# ID: svediakorp-gov1767
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 65,786
# sentences: 2,349
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 16 Maj.
395
Taxas upprättande och kungörandet af de rätteligen
gällande Markegångspris , hvilket nödvändigt
mäste inträffa, enär åtminstone för de
flesta Fän en kortare tid än tvenne månader
svårligen torde kunna vara tillräcklig för Markegångs-Taxornas
insändande till Justitioe-Ombudsmannen,
författandet och expedierandet af
hans anmärkningar, deras utställande till corn.
munication med vederbörande som Taxorne upprättat,
insändandet af dessa personers förklaringar,
tuålens föredragning i Kongl. Kamrnar-Col.
legitim samt utfärdandet och kungörandet af berna
I te Kongl. Collegii beslut; och hvilket dröjsmål
åstadkommer icke allenast den högsta osäkerhet
för alla de Rentegifvare och Reptetagare,
hvilka med hvarandra uppgöra liqvid om Ren?
tepersedfarne, emellan terminerna för MarkegångsTaxans
upprättande och för dess slutliga pröfning
i Kongl. Kammar-Collegium, under hvil.
ken tid, å alla ställen Thomaedag, eller den dag,
då tillsägelse om Rentepersedlarnes Jeyerering
in natura eller utlösen efter Markegång, samt
å många orter jemväl den 25 Februari eller
levereringsdagen nu infaller; utan äfven en särdeles
oreda för uppbördsverket , helst antingen
debiterings-längderne måste uti de delar,som blifvit
af Kongl. Kammar-Collegium ändrade , rättas och
omskrifvas, eller ock, i fall med debiteringen
skulle uppskjutas intill dess Kongl, Kammar»
Collegii beslut blefvo kungjorde, uti vidlyftiga
fögderier svårligen torde kunna medhinnas, att,
inom uppbördsårets slut , upprätta behöriga uppbördsböcker,
efter dem indrifva utskylderna och
för
Den I G Maj.
för lie samma redovisa ; alltså och då ej mindre
alla dessa olägenheter torde vara vida större,
jin den nytta Riksens Högloft. Ständer-’(ansett af
deras Justitiae-Ombudsmans granskningsrätt öfver
Markegångs-Taxorna kunna uppkomma, än ock
samma nytta , hvilken Riksens Ständer förklarat
böra bestå uti en billig jemnhet af varuprisen
atti alla Rikets Provinser , icke någonsin torde
kunna vinnas, och destornindre hitintills blifvit
■vunnen, som, enligt hvad det vid Herr Justitias-Ombudsmannens
senaste Embetsberättelse bifogade
utdrag utur Markegångs-Taxorna för år
18 i 5 utvisar, Rentepersedlarnes värde varit och
äfven efter den verkställda granskningen förblifvit
högst skiljaktige inom olika Eän , såsom
exempel hvarå må nämnas, att för de bägge hufvudsakligaste
persedlarne,-Råg och Korn, värdet
i de öfriga Eänen, utprn Gottlands och Jemtlands,
hvarest särskildta förhållanden inträffa,
nyssnämnde år utgjort ifrån 7 R:dr intill J 2
R:dr 1 3 sk. för en tunna Råg, samt från 5 R:dr
intill 9 R:dr för en tunna Korn t och enär härtill
kommer, att de pris, sorn uti Markegångs-Taxorna
utstakas, synas endast angå Rentetagare och
■Räntegifvare, samt följakteligen, efter Utskottets
omdöme, icke torde böra öfverklagas af någon
annan än den, hvars rätt derunder beror; tillstyrker
Utskottet Vördsamligen, att Riksens Ständers
Justitjse-Ombudsmän måtte från den åt honom
uppdragna befattning, att göra erinringar
vid Markegångs-Taxorna, helt och hållet befrias.
^ 2:0 På det ali möjlig skyndsamhet mått*
kunna
Den 16 Maj. 397
Jeunna iakttagas meri rälta Markegångsprisets bestämmande,
vid de tillfällen, då klagan öfver
Markegångssättningen kunde komma att förås,
får Utskottet vördsämligen hemställa, att, så
snart Markegånga-Taxan blifvit upprättad, borde
kungörelse derom ske ,uti alla Kyrkor inom.
Fänet, hvarest Gudstjenst då hålles, åden förstå
eller andra Söndagen efter den dag Markegången
sattes, och, i afseende på de Socknar, der Guds*
tjenst icke förrättas hvarje Söndag, borde sålun..
da förhållas, att Konungens Befallninghafvande
skulle, uti den af honom utfärdande Kungötelse
, angående dagen för de till Markegångssättningen
utsedde .Deputerades sammanträde, utsätta
å hvilken Söndag Mai kegångs-Taxan kom ine att
publiceras inom den Pastoratets Kyrka, hvarest
Gudstjenst först hirf ve hållen ; hvarefter de besvär
någon räntegifvare eller Bentetagare öfver
Markegangs-Taxeringen skulle vilja anföra, mäste;
inom femton dagar efter,kungörandet i den
Socken eller inom någondera af Kyrkorna i det
Pastorat der klaganden är boende, vara ingifna
å Ugnds Cpntoiret, saint derifrån med först afgående
Post, åtföljde af Konungens Befallningshafvandes
utlåtande, insändas till Kongl. Kammar
Collegium, inom hvilken tid äfven de anmärkningar
borde vara afgifne till Fandshöfdinge-Embetet,
sorn i afseende på Kongl. Majits och
Kronans samt vederbörande Fromma Stiftelsers
talan möjligen kunde behöfva anmälas, och hädanefter
torde böra endast af Fands-Contoiret få
göras; hvarefter Kongl. Kammar-Collegium skulle
åligga att, inom fjorton dagar efter det besvuren
-
39S Dm 16 Maj.
svaren dit inkommit, dem afgöra oell expediér*
till Konungens Befallningshafvande, sorn borde,
å den första eller andra Söndagen efter det Kongl.
(Collega beslut ankommit, låta detsamma uti alla
Xiänets Kyrkor, hvarest Gudstjenst då föträttas,
oeh uti de öfriga Kyrkorna vid första Gudstjenst
derefter publicera; hörandes, efter Utskot.
tets tanka; all annan gransknings- och pröfning»,
rätt af Markegångs-Taxorna än den här föreslag,
ne, alldeles försvinna.
3:0 Emedan Utskottet är fullkomligen öfvertygadt,
att det med flyttningen af tiden för
Markegångssättrjingarne åsyftade ändamål, nemli.
gen att de i orten under året allmänt gångbara
pris kunna hinna vara stadgade innan denna
förrättning skedde, särdeles i anseende till Spannmålen,
icke mera säkert kan vinnas nu, dä
Markegången sättes i December månad, än tillförene
då den sattes uti November, helst erfa.
yenheten utvisar, att uti någondera af dessa månader
årets rätta varupris icke pläga hafva fullkomligen
stadgat sig; men det häremot, enligt
Utskottets tanka, är högst angeläget, att en så
lång tid bestämmes emellan dagén för Markegångssättningen
och för den, då Rentetagare och
Rentegifvare böra lemna hvarandra tillsägelse,
om Tienden, Afraden och öfriga Rentan skall
antingen in natura eller med penningar utgöras,
att, äfven i dé fall då besvär blifva öfver Markegångssättningen
anförde, ej allenast de samma
kunna hinna vara af Kongl. Kammar-Collegium
pröfvade, utan ock bernalt e Kongl. Collegii beslut
-
Den \ 6 Maj,
glut Jilnna, till vederbörandes efterrättelse, allmänneligen
kungöras, innan terminen för till»
sägelsen om sättet att utgöra Rentorna infaller;
finner Utskottet sig böra, till vinnande af denna
gagneliga ordning, föreslå, sa väl att, med
ändring af Kongl. Förordningen den i October
4810, tiden för Markegångssättning måtte, i likhet
med hvad 6 §. i Kongl. Förordningen den
a 2 Julii 1803 utstakar, bestämmas till någon
dag i November månad inom den 5de, och att
iörfattningarnes föreskrift, rörande tiden för Ken*
tetagares och Rentegifvares ömsesidiga tillsägelse
till hvarandra, i så måtto ändras, att denna
tid framflyttas ifrån Thomasdag till Januari uti
Westernorrlands, Westerbottens, Jemtlands och
Norrbottens Läp inom den 5, och uti de öfriga
Uänen inom den 45 i samma månad.
4:0 På hufvudsakligaste ändamålet med
Markégångs-Taxefing måste varå, att priset å dfe
deruti inbegripna persedlar bestämmes så oväldigt
Sorn någonsin möjligt är, och den öfvertygelse
en hvar bland dem Markegångsprisen angå ,
vare sig Rentegifyare eller Kentetagare, hör
vinna derom, att all rättvisa blifvit honom ve,
derfaren, ofelbart erhåller det starkaste grund*
fäste, i det fall, då han med säkerhet kan påräkna,
att lika mångå med honom sjelf i enahanda
belägenhet varande personer, som de,
hvilka af Markegångs-Taxeringen haft ett mot»
stridande interesse, vid samma Taxering varit
tillstädes och bevakat hans rätt, och i hvilka
händelser billighetens fordringar visserligen när,
mast;
3 oo
Den 16 M'hj.
mast uppfyllas, om jemnvigten gpres fullkorpli;
gen lika å ömse sidor; så tillstyrker Utskottet
vördsammeligen, det stadgandet uti 3 §. af 1734
års Kongl. Resolution på Allmogens besvär, att
hälften af de Deputerade vid Markegangssättningarne
böra vara Rentegifvare och hälften Rentetagare
, matte på det sätt uppl ifvås, att å alla
ställen, der det, med iakt tagande af de uti Kongl.
Förordningen den 1 October igto i öfrigt bestämda
grunder, sig göra låter, sådant måtte
varda verkstäldt.
5:0 Ehuru Utskottet nogsamt inser nyttan
af den föreskrift uti Kongl. Brefvet den 16
December 1774 och åtskilliga sednare Författningar,
att Pris-Couranter, som af Kronofogdarne
blifvit underskrefne samt af bofaste och
inom Häradet boende trovärdige män bestyrkte,
Föra till Konungens Befallningshafvande insän%
och, vid Markegångs Taxans upprättande,
jern te Torgprisen, i öfvervägande tagas; likväl
och som desse Pris-Couranler upprättas af Rentetagare
och det torde vara af mycken nytta om
äfven Rentegifvare fingo uti samma Pris Couranters
uppgörande deltaga; alltså anser, . Utskottet
sig böra till Riksens Höglofl. Ständers närmare
godtfinnande framställa det förslag, att vid Spck^
Bestämma inom hvarje Församling, en eller
tvenne af Socknens Uedamoter borde väljas, för
att å den dag och ort Kronofogden för hvarje
Härad eller Tingslag utsätter, med honom stadga
det pris , söm för Häradet borde uti Pris-Couranton
till Markegångssättningen jnragns, och hvilket
-
Dm 16' Maf.
ket pris alltid bör vara medium af de pris
Socknefullmägtige, hvar för sin Socken, såsom
derstädes gångbara uppgifva.
Alla anmärkningar, som i öfriga delar blifvit
uti de till Utskottet (remitterade Memorial,
i hvad Markegångssättningarne angar, gjorde, har
Utskottet ansett vara af den beskaffenhet, att
de, i händelse Utskottets ofvanupptagna Förslag
blifva af Riksens Ständer gillade, böra dels förfalla
och dels utan afseende lemnäs.
De Memorial, uti hvilka endast rättelser i
föreskrifterna rörande Rentepersedlarnes utgörande,
forslande och lösande blifvit föreslagne,
äro :
i;o Vice Talemannens för Hedervärda Bonde-Ståndet
Anders Jansson Hyckerts, uti hvilket
andrages, att, ibland de ämnen, som, ifrån längre
tider tillbaka, skulle hafva utgjort föremal för
Allmogens och i allmänhet Skattejordägares
klagan, vore det, enligt vice Talemannens förmenande,
tryckande och för jordbruket menliga
sätt, hvarpå Afrads- och Tionde-Spannemålen
samt all Jordeboksrenta i allmänhet måste erläggas:
att, genom de, tid efter annan, rörande
detta ämne, utkomne Stadgar och Författningar,
den Skattdragande Allmogens vilkor väl skola
blifvit till någon del lindrade, men hvarvid likväl
mera afseende skulle blifvit fästadt å Rentetagarnes
fördelar, lin å det lidande, hvilket påstås
nödvändigt bora drabba sådana Rentebetalare,'
sorn
§02
Hen 16 Majt
sorn kynde med vinningslystna och obilliga Seth
tetagare häfva att göra: att hvar och en, söm
hanner tillståndet på landet, icke skulle kunnä
vara okunnig om de mångfaldiga orsaker, som
företedde sig till oenighet och tvister emellan
Rehtefagaren och RentegifVäfert, i anledn ing af
de så kallade små Rentepersedlathe, vid hvilkas
utgörande den Reiltetagare, soth föresatt sig
att uppdrifva lösen för alla dessa till hvad pris
honom godt syntes, sällan skulle kunna fela i
sin afsigt, genorh det tillfälle han ägde att chicanera
äfven den villigaste Rentegifväre; att alla
dessa för den skattdragande Jordbrukaren fryckände
och för jordbruket skadlige ölägenhetér icke
skulle kunna undvikas ellef afhjelpas, derest de
jemväl i Författningarne åberopade grunder , att
Rentetagares och Rentegifvares inbördes rättigheter
och skyldigheter böra stå till hvarandra i
jemt förhållande, éj sattes i verkställighet; söm*
enligt vice Talemannens tanka, icke kundé vin.
nas annorledes, än att Rentegifvaren finge betala
all Ränta in natura, om hän det förmådde
och ville; i hvilket fall han äfven skulle vara
skyldig att forsla den, eller ock, i annor hän.
delse, förklarades berättigad och skyldig, att lösä
denna Renta med penningar, icke efter den obestämda
grund af gångbart pris, eller efter Ren.
tetagarens godtycke, utan efter skäligt värde,
hvilket åter måste anses ej kunna säkrare utrönas,
än genom den årliga Markegångssättningen, och
har vice Talemannen, för att gifva vigt åt detta
sitt förslag, andragit, att i synnerhet frågan om
Rentedagsverkens fullgörande in natura lemnät
mångs
Den 16 Maj.
Ihårtgä anledningar till oredor för den RentegifVare,
som velat undandraga sig deras losen efter
oskäligt åsatt värde ; af hvilka med flera anförda
orSaker vice Talemannen föreslagit, det
Hedervärda Ronde Ståndéf ville inbjuda Riksens
Höglofl. Ständer, att, gemensamt med BondeStåndet,
hos Kongl. Maj.-t i underdånighet begära
skyndsam Nådig åtgärd, till vinnande deraf,
att Rerttegifvare kunde få uti den årliga Markegångssätfningen
söka den rätta grund, eftef hvilken
värdet af de Rentepedlaf, sorn ej kunde af.
lemnas in natura, måtte mätas och Uppskattas.
Hvarjemte vice Talemannen förment, att, i händelse,
emot hans förmodan, undantag skulle snäses
böra äga turn i hänseende till Spannmålen , den
allmänna regeln likväl borde lämpas på alla andra
persedlar, så Väl Sorn dagsverken, sl att värdet
af alla dessa måtte ovilkorligen beräknas och
bestämmas genom Markegången; hvarförutan vice
Talemannen, i egenskap af tillägg tili sitt ofvan.
berörde Memorial, åberopat 1637, iG6b och
16^3 Ers Kongl. Resolution på Allmogens besvär,
af innehåll, att då Bonden icke kund®
utgöra sina utlagor i sjelfva persedeln, borde
han derföre erlägga penningar, efter som Markegången
Vore i närmaste köpstad inom lagsagan,
deti tid, som utlagorna bordt utgå; äfvensom,
enligt Hedervärda Bonde-Ståndets Protocolls utdrag
för den 20 nästlidne Mars, Riksdagsmannea
Anders Joachimsson från Östergöthland begärt, såsom
tillägg till vice Talmannen Hyckerts berörde
memorial, iå antecknad den anhållan, att AfradsSpannemålen
måtte vid Rentetagarens Boställe få
aflemnas
3°4
JDm 16 'Alof.
aflemnas och ej kunna fordras längre forslad ; samt
2:0 Biksdagsmannen Olof Bruhns från Malmöhus
län, hvarmed åtskillige äf de öfriga Kiksdagsfullmägtige
från Skåne sig förenat , och deruti klagan
blifvit förd deröfver, ätt föreskriften uti Kongl. Förordningen
den 22 Julii 1803, det, vid uppgörande
af de ständiga Tionde-Anslagen för vederbörande
Stater och indelningar, tillses skulle, att Tiondegifvarne,
så vidt möjligt vore, blefvo för--  delte till närmast belägna Tiondetagare, samt
att byar och nästgränsande hemman anstogos till
en och icke flera; skall, på sätt Bruhn uppgifver,
å hans hemort sakna efterlefnad, i så måtto
, att derstädes Socknarne, by arne och enstaka
hemmanen annu äro fördeldte på en mängd särskildta
Tiondetagare af Academiestaten i lund,
hvilka alla skola tillegna sig rättighet att utfärda
forsedlar, och. hvarigenom en Tiondegifvare, i
stället för sex mils försel, skulle nödgas forsla
Rentepersedlarne 40 a 50 mil, under den årstid,
då vägarrte uti Skåne äro svårast att färdas;
och till afhjelpande hvaraf Biksdagsmannen Bruhn
föreslagit, det hos Kongl. Majit måtte göras underdånig
anhållan, att 3 §. uti nyss åberopade
Kongl. Förordning kunde upplifvas och en obrottslig
efterlefnad deraf anbefallas.
För att öfver vice Talmannen Hyckerts ifrågavarande
Memorial kunna afgifva ett sådant utlåtande,
som emot det af honom framstäldta' ämnes
vigt och grannlagenhet behörigen svarar, har
Utskottet skärskådat hvad F’örfattningarne, allt ifrån
Indelningsverkets inrättning stadgat, i fråga
om
Den 16 Maj»
om Rentepersedlarnes utgörande eller lösande*
och dervid funnit, att sedan uti Kongl. Reglementet
den 5 Januari 1684 och Kongl. Förklaringen
deröfver den 7 April 1 68 5 , Officerares och
Landt-Staternes rättighet till Föningsrentors och
dagsverkens åtnjutande af Krono- och Skattehemman
blifvit, i anseende till .vilkoret! dervid, så
väl då de skulle och kunde in natura utgöras*
sorn då de fingo med penningar lösas, på det
nogaste utstakade; samt de uti nyssnämnde Författningar
gjorde Stadganden sedermera blifvit
genom ett betydligt antal tid efter annan utkomna
Kongl. Resolutioner och Kungörelser dels
ändrade och jemrtkade, dels ock ufi flera delar
närmare bestämde; så har Kongl. Maj;t, uti Dess
Kådiga Förordning den 22 Juli 1803, angående
Afrads- och Krono-TiondeSpannmålens utgörande
, forslande eller lösande m. m., icke allenast låtit
Sammandraga allt hvad genom de äldre då gäR
lande Författningar varit stadgadt, utan ock i
Nåder meddelt nya fullständiga föreskrifter rörande
så väl dessa sorn de dermed gemenskap agandé
ämnen, jemte den årliga Markegångs sättningen
i Riket; hvarefter, genom Kongl. Brefvet
den lo April 1810 och Kongl. KammarCollegii,
i följd deraf, den 3 Maj samma år utfärdade
Kungörelse, ytterligare förklaring öfver
rätta förståndet af Författntngarne om Indelta
Renfors utgörande är vorden méddelt , samt medelst
Kongl. Kammar-Collegii Kungörelse den
5 Mars 1811, så väl tiden som hvad mera vid
Rente-dagsverkens utgörande borde iakttagas blifvit
tydligen och fullständigt utstakadt Och beydje
Del. N:0 39, 40^ stäindts
3°6
Den 16 Maj.
gtämdt, och hvilket uti Kongl. Karrimar-Collegii
Circulaira till Herrar Landshöfdingarne den st
Februari iSt^ stadfästes oell bekräftas; varandes
härförutan Barnhus- och Hospitals-inrättningarnes
samt öfriga fromma stiftelsers rättigheter i afseend®
på den dem förlänta Afrada- och Tionde-Spannemål,
genom Kongl. Brefvet den 24 November
1813 och Kongl. Kamrnar-Collegii Kungörelse
den ai Mars innevarande år, närmare utstakade.
Och, vid Utlåtandes afgifvande öfver den and»
ring uti ofvanberörde Författningar vice Talmannen
Hyckert nu yrkat och begärt, anser Utskottet
sig ingalunda kunna tillstyrka ändring af
den Ömsesidiga . rättighet , sorn genom Indelningsverket
och ifrågavarande författningar blifvit Ben»
tegifvare och Rentetaeare förbehållen; för de
förre, att fä lemna Tionde- och Rente Spannmålen
samt Öfriga hufvudpersedlar in natura, då
de finna det för sig förmonligare än at,t lösa dem
efter Markegång, och för de sednare, att samina
Spannmål och persedlar in natura utfordra, när
de deraf äro i behof; hvilket äfven synes böra
på det högsta väcka både Rentetagares och Rentegifvarés
bemödanden, ätt, så nära möjligt är,
söka afpassa Markegångs Taxorna efter gångbara
prisen. Utskottet känner fullkomligen, att, enligt
nu gällande Författningar, de missbruk, som
vice Talmannen Hyckert öfverklagar, kunna förekomtnas;.
och då några så beskaffade missbruk
inträffa, torde rättelse deruti visserligen erhållas ,
om den lidande, uti sådan ordning som Författningarne
utstaka, gör sin klagan anhängig hos
Konungens Befallningshafvande, hvilka äga att
tillse,
T) en 1G Maj. ^qJ
tillse, det bade den ena och den andra njuter
sin lagliga rätt till godo. Enär härtill kommer,'
att, å ena sidan, de af Hyckert åberopade 1627,*
3668 och 1683 års Resolutioner både äro till
sina föreskrifter obestämda och blifvit upphäfne
genom Indelningsverket, samt c!e efter det sam.
ma utkomna allmänna stadgar; äfvensom alt den.
rättelse Riksdagsmannen Anders.Joachimsson äskat,
iir till innehållet alldeles enlig med hvad i
uti Kongl. Förordningen den 22 Juli 1803 an*
gående Afraden redan förmår; men ock att, å an
dra
sidan, Rentegifvares och Rentetagares inbördes
rättigheter böra för bägge vara alldeles lika;
att Kongl. Maj:ts och Kronans rätt, att in natura
uppbära en del Tionde-Spannmål, af de Kronan
immediate förbehållna Hemman, icke kan umbäras
för Garnizonsmanskapets underhåll och an.
dra nödiga behof; att Hospital, Razaretter och
Kärnhus skulle förfela deras välgörande ändamål,
om de kommo att mista sin rättighet, att kunna,
efter behofvet, någon del af den dem anslagna
och förlänta Spannmål in natura utkräfva; att
det på lika sätt skulle föranleda till rubbning
uti Indelningsverket, om Rusthållare betogos,
att in natura uppbära A-ugmentsrentan; att. det
vore emot äganderätten stridande, om åt Skattefrälse-ägare
nekades att sina Rentor på sådant
sätt fordra; samt att det allrabäst ägnar ett upplyst
tidehvarf och styrker ett lyckligt Regeringssätt,
att hvarje Medborgare under Rågens skydd
får oqvaldt behålla hvad honom med raft och
billighet tillkommer: så anser Utskottet sig icke
kunna eller böra föreslå uågon annan ändring
uti
Den 16 Maj.
uti hvad Forfattningarne, rörande Tionde- och
Afrads-Spannmålens utgörande, forslande eller
lösande, nu innehålla, än att då, på sätt ofvanberördt
är, enligt Utskottets öfvertygelse, Tion.
de- och Rentegifvarnes både rättigheter och skyldigheter
emot Rentetagarne böra vara alldeles
jemnlika med de sistnämndes emot de förra, det
stadgande uti 1803 års Kongl. Förordning, att,
nemligen när Tiondegilvaren för Tionden och
Rentegifvaren för Afraden icke vill erlägga betalning
efter Markegången med den i nämnde
Förördning utstakade förhöjning, ulan tillsäger
att han Spannmålen in natura vill leverera, han
skulle vara förbunden forsla Tionden inom Lag.
sagan högst 8 mil i Svea och Götha Rike och 10
mil i Westerbotten och Westernorrland, samt Af.
raden till bostället, eller, då Indelningshaf varén med
sådant icke är försedd, till annat anvist levereringsställe
inom ett lika afstånd ifrån Rentegifvärens
hemvist, måtte blifva jemnkadt och bragt
till full jemnlikhet med föreskriften om Tiondeoch
Rentegifvarens skyldighet att forsla Spannmålen,
när den af Tionde- och Rentetagaren
fordras, och således att Spannmålen, äfven i de
här ofvan först nämnda fall, aldrig må kunna
fordras forslad längre väg än högst 6 mil inom
Svea och Götha Riken, samt inom Westerbotten
och Westernorrland högst 8 mil, från Tiondeoch
Rentegifvarens hemvist.
"Hvad åter de öfriga Rentepersedlarne angar,
så utvisa de af Utskottet infordrade Handlingar,
att sedan hos Kongl. Majit Riksens Ständer,
genom
Den i f) Maj.
3°9
genom skrifvelse elen Q >; October lSog, i underdånighet
anmält , det Riksens Ständer ansett
förrnoriligt , orri Uppbördsverket blefve efter en
enklare method regleradt samt Rentepersedlarnes
benämning förändrades, Riksens Ständer anhållit,
det Kongl. Majit täcktes i nåder anbefalla Herrar
Kandshöfdingarne att, hvar i sitt Län, ofördröjligen
låta höra de Skattskyldige, för att utröna
hvilka persedlar de förmente sig lättast kunna
till sina Utskylders afbördande använda, äfven,
som att, efter det JLandshöfdingarnes berättelser
härom inkommit och Kongl. Kammar-Collegium
blifvit bordt, frågan kunde vid en följande Riksdag
öfverlemnas till Riksens Ständer, för att afgifva
ett fullständigt förslag till förbättrad inrättning
af Jordeboken, samt en mera enkel method,
att , med de Skattdragandes mindre betungande,
till större förmon för Staten, beräkna
och indrifva utlagorna; så har väl Kongl. Majit
till denna Riksens Ständers underdåniga önskan
lemnat Nådigt bifall, och, medelst Circulair till
samtelige Randshöfdingarne den 18 Mars 18H»
anbefallt dem, att, låta höra de skattskyldige till
utrönande af hvilka persedlar de ansågo sig lättast
kunna till Utskyldernas betalande använda,
samt berättelse derom, beledsagad af hvar och.
en Randshöfdinges eget förslag uppå hvad han
för det honom i Nåder anförtrodda Län kunde
finna nödigt och bidragande till det r.f Riksens
Ständer åsyftade ändamål, afgifva till Kongl.
Kammar-Collegium, som derefter borde med underdånigt
utlåtande i Målet inkomma; men sedan
åtskilliga svårigheter vid verkställigheten deraf
mött,
JDen 16 Maj.
mott, har Kongl. Maj:t, uti ytterligare Nådig
skrifvelse till samtelige Landshöfdingarne den
J5 Sepfemter 18' 3 forordnat, det visse Comitelade
skulle inom hvarje Iian utses, hvilka, med
kännedom af saken och Länet samt oförhindrade
af andra förrättningar, kunde förslaget tili Räkenskapernas
förkortande och Reniornas sammanslående
uppgöra, hvarefter, enligt de underrättelser
Utskottet erhållit, ifrån de flesta Herrar
Xiandshöfdingar underdåniga svar i detta Mål
inkommit, man hvilka till största delen utvisa,
att de Skattskyldige ej velat i någon ändring af
Renteperseålarnes benämning inga. I anledning
häraf och emedan sålunda blifvit upplyst, att
icke allenast den bästa method för de mångahanda
särskildta persedlarnas sammanslående torde
vara svår att påfinna, ulan oek att sådant
Sammanslående å manga orter skulle strida emot
de skattskyldigas egen vilja och önskan; hvartill
kommer, att bibehållandet af de flere smärre persedlarne'synes
bidraga till både Rentétagares och
Rentegifvares förmån vid lösandet, enär Markegångsprhet
å en persedel kan ersätta hvad genom
det samma å en annan möjligen skulle kunna
lända till förlust ; ty anser Utskottet sig böra
vördsam ligen tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer,
att utgörandet af Jordeboksrentornas flerfaldiga
benämningssätt måtte åtmindstone tills vidare
få blifva oförändrad*, men likväl, att vid dessa
Renfors erläggande borde iakttägas , det endast
den eller de persedlar, sorn uti orten utgöra
hufvudrentan, böra få, efter Rentetagarens äfvensom
Renfegiivarens åstundan , antingen in natnia
-
Den 16 Maj.
ra levereras eller med penningar, efter Marke-’
gången, lösas, alldeles på sätt som angående
Tionde-och Afrads-Spannenjälen är föreskrifvet,
hvaremot alla de mindre persedlarne, och i synnerhet
de som antingen icke utan svårighet kunna
få inköpas, eller endast i brutna stycketal utgå,
skulle alltid af Rentegifvaren ovilkorligen
lösas efter det i Markegångs-Taxan faststäldta
värde, utan rättighet för Rentetngaren att dessa
persedlar in natura utfordra; och för att bringa
den, i afseende på bestämmandet af skillnaden
emellan hufvudrentan och smärre persedlar pund.
gängliga urskiljning i verkställighet, synes den
Författning lämpeligast böra vidtagas, att, vid
nästa Marbegångs-Taxering, Herrar Dandshöfdingarne
tillkalla så många Rentetagare ^1 ler
Rentegifvare,, att de, så vidt sig göra later, utgöra
ett lika anral med Taxeringsmännen och,
tillsammans med dem, komma att till hälften
bestå af Rentegifvare och Rentetagare; hvarefter
alla dessa Deputerade, under Dandshöfdingens
Ordförande, böra företaga sig, att föreslå
så väl skillnaden emellan ifrågavarande Rentepersedlar,
som ock huruvida och på hvad sätt
någon förvandling af de smärre persedlarne skulle
kunna träffas, hvilket alltsammans sedermera,
jemte det dervid hållna Protocoil, borde till
Kongl. Majäs Nådiga pröfning och afgörande
insändas; och lärer, sedön Kongl. Majit derefter
i Nåder bestämt skillnaden emellan de persedlar,
som, inom hvarje Dan, borde såsom hufvudrentor
och smärre Rentepersedlar anses, denna
skillnad ej allenast gälla för alla år, så länge
Upp.
31 3
J)en 16 Maj,
Uppbördsverket forblifver 1 dess närvarande till,
ständ, utan ock årligen i hvarje Läns Marke»
gangs Taxa utmärkas,
Beträffande vidare de Kronan behållrie eller
af henne åt Indelningshafvare eller andra öfverJåtna
Rentedagsverken, anser Utskottet de sammas
bibehållande idet skick, hvaruti de, genom
Kongl. Oirculair Brefvet den 8 Mars I775 och
Kongl. Kammar Collegii Kungörelse den 5 Mars
i$li kommit, vara öfverensstämmande med rättvisa
och billighet, samt icke kunna hvarken Rentegifvares
eller Rentefagares rätt förnärma; likväl
med sådan ändring uti de nu gällande För»
fattningar, att dessa dagsverken icke måtte kun.
na fordras in natura utgjorde från andra Rente»
gifvare, än dem som bo inom en mil nära Ren.
tetagarens hemvist eller boställe; hörandes de
längre horf boende Rentegifvare vara icke alle»
nast berättigade, utan äfven skyldige, att samma
dagsverken efter Markegångspriset lösa; men i
afseende på dagsverken af de inom en mil boende
Rentegifvare torde desamma böra få utgöras
eller fordras jn natura, efter som vederbörande
derom öfverenskomma, och för uppsägning af
dem enahanda föreskrifter gälla, sorn i anseende
till Spannmålen och hufvud-rentorna ärq stadgade.
Till svar å Riksdagsmannen Bruhns Och de
med honom enahanda talan förande Ledamöters
gf Hedervärda Bonde-Siandet Memorial, angående
det missbruk, som i Skåne skall äga rum, i anseende
till åtskilliga Tiondegifvares anslående
hvardera till flera Tiondetagare af Academie!§taten
i Lund, anser Utskottet sig böra vördsam
ligen
-
Den i6 Majt
Jigen nämna, att det af dessa Riksdags-Fullmäg.
fige öfverklagade förhållande strider emot inne.
hållet af 3 §• i Kongl. Förordningen den 22
Juli 1803, hvilken Förordning i denna omständighet
länder till underrättelse,, utan att något
nytt upplifvande deraf torde behöfvas; och får
Utskottet slutligen anmäla, att i sammanhang
med förevarande Mål, fråga blifvit uti Utskottet
Vackt, örn icke en viss vigt å hvarje tunna Tiondeoch
Afradsspannmål borde utstakas; men att,
sedan Utskottet blifvit underrättadt, att Riksdags,
mannen Olof Bruhn från Malmöhus Fän till Hedervärda
Bonde Ståndet ingifvit ett Memorial,
rörande Spannmålens vägande, hvilket redan
skall blifvit till Oeconomie-Utskottet remitteradt,
har Utskottet ansett sig böra uppskjuta med allt
yttrande häröfver, intill dess att Riksdagsmannen
Bruhns nyssberörde Memorial kan komma
under granskning.
En Ledamots särskildta yttrande bifogas.
Blifvandes allt detta till Höglofl. Riksens;
Ständers eget närmare ompröfvande vördsaraligen
öfverlemnadt. Stockholm den 3 Maj 1815.
Rå Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest*
och Adelns Ledam, Ståndets Ledam.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
-
vägnar
A. Lantingshausen,
vägnar
Bryn. Hesselgren.
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. Fredin,
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mansson•
M. M, Rosbeck,
Ut
-
Den I fi Maj.
Utdrag af Protocollct, hållet uti Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotts Plenum
Onsdagen den 3 Maj 1815.
S. D. Företog Utskottet till afgörande det från
dess första Beredning afgifne och. den 29 nästledne
April på bordet lagde Project till Betänkande,
i anledning af de flera till Utskottet remitterade
Memorial och Dictamina , rörande dels
ändring uti åtskilliga för Markegångs-sättningarne
samt Markegångs-Taxornas granskning stadgade
föreskrifter, dels' jemnkning uti de Rentegifvare
emot Rentetagare åliggande skyldigheter.
Betänkandet upplästes punktvis, och blef Öfverläggning
angående hvarje punkt särskildt fö*
retagen.
\ .
De följande punkterna af Beredningens föreslagna
Betänkande gillades, intill yttrandet an-’
gående Bentedagsverken; efter uppläsande af
hvilken punkt Herr Landshöfdingen Eckorn utlät
sig sålunda : Jag förenar mig väl med hvad
Beredningen hufvudsakligen yttrat; men då i
anledning af Kongl. Majus Nådiga Circulair
till samtelige Dess Befallningshafvande, i anledning
af Riksens Ständers underdåniga anhål»
Ian, fråga uppstått om de mångfaldiga så kallade
små Rentepersedlarnes förvandlande i sådana
Pventor , hvilka genom productioaen af Hemmane»
-
Den 16 Maj.
månen kunna deraf utgå, utan att hvarken skada
sjefva itemmanet eller för jordägaren medföra
något hinder i häfden eller bruket deraf, och ds
så kallade Kronadagsverken ofelbart torde kunna
anses såsom ländande till hinder för rätta bruket
af Rentegifvarens egen jord och således verka
till Hemmanets skada, finner jag för min
del, det nu för Utskottet yppar sig ett tillfälle,
a-tt hos Riksens Ständer hemställa angelägenheten
af en hos Kongl. Majit görande underdånig
anhållan rörande Kronorente - dagsverkens förvandlande
till annan för jordbruket tjenlig och
passande Rentepersedel afgift; dock att en sådan
förvandling af Ren t ed ags verk en endast finge sträcka
sig till sådana dagsverken, som till vissa
Kongsgårdar och Boställen i Uänen utgöras,
men ej till åboerne å Frälse-Skatte-Hermnan,
hvars Rentor gått i köp och salu , och der en
dylik förvandling skulle störa helgden af ägande
rätten, och nedsätta värdet på ett med afsigt å
dagsverkens utgörande in natura af enskildt man
förvärfvadt Ska t te-Fräl se-Hem man.
Ut Supra. Ex Protocollo
M. M. Rosbeck.
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Ridder sk. och Adelns Plenum, ef t erm.
den 2 z Maj i8iå.
S. D. nyo föredrogos följande allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottets den 3 och 9
den
-
3*6
Den 2 2 Maj.
dennes afgifna och den T i och 16 naslpaföljande
pä bordet lagda Memorial och Betänkanden s
1 :o Om skyldighet för alla husägare i Städerna,
att lika deltaga i uppbyggande och under-,
hållande af derstädes befinteliga Kyrkoherde-,
Capellans-, Klockare-, Rectörs- och Seholehus.
2:0 Angående en Fy r baks inrättande på tin
Gottlands östra kust.
3:0 Angående till Utskottet remitterade Memorial,
innehållande yrkanden, dels orri ändring
i åtskilliga omständigheter af hvad författningarne
nu stadga , rörande tiden och sättet för
Markegångs-Taxornas upprättande . samt .Riksens
Ständers Justitias-Ombudsmans befattning med deras
granskning, dels ock örn jemnkning uti de
Tionde- och Rentegifvare emot Indelningshaf.
vare och Rentetagare åliggande skyldigheter.
Och blefvo de af Höglofl. Ridderskapef och
Adeln till alla delar bifallna. Ut supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D. Instämde Ridderskapet och Adeln i Borgare
Ständers denna dag fattade beslut, att ät
Eag-Utskottet skulle uppdragas, att, genom dess
Secreterare, genast låta besörja den beslutna tryckningen
af Konungens Nådiga Proposition angående
förändring af nu antagna Bestraffningssätt
pch inrättande af Allmänna Arbets- och Corre
ctions
-
Den 2 2 Maj.
317
ctionshus, jemte Lag-Comitéens särskildt utarbetade
Betänkande om förändring af Domstolarnes
antal och organisation, med alla dertill hörande
handlingar. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Följande Lag-Utskottets den 11 dennes
på bordet lagda Memorial af. den t nästföregående,
föredrogos å hyo och biföllos, nemi.
1:0 Rörande uppfostringshjelp för omyndiga
barn vid boskiften.
2:0 Rörande yrkad ändring i åtskilliga omständigheter
i afseende på Medicinal-Lagfarenheten.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Si 1verstolpe.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos Stats Utskottets
den 11 och 16 Maj på bordet lagda Betänkanden,
af den 6 och 12 nästföregående:
1:0 Angående Digifvande af och kostnadens
bestridande till Register öfver Bihangen till igi»
och i & 1 2 årens Urtima Riksdags Protocoll.
210 Angående ersättningen af skjuts och tractamente
för Ledamöter i Cornpromiss-Rätter uti.
Bevillningsmål.
5 to An.
Den 5 % Maj.
3:0 Angående organisation af en Comité
till allmän reglering af Statens Ämbeten och
Tjenster.
4:0 Angående af Handelshuset J. C. Miiller
8C Comp. gjord ansökning om till godo njutande
af den vid 1812 års Urtima Riksdag Han.
delshuset vilkorligen beviljade liqvid för sju
stycken Obligationer uti Svenska Rikslånen i
Brabant. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
5. D. B i föll s Lag-Utskottets den 29 April afgifna
och den 11 dennes på bordet lagda Memorial,
rörande befrielse från skyIdigheten att
uppvisa Original-Skuldsedlar, enär lagsökningar
hos Konungens Befallningshafvande anställas.
Ut supra. Ex Protocollo
A G. Silverstolpe>
S. D. Beslöt Högloft. Ridderskapet och Adeln,’
i afseende på Riksdagsärendernas fortgång, att
anmoda Stats-Utskottet, med möjligaste skyndsamhet
inkomma med den under utarbetning varande
Financeplan,- så väl som förslaget till
Siats-Regleringen, Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Beslöt Högloft. Ridderskapet och Adeln
att med BorgareStåndet instämma uti det i anledning
-
Dien 2 2 Maj.
3*9
ledning af Stats Utskottets utlåtande rörande Kans
Excellence Herr Grefve Ruuths Ian af Wismarska
paritskillingen, af Ståndet gjorda tillägg om
anmodan till Stats-Utskottet att uti Instructionen
för de blifvande. Fullmägtige i, Riksgälds-Co.ntoiret
föreskrifva infordrande af behöriga värderingar
öfver den pant, som för detta lån blif-4
vit intecknad. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Beslöt Höglofl. Ridderskapet och Adeln
att åt Gonstitutions Utskottet uppdraga redactionen
af Förslaget till den Riks-Act, som blifvit
besluten att upprättas öfver föreningen mellan.
Sverige och Norrige, hvilket Förslag, sedan d,et
inför Riksens Ständer blifvit justeradt och godkändt,
till Kongl. Majit borde öfverlemnas, för
att Norriges Stor-Thing meddelas; och skulle,
under inbjudande att deri instämma, de öfriga
respective Stånden om detta beslut vänligen
underrättas. Ut supra.
Ex' Protocollo ‘
A. G. Silverstolpe1
S. D. Då, i afseende på den frågan, huruvida
de sedan förra Riksdagar beredda förslag till ändringar
och tilläggningar i Grundlagarna skulle
vid innevarande Riksdag till afgörande upptaga»
eHer förblifva hvilande till den nasta, den skiljaktighet
i meningar hos Roséns Ständer inträffat,
3?o
Hen 5 2 Maj.
fat, att Högvördiga Prest.Ståndet ansett def
alla dessa förslag borde hvila, Hedervärda Bonde
Ståndet att blott de sju af Constitutions-Utskottet
utmärkta, Vällofl. Borgare-Ståndet att berörde
Sju och Fem dertill samt Ridderskapet
och Adeln att sarmeiige förslagen borde upptagas;
då något helt Riksens Ständers yttrande öfver
Kongl. Majus Nådiga Proposition om Grundlagsfrågornas
hvilande alltså hittills icke firtnesj
och då Bidderskapet och Adeln för sin del önskade,
att, i ett Mål af så vigtig beskaffenhet,
ett fogande till "enstämmighet Riks Stånden emellan
måtte äga rum, så beslöt Bidderskapet och
Adeln, i likhet med de öfriga respective Stånden,
att till befrämjande af ett sådant fogande,
anmoda bemälte Utskott, att, så skyndsamt sig
cora låter, upplysningsvis till Riksens Ständer
aflemna sina tankar om grunderna, hvarefter deni
sålunda i skiljaktigt skick Stånden emellan befintliga
preliminaire fråga örn Grtindlagsförslagens
hvilande eiler upptagande, må, i brist
på ett bestämdt stadgande, särskildt för det ntl
inträffade fall, likväl i full enlighet med Constitutionens
hufvudsakliga föreskrifter, anses och
behandlas. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe
S.
D. Remitterades
Till Stats ■ Utskottet t
Ett Memorial af Herr von Schantz, Ifvar
Fredrik Gabriel, angående förekommande af Stats
brist
-
t) en 2 2 Maji
brist genom rättighet för Kronan att upptagi
sina inkomster in natura.
T vänne Memoria] ■, samt ett miintéligt anförande
af Friherre Stael von Holstein, Corfitz
Kudvig, angående Kecognitions-sicogarne;
Ett häraf föranledt Dictamen af Herr Hey*
bensköld, Dettlof.
Stats- Bänto- samt Särskilta Utskotteni
Ett Dictamen af Herr Dahlcronä, Geofg
Gabriel, öm gränsois sättande för BancosedlarnaS
ytterligare fallande i värde, och penninge-understöd
för Jordägarei.
Stats- samt Bevillning-Utskotten t
Ett af Friherre Wrangel, Henning,' deri
ii dennes uppläst yttrande i anledning af Fri*
pierre Anders Gederström^ Dictamen orri ett
bättre satt till JSevillningens utgörande.
Barteo- Utskottet :
Ett än förande till Protocollet den 5 Maj$
af Grefve Lilljencrantz, Johan Wilhelm, i anledning
af. Herr Eilljehorns till Utskottet re-!
mitterade Memorial.
Allmänna Besvärs-och Oeconomie-Utskottet ■
Ett Memorial af Herr Trafvenfelt , Carl,
ingående mfedel till Vaccinationens befrämjande 5
jemte yttranden i samina ämne af Herr Munck;
äf Rosenschöld, Eberhard, samt Hr von Schultsenheim,
David,
3:dje Del• N:o 4.1,'42. DBo
-
32*
Den 2 2 Maj.
Anföranden af Herr Hammarsköld, lorenzo
, Herr Friherre af Wetterstedt, Gustaf,
Herr Mannerhjerta, Ulric Emanuel, i anledning
af den sistnämndes dictamen, angående en förändrad
rigtning för exclusiva privilegiers utdelande.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Feslöt Höglofl. Ridderslcapet och Adeln
anmoda Stats-Utskottet att skyndsamt inkomma
sned sitt Betänkande, i anledning af åtskilliga till
detsamma remitterade Memorial om Löneförbättring
efter Spannemålsvarde för Penningelöntagande
Embets - och Tjentemän i allmänhet.
Ut supra. Ett Protocollo
A. G. Silverstolpei
S. D. Föredrogs å nyo StatsUtskottets, den 17
April pä bordet lagda Memorial, af den n
nästföregående, angående aflöning för LandsEiscalerna,
samt förbättring af Länsmännens lörievilkorj
same i sammanhang dermed, bemälte
Utskotts den 6 Maj afgifna och den 11 på bordet
lagda utlåtande öfver gjorda anmärkningar
vid berörde Memorial: och stadnade Höglofl.
Ridderskapet och Adeln häröfver i följande beslut:
1:0 Ansåg Ridderskapet och Adeln .Utskottets
tillstyrkande om den underdåniga önskan,
att, så vidt sig göra låter, till Länsmän måtte
äntagas tjenliga personer af allmogen, icke kutP
rast gillas.
2:o Skulle t
Den 2 X Maj.1 |
8*3
2:0 Skulle, 1 afseende på Länsmännens villor,
Stats Utskottet anmodas projeetera ett särskildt
anslag att använda till förbättrande af deras
löner, intilldess, efie? af Kongl. Majit i Nåder
föranstaltade undersökningar j en jemnare peli
för L änsmännén tillräcklig aflöning kunde vinnas.
3:0 Ansåg Ridderskapét oell Adeln nödigt,
att vid öfvervägande a>f frågan om löneregleringen
i allmänhet, särskildta löner för Lands-F-iScalernä
i Riket mätte föreslås. Ut supra.
Ex Rrotocöilo
A. GSilverstolpe.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högrör
diga Pre st-Ståndet, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm d. 22 Maj 1815.
§. D. Instämde PrestStåndet uti Vällofl. Borj
gare-Standets, igenom nu uppläst Protocolls-Ucdrag
af dérr 8 dennes inéddeldtä beslut» ätt anmoda
Stats-Utskottet att uti Instructionen för dg
blifvande Fullmägtige i Riksgälds-Cöntoiret före.'
skrifva infordrande af behöriga värderingar öfver
den Pant, sorn för det äf Hans Éxcelience
m. m. Herr Grefve Ruuth innehafvande Lån,’
är intecknad. Ut supra.
Ex Protocollo
J. Ui Almqvist*
S. D. Vid uppläsande af Vällofl. Borgare-StånJ
dets nu inkomna Pxotesolls-Utdrag af denna dag;
3*4r
Den 32 Maj,
innehållande det beslut, att åt Lag-Utskottet skull
le uppdragas, att igenom dess Secreterare genast
låta besörja den förut beslutna tryckningen af
konungens Nådiga Proposition, angående förändring
af nu antagna Bestraffningssätt ta. ta. samt
alla dertill hörande Handlingar, och att ersättning
för kostnaden skulle åtnjutas af de till
Biksdags utgifterna anslagna medel, fanh PrestStåndet
för godt att uti berörde beslut méd Vallöf!.
BorgareStåndet instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
3. D. S om i afseende på den frågan, huruvida
de sedan förra Biksdagar beredda Förslag till
ändringar och filläggningar i Grundlagarna skulla
vid innevarande Biksdag till afgörande företagas
eller förblifva hvilafidé till den nästa, den skil},
aktighet i meningar hos Biksens Ständer inträffat,
att Högvörd. Prest.Ståndet ansett det ailä
dessa Förslag borde hvila Hedervärda Bonde
Ståndet,
att blott de Sju af Const!tutions‘Utskoftet
utmärkta Vällofl. Borgare.Ståndet, att berörde
Sju och Fern dertill, samt Högloft. Bid.
derskapet och Adeln, att samtliga Förslagen borde
upptagas; och då något helt Biksens Ständers
yttrande öfver Kong!. Maj:ts Nådiga Proposition
om Grundlags-frågornas bvilande alltså hittills
icke finnes; och då Ståndet för sin del önskade,
att i ett inål af så vigtig beskaffenhet e,tt fogande
till enstämmighet Biks-Stånden emellan måtte
äga rum; så beslöt Ståndet, för sin del, att till
befrämjande af ett sådant fogande, anmoda bernalt©
-
Den 2 2 Maj'.
mälte Utskott, att så skyndsamt sig göra låter
upplysningsvis till Riksens Ständer aflemna sina
tankar om grunderna, hvarefter den sålunda i
skiljaktigt skick Stånden emellan befintliga pre",
liminaire fråga, om tjrundlags-förslagens hviiaride
eller upptagande, må, i brist på ett bestämdt
stadgande, särskildt för det nu inträffade fall,
likväl i full enlighet med Constitutionens liufyudsakliga
föreskrifter», anses och behandlas. Ut
gupra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. i ill afgörande företogs Hedervärda Bon.
de-Ståndets den 11 i denna månad på bordet
lagda Protocolls ■ Utdrag, innefattande nämnde
Stånds instämmande uti Prest-Ståndets beslut om
präglande af en Skådepenning öfver de märkvärdiga
dagarna den 14, 15, 16 och 50 nasti. April,
med tillägg, att en Berättelse om förenämnde
för Fäderneslandet märkvärdiga dagar
och de då tirnade dyrbara händelser tillika.skulle
författas, på Bankens bekostnad tryckas och näst
efter titelbladet intagas i de förbättrade Kyrkosångerna
; uti hvilket tillägg de öfriga respectiva
Stånden inbjudas att sig med Hedervärda Bonde-Ståndet
förena.
Då PrestStåndet, lika med Hedervärda BondeStåndet,
ansett Allmänheten böra Underrättas om
ofvanberörde högtidliga händelser, och fördenskull
redan under den 17 nästl. April fogat anstalt
@UL tryckning af de detta ämne rörande Handlingar,
samt
Den * ■* Mflj.
$am$ såmedelst i hufvudsaken förekommit Hedervärda
Bonde-Ståndets nu yttrade önskningar, har
Prest-Ståndet, sorn nogsamt inser, att de förbättrade
Kyrko sångerna icke förr än nästkommande
ar kunna blifva af Konungen sanctionerade
och allmänneligen kringspridda, samt att den föreslagna
Berättelsen, om den uti Kyrko-sångérna
pkulle införas, följaktligen icke nog tidigt skulle
komma till Allmänhetens kunskap,- trott Hederyärda
Bonde-Ståndets förslag i denna del vara
mindre till ändamålet bidragande, särdeles sorq
denna Berättelses införande i Psalmboken icke
cjbetydligen skulle öka vidlyftigheten och således
afven priset på nämnde Psalmbok; hvilket igeltorp
Utdrag af Protocollet skulle de öfriga re^pecttva
Stånden vördsamt och Yåhligen tjllkänpagifyas.
Ut supra.
Ex Protocollq
J. Janzon.
S. D. Föredrogos å nya och bi föl Ios bag-Utskottets
på bordet hvilande Betänkanden:
Itp I anledning af Doctor Cederschölds Memorial
rörande Läkares betyg öfver tjllfogaåe sår
pch kroppsskador; och 2:0 angående omyndiga
Barns Arfsmedels användande till deras uppfostran
och underhållande. Ut supra,
Ex Protocollq
J. Janzon.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna BetYårs-
och Oeconomie-Utskottets den 11 dennes
o
Den 3 a Mo;.
3‘27
på bordet lagda yttrande öfver Rådmannen Kjellanders
Memorial, angående Byggnadsskyldigheten
j Städerna, pröfvade PrestStåndet så mycket mera
^skäligt att dertill sitt bifall lemna, sorn PrestStåndet
redan under den .3 Jan. 1810 bestämdt
förklarat, att det för Eeclesiastique-Statens Boställen,
samt de hus och gardar, sorn de i och för
sina Embeten å stället kjelfve, eller deras Enkor
och Barn bebo, så 'mycket mindre kan Stadga
sig andra onéra än de hittills utgjort, sorn
de hus, hvilka af Ecclesiastique-personer tillhandlas,
köpas och agas af en oundviklig nödvändighet
för deras innehafvares vistande, som Embets-
eller Tjenstmän, i synnerhet i de smärre
Städer, hvarest det oftast är.omöjligt att genom
hyra erhålla boningsställen ; men beträffande de
hus och egendomar, som Ecclesiastique • personer
tillhöra i Städerna, utan att af dem sjelfya
bebos, finner Prest-Ståndet intet skäl att för dem
göra något förbehåll eller undantag i afseende
på de ortera, som kunna hvars och eris innehafvande,
jord lagligen åläggas. Ut supra.
Ex Protocolle
J. Janzon.
Utdrag af Vallöf. Borgare -Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 22 Maj 1815.
S, D. Då i afseende på den frågan, huruvida
de sedan förra Riksdagar beredda förslag till ändringar
och tilläggningar i Grundlagarna skull®
■vid
-
Den 2 2 Maji
vid innevarande Riksdag lili afgörande upptaga»,
eller förblifva hvilande till deri nästa, dea skiljaktighet
i meningar hos Riksens Ständer inträffat,
att Högyördiga Prest-Ståndet ansett det alla dessa
förslag borde hvila, Hedervärda Bonde-Ståndet,
att blott de 7 af Gonstitutions-Utskottet utmärkta,
Vällofl. Borgare-Ståndet, att berörde 7
och 5 dertill, samt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln,' att samteliga förslagen borde upptagas 5
då något helt Riksens Ständers yttrande Öfver
Kongl. Majus Nådiga Proposition om Grundlagsfrågornas
hvilande alltså hittills icke finnes; och
då Vällofl. Borgare-Ståndet för sin del önskade,
att,1 i ett Mål af så vigtig beskaffenhet, ett fogande
till enstämmighet Riks-Stånden emellan
anätte äga rum; så beslöt Borgare-Ståndet för
sin del, att, till befrämjande-af ett sådant fogande,
anmoda bemalla Utskott, att, så skyndsamt
sig göra later, upplysningsvis till Riksens Stärn,
der aflemna sina tankar om grunderna, hvarefter
den sålunda i skiljaktigt, skick Stånden emellan
befintliga preliminaira fråga örn Grundlagsförsiagens
hvilande eller upptagande må, i brist
på ett bestämdt stadgande särskildt för det nu
inträffade fall, likväl i full enlighet med Constitutionens
hufvudsakliga föreskrifter, anses och
behandlas. TJc supra.
Ex Protocollo.
Carl Magn. Robsahm,
S. X). I anledning af derom väckt fråga, beslöt
SftUöfl. Borgare Ståndet, det T. ag-U(sko,:tet skul,
le
Den 2 2 Ma],
329
le uppdragas, att genom dess Secreterare genast
lata besörja tryckningen af Konungens Nådiga
Proposition, angående förändring af nu antagna
bestraffningssätt och inrättande af allmänna Arbets
- och Correctionshus, jemte JLag-Comiléens
särskildt utarbetade Betänkande om förändring af
Domstolarnas antal och organisation, med alla
dertill hörande Handlingar, och derefter af de
anslagna medel till Riksdagsutgifternas besfridanr
de åtnjuta ersättningen för kostnaden; och skulle
de öfriga Respectiva Med-Stånden vördsamt
och vänligen inbjudas, att i detta beslut sig
förena, på det tryckningen genast och utan tids
utdrägt matte ga i fullbordan. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. Då nu åter föredrogs Allmänna Besvärsoch
Oeconoinie-Utskottets den 3 Maj meddelta
och den 16 på bordet lagda Betänkande om Magistraternas
rättighet till Res pass utfärdande åt de
inom Staden boende Personer, blef det samma
med anmärkningar till Utskottet åter-remitteradt.
Ut supra,
Ex Proto.collo
Carl Magn. Robsahml
S. D. Elef Lag-Utskottets den 11 sitslidne April
afgifna och sedan den 27 i samma månad pä
bordet hvilanda Memorial, rörande motioner
ineta Hedervärda Bonde-Ståndet, om straffets
'skärv
T) en 5 2 Maj.
skärpande, för -tjufvar .och om deras forslande , m,
ni., å ny o föredraget och af Borgare-Ståndet återremitterad
t. Ut supra.
3Ex Protocolio
Carl Magn Robsahm.
S. D. 1 ii! Stats Utskottets den 8 Maj på bordet
lagda Betankanden af den 6 i samina Månad,
angående, '
i :o Herrar Fp Jim sigt iges i Riksgälds-Contöi.
ret hemställan i afseende på ersättningen af
Skjuts- och jPagtractamente- för Ledamöter i Corn.
promiss-Rätter uti Beviliningsmål;
2:ol Utgifvande af och kostnadens besfridan»
eje till Register öfver Bihangen till 18I0 och
-1.812 årens Urtima Riksdagars Protocoll, och
3:0 Gjorda anmärkningar vid Utskottets ut?
låtande om förbättring uti Lärjsmännens loner,
samt lön för Lands-Eiscalerna; lemnade Borgare-Ståndet,
vid förnyad föredragning, till alla
delar sitt bifall. Ut supra.
Ex Protocolio
Carl Magn. Robsaljm.
O
S. IJ. Ater remitterades, i anledning af deremot
gjorda arimärkiiingar, LaglUtskot tets Betänkande
af den 29 sistledue April, sorn den 8 Maj blifvit
lagdt på bordet, angående Origininal-SkuldjBgdlars
uppvisande vid skeende Lagsökningar
ffi' m, IJt supra,
Ex Protocolio
Carl Magn. Robsahm.
S. D,
jBen i % Maj.
33*
S. D. t öredrogs åter och bifölls Allmänna Besvärs»
och Oeconomie-Utskottets den 3 Maj afgifna
och. den 16 pä bordet lagda Mern 01 i al örn
afskaffande af den hittills nyttjade titulatur i alijuanna
Skrifter och Handlingar. XJt supra.
Ex Pi otocoIlo
Carl Magn. Robsahm,
S. T). Vid förnyad föredragning af Stats-Utskot,
tets den 6 Maj meddelta och den 8 på bordet
lagda utlåtande i anledning af Motion om en
Comité ,till allmän reglering af Statens Embeten
och Tjenster; blef etet samma, med deremot
gjorda anmärkningar, till Utskottet återremitterad t.
Uf supra. x
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
S, D. Bifölls Stats-Utskottets den i? Maj afgifna,
den 16 på bordet lagda, och ni* åter föredragna
Betänkande, i anledning af Handelshuset här i
Stockholm J. C. Muller 8C Comp:s ansökning om
till godo njutande af liqvid för 7 st. Obligation
per uti Svenska Rikslånen i Brabant. . Ut supra,
Ex Protocollp
Carl Magn, Robsah.rrt»
fl, D. Å nyo föredrogs Lag Utskottets Memorial
af den 2 Maj, som den 16 lades på bordets
angående Motion om förändrad princip till Straff*
Ltrg
Den 2J Maj,
Dag för kroppsskadors tillfogande, hvilket Me.’
inorjal bifölls. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Lag-Utskottets den 2 Maj afgifna och den
16 på bordet lagda Memorial om omyndiga
Barns arfstägt., blef, i anledning af deremot
gjorda anmärkningar, till Utskottet återrenäitteradt.
Ut supra.
Ex Protocollo
Cafl Magn. Robsahm*
S. D. Remitterades till
Banco - Utskottet
Herr Handelsmannen A. J. Wiganders Me*
morial om indragning af Disconternes Tre proCents-Sedlar
och förbud emot Assignationer på
Banken af löpande natur ; med Herr CommerceRådet
Santessons deremot gjorda anmärkningar.
Herr Handelsmannen Gust. Stabecks tillägg
till sitt d. 16 Maj remitterade Memorial om förändringar
i lnstructionen för Banco-Fullmagtige,
Allmänna Besvärs- och Oeconomie- Utskottet:
Herr Handelsmannen A. J. Wiganders Memorial
om inskränkning uti Assigneringar på
privata personer; med Herr Cornmerce-Rådet
Santessons deremot gjorda anmärkningar.
Herrar
Den S S Maji
333
Herrar Grosshandlarne Frie Träss’s och
J*ehr Elfstrands Memorial örn inrättande af ett
Biats-Sjö-Försakrings-Contoir i Stockholm.
Herr Cqmmerce-Rådet J. Wegelins Mémo*
Srial i samma ämne. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm!
Utdrag af Hedervärda Bonde-Stäfidets
Protocoll vid Urtima Riks dagen istockholm
den 22 Maj i $15.
Dä, i afseende pä den frägan huruvida de se^
dan förra Riksdagar beredda förslag till andrin-'
gar och tilläggningar i Grundlagarne skulle vid
innevarande Riksdag till afgörande upptagas, el-'
ler förblifva hvilande till den nästa, den skiljaktighet
i meningarna hos Riksens Ständer in-l
träffat, så att något helt Riksens Ständers yttrande
öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
öm Grundlagsfrågornas hvilande hittills icke finnes;
och då Ståndet för sin del önskade, att' I
ett Mål äf så vigtig beskaffenhet ett fogande till
enstämmighet Riks.Stånden emellan mätte äga
rum; så beslöt BondeStåndet för sin del, att
till befrämjande af ett sådant fogande, anmoda
Höglofl. Constitutions-Utskottet, att, så skyndsamt
sig göra låter, upplysningsvis till Riksens
Sländer aflemna sina tankarom grunderna, hvarefter
den sålunda i skiljaktigt skick, Stånden
mel lan f
334
Den j a Maj.
mellan, befinteliga preliminaira fråga om Grundlagsförslagens
skildt för det nu inträffade fall, likväl i full enlighet
med Constitutionens hufvudsak liga föreskrifter,
anses och behandlas; hvarom de resp.
Med Stånden skulle vördsamt och vänligen underrättas;
Ut suprä;
Ex Protocollo
' Olof Werlin.*
§. D. I anseende till gjorda anmärkningar vid
Allmänna Besvärs - och Oeconomie-Utskottets deri
3 Maj afgifna Betänkande, i anledning af de till
Utskottet remitterade Memorial och Dictarnina,
dels om ändring i åtskilliga omständigheter af
hvad Författningarne nu stadga, rörande tiden
och sättet för Markegångs-Taxornas upprättanda
samt Riksens Ständers Justitias Ombudsmans befattning
med deras granskning, dels eck om
jemnkning uri de Tionde- och Rentegifvare
emot Indelningshafvare och Rentetagare åliggan*
de skyldigheter; bléf samma Betänkande, jemt®
de gjorda anmärkningarne, till Utskottet återfemittéradfi
Ut Supra.
Éx Protocollö
Olof Werlint
S. D. V id ytterligare föredragning äf
i:o Riksdagsfullmägtigens för Währie och
Bjerke Härader i Elfsborgs Eän, Bengt Anderssons
Memorial, angående någon lämpelig ersättning
-
Den 25 Maj.
3 3 S
bung till de Hemmansagare i nämnde Härad,
Sorn, förmedelst den vid Götha Eif belägna insjöi
Hällsjön hallad, årligen skola lida befydelig skada
på sina derintill gränsande inägor;
2:o Daniel Anderssons från Upsala Lärt
Memorial angående 50 pvoCerits förhöjning i
arfvodet för Eullmägtige i Riksens Högloft. Stan'
ders Banque och Riksgälds-Contoir;
Blefvo dessa Memorial, jemte hvad deri
vordet tillagdt och erinradt, remitterade, det förra
till Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskottet
och det sédnare till .Stats- och Banco-Utskotten.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin. ■
S. D. V id föredragning af Stats-Uiskottets' sedan
den 16 dennes på bordet hvilande och den 1 s>
Maj afg.ifna Betänkande i anledning af Handelshuset
här i Stockholm J. C. Muller 8c Comp:s
ansökning om tillgodonjutande af den, vid i8ta
års Urtima Riksdag , Handelshuset vilkorligen
beviljade liqvid för 7 st. Obligationer uti Svenska
Rikslånen i Brabant, beslöt Hedervärda Bonde-Ståndet
, att, i anseende till vid Betänkandet
gjorda anmärkningar, återförvisa ärendet till StatsUtskottet,
som af dessa anmärkningar skulle erhålla
del, för att med nytt utlåtande inkomma.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin#
l)en 2 2 Maj.
S. D. Af ett nu uppläst ProtocoIIs-Utdrag föf
den 8 Maj, inhämtades, att Vällofl. BörgaröStåndet,
med bifall till StatsUtsjcottets d. 2 G April
afgifna utlåtande, rörande det Lån 3 20,000 Rd:r»
som En af Rikets Herrar, f. d. General Gouverneuren
tn. rn. Herr Grefve Eric Ruuth utaf
Wismarska Pant-skillingeri innehar, derjemte beslutat,
att Rrotocolls-Utdrag till Stats-Utskottet
skulle afgå, med anmodan, att, uti Instructionen
för de blifvande Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
föreskrifva infordrande af behörige värderingar
öfver den Pant, som för detta Lån blifvit
intecknad; uti hvilken anmodan Hedervärda Bomde-Ståndet
sig förenade. Ut supra.
Ex Protocollö
Olof T Verlin.
S. D. Efter uppläsande af ett från Höglofl. Ri<L
derskapet och Adeln ankommet Protocolls-Utdrag
för denna dag, hvari MedStånden inbjudas deltaga
i beslut, att åt Constitutions-Utskottet uppdraga
Redactionen af Förslaget till den Riksactj
som blifvit besluten att upprättas ÖfverFöreninningen
emellan Sverige och Norrige, hvilket Förslag,
sedan det inför Riksens Ständer blifvit juste-'
ladt och godkändt, till Kongl. Majit borde öfverlemnas,
för att Norriges Stor-Ting meddelas; fann
Bonde-Ståndet för godt att deri instämma. Uå
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Vörå
-
Den 2 l Maji
33?
tjpjitast lio1', 11ögloII. Riildersk. ocfi Adeln dea 22 Maji
— — Hö£vr'fd. Prest-Ståndet * den -—
— — Väl Jo il. Börgaré*Ståndet den 29
— Mederv. Bonde-Ståndet den 29 —*
Vördsamt Memorial!
Under den Banco-Utskottet tillhörande generella
öfversigt af de smärre Disconcernas Förvalt*
liing, i anledning af de ti A Banco-Ful I mägtige
ingifna Berättelser från nämnde Verks Revisorer,
laar Banco-Utskottet ej kunnat undfalla de
för penninge-rörelsen och allmänna Crediten i flera
afseenden menliga Verkningar af Malmö Discont-Verks
vidtagna method för dess utlåningar,
så vidt desamma bestridas uti sådana 3 procents
Reverser, som utan penning-insättning äro utfärdade.
med påteckning, att vid viss förfallotid
(endast i Malmö inlösas, hvilka ej såsom betalning
för Fånen emottagas; samt af dessa anledningar
äfven i närmaste kringliggande örter löpa
med' betalnings-rabatt. Ett Lån system, grundadt
på Reverser, hvilka utan insatta penningar
och utan behörig äutorisation, af en enskildt
Corporation i förråd utskrifvas, men ej i betalning
åter emottagas, hvaremot genom Lånens föinskrifna
återbetalning i Bancö-sedlar, ständig
tillgång fourneras för inlösen af nya i lika ändamål
utgifna Reverser, innebär otvifvelaktigt ett
missbruk, sorn både gertom Utlåningfens gränslöshet
och dess för Låntagarne betungande egen.
skap, i dubbelt afseende måste medföra skadlig!
följder fös det Allmänna, och som visserligen *
3'.eije Del, jY.tf 43, 44. sin
Den 22 Maj.
sin man bidrager till den förhöjda penning ren5
ta öch det skadliga ocker, som under en gan-:
ska betydlig penning-tillgång, nu mer än förr,
öfverklagas. Då emedlertid de mest förstörande
följder för närmast liggande orter skulle uppkomma,
i händelse en alltför hastig indragning
af de sålunda utgifna betydande Lån-summor nu
blefve föreskrifven, lärer den yttersta försigtig.’
het i detta afseende vara af nöden. Utskottet
tror för dess del, att om till en början alla nya
Lån uti ofvannämnde Reverser inställdes, och
Directionen deremot för ortens Lån.behof använde
de tillgångar, som dels uti Riksens Ständers
Bank äro anslagne, dels genom den i 8-§•'
af Reglementet medgifna rättighet till privata
Låns upptagande för lindrig renta stå att erhålla,
kunde Sedlar af ofvanförmälte beskaffenhet,
genom successiva afbetalningar och omsättningar,
hvarvid slika Sedlar, förfallna eller ej, böra i
betalning emottaga.?, utan för stark rubbning uti
ortens penning-circulation ofelbart till 18 16 års
slut varda indragne. Banco-Utskottet har ansett
sig ej böra underlåta, att å detta ämne fästa Riksens
Högloft. Ständers uppmärksamhet, och i sammanhang
dermed till de Respectiva Ståndens
närmare upplysta pröfning underställa, huruvida
den underdåniga önskan må från Riksens Ständer
yttras, det Kongl. Maj:t i Nåder täcktes härutinnan
vidtaga de åtgärder, som med Dess vid
Malmö DiscontVerks Inrättning i nåder åsyftade
ändamål, att öppna utväg till en lättad penninge
rörelse för en från Hufvudstaden aflägsen
Provins, finnas öfverensstämmande.
NL
Df rt i s Maji
33 9
Några Ledamöters uti ämnet yttrade särskildta
meningar varda härhos bifogade. Stockholm
den 6 Maj 1815.
Pä Höglofl. RiderskapfetS Pä Hegvörd. Prestoch
Adelns Ledarn» Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Joh. Henning Gyllenborg. JE. A. Almqvist.
Pä Vätlofl. Borgare. Pä Hederv» BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.
Vägnar vägnar
Cust. jÖ. Wilcke. !Eric Svensson.
M. Ilelsingius*
Anförande till Proiocollet uti Högloft.
Banco- Utskottets Finance - Fördelning
den 21 April 1815, af Herr LetHorn
och Prosten Froberg.
Af den Berättelse, som Revisorerne öfver Malm#
Öisconts Räkenskaper för år 1813 till HögloflBanco
Utskottet vid närvarande Riksmöte aflena^
nät, upplyses val, att Directionen oell Discon-!
tens Administråteurer, både till enskildta Actieägares
och äfven Bankens högsta möjliga vinst
och fördel, skött och förvaltat Discont-rörelseCapitalerna;
men sorn denna Berättelse är nog
sammandragen och icke till alla delar fullständigt
utförd, kan deraf icke heller tillräckligen'
inhämtas, huruvida Konungens nådiga Reglemente
af den 15 Februari 1803 för denna Discontinrättning
blifvit så till fullo efterlefvadt, att Dess
höga och nådiga afsigt, att öppna utväg till lättad
-
340
Iben 2 2 Maj.
tad penning-rörelse för en fran Hufvudsiadén vidt
aflägsen Provins och Siad, blifvit, lika väl lill
det Allmännas, som ehskildtes förmån, i allt'
uppfylld. Den uppgifver val i obestämda uttryck,
att vissa äldre och större Lan blifvit till enskildta
beviljade, men icke till hvad belopp, af hvad datum
och på hurudana vilkor. Om nu det skulle
kunna upplysas,att åt deri ena blifvit lemnade
60,000, åt en annan 80,000 Ridr o. s. v. såsom
stående Lån, utan förbindelse af eti annad
årlig afbetalning, än eb chimerik omsättning, enligt
Discont-form, så synes icke allenast fel vara
begånget mot xo. §. af Reglementet, utan mot
sjelfva naturen och begreppet af en Discont-Inrättning.
Ty ehuruväl t nämnde §. Undantag
göres frän inskränkning i tltlåuings-surnman, så
lärer likväl med de deruti omskrifne L säkert förvar
Stående -vant-panter svårligen kunna förstås
Säterier, BruksEgendomar och andra Fastigheter;
men ett' ännxr större missbruk, och en till höjden
af vågsamhet drifven frihet, är det för Riket
högst skadliga tilltag, att utgifva J/ån i 3
procents Obligationer, ställda på viss tid, lika
stridande mot det nådigst gifna Reglementet, som
mot allmänna säkerheten och al manna förtroendet,
och hvilket skulle, om de. ohämmadt fått
fortrasa, snart öfversvämma vårt beklagansvärda
ILand med milliontals obehöriga Mynt representativer,
för hvars förfärdigande och kringspridande
hvarje enskilt säkert icke undgått den Lagskipande
magtens kraftfulla tilltal. Förgäfves invänder
man, att det beror på hvarje individa
att taga eller icke taga dessa Lån, att gifva eller
-
l
Den s * Maj.
541
Jer vägra sitt förtroende ät deras innehåll. Men
om rnan antager, att Provinsens Invånare, ifall
det verkliga Bancomyntet i enskildta speculanters
händer stannat, eller för Discont verkets läkning
insattes i andra rentegifvande Fonder, icka
möjligtvis kunnat, erhålla andra penningar, än
dessa sjelfskapade reverser; och dessa under tiden
kringspridts i Landet, och okats till ett högst
bftydligt belopp; så lärer hvar och en inse de
vådliga följderna af denna snillrika Handels-operation.
Att Bevisorerne en gång godkänt denna
method, kan val synas besynnerligt; menför,
undran försvinner, när man erinrar sig, att Bevisorerne
alltid tillika varit Actieägare. Deremot
hade Directionen aldrig bort tillåta sig, att utsträcka
sina åtgärder ända till den förderfliga
och af allmänna rösten högt åklagade handling,
att i egna förskrifningar utgifva Lån. Det var
lika förbjudet af Instruclion, som af medborgerlig
pligt. Det var ju nog, att på dessa Obligationer
få upptaga Lån; lein liad i en Corporation*
hand, skadar denna frihet tillräckligt, utan att
nya skade processer behöfva upptänkas. Hos Hr
Grefven och Ordföranden och Finance-Fördelningens
Herrar Ledamöter anhåller jag derföre,
att hemställan mätte göras hos Högloft. BancoTJtskottet,
det undersökning i''Laga.väg härom
må begäras, med uttryckt förundran, att icke vederbörande
Actor längesedan fästat uppmärksamhet
vid detta oskick. I alla fäll synes vara
nödigt , att denna riksskadliga penninge-skapelse
genast förbjudas, och att de utelöpande 5 procents
sedfarno, så fort ske kan, utan att genom
en
345
Den 2 2 -Maj
-
en för häftig operation skada den enskiidta Medborgaren,
till evärdelig förgängelse indragas.
Samma befallning om inställande af en o©rdping,
hvarmed Malmo Discontverk, vikande
för det allmänna knotet, redan upphört, torde
böra ofördröjligen meddelas de öfriga smärre
Disconterna, Hvar och en känner af egen bedröflig
erfarenhet, huru icke allenast penningexörelsen
försvåras, utan äfven en oförtjent förlust
beredes enskildte af tid, transport-kostnad
och provision, jemte det anledning gifves till en
alltid fördömlig agiotering mellan Pappers reverser,
ställde på samma Verk, af de Götheborgs och
Götha Canals Discont-sedlar, sorn efter viss lid aro
ställde pä inlösen endast i Götheborg. Dessa
anhåller jag genast matte förbjudas, och de redan
•utgifne inlösas på Discont-Conteiret äfven i Stockholm.
Hvad vidare vore att anföra om skadligheten
af dessa Filial-Disconter, torde kunna besparas,
då en snar upplösning nu förestår dem,
och det är behagligare, att snart få sysselsätta
sina tankar med organisering af den nya blifvande
jRiks Disconten, än dröja vid den smärtsamma
påminnelsen om hämmade missbruk hos ds
bortgående.
Uti detta anförande förenade sig Herr Domfrosten
Doctor Wåhlin till alla delar.
Ex Protocollo
G. Helsingius.
Anförande till Protocollet uti Högloft.
Eanco-Utskottets Fin ance Fördelning
den 21 April 1815 qf Herr Assessoren
Hcykenschéld. Jag
Den 2 2 Maj.
343
Jag ian icke förena mig med Finance-Afdelningen
beslut rörande de af -Malmö Discontverk
på bestämd förfallotid utgifne 3 proCents-Sedlar,
uti hela dess vidd.
Jag finner denna åtgärd vara så stridande
emot Reglementet och naturen af ett på Rikets,
verkliga mynt grundadt Verks operationer, att
det icke utan en äfven så alfvarsam, sorn välförtjent
anmärkning till Directionen, bör öfverses;
men att dervid gå ända till anmälan hos
Riksens Höglofl- Ständer, att till rättelse påkalla
Högsta magtens åtgärder, anser jag betänke1
igt, i en tid, då alla sinnen förut nog af äro
upprörda i frågor om penningeverket och dess
ställning; heldst då saken thy förutan kan vinnas
genom Banco-Utskottets beslut att förbjuda Directionen
hädanefter utgifva några Reverser på
bestämd förfallotid.
Att fortskynda indragningen af de utelöpande,
tror jag äfven kunna medföra ömtåliga
svårigheter, så vida Directionen derigenom sättes
i nödvändighet att hastigare utfordra sina utlåningar,
till gäldenärernas största förlägenhet;
an om Directionen tager det beslut, att genast
infria dem, och i sådan afsigt tillika forcerar
indragningen? Menniskolynnet kan vara fallet
för en sådan utväg att kasta skulden till olyckorna
på andra, och skyla egna fel.
Uti detta anförande förenade sig HrvGrosshandlaren
Wilcke till alla delar.
jEx Protoqollo
G, Helsingius.
Uppläs!
344
Den 3 2 Maj,
Uppläst Tios Hödo fl, Kiddeysk. och Adeln deri 22 Maj,
— — Ilngvörd. Prest-Stan det deri. 29., —
— Vällpfl. PorgöV-e-Stånclet den 3 Juni.
— .— Heder v. Bonde-Standet den 29 j.
Riksens Håglöf!. Stånders Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Ut skotts Betänkande,
uti det ivan så väl Håglöf!.
Ridder skåpet och Adeln sorn Hedervärda
Bonde-St ån det, till Utskottet
remitterade Mål, rörande yrkad ålidring
af Tjenst elfons flyttningstid.
Sedan Herr Majoren m. m. Friherre J. W. von
Kayalin , uti ett den 20 sisth Mars hos Hoglofl.
Jtidderskapet och Adeln uppläst Memorial, anfört,
att af den nu gällande flyttningst iden vid
Michaelsmässan skulle förorsakas de svårigheter,
att, genom brist på arbetare, vållad dels af Legohjanens
bortflyttning, och dels af hindret för
dem, hvilka skola transportera elier hämta tjenstefolk,
sädesbergningen ofta, särdeles under
svår väderlek, blefve uppehållen; att således
jordbruket, fyra dagar före och fyra dagar efter
Michaeli, saknade flera arbetande händer, och
att de tjenstehjon, som skulle flytta och hade
hästars samt den öfriga boskapens vård sig anförtrodd
, sällan visade sådant nit vid insamling
och bergande af de dertill erforderliga födoämnen,
sorn man borde vänta och de. förmodades ådagalägga,
om de sjelfva skulle besörja utfodringens
i anseende hvartill Herr Baronen föreslagit, det
flyttningstid^!! .på landet för tjenstefolk måtte
blifva
Den 2 2 Maj,
blifva bestämd till Midsommaren, hvilken tid
ansäges mera lämpelig för arbetet; och derige*
rom en åbo, som afträdde ett hemman vid Wårfrudagen,
eller den 14 Mars, samt städslat sitt
folk på ett år, ej för så lång tid som nu, ge.
nom accord ined det tjenstefolk han då ej kunde
behöfva , finge förnöja dem han lemnade;
så har Riksdagsmannen Anders Andersson Aberg
frän Westerbotten, medelst eit den 29 uti olvar),
berörde Mars månad till Hedervärda Bonde-,
Ståndet iogifvet Memorial, andragif , att om det
gamla bruket kunde äga bestånd, och inger; rubbning
af den förut till Tjenstebjons ombyten antagna
tid vid denna Riksdag tillkomrne, vora
han. dermed nöjd, och visste, att lians hemmavarande
Comrnittenter äfven vöre detsamma; men
skulle deremot någon ändring ske, sa ansåge Aberg
, att, åtmindstoneför de Norra Provinserna,
Nyåret vore lärnpeligast, heldst jLandtmannenB
arbete då icke behöfde i någon man afstadna
för Folkörnsningens skull; hvarjemte Riksdagsmannen
Jonas Jansson från Carlstads Län, uti
afgifvet Memorial, anfört att hösten visserligen vöre
för den arbetande classen af Rikets invånare
beqvämligast till Folkömsningen , heldst da annu
hvarje Hushåll förmodades hafva något qvar
sin inbergade groda; men sorn hergningstiden un*
der de sistförllutna åren ovänligen sent infallit,
så önskade Jonas Jansson, att Tjenstebjons flytt*
ningstid kunde varda utsatt till den 1 November,
då några arbetsdagar kunde, bättre än vid
den nu föreskrifna flyttniogstiden , umbäras,
samt kreaturen äfven .allestädes vöre frän läbo»
-
Den a 2 Maj.
bodarne återkomna; och har Jonas Janason i öfrigt
yrkat, att medel mätte vidtagas emot en för
tidig efterspaning af Tjenstfolk, så att densamma
icke borde få taga sin början förr än vid MichelsinäsSan,
hvarigenom alla beting, som kunds
föranleda till Lönernas oskäliga uppstegi ande,
förmodades kunna bäst undvikas. Varandes af
några Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter förilaradt,
det de instämde i Åbergs förslag; deremot
andra förenat sig med Jonas Jansson; och
har vice Talmannen Anders Jansson Hyckert
trott det vara af vigt, att samma Tjenstehjon ,
som inbergar grödan, om äret, hnge stilla upp
densamma eller qvarblifva i fjensten tinder det
utfodringen skedde; hvadan vice Talmannen
ansett Mids.ommaren vara den mest laiti petiga
flyttningstid; emot hvilket förslag anmärkningar
blifvit framställde af andra Ledamöter; äfvensom
åtskillige Riksdagsmän yttrat sig finna
den nuvarande flyttningstiden för Tjenstehjon
yara tjenligast för landet i allmänhet.
Utskottet har uti noga öfvervägande tagit
ej allenast hvad sålunda blifvit yrkadt och andraget,
utan ock hvad som, rörande detta ämne»
förekommit, så väl hos Riksens Ständers allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskott, vid 1800
och 1809 arens Riksdagar, som hos den af Kongl.
Maj:t till utarbetning af 1805 års Lego Stadga
i Nåder förordnade Comité, hvars handlingar
varit af Utskottet infordrade och skärskådade;
och, vid granskning af detta allt, har Utskottet
funnit, för tillstyrkande af bifall till förslaget
-
Den sa Maji
347
get oin flyttningstidens utsättande till Midsommaren,
följande betänkligheter imta, nemligen:
Att i :o Husförhörslängderna skulle blifva vid
Mantalsskrifningarna örn hösten mindre pålitlig!
i den händelse att Legohjonen, flera månader
före Mantalsskrifningarna och Husförhören, fiugo
ömsa tjenster; 2:0 Tjenstehjons utflyttningar till
TTtrikes orter, särdeles vid sjökusterna, komma
att befrämjas, heldst uti Juni manad icke allenast
sjöfarten är i bästa gång, utan ock flytrningstideu
i Dannemark, der Svenska Tjenstehjon mycket
efterfrågas och värderas, inträffar; och af hvilka
utflyttningar omåtteligen uppstegrade arbetslöner,
jemte andra , för ett så folkfattigt landsom Sverige,
högst skadliga följder skulle uppkomma;
äfvensom i öfrigt lösdrifveri och andra oordningar
troligen uppmuntrades, om flyttningstiden
inträffade vid en del af året, då större dagspenning
kan genom tillfälligt arbete, än medelst
årstjenst, förvärfvas: 3:0 Genom tvångsmakt för
Jordbrukaren att anskaffa penningar, hvilket vid
Midsommaren är nästan i sin största högd, de
betydligaste svårigheter för Tjenstehjonen, att
vid afflyttningarne bekomma sina löner, samt
följakteligen många Rättegångar och besvärligheter
torde uppstå: 4:0 De för Landtmannen
af icke ringare vigt än Michelsmasso*göromåler>
varande arbeten) af trädesgärdens beredande,
samt byggnad, hagning, dikning, rödjning och
nyodling, skulle blifva öfver hela Riket hindrade,
och särskildt, uti Bergslagerna vedupphuggning
samt kolning, uti Skärgårdarna fiskeri,
i de Norra Provinserna JLinsåning, samt uti
Skåne
34*
Dm % i Maj.
Skåne anskaffandet af Orlens egenteliga bränsle,
förmedelst Toi('skörden, kommo alt 1 mer eller
mindre mån vanvårdas, meri hvilka göromål
likväl samteliga äro att anse såsom hufvudsakliga
näringsomsorg er och aldratjenligast låta verkställa
sig på de längsta och vackraste arbetsdagar
under hela året, de der visserligen icke blifvit
af naturen bestämda att fördrifvas uti sysslolöshet
och förströelse; 5:0 Högst betydliga olägenheter,
i anseende till hjordavård och vallgång,
skulle inträffa, så framt ombyte af Tjen.
Stehjonen för kreaturens vård och skötsel skedde
vid .en årstid, då öfver hela Riket boskapen är
utsläppt på betesmarker, hvilka flerestädes ära
samfäldte för flera Hemman och Byalag, och då i
Norrland, Dalarna och några Bergslager, boskapen,
tillika med en dei af Tjenstehjonen, vistas vid fäbodar,
oftast belägne på mångå mils afstånd från
Bohlstaderna; 6:0 Största billighet äfven synes vara
deruti, att samma personer, hvilka på jordens ans
och tillredning användt deras möda, få skörda
och inbringa äringen deraf; och 7:0 Flyttningen
vid Midsommaren skulle förorsaka upphäfvande
af de inom åtskilliga delar af Riket gällande,
af Allmogen älskade och i öfrigt oskadliga, sedvanor,
att, i stället för annan aflöning , låta
Tjenstehjonen för deras räkning beså och skörda
vissa jordstycken med säd eller lin; af hvilka
ofvanuppräknade betänkligheter de flesta jemväl
förorsakat, att, vid Riksdagarna 1800 och 1809,
de likaledes gjorda förslag om förändring af
Tjenstehjons flyttningstid till midsommaren blifvit
af Riksens Höglofl. Ständer förkastade; hvarjemte
-
t)en 2 8 Maj.
349
jeitde, lill Vederläggning af hvad Kerr Majoren
Friherre' Raialin och vice Talmannen Hyckert
Anfort, torde kunna åberopas , att de hndtarbetén ,
hvilkas fortgång till någon del kari komina att
-Uppehållas genom flyttningen vid Michelsrnässo-'
tiden, äro, enligt Utskottets öfvertygelse, a£
alldeles icke större utan tilläfventyrs mindre vigt*
ari de , som genom flyttningen- Midsornmarstiden.
skulle eftersättas; saint att den befarade bristen
panit och omtanka, vid bergning, insamling och
tippstillning' af säd och foder, hos ett Tjenstehjon,
sorn skall bortflytta, ej kan blifva något
till den föreslagna, ändringen föranledande skäl,
emedan det otvifvelaktigt är Husbondens tillsyn,
som skall förmå Tjenstfolket att fullgöra deras
skyldigheter och icke vanvårda hans egendom,
samt, der en sådan tillsyn brister, Tjenstehjonef
alltid är i lika tillfälle att, genom vårdslöshet
eller oredlighet, skada Husbonden, antingen det
skall qvarblifva i hans tjenst eller flytta, derifrån.
I följd af hvilket allt, Utskottet anser sig
böra vördsamligen afstyrka bifall till Herr Majoren
Friherre Rayalins Memorial och vice Tal.
mannen Hyckerts Anförande.
Och i afseende åter på de inom Hedervärda
Ronde-Ståndét framställda förslag, att flyttningstiden
skulle kunna antingen till deri t Ho.
vember eller N; årstiden utsättas., har Utskottet
funnit den högst betydliga svårighet dervid sig
fasta, att, énligt Kongl. Förordningen den 30
September täta, angående Mantals- och Skattskrif
-
35»
Din 12 Maj>
skrifningarne x Riket, Mantalsskrifning årligen
bör i November och ^December månader förrättas;
vid hvilken förrättning Pastor eller någon
af Församlingens Presterskap skall tillstädes vara,
försedd med de uti Förordningen uppräknade
Handlingar, deribland Husförhörslängden bör,'
utom annat, upptaga alla sedan nästföregående
Mantals- och Skattskrifning till Socknen inflyttade
personer, hvilka skola sist inom den 20 October
hos Pastor om sig förete behöriga Prestbevis;
men i händelse flyttningstiden för Tjen-i
stebjonen utsattes till November eller Januari
månads början , skulle äfven tiden för Husförhören,
hvilka nu hållas i October och November
månader, samt för Mantalsskrifningarna , förändras,
så framt den med Husförhörslängdefna
åsyftade controll skulle kunna behörigen vinnas.)
hvilken förändring, eniigt Utskottets omdöme,
lärer desto mindre kunna ske, som, jemlikt
5 Art. i §. 1 Mom. uti Bevilinings Stad
gan,
Häradsskrifvarne, så snart Mantalslängd
derne blifvit upprättade och till 1’örsamlirtgarnes
Pastorer aflemnade, böra till Konungens Befallningshafvande
insända Förslag till Terminer föt
BeredningsComitéernas sammanträden inom Fögderiet,
hvilka Terminer så bestämmas, att Häradsskrifvarne
kunna vid Comitéernas sammanträden
tillstädes vära, samt så tidigt börjas, att
deras förrättningar innan Mars månads slut kunna
vara fulländade. Utskottet har sig noga bekant ,
att Mantalslängdernas upprättande fordrar så lång
tid, och att Häratdsskrifvarnes. öfriga göromål äro
af den trägna beskaffenhet, att, lieldst uti vidlöf
tigare
ö
-»
Deri a 2 Maj
-
351
tigare Fögderier, hvarest Mantalsskrifningen omöjligen
kan hinna att förr an i slutet af Decein.
ber månad vara fulländad, tiden till Mantalslärigdernas
upprättande och utskrifvande samt JBeredningsComitéernas
arbeten icke kan till mindre
än trenne månader förkortas, och så framt dessa
Comitéernas förrättningar skola kunna vara slutade
med Mars månad, lära hvarken Husförhören
eller Mantalsskrifningarne kunna hållas sednare än
nu stadgadt är. Att ReredningsComitéernas förrättningar
skulle sednare verkställas, komme åter
att förorsaka oundvikliga dröjsmål för Taxeringsoch
PröfningsComitéernas göromål; men då alla
dessa förrättningar nu äro så lämpade, att Mantalsskrifning,
Taxering, Debitering, samt Utskyldernas
uppbärande och redovisning oafbrutet
på hvarandra följa, i den mån vederbörande Uppbördsman
möjligen kunna medhinna att bestrida
deras-trägna och ansvarsfulla göromål, och förändring
af alla Terminerna för Kronoutskyldernas
uttagande och redogörande hvarken kan af
Oeconomie-Utskottet föreslås, eller forde böra
föranledas af en så beskaffad omständighet som
Tjenstehjons flyttning, emot hvars fortfarande
vid samma tid som nu, några, efter Utskottets
öfvertygelse, synnerligen vigtiga skäl ej förekommit,
och hvars bibehållande uti närvarande skick
till och med åtskiliige bland de af Hedervärda
Ronde-Ståndets Ledamöter, som föreslagit ändlihgärna,
sjelfve medgifvit kunna, utan särdeles
olägenhet, talas; så tillstyrker Utskottet vördsamligen,
att Riksens Höglofl- Ständer nu, lika-'
sorn vid de förra tillfällen, då fråga varit vackt
om
Deli i 2 Maj.
etti denna flyttningstid-; förändring, täcktes floda
lämpeligt, att hvad 14 Cap. 2 §. Händeis-Balken
härom innehåller, matte få fortfara att gälia.
Hvad sluteligen vidkom mer Riksdagsmannen
Jonas Janssons önskan, om förkortning-af Uppsägningstiden
, har Utskottet, efter noggrant öfvervägande
af både de förmoner oell ’svårigheter,
den uti 1805 års Legostadga utsatta upp.
sägningstid medförer, för sin del, funnit samma
uppsägningstid vara både för Husbönder och Tjenstehjon
så gagnelig, att Utskottet ej trott sig böra
till förändring deraf gifva anledning. Hvilket
alltsammans, tillika med några Ledamöters
särskildta meningar, VÖrdsatnligen till Riksens
Höglofl. Ständers närmare ompröfvande ofverlemnas.
Stockholm den g Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.
Vägnar Vägnar
And. Bredin. Nils Månsson.
M. M. Hospeci.
Utdrag af Protocollet, hållet i Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besvärs-och
Oeconomle-Utskotts Plenum
den 9 Maj J815.
s. u.
Den 2 2 Maj.
353
S. D. öretog Utskottet till hufvudsaklig, gransk,
ning det af i:sta Beredningen afgifna project
till Betänkande i anledning af det till Utskottet
remitterade Mål, angående yrkad ändring af
Tjenstehjons flyttningstid.
Herr Protocolls Secreteraren Danckvardt begärde
ordet och yttrade:
”Sedan Utskottet lernnat utan afseende mia
anmärkning, att frågan om förändring i flyttningstiden,
såsom åsyftande ett upphäfvande af
Stadgandet derom i allmänna Lagen, borde gemensamt
med Lag-Utskottet behandlas, anser
jag mig nu böra ingå i pröfning af sjelfva ämnet.
Man torde i allmänhet vara derom öfvertygad,
att nuvarande flyttningstid är olämpelig.
Sällan är sjelfva sädesbergningen då till fullo
slutad, och år gifvas, såsom 1813, dåden fortfar
allmänt långt derefter; men aldrig torde
Arfsädet vid denna tid vara inbergadt. Potates,
odlingen, sorn i södra delen af Riket arsa allmän,
och säkert snart icke skall blifva det mindre
i de öfriga Provinserna, påkallar ännu mer
uppmärksamhet i detta afseende. Upptagningen
börjas vanligen före Michaeli, men den påstår
länge ; der denna vext odlas i stort : man domme
af den verksamhet och den mängd menniskor af
alla åldrar, sorn visa sig på Skånska Potatesfälten
vid upptagningen, örn nödvändigheten för
Husbönder att då vara befriade från omsorgerna
3-lije Del, N:0 45, 46. för
3 54b
Den se2 Maj.
för flyttningen, och orri svårigheten att vid den
tiden vara i mistning af Tjenstefolket. Jag an»
ser, på dessa skäl och dem jag ytterligare ämnar
anföra, att en förändring i flyttningstiden är af
den största Oeconomiska vigt. Mot den föreslagna
flyttningen vid Midsommarstiden tycker
jag all ting tala, men för densamma ingen ting.
Man anför, att Landtmannen då har en hvila,
som borrie begagnas; nsen har den omtänksamme
Jjandtmannen, under den tid, då utarbete
kan förrättas, någon annan hvila, än den nödvändiga
för krafternas återhämtande? hans föremål
är icke blott att bruka jorden och berga grö\dan
han måste bygga åt sigi och ofta åt an
dra,
och denna förmodade hvila upptages ju
oftast af sådana arbeten.
Staten har ett allmänt
fpremål, liksom den enskifte Medborgaren ,
att stiga i välmåga. Jordbruket måste icke qvarstanna
vid hvad det är: de Oeconomiske Hagarne
böra befordra dess steg framåt, och icke hålla
dem tillbaka. Skall man, i ett Hand, der arbetstiden
på fältet är korrt, använda de längsta
dagarna för Tjenstehjoris flyttningen ? Under 8
dagar vid Midsommarstiden, huru mycken ny
jord kunde icke då öfver hela Kiket upptagas,
huru mycken gammal åker rensas från sten, huru
mycken vattusjuk mark uttappas? Största delen
af detta arbete skulle ju blifva ogjordt, om
den så kallade friveckan då inträffade. Hvad
jag anfört mot flyttning Midsommarstiden, gäller
till en del äfven för den nuvarande fiyttningstiden.
Om än bergningen då är verkställd, och
flyttningen ej dervid vållat någon förlust, så
in
-
Dan 2 2 Maj.
35$
inträffar den likväl derigeriöm, att Husbonden
får omsorgerna, med flyttningen och i saknad af
Tjenstefolk, icke kunnat under friveckan, då dagärtre
ännu äro fämmeligsn långa, odla, rödja,
dika och stenbryta.
Deremot torde tiden för
utarbetet hafva upphört vid November månads
. början ; och jag anser i alla afseettdsn flyttningstiden
då vara lämpeligast. Man har endast häremot
anfört arne skäl
det ena, gammal häfd,
som ej behof ver svar, det andra, att Husförhö.
ren måste föregå Mantalsskrifningarrte, på det
Husförhörslängderna der må tjena till grund för
Skattskrifningen , hvaraf åter skulle följa, atf då
Husförhören nu icke kunde företagas förr ärt
efter flyttningen, Mantaisskrifningätne derigenom
oundvikeligen måste uppskjutas till Januari må•
nåd, och debiteringen samt uppbörden i samma
märt blifva senare. Häremot åberopar jag deri
upplysning, sorn Ledamöter inom Utskottet meddelat,
att, med Kongl. Majus BefallningshafVartdes
tillåtelse, på åtskilliga orter' i Östergöthland,
Pastorerne äga att, genom Husböndernes
Sammankallande, uppsätta do till rättelse föt
Mantalsskrifningarne förördnade Längder, c<;h
på detta sätt Presterskapet inom ett pär dagal*
inhämta de upplysningar rörande af- och tillflyttning,
som eljest erhållas vid Husförhörertj
hvilket förhållande äfven skall inträffa med hela
Norrland. Utan hänsigt till närvarande fråga,
skulle jag för min del önska, att Presterskapet,
hvars uppgifter i öfvannämndé fall icke tord®
kunna för Controllén umbäras, alltid matte å
särskildta tider befatta sig m^d tvänne så särskildta
-
4
34®
Den 2 2 Maj
-
skildta göromål, deraf det ena så alldeles tillie
ornmit på det andras bekostnad. En af de hög.
tidligaste acter, •Husförhören, har man härigenom
förändrat till en Skattskrifnings-anstalt; och
jag har haft tillfälle att se, det denna sednare
så medtagit tiden, att hela Husförhören, äm.
tnade att närmare inplanta Gudaläran, genom tillfälle
till en särskildt pröfning af hvarje åhörares
[Religionsbegrepp, blifvit inskränkt till ett korrt
tal, som mängden afhört lika tanklöst, som en
predikan. Hvem mera än Presterskapet bör
lunna önska, att Husförhören återföras lill sin
primitiva bestämmelse? Då det på förenämnda
sätt anförda skäl mot mitt förslag torde gifva
anledning till skiljande af tvänne nu förenade,
men så särskildta, befattningar, bör det kanske
anses snarare sorn en grund mera till bifall af
den föreslagna flyttningstiden. _ Örn den antages,
torde deraf följa, att den andra flyttningen
i Städerna bör vara den I Maj; derigenom
vore den svårighet förekommen, att flyttning i
och ur hus icke inträffade på lika tid, som
Tjenstehjons-flyttningen , hvilken omständighet nu
medför så mycken olägenhet.
Allt tyckes förena
sig' för ändringen.
Sällan äro Oeconomi
ska
Lagar lämpeliga för ali local; men här synes
det i det närmaste inträffa; och bevis derpå torde
vara, att Riksdagsmännen från Norrbotten och
Skåne gemensamt instämt i min mening.
Jag anhåller, att mitt yttrande måtte få åtfölja
Utskottets Betänkande till Riks-Stånden.”
Herr
Den a 2 Maj.
Herr Landshöfdingen Eekorn , Herr Kammarherren
Friherre Rålamb, Herr Prosten Wikblad,
Herr Prosten Ek, samt flere Ledamöter
af Hedervärda Eonde-Ståndet förenade sig till
alla delar nied Herr Prolocolls-Secreteraren Danckvardts
yttrade tankar.
Herr Assessoren Planck : Jag åberopar endast
det af mig till Protocollet den 3 sisth April
aflemnade skrifteliga anförande uti ifrågavarande
ämne, och jag anhåller, att det måtte få
åtfölja Utskottets betänkande till de Respective
Riks-Stånden.
Ut Supra. y Ex Protocollo
M. M. .Rosbeck.
Transumt af Protocollet, hållet uti
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs• och Oeconomic-Utskotts Plenum
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 3 April 1815- .
Herr Assessoren Planck uppläste ett så lydande
skrifleligt Dictamen:
”Lika med Herr Majoren Rayalin anserjag
förändring af Tjenstehjons flyttningstid på Landet
och i de Städer som hafva jordbruk vara
nödvändig, och får vid förslaget endast göra den
i an
-
Den 2 2 Maj,
anmärkning, att flyttningen borde utsättas till
den 25 eller slutet af Mars månad, på de grunder,
att vinterarbetet då är gemenligen förrättadt
och något mellanstånd, till utbytet af Tjenste-!
hjon, inträffar, innan vårarbetet eller såningsti-,
den infaller, och att, enligt min förmodan, de
Tjenstehjon, som sjelfva mäste besörja jordens
tillredning, såning, grödans afbergning och ,utfodring,
skulle med mera flit, skicklighet och
ansvar förrätta dessa på hvarannan följande vig*
tiga arbeten, då de sjelfva i ena afseendet draga
nytta af sitt välförhållande, eller, i det andra,
skada af sin vårdslöshet, än om det ena Tjenste,
hjonet förrättar utsädet och oftast blott till en
del bergningen, samt det tillflyttande utfodringen
och kreaturens skötselaned det foder som vårdslöst
och illa blifvit bergadt: denna tid öfver,
ensstämmer äfven med -Larjdtbrukares, A-boars
och Torpares stadgade lämpeliga flyttningstid.”
TJl supra, JEx Protocollo
M, M, Rosbeck.
Uppläst hos Högloft. Riddersk, och Adeln den 22.Maj,
—
de 3 andra Stånden den 29 —
Riksens Häglof. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts Betänkande
i anledning af det utaf Riksdags-Fall
m ägt i ge Eric Svensson från
Bohus
Den 'i 2 Maj. 553
Bohus Lån, samt Pehr Olsson, Pehr
Andersson och Eric Larsson från
Iså der martian dy tillika vied Bengt Larsson
, uti 2:ne särskildta till Hedervärda
Bonde-Ständet ingifna och derifrån
till detta Utskott remitterade
Memorial, gjorde yrkande om betalning
får den vissa Hemman ålagda
Krona-Br ej baring.
Såsom skäl för det af Eric Svensson uti dess
Memorial gjorda förslag, cferuti Hedervärda Bondeståndets
samtlige Ledamöter enhälligt instämt,
med det tillägg af Riksdags-Fullmägtigen Anders
Danielsson frän Elfsborgs Län, att betalning
måtte äga iujn/, ehvad Krono-Brefven fortställas
genom ridande eller gående, har blifvit anfördt,
att, utom det skyldigheten att fortskaffa KronoBref,
skall i och för sig sjelf vara vida mer besvärlig,
än den, att utgöra Kronoskjuts, hvarifrån
Krono Brefbärare Hemman äro befriade, utgöres
icke någon Kronoskjuts utan betalning, dä
deremot Krono-Brefbärare kunna få färdas med
bref 10 a 12 samt ofta flera mil i veckan utan
all ersättning; hvarföre ock, enär det med bil.
lighetens fordringar ansågs vara öfverensstämmande,
att lika hemman njöto lika rättigheter,
Eric Svensson föreslagit, att Breflorande, för
hvarje mil de till häst fortskaffa Krono Bref,
måtte erhålla betalning till enahanda belopp,
som den de Kronoskiutsande åtnjuta, och attén
sådan.
360 ' Deri 3» Maji
sådan betalning måtte qvartaliter liqvideras af
Kronobetjeningen, som borde förpligta*, att uti
en ordentelig Brefbok införa innehållet af alla
de bref, hvilka af dem med Krono-Brefbärare
afsändas.
Riksdags-Eullmägtige Pehr Olsson, Pehr
Andersson, Eric Rarsson och Bengt Earsson, med
hvilka Jacob Ericsson från Säby och Pehr
Pehrsson från Wahlsta i Örebro Eän sig före*
nät, hafva val pä lika sätt framställt de olägenheter,
som skyldigheten att fortskaffa KxonoBref
medförer; men i afseende på ersättningen
derföre, hafva desse Eullmägtige yrkat, att, jemte
det Krono-Brefförare, hädanefter som hitintills,
böra vara befriade från skyldigheten att utgöra
Kronoskjuts, dem mätte tilläggas en betalning af
Sex sk. för hvarje mil, som de med Krono-Bref
färdas, hvilket Eullrnägtigé ansett så mycket mer
billigt, som Postförare njuta af Kongl. Maj:t
och Kronan betalning efter miltalet.
Utskottet får, i anledning häraf, anföra, att,
efter hvad Utskottet haft tillfälle inhämta, skyl.
digheten att fortskaffa Krono Bref icke är på alla
orter i Riket ansedd såsom något sådant besvär,
som med Kronoskjuts-skyldigheten kan jemföras,
utan tvärtom mérändels såsom en fördel, den
innehafvarne af de Hemman, sorn deri åtnjuta,
icke lära vilja bortbyta emot skyldigheten att
utgöra Kronoskjuts. — Då det likväl kan vara
löjligt, att den Krono Bref fortskaffande Allmogen
uti åtskilliga Eän får derigenom vidkännas
en större tunga och olägenhet, än som svarar
-
Den 5 2 Maj.
rar emot Kronoskjutsen, i synnerhet i fredstider,
da Kronotransporter icke sä ofta inträffa,
har Utskottet ansett sig höra vördsammeligen
tillstyrka, att Riksens Höglofl. Ständer behagade
lios Kongl. Majit i underdånighet anhälla, det
Kongl. Majit i Näder täcktes anbefalla Dess Befallningshafvande,
att, hvar och en i sitt Län,
genom Kungörelser, lemna de Hemmansägare,
hvilka med Krono Brefbäringen kunde vara missnöjde,
öppet tillfälle, art hos Konungens Befallningshafvande
söka ändring ; hvarjemte sädana
åtgärder och anstalter borde af Konungens Be'-  fallnirtgshafvande vidtagas, att de Krono-Brefförande
Jordägare ej måga, i jemförelse med de Kronoskjuts.
skyldige, öfver billigheten betungas eller
ock , der sig göra låter , så föranstalta, att KronoBrefföringen
antingen varderemellan flera nästgränsande
hemman fördelad, eller ock, af vissa utsedds*,
personer, emot arfvode, sorn af Hemmanen i
allmänhet tillskjutas, besörjd, på sätt som i några
de Norra Länen är brukeligt, hvarvid det
dock bör åligga hvar och en Kronobetjent, som
är berättigad att i och för dess tjenst affärda
skrifvelser med Krono-Brefbärare, att af en sådan
rättighet sig icke begagna vid andra tillfällen
eller oftare, än da ärendets vigt och angelägenhet
sådant oumgängeligen fordrar, och tillfälle
till brefs afsändande med ordinarie eller
allmänna Posten icke gifves; till hvilken ända
noga och ordenteliga förteckningar på Brefvens
antal och innehåll, samt tiden då de afgå, borde
hållas af de personer, hvilka begagna Brefbäringen,
hvarefter besagde förteckningar vid hvarje
-
3^3 JD«/. 12 Mej.
je års slut skulle inlemnas till Konungens Be.
fallningshafvande, för att undergå granskning i
Lands-Contoiret.
Och lara Konungens Befallningshafvande
ej underlåta att tillse, det Allmänheten med onödig
tunga icke besväras, eller missbruk med Krono
Brefbärings-rättigheten föröfvas. Dock varder
hvad Utskottet sålunda föreslagit vördsammeligen
öfverleennadt till Riksens Höglofl. Stan.
ders ompröfvande. Stockholm d. 18 Maj 18( 5.
v
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledarn, Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
A, Lantingshausen, Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin, Nils Mänsson.
' M. M. Rosbeck,
Uppläst hos Höglofl. Ridderslc, och Adeln den 22 Maj.
— — Högvörd. Prest-Ståndet den 1 _
— — Vällofl. Borgar-Standet den 27 A pr.
.«—
Hederv. Bonde-Ståndet . den 27 .—
Vördsamt Memorial!
Uti ett hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
den 5 i denna månad uppläst och till Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs- och Oeco.
nonne
-
Den 3 5 Maj.
jiornie-Utskott rernitteradt Memorial, har Hers;
Lagmannen Grefve Johan Henning Gyllenborg
hemställt, om icke detta Utskott, som genom
jfgifvet utlåtande den t 8 sistledne April förklarat
sig icke kunna, emot föreskriften i 90 §. af
1809 års Regeringsform, till pröfning upptaga
det af Riksdagsfullmägtige ifrån Halland Anders
Sebilius, Per Andersson, Bengt Persson och
Lars Nilsson till Hedervärda Ilonde-Ståndet in-,
gifna och till Utskottet öfvériemnade Memorial,
rörande yrkad rättighet för Allmogen i
Halland, att i anseende till bristande tillgång
på skog och eldbränsle, få a egna Hemmans,
ägor skära torf af tufvor och ljungbevuxen
mark, hvilket vid vite blifvit förbjudet: så mycket
tnera tillhört att upptaga och besvara berörde
Memorial, som någon klagan icke vore förd
öfver någon viss Ernbetsmanna åtgärd, utan i
allmänhet blott öfver principen att betaga sökänderna
en förment rättighet, och det af dem
i Memorialet omförmälta Kongl. Brefvet af
den 13 Maj 1779, hvilket innefattar förbud
emot flattorfs skärande i Malmohus och Christianstads
Län, dessutom icke,under något sådant
förbud inbegriper Halland
Då
i anledning häraf Höglofl. Ridderskapet
och Adeln till Utskottet återremitterat ofvanberörde
utlåtande, hvilket de öfriga 3:ne RiksStånden
bifallit, anser Utskottet sig böra vördsammeligen
förklara, att, enär, på sätt Herr
Grefve Gyllenborg anmärkt, Kongl. Maj:ts högst,
berörda Nådiga förbud eniot flattorfs skärande
ali
-
Den 2 2 Maj.
alldeles icke sträcker sig till Hallands Län, men.
klagandernes Memorial uttryckeligen innehåller,
att det, sådant oaktadt, blifvit Allmogen i Halland
vid vite förbudet, att å deras Hemmansägor
skära torf af tufvor och ljungbevuxen mark,'
hade Utskottet ansett något tvifvel så mycket
mindre böra eller kunna uppstå derom , att Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Hallands Län vore
den Autoritet, hvilken, af förekomne anledningar
, stadgat det öfverklagade vitet, som ingen
annan ägt rättighet, att något allmänt för
ett helt Län gällande förbud utfärda; detta skäl
har ock Utskottet för sig låtit vara gällande vid
stadgandet af dess öfvertygelse om tillämpningen
af go §. i Regeringsformen, en öfvertygelse,
den Utskottet af Herr Grefve Gyllenborgs anmärkningar
emot det i ämnet afgifna vördsamma
utlåtandet ej funnit någon orsak att frånträda.
Stockholm den 18 Maj 1815.
Rå Höglofl. Riddarskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
And. Fredin. Hils Mansson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst
Sen a 2 . Maj.
3^5
Uppläst hos Höglofl. Riddersk. och Adeln den 22 Maj.
— — Högvörd. Prest-StSndet' den x
Valtofl. Borgare-Ståndet den 8
—
Hedery. Bonde-Standet den 8
Vördsamt Memorial.
1 ill Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskott har Höglofl, Ridderska.
pet och Adeln behagat den 5 i denna Manad
återremittera Utskottets den 18 sisth April af.
gifna vördsamma utlåtande, rörande den af Riksdags-Fullmägtige
från Kronobergs Län, Johan
Johansson, Peter Jansson och Jonas Hinricsson
hos Hedervärda Bonde-Ståndet väckta och till
detta Utskott öfverlomnade fråga , om icke det vite
af en I R:dr Banco, hvartill, under åberopande
af Regements Skrifvare-Instructionen, Allmogen
fälles, då något utlyst uppbördsmöte försummades,
kunde förklaras icke böra äga rum,
eller att samma vite åtmindstone måtte lindras
vid de tillfällen, dåafgiften, som skulle betalas,
icke uppgick till dubbelt belopp emot böterna,
hvilken återremiss varit föranledd af följande,
emot Utskottets utlåtande gjorda och jemväl hit
remitterade anmärkningar, af
1:0 Herr Lagmannen Grefve Johan Henning
Gyllenborg, som uti ett hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 5 dennes uppläst Memorial
anfört, att om ifrågavarande ämne rört besvär
eller anmärkning öfver någon Embetsmanna
åtgärd, så hade Ut skof tet rätte! igen förfarit,
da
j6Ö' Den gg Maj.
då det, under åberopande af go §. i Regeringsform
men, förklara! sig icke kunnat upptaga eller med-»
dela utlåtande öfver Riksdagsmännen Johan Jo*,
hanssons med fleras uti ofvannämnde Memorial
gjorda hemställning; men då frågan endast innefattade
en åsyftad ändring uti nu gällande Stadgande,
vöre förhållandet annorlunda; ty annat
Vore att åtala Embetsmännens beslut, och annat
att begära en förändring uti de Författningar,
som dertill föraniedt, och om. Utskottet skulle
anses hafva ägt uti sistnämnda omständighet vägra
frågans upptagande och bedömmande, så skulle
Utskottets åtgärder blifva ganska inskränkta, och
Uagstiftarens afsigt med Utskottets tillvarelse alldeles
förfelas, då likväl Utskottets första åliggande
vore, att upptaga alla hos Riksens Ständer
uppkommande frågor om förändring, förklaring
elier. Upphäfvande af Ragar och Fcrfatt.
ningar, hvilka genom 34 i Riksdagsordningen
blifva till Utskottets handläggning öfverlemnade;
hvarföre ock Herr Grefven och Uagmannert
yrkat, att Utskottets i detta ämne afgifna
utlåtande måtte återremitteras till Utskottet,
sorn borde meddela yttrande, huruvida antingen
den begärdta befrielsen frän böter för försummade
.Regements Skrifvare.möten, eller ock
den önskade lindringen, ueruti borde äga rum;
och förenade sig Herr Grefven uti den derom
väckta Motion i så måtto, sorn Herr Grefven
yrkade, att omnämnde vite mätte alldeles försvinna,
så mycket heldre, som Herr Grefven
icke kunde finna någon anledning, hvarföre störré
ansvarighet eller förbindelse till vite borde äga
ium
Den $ 2 Maj
rum för försummade liqvider med Milita! ren
än för uraktlåten betalning af rentor och utskylder,
sorn till Kronan directe utgå. För öfrigt
hade förbindelsen till personlig inställelse äfven
ofta föranledt til den beqvämlighe, å RegementsSkrifvarens
sida, att uträkningar på Bentorna
icke medelades, utan blott det summariska be*
loppet af hvarje Hemmans-Renta på stället till.
kännagifves: deruti Herr Grefven begärt en sadan
rättelse, att Regements Skrifvaren borde åläggas
tidigt utgifva åt Rentegifvare , samt åt dem,
hvilka betala Kronovacancer, uträkningar, de der
skulle upptaga persedlarna, samt värdet å hvarje
af dem, efter Markegångspris, äfvensom tiden ,
med anteckning hvarifrån den borde beräknas och
när den slutar; genom hvilka åtgärder Hemmans*
ägarne kunde undvika att flera mil från deras
hemvist infinna sig vid 1 iqvidationsmöten , hvilka
i allt fall ansägos ganska väl kunna inställas,
såsom vid några Regementer redan skall hafva
skett, och hvilket både i Moraliskt och Oefconomiskt
afseende ansågs som en vinning för Sol.
daterna och dem, hvilka efter gammal vana
måste dervid med skjutsning biträda.
2:0 Herr Kammarherren m. m. Axel Gabriel
Silverstolpe, som uti ett anförande till
Höglofl. Ridderskapet och Adelns Protocoll äfven
den 5 i denna månad , har, i anledning af
Herr Lagmannen Grefve Gyllenborgs nyssnämnda
anmärkning vid den af Utskottet gjorda tillämpning
af go §. i Regeringsformen, yttrat sig, att
ehuruväl denna §. stadgar, att Riksens Ständer
eller
2& 8
Den • 9 -Maj.
eller deras Utskott icke fa? ingi i pröfning af Regerings
• och Domaremagternas beslut eiler sjelfva
verkställigheten af någon Lag eller Författning;
det ville säga, att en pröfning af Lagens
tillämpning icke tillkomme Riksens Ständer, kunde
samma §• likväl icke uttydas så, som skulle
det någonsin vara Riksens Ständer eller deras
Utskott föirnenadt, att pröfva roligheten
och gagneiiglieten af sjelfva Lagarna och Författningarna
samt nödvändigheten af förändringar
deruti, och då ofvanbercfrde t ill Utskottet
remitterade fråga syntes helt och hållet vara
af denna sednare beskaffenhet, hade Herr Kammarherren
förmodat att Utskottets afgifna yttrande
härledt sig från någon irring om begreppet
af 90 §. i Regeringsformen, och vore det under
en sådan synpunkt, som Herr Kammarherren
understödde Herr Grefve Gyllenborgs önskan
om. Memorialets' återremitterande.
Utskottet får, i anledning af hvad sålunda
blifvit anmärkt och särskildt af Herr Lagmannen
Grefve ,Gyllenborg yrkadt, vördsammeligen anföra,
att om ock Utskottet icke skulle vara af
90 §. i Regeringsformen hindradt från upptagande
och bedömmande af sjelfva Hufvudfragan,eller den
yrkade ändringen uti 1733 års Instruction för
Regements-Skrifvare, Utskottet i allt fall ansett
sig så mycket mindre böra tillstyrka någon ändring
uti den öfverklagade delen af besagde Instruction
, som utom det, att de föreskrifrva böterna,
af 3 sk.'stnit för den, sorn försummar infinna sig
vid Regements Skrifvaremöte, äro anslagna till
Wad
-
jDm 3 3 Maji
Wadstena Krigsmanshus» böter äga ram för an-?
dra Skattskyldiga, hvilka icke inom utsatta be»
ta! n i -ig s t e r rn i n e i liqvidera de Vanliga utskylderna
til! Kronan. Då det för öfrigt är allmänt bekant
, att Regements Skrifvare hafva vida större
tjppbörds-districter, än de fleste Kronans Uppbördsman
, och härvid tillika får i betraktande
tagas, ätt medlen, sorn skola incasseras, till en
stor del bestå uti enslcildta personers löner, deraf
dessa kunna vara i behof , och således icke böra
uppehållas genom Rentegifvares försummelser,
att vid påräknad tid komma i åtnjutande af deras
lagliga rätt, så och enär Utskottets förut af»
gifna utlåtande rörande detta Mål blifvit af de
3'tne öfriga respectiva Stånden bifallet, torde
Högloll. Ridderskapet och Adeln upplyst finna,
att den begärda ändringen uti Regements-Skrifvare-Instructionen
icke kan tillstyrkas. Stockholm
den iS Maj iSljj.
Rå Högloll. Ridderskapet Rå tlögvörd, Preste»
och Adelns Ledam.
vägnar
Ä. Lantingshausen.
Ståndets Ledarn,
vägnar
Bryn. Hesselgren.
Rå Vai l oll. BorgareStandets
Ledarn.
Vägnar
Arid. Fredin.
På Hederv. BortdeStåndets
Ledam.
Vägnar
Nils M.än sson.
$:dje Hel. N:o 47 ; dL
M, M. Rosbeck.
15 pplSs®
Dm 22 Maj.
Uppläst lios Höglofl. Riddersk. oell Adelil den 22 Maj,
Högrörd. Prés t-Ståndet den 29 —
_ _ Vallofl. Borgare-Ståndet den 29 —
,*«, —r Hedery. Bonde-Ståndet den 25 —
Vördsamt Memorial.
Uppä det Memorial, som uti Vallöf!. BorgareStåndet
blifvit af Riksdags-Fullmägtige för Uddevalla
Stad, Herr Rådmannen Dan. B. Bagge
©eli Herr Grosshandlaren Fr. Aberg Andersson
angifvet, med anhållan, att enligt Kongl. Maj-.ts
^Nådiga Resolution den 12 Mars 1807, Kongl.
Brefvet till Fullmäatiga i Riksgälds Gontöiret
den 15 Januari 1808, samt Riksens Höglofl.
Ständers å 1809 och 18 I o årens Riksdagar tagna
Beslut, Uddevalla Stads Invånare matte icke allenast
till godo njuta för Tio år, räknade till
innevarande Ers slut, den lindring i Bevillningen,
sorn Respectiva Ständerna dem efter 1810
års Bevillnings Förordning förunnat, utan äfven
förklaras berättigade återfå den Bevillning, som
de efter 1812 års Bevillnings.Stadga måst obehörigen
erlägga; får Bevillnings-Utskoftet vörd.
samrneligen tillstyrka fortfarandet till innevarande
års slut, af den lindring i Bevillningen,
som i 1 Art. 4 §. 11 Mom. i Bevillnings-Förordningen
af den 28 April 1810 Uddevalla
Stad blifvit beviljad; men angående rättigheten
att återfå hvad Vederbörande förmena sig efter
1812 års Bevillnings-Stadga för mycket hafva
erlagt, har Utskottet funnit vara en dess handläggning
ej tillhörig fråga, sorn, i fall af befo
gen.
Den 3 ? Maj.
genhet dertill, får 3 annor ort anmälas oell fullföljas.
Stockholm den 18 Maj j 8 i 5■
På Högloft. Ridderskapets
och Adelns Ledarn,
vägnar
Carl Stellan Mörner.
På Väl loft. BorgareStåndets
Ledarn,
vägnar
Nils Limnelius.
På Högvörd. PrestStåndets
Ledam.
vägnar
Olof Bjurbäck.
På Hederv. BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Joli. Magn. Wessing.
Henr. C. Zaar'.
Uppläst lios Höglofl. R idelers!', oell Adeln flen 22 Maj,
— — de Tre öfriga Stånden den 29 —
Vördsamt Memorial.
fl
A de af Riksdag-FuUmägtlge utaf Vällofl. Borgare
Ståndet Herr Commerce-Rådet J. Krull för
Wennersborgs Stall, Herr Rådmannen G. Kjellander
för Carlstads Stad, och Handlanden Joh,
Pr. Ekman för Strömstad, samt af Hedervärda
Bonde-Ståndet, Eric Svensson från Sörbygdens,
Tunge, Bullarens, Tanums, Qville och Watts
H ärad er i Götheborgs och Bohus Län, Eric Pehrs,
son och Måns Jansson för Nordmarks och Jösse
Härader i Carlstads Län , samt Bryngel Ericsson
och Jan Andersson för Nordahls , Sundahls, Walbo,
Wedbo och Tossbo Härader i Elfsborgs Län
och Dahls Land, ingifna och till Riksens Högloft.
Ständers Bevillnings-Utskott remitterade Memorial
-
372
Den 2 5 Maj.
rial, med begäran, att förenämnde Stader och
Härader måtte, till ersättning för det lidande,
som de i och för, sista Norrsta Fälttåget fatt
•vidkännas, erhålla lindring i den blifvande Be.
vinningen; får Bevillnings-Utskottet vördsammeligen
till utlåtande lemna: att då sökanderne
icke med något skäl styrkt, det en hel Stad eller
ort varit af Kriget i den mån betungad, att Utskottet
för densamma kunnat föreslå en generel
lindring i Bevillningen, så kari Utskottet ej derå
tillstyrka bifall; och ehuru i öfrigt anledningar
att förmoda, det sådarie personer finnas, hvilka
mer än andra i allmänhet fått vidkännas tyngden
af nämnde Krig, kan dock i afseende på den
ersättning, hvartill de billigen borde berättigas,
Utskottet endast frågan derom till Riksens Högloft.
Ständers vidare pröfning och ömma behjertande
öfverlemna.
Stockholm den 18 Maj j 8 I 5.
På Högloft. Riddersk. och På Hogvord. PrestAdel
ns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
t På Hederv. BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Johan Magnus Wessing.
Henr. C. Zaar.
På Vällofl. BergareStåndets
Ledam.
vägnar
Hils Limnelius.
Uppläst
Den 2? Maj.
373
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 212 Maj.
Vördsamt Memorial.
Clenom ett till Hedervärda Bonde-Ståndet inlernnadt
och derifrån till .Lag.Utskottets handläggning
remitteradt Memorial har Riksdags.Fuilmägtigen
från7 Elfsborgs Län Anders Larsson
föreslagit, att Under-Domare ina förpligtas att
vid afdömmande af instämda eller anmäldt^ brottmål
tillägga de personer, hvilka til! vittnesmåls
afgifvande deruti blifvit inkallade och hörde, en
mot deras resekostnad och tidsspillan svarande
ersättning, antingen af den tilltalade, i händelse
han åt saken fälles, eller af åklagaren, om han
i bevisningen af den tillvitta förbrytelsen brister.
Vid pröfningen häraf har hos Utskottet förekommit,
att redan genom Kongl. Förordningarrie
den <) Martii 1733 och den, 12 October
1739 ansvars- och ersättningsskyldighet blifvit
Lands-Fiscaler och andra allmänna Åklagare inlagd,
i händelse de öfverskrida deras Ernbetspligt
och anställa obehöriga tilltal; äfvensom att uti
17 Cap. 5 §• Rättegångs-Balken är stadgadt det
den som påkallat vittne bör betala dess resekostnad
och täring efter vittnets värdighet. Då nu
endast i mål, Som röra uppror, det undantag i
Kongl. Brefvet den a 8 November 1749 är
gjordt, att de vittnen, som deruti höras, icke
blifva till ersättning berättigade, Unner Utskottet,
att vid behörig tillämpning af förenämnde Författningar
och Lagrum, det redaa är bestämdt,
att
374
Den a Maj,
att vittnen, jemväl då de i brottmål till hörande
inkallas, böra njuta vedergällning för sina der.
igenom åbragta kostnader, antingen af den an.
klagade, i händelse han om den tillvitta förbrytelsen
öfvertygas och till ansvar derföre fälles
samt tillgång till ersättningens gäldande hos denne
icke brister, eller af åklagaren, om han* ej
gitter sin angifvelse i bevis leda; hvarföre ock
Utskottet anser någon vidare föreskrift i detta
ämne ej vara af nöden; men som berörde Stadganden
torde för Allmänheten vara mindre käride
och deraf den följd uppstår, att de som till
vittnen varda kallade, ej alltid förstå att bevaka
och yrka förrberörde deras rättighet, har Utskot.
tet trott sig äga anledning föreslå, att genom utfärdande
Författning förhållandet i berörde ämne
må göras allmänt kunnigt.
Hvilket likväl varder Riksens Höglofl. Stän.
ders pröfning vördsamt understäldt. Stockholm
den 9 Maj t 8 15*
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest
och Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar , vägnar
H. F. Strömfelt. Joli. Olof Wallin.
På Vällofl. Borgare.
Ståndets Ledam.
vägnar
F. G. Holm.
På Hederv. BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Petter Jernström.
A, J. Wahlsrjerna
Uppläs
Den 2 a Maj.
375
Uppläst hos samtelig* Riks-Stånden d, 22 Maj,
Vördsamt Memorial.
Hedervärda Bonde-Ståndet har till Lagutskottet
hänskjutit ett af Riksdags Fullmägtigen från
Kronobergs Län Johan Johansson ingifvet Memorial,
innehållande påstående, det de vites,
och förbudsböter, hvilka uti särskildta, tid efter
annan utfärdade Författningar blifvit föreskrifne
och hvaraf den betydligaste andel är vorden å»
Hagarne tillagd, måtte efter den i 32 Gap l §.'
Rättegångs-Balken stadgade grund fordelas, så
att Häradet deraf erholle en tredjedel, hvilken
sedermera borde , på sätt 3 §. af samma Capitel
utstakar, användas.
Utskottet, som tagit denna af Johan Johansson
väckta fråga i öfvervägande, finner det vara
genom Kongl. Förordningen den 20 Januari
J77 9 angående ändring uti åtskilliga Lagens rum
stadgadt, att alla böter och vitén, hvilka ditintills
efter allmänna Lagen och särskildta Författningar
varit Domare och Embetsmän såsom
deras ensak tillagde, borde gå till Konungen.
Uti dessa böter och vitén hafva således Häraderna
aldrig njutit någon andel, och rättigheten
till sådan andel är jemväl i 32 Cap. 1 §. Rättegångs-Balken
begränsad blott till sadana i Lagen
bestämda böter, hvarvid icke finnes utsatt
hvilken de borde tillfalla.
Enär sedermera nödigt ansetts, att genom
utfärdade Öeconomiska Författningar för vissa
för
-
37 ^
Den s 2 Maji
förbrytelser utstaka vitea eller böter, har de®
tillika uti hvarje blifvit förordnadt huru desam*
ma borde fördelas, och en så beskaffad förändring
deruti, som Johan Johansson föreslagit, fin-,
ner Utskottet så mycket mindre anledning att
tillstyrka, soni berörde föreskrifter äro lämpade
efter hvad till vinnande af Författningarnas behöriga
handhafvande och verkställighet, med flera,
andra omständigheter, kunnat vid hvarje särskildt
tillfälle anses erforderligt.
Detta varder dock Riksens Högh Ständers
vidare pröfning vördsamt understäldt. Stockholm
den 9 Mai 1815,
På HöglofL Ridderskapets
och Adelns Ledam.
vägnar
TI. F. Strömfelt.
På V alloff. IB orga reStåndets
Ledarn,
vägnar
E. G. Holm»
På' Högvörd. Prest*.
Ståndets Ledarn,
vägnar
Joli. Olof Waltin,
På Hed er v. Ronde*
Ståndets Ledam.
vägnar
Tetter Jernström.
A. J. Wahl stj erna:».
tlpplast hos samte liga Fuks-Stånden den 22 Maj.
Riksens Hoglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotts Betänkandes
i anledning af yrkad skyldighet
-
Den 3 2 Maji
377
het får Bruk och Qvarnar, att del*
taga i vägrödning och väghållning.
Riksdags. Fullmägtigen Bengt Svensson ifrän
Östergöthland har, uti ett den i dennes uti. Hedervärda
Bönde.Siåndet ingifvet och till Utskottets
handläggning reinitteradt Memorial , under
åberopande, att nyttan af allmänna vägars vidmagthållande
mera till-faller Brukspatroner och
agate till Qvarnar jemte större utjordar, än någon
Hemmansägare, föreslagit, att alla sådana
Egendomar mätte åläggas vägrödning och väg.
hållning, gemensamt med Hemmanen, samt att
till måttstock för denna skyldighet kunde tjena
det votum de äga vid Prestval.
Vid pröfningen af detta Mål och oaktadt
Utskottet funnit det i Memorialet gjorda yrkande
ej sakna all grund , heldst icke torde kunna
nekas, att Bruk och Qvarnar, genom de talrika
landtransporter, sorn till deras förmon och nytta
verkställas, genom tunga och betydeliga foror s
ganska mycket bidraga till Vägarnas nötning,
samt försvåra deras underhållande; likväl och
enär ej mindre Bruk och Qvarnar än Utjordar,
genom Kongl. Resolutionen på Allmogens Besvär
den ao November 1786 samt Kongl. Brefvet
den 29 October x 793 , uttryckeligen äro ifrån
vägrödning frikallade, anser Utskottet sig, med
åberopande af de grunder, söm uti nämnde Kongl*
Förordningar finnas stadgade, ej kunna tillstyrka
rubbning uti de_ rättigheter neli friheter, sorn
derstädes äro ägare till Bruk, Qvarnar och Utjordar
till agde och försäkrade. Hvil*
371
Den s 2 Maj.
Hvilket dock till Riksens Höglofl. Ständers
pröfning vördsamiigen hemställes. Stockholm
den 18 Maj 1815-
På Höglofl. Ridderskape“ts Pä Högvörd. Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledarn.
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Månsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 22 Maj.
Riksens Huglofl. Stånders Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotts Betänkande
3 uti det från Höglofl. Ridderskåpet
och Adeln till Utskottet remitterade
Mål, rörande understöd för
Soldater, hvilka genom Vacancer vid
Compagnierna komma att afgå.
Uti ett den 27 sistl. April till Höglofl. Ridderskapet
och Adeln ingifvet Memorial, har
Herr Öfver-Intendenten Pehr Tham framställt
nödvändigheten deraf, alt något understöd förskaffades
åt sådana gamla Soldater, hvilka, sedan
i® troget tjern deras Fädernesland, kunde komma
att
Den 2 2 Maj.
379
att blifva nästan husvilla genom tle nu aribefaldta
Vacancer till ett supponeradt antal af
omkring 25 vid hvarje Compagnie, i hvilken
afsigt Herr Öfver.Intendenten föreslagit, att de
böter, hvilka för försummad väglagning åläggas,
måtte så mycket heldre till besagda ändamål användas,
som de, för blott en Församling af 75
hela Mantal, skola vid innevarande års VinterTing
utgjort icke mindre än 141 fbdr Banco,
och skola pliktpenningarne uti Skaraborgs Fän
sist!, år hafva, efter hvad Herr Gfver-Intendenten
säger sig hafva hort berättas, uppgått ända
till 10.0.00 Rdr Banco, hvilkas fördelande till
treskiftes emellan Kronan, Häradet och Länsmännen
Herr Öfver.Intendenten ansett böra upphöra
på den grund , att Kronan lätt skulle kunna
afstå en sådan opåräknad inkomst, Häradet
aldrig skall få veta, till hvilka obetydligheter
dess -jaljedel användes, och Länsmannen, som
endast gör sin tjenst, ansågs hafva förtjent sin
-^idjedel långt mindre, än den, som för'Fäderneslandet
vågat lifvet.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet väl
å ena sidan funnit ifrågavarande af Herr OfverIntendenten
Tham motiverade ämne förtjena ali
den uppmärksamhet, han dermsd åsyftat, hvarföre
ock Utskottet gerna skulle önskat, att, till lättan*
de af behofverna för de ålderstegna Krigsmän,
hvilkas belägenhet genom omförmälta Vacancer
för vissa nummer vid hvarje Compagnie kato
blifva ömmande, Herr Öfver-lntendentens ofvannämnda
förslag vore verkställbart, mert då å an.
dra sidan härvid förekommit, att så väl Häradets,
sotn Länsmäns eller andra Krono-Aklaga
er
-
Den 2 2 Maj:
res andelar uti Böter äro genom Allmänna
I,agen och flera utfärdade Författningar dem uttryckelig!:
förbehållne, Häradet till bestridande
af hvarjehanda del samma åliggande utgifter, såsom
till exempel de, hvilka uti 26 Gap. 4 §.
Byggninga. Balken om förmälas, och Länsmännen
till uppmuntran, alt med nit och oförtrutenhet
fullgöra deras skyldigheter; och således endast
Kronans ^:djedel uti böterna för ogilda vägar
skulle kunna användas till understöd åt de Soldater,
hvilka tilläfventyrs kunna komma att vidkännas
förluster genom de indragningar, hvilkas beskaffenhet
Utskottet likväl väntat att Herr Öfver-Intendenten
hade något närmare uppgifvit,
enär de samma icke genom någon från Högsta
Magten utfärdad, Utskottet för närvarande känd
Författning blifvit anbefaldte; saknar Utskottet
så mycket mera skäl för tillstyrkande af något
bifall till ifrågavarande förslag, som lironans
berörde andel i böterna, om den ock skulle användas
till detta ändamål, i allt fall blefve högst
otillräcklig, och Utskottet icke elier kan taga
Herr Öfver-Intendentens obestämda uppgift om
beloppet af böterna i Skaraborgs i,än sistl. år till
grund för någon påräknad större tillgång, om behof
deraf framdeles skulle uppstå,
Dock varder
detta allt till Riksens Höglofl. Ständers ompröfvande
vördsammeligen öfverlemnadt.
Stockholm den 18 Maj 1815-
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vagnar
A. Lantingshausen,
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På
Den %t Maj;
På VälloH. Borgare- På Hederv. Bonde
-
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be*
svärs- och Oeconomie- Utskotts Betänkande
uti ett från Högloft. Ridderskapet
och Adeln till Utskottet
remitteradt Mål, rörande indragflitig
af Fem Helgedagar.
Uti ett till Höglofl. Ridderskapet och Adela
den 5 i denna månad ingifvet Memorial, har
Herr Öfver-Intendenten Pehr Tham föreslagit,'
att utom de redan under Högstsalig Konung
GUSTAF lilis Regering indragna Helgedagar,
Snnu Fem sådana måtte indragas, nemi. Trettondedagen,
Marias Bebådelsedag, Christi Himmelsfärdsdag,
Annandag Pingst och Midsommars-;
dagen, hvarigenom ansågs ej allenast skola upphöra
den vällefnad , hvilken skall göra dessa
dagar till en förlust för landet, utan tvertorn
genom arbete vinnas åtnaindstone a Millioner
årligen eiler inemot så mycket som hela Ber
villningeu utgör.
Utskottet har i afseende på de härvid före-’
Jtornne omständigheter af Oeconomi*!; beskaffenhet
-
Ståndets Uedam.
vägnar
And. Fredin.
Ståndets Ledamvägnar
Nils
Månsson.
M. M. Rosbeck:
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden don 22 Maj-’
/
Den s, 2 Maj»
het, de enda, hvari Utskottet i detta ämne trott
sig böra fästa sin uppmärksamhet, val funnit,
att icke alla de i fråga varande till indragning
föreslagne Helgedagar medföra någon betydligare
förlust för landtbruket och näringarna, såsom
Trettondedagen, Marise Bebådelse och Christi
Himmelsfärdsdag, hvilka inträffa på en årstid,
som icke upptages af åkerbruket och dermed
gemenskap ägande sysselsättningar; rnen då Annandag
Pingst och Midsorn marsdagen nästan
alltid medföra hinder för särlingen och åkerjordens
beredande, emedan en enda dags uppskof
i detta hänseende, enligt erfarenheten, haft en
betydlig inflytelse på hela årets bruk och skörd,
har väl Utskottet för dess del trott sig i Oeconomiskt
afseende kunna finna skäl tillstyrka dessa
sistnämnda s:ne Helgedagars upphörande
eller framflyttning af deras Texter till någon
påföljande Söndag; men i Religieust och, Moraliskt
afseende åter anser Utskottet det vara
högst betänkligt och utom kretsen af dess befattning,
att föreslå någon förändring uti ett
ämne, sådant som detta, hvilket genom Religionsbruk,
hjertats vanda känslor och utfärdade
höga Författningar vunnit en helgd, den Utskottet
finner böra på allt sätt befrämjas och
vidmakthållas. Dock varder detta, jemte en
Tedamots yttrade särskildta tanka, lill Riksens
Högloft. Ständers upplysta ompröfvande vördsam,
meligen öfverlemnadt.
Stockholm den iS Maj 1815.
Den sa Maj
-
333
På Höglofl. Ridderskapets På Hegvörd. Prestoch
Adelns Ledam.
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vallöf!. Borgare.
Ståndets Ledam.
vägnar
And. Fredin.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Håglöf. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie Utskotts 2:dra
Beredning , Fredagen d. 12 Maj 1815.
S- D. Sedan Herr Öfver-Intendenten Pehr Thams
till Utskottet remitterade Memorial, om vissa
Helgedagars Indragning, blifvit uppläst, stadnade
Beredningen uti det Beslut, dess författade
project till Betänkande innehåller; dock ville
Herr Landshöfdingen Eckorn, som upplyste,
att i de Hörra provinserna af Riket mycken tid ,
ofta en hel vecka, åtgår till resor, fram och
åter, till Midsommarsdagens firande, hafva uti
Protocollet anmärkt sin önskan, att denna Helgedag
må blifva flyttad till den Söndag, sorn
näst derefter infaller, hvarföre Herr Landshöfdingen
så mycket mindre insåg något hinder,
som det vissa år inträffar, att Midsommarsdagen
å Söndag infaller; men derest sådant icke kunde
bifallas, önskade Herr Laadshöfdingen, att då
Mid
-
Ståndets Ledam.
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. Bonde.
Ståndets Ledam.
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Den 22 Maji
Mtdsom marsdagen icke å Söndagen inträffa i’, deri
må-utsättas till Eördagen eller Måndagen näst
före och efter den 24 Juni. Ut supra.
Ex Protocollo
ill. hl. Rosbeck,
Uppläst hos äamteliga Rilcs.Stånilcn (leil 22 Maj.
Vördsamt Memorial.
Tili Allmänna Besvärs- och Oecönomie - Ut
skottet har ifrån Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit
öfverlemnadt ett Memorial af Riksdagsmannen
Eric Svensson från Bohus Eän, hvarmed
Riksdags-Fullmågtigen Anders Maltesson från
samma Eän sig förenat; uti hvilket Memorial
Eric Svensson anmäler, det han, i egenskap af
Eullmägtig för Norrvikens Fögderi, fått sig uppdraget
att till Riksens Högloft. Ständers behjertande
framföra Invånarnes uti berörde Fögderi
anhållan, att, efter den nu vunna lyckliga
föreningen emellan Sverige och Norrige, deni
måtte tillåtas, att, till lättnad och förmon vid
forslandet af Krono, och Afrads-Tionden, hvil»
Fen nu af somliga Invånare måste föras flera
mil, aflemna samma Tionde i Strömstad, der
Xrono-Magazin skall finnas, och hvarest aflevexeringen,
enligt Eric Svenssons tanka, skulle
Funna medföra nytta, vid inträffande behof af
Spannmåls lemnande till Kongl. Maj:ts Norrska
Undersåtare.
Vid granskningen af detta Memorial , har
.Utskottet funnit; att, då flera bevekande skal
och
jÖrn s 5 Maj.
beti omständigheter synas tala för den salunda
gjorda anhållan, hvartill kommer det lidande
Born,oskiljaktigt ifrån de örter,hvilkaäro j)å närmare
afstånd från Krigstheatren helagna, afven vid
sistförflutna Fälttåg emot Norrige, drabbat en
stor del af Bohus Läns Invånare; så anser Ut*
skottet sig böra till Riksens Högloft. Ständer öf.
verlemria den vördsamma hemställan , att Riksens
Ständer ville hos Kongl. Majit s tmderdä.»
nighet framföra ett sådant gynnande förord,
som ofvanberörde anhållan tyckes förtjena; hvil.
ket dock till Riksens Högloft. Ständers egen prof.
ning vördsammeligen öfverlemnas. Stockholm,
den i S Maj 1815.
Rå Högloft. Ridderskapets Rå Högvörcf. Prest»
och Adelns Ledam. Ståndets X.edam.
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren;
Rå Vallöf!. Borgare- Rå Hederv. Bonde*
Ståndets Ledarn,
vägnar
And. Fredin,
Ståndets Ledam,
vägnar
Nils Mänsson.
M■ M.- Mosbecki
Uppläst hos sarateliga Riks-Stånden cfsö 32 Mej.
Vördsamt Memorial.
Vlenom Rrotocolisutdrag af den I i denhä måjnad
har Hedervärda Bonde-Ståudet till Riksens
2,-dje JQel. N;0 49, 50, Högloft,
Den a 2 , Maj.
Högloft. Ständers Allmänna Besvärs- och Oeconomie-TJlskott
öfverlemuat ett Memorial af
Riksdags-Fullmägtige från Calmar I.ari Jonas
Håkansson oell Lars Larsson, deruti anhåtles
om Riksens Högloft. Ständers förord hos Kongl.
Maj:t till bifall af den underdåniga ansökan ,
att Köpingen Döderhultsvik, belägen i Calmar
Län och Stranda Härad, som förut skall hafva
erhållit Siapelrättighet å inrike? Handel, nu äfven
måtte undfå Stapelstadsfr; het å utrikes Handel;
till skäl för hvilken anhållan åberopas ej
mindre nyssnämnde Köpings, förmonliga läge' viti
hafvet och utloppet af en ström, än den nytta
och vinst, som härigenom skulle tillskyndas hela
den omkring Döderhultsvik belägna orten , sona 1
skall äga ymnig tillgång på alla slags Skogs^ffecter,
Beck, Tjära, Bjelkar, Plankor, Bräder m.
m., och vid försäljningen hvaraf Landtmannen
nu mäste med Stapelstädernas Handlande dela
en vinst, hvilken, genom den långa transporten,
går för Landtmannen till en stor del förlorad.
Sedan Utskottet, vid granskningen af detta
Memorial, i likhet med hvad bemälte IliksdagsFul
lin ägt ige äfven anfört, inhämtat, att underdå-;
nig ansökning otn Stapelfrihet för Köpingen Döderhultsvik
å utrikes Handel redan blifvit hos
Jfongl. Maj:t anmäld, men att Kongl. Maja anim
ej deröfver Sig i Nåder utlåtit; alltså och
enär Kongl. Maj:t , efter erhållna nödiga upplysningar
för afgörande! af denna ansökning, säkerligen
bäst är i tillfälle att bedömrna dess Öfverensstämmelse
med det allmänna och enskildt*
is
-
Deri'"5 g Maj*
Interessét, hvarvid Kongl. Mäj:t i Nadef iäréf
vidtaga så skyndesarn algard , som Kongl. Majit
kan finna ärendets beskaffenhet tillhöra; anset
TTtskottet sig ej böra härvid foga någon annat!
handläggning, än at*t denna VÖrdsamnaa förklafit)g
till Riksens Högloft. Ständers eget ompröfvandö
öfverlemna. Stockholm den 18 Maj 1815.
På Högvördi Prest*
Ståndets Ledänn
Vägnar
Bryri. Hesselgren*
å Hederv. RondeStåndets
Ledam.
vägnar
Nils Mansson.
M. M. Rosbeck*
Utdrag af Protocoltd, hållet i HogldL
Ridder sk. och Adelns Plenum s deri
25 Mai igrS.
u ' 1
Si D. fvemitterades till
Constitutiöns-Utskottet .•
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition af dea
24 .dennes, om ett i 81 §•■ Regeringsformen
nödvändigt tillägg.
Statt
-
På tfögiofl. RidderskapetS
Och Adelns Ledarn,
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Roigare* R;
, Ståndets Ledam. £
vägnar
And* Fredin.
Deri 2 5 Maj.
Stats- samt Banco- Utskotten!
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af dea
24 dennes, angående understöd för Hjelmare
Slussverk.
Allmänna Besvärs- och Oeconcmie.Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse af den 24
eken nes, angående de af särskildta Riks-Stånd
vid åtskilliga Riksdagar gjorda underdåniga ansökningar
om förändrade bestämmelser i afseende
på levereringen af hö och halm, samt angående
en fri Victualiehandel. Ut aupra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
9. D. Bifölls Riksens Ständers Särskildta Ut*
skotts uti Memorial af denna dag gjorda hemställan,
det måtte antalet af dess betjening, sorn,
utom Secreteraren, består af en Notarie och en
Canzlist, få med tvänne Canzlister förökas. Ut
supra’.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvördig
a Prest-Ständet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, den 25 Maj
/Si5.
s. i>.
Deri 15 Maj.
389
S. B. Uppå dérom gjord hemställning af Riksens
Ständers Särskildta Utskott, beslöt PrestStåndet
för sin del, att nämnde Utskotts Canzli
må med anie Canziisters antagande förökas. Ut
supra. Ex Protocollo
J. Janzon.
S. D. Remitterades
Till Constitutions■ Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Ri.
Jkets Ständer om ett i 81 §. Regeringsformen
nödvändigt tillägg.
r
Till Stats - Utskottet
Kongl. Maj:ts Nådiga Propositionangående
Understöd för Hjelmare Slussverk.
Till Allmaänna Besvärs- och Oeconomie-Uiskottet:
Kongl. Maj:ts Nådiga- Skrifvelse, angående
de af särskildta Riks-Stånd vid åtskilliga Riksdagar
gjorda underdåniga ansökningar om förändrade
bestämmelser i alseende på levereringeti
af hö och halm, samt angående en fri ViclualieItandel.
Ut supra. ,
Ex Protocollo
J. Janzon.
Utdrag af Vällofl. Bergare -Ståndets
Proiocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm j den 25 Maj 1815.
S. D.
390
J&en a 5 Maj,
S. D. V id föredragning af Riksens Ständers
Särskildta Utskotts derom gjorda' hemställan, ait
ytterligare derstädes skulle få antagas två Cansslister,
blef densamma bifallen, med tillägg, att
deras tractamente borde fran början af tjenst-;
göriiigeu beräknas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm{
S. D. Upplästes och remitterades till ConstitUtions-Urskottet,
Kongl. Majas Nådiga Proposi-,
tion till Rikets Ständer af den -24 Maj 1815»
om tillägg i 81 §, Regeringsformen. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn.' Robsahm,
S- D. T ill Stats- och Banco-Utskotfen remitterades
Kongl. Majas Nådiga Proposition af d,
24 dennes, angående understöd för Hielmare
Slussverk. Ut supra,
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm
s. n. Uppl astes Kongl. Majtts Nådiga skrifve!»
Se til! Rikets Ständer af den 24 May 1815, angående
de af särskildta Riks-Stånd , vid åtskilliga
Riksdagar gjorda underdåniga ansökningar , om
förändrade bestämmelser, i afseende pä leverelifigen
af hö och halm samt angående en fri
Den 25 Maj.
391
.Victualie-handel. Remitterades till Allmänna
Besvärs - och -Oeconomie-Uiskottet. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm*
Utdrag af Hedervärda Bonde-Standets
Protocoll vid Urtima Riksdagen istockholm
den 25 Maj 1815.
S D. Vid ytterligare föredragning biföllos föl.
janeie den 22 i denna månad på bordet lagda
Betänkanden, af
Allmänna B&svärs- och Oeconomie- Utskottet.■
1:0 I anledning af yrkad skyldighet för
Bruk och Qvarnar, att deltaga i vägrödning och
väghållning.
2:0 Rörande Invånarnas i Norrvikens Fögderi
anhållan , att få lemna Afraden och »Crone.
Tionden i Strömstads Magazin.
3:0 Om yrkad Stapelstads-frihet för Köpingen
Döderhultsvik.
<» .,
4:0 I anledning af Herr Ofver Intendenten
Pehr Thams Memorial om Fem Helgedagars
indragning.
5:0 Om understöd för Soldater, hvilka genom
Vacancer vid Compagnierna komma att afgå.
6:0 Rö.
Den 25 Maj-.
fuo Börande yrkad betalning för den vissa
Hemman ålagda Krono-Brefbäring; samt af
Lag - Utskottet
3 :o Om Domares skyldighet att tillägga
vittnen i brottmål full ersättning för deras resekostnad
och tidsspillan.
2:0 Angående vites, och förbuds-böters fördelning
efter 32 Cap. BättegångS-Balken;
Hvarom vederbörande skulle på vanligt sätt
underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. X). Ef, er Uppläsandet af Kongl. Maj:ts ankomna
Nådiga Proposition, om ett i 81 §. Regeringsformen
nödvändigt tillägg, blef den samma
till Constitutions-Utskottet remitterad; och -soln
Kongl. Maj:t deruti behagat i Nåder undanrödja
alla hinder för Riksens Ständer, att, om sä nödigt
anses, upptaga alla de sedan förra Riksdagarna
hvilande Grundlagsfrågor, öfverleranades
tillika till samma Utskott följande den 16 innevarande
månad *på bordet lagda Memorial: 1 :o
Af Joh. M. Wessing från Westmanland, om <\fi
jemn are fördelning af allmänna Onera: 2:0 Af
Bengt Andersson från Elfsborgs Län, angående
indragning af Justitia» Ombudsmans-Embefet; och
3:0 af Anders Petter Persson från Östergöthland,
förande ihestgärds-byggnad och underhållande;
hvart
Den 8 5 Maj.
393
hvarom de Respective Med-Stånden skulle void*
Bärnt och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Ollif Werlin.
Ä. D. Upplästes Kongl. Maj:ts i dag ankomna
Nådiga Proposition, angående understöd för Hjelmare
Slussverk och Skrifvelse om förändrade
'bestämmelser i afseende på leverenngen af
hö och halm samt angående en fri Victualiehandel;
af hvilka deri förra remitterades till
Stats» och Banco-Utskotten och den sednare till
Allmänna Besvärs* och Oeconomie-Utskottet, som
ej lärer underlåta påkalla Uag Utskottets biträde,
om det i något) del anses nödigt; skolande ue
öfriga Respectiva Stånden härom erhålla vörd.
sam och vänlig underrättelse. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. v>edan det af Riksens Högloft. Ständer
förordnade Särskildta Utskott fått sig, bland
annat, uppdraget, aft ensamt upptaga den väck.
ta frågan örn upprättande af ett nytt Reglemente
för de i Riket vistande inedlemmar a£
Judiska Nationen, tjär Allmänna Besvärs- och,Oeconomie-Utskottet,
till hvilket Hedervärda Bon*
de Ståndet, den 14 sistlidne- April, remitterat
Irenne i ämnet afgifna Memorial af vice Talmannen
Hyckert samt Riksdagsmannen Jacob
Ersson Elfstadius från Stockholms och Erik Svensson
-
394
lim 2 5 Maj.-.
son fran Bohus Län, jemte skrifvelse af nästliden
dag, sona upplästes, dessa a:ne Memorial
till Ståndet återl empat; och blefvo de samma
alltså nu till Särskildta Utskottet remitterade.
Ut supra. Ex Prorocollo
■ Olof Werlin,A
S. D. Enl igt ankommet Protocolls Utdrag för
den 22 i denna månad hade Höglofl. .Ridder- ,
skåpet och Adeln, i afseende på Riksdagsärendernas
fortgång. . beslut it anmoda Stats-Utskottet,
att med möjligaste skyndsamhet inkomma med
deri under utarbetning varande Finance plan, så
vä! som förslaget till Stats-regleringen ; éfter uppläsande
hvaraf Hedervärda . Bonde-Ståndet fann
för godt uti berörde beslut instämma. Ut supra.
Ex Protocolio
Olof Werlin.
S. -D. Föredrogs å nyo Bevillnings.Utskottets d.
i denna månad afgifna och d. 22 på bordet
lagda Memorial, hvarigenom Utskottet tillstyrkt
fortfarande till innevarande års slut af den lindring
i Bevillningen, som i Bevillnings Förord,
ningen af den 28 April 1810 blifvit Uddevalla
Stad beviljad, men förklarat sig ej tillkomma någon
handläggning, i afseende på deri väckta frågan,
om Stadens rättighet att återfå hvad den
skall, efter 18/2 års Bevillnings Stadga, för mycket
erlagt.
He
-
Den 25 Maj.
395
Hedervärda Bonde Siandet fann skäligt förr
nämnda tillstyrkan bifalla, och förviste fr agart
till Stats Utskottets utlåtande, i hvad den rörer
återfående af de förr erlagda medel. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers Särskildta Utskotts nu ankomna Memorial,
innefattande Utskottets anhållan att, i anseende
till görornålens mängd, få, utom den
redan anställda betjening, antaga tvänne Canzlister,
fann Hedervärda Bonde-Ståndet skäligt, att
dertill lemna bifall, hvarom vederbörande skalla
genom utdrag af Protocollet underrättas. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos samteliga Riks-StSnden (Ion 20 Maj.
Vördsamt Memorial,
I anseende till den mängd göromål, som åliggs!.
Riksens Högloft. Ständers Särskildta Utskott, har
Utskottet funnit dess betjening, sorn, utom Secreteraren,
för det närvarande består af en N»»
tarie och en Canzlist, oundgängligen kräfva förstärkning
, och får af sådan anledning Utskottet,
till följe af 24 §• af .Riksdagsordningen, härigenom
vördsamt hemställa, orp icke nämnde antal
Ui3
Den s 5 Maj.
roa med 2 Canzlisters antagande förökas. Stack"holm
den 25 Maj 1S15.
På Särskildta Utskottets vägnar
F. 23. Schwerin. Sven Wijkman C-.son.
Eric Trass. Göran Pehrsson.
C• Klintberg.
Uppläst hos Höglofl. Riddé?sk. och Adeln den 25 Maj.
™
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 8 ‘jun!.
— _ Helier?. Bonde-Ståndet den 8 —
Vördsamt Memorial.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har till Riksens
Höglofl- Ständers Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskott behagat remittera ett af Herr
Förste Archiatern m. m. David von Schultzenheim
den n i denna månad uppläst, med de
Öfriga Respectiva Riks-Stånden cotnmuniceradt Och
den 18 till Utskottet ankommet Memorial, det*
uti Herr Förste Archiatern af flera andragna
skäl och för att bereda Riksens Höglofl. Ständer
ett lättare tillfälle, att ■ vid Riksmöten offenteligen
väcka frågor om Författningar och Inrätt,
ningar, rörande alla slags allmänna hushålliiingsmål
, hemställt, om icke hos Kongl. Maj:t
Riksens Höglofl. Ständer kunde i underdånighet
anhålla, att sex månader före de hädanefter blifvande
Riksmöten, de allt sedan 1772-saknade
Riks
-
Den s 5 Maji
397'
Riksdagsrelationer måtte fran de publique verken
och Kongl. Majes samteliga RefallningsKaU
vande infordras.
Utskottet, som fran de öfriga 3-00 Riks-Stånden
ännu icke erhål!If någon remissaf ifrågavarande
Memorial, har det samma till pröfning förehaft:
och -sorn Utskottet funnit, att den af Herr Förste
Archiatern von Schulzenheim vackla fråga
icke kan hänföras tili någon af dem, hvilka uti
34 §. Riksdagsordningen uppräknas, såsom hörande
till Utskottets handläggning , uran ansett
densamma vara ett ämne af sådan beskaffenhet,1
som skulle den åsyfta ett tillägg till Grundlagen;
alltså anser Utskottet detta Mål icke tillhöra
dess behandling; hvilket dock til! Högloft. Ridderskapeis
och Adelns närmare ompröfvande öfverg
lemnäs. Stockholm den 24 Maj 18x5,
På Högloft. Ridderskapets På Högvörd. Prest;
och Adelns Uedam.
A. Lantingshausen.
Ståndets Uedam.
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. BorgareStåndets
Uedam.
vägnar
And. Fredin.
På Hederv. BondeStåndets
Uedam
-
vägnar
Nils Månsson,
M. M. Rosbeck1
Uppläst
398
Dm> i 5 Maj.
Tjppiäst hos samteliga Riks-Ståndeh déa 2Ö Maj.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Rikets Stander om ett i St JT- Regeringsformen
nödvändigt tillagg 3
gifven Stockholms Slott d. 24 Maj
x 8/5.
Da Kongl. Maj:t,J Dess Mädiga Proposition af den
s8 sisth Mars, öfverlemnat till Piksens Ständer,
att, med undantag af 2:tie frågor, till nästa Riks
dag uppskjuta med nfgörandet af de, sedan de
tvänne sista Riksdagarna, hvilande förslag till
ändringar i Grundlagarna, skedde det i den af
det rådande tänkesättet påkallade förmodan, att.
Riksens Ständer, med förvarad orubbad rätt att
öfver dessa frågor afgifva deras slutliga yttrande
, enstämmigt skulle vilja, från antalet af de
magt påliggande ärender, sorn Vid denna Riksdag
nödvändigt skulle upptaga deras tid och uppmärksamhet,
aflägsna alla Constitutionella ämnen,
som, både till antagande eller förkastande, syntes
kräfva en längre och mera uteslutande pröfning.
De skiljaktiga meningar, som yppat sig i RiksStånden
öfver Consiitutions Utskottets afgifna
Betänkande, och den Remiss, sorn i anledning
deraf blifvit besluten till bemälta Utskott, för
att upplysningsvis infordra dess tankar om grunderna,
hvarefter den sålunda i skiljaktigt skick
Stånden emellan befintliga prelirninaira fråga
örn
D(n 2 5 Majl
«m Grundlagsförslagens hvilanda eller upptagande
må anses och behandlas, hafva öfverty.
gat Km gl. Majit örn nödvändigheten, både att
påkalla en Constit utionel bestämmelse -härutinnan,
och att genom frågans återförande i det
skick, hvaruti den sig befann, innan dessa skiljaktiga
meningar uppjtommo, gifva Riksens Ständer
en ledning förderas sammanstämmande beslut.
Kongl Majit äskar således af Riksens Ständer,
att vid denna Riksdag lagligen må beredas,
för att vid den nästföljande till afgörande förekomma:
En tilläggning till 81 §• Regeringsformen,
som på ett bestämdt och tydligt sätt innefattat,
huru förhållas skall, då Konungen och de
4 Särskildta Riks Stånden ej enstämmigt öfverenskomma
otn uppskof, till en påföljande Riksdag,
af lagligen till öfverläggning och beslut beredda
Grundlagsfrågor.
Såsom en följd af detta ännu felande nödvändiga
stadgande, har Kongl. Majit härmedelst
velat Riksens Ständer tillkännagifva, att de, utan
hinder af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, af
den 28 sistlidne Mars, hvars ändamål nu mera
blifvit förändradt, må, om de så nödigt och
nyttigt pröfva, vid denna Riksdag upptaga och
afgöra alla de lagligen beredda h vilande Grundlagsfrågorna
, och att Kongl. Majit till detta förklarande
endast anser Sig böra lägga den önskan,
att Riksens Ständer i detta, sorn i alla föregåonde
fall, må ådagalägga den lugna pröfning
och
'400
Den 25 Maj.
och elen enighet i rådslag och beslnt, som ensam
är värdig ett fritt Folks Representanter,,
och i sä hög grad verka både på den allmänna
öfvertygelsen inom Landet, och på Statens yttre
anseende.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med
ali Kongl. Nåd och ynnest välbevågen.
CARL.
G. af Wetterstedt>
Stockholms Slott den ?4 Maj 1815.
Protocoll
hållet inför Konungen i Stats-Ra det, hvafvid
Hans Kongl. Höghet Krön-Prinsen
var tillstädes.
Närvarande:
Hans Excellence, Justinas-Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellence, Stats-Ministern för Utrikes
Arenderna, Herr Grefve vo»
Engeström.
Hans Excellence, Stats-Rådet Herr Gref-'
re Rosenblad.
Halis
Den 2 5 Maj.
401
Hans Excellence, Stats Rådet Herr Grefve
. - Adlercreutz.
Hans Excellence, Stats-Råde t Herr Frillerre
Fleming.
'•Hans Estcelience,' Stats-Radet Herr Friherre
lagerbring.
Hans Excellence,'Stats-Rådet Herr Grefve
Puke.
Stats-Rådet, Herr Friherre Adlerbeth.
Undertecknad Hof-Canzler.
' , ..Undertecknad Hof-Canzler uppläste ett, på
ICongl. Maj:ts Nådiga befallning, författadt .Förslag
till Kongl. Majus Nådiga Proposition till
Riksens Ständer örn ett i 8t §• Regeringsformen
nödvändigt tillägg; och blef denna Proposition,
på Stats-Rådets Uedamöters enhälliga underdåniga
tillstyrkande,' af Kongl. Maj:t i Nåder gillad-,
och skulle, af undertecknad Hof-Canzler contrasignerad,
på vanligt sätt till Riksens Ständer ofverl
em nas.
In fidem Protocolli
G. af Wetterstedt.
1 ppläst lios samteliga Riks-Ståndsn den Maj.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Rikets Ständer, angående understöd
j&r Hjelmare Slussverk,
3-d/e Del. N:o 51, 52. - Hos
402
Den 5 5 Maj.
Hos Kongl. Maj:t har vid början af innevarande
år utaf Hjelmare Slussverks Intressenter
blifvit i underdånighet anmäldt, att denna Canalanläggn
ing, den äldsta i Riket, vöre uti det förfallna
skick, alt efter anställd besigtning af Major
Mechanicus .Blom, ett kostnadsförslag af ej
mindre än 250,000 R:dr blifvit för verkets reparation
uppgjordt, och Interessenterne, som funno att
verkets tillgångar icke medgåfve en sådan utgift,
och sorn sjelfve vore oförmögne att densamma
bestrida, hafva derföre anhållit att ifrån deras
om verkets underhall år 1769 med Kongl. Maj:t
och Kronan afslutade Contract blifva befriade, och
att omsorgen för Canalens underhåll, lika med
öfriga Canal-inrättningar i Riket, måtte blifva till
ett af Actieägare upprättadt Bolag öfverlåtet. Emedlertid
och till dess en sådan Association
hunne inrättas, anhöllo Interessenterne, att till
förekommande af stora olyckor vid Hjelmare
Slussverk, förskottsvis för innevarande års arbeten,
erhålla en Summa af s 5,000 R:dr Banco.
Kongl. Maj:t, som genast insåg angelägenheten
att förekomma Hjelmaré Slussverks förfall,
hade derföre icke betänkande, att sedan
verkligheten af behofvet igenom Konungens Befallningshafvande
i Orebro Län blifvit än vidare
intygadt, de begärte 25,000 R:dr förskottsvis i
Hader bevilja af g:de Hufvudtitelns medel, enär
communicationerna igenom Hjelmare Slussverk
aro för alla Landsorter ifrånf Stockholm till Örebro
af den största vigt. Hvad åter angick frågan
-
Ben «5 Maj.
gan om Iiateressenternas befrielse fran skyldigheten
att underhålla verket, ansåg Kongl; Majit
densamma böra till Rikets Ständers pröfning
öfverlemnas, tillika med den om det ytterligare
understöd, sorn för verkets iståndsättande komme
att beviljas.
Då Kongl. Majit nu går att dessa ämnen till
Riksens Ständers öfvervägande och pröfning hemställa
, så val i anseende till beskaffenheten af
det Bolag, sorn händanefter skall sörja för verkets
underhåll , emot uppbärande af belöpande
inkomster, sorn i afseende på beloppet af det
understöd, som skulle Verket beviljas och sättet
att detsamma åstadkomma, vill Kongl. Majit gifva
Rikets Ständer i Nåder tillkänna, att KonglMajit
öfver sättet , på hvilket de Verket tillfallande
inkomster hittills blifvit använde, infordrat
vederbörandes redogörelse; och att denna,
tillika med öfriga till ämnet hörande handlingar,
skall blifva till det Utskott öfverlemnad, åt
hvilket Rikets Ständer granskningen af detta
ärende uppdraga, samt att, hvad angår förhållandet
tned Verkets närvarande förfall, har KonglMajit
befallt f. d. Stats-Rådet Grefve Platen, att
om Hjelmare Slussverks närvarande beskaffenhet,
igenom några af de vid Götha Canal nyttjade
Tjenstemän, lata anställa en närmare undersökning.
Då årstiden icke ännu tillåtit verkställig,
heten häraf, och en sådan undersökning, för att
blifva fullständig, fordrar en längre tids utrymme,
har Kongl. Majit emedlertid icke velat
dröja att förekomma Rikets Ständer om de biträden,
Den s S Maj.
träden, sorn äfven i detta afseende komma att
erfordras, oell om de åtgärder,- som redan aro
vidtagna.
Kongl. Majit är öfvertygad,' att Rikets Ständer,
lika ined Kongl. Maj:t, inse angelägenheten att
underhålla ett Verk sådant som HjelmareSIussverk,
och då en ej obetydlig' del af dess närvarande
förlägenhet, lärer höra tiHskrifvas misstag uti
första anläggningen, härrörande af den tidens min*
dre erfarenhet vid sådana arbeten, vill Kongl.
Majit, äfven i Nåder förmoda, att närvarande
Interessenfer skola uti detta sakens förhållande
finna ett skäl till sitt urskuldande, äfvensom de
uti sjelfva Contractets innehåll hafva en anlef.
ning till den nu - gjorda irppsägelsen. I alla fall
är Kongl. Majus enda önskan och syftemål , att
en tor den inre Handelsrörelsen och Varu-afsättningen
alldeles oumgänglig inrättning matte
af det Allmänna erhålla de biträden, som af
enskildta ej mera stå att förvänta.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med
all Konungslig Nåd och Ynnest välbevågen.
Stockholms Slott den 24 Maj a S r 5.
CARL.
A. G. Möjner.
Utdrag af Protokollet öfver Handelsoch
Finan ce - A venden , hållet inför
Hans
Ben 5 5 Maj. 40 5
Hans Majit Konungen i Stats-Rädel
å Stochholms Slott den 24 Maj i$J5 3
, hvarvid Hans Kongl. Höghet Kronprins
en var tillstädes.
Närvarande:
Deras Excellencer, Justitiaa-Stats-Ministern
Herr Grefve: Gyllenborg och StatsMinistern
för Utrikes Arenderna Herr
Grefve vert Engeström.'
Hans Excellence Herr Grefve Adlercreutz.
Stats-Råden, Hans Excellence Herr Grefve’
Rosenblad.
Hans Excellence Herr Friherre Flemming.
Hans Excellence Kerr Grefve Puke.
Hans Excellence Herr Grefve lagerbring.
Herr Friherre Adlerbeth.
Hof-Canzleren Herr Friherre af Wetterstedt.”
Stats-Secreteraren Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren Grefve Mörner uppläste i
underdånighet till justering ett af honom 'förfat.
tadt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
till Riksens Ständer, angående understöd för
Hjelmare Slussverk. Kongl. Maj:t täcktes, uppå
Stats-Rådets Kedamöters underdåniga tillstyrkande,
berörde underdåniga förslag i Nåder gilla:
i
y.406 Den 25 Maj.'
i enlighet hvarmed Nådig Proposition skulle till
Riksens Ständer på vanligt sätt öfverlemnas.
Ex Protocollo
Gust. F. Bohm.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 25 Maj.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer angående de af särskildta
Riks-Stånd vid åtskilliga Riksdagar
gjorda underdåniga ansökningar
om forändrade bestämmelser i afseende
pä levereringen af ho och halm,
samt angående en fri Victualie-handel.
Sedan Kongl. Majit , i anledning af BondeStåndets
vid 1789 och i8i>o årens Riksdagar,
genom Dess Talmän anmälta underdåniga anhållan,
att till vinnande af gemensamma fördelar
både för Kronan och Rentegifvare, hö och
halm, när de utgöra rentepersedlar, mätte efter
en viss vigt få levereras; samt i anledning af
Ridderskapets och Adelns vid 1809 och 18ro
arens Riksdag på lika sätt gjorda underdåniga
ansökning om en med Spannmåls handeln lika
fri Victualiehandel, nu mera hunnit öfver båda
dessa af Tvänne Riks-Stånd framstäldta ämnen
inhämta de uppgifter ifrån Landsorterna och de
ritlåtanden från vederbörande Embetsverk, hvilka
för
Den i 5 Maj.
407
för dessa ämnens fullständiga utredning voro alldeles
oumgängliga, vill Kongl. Maj:t, i följe af
de således inkomna upplysningar, inhämta Riksens
Ständers gemensamma utlåtande öfver dessa
ärender, innan Kongl. Maj:t går att deröfver
stadga sitt definitiva beslut.
Kongl. Maj:t, som i Nåder vill låta öfverlemna
alla i dessa ämnen hörande handlingar
®ch uppgifter till det Utskott, åt hvilket
Rikets Ständer granskningen deraf uppdraga,
önskar endast att veta, huruvida Rikets Ständer
äro tillfredsställde med de förslag till nu
vidtagande Författningar i dessa ämnen, sorn
Collegierna uppgifvit och Rikets Arenders Allmänna
Beredning med vissa jemkningar i underdånighet
tillstyrkt, eller om Rikets Stander
anse några ytterligare förändringar eller tillägg
nödiga? Kongl. Maj.-t gör sig förvissad, att Rikets
Ständer uti detta förtroliga meddelande skola
finna ett nytt bevis af Kongl. Majus Nådiga
afsigt, att i möjligaste målto gå Rikets Ständers
önskningar till mötes, och Kongl. Maj:t förblifver
Rikets Ständer med all Konungslig Nåd och
Ynnest välbevågen.
Stockholms Slott den 24 Maj 181 5*
CARL
A. G. Mörner.
Utdrag af Protocollet öfver Handels*
och Finance-Ärenden, hållet inför
Hans
4° I JHen i 5 Maje
Hans Maj:t Konungen, i Stats-Rädet
å Stockholms Slott den 24 Maj iSiSs
hvarvid Hans Kongl. Höghet Kron*
Prinsen var tillstädes, ,
Närvarande:
Deras Excelleneer, Jasthiae.-Sltats.Ministera
Herr Grefve Gyllenborg och
• Stats.Ministern för Utrikes Ärendcrna Herr
Grefve von Engeström,
Srats-Råden, Hans Excellence Herr Grefve
Rosenblad.
Hans. Excellence Pierr Grefve Adlercreutz»;
Hans Excellence Herr Friherre Flemming»
Hans Excellence Herr Friherre Lagerbring»
Plans Excellence Herr Grefve Puke.
Herr Friherre Adlerbeth.
Hof-Canzleren Herr Friherre af WetterP
stedt.
Stats-Secreterarén Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren Grefve Mörner uppläste I
underdånighet ett -på Hans Maj-ts Nädiga befall,
ning uppsatt förslag till Kongl. Majus Nådiga
skrifvelse till Riksens .^Ständerangåehde de åf
Hen 2 9 Maji
40.9
särskildta Riks-Stånd vid åtskilliga Riksdagar
gjorda underdåniga 'ansökningar om förändrad®
bestämmelser i afseende på levereringen af Hö
och Halm, samt angående en fri Victualie-handel,
hvilket underdåniga förslag Hans Maj;t behagade,
uppå Stats-Rådets Ledamöters underdåniga
tillstyrkander i Nåder gilla; och skulle Nådig
skrifvelse, i enlighet dermed, till Riksens Stän_
der afgå.
Ex Protocollo
Gustaf Fredr. Bohm.
Utdrag af Protocollet, hållet i Håglöf.
Ridder skåpets och Adelns Plenum,
den 29 Maj 1?>15-
S. D. Föredrogos å nyo . och biföllos följande
Lag-Utskottets, den 9 dennes afgifna och dea
2 2 nästpåföljande på bordet lagda Memorial:
1:0 Om kostnadsersättning för dem, sorn uti
brottmål såsom vittnen höras.
2:® Om ändring i stadgandet, rörande fördelningen
af vites- och förbudsböter. Ut supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Bevillnings-Utskottets tvänne d. 22 Maj
på bordet lagda Memorial af den 18 Maj, det
ena angående yrkad lindring i Revillningen för
Udd©-
Den 2 g Maj.
Uddevalla Stad; det andra angående yrkäd lindring
i bevillningen för åtskilliga Städer och Orter,
hvilka genom det sednaste Norrska Fälttåget
förmenas hafva blifvit lidande, föredrogos Nå
nyo och biföl lös. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. B. I anledning af gjorda anmärkningar, återremitterade*
Allmänna Besvärs - och OeconomieUtskottets,
den 18 'dennes afgifne och den 22
näst påföljande på bordet lagde Betänkande, rörande
yrkad indragning af Fern Hélgedagar. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs-och Oeconomie-Utskottets, den 2 4. dennes
afgjfna och dagen efter på bordet lagda Me;
morial, angående den af Herr vonschulzenheim
väckta fråga < om en underdånig anhållan hos
Kongl. Majit, angående infordrande af Riksdagsberättelser
från allmänna-Embetsverk samt Uandshöfdingarna
i Riket, blef det samma, i anledning
af gjorda anmärkningar, och jemte dem,
till Utskottets handläggning, å nyo förvisadt.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. B.
Den 29 Maj.
41 £
S, D. .Återremitterade Högfofl. Ridderskapet och
Adeln, i anledning af dervid gjorda anmärkningar,
Banco-Utskottets den 6 Maj afgifna och den
2 2 Maj på borda lagda Memorial, om indragning
af de af Malmö Discont utgifna så kallade 3
proCents-Sedlar. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Beslöt Högloft. Ridderskapet och Adeln
anmoda Riksens Höglofl. Ständers samteliga Utskott,
att då ett betänkande efter återrexniss afgifves,
Utskotten må antingen in extenso upp.
taga anmärkningarna, eller ock dem vid Betänkandet
i afskrift bifoga; och skulle de öfriga respectiva
Stånden vänligen inbjudas att sig häruti
förena. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet :
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer angående Krigsskulderna. Gifven Stock,
holms Slott den 23 Maj 1815. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D.
Ben 2 g Maj.
S. B. Bl fö’los, efter förnyad föredragning, följande
Allmänna Eesvärs- och Oeconomie-Utskottets
den 18 Maj äfgifna och den 2 2 Maj på bordet
lagda Memorial och Eetänkanden, nemi.
1:0 Om betalning för den vissa Hemmas
ålagda Krono Erefbäring.
2:0 I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets betänkande angående Torfskärningen
i Halland.
3:0 I anledning af de anmärkningar, som
blifvit gjorda vid Utskottets betänkande rörande
yt jtad lindring i ansvaret för dem, som försumma
Regements Skrifvaremoten.
4:0 Om understöd för Soldater, hvilka genom
vacancer vid Gompagnierna komma att
afgå.
5:0 Om yrkad skyldighet för Eruk och Qvarnar
att celtaga i vägrödning och väghållning.
6:0 Om rättighet för Norrvikens Fögderi , att
fa lemna Afraden och Krono-Tionden i Ström,
stads Magazin.
7:0 Om yrkad Siapelstadgrättighet å Utrikes
Handel för Köpingen Döderhultsvik. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollety hälld hos Hog.
vår
-
Din 2 g- Maj.
413
v or diga Pre st-Ståndet, vid Urtimd
Riksdagen i Stockholm d. 29 Maj 1815.
S. D. Efter a nyo skedd föredragning beslöt,
Prest-Ståncfet att lika aned Ipöglofl., Ridderskapet
och Adeln ät Constitutions Utskottet, uppdraga
redactionen af förslaget till den Riks-Akt, sorn
blifvit besluten att upprättas öfver föreningen
mellan Sverige och Norrige; hvilket förslag, se.
dan det inför Riksens Ständer blifvit justeradt
och godkändt, till Kongl, Maj:t boede öfverlemnas,
. för att Norriges Stor-Thing meddelas. Ut
supra. Ex Protocollo
J. Janzon.
D. Återremitterade Högvörd. Pr.est-Ståndet,
i anledning af dervid gjorda anmärkningar, Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den
3 Maj afgifna och den 16 Maj pä bordet lagda
Betänkande, i anledning af de till Utskottet
remitterade- Memorial och Bictamina, innehållande
yrkanden, dels om ändring uti åtskilliga
omständigheter- af hvad författningarne nu stad.
ga, rörande tiden och sättet för Markegångs»
Taxornas upprättande sann Riksens Ständers Ju,
stitise-Ombudsrnans befattning med deras granskning;
dels ock om jemkning uti de Tionde - och
Rentegifvare emot Indelningshafvare och Rentetagare
åliggande skyldigheter. Ut supra.
Ex Protooollo
J. Janzon.
S. D;
414 Dtn 29 Maj.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Stats-Utskottets
Betänkande af den 12 Maj, i anledning af
Handelshusets här i Stockholm J. C. Miiller SC
Comp:s ansökning, om tillgodonjutande äf den,
•vid 1812 års Urtima Riksdag, Handelshuset vil»
korligen beviljade liqvid för Sju stycken Obligationer
uti Svenska Rikslånen i Brabant. Ut supra.
Ex Protocoll©
J. Janzon.
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet
Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer , angående Krigsskulderna. Gifven Stock,
holms Slott den 23 Maj 1815. Ut supra.
Ex Protocollo
J. Janzon.
S. D. V id förnyad föredragning bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconomie Utskottets den g
Maj aflemnade och den 16 på:bordet lagda Betänkande,
angående en Eyrbåks inrättande på
On Gottlands östra kust. Ut supra.
Ex Protocollo
J. Janzon.
S. T). Då Banco-Utskottets den 6 Maj afgifna,
och sedan dets 22 påjbordet hvilande Memorial,
om
Den i g Maj.
415
oin indragning af de utaf Malmö Discont utgifna
såkallade 3 proCents-sedlar, nu å nyo föredrogs,
Sief detsamma, med dervid gjorda anmärkningar,
till Utskottet återremitterade- Ut supra.
Ex PrötocolLo
J. Janzori.
S. D. Upplästes Kongl. Majus å Rilcs-salen i
dag meddeldta Nådiga svar uppå Rikets Ständers
urtderdåniga Skrifvelse den 27 sistlidne April,
angående det tillägg uti 14 §. af Justitigs-Om.
budsmans Instruction , hvilket af dem blifvit beslutadt,
och hvartill Kongl. Maj:r nu lemnat Sitt
Nådiga bifall ; men som dettä Riksens Ständers
beslut icke blott innefattar en ny förbindelse
för Justitioe-Ombudsmannen , utan äfven nya åtgärder
för Constitutions-Utskottet, så väl i afseende
på granskningeft af hans Embetshandlingar,
som på det yttrande, hvarmed Utskottet
vid hvarje Riksdag inom utsatt tid bör till Riksens
Ständer inkomma, och föreskrifter af dessa
åtgärder, som göra ett tillägg, förändring eller
förbättring i Grundlagarna, icke lära kunna finna
sitt rum annorstädes än i dem, eller i särskildta
handlingar af samma' helgd som Grundlagarne;
har Kongl. Maj:t i Nåder velat erinra
Rikets Ständer om nödvändigheten att i. de
paragrafer af Regeringsformen och Riksdagsordningen,
som angå Constiiutions-Utskottets göromål
och Justitias-Ornbudsmannens val, föreslå
och underställa så beskaffade rättelser, sorn
af
Den 2 9 Maj.
af det beslutna' tillägget i Justitias-Qmbudsmaniiens
Instruction synas vara ovilkorligen föranledda.
Och blef denna Kongl. Maj:ts Nådiga
erinran till Cönstitutions-Utskottet remitterad.
Ut supra. Ex Protocollo
■ „ . . J. Janzon.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets
deri. 9 Maj afgifna och den 2 2 på bordet
lagda Memorial: ...
x:b Om kostnads.ersättntng för vittnen i
brottmål.
2:o Örn ändring i stadgandet rörande, fördelningen
af vites- och förbudsbötar; lemnade.
Prest-Ståndet sitt bifall till hvad Utskottet härutinnan
yttrat. Ut supra.
Ex Protocollo.
J. Janzon.
S. D. Ibl and de missbruk af Tryckfriheten, hvilka,
utom annan byottsTighét, äfven synas nästan
innebära försök, att göra denna för hela Svenska
Folket och för hvarje enskildt dyrbara rättighet
misskänd, och om möjligt vore förhatlig, utmärker
sig den Titel Herr Öfver Directeuren
Grevesmöhlen gifvit åt en af sina nyligen utkomna
Stridskrifter, i hvilken Titel en af de,
för allmänna Gudstjänsten, förordnade Texter,
rörande var Frälsares Jesu Christi lidande, ge-,
norn efterhämtning främställes till gäckeri.
Prest*
<
Den 2 g Maj.
in
Prest-Ståndet liar icke kunnat underlåta,
att inför Kongl. Majit ådagalägga den djupa
smärta det erfarit vid ett så lättsinnigt, sä brotta,
ligt, så klart uttryckt gäckeri af den offentliga
Gudstjensten. Ståndets medlemmar hafva dock
under detta bekymmer njutit en hugnande erfarenhet
af’ deri vördnad för Religionen , som
hos Svenska Folket aldrig saknats, och som nu
röjer sig i det missnöje, den rysning, enskildfa
personer af alla Stånd och åldrar uttrycka vid
närvarande fall.
Om det steg Prest-Ståndet ansett för sin
pligt, att härvid taga, har det äfven trott sig
böra sina Respectiva Med-Ständer underrätta,
genom meddelande af bilagda underdåniga Skrif,
■velse till Kongl. Majit.
Prest-Ståndet * som ej kan tvifla på hvarje
Svensk Mans, än mindre pl hvarje Riks-Siånd*
förtrytelse öfver denna obehöriga Titel på en
Stridskrift, Tär härigenom vördsamt och vänligen
inbjuda de Resp. Med-Stånden till det beslut,
att Riksens Ständer, genom särskild underdånig
Skrifvelse till Kongl. Majit, på Svenska
Folkets vägnar uttrycka jemte denna billiga för*
trytelse öfver oftanämnde gäckande Titel, dess
varma nit för Christna Religionens helgd och
för Tryckfrihetens sorgfälliga och kraftfulla vård,
till afböjande af oredor och af de för Samhällsordningen
skadliga följder, som genom Tryckfrihetens
missbruk och särdeles genom lättsin*
3:cije Del. N:0 33, 54. nigt
Den 2 Q Maj'.
nigt behandlande af heliga ämnen ofelbart uppl
komma. Ut supra.
Ex Protocollo
J. Janzon.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Inför Eders Kongl. Majrts Thron vagar PrestStåndet
med tillförsigt i underdånighet nedlägga
ett bekymmer, som nära rörer den offentliga
Gudsf jenstens och följaktligen Religionens helgd.
Nyligen har genom trycket utkommit en
Skrift med Titel: ”Fjerde Acten af Barön Ludvig
Boyes Pinos Historia. Hvad han gör och
lider hos de verldsliga Domare och står till rät-’
ta på Rådhuset.”
Prest-Ståndet.s Medlemmar, hvilkas pligt det
är att inom vårt Christliga Samhälle predika för*
soningens ord, finna, lika med hvarje i heliga
ämnen ömt tänkande Christen, det obehöriga, det
stötande, det djupt sårande i ett försök att till
gäckeri använda efterhämtning af uttryck, hvilka
läsas uti en text, hvaröfver vid allmän
Gudstjenst predikas, och som innefattar en af
de mest rörande delar af berättelsen om vår Frälsares
Jesu Christi lidande, då han var ett förso.
nings-offer till menniskoslägtets frälsning. Ståndet
hoppas det försöket skall misslyckas att förlöjliga
den okonstlade enfalden i detta uttryck,
sorn visat sig så andakisbjudande för hvarje
Christ
-
JDen 2 9 Maj.
4*9
Christllgt sinne; men dettafdrsök är dock lika brottsligt
och högst efteitänkligt, om ock det blott
skulle under den offentliga Gudstjensten störa
tankan hos en enda Christen och leda den ifrån
Textens höga föremål till hugkomsten af en
obehaglig tvist imellan 2:ng enskildta personer,
med hvilken tvist Ståndet i öfrigt för ingen del
sig befattar.
Lifligt och djupt känner Ståndet det för
Staten och menskligheten skadliga i hvarje prof
af lättsinnigt eller groft brottsligt gäckeri med
vår heliga Salighetslära. Lifligt och djupt känner
Ståndet äfven den våda, hvari Tryckfriheten,
denna grundpelare för den Lorgerliga friheten,
detta säkra medel till befordrande af Nationers
förädling och väl magt, försättes genom
sådana missbruk, som göra densamma hos den
enfaldiga förhatlig och kunde komma liela
Svenska Folket , de befallande och de lydande,
att misskänna det nyttiga i sjelfva Tryckfriheten,
under det de sucka Öfver de från alla menniskoverk
oskiljaktiga brister i vår gällande Tryckfrihetslag,
dem Domaren ej kan afhjelpa och dem
en kitslig Författare med sakdrifvarens skicklighet
kan konstigt använda till sitt försvar.
Under dessa djupa bekymmer flyr PrestStåndet
till Eders Kongl. Majits landsfaderliga
hägn, till Eders Kongl. Majits bjerta, som alltid
ömmat för Religionen och kraftigt velat befordra
ljusets spridande till samtida och kommande
slägter. Ståndet, som förmodar att Författaren
till nämnde Skrift redan är ställd under lagligt
tillta!,
42°
Den 29 Maj.
tilltal, åtmindstone enligt 5 §. 3 Mom. af Tryckfrihetslagen,
anhåller i djupaste underdånighet
att Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder anbefalla
•vederbörande Embetsman, att med sorgfällig upp.
märksamhet och kraftig åtgärd följa denna sak,
så att den brottslige icke måtte sakna den näpst,
hvartill han enligt lag gjort sig förtjent och
så att hans exempel må blifva varnande förandra.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet
och nit framhärdar ,
Stormägtigste Allernådigste Konung,
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtigste tjenare
och undersåter
på Prest-Ståndets vägnar
C. von Rosenstein,
v. Talman.
J. Janzon.
S. D. Sedan Prest - Ståndet genom ankomna
Protocolls Utdrag blifvit derom underrättadt, att
Kongl. Majtls Nådiga Proposition af den 24
Maj, angående understöd för Hjelmare Slussverk,
hvilken den 2 derpå följande af Ståndet remitterades
till Stats Utskottet, blifvit af de öfriga
Pesp. Stånden remitterad ej allenast till Stats-,
Utan äfven till Panco Utskotten; beslöt Prest
Starr
-
Den gg Mnj.
431
Ståndet att afven för sin del uti enahanda remiss
instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
iJ. Janzon.
S. D. B i foll os efter förnyad föredragning följande
Allmänna Besvärs - och Oeconotnie-Utskottets
den 22 Maj på bordet lagda Betänkande
och Memorial:
J:o Om betalning för den vissa Hemman
ålagda Krono-Brefbäririg.
2:0 Börande yrkad ändring af Tjenstehjons
flyttningstid.
3:0 Angående yrkad indragning af .Fern
Helgdagar.
4:0 Rörande understöd för Soldater, hvilka
genom Vacancer vid Compagnierna komma att
afgå.
5:0 I anledning af yrkad skyldighet för
Bruk och Qvarnar, att deltaga i vägrödning och
väghållning.
6:0 I anledning af yrkad Stapelstads-frihet
för Köpingen Döderhultsvik.
7:0 Om rättighet för Invånarne i Norrvi*
kéns Fögderi, att få lemna Afraden och Krono*
Tionden i Strömstads Magazin. Ut supra.
Ex Protocollo
/. Janzon.
S.D.
Den 2 9 Maj.
S. D. F öredrogos å nyo och biföllos Revillnings-Utskotiets
den au Maj pä bordet lagda Me*
morial :
I:o Angående yrkad lindring i Bevillning
gen för Uddevalla Stad;
2:0 I anledning af åtskilliga Städers och or.
ters begäran att, i afseende pä deras lidande under
sista Norrska Fälttåget, erhålla någon lindring
i den blifvande Eevillningen. Ut supra.
Ex Protocollo
J. Janzon.
Utdrag aj Vällofl. Borgare-Ståndets Protocoll,
hullet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 29 Maj ISt5.
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer, angående Krigsskulderna, gifven den
23 Maj 1815. Ut supra.
Ex Protocollo
Cad Magn. Robsahmi
S. D. .Lag-Utskottets d. 23 Maj på bordet lagda
a:ne Memorial af den tj i samma månad,
angående; 1:0
\
Den 29 Maj.
1:0 Ersättning till vittnen för reskostnad
och tidspillan i Brottmål ; och
2:0 Fördelning af vites, och förbudsböter;
föredrogos nu åter och biföl los. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Du nu åter föredrogs Banco-Utskottets
den 6 Maj meddeldta och den 22 på bordet lag.
da Memorial om indragning af Malmö Disconts
3 proCents Sedlar, blef detsamma, i anledning
; af deremot gjorda anmärkningar, till Utskottet
aterremitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Alagn. Robsahm.’
S. D. Remitterades till
Stats^Utsbottet :
_ • 0
Herr Grosshandlaren Fredrik Åbergs och
Herr Rådmannen Dan. B Bagges Memorial om
Restitution för den af Uddevalla Stad, för åren
1812 och 1813 erlagda högre Bevillning; hvilket
Memorial Bevillnings-Utskottet ansett sig
icke tillhöra, att i denna del upptaga. Ut
supra. Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
4*4
Den 3 9 Maj,
S. D. 1 anledning af dervid gjorda anmärknin.
gar återremitterades till Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-TJtskottet dess betänkande af den 18
Maj, som den 22 lades på bordet, om yrkad
betalning för den vissa Hemman ålagda KronoBrefbäring.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
5. D. Vid förnyad föredragning biföllos Bevillnings-ITtskottets
den 18 Maj afgifna och den 22
på bordet lagda särskildta Memorial, rörande:
i:o Lindring i Eevillningen för Uddevalla
Stad; och
2:o Sökt lindring i Eevillningen för flera
Städer och Härader, som fått vidkännas lidande
i och för sista Norrska Fälttåget. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. Å nyo föredrogos Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottets den 18 Maj afgifna
och den 22 Maj på bordet lagda Betänkanden,'
angående;
1:0 Stapelstadssfrihet å Utrikes handel för
Döderhultsviks Köping.
s:o Invånarnes i Norrvikens Fögderi an
hål
-
Den 29 Maj.
42 5
hållan, att. få lemna Afraden och Kronotionde»
i Strömstads Magazin.
3:0 Understöd för Soldater, hvilka genom
Vacanctr vid Compagnierna komma att afgå.
4:0 Yrkad skyldighet för Bruk och Qvarnar
att deltaga i vägrödning och väghållning.
5:0 Motion om indragning af Fern Helgedagar.
Och blefvo dessa Betänkanden bifallna.
Ut supra. Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Föredrogs å nyo Höglofl. Kidderskapets
och Adelns Protocolls-Utdrag af den 22 Maj,
innehållande Beslut, att åt Constitutions-Utskottet
uppdraga redactionen af Förslaget till Biksakten
öfver Föreningen imellan Sverige och Norrige,
hvilket förslag, sedan det inför Rikets Ständer
blifvit justeradt och godkändt, till Kongl. Maj t
borde öfverlemna®, för att Norrige* Stort liing meddelas;
och fann Borgare Ståndet godt, att uti detta
Beslut till alla delar instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm•
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen istockholm
den z<) Maj 1815.
S. D.
Den 29 Maji
S. D. i* örklarade Bonde-Ståndet sig instämma uti
det af Högvördiga Prest-Ståndet oell Vällofl.
Borgare-Ståndet till Stats-Utskottet gjorda uppdrag,
att, genom dess Ordförande, göra sig underrättadt
i hvad mån Hans Maj:t Konungen i
Nåder skulle täckas med välbehag anse den af
Riksens Stander föreslående tillökning uti Hans
Majus samt Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Hofstats-suaimor. Ut supra.
Ek Protocolle
Olof Werlin.
S. 3). Efter uppläsande af så val Kongl. Maj:ts
i dag ankomna Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer den 23 Maj angående Riksskulderna,
som ock de dervid fogade Bilagor, blef samma
Nådiga Skrifvelse remitterad till Stats-Utskottet.
Ut supra. Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. H. Upplästes Kongl. Maj:ts å Riks-Salén i
dag raeddeldta Nådiga svar uppå Rikets Ständers
underdåniga Skrifvelse den 27 sistl. April, angående
det af dem beslutade tillägg uti 14 §.
af Instructionen för deras Justinaa Ombudsman i
afseende på skyldighet för honom, att, vid hvar.
je Riksdags början, till Constitutions-Utskottet
inlemna de öfver dess Embetsförrättningar sedan
sista Riksdagen hållna Diarier, för att af det samma
granskas; till hvilket beslut Kongl. Maja
lein
-
Den a g Maj.
427
lemnat Nådigt bifall; men som det samma leta
blott innefattar en ny förbindelse för JustiiiteOmbudsmannen,
utan äfven nya åtgärder af Con*
stitutions-Utskotter, så väl i afseende på granskningen
af hans Embetshandlingar, sorn på det
yttrande, hvarmed Utskottet vid hvarje Riksdag,
inom utsatt lid, bör till Riksens Ständer inkomma,
och föreskriften af dessa åtgärder, sorn göra
ett tillägg, förändring eller förbättring i Grund-;
lagarna, icke lärer kunna finna sitt rum annorstädes,
än i dem, eller i särskildta handlingar
af samma helgd som Grundlagarne; så vill©
Kongl. Majit i Nåder erinra Rikets Ständer
om nödvändigheten, att i de §. §. af Regeringsformen
och Riksdagsordningen, som angå Con-‘
stitutions Utskottets göromål och Justitiae-Om.
budrnannens val, föreslå och underställa så beskaffade
rättelser, som af det beslutna tillägget i
Justitiae-Ombudsmannens Instruction synas vara
ovilkorligen föranledda, och sedan Rikets Ständer
meddelt deras underdåniga yttrande om dg
jemkningar, sorn blifvit en följd af det beslut,
na tillägget 1 Instructionen för Justitias-Ombudsmannen,
ville Kongl. Majit låta författning derom
utfärda.
Denna Nådiga erinran remitterades till
Constitutions-Utskottet. Ut supra.
Ex Protocollo
• Olof Werlin.
S. D. Bifölls till alla delar Allmänna Besvärs;
och Oeconomie-Utskottets d. g Maj afgifna och
den
4*8
Dtn 29 Maj.
den 2 2 i samma månad pä bordet Ingda Betänkande,
angående ändring af tiden för Tjenste,
hjons ombyten. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. I anseende till gjorda anmärkningar vid
1:0 Banco-Utskottets den 6 Maj afgifna
oell sedan sista Plenum pä bordet hvilande Memorial,
angående de af Malmö Discont verk utfärdade
3 proCents Reverser;
2:0 Bevillningsutskottets Memorial af den
18 Maj, innefattande utlåtande öfver de, af
åtskilliga Riksdagsfullmägtige, dels i Vällofl.
Borgare-Ståndet och dels i Hedervärda BondeStändet,
vackla motioner om lindring i den
blifvande Bevillningen, för de Städer och Härader,
sorn i anseende till sista Norrska Fälttåget
blifvit lidande;
Blefvo dessa frågor till Utskotten återremitterade,
för att med utlåtanden öfver anmärk,
tångarne inkomna- Ut supra.
Ex ProtOGollo
Olof Werlin.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 29 Maj,
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs■ och Oeconomie-Ulskoits Betänkan
-
Dm 2 9 Maj.
429
tänkande, i anledning af väckt fråga
om samlande af en fond till underhållande
af vintervägen emellan
Elfvedalens ofver Särna} till Norri
ges Rä.
Hedervärda Bonde-Ståndet bar till Riksens Hög1
o fl. Ständers Allmänna Besvärs - och OeconomieUlskott
den 16 i denna månad remitterat ett
af Riksdagsmannen fårost Lars Andersson från.
Öster-Dalarna ingifvet Memorial, deruti blifvet
föreslaget, örn icke, till lättande af Cornmunirationen
emellan Sverige och Norrige och till
besparande af kostnaden till upptagande af vintervägen
från Elfvedalen öfver Särna till Norrska
Rået, Riksens Höglofl. Ständer skulle täckas
bifalla, det eri afgift af 12 sk. Banco finge erläggas
för hvarje lass som komme att forslas
ofvannämnde väg, och hvilken afgift, ställd under
Konungens Befallningshafvandes i Kopparbergs
Län disposition, skulle användas till understöd
för de Församlingar, hvilka vidmagthålla
vintervägen emellan ifrågavarande ställen.
Utskottet har tagit detta ämne i öfvervägande:
rhen sorn Lars Andersson icke beledsagat
sitt Memorial med någon enda uppgift om de
locala omständigheter, hvilka, i afseende på underhållandet
af en vinterväg imellan Elfvedalen
öfver Särna till Norrska Rået, kunna förekomma,
och han ej eller anfört några säkra grunder,
hvaraf Utskottet kunnat finna, om den nytta, som
en
Deri 2 9 Maj.
en sådan -väg skulle tillskynda landet, kan vara
svarande emot kostnaden till en sådan vägs anläggande;
alltså och då Utskottet i allt fall icke
skulle ansett sig kunna eller böra tillstyrka en
afgift, hvilken, på enskildt persons förslag, skulle
påläggas en hel Menighet, får Utskottet endast
hemställa, om icke Riksdagsmannen Lars An(lersson
med denna fråga bör vända sig till Landshöfdingen
i orten, såsom varande bäst i tillfälle
att pröfva nyttan af merberörde vinterväg och
bestämma sättet och vilkoren för dess underhållande.
Dock varder detta Utskottets yttrande
vördsamligen understäldt Riksens Högloft. Ständers
pröfning. Stockholm den 24 Maj 1 8 I 5-
På Högloft. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledain. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
A. Lantingshausen.' Bryn. Hesselgren.'
På Vällofl. Borgare- På Hederv. BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.'
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst Iios samtliga Riks-Stånden den 2g Mé;.
Riksens Hoglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts Be
t
änkan
-
Deli 2 9 Ma].
4 31
tankande, angående fördelningen af
de Sol dede Rot arne beviljade Vacancer.
Till Utskottets handläggning liar ifrån Hedervärda
Bonde-Ståndet, under den 1 i denna månad,
blifvet öfverlemnadt ett Memorial af Riksdagsmannen
Olof Rarsson från Calmar Rån,
deruti Jonas Jansson från Carlstads Rån instämt,
och hvaruti yrkas, att, enär tillåtelsen för vissa
I?otehållare,?att, emot en fastställd årlig afgift
till,Kongl. Maj:t och Kronan, på flera år vara
frikallade ifrån att lega Soldat, samt att förse
honom med lön, beklädnad, med mera, jemte
ett fritt begagnande af Soldat-Torpet, onekeligen
tillskyndar Rotehållaren betydeliga fördelar, sådana
Vacancer måtte på det sätt regleras, att
dermed ginge i tour och ordning antingen Cotnpagnievis
eller Socknevis, efter vissa års förlopp
eller annorlunda, som bäst kunde passa för Eotarne;
samt att ineddeRotar, sorn äro anslagna
till löningshjelp ät Under-Officerare, skulle på
samma sätt förfaras; genom hvilken fördelning
alla Rotar småningom kunde blifva lika lindrade
eller belastade.
Utskottet har vid granskningen af detta Mål
trott sig finna, att den rättighet, som genom
Kongl. Resolutionen på Allmogens Besvär den.
12 September 1743 blifvit vissa Rotar tiilagd,
att, emot en bestämd afgift till Kongl. Maj:t
och Kronan, vara Vacante, ostridigt tillen stor
del blifvit förunnad, i afsigt att derigenom lätta
Rote,
Den 2 9 Maj.
Rotehållarés.-'skyldig-heter och åligganden , samt
att den äfven medför åtskilliga förmoner, hvilka,
så mycket sorn möjeligt, börtie imellan Rotehållarne
jemkas; i anledning hvaraf, och ehilru Utskottet
anser, att sådana Contract, sorn redan L
detta afseende äro med Kongl. Majit och Kronan
ingångna, ej kunna rubbas, har Utskottet likväl,
till vinnande af en billig jemkning i förmoner
Rotarne emellan, funnit sig böra tillstyrka, att
vid framdeles blifvande Vacancer, Kongl. Majits
Befallningshafvande samt Regements - Cheferne
borde åläggas, att vid utväljande af de Rotar,
som en sådan Vacarice förmon kunde tillkomma,
göra nödigt afseende så väl å den möjeligaste
jemna fördelningen deraf, sorn de iocala och
andra omständigheter, hvilka göra, att Soldatens
underhåll är för somliga Rotehållare vida mera
betungande än för andra; och förmodar Utskottet,
att, genom err sådan föreskrift, den i Memorialet
åsyftade billighet skall behörigen blifva iaktagen.
Hvilket dock till Riksens Högloft. Ständers
närmare pröfning vördsammeligen öfverlemnas.
Stockholm den 24 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest»
och Adélns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
And, fredin. Nils Månsson.
M. M. Rosbeck.
U ppläst
Heh a 9 Maj.
tlppläst hos Samtelig» Riks-Ståriden den 29 Maji
Piks ens Hoglöfl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Occonomie-Utskotts Betänkande
> i anledning af en yrkad
beqvämligare Post - Inrättning 3
Landet,
Högiofl. Eidderskapet och Ådein har, lindet
den 5. i denna månad, till Utskottet remitterat
ett Memorial uti detta ämne af Herr Lagmannen
Grefve Johan Henning Gyllenborg* deruti
föreslås, att då lähdet, ehuru med lika rätt Som
Städerna till en beqvämligare Postgång, icke
Utan ny kostnad för Staten kän, geilom Ordentliga
Postinrättningar, vinna en sadan förmon*
hvar och ett, som bor en mil ifrån någon Stad,
borde Vara berättigad, att till närmaste Ordinarie
Kronobetjent, Kronofogde, Häradsskrifvare
Och ordinarie Länsmän, sorn hafva o.fdetiteli#
Postgång till och ifrån Laridshöfdinge Eesidenfcet,
en gång 1 veckan, på bestämd dag., aflemna
bref till hvad ort sorn heldstj hvilka, då Ordinarie
Posten till Landshöfdingen afgår, borde
öfveisändas till Post-Contoiret i Staden , som
Skulle besörja deras bortskaffande* äfvensom de
till Landshöfdinge-Embetet adresserade borde
dit öfverlämnäs: hvarförutan äfven ankommande
och till hvarje Kronobetjenls Di st rict eller boställe
ställda bref skulle en gång i veckan med
Krono Erefbärare från Stadens Post-Contoir äf~
skickas; hvarvid, jemte Postporto, till Kronö3,
c/je Del> No 55, 56. . be
-
434
Den 2 g Mej.
betjenten kunde erläggas någon viss betalning
för hvarje bref, och särskildt för xe c omin erniation,
då den yrkas.
Vid pröfningen af detta Memorial oell det
förslag, som, till lättnad för Potsgårigen å landet,
deruti uppgifvas, har Utskottet ansett, att,
j händelse Kronobetjeningeris förtit ganska trägna
tjenstbefattning ökades med emottagande och
expedierande af Landthoarnes bref, samma betjening
troligen skulle sättas utur stånd, att sina
egenteiiga och sysslan tillhöriga befattningar
med behörignoggranhet och vard fullgöra, och enär
dessutom en Kronobetjenfs förrättningar äro af
sådan beskaffenhet, att han ofva, och understundom
längre tid, nödgas vara skild ifrån sitt
liem , skulle ostridigt det ansvar, som ifrån en
Postförvaltare-befattning är oskiljaktigt, ännu mera
derigenom ökas, att en sådan Kronobetjent, vid
skeende längre resor, nödvändigt måste uppdraga
åt någon annan person, att, under hans frånvaro,
expediera de bref, sorn dels ankommit;
dels borde afgå, hvilken ansvarsskyldighet, i
händelse expeditionen af Ombudet med vårdslöshet
eller oredlighet bestriddes, säkerligen
måste medföra vida svårare följder för Krono»
betjenten, än som, genom de fördelar, hvilka
den nya befattningen kunde tillskynda honom,
torde uppvägas; har Utskottet, på dessa skäl,
samt da i öfrigt de Corresponderande icke skulle
kunna vinna fullkomlig säkerhet om brefvens
behöriga expedierande vid de tillfällen, då Kronobetjenten
nödgas vara borta från sitt hemvist,
fun
-
Deri a 9 Maj.
funnit sig icke kunna tillstyrka bifall till hvad
uti ofvanbernäldte Memorial blifvit hetnstäldt^Hvilket
dock till Riksens Höglofl. Ständers egen.
pröfning vördsam ligen öfverlemnas. Stockholm
den 24 Maj 1815.
få Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest
Ståndets
Lédam.
Vägnar
Bryn. Hesselgren.
På flederv. Ronde.
Ståndets Ledaretvägnar
Nils
Mansson.
M. M. Rosbeck.
l;pplast Tios samtliga Riks-SiSnden (ion 29 Maj.
Riksens Häglof!. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotts Betänkande
} angående upphandlingar för
Kongl. Maj:ts och Kronans räkning.
Till Utskottet här från Vällofl. Borgare-Ståndet
blifvit rernitteradt ett Memorial, rörande detta
amne, af Herr Rådmannen Carl Sjöbom, deruti,
jemte framställning af de olägenheter, som skola
vara oskiljaktiga från det sätt, hvarpå upphandlingar
för Kongl. Majds och Kronans räkning
-
och Adelns Ledam.
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Borgare-'
O &
Ståndets Ledam.
vagnar
Anti. Fredin»
43®
Den 29 Maj.
ning nu verisställas, yrlsas,att någon allmän författning
måtte i detta afseende blifva vidtagen,
som fastställer:
n:o Att hvaiIsen Kongl. Sjöförvaltningen,
Kongl. Magazins-Directionen, eller hvilket Emhetsställe
som heldst, må aga ratt verkställa upphandlingar
för Kronans räkning, da de ske för
allmänna medel, sorn af Rikets Innevånare blifvit
sammanskutne, utan genom offenteligen kungjorda
Auctiorier, med mindre Kongl. Maj-t
sjelf derom annorlunda förordnar, då ett sådant
Kongl. Majus Nådiga Förordnande bör få komma
till den leverantörs kunskap, som det äskar,
såsom en nödig controll för expeditionens oväld.
2:0 Att på alla upphandlingar, som ske på
flera orter och viss dag, böra Auctions-Protoeollerna
med först afgående Post communiceras
hvarje Embetsställe, der Auetionen hållits, på
det leverantören med möjligaste första må fä
veta om hans anbud blifvil antaget.
3:0 Att inga Eeverantser måga Verkställas
på andra orter, än der de samma skola begagnas,
och att sådan leverering alltid bör ske för Leverantörens
räkning och risque, så att Kongl.
Maj:t och Kronan på intet sätt blottställes för
skada och förlust, under hvad förevändning
sorn heldst.
4:0 Att alla hemliga anbud helt och hållet
afskaffas, ej mindre vid upphandlingar, äti
för
-
Den 2 g Maj.
43*
försäljningar af Kronans effecter, såsom högst
skadeliga, och förekommande all täflan.
5ro Att inga andra än rättskaffens Borgare,
de der skatt och tunga draga, maga äga rätt
Kronoleverantser sig åtaga.
C:o Att alla Krono.upphandlingar i så god
tid måtte kungöras, att Leverantören må äga
rådrum varan anskaffa , samt Kronan i anseende
till varans levererande icke matte blottställas,
både för alt icke bekomma hvad sorn erfordras,
och äfven att betala mera än den bordt kosta.
7:0 Att så kraftiga mått och steg måtte vidtagas,
det inga Kronouppharidlingar få ske , utan
för contant betalning , som bör komma' Leverantören
tillgodo, så snart Leverantsen blifvit be- .
hörigen kungjord,1
8:0 Att alla af vederbörande Autoriteter
upprättade contracter , vare sig öfver upphandling
eller försäljning, bestämdt föreskrifva varornas
godhet och beskaffenhet , så att all förtydning
vid af- eller till-leverering förekom mes,
som i annan händelse merendels utfaller till
Kronans förlust,
Vid granskning af hvad Memorialets författare
sålunda föreslagit, har Utskottet val furu
nit, att sådana omständigheter vid skyndsamma,
krigsrustningar och andra tillfällen ostridigt
kuru
43$
Den s g Maji
lanna inträffa, då bestämda föreskrifter vid upphandling
och anskaffande af Kronans förnödenheter
skulle medföra stora olägenheter för det
allmänna, hvarföre Utskottet ansett det endast
tillkomma Kongl. Maj:t, att vid sådana tillfällen
häröfver efter eget Nådigt godtfinnande förordna:;
men Utskottet har likväl öfvervägat de , fördelar,
som genom passande stadgar i detta ämne skulle
kunna tillskyndas Kongl. Maj:t och Kronan-,
ej mindre genom ett för densamma förmonligt
pris vid upphandlingen af dess förnödenheter,
än genom skyndsamheten vid deras anskaffande;
och får Utskottet derföre nu framställa de tillstyrkanden,
sorn det ansett tjenliga till befordrande
af ett sådant ändamål.
Då ostridigt är, att ju flera anbud till Jeverantser
göras, ju mera, genom utväljande af
lägsta priset, är Kronans Ombud i tillfälle att
iakttaga Kronans fördel, anser Utskottet, det icke
allenast i Stockholm, utan äfven pä de ställen,
hvarest Kronans varubehof skola användasj
Aucttoner böra anställas, hvilka så tidigt, sorn
möjligt, innan leverantsens fullgörande bordé
offenteligen kungöras ; och den erforderliga qvan.
titeten tillika uti publicationen upptagas, hvarförutan
förseglade anbud, hvilka med vederhäftig
borgen borde vara försedde, skulle, innan
Auctionen vore slutad, men ej sednare, få å dessa-ställen
inlernnas; hvarefter aila sådana anbud
skulle öppnas och uppläsas, samt jemte det under
Auctionen gjorda, uti Anctions-Prötocollet
införas, hvilket sedermera, med omgående Post
borde
Den 29 Maj,
borde eommuniceras de orter, der en dylik Auction
i samma ändamål blifvit hållen, på det
den blifvande Leverantören så fort som möjligt
måtte underrättas om antagandet af dess anbud.
Och borde den Leverantör, sorn, efter jemförelse
af alla vid Auctionerna elier genom slutna
sedlar gjorda anbud, funnits hafva erbjudit sig
att för bästa priset fullgöra le vereringsn, alltid,
derest han ställt fullgiltig borgen, vara försäkrad
örn anbudets antagande; hvarefter dec
skulle åligga honom, att, till undvikande af alla
förluster för Kongl. Maj:t och Kronan, kostnadsfritt
aflemna léverantserna pä det eller de ställen,
der dessa för Kronans räkning korumo att
användas.
3?å det eh allmännare täflan härvid måtte *
Väckas, ocli hvarje Medborgare åtnjuta den rätt,
gofn en mera liberal näringsfrihet honom tillägger,
anser I/tslcottet hvar och en böra vara berättigad
till anbud af leverantser för Kronans
räkning, då han, jemte iakttagande af ofvanstående
Öfriga föreskrifter, förmår ställa vederhäftig
borgen för deras behöriga fullgörande; och
då ostridi,gt både Kongl. Majlis och Kronans
samt Leverantörens säkerhet bäst befordras derigenom,
att Contracterna /äro så mycket som möj.
ligt bestämda', bör all sorgfällighet i ord oell
uttryck vid deras uppsättande iakttagas, äfvensom
ett noggrant uppfyllande deraf alltid skall medföra
ömsesidiga fördelar; hvilket dock allt till
Idiksens Höglofl, Ständers pröfning vördsammeligen
öfverlemnas. Stockholm den 2 j Maj 18 » 5*
n
44° - Mm 2 g M<tj.
På Höglofl. Bidderakapets På Högvörd, Presta
och Adelns Ledarn. Ståndets Ledarn.
Vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Rryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare, På.Hederv. Bonde.
Ståndets Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
And- Fredin« JVi/s Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos samtéliga Rjks-Ståndsn don 39 Maj,
Riksens Höglo fl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af gjordt förslag
, att Garnizons ■ Rcgcmenterna
Viäite af vissa Di st ricter, Härader
eller Socknar få directe uppbära Lqmngs-Spannemälen
% m. in,
Sedan, uti ett hos Höglo!!. Bidderskapet och
Adeln den 16 i denna månad uppläst och lil!
Allmänna Besvärs, qch Qeoonomie-TJtskottet remitterad
t Memorial, Herr Öfverste-Lieutenanten
W. m, C, VV. af Sillén ej allenast framställt origtigheten
deraf, att den Spannmål, sorn härva,
rande Garnizons-Befäl i aflöning erhåller utur
Kronans Magaziner, icke skall utgå efter vanligt
Afiadsnaål) utan efter så kalladt Garnizonsmål,
hvil*
JDen 2'9 Maj,
hvilket skall utgöra omkring 4 kappar mindre
pä tunnan, än fast mål, då likväl Allmänna
Kagen i 8 Cap. 1 §. Handels-Balfeen bjuder, att
enahanda mätt och vigt skall vara i hela Riket,
gilladt fried Kronones märke, utan ock anmält,
att berörde Uönings-Spannemå'1 skall vara af så
dålig beskaffenhet, att Uöntagarne svårligen kun--  nå afyttra den, det Herr Öfverste Uieutenanten
ansett vara så mycket mera obehörigt, som Magazins
Förvaltaren i Kronans Magaziner icke
©mottager annan, än god och val rengjord säd,
och Herr Öfverste Uieutenanten, af sådana orSaker
samt till besparande af Magazins-Betjemngens
underhåll, föreslagit, det matte vissa Districter,
Härader eller Socknar anslås hvarje
Garnizons-Regemente,- Corps eller- Stat, att
derifrån, genom Regements Ovartermästaren elJer
andra Ombud, directe af Skatte- och Kronobonden
emottaga Spannemålen; så har Herr
Stats-Secreteraren m. m. Friherre Wirsén, uti
ett nyssnämnde dag till Höglofl. Ridderskapets och
Adelns Protocoll afgifvet och jemväl till Ut
skottet remitteradt anförande, gjort de erinringar
emot hvad Herr Öfverste-Lieutenanten af
Sillén i ofvanberörde måtto framställt, att det
så kallade Garnizonsmålpt har varit af ålder och
Utgöres af 32 lösa kappar roed ?:ne sådana till
jtåga på tunnan, i stället för den fasta turman af
36 sådana kappar, och att, likasom flera slags
beräknings grunder för vigt voro i Riket antagna,
voro också för inål flera särskildta, utan att sådant
kunde anses stridande emot Ijäg, då man
likväl alltid väger med samma slags vigt, och
mäter
442
Den 39 Maj.
mäter mer! samma slags tunna: att GarnizomRegementerne
i sjelfva verket bestås ett mindre
inål; men att, dji deras Spannmål anordnas, förvandlas
den från Garnizons-mäl till fast mål,
som då blifver ett mindre tunnetal af det sednare,
hvilket de qvittera; men denna differehce i mål
bomme likväl det allmänna till godo och blefve
redovist, i stället för att en förändring uti an.
slaget för Garnizons-Regernenierna från Garni,
zons- till fast mål blefve en tillökning uti Statsk
utgiften; och hvad beträffade den del af ämnet,
att dålig säd skulle blifva till Regernenter■na
utlevererad; så, utom det Herr Friherren
förmodade, att vederbörande, med kännedom af
deras rätt, icke skulle underlåta, att i behörig
ordning klaga, om dem i sådant afseende skedde
något förnär, kunde ingen Uppbördsman utdela
sämre säd, än den han ernottagit, så- vida
icke något tjenstefel eller verkeligt brott föregått
genom utbyte af Kronans bättre Spannmål
emot sämre; och i sådan händelse vore en anmälan
derom för mycket rättvis och billig, för
att icke genast följas af det verksam mase beifrande,
dertill Embetsman funnos, hvilka hade
det till tjenstepligt sig å lagd t
Utskottet
har under öfvervägande förehaft
hvad så väl Herr Ofverste-Lieutenanten m. m.
af Sillén andragit, sorn ock Herr Stats-Secrete.
raren m. m. Friherre Wirsén deremot erinrat;,
och hvad först angår frågan om Garnizonsmålets
olikhet med Afrads- eller Kronotionde-målet,
så anser Utskottet den af Stals-Secreteraren m.
m.
Den 3 9 Maj.
443
m. Friherre Wirsén, derom lemnade upplysning
vara af den beskaffenhet, att Utskottet icke bär
något att derutöfver tillägga.
Vidkommande dernäst förslaget, att Garni,
zons Regernenternes lönings-spannemål måtte directe
uppbäras af vissa Districter, Härader eller
Socknar, hvilkas Kronotionde kunde till sådant
bestämdt ändamål anslås, så kan Utskottet så
mycket mindre tillstyrka sådant, som, utom den
omväg och de oredor ett dylikt uppbördssätt skulle
medföra, det heit och hållet beror på Kongl.
Majits eget Nådiga godtfinnande, att bestämma
de ställen, der värfvade Regementerna böra garnizonera,
äfvensom tiden, huru länge de
på sådana ställen böra förblifva.* hvaraf alltså
följer, att några vissa Districter, inom hvilka
Aflöning®.Spannmål skulle få af sådana Regem
erit er uppbäras directe af Rentegifvarne, icke
kunna anslås, eller utsättas.
Och beträffande den omständighet, att den
Spannmål, hvilken Garnizons-Regementerne från
Krono-Magazinerna erhålla, skall vara af sämre
beskaffenhet, än den, sorn i Magaeinerna ernottaees;
så, enär ej allenast hvar och en äger öppen
rätt, att, å ort och ställe som vederbör, öfverklaga
dylika händelser, der de skulle kunna inträffa,
utan ock 93. §. 1. mom. uti 2. Art. af
3774 års Fält-Förvaltnings-Reglemente uttryckligen
innehåller, att ingen RegementsQvarterraästare
må af Magazins-Förvaltaren emottaga eller
låta sig påtruga en mindre god eller förskämd
vara ,
4ii
Den sg Haj.
vara, firtner Utskottet icke anledning eller skäl
vara för handen, att fästa Riksens Högloft. Stan.
ders uppmärksamhet på hvad Hr Ofverste.Lifeutenanten
af Sillén i den delen andragit. Hvilket
allt likväl vördsamligen öfverlemnas till Sik.
sens Höglofl. Ständers ompröfvande. 'Stockholn^
den 34 Maj x8 * 5-
Pa Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
A Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Eorgare. På Hederv. EondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
And. Fredin. Hils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 29 Maj,
Vördsamt Memorial.
Riksdags.Fnllmägtigen för Göstrings och Aska.
Härader af Östergöthlands Län Anders Joachims,
son har uti ett till Hedervärda Ronde Ståndet
ingifvet Memorial framställt de ämnen, uti hvilka
han ansett att nu gällande Concours-Författningar
skulle fordra rättelser, samt i anledning
deraf ej mindre föreslagit: r:o Att en viss lämplig
tid för Domstolarna så väl i Staden som å
Landet matte bestämmas, inom hvilken, efter det
Rätte
-
Deri 2 9 Maj.
Rättegången uti der anhängiga gjorda Concoursrnål
blifvit slutad, Dom i samma mål bor utfärdas,
och 2:0 Att svårare påföljder matte föreskrifvas
för Gäldenärer, sorn, .utan att kunna visa
lagliga skäl till deras obestånd, icke äga verklig
tillgång till gäldande af mincst två tredjedelar
af deras skuld; än äfven yrkät, att de, hvilka
af Borgenärerna utses till. Syssloman', för att
den uti ett gäldbundet Bo afträdda Egendomen
förvalta, måtte strängare förbindas til! redovis.
ning af berörde tillgångar; hvarförutan Anders
Joachimsson i öfrigt hemställt, om icke Dtjmaré
i allrhänhet måtte vid ansvar åläggas, att i de
af dem meddelande beslut noga följa de i Dag
och Författningar gifna tydliga föreskrifter, samt
att icke grunda desamma på godtygko; och har
jemväl Herr Borgmästaren E. G. Holm, uti ett
till Val 1 ofl- Borgare-Ståndet inlemhadt Memorial,
vackt fråga om sådan förändring af r. Momentet
g. §. i 1798 års Concours-Stadgä, ätt de Borgenärer,
hvilka icke medgifvit sökt Afträdes-förmon
eller Boskillnad, må anses hafva densamma
bestridt, hvilken motion Herr Bergmästareri
begärt måtte i sammanhang med andra i sammi
ämne förut framställda frågor upptagas.
Båda dessa till Lag-Utskottet hansjcjutnä Me-‘
morial har Utskottet, så väL på pyssberörde
grund, som i afseende derå, att de genom dem
åsyftade förändringar hafva med hvarannan en
nära gemenskap, funnit sig böra på en gång till
pröfning företaga; hvarvid Utskottet för afgifvande'
af dess utlåtande ansett lämpligast, att
följa
'44 6
Den 29 Maj:
följa den ordning, hvartill den ifrågasatte I79I
års Concours-Stadga föranleder.
Hvad således först beträffar den utaf Herr
Borgmästaren Holm föreslagna förändring af r.
Momentet uti <). §. af nyssoroförmalte Stadga;
så enar hvar och en Gäldenär i allmänhet är
pligtig, att till fullo godtgöra sina Borgenärer
för deras hos honom ägande fordringar, vid underlåtenhet
hvaraf de äga att hålla sig till Gäldenärens
Egendom och person, samt således en
af Galdenaren gjord Cessions ansökning icke kan
äga annat föremål, än att Galdenaren vill åda»
galägga, det så beskaffade olycksfall honom öfver-’
gått, som lagstiftaren på grund af rättvisa och,
billighet pröfvat böra föranleda till den följd,
att Galdenaren, i mån af den, medelst dessa olycksfall
honom förorsakade förlust, må till stör»
re eller mindre del för framtiden varda från betalning
af dess skuld befriad, anser Utskottet det
yara ostridigt, att, intill dess Galdenaren gittat
behörigen styrka nyssberörde förhållande, och på
grund deraf Domaren tillerkänt honom befrielse
från större eller mindre belopp af skulden,
Galdenaren alltid qvarstår i samma belägenhet,
som före dess Cession, och att Borgenärernas rätt,
att af honom u.tfå deras fordringar, ej undergått
någon förändring eller förmindskning i annat fall,
än om de försumma att fordringarne behörigen
anmäla och styrka inom den tid, hvilken, i en.
lighet med derom af Uagstiftaren meddelta föreskrifter,
blifvit dertill utsatt och kungjord. Der.
igenom att, i anledning af Gessions-ansökningen,
Borge
-
Den 29 Maj.
447
Borgenären icke allenast blir längre tid uppeJ
bullen i möjligheten att anställa kraf emot Gäl*
denären, utan ock mäste med stadgade fcrmali»
teter bevaka sin rättmätiga fordran, är redan en
betydlig , äfven med kostnad förenad olägenhet
Gorgen arén tillskyndad, hvilket dock ej kunnat
undvikas, enär dels det instämmer med en laglig
Rättegångsordning, att ingen utan ansvar bör
kunna undandraga sig svaromål inför Rätta a ett
väckt Stämnings-påstående, huru obehörigt det
än må vara, dels det blifver nödvändigt, att
Borgeriärerne hvar för sig lagligen styrka deras
fordringar, hvarförinnan Domaren icke kan vederbörligen
pröfva hvad rätt .och företräde de
framför hvarannan äga till erhållande af betalning
utaf de tillgångar Gäldenären har .att till
dem afstå; men att Borgenären , då han fullgjort
hvad Dagen äskat i afseende å bevakningen, tillika
skall dervid behöfva bestrida den Cessionsförmon
Gäldenänen sökt, och att, om den förre
med stillatigande sådant förbigår, detta skall medföra
den verkan, att han bör anses hafva såmedelst
medgifvit Gäldenärens påstående, anser Utskottet
destomindre vara med en rigtig Lagprincip
förenligt, som å ena sidan Domaren, ehvad.
bestridande deraf som skett, är oförhindrad att
pröfva de skäl Gäldenären, till befrielse från
framtida ansvar för gälden eller någon del deraf,
anfört, och att densamma, om dessa finnas
grundade, honom tillägga, samt å den andra åter
följden af en Cessions ansökning icke rimligen
bör blifva sådan, att Gäldenären derigenom
må kunna förskaffa sig en förmon på Borgenärens
b®
448
Dera s 9 Maj.
bekostnad, som till sin grund icke är rättvisj
hvilket sistnämnde likväl inträffar, om Borgenären,
blott för det han vid bevakandet af sin
fordran eller under Concours-Bättegångens lopp
icke anmäler sig bestrida hvad Gäldénären ej
lagligen kan vinna, skall anses hafva frqnträdt
den rätt han emot Gäldenären agde och den Bor.
genären aldrig förklarat sig vilja eftergifva.
På dessa skäl tillstyrker Utskottet, att sed.
fiäre perioden af ofvannämride Moment och §.
äf Concours-Stadgan må förändras och erhålla så.
dan lydelses
”Beti Borgenär, Sorn tinder Skriftvexlingéii
”ej uttryckligen medgifver Gäldenärs ansökan j
”varde ansedd såsom hade han den bestridt.”
Med antagande af denna' princip , anser Utskottet
det blifva en ostridig följd, att, om nyss
omförmälte förändring godkännes, ett lika stadgande
skall äga rum Uti frågor om af endera
Makan sökt boskillnad, och att i sådant fall IC^l.
Böiklaringen den 30 September igot skall körn,
ina att till sin kraft och verkan upphöra, då, till
undvikande af irring och olika begrepp vid Dagskipningen,
Utskottet föreslår följande tillägg vid
nyssberörde föreslagna Moment:
”Dag samma vare, der Boskillnad, på sätt
”i J 8- §• af denna Stadga föreskrifves, af endera
Makan sökes.”
Vid»
Dm a t) Maj,
449
1 Vidkommande dernäst den1 af Riksdags Full-,
fnagtigen Anders Joachimsson gjorda anmärkning
örn nödvändigheten att bestäm ina én viss rid, in*
ttrh hvilken Dom uti anhängigä gjorda Concoursraal
bör af'Domstolarna sä val i Sraden som på
iLandet afkunrtas; sä emedan Domare i allmänhet
åligger, att med möjligaste skyndsamhet tilt
andtligt slut befordra de hos dem anmäldta och
instämda mål, samt detta i Concotmtvisfer desto
taera är af synnerlig angelägenhet, sorn dels.
■vanligen uti de samma många särskildta personers
rätt är i fråga, dels dessa, intill dess berörde
tvist är slutad, måste lemna liela tillgången,
i det gäldbundna boet under Sysslomans förvaltning,
hvilken icke möjligen kan medföra enahanda
förmon för Borgenärerna, som i handel
se hvar och en af dem agde att sjelf disponera
hvad af nämde tillgång slutligen bondin t il Ikornmer,
dels i öfrigt Rorgenärerne emeuieni icke
kunna emot gäldenären fortsätta sina anspråk,
i afseende på den brist uti deras fulla förnöjande,
som uppstår vid Concoursmassans fördeli
dem imellan; ty och då, genom det i berörde
tvister stadgade Rättegångs-sätt, en viss tidrymd
är bestämd, inom hvilken skriftvexlingen skall
vara fulländad och stridigheterna, så vväl imellan.
Gäldenären och Borgenärerna som dessa sistnämnda
inbördes, utförde, samt således tiden är
gifven, då målet finnes i det skick, att der af
Domstolen kari till pröfning företagas, anser Utskottet
någon svårighet icke mota för utstakande
af det anstånd v sorn sedermera för tvistens afgörande
och Domslutets- författande äfven i Cort*
3;d/e Tid, N:0 57, ^8. cour*
4ä©
Den 29 Maj.
courser af större vidlyftighet högst kan blifva
behöfligt. I afseend* å de Concourstvister , som
vid Härads-Rätterna göras anhängiga, är sådant
förordnande redan uti Concours-stadgan gifvet,
så att, med en ringa förändring deruti, all möjlig
skyndsamhet i dessa måls afgörande derstädes
blifver befordrad; men som, hvad rörer Rådstufvu
Rätterna, något bestämdt icke är i detta
ämne föreskrifvet, har Utskottet trott sig finna,
att en tid af trenne månader efter det tredje
uppropet skett, alltid skall blifva tillräcklig och
mestadels öfverflödig, både för de förhör med
Parterna,, sorn Domstolen för dess upplysning i
en eller annan omständighet kan finna nödiga,
och äfven för de åtgärder, som sedan återstå ,
inan Concours-Domen kan' vara färdig att Parterna
meddelas.
Af sådan anledning föreslår Utskottet, att
9 §. 3 Mom. af Concours Stadgan må erhålla
följande tillägg :
”Och utfärde Dom sist inom trenne må”nader
efter det tredje uppropet skett, utan att
”sådant af rnundtliga förhör, som med Parterna
”kunna anses nödiga, må hindras. Pördröjer
”Rätten härmed, svare dertill sorn för annat
”tjenstefel; fylle ock all den skada, som genom
”uppehållet bevisligen uppkommit.”
Äfvensom att 12 §. 3 Mom. må sålunda
förändras ;
”På
Den 8 9 Maj.
45i
t#Pä inställelsedagen varde Gäldenärs ansök*
”ning uppläst, och håfve Borgenärerne då, innan
”den dagen till ända går, att uppte och lagligen
”bevisa sina fordringar samt dem besvärja, sorn
”förut sagdt är, så ock vidare skrift- eller mundt”ligen
andraga allt hvad de emot Gäldenären.
”eller hvarandra i Rättegången eller hufvudsa”ken
finna sig befogade tili; så att Rättegången
”vid forsta Tinget må, om gjörligt är,
”varda sluten och med Dom afhulpen. Rån det
”ej då ske, och infaller ej laga Ting i Häradet
”inom frenne månader derefter, vare Domaren
”pligtig att vid Tinget tillfråga Borgenärerna,
”om de för sakens fullföljd äska Urtima Ting
”och stäm rrte det i sådant fall på deras bekostnad
inom nämnde tid, utan att derom i Hof”Rätten
eller hos Konungens Befallningshafvande
”behöfva förut anmäla, dock gifve han sådant
”tillika tillkänna. A detta Urtima Ting varde
”saken ofelbart utförd och slutligen afgjord.
”Vilja Borgenärerne ej bekosta Urtima Ting, blif”ve
den till nästa Ting uppskjuten, då ock dom
”ovägerligen skall afkunnas. Underlåter Do”mare
något häraf, vare Lag, som här ofvan i
”9 §. 3 Moni. om Rådstufvurätt är sagdt. Bor”genärerne
äge ock vid första Tinget att utväh
”ja sina Sys loman, och fortfares i öfrigt sorn
”förut är föreskrifvet”
I ordning förekommer hvad Anders Joachimsson,
på sätt ofvanbemäldt är, yrkat angående
svårare ansvar för Cessions sökande Gäldenärer»
Ostridigt bidrager det i märklig mån till bibé
hål
-
452
Dm 2 9 Maj:
Kallande af allmänna credifen och förtroendet
medborgare imellan, att Gäldenärer, hvilka un.
der ett oredligt förfarande och genom uppenbar
vårdslöshet förskingrat den egendom , som blifvit
dem af deras Borgenärer ombetrodd, den de
sedan icke kunnat till fullo återgälda, varda med.
tillbörlig stränghet behandlade. Vid det af sadan
anledning Utskottet öfvervägät, huruvida
detta i allo blifvit uti den nu gällande Con.
cours-Stadgan iakttaget, har Utskottet trott sig
i detta ämne finna de brister, dels att sådant,
som äfven bör med skäl betraktas såsom ett oredligt
förhållande, icke är deruti upptaget, dels att
ibland de ansvar, som äro för sådana Gäldenärer
utstakade, jemväl finnes antaget det sorn för de
flesta icke medför någon synnerlig förlust och
ofta är utan påföljd eller verkställighet, dels
ock att obehöriga friheter blifvit bemäldte Gäldenärer
tillerkände.
Ibland dessa här Utskot
tet
i synnerhet fäst sin uppmärksamhet dervid,
att ehuru såsom ett oredligt förhållande blifvit
ansedt, om Gäldenär, de sista 30 dagarna förr
än lian sin oförmögenhet hos Domaren anmäler,
uppsåtligen gynnar en elier annan Borgenär med
pant eller betalning, har likväl den omständighet
blifvit förbigången , om Gäldenär under samina
tid upplånar eller under annan förevändning
åtkommer penningar ellér varor, för hvilkas användande
lian ej kan visa behörig redo, fastän,
efter Uiskouets ranka, detta sistnämnda bör synas
lika straffbart sorn det förra, och i synnerhet vid
de tili fällen då det sig uppenbart visar, att Gäldénäreri
ej • kuhriat' undgå att vid ornförmäldta
tid
T) en s (j Maj.
453
tid känna sitt obestånd : att vidare såsom en siags
bestraffning det blifvit en så beskaffad Gäldenär,
örn han Borgare varit, förbudet att på Beursen
komma, hvilket för inånga af dem icke medför
någon olägenhet och dessutom i de flesta Städer,
der sådan inrättning icke finnes, ej är verkställ,
hart: och att Gäldenären blifvit öppet lemnadt,
att, då han under Rättegången ej är vorden
häcktad, utan njutit säkerhet i sitt hus-, få, sedan
Dom i Concoursmålet fallit och hans ansva.
righet således redan är bestämd, sjelf välja om
han vill det ådömda undergå eller inom Sex
veckor derefter under lika frihet utom Riket sig
begifva, gehorn hvilken sistnämnde åtgärd Gäldenären
således sättes i tillfälle, icke allenast
att undandraga sig ali personlig påföljd af dess
förfarande, utan ock att uppenbart gäcka sina
Borgenärer, i den billiga väntan, att i framtiden
af den förmögenhet, han genom särskildta
oförväntade händelser eller egen arbetsförmåga
kan samla, varda för bristen i deras fulla förnöjanda
godtgjorde.
hftskottet har äfven anmärkt , att i Concours-Stadgan
någon skillnad i påföljderna för
Gäldenären icke är bestämd, antingen de tillgångar,
dem han till sina Borgenärer afträder,
till större eller mindre del förslå till deras godtgörande.
Det är väl vid alla tillfällen brottsligt
af en Gäldenär , att oredligen förfara emot
dem, som på god tro lemnat deras förmögenhet
i hans händer, och att genom vårdslösad hushållning
den förskingra, men onekeligen inrte
fat.
454
Dtn 2 g Maj.
fattar det en ännu större brottslighet, ,att så länge
fortfara i enahanda förhållande på Borgenä.
rernas bekostnad , att till äfventyrs ingen och
åtmindstone en ganska ringa tillgång finnes öfrig
till betalning af de åsamkade skulder, hvarigenom
Gäldenären tydeligen ådagalägger en
föresats att bedraga Borgenärerna, eller åtrnindstone
en liknöjdhet huru de skola blifva för
deras försträckriingar godtgjorde. Då nu, enligt
en vederbörlig Lagprincip, bestraffningen å hvarje
brott af lika egenskap bör bestämmas i förhål,
lande till dess olika grader och äfven ofta brottslingens
visade större eller mindre vanart och
elaka böjelse dervid bör komma i beräkning, har
ock Utskottet ansett, att likaledes vid nyssomförmalte
händelser följderna för en bedräglig Borgenär
böra blifva olika, och att han bör vid.
kännas svårare ansvar, då han, som ej kan und.
gå att känna sitt oförmögna tillstånd , icke desto
mindre fortsätter sin vårdslösade hushållning,
och derunder alldeles eller till ett betydligare
belopp förslöser, hvad Eorgenärerne äga rätt
att fordra, det han bordt för deras betalning
till elem öfverlemna; och har Utskottet i följd
deraf ansett lämpligt antaga, att en sådan Gäldenär,
som, sedan han utöfver sin egen förmögenhet
förstört till nära en tredjedel af hvad
hans Borgenärer honom anförtrott; men då ej
anmäler sig att få återstoden till dem afträda,
med skäl bör betraktas såsom en allmän bedragare
och sålunda straffas.
I följd af alla dessa skäl får Utskottet vidare
tili
-
Den 2 9 Maj*
455
tillstyrka följande förändringar uti Concours-Stadgan
till antagande, nemligen:
i:o Att uti 4 §. 3 Mom. tillägges: ”eller
”äro under samma tid penningar eller varor af
”Gäldenär upplånta eller under annan förevändning
åtkomna, hvilkas användande han ej kan
”behörigen rtdovisa;” och
2:0 Att sednare perioden af 2 Mom-i 14
helt och hållet utgår; men att deremot 3 och 4
Mom. undfå sådan lydelse :
”3 Morn- gitter ej Gäldenär, om han han”del
eller sådan rörelse idkat, der Bok hållas
”bör, med ordentligen förda samt år ifrån år af”s,
lutade Böcker visa huru hans obestånd tillkom”mit,
eller finnes Gäldenär deruti eller på an”nat
sätt hafva oredliga mot sina Borgenärer sig
”förhållit, eller har Gäldenär uppsåtligen gyn”nat
en eller annan Borgenär med pant och betalning
de sista trettio dagarna förrän han sin
”oförmögenhet hos Domaren anmälte; eller äro
”under samma tid penningar eller varor af Gäldenär
upplånte elltr under annan förevändning
”åtkomne, hvilkas användande han ej kan be”hörigen
redovisa, eller har Gäldenärs obestånd
”tillkommit af slöseri , dobbel eller uppenbar
”vårdslöshet, svare då icke allenast till hela
”gälden , Utan sitte äfven i häckte, der Borge,
”närerne ej annorledes sig åtnöja låta, samt nju.
”te vanlig fångförplägning; och änskönt han på
”fri fot vara får, blifve hån ej till publiqne
”syssla
456
Den s 9 Maj.
”syssla eller förrättning antagen, samt, om ban
”haft uppbörd om händer, varde derifrån skild.
”Har Gäldenär varit Borgare, håfve förverkat
”sitt Burskap, utan att kunna något sådant inom
”Riket någonsin återfå: och kan ingen Gäldenär,
hvilken hegart få egendomen afstå, men
”icke på laga skäl ifrån Borgenärernas vidare
”kraf och tilltal genom laga kraftvunnen Dom
”full befrielse vunnit, antingen sjelf få deltaga
”i eller komma under omröstning- vid val, sorn
”medborgerligt förtroende efter Stadgar och Författningar
utmärka och publique förrättningar
”innebär. Faller honom under tiden gods och
”penningar till, gånge de ock till Gäldens,
”betalning ”
”4 Morn. Finnas de tillgångar, dem sådan
”Gäldenär, sorn i föregående Moment namnes,,
”uppgifvit, sedan deras verkliga belopp är utä
”röndt eller influtet, ej uppgå till två tredjedelar”af
skulden, varde, der det ej förut skedt, Gäldenär
genast häktad och straffas efter 15 §. i
”denna Stadga; och åge ej Gäldenär, som efter
”detta eller 2 och 3 Morn. denna §. ansedd var”der,
att utur Riket sig begifva, utan att Bor”genärerne
sådant tillåta.”
”Hvad i sådana mål, som i sistnämnde trea»
”ne Morn. sagda äro, slutligen afgjordt varder,
”bör genom den Dotnares försorg, sorn sist i sa-'
”ken dötnt, i allmänna Post-Tidningarnekungöras.”
Anders Joachimsson har väl vidare påstått,
dels
Den 29 Maj.
457
dels att de, som till Syssloman varda utsedde,
för att förvalta den egendom , hvilken till Borgenärers
förnöjande är afträdd, måtte strängare
förbindas till redovisning, dels att ansvar matte
bestämmas för Domare, som grunda deras beslut
på godtycko; meri sorn, hvad det förra angar,
det ankommer på Borgenärerna sjelfva att tillhålla
sina Syssloman lill fullgörande af hvad Ctmcours
Stadgan i afseende å deras befattning och
skyldigheter föreskrifver, vid iakttagande hvaraf
tillräcklig säkerhet i afseende å berörde förvaltning
vinnes, och hvad rörer det sednare, nödiga
stadganden i detta ämne redan äro i 24. Cap.
3 ' samt 1 Cap. 12 §. Bättegångs Balken meddelte
, finner Utskottet några ytterligare förordnanden
i dessa afseenden icke vaxa af nöden.
Detta allt vardey dock Biksens Höglo!!.
Ständers vidare granskning och ompröfvande
vördsamt understäldt.
Stockholm den g Maj 1815-
På Höglofl. Bidderskapets På Högvörd. Prest'
och Adelns Bedam. Ståndets Bedara,
vägnar 1 vägnar
II, F. Strömfelt. Johl Olof Wallin.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde*
Ståndets Bedara. Ståndets Bedara,
vägnar vägnar
B. G. Holm. Petter Jernström.
A. J. Wahl stjerna.
Uppläst
45*
Den s 9 Maj.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden d. 29 Maj.
Vördsamt Memorial.
l\iksdags-Fullmägtigen för Fernebo Härad af
Carlstads Län Eric Pehrsson har dels uti ett till '
Hedervärda Bonde.Ståndet ingifvet Memorial,
dels uti muntligt andragande till Ståndets Protocoll
den 1 i denna månad, anmärkt, att en betydlig
kostnad skall tillskyndas ej mindre kärande
Parter derigenom, att då de sjelfve eller
genom Ombud anmäla att mål, uti hvilka stäm.
ningar till Härads Rätterna blifvit utverkade,
äro förfallne, så att någon åtgärd af Domstolen
vid de samma icke äskås, bemälte Parter anses
pligtige att bevis öfver sådan anmälan, genom
deröfver utfärdadt Protocolls-utdrag utlösa, och
enär sådant ej af dem fullgöres, de varda till
de för underlåtenhet deraf stadgade böter fällde,
än äfven Sterbhusdelägare medelst det, att enär
Boupptecknings- och Arfskiftes-Instrument till
Härads-Rätt.erna inlemnas, de måste, utom erläggandet
af den i Expeditions-Taxan fastställda
inregistrerings afgift, i man efter behållna Inventarie
summan , särskildt Protocolls-Utdrag deröfver
utlösa; i anledning hvaraf Erik Pehrsson
yrkat, att, i båda dessa falj, vederbörande måtte
från berörde utgifter frikännas, hvilket allt är
vordet till Lag-Utskottets utlåtande remitteradt.
I afseende å det förstnämnde af dessa amsen
finner Utskottet, att ehuru det är en, kärande
-
Den 2 g Maj.
459
rande Parter i allmänhet, åliggande skyldighet,
att vid Underdornstolarna utlösa de Protocoll och
Utslag, som hållas och meddelas uti de af dem.
derstädes anhängiga gjorda tvister, en sådan
skyldighet för dessa dock icke bör sträckas vi*
dare än till de mål, vid hvilka, i följd afgjord
anmälan eller skedd instämning, någon egéntelig
handläggning af Domstolen tnges; i följd hvaraf
och då det beror af en kärande Parts fria val
9
att låta tillställa sin vederpart en'uttagen stäm.
ning eller icke, äfvensom att annorledes låta sin
talan emot honom förfalla; rrien det likväl åljg.
ger käranden att, till undgående af de i 12 Gap.
Rättegångs-Balken stadgade böter, vid Domstolen
sig infinna och sitt afstående från det instämda
käromålet tillkännagifva; Utskottet anser, att i
dessa fall och då någon åtgärd vid rnålet icke
af Parten äskas, han ick§ eller bör emot sin
vilja eller begäran belastas att utlösa Protocolls.
utdrag öfver berörde anmälan, genom hvilken
all behandling af det instämda målet för Domstolen
upphört.,
Hvad åter rörer det sednare ämnet, finner
Utskottet, att genom den fatsställda Expeditions*
Taxan af den 27 Maj 1801 samt Kongl. Förordningen
den 2 December 1812 redan är stad
£3
.
gadt, allt hvad vid bouppteckningars inletnnande
till Härads-Rätterna skall för deras inregistrering
betalas, och att emot denna afgift, af de tvänne
exemplar, som af Boupptecknings-Instrumenterna
böra till Rätten irtgifvas, det ena skall bland
Rät,
4 5o
Den 2 g Maj.
Rättens handlingar förvaras oell det andra med
påskrift derom, utan lösen, återställas.
Bet är på denna grund som, i händelse
detta vinner Riksens Höglofl. Ständers bifall,
Utskottet anser sig böra tillstyrka, det Riksens
Höglofl. Ständer ina hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att omförmäldta förhållande
blifver till allmän kännedom lemnadt; hvilket
dock, jemte de skiljaktiga yttranden, sorn frenne
af Utskottets Ledamöter afgifvit och i bifogade
Protocolls-Utdrag äro intagna, varder till Riks.
sens Höglofl. Ständers vidare pröfning vördsamt
underställdt. Stockholm den <j Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestå
och Adelns I.edam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
II. F. Strömfelt. Joli. Olof Wallin.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
_E. G. Holm. Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Högloft.
Lag Utskottet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den Maj J815.
S. D. I1 Öredrogs åter Riksdags.Fullmägtigen för
Eernebo Härad af Carlstads Län Erik Pehrssons
1 af
Dtn 29 Maj^
i
4 61
af Hedervärda Bonde-Ståndet bi t remitterade, den
6 i denna månad pä bordet lagda Memorial,
hvaruti yrkas, att vid Härads Rätterna kärande
Parter, sorn anmäla, att dit instämda mål genom
träffad förlikning eller på annat sätt komma att
förfalla, matte befrias från skyldigheten, att öfver
sådan anmälan lösa Protocolls Utdrag, äfven
som att Sterbhusdelägare cj må anses pligtig®
att vid Boupptecknings - och Arfskiftes-Instrurnenters
inlemnande, deröfver utlösa särskildt
Protocolls-Utdrag; och förenade sig Utskottets
fleste Ledamöter om det utlåtande häröfver, som
Betänkandet innehåller: men Herr Kammar.Jmikaren
och Protocolls-Secreteraren Lagerheim ytf-t
rade, att som Expeditions-Taxan den 27 Maj
1801 uttryckligen stadgade, att käranden alltid
skall vara skyldig att sitt exemplar emot lösen
uttaga, samt denna föreskrift så myckat heldre
syntes vara med god ordning öfverensstämmande,
som den person, hvilken uttagit Stämning å en
annan och genast borde för kärande Part i målet
anses, äfven enligt 12 Gap. Rättegångs-Balken
ovilkorligen vore pligtig att sjelf eller genom'
ombud inför Rätten tillstädeskomma, för att må-]
let antingen fullfölja eller afstå, samt Eferr Karn-’
mar-Junkaren och Protocolls-Secreteraren för dess
del ansåg allt hvad inför en Domstol anfördes,
böra i Protocollet intagas: alltså och då icke
allenast hvarje till en Domstol instämdt måL
alltid borde till Parternas säkerhet och efterrättelse
i Domstolens Protocoil behörigen antecknas,
ehvad käranden det samma afstår eller fullföljer,
utan äfven Domstolen i hvarje mål meddela
-
13en 2 g Maj.
dela ett med inträffande ot rständigheter enligt
utlåtande, hvilket åter desto heldre borde af
käranden utlösas, som i annat fall Kongl. Majit
och Kronan äfven skulle komma att sakna den
inkomst som för Charta Sigillata borde erläggas;
ty funné Herr Karn mar-Junkaren och ProtocollsSecreteraren
sig icke äga skäl tillstyrka någon
ändring uti hvad ofvannämnde Expeditions Taxa
stadgar, angående kärande Parters skyldighet,
att vid alla tillfällen utlösa ett exemplar af Domstolens
i målet meddeldta beslut.
I fråga om lösen vid Bouppteckningars inlemnande,
instämde Herr Kammar-Junkaren och
Protocolls-Secreteraren i det yttrande Utskottets
pluralitet afgifvit.
Herr Borgmästaren Gezelius förklarade sig
till alla delar instämma uti Herr Kammar-Junkareri
Lagerheims utlåtande ; Herr Borgmästaren,
Häradshöfdingen Barthelsson åter anförde: Till
den hos Hedervärda Bonde Ståndet värkta motion
, att en kärande part vid Under Domstol å
landet ej skall lösa Protocoll i de mål, som
eftep upprop anmälas fcrlikte, samt att Sterbhusdelägare
ej efler må emot lösen något Protocoll
ofver en' å Tinget ingifven Bouppteckning erhålla,
kan jag så mycket mindre, med öfvertygelse
orri ett rättskaffens förhållande, lemna mitt
bifall, som hittills varande Lag-esprit om Parte^
skyldighet att lösa Bättegångshandlingar,
onekeligf har för afseende den inkomst, hvilken
således beredes ej mindre Kongl. Majit och Kro.
nan
Den 2 9 Maj.
nan genom det Charta Sigillata, hvara de flesta
Protocoll och Utslag skrifvas, än Domaren, som
i lön tillhör den oansenliga intrad, hvilken af
Protocolls-lösen härflyter.
Da nu icke någon läror bestrida, att för det
allmänna så väl som för Embetsrnanna-Corpsen,
och deribland synnerligast fördem, hvilka med
Uagskipningen hafva befattning , myntvärdets fall
billigt påkallar upphjelpande af de under en
lyckligare conjunctur bestämda inkomster, är det
så mycket oskäligare, efter min tanka, att här.
vid väcka frågor, som hafva en alldeles mot.
stridig åsyftan.
Eåt vara, att genom Motionens bifallande,
Kongl. Maj:t och Kronan, äfven som den i alla
fall på de flesta ställen högst vanlottade UnderDomaren
icke vidkännes någon betydlig förlust;
men jag vädjar till Höglofl. Utskottets bedömmande
, om icke framgång i det första steget till
ett obilligt ändamål banar åt en hvar, som
saknar känsla, i afseende å andras välförtjenta
rätt, en öppen väg att den i märkeligare mån
förnärma.
I sednare tider hafva ock Häradshöfdingärne
i sina göromål erhållit en förökning, som vid
detta tillfälle ej må lemnäs åt glömskan ; dem
åligger nu emot förr: att expediera förteckningar
öfver uppbud, utom de vanliga som anslås å
Patiens dörr och i Kyrkorna kungöras, jemväl
åt Krono Fogdarna till rättelse för en per milie
af
-
464
Den 29 Maj.
afgiftens indrifvande, samt St Häradsskrifvareftj
till upplysning vid ' Taxerings-Comiréerna , orri
Fastigheternas gångbara pris: att till ttöglofl.
Lag-Comiteen årligen insända uppgift öfver
dem, hvilka för brott blifvit dömda, sarn.t öfver
antalet af instämda och öfver de genom förlikning
bilagda civila mai, att i den obehagligaste
•årstiden göra resor imellan Tingsställena till
valförrättande bland Allmogen af Ledamot för
Markegingssättningen: att hos Landshöfdingen
hvarje års början inberätta hvilka Bouppteckningar
blifvit företedde, deraf en fjerdedels
proCents Sterbhus afgift till Justitiae-Staten ägt
rum , samt hvarest och till hvad belopp den är
vorden erlagd: att likaledes vid hvarje års början
tillkännagifva ej mindre Kongl. Hof-Rätten
än Landshöfdinge Embetet de hos Härads-Bätten
uppvista Testamenten oph Bouppteckningar ,
derföre Bevillning utgått, med mera, som för
vidlyftighets undvikande må blifva obemäldt;
men emot en sådan tillkommen tyngd i bördan
af Embetsrnanna skyldigheter hafva icke UnderDomare
å Landet vunnit någon ersättning genom
bättrade lönevilkor, heldst den af trenne
Riks-Stånd år 181 i tillstyrkta förhöjning i Expeditions
Taxan saknade en betydlig del af sitt
värde genom den då äfven skedda nedsättning
uti dittills vanliga lösen för gravationsbevis.
Dessutom gör en progressivt stigande dyrhet
expeditionslösens närvarande belopp, särdeles på
de icke få orter, hvarest Häradshöfdingarne sakna
Boställen, snart orilIräckligt för deras anständiga
utkomst ; och om detta tillstånd i afseende
å
Den s 9 Maj.
I (Jern, hvilka Lagskipningen är anförtrodd, kati
Väcka någon fruktan för,rättvisans mindre oegen»
nyttiga utdelning: hvem billigar ejda; att det i
följe häraf är högst ändamåls-stridigt, det yrkandej
som åsyftar ytterligare försämring i de å landet
Varande Under Domares lagliga inkomster?
På nu ändragna skäl ar min tanke den,
att hvad författningar och öfligt bruk ålägga
Parter och Sterbhusdelägare, nemligen, att emot
lösen uttaga ProtoColl öfver förlikta roal och öfver
ingifna Bouppteckningar Vid Härads Rätterna
bör fort fara, heldst då jemväl den enskilta Partens
vinst genom ifrågavarande förändring är så
ftjga befäkningsVärd emot det obilliga, som påtagligén
röjer sig och emot det vådeliga , Som
tilläfventyrs kan uppstå af föjderna.
Och komma dessa särskildta yttranden att
äf Protocollet utskrifvas, för att åtfölja Utskottets
Betänkande till Riksens Huglofh Ständer. Ut
supra»
Rx Protocollo
A. J. VVahlstjerna»
Uppiäst hos samteliga, Riks-Ståndcn den 2g Maj,'
Vördsamt Memorial.
Vid det Vällofl. Borgare-Ståndet till pröfning
förehaft det af Lag-Utskottet afgifna Betänkande,
förande den af Herr Borgmästaren Kjellander
3:<1je Del No 59, Oo. Väck*
4^6
Den 2 g Maj.
väckta fråga om Rådstufvu-Rätternas behörighet
att förrätta Bouppteckningar och Arfskiften af all
den i Städerna befinteliga egendom, sorn personer,
hvilka derstädes aflida, efter sig lemna,
utan afseende på de stånd och classer, hvartill
dessa i lifstiden hört, men hvilket Utskottet ansett
sig icke kunna tillstyrka, har, på sätt Protocollet
för den ig och 27 sisth April utvisar,
ny Motion så väl af bemhlte Herr Borgmästare
sorn Herr Rådmannen Sjöbohm blifvit gjord,
huru i berörde afseende borde förhållas, enär
personer, hörande till Ridderskapet' och Adeln,
dels inom Städerna vunnit Burskap och Borgaierättv
dels i egenskap af Contingent-Borgare sig
der nedsatt; hvilken fråga således blifvit af Väl.
Jofl. Ståndet till Utskottets utlåtande hänskjuten.
Vid öfvervägande af berörde ämne har Utskottet
funnit, att ehuru, genom det en Adelsman
antingen vinner Burskap i Stad såsom Borgare
eller varder antagen att i egenskap af Contingent-Borgare
derstädes rörelse idka, han såmedelst
blifver pligtig att draga all Borgerlig tunga
och att erlägga de Stads afgifter, sorn vid skeende
Taxationer åläggas, har denne dock icke
frånträdt de rättigheter han i följd af sitt Stånd
innehafver, ibland hvilka äfven är, att hans arfvingar,
1 afseende å Bouppteckning och Arfskifte
efter honom, samt de tvister sorn deraf uppstå,
lyda runder Hof-Rätt, likasom han jemväl genom.
Burskapet icke njuter Borgerliga för möner vid de
tillfällen, då Borgerskapets representations-rätt
Ian komma i fråga, samt i andra dylika fall.
I
Den 2 g Maj. 467
I följd deraf anser ock Utskottet att en sådan
Adelsman ej kan betraktas såsom försatt i ett
annat förhållande än det, hvaruti han var såsom
utan antaget Burskap i Staden boende, och att
således de skäl, hvilka föranledt Utskottet att
afstyrka bifall till Herr Bergmästaren Kjellanders
ofvan omfömiäldta påstående, äfven äro i afseende
på den nu framställda händelsen gällande.
Detta öfverlemnas dock vördsamt till Riksens
Höglofl. Ständers vidare granskning.
Stockholm den 12 Maj 1815-
På Högloft Ridderskapets På Högvörd. Prest*
och Adelns Uedam. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
H. F. Strömfelt. Joli. Olof Wallin.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. BonddSiåndets
Ledam. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
J3. G. Holm. Petter Jernström.
A. J. Wahlstjei
va.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Hoglaft.
Lag-Utskottet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm d. 9 Maj 1815.
S. D Upplästes ett från Vällofl. Borgare Ståndet
ankommet Protocolls-Utdrag för den 19 och.
27 sisth April, enligt hvilket icke allenast Ut
skot
-
461
Den 2 9 Maj.
skottets den 22 förutgångne Mars afgifna Be*
tänkande öfver Herr Borgmästaren G. Kjellantiers
gjorda Motion, att Rådstufvu-Rätterne må
varda berättigade att efter aflidna personer i Städerna,
utan afseende på särskildta stånd och dasser,
verkställa Bouppteckningar och Arfskifren å
deras i Städerna befintliga Egendom, blifvit,
nied anledning af flera emot berörde Betänkande
gjorda anmärkningar, till Utskottets ytterligare
handläggning rernitteradt, utan ock fråga särskildt
blifvit vackt i afseende å rättighetén till
Bouppteckningars och Arfskiftens förrättande efter
sådana personer af Ridderskäpet och Adeln,
som uti Städgrna blifvit till Borgare antagna,
eller idka Borgerlig rörelse, hvilken ock är vorden
till, Utskottet hänskjuten; ochsom, vid pröfningen
af ornförmäldta emot Utskottets Betänkande
gjorda anmärkningar, Utskottet ansåg de
samma icke vara af den beskaffenhet, att de föranleda
till någon ändring uti hvad Utskottet,
angående det framstäldta ämnet, enligt plura.
litetens beslut redan sig yttrat, hvilket dessutom
af de öfriga Riks-Stånden, enligt ankomna Protocolls-Utdrag,
blifvit gillad t; alltså beslöt Utskottet
det Vällofl. Borgare Ståndet skulle sä väl
om ett sådant förhållande, som att Utskottet
ville öfver den sednare frågan utlåtande till
Riksens Höglofl. Ständer särskildt afgifva, genom
Utdrag häraf underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
A. I Walilstjerna.
Uppläst
Den 2 9 Maj.
469
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 29 Maj.
Vördsamt Memorial. t
T^ill Lag Utskottet har fran Hedervärda Ronde-'
Siandet blifvit remitterad! ett, af Riksdags-Fullmägtigen
från Westerbotten Anders Aberg angifvet
, så lydande
Memorial:
Det är val föréskrifvet uti någon författning,
att Expeditionslösen af Domare och Embetsman
alltid skall tecknas till beloppet på det
Document sorn till Parten utlemnas, och denna
föreskrift verkställes val vid alla lägre Domstolar
och Embetsverk samt af Kongl. Collegiernas
tjenstgörande Embetsman; iiuruVida denna föreskrift
är lämplig till de Domar och Resolutio-'
ner, hvilk^ från Konungens Högsta Domstol och
Cancellie-Expeditioner utgifvas, har jag anledning
att tvifla, af det skäl, att lösen för dylika
handlingar ifrån Högstberörda Embetsverk nästan
aldrig pätec.knas, äfvensom någon till allmän efterrättelse
kungjord Taxa om lösen för dessa
Handlingar, efter sednast skedda förhöjningar i
Expeditions-Taxan, icke finnes utfärdad.
Det är magfpäliggande för Parter att veta
precist huru mycket hans Rättegångs hanlingar
kosta, och det är lika angeläget för Embetsman,
uti hvilket Verk de måga vara anställde, att aldrig
kunna ens misstänkas för egenvillig Taxa»-  tion af sådana handlingar,
I
47°
Den 29 Maj.
I sådant afseende vågar jag hemställa, om
icke hos Kongl Maj:t underdånig ansökning bör
göras derom, att Kongl. Maj:t vid den allmänna
Expeditions Taxan äfven skulle täckas låta
foga förteckning öfver lösen för både Domar och
Utslag, som från Kongl. Majus Gancellie-Expeditioper
och' Dess Högsta Domstol till Parter
utgifvas, samt äfven beloppet af de Insinuationspenningar,
sorn vid Rättegångshandlingars
inlemnande på sistnämnde ställe skola erläggas.
I anledning af denna således väckta Motion,
har Utskottet förskaffat sig behörig upplysning
om den grund, sorn i afseende å beräkningen
af ifrågasatta lösen nu följes, hvarvid Utskottet
inhemtat, så väl att den stödjer sig på en
af Kongl. Cancellie-Collegium den 2 5 Juni 1720
utfärdad Taxa, hvaraf blott ganska få tryckta
exemplar nu äro att tillgå, och af hvilkeö Utskottet
alltså ansett nödigt härvid foga en afskrift,
som ock, att några andra förändringar sedermera
ej i denna Taxa tillkommit, än att, enligt Kongl.
Förordningen d 24 Januari 1778, rörande den
förbättrade Einbets- och Donings staten, beräkningen
af Tre Daler Silfvermynt på Riksdalern , i
följd af 1776 års Mynt-valvation blifver iakttagen ,
samt att den förhöjning af 50 proCent å Expeditionslösens
belopp , som jemväl å omförmäldte
är vorden i Kongl. Förordningen den 3 December
1812 bestämd, tillika påföres, å hvilket allt
likväl, efter hvad till Utskottets kunskap blifvit
lemnadt, tryckta qvittencer skola, enär sådant
begäres, tillställas Parterna vid Expeditionernas
utta
-
Den 2 9 Maj.
471
uttagande. Då uti berörde Taxa några insinuations-penningar
icke finnas nämnda; men dessa
under namn af Deductions.afgift uppbäras vid inlemnande
af underdåniga Deductioner och Contfa-Deductioner
uti de genom ordentligt sökande
under Kongl. Majus Nådiga pröfning dragna
mål, bar Utskottet, vid infordrad upplysning,
hvarå denna afgift sig stöder, erfarit att dén.
från lång tid tillbaka varit öflig. 1 öfrigt
har till Utskottets kännedom konnnit, att genom
Kongl. Majus till f. d. Herr Cancellie-Presidenten
m. m. Friherre von Ehrenheim den 17
November 1808 aflåtna nådiga Skrifvelse, en afgift
af 32 sk. Fane® flir hvarje sigill blifvit
fastställd, som nu med den uti 181 2 års Förordning
utsatta förhöjning utgår.
Härtill kommer än vidare Charls Sigillåtasafgiften,
enligt Kongl. Förordningen den g October
1812, af dem, som derifrån icke äro befriade,
samt Charlas SigillatasuRecognitionen i följe
af 1687 års Kongl. Förordning och 12 §. i nyssnämnde
Författning.
Vid detta förhållande och då Utskottet deraf
funnit , att å ena sidan beloppet af den lösen
Farter böra för de från Konungens Högsta
D omstol oell Cancellie Expeditioner utgående
Dornar och Utslag erläggaföga är kändt, äfvensom
att jemväl icke är kunnigt, hvad i ofvannämnde
Deductions-afgift skall betalas, men
att å andra sidan det skulle för Parterna, af hvilka
de flesta äro nödsakade att genom ombud
eller Commissionairer dessa Expeditioner uttaga,
blif
-
4 7 3 Den 2 g Maj.
blifva af mycken nytta, om de agde tillfälle att
sjelfve bestämdt finna, hvad i sådant ändamål
af dessa är vordet utgifvet, anser Utskottet sig
destomera äga anledning tillstyrka bifall af hvad
Ifiksdags-Fullmägtigen Åberg i ofvan omförmal»
te måtto föreslagit, sorn Kongl Majit, genom fö»
renärnde den 3 December )8i2 utfärdade Förordning,
redan till allmän efterrättelse kungjort
den förhöjning å berörde dosens belopp, sorn
deruti är stadgad. Likasom Utskottet finnér sig
böra tillstyrka, att, i likhet med hvad uti Kongl,
Förordningen den 30 Januari 1778 för UnderDomstolarna
är föreskrifva, lösens belopp alltid
må å de handlingar, sorn från Hpgsla Domstolen
och Canzlie-Etipeditionerna till Parter utiem*
nas, varda tecknad.
Dock varder detta Riksens Höglofl. Stan»
ders vidare pröfning vördsamt undefställdt.
Stockholm den 12 Maj 1815.
Få Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest*
och Adelns Ledain. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
II- JP. Strömfelt- Jo/t. Olof Wallin,
På Vällofl. Borgare* På Hederv. BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
E. G. Holm,- Petter Jernström.
A. J. Walhstjerna.
Taxa
Den 9 9 Maj.
473
Taxa för Kongl.Maj:ts och Riksens C an c ellie.
Silfvermynt Daler.
1 För Grefve-Bref hetalas 6oo
% För Friherre Bref 300
3 För Adels Bref eller Naturalisations-Bref j 50
4 , Full magt er, Vocätioner, samt tillökningar
på Lön och Caracter a 5 ProCent af
ett års Lön och förbättring räknadt.
5 Fullrnagter för Erke-Biskoppen, Biskop
par
och General.Superintendenter 100
6 Superintendenter 70
7 Pastorer i Stockholms Stad och på Mai.
marna, jemväl vid de större Församlingar
i Städer och pi Landet 50
8 Vid mindre Pastorater ?0
9 De helt små Pastoraterna
10 Pensioner uti gods eller penningar efter
ett års inkomst räknadt ,a 6 proCent.
Gafvor i reda penningar 5 proCent, men
ilie, sorn få allenast 100 Daler silfverjtnynt
och derunder, gifva intet. '
12 För Bevisions-Domar, Desertions-Doinar,
Confirmationer på förlikningar,
Besolutioner af 1000 B:dr värde, betalar
then, sorn saken vinner, the fattige
unilantagne, 8 Daler Silfvermynt;
å aooo B:drs värde ib Daler Silfvermynt
;
474
Den 2 9 M«j.
m)rnt; a 6ooo Rrdrs värde 24 Daler
Silfvermynt; å 10,000 R:drs 30 Daler
Silfvermynt; å so,oooE:drs 60 Daler
Silfvermynt: och vidare 30 Daler Silfvermynt-
för hvarje 10,000 R:drs värde;
men för alla andra RevisionsDomar,
hvarest intet qvantum utnämnas
kan, betalas 12 Daler S;!fvermynt
; sammaledes för Justitise-Revisions-Besoluf
inner rs Dal er Silfvermynt,
och gifves ingen vidare CancelliéGebuhr.
13 Lejde Bref, Pardons-Bref, sökte och und
fångne
Nådiga .afsked, Protectorialer,
Executorialer, Sequestrationer, Relaxationer
, Marulationer, Promotorialer och
flera slika Bref 6
14 Bref och Förklaringar, Constitutorial el
ler
Commissorial, som sökes af Privata
, Extract utur Kongl. Justitise-Revisionens
Protocoller 4
15 Confirmationer på Besittningsrätt %
Stockholm then 25 Januari Anno 172®.
Enligheten med den tryckta Exemplaret intygar
C. J. Klingenstjerna.
Registrator i Finaizce-Expedition.
Eikheten med den till Lag-Utskottet ankomna
afskrift betygar
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst
Deri sg Maj.
475
Uppläst hos samteliga Riks-Stånchsn ehn 29 Maj.
Vördsamt Memorial.
jR-iksdags-Fullmägtigen frän Kronobergs Län,
Johan Johansson, har uti ett.till Hedervärda Bon.
de.Ständet ingifvet och derifrån till Lag-Utskottets
åtgärd cifvcrlemnadt Memorial, framställt de
svårigheter, hvilka skola derigenom tillskyndas
gäldskyldige, i synnerhet bland Allmogen, att,
till godtgörande af skuld, som de blifvet ålagde
att betala, deras fasta Egendom i mät tages och
i likstämmighet med Kongl. Förordningen den
57 April 1810 och Förklaringen deröfver den
57 Juni 1811, efter föregången värdering af
någon Kronobetjent, med sådan skyndsamhet försäljes,
att ägaren såmedelst betages nödigt rådrum
att förskaffa sig de penningar, hvilka till
Egendomens friande från försäljningen erfordras;
i följe hvaraf Johan Johansson alltså yrkat, det
omförmälta författningar marte till deras kraft
och verkan upphöra; vid förehafvandet hvaraf,
enligt hvad Ståndets Protocoll för d. 8 i denna
månad innehåller, Riksdags- Fullmägtigen Jon
Jonsson från Blekinge väckt den Motion, att
försäljningen af en i mät lagen fast Egendom
borde å Tingsstället under påstående Ting
verkställas, samt af Domhafvanden, men icke af
Kronobetjente, förrättas.
Utskottet, som funnit det vara en i Lag,
5 Cap. Utsöknings-Balken, Borgenärer tillagd
rättighet, att för sin behörigen fastställda fordran
Iros
476
Den 2 9 Maj•
hos Gäldenär, vid bristande godvillig betalning,
njuta utmätning af Gäldenärens så val lösa som
fasta Egendom, och att de sedermera den 17
Februari 174.8', den 4 Mars 1752., den 27
April 1810 och 27 Juni 18 fl utfärdade Författningar
endast bestämma sättet och ordningen,
som böra iakttagas vid försäljningen af utmätt
fast Egendom a Landet å öppen Auction, i afseende
så väl på den föregående värderingen
derå , sorn dun tid före Aucfionsdagen, kungörelsen
derom skall vara å Predikstolarne uppläst
och det ställe der Auctionen bör förrättas ,
med det mera dessa författningar vidare inne.
hålla, har ansett de derigenom meddelta föreskrifter
lända till behörig säkerhet, ej mindre
för Borgenären , att med erforderlig skyndsamhet
utfå sin fordran, än äf\*en för gäldenären, till
förekommande deraf, att hän ej må genom en
brådstörtad eller egennyttigt anställd försäljning,
blifva i lidande försatt; hvarföre ock Utskottet
funnit sig icke äga anledning att tillstyrka hvarken
det af Johan Johansson begärdta upphäfvande
af de tvänne sistberörde af nämnde Författningar,
eller den ändring deruti af Jon Jonsson
blifvit yrkad, heldst Utskottet anser det
dels mindre lämpeligt, att Domaren under påstående
Tingsgöromål skall med en executionsförrättning
belastas, och dels icke ledande till
någon förmon, att Auctionen under Tinget för
sig går, då de i orten boende personer, hvilka
äro hugade att Egendomen sig tillhandla, icke
lära underlåta att, när Auctionen å Tingsstaden
Verkställes, icke desto mindre dervid sig infinna.
Men
Den 2 g Maj.
Ml
Men sorn genom Kongl. Förordningen den 27
April 1810 det är Gäldenären öppet lemnadt,
att, då han och Borgenären icke kunna om stället för
Auctionens verkställande öfverenskomma, vid utmätnings.
förrättningen eller saluvärderingen bestämma,
om lian vill, att sådant skall å Tingsstaden
eller Lands Cancelliet ske, hvilket barl
likväl' bör vid detta tillfälle utmätnings • eller värdei
ings-marinen tillkännagifva, finner Utskottet
skäl föreslå, att enär månge mindre kunnige
Gäldenärer kunna vara 1 ovetenhet om denna
dem tillagda förmon, samt när anmälan till
begagnande deraf skall göras, det må genom utfärdande
Författningar åläggas dem, som utmätningen
eller värderingen förrätta, att genast vid
det den är slutad, för Gäldenären uppläsa nyssnämnde
Förordning jemte förklaringen deröfver
den 27 Juni 1811, och om hvad i omförmälta
omständighet är stadgadt honom underrätta, samt
att intygande, det sådant skett, i utmätnings- eller
värderings-instrumentet införa.
Flvilket dock Riksens Högloft. Stände/s vidare
pröfning vördsamt underställes. Stockholm
den 17 Maj 1815. '
På HÖglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledarn.
vägnar
Vagnar
II- F. Strömfelt.
Joh. Olof Wallin.
På
47»
Dm 29 Maj'.
På Vallöf!. Borgare.
Ståndets Bedara,
vagnar
JS. G. Holm.
På Hederv. BondeStåndets
Ledam. .
vagnar
Petter Jernström.
A J. Wahlstjerna.
Upplåst lios samtliga Riks-Stånden don 29 Maj.
Vördsamt Memorial.
Högl ofl. Ridderskapet och Adeln har till BancoUtskottet
behagat remittera ett Memorial af Herr
Friherre Jacob Cederström, hvaruti, till förekommande
af de skadliga och förstörande följder,
sorn för en mängd nyttiga Medborgare
mäste uppkomma genom en forcerad indrifning
af Götha Canalverks utlånta Capitaler, föranledd
deraf, att de för Verkets räkning insatta 3 pro.
centsmedel uti ovanligt stark proportion blifva
återfordrade, föreslås: att Götha Canal-BolagsHiscont,
för närvarande, och endast tills vidare,
ina lemnäs en fördubblad Disconträttighet på
Banken eller ytterligare 800,000 R:dr, emot
dét vilkor, att Directionen contrarnanderar de
infordrade starkare afbetalningar å dess utgifna lån.
Likaledes har Hedervärda Bonde-Ståndet
till Banco Utskottet remitterat ett af Riksdagsmannen
Anders Petter Persson från Östergöthland
ingifvet Memorial, deruti, under åbe
ro
-
Deri 29 Tiloj.
479
ropande af flera viktiga considerationer, i synnerhet
nied afseende pä dess hemort, BancoUtskottet
anmodas, att med görligaste första
sig utlåta öfver flera remitterade Memorial,
angående Bancolåns erhållande mot Inteckning i
Bast Egendom ; men att emedlertid, och såsom
ett räddningsmedel för närvarande, Götha Canal.
Disconts.crediuv måtte i afseende på ansträngan.
de behof förökas, så att Discorit-Verket derigenom
må försättas i tillstånd att. mildare kunna
behandla sina annais olyckliga Gäldenarer.
Sedan nämnde Motioner, jemte de flera inom
Respecliva Stånden gjorda anmärkningar i
samma ämne, hos Banco-Utskottet under öfvervägande
förekommit, har Utskottet funnit, att,
intilldess Riksens Höglofl. Ständer hunnit besluta,
angående Kongl. Maj:ts, om biträde för (Jötha
Canal-Verk aflåtna Nådiga Proposition, ett bundgängeligt
understöd, ej till CanalByggnadens
fortsättande, men endast till afhje!pande af Eåntagafes
förlägenhet i anseende till Uånens hastigare
infordrande, och de, enligt Banco Utskottets
säkra kännedom, existerande, genom särskilta
omständigheter föranledda trängande behof,
icke borde vägras: men i afseende på
summans bestämmande har Utskottet stannat uti
olika meningar, i så måtto, att genom /häröfver
Ståndsvis förrättad votering, summan, af t vän ne
Stånds pluralittä blifvit fastställd till 800,000
R:dr, men deremot af pluraliteten inom de (vänne
öfriga, till 600,000 R:dr: och böra således,
till följe af Riksdags Ordningens 38 §,. dessa
håda
480
Den 2 9 Ma].
bada allernativer till de Respectiva Stridens upp.
lysta- ompröfning och decision härmedelst vörd.
sa m mel igen öfverlemnas.
Ehvad beslut Riksens Höglofl. Ständer täckas
vidtaga i anseende till de, såsom tillfällig
förökning i Disconträtten, alternativt uppgifna
summor, är Banco Utskottets sammanstämmande
tanke, att Vördsammeligen föreslå, det vilkoren
vid den extraordinaira Disconträtten, hvarföre
Banken roed 3 proCents årlig renta godt göres,
i alla fall må blifva: att om Riksens Ständers
i anledning af Kongl, Majus Nådiga Proposition*
bevilja något visst anslag åt Götha Canal Bolag,
_ Banken i afräkning derå må beräkna
den summa, som af nu föreslagna tillfälliga
D isconträtt kunde vara begagnad; samt att, i
händelse Riksens Höglofl. Ständer alldeles afslå
det ytterligare bidrag, som Canal Bolaget begärt,
den vid fattandet af Riksens Ständers Beslut
disponerade summan af bferörde extra Discöhträtt
må ovilkorligen varda till fullo liqviderad 18
månader ifrån den dag, då Riksens Höglofl. Ständers
så beskaffade Beslut tillkännagifves.
Stockholm den 27 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Hög vörd. Prestofh
Adelns Ledam, Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Jo/i. Henning Gyllenborg,
jE. A. Aln iqvist.
Pä
Den 3 9 Mnj.
J?å Vallöf!. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledarn. Ståndets Ledam
vägnar
vägnar
Gust. D. Wilcke. Dric Svensson.
G. Uehingins.
STppliist hos Högloft. RkRefsh. och Adelil den 29 Maj.'
Rogvold. Prest. Stende t den 2S Juni.
Vaiiofl. Borgare-Ståndet den 28 —
Hederv. Bonde-Ståndet den 28 —
Vördsamt Memorial.
Jemte det HögVÖrdiga Prest-Ståndet och Välloflt
Borgare-Ståndet ti i 1 Stats-Utskottet remitterat
derstädes ingifna Memorial, i afseende pa vackt
fråga om tillökning uti Hans Majit Konungens
och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens Hof.
Stats-Summor, hafva bemälte tvänne Stånd öfverlemnat
till Utskottet, att genom dess Ordförande
göra sig underrättadt, i hvad man Hanä
Majit Konungen i Nåder skulle täckas en sådan
tillökning med välbehag anse.
I anledning häraf, och då Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda BondeStåndet,
uti deras remisser af denna fråga, icke
gifvit Utskottet ett sådant uppdrag, har Utskottet
ansett sig höra vördsamt begära dessa Respectiva
Stånds förklarande, huruvida de med Högvördiga
Prest- och Vällofl. Borgare-Ståndet uti denna
y.dje Del No Gl, 62. del
9;
48 3
Den 59 Maj.
d^l af remissen sig förena. Stockholm den
27 Maj 1815.'
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest-’
och Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl De Géer. Gust. Murray.
På Vällofl. Borgare. På Hederv. BendeStåndets
Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
- Carl Fredr. Landberg. And. Sandstén.
C. Tunelius.
Uppläst hos samteliga Rlks-StSnden den 29 Maj.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande s i anledning af Hans
Excellences m. m. Herr Grefve Al.
F. Brahes hos Höglofl. Ridder skåpet
och Adeln ingifta och derifrån
till Stats-Ut skott et remitterade Memorial
, angående Bevil hängen för
Dannemora Bergslags Jcrntillverkning.
Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Plans
Excellence m. rn. Herr Grefve M. F. Brahe d.
%i sistl. Mars ingifvit ett så lydande;
” Vörd
-
Den 29 Maj.
”Vördsamt Memorial.”
”Inför Eders Excellence samt Högloft. Rid”derskapet
och Adeln får undertecknad den äran
”framställa ett ämne, som, i anseende lill dess
”vigt och beskaffenhet, torde förtjena Högloft.
”Ridderskapets och Adelns synnerliga uppmärk.'
”samhet, heldst det är en afgjord sak, att en
”rättvis och jemn fördelning af alla Statsbördor"na
imellan alla ledamöterna i en Stat utgör icke
”allenast det yppersta stöd för Statens sjelfbestånd,
utan äfven den enda och säkraste grundtal
för alla ledamöternas gemensamma välstånd.
”Uti en Stat, hvarest en ojemn fördelning af
”Statsbördorna äger rum, måste alltid någon
”dass af Medborgare tryckas och blifva lidande
”på de öfrigas bekostnad, dä deremot, i händei”se
af en efter omständigheterna afpassad jemn
”fördelning, alla Medborgare rättvisligen bidra”ga
till Statens upprätthållande och sjelfständighet,
i den mån de nemligen, hvar för sig,
”tillbaka af Staten behöfva och erhålla' skydd.
”Denna högst vigtiga princip hafva äfven Riksens
Högloft. Ständer, vid författandet af den
”nu gällande Bevillnings Förordningen af den
”18 Augusti 1812, insett, samt med följande
”ord i Ingressen jemväl godkänt: ”lör utgö
rande
af Bevillning vid denna Riksdag hafva
”vi om nya grunder öfverenskommit, enligt hvil”ka
denna Förordning är sammansatt, i förhopp”ning,
att en rättvis fördelning af Statsbördorna
”må äga rum, och Kronans bästa, i förening
”med undersåtarnes, utan nägonderas förfång »
”vårdas
t) tn 29 Maj.
”vårdas och främjas.” Men alt samma princip
”likväl icke alltid blifvit i Beviilnings-Förord”ningen
iakttagen och efterföljd, derom äger un.
”dertecknad, jemte flera andre Dannemora Bruksägare
en ganska obehaglig erfarenhet. Ty, ebu”ru
2 Art, 4 §. 1 Mora. Innehåller, att af alla
”Jernbruk, Bergsmanshamrar och Ankarsmiden,
”af livad natur som heldst, erlägges i Bevillning
två och en half R:dr för hvarje tusende
”af det uppskattade värdet för större eller mindre
Brukslägenheter, stadgar likväl sedermera 5
”Art. 3 §. 2t Morn., att örn Bevillningen , efter
”vissa uppräknade förhållanden, enligt den i'
”allmänhet antagna grund af 5 proCent, icke sti-'
”ger till 24 skillingar för hvarje tillverkadt skeppund
Jern af de egenteljga Dannemora verken,’
”skall denna afgift alltid ovägerligen utgå af
”sjelfva Bruket eller tillverkningen, utan afdrag
och utan att inbegripas under den på hem”manen
och jorden, enligt stadgade grunder,
”blifvande Bevillning. En sådan Bevillning af
”24 sk. Banco för hvarje tillverkadt skeppund
”öfverstiger icke allenast en Bruksägares verk™
”liga förmåga, utan äfven ail jemförelse med
”den beskattning, som för öfrigt träffar dem, hvil”ka
idka enahanda näring. En vallonhammares
”årliga tillverkning är omkring 1500 skeppund,
”hvarå, efter nyssnämnde grund, bör i bevillning
erläggas 750 R:dr, och om denna Bevill”ning,
efter Tiiksens Ständers antagna princip,’
”anses utgöra 5 proCent af behållen jnkbmst,
”så borde behållningen vara 15,000 B:dr, hvar”af
följer, att vinsten på hvarje skeppund jern
* ”skui
-
Den 2 g Maj.
'485
-'siculle utgöra lo R:dr Banco , oell således 1111-  ”verkningskoslnaden vara ganska ringa, samt
”hvarje vallonhammarés varde, derefter till Ca”pital
uträknadt, skulle uppgå till 300,000 JR.-dr.-  ”Att detta är obilligt, bevisas deraf, att Berednings-
och Taxerings.Comitéerne i hela dea
”orten icke värderat någon hammare öfver
”30,000 R:dr; äfvensom att Österby Bruk, uti
”samma Bergslag beläget, blifvit , efter det å
”Bruket åsätta värde, till Bevillnings utgörande
”taxerade, sedan Pröfnings Cömitéen lemnat
”ett rättvist afseende å ett inom Bruks-Bolaget
”nyligen om en viss andel afsluiadt köp. Då nu
”tillkommer, att hvarje under en Bruks-Egen”dom
hörande hemman eller lägenhet, som andungen
med spannmål, kol eller forslingar,
”bidrager till Bruksrörelsen, blifvit efter ortens
”gångbara värde uppskattade, och derföre särskilt
Bevillning erlagd, så tyckes ett sådant
”värde af 300,000 R:dr för en hammare, vara så
”mycket orimligare, som frågan endast rörer
”Byggnaderna, samt rättigheten att tillverka
”Stängjernef.
”Det är visserligen sant,- att Dannemora”jernet
äger företräde framför allt annat, men ot.
”saken dertill igenfinner, icke allenast uti Budi:
”materien, utan ock i sjelfva beredningssättet,’
”och just detta beredningssätt tillskyndar Bruksegaren
de kostnader, som tillhöra vallonsmidet,
”och hvarigenom denna Jerntillverkning blir
”dyrare än all annan. Ätt beskattas .utan allt
”afseende derpå, och ända till 8 a 12 gånger
”högre
485
Den 29 Maj.
”högre än de fleste andre Bruksägare, synes
”vida skildt från den uppmuntran man troligen
”förtjenar, då man, med uppoffring af betyde”liga
Landt-Egendomars revenue, underhåller en
”Jerntillverkning, hvars godhet och anseende
”val tillerkännes första rummet, men som hvarfen
i proportion deraf, eller i förhållande af
”tillverkningskostnaderna, betalas, och hvars afsättning
äfven synes underkastad förändring.
”Att man med mindre fördel drifver Brukshand”teringen
i Dannemora Bergslag, bevises säkrast
”deraf, att två hamrar och fyra härdar i dessa
”sednare åren redan blifvit nedlagda.
”Sedan jag, jemte frenne andra Dannemora
”Bruksägare, den 10 December 18(3 hos Kongl.
”Majit i underdånighet anhållit om sådan förklaring
af Bevillnings-Förordningen, att utskyl”derna
för våra Jernverk måtte förblifva vid
”hvad 5 Art. 4 §. t Mom. derom föreskrifver,
”eller att det åtmindstone måtte tillåtas oss emot
”borgen få innehålla den skillnad, som i Bevill”nings-afgiften
annars skulle oss påkomma, in.
”till dess vid nästa Riksdag sluteligen kunde
”afgöras , antingen vi borde densamma erlägga,
”eller från tillämpningen af 5 Art. 3 21
”Morn, alldeles befrias, så har Kongl. Majit, ge”norn
Nådig Resolution af den 22 Juni 1814,
”hvaraf afskrift härhos bifogas, val icke funnit
”något undantag från Bevillnings-Förordningens
”tydliga och klara föreskrift kunna af Kongl.
”Majit i Nåder medgifvas, men dock, med afse.
”ende derå, att den allmänna princip, som legat
.”till
Den a 9 Maj.
”till grund vid förordningens författande, syri”tes
betydligen afvika från det af oss uppgifna
”särskildta stadgande , förklarat oss berättigade,
”att vid nästa Riksdag äga vår talan till efterräkning
och restitution fri och Öppen från och.
”ined år 1813, af den högre Bevillning vi så”ledes
tills vidare måst utgöra.”
”Med anledning häraf, och på de förut an”förda
grunder, får jag ödmjukast anhålla, att 5
”Art. 3 §. 21 Mom. af Bevillning* Förordningen
måtte, i hvad det angår Bevillning af Dan”nemora
Jernverk, alldeles upphäfvas , och att be”villningen
af närryide Jernverk i stället må utgå
”enligt 2 Art. 4 §. 1 Morn., hvarjemte och så”sorn
en följd häraf, med afseende så väl å Kongl.
”Majus ofvannämnde Nådiga Resolution, som å
”Riksens Ständers vanliga rättvisa och billighet,
”jag äfven vågar hoppas och anhålla, att skill-]
”naden imellan vanlig Bevillning af mitt Jernverk,
efter dess i allmänhet uppskattade värde,
”och den Bevillning jag efter 5 Art. 3 §., 21
”Morn. ifrån och med år 1813 ända hittills fått
.”utgöra, mätte mig återställas och ersättas.”
”Sluteligen får jag, till styrka för de af mig
”gjorda uppgifter, härhos ödmjukeligen bilägg»
”så väl Protocolls-XJtdrag från Pröfnings CoJ
”mitéen i Upsala Län, angående Uppskattnin”gen
af Österby Bruk, som äfven Utdrag från
”vederbörande Pröfnings-Comitée, angående Uppskattningen
af mitt och förenämnde frenn©
”Bruks
-
4 $ 8
Den 29 Maj.
^”Bruksägares Jernverk, samt den Bevillning vi
'”åren 18.13 och. igs^ derföre mäst erlägga.”
”Och torde Höglofl. Bidderskapet och Adeln
”täckas tillåta , att detta Memorial med första får
”med de Öfriga Bespectiva Med-Stånden commu”niceras,
samt tili Bevillnings-Utskottet remitteras”
”il. F. Brahe”
Uti hvilket anförande Herr Friherre Carl
3>e Géer, Herr Grefve Gustaf af Ugglas och
Herr Axel Beuterschöld till alla delar sig förenat»
Och sedan Bevillnings.Utskottet, uti häröfver
afgifvet Utlåtande af den 2 innevarande
Maj,,förmält sig ej tillkomma, att öfver berörde
Memorial något yttrande meddela; så har Häglof!.
Bidderskapet och Adeln under den ' 5 och
Hedervärda Bonde-Ståndet under den 8 derpåföljande
detsamma till Stats Utskottet förvisat»
I anledning häraf får Stats-Utskottet vördsammeligen
andraga > hurusom, vid granskning af
ärendets beskaffenhet, Utskottet ansett stadgandet
uti 90 §. af Kongl. Maj.-ts och Bikets Ständers
Begeringsform af den 6 Juni 1809,vara hinderligt
för Utskottet, att med detsamma taga befattning;
och vid hvilket förhållande det alitsa
lärer- ankomma på Biksens Höglofl. Ständers
omedelbara bepröfvande, huruvida icke, i betraktande
af de synnerliga skäl , hvilka uti Hans
Excellenees irt. m. Grefve Brahes ofvaniniagna
Me.-
Den 29 Maj:
'489
Memorial äro anförda , åt Kongl. Maj:t ml 1 un.
derdånighet öfverlemnas, att, uppå Hans Excellences
och öfriga vederbörandes underdåniga anmalan,
meddela den åtgärd, i afseende på den
Dannemora Bergslag påförda Bevillning, sorn, i
jemförelse med livad af andra Brukstillverkningar
erlägges, Kongl. Majit i Nåder pröfvar billig.
Stockholm den 26 Maj 1815.
På Höglofl. P.idderskapets På Högvörd. Prest»
och Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl af Nordin. Gust. Murray.
På Hederv. Bonde*
Ståndets Ledam.
vägnar
Änders Sandstén.
C. Sylvan.
llpplSst hos Högloft. RiMers!:. och'Adelil den 29-Maj.
Riksens Högloft. Stunders Stats-Ut skotts
Betänkande , i anledning af Friherre
And. Ceder ströms hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln ingifna och derifrån
till Stais- samt Bevillnings
utskottet
sr emitterade Diet amen, in*
nehullande Förslag till cit forbättradt
sätt till Bevillningcns utgörande.
Höglofl.
På Vällofl. BorgareStåndels
Ledam.
vägnar
» C. F. Landberg.
/
49o Den a g Maj.
Högloft. Ridderskapet och Adeln har, medelst
Protocolls-Utdrag af den 11 dennes, till Statssamt
Bevillnings-Utskotten remitterat ett af Friherre
Anders Cederström samma dag ingifvet
Memorial, innehållande förslag till ett förbättradt
sätt till Bevillnings utgörande; uti hvilket För,
slag Friherre Henning Wrangel , genom särskildt
yttrande den 22 derpå följande, sorn till dessa
tvänne Utskott blifvit förvist. äfven instämt. —
Och som detta ämne endast rörer grunderna för
Bevill ningens utgörande, samt följaktligen icke
tillhör Stats.Utskottets befattning; så får Utskottet
vördsammeligen hemställa, om icke Friherre
Cederströrns ofvannämnde Dictamen. tillika
mpd Friherre Wrangels yttrande, må till Bevilinings
Utskottet öfverlemnas, för att af detta
Utskott allena handhafvas.
Stockholm den 26 Maj 1815.
På Högloft. Ridderskapets På Högvörd. Prest?
och Adelns Uedam. Ståndets Uedam.
vägnar vägnar
Carl de Géer. Gust. Murray.
På Vallöf]. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledam. Ståndets Ledam,
vägnar vägnar
C. F. Landberg. And. Sandstén.
C. Sylvan.
Uppläst
Den 2 9 Maj.
491
Uppläst hos tfamteliga Riks-Stånden den 29 Maj.
Riksens Huglofl. Ständers Stats-Ut skotts
Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition till Riksens
Hoglofl. Ständer af d. 5 April,
angående det åt Wester-samt Norrbottens
Läns Invånare meddelade
Lån.
Riksens Hoglofl. Ständer hafva behagat till
deras Sfats-Utskott remittera Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition af den 5 sistlidne April, hvaruti
Kongl. Majit i nåder täcks yttra, hurusom
till Kongl. Majit Riksdags-Fuli mägtige ifrån Wester-
och Norrbottens Län inkommit med underdånig
anhållan otn Kongl. Majits nådiga förord
och bemedling hos Riksens Ständer till erhållande
af någon eftergift uti det Lån af 50,000
Ridr, hvilket af Riksens Ständer vid I809 års
Riksdag blef bemälte Läns innevånare beviljadt.
Sedan Kongl. Majit deröfver inhämtat vederbörande
La.ndshöfdingars utlåtande och deruti fun.
nit en ökad anledning att gifva uppmärksamhet
åt hvad Riksdags-Fullmägtige anfort, har Kongl.
Majit icke tvekat, att till Rikets Ständers prof.
ning och behjertande framställa den frågan: Huruvida
och till hvad belopp någon eftergift j hulle
hunna äga nan af det Län, Rikets Ständer bernalt
e Läns Innevånare beviljat.
Kongl. Majit
tror Sig icke böra eller behöfva erinra Riksens
Stan
-
Den 59 Maj:
Ständer om anledningarna lill det lemnade Låni
biträdet, eller att afsigten dermed var, att un.
derstödja de mest nödlidande.
De olyckor,
Sorn då öfvergingo/ dessa Landskap, voro följder
af ett krig, hvars liugkomst länge och djupt lär
blifva uti Svenska lijertan för varad; och Kongl.
Maj:t är skyldig, så väl Riksens Ständer, som
enskildta Medborgare, den rättvisa, att de alla
med lofvärd beredvillighet sökt att lindra Gränseorternas
lidanden. Men Kongl. Majrt tror sig
böra erinra Riksens Ständer, att innan ännu
krigets olyckor hunnit utplånas, träffade de Norra
Landskaperna, igenom 1812 års misslyckade
skörd, nya svårigheter, hvilka blefvo så inycket
kännbarare, som destea Orters hela uppehälle
hvilade på de Sädesslag, hvars afkastning frosten
då i det närmaste tillintetgjorde. Det är i an.
seende dertill, äfvensom i anseende till svårig.
heten, att, i fall betalnings-terminerne i någon
betydlig mån uppskjötos, kunna hålla, nödig reuda
på de personer, hvilka, i händelse af dödsfall,
deraf följande arfskiften, afflyttningar och
ombyten af Egendoms Innehafvare, vore de
verkligen betalningsskyldige, som Kongl. Maj:t
ansett sig böra till Rikets Ständer hemställa, om
icke hälften af det lemnade Lån-biträdet kunde
dessa Läns Innevånare, i anseende till deras
närvarande oförmögenhet, efterskänkas, för att
komma de mest behöfvande- och fattige, på sätt
Herrar Landshöfdingarne föreslagit , till godo.
Och förbehåller sig Kongl. Maj:t, att till det;
Utskott, som får beredningen af detta mål sig
.uppdragen, låta öfverlemna så väl den af Riksdags
-
J&£n"*2 9 Maj>
403
dagsPullmägtige ingifna underdåniga ansökning,
sorn Herrar Landshöfdingarnes i anledning detg
af -infordrade utlåtande.
Och sedan desse uti Kongl. Mnj-.fs Nådiga.
Proposition omförmälte Handlingar kommit Stats-'
Utskottet tillhanda, och hvaraf afskrifter sub
Uit. A. dr B. bifogas, har Utskottet ärendet
till öfverläggning förehaft, hvarvid Utskottet
inhämtat den, upplysning , att ifrågavarande Lån
af 50,000 Rulr Banco, som utgått af de i Ban.
ken för Statsverkets räkning insatta frivilliga
Uån och Håfvor, blifvit i September månad
1809 xentefritt lemnadt Westerbottens nödställda
Inbyggare, att fördelas och användas på det
sätt, sorn. Kongl. Majtt i Nåder pröfvade lämpligast,
till befrämjande af Landefe förmon samt
den allmänna nödens afhjelpande; och skulle,
efter hvad då stadgades, Länets Inbyggare da
tvänne första åren blifva förskonade för ali återbetalning,
men sedermera borde betalas en tredjedel,
så att förskottet på trenne år derefter,'
eller till och med 18 14, blefve fulleligen ersatt;
dock hafva Riksens Ilöglofl. Ständer, enligt hvad
deras i April, månad 1810 till Kongl Maj:t afä
låtna underdåniga Skrifvelse utvisar , . tillåtit en
sådan prolongation af nyssnämnda återbetalnings-'
tid, att fem år skulle få beräknas utan inbetald
ning, och summan sedan inbetalas på tvänöeårå
Utom sådana bevekande skäl till lindring
och eftergift , hvilka kunna oell böra hämtas
frän de Wester- samt Norrbottens Län öfver-;
gång
-
Den 29 Maj.
gångna olyckor och missöden, har Kongl. Ma]:t
uti Dess Nådiga Proposition äfven behagat fästa
Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet på de
hinder och svårigheter, hvilka ofelbart skola
inöta hela Lånsummaps infordrande: och dessa
har Stats Utskottet funnit förtjenande synnerligt
afseende
När
man eftersinnar, att Lånet blifvit meddeldt
till afhjelpande af en redan för handen
varande allmän nöd, samt första vilkoret för
Lånets verksamhet således varit en snar och
skyndsam undsättning, är lätt att föreställa sig,
det vederbörande, hvilka med Lånets utdelning
haft befattning, skolat sakna nödigt rådrum, att,
medelst inteckning eller annan pant, åt Staten
bereda erforderlig säkerhet för återbetalningen
af hvarje Lånsumma; likasom det icke heller
kunnat Stats-Utskotret undfalla, att, vid sådant
förhållande, hela Lånets återbetalning icke möjligen
skulle kunna påräknas, enär en längre tid
nu mera förflutit sedan Lånet erhölls, hvarunder
troligen flere Låntagare råkat på obestånd,
hushåll blifvit upplösta och deras qvarlåtenskap
skiftad imellan arfvingar, hvilka dels kunna
vara döde, dels kringspridde och dels oförmögne.
Dessutom torde hos Riksens Höglofl. Ständer
böra komma i ömt öfvervägande, att flere Låntagare,
ehuru icke alldeles utblottade, likväl tor.
de befinna1 sig i den belägenhet, att om allt hvad
de utaf Lånet undfått, med stränghet skulle återfordras
, sådant skulle bereda deras fullkomliga
undergång. I betraktande af allt detta, samt
med
Den 3 9 Maj.
495
med kännedom af Riksens Höglofl. Ständers ädelmodiga
tänkesätt, har Stats-Utskottet icke tvekat
att tillstyrka en sådan nedsättning af hela
Lånsumman, att härigenom åt vederbörande må
beredas tillräckligt utrymme, att, vid Lånets infordrande,
äfven jemka och lindra betalningen
för dem, hvilkas belägenhet påkallar större eller
mindre skonsamhet; hvadan, såsom en följd häraf,
Utskottet ansett sig böra föreslå, att eftergift
beviljas för hälften af Lånet, deruti inberäknad
den skada, sorn inträffat genom förlusten af ett
Fartyg, hvilket, jemte dess last af Spannmål,
år 1809 sent om hösten förolyckats; men att
deremot de återstående 25,000 Rrdr Banco ovilkorligen
varda infordrade och till RiksgäldsContoiret
levererade, den ena hälften häraf
eller 12,500 R:dr nästkommande år 1816, och
den andra hälften år 1817-
Och på det en
sådan eftergift endast må komma den fattiga
Och mest behöfvande till godo, torde den anstalt
böra vidtagas, att i hvarje Socken uti allmän
Sockenstämma upprättas förteckningar på
dem bland Låntagarena, hvilka anses berättigade,
att antingen alldeles förskonas för betalning,
eller ock njuta större eller mindre lindring;
hvarefter dessa förteckningar af Konungens Befallningshafvande,
i närvaro af Socknens Deputerade,
granskas och fastställas.
Skulle Riksens Höglofl. Ständer täckas bifalla
hvad Stats Utskottet nu haft äran föreslå
och tillstyrka, torde Beslutet hos Kongl. Maj:t
i underdånighet böra anmälas, med underdånig
au
-
'49 0
t) en 29 Maj.
anhållan, det rnåtte vederbörande Herrar Lands*
höfdingar undfå Nådig b4fallning, att detsamma
till verkställighet befordras. Hvilket Riksens
Höglofl. Ständers tepröfvånde -vördsamligen underställes.
Stockholm den 26 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets
oell Adelns Ledarn,
vägnar
Carl de Géer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledam.
vägnar
C. F. Landberg.
På Högvörd. PrestStåndets
Ledam.
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Anders Sandstén1
C. Sylvani
Lit. A.'
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Kongl. Majit vill häröfver i Nåder inhämta Dess Befallningsiiafvahdes
i Wester- och Norrbottens Län underdåniga utlåtande.
Stockholm den 20 Mars1 i8i5.
På Nådigste Befallning
A. G. Mörner.
Lifvade af det glada hopp, att Kongl. Majit
alltid med Nåd emottager Dess eeh Rikets Allmoge,
Men 29 Maji
497
moge, våga tinderfecknade Riksdags-Eullrnägtige
af Bonde-Ståndet från Wester- och Norrbottens
Län nalkas Eders Kong!. Maj:ts Thron, der Bonde-Ståndet
aldrig saknat hvarken den ömmaste
omvårdnad eller hjelp, då nöden och behofvet
den påkallat, och i den säkra öfvertygelse , att
äfven nu få komma i åtnjutande af Eders Kongl.
Maj:ts kraftiga medverkande, skynde'vi att un.
derddnigst anmäla en Wester- och Norrbotten»
Läns Allmoges angelägenhet, derpå dess välfärd
, närvarande och framtida utkomst och be.’
stånd hvilar.
X betraktande af de Wester- och Norrbottens
Läns Inbyggare under sista krig med Ryssland öfvergångna
och af fienden genom stölder, plundringar
och ulskrifningar samt ständiga Transportskjutser
tillskyndade lidanden och förluster, hvilkas
närmare beskrifning skulle för Eders Kongl. Maj is
hjerta blifva högst oroande, och dermedelst ali förmögenhet,
som under loppet af ett helt århundrade
Allmogen tillflutit, skingrades, funno Riksens
Ständer vid 1809 års Riksdag för godt att
skynda med all den undsättning och biträde, som
efter sådana olyckor och lidna förluster kunde
Ilandets Inbyggare meddelas, och ett Lån erhölls
från Riksens Ständers Bank af 50,000 R:dr,
deraf Spannmål, jemte Salt, Sill och andra Underhålls-persedlar
härstädes af en Nådigst tillförordnad
Comité upphandlades och till Landet sent
om Hösten 1809 uppsändes, hvarvid dock den
olyckshändelse inträffade, att en Skeppslast, destinerad
till Kongl. Svenska andel®» af Torneå
3:dje lith N:0 63, 64. Seek
-
49»
Den 2 Q Maj.
Socknar, innehållande 700 Tunnor Råg och TCoril,
förolyckades, utom det den till Norrbotten uppförda
salta Sill, såsom af krigsbehåliniogen inköpt, fanns
alldeles förderfvad och onyttbar samt måste till underpris
försäljas, och hvilket allt snedförde en betydlig
förlust i det hela. Af den sålunda upphandlade
Spannmål, hvilken först efter 5 års förlopp,
eller innevarande år 1815, men sedermera
de tvänne påföljande åren 181b och 1817 sist
skall vara godtgjord, utlemnades af de utsedda
Sockne-Comitéer till de behöfvande af Tanders
Inbyggare större och mindre poster, allt efter
sorn fienden, under dess återtåg 1809 om hösten,
dels under, dels efter krigstillståndet framfarit,
och dervid i åtskilliga Byar, så väl inom Westerbottens
sorn Norrbottens Län, der Ryska Arméen
förlädes, hvarken a.f åker eller äng någor!
gröda lernnades för Äboens underhåll till påföljande
års 18 to skord, utan allt användes till
fiendtliga Tropparnas pro vian tering, utom det
hus och gärdesgårdar nedhöggos och uppbrändes,
och af hvilka olyckliga händelser följden .i det
hela blef, att Aboen nödgades förskaffa sig icke
allenast Säd till brödfödan, af åtskilliga till 15
och 16 Tunnor å Gården, utan ock för de få
kreatur, sorn af fienden qvarlemnades, inköpa nödigt
foder.
Allmogen, på sådant sätt utmattad och nu i
skuld hoS Banken för det Spannmålsunderstöd
den sålunda, sorn berördt är, åtnjutit, ägde ändock
hopp, att i lugnare tider, samt i påräknande pä
god årsväxt, kunna afbörda sig dess skuld, men
de
Ben 2.9 Mdj»
499
dé Tgto och 18 la Wester- och Norrbottens Larl
öfvergångné hårda 'missväxter, deraf den sed*
fiäre varit deri svåtaste, som pa i 00 är i Landet
inträffat, försatte Allmogen i den trslaste bela*
genhet, och hungersnöden hade ofelbart bortryckt
en stor del af Inbyggarne, om icke Eders Kongl.
Maj:t Nådigst skyndat att génom dess allmänna
SpannmålsMagazins-Direction meddela de undsätt*-  fångar, hvarföre annu betydliga summor i Landet
innestå, men hvilka äro under indrifvande och.
medtaga älla penninge-tillgångär, hvilka för det
n&rvarande äro ganska knappa och till Kronoutskylder
och andra behof högst otillräckliga.
Eders Kongl. Majus Allmoge Uti dessä 2:né
Län, försatt i en så svår belägenhet och utan
tillgångar att kunna nu och vida osäkrare fram.
deles, afbörda sig dess skuld uti Riksens Ständers
Bank, finnér således icke någon annan utväg
till räddning, än att nedkalla Eders Kongl.
Majus Nåd för utverkande af Rikets nu försam*
lade Ständers eftergift på hälften eller en tredjedel
af dessa Läns undsättningsskuld till Banken,
jemte värdet af. deri inträffade SjöSkadan, då Inbygga
rne utfästa sig att inom 1817 års Utgång,
Sa framt Riket njuter fred, och missväxt undet
tiden icke Landet öfvergår, afbörda sig den öf
riga skuldsumman. '
AUetnådigsfe Konung!
Då godtgörande af Länéns skuld till Banken
uti nuvarande tidskifte och den penningebrist
Sig
§00
Den 29 Maj.
sig allmänt visar, ofelbart skulle hos de flesta
af dessa Lans Inbyggare medföra ett tvunget
försäljande af deras jord , hvilken i goda tider
dyrt inköpt, nu skulle till underpris föryttras, och
Jordägare således blottställas för följderna af fattigdom
och elände, äger Allmogen ingen annan utväg
för dess räddning, än att genom Eders Kongl.
Maj:ts Nådigste Proposition till Riksens Ständer
vinna den underdånigst sökta eftergift, hvilka,
sedan Banco Utskottets utlåtande deröfver blifvit
jnfordradt, icke torde finna sig obenägne, att ädelmodigt
bidraga till olyckliga och lidande Medborgares
räddning, synnerligt i en tid, då för Riket
och alla dess Inbyggare lyckliga och de mest
tillfredsställande utsigter för framtiden dertill föranleda,
Med all undersåtelig trohet och lydnad framhärda
,
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtls
allerunderdåmgste och tropiigtigste
undersåter
And. Andersson Aberg:
Moses Johansson,
fran Westerbotten.
O. C. M. Ahlman:
Eric Pjeti,
från Norrbotten.
Liu
Den 2 9 Maj.
Lit. B.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Då lill underdånigste fullgörande af Eders Kongl.
Maj:ts befallning , uti Nådig Remiss under den
ao innevarande månad, undertecknade åligger att
med underdånigt utlåtande inkomma öfver den
af Wester- och Norrbottens Kans Allmoge, genom
deras Fullmägtiga vid påstående Riksdag
gjorda underdåniga anhållan om Eders Kongl.
Majrts Nådiga Proposition till Rikets församlade
Ständer om eftergift till någon del af det pen-i
ninge-understöd, Rikets Ständer 180g vid krigets
slut Westerbottens Inbyggare meddelade oell till
ett belopp af 50,000 R:dr från Ranken utlemnades,
hvars återbetalande nästa och' påföljand»
år, eller 1816 och 1817 mäste fullgöras, lemnaross,
såsom de hvilka öfvervarit krigshändelserna
i Westerbotten under loppet af 1808 och r8og-{
tillfälle att inför Thronen få närmare uppgifva
tillståndet i detta Land, så väl under nämnde
tidrymd, som ock under de påföljande åren 18 1 o
och 1812, då genom de svåraste missväxter,
den eria olyckan följde den andra och alla händelser
liksom förenade sig, att försätta Landets
inbyggare i det utblottade tillstånd, derifrån
de icke på en längre tid kunna återhämta den
trefnad och välmåga, som på de. flesta ställen
1 förut hos dem träffades.
Redan 1808, ifrån Mars månads början,
måste Allmogen besörja de betydligaste transporter
-
§o? jPen 29 Maj,
(er af Ammunitions-, Tross- och Utredning*-  persedlar samt Proviant förrader till Österbotten ,
hvilket äfven fortsattes påföljande år 1809 tills
henden inryckte i Landet, och detta, jemte utskrifningen
af Proviant och Fourage, förringade
Allmogens Boskapsskötsel och medtog Spannmålstillgångaroa,
som i anseende till 1808 års mindre
fördelaktiga skörd funnos nog inskränkta,
Allt Hemmansbruk samt skogsförädling miste
dessutom , i anseende till de stränga skjutsningarna,
försummas- Detta kunde dock icke
egentligen blotta Landets Allmoge, som villigt
utgjorde allt det bidrag den kunde 3,
stadkomma til! Finska Arméen , men snart
Lief den, vid fiendens infall 1809, i slutet af
Mars månad, ett mai.för våldsamma tillgrepp
af fipndtl.igä soldater, utslcrifna Contributioner af
Boskap, Säd, Mjöl, Brännvin och Fourage, på
hvilket sednare redan då, ehuru med en-mycket
förmindskad Boskap, den största brist sig yppade,
och NederTorneå Sockens Kongl. Svenska andel
på vestra sidan om Torneå Elf, jemte Nederkalix
Socken måste då emottaga och hela fena
veckor underhålla Ryska Aimée Corpsen af omkring
7000 man, hvarmedelst dessa trakters inbyggare
försattes i de största lidanden, och nödgades
öfver deras tillgångar åstadkomma de be»
tydligaste bidrag, sorn fienden föreskref och an»
befallte.
Vid Ryska Arméens framryckande till Westerbottens
Län och der den en mil norr om
Skelefteå Kyrka en tid sfadnade, blef snart det
of
-
Den s 9 Maj.
öfriga Landet på enahanda sätt hemsökt, och bri.
sien på hvad till lifvets bergning hörde blef,
sedan Allmogens Boskap, dels utan, dels emot
en obetydlig betalning tillgreps, allmän, och
då Ryska Arméen, efter det WesterböttensLän
af Svenska Tropparna evacuerades, der framryckte
, blef denna del af Landet nästan alldeles
förstörd, åkrarne nedtrampades, ängarne betades,
hus och gärdesgårdar uppbrändes och eländet
uppnådde sin höjd samt fortsattes än ytterligare,
då Ryska Arméen, efter affairen vid Sefvar
, nödgades draga sig tillbaka och hvarunder
den allmänna plundringen fortsattes ända till
Piteå, hvarvid å Hemman, sorn lago nära allmänna
'Landsvägen, åtskillige Hemmans-Aboer uppgifvit
och styrkt deras förluster af årsväxt, säd
och hö samt boskap , kläder och husgeråd till
Två, Tre till Fyrahundrade Riksdaler Banco.
Förhållandet i Norrbottens lAn, sorn un*
der Sommarmånaderna l8oy väl icke var blottställdt
för plundring, ehuru ständigt Troppar derigenom
tågade till Umeå, fick vid det i Augusti
månads utgång afslutade stilleståndet emottaga Ryska
Arméen, som då förlädes i Piteå och Luleå'
Socknar, hvarest de mest fryckände utskrifningar
af Boskap och Spannmål måste fullgöras, så
att, clå Ryska Arméen i början af November månad
omsider lemnade Landet och gick tillbaka
öfver Riksgränsen vid Torneå, var tillståndet i
Landet så olyckligt, att, utom det-något litet
penningar blefvo qvarlemnade, befann sig Allmänheten
nästan i allmän brist och enligt d©
■ se
-
Den 2 9 Maj.
sedermera infordrade uppgifter frän alla Socknar,
befunnos förlusterne, behörigen styrkte, dä utgöra
en Summa af mera än 600,000 R:dr Banco,
och ehuru årsväxten 1809, der den fick skördas
och inbärgas* var gifvande, funnos dock alla vid
I/andsvägen liggande Byar, genom fiendens tillitande,
i den belägenhet, att af den till orten
uppkomna Undsättnings-spannmål, som för de i
Banken låntagne 50,000 R:dr upphandlades, nöd.'
gats uttaga till och med 13, 14 å 15 Tunnor å
Hemmanet, hvars återbetalande nu icke skulle
varit förknippadt med så stor svårighet, om ej
18 < o och 1812 årens missväxter för lifsuppehälle
och utsäde medtagit Allmogens alla tillgångar,
utom det att den ännu häftar för en betyd,
lig skuld till Allmänna Magazins-Direction; och
då inom de näst infallande tvänne åren 1816 och
1817, denna skuld skall till Banken utgöras,
blifver för en ganska stor del af Allmogen ej
annan utväg, än att föryttra den jord, af hvars
odlande den skulle påräkna dess framtida utkomst.
Igenom Eders Xongl. Maj:ts Nådigste omsorg
för dessa Länens inbyggare och genom
det allmänna välgörandet, för hvilket de varit
ett föremål, har väl efter kriget Allmänheten
på en del trakter blifvit försatta i bättre vilkor
och sett sina .Ladugårdar ersatte, men sådant
oaktadt saknar den, synnerligast under nu
inträffade penningebrist, tillgångar för afbördan»
det af Länens ofvannämde skuld till Banken, och
vi våge således underdånigst anhålla om Eders
Xongl. Maj:ts Nådigste bifall till Westerbottens
och
Den 29 Maj.
505
och Norrbottens Läns inbyggares underdåniga
Supplique om Eders Kongl. Maj:ts Nådigste Proposition
till Pikets nu församlade Ständer om ef.
tergift af hälften af den fordran Banken hos dem
äger för det eftensista krig med Ryssland lemnade
understöd, deri beräknad den skada sorn inträffat
genom förlusten af ett uppsändr Fartyg, hvilket ,
jemte dess last af Spannmål, 18og sent om hösten
förolyckades; äfvensom att samma eftergift
finge, i händelse den bifalles, af undertecknade,
i samråd med Presterskapet samt Allmogens ifvan
hvarje Socken vederbörligen befullmägtigade Ombud
, efter noggrannaste bepröfvände, så fördelas,
att endast och allenast den verkligen nödställde
och utblottade Gäldenären kunde af detta medborgerliga
ädelmod komma i åtnjutande och all
fråga om vidare afkortningar å den återstående
skulden således förekommas.
Uti Eders Kongl. Majus Nåd få vi innesluta
Länets Allmoge, som genom underdånig
vördnad och tillgifvenhet för deras Konung i
alla tidehvarf gjort sig utmärkt, saint utbedja
oss äfven att med all undersåtlig trohet, nit och
lydno till sista stunden af vår lefnad få framhärda,
Stormägtigste Allernådigste Konung,
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste oell tropligtigste
tjenare och undersåter
Stockholm d. 28
Mars 181 5. Pehr Acl. E/torn. G. Edelstam.
tipp
-
Den 2 9 Maj.
TJppIäst hos samteliga Riks. 3 tån den den 29 Maj.
Riksens Ho glo fl. Ständers Stats-Ut skotts
Betänkande om lösens erläggande
till Krono-Fogdarne för påskrifter
å Utmåtnings-Resolutioner.
Till Sfafs-Utskottets handläggning har ifrån Högvördiga
Prest Ståndet följande Memorial af Herr
Prosten Doctor Penström blifvit remitteradt?
”Med rättvist afseende å det större tjenstebiträde,
sorn åtskilliga Embetsman icke kunna
”umbära, har vid näst föregående Riksdagar blif”vit
beviljad och. stadgad en viss förhöjd lösen
”ej endast för de ifrån högre eller lägre Domstolar
eller Verk utgående Expedi,tioner, utan
”ock för Communications-Resolutioner, hvarigenom
vederbörande i större och mindre man
”blifyit skadeslös hällne. Men en viss Tjenste”manna-class
, hvars Ernbetes utöfning är förenad
”med dryg kostnad och oundgängeligen tarfvar
”skrifvarhjelp, har härvid blifvit lemnad i
”förgätenhet. Kroriofogdarne, sorn, i allmänhet
”med mindre löner forsetlde än , Eands-Secrete”rare
och Kammererare, icke, såsom desse, kunna
”förrätta sin hela tjenstgöring på Embetsrummet
”och der de bo, utan måste 2 ä 3 gånger hvarje
”år genomresa sina Fögderier, i en del vidsträck”tare
Landsorter ända till 50 a 70 mil hvarje gång,
7’och dessutom så ofta stora Commenderingar och
”Durch.
Den gg Maj,
507
- ”Durchmarscher inträffa, hvilken kostnad, jemte
”dagfractameten ochSkrifvares underhåll, medtager
”för sotnliga mera än en tredjedel af deras lön,
”sorn för öfrigt med inga sportler är förbunden,
”synas verkligen-förtjena att äfven på något sätt
”ihågkommas, hvarförutan de medskäligt misslynne
skulle anse sig vanlottade. För att
”icke besvära med mångordighet i en sak, sora
”synes blott tarfva framställning, för att tillräck,
”ligen tala för sig sjelf, vägar jag helt enkelt
”uppgifva ett förslag, huru äfven desse Tjenstemän
, utan tillökning i Statsanslagen, kunde rö”na
något vedermäle af Riksens Höglofl, Ständer?
”ihågkornst och billiga behjertande,”
”Det är bekant, att Kronofogden skall icke
”allenast meddela sin påskrift å alla Utrnätnings”Resolutioner
samt, derest dessa af Härads-Rätt
”äro gifne, förut föranstalta om Eandshöfdinge”Embetets
påskrift , utan ock öfver alla sådana
”mål föra Diarier, qvartaliter till Konungens
”Befallningshafvande ingifva Redovisning, samt
”ansvara för rigtig verkställighet, hvarmed ofta,
”utan Fogdens förvållande, igenom fordringsäga”rens
sedermera gifna anstånd med utmätningen,
”kan fördröjas hela två åren, utan att målets
”rubrik får utelemnas vid de täta,redogörelserna,
”För allt detta besvär, som är flerfalldigt större,
”än meddelandet af en communications-Resolu*
”tion, ja äfven ofta af sjelfva Utslaget, är Fogdarna
allsingen vedergällning tillagd. Högsta
”billighet synes alltså fordra, att så ofta Fogdens
”förberörde påskrift äskas, han för densamma,
”jern
-
5°8
Den 2 9 Maj.
”jemte öfrigt dermed följande besvär, må äga att
”i ett för allt uppbära af rättsökanden 16 sk.
”Banco. Denria ringa sportel kan väl icke godtgöra
ali i och för Tjensten uppgående kostnad;
”men den skulle dock medföra någon hugnad och
”val behöflig uppmuntran under en trägen och
”ansvarig tjenstgöring.”
I anledning häraf får Stats-TTtskottet upplysa:
att då vid sista Urtima Riksdag fråga väcktes
om förbättring uti åtskilliga Verks Embets- och
Tjenstemäns aflöning, samt dervid äfven förekornmo
åtskilliga af Kongl. Majit till Riksens
Ständers åtgärd öfverlemnade ansökningar om
tillökning i Skrifvare-hjelpen vid Rands-Canzli;
erna och Lands-Contoireri, hvartill de på Stat
bestådda medel voro otillräckliga; så föreslog
Stats-Utskottet, att, till afhjelpande häraf och
undvikande af att gravera Stats-Verket med särskildt
anslag för detta behof, Riksens Ständer
kunde hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det den lösen af 8 sk., som, genom Kongl. Kungörelsen
af den ig November igol , blifvit bevilljad
för Communications- och RemissörialResolutioner
i enskildta mål vid Rands-Canzlier
och Contoir, måtte tillökas med 50 proCent; äfvensom
ätt i öfrigt Expeditions-Taxan i lika mån
skulle förhöjas för alla utan undantag; hvilket
«ck af Riksens Höglofl. Ständer bifölls och i
underdånighet hemställdes till Kongl. Majit, som,
i följd deraf, om slik förhöjning låtit utfärda
Dess Nådiga Kungörelse af d. 3 Becemb. 1812»
Hvad
Hen 2 9 Maj.
5°9
Hvad nu angår Herr Prosten Doctor Benströms
hemställan, att Kronofogdarna måtte bevilljas
lösen för deras påskrifter å UtmätningsResolutioner;
så anser Siats-Utskottet billigt,
att den af Herr Doctorn föreslagna förmon dem
tillägges i afseende derå, att dessa Tjenstemäns
göromål nu mera blifvit tillökte, att ett större
skrifbiträde, än förr, är för dem oundgängeligt
äfvensom att sålunda lämpeligast kan, utan Stats,
Verkets betungande, beredas dem, för denna, .
och för tjensten , tillkomna ytterligare kostnad1,
någon ersättning, hvartill lika, om ej flera skäl
sig förete, än som för Eands-Secreterare och
Eands-Kammererare medfört förmonen af lösen
för Communications-Resolutioner, heldst det be*
svär Kronofogdarne hafva med påskrift å Utmätnings-Resolutioners
och Diariers förande öfver
alla sådana ärender, visserligen är, såsom
Herr Doctor Benström anfört, flerfalldigt större,
enär berörde Diarier qvartaliter skola utskrifvas
och till Kongl.. Maj:ts Befallningshafvande insändas;
och hemställer alltså Utskottet, om
icke Riksens Högloft. Ständer skulle finna för
godt, att hos Eongl. Majit i underdånighet anhålla
det Kronofogdarne, hvilka uti Expeditions-Taxan
af den 27 Maj 1801 äro förbjud■n
ne, både att för alla Communications-Resolutioner
och Remisser till Kronobetjeningen taga
lösen, och att fordra arfvodeslön för deras besvär
i privata Executionsmål, måtte, genom utfärdande
Nådig Författning, tilläggas, att, i ert
för allt, af rättsökande uppbära för påskrift å
Utmätningsutslag 16 sk, Banco; hvilken lösen
lik
-
gio
Deri Ög Maj.
likväl bör, såsom om ali annan Éxpéclitions losen
är föreskrifvet , .antecknas å handlingen»
hvilket dock vördsamt underställes Riksens Hoglofl.
Ständers bepröfvande.
Och varder en Ledamots yttrade särskilt!
tanka, genom Protocolls Utdrag, härjemte bifogad..
Stockholm den 26 Maj 1815.
Eå Högloft. Ridderskapets Eå HegVörd. Er6St *
och Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
Vägnar Vägnar
Carl de Gier. Gust. Murray.
Eå Vällofl. Borgare- Eå Hedérv. BondéStåndets
Ledam. Ståndets Le larn.
Vägnar vägnar
Carl. T'. Landberg* Mnd. Sandsten.
C. Tunelius.
Utdrag af ProtocoIIet, hullet hos Rik*
sens Högloft. Ständers Siats Ut*
skott vid Urtima Riksdagen i Stoch
holm den 26 Maj 181$.
S. D. Då Utskottet nu till afgörande företog
den af IdögVördiga Erest - Ståndet remitterade
fråga, om rättighet för Krönofogdarne att uppbära
16 sk. lösen för påskrift å Utmätnings-Re*.
soln
-
Den 29 Maji
5 11
Solutloner j när de till verkställighet skola befordras.
, förklarade Riksdags Fullmägtigen Sand.
stén fran Jönköpings Fän, sig uti'Utskottets tillstyrkande
af en såda.n förmon för Kronpfogdarnä
icke kunna instämma, heldst de hittills icke
uppburit eller fordrat någon betalning för såda.
na påskrifter: hvilket särskildta yttrande skulle,
efter Sandstens begäran,' genpm Protocolls-Utdrag
åtfölja Betänkandet’ i ämnet till Riksens
HöglofL Ständer, Ut supra.
Ex Protocoll©
C. Tunelius.
Uppläst hos samteiiga Riks-Ständen den 2g Maj,
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående Riksdagmannen
Olof G:son Bagges Memorial,
rörande Bytesverket.
Clenom Protocolls-Utdrag af den 8 i denna
månad har Hedervärda Bonde.Ståndet till Statsutskottets
utlåtande remitterat ett af Riksdagsmannen
Olof Gudmundsson Sagge från I Bohus
I,än inlemfradt Memorial, angående Bytes-Vefket,
så lydandet
j’Uppå Riksens Högi o fl. Ständers, år J§tö,
gjorda underdåniga anhållan, att alla de Byten,
sorn äro gjorda ifrån år if>8o till och med år'
1723, men icke redan genom sluteliga Utslag
hos Kongl. Majit äfgjorda, måtte, utan undan
tåg,
Den 39 Maj.
tåg, årskrifvas och såsom fastställde anses m. ni.;
har Kongl. Maj:t, gepom Nådig Kungörelse af
den 16 November, 1813 afsagt, i anledning af
flera personers deremot gjorda ansökningar, att
de dem tillkommande Bytesfordringar hos Kronan
måtte, ty oaktadt, dem blifva godtgjorde ,
att som, enligt Kongl. Förordningen af den 1 g
Augusti 1802, någon viss tid för anmälandet
af fordringar uti bytesmål icke ägt rum; så håfve
vi funnit det icke instämma med Lag eller
kunna förenas med den helgd och säkerhet , uti
hvilken hvarje enskilds ägande rätt bör vara
skyddad, att så beskaffade fordringar skulle försvinna,
dä någon tid för deras bevakande ej blif.
vit försummad, och förklarat, huruledes utredningen
af de till mer eller mindre del ännu
oafslutna Byten, sedan år 1680 bör fortfara,
jemte utsatt prasscriptionstid af 10 år från nämde
dag.
På detta sätt har Kongl. Majit visat en
vördnadsvärd ömhet om deras rätt, hvilka kunna
äga någon bytesfordran hos Kongl. Maj;t och
Kronan, så mycket billigare, som det icke stått
i dessa fordringsägares magt, att, tvärt emot
föränderliga Författningar och ett ännu vidunderligare
och med all möjelig långsamhet behäf.
tadt förfarande af Bytes-contoiret, förut erhålla
sin tillstandiga rätt.
Af Riksens Höglofl. Ständer, hvilka äga
att förordna om Rikets nu varande och tillkommande
inkomster, väntar jag och vagar ödmjukast
-
Den 2g Maj■
kast anhålla, att, till följe af ett sl högt efter.
c!,öme, en lika ömhet visas för dem, hvilka än.
nu kunna häfta för någon Bytesbrist till Kongl;
Maj:t och Kronan, ty det instämmer icke med
vanlig Lag och vanlig Prasscriptionstid eller
kan förenas med den helgd och säkerhet, uti
hvilken hvarje enskilds äganderätt bör vara
skyddad, att, efter 90 till och med 130 års förlopp,
nu varande ägaren af ett Kronan frånbytt
Hemman skall, med efterräkningsrentor från
år 1759, gälda en skuld lian aldrig gjort, aldrig
känt och ej förr kunnat betala, med den
bedröfliga och ofta endast tijl en dryg och fruktlös
kostnad och vidlöftig Rättegång ledande rättigheten
, att söka sin ersättning af sin hemulsman,
med lika rätt för de följande hemulsman
in infnitum.- allt detta, fastän Lagens stadgande
i il Cap. 4 §. Giftermåls Balken är ganska tydeligt,
att hvar äger sin sak ensam böta och ej
annans lott förverka.
Det instämmer hvarken med Lag, billighet
eller säkérhet, alt, vid granskningar af bytesmål
i Bytes Contoiret, ofta nya skattläggningar
fabriceras, ej på stället, der hemmanet är beläget,
ej i vederbörandes närvaro, ehuru Bytesmethoden
1 Momentet det utstakar, utan enskildt
och i samråd med Landtmäteri■ Contoiret, och
huru ofta ihogkomines härvid eller kan bevisas,
att Kronan icke 10 år rigtigt uppburit sin renta
af det tillbytta hemmanet, då ingen ny skattläggning
vidare bör äga rum, enligt Kongl. Förordningen
af den 26 Juni 1731 ?
3:(lje Del. N;o 65, 66. Det
514
Den ,2g Maj.
Det kan icke förenas med den helgd oeH
säkerhet , uti hvilken hvarje enskilds ägande»
rätt hör vara skyddad, att nu varande ägaren af
ett med Bytesbrist behäftadt hemman mäste piik»
ta för det obestånd, föregående hemulsman, genom
tidens ornskiften, olyckshändelser o. s. v.
under en längre tid rakat, då Riksens Ständer
redan år 17 4: B och 1756 förordnat, att Bytesmålen
borde skyndsamt afgöras, men dessa mål
icke dess mindre i snart 70 år stört allmänna
säkerheten och äganderätten, samt beredt flera
famillers ofärd och skola säkerligen i g år tilt
göra det samina, om icke Riksens Ständers rättvisa
åtgärd mellankommer.
Med hvad liten Ömhet om andras lidande
och grannlagenhet detta Contoir blifvit gnindlagdt,
synes af Konung Carl XI;s Bytesmethod af den
13 Januari x f>8B , grundvalen för Resolutionerna
i iBytesmål, 12 Momentet, så lydande:
”Dock kommer under en ny ransakning in»
”tet att begripas de Byten , hvars afstådda vederlag
till Krönan redan äro indeldla, utan förblifva
de orörda, så att det som af Frelsehem”månen
är afstådt, förblifver alldeles vid den
”rentan, hvilken uti Indelnings.Verket är införd,
”n en det som han igen bekommer efter dea
”förra ransakningen, oaktadt densamma icke kan
”finnas så just efter denna methoden,
alle»
”nast Kronan har fått fullt till fullo och dervid
”intet vidare till Kongl. Maj:ts rätt och interes»
?’sés iakttagande är att påminna.
[Deri 41) Maj-.
515
Oaktadt sin höga ålder, har Bytes Contoiret
bibehållit sin stiftares stränghet och mindre
grannlagenhet. Det är icke ovanligt, icke sällsynt,
ätt hemmansägare, forsedde med gravationsbevis,
med qvittencer och decharger för långt
för detta erlagda Bytesbrister, blifvit å nyo kraf*
da derföre^ dessa försök blifva ofta svåra att
emotstå, då mer än ett århundrade förstört båda
familier och handlingar.
Kongl. Kamt-här Kollegium hat i Sitt yttram
de år 1810 upplyst, att Kronans fordringar icke
äro af den betydenhet, aldraheldst då 31 pro**
Cents sportlar afgå, att ett så inqvisitöriskt, möt
Kagens ändamål stridande och till flera famillers
Undergång ledande behandlingssätt bör bibehållas*
Då begreppet om Kronans rätt ej bör äå
Utsträckas , att den ej kan förenas med Medborgares
lika heliga rätt och säkerhet, då i 56 §.
Regeringsformen är stadgadt, att Konungen bor
skydda hvarje Medborgares säkerhet så till lif
som egendom s vågar jag hoppas, att ingen efterräkning
af Bytesbrister hos enskildta för Kronans
räkning efter 100 års förlopp merå tillätes *
Utan att alla de, som rtu äga hemman, hvilka
häfta för ännu oafgjorda Bytesbrister, frikärinaS
ifrån ali vidare betalning deraf till KongL Majit
och Kronan.”
I anledning deraf, att Riksdagsmannen Bag*,
ge begärt remiss å detta Memorial till StatsWtskottet,
ut det skäl, att det skall angå Krö*
nant
Den 2 g Maj,
nans tillförväntande inkomster, får Stats-Utskottet
vördsammeligen vid handen gifva, att ersättning
för Bytesbrister aldrig varit eller kunnat
vara i Stat påräknade, såsom inkomst, emedan
de alltid godtgöras med motsvarande antingen
Frelse, och Skatterättsfordringar hos Kronan,
eller ork med jord eller renta in natura, då sa
beskaffade fordringar icke kunna anskaffas. Efterräkni
ngs skulder godtgöras väl understundom
med contanta penningar , enär slika fordringar
ej kunna pratsteras; men Kronan har häraf ingen
inkomst att påräkna, ty dess fordringar i ett
Byte qvittas alltid emot dess skuld i ett annat,
och om någon gang efterräkningsskulder varda
af enskilda Bytesägare contant ersatte, så får
Kronan deremot vid ett annat tillfälle äfven
ersätta slika fordringar med contanta penningar,
som då utgå af influtna Bytes; och Beductionsfonds
medel.
Hvad angår Riksdagsmannens hemställan,'
att alla Bytesbrister hos enskilda för ännu oafslutade
Byten måtte försvinna och all vidare
betalning deraf till Kongl. Maj:t och Kronan
nu upphöra; så emedan Kongl Maj:t, uti dess
Nådiga Kungörelse af den 16 November 1813»
fastställt en tid af 10 år, räknad ifrån samma
dag, inom hvilken alla pretentioner i och för
Bytesfordringar, så å Kronans söm privatas sida,
böra vara utredde och afgjorde; ty anser StatsUtskottet
någon vidare åtgärd härvid nu icke
Vara nödig, utan at£ vid hvad sålunda stadgadt
är,.
Hen 29 Maj.
517
är, bör förblifva. Hvilket Riksens Ständer vördsamt
underställes. Stockholm den 26 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestg
och Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar ' vägnar
Carl de Géer. Gust. Murray.
På Vallöf], Borgare- På Hederv. BondeStåndets
Ledarn. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar ,
C. F. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos samteliga Riks-Stlnden dem 29 Ms;.
Riksens Håglöf. Stånders Stats Utskotts
utlåtande om en Pensions-Cassa-lnrättning
får Civil-Staten.
Genom Protocolls-Utdrag af den 5 i denna månad,
har Höglofl. Ridderskapet och Adeln till
Stats-Utskottets yttrande öfverlemriat Herr Pehr
Königs om en Pensions-Cassa Inrättning för Givil-Staten
afgifna Memorial, så lydande:
”Uti 24 § - af det år 1757 den 10 Januari
”utfärdade Kongl. Reglemente för Arméens Pen”sions-Cassa,
utlofvas ,en dylik Inrättning för
"Civil.
518
J)tn s 9 -Mej,
”Civil-Staten , hvilken borde förvaltas af samma
”Di reeffon, som sköter Arméens Pensions-Cassa,
”dock tillökad, för att ej behöfva betala annan
”betjening, likväl med det förbehåll, att hvarje
”Gassa borde vara för sig sjelf.”
”Verkställigheten häraf har alldeles uteblif»
”vit, Nu hemställer jag till Ridderskapet och
”Adeln, om Civil-Staten längre bör vara i sak”nad
af en dylik inrättning och huruvida den,
”i likhet med Arméens Pensions-Cassa, börgrun”das.
Ponden till Arméens Pensions-Cassa ut,
”göres af delägares tillskott fiån 20 till 50 års
”ålder, årligen utgörande 6 proCent af deras lön
”på Stat och .2 proCents afgift proportionaliter
”efter permissionstiden örn den öfversteg en må->
”nåd, samt af Vacance-afgifteri, sorn vid årets
”slut insändes, hvaremot 6 oell 2 proCents-afgif”terna
qvartaliter 4 gånger om året öfverskicka»
”till Direction.”
”Först efter 3 års uppbörd började Pensio,
”ner att utdelas. Dessa Pensioner, som ej f|
”seqvestreras och hvaraf ingen bevillning eller
”afgift till Kronan erlägges, utbetalas i Februari
”månad och uppgå till lika belopp med dela»
”garnes lön på Stat,
”De i en dylik Gassa inflytande medel bor-:
”de utlånas till Jordbrukare mot inteckning och
”5 proCents renta, likasom Arméens Pensjons”Cassas
inkomster i början utlåntes till Banker?
”mot 4 proCents renta,”
”Ceri
Den 2 9 Maj. 519
”Den mindre förmögne Civile Ermbetsman”nen,
som annars nodgas förrätta sin tjenst så
”länge helsa och krafter det nånsin tillåta, önskar
”sig säkerligen på sin ålderdom ett dylikt under”stöd
och torde ej behöfva mycket öfvertala®,
”innan han ingår i en dylik sammansättning,
”sorn han sjelf genom lindriga tillskott skapar,
”och hvaraf han på sina sista dagar njuter en
”lugn bergning,”
”Med ett varde kunna 1S15 års Riksens
”Ständer grundlägga denna Inrättning, såsom en
”tröst för ålderstegnä Embetsman, såsom en
”minnesvård för sig sjelfva-”
I
De nna framställning anser Utskottet för jetta
döstomer afseende, som den år 1757 inrättad®
Pensions Cassa för Arméen visat en välgörande
verkan af sådan inrättning.
Efter Utskottets tanka hetor det val egt*nteligen
af Civila Is m hets - och Tjenstemannå-Staternes
eget begifvande, att bestämma grunderna
och sättet för en anstalt, hvartill de med egna
medel skulle bidraga; men så vidt något understöd
af Statens tillgångar härtill är och må blifva
att påräkna, torde Riksens Högloft. Ständer
Sträcka deras åtgärd.
Sedan, genom Kongl, Förordningen dea
04 Januari 1778, blifvit stadgadt, det Embetsoch
Tjenstemän, efter uppnådd ålder af 70 år,
skulle äga vid afskedstagande få behålla lönea
såsom Pension; så har, likmätigt Kongl, Kun.
gö
-
540
Uéu 29 Maj.
görelsen den 29 Juni 1798, i Nåder blifvit anslagen
en Pensions-stat för sådana Civile Embetsman.
och Tjenstemän, hv.*»ka, innan berörde
alder upphunnits, finnas oförmögne till tjenstgöring,
och hvilka, i sådant fall, äga att efter
afskedstagande uppbära Pension, i mån af innehafda
Eöningsvilkor samt Lefnads - och Tjensteår.
Tillgången för denna Stat bestämdes till
Tio Tusende Riksdaler årligen och är fördelad
att utgå i vissa classer; men vid jemförelse af
dessa och de deruti stadgade Pensioners belopp
med numerairen af Embets- och Tjenstemän
och deras nu varande lefnadskostnad, finnes att
summan på' långt när ej är tillräcklig att svara
mot ändamålet.
Då detta anslag likväl skulle blifva ett bidrag
för den fond, som genom löntagares egna
tillskott, medelst afdrag utaf vissa proCent af
lönen eller särskilda besparingar och afgifter
leunde uppkomma, i likhet med hvad som sker
vid Arméens Pensions-Cassa; så tror Utskottet
berörde fond af jr0,000 R:dr årligen böra förenas
med den ifrågavarande nya Pensions-anstalt,
för att utgöra blott en, men mera tillräcklig inrättning
för sjukliga eiler ålderstegna Civila Embetsoch
Tjenstemäns pensionerande.
Uti den 6 dennes afgifvet yttrande öfver
Herr Borgmästaren Holms Memorial, har Utskottet
tillstyrkt Riksens Högloft. .Ständer, att
förnya deras förut gjorda anhållan om en närmare
reglering af omförmäldte år 1798 grund.
lagda
Den 2 9 Maj.
52 1
lagda Pensions stat; och Utsköttet får, med anledning
af Herr Königs motion, hemställa, att
Riksens Höglofl. Ständer jemväl måtte frambära
den underdåniga önskan, att Kongl. Maj:t, i
sammanhang med berörde reglering, täcktes låta
vidtaga den åtgärd, sorn finnes nödig till beredande
af en sådan Pensions-Cassa-Inrättning för
\ °
Civil-Staterna, som för Arméen, enligt Kongl.
Rörordningen af den lo Januari 1757, är fastställd.
Hvilket dock vördsamt underställes Riksens
Höglofl, Ständers bepröfvande. Stockholm
den 26 Maj 18x5.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledam. Ståndets Ledarn,
vägnar ■ vägnar
Carl de Géer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam,
vägnar vägnar
C. F. Landberg< Jon Jonsson.
C. Tunelius,
Uppläst hos samtelig» Riks-StSnden den 2g Maj.
Vördsamt Memorial.
Genom Protocolls-Utdrag af den 24 sisth April,
har Höglofl. Ridderskapet och Adeln tili BancoUtskottets
utlåtande behagat remittera ett af Hr
P. G.
Den 2 Q Mnj.
P. G. Cederschjöld irjgifvet Memorial, om några
medel till stadga i myntvärdet och mindskande
af penningebfisten ; deruti till ändamålens ' vinnande
föreslås: 1:0 Att Bankens Silfverforråd
må öppnas, till inlösen af dess sedlar med 50
proCents Rabatt, utan farhoga för Silfrets utförsel,
hvilken i alla fall, Såsom bidragande att
afbörda utländsk gäld, alltid besparde de derå
löpande interesse,ii; och 2.0 Att Bankens ingående
rentor sorn till f> proCent bordtf fastställas,
skulle, jemte de från Statsverket inflytande
afbetalningar, till fyllande af allmänna ILånebehofvet
årligen användas,
Banco Utskottet, som uti premisserna till
berörde Memorial trjott sig finna anledningarme
till Sedelmyntets vanvärde och den öfverklagade
penningebristen på ett nöjaktigt sätt utredde,
samt derjemte olägenheterna å ena sidan af en
hastig Sedlajsfias indragning, eller realisation,
och å den andra, af en ökad Sedeltillverkning,
rätteligen insedde och anmärkte, har ej utan
förundran funnit, att af dessa premisser de
resultat kunna uppkomma, sorn Memorialet
innefattar.
Möjligheten och varaktigheten af en sådan
operation, sorn Herr Cederschjöld föreslår, om
också tiden dertill i allt öfrigt skulle vara för
handen, måste alltid bero af en Handelsställning,
hvarigenom möjligheten vinnes att återbekomma
det uttagna Silfret. 1 annat fall skulle Bankens
fond så betydeligen medtagas tili betalning för
ut
-
Dm 29 Maj,
523
Utländsk gäld, att den företagna realisationen af
sig sjelf måste upphöra. När derjemte, enligt
hvad i Memoriajet åsyftas , ej allenast all verkelig
amortissement komme att försvinna, utan
ock en ärlig sedelstockens förökning blefve oundviklig;
lärer äfven deraf ett betydeligt hinder
uppkomma för ett oföränderligt myntvärde och.
en oafbruten realisation.
Banco Utskottet kan för dess del ej inse
några andra utvägar att återföra Bancoverket till
dess sannskyldiga egenskap, än ett successivt
fortfarande af anslagna amortissementer, hvarunder
tillika det allmänna bemödandet i någon
mån måste underlättas, genom oundgängeliga
lånbiträden på drägeliga vilkor: på sådant sätt
allena kart Banken blifva i tillstånd att under
en förmodad förmonligare conjunctur,'tiU utvidgadt
och sluteligen oinskränkt belopp, sina förbindelser
uppfylla. Och underlåter Banco.Utskottet
emedlertid ej, att, så vidt möjligheten för
närvarande medgifver, vara betänkt pä näringarnas
underh jelpande med de nödvändigaste
lånebiträden; hvarom Utskottets utlåtanden, så
fort ske kati, blifva till Riksens Höglofl. Stan**
ders ompröfning öfverlemnade.
Stockholm dep 1 9 Maj 18 1 5.
J*å Högloft. Ridderskapets På Högvörd.Prest*
och Adelns Ledam. Ståndets Ledam,
Jqh, Henning Gyllenborg,
vagnar
vägnar
E. A. Almqvist,
r
524
Den 39 Maj.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledam. Ståndets Ledarn
vägnar
vägnar
Gust. D. Wilche-. Daniel Andersson.
, G. Helsirigius»
Upplåst hos samtsliga Riks-Stånden den 29 Maj.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till
' Rikets Ständer, angående Kngs
skulderna;
gifven Stockholms Slott
den 23 Maj 1815-
Rongl. Majit får härmed gifva Rikets Ständer tillkänna,
a*£> efter sammandrag som blifvit upprättade
öfver de under kriget administrerande Verkens
ställning till skulder och fordringar, behåll,
ningar i Magazinen m. m., kunna krigsskuldema
j närvarande stund, uti rund summa beräknas till
två och en half Million, men behållningarne
deremot i värde, till högst en Million Rtdj.
Dessa sednare kunna emedlertid icke annorledes
än efter hand, och ganska långsamt,
realiseras, derest icke förlusten mot inköpsprisen
skall blifva allt för betydlig; äfvensom ock för
den del behållningarne bestå af Spannmål, Bröd
och Brännvin, en försäljning deraf skulle, uti
närvarande omständigheter, ytterligare öka den
för
-
Den 2 9 Maj.
525
förlägenhet för Landtbrukaren, som af bristande
afsättning blifvit en följd.
Kongl'. Majit tror alltså, att ett maximi.belopp
af två Millioner Riksdaler erfordras för
verkställandet af liqviderna för det förflutna kriJ
get, hvaremot, i den män behållningarne mera
hunnit realiseras, någon v mindskning derå efter
hand till äfventyrs kan uppstå. Närlagda summariska
, förteckning innehåller de särskilta titlar,
under hvilka dessa skulder begripas; men.
Kongl. Maj:t anbefaller, nu tillika Krigs-Colleä
ghini, Förvaltningen af Sjöärenderna samt Krigs..
Comitéen, att meddela Rikets Ständers Statsutskott
alla de närmare detailler af ämnet, som
af Utskottet kunna äskas.
Kongl. Majus mening har varit, att med
iiqviden af dessa skulder Rikets Ständer icke
besvära, och anledningarne, hvarpå Kongl. Majit
beräknat tillgång för deras gäldande, äro ännu
lika gifna och oförändrade. De inträffade politiska
omständigheterna hafva väl orsakat uppe:
håll uti Kongl. Majus billiga väntan i denna
del; men Kongl- Majus rätt till de extraordinär,
ra fonder, hvarmed dessa återstående betalningar
äro ämnade att bestridas, befinnas genom
Tractater bestämd och försäkrad, på ett sätt sorn
icke kan anses lemna något tvifvelsmål om säkerheten.
Emedlertid och då de medborgares
rätt, hvilka Kafva fordringar för kriget, skulle
förnärmas genom ett längre uppehåll med liqviderna,
har Kongl. Majit icke velat dröji att till
Rikets
526 lim 2 9 Maj.
i
Rikets Stander öfverlemna detta ärende, under
förmodan, att Rikets Ständer ml kunna, såsom
förskott , på vissa terminer anvisa hvad till ifrå&
gavarande betalningar erfordras.
Aflöning?- och fragtforöringars liqviderande,
Samt någon betydligare afbetalning fö.r gjorda
lefveranser, synes af angelägenheten skyndsamt
påkallas.
Hvad på Statstiflarna af öfverskott och bé.
Sparingar funnits tillgängligt och sorn af Riket?
Ständer ar öfverlåtet till Kongl. Majas Nådiga
disposition för vissa behof, har Kongl. Majit
till en del redan låtit såsom förskott till vidare
liqvid Statsverket och Krigsfonden imellan,
utbetala: men vill, om Rikets Ständer så föll
godt finna, ytterligare låta under samma vilkor
till Krigsskuldernas afbetalning anordna hvad
tillgångarna medgifva. “Utaf de till förra Krig?!,
skulderna, sairit till betalning af de administre*
rande Verkens skulder till r8l2 års slut äf Rikets
Ständer tid efter ännan'afsätta medel, finnas
äfven några mindre behållningar, sorn till
nu ifrågavarande afbetalningar, emot framdeles
ersättning', genast skulle kunna arivisäs ; och
Kongl. Majit hyser äf flera anledningar det grundade
hopp, att Rikets Ständer ju skola utfinna
Baedel att ifrågavarande förskott, titan någon särskild
gravatiott, för Svenska Folket, samt utan
rubbning uti myntväsendet, anvisa och utbetala
låta: beroende det af Rikets Ständer huruvidt
©Ch till hvad del de anse lämpligt att Krig?-
Deri 29 Maj.
52?
Cömitéen för skulderna utfärdar rentebärande
Obligationer, deni Kongl. Majit' i alla fall, .utän
afseende på den rid hvarpå de blifva ställde,
förbehåller sig att inlösa, så snart de påräknade
Utländske fonderna ingå.
Kongl. Majt nyttjar slutligen detta tillfälle
att förklara, det Kongl Majit till Rikets Ständers
pröfning och godtfinnande öfverlemnar, att
genom sina deputerade deltaga uti granskningen
af de räkenskaper, som för nu förflutna krig
och rustningar, sedan ar lgio afgifne blifvit,
eller för Samma föremål vidare afgifvas, på enahanda
sätt som sådant för 18.08 och 1809 arens
ktig ägt rom och ännu fortfar; i hvilket fall
Rikets Ständer särskildt böra anslå de medel,
sorn till dessa Deputerades aflöning och dermed
sammanhängande utgifter åtgå. Kongl. Majit
förblifver Rikets Ständer med ali Kongl. Nåd och
Yane» välbevågen.
CARL
G. IV. Wirsen.
Utdrog utur Protocollet, hållet på Stockholms
Slott den 23 Maj 1815 s
inför Hans Majit Konungen, uti
Stats-Rådet, som af Hans Kongl.
Höghet KronPrinsen bivistades.
När»
Den 2 9 Maj.
Närvarande:
Deras Excellehcer, Stats-Ministrarne: Hr Grefve
Gyllenborg och
Herr Grefve von Engeström.
Deras Excellencer, Stats-Råden, Herr Grefve
Rosenblad.
Herr Grefve Adlercreutz.
Herr Friherre Fleming.
Pierr Friherre lagerbring-, och
Herr Grefve Puke.
Stats-Rådet Herr Friherre Adlerbeth.
Hof-Canzleren, Herr Friherre Wetterstedt och
Stats-Secreteraren Friherre Wirsen.
Stats.Secreteraren Friherre Wirsén föredrog
i underdånighet Krigs • Comitéens underdåniga
Memorial af den 12 i denna månad , med
åtföljande Förslag, rörande Krigsskulderna , i
sammanhang hvarmed äfven de af samma Cpmité
samt Krigs-Collegium och Förvaltningen
af Sjöärenderna afgifne äldre förteckningar i
samma ämne å nyo förekommo; och hade Stats*
Secreteraren, i följe af Kongl. Maj:ts honom
derom gifna Nådiga befallning, uppsatt ett förslag
till Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse till Ri.
kets Ständer, angående detta ämne, hvilket förslag
Hans Kongl. Maja, uppå Stats-Rådets enhälliga
underdåniga tillstyrkan, läcktes i Nåder
gilla
Bihanget 2:dje Del. pag. 52^
tinder dänigste Förslag öfver de Krigsskulder vid sistl. April mSL*
nads slut, som getiom Kongl, KrigsComitéens försorg böra
liqvideras,
Till Landt-Renteriernai
Ersättning för gjorda försträckningar ti,l Krigsbehof
åren 1813 och 1814
18 ra års Renter!fordringar komma, jemlikt Kongl. Bref.
vet den a8 Juni 1814. att af Stats Veiket likvideras,
hvärföré beloppet deraf ej bär utföces.
Till Lev er ant euren
Enligt med Kongl-, Krigs-Comitéen direcjte slutade afhandlingar,
jemte renta å fordringsäelo^pet, fränden
tid betalningen bordt utfalla . *
För Fragten
Ar 181 a, återstoden för tre,ine qvartll mgd derå belo
pande renta - i , 224,300
Åren 18 3 och 1814 hitintills uppgifne Fiagt
fordringar
* = 54,308
Till' Örlogs- och Arméens Flott jr:
Återstående Eandt-Tractamente för Örlogs.Flottornas
Stater ' - ,600
För Götheborgs Escader dito dito • 753 s 20
Compagnie-Chefs fordringar för öfvercom
merideradt
manskap - j ^qq
Uppbördsmäns ersättning för bes iardé a b.
gångs-proCent * » '■ l' 000
Till Götha Canal- ’>/. ret on.<
' ' • .• j
Jemlikt Kongl. Brefvet den aa Mars 18*4, t ättning
för åt 1813 utbetaldt Tractams nte till Go ideradt
Befäl utöfver förra vanligheten s
Söder Telje Canal-JDirection:
Jemlikt Kongl. Brefvet den 18 nästlidne April *
General-Tuli-Direction:
Ersättning för sådana inkomna varor, hvilka enligt Con.
tracter fått Tullfritt införas - ^
Götheborgs Handlande:
Återstoden 89,833 R:dr 16 sk af det lin Götheborgs
Stads Handlande år i 813 förskjutit, jemte 4 ProCents
renta derå ifrån 1814 års början till och med nasti.
April månads slut • • t
General.Krigs-Commissariatel vid f. d. Norrska Arméen :
Enligt adviserade ännu oinlclsta fordringsbevis 651,600
Assignationer förfallna till inlösen u;i Maj
och Juni månader - - 26,000
Dito förfallne till betalning inom! April nj,§_
nads slut, men som i brist af medel «j kunnat
inlösas. * - t 128,000
Triiis#on 805,600
Belopp i Banco.
400,000
408,039
278,668
59,253 20
7,532
*,44i
5,276
46
39
94,634
i,314i835
' -r ^ ‘ 'V r Transport 505,600 1,314,835
9
6
jGeneraiXrigs-Commissariatf re. n va åter-  stående skuld, hvarå fordiL j äro ut-  färdade, emedan Räkning;, e, raf den
uppkommit, ej ännu hunn»;, ,ra. ' 225.938
I,t3G538
Fältförvaltningen » ■- • thel rg
fEnligt adviserade men ännu ej i ,U;sta fordringsbevis
83.651
Fältförvaltningen i .n ?
Enligt dito dito -
25,344
Regementer -och Corpsen
Utom de äflöningsfordringa o» uti orberörde Gene.
ral-Krigs-Commissariatets l , • irdringsbevis in-  begripas, uppå Regementets j. psers fordringar
för aflöningen under hem: - an Norrige, till
ett belopp af 5 . •
i 13.472
| Summa Ridr
#
2,565.840
9
lil
‘Å C märk ingar:
iso Sorn GeneraJ-Krig-; -»m .atet vid f. d. Svenska Arméen i
P^yskland ej inbegripes biar f. .'.c tr ; Krigs-Cornité-ens styrelse lydande
|?ält-Oeconomie*yerk, så hm^s ej ler Dess möjligen ägande skulder
|iär upptagne. -
2:o Krigsfondens tille ga skulder bos andra Verk för ömse.
gläiga försträckningar, såsom lios Kongl. Krigs-Collegium, Allmänna Ma.1
gazins-DIrection, Örlogsflottan m. om, äro ej ännu så fullständigt utredde,
att beloppet deraf kan med säkerhet uppgifvas. Hos Spanska Regeringen
gger Krigsfonden en fordran äf 22,294 K^dr 40 sk. 4 rist Banco, samt
6,148 R:dr 13 j sk. Rommersk Grurant, för gjorda försträckningar åt d®
gfyet Sverige till deras Fädernesland afsända Spanska Troppar.
! ■■-■
Stockholm af Kongl. Krigs.Comitéens Kam mar. Contoir dea 12 Maj
K. Östmark«
Bihangst 3:d]e Del. pag. 529-
Summarisk Förteckning öfver Krigs-Skulderna vid Maj månads utgång
år J 815: grundad, dels pä af slutade Räkenskaper och
Liqvider, dels pä Förslag.
Belopp j Banco.
Xrigs-Comitéen uppgifver, enligtbilagda underdåniga För-  slag, skulderna vid April månads utgång 2,565584c): e , 6.
Krigs Collegii samt Förvaltningens
af Sjöärenderna skulder vid April
månads slut, förslagsvis beräknade, och
sådane poster undantagna, som i Li-  qvid, publika Verk imellan, kunna
komma till afskrifning 170,000:
S:» 2,735.840: 9. 6.
Härifrån afgår:
Hvad för Maj månad blifvit
anordnadt 200,000:
Förslagsvis beräknad Ex-  tra-Ordinarie Uppbörd,
genom liqvider och an-  märkningar 35,840:9,6. n q ; 0.6
9. 0 •
Aterstar i rund Summa
2,500,00©
Anmärkningar:
1:0 Under Eiqvidationerna kanna visserligen ytterligare skulder sig
yppa, äfvensom fordringar förekomma; men i förslagsberäkning antages
förestående summa, heldst behållningarnas uppgående värde torde kunna
fylla dessa dilférencer.
j:o För Krigsredogörelse-arbetets tillslutbringande , revisionskostnad
m. m. komma ännu betydliga kostnader under loppet af tiden att äga
rum, fastän icke bland ofvannämnde skulder inbegripne; men enligt näst.
föregående anmärkning torde ej heller derå något särskildt afseende behofva
fästas. Stockholm dqn 23 Maj 18:5.
■
.
Den 29 Maj.
52 9
gilla och befallte , att Nådig Skrifvelse, ordagrant
dermed enlig, skulle hvartderä af RiksStånderi
meddelas. Som ofvan.
.Enligt Protocollet
M. I,lindborg.
Storrriägtigste Allernådigste Konung!
Efter infordrade uppgifter, så val från GeneralKrigs-Commissariatet
för Svenska f. d. i Norrige
Varande Arméen, sotn från Fältförvaltningarna
i orten, öfver dessa Verks oliqviderade skulder,
får Krigs Cornitéen, jemlikt Eders Kongl. Majus
Nådiga befallning uti Bref af den 2 dennes,
barbos i underdånighet öfverlemna ett GeneralFörslag
öfver Krigsfondens hela skuld, så vida
den hörer till Krigs-Comitéens directa liqvide.
rande och varit känd vid sistlidne April månads
slut. Detta Förslag upptager en summa af
2)5^5.840 Kalr 9 sk. f> r:st. Banco, hvartill icke
obetydlig tillgång bör kunna påräknas uti inflytande
försäljningsmedel för de elier Rustningarna
och. Kriget öfverblefna Proviant lager; men då
dessa medel, dels i anseende till långsam afsättning
på effecterna, dels ock i anseende till
det betalningsanstånd, som med Eders Kongl.
Majus Nådiga tillstånd är och blifver köpare beviljadt,
icke kunna på flera månader erhållas,
och åtskilliga utgifter äro för hand, hvilkas bestridande
icke skäligen medgifva ett sådant uppskof,
såsom Regementets, Corpsers och Staters
3:<Ije Del. N:'o 6.7, 68. inne*
53°
fien 5 9 Maj'.
Innestående aflöningar, samt fordringar för underhållet
vid Sjukhusen , Fragter, Hyror och
äldre I.everanser, vagar Krigs-Comitéen underdånigst
anhålla, att Eders Kongl. Maj:t , genom
ett större anslags beredande, täcktes sätta KrigsComitéen
i tillfälle att besörja de mest angelägna
liqvider; hörandes Krigs-Comitéen vid detta
tillfälle icke förbigå att i underdånighet nämna,
det åtskilliga leverantörers fordringar löpa med
renta, och att dessa fordringars fördröjda liqvi.
derande således öker Kronans utgift. KrigSr
Comitéen framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit
Stormägtigste Allernädigste Konung!
'Eders Kongl. Majus
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter
Fr. Tersmeden.
F. G. Billberg. Joh. Helin. P. G. Welin:
Stockholm d. ra Maj 1815. And. Levini
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 2g Ma|^
Vördsamt Memorial.
J^iksens Höglofl. Ständer hafva vid sednaste
Urtima Riksdag, i anledning af då varande
läanco-Utskottets uti Memorial af dea 8 Juli
1813
Den 2 9 Maj.
531
s8l2 gjorda hemställan, medelst Rrotocolls-XTtdrag'äf
den iti, iS och 21 i samma manad, bi.'
fallit, att 1 den händelse en synbar svårighet i
allmänna penni ngeröfelsen, genom Bancosedlarnas
successiva förmindskning, skulle före nästpåföljande
Riksens Ständers sammankomst inträfr
fa, den hos. Riksens då församlade Ständer sökta
tillökning af 200,000 R:dr å Manufactur-Discon.
tens i Banken anslagna Lånbiträde, finge vinna
ett för Manufacturernas bestånd nödvändigt afseende.
I anledning af åtskilliga Fabriksidkares vid
slutet af år 1813, uppå flera anförda grunder
gfbrda anhållan, om verkställighet af Riksens
Ständers så beskaffade Beslut , häfva Banco Full»
mägtige, sorn derom inhämtat Herrar BancoRevisorers
råd och yttrande, efter noggrann öf_
verläggning, och med behörigt afseende så Vät
å Bancoverkets .Financiel!a ställning, sorn Herrar
Revisorernas meddeldta utlåtande, ‘under
d. 3 Maj 1814 nämde tillökning bifallit.
*
BanCo-Utskottet Ilar äfven för dess del furi»
nit, att, både i anseende till en då. redan inträffad
stagnation i penningerörelsen, och Ma*
nufacturernas oundgängeliga behof af ökadt understöd,
grundade skäl för samma Lånbiträdéä
beviljande sig företett; och anser Utskottet
sig på enahanda grunder böra tillstyrka, att den
medgifna tillökningen tills vidare tnå få begag»'
tias, så länge Riksens Ständers Revisorer, vid de*
ras öfversigt af Manufactur-Discontens förvalt»
ning,
53*
Den 2 9 Maj.
ning, finna, att ifrågavarande Lånebiträde, jemlikt
Författningarna, till dess behöriga ändamål
blifver användt.
I sammanhang med detta ämne får Banco^
Utskottet vördsamt besvara Väilofl Borgare Ståndets
remiss af det Memorial Fabriqueuren J. C.
Fougt, i anledning äf sednaste Revisorernas
utförliga berättelse till Riksens Ständer, om
Manufactur.Discontens förvaltning, till välbejnäldte
Stånd ingifyit.
Uti berörde Memorial yrkas, att sedan ej
allenast en summarisk berättelse om ManufacturDiscontens
tillstånd, utan detaillerad uppgift p*
alla dess gäldenärer, och summan, för hvilken
en hvar häftar, blifvit af sednaste Revisionen till
Riksens Ständer öfverlemnad, och kort derefter
genom trycket Allmänheten meddelad; ett lika
förfarande jemväl bör iakttagas med alla de öfriga
Discontverkens Räkenskaper, deras gäldenärer,
och dessas cautionister; såframt det åsyftade
ändamålet att i allt åstadkomma offentlighet,
samt utbreda nyttiga och gagneliga kunskaper,
skall till fullo kunna vinnas.j
Banco-Utskottet har ej undfallit, huruledes
flera betänkeliga följder för penriingerörelsen och
enskilda crediten voro att befara af en så beskaffad
publicité i Disconternas förvaltning, som
uti Memorialet säges vara åsyftad; och anser
Utskottet för dess del, äfven hvad ManufacturD
isconten beträffar, ehuru den samma i åtskilliga
delar är af särskild beskaffenhet, blifva för
ända.
Hen a 9 Maj.
5??
Sndamålet tillräckeligt, att efter hvarje fullän.
dac! Revision , jemte en summarisk uppgift på
Verkets ställning, till Riksens Ständer uppgifves,
huruvida inrättningen är enligt Reglernenlerna
styrd och förvaltad, hvarvid anförandet
af särskildta casus ej i annan händelse synes
böra komma i fråga, än då anledning till erin.
rån mot Förvaltningen i sådant hänseende sig
företer.
Hvad Banco Utskottet i det ena och andra
haft äran anföra, underställes vördsamt de Re.
spectiva Ståndens upplysta ompröfning och godt.
finnande.
Stockholm deri 2 6 Maj 1 8 I 5.
Rå Höglofl. Ridderskapet* På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledarn.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
-
1 anledning af Banco Utskottets under den 8
Januari 1810 gjorda hemställan, blef af Riksens
vägnar
Jo/i. Henri. Gyllenborg.
vagnar
JB. A. Almquist.
Ståndets Ledarn,
vägnar
Gust. L>. Wilcke.
Ståndets Lédam.
vägnar
Haniel Andersson.
G. Helsingius.
Uppläst hös samtliga Riks-StSndon den 29 Maj.
Vördsamt Memorial.
531
• Den 29 Maj.
Högloft. Ständer fastställdt, att det till understöd
för Götha, Canal * Verk beviljade biträde af
800,000 R:dr skulle sålunda utgå, att i den mån
detsamma till Canal.Bolaget utbetalades, en motsvarande
summa komrne att indragas af det Maximum
, hvilket, såsom förskott till Biles-Discont.
Verket, af då varande Banco-Utskottet bestämdes,
Detta beslut föranleddes af den considexation,
att berörde 800,000 R:dr i annat fall
skolat åstadkomma en ny förökning af Banco.
Sedelstocken, som redan förut blifvit till ett
högst ovanligt belopp utvidgad.
Flera betydande olägenheter, af nämnde i
sin början troligen välgrundade stadgande, hafva
likväl sedermera blifvit anmärkte. Sedan
Götha Canal-Direction vidtagit den för Directionen
nödvändiga utväg, att i allmänhet och så
vidt möjligt vore, låta större delen åf dess biträdessurnma
förblifva obegagnad, såsom en tillgång
för opåräknade behof, har likväl Riks-Discontens
rörelse ej kunnat i någon motsvarande
man förökas, i anseende till omöjligheten att
vid stundom inträffande betydeliga behof för Götha
Canal, den utlånta summan nog hastigt kunna
indraga. Af sådan anledning hafva under
de sednare åren, i en tid af allmänt Fåne-’
behof, ganska betydliga summor, ämnade för allmänna
rörelsens behof, blifvit oanvända, och
en mängd säkra låntagare, till en del försedde
med godkända hypotheker, dels alldeles icke,
dels till miridskadt belopp> eller först efter längre
tids
Den 2 g Maj.
53?
tids uppskof, kunnat erhålla ett hegardt och med
skäl päräknadt Lånebiträde.
Ett sådant inträffadt förhållande, föga förenligt
med egenskapen af ett Riks-Discont-Verlc,
och som äfven i sin man mäste understödja ett
nog öfverklagadt ocker af enskilta Capitalister,
innefattar, efter Banco-Utskottets öfvertygelse,
tillräcklig anledning, att till de Respectiva Stan.
dens bifall föreslå, om icke, äfven på den korta
tid sorn ännu återstår af Octrojen för privata
delägare i Riks-Discont-Verket, sistnämde Verks
ITtlånirigsbelopp får blifva oberoende af hvad
Götha Canal på dess anslagna Rånbiträde begagnar;
skolandes Banco-Utskottet ej underlåta, att
vid Maximibeloppets bestämmande för Riks-Discont
Verket, i möjligaste måtto söka förena
©mtankan för Banco-Verkets säkerhet ogIi för
allmänna Rörelsens oundgängeliga behof.
Stockholm den a g Maj 1815*
På HÖglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestg
och Adelns Redam. Ståndets Redam.
På Väliofl. Borgare- På Hederv. Bonde
-
vägnar
Joh. TIenn. Gyllenborg.
vagnar
!E. A. Almquist•
Ståndets Redam,
vägnar
Gnst. D. Wilcke.
Ståndets Redam.
vägnar
Daniel Andersson.
G. Helsingius.
Upplärt
Den 29 Mö/.'
T/ppläst hos samteliga Rikf-S tanden <leu ig']VT*j'
Void sam t Memorial.
Högvördiga Prest Ståndet har, genom ProtocollsUtdrag
af den 1 i denna månad, till Bänto Utskottets
utlåtande behagat remittera ett Memorial
af Calmar Stifts Eullmägtiga, Prostarne Ekeroth
och Fornander , angående nödvändigheten
af ett Banco-Eån mot drägeliga vilkor, till ett
belopp af 2 5 å 30,000 R:dr, för att användas till
återuppbyggande af Calmar Stads Gymnasii- och
Scholehus, som vid en olycklig eldsvåda år 1800
nedbrunnit.
Till stöd för denna anhållan , åberopas de
betydande olägenheter för Statens Uppfostringsoch
Läroanstalter, som , •genom en total brist på
nödigt utrymme för undervisningen, alltsedan
nämnde bedröfveliga tidepunkt, ägt rum, och
hvaraf ändteligen blifvit ,en nödvändighet, att
till förekommande af Läro.Verkets fullkomliga
upplösning, inköpa ett, i afseende på utrymmet
i nödfall användbart, men deremot, genom dess
nära grannskap med Stadens Jernvåg, i anseende
till det starka bullret, för ändamålet högst olämpeligt
hus. Och förmäles sluteligen , att Jtongl.
Maj:t sedermera i Nåder bifallit Consistorii underdåniga
anhållan, att fä uppföra en tjenlig
byggnad på den tomt der det förra Gymnasiioch
Scholehuset varit beläget; men hvartill ufvägarne
för närvarande befinnas högst knappa
och otillräckliga. Bane®-
Den 2 9 Maj.
537
Banco Utskottet misskänner för ingen del
vigten af omförrnälta considerafioner, och de
flera för behofvet af berörde Lån talande skäl
och omständigheter} men i anseende till redan
väckta motioner om biträden till allmänna behof,
kan och får Banco-Utskottet för dess del ej tillstyrka,
att någon särskild summa för ofvanberöröe
ändamål skalle från Banken utgifvas.
Stockholm den ig Maj i8 I 5.
På Höglpfl. Biddérskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Joli. Hunn. Gyllenborg,. ii. A. Almquist.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledarn. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
Gust. D. Wilcke. Daniel Andersson.
G. Helsingius.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 29 Maj.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående 66 R:dr jz
sk. anslående till arfvode jör en
Sköterska vid Smedjegårds-håktets
Sjukrum,
Uppå
53»
Den 2 9 Maj'.
Uppå Öfver Ståthållarens, En af Rikets Herrar
TO. ni. Herr Grefve Cari Mörners i underdånighet
gjorda anmälan, att, sedan arne riimi smed',
jegårds-häktet blifvit, efter Kongl. Majus Nådiga
förordnande, inredda för sjuka Arrestanter,
angelägenheten jemväl fordrade inköp och
anskaffning af åtskilliga persedlar till dessa
rum, samt att, för sjukvården om Arrestanterna,
antages en sköterska mot årligt arfve,
de, som föreslås till 06 R:dr 32 sk., har
Jfongl. Majit under den 15 nasti. Mars i Nåder
ansett denna anstalt vara en angelägenhet,
som ej borde uppskjutas och derföre täckts bevilja,
att den, enligt upprättadf Förslag, erforderliga.
kostnad till sjukrummens förseende med nödiga
inventarier af 321 R:dr 24 sk. Banco borde,
jemte berörde arfvode, utaf besparingarne på
Eiks-Statens 8 hufvudtitel /utgå; inen hvad anginge
fortsättandet af sistnämnde utgift 66 R:dr
32 sk. årligen, funnit framställning derom böra
göras till Riksens StändeTs Stats-Utsltott, för att
vid Stals-Regleringen komma under öfvervägande,
samt i sådant afseende lätit handlingarne
i ämnet Utskottet tillställas.
Efter hvad dessa handlingar upplysa, äro
ofvanberörde sjukrum inrättade för aderton personer,
hvartill antalet af sjuka skall kunna kom.
na att bestiga, af den mängd Arrestanter, som
i Smedjegårds-häktet vanligen förvaras; och har
Herr Öfver.Ståthållaren rörande ifrågavarande behof
anfört, alt de sjukas behöriga vard fordrade
biträde af en qvinnsperson, ej mindre för skötseln,
Den 8 9 Maj.
539
sein,’ än ock vid tillredning af nödig mat och
drvck, samt tvätt och städning, för hvilken person,
dä deri ständigt bör vara uti sjukrummen
tillstädes, mi..dre arfvode än G6 R:dr 32 sk.
icke kunde föresläs.
Och sorn den nödig funne vidsträcktare anstalt
för sjukvärden vid Smedjegärds-häkiet, än
uti öfriga Xronofängelser, hvarest Airestanternas
antal är mindre, fordrar ifrågavarande obetydliga
utgift, så framt ändamålet skall vinnas, och de
sjuke Arrestanterne erhålla behörig skötsel och
vård; sa får Utskottet vördsamt tillstyrka Rikets
Höglofl. Ständers bifall dertill, att dessa 60 R:dr
32 "sk. arfvode för en sjuksköterska vid Smedjegårds-liäkiet
måga å Stat under Åttonde hufvudtiteln
upptagas. Stockholm den 26 IVfaj J S I 5*
På tföglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest-;
och Adelns Ledarn. Ståndets Ledarn
vägnar
vägnar ,
Carl De Géer. Gast. Murray.
På Vallofl. Borgare. På Hederv. Bande
Ståndets
Ledam. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
Carl Fredr. Landberg. And. Sandstén.
C. Tunelius.
Uppläst hos samtelig! Riks-Stånden den 29 Maj.
Riksens Högloft, Ständers Stais Utskotts
Re*
54"
Den 2 g Maji
Betänkande, angående hegardt anslag
till reparation u Calmar DomKyrka.
Riksdags.Fullmägtigen från Calmar Stad, Herr
Grosshandlaren Joris Fornander har, uti Memorial,
som Vällofl. Borgare-Ståndet remitterat till
Stats-IItskottets åtgärd, andragit, huruledes den
i Calmar varande Dom-Kyrka, hvilken, i sitt
slag, vore bland de skönaste byggnader Fäderneslandet
äger, skall fordra en reparationskostnad ,
som, enligt förslag, stiger till 16,093 R:dr 46
sk , till bestridande hvaraf Stadens i medelmåttiga
vilkor stadde 4000 Invånare ej skola äga
förmåga, samt Kyrkans egna tillgångar finnas
otillräckeliga, heldst utaf de till dess underhåll
anslagna 98 tunnor Kronotionde, blott
42. tunnor äro i behåll, efter afdrag utaf Kyrkobetjeningens
aflöning, samt Kyrkans Capital
endast utgör 146g R:dr 46 sk. Banco; och som
denna Kyrka, byggd i Konung Carl XI:s tid,
icke blott föi Stadens behof, utan äfven för A.
miralitetet, hvilket Konungen ärnade der i Sta2
den förlägga, skall blifvit uppförd af allmänna
medel, samt häraf synes följa, att denna
Dom-Kyrka primitivt blifvit betraktad som en
byggnad , hvilken mera tillhörde Staten äa
Calmar Stadsförsamling; så anhåller Grosshandlaren
Fornander, att till den samrnas reparation
måtte bevilljas understöd af allmänna medel
till ofvannämnda nu erforderliga summa.
Under
Den sy Maj,
54t
Under medgifvande, det Hr Grosshandlaren
Fornander icke saknat all anledning till den begäran,
att af Statens medel måtte lemnäs biträde
till iståndsättande af Calmar Stads vackra och.
kostbara Dom-Kyrka, kan dock Utskottet, i anseende
till Stats-verkets mångfaldiga behof, icke
tillstyrka, att, med något anslag dertill, skulle
ökas de redan tryckande allmänna bördor, då
till Dom Kyrkans underhåll och behof af Staten
redan äro anslagna 98 tunnor Kronotionde årligen;
hvilket bidrag är ett af de betydligaste»
som i sådant hänseende finnes bestådt, och hvarutaf
de 44 tunnor, som återstå, sedan Kyrkö-'
betjäningens aflöning afgått, jemte Kronans Capital
och de tillskott Stadens Invånare, som begagna
Kyrkan, böra vidkännas, synas lemna till.
gång för de nödvändigaste förbättringar; hvilket
vördsamt hemställes Riksens Höglofl. Ständers
närmare bepröfvande.
Stockholm den i? 6 Maj 1 8 I 5-
På Höglofl. Ridderskapets På Hogvörd. Prest»
och Adelns Ledam. Ståndets Ledata.
På Vällofl. Borgare- På Heder v Bonde
-
vägnar
Carl de Géer,
vägnar
Gust. Murray.
Ståndets Ledam.
vägnar
Carl* Fr. Landberg.
Ståndets Ledam.
vägnar
And. Sandstén.
C. Tunelius.
543' Deri 29 Maji
Uppläst lios samtel%a Riks-Stånden den 29 Maji
Riksens Högloft. Ständers Stats- Utskotts
Utlåtande, angående gjord framställning
om Gratification ät Kronobetjeningen
pä gränsen af Elfsborgs
och Båhus Län.
I anledning af erhållen Remiss fran Högvördiga
Prest Ståndet, får StatsUtskottet afgifva yttrande
öfver den af Herr Prosten Doctor Ekelund
samt Herr Prosten Linderoth gjorda motion, att
den närmast gränsen af Bohus och Elfsborgs Län
boende Krono-Betjeningen måtte hugnäs med
någon gratification i anseende till de förökade
och besvärliga göromål, samt flera uppoffringar,
som denna Krono-Betjening fått vidkännas under
sista fälttog, och hvarföre någon vedergällning
icke erhållits.
Vid öfvervägande af detta ämne har Uw
skottet väl insett billigheten af den föreslagna
belöningen åt ifrågavarande Krono-Betjening,
hvilket, enligt hvad så väl frarnstäldt är, sorn
förhållandet under krigstillståndet förutsätter, vid*
Jkänts både kostnader och tillökta besvär; men
Utskottet fågner tillika, att icke blott denne K10-  no-Betjening, utan äfven den, som i andra Län
och orter, der krigsrustningar och marcher förefallit,
likaledes haft ökade göromål och utgifter, samt
sålunda äfv^n skulle vara till särskilt ersättning
lika
Men a 9 Maj.
54S
lika berättigad; och da den ena Tjenstemannens
större motla eller förtjenst än den andras, samt
hvad som kunde böra dem tilldelas, synes icke
kunna utredas och pröfvas af Riksens Höglofl.
Ständer, samt det dessutom egentligen ankommer
på Kongl. Majrts Nådiga åtgärd, att, efter
vederbörandes hörande, förordna i frågor af den-|
na beskaffenhet, så har Utskottet ansett sig icke
kunna föreslå och tillstyrka några särskildta gra.’
tificationer åt Bohus och Elfsborgs Uäns ifrågavarande
Krono-Betjening, utan tror, att när des-i
sa Krono-Betjente i behörig ordning sig anmala,
och frågan kommer under Kongl. Maj.-ts nåd
diga pröfning, Kongl. Majit i nåder, efter sig
företeende omständigheter, täckes tilldela dem de
belöningar, som kunna finnas lämpliga; hvartill
i sådant fall den till extra utgifter på Stat bestådda
summa lemnar tillgång; hvilket vördsamt
hemsiälies Riksens Höglofl. Ständers närmare bed
pröfvande. Stockholm den ?6 Maj 1815.
På Höglofl. Riddersk. och På Högvord. Prestg
Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
På "Vallöf!. Borgare- På Hederv. Bonded
vägnar
Carl De Géer,
vagnar
Gustaf Murray:
Ståndets Ledam.
vägnar
Carl. F. Landfors*.
■- - ...
Ståndets Ledain
vägnar
Jan Jonsson.
C, Tunelius.
TTppIäet
544
JDen a g Maj.
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden <1. 29 Maj.
Riksens Högloft. Stunders Stats-Utdotts
Betänkande, angående vackt fråga om
inköp af Posthus och Boställen för
Postmästare.
Uti till Vallöf!. Borgare-Ståndet ingifvet Memorial
, hafva Herr Commerce-Bådet B. H. Santesson,
Hr Grosshandlaren Jan Lamberg och Hr
J. Holmer föreslagit, att Posthus måtte för Statens
räkning och till Boställe för Post-Inspectoren
i Götheborg inköpas; äfvensom Herr Borgmästaren
Barthelsson och Herr Handelsmannen
J. F. Ekman gjort enahanda framställning i afseende
på alla öfriga Post-Förvaltare i Städerna
och på Landet, hvarvid hufvudsakligen är andraget:
att Post-Inspectorernas Löne-vilkor och
deribland beräknade Hyresmedel äro så knappa,
att de i Götheborg icke på långt när de sednare
åren varit tillräckliga blott till hyra för boningsrum
och Post-Contoir, och i Norrtelje äfven till
iner än hälften medtagas för samma behof: att
säkra Lägenheter till Post Contoir sålunda icke
kunna af Post-Inspectorerna anskaffas; samt att,
i anseende till de betydliga Penning-summor och
angelägenheter, som skola lemnäs i Post-Contoirens
vård, det likväl vöre af vigt för det Allmänna,
att väl förvarade och säkert inrättade
Posthus funnos, hvarest Contoiren ständigt kunde
bibehållas och flyttning deraf, som nu ofta
inträffar, undvikas.
Vid
Den 2 g Maj.
54>
Vid .förehafvande häraf har Utskottet nog
insett nyttan deraf, om publique Hus kunde
anskaffas till Boställen åt Post-Förvaltare och
Post Contoir, enär derigenom större säkerhet
skulle vinnas för både Statens och enskilta personers
penninge-remisser, och de olägenheter
upphöra, hvilka Contoirens flyttning medför,
äfvensom förbättring i PostHnspectorers och Förvaltares
aflöning dessutom beredas. Men då alla
Städer och Post-Förvaltare synas hafva lika behof
och vara lika berättigade till ifrågavarande
förmon, skulle kostnaden till inköpande af sådana
Posthus och Boställen för Post-Betjeningen i
alla Städer och på Landet, der Post-Contoir finnas,
medtaga större summor, än Statens tillgångar
nu synas kunna medgifva.
Utskottet kan derföre icke gifva någon an»
ledning dertill, och anser annan åtgärd uti före.
varande hänseende ej kunna äga rum, än om
någon påökning å Löner och hyresmedlen för
Post-Inspectorer och Förvaltare rnå kunna bevilljas
och de såmedelst sättas i tillfälle att förse
sig med säkra Bostäder och Contoirsrum; derom
Utskottet får sig närmare yttra, då det i frågan
om Lönförbättringen i allmänhet, och deribland
äfven för Post-Staten, afgifver utlåtande. Hvilket
vördsamt hemställes till Riksens HöglofL
Ständers närmare bépröfvande.
Stockholm den 26 Maj lSifc»
%:dje Del, N;9 69, 7°;
54$
Den 2 9 Maj.
På Höglöfl. Bidderskapets På Högvörd. Prestock
Adelns Ledam. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
Carl de Géer. Gust. Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde.
Ståndets Ledam. Ståndets Ledara
vägnar
vägnar
Garl Fr. Landberg. And- Sandstén.
C. Tunelius.
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 29 Maj.
Riksens Högloft. Ständers Stats- Utskotts
Utlåtande, i anledning aj Herr Wilh.
Elgenstjernns motion om en Minnesvård
på Statens bekostnad ofver framlidne
Hof Intendenten Sergel.
Till StatsUtskottets åtgärd har Högloft. Bidderskapet
och Adeln rémitterat Herr W'lh. Elgeästjernas
Memorial , hvaruti han föreslagit att
en minnesvård hör på Statens bekostnad resas
öfver framlidne Hof-Intendenten Sergel, 1 anseende
till hans' stora förtjenst såsom konstälska-,
re och utmärkta skicklighet i sculpturen, helst
härigenom tillfälle äfven vore att belöna och
uppmuntra en hans nu i Born vistande Elev,
Hof Bildhuggaren Byström, sorn skulle uppdragas
att förfärdiga ifrågavarande arbete.
Stats
-
Den 2g Maj.
547
Stats-Utskottet, som, lika med Herr Elgenstierna,
anser, det framlidne Hof-Intendenten
Sergel, för dess bade inom och utom Riket kända
' och värderade utmärkt stora talent och
snille i egenskap af Konstnär, gjort såg förtjent
till en tacksamhetsgärd ät dess minne inom'Fäderneslandet,
kan derföre ej annat än gilla och
erkänna Herr Elgenstjernas afsigt och framställ-'
ning; men då Staten för närvarande har så många
oundvikliga behof, som fordra ökning af anslagen,
att, med afseende å Rikets Innebyggares
redan 'dryga Skatter, ali den inskränkning i beviljandet
af nya utgifter måste iakttagas, som
ej strider empt ofelbar nödvändighet; så kan Utskottet,
i betraktande häraf, och ,då Hof-IntemlenJ
ten Sergel emedlertid i dess förträifliga arbeten
ager dess minne hos efterverlden förvaradt, nu
icke tillstyrka den kostnads anslående, ‘sorn till
en Minnesvård af denna art skulle åtgå; hvilket
dock vördsamt underställes Riksens Höglofl. Stan-'
ders bepröfvande.
Stockholm den 26 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd.. Prest
-
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Ronde»
och Adelns Eedam,
vägnar
Carl de Géer.
Ståndets Ledam.
vägnar
Gust. Murray.
Ståndets Ledarn.
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Ståndets Ledam»
vägnar
And: Sandstén.'
C. Tunelius.
Uppläst
S48
Dm 5 9 Maj.
Uppläst hos samtelig! Riks-Stånden den 29 Maj I8l5*
Riksens Häglof. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående Prosten Doctor
Fåhrei Memorial om utfodringen vid
Kongl. Maj:ts Hof St all, samt upplåtande
af Kongsgårdarne Ultuna och
Ryda till Hans Kongl. Höghet KronPrinsens.
disposition i och får utfodringen
vid Dess Hoj-Stall.
Ifrån Högvördiga Prest-Ståndet har till Stnts-Utskoftet
blifvit retnitteradt ett af Prosten Doctor
O. J. Fåhrens ingifvet Memorial, så lydande:
”1 anledning af Högloft. Kongl. StatsContoirets
under den 14 sistlidne Februari afgifna
underdåniga Berättelse om Statsverkets förvaltning
till dess inkomster och utgifter för åren
1*812 och 1813, hvilken, jemte Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition till Riksens Ständers Statsutskott,
blifvit inom Högvördiga Ståndet utdeld,
liar jag trott mig finna, att ibland oumgängliga
behof för irsta Hnfvud.titeln äfven bör
räknas fourage för de Kongl. Stallen; men
att dess anskaffande, enligt Kongl. Stats Contoixets
underdåniga Berättelse, är förknippadt icke
allenast med de drygaste transport kostnader, och
för hvilka inga medel blifvit på Staranvista, utan
ock andra förluster, dem Kongl. Stats-Contoiret
under 3:ne år, oaktadt allt redligt och nit
fullt
-
Den 2 g Maj
-
549
fullt, behandlande , mäst vidkännas och icke kunnat
förekomma; ja dä än vidare härtill kommer,
att under dessa förflutna åren ett Lispund Hö
understundom kostat härstädes En R:dr och deröfver;
fördenskull med afseende på dessa anförda
omständigheter, vågar jag inför Högvördiga
Herr Årke Biskoppen och Talmannen samt det
Högvördiga Ståndet ödmjukligen hemställa, om
icke arrendet af de intill Hufvudstaden närmast
belägna Kungsgårdar hufvudsakligen måtte bestämmas
i fourage af hö och halm för de Kongl.
Stallens behof, och till förekommande af deförluster
och dryga transport-kostnader, hvarmed
hö- och halm-forslandet från Kungsgårdärna i Södermanland
och Westmanland besväras, om icke
nu genast, till en början, de uti Uplands Län
allranärrnast Stockholm belägne Kungsgårdar, Ultuna
och Ryda, hvilka nemligen gifva en större
afkastning af godt hö, måtte anslås för Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsens Stall, och att, i
följd deraf, desse tvänne Kungsgårdar mätte öfverlemnas
till Hans Kongl. Höghets Egen höga
disposition, så att det må bero af Dess Egel nådiga
välbehag att bestämma dessa Kung-gårdars
Arrende-afgifter förnämligast i hö och halm , fram*
för andra, som utgå i Spannmål eller penningar;
hvilka sålunda förändrade utgifter, efter min förmodan,
säkrast skulle förekomma Stats Contoirets
öfverklagade yppade kostnader och andra är ined år
visserligen stigande utgifter och oförutsedda mångfaldiga
förluster. Ett så förändradt Arrende afgifternas
utgörande förnämligast i hö och halm kunde
med innevarande år redan laga sin höljan, såvida
nu
-
55®
JDen .29, Maj.
nuvarande Ryda och Ultuna Arrendatorer finna
sig belåtne med det som i Nåder bestämmes Dessutom,
att efter nu varande Arrende Contracts slut»
Dans Konjjb Höghet på bestämd elier obestämd
tid antager den eller de Arrendatorer i nåder för,
godt finnes. (
Om så nödigt pröfvas, anhåller jag, att detta
Memorial ina med de öfriga Respectiva RiksStånden
communiceras eller åtmindslone till vederbörligt
Utskott remitteras.”
StatsUtskottet får till upplysning härvid anmäla,
att hvad hö- och halm.utfodringen vid
Kongl. Majus Hof-Stall angår, så är dertill anslaget
nu, likasom det alltid varit, ej allenast allt
arrende-höct af Kongl. Hof Stall-ängarna, utan ock
så mycket af Kronans behållna Rente-h® och
halm uti Stockholms, Upsala, Södermanlands och
Westmanlands JLän, sorn till fyll nåd i utfodringen
erfordrats. Att nu härtill i stället anslå de
närmast intill Hufvudstaden belägna Kungsgårdar,
anser Stats-Utskottet hvarken behöfligt eller
med de om Kungsgårdarnes disposition och förvaltning
i allmänhet af Riksens Höglofl. Ständer
vidtagna beslut förenligt. Den förlust, som under
Rente-höets och halmens hit-transporterand®
de sednare åren uppkommit och Herr Prosten,
Doctor Fahreus, genom detta sitt förslag, velat
förekomma, har Stats-Utskottet, vid den nu under
händ varande Stats-Regleringen, på ett sådant sätt
sökt förebygga, att den för framtiden icke skall
■inträffa, och hvilket Utskottet, i sammanhang
med
Den 2^ -Maj.
55T
nied 'Stats-Regleringen, u(i särskildt Betänkande
af denna dag uppgifvit till Riksens Högjofl. Ständers
ompröfvande.
Beträffande Herr Prostens förslag, att Kungsgårdarne
Ultuna och Ryda matte anslås för Mans
Kongl. Höghet Kron Pi-insens Stall; så emedan
dessa Kungsgårdar äro i laglig ordning ut arrén,
derade, och Arrende-åren derå icke gå till ända
förrän år 181 8 å Ultuna och år 1835 å Ryda;
ty lärer dessförinnan, någon rubbning uti de härom
ingångna Arrende Contract icke kunna äga
rum, så länge Anende-innehafvarne sina förbindelser
och Contracts.vilkor riktigt fullgöra. .Hvilket
allt Riksens Hoglofl. Ständers, eget omprofvande
vördsammeligen undersiälles.
Stockholm den 26 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest»
och Adelns Ledam. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
Carl De Géer. Gust. Murray.
På Vällofl. Borgare-'
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C, Tunelius.
Uppläst
552
Den 29 Maj.
Uppläst hös samteliga Riks-Stånden den 29 Maj.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af Herr
General - Directeuren Hagströmers
Memorial om medel till befordrande
af större sundhet i Städerna.
Högloft. Ridderskapet och Adeln har till StåtsUtskottets
åtgärd remitterat ett Memorial af Hr
General-Directeuren Hagströmer, hvaruti framställes
dels de olägenheter, söm kunna uppkomma
af stillastående orena vattensamlingar i och
omkring Städerna, dels ock nödvändigheten af
rymliga arrester och fångarnas sysselsättning, samt
förbud emot liks begrafvande i och vid Kyrkorna,
särdeles i Städer; föreslående General Directeuren:
1:0 Att ej mindre de här i Hufvudstaden
än annorstädes befintliga stillastående vatteu och
träsk, hvarutaf uppkomma osunda utdunstningar,
som förgifta luften och uppväcka sjukdomar,
måtte, efter behörig undersökning och förslag,
under vederbörlig tillsyn, antingen med tjenliga
ämnen fyllas eller ock upprensas, samt att, om
sådant ej kan ske med medel, som af de derigenom
uppkommande tomter eller terrainer kunde
vinnas, ej eller genom actier, erforderliga
allmänna medel dertill måtte anslås.
2:0 Att till befordrande utaf rymligare och
inyggare arrester å de flera ställen, der sådana
ännu
Den a 9 Maj.
555
ännu saknas!, samt fångarnes sysselsättning med
tjenligt arbete, äfvenväl matte anslås medel; och
3:0 Att Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet
anhålla hos Kongl. Maj t om förbud
mot liks begrafning i tyrkor, så väl på landet
som i Städerna, och att sådant ej heller må ske
på Kyrkogårdarna, då de äro belägna inom Städer
eller större Byar, samt med hus och boningsplatser
omgifna.
Hvad nu först angår frågan om anslag af
medel lill skadliga vattensamlingars eller träskartade
ställens igenfyllning m. m., åå har ej mindre
af hvad Herr General-Directeuren Hagströmer
upplyst, än ock flere andre Ledamöter af
Bespectiva Riks-Stånden anfört uti Memorial,
som till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottens gemensamma handläggning
blifvit öfverlemnade, Stats.Utskottet funnit behofvet
och angelägenheten af vidtagande anstalter
i detta hänseende, till förekommande af farsoter
och flera andra olägenheter. Men som de
utgifter, hvilka härtill kunna erfordras, äro af
den beskaffenhet, att de egenteligen höra bestridas
af de Städers Invånare, der slika igenfyllningar
eller upprensningar äro nödiga; dertill ock,
hvad Stockholm angår, efter hvad Utskottet
haft tilfälle inhämta, fonder icke saknas och nödiga
åtgärder redan äro påtänkte; så och enar beträffande
Landsorterna något specielt förhållande
i denna del icke är uppgifvet, eller behofvet så
utredtj att anledning till något understöd å ett
eller
Den 29 Maj.
eller annat stalie' för särskildta orsaker synes
vara för-liand; kan Utskottet icke föreslå eller
tillstyrka något penningeanslag till detta ändamål;
utan tror sig endast bora till Riksens f^öglofl.
Ständer öfverlemna, om icke framställningen
af ämnet, såsom af mycken vigt i och för den
allmänna helsovården, må lemnäs det afseende,
att Riksens Höglofl. Ständer, hos Kongl. Maj:t
i underdånighet kunde’ anhålla om utfärdande af
nådig Författning, hvarigenom mera uppmärksamhet,
äti h 11 i t i s, må å denna angelägenhet fästas
uti Städerna i allmänhet.
* Beträffande vidare det ifrågasatta anslag, ej
mindre till kostnaderna vid arresters inrättande,
så att de blifva mera rymliga och sundare å de
ställen, der sådant ännu tarfvas, än ock till beredande
af sysselsättning för fångarna; så får
Utskottet upplysa, att författningar härom tid
efter annan äro af Kongl. Maj t i Nåder vidtagne.
Genom Kongl. Brefvet den 27 November 1798,
angående fängelserna i allmänhet, är uti 8;de
och tj:de punkterna stadgadt, huruledes vid nybyggnader
af Kronohäkten bör iakttagas nödig
rymlighet och andra omständigheter, ledande till
arresternas sunda beskaffenhet, äfvensom att,
jemte det snygghet skall hållas och fångarna lemnäs
skötsel och vård, instängde gårdar böra finnas,
der arrestanterne kunna äga tillfälle vissa
tider- af dagen vistas i fria luften och företaga
sig något arbete; och har Kongl. Majtt, i anledning
af Riksens Ständers Justifite-Ombudsmans
anmälan, sedermera, under den 4 Mars i 813,
för
-
Den 29 Maj.
förnyat Högstberörde Nådiga föreskrift i .vissa
delar samt deribland om Fångarnas vård och bevarandé
af deras helsa, äfvensom rörande snygghetens
bibehållande. Nybyggnader af Kronofängelser,
till deras utvidgande och förbättring, hafva
ock blifvit verkställde, så vidt behofvet fordrat
och Statens tillgångar det medgifvit; och
Kongl. Maj:t har , uti dess Nådiga Proposition
om Stats-Verkets tillstånd och behof af den 16
sistl. Mars, äskat ytterligare medel äfven härtill,
i anledning hvaraf Utskottet föreslagit sådan tillökning
å Statsanslaget, som nödig funnits. Vid
dessa förhållanden, och då Herr General-Directeuren
Hagströmers afsigt i denna del sålunda
redan är befordrad, synes någon vidare åtgärd
härutinnan icke vara att vidtaga.
Och hvad sluteligen rörer förhud emot liks
begrafvande uti Kyrkor i allmänhet samt i Kyrkogårdar
uti Städerna och der större Byar eller
Boningsplatser tillstöta, så har Kongl. Maj:t, genom
Nådiga Etef af den 3 och 17 October 1805, förklarat,
att begrafningsställens flyttning utom Städer
och Byar på landet, der det lämpeligen ske
kan, medför flera förrnoner och förtjenade uppmuntran;-
men då detta Nådiga förklarande synes
icke hafva medfört den verkan, som angelägenheten
kräfver, så hemställer Utskottet, orri
icke Biksens Högloft. Ständer skulle finna lärnpeligt,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att sådane anstalter måtte i Nåder vidta-;
cas, att, så fort tid och omständigheter tillåta,
' begrafningar i Kyrkorna upphöra och Kyrko
-
555
Din 2 9 Maj.
kogårdar utom Städerna i stället varda anlagda.
Hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
vördsamt underställes.
Stockholm den 26 Maj 181 5.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestg
och Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl de Géer. Gust. Murray.
På Vallöf!. Borgare- På Hederv. BondeStåndets
Ledam. Ståndetk Ledam.
vägnar vägnar
C- F. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos samteliga Riks-Stundsn den 29 Maj.
Riksens Högloft. Stunders Stats-Ut skotts
utlåtande i anledning af Herr Lectorn
Arenanders hemställan om förlag
af allmänna medel till tryckning
af Samlingar i Svenska Historien.
Uti till Högvördiga Prest-Ståndet ingifvet Memorial,
som till Stats.Utskottet blifvit remitteradt,
har Herr Lectorn Arenander förmält huruledes,
sedan högstsalig Konung Gustaf III. åt nu
mera framlidne Biskoppen i Hernösand, Doctor
Nor
-
Den 2 9 Maj.
557
Nordin uppdragit, att utur de här i Stochholm
varande Archi ver samla och utgifva så väl de
arheten, som ligga till grund för Svenska Historien
i medeltiden', som de till samma Tidehvarf
hörande Handlingar, och detta Verk, jemte Biskopp
Nordins öfriga Manuscript-samling , utgörande
öfver 2?oo Voluiner, blifvit genom Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsens frikostighet inköpt
och föräradt till Upsala Bibliothek; så har Kongl.
Majit, på der denna Samling icke måtte blifva
fruktlös för samtiden och efterverlden, i Nåder
täckts öfverlemna åt Historiarum Professorn i
Upsala, Doctor Fant, att fortsätta och bringa till
slut hvad Biskopp Nordin börjat. Och som aila
upplysta Nationer i Europa varit sorgfälllge derom
, att hjelpredorna till deras äldre Historia
skulle blifva samlade och utgifna, säfnt exempel
icke saknas af både fordna Svenska Konungars
och Riksens Ständers osparda kostnad pä dylika
hedrande företag äfven i Sveriges bistraste tider
under Dess olyckliga krig; så föreslår Herr Eeäorn,
om ej Riksens Högloft. Ständer, af omsorg
för minnet af en Konungs Regering, som ibland
sina odödliga förtjenster äfven uppmuntrar oell
hägnar vetenskaperna, och af erkänsla mot den
Furstes ädelmod, som förevigat sin styrelse af
Upsala Academie med denna ovärderliga Gåfva,
skulle finna för godt anslå en'Summa af 2000
R:dr Banco till förlag för utgifvandet af detina
Samling, hvilken lika länge, som Sveriges tacksamhet,
skulle för efterverlden bibehålla i Vetenskapernas
Tideböcker ett Tidehvarf, som för
Svenska Folket i verldens Annaler till sin märkvärdighet
aldrig kan utplånas. idka
5 5»
Den i g Maj.
Lika med Herr Lectorn Arenander och pä
de af honom anförda grundade skäl, anser Utskottet
ifrågavarande Samlingar af högt värde och
deras lifgifvande af trycket destoinera önskliat,
som derigenom skulle spridas förökadt ljus öfver
Fosterlandets häfder; men Utskottet, som tror,
att till ifrågavarande tryckningskostnad skulle fordras
en till äfventyrs dubbelt större Förlagsaumma,
anser sig för närvarande icke kunna
tillstyrka något anslag härtill, helst då det bör
förmodas, att dessa Handlingar, såsom varande
af ett allmänt interesse, skola med medel, samlade
genom prenumerationer, kunna tryckas, och
i annat fall en tid, då kostnaden faller Staten min.
dre kännbar, synes böra afbidas. Hvilket dock
Riksens Höglofl. Ständers närmare ompröfvande
vördsammeligen underställes. Stockholm den ? 6
Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Ledam.
vägnar
På Högvörd. Prest»
Ståndets Xmdam.
vägnar
Carl de Gé er.
Gustaf Murray.
På Vallöf!. PorgareStåndets
Ledam.
vägnar
C. F. Landberg.
På Hederv. Bonde.
Ståndets Ledam.
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst
Ven 29 Maj. 559
klppliist hos samteliga Riks-Ständen den 29 Maji
Riksens Högh fl. Ständers Stats-Uiskotts1
Betänkande angående kostnaden till
tryckningen af en Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition jemte ett Lag-Comitéens
Betänkande.
Enligt Protocolls Utdrag af den 8 i denna månad
har Vallöf! Borgare Ståndet beslutit, att Kongl;
Majus Nådiga Proposition af den rg sist 1. April,
angående förändring af nu antagna bestraffningssätt
och inrättande af allmänna Arbets - och
Correctipnshus, jemte Lag Cornitéens särskildt
utarbetade Betänkande om förändringar af Un»'
der-Domstolarnes och Hof Rätternas antal och
organisation, tillika med öfriga Bilagor, borde
på Statens bekostnad skyndsam meligen tij 1 trycket
befordras och i Riks Stånden utdelas, samt
i följd deraf till Stats Utskottet öfverlemnat, att
medel till tryckningens bestridande af den tili
Riksdagskostnaden bevilljade summa anslå; och'
hafva de öfriga Bespectiva Stånden sedermera
uti detta beslut sig förenat samt Protocolls Utdrag
derom till Stats-Utskottet aflåtit.
1 anledning häraf får Utskottet vördsamt
hemställa, om icke Riksens Höglofl. Ständer
skulle linna lämpligt anmoda Lag Utskottet; till
hvars åtgärd förenämnde Handlingar äro remitterade,
att om tryckningen deraf besörja, på det
sätt,
518
Den 2 9 Maj.
sätt, att Contract slutes med någon Boktryckare,
sorn emot det han afiemnar erforderligt antal
eller 8oo Exemplar, för att i Respfectiva RiksStanden
utdela, skulle äga att för egen räkning
trycka och försälja denna upplaga, hvarutaf en
större afsättning bör väntas, då dessa handlingar
interessera det allmänna. Men om sådan öfverenskommelse
rörande tryckningen icke kan
träffas, utan någon betalning derjemte fordras,
hvilken ej lärer blifva betydlig; så torde Lag*
TTtskottet tillåtas, att upptaga denna kostnad
bland utgifterna till Skrifmaterialier m.m., hvil*
ka, enligt hvad Riksens Höglofl. Ständer redan
bifallit , måga af den anslagna Riksdagskostnadssumman
efter verifieerad och af Ordföranden i
Utskottet godkänd räkning godtgöras utaf Kongl.
Stats-Contoiret.
Stockholm den 26 Maj 181 5*
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd.Prest
-
På Vallöf!. Borgare- På Hederv. Bonde»
och Adelns Redarn,
vägnar
Carl de Géer
Ståndets Ledam.
vägnar
Gust. Murray.
Ståndets Ledam.
vägnar
f. F. Landberg.
Ståndets Ledam.
vägnar
Anders Sundstén.
C. Tunelius.
Uppläst
Dm 2 9 Maj.
Uppläst hos samtlig» Riks-StSnden den 29 Maj.
Riksens Häglof. Ständers Stats Utskotts
Betänkande 3 i anledning af Riksdags'
Fullmagtigen 0. Geson Bagges Memorial
om ersättning till forre Mantals-Skr
ifvar en Akerström samt förlängning
af den uti Kongl. Kungörelsen
af den 9 December IS/2
utstakade Prescriptionstid.
Frän Hedervärda Bonde-Stån.det har till Stafs?
Utskottets handläggning blifvit remitteradf etc
Riksdags-Fullmägtigen Olof G:son Bagges fran
Bohus Län anförande till Protocollet, af följande
innehåll:
”Genom Nådig Kungörelse af den g December
1812, har Kongl. Maj:t förordnat deri
”t Juli hvarje år, räknadt ifrån och medar i Jt l 2,
”och framgent, såsom den dag, inom hvilken
”alla de, vare sig Embets eller Tjenstemän,
”eller i “Remisslage och Mantalsskvifnings provision,
eller för hvad annat det vara må, kunna
”för det föregående året hafva något att fordra
”af Stats-Verket, skola ofelbart om liqvid hos
”Stafs Contoiret sig anmäla, vid den påföljd för
”uraktlåtandet häraf, att all fråga om betalnin”gen
anses förfalla intill dess Riksens Ständer
”■Sammankommit och efter inhämtad upplysning
3 eije Del. N:o 71, 72. ”örn
563
Den 5 9 Maj.
”om fordringens beskaffenhet profva*, huruvida
”till dess godtgörande något anslag må göras.”
”De enskifte" personer, hvilka ej äga att
”omedelbarligen vända sig till Stats-Contoiret för
”liqvidationen af deras fordringar, utan böra
”dem hos särskildta Verk och Embetsman bestyrka
”och uppgifva, skola, vid den här ofvan stadga”de
påföljd, sådant inom den 15 Maj året efter
”det, hvarunder fordringen tillkommit, iakttaga;,
”och bibehålla de under detta vilkor rättigheten
”att för vederbörligen godkända fordringssum”mor
af Stats Contoiret erhålla betalning; hvar”emot.
de
”den dem åliggande anmälningsskyldighet, må
”oväeerligen till ansvar ställas för dymedelst be”gånget
tjenstefel, och tillika kunna efter omständigheterna
förpligtas till ersättning af derigenom
förorsakade kostnader.”
”1 anledning af förenämde Kådiga Kungö-;
”reise, bar förre Mantalsskrifvare!! Peter Åkersström
på Hjelmvik i Bohus Eän, sorn erhållit
”afsked den 23 November 1&10, ined bibehållande
af lönen, oaktadt han redan den 17 Juni
”tgl 2 anmält sig hos Konungens Befallningshafvande
i Bohus Jjän till utbekommande af sin
”för åren 1809, l&iooch 1 8 f 1 innestående lön,
”med åberopande af denna Nådiga Kungörelsen,
”erhållit afslag derpå under d. 30 Juli 1814, af den
”grund, att Ijandshöfdingens Memorial om Idhén
för 1809 och 1S10 är daterad den 14
”Mars 1814, och således icke inom rätter tid
”inkommit.” ”Pä
Den 2<J Maj. 563
”På tlefta satt blifver en omkring 70 ac
”gammal, välförtjent, sjuklig och blind Embets”man
skilld med ett penndrag, utan egen försummelse,
ifrån den honom tillagda Eön och
”Pension för åren 1809, 18I0 till och med
”1814-”
”Vid ett sådant förevetande vågar jag hop*
”pas, att Riksens Ständers vanliga rättvisa och
”ädelmod icke tillåter ett sådant oförtjent lidande
”för en utgammal, utarbetad Embetsman, utan
”täckes billigt bevillja något särskildt anslag till
”dessa fordringars godtgörande.”
”.Dess behållna Lön .uppgår för år 1809
”till 80 R:dr 18 sk. 9 r:st, och för 18 lo tilL
”80 R:dr 29 sk. 8 r:st, men dess Pension för
”de andra 4 åren kan icke uppgifvas till sitt
”belopp, då den af Slats-Contoiret den 24 De-»
”cember 1812 begärda uträkning öfver summan
”af hela Mantalsskrifningens provision ifrån
”1802 års början till och med 1810, ännu icke
”lärer vara insänd.”
”Hvad för öfrigt den i Kongl. Majas Nådiga
”Kungörelse utsatta korrta Prescriptionstiden andgar,
kan jag icke undgå nämna, att den är o”vanlig
i Sverige. 10, 20 ar har varit van”liga
Prescriptionstiden, och i Bytesfrågor har
”först efter 133 års förlopp en Prescriptionstid
”af 10 år blifvit: utstakad. Vid anställd jemfö”reise
imellan tiden för Bytesbrister, Kammar*
”Rättens efterräkningar och löntagares fordi in.
i '
5<H
%
Den 2 9 Maj.
”gar, tyckas dessa sednare vara nog mycket
”lidande.”
”Jag hemställer derföre till det lofl Bonde.
”Ståndet, om icke, sedan målet af vederbörligt
”Utskott blifvit utredt, en underdånig anhållan
”och föreställning till Kongl. Majit måtte ske
”om förlängning af den utsatta Prescriptionstiden
”för fordringsägare i Kongl. Stats Contoiret, åt”mindstone
.till 3 år, hvilken Prescriptionstid ej
”börjar gälla förr än efter detårets slut, då Kungörelsen
oni riy Prescriptionstid utfärdas.”
"Härigenom torde undvikas den för en
”mindre Embetsman alltid obehagliga, ofta vå”deliga
nödvändighet, att söka ersättning af sin
”förman, hvilken, enligt oftanämnde Kongl Kun,
”görelse, oaktadt sin försummelse, tyckes endast
”vara skyldig betala de förorsakade kostnader,
”icke att gälda skadan, äfven om Riksens Stän”der
icke finna för godt att bevilja något anslag
: ”till godtgörande deraf.”
Genom den af Riksdagsmannen Bagge åberopade
Kongl. Kungörelsen af den 9 December
a8i2, angående viss Prescriptionstid för dem
som hos Statsverket äga fordran, har Kong!.
Majit i Nåder förklarat, att som för en behörig
verkställighet af föreskrifterna rörande StatsVerkets
förvaltning vore ovilkorligen nödigt,
att årligen inom viss tid med säkerhet må utrönas,
kuru inkomst och utgift förhållit sig i jemförelse
till det föregående årets Biks-Stat, hvar.
före
l)en 2 9 Alaj.
5r> 5
före ock alla Statsförslag borde till Kongl. StatsContoiret
ihsändas inora slutet af -pdje qvartalet
clet påföljande året 5 men det likväl ej sällan
handt, att genom efterlåtenhet eller försummelse
antingen af fordringsägarne sjelfva eller af vederbörande,
sorn ägt att fordringarna godkänna
och anmäla, åtskilliga Statsutgifter icke blifvit
synliga förr än efter en längre tids förlopp; så
och med ytterligare anledning af Riksens Ständers
underdåniga hemställan om bestämmande af
viss Prescriptioristérrnin i dylika fall, har Kongl.
Maj:t i Nåder täckts utfärda den Nådiga Kungörelsen,
hvars innehåll Riksdagsmannen Bagge
för öfrigt i dess Memorial ord ifrån ord upptagit.
Då, enligt sednare Momentet i denna Nå-'
diga Författning, de enskilte, hvilka ej äga att
omedelbarligen vända sig till Stats-Contoiret för
liqvidationen af deras fordringar, utan skola dem.
hos särskildta Verk och Embetsmän uppgifva
och bestyrka, böra sådant iakttaga inom den 15
Maj året efter det, hvarunder fordringen tillkommit,
ochendast under detta vilkor tillgodonjuta
rättigheten att för vederbörligen godkända fordringssummor
undfå betalning, samt det Verk
eller de Embetsmän, som åsidosätta den dem åliggande
anmälningsskyldighet, böra till ansvar
ställas för dymedelst begånget tjenstefel och tillika
kunna efter omständigheterna förpligtas till
ersättning af derigenom förorsakade kostnader;
så synes häraf följa, att, innan Riksens Ständer
kunna pröfva fordringens beskaffenhet och huruvida
tilldess godtgörande något särskildt anslag
-
566
Den 5 Q Maj,
siag må beviljas, först undersökas och utredas
'hor, huruvida den enskifte fordringsägaren förr*
berörde dess åliggande uppfyllt; och sorn. hvad
angar den af Riksdagsmannen Ragge nu anmälte
fråga om förra Mantalsskrifvaren Åkerströms innestående
Lön och Pension för åren 1809 tili
och med 1814, det icke i behörig ordning är
utredt , huruvida Akerström iakttagit den skyldighet,
att inom föreskrifven tid sig om utbekommande
häraf å vederbörligt ställe anmäla,
samt i hvad mån han verkeligen förlorat sin
rättighet, hvilken åtmipdstone ännu icke för år
3.814 kan vara försutten; så anser Stats-Utskottet,
i ett sådant sakens skick, och ehuru ömmande
Åkerströms belägenhet må vara, sig icke kunna
tillstyrka något anslag till haris ersättning för
ifrågavarande, äfven' till beloppet icke för alfa
åren uppgifna, Lön eller Pension.
Beträffande åter Riksdagsmannen Bagges
framställning om ändring och förlängande af
ofvanberörde Prescriptiönstid; så finner Stats-Ufskottet
icke skäl att tillstyrka någon rubbning
uti den af Riksens Ständer vid sista Riksdagen
föreslagna samt af Kongl. Majit, genom ofvan
åberopade Nådiga Kungörelse, bestämda Prescriptionstermin,
såsom nödig för verkställigheten af
de föreskrifter, som ligga till grund för StatsVerkets
behöriga förvaltning. Hvilket dock
Riksens Högloft. Ständers bepröfvahde vördsamt
underställes.
Stockholm den a6 Maj 1815*
Den a Q Maj.
567
På Höglofl. Riddersk. ock På Högvörd. PrestAdelns
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl De Geer. Gustaf Murray.
Pä Väl loll. Borgare- Pä Hederv. BondeStåndets
Ledarn. Ståndets Ledam,
vägnar vägnar
Carl. Fr. Fandberg. And. Sandstén.
C. Tundius.
0
Uppläst hos samteliga Riks-Stan den den 29 Maj.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande om anslag af Allmänna
medel till understöd jör Carlskrona
Stads Fattigvårds - och Arbetshus - Inrättning.
"V^ällofl. Borgare-Ståndet har till Stats-TJtskottet
remitterat ett Riksdags Fullmägtigens för Carlscrona
Stad Herr Häradshöfdingen och Rådman,
nen Carl Sjöboms Memorial, så lydande;
!
”Ehuru Kongl. Maj:t, uti Dess å RiksSalen
deri 6 sistlidne Mars upplästa Berättelse,'
om hvad sig i Rikets styrelse tilldragit sedan
sista Riksdag, allernådigst behagat förklara, att
för Fattigvårds- och Arbetshus-inrättningar uti.
Carlskrona blifver detj föreslagna Reglementet,
sedan
5^3
Den i 9 Maj.
sedan det nu undergått behörig granskning, med
första stadfästadt. hvarvid jag äger full anledning
hoppas, att de underdåniga önskningar, ej mindre
Konungens respective Befallningshafvande, än
Eattigvårds-Directionen uti Carlskrona gjort, om
nådigt bidrag af Allmänna medel till dessa Fattigvårds-
och Arbetshus Inrättningars underhållande
och framtida bestånd, Allernådigst komma
i öfvervägande, har jag likväl, i grund af de
uppdrag mina hemmavarande mig lémuar, ansett,
min pligt fordra, att till Riksens Höglofl. Ständers
ömma behjertande öfverlemna denna angelägenhet,
såsom ett ämne af yttersta vim för
Carlscrona Stad, hvilken i flera än ett afseende
torde förtjena liogkomst och allmänt stöd, då
fråga är om de fattigas underhållande derstädes,
hvars antal i mängd dagligen tillväxer, utom både
Borgerskapets och Stadens öfriga Invånares
vållande eller Policens möjliga uppmärksamhet
att sådant förekomma.*
”Det är en känd sanning, att Carlskrona Stad
inom sig hyser ett betydligt antal menriiskor,
bestående af Amiralitetets Embets- och Tjenstemän
af alla grader och alla classer, jemte en ännu
talrikare folkmängd af Kronans gemenskap
och arbetare uti alla Kronans Verkstäder. Den
lilla lön eller dagspenning, de flesta af denna
folkstock njuter,, är merendels otillräcklig till lifvets
nödvändigaste behof, och än mindre förslår
den till Hustruns och Barnens underhållande
och dessa sednares bildande till dygdiga och
nyttiga medlemmar i Staten.. Det är således
icke
Den t g Maj.
icke ovanligt att finna Hera så beskaffade hushåll
tarfva det allmännas bidrag, på det nöden
icke måtte sätta dem i tillfälle att urarta till
brott och nesliga företag, hvilket ty värr likvisst
ofta inträffar; men ännu ömtåligare och beklagansvärd
är den scen, då värnlösa Enkor och
faderlösa Barn, efter i Kronans och Fäderneslandets
tjenst med döden aflidna fäder, sakna alla
tillgångar till både närvarande och framtida bärgning.
Stadens Invånare hafva med flera Tusende
Riksdalers årliga bidrag, beräknade efter vissa
proCent af deras behållna inkomst samt löner,
sökt afhjelpa de nödrop, sorn från uslingens koja,
från den i Kronans och Statens tjenst grånade
och orklösa arbetaren; från den i uselhet och
nöd stadda värnlösa Enkan, och från den på gator
och gränder kringvandrande fader- och moderlösa
Barnskaran framträngt till de mindre vanlottade
Likars öron; men antalet af behöfvande
har varit för stort och förmågan har icke svarat
emot de mest välgörande och ömma hjertans
Önskningar. Ett antal af nära 600 hjelplösa och
utfattiga personer, som dagligen påkalla sina rnedmenniskors
och allmänna Styrelsens biträde, för
att fredas från undergång, hvaribland icke mindre
än 170 frånfallna barn med högre ljud anropa
menskligheten och deri Christliga pligten,
att påtänka utvägar för deras bildning och oin-j
vårdnad, har hitintills utgjort föremålet för en
nitisk och kraftfull styrelses samt aktningsvärda
medborgares bemödande, att tillvägabringa en
allmän Fattigvårds- och Arbetshus-Inrättning uti
denna kanske enda Stad i Riket, sorn aldrig kan
se
57»
Den sg Maj.
se 6ina fattiga förrnindskas, meri val dagligen
okas< Kongl. Majit har visserligen a I iernådigst
sökt underlätta elentia bekymmérfulla otnfatining
derigenom-, att Kongl. Majit tillätit FattigvånlsDirectionen
dels af Amiralitets-Krigsmans-Cassan
fa Uppbära ärligen 1000 R:dr Råneo, och dels
en lina summa ,af Statens medel; men som ä ena
sidan detta sistnämnda bidrag endast varit bevilljadt
till närvarande Riksdag, och dessa looo R:dr
på långt när icke varit tillräckliga att upprätthålla
det stora antal af Amiralitets-Staternas fattiga,
hvilka inom sin Församlings medellösa
löntagande medlemmar sakna erforderligt understöd,
så har jag vågat framställa denna beklagiiga
de fattigas belägenhet uti Carlskrona, under det
glada hopp, att Riksens Högloft. Ständer behjerta
de betrycktes nöd och af Statens medel höggunstigt
be vi lija Stadens Fattigvårds- och enskilta
Arbetshus Inrättningar ett ärligt understöd
till minust 3000 R:dr Banco, utom hvilket något
hopp icke är öfrigt, att Stadens Invånare kanna
fortfara uti de betydiiga uppoffringar de frivilligt
sig åtagit, under vilkor, att härutinnan af
allmänna medel blifva understödde, och hvarigenom
lätteligen skulle kunna hända, att tvänne
så nyttiga och nödvändiga inrättningar uti en
folkrik Siad upphörde, samt de stora ändamålen,
tiggeriernas förekommande och den arbetsföra
fattiges afhållande från lättja och dermed förenade
olofliga företag, samt särdeles fader- och moder-'
lösa Farns bildning till nyttiga och dygdiga med.
lemmar i samhället, helt och hållet gingo förle
rade.
Jag
Den 29 Maj. 571.
”.lag utbeder mig Talemannens och Biddarens
samt Vällofl. Borgare Ståndets ömma deltagande
och förernäle till de öfriga Bespeciiva
Biks Stånden uti denna menskligheten så nära
rörande angelägenhet, och anhåller ödmjukast, att
detta Memorial måtte till vederbörligt Utskott
blifva remitteradt.55
Stats-Utskottet har i öfrigt uti detta ämne
inhämtat , att sedan Carlskrona Stads Fullmägtig
vid sista Urtima Biksdag hos Kongl.
Majit i underdånighet anmält tillståndet med Fattigförsörjningen
derstädes och anhållit att Borgerskap.
et måtte befrias frän deltagande i de per.
soners underhåll, som tillhöra Amiralitets-Försam.
lingen, och en viss summa af Statens medel härtill
varda anslagen, samt vederbörande, häröfver
hörde, dervid utredt, att de nödlidandes antal i
berörde Stad utgjorde 552 personer, hvaribland
430 tillhöra Amiraliteis-Församlingen samt 122
de andra Församlingarna, och att till deras försörjning
skulle fordrasen summa af 10,360 Bidr
Banco, hvars bestridande öfverstege Invånarnes
förmåga, äfvensom tillstyrkt blifvit, att gemensamt
biträde till denna försörjning borde lemnäs
i anseende dertill, att Amiralitets-FBrsamlingen,
inom hvilken de flesta nödlidande funnos, i öf.
ligt till stor del utgöres af medellösa Tjenstemän
och Tjenare; så har Kongl. Majit under den 19
April förlidet år i Nåder sig häröfver utlåtit
och ansett oundgängeligen angeläget, att Carls,
krona Stads Fattigvård må särskildt understödjas,
i anseende till den dervarande mängd Amiral i J
tets
-
572
Den 2 9 Maj.
tets Statens Timmermans och Handtverks res samt
Sjöfolks med fleres i fattigdom éfterlemnade En.
kor och Barn, hvilka icke af Församlingen kunde
erhålla nödigt underhåll, samt derföre i Nåder
anslagit utur Amiralitets Krigsmans Cassan
till Fattigvården och den i sammanhang dermed
■varande Arbetshus Inrättning , ett tillökt bidrag
af 8.^3 R:dr i f> sk. eller, med de förut deraf
bestådda 166 R:dr 32 sk. , in alles 1000 R:dr
om året, såsom ock bevilljat ett extra anslag af1*000
R:dr utaf Tredje hufvudtitelris besparingar
årligen till nästa Riksdag; hvarefter Kongl. Majtt,
uppå dess Befallningshafvandes underdåniga anmälan
om behofvet af ytterligare understöd för
denna Fattigvårds- och Arbetshus-Inrättning,
den 2 I Februari detta år ökat nyssnärrinde af
Statsmedlen beviljade summa med 1000 R:dr
fran innevarande . års början och tills vidare.
Vid öfvervägande af hvad i detta ämne sålunda
förekommit, har. Siats-Utskottet funnit, att
som mängden af fattiga i Carlskrona är större,
än att Stadens Invånare kunna förmå att dem
försörja, samt detta härleder sig från den myckenhet
krigsmän öch arbetare vid Orlogsflottan
och Kronovarfvét, hvilka, efter att hafva tjent
med en knapp utkomst, af ålder eller olyckor,
antingen blifvit utur stånd satte att sig sjelfva
försörja, eller efterlemna Enkor och Barn i fattigdom;
så fordrar både behofvet och billigheten,
att till dessa uslingars räddning, tiggeriers förekommande
och värnlösa Barns nödtorftiga uppfostran,
den i Carlskrona varande Fattigvårds
och
-
Den 29 Maj.
573
neli Arbetshus-! nnittning understödes af det
allmänna.
Da, såsom ofvanberördt ar, för denna Inrättnings
behöriga underhall ansetts åtgå omkring
70,000 R:dr ärligen, hvartill, utom de af.
Amiralitets - Krigsmans - Cassan anslagne 1000
R:dr, för närvarande blott frivilliga gafvor
äro att påräkna, jemte det sammanskott Stadens
Invånare åligger; synes andamålet icke
kunna befordras med mindre bidrag af Staten,
än det af Herr Häradshöfdingen Sjöbohm föreslagna
af 3000 R:dr arli ge A; och Utskottet får
derföre, med förutsättande deraf, att ej mindre
de utur Amiralitets Krigsmans-Cassan utgående
Jooo R:dr, än äfven det bidrag Stadens Invånare
nu utgöra, hädanefter kommer att fortfara, till
Riksens Höglofl, Ständer vördsamt hemställa,
om icke berörde summa af 3000 R:dr må för
ifrågavarande angelägna behof i ett för allt af
Stats Verkets medel bevi-lljas och till nästa Riksdag
uppföras å Stat under Sjette hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Milda Stiftelser.
Stockholm den 26 Maj 1815.
3?å Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest
-
Pa Vällofi. Borgare. På Hederv. Bonde
-
och Adelns Ledarn,
vägnar
Carl De Géer.
Ståndets Ledam.
vägnar
Gust. Murray,
Ståndets Ledam.
vägnar
Carl. F. Landberg
Ståndets Ledarn.
vägnar
Jon Jonsson,
C. Tunelius.
Uppläst
Den 29 -kaj.
Uppläst hos samteliga Riks.Stånden den 29 Maj.
Riksens Högloft. Stunders Stats Utskotts
Betänkande, angående ersättning af
Lösningsmedel, som vissa tjenstemän
i Norrbottens Län tillkommer.
Sedan Kongl. Mapt, i anledning af Riksens
Ständers underdåniga hemställan, genom Nådigt
Bref af den ?o Maj 1811, bevilljat de
Löningstagare i Norrbotten, som, genom sista
fredsslutet med Ryssland, förlorat indeld åflo.
ning, att derföre njuta ersättning årligen i contant
efter Markegångspris intill dess motsvarande hemmansrentor
kunna dem tilldelas ; men den ersättning,
som, i följd häraf, tillkommit några
CivibStatens Tjenstemän för åren 1812 och
18135 belöpande till en sammanräknad summa
af 663 R:dr 32 sk. 3 r:st, icke blifvit hos Kongl.
Kammar.Collegium och Kongl. Stats.Contoiret
reqvirerad inom den Prescriptionstid , som i
Kongl. Kungörelsen af den 9 December 1812
är utstakad till den 1 Juli året efter det, hvarunder
fordringen tillkommit, på hvilken grund
Kongl. Kammar Collegium och Kongl. Stats Contoiret
förklarat sig icke kunna bifalla utbetalning
af berörde belopp; så har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Norrbottens Län hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit, att ersättningen
för nämnde 2:ne år måtte vederbörande till godo
komma; i anledning hvaraf Kongl. KamsnarCollegium
och Kongl. Stals Contoiret, deröfver
hör.
Den 2 9 Maj.
575
hörde, uti underdånigt utlåtande af den T 3'sisth'
Mars, föreslaait, om icke, med anledning af Högstberörde
Kungörelse , Nådig framställning matte
göras till Biksens Ständer att bevillja särskildt
anslag till ersättning af dessa Löningsrentor: och
bär Kongl. Majit i Nåder täckts , genom Beiniss
den 2 ö sisth April, öfverlemna Händlingarne i
detta ämne til! Biksens Ständers Stats-Utskott.
I följd häraf får nu Utskottet anmäla detta
ärende till Biksens Höglofl. Ständers bepröfvande,
samt till närmare upplysning bifoga de till
Utskottet remitterade Handlingar.
Enligt åberopade Kongl. Kungörelsen af
den 9 December 1812, sorn till sitt innehåll
finnes upptagen i Kongl. Karnmar-Collegii och.
Kongl. Stats.Contoirets utlåtande, hade det väl
ålegat Löningstagarne , att , inom den I 5 Maj
året efter det, för hvilket ersättningen dem tillkommit,
anmäla sig hos Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
i orten och begära dess reqvisition
å medlens anordnande, under iakttagande
hvaraf rättigheten att för fordringen erhålla betalning
för dem endast varit öppen; hvilken anmälningsskyldighet
de, efter hvad berörde utlåtande
upplyser, icke uppfyllt, och hvarigenom
handt, att reqvisitionen försent inkommit; men
som härvid synes böra tagas i betraktande, att
ifrågavarande Tjenstemän, Länsmän och Gästgifvare,
som äro boende och spridde i den mest
aflägse orten i Biket, dels af okunnighet derom,
att högst berörde Nådiga Författning bordt tjena
dem
Den 2 g Maj*.
«
deni till efterrättelse i afseende a denna ersättnings
ntfående, dels äfven af ett möjeligen sak»
nadt lagligare tillfälle, kunnat åsidosätta deras
åliggande härutinnan, samt det för (lern skulle
blifva kännbart att förlora denna deras fordran,
emot hvars beskaffenhet i öfrigt någon anmärkning
ej äger rum; sä, och enär på sätt Collegierne
utredt, den besparing, som, vid räkenskapernas
afslutande för åren 1812 och 1813 härigenom
uppkommit, är, likmätigt föreskrifterna
örn Statsverks-förvaltningen, påräknad förandra
behof, samt nytt anshag således fordras, örn dessa
Löningstagare ej skola komma i saknad af
denna deras ersättning; har Stais-Utskottet ansett
sig.böra vördsamt hemställa, om icke Riksens
Höglofl. Ständer skulle finna skäligt, att till bemälte'Löningstagajes
godtgörande bevillja ifrågavarande
summa af 6 0 3 R:dr 32 sk. 3 r:st,
hvartill, i sådant fall, Stats Utskottet skall i den
framdeles afgifvande Financeplanen uppgifva till;
gång i sammanhang med de poster, sorn i öfrigt
kunna anslås, att blott för en gång utbetalas.
Stockholm den 2b Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd.- Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledarn.
På Vällofl. Borgare- På Heder v. Eonde
-
Carl Fredr. Landberg. Jon tronsson.
C. Tunelius.
Kongl.
vägnar
(larl de Géer.
vägnar
Gust. Murray.
Ståndets Ledam.
vägnar
Ståndets Ledam.
vägnar
Den 2 9 Maj.
577
j\ongl. Maj.-t vill i Nåder hafva öfverjemnat
delta ärende tilt Riksens Ständers Stats-Utskott.
Stockholms Slott d. *26 April t 815.
På Nådigste befallning,,
Stormägtigste AUernådigste Konung!
KoUgl. Maj:t viii liäx’öfver i Nåder inkämtn Dess oell Rikett
Kaminar-CoJlegii oell .Ötets-Coiitoirs underdåniga utlåtande.
Stockholm den 2S Januari i8i5.
Fa Nådigste befallning,
jag, uti skrifvelse af den 16 Juli förlidet
år, till Eders Kongl. Majus Kammar*Collegium
och Stats-Contoir insändt Reqvisitionsför*
slag till ersättning for åren T812 och 1813 åt
Tjenstemän, Eänsmän och Gästgifvare, hvilka
förlorat Eöningsrentor af hemman uti den del
af Torneå Fögderi, som, genom sista fredsslutet,
blifvit till Ryssland afträdd; så hafva KarrimarCollegium
och Stats.Gontoiret, genom aflåten
skrifvelse den 24 November förlidet år, förklarat
, att som Jtongl. Kungörelsen af den y December
1812 innehåller, att de sorn hos Statsverket
äga någon fordran, böra till uibekommande
deraf hos Kongl. Stats-Contoiret sig anmäla
inom den 1 Juli hvarje år, räknadt från
och med 1813 och framgent, __ och ifragava3:dje
Del. N:o 73, 74. rån*
A. G. Mörner.
A. G. Mörner.
57*
Den 2 g Maj.
rande Beqvisition icke förrän den 30 sistlidne
Juli till Kammar-Collegium inkommit; så hafva
Kammar-Collegium och Stats-Contoiret funnit det
icke vara sig tillständjgt, att nu bevilja anordning
i anledning af berörde reqvisition, utan
Jcomme frågan om betalning af desålunda reqvi.
rerade Lönerna att förfalla, intilldess Riksens
Ständer sammankommit och efter inhämtad upp.
lysning om fordringens beskaffenhet pröfvat
huruvida, till dess godtgörande, något särskildt
anslag må beviljas. Men då ingen utan eget
förvållande synes böra i dess rätt uppehållas eller
deraf göras förlustig och de till Löneersättningen
berättigade personer icke fått sig i afseende
derå någon skyldighet föreskrifven, som
af dem blifvit försummad, utan hafva de, efter
den antagna ordningen, trott sig, utan egen åtgärd,
böra, åderas Röner, undfå anordning, saint
Lands Contoiret härstädes åter aldrig undfått del
af den författning, som kan vara utfärdad, angående
denna Löne-ersättnings utbekommande och
således icke heller kan förebrås försummelse af
en ålagd skyldighet till reqvisitions afgifvande,
såsom hvarom Lands Contoiret endast af fordringsägarens
behof blifvit påmint; så vågar hos
Eders Longi. Majit jag underdånigst [anhålla, att
Kammar-Collegium och Stats-Contoiret i Nåder
måtte tillåtas, att meddela anordning å de, enligt
den insända Eeqvisidonen, vederbörande
tillkommande Löningsmedel.
Med
Dm 39 Maj.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit oell
trohet fram härdar till dödsstunden ,
Sformägtigste Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Majus
allerunderdånigste oell tropligtigste
tjenare och undersåte
G. A. Ekorn.
Kantis Contoiret i Luleå F. Selling.
den 10 Januari 1815.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Sedan Karn mar-CoIlegium och Stats-Confoiret,
i anledning af Eilers Kongl. Majus jBefallningshafvandes
i Norrbottens Län gjorda reqvisition
af ersättning åt vissa Tjenstemän och Gästgif.
vare derstädes för årfen 1812 och 2813 för för.
lorade Lönlngsrentor af hemman i Torneå Tings»
lag, hvilka, genom sista fredsslutet med Byssland
, kotnmit under Ryska väldet, genom Bref
af den 24 November förlidet år', förklarat sig
icke tillständigt att, emot Kongl. Kungörelsen
af den g December 1812, angående viss Prescriptionstid
för dem , soll hos Statsverket äga
någon fordran, någon sådan ersättning bevilja,
enär den icke blifvit begärd förr än genom Bref
af den 30 Juli sistlidne och således efter den
tid, som, genom Högstberörde Kungörelse, är
föreskrifven; så har hos Eders Kongl. Majit bemälte
dess Befallningshafvande i underdånighet
anhållit, det Eders Kongl. Maj t täcktes i Nåder
tillåta, att ifrågavarande Löningsmedel kunde'
få
Den 3 g Maj.
få anordnas, emedan de tili ersättningen berättigade
personer synas utan egel förvållande icke
Lora deras rätt förlora, oell någon skyldighet ej
vore dem föreskrifven, i afseende på ersättningens
uttagande, saint Lands-Contoiret åter icke
skall undfått del af den författning, sorn, angå.
ende denna Löne ersättning, kunde vara utfär
dad,
och således icke eller kunde förebrås någon
försummelse med reqvisitionens afgifvande.
Efter erhållen Nådig remiss å denna hemställan,
anse Karnmar-Collegium och Stats Contoiret
sig böra i underdånighet upplysa, att den
ersättning, hvilken genom Kongl. Brefvet af d.
20 Maj 1811 år anslagen, att af de Löningstagare,
hvilka genom sista fredsslutet med Hyss
land
förlorat indeld aflöning, åtnjutes i contant
efter Markegångspris, intilldess motsvarande herrimansrenfor
kunna dem tilldelas, för ifrågavarande
arne år 1812 och 1813, efter Markegång uträknad,
bestiger sig till en sammanräknad summa
af 663 H:dr 32 sk. 3 rist; och då Kongl. Kungörelsen
af den 9 December 181a ovilkorligen
och utan undantag föreskrifver, att alla, det
vare sig Enibets- och Tjenstemän eller enskildte
personer, sorn lins Statsverket äga fordran efter
Stat eller eljest af hvad beskaffenhet som heldst,
skola, om utbekommande deraf, hos StatsContoiret
sig anmäla inom Juni månads slut året
efter det, hvarunder fordringen tillkommit, men
Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande icke
förr än deri 30 Juli 1814 insändt Reqvisition
ä berörde ersättning för åren 1812 och 1813;
så
Den 29 Maj.
Sa hafva
med detta mai icke kunnat handla annorlunda',
an säsotn nu skei t, i synnerhet som högstberörde
Nådiga Kungörelse dessutom, i afseende på
de personer, hvilka ej äga att omedelbarligen
vända sig till Stats-Contoiret för liqvidationen
af deras fordringar,, utan böra dem hos särskilta
Verk och Embetsman uppgifva och bestyrka,
äfven stadgar, det sådana personer skola, vid
samma påföljd , sorn för uraktlåtenhet i öfrigt
fall är föreskrifven, eller att fordringen anses
förfalla, intilldess Riksens Ständer sammankomma
och, efter inhämtad upplysning om densammas
beskaffenhet, pröfvat, huruvida till dess
godtgörande något särskildt anslag må beviljas,
uppgifva fordringen hos vederbörande inom
den 15 Maj året efter det, hvarunder den
tillkommit, samt under detta' vilkor bibehålla
den rättigheten, att för vederbörligen gödkärtda
fordringssummor af Statsverket erhålla betai.
ning, men sådant icke eller skett, enligt hvad
Eders Kongl. Majus Befallningshafvande nu
uppgifvit, samt i öfrigt, vid efterfrågan, blifvit
upplyst, att den Kongl. Författning, hvarå
Kammar.Collegii och Stats-Contoirets åtgärd är
grundad, h>lifvit i vanlig ordning redan den 7
Januari 1813 tii 1 Eders Kongl. Majus Befall."
ningshafvande i Norrbottens Eänafsänd,
och
hvarken Eands Contoiret eller Böningstagarne
således synas kunna hafva varit i okunnighet om
detta Nådiga Stadgande.
I anseende till hvad således härvid förekomma,
samt enär dessutom 1 8 12 och 1813
årens
5«2
Den 2 9 Maj.
räkenskaper, bvarutrdessa ersättningsbelopp bordt
ingå och upptagas, redan kro afslulade, saint den
besparing, som derigenom äfven af denria utgift
uppkommit , bör, likmätigt föreskrifterna om
Statsverkets förvaltning, för andra behof påräknas,
anse val Kant mar-Collegium och Stats Con.
toiret, det ersärtningen för ifrågavarande Eöningsrentor
nu mera icke kan komma de hittills
beviljade Statsanslagen till last; men då vid
fordringsposten i öfrigt icke är något att påminna,
såsom grundad på Eders Kongl. Majus Högstberörde
Nådiga liref af den 20 Maj 1 8 1 f , och
det skulle för vederbörande Eöningstagare blifva
en kännbar förlust, örn fordringsposten skulle
helt och hållet förfalla; så hemställa Collegium
och Stats-Contoiret underdånigst till Eders Kongl,
Majas Nådigsta bepröfvande, om icke, med anledning
af hvad Kongl. Kungörelsen af den g
Decenti a r 1812 äfven innehåller, till Riksens
nu : rsarrtlade Ständers pröfning må öfverlämnäs,
hu; uruvida något särskildt anslag må beviljas till
ersättande af dessa Köningsrentor.
Den Kongl. Remissen återföljer härjemte;
framhärdande Kammar.Collegium och Stats-Contoir
t med djupaste vördnad,
Siorraägtigste Allernådigste Konung,/
Eders Kongl. Maj.-ts
anderdånigsts tropjigtigste
tjenare och undersåte?
ra
Den 2 g Maj.
583
På Eders Kongl. Maj:(s och Rikets KammarCollegii
vägnar :
O. J. Lagerheim.
C. U. Leyonmark. J. af Striibing.
N. F. Frunström. H. Julin. P. Hambreaus.
På Eders Kongl. Maj:ls och Rikets Stats-Contoirs
vägnar:
M. Haak. Georg Wählberg.
N. Frödelius.
M. Eurén. C. F. Holmberg.
Stockholm den 13 Marsh 815.
Uppå begäran af Kongl. Mai:ts och Rikets Stats'Contoir,
varder härmed intygadt, att vanligt antal
Exemplar af Kongl. Maj:ts, under den 9
Deeember 1812 , utfärdade Nådiga Kungörelse,
angående en viss Prescriptionstid, inom hvilken
de, som hos Statsverket äga någon fordran, böra,
till utbekommande deraf, sig anmäla, blifvit med
Posten från Stockholm till Luleå den 7 Januari
1813 expedierade.
Stockholm den 11 Februari 1815.
Peter Hamberg.
Copist i Kongl. Handels - ock
Finance-Expedition.
Att ett Fri-Bref om 30 lods vigt till Luleå och
Konungens Befallningshafvande, från Kongl.
Fi
-
584
Den 2 g Maj.
Finance-Expedition den 7 Januari 18 V3 blifvit
nfsändt, varder härmed, på begäran, till bevis
meddeldt. Stochholm af Kongl. General-PostContoiret
den 14. Februari j 8 1 5•
Å. D. Ljung.
(Sigill.)
Uppläst hos samt eliga Riks-St§nden den 29 Maj.
• • t
Riksens Häglof!. Stunders Stats-Utskotts
Betänkande , angående anslag aj medel
fur Låns-Lazar ett er na.
.1 ill Stats-Utskottets åtgärd hafva Riksens Hög.
loll. Ständer remitterat Kongl. Majus den 1 5
sisth Mars gifna Nådiga Proposition om medels
anslående till underhåll och vård af med veneriska
sjukdomar behäftade personer vid Jjäns-Eazaretterna
och särskilta Curhus • Inrättningar,
hvilken Nådiga Proposition så lyder:
”Sedan för flera år tillbaka , ifrån åtskilliga
orter i Riket, underdåniga berättelspr till Kongl.
Maj:t inkommit, att på många ställen den veneriska
smittan sig yppat och blifvit utspridd, och
att ett urartadt slag af veneriska åkommor, kändt
under namn af JRadesygert, visat sig särdeles
bland Allmogen , har Kongl. Maj:t, af ömhet för
den allmänna helsovården i Riket, icke kunnat
undgå att på denna angelägna del deraf vända
en särskild och synnerlig uppmärksamhet. De
kraf
-
Den a 9 Maj.
585
kraftigaste och skyndsammaste anstalter till hämmande
eller förekommande af dessa farliga sjukdomar
hafva blifvit i Nåder anbefallde. __ I sådant
afseende hafva icke allenast Läns-Cazaretterna i
Piket blifvit til Sökta emed ett antal af 182 sängar,
utan ock, der, til! hämmande afen allmännare och
hastigare utbredd venerisk smitta, sådant ansetts
af nöden, särskilta Curhusinrättningar blifvit
gjorda.
Oaktadt dessa betydliga åtgärder, er.
fordras likväl ännu, enligt vederbörandes underdåniga
berättelser, utvidgade anstalter och ett
tillökt antal sjuksängar vid Bäns-Gazaretterna.
Kostnaden för årliga underhållet af nämde Gazaretter
har, under en ständigt tilltagande dyrhet
å allt livad dertill erfordras, genom dessa
tillkomna nya och oförutsedda utgifter, stigit
till den högd, att de anslagna underhållsmedlen,
äfven med de för allmänna Hospitalsfonden mestkännbara
tillskott, icke varit till bestridande deraf
tillräckeliga. — 1 anseende härtill har nödvändigheten
fordrat, alf, vid alla utvidgade
Curlrusanstalter för veneriska smittan , vare sig vid
Bäns-Gazaretterna eller genom särskildtaCurhus, i
allmänhet inskränka anslagen af publique medel
till Läkarearfvode och Medicamentskostnad, hvilka
af Medicinalfonden utgått.
Deremot hafva
utgifterna till Patienternas föda och underhåll
blifvit ålagde dem sjelfva, eller, om de dertill
saknat tillgångar, de Församlingar, dit de höra;
vid verkställandet hvaraf likväl betydeliga svårigheter
uppkommit. — Genom ett mer och
mer ökadt antal af fattiga veneriska sjuka, både
vid Lazaretterna och särskilta Curhus, hafva
kost
-
Den 29 Maj.
586
kostnaderna till deras underhåll blifvit så betungande
och kännbara för Socknarna, alt. vid insamlandet
af de dertill erforderliga medel, mångenstädes
missnöje och flerahanda hinder uppstått.
Betydligheten af ifrågavarande kostnader
kan deraf bedöm mas, ätt ensamt vid LänsI.azaretterna,
enligt vederbörandes-uppgifter, desamma
för år 1813, det sista, för hvilket räkenskaperna
annu hunnit uppgöras, uppgått till ett belopp
af icke mindre än 10,541 R:dr, för hvilken
förskjutna summa allmänna Hospitalsfonden
ägt att af de Socknar, dit de veneriske hört,
erhålla, men icke utan svårighet kunnat utbekomma
den stadgade ersättningen. .. En lika
sannolik som bedröflig följd häraf, enligt hvad
i synnerhet sislidne årets erfarenhet tyckes utvisa,
skall blifva, att fruktan för nya betungande
utgifter af sådant slag förmår Inbyggarne i många
orter, att snarare dölja deras verkliga behof
af bot för dessa så förstörande och ohyggeliga
sjukdomar, än att söka begagna sig af de utvägar,
som blifvit dem, genom .Kongl. Maj:ts i Nåder
vidtagna anstalter, öppnade; och hvarigenom all
dervid redan nerlagd kostnad och omsorg möjeligen
kunde blifva utan all nytta och verkan,
både för närvarande och tillkommande generationer.
Det är af så vigtiga skäl och anledningar,
Kongl. Maj:t ansett nödigt, att på detta
angelägna ämne fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
och till deras behjertande och ompröfning
öfverlemna, huruvida icke något penningeanslag
af allmänna medel årligen intill nästa
Riksdag må beviljas, hvarigenom Läns-Lazaret
ter.
Den 29 Maj. 587
terna, afven som särskildta Curhusinrättningar,
kunna sättas i tillstånd , att, fritt och utan Patienternas
eller deras Sockneboars kostnad, fotskötsel
och värd, så länge utrymmet tillåter,
emottaga veneriska sjuka, vare sig med de vanliga
eller urartade åkommor behäftade, särdeles
af Allmogen.”
I öfrigt hafva följande i detta ämne afgifna
särskildta Memorial blifvit till Utskottet
remitterade, nemligen:
1:0 Från Höglofl Ridderskapet och Adeln,
ett af Herr Genera l-Directeuren m. m, A. J.
Hagströmer: hvaruti andrages hufvudsakligen,
att ibland inrättningar till helsans återställande,
som fordrade Riksens Ständers uppmärksamhet
och förhjelpande till ett emot ändämålet mer
svarande förhållande,äro Läns-Lazaretterna, hvilka,
i början inrättade för de fattiga sjuka i Länet,
efter hand för det veneriska giftets tilltagande
allmänna utspridning, till största delen
blifvit förvandlade till Curhus för denna sjukdom,
men linnas högst otillräckliga för dessa
båda ändamål. Särskildta Curhus för veneriska
smittan hafva derföre i några Län blifvit genom
Landshöfdingarnes försorg inrättade, och Medi.
camentskostnader jemte Imkarearfvodet af Medi»
cinalfonden genom Kongl. Sundhets-Coliegiutn
ersatt; och dä dessa anstalter ej förmått afhjelpa
behofvet, hafva Provincial-Medici blifvit anbefallde
att anställa resor i Länet, för att upptäcka
och på stället bota de veneriska sjukdomarns, livar
ige
-
5«8
Den 25 Maj.
igenom likväl, då Läkare merendels under euren
ej kunnat tillse Patienten, föga- verkan sig
visat, .ehuru resan och de använda läkemedlen
ofta kostat Medieinalfonden mångdubbelt mer,
an om den sjuke på Lazarettet blifvit underhållen
och säkert botad.
Herr (lenera! Direcleureh förmäler vidare,
huruledes högsta styrelsen och omvårdnaden öfver
Läns-Lazaretterna jemte Hospitalerna tillkommer
Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet, dit
alla intrader för dessa inrättningar ingå, och
hvilket afgör allt hvad som rörer dessa barmhertighetsverk;
men då det vore mycket vid tillsyn
och styrelsen af ett Lazarett, som fordrar
hjelp och rättelse genast på stället; så föreslåi
Herr General-Directeuren, att, under Kongl.
Seraphirner-Ordens Gillets öfverstyrelse, Herrar
Landshofdingar med en af dem på stället tillkallad
Hirection, beseende af vältänkande och nitiska
Embetsman, Lorgare, Possessionater och Allmoge,
finge närmaste tillsyn örn Lazaretterna
och Hospitalerna; hvilken Direction, efter omständigheterna,
behofvet och de tillgångar, som
kunde anskaffas, skulle öka eller mindska, det antal
sjuka , som kunde emottagas, förse inrättningen
med hvad som behöfdes, tillsätta Syssloman
och betjening, samt låta reparera och utvidga
byggnaderna m. m., men redovisningen, rapporterna,
Läkares tillsättande, Instrumentkistans
underhåll och Medicaments-räkningarnes reviderande
m. m. d. borde ske hos Seraphimer-Gillet.
Genom en sådan anstalt förmenar Herr Gene
-
Den 2 g .Maj.
fieral-Directeuren, alt förtroendet för T .skaret tern a,
jemte ett rundéligave tillskott frän ortens Invånare
och iner beredvillighet att betala underhållskostnaden,
skulle ernås, såsom redan skea vid
Läns Lazaretterna i Wexiö och Christianstad ,
samt Curhusen i Norrtelje och Eskilstuna. —
Men utom de tillskott, som i orten kunna ske,
tror General-Directeuren det vara nödigt, att
Riksens Högloft. Ständer nu utse medel till dessa
Lazaretters utvidgande och underhåll, heldst
husen i de flesta skola vara bofälliga och otillräckliga,
nya Insrumentkistor behöfvas, samt
Läkarnes högst otillräckliga löner böra förbättras.
Då Allmogen vid farsoter och smittor mer
rendels icke anlitar Läkaren, om han elier Läkemedlen
skola betalas, och dessutom eu mindre
god verkan har visat sig af den författning,
att för hvarje sjuk, som intages å Lazarett eller
Curlrus, en viss afgift för dagen erlägges, sa anser
Herr General-Directeuren, att de sjuke, som
å Läns-Lazaretterna eller Curhusen inkomma,
böra njuta allt kostnadsfritt, och att, du mängden
är stor, sorn behöfver Läkarehjelp, och samhällets
bästa samt hela generationens bestånd påfordrar
den, tillräckliga och kraftiga medel härtill
användas. — I detta hänseende föreslås: ett
större Lazarett eller Curhus i hvarje Län, och
tvänne i de mer vidsträckta: att de personer,
som misstänkas för veneriska giftet eller arter
derutaf, böra visiteras, samt åtskilliga andra Policeförfattningar
och försigtighetsmått vidtagas, i
likhet med hvad Kongl. Majit, genom Nådigt
Bref af den 10 Juni 1813 och Circulaire af <1.
'i 5
Dm g (j Maj*
25 Augusti 1813, i Nåder befallt i afseende på
farsoter och suiinusamtna sjukdomar; hvarförutan
af Presterskapet 7 sorn hädanefter mera allmänt
torde förvärfva sig Medicinska kunskaper, kunde
förväntas tilltagande nit och insigt härutinnan,
särdeles otn Presterskapets tid icke så Knyjcket
upptogs af Taxeringar och sådana åtgärder, sora
synas mindre förenliga med dess kall.
2:o Vidare har från Höglofl. RidderskapeC
och Adeln blifvit remitteradt ett af Herr Landshöfdingen
m. in. Grefve Lilljencrantz afgifvet
anförande, deruti han förklarat sig, lika med Hr
General-Directeuren Hagströmer, hafva den öfvertygelse,
att ämnet är af särdeles vigt och
angelägenhet, samt att Herr Grefven och Landshöfdingen
jemväl vore utaf den tanka , att LänsLazaretterna
böra lemnäs åt en Administration
i orten, ställd under Kongl. Seraphirner Gillers
öfverinseende; hvarjemte Herr Grefven och Lands*
höfdingen, sorn äfven i Öfrigt hufvudsakligen
förenade sig med Herr General - Directeurens
yttrade önskan, ansett sig dervid böta tillägga,
att såsom ett vilkor för möjligheten af Lazaretternas
tillräckliga ut vidgande, de tillgångar, sorn
dertill kunna användas, varda i tillbörlig pro
portion fördelte på samtliga Länen, hvarförutan
medlens förökande genom patriotiska bidrag af
enskilfa personer (åtmindstone i somliga provinser)
icke vore att förvänta: att de således
hvarje Län tilldelta särskilta fonder finge inom
Länen vårdas och till ändamålet disponeras
af de omnämnda Directioner under Landshöfdin
§ar.
