Transport B:dr
13,82 6
24
10,650
3
4
Transport
Munskänken Akerlund
Skafferi-Betjenten Hallander
Kopparskurerskan Stenberg
Silfvertvätterskan Hiertzell Z Z
Silfverkammarpigan Hustru Tolbten, fodd Eklund
Stall-Statei,.
Hof-Stallmästaren, General-Majoren och Commerjdeuren
med Stora Korset af Svärds Orden, Grefve Ad. Ludvig
v. Schwerin
Under-Stallmästaren, Lieutenanten Maur. Westfelt
Stall-Bokhällaren, Secreteraren J. Lind
Hästläkaren Ekmark
Vagnmästaren Hartman t .
Lifkusken Ekholm i Z i
Liftorridaren Bergström j Z
Dito Nils Ernvall . i ,
Hingstridaren Algren 3
Kusken Wennerström i . ;
Dito Skagersten l :
Dito Hallgren , . .
Förridaren Lindberg . ,
Riddrängen Sundström £ ,
ID ito Lundman :
Dito Sundling . .
Dito Lindman . ;
Pensionairer.
Äldste Kammartjenaren Boman i ,
Hof-Laquajen P. Almqvist 3 . .
Pensioner af Handcassan.
Friherrinnan Manderström . ,
Öfverstinnan Ehrengranat .
Fru Lavall
Fröken Lovisa Sandelhjelm, som enligt Kongl. Brefvet
den 20 April 1814, bibehåller hela den af henne
gemensamt med sin afl. Syster innehafde Pension af
A. M. Seinknekt
Fru Suthofl" .....
Dito Stenius *
Dito Strålenhjelm Z i
13,826
24
10,050
3
4!
166
166
j
65
65
1
37
37
\
\
60
60
30
30
75°
750
333
333
200
200
5°
5°
1
44
44
JOO
IOO
88
y',88
83
44
44
84
84
56
56
42
40
40
80
So
40
4c
72
7 -
72
72
336
IOO
100
400
400
400
66
32
100
loo
66
32
66
32
33
.6
1 6
0 *
16
32
33
1 6
r\ -1
DD
16
2 2
io
S
2 2
10
8
'7)875*
34
81
13.S66
3°i
“1
I3sn 2 9 Maj.
till elen grad, att han måste upphöra med sitt
lf fnadsyrke, och falla det allmänna till last med
sig hustru och barn , sedan han med bekymrets
tårar sett ända till yttersta skarfven af sitt goda
till lifvets bergning, genom utpantningsauetioner,
för ringa värde gå förloradt, jemte sin egen
förmåga att mera vara till, som gagnelig Medborgare;
.kari jag, utan att åsamka mig en vådelig
vedervilja i min hemort, för bristen j det mig
leinnade förtroende, ingalunda annat än framställa
den önskan, att Högstsalig Hennes Kongl.
Majit Enke Drottningens Begrafningskostnad, och
dess Hof Stats, af Kongl. Majit i Nåder proponerade
anslag icke matté belasta Statsverket,
utan att allt sådant mätte utgå och tagas af Hennes
Majits enskilta ansenliga förmögenhet,
I
X min enfaldighet kan jag, ur hvad synpunkt
frågan betraktas, ingalunda inse eller förstå,
hvarföre den oskyldige skall contribuera
till sådana ändamål , då Grundlagen tyckes gifva
tydelig anledning dertill, att Hennes Majit EnkéD
rönningen var och är att anse såsom enskild
person, i synnerhet då dess efterlemnade tillgån»
gar hufvudsakeligen torde vara samlade på Rikets
eller skattdragande undersåtares bekostnad,
och som skola utgå utur Riket till utländska
arfvingar, och sålunda komma Staten till tunga,
hvilken, thyförutan, har så mångfalldiga andra
mer och mindre nödvändiga behof, hvilka
ock så idkeligen blifvit ökade sedan den lyckliga
Regementsförändringen, oaktadt Rikskroppen blifvit
omkring en tredjedel förmindskad och i mån
der
-
Dtn a 9 Maj.
deraf krafterna försvagade, alt bära de nu mera
öfver mångens förmåga stigande Statsbördorna,
och ali hushållningsprincip likväl tyckes liksom
vara lemnad åt en tyst hvila, att medelst indragningar
och besparingar af sådana tillgångar,
som den fördomsfria sanningen bestyrker, vara
tillgängeliga tör att bereda förhoppningsfulla ut*
sigter för oss, barn och efterkommande, till lyckligare
dagar.”
Hvilket särskildta yttrande skulle, efter Anders
Jöachimssons begäran , genom Protocolls*
Utdrag bifogas Utskottets Betänkande i ämnet
till Riksens Höglofl. Ständer. Ut supra.
Ex Protocollo
C. Tunelius.
Stormägtigste AllernådigSte Konung!
Genom Nådig Proposition har Eders Kongl.
Maj:t täckts till Riksens Ständer göra följande:
framställning, angående de på allmänna Indrägningsstaten
uppförda extra löner och Pensioner.
Eders Maj:t har uppdragit åt Stats-Contoiret, att
efter den vid sistlidne Riksdag fastställda alltnännalndragningsstaten
anordna och utbetala hvad
icke kunde finnas stridande mot de grunder, sorn
Riksens Ständer anfört i den i:sta och 5:te af
deras i underdånighet uppgifna punkter, angående
Pensioner och Benådningar, eller eljest
likmätigt Författningarna kund© komma x fråga.
t
Din a g Maj.
I dessa 2:ne punkter hade Riksens Ständer sig
yttrat, att ej någon, som af Staten njuter ordinarie
eller extra lön, må derjemte äga Pension
eller å Benådningsstaten upptagas under hvad
namn och titel som heldst , samt att då ordet
Benådnings-stat utmärker torftighet, borde nu
cch allt framgent alla Enkor och Barn af känd
förmögenhet att sjelfva sig undérhålla, uteslutas
ifrån Pension, och pröfningen deraf till
Konungen i underdånighet öfverlemnas.
Eders Maj:ts uppmärksamhet har det icke
undfallit, att personliga fördelar i framfarna tider
blifvit beviljade efter en mindre noggrann
pröfning af de dermed gynnades förtjenster och
behof, samt af Statens tillgångar. Ibland Pensionärer
torde sålunda äfven finnas en eller annan
Enka, hvars förmögenhet borde afhålla henne
både ifrån att söka och emottaga en sådan benådning;
men ibland cfe till mistning af lifstidspensioner
nu ifrågavarande personer, hafva åtskilliga,
med förra Regenters försäkringar om
oqvaldt åtnjutande deraf, erhållit dem såsom belöningar
för särskilta, Konung och Fädernesland
gjorda synnerliga tjenster, 1 eller efter vanligt
bruk och stadgad allmän regel för tjenstgöring
vid Thronföljares och , Kongl. Personers uppfostran;
mångå Enkor och Barn hafva undfått deras
Pensioner för Fäders och Mäns förtjenster,
andra åter för omständigheter som väckt ett billigt
medlidande, och personer, som länge uppvakt;
i och t jent vid de förra Kongl. Hofven,
men genom förändringar med Sysslor och Tjen$Ijti,
2\ a y .Sm . ste
-
626
Den 29 Maj.
steförfattningär; blifvit tjenstlösa och icke ansetts
kunna utan orättvisa förlora deras löner,
innehafva hvad dem på sådan grund tillkommit.
De i detta amne sig företeende omständigheter
har Eders Majit till ett ytterligare
öfvervägande af Riksens Ständer framställt, för
att tillse, att helgden af förra Regenters beslut,
efter då varande Regerings-Lagar rättmätigt fattade,
och att en nyss stadgad Styrelses aktning
och Riksens Ständers anseende af rättvisa,
ädelmod och storhet i afsigter och beräkningar
icke måtte uppoffras för en ringa Statens
vinning af partiella indragningar, föga betydande
till deras hela belopp, men ytterst kännbara
för de enskildta Män, Enkor och Barn, som
derigenom beröfvades påräknade medel till en
nödtorftig bergning eller ett torftigt välstånd.
Eders Majit har tillika i Nåder täckts förklara
, att Eeneficier och Benådningar hädanefter
icke skulle beviljas i andra händelser, än då
någon annan lämpelig utväg icke finnes att belöna
en utmärkt förtjenst eller förekomma ound.
viklig nöd för en Embetsmans och Medborgares
i torftighet efterlemnade Enka och Barn, om
dertill några andra särskilta tillgångar än de för
den ordinarie Pensions-Staten anslagne, blifvit
Eders Majits rättvisa och välgörenhet beredde;
men i saknad af dem har Eders Kongl. Majit
onskat, att åtmindstone icke vid tillämpningen
af de allmänna vilkor för redan gifna Pensioners
bibehållande, sorn Riksens Ständer bestämt, nödgas
efter egen pröfning återtaga hvad mag»ägan.
de Konungar förlänt åt välförtjenta ©ch behöf
van
-
Den 2 g Maj»
vande undersåter I följe häraf har Eders Maj:t
äskat Riksens Ständers underdåniga utlåtande örn.
och hvilka af de på Beneiicie. och Benådnings.
titeln af allmänna Indragningsstaten uppförda
personer anses böra genast, förlora hvad de innehafva,
samt huruvida en lika indragning bör
sträcka sig till de Fruar och andra personer af
qvinriokönet, sorn åtnjuta lifstidspensioner i anseende
till deras vid Kongl. Hofvet itinehaf*
da tjenster.
Riksens Ständer har det å ena siden ej
kunnat undfalla Eders Majus förlägenhet och
bekymmer, art vid användande af den pröfning,
hvarom Riksens Ständer i underdånighet anhållit,
nödgas följa den ovilkorliga lydelsen af de stad.
gade allmänna grunder, hvarigenom någon välförtjent
och behöfvande Eders Majus undersåte
skulle komma att sucka öfver ett hardt återtagande
af hvad Kongl, nåd rättvisligen honom tillerkänt,
samt mången annan att sakna det, sorn.
nu torde hända Utgör vilkoret för den nödtorftiga
bergning han påräknat, men å den andra
har det synts Riksens Ständer dels ledande till
en vidlöftighet, som isynnerhet vid detta Riksmöte
bordt undvikas, dels till en med Riksens
Ständers egenskap, att endast vara lagstiftare,
icke förenlig åtgärd , ätt ingå i det ömtåliga och
ytterst granlaga individuella bedömmandet och.
tillämpandet af berörde grunder.
Då Riksens Ständer således hos Eders Majd
ytterligare i underdånighet anhålla om Verkställighet
af de vid shttlidne Riksdag för dessa indrag
-
628
Den 2 g Maj.
dragningar fastställda grunderj £å Riksens Ständer
tillika, till undanrödjande af de hinder, som
för denna verkställighet hittills befunnits möta,
gifva åt berörde Pensionsgrunder ett sådant för.
tydligande, som med aflägsnande af de uppståndna
tvifvelaktigheterna, gör desamrna för hvarje
förekommande fråga tillämpliga. Riksens Ständer
få derföre riu i underdånighet till Eders Majit
öfverlemna följande nogare bestämning af lista,
2:dra och gite punkterna i deras vid sistlidne
P«ikdag öfver detta ämne fattade beslut:
lista Punkten i Den som för innehafvande
Embete eller Tjenst njuter ordinarié eller extra
lön på hvad Stat som heldst, Hof-Staten allena
undantagen , tnä icke derjemte åtnjuta Pension ,
eller å allmänna 3 ndragningsstäten uppföras undernågon
titel; men orri, hvad han på allmänna
Indragningsstäten njuter, skulle öfverstiga dess
innehafvande lön, bör han på, samma Stat få uppbära
öfverskottet. Härifrån komma likväl att
undantagas sådane, som för verkliga krigsförtjenstef,
eller till ersättning för uti krig gjorda förluster,
eller i anseende till erhållna blessurer,
fått Pensioner, samt likaledes de, som för andra
Konung och Fosterland gjorda synnerliga
tjenster blifvit med Pensioner hugnade; äfvensom
de Pensioner, hvilka åtföljt något hederstecken,
samt sådana arfvoden, som äro gifna för en
fortfarande tjenstebefattning eller särskildt uppdrag
eller arbete, hvilka icke böra vara indragning
underkastade, förr än den tjenstgöring upphört,
för hvilken arfvodet blifvit anslaget. Skhl
le
-
Den 2 g Maj.
6 3 g
]p någon Einbets- och Tjensteman med innehafvande
lön, sorn tiljika å Indragningsstaten njuter
Pension, kunna förete bevekande skäl af
torftighet, må på Kongl. Maja i Nåder ankomma,
att enär underdånig ansökning derom göres,
pröfva huruvida Pensionen må till nästa Eiksdag
för honom fortfara.
2>dra Punkten: Ingen må på allmänna In.
dragningsstatén njuta iner än en Pension, äfvert
som de, hvilkas Tjenstebefattningar upphört,
och för den derföre åtnjutna lön, äro på allmänna
Indragningsstaten uppförda, böra, då de
anses berättigade att samma lon bibehålla, dervid
icke tillika få åtnjuta andra under tjenstgöxingen
innehafda förmoner, såsom kostpenningar,
utfodringar, ved, hushyra, med mera dylikt,
utan bör allt sådant ovilkorligen indragas öch
upphöra. Skulle någon af dem, som på allmänna
Indragningsstaten på flera än ett ställe äro
uppförde, vare sig till Pension, Arfvode, Gratification
eller Tractamente, befinnas i knappa
omständigheter, må det ankomma på Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning, huruvida allt eller någon
del utöfver den ena Pensionen må, på derom
gjord underdånig ansökan, till nästa Riksdag
bibehållas, hörandes alltsammans på ett ställe
och i en summa uppföras.
5:te Punkten: Re uppåBeneficie- och Benådningsstaten
uppförda Fruar , Enkor och omyndiga
Barn måga bibehålla hvad dem uppå denna Stat
blifvit tillagdt, dock så, att Pensionen bör upphöra
,
j0«7J 2 9 Maj.
böra, för Enka och Dotter, då de träda i gifte,
samt för Söner då de myndiga blifva. Härvid
få dock Riksens Ständer till Kongl. Maj;t yttra
den underdåniga önskan, att om några af de till
Pension uppförde skulle vara kända att äga så
stor förmögenhet, att de icke skäligen böra af
Staten kunna emottaga understöd, detsamma måtte
till Statsverkets lättnad indragas , synnerligast
då, när sådana komma i fråga, som icke för Fäders
eller Mäns förtjenster mot Konung och Fädernesland
kommit, af Pensionen i åtnjutande.
Härvid få Riksens Ständer i underdånighet
tillä gga en så lydande:
6;te Punkt. De personer, som ännu äro i
tjenst och derföre åtnjuta lön, men, i anseende
till förut innehafda tjenster eller särskildta uppdrag,
tillika uppå allmänna Indragningsstaten åtnjuta
pensioner eller bibehållit hela eller vissa
delar af deras förra löner, men nu, i stöd af
föregående punkter, pröfvas böra de samma frångå,
kunna, på derom gjord underdånig ansökning,
framdeles, enär de genom afskeds erhållande
lemnat deras nu innehafvande Tjenster, återfå
den lön eller Pension, som för dem, enligt i;sta
Punkten, nu blifver indragen, så framt icke enskilt
större förmögenhet häruti bör verka undantag.
Dock komma icke att härunder begripas
sådana Arfvoden, Grätificationer eller Tractamenten,
sorn, för en särskilt på korrt och
obestämd tid dem uppdragen, , men sedermera
tipphörd förrättning, varit dem tillagde.
För
Den 2 9 Maj.
För öfrigt och då Riksens Ständer inhämtat,
att Stats-Contoiret till indragning ifrågaställt
de loner åtskillige vid Kongl. Operan för
detta engagerade personer på allmänna Indragningsstaten
nu innehafva, så emedan dessa personers
arfvoden eller löner grunda sig på verkliga
Contract, och för sådan orsak af Riksens
Ständer vid sista Riksdag ansetts böra vederbörande
oförryckta till godo komma, hafva Riksens
Ständer funnit skäligt att vid detta beslut låta
förblifva.
Slutligen och ehuru Riksens Ständer förut
förklarat, att verkan af de fastställda Pensions,
grunder skulle taga sin början med andra qvartalet
af innevarande år, hafva dock Riksens
Ständer nu beslutat , att dermed ma anstå till
detta års slut, så att en hvar ditintill må uppbära
det, hvartill han på allmänna Indragnings^
staten linnes uppförd; på det de, som, då Staterna
för nästa år regleras, komma i mistning
af någon påräknad tillgång, må tidigt derom blifva
underrättade. Hvilket allt Riksens Ständer
till Eders Majit härmed i underdånighet få öf«,
verlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung,
Eders Kongl. Maj:t$
raderdånigste, tropligtigsto tjenar#
och uudersåter
På
632
lien 29 Maj.
På Piddersk. ®ch Adelns På Prest Ståndets
■vägnar vägnar
Carl Mörner. J. A. ljndblom.
h. t. Landtm. n. v.. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
11 Schvan. Lars Olsson.
h. t. Talman, n. v. Talman.
Riksens Högloft, Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af Kongl.
Majis Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, uti hvad
sorn rover Riks-Statens Andra Hufvudtitel
eller Civile- och Lan ds-Staterna.
Under Piks-Statens andra Hufvudtitel liar Kongl.
Majit i dess Nådiga Proposition om Statsverket
äskat, att några, i följd af både de anledningar
Ptksens Ständer gifvit och af dem , som sjelfva
beliofvet och billigheten lernnat, förut beviljade
utgifter, hvilka af besparingarna nu utgå, varda
få Stat upptagne, nemligen:
I :o Förbättrade loner för Tjenstemän och
Betjening vid Chartte Sigillatas-Contoiret, sedan
de, genom den vid Piksdagen 1809 och 1810
vidtagna förändring med detta Verk, kommit i
saknad af dittills åtnjuten Provision för så kallad
-
Den 2 9 Maj.
latl extra stämpling oell försäljning af Ch.artaSigillata.
Stats-Utskottet liar härom inhämtat, att Rik*
sens Ständers Bevillnings-Uiskott vid nämnde
Riksdag, med afseende å berörde mindskning
> uti dessa Tjenstemäns och Betjentes inkomst,
hvilken såmedelst bl'ef otillräcklig för deras nödtorftiga
bergning, under den 5 Februari 1810
föreslog , att dem matte tilläggas lika lönevilkor,
som mindst och uti lägsta gradén tillkomna o
Embets. och Tjenstemännen i Riksgälds-Contoiret
af enahanda värdighet och benämning; och
hvaremot hos Riksens Ständers Plena någon anmärkning
icke gjordes; men som beslutet icke
blef hos Kongl. Majit i underdånighet anmäldt,
eller tillkännagafs da varande Stats-Utskott, hade'
det ej eller kommit att vid Statsregleringen
iakttagas.
Kongl. Majit har likväl sedermera , uppå
gjord underdånig anhållan och Kamrnar-Collegii
tillstyrkan, under den 25 Augusti 1813 och d.
24 Augusti 1814 tillagt dessa Tjenstemän och
Betjente ifrågavarande tillökning i deras löner
utaf besparingarna å Hufvudtiteln , hvilken tillökning
bestiger för Contoirets hela personal tili
1232 R:dr 8 sk,, hvarutaf de för Casseuren belöpande
287 R:dr 24 sk. redan blifvit å Speci.
ella Staten upptagna, så att nu endast är fråga
om de återstående 944 R:dr 32 sk. Och får,
i följd af hvad, såsom anfördt är, Riksens Ständer
redan härutinnan tillgjort samt Kongl. Majit
i
634
Den s 9 Maj.
i Nåder fastställt, Utskottet föreslå, att nyssnäm-’
da summa 914 R:dr 32 sk. rnå upptagas å Stat
såsom ett bestämdt anslag.
2:0 Löntillökning för Öfver-Post-Directeuren,
enligt Kongl. Majus Nådiga Bref den 19
November 1812.
Enligt Högstberörde Nådiga Bref har Kongl.
Majit, på den grund, att Öfver-Post-DirecteursEmbetet
alltid varit ansedt lika med Stats Secreterare-Embetet,
men Ofver-Pöst Directeuren likväl
icke fått tillgodonjuta den förhöjning i lönen,
som Stats-Secreterare-Embetet i sednare tider
blifvit anslagen,  1 såsom oek i anseende till
vigten af Ofvér-Post Directeurs-Embetet, pröfvat
skäligt i Nåder fastställa årliga lönen för ÖfverPost-Directeuren
till 2000 R:dr. Och som
1333 R;dr 16 sk. förut finnas på Stat uppförde,
så utgör alltså den nu i frågavarande tillökning
666 R:dr 32 sk.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet jern.-  väl inhämtat, att till Öfver-Post-Directeurs-Embetet
hörer, utom berörde 1333 R:dr 16 sk. lön,
särskildta förmoner, nemligen: dels 333 R:dr 16
sk. sorn å Stat äro anslagne till Skrifvarhjelp
och expensemedei, dels ock fria boningsrum,
så att denna lön i det närmaste uppgår till lika
belopp med det som Konungens Stats-Secreterare
i sednare tid tillagdt blifvit, eller 2133 R:dr
16 sk. Banco; i anseende hvartill Utskottet
ansett sig icke kunna tillstyrka att, å Stat såsom
er
-
Den 29 Maj.
635
ordinairt löneanslag'för detta Embete, mä uppföras
något ytterligare belopp utöfver de redan
upptagna 1666 R:dr 32 sk.
5:0 Förekommer, att s“dan Rikets Ständer
vid 1809 och 1810 arens Riksdag, genom underdånig
skrifvelse den 14 April 181 o förklarat,
att utom hvad de till en förbättrad och mera
allmän Läkarevård då anslogo, Kongl. Maj:t
skulle äga att, om tillgång genom blifvande indragning
och besparing sådant medgäfve, samt
behofvet det fordrade, öka berörde anslag med
ett belopp af 10,000 R:dr ; så har Kongl. Maj:t,
för att befordra ändamålet af den åsyftade mera
allmänna och förbättrade Eäkarevården, som icke
titan tillgång af erforderliga medel stöde att vinna,
under den 23 Mars 1814 förordnat, att af
allmänna Indragningsstatens besparingar borde
härtill användas 10,000 R:dr, hvilkas uppförande
å Staten för Medicinalverket nu i Nåder äskas.
Och som ändamålet och behofvet af detta
Statsanslag redan blifvit af Riksens Ständer pröfvadt
och genom deras ofvanberörde skrifvelse af
den 14 April 1810 godkändt, samt i följd deraf
utaf Kongl. Majt i Nåder till utbetalning fastställdt
af Indragningsstatens besparingar; så torde
Rikets nu församlade Ständer för godt finna, att
dessa 10,000 R:dr såsom ett bestämdt anslag
måga uppföras under ifrågavarande andra Hufvudtite!
uppå Staten för Medicinalverket; och
4:©
Deri sg Maj
-
4:0 Har Ivongl. Majit i Naclér föreslagit till
upptagande å Stat den för Vaktmästaren och
Vaktkarlame vid SVnedjegårdshaktet härstädes af
Kongl. Majit, genom Nådigt Eref af den 28 Juli
1813*1 beviljade löntillökning, hvilken nu utgår
äf extra utgiftsmerilen , äfven sorn elen, Fårigvaktbetjeningen
vid Kronofängelset i Linköping,
genom Nådig Skrifvelse den g Mars 1S14 tillagda
lönförbättring å besparingarna på denna
andra Hufvudtiteln.
s
Örn förhållandet härmed har Utskottet gjort
ig underrättadt och inhämtat, att tillökningen
för Vaktmästaren och Vaktkarlarne vid Smedje»
gårdshäkret utgör tillsammans 117 Ridr iG sk.,
och att åter lönförbättringen för Fångvaktbetjeningen
i Linköping uppgår till endast so Ridr
eller 33 och en tredjedels proCent å deras förut
åtnjutna oförhöjda oindelta lön; och får Utskottet
tillstyrka 1>ifal 1 dertill, att dessa poster, såsom en
nödig pröfvad och oumgängelig utgift till för.
bättrande af förenäipnde Vaktbetjeningars knappa
löningsvilkor, må på vederbörliga Stater under
andra Hufvudtiteln uppföras.
Detta allt hemställes vördsamt till Rikets
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 26 Maj a S r 5•
På Höglofl. Riddérskapets På Högvörd. Prest»
och Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl De Géer. Gust. Murray.
På
Den 29 Maj.
637
På Vallöf!. Borgare- På Hederv. Bonde
-
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af Kongl.
Majits Nådiga Propositio nom Statsverket
uti hvad som rover Riksstatens
Sjette Hilfon dtitel.
iJii elen vid Kongl. Majits Nådiga Proposition
orp Statsverkets tillstånd och behof fogade underdåniga
Berättelse af Kongl. Stats-Cbntouet
föreslås, att de 1000 P.ulr , sorn Kongl. Maj:t
under, den 23 Mars 1814 förordnat, böra af de
till Medicinalverkets förbättring och understöd
anslagna medel, tilläggas allmänna Fattigvårdens
Stat, såsom tillökning för utgifterna till -IVledicajnenter
åt fattiga sjuka i Stockholm, måtte från
2:dra Hufvudtiteln öfverföras tili ifrågavarande,
eller 6:'te titeln, att derunder å Stat upptagas;
äfvensom att de 300 Riksdaler, hvilka und^r
denna titel på Fattigvårdens Stat varit'uppfÖrde
till vaccinationens understödjande och utvidgande
i Stockholm, måtte., efter hvad Kongl/ Maj t
Ståndets Ledam.
vägnar
Ståndets Ledam.
vägnar
C. F. Fandberg.
Jon Jonsson
C. Tunelius.
Den 2 ty Maj.
i Nåder förenämde dag jemväl föreskrifva, flyttas
på Medicinalstaten under andra Hufvudtiteln.
Och som hvad sålunda föreslaget är, instämmer
med den af Riksens Siänder vidtagna Statsreglering,
i följd hvaraf utgifterna böra under
vissa Htifvudtitlar, dit de höra, upptagas, for
att af de anslagna summor utgå; så får Utskottet
till Riksens Höglofl. Ständer vördsamt öfverlemna,
otn icke den äskade omföring af ofvannämnda
anslagssummor till sina behöriga Hufvudtitlar
må bifallas.
Stockholm den 26 .Maj 1815.
På Höglofl. Riddersk. och På Högvörd. PrestAdelns
Ledam. Ståndets Ledain.
vägnar vägnar
Carl De Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledarn. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
Cerl Fr. Landberg. Jon Jonsson,
C. Tunelius.
Riksens Höglofl. Stånders Stat s-Utskotts
Betänkande, i anledning af Kongl,
Maj:ts Nådiga Proposition, om Statsverkets
tillstånd och behof uti hvad
sorn rorer Riks-Statens Åttonde Hufvud.
Dei 1 a g Maj.
639
vudtitel, eller allmänna och Extra
Ut gifts staterna.
De uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition o na
Statsverkets tillstånd och behof äskade och i Kongl.
Stats Contoirets undérdåniga Berättelse närmare
. °
uppgifna anslag, sorn under Piks-Statens Åttonde
Hufvudtitel erfordras , äro , såsom nämnde
berättelse upplyser, dels sådana Förslagsutgifter,
grundade på bestämda varuqvantiteter, som måste
betalas efter föränderliga gängse priser, eller
ock anskaffas efter åtgång och behof, dels sådana,
hvarutaf behållningen från det ena till andra
året, ett ä två år reserveras, men derefter
öfver förås på behörig Statstitel, i fall för de under
tiden påkomna behofven så stor behållning
ej finnes nödig; hvarförutan Kongl. Stats-Contoiret
förmält, att som de sednare årens erfarenhet
visat, att under jemt stegrade varupriser,
materialier och arbetslöner, de flesta af
dessa urgifter, hvilka varit af den egenskap, att
de berott deraf, icke kunnat inskränkas inom
detta anslag, som Staten för hvar och en bestämmer,
utan fy! friad en måst tagas utaf besparingarna,
när utgiften varit af den beskaffenhet,
att den icke medgifvit uppskof till ett följande
år: men, efter den vid 180g och 1810 årens
Riksdag fastställda Statsregleringsrnethod, några
Anticipationer af ett påföljande års Statsanslag
nu mera icke äga rum ; så vore nödvändigt, att
sådana anslag, derå större brister år efter annat
sig visat, varda i någorlunda förhållande till
behofvet i Staten ökade, om de skola blifva
tillräckliga. JOe
J
C 40 Dm 29 Maj.
De anslag, som finnas uppgifna att tarfva
tillökning, äro :
1.0 Det till ved och ljus för Garnizonsortertia,
sorn nu utgör 8000 R:dr årligen, men
hvartill för år 1812 åtgått, utöfver denna summa,
0708 H:dr 15 sk. 11 r:st, saint för 1813,
44(14 Enir 1 1 sk. 7 r:st, sorn af besparingarna
blifvit anordnade; hvadan en tillökning härå
af 4 ä 5000 R:dr ansetts nödig.
Och emellan priserna å ved och lysningspersedlar,
genom hvilkas ansenliga stegring de
sednare åren brist i anslaget uppkommit, troli.
gen icke kunna betydligt eiler snart falla, utan,
hvad veden angar, den samma i de södra skoglösa
orterna af Riket, hvarest de flesta Fästningarne
finnas, snarare torde blifva dyrare; ty
och då detta behof är af eken beskaffenhet, att någon
inskränkning i utgiften icke kan göras, hem.
ställer Utskottet , att detta anslag må på stat ökas
med. Femtio proCent elier till en sammanräknad
summa af 12,000 Rtdr Banco.
2:o De nu på Stat hestådde 20,000 Rtdr
till accordsersättningar och förskott åt de med
extra loner vid Regementerna placerade Officerare,
när de till verkliga • beställningar med löner
inom regementet -befordras, äfvensom till
godtgörande af de accordsersättningar för dem af
Finska Fanth- oall Sjö-Arti li-eriet. som med contant
borde betaläs , jemte renta å de accords-ersättiiings-obligatloner,
' så i penni: . ar »om i spannmål,
%■
Den s 9 Maj.
thal, hvilka blifvit utfärdade till reducerade
otti cerare vid Gardes-Regementerna och f. <1.
finska Arméen, hafva, under åren 1812 och
1813 , Varit för dessa Utgifter tillräckliga, men
skola, enligt Kongl. Stats Contoirets anmälan,
icke blifva det till inlösande af de Accords ersättnings
Obligationer , som från oell med detta
är till betalning förfalla, och hvartill några medel
ej finnas anslagna, i anseende hvartill Kongl*.
Stats-Contoiret hemställt, att förberörde anslag
måtte ökas, eller en viss summa härtill afsättas,
att sUccfessive, och i den mån Obligationerna
Varda till inlösen förfallne, Utgå.
Af Kongl. Stats Contoirets berättelse inhämtas
vidare, att beloppet utaf de utfärdade Obligationerna
gör 139,497 R:dr 16 sk. 7 r:st 1
penningar och dessutom 7020 tunnor spannetnåi,
Samt att härutaf förfalla till infriande:
År 1815 i * Rall- 3,898: 32*
1816 i * • 2 3,3 6 3.
18*7 * • • 6,22g: 10.
— 1818 * * . * 98.515: 22,
^ _ 1819 • * > 6,998.'
— iSH * . ■ 493-
S:a R:dr 139,497: 16, 7.
samt dessutom jemväl år 1818 nyssnämnda 7020
tunnor spannemål; ooh skola åtskillige Officerare
äf f. d. Finska Armeen ännu qvarstå Vid Regementerna
placerade med Ex pectance - löner,
hvilka äro berättigade till Aceerds.ersättning, otti
3.d/e Dd. N:o 81, 82. af
-
6 ,ja
Den 2 9 Maj.
afgång eller befordran sker inom tio ar ifrån
det de tillträdt Expectancelönen, å hvilken er»
sättning Obligationer likaledes komma att af
Kongl. Stats-Contoiret utfärdas, i den mån sådan
afgång inträffar.
Utskottet finner val, att det härtill nir va.'
rande anslag, 20,000 B:dr årligen, icke förslår
till inlösen inom förfallotiderna utaf sammanräknade
beloppet af de redan utfärdade Obliga,
tioner > 39,497 E;dr 16 sk. 7 r:sr, jemte rentans
godtgörande derå samt å dem, som vidare kunna
komma att ut gifvas, enär berörde anslag, för
dessa sex år sammanräkr.adf, leinnar en tillgång
af blott 120,000 B:dr. Men sorn för de första
une åren eller till och med år 1817, någon
brist likväl ej kan blifva, då de summor, tillsammans
33,490 "Rtdr 42 sk., som derunder förfalla,
vida understiga anslagsbeloppet, som för
dessa frenne år sammanräknadt utgör f>o,ooo
B:dr, samt ej mindre härå, än genom rentans
årliga förmindskning i mån af capital afbetalningarrta,
såsom ock af Expectancelöners indragning,
uppkomna besparingar, hvilka kunna påräknas,
för deri sedermera år .1818 inträffande större utgift;
så har, vid detta förhållande och då Statens
tillstånd nu fordrar al! den inskränkning i
anslagen, som kan göras .utan olägenhet, Utskottet
ansett sig icke böra tillstyrka något vidare
anslag härtill , utan i stället, att besparingen å
det förra, de trenne första åren, jemte indragande
Expectance-löner, reserveras och afsättas
för behofvet och bristen år i8t8, samt att, så
vidt
Det» S<J Maj.
Vidt detina tillgång icke förslår, Och Riksdag ej
irudiankonimer, fyllnaden må tagas utaf Indragiringsslatens
besparingar.
3:0 Statsanslaget till Spinnhusens i Landsorterna
underhåll, 4Ö83 R:dr 2*1 sk. 6 r:st, har*
enligt Kongl, Stats Contoirets berättelse, i anse*
ende till stegrade varupris och Arrestanternas
förökade antal under de serlnast förflutna åren,
befunnits i så måtto otillräckligt, att Kongl,
Majit, på Cotnmerce-Collegii derom gjorda underdåniga
hemställan, varit föranlåten, att för
1813 af Hufvudtitelns besparingar bevilja ea
tillökning af 5000 R:dr utöfver berörde anslag
jemte 1699 R;dr till betalande af brist för i8i2j>
såsom ock för 1814 likaledes låta utgå 5000
Rrdr utaf nämnde besparingar; “hvadan tillökning
i detta anslag vöre nödig, om Spinnhusinrättningarne
skola kunna vederbörligen underhållas
och uppfylla det med dem åsyftade ändamål.
Då sålunda sig visat, att de till Spinnhu»
sens i orterna underhåll anslagna medel nu finnas
för de ökade behofven otillräckliga i den
man, att mer än dubbelt större anslag erfordras,
har Utskottet, med öfvertygelse om angelägenheten
och nyttan af dessa inrättningars
behöriga vidmagthållande, trott sig böra tillstyrka,
att det förra anslaget härtill 4683 R:dr 26 sk. fi
lnst ökas med 5316 R:dr 21 sk. 6 r:st, så att anslagssumman
för Spinnhusens i Landsorterna underhåll
må blifva tillsammans en jemn summa
af 10,000 Rtdr årligen.
, 4:o
jDen 29 M«j.
4:0 Kongl. Majit har jemväl uti dess Nadt,
ga proposition framställt angelägenheteh deraf,
att Spinnhusinrättningen i Stockholm varder försedd
med de medel, hvarutaf den är i behof,
och till upplysning hvarom Kongl. Maj:i genom
särskildt Nådig Remiss till Stats Utskottet låtit
öfverlemna en af Öfver-Ståthallaren, En af Ri.
kets Herrar tn. rn. Herr Grefve Mörner afgifven
underdånig pro memoria, som upplyser: att
Krono Rasp- och Spinnhusinrättningen i Stockholm
är skyldig att emottaga Arrestanter, ej blott
från Stockholm, utan äfven från landsorterna,
och dessutom sysslolösa och vanartiga personer,
som från hela Riket anlända till Stockholm, och
lika med hufvudstadens flerfaldiga lättingar, i
brist af annan utväg, hållas till allmänt arbete;
att denna inrättning således förenar den dubbla
egenskapen af Kronoarbets- och ett Correctionshus:
att den summa af 5034 R:dr 33 sk. 8 r:st,
som å Stat härtill är anslagen, jemte de inkomster
af Krögare-Societeten samt öfriga varierande
intrader, af Tullförhöjningsmedel samt afgifter
från Sterbhus och Tracteurer med flera, bestiga
något öfver 8000 R:dr årligen, men att denna
summa, hvilken tillförene varit tillräcklig, dä
lifsmedel och andra nödvändighetsvaror ännu
icke voro så dyra, och utvidgade inrättningar ej
ökade utgilten , nu mera, vid förhöjda priser på
matvaror, Värmnings- och lysnings ämnen samt
beklädnad och redskap m. rn., alldeles icke förslår
till vinnande af ändamålet , som fortfar att
vara af samma och snarare ökad vigt för Samhället.
En.
Dtn gg Maj.
615
Enligt den tillita uppgifna Calcul öfver
årliga penningebehofvet, beräknadt för ett antal
,af 220 personer ^ sorn vanligen skola underhållas,
bestiga utgifterna till foda och nödiga kläder
samt rnedicarnertter, ved och lysningsämnen,
arbetsredskap, sängkläder och årliga reparationer
jemte löningsstaten, till en summa af 17,646
Rtdr, så att uti inkomsten blifver en brist af
iner än 9000 Rtdr, sorn borde fyllas igenom,
arbetsförtjensten, hvilken likväl aldrig dertill
skall blifva tillräcklig, i anseende till Arrestanternas
dels ovana och okunnighet, dels oförmögenhet
att bedrifva så mycket arbete, att ens deras
kost derigenom kan godtgöras; utur hvilka
skäl, såsom ock, att betjeningens knappa löner
och förökade göromål fordra förbättring i deras
vilkor, Herr Öfver-Ståthållaren i underdånighet
ansett nödigt, att tillgången för de årliga utgifterna
måtte varda ökad med 4000 Rtdr; hvarförutan
och då likväl alla dessa utgifter äro nödiga
nästan blott till inrättningens Undprbållande
i det skick, den ifrån sin början ägt, men ofull.
komligheten deraf visat förbättringar vara nödiga,
bestående uti åtskilliga arbetsinrättningar, särdeles
för gossar och fullväxta osedliga, mer och.
mindre arbetsföra personer af Mankönet, samt
förbättring i sjukskötseln och utvidgade Correctionsanstalter,
som fordra flera förändringar i
rummens indelning och nya gårdars instängande
för Arrestanternas behöriga classification; Herr
Öfver-Ståthållaren till dessa reparationer och
förbättringar, hvilka redan blifvit påbörjade och
hvartill enligt provisionel plan erfordras 6000
, Rtdr,
Den s 9 Alu/.
B:dr, föreslagit, att denna stimma i ett för allt
måtte beviljas, hvarmed Inrättningen snart kunde
sättas i fullständigt skick.
Hvad först angar tillökningen af 4000 R:dr
i årliga Statsanslaget, som nu utgör 5634 lltdr
■33 sk. 8 rist; så enär ifrågavarande Inrättning,
gom förenar de flera egenskaper af JCronoarbetsoch
Correctionshus för bägge konen, efter Utekottets
tanka är af särdeles vigt och angelägen.
Jiet, ej blott för hufvudstaden, utan ock för
landsorterna, anser Utskottet nödigt, att å Statsanslaget
härtill beviljas den tillökning , sorn
oundvikligen fordras för Inrättningens utvidgande
och underhåll i det fullkomligare skick, hvartill
plan är uppgjord. Utskottet förmodar likväl,
det styrelsen torde linna utväg att bereda
Inrättningen ett förökadt bidrag af Tracfeurer
och andra dylika näringsidkare, samt att alltså
förhöjningen å hvad Staten består må kunna
till mindre summa bestämmas, än sorn är föreslå,
gen ; i följd hvaraf Utskottet tillstyrker en ökning
af förra anslagsbeloppet med 23C5 E:dr 14
sk. 4 r:st, så att hela underhållssurnman pä Stat
för denna Inrättning må blifva 8000 R:dr årligen.
Angående åter de 600a B;dr, som enligt
hvad Herr Ofver-Ståtbållaren föreslagit,, erfordras
till nödiga reparationer och förbättringar
samt Inrättningens utvidgande? så tillstyrker Utskottet,
att detta för en gång erforderliga kostcadsbelopp
måtte bevil jas s att innevarande år
utgå
lien 2 9 Maj.
647
utgå, och hvartill Utskottet i den sluteligen af.
gifvande Pinanceplarten skall föreslå tillgång.
5:0 I sammanhang härmed har Kongl.. Maja
äfven i dess Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd, omförmält behofvet af medel till för.
svarslösa hafvande Qvinnors intagande å Lazaretterna
samt derjemte, genom särskild remiss
till Utskottet i detta ämne, med förklarande,
det Kongl. Maj:t varit betänkt både om beredande
af rum för sådana personer å Sjukhusen
i de orter, der sådana finnas, och om deras intagande
på Lazarettörna, der annan tillgång saknas.
Af berörde handlingar, hvilka härjemte i
afskrift bifogas, inhämtas, att tjenliga rum för detta
behof dels äro dels kunna blifva att tillgå vid
Läns Lazaretterna; att till inredning deraf vid
.Westerås, Carlstads, Wisby, Halmstads, Hernösands,
Calmar, Gefle och Umeå Lazaretter likval
erfordras tillsammans 2400 R:dr, samt att i
öfrigt skulle åtgå till inventariers och instrumenters
anskaffning och inköp vid hvarje Lazarett
332 R:dr 41 sk. 4 r:st för fyra sängar och för
tvänne sådana 195 K:dr 32 sk.; hvarförutan till
årligt underhåll, skötsel, säng- och gångkläders
förbrukning jemte smärre utgifter, förslagsvis
ar uppgifven en kostnad, för fyra Qvinnspersoner
vid hvarje Lazarett 572 R:dr 37 sk. 4 r:st och.
för blott tvänne till 355 R:dr 40^sk.
Sedan Utskottet här öfvar) tillstyrkt erforderligt
anslag_till utvidgande och_ förbättring af
Spinn
-
40en 3 g Maj.
Spinnhus- och Correctionsinrättningen i Stoehr
holm, samt Kongl. Maj-t, efter hvad Utskottet
inhämtat, förut beviljat medel till nybyggnad och
flera rums inredning vid ^Norrköpings Spinnhus,
att under loppet af två å tre år utgå af besparingarna
på 8:de Hufvudtiteln; så blifva ock
nödiga rum härtill vid bägge dessa Inrättningar
att tillgå för sådana personer, sonr der må emot,
tagas; äfvensom, enär tillökning å anslagssum*
morna för underhållet vid Spinnhusen både i
Stockholm och landsorterna är föreslagen, några
särskildta medel till detta behof för de personer,
Sorn der kunna blifva intagne, icke erfordras.
Och hvad |ter beträffar bekostnadeh till rums
inredande uti ofvannämnda åtta Läns.Lazaretter,
inköp af inventarier-och ärligt underhåll af ifrågavarande
personer; sa emedan sådana hafvande
och försvarslösa qvinnor, hvilka icke maga in,
sättas å Spinnhusen, synas egentligen höra vårdag
och underhållas genom den anstalt; sorn i staden
eller orten, der de vistas, är vidtagen för Fattigförsörjningen
samt endast i brist deraf, elley
derest de tillika finnas af sjukdom besvärade,
måga emQttagas å Uazaretternä; ty och da Utskottet,
genom särskildt utlåtande af denna dag,
jemväl tillstyrkt medels anslående för Lazarett
ternas utvidgande, samt r öfrigt uppgifvit utväg
till ernående af sådan fond för dessa Inrättningar,
hvarigenom tillgång äfven föi detta behof
hör vinnas, anser Utskottet det Slaten derutöfver
icke må belastas med några nya kostsamma
anstalter eller särskildt anslag af medel
'härtill.
Co
JDen 39 Maj. 649
610 Tinder denna Hufvudtitel har Kongl.
Maj:t slutligen, i anledning af hvad Kongl,
Stats-Contoiret hemställt uti 4:de punkten af dess
Underdåniga berättelse, äskat ett förökadt anslag till
byggnader och reparationer 3 Kongl. Slottet samt
Kronans publika hus i Stockholm och landsorterna,
hvartill nu å Stat bestås tillsammans 18,000
B:dr; men hvilka ej för något år skola vara till.
räckliga ens till deras underhåll, och annu mindre
till högst nödiga nybyggnader,' utan har
hvad som derutöfver erfordrats och varit af den
beskaffenhet, att det ej kunnat uppskjutas, måst
anvisas att utgå af Hufvudtitelns besparingar:
Skolandes betydliga byggnader och reparationer
på Kronofängelserna i Götheborg, Upsala och
Örebro samt'Spinnhuset i Norrköping dels redan
blifvit i Nåder beviljade, dels vara i Underdånighet
anmäldta, dertill kostnaden uppginge öfver
50,000 R:dr, hvarförutan, i anseende till
de förbättrade anstalter Kongl. Maj:t i Nåder befallt,
i afseende a Färgar neg vård och behand.
ling samt Correetions-inrättningar, flera utgifter i
denna väg uti andra Län skola förestå. Och har
Kongl. Maj:t derjemte, uti särskild remiss af den
15 nästlidne Mars, i Nåder låtit till upplysning
i detta ämne öfverlemna åtskilliga handlingar
samt deribland ett innevarande år , genom Slottsbyggnads-Directionens
föranstaltande, utaf Major
Mechanicus F, Blom upprättadt förslag öfver kostnaden
till de större reparationer, som foresta uppå
Kongl, Majus och Kronans publika hus och
byggnader i Stockholm, och hvilka skola vara
af den beskaffenhet, au de böra verkställas oför
drij.
Den 29 Maj.
dröjeligen, sa framt den anslagna årliga reparationssumman
skall blifva tillräcklig till det jemna
underhållet af tak, fenster och eldstäder m. m.;
utvisande detta förslag ett behof af icke mindre
än 46,595 R:dr.
Efter öfvervägande af hvad sålunda i detta
ämne förekommit, har Utskottet ansett tillökning
å nuvarande Statsanslaget för publika husens
byggnad och vidmagthållande nödig, samt att
vid nu gängse pris å byggnadsämnen och högt
stigna arbetslöner, denna tillökning, för både
Stockholm och landsorterna tillsammans, icke kan
föreslås till mindre summa, än 22,000 R:dr, så
att Statsanslaget, inberäknadt hvad förut finnes
härtill bestådt, blifver 40,000 R:dr årligen; hvilken
tillökning Utskottet alltså tillstyrker 3 dock
med vilkor derjemte:
1:0 Att alla reparationer böra verkställas
genom entreprenad samt, å anställande Auction,
upplåtas , med noga iakttagande af de derföre
fastställda former och i närvaro af Kronans till
ansvarighet förbundna ombud; och
2:0 Att alla skeende oundvikliga nybyggnader
besörjas af detta Statsanslag och icke måga
belasta eller medtaga Statens öfriga tillgångar.
I anledning häraf får Utskottet vidare anmäla,
huruledes Riksens Ständer, vid Riksdagen
här i Stockholm 1809 och 1810, ansågo nödigt,
att en omständelig berättelse och uppgift om
alla
Den 2 g Maj.
alla Kongl. Majds oell Kronans publica Hus och
byggnader, sa i Stockholm sorn i landsorterna,
klefve afgifven, deraf utrönas matte, om och
huruvida flera sådana firmas, än som kunde anses
för böhofvet oumgängelige, då någon anstalt
till. deras nyttigare användande till förmon för
Statsverket borde vidtagas; och anhöllo Riksens
Ständer derföre, genom underdånig skrifvelse den.
17 Mars 1810, det tacktes Kongl. Majtt i Nåder
anbefalla Dess Krigs- och Kammar Cellegier,
att, efter infordrade upplysningar från vederbörande,
sådan berättelse afgifva, samt att Kongl.
Majtt behagade vidtaga de anstalter, som befor,
drade alen förmonligasté förvaltning af dessa
lius och byggnader genom uthyrande eller ock
försäljning af dem, som för Kronans behof vo.
ro öfverflödiga; hvarefter Riksens Ständer vid
kommande Riksdag kunde om de ännu oförsålda
husen taga en närmare kännedom och sig vidare
i detta ämne utlåta.
Till upplysning om hvad i anledning häraf
blifvit tillgjordt, har Utskottet infordrat och
fått emottaga åtskilliga Handlingar, samt deraf
funnit, att Kongl. Majtt i Nåder låtit uti berörde
ändamål anbefalla vederbörande, att inkomma
med uppgifter å alla publika hus och byggnader,
samt derefter, genom Nådig Skrifvelse den 19
Maj 1813, öfverlemnat de insända handlingar
till Dess Slottsbyggriads-Direction, med Nådig befallning,
att vidtaga den åtgärd, som på Directionen
ankommer; i följd hvaraf Direciionen skalk
gatt i författning om åskilliga ytterligare upplys,
niqgars införskaffande, men hvilka ännu icke
erhållits. Enaedt
Den 29 Maj.
Emedlertid och då frågan om Kronans pu*
blikå byggnader i allmänhet förtjenar Riksens
Högloft. Ständers fortsatta uppmärksamhet; heldst
antalet deraf synes öfverstiga behofvet och Sta.
tens förmåga att dem underhålla; hvadan nö.
digt blifver, att, efter föregången granskning och
närmare utredning häraf, de öfverflödiga föryttras
och de oumgängeliga behörigen användas, så
och enär de Utskottet nu meddelra handlingar
icke medföra den upplysning, som för ett närmare
urskiljande och yttrande härutinnan erfordras,
emedan uppgifterna från orterna dels äro ofull,
ständiga dels alldeles saknas; har Utskottet ansett
sig böra hemställa, att Riksens Höglofl. Stan»;
der i underdånighet förnya deras förra anhållan
ornen fullständig undersökning till utrönande deraf,
hvilka hus och byggnader kunna vara umbärliga,
och tillika begära, att Kongl. Majit i Nåder
täcktes i afseende å deras förmon ligaste användande
och förvaltning förordna: att icke några
sådana måga bibehållas, samt hvarken personer
eller Corporationer, utan bestämd oell fullkorn,
lig rättighet få bebo eller begagna Kronans hus
och byggnader: att derefter åt vederbörande Collegier
och Verk, eller Kongl. Majus befallningshafvande
måtte uppdragas, att låta å de urnbärliga
byggnaderna anställa besigtning och sådan
värdering, som bör föregå Brandförsäkringar,
hvarigenom grund för rätta värdets bestämmande
skulle utrönas; och att dessa byggnader sedan
i hehörig ordning varda å Auction utbjudne och
försålde; men om detta icke förmonligen sko kan ,
Upplåtas till begagnande af enskiita , emot
hyra
i
Den 29 Maj.
653
hyra och skyldighet, att byggnaderna lagligen
underhålla; örn verkställigheten hvaraf vederbörande
torde blifva förständigade , med erinran,
att vid denna Statens angelägenhet fästa synnerlig
uppmärksamhet oell tillsyn.
Detta allt hemställes vördsamt Riksens Höglod.
Ständers närmare bepröfvande,
Stockholm den 26 Maj 1815.
På Höglod. Ridderskapets
och Adelns Ledarn,
vägnar
Cart de Géer.
På Vällod. BorgareStåndets
Ledam.
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högvörd. PrestStåndets
Ledam.
vägnar
Guslaf Murray.
På Hederv. Bonde.
Ståndets Ledamvägnar
Jan
Jonsson.
C. Tunelius.
Kongl. Maj;t, som 1 anledning af de, på sätt
härhos följande handlingar utvisa, af vederbörande
gjorda underdåniga framställningar, om
nyttan och nödvändigheten af någon allmän inrättning,
der försvarslösa hafvande Qvinnor kunde
upptagas, i Nåder varit betänkt både om be*
redande af rum för sådana personer på Spinnhusen
i de orter der sådana finnas, och om deras
ira
-
fr 54
Den 59 Maj'.
intagande på Uazarefterna, der annan tillgång
saknas, viii härmedelst till Rikets Ständers Statsutskott
i Nåder öfverlemna alla de till detta mål
hörande handlingar, pä det Utskottet matte t
följe deraf koirt rita i tillfälle att med full sale.
kännedom till Rikets Ständer afgifva det utlåtande,
hvartill Kongl. Majits allmänna Nådiga
Proposition i detta ämne föranleder. t
Stockholms Slott den .15 Mars 1815.
På Nådigste Befallning
A. G. Mörner.
Jlongi. Majit vill i Näder hafva inhämtat Dess
Seraphimer-Ordens-Gilles underdåniga yttrande,/
huruvida a Lazaretterna i Riket några rum kunna
inrättas till emottagande och underhal landé
af försvarslösa och i behof varande hafvande
Qvinspersoner, så länge och intilldess de kanta
finna någon annan utväg till bergning för sig
och fostret; hvarvid den' dertill erforderliga kostnad
tillika bör uppgifvas: och vill Kongl. Majst
derefter sitt Nådiga beslut fatta örn upphäfv.audet
af den författning, som förbjuder deras insättande
uti allmänna Arbets* eller Correctionshusen.
Stockholms Slott den 11 Januari 1815-
På Nådigste Befallning,
A. G. Mörner.
Stor
-
Sert 29 Maj. 655
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Skrifvelse den 11 sistl. Januari,
hav Eders Kongl. Majit behagat infojdra Seraphimer
Ordéns-Gillets underdåniga utlåtande, huruvida
å Eazaretterna i Riket några rum kunna
inrättas till emottagande och underhållande af
försvarslösa och i behof varande hafvande Qvinspersoner,
så länge och intilldess de kunna finna
någon annan utväg till bergning för sig och
fostret, hvarvid den dertill erforderliga kostnad
äfven borde uppgifvas.
Till följe häraf har Ordens-Gillet gjort sig
om förhållandet härmed Underrättade, och får nu
i underdånighet anmäla, att af de under OrdensGiHets
disposition stäldta 1 <j J_,äns Eazaretter,
äro Upsala, Södertelje, Nyköpings, Linköpings,
Örebro, Fahlu, Jönköpings, Carlskrona, Wennersborgs
, Borås och Mariestads Lazaretter redan
så utvidgade, att de kunna hvardera aflåta
ett tjenligt boningsrum för 334 sängar till detta
behof utan inskränkning af den för hvarje
Lazarett fastställda sjuknummern; att tvänne oinredda
våningsrum i Halmstads och frenne i
Umeå Lazarettsbyggtaader äfven äro härtill att
tillgå, men att Westerås, Carlstads, Wisby, Calmar,
Hernösands och Gefle Ijazaretter, i mån
af sjuknumern derstädes, hafva ett så inskränkt
antal rum, att några af dem ej kunna för närvarande
afstås; dock som dessa sednare Inrättningar
i allt fall fordra utvidgning, anser Ordens-Gillet
till
-
Den s 9 Maj.
tillgäng jemväl der kunna framdeles blifva på
rum till förenämnda behof, sä vida allmänna
Hospitalsfonden härutinnan understödjes.
Med anledning häraf har Ofdéns-Gillet låtit
Upprätta Underdånigst bifogade provisionel la förslag
uppå kostnaden till emottagande och underhållande
på alla furberörda Läns Lazarettet af
försvarslösa och i behof varande hafvande Qvinspersoner,
af hvilket förslag Eders Kongl. Maj:t
täckes Nådigst inhämta, att en kostnad af 8724
R:dr Banco skulle åtgå'till så väl inköp af Inventarier
sorn ock tjenliga rums inredande vid
en del Lazarettet för detta behof, och att dess*
utom ett årligt anslag af 10,882 R:dr Banco erfordras
till Inrättningens underhållande.
Den Kongl, Remissen återföljer osli Seraphimer-
Ordens- Gillet framhärdar med djupaste
vördnad,
Stormägtigste Allernådigste Konung,
Eders Kongl. Majtts
Underdånigste oell tropligtigsts
tjenare och undersåter,
Joli- G. Oxenstjerna. C. A. Wachtmeister.
C. Lagerbring. -F. RidderstolpeClaés Rålamb.
Stockholm deri 25
Februari 1815.
P. U Reuter.
Kongl;
Bihang»! 3:dje Del. sid. 656.
Förslag uppå kostnad till emottagande och underhållande pä Låns-Lazaretterna
af försvarslösa och i behof varande hafvatde Qvinspersoner.
Till inköp af inventarier.
Säng. och Gångkläder.
Vid hvarje Lazarett äro högst 4 sängar an.
sedda kunna härtill inrättas : och är behofvct
för 1 säng följande:
I Halmmadrass af Buldan
1 dito Hufvudkudde
1 Tagelmadrass med Bolstervars öfverdrag
afdelningar
3 par Lakan af Blångarnsväf .
I Slutlakan, 4 alnar långt, af en våd
1 bättre Hårtäcke fodradt
4 Bindlar af stadigt dubbelt lärft, 4 alnar i
hvardera, å 1 R:dr 8 sk.
3 alnar svart vaxduk
3 Handdukar
6 Blångarnslintyg å 1 R:dr 16 sk.
2 Sjukråckar af vanligt Bolstervar
3 par Ullstrumpor ä 32 sk. ;
1 par Tofflor
Barnkläder .
Som gör för 4 Sängar - ;
Sängkläder åt Sköterskan:
i Halmmadrass med Hufvudkudde *
i pär Lakan -  1 fodradt Täcke
Instrumenter.
Smellies corrigerads raka Tång
Levrets Tång med krökta skeder
Perforatoriurn eller Saxen
Crochette, dubbel af 2 delar
Bentång
Stumpkrok
Vectis eller Levier
Diverse Husgerådssaker
5
st. Sängställen å 2 K:dr
1 Bord - -
5 Stolar å 24 sk.
1 Nattstol med bäcken dertill af förtent jernbleck
Nattpottor .
Lampa -
st. Bägare af förtent jernbleck . .
st. Skålar dito . ' j
st. Trädtallrickar och Skedar -
st. Spottlådor • n
koppar Thékiftel , -
st. Stenskålar
1 6
\- 16 —
Transport 31 4 300
Banco.
- 35 32
5 4
sene Vattenämbar
I Vattenså med stäng
hörande 19 I/äns-L
Till Inredning och I
härtill vid Westerås
stads, Hernösands,
Lazaretter anses er:
ati
Lazaretts.Läkaren i 3 \ k.
1 Barnmorska
I Sköterska .
Mathållningen för 4
om dagen
För Säng. och Gån
ProCent af inköps
Diverse smärre utgi
ved och ljus
Som för 19 Läns L;
{Stockholm den Uj
Transport
31
j
4
32
300
32
.'illsamrnans
1 7
I
332
‘d ‘ • ets styrelse
5.r t-1 tgör -
tjenliga rum
; ‘ sby, Halm.
r, Ckk och Umeå
“
Summa
11 e Lazarett.
f thini',
50
25
33
16
JOS
efter 1 * sk.
bruk i ing efter 35
r • t inköpet af
0 •
3 65
66
33
Tillsammans
tgör -
572
10,8821371 4!
P. U, Rutter.
efter * Sängair
Till inköp af Inventarier.
Säng. och Gångkläder ,
Sängkläder ät Sköterskan
Instrumenter
Husgerådssaker . .
Bantl
■oi
134.
j 6.
35: 38-’
*o.
S'a 195: 32.
Som gör för 19 Lazaretter .... 3,717:
Beparationer vid en del Lazaretter . 2,400.
Summa 6,117:
je Lazarett.
o
Arliga Underhållet.
eningens aflöning . .
hållningen ....
Säng- och Gängkläders
ukning
jrse smärre utgifter
gör för 19 Lazaretter .
I08: 16
18a : 24
35*
jo.
355: 40
Banco.
6>7öo: 40»*
1
' ' :
.... ' •
.
■ "V : ■ ■ . v* 'rra!;;:;-:.
, m B
MS
Den 39 Maj*
Kongl, Maj:ts Nådiga vilja är, att hosföljande
handlingar öfverlernnas till Finance-Expeditionen,
för att i sammanhang med den om Kronogpinnhusets
i Norrköping utvidgande gjorda ansökning,
Kongl. Majit i underdånighet föredragas.
Stockholms Slott den 5 October 18(4.
Uppå Nådigate Befallning,
-E. J. Bergenschöld.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Kongl. Majit vill häröfver* så -vidt frågan är om hafvand®
Qvinnor.? intagande å Spinnhusen, i Nåder hafva inhämtat
Bess Ofver-Ståthållare-Embetes, underdåniga utlåtande*
Stockholms Slott den 11 Maj i8i4»
På Nådigste Befallning)
Fredr* Wåhlin.
Efter inhämtande af Splnnhus-IJirectionens
Norrköping yttrande, i anledning af Riksens
Ständers Justitias-OmbudSmans underdåniga lierna
ställan, om icke, till näringsyrkes förskaffande,
på fri fot , att med sådana försvarslösa Qvinsper.
söner, hvilka ävo på obestämd tid insätta till
arbete på Spinnhusen , må förfaras på samma
sätt, som redan är förordnadt otti de, på Arbets
inrättningen i Carlskrona eller Fästnirigar,
anbragte lösdrifvande karlar, får jag nåden samma
underdåniga hemställan, med Directionens
yttrande, underdånigast härhos öfverlemna»]
3:dje Del N.-o 83, 84. Jag
Ben 29 Maj.
Jag känner icke huru i andra Xän, Strängt
eller liberalt, förfares med försvarslösa Q vinsper»
söner; men jag har icke låtit afföra till Spinnhuset
andra, än de som befunnits utmärkt van.
artiga och liderliga, hvilka något hvar afskyr
att taga i tjenst och visserligen icke möjeligen
kunna med korrt arbetstid , förbättras och afvänjas
från inrotade laster, sorn erfarenheten nogsamt
bestyrkt, då en dylik qvinna kunnat öfvertala
någon att begära henne ut från Spinnhuset,
efter några få månaders vistande derstädes, för
att taga henne i tjenst, hvarifrån hon nästan
alltid skyndar sig att afvika och återgå till sin
vanligen med lättjan förenade lastfulla lefnad,
landsorten till tunga. Andra till förhör liithragta
Qvinfolk, som jag förmärkt, kanske ofta
af tanklös enfaldighet, hafva någon tid råkat
blifva utan försvar, ehuru raska och arbetsföra,
eller som kunnat anföra något likligt skäl till
förhinder, har jag lein nät på försök, stundom
mer än en gång, allt som omständigheter tyckts
visa sig , under alfvarsam föreställning, att inom
bestämd tid förse sig med tjenst eller annat sta.
digt näringsyrke, hvarpå aldrig är brist för andra
, än kända raft elaka eller ihärdigt lättjefulla.
Ju k val är till önskande bestämdt nådigt Beslut
i detta ämne, till så val min som öfriga
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes underdåniga
efterrättelse, i oskiljaktigt sammanhang
hvaraf jag tror mig äfven böra underdånigast
anmäla ganska eftertänkeliga svåra följder deraf,
att då nu, i sednare tider, allmänneligen Iösaktig
he
-
l) n 4 9 Maj.
659
heten hos Qvinkönet af arbétsclaSsen tillfdgit,
hvarifrån verldsligt straff icke vidare får afskräc.
ka och hvarpå äfven fordna vanhedren, i menig,
hetens tanka» hunnit nästan alldeles Utplånas»
ingen depot finnes» dit de försvarslösa Qvinnor
kontia aflemnas , som ärö i hafvande tillstånd »
hvilket tillstånd författningarne sätta bland de
hinder, sorn berättiga Spinnhus-Directionen att
ej emottaga dylika personer ^ icke för dem obekant,
och som medförér den verkan, att ett lösaktigt
Qvinfolk, så fort möjeligt är efter Jlarnsbörden
, stravt försätter sig i samma tillstånd och.
derigenom, för all sin arbetsföra tid, an mer
efteråt, friar sig från Spinnhuset och ligger allmänheten
til! last. Jag hemställer derföre underdånigast,
om ej, i fall annan författning icke
med så beskaffade Qvinfolk kan vidtagas, Eders
Kongl. Majit skulle i nåder för godt finna tillförbinda
Spinnhus-Directionen, att qvarhålla dessa
Qvinspersoner till det arbete de förmå, emot
någon billig ersättning till Spinnhuset för bristande
fulla arbetsförmågan»
Med djupaste underdånig vördnad, trohet
Och nit har nåden till dödsstunden framhärda
Stormägtigste Allernådigste Konung, -  Edets Kongl. Majus
, allerumlérdånigste och tropligfgstg
tjenare och undersåte
J. A. Cronstedt.
Jonköpings I-ands-Cari- W. Pereswetoff Marathcellie
d 9 Apr. 18*4-
Stat
-
Den 2 9 Maj.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
D irectionens för Norrköpings Krono-Spinnhus
underdåniga utlåtande, i anledning af Nådiga
befäl 'ningen den ii näsflidne Maj, angående
hafvande Qvinnors intagande å Krono'Spinnhuset
, får jag underdånigast härmed öfverlemna.
Med djupaste undersåtlig vördnad , trohet
och nit har nåden till dödsstunden framhärda
Stormägtigste Allernådigste Konung,
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste och tropIJgtigste
tjenare och undersåt#
J. A. Cronstedt.
^Linköpings Lands-Can- W. Pereswetoff Morath.
cellie d. 17 Juni 1814-
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Oirectionen öfver Kronospinnhuset i Norrköping,
sorn i Nåder blifvit befalld afgifva underdånigt
utlåtande rörande den af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Einköping gjorda
hemställan, att hafvande Qvinpor hädanefter måtte
få emottagas på Krono-Spinnhusen; får i sådant
afseende nu den nåden anmäla, att ehuru
önskelig och för allmänna sedligheten båtande en
sådan förändring af Författningarna visserligen
sy
-
Den 59 Maj.
synes vara, möter dock dervid för närvarande,
hvad Norrköpings Spinnhus vidkommer, den
stora svårighet, att utrymmet icke ens är tillräckligt
för de friska och arbetsföra Arrestanter,
sorn ifrån hela Götha Rike nu hitsandas, hvarföre
Directionen redan i början af detta år sett
sig föranläten, att hos Eders Kongl. Majni un.
derdånighet anhålla om utvidgande deraf, inedclät
tillbyggande af tvänne nya flyglar.
Skulle Eders Kongl. Maj:t finna för godt
att i Nåder bifalla denna utvidgning, öppnas
derigenom äfven en möjelighet, att för framtiden
afse ett särskildt rum för hafvande Qvinnor,
som sakna laga försvar, och att dymedelst bevara
-åt Fäderneslandet inånga tilläfventyrs eljest
vanvårdade lif, såsom ock att betaga lösaktigheten
den undanflykt ifrån Spinnhusarbete, soia
hittills genom hafvande tillståndet vunnits.
Någon ersättning till Spinnhuset för sådana
Qvinnors bristande arbetsförmåga torde icke behöfva
komma i fråga, enär hela Spinnhusets underhåll,
så vidt det öfverstiger inkomsten af det
åstadkomna arbetet, i alla fall utgår af Eders
Maj:ts och Kronans medel.
Skulle åter fråga om ersättning hafva afseende
på sådana personer, som någon viss församling
ansågs pligtig att underhålla, så vågär
Spinnhus-Directionen i underdånighet dervid anmärka,
att aldrig Spinnhusen någon tid måtte få
anses för fattigvårdsanstalter, eller några andra
per
-
663
l)en 2 9 Maj.
personer få ditförpassas, än sådana, hvilka för begångna
brott, eller samhällsvidrigt uppförande
böra lida frihetens förlust, tillvinnande af egen
förbättring eller åtmindstone till förekommande
af andras förledande,
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och
trohet håfve vi nåden framhärda,
Slormqgtigste Allernådigste Konung,
Eders Kongl, Majtts
allerunderdånigste, troplfgtigste tjenare;
qch uuclersåter
Carl Arosenius•
Samuel N, Moselius,
C. H, Bauman«
Stormägligste Allernådigste Konung!
IIos Eders Kongl. Majtt har Landshöfdingen
E hi betet i Linköpings Län, i sammanhang med
redovisningen för jdess förfarande med sysslolösa
kringstrykande personer, hemställt, örn icke för,
svarslösa hafvande Qvinnor, i fall annan utväg
med dem ej är att vidtaga, kunna få insättas på
Spinnhuset, hvarifrån gällande författningar, så
länge de äro i hafvande tillstånd, nu befriar dem.
Karold Schenbom.
i
Pehr Gust. Wedström,
Den 2 9 Maj.
663
Öfver denna fräga har Eders Kongl. Maj:t
i Naclér täckts infordra Öfver-Ståthållare-Embetets
utlåtande; till underdånig åtlydnad hvaraf
jag får nåden anföra, att ehuru hafvandeskapet
hos en ogift Qvinna, egenteligen och i sin natur,
icke är ett hrott, hvarföre hon bör förlora
sin frihet; så är det likväl en afvikelse ifrån
allmänna ordningen, i det att hon låtit häfda
sig, utan att af lägersmannen hafva ett säkert
understöd och beskydd under den tid hon är oförrnögen
till arbete, samt saknar ett tillräckligt
biträde vid affödans uppfostran. När en sådan
Qvinna nu sjelf är medellös och i saknad af
både husrum och föda samt stundom äfven oförmögen
att arbeta; så bör hon åtnjuta allmän vård
och är visserligen icke behandlad mot personliga
frihetens rättigheter, om hon, mindre såsom
straff för hennes lättsinnighet, än såsomen t i 11-  flygt och under sin oförmåga att förrätta de
vanliga göromålen , får en plats på ett ArbetsSpinn
- eller Correctionshus, der hon får använda
sin arbetsförmåga och åtnjuta uppehälle. Jag
afser härmed blott modrens personliga och fostrets
i nära förening dermed stående frälsning
från sådana olyckor, som äro en följd af saknaden
på föda, värme och husrum, men ej bestraffning
för andra, än sådana Qvinspersoner,
sorn, vande vid laster och liderlighet, använda
sin tid och sina krafter till blott andra menniskors
skada och förfång. Dessa, icke obetydliga
skadedjur i samhället, böra få rum på Correctionshusen,
för att hindras ftån ogerningar,
och ej utgå derifrån förr, än någon ansvarar för
deras
'664
De/i 29 Maj'.
deras uppförande ; da de förra deremot, som
blott fattigdomen inbragt, ej ,böra vägras sin frihet,
dä de finna utväg till bergning för sig och
fostret.
I sammanhang härmed ian jag ej undgå
att önska tillvarelsen af inrättningar, der sådana
värnlösa mödrar finge sjelfva uppfostra sina barn,
åtmindstone under lista och ?.:dra året. Säkerligen
skulle manga späda lif, sorn nu gå förlorade,
derigenom frälsas. Den moderliga kärleken
skulle hos den oförderfvade, ehuru förförda
Qvinnan, visa sig på det spada fostrets ömmaste
skötsel; och troligen skulle äfven hos de lastbara
och liderliga Qvinnorna, under vården af
den späda affödan, denna allmänna naturkänsla
väckas, som säkrast tyglar böjelsen för lösaktighet
och gör verkningarna deraf mindre skadliga
för samhället.
Med djupaste undersåtlig vördnad , nit och
trohet framhärdar,
Stormägtigste Allernådigste Konung,
tuiderdånigste, tropligtigate tjenare
och undersåte
Carl Mörner.
Stockholm dea 5o
September 1814.
JE. G. Westrin.
Den 5 Maj
-
6 65
Tillägg.
Uppläst hos samteliga Riks-Standen den 5 Maj.
Riksens Hoglaft. Ständers Allmänna
Besvärs - och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af ett från
Hedervärda Bonde-Ståndet till Utskottet
remitteradt mål, rörande ändring
uti hvad för fattningar ne angående
Hemmansklyfning nu stadga.
Uti ett, den 31 sistlidne Mars, till Hedervärda
Bonde-Ståndet ingifvet Memorial, har RiksdagsEullmägtigen
för Wisnums Härad i Carlstads
Län, Olof Larsson, yttrat sig anse angeläget och
till Jordbrukets förkofran bidragande, om Hemman
linge klyfvas i mindre delar, än hittills i
Landsorterna lofligt varit , hvarjemte berna],
te Riksdagsman, under uppgift om huruledes
uti Wermland mindre besutne Hemmansboer
tvingades att taga lösen för sina jordlotter af de
mera besutna, förmält, att de Bondesöner, som
blifva Soldater eller antaga annan krigstjenst,
men sjelfve eller genom sina Hustrur, ärft nå»
gon liten fast Egendom, skulle, under fredliga
tider, kunna densamma så uppodla, att de,
efter afskedstagandet, derpå kunde, både för
sig och Hustru, hafva tillräcklig bergning, tillika
med understöd för sina barn; hvilket förhållande
ock för Hammarsmeder, Socknehandtver
kare.
666
Den 5 Maj.
lare, andra Arbetskarlar och mindre Hemmans,
ägare, skulle vara af enahanda beskaffenhet;
och har Olof Larsson slutligen, jemte förslag
om sättet, huru sadane jordbrukare borde kunna
utgöra de Hemmansdelarna åtföljande skjutsningar,
yrkat att, vid uppkommande frågor om
lösningsrätt till obesutna Hemmansdelar, borde
noga undersökas, huruvida utrymme och till
odling, genom flitigt arbete, duglig mark vid
dessa lägenheter funnes. Häremot har Riks.
dagsrnannen Johan Olsson Longberg från Gestrikland,
uti ett den 4 sistförflutne April inlemnadt
Memorial, anfört, att, om det, lena sidan,
icke kunde bestridas, att Hemmansklyfningar på
Hemman med stora utrymmen och mycken skogstillgång
samt inom skogsägorna till odling tjenliga
belägenheter, befordrade flera giftermål och
följakteligen en större folkmängd, så skulle likväl,
å ändra sidan, en oinskränkt utsträckning
af denna rättighet, uti de flesta orter af Riket,
medföra en motsatt verkan, och till och med
fortskynda jordbrukets förfall; heldst äfven en
ganska obetydlig Hemmansdel fordrade nästan
lika så manga hus och byggnader som en större,
och vid hvarje klyfning den afskilda delen tarf.
vade nya särskildta hus, som medtogo skogen,
der den funnes, och penningetillgångar, om
timret skulle köpas; äfvensom, för att rätt kunna
sköta ett jordbruk, erfordrades att äga en viss
gifven arbetsstyrka, tillräckliga dra'gare och försvarlig
ladugård, hvilket vid en liten och svag
Hemmansdel icke kunde erhållas; i anledning
af hvilket allt Riksdagsmannen Longberg an
sett
-
Den 5 Maj.
667
sett vätlligt, att tillstyrka någon mera utvidgad
Hemmansklyfning, men deremot förmenat, att
ali sadan klyfning borde förbjudas, till mindre
delar än sådana, att derå möjligen kunde födas
ett pär hästar , sex kor och annan boskap i proportion,
samt utsädet utgjorde tre tunnor årligen;
dock har Longberg i ställfet föreslagit, att
Hemman, som ägde stora, till odling tjenliga
utmarker, matte uppmuntras att antaga Torpare,
och dem, emot vissa frihetsår, tilldela och
afmäta vissa tunnland jord till odling. Hvarmed
Fullmägtige från Carlstads Län sig förenat,
I öfrigt hafva, enär detta ärende i Bonde»
Ståndet förevarit, följande Riksdagsman muntligen
förklarat;
o
I:o Anders Aberg från Westerbotten, att
frågorna om Hemmariskiyfningar, efter sig företeende
omständigheter, borde bero på pröfning
af Domstolen i orten och, för Kronohemman ■
af Konungens Befallningshafvande. 2:0 Jon
Jonsson från Blekinge, att han likaledes nnsåge
en vidsträcktare Hemmansklyfning skadlig, men
förslaget om vissa ägors afhändande från Hemmanen
till Torps anläggning, under evärdelig
ägande rätt, och utan årlig afgift till bohlstaden,
ännu skadligare. 3:0 Johan Magnus Wessing
från Westmanland, att en vidsträcktare Hemmansklyfning
vore för vissa orter nyttig, men
åter för andra skadlig, och att således en för
alla orter allmän lag i detta ämne ej borde vid.
tagas. 4:0 Anders Sandstén från Jönköpings och
5:0
668
Den 5 Maj.
5:0 Anders Danielsson från Elfsborgs Län, aftj
för deras hemorter, de nu gällande författningar
om Hemmansklyfning vore lämpeliga; samt ti:o
Nils Månsson fran Malmöhus Län, att, i hans
hemort, Hemman val icke hnge klyfvas i mindre
delar, men deremot kunde derstädes 4 tunnland
af Hemmanets ägor anslås till Torp, hvilken
rättighet alltid funnits vara nyttig och förmonlig
för ägaren. Ofver allt, hvad sålunda blifvit
anfördt, får Utskottet härmedelst vördsamligen
afgifva det utlåtande, att Utskottet, efter en behörigt
sorgfällig granskning af detta mål, funnit
de uti Kongl, Förordningen den 3» Juni 1747»
Förklaringen deröfver; den 24 Januari 1751, och
Kongl. Brefvet den 26 November 1763, angående
Hemmansklyfningar, gifna föreskrifter, icke
utstaka någon viss gräns, hvarutöfver dessa klyfningar
ej må sträcka sig, eller bestämma sådana
grunder för pröfningen af förekommande frågor
örn Hemmansåboers besutenhet, att icke denna
pröfning merendels beror af vederbörandes godtfinnande,
och således ganska olika utöfvas. Det
är likväl, enligt Utskottets öfvertygelse, häremot
högst angeläget, att en viss säker bestämmelse
göres, af huru mycken jordrymd ett hushåll, hvilket
af jordbruket skall hämta sin föda och utkomst,
bör, i mån af markens godhet, beskaffenhet
och läge, anses i det mindsta behöfva forsin
nödtorftiga bergning samt rentans och öfriga allmänna
utskylders utgörande, och Utskottet härleder
sin öfvertygelse om angelägenheten häraf
ifrån den sanning, att Svenska Allmogens välstånd
utgör Rikets verkliga styrka, och att allt,
jorn
p Den 5 Maj.
som i någon män verkar deremot, bör pä det
högsta förekommas. Erfarenheten har redan ådagalagt,
att uti de orter, der friheten till Hemmansklyfning
gatt för vida, har Allmogen blifvit
försvagad ; hvarföre ock Kongl. Majit för en
af dessa orter, eller Stora Kopparbergs Xiän, funnit
sig föranläten, att, pä sätt 10 punkten i Kongl*
Brefvet till Kainrnar-Collegium , ilen 17 Augusti
J804, utvisar, förordna, det de Hemmansåboer,
hvilka icke kunde å sitt jordlägenhet föda, i
öfra Dahlelaget och Säthers Fögderi, rnindst en
häst, tre kor, sey. getter och tvä a tre får, samt
i de öfriga Socknar, en häst, fyra kor jemte
nyssnämnda antal får och getter, skulle, såsom
obesutne, vara nödsakade, att, tjugo år elter
förrättadt Storskifte, för sina lotter taga lösen ,
så att Hemman, der åboerne voro besutne, måtte
i stället uppkomma. Härvid anser Utskottet
sig likväl böra anmärka, att om en vidsträckt
Hemmansklyfning bör vara förbuden för de orter
och Hemman, hvilka hafva trånga och till största
delen redan uppodlade utrymmen ; så fordrar
dock både enskildt och allmänt bästa, att klytningar,
utan afseende på Hemmansberäkningen ,
sträckas längre å de ställen, der stora utmarker
och ännu ödeliggande uppodlingslägenheter lin.
nas. Och som förhållandet härutinnan är bligst
skiljaktigt, ej allenast inom särskildta landskap,
utan äfven ganska ofta för olika Hemman inom
samma districter; så anser Utskottet sig böra
vördsammeligen tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer,
att i underdånighet hos Kongl. Majit anhålla,
det Kongl. Majit täcktes i Nåder anbe
fal
-
67o
Deri 5 Moj.
falla Herrar Landshöfdingarna, ätt, sedan dg,'
hvar i sitt Län, hört Domarena i orten jemte
af Landshöfdingen tillkallade Deputerade, en
eller tvänne för hvarje Socken, i underdånighet
till Kongl. Majtts Nådiga pröfning föreslå sådana
grunder för Hemmansklyfningar och befordran
af ödemarkers uppodling, som kunna efter hvarje
orts beskaffenhet och öfriga locala omständigheter
finnas nödiga, och skulle vid öfverläggningarna
emellan Landshöfdingen och Deputerade olika
meningar uppstå, bör Frotocollet deröfver till
Kongl. Maj:t medfölja.
H vad sluteligen angar den inom Hedervärda
Bonde-Ståndet väckta fråga, om rättigheten att
anlägga Torp å Hemmanens utmarker; så anset
Utskottet det uti denna omständighet kunna och.
böra förblifva vid hvad Kongl. Förordningen
den 18 Februari 1767, Skogsordningen den
l Augusti 1805 samt flera gällande Författningar
stadga; likväl att, till förekommande af
skattskyldig jords förmindskning och Stomhémmane.
ns försvagande, härvid alltid matte, vid de
tillfällen, då Torpen upplåtas med full ägande
eller besittningsrätt, iakttages hvad I5 §. uti
Kongl. Förordningen om Enskiften, af den a
Februari 1807, rörande Torps anläggande å Hemmanens
ägor stadgar och förmår. Hvaremot eljest,
när en Hemmansägare vill anlägga något
nytt Torp, utan att detsamma från Kohlstaden
afsöndra, så väl ägovidden som öfriga
vilkoren dervid torde få ankomma på vederböxandes
eget åsämjande, så snart det icke strider
emot
Den 5 Maj.
671
emot de, i afseende på landscnlturen, vidtagna
Författningar. Och varder detta allt Riksens
Höglofl. Ständers eget närmare ompröfyande vörd.
sam mel igen underställdt.
Stockholm den 3 Maj 181 5.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledam. Ståndets Ledam,
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Htsselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Månsson.
M'. M. Rosbeck.
Uppläst Iios sauiteliga Puks-Stånden den II jT«j.
Riksens Stånders Stats-Utskotts utlåtande,
i anledning af de hos Hedervärda
Bonde-Ståndet gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om
Arfvoden och Tractamenten för respectiva
Riks Siändens samt Utskottens
Secreterare, Ca nzlister och IVaktbe»
tjenwg.
Uti
672
Den 11 Maj.
Uti Hedervärda Bonde-Ståndet hafva åtskilliga
anmärkningar blifvit gjorda vid Stats-Utskottets
den 22 nästlidne April afgifna Betänkande med
förslag till arfvoden och tractamenten för resp.
K iks-Ståndens och Utskottens Secreterare, Cantz*
lie- och Valctbetjening, hvilka anmärkningar å.
syfta tillökning uti aflöningen för i synnerhet
Bonde-Ståndets Notarie- och Cantzlister, och hvaröfver
Utskottet, genom Protocolls-Utdrag den
27 i förra månaden, blifvit anmodadt att afgifva
utlåtande.
Häruppå får Utskottet meddela Hedervärda
Bonde.Ståndet till svar och underrättelse, att det
förslag till ifrågavarande belöning vid denna Rikssdag,
som likmätigt 24 §. i Riksdags-Ordningen
blifvit af Herr Landt Marskalken samt Talmannen,
med afseende å Samtliga Stånds-Cantzliernas
verkliga möda och förtjenst, upprättadt samt af
Utskottet granslcadt och Riksens Höglofl. Ständer
hemställdt, är utaf de öfriga gme resp. Stånden
gilladt och bifallet; i följd hvaraf, enligt 69
§• i Regerings-Formen af den 6 Juni 1S09, der-.;
vid kommer att bero. Hvilket Utskottet jemväl
får vördsamt gifva sistnämnda 3:ne Stånd vid
handen.
Stockholm den 6 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskap,
och Adelns Ledarn,
vägnar
Carl de Géer.
på
, På Högvörd. Prest*
Ståndets Ledarn,
vägnar
Gust. Murray.
Deri 11 Maj. 673
På Hederv BondeStandets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsso’’1.
C. T un el hist
Utdrag af Protokollet, hållet uti ilag•
loft. Lag-Utskott t vid Urtima Riks*
dagen i Stockholm den 5) Maj 18 j 5,
S. D. Upplästes ett från Vallöf!. Borgare-Stån»
det ankommet Protocolls-Utdrag för den i 9 och
27 sistl. April, innehållande'dels åtskilliga gjoK
da anmärkningar vid det Betänkande Utskottet
den 30 förutgående Mars» afgifvit, i anledning
af Herr Ofverste Lieutenanten Carl Reuterskjölds
förslag, angående stadgande af en lag*
som satte alla förbindelser så väl ut! penninge»
transactioner som annan handel i likhet med
vexlar, dels af flera bland Ståndets Ledamöter
väckt motion om ändring uti åtskilliga omstän»
digheter af nu gällande Executions.författningar 5
i anledning hvaraf icke allenast berörde Betan»
kande blifvit till Utskottets ytterligare handlägg»
ning remitteradt, utan ock till Utskottet är vordet
öfverlemnadt att öfver emförmäldta nya frågor
utlåtande aflemna.
Herr Kammar-Junkaren ocb Protocolls-Segfeteraren
Lagerheim yttrade härvid: ”Då Utsälje
Del. N:0 85» 86. skot»
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Den il Maj,
stoftets Betänkande i anledning af Herr Öfversfe.
Lieutenanten Beuterskjölds väckta motion om
vidtagande af kraftigare Executions- och Concours-författningar,
blifvit från det Väilofl. Bor-’
gareStåndet, med dervid gjorda anmärkningar, till
Utskottet återremitteradt och nu till pröfning i
Utskottet förehafves, torde det tillåtas mig, som
i samma ämne varit af skiljaktig tanka, att vid
detta tillfälle få till de skäl , hvilka af Herr
Bagmannen Noreus , sista gången frågan härstädes
förevar, blefvo framställda, uti hvilka jag
äfven instämde, lägga några ytterligare grunder
för min, rörande samma ämne, fattade öfver*
tygelse.
Örn det är en sanning, att uti de Utsökningsoch
skuldfordringsmål, hvilka hos Kongl. Maj:t»
Befallningshafvande göras anhängiga, och af
dem, med tillämpning af nu varande Executionsförfattnlngar,
'hufvudsakligen afgöras, ali nödig
stränghet vid målens behandling, all erforderlig
skyndsamhet vid beslutens verkställighet kunna
erhållas, så att någon skärpning af Utsökningsförfattningarna
i dessa fall icke bör komma i
fråga, är det deremot å andra sidan äfven obestrideligt,
att när Utsökningsmål ej kunna af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hufvudsakligen
afgöras, utan mäste, i anseende till derstädes
gjorda invändningar, förvisas, såsom tvistiga
till vederbörlig Domstols handläggning, mycken
långsamhet, tidsspillan och jemväl understundom
äfventyr för Borgenären uppstå. Ty utom
det att de Juridiska Domstolgrnas Sessioner icke
SDeft 1 i Maj.
på långt när Inträffa så ofta som Kongl. Maj:ts
Befallnlnghafvandes sammanträden, förekommer i
synnerhet deri särskilta olägenhet, att först*
Domstolens beslut icke får sättas i verkställighet,
förr än antingen detsamma vunnit laga krafr,
eller, i händelse någon klagan deröfver blifvit
fullföljd, tvänne Domstolars sammanstämmande
beslut utfallit. Det är utan tvifvel art mångå
Gäldenärer uppsöka de mest orimliga undanflykter
och invändningar för att bereda sig uppskof,
„ Detta vore till en betydlig del förekommet,’
om Kongl. Majus Befallningshafvande erhöll
rättighet att pröfva och afgöra sådana derstädes
gjorda invändningar, hvilka, pä grund af blotta
jLånedocumentet, kunde pröfvas. Om vittnens
hörande i dessa omständigheter vöre nödigt,
borde sådant äfven Kongl. Majus Befallningshafvande
tillåtas. Genom den gräns imellan
Executiva och Domaremagterna, som Herr .Lagmannen
Noreus uppdragit, tror jag, att ali sam.
manblandning af dessa båda myndigheter skall
vara förekommen och endast ät Utsökningsmål
bereda en skyndsammare fart, hvilken både i
anseende till målens natur och den allmänna
crediten är af yttersta vigt. Då Kongl. Majus
Befallningshafvande dessutom verkligen redan
utöfvar Domaremagt i enskiftes- och fyllerimål
samt flera andra, inser jag icke någon våda deraf,
att uppdraga Kongl. Majus Befallningshafvande
pröfningsrätt af vissa i Utsökningsmål förekommande
invändningar. Jag äger fullkomligt
det hopp, att alla olägenheter af ett långsand:
Rättegångssätt 1 Utsökningsmål skola genom
det
676 -Dera 11 Maj.
riet nya under utarbetning varande lagförslag
blifva undanröjde: men jag hyser tillika den
fruktan,, att detta JLagförslag, i anseende till dess
■vigt och beskaffenhet, på lång tid ej kan blifva
fullbordadt, antaget och till efterrättelse ländande.
- Intilldess sådant skett, skulle jag önska
att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande - erhöll®
ifrågavarande pröfningsrätt.
Beträffande dernäst den föreslagna förkla*
ringen af 1798 års Förordning om SkuldferdringsJ
och lagsökningsmål, är den sa mycket mera nöj
dig, som löpande Sedlars egenskap, efter preJ
scriptionstiden för bysättning, verkeligen blifvit
af Domstolarna olika bestämd, samt Författningars
stadgande härom olika förstådt och tolkad».
Så väl sjelfva ordalydelsen och primitiva natu-j
t en af en förskrifning, utgifven till innehafva*
ren eller till viss man och ordres, som äfven i
»ifrigt de uti denna Förordning lagda grunder,
synas mig böra föranleda till den princip, att
sådana förskrifningar, äfven efter bysättningstidens
förlopp, bibehålla deras löpande egenskap
och aldrig i något fall betraktas såsom skuldsedlar
till viss man.
För att närmare utveckla detta ämne, tori
de jag få förklara, det jag anser skuldsedlar till
viss man, och förbindelser ställda till innehaf-;
varén eller viss man och ordres, hufvudsakeligen
skiljas deruti, att de förr* innefatta ett bevis på
utgifvarens skuld till den vissa mannen, grun-’
dad endast på detta särskildta förtroende för dea
skyl*
JDtn 11 Maj.
®77
skyldiga oell på deras enskildta förhållanden sig
imellan, men att deremot skuldsedlar till Ynnehafvaren
eller ordres hafva till grund en a£
utgifvaren förmodad vidsträcktare credit, så att
dervid på hans sida kommit i beräkning ej allenast
det förtroende första innehafvaren kunda
till honom hysa, utan ock det han trodde sig
äga hos andra, samt alt första emottagaren å siri
sida, för gäldandet af sin fordran, ej allenast
haft afseende på den rätt han dertill å förfallotiden
ägde hos utgifvaren, utan ock möjligheten,
att af annan man, äfven före denna tid, få
förbindelsen infriad och fordran på honom öf»
yerlåten.
Då således betalningsskyldigheten för sedlar
till viss man beror på liqvid med denna uppgifna
mannen, hvilken alltid bibehålles såsom
fordringsägare, så är deremot en skuldsedel till
innehafvaren eller ordres, om det så tillätes att
uttrycka sig, sjelf fordringsägaren. , Den innefattar
utgifvarens försäkran, att den deruti bestämda
summan skall emot sedeln och endast fernot
honom utbetalas, utan att andra vilkor eller
liqvider må gälla, än de som finnas i eller på
sjelfva sedeln. Den i naturen af dessa slags
förbindelser således grundade skiljaktighet, tror
jag vara sådan, att de aldrig kunna förblandas,
eller en förskrifning från det ena slaget till det
andra förflyttas, och de såsom löpande en gång
utgifna sedlars egenskap, att vara gällande i hvars
mans hand, anser jag ej förändras af någon under
deras omlopp tillkommen actus, sorn ick»
blif;
6 7 3
Den ii Maj.
blifvit tecknad å sjelfva sedeln. I anseende till
det större allmänna förtroende, sorn ligger till
grund för skuldsedlar till innehafvaren eller
ordres, är en strängare executive kraft dem tillagd,
så att utgifvaren kan sökas hvarest han
finnes och vid bristande betalning genast bysättas;
och genom 3 §. af 1798 ärs Förordning är
föreskrifvet, hvad med sådana sedlar bör iakttagas,
om de skola äga denna executionsrätt, med tillägg,
att när det försummas, de ej hafva annan
lätt än andra skuldebref.
Men detta stadgande
tror jag så mycket mindre böra utsträckas ut.
Sifver hvad det skall åsyfta, nemligen den exer
eutiva rättigheten, som dessa sedlars egenskap,'
Sitt gälla i hvars mans hand, i denna §. antages
såsom gifven, utan att fråga om inskränkning
deruti förekommer, och jag förmodar, ätt om
Xagstiftaren hade åsyftat ett så hufvudsakeligt
nytt stadgande, hvarigenom första vilkoret och
grund-egenskapen af dessa så allmänna förskrifningar
skulle hafva upphäfvits, sådant blifvit
bestämdt uttryckt, så mycket heldre, sora det
skulle hafva innefattat en inskränkning och förändring
af 4 Cap. 4 §. Utsöknings-Balken ,
hvilken stadgar de rättigheter löpande sedlar tilltomma.
hor öfrigt kan jag val inse skälen dertill,
hvarföre en så beskaffad förskrifning kan förlora
den honom tillagda strängare executionsrätt, när
denna rätt ej inom en föreskrifven tid göres
gällande; men jag kan icke' fatta möjligheten
deraf, att en sadan underlåtenhet, sorn i sig
sjelf
Den 11 Maj.
sfs
sjelf endast innefattar ett medgifvande af en
längre betalningstid, skall förvandla sedelns natur
och betaga honom betalningsrätt, samt göra upp*
sökandet af första innehafvaren nödvändigt, hvilket
med sedlar till innehafvaren icke ens är
möjeligt.
Sluteligen får jag förklara, att ehuru jag
finner, detUtskottets i förevarande ämne afgifna
betänkande, såsom af trenne Riksstånd antaget,
nu mera bör för Riksens Ständers beslut, deruti
någon ändring för närvarande icke äger rum,’
anses, har jag likväl trott mig böra framställa
ofvananförda grunder, såsom svar på de anmärk-:
ningar, hvilka blifvit inom det Vällofl. Borgare-Ståndet,
emot Herr Lagmannen Norel och
min gemensamma skiljaktiga tanka, gjorde a£
Herr Borgmästaren Gezelius, Herr Lagmannen
Nolleroth , Herr Rådmannen Sjöbohm samt Herr
Assessoren Plank; i hvilket afseende jag anhåller,
att detta mitt yttrande måtte införas i Utskottets
Protocolls-Utdrag till det Vällofl. Borgare-Ståndet.
Härmed förenade sig Herr Borgmästaren
Holm till alla delar, utom i den omständighet,
att då vittnen i skuldfordringsmål hos JConglr
>Iaj:ts Befallningshafvande åberopas,} för att bestyrka
skuldsedlars rigtighet, ansåg Herr Borgmästaren
sådana vittnen böra vid närmaste Donv-s
stol afhoras.
Ut,
68»
Den 11 Maj.
Utskottets öfrige ledamöter funno, vid öfvervägande
af de, på sätt berördt är, vid Betänkandet
gjorda anmärkningar, att då dessa icke
innefattade några så beskaffade omständigheter,
som ej redan vid beslutet till -erörde yttrande
Iros Utskottet kommit i betraktande, men ansetts
icke böra leda till den följd samma anmärkningar
åsyfta, och dessutom de öfriga Riks Stånden,
enligt ankomna Protocolis-Utdrag, bifallit
Betänkandet; så skulle Vallöf], BorgareStåndet
, genom Utdrag af Protocoilet vördsammeligen un.
derräitas, så väl örn detta förhållande, som äfven
derom, att Utskottet ansett sig böra öfver de
hos Vä'!lod. Borgare-Ståndet andragna nya ämnen
särskildt utlåtande till Riksens Högh Stan,
der afgifva. Ut supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstjtrna.
Upplåst hos samtliga Rilcs-Stånden den 29 Maj
Vördsamt Memorial.
3^)å Hedervärda Bonde-Ståndet till pröfning fö.
rehaft de af Lag-Utskottet den 11 och 26 sistjidne
April afgifna Betänkandet! öfver den Motion,
sorn uti särskildta Memorial blifvit af
Riksdags-Ful i rnägtige Nils Pehrsson från Chri.
stianstads Län och Lars Jacobsson från Gott.
lands
Den ä 9 Maji
lands Södra Härad, väckt om förhöjning uti arfvodet
för Nämndemän vid privata förrättningar;
liar Riksdags-Eullmägtigen Anders Danielsson från
Elfsborgs Eän, enligt hvad Ståndets Protocoll
för den 27 i samma månad innehåller, anmärkt,
att då 1801 års Expeditions Taxa, för JUänsmännen,
i arfvode för dylika förrättningar, endast ut-»
stakar 16 sk. om dagen jemte skjutslega för en häst,'
det icke skulle vara förenligt med dessa Tjenä
stemäns och Nämdemännens befattningar, att då
dessa sistnämndes arfvode blifvit till 54 sk. om
dagen föreslaget, Länsmännen skulle vid berör-'
de tillfälle åtnjuta mindre betalning; i anledning
hvaraf Anders Danielsson yrkat, att en lämplig
förhöjning å samma arfvode äfven måtte be-»
stämmas.
Utskottet, som ansett sig böra till pröfning
företaga denna således gjorda framställning, har
funnit, att ehuru Länsmännen hafva vissa löne;
förmåner å Stat för sig anslagne, desse dock äro
mindre betydliga, och att de således, under trägna
sysslogöromål , i synnerhet skola erhålla deras
bergning af de öfriga lagliga inkomster tjensten
kan medföra samt hvad de genom privata förrättningar
inom deras tilldelta districter, beroende
på det enskildta förtroende de hos invånarn®
äga, kunna sig förskaffa. Då jemväl penningevärdet
undergått en märklig förändring ifrån den
tid när ofvanberörde arfvode för Länsmännen
vid privata förrättningar stadgades och till be;
loppet bestämdes, samt Riksens Höglofl. Ständer
bifallit den af Utskottet gjorda tillstyrkan, att
lien 11 Maj'.
arfvodet för Nämndemännen ml till 24 sk. Ban60
om dagen jemte skjutslega för en häst för.
höjas, tror Utskottet sig äga fullkomlig anledning,
att till ernående af en på billighet grun.
dad jemforlighet i förhållandet imellan det i
Expeditions-Taxan bestämda arfvode för Nämndepiännen
och Länsmännen, föreslå, det dessa
sednares arfvode, vid de i berörde Taxa utsatta
tillfällen!, må förökas till 32 sk. Banco om dagen
jemte den skjutslega för en häst förut är
dem tillagd.
Detta, hvarifrån likväl Utskottets Ledamöter
af Bonde-Ståndet, på sätt bifogade ProtocollsUtdrag
utvisar, varit till någon del skiljaktige,
blifver till Riksens Höglofl. Ständers granskning
och ompröfvande vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 27 Maj 1815.
!På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. IJrest
-
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bondel
och Adelns Ledam.
vägnar
H. F. Strömfelt.
Ståndets Ledam,
vägnar
Joli. Olof Wallin t
Ståndets Ledam.
vägnar
E. G. Holmi
Ståndets Ledam.
Vägnar
Petter Jernström.
Å. J. Wahlstjerna.
Den 29 Maj:
683
Utdrag af Pratocollet, hållet uti filSgloft.
Lag, Utskottet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm d. 27 Maj 1815.
Vid pröfning af Biksdags-Fullmägtigen Anders
Danielssons från Elfsborgs Lin motion om förhöjning
uti det, genom 1801 års ExpeditionsTaxa,
för Länsmän bestämda dagtractamente, förklarade
Utskottets Ledamöter af Hedervärda Bon-'
de-Ståndet sig ej finna anledning föreslå större
tillökning, än att Länsmännen, i likhet med
livad för Nämndemän blifvit faststäldt, må, vid
privata förrättningar, åtnjuta, jemte skjutslega för
en häst, tractamente efter 24 sk. Banco pm.
dagen. Ut supra.
Ex Protocollo.
A. J. Wahlstjerna.
Sd u t.
-i " : -V : '' : ; V '
- >k
' \/X fcT.A \ ‘t'1-',’* J V
V ;,{nt > . . .*.* i, 1 /’
*
VA \ . ■ , *: * *
• , r
■
■ > * ■ ■
' - t - ' '
.. V: ' ; v ' •
, ,,,,, i
■
stv.
