# ID: svediakorp-gov1766
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 64,631
# sentences: 2,407
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
Tili samteliga
Riks-Ståndens Protocoll,
Innehållande de Handlingar,
Hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnade,
Såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
Samt
Riks-Scåndens Protocolls-Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm 1815.
Tredje Delen.
STO CRIIOLM,
tryckt lios Or,of Grahn, i8i.5.
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Ridder skakets och Adelns Plenum , den
1 Maj 1815.
Ö Föredrogs Constitutions-Utskottets Memorial
af elen 129 sistiidne April, hvaruti Utskottet,
i anledning af Remiss af frågan, hvarthän,
Sedan Riks-Slånden derom slannat två emot två,
Konungens Nådiga Proposition angående, Götha
Canal-arbetes fortgång och ytterligare befrämjande
borde remitteras, yttrar sig kafva ansett, ätt
ined detta mål, då nii mera icke Vöre fråga om
någon pröfning af inrättningens organisation och
hytta, utan allenast om Revision af Räkenskaper
och Calcuier, medel till arbetets ytterligare understöd,
samt sättet och regler för framtida redovisning
, Oeconomie-Utskottets befattning icke
kunna vara behöflig, och i följe deraf beslutit, att
Högstberörde Nådiga Proposition till Stats - och
Råneo Utskotten borde remitteras; och skulle de
sistnämnde Utskott, jemte Allmänna Besvärs - och
OeCoHomie-Utsköttet, härom genom ProtocoIlsUtdrag
underrättas. Ut supra.
Ex Protocollö
A, G» Silverstolpe
Utdrag
Den i Maj.
Utdrag af Protocollet hållet hos Hågvorciiga
Prest-Stundet, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den l Maj i8/5.
17
S. D. i öredrogos å nyo och biföllos nedanskrifne
frän Utskotten inkomne Betänkanden , nemligen
:
Ståts-Utskottets :
1:0 Angående afskrifning af framlidne PostDirecteuren
Uidins Balance.
2:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Memorial om Riksdagskostnadérna.
3:0 Om aflöning för Riksens Höglofl. Ständers
och deras Utskotts Secreterare , Canrzlier och
^Vaktbetjening, under innevarande Riksdag.
4-0 Orri Befrielse för utskrif lingspenningars
erläggande från Malmöhus och Christianstads Uän.
5:0 Rörande nödiga anslag för Undervisningsoch
Läroverken i Riket.
6:0 Om Prasscriptionstid för Riksgälds-Contoirets
inhemska Skulder.
7:0 Rörande Hans Excellence m. m. Herr
Grefve Ruuths innehafvande Lån.
8:0 , Angående ersättning af den förlust i årlig
inkomst Allmänna Barnhus-Inrättningen uti
Stockholm lidit genom Finlands afträdande, och
skulle, såsom en följd häraf, detta Betänkande till
åBevillnings-Utskottets iakttagande öfverlemnas.
Lag- Utskottets :
O m Domares befattning med Sterbhus-utredhingar
på landet.
AU
-
Den i Maj.
5
Allmänna Besvärs- och Oeconorriie-Utsiottets i
i:o Angående Torfskärning i Halland.
2:o 1 frågan örn befrielse från ansvar för
der,n sorn försumma Regernentsskrifvare-möten.
Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. T). T ill afgörande företogs Lag.Utskottets
den 27 sistlidne April på bordet lagda Memorial
, i anledning af Prosten Doctor Segerstedts
Motion örn förändring uti Kongl, Majus, Nådiga
Kungörelse af den 28 Mars tSn, och blef, i
anseende till deremot gjorda anmärkningar , till
Lag-Utskottet återremitteradt. > Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S.D. Efter ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den 27 sistlidne
April på bordet lagda Betänkande, angående
Glas- och Porcellaine-Eörares samt Smidesliandlares
handelsrättighet, fann Presf-Ståndet för
rt v
godt att samma ut låtande bifalla, med det af H».
dervärda BondeStåndet uti nu företedt Protocolls-Utdrag
af sistnämnde dag yrkade vilkor, att
det af Utskottet föreslagna förbud för Glas- och
Porcellaines- och Stnides-Handlande, att i ändamål
af sådana manufacturvarors försäljande uti
Landsorterna kringstryka, icke må tillämpas eller
Sträcka sig till Allmogen, utan den ägde rätt att
hädan;
6
IDen i Maj.
hädanefter, som hittills, fa till hvad ort som helst
med sina egna liandaslögder sig begifva och dem
försälja. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V. Almqvist.
S D. V id justering af den utaf Expeditions:?
Utskottet föreslagna underdåniga skrifvelsen tiU
Kongl. Maj:t, angående tryckningen af Riks-Ståndens
Protocoll, med dertill hörande Bihang, och
då meningen af Riksens Höglofl. Ständers Be,
slut i denna del utan tvifvel varit den, att Sta?
ten icke skulle bestrida hela kostnaden till Prqtogollens
och Bihangets tryckning, utan endast
bristen eller skillnaden emellan tryckningskostnaden
och de medel, hvilka i Prenumeration och
inbetalning for sålda exemplar kunna inflyta,
ansåg Ståndet uti berörde underdåniga Skrifvelse
höra uttryckas, att ifrågavarande utgifter endast
borde of Staten förskjutas, emot ersättning, så vidt
möjligt år, af på ofvanberörde sätt inflytande
medel , hvilka ordentligen böra redovisas ; uti
hvilket Beslut de öfriga Respectiva EiksStånden
vördsamt och vänligen skulle inbjudas att sig med
Prest-Ståndet förena. Ut supra,
Ex Profocollp
J, U. Almqvist,
S. D. R emitterades till
Banco- Utskottet
Ett af^Calmare Stifts Fullmägtige, Prostarne
Ekerot och Foruander, undertecknadt Memorial-,,
angå
-
Den j Maj.
7
angående Banco-Lån till återuppbyggande af det
afbrända Gymnasii- och Scholashuset uti Calmar.
Ut supra.
Ex Protocollo
J- U. Almqvist.
Utdrag af Vällofliga B or g are Ston dets
Protocoll, hullet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den i Maj 1815.
S. D. Da nu ater föredrogs Lag-Utskottets Memorial
den ig:de April, som den $7:de lades på
bordet, rörande de från Under-Domstolarna till
Presterskapet ingående förteckningar öfver för
brott dömde Personer, blef detsamma, med deremot
gjorda anmärkningar, till Utskottet återr«-  mitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magnus Robsahm,
S. D. Upplästes och godkändes Expeditions-Utskpttets
inkomna förslag till underdåniga skrifyelser
till Kongl. Maj:t , angående
1:0 Den till Biksdagskostnadernas bestridande
erforderliga summa.
a:o Tryckningen af Riks-Ståndens Protocoll
med dertill hörande Bihang.
3:0 Eftergift af den Särna Socken ålagde BeTilJning.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magrius Robsahm.
S. Ib
8
JDe.n x Maj.
S. D. Otats.Utskottets den 26 April afgift!a ock
den ‘27 på bordet lagda Memorial, angående ersättning
för Barnhus-Inrättningens i 'Stockholm
förlust genom Finlands afträdande, blef, i anledning
af deremot gjorda anmärkningar , till Utskottet
återremitterade. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magnus Robsahm,
S. I). Remitterades till
Särskildta Utskottet
Herr Gommerre-Rådet och [Riddaren J. Wegelins
Memorial angående Reglemente för Medlemmarna
af Judiska [Nationen. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magnus Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bondc-Siändets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den i Maj J&15,
S. D. ilxpeditions-TJtskottets ankomna Project
till Riksens Höglofl. Sländers underdåniga skrifvelser
lill Kongl. Maj:t, angående
1:0 Den till Rifcsdagskostnadernas bestridande
erforderliga summa. '
2:0 Tryckningen af Riks-Ståndens Protocoll,
med dertill hörande Bihang, och
3,to Eftergift af den Särna Socken ålagde Bevillning
, upplästes och till alla delar gillades,
hvar
-
Den i Maj.
9
hvarom bemalte Utskott skulle erhålla underrättelse.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S D. F öredrogs Constitutions-Utskotlets Memorial
af den 29 sistlidne månad, innehållande, att»
Utskottet, vid pröfningen af den till dess afgörande,
enligt 29 § Riksdagsordningen hänskutna
fråga, hvarthän, sedan RiksStånden derom' stannat
Två emot Två, Konungens Nådiga Proposition
angående Götha Canal.arbetes fortgång och
3'tterligare befrämjande borde remitteras, på upptagna
skäl beslutit, att den Nådiga Propositionen
skulle till Stats, och Banco-Utskotten öfverlemnasj
I följe häraf blef Högstberörde Nådiga Proposition
till sistnämnde bägge Utskott remitterad.
Ut supra.
Ex Protpcollo
Olof Werlin.
S. D. Remitterades
Till Bevillnings-Utskottet
Ett Memorial af Jacob Ericsson från Örebr»
Eän, om fördeltagares befriande från Bevillning.
Till Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskotten.
Ett Memorial af Anders Sandsten från Jönköpings
Län , angående en allmän tillåtelse för
invånarne i Städerna att utminutera Brännvin ,
emot Bevillnings erläggande derför,
Till
} o Den i Maj.
Till Lag Utskottet.
Ett Memorial af Anders Ivarsson frän Elfsborgs
Län , om ersättning till vittnen , som af
publique åklagare åberopas.
Ett Memorial af Eric Persson från Carlstads
Län , om befrielse för Parterna att lösa Protocolls
Utdrag i förlikta mål som afskrifvas, tillika
méd dervid gjorda tillägg.
Ett Memorial af Jonas Andersson från Calmare-Län
, angående öfverseende och jemkning
i Författningarna om Enskiften, jemte de i anledning
deraf gjorda mundteliga tillägg.
Ett Memorial af Eric Johansson från Medelpad,
om frihet att anlägga så kallade Svansharnrar
eller husbehofssrnedjor för vatten - samt
Stampverk m. m.
Till Allmänna Besvärs- och OeconomicUtskottet,
Ett Memorial af Per Nilsson från Stora
Kopparbergs Län , om upphäfvande af Tullarna
på gränsen emellan Sverige och Norrige.
Ett Memorial af Olof Larsson från Carlstads
Län, angående ett närmare reglerande af
Varancé-Rotarne.
Ett Memorial af Jonas Andersson från Calmare
Län , om vidtagande författning till förekommande
af oordningar och olagligheter vid
Rentepersedlarnes infordrande och leverering.
Ett Memorial af Riksdqgs-Fullmägtige från
gottland, om rättelse uti flera olägenheter, som,
igmot ingångna Båtsmans-Contract, skola betunga
den roterade allmogen på Gottland, hvaruti Full®ägtige
från åtskilliga andra Län instämt,
Ett
%
IJen i Maj.
Ett Memorial af Pengt Svensson från Östergöthland,
om Eruks- och Utjordsägares deltagande
Wti allmänna vägars rödjande och underhållande.
Ett Memorial af Jonas Håkansson och Lars
Uaissön från Calmara Län, angående Döderhults
Köping i Calmare I^än.
Ett Memorial af Fullnjägtige från Gottlands
Län , om Husbehofsqvarnars byggande på Gottland
utan Syn eller erläggande Synekostnad.
Tvänne Memorial af Eric Persson från
Carlstads Län och Anders Aberg från Vesterbotten,
om införsel af utländsk Spannmål, jemte
deryid gjorda tillägg. Ut supra.
Ex Profocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den I IVJaj,
Vördsamt Memorial.
J anledning af till Utskottet ankomna remisser
af den , enligt ? g.§• Riksdagsordningen, till
Constitutions-UtskQttet hänskutna frågan, hvarthän,
sedan Riks-Stånden derom stannat två emot
två , Konungens Nådiga Proposition angående
Götha Canal arbetes fortgång och ytterligare be.
främjande bprde remitteras, tog ConstitutionsUtskottet
detta ämne under öfverläggning; och
ansåg Utskottet, att detta mål, då nu mera icke
vöre fråga om någon pröfning af inrättningens
Organisation och nytta , utan allenast om Revision
af Räkenskaper och Calculer, medel till ar*
betets ytterligare understöd samt sättet och regler
för framtida redovisning, Oeconomie-Utskof»
tets befattning dermed icke kunde vara behöflig,
1 2
Den X Maj,
I följe hvaraf Utskottet beslöt , att högstberörde
[Nådiga Proposition tili Stats och Bänco-Utskotten
skulle remitteras. Stockholm den ^9 April 1 8 1 5.
På Högloft. Riddersk. Tå Högvörd. Prest
och
Adelns vägnar Ståndets vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv., Bonde
Ståndets
vägnar Ståndets vägnar
J. Wegelin. A. J.sun Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst lios Samteliga Riks-Standen den I Maj.
Stormägtigste Allerhådigste Konung !
Hos Eders Kongl. Maj:t få Riksens Ständer
i underdånighet anmäla deras beslut, att på Statens
bekostnad låta verkställa den tryckning af
RiksStåndens Protocoll med dertill hörande Bihang,
sorn uti 59 §. af Riksdagsordningen den
3 o Februari r 8 10 är påbuden; och hafva Riksens
Ständer åt sitt Expeditions-Utskott uppdragit att,
såsom vid förra Riksdagen skett, tryckningen af
Bihanget besörja.
Härvid få Riksens Ständer i underdånighet
anmäla: att Prest-Ståndet, sorn beslutat genom
sitt Secreteriat besörja tryckningen af sina Protocoll,
med den dertill nödiga utgift för denna gång
ej velat StatsCassan besvära.
Riksens Ständer få nu i underdånighet anhålla,
det täcktes Eders Kongl, Majd ersättningen
för
Den i Maj.
13
för Jen till tryckningen af de frenne öfriga Ståndens
Protocoll jemte Bihanget afgående kostnad,
uti Stats-Coritoiret , å dea till Riksdagsutgifterna
anslagna Samma, i Nåder anordna, till utbetalning
månadtligen, så val för tryckningen af Ståndens
Protocoll, efter räkningar bestyrkte af dem,
åt hvilka Stånden omsorgen rörande Protocollstryckningen
uppdragit , som för tryckningen a£
Eihanget, efter räkningar verificerade af Expedit
iöns-Utskottets Secreterare.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trollet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Eders Kongl. Maj.-ts
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den I Maj.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Sedan Riksens Ständers Stats-Utskott, efter
jemförelse med den kostnad, som åtgått för Riksdagen
i Örebro 1812 , ansett den till kostnadernas
bestridande under nu påstående Riksdag erforderliga
Summa kunna uppgå till högst 30,000
- «
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
vagnar
Carl Mörner
h. t. Eandtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
II. N Schwan
li. t. Talman.
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson •
n. v. Talman,
R:dr
Den i Maj.
R:dr Banco i månaden, ifrån och med början äf
Mars månad räknadt; sä få hos Eders Kongl.Maj:t
Riksens Ständer nu i underdånighet anhålla, det
täcktes Eders Kongl. Majit låta Nådig befallning
till StatsContoiret afgå, att, på skeende vederböra
liga reqvisitioner, utbetala nödiga medel, i den
mon behofvet fordrar , med behörig redovisning
derför. Till ersättning för dessa förskott hafva
Riksens Ständer beslutat* att genom sitt Stats-tJtskott
anmoda Riksgälds-Contoirets Fullmägtige,
att hålla Stais-Contoitet en månadtlig summa af
30,000 R:dr Banco till handa*
Riksens Ständer framhärda med djup undef.
sådig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Aiiernådigsfe Konung !
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigsfe
tjenare och undersåter
På RidderA. och Adelns Tå Prest - Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J■ A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Siåndets På Bonde-Ståndetä
.vägnar vägnar
H. N. Scliivan Lars Olsson
b. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den l Maj»
Stormägtigste Allernådigste Konung ?
X anledning af Eders Kongl. Majus till Rik.
»ens Ständers Stats-Utskött öfverlemnade Nådiga
Prey
Den 1 Maj.
15
Proposition angående eftergift och afskrifning af
den sedan år 18 12 Särna Sockneboer-ålagde Bevillning
, få Riksens Ständer härmed i underdånighet
anmäla deras fattade beslut.
Enär, enligt hvad Handlingarne i detta alfine
upplysa , Särna Sockneboer allt hittills njutit
befrielse och lindring från allmänna Bevillningsafgifter
, och desse afgifter äro för Stats Cassan
föga betydlige, men deras indrifvande skulle göra
dessa fattiga sockneboers belägenhet ännu mera
tryckande, och uti NaboRiket kanske minska dec
begrepp om Svenska Folkets grannlagenhet och
aktning för gifraa löften, hvilket det är lika öfverensstämmande
med Svenska Folkets värdighet,
som med dess interesse , att söka noggrannt bi.
behålla; så, ehuru Riksens Ständer icke anse med
säkerhet afgjordt , att den af Särna sockneboer
sökte befrielse skulle vara en följd af äldre Pri.
vilegier, hvartill dock Kongl. Resolutionen af
den l^October 1800 synes föranleda; likväl och
då begreppet om verkligheten af 1644. års Fördrag,
hvilket sökanderne sig i underdånighet åberopat,
från äldre tider tillbaka blifvit fortplantadt
och ytterligare stadgadt derigenom, att allmogen
i Särna socken fått tillgodonjuta förmoner
framför Rikets öfriga allmoge ; hafva Riksens
Ständer funnit lämpligt , att Särna sockneboer
varda befriade ifrån den Bevillning, de efter 1813
års Bevillningsförordning skolat erlägga.
I sammanhang härmed få Riksens Ständer
i underdånighet tillkännagifva, att de Handlingarna
i detta mål till sitt Bévillnings-Utskott öfyerlemnat.
Riksens
Den 5 Maj.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste AUernådigste Konung!
Eders Kongl, Maj:ts
Utdrag af Proiocollet kallet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum den
5 Maj 1815 »
derrättadt, att de Irenne öfriga respectiva Stånden
till det särskilta Utskottet hänvist frågan om förändringar
uti Jude-Reglementet , beslöt Höglofl.
Ridderskapet och Adeln att till berörde Utskott
remittera trenne samma ämne rörande anföranden,
af Herr Malmerfelt, Gustaf, Friherre Boye, Ludvig,
samt Herr Påhlman, Otto Fredric. Ut supra.
S. D. 1 venne Lag-Utskottets den 27 April på
bordet lagda Memerialer , det ena af den 11 A
pxil
-
underdånigste, tropligtigsts
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndet*
vägnar
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.'
J. A. Lindblom
På Borgare-Ståndets
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
II. N. Schwan
k- t. Talman.
vägnar
Lars Olsson ,
n, v. Talman.
S. D. Sedan Ridderskapet och Adeln blifvit un
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Den 5 Maj.
T 7
piil, angående yrkad skärpning i straffet för tjufvar
och förändring uti sättet till fångars förande,
det andra, af den 18 April, rörande yrkad ändring
uti Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 28
Mars 1811, angående vederbörandes åliggande
att lemna Presterskapet del af Under Domstolar.
nesUtslag om dem, som för Lagbrott blifvit till.
talade och sakfällde. eller under framtiden ställde;
blefvo å nyo föredragna och, i anledning af
dervid gjorda anmärkningar jemte desamma, till
Utskottets vidare handläggning förvista. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D Vid förnyad föredragning bifölls Lag-Utskottets
den 11 April afgifna och den 27 April
på bordet lagda Memorial , angående ett yrkadt
stadgande, det Ordinarie Domare å landet ej må
vara tillåtet, att med Sterbhus-utredningar sig befatta,
m. ha. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Stats-Utskottets, den 27 April, på bordet
lagda Memorial, af föregående dag, i anledning
af Konungens Nådiga Proposition, angående ersättning
för den förlust i årlig inkomst, Allmänna
Barnhus-Inrättningen i Stockholm måst vidkännas,
genom Storfurstendömet Finlands afträdande,
fclef ånyo föredraget; och beslöt Ridderskapet
och Adeln, att samma betänkande skulle,
jemte de dervid gjorda anmärkningar, till eu
3 -'dje Del. N:o 3 , 4. början
Den 5 Maj.'1
början till BevillningsiUtskottet öfverlemnas'
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. I anledning af Bevillnings-Utskottels Memorial
af den 2 dennes , hvaruti Utskottet förmäler
sig icke tillkomma, att meddela något yttrande
öfver Hans Excellences m. m. Herr Grefve
M. F. Brahes Memorial, angående erlagd Bevillning
för Dannemora Bergslags Jerntillverkning,
beslöt Bidderskapet och Adeln, att Hans Excellences
berörde Memorial skulle till Stats-Utskottet
hänvisas. Ut supra. 1
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. t öredrogos å nyo och biföllos följande
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
den 27 April på bordet lagda Betärikanden och
Memorial af den 18 nästföregående, nemligen:
1:0 Om ett yrkande , det förmedlade Hemman
måtte, vid deltagande uti Kyrko- , Prestgårds
och Tingshus uppbyggande, få förmedlingen till
godo njuta.
2:0 Angående .Glas- och Porcellaines-förares
samt Smideshandlare* handelsrättighet.
3:0 Börande en gjord hemställan, att brännvinsbränningen
finge fortfara, äfven under loppet
af innevarande Maj.
4:0 An-j
lien 5 Maj,
»9
4:0 Angående ett gjordt Förslag om anlag*
gände af en landsväg flan Elfvedahls Socken i
Öster-Dalarne , förbi Särna, till Rörås Kopparverk,
nemligen på det sätt, att förslaget öfverlemnäs
till Kongl. Maj:ts Kådiga välbehag. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. t). Föredrogs å nyo och bifölls Eag-Utskottets
den 37 April på bordet lagda Memorial af
den 11 i samma månad, rörande förhöjning i
dagtractamentet för Nämndemän vid privata förrättningar,
samt viss Utstakad lösen för hvarje ark
af de Syne Instruménter och bevis, hvilka i anledning
af privata förrättningar utaf dem utfärdas
; och d| i sammanhang härmed upplästes EagUtskottets
den 26 April afgifna Memorial, äfvenledes
angående förhöjning i dagtractamentet för
Nämndemän, samt deras befrielse från Kronoäkjutsningar,
de så kallade Byåkor, och Brefbärareskyldigheten,
fann Höglofl. Ridderskapet och Adeln
, i anledning af dess bifall till förstbetörde
betänkande, vid detta sednare ingen åtgärd Vara
att lemna. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
£5. D. Följande StatsUtskottets den 27 April på
bordet lagda Betänkande af föregående dag, föredrogos
å nyo och biföllos, nemligen :
Ro An
-
20
Den 5 Maj
-
na Angående en vid i?i3 års Revision
yppad, fråga om Praescriptionstid för RiksgäldsContoirets
inhemska skulder.
2:0 Angående det Lån,af 120,000 Riksdaler
Råneo, som En af Riket?'Herrar f d GeneralGouvernören
■ra. m Herr Grefve Eric Ruuth utaf
Wismarska PantskiIIingen innehar, samt Hans
Exceilences, i afseende på detta .Lån, till Stats.
Utskottet inkomna ansökning.
3:0 Rörande Bevillnings afdrag på Rentan för
Riksgälds.Contoirets inhemska skulder. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. I anledning af gjorda anmärkningar vid
Allmänna Besvärs - och Oeconomie Utskottets
den 18 April afgifna och den 27 nästpåföljande
på bordet lagda t vänne Memorial, det ena i anledning
af väckt fråga om befrielse från ansvar
för dem , som försumma Regements-Skrifvare.
möten, det andra, rörande Torfskärning i Halland;
blefvo dessa Memorial , tillika med de dervid
gjorda anmärkningar, till Utskottet återförvista.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Remitterades
Till Stats- Utskottet.•
Ett Memorial af Herr Elgenstjerna, Wilhelm»
-
Den 5 Maj.
helm , angående en Minnesvård , på Statens bekostnad,
öfver framlidne Hof-Intendenten Sergel.
Ett Memorial af Friherre Silverhjelm, Göran
Ulric , angående förbättrade Lönevilkor för
Uandtmäteri-Contoirets Ernbets- och Tjenstemän.
Banco-Uisltottet.
Ett Dictamen af Herr Cederschjöld, Pehr
Gustaf, angående upphörande af den nu öfliga
Silfvervexlingen i Banquen.
Ett Memorial af Herr Berghman, Ambrosius
Magnus, angående vidtagande af nya författningar
, i afseende på Eån i Banken å fast
egendom.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconorr.ie.Utskottet.
Ett Dictamen af Herr af Wingård , Johan
Did ric , rörande vrkadt upphäfvande af förbudet
för Tjenstedrängar i Carlstads Län, att utom detsamma
söka arbete. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Remitterades till
Stats-Utshottet
Ett Dictamen af Herr König, Pehr, rörande
en Pensions-Cassa för Civil-Staten.
Ett Memorial af Herr Hagströmer, Anders
Johan, rörande åtskilliga medel till befordrande
af en större sundhet i städerna.
Stats
-
<
% 2 Dm 5 Maj.
Stats- saint Banco. UtsJiotten.
Ett Dictamen af Grefve Platen, Baltzar Bogislaus
, rörande Götha Canal.
Bevillnings■ Utskottet.
Ett Memorial af Herr von Ovanten, Carl,
rörande ändring i stadgandet om den progressiva
Bevillningen å Bränn,vins-Pannerymden.
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Oeconom
mie-Utskotten.
Ett Dictamen af Grefve Gyllenborg, Johan
Henning , angående medel till en lättare Postgång
i landet,
Lag- Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
förändring af nu antagna bestraffningssätt och inrättande
af allmänna Arbets - och Correctionshus,
jemte meddelande af Lag - Comiténs särskildta
utarbetade Betänkande om förändring af TJnderDomstolarnes
och. Hof-Rätternes antal och orga.
nisation ; Gifven Stockholms Slött den 19 April
1815.
Kongl. Majrts Nådiga Proposition angående
Wermelands Läns skiljande från Götha Hofrätts
och hänförande under Svea Hofrätts Jurisdiction,
samt en ändring i Lagens stadgande rörande
domfört antal Ledamöter i Hofrätt ; Gifven Stockholms
Slott den ig April 1&15.
Kongl. Ma jäs Nådiga Proposition om ett
mera bestämdt stadgande, än nu gällande författning
-
Den 5 Maj.
23
ningar innehålla, angående hvad som bör iakttagas
vid underdåniga besvärs anförande hos Kongl.
Maj:t i brottmål; Gifven Stockholms Slott den
19 April 1815.
Ett Memorial af Friherre von Strokirch,
Henning Adolph , angående den väckta frågan
om förändring i Domstolarnes organisation.
Ett anförande af Friherre Boye, Kudvig, i
samma ämne.
Ett Hietainen af Grefve Gyllenborg, Johan
Henning, angående bestämmande af tiden då gar-.'
desgårdar böra vara i laggildt stånd , och stadgande
, det kreatur ej måga vintermånaderna utsläppas.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottét 7
Ett Dictamen af Herr Hammarhjelm, Carl
Fredric, angående hufvudsakligen förbud mot
nederlag i Svenska hamnar af utländskt jern,
med undantag af de för Östersjö-Compagniet beviljade
15,000 Skeppund.
Ett Dictamen af Herr König, Pehr, angå-1
ende förbud mot införsel af vissa varor, som inJ
om landet kunna produceras, samt om en fri
Victualiehandel.
Ett Memorial af Herr von Qvanten , Carl;
angående förbud för Städerna att befatta sig med
Brännvinsbränning.
Ett
24
Deri 5 t\Iaj
-
Ett Dictamen af Friherre Wrangel, Hen.
ning , angående förbättring af Landtmäteri-Taxan.
Ett Hietainen af Herr Kolhoff, Birger Fredric
, innehållande svar på Commerce Rådet Sanfessons
anmärkningar vid Herr Rothoffs förut remitterade
Dictamen.
Det särskildta Utskottet.
Ett Dictamen af Friherre Wrangel , Henning,
angående inrättningen af ett Jordbruks.
Contoir. Ut supra.
Ex Protocöllo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hogvordiga
Prest-Ståndet, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm} den 5 Maj 1815•
S. D. Vid utdelning af Prosten Doctor Aströms
tryckta Memorial af den 24 sistlidne April, beslöt,
uppå dervid anförda grunder, Prest-Ståndet
för sin del, att (i händelse de öfriga Respectiva
Stånden också dertill sitt bifall lemna) på Bankens
bekostnad borde präglas en Skådepenning öfver
de märkvärdiga dagarna den 14, 15, 16 och
20 April , då Hans Kongl. Höghet Hertigen af
Södermanland undergick Christendoms-förhör och
Confirmation, samt derefter för första gången begick
Herrans Heliga Nattvard , och slutligen åt
Hans Maj:t Konungen aflade Dess Tro- och Huldhets-Ed;
uti hvilket beslut de öfriga Respectiva
Stånden
Den 5 Maj.
85
Stånden skulle vördsamt och vänligen inbjudas
att sig med Prest-Ståndet förena. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Allmänna Besvärs
- och Öeconomie Utskottets den i dennes
på bordet larda Betänkande , i anledning af de
utaf Öfversten och Riddaren C Ehrengraaat väckta
frågor, om Landtbruks Skolors inrättande, samt
om utvägar till understöd för odlingars företagande.
Ut supra.
Ex Protocollo
J- U. Almqvist. •
S. D. Remitterades till
Lag- Utskottet:
Kongl. Majus Nådiga Propositioner, om ett
mera bestämdt stadgande, än nu gällande författningar
innehålla , angående hvad som bör iakttagas
vid underdåniga Besvärs anförande hos
Kongl. Majit i brottmål , och angående Wermalands
Läns skiljande ifrån Götha Hof.Rätts och
hänförande under Svea Hof-Rätts Jurisdiction,
samt ändring i Lagens stadgande rörande domfört
antal Ledamöter i Hof-Rätt.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten
.■
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
förändring af nu antagna bestraffningssätt och in
rät
-
Den 5 Maj.
rättande af Allmänna Corrections- och Arbetshus;
med anmodan till nämnde Utskott, att, så fort
sig möjligen göra låter, med dess utlåtande till
Uiks Stånden inkomma, på det att, i händelse af
bifall härtill, Stats-Utskottet sedermera må äga
tillfälle att föreslå de medel , hvilka till verkställigheten
deraf kunna erfordras.
Bevillnings- Utskottet.
Ett Memorial af Biskopen Doctor Faxe, ro.
rande ändring i föreskriften om Lysningssedlars
charterande.
Ett Memorial af Prosten Doctor Segerstedt,
om åtskilliga förändringar uti Bevilinings-Eörerdningen.
Stats-Utskottet.
Ett Memorial af Prosten Doctor Penström,
om Expeditions-Lösen för Uronofogdarne i Skuldfordringsmål.
Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Enär Lag-Utskottets den 27 sistlidne April
på bordet lagda Memorial, rörande straff förtjufvar
och missdådare , samt om Fångförning, nu
å nyo föredrogs , blef detsamma, i anseende till
deremot gjorda anmärkningar, till Lag-Utskottet
återremitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvisti
S. D.
' Den 5 Maj.
S. D lifter uppläsande af Herr Archiatern m. m.’
D. von Schulzenheims, af Höglo fl. Ridderskapet
och Adeln lill Stats Utskottet remi tterade Memorial,
om anslående af Stat för Hans Kongl. Hög_
het Hertigen af Södermanland, i händelse Hans
Kongl. Höghet sig skulle förmäla , beslöt PrestStåndet
att uti berörde Remiss till Stats-Utskottet
deltaga. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Utdrag af Vallöf liga Borgare-Ståndets
Protocolly hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 5 Maj ISIS
S.
D. Stånd ets Herrar Electorer hade utsändt
den längd, som blifvit hållen vid val till Reda.
mot uti Expeditions-Utskottet, efter Herr Ragmannen
Noreus; och fanns, vid öppnandet af
samma val-längd, dertill utsett HerrJLagmannen
A. Nenzén. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magnus Robsahm,
S. D. Remitterades till
Siats-Utskottet
Herr Häradshöfdingen C. G. Barthelssons Memorial
om Posthus och Boställen för Postförvaltarne.
Herr CommerceRådet B. PR Santessons, Herr
Gross»
28
Ben 5 -Maj.
Grosshandlaren Jon Lambergs och Herr Jouveleraren
J. Holmers Memorial om Posthus i Götheborg.
Stals- samt Allmänna Besvärs- och Oeeonomie.
Utskotten■
Herr Stads-Majoren Nils Limnelii Memorial
om rensning af Clara Sjön.
Herr Assessoren Carl Arosenii Memorial om
en Postvagns inrättning i Riket jemte Herr Corn.
inerce-Rådet Santessons dervid gjorda tillägg.
Bevillnings- Utskottet.
Herr Radmannen G. Kjellanders Memorial
om lindring i Bevillningen för Carlstad. Med
anledning hvaraf, de fleste af Ståndets Ledamöter
deruti instämt, att de, hvar för sina Städer, önskade
en dylik eftergift i Bevillningen.
Herr Borgmästaren G Kjellanders Memorial
innehållande anmärkningar emot Chartae Sigillatae-Förord
ningen.
Herr Lagmannen Anders Nenzéns Memorial
i samma ämne.
Lag-Utskottet.
Kongl. Majrts Trenne Nådiga Propositioner
af den ig April angående:
1:0 Förändring af nu antagna bestraffningssätt
och inrättande af Allmänna Arbets- och Corrections-hus
m. m.
2:0 Ver
-
Den 5 Maj.
2:o Wermelands Läns skiljande fran Götha
Hof-Ratts Jurisdiction.
3:0 Ett mera bestämdt stadgande örn iakttagande
vid underdäniga besvärs anförande i brottmål.
Herr Grosshandlaren Jon Lambergs Memorial
om Förlags-Contracters intecknande.
Pierr Grosshandlaren Lambergs Memorial
om vidsträcktare förmånsrätt för förläggare.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet :
Herr Rådmannen E. G, Hammarströms Memorial
om afskaffande af Tullförpassning på Iandets
egna förädlingar , jemte Herr Rådmannen
Kjellanders , Pierr Borgmästaren Hellmans och
Herr Sockerbagaren Lundgrens dervid gjorda
tillägg.
Herr Åldermannen G- Lychous Memorial
om Bryggare-Embetets i Stockholm berättigande
att deltaga i tillverkning och distillering af Brännvin
för Stockholms stad.
Särskildta Utskottet.
Herr Häradshöfdingen Barthelssons Memorial
om Allmänna Benningstäilningen.
Herr Handelsmannen Gustaf Stabecks ytterligare
anförande om ett nytt Jude-Reglemente.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Mag niis Robsahm.
S. D.
30
jjen 5 Maj
-
S. D. Remitterades till
Bevillnings. Utskottet.
Herr Lagmannen A. M. Rönqvists Memorial
om Bevillningen för Krut-tillverkning.
Allmänna Besvärs - och Oeconomle-Utskottet,
Herr Lagmannen Rönqvists Memorial ont
upplifvande af 1734 års Handels-Réglemente. Ht
supra. Ex Protocöllo
Carl Magnus Bobsahm.
Utdrag af Protocollet hållet hos Heder*
vårda Bondc-Stundet, vid Urtima Riks*
dagen i Stockholm, den 5 Maj 1815*
S. D. Till Lag-Utskottet remitterades Kongl.
Majt:s Nådiga Propositioner till Riksens Ständers
1:0 om ett mer bestämdt stadgande , än nu gällande
författnjngar innehålla, angående hvad som
bör iakttagas vid underdåniga besvärs anförande
hos Kongl. Maj:t i brottmål; Gifven Stockholms
Slott den 19 April 1815. 2to angående förändring
af nu antagna bestraffningssätt och inrättande
af Allmänna Arbets- och Correctionshus,
jemte meddelande af Lag-Comiténs särskildta utarbetade
Betänkande om förändring af Underdomstolarnes
och Hof-Rätternes antal och organisation;
Gifven Stockholms Slott den 19 April
1815; och 3:0 angående Wermelands Läns skiljande
från Götha Hof-Rätts och hänförande under
Svea Hof-Rätts jurisdiction samt om ändring
1 La
-
Den 5 Maj.
i Lagens stadgande rörande dorn för t antal Ledamöter
i Hof-Rätt ; Gifven Stockholms Slott den
19 April 1815* Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Ett frän Lag-Utskottet ankommet utlåtande
af den a 6 April öfver Riksdags - Eullmägtigens
frän Gottlands Södra Härad , Lars Jacobssons, in-i
gifnaMemorial, innefattande yrkande, att Nämndemäns
dagiractamente vid privata förrättningar måtte
ökas till 32 sk. Råneo, samt att Nämndemän
i öfrigt måtte blifva befriade från Kronoskjutsningar,
med flera sådana deras åboende hemman
åtföljande publika skyldigheter, upplästes; och
sorn Ronde.Ståndet, under den 27 nästlidne April
, till Lag-Utskottet återförvist dess då före-'
hafde Retänkande öfver en annan Ledamots af
Eonde-Ständet Motion om tillökning i dagtractamente
för Nämndemän ; så beslöts att med pröfning
af närvarande dermed gemenskap ägande
fråga skulle anstå, till dess Jåag-Utskottet afgifvit
täet infordrade förnyade utlåtandet. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Bonde-Ståndet lät sig nu föredragas Allmänna
Résvärs- och Oeconomie-Utskottets sedan
den 1 i denna månad på bordet lagda Retänkande
af den 25 April, öfver de af Herr Öfversten
och Riddaren C. Ehrengranat väckta frågor om
Laadtbruks-Skolors inrättande , samt om utvägar
tili
32
Den 5 Maj.
till understöd för odlingars företagande; och fann
skäligt dertill lemna bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
.Olof Werlin.
S. I) föredrogs T.ng-Utskottets den 11 och t 8
April afgifna samt sedan sista Plenum på bordet
.lagda Memorial . innefattande utlåtande öfver Herr
Majoren Olof Ankarloos förslag, att, å landet, Ordinarie
Domare ej må vara ti!litet att med Sterbhus-utredriingar
sig befatta, samt öfver Pierr Prosten
Segerstedt motion , rörande förändring i
Kongl-Kungörelsen den 28 Mars i8n, om Vederbörandes
åliggande att lemna Prestersltapef del
af Under-Domstolarnes Utslag om dem , sorn för
Eagbrott blifvit tilltalade eller under framtiden
ställde m. m.; och blefvo dessa Memorial af
Bonde-Ståndet godkända. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Stats Utskottets den' 22 nästlidne April
meddelte, och sedan den 57 i samma månad på
bordet lagda Betänkanden:
1:0 Angående Eiksdags-Fullrnägtiges från
Malmö och Christianstads Län anhållan om befrielse
från utskrifningspenningars erläggande.
q:o Angående Herr von Törnes Förslag om
Portofrihet för Tidningar , som anses lända till
Allmänhetens upplysning.
3:0 An.
Den 5 Maj. 53
P
3:0
Angående eftergift och afskrifning af
framlidne Post-Direclören Lidins Balance ;
blefvo föredragne och af Hedervärda Bönda.
Ståndet gillade. Ut supra.
Ex Protocollo
O/ctf Werlin.
O
S. D A nyo föredrogs Stats-Utskottefs den 27
April på bordet lagda Betänkande, af den 22 förutgående,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition af den 15 sistlidne Märs, om några
för Undervisnings- och Läroverken i Riket nödiga
anslag; och fann Bonde-Ståndet skäligt samma
Betänkande bifalla, med vilkor likväl, att den
deri omnämnde Förläriings-Spannmålen, som genom
timande ledigheter och skeende indragningar
blifver att tillgå på landsbygden, användes
till Skol inrättningar på landet och lärarnes dervid
aflöning. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Uppå förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den 26 April afgifna och dagen derefter på
bordet lagda Betänkande, angående det län af
120,000 R:dr Banco, som En af Rikets Herrar,
f. d. General-Gouverneuren m. m. Herr Grefve
Eric Ruuth af Wismarska Pantskillingen innehar,
samt Hans Excellences, i afseende på detta
lån, till Stats-Utskottet inkomna ansökning ; fann
3:dje Del. N.o 5 , G. Bonde
-
34
jDen 5 Maj.
Bonde-Ståndet för godt, att till sam ma betänkande
lemna bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Det af Stats-Utskottet den 26 April med.
delta, och sedan sista Plenum på bordet liggande
Betänkande, rörande Bevillningsafdrag på Rentan
för Riksgälds-Contoiréts inhemska skulder , blef
nu föredraget, och af Bonde-Ståndet godkändes.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Stats Utskottets deri 27 i förliden månad
på bordet lagda, och dagen förut afgifna Betänkande,
i anledning af en vid 1813 års Revision
vppad fråga , om Pragscriptionstid för RiksgäldsContoirets
inhemska skulder ; föredrogs och af
Bonde-Ståndet bifölls. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
g, D. Efter det Stats-Utskottets den 26 sisflidne
April afgifna Betänkande , i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition , angående ersättning
för den förlust i årlig inkomst, som Allmänna
Barnlius-Inrättningen i Stockholm måst vidkännas
genom Storfurstendömet Finlands afträdande,
blifvit den 27 i berörde månad lagdt på bordet,
lät Bonde-Ståndet sig nu åter föredragas detta Betänkan
-
Den 5 Maj.
35
tänkande, och pröfvade skäligt dertill lemna bifall
; hvarom Bevillnings-Utskottéf, för att kunna
iakttaga hvad samma Betänkande innefattar,
skulle underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets dena^deoch
2 7:de April på bordet lagda Betänkande, i anledning
af Riksdags-Fullmägtigen för Fahlu Städ,
Handelsmannen A. J. Wiganders Memorial, rörande
anläggande af en Landsväg från Elfdahls
Socken i Oster Dalarne förbi Särna till Rörås Kopparverk
i Norrige; tann Bonde-Ståndet skäligt samma
Betänkande bifalla. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Remitterades
Till lianco-Utshoiiet.
Ett Memorial af Riksdagsmannen fran Gestrikland
, Banco-Fullmägtigen Johan Longberg,
angående upphäfvande af den så kallade Straff.
Rentan för icke i rättan tid inbetalte Lån i Banken
, och att Allmogen må beviljas lika lånrätv
tighet sorn alla andra.
Ett anförande af Johan Magnus Wessing
från Westmanland , angående Medailler öfver de
märkvärdiga dagarna, då Hans Kongl, Höghet
Her
-
36
Deri 5 M°j
-
Hertigen af Södermanland undergiclc Christendomsförhör
in. m.
Till Stuts- och Bivillnings-Utskotten.
Ett Memorial af förre vice Talmannen Jon
Jo nsson från Blekinge , angående afskaffandet af
Export-Tull för Träd-effecter , med undantag af
Ekvirke.
Ett Memorial af Anders Sandsten från Jon*
köpings Län, angående yrkad förhöjning i 1799
års Tull-Taxa och 1798 års Taxa för Lots- och
Båk-afgifterna.
Till Lag-Utskottet.
Ett Memorial af Riksdags-Eullmägtigen fran
Kronobergs Län, Johan Johansson , angående yrkande,
att alla böter skola delas till ireskiftes einellan
Kronan, Häradet och Åklagaren.
Ett Memorial af Anders Sandsten från Jönköpings
Län, om upphäfvande af a 3 Cap, 4 §.
Byggninga-Balken , angående Varggårdars och
Varggropars anläggande.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ut skott et.
Ett Memorial af RiksdagsFullmägtigen för
Oxie , Skjuts och Wemmenhögs Härader i Malmöhus
Län, Olof Bruhn, om förbud mot införsel
af Spannmål, jemte de i anledning häraf gjorda
tnundteliga tillägg och anmärkningar.
Ett Memorial af f. d. vice Talmannen Jon
Jonsson
'Den 5 Maj.
37
Jonsson från Blekingen, angående förbud för Tull.
betjeningen , att , på sätt som i vissa Härader
skall ske , af inkommande vedlass taga vedträd.
Ut supra.
Ex Profocollo
Olof Werlin.
S. D. Enligt inkommet Protocolls Utdrag för den
27 Aprif som upplästes, bade Höglofl. Ridderskapet
och Adeln till det af Riksens Ständer tillförordnade
Särskildta Utskott remitterat ett Memorial
af Herr Grefve Ankarsvärd, Michael, rörande
afskaöände af allt Guld och Silfver från
så väl militaire som civile uniformer. Detta Me.
morial blef nu äfven uppläst, och fann BondeStåndet
för godt, att i nämnde Remiss deltaga.
Ut supra.
Ex Profocollo
Olof Werlin.
5. D. Vid justering af den utaf ExpeditionsUtskottet
föreslagna underdåniga skrifvelse till
Kongl Majrt, angående tryckningen af Riks-Ståndens
Protocoll med dertill hörande Bihang, hade
Högvördiga Prest Ståndet, enligt nu uppläst Pro.'
tocolls Utdrag af den irsta innevarande rnåpad,
ansett , att i berörde underdåniga skrifvelse bör
uttryckas, att de dertill åtgående utgifter endast
borde af Staten förskjutas , emot ersättning , så
vidt möjligt är, af de genom prenumeration och
försäljning inflytande medel , hvilka ordentligen
böra redovisas; uti hvilket beslut Högvördiga
Prest
-
Den 5
Prest.Slåndet inbjudit de öfriga Respectiva Standen
att sig förena • men som Bonde-Ståndet redan
godkänt Expedifions-Utskottets of.vanberörde
förslag, och den mening Högvördiga PrestStåndet
ansett böra uttryckas, redan, i BondeSfåndets tanka,
är uppenbar af hvad nyssnämnde förslag innehåller;
alltså fann Bonde-Ståndet något vidare
beslut härutinnan icke vara af nöden. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Upplästes ett till Bonde-Ståndet ankommet
och af Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 27
April till Stats Utskottet remitteradt Memorial af
Harr David von Schulzenheim , ined hemställan,
det Stats Utskottet matte anmodas, att, vid öfverseendet
af Kongl. Hof-Staterna, tillika föreslå en
för Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland
och Dess tillkommande Höga Gemål erforderlig
Stat, i händelse Hans Kongl. Höghet skulle
»ig förmäla ; uti hvilken Remiss Bonde-Ståndet
instämde. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 5 Maj.
Vördsamt Memorial.
Efter emottagandet af Erögloil.Ridderskapets
och Adelns Remiss den 31 sistlidne Mars, up
o
pa
-
Den 5 Moj.
39
på Hans Excellence m. m. Herr Grefve M. E.
Brahes Memorial, angående Bevillning för Dannemora
Bergslags Jerntillverlcning, har Riksens
Höglofl. Ständers Revillnings-Ulskott detta ärende
förehaft och dervid funnit, att Utskottet icke tillkommer
meddela något utlåtande, som skulle föranleda
till ändring i hvad som RiksStånden vid
1812 års Riksdag föreskrifvit, och i följd deraf
blifyit verkställdt , samt att dertill icke kunde
hänföras de grunder , sorti Utskottet vid denna
Riksdag kan fatta i anseende till Bevilinings utgörande
af jerntillverkningen. Och varder Remissen
vördsamligen återlemnad.
Stockholm den 2 Maj 181 fr
På Högloft, Riddersk. och På Högvörd.PrestAdelns
Uedamöters Ståndets Redam.
vägnar vägnar
Carl Slellan Jllörner. Olof Bjurbäck.
På Väl loll. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledam. Ståndets Ledarn.
vägnar vägnar
Joli. Magn. W
Hans Brik Zaar.
JSils Lininelius. Joli. Magn. Wessing.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 5'Maj.
Vördsamt Memorial.
Till Lag Utskottet har väl från Hedervärda
Bonde-Ståndet blifvit remitteradf ett af RiksdagsPullmägtigen
från Gottlands Södra Härad Lars
Jacobsson dit ingifvet Memorial , deruti han på
anförda skäl yrkär, att Nämndemännens dagtractarnente
vid privata förrättningar måtte förhöjas
till 32 sk. Banco, samt att Nämndemännen i öfrigt
må blifva befriade från Krono-skjutsningar,
de
«
4°
Deri- 5 Maj.
dc sa kallade Byåkor , och Brefbärare.sky ldighe.
ten; men sorn, i afseende å tillökningen af omförinälte
dagtractainente, Utskottet redan, i anledning
af Riksdags-i ullmägtigen Nils Pehrssons
från Christianstads Län aflemnade och till Utskottet
äfven remitterade Memorial i samina ämne,
genom den 11 i denna månad till Riksens
Höglofl. Ständer aflåtet vördsamt Betänkande , ibland
annat föreslagit och tillstyrkt, att Nämndemäns
arfvode, då de till privata tjenstförrättningar
begagnas, eller derom anlitas, må förhöjas
till 24 sk. Banco om dagen utom skjutslegan
för en häst, och den fråga åter , som af Lars
Jacobsson blifvit väckt , om frihet för Nämndemännen
från kronoskjutsningar med flera sådana
deras åboende hemman åtföljande publique skyldigheter,
är af (BConomisk beskaffenhet, som således
ansetts icke höra till Utskottets handläggning
, har Utskottet funnit sig icke kunna taga
någon vidsträcktare åtgärd vid det som af Lars
Jacobsson är vordet föreslaget, än att blott åberopa
hvad uti ofvanberörde förut af Utskottet afgifne
Betänkande är andraget; hvilket dock till
Riksens Höglofl. Ständers granskning vördsamt
öfverlemnas. Stockholm den 26 April 1815-
, • o
A Höglofl. Riddersk. och A Högvörd. Prest
Adelns
vägnar Ståndets vägnar
H F. Strömfelt. Johan Olof Wallin.
A Vällofl. Borgare- Å Hederv. Bonde
Ståndets
vägnar Ståndets vägnar
Jean Noreus. Petter Jernström.
A. J. Wahlstjema.
Uppläst
Den 5 Maj.
41
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 5 Maj.
Stockholms Slott den 3 Maj 1813.
Pr otocoll
hållet injor Konungen i Stats-Rådet , hvarvid
Plans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
var tillstädes*
Närvarande :
Ha ns Excellence, Justitia! StatsMinistern
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellence, StatsMinistern för Utrikes
ärenderna, Hr Grefve von Engeström.
Hans Excellence, Stats-Rådet Hr Grefve
Rosenblad.
Hans Excellence, Stats.Rådet Hr Grefve
Adlercreutz.
Hans Excellence, Stats-Rådet Hr Friherre
Fleming.
Stats-Rådet, Herr Friherre Adlerbeth.
Undertecknad Hof-Cantzler.
Undertecknad Hof-Cantzler uppläste ett på
Kongl. Majus Nådiga befallning förfatladt förslag
till en Nådig Skrifvelse från Kongl. Maj:t till
Riksens Ständer, i afseende på de i 41 :sta § Regerings
-
42
Den 5 Maj.
geringsformen föreslagne ändringar , sorn , på
Stats-Bådels Ledamöters enhälliga- underdåniga
tillstyrkande, af ICongl. Majit i Nåder gillades,
och skulle, af undertecknad Hof-Cantzler contrasignerad,
på vanligt sätt till Riksens Ständer
öfverlemnas.
In fidem Protocolli
G. of Wetterstedt.
Kongl. May.ts Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer i afseende pä de i
41 §. Regeringsformen föreslagne
förändringar * Gifven Stockholms
Slott den 3 Maj 1815.
Det liar ej undfallit vongl. Maj:ts uppmark,
samhet, att de i Norriges Bikes Grundlag stadgade
föreskrifter om Bikets styrelse under Konungens
frånvaro, sjukdom eller minderårighet,
föreskrifter, hvilka till alla delar öfverensstämma
med hvad Sveriges Bikes Regeringsform i detta
afseende bjuder, i väsendtlig mån afvika från det
förslag till ändring i 41. §. Regeringsformen, som,
till följe af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af
den 7 Augusti 1812, samt Riksens Ständers ConStitutions-Utskotts
med få förändringar gjorda tillstyrkande,
nu, vid innevarande Riksdag, bör till
pröfning och afgörande företagas, på sätt så väl
Kongl. Majds Nådiga Proposition af den 28 sist—
lidne Mars, som Conslitutions-Utskottets afgifne
Betänkande af den ao April innehåller.
För
Den 5 Maj.
43
För att således, å ena sidan, förekomma all
stridighet i besluten, och ä den andra, allt uppehåll
vid afgörandet af Kongl Majits Nådiga Proposition
af den 12 sistlidne April, om de nya
constitutionella förhållanden, som, genom Föreningen
mellan Sverige och Norrige, uppkommit,
har Kongl. Maj:t ansett sig härmedelst till Riksens
Ständer böra afgifva den förklaring: att då
Kongl. Majit förnämligast haft till afsigt, aftvinna
ett nytt stadgande för Konungens myndighetsålder,
som, pä sätt nu föreslaget är, ifrån 21 till
fyllda 18 år förändras, vill Kongl. Majit ej yrka
antagandet af de öfriga stad^anden i 41. §. af Con.'
stiturions-Utskottets Betänkande af den 14 Augusti
1812. Svenska Grundlagarne komma således
att bibehålla deras närvarande ursprungliga form
i allt hvad sorn rörer Rikets Styrelse, vid tillfälle
af Konungs frånvaro , sjuklighet, frånfälle
eller minderårighet, i förening med det särskilta
beslut af den 27 April 1812 , om Hans Kongl.
Höghet Kronprinsens rätt, att Rikets styrelse föra,
i händelse af Kongl. Majus sjuklighet, sorn
i Riksdags-Beslutet af den 28 Augusti samma år,
och dess i §. innehålles. Endast Konungens myndigliets-ålder
undergår den förändring, sorn Rikets
framtida trygghet så oundvikligen synes påkalla.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest välbevågen.
CARL.
1
G. ej Wetterstedt.
Uppläst
44
Den 5 -Maj*
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 5 Maj.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Riksens Ständer angående förändring
af nu antagna bestraffningssätt och
inrättande af Allmänna Arbets - och
Corrections-hus, jemte meddelande af
Läg-Comitéens särskildta utarbetade
Betänkande om förändring af UnderDomstolarnes
och Hof Rättcrnes antal
och organisation ; Gifven Stockholms
Slott den i<) April 18I5-
Från den till Dagarnas öfverseende förordnade
Comité har Kongl. Maj:t ernottagif ett af
Comitéen i underdånighet afgifvet Betänkande,
hvaruti vissa bestämda grunder blifvit framställda
till förändring af de nu antagna bestraffningssätt,
äfvensom förslag uppgifvet, till inrättande
af Allmänna Arbets-och Corrections-Hus ; hvarförutan
jemväl från nämnde Comité inkommit
ett särskildt utarbetadt Betänkande, angående förändring
af Under-Domstolarnes och Hof-Rätter»
nes antal och organisation. Sedan Kongl. Maj;t
häröfver inhämtat Dess Högsta Domstols och
Stats-Rådets underdåniga yttranden , har Kongl.
Maj:t i Nådigt öfvervägande tagit- serskildt Comitéens
Betänkande om förändrade Straffanstalter;
och som Kongl. Maj:t dervid i Nåder funnit, dels
att
Den 5 Maj.
45
att <le i nämnde Betänkande upptagna ämnen äro
af den beskaffenhet, att de, afskillda fran det öfriga
Lagverket, kunna och bora särskildt granskas
och afgöras , dels ock, att Betänkandet till
alla delar instämmer med hvad Kongl. Majit anser
Rätts-Läran och öfriga en vis Lagstiftnings
grunder fordra ; så har Kongl. Maj:t, med antagande
af omförmälte Betänkande , velat detsamma
Riksens Ständer i Nåder proponera ; hvarmed
Kongl..Majit anser Sig desto mindre böra fördröja,
som, ifall Betänkandet äfven af Riksens Ständer
gillas, angelägenheten fordrar, att i tid vara betänkt
på nödiga anslag af medel , derigenom
Kongl.'Majit kan komma i tillfälle att, efter händ,
så bereda inrättningen af de för verkställigheten
af förslaget nödiga Arbets- och Corrections-Hus,
att, då Lagen hlifver antagen , desamma kunna
vara fullbordade och i behörigt skick att nyttjas.
I anseende åter till Lag-Comitéens Betänkande
om Under-Domstolarnes och Hof-Rätternes
förändrade antal och organisation , har Kongl.
Majit funnit frågan derom vara i närmaste samband
med öfriga (ill Rättegångsordningen hörande
stadganden, hvilkas pröfning, utan i ett sammanhang,
är förknippad med de svårigheter, som
Kongl. Majit velat förekomma medelst den vid
Lag-Comitéens förordnande stadgade föreskrift om
Lag-Förslagets meddelande genom tryck, till allmänhetens
kunskap, och inhämtande af anmärk,
ningar dervid, innan det Kongl. Majits och Riksens
Ständers öfverläggni ng och antagande underställdes
; och Kongl. Majit anser iakttagandet af
denna
46
Den 5 Maj.
denna föreskrift påkallad, ej mindre utaf ämnets
vigt och grannlagenhet, än vådan af ett fcirbastadt
beslut; men då särskildt framställning häraf
nu blifvit gjord, och Riksens Ständer för närvarande
äro härstädes församlade, hvilka icke böra
sakna tillfälle att öfver dessa ämnen sig utlåta
, finnér Kongl. Majit i Nåder för godt att
härjemte meddela Riksens Ständer hvad sålunda
från Lag-Comitéen till Kongl. Majit inkommit.
Kongl. Majit förblifver Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL,
Dan, Forelius,
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Hos Eders Kongl. Majits Lag-Comité hafva
dess arbetande Ledamöter ar malt, huru sorn de,
vid utarbetningen af Forsla-, >t till en förbättrad
Erottmåls-Lag , funnit de af nu gällande Lagar
antagna bestraffningssätt i flera förekommande fall
mindre lämpliga , af hvilken orsak de trott sig
böra föreslå inrättningen af Allmänna Årbetsoch
Corrections-Hus, och, öfver detta ämne,
framställt sina tankar i ett så lydande
Betänkande s
”Statens ursprungliga ändamål ar att skydda
hvarje Medborgare till Person och Egendom.
Pett^ •
Detta kan icke vinnas utan ett obevekligt hand.
hafvande af Lagen, som fastställer dess rättighe,
ter i afseende på bägge. Hvarje öfverträdelse
af den förra innebär alltid en kränkning af de
sednare, och Styrelsen måste vara utrustad med
magt att den förekomma. De yttre retelserna
till dess begående kunna minskas genom enkla
och med Folkets lynne eller Landets naturliga
behof och beskaffenhet öfverensstämmande förmer
för särskildta grenar af Förvaltningen ; genom
visa och liberala Författningar, som icke onödigtvis
inskränka den enskildta Näringsfliten
och med onyttiga eller skadliga band belägga
hvarje medborgares bemödande för utvecklingen
och användandet af sina naturliga förmögenhet
ter; genom anstalter, som, under det de til! ar.
bete tvinga lättjan och sysslolösheten, icke lemna
den villige och idoge arbetaren utan medel
att förvärfva sitt bröd; och sluteligen genom
klokheten att sparsamt och icke i likgilltiga ämnen
införa prohibitiva stadganden , hvilka, antagna
utan nödvändighet , ofta tvinga Styrelse.
Magten att straffa utan rättvisa. Men det gif,
ves andra retelser att öfverträda Lagen, som hafva
sin grund i menniskans eget inre väsende, i
hennes passioner och i hennes sinnliga begär.
Det är endast genom en vårdad uppfostran desse
kunna motarbetas, inre sedlighet väckas och underhållas,
och ett med Lagens bud öfverensstämmande
sinnelag hos Folket beredas.
Alla dessa anstalter förfela icke i allmänhet
sin yerian, men de blifva dock i enskildta fall
icke
48
'Den 5 Maj.
icke sällan fruktlöse. Då öfverträdelse af Lag
icke kunnat förekomrrras, måste den bestraffas.
Lagens värdighet.fordrar det, och den behbfver,
för straffets tillfogande, icke åberopa annat ändamål
än upprätthållandet af sjelfva denna värdighet.
Det är icke här stället, att ingå i någon
vetenskaplig undersökning om de särskildta afsigter,
särskildte rättslärare velat förena med sltaff
i allmänhet, antingen såsom hotadt eller verk.
ställdt. En af dessa lrar man påstått vara den
brottsliges förbättring. Om man ock icke skulle
vilja antaga, att straffets egentliga ändamål är att
den befrämja, kan dock icke nekas, att det bör
vara sådant, att den derigenom icke försvåras eller
rent utaf förhindras. De öfriga hufvudsäkliga
egenskaperna af hvarje straff äro, alt det bör
vara sådant, att det afskräcker andra från brottets
begående ; sådant, att det kan lämpas efter brottets
storlek; sådant, att det äger sin grund i sjelfva
brottets natur; sådant, att det kan verkställas
med offentlighet , man att medföra förhärdelse;
sådant , att det icke underhåller råhet, vildhet
och ett obändigt lynne hos menigheten; sådant,
att det drabbar lika brottslingar lika , utan afseende
på ski ljaktighet i vilkor och stånd; och ändteligen
sådapt, att det icke i den skyldiges person
äfven straffar den oskyldiga.
Öfverväger man efter dessa grunder beskaffenheten
af de nu i vårt Fädernesland antagna
särskildta straff, skall man finna, att de stundom,
i sin egen art , i sättet för deras verkställighet
och i sitt förhållande till de brott, sorn genom
dem
Den 5 Maj.
dem skola bestraffas , äro stridande mot de fordringar
man är_ berättigad att göra sig af hvarje
Straff-Lag, såvida den skal! uppfylla det dermed
åsyftade ändamål. De straff, som af Dagen oftast
användas, äro Penningböter, spö eller ris
och fängelse vid vatten och bröd.
Penningböter hafva hös alla Folkslag i deras.
barndom varit ibland de mest brukliga straff.
Straff-begreppet förblandades då med det af skadeersättning
; Straffrätten visade sig endast såsom en
rättighet att medla mellan den förolämpade och
den förolämpande , och man ansåg den sednare
nog straffad, då han, med en af Lagen bestämd
Penningsumma, mäste friköpa sig från följderna
af den förres enskildta hämnd. I den mån Samhälls-infättningarne
blifvit mer och iber fullkomnade
, har man deremot börjat sparsammare använda
detta bestraffningssätt. Då den brottslige
förlorar en betydlig del af sin förmögenhet, och
med detsamma utvägarna till framtida bergning,’
uppkomma, just af detta hans utblottade tillstånd,
retelser att begå nya brott. Genom Penn ingestraffen
blifva ock lika brott olika bestraffade.1
Hvad sorn för den ena Medborgaren är en kännbar
förlust, är för en annan af ringa betydenhet;
Att afhjelpa detta onda genom böternas faststäl.'
lande till en viss quotitet af den brottsliges förmögenhet,
är ett förslag, mot hvilket ingen annan
anmärkning ager rum, än den om omöjligheten
att det verkställa. Oreda, uti Statens Fit
nancer gör stundom Penningens varde ojemnt
och vacklande, och följderna deraf på en Crimi3:dje
De!. N.-q g. nal
-
5<>
Den 5 Maj.
mal.Dagstiftriing, som är rik på Penningstraff, fal.
ler genast i ögonen. Brott , som i sjelfva verket
äro fullkomligen lika, blifva, genom det föränderliga
Penningvärdet, och dess verkan på de
af Dagen antagna beräkningar, straffade fullkomligen
olika. Men i intet fall uppenbara sig följderne
af detta onda, och otjenligheten af P-nningstraff
i allmänhet , mera påtagligen , än då
fråga uppstår, att, i anseende till bristande tillgång
hos den brottslige, dem till kroppsplikt förvandla.
Den ene måste då på ett sätt, som är
förstörande för dess helsa och dess medborgerliga
anseende, umgälla en förseelse, som för en annan
medför en obetydlig Penning.uppoffring. Af
alla dessa skäl torde man vara berättigad att dia.
ga den slutsats, att Penningstraff, i den egentliga
Brottmåls-Lagen, böra användas sparsammare,
än hittills skett.
Spö och ris är det bestraffningssätt , som,
näst Penningböter, oftast i vår nu gällande Brottmåls-Dag
förekommer. Flera skäl tala för bibehållandet
af detta straff, men ännu flera för inskränkning
af dess användande. Det är hastigt
öfvergående, återsätter snart den brottslige i tillstånd
att sköta sina vanliga tillåtna yrken , och
utesluter icke möjligheten, att för olika gradationer
af brott åstadkomma olika gradationer af bestraffning,
Det är äfven grunöadt i sjelfva naturen
af sådana brott, som uppkomma genom
lättja, sysslolöshet, veklig tröghet och sinnliga utsväfningar.
Förbrytelser af denna art motverkas
starkast genom lidandet af kroppslig smärta.
Der
-
Den 5 Maj.
5l
Deremot gifves nästan ingen annan bestraffning,
sorn , verkställd med offentlighet , är i lika mån
dödande ali känsla af heder och menskligt värde,
och, verkställd utan offentlighet , till sin större
eller mindre stränghet så beroende af Executorns
godtycko. Det lärer icke behöfva bevisas,
att inga brottmåls.lagar, och inga, äfven de hårdaste,
straff, förmå att från begående af brott afhålla
den , som i sina egna ögon beröfvad allt
anspråk på yttre aktning, ser i den Lagskipande
Magten en fiende och i hvarje Medborgare en
oförsonlig ovän. Spö- och risstraffens trägna och.
obetänksamma användande skulle småningom göra
dessa tänkesätt till hopens, förderfva Folklynnet
och blottställa Landet för oberäkneliga vådor.
Utan aktning för sig sjelf äger den enskilde ingen
för Lagen, och ett Folk ingen för den Styrelse
som beherrskar del. Lagstiftaren måste således
på det högsta vårda denna känsla af eget
värde , detta anspråk på yttre aktning och denna
höga uppskattning af ett obefläckadt namn, Sorn.
mera än alla tvångsmedel, verka för uppiyllandet
af Lagens ändamål. Han skulle illa fullgöra
detta sitt åliggande , genom stadgandet af ett
straff , som , utöfver den deraf beräknade följd,
medförde en annan, opåräknad, af ännu svårare
art, den af en outplånlig vanära.
Det är ock förut anmärkt , att detta straff,
om det utan offentlighet verkställes, till sin större
eller mindre stränghet är beroende afExecutorn*
godtycko, och följden deraf skulle kunna blifva,
att lika förbrytare, dömde till ett och samma
straff,
5*
Dm 5 Maj.
straff, i sjelfva verket straffades olika. Men icke
nog härmed : Spö- och Ilisstraffen äro, äfven då
de verkställas ined offentlighet, af andra skäl förenade
med denna oöfvervinnliga olägenhet. Särskildte
förbrytares olika ålder och kroppsstyrka
kan af Lagen icke nied säkerhet beräknas och
allmänna regler för straffets användande derefter
icke gifvas. Att, i afseende härpå, tillägga Domaren
en vidsträckt pröfningsrätt , vöre att sätta
dess godtycko i stället för Lag. Man har val
sökt att afhjelpa denna svårighet, genom att infordra
Läkarens betyg öfver den verkan straffet
på den brottsliges helsa kunde medföra ; men
man har icke betänkt , att äfven detta icke kun.
de gifva annat än sannolikhet , och att hemliga
eller dolda lyten, som undfallit dennes uppmärksamhet,
kunde verka till svårare förhållanden,
än man föresett eller beräknat. Gilltiga skäl synas
således tala för den önskan , att användningen
af spö - och ris-straffen må i en ny JBrottmåls-Lagstiftning
inskränkas.
Långelse vid vatten och bröd är ett straff,
hvars användande Lagen medgifvit, 1 de händelser,
då den brottslige icke förmår böta, elier
då dess heder och välfärd, genom spö- eller risstraffets
undergående, spillas kunde. Utan att
ingå i någon undersökning om dess tillämplighet
för sådana fall, och om riktigheten af den icke
sällan följde åsigt, att det sednare icke kunde in.
träffa, utan för Glassér af en viss upphöjdare rang
i Samhället, terde det vara nog att anmärka, att
detta
Den 5 Maj.
5 3
detta straff, hvars verkställande, anfortrocft åt en
enda person, icke genom någon slags offentlighet
möjligen kan controlleras, just derigenom blifver
det lindrigaste eller svåraste ibland alla, allt eftersom
det rätteligen verkställes eller icke verkställes,
och således är af den art, atr lika brott derigenom
möjligtvis kunna blifva olika bestraffade.
Våra Brottmåls-Fagar hafva ock åt tiden för dess
undergående gifvit en utsträckning, som icke
blott kan förvandla det till en tortur, hvaraf följder
för lifstiden kunna uppkomma i afseende på
den brottsliges helsa, utan ock till det grymmaste
och onaturligaste af alla dödsstraff. Fråga
torde således kunna uppstå, om icke användningen
af detta straff bör i en ny Brottmåls - lagstiftning
alldeles försvinna.
Afsigten med denna korrta framsällning
af de olägenheter , - som åtfölja våra nu brukliga .
bestraffningssätt, har varit, att ådagalägga nödvändigheten,
att, med deras bibehållande, i de fall,
der de enligt sin natur kunna och böra äga tillämpning,
antaga andra för de händelser, då de
förres användande skulle motarbeta ändamålet af
allt straff, hindra den brottsliges förbättring och
kränka menskligheten i det dyrbaraste och det
heligaste hon öfverlernnat åt Samhälls-magtens
skydd. Europas upplystaste och mägtigaste nationer
hafva , i afseende på förbättrade straffanstalter,
föregått med efterdöme^, som inom vårt
Fädernesland hittills vunnit mera uppmärksamhet
än efterföljd. De hafva gehom användandet
af Fängelse-, Arbets- och Corrections-straff hyllat
tidens
54
Den 5 Maj.
tidens anda, och, genom inskränkandet af kropps,
straffen till fall af den högsta brottslighet, bemödat
sig att aflägsna det barbari, som vållat deras
uppkomst. Det är icke här stället att bevisa de
många företräden de nyare bestraffningssätten äga
framför de äldre. All öfverträdelse af Lag är en
kränkning af en annans frihet, och med detsamma
ett missbruk af den brottsliges egen. Den
naturliga följdan af ett sådant missbruk är, att
den brottsliges . ihet för längre eller kortare tid
inskränkes, med ett ord: Fängelsestraff. Genom
detta är Samhällets säkerhet tryggad och den
brottslige icke vanärad. Afskilld fran verlden,
omgifves han icke af förströelser, som qväfva
känslan af inre förebråelser och förjaga den bittra
hugkomsten af det förflutna. Icke beröfvad tillfället
till besinning och eftertanka, och, ofta iståndsatt
att vänja sig vid arbete och gagneliga
tidsfördrif, förberedes småningom hans förbättring
och upprättelse. Skillnaden emellan ensamt eller
samfäldt, hårdare eller lindrigare fängelse, emellan
fängelse med eller utan arbete, emellan
strängare eller lindrigare uppsigt och emellan
fängelse på längre och kortare tid m. m. medgifver
Stjaffets lämpande efter alla möjliga gradationer
af brottet. Det afskräcker från dess begående
, det drabbar lika brottslingar lika , utan
afseende på vilkor och stånd, och det straffar
icke den oskyldige i den brottsliges person, med
ett ord : det förenar alla egenskaper af ett rättvist
och användbart straff. Icke desto mindre
hafva deremot påminnelser blifvit gjorde, som
dock nästan alla ägt sin grund i det felaktiga af
någon
Den 5 Maj.
55
någon viss särskildt inrättning. Man liar anmärkt,
att dan häktade , då lian icke hålles till arbete,
skulle genom lättja och sysslolöshet skadas till
både kropp och själ , att en ung och oerfaren
brottsling , genom sällskap med en äldre , skulle
blifva förvärrad och från arbetshuset utgå mera
Förilerfvad än han ditkommit, att flera brottslingars
förvarande på ett ställe ökade vådan och svårigheten
af deras bevakande, att straffet saknade
tillräcklig offentlighet, alt de häktades behandling
berodde på en Föreståndares godtycke, och
att straffet skadade den brottslige genom att längre
tid hindra honom från utöfningen af sitt näringsfång
och sina vanliga yrken. Men svaret
på dessa anmärkningar är lätt funnet. Hvarje
lill endast fängelse dömd person bör tillhållas,
att med det slags arbete han förstår och förut
idkat, så vidt ske kan, bidraga till kostnaden för
sitt underhåll ; äldre och yngre brottslingar böra
noga från hvarannan skiljas och icke tillåtas att
samtala eller att arbeta tillsammans ; genom de
häktades afskiljande från hvarannan och arbetshusens
inrättande på ett säkert sätt, bör man bemöda
sig att förekomma alla stämplingar till flykt;
de|arbeten, som fångarna åläggas , bera , så vidt
möjligt är, förrättas offentligen; sträng tillsyn
och controll öfver Föreståndarens uppförande
måste iakttagas, och denne noga förhindras från
alla foretag, som kunde rikta honom på de häktades
bekostnad ; slutligen bör ock den brottslige,
då han förstår något handtverk, så vidt ske kan,
sättas i tillfälle att under fängelsetiden dermed
fortfara, eller, om detta ej är möjligt, någon god
man
Din 5 Maj.
man af Domaren förordnas, söm om boet och
barnen samt näringens skötande besörjer. De,
som icke gilia dessa Straff- och Förbättrings-anstalter,
åberopa äfven til! stöd för sin tanka den
dryga kostnad deras upprättande anses medföra.
Man förgäter likväl härvid, att ett Folk, sorn
tror sig icke kunna åstadkomma denna kostnad,
erkänner, att det icke mägtar bringa sina Dagar
till verkställighet, och såmedelst uppgifver alla
anspråk på möjligheten att bestå såsom en fri
och sjelfständig Nation. Eller huru skulle den
Stat kunna försvara sig emot utländska fiender, som
tviflar om sin förmåga att bekämpa dem han äger
inom sitt eget sköte? Dagarne måste bibehållas
i sin kraft, om Samhället skall bibehålla sin tillvarelse,
medlen dertill ina sökas huru som helst.
Fängelse- och Arbetsstraff äro grundade i sjelfva
naturen af alla de brott, som störa egendomssäkerbeten
. sorn innebära ett försökt våld å lif
eller lem, och som kränka någons personliga frihet.
Det är ingalunda likgilliigt förStaten, att
för dessa förbrytelser sakna tjenliga straff.
Sparsamt har vår nu gällande Lag användt
längre eller kortare tids Fästnings-arbete, såsom
tillökning i straffet för gröfre brottslingar ; och
ännu sparsammare hafva lindrigare arbetstvång
och fängelse blifvit begagnade såsom straffmedel.
' Den tilltagande mängden af brott emot egendoms-säkerheten
har dock i sednare tider ådagalagt
nyttan af sådana anstalter , hvarigenom
bestraffade brottslingar, som icke af någon i årstjenst
-
Den 5 Maj.
57
tjenst antagas eller eljest agde näringsfång, hvarmed
de kunde sig redligen försörja , från Samhället
afskiljdes och tillhöllos att med arbete
bidraga till kostnader}1 för deras'bevakning och.
underhåll. Sådant var det hufvudsakliga ändamålet
med de i Carlscrona och Sveaborg år 1804
stiftade allmänna Arbets-inrättningar. Att desse
uträttat inycket godt, är lika ostridigt, sorn att
de voro för belipfvet högst otillräcklige. Annu
mera äger detta sistnämnda förhållande rum, sedan
nu mera. endast det i Carlscrona'är att tillgå.
Emedlertid har allmänna rösten allt mer
och mer börjat högljudt påkalla upprättandet af
sådana Stiftelser,, efter en förbättrad, vidsträcktare
och mera. omfattande plan. Den enskildta
frikostigheten har på flera ställen afhjelpt bristen
på publika tillgångar, och i flera Län hafva. Styresmännens
nit och Invånarnes patriotiska uppoffringar
tillvägabragt inrättningar af detta slag,'
hedrande för dem sjelfva och för Fäderneslandet.
Det återstår , att genom dessas utvidgning och
lämpande efter ändamålet samt genom stiftelsen
af nya i de provinser, der de ännu saknas, öppna
ett tillfälle för Brottmåls-Lagstiftningen att
införa förändrade och förbättrade st raff-bestämmelser.
Det torde således blifva nödvändigt att påtänka
sådana anstalters vidtagande , hvarigenom
detta riksgagneliga ändamål må kunna befrämjas.
Skulle den föreslagna förändringen i Domstolarnas
nu varande inrättning framdeles komma till
stånd, torde antalet af Arbets- o'ch Corrections
liusen
-
58
Den 5 Maj.
husen på det högsta böra vara lika med der af
D omstolar i andra Instantien. Om sådana stiftelser,
med förenadt afseende på pwpulationen
och landets vidd. icke böra vara for få, böra de
icke heller, med hänsigt till kostnaden och svårigheten
att vinna en säker -bevakning, vara för
manga. En fullständig och sammanhängande
plan för deras inrättning kan bäst utarbetas L
sammanhang med den nya Brottmåls-Lag, sorn
går att dem använda. Ett allmänt KostnadsEörslag
kan deremot icke upprättas, då detta, i
hvarje särskildt fall, skulle blifva beroende af olika
locala förhållanden och pris. Den vidd, en
sådan anstalt måste äga, kan ock icke annorlunda
bestämmas, än genom anställd jemförelse mellan
Arbets- och Corrections-husens antal samt antalet
af de förbrytare, sorn, enligt hvad erfarenheten
visat , årligen kunna af Domstolarne anses
förvunna till de brott, med hvilka påföljden af
detta straff af Lagen framdeles biifver förenad.
För det närvarande har man således varit nöd.
sakad att inskränka sig inom en korrt framställning
om nyttan och nödvändigheten af dessa straff-anstalter
i allmänhet, öfvertygad, att, om denna vinner
bifall, verkställigheten af Förslaget, småningom
förberedd, skall hafva hunnit fullbordas, innan
införandet af en Brottsmåls-Lagstiftning påkallar
sådana inrättningars användande.”
*
Detta Betänkande, hvaruti Comitéens granskande
Ledamöter enhälligt instämt, får Comitéen
till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning i
underdånighet insända, med underdånig hemställan,
Den 5 Maj.
59
Ian. om icke detsamma må Riksens nu församla,
de S änder föreläggas.
Comitéen framhärdar med djupaste vördnad,
S tormägtigste Al lernådigste Konung !
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste och iroplig,
tigste tjenare och undersåtare.
Fred. Gyllenborg. M. Rosenblad.
Gabr. Poppius. I. R. Blom. Trolle Wacht meister.
I.. A. Mannerheim. Dan. Edelcreutz. E. Rolén.
C. Lenngren. B. Sandels. O. Zenius. PehrStaaff,
Joh. Gabr. Richert. A. E. Afzelius.
Stockholm den 31 Mars 1813.
A. J. Wahlstjema.
Stormägtigste Allernadigste Konung!
Vid allmän sammankomst för den af Eders
Kongl. Maj:t i Nåder tillförordnade Lag-Comité,
den 25 i denna månad, hafva Comitéens arbetande
Ledamöter, som ansett åtskilliga förändringar
i Domstolarnes nu varande organisation nödvändiga
för Lagens förbättring , samt Lagskipningens
säkra och skyndsamma gång, derom afgifvit
följande i
Betänkande:
Då Domare-magten ärfden organ 1 Staten,
aom, med ifrån Lagen utgående och af Lagen
begrän
-
6 o
i
Den 5 Maj.
begränsad kraft, liar att vara verksam , sa ofta
afvikelse! från allmän ordning skola rättas och
söndringar emellan Statens medlemmar afhjelpas;
eller som är satt att bibehålla den jemnvigt Lagen
grundlagt, men hvilken genom afvikelserna
och söndringarna oupphörligt störes, och lika oupphörligt
måste återställas; är det nödigt, att
denna Stats organ, för det första, äger nog sjelfständighet,
att endast från Lagen hämta grunden
för sin verksamhet; att den, för det andra, i sättet
att utöfva denna sin verksamhet, känner sig
strängt bunden af de former, Lagen föreskrifvit;
och att den, för det tredje, finnes, så vidt möjligt
är, jemnt och lätt tillgänglig, det vill säga,
utan för långa afbrott, i hänseende till tiden, och
utan för stor aflägsenhet, i afseende på orten.
Sveriges Grundlag har uttryckligen förva»
rat Domaremagtens sjelfständighet. Efter Bättegångs-ordningen,
sådan den nu gäller, äro Formaliteterna
vid Bikets Domstolar temligen enkla
och bestämda ; utan betydliga reformer torde de
kunna än mera förenklas och erhålla än närmare
bestämmelser; men hvad sorn synes kräfva en
hufvudsaklig förändring , det är sjelfva Dornstolarnes
inrättning och tiden för deras verksamhet.
Första Domstolen å landet, eller Härads-Bätten,
sammanträder högst tre gänger om året. Dess
session varar då, för hvarje gång, en eller annan
vecka, men på ganska få ställen en hel månad.
Tiden för ett sådant Ting är,i det nogaste
beräknad på hvad sorn fordras för de anhängiga
ihål8ns
Den 5. Maj.
61
malens företagande en enda gäng. Det är högst
ovanligt , att något mål kan behandlas flera dagar
tinder ett och samma Ting, utan, om det
nriindsta hinder för dess fortgång inträffar, måste
uppskof lemnäs till nästa Ting , sorn hålles på
fjerde, femte eller sjette månaden derefter; och
ofta kommer, på detta sätt, en tvist att stanna
vid första Domstolen i flera år. •
När den ändteligen der hunnit slutas, äger
den tappande parten ait, genom erläggande af
en obetydlig vadskilling, draga tvisten under pröfning
af andra Domstolen , eller Lagmans-Rätten.
Denna Domstol sammanträder blott en enda gång
om året. Således förbigår stundom ett helt år
från. det Härads-Rätten gifvit sitt Utslag, tilldess
målet kan vid Lagmans Rätten förekomma; och
om sedermera ett anstånd med målets utförande
äfven der blir nödigt, förlöper ännu ett år, innan
andra Domstolens Utslag kan erhållas.
Efter så många utdrägter och afbrott, är det
först som tvisten får göras anhängig vid Tredje
Domstolen eller Hof-Rätten. Denna Domstol har
ständiga sessioner, och är alltså att anse för permanent
; men då, i allmänhet, hvarje tvist mellan
invånare å landet måste börjas vid första
Domstolen, för att i den ordning, sorn förut är
nämnd, förberedas till Hof-Rättens pröfning, och
då gången af denna förberedelse hämmas af de
långa mellantider, sorn afbryta Tinder.Domstolarnas
sessioner , kan det med skäl sägas, att Domare
-
6*
Den 5 Maj.
mare magt en ur, för mängden af Rikets invånare,
under största dtUn af året, alldeles overksam.
Vid sa beskaffadt förhållande må man ej
undra , att klagomål nästan allmänt höras öfver
Rättegångars långsamhet. Dessa klagomål äro
fullkomligen grundade. Det är endast om rätta
orsaken, som man merändels misstagit sig. Man
har velat söka denna orsak i det Rättegångssätt,
eller de Formaliteter, som man vid Domstolarna
har att iakttaga för målens utförande, då den likväl
är att finna egentligen i sjelfva Domstolar,
nes nu varande skick.
Formaliteter måste vara stadgade, emedan
allmän säkerhet, dem förutan, ej skulle äga bestånd.
Det uppehåll de möjligtvis medföra, kan,
då det icke är annat än hvad som åtföljer iakttagandet
af all Laglig ordning , icke räknas för
pågon verklig svårighet, derest utdrägten ej blir
längre, än skälet, som den föranledt, oundgängligen
fordrar; men om detta vilkor ej uppfylles,
utan en Part nödgas förese, att mindsta anledning
till uppskof skall flera månader eller hela år fördröja
den rättvisa han söker , då kan han ej utan
fruktan möta sin vederpart eller af Domaremagien
vänta nog kraftigt skydd mot lidande.
Olägenheterna af denna, tvärtemot Domaremagtens
natur stridande, overksamhet äro så stora,
att de för hvarje Lagstiftning måste uppenbara
sig. Också finnas i de flesta Länder permanenta
-
Dtn 5 Maj.
63
senta Domstolar redan Inrättade. Man kunde
föreställa sig, att Sveriges mindre Folkmängd,
kringspridd öfver ett vidsträckt Land , hade här
gjort en sådan inrättning från början mera umbärlig,
och sedan allt framgent svårare att utföra
; inen denna föreställning försvinner, om mast
går tillbaka till Landets äldre Lagstiftning.
Landskapslagen för Upland stadgade i första
Flucken af Tingrnåla-Balken, att Länsmadtr
skulle Ting hafva å rättum Tingstad hvar sjunde
dag. Enahanda föreskrift finnes i WestmannaLagen,
Tingmala-Balken, 2:dra Flucken. Söder.
manna-Lagen påböd i Tinginala-Balken r:sta
Flucken, att Länsmader skulle Ting hafva hvar
Sunnudag, samt i 3:dje Flucken , att sju nätter
skulle emellan Ting hvart vara; och den år 144S
antagne allmänna Landslag innehåller i Tingmala-Balken
, 6;te Cap. att Härads - Ting skulle
vara ett i hvarje vecka under de i 8 Cap. utsatte
Tingstimar , nemligen frän Tjugonde dag Jul till
nio vikna Fasto, från Walborgsmässa till Midsommarsdag,
och från Michelsmässa till Advent.
Under de sedermera förflutna oroliga tider,
hade likväl denna inrättning så förfallit , att
Domstolarne förlorat sitt anseende, och de i Lagen
utstakade Rättegångstider blifvit åsidosatte.
Det var derföre, som Rättegångs-Ordinantien af
år 1614 ii. §. återställde Domstolarna i deras
förra magt och myndighet, och i 3:dje §. förordnade,
att Häradshöfdingarne skulle från den dagen
vara pligtige att tre gånger om året, nemligen
-
64
Den 5 Maj.
ligen viii Nyår, Walborgmässa och Michaelis hälla
ordinarie Ting. Detta bekräftades genom flera
senare Författningar,' och infördes sluteligen i a
Cäp. Rättegångs Balken af den nu gällande 17 3 4
års Dag.
Den inskränkta Rnttegångstideii har således
tillkommit, såsom botemedel för ett ännu större
ondi; och när det förut möjligtvis kunde hända,
att intet. Ting på hela året förrättades, var visserligen
mycket vunnet derigenom , att Domstolarne
åtrnindstone 3 gånger örn året sammanträdde
; men att detta palliatifmedel likväl icke gjor.
de tillfyllest, för att återföra Lagskipningen i sitt
rätta skick, har nu mera fullkomligen visat sig,
genom den så allmänt öfverklagade långsamheten
af Rättegångar.
För att häfva denna stora olägenhet, blifva
alla små förbättringar i Rättegångs-ordningen o»
tillräcklige. Det fordras ett kraftigare steg ; och
det är, att börja med Härads-Rätternes återbringande
i det närmaste till deras urgamla inrättning.
Utom hvad ofvan äranfördt, i afseende på
tiden för Tingshållningen, stadgade de äldre Lagarne,
i hänseende till Orten, att i hvart Härad
skulle en Tingstad vara ech ej flera, hvarföre icke
eller en man ägde flira Härädshöfdingédömeh hafva,
än ett. Afven detta förändrades, sedan Tingen
ej förrättades oftare än tre gånger om året;
och när en person utan svårighet kunde förvalta
Domare-Embetet i en större krets, derigenom att
han
Den jj Majt
hatt dessa tre gånger reste från ett ställe till ett
annat, sammanslogos flera Härader eller Häradshöfdingdömen
, med hvar stna särskildta Tingsställen
, till en Domsaga.
Häruti måste alltså första reformen göras.’
Ingeri Domsaga bör hafva mera än ett Tingsställe.
Detta bör finnas någorlunda midt i Domsagan,
hvilken derföre ej må vara större, än att
en sådan Tingsplats kan af alla invånarne utan
svårighet besökas. Sedan denna förändring skett,
blir det möjligt för Härads-Rätterne att oftare
sammanträda; och de böra då, en dag i hvarje
vecka, eller åtmindstone en dag i hvarje manad , hålla
session, hvilken fortsättes de påföljande dagarna,
så länge målens mängd eller vidlyftighet det
fordrar. Uti dessa sessioner må något vidare
afbrott ej äga rum, än att arne ferier om året
utstakas, den ena från den 13 December till den
13 Januari, hvarunder de större högtiderna firas,
och den andra från den 1 Juli till den j September,
under hvilka månader menigheten sysselsattes
af skörden.
Då, enligt hvad man ofvanföre sökt visa,’
en så beskaffad förbättring utgör ett nödvändigt
grundvillkor för en ordentlig och driftig Lagskipning;
och denna generella åsigt följaktligen omfattar
alla de speciella fördelar, som häraf äro
att vänta; måtte det vara öfverflödigt, att omständligen
upprepa de sednare. Den enda ibland dem,
som företrädesvis torde förtjena att nämnas, äc
den vigtiga förmån, som vinnes i behandlingen
3:dje Del.- N.0 9, 10. af
60
Den 5 Maj.
af brottmål, der den anklagade är häktad. Hars
kan genast afföras till Härads-fängelset och utan
dröjsmål framställas för Domstolen, som är i tillfälle
att lika skyndsamt företaga och fullborda ransakningen
(emedan sådana mål äfven under ferierna
böra hafva oafbruten gång); hvarigenom
de betydliga kostnaderne för fångars forslande till
och ifrån Läns häktena besparas, och det beständiga
älventyret af rymning undvikes.
Nu gällande Lagen har väl, genom föreskriften,
att Urtima Ting i svårare brottmål bör
kallus, och i tvistemål ma tillåtas, sökt bereda
tillfälle till målens skyndsammare gång; men denna
föreskrift måste ganska ofta blifva utan verkan.
1 brottmål händer det ej sällan, att Urtima
Ting fordras i det ena Häradet, under det Lagtima
Ting hålle: i ett annat. Ordinarie Domaren
är då ur stånd att nog tidigt företaga ett sådant
Urtima Ting. Till undanrödjande af denna
svårighet, är väl, genom Kongl. Förordningen
den to April 1810, tillåtet, att Urtima Ting
må af Extra Domare förrättas, i fall Ordinarie
Domaren af andr- göromål är hindrad; men utom
det att härigenom den mera öfvade och erfarne
Domarens handläggning uteblifver, just vid de
mål, i hvilka den mest tarfvades, kan af tillåtelsen
att bruka Extra Domare föga nytta hämtas
i skyndsamheten med ransakningar, dels derföre,
att brefvexlingen med Hof-Rätten, om förordnande
för Extra Domaren, mången gång upptager
mera tid, än det Ting , hvaraf Ordinarie Domaren
är sysselsatt, och dels derföre, att orter
gifvas,,
Den 5 Maj.
gifvas, der nästan ingen Extra Domare finnes
att förordna. Den, som från annan ort ditskickas,
nödgas således först, på längre afstånd, brefvex^
la nied Landshöfdingen öm Urtima Tingets utsättande,
och sedan göra en iångväga resa till stället,
hvilket allt vållar tids utdrägt. I tvistemål
åter måste hela kostnaden af Urtima Tinget stanna
på den, som det sökt, äfven örn han vinner
Saken, .emedan den tappande partén bör betala
livad rättegången, efter den af Lagen stadgade
ordning i allmänhet, kostar, men icke hvad en
vederpart, för sin individuella fördel eller önskan,
att erhålla ett snarare slut, kan finna för
godt att använda. Följaktligen förutsätter begagnandet
af UrtimäT Ting i tvistemål både ett betydligare
värde af saken och en större förmögenhet
hos partén: omständigheter af hvilka likväl, ifall
rättegångs-sättet skulle kunna närma sig till fullkomlighet,
den lidandes lagliga rätt, att ernåett
skyndsamt slut pa sin sak, ej borde bero.
För möjligheten att utföra den nu föreslagna
förändring med Härads-Rättema, kan väl något
starkare bevis ej gifvas, än att de redan i
forntiden haft enahanda inrättning. Dessutom har
man att åberopa exempel från Danmark, sorn hat
ungefär lika läge med södra delen af Sverige, och
hvarest första Domstolen, äfven å landet, är och
länge varit permanent; och hvad som än mera
bör tala för denna inrättning, är, att den finnes
vidtagen jemväl i Norrige, som nu mera kornmit
med Sverige i den närmåste förening. Förut,
efter Christian V:s Lag, höllos der blott tre,
och
/
Deti 5 Maj.
och på en del orter allenast två Ting om året5
men genom en Förordning af den 5 Maj 1797
är stadgadt, att å landet ett Ting skulle förrattas
i hvarje månad, och att Districterna skulle så indelas,
att de ej innefattade öfver åtta mili längd
och bredd, eller att innevånarne ej finga mera,
än högst fyra mil till Tingsplatsen. När detta
blifvit ansedt för en oumbärlig förbättring i Tagskipningen,
och obehindradt kunnat gå i verkställighet
i ett land, som är långt mindre befolkadt
och odladt, än Sverige, synes mari ej böra
tveka att antaga en i lika afseende föreslagen inrättning
här, der den så tydligen påkallas af mera
invecklade förhållanden mellan en större folkmängd,
och der en längre hunnen odling på mindre
landrymd bör göra den vida lättare att tillvägabringa.
I Götha Rike, med undantag af Vermland,’
innehålla de större Domsagorna, med en folkmängd
af 20 till 30,000 personer, sällan fulla
åtta mil i längd eller bredd. Der skulle således
ganska få Domsagor behöfva klyfvas. Ett Tingsställe,
beläget någorlunda i Domsagans medelpunkt,
kan så mycket säkrare vara tillräckligt,
som det för ingen af Domsagans invånare blir
mera aflägse, än de för särskildta Härader hittills
begagnade Tingsplatsar på många orter varit, utan
att någon olägenhet i den delen blifvit öfverklagad.
Nuvarande indelningen torde likväl tåla
den förändring, att en Domsaga minskas, och en
angränsande utvidgas; och om dervid en bättra
och formligare gräns-reglering uppgjordes, an den,
soot
Ben 5 Maj.
sorn Iean äga rum efter de för närvarande befintliga
krokiga och otj,. oliga Härads skillnader,
skulle Domsagornas indelning och vidd ännu mera
kunna lampas efter invånarues beqvämlighet.
Med en icke obetydlig del af Svea Rike lärer
förhållandet vara nästan detsamma, sorni afseende
på Götha Rike nu är anmärkt; och om, för
några af de norra landskapen och, karr hända,
för en del af Vermland, svårigheter ännu möta
inrättningen af permanenta Domstolar, kunna rättegångs
liderne der förblifva oförändrade tills vidare.
De äldre Lagarne gjorde likaledes skillnad
emellan dessa och Rikets öfriga Landskap, hvilket
kan slutas deraf, alt då. i de sednare, ett
Ting hölls i hvarje vecka, förrättades i de förra
två eller högst tre Ting om året, enligt hvad
Helsinge- och Dal - Lagarne utvisa; och denna
skillnad är anda hittills bibehållen, deruti, att
Rikets Norra Landskap hafva färre Ting om året,
än de södra. Så gifvas ock i Norrige trakter, dit
den genom 1797 års Författning införda förändring
ej kunnat sträckas. Detta har dock icke
hindrat förändringens vidtagande för de andra delarna
af Riket; och den händelse, att äfven Sverige
äger ett och annat ringa odladt och folkfattigt
Landskap, som ej är för närvarande i skick
att emottaga en förbättring, hvars nödvändighet
för öfrigt svårligen lärer kunna bestridas, måtte
väl icke böra från Rikets flesta innevånare undanhålla
de ovedersägliga fördelarne af denna förbättring.
Man har förutsett, att inkast mot förslaget
skulle
70
Den 5 Maj,
skulle kunna göras, orri svårigheten för Domaren,
att vid de ofiare inträffande sessionerna företaga
längre resor till Tingsstället, ifall något hefnman,
till bostad för honom, nära derintill ej vore att
anslå; för Nämnden, att lika ofta komma tillstädes;
och för Domsagans invånare, att bygga nya
Tingshus, i händelse något af de gamla ej kunde
begagnas. Dessa inkast har man trott sig böra
i förväg möta.
*
I de Domsagor, hvarest Domare.Boställen
för närvarande finnas, kunna dessa Boställen, genom
utbyte, flyttas närmare intill det för hvarje
Domsaga blifvande Tingsställe. I de Domsagor
åter, som ej aro försedde med Boställen, är
det ej nödigt att något hemman dertill användes.
Det är nog, att så mycken jord anskaffas,
sorn fordras till tjenlig boningsplats, jemte dervid
oumgängligt utrymme; och detta kanske genom
köp eller utbyte mot annan K ron-jord,, så
snart det möjligen later sig göra. Emedlertid och
intill degs sådan anstalt binner vidtagas, är det
ej besvärligare för Domaren, att göra några mils
fesa, hädanefter, till en vecko elior mänads-session,
än förut, till ett Urtima Ting, eller ifrån
det ena Tingsstället till det andra, under Lagtima
Tingen*
Hvad Nämnden angar, så kan man, äfven
med bibehållande af dess Domföra antal till sja
och med antagande af nio månaders sessions-tid
om året, föreskrifva, att i alla Domsagor, som ej
hafva färre än sju Socknar, nio Nämndemän väljas
-
Den 5 Maj.
71
jas i hvar Socken, och att en bland dem är öfter
tour tillstädes vid hvarje session. Om cn
Domsaga ej har sju Socknar, kunna flere .Nämndemän
utses i hvar Socken; om deremot Socknarnes
antal är störrekunna flere Socknar förena
sig örn nio Nämndemän. På detta sätt hliv hvarje
Nämndeman, i händelse Domstolens session
hålles en gång i veckan, skyldig att infinna sig
fyra gänger om äret; inträffar åter sessionen icke
oftare, än en gång i månaden, så fordras hans
närvaro årligen endast en gäng, i förra fallet beböfver
han blott en eller annan dag uppehålla
sig på Tingsstället, hvaremot han, i sednare fallet,
torde komma att qvarvara något längre. I
livilketdera fallet som helst, skall likväl Nämndemans
- Tjensten framdeles blifva långt mindre
betungande, än den varit hittills, då en och samma
Nämnd måst tre gånger orri året bivista Lagtima
Tingen, och vid hvartdera af dem qvarvara
flera veckor 5, rad, samt dess emellan bestän.
digt varit pligtig, att, efter uppbådning, tillstädes
komma vid Urtima Ting. All fråga om arfvode
för Nämnden hädanefter bör försvinna. Ingen
må, utan laga orsak, kunna undandraga sig
att i denna del, som fordrar en så obetydlig enskildt
uppoffring, tjena Samhället. Just derigenom
, alt en större mängd af landets innevånare,
medelst sådana allmänna befattningar, närmare införlifvas
med Staten och bringas i ett omedelbarare
samband med verkställigheten af dess lagar,
skall andan af medborgerlighet allt nrer och mer
Väckas och kringspridas.
Alt
.7 8
T) dn 5 Maj.
Att bygga nya Tingshus i de Domsagor, der
de gamla Tings ställena ej kunna bibehållas , blir
för orten en föga kännbar kostnad, när deremot
de förra Tingshusen få säljas. Hvad denna första
nybyggnad kan komma att kosta öfver försa 1 jnings-summan
för de gamla Tingshusen, ersättes
snart nog derigenom, att hela Domsagan sedermera
underhåller blott ett enda Tingshus, i stället
för de flera, som förut tillhört de särskildta
Häraderna eller Tingslagen.
Om Härads-Rätterne, på sätt ofvan är föreslaget,
blifva permanenta, är första orsaken till
Rättegångars långsamhet undanröjd; meri det återstår
en annan, så länge hvarje tvistemål ändå måste
uppehållas för Lagmans-Rättens pröfning.
Rikets äldre Lagstiftning kände ej flera, ärr
tre Instantier, nemligen Härads-Rätten, LagmansRätten
och Räfste. eller Lands-Tiriget, hvilket hölls
af Konungen, der han ej var hindrad. Sedan
Räfste Tinget blifvit afskaffadt, och Hof-Rätten ,
såsom tredje Domstol, i stället inrättad, kallades
denna Rätt, i i §, af 16 i 5 års Rättegångs Stadga,
för Konungens Dom, Nämnd eller Hof. Rätts
och i 35 §. af samma Stadga förklarades, att
efter Sveriges Lag, ingen ägde vädja från denna
Konungsliga Dom och Hof Rätt, men att, sorn
Konungen hade högsta Dom öfver alla Domare
i Sverige, det skulle vara tillåtet för den, sorn
ville besvära sig öfver någon Hof-Rättens Dom
3tt, likväl icke genom vädjande, utan genom od„
Den 5 Maj.
73
mjuk böneskrift, gifva sina besvär tillkänna, och
njuta beneficium Revision is. Således var
Kof .Rätten eller 3:dje Domstolen rättligen att anse
för sista Jnstamien, ehuru Kongl. Maj:l ville,
af nåd, sjelf taga saken under granskning, i fall
underdånig ansökan derom skedde. An tydligare
är detta uttryckt i Kongl. Placatet, angående
Revision öfver Justitie saker, af d. <? 8 Juni j 66 2 ;
och äfven i i Gap Rättegångs Balken af 1734 års
Bag slutas uppräknandet af Rikets Domstolar
med Hof-Rätten; hvilken ock i 8 Gap. fortfar
att kallas Konungens Högsta Nämnd.
När likväl nu mera Hof-Rätten icke, såsom
fordom, utöfvar Konungens Domsrätt, utan, efter
gällande Grundlagen , denna Domsrätt tillhörer
en ännu högre Domstol, hvilken följaktligen
måste betraktas såsom den sista Jnstantien i Rättegångs-Ärenden
; har Hof Rätten förlorat den förra
betydelsen af Konungens Nämnd och förvänd,
lat sig til! Rikets första Ofver-Domstol; men härigenom
hafva de verkliga Instantierne blifvit oförmärkt
ökade till fyra, i stället för det urgamla
antalet af tre,
Detta sednare antal synes, äfven så väl för
tvister, sorn för Brottmål, vara alldeles tillräckligt.
Vid första Domstolen böra stridigheterne
redas och sjelfva grundläggningen till de påföljande
besluten formeras: hvad i detta hänseende
der blifvit tillgjordt pröfvas af andra Domstolen,
eller Ofver-Rätten; men som den sednare måste arbeta
i särskildta fördelningar, hos hvilka olika begrepp
i Lagskipningen lätt! i gen kunna uppkom^
74
Den 5 Maj,
ina, fordras en central-punkt, der den nödvändi.
ga enhi ten är a(t finna; oell denna centra I.punkt
är tredje elier högsta Domstolen, som är en enda
för liela Riket. Nyttan af särskildta Instantier ligger
för öfrigt mindre i deras inängd, än i tleras
ändamals enliga organisation. Vid första Domstolen,
der en sak heredes till pröfning och får
sin egentliga form, är det ej olämpligt att den
behandlas af en enda Domare; men sedan han
slutat sin hand läggning och saken kommit i skick,
att undergå ytterligare granskning , är det nödigt,
att fleras insigter och urskillning förenas, för att
upptäcka, hvad som möjligtvis kan hafva undfallit
en endas uppmärksamhet. Hof Rätten har
följaktligen en rigtig Organisation, för att vara
gransknings - Domstol, hvaremot äf Lagmans-Rätten,
som icke är annorlunda organiserad , än Hä.
rads-Rätten, någon skarpsyntare granskning eller
vidsträcktare omfattning i åsigter föga bör kunna
väntas. Den pröfning af Härads-Rättens Utslag
i tvistemål, som af Lagmans-Rätten anställes, är
således icke arr räkna för en förmån af den vigt,
att den kan öfverväga olägenheten af den betyd,
liga tids - utdrägt, som deraf vallas ; och då denna
förmån icke eller är så stor, att Lagmans-Rätten
derföre bör göras permanent, är det bäst, att Instantierne
återföras till deras förra antal, och att
Dagmans-Rätten, såsom den mest umbärlige, all.
delea afskaffas.
Af denna förändring å Dandet följer, att
flera än tre Instantier icke eller för någon Stad
böra gifvas. Deras antal var i forntiden ej större,
då man, efter Konung Gustaf Adolphs Stads
-
Den 5 Maj.
75
JLag, vädjade fr an Rätten ute ä Torgeno, som svajade
mot nuvarande Kämnärs-Rätten, till Rätten,
inne a Rådst uj vane. och fran denna till Konungen.
När Hof-Rätten blir. Första öfver Domstol , bör
hvarken i de större eller i de mindre Städer mera
än ett slags Under-Domstol finnas; utan om Stadens
vidd och Folkmängd skulle göra en enda
sådan Stads.Rätt otillräcklig, kunna districterna.
fördelas på flera divisioner.
De grundbegrepp, fran hvilka man utgått
vid framställningen af förevarande Förslag, fordra
hos Domstolarne icke blott en, så vidt möjligt
är , oafbruten verksamhet , utan ock en tillgänglighet,
som icke försvåras af för stora afstånd
från de rättsökandes hemvist. Man har således
icke gjort nog, om man sörjt endast för den förra
af desea fordringar, eller Domstolarnes verksamhet
; man måste äfven söka uppfylla den sednare
, eller att parter ej må, genom Domstolarnes
aflägsenhet, hindras i fullföljden af sin rätt
Det är derföre, som man ansett nödigt, att Tingsplatsen
för hvarje Domsaga å landet vore belägen
någorlunda i dess medelpunkt ; men för ernåendet
af ändamålet i det hela , skulle likväl
Förslaget icke vara till fullständighetgenomfördt,
om, sedan jLagmans-Rätten å landet och andra
Domstolen i Städerna blifvit indragne, Öfversätter
ej funnos på flera än tvänne ställen i Riket.
Öfver-Rätten har till föremål, att hålla tillsyn
öfver Lagskipningen vid de inom dess Domkrets
-
76
Den 5 Maj.
krets varande Under-Rätter, och att skyndsamt
rätta de felaktiga åtgärder , som kunna öfverkla.
gas. Men tillsynen måste vara skarpare eller
svagare , i mon af dess större eller mindre utsträckning
; och rättelserna meddelas eller uteblifva
, allt efter som tillfället för den lidande,
att deni påkalla , är lättare eller svårare att begagna.
Då nu Rikets tvänne Hof-Rätter hafva
hvardera en Jurisdiction af 30 ä 40 mils vidd
och deröfver, matte man hvarken göra sig skyldig
tili förebråelse för obehörigt klander , om
man påstår, att den, dessa Öfver.Rätter tillkommande
omedelbara uppsigt öfver Under-Domstolarne,
icke med den noggrannhet, som inom en
trängre krets kunde äga rum, möjligen står att
utöfva ; eller böra misstänkas för öfverdrift, om
man antager, att ganska många parter och i synnerhet
de mindre förmögna, afskräckas från en
rättmätig klagan, genom de olägenheter och kostnader,
som äro oskiljaktelige från nödvändigheten
att den på så långt afstånd framföra.
Af dessa anledningar har man sett sig föranlåten
föreslå, att, vid indragningen af Lagmans»
Rätten å Landet och andra Domstolen i Städerna,
de flera divisioner, af hvilka Hof Rätterne nu
bestå, må utflyttas till särskildta orter och erhålla,
hvardera efcr landskapens Folkmängd och vidd,
sin afmätta Domkrets , på sätt också i Norrige
skett , enligt en Författning af den 11 Augusti
1797, hvarigenom, vid upphäfvandet af det så
kallade Laug.Tinget eller Lagmans-Rätten å Län-'
det och Rådstugu.Rätten i Städerna, Fyra Stifts
Öfver
-
Den 5 Maj.
77
Öfver-Rätter blifvit tillsatte, i stället för elen för-'
ut varande Öfver-Hof-Rätten.
I hvarje sådan Hof-Rätt Jeunna blifva 6, g
eller 4 Ledamöter, Presidenten inberäknad, allt
efter som man vill bestämma Domföra antalet till
Fem, Fyra eller Tre. Hela antalet bör likväl
varl så stort , att alltid en Ledamot , i ombyte
efter tour , kan äga ledighet, under det arbetet
af de tjenstgörande fortsattes, utan ferier. Denne,
från arbete inom Hof-Rätten ledige Ledamot
vore då att tillgå, för att verkställa de besigtningar,
som Hof-Rätten stundom kunde finna angeläget
att besluta, sedan Lagmans-Rätten upphört,
roen vid hvilka saken likväl icke skulle afgöras,
utan af Hof Rätts-Ledamoten, med biträde af någon
uthärads Domare och Nämnd, blott undersökas,
så att den komme i skick att af Hof-Rätten
slutligen afdömmas.
Mot den ku föreslagna förändring torde anmärkas
: att Hof Rätternes anseende , stadgadt £
allmänna opinionen, äfven genom sjelfva aldren
af inrättningen , skulle förringas , då den större
Embets Corps , hvaraf Hof.Rätterne för närvarande
utgöras, blefve delad på flera ställen: att
den enhet, som i en och samma Hof-Rätt iakttages
vid behandlingen af saker , på detta sätt
skulle gå förlorad ; och att Hof-Rätterne, när
verkningskretsen för dem hvardera blefve inskränktare
och antalet af Ledamöter mindre, ej
skulle, så mycket som i deras nu varande skick,
kunna bidraga till bildandet af dugliga ämnen,
dels
78
Den 5 Maj.
dels till deras egen betjening, och dels till ärtvändande
vid Rättegångsverken i allmänhet.
Aldren af en inrättning omger den onekll.
gen med ett slags helgd, som gör, att man icke,
utan en viss farhåga, kan vidtaga någon rubbning
deruti. En sådan rubbning bör följaktligen aldrig
onödigtvis föreslås; men har den form, under
hvilken en inrättning , vid sin första s t i f£ -  nina, kunnat svara emot det ändamål, som dermed
då varit åsyffadt, sedermera förlorat dennä
ursprungliga ändamåls-eniighet , så att den icke
längre står i öfverensstämmelse med de inrättningar
och förhållanden, som i öfrigt, under tidens
framskridande, uppkommit och utvicklat sig;
då är denna form obestridligen föråldrad och tidpunkten
för en nödvändig förbättring inne. Mari
har derföre ej tvekat att tillstyrka fullkomligt afskaffande
af Lagmans.Rätten, ehuru den, så vida
man fran en inrättnings ålder vill hämta skälet
för dess bibehållande, har detta skäl för sig
långt mera, än Hof-Rätten. Hvad den sednare,
eller Höf Rätten, angår, så sträcker Förslaget sig
icke till upphäfvande, eller ens till den ringaste
väsendtliga förändring, utan endast till utvidgande,
eller en lämpligare organisation; och när
man är öfvertygad, att den förstnämnda totala
indragningen af en bland Rikets aldraäldsta Domstolar
skall hos allmänna opinionen finna ganska
mycket medhåll, derföre, att angelägenheten af
denna indragning är nästan af hvar och en insedd
; tror man sig icke heller hafva, från samma
opinion, något synnerligt motstånd att Vänta
i sed
-
Dea 5 Maj.
79
i sednare frågan , eller i hvad rörer den föreslagna
obetydliga förändringen med en vida yngre
D omstol , emedan denna anstalt omedelbart för.
anledes af den förra, eller indragningen. Man.
ina för öfrigt ej frukta, att Hof-Rätternas anseende
skall lida deraf, att så många .Ledamöter,
sorn förut, ej hädanefter blifva samlade på ett
ställe. Sjelfva Domstolen har, såsom Ofver-Rätt,
tillräcklig myndighet af Lagen, för att göra sitt
tillbörliga anseende gällande ; och detta anseen.
de skall säkerligen snarare tilltaga , än minskas,
när den vigt, det redan förut i opinionen äger,
ökas genom den särskildta kännedom af Ledamöternas
individuella förtjenster, som alltid blir en
följd af deras mindre talrikhet på hvartdera stället,
och af den inskränktare krets, inom hvilken
de verka.
Den enhet, som för närvarande råder inom
en och samma Hof-Rätt, har icke sitt egentliga
inflytande på Lagskipningen, emedan begreppen
derom naturligtvis kunna vara delade mellan de
särskildta divisionerna, äfven sä väl om de linnas
på ett ställe , som .örn de hålla sina sessioner
på åtskilda orter ; utan den består i synnerhet
uti den yttre och formella likheten i arbetssättet.
Och som denna likhet icke är af det värde
, att afvikandet derifrån skulle kunna medföra
någon olägenhet , sy^nes den ej böra antagas för
gilltigt skäl emot den föreslagna förändringen.
Huruvida Hof-Rätterne i deras nu varande
skick bättre tjena till bildnings.anstalter för den
ung
-
8 o
Den 5 Maji
ungdom, sorn ämnas till Rättegångsverken, Sfi
om D i visionerna utflyttas, torde slutligen tåla
att nogare öfvervägas. Det är sannt : när endast
tvä Hof-Rätter finnas i Riket, inställer sig vid
hvardera ett stort antal ungdom ; men den uppehåller
sig der blott en eller annan månad och
ofta allenast några dagar , för att låta inskrifva sig
i Hof-Rätteris Auscultants-längder. De fleste söka
sedan sin utkomst annorstädes och hindras merändels
af den stora aflägsenheten , att någonsin
återkomma. Desse, som då vanligtvis stanna på
landet, der de biträda vid Under-Domstolarne,
användas till förvaltande af Domare-göromål, utan
att Hof-Rätten ägt tillfälle att närmare lära
känna dem. Några få åter qvarblifva inom
sjelfva Hof-Rätten, för att förvärfva sig tour till
de på stället varande sysslor bland betjeningen.
Hos desse sednare, hvilka icke hufvudsakligen
lagt hand vid sjelfva lagskipningen, urartar den
skicklighet , som för dem är af nöden , till en
viss inechanisk färdighet, då deremot hos de förra,
som arbetat blott vid en eller annan UnderDomstol
, begreppen alltid måste besväras af ett
slags ensidighet, efter de speciella åsigter , som
inom en sådan inskränktare krets varit gällande.
Om nu i stället Hof Rätter funnos i flera landsorter
, skulle icke allenast för den mindre bemedlade
ungdomen lägenhet gifvas, att någon
tid årligen uppehålla sig vid närmaste Hof Rätt,
emellan det den biträdde vid Under-Domstolarne,
hvarigenom, å ena sidan, all denna ungdom, efter
inhämtad kunskap om Hof-Rättens arbetssätt,
hade skicklighet till täflan om sysslorna bland
dess
Den 5 Maj.
81
dess betjening, samt å den andra, Hof-Rätteri
ständigt agde kännedom om dugligheten hos
dem, sorn voro .att använda till Dorriare-görornåL
j orterna; utan ock, för de mera bemedlade, tillfälle
vara öppet, att besöka särskildta Hof-Rätter,
och derigenom vinna så väl en större öfning,
som den till motverkande af den skadliga me*
chaniska rigtningen nödvändiga insigt, att saker
kunna i det yttre eller formella olika behandlas,
utan att derföre iida till det inre, eller väsendtliga.
De olägenheter, man herarat af Hof-RättsDivisionernas
utflyttning , torde alltså vara af
mindre vigt ; hvaremot det kan antagas såsom
en gifven fördel af denna förändring, att, om
den går i verkställighet , Ofver-Domstolarne ej
längre skola sakna de upplysningar om local-förhållanden
, som så ofta är o oumbärlige för be»
dömmandet af Uuder-Domstolarnes åtgärder.
1 de redan Utarbetade Förslag till en del
Dag-Balkar har man varit nödsakad lämpa åtskilliga
föreskrifter efter Domstolarnes beskaffenhet
för närvarande ; men dervid hafva svårigheter
yppat sig, som gjort, att man allt mer och
mer funnit de nu föreslågna förändringar oumgängliga;
och då man varit betänkt på omarbetandet
af sjelfva Rättegångs-Ordningen, har behof
af Lagstiftande rnagtens preliminära Beslut i
detta afseende sig visat, emedan de mindre för3:dje
Del. N.o n, 12. batt
-
Den 5 Maj.
bättringar, sorn i Rättegångssättet kunna varn n8*
dige, icke äro möjlige att utstaka, innan antalet
af Instantier och tiden för Domstolarnes verk.
samhet blifvit bestämda. Man har derföre trott
sig böra begagna tillfället af förevarande Riksdag,
för att fa till Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemna det här ofvan uppgjorda Förslag, med
lika underdånig hemställan, om icke Kongl. Majit
skulle täckas i Nåder proponera det till Rikets
Höglofl. Sländers öfverläggning.
Detta Betänkande, sorn, enligt det i underdånighet
bifogade Omröstnings. Protocoll, graf Committerades
pluralité antaget , får Comitéen nu t
underdånighet öfverlemna till Eders Kongl. Majus
Nådiga pröfning, med lika underdånig anhållan,
att, om Eders Kongl. Majit täckes dertill lemna
sitt Nådiga bifall, detsamma må , genom Nådig
Proposition,blifva Rikets Höglofl. Ständer förelagdt.
Comitéen framhärdar med djupaste vördnad,
Stormägtigste A llernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
allerunderdånigste och troplig.
tigste tjenare och undersåtare.
Fred Gyllenborg. M. Rosenblad.
Gabr. Poppius. 1. R Blom. Trolle Wachtmeister.
E. A. Mannerheim. Dan- Edelcreutz. E. Kolén.
C. Lenngren. B Sandels. O Zenius PehrStaaff.
Joli. Gabr. Richert. A. Få. Afzelius.
Stockholm den 51 Mars 1815.
A. J. Wuhhtjerna.
Beri 5 Maj. §j
Protocoll, hållet uti Kongl. Lag Comité
ens Allmänna Sammankomst den 25
Mars 18'$.
Närvarande :
Idans Excellenre, Juslitite Stats-Ministerit
Herr Grefve Gyllenborg.
Elans Excellence, Stats Rådet Hr Grefve
Rosén blad.
Herr Justitisfe-Rådet Poppitis;
Herr Justitia Rådet Blorrti
Herr Justitisé - Canalerert Grfefvé Trolle
Wachtmeistefi
Herr Justitife ömbudsiHäniién Baron Matti
nerheim.
Herr Landshöfdingen Edelctfeutz.
Herr Kamttiai-Rådet Rolén.
Herr Commerce Rådet Lenngren»
Herr Bergs-Rådet Sandels»
Herr Commerce Rådet Zenius»
Herr Advocat-Fiscalen Staaff;
Herr Häradshöfdingen Richert;
Herr Academise-Adjunctén Doctor Af■
zelius.
Harts Excellence , Herr Grefven Och justifiäSStats-Ministern
tillltännagafj att, sedan Comitéens
är
-
arbetande Ledamöter, Commerce Badet Zenl-ttäj
Advocat Fiscalen Staaff, Häradshöfdingen Richert
och Academie Adjuncten Doctor Afzelius anmälts
det de nu mera utarbetat Betänkanden, om de
Förändringar i afseende på tinder-DomstolarneS
samt Hof-Rätternes antal och organisation, samt
inrättning af nya Straff- och Correctionshus, som
de ansett nödvändiga till Lagens förbättring och
Lagski-pningeris sakna och skyndsamma gång, Öfverläggning
opa dessa ämnen nu komme att företagas.
Dessa Betänkanden, hvilka vid detta Prötöcoll
skulle fogas, blefvonu upplästa.
Tinder ofverläggnirygen angående det förra
Betänkandet, eller om Domstoiarnés organisation,
förspordes, det flere af Cornitéens granskande
Ledamöter voro af skiljaktiga tankar, dels huruvida
det för närvarande skulle vara nödigt, att
framställa berörde Förslag , och dels till hvad
aner edler mindre del antagandet deraf vore tjern
ligt och i verkställigheten möjligt'; och skreds
således till omröstning , dä de arbetande Ledamöterne,
kvar for sig, yttrade, att de åberopad®
Beiänkandet i lycia siri vidd och således ansågo
detsamma böra li l Kongl. Majit i underdånighet
ingifvas med underdånig hemställan. att Kongl*
Majit i Nåder täcktes öfverlemna dessa ämnen
till Riksens Ständers öfverläggning.
BeTgs-Rådet Sandels yttrade sig : att ehuru
de stundom försporda klagomål öfver nog lång
utdrägt
T)en 5 Maj.
85
utdrägt pa tillen, med Rättegångs- och Tvistemåls
afgörande vid Under-Balterna, icke torde endast
härröra deraf, att Härads-Tingen blott st å 3 gånger
orri året hällas, ville Bergs-Rådet likväl ej
bestrida, att, genom det Härads-Rarteme blefvo
permanent© , Bättegångarne der skulle sparare
kunna både ihcamineras och afgöras, än un , då
desse Domstolar sammanträda så sällan, sorn nyss
är nämndt ; Iwar före ock Bergs-Rådet förenade
sig med Comitéens arbetande Ledamöter uti deras
i delta afseende föreslagna förändring med
Härads-Rätterna, till permanenta Domstolar; äfvensom
uti det af dem gjorda förslag, att Lagmans-Rätterna
då maga upphö' a, lie 1st den befattning
sistnämnde Rätter, hvilka blott ert gång
©m året sammanträda , taga med de vid HäradsRätterna
afdömda nial , visserligen förorsaka én
betydlig tidsutdrägt för målens slutliga afgörande
, och Lagmans Rätterna äfven synas vara öfverflödig©,
sedan tiof-Rätten nu mera ej är sista
instantien, utan målen derifrån kunna dragas under
pröfning af Konungens Högsta Domstol, så.
sorn nu utgörande 'Konungens Högsta Nämnd;
hvartill kommer, att alla brottmål, de der ofta
röra personers lif , ära och egendom , eller hela
deras timliga välfärd, och således äro af lika och
äfven större vigt, än de civila målen, likväl genast
gå ifrån Härads-till Hof Rätt, utan all handläggning
vid Lagmans-Rätterna.
Fastän i vissa af Rikets Norra Orter , såsom
mindre befolkade, Härads-Tingen, i anseende till
der förekommande färre tvister och Rättegångar»
icke
sfi
Den 5 Maj.
icke vanligen hallas mera, än en gång om 3 re t*
samt Harads Rätterna derstädes , såsom mindre
sysselsatte, icke kunna eller behöfva blifva permanente,
insåg likväl Bergs-Rådet icke något skäl
deraf for bibehållandet af Lagmans-R.itterna i
dessa orter, utan höll före, att Hagmans-Rät terne
öfverallt i Riket borde indragas.
Beträffande åter frågan om förändring i, eller
fördelande af nu varandeHof-Rätter, och in-?
rättande af nya Hof.Rätter uti vissa Rikets Pro*
vinser , så , otn än vissa förmanet af en sådan
förändring vöre att förvänta , torde den likväl
icke kunna verkställas utan dera dermed förknippade
olägenheter. Och då inrättningen af de
hittills existerande blott T vänne, eller Svea och
Götha Hof-Rätter, likasom fått en urgammal häfd,
och derunder tillvunnit sig allmänhetens förtroende
och anseende , trodde Bergs Rådet någon
hufvudsaklig förändring eller omskapning af en
sådan Inrättning icke böra, utan högsta nödvän-,
dighet, och då äfven med största varsamhet, vidtagas.
Bergs Rådet kände icke heller, att några
tillräckliga anledningar förekommit, sorn, åtmind?
stone för närvarande, gjorde en sådan förändring
nödvändig. Sannt är val, att Götha Hof-Rätt, der
målen i sednare lider ökats, så att de nu utgöra
nära dubbelt emot dem, sorn j Svea Hof Rätt förekomma,
dermed kommit på någon rest ; men om
den anstalt varder vidtagen, hvarom, enligt hvad
till Comité ens kunskap kommit , redan fråga skall
yara vackt, att nemligen Wermeland, som förut
lydi onder Götha, lägges under Svea Ifof Rätts
Juris-;
Den 5 Maj.
87
Jurisdictlon, och Götha Hof-Rätt, som förut bestått
af Tre Divisioner, fördelas i Fyra Divisioner,
samt Fem Ledamöter förklaras utgöra Domfört
antal , så är all anledning förmoda, att målen
i båda Hof-Rätterna skola i behörig ordning
och rä,ttan tid hinna afgöras, utan några nya HofRätters
formerande, eller någon egentlig tillökning
af Ernbets- och Tjenstemän i de gamla HofRätterna.
Om åter desse Hof-Rätter skulle så
förändras , att de blott bestodo af en Division
hvardera , och Fem nya Hof-Rätter i visså särskildta
Provinser inrättas , uppkom nödvändigt
dervid en ny kostnad för Stats-Verket, emedan
nya Löner mäste anslås för en President, kanske
ock en vice President, för en Advocat - Fiscal,
en Secreterare, en Actuarie, utom flera andra Betjente,
vid hvar och en af de nya Hof-Rätterna,
hvarförutan nödiga hus åt hvarje ny Hof-Rätt
skulle anskaffas. Denna kostnad blefve, i Bergs•
Rådets tanka, ej obetydlig, utan torde bestiga sig
till lika , om ej öfver hvad redan varande HofRätter
kosta Staten , ulan att ändå de blifvande
nya Embets - och Tjenstemännen ethel lo större
Löner, än de förre innehade, och hvilka äro så
knappa , att de ej väl förslå till en tredjedel af
hvad nödvändigt erfordras för en tarflig utkomst.
Att utan en absolut nödvändighet sålunda öka
numerairen af en illa lönt Embets - och Tjensteman
a Corps , kunde Bergs-Rådet ej finna nyttigt
, särdeles i en tid , då Konung och Ständer
varit omtänkte, huru den snarare möjligen kunde
minskas, för att såmedelst skaffa större lönevilkor
åt den qvarbiifvande. Kunde Embets- och
Tjenste.
88
T)in 5 Maj.
Tjenstemän i allmänhet erhälla en nödig och tillräcklig
bergning af deras Syslor, skulle ock säkert
mycket mera af dem kunna uträttas, än. nu, då
de, till erhållande af deras nödvändigaste behof,
mäste skaffa sig pukliqua eller privata .bisyslor,
hvilkas skötande fordrar -mycken tid, sorn eljest,
•vid deras hufvudtjenster i Staten kunde användas.
Co minered-Råde i; Tenngren förklarade, det
han förenade sig med hvad Cornitéens arbetande
Ledamöter yttrat , i afseende på fördelarne af så väl
Härads-Rätternes förändring till permanenta Domstolar,
som Lagmans-Rätteines upphörande. Meri
hvad angår den tillökning i antalet af Hof-Rätter,
som blifvit föreslagen, faun Comtr.erce-Radet,
lika med Bergs-Rådet Sandels, flera betänkligheter.
förekomma emot detta förslag, hvilket
-atruindstone ej i hela dess vidd syntes föranleda
af någon, oundviklig nödvändighet. I händelse
af fråga om angelägenheten af en särskildt Ofver-.
Domstol, elier Hof-Rätt uti någon, från nuvarande
Tvänne Hof-Rätter aflägsen landsort, särdeles
den nordliga delen af Riket, ansåg CommerceRådet
en sådan fråga, sedan erforderlige upplysningar
blifvit inhämtade och alla locala omstän?.
digheter noga pröfvade, framdeles kunna utgöra
ett mera förbered t öfverläggnings-ämne.
Kammar-Rådet Rolén förmaltesig finna nödvändigheten
och nyttan af den föreslagna föränd,
ringen med Härads-Rätterna och indragningen af'
Ta g mans-Rät t erna, samt instämde derföre forsin
Den 5 Maj.
89
elei 1 det nu derom af Comitéens arbetande Le.
dam oter författade Betänkande. Då i dé Städer,
som hafva både Kämners-Rätt och Rådstufvu-Rätt,
desse Rätter redan äro permanente, fann väl Karn.
mar-Rådet indragning af endera icke vara lika behöflig,
som å Landet, men om dock desse Stä,
der Skulle anses ej böra äga flera instantier, än
Landet och de öfrige Städerne, der nu ej Kämners-Rätter
äro, så vöre det Kämners-Rätterne,
sorn borde indragas, och borde de dit nu hörande
Mål läggas till Rådstufvu-Rätterna, då likväl
ofelbart en förstärkning i Rådstufvu-Rätterna, åt,
mindstone i de större Städerna, klefve nödvändig»
Hvad åter beträffade frågan om de nuvaran-1
de Hof-Rätternes fördelande i flera, och sådana
Öfver-Domstolars inrättande i andra landsorter,
så kunde Kammar-Rådet nu icke inse någon nödvändighet
deraf, men väl'sådana considerationer,
som Bergs-Rådet Sandels anfört* och åtskilliga.-  andra betänkligheter deremot förekomma; och som
detta ämne fordrade ett noga öfvervägande, samt
syntes böra komma till Allmänhetens granskning,
innan det afgjordes, och icke hade något sådant
sammanhang med frågan om förändringen med'
Under-Rätterna, att lika snar decision deröfver
vore nödig; så höll Kammar.Rådet före, att med
berörde fråga, angående Hof-Rätterna, borde för,
faras på lika sätt, som med alla frågor om för.
ändringar i nuvarande Allmänna Lagen, enligt
Kongl. Majas och Riksens Ständers derom redan
jneddelte förordnande.
Lands
-
.J
9<>
■Den 5 Maj.
Landshöfdingen Edelcreutz Justitia Ombuds^
mannen Baron Mannerheim, Justitia;-Canzlere*
Grefve Trolle Wachtmeister, samt Justities - Baderne
Blom och Poppius instämde i allo sa väl
uti det upplästa Betänkandet, sorn uti de arbetande
Ledamöternas mening , att detsamma borde
till Kongl. Majtf i underdånighet insändas,
lör att till Rikets Stander öfverlemnas.
Hans Excellence, Stats * Rådet Herr Grefve
Rosenblad förmälte, att sorn vid det Kongl. Majit,
jemnlikt Riksens Ständers derom i underdånighet
gjorde anhållan, tillförordnat denna Comité,
för att öfverse Rikets nu gällande Civil- och
•Criminal Lag, samt att förslag till en ny och för.
Ibättrad Lag uppgifva, Kongl. Majit tillika i nåder,
i afseende å hvad dervid borde af Comil:éen
iakttagas, meddelt åtskilliga föreskrifter, samt
deribland fastställt, det Comitéen borde genom
tryck låta till den allmänna granskningen utgå de
ifrojecter, som af Comitéen blefvo författade,
hvarefter och sedan de anmärkningar, hvilka vid
desamma af sakkunnige Män kunde göras, blifvit
samlade, och Comitéen granskat , huruvida de till
förändring af det föreslagna ansågos föranleda,
Comitéen bordé det fulländade Lagarbetet till
Kongl. Maj:ts samt Riksens Ständers vidare pröfning
öfverlemna; alltså funne Hatts Excellence
något skäl nu icke vara för handen, att, med af•vikande
från Högstberörde nådiga föreskrift, i förtid
framställa nu i fråga satta förslag, hvars iner
eller mindre nytta och verkställbarhet Hans Exijellence
förmodade närmast kunna utrönas, då det,
i sam
-
Den 5 Maf.
91
j sammanhang med Lag-Projectet, kunde komma
■under profning och öfvervägande; i följd hvaraf
Kans Excelience ansåg sig nu icke vara i tillfälle
att sina tankar i sjelfva ämnet afgifva.
Hans Excelience, Herr Grefven och Justitia
Stats-Ministern afgaf följande yttrande: De nu
väckta frågor, örn Härads Rätterne böra vara perUtanente,
om Lagmans - Rätterne böra indragas,
och om i hvarje Stad blott en Under-Rätt må finnas,
anser jag för min del af den inflytelse på
grunderna, ej allenast för en ny Rättegångs-Balk
och hela dess upprättande, utan äfven på flera
föreskrifter i de öfriga Balkarna, att om dessa
ämnen ej blifva af Jjagstiffande Magten preliminaliter
afgjorda, många svårigheter och ovisshe.
ter möta vid Lag-Arbetet; och då de skäl,
hvarpå det upplästa Betänkandet i dessa delar
sig stödjer, äro, efter min öfvertygelse , ovedersägliga,
tvekar jag ej att förena mig deruti,
så väl sorn att Lag.Comitéen må hos Kongl,
JVlapt nu i underdånighet särskildt anmäla sin tillstyrkan
af denna allmänna förändring med Dom,
stolarna i Riket, jemte de omständigheter, hvilka
föranlåtit Lag-Cornitéen, att, i -afseende på
Rikets Ständers sammanvaro, för det närvarande
göra berörde'framställning , till det afseende Kongl,
Maj:t täckes anse lämpligt.
Deremot kan jag icke finna frågan, om HofRätterne
måge blifva flere eller färre, vara af den
beskaffenhet, att den nödvändigt fordrar lika snar
decision, eller att den äger ett alldeles åskilje
aktigs
§5
Den 5 Maj,
« j
aktigt sammanhang med de föregående. HofRätternes
större eller mindre antal verkar icke,
efter min tanka, på grunderna för det yttrande,
Lag Comitéen gifvit, angående nödvändigheten
af Härads Rätternes permaneriee, och undanröd,
jande af de stora omgångar, Lagmans - Rättern©
förorsaka. Då Hof Rätterne i alla fall, såsom Ofver-Do
ro stolar,', kotntna att bibehållas, bl ifver Rät.
tegångssättet enahanda, ehvad desse till antalet
insktänkas eller okas, utom h vad , Eataliernas ut.
sättande, hvilken ringa omständighet åter snart
jon kas efter det beslut, som härutinnan tages,
hvilket skedde ganska lätt, då Wasa Hof-Rätt
inrättades och fick en del af jybo Hof Rätis juris*
diction. Jag inser äfven nogsamt, för min del,
vigten af en del af de skäl, sorn äro anförda
för ett ökadt antal äf Hof.. R itterna; mea
jag kan icke eller nu s k i * j a mig från åtskilliga be.
tänkligheter deremot, hvilka ej synas nig tillräckligen
vederlagdé i Betänkandet. Kostnader,
ne blifva åtmindstone ofelbart större, och ehuru
det visserligen är en Nations ovillkorliga skyldig,
het att bestrida de utgifter, sorn erfordras för Inrättningar
, hvarå hennes bestånd och säkerhet livi]a,
är val dock nödigt, att, bland mängden af
dem, som härtill fordras, omtankan rigtas der.
hän, att de, med rn i mista möjliga känning-för Staten,
uppfylla ändamålet. Om IIof-Rätterne, idet
skick de nu äro, ej kunna göra det, eller
• sättas i tillfälle ätt svara deremot; huruvida nyttan
för Parter af närmare väg till Öfver-Domaren,
än de nu äga, svarar mot de ökade kostnaderna,
enär Rättegångs sättet vid dessa Domstolar
, i alla fall gör de flesta nödigt att betjena sig a£
.AdvocaSgE
Den 5 Maj.
Advöcater tili malens bevakande celi utförande»
om tillsynen pä Under Domaren blifver väsendtligen
lättare inom en inskränkt, än en utvidgad
krets , enär i alla fall Öfver .Domaren icke kari
omedelbarligen, eller annorlunda, än rned anledning
af inkommande klagomål, eller dit ingifna
Handlingar , utöfva denna tillsyn ; orri enhet i
Lagskipriingssäf tet ej minskas genom ökadt antal
Ofver Domstolar ; örn målens skyndsammare af*
görande ej lättare befordras vid en Domstol, bestående
af flera Divisioner, mellan hvilka de inkommande
målén lika fördelas, än vid flera från
hvarandra spridda Domstolar, af hvilka, änskönt
efter möjligaste beräkning af Folkmängd och an*
dra omständigheter inrättade , den ena, åmund*
stone genom tillfälliga händelser, karf blifva alltför
litet sysselsatt och den andra Sfer så öfver*
hopad , att den ej medhinner arbetet; om Hof.
Bätternes Betjening ej har mera tillfälle till öfning
vid en af flera Divisioner sammansatt Öfver
Domstol, der mål från olika orter och af så
skiljaktig beskaffenhet sammanstöta , än vid en,
sorn består af endast fl Ledamöter och är inom
en mindre verkningskrets inskränkt; om mera
täflan mellan betjeningen, och ett noggrannare
urval af dem vid befordringar , icke är lättar©
bland ett större än ett mindre antal ; och om
Ömkligen , i fall det nu varande anral-af HofBätter
synes otillräckligt , bristerne icke kunna
afhjelpas endast med en eller tvänne nya, och
jemkning i de andras Jurisdiktion er : detta allt,
med mycket mera, fordrar en noga undersökning,
och tid att väl bet.änka. I anledning häraf, och
öfver.
94
Den 5 Maj.
öfvertyga! , att gamla Inrättningar j ali mänhef,
hvilka, genom deras ålder och det förtroende de
vunnit, äga ett anseende, sorn icke alltid åtföljer
nya , böra ej annorlunda , än med yttersta varsamhet,
rubbas , hemställer jag, att något härvid
ej rr:å tillgöras , utan i sammanhang med Rättegångs-Balkén
, och Allmänheten, innan frågan
öfverlemnas till Lagstiftarens afgörande, få tillfälle
att göra sig närmare underrättad örn hvad
härvid a alla sidor kan Vara att påminna , och
stadga en öfvertygelse, sorn sedan lättar det beslut,
som skall tagas.
Det sednare Betänkandet, eller rörande Inrättning
äf Straff och Correctionshus, b!ef af Camitéens
samtlige granskande Ledamöter, utan omröstning,
antaget, och beslöts, att detsamma skulle
till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnas,
ined enahanda underdånig hemställan, sorn, i afseende
på det förstnämnde Betänkandet, är omförmält.
Ut supra.
In fidem Protocollt
A. J. Wahls tjerna.
Utdrag af Protocolht ofver Justitiesär
ender, häll st i Kongl Maj;ts Högi
sta Domstol den 6 April i8iS
Närvarande
:
Justitiae Håden Iserhjelm.
Ziervogel.
Torén.
Grefve
ilen 5 Maj.
95
Grefve Hamilton.
Marks v. Wurtemberg.
Friherre Kurck.
Pettersson.
Expeditions Secreteraren Forelius för edro
underdånighet Lag Gö-mitéens tvänne underdåniga
Betänkanden af den 31 sistlidne Mars, det ena
innefattande framställning af vissa bestämda grunder
till förändring af de nu antagna bestraffningssätt,
samt, i anledning deraf, Förslag till inrättande
af Allmänna Arbets och Corrections hus,
och det andra om förändring af Under DomstoJarnes
orh Hof-Bätternes antal och organisation,
hvartill de grunder blifvit framställde, hvilka
Comitéen ansett böra bestämma Lag.Förslagets
•vidare utarbetning; hvaröfver Kongl. Maj:t den
5 dennes i Nåder infordrat Högsta Domstolens
■underdåniga utlåtande.
Och skulle Handlingarne i dessa ämnen, till
genomseende , bland Högsta Domstolens Ledamöter
circulera.
Ex Protocollo
O. J. Lagerheim.
Utdrag af Protocollet öfvar fustiticeArender
, hållet i Kongl Maj :ts Högsta
Domstol 3 Tisdagen den 11 April
1815.
Närvarande :
Justitise Baden Iserhjelrn.
Ziervogel- Tq
-
Den 5 Maj.
Torén.
Grefve Hamilton.' •
Marks v. Wurtemberg!
Friherre Kurck.
Petterson.
Sedan Lag Comitéens underdåniga Petäng
leanden örn förändring af de nu varande bestraffningssätt
och inrättande af Allmänna Arbets-,
och Corréctionshus, samt otn förändring af Un*
der-Bomstolarnes och Hof-Rätternes antal och
organisation, ibland Högsta Domstolens Ledamöter
till genomseende circulerat, så företog nu
Högsta Domstolen dessa ämnen till afgörande 5
hvarvid Justitias-Rädet Petterson yttrade 'sig:
I anseende till de särskildta frågor , innefattade
uti Lag.Comitéens tvänne underdåniga
Eetänkanden, öfver hvilka Kongl. Majit i Hader
infordrat Högsta Domstolens underdåniga utlåtande
, anser jag väl , i likhet med hvad en af
Comitéens Ledamöter , Hans Excellence , Herr
Stats Rådet Grefve Rosenblad, yttrat, den allmänna
föreskrift vara gällapde , som Kongl. Majit i
Hader behagat meddela, rörande Comitéens åliggande
att låta dess Förslag genomtrycket till allmän
kännedom utgå och deremot inkommande
anmärkningar granska, innan Lag-arbettet, såsom,
fulländadt, borde Kongl. Maj:ts och Rikets Stan-*
ders pröfning underställas ; men, dä det i allt fall
på Kongl. Maj-.ts Eget godtfinnande ankommer,
att i Hader förklara, i hvad måtto Kongl. Majit
anser
Den 5 Maj.
9.7
anser tillämpningen af en sådan föreskrift kunna
efter omständigheterna inskränkas, bör, efter min
tanka, denna anmärkning icke vara hinderlig för
den underdåniga hemställan , att Kongl. Majit,
uppå de af Lag Comitéen anförda skäl , må täckas
till öfverläggning hos Rikets nu församlade
Stänner i Nåder öfverlemna de af ofvannämnda
frågor, hvilka såsom nödiga grunder för Lag arbetets
fortsättning, egentligen kunna fordra ett
preliminärt afgörande.
Af sådan beskaffenhet äro i mitt omdöme
Lag.Comitéens Förslag angående ):o Correctionshusens
utvidgande samt inskränkning af kroppsstraffen,
hvilket ämne väsendtligen tillhör Brottmåls
Lagarne och deras verkställande, 2:0 Härads
Rätternes permanence , och 3:0 Andra Instantiens
i Civila Mål indragning genom afskaf,
fande af Lagmans-Rätter å Landet samt en af
Under Domstolarna i Städerna.
Beträffande då först frågan om Correctionshusens
utvidgande samt inskränkning af kroppsstraff,
så finner jag för min del, att Lag Comitéens
Betänkande , som innefattar en noggrann,
och fullständig framställning af detta laggranna
ämne, till alla delar instämmer med de grunder,
på hvilka Lagstiftningen sig stödjer , med afse*
ende ej mindre å Rättslärans fordringar , än de
särskildta omständigheter, hvilka härvid må i beräkning
ingå, och anser mig således böra till detta
Betänkande i underdånighet tillstyrka bifall.
3idje Del. N:o 13, 14.
Hvad
9 8
Dm 5 Maj.
Avad dernäst angår förändringen med Hä*
rads Rälterna samt Lagrnans-Rätternés och en
Domstols i Städerna indragning , anser jag likaledes
de af Lag Comitéen upptagna skäl så fullkomligen
ådagalägga fördelande af dessa Förslag,
att, med den enda erinran , att Härads-Rätternes
sessions-terminer torde kunna bestämdt utsättas
till en gång i hvarje månad , samt , för Landt- 1
mannens större beqvämlighet, Ferierne sommartiden
utsträckas till mindst frenne månader, i
stället för två, eller ifrån den i Juni till den
.1 October, jag för öfrigt tror mig äfven härutinnan
böra tillstyrka, att Lag-Comitéens Betänkande
må i Nåder gillas.
Men vidkommande slutligen det förslag, att
vid indragningen af I,agmans-Rätterna å Ilandet
o<sh Andra Domstolen i Städerna, de flere Divisioner,
af hvilka Hof-Rätterne nu bestå, må utflyttas
till särskildta orter och erhålla hvardera,
efter Landskapens folkmängd och vidd , sin afmätta
Domkrets ; sa, ehuru jag nogsamt inser, att,
för de nu varande tvänne Hof Rätter, svårigheter
skulle möta, i afseende på handläggningen
vid den tillökade mängd af göromål, sorn nyssnämnde
Domstolars indragning förorsakar ; dock
som, å ena sidan, dessa svårigheter tilläfventyrs
blifva fullkomligen undanröjde, örn Kongl. Maj:t
och Rikets Ständer bifalla det af Götha Hof Rätt
hemställda och af Högsta Domstolen i underdånighet
tillstyrkta förslag, angående inskränkning
af J-iedamöternes domföra antal vid afgörande!
af svårare Brottmål, i hvilket fall Hof Rätternes
Leda
-
Den 5 Maj.
99
Ledamöter, med en obetydlig förstärkning, kunna
ej allenast utgöra flera Divisioner , till ärendernas
skyndsammare handterande i vanlig ordning
, utan äfven äga tillfälle till sådana särskild,
ta Syneförrättningar, sorn Lagmans-Rätternes afskaffande
torde stundom göra nödvändiga ; och å
den andra, det tvifvelsutan fordrar ett noga öfvervägande,
om, äfven i händelse de nu befintlige
tvänne Hof Rätter ej dessinindre anses otillräcklige
, ett i den man ökadt antal , som XjagComitéen
föreslagit, skulle vara behöfligt, eller
bristen möjligen kunna fyllas med en eller tvänne
Hof Rätters tillökning ; alltså och jemte det
jag för min del, i öfverensstämmelse med det
utlåtande , Hans Éxcellence Herr Grefven och
Justitise-Stats-Ministern hosLag-Comitéen afgifvit,
anser denna fråga icke , vara med de föregående
så oskiljaktig eller på Lag arbetets vidare föitsättning
af den väsendtliga inflytelse, att ju den
samma , efter inhämtade närmare upplysningar,
Och sedan flere locala omständigheter hunnit undersökas,
må kunna särskildt behandlas och afgöras,
förenar ^jag mig helt och hållet i den af
Hans Éxcellence yttrade mening, med Underdånigtillstyrkan,
att, på de flera af Hans Éxcellence
anförda kai, detta ämne måtte i sammanhang
med Rättegångs-Ralken af Lag-Comitéen utarbetas
och för Allmänhetens omdöme framläggas,
innan Lagstiftaren dervid lemnar sin afgörande
åtgärd. ' -
Justitigs-Rådet Friherre Kurck förenade sig
med Justitite-Rådet Petersson»
Lis t it i®.
10©
JJen 5 Maj.
Justitias-Rådet Marks v. Wurtemberg förklarade,
det han, i frågan om förändring af nu varande
bestraffningssätt , samt om inrättandet af
Allmänna Arbets och Correctionshus, instämde
i Justitias-Rådet Peterssons underdåniga yttrande;
men beträffande frågan om förändring af UnderDomstolarnes
och Hof Rätternes antal och organisation,
tillstyrkte Justitia Rådet bifall af Hans
Excellence, Stats-Rådet Herr Grefve-Rosenblads
i Lag Comitéen derom afgifna särskildta underdåniga
mening.
Justitias-Rådet Grefve Hamilton utlät sig:
I frågan om förändring af de nu varande
Bestraffningssätt samt inrättandet af Allmänna
A rbets- och Corrections hus, instämmer jag med
Justitite-Rådet Petersson. Beträffande Lag-Comiteens
underdåniga Förslag, att Härads-Rätterne
må förändras till mera ständiga Domstolar, än
de nu äro, och Lagmans-Ratterne samt en StadsD
omstol indragas, anser jag de i Lag Cornitéens
underdåniga Betänkande framställda skäl vara så
fullständiga och öfvertygande . att jag icke tvekar
att förena mig uti det underdåniga tillstyrkande,
Comitéen derom afgifvit. För ärendernas skynd.
samma gång och ordentliga behandling anser jag
dock vara tillräckligt och fullkomligen ledande
till ändamålet , om förstnämn de D omstolar sammanträda
en gång i hvarje månad, med undantag
af de föreslagna Ferierna, och att således detta
alternativ, som Comitéen jemväl föreslagit,
■matte antagas. Det inkast, som häremot kan göras,
Den 5 Maj.
101
ras', att grofva brott', som föröfvas strax efter
ett slutadt Ting , skulle, nära en månad sakna
handläggning, om Härads Rätten ej oftare sammanträdde,
synes mig vara besvaradt dermed att
Domaren bör i sådant fall utsätta Urtima Ting,
hvilket hvarken kan medföra betydligt besvär
eller stora olägenheter , enär erforderligt antal
Nämndemän äro inom Socknen att tillgå, och de
händelser , då ett sådant Urtima Ting behöfves,
måste, i anseende till den förkortade tiden mellan
de Ordinaira Tingen, blifva högst sällsynte.
Hvad den föreslagna förändringen, uti HofRätlernes
nuvarande organisation angår, har jag
visserligen å ena sidan funnit , att inånga fördelar
deraf kunna med skäl väntas , men också å
den andra, att betydliga svårigheter dervid möta.
De förra äro uti Lag-Comitéens underdåniga
Betänkande, och de sednare uti Bergs-Rådet
Sandels och Hans Excellence, .Tustitite Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborgs särskildta yttranden
, så fullständigt upptagne , att jag icke tror
mig böra dem nu upprepa. Ett af de uppgifna
hindren för förändringen, den tillökning i kostnaden
den skulle medföra, tror jag, ehuru hufvudsakligt
det må kunna blifva, icke kunna vara
ett ämne för mitt underdåniga utlåtande, enär
det ankommer på Kongl. Majit och Riksens Stan-'
der, som äga närmare kännedom om Statens tillgångar,
att pröfva, hvilka utgifter de kunna medgifva-
Det är blott ur synpunkten af den allmänna
nyttan, sorn kan förväntas, ellsr af de o
-
ios
Dm 5 Maj.
lägenheter, som kunna uppstå af förändringenJ
jag tror mig böra betrakta frågan. Såsom den nu
■visar sig för mitt omdöme, som måste sakna allt
stöd af erfarenheten, hvilken vid denna, som vid
de flesta rnenskliga inrättningar, är den bästa och
säkraste ledare, har jag icke kunnat undgå att fin.
na den förra öfverväga de sednare, särdeles när
jag förutsätter, att Lagmans Rätterne böra indragas;
och då frågan, såsom utgörande en af grun*
derna för den nya Lagstiftningen, nu blifvit väckt;
då ämnet är af den vigt, att det förrjenar hlifva
ett föremål för Lagstiftande Magtens visa och nog.
granna bedömrnande; och då det egentligen är Folket,
som skall skörda nyttan, eller vidkännas olä.
genheterna af förändringen; synes dess Representanter
böra få tillfälle att sig deröfver yttra.
Jag tror mig derföre, *itan att nu utlåta mig öfver
de mindre detaljer, som vid Lagens utarbetande
lära komma under öfverläggning , böra i underdånighet
hemställa, att Lag-Commitéens Förslag
matte till Riksens Ständers granskning öfverlemnäs.
Justitiaa-Rådet Torén yttrade sig;
För min del anser jag de nu väckta Lagfrågor,
om inskränkning af Spö- och Ris - straffen,
om inrättning af Gorrections hus, om permanenta
Härads Rätter, om indragning af Lagmans, och
om utflyttning af Hof-Rätterna, äga på hvarandra
den nära inflytelse, att de i ett sammanhang böja
betraktas. Otvifvelaktigt är det, att de nuvarande
bestralfnings-sätten, lemningar af forntidens
råhet
Ven 5 Maj.
103
råliet, hvarken uppfylla Samhällets eller tnensklighefens
fordringar, eller stå tillsammans med
närvarande tiders förändrade skick. Samhället äger
visserligen rätt att fordra upprättelse för hvarje
öfverträdelse af dess bud, ersättning'för den för.
olämpade, och varnande exempel, som skola afskräcka
fran efterföljd af brottsligheter; men dessa
fordringar måste, derest Lagarne skola närma
sig till fullkomligheten , äga åtmindstone ett nega.
tift afseende på mensklighet och menskligt värde,
måste vara byggde på säkrare grunder, än ett olika
och ofta vacklande penninge förhållande, och i
allmänhet åsyfta icke den brottsliges förstöring eller
försämring, utan hans förbättring och återförande
till ordning och skick; och hvad upprättelse
vinner väl Staten genom spö- och ris-straff samt
fängelse vid vatten och bröd? och hvad förbättring
kan härigenom åstadkommas? Staten skall,
vid hvarje sådan bestraffning, vara nästan säker
att få en förlorad medborgare, som blifvit förhärdad
af sjelfva bestraffningen, som genom hårdheten
i behandlingen rnistat sista lemningen af
hederlig omtanka, och som, derest straffet allvar,
samt verkställes, ofelbart lider til! krafter oell
helsa, dessa ovillkorliga och inalienabla rättigheheter,
hvilka icke utan yttersta nödtvång böra någon
afhändas. Det allmänna inkastet, att hårdheten
i bestraffningar vore nödig för att injaga
skräck och varnagel hos den vanartige, att vakta
sig för brott, är lätt vederlagdt, om man rådfrågar
Brottinåls-Lagfarenheténs annaler, som bevisa
, att en öfverdrifven stränghet i strafflagar
endat tjenat till att hos den stora hopen förlänga
-
104
Ven 5 Maj.
ga det -vilda och ohyfsade tillståndet. Uti Kongl.
Förordningen den ao December 174.5 stadgades,
att Inbrotisijrfvar skulle utan skonsmål varda hängde,
ehvad det vore man eller qvinna ; men inbrottsstölderne
minskades icke, utan snarare ökades, och
^Regeringen, sorn fann, att den förfärliga varnageln
icke verkade något, såg sig föranlåten att upphäfva
stadgandet. Detta ochmångfaldiga andra exempel,
hämtade uturfolkslagenshäfder,kunna till öfverflöd
bevisa den sanning, att hårdhet i straff aldrig i allmänhet
uträttat något godt. Det är vissheten,
att intet brott får blifva obeifradt eller onäpst;
det är goda och milda Strafflagar, hvilkas förnämsta
ändamål är, att hos brottslingen åter upplifva
flit, ordning och sedlighet; det är en skyndsam,
rättvis och noggrann tillämpning af sådana Dagar,
som befordra och upprätthålla Samhällets säkerhet,
lugn och trefnad; och då de i detta vigtiga
ändamål föteslagne Corrections anstalter, med
sorgfällig omtanka inrättade och upprätthållne, måste
medföra en ojemförlig nytta för det allmänna,
kan jag för min del ej annat än i underdånighet
tillstyrka bifall till Lag Comitéens derom
afgifna Betänkande.
Men det ändamål, som med Corrections-anstalterna
åsyftas, skulle, efter mitt omdöme, ganska
ofullkomligt vinnas, om icke Härads-Bätter.
ne blefvo pernianente. Fånglistorna och inkomne
ransakningar hafva ofta utvisat, att fångar under
flera månader varit häktade, innan de kunnat
förekomma till ransakning. Emedlertid har
en sådan för brott angifven person varit häktad,
kanhända kommit i sällskap med grofva missdå*
jBen 5 Maj.
I«S
dare, lärt af dessa deras oseder oell vanarter, varit
beröfvad frisk luft, blifvit försämrad till kropp
ock sinne, ock salunda redan utstått ett straff Utöfver
livad Lagen kunnat åsyfta. Denna betydliga
olägenhet kan, efter mitt omdöme, säkrast
afhjelpas derigenom, att Härads-Rätterne blifva
i det närmaste permanente; och då till dessa considerationer
i brottmål lägges hvarje Samhälls medlems
rättmätiga anspråk på beskydd till person
och egendom, på Lagarnes verksamhet och på en
behörig skyndsamhet hos deras organer, anser jag
mig böra i underdånighet tillstyrka, att Lag Cornitéens
yttrande, angående permanenta HäradsRätter,
måtte i så måtto bifallas, att Härads-Rätterne
böra hvarje månad, de fot eslagne ferierne
undanfagrie , sammanträda, om icke ransakning med
häktad person oftare påkallar deras sammanträde,
då i sådan händelse Rättens Ordförande och Ledamöter
böra oförtöfvadt, eller så fort i laga ordning
ske kan, å Tingsstället sig inställa, för art
en slik ransakning företaga och till slut befordra.
Med den syftning till fullkomlighet, som en
ny Lagstiftning bör äga, kan det, elter mitt omdöme,
icke förenas, att tvistande parters rätt skulle
kunna uppehållas eller förlamas af former, som
icke äro nödige, eller af Rättegångs-instaiitier, som
möjligen kunna umbäras. Af sådan anledning
och på de flera i Lag Comiteens Betänkande
anförda skäl, tillstyrker jag äfven i underdånighet,
att Lagmans-Rätterne måga indragas.
Då det derefter åligger mig att afgifva ytt.
rande uti frågan, huruvida Hof-Rätterne böra ut
-
Dén 5 Maj.
flyttas, haT jag väl å ena skian insett vigfen af
de mogna skäl, sorn blifvit anförda till stöd för
den tankan, att denna fråga borde hvila intill
dess att »len Hålk af Hagen, sorn med detta ämne
äger gemenskap, hunnit blifva utarbetad; men
å andra sidan har jag funnit min pligt fordra, att
icke förtiga den öfvertygelse jag hyser, att frågan
om Hof-Eäilernes utflyttning står uti omedelbart
sammanhang med frågorna om Corrections ■ Inrättningarne,
om permanenta Härads Rätter och
Hagmans, Rätternes indragning. Det öfverinseende,
som Idof- Rätterne, i egenskap af Ofver-Executorer,
torde böra få öfver Corrections.inrättning
garna, nödvändigheten, att på flera särskildta stallen
anlägga dessa, som fordra en noggrann och
nära vård, och local kännedom af dem, som deröfver
skola äga uppsigt; det närmare inseende,
som Hof-Rätterne böra äga öfver Härads-Rätterna,
sedan dessas göromål blifvit permanenta, hvilJcet
ock torde, i. synnerhet i början, i betydlig
måtto öka Hof Rätternes arbete, som i deras närvarande
skick icke skulle medhinnas; angelägenheten
för Mof-Rätterna att vinna den local-kännedom.
som de indragne Lagmans-Rätterne förut
haft; och behofvet för Hof Rätterna att till utredande
af vissa tvistemål låta genom sina Ledamöter
anställa sådana besigtningar, som Lagrr>ans-Rä(terne
hittills förrättat; alla dessa omständigheter
utvisa, efter mitt omdöme, icke allenast
att dessa ämnen böra i ett sammanhang grånskas
och afslutas, ulan ock nyttan af Hof Rätternes utflyttning,
som jag således, uppå de ytterligare
skäl, hvilka blifvit upptagna i Lag-Comitéens Arbetande
Ledamöters Uttänkande, i underdånighet
Den 5 Maj
-
tillstyrker, med hemställan att Nådig Proposition
i dessa ämnen till Riksens Ständer måtte få afgå.
Justitia Rådet Ziervogel yttrade sig:
Den förändring , Lag.Comitéen uti dess af.
gifna underdåniga [Betänkande föreslagit, till befrämjande
af Rättegångs ärendernas skyndsammare
gång och afgörande vid Under.Rätterna och i
synnerhet vid Härads-Rätter, är, efter hvad jag
kunnat finna , framställd med all den fullständighet
och med de skäl, som tillräckligen upplysa
nyttan och fördelarna af det ändamål, sona
Sökes. Med antagande af hvad genom samma
Betänkande äfven är vordet tillstyrkt, att Lag.
mans-Rätterne skulle försvinna, torde väl ock
deraf följa , att Hof Rätterne borde undergå någon
förändring och annan fördelning, för att kun.
nä, i ett lämpligare läge, äga tillfälle äfven för
Invånarnes bästa och större beqvämlighet uppfylla
och fullgöra hvad dem , som Ofver-Domstol
, tillhörde; men då allt iletta, hvilket sålunda
blifvit i underdånighet föreslaget, både till
sin grundläggning och antagande, visserligen for.
drar det mest grannlaga öfvervägande, äfvensom
i afseende å sjelfva verkställigheten flere särskildta
omständigheter torde böra komma i betraktande,
såsom af den ena ortens olika läge, vidd och
hushållnings-sätt m. m. , i jemförelse med för.
hållandet i ett och annat Härad eller Socken, så
hemställer jag i underdånighet , om icke hvad
nu blifvit föreslaget till antagande för framtiden,
när detsamma så nära och hufvudsakligen äger
sam
-
t
lo8 Den 5 Maj.
sammanhang med den ändring och förbättring i
vår Allmänna Lag , som nu är under utarbetning,
kunde, på sätt någre Ledamöter uti LagComitéen
sig utlåtit och i synnerhet en Ledamot
föreslagit, intagas i och utgöra ett helt med
den Balk i Laaen , hvartill dessa ämnen esentligen
höra, för att sedermera, efter hvad i Nåder
f rordnadt är, på en gång och i ett sammanhang
komma under den allmänna granskning, som bör
föregå Lagens antagande och gillande.
Hvad åter angick Lag.Comitéens särskildt
gjorda underdåniga hemställan om Straff- och
Corrections-hus , hvars inrättning för den kommande
tiden vore af mycken vigt och angelägenhet
att kunna påräkna, i afseende å hvad LagComitéen
, till ändring och förmildring i StraffHagen,
kunde finna sig föranlåten i underdånighet
föreslå; så, i den händelse denna anmälan
örn en visserligen i alla fall både angelägen och
gagnelig inrättning, icke skulle fordra, att densammä,
i sammanhang med den ändring i Lagen,
sota nu vore under utarbetning, på en gång, med
Comitéens derom afgifvande project, kunde blifva
allmän gjord, trodde likväl Justitise-Rådet, att
hvad i detta ämne af Lag Comitéen är vordet
hemstäldt, såsom, efter Justitias-Rådets tanka, icke
ägande något egentligt sammanhang med de Civila
Balkarna och hvad dertill hörde, särskildt
skulle kunna till den profning och det godkännande
förekomma, som Kongl. Maj:t i Nåder för
jmdt funne härvid erfordras.
Justitia;-
Den 5 Maj.
Justitlse-Eaclet Iserhjelm afgaf följande utlåtande
:
Da den af Lag- Comitéen foreslagne nya organisation
af så väl Under-Domstolarna på Ian.
det och i städerna, sotn Hof Katterna, innefattar
tillstyrkt ändring af hvad Allmänna Dagen der.
orri stadgar, instämmer jag uti det särskildta yttrande
, Hans Excellence, Herr Stats Rådet Grefve
Rosenblad, såsom Dedamot i Gag-Comitéen,, afgifvit,
att, förrän detta ämne till afgörande företages
, Lag Comitéens utlåtande härom borde,
likasom alla andra af Lag-Comitéen för nödige
ansedde Lag-förändringar, till Allmänhetens kunskap
öfverlemnas , till anmärkningars afgifvande
deremot af sakkunnige Män. Innan någon sådan
förberedande anstalt föregått, och då Hof Rätter-'
ne icke heller blifvit hörde öfver den föreslagna
förändringen af deras egen och de under dem
lydande Domstolars organisation , tror jag mig,
i saknad af härvid nödiga locala upplysningar,
icke kunna, hvad Härads-Tingen angar, nu tillstyrka
ändring uti gamla bruk och former , som
hafva för sig vana och häfd samt troligen Folkets
opinion , och hvilka derföre ej höra rubbas
utan mycken varsamhet och utan full öfvertygelse
om företrädet af de nya, man vill i deras ställe
införa. Att den uti gamla Landslagens föreskrift,
angående Tingens hållande hvar vecka, sorn kunde
vara god och nyttig för sin tid,, då hos ett
mindre hyfsadt Folk mera råhet i seder var rådande
och förekommande mål således kunde fordra
en skyndsammare handläggning, sannolikt
efter hand skedde, och -sedan genom 1614 års
Rätte
-
Den 5 Maj.
Rättegångs-Ordinantier fastställda förändring, blifvit
gjord på goda och välbetänkta skäl, dertill
tror jag mig kunna »kuta deraf, att sedermera,
under en tid af tvåhundrade år, mig veterligen,
någon klagan öfver få Tings terminer ifrån Orterna
icke förspord , eller någon fråga om deras
förökande hvaiken genom ansökningar^el ler vid
Riksdagar blifvit väckt ; utan upplyser tvärtom
Kongl. Brefvet af den 17 Mars 1 hg 2, att Ali*
mogen uti Jemtland och det öfriga Vester Norrland,
utom Gestrikland, undanbedt sig flera Ting
än tvänne på hvarje Tingsställe ; och känner jag
med full visshet , att Invånarne uti Hof RättsRådet
och Häradshöfdingen Örboms Jurisdictioh
uti sodra delen af Upland, på 1750 eller 1760
åratalet , hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit
om indragning af Sommar-Tingen , såsom
hinderliga för åkerbruket, hvaröfver Svea HofRätt
lärer blifvit hörd, men frågan härom sedan
kommit att afstanna. För öfrigt får jag anmärka,
att änskönt Landet icke skulle behöfva betungas
med icke så obetydliga kostnader till nya Tingshus-byggnader
, i fall till nya Tings ställen för
sammandragna Härader ej borde få utses andra
än sådane , som dertill förut varit nyttjade och
med Tingshus försedde, så komtno likväl längre
Tingsresor att för dem som bo uti de Härader,
hvilkas Tingsställen genom sammandragning förflyttas,
utgöra en ny besvärlig och för Landtman,
nen hinderlig tunga. I Upland lärer knappast
någon finnas, som har utöfver två mil till sitt
Tingsställe, men nu skulle efter projectet kunna
få fyra mil. Ju*cftare man behöfde, antingen
för
Den 5 Maj.
lil
för enskildta Rättegångs ärender, eller kallad för
Allmänna Oeconomiska mål, sig inställa, ju besvärligare
biefvo sådana Förnyade Tingsresor , i
det ställe man nu rnerändels har tillfälle att vid
ett och samma Ting få flera ärender uträttade.
Det torde i landsorterna äfven gifvas såda :a ställen
, hvarest företer sig enahanda förhållande,
som t. ex, med Bro Härad i Upland , sorn jag
närmast känner, hvarest så få ihjttegångs-ärender
förefalla, att till hvarje Ting sällan åtgår mera
än en dag och aldrig någonsin flera än tvänne
dagar, det vill säga vanligtvis ungefär tre eller
högst sex Rättegångsdagar om året. Att uti ett
så litet Härad , iler ingen har öfver en och en
fjerdedels mil till Tingsstället, möjligtvis blifva
förlagd till ett fyra mil derifrån beläget Tings,
ställe och få nio särskildta Rättegångs terminer,
synes hvarken för Invånarne medföra någon för.
mån eller kunna utan mycken olägenhet verk.
ställas.
Om icke dessmindre tillökning af Tingsterminer
och flera Häraders sammandragning till
ett Tingsställe skulle anses af en så obeskriflig
nytta, att den kan anses öfverväga alla de betänkligheter,
som härvid möta ; så uppstår dock härvid
den fråga, om icke de af Lag Comitéen föreslagne
sommar-ferier äro för korta. Atmindstone
med Maj månad börjar åkerbruket , och bergningen
ar ej fulländad förrän islutet af September.
För Landtbruket vore det en förmån att,
i händelse af tillökta Ting, undgå ordinarie Ting
hela den tid af fem månader, som i vårt Land
till
l
112
ju en 5 Maj.
till Landtmannagöromål rätt väl behöfves ; och
oni Tingsförrättningar de öfriga sju månader på
året, med undantag af en månads Jul ferier, utsättas
till ett i månaden , eller i alles till Sex
OrdinarieTing. ty Vecko-Ting lära icke komma
i fråga, så tyckes det i Lag-Comitéens utlåtande
åsyftade föremål, att få rättvisan vid- nedersta instantien
på Landet mera tillgänglig än förut, vara
tillräckligen vunnet.
Beträffande åter den föreslagna Hof-Katternas
sönderdelning och utflyttning i orterna,
så, utom hvad jag här ofvan åberopat till styrka
för den mening, att hela den väckta frågan orri
ändring uti Dornstolarnes organisation måtte, in.
nan den till afgörande företages, öfveriemnas till
All mänhetens omdöme och gransknings-rätt, synas
de skal. som rörande nuvarande Hof-Rätter
och den dermed sammanhang ägande fråga om,
uti någon landsort, för dess aflägsenhet, inrättning
af en eller annan ny Hof Rätt vore nödig,
uti Hans Excellences JustitiasStats Ministerns Herr
Grefve Gyllenborgs i Lag Comité en afgifna yttrande
blifvit andragna, efter milt omdöme, grundligen
ådagalägga, att åtmindstone frågan orri HofRä
tternes förändring icke är af någon sådan brådskande
angelägenhet, att den skulle behöfva ,nu
preliminariter afgöras, förrän Allmänheten haft
tillfälle att dervid afgifva anmärkningar och tillförlitlige
närmare upplysningar härutinnan hunnit
samlas- Men emedlertid och så länge Hof.
Rätterne oförändrade bibehållas blifver i min underdåniga
tanka deraf en följd, att Lagraans-Rätterne
-
Dai 5 Mnj.
terne blifva alldéles oumbärlige. De flesta målen,
i synnerhet de mindre, som utan vidlyftig
omgång och med ostridigt lindrigare kostnad, än
som skulle åtgå till Fullmägtigs hållande på aflägsen
ort vid Hof-Rätterna, fullföljas vid Lagmans
- Eätterna, stanna och blifva beroende vid
dessa Eätters Domar- Lagmans-Rätternes indragning
skulle således i ringare mål försvåra rättvisans
sökande för de mindre bemedlade och äfven
föranleda dertill, att Hof-Ratterne blefvo så öfverhopade
med göromål, att Statens betungande
med inrättning af flera Divisioner, med tillökade
Ledamöter och ^Betjening icke kunde undvikas.
Dessutom skulle, derest Lagmans- Eätterna
indragas, de med Hiirads-Syne-Rätts Utslag i Agonch
Råskillnads-tvisier missnöjde Parter, antingen
helt och hållet komma att sakna tillfälle att vid
ny Syn få Härads-syne förrättningen granskad och
öfversedd, eller vara nödsakade att i sådant afseende
directe vända sig till de vida kostsammare
Riddare- Syner.
Deremot är det ostridigt, att Lagmans Tingens
hållande allenast en gäng om året föranleder
till ett skadligt uppehåll i Lagskipningen, i
synnerhet då, till målens behöriga utredande,
stundom kan fordras uppskof från ett till ett
annat Lagmans-Ting. Denna olägenhet synes
dock kunna afhjelpas, om, i de orter, der flera
än ett Härads-Ting om året hållas, Lagmans Tingen
till tvänne om året utsättas. Om HäradsTingen
förblifva hädanefter likasom hittills, kunde
äfven fråga uppstå, om icke i de ortor, der
3-dje Dil. Nro 15, .16. tra
H4
Den 5 Maj.
tre Ting hällas, Lagmans - Tingen borde blifva
trenne till äfdömande efter hvarje Ti nestorns slut
af de ifrån Härads-Rätterna vädjade mål. Genom
en sadan anstalt, derest den bifalies, synes den
förnämsta anledning till klagan öfver uppehåll
försvinna; och Riksens Höglofl. Ständer lära ej
underlåta, att vid Embetsmanna-Corpsens lönreglering,
hvad Lagmännen angår, låta komma i
beräkning, den tillökning i besvär och kostnader,
sorn dessa hittills ringa lönta Embetsman harigegenom
komme att förorsakas Då jag åtmindstone
för närvarande ansett ali rubbning uti Dornstolarnes
antal på Landet betänklig, synes ännu
mindre anledning sig förete, att nu tillstyrka någon
sådan förändring i Städerna, hvarest Oomstolarne
förut äro nermanente och hvarest emot
någonderas indragning möta, efter mitt omdöme,
de hinder, som vid Lagmans-Rätterna redan äro
anförda, så vidt dessa hinder till Stads-Domstolarne
äro lämpliga.
I frågan om Correctionshusen och inskränkning
af kropps straffen instämmer jag i den mening
Justitias-Rådet Peterson afgifvit.
Amnäles i underdånighet- Ex Protocollo
O. J. Lagerheim,
Utdrag
Den 5 Maj. l,5
Utdrag af Protocellet ofver fnstiticeAre
tider s hållet på Stochholms Slott
den J<) April 1815,
inför
Hans Majit Konungen
Uti Stats Rådet
i närvaro af
Justitia; - Stats - Ministern, Hans Excellence
Herr Grefve Gyllenborg.
Stats Ministern för Utrikes-Ärenderné, Hans
Excellence Herr Grefve v. Engeström.
Stats-Råden : Hans Excellence Herr Grefve
Rosenblad.
Hans Excellence Herr Grefve
Adlercreutz.
Hans Excellence Herr Friherre
Lagerbring.
Herr Friherre Adlerbeth*
Justitia Råden : Ziervogel.
Grefve Hamilton.
JustitijE-Cantzleien, Grefve Trolle Wacht*
meister.
Sedan Flans Excellence Stats-Ministern för
Utrikes Ärenderna, Herr Grefve vbn Engeström
och Hans Excellence Stats Rådet, Herr Grefve
Adlen
-
Den 5 Maj.
Adlercreutz uppkommit oell intagit sina rum i
Siats-Rådet, anmälte tillförordnade Föredraganden
Förste Expeditions-Secreteraren Forelius i under*
dånighet:
Att , i följd af ICongl. Majits den 5 i
denna månad meddelta Nådiga Befallning , Högste
Domstolen till öfverläggning förehaft LagComiténs
i underdånighet afgifna j:ne särskildta
Betänkanden af den 31 sistlidne Mars, det ena
innefattande framställning af vissa bestämda grunder
till förändring af de vidtagna bestraffningssätt
samt förslag till inrättande af Allmänna Arbets.
oell Corrections hus, och det andra, om förändring
af Under-Domstolarnes och Hof-Rätternes
antal och organisation , hvartill de grunder
blifvit uppgifne, hvilka Cornitéen ansett böra bestämma
Lagförslagets vidare utarbetning ; och sedan
Kongl. Majtt inhämtat nogare kännedom så
väl af Lag-Comitéens Betänkanden , som af de särskildta
meningar , hvilka , i anseende till frågan
örn Domstolarnes förändrade antal och organisation,
blifvit i Lag-Comitéen afgifna, upplästes det
i Högsta Domstolen häröfver förda Protokoll,
deruti Ledamöternes omröstning finnes intagen;
hvarefter till närmare öfverläggning företogs särskildt
Lag Comitéens Betänkande om förändrade
Straffanstalter; hvilket, äf Stats-Rådéts Ledamöter
enhälligt tillstyrkt , Kongl. Majit fann både
till grunder och framställning sådant, att Kongl.
Majit, med antagande deraf, ville detsamma,
såsom innefattande ämnen , de der kunde och
borde särskildt granskas och bestämmas, till Rik.
sens
Den 5 Maj.
117
sens församlade Ständer, jemte Nådig Proposition,
öfverlemna , hvarmed Kongl. Maj:t ansåg sig desto
mindre böra fördröja, sorn, i händelse Betänkandet
äfven af Ständerna gillades, angelägenhe*
ten fordrade , att i tid vara betänkt på nödiga
anslag af medel, derigenom Kongl. Majit kunde
komma i tillfälle att efter hand så bereda inrättningen
af de för verkställigheten nödiga Corrections-hus,
att då Lagen blifvit antagen, desamma
kunde vara fullbordade och i behörigt skick
att nyttjas.
Härefter, och då Lag-Comitéens Betänkande
om förändring af Domsfolarnes antal och organisation
företogs till öfverläggning, åberopade
Justitiae-Cantzlern Grefve Trolle Wachtmeister innehållet
af Betänkandet, hvari Grefven och Justitia
Cantzlern, såsom Ledamot i Comitéen, tagit
del; äfvensom Justitias-Råden Grefve Hamilton
och Ziervogel hvar för sig förnyade hvad af dem
i Högsta Domstolen blifvit uti förevarande ämne
y 11 rädt.
Hans Excellence Stats-Rådet m. m. Hr Grefve
Rosenblad åberopade i underdånighet sin i
Lag-Comitéen yttrade mening, och tilläde, att efter
Hans Excellences underdåniga tanka, vore
desto ^angelägnare ^se Lag-Projectet i hela sin
vidd, innan beslut togs af Konung och Ständer
i det på rättvisans gång och sedlighetens befrämjande
så mycken inflytelse ägande ämnet, angå.
ende Domsfolarnes organisation , som af sjelfva
grundsatsens utveckling och tillämpning i alla de-i
lar, skäl för eller mot dess rigtighet och sanna
nytt
318
Den 5 Maj.
nytta lunde hämtas, isynnerhet då fråga härva*
re om former, men icke om rättsgrunder, eller
moraliska Sanningar, För öfrigt forekommo mänga
andra allmänna grunder, att i Lagen införas,
al hvilka de speciella föreskrifters uppställning
bei*odde, och hvilka allmänna föreskrifter på lika
grund kunde anses höra särskildt pröfvas och.
afgöras. En sådan styckevis skeende pröfning
af Lagen , innan den till förslagets granskning
och mognad utsatte tid till ända lupit , tradde
Hans Excellence icke leda till säkra resultat.
Med hvad Hans Excellence Herr Grefve
Rosenblad sålunda yttrat , förenade sig till alla
delar Hans Excellence Stats.Rådet Hr Friherre
Lagerbring.
Hans Excellence Justi tias - Stats-Ministern
m ro. Herr Grefve Gyllenborg utlät sig : alt Hans
Excellence afven insåg vigten af den föreslagna
nu i fråga varande förändring med TJnder-Rätterna,
och att, enär vid ali ny Lagstiftning, det
leder till den största möjliga fullkomlighet, om
Förslaget,, innan det antages, lemnäs till Allmänhetens
föregående granskning, vöre det visserligen
nyttigt, om jemväl med detta ämne på enahanda
satt kunde förfaras ; men då nu Riksens
Ständer äro församlade, som bäst kunna pröfva
hvad härutinnan ina vara nödigt och tjenligt:
då ganska manga föreskrifter i alla de särskildta
Lagbalkarnä, som skola utarbetas, bero på huru
organisationen af Härads.Rätterna skall blifva
och om Lagmans„Rätterne böra indragas eller ej,
samt
Den 5 Maj.
Kongl. Majit fann , i likhet med livad af
Stats-Rådets öfriga .Ledamöter nu i Underdånighet
tillstyrktes, att frågan om Domstoiarnes förändrade
antal och organisation vore i närmaste
samband med öfriga till Rättegångs-ordningen
hörande Stadganden, hvilkas pröfning, utan i ett
sammanhang, funnes förknippad med svårigheter,
som Kongl. Maj:t velat förekomma, genom den
vid .Lag-Comitéens förordnande stadgade föreskrift
om Lagförslagets meddelande genom tryck
till Allmänhetens kunskap och inhämtande af anmärkningar
dervid, innan det Kongl. Maj:ts och
Riksens Ständers öfverläggning och antagande underställdes
, —• en föreskrift, hvars iakttagande
Kongl. Maj:t ansåg ämnets vigt och grannlagenhet
samt vådan af ett förhastad t beslut påkalla;
men då särskildt framställning häraf nu blifvit
gjord och Riksens Ständer för närvarande här äro
församlade, hvilka icke borde sakna tillfälle att
öfver dessa ämnen sig utlåta, fann Kongl. Majit
i Nåder för godt att meddela Riksens Ständer
hvad. sålunda till Kongl. Majit inkommit, tillika
med de i Högsta Domstolen och hos Kongl. Majit
häröfver förda Protokoll; och hvilket allt skulle
åtfölja den , på sätt här ofvan upptaget är , af
Kongl. Majit beslutade Nådiga Proposition till
Riksens Ständer.
Ex Protocollo
Å. H. Hellman.
Wppläsr
Deri 5 Maj.
lig
samt då Hans Excellence för sin del trodde, att
hvad Lag-Comitéen hemställt, ej allenast skall
undanrödja de nu varande största hinder för Rättegångars
snarare slut samt befordra skyndsamhet
och, säkerhet vid Brottmåls Ransakningarna, hvillea
då nästan alltid kunna af den Ordinarie Domaren
handläggas, utan ock tilläfventyrs leda
derhän, att Landshöfdingarne blifva befriade från
flera göromål, de der nu upptaga en stor del af
deras tid, men då kunde beqvämligen till Domaren
öfverlemnas , fann Hans Excellence, under
åberopande af Dess uti Lag-Comitéen afgifna utlåtande
, sig böra i underdånighet tillstyrka, att
Kongl. Maj:t täcktes Lag-Comitéens hemställan
om Under.Rätternes organisation , med Kongl.
Majtts höga bifall beledsagad, till Riksens Ständer
nu öfverlemna, genom vatt lig Nådig Proposition,
hvarigenom de grunder kunde blifva fastställde,
»om i alla härmed gemenskap ägande öfriga ämnen,
I,agComitéen, i dess arbete, ägdé att följa; dock
så, att hvad vid Riksdagen nu blefve beslutadt,
ej skulle gå i verkställighet förr, än nya Dagen
i hela dess vidd hunnit af Lagstiftande Magten
antagas och gillas; men i det åter, som angår
Hof-Rätternes fördelning i flera, ansåg Hans Excellence,
på de skäl, som i Lag-Comitéen blifvit
af Hans Excellence anförda, något beslut icke
erfordras för det närvarande och förr, än tillfälle
varit att, vägledd af allmänhetens omdöme och
vidare upplysningar, närmare besinna sig på alla
håde mot och med förekommande omständigheter.
Kou^l.
*130
Den 5 Maj.
Kongl, Majit fann , i likhet med hvad af
Stats-Rådets öfriga .Ledamöter nu i underdånighet
tillstyrktes, att frågan örn Domstolarnes förändrade
antaf och organisation vore i närmaste
samband ined öfriga till Rättegångs-ordningen
hörande Stadganden, hvilkas pröfning, utan i ett
sammanhang, funnes förknippad med svårigheter,
som Kongl. Majit velat förekomma, genom den
vid Lag-Gomitéens förordnande stadgade föreskrift
om Lagförslagets meddelande genom tryck
till Allmänhetens kunskap och inhämtande af anmärkningar
dervid, innan det Kongl. Majits och
Riksens Ständers öfverläggning och antagande underställdes
, — en föreskrift , hvars iakttagande
Kongl. Majit ansåg ämnets vigt och grannlagenhet
samt vådan af ett förhastadt beslut påkalla;
men då särskildt framställning häraf nu blifvit
gjord och Riksens Ständer för närvarande här äro
församlade, hvilka icke borde sakna tillfälle att
öfver dessa ämnen sig utlåta, fann Kongl. Majit
i Nåder för godt att meddela Riksens Ständer
hvad, sålunda till Kongl. Majit inkommit, tillika
med de i Högsta Domstolen och hos Kongl. Majit
häröfver förda Protokoll; och hvilket allt skulle
åtfölja den , på sätt här ofvan upptaget är , af
Kongl. Majit beslutade Nådiga Proposition tili
Riksens Ständer.
Ex Protocollo
A. II. Hejlman.
Uppläst
Oen 5 Maj.
151
Uppläst hos Samteliga Riks-StSacien der- g Maj.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Rikets Ständer, om ett mer bestämdt
stadgande, än nu gällande Författningar
innehålla, angående hvad som
bår iakttagas vid underdåniga besvärs
anförande hos Kongl. Maj:t i brottmål.
Gifven Stockholms Slott elen
jc) April 18 JS
Ut
l afgifvet underdånigt Memorial, harJusdtise-Cantzlern
Grefve Trolle Wachtmeister sökt
fästa Kongl. Majus Nådiga uppmärksamhet derå,
att de särskildte föreskrifter, som äro gifne i
Kongl Förordningen den 22 November 1749,
Kongl. Brefvet den f> November 1765 och Kongl.
Förklaringen den 3 Mars 1807, till efterrättelse
för klagande i brottmål, framställde en stridighet
i grunder, hvaraf rättsökande ofta missledas och
Domare sättas i förlägenhet; af hvilka anledningar
Justitiae-Cantzlern i underdånighet hemställt,
om icke lämpligt vore, att de särskildta stadganden,
som gälla lill vägledning för rättsökande
i brottmål, genom en ny författning sammanföras
till ett helt, hvars sammanhängande föreskrifter
utgingo från en gemensam grund.
Kongl. Maj:t, som funnit 1807 års Förklaring
innehålla fullständig ledning, huru förfaras
bör,
122
Den 5 Maj.
bör, då den som i brottmål vill hos Kongl. Maj:t
»ig besvära, sitter i häkte, har deremot erfarit,
att, hvad angår brottmål, hvari den sakfällde ehler
klagande parten ej är häktad, skiljaktighet
sig företer i ofvan åberopade Författningars föreskrifter,
och att rättsökande således i sistnämnde
fall saknat nog tidig underrättelse om derasJliggande.
Till undanrödjande af tvetydighet derutinnan
och för att bevara partens lagliga förmån
och rättighet, att få sin underdåniga klagan af
Kongl. Mtj:t i Nåder pröfvad, vill Kongl. Majit,
efter dess Stats Bads och Högsta Domstols hörande,
hos Bikets Ständer föreslå, att, intilldess
allmänna Lagen, som nu är under omarbetning,
hinner utfärdas, ett nytt Stadgande af följande
lydelse emedlertid kunde, med upphäfvande af
hvad äldre forfattningar i denna del bjuda, till
allmän efterrättelse meddelas:'
”Den soth vill hos Kongl. Maj:t söka ändring
i något af Idof- eller Ofver-Bätt meddelt
Utslag i brottmål, som efter anslag är utfärdadt,
ingifve i Kongl Majas Jusitite-Bevisions Espe.
dition sina underdåniga besvär, inom hälften af.
den tid, sorn i 30 Cap. g § Bättegångs-Balken
för tvisters fullföljande finnes utsatt. Har målet
varit Hof-Bättens pröfning underkastadt, vare
lika tid till de underdåniga besvärens inlemnande,
från den dag, parten af Utslaget bevisligen
undfått del.
Böter, ersättning för Bättegångskosfnåd och
lavad Hofi. eller Ofver-Bätt derjemte ålagt den
‘ miss
-
Den 5 Maj.
i*3
missnöjda parten att gälda, skola nedsättas hos
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, Magistrat eller
Kronofogde i orten , samt bevis derom bifogas
de underdåniga besvuren. Ar den sakfä i Ide
så fattig, att lian ej kari utgifva de medel, Hofeller
Öfver Rätt honom ådörnt, bör, jemte besvä.
ren , företes intygande derom af Domstol eller
Domare, eller, om det ej ske kan, af vederbörande
Kronobetjente eller Kyrkoherden i den
Församling , der den sakfallde bor och har sitt
hemvist. Jemväl åligger klaganden, att ställa sig
till efterrättelse Kongl. Majus Nådiga Kungörelse
af den i- October 1812 , om hvad som bör iakttagas
vid besvärsskrifters författande och inlemnande.
Försummas något af hvad sålunda är
föreskrifvet, skall den klagande anses hafva förlorat
sin talan och hans. besvär ej komma under
pröfning.
I afseende på brottmål, der den tilltalade är
häktad, förhålles enligt ag. och 39. Punkterna af
Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807.
Ehvad missnöje mot Hof- eller Öfver.Rätts.
Utslag i brottmål anmälas eller icke, bör XJ'slaget
alltid innehålla tydlig, noggrann och fullständig
underrättelse om allt, hvad parten vid ändringssökandet
hos Kongl. Maj:t har att iakttaga.”
Kongl. Majit förblifver Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen*
Datum ut supra.
C A R L..
J. AL Winckler.-  Utdrag
-
124
Den 5 Maj.
Utdrag af Protocollet ofver flis tUiceår
en der , hållet pä Stockholms Slott
den ip) April I8i5,
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet,
i närvaro af:
Justitise-Stats Ministern, Hans Excellence
Herr Grefve Gyllenborg.
Stats Kaden : Hans Excellence Hr Grefve
Rosenblad.
Hans Excellence Hr Friherre Lagerbring.
Herr Friherre Adlerbeth.
Justitite-Råden : Ziervogel.
Grefve Hamilton.
Jusfitiat-Cantzlern Grefve Trolle Wachtmeister.
Revisions.Secreteraren Winckler föredrog i
underdånighet:
Justitias Cantzlern Grefve Trolle Wacht-’
meisters underdåniga Memorial af den 27 sistlidne
Januari, deruti Grefven och Justitias-Gantzlern
i underdånighet hemställt , om icke, af an.
förda skäl, de flere nu gällande Författningar angående
sättet till ändrings sökande hos Kongl.
Maj:t i Brottmål kunde sammandragas i ett nytt
stadgande, hvilket Högste Domstolen, på sätt
dess Protocoll för den 17 i denna månad innehåller,
i underdånighet tillstyrkt.
Berörde
Dm 5 Maj.
Berörde Protocoll upplästes , och täcktes
Kongl. Maj:t, uppå Stais Rådets underdåniga tillstyrkan
, med bifall af hvad Högste Domstolen
hemställt, förordna , att Nådig Proposition till
Riksens Ständer, i likhet dermed, skulle afgå.
Ex Protocollo
A. II. Hellman.
Utdrag af Protocollet i fustitice-ärender,
hållet uti Kongl Majits Hogsta
Domstol, den 18 April 1815•
Närvarande :
Hans Excellence, Justitia; Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg.
.Tnstitise-Råden : Palmsvärd.
Tserhjelm.
Ziervogel.
Poppius.
Torén.
Grefve Hamilton.
Peterson.
Sedan Justitise - Cantzlern Grefve Trolle
Wachtmeister, uti Memorial, som den 13 nästlidne
Februari i Högsta Domstolen föredrogs , till
Kongl. Majus Nådiga godtfinnande i underdånighet
hemställt, om icke, af anförda skäl, de flere
nu
Den 5 Maj.
nu gällande Författningar angående sättet till äfl«
drings sökande hos Kongl. Maj:t i brottmål kur!-  de sammandragas i ett nytt stadgamle; oell Högsta
Domstolens Ledamöter af samma Memorial
särskildt haft del; så öretogs nu detta ämne till
vidare öfverläggning. Vid granskning af flera
förekomna brottmål hade Högste Domstolen erfarit,
att, på sätt Justitins-Cantzlers-Ernbetet i dess
underdåniga Memorial framställt, skiljaktighet sig
företer i de grunder och föreskrifter af Kongl.
Förordningen den as November 1749, Kongl.
Brefvet den 6 November 1765, och Kongl. Förklaringen
den 23 Mars 1807, om hvad som
bör iakttagas vid underdåniga Besvärs anförande
hos Kongl. Majit, öfver Idof- eller Öfver-Bätts
Utslag i brottmål, och att den rättsökande sålunda
saknat nog tydlig underrättelse om sitt åliggande.
Ordningen och sättet att fullfölja inål
från en Domstol till en annan, höra till sä kal*
lade formaliteter. Desse äro lika nödige vid ali
Lagstiftning, sorn det är angeläget, att föreskrifterne
derom äro bestämda, enkla och klara. Kongl.
Förklaringen den 23 Mars 1807 saknar ej dessa
egenskaper i det som angar sättet att söka ändring
i Under-Bätts Utslag angående brottmål, eller
hvad iakttagas bör, då den, som i dylika mål
hos Kongl. Maj:t vill sig besvära, sitter i häkte;
men till undanrödjande af tvetydigheter i det fall,
när den tilltalade ej är fängslad, ansåg Högste
Domstolen sig böra i underdånighet hemställa,
om icke, intill dess allmänna Lagen, som är under
omarbetning, hinner utfärdas, ett nytt stadgande
af följande lydelse emedlertid kunde, med
upp
-
Den 5 Maj. 127
9
upphäfvande af hvad ofvanåberopade författningar
i denna del -bjuda, till'efterrättelse ineddelas:
” Den som vill hos Kongl. Maj.-t söka ändring
i något af Hof - eller Ofver-Kätt meddelt
Utslag i brottmål, som efter anslag är utfärdadt,
ingifve i Kongl. Majus Justitise* Revisions Expedition
sina besvär, inom hälften af den tid, som
i 30. Cap. 9. §. Rättegångs-BHken för tvisters
fullföljande blifvit utsatt. Idar målet varit Hof,
Rätten understäldt , vare lika tid til! de underdåniga
Besvärens inlernnande, ifrån den dag parten
af Utslaget bevisligen undfått del.
Böter, ersättning för Rättegångskostnad och
hvad Hof - elier Ofver-Rätt derjemte ålagt den
missnöjde parten att gälda , skola nedsättas hos
Konungens Befallningshafvande, eller Magistrat,
eller Kronfogde, samt bevis derom bilogas de
underdåniga Besvären. Ar den sakfällde så fattig,
att han ej kan utgifva de medel, Hof-eller
Öfver-Rätt honom ådömt , bör , jemte Besvären,
företes intygande derom af Domstol eller Do.
maren , eller , om det ej kan ske , af vederbörande
Kronobetjente eller Pastor i den Församling,
der den sakfällde bor och har sitt hemvist.
Jemväl åligger klaganden, att ställa sig till efterrättelse
Kongl. Majus Nådiga Kungörelse den 1
October 1812, angående hvad bör iakttagas vid
Besvärsskrifters författande och inlernnande. Försummar
den klagande något hvad sålunda är föreskrifvet,
skall han anses hafva förlorat sin talan
och således dess besvär ej komma under pröfning.
I af
-
Dtn 5 Maj.
I afseende på Brottmål , der den tilltalad»
ar häktad, för h a i 1 es enligt 29 och 3g punkterna
af Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807.
Ehvad missnöje mot HoF - eller Öfver-Rätts
Utslag i brottmål anmäles elier icke , bör Utslå,
get alltid innehålla tydlig, noggrann och fullständig
underrättelse om allt hvad parten vid ändrings,
sökandet liar att iakttaga.”
Derest Kongl. Majit i Nåder bifaller Högsta
Domstolens nu gjorda underdåniga tillstyrkande,
öfverlemnade Högsta Domstolen till Kongl.
Maj:(s Nådiga godtfinnande, om icke Nådig Proposition
derom till Rikets Ständer kunde afgifvas.
Ex Protocollo
A. JPI. Hellman.
Uppläst hos -Samteliga Riks-Stånden den 5 Maj.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Riksens Ständer, angående Wermlands
Låns skiljande från Götha
Hof-Rätts , och hänförande wider
Svea Hof-Rätts furisdidion, samt
om ändring i Lagens stadgande rörande
Domfört antal Ledamöter i
Hof
-
Den 5 Maj.
Hof-Rätt-, Gifven Stockholms Slott
elen jj) April 1815*
Af de fran Götha Hof-Rätt årligen inkomJnande
arbetsförteckningar har Kongl. Maj:t erfarit,
huruledes ett betydligt antal mål, vid hvarje
års slut, funnits derstädes oafgjorda, då deremot
hos Svea Hof-Rätt, ehligt hvad dess Ars-Berattelser
utvisa, nästan icke andra saker vid årets
slut återstått tili pröfning, än sådana, uti hvilka
Parternes skriftväxling icke Varit slutad , eller
Sorn för saknande af infordrade Upplysningar ej
kunnat vinna slutlig handläggning. Kongl. Maj:t
förmodade detta olika förhållande emelian tvänne
af lika många Divisioner sarmrtansatta och med
hufvudsakligen enahanda arbets.ordning försedda
Embetsverk ^ hvilkas Ledamöter med lika drift
och nit vårdat sina kall, härröra af tillfälliga omständigheter
: af svårigheten för Götha Höf Rätt,
ätt, jemte de årligen inkommande ärenden, afgöra
den från äldre tider tillkomna balance , och
af den längre tid, som erfordras för pröfning af
åtskilliga i sednare åren inkomna särdeles vidlyftiga
och invecklade saker. Af sådan anledning
vidtog Kongl. Maj.t, år 181,3$ den utväg, att på
någon tid förstärka Götha Hof-Rätt med så många
adjungerade Ledamöter , att Hof Rätten kunde
på fyra Divisioner förrätta sina arbeten, och derigenom
sättas i tillfälle att, utan hinder i ärendernas
vanliga gång, med slut afhjelpa de äldre
säkernä ; en utväg, vid hvilken Kongl. Maj:t då
så mycket hellre ville stadna, som verkan deraf
borde afbidas . innan , genom någon förändrad
3:dj« Del. N,o 17, 18. för
-
13°
Den 5 Maj.
fördelning af Hof-Rätternes Jurisdiction, en rubbning
gjordes i allmänna Lagens särskildta stad.
ganden och i hvad sedan Hof-Ratternes inrättning
varit antaget och följd t, samt erfarenheten
ela ännu icke visat behofvet af en skyndsammare
förändring, hvilken eljest i sammanhang med det
nya Lag-Förslag,, sorn är under utarbetning,
lämpligast kunnat ske. Men då Kongl. Majit ifu
mera erfarit, att, oaktadt Hof-Rattens oförtrutna
bemödande, de dithörande Rättegångsärenden icke
möjligen kunna behandlas med den skyndsamhet,
de rättsökande hafva skäl att vänta : då Götha
Hof-Rätts Doms-örnråde sträcker sig öfver de
mest odlade och starkast befolkade Provinserna,
der således, de flesta ämnen till tvister, äfvensom
största antalet af brottmål yppas : då jemväl visar
sig, att antalet af de till Götha Hof-Rätt inkommande
vädjade mål och underställda brottmål
vanligen med mera än en tredjedel öfverstiger
dem , som årligen komma till Svea Hof-Rätts
handläggning; anser Kongl. Majit, med afseende
å sin pligt att befordra rättvisans jemna och
skyndsamma handhafvande , Sig icke längre boxa
dröja att föreslå Riksens Ständer, att nu genast
och till dess nya Lagen hinner utarbetas , granskas
och antagas, samt hvad deri förordnas, till
verkställighet blifver bragt, vidtaga utvägar, som
kunna emedlertid leda till ofvanberörde ändamål.
Deribland meter först den fråga, som af
Wermlands Läns Riksdags-Fullmägtige, redan vid
1810 års Riksdag , blifvit vackt derom, att samma
Län skulle skiljas från Götha Hof-Rätts Juris
-
*
f
Den 5 Maj. 131
iisdiction och fly 1 tag under Svea Hof-Rätt. Den,-  Da provins är i det hela obetydligt mera aflägse
från Stockholm, än från Jönköping : dess invånare
hafva , i afseende pä deras hufvudnäring , flera
handelsförbindelser med hufvudstadén, iler de,
till sina angelägenheters bevakande i de särskildta
härvarande Collegier och Embetsverk , som
med Bruksrörelsen hafva befattning, redan mäste
förse sig med Ombud , dä deremot Wermlands
invånare med Jönköping hafva ingen annan förbindelse,
än den, som från beroendet af HofRätten
derstädes härrörde ; hvartill jemväl kommer,
att Wermlands invånare, härutinnan secler-1
mera särskildt hörde , nästan enhälligt förklarat
sig anse denna föreslagna ändring leda till deras
större beqvämlighet och betydlig bespaiing vid
Rättegångsärendernas fullföljande.
I anledning.af dessa skäl, och da en sådän
minskning i Götha Hof-Rätts göromål skall i en
ej obetydlig trion lätta arbetet derstädes, och anstalten
härom i öfrigt tjenar att, så vidt omständigheterna
nu medgifva, jemka göromålen
Hof- Rätterna emellan till mera likhet, vill
Korigl. Maj:t i Nåder göra den Proposition , att
Wermlands Län må skiljas från Götha Höf-Rätts
och underläggas Svea Hof-Rätts Jurisdiction ; i
följd hvaraf Kongl. Majit äfven föreslår en sådan
förändring i g. af 25. Gap. Rättegångs. Balken,
hvarigenom den skulle erhålla följande lydelse;
”1 de saker, som genom Laga Vad gå tili
Svea Hof-Rätt från Lagmans-Räjt i Upland, Sö.
der
-
I)?a 5 Maj.
dermanland, Vestmanland, Kopparbergs Län, Nerike
oell Gestrikland , ingifve Käranden sin inlaga
innan klockan Tolf å den Fyrationde dagen,
den oräknad, då Lagmans-Domen föll, eller håfve
sitt Vad förlorat: fran Lagmans-Rätt i Vermland,
Helsingland, Jemtland, Herjedalen, Medelpad
, Ångermanland och Vesterbotten , på den
Sextionde dagen : ifrån Lagmans-Rätt å Gottland,
på den Nittionde dagen: i Götha Hof Rätt : från
Hagmans-Rätt i Östergöthland, Calmare Län, Småland,
Skaraborgs och Elfsborgs Län, på Fyrationde
dagen: från Lagmans Rätt i Skåne, Halland,
Blekinge, Dahl och Bohus Län, på Sextionde
dagen 8Cc.”
Genom berörde förändring uppkommer väl
någon kostnad för Staten, i anseende till nödvändigheten
att föröka antalet af vissa Betjente
i Svea Hbf Rätt , på sätt berörde Hof-Rätts till
Kongl. Maj - t aflåtne och till Riksens Ständers
Stats-Utskott öfverlemnade skrifvelse innehåller;
men Riksens Ständer lära med Kongl. Maj:t inse
, att denna kostnad är alltför obetydlig emot
hvad häraf vinnes.
En är Riksens Ständer samtyckt till hvad sålunda
Kongl. Maj-t föreslagit, vill Kongl. Majit
i Nåder vara betänkt att förordna, sä väl oin
tiden, då denna förändring skall taga sin början,
som ock i afseende på verkställigheten deraf, huru
med oafgjorda målen frän nämnde Provins
och handlingars flyttning, med det mera, förfaras
bör.
Vidar*
Den 5 Maj.
J33
Vidare och som uppenbart är, att Götha
Hof-Rätt , oaktadt den minskning i göromål, HofRätten
härigenom skulle erhålla, ändock icke
med det arbetssätt, sorn nu är stadgadt, och endast
på Trenne Divisioner, kan hinna att så skynd.
samt afgöra de dit inkommande mål , som rättvisans
oafbrutna gång och Parters rätt fordrar;
men behofvet deremot påkallar i högsta måtto,
att Hof-Rätten må kunna alltid fortsätta sitt arbete
på Fyra Divisioner f alltså och då den större
kostnad, Som skulle åtgå, ifall Hof-Rätten måste
förses med så många nya Ledamöter, som erfordras
till en hel Divisions formerande, kan undvikas
, om, på sätt Kof Rätten hemställt uti underdånig
skrifvelse , sopa redan blifvit i afskrift
öfverlemnad till Riksens Ständers Stats-Utskott
och nu härvid bifogas, ändring sker uti Lagens
stadgande uti 23. Cap. 1. §. Rättegångs-Falken,
hvarigenom förordnas , att Sju Ledamöter böra
i Hof-Rätt öfvervara vigtiga saker; anser Kongl.
Maj:t Sig icke kunna undgå att härå fästa Riksens
Ständers uppmärksamhet.
Redan genom Kongl. Brefvet den 12 November
1772 är förklarad!, att endast de mål,
som ä lif och ära gå , må anses bland de vigtigare,
hvaruti Sju Hof-Rättens Ledamöter skola
utgöra Dom lort antal. Kongl. Maj:t inser icke,
att nödig säkerhet ovilkorligen fordrar ett sådant
antal Ledamöter, för att i dessa mål göra HofRätten
Domför , helst då , hvad lifssaker angar,
1734 års Lag, åren 1778 och 1807, undergått
den ändring, att Hof-Rätts Utslag deri icke kunde
-
i 3 J. ■ Den 5 M<ij.
de gå i verkställighet, förr än Kongl. Majit riem
pröfvat, hvarföre cle ock nu mera böra hemställas
tili Kongl. Majit, som genom Dess Högsta
.Domstol , dej, efter Grundlagen, Sju Ledamöter
skola öfvervara sådana mai , slutligen dem granskar
och afgör.
Kongl. Majit, som tror. att ett antal af Fem
Hof Rätts Ledamöter är tillräckligt för pröfningen
äfven af vigt i gare mål, föreslår således Rik»
sens Ständer, atr förändra sista momentet af 23,
Gap. i. §. Rättegångs-Baiken sålunda s
”1 Hof Rätten måga ej färre än Fem Ledamöter
döma 1 mål , som å ära och lif gå. I
andra mål må Fyra Ledamöter utgöra Domfört
pnlal, derest aila om slutet ense äro.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
3li Khngh Nåd och ynnest städse välbevågen,
CARL,
Dan. Forelius.
Utdrag af Protocollet ofver jfusiitice-i
arender 3 hållet uti Kongl. Majlis.
Hogsta Domstol3 Thorsdogen den 6
April 1815*
Närvarande t
Justitire-Råden : lserhjelm,
Ziervogel,
To*
Den 5 Maj.
*35
Torén,
Grefve Hamilton.
Marcks von Wurtemberg,
Friherre Kurck.
Tillförordnade Föredraganden, ExpeditionsSecreteraren
Forelius, anmälte i underdånighet:
att Kongl. Majit den 5 dennes i Nåder behagat
infordra Högsta Domstolens underdåniga utlåtande
öfver ett Förslag till följande Nådiga Proposition
från Kongl. Majit till Riksens nu församlade
Ständer.
”Af de från Götha Hof-Rätt SCc. _ _
Högsta Domstolens fleste ledamöter tillstyrkte,
uppå de i den Nådiga Propositionen anförda skäl,
till alla delar bifall å hvad densamma innefattade.
Justitise.Rådet Iserhjelm begärde Handlin»
garna till närmare påseende.
In fidem Protocolli
A. J. Lagerheim.
Stormägtigste Allernådigste Konung t
Då Svenska Folket städse röner välgörande
prof af Eders Kongl. Majits visa och omsorgsfulla
regering, är det -med säker förtröstan om
Eders Kongl. Majits Nådiga välbehag, Hof-Rätten
vågar i underdånighet göra en framställning
af icke mindre än allmänt nyttig åsyftning.
Af
135
Dén 5 Maj.
Af de till Eders Kongl, Maj:t frän Hof,
Hatten, tid efter annan, inkomna arbetsförteckningar
lärer Eder» Kongl, Majit Nådigst kafva
inhämtat, å ena sidan, att Hof-Rätten nied ali
möjlig nit sökt uppfylla det vigtiga, kall, soia
blifvit' hvar och en af dess medlemmar genom
Eders Kongl. Maj;ts Nåd anförtrodt, men å den
andra, att, oaktadt detta osparda redliga bemödande,
ett betydligt antal oafgjorda inål vid hvarje
års slut befunnits. Den sanningens obestridlighet,
att Parters och rättsökandes fördel ofta be
ror lika mycket på skyndsamhet i handläggning
gen af deras tvister, som på en rättvis och med
.Lag enlig utgång af desamma, visar behofvet
och nödvändigheten deraf, att någon utväg vidtages
till ändamålets vinnande i förra afseendet.
Hof Rätten, sorn i underdånighet anser detta
kunna , enär derigenom att dess Eedamöter
komma i tillfälle att oftare, än sorn efter hvarje
D ivisions nuvarande organisation låter sig göra,
föredraga af deras rotlär, vågar derföre underdånigst
hemställa, om icke Eders Kongl. Majit
skulle i Nåder täckas tillåta, att Hof-Rätten fördelas
i fyra Divisioner, samt att, till afdömande
af sådana mål, som, enligt nu gällande Dag, fordra
sju Ledamöters öfvervaro, fern Ledamöter
måga anses utgöra Dornfört antal, i hvilken händelse,
och om Hof-Rättens underdåniga hemställning,
angående fyra Divisioners inrättande, i
Nåder godkändes, så att, utom Ordföranden, fyra
föredragande .Ledamöter funnos å hvarje Division,
endast två nya Leuamöter, utom de nu
varande, erfordrades. I hopp, att Eders Kongl.
Majit,
Debet.
<3
P:
Ä
p"
Pj
CD
EJO
_ tT*
0
►Q £T
P pj
CD CD
C5C p
1
Underställde
Brottmål.
0
% M
0
3 . 5
5-? 3
<8 S*9
? 0 3
3 Ö
0: s
1
CD aq
B r-1
& g
CD 7^
JX'
co
Cn
p
3
3
po M •
* JT*
O
g
3
CD
*}» CO
KO P
.p a
PO q; p
►-S 1-5
• ko=L
2 p
p-. 0
CD (D
C/D
P „
3
N
3 3
P ”
Credit.
>
2?!
O*
S G
p:
Cu
93*
Pu
CD
1
C/3 >■
>§S
0
pp’ P*
p ©
G __
gS
t >—*
1 £2y
| * 0
R >
£3
pC 0'
CD £
. . P-1
td g
O P
zt P
3 £-
P . G
CjO
g 0 ^
S 2 8
gAs
5 “3
5 ta e
«“ 3 5
6 ■< O
T5 PC 93
*-i l
ta
~a>
cn
ta 2
0 a
g.S.
co CD
05
CD
? w
0
a
03
CO
1
3
p
&
0'
cT
Summa Balance 1
tiJl nästföl jan- 1
de år.
Co
1 g»
11
2 3
1 -
i8oa.
Balance från år 1802.
451
478
31
-7
940
|o512
i8o5. Afgjorde vid årets slut.
5471 844
544
316
41
2792
i(3512
Tillkomne år x8o3.
480
693
542
816
41
2572
Balance till år i8o4.
3641 327
29
720
i8o4.
Balance från år i8o3.
364
327
29
1
.—. f-niurr
■
720
|3400
i8o4. Afgjorde vid årets slut.
604
780
600
856
i 42
2882
^3400
Tillkomne år i8o4.
482
696
604
; 356
42 2680
Balance till år i8o5.
242
243
33
|
513
i8o5. Balance från år i8o4.
242
243
53
i
—
.
513
|3428
i8o5. Afgjorde viel årets slut.
507
771
1 564
1149
53
3044
(3493
Tillkomne år i8o5.
470
631
557
1149
53
2910
Balance till år 1806.
205
153
26
—
384
1806.
Balance från år i8o5.
Tillkomne år 1806.
205
504
153
654
26
613
968
48
2790
384
53174
1806. Afgjorde vid årets slut.
Balance till år 1807.
512
197
662
145
603
39
968
48
2793
~381
13174|
1807.
Balance från år 1806.
197
145
59
_
581'
$3222
J807. Afgjorde -
523
700
603
1033
45
2914
- —
|3222!
Tillkomne år 1807.
487
657
614
1033
45
2841
■
Bedance till år 1808.
161
102
45
308
1808.
Balance från år 1807.
161
102
45
■
_____
308
|2844
|2635
1808. Afgjorde - -
473
I 645
555
909
36
2623
|2844
Tillkomne år 1808.
421
638
532
909
36
2536
Balance till år 180g.
104
95
22
221
1809.
Balance från år 1808.
Tillkomne år 180g.
104
334
95
613
22
481
~896
~40
2414
221
x8og. Afgjorde - -  Balance till år 1810.
395
93
624
84
485
13
896
40
2440
~95
j2635
1810.
Balance från år 1809.
Tillkomne år 1810.
93
450
84
626
18]
528 j 397
4I
2542
195
|2737
)
$3303
18x0. Afgjorde -
Balance till år 1811.
379
164
560
150
515
31J
897
' 41
2392
~345,
12737
1811. Balance från år 1810.
Tillkomne år 18x1.
164
524
150
650
31
634
1099
51
2958
345
1811. Afgjorde -
Balance till år 1812.
420,
2631
562
238'
618
47
1099
51
2750
“553;
|3303
1812.
Balance från år 1811.
Tillkomne år 1812.
263
522
233
672j
47
636
1051
52
2933
553
>3556
1812. Afgjorde
Balance till år 1813.
552
233
745
165
635
48
1051
52
3085
~45ll
|3536
1810.
Balance från år 1812.
233
165'
43
. ,
. ..
________
451
[5951
i8i5. Afgjorde -
603
797
607
1452
75
3539
4lJ
|3951
Tillkomne år 1813.
574
309
590
1452
75
3600
Balance till år i8i4.
204
177
31
——
i8i4. Balance från år i8i3.
204
177|
31!
_
-
412
•3731
i8i4. Afgjorde - -
510
776;
575 1402
54
3317
414,!
>3731
Tillkomne år x8i4.
430
820
5651
1402
54
5319
Balance till år 1815.
174
221 j
3
19
i8i5.
Balance från år i8i4.
Tillkomne år x8i5.
174
235
221
210
19i
94|
217
7
414
;i227
i8x5. Afgjorde - -  Balance - - —
59
400
821
349 i
64
30
217
7
429
"798|
[l227
Jönköping af Actuarie-Contoiret den 11 Febr. i8i5„
P. Alégre.
Bill. till Biks Stundens Prut. 1815- lil. Del. sid. 137.
Summarisk Förteckning
Öfver de på Kongl* Götha Hof-Rätts Rotlar,
från år 1802, transporterade., samt från 1803 års
början till och med den II Febr* I8l53 hufvudsakligen
pröfvade och afgjorde Mål.
Den 5 Maj.
■»37
Maj;t, vid Nådigt öfvervägande af det gagn, som
genom denna föga betungande anstalt kan i Eagskip
ingsväsendét beredas, dertill Nådigt lemnar
bifall, får Hof.Räften äfyen i underdånighet anmärka
, att för arbetets oafbrutna fortgång och
bedrifvande å fyra Divisioner, antalet af HofRätiens
nuvarande Betjening icke är tillräckligt,
hvarföre Hof Rätten underdånigst hemställer, att,
jemte två Xedamöters tillökning, äfven finge antagas
en ordinarie Civil.Notarie, en Brottsmålsföredragande,
och en Cantzlist, med löner, samt
två extra Civil-Notarier, desse begge sistnämnde
med åtnjutande af vecko.tour och i öfrigt sådana
villkor, som för de nu varande fyra extra Civil-Notarier
äro stadgade.
Öfver hvad Hof Rätten vågat att salunda i
underdånighet föreslå, afvaktas Eders Kongl,
Majits Nådiga förordnande; och får Hof-Rätten,
med bilagde Calcul, underdånigst visa antalet af
de för hvarje år, från och med 1803, till HofRätten
inkomna och der afgjorda ärenden
Med underdånig vördnad , nit och trohet
framhärda
Stormägtigste AHernådigste Konung ',
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Arvid Eric Posse,
A. F. Spanschöld. Gustaf Tegman. J. M. Frusen
-
i3 8
■Den- 5 Maj.
senstolpe. Gustaf 'Cederstam. J. P. v. Sfrökircfc.
Åke Auzelius. C. K:son Lejonhufvud. J. U,
Schmidt. A- von Zweibergh. J. L. Mörcke,
Th. A. Odencrantz. Mauritz Posse. Fredric
Söderblom. J. N. Lindberg. J. Wetterberg,
J. Collin. -
J. S. Lothigius.
Jönköping den T^Fetruari 1815.
Likheten med originalet betygar
Ex Officio
Birger Fr, Bothoff.
Utdrag af Protocollet ofver Justitieärender,
hållet i Kongl. Majits Håg»
sta Domstol 3 Fredagen den 14 April
J815-
Närvarande :
Justitiae-Påden Xserhjelm.
Ziervogel.
Torén.
Grefve Hamilton.
Marks von Wurtemberg.
Friherre Kurck.
Justitioe-Pådet Iserhjelm återställde Handlingarna
rörande Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Piksens Ständer, angående Wermlands
Läns
JDen 5 Maj.
*39
I/äns förläggande under Svea Hof Rätts Jurisdiction
m m och yttrade sig sålunda: ”Hvad an.
går den frågan , huruvida Fem Ledamöter uti HofRätt
må hädanefter utgöra Domfört antal uti
mål som gå till lif och ära, så förekommer, att
ifrån äldsta tider tillbaka har alltid, i anseende
till antalet af Domföra Ledamöter i Öfver.Rätt,
den skillnad blifvit gjord emellan lifssaker och
andra mål , att i de förra fordrades ett större anta!
än i de sednare. Således af de Tolf, sorn
uti j irde Nämnden å Räfste Ting, fordrades, lik.
mätigt 5 5 Cap. Konunga-Balken Lands-I^agen, Sja
sammanstämmande röster, innan någon kunde till
dödsstraff fällas. Enligt 3:clje momentet uti 1615
års Rättegångs-Process, borde rnindstAtta Ledamöter
uti HofRätten vara tillstädes. Detta antal
inskränktes slutligen, genom Kongl Brefvet
till Svea Hof-Rätt den 8 Febr. 1686 och genom
Kongl Resolutionen för Götha Hof Rätt af den g
Januari 1687, till Sju Ledamöter, hvilket antal»
bekräftadt genom Allmänna Lagen , nu snart i
130 år utgjort det Domföra antalet i Öfver-Rätt
uti mål , sorn gå å lif och ära-” ”Då den särskildta
omvårdnad Lagstiftaren hyst om menni,
skors yppersta egepdom, lif och ära, utgjort en £
alla tider orubblig grund för detta stadgande, synes
i allmänhet betänkligt, att borttaga en uråldrig
form , som å denna grund sig stödjer och
sorn är af den egenskap, att den måste för den
anklagade innefatta en säkerhet deri, att veta, det
hans sak varder, hellre af flera än färre Ledamöter
i Öfver-Domstolen pröfvad. Atmindstone
torde någon förändring hafi icke börä ske , utan
en
Den 5 Maj.
en af Hof-Rättens organisation dertill föranledd
absolut nödvändighet, som jag tror icke existera.”
I afseende på Kongl. Svea Hof-Rätt, såsom
innehållande Tre Divisioner och Sju Ledamöter
pä hvarje Di vision, utom Presidenten och VicePresidenten,
behöfves icke en sådan Lagförän.
dring i och då Kongl. Götha Hof-Rätt, i fall dess
i underdånighet begärda tillökning af Tvänne
nya Ledamöter i Nåder bifalles, kommer att utgöras
af sto Ledamöter, eller Fem på hvardera
af Fyra Divisioner, oberäknade Presidenten och
VicePresidenten; så har den Division, som är
i tour att lägga hand vid Rrottmålen under Session,
tillfälle att, till vinnande af Domfört antal
af Sju Ledamöter, erhålla förstärkning af Presi.
dunten och Vicé-Presidenten, enär de dertill oförhindrade
äro , och i händelse af laga förfall
för någon , tillkalla ifrån de öfriga Divisionerna
nödigt biträde af en Ledamot ifrån hvardera,
hvarigenom något uppehåll icke föl-orsakas, enär
de återstående 4 Ledamöter uti andra mål äro,
Domföre, då de ense äro, och i händelse af skiljaktighet,
den Femte efteråt kan höras. Under
"Vacancen eller Ferierna , då allenast en Division
på en gång lärer blifva tjenstgörande, försvinner
ali brist på erforderligt antal Ledamöter,
om Götha Hof Rätt i Nåder efterlåten samma frihet,
som Hof Rätten förut ägt, att i sådana mål
adjungera sig till biträde nödigt antal af deras
bättre ^Betjening , nemligen Secreteraren , Advocat-Fiscalen
, vice Ad vocal-Fiscalen och ProtoNotarierne.
I grund
T)en 5 Maj.
I grund af della allt, får jag i underdånighet
hemställa, om icke allmänna Lagenslföreskrift
Uti 23 Cap. 1 § Rättegångs..Balken orri Domfört
antal Ledamöter i Hot Rätt , af Sju i vigtigare
mål, må oförändrad förblifva.”
Vidkommande åter Kongl. Majus Nådiga
Proposition i den delen, sorn angar Wermlands
förläggande under Svea Hof Rätts Jurisdiction, i
stället för Götha Hof-Rätt ; så förenar jag mig
med hvad Högsta Domstolens öfrige Ledamöter
sig härutinnan utlåtit.”
Och efter således slutad omröstning , kommer
detta mål hos Kongl. Majit att i underdånig,
het anmälas.
Ex Protocolio
Carl An. Kock.
Utdrag af Protocollet ofver fustitice•
/trender} hållet på Stockholms Slott
den }<) April 1815,
inför
Hans Majit Konungen
uti Stats-Rådet,
i närvaro af
Hans Excellence Justin®-Stats-Ministern,
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans
Den 5 Maj.
Hans Excellence Stats-Ministern 'för Utrikes
Arenderne, Herr Grefve v. Engeström.
Hans Excellence Stats-Rådet Herr Grefye
Rosenblad.
Hans Excellence Stats-Rädet Herr Grefve
Adlercreutz.
Hans Excellence Stats-Rädet Herr Friherre
Lagerbring.
Stats-Rädet Herr Friherre Adlerbeth.
Justitia; Råden : Ziervogel.,
Grefve Hamilton.
Justitix-Cantzleren, Grefve Trolle Wachtmeister.
Tillförordnade Föredraganden, Förste Expeditions
Secreteraren Forellus, anmälte i underdå.
nighet, att sedan Kongl. Maj:t den 5 innevarande
månad infordrat Högsta Domstolens underdåniga
utlärande* .ej mindre öfver ett uppgjord t förslag
till Proposition från Kongl. Maj:t till' Riksens
Ständer, angående Wermlands skiljande från
Götha Hof-Rätts och hänförande under Svea HofRätts
jurisdiction , samt stadgande af ett mindre
antal Ledamöter i Hof-Rätt för att vara Domför,
i afseende hvarpå ändring i g § af 25 Cap och
1 § af 23 Cap. Rättegångs-Hålken , blifvit föreslagne
, än ock öfver Götha idof Rätts uti skrifvelse
den 14 sistlidne Februari gjorda hemställan
om ändring i nu gällande föreskrift angående
Domfört antal Ledamöter i Hof-Rätt, äfvensom
att
jDen 5 Maj.
143
att Hof-Rutten mitte fördelas på fyra Divisioner,
ethalia förstärkning af tvärtne nya Ledamöter
och undra löner, sa väl för dem, som fjerde
divisionens betjening, anslagne ; så hade dessa ämnen
i flogsta Domstolen förevarit, hvarvid Högsta
D omstolens fleste Ledamöter, uppå de i förslaget
till Kongl. Majit i Propositionen anförda
skäl, till aila delar instämt i hvad detsamma innehåller,
och beträffande de i öfrigt af Götha HofRätt
väckta frågor, ansett något yttrande deröfver
Högsta Domstolen icke tillhöra ; Från hvilket
af Högsta Domstolens fleste Ledamöter afgifna
yttrande Justitia; Rådet Iserhjelrn dock varit
i så måtto skiljaktig , som han för sin del i
underdånighet, på särskildt upptagna grunder, tillstyrkt,
att Lagens stadgande is^Cap. 1 § Rättegångs-Balken,
om Domfört antal Ledamöter i
Hof-Rätt, må blifva oförändradt.
Kongl. Maj-.t, som redan, för detta till Riksens
Ständers Stats-Utskott öfverlemnat Götha
Hof-Rätts underdåniga anhållan om förökad t antal
Ledamöter , fann uppå nu jemväl förklaradt
underdånigt tillstyrkande af StatsRådets samtelige
Ledamöter, godt i Nåder antaga det Förslag till
Proposition, som i underdånighet blifvit uppgjordt,
och befallte, att i likhet dermed Nådig Proposition
till Riksens Ständer skulle expedieras, samt
dervid bifogas Utdrag af så val detta, som Högsta
Domstolens i ämnet förda Protocoll.
Ex Protocollo
A. H. Hellman.
Upp,
Den 5 Maj.
.Uppläst hos Hogl. Riddersk. och Adeln d. 5 Maji
‘HögvÖrd. Prest-Ståndet d. 8 —
__ Väilofl. Borgare-Ståndet d. 16 —•
__ — Hederv. Bonde-Ståndet d. 8 —1
Riksens Högloft. Ständers Allmänna-Besvärs
- och Oeconomie - Utskotts Betänkande
, i anledning af Herr Rådmannen
G. Kjellanders från Vällofl.
Borgare-Ståndet remitterade Memorial9
hvaruti yrkas i att Magi stråt erne uti
de Städer , der Landshojdingar residera,
mätte återfå den rättighet, sorn
de , förr än Kongl. Påbudet den 14
Augusti 1812 utfärdades , innehade3
att kunna meddela Resepass ät inom
Staden boende Personer, hvilka sig
derom anmäla.
Såsom skäl till ett sådant yrkande åberopas i
att inskränkningen i detta fall skulle, särdeles för
Borgare, som vilja besöka Marknader , medföra
flera olägenheter och omvägar, emedan Landshöfdingen
, vid saknad kännedom om den Passsökandes
Burskapsrätt, dess förhållande med mera
, ofta måste infordra Magistraternes utlåtande,
till hinder och uppehåll för Sökanden, utom det
att
Den 5 Maj.
145
att. Mag’straterne i sådana sfader, härigenom'blifvit
betagne en rättighet, som förut alltid skall
varit dem förvarad ; men vid öfvervägande häraf
har Utskottet så myrket mindre kunnat inse,
det uppehåll och olägenheter möta, derigenom
att Pass för Stadens Invånare från LandshöfdingEmbetet
emanera, som på den Pass-sökande sjelf
ankommer , att undanrödja alla hinder, medelst
anskaffande och företeende af Vederbörandes vittnesbörd
och bevis om behörigheten att erhålla
Pass, efter hvilka upplysningars vinnande, Landshöfdingen
icke lärer underlåta att, enligt siu
tjenstepligt, genast och utan uppehåll besörja om
Passets utfärdande; och emedan ordningens vidmagthållande
inom Länen åt Herrar Landshöfdingar
är anförtrodd , hvartill äfven hörer uppsigten
öfver Resande, med hvad dervid bör iakt-'
tagas; synes äfven lämpligast vara, att i de Städer,
der Landshöfdingar hafva sitt säte , Landshöfding-Embetet
för Stadens Innevånare och Borgare
om meddelandet af Pass föranstaltar ; med
anledning häraf och enär på Kongl. Maj:ts Eget
Kådiga välbehag berott, att verkställigheten i
dessa mål anförtro åt dea Embetsman , Kongl.
Maj:t täckes utse och förordna, finner Utskottet,
för sin del, skäl och anledningar icke hafva förekommit
, som böra verka ändring uti ofvannämnda
Nådiga Stadgande , hvilket alltså , efter Utskottets
tanka, torde böra tjena till efterrättelse;
3telje Del. N.o 19, sto. likväl
14&
Den 5 Maj.
likväl varder detta vördsammeligen understäldt
Riksens Höglofl. Ständers närmare ompröfvande.
Stockholm den 3 Maj 1815.
Rå Höglofl. Riddersk.
Adelns Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
Rå Vällofl. Borgare*
Ståndets Ledam.
vägnar
And. Fredin.
och Rå Högvörd. Brest»
Ståndets Ledarn.
Vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. Bonde*
Ståndets Ledam.
Vägnar
Nils Månsson.
M. M- Rosbeck.
tJppläst hos Högt. Riddersk. osli Adeln d. 5 Maj.
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 8 —•»
— *j. Vällofl. Borgare-Ståndet d. 16 —
— — Héderv. Bonde-Ståndet d. 8 —
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs
- och Oeconomie - Utskotts Betänkande,
i anledning af ett utaf Herr
Rådmannen G. Kjellander d. 13 sistl.
April till Vällofl. Borgare Ståndet ingifvet
och derifrån till detta Utskott
remitteradt Memorial, angående afskaffande
af den hittills nyttjade Titulatur
i Allmänna Skrifter och Handlingar.
Jemte det Förfättaren hemställt, om icke
uti alla Skrifter och Handlingar, som till Colle
gier,
Den 5 Maj.
147
gier, Domstolar och Embetsman ingifvas, den
hittills brukliga Titulatur kuncle helt och hållet
uteslutas, oell i stället skrifvas : Memorial, Rapport
, Ansökning, Gensvar 8Cc. , då, såsom en
följd deraf, vederbörande Collegier och Embetsman
jemväl kumle börja de af dem utfärdande
Circuiairer och Bref med orden: Kongl. Collegium,
Kongl. Hof Rätten $Cc., har, såsom skäl
härföre, blifvit anfördt , ej allenast att Embetsman
och private Personer derigenom skulle vinna
en icke obetydlig lättnad i deras göromål,
och bättre kunna använda tiden på sjelfva saken
, utan ock att åtgången af papper då skulle
mindskas, och det derå nu Uppstegrade pris i någon
mån nedsättas.
Då Utskottet under öfvervägande förehafc
hvad Herr Rådmannen Kjellander sålunda andragit,
har Utskottet inhämtat, att Kongl. Majit, i
afseende på de Kongl. Collegierna samt vissa publika
Verk och Directioner, Sjelf i Nåder stadgat
och förordnat den Titulatur , som Uti Skrifvelser
och Inlagor bör dem tillkomma, och hvarpå
såsom exempel får nämnas Kongl. Majits Nå-’
diga Bref till Dess och Rikets Karnmar-Collegium
af d. ig October 1794 0(;h d. 13 Februari 1797,
angående den Titulatur, som borde nyttjas i
Skrifter till Stor Amirals-Embetet och till de a£
Kongl. Majit i Nåder tillförordnade Comitéer för
Flottornas ärender ; och som Kongl. Cantzli-Collegium
, uppå Kongl. Majus tillika gifna Nådiga
Befallning, utfärdat Kungörelser om iakttagande
af hvad Kongl. Majit i ofvanberarde måtto täckts
i Nå
-
Den 5 Maj.
der förordna ; så lärer det på Kongl. Maj:fs Eget
Nådiga godtfinnande bero, om och huruvida bruket
af Titulatur må afslcafiås eller fortfara.
Beträffande åter det af enskildta personer
brukliga skrifsätt till vissa Embetsman samt lägre
Domstolar, Collegier, Verk och Directioner ; så,
enär nyttjandet af Titulatur vid sådana tillfällen
icke såsom någon skyldighet är directe ålagdt,
hvarken uti Kongl. Rangordningarne af åren 1689
och 3714, ej eller uti någon enda af de flere,
allt ifrån år 1680 utfärdade Kongl. Resolutioner,
Eörordningar och Reglementer, rörande Ilang och
Hederstitlar, lärer det bero på hvars och ens eget
behag och urskillning, i hvad större eller mindre
mån han vill utmärka sin högaktning för
den person, hos hvilken han behöfver skriftligen
anmäla sitt åliggande. Imedlertid, och som Utskottet
ansett bruket af Titulatur medföra både
besvär och tidsspillan , får Utskottet vördsamligen
hemställa, om icke Riksens Höglofl. Ständer
skulle finna för godt att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla den önskan, att Kongl. Maj:t
i Nåder täcktes göra någon ändring uti det hittills
brukliga och ofta vidlöftiga skrifsätt i afseende
på Titulaturen, hos de Kongl. Hof-Rätterna,
Rikets Collegier och öfriga Höga Embetsverk.
Dock varder detta till Riksens Högloft.
Ständers eget ompröfvande öfverlemnadt. Stockholm
den 3 Maji 1815.
På Högloft. Riddersk. och På Högvörd. Prest-'
Adelns Ledamöters Ståndets Ledam.
vagnar s'
A. Lantingshausen.
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På
' Den 8 Maj.
149
På Vällofl. BorgareStåndets
Kedam.
vägnar
Arid. Fredin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Ilosbeck.
Utdrag'af Protocollet hållet i Hoglofl.
Riddersk. och Adelns Plenum den 8
Maji 1815.
S. D. H/fter förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets
Betänkande , i anledning af Konungens
Nådiga Proposition, rörande de Constitutionella
förhållanden , som genom föreningen
mellan Sverige och Norrige uppkommit , jemte
alla dermed i gemenskap stående Acter, beslöt
Högloft. Bidderskapet och Adeln:
1:0 Att i afseende på den 41 §. Regeringsformen
, Konungens Myndighetsålder till fyllda
18 år skulle bestämmas, men att, föröfrigt, samma
41 §. skulle förblifva alldeles orubbad.
2:q Att frågorna om de nya constitutionella
förhållanden mellan Sverige och Norrige ej behöfva
till en annan Riksdag hvila , utan genast
hunna afgöras, hvarjemte Ridderskapet och Adeln
ansett , att de förenings-stadganden , som i afseende
derpå göras, böra uti en särskild, från
Svenska och Norrska C institutionerna afskild,
Riksact upptagas.
3:0 Att
Den 8 Maj.
gro Att Constituticns-Utskottets Betänkande
till alla öfriga delar gilla och bifalla.
4:0 Att den i anledning af 8. §. Norrska
Grundlagen föreslagne Comité af ta personer
från hvardera Riket, innan denna Riksdags ut.
gång skall utväljas , för att vara i beredskap , i
fall af inträffande behof.
5:0 Att Ridderskapet och Adeln ville förklara,
det något skriftligt stadgande af den aflidne
tonungen rörande den Omyndige Konungens uppfostran,
icke i Sverige kan anses äga någon kraft,
6.‘o Att åt Constitutions Utskottet skulle uppdragas
Redactionen af dess sålunda fattade beslut,
under anmodan, att dermed ofördröjligen till Riksens
Ständers Plena inkomma ; hvilket allt Respectiva
Med-Stånden härmedelst vänligen skulle
meddelas. TJt supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D, Remitterades till
Stats, samt Bevillnings-Utskotten;
Dictamen af Herr Reenstjerna, Carl Adolf,
rörande afskaffande af de nu brukliga afdrag af
lön för begrafningshjelp m. m. samt upphörande
af Bevillningen af Löner.
Stats- samt Banco-Utsiotten:
Ett Memorial af Friherre Hjerta, Axe], angående
Götha Canal. Lag
-
Den 8 Maj.
Lag-Utskottet.-
Ett Dictamen af Herr Reenstjerna, Carl Adolf,
angående stadgande att endast en Hof-Rätt,
nemligen Svea Hof-Rätt, måtte finnas i Riket oell
Götha Hof-Rätt användas till Magazin, enär Götha
Canal blifver färdig, och. till dess till KronoMagazin.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie- Utskottet:
Ett Dictamen af Herr Silverstolpe, Gustaf
Abraham, angående inrättande af Folk-Skolor, i
sammanhang med Fattigförsörjningen, tillika med
dervid gjorda anmärkningar af Grefve von Schwerin
, Fredric Bogislaus, Herr Spaldencreutz, Arvid,
och Herr Hammarsköld, I.orenzo.
Ett Memorial af Herr Thärn, Pehr, angående
indragning af vissa Helgedagar.
Ett Dictamen af Herr af Uhr, Carl David,
innehållande svar å Commerce-Rådet Santessons
anmärkningar vid Herr af Uhrs förut remitterade
Dictamen. Ut supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Efter förnyad föredragning bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den 5 Maj
på bordet lagda Betänkande af den 26 April, i
anledning af de utaf Herr Öfverste C. Ehrengranat
väckta frågor om Uandtbruks-Skolors in
rät#
-
152
Den 8 Maj.
rättande, samt om utvägar till understöd för
odlingars företagande. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet hos HSgvordiga
Prest-Ståndet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 8 Maj
J 815.
S. D. I ett sammanhang föredrogos a nyo
ito Constitutions-Utskottets Betänkande af
den 25 nästlidne April, i anledning af Kongl.
Majrts Nådiga Proposition om de nya Constitutionella
förhållanden, som till följe af Föreningen
meUan Sverige och Norrige uppkommit»
2:0 Samma Utskotts, sedan 18x2 års Riksdag
hvilande, Förslag till ändring i RegeringsFormens
41 §.
3:0 Bemälte Utskotts den 10 sistlidne April
afgifne utlåtande , angående de hvilande Grundlagsfrågorna,
så vidt detsamma rörer nämnde 41 §;
samt
4:0 Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse i afseende
på de uti berörde §. föreslägne förändringar»
Efter öfverläggning härom, beslöt PrestStåndet,
med bifall till Constitutions-Utskottets
För
-
Den 8 Maj.
*53
.Förslag, det Konungs fullmyndighetsålder må utsätias
till fyllda 18 ar, att Regeringsformens 41 §
i öfrigt rnå blifva orubbad ; hvarförutan, och sedan
Ståndet, lika med Utskottet, ansett de förhållanden
, som till följe af Föreningen mellan
Sverige och Norrige uppkommit, icke vara af den
egenskap, att deras afgörande fordrade eller ti 11-  läto det behandlingssätt och tidsutdrägt, som den
Svenska Grundlagen för afgörande af Rikets enskildta
Grundlagsfrågor föreskrifver, äfvensom att
en särskildt Riks-Act häröfver bör upprättas, Ståndet
pröfvade skäligt att till alla delar gilla och
godkänna hvad Utskottet uti dess Betänkande af
den 25 sistlidne April föreslagit och tillstyrkt;
med förklarande , i afseende på Utskottets alternativa
hemställan , angående tiden till väljande
af de Committerade, som, i händelse af olika tankar
mellan Svenska Ständerna och Norrska Stor»
Tinget, angående Konungens Tullmyndighets ålder,
böra denna fråga afgöra , att Ståndet anser
detta val böra före innevarande Riksdags slut förrättas,
i händelse Riksens Ständer då skulle fin»
na en sådan Comité behöfvas ; anseendes Ståndet
slutligen ett skriftligt stadgande af den aflidne
Konungen, rörande den omyndige Konungens
uppfostran, icke i Sverige kunna äga någon kraft;
och skulle Constitutions-Utskottet anmodas att,
i enlighet med dessa beslut, uppsätta Riks-Acten
samt skyndsammast till Riksens Högloft. Ständer
med Förslag inkomma. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D.
154
Den 8 Maj.
S. D. Remitterades till
Lag- Utskottet ■■
Ett Memorial af Prosten Doctor Agrell, om
hämmande af det tilltagande Sedeförderfvet. Ut
supra- Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter uppläsande af Banco-Utskottets Memorial,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om någon eftergift af det it Vester- och
Norrbottens Eäns invånare 1809 beviljade Lån,
beslöts, att högstberörde Nådiga Proposition skulle
till Stats-Utskottet remitteras. Ut supra.
Ex Protocoll©
J. U. Almqvist.
S. D. Föredrogs i nyo och bifölls Bevillningsutskottets
den j:te dennes upplästa yttrande i anledning
af Hans Excellence Herr Grefve Brahes
Memorial angående Bevillning af Dannemora
Bergslags Jerntillverkning. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Utdrag af Vållofl. Borgare-Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm d. S Maj 1815.
S. D. Till Lag-Utskottets den 11 April afgifna
Memorial, om Sterbhus.Utredningar på Landet,
som
Den 8 Maj.
155
sorn den ?7:de blifvit lagdt på bordet, lemnade
Borgare-Ståndet nu, vid förnyad föredragning,
sitt bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. F öredrogos å nyo och biföllos följande
Stats-Utskottets, den 26 April afgifna och den 27
på bordet lagda Betänkanden, angående :
1:0 Det Lån af 120,000 Riksdaler Banco,
som En af Rikets Herrar m. m. Herr Grefve Erie
Ruuth utaf Wismarska Pantskillingen innehar.
2:o Prasscripfionstid för Riksgälds-Contoirets
inhemska Skulder.
3:0 Bevillningsafdrag på rentan af samma
skulder.
Och skulle sistnämnde Betänkande, i följd
häraf, Bevillnings-Utskottet meddelas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Då nu åter föredrogs det Memorial, som
Allmänna Besvärs- och Oeconomie.Utskottet den
i8:de April afgifvit, och som sedan den 27:de
var på bordet hvilande, i anledning af väckt fråga
om befrielse från ansvar för dem , som försumma
Regements-Skrifvare-Möten, blef detsamma
af Borgare-Ståndet bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
i56
Den 8 Maj.
S. D. V id förnyad föredragning af Bevillningsutskottets,
den 5:te Maj på bordet lagda Betänkande,
af den a:dra i samma månad, rörande Bevillning
af Dannemora Bergslags Jerntillverkning,
lät Borgare-Ståndet dervid bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Bifölls, vid förnyad föredragning, Ällmänt
na Besvärs - och Oeconomie-Utskottets den 26
April afgifna och den 5 Maj på bordet lagda Betänkande,
i anledning af väckta frågor om Landtbruks
Skolors inrättande, samt om utvägar till understöd
för odlingars företagande. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Högvördiga Prest-Ståndets den 5 Maj meddelade
Protocolls-Utdrag, innefattande dess beslut,
att, i händelse de öfriga Stånden också dertill
lemnade sitt bifall , på Bankens bekostnad
borde präglas en Skådepenning öfver de märkvärdiga
dagarne, den 14, 15, if> och 20 April,
af Hans Kongl. Höghets Hertigens af Södermanland
undergångna Christendomsförhör och Confirmation
samt Hans Kongl.Höghets första Nattvardsgång
och Tro- och Huldhets-Eds afläggande
till Hans Maj:t Konungen, blef nu åter föredraget,
hvarvid Borgare-Ståndet, på Högvördiga
Prest
Den 8 Maj.
157
Prest-Ståndets inbjudning, fann för godt, att i
ett sådant beslut sig förena , och till Banco Ucskottet
öfverlemna, att Medel till kostnaden anslå.
Ut supra.
Ex Profocollo
Carl Magn. Robsahm.
5. D. Remitterades till
Stats- Utskottet.
Herr Lagmannen och vice Talmannen C. F.
Låndbergs motion om tillökning i HofhållningsSummorna
för Hans Majit Konungen och Hans
Kongl. Höghet Kron.Prinsen.
Herr Handelsmannen J. F. Ekmans Memorial
om Posthus i Strömstad.
Stats - och Banco-Utskotten.
Herr Rådmannen David Bagges Memorial
om Förväxling af sönderslitna Banco- och Riksgälds-Sedlar.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Vtskottet.
Herr Rådmannen G. Kjellanders Memorial
om upphäfvande af Vestgötha Gårdfari.Handeln.
Särskildta Utskottet.
Herr Stads-Majoren Nils Limnelii Memorial,
angående upplifvande af 16 §. i 178? £rs
Jude-Reglemente. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D
-
158
JDen 8 Maj.
S. D. Beslöt Borgare-Ståndet för sin det, att
Kongl. Majus Nådiga Proposition under den ig
sistlidne April, angående förändring af nu antagna
bestraffningssätt och inrättande af Allmänna
Arbets- och Corrections-Hus, jemte Lag-Comiténs
särskildt utarbetade Betänkande om förändring
af Under Domstolarnes och Hof Rätternes
antal och organisation , och öfriga bilagor,,
borde på Statens bekostnad skyndsamligen till
trycket befordras och i Riks-Stånden utdelas, samt
att, i följd deraf, till Stats-Utskottet öfverlemna,
att medel till tryckningens bestridande af den
till Riksdagskostnaden beviljade Summa anslå;
uti hvilket Beslut de öfriga Respectiva Stånden
skulle vördsamt och vänligen inbjudas att med
Borgare-Ståndet sig förena. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskotfets
Betänkande, i anledning af Konungens
Nådiga Proposition, rörande de genom
Föreningen mellan Sverige och Norrige uppkomna
Constitutionella förhållanden, jemte de vid sam.
ma Betänkande bifogade Handlingar, beslöt Väl=
loff. Borgare-Ståndet:
1:0 Att, i afseende på den 41 §. RegeringsFormen,
Konungens myndighets-ålder till fyllda,
18 år skulle bestämmas; jnen att för öfrigt samma
41 §• skulle förblifva alldeles orubbad.
2:0 Att frågorna om de nya Constitutionella
förhållanden emellan Sverige och Norrige ej be
höfva
-
Den 8 Maj.
*59
hofva till annan Riksdag hvila, utan genast kunna
afgöras; hvarjemte Borgare-Ståndet ansett, att
de förenings-stadganden, som i afseende derpå
göras, böra uti en särskild, från Svenska och Norrska
Constitutionerna afskild, Riks-Act upptagas.
3:0 Att Constitutions-Utskottets Betänkande
till alla öfriga delar gilla och bifalla.
4:0 Att den i anledning af 8 §. i Norrska
Grundlagen föreslagne Comité af 13 personer
från hvardera Riket, inom denna Riksdags utgång,
med Tre Ledamöter från hvarje Stånd, utväljes
, för att vara i beredskap, i fall af inträffande
behof.
5:0 Att Borgare-Ståndet förklarar, det något
skriftligt stadgande af den framlidne Konungen,
rörande den omyndige Konungens uppfostran,
icke i Sverige kan anses äga någon kraft; och
hvilket allt skulle de Respectiva Med-Slånden
Vördsamt och vänligen meddelas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Med bifall lill Ståts-Utskottets den 26
April afgifna Utlåtande, rörande det Lån af
120,000 R:dr, som En af Rikets Herrar f. d.
General-Gouverneuren m. m. Herr Grefve Eric
Ruuth utaf Wismarska Pantskillingen innehar,
beslöt Borgare-Ståndet tillika, att Protocolls-Ut
drag
-
15»
Den 8 Maj.
drag till Stats-Utskottet skulle afgå, med anmodan;
att uti Instructionen för de blifvande Fullmäg.
tige i Biksgälds-Contoiret, föreskrifva infordrande
af behöriga värderingar öfver den pant, som för
detta Lån blifvit intecknad. Ut Supra.
Ex Protoeollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
Protocoll vid Urtima Riksdagen istockholm
den 8 Maj lSif
S.
D. tofter uppläsandet af Högloft. ConstitutionsUtskottets
Betänkande af Jen 25 sistlidne April,
i anledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition
om de nya Constitutionella förhållanden , som
till följe af Föreningen mellan Sverige och Norrige
uppkommit, har Bonde-Ståndet stadnat i föl.
janda Beslut:
1:0 Att Konung må myndig varda vid fyllda
18 år, och för öfrigt 41 §. Begerings-Formen
förblifver orubbad.
s:o Att frågorna om de nya Constitutionella
förhållanden mellan Sverige och Norrige ej
behöfva till annan Biksdag hvila , utan afgöra*
genast, samt att dessa Förenings-Stadganden böra
uti en särskild, från Svenska och Norrska Constitutionerna
afskild, Biks-Act upptagas.
3:0 Att Constitutions Utskottets Betänkande
öfver sjelfva hufvudfrågoina är för öfrigt till hela
dess vidd gilladt och antaget.
4:0
Den 8 Maj.
4:0 Att den af Höglofl. Utskottet tillstyrkta
Comité , bestående af Tre Personer från hvart
Piks-Stånd i Sverige, skall utväljas före innevarande
Riksdags slut, och
5:0 Att ett skriftligt Stadgande af den aflidne
Konungen, rörande den omyndige Konungens
uppfostran, icke i Sverige kan anses äga nå.
gon kraft. j»
Hvarom de öfriga Respectiva Stånden skuD
le, dels genom Deputation och dels genom Protocolls-Utdrag,
vördsamt och vänligen underrättas.
Ut supra.
Ex Protocoll©
Oloj Werlin.
S. D. Upplästes ett från Högvorcliga Prest-Ståndet
ankommet Protoeolls-Utdrag för den 5 innevarande
månad, hvaraf inhämtades, det Ståndet,'
för sin del, beslutit, att på Bankens bekostnad
borde präglas en Skådepenning Öfver de märkvärdiga
dagarna den 14, 15, i 6 och 21 April,’
då Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland
undergick Christemdomsförhör och Confirmation
, samt derefter för första gången begick
Herrans Heliga Nattvard, och slutligen åt Hans
Maj:t Konungen aliade Tro- och Huldhets-Ed;
uti hvilket beslut de öfriga Stånden inbjudits
deltaga.
Härvid ingaf Eric Johansson från Stora Köpparbergs
Län ett så lydande, uppläst:
3\dje Del. N:0 21, 22.
Vörd*
.Bert 8 Maj;
Vördsamt Memorial.
Minnet af de dagar, da Hans Kongl. Höghet
Hertigen af Södermanland, Prins Oscar, lemnade
prof af Dess kunskap i Salighers-Läran, aflade
Dess Trosbekännelse och bekräftade Sit£
Förbund med det Högsta Väsendet genom Eeligionens
dyrbara insegel , skall säkrast hos alla
bevaras intill våra sista stunder. Men hågkomsten
af denna vigtiga Act bör äfven öfverlemna*
åt kommande tider, som ser uppfyllas de löften
Hans Kongl. Höghet gifvit , ser fullbordas
de ljufva förhoppningar denne Furste ger. Vi
böre således med glädje omfatta det beslut Högvördiga
Prest- lindet fattat, att en Medaille må
präglas, för att uti Historien och Häfderna förvara
detta tillfälle; men vi hemställe derjemte,
om icke, på sätt en af vara Ledamöter föreslagit,
en berättelse angående denna högtidliga fest ma
författas , och näst Titelbladet af de Förbättrade
Kyrko Sångerna införas, för att elda Nordens bara
till kärlek för Religionen samt oföränderlig tillgifvenhet
för en älskad Konung och den lysande
Hjelte-Stam, som står vid Dess sida.
O m denna hemställan vinner Hedervärda
Talernannens samt våra Medhröders hi fall, torde
de öfriga Respectiva Med Stånden af detta Memorial
undfå del , med anmodan att sig med
Ronde.Ståndet i detta beslut förena. Stockholm
den 7:de Maj 18.15.
Eric Jokansson från Stora Tura,
Härmed instämmer:
Olof larsbert från Simtuna SockenHans
Hansson från Thorssäng.
Tehr Nilsson från Äppelbo.
Anders Olsson från Leksand,
Lars Anderssen i Mora,
I arg
Dea 8 Maji
‘t anledning häraf beslöt Hedervärda Bonde-»
Ståndet instämma uti HögVördiga Prest-Ståndéts
öfvanberörde beslut) med tillägg, att, på sätt
Joli. M. Wassing och Eric Johansson med flere
föreslagit, en berättelse om förenänihda för Fäderneslandet
märkvärdiga och dyrbara händelser
tillika skulle författas på Bankfens bekostnad t
tryckas och näst efter Titelbladet intagas uti de
Förbättrade Kyrko.Sångerna ; skolande de öfriga
Respectiva Stånden vördsamt och vänligen inbjudas
att sig härutinnan n/ed Bonde-Ståndet förfena.
Ut supra»
Fik Prötocölld
Olof Werlinv
S. ID. Sed an det från Högloft. P.idderskapei och
Ädeln i dag ankomna Protocöl is Utdrag , innefattande
dess rörande de genom Föreningen mel.
lan Sverige och hforrige uppkornrta Cönstitutionella
förhållanden tagtia beslut * blifvit uppläst
och deraf inhämtats, att dessa beslut tili aila dfe»
lar öfverensstämma med dem I leder värda Bonde.
Ståndet i ämnet fattat, meu ätt Riddersicapet och
Adeln tillika uppdragit åt CöttStittitiöns-Utskottet
Redactioheri deraf, under anmodan ätt thed densam
itta ofördröjligen till Riksens Ständets Plena
inkomma, fann Bonde-Ståndet för godt att uti
detta tillägg instämma, hvarom betnälte Utskott
Skulle genom Utdrag af Piotocollet Uriderrättass
Ut supra»
Ex Protocoiiö
Olof Werlint
6. H.
Den 8 Maj.
S. D. Upplästes Stats-Utskottets , den 6:te innevarande
månad afgifna utlåtande, i anledning af
de hos Hedervärda Bonde Ståndet gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om Arfvoden
och Tractamenten för Respective Riks Ståndens
samt Utskortens Secreterare, Cantzlier och Vaktbetjening,
hvaraf inhämtades, det Utskottet till
svar och underrättelse meddelat , att det upprättade
Förslaget till ifrågavarande aflöning blifvit
af de öfriga 3:ne Respectiva Riks Stånden gilladt
och bifallet ; i följd hvaraf och med åberopande
af f>g. §. RegeringsFormen, Utskottet ansett dervid
böra komma att bero.
Efter det Anders Danielsson från Elfsborgs
Eän ytterligare afgifvit anmärkningar emot förberörde
Utlåtande, samt öfverläggning i ämnet
föregått, fann Hedervärda Bonde-Ståndet för godt,
att för närvarande låta vid Utskottets Betänkande
bero, med förbehåll, att framdeles, närmare
Riksdagens slut, få genom Talmannen föreslå den
belöning till Ståndets Extra Ordinarie Cantzlister,
samt den tillökning af Notarierne och Cantzlisterne,
sorn finnes med billighet och rättvisa öfverensstämmande.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid ytterligare föredragning af Bevil IningsUtskottets
den s:dra Maji meddelta och den 5:te
på bordet lagda Memorial, angående Hans Excellence
m. m. Herr Grefve M. F. Brahes Motion
om
Den 8 M.ej.
165
©m Bevillning af Dannemora Bergslags Jern-tillverkning,
blef della ämne, hvarmed Utskottet
förklarat sig ej kunna taga någon befattning, till
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskott remitteradt.
Ut supra. Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Med anmälan, att han, vid närmare genomläsande,
funnit, det Bengt Svenssons från Östergöthland
den 4 sistlidne April till Hedervärda
Bonde Ståndet ingifne, och samma dag till
Ba nco-Utskottet remitterade Memorial, angående
Uandets osconomiska ställning , innefattar åtskilliga
till det af Riksens Ständer sedermera förordnade
Särskildta Utskott hörande ämnen, hvarmed
Banco- Utskottet ej lärer kunna taga någon
befattning , hemställde Riksdagsmannen Anders
Danielsson från Elfsborgs Uän , om icke detjta
Memorial, hvaraf han ingaf ett tryckt Exemplar,
borde i berörde delar till Särskildta Utskottet
öfverlemnas.
Ii
Sedan Riksdagsmannen Longberg från Gestrikland
med flere häruti instämt och f. d. vice
Talmannen Jon Jonsson från Tflekinge dervid förbehållit,
att sådant ej måtte föranleda till collision
Utskotten emellan, blef, uppå skedd proposition
, Bengt Svenssons ofvanberörde Memorial
remitteradt till Särskildta Utskottet i alla med
dithörande ämnen gemenskap ägande delar; hvar*
om vederbörande skulle på vanligt sätt underrättas.
Ut supra. Ex Protocollo
Olof Werlin.
S.D,
Dm 8 Maj,
g. D. Ali manna Besvärs - och Oeconomie-Utskeftets
den 18 sistlidne April afgifne och sedan
den 27 i samma månad på bordet bvilande Betänkande,
i anledning af Riksdags Fullmägtiges
från Kronobergs Uän Memorial om upphäfvande
af det vite, som uti Regements Skrifvare ln.
structicnen stadgas för försummelse af Uppbörds,
moten, blef nu å nyo föredraget och af Hedervärda
Bonde-Staudet gilladt och antaget ; hvarom
.vederbörande skulle på vanligt sätt meddelas uri*
(ftrrätteise, Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
8. t>. Vid förnyad föredragning af Riksdagsmannen
Johan Johanssons från Kronobergs Uän
»ista Plenidag på bordet lagda Memorial , angående
förhöjning af i mät tagen gäldbunden fast
egendom, blef detta Memorial, jemte dervid gjorda
mundtliga tillägg och anmärkningar, till Bag.
Utskottets handläggning och utlåtande remittejadt.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
8- D. I anseende till gjorda anmärkningar vid
Uag-Utskoftets den 11 sistlidne April afgifna
Betänkande , om skärpning i straffet för Tjufvar
m- m., blef samma Betänkande till Utskottet återremiueradt.
supra.
Ex Protocollo
Oiof Werlin..
S. U,
Dm 8 :Ma£.
S.- D. iveinitterades
Till Stms, Utskotta.
Eit Memorial af Olof Gudmundsson Sigge
Lån Bohus Län angående a fil: rifning af Ero.
7 /O c?
nans Fordringar för Byteshrister.
Till liunco-Utskouet.
En Memorial af Anders Peter Persson från
Östergöthland , angående påminnelser till StåtsUtskottet
, au -snan inkomma ined Förslag till
Betänkande om Banco-Län rn. in.
Ett Memorial af Joli. Magn. Wessing från
Westmanland , angående ändring af formatet å
ilianeo Två 'P:drs Sedlar, samt de smärre Sedlarmes
förfärdigande af fastare papper.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Uiskottet.
Ett Memorial af Joran Jönsson från Christianstads
Län, angående yrkad befrielse för Rusthållarne
i Skåne, att lemna ersättning för Reparationskostnaden
å Rustnifigs-persedlarne under
sista krig.
Ett Memorial af J. M. Wessing från Westmanland
och ett dito af Anders Joachimsson från
Östergöthland, i enahanda ämne.
Ett Memorial af Anders Olsson från Stora
Kopparbergs Län , om en Marknads inrättande
på gränsen mellan Sverige och Norrige vid Särna
Kyrkoby.
Ett Memorial af Johan Johansson och Petter
Johansson från Kronobergs Län, angående
öfver
-
Sen 8 Maj.
Öfverseende af författningarne om Bränvinsbrän'-  Hingen och yrkad fri Husbränning.
Ett Memorial af Petter Persson från Gammelhyttan
af Örebro Län, angående rättelse i
Författningarne om köp af Bergsmanshemman.
Ett Memorial af Per Olsson från Södermanland,
angående en lämpligare reglering vid KronoTiondens
utgörande ; och
Ett Memorial af Lars Larsson från Calmare
Län, innefattande påminnelser vid Riksdagsmannen
Bruhns Memorial om inskränkning i Spannmåls-införseln.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Efter uppläsande af Stats-Utskottets, i anledning
af åtskilliga hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln saint Vallofl. Borgare-Ståndet gjorda anmärkningar
vid UtskcStfets Betänkande af den 11
sistlidne April , angående förbättring uti Länsmännens
Löner samt någon Lön för Landsfiscalerne
, nu ankomne ytterligare utlåtande , fann
Hedervärda Bonde-Ståndet deraf ej något att tilllägga
i sitt redan i detta ämne fattade beslut;
hvarom vederbörande skulle på vanligt sätt underrättas-
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst
Den 8 Maj.
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständen den 8 Maj.
Vördsamt Memorial.
Efter erliällen anmodan uti Protocolls-Utdrag
frän Höglofl. Ridderskapet och Adeln , Högvördiga
Prest-Sråndet, samt Hedervärda BondfeStändet
, och likmätig» föreskriften uti 24 §. af
Riksdags - Ordningen den io:de Februari 1810,
får Stats-Utskottet nu vördsamt föreslå grunderna
och beloppet af den vedergällning, som Utskottet,
efter öfverläggning med Herr Landtmarskalken
och Talemänneri jemte Ordförande i Utskotten
. ansett böra tillkomma Respectiva Ståndens
och deras Utskotts Secreterare, Cantzlier och
Vaktbetjening, vid nu påstående Riksdagen.
Enligt de yttranden och förslag, sorn i detta
ämne af Herr Eandtmarskalken och Talmannen
samt Ordföranden i Utskotten blifvit afgifna, har
Stats-Utskottet trott följande grunder härvid böra
antagas, nemligen : Att, då Riksdagen nu hålles
på d,en egentliga Riksörten, hvarest behof ej kan
hafva inträffat att från aflägsne orter inkalla någon
Tjensteman till Stånds-Cantzliernas eiler Utskottens
biträdande, bör ej, såsom vid< de a:ne sista
Urtima Riksdagarna skett, fråga kunna vara,
hvarken om Resepenningar eller inqvartering,
helst då , hvad särskildt beträffar Bonde-Ståndets
Secreterare, hvars tillsättande ensamt af Kongl.
Maj:t beror, Kongl. Maj;t i Nåder, såsom för godt
finnes, lärer täckas tilldela honom ersättning för
dessa kostnader: att de 2:ne Rubriker: Arfvodm
©ch Tractamenten, hvarigenom ifrågavarande Tjenste
-
i7o
Den 8 Maj.
stemäns och BetjeningS aflöning förut ufgatt, nu
äfven bibehållas, dock så, a 11 hvarje Tjensteman
eiler Betjent, efter göromålens beskaffenhet, må
uppbära sin aflöning allenast under endera, i likhet
fried hvad som skedde vid 1809 och igro
urens Riksdag här i Stockholm: Att , då arfvodén
synes lumpj-igast för de Tjenstemän, hvilkas
göromål i synnerhet fordra och pröfva skicklighet,
men Tractämemen ater för dem, hvilka hufYudsakligast
hafva moda, Secretdrarne alltså måga
:y!onas med arfvode , samt Cantzli - och VaktBefjeningen
genom Tractamenten ; men att, för
bibehållande af cn billig proportion, så att icke
de, som erhålla Tractamenten, måga genom Riksdagens
längd bekomma en jemförelsevis större
vedergällning , än de öfrige , som få arfvoden,
dessa arfvoden, äfven för att blifva svarande mot
en kortare elier längre tid för Riksdagen, beräknas
efter månad.
I följd häraf, och i betraktande af den sedan
sista Riksdag tilltagna dyrhet, föreslås följande
:
Arfvode för Riks-Slåndens Secreterare : Riddarhus
Secreteraren , samt Högvördiga Prest- och
Vallöf!. Borgare-Ståndens Secreterare, Trehundrade
Riksdaler Banco hvardera , och Hedervärda
Bonde-Ståndets Secreterare Fyrahundrade Riksdaler
Banco i månaden räknadt.
Tractamente för Cantzli - och Vaktbetjeningen
; Ståndens fourier eller Förste Cantzltster
Tre
Deli 8 Maj.
3're Riksdaler 24 sk. hvardeta orri dagen, utom
för Hedervärda Bonde Ständers 2:ne Notarier, för
hvilka Utskottet, ined afseende å de göromål,
som, enligt lernnad upplysning, skola dem tillhöra,
föreslår den tillökning, att de maga undfå
Fyra Riksdaler Banco hvardera för dagen, och.
för Ståndens Andre Cantzlister Tre Riksdaler Banco
hvardera örn dagen : hvarjemte och då Vaktinästnrnes
antal blifvit heräknadt till Tre för hvarje
Stånd, dem synes böra tilldelas i gemensamt
Tractamente Fyra Riksdaler Banco örn dagen;
hvilket, efter förtjenst och pröfning af Ståndens
Ordförande, dem emellan fördelas.
För Utskottens Secreterare, Cantzlier och
"Vaktbetjening får, i likstämmighet med Herrar
Ordförandes Förslag och på ofvannämnde grunder
, men vid betraktande af den skillnad, som
finnes mellan Secreterarnes göromål, Stats-Utskottet
föreslå och tillstyrka följande :
Constitutions Utskottets Secreterare 133 R.d.
16 sk. Banco.
Stats-Utskottets Secreterare 100 R:d. Banco,
samt Secreteraren för Riksgälds-Verkets ärendet
i samma Utskott 133 R:d. 16 sk. Banco.
Den .vid .Siats-Utskottet biträdande Camsrejraren
135 R;d. 16 sk. Banco.
Secreteraten i Bevillnings Utskottet 166 R;d.
3j sk. Banco.
Sed'®..
Secreteraren i Lagutskottet ij jRid. 16 sif.
Banco.
Secreteraren 1 Allmänna Besvärs - och Oeconömie-Utskottet
i6(k R:d. 32 sk. Banco., och
Secreteraren i Expeditions-Utskottet 166 B:d.
32 sk. Banco, alla dessa arfvoden för månad beräknade;
samt i dagtractamente för dessa Utskotts
Cantzlier och Vakt Betjening, till enahanda belopp
inom hvarje Utskott:
En Notarie 3 R:d. 24 sk.
En Cantzlist 2 B:d. 24 sk. och
En Vaktmästare x R:d. 16 sk. allt Banco
«m dagen.
Angående tiden, hvarifrån beräkningen häraf
må ske , hemställer Utskottet, att den , efter
vanligheten och den verkliga arbetstiden, må
vidtaga för både Arfvoden och Tractamenten ,
som tillkomma Ståndens Secreterare, Cantzli-och
Vakt-Betjening ifrån och med Fjerde dagen före
Riksdagens utblåsning, men för Utskottens först
med antagningsdagen , samt för dem alla räcka
till och med Åttonde dagen efter Riksdagens
slut; derjemte Utskottet föreslår såsom billigt,
att uppå dessa Arfvoden och Tractamenten lemnäs
förskott, beräknade till och med den Trettionde
innevarande April månad, att, efter den
dagens förlopp , utbetalas i enlighet med specificationer
på Personalen, som från Herr fiandt*
mar*
t % ' ;:A / 1
Den 8 MajC
173
Marskalken och Talemannen, samt Utskottens
Ordförande aflemnas till det Verk, der betalningen
utgår ; hvarefter återstoden utaf dess Arfvode
n och Tractamenten icke förr, än sedan Riksdagens
slut, må utbekommas.
I Öfrigt, och om vid något Utskott, göromålen
blifva så öfverhopande , att dem antagne
Cantzli Betjeningen skulle behöfva hjelp vid
Renskrifningen, torde, efter hvad Utskottens
Ordförande sig förbehållit, anmälan om ersättning
deraf framdeles få göras; äfvensom ock da erforderliga
medel till skrif-materialiers anskaffande
samt andra nödiga utgifter för Ståndens och
Utskottens Cantzliers behof böra utgå af Riksdagskostnads.
summan, Utskottet tillstyrker, att desse
utgifter, såsom tillförene, måga ersättas efter
af Secreterarne gifvande verificerade Räkningar,
tillika af Herr Uandtmarskalken och Talemannen
för Stånden, samt Ordföranden i Utskotten för
deras Cantzlier, genom påskrift godkännas.
Stats-Utskoitet hemställer allt detta vördsamt
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande, samt
att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålles om
Nådig Befallning till Dess och Rikets Stats Contoir
, att om utbetalningen besörja utaf de till
Riksdagskostnadernas bestridande anslående medel.
Stockholm d. 92 April 1815*
På Höglofl'. Riddersk. och På Högvörd. PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl de Gier- Gustaf Murray.
På
174
Dan ii Maj.
På Vallon. Borgare- På Hederv. Bomle."
Ståndets Ledarn. Stånders Ledam.
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. And. Sandsten,
C. Tunelius.
Utdrag af Protocollet, hållet i Hoglaft.
Ridder skåpets och Adelns Plenum den
ii Maj I8T5.
S. B. M emitterades till
Stats, samt Bevillnirigs-Utskotteri:
Ett Dictarnen af Friherre Wrangel , Hett.
»ing, angående ett bättre värderingssärt af landet
och en deraf uppkommande Säkrare Bevillning?»
fördelning.
Ett Dicfamen af Friherre Cederström , Jacob
, innehållande förslag rill ett förbättrade sätt
till Bevillningens utgörande.
Banco- Utskottet:
Ett Dictarnen af Friherre Cederström, Jacob,
rörande en förhöjd Assignationsrätt å Banken för
Götha Canal-Discont.
Ett Dictarnen af Grefve Lilljencrantz, Jahan
Wilhelm, angående understöd för Södertelge Canal
Verk samt rättighet för Riks Disconten att å
berörde Cana! Bolags Actier'aflernna Lån ; jernt©
ett yttrande i samma ämne af Friherre Hjerta,
Fredric.
Allmänna Besvärs- och Öeéohömie. Utskottet •
Ett Dictarnen af Herr Adlerbeth, Jacob, förande
Grefve Schwerins den $ Maj till Utskottet
-
7)en ii Maj.
fet remitterade anmärkningar vid Herr Silverstolpes,
Gustaf Abraham , Dictasven om Folk,
skolor, i sammanhang med Fattigförsörjningen,
tillika med svar af Grefve von Schwerin å Hr
Adlerbeths Dictainen.
Ett anförande af Grefve Lilliencrantz, Johan
Wilhelm, angående upprättande af Chartoc
■ofver den delen af Landet, som ej ännu blifvit
å Charta satt.
Ett Memorial af Herr von Schulzenheim,'
David, angående anhållan till Kongl. Majit att
hädanefter före Riksdagar, Riksdags-relariont-r
matte af de publiqua Verken och Landshofdingarne
infordras.
Särskildta Utskottet.
Ett Memorial af Herr Tham, Pehr, anstående
utveckling samt framställning till Hans
Kongfl. Majit, af den förlust guldet och silfret
på uniformer åstadkommer för vår handelsvåg.
Ut supra.
Ex Profocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Lvemitterades till
Stats- Utskottet.
Ett Dictamen af Grefve Gyllenborg, .Tohan
Henning, angående ersättning för inqvartering,
samt en underdånig önskan till Kongl. Majit, att
sammankomster emellan Läns Deputerade och
Landshöfdingarne matte inskränkas.
Re
-
Den 1.1 Maj.
Bevillnings- Utskottet.
Ett Memorial af Herr af Stenhoff, Christian,
rörande förändring i C hart se-Si gi I latas-afgifteti
, jemte ett anförande i anledning deraf af
Herr von Schantz, Ifvar Fredric Gabriel.
Banco-Utskottet.
Ett Memorial af Herr Liljehorn , Gustaf
Adolph , angående förändringar i afseende på
penningeväsendet i Riket.
Lag.Utskottet.
Ett Memorial af Herr Fock , Berndt Wilhelm
, angående skärpning i straffet för Skogsåverkan.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten.
Ett Memorial af Herr Printzensköld, Paul,
angående medel till Ullproductionens befordran
Allmänna
Besvärs - och Oeconomie-Utskottet.
Ett Dictamen af Grefve Kalling, Pehr, angående
afskaffande af Landtullsbevakningen.
Ett Memorial af Herr Fock , Berndt Wilhelm,
angående medel till Vaccinationens befordran.
Ett Dictamen af Grefve Gyllenborg, Johan
Henning , angående afmätning samt uppfattande
å C.hartor af alla Hemman i Riket in. m.
EU
ben 11 Maj.
Ett Dictamen af Friherre Rudbeck , Pehr
Alexander , angående stadgande att Säd och Hö
inåtte vägas i stället för mätas.
Ett Dictamen af Herr von Qvanten , Carl •
rörande vissa jemkningar i afseende på Rotarnes
förbindelser emot Soldaterna öch emot Kronan.
Ett Memorial af Herr von Schantz , Ifvar
Fredric Gabriel, angående medel till Jordbrukets
upphjélpande medelst förstörande af vissa skadliga
Uppdämningar.
bet Särskildta Utskottet.
Ett Memorial af Herr Heykensköld, Kudvig,
angående medel till beredande af en mera
Utvidgad näringsfrihet i Bergshandteringem
Ett Memorial af Friherre Stael von Holstein
, Corfitz Ludvig * angående förbud mot införsel
af sådana varor, som inom Landet kunnä
produceras.
Ett Dictamen af Herr Bergenstråle , Claeä
Gabriel , om hämmande af så väl det inhemska
som utländska öfverflödet.
Ett Dictamen af Friherre Wrangel, Cari
Adam, rörande Magazins inrättningen, medel att
säkrare utstaka tullafgiftérna , tillsättande af ert
Comité för att förbättra Embetsmännens Lönevilkor
, samt om en Öfverflöds-Förordning.-  Ut supra.
Éx Profocollo’
A. £•. Silverstolpe,
pdje DA. N: o 23 2 b S. D.
Den II Maj.
S. D. Jt1 örenade sig Höglofl. Riclderskaper och
Adeln uti det af Vällofl. Borgare-Ståndet, genom
meddelt Protocolls - Utdrag af den 8 dennes,
fattade beslut om skyndsam tryckning samt
utdelning i Riks Stånden af Kongl. Maj:ts Nådi.
ga Proposition af den kj April, angående förändring
af nu antagna bestraffningssätt och inrättande
af Allmänna Arbets - och Corrections3ius
, jemte Uag-Comiténs särskildt utarbetade
Betänkande om förändring af Under-Dornstolarnes
och Hof-Rätternes antal och organisation ,
samt öfriga bilagor ; så val som att i följd deraf
till Stats-Utskottet öfverlemna att medel till
tryckningens bestridande , af den till Riksdagskostnaderna
beviljade Summa, anslå. Ut supra.
Ex Protocoll©
A. G. Silverstolpe*
S. D. 5 örkiarade Höglofl. Ridderskapet och Adeln
sig instämma uti det Högvördiga PrestStåndets,
enligt ankommet Protocolls-Utdrag |af
den 5 dennes, tagna beslut, hvaruti Borgare-och
Bonde-Stånden sig förenat , att på Bankens bekostnad
borde präglas en Skådepenning öfver
Hans Kongl, Höghet Hertigens af Södermanland
Cnristendomsförhör samt dess afläggande af Trooch
Huldhets-Ed åt Hans Kongl. Majit. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. vid justeringen af Expeditions.Utskottets
förslag till Riksens Ständers underdåniga
skrif
-
Den II Maj,
skrifvelse angående tilas-och Porcellaines FöräreS
samt Smideshandlares handelsrättighet, tillika fö*
redrogs det Högvördiga Prest - Ståndets ProtocolIs-Utdrag
af denna dag rörande samma skrifvelse
, beslöt Högloft. Riddetskapet oell Adeln t
att, jemte dess godkännande i allt öfrigt, instämma
I tilläggning af det utaf Hedervärda Bondeg
Ståndet föreslagna och af Prest-Ståndet antagna
vilkor, ”att det af Oeconomie- Utskottet föreslagna
förbud för Glas - Porcellaines - och Smideshandlande,
att i ändamål af sådana Manufacturvarors
försäljande uti Landsorterna kringstryka,
icke må tillämpas eller sträcka sig till Allmogen
, utan den äga rätt att hädanefter sorn hittills
, få till hvad ort som helst med sina egna
handaslöjder sig begifva och dem försälja,” Ué
Supra,
Ex Protocollo
A. G Silverstolpe.
S.D. Föred] rogos å nyö och biföllos följande Alimänna
Besvärs - och Oeconomie - Utskottets deri
3 Maj afgifna , och den 5 i samma månad på
bordet lagda Betänkanden , nemligen :
i:o Angående yrkad rättighet för Magistrater
Uti de Städer der Uandshöfdingar residera *
att nu , såsom förr än Kongl. Påbudet den 14
Augustt is ta Utfärdades, få hieddelä Resepass
åt inom Staden boende personer, hvilka sig deG
om anmäla.
3:0 Angående yrkad ändring Uti hvad För •
fattningarne angående Hemmansklyfning städgä.-
Den II Maj.
3:0 Angående afskaffande af den hittills
nyttjade Titulatur i allmänna skrifter och handlingar.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions
- Utskottets den 13 April jtå bordet lagda
Betänkande af den 10 i samma månad, i anledning
af Konungens Nådiga Proposition om uppskof
med de hvilande Grundlags frågorna, stadnade
Ridderskapet och Adeln för sin del i det
beslut, att alla sedan förra Riksdagar pä bordet
hvilande Grundlags-frågor komma att, under loppet
af denna Riksdag, till afgörande upptagas;
hvilket beslut skulle de öfriga Respectiva Stånden
vänligen meddelas. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvår
diga Prest-Ständet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den ji Maj
J815.
S. D. Vid förnyad föredragning af GonstitutionsUtskottets
hvilande Betänkande, i anledning af
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om uppskof till
nästa Riksdag med afgörandet af de hvilandeGrundlags-frågorna,
beslötPresc-Ståndet, i likhetmedhvad
Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, att alla vid föregående
-
Den 11 Maj.
regående Riksdagar väckta och beredda Grundlags-frågor,
som icke redan blifvit afgjorda, skola
hvila tilt nästa Riksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Upplästes Riksens Höglofl. Ständers Expeditions-Utskotts
Förslag till underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t, angående upptagande och erkännande
af några Svenska undersåtares fordringar;
och som dervid blef anmärkt att den af
Stats-Utskottet föreslagna och af Stånden bifallna
Cours-beräkning för Herr Cantzli.Rådet Lagersvärds
fordringar1 icke blifvit uti Expeditionen
utsatt, skulle de Respectiva Stånden vördsamt
och vänligen inbjudas att sig med PrestStåndet
förena uti anmodan till Expeditions-Utskottet,
att sådant vid ifrågavarande skrifvelse behörigen
iakttaga. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Vidj ustering af Expeditions-Utskottets Förslag
till Riksens liöglofl. Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående Glas- och
Porcellaines-Förares samt Smideshandlares handelsrättighet,
ansåg Prest-Ståndet sig böra igenom/
Protocolls-Utdrag vördsamt och vänligen inbjuda
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vällofl.
Borgare-Ståndet att låta uti underdåniga skrifvelsen
intaga det uttryckliga vilikor och förbehåll,
hvarmed Prest-Ståndet, lika med Hedervärda Bonde-Ståndet
-
Dra 11 Maj.
de-Ståndet, antagit Allmänna Besvärs- oell Oeeo.
nomie.Utskottets Betänkande , nemligen att det af
sistnämnda XTtskott föreslagna förbud för Glas-,
jPorcellaines. oell Smideshandlande, att i ändamål
af sådana Manufactur-varors försäljande uti landsorterna
kringstryka, icke må tillämpas eller sträcka
sig till Allmogen, utan den äga rätt att hädanefter
som hittills, få till hvad ort som helst med
gina egna handaslöjder sig begifva och dem förr
gälja. Ut supra,
Ex Protoccllm
J. U. Almqvist.
Sä. D. Föredrogos å nyo och biföllos nedanskrifna
den 8 i denna månad på bordet lagda Betänkanden,
nemligen:
Allmänna Besvärs- och Occonomie-Utskottets
1:0 I anledning af Rådmannen Kjellanders
Memorial om rättighet för Magistraterna att utfärda
Besepass.
2:o Om afskaffande af den hittills nyttjade
Titulatur i allmänna Skrifter och Handlingar,
3:0 Börande yrkad ändring i Författningar»
pia 3 angående Hemmansklyfning.
Stats - Utskottets •. ■
1:0 I anledning af Borgmästaren Holms Me»
lUprial om organisation af en Comité till allmän
jeglfting af Statens Embeten peli Tjenste?,
I
Ben ii Maj.
s:o Förnyade utlåtande om Ståndens och
Utskottens Cantzliers aflöning,
3:0 Förnyade yttrande, rörande .Länsmäns
Löneförbättring m. in.
4:0 I frågan om utgifvande af och kostnadens
bestridande till Register öfver Bihangen till
1810 och 1812 års Urtima Riksdagars ProtocolL
5:0 Angående yrkad ersättning af Skjuts och
Tractamente för Ledamöter i Corn prom iss-Rätter
uti Beviilnings-Mål. Ut supra.
Ex Protocollo
- J. U■ Almqvist.
S. D. Efter uppläsande af Herr Friherre Jacob
Cederströms af Högloft. Ridderskapet och Adeln
till Banco-Utskottet remitterade och med Ståndet
communicerade Memorial, angående den ofvefklagade
penningbristen, beslöt Prest-Ståndet
att uti berörde remiss till Banco-Utskottet deltaga.
Ut supra.
Ex Protocollo
J. U- Almqvist.
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet.
Ett Memorial af Prosten Wikblad, angående
inrättande af ambulatoriska
af Veneriska smittan angripne. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. JU
4 84
Ben 11 Maj.
S. D. Da Lag-Utskottets den 8 dennes pä bordet
lagda Memorial om hvad iakttagas bör vid
Lagsökningar för Skuldfordringsmäl, i afseende
pä Original-Skuldsedlarnes aflemnande in Originali
rrj- m. nu ä nyo föredrogs, blef detsamma,
i anseende till deremot gjord anmärkning, till
Lag Utskottet äterremiftevadt. Ut supra.
Ex ProtocpHo
J, U. Almqvist.
S. D. Tili Lag-Utskottets den 26 sistlidne
pril afgifna yttrande öfver Riksdagsmannen Lars
Jacobssons Memorial angående åtskilliga yrkade
förmåner för Nämndemän , Jemnade Prest-Stån.
det sitt bifall, Ut supra.
Ex Protocollo
fjf,- U. Almqvist.
Utdrag af VSilo fl. Borgare -Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm d. 11 Maj 1815.
?5, I). Beslöt Vällofl. Borgare-Ståndet, att Conptitnttpns-Utskottet
skulle uppdraga? redactionen
af de beslut, sorn genom Protocolls Utdrag af d,
8 Maj blifvit meddelte, i anledning af Kongl.
Majus Nådiga Proposition , rörande de genom
föreningen mellan Sverige och Norrige uppkomna
Constitutionella förhållanden, samt anmodas
att dermed ofördröjligen till Riksens Ständers
jpigna inkomma. Ut supra.
Ex Protocollo
(Jarl Magn. Robsahm.
S.
Deri il Maj,
185
S. D. Vid föredragning af Constitutions-Utskotte‘s
den ro sistlidne April afgifna utlåtande, an.
gående de hvilande Grundlags frågorna, och hvilket
sedan den ij i samma manad legat pä bordet,
beslöt Vidioff. Btfrgare-Ståndet, att vid innevarande
Riksdag borde till afgörande förekomma
de af Utskottet föreslagne 20 och 70 §.§. af
Regeringsformen samt 38 och 56 §.§. af Riksdagsordningen
, de af samma Utskott alternativt nämn.
de 74 och 1 lo §.§. af Regeringsformen samt 34
§. af Riksdagsordningen, äfvensom de tillförene
beredda frågor om förändring i Regeringsformens
35,81 och 103 §.§. samt Riksdagsordningens
14 §■ och dermed gemenskap ägande 2 I §.;
hvilket allt Respective Med Stånden skulle vördgamt
och vänligen meddelas. Ut supra.
skottets insända Förslag till Rikets Ständers un.
derdåniga skrivelser till Kongl, Majtt angående;
1:0 Upptagande och erkännande af några
Svenska undersåtares fordringar,
2:0 Några för Undervisnings- och Uäroverken
i Riket nödiga anslag.
3:0 Eftergift af Balancen i Rost-Directeuren
Lidiins Sterbhus.
Ex Protocolla
Carl Magn. Robsahm.
godkändes Expeditions-Ut.
4:0 Vedergällning för Ståndens och Utskottens
Cantzlierg Betjening.
&:0
x 86
Sen 11 Maj.
5:0 Anläggande af en Landsväg ifrän Elfredahls
Socken i Oster-Dalarne till Rörås Kopparverk
i Norrige.
6:0 Befrielse från ufskrifnings-penningars er*
läggande i Skåne och Halland.
7:0 Ett närmare bestämmande af Hjelprotarnes
afgifter till Stamrotarne, samt jemkning
af Planpenningarna, och
8:0 Glas- och, Porcellaines - förares samt Smi.
deshandlares handelsrättighet. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet:
e
Herr Rådmannen And. Fredins Memorial»
om tullfrihet för ett visst qvantum Vin förStock.
holms Stad, hvarvid Ståndets samtelige Ledamöter
förenat sig i motion om en dylik frihet för
alla Rikets Städer.
Herr Handelsmannen Gust. Hagermans Me*
morial, om ersättning för Svenska undersåtare
genom uppbringningar under kriget; jemte Herr
Commerce.Rådet Santessons dervid gjorda tillägg;
uti hvilket allt flere Ståndets Ledamöter instämt.
Pierr Grosshandlaren Jöns Fornanders Memorial,
om bidrag af Stats-Verket, till underhållande
af Domkyrkan i Galtnaf.
Stats*
Den 11 Maj.
lil
Stats' och Bevillnings - Utskotten.
Herr Rådmannen Carl Sjöbohms Memorial,1
om nedsättning af porto-afgifien för bref till ut.
rikes orter.
Banco - Utskottet.
Uddevalla Stads Riksdags-Fullmägtiges, Herrar
Grosshandlaren Åbergs och Rådmannen Bagges
Memorial, om Banco-Lån och Stenhusbyggpader
der i Staden.
Lag. Utskottet.
Herr Rådmannen Sjöbohms Memorial* om
öfverseende af Svenska Sjö-Lagen,
Herr Assessoren Carl Arosenii Memorial,1
om Fångars vård och underhåll, efter vid Under-Domstol
fulländad ransakning.
Herr Rådmannen G. Sundblads Memorial
om Skuldsedlars till sedelhafvaren executiva kraft.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie- Utskottet.
Herr Rådmannen Sjöbohms Memorial, om
förbud emot Bränvins-försäljning från landet till
Städerna.
Herr Carduansmakaren A. P. Malmbergs
Memorial om fördelning af inqvarteringen vid
Truppers tåg och marcher.
Särskildta Utskottet,
Herr Fabrikören J. C. Fougts Memorial, om
upphäfvande af Auctiouer, hvarigenom confisce
rade
-
18*
Den ii Maj.
rade varor till qvarblifvande försäljas; jemte Herr
Assessoren Arosenii dervid gjorda tillägg. Ut
Supra. Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda B onde-Ståndets
ProtQCpll vid Urtima Riksdagen istockholm
den il Maj 1815-
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions.
Utskottets den lo sistlidne April afgifna och
den (3 och 17 i samma månad på bordet lagda
utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om uppskof till nästa Riksdag med
de hvilande Grundlagsfrågorna ; beslöt Hedervärda
Bonde Ståndet enhälligt, att, under åberopande
af hvad Bonde-Ståndet vid förra Riksdagarna
anmärkt i afseende på irq §. utaf Regerings-Formen
och med kraftigaste förbehåll, att
så väl dessa som öfrige vid Grundlagarne gjorda
anmärkningar , hvilka icke under närvarande
Riksdag blifvit och blifva pröfvade, ovilkorligen
höra företagas och afgöras vid nästa Riksdag ,
derintill, på sätt Kongl.* Maj’t i Nåder föreslagit,
uppskjuta de hvilande Grundlagsfrågorna, utorri
hvad angår de af Constitutions.Utskottet bered,
da förslag till ändring i ao, 70, 74 och iio§§.
af Regerings-Formen, saint 34, 38 och 56 §. §,
i Riksdags - Ordningen , hvilka Förslag BondeStåndet
ansåg böra under påstående Riksdag till
pröfning' och afgörande förekomma; och skulle
Respectiva. Med Stånden samt: Constitutions - Utskott
-
Den 11 Maj.
339
skottet om detta Beslut vördsamt och vänligaa
underrättas. Ut supra.
Ett Memorial af Riksdagsmannen Andere
Aberg från Westerbotten, angående Euxens härn»
mande och Judiska Nationens medlemmars rättigheter.
Ett Memorial af Banco-Fullmägtigen och
Riksdagsmannen Joli. Longberg dels om hämmande
af öfverflöd och dels inrättande af ett Lånings-Contoir
till understöd för Jordbruket, jemte
de i anledning häraf inom Ståndet yttrade
särskildta meningar.
T iil Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeco
-
Ett Memorial af Johan Olsson Longberg,
angående Rotehållarnes i Wester-Norrland befriande
från Båtsmanshållet, emot erläggande af
Vacance-afgift.
Ett Dito af f. d. vice Talemannen Jon Jons.
son från Blekinge, angående lindring af Båtsmans-Roteringen
i Blekinge Län m. m.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
Remitterades
Till Särskildta Utskottet.
Till Banco- och Särskildta Utskotten.
nomie- Utskotten.
Ett Dito, af Erik Johansson fran Medelpad,
i 90
Den 11 M aj.
pad, innefattande anmärkningar vid Longbergs
förslag angående Båtsmanshållet.
Ett Memorial af Nils Håkansson från Chri.
stianstads Län, innehållande ytterligare anmärk,
ningar i samma ämne.
Till Lag-Utskottet.
Ett Memorial af Johan Ericsson från Stora
Kopparbergs Län, angående ett strängare ansvar,
än nu gällande Lag föreskrifver, för våldsver»
kare å hägnader och grindar.
Till Bevillnings-UtskottetEtt
Memorial af Peter Johansson från K ro..
nobergs Län, innehållande att Bevillningen för
Bränvinsbränningen måtte Upphöra.
Ett Memorial af Bryngel Ericsson från Elfs.
borgs Län"", angående Debet-böckers inrättande
för Allmogen, i stället för särskildta Debetsedlar
O '
på Bevillningen.
Till Allmänna Besvärs- och Öeconomie.Utskottet.
Ett Memorial af Anders Carlsson från Skaraborgs
Län, angående Xronodagsverkens vid
Kungsgårdarne afskaffande. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. I anledning af Vallofl. Borgare-Ståndets
inbjudande genom nit uppläst Protocolls-Utdrag
för
Den ii Maj.
för den 8 Maj, beslöt Bonde-Ståndet för sin del,
att Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition under den
a g sistl. April, angående förändring! af nu an-;
tagna bestraffnings-sätt och inrättande af Allmänna
Arbets- och Corrections-hus, jemte Lag-Coinitéens
särskildt utarbetade Betänkande omj förändring
af Under-Do mstolarrres oell Hof-Rätternes
antal och organisation, och öfriga Bilagor
på Statens bekostnad skyndsamligen till trycket
befordras och i Riks-Stånden utdelas, samt att,
i följd deraf, till Stats-Utskottet öfverlemna, att
medel, till tryckningens bestridande af den till
Riksdags-kostnaden beviljade summa anslå. Ut
supra.
„ Ex Protocollo
Oloj Werlin.
TT , '
S. D. 1 rån Expeditions-Utskottet hade ankommit
Förslag till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t om befrielse från utskrifnings
penningars erläggande af Allmogen i Skåne
och Halland, och angående ett närmare bestämmande
af de afgifter, som Hjelprotarne vid
indelta Regementerna böra till Stamrotarne betala,
samt jemkning af de så kallade Planpenningarna;
och fann Bonde-Ståndet skäligt dessa förslag
godkänna. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Uppi ästes och godkändes Expeditions-Ucskottets
förslag till Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj:t angående:
i:o
19*
Den XI Maj.
l:o Vedergällning för Riks-Ståndéns och Ut«
sköttens Cantzlier under påstående Riksdag, med
det förbehåll, sorn Protocollet för den 8:de dennes
innehåller.
S:o Angående några för Undervisnings- och
Iiära Verken i Riket nödiga anslag, med det tillägg,
som Protocollet för den grte dennes innehåller.
3:0 Om eftergift af en yppad balance uti
aflidne Post-Directeuren Lidiins sterbhus; och
4:0 Rörande anläggande af en Landsväg ifrån
Elfvedahls Socken i Öster - Dalarne förbi Särna
till Rörås Kopparverk i Norrige. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Tili justering upplästes Expeditions-Utskottets
insända förslag till Riksens Högloft. Ständers
underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående
upptagande och erkännande af några Svenska
undersåters fordringar; hvarvid äfven föredrogs
ett från Högvördiga Prest. Ståndet ankommet
Protocolls-Utdrpg af denna dag, deri Respectiva
Med Stånden inbjudas att med Prest-Sråndec
sig förena uti anmodan til! Expeditions. Utskottet,
au uti berörde underdåniga skrifvelse utsätta
den af Stafs-Utskottet föreslagne och af Riksens
Ständer bifallne Cours-beräkning för Herr
Cantzli- Rådet Lagersvärds ifrågavarande fordringar;
och fann Bonde - Ståndet för godt att, med
antagande
Den t t Maj.
antagande af detina inbjudning* Expéditioris-UL
iskottets ofvannämnda förslag i ailt öfrigt gil läs.
Vt supra. »
Ex Protöcollö
Olof Werlin.
S. D, Efter läsning af Eag-Utsköttéis den 2 Maj
äfgifna utlåtande öfver Medicin®.Doctoten Eeht
Gustaf Céderschölds hos Höglöfl. Ridderskapet och
Adeln irigifna Metnorial, åsyftande rättelse Uti
Brottmåts-Lägen , i afstehdé på den Lakare ålagda
skyldighet att bedomina verkan af sår och art«
fira skatior; ptöfvade Bonde-Ståndet skäligt Särnmå
Utlåtande bifalla. Ut supra.
Ett ProtöCollö
Olof Werlin»
S. t). Ifrän sista Plenum Vörö på bordet hvG
lande Stats - Utskottets den 6 Maj afgifnä titlå.
landen:
1:0 1 anledning af den hös Vältofl. Borgå.
ffe-Ståndet väckta motion, om ingifvande af Och
kostnadens bestridande till Register öfver Bihari=
gfen till iBlö oell 181‘i årens Ultima Riksdags
Protocoll.
ä:o Öfver Borgmästaren E. G. EEölmS Mé.
inorial om organisation af en Comité till ailtnätl
reglering af Statens Embeten Och Tjehster; och
3:0 I anledning af Herrar Fuilfnägtxgeå i
Rlksgälds-Contolret gjorda hemställan i afseende
g t lije. Del. N:o 25* 2 G. jpl
Den 11 Maj..
pa ersättningen af skjuts och tractamente för Ledamöter
uti Compromiss-Rätter utiB.evillnings-måk
Och da dessa ärenden nu till afgörande fö~
redrogos, fann Bonde - Ståndet skäligt att Statsutskottets
förenämnde Utlåtanden godkänna. Ut
supra.
* Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Efter föredragning af Allmänna Besvärs©cli
Oeconomie-Utskottets den 8 dennes på bordet
lagda Betänkanden af den 3 Maj, angåendet
l:o Herr Rådmannen G. Kjellanders Memorial,
om afskaffande af den hittills nyttjade
Titulatur I allmänna skrifter och handlingar.
2:0 Olof Larssons från Carlstads Län ytt-’
rande, om ändring uti hvad Förfättninganae om
Hemmansklyfning nu stadga.
3:0 Herr Rådmannen G. Kjellanders Memo
rial, innefattande begäran, att Magistraterne uti
de Städer, der Irandsböfdingar residera, måtteåterfå
den rättighet, sorn de, förrän Kongl. Påbudet
den 14 Augusti 1812 utfärdades, innehade,
att kunna meddela Resepass åt inom Staden
boende personer, hvilka derom sig anmäla.
Fann Ronde-Ståndet för godt att till samma
Betänkanden lemna bifall. Ut supra.
Ex ProtocolloOlof
Werlin
s.
x>.
Den 11 Maj.
195’
S. D. -L/ag - Utskottets den 2g sistlidne April
ineddelta Utlåtande Öfver Rifcsdags-Fullmägtigen
Peter Jernströms från Westerås Fän, med Heres
Memorial, om rättelse i vissa delar af Författningarna,
angående Lagsöknings-Mål, och hvilket
den 8:de innevarande månad lades på bordetj
föredrogs och af Bonde-Ståndet gillades. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos samteliga Xiks-Stånden den XI Maj.
Stormägtigste Allérnådigste Konung!
Efter iakttagande af i Grundlagen stadgade
formaliteter, hafva Riksens Ständer bestämt de
vedergällningar, som för innevarande Riksdag böra
tillkomma, och af de till Riksdags-kostnaderna
anslagna medel utbetalas, till Riks - Ståndens
och Utskottens Secreterare och Cantzli-Betjening.
Riksens Ständer hafva för berörde vedergällningar
bestämt följande grunder:
Att då Riksdagen nu hålles på den egentliga
Riksdags, orten, hvarest behof ej kan hafva
inträffat, att ifrån aflägsna orter inkalla någon.
Tjensteman till Stånds Cantzliernas eller Utskottens
biträdande, bör ej, såsom vid de tvänne
sista urtima Riksdagarna skett, fråga kunna vara,
hvarken om Respenningar eller inqvartering, helst
då hvad särskildt beträffar Bonde-Ståndets Secreterare,
hvars tillsättande endast af Eders Kongl.
Majit beror, Eders Kongl. Majit i Sfådtr, såsom
löir
Ben 11 Maj.
för godt finnes, lärer täckas tilldela honom ersättning
för dessa kostnader: att de tyänne ru
briquer
Arfvoden och Tractamenten, hvarunder ifrågavarande
Tjenstemäns och Betjenings aflöning
förut utgått, böra äfven nu bibehållas, dock
så, att hvarje Tjensteman eller Betjent, efter
göromålens beskaffenhet, må uppbära sin aflöning
allenast under endera: att arfvoden synas lämpligast
för de Tjenstemän , hvilkas göromål isynnerhet
fordra skicklighet, men tractamenten åter
för dem, hvilka hufyudsakligast hafva möda, oell
att Secreterarne alltså måge aflönas med arfvode,
samt Cantzli- och Vakt-Betjeningen med tractainenten;
att, för bibehållande af en billig proportion,
så att icke de, som erhålla tractamenten,
må genom Riksdagens längd bekomma en
jemförelsevis större vedergällning, än de öfrige,
som få arfvoden, dessa arfvoden, äfven för att
blifva svarande emot en kortare eller längre tid
för Riksdagen, beräknas efter månad.
På dessa sålunda bestämda grunder hafva
Riksens Ständer beslutit , att under innevarande
Riksdag åt Riks-Ståndens och Utskottens Secreterare,
Cantzli- och Vaktbetjening skola utbetalas.
Arfvoden för Riks-Ståndens Secreterare : för
Riddarlrus-Secreteraren, Preste-Ståndets och Borgare-Ståndets
Secreterare, Trehundrade Riksdaler
Banco hvardera i månaden, och Bonde-Siåndets
Secreterare Fyrahundrade Riksdaler B:co i hvarje
månad.
Tractamenten
Ben 11 Maj.
Tractämenten för Cantzli- och Vaktbetjeningen,
nemligen : för Ståndens Notarier eller för
ste
Cantzlister Tre Riksdaler 94 skill, hvardera
om dagen , dock med undantag för Ronde Ståndets
tvänne Notarier , för hvilka , med afseende
å d,eras mera trägna göromål. Fyra Riksdaler om
dagen för hvardera blifvit ansiagne : för RiksStåndens
andre Cantzlister Tre Riksdaler Banco
hvardera örn dagen, samt då Vaktmästarnes antal
blifvit beräknadt till tre för hvart Stånd, ett
gemensamt tractarnente dem skall tilldelas af Fyra
Riksdaler Banco om dagen, hvilket efter förtjenst
ocit pröfning af Ståndens Ordförande detn
emellan kommer att fördelas.
Enär samma grundsatser blifvit tillämpade
på Utskottens Secreterare, Cantzli- och VaktiBetjening,
komma, efter betraktande af den skillnad,
som befinnes emellan dessa Secreterares olika
göromål, att utbetalas, till:
Constitutions-Utskottets Secreterare 133 R;dr
16 skill. Banco i månaden. .
Stats-TJtskottets Secreterare 200 R:dr Banco',
samt Secreteraren för Riksgälds - Verkets ärender
i samma Utskott 133 R:dr 16 skill. Banco i månaden.
Den vid Stats-Utskottet biträdande Karnereraren
133 R:dr iö skill. Banco i månaden.
BéviilningS - Utskottets Secreterare i6§ Rsclr
3* skill. Banco i månaden.
Lag
-
Den 11 Maj.
Lag-Utskottets Secreterare 133 R:dr 16 skill.
Banco i månaden.
Allmänna Besvärs och Oeconomie-Utskottets
Secreterare 166 R:dr 3 a skill. Banco i månaden.
Expedidons-Ulskottets Secreterare 166 R:dr
3? skill. Banco i månaden.
Samt till dessa Utskotts Cantzli- och VaktBetjening,
till enahanda belopp inom hvarje Utskott,
efter den lagligen antagna personalen, till
En Notarie 3 R:d. 24 sk. Banco om dagen.
En Cantzlist 2 B;d. 24 sk. Banco om dagen.
En Vaktmästare 1 R:dr 16 skill. Banco om
dagen.
Tiden för dessa arfvodens och tractameotens
beräkning är bestämd, för Ståndens Secreterare,
Canizli- och Vakt-Betjening, ifrån och med Fjerde
dagen före Riksdagens utblåsning, men för
Utskottens först med antagnjngsdagen , och räcker
för dem alla till och med Åttonde dagen efter
Riksdagens slut. Derjemte hafva Riksens Ständer
beslutit, att på dessa Arfvoden och Tractaxnenten
förskott må utbetalas, beräknade till och
med den Trettionde April, i enlighet med de specificatloner
på Personalen , som ifrån Herr Landt»
Marskalken och Talemännen, samt Utskottens
Ordförande afleinnas till det Verk, der betalningen
utgår; hvarefter återstoden af dessa Arfvode»
-
Um 11 Mej.
199
morlen oell Tractamenten icke förr, än efter Ri.ks
-
■Slutligen hafva Riksens Ständer förbehållit
sig, att derest i något Utskott göromålen skulle
blifva så öfverhopande, art den anslagne CantzliBetjen
ingen skulle behöfva hjelp vid Renskrifningen
, efter anmälan, kostnaden för densamma
matte ersättas, äfvensom kostnaderna till skrif-materialiers
anskaffande samt andra nödiga utgifter
för Ständens och Utskottens Cantzliers behof må-'
ga ersättas, efter af Secreterarne afgifvande räkningar,
godkända genom Herr Uandtmarskalkens ,
och Herrar Talemäns påskrift för Stånden, samt
Herrar Ordförandes för Utskotten,
Hvilket beslut Riksens Ständer för Eders
Kongl- Majit i underdånighet bordt anmäla, jemte
underdånig anhållan, det täcktes Eders Kongl.
Majit till Hess och Rikets Stats-Contoir låta afgå
Nådig befallning att utbetalningen besörja af de
täll Riksdags - kostnadernas bestridande anslagna
medel.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit,
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
På Ridderskapets och Rå Prest-Ståndets väg-’
dagens slut, må ufbekommas
Eders Kongl. Majits
Underdanigste oell tropligjigslc tjenare
och undersåter,
Adelns vägnar
Carl Mörner.
h, t. Landtmarskalk,
nar
^. A. Lindblom.
n, v. Talman.
På
sno
Den ij Maj,
3?å Borgare.Ståuijets Pä Bonde-Ståndetg
vägnar vägnar
J3". N. Schlan* Lars Olsson.
h, t. Talman. n. v. Talmaj
Uppläst hoa samtelig? Riks-Ståndeia des II Maj,
Starmägtigste AHernådigste Konung!
Hos Biksens Ständer har motion blifvit väckt
OTO anläggande af e*n Bandsväg ifrån. Elfvedais
Socken i Öster Dalarne, förbi Särna, till Börås
Kopparverk i Norrige. Detta förslag har varit
grundadt i följande skäl: i:o att, genom anlägg»
hing af en sådan väg, skulle, i händelse af krig
med någon främmande magt, trupper kunna till
och ifrån de norra delarna af Biket transporteras
på hälften kortare väg och tid, än för det
härvarande. 2 to Att denna anläggning kornme
att öppna en säker och des (o me ra behöflig förtjenst
|t Allmogens, sä i Sverige som Norrige,
hörra provinser, som denna Allmoge, missgyn-'
nåd af climatef, hitintills ej haff annan penning»
Inkomst, än den, sorn genom förar vintertiden
kunnat ernås, efter denna vägs öppnande borde
komma i tillfälle alt- begagna denna enda utväg
att förtjena hvad sorn erfordras till betalande af
tttskylder och andra oundgängliga behof- 3:0 Att,
vid en sålunda öppnad communication, den be*
tydliga landsträcka, hvarigenom Bandsvägen korn,
me ätt gä, och sorn hitintills till större delen är
obebodd, kan förmodas efterhand blifva iner befolkad,
och i förhållande dertill odlad; samt 4:0
att härigenom en genväg af mera än 30 mil,
emella1*
Deri I I Maj.
201
emellan Stockholm och Trondhiem, och af anno
Större betydlighet för de norr orri Stockholm be.
lägna orter vunnes, emedan någon närmare väg
från sistnämnde orter till Norrige nu icke fin.
nes, än förbi Eda Skans och Kongsvinger; hvarjemte
farten öfver det besvärliga Dovre-fjell undyikes.
Riksens Ständer, som ganska väl insett vigten
af detta förslag, rnen tillika nogsamt känna,
det anläggandet af behöriga communicationer emellan
bägge Kdnunga - Rikena Sverige och Norrige
Utgör ett af de vigtigare föremålen för Eders
Kongl Majas höga uppmärksamhet och nådiga
omvårdnad, hafva härvid icke trott sig höra taga
någon annan befattning, än att helt och hållet
tili Eders Kongl. Majus nådiga välbehag i underdånighet
öfverlemna ofvananförde förslag, hvarå
Eders Kongl. Maj:t i Dess vishet lärer göra det
afseende, Eders Kongl. Majd i nåder skäligt finner,
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste AHernådigste Konung!
Eders Kongl, Maj;ts
På Ridderskapets och På Prest - Ståndets
Underdånigste tropllgtigste tjenare och underså t?»’,’
Adelns vägnar
Carl Mörner.
h, t. Landtmarskalk,
vagnar
J. A. Lindhlom,
n, v. Talmaj,'
sos
Ben ii Maj.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. N. Schwan.
Ii. t. Talman,
På Bonde-Ståndéts
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos samteliga Riks- Stånden d. XI Maj.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har motion blifvit väckt,
angående ett närmare bestämmande af de afgifter,
som Hjelprotarne vid Indelta Regementerm
böra betala till Stamrotarne samt jemkning af
de så kallade Planpenningarna till ett efter närvarande
tids varupris lärnpadt belopp; och har
i detta afseende blifvit föreslaget:.
1:0 Att den år 1685 uti penningar bestämda
Jordlegan måtte förvandlas till Spannmål efter
nämnde års Markegångs • Taxa eller Kronopris,
hvilken Spannmål sedan, fördelad Stam-och
Hjelp-Botarne emellan, skulle utgöra rätta Jord.
Jegan, som icke kunde i framtiden vara förändring
underkastad.
2:0 Att Hjelp Rotarne ej måtte åläggas någon
afgift för den jord, Soldate-Torpen innehade
utöfver hvad Knekte - Contracten utstakade,
samt
3:0 Att hos Eders Kongl, Majit måtte i underdånighet
anhållas om den befallning till vederbörande,
att alla (ill äfventyrs började Rättegångar
i^detta ämne barde hvila intill Riksda
-
gens
Den 11 Maj.
gens slut, eller till dess bestämde föreskrifter der«
öfver kunde göras.
arvid hafva Riksens Ständer inhämtat, huruledes,
uppå af åtskilliga bland Hedervärda Ronde
Ståndets Ledamöter vid 1812 års Riksdag väckt
fråga, Rikets då församlade Ständer, genom underdånig
skrifvelse, förklarade sig hafva funnit
ined billighet och rättvisa öfverensstämmande,
att Hjelprotar borde vidkännas ett emot hemmantalet
svarande deltagande uti alla de förmåner,
Indelta Manskapet ägde rätt att af Rotarne fordra,
hvaribland äfven jordlega för Torpen, mulbete*
vedbrand och gärdselfång borde räknas; i anseende
hvartill Riksens Ständer anhöllo om Nådigt
förständigande till samteliga Konungens Befallningshafvande,
att, med undantag af sådana Rotar,
der tilläfventyrs med Indelnings Verkets tydliga
innehåll visas kunde, att Stamroten blifvit
ålagd ringare rotering emot skyldighet att utan
ersättning af dess Hjelprote, bestå ofvanuppräknade
förmåner, hvar inom sitt Län söka befordra
frivilliga öfverenskommelse! emellan Stamoch
Hjelp - Rotarne om samma förmåners utgörande
efter Rotarnes förhållande och KnekteContracten,
samt att, der ersättning komme att
gifvas, densamma måtte bestämmas i Spannmål
eller andra varor, såsom mindre underkastad da
förändringar, ali ersättning i penningar medförde;
äfvensom att Konungens Befallningshafvande
skulle äga rätt att, i fall godvilliga öfver,
enskommelser ej träffas kunde, efter derom vid
vederbörlig Domstol föregångna undersökningar,
sådana
Den 11 Maj.
sådana ersättningar bestämma; tiil hvilken underdåniga
anhållan Eders Kong!. Maj:t under dea
13 October t 8 1 s? lernnat Sitt Kådiga bifall.
Detta allt hafva Riksens Ständer under of.
vervagande tagit, och få nu sina önskningar i
detta afseende för Eders Kongl. Maj;t i underdånighet
framställa,
Beträffande först den väckta frågan oui jordlegans
förvandling; så enär hvarken genom Riksens
Ständers omförmälte underdåniga skrifvelse,
eller Eders Kongl. Maj:ts örn verkställigheten
deraf utfärdade Kådiga befallning, det belopp är
vordet utstakadt, hvartill Stamrotarnes ersättning
af Hjelprotarna skulle få beräknas» hvarigenom
många tvister och olägenheter kunna uppstå; anse
Rikets Ständer angeläget, att vissa allmänna
reglor för ersättuingarnes bestämmande varda stadgade,
vid uppgörandet hvaraf endast Indelningsverket
och Knekte - Contracten måga tagas till
grund, och ersättningen ej fastställas i annat än
Spannmål eller deremot svarande penningar efter
Eänets Markegång; men emedan härvid förekommer,
att Knekte - Contracten vid ersättningens eller
de så kallade Planpenningarnes bestämmande,
äro för olika Regementen af högst skiljaktig
beskaffenhet, anse Riksens Ständer skäligt och
bäst vara, att för de orter, der Stamrotarne blifvit
till någon vedergällning för Hjelprotarne genom
Knekte-Contracten förklarade berättigade, en
sadan vedergällning eller ersättning må bestämmas
till samma belopp, som Knekte-Contracten
fch Indelnings-Verket utstaka, dock så, att densamma
-
Den 11 Maj.
samma bör förvandla*; i så mycken Spannmål, hälften
Råg och hälften Korn, som efier det årets
Markegång, då hvarje Regementes Knekte-Cona
tract efter Indelnings verket upprättades, kan belöpa
sig mot de i Contractet utsatta penningar,
genom hvilket stadgande både Starnrotarnes och
Hjelprotarnes innehafvares rättigheter blifva bäst
Bevarade, helst de i detta fallet bringas i alldeles
lika förhållande, som det, hvaruti det försattes
vid inrättningen af Indelnings-Verket, hvilket
bör förblifva orubbadt. Börandes i öfrigt iakttagas,
att ej allenast de Stamrotar, som enligt Indelnings
. Verket blifvit förklarade skyldiga att
utan ersättning af Hjeiprotarne bestå de Soldaterna
tillagda förmaner, utan ock de Rotar, hvilkas
Soldat-Torp blifvit, vid fastställda Stor- eller
Enskiften, utbrutna och planlagda på sådan
gemensam mark, som förut tillhör både Stamoch
HjelpRotarne, äfvensom de, hvilka, efter behörigen
stadfästade afhandiingar, något annat vederlag
erhållit, blifva till ali ersättnings åtnjutande
oberättigade ansedde.
Vidkommande åter s:dra Punkten, eller att
afgift för den vid Soldat Torpen tilläfventyrs befintlige
jordrymd utöfver hvad Knekte.Contracten
utsätta, ej måtte kunna betalas; så finna Riksens
Ständer af det föregående ostridigt följa, det rättighet
till ersättning för sådan jord icke i något
fall kan beviljas, och sådant desto mindre, som,
enligt 5 punkten r Kongl. Resolutionen pä Allmogens
Besvär den 28 Juni 1731 redan blifvit
stadgadt, att alla Ryttares, Soldaters och Båtsmäns
-
20Ö
Den i i Maji
mäns inkräktningar vid sina Boställen, utöfver
det, som i Knekte-Contracten och författningarne
bestås, borde utläggas.
Riksens Ständer, som, i afseende på den
tredje punkten, innehållande förslag till yttrande
af den underdåniga önskan, det måtte Eders
Kongl. Maj:t gifva Nådig befallning till veder,
börande, att till Riksdagens slut eller intill dess
bestämda föreskrifter hunne vidtagas och kungöras,
låta alla tilläfventyrs började Rättegångar i
detta ämne hvila, få slutligen allenast anhålla,
det Eders Kongl. Majit täcktes, sä fort Eders Kongl.
Majit nödigt pröfvar, Sin uti ämnet meddelande
Nådiga författning utfärda; hvilket allt härmed
Eders Kongl. Majits Nådiga ompröfvande i underdånighet
underställes.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung 1
Eders Kongl. Majits
Rå Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
På Ridderskapets och
Adelns vägnar
Carl Mörner.
h. t. Landtmarskalk,
Underdånigste ock tropllgtigste tjenare
och undersåtare,
ets och På Prest. Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom.
n. v. Talman.
vagnar
IT. N. Schwan
k. t. Talman
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Upptfst
Dm 11 Maj.
207'
Uppläst hos samtellga Riks- Stånden d. II Maj,
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Hos Riksens Ständer har motion blifvit väckt,’
angående befrielse ifrån de så kallade Utskrifningspenningars
erläggande af alla manspersoner, boende
å oroterad jord i Skåne och Halland; och få
Riksens Ständer nu i underdånighet öfverlemna
deras, i anledning häraf, fattade beslut.
Riksens Ständer få, till upplysning i detta
ämne, anföra, att utskrifnings-penningar i Skåne
efter 1692 års Jordbok utgått med 2 Daler Simt
för hvarje person öfver 15 år, på utsockne frälse
och med 3 Daler samma mynt å Skatte- och
Krono-hemrnan,‘ och att i Halland Allmogen å
Skatte-, Krono- och utsockne Frälsehemman, sora
äga frihet för utskrifning, in natura erlagt a Daler
S:mt för hvarje Utskrifningsgill person, allt beräknadt
efter 3 Daler S:mt per Riksdaler. Under
1808 års krig, då Uandtvärns-utskrifning och Vargerings
uppsättande blef anbefalld, förklarade
Kongl. Maj.-t dem, som dessa Onera utgjort, höra
ifrån Utskrifnings - penningars erläggande be.
frias. Före 1808 års krig påräknades denna afgift
till omkring 15,000 Ridr årligen, och den
blef till samma belopp uti 18 IQ års Riks-Stat
upptagen. Då genom den af Kongl. Majit och
Riksens S-tänder vid 1813 års Urtima Riksdag i
Öjebro vidtagne förändring i utskrifnings - sältet
af det fastställda Förstärknings-Manskapet, all frihet
ifrån utskrifning upphörde och ali oroterad
jord kom att roteras, beslöts,, att de ditt i 1 fs. i Stat
påräknade
*.o8
Deli I J Mtijl
påräknade TJtskrifnings - penningar i Skatte befi
Halland skulle ifrån Stats-Verkets inkomster fot’
framtiden försvinna.
Hvad 'Riksens Ständer sålunda hade besia*
tit täcktes Eilers Kongl. Majit, i sammanhang med
deri öfriga Stats-Regleringeil , uti Nådigt bref åf
den 22 Juli 1812, förständiga Stats - Cöntoiret,
till behörigt iakttagande vid Riks Statens upprat*
tande.
I följe af allt detta , hafva nu mera ej några
Utsktifnings - penningar ifrån Skåne och Halland
i Staten bordt kunna påräknas; hvarföre, oell
i fall några sådana för 181 t och den tid som
Sedermera förflutit blifvit vederbörande alford*
rade, Riksens Ständer finna skäligt, att desarnmä
måtte Varda återställde och befrielse från Utskrifnings-penningars
erläggande meddelad , så langö
nuvarande Författningar om TJtskrifnings - sättet
gälla, eller intill dess Riksens Ständer annorlun*
da besluta; och täcktes Eders Kongl. Majit örn
Verkställigheten häraf Dess och Rikets Kamrnar-Collegiuin
i nåder förständiga.
Riksens Ständer framhärda med djup under*
»åtlig vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
Undsrdånigste och tropligtigste tjenaré
oell un ders åter
På Ridderskapets och På Prest • Ståndets
Adelns vägnar Vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom.-
h. t. Landtmarskalk! m v. Talman.
PS
Ben 11 Maj.
På Borgare-Ståndets På Bonde - Ståndets
Vägnar vägnar
H. N. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. ' n. v. Talman.
Uppläst hos samieliga Riks-Stjnden d. Ii Maj,
Stormägligste Allerhådigste Konung!
I anledning af Eders Kongl, Maj:ts till Rik.'
Sens Ständers Stats-Utskott öfverléranade Nådiga
Proposition, angående eftergift äf den uti fraiiiiidne
Post-Directéuren Lidiins sterbhus vid in.
Venteringen af Post - Cassan yppade Balance ä£
iooo R:dr Banco, få Riksens Ständer härmed i
underdånighet anmäla deras fattade beslut.
Riksens Stånder hafva utaf Cnntzli • Styrelsens
till Eders Kongl, Majit afgifna underdåniga
utlåtande i detta ämne funnit, att denna Balance
icke kan anses såsom en följd af tillgrepp Utaf
allmänna medel, utan härleder sig troligen dels
från oundvikliga missräkningar, som vid den i
Smärre belopp ingångna betydliga Pöst-Uppbördert
ägt rum, dels från tid efter annan förändrade
myntsorter och hastigt påökta Post-Taxot, jemtö
inlemnande af falska sedlar, hvarföre någon af-'
Skrifning icke skett.
I)å Post-Directeuren Lidan derjemte på dess
Under sin mångåriga tjenstetid om händer hafda
Uppbörd, hvilken uppgått till icke mindre summa
än 3,423,476 R:dr, hvarken njutit *:dels pro»
Cent Remiss-Lage, sorn bestås Land^Rentmästa$ulje
Del. N:o 27, 23, r*n
Den Ii Moj.
ren i Stockholms Län, ej heller de missräkningspenningar,
sorn blifvit Lidiins efterträdare i Rensten
tillagde; och da äfven härvid tagits i öfvervägande
framlidne Post - Directeuren Lidiins
linder dess 60 åriga tjenstetid och deraf 54 åriga
Uppbördsmanna-befattning ådagalagda utmärkta
nit och oegennytta, med de flera härvid sig företeende
bevekande omständigheter; hafva Riksens
Ständer beslutit, att ifrågavarande Balance må
varda eftergifven, densamma uti Räkenskaperna
afskrifven och åt Lidiinska Sterbhuset fullkomlig
decharge meddelad.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit,
Stormägtigste AHernådigste Konung !
Eders Kongl. Majtts
Underdånigste tropligtigste tjenare
och undersåter,
På Ridderskapets och
Adelns vägnar
Carl Mörner.
h. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom.
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
JJ. N. Schwan.
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndet*
vägnar
Lars Olsson.
n, v. Talman,
Uppläst
Den 11 Maj.
511
Uppläst hos samteliga Riksstånden d. i [ Maj,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Proposition har Eders Kongl,
Maj:t i Nåder täckts föreslå Riksens Ständer, att
till understöd för Rikets Allmänna Karo. och
TJppfostrings • verk bevilja, det all den ännu ej
disponerade, men till indragning ställde behaglig
tids Förlänings-Spannmålen hädanefter måtte
anslås, hvarigenom så väl nödige Eone - förbättringar
vid Skole- och Eäroverken kunde foran,
staltas, som genom ny reglering af de medel,
sorn redan finnas, tillgång kunde yppas till inköp
af Mathematiska Instrumenter, Geographiska
Charter, Princip-teckningar m. m., hvilka för en
väl inrättad uppfostrings anstalt erfordras. Riksens
Ständer hafva ansett så mngtpåliggande, atc
efter deras förmåga bidraga till Uppfostrings och
Räroverkens understöd och förbättring, att de ej
ett ögonblick kunnat tveka att till denna Eders
Kongl. Majäs Nådiga Proposition lemna sitt bifall.
De hafva sålunda beslutit, att den Rikets
Presterskap nu förlnnte behaglig tids FörläningsSpannmäl,
som är till indragning ställd, i den
mån förläningarne förfalla, må till detta ändamål
anVändas; men då för det närvarande icke
kan bestämmas, hvarken beloppet af den Förlänings-Spannmäl,
som kommer att indragas, emedan
sådant beror på särskildt Nådig pröfning af
Pastoratens inkomsteroch beskaffenhet, vid hvarje
timande ledighet, ej heller tiden, när ledighöteina
kunna inträffa och den deraf uppkommande
tillgång, sorn genom skeende indragningar
>■
ais
Den 11 Maj.
gar må påräknas, samt den sa högst nötliga regisringen
och förbättringen ej bör ställas på en osäleer
och lång framtid, om ändamålet skall vinnas
med den framgång och skyndsamhet, som tiden
och det allmänna behof vet fordrar; så hafva Riksens
etander förenat sig att hos Eders Kongl.
Ma j:t a nrnäla den underdåniga önskan , det täcktes
Eders Kongl. Majit emedlertid af Stats - Verkets
öfverskotter, som kunna uppkomma, antingen a£
blifvande nya Kungsgårds Arrenden , ellet på andra
Inkomst-Titlar, i Nåder anslå de medel och
utvägar, som för befrämjandet af detta ändamål
tunna finnas nödiga; hvilka anslag likväl i den mån
böra komma att minskas, som den påräknade
Eörlänings Spannmålen , genom titnande ledigheler
och skeende indragningar, blifver att tillgå.
AU elen Eörlänings - Spannmål, som kan blifva
indragen, bör emedlertid uppföras på Clereci-Staten
å 4.:de Hufvud-Titlen inom Linien till nästa
Riksdag, för att då på Stat upptagas.
Riksens Ständer framhärda med djup under»
äåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
På Ridderskapets och På Prest. Ståndets
Eder Kongl. Majus
Underdånigste tfopligtigste tjenare
och undersåter
vägnar
Cart Mörner,
b. t. Landtmarskalk.
vägnar #
J. A. Lindblorm
n. v. Talman.
På
Den II Maj.
På Borgare-Ståndets
vägnar
11. N. Schwan.
h. t. Talman,
På Bonde - Ståndet* ä
vägnar
Lars Olsson. '
n. v. Talman.
Uppläst hos Htigl.-'R'iddersk. och Adeln den II Maj.J
Hos Hedervärda Bonde-Ståndet hafva Piks
-
son, Olof Larsson och Pehr Pehrsson från Westerås
Hän, Anders Olsson och Hans Hansson från Stora
Kopparbergs Län,' Anders Jönsson från Upsala Rän,
Olof Olsson, Eric Ericsson och Matts Persson från
Stockholms län, samt Pehr Pehrsson och Jan Pehrsson
frän Örebro Län, uti ett gemerisamtunderfecknadt
Memorial, dels klagat deröfver, att vid detLag»ökningar
för förfallna Skuldebref hos Konungens
Befallningshafvande anställas, det skall äskås,
att förskrifningarne derstädes uti original böra
uppvisas till påtecknande och jemförelse med de
afskriften deraf, som vid ansökningarna äro fogade,
samt att, innan sådant skett, Communications
Resolutioner ej skola å dessa sistnämnda meddelas,
dels ock yrkat, ej mindre att, enär gäldsnärer
genom åtskilliga invändningar söka att uppehålla
de Lagsökningar, som emot dem varda
anmälte , Konungens Befallningshafvande må , genom
meddelande qvarstad å gäldenärernes egendom
för fordringarnas belopp, bevara Borgenä
-
— Högvcird. Prest-Ståndet den II
— Vallöf]. Borgare-Ståndet den *1
— Hederv. Bonde-Ståndet den 8
Vördsamt Memorial.
rernas
214
Den i ] Maj.
rernas rätt, än äfven a/t, sedan Konungens Befallningshafvandes
U/slag fallit och vunnit laga
kraft, fordrings-ägaren ej må anses pligtig att
vid-detsamma Utslag för verkställighets erhållande
derå, Kronofogden tillstädes, tillika till honom
då aflemna den Original - Skuldsedel, hvarå
Utslaget sig grundar, utan den först företes, enär
penningar till gäldandet af dess hela eller någon
större eller mindre del af dess belopp kunnat
indrifvas.
Hvad berörde Memorial, som blifvit till
Lag-Utskottet remitteradt, innehåller, har Utskottet
i öfvervägande tagit; och hvad angår det
förstberörde af förenämnda ämnen, finner väl
Utskottet, det anledning till den af Konungens
Befallningshafvande vidtagna öfverklagade åtgärd,
att vid anställande Lagsökningar fordra uppvisande
af det Original.Skuldebref, hvarföre betalning
sökes, blifvit hämtad dels af ordalydelsen i 4
Cap. 2 §• Utsöknings Balken: ”Kommer man tilt
Konungens Befallningshafvande med klart och
ostridigt Skuldebref,” dels af den år 1S12 utfärdade
Chartse Sigillatas-Förordning, hvarigenom böter
och ansvar är stadgadt för den Embetsman,
hvilken åsidosätter att tillse, det hvarje handling,
som bör med Charta SigiIlata till bestämdt belopp
förses, finnes derå skrifven eller dermed belagd,
hvarförutan det icke undfallit Utskottets uppmärksamhet,
att det presentatum, som vid skeende
Lagsökning tecknas å Skuldebrefvet, sedermera
vid flera tillfällen och inträffande omständigheter
medför nytta och upplysning; men då , i synnerhet
-
Den 11 Muj.
het för fordrings-ägare, som äro aflägse från Landshöfdinge-Residencet
boende, samt icke äga egna
angelägenheter att bestrida i den Stad, der det
är beläget, Svårighet och äfventyr möjligen kan
uppstå, att, jemte Lagsökningshandlingarna, til.
lika till Konungens Befallningshafvande insända
de Original-Skuldsedlar, som blifvit åberopade
och hvaraf afskrifter äro bifogade, samt härtill,
kommer, att 14 Cap. 4 §. Rättegångs-Baiken medgifver,
att de afskrifter af Handlingar, sorn vid
Domstol företes, må af trovärdiga män vara styrkte,
att de med sjelfva hufvudskrifterna i allt äro
lika, har Utskottet, med åsigt af det Kronans
rätt ,.Ji afseende å Chartas S i g i 11 a t se afgiften , ej må
förminskas, ansett sig böra föreslå och tillstyrka
den författning, att de fordrings-ägare, hvilka
icke hafva lägenhet eller nro hindrade alt sjelfve
till Konungens Befallningshafvande inlemna
deras Lagsöknings handlingar, må äga att vid deras
ansökan foga en af trovärdiga män besannad
afskrift af de Skuldebref och handlingar, hvarå
den fordran, som utsökes, sig grundar; men att
i sådant fall fordrings-ägarne, i händelse de ej
kunna genom Domstols eller Domares betyg styrka,
att Skuldebrefvet eller handlingen redan är
med behörig Charta Sigillata försedd, skola vara
pligtige att vid afskrifterna foga Charta Sigillata
till det belopp, som svarar så väl emot del, hvarmed
originalerna böra vara försedda, som det,
hvarå afskriften antingen bordt skrifvas eller dermed
beläggas.
Vidkommande åter det andra, af ofvanomförmälta
framställda ämnen, anser Utskottet att
redan
Den i ] Maj,
redan uti 8 Gap. Utsöknings Balken alia de händelser
äro bestämde, då Konungens Befallnings,
hafvande äga att bevilja qvarstad a gäldenärers
egendom, så att någon ytterligare föreskrift derom
icke synes vara af nöden ; afvensom hvad beträffar
påståendet, att fordringsägare icke böra anses
pligtige att vid aflemnande af fallna Utslag
till vederbörande Kronofogdar, för att derå vinna
verkställighet, tillika ifrån sig lemna de originalförskrifn
ingar , i följd hvaraf berörde Utslag äro
ineddelte, Utskottet funnit, det en sådan åtgärd
destornindre kan åsidosättas, som dels gäldenären
icke kan vara skyldig att utlemna penningar till
indrifvande af Skuldebrefvet, eller låta sin egendom
till gäldande af detsarnmas belopp borttagas,
utan att den, hvilken äskar betalningen , eller till
ernående deraf utmäter deremot svarande egen*
dom, äger i sin värjo den handling, på hvilken
fordring s-anspråket sig grundar, för att, när skul,
den till fullo godtgöres, samma handling återställa,
eller i annat fall derå behörigen afskrifva
hvad sorn blifvit guldet, dels Kronofogdarne ä'ro,
skyldige att, vid äfventyr af eget betalningsansvar,
inom trenne månaders tid ifrån det ett Utslag
till verkställighet dem tillställes, derföre lemna
fordrings ägaren redo, antingen medelst aflemnande
af fordrings-sumrnan, eller bevis om bristande
tillgång hos gäldenären ; och kan jemväl deraf,
att Skuldsedeln finnes i Kronofogdens hand, något
hinder icke Uppstå för fordrings - ägaren att
med sin gäldenär ingå öfverenskommelse otti afbetalning
å Skulden eller om anstånd till dess
gäldande, hvarom, i sådant fall, endast tillkänna
gifvande
-
Den 11 Maj,
5i?
gifvande af ett sådant förhållande hos Kronofog,
den olifver af nöden.
lietta allt varder dock ••.'Riksens Högjofh Stanå
ders vidare profning, vördsamt understäldt.
Stockholm den 29 April 1815*
På Höglofl. Riddersk. och På Högvörd. Prest,
Adelns vägnar .Ståndets vägnar'
Uppläst hos Högt. Riddersk. och Adeln d. it Maj,
—
Hogvard. Prest-Ståndet d. 11 —,
— — Vällafl, Borgare-Ståndet d. ir —
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 8 —
Riksens Stånders Stats - Utskotts Uti utan-,
de ofver gjorda Anmärkningar vid dess
Betänkande, angående, förbättring uti
Länsmännens Loner , samt någon Lån
Jor Lands-Fiscalerna.
Sedan Stats-Urskotret, den 11 sistlidne A.pr.,
genom Betänkande i anledning af Herr Prosten
Palms Memoria!, om någon aflöning för LandsBiscalerna
och förbättring i Länsmännens Löne.
På Vällofl. Borgare,
Ståndets vägnar
Jean Norms*
B. F, Strömfelt,
Joli. Olof Wallin,
På Hederv. Bonde
-
Ståndets vägnar
Petter Jernström,
A. J. Wahlstjerna,
villkor,
Den 11 Maj
-
villkor, sig utlåtit], och ansett den utväg böra
vidtagas, hvarigenom Boställslöse Ivänsmän kun.
na tilldelas Bohemman, och att desse Tjenstemän,
så vidt sig göra later, matte utses bland
Allmogen', samt hvad åter I,arida. Fiscalerna be.
träffade, trott sig icke kunna för dem tillstyrka
Löner, enär de äga påräkna åklagare andel i böter
m. m. och deras tjenster äro af den beslcaf.
fenhet, att de aldrig haft éller synas böra tilläggas
någon Lön af Slaten; så hafva Högloft. JRidderskapet
och Adeln samt Vällofl Borgare Ståndet,
uppå gjorda anmärkningar vid Utskottets yttrande,
återförvist äiendet till ytterligare handläggning.
Hvad frågan om Länsmännens bättre aflönan.
de angår, har uti bägge nyssnämnde Stånd hufvudsakligen
blifvit anmärkt, att dessa Tjenstemäns
befattning nu mera, i anseende till deras
förökade göromål, och då de till betydlig del skola
bestrida Kronofogde - Sysslorna, vöre af den
vigt, att personer af Allmogen icke skola kunna
dertill antagas, samt att följaktligen, och på det
Tjensterne måga kunna besättas med skickliga personer,
hvilka nu, i anseende till de bestådda
knappa Lönerna , allmänneligt icke kunna erhållas,
en fullständig Löne-Reglering och förbättring
i deras aflöning borde ske, helst den uppgifna
utväg, att de Länsmän, hvilka sakna Boställen,
kunde förses med Bohemman, icke skall svara
emot behofvet och icke heller vara att vidtaga,
i anseende till brist på Krono.Lägenheter, som
dertill kunna upplåtas.
I anledning
Btn 11 Maj.
219
I anledning häraf får Stats-Utskottet upp.
lysa: att Länsmännen i allmänhet hafva indelta
Löner, utgörande tillsammans i persedlar och penningar
efter Jordeböckerna 3200 Ridr 3; sk. 2
rist-, och i Spannmål efter Kronovärdi, å 36 sk,
tunnan, 289 Enir 30 sk. !I r:st., samt dessutom
i contant 2170 Hulr [7 sk. 8 r:st., hvarförutan
största delen är försedd antingen med Boställen,
eller med Bohemman. Deras aflöning är väl i
närvarande tid, vid högt stegrade varupris och
förökade göromål, mindre än förr svarande mot
deras behof och väntan afen nödtorftig utkomst,
hvadan en efter tidens skick och öfriga omständigheter
lämpad ny reglering utaf dessa Tjenstemäns
aflönings-villkor visserligen blifver nödig;
men Utskottet anser den icke kunna ske annorlunda,
än i sammanhang med den, som efter
Riksens Ständers Beslut vid sista Urtima Riksdag,
och deras underdåniga skrifvelse af den j 8
Juli 1812, kommer att företagas af den Comité
Kongl. Majit i Nåder täckts förordna, att utarbeta
en fullständig plan för en enklare, redigare
och säkrare förvaltning af Rikets Allmänna Arender,
med iakttagande af den förkortning i arbetet
jemte inskränkning i Embets- och Tjensteinännens
antal, som kan förenas med ordning,
skyndsamhet och allmän samt enskildt säkerhet
vid ärendernas handhafvande. Om hvilken Comités
snara organisation Utskottet afgifvit särskildt
tillstyrkande af denna dag i anledning af Herr
Borgmästaren Holms Memorial. Emedlertid och
då Länsmännen, såsom njutande indelta Löner
och till största delem med Boställen eller Bohemman
-
S 5 O
Den 11 Maj,
man försedde, äga påräkna en tiden och varuprisen
åtföl jande ökning i deras -Löne-förmåner, sam*
salunda icke äro så vanlottade, som penriingelöntagarne
i allmänhet och särdeles i Hufvud,
staden; har Unkottet för närvaran de, saint i anseende
till Statens många utgifter och en nödig
lindring i det allmännas bördor , trott sig icke
tunna föreslå någon annan provisionel reglering
ellerL förbättring i Länsmäns Lönevillkor, än att,
sedan de, som äga Contante .Löner, i följd af Rik»
sens Ständers Beslut vid 1809 och 1810 arens
Biksdagar redan undfått förhöjning derå och Läns.
mans-Lönerne blifvit bragte till likhet, de Läns.
män, som sakna Boställen eller Bohemman, kun.
na dertill förbjelpas, på sätt Utskottet i dess för.
ra Betänkande hemställt, och hvartill, der odisponerade,
Kronohemman ej finnas att tillgå, åt dem
kunna anslås tjenlige trakter å Krono-AUmännin.
gar eller annan Kronojord, hvilket Kongl. Majit,
uppå Dess Befallningshafvande? i Skaraborgs Lila
underdåniga hemställan, genom Nådigt Bref den
8 November sistlidet år, täckts bevilja för Bo»
ställslöse Länsmän i berörde Län.
Beträffande åter Lands.Fiscalerna, så har vid
Utskottets yttrande hufvudsakligen blifvit erin.
rädt, att till dessa sysslor ej skola erhållas skicklige
personer, med mindre de undfå tillräckliga
Löner: att Tjenstemän icke borde existera, hvilkas
fördel berodde i' bister och brott, och hvilkas
behof således måste vara, att sådana underhållas
och finnas, för att af dem åtalas, samt. att således
det vore bättre, att dessa sysslor upphörde.
Huruvida
Den Ii Maj.
Huruvida Lands-Fiscals • Tjensterne tunna
Umbäras eller böra ställas på annan fot, i afseende
å dessa Tjenstemäns aflöning, än de nu äro,
anser Utskottet jern val ankomma på närmare granskning
och utlåtande af förberörde Comité, som
skall taga under öfvervägande och föreslå ny reglering
i det liela till en bättre ärendernas förvaltning
och urnbärliga tjensters indragning. Och
Utskottet finner emedlertid, utur förut anförda
skäl, sig hvarken kunna eller böra nu tillstyrka
Löners anslående för en Tjenstemanna-Class, som
från början icke haft några sådana, samt tror, att
intill dess ämnet kan hinna att i berörde ordning
blifva beredt och afgjordt, Lands-Fiscalernes
rätt till åklagare andel i böter och confiscerade
varor icke mera hädanefter, än hittills, må
kunna föranleda till oordningar och Lagbrott.
Hvilket allt vördsamt hemställes Riksens Höglofh
Ständers närmare bepröfvande.
Stockholm den 6 Maj 1815*
På Höglofh Riddersk. Och På Högvörd. Prest*
Adelns Ledamöters Ståndets Ledam.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
-
vägnar
Carl De Géer.
Vägnar
Gustaf Murray.
Ståndets Ledam.
vägnar
Carl Fr.^Landberg.
Ståndets Ledam.
vägnar
And. Joachimsson.
C. Tunelius.
Uppläst
s * s
Den i I Maj.
Uppläst hos Höglofl. Riåderskapet o"!! Adeln (i. ii Maj»
'— — Högv. Prest.Ståndet d. (i —
— Vällofl. Borgare-Ståndet d. i[ _
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 8 —
Riksens Ständers Stats-Utskoits Utlåt an.
de i anledning af den hos BorgareStåndet
väckta motion om lifgifvande
af och kostnadens bestridande till Register
öfver Bihangen till igio och
18iz urens Urtima Riksdags Protocoll.
Genom Protocolls.Utdrag af den 7 sistlidne
April har Vällofl. Borgare - Ståndet till StatsUtskottets
utlåtande remitterat den af CommerceBadet
Herr B. H. Santesson gjorda motion, att
Begister öfver Bihangen till 18 ro och j8i2 årens
Urtima Biksdagars Protocoll måtte upprättas
och af trycket utgifvas på lika sätt. som
är vidtaget till tryckningen af nuvarande Bikadags.
Handlingar, eller med förskott af medel utaf
den till Biksdags-utgifte -a anslagna summa.
Sedan Biksens Höglofl. Ständer funnit, att
Begister öfver Eihanget till denna Biksdags Protocoll
bör författas och af trycket utgifvas samt
kostnaden dertill förskottsvis bestridas af allmänna
medel, och det jemväl synes angeläget, att i 810
och 1812 arens BiksdagsProtocolls Bihang varda
registrerade', och då de utgöra flera Band för
hvardera Biksdagen och innefatta utan systematisk
ordning alla Biksdags-ämnen, som förevarit
och
Den 11 Maj.
och hvilka således, i saknad af Register, ej kun.
na uppsökas, så anser Utskottet sig böra tillstyrka,
att Register öfver dessa Bihang, hvilka på allmän
bekostnad äro tryckta, må med förskott af
dylika medel upprättas, tryckas och utgifvas, samt
exemplaren, likasom är beslutadt om deri na Riksdags
Handlingar, försäljas och betalningen gå till
ersättning af kostnaden.
Med författandet och tryckningens besörjan.
de utaf dessa Register, lärer dock nuvarande Ex.
peditions-Utskottet icke kunna besväras, helst, efter
inhämtad underrättelse, vederbörande dertill
sakna tid; och Stats-Utskottet har derföre fogat
sådan anstalt härom , hvarigenom arbetet må kunna
med möjligaste första och sist inom denna
månads utgång blifva färdigt; hemställande Utskottet
vördsamt detta till Riksens Högloft. Ständers
bifall, samt att hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålles om Nådig befallning till Dess
och Rikets Stats-Confoir, att, uppå reqvisition af
Utskottets Ordförande, låta, utaf den till Riksdagskostnadernas
bestridande anslagna Summa, förskjuta
hvad som till ifrågavarande Registers utgifvande
må kunna åtgå utöfver de medel, som
genom prenumeration och försäljning deraf kunna
inflyta. Stockholm den 6 Maj 1815.
På Högloft. Ridderskapets På Högvörd. Prest
och
Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl De Geer, Gustaf Murray.
På
'2H
Den 11 Milj.
På Vällofl. Eorgare- På Hederv. Böndöi
Ståndets Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl i'r. ljundberg* And. Joachimsson.
C. Tunelius*
Uppläst hos Höglofl. Riddersk. och Adeln d. II Maj.
— Högvörd. Prest-St. d. ti
— •— Väilofl. Borgare-St. d. II —
— — Hederv. Bonde-St. d. 8 —
Riksens Ständers Stäts-Ut sk otts Uti ät ani
anledning af Herr Borgmästaren
E. G- Holms Memorial *, om organisation
af en Comité till allmän reglering
af Statens Embeten och Tjenstår.
Till StatS-Utskottets åtgärd här Vällofl. Eor.
gare-Ståfidet den 19 sistlidne April remitterat
följande af Herr Borgmästaren Holm ingifnä Memorial
:
5,Bå flere Ledamöter af Biks Ständen funnit
nödvändigheten af Tjenstemäns Löne-förbätt*
ring, vågar jag anhålla, att det Utskott, som får
derta ämne till sin behandling, måtte uppgifva
plan till organisation af en Comité, sorn borde
få sig uppdragit att utarbeta project till en allmän
ny reglering af Statens Embeten och Tjenster,
öfverflödiga eller umbärliga Tjensters och
CorpserS
Deit 11 Illa;.
Gorpsets indragning, Tjenstemännens Boningssatt
och pensionnerande, samt Befordrings-Bagat*
nes förbättring, hvill<a alla ämnen stå med hvarandra
i det oskiljaktigaste sammanhang, att dö
påen gång måste blifva ämne för allmänna granskningen,
om något nyttigt ändamål skall vinnas.”
”Staten bör icke belastas med öfverflödiga
Tjenster: den bör icke löna nne persöner for göromål,
hvilka beqvämligen kunna förrättas af en*
Tjenstemän nan böra i sina Bonings -villkor äga
icke öfverflödig, men tillräcklig bergning, utan.
att nödgas söka den genom bisysslor eller andra
befattningar. Lönevillkoren böra lämpas efter
Tjenstemännens arbete, efter sjelfva Embetets
vigt, sämt det värde det fordrar i Staten. Löne*
Villkoren böra ej heller vara beroende af myntets
Värde, ulan af varu-värdet. Befordrings-Bagarne
böra så inrättas, att de försäkra Samhället om
dugliga och upplysta Embetsman: att de uppmuntra
för tjernsten , hvar den finnes: att de blifva en
borgen för den kunniga och upplysta, att endast
skicklighet, erfarenhet och förtjenst bereda hugkomst
och befordran: o.ch Tjenstemannen, sorn
offrat åt Staten sina krafter och bemödanden, bör
icke föret vid .lifvets afton, utan vid den tid, då
ålderdom påkallar hvila, eller sjukdom hindrat
hans vidare verksamhet, njuta för sina återstående
dagar en lugn bergning.”
”Comitén, sorn för sitt omdöme icke skulle
å‘gä ändra band, än det allmänna bästas fordringar,
borde tillika föreslå nödiga förbättringar af
3-.ilje DJ. N.o ? g, 30. arbets
-
t
Den 11 Maj.
arbets.sättet inom Coliegier och Räkenskaps-Verben,
samt projectera sådan Instruction för dessa
Embets Verk och för Tjenstemännen, hvarigenom
enkelhet* i arbetet kunde vinnas och alf
öfverflödig vidlöftighet undvikas.
Slockholm den 19 April 1 S r 5-
I anledning häraf får Utskottet upplysa: att
sedan vid Riksdagen här i Stockholm 1809 och
] 8 : o fråga blifvit väckt om en ny reglering af
Rikets Styrelse Verk, och Riksens Ständer, enligt
1 o §• Riksdags.Beslutet af den 2 Maj 1810,
bestämt sine belöningar för de bästa förslag, som
dertill kunde gifvas, hvarefter en Comité skulle
af Kongl. Maj:t i Nåder förordnas, att utarbeta
planen i ämnet; sä hafva Riksens Ständer
vid sista Urtima Riksdag i Orebro, efter erhållen
del af ett Förslag, sorn i berörde hänseende
blifvit aflemnadt tillika med den i Nåder för.
ordnade Comiténs yttrande, ej mindre deröfver,
än hvad härvid i öfrigt förekommit, uti under,
dånig skrifvelse den 18 Juli 1812 anhållit, att
då berörde Comité saknat både tid och ledighet
från andra Embets-pligter att kunna ingå i den
utförligare behandling af sitt uppdrag, som ämnet
fordrat, Kongl. Majit till utarbetande af en
fullständig plan för en enklare, säkrare och redigare
samt mindre kostsam förvaltning af Rikets
Allmänna Ärender, äfvensom en förutgående nödig
granskning och utgallring af utkomna mångahanda
mer och mindre till tidhvarfvet lämpliga
cäconomiska Författningar, och äfven bestämmandet
-
Den 11 Maj.
227
mandet af gränsen emellan de Juridiskå och ce.'
conomiska angelägenheterna, i Nåder täcktes tillförordna
en särskildt Comité, bestående af några
om de åtskilliga Styrelse-Verken kunnige och i
allmänna hushållningen erfarne samt för nit och
arbetsamhet kände män, de der, under ledighet
från andra befattningar och med obehindrad tillgång
i de allmänna Verken, samt rättighet till
det biträde derifrån, sorn för arbetets skyndsammare
befordran kunde finnas nödigt, skall äga.
att, utan hinder af gällande Lagar och Författningar,
föreslå sådana ccconomiska stadganden,
samt den ordning för de Allmänna Arendernas
handläggande i dessa delar, sorn med Rikets närvarande
skick och förhållanden bäst kunde instäm,
ma; och detta allt med iakttagande af redan gifven
föreskrift, att all möjlig förkortning i arbetet,
jemte inskränkning i Embets- och Tjenstemäns
antal, ovilkorligen förenades med ordning,
skyndsamhet samt| enskildt och allmän säkerhet
vid arendernas handhafvande; hvarjemte Riksens
Ständer, till bestridande af kostnaderna för verkställigheten
häraf, anslogo 3000 R:dr årligen till
nästa Riksdag, samt i underdånighet anhöllo.att,
i fall denna summa, i anseende till arbetets vidlöftighet,
funnes otillräcklig, Kongl. Majit i Nåder
täcks utaf öfverskbtten på Riks-Statens Inkomst-Titlar
låta förskjuta det, som vidare kunt
de erfordras.
Att denna Comité hade ännu icke blifvit tillsatt;
hade utan tvifvel härledt sigderifrån, att Kongl.
Maj:ts omsorg och åtgärder sedan sista Riksdagen
-
5‘-8
Den II Maj.
gen oafbrutet mast sträckas tili Rikets yttre för-'
hållanden; men dessa vigtiga hinder hafva mi
upphört och ökade anledningar tillkommit för den
önskan, att ifrågavarande reglering snart må blifva'
företagen och beredd, hvarigenom Emfaetsoch
Tjenstemännens antal måtte kunna förmin*
skås, utan olägenhet och uppehåll i ärendernas
behöriga gang, samt de öfrige desto tillräck-'
ligare lönas. Och då cle omständigheter i afseende
härpå, som Kerr Borgmästaren Holms Memorial
innefattar, ännu närmare, än Riksens Ständers
ofvanåberopade underdåniga skrifvelse, bestämma
den Comités omfattning och föremål, sora
af Kongl. Majit härtill kommer att förordnas;
får Utskottet vördsamt hemställa, att Riksens Högh
£tä'nder, med förnyande af deras förra anhållan,
hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla frågan,
och dervid tillägga hvad Herr Borgmästaren Holm
föreslagit, rörande detta ärende; hvarjemte Utskottet
anser böra i underdånighet begäras, att det
project, som Comitén utarbetar och afgifver, måtte,
sä snart det hinner blifva fullbordadt, utgifvas
å trycket, för att komma till allmän kännedom
innan nästa Riksdag, då Ständerne skola sig
deröfver yttra; till hvilken kostnads bestridande
jemte öfrige utgifter i och för detta arbete, de
redan arislagne 3,000 R:dr årligen böra afsättas
och hållas oförryckte saint än vidare utgå till
nästa Riksdag.
I öfrigt och med anledning af hvad Herr
Borgmästaren Holm ändragit, angående ålderstigna
afskedade Embets- och Tjenstemäns förseen'•
. de
Den II Maj.
de med Pensioner, sä att de vid slutet af sin
lefnad mäga kunna i lugn tillbringa sina dagar
utan bekymmer för sin bergning; har Utskottet
jemväl trott sig böra föreslå Riksens Höglofl. Stan*
der att förnya deras i förrberörde skrifvelse gjorda
underdåniga anhållan, att Kongl. Maj.-t täcktes
låta i skyndsam verkställighet sätta den uti
Kongl. Kungörelsen af den 29 Juni 1798 omförmälta,
samt i Kongl. Erefvet den 14 Juni 1803
ytterligare anbefallta Pensions Stat för Civile Embets-
och Tjenstemän , hvartill betydlig fond redan
finnes samlad; en anstalt, desto mer angelägen,
som den tillgörande nya regleri ng och indragning
af Embeten och Tjenster fordrar och
förutsätter, att ålderstigne och or klöse Einbetsoch
Tjenstemän måga kunna, utan förlust för
deras bergning, taga afsked, samt verksamme och
skicklige efterträdare, försedde med de Löner
Staten består, för Rikets och det Allmännas tjenst
erhållas. Hvilkc-t allt vördsamt hemställes Riksens
Höglofl. Ständers närmare bepröfvande.
Stockholm den. 6 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledam. Ståndets Ledarn.
På Vallöf!. Borgare- På Hederv. Bonde
-
vägnar
Carl De Géer.
vägnar
Gustaf Murray.
Ståndets Ledarri.
vägnar
Carl Fr. I andberg.
Ståndets Ledam.
vägnar
And. Joachimsson.
C. Tunelius.
Upplas1
Den 11 Maj.
Uppläst hos Högl. Riddersk. och Adeln d. 11 Maj.
— Hngv. Prest-St. d. II —
— — Val lod. Borgare-St* d. 22 —
— Hederv. Bonde-St. d. II —
Riksens Högloft. Standers Stats-Utskotts
Betänkande i anledning af Herrar
Fullmagtiges i Riksgälds - Contoiret
gjorda hemställan, i afseende pä ersättningen
af Skjuts och Tractamente
för Ledamöter i Co?npromiss-Råtter
uti Bevillnings-Mål.
Uti Memoria!, dateradt den 23 sistlidne Februari
, hafva Herrar Fullmägtige i Rilcsgälds-Contoiret
anfört, huruledes Riksens Höglofl. Stander ,
uti 3 Art. 6 §. 9 Mom. af Bevillning^ - Förördningen
den 28 April I 810, föreskrifvit, att Skjuts
och Tractamente för Ledamöter uti BevillningsCompromiss-Rätter
skulle af Kronans medel bestås.
Men då någon viss fond dertill icke blifvit
anvisad, hafva Herrar Fullmägtige , vippa vederbörandes
gjorda förfrågan, bifallit, att desse af
Riksens Ständer beviljade utgifter väl skulle af
Biksgälds-Contoirets medel få förskjutas, mert till
framdeles ersättning, eller afskrifning uti Räkenskaperna
balanceras; i följd hvaraf några sådana Poster,
likväl till ett ganska ringa sammantaget belopp,
uti Renteriet föreslagen, som till Riksgälds-Contoiret
ingå., föras under Balance; och är dessutom
att förmoda, att utgifter af förenämnda beskaffenhet
uti andra Län torde vara förskutne
af Statsverkets , eller andra medel. Och sorn dessa
balancerade förskott böra ersättas, så hemställa
-
Dm 11 Maj.
231
la Herrar Fullmäktige, om icke denna ersättning
lämpligast må tagas utaf Bevillningen; i
hvilket fall de af Riksgälds • Contoiret förskutne
Poster komma att afskt ifvås, och hvad af andra
Verks medel tilläfventyrs kan vara anticiperadt,
efter vederborandes derå meddelande uppgifter,
af Riksgäids-Contoiret återbetalas.
Stats.Utskottet har tagit detta uti öfvervägande,
och som, jemlikt Bevillnings-Förordningen
af den 28 April 1810, de nu ifrågavarande
utgifter skola bestås af Kronans eller allmänna
medel, så och enär desse kostnader tillkommit i
och för Bevillningen, anser Stats - Utskottet det
också vara mest lämpligt, att desamma utaf Bevillningen
godtgöras; hvadan Stats Utskottet får
vördsamligen tillstyrka, att, på sätt Herrar Fuflmägtige
föreslagit, de summor, hvilka utaf Riksgälds-Contoirets
medel blifvit använda till Skjuts
och Tractamente för Ledamöter uti BevillningsCornpromiss-Rätter,
men uti Räkenskaperna till
ersättning balanceras, må afskrifvas, och att hvad
till sådana uppgifter utaf andra medel tilläfventyrs
kan va*ra anticiperadt, efter vederborandes
derå meddelande uppgifter, af RiksgäldsContoiret
återbetalas; hvilket Riksens Högtofl. Ständers
bepröfvande vördsamligen underställes.
Stockholm den 6 Maj 1815.
På Höglofi. Ridderskapets På Högvörd. Prest
-
och Adelns Ledam.
vägnar
Carl De. Géer
-
Ståndets Ledarn.
vägnar
Gustaf Mur ray i
På
*32
Den 11 Maj'.
På Vallöf]. Borgare.
jStåndets Ledam.
vägnar
Carl Fr, Landberg.
På Hederv. BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Jon Jonsson,
C. Sylvan.
Upplåst hos Högt. Riddersk. och Adeln d. II Maj.
— _ Hogv. Prest-St. d. 22 _ '
— —* Vällofl. Borgaré-St. d. 22 —-
— —■ Hederv. Bonde-St. d. II —
Vördsamt Memorial.
Genom särskildta till Hederv. Bonde-Ståndet
inlemnade Memorial hafva Riksdags-Fulhnägtige
för Fährentuna Härad, Carl Johansson samt
Olof G:son Bagge från Bohus Län , vackt fråga,
den förre om billigheten deraf, att i Sterbhus
efter aflidne personer, som efterlemna! omyndiga
Barn, hvaraf ett eller flera icke uppnått i ^
års ålder samt således under deras föräldrars lifstid
icke fått till godo njuta den uppfostran , hvilken
blifvit de äldre Barnen påkostad, hela eller
någon del antingen af årliga rentan å det capital
i penningar, sorn utaf Sterbhusets behållning
uppstår, eller afkomsten utaf den efterlemriade
fasta egendomen, i mån af behofvet, måtte utan
beräkning få användas till uppfostringshjelp för
«le minderåriga Barnen, intill dess de kommit
till 15 års ålder; och den sednare, eller Bagge,
åter: 1:0 Att jDomstolarne vid pröfningen af
omyndiga Barns arfsmedets användande till deras
underhåll och uppfostran borde dertill anslå en
efter arfsmedJens belopp lampad summa, sorn lik
-
väl
JJen 11
233
val aldrig finge öfverstiga rentan a dessa medel,
med mindre särskilta omständigheter af svår sjukdom
, oförmögenhet till arbete ,eller andra lika gilltiga
orsaker inträffa, som göra oundgängligt att
tillgripa arfs capitalet; arn att enär de omyndigas
fader eller moder lefver och ari tillfälle att om Barnens
Underhåll besörja, densamma, ehvad nytt giftermål
ingås eller icke) bör , i brist af godvilligt åsämjande,
i berörde underhåll, i mån af desslott
i boet, deltaga; och 3:0 att vederbörande Domare
ina erinras, att ej utan i högsta nödfall tillstädja
försäljning af omyndigas fasta egendom, utan i
stället lämplige utvägar till egendomens bibehållande
intill dess de kommit till myndig ålder vidtagas,
genom Dåns upptagande emot Inteckning
eller andra åtgärder.
Dessa tvänne Memorial, hvilka blifvit till
Lag-Utskottets Utlåtande remitterade, har Utskottet
tagit i öfvervägande; och dä de innefatta enahanda
ämnen, samt åtmindstone åsyfta samma ändamål,
liar Utskottet deraf funnit anledning att
på en gång till pröfning företaga båda dessa framställningar,
och får nu deröfver afgifva följande
Utlåtande:
Uti 9 §, af 1 a Gap. Alfda Balken stadgas,
att vid Arfskifte i beräkning bör komma hvad
föräldrarne gifvit sina barn förujt, som är af värde,
och hvarom ej annorlunda blifvit förordnadt,
samt uti 10 §. af samina Gapitel, att hvad föräldrar
påkostat sina barn till deras nödtorftiga
föda, kläder, upptuktelse och brölJpps-kost, ej må
räknas •;
S34 * &en 11 M"j'
räknas; men att det likväl är föräldrarna fritt,
att deremot, om de vilja, tillägga något åt de
andra sina Barn, som mindre njutit hafvaäfvensom
4 §. af 17 Cap berörde Balk förordnar,
att då efter Bandsrätt aflinge jord, samt ärfda och
förvärfda lösören blifvit bort-testamenterade, men
omyndiga Barn efter Testator finnas, som icke
äga något till föda och uppfostran, skall dem
först efter Stand och värde så mycket lemnäs,
som Domaren skäligt pröfvar, till dess de sjelf,
va sig nära kunna.
Dessa Bagrum synas nog tydligen vittna derom,
att Bagstiftaren varit sorgfällig, det,omyndiga
Barn, hvilka vid deras föräldrars frånfälle
ännu icke njutit den uppfostran, att de till sitt
underhåll sjelfva kunna bidraga, icke må, enär
föräldrarne efter sig lemnat tillgångar, hvarmed
uppfostrings-kostnaden kan bestridas, falla det Allmänna
till last; hvarjemte det äfven synes vara
med billigheten närmast öfverensstämmande, att då
föräldrar vid deras frånfälle efterlemna! flera Barn,
af hvilka ett eller några under föräldrarnas lifstid
fått åtnjuta den uppfostran, sorn danat dem
till nyttiga medborgare i Staten, hvarigenom des.
sa, komne till en nera framskriden ålder, äro i
tillfälle att i större eller mindre män sig sjelfva
försörja, de yngre Barnen, som icke hunnit till
godo njuta enahanda omvårdnad, blifva berättigade
att för saknaden deraf erhålla lämplig ersättning
af de tillgångar, hvilka i Boet finnas;
och då, vid de tillfällen, att blott en af föräldrarna
aflidifj den efterlefvande skäligen icke bör
kunna
Beti l I Maj.
*3 5
tunna undandraga sig den naturliga skyldighet,
att, i hvad möjligt Hr, vårda sina omyndiga Barns
uppfostran, tyckes det ock deraf blifva en följd,
att bernälte efterlefvande maka afven skall vara
pligtig att med sin lott i Boet deltaga uti den
kostnad, som till nämnde behof erfordras.
Med antagande af dessa grundsatser, dem
Utskottet ansett icke kunna tåla motsägelse, har
likväl Utskottet funnit, att någon bestämd föreskrift,
sorn vid alla tillfällen blifver tillämplig,
icke möjligen kan meddelas, huru eller till hvad
belopp förrberörde uppfostringshjelp skall*tilldelas,
hvilket Utskottet trodde böra ankomma på de
särskildta omständigheter, som nästan i hvarje Sterbhus
skela inträffa, i afseende dels på de i Boet
varande tillgångar, dels på Barnens stånd och
värde, och den större eller mindre kostnad deras
uppfostran medför, med mycket mera, sorn dervid
kan förekomma. Det är af sådan anledning
som Utskottet anser sig endast kunna föreslå den
författning, att då ert eller bägge af föräldrar
aflida, som efter sig lemna Barn, hvilka antingen
alla eller några äro under 15 års ålder, de
sorn. förrätta Bouppteckning eller arfskifte efter
den .eller de aflidne, böra föreslå något visst
belopp af Boets tillgång i capital, renta eller afkomst
af fastighet, som, i märi af behofvet, kan
finnas vara erforderligt till underhåll och uppfostran
för hvarje af de minderåriga Barnen, intill
dess de uppnått 15 år, hvilket belopp bör från
samfälta massan afskiljas och af sättas, innan lag*
lig . arfsdelniug af återstoden verkställes, samt att
om
Den 11 ilf oj.
om efterlefvande maka och arfvingar icke åtnöjas
med det i detta ämne af Boupptecknings eller
Skiftemännen uppgjorda förslag , och förening
härom icke kan träffas, Sterbhus-delägarne blifva
pligtige att, vid det Boupptecknings- eller
Skiftes-Instrumentet till behörig Domstol inlemnäs;,
sjelfstämde sig inställa, för att den uppstående
stridigheten härom i Daga ordning utföra,
då Domaren äger att pröfva och bestämma huru
dermed förfaras bör; äfvensom att, i händelse dst
skulle af Domaren vid företeendet af en upprättad
Bouppteckning, eller verkställdt Arfskifte inhämtas,
att iakttagande- af förr nämnda stadgan,
de blifvit af vederbörande åsidosatt, Domaren må
vara öppet att Skiftes-förrättningen ogilla och
förvisa till nytt Arfskifte, med lemnad föreskrift
om hvad i enlighet med omförmälte Författning
bör till verkställighet dervid befordras.
Hvad ater beträffar det af Riksdags-Fulirnägtigen
Bagge uti Tredje Punkten af dess Memorial
gjorda förslag om vederbörande Domares erinrande,
att ej utan i högsta nödfall tillåta försäljning
af omyndiges fasta gods, finner Utskottet,
att så väl uti 2» Cap. 3 §. Arfda - Balken ,
som 4 Cap. 8 §• Jorda. Balken nödige föreskrifter
i detta ämne äro meddelte, helst jemväl en
sådan försäljning, utan att den omyndiges närmaste
fränder deröfver blifvit hörde och dertill samtyckt,
icke kan beviljas, och desse, i händelse
den omyndiges förmyndare, till äfventyrs förledd
af ensidiga afsigter, skulle utan verkligt behof
försäljningen söka, dervid äga tillfälle och böra
anses
Den 11 Maj.
237
anses pligtig® att'bevaka den omyndige Fränden*
rätt, samt således kunna motverka, att Förmyndaren
icke genom vrängda framställningar må
ernå sitt syftemål.
Detta allt varder dock Riksens Höglofl. Ständers
vidare granskning och ornpröfvande vördsamt
understäldt. Stockholm den 2 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest:
och Adelns vägnar Ståndets vägnar
TI. F. Strömfelt. Joli. Olof Wallin.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. BondeStåndets
vägnar Ståndets vägnar
Jean Noréus. Petter Jernström.
A. J. Wallis'jerna.
XJpplast lies Högl. Itidd-rsk. och Adeln den tr Maj»
—• — Högvörd. Prest-StSndet den n
— — Vtillofl. Borgare-Ståndet tien It —
Hederv. Bonde-Ståndet den 8
Vördsamt Memorial.
Genom Protocolls-Utdrag fran Höglofl. Rid-’
derskapet och Adeln, Högvordiga Prest-Ståndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet, under den 13 och
17 sistlidne April, har Kongl. Maj:ts Nådiga Pro.
position till Riksens Ständer, om någon eftergift
af det I.ån, stort 50,000 R:dr, som Riksens Ständer
under 1809 års Riksdag åt Vester, och Norrbottens
-
*3*
Dt n 11 Maj.
bottens Innevånare heviljat, blifvit till BancoUtskottets
handläggning och utlåtande remitterad.
Banco-Utskottet, sorn ej underlåtit att i det.
ta afseende infordra Herrar Banco.Fullmägtiges.
yttrande, får, i enlighet med hvad detsamma innehåller,
vördsamt tillkännagifva, att några Lån
af ofvanförmäldte egenskap och benämning ej äro
från Banquen utgifna.
Stockholm den 6 Maj i8 tsjö/;.
Herin. Gyllenborg. E. A. Almquist.
Gust. D. IVilcke. Dan iel Andersson.
H. Helsingius.
Uppläst hos Högi. Ricldersk. och Adeln d. II Maj.
— — Högvörd. Prest-Ståndct d. 22 _
— Vällofl. Borgare-Ståndet d. 22 —
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. II —
Vördsamt Memorial.
Uti ett till Höglofl. Bidderskapet och Adeln
inlemnadt samt till Lag-Utskottet remirteradt Memorial
har Herr Medicinte-Doct oren Pehr Gustaf
Cederschöld yttrat, att han vid en sorgfällig forskning
i Medicinal.Lagfarenheten trott sig hafva
upptäckt åtskilliga brister och ofullkomligheter i
denna vetenskap,' i synnerhet i den del deraf,
som rörer bedömmandet af sår och andra skador,
samt det causal-förhållande, som finnes emellan
dem och den derpå följande död ; äfvensom att
vid öfvervägande huru desse brister skulle kunna
afhjelpa®, Herr Doctorn stadnat i den öfvertygelse,
lien 11 Maj.
*39
tygelse, att det olyckliga inflytande, som de kunde
hafva på Lagskipningen, icke på annat sätt
skall kunna fdrekomrnas, än derigenom, att fordringarne
af Läkaren inskränkas till hvad han
verkligen är i stånd att åstadkomma; hvarföre
och enär Lagskipningen i Mål, der fråga vore att
lif genom våldsam behandling blifvit spildt, borde,
efter Herr Doctorns tanka, vara sjelfständig
och, i hvad möjligt blifver, I,äkaren befrias från
den skyldighet, att bestämma deri brottsliges dom,
Herr Doctorn ansett, att den uti Erottmåls - Lagen
antagne princip, att fästa mindre uppmärksamhet
på våldsamhetens beskaffenhet, än på den
följd, som deraf för den lidande uppstår, skall
Vara felaktig, samt att följaktligen en fullkomlig
©marbetning af samma Lag blifver nödvändig.
Till vidare utförande af denna framställning
har Herr Doctorn uppgifvit, ej mindre de händelser,
då en lika tillfogad kroppsskada oundvikligen
förorsakar den ena menniskans dö'd, men af
tillfälliga omständigheter icke medför enahanda
verkan för en annan, hvarigenom en olika ansvarighet
drabbar våldsverkarne, än jemväl att
de särskildta förhållanden af rnennisko kroppars organisation
skola föranleda dertill, att den ena kan
utan skada till lif uthärda en gröfre våldsam behandling,
än en annan, hvilken sednare ofta icke
ka n, för en åkomma af ringare beskaffenhet, fran
döden räddas; i anledning hvaraf Herr Doctorn
dragit den slutsats, att det omdöme, som , efter
anställd besigtning å den våldförda, af Läkaren
blifver om verkan af den tillskyndade våldsamheten
-
Den II Maj.
heten meddeladt, aldrig skall kvinna blifva fu71^
komligen säkert, samt att således den grund, som
D omaren deraf liämtade för pröfningen af deC
straff den brottslige sig ådragit, ej borde anses
tillförlitlig.
Såsom en följd häraf, har Herr Doctom
förmodat, att Lagstiftningen borde byggas på en
mera moralisk princip, hvilken Herr Doctorn trott
böra vinnas genom utrönande af den afsigt brotts,
lingen med dess gerning åsyftat, elier den likgill.
tighet han ådagalagt om de följder, sorn förorsakas
den person, å hvilken våldet blifvit utöfvadt.
Hvad således är vordet anfördt, har Utskottet
tagit i öfvervägande, och dervid väl funnit,
att förrberörde af Herr Doctor Cederschöld gjorde
anmärkningar äro af den vigt, att de förtjena en
noggrann uppmärksamhet och pröfning, men jemväl
att Herr Doktorn med desamma icke egentligen
haft för ändamål att väcka motion om någon
partiel förändring i nu gällande BrottmålsLag
, utan mera att verka till nya åsigter vid
utarbetning af förslag till en förbättrad sidan Lag;
vid hvilket förhållande, och enär berörde arbete
redan förehafves af den Comité, som, uppå Riksens
Höglofl. Ständers underdåniga anhållan, af
Kongl. Majit i Nåder är dertill förordnad, Utskottet
tror sig böra hemställa och tillstyrka, det
Herr Doctor Cederscliölds omförmälta Merno-'
rial måtte till förenämnde Comité varda öfverfemnadc.
Hella
Den x i Maj.
*4*
Hetta •varder dock Riksens Höglofl, Stan."
dets vidare profning vördsamt understäldt. /
Stockholm den 2 Maj 1815.
På Höglofl. Riddersk. och. Rå Högvörd. Prest
Aclelns
Ledamöters Ståndets Ledam.
vägriar vägnar
JET. F. Su örnfelt. Johl Olof Wallin.
På Vällofl. Borgare- På Hfederv. Bonde
Stlndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
jean Noréus. Petter Jerust rönt.
A. J, Wahlstjerntel
Uppläst hos Höglofl. Ridderskajset och Adeln i. II Maj.
— — Högv. Prest-Ståndet d.- 22 —
-— —. Vällofl. Borgare Ståndet d. 3 Junio'
— — Hederv. Bonde-Ståndet d« IöMajo
Vördsamt Méfnorial.
Uti ett till Vällofl. Borgare - Ståndet fngif-'
Vet och den 31 sistlidné Mars till Allmänna Be»
svärs-och Oeconomie Utskottet remitteradt Memorial,
har Herr Rådmannen G. Kjellander, jemte
framställning af sina tankar i afseende på skyldigheten
för hvar och en, som äger hus och
grund i Städerna, att deltaga uti byggande
och underhållande af derstädes befintliga Kyrkoherde-,
Capellans-, Klockare-, Rectors. och
Skolehus, begärt en sådan ytterligare förklaring
öfver de författningar, hvilka röra detta ämne,
att, utan annat undantag, än för Prest Ståndets
Embets-Gårdar, alla, som äga Hus och Tomter i
ydje Del. N:o 31, 32. Städerna,
Den Ii Maj.
Städerna, niaga anses skyldige deltaga uti bygi
gande och underhållande af ofvanuppräknade Eccksiastique-Hus.
Utskottet får i anledning häraf anföra, att
som deri af Herr Rådmannen Kjellander i ofvanberörde
måtto begärde förklaring rörer, hvad ej
mindre jfj §. uti Höglofl. Ridderskapets och Adelns,
än 7 §. uti Högvördiga Prest Ståndets Privilegier
af den 16 October 17? 3 bestämdt innehåller,
i afseende på dessa 2:né Riks-Ständs fritagelser
från ifrågavarande byggnads-skyldighet,
och Kongl. JMaj:ts Nådiga Kungörelse af deri 6
April agio, angående de förändringar och jetnkningar
uti Riks-Ståndens innehafvande stadfästade
Privilegier, förmåner, rättigheter och friheter,
hvarom Riksens Ständer, under då varande Riks.
tlag, sig emellan öfverenskommit, dessutom tydligt
upptager i hvad man Riks-Stånden concederat
till ändringar uti deras genom 114 §. af 18119
Sirs Regeringsform stndfästade Privilegier; så har
Utskottet, emot föreskriften i nyssnämnde §., ansett
sig icke tillständigt att föreslå någon slags
förklaring, hvarigenom Privilegierna skulle kun.'
na gifvas en utöfver ordalydelsen sträckt tillämpning
lill den ifrågasatta byggnads-och underhälls,
skyldighetens fullgörande. Hvilket dock till Riksens
Höglofl. Ständers eget godtfinnande vördsamIigen
öfverlemnas; och bifogas härjemte ett Utdrag
af Protocollet, sorn innefattar Herr Borgmästaren
Höölcs, Herr Handelsmannen Rundbergs
samt Riksdagsmannen Johan Johanssons, Nils
Persson*
Ben 11 Maj.
*43
Pe rssöns och Jacob Ericssons särskildta tankar i
detta ämne.
Stockholm den 9 Maj 1815*
Pä Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest
-
och Adelns Ledam.
vägnar
A. La ntingshausen.
På Vallofl. BorgareStåndets
Ledam.
Vägnar
And. Fredin.
Ståndets Ledarn,
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. Bönder
Ståndets Ledam.
vägnar
Mils Månsson.'
M. M. Rosbeck.
Utdrag af Protocollet, hullet uti Rik*
sens Håglöf. Ständers Allmänna Besvärs-
och Occonomie-Utskotts Andra
Beredning y Tisdagen d. 2 Maj 1 815,
S. D. Företag Beredningen till afgörande Herr
Rådmannen G. Kjellanders Memorial, angående
skyldigheten att deltaga i byggande och underhållande
äf Ecclesiastique - Hus i Städerna; oci*
stadnade Beredningens fleste ledamöter uti det
Beslut, att, jemlikt föreskriften i i!4§. af 1809
års Regeringsform, det icke vore Utskottet tillständigt
att föreslå någon slags förklaring, hvar.
igenom Privilegierna skulle kunna gifvas en utöfvar
-
*44
Den II Maj.
öfver ordalydelsen sträckt tillämpning i afseendé
på ifrågavarande byggnads-sky ldighets fullgörande.
Herr Handelsmannen Lundberg, som utidetta
Beslut äfven instämde, trodde sig likväl skyldig
tillkännagifva, huruledes han ansåg bade med
billighet och rättvisa öfverensstämmande, att si
väl Höglofl. Ridderskapet och Adeln som Högvördiga
Prest-Ståndet borde uti dessa byggnaderdel»
taga; men Herr Borgmästaren Hook anförde: att
som Rådmannen Kjellander, uti dess Memorial
endast begärt förklaring Öfver Författningarna,
huruvida Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Högvördiga Prest-Ståndet böra deltaga, för sina
Hus i Städerna, lika med öfriga Invånare i jemkad
proportion, uti alla de publiqua Byggnader,
Städerna åligga att uppbygga och underhålla; si
ansåg Herr Borgmästaren Beredningen nu otvifvelaktig!
böra sig utlåta, om och huruvida Kongl.
Maj ts Nådiga Kungörelse, angående de förändringar
och jemkningar uti Rilds-Ståndens innehafvande
Privilegier, förmåner, rättigheter och friheter,
hvarom Riksens Ständer vid 1810 års
Riksdag sig emellan öfverenskommo, äfven synes
innefatta denna Ridderskapet och Adeln
samt Presterskapet, i dess tanka, tillhörande förbindelse
Med
hvad sålunda af Herr Borgmästaren
Höök blifvit anfördt förenade sig samtelige Bonde-Ståndets
Ledamöter af Beredningen, så myckeC
hellre, soon ingenting syntes dem billigare, än
att
Den- XI Maj.
245
»tt alla Hus och Egendomar i Städerna böra
vidkännas lika onera. Ut supra.
Ex Protocollo
M. M. liosbect.
Uppläst hos Högloft. Riddersk. och Adeln d. II Maj.
— — Högvörd.' Prest-St. d. 29 —
— — Vällofl. Borgare-St. 3 Juni.
— •— Heder v. Bonde-St, • d. 16 Maj.
Riksens Högloft. Stånders Allmänna Besvärs*
och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
angående en Fyrbuks inråttanN
de pä On Gottlands ostra kust.
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingif.
vet och den 3X sistlidne Mars till Utskottet remitteradt
Memorial, hafva Riksdags-Fullmägtige
för Gottlands Södra och Norra Härader, Hars
Jacobsson 'och Jacob Jacobsson- anfört, att ehuruväl
Riksens Höglofl. Ständer vid sist hållna
Riksmöte besliitit, att en Fyrbåk på Ön Gottland
borde inrättas, till förekommande af olyckor
genom strandningar och skeppsbrott, hvilka
årligen, i synnerhet på Öns östra 1". i, skola inträffa,
har likväl någon åtgärd i afseende på Inrättningens
företagande och fullbordande ännu
icke blifvit vidtagen; och spm, efter hvad Fullmägtige
tillika anmält, Riksens Höglofl. Ständer
skola till Kongl. Majus Nådiga sanctionnerande i
underdånighet öfverlemnat denna vigtiga fråga;
sä häfva Fullmägtige hemställt, om icke Riksens
Ständer skulle finna för godt att hos Kongl. Maj:t
tillkännagifva deras underdåniga önskan vara, att
ifrågavarand#
Den M Maj,
ifråga parande för menskligheten välgörande Inrättning
marte till verkställighet befordras, helst
en af .Landets Invånare redan upplåtit en plats,
pa den honom tillhöriga Östergarnsholmen, hvilken
allmänt anses vara det för ändamålet tjenligaste
ställe, och hvarest Fyrbåken samt Fyrvaktarens
boställe få utan någon afgift för platsen
uppföras.
I anledning af de underrättelser, Utskottet,
i detta ämne förskaffat sig, får Utskottet
anmäla, att sedan hos Kongl. Maj:t Riksens Ständer
vid 1812 års Kiksdag i underdånighet fram.
ställt nyttan och nödvändigheten af en I'yrbåks
anläggande å Östergarnsholmen utanför Gottlands
östra redd, har Kongl. Majit i Nåder anbefallt
Förvaltningen af Sjö • Arenderna att infordra
Kongl. Majus Befallningshafvande» på Gottland
yttrande, huruvida berörde ställe vore det tjenligaste
tilt "Fyrbåk» anläggande, och att derefter
tili Kongl. Majit inkomma så väl med eget underdånigt
utlåtande, sorn project.ritningar och kost,
nads-förslag till Byggnadens verkställande; i underdånig
följd hvaraf Förvaltningen uti skrifvelse
af den 1 Februari sistlidet år, jemte insändande
af nyssnämnda handlingar, underdånigst
andragif, hvad ej mindre Konungens Befallningshafvande,
samt f. d. Öfver-Directeuren vid Lotsverket
Herr Öfversten af Schultén dervid föreslagit,
än ock hvad; Förvaltningen för dess del
ansett böra vid Fyrbåkens anläggande iakttagas;
jnen som, på Kongl, Majus Nådiga befallning,
project till förändrad organisation af Lots-Verkets
Styrelse redan vöre utarbetadt och komme att
Kongl,
Den 11 Maj.
*47
Kongl. Maj:ts .Nådiga’ pröfning underställas, så
bar Kongl. Majit i Nådig skrifvelse den 12 Fe.
b rar i föriidet år gi f v it Förvaltningen af Sjö-Arenderna
tillkänna, att Kongl. Majit af v sådan anledning
funnit frågan om uppförandet af Fyrbåken
på Gottland böra hvila, intill dess den bilf.
vande Lots-Styrelsen fått deröfver afgifva under-,
dånigt utlåtande.
Committerade till Lots-Verkets öfverseende
och förbättrande hafva ock, efter de upplysningar
Utskottet ytterligare erhållit, redan ingifvit
till Kongl. Majit deras uhderdåniga Project i berörde
ämne; och sorn Kongl. Majit således ansett
frågan om Fyrbåks-anläggnlngen dermed äga gemenskap;
så( har Utskottet funnit någon annan
åtgärd icke kunnat vidtagas, än att till .Riksens
Höglofl. Ständers godtfinnande vördsamligen öfverlemna,
om icke Riksens Ständer kunde hos
Kongl. Majit anmäla den underdåniga önskan,
att Kongl. Majit i Nåder täcktes till vidare verk.
ställighet och fullbordan låta befordra en Inrättning,
hvilken Kongl. Majit till mensklighetens
bästa redan skänkt en förberedande Nådig upp.
märksamhet.
Stockholm den 9 Maj 1815.
På Höglofl. Riddsrskapets På Högvörd. Prest*
och Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
Pi
*48
Dm ij Maj,
Pa Vällofl. Borgare- Pä Hederv. Bonde?
Uppläst hos samteliga Riks- Stånden d. II Maj.
Storrhägtigste Allernådigste Konung!
Genom aflåtpn Nådig Proposition af den 15
pistlidne Mars, har Eders Kongl Maj:t ho$ Riksens
Ständer föreslagit upptagandet och erkännandet
af några Svenska Undersåtare? uti de af Svenska
Kronan upplåtna publiqua fonder ägande
fordringar; och få Riksens Stander nu i under,
dånighet öfverlemna deras i anledning häraf fgt;
tade beslut.
I afseende på f. d. Ministern C. Peyron^
och Kongl- Chargé d’affaires, Cantsli-Rådet Lagersvärds
fordringar; sa, j betraktande deraf, att
Riksens Ständer vid *812 års Riksdag beviljat
inlösen med Svenskt mynt af ett större antal obligationer
uti Svenska Stats-Lånen i Holland och
Brabant, på deri grund, att dessa obligationer före
Riksdagens början bevisligen tillhört Svenska
Medborgare peli äppu funnos i deras händer; då
Riksens Ständer, i afseende på diqvidatipns - sättet
, stadgat och fastställt, att Obligajions-Capjtalen
med Intergssen skaile reducerat? till Svenskt
Banco och efter 47 sktrs Cours för 25 Gulden
Ståndeis Ledarn,
vägnar
£nd’ Fredin,
Ståndets Ledam.
Vägnar
Nils Mänsson,
M, Mi Rosbeck,
Holländskt
Dm 11 Maj,
Holländskt Courant liqvideras • med Riksgälds..
Contoirets Reverser med 5 procents renta, ställde
att infrias efter 5 års förlopp; då nu utredt
är, att Ministern Peyron uti de åren 1790 och
j.791 för Svenska Statens rakning i Haag upptagna
Lif - Rente - Rån insatt de ro,000 Gulden
Holländskt Courant, hvarifrån hans Lifrente-fordran
härrör, och Cantzli - Rådet L.igersvärd vederbörligen
styrkt, att han redan år 1810 blifvit
rättmätig ägare till de särskildta Lån-Capital i Gepuesiska
Lånen, till ett samrnapräknadt belopp af
75,687 Lires 3 Saidi 10 Denan fuori di Banfo,
för hvilka han i underdånighet sökt betalning;
hafva Riksens Ständer ansett rättvist och
billigt, att nyssnämnde fordringar till betalande
erkännas och liqvideras efter enahanda grunder,
sorn, i afseende på ofvanorriförmälta Svenske mät*
tillhöriga obligationer uti Holländska och Brabäntska
Lånen, af Riksens Ständer blifvit reglerade
och fastställde, så vidt, med hänsigt till fordringarnas
olika beskaffenhet, desse grunder kun»'
fia användas och tillämpas,
Beträffande likväl särskildt Ministern Reyrops
fordran; så emedan sjelfva Capitalet bör hemfalla
till Svenska Staten, när de tvänne personer,
på hvilkas hufvuden lifrentan är ställd, med döden
afgå, hafva Riksens Ständer ansett fråga icke
kunna uppstå om Capitalets återbetalande; hvaremot
Riksens Ständer funnit, att, ined bibehållande
af fordringens ursprungliga natur och beskaffenhet,
Lifrentan bör omsättas från Holländskt
Courant till Svenskt Banco, och Riksgälds-Con»
toireig
Den l S Maj.
toirets förbindelse derå utfärdas, samt Lifrentan
således komma att i Stockholm utbetalas, sedan
Ministern Peyron till Riksgälds - Contoiref latit
aflemna, jemte erforderliga lifsbevis, behörigt betyg
deröfver, att den äldre -Lilrente-Constitutio.
nen blifvit dödad; börandes likväl första gången,
när förfallna Lifrentor uti Riksgälds - Contoiret
lyftas, till Barthelemiska fondens ersättning, utaf
Rentebeloppet innehållas den Summa, som frän
nämnde fond blifvit förskuten, och hvarå uppgift
bör Riksgälds-Contoirets Fullinägtige meddelas.
Vidkommande åter Cantzlie - Rådet Lagersvärds
fordran , hvilken såsom ställd pä förfallo»
tid, är af lika egenskap, sorn de är 1812 liqviderade
obligationer uti Holländska och Brabantska
Lånen; hafva Riksens Ständer funnitv det
böra Låne-Capitalen tillika med de derå till den
3 Augusti j 812 Upplupna, interéssen, på lika
sätt som skett med oftaberörde obligationer i de
Holländska och Brabantska Lånen, nemligen, san
att hvarje Lires fuori di Banco förvandlas till
7^ Stiiver Holländskt Courant, och hvarje Riksdaler
Holländskt Courant anses i värde lika med
47 skill. Svenskt Banco, reduceras till Svenskt
Banco; och Riksgälds-Contoirets obligationer på
den då uppkommande summa utfärdas under den
3 Augusti 1812, ställd på 5 år och med 5 procents
årlig Renta, hvilka obligationer dock ej
böra utgifvas förr än Cantzli-Rådet Lagersvärd
låtit inlemna vederbörligt betyg, att Låne-Capi.
jalen blifvit behörigen afskrifna och dödade på
de Hufvud-Document, hvilka före år 1810 från
Riksgälds»
Den i i Maj.
251
Riksgälds Contoiret äro expedierade, och hvilka
betyg äfven böra innehålla, att några Svenska
Staten till last varande förbindelser för interesse
n å dessa Lan-Capital icke äro utelöpande; kommandes,
på lika sätt, som i afseende på Ministern
Peyrons fordran är beslutet, den af Earthelemiska
fondell förskurna summa genom innehåll ning
uti Riksgälds-Contoiret att godtgöras.
] afseende på Sederholrnska arfvingarnasfordran,
sä och dä Rikets Ständer, vid 18 t 2 ars Riksdag
beviljat Svenska Undersätares indemnisation
för deras hos Franska Regeringen ägde godkända
fordringar, genom liqvidation med RiksgäldsContoirets
obligationer på Tio år, med Fem procents
årlig renta, hvaraf fordrings-ägaren borde
undfå två tredjedelar och den återstående tredjedelen
tillfalla Kongl. LandtbrukSrAcademien; hafva
Riksens Ständer ansett, att de bland Sederholmsta
arfvingarrta, hvilka här i Sverige äro
bosatte och Svenske undersåtare, få tillgodonjuta
samma förmän, som blifvit beviljad andra Svenska
Undersåter, hvilka ägt lika beskaffade fordringar.
Riksens Ständer få derföre x underdånighet
anhålla, det täcktes Eders Kongl. Ma ju, i likhet
med hvad söm skett med de öfriga Franska fordringarna,
i Nåder låta näimare utreda Sedetholtnska
fordringen och tillika undersöka, hvilka
bland arfvingarna här i Sverige äro bosatta
och Svenske tlndersåter; hvarefter och sedan de
andefar, hvilka utaf hela fordrings-beloppet enligt
-
S5*
Den 11 Maj.
Jigt Svensk Lag, men icke i följd af några särskildta
öfverenskomrnelser, hvilka tilläfventyrs
arfvingarna emellan kunde vara träffade, tillfallit
deni deribland, hvilka anses böra åtnjuta Svenskmanna-rätt,
blifvit af Eders Kongl. Maj:t godkända,
och den htvarje af dessa arfvingar häraf
tillkommande summa likaledes bestämd, liqvidationen
genom Riksgälds Contoiret bör verkställas
efter här ofvan omförmälta grunder, så att för
två tredjedelar af de till godtgörande i Nåder
fastställda summor, i Svenskt mynt, efter 8 skill»
för en Livres Tournois, meddelas vederbörande
arfvingar Riksgälds-Contoirets obligationer på io
år med 5 procents renta, daterade den 1 Januari
1813, emot qvittencer, hvilka innefatta ovillkorlig
och fullkomlig öfverlåtelse på Svenska Staten
af hela fordringen, hvaremot den öfriga tredjedelen
bör till Kongl. Landtbruks-Academiens disposition
öfverlemnas.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
på Ridderskapets oeh På Frest-Ståndets
Rder Kongl. Majus
Vnderdåfligste tropligtigste tjenare
pch undersåter
Adelns vägnar
Carl Mörner.
Ji. t. Landtmarskalk.
vagnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På
Den 11 Maj.
*53
På Borgare.Ståndets På Bonde-SländefS
Stormägtigste Allernådigste Konung !
I anledning af hos Riksens Ständer väckt
motion om vidtagande af mått och steg till be«
Stämmande af Glas- och Porcellaines-Förares samt
Smideshandlares handels-rättighet, och förekommande
af de olägenheter, sorn åtfölja deras obehindrad^
kringstrykande i landet, få Riksens Ständer
härmed till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna de önskningar hvarom de sig,
rörande detta ämne, förenat.
Riksens Ständer hafva funnit, att den fri;
het Glas- och Porcellaines-Förare samt Smideshandlare
nu hafva, att under kringstrykande i
landet föryttra sådana manufactur.varor, för den
enfaldigare delen af Allmogen är i högsta måtJ
to skadlig, emedan tillfälle derigenom lemnäs åt
illasinnade personer, att under föregifvande att
försälja sina varor, hvilkas värde merändels uppgår
till ett ganska ringa belopp, pä hvarjehanda
sätt bedraga Allmogen: att desse Handlande, under
deras resor med hustrur och barn, alltid ligga
Allmogen till last: att, genom lättheten att
på detta sätt vinna nödig utkomst, en mängd arbetsföra
personer dragas från idkandet af jordbruk
eller andra gagneliga näringar, till ett yrke, sorn
icke
vägnar
II. N. Schivan.
h. t. Talman.
vägnar
lhars Olsson,
n, v. Talman.
Uppläst hos samtéliga Rifcs-Stånden d. II Maj,
Den 11 Maj:
icke g ifver hvarken Staten eller dess Medborga’
re någon vinst af sådan beskaffenhet, att den ej
å annat sätt mycket bättre kunde varda ersatt.
Riksens Ständer hafva derföre ansett nödigt, att
så väl den oaconotniska som moraliska skada, hvilken
genom ifrågavarande handels - rättighet tillfogas
Riket och dess Invånare, medelst passande
föreskrifter, måtte afhjelpas. Rå vid ett nogare
öfvervägande Riksens Ständer ytterligare funnit,
att de i afseende härå redan utgifne f örfattningar
icke medfört den åsyftade verkan, utan
på mångahanda sätt sorn oftast öfverträda?, hafva
Riksens Ständer funnit anledning till den förmodan,
att ehvad stadganden än ina göras, för att
Lindra missbruken af oftabernälte kringresande
H andlandes handelsfrihet, kunna de ingalunda
dertill vara tillräckliga, sfi länge sjelfva friheten
att färdas omkring landet ifrån gård till gård existerar.
I följe af allt detta hafva Riksens Ständer
förenat sig, att hos Eders Kongl. Majit i un.
derdånigjret anhålla, det täcktes Eders Kongl.
Majit i Nåder utfärda ett ovillkorligt förbud för
Glas-, Porceilaines och Smideshandlare , att, i ändamål
af sådana manufactur - varors försäljning,
uti landsorterna kringstryka, under förmodan , att
genom ett sådant förbud ingen förlust må kunna
tillskyndas hvarken Allmogen eller Manufactur-verkens
ägare, hvilka sednare äga rättighet
att ej mindre å sjelfva tillverknings - orten,
än i hvar och en Köpstad, der de det åstunda,
hålla öppen försäljningaf sina til!verkningar, helst
Riksens Ständer nu af sådant skäl i underdånighet
tillstyrka, att på det Allmogen å ena sidan
matte
Dm i ! Mij.
255
knatte erhålla fullkomlig tillgång, att, i man af
behofvet, förskaffa sig dessa slags manufactur-arbeten,
samt Verkens ägare, å deri andra, icke
må komma att mista någon ersättning, i de orter,
hvarest Städerne ligga långt afskillde ifrån
hvarandra, Konungens Befallningshafvande kunde
äga att, enär vederbörande manufactur-ägare
sådant begära, utsätta vissa ställen, såsom Gästgifvaregårdar,
Marknadsplatser, Tings-ställen eller
andra af Allmogen mycket besökta platser,
till försäljnings-ställen af de manufactur-arbeten,
som nu af Glas-, Porcellaines- och Smideshandlare
omkringföras; hvilka försäljnings ställen dock
icke böra vara nära intill hvarandra, eller till någon
Stad belägna. Äfvenledes anse Riksens Ständer
böra stadgas, att till försäljning af slika arbeten
andra än välfräjdade, samt med goda och
tillförlitliga bevis försedda personer alldeles icke
måtte antagas, och att sådane i Städerna bosatte
försäljningsman ej måtte äga tillåtelse att besö'-  ka några andra än den Stads enskilta Marknader
der de äro bosatta: att de på landet boende försäljare
af Glas, Smide och Porcellainer förbundos
att alltid uppehålla sig der de äro mantalsskrifne
och erhållit Konungens Befallningshafvandes
tillåtelse att hålla sin försäljning: att under
deras nödvändiga resor, för att emellan Manufactui.
Verket och försäljnings.orten forsla varorna,
deras hustrur och barn aldrig borde få
medfölja, ej heller någon försäljning af varulagret
tillåtas: att Landshöfdingarne äfvensom Magistraterne
borde, hvar på sin ort, hålla allvarsam
tillsyn, att de sålunda gifne föreskrifterne
på
Den 11 Maj.
på det nogaste måtte efterlefvas: samt slutligen
Eders Kongl. Maj:t, efter Nådig pröfning, matie
täckas bestämma de böter och öfriga ansvar,sorn
för öfverträdelser af denna författning borda ägä
rum, och hvilket ansvar riksens Sländer i underdånighet
önska matte blifva så kraftigt, att detsamma
en alldeles tillräcklig Varning emot Författningens
öfverträdande medföra kunde. Slut.
ligen få Riksens Ständer i Underdånighet erinra,
att det föreslagna förbudet för Glas- och Porcellaines
Förare samt Smideshandlande, i ändamål
af sådana manufactur-varors försäljande , uti landsorterna
kringstryka, icke må tillämpas eller sträcka
sig till Allmogen, utan den äga rätt ätt hädanefter
som hittills få till hvad ort som helst
med sina egna handaslöjdef sig begifva och dem
försälja: hvilket allt Riksens Ständer härmed till
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning i underdånighet
öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup under»'
äåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormiigtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
l/nderdånigste, tropligtigste' tjenare
och undersåter
På Ridderskapets och På Prest Ståndets
Adelns vägnar vägnar
Carl Mörner1. J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
PS
Den 16 Maj.
På BorgareStundets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. N. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Ridder sk. och Adelns Plenum, den 16
Maj 1815.
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet:
Ett Dictamen af Grefve Liljencrantz, Johan
Wilhelm, angående förbättring i Läne-I!bkhållares
och Lands-Contoristers löne-villkor.
Ett Dictamen af Friherre Lagerbjelke, Gustaf,
angående medel till Svenska National.Theaterns
vidmaethållande och förbättring.
o O
Ett Memoria! af Herr von Böhnen, Johan
Casper, om förbättrade löne-villlcor för KrigsCöllegii
Embets- och Tjenstemän, samt öfriga under
Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel upptagna,
Verk.
Ett Memorial af Herr Trafvenfelt, Carl, an^
gående något understöd af allmänna medel för
utgifvandet af Svensk Botanik, jemte hvad Herr
von Rosenstein, Nils, och Herr Munck af Rosenschöld
, Eberhard , i anledning häraf anfört.
3-.dje Del. Ne 33, 34.
Ett
Den r6 Maj.
Ett Memorial af Herr Fock, Berndt Wilhelm,
innehållande dess anhållan ait få sin, såsom
Landshofdinge öfver Upsala Län, innehafvande
Lön från och med år 1813 beräknad
Ett
Dictamen af Herr Danckwardt, Guslaf
Magnus, angående AUestads Krono Säteri.
Ett Memorial af Herr Bergenstråle, Gustaf
Adolph, angående en verksamhet för den Comité,
som skulle äga att föreslå en bättre organisation
af Rikets inre förvaltning.
Ett Dictamen af Friherre Mannerheim, Lars
August, angående tillökning'och användande af
den åt Lag Comitéen anslagna summa.
Ett Memorial af Herr König, Pehr, angående
förhöjning af Landt-Rentrnästarnes Remiss lage.
Stats- samt Banco- tJtskotten .-
Ett Memorial af Herr Tornerhjelm, Adolph
Fredrik, om nödvändigheten af Malmö Discont*
fortfarande.
Ett Memorial af Herr König, Pehr, angåen.»
de inrättandet -f nya Disconter, sedån Octroyefne
för de varande tilländalupit.
Stats, samt BevillningS-Uts/totten.-
Ett Dictamen af Grefve I.illjencrantz, Johan
Wilheim, angående förbättring i Häradsskrifvarnes
inkomster.
Bevillnings- Utskottet.-
Ett Memorial af Herr Marks, von Wurtemberg,
Deh tr> Maj.
259
berg, Rustaf Adolph, angående nedsättande af
afgiften for Krut, sorn till Kongl. Majit och Kronan
åflem rias*
Ett Memorial nf Herr Pahlman, Otto Fredrik,
angående förhöjning i Post-Taxan.
Ett Memorial af Herr Stråle, Carl Fredrik}
angående åtskilliga tillägg och förändringar i Chair*
tte Sigillatte-Föfofdningen.
Lag. Utskottet .■
Ett Memorial af Friherre Stael von tfoh
Stein, Corfitz Ludvig, angående deras ställande
under Värfning» - Placaiet, sorn med åverkan å
skog beträdas.
■ , - i r*
Ett Memorial af Friherre Åkerhjelm, Carl,
förande ändring i Lagens stadgande} angående
Vattens uppdämmande.
Ett Memorial af Herr Von Engeström, Jo*
han Daniel, angående ändring i vissa stadganden
i afseende på Fataliers bevakande.
Ett Memorial af Herr Ankarloo, Oiof, rörande
medel till förminskning i antalet af Rättegångar.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Ulskottrt.
Ett Memorial af Herr Tham, Pehr, angsen,
de Stadgande, att i publicationer om vägsyner
dagen, samt för- eller eftermiddagen, då de skö*
la för sig gå, matte utsättas, rn. ot.
■r ; Ett
/
'Oen 16 Maj.
Ett Dictamen af Grefv*e Liljencrantz, Johan
Wilhelm , angående fri Victualie-handeh
Etr Dictamen af Herr Lindersköld, Axel,
angående inrättande af en practisk Eergs-Skola.
Ett Memmial af Herr af Sillén, Carl Willielm,
angående förbud mot införsel al Säd och
Brännvin.
Ett Memorial af Herr af Sillén, Carl Wilhelm,
angående förändring i sättet att upptaga
den Garnizons Begementerraa tillkommande Tionde
Spannmål; jemte ett yttrande af Friherre Wircén,
Gustaf Fredric, i samma ämne.
Ett Dictamen af Herr Mannerhjerta, Ulric
Emanuel, angående .en förändrad rigtning för
Exclusiva Privilegiers utdelande.
Ett Memorial af Herr Printzensköld, Pehr
Adolph, angående tillsättande af en Comité till
utarbetande af ett tjenligt Organisations- och Administrations
System för Tull-Verket.
Z)et Särskildta Utskottet:
Ett Memorial af Herr Tornerhjelm , Adolph.
Fredrik, angående en fri utförsel af Skånes natur-
och konst-alster, med större och-mindre fartyg
, utan tull. .
Ett Dictamen af Grefve Lilljencrantz, Johan
Wilhelm, angående fonden och administration af
Magazin* - Inrättningarna; Tull-afgift» å utländsk
Spannmål;
Den 16 Maj.
Spannrnfd; fri Brännvinsbränning och förbud mot
utländskt Brännvins införande; samt andra narin,
gars upplifvande, till beredande af en utvidgad
inhemsk Spannmålsconsumtion.
Ett Memorial af Friherre Silfverhjelm, Göran
Ulric, angående inrättande af en Sädes-Bank.
Ett Memorial af Friherre Koskull, Gustaf
Adolph, angående medel till bibehållande af en
jemn Cours.
Ett Memorial af Herr von Platen, Achates
Carl, angående medel till exporternas befrämjande.
Ut supra.
Ex Profocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Pratocollet, hållet hos H6g>
vordiga Pr est Ståndet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, den l(' Maj
JX15-
S. D. Då Prest Ståndets, vid Riksdagen ar i 8 to,
åtagne förbindelse, det alla de Ecclesiasticjue personer,
som ditintills icke betalt Centonal; skulle
till Wadstena Krigsmanshus Cassa, eli,eg ock Amiralitets
Krigsmans-Cassan, ärligen erlägga 3 procent
af den Bevillning, som på deras Löner sig belöper,
numera skulle upphöra , har Prest Ståndet,'
dels för att ådagalägga sin varma erkänsla emot
Fosterlandets tappra Försvarare, dels ock i betraktande
-
D?n i G Maj.
traktande deraf, att vienna af Presterskapet beviljade
afgift icke kan saknas utan att medföra betyd,
lia brist uti tillgångarna till mildrande af de under
vapnen grånade elier i striden blessersde
krigsmäns mest tryckande nöd och bekymmer, be,
slutit fortfarandet intill näst3 Riksdag af ofvanberörde
3 piocents afgift , beräknad efter den Bevillning,
hvartill Ecclesiastique Emhets- ochTjenfteman
för deras löne - inkomster blifva årligen
taxerade; botandes detta sammanskott, såsom hittills
skett, sålunda fördelas, att ifrån de orter i
Riket, af hvilka Centonalen med öfriga Krigs,
marishus afgifter till Wadstena Krigsmanshus Cassa
ingått, denna gåfva jemväl dit levereras, hvaremot
nämnda Sammanskott från de orter, der
Centonalen tn. ni. blifvit til! Amira litets - K rigsjnans
Cassart erlagd, bor till sistnämnda Cassa aflemna*;
hvilket åtagande skulle meddelas ej mindre
Expeditions-XTtskottet, till införande i Riksdags
liesluter, än äfvert Bevillning» Utskottet, i
afseende pä de Reglötnentariska föreskrifter, sorn
i detta hänseende kunna blifva nödige; hvarförutan
de öfriga Resp. Riks- tanden härom skulla
vqrdsamt och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Vid förnyad föredragning af Välluf]. Borgare-Ståndets
den 11 dennes på hordet lagda Pro,
tocoIls-Utdrag, innefattande det beslut, att Kongl,
Majas Nådiga Proposition angående förändring af
nu antagna Bestraffnings - sätt och inrättande af
Allmänna
Den 16 Mtij.
Allmänna Arbets, och Corrections-hus, jemte LagComiténs
särskildt utarbetade Betänkande om förändring
af Under Dornstolarnes och Hof-Rätternes
antal och organisation, med öfriga Bilagor,
borde på Statens bekostnad skyndsamligen till
trycket befordras och i Riks-Ståndeu utdelas, fann
Prest Ståndet för godt att uti berörde beslut med
Välluf!. Borgare-Ståndet instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Stuts - Utskottet;
Ett Memorial af Kyrkoherden Lutteman,
om tillökt årligt anslag för Jtongl. Bibliotheket
i Stockholm.
Ett anförande af Prosten Hasselrot, i afseende
på den af Prosten Wikblad förut vackla motion,
om inrättande af ambulatoriska Curhus för
de af Veneriska smittan angripna personer.
Ett Memorial af Prosten Doctor Fåhreus,
angående samina, ämne.
Först till Bevillnings- och derefter till StatsUtskottet•
Ett Memorial af Prosten Ek, om beviljande
af någon större afkortning pa Kronoutskylderna
för fattigare föräldrar, med en talrik
minderårig afföda.
Till Banco - Utskottet :
Ett af Theologie-Lectorn Doctor Knös samt
Prosten
V ' . ■ : ' ■; $
Ben ifi 31 a j.
Prosten hasselrot undertecknadt Memorial om
erhållande af Lån till uppbyggande af Gymnasii;
hus i Skara.
Till Lag. Utskottet
Ett Memorial af Prosten Doctor Segerstedt
innehållande det Förslag, att Betyg om vissa
slags sjukdomar må kunna meddelas äfven af
andra trovärdiga personer, än Läkare.
Till Allmänna Besvärs-och Oeconomie-Utskottet•
Ett Memorial af Prosten Blomdahl, rörån»
de laggild höjd af Sten-gärdesgårdar.
Ett Memorial af Prosten Leffler, om inrättande
af Uppfostringshus i Dalarna.
Ett Memorial af Prosten Doctor Ekelund,
mm yrkad förklaring öfver 5 §. uti Kongl. Majrts
Kådiga Förordning af den 9 Februari i 8.0?, angående
Stängselskyldigheten.
Ett Memorial af Prosten Doctor Fahreus,
angående de till Wisby Hospital gjorda privata Do«
nationer. Et supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Utdrag af Vallöf. Borgare - Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den iG Maj 1815.
S. D. Då nu upplästes Expeditions-Utskottets
den 13 i denna månad meddelta Protocolls-Ut
drag
-
Den i f> Maj.
drag, hvaruti, i anledning af anmärkningar hos
öfriga Respecti va Riks Stånden vid Utskottets Förslag
till underdåniga skrifvelser om några Svenska
IJndersåtares fordringar hos Svenska Staten
och om Glas- och Porcellaines-Förnres samt Smideshandiares
Handelsrättigheter, Utskottét föreslagit
i dessa underdåniga skrifvelser särskildta
tillägg, fann Borgare-Ståndet för godt att hifalla
hvad Utskottet i dessa afseenden hemställt och.
tillstyrkt. Ut supra.
Ex Protocollo
Clas Arvedson.
S. D. Upplästes och bi föl Is Constitutions-Utskottets
den 12 Maj afgifna Memorial, med bifogad
redaction af Rikets Ständers stadganderi till bestämmande
af de genom foreningen emellan Sverige
och Norrige uppkomna constitutionella förhållanden.
Ut supra.
Ev Protocollo
Clas Arvedson.
S. D. Med anledning af Herr Borgmästaren
Carl Fredrik Norströms väckta motion, om Fribrefs-rätt
för de Krono-Uppbördsmedel, med tillhörande
verificationer och öfriga Handlingar, sorn
till Landt - Renterierna från Städerna ingå, och
för de Brottmåls - ransakningar, sorn från StadsDomstolarne
mäste med Posten afsändas, beslöt
Borgare-Ståndet att detta ärnne till Stats- och Bevill
nings - Utskotten remittera, med åberopande,
att uppbördsmedlen, då de hunnit från Städernas
Innevånar»
*66
Den 16 Maj.
Innevånare indrifvas, icke vidare kunde betrakras
annorlunda, an såsom /tillhöriga Stats-Verket,
för hvars räkning således de sedermera till be.
Stämda orter fortskaffas, och att för öfrigt Fri.
brefs-ratt för så väl dessa medel som BrottmålsRansakningar
icke synes i någon mån motstrida
de grunder, på hvilka en sådan frihet redan, och
efter första uppränningen af Fribrefs-rättigheten,
blifvit flera andra Publika Verk och Embetsman
beviljad. Ut supra.
Ex Protocollo
Clas Arvedson,
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet.
Herr Borgmästaren Olof Hambrei Memorial
om afskrifning för Söderhamns Stad eller transport
på Staden af Arrende - medlen för de till
förra GeväVs Fact oriel anslagna, men nu af Stadens
Innevånare arrenderade Rotskiften.
Herr Borgmästaren Carl Fr. Norströms Me.
inorial, om Revisionen öfver Räkenskaperna för
1SI3 och 1814 årens Krig.
Herr Rådmannen David B. Bagges Memorial,
om medel till återuppbyggande af Lazarettet
i Uddevalla, jemte Herr Handelsmannen J,
Ekmans dervid gjorda anmärkning.
Herr Handelsmannen Jac. Linströms Me.
jnnrial, om medel till betalning för Krono-Le
veranser under senaste Kriget,
Herr
J)en 16 Maj,
Herr Oecondmie - Directeuren C M. Flyborgs
Memorial i samma ämne.
Stats- oell Bevillninqs- Utskotten.
Herr Lagmannen och vice Talmannen C,
F. Låndbergs Memorial, örn den från Stockholm,
Götheborg och Carlskrona utgående Ovarntulisersättni
ng.
Bevillnings - Utskottet.
Herr Grosshandlaren Jan Lambergs Memorial
örn Tu 11-Verket och Tull.Uppbörden.
Herr Handelsmannen Jac. Linströms Memorial,
om upphörande äf Landt-Tull på inhemsk
Tobak
Banco
Utskottet.
Herr Jouveleraren J. Holmers Memorial,
om Baned Lån till bitrede vid nybyggnad af af.
k brända Städer; jemte dervid gjorda tillägg.
Herr Handelsmannen Gust. Stabecks MernoJ
rial, om lustruetioner för blifvande BancoFulL
magt ige.
Herr Commerce-Rådet B. H. Santessons Memorial,
om Rikets Ständers deltagande med nå,
gon del af Banco Fonden uti Ostersjö-Gompagniet,
Lag - Utskottet.
Herr Borgmästaren E. G. Holms Memorial,
om föreskrift för Executor att befordra en oförmögen
Gäldenär till arbete eller bysättning
Herr
-
Den 16 Maj
-
Herr Rådmannen G. Kjellanders Memorial,'
om Expeditions-lösen vid Kämhers-Rätt.
Las- samt Allmänna Besvärs- och Otconomie
O
Utskotten:
Herr
Lagmannen Jean Norel Memorial, orri
utarbetande af förslag till en särskild allmän Bergverks-Stadga.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie- Utskottet
Herrar Grosshandlarne Eric Trass och Pehr
Elfstrands Memorial om Fyrbäkar på Gottland
och vid Öregrunds Skärgård.
Herr Commerce Badet B. H. Santessons Memorial
om förbättring af Postväsendet, med dervid
gjorda tillägg.
Herr Lagmannen Jean Noréi Memorial, om
en allmän reglering af Vigterna i Riket.
Herr Rådmannen G. Kjellanders Memorial,
om förändring uti Borås, och Ulricashamns Städers
handelsfrihet.
Herr Karduansmakaren A. P. Malmbergs
Memorial , rörande Westgöthe - Allmogens Gårdfarihandel.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie- samt
Särskildta Utskotten
Herr Assessoren Sven Dalins Memorial, om
inskränkning i Hallands och Bohus Läns Allmoges
seglations frihet till utrikes orter, såsom medel
-
Den 16 Maj,
del till förekommande af Lurendrägeri och. yppighet.
Herr Handelsmannen J. F. Ekmans] Memorial
i samma ämne.
Det Särskildta Utskottet.
He rrar Grosshandlarne Eric Trass och Pehr
Elfstrands Memorial, om upphäfvande eller förnyande
af Kongl. Förordningen den 3 Aug. igot),
orri förbud emot öfverflödigt Si Ifvers bruk; jemte
dervid gjorda tillägg.
Herr Handelsmannen Gust. Stabecks Memsi
rial, om Rikets Penningverk. Ut supra.
Ex Protocollo
Clas Arvedson.
S. D Vid förnyad föredragning af Banco-Utskottets
den 8 Maj pä bordet lagda Memorial af den
6:te i samma manad, i anledning af dit rneddeldte
Remisser å Kongl. Majrts Nådiga Proposition
om det af Rikets Ständer vid 180g års Riksdag
at Vester- och Norrbottens Läns Invånare beviljade
Lån, fann Borgare-Ståndet för godt, att
vid Utskottets yttrande låta bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Clas Arvedson.
S. D. Lag-Utskottets den 36 April afgifna,och
den § Maj på bordet lagda Memorial, i anledning
af. Riksdags-Fullmägtigen Lars Jacobssons
från
570
Den 16 Maj.
frän Gottland motion om tillökning i Nämnde,
männens I)ag.-Tractaftiente vid privata förrättningar
och deras befriande från Krono-skjut-sningaf
med mera, blef nu, vid förnyad föredragning, af
Borgare.Ståndet bifallet. Ut supra.
Xix Protocollo
Clas Arvedson.
S. D. Efter Uppläsande af Herr Friherre Jacob
Cederströms från Högloft. Ridderskap^! och Adelrt
méddeldta Memorial, sorn den it Maj var till
Banco-Utskottet remitteradt, angående fördubblad
Disconterings-rätt för Götha - Canal - Discont på
Banken, beslöt Borgare - Ståndet att i denna Remiss
instämma och att till Utskottet remittera
hvad, i sammanhang dermed, nu blifvit af Herr
Borgmästaren Kjellander, Herr Cömmerce.R adet
och Riddaren Nordlindh samt Herr Commerce*
Bådet Santesson anfördt. Ut supra.
Ex Protocollo
Clas Arvedson.
S. t). R emitterades till
Allmänna Besvärs- och Oecnnomie- Uisiottet.■
Herr Csrmmerce Rådet B. H. Santessons Memorial,
rörande beredande af underdånig Adress
till Hans Majit Konungen om återkallande af
den Herrar Uandshöfdingar gifna Nådiga Befall*
ning till inberättanue af märkliga händelser i den
Fysiska och Moraliska veriden samt Folkets tänkesätt,
Ut supra.
Fx Protocollo
Clas Arvedson.
S. JÖ.
JDtn 16 Maj.
271
8. B. Ii Xpeditlons-Utskotlet hade vid ett den
3 3 Maj afgifvet Memorial bifogat förslag till
Rikets Sinn ders underdåniga Skrifvelser till Kongl.
Majit, angående:
t:o De nya constitutionella förhållanden emellan
Sverige och Norrige, samt''
2:0 Förändring i 41 §. Regeringsformen,
Hvilka förslag af Borga're - Ståndet godkändes.
Ut supra.
Ex Protocollo
Clas Arvedson.
Utdrag af Hedervärda 'Bonde-Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 16 Maj 1815.
S. D. Vid ytterligare föredragning af följande
den 11 i denna månad på bordet lagda Betan,
kanden: 1:0 Af Uag - Utskottet, i anledning af
Carl Johanssons från Stockholms Eän, och Olof
Bagges från Bohus Län Memorial f om närmare
bestämmande af uppfostrings- hjelp för omyndiga
Barn; och 2:0 Af Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utsköttet,
öfver Rådmannen G. Kjel landers
motion, att, med undantag af Prest-Ståndets
Embets Gårdar, alla, sorn äga Hus och Tomter
i Städerna, måge anses skyldiga deltaga uti byggande
och underhållande af der befintliga Ecclesiastique
Hus; blefvo dessa Betänkanden af Hedervärda
-
272
Den l ö Maj.
tdervärda Bonde-Ståndet till alla delar gillade ock
antagna; hvarom vederbörande skulle på vanligt
sätt underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Upplästes och bifölls Allmänna Besvärsoch
Oeconomie - Utskottets ankomna Betänkande
af den g Maj, angående en Fyrbaks inrättande
pä Ön Gottlands östra kust; hvilket skulle de öfriga
Respectiva Stånden vördsamt och vänligen
tillkännagifva*. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. 13. Upplästes och godkändes ConstitutionsUtskottets
Memorial af den 12 Maj, med dess
redaction af de Stadganden, hvarom Sveriges Rikes
Ständer öfverenskomma, till bestämmande af
de, genom Föreningen emellan Sverige och Nor-l
rige, uppkomna Constitutionella förhållanden, och
såsom grunder för den till upprättande' Riks-Accten;
hvarom de öfriga Respectiva Ständen skulle
vördsamt och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Remitterades till R. H. S. Särskildta Utskott
ett, af Eric Persson från Fernebo Härad i
Carlstads Eän, ingifvet Memorial, angående mejdel
till Faxen s hämmande och National-välmågans
-
T)(h 16 Maj,
873
gans återställande; hvarom vederböriige underrättelser
skulle expedieras. tjt Supra.
Éx PrOtöcöild
Olof Werlin.
S. ti. Remitterades
Till Stais ■ Utskottet
Ett Memorial af Ölöf Gudmunsson Baggb
från Eollus Lärl, angående anslag af Stats Medlen
till gäldande af Mäntais - Skrifväteh Petter
Åkerströms innestående MäntälsskrifningS - provision
samt om förlängning äf praesfcfipiiönS-tideii
för fordrings ägare i Stats-Cöntöiret.
Ett Memorial af Hans Hansson från Stora
Kopparbergs Län, angående beräkningssättet af
Pentepersedlär efter Krono värdi.
Ett Memorial af Eric Svertsson från Bolitts
Län med flera, angående medels anslående i;
Siks - Staten till ersättning för det lidande* söm
tinder sista Krig vissa Härader i Bobus och
Elfsborgs Län undergått, uti hvilket sednare
Memorial Erit Persson från Nordmarks Härad i
Carlstads Län Och Anders Mattsson från Gothe*
borgs beli Bohus Län inSlämt.
Till Stats- och Banto-Uisioiten:
Ett Memorial af Änders Petter Persson från
Östergöthland, innefattande Anmärkningar vid
fordrade understödet till Gotha Canal - arbetets
fortgång.
3ulje Del. N-o 35, 36. T-Ht
574
Den 16 Maj.
Till Banco - Utskottet:
litt Memorial af Eric Johansson frän Stora
Kopparbergs Län, angående Lån utur Kanken
lill Gagnefs Sockenboer,
Till Bevillnings - Utskottet
Ett Memorial af Biksdags-Eulhnägtlge från
illa nd , angående uppbörds - tidens flyttning för
denna Ö till medlet af Maj månad.
Ett Memorial af Olof Gudmundsson Kagge
från Kohus Län, angående en sådan förklaring
efver Kongl. Kungörelsen den 30 November
1810, att Tull-ersättning ej bör erläggas för öppna
eller däckade Katar.
Ett Memorial af Jonas Jonsson från Södermanland,
orri förhöjning uti Postförings-legan.
Till Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oec&-  nomie-Utskotten
Ett Memorial af Nils Månsson från Malmöhus
Län, om rättighet för Landtmannen, i synnerhet
1 Skåne, att med större och mindre fartyg
tullfritt få utföra egna natur- och konst-alster.
Ett Memorial af Olof Olsson från Elfvedals
Härad i Carlstads Län, angående ändring
i 3 §. af Kongl. Stängsel-Förordningen den
Februari 1S02.
Till Lag- Utskottet.-
Ett Memorial af Eric Svensson från Götheborgs
o^k Bohus Län, om upphäfvande af Kongl.
Brefvet
.t)en 16 Maj.
*71'
Brefvet tåen t Febrtiari 1*758, som förbjuder
deni, hvilka Följa Häradshöfdingar på Ting, ätt
Vid sjelfva Tingen advocera.
Ett Memorial af Joli. M. Wessing från Westmanland,
med anmärkningar mot 3 §. i Stäng4
sel-Forordriingen den 9 Februari 1802,
Ett Memorial af bemälte Wessing, angående
•afskaffande af de vanliga Skallgångar och Luddrihgs-anstalter.
Ett Memorial af Jorlas Henrickson från Kronobergs
Län, innehållande förslag, art uti alla
Contracfer ortt jords bortsäljande någon Viss af;
gift borde Vära stadgad lill Jordägaren, i mån efter
egendomens godhet.
Ett Memorial af Beter Johansson och Johan
Johansson från samma Liin, angående Frälse-rentas
förklarande för lös egendom Och fritagande
från Lagfart och Börd.
Ett Memorial af Anders Larsson från Elfsborgs
Län, angående stängsel skyldigheten och
ändring i vissa delar af derom gällande Författningar.
Ett Memorial af Anders Åberg från Westerbotten,
angående ett närmare bestämmande
af parters rättighet att uti Mål, som dragas linder
Öfver-Bätts pröfning, få före inställfelsedägeri
ingifva sina handlingar.
Ett
r
276 lien 16 Maj.
Ett Memorial af bemälie Aberg, dels arU
gående utlöseri af Kälatis Ratters Prolocoll öfver
meddelte uppbud å fast egendom, och deli
angående sättet af mUntliga Stämningars verkställande.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet ■■
, Ett Memorial af Lars Carlsson från Skara*
borgs Län , innefattande anmärkningar vid när*
varande Skjuts-inrättningar i Riket.
Ett Métnöriai af Pehr Åndersson från Södermanland,
angående Kärads- oell Sockne- A llmänningars
delande Och Upplåtande till enskildt
disposition åt ägarna äf de hemman, Sorn till
deni hafva uråldrig rätt;
Ett Memorial af Petter Christoffersson från
jönköpings Län, angående afskaffande af så kallad
Mätare afgift för dén Spannmål, sörn till Jönköping
införes.
Ett Memorial af Anders Larsson från Elfsborgs
Lärt, angående bestämmande af en lindrigare
grUnd för rösträttigheten vid KyrkoherdeVal,
emellan Stads-Och Länds-Försarhlingär, som
äga gemensam Pastor.
Ett Memorial af Erici Persson från Nordmarks
Hatad af Carlstads Län, angående förändring
af Eattig-procéntens beräknande i Sterbhus.
Ett Memorial af Lars Jacobsson från Gottland,
angående yrkad rättighet för Gottlands Iri
heVanarfe,
Den 16 Maj.
8 77
nevånare, att ä egna ägor upptaga och med full
frihet begagna Kalkstensbrott, utan föregången
anmälan derpm hos Konungens Befallningshafvande.
Ett Memorial af Nils Ericsson frän Gefleborgs
Län, angående ersättning af Götha Canal.
Bolag till Botehållarne för det Manskap, som under
Canal-arbetet skadas och blir till krigstjenst
odugligt; uti hvilket yttrande Ståndets allmänna
röst instämt.
Ett Memorial af vice Talmannen Hyckert,
angående förvandlingen af de sa kallade Kungs»
hästar.
Ett Memorial af Olof Olsson från Stock-’
holms Län .angående Postföringen öfver Alandshaf.
Ett Memorial af Eric Johansson och Hans
Hansson från Stora Kopparbergs Eän, angående
ersättning för Eångskjuts och Bref baring.
Ett Memorial af Eric Olsson fran Ölme Härad
i Carlstads Eän, om Brännvins minuteringsrätt
för Gästgifvare.
Ett Memorial af Eric Fredricsson från Jön^
köpings Eän i samma ämqe.
Ett Memorial af Erost Ears Andersson från
Öster-Dalarne, om en afgift för begagnande af
Vägen från Elfvedalen förbi Särna till Norrska
gränsen.
Ett
Df.n i fi Maj.
Eif Memorial af Per Andersson fran Söder,:
manland, om upplifvande af Kongl. Brefvet den.
23 September 1747, som bestämmer prestanda
till Brulen af åhoerna a de Hemman, hvilka af
Bruks Idkare blifvit till Skatte inlöste; och
, Ett Memorial af Per Olsson och Per Ani
hersson fran Södermanland, angående Soldaternas
hemkalls utgörande in natura, emot befrielse för
Jtotehållarne att underhålla Soldat-Torp. Ut'supra*
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S D. Upplästes och godkändes Expeditions Utskottets
Memorial af den 13 i denna månad,
jemte tvänne dermed öfverlemnade föreslagna
underdåniga Skrifvelse;- till Kongl, Majit , den
förra rörande de nya constituiionella förhållanden,
sorn genom Föreningen emellan Sverige
och N°ri'ige uppkommit, den sednare angående
förändring i 41 §. Regeringsformen. Ut supra»
Ex Protocollo,
Olof Werlin.
S- D- Upplästes ett från Expeditions - Utskottet
nu, ankommet Protucolls-Utdrag för deri 1 3dennes,
innefattande förslag till tillägg vid de tvänne projecterade
underdåniga
den ena rörande erkännande af några Svenska Under,
såtares fordringar hos Svenska Staten, den andra
angående Glas,, och Porcellaines-Förares samt
Stnideshandlares handels-rättigheter; och hlfef sist.
nämnde dea 11 Maj på bordet lagde Skrifvelse
Den l6 Maj.
579
ater föredragen och. med det gjorda tillagget godkänd
; äfvensom Hedervärda Eonde-Ståndet fann
för godt att bitalia det tillägg, som vid förstnämnda
skrifvelse blifvit föreslaget. Ut supra.
Ek Protocollo
Olof IVerlin.
Uppläst hos samteliga Riks-Ständen den 16 Maj.'
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständer behörigen inhämtat
dess Constitulions - Utskotts utlåtande i anledning
af liders Kongl. Majus Nådiga Proposition, rörande
de nya constitutionella förhållanden, sorn.
genom föreningen emellan Sverige och Norrige
uppkommit, och efter en noggrann pröfning af
hvad så väl^genom Högstberörde Nådiga Proposition
, som Constitutions-Utskottets Betänkande,
blifvit framstäldt, hafva Riksens Ständer enhälligt
förenat sig om följande beslut :
1:0 Att frågor om constitutionella förhållanden
emellan Sverige och Norrige icke ära af
den beskaffenhet, at t de behöfva till annan Riksdag
hvila, utan genast kunna afgöras,
3:0 Att de förenings-stadganden, som i afseende
derpå göras, böra uti en särskildt, från
Svenska och Norrska Constitutionerna afskild, Riksact
upptagas och utfärdas.
3:0 Att dessa förenings-stadganden, öfver
hvilka nu Sveriges Rikes Ständer, i anledning
af
Bm 16 Maj,
af Eders Kongl. Majtts Nådiga Proposition sig
yttrat, böra utgöra grunderna för den emellan
bägge Rikena till upprättande föreslagna Riksakt,
sådana de finnas i den af Riksens Ständers
Gonstitutions-Utskott uppsatta, af Riksens Stander
gillade och harvid i underdånighet bifogade
Redaction af de Stadgandep, hvarqm Sveriges
Rikes Ständer efverenskommit, fil} bestämman.
de af de gpnom föreningen mellan Sverige ock*
Norrige uppkomna constitutionella förhållanden.
Då nu Riksens Ständer på Eders Kongl. Maj:ts
Proposition i underdånighet afgifva detta svar,
hoppas de, att den beredvillighet, hvarmed de i
detta vigt i ga ämne gatt den Norrska Nationens
Önskningar till möte, skaU tjena till bevis på Svea
Rikes Ständers sorgfällighet om båda Folkens
sjelfständighet, och deras önskan, att en anda och
ett interesse städse mätte blifva mellan båda Nationerna
rådande.
Riksens, Ständer framhärda med djup under»
jätlig vördnad, trohet pch nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Jäders Kongl. Maj:ts
underflånigste trqpligtigste tjenare
o^h undersåter
P|
Ridderskapets och På Prest. Ståndets
Adelns vägnar vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom.
Ii, t, Landtmarskalk. n, v. Talmaii.
n
Sen J 6 Maj.
. Rå Rorgare.Ståndets
vägnar
if- N- Schwan.
På Bonde • Ståndets
yngnar
Sars Olsson.
n. v. Talman.
h. t. Talman.
Uppläst hos samtelig^ Riks-Stäntjen d. iG Maj,
Sformägtigste .AJlerpädigste Konung!
Genom Nådig Proposition till Riksens Ständer,
om uppskof til] nästa Riksdag med afgörande
pf de h vilande grundlagsfrågorna, har Eders Kongl.
Maj:t äskat afgörande af det förslag till ändring
i 4 t §. Regeringsformen, sorn i anledning af Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition vid sista Riksdag,
efter behörig beredning af Constitmions-Utskottet,
till Riksens Ständer öfverlemnades, och
sedan den tiden på bordet varit hvilande. Sedermera
Irar Eders Kongl. Maj:t, genom Nådig skrifvelse
af den 3 sistlidne Maj, täckts förklara, att
för att å ena sidan förekomma all stridighet i
besluten, och å den andra, allt uppehåll vid af.
görandet af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
af den 12 sistlidne AprU> om de nyacon.
stitutionejla förhållanden, sorn genom föreningen
mellan Sverige och Norrige uppkommit, vil.
le Eders Kongl- Maj:t, spm förnämligast haft
för afsigt att vinna ett nytt Stadgande för Konungs
myndighets - ålder, hvilken Eders Kongl, Maj:t
ansett böra ifrån ar lill fyllda 18 år förändras,
ej yrka antagandet af de öfriga Stadganden i 41
§. af Constitutions - Utskottpts Betänkande af den
44 Augusti 1812. I anledning af allt detta hafva
Riksens Ständer särskildt företagit afgörandet
af frågan om Konungs myndighets ålder, och der.
v L4
Den 16 Maj.
Vid stadnat i det enhälliga beslur: att Konung
skall vara myndig, enär han l8år fyllt, saint att
för öfrigt den 41 §. i Kongl. Majus och Riksens
Ständers fastställda Regeringsform af den 6 Juni
1809 orubbad skall bibehållas, och hvarigenom
det sedan sista Riksdag hvilande förslag till hela
dess vidd är afgjordt. Berörde 41 §. af Regeringsformen
kommer således att förändras och
lyda som följer:
Konung vare myndig vid fyllda Aderton ar.
Dör Konung innan Thronföljaren denna ålder
uppnått, föres Styrelsen af Stats-Rådet med Konungslig
magt och myndighet i Konungens namn ,
intill dess Riksens Ständer sammankoramai ställande
sig Stats • Rådet denna Regeringsform till
ovillkorlig efterlefnad.
Detta allt utbedja sig Riksens Ständer att
till liders Kongl. Majus Nådiga Sanction i underdånighet
härmedelst få öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Eders Kongl. Majus
underdånigste , tropligtigste tjenare
och undersåter
Rå Ridderskapets oell
Adelns vägnar
Carl Mörner.
h. t. Landtmarskalk.
På Prest Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom.
n. v. Talman.
På
Den 16 Maj.
283
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
Utdrag af Expeditions • Utskottets Protocoll,
den ig Maj 1H15.
S. D. Företeddes tvänne ifrån de Bespectiva Stånden
återkomna förslag till underdånig skrifvelse
till Kongl. Majt, den ena rörande erkännande af
några Svenska Undersåtares fordringar hos Svenska
Staten: den andra angående Glas- och Porcellaines-Förares
samt Stnideshandlares handelsrättigheter.
Vid den förra hade ifrån Högvörd.
Prest-Stan det den anmärkning blifvit gjord, att
vid Cantzli • Badet Gagersvärds fordran utsättas
bordt den cours-beräkning, hvarefter liqviden bor*
de göras: i anledning af den sednare hade Biksens
Ständer förenat sig om ett nytt beslut, sorn
i Skrifvelsen borde tilläggas, för att ifrån det
emot ofvannämnde Handlandes resor tillstyrkta
förbudet förvara Allmogens rätt, att till hvad
ort som helst med sina egna handasjöjder sig begifva
och dem försälja.
I anledning häraf får Expeditions-Utskottet
föreslå, att i den förra underdåniga Skrifvelsen,
efter orden: ”Vidkommande åter Cantzli-Badet
Eagersvärds fordran j hvilken, såsom ställd på förfallotid,
är af lika egenskap, som de år 181? li
-
vagnar
H. N. Schwan.
h. t. Talman*
vagnar
Lars Olsson
n, v. Talman#
qvidetade
JQtn 16 Maj.
qviderade Obligationer uti Holländska och '15ra,
bantska Lånen, liafva Riksens Ständer funnits
det böra Låne-Capitalen, tillika med de derå till
deri 3 Augusti 1813 upplupna interessen, p|
lika sätt, som skett med oftaberörde Obligationer
i de Holländska och Erabantska Lånen,” måtte
tilläggas: nemligen Sfi, att hvarje Lire fuari di banco
förvandlas till 7 j stiiver I[o\ldnd$h,t courant, och
hvarje Riksdaler Jiolländskt courant anses i värde
lika med 47 skill. Svenskt Banco, hvarefter meningen
fortsattes med reduceras dre.
Hvad den andra underdåniga Skrifvelsen
beträffar, beslöt Utskottet att vid slutet af densamma
föreslå ett så lydande tillägg : ”Slutligen
få Riksens Ständer i underdånighet erinra, att
det föreslagna förbudet för Glas- och Porcellaines-Förare
samt Smideshandlande, att, i ändamål
af sådana manufaetur-varors försäljande, uti landsorterna
kringstryka, icke ina lämpas eller sträcka,
sig till Almogen, utan den äga rätt att hädanefter
sqm hittills få till hvad ort som helst med
sina egna handaslöjder sig begifva och dem försälja.
”0
Hvilka förslag till tillägg genom ProtocollsUtdrag
skulle till Respectiva Stånden öfverlemnas,
jemte ett utskrifvet concept, att såsom löpa*
je hos Riksens Ständer circulera. Ut supra.
Ex Protocollo
G. Å. Silverstolpe.
Vördsamt
lien i 6 Maj.
Vördsamt Memorial.
'Till Riksens Högloft. Ständer får ExpeditionsTltskottet
härmedelst öfverlemna (vänne underdåniga
Skrifvelser till Kongl. Majit: den förrä
förande de nya constitutionella förhållatlden, som
genom föreningen mellan Sverige och Norrige
tippkommit; den sednare rörande förändring i 41
§. Regeringsformen. Ehuru dessa beslut blifvit
af Riksens Ständer vid samma tillfälle fattade *
iiar dock EXpeditions-Utskottet trott dem, genom
Särskildta Underdåniga Sktifvelser, hos Kongl.Maj:t
höra anmälas, emedan de, så väl till saken, sorn
följderna, röra tväune ifrån hvarandra åtskilldä
ämnen.
Hvad den förra beträfTar, har Utskottet trott
sig böra erinra , att enär Redactionén af Riksens
Ständers Beslut, i afseende på de constitutionella
förhållanden emellan Sverige Och Norrige, af
Riksens Ständer blifvit öfvetléthtiäd åt CönstitUtions-Utskottet,
i det här föreslagtw. vehikel, endast
berördfe Redaction hat behöft åberopaSj
På Högloft. Riddersk. och På Högvörd. PréstAdelns
vägnar Ståndets vägnar
Axtl Lagerbjelke. Ludvig Mörner.
På Vällofl. Borgare. På Hederv. Bonde-.
Ståndets vägnar Ståndets vägnar
Nenzén. Johan Ersson.
G. A. Silverstolpe.
v ördsamt
2 30
Hen l G Mej.
Vördsamt Memorial.
Sedan det blifvit Constitutions-Utskottet Upp.'
draget att förrätta Redactionen af de beslut Riksens
Ständer fattat i anledning af Konungens
Nådiga Proposition om de nya constitutionellä
förhållanden, som uppkommit genom Föreningen
mellan Sverige och Norrige , skyndar Constitutions-Utskottet
att härmed en sådan Redactiort
till Riksens Ständer öfverlemna.
Constltutions-Utskottet får vördsamt föreslå,
att, derest denna Redaction af Riksens Ständer
gillas, densamma, såsom en bilaga, måtte åtfölja
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till Kongl.
Majrt till svar på Konungens Nådiga Proposition
rörande detta ämne. Stockholm den ta Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prest*
och Adelns Ledarn. Ståndets Ledarn.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Landé*
Riksens Högloft. Ständers Stats-Ut skotts
Betänkande i anledning af Handelshuset
hår i Stockholm jf. C. Muller
Comp:s ansökning om tillgodonjutande
af den vid 1812 års Urtima
vägnar
J?lidolf Cederström.
Vägnar
C. v. Rosenstein.
Ståndets Ledam.
vägnar
J. Wegelin.
Ståndets Ledam.
vägnar
A. Json Hyckert.
Riks«
Den 16 Maj.
387
Riksdag Handelshuset vilkorligen bevilljade
Liqtiid för Sju jlycken Obligationer
uti Svenska Riks-Länen i
Brah ant.
Sedan Riksens Höglofl. Ständer vid senast
hallna Urtima Riksdag i Örebro är 1812, i anledning
af StatsUtskottets under den 22 Juli afgifna
Betänkande, behagat bifalla, att Sjustycken,
säsorn Handelshuset här i staden J. C. Möller &
Comp. tillhörige, före samma Riksdag anmälte Obligationer
i Svenska RiksLånen i Rrabant, hvilka
, jemte dertill hörande RenteCouponer, den
14 April 1812 skola blifvit på PostContoiret i
Hamburg inlemnade , för att hit till Stockholm
fortskalfas , men å nämnde PostContoir gatt förlorade,
skulle, i fall de tillrättakommo, få liqvi-'
deras med Svenskt Råneo, efter enahanda grunder,
som vid 1812 års Riksdag, i afseende pä
flera andra Svenska Medborgare tillhöriga Obligationer
uti Holländska och Rrabantska Lånen,
blefvo reglerade och fastställde; så har bemälte
Handelshus , uti en till Stats-Utskottet ingifverz
skrift, förnyat dess hos Herrar Fullmäglige iRiksgäldsContoiret
gjorda, men af HerrarFullmägtige
afslagna anhållan, att sedan, oaktadt skedda efterlysningar
uti Tidningsbladen Altonaischer Mercurius
och Hamburger Correspondent, berörde
Obligationer icke kunnat tillrättaskaffas, desamma
måtte få med redan stadgade vilkor iiqvideras,
emot den säkerhet af Rorgen eller Inteckning, •
som varder föreskrifvan.
Med
jDeii 16 Maj
-
Med anledning af det vid 1809 och 1 g) p
Irens Biksdag här i Stockholm åt Stats-Ulsköttéi;
lemnade uppdrag, att emottaga, pröfva och efter
beskaffenheten afgöra ättsökningär uti Mål, hvilka
angå Biksgälds-Verket, ilar Stats-Utskottet tå;
git Miiller fe Cömp:S öfvähbettirde anhållan ilti
öfvervägande;
Genom företedda Särskildta Numröf af Tidningsbladen
Altonaischet Mercurius och Hamburger
Correspondent är väl styrkt, ätt iiierbeförde
Sju Obligationer blifvit efterlyste Och belöi
ning för deras tillrättaskaffandé äfven Utlofvad;
men som någdn praescriptiönstid icke Varit bestämd
och gfenörri den skedda eftérlysnirtgen Obligationerna
följaktfeiigen icke kunna anses annulleräde
och dödade ; så synes saken, med hänsigt
till BiksgäldsContoirets äfventyr af framtida
kraf, vara uti käril dia skick* söm vid 1812 års Biks;
dag, då Beslutet fattades.
Emedlertid och då Muller fe Comp. nu rnerä
erbudit pant för hvad Miiller fe Comp;, efter skeende
liquid, i BiksgäldsContöiret få lyfta; så Oell
enär det af Biksens Höglofl. Ständer stadgade vilkor
af sjelfva Obligationernas företeende, egentligen
torde åsyfta BiksgäldsContoirets Säkerhet för
framtida kraf, i händelse öbligationerne skulle
tillrättakomma och emot Contoiret göras gällan^
de; har Utskottet, i betraktande häraf, trott sig
böra tillstyrka, att, emot det Handelshuset Miiller
& Comp. aflemnar sådan säkerhet, medelst
Inteckning uti fast egendom, som af Herrar Full
mägtig®
-
Deri 16 Maj.
289
mägtiga uti Riksgälds-Contoiret godkännesoch
hvilken Xntecknings-säkerhht kommer att fortfara
intill dess Riksgälds-Contoirets ansvarsskyldighet
upphör, de nu ifrågavarande Sju Obligationer uti
Brabantskaljånen liquideras efter redan vid 1812
års Riksdag bestämda grunder, så att Obligations*
Capitalen med derå till den 31 Juli 1812 beräknade
Interessen först förvandlas till Svenskt
Banco, efter Fyratiosju (47) skillingar för Två
och En half Gulden Brabants Vexelmynt, och
hvarefter, för det härigenom uppkommande belopp
i Svenskt Banco, utfärdas Riksgälds-Contoirets
Obligationer under den 31 Juli 1812, ställda
på Fem år och med Fem procents årlig ren.
ta; hvilket Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
vördsammeligen underställes. Stockholm dea
12 Maj 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvörd. Prestoch
Adelns Ledam. Ståndets ledarn,
vägnar vägnar
Carl De Géer. Ludvig Mörner.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
Ledamöters vägnar Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C• Sylvan.
Likalydande med den tili de respeptive Rifesåtånden
afgångne Expedition, betygar
C. Sylvan.
ydje Dil. N.0 37, 38.
Riksens
Den i G Maj.
Riksens Högloft. Stånders Allmänna Rc*
sv års- och Oeconomie-Utskotts Betåiu
hände3 i anledning af de till Utskottet
remitterade Memorial och Dictamina3
innehållande yrkanden, dels om ändring
t åtskilliga omständigheter af hvad
författningar ne nu stadga5 rörande tiden
och sättet för Markegångs-Taxornas
upprättande samt Riksens Ständers
fustitice-Ombudsmans befattning med
deras granskning> dels ock dm jemkning
uti de Tionde- och Rentegifvare
mot indelningshafvare och Rentetagare
ål iggande skyl digh eter.
Sorn icke allenast uti ett och annat af dé
till Utskottet remitterade Memorial , utan äfven
i Kongl. Förordningen den 22 Juli 1803, ofvanbeförde
bägge ämnen blifvit tillsammans afhand.
lade, samt de dessutom, ehuru icke i sig sjelfva
oskiljaktigt Sammanhängande, likväl äga med
hvarandra den gemenskap, att för én fullständig
granskning af ettdera ämnet det andra äfven måste
vidröras ; sä hat Utskottet ansett lämpligast
vara, att yttrande öfver de föreslagna ändringarne
si väl i Markegångs taxeringarne, med hvad
dertill hörer , sorn i Rentegifvares skyldigheter
mot Indelningshafvare och Rentetagare, uti ett
och samina Betänkande afgifves.
L af
-
Den 16 Maj.
1 afseende på Markegångs-taxeflngarné oell'
de dermed gemenskap ägande omständigheter, ärd
följande anmärkningar gjorda:
l:ö af Hr Karnerefaren Carl Fr. Stråle, ät t
den nu stadgade tid, öm Hosten, för Markegång**
sättriingarne, af fiera uppgifna orsaker, skulle vara
dertill otjenlig, men att deremot den mest
passande tiden vöre slutet af Januari månäd;
g:o af Herr Presidenten rimm. Grefva Carl Stek
lan Mörner, att, till förekommande äf de mångfaldiga
olägenheter i anseende till éj mindre crédån
för Uppbörds-Verket, än osäkerheten föc
Rentegifvarnfe , söm den Riksens Ständers Justitia
Ombudsman uppdragne gfanskhingstätt öfver
Markegång» Taxorna nu förorsakar , densamma
kunde upphöra , Och hela detta ärende återföra*
i sådant skick, som Regeringsformens 75 §. föréskrefve
; 3:0 af Herr Kongl. Hof-Predikanten ocli
Contract3Prosten Magister S. J. Almqvist, äfvenledes
, ätt justitiaä-Ombudsmännfcu matté befrias
från befattningen ifled Markegångstaxornas gransk*
ning; samt dessutom ätt tiden för Markegångssättnirtgen
må flyttas tillbaka från December till
November månads början; att någon viss pr£=
Scriptionstid derefter matte utstakas för dén äf
RentégifVate eller Rettfetägafe, som tror sig äga
ättledning att anmäla besvär emot Markegång»*
Sättningen; att dessa besvär mätte med al! skyndsamhet
företagas till pröfning och afgörande; och
ätt MarkegångsTaxan icke måtte Utfärdas t i il ef.
terlefnad förr än prffiscriptionstiden gått till ända
elisf besvären blifvit afgjorda ; men likväl så
tidigt.
Den 16 Maj.
tidigt, att vederbörande Räntegifvare och Henté-’
tagare kunde äga rådrum, att före Thornredag uppsäga
sina Rentepersedlar till leverering in natura,
ifall de funno sig dertill befogade; 4:0 afRiksdagsmannen
Johan Magnus Wessing från Westmanland
. jemte öfriga Riksdags .Fullmägtige från
Westerås Län, del JustitiaeOmbudsmannens rättighet,
att kunna yrka förhöjning å det i Marke»
gångsTasorna för Rentepersedlarne utsatta värde,
äfvensom Kongl. Kammar Collegii pröfningsrätt
deraf, borde försvinna ; att de, som, genom All.
mogens förtroende, blifvit valde till Riksdagsmän,
borde äga röst och stämma vid Markegångssättningarne
; att dessutom hvarje Härad, sorn förenat
sig om ett Ombud vid Riksdagen, borde hafva
frihet att utse en Fullmägtig vid Markegångssättning;
och att, om billighet i priserna ändock icke
kunde vinnas, den lidande i sådant fall genast
skulle få utan omsvep vända sig till Kongl Maj:t
och Dess Nådiga bepröfvande; 5:0 af Riksdagsmannen
Anders Danielsson från Elfsbergs Län,
att, derest tiden för Markegångssättningen skulle
flyttas, så borde någon annan tid än Thomasdag
utsättas > inom hvilken Rentetagare och Räntegifvare
borde tillsäga hvarandra angående huru.
vida Rentepersedlarne kommo att levereras in natura
eller ej ; 6:0 af Riksdagsmannen Johan
Thengberg från Gestrikland, att, så vida tiden för
Markegångs sättningen kunde flyttas till Ocfober
månad , vore Riksens Ständers Justitite-Ombuds.
mans rättighet att granska Markegångs-Taxorna
tjenlig, men, i annat fall, alldeles olämplig, och
medförande olägenhet för Rentegifvarne; 7:0 af
Riks
-
Den 16 Maj.
Riksdagsmannen .Tohan Johansson från Kronobergs
T,än, att tiden för Matkegångssättningen väl
malte flyttas till slutet af Januari månad, meri
Justitieombudsmannens rättighet ätt göra' anmärkningar
vid'Markegängs Taxorna, äfvensom Kongl.
K ammar-Collegii pröfningsrätt deraf, försvinna,
och att för Deputerade vid Markegångssättningarne
Edgång måtte varda föreskrifven ; 8:0 af Herr
Majoren O. Ankarloo, att icke någon Embetsman
med indeld Lön måtte vid Markegångé Taxeringarne
få-vara Ledamot, än mindre Ordförande;
samt g:o af Riksdagsmannen Johan Olsson Longberg
från Gestrikland, att,, i stället för Kronofogdarnes
uppgifter till Markegångs-Taxeringarne,
angående gångbara prisen, hvarje Pastorat eller
Socken på Landet måtte vid Allmän Socknestäm-1
ma, kort före Markegähgssättningen, uppgifva högsta
och lägsta priset på de persedlar, hvilka derstädes
under året i rörelsen förekommit; samt att
Eörteckningen å Församlingens Medelpriser borde,
underskrifven af Pastor och tvänne Socknens
Innevånare, insändas till Markegångssättningen;
hvarjemte ' för Städerna månadtliga Torg - och.
Hamnpriser på alla Landt mannavaror, hvilka höra
till Länets Bentepersedlar och under året gått
i handel och vandel , borde lemnäs ; och har
Riksdagsmannen Longberg» förmodat, att, när af
dessa gångbara pris för hvarje persedel gjordes
en Summa, söm jemnfördes med Förteckningarne
från alla de Församlingar och Städer, 'hvil*
ka haft denna persedel till värdet upptecknad,
skulle nödvändigt erhållas ett riktigt medium för
Länet å hvarje Rentepersedel, ooii någon ytterligare
-
Dm 16 Maj,
Jigare jemnkning af Embetsman och Collegier ig,
lee behöfvas; vid hvilket furslag vice Taleman*
mannen Anders Jansson Hyckert ansett det
tillägg böra göras, att, vid Markegångssättning
gen , sädane persedlar, sora äro mindre bekante,
matte närmare varda bestämde till Allmänhetens
kännedom*
Vid granskning af så väl alla dessa anmärk*
ringar, som hvad författningarne rörande Mar*
kegångs-Taxornäs upprättande och pröfning nu
innehålla, har Utskottet, uppå här nedan anförande
skäl, ansett sig böra föreslå följande ändringar:
1:0
Som det stadgande, hvilket, efter Riksens
Hqglpfl, Ständers-yti underdånig skrifvelse?
af den 17 Augusti 18IS gjorda anhållan, Kongl.
r\!aj:t, medelst Nådigt bref till Riksens Ständers
Justitias Ombudsman och samteliga Herrar Landsliofdingarne,
af den 16 September samma lr?
behagat i Nåder utfärila,att Konungens Befallningshafvande
skulle, hvarför sitt Län, vid Markegångs
Taxornas upprättande oell expedierande,
insända ett exemplar deraf till Riksens Ständers
J 11st i ti ae Ombudsman, pä det lian i vanlig väg
skul}e kunna deruti söka möjligen nödig ändring,
finnes, på sätt ej mindre uti flera af ofvanberörde
Memorial, än uti Herr Justitiaä-Ombudsman.
nens Embetsberättelse för år 1814 blifvit erinradt,
medföra åtskilliga , enligt Utskottets öfvertygelse
, ganska betydliga olägenheter, igenom
d§t. dröjsmål emellan hvar och en Markegångs*
Taxas
