# ID: svediakorp-gov1765
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 47,750
# sentences: 1,517
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den ig Anrill
tre tunnor spannmål, hälften rag och hälften
korn, för hvardera af 6 Lärlingar, som vid denJ
na inrättning nyttjades, samt visade fallenhet, flit
och skicklighet.
Sextiotvå plant »lador aro anlagde, nemligen
26 stycken år 1812 och förra åren, 7 stycken
år 1813, och cg st. år 1814, hvartill komma
33 st. som i år skola uppföras. En del äger,
andra åter sakna, men skola snart erhålla
behöriga jordblandningar; och förmodade Landshöfdingen,
att Länets hela saltpeter, gärd : 1045 l:p,'
•skall sist inom 3 års tid af dess egen tillverkning
förskaffas.
Apothekaren Luth har i synnerhet utmärkt
sig genom fyra plant - ladors anläggning och behöriga
skötsel samt genom det dervid lemnade
tillfälle till lärlingars undervisning , äfvensom
Lieutenanten Carl Eneroth, Inspectorerne Groth,’
Stolpe och Norelius, Klockaren Oxling, Krono.
Befallningsmannen Löfling samt Krono -Länsmännen
Forssberg och Lidén, visat nit och omtanka
för saltpeter - näringens idkande.
För Länet äro 3 sjudningsparmor af Committé*
rade anskaffade och 6 beställde.
Länets innebyggare, hörde angående anstalter
till saltpeter - näringens idkande, hafva, med
unj
302
Den Jg April.
undantag af ofra Dalarne, yttrat deras afsigt
Vara, att antingen förena sig i mindre B dag tili
plant - ladors anläggning, elter ock hvar for sig
göra sådana inrättningar, hvilket sednare, såsom
säkrast befrämjande ändamålet, Landshöfdingen
kraftigt sökt uppmuntra: men för saltpeter - tillverkningens
fortkomst i öfre Da 1-socknarne möta
hinder af en verklig oeconomisk betydenhet.
Jordmonen der består i allmänhet af sand eller
Bo, som, för att blifva fruktbar, måste ofta och
ymnigt gödas. Den vidsträckta hemmansklyfningen
hindrar ängsskötselns utvidgande, hvilken
jordmonens beskaffenhet äfven försvårar. Antalet
af Boskap är i följd häraf och af den från
hemmansklyfningen härflytande fattigdomen, för
ringa i förhållande till åkerjordens vidd och behof
af gödsel. Brännvinsbränningen öppnar så
mycket mindre någon utväg till Ladugårdarnes
förökande, som dranken genom särskildta beredningssätt
användes vanligen och icke blott i nödens
tid till folkets föda. Detta ytterst tarfliga
och tillika omtänksamt idoga folk har vid sådana
förhållanden all moda och omsorg osparde ,
att genom artificiella medel föröka de för dess
jordbruk nödiga gödseltillgångar. För detta ändamål
brukar Dal-all mogen att i sina Fähus
införa till gödselblandning tjenliga ämnen af rnyroch
kärrjord, skogsröte, ris, m. rn. och begagnar
sålunda boskaps-urinen för sitt åkerbruk , hvarigenom
allmogen endast kan behörigen sköta detta
med ett behof af ho till 100 lass, lasset beräknadt
till omkring 3 cubikalnar, hvart 3:dje
eller
Den ig April'.
eller 4:de Sr. Ehuru nyttig och för Rikets forsvar
angelägen Saltpetertillverkningen är, har
Landshöfdingen icke ansett sig böra befordra den
pä åkerbrukets bekostnad. I de nedre Socknarne
af Länet och jemväl en eller annan af de öfra,
tror Larishöfdingen deremot en allmännare Saltpeter!
illverkning vara att förvänta. Jordmonen
derstädes är fruktbarare, än i den egentliga
Dalorten, herhmansdelarne större, allmogen förmögnare
och antalet af boskap betydligare. Hvad
■Landshöfdingen anfört om det sätt, hvarpå Brännvinsbränningen
der idkas till Ladugårdarnes utvidgning,
samt om nyttan af en stadgad brännvinsrättighet
och dess verkan på Saltpetertiilverkningen
, innefattar så intressanta upplysningar och
anmärkningar, att Committerade ansett sig böra
Landshöfdingens Berättelse i hela sin vidd till
Eders Kongl. Majit i underdånighet öfyerlemna.
Ehuru, under loppet af åren 1813 och 1814,'
endast 24 nya Saltpeterlador blifvit byggde, gör
Lanshöfdingen sig likväl hopp, att i en framtid
den frivilliga Saltpeter-tillverkningen i Länet
skall upphinna och kan hända öfverstiga andras;
hvilket hopp Landshöfdingen förnämligast grundar
på kännedomen af de personers oeconomiska
omtanka och drift, som nu gjort de första försöken,
hvilka efter' all sannolikhet skola gifva en
till flera sådana uppmuntrande vinst.
Committerade tillägga, såsom ytterligare skäl
till denna förhoppning, Landshöfdingen Järtas egert
Ut?
utmärkta klokhet och omsorg för Saltpeter»
näringens tillväxt, samt det lyckliga val af Styresman,
som blifvit gjordt i Chemias Stipendiaten
J. H. Gahn, hvilken med grundeligä theoretiska
och practiska kunskaper förenar ett ganska berömligt
nit oell verksamhet i tjensten, hvarom Lands**
höfdingens berättelser bära vitsord.
Landshöfdingen anmäler, att Öfverste Lieutei!
tenanten von Ehrenheim genom en betydlig Saltpeter-plantladas
anläggning vid Malingsbo Bruk
och dess nit för denna närings fortkomst i betydlig
moa verkat till undanrödjande af de farhägor,
som någre mindre Bruksförvaltare hyst, att en
allmännare Saltpeter-tillverkrting i Bergslagsorterna
kunde blifva menlig för bruksrörelsen ; äfvensom
föreslåndarne af Westerby och Brunna
byars Saltpeter-Ladu-inrättningar gifvas det vittnesbörd,
att de utmärkt sig genom drift och noggrannhet
vid anläggningarnes skötsel, genom ordning
vid räkenskapernas förande samt genom,
beskedlighet och oegennytta mot delägarne.
Directeur Galm har anmält behofvet af tillräckligen
öfvade Saltpetersjudare, och begärt att,
emot redovisning, få använda en Summa af 150
å 200 Bal, till uppmuntran åt personer som harr
kunde antaga till undervisning i Sjuderikonstert
vid en nästa sommar skeende sjudning af beredd
Saltpeterjord, och har Landshöfdingen desto hellre
understödt detta förslag, sorn Salpeter-SjuderiStateu
inom Länet icke är belastad med några
arli.
Den 19 April'.
305
örliga arfvoden till Sjudare, och den anstalt,
Gahn uppgifvit, skulle gera sådana för framtiden
öfverflörliga, få denna grund tillstyrka ock Cornminerade
i underdånighet, att 200 R:d må till
delta ändamål mot redogörelse få anordnas och
af Gahn disponeras.
få Kronans bekostnad äro 10 Sjudningspannor
för Länet anskaffade, hvilkas nyttjande
Lders Kongl. Maj:t tillåtit i 3:06 år utan afgift,
hvarefter en mark af Lispundet borde erläggas,
likasom för Småland stadgadt är, i anseende till
det särskildta förhållande, som i Dalarne ge*
norn hemmansklyfning inträffar.
Orebro Län
Förenadt med Södermanlands Län Under en
Salipeter-SjUderi-Sty tesmans inseende.
Sedan Länets innebyggare vid hållet sam*
manträde genom deras ombud förklarat sin önskan,
att dels hvar för sig, dels i bolag tillverk
ka sitt Saltpeterbehof, har Lders Kongl. Maj:t
till Styresman i detta district behagat i Nåder
förordna Ofver-Masmästaren Carl Johan Lidbeck,
känd för grundliga kunskaper i Chemien, och
har
soa É.
N:o 30, 40.
Den 19 April.
har nan med utmärkt nit och verksamhet sökt
grundlägga. Saltpeter tillverknkrgen i sitt district.
Med Eders Kongl. Majus Nådiga bifall hafva
Cornmifterade från Österbotten anskaffat arne
kunniga Saltpetersjudare, hvilka i Eänet äro
sysselsatte med Plantladors Inrättning på Österbottniska
sättet, hos dem, som deras biträde åstunda.
Af 59 Endor på större och mindre scala,
som för det närvarande i Länet finnas, äro 25
efter Österbottniska methoden uppförde och en
stor del till sina anläggningar så nya, att någon
jord ännu icke hunnit der införas. Af ladorna
på det Österbottniska sättet höra äfven flera till
bönder, hvilka sammanjemka^: sig i bolag och
förena); sig genom sådana stadgar, att inrättningen
bör för en framtid kunna äga bestånd. På Hera
ställen äro redan beredelse!- gjorda till anläggningar
för innevarande år, hvarförutan af mänga
hemmansägare sådane anstalter blifvit vidtagne
med jordblandning under ladugårdar, belägne
på högländtare ställen, att man äfven derifrån
bör kunna förvänta en icke obetydlig tillgång
på denna nödiga vara. Directeur Judbeck anmärker,
att denna anstalt, der localen det medgifver,
icke skall böra förkastas, ehuru mycket den blifvit
motarbetad under de fordna Kronosjudningarna.
Således utkokades förliden sommar vid
Svennevad i Nerike på 21 dygn, med en 360
Kannors panna, 27 Saltpeter, hvilk,et qvantum
i
Den 19 April
307
i det närmaste svarat emot den tillverkning, somj
inom lika tid beräknas efter ea Väl anlagd Plantlada;
Af
de 2iné Österbottniska Salfpetersjudarne
har Svanström förnämligast utmärkt sig vid Plant*
ladors anläggning och undervisnings meddelande
x Sjudningskonstem
Södermanlands Laiti
Inbyggarhe hafva för SahpetertillVfcfknirU
gens idkande visat mycken beredvillighet, hvil-»
ka Eders Kongl. Majit genom liera anstallter sökt
understödja.
Således ar en Under-Styresman Directeufen till
biträde antagen, ätne kunnjgö Saltpetersjudare
fran Österbotten infötskifne, och tillstånd Landshöfdingen
gifvet till 10 andra Läromästares anta*
tagande, när skickliga ämnen dertill blifva att
tillgår
Uti Länet äro 4^ Lador uppförde efter garn*
la tnethoden, 21 efter den Österbottniska och 1
efter särskildt method: varande dessutom flera under
anläggning. De beredas och vårdas med den
omsorg, att en fördelaktig sjudning kan efter behörig
tid deraf påräknas.
Bland
3»8
rDen 19 April.
Bland dessa inrättningar utmärker sig framför
andra anläggningen vid Nyköpings Stad. Sedan
flere, i ändamål att befrämja Saltpetertillverkningens
fortkomst, förenat sig uti ett bolag bestående
af 240 Actier, hvardera beräknad till
25 Rid Banco, och en-tjenlig plats blifvit inköpt,
ar under förlidet år en byggnad uppsatt, 16 alnar
bred och 63 alnar lång, afdelad i 4 ruin,
eller till 4 lador, af hvilka 3:ne äro försedde
nied jord. Denna anläggning, hvarvid en af de
Österbotniska Sjudarne bifrädt, skall efter uppgjord
plan så utvidgas, att Sjudning af mindst Jine lador
årligen kan verkställas; och skall tillfälle
lemnäs en hvar att ditsända skickliga personer,
till vinnande af nödig undervisning om plantJadors
inrättande, jordens beredning och dess sjud.
ning. Denna särdeles nyttiga anläggning synes
förtjena Eders Kongl. Majus Höga uppmärksamhet.
Vid Hållebonäs i Skyllinge Socken har ÖfVerste-Dieutenanten
Grefve Nils Mörner uppdragit
en lada, öppen på sidorna och med murade
pelare till underlag för taket, hvarigenom i
flera rader och i någon likhet med den på KongsBolmen
gjorda inrättning, jordhögar äro uppstaplade
af 6\ alns längd, q~ alns högd och l-J alns
bredd upptill. Desse, som hvila på gärdsel, äro
mellanbäddade med granrisqvistar, för aft göra
jorden så mycket glesare och tillika derigenom,
befordra utspiidingen af anfuktningsämnet, hvilket,
då massan så fordrar, påöses i de på öfra
delen af högarne uppdragna ränder. Dessutom
är en ugn enkom uppsatt, hvaruti qvistar, lof m. m.
för
-
Den 19 April'.
förvandlas till aska, hvilken sedermera inblandas
med jorden. Af denna jordblandning är val anlin
icke någon sjudning verkställd, men flere af
högarna, hvilka statt,:.i nära'gine års tid, äro till
af en hvitgrå färg och öfverdragne med utvittrad
Saltpeter.
arne Sjudningspanuor äro nyligen reqvire- „
rade.
Carlstads Län.
Innebyggarne hafva genom sina deputerade
i allmänhet åtagit sig att inom Socknarna
anlägga ett tillräckligt antal Plantlador, för att
derur låta sjuda den Saltpeter, som de med år
1816 skola in natura erlägga; men sorn inom
Länet saknades upplysning och erfarenhet i hvad
till Saltpeternäringens rätta bedrifvande fordras;
har Eders Kongl. Majit, till afhjelpande deraf, i
Näder förordnat en kunnig Styresman , Majoren
och Kidddaren C. A. Blomcreutz, med åliggande,
att sträcka sin befattning äfven till Dalsland,'
samt Götheborgs och. Bohus Län j tillåtit Landshöfdingen
antaga en skicklig Under-Styresman,'
samt låtit från Österbotten införsRifva enne Saltpetersjuderi-verkmästare*
Inom
Länet äro fortidet år 25 st. Plantlador
efter österbottniska methoden uppförde och
med
3*0
Pen ig Aprilt
med tjehlig jordblandning försedde, fem st. uppi
timrade, men ännu utan jord, och 21 st. komma att
innevarande ar, enligt fattade beslut, anläggas;.
Bland Länets innebyggare har allmänt visat
sig nit för uppfyllandet af Eders. Kongl. Majas
Nådiga föreskifter om saltpeter - inrättningen; och
ehuru denna näringsgren varit derstädes nästan
aldeles nedlagd och ingen enda kunnig sjudare
att tillgå, hafva inbyggarrie likväl redan mycket
■vunnit i den practiska undervisningen af jord-,
blandning och Ladornas skötsel genom, de ditkomne
Österbottniska Sjudare,
Prosten Frykstedt i Nyeds Socken har på,
allt sätt sökt uppmuntra sin Församling till Salt-,
petersjudning, samt, da allmogen, villrådig i sitt
beslut, ämnade ingå i entreprenad o:m sin leverance
på ganska ofördelaktiga vilkor, åtagit sig
densamma till Församljgens förmån, samt redan
anlagt på Prestgårdens ägor en plantlada, som
med ali noggrannhet skötes.
Inom de Socknar, der Lador för- samfält
räkning ej blifvit uppförda, hafva derstädes bo.-,
ende posessionater åtagit .sig att anlägga dylika,
samt att för vissa ål- och emot öfverenskommen
af tillverka Saltpeter och bestrida gärdleveransen.
Göf/ze
-
Den 19 April.
Götheborgs och Bohus Län.
Vid de hallna sammanträden hafva Länets
innebyggare nästan allmänt begärt, att i stället för
den hvarje hemman åliggande sallpeterskatt, fa
leverera en 4 Tunna Korn, hvarvid somlige erbudit
sig att tillika afstå den betalning för gärdens
presterande in natura, 'som dem tillkommer,
och en del från de mindre sädesrika orter anhållit,
att med penningar efter markegångspris få
lösa det tillbudna Spannmålsvederlaget. Deremot
har för Sörbygdens Härad samt Krogstads och
Sunne Socknar Krono-Iiänsmannen Berger , under
förbehåll af vissa dagsverken af Socknarna, åtagit
sig att hålla dem tillhanda Saltpeter till högst
Tio B:d Banco 8$, med förbehåll derjemte, att
såsom ersättning för leverans-kostnad, få tillgodonjuta
deri betalning, Kronan består för gärden;
äfvensom Orousts Socken i Vestra Härad
och Torps Sockens innevånare i Ostra Härad
med Capitaine Bildt öfverenskomma, att af honom
blifva försedde med det qvantum saltpeter,
sorn för deras hemman med år 1816 bör erläggas.
Eders Kongl. Maj:t har under den 19 April
1814 ansett betänkligt att bevilja Länets inbyggare
den begärda friheten, att i .stället för Saltpeter
få betala gärden i Korn, utan i Nåder
anbefallt Landshöfdingen att på tjetiligaste sätt
uppmuntra innevånarne i de delar af Länet, som
äga
312
Den 19 April',
aga skogj till egna anläggningar; och da de of*
verenSkommelser, sorn varit i fråga emellan Länets
åtskilliga innebyggare rörande saltpeters arw
skaffande, icke vöre föremål för Eders Kongl.
Majus Nådiga pröfning och stadfästelse, har Eders
Kongl. Maj:t i Nåder uppdragit Landshöf*
dingen, att för de orter i Länet, der saltpeter,
i brist af skog, svårligen kan åstadkommas, an*
(ingen sjelf, eller genom Sjuderi - styresmannen,
söka öfverenskomma om Saltpeters levererande
från andra Län,
Landshöfdingen berättar under d, & sistlidne
Februari, att ännu, inga saltpeter - plantlador
blifvit anlagde, eller några beslut fattade, huru
ynånga sådana komma att anläggas; hvarföre Landshöfdingen
låtit ytterligare utgå kungörelse, med
anmaning till Länets innevånare, att anlägga
saltpeter - lador och att med större allvar, än,
hittills, tillverka denna vara inom landet, såspnä
■ofelbart förenadt med mindre kostnad, än a.tf
köpa densamma på aflägsna orter.;
Elfsborgs Län,
Ehuru flere Socknar ofverenskommit, att
dels genom samfält omsorg, dels genom entreprenad,
tillverka Saltpeter, och de fleste Posses»jonater
förklarat sig vilja anlägga plantlador och
före
-
T) en 19 April.
företaga sjudning, sä. väl för egna hemman, sorn
för andra; har likväl denna näringsgren icke ännu
i .Länet gjort synnerliga framsteg; ty enligt
X/andshöfdingens nyligen afgifna berättelse, äro uti
Vestergötha - delen blott 16 till 18 mer och
mindre rymliga plant • lador anlagde, hvaraf endast
5 ä 6 arn med jord - blandning försedde,
Flere skola likvtll vara sinnade aU nästa sorn-*
mar sådana lador uppföra,
V På Dahlsland skall ännu icke någon lada
vara uppbyggd, ehuru norra delen af .Landet e,
mot gransten af Norrige erbjuder de mest gynnande
tillfallen, både igenom lättare tillgång på
skog och byggnadsvirke, och i hänseende dertill,
att jordbruket derstädes är ringa och Landtmanlien
äger få andra näringstillfällen, än någon
skogs afsalu eller kolning. Capitaine Grimberg
oell Fält - Commissarien Ekström skola likväl vara
betänkte att för vissa socknar saltpeter - sjudning
verkställa,
Tio sjudningspannor äro af Landshöfdingen
begärde och genom Cornmitterades föranstaltande
redan levererade,
Committerade utbedja sig Nådigt tillstånd,
att i särskildt underdånigt Memorial få föreslå ce
Utvägar, Committerade anse kunna leda till stör e
håg och verksamhet vid saltpeter 7 näringens id,
ka tule i Elfsborgs Län.
Ska
-
Den xg April,
Skaraborgs Län.
Flere socknar hafva vid de hallna sammantraden
förkiarat sig vara sinnade att ingå bolag
om saltpeter - till verkning; och af landshöfdingen
Embetes Berättelse inhämtas, att verkställighet
deraf icke yteblifvit,
Ofverste Lieuténanten och Riddaren Friherre
A- von Knorring på Börstorp har förlidet år
anlagt en plantlada af 6q aln. längd, och arnar
innevarande år uppföra en nästan dylik, att efter
Österbottniska methoden, hvartill inrättningar
för urinsamling efter 130 ä 14O boskapskreatur
blifvit gjorde, och accord med omkring
100 hemman afslutade. Af Öfverste-jLieutenanten
och Riddaren Friherre Sture på Hallemosberg,
såsom föreståndare för Fägreds saltpeterholag,
äro ?;ne plantlador anlagde och anstalt fogad
om 6 andra sådana ladors uppförande. Af
Prosten Carlander i Hofva är en plantlada uppbyggd,
af Bruks - Inspectoren N. Sundell och
Bonden Eric Moberg i Finnerödja en, samt af
Bruks - Förvaltaren Jacob Dyrén på Åsen en ,
för Björsäters Bolag, hvilket så inrättat sina anstalter,
att 6q L:pd saltpeter årligen kunna tillredas,
Bland personer, sorn genom nit för saltpeter-näringens
förkofran sig utmärkt, har Eands
höf
-
Ven 19 April,
315
hofdinge - Ernhetet, utom förenämnde anläggare
af Plantladof, i synnerhet anmält Majoren Friherre
Gustaf Mannerheim på Svensby, hvilken
inrättat 2.:ne saltpeter - bolag inom fJllersvads,
Ekeby och Odensåkers Församlingar, Desse
hafva ieke allenast till Kronan aflemnat all deras
saltpeter - gärd in natura, utan ock genom en
icke obetydlig årlig öfverleverering beredt sigen ansenlig
vinst. Och sorn Verkmästaren vid Hellefors
bolag, Fars Fkelund, ådagalagt särdeles
skicklighet, flit och trohet i sitt befattning, så
torde Eders Kongd Majit med en belöning af 50
EM hugna och uppmuntra denna förtjente saltpeter
- sjudare, sorn med hustru och mänga barn
skall vara i fattigdom stadd, men är i orten känd
för ett Utmärkt berömligt uppförande,
För öfrigt ära i de sednare åren sjudnings*
bolag i de flesta Församlingar i skogsbygden inrättade,
hvaraf följden varit, att saltpeter - tillverkningen
under förlidet ar nästan tredubbelt
öfverstigit de förra arens,
Genom Committerades föranstaltande har EäV
net ersållit 6 sjudningspannor- Det Utgör med
Vestgötha delen af Elfsborgs Län ett saltpeter-sjuderi-
dist vict.
Vid de hållna sammanträden hafva några
Socknar anmält, att de redan inrättat bolag för
salt
-
Deri ig April!
saltpeter - tillverkning, de flesta andra åter beslutat
sådana bolag socknevis, och Städerne förkla-
tat sig skola på lika sätt eller genom entrepreprenad
anskaffa sin saltpeter - gärd,
Tvänne saltpeter - sjudare äro genom Cornminerades
försorg från Österbotten införskaffade
och i orten anställde,
S-Till beredande af tillfälle till undervisning
om bästa sättet för plantladors anläggning och
saltpeter - kokning, har Eders Kongd Maj:t den
2 Augusti 1814 gifvit Landshöfdingen Nådig
befallning, att på Kronans bekostnad låta vid
'Linköping uppföra 30 plantlador för 50 till 60
L:pds årlig tillverkning. Emot vilkor, att af
Kronan erhålla den qvantitet Saltpeter, som årligen
för bernälte Stads hemmantal bör aflemnas,
har Staden till denna undervisnings - anstalt afstått
tle platser , som till plant - ladors uppförande
voro de tjenligaste, samt äfven ingått deri,
att äfnnen till saltpeter -sjudningen må af Stadens
innevånare få tagas, hvarest de finnas dugliga
och användbara, och att fri inqvartering af
lordägarne lemnäs de Österbottniska saltpeter-sjudarne
och deras drängar, sorn i och för sjud ningen
äro nödige.
Uti Östergöthland äro 50 saltpeter - lador
på Österbottniska sättet anlagde och med jord
försedde, hvilka skötas efter de dbkomna sjudarnes
anvisning. Till ffi andra plantlader äro
stal
-
Den 19 April.
3*7
stallen af berörde sjudare utsedde oell föreskrifter
lemnade: dessa kunna således anses vara under
anläggning.
Genom nämnde sjudares biträden bar hågen
för anläggningar efter deras sätt redan blifvit
väckt hos Ståndspersoner inom Fänet.
För synnerligt nit om folkets upplysning 1
saltpeter- väsendet, har Kronofogden Anders
Hertzman sig utmärkt. Harl har på egen bekostnad
låtit en af Österbottningarne resa till allmogen,
att meddela råd och undervisning, hvaraf
den nyttiga följd redan visat sig, att i hans
fögderi allmogen lika med Stånds - personerne ingått
i anstalter till plant - ladors uppförande.
Genom anläggningar, antingen af bolag, eller
större inrättningar vid egendomar, äro Capitainen
C. F. Sjösten, Ryttmästaren Engelcrantz,
Fieutenanten och Riddaren U. Sandberg, Häradshöfdingen
J. Odencrantz, Krono - MagazinsFörvaltaren
A. Akrén, Friherre J- G. Funck,
Prosten Doctor M. Stenhammar och Secreteraren
Pamp berömligen kände.
För Fänet äro af Commilterade redan anskaffade
16 sjudningspannor och 1 -a beställda.
Kronobergs Län.
Uti detta Län har saltpeternäringen gjort det
Största framsteg, hvartill ej litet bidragit den utmärka
-
31 3 i g April.
märkta nit och omsorg, hvarmed landshöfdingen,
Presidenten Grefve Mörner, omfattat denna
angelägenhet och till verkställighet befordrat
den Småländska Författningen till en stor del
grundlagd genoto de af honom gifna råd och
upplysningar.
Saltpeter - lador efter den Österbottniska methoden
ära upprättade, med tjenlig jordblandning
försedde och med omsorg skötte* nemligen: en
af Saltpeter - sjuderi - Styresmannen Eric Kihlström*
på hyrd plan Vid Vexiö stad, sofa tjent
och tjenar till prof för andra dylika anläggningar,
samt 20 stycken af särskildta hemmansägare.
Uf alla dessa iador anses en fördelaktig
sjudning efter behörig tid vara att påräkna*
För 17 plantladot är hälften af de hestad*
de prsemier mbetalt, och den andra hälften erlägges*
när sjudning derur blifvit verkställd*
Ffnder de 3tné sista åren åro också ladtiinrättningar
gjorde efter gamla sättet; riten de
skola vara få och hafva tillkommit af ihärdighet
att följa en gammal method, mera än af nytta*
Igii Ars saltpeter - tillverkning x Lanét
utgjorde omkring 1000 l:pd. 1812 års nya Författning,
ehuru den ej derstädes hann kungöras
förr än den 12 April, har likväl Varit i deii
grad verksam, att I500 l:pd saltpeter berörde är
tillverkades. Arén 1813 och 18x4 steg tillverkning
-
Den ig Aprilt
3*9
ningen lill nära 4400 l:pd, hälften beräknad för
hvarje ar, och således rner än dubbelt emot 1 811
ars sjudning.
landshöfdingen lemnar Öfver - Dirfecteuren
Kihlström ett , ganska fördelaktigt vittnesbörd.
Fran Österbotten aro tvenne saltpeter-sjudare pä
Kronans bekostnad för länet anskaffade.
Genom flit och skicklighet har Verkmästaren
Petter Urnqvist frän linnersbergs Socken i
Konga Härad sig utmärkt. Hans leverans för
3:ne pannelag, hvaröfver han ägt tillsyn, har utgjort
215 bpd god saltpeter» och har hän i sjudnings
- konsten inöfvat åtskilliga, personer, bland
hvilka den nu till Verkmästare antagne lärlingen
Nils Humble är ariinält såsom särdeles driftig
och skicklig; hvarom jemväl hans leverans af
154 hpd för år 1814 vittnar. ,
Committerade föreslå således 1 underdånighet
för Elmqvist en belöning af 50 P:d och
för Humble af 25 Pal, såsom Uppmuntran för
dem att fortfara i sina nitiska bemödanden och
för andra att följa deras efterdöme»
Kronobergs län har erhållit 23 st. Kronosjudningspannor,
för hvilkas nyttjande, enl. 6 § i
Kongl. Brefvet den 3 Mars 1812, erlägges värdet
af en mark saltpeter för hvarje l:d, som dermed
sjudes.
'Ca/-
32°
Den 19 April.
C almare Lä rit
Derstädes äro 7 Saltpeterladan- på Österboffa
niska sättet anlagde, samt åtskilliga efter gamla
tnethoden inrättade.
Tillverkningen Varat- 1811, 414 6tfc, 1S13*
568 och 1813, go8 £££, samt skall för år 1814
gå till ett än högre belopp, hvilket visar nä*
ringens årliga tillväxt, sorn Landshöfdingen till*
skrifver Ofver-Directenren Kihlströms oafbrutna
bemödande och verksamma drift*
Gästgifvaren i Boltentfn, Engström, har fram*
för andra ådagalagt håg och nit för Saltpeternä*
ringen, i det lian vid sin egendom låtit uppföra
och jordfylla en lada efter Österbottniska sättet*
samt derjemte medelst anställda urinsamlingar bereda
en del af jorden under Ladugårdshusen, så
att den blifver lönande till afsjudningt och har
han de sednare åren låtit vid Krutbruket afletru
11a betydliga qvantiteter ren och god Saltpeter.
Prämier för 6 Plantlador äro utbetalte, och
Committerade hafva till Länet nedsändt 15 Sjudningspannor,
under lika vilkor, sorn för Kronobergs
Län äro föreskrifna.
jönköpings Län*
Uti detta Län äro 17 Saltpeterlador uppför*
de efter Österbottniska methoden och 4 under
an*
Deri ig April.
3*i
ärila bening. De Förra skötas sa, att en förmånlig
sjudning efter behörig tid af detn kan förväntas.
Tillverkningen har sedan |r i fe i i varit i
'Stigande. Den utgjorde nämnde år 700 00», år
1812, 958, saint åren 1813 rich 1814 tillsarntnaris
aoofct fäf.
Af de ariställter, sorn Öfver-Dirécteuren feihii
ström tid efter annan vidtagit genom utdelande
af . tryckta fullständiga underrättelser om tjenligaste
sattet att tillreda Saltpeter. Äf de resor
lian i Söcknärne anställt för att Undervisa Allmögeti,
och af de Uppmaningar Landshöfdingen flera
gånger låtit i, Länet utgå, hoppas JLandsböf(lirigert
till verkningens öafbrutna tilltagände skall
blifva en följd.
Cdirimittöraaé hafva tilisändt Landshöfdingen
i7 Sjudnirigspanrior, och, premier för 8
Plahtladctr ärö beviljade.
Hallands Län.
Delta Tan utgör, tillika med Småland beli
och Göinge Härader af Skåne, ett Saltpélersju
der
3.
a B. Nio 41, 4L
Deri 19 April•
deri-district. För detsamma är en särskildt Under-Styresman
antagen och lika premier utfärdade
för saltpeter - ladors anläggning efter Österbottniska
methoden, sorn i afseende på Småland
äro utfästade.
Landshöfdingen och Riddaren Sylvander
har med utmärkt nit och omtanka sökt befrämja
näringens fortgång. Af de redan anlagde och
med tjenliga jordblandningar försedde 6 lador
liro 2:ne till allmän .eftersyn vid Halmstads Slott
ph; Landshöfdingen® enskildta bekostnad uppförde,
med dertill hörande kokhus och urinsamlingsnnstallter,
hvarvid en af Committerade från Osterbotten
förskrifven Verkmästare bilrädt. Tolf
ledan påbörjade lador komma instundande vår
och sommar till fullbordan, hvaribland Landshöfdingen
arnar inrätta sine å sitt Boställe, efter
en af Professor Schwarts uppgifven method, då
ladan egentligen kommer att bestå af ett halmtak
på stenpelare, hvilken' byggnads enkla beskaffenhet,
i synnerhet lämplig för en skoglös ort,
Innefattar uppmuntran för den' enskildta jordägaren
att till den nyttiga sältpeternäringens utvidgande
afven i sfnätt göra de anläggningar, sorn
förut endast i större omfattning och med heres
deltagande kunnat, inom hvarje församling verkställas.
Åf de öfriga, enligt Socknesiämmo - beslut
och
T)cri 17 April.
inth särskildta 'hös Landsböfdihgéti gjöfdi anmälanden
, tillärnade 36 st. lador blifva,% enligt
Landshöfdingens förmodan, da flesta färdiga un*
der loppet af detta ari
Somlige Socknar hafva låtit beri? vid det tit-’
gamla sättet att till saltpeter - bokning' använda
jorden ur deras ladugårdshus. De försök Lands*
höfdingen- under 'Österbottniska Sjudaren Knips
utförande låtit an slö lia, att af fyllning sorn består
af sand j under ett gammalt' länge nyftjådt
stall, hvilket aldrig varit till kokning begagnadtj
bereda saltpeter, skola -hafva visat den gamlä methodens
ofördelaktighet; hvarföre Landshöfdingen
derom iemnat Länets ,innebyggare tinderrät*
telse, till så* mycket kraftigare befordran af anläggningen
af plant-lador, hvaraf med tids- oell
bränsles besparing en större och säkräre afkastning
kan vinnås. Vid dessa försök liar en af
Öfver - Directeureh Kihlström, Landshöfdingen
tillsänd så kallad ask- rist- rök- roachine med
'afdunstning^ - kärl blifvit nyttjad, samt derigenom
utrönt, att denna inrättning medfört en hastiga*
re och jemnare kokning samt besparing af arbe.
te och bränsle, och ätt kokningen kan ske med
torf;, hvarom Länets innevånare jemväl blifvit
underrättade;
Landshöfdingen här nyligten inkommit mfed
reqvisition på flera sjudnings-pannor , om hvilkas
anskaffande Committeraue skola besörja.
För
3?4
Den 19 April.
För - 3:ne på Österbottniska sättet inrättade
lador äro halfva praemierne till atiläggaren, Majoren
P. W. Brummer med 75 R:d utbetalte.
Christianstads Läth
TIti Göinge härader äro 3:ne' saltpeter-plantlador
af betydlig storlek efter Österbottniska sättet
analgde och med jordblandning försedde;
hvarförutan derstädes finnas flera lador efter
gamla rnéthoden. För 3:116 äro premier utbetalte.
Saltpeter - tillverkningen i Fänet har allt
sedan år 1811 varit i stigande; den uppgick till
.458 Ctt för år .1812, till 5g3 för år 1813 och
till öfver 800 Cfc för år 1814-
Styresmannen öfver Saltpeter - sjuderi - väsendet
i Småland, Halland och Göinge härader,
Öfver - Directeuren Eric Kihlström här, enligt
Xandshöfdingarnes vittnesbörd och Committerades
egen erfarenhet, ådagalagt särdeles berömvärda
prof af nit, drift och skicklighet i tjensten. Han
har på trycket utgifvit flera gagneliga upplysningar
om saltpeters beredande och dem bland
allmänheten utdelat, sjelf föregått med efterdödömeu,
samt under tidt och ofta anställda resor
nitiskt uppmuntrat och undervisat allmogen, och
sale
-
Den 19 April.
3?5
således ganska behörigen befrämjat saltpeter - näringen
i sitt vidsträckta district.
Malmöhus Län.
Saltpeter - näringen har i detta Ijäta icke
gjort några framsteg, hvartill den stora skogsbristen
är en naturlig orsak. , Den till gärden
erforderliga saltpeter kan i allmänhet med större
fördel köpas från andra Län, än i orten tillverkas.
I anseende till denna utväg till saltpeters
anskaffande, har Eders Kongl. Maj:t ansett betänkligt
att bifalla de gärd - skyldiges önskan att
med korn få skatten sig afbörda.
Blott tvänne plant-lador finnas i Lijnet, och.
de lära ej vara på Österbottniska sättet inrättade..
Blekinge Län.
Här förete sig lofvande utsigter för saltpeter
- näringens utvidgande, uti landets skogstillgångar
och boskapsskötsel.
Eders Kongl. Majit har derföre under den
19 April ibi4 förordnat, att en särskildt Styresman
i Länet skulle tillsättas, arne kunnige
sju
-
D-en 19 April.
sjudare från Österbotten betingas, och prasmier,. i;
likhet med hvad för Småland blifvit be vi i jad t,
bestas,
Un tVer det förflutna året äro, 14 plant -lador
.på Österbottniska sättet redan anlagde och.
g under anläggning innevarande ar. För en. 1%,.
da ar praunium utbetalt.
I>e till, orten på Eders Kongl;. Majis - N.å“--  diga befallning af Committerade nedsände Osterbottniska.
saltpeter - sjudare hafva, medfört en,
särdeles, nyttig verkan, och är,o, redan. 4 Kärlin-,
gar under deras handledning, landshöfdingen,;,
bär derföre ansett nödigt, att deras blott pä 2:ne
Ir ställda Contract matte på ytterligare jpne år
förnyas, hvartill Committerade anse sig bpra; h
nnderdinjgiiöf tillstyrka Nådigt bifälU
, Proviant,mästaren Schweder har på stin egendom
anlagt arne Österbottniska saltpeter - lador,
och är sinnad att derstädes i år. uppföra,
ännu, arné dylika,’ Detta, bans-., företag, hvarmed;
han sysselsätt en af de införskrifoe Sjudarrre, jern-,
te hans stora insigter och erfarenhet i byggnad,
och hushållning, skall mest. hafva,, verkat på de
öfrigaa böjelse... För berömligt nit i denna liand-,
terings kännedom och uppmuntran utmärker
^Landshöfdingen äfven if of - Ilätts - Rådet Trä-,
gårdh, Bruks - Patron Fundberg och f. d. Riksdagsmannen,
Anders Nilsson i Ysare, hvilken
seri-.
Den 19 April.
337.
sednare främst bland allmogen omfattat denna
angelägenhet.
De tvänne Österbottniska Saltpeter - sjudarne
hafva så berömligen sig uppfört, att Committérade
önska få Nådigt tillstånd att uppmuntra
hvardera med en gåfva af 33 R:d 16 sk.
i
I öfrigt äro flera Bolag om saltpeter - till-.
"verkningen på gamla viset inrättade, så att ^Landshöfdingen
anser (briet tvifvelsmål vara, att jusaltpeter
- gärden för framtiden skall rigtigt utgöras,
i synnerhet om en kunnig, erfaren och
driftig man varder till Styres - man i Nåder förordnad.
Committerade kunna icke förtiga, det Landshöfdingen
von Brinckman oinfattat Saltpeter - näringens
fortkomst i sitt Län med synnerlig omtanke
och drift, på hvars fortfarande Committé-'
rade äfven grunda sitt hopp, att denna nyttiga
näringsgren derstädes skall komma till stadga»
Gottland*
Länets innebyggare hafva förenat sig, att tilf
saltpeter - gärdens anskaffande in natura förrätta
sjudning tingsvis.
Eders
3 2|
JDen 19 April.
Eders Kongl. Maj:t har behagat underlätta
denna anstalt genom, en Styresmans förordnande,
tillstånd till 5 Verkmästares antagande med aflöning,
och 7 sjudnings - pannors anskaffande pa
Kronans, förskjutande kostnad..
Commiltérade äro, i anseende till postgångens
långsamhet denna årstid, i saknad af de från,
Landshöfdingen infordrade; upplysningar o,m r$*
tingens tillväxt under sistlidet ar.
Upsala Län.,
Capitaine Edman, so.m, är förordnad till' saltpetet
- sjuderi - Styresman i detta, Stockholms, och.
Westerås Län, undfick vid dess inträde i Svensk
tjenst Nådigt, löfte örn Boställe, sa beskaffad!, att
Lärlingar i saltpeter - sjuderi - konsten derstädes
kunde tilldanas. Sorn någon tjenlig Boställs - lägenhet
icke. fanns att tillgå, 'behagade Eders
Kongl- Maju t>U hjelp för Edman att inköpa
Staby gard i Upsala Län den j, 1 Augusti 18.12,
af saltpeter - mehlen bevilja honom ett pennigefprskptt
af 14.00.0 R:d, under följande vilkor:
1:0 Skulle Edman utgifva sitt förbindelse ,
atp till Kronan, dock utan renta, vid hans afgång
ur fjellsten elier död, återbetala Länet och
till
Den 19 April,
3^9
till säkerhet derföre förskaffa första inteckningen
i Staby Säteri, värderadt till 22000 R:d och tillika
ställa en af Eders Kongl. Majlis och Rikets
§tats-Co,ntoir till vederhäftigheten pröfvad borgen.
o
2:0. Åläg Edman att vid Staby skyndsatnf och
så fort möjligt vöre, på egen bekostnad-verkställa
alla de anläggningar oell byggnader af Saltpeterplantlador
m. m-, sorn fpr de(ta Serajnarii inr<fttn
rung yore nödiga..
3:0 Borde Edman att vid denna inrättning einottaga
samt i Saltpetertillverkningen med hvad
dertill hörer, utan särskildt betalning, undervisa
dem som det åstunda och sig vid Seminarii-inyättningen
Inställa; och
4:0 Tillhörde det Landshöfdingen i Upsala,
att hvarje år Berättelse pm ^inrättningens fort-*
gång afgifva.
En sådan Berättelse liar Landshöfdingen, under
den ig sistlidne Juli aflemnat, hvaraf inhämtas,
att Capitaine Edman uppfört pri Plantlada,
50 al. lång, 16 al. bred och ?:ne våningar
flög. Den nedre våningen, sorn uti högd en innehåller
al al., utgör elen egentliga Saltpeterladan
m.ed ifylld jord, hvilken då var under
beredning, så sjudning deraf år 1816 kunde
verkställas. Jordmassan, bestående af 88,20 Cubikfot,
befanns upplagd i åtskilliga hogar, som ömsom
anfuktades och omkastades, och tili väderväxling
-
330
Dm 19 April}
ling voro 25 luckor på långsidorna och gaflarna
inrättade. En stor acil beqväm bro förde till
öfra våningen , hvilken äfven fanns försedd med
$ luckor, och var ämnad att såsom väderria be,
gagna», till torkning af hö och säd.
Hela byggnaden var betäckt med rör och
föröfrigt ganska väl byggd, samt placerad nära
intill vatten;, så att derpå vid bjudningen blifver
full tillgång. För att anskaffa urin till jordens
anfuktning hade Edman redan låtit uppskrufva
Stallet på pn stenmur af 1 alns högd, uti hvilket
Stall 12 hästar inrymtxias och hvarunder en reservoir
för urinen var inrättad. En ny Ladugård
af gråsten am 64 alnars, längd, 22 alnars
bredd, och 4! alnars högd, för 60. nötkreatur, 5.0
får och 6 hästar,- stod under byggnad. Capitainenhade
låtit förfärdiga 2:ne nya Sjudningspannor,
den ena örn 425,, och den andra om 525 kannors
rymd, tillika med alla till sjudning nödiga större
och mindre kar, jemte flera mindre kärf, sorn
funnos, nygj.orda och i bästa stånd, hvarförutan
Edman förmälte, att sedan han fått Ladugårdsbyggnaden
med dertill hörande urinsamlingar
färdig, hvilket troddes kunna ske till hösten, vore
han sinnadi att i fortsättning med den redan får-,
diggjorda bygga ännu en annan lika stor Salpeterlada
med. deremellan beläget Tröskverk,
Till Sakpetersjuderikonst.ens utbredande uti
Edmans District, hafva 6 erfarne Verkmästar©
flin Österbotten varit införskri£ne:
Af
JJen X 9 April.
331
Af Protocoll öfver de med Länets deputerade
af Landshöfdingen kallna sammanträden
Inhämtas, att utom de då redan anlagde 7 Planiladör,
beslut blifvit fattadt om ytterligare 63 sådana
Ladors uppförande.
Till verkställighetens desto säkrare befrämjande
har Eders Kongl. Maj:t under den 28 Juni
fötlidet år i. Nåder tilja tit, att 1 Under- Styresman
och ro. Verkmästare krigo antagas och. aljönäs,
samt 50, Lån, till deras belopp ey öfverstigande
100 R:d hvardera, tili begagnande af Länets inbyggare
efter liand, n.ien, senast inom, 1 8.15. års
S.lut, upplåtas, och. af Sal.tpetermedlen anordnas.,
samt rentefritt åtnjutas, under loppet af 5 år,
efter hvilkas utgång de borde återställas, i den.
nion, att Udel ärligen till Saltpeterfonden inbetaltes
genom. Landshöfdingen, sorn borde taga
nödig säkerhet för återbetalningen och i öfrigt
hålla behörig-tillsy n deröfver, att ladorna inora
vederbörlig tid efter lånens, undfående blifva med
tjenlig, jordblanduing inrättade och sjudning derur
verkställd, vid. den påföljd, i motsatt fall, att
Lånet, till hela dess, belopp på en gång och med
6 procents renta skulle återbäras, och, atP. 5 sådana,
Lån redari beviljade,
Af de beslutna 63 Ladorna äro flera färdiga,
med nödiga jordbi and ning ar, hvarigenom Länets
Sakpeterbihof skall klinna uppfyllas, så snart
jorden hunnit blifva så beredd, att den vid sjud-,
gingen kati gifva en lönande afkastning.
Lauhsv
■335
Dm ig April.
Brukspatron Tamm har isynnerhet yinnlägt
sig om Saltpeternäringens idkande. Vid Österby
Bruk har han förlidet år anlagt 3 pä österbottniska
sättet inrättade plantlador, hvaraf en är
nied beredd iord ifylld,
Westerås Lätu
Landshöfdingen Grefve Liljencrantz har med
synnerlig nit, deröfver Eders Kongl, Maj:t redan
täckts förklara sin höga tillfredsställelse, sökt befrämja
Saltpeter-tillverkningén inom 'Vestmanland.
Innan sammanträdet med Länets Deputerade
hölls, hade redan under öfverläggningstiden,
i följd af hans föreställningar, 108 Plantlador
blifvit anlagde och med jord försedde- Vid
sammanträdet beslöts, att 209 st. Lador skulle år
1814 och 18^5 uppsättas. Städernas innevånare
visade härvid äfven mycken beredvillighet, i det
de till allmännare koknings anställande uppläto
den i deras uthus, stall och fähus befintliga
saltpeterdrägtiga jord och dessutom lofvade att
Uppföra en eller i me större plantlador.
En skicklig Under-Styresman är Styresman*
nen, till biträde i länet antagen.
Stock
-
Den 19 April.
333
Stockholms Län.
Vid det hållna sammanträdet fanns, att 7
Plantlador förul voro uppförde och åtskiliige af
Länets innebyggare åtogo sig att ytterligare anlägga
7 sådana.
Uti Söderby, Wäddö,Håfverö och Bro Socknar
visar sig isynnerhet hågen för Saltpetertillverkningen.
Derstädes äro redan 6 Lador inrättade'*
och förmodas 20 å 25 blifva fullbordade inom
detta årets slut.
Eders Kongl. Maj:t liar äfven till detta Lärl
Sträckt sin omsorg för befrämjande af Saltpeternäringens
förkofran. Eders Kongl, Maj:t har den
23 Februari 1814 tillåtit en Understyresmans
och 10 Verkmästares antagande; och äro i öfrigt
för Capitaine Edmans district på Kronans
bekostnad 20 Sjudningspannor anskaffade och 1?,
under beställning, ■
Något säkert sätt att pröfva Saltpeters hallt
och godhet har varit okändt, till dess Eders
Kongl. Majits Vetenskaps-Academié, uppå Nådigste
.befallning* dertill uppgifvit en alldeles ny
method, bestående i Saitpeterns smältning eller
gjutning, hvarigenom den erhåller en prismatisk
kristallform, som utgör en af Saitpeterns väsendc
liga
-
3 34 2>e» 19 April,
1
liga egenskaper, utvisande i dess mer Oller mina
dre stråliga utseende graden al dess hallt.
Denna method har Eders Kongl. Maj-t den
4 October 181 3 i Nåder gillat, och jemte det Eders
Kongl. Majit anbefallt Committerade att låta trycka
, samt genom Landshöfdirlgarne till alla Kyrkor
och vederbörande tjenstrnän afsända ett tillräckligt
antal Exemplar af de af Velenskaps-Acade*
mien härom författade 2:ne särskiltda skifter, den
ena kallad: Anledning att undersöka Saltpeter* ren*
het genom smältning, och den .andra: Anvisning att
bereda smält och gjuten Saltpeter , hat Eders Kongl,
Maj:t tillika i Nådér förordnat, att då fråga uppstår
emellan Uppbördsman neri och den gärdgifvande
om Salrpeterns levereringsbara godhet, bör
den i anledningen uppgifna proberingsmethodert
alltid i sådana fall användas. Dock har Eders
Kongl. 3Vlaj:t i Nåder tillåtit, att ogjuten Saltpeter,
hädanefter likasom hittills* får i Skatt levereras»
Eå
åro dé, sorn följt denna smätthirtgs-mé-»
thod , hvilket troligen härleder sig dets ifrån
tillgifvenhet för gamla Vanör, dels från bristan»
dé handlag, och dels fran okunnighet om gjut*
ningens rätta verkställande.
Committferadé hoppas, ätt dessa hinder' för
ofvännämnde fördelaktigare méthods allmännare
antagande skola genom tiden och de upplystare
Styresmännens nitiska omsorg undanrödjas, men.
anse
Den ig 'April*
anse rådi igast att låta antagandet,' ntom hvad om
proberingsmethoden redan är i Nåder föreskifvet.
ankomma på vederbörande.® fria vilja. Härtill
bidrager, att en skälig rabatt bestås för den gjutna
goda Saltpetern, hvarom Committerade skola
framdeles afgifva särskildt underdånigt utlåtande.
Angående den tillförodnade Directeuröns af
Saltpeterförsöken åtgärder och rön, lärer samma
Direction med underdånig berättelse till Eders
Kongl. Maj:t inkomma.
Committerade bifoga i underdånighet ett
Sammandrag, som visar antalet af Saltpeterplantlador,
som enligt inlupna underrättelser ard dels
anlagde, dels under anläggning, äfvensom en förteckning
på de enligt Eders Kongl. Majas Nådiga
befallning anskaffade eller beställde Koppar sjudningspannor.
Dessa hafva blifvit ’ genom entreprenad
- auction i Fahlun upphandlade för ett
villa lindrigare pris, än annorstädes kunnat er-,
nås,, hvarvid Committerade blifvit nitiskt biträdde
af ^Landshöfdingen och Riddaren Järta,
t
Af allt hvad sålunda ånfördt blifvit', behagade
Eders Kongl. Majtt i Nåder inhämta, att den.
nästan utgångna Saltpeternäringen, genom Eders
Kongl. Majus Nådigst vidtagna kraftiga anstalter, .
åter blifvit i Riket upplifvad och att den är på
vägen att göra betydliga framsteg, Om de nu
derom gällande författningar bibehöllos, samt med
drift
S 3 6
t)en i g April.
drift öcli klokhet verkställas, tvifla Cömmitferadé
icke, att Riket skall'inom några år kurma . af egert
tillverkning erhålla fett tillräckligt förråd äf Salt-,,
peter, sä för Krutbruken, söm för andra hushållsbehof;
utan att i en så vigtig omständighet herö
af oviss tillgång på utrikes orter, hvarifrån den
dock icke han afhämta?; utan att inköp i sin mårt
skall bidraga till Handelsvågens nedtryckande;
Att i allmcäniiet någon betydlig tillökning i
tillvérkningsbeloppet icke visat sig, år en naturlig
följd deraf, att nästan ailä Saltpéterpläntladör
äro anlagde inom de tre sista . åren, och att tre
års tid fordas, innan eil sådarx lada kati med
fördel afsjudas;
Committérade-ägä elen förhoppning, att Småland
samt Norr- och Westerbotten skola snart nog
kunna ersätta den tillgång på Saltpeter, sorn tillförene
från Österbotten erhölls; och när de vidtagne
anslalterne ännii några år fortfarit, skall med
någorlunda visshet kunna slutas, i hvilka Landskap
Saitpéternäringen naturligast trifves, och i
detri bör; efter Cotnmitterades omdöme, ingen
omsorg elier kostnad sparas till näringens tillväxt
och stadgande; hvartill hörer, att sådana mått
varda tagna , hvarigenom tillverkningen berédes
en lätt och förmon lig afsättning .af sin öfver-'
loppstill verkning.-
Dep med Committerades organisation före-,
hade kostnad uppgår lill Femhundrade Nittio R;d
arli
-
Den i g April.
337
ärligen-, nemligen Tvåhundrade Femtio Riksdaler
till Kamereraren, Tvåhundrade Riksdaler till
S.ecreteraren, sorn i anseende till Expeditionernas
m j ckenhét, dem häri'sjelf mäste renskrifva, njuter
i skrifvarehjelp Etthundrade Riksdaler om
äret samt Fyratio B:d till en Kammardräng, hvilken,
Utom uppassning , besörjer ankommande sjudningspannors
emottagande och- afsandande.
Committerade äro i begrepp att under loppet
af detta år ■ till Eders Kongl. Majis Nådiga
pröfning föreslå förbättradt Reglemente om Saltpeter
- Upphörden , speciellare InStructioner för
Saltpeter-Sjuderi-Styresmännen, och föreskrifter
angående betalning af de på Kronans Bekostnad
anskaffade Sj tidnings pann or.
Committerade framhärda med undersåtlig
Vördnad, tro och nit
Stormägtigsfé Allérnädigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
titiderdånigste och tropllgtigste
tjenare och undersåtare.
ilf. Rosenbi a d,
G. F. Wirsen. N, Frödelius.
Stockholm den-23 Mars 1815*
D. Krutmeyer.
Likheten med Originalet intygar
JB. Berndtson
Cantzli-Råd, Expeditions-Secreterare
vid Kongl. Krigs-Expedition.
gm B. Nm 43, 44*
338
Afskrift.
Deri i§ April,
Kongl. Majis; Nådiga Författning om
Saltpeter sjuderi-Inratlningen i Kronobergs
, Calm are och Jönköpings
Lein samt Ostra och Vestra Göinge
Härader af Cristianstads Lun.
VI CARL &C.
Och håfve VI i Nåder sålunda förordnat:
1:0 För att bringa Verket 1 likstämmighet
och göra inrättningen destomera kraftfull, skola
nämnda Län och Härad förenas under en Styresman
eller Directeur. Denne, hvars skicklighet
bör noga pröfvas, föreslås af Landshöfdingarne
gemensamt till erhållande af Vårt Nådiga förordnande.
För denna gång håfve VI dertill i Nåder
förordnat förre Styresmannen, nu varande
Saltpeter-TJppbördsmannen, Öfver-Jägmästaren EriC
Kihlström, hvilken i Saltpetersjuderiet ådagalagt
berömliga kunskaper.
q:o Styresmannnen bör vara boende inom
nagotdera af de till districtet lydande Småländska
Län. Hans skyldighet består egentligen deri,
att, utom hvad i anseende till Sjuderimanskapets
antagande uti 4 och 5 Punkterna här nedan förs
-
t)en i 9 April.
339
'reskrifves, på allt tjenligt sättsöka befrämja Snltpeter-plantladu-inränningen,
så ätt lönande sjud*
ningar, utan dagsverkens och veds föfspillanJe,
må kunna ä passande tider Verkställas; att efterse
att Kopparpannorna icke genom vårdslös inrättning
förbrännas eller skadas; ätt uppå jordägares
req visitioner årligen fördela dét befintliga
manskapet, till jördberednings- 'och sjhdnings-aM
beten, samt till -Landshöfdingen afgifva berättelse
derom; att två gånger öm året, Först om våren,
då arbetstiden börjes, och sedan/i Juli och
Augusti månader göra 'en resa inom districtét
för att tillse, huru med ladhinrättningen Och bjudningen
fortgår, på. det han må kunna gå Vederbörande
Hemmansägare till banda med goda råd
samt föreslå de rättelser, som kunna bellöFvas.
Skulle dessemellan några skrifteliga eller rrmnteligä
förfrågningar angående 'sj tidningen 'göras Iros l>iTectionen,
bör lian skyndsamt och beredvilligt
svara. Honom åligger ock, ätt förskaffa sig underrättelsé,
huruyida några nyttiga rön i Saftpetersjuderikdnsten
Under tiden göras, äntihgéa
Vid den å Kungsholmen i Stockholm anlagde inrättning
eller annorstädes, för att genom Khngö*
reise låta sådanä upptäckter komma till Allmänhetens
kännedom. Directeuren bör äfven genom
brefvexling söka bereda innevånarne i hans in*
fepection Underrättelse örn hvilka Härad, Socknar
öller Hemman i andra Kärl, som kunna åstunda
'göra inköp af Saltpeter till leverering å örtens
uppbördsställén, på det Saltpeter-tillverkaren ej
*nå sakna afsättning på sin vara.
3m
310 Den 19 April.
t
3:0 Directeuren njuter af Oss och ICronan Trehundrade
Riksdaler Banco i årligt arfvode; och
på det hans egen fördel må vara förenad med
Saltpeter-tillverkningens förkofran, skall han dessutom.
af Kronan uppbära 4 l:p. af den inom hans
tiistrict tillredde och till Kronan levererade godkända
Saltpeter, intill dess tillverkningen inom
districtet hunnit stiga till fulla leyerancen. När
tillverkningen gått deröfver till 50 Procent, erhåller
lian för samma'tillökning 2 sk. mera, eller tillhopa
6 sk. Itp, och då fran districtet lemnäs dubbelt
qvantum der .tillverkad Saltpeter eller deröfver,
åtnjuter Directeuren för en sådan ytterit- '
gare tillökning Atta skillingar, allt Banco, l:p.
Directeuren skall på egen bekostnad besörja
tvänne ordinarie årliga ämbetsresor; men om flera
af Landshöfdingen piöfvas nödiga och anbefallas
Directeuren , uppbär han skjuts och tractamente
enligt Rese-Reglementet.
Då Directeurens biträde begäres af enskild ta,
i anseende till Sjudnings-anläggningar, och längre
resor skulle komma i fråga, betalar reqvirenten
till honom skjuts och tractamente efter saminaReglemente,
i fall de icke annorlunda åsämjas. Pa
lika sätt förhålles med de i nedanstående punkt
nämnde Understyresmän, dåde afenskildta ålitas.
4:0 Uti hvarje af de till Districtet hö?
rande Län, samt särskildt i Göinge Härader, tillsattes
-
Den 19 April.
341
'sättes en Under - Styresman, som antages och förordnas
af Landshöfdingen, sedan Direeteuren
med förslag inkommit. Härtill ma ingen utses,
sorn icke i Sjuderi - väsendet oell räkenskapers
förande är kunnig.
Under - Styresmannen bör lyda de Ordres
Directéurbn honoTn i (jonsten , meddelar. Hans
egentliga tjenstgöring’ kommer att hesta deri, att
uti allt hvad Direeteuren ej,hinner verkställa företräda
hans ställe; hvarföre Landshöfdingen* Ordres
uti mål, som fordra skyndsamhet, och då
Direeteuren ej är tillstädes,, böra gå direfcfe till
Under - Styresmannen,
Uti årligt arfvode vilje VI i Nåder bestå
Under - Styresmannen Ett hundrade R:d Banco
och dessutom af den inom Länet tillverkade
Saltpeter en tredjedel så stor provision, sorn VI
för Direeteuren i 3.:dje punkten i Nåder fast-.
* stulit.
5:0 Af de i Länen qvarblifhe sjudarrte
som finnas skicklige, eller af andra i sjudnfrigskonsten.
erfarna personer, utväljer Direeteuren
och hos Landshöfdingen till antagningsbref anmäler-så
många Verkmästare eller Läromästare,
1 sjuderiet, sorn äro att tillgå och anses nödige,
dock icke öfver Tjugu i hvardera Länet, samt
6 i bägge Göinge Häraderna.
Dessa Mästares skyldighet blifver, att sommartiden
förrätta sjudnings - arbete antingen å
den
Dm 19 April,
den jord de sjelfve äga, eller, sig, fprsk.affe, eller
å de hemman, dit, de enligt recjvisitioper, kunna,
till arbete anvisas;, att antaga oell, i sjudningskonsten
inöfva, så manga, Lärlingar, sora de bin,,
na undervisa och. med sjudnings - arbetet sysselsätta.
.Lärlingen ipskrifyes i, en. för sjudnings-.
manskapet inrattad, mila, bestämd lärotid äger, i c-,
ke liim, utan, skall utskrifningen till, Mästare be-,
rp pä visad, flit, fallenhet, och, behörigt grofs afläggande.
Tili uppmuntran, för Verk.mästayne.
tillägges VI- dem. i nåder, hvardera tre tunnor,
spannmål: om året, hälften Båg och hälften,Korn,
hvilka efter Länets, markegångspris af saltpeter-,
medlen till dem Contant utbetalas.
Lärlingar, sorn, till Sjuderi- arbetet-brukas,
njuta ej; annan lön, än den de för sitt arbete hos
privata., betinga, sig, eller, för. dem utstakas;, men,
i afseende på vägning och andra omständigheter
skola. de. äga samma friheter, sorn Fabrik sar-,
betare arn tillagde. Behörigen, antagne sjuderi-.
Mästare och Lärlingar skola, så länge de 'fartfa»,
ra med utöfuingen af sitt yrke, af Saltpeter-medlea
undfå ersättning för, hvad de i Krono- ut-,
skylder för sina personer, men icke för näring
eller egendom, erlägga.
Jordägare och Saltpeter - sjudare äga, att sig.
emellan öfverenskomma om Sjuderi - arbetslöner.
Kunna de det ej, lägger Landshöfdingen dem e»
mellan, sedan Lirecteuren blifvit hörd,
Efter
Den 19 April.
555
Efter sig förete,ende omständigheter oell i
man af Sjuderi - konstens tillväxt ,' skall Vår J5efallnings
- hafvande äga rättighet att efter Directeurens
hörande minska antalet af Sjuderi - manskapet
i hvarje Tjärn. Hart bör ock tillse, att
intet missbruk med Lärlingars antagande må förelöpa
samt. noga; handl hålla deröfver, att inga
andra. Verkmästare och; Lärlingar må- af ofvan
förunnade förmåner komma i åtnjutande, än de
som här ofvan, utsatta skyldigheter uppfylla,
hvarföre Landshöfdingen bör hvart år granska
den a£ Llirecteuren; uggrättadé: rullau på arbetarre*.
Landshöfdingen är äfven berättigad att förafskeda
hvar och. en vid Saltpeter - sjuderi - Verket;
med dess Constitutorial försedd, sorn visar
försummelse,, okunnighet eller, felaktigt, uppförand
e*.
6:0 Alla de befintlige piasmie - pläntladoiv
sorn med fc^kott. af Kronans* medel, blifvit an-,
lägde, tinder förbindelse att dem i laga stånd håL
la, böra. besigtigas, och; i fal 1 de hnnas; förfallne,
antingen af ägaren; sättas i brukbart stånd, eller
i. vidrig händelse förskotten, återfordras..
Till uppmuntran, för Saltpeter-plantladors
anläggning vilje VI för hvardera af tio Saltpeter
- plant lador, sorn årligen, från och med innevarande
år till och med år 3 815, på Österbottniskasättet
inrättas i hvardera af de Småländska
Lä-,
Den 19 April,
3Länenj samt för Sex årligen 1 bägge Göinge
Häraderna, I Nåder bestå ett pnemiurn af 50 B:d
Banco, att uppå vederbörande« landshöfding^
derom tillgörande underdåniga reqvisition utgå.
Af denna belöning utbetalas hälften, då ladan
hr färdiggjord mgd behörig jordbiandning, och
den andra hälften, då första sjudningeu derur är
förrättad och Saltpeter - jorden befunnen tillbörligen
skott och gifvande. Skulle ingeri sjudning
efter fyra års förlopp ifrån halfva belöningens
uppbärande verkställas, skall samma belöning å.
terbäras.
Dén som åstundar begagna sig af sjudning^,
panna och Saltpeter - sjudare, skall dertill hafva
rättighet, emot betalning utaf värdet af 1 mark
saltpeter för hvarje ött, som med Kronans panna
sjudas; och böra sådana pannor efter behof
anskaffas, då -vederbörande landshöfdingar derom
anmälan göra och ändamålet pröfvat sådant
fordra.
7:0 landshöfdingarne böra genom tjenliga
utvägar söka uppmuntra allmänheten till saltpeter
- tillverkningens, utvidgande och gifva Iiirecteuren
vid påfordran kraftig och behörig handräckning
samt hvart år låta i länet kungöra innehållet
af Vårt Nådiga Circulaire - Bref den 3
December 13 ii angående Saltpeter - gärdens ut.
görande in natura ifrån 1816 års början, tillbe,
fordrande hvaraf VI i Nåder tilläte Committeiade
för Saltpeter - näringarne, att med några
kun
-
a
Ben 19 'April, 343
kunniga SjuderiMästare från Österbotten söka
betinga, att de i Småland sig nedsätta.
8:0 Rörande mottagnings - och uppbördssättét
af Saltpeter - gärden, har hos OSS i betraktande
kommit vid den hittills brukade method, att
Magasins - förvaltare, som om Saltpeterns na*
tur och beskaffenhet äga föga kännedom, eller
att en mindre kunnig och ringa lönad uppbördsman
emottnger denna dyrbara vara utan annan
pröfningsrätt, än den, att -tillse, det Salrpetern
icke finnes med grus, sand, eller andra främmande
ämnen uppblandad. Och då denna method
leder till Vår och Kronans förlust , dels
derigenom, att godset mäste vid krutbruken undergå
behörig granskning och afdrag för Kronans
räkning, dels derigenom, att samma besigtningsförrättningar
måste ske af dertill commenderade
Artillerie - Officerare, hvilkas res-och
underhålls - kostnad ökar Kronans utgifter, vilje
VI häruti förordna den ändring, att Landshöfdingarne
i Småland må till Saltpeter - gärdens
leverering vid Fliseryds och Torsebro krutbruk
förvisa de leveranter, som, utan allt for lång
väg, der kunna aflemna sin gärd, samt att saltpetern
från Göinge Härader bör alltid vid Torsebro
icke långt derifrån belägna krutbruk levereras;
dock bör härvid tillses, att icke större leveranser
vid dessa bruk ske, än med Vårt
och Rikets Krigs - Collegii anordningar instämma;
men åt de hemmang - ägare, för hvilka transporten
till krutbruken skulle blifva lång och kostsam.
34®
Den 17 April.
sani, äga Randshöfdingarne, att efter de i Vårt
Nådiga Circulaire - Bref den 28 Februarii 1805
gifna föreskrifter, utsätta uppbördsställena, hvarest
Directeuren, eller den, han på sitt ansvar dertill,
utser, skall varan, emottaga, samt genast på
vanligt; sätt; gencrm, eld;- prof eller upplösning,
till dess, något säkrare proberingsmedel kan uppfinnas,
pröfva Sältpetern och bestämma dess hallt,
hvarefter, Directeuren ansvarar krutbruks - ägaren
för den af honom .emottagna, Saltpeters, verkliga
halft, och, goda, egenskap»
Skulle leveranten. tro- sig hafva, vid krutbruket
eller under Uppbördsförrättningen för nä-,
ra. skett, må., harr äga rättighet; att under förseg-.
Hng få sin saltpeter - post afsatt till; vidare undersökning
oih profs, anställande genom VårBefallnipgshafvandes
försorg» Den» sorn sådan;
sak slutligen tappar, bör, ersätta; alla. derigenom åbragte
korstnader. Hela Saltpeter -> Uppbördsverket
samt, penninge.- liqviden skall; det; tillhöra
Directeuren, att antingen sjelf, eller på sitt an.
svar genom Under, - Styresmännen verkställa,,
hvarigenom tillökning i Krono - Betjeningens
vanliga trägna göromål undvikes; och skall, så-.
sorn i. Kronobergs Fän redan- skett, penningeliqviden
för, sältpetern genast äfven hädanefterverkställas
af Renteri - medlen , forskQttvis och e».
mot ersättning af Vårt. och; Rikets», Stats - Con-..
toir.
Hvad slutligen angar saltpeter -resterna, slj
anse VF lämpligast» att de, som vid Auctionent
åta--
J)en 19 April.
347
3t»g3. leveransen, inom viss bestämd tid
aflemna' saltpetern, till det krutbruk, sorn för det
äret. af Krigs.-.Oojlegium fått. anordning, så framt
sahpetem leke skall yara anvist till; annat krutbruk,
än Tljseryds och Torsebro, då ett sådant
l.eve>er.ingsställe måste afpassa®,, sorn i möjligaste,
måtto forenar leverantens beqvämlighet ock Kia-,
nans lindring i kostnad för den vidare transporten.
Dpssa villkor borå, vid auctionen tillkänna-,
gifvas oek dpn försumlige hemmansägaren an-,
svara för ersättningen efter auctions-priset, samt
densamma, af honom genast, utmätas..
9:0 Ali handel med, Saltpeter skall, såsom,
redan förordnad! är, vara fri oell obehindrad, så
att hvar hemmans - ägare, sedan Iian afbörda! sig
sin gärd till Kronan, må föra och sälja inhemsk
Saltpeter hvarest, och, till; hvilken ort inom
Fiket lian behagar, samt köparen på lika^ sätt inrikes.
derrned handla, såsom honom, nyttigast sy-,
ries.
Om några, hinder vid; verkställigheten af
denna författning skulle inträffa, tilläte, VXLands-.
höfdipgartie, att, då; saken, icke tål; något, uppskof,
genast, vidtaga sådan åtgärd, sorn leder till
författningens, ändamål:; börande de likväl, utan
allt uppehåll genast i underdånighet inberätta- saken,
tilf undfående af framtida förhållnings - ordres.
Som erfarenheten, säkrast, kan. visa hvad yt.
ledigare rättelse och förbättring i, de nu fÖr£skrif~
na
Den 19 April.
M anstalter till Saltpeter - tilverkningens förkofran
i Småland kunna blifva nödige, så bafve VI
äfven funnit godt bifalla, att denna författning
ina endast tills vidare antagas. Och som åtskilligt
deraf torde vara mindre lämpligt till andra
orter, så lemne VI rut Våra Befallningshafvande
del derafv med Nådig befallning, att afgifva
underdåniga betänkanden, om och hvaddér-.
af lill dera9 i Nåder anförtrodda Län icke är
lämpligt, samt om och hvad annan anstalt de
till Saltpeter - tillverkningens utvidgande hvar i
sitt Län kunna hafva att i underdånighet föreslå,
samt med hvilket eller hvilka Län provinsen
kan bäst sammanslås till vinnande af gemensam
D irecteur. Hvarjemte och då Östergöthland,
Södermanland och Nerike, tillsammans
eller särskildt torde finnas fjenlige att, i stallet
för Småland, blifva den ort, hvarest ett passande
Boställe för Capitaine Edman kan utväljas,
^ till inrättande af en lämplig undervisningsanstalt
och Saltpeter - verkets ledande derstädes, VI
nu anhefalle vederbörande Landshöfdingar, att
uppgifva någon för Saltpeter - sjudning lämplig
egendom, helst af indragna Militia - Boställen ,
som tili Boställe för Edman kunde utses. Oell
på det en tillförlitlig upplysning snart, må meddelas
allmänheten om rätta sättet att med enahanda
förmon i Sverige som i Österbotten, kunna
producera Saltpeter, bafve VI velat uppdraga
Edman att författa en kort men fullständig
beskrifning, att ur en derefter rätt byggd Piantlada
med inlagd och beredd jord, må pa lika
tid
Deri 19 April.
349
tid samt med samrha arbete, ved.åtgång och'kost*
nåd, som i Österbotten, enahanda resultat erhällas.
Slutligen håfve VI funnit godt att uppdraga
Vår Vetenskaps - Academie att författa en
beskrifning oin , det säkraste sätt- att pröfva saltpeters
hallt och godhet., VI befalle &c. —
Stockholms Slott den 3 Mars 1813.
Vidimeras
B. Berndtsoni
Landshöfdingen flirtas Berättelse»
Ödmjukt Memorial I
Då jag nu till Eders Excellence och Herrar
Committerade öfverlemna! Saltpeter - sjuderi-Sty
iesj»
-
W. Gar pel ani
lien ig April.
'tesmannen 'Gabris berättelse om Saltpeter-'tillverkningen
i Stora Kopparbergs Län under det
sist förflutna året, får jag äran för egen del äfven
meddela några upplysningar i detta ämne.
"Efter det antagna systemet' för berörde tillVerknings
- befrämjande i detta LäVi, kan den det
icke göra hastiga och störa framsteg. Ålit tvång
dervid är undariröjdt, och med oihtänkan förnämligast
fästad på dea nydåriade Vägens framtidå
säkra bestånd och successiva Utvidgning, har jag
äfven ‘sorgfälligt återhållit uppmuntringar till sådana
företag och anstalter i denna närirVgsVäg,
söm icke Vöre grundade på 'enskildtä sannolikå
beräkningar af vinst, och hvilkas Utslag således
kunde afskräcka från andra dylika. De första résUltäten
af detta system blifva Vida mindre lysande,
än de af ett motsatt; sorn, grundädt på
ahdrja locala förhållanden, inom andra Län blifvit
följdt. Men örn det äfven i denna fattiga
ört Varit möjligt att förmå Socknarne till gemensamma
plantladors anläggningar, sorn med gemensamma
uppoffringar skola Underhållas, hade
deras bestånd icke blifvit långvarig!, och för deri
falska hedern att kunna framvisa ett Storrfe antal
af sådana Skyndsamt tillkömma anläggningar, hade
jag åsidosatt det vigtiga re och allmänna ändamålet,
alt danå en ny näring i en ört, sorti
dertill erbjuder åtskilliga fördelar, sorn deraf är
i stort behof, och som följaktligen bör kunna
varaktigt underhålla Och utvidga densamma > sedan
dess gagnelighet genom sakra och jrå menighetens
öfvertygelse verkande erfarenhets - bevis
småningom blifvit bekräftad.
Ehu
-
Den 19 April.
Ehuru under loppet af åren 18x3 och 18x4
endast 24 nya Saltpeterlador blifvit, i denna Eandsort
byggde, ett antal, hvilket torde vara det ringaste,
som ifrån något Eän nu blifvit uppgifvet,
gör jag mig likväl hopp, att i en framtid den
frivilliga Baltpettertillverkningen i ‘detta .Län skall
upphinna'och kan hända öfverstiga flera andras.
Detta hopp grundar s^ig förnämligast pä kännedomen
af -de personers oeconomiskä omtanka och
drift, sorn nu gjort dé första försöken, hvilka efter
ali sannolikhet skola gifva ‘en till flera sådana
uppmuntrande vinst. Ibland ‘dessa personer räk*
jag med desto större tillf re cl ss täl 1 s 1 se Herr Öf~
verste-Lieutenanten von Ehrenheim , sorn det efterdöme,
denne aktningsvärde Bruksägare härutinnan
lemnap, skall i betydlig nion undanrödja
de farhågor, sorn några mindre upplyste Bruksförvaltare
torde hysa, att en allmännare Snhpettertillverkning
i Bergslagsorterne kunde blifva
menlig för Bruksrörelsen» om just icke genom
någon 'synnerlig minskning af skogstillgångarne,
likväl genom den förändrade rigtning, sorn en
ny näring skulle gifva åt den Bruken betjenande
Allmogens idoghet.
För Sahpefertillyerkningehs fortkomst i dé
öfre Dal Socknar ne mota hinder af en verklig
oeconomisk betydlighet. Jordmonen består der i
allmänhet af sand eller mo, som, för att blifva
fruktbar, måste ofta och ymnigt gödas. Den vidsträckta
hemmansklyfningen hindrar ängskötselns
ut
-
3 55
Dm i’9 April»
utvidgande, som jordmonens beskaffenhet afven
försvarar. Boskapsantalet är i följd häraf och af
dea fran hemmahsklyfrungen härfJytaade fattigdom,
för ringa i förhållandet till Åkerjordens
vidd, och behof af gödsel. Bränn vin abran n ingeri
drifves i berörde del äf Länet endast till ett
ganska, inskräkt husbehof och öppriäf så mycket
jnir.dre någon utväg till Ladugårdarnes förökande,
sorn d rån ken genom särskildta beredningssätt
användes Vanligen och icke blott i nödens tid
till folkets föda. Detta ytterst tarflig a och tillika
omtänksamt idoga folk har Vid sådana.förhållanden.
ali moda och omsorg osparde att genom artificiella
medel föröka de för dess jordbruk nödiga
gödseltillgångar. Dör' detta ändamål brukar
Dal all mogen att i si na fårhus införa till gödselblandning
tjenliga ämnen af myr- och kärrjord,
skogs rote, ris m. rm, och sålunda begagnar den
boskapsuvinen för sitt åkerbruk, hvarigenom den
endast kan behörigen sköta detta med behof af Bo
till 100 Lass gödsel (lasset räknat till omkring
3 Cubik alnar) på tunnlandet hvart tredje eller"
fjerde år. Euru nyttig och för Rikets försvär
angeiägen saltpeter tillverkningen är, har jag
ansett mig icke böra söka befordra den på åkerbrukets
bekostnad. Jag. här derföre, efter en under
flera resor inhämtad noggrahn kännedom af
berörde oeconomiska förhållanden i öfre DalSocknarne,
snarare afrådt än tillstyrkt Allmogen
derstädes, att till anfuktnirtg af Saltpeterjord nytja
Boskapsurinen, då den vanligen användes till
gödsejberedning. Emedlertid torde det äfven der
hail'.
Den ig April.
353
hända, att en eller annan förhldgnare jordägare
gör forsok att anlägga Saltpeter plantlador, och
det ankommer vidare på beräkningen af deras
utslag, huruvida en sådan binäring må i vissa
fall kunna nyttigt förenas med jordbrukets bea
höriga skötsel.
I de nedra Dal-Socknarna af Länet och jern* ,
Väi en eller annan af de öfra bör deremot eti
allmännare Saltpetértillverkning kunna vara att
förvänta. Jordmonen derstädes är fruktbarare än
i den egentliga Dalörten, hémmansdelarne större
Och boskapsahtälét betydligare. När eri ordentlig
husbehofsbränning kan påräknas, idkas deri der
thed förnämligaste afseende på Lädugårdarnes utvidgning
och den nyttigd verkan deraf på
åkerbruket. En i sednare tider der införd
hushållning, att inom stängda platser med drank
Underhålla ett större anta! svin, Som till gödsel
bereda tjenliga samlingar af jord och vegetabiliska
ämhen, gör att Boskapsuriiien icke dertill lika alta
diant soiö i de öfriga DaiSocknariie användes. Meri
denna hushållning, hvarpå möjligheten af éri
becoriomisk Saltpetertillverkning beror'* förutsätter
icke allenast en stadgad BränpvihsbfänhingStättighet,
Utan äfven en så anordnad, att icke genom
Stora fabriksmässigt anlagda Srännerier sjelfva
tillverkningen af Brännvin, då den drifveS mindre
fabriksmässigt och endast för Ladugårdsbéhofvet,
må bereda förluster åt de ringare jord-*
ägare, som sakna de förlag och vidsträcktare af
.
Sättma
B. &:o 45, 46.
'354
T)ert ig April*
sättnings-utvägar, hvilka dea egentliga Fabrikan*
ten kan begagna till omedelbar vinst a? sin Bränn*
vinsfabrication. Efter min öfvertygelse skall <let
således i mänga hushällsafseenden och synnerligen
till befordrande af Saltpelertillverkningen, vara
nyttigt, att Brännvinsbränningen åden ena sidan
inskränkes till en på jordbrukets gagn hufvudsakligen
beräknad handtering, som endast med den
för ett sådant ändamål nödiga högsta pann rymd
finge utöfva*, men också å andra sidan, att denna
handtering, hvarpå en hel landthushållning sig
grundar, icke rubbades af mindre tillfälliga om*
ständigheter, utan endast då kunde afbrytas, när,'
såsom år 1813, en allmännare Spannmålsbrist
det oundgängligen fordrade. Om i det förra
afseendet sjelfva Brähnvinstillverlcningen blefve
mindre gifvande, än vid en fabriksmässig anordning
deraf,' ersättes denna förlust rikligen genom
den spridda nyttan för jordbruket af en sådan,
dermed i omedelbar gemenskap bragt, handtering,
1 det sédr.are afseendet må jag anmärka,
att, (utom det att brännvinsförbud, när deicke
grunda sig på en allmän känsla af nöd, omöjligen
kunna göras fullständigt verksammor, att de
mera än det deraf merändels oberoende öfverflödiga
bruket af brännvin, förderfva folkets seder
genom frestelserna till riktande öfverträdelse?
af författningar och Regeringens bud och genom
mångfalldiga derifrån härrörande brott, samt att
de mera än allt annat förorsaka menighetens ovillja
emot den verkställande magiens tjenstemän,
oell sålunda försvåra de rena Policeanstalterna
till
Den. ag ApfiU
lil! förekommande af fylleri och oloflig Bränn-*
vinsförsäljning) de äfven ganska ofta förstöra nyt*
tiga Laridthushållnings-fötetag, som grunda sig
på en beräknad drank-tillgång för Ladugården,
och afskräcka ifrån andra sådana — ett förhållande,
sotn isynnerhet inträffar i Landsorten härom-’
krings hvars betydliga circulationsbiuk icke utan
ymniga gödseltillgångär fean underhållits, der halfbrunnen
gödsel, när den kati har i Staden köpas,
betalas med 40 sk. ROS. för hvarje enbettslass,
som vidare måste ofta af jordägaren föra*
pa 1 a t mils afstånd, der man anser deri artificiella
gödseln som beredes i Svingårdafne för hvar-»
je sådant kreatur svarande emot den efter stna
kor, nellder alltså, när för brist på drank, Svin*
skötseln mäste inskränkas, hela ordningen af den
derpå räknade Landthushållningen äfven abrytes»
t)å saltpeter-! ill verkningen förutsätter Boskaps*
skötseln, och denria åter i en betydlig del af detta
Län beror af en mer eller mindre inskränkt, meri
säkert bestämd brännvinstillverkning, har jag*'
med anledning af Ed. Exc. och Herrar Committerades
Circulaire bref den 17 sistlidne Decém*
ber, ansett mig böra i en viss det ail meddela
föregående underrättelser röände sistberörde, med
hufvud föremålet för detta betänkande nära sam*
manhang ägande ämnei
Herr fiirecfeur Gahn har i sin embetsbé*
rättelse anmält behofvet af tillräckligen öfvade
Saltpetersjudare och föreslagit att emot redovisning
-
356
Den 19 April.
få använda en Summa af 1 50 till 200 R:d till uppmuntran
åt personer, sorn han kunde antaga till
undervisning i Sjudevikonsteri viden nästa sommar
skeende sjudning af beredd Saltpeterjod. Hå
Saltpetersjuderi-Staten inom detta Län icke är
belastad med några årliga arfvoden till Sjudare,
och den anstalt Directeuren Gahn nu föreslagit,
skulle göra sådana för framtiden öfverflödiga, anser
jag mig böra i ödmjukhet tillstyrka berörde anstalt,
såsom nyttig och nödvändig; samt tillika
mindre kostsam-, än ett årligt underhåll af särskildta
Saltpetersjudare.
Slutligen bör jag vittsorda så val Herr Di_
recteuren Gabns fortfarande oförtrutna nit och
sorgfälliga bemödanden, att uppmuntra till Sa11-  petertillverkning och örn åtgärderna dervid meddela
nogrann och tydlig undervisning, som ock
de personers förtjenst i detta afseende, hvilka
äro nämnde i hans Embetsberättelse. ,Om något
vedermäle af Kongl. Majas Nåd lemnades de
tvänne föreståndarne af Vesterby och Brunna
byars i Hedemora Socken Saltpeterlador, skulle
det utan tvifvel göra ett för näringens fortkomst
nyttigt uppseende bland den angränsande Allmogen.
Ealun af Eauds-Contoiret den a 6. Januari
1815.
Hans Järta.
D. Westlinger.
Vidimera*
jB. Berndtson>
JJen 19 April, 357
Afskrift
Förteckning på anskaffade eller be
ställda Saltpeter-Sjudnings~Pannor
af Koppan
Anskaffade åren 1813 och 18*4-
t dr
Kronobergs IJin
-
*3*
—
Calmare
-
»'S**
—
Jönköpings
-
-
-
17.
—
Vesterbottns. -
.
9*
Vester-Nori
dands
.
7-
—
Gefleborgs
-
«■
. »’
3>.
—
Stora Kopparbergs
-
10.
—
Elfsborgs
--
-
-
10.
—
Skaraborgs
-
-
-
6.
—
Linköpings
-
-
-
16.
-—
Blekinge
-
2.
—
Gottlands
.
.
m
7*
—
Stockholms
-
-
.
4*
—
Upsala
-
-
-
10.
Vesterås
-
w
.
6.
Tillsammans 145»
Bedan beställda innevarande år.
Iför Stockholms Län. - - 1.
—- Upsala « ... i - 8-
Ve
-
35^
Den 19 April
■— Vesterås r; , " 3.'
“t- Linkopings ^ 12,
— Gefleborgs - - - 6.
— Vester Norrlands - - 6.
-— Vesterbottens, - - 3.
— Carlstads - - - i„
Tillhopa 40.
Vidimeras
Br Berndtson^
Vpplast hos TToglojTI. Ridd. och, Ad. A 19, April'1-
— — Hogvdrd. Prest-Ståndet d. 19 —>.
— —. Vällofl. Borgare-Ståndet d. 24 —*
— ^ Hederv,. Bonde-,Ståndet d, 2 9, , -ri
Vördsamt Memorial.
Uti ett till Högloft. Ridderskapet och Adeln ingifvet
Memorial, sorn derifrån blifvit till Tåg-?
Utskottets utlåtande remitteradt, har Herr Stallmästaren
Friherre Anders Cederström väckt fråga:
1:0 Angående förändring af det i Lagen stadgade
sätt till förvandling af Böter i kroppsstraff
af Spö och Ris, eder fängelse vid vatten och
bröd,
(Bihang till Riks-Ståndens Protocoll I,8i5. 2:a Del. sid. 356).
Förteckning pä anlagde och tillämnade Saltpeter -Plantlador.
Anlagde.
Tillämnade eller lindel
arbete.
Jordfyllda eller icke.
Norrbotlns Län
108 stycken efter Ö-  s t er b otta iska nretho-  don
De flesta jordfyllda och
dervid förelupne fel-  akfigheter rättade.
Vesterbottns Län
3'/i efter Österbottni-  ska metboden
g5 stycken.
371 försedda med tjen-  lig jordblandning och
skötas med omsorg.
Vester-Norrlands
Län
182 st., hvaraf 135 ef-  ter Cajiit. Edmans
och Major Totties
anvisning, oell 47 ef-  ter Österbottniska
methoden
114 försedda med jord-  blandning och 68 utan.
Jemtlands Län
Inga.
2:ne stycken.
Gefleborgs Län
62 st., hvaraf blott 2:ne
stricte efter Öster-  bottniska metboden
33 stycken.
43 med bättre och säm-  re jordblandning, ig
utan.
Stora Kopparbergs
Län.
24 st. hvaraf de flesta
efter. Österbottniska
metboden.
7 stycken.
Största; delen af de an-  lagda ladprna äro för-  sedda med jordbland-  ning.
örebro Län
2.5 st. efter Österbott-  niska methoden, 35
| efter den gamla.
21 stycken.
19 stycken jordfyllda,
3l utan jordblandning.
Nyköpings Län
69 st., hvaraf 21 st.
efter Österbottniska
metboden, 47 efter
den gamla, samt 1
efter särskildt me-  thod.
34 st3’cken.
1
i3 jordfyllda.
Carlstads Län
3o efter Österbottniska
metboden.
2t stycken.
2.5 jordfyllda.
Götheborgs och
.0
Bohus Län
Inga.
Beslut härom ej ännu
fattade
Elfsborgs Län
16 till 18 st. fast ej alla
efter Österbottniska
methoden,
4 stycken.
5 a 6 jordfyllda.
Skaraborgs Län
6 st. efter Österbott-  niska methoden.
9 stycken.
6 st. försedda med jord.
Linköpings Län
3o st. efter Österbott-  niska methoden.
76 stycken.
3o jordfyllda.
Kronobergs Län
21 st. efter Österbott-  niska methoden, liera
elter den gamla.
21 med jordblandning.
Calmare Län
7 st. efter Österbott-  niska methoden, fle-  ra utan golf, efter
den gamla.
' r *
Di'7 Österbottniska äro
försedda med jord: de
utan golf äga äfven
ifyllda jordmassor.
Jönköpings Län
17 st. efter Österbott-  niska methoden.
4 stycken.
17 jordfyllda.
Hallands Län
6 st. efter Österbott-  niska methoden.
48 stycken.
6 äro med jord för-  sedda.
Christianstads Län
3:ne efter Österbottni-  ska sättet i Göinge
Härader, Dessutom
åtskilliga i Länet ef-  ter gamla methoden.
1
1
De 3:ne Österbottniska
jordfyllda.
Malmöhus Län
3:ne sorn ej lara vara
på Österbottniska sät-  tet inrättade.
i
Blekinge Län
i4 st. efter Österbott-  niska methoden.
5 stycken.
10 jordfyllda. ’
Gottlands Län
i;ne efter Österbottni- s
ska methoden.
line under anläggning,i
flera tillämnade. j
2:ne med jord försedda.
Upsala Län
st. färdiga år 1813,
af de då beslutna 63
äro flera redan full-  bordade.
1,
Återstoden af de be- i
beslutna 63,
st. försedda mej jord,
dessutom alla de fär-  diga af de beslutna 63.
Vesterås Län
08 efter Österbottni-  ska methoden.
20 g stycken.
108 jordfyllda.
Stockholms Län
i3 stycken.
3o stycken. i
3 med jord försedda. J
Anlagile Plantlador stiga således till ett antal af 1,196, som ökas genom färdiga
af dem i Upsala Län år 1813 beslutna;
Till ämnade Plantlador åter uppbyggda till ett antal af 661, som minskas genom
de fullbordade af de 63, hvarom år 1813 i nämnde Län beslut fattades.
Vidimeras
B. Berndtson.
Den i g A piil.
559
bröd, vid de tillfällen, då dea sak fa licie sale nar
tillgång till Ruternas gäldande; 2:0, Om efr närmare
bestämmande af de i 5 Capitl. 5 §. StraffBalken
rneddelfe stadgande af de händelser, då
böters förvandling lill valten och bröd, i stället
för spö - oell ris - straff,, bör antagas ; 5:0 Att, på
lika sätt, som för rättigheten till kraf af ägande
skuldfordringar, en viss prasscripiionstid må utståkas,
inom hvilken ägotvister böra i laglig ordning
göras anhängige; 4:0 Att Nämndemän icke
må af Härads - Rätterna antagas, utan afjordägarne
inom Häraderna „genom anställande val
nises; 5:0 Att Nämndemännens befattning 1113 ininskränkas
inom de göromål, sorn egentligen
dem tillhöra, och icke sträckas till sådana förrättningar,
hvilka åligga Ortens Krono-Betjente j
och 6:0 Att adorn de Saköresmedel icke må fördelas
emellan Häradet, Domaren och Nämnden,
utan tillfalla Socknens fattiga.
Utskottet, som väl anmärkt, att Herr Friherre
Cederström i så måtto icke ställt sig till
efterföljd hvad 51 §. i Riksdags - Ordningen föreskrifver,
som Herr Friherren uti berörde Memorial
sammanfört flera särskildta ämnen, hvilka
med hvarandra icke äga oskiljaktigt sammanhang,
har dock, enär samma Memorial i hela dess
vidd blifvit till Utskottet remitteradt, funnit sig
böra i den ordning nämnde ämnen blifvit framställda,
dem tili pröfning företaga och yttrande
deröfver meddela-.
Hvad
Den 19 April.
Hvad således först angar de tvfinne första
ofvanförrnälta frågar; så, ehuru ^de uti vår nu
gällande Hag, så- väl'* å mindre sntn gröfre brott,
bestämda straff af Spo oell Bis, eller fängelse
vid vatten och brod, ära alternativt stadgade, ej
mindre vid flera af de tillfallen, da brotten atis
ses, vara urbota, utan äfven vid åtskilliga af de
händelsen-, dä Lagen tillåter att Brottet må med
penninge - böter föysonas; men den sakfällda ej
mägtar dem gälda, likasom någon närmare, bestämd
föreskrift i afseende å f o 1 v a n d 1 i n g s~sätt et
af böter både i nyssberörde pcb manga andra,
fall, icke
ben meddelar, fin.nfr dock Utskottet, att för urskiljandet
och bedömmaudet vid hvilka särskilda
ta om ständigbeter ettdera af berörde •s.rraffsätt
skall användas, behörig ledning icke bör för Do,
maren saknas, enär han dertill äger en i det
närmaste tillförlitlig grund* dels af deri brottsli-a.
ges visade mer eller mindre, böjelse, för vanar-,
ter, dels af hans, kropps - beskaffenhet och deraf
härrörande, mer eller mindre möjlighet att utan,
fara för helsa och lif kunna uthärda, ett svårare
straff, dels ock af åsigten, huruvida det föröfva,-,
de brpttet, antingen, i och för sig sjelft betrak-;.
fädt, eller i sammanhang med de derå utom Böterna
eljer krpppsstrajfet stadgade följder, sås,om
förlust af äran , Kyrkopligf eller i’ästnings-arbete,
föranledde derhän, att, om än Böter äga rum och
kunna af Uefinqventea erläggas, samt, ehvad
kroppsstraff han undergår, det förtroende han i
det allmänna ägt, blifvit förloradt. Det lärer
dock
-
Den 19 April.
dock icke Jeunna nekas, att de i Dagen antagna
straffsätt torde för närvarande upplystare tidehvarf,
i afseende å flera brott, vara mindre lämpliga;
men då en förändring deruti oundvikligen
skulle medföra en total rubbning och omarbetning
af nu gällande Criminal-Lag, hvilket
arbete, i anseende till dess grannlagenhet och
vidlyftighet, är vida öfver gränsen för deri befattning
Utskottet anser sig nu kunna taga, och
jemväl redan är anförtrodt åt den Comité, sorn,
i anledning af Riksens Ständers derom gjorda
underdåniga, anhållan, af Kongl. Maj: t blifvit
dertill förordnad, anser Utskottet, vid ert sådant
förhållande, sig icke kunna taga någon åtgärd,
vid förrbestrgde af Herr Friherre Cederström
framställda ämnen,
'Vidkommande åter det tredje af Herr Friherren
gjorda förslag; så är skillnaden emellan
skuldfordringsniål och jordaty ister- så betydlig,
att dessa ämnen icke kunna till någon enbet i
behandlingssättet hänföras. Fordringsägaren känner
alltid sina rättigheter och dess -Gäldenärs förbindelser,
hvilka sistnämnde vanligen äro noga
bestämde. Om således den förre, genom någon
försummelse, vid bevakningen af sin rätt, ådrager
sig någon ^lägenhet eller förlust, blifver det
alttid hans eget fel, helst han sådant kunnat förekomma,
och Lagstiftaren har således icke utan
skäf, tillförek örn mande af de missbruk och oredor,
som möjligen uppstå genom lång tids fördröjda
fordrings - anspråk, fastställt lämplig viss
tid
Den 19 April.
tiel, inom hvilken kraf af skuld skall ske, om
lätt till betalning deraf vill njutas; hvaremot ett
annat förhållande sig visar med Rågång och ägotvister.
Ofta hr en egendoms - ägare icke i
tillfälle att utan längre tids omgång anskaffa de
Chartor och Handlingar, hvarigenom han kan
styrka, att till samma egendom af ålder hörande
ägor blifvit af angränsande inkräktade; och om
loire ägaren af samma egendom försummat att
talan derom anställa och utföra, kan sådant
dock icke feda till rubbning af hvad författning
garne om skattskyldig jords förmindskning stadga.
För klander af åtkomst till fast egendom,
liar val genom Kongl. Förklaringen den 14 Maj
1805, i ändamål att bevara helgden af en pä
god tro förvärfvad egendomsrätt, viss tid blifvit
bestämd; men detta stadgande anser Utskottet
både olämpligt och äfven vådligt för frågor om
Rågångar, Samfälligheter, Beles - rättigheter, Afgärda
Bys ratt, Skogfång, med mera dylikt, som
Iean hänföras under namn af ägotvister; på hvilka
skäl Utskottet alltså finner sig icke kunna ifrågavarande
förslag tillstyrka.
Vid öfvervägande af de ämnen, sorn uti
4:de och 5:te Momenten af ofvannämnde Memorial
förekomma, rörande Nämndemäns tillsättande
och deräs befattning, har Utskottet funnit,
att, då vid antagande af Nämndemän, den
ordning vanligen iakttages och troligen ingenstädes
lärer öfverskridas, att ifrån, hvarje
af de flera Socknar* hvaraf Häraderna mestadels
-
lim 19 April%
3.63
«3els bestå, dertill utses en eller tvenne besutne
bönder fran hvardera Socknen, i nion af deras
storlek, på det att upfysningar om förhållanden
i afseende på local oyli derinom boende perso-,
ner må vara för .Domstolen att tillgå, det icke
synes hvarken lämpligt att föreslå en, emot hvad
brukligt är, förändrad organisation af Härads-.
Nämnden, elier erforderligt att meddela någon
tydning af hvad 1 Cap. x §. Rättegångs - Balken
härom stadgar; äfvensom Utskottet anser, att
frågan , inom hvilken gräns Nämndeinannernes
befattning b,ör stadna, innefattar förslag till ett så
beskaffadt reg.Iernentariskt förordnande, att Utskottet
funnit sig dermed icke kunna taga befattning.
Slutligen och hvad; beträffar det, som. Herr
friherre Cederström uti 6: te momentet af Memorialet
föreslagit, att Saköresmedlen borde tillfalla
Socknarnes fattiga, har Utskottet ansett sig
böra förmoda, att Herr Friherren dervid icke
haft afseende å annat, an den andel, sorn af de
Rater, hvilka, enligt Hagens stadgande, böra till
Treskiftes emellan Kronan, Mälsägander, och
Häradet ellhr Staden fördelas, tillkommer desse;
sistnämnde», helst ej mindre nyssotnförrnäfte öfrige
två tredjedelar, ari äfven alle andre dels i
Hagen, dels i särskildta författningar stadgade
böter, sorn äro Konungens och målsägandens
Ensak, eller tillfalla Kyrkor och fattiga, icke utan
en mera vidsträckt Hagförändring kunna
fråntagas dern, åt hvilka de äro arrslagne. Kerol
-
364
X>en 19 April,
xörde Häradet tillkomman,de Tredjedel, sora åter,
likmätigt 3 §. i 32 Cap. Rättegångs - Balken och
1779 års Kongl. Förordning, delas i lika lotter
emellan Häradet, Häradshöfdingen och Nämnden",
utgör mestadels ett ganska ringa bejopjä,
och behöfves, hvad Häradets andel angar, till
bestridande af kostnaden vid anskaffande af fängsel!
vid' delinqveriters afstraflande och andra
sådana utgifter; hvad åter rörer Häradshöfdin—
garnes och Nämndens andelar, till en urtderhjelp
i, desses aflöning; hvarföre ock, intill dess andra
rnedel till berörde behof varda anslagna, Utskottet
icke finner anledning tillstyrka någon ändring
Uti hvad om denna fördelning nu finnes stadgadU
Hetta
allt varder dock Riksens Höglofl. Ständers
vidare granskning och ompröfvande vördsamt
understäldt. Stochholm den li Apr. 1815!
På Höglofl. Rid. och På Högv. Prest - Stån
-
Adelns vägnar
A- Leijonhufvud',
dets vägnar
C. M. Livin.
på Va Hofi. BorgareStåndets
vägnar
Jean Noreus.
På Bonde
Ståndets
vägnar
Per Jernström.
A J- Wahls jerna*,
Ut
Den 20 AprW
-
Utdrag af Hedervärda Bonde-Stan*
dets Protocoll, vid Urtima Rifa*
dagen i Stockholni, den zö April
1815.
S. D. Remitterades
Till Lag - Utskottet'-
1:0 ett Memorial af Anders Åberg fråäi
Vesterholm, angående Expeditions - Taxas upprättande
å Domar och Utslag, sorn ifrån Kongl»
Majus Cantzli - Expeditioner och dess Hogsta
Domstol utfärdas. 2:o Ett Dito af Riksdagsmannen
för Färentuna Härad af Stockholms Län
Carl Johansson, angående yrkande att äfkomstet
af egendom i Sterbhus måtte bestämmas till
minderåriga barns underhåll och uppfostran.
Till BeCiltnings-Utskotteté
Ett Memorial af Jonas Jönsson från Öster-*
göthland, om lindring i Re villningen för deri
fattigare allmogen. Ut Supra.
Ex Protocolio
.€
Olof Werlin»
Ut
-
366 Den 24 April.
Utdrag af Proiocollet, hållet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Ple•*
num, den 24 April 18is*
V
S. B. iA-emitterades
Till Consihuiions - tJiskoilek.
tett B i c! arnon af Hett Spaldencreutz j Ar-*
viri, angående ett tillägg i Justitise - Ombudsmannens
Instrucdoni
J3 evil! nings-Ut skot let.
Ett Dictamen af Herr Hammarsköld, Lorenzo,
rörande förändring i stadgandet om Bevillning
för Dagblads utgifvande.
litt Dictamen af Grefve Gyllenborg* Johan
Henning, innefattande hemslällningar rörande Bevillningen.
Banco - samt Allmänna Besvärs ■ och Oeconomie*
Utskotten.
Ett Dictamen af Herr Cedersköld, Behr
Gustaf, rörande några medel, till mindskande af
penningebrlsten.
Lag'-
Den 24 April
Lag - Utskottet.
369
E(t Memorial af Herr Cederschöld, Pehr
Gustaf, angående några Medicinal *• Lagfarenheten
rörande siadgandeu.
Lag- samt Allmänna Besvärs-' och Öeconönäe-UtUtskotten.
Ett Dictamen af Herr Zanzen,Carl Ludvig»
angående hjelpmedel emot stockning i penningerörelsen.
Allmänna Besvärs- och OeConomie-tJtskotteL
Ett anförande af Friherre Cederström, Ja-,
cob, angående en allmän arbetsfrihet.
Ett Dictamen af Herr Anckarloo, Ölöf, an-?
gående delning af skog vid Enskiften.
Ett Memorial af Kerr af Sillén, Carl Gustaf,
rörande de hinder och börder, som äro
mest tryckande för jordbruket, samt om medlen
till deras undanrödjande*
Ett Dictamen af Herr Printzensköld, Pehr
Adolph, angående medel till Fabriqvernes upphjelpande.
Ett Dictamen af Herr König, Pehr, angående
inrättande .af ett Landtbruks-Contoir*
Ett
3^9
Tirri i'g April.
Ett Memorial af Herr Berghman, Ambrosius
Magnus, angående Eärgstofter, lin- och hanipgäde-,
samt Tobaks-plantering å elen till Staderna
dontrade jord»
Ett Memorial af Herr Berghrnäri) ärtgående
befrielse för Rotehållare, att åt sina soldater
bestå Lifmundenngar.
Ett Memorial af Herr Berghman, angående
Båtsrhähs-fördubblihgen, tillika med anföranden
i anledning delaf, den 19 April af Herrar Zelow,
Christer, oell Palman) Otto Ereuic, samt
dennä dag ytterligare af Herr Zelow, Samt af
Friherre Boye} Ludvig) och Grefve Waehtrnei*
sterj Claes; Ut Supra;
Ex Protocollo
A. G» Silverstolpéi
S. T). V id förnyad föredragning af allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskottets, den iö
April afgifna och den 17 derpå följande pä
bordet lagda Betänkande) rörande Städernas rätt
till Gerningsören af Soeknehandtverkäré, lieslöt
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, att detsamma
skulle blifva hvilande, intill dess att Lag-samt
All
-
Den 24 April.
manna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten, med
deras utlåtande öfver frågan om én allmän näringsfrihet
^ till Riks-Slånden inkommit. Ut Supra
Ex Protocollo
A. -G. Silverstolpei
S. D. Då genom från de öfriga Respectiva Stånden
ankomma Protocolls-Utdrag hade blifvit erkändt,
att i afseende på Remissen af Konungens
Nådiga Proposition angaeepde Götha Ganal-arbetes
fortgång och ytterligare befrämjande, Högvördiga
Prest-Ståndet samt Vällofl. Borgare-Ståndet
remitterat detsamma till Stats- samt BancoUtskotten,
men Bonde-Ståndet, lika med Ridderskåpet
och Adeln, hänvist den afven till Allmänna
Besvärs och Oeconomie Utskottet, och således
två Stånd häröfver stadnat emot två, så
fann Riderskapet och Adeln, enligt föreskriften i
29 § Riksdags-Ordningen, frågan om remissen,
bora till Gonstitutions-Utskottets afgörande bfverletnnas.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. T). Enär Bevillnings - Utskottet, genom Memorial
af den 21 dennes, tillkännagifvit, det
den
B. JSf:o 47> 48.
1 'gyo Den 2 4 April.
den till Utskottet remitterade Konungens Kådiga
Proposition, angående den närmare reglering af
den under namn af Gerningsören kände afgift,
såsom icke varande Bevillningsmål, icke kunde
af Utskottet till handläggning upptagas , beslöt
. Högloft. Ridderskapet och Adeln att berörde Kongl.
Proposition till Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskotten remittera. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe
S. D. JLtag Utskottets den ig April på bordet
lagda Memorial,.af den lr nästförutgående, innehållande
yttrande öfver några af Friherre Anders
Cederström gjorda förslag till förändringar uti
Allmänna Lagen, blef, efter förnyad föredragning,
af Höglofl. Ridderskapetoch Adeln bifallet.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G- Silverstolpe.
S. D. U öredrogos å nyo och biföllos följande
Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskottets den
17
Den 24 April. 371
17 dennes på bordet lagda Betänkanden och Memorial
:
1:0 Om jemkning i Bentan för Såg- och
Mjölqvarnar;
2:0 Om de afgifter, söm BjetptötaWé borde
till Starnrotarne betala, samt jemkning af de så
kallade planpenningarna.
3:0 Örn åtskilliga gjorda Motioner om förändring
i Presterskapets lönirtgssätt.
4:0 Om den i Hedervärda Bonde-Stårtdet Väckta
fråga, rörande upphäfvande af det förbud, sotn
af Jrandshöfdinge-Embété uti Carlstads Dan blifvit
titfärdadt, för tjenstedräetgar uti berörde Uäii».
att Utom detsamma söka arbete* Ut Supra.
Ux Protocoilo
A‘ G. Silverstolpe>
Utdrag af Proiocollet, hållet hos H g*'
vördiga Prest-Ståndet, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm> deri 24 April
18 75.
S. D. .T öredrogs ånyo Sfats-ITtskottofs den 17
dennés på Bordet lagda Betänkande i anledning
äf
Den 24 April.
af Kongl. Maj:(s Nådiga Proposition, angående
upptagande och vikännande af några Svenska Undersåtares
fordringar, och blef bifallet, med det
af Stats Utskottet framställda och jemlikt nu företedt
Protocolls-Utdrag, af Höglofl. Riderskapets
och Adelns antagna alternativ, om disposition
af flen tredjedel af Sederholmskn Arfvingarnes
fordran, hvilken ej skulle komma deni till godo,
att berörde andel, i likhet med hvad i afseende
på de vid 1812 års Riksdag anmälta fordringar
skett, må till .Landtbruks - Academien öfverlemnas.
Ut Supra.
S. D. J- ill Uag-Utskottets å nyo föredragna Utlåtande
,' öfver Stallmästaren Friherre Anders
Cederströms Memorial, om ändring uti åtskilliga
Uagens rum, lemnatlg Prest - Ståndet sitt bifall.
|Ut Supra.
S. U. fter uppläsande af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Protocolls-Utdrag af den 17 inne vara
n
-
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Den 24. April.
373
rande April, innefattande inbjudning till instäm;
mande uti det bpslut, att ett särskildt Utskott, bestående
af Sex Ledamöter ■ af hvarje Riks Ständ,
mätte förordnas, hvilket skulle åligga, att till
Riksens Ständer inkomma, för att sedermera till
Kongl. Majtts Nådiga afgörande öfverlemnas,
med öfversigt af orsakerna till den i aila orter
af Riket öfveiklagade förlägenhet i allmänna rörelsen
samt förslag att .densamma afhjelpa, på ett med
[Landtbruket, och Näringarnes upprätthållande, samt
Sedelmyntets bibehållna anseende, svarande sätt,
hvarjemte Utskottet, efter en noggrann undersökning,
huruvida flera eller färre af nu tillåtna Utländska
varor må kunna i Riket umbäras, afgifver
förslag till en inskränkning af deras införsel
och förbrukning, äfvensom i allmänhet till hämmande
af den tilltagande skadliga y.ppigheten,
fann Prest-Ståndet skäligt att uti detta beslut
deltaga, med vördsam och vänlig anhållan till
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet, att sig benäget utlåta,
om icke, med anledning af Vallöf!. BorgareStåndets
och Prest-Ståndets förut gjorda inbjudningar,
frågan angående ett förnyadt Reglemente
för här varande medlemmar af Judiska Nationen
äfven må till samma Särskildta Utskott förvisas.
Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Ahlmqvist.
S. D
-
374
Deri i April,
S. X). Hvad Allmänna Besvärs- peli OeconomieUtskottet,
uti Memorial af den 18 dennes yttrat,
i anledning af Herr Majoren von Kruus’s hemställan,
angående BrännvinsrBränningens fortfarande
under loppet af ftästkommande Maj må-,
n^d, t>le£ af Prest Ståndet bifallet, Ut Supra.
Ex Protocollo
J, Ur Almqvist,
S, B. U i den af Höglofl. Rldderskapet och A,
deln beslutne Remiss till Allmänna Besvärs och
OecOnomie - Utskottet af Öfverste • Lieutenanten
Herr G. von Heynés Memorial, angående jemkning
i Extra Roteringskyldigheten, beslöt Prest,
Ståndet att deltaga, Ut Supra,
Ex Protocollo
r
J, U, Almqvist,
5. D. R
emitterades
Till Banco-rUtsltotteU
«
Ett Memorial af Prosten Doctor Aström om
präglande af en Skådepenning öfver de märk.
vär
-
Den 24 April.
375
värdiga dagarna den 14, 15, 16 och 20 April, då
Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland
undergick Christ endorus Förhör och Confirmation ,
samt derefter för första gången hegick Herrans
Heliga Nattvard och slutligen åt Hans Maj:t Konungen
aflade Tro- och Huldhets-Ed.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskotten.
Ett Memorial af Doctor Wallin, angående
uppmuddring af Clara-Sjön, Rörstrands och Carlbergs-vikarna,
tillika med ett tillägg af ÖfverHofpredikanten
Doctor Eilljenvalldh, i samma
ämne, rörande Fateburs-Sjön på Söder.
Ett Memorial af Prosten Thyselius,' om
Ström - rensning ifrån Sunne-vikerr till Norrska
gränsen.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Uishottet.
Ett Memorial af Prosten Wikblad, om afhjelpande
af de olägenheter, sorn hittills åtföljt
Extra Roteringen. Ut Supra.
Ex Protocoilo
J. U. Almqvist.
Uu
Den 24 April.
Utdrag af Vällofl. Borgare-Ständeti
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 24 April
1815.
S. D. _ emitterades
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utsiottet.
1:0 Herr Ha ndelsmannrien Wigander® Memorial,
angående rättighet för Städernes innevånare
till en friare Brännvinsbränning; och
o
2:0 Herr Grosshandlaren Fredric Åbergs anförande,
angående Gräns-tull bevakningens bibehållande
emellan Sverige och .Norrige. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn■ Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 24 April
1815•
S. D- Oedan Högloft- Bevillnings - Utskottet ej
ansett sig behörigt upptaga den, till samma Utskott
-
Den 24 April
377
skott, af Bonde Ståndet remitterade Kongl. Majtts
Nådiga Proposition af den 5:10 i denna tnanad, angående
närmare reglering af den under 'namn af
Gerningsören kända afgift; fann Hedervärda Bonde-Ståndet
for godt remittera Högstberorde Nådiga
Proposition till Stats Utskottet; hvarom vederbörande
, skulle på vanligt sått underrättas. Ut
Supra.
fx Protocollo
Olof Werlin.
S. D. V id ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskottets den 5 April
afgifne, och sedan den 13 på bordet hvilande
Betänkande, i anledning af Öfverste Uieuterianten
vört Heynes Memorial, om ett närmare
bestämmande af de afgifter, som Hjelprotarne
vid de Indelte Regementerna borde till StamRotarna
betala, samt jemkning af de så kallade
planpenningar, blef, efter skedd öfverläggning, det
samma af Ronde-Ståndet giiladt. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
378
Den 34 April,
S. D. X_TppIästes oell bifölls Stats - Utskottets nu
ankomma ytterligare Betänkande af detf 28 Mars,
rörande den till Biksdags-kostnadens bestridande
anslagna Summa. Ut Supra,
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S, D. Efter uppläsande af Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottets ankomna utlåtande,
af den r8=de i denna månad, i anledning af Hr
Majoren C- von Kruus’s Memorial, om prolongatjon
för Brännvins-bränningen till nästkommande
Maj månads slut, fann Hedervärda Bonde-Ståndet,
lika med Utskottet, att, sedan Kongl.
Maja, medelst Kungörelse af den. gite innevarande
April, behagat i Nåder tillåta, att husbehofsbrän
ningen ina, under nästföljande månad
fortsättas, någon vidare åtgärd i detta ämne ej
tarfvas. Ut Supra,
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. D. Vid ytterligare föredragning af Lag-Utskottets
sista Pleni-dag på bordet lagda Betänkande
-
Den 24 April,
379
de, af den 11 April, 1 anledning af Friherre
Cederström? Memorial om ändring i förvandlings»
sättet af böter till kroppsstraff, rn. nr., fann Hedervärda
.Bonde-Ståndet för godt att detta Betänkande
till alla delar bifalla; hvarom de öfriga
Respectiva Stånden skulle meddelas vördsarmoch
Vänlig underrättelse. Ut Supra,
é .
Rx Protocollo,
Olof Werlin,
§. D. "Upplästes ett från Höglofl. Riddskapet och
Adeln ankommet Prefocolis-Urdrag för 'den iy:de
i denna månad, hvaraf inhämtades, det Ridderskapet
och Adeln för sin del ansett tjenligt, att ett
Särskildt Utskott, af Sex .Ledamöter från. hva je
Riks-Stånd, förordnades, hvilket, skulle åligga, att
till Rik sens Ständer inkomma, för att sedermera
till Kongl, Majus Nådiga afgörande öfverlemna?,
med öfversigt af orsakerna till den i alla orter
af Riket öfverklagnde förlägenhet i allmän! a
rörelsen samt förslag att densamma afhjelpa på
ett med Uandtbrukets och Näringarnes vidmagthållande
samt Sedelmyntets bibehållna anseende
svarande sätt, hvarjemte Utskottet, efter en noggrann
undersökning, huruvida flera eller färre af
nu tillåtna Utländska vaior må kunna i Riket
umbäras, borde uppgifva förslag, till .en inskränkning
af deras införsel och förbrukning, äfve:-
sorn
38o
lien 34 April.
som i allmänhet till hämmande af den tilltagande
skadliga Yppigheten;likväl då till Allmänna BesvärsochOeconomie
Utskottet redan blifvit remitterade
flera Memorial, som vidröra ämnen, hvilka ingå
i den enskildta Utskottet uppdragna befattning ,
borde, till förekommande af ali collision, genom
ett sammanträde emellan bägge Utskotten, ett
gemensamt utlåtande af dem. till Riksens Ständer
öfver dessa sålunda redan remitterade Memorial
afgifyas.
X sammanhang härmed föredrogos nu ater
Högvördiga Presterskapets den 4--de och Vällofl.
Borgare-Ståndets den jy:de i denna månad meddelte,
på hordet hvilande Beslut, angående ett
'Särskildt Utskotts organiserande; och fann Hedervärda
Bodeståndet, efter öfverläggning härom,
för godt bifalla hvad Höglofl. Ridderskapet och
Adeln i förrberörde måtto belutit, med tillägg,
att den i' Vällofl. Eorgare-Sståndet yppade fråga
om ett nytt Reglemente för Judarna, och uti
Högvördiga Prest-Ståndet om vidtagande utvägar
till förekommande af yppighet och öfverflöd, äfven
kunde äf det Särskildta Utskottet i ett sammanhang
upptagas och pröfvas; dock så, att
Be damoterne af Allmänna Besvärs- och Oe*
conomie-Utskottet tillkallas endast för att gifva
upplysningar, men ej för att uti öfverläggningarna
med någon rösträttighet deltaga. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
JO en 24 April.
381
S. D
. R
emitterades
THl Lag-Utskottat.
Ett Memorial fran Anders Petter Persson
2:0 Ett Dito af vice Talemannen Hyckert,
angående förändring i Dornstolarnes och Rikets
Collegiers organisation.
3:0 Ett Dito af Eric Johansson från Medel-1
pad, och
. .0
4:0 Ett Dito af Anders Aberg från Vesterbottn
med anmärkningar vid de af Hyckert uppgifna
förslag.
5:0 Ett Dito af Eric Persson fsan Carlstads
Län, om inrättande af Compromiss - Rätter.
Ett Memorial af Riksdagsmannen Olof Bruhn
från Malmöhus Eän, angående jemkning och rättelse
i vilkoren för Banco - Eåns undfående på
fast egendom.
fran Östergöthland, angående indragning af Eag.
mans-Rätterna.
Till Banco-Utskoltei.
Till
3 S2 Den 24. April.
Till Allmänna Besvärs och Öe.cohömip.-UtsÄottet.
l:o Ett Memorial af Anders P,ersson från
Stockholms län, angående förbud mot Gårdfarihandel!!.
. 2:0 Ett Dito af Anders Danielsson från Elfsborgs
1 .an, innefattande Vederläggning af näst
föregående.
3:0 Ett Dito af Johan Olsson Longberg från
Gestrikland, angående några omständigheter vid
Klark egångs - taxors upprättande*
4:0 Ett Dito af Peter Jernström från Versterås
Län ( angående hushållningen med Boställs«
skogarna.
Och skulle de öfriga respöctiva Stånden, '
om de sålunda skedde remisser, genom Prototocolls
- Utdrag underrättas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
s. d. r öredrogs å nyo det af Erik Olsson från
Carlstads Län, den i7:de i denna månad, inlemnade,
och sedan på bordet hvilande Memorial
-
Den a4 April.
'383
riäl, angående rättighet att hämta grus och sand
till väglagning, tillika med Ande rs Nilssons fran
Jemtland i anledning deraf afgifne anförande;
hvarvid Anders Aberg frän Vesterbottn och
Eric. Persson ftån Carlstad? Län, hvar för sig,
inlemnade särskildta Memorial och atskillige
Stänkets Ledamöter gjorde i ämnet rnunteligt
tillägg och anföranden, hvilka, jemte
rörde Memorial, tili Lag . Utskottet rlmitterades.
Ut Supra.
Éx Protocollo
Olof Wertin.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden deri 24 April.
Vördsamt Memorial!
JCongl. Majt:s Nådiga proposition af den 5 uti
innevarande manad, angående närtnarfe reglering
af den under namn af Gernings - Oren kände
afgift, har Högloft. Eidderskapet och Adeln behagat
under den 13 i nyssnämnde månad till
Kiksens Högloft. Ständers Éevillnings - Utskott
remittera; men som denna fräga icke är Bevillningsmål,
så varder dexr, tiil Högloft. Éidder
skapet
-
384 -Defi 24 Aptit.
skåpet och Adeln vördsamliggn återlemnad. Stockholm
den si April 1815-
"På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vagnar vägnar '
Gustaf af Ugglas. Olof. Bjurbäck.
På Vällofi. Borgare-Stan- På Hedervärda Bonde-1
dets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Nils Limnelius. S. J.son Longbergi
Henric Christian Zaar.
Uppläst hos Höglofl. Kidd. och Ad. d. 24 April!
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 27 —
— — Vällofi. Borgare-Ståndet d. 24
— — Heder v. Bonde-Ståndet d. 24 —
Vördsamt Memorial!
id Stats - Utskottets den 3o:de sistlidne Mars
afgifna betänkande, med hemställan, att en summa
af 150,000 R:d måtte anslås till bestridande
af nuvarande Riksdagskostnader, hafva hos Högvördiga
Prest - Ståndet, Vällofi. Borgare - Ståndet
-
Den *4 April.
385
det och Hedervärda Bonde - Siandet anmärkningar
blifvit gjorde, hvilka hufvudsakligen innefatta:
att den föreslagna summan funnes varit
större, än behofvet synes fordra, samt att, då
Riksdagens längd icke kan med visshet beräknas,
ett belopp af 25 till 40,000 Riksdaler i månaden,
lämpligen kunde bestämmas, att af StatsContoiret,
som besörjer utgifternas bestridande,
få, i nion af behofvet, reqvireras uti RiksgätdsContoirei;
ined hvilka anmärkningar ärendet blifvit
till Utskottets vidare yttrande återremitteradt.
Enligt Utskottets ornförmälte Betänkande,'
ansågs, vid jemförelse af dea i Orebro år 1812
haline Urtima Riksdags Summa, efter afdrag
för utgifter, som, då Riksdagen hålles i Stockholm,
ej äga rum; men med afseende tillika å
nu' än mera, stegrade varupriser, 150,000 R:d
blifva tillräcklige för utgifterna vid denna Riksdag,
hvilken summa likväl endast förslagsvis
uppgafs till beviljande, att af Riksgälds - Contoiret
tillhandahållas Kongl. Stats - Contoiret för besörjande
af utbetalningen, i mon af behof;
hvadan häraf icke kunnat följa, att RiksgäldsContoiret
genast och på en gång skulle utgifva
hela beloppet. Och som ifrågavarande medel
alltså böra och kunna utgå succesive samt bestämmas
till en viss summa i hvarje månad ,
hvarefter kostnaden, i alla fall, kommer att närmare
beräknas och upptagas i den framdeles afgifvande
financeplanen; så får, med anledning
af ofvanberörde anmärkningar, Utskottet föreslå
Sta jB. >ho 4g, 50. den
Den 24 April.
elen förändring uti Expeditionen, som frän Utskottet
skall a flat as till Riksens Höglofl. Ständers,,
Fullm-ietige i R i k sgä 1 ds-Con toiret, att de anmodas
tili Kongl- Stats-Contoiret, pä reqvisition, utbetala
nödiga medel, efter behof, till belopp af,
högst 30,000 E:d Banco i månaden, från och med
början af Mars manad räknadt; och torde Riksens
Höglofl. Ständer, på sättUtskottet förut uppgifvit,
genom skrifvelse hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla örn Nådig befallning till Kongl.
Stats - Contoiret om utgift er nes bestridande samt
medlens redovisning. Stockholm den a'i April
i8j 5-
På Hoglofl. Ridderska- På Högvörd. Prostpets
och Adelns Leda- Ståndets Eedamöters
möters vägnar vägnar
Carl De Géer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. .Bonde
Ståndets
Eedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Fandberg. And. Sundsten.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 24 April.
— —— Högvörd. Prest-Ståndet d. 27 —
—
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 24
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 27 —
Vördsamt Memorial
T,,
Alra
fån Höglofl. Ridderskapet och Adeln har till
Ut
-
Den 24 April.
387
TTfsTcoftet blifvit remitteradt ett af Herf M. voa
Torne ingifvet så lydande Memorial:
”Dr-t torde falla mången besynnerligt, att i ett
tidehvarf, så märkvärdigt som det närvarande, framsta
lies sa mycket, men verkställes litet till mensklighetens
väl: att medel blifvit uppfunne, pröfvade
och godkände, hvarigenom Nationerna kunna
forhjelpas till yttre välstånd och inre värde, men
att dessa medel icke användas: att deremot många
förändringar göras, sorn icke äro några förbättringar:
— Hvad är orsaken härtill? förmodligen,
brist pä allmän upplysning — Upplysningen finnes
hos några, meddelas äfven i Böcker och Afliandlingar,
men, som man vet, sprides deri sällan
lill rnängtlen Det lättaste sättet att medde-i
la gagneliga kunskaper åt- allmänheten är genom
Tidningarna. Engelske Regeringen bär långt
för detta insett fördelarna af denna utväg, och,'
till vinnande af det nyttiga ändamålet, tillåtit,'
att alla Tidningar kostnadsfritt med posten försändas,
en åtgärd, som borde förtjena efterföljd
äfven hos oss. Aldrig antages i England nå->
gon ny Eag, utan att den förut varit införd I
Parlaments - Tidningen och Dagbladen, och livart
je sådan sak skall ligga oafgjord i Sex veckor 4
inom hvilken tid hvar man har rättighet att i
Parlamentet eller i offentliga skrifter yttra sig
om förslagets nytta eller skadlighet- På detta
sätt bevaras icke allenast det allmännas fördelar^
utan Eagstiftaren blifver upplyst om alla svårigJ
heter, och har tillfälle att välja det bästa. Man
liar
388
Den 24 April.
har der godkänt den satsen, att Hagarne medföra
den mest välgörande verkan, dä undersåtarnes
öfvertygelse om nyttan föregått lydnaden.
Som allmän upplysning är säkraste medlet till
allmänt val, så bör den också på det kraftigaste
befrämjas. Jag vågar derföre hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln vördsamt föreslå, om icke
sådane Tidningar, sorn anses bidragande till
spridande af upplysning, så val i Oeconomiska ,
sorn Vetenskapliga ämnen, måtte portofritt få försändas
med posten. Hos Hans Excellence, Herr
Grefven oell Uandtmarskalken samt Höglofl.
Hidderskapet och Adeln är min ödmjuka anhållan,
att detta Dictamen må till utlåtande af
vederbörligt Utskott remitteras.”
Stats - Utskottet har funnit Herr von Törnes
förslag, att sådane Tidningar, som anses bidraga
till spridande af upplysning, så väl i Oeconomiska,
sorn Vetenskapliga ämnen, måtte portofritt
försändas med posten, förtjena uppmärksamhet;
men att frågan likväl är af den beskaffenhet,
att det beror på Kongi. Maj:t, att derom,
efter sig företeende omständigheter, i Nåder förordna,
på sätt tillförene vid dylika tillfällen
alltid vanligen skett. Om derföre Riksens Höglofl.
Ständer i detta ämne nu skulle täckas göra
någon underdånig anmälan hos Kongl. Maj:t, så
tror Utskottet dervid böra fogas den underdåniga
önskan, att Kongl. Maj:t, vid ansökningarom
postfrihet för Tidningar, må täckas i synnerhet
fästa Nådigt afseende å sådana, sorn kunna vara
-
Den 24 April.
389
ra af allmän gagnelighet, samt ledande till upplysning
i de af Herr von Törne omnämnda ämnen;
hvilket till Rikets Högloft, Ständers närmare
ompröfvande vördsamt hemställes. Stockholm
den 22 April 1815-
Pä Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Ledamöters.
vägnar
Carl De Géer.
Pä Yällofliga BorgareStändets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högvördiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sandsten.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Åd. d. 24 April.
.— — Högvörd. Prest Ståndet d. 27
_ — Vällofl. Borgare-Såndet d. 24
— — Hederv. Boride-Ståndet d. 27 —
Vördsamt Memorial!
Kongl. Maj:t har till Riksens Ständers Statsutskott
afiemuat Dess Nådiga proposition, daterad
-
39®
Den 24 April.
terad Stockholms Slolt den 15 slstlidne Mars;
om nagra för Undervisnings- oell Läro - Verken
i Riket nödiga anslag, så lydande:
Kongl. Maj:ts Kådiga Proposition
till Rikets Ständers Stats - Utskott,
om några för Undervisnings- och
Läro - Verken i Riket nödiga anslag,
* Gifven Stocholms Slott den
14 Mars 1815.
Kongl. Majit, sorn tned nöje gatt Rikets
Ständers önskan till mötes, och redan år 1812
i Nåder tillförordnat en Comité, att granska
Uppfostrings- och Undervisnings - Verkens tillstånd
i Riket, samt dervid föreslå de förbättringar,
som kunde finnas nödige, tror sig icke bättre
kunna ådagalägga sitt fortfarande deltagande
uti Riksens Ständers berömliga omsorg för fulllomnandet
af dessa Inrättningar, än då Kongl.
Majit nu härjemte till Rikets Ständers Stats Utskott
öfverlemnar den af bemälte Comité ingifna
underdåniga framställning, angående de behof,
som måste fyllas, om de första vilkoren
för undervisningens fullkomlighet, nemligen Lärarnes
anseende och oberoende af sina Lärjungar,
samt nödige elemenier och utvägar till kunskapernas
meddelande, skola kunna ernås. Kongl.
Majit, som icke underlåtit attinse, att möjligheten
ätt erhålla väl inrättade undervisningsanstalterj
mäste
JDen 24 April1
miste ankomma uppå de utvägarj sorn finnas,'
att erhålla skickliga och väl bildade Lärare, vilL
med så mycket mera skäl fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet på nödvändigheten af de i detta
afseende begärte Löneförbättringar, som lärarens
nit och kännedom af sitt yrke är redan i de
första graderna af undervisningen af lika vigt,
som i de högre, och som d?t är af Ungdomens
daning vid början af sin bana, som en stor del
af dess framtida rigtning och förhållande rrierändels
beror. Då Rikets Ständer redan yttrat sia
önskan för framgången af hufvudsaken, lära de
icke heller underlåta att lemna de biträden, hvilka
för befrämjandet deraf oundgängligen erfordras,
och Kongl. Maj:t gör sig så mycket: mera
förvissad om Riksens Ständers bifall härtill, sora.
den utväg, hvilken blifvit föreslagen, icke af
allmänheten fordrar någon ny uppoffring, endast
användandet för ett af Samhällets vigtigaste behof
af ett till indragning ställdt anslag, hvilket
redan förut tili detta ändamål varit bestämdt.
Om Rikets Ständer besluta, att all den ännu
ej disponerade, men till indragning ställde
behaglig tids Förlänings-Spannmålen kommer att
hädanefter för Scholm - och Läro-Verkens behof
anslås, torde äfven derigenom andra medel, sorn.
nu till Löneförbättringar användas, blifva att
tillgå för de inköp af Mathematiska Intstrumenter,
Geographiska Chartpr, Princip - teckningar,
m. m, hvilka för en väl inrättad undervisningsanstalt
erfordras. Då ämnet blifvit närmare ut*
fedt,
39«
Den 24 April.
reelt' och Riksens Ständer hunnit stadga sitt beslut
i detta afseende, är Kongl. Maj:l beredvillig
art, i hvad pä Kongl. Maja ankommer, med
sitt biträde till ändamålets vinnande, gä dem till
inötes, och skall med Nådigt nöje och valbehag
anse hvad Riksens Ständer i öfrigt till förbättring
af undervisningsanstalterna och Lärarnes
aflöning, finna för godt föreslå.
Kongl. Maj:t förblifver Riksens Ständers Statsutskott
med Kunglig Nåd och Ynnest välbevågen.
Datum Ut Supra.
CARL.
A. G. Mörner.
Jemte denna Nådiga proposition har äfven
till Stats - Utskottet blifvit öfverTemnadt det deri
åberopade och till Kongl. Maj:t ingifna underdåniga
utlåtande i detta ämne af den Comité,
som redan år 1812 blifvit i Nåder tillförordnad,
att granska Uppfostrings • och Undervisvings-Verkens
tillstånd i Riket, samt dervid föreslå de förbättringar,
som kunde finnas nödige.
Hvad
Den q 4 April.
393
Hvad Uppfostrings - Comitéen härutinnan hos
Kong!. Majit i underdånighet anmält och föreslagit,
samt Kongl. Maja i anledning deraf till
Riksens Ständer uti ofvan Högst berörde Nådiga
Proposition framställt, örn nödvändigheten af förbättrade
Löningsvilkor för Lärarne vid Rikets
lägre Undervisnings- och Läro-Verk, har Utskottet
ansett så magtpåliggande och af den angelägenhet,
att medel till en sadan förbättring
bora påtänkas, orri dessa Laro-Verk och Undervisnings
- anstalter skola uppfylla sin bestämmelse.
Det är mera än halftannat århundrade, sedan
Scholse-Staterne och deras aflöning blefvo reglerade,
utan att, hvad den sistnämnde angår,
någon hufvudsaklig förändring eller förbättring
deruti sedermera skett, om icke må hända på
ett eller annat ställe, der ett mera synbart behof
fordrat ett skyndsammare biträde; Och sednare
tiders erfarenhet har visat, att Schöl® Staterne
på mer än många ställen icke ens njuta
hvad 1652 års Statsreglering dem tillagt, utan
vida derunder. Förändrade tider och utvidgade
skyldigheter, som med bekymmer för den knappaste
lifsbergning ökat Lärarnes mödor och pligter,
påkalla således en både snar och nödig förbättring
uti Lärarnes vilkor, om de skola med
framgång kunna uppoffra sin tid och förvärfvade
kunskaper åt ett för Staten och det allmänna
så angeläget och vigtigt föremål. Att, på sätt
Kongl. Maj:t i dess Nådiga Proposition framställt,
härtill må användas den Presterskapet förlänte '
be
394
Den 24 April.
behaglig tids Förlänings-Spannmål, som är (ill
indragning ställd, anser Utskottet äfven lämpligt,
då denna Spannmål icke är uti Stat för några
andra behof påräknad, eller upptagen. Men
dä för närvarande icke kan bestämmas, hvarken
beloppet af den Förläning3 Spannmål, som kommer
att indragas, emedan sådant beror på särskildt
Nådig pröfning af Pastoraternes inkomster
och beskaffenhet vid hvarje limande ledighet, ej
heller tiden, när ledigheterna kunna inträffa och
den deraf uppkommande tillgång genom skeende
indragningar må påräknas, samt den så högst nödiga
regleringen och förbättringen ej får ställas
på en osäker och lång framtid, om ändamålet
skall vinnas med den framgång och skyndsamhet,
sorn tiden och det allmänna behofvet fordrar;
så hemställer Utskottet, att hos Kongl.
Maj:t kunde anmälas den underdåniga önskan,
att Kongl. Maj:t emedlertid täcktes af StatsVerkets
öfverskotter, sorn kunna uppkomma, antingen
af blifvande nya Kungsgårds-Arrenden,
eller uppå andra Inkomst - Titlar, i Nåder anslå
de medel och utvägar, som för befrämjadet af
detta ändamål kunna finnas nödige, hvilka ananslag
likväl i den trion kornme att mindskas,
som den påräknade Förlänings-Spannmålen genom
timande ledigheter och skeende indragningar
blifver att tillgå. Börande all den FörläningsSpannmål,
sorn kan blifva indragen, uppföras på
Clericie - Staten å Fjerde Hufvud - Titeln inom
Timen tili nästa Riksdag, att då på Stat upptagas;
hvilket allt Stats - Utskottet vördsamt hern
stäl
-
Den 84 'Aprili
Ställer Riksens Höglofl. Ständers närmare bepröf.
vande. Stockholm den 2a April 1SI5.
På Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamoters
vagnar
Carl De G ier.
PS Vällofliga BorgareStåndets
Ledamöters
vagnar
Carl Fr. Landberg.
På Högvördig» Prest.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sandsten.
C. Tuneliusi
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 24 April.1
_ H ögvörd. Prest-Ståndet d. 27 __
Vällofl. Borgare Ståndet d. 24 —.
— -  Hederv. Bonde Ståndet d, 27  ,
Vördsamt Memorial!
'"Till Riksens Ständers Stats - Utskott har Kongl,1
Maj:t i Nåder behagat aflemna Dess Nådiga proposition,
af den 15 Mars 1815, angående eftergift
af den uti framlidne Post - Directeuren Li
diins
-
39®
Den 24 April.
dins Sterbhus yppade Balance af ett tusende
Riksdaler, hvilken Nådiga'proposition så lyder:
Kongl. Majlis Nådiga proposition till
Riksens Ständers Stats - Utskott ,
'angående eftergift uti framlidne
Post - Directeuren Lidins Sterbhus
yppade Balance; Gifven Stockholms
Slott den 15 Mars 1815.
Kongl. Majit, som härjemte till Riksens Ständers
Stats - Utskott vill i Nåder öfverlemna den
utaf framlidne Post - Directeuren Didins Sterbhus-Interessenter
ingifna underdåniga ansökning
om eftergift af en vid inventering af Post - Cassan
efter Lidins frånfälle yppad Balance , af
ett tusende Riksdaler, har funnit de af sokanderna
andragna omständigheter så ömmande, och
summan, i jemförelse till de medel, som varit
under Post - Directeuren Lidins vård, så föga
betydlig, att den rätteligen icke borde anses annat,
än en följd af missräkningar och misstag
vid den uppbörd, Lidin haft sig anförtrodd.
Då Kongl. Maj:t derjemte påminnt Sig det oförtrutna
nit och vaksamhet, aflidne Post - Direcieuren
Lidin, under en 6ö år ig tjenstetid vid Postverket,
städse ådagalagt, har Kongl. Majit derföre
funnit skäl Riksens Ständers . Stats - Utskott
i Nåder föreslå, att nämnde Balance måtte, såsom
-
Den 24 April.
397
som eftergifven., blifva till afskrifning: hos Riksens
Stander anmält, på det Kongl- Maj:t måtte
derefter komma i tillfälle att förklara Indins
Sterbhus-,T.nteressenter fria från allt atal, samt,
i följe deraf, kulina dem Nådig Decharge meddela.
Kongl. Maj:t förbi ifver Riksens Ständers
Stats - Utskott med Kongl. Nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum Ut Supra.
Uti Kongl. Cantzli - Styrelsens till Kongl.
Maj:t i underdånighet afgifna och här hos i afskrift
bifogade utlåtande i detta ämne, äro de
omständigheter närmare utvecklade, som upplysa
rätta förhållandet häraf.
Stats - Utskottet har derföre funnit, att denna.
Balance icke kan anses som en följd af tillgrepp
utaf allmänna medel, utan härleder sig
dels från oundvikliga missräkningar, som måtte
hafva ägt rum vid den i smärre belopp ingångna
betydliga Post - uppbörden, dels från tid efter
annan förändrade Myntsorter och hastigt påökta
Post-taxor, samt genom inlemnade falska sedlar,
för hvilket allt någon afskrifning icke ägt rum.
Då Post-Directeuren Lidin på dess under
sin mångåriga tjenstetid om händer hafde Uppbörd,
A. G. Mörner.
Den 24 April.
börd, som uppgått till icke mindre Sumniaj äri
3.4’3,476 Riksdaler, hvarken njutit ^de Procents
Remiss-Lnge, som bestås Landt - Bent mästaren
i Stockholms Län, ej eller de missrhkningspenriingar,
som blifvit Lidins efterträdare
i fjellsten tillagde, och då äfven härvid tages i
öfvervägande framlidne Post - Directuren Lidi
ns under dess 60 åriga tjenstetid och deraf 54
åriga uppbördsrnanna - befattning ådagalagde utmärkta
nit och oegennytta», med de flera härvid
sig företeende bevekande omständigheter; så har
Utskottet funnit sig äga fullkomlig anledning
tillstyrka, att i frågavarande Ralance matte eftergifvas
och i Räkenskaperna afskrifvas, samt Lisinska
Sterbhuset fullkomlig decharge derföre
meddelas; hvilket Riksens Höglofl. Ständers närmare
ompröfvande understäiles. Stockholm den 22
April 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvördiga Prest,
och Adelns ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl De G éer.
-På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda Ronde.
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. Sandsten.
C. Tundius.
Carl Frtd. Landberg.
Af
-
Den 24 April.
39?
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Cantzli-Styrelsen har Öfver-Post-Directioneu
anmält, hurusom genast efter Postmästarens
i Stockhom, Post-Directeuren och Riddaren af
Eders Kongl. Majits Wasa-Orden, Andere Eidins
dödliga frånfälle, behörig inventering, genom
tvänne Öfver-Post-Directionens och ett Sterbhusets
ombud, blifvit företagen af de uti Post-Cassans
förvaringsrum befintliga penningar, samt Eders
Kongl. Majits och Kronans tillhöriga handlingar,
hvarvid befunnits, uti Contanter 12,357
R:d 43 sk. 3 rist, uti säkra fordringar 2,516 Rid
31 sk. 8 rist och uti osäkra, 2004 Rid 2 sk. 4 r.
Banco. Efter denna, till följe af författningarnes
föreskrift, vidtagna åtgärd och sedan behörige
redogörelser ej mindre för hela nästförflutna
äret, än för hälften af det innevarande, blifvit
uppgjorde och afslutade samt ofvanberörde contanta
behållning å behörigt ställe inlevererad,
och de säkre fordringar, af nu varande Postmästaren,
Post-Directeuren Lidin, till indrifvande
emottagne, har en brist eller Balance
sig yppat af 1000 Rid Banco. Orsaken
till denna Balance anser Ofver-Posf-Directionen
tydligen kunna igenfinnas i en större årlig uppbörd,
förenad med de svåra förluster, som uppkommit,
dels genom oundvikliga missräkningar
af Brefporto för den vid sista stunden af Posttimman
inlemnade större Brefrnängd, samt tid
ef
-
^00
Den 24. April.
efter annan förändrade myntsorter och hastigt plökade
Post-taxor, dels ock genom inlemnade
falska Sedlar, för hvilket allt någon afskrifning
icke varit medgifven. Deremot och som af Bä.
kenskaperna upplyses, att totala beloppet af aflidne
Post Diiecteuren Indins uppbörd, beräknad
ifrån år 1759 till medlet af innevarande uppgått
en Summa af B:d 3,423,476,L skulle han, i
händelse |:dels Procents Berntss - Lage dera,
lika med hvad Landt-Bentrnästare åtnjuta, varit
lionojn beviljad, derigenom haft en inkomst af
B:d 4,279. 16 sk. 6 r:st. Då härtill kommer den
väsendtliga omständighet, att aflidne Post-Directeuren
Lidin, enligt hvad han ofta upprigtigt
berättat, emottagit Cassan efter sin fader med en
icke obetydlig Balan ce, äfvensom denna yppade
brist, fördelad på ofvannämnda upphörd, icke uppgår
till högre än en -4L;dels procents förlust, som
snart nog blifvit gocltgjord, om Lidin någon tid
fått tillgodonjuta de missräkningspenningar, som
nu mera blifvit Postmästaren härstädes tillagde;
har Öfver Post Direciionen, med afseende föröfrigt
på den aflidnes höga ålder, samt 60 åriga
tjenste- och 54 åriga uppbördsmannatid , jemte allmänt
kända nit och försakelse af egna fördelar,
ansett sådana sällsynta skäl förekomma, som alla
synas tala för en lindrigare behandling emot det
fattiga Sterbhuset, än Uppbörds-Författningarne
påbjuda, och gifva en billig anledning till befrielse
från ersättning af i frågavarande Balance.
Öfver-Post-Directionen har äfven på sådan grund
till Cantzli-Styrelsens ompiöfvande öfverlenjnat,
om
om icke underdånig hemställan derom må kunna,
äga rum, samt tillika tillkännagifva, att Sterbhusets
tillgångar äro högst obetydlige, så att, oni
ifrågavarande Balance deraf skulle utgå, den aflidnes
efterlemnade familj derigenom konung att
försättas uti de svåraste omständigheter.
Hvad Öfver-Post-Directionen sålunda ahidragit
och hemställt, får Cantzli-Styrelsen na’
den Nåden i underdånighet anmäla, samt till Eders
Kongl. Maj:ts Egen Nådiga ompröfning och
godtfinnande öfverlemna, huruvida sådana ömmande
skäl och omständigheter äro för handen
som kunna medföra eftergift och befrielse för aflidne
Post-Hirecteuren Eidins Stebhus att ersätta
ofvannämnda efter honom ypppade Balance.
Cantzlie-Styrelsen framhärdar med djupaste
Vördnad
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtare
Lars von Engeström.
J, W. Lannerstjerua. — — —
— — — — — C. G. Kökeritz.
C. Adlersparre. Albrecht Ihre. — — --
Carl Kinblad.
Stockholm d. 9 Oct. 1812-
Upp
-
4oa
Uéh 24 April.
Uppläst hos Högloft. Eidel, och Ad. d. 24 April.
__ Högvörd. Prest-Ståndet d. 27
— Vällofl- Borgare-S.iåndet d. 24 —
— — Hederv. Bonde Ståndet d. 27
! Vördsamt Memorial!
Grenom Protocolls-Utdrag af 29 sistlidne Mars
liar ifrån H eder värda Bonde-Ståndet blifvit till
Stats-Utskottet remitteradt ett af Eiksdagsfullmägtige
från ‘Malmöhus och Christianstads Län ingifvet
så lydande Memorial:
”lör att undgå personlig Utskrifning vid infallande
krig, erlades från äldre tider för alla
Manspersoner, boende å oroterad jord i Skane,
de så kallade utskrifnings-penningar , Och från
denna afgift voro, i vissa fall, endast innehafvare
af de till Eusthållsr.tammen vid QavallerieBegementerna
indelte hemman för sig sjelfva,
jemte en eller högst tyänne drängar, befriade.
Sedan nu mera alla Hemman och Lägenheter
i Skane, lika med andra Provinser i Eiket,
blifvit roterade, och hvar och en förbundit sig
deltaga, och deltager i den allmänna Eeväringsskyldigheten,
bprde väl berörde afgift för alla
upphöra; men till följe af Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-Collegii beslut den 17 December
1813; hafva ej mindre Rusthållares Söner
-
ben 24 April.
her s oell. alla drängar å Rusthållshemman, an ock
inhyseshjon, sarin Torpare, på de flesta ställen
blifvit skyldige förklarade, att en så beskaffad afgift,
äfVen hädanefter utgifva.
Huruvida detta Undantag fiån befrielsen att
erlägga inskrifningspenningar äger någon grund i
författningarna, eiler kan vara med billighet och
rättvisa öfverensstämmande, är en fråga, den vi,
anmodade af hemmavarande medbroder, få till Riksens
Höglofl. Ständers upplysta pröfning öfverlemna.
För vår del, hyse vi den Öfvertygelse, att
förenämnde personer, lika med alla andra, böra
från denria afgift befrias, och Stödje denria öfvertygelse
på följande grunder, nemligen att något
oroteradt hemman i Skåne nu mera ej finnesS
att derföre Vilkoret för utskrifningspénningarne
upphört: att alla manspersoner inom den föreskrifna
Beväringsnldern äro i Rultorna antecknade
såsom Béväringskarlar, och således, i händelse
af krig, blifva personligen inskrifne till
krigstjenst! och ändteligen, att Ritsthållshetnmänen,
i vårt omdöme, så mycket mindre böra undantagas
från den allmänna befrielsen, som genom
Kongl. Brefvet af den 9 April 1805 förordna»
des, att Kongl. Majus Befallningshafvande skulle
undersöka förhållandet med Rusthallens mer
eller mindre svårbrukta beskaffenhet, och derefter,
genom Utslag, sig Utlåta, huruvida örängarne
derå borde njuta befrielse från agiftens er
läg
-
Den 24 April.
läggande eller ej; ett förordnande, som tydligen
utmärkte, att, äfven den tid utskrifningspenningarne
i allmänhet erlades för oroterad jord, undantag
för sistnämnda hemman ägde rum ; hvartill
äfven kommer, att utgifterne till anskaffande och
underhåll af Karl, Häst och Mundering, mångdubbelt
öfverstiga den roteringsskyldighet de oroterade
hemman nu blifvit ålagd, utan att Rusthållshemmannen
i öfrigt äga någon annan eller
större förmon, än omförmälte hemman.
Vi anhålle, att detta Memorial måtte till
Högloft. Stats - Utskottet remitteras, samt äfven
communiceras med de öfriga Respectiva Med
stånden.
Stockholm den 28 Mars 1815.
Olof Bruhn. Sven Päjsson. Nils Hakansson.
Nils Mänsson. Jöran Jönsson. Nils Pej'sson.
Pehr Josnson. Sven Larsson. Jöns Månsson.”
Stats-Utskottet får lill upplysning i detta
ämne anföra, att Utskrifningspenningarne i Skåne,
efter 1692 års Jordbok , utgått med 2 D:lr S:mt
för hvarje person öfver 15 år på utsockne frälse,
och rrmd 3 D:lr samma mynt, å Skatte- och
Kronohemman;' men i Halland har Allmogen å
Skatte-, Krono- och Utsockne frälsehemman, som
äga frihet lör utskrifning, in natura erlagt 2 D.r
S:mt för hvar utskrifningsgill person, allt beräknadt
efter 3 D:Ir S:mt Riksdalern. Under 1808
års
Den 24 April'.
405
ar» krig, dä Landtvärnsutskrifning och Vargeringens
uppsättning blef anbefalld, förklarade Kongl.
Majit dem, som dessa onera utgjort, böra frän
utskrifningspenningars erläggande befrias. Före
1808 årskrig påräknades denna afgift till omkring
15,000 Rid årligen, och till samma belopp blef
den äfven af Riksens Högloll. Ständer uti 1810 års
Biks-Stal upptagen; men som all frihet från utskrifning
kommer att upphöra genom den af Kongl.
Majit och Riksens Ständer vid 1812 års Urtima
Riksdag i Örebro vidtagne förändring i Utskrifnlngssättet
af det fastställda Förstärkningsmanskapet,
samt all oroterad Jord jemväl kommer att
roteras; så ansåg dåvarande Stats - Utskott deraf
blifva en följd, att denna afgift hädanefter skul\
le upphöra, och således icke eller vidare borde
eller kunde ibland Stats-Verkets inkomster uti
Riks-Staten upptagas.
Denna Stats-Utskottets yttrade tanka behaga-,
de Riksens Ständer gilla, och alltså uti deras till
Kongl. Maj:t under den 29 Juni samma år 181 st
aflåtne underdåniga skrifvelse, angående StatsRegleringén,
förklara, att Riksens Ständer amigo
de dittills i Staten påräknade utskrifmngspenningar
i Skåne och Halland böra ifrån StatsVerkets
inkomster för framtiden försvinna.
Hvad Riksens Ständer sålunda beslutit,’
täcktes Kongl. Majit i sammanhang med dsn öfriga
Stats-regleringen, uti Nådigt Bref deri 2 2
Juli 1812 förständiga Stats-Contoiret, till behörigt
iakttagande vid Riks Statens upprättande.
se:
Den q 4 April.
Sedan, på sätt sålunda anfördt är, både KongK
Majit och Riksens Ständer i detta ämne redar*
vidtagit det beslut, att några ursknfningspennii)gac
från Skåne och Halland, elter den fastställda för--  ändringen i utskrifningssäuet af Forstarkningsmanskapet,
icke mera borde i Staten påräknar, så
har Utskottet funnit några inskrifningspenningar
nu mera icke eller äga rum, och att derföre hos
Kongl. Majit i underdånighet bör anhållas, att
om jaågra sådana för 181 a och den lid sederi
mera forflutit blifvit vederbörande affordrade, de
samma kunde varda återställde och befrielse från
utskrifning»i-penningars erläggande meddelas, så
länge nuvarande författningar om utskrifning»*
sättet gälla, eller intill dess Riksens Ständer annorlunda
besluta, saint att Kongl. Kammar Collagium
örn verkställigheten häraf må undfå Nådig
befallning; hvillket allt vördsamt hemstalles Rikt
sens Höglofl Ständers närmare beprofvande.
Stocholm den April 181^
På Höglofl. Ridderskapets På Högvördiga Prest*
och Adelns Ledamö- Ståndets. Ledamöters
ters vägnar vägnar
Carl De Géer. Gustaf Murray.
3?å Vällofliga Borgare* På Hedervärda Bonde*
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg,
vägnar
A.nd. Sandstett%
G.' Tunelius,
Den 27 April.
4°7
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Ridder skåpets oeh Adelns Plenum,
den 27 April 1815.
S. D. t)eslöt Höglofl. Ridderskapel och Adeln
för sin del, att Constitutions-Utskottets denna dag
uppläste Betänkande öfver Konungens Nådiga
Proposition, rörande de nya Constitutionella förhållanden,
som till följe af Föreningen emellan
Sverige och Norrige uppkommit, skulle, i anseende
till ämnets synnerliga vigt, skyndsammeligen
till trycket befordras; för att till Riks-Ståndens
samteliga Ledamöter utdelas, samt att derjemte
ett visst ansenligt antal exemplar må
de härvarande Ledamöterna af Norrska Stats-Rådet
tillställas, för att till Norrige öfversändas:
anseendes Ridderskapet och Adeln, att den dertill
erforderliga utgift skulle af den till Riksdagskostnadernes
bestridande föreslagna Summan utgå:
i hyiket beslut de öfriga Respectiva Stånden skulle
vänligen anmodas att instämma. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. X>. I^öredrogos ånyo och biföllos följande
Stats-Utskottets, den 22 April afgifna och den 24
näst påföljande .på bordet lagda Memorial:
1:0
Den 27 April.
1:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
Stats-Utskottets Betänkande om Riksdagskostnadss
lim man.
2:0 Angående aflöningens för Respectiva
Standens samt Utskottens Secreterare, Cantzlister
och Vaktbetjening.
3:0 Angående nödiga anslag för Undervisnings-
och .Läroverken i Riket.
4:0 Om afskrifning af framlidne Post-Direc-'
teuren Lidins balance.
j:o Om upphäfvande af erläggandet af Utskrifningspenningar
i Skåne och Halland. Ut
Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. U. V id förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den 24 April på bordet lagda Memorial af
den 22 nästföregående, angående Herr von Törnes
förslag om Portofrihet för sådana tidningar, som
anses lända till allmän upplysning, blef detsamma
i anledning af gjorda anmärkningar till StatsUtskottet
återförvisadt; ock skulle arimärkningarne
återremissen till Utskottet åtfölja. Ut Supra.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe.
Deri 2“ ApriU
S. D. JVemitterades
Till Stats-Uiskottet.
Ett Memorial af Herr von Schulzenheim
David, angående anslående af Stat för Hans
Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland, i händelse
Hans Kongl. Höghet skulle sig förmäla.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet,
Ett Dictamen af Grefve Gyllenborg, Johan
Henning, rörande någon jemkning i Extra Roten
ngen.
Ett Dictamen af Grefve Gyllenborg, angående
förbud emot införsel af Humla, Brännvin
och Potatoes, och förhöjning i Tullen för
från Finland och Pommern inkommande Spannmål.
Ett Memorial af Friherre Iulljencrantz, Axel
Eudvic, angående vissa anstalter i afseende på
de så kallade Socken- och Härads-Allmänningar.
Ett Memorial af Herr Tham , Pehr, angående
understöd för de soldater, hvilka nu, genom de
påbudna Vacancerna, blifva nästan hus ville.
Det Särskildta. Utskottedt.
Dictamen af Friherre Rudbeck, Pehr Alexander,
angående inrättande af en Jordbruks-Di
rec
-
410
Den 27 April.
rection eller Contoir, i likhet med Jern-Gontoiret
for Jernhandteringen.
Ett Dictamen af Herr von Heyne, Georg,
innefattande gillande i allmänhet Hans Excellence
Grefve Kuuths den 17 näst fortgående
remitterade Memorial, jemte en anmärkning vid
detsamma, Ut Supra,
Ett Dictamen af Friherre Hjerta, Fredric,
angående understöd af allmänna medel för SöderTelge
Canal,
Ett Memorial af Herr Grefve Ankarsvärd»
Michael, rörande afskaffande af allt Guld och
Silfver från så Militaire som Civile Uniformer.
Ut Supra,
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpe,
emitterades
Till Stats-Utskottet.
Till Det Särskildta Utskottet.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Ut
-
Den 27 April,
411
Utdrag af Protokollet, hållet hos H.ögyördiga
Prest-Ständet, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, den 27 April
1815,
s. D. U,i Höglofl. Ridderskapets och Adelns,
igenom nu inkommet Brotocolls-Utdrag af denna
dag, meddelte beslut, att Gonstitutions-Utskottets
Utlåtande öfver Konungens Nådiga Proposition
rörande de Constitutionella förhållanden, sorn tili
följe af föreningen mellan Sverige och Norrige
uppkommit, borde på Statens bekostnad genast
till trycket befordras och utdelas, instämde Prest»
Ståndet tili aila delar, XJt Supra,
Ex Protocollo
J, U. Almqvist,
S, D. lAemitterades tili
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utssotteu
Ett Memorial af Prosten Eivin, angående
Saltpeters utgörande in natura, Ut Supra,
Ex Protqcolla
J. U. Almqvist,
S. D.
4ia
Den 57 April.
S. D. Urtt anförande af Doctor Wallin, angående
tillökning uti Hofhållnings - Summorna för
Hans Maj:t Konungen och Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen, vemitterades till Stats-Utskottet, med
anmodan till Utskotttat att genom dess Herr Ordförande
göra sig underrättadt, i hvad mon Hans
Majit Konungen i Nåder skulle täckas en sådan
tillökning insd välbehag anse. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Oedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet till Stats-, Bancosamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotlen
remitterat Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Götha Canal-arbetes fortgång och ytterligare
befrämjande, men Vällofl. Borgare - Ståndet och
Prest-Ståndet deremot endast till de arne förstnämnda
Utskott hänvisat Högstberörde Nådiga
Proposition, ansåg, i stöd af Riksdags - Ordningens
2g § Prest-Ståndet, lika med hvad Höglofl. Ridderskapet
och A^eln sarnt Vällofl. BorgareStåndet,
jemlikt nu inkomna Protocolls - Utdrag,
heslutit, frågan örn berörde remiss böra till Constitutions-Utskottets
afgörande öfverlemnas. Ut
Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Den 87 April.
s; D. To redrogs å nyo och bifölls Lag-Utskottets
den 24 dennes pä bordet lagda Utlåtande i anledning
af Riksdagsmannen Nils Perssons Memorial
angående Nämndemäns arfvode vid privata
förrättningar. Ut Supra.
S. D. llmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
den 84 innevarande April på bordet lagda
Utlåtande öfver Riksdagsmannen Eric Svenssons
yrkande, det förmedlade hemman matte vid
deltagande uti Kyrko-, Prestgårds- och Tingshus uppbyggande,
få förmedlingen tillgodonjuta; föredrogs
ånyo och bifölls. Ut Supra.
S. D. X ill Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottets
utlåtande, angående ett närmare bestämmande
af de afgifter, som Hjelp - Rotarne
vid Indelta Regementerna böra till Stam-Rotar
-
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Ex Protocollo
.7. U. Almqvist.
ne
414
jDen 27 April.
ne betala, samt jemkning i de så kallade Plan*
penningarna., lernnär Prest - Ståndet sitt bifall»
Ut Supra.
Ex Protoööllo.
J. U. Almqvist.
S. D IJeslot Prest - Ståndet, att, med bifall
till Stats-Utskottets nu Upplasta Betänkande, törande
Bevillnings afdrag på Renta för RiksgäldsContoirets
inhemska skulder, af berörde Utlåtande
lemna Bevillnings-Utskottet del. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist»
S. T), ll/fter öfverläggning af Allmänna Besvärs»
och Oeconomie Utskottets den 24 dpnnts på bordet
lagda Betänkande öfver Handelsmannen Wiganders
Memorial, angående anläggande af en
Eandsväg ifrån Elfvedals Socken i Gster-Dalarne
förbi Sätna till Rörås Kopparverk i Norrige;
ansåg, lika med hvad Utskottet tillstyrkt, Ståndet
vara lämpligast, att Riksens Ständer helt och
hållet till Kongl. Majus Nådiga välbehag i under
-
Den 5 7 Apri/-
41 5
d erda nighet öfverlemna Handelsmannen Wigander
ofvanberörde förslag. Ut Supra.
Ex Profocoilo
J. U. Almqvist.
Utdrag af Vallöf. Borgare-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 27 April
1815.
t?
S. D. I öredrogos å nyo Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskoiteis Betänkande» af den 18
April, som den 54 blifvit lagda på Bordet, angåendet
1:0
Herr Handelsmannen A. j. Wigander®
motion om en .Landsvägs anläggande från Eif"
vedals Socken i Öster - Dalarne, förbi Särna tiU
Börås Kopparverk i Norrige.
2:0 Biksdagsmannen Eric Svenssons från
Bohus Län Memorial, om förmedlade hemmans
deltagande uti Kyrko-, Prestegårds- och Tingshus
byggnad.
3:0 Hederv. Bonde-Ståndets Biksdagsfullmägtiges
från Halland Memorial om Torfskärning.
4;o
Den 27 April.
4:0 Herr Borgmästaren Olof Hambrsi mb“
tion i afseende på Glas- och Porcellaine - Förares
samt Smideshandlares handelsrättighet; samt
5:0 Herr C. von Kruus’s Memorial om prolongation-af
Brännvins - bränningen till Majmånads
sint.
Och blefvo alla dessa Betänkanden af Borgare
- Ståndet bifallna. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm•
S. D. Oedan Högloft. Ridderskapet och Adeln ]
enligt nu ankommet Protocolls - Utdrag, denna
dag beslutit, att Constitutions - Utskottets inkomna
Betänkande öfver Konungens Nådiga Proposition,
rörande de riya Constitutionella förhållanden,
till följe af föreningen mellan Sverige
och Norrige, skulle, i anseende till ämnets vigt,
skyndsamligen utaf de till Riksdagskostnaden föreslagna
medel, till trycket befordras, för att till
Riks - Ståndens samtelige Ledamöter utdelas, samt
derjemte ett visst ansenligt antal Exemplar de
härvarande Ledamöterna af Norrska Stats-Rådet
tillställas, att till Norrige öfversändas; så fann
Borgare - Ståndet sig böra, på Höglofl. Ridder.
skåpets
Den 27 April.
4x7
skåpet? och Adelns inbjudande, uti ett sådant beslut
till alla delar instämma. Ut Supra.
skottets den 30 Mars afgifna och den 13 April
på boruet lagda Memorial, i anledning af Herr
Öfverste.Lieutenanten Carl Reuterskölds motion,
om alla i penninge - transactioner och annan handel
ingångna förbindelsers försättande i likhet
med vexlar, blef detsamma, i anledning af deremot
gjorda aninärkningar, till Utskottet återrepaitteradt.
Ut Supra.
S. T). Å. ny0 föredrogs Uag - Utskottets Memorial
af den 2 a Mars, som den 13 April blifvit
lagdt på bordet, i anledning af Herr Borgmästaren
G. Kjellanders motion om Rådstufvu-Rätter
-
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
S- D. V id förnyad föredragning af Lag. Ut
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm1
nes
arn B.
X:o 53; 54.
'4i8
Den 27 April.
nes berättigande att, utan afsseende pä Ständ
och Classer, hålla Bouppteckningar och arfskifte»
efter alla i Städerna aflidna personer; hvilket Betänkande,
i anledning af anmärkningar, till Utskottet
återremitterades. Ut Supra.
och Adelns den 24 A pri 1 på bordet lagda Protocolls-Utdrag
af den 17 i samma månad, innefattande
Höglofl. Ridderskapets och Adelns Beslut
om tillsättande af ett Särskildt Utskott, bestående
af Sex .Ledamöter från hvarje Stånd ,
hvilket skulle åligga, att till Riksens Ständer
inkomma med öfversigt af orsakerna till den öfverklagade
förlägenheten i allmänna rörelsen
samt förslag till dess afhjelpande på ett med
landtbruket och näringats upprätthållande samt
Sedelmyntets bibehållna anseende svarande satt,
och till inskränkning uti urrrbärliga utländska va.
rörs införsel och förbrukning, äfvensom i allmänhet
till den tilltagande skadliga yppighetens
hämmande, likväl med sammanträde emellan detta
särskildta Utskott och Allmänna Besvärs och
Oeconoinie-Utskottet, samt gemensamt utlåtandes
afgifvande af bägge Utskotten i de till det sed
-
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
öredrogs å nyo Höglofl. Ridderskapets
nate
Deri a? April i
419
»are redan remitterade, men med särskildta Utskottets
befattning gemenskap ägande ämnen.
Borgare * Ståndet beslöt, att på det sätt, Hög.
K/fl. Ridderskapet oell -Adelil sålunda stadgat,
afven för sin del om befattningen för det af
Borgare - Ståndet redan tinder den 17 i denna
månad beviljade särskildta Utskott med Höglofl.
Bidderskapet och Adeln instämma, dock att, t
afseende på deras till samina särskildta Utskott
af Rorgare - Ståndet förvista fråga, otn ett nytt Reglemente
för rnedlemmarne af Judiska Nationen,
Borgare - Ståndet förblef vid sitt af Högvordiga
Prest - Ståndet och Hedervärda Bonde Ståndet
redan bifallna och således , genom 3me Stånds
pluralitet, nu mera fast sta 11 cl a beslut, att jemväl
den frågan skulle af det särskildta Utskottet till
behandling upptagas. Ut Supra.
S. t). oljande Stats - Utskottets ilen 22 April
afgifna och den 24 på bordet lagda Betänkanden
föredrogos nu åter, oell biföl los:
Ex Protocollo
Carl Magrit Robsahmt
,1
1:0 I anledning af Kongl. Majis Nådiga
Broposition till Stats - Utskottet, under den 15
sist
-
42 0
Deri a7 April.
sistlidne MavsJ om några för Undervisnings-och
Xiäroverken i Riket nödiga anslag.
2:0 I anledling af Kongl. Majt:s Nådiga proposition,
under samma dag, otn eftergift af den
uti framlidne Post - Directeuren JLidins Sterbhus
yppade Ealanc.e.
3:0 Angående ailöningen för Riks - Ståndens
och deras Utskotts Secreterare, Cantzlier och
Vaktbetjening.
4:0 I anledning af återremissen om anslaget
till Riksdagskostnaden.
5:0 Ofver Herr M. von Törnes motion om
portofrihet för Tidningar, som kunna lända till
allmän upplysning; och
6:0 Öfver Hedervärda Ronde - Ståndets Riksdags
- fullmägtiges från Malmöhus och Christianstads
Uän anhållan om befrielse från utskrifpings
- penningars erläggande. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm'
p. D,
Den 27 April
'421
S. D. V i il- förnyacl föredragning gillades Fägli
Utskottets den 1 1 April afgifna, och den 24 pä
bordet lagda Memorial, i anledning af
1:0 Herr Stallmästaren Friherre Anders
Cederstöm? Motion om förändring af förvandlingssättet
af l)öter, prrescriptionstid för ägotvister,
Nämndemäns antagande m. m. samt
2:0 Riksdågsfullmägtigens frän Christianstads
Fän, Nils Pehrssons Motion om tillökning i
arfvodet för Nämndemän vid privata förrättningar.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Instämde Borgare - Ständet uti Högloft.
Ridderskapets och Adelns, den 24 i denna månad,
fattade beslut, att, sedan, uti frågan om
Remiss af Kongl. Majes Nådiga Proposition, om
Götha Canal - arbetes fortgång och ytterligare
befrämjande, Högloft. Ridderskapet och Adela
och Hedervärda Bonde - Ståndet hänvist densamma
till Stats-, Banco-samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie - Utskotten , men Högvördiga PrestStändet
och borgare - Ståndet endast till Stats
och
-
Den 27 April,
och Banco * Utskotten, denna fråga alitsa skulle,'
enligt 29 §. Riksdags - Qrdningen, till Constitutipns
- Utskottets afgörande öfverlemnas, Ut Supra,
Ex protocollo
*C<irl Ncgn Robsahm,
S. D, XVemittterades till
iStcts-, och Banco * Utskotten.
Herr Fabrikören J. C. Vougts Memorial om
offentlighet af Disconternes förvaltning.
Till Bag - Utskotten
Herr Borgmästaren E- G- Fiol ms Memorial,
om ändring uti <j i. mom. af Kongl. ConcoursStadgan.
Herr Borgmästaren Holms Memorial om
befrielse från lösen för de uti Redogörelse- och
Bakenskaps-frågor ifrån Kongl. Kammar - Rätten
till Taxerings- eller Tjenstinän utgående expeditioner;
och
Herr Rådmanpen Carl Sjöbohm® memorial, om
lösningsrätten till försålde andelar uti Krono
Skat
-
Den 27 April. 423
Skatte Rusthåll, samt till försålda Augmentshemmman.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottet.
Herr Handelsmannen G. Stabecks ytterligare
anförande i frågan om en ny Skjutsinrättning
i Riket.
Det af Riksens Ständer förordnade Särskildta Utskott.
Herr Commerce - Rådet .T. Krulls från den 4
April hvilande Memorial, om ofverl!ods hämmande.
Herr Stads - Majoren Nils JLimneliii den
13 April på bordet lagda Memorial, i frågan om
nytt Reglemente för Judiska Nationen.
Herr Commerce - Rådet B. H' Santessons
den 19 April till Stats- och Banco - Utskotten
remitterade Memorial, om Götha Canalverks
befordrande och fullbordan, i hvad det samma
rörer medlen till jordbruks - näringens understödjande.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Ut
-
424
Den 27 April
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 24 April
18 IS.
S. t>. _ ett uppläst Protocolls-Utdrag från Hög
loft.
Ridderskapet ock Adeln, för den 24 April,
inhämtades, då, genom ankommet Protocolls-Utdrag
blifvit utrönt att, i afseende på .Remissen af Konungens
Nådiga proposition, angående Götha Canalarbetets
fortgång och ytterligare befrämjande,
Hög vördiga Prest-Ståndet och Vällofl. BorgareStåndet
remitterat densamma till Stats- och Banco
Utskotten; men Bonde-Ståndet, lika med Högloft
Ridderskapet och Adeln, hänvist den äfven
till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Uiskoitet,
och således två Stånd häröfver stannat emot två;
så hade Högloft. Bidderskapet och Adelil, enligt
föreskriften i 29 § Bikscfags-Ordningen, funnit
frågan om Bemissen böra till Constitutions - Utskottets
afgörande öfvérlemnas; i hvilket beslut
Bonde Ståndet instämde. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin•
S. D. JCLtt från Högloft. Ridderskapet och ^ddeln
nu ankommet Protocolls-Utdrag för denna dag,
in
-
Dm 2 7 April.
innehållande, att Höglofl. Ridderskapet och Adeln
för sin del beslutat, att Constitutions - Utskottets
Betänkande öfver Kongl. Majas Nådiga Proposition
rörande le nya constitufionella förhållanden,
sorn till följe af föreningen mellan Sverige och
Norrige uppkommit, skulle, i anseende till ämnets
synnerliga vigt, skyndsammeligen till trycket
.befordras, för att till Rikståndens samteliga
l edamöter utdelas, samt att derjemte ett visst ansenligt
anral Exemplar må de härvarande Eedamotepna
af Norrska Stats-Rådet tillställa, för
att till Norrige öfversändas; och hade . Ridérskapet
och Adela ansett den dertill erforderliga utgift
skulle af den till Rtksdagskostnadernes bestridande
föreslagna Summan utgå, blef nu uppläst,
och fann Bonde Ståndet för godt att i detta
Beslut till alia delar instämma. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. I anseende till gjorda anmärkningar vid
Eng-Utskottets betänkande af den 11 i denna
månad angående, förhöjning af Nämndemännens
dagtractarnenten vid privata förrättningar, blef
samma Betänkande till Utskottet återrernitteradt.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D
4*6
Den 27 April.
S. D. V id förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets elen 18 April
afgifna, och den 24 i samma månad på bovdet
lagda Memorial, innefattande utlåtande öfver Riksdags-fullmägtiges
från Hallands Län , Per Anderssons,
Bengt Perssons och Lars Nilssons
Motion om nödvändigheten för nämnde Läns
allmoge att få skära torf af tufvor och ljunghe»
vuxen mark; blef detta utlåtande af Bonde-Ståndet
godkändt. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. iJå nu ytterligare föredrogs Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottets den 24 dennes
på bordet lagda, Betänkande, af den I8:de i samma
månad» öfver Riksdagsmannen Eric Svenssons
från Bohus Län yrkande, att förmedlade
hemman matte vid deltagande uti Kyrko-, Prestgårds-
och Tingshus-byggnader, få föimedlingen
tillgodonjuta; fann Bonde-Ståndet skäligt jdetsam- -  ma bifalla. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
Den 37 April,
S. D- /Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
i sista Plenum på bordet lagda Betänkande,
af den 18 April, angående Glas- och Porcellainesförares
samt Smideshandlares handelsrättighet,
föredrogs, hvarefter, uppå Talemannens Propa.
sition, förenämnde Betänkande bifölls, med vilkor
likväl, att det af Utskottet föreslagna förbud,
för Glas, - Porcellaine - och; Smideshandlare,
alt, i ändamål af sådana manufactur - varors
försäljande, uti Uandsorterna kringstryka, icke
må tillämpas eller sträcka sig tiU allmogen,
utan den äga rätt, att, hädanefter sorn hittills,
få till hvad ort som helst med sina egna handaglöjder
sig begifva och dem försälja. Ut Supra
-
S. D. när nu föredrogs Stats - Utskottets den
32 April afgifna och vid sista Plenum på bordet
lagda Memorial, innefattande förslag till aflöning
för Biks - Ståndens och Utskottens Secreterare,
Cantzlier och Vaktbetj ning vid påstående
Riksdag, inlemnade Riksdagsmännen Anders
Danielsson från Elfsborgs Uän och Olof Bagge
från Bohus Län särskildta deremot författade skriftliga
anmärkningar; äfvensom Anders Sandsten
fran Jönköpings Län i lika afseende afgaf ett
Ex Protocollo
Olof Werlin,
mun
-
428
jOen 27 April.
munteligt anförande; och pröfvade Bonde-Ståndet
skäligt, att, i anledning af hvad Anders Danielsson,
Olof Bagge och Anders Sandsten anfört,
återförvisa till Höglofl. Stats Utskottet, dess
i fråga varande förslag, med anmodan att med
förnyad t utlåtande inkomma. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin>
Uppläst hos Höglofl. Bidd. och Ad. d. 27 April.
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 27 —
— — Vällofl. Borgare-Ståndet d. 24 —
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 27 —-
Vördsamt Memorial!
Det af I-lerr Majoren Olof Ankarloo till Höglofl.
Ridderskapet och Adeln ingifna memorial ,
deruti han, på andragna förmente skäl, t rödt sig
äga anledning föreslå, att å Eandet Ordinarie
Domare ej må vara tillåtet att med Sterbhus-utredningar
sig befatta, eller att, då tvist i afseende
å dessa utredningar uppstår, Staten, titan
kostnad för parten, bör anskaffa ojäfviga Domare,
har Höglofl. Ridderskapet oclv Adeln behagat
till Uag - Utskottets utlåtande remittera, jemte
de anmärkningar, sam af Herr Kammar - Junka
ren
-
Den 2 7 April.
4*9
ren och Protocolls Sec.retgraren lagerheim samt
Herr Advocat --Fiscalen Nauckhoff blifvit emot
omförmälte förslag anförde.
Utskottet har i anledning deraf tagit berörde
handlingar i öfvervägande, och dervid funnit,
att med den frihet i val af Bouppteckningsoch
Utredningsmän i Sterbhus, sorn personer af
Uidderskapet och Adeln, Prest- och Bonde-Stånden,
samt i allmänhet alla å Landet boende äga,
det så mycket mindre är förenligt, att betaga
dessa, att derom få anlita Ordinarie Domaren i
orten, som dels somligstädes svårigheter torde
uppstå, att på närmare afstånd finna någon
skicklig man, åt hvilken sådan förrättning kan
anförtros, dels det är att förmoda, att med den
erfarenhet och oveld, som hos en rättskaffens
Domare bör väntas, han ofta närmast kan blifva
i tillfälle att undanrödja de stridigheter, hvilka
vid Utredningar af Sterbhus kunna mellan Arf.
vingar och Delägare deruti uppstå. De olägenheter
och händelser, hvilka Herr Majoren Ankarloo
ansett följa af Domarens användande till bearörde
befattningar, har Utskottet jemväl trodt icke
kunna dervid förefipnas, helst i afseende å
Sterbhus efter personer af Rldderskapet och Adeln,
bemälte Domare icke kan komma att lägga
hand vid de tvister, som rörande utredningen
och delningen af desamma uppstå, och hvad
åter beträffar Sterbhus efter personer af de andra
Stånden, de delägare deruti, som antaga Domaren
till Utredningsman, ej kunna undgå att
förut
-
43°
Ven 27 April,
förutse, det, i händelse af uppkonlmande tvistet*}
Sorn röta denna utredning, de skola blifva nödsakade
att söka en Extra Domare till berörde
måls handterande, hvarvid, och om det möjligen,
kunde hända, att någon Sterbhus - delägare ,
hvilken Icke deltagit i beslutet, att tillkalla Ordinarie
Domaren till Utredningsman, skulle finna
oundgängligt att, till erhållande af den rätt,
han förmenar häfva blifvit honom vid Sterbhusutredningen
betagen, derom anställa Rättegåifg,
denne, örn lian vinner sitt påstående, äger den
honom i Lag, 21 Cap. 3 §. Rättegångs - Balkep,
förvarade rättighet, att af sina vederpavter undfå
ersättning för allt, som han Varit trängd å
Rättegången kosta, samt således äfven för de Utgifter,
han för en tillförordnad Extra Domare
måst vidkännas; och då i öfrigt det synes vara
en oförtjent skugga, som kastas på Domare i
allmänhet, att tro, det någon af dem skulle, med
förgätande af sin pligt, antaga Domare-befattning
i sådana tvister, söm härleda sig från de Sterbhus
Utredningar, hvilka af honom sjelf blifvit
förrättade, i hvilket fall , om det skulle kunna
inträffa, den lidande äger en öppen utväg att söka
rättelse, ansvar och skadestånd, så väl hos ve*
derbörande Ofver - Domare , som hos JustitiäsCantzlers-Embetet
och Riksens Ständers JustitiasOmbudsman
, hvilka sistnämnde Embetsmin i
synnerhet äro sätte att vaka öfver Eagskipningens
tillbörliga handhafvande, finner Utskottet,
som likväl åberopar, hvad uti ett förut till Riksens
Högloft. Ständer aflåtet Vördsamt Memorial
-
Den 27 April.
431
al är nnfördt, angående nyttan deraf, att förrättande
af Bouppteckningar och ar hk i fre 11 blefve
uppdraget åt vissa dertill förordnade personer ,
nåoot skäl icke vara af Herr Maior Ankarloo
v
anfördt, som kan föranleda till bifall af hvad
han föreslagit; hvilket dock till Riksens Högloft.
-Ständers vidare pröfning vördsamt .öfveriemnas»
Stockholm den 11 April 1815.
På Höglofl. Ridd. och
Adelns vägnar
A. Leijonhufvud.
På Vällofl. IlorgareStåndets
vägnar
Jean Noreus.
På Högv. Prest - Ståtidets
vägnar
OI. Chr. leffler.
Pä Hederv. Bond.eStåndets
vägnar
Per Jern st f öm.
A J. Wahls jerna.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 27 April.
— — Högvörd. Prest-Siåndet d. 24 —
— — VälJofl. Borgare-Ståndet d. 24 —
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 24 —
Vördsamt Memorial!
Den af Riksdagsfullmägtigen från Christianstads
Hän Nils Persson, uti ett till Hedervärda BondeStåndet
ingifvet och. till Bag-Utskottets handläggning
-
432
Den 27 April.
ning remitleradt Memorial gjorde hemställan, att
Nämndemän vid privata förrättnjngar må åtnjuta
32 sk. Banco örn dagen i tractamenfe, samt derjemte
8 sk. samma mynt i Lösen för hvarje ark
af de Syne-Instrumenier och Bevis, hvilka i anledning
af berörde förrättningar utaf dem utfärdas,
liar Utskottet tagit i öfvervägande, och får derföre
aflemna följande utlåtande.
För det biträde, hvartill en Nämndeman ät,
pligtig vid Lagtima Tingen i Häradet, vid Urtima
Ting i brottmål, vid Lagmans - Tingen,
samt vid några oeconomiska förrättningar, såsom,
vägsyner, badningar till Kongs- och Kronoskjutser
med flera, njuta Nämndemännen ingen annan
ersättning än, jemte en i särskildta Län mer
och mindre utsträckt skjutsfrihet för deras åboende
hemman, blott den andel sorn årligen kan å
hvarje belöpa af Tingsgästningspenningarne, samt af
tredjedelen uti Häradets lott i Sakören. Beloppet
af berörde inkomster är mindre betydligt och
alltid otillräckligt att godtgöra de kostnader,
hvilka i och för förenämnde sysslobefattningar
Nämndemännen tillskyndas. Det blifver således
af den betalning Nämndemännen erhålla dels
för verkställande af Bouppteckningar, Arfskriften,
Liqvidationer eller tvistande parter med andra
dylika göromål, hvilka dem kunna anförtros,
dels för Stämningars tillställande, samt Syners
och Besigtningr.rs förrättande■„ hvarom de på kallelse
böra besörja, som förnämligast fötnånen af
Nämndemanna-befattningen skall finnas; men då
det,
Den a7 April.
433
(let, uti Kongl. Maj:ts förnyade Nadina Expeditions-Taxa
af den 37 Maj igot Nämndemän
tillagde arfvode vid privata och Executions-förrattningar,
af 13 sk. Banco om dagen, jemte sjutslega
för en häst, deruti någon förhöjning icke blifvit
stadgad vid det Kongl. Maj:t, uppå Riksens
Ständers derom i underdånighet gjorda hemställan,
täcktes genom Dess Nådiga förordning den 3tdje
December 1813 till femtio procent föröka den
förut fastställda Expeditrons-lösen, ej kan, efter
hvad Utskottet ansett sig linna, utgöra en i förhållande
till nuvarande penningevärde och pris
på dagsverken svarande ersättning för den tidspillan,
som af omfdrmälte förrättningar föror,
sakas Nämndemännen, kanske ofta vid de tillfällen,
då deras närvaro och handläggning vid eget
jordbruk erfordras, samt än mindre kan lemna
något öfverskott för deras besvär, tror. Utskottet
sig pa dessa skäl hafva anledning tillstyrka,
det Nämndemännens dagtraktamente vid privata
förrättningar må varda till 24 sk. Banco,
utom skjutslega för en häst förhöjdt.
Någon lösen eller betalning för de SyneInstrumenter
och Bevis, som af Nämndemän
Öfver deras förrättningar utfärdas, har hittills icke
varit bestämd. Utskottet, som ansett, att da
ej mera ån Kroriofogdarne och Dänsrnännen
kunna anses pligt ige att ulan särskildt vedergällning
lemna de sökande, som sådant åstunda,
skriftlig del af den utaf dem verkställda förrättningen,
får alltså föreslå, att en sådan lösen
sta JB. N:o 55, 56. må
Den 27 April.
må dem beviljas, beräknad till 8 sk. Banco för
första, arket och 4 sk. för hvarje af de öfriga arken*.
Hvilket allt dock varder Riksens Höglofl.
Ständers vidare pröfning vördsamt understäldt.
Stockholm den 18 April 1815.
På Höglofl. Ridd. och PåHogv. Prest-Ståndets
Adelns Ledamöters [Ledamöters
vägnar vägnar
A- Leijonhufvud. C. M.Levin.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
_E. E. Aerell. Per Jernström.’'
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 27 April.
.
Högvörd. Prest Ståndet d. 24 —
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 24 —
.— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 24,—
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af Riksdagsmannen
Eric Svenssons frän Bohus
-
Den 37 April. 455
hus Län, ifrån Hedervärda BondeStåndet
till Utskottet remitterade
Memorial, hvaruti yrkas, det för.
medlade hemman mätte, vid deltagande
uti Kyrko-, Prestcgärds- och
Tingshusuppbyggande, fä förmedlingen
till godo njuta.
Ofvanberörde yrkande finnes Riksdasgröåntiert
Eric Svensson hafva grundat på de skäl, att det
skulle synas vara så val med Allmänna Lagen,
och särskildta författningar, sorn med rättvisa of*
verensstärnmande, att, när ett hemman undtet-'
gått förmedling, detsamma ock skall få i alla af->
seenden åtnjuta förrnonerna deraf, efter de grunder,
sorn genom förmedlingen skulle blifvit be-*
stämde; och hvilka förmoner vid Krono-Skatts
samt Preste - Tiondens erläggande skola, enligt
Riksdagsmannen Eric Svenssons kännedom, beräknas.
Eör att kunna afgifva ett bestämdt utlåtande?
huruvida detta påstående må vara med billighetens
fordringar fullkomligen instämmande, eller
ej, har Utskottet genomläst och granskat, hvad
rörande förmedlade hemmansrättigheter och skyldigheter
är vordet! stadgadt) och förordiradt, samt
dervid bland annat inhämtat: att, i förtnågo af
p,6 Gap. i, 3 och 4 §§. .Byggning! - Balken.,
Ryss
-
436
Den 24 April.
Byggnings - virke, körslor och annan kostnad till
Kyrkobyggnad, utgöres efter hemmantalet, samt
Prestegårds- och Tingshus - byggnaden ener Gårdatalet:
att, likmätigt Kongl. Brefvet den 4 Maj
375g, skyldigheten för hemman, att deltaga i
Kyrko- och 3?restgårds - byggnaden, bör räknas
oell bestämmas efter deras oförmedlade mantal:
att, genom Kongl. Brefven den 2:dra September
1689 och den I3tde Juli 1742, blifvit förordnadt,
det ät förmedlade hemman bör, vid
skogsdelningar och skattläggningar, tilläggas den
lott, som de, förr än förmedlingen skedde, i
skog och mark ägt hafva; samt att, enligt 9 §.
uti Kongl. Förordningen den 5 Juli 1739, förmedlade
hemman vid Presteval äga voteringsxätt,
efter hemmanens oförmedlade storlek. I
följd af hvad salunda,' rörande de förmedlade
hemmanens förrnoner och onera är vordet för©rdnadt,
och dä till de förstnämnde hör ifrågavarande
hemmansrättighet, att, efter oförmedlade
antalet så väl deltaga uti Presteval, som
i skog och utmark erhålla lott och del, genom
hvilken sistnämnde förmon förmedlade hemman
njuta lika tillgång till Timmer och Byggnadsvirke,
som oförmedlade hemman, samt enär en
utöfver billigheten utsträckt tyngd skulle drabba
de oförmedlade hemmanen, om de, utan att vid
Presteval och skogsdelningar äga något företräde
framför de förmedlade, borde mer än dessa uti
Kyrko- och Prestgårds - byggnader deltaga, tillstyrker
Utskottet för sin del, att vid hvad författningarne
nu innehålla, rörande förmedlade
hem
-
D«n 24 April.
437
hemmans skyldighet att deltaga i uppbyggandet
och underhållandet af allmänna hus, äfven hädanefter
mätte oforändradt förblifva. Hvilket
Riksens Sländers eget ompröfvande vördsammeligen
underställes. Stockholm den 18 April 1815-
Pä Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Ledamöters
vägnar
A. Lantingshauseril
På Vällofl. BorgareStåndets
ledamöters
vägnar
A. Fredin.
På Högvörd. Prest-?
Ståndets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 27 April.
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 24
— — Vällofl. Borgare-Ståndet d. 24
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 24 —
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af Riksdagsfullmägtigens
för Fahlu Stad,
Herr
43S
Den 37 April.
Herr Handelsmannen Ä. J. Wigen*
ders till Vallöf, Borgare - Ståndet
ingi fria 'och derifrån till Utskottet
remmitterade Memorial i rörande anläggande
af en Landsväg från Elfve
dahls Socken i Oster - Dalarne ,
förbi Särna, till Rörås Koppar■>
verk i Norrige,
I3e skal Herr Wigander åberopa* till stod försitt
ofvanberörde yrkande, är b 5 i-*o att, genom
anläggning af en sadan väg, skulle,, i händelse
af krig med någon främmande magt, trupper
lunna till och ifrån de .norra delarna af Riket
transporteras hälften kortare väg och fiel, än för
det närvarande; 2:0 alt denna anläggning k ominne
att öppna en säker och desto; mera hellöflig
förtjenst åt allmogen i bägge Rikens Norra
Provinser, sorn denna allmoge, hvilken , missgynnad
af Clima.tet, hitintills, ej haft annan pen-,
iringeinkomst, än den, sorn genom Foror vintertiden
kunnat ernås., nu mera kunde blifva i
tillfälle att . hela året igenom begagna denna enda
utväg till utskyiders afbördande och andra 0»
tindgängliga behof; 3:0 att, vid en salunda öppnad
eomixiunication, den betydliga landsträcka,
hvarigenom Fan ds vägen kemme att gå, och sora
hitintills, till större delen, är obebodd, förmodades
efter hand blifva befolkad, och, i förhållande
-
lim 2 7 April, 4 3 g
de dertill, odlad; samt 4:0 att härigenom en ginväg
af öfver 30 mil, emellan Stockholm och
Trondhiem, och af ännu större betydlighet för
de Norr örn Stockholm belägne orter, vennes,.einedan
någon närmare väg från sistnämnde orter
till Norrige nu icke finnes, än förbi Eda
skans och Kongsvinger; hvarjemte farten öfver
det besvärliga Dåfre Fjället undvikes.
Vid utlåtandes afgifvaride öfver hvad Handelsmannen
Wigander sålunda föreslagit, får Utskottet
vördsamligen förklara, det Utskottet
visserligen inser nyttan af alla nya vägatilaggningar,
som bidraga till en lättad comtnunication
emellan Rikets Provinser, och förnämligast
emellan dem, hvilka för det närvarande
äga så stora landsvägar, samt följakteligen icke
kunna med hvarandra hafva communication, utan
medelst långa, besvärliga och kostsamma omvägars
nyttjande; äfvensom att Utskottet finnér,'
det bland alla nya väganläggningar, deras, sorn
bidraga till en lättad gemenskap och förening
med våra Norrska Landsman, äro af den största
vigt; men innan Utskottet ingår uti särskildt yttrande
öfver den nu föreslagna väg, utbeder det
sig, att fa vördsamligen erinra Riksens Höglofl.
Ständer, huruledes, enligt innehållet af Kongl.
Majlis den 6 nästlidne Mars afgifna Nådiga berättelse
om hvad sig i Rike's Styrelse tilldragit
sedan sista Riksdag, icke allenast en emellan
Vermland och Vester - Dalarne anlagd ny väg
redan är fullbordad, samt en dylik emellan Öster
- Dalarne och Helsingland till hälften färdig,
och
440
Den 17 April.
och skall under innevarande år fulländas; hvarigenom
således den nuvarande vägen fran Sverige
tili Norrige, lorbi Eda skans, blifvit för
innevånarn© i Sveriges Norra Eands - Orter betydligen
förkortad; utan tillfällen till flera Communications
- vägar dessa Riken emellan blifvit
beredde, hvaribland planen till den af synnerlig
vigt för hägge varande nya väg emellan
Trondhiem, Revanger och Jemtland, vöre under
utarbetning. Och, enär således frågan om Communications
lättande emellan Sveriges och Norriges
Norra orter utgör ett af de vigtigare föremålen
för Kongl. Majus Höga uppmärksamhet;
anser Utskottet, för sin del, lämpligast vara, det
Riksens Höglofl. .Ständer helt och hållet öfverlemna
det af Herr Handelsmannen Wigander
gjorda förslag till Kongl. Majus Nådiga välbehag;
lärandes Kongl. Maja i sin vishet å berörde
förslag göra det afseende, Kongl. Maja skäligt
finner; skulle åter Riksens Höglofl. Ständer
finna någon mera skyndande anstalt, lill öppnande
af direct gemenskap emellan Eifvedalen och
Rörås böra vidtagas, hvilket Utskottet, för sin
del, anser ganska nyttigt och för orten af stor
vigt; så lära erforderliga medel böra särskildt
anslås till bestridande af de i sådant ändamål oundgängliga
kostnader, helst de 20,000 R:d B;co
Ärligen;, Kongl. Maja i Nåder anslagit till omkostnaderna
med nya väganlägningar, visserligen
icke kunna umbäras för de anläggningar,
som redan blifvit påbörjade eller af Kongl Maj:t
jaödige ansedde, och bland hvilka den uti Kongl.
Maj t; 8
Den q 7 April.
44i
Majt:» Nådiga berättelse omförmalte väg, från
Jemtland till Trondhiem, är, uti Utskottets öfvertygelse,
den allraangelägnaste och vigtigaste;
hvilket alltsammans till Riksens Höglofl.
Ständers eget ompröfvande vördsamligen öfverlemnas.
Stockholm den 28 April 1815.
Vå Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Högvördig a Prest.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Vä Hofi. .Borgare-Ståndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
Pa Hedervärda Bonde-'
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson
-
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 27 April.’
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 24. —
— — Vällofl. Borgare Ståndet d. 24 **—
— — Hederv. Bonde Ståndet d. 24 —
Vördsamt Memorial.
Uti ett den 2 9:de nästlidne Mars hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln ingifvet samt derifrån
till
442
Den 37 April.
till Riksens Ständers allmänna Besvärs- och OeConomie-Utskott
remitteradt Dictamen, har Herr
Majoren C. von Kruus yttrat den hemställan, att
Brännvinsbränningen linge under loppet af näst
instundande Maj månad fortfara, och att hos
Kongl. Maj:t underdånig anhållan derom måtte
af Riksens Hriglofl. Ständer göras, och sntp Kongl.
Maj:!, medelst kungörelse af den 5 innevarande
April, behagat i Nåder tillåta, att den till slutet
af denna månad inskränkta Husbehofsbränning©!!
äfven må under nästföljande månad, till och rned
slutet af densamma, foftsättas, på sätt gällande
Forfattningar i dylikt fall föreskrifva, så torde
för Oeconomie-TJtskottet någon annan åtgärd, i
anledning af Herr von Kruus’s ofvanberörde Hietainen
icke erfordras,än den vördsamma anmälan om
hvad sålunda, angående ifrågavarande ämne, redan
blifvit stadgadt och förordnadt. Stockholm
den 18 April 1815.
På Högloft. Ridd. och På Högvördiga Prest.
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde
-
vägnar
A. Lantingshausen.
vägnar
Bryn, Hesselgren.
Ståndets Ledamöters
vägnar
And, Fredin
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M., M. Rosbeck.
Upp
-
Deri q7 April-,
145
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 3 7 April.'
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 37 ___
— — Vällofl. Borgare-Ståndet d. 34
— -— Heder v. Bonde Ståndet d, 34
Vördsamt Memorial!
Från Hedervärda Bonde-Ståndet liar till Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Besvähs- och Oecornie-Utskoft
blifvit Öfverlemnadt ett af Riksdagsfullmägtige
från Hallands Län, Anders Sibbelius,
Per Andersson, Bengt Persson och
I>ars Nilsson, till bemälle RiksStånd ingifvet
Memorial, innehållande, att, ehuru Hallands Rans
Allmoge, i anseende till brist på skog, och hvarjehanda
Eldbränslé, skulle vara i behof att å
egna ägar skära torf af tufvor och ljungbevuxen
mark, så hade likväl denna rättighet, vid vite,
blifvit Allmogen derstädes betagen; och enär
detta förbud, hvilket äfven, genom Bong], Brefvet
den 13 Maj 1779, skall sträcka sig till
Malmöhus och Christianstads Län, ingalunda,
hvad Halland angar, skulle kunna anses lämpligt,
eller i något hänseende befrämja Inn evånarnes
fördel och bästa, så hafva Riksdags-Eullinägtigp
uti en sådan färfattning sökt ändring
och rättelse, samt trodt sig snarast vinna detta
ändamål, o.m frågan af Riksens Höglofl.. Ständer
för Kongl. Maj:t i underdånighet blefve framställd;
af hvilken anledning de äfven anhållit, att rimnet
matte, till en början, af detta Utskott beredas,
444
Den 27 April.
flas; men som gränsen för Riksens Sländers och!
Utskottens åtgärder genom Regerings-Formen blifvit
utstakad, och dess 90 § uttryckligen foreskifver,
att sådana frågor icke må komma under
Riksens Ständers eller de^as Utskotts öfverläggning
och pröfning, som hafva afseende på Regeringens
och Domre-magternes beslut, Resolutioner
och Utslag, hvilket likväl ifrågavarande Memorial
innefattar; så anser Utskottet icke sig tillständigt
att någon åtgärd härmed vidtaga', eller
öfver följderna af det öfverklagade Utlåtande
afgifva, utan lära Sökanderne böra till ändring
derutinnan, sig anmäla å vederbörlig ort och
ställe; hvilket till Riksens Höglofl. Ständers närmare
ompröfvande vödsamligeii hemställes. Stockholm
den 18 April 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På HögvÖrd. Prest
och
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
Upp
-
Den 27 April.
445
Uppläst hos Högloft. Kidd. och Ad. d. 2 7 April.
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 27 —
-— , — Vällofl. Borgare-Ståndet d. 24
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 24 —
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och- Oeconomie Utskotts Betänkande,
angående Glas- och Porcellaines
- förares samt Smides - Handlares
Handelsrättighet.
Genom ett den 29 sistlidne Mars till Vällofl.
Borgare - Ståndet ingifvet, samt derifrån till Oeconomie
- Utskottet remitterade Memorial, är af
Borgmästaren i Söderhamn, Herr O. Hambraeus
anfördt, huruledes, sedan ägarne till Glas-och
Smides - manufactur - verk erhållit ^rättighet, att,
till befordrande af en lätt afsättning å sådana
Manufactur - arbeten, genom vissa utskickade, idka
en slags Gårdfari handel, den ringa grannlagenhet,
hvarmed desse utskickade antagas, skall
lemna illa artade personer tillfällen att ined deras
erhållna skyddsblef och derpå grundade Pass
stryka landet omkring, mindre i ändamål att afyttra
deras varulager, än för att begagna sig af
en enfaldig Allmoges lättrogenhet: att genom
lättheten att förvärfva, detta slags handlandes antal
skall hafva ökat sig utöfver tillfälle till åtkomst
af ofyanberörde skyddsbref, hvarföre ock ,
efter
Den 27 April.
efter fruktlösa försök, att i egenskap af Hästhand»
lare eller annat dylikt Näringsfång fä bosätta
sig i Norrländska Städerna , de skola funnit på
den utvägen, att tillhandla sig hemmansdelar,
för att, under skygd af Landtmannarättigheter,
utöfva deras yrke; samt att, i brist af egen Landtmanna-afvel,
desse personer skola tillköpa sig
andras varor, och dermed utöfva både Gårdfarihandel
och besöka marknader: och, till afhjel
pande
af de bedrägerier och andra oordningar,
sorn, af sådana handlande, till Allmogens skada,
utöfva», har Herr Borgmästaren föreslagits
a:o Att för Ägare till Glasbruk och Smides-Manufacturier
icke borde vara tillåtet, att, till begagnande
af ofvannämnda Gårdfarihandel, hafva
andra utskickade, än sådane, som äro mantalsskrifne
å det ställe, Verket ligger, samt kände
för god fräjd; 5:0 att desse utskickade måtte förljudas,
att, under siria resor och vid marknadsbesök,
idka häst- eller annan sådan handel , sorn
ej med dét antagna yrket har gemenskap; 3:0 att
Commissionnairer i Städerna ock matte kunna få
antagas, för att i samina Stad, eller å marknader
inom Länet, men ej annorstädes, dessa varor
föryttra; 4:0 att den om Landthandeln ar
1789 utfärdade Koegl. Förordning matte upplifvas,
så att Landtmannen endast sin egen och
sin verkliga grannes, men icke andras afvel,
eller sig tillköpta valör må inom, Liket föra och
afsätta; samt 5:0 att vederbörande mätte förbindas
till ansvarighet för sina i dessa hänseenden
meddelande pass eller bevis, öfver hvilka förteckning,
i likhet med hvad om pass i allmän.
iiet
1
Den 27 April.
417
het ar stadgadt, borde till Konungens Befallningshafvande
i Länet månadtligen insändas; och har
Borgmästaren i Eksjö, Herr P. Zellinger uti
Vällofl. Borgare - Ståndet munteligen yttrat den
önskan, att lumpsamlare matte i rine begripas uti
samma stadganden, sorn Herr Borgmäsiaren Hambraeus
för Glas- och Smideshandlare föreslagit.
Utskottet, sorn blifvit underraftadt, att, rörande
så väl Landthandeln i allmänhet, som lump.'
handlares och andra kringstrykande personers rättighet
att färdas omkring landet, flera Memorial
och anföranden äro från Respeetiva Riks - Standen
at hitförvänta, anser sig för det närvarande
böra inskränka sitt utlåtande endast till frågor
om Glas-, Porceilaines- och Smideshandlares rätt,
att. till handels idkande resa omkring i Landsorterna;
uti hvilket ämne Utskottet förmodar
dess yttrande vara tillräckligen beredt, medelst
den af Utskottet verkställda granskning, så väl
af Kongl. Commerce - Collegii Kungörelse af
den 22 Eebruarii 1802, angående hvad som, i
anseende till Glas- och Porceilaines ■ förares samt
Hof - Inköpares resehandel iakttagas bör, som
af Herr Borgmästaren Hambrsfei ifrågavarande
Memorial, samt genom den kännedom, någre
bland Utskottets Ledamöter sjelfve äga om de
olägenheter, missbruken af förstnämnda personers
handelsförmoner Landet i allmänhet tillskynda.
Lika med Herr Borgmästaren Hambraeus,
har Utskottet funnit, att den frihet, Glas- och
Por
-
4'lS
-D«n s 7 April.
Porcellaines - förare samt Smideshandlare nu hafva
att, under kringstrykande i Pandet, föryttra
säctana Manufactur - varor, som är. för deu 'enfaldigare
delen af allmogen i högsta måtto skadlig,
emedan tillfälle derigenom lemnäs åt illa
sinnade personer, att, under föregifvande att försälja
sina varor, hvilkas värde merändels uppgår
till ett ganska ringa belopp, allmogen på mån.
gahanda sätt bedraga; hvarjemte desse handlande
under deras resor med hustrur och barn, alltid
ligga allmogen till last; och da härtill kommer,
att, genom lättheten att på detta sätt vinna
nödig utkomst, en mängd arbetsföre personer
dragas från idkandet af jordbruk eller andra gagneliga
näringar, till ett yrke, sorn icke gifver
hvarken Staten eller dess medborgare någon vinst,
af sådan beskaffenhet, att den på annat sätt
mycket bättre kan varda ersatt; blifver det, enligt
Utskottets öfvertygelse, 'högst angeläget, att
den både oeconomiska och moraliska skada, som
genom ifrågavarande handelsrättighet tillfogas Ui
ket och dess innevånare, bör medelst passande
föreskrifter afhjelpas; men, med öfvervägande af
hurudane desse synas böra blifva, har Utskottet,
enär erfarenheten utvisat, att de i Kongl. Commerce
- Collegii ofvan åberopade Kungörelse gifna
stränga och alfvarsamma förordnanden icke
medfört åsyftad verkan, utan på mångahanda
sätt esomoftast öfvertfädas, hämtat anledning
till den förmodan, att ehvad Stadganden än måga
göras, för att hindra missbruken äf oftabemälte
kringresande handlandes handelsfrihet, kunna
-
Den 37 April.
hä (te ingalunda dertill Vara tillräcklige,' sä länge
sjelfva friheten att färdas omkring lande* ifrän
gård till gärd existerar; och det är af sådan
orsak, som Utskottet ansett sig böra vördsammeligen
föreslå, de.t Riksens Ständer mätte
hos Kongl. Alaj:t i underdånighet anhålla om
utfärdande al Dess ovilkorliga Nådiga förbud
for Glas- och Porcellaines- samt Smideshandlare,
att, i ändamål af sådana Manufactur - varors försäljning,
uti Landsorterna kringstryka; förmodandes
Utskottet för sin del, att, genom ett sådant
förbud, någon förlust icke skall tillskyndas
hvarken allmogen eller Manufactur - verkens ägare,
liv i Ike sistnämnde äga rättighet att, ej mindre
på sjelfva tillverkningsorten, än i hvar och
en köpstad, sorn de det åstunda, hålla öppen
försäljning af sina tillverkningar; och på det
allmogen å ena sidan måtte erhålla fullkomlig
tillgång, att, i rnon af behofvet, förskaffa sig dessa
slags Manufactur - arbeten, samt Verkens ägaré
å den andra icke må komma att mista någon
afsättning, får Utskottet tillstyrka, det, uti
de orter, hvarest Städerne ligga långt skilde från
hvarandra, Konungens Befallningshafvande kunde
äga att, enär vederbörande Manufacturs - ägare
sådant begära, utsätta vissa ställen, såsom
Gästgifvaregårdar, marknads - platser, Tings-ställen
eller andra af allmogen mycket besökta platser,
till försäljningsställen af de manufactur-ar
be
-
%:a J$.
ftm 57, JK
-
44®
Den 27 April.
beten, som nu af Glas-, Porcellaines- eller Smides
- handlare omkringföras; dock borde dessa
försäljningsställen icke vara nära intill hvaran
dra,
eller till någon stad4 belägna; ochtorde i öfrigt
böra stadgas, att, till försäljning af slika arbeten
andra, än väl fräjdade samt med goda och
tillförlitliga betyg försedde personer alldeles icke
måtte antagas: att sådane, uti Städerna bosatté
försäljningsman ej måtte äga tillåtelse att besöka
några andra, än den Stads enskildta marknader,
der de voro besatte; att de på landet boende
försäljare af Glas, Smiden och Porcellainer,
alltid skulle uppehålla sig på det stalie, der de
voro mantalsskrifne, och fått Konungens Befall,
ningshafvandes tillåtelse att hålla sin försäljning;
att under deras nödvändiga resor, för att emellan
Manufacturverket och försäljningsorten forsla
varorna, deras Hustrur och barn aldrig någonsin
kunde få medfölja, eller den ringaste handel
af varulagret ske: samt alt Heirar JLandshöfdin
gar,
äfvensom Magistraterne, borde, hvar å siri
ort, låta hålla allvarsam tillsyn, att de sålunda gif,
ne föreskrifterne på det nogaste efterlefdes, hvarförutan
till Kongl. Majt:s Kådiga profning lärer
böra öfverlemna*, att bestämma de böter och öfriga
ansvar, som för öfverträdelse af denna författning
borde äga rum, och hvilket ansvar Utskottet,
för sin del, örtskar mätte blifva så kraftigt,
att detsamma en alldeles tillräcklig varning
emot Författningens öfverlrädande medföra kunde;
hvilket Riksens Ständers närmare granskning
void
-
Den ?7 April.
45l
vördsamligen underställes. Stockholm den 18 April
181$.
På Höglofl. Ridderskapets På Hogvördiga Prest
-
och Adelns Ledamöters
vägnar
A. Lantinghausen.
På Vällofliga BorgareÄtandets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar'
Hils Mänsson.
M. M. Rosbeck»
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden den 27 April.
Vördsamt Memorial!
U,r särskildta till Hedervärda Bonde - Ståndet
inlemnade Memorial hafva Riksdagsfullmägtige
från Kronobergs Län, Johan Johansson och Per
Jansson yrkat, att det lifsstraff, som uti 40 Gap.
3 §. Missgernings - Balken är stadgadt för tjuf,
som tredje resan stjäl till hundrade dalers värde,
samt för fjerde resans stöld, hvilket genom
1779 års Kongl Förordning blifvit till kroppsstraff
-
Den 57 April•
Straff samt fästningsarbete å lifstid förändradt,
ter måtte utstakas, Samt Biksdagsfullmägtige Nils
^Persson från Norra oell Söder - Asbo hamder
och Per Jonsson från Bjäre härad åter föreslagit,
att straffet för tjufvär och våldsverkare matte
skärpas; att i ändamål, det utväg för dessa
till rymning må förekoinmas, under det det de
/varda forslade, för att undergå ransakning å de
orter, der de föregifva sig häfva vidare brott
förölvat, Delinqventen genast efter laga. ransakning
och dom malte afstraffas för det brott, hvarför
han blifvit dömd: att deras förvarande i
fängelser och under forslande strängare måtte
Jiandhafvas: att Domaren må lemnäs rättighet
att genom kroppsplikt näpsa nämnde Delinqventer
för otidighet inför rätta; och att passande hög
Belöning måtte utsättas för dem, hvilka utspana
och fasttaga ogerningsman; uti hvilka påståenden
Diksdags - Fullmägtige Anders Sandsten från Jön-!
köpings, Jöran Jönsson från Malmöhus, och Nils
Håkansson från Christianstads Dan äfven instämt
Detta allt, söm blifvit tftl Lag - Utskottets
handläggning retnitteradt, har Utskottet tagit i
öfvervägande; och emedan de skäl och omständigheter,
hvilka föranledt till den uti 1779 ars
Kongl. Förordning föreskrifne ändring af Stadgandet
i 40 Cap. 3 §. Missgérnings-Balken, ära
af den vigt, att de icke kunna rubbas samt ej
eller tåla motsägelse: den åtgärd att låta en Delinqvent
med särskildt straff umgälla hvart och
ett af de brott, för hvilka bfln under en Lagfö
ring
-
Den 27 Aprili
45 i
ring lill ansvar ställes, oftast skulle medföra der*
följd, att brottslingen komme att lida straff vida
utöfver hvad Lagen såsom högsta kroppsplikt bestämmer,
och skulle dessutom utomordentligt förlänga
undersökningens, gång, då det icke kunde
betagas deri sakfällda att öfver hvarje sådan Dom.
i Ofver-Katten föra klagan, vådligheten deraf
ar nog synbar, att åt .Domaren anförtro den magt,
att kunna genom särskildta bestraffningar näpsa
Delinqventer för oskickligt uppförande vid Domstolar,
der de till ransakning äro inställde; oclV
några medel utom Statens dryga betungande icke
finnas att tillgå för praunier åt dem, hvilka»
uppspana och fasttaga missdådare, som jemväl är,
en skyldighet, åliggande hvar och en, i synnerv
het -Krona- och Stads - Betjente, i följd af deras
.tjenstepligt, hvilken icke utan ansvar kan åsidosättas;
finner Utskottet sig icke kunna tillstyrka
någon förändring uti hvad i dessa ämnen är
vordet föreslaget.
Deremot har Utskottet ansett sig böra fästa
en särdeles uppmärksamhet vid det sorn, på sätt of-’
vanberördt är, blifvit anfördt rörande verksammare
anstalter för fångars vård, i synnerhet vid
det, de, till undergående af Ransakning eller
straff, från den ena orten och stället till en annan
forslas. Dagliga erfarenheten och de täta;
från Konungens Befallningshafvande utgående ef-'
terlysningar vittna nogsamt derom, att ofta äfvert
de största missdådare under sådan försel få tillfälle
undankomma deras vaktare, och följden deraf
-
454
Den 27 April.
af skall oundgängligen blifva sädan den sig visat,
att broftslingarne, föisatte i frihet, dels
af böjelse till vanarter, dels af nödtvång, för
att erhålla medel till lifsbergning, föröfva nya
våldsamheter och tillgrepp. Då allmänna säkerheten,
som genom berörde händelser i så märklig
mon äfventyras, påkallar omsorgen att förekomma
dessa olägenheter, har Utskottet, vid öfvervägandet
af de lämpligaste och säkraste sätt
lör verkställigheten deraf, funnit, att, ehuru å
ena sidan skyldigheten att forsla fångar och dertill
lemna nödiga dragare och körredskap, svårligen
kan skiljas ifrån de hemmansägare och Ahoér,
som dertill nu äro pligtige, blifver dock å den
andra sidan vården om tångarne under slik torsel
ett åliggande, sorn hvarken ifrån inrättningens början
kunnat vara påräknadt af fångskjutr.arne, eller
instämma med hvad af dem skäligen kan fordras,
helst det bör anses ostridigt, att desse skjutsare
äro okunnige eller åtniindstone ovane i sättet att
tillse, det de fängsel , hvarmed tångarne förses,
blifva till deras förvarande hehörigen använde ,
och jemväl icke känna aliade listiga försök , sona
af illsluga missdådare begagnas för att löskomma.
Det synes ock hafva varit på denna grund, som,
genom Kongl. Förordningen den 11 Juli 1792,
den fångförande allmogen ansetts, vid händelse
af fångars flykt, icke kunna bindas till det svåra^re,
ansvar 19 Gap. 3 §. Missgernings - Balken utstakar
for vaktkarl, som af försummelse eller
vangömo släpper fånge lös. I följd häraf tror
Utskottet sig äga fullkomlig anledning tillstyrka ,
att
Den 27 April.
455
att den fangskjutssky 1 dige allmogen bör frikalla*
ifrän egentliga värden och tillsynen om de fångar,
sorn af dem forslas, och följaktligen äfven
befrias frän det ansvar, som åtföljer, när fängen
under sadan forse! undankomrner; till hvilken
tanka Utskottet destomera tror sig hafva skäl, som
det synes vara en rättvis fordran af hvarje Sarrihnlls-medlem,
att icke förpligtas till sådana skyldigheter,
som äro utom gränsen af hans egentliga
yrke och dem lian hvarken sig atagit eller
lan vederbörligen fullgöra; och då jemväl de
bidrag lill Statens bestånd, som hvarje af dess
medlemmar är pligtig att lemna, ibland annat
bör tjena till bibehållande af ordning och hvarje
af Statens Innevånares fredande och säkerhet ,
anser Utskottet det vara tvifvelaktigt, att Staten
bör besörja och bekosta alla de anstalter, sora
fordras för att förekomma, det de våldsverkare,
som öfverträdt Samfunds - Uagen och underkastat
sig det straff densamma å deras föröfvade brott
utstakar, icke må lemnäs tillfälle alt undgå eller
fördröja denna bestraffning samt genom nya våldsamheter
störa del allmänna lugnet.
Bet är på denna grund, som, i afseende å
fångvården, Utskottet får föreslå vidtagande af
följande allmänna stadgande: Att Landshöfdingarne,
hvar i sitt Län, antaga tillräckligt antal gevaldiger-karlar
eller fångvaktare, hvilka, blifva
pligtige, att, en eller flere, efter hvad
omständigheterna fordra, åtfölja och bevaka de
fångar, som fran den ena ortfen till dfen andra
sko
-
'4 5 &
Dm 87 April i
skola forslas, samt för sådan vård blifva ansvarige:
att desse fångvaktare, utom lön, få sig t i 11 -  delt lämpligt dagtractamente , under nämnde
försel, skola af de fångskjutsskyldige fram och åter
förhjelpas: att Landsliöfd inga ine hafva noga
tillsyn derå, det fångvaktarne ej använda längre
tid på deras fram- och återresor, än som nödvändigt
erfordras, och derjemte i förpassningeri
ej mindre utsätta beskaffenheten af fångens brott
och huru han är fängslad, utan jemväl föreskrifva,
att samma fängsel ej får under forslén ombytas:
att fångvaktarne, sorn böra vara beväp-*
nade,, skola åtfölja afrestanterna från det ena kronohäktet
till det andra, så vida fångvaktare från
särskildta Län ej på vägen motas, i hvilket fall,
för besparing i kostnaden,, de ombyta bevakningen
emot hvarannan meddelande bevis derom och
med hvarandras fångar till deras Stationer återvända:
Att, da fångvaktare skall föra fånge tild
någon Domstol inom Dånet, iian skall, sedarv
han behörigen afiemnat fången, genast till sin Station
återvända, så vida Domaren ej finner, att
fången bör under enahanda bevakning till Kronohäktet
återsändas, i hvilket fall anteckning
derom i förpassningen bör af Domaten göras, till
I.andsliöfdingens underrättelse vid Tractamentets
anordnande: Att då D.omare eller KronoBetjente
låta gripa och till Kronohäktet införa
brottslingar, Fjerdingsmännen skola vara
skyldige att under enahanda ansvar, sam de tillsatte
fångvaktarne , emot erhållande af Skjuts
fram och åter, och åtnjutande af det Tractamente
dessa i tjenstgöringen bestås, åtfölja och bevaka
-
Ben 27 April4 57
vaka fången till Kronohäktet, på det sätt fängslad,
som Domaren eller Krono-Betjenten föreskrifvit:
Att den fångvaktare, sorn af vårdslöshet
edler försummelse vållar fångens flykt, skall ovillkorligen
straffas med 6 eller 10 par spö, om
fängen varit häktad eller tilltalad för sådant brott,
livarä dödsstraff eller fästningsarbete kunnat följa;
men umgälla sin förbrytelse vid Vatten och
brod från 8 till 14 dagar, om fången är tilltalad
för mindre brott; och fångvaktaren i alla fall
varda från sin befattning för alltid skild: Att
Dandshöfdingarne skola äga, att, då fångvaktarens
förseelse är uppenbar genast låta befordra
verkställigheten af berörde b.estaffning ;
och att fångskjutsare, som, genom våld eller list,
befordrat fångens undankommande, skall straffas
med 6 eller 10 pär spö, samt, då han vägrar
Fångvaktare-handräckning vid fångars bevakning
och tillsyn, när sådan* behöfves och påfordras,
bör plikta med penningar eller umgälla sin försummelse
med kropsstraff efter omständigheterna.
Detta allt varder dock Riksens Höglofl. Ständers
vidare granskning och ompröfvande vördsamt
understäldt- Stockholm den 11 April 1815-  På Höglofl. Ridderskapets På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledarna- »Ståndets Ledamöters
ters vägnar vägnar
A. Leijonhufvud: 01. Chr. Lefler.
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde*
Ståndets Ledamöters Ståndets, Ledamöters
vägnar vägnar
Jean Noreus, Per Jernström.
A. J, Wahlstjerna.
458
Den 27 April.
Uppläst hos samteliga Riks-Stäuden den 57 April.
Vördsamt Memorial!
ilos Högvördiga Prest-Ståndet har Herr Prosten
Dodtor A. J. Segerstedt, uti inlernnadt och till
Lag-Utskottet ttmitteradt Memorial, uppå flera
anförda skäl, väckt fråga örn sådan föra ndring uti
Kongl. Majus Nådiga Kungörelse den 22 Mars
1811, angående vederbörandes åliggande att lemna
Presterskapet del af Under-Domstolarnes Utslag,
örn dem, som för Lagbrott blifvit tilltalade
och sakfällde eller under framtiden ställde, att vid
livarje Lagligen bevisadt brott Domaren må åläggas
att efter omständigheterna pröfva och i Utslaget
utsätta, om detsamma uti den dertill förvunnes
prestbevis skall omnämnas, samt att, enär
detta borde ske, Domaren måtte anbefallas att bestämma
ett visst antal år, hvarefter berörde omförmålen
ur bevisen må försvinna, så vida förbrytaren
visat tillförlåtliga prof af bättring och
ostraffiig lefnad, så att ett beständigt tillkännagifvande
af ett begånget brott icke må hafva ruin i
andra häpdelser, än då förbrytarens förbättring
Synes mindre trolig och medborgares trygghet
fordrar att hans vanfräjd är bekant, såsom vid
alla brott, hvilka medföra ärans förlust eller flera
gånger blifvit förnyade.
I anledning af Högvördiga Pres-Ståndet8
vid Riksdagen 1810 i underdånighet gjorde anmälan
om nödvändigheten deraf, att till vinnande
af en för allmänna säkerheten erforderlig
mälan
Den 27 April.
459
sannfärdighet uti de betyg, som af Pastorerna
meddelas öfver deras åhörares fräjd och förhållande,
Doniha/vanderne å Pandet och KämnärsRätterne
i Städerna måtte åläggas att till Pastorerna
noggranna förteckningar på dem af deras
åhörare, sorn. till Lagbrott blifvit förvunne, eller
med sannolika anledningar derföre tilltalade, har
Kongl. Majit i Högstberörde Nådiga Kungörelse,
med förändring i hvad till verkställigheten
häraf blifvit föreslaget, förordnat, att å Landet
efter hvarje Tings slut, Krono Batjente och
Landt-Fiscaler skola af Härads-Rätsens beslut angående
alla dem, som för brott blifvit sakfällde
eller under framtiden ställde, meddela Presterskapet
i den Församling, hvartill de tilltalade
lyda, behörig del , och att dornstolarne i irraderna
böra vid hvarje halft års förlopp afgifva till
vederbörande Presterskap enahanda fullständiga
förteckningar, hvarefter Presterskapet ålåge att
hålla noggranna anteckningar, till rättelse för de
betyg, som af Presterskapet utlärdas.
Då under det närmare och förtroligare umgänge
med sina åhörare, sorn tillkommer hvarje
rättsinnig Lärare, dageliga och rnångfalldiga tillfällen
honom berdas att ined säkerhet känna, utom
desses Christendorns-kunskap, äfven deraslefnadssätt,
böjelser, laster eller dygder, och alla dermed
gemenskap, ägande omständigheter, samt således tillika
de brottsliges större elfer mindre frestelse, antingen
af en yttre oförvållad tillfällighet eller nöd,
sorn ofta påkalla skonsamhet i omdömet, eller afdju
pare
-
460
Den 27 Aprih
pare inrotad vanart, som fordrar till hämmande,
af utbrott straffets tyngre och öfvervägande motvigt,
men deremot Domaren icke kan äga kännedom
af dessa omständigheter, utan mäste anse
hvarje brottsling 'sadan, som han enligt Dagens
ovillkorliga föreskrift bör betraktas, utan att Domaren
tillika kan äga tillförlitlig upplysning, dels
om ds motiver, sora föranledt det åtalade brottet,
dels om den sakfälldes mer eller mindre
moralité, har Utskottet funnit, det Presterskapet
närmast blifver i tillfälle att bedöma i hvad större
eller mindre mon det, i afseende så väl å det begagna
brottets beskaffenhet, sorn andra förekommande
omständigheter, är för allmänna säkerheten
oundgängligt, att i det betyg, hvilket den sakfällde
meddelas, derom lemna underrättelse,
äfvensom att, da brottet ar af sådan egenskap,
att allmänna kännedomen deraf ej bör saknas,
i händelse den sakfällde 3 annor ört skulle detsamma
iterera, Presterskapet likväl är öppet att
genom intyg om visade prof af bättring och sedesamt
uppförande mildra de oblida omdömen,
hvartill otnfdrmälte upptäckt kan föranleda, och
således förekomma det misstroende till personers
fräjd, hvilket1 eljest af den sakfälldes
bestraffade brott åstadkommes. Det är alltså
på denna grund, som Utskottet anser, att det i dessa
fall skulle blifva mindre tjenligt, att Presterska»
pet genom något Domstolens beslut blefve för ett
fritt val af betyg bundet; hvarföre ock Utskottet
finner sig icke kunna tillstyrka bifall af hvad Her?
Prosten Doctor Segerstedt föreslagit.
Hvil.
LJen 27 April,
r 1
46
Hvilket dock till Riksens HégTofl. Ständers
vidare profning vördsamt öfverleinnas. Stockholm
den 18 April 1815.
På Höglofl. Btdderskapets På Hög vördig,a Prestoch
Adelns Ledamo- Ståndets Ledamöter»
ters vägnar
A. Leijonhufvud.
På Vätlofliga BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Jean Noréus.
Joli, Olof Wallin.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Per Jernström,
A. J. Wahl st jerna.
Upplåst ilös samtelign Riks-Stuiideti don 27 April,
Vördsamt Memorial!
TT
J- ill Riksens Höglofl. Ständers allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskott har, från Hedervärda
Bonde-Ståndet, blifvit rernitteradt ett af
Riksdagsfullmägtige för Kronobergs Län Johan Johansson,
Petter Jansson och Jonas Henricsson
inlemnadt Memorial, hvari hemställes, örn icke det
vite af En Riksdaler Banco, hvartill, under åberopande
af Regementsskrifvare - Instructionen ,
al
-
4Öi
Dea 27 April.
allmogen fälles, dä något utlyst Uppbördsmöte
är vordet försummadt, kunde förklaras icke böra
äga rum, eller att åtmindstone samma vite måtte
lindras, vid de tillfällen , da afgiften icke stiger till
dubbelt belopp emot böterna.
Då detta ämne till öfverläggning blifvit företaget,
har Utskottet ansett, vid jemförelse af
go § Regeringsformen, som bestämdt innehåller,
att alla frågor rörande Regerings- och Domare»
rnagternes beslut, Resolutioner och Utslag, icke
få komma under Riksens Ständers och Utskottens
pröfning, sig så mycket mindre til!ständigt att
någon åtgärd härmed vidtaga, eller utlåtande
deröfver afgifva, som motion är väckt om upp»
häfvande och ändring uti ett redan stadgadt förbud,
hvaruti Sokanderne, till vinnande af rättelse,
haft att anmäla sig å ort och ställe som
vederbort.
Dock varder detta till Riksens Höglofl. Stan*
ders opipröfvande vördsamligen hemstäldt. Stockholm
den 1S April 1815-
På Höglod. Ridd. och På Högv. Prest - Stan»
Adelns vägnar
dets vägnar
Bryn. Hesselgren,
På Hederv. BondeStåndets
vägnar
Nils Mansson.
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Eorgare
-
Ståndets vägnar
And. Fredin.
M. ilit RosbtcL
Upp
-
Den 27 April.
463
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden d. 27 April.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, i anledning af
en vid 1813 års Revision yppad fråga
om prcescriptionstid för Riksgälds
- Contoirets inhemska skulder.
XJii den Berättelse om Riksgälds - Verket, som
ir 1813 till Stats-, Banco- och Riksgälds - Verkens
öfverseende församlade Herrar Revisorer till
Riksens Högloft. Ständer afgifvit, hafva Herrar
Revisorerne anmält, att Herrar Fullmägtige i
Riksgälds - Contoiret hos Herrar Revisorer gjort
förfrågan, huruvida en af nyssnämnde Contoir
den 6 Maj 1791 utgifven qch år 1812 uppvisad
obligation! på 6000 R:d, med En tiondedels
årlig afbetalning och löpande fem procents renta,
måtte till återstående Capitalet 2400 Raljemte
4 års renta få inlösas, enär denna obligation
till den förfallna Capital - procentens och rentans
uttagande icke varit presenterad sedan ar 1797,
samt den tid af Tio år, som Kongl. Förordningen
af den 13 Juni 1800 utstakar, inom hvilken
skulder man och emellan böra kräfvas, således
försummad; och att Herrar Revisorerne i
anledning häraf tillstyrkt Herrar Fullmägtige att,
med tillämpning af Herrar Fullmägtiges särskildta
Beslut af den 30 Juni J800, det; 29 Augusti
1803 och 23 Juli 1804, Låta berörde obligation
ge
-
Den '27 April,
genast, när innéhafvaren sig anmäler, inlösa till
Capital och renta med det sammanräknade belopp*
sam af Riksgälds - Contoiret skolat utgifvas , i
händelse obligationen hvarje gång någon Capitaloch
Bente - betalning i Banco kunnat uttagas , i
sådant afseende blifvit ordentligen uppvisad.
Jdkä med Herrar lievBorerna, här StatsUtskottet
ansett Högstberörde Kongl. Förordning
af den 13 Juni 1.800, hvarifrån Herrar Fullrnägtige
hämtat anledning till deras gjorda förfrågan,
icke vara tillämplig på Riksgälds - Contoixets
bokförde skulder, för hvilka någon prasscriptions-tid
icke blifvit särskildt stadgad. Men på
det för framtiden all villrådighet må undnmödjas,
liar Stats - Utskottet, under förutsättning, att
förevarande fråga på enahanda sätt af" Riksens
Höglofl. Ständer betraktas, trott sig böra föreslå
och tillstyrka, att Riksens Höglofl. Ständer uti
Reglementet för Riksdags - Contoiret förklara: att,
der prtEscriptionstid, i afseende på någon.särskildt
del af Riksgälds - Contoirets inhemska Gäld, icke
Varit stadgad, samt afskrifning uti Räkenskaperna
af en sådan gäld, enligt Riksens Höglofl. Ständers
särskildta beslut, redan blifvit verkställd,
skola de uti 1814 års hufvudbok upptagne Riksgälds
- Contoirets inhernske skulder, intill dess
annorlunda af Riksens Höglofl. Ständer forordnas,
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende
på den tid, som nu är fastställd eller framdeles
kan blifva fastställd, inom hvilken fordringar
hoä
Den 27 April.
hos enskildte eller hos Kongl. Majit och Kronan
skola göras gällande; hvilket Riksens Höglofl.
Ständers närmare bepröfvande vördsammeligen
underställes. Stockholm den 26 April 1815.
På Höglofl. Ridd. och
Adelns Redamöters
vägnar
Carl De Géer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Redamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Rika lydande med
Riks - Stånden afgångna
På Högvördiga Prest•Ståndets
Redamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda BondeStåndets
Redamöters
vägnar
Jon Jonsson.
den till de Respectiva
Rxpedition, betygar
C. Sylvan.
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden d. 27 April.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående det Län
af 120,000 R:d Banco, som En af
Riva
B. N:o 59, fio,
466 Den 27 April',
Rikets Herrar, f. d. General Gotiverneuren
m. m. Herr Grefve Eric
Runth utaf Vismar ska Pantskillingen
innehar, samt Hans Excellences,
i afseende på detta Lån, till StatsUtskottet
inkomne ansökning.
.Enligt Riksens Höglofl. Ständers vid Riksdagen
här i Stockholm arén, 1809 och 1810 vidtagne
Beslut, har till Riksgälds - Contoiret blifvit öfverflyttadt
det Lån af ett hundrade tjugu tusende
Riksdaler B:o, sorn En af Rikets Herrar, f. d.
General - Gouveneuren m. rn. Herr Grefve E.
Bunth utaf Visrnarska Panlskillningen undfått
emot säkerhet uti åtskilliga pantförskrifna och intecknade
Fastighets - Egendomar, samt särskildt
hypotheque af sjuttioåtta Actier uti SienkolsiVerket
i Skåne. Uti den för nämndö Lån af
Hans Excellenoe och dess Fru Grefvinna, född
E. Charlotta von Wahrendorff, under den 28
Januari 1808 uthändigade förskrifning, hafva Låntagar^re,
bland annat, förbundit sig att, utom årlig
Renta till 5 för hundradet, efter tio års förlopp, återställa
årligen en tiondedel af Capitalet, intill dess
hela Capitalet blifvit guldet, och att, medan Lånet
innehafves, vid hvarje års förlopp Rentan erlägga;
vid äfventyr, att, om Rentans liqviderande utöfver
trenne månader från dess förfallotid korn att dröja,
skulle Capitalet då anses såsom till betalning
förfallet, och det Hans Excellenoe och dess Fru
Grefvinna lemnade .tillstånd att f^ Capitalet uti
tio
Den 27 April. 467
(So är innehafva, och att derefter få afbetalning
garne derå, på ofvanberörde sätt, -årligen verkställa,
försvinna, så att, om Reman icke vid
hvarje ars förlopp, eller inom frenne månader
derefter rätteligen afbördades, sjelfva Capitalet
skulle, utan uppsägning, äfvensom den bristande
Räntan, genast kunna infordras och hos Låntagaren
utsökas; och har Kongl. Maj:t, innan
Länet till Riksgälds-Contoiret öfverflyttade?., ge-!
nom Nådig Skrifvelse till Dess och Rikets Stats-!
Contoir den 21 Mars 180g , förordnat, att tiden
till Rtntebetalningen skulle flyttas från början a£
Mars till samma lid uti Juli månad.
Sedan Kongl. Stats - Contoirét, vid Lånehandlingarnes
öfverlemnande till Riksgälds-Contoiret,
uti skrifvelse till Herrar Fullmägtige den
31 December 1811, tillkännagifvit, att Rentan
vore godtgjord till Juni månads slut berörde år;
så hafva Comrnissarierne uti Riksgälds - Coptoiret,
i anledning häraf, och enär sedermera, eller:
tills den 14. Octcber 18x2, någon Rente-betalning
ej skett, oaktadt trenne månader utöfver
den härtill bestämde tid förflutit, förhållandet hos
Herrar Fullmägtige anmält, till deri åtgärd HerJ
rar Fullmägtige kunde finna godt vidtaga, samt
uti ytterligare Memorial af påföljande dag inberättat,
att Hans Excellence samma dag låtit in-j
Jemna Banco - Attest af den 13 October å 6000
R:d B :co, hvilka, för Riksgälds - Contoirets räkning,
blifvit insatte, och hvarigenom Rentan till
den x Juli 18x2 blifvit likviderad.
Med
468
Den 8 7 April.
Med anledning af hvad salunda af Commissarierne
blifvit anmält, hafva Herrar Fullmäktige,
genom beslut af den ig Ortober 1812, förklarat,
det Hans Excellenee förverkat rättigheten
att längre få innehafva ifrågavarande Lån af
120,000 R:d Btco med de vilkor, som vid dess
meddelande 1 blifvit bestämda, och hvilket beslut
skulle, emot bevis, Hans Excellenee genast cornmuniceras.
Emedlertid och innan detta hunnit
verkställas, har Hans Excellenee, uti ett till
Herrar Fullmägtige ingifvet Memorial, såsom orsak
till dröjsmålet med Rente - betalningen, uppgifvit
dess Commissionnaires iråkade sjukdom på
Landet, hvilket skall hindrat honom att till
den af Hans Excellenee utsatte dagen till Rente
- betalningen, deri 1 October, inkomma till
Stockholm, att delta åliggande fullgöra: hvarföre
Hans Excellenee, under åberopande häraf, samt
af flera andragna skäl, förmäler sig hysa det hopp,
att Herrar Fullmägtige icke skulle gora afseende
å Rentebetalningens inträffande tretton dagar senare,
än den till Riksgälds - Contoiret bordt vara
aflemnad, och att således någon sådan påföljd
häraf icke måtte kunna dragas, som skulle dymedelst
Capital - skulden vara uppsagd till betalning;
hvilket ej allenast skulle orsaka Hans Excc-llences
mine, utan äfven förmodligen medföra liela
Stenkols - Grufve - driftens afstadnande och flera
hundrade der arbetande och vistande meri niskors
nöd oell elände; och hafva Herrar Fullmäktige,
sedan bevis från Hans Excellenee inkommit
öfver erhållen del af beslutet den ig
Octo
-
Den 27 April.
October 1812, med anledning .af Hans Excellences
ofvanintagna ansökning, resolverat, att vid beslutet
af den ig! October kornme att förblifva;
men att till förekommande af Riksens HöglofJ.
Ständers eller deras till Stats , Banco-och RiksgäldsVerkens
öfverseende förordnade Revisorers pröfning
och afgörande skulle öfverlemnas, om och
huruvida Excellence ännu längre vid Rå
nets
begagnande må bibehållas, och, i sådan händelse,
med hvad villkor.
De ar 1813 till Stats-, Banco- och Riksgälds
- Verkens öfverseende församlade Revisorer
hafva tillstyrkt, att Hans Excellence val
måtte bibehållas vid Rånet, intill dess Riksens
Höglofl. Ständer härom annorlunda förordna; meri,
på anförda skäl, ansett Hans Excellence böra erlägga,
i stället for Fern Procents Renta, Sex
lör hundradet om året, att räkna frän den
1 October 1812; då Rånet var till betalning förfallet,
samt tillika fullgöra öfriga vilkor, dera
Herrar Revisorerne, såsom en följd häraf, föreskrifva;
och har Hans Excellence, uti Memorial
till Stats - Utskottet, anhållit, att, utan afseende
på det med 1812 års Rentebetalning förelupna
dröjsmål, Hans Excellence måtte varda bibehållen
vid ofvanberörde lån under samma betalningsvillkor,
som det blifvit meddeldt, och att,
såsom en följd häraf, Hans Excellence äfven
må tillåtas, att, vid nästa Rente - liqvid , sig tillgodo
beräkna hvad Hans Excellence utöfver den
uti förskrifnirtgen till Fem Procent utsatta Renta
till Riksgälds - Contohet inbetalt. »
Det
-
'470
Den 27 April.
ta allt lier Stats - Utskottet tagit i öfvervägande ;
och, hvad angar de åtgärder, hvilka, i anledning
af den fördröjda Eentebetalningen, ägt rum; så
anser Stats - Utskottet, att Herrar Fullmägtige ,
såsom förvaltare af .Riksgälds - Contoiret, och
bundne till en sträng efterlefnad af bestämda
föreskrifter, samt Herrar Revisqrerne, såsom af
Rikets Högloil. Ständer tillförordnade att vaka
öfver dessa föreskrifters behöriga verkställighet,
rätteligen förfarit derutinnan: att de åt Riksens
Höglofl. Ständer förbehållit öppen och oinskränkt
rättighet alt med Länet vidtaga den för-fattning ,
som Riksens Höglofl. Ständer kunna för godt finna,
äfvensom ätt Herrar Revisörerne, i det skick
saken var försatt, icke saknade skäl och anledning
att förhöja Rentafr- till Sex for hundradet,
intill' dess Riksens Höglofl. Ständer härom annorlunda
förordna. Men då den inträffade försummelsen
med Eentebetalningen skall, i anseende
till dess påföljder, underställas Rikets Hög■
loll. Stäqders eget bédömrnanrie, torde billigheten
och det ädelmod, som alltid utmärkt Svenska
Nationens ombud, icke tillåta, att Riksens
Höglofl. Ständer draga någon fordel deraf, att
E.entan en enda gång blott Tretton dagar senare,
än vederbort, blifvit liqviderad; och är det i
följd af en sådan fattad öfvertygelse om Riksens
Höglofl. Ständers tänkesätt, som Stats - Utskottet
trott sig kunna tillstyrka, att, med bifall till
Hans Excellences ansökning, det med 1812 års
Rente - betalning inträffade dröjsmål lemnäs utan
allt afseende} så att det nu ifrågavarande Rån
till
Den 27 Aprili
471
lil! alla delar återställes i samma skick, som det
var innan 18,12 års Benta var till betalning förfallen,
och att, såsom en följd häraf, Hans Ex-'
cellence, vid först infallande Reute-liqvid , får
sig till godo beräkna hvad Hans Excellénce till
Riksgälds - Contoiret inbetalt utöfver deli i förbindelsen
till fem för hundrätet foreskrifna 'Renitan,
dock med det tillagde förbehåll, att, derest
Rentan hädanefter icke skulle, senast inom October
månads början hvarje år vara betalt, kom-j
mer Rånet att genast infordras; hvilket allt Riksens
-Högloft. Ständers bepröfvande vördsammeligen
underställes. Stockholm den 26 April 18-15.'
Vå Högloft, Ridd. och
Adelns Redamöters
vägnar
Carl De Géer.
På Högvördig^ Preststånd
e t s Redamöters
vagnar
Gustaf Murray~
På Välfofl. Borgare-S-tån,
dets Redamöters
vännar
Carl Fred. Landberg.
På Hedervärda Bonde*
Ståndets Redamöters
vägnar
Jon. Jonsson.
C. Sylvan.
Rika lydande med den till de Respectivé
Riks-Slånden afgågna Expedition, betygar
C. Sylvan.
Uppi
473 Den 27 April.
Uppläst Lois Samteliga Riks-Stånden den 27 April,
Riksens Högloft. Ständers ConstitutionsUtskotts
Betänkande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om de nya Constitutionella Förhållanden,
som till följe af Föreningen
emellan Sverige och Norrige uppkommit.
Vördsamt Memorial!
J3a Riksens Ständer behagat infordra Constitutions-Utskottets
utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om de nya Constitutionella
foihållanden, som till följe af Föreningen
emellan Sverige och Norrige uppkommit, gifven
Stockholms Slott den 12 April 1815; har
"Utskottet ansett för dess ovillkorliga pligt, att
med yttersta möjliga skyndsamhet detta utlåtande
till Riksens Ständer afgifva, och dervid ej tillåtit
sig något annat uppskof, än hvad som kunnat
fordras till en emot Ämnets stora vigt svarande
noggrann och mogen pröfning.
Utskottet, som med alla redliga Svenska Män
delar tänkesätten af tacksamhet emot Kongl. Majas
vid
-
Den q 7 April.
vidtagna åtgärder, och som i Norrige® och Svenes
Förening ser en tröstande utsigt af ett
framtida Ingri, grun da dt i eniga National - ititeressen
och ett naturligt samband emellan tvänne
Folks krafter, hvilka alltid bordt och bora vara
rigtade af samma vilja till ett gemensamt mål,
har likväl ansett som sin pligt,, att på det nogaste
tillse, det derigenom ingeri rubbning måtte
kunna åstadkommas i det mindsta af de grun d-författningar,
hvarpå det Svenska Samhällets bestånd
hvilar; det har ock då för Constitutions-Utskottet
varit, likasom vi må hoppas det ar för hvarje
god Meborgare, en högst tillfredsställande upp-'
täckt att finna, det de Cons!itutionella förhållanden,
sorn uppkomma genom Sveriges Förening med
Norrige, långt ifrån att rubba Fäderneslandets
grundförfattningar, snarare, likasom hela Föreningen,
skola bidraga att föröka deras kraft och
Ilandets förkofran och välstånd, under en lugn
njutning af en lagbunden frihet.
Till följe af den gjorda., framställningen i Konungens
Nådiga Proposition, har Utskottet först
anställt jemförelse mellan de Svenska GrundUagarnes
föreskrifter och de §§ i den Norrska
Grundlagen, som i högstberorde Nådiga Proposition
blifvit o inför mai te, nemligen den 1, 6, 7,
H, 26, 38, 39* 40, 41, 42, 43, 44, 47 och 4 8-  Utskottet går nu att i anledning af denna hndersökriing
lill Eiksens Ständer framställa dess stadgade
meningar i afseende på hvarje § särskildt.
Den
474
Deri 2*7 April.
Den första § är, af innehall:
''Konungariket Norrige är ett fritt och sjelf»
”ständigt Rike, »som ej kan delas eller afhändas,
”förenadt med Sverige under en Konung. Dess
”Regeringsform är inskränkt och ärftligen Mon”arkisk.
”
Utskottet liar ej funnit någon anledning til^
coll i sion kunna äga runa emellan densamma och
någon § i Sveriges Gundi agar.. Utskottet tror sig
allenast anföra uttrycket af hela Svenska Folkets
förenade röst, nar det tillstyrker, att Riksens
Ständer, i anledning häraf, mätte till det Norrska
Folket afgifva en högtidlig förklaring, att de genom
sitt erkännande yterligare vilja besegla den
emellan Norrige och Sverige redan verkställda
Förening under samma Konung, och derjemte
äfven erkänna Konungariket Norrige såsom ett
fritt och sjelfständigt Rike, hvilket ej kan delas
eller afhändas. Dä bägge Staterne äga Folkens
borgerliga frihet skyddad genom egna Grundlagar,
•vantar Svenska Folket af denna Förening en politisk
styrka inom den Nordiska Halfön , den högsta som
kan ednäs, innan. Svear och Norrmän sträcka sina
broderliga armar för att sarnmansmsmälta tili
ett Folk.
Sjette §. i Norrska Grundlagen lyder som
följer:
”Thronföljden är rätt nedstigande, och agna”tisk,
sådan, sorn den finnes bestämd i den af
8 ve
-
Den 2 7 ■April.
475
”Sveriges Rikes Ständer beslutna, och af Konungen
antagna, Successions-Ordning af den 26
”September 1810,”
”Kland Thronföljare räknas äfven den pföd’’de,
som strax intager sitt rum i Arfföljden, så
”snart han efter fadrens död, födes till yerlden.’’
”När en Prins, med Arfsrättighet till Norri”ges
och Sveriges förenade Kronor, födes, skall
”hans namn och födelsestund tillkännagifvas in”för
näst instundande Storting,, pelt i dess Protokoll
antecknas.”
Utskottet får vid denna § fästa Riksens Ständers
uppmärksamhet dervid, att den är till alla
delar öfverenstämmande med den Svenska antagna
Successions ordningen, endast med det tillägg,
att när en Prins' födes med Arfsrättighet till Sveriges
och Norriges förenade Kronor, hans namn
och födelse-stund skall tillkännagifvas inför nästinstundande
Storthing och i dess Protocoll antecknas,
Enär detta tillägg innefattar blott en formalitet
enskildt for Norrige, hvilken på intet sätt kan
komma i collision med något genom SverigesGrundlagar
vidtaget stadgande, lära Riksens Ständer
finna, att detsamma ej kan hindra godkännandet
af det Stadgande denna §. innehåller.
Den
476
Den 27 April•
Den 7 §• i Norriges Grundlag lyder:
”Ar ingen arfberättigad Prins till, kan Konungen
föreslå sin Efterträdare för Norriges Störling
vid samina tid som för Svenska Ständerna.
’’Så snart detta förslag är gjordt, utvälja båda Riskens
Representaanter ibland sig en Kommitté,
”sorn äger rätt att bestämma valet, i händelse
”Konungens förslag genom pluralitet ej skulle af
”begge folkens fullmägtige särskilt bifallas.’’
”Antalet af medlemmarne i denna Kommitté,
”hvilken skall bestå af lika manga från hvart
”Rike, och ordningen, som bör följas vid valet,
”bestämmes af en lag den Konungen på samma
”tid föreslår, så väl nästa Storting, som Sveriges
Rikes Ständer. Ur den samfällta Kommittén
afträder en genom lottkastning.”
I anledning af denna § får Utskottet vördsamt
anmäla, att Sveriges Grundlagar ingenting
föreskrifva rörände Konungens rätt att, derest ingen
arfberättigad Prins skulle finnas, sin efterträdare
föreslå. Detta grundar sig deri, att, enligt
vår Dag , ingen inskränkning kan äga mm,
hvarken i Konungens, eller hvarje Riksdagsmans
rätt att Thronföljare föreslå. Men detta
Stagande i den Norrska Grundlagen är dock
icke stridande emot den rätt den Svenska Constitutionen
Konungen icke förmehat, hvarå till ett
öfvertygande bevis må anföras, att sedan vår nu
gällande Grundlag antogs, vid de bägge Thron
fol
-
Den 27 April.
477
, följareval , som derefter inträffat, Hans Maj:t
verkligen utöfvat denna propositions-rätt. Det
egentliga föremålet för Riksens Ständers öfverläggning
vid detta (illfälle är ett stadgande, att
sedan Svea Rikes Ständer, efter de genom Svenska
Grundlagarna bestämda förmer, och Norriges
Storthing, enligt den för detsamma genom Norrska
Grundlagen föreskifne Ordning, förrättat
Thronföljare-valet, endast i det fall , att bägge
Rikenas val, emot förmodan, skulle hafva utfallit
på olika personer, en af Sveriges Rikes Ständer
tillsatt Comité skulle sammanträda med en Comité
ifrån Norrska Stor-Thinget, hvilken till talrikhet
och rösträttighet bör bestämmas alldeles
lika med den ifrån Sverige, för att med Svea
Rikes Ständers och Norrska Stor-Thingets fulla
rätt, genom omröstning afgöra Rhronfoljare-valet.
Rerörde 7:de § i Norrska Grundlagen innehåller
äfven, i afseende på denna vigtiga fiåga,
att en Lag af Konungen skall föreslås, så väl Sveriges
Rikes Ständer, s.öm Norriges Slor Thing; deli då,
genom Konungens Nådiga proposition, frågan om
en sådan Rag blifvit föremål för Riksens Ständers öfverläggning,
anser sig Constitutious-Uiskottet pligtigt
att om grunderna för densamma här vördsamt
afgifva, sitt yttrande.
Utskottet anser ej möjligt, att nödvändigheten
af en sådan Dags stadgande icke allmänt skulle
erkännas. Skola tvänne Riken vara förenade under
en gemensam Konung, måste äfven en ut
V“S
-
478
Den %7 April.
väg finnas,’ att viel de, gifve Gud! sällsynta tillfällen,
då bägge Rikena b.ehöfde välja en Thron*
följare, till slutligt afgörande leda den möjliga
händelsen, att hvardera Riket med sina röster
skulle kunna falla på hvar sin olika person» Föreningens
möjiighet vid vissa tillfällen och dess
varaktighet i allmänhet beror af ett sådan stadgande.
Om det uppgifna förslaget, att en särskildt
.Comité isådan afsigt borde af Riksens Ständer
väljas, hefmnes vara ett till ändamålet ledande
medel, blifver en sådan föreskift en alldeles
ny inrättning, sorn står i omedelbart sammanhang
med Sveriges och Norriges förening under
en Konung, sorn aldrig förr än vid denna Förening
kunnat komma i fråga, och hvilken, såsom
deraf helt och hållet beroende, utan rubbning i
Sveriges Grundlagar, såsom en artikel i den Acf,
hvarigenom berörde Förening högtidligen stadgas,
efter ett af Kongl. Maj:t och Riksens Ständer
fattadt beslut, genast lagligen kan fastställas
och sättas i verket.
Utskottet anser ingen tjeniigare utväg finnas
att till bestämdt slurleda den skiljaktighet, som
i bägge Rikenas särskildta val af en Efterträdare
lill deri gemensamma Norrska och Svenska Thronen
möjligen kunde uppstå, än tillsättandet afen
ifrån den i vår Rilcsdags-Ordning förut stadgade
Thronföljare - Nämnd alldeles särskildt Comité,
hvilken slutligen röstar med bägge Rikenas Representanters
fulla afgörande rätt. Denna inrättning
står i full öfverensstämmelse med. Svenska
Grund
-
Deri 27 April.
479
Grundlagens stadgande i de fall, der Svenska
Ständernes delade röster nödvändigt behöfva
bringas till ett bestämdt utslag. Utskottet förutser,
att det, i sitt tillstyrkande dertill, mötes af
Svenska Folkets allmänna tänkesätt om vidtagandet
af sådana Stadgar, att ingen anledning ina
kunna väckas lil! skingrande af en Förening mellan
tvenne brödra-folk, dein vidriga öden förut
söndrat, en förening, den Folkens naturliga läge
återfordrat, och en Hjelte och Medborgare i samma
person, genom väckelsen af én sann FYj.sterkmds-kiinsla,
hos bägge folken, med kraftig hand
ändteligen förmatt sammanknyta.
Om nu Riksens Ständer skulle,behaga samtycka
till detta förslag, återstår att bestämma denna
Comitées rättigheter och befattningar, samt
formerna, så väl för dess organisation som handlingssätt.
O *
När Thron följa re-val i bägge Rikena skall
anställas, böra, enligt en i sakens .natur grundad
öfverenskommelse, Riksens Ständer i Sverige va
O
ra
sammankallade till samma dag, sorn Storthing
i Norrige begynnes. Det synes grundadt, såväl
i Konungens eget interesse, som i bägge Staternas,
om genom en mellan bägge Rikena nu träffad
öfverenskommelse det i underdånighet ät Konungen
uppdroges, eller, i det fall Thronföljare-val
efter Konungs död anställes, det ålades
den under Thron-ledigheten lagligen varande interims
- Styrelsen, att inom åttonde dagen efter
den
I
480
Den 27 April.
den dag, da Riksdagen i Sverige å Rikssalen
blifvit dppnad och Storthing i Norrige lagligen
constitueradt, pä samma dag å bägge stälfén aflemna
propositionen om Thronföljden, hvarefter
Svenska Ständernas och Norrska Storthingets val
ej senare än Inom ilen tolfte dagen efter denna
för propositionens aflemnande fastställde termin ,
ovillkorligen bör förrättas. Samma nu tillgörande
stadgande bör äfven förbinda hvarje Svensk Riksdagsman
att inota samma bestämda tid af åtta
dagar siri iriotions-rätt om Thronföljare utöfva, pa
det Val-dagen för så väl Sveriges Stander som
Norriges Storthing lika må kunna bestämmas.
Dagen före den till de Svenska Ständernas
och det Nofrka Storthingets Thronföljire-val utsatte
synes den Comité, så val af Sveriges Ständer,
som Norriges Storthing, böra väljas, sorn får sig
uppdraget att, derest Sveriges och Norriges val
skulle falla på olika personer, sammanträda och,
med bägge Rikenas Reprentanters rätt , genom
omröstning valet på en person bestämma,
Constitutions-Utskottet tror sig å nyo böra
fästa Riksens Ständers uppmärksamhet derpå, att
denna Comité, ehuru i förhand vald, ej bör förblandas
med den Nämnd, som, enligt 6r §.
Riksdagsordningen, vid val till Konung elier
Thron följare, är förordnad, för att med Ständers
rätt afgöra, i det fall att Riks-Ståndens röster på
olika personer skulle utfalla. Denne Nämnd förblifver
vid dess befattning att, om behofvet deraf
-
I
Deri 57 April''
481
öf skulle inträffa, bestämma Sveriges Rikes Ständers
val på allenast en person. Denna föreslagna
Comitéens åtgärd inträder deremot ej förr, än
den händelse inträffat, att de Svenska Ständernas
och det Norrska Storthingets val utfallit på olika
personer.
På den till valet utsattta dagen välje Sveriges
Ständer och Noriges Storthing, efter det i
hvardera Rikets Grundlagar bestämda sätt, blott
en person 1 I fall bägge Rikenas val inträffar på
samma person, vare han Lagligen utkorad tili
Thronföljare! — Skulle åter hvardera' Riket hafva
valt en olika person, skall denna skiljaktighet
afgöras genom omröstning af bägge Rikenas förenade
Comitéer,
"Desse hägge Rikenas Comitéer förestår
Constitutiöns-Utskottet måtte utsättas lika till antal
och till rättigheter. Constitutions-Utskottet
tror sig icke behöfva för Riksens Ständer vidlöftigt
utreda, huruledes, både enligt Rättvisans
grunder och Klokhetens föranledande, denna
fullkomliga jemnlikhet emellan bägge Rikenas till
ofvansagda ändamål utvalde Comitéer bör aga
rum. Det är öfvertygadt, att den broderliga
känslan, som lifvar bägge folken, den rena aktning
hvart och ett fritt och sjelfständigt folk bör
hysa för hvart och ett annat folk i samma belägen
-
het B.
K:o G1, G?.'
482
Den 27 April.
genhet, redan förut bestämt Svea Rikes Ständer
till erkännande af denna jemnlikhet.
Antalet af dessa Committerade har Utskottet
ansett sig böra föreslå till 36 personer ifrån hvardera
Riket, då ifrån Syea Rikes Ständer g Ledamöter
af hvart Riks-Stand dertill böra utväljas.
Dessutom böra äfven af hvart Stånd tvenne Ledamöter
utväljas såsom Suppleanter, hvilka i bestämd
ordning träda i befattning, endast i det
fall, att någon af de Ordinarie Ledamöterna skulle
möjligtvis vid valförrättningen icke komma
tillstädes.
Till Samlings-ort för dessa bägge Rikenas
Coniin itterede föreslår Constitutions-Utskottet Riksens
Ständer Carlstad, såsom belägen, i det närjnaste,
midt emellan de orter, der vanligen Sveriges
Riksdagar och Norriges Storlhing hållas.
Till denna bestämda Samlingsort böra, enligt
Utskottets tanka, bägge Rikenas Committerade förbindas
att på utsatt dag inträffa. Denna dag bör
af Konungen, eller, i fall af hans frånfälle, af bägge
Rikenas lagliga gemensamma Styrelse msättas inom
den kortaste möjliga tid, efter erhållen underrättelse
om hvardera Rikets särskildta val,
beräknad efter Riksdags-orternas afstånd ifrån
Samlingsorten, men ej senare än den 21 dagen
efter den för Svea Rikes Ständer och Norriges
Storthing förut bestämda valdagen.
Yt
1
-
Den 27 April.
483
Ytterligare får Constitutions-Utskottet föreslå, '
att innan hvardera Comitén ifrån den ort, der
Riksdag i Sverige och Storthing i Norrige hålles,
afreser, dem å ömse sidor måtte åläggas att hvardera
inom sig utvälja en Ordförande.
Dagen efter den till samlingsdag utsatta dagen,
böra bägge Rikenas
limma, och efter af hvardera Comitéens Ordförande
utfärdadt anslag, på förmiddagen samlas.
Sedan hvardera Comitéens Ordförande uppläst deras
Constitutorial, forrattas genast lottning mellan bägge
Ordförande, att afgöra hvilken vid omröstningen
skall föra ordet; hvarefter sedan sålunda
Ordförande för liela den förenade Comitéen blifvit
bestämd, denna Comité genast, och utan discussion,
omröstningen bör företaga. De Comrnitterade
böra ej åtskiljas, ej heller någon af dem
ifrån Samlings rummet afgå, innan Valförrättningen
är till alla delar fulländad.
Hvardera Ordföranden bör då uppläsa och
aflemna det document, som innefattar hans Coramittenters
på en enda person bestämda val, i enlighet
hvarmed Voterings - Propositionen på de
/sålunda bestämda tvänne Canditater, efter förut i
den till föreslående lagen uppgifvet och stadfästadt
schema, medelst namnens ifyllning bör upprättas,
och omröstningen, hvarvid enkel pluralité afgör
Utslaget, genast företagas.
Upp
-
Deri 27 April.
Upprop vid detina omröstning bör sä förättas,
att derest den gemensamma Comitéens Ordförande
är Svensk, de Norrske Committerade först
skola uppropas och sina röster afgifva , och derefter
de Svenska, och tvärtom, derest Qrdforanden
är Norrman.
Omröstningen bör förrättas med till storlek
och utseende i alla delar lika sedlar, hvarpå
hvardera Canditatens namn bör finnas tryckt med
lika stilar. För att kunna gälla, böra desse sedlar
vara omärkte, enkla, slutna och hoprullade.
Förr än sedlarne uppräknats, bör Ordföranden en
ibland dem uttaga, och förseglad aflägga. Fc-finnas,
vid uppsummerandet af de öfriga, rösterna
lika delade, må denna sedel öppnas och gifva decision.
Ar pluralitén redan vunnen, bör den af'
hägde sedeln genast förstöras.
I anseende till denna förrättnings stora vigt,
och på det ingen må kunna förebära, att, genom
någon, af ovanan lätt möjlig, oaktsam het hafva
blifvit sin rätt förlustig, föreslår Utskottet, att,
näst före sedlarnes ingifning till omröstningen,
alla de stadgar, som röra omröstnings sätter, skola
högt och tydligen uppläsas. Derefter förrättas
genast omröstningen, -och skulle vid sedlarnes
öppnande någdn sedel befinnas vara af egenskap
att, enligt ofvanbestämde grunder, ej kunna antagas,
blifve den bortkastad och pä stället förstörd.
Skulle derigenom omröstningen stadna i paria
vota, uppbrytes den förseglade sedeln.
.Vid
Den 57 April,
485
Vid omröstningen föres Protocollef af några
bland de Cominitterade sjelfve. Detta Protocoll
justeras genast efter omröstningens slut. Tvänne
lika lydande exemplar upprättas, hvilka underskrifvas,
innan de Committerade åtskiljas, af
hela Val-Comitéen, i dess närvaro förseglas, oell
genom hvardera Rikets Committerades Ordförandes
försorg genast samma dag afsändas, det ena
till Svea Rikes Ständer, under adress till EandtMarskalken
och Talmännen; det andra till Norriges
Storthing, under adress till dess President.
Dessa Protocoll underskrifvas enligt samma
ordning, sorn vid diplomatiska afhandlingar öfligt
är, så att det exemplar, hvilket till Sveriges Ständer
afgår, underskrifves främst af Sveriges Committerade,
dernäst af Norriges, och det som till
Norrska Storthinget afsändes, undertecknas främst
af Norriges och dernäst af Sveriges Coinmittejade.
Efter inhifndigandet på håda ställen af (lenna
Val act, skall den genast, eller sist den följande
dagen, för Riksens Ständer, i Sverige och
Storthinget i Norrige föredragas, hvilka straxt
skola träda i författning, att detta hägge Rikenas
förenade Representanters beslut Kongl. Majit ,
eller, i fall af dess frånfälle, den lagliga Intexims-sty
reisen., meddela,
§• s:
486
Den .37 April.
§. 8 i -Norriges Grundlag lyder:
”Konungens fullmyndighets ålder bestämmes
genom en lag, som gifves efter öfverenskommelse
emellan Norriges Storting Och Svenska Ständerna,
eller om de derom ej kunna åsämjas, genom
en af begge Rikens Representanter utnämd
Kommitté, på det i föregående §. stadgade sätt.”
”Så snart Konungen uppnått den i Kagen föreskrifna
ålder, förklarar lian sig offentligen för
myndig.”
Constitutions Utskottet bör härvid vördsamt
erinra Riksens Ständer, att Kongl. Maj.t redan
genom Nådig Proposition hos dem yrkat afgörande!
af ett i laglig ordning beredt förslag tilL
ny bestämning af Konungs fullmyndighets ålder.
Den har förevarande frågan ruter egentligen,
huruvida Riksens Ständer ingå att, derest öfver
bestämningen af Konungs myndighets ålder, Sveriges
Ständer och Norriges Storthing stadnade i olika
beslut, denna bestämning slutligen finge afgöras
genom omröstning på Ja och Nej, af en
Comité sammansatt af bägge Rikenas Deputerade.
Constitutions - Utskottet har hyst den mening,
att, enär likstämmighet i stadganden , som
böra vara gemensamma för båda Rikena, är ett
nöd
-
Den a 7 April.
487
nödvändigt vilkor för Föreningens bestånd, böra
icke heller några lagliga medel underlåtas till
dess vinnande. Utskottet tillstyrker pä denna ,
grund, att, sedan Riksens Stander, i anledning
af Konungens Nådiga proposition, fattat sitt beslut
rörande bestämningen af Konungs myndighets
ålder, de måtte afven medgifva, att, i den
oförmodade händelse att Norriges Storthing ej
skulle instämma t samma beslut, en Comité af
Sveriges Ständer måtte få sammanträda med den
Comité af Norrige» Storthing, sorn i ofvanberörde
§. föreslås, och de bägge meningarne geno ra
omröstning, med Ständers rätt, afgöra. Denna
Comité föreslår Utskottet mätte utsättas till antalet
af allenast Tolf ifrån hvardera Riket, eller
Tre personer ifrån hvart Riks-Stånd i Sverige.
Comiténs handlingssätt bör bestämmas alldeles i
enlighet med grunderna för den nyss, i anledning
af 7:de §., tillstyrkta Val - Comiténs; och
tror sig Utskottet böra erinra, att då denna frågas
afgörande ej står i omedelbart sammanhang
nied upprättandet af den Act, som innehåller
Svea Rikes Ständers biträde till föreningen med
Norrige, detta mål alldeles särskildt derifrån bör
behandlas. Det är likväl, såsom hörande till
hvardera Rikets särskildta Grundlags stadganden,
af natur, att ju förr dess hellre bestämdt böra
vara afgjordt; och det beror då af Riksens Ständer,
så vida de i detta förslag behaga ingå, att
sjelfve bestämma tiden, när desse Comitterade
skulle utväljas, antingen ett sådant Val borde
sk®
433
Den 27 April.
ske 1 Förhand, eller i den stund, då det likväl
icke förmodade behofvel deraf kunde inträffa,
26 §. i Norrska Grundlagen lyder*
"Konungen har rätt att sammandraga troppar,
begynna krig. och sluta fred, ingå och upphäfva
Förbund, affärda och emottaga Sändebud'.**
"När, Konungen vill begynna krig, skall
han meddela Regeringen i Norrige siria tankar,
och derom inhämta deras Betänkande, jemte en
fullständig Berättelse otn Rikets tillstånd, 1 anseende
till dess Finaneer, Försvärs--anstalter
m. na. Sedan detta skett-, sammankallar Konungen
den Norrske Stats - Ministern och de Norrska
Stats - Baderna, tillika med de Svenska, till ett
utomordendigt Stats-Råd, och förelägger dem
ej mindre de grunder och omständigheter, sorn
vid detta tillfälle böra kamma i öfvervägande, än
Norrska Regeringens förklaring om detta. Rikets
tillstånd, jemte en dylik Berättelse om Sveriges.
Ofver dessa föremål infordrar Konungen deras
Betänkande, hvilket de hvar för sig. skola till
Protocollét afgifva, vid den ansvarighet Grundlagen
bestämmer. -Derefter äger Konungen rätt,
att fatta och utföra det Beslut, Hatt ans,er för
Staten gagneiigast'/*
Constitutions-Utskottet är öfvcrtygadt, att den
Svenska Grundlagen alldeles icke lägger något hinder
i vägen för detta stadgande i den Norrska. Sammanträdet
mellan Svenska och Norrska Stats - Rådet
-
Den 2 jr April.
'4S9
det är det enda, sorn skulte kunna fordra Ett,
sens Ständers medgifvande; meri då ett sådant
sammanträde är en omedelbar följd af tvänne
Rikens Förening under samina Konung, och
då intetdera Stats-Badet vid detta tillfälle utöfvar
någon afgörande rätt, utan Konungen ensam
besluter, trädas, genom ett bifall dertill,
Sveriges Grundförfattningar i intet afseende för
nara, Formaliteterna* rörande öfverläggningssät.
tet, i afseende på Norrige» Stats-Råd, förandra
alldeles icke de formaliteter Svenska Grundlagen
för Stats - Rådets åtgärder vid samma tillfälle fö.
reskrifver,' och den äskade Berättelsen orri Sveriges
tillstånd beror alltid af Kongl. Majit att låta
afgifva, och är i våra lagar hvarken föreskrifven
eller förbuden. Antagandet af de i denna
§1 innehållna föreskrifter tror Utskottet, i följd af
allt detta, ej böra mota någon svårighet»
38 §• i Norrska Grundlagen»
”Så väl den Norrsfee Stats - Ministern, som
de tvänne Stats - Baderna, hvilka åtfölja Konungen,
hafva säte och öfverläggnings -stämma f
Svenska Stats - Rådet, när ämnen der forehafyas,
hvilka angå båda B i ken.”
”1 dylika mål bör tillika den i Norrige vakande
Regeringens Betänkande inhämtas, sa vi5’da
de ej fordra ett så hastigt afgörande^, att ti”den
sådant icke medgifvet.”
49°
Den 27 April.
Äfven I afseende på denna §. har Utskottet
ej funnit djpn , innehålla något stadgande, som ändrar
åtgärderna vid Sveriges styrelse. De Norrska
Stats - Rådens närvaro vid gemensamma ärendens
behandling är en naturlig följd af sjelfva
Föreningen, och här alldeles ingeri inflytelse
på Styrelsen af Sveriges enskildt! angelägenheter.
Utskottet tror sig härvid allenast böra anmärka ,
att, till bibehållande af jemnlikhet i rättigheter,
det vore angeläget i sammanhang härmed stad.
ga, att, då inför Konungen i det ihforrska StatsRådet,
enär och ehvar det är samladt, ämnen
förehafva®, som angå båda Riken, frenne Redamöter
af det Svenska Stats-Rådet der äfven må
hafva säte och stumma.
Af samma egenskaper, att, såsom en omedelbar
följd af bägge Rikenas Förening, utan
rubbning af våra Grundförfattningar, kunna och
böra medgifva», äro §. §. 39, 40, 41, 42 och 43
i den Norrska Grundlagen, så lydande:
’’3Q:de §• Dör Konungen, medan Thronföl’’jaren
ännu är omyndig, skall Norrska och Svenika
Stats - Rådet genast sammanträda, för att ge”mensamt
utfärda kallelse till Storting i Norrige
och Riksdag i Sverige.”
”4o:de §. Intill dess begge Rikenas Repre’
sentanter äro församlade, och hafva förordnat
”om Regeringen, under Konungens minderårighet,
skall ett, af lika antal Norrska och Svenska
”Reda
-
Den 2 7 April.
491
''Ledamöter sammansatt, Stats - Råd förestå Rikenas
styrelse, med, iakttagande af dessas ömsesidiga
Grundlagar.”
”Den NorrSke och den Svenske Stats - Ministern,
sorn 4iafva säte i förenämnde samman,
”safta Råd, skola draga lott, orri hvilkendera derstädes
skall föra ordet.”
’’4t:a §, De i föregående 39 och 40 §. §.
”gifna föreskrifter skola äfven äga rum, då det,
”till följe af Svenska Regerings- formen, till”kommer
Svenska Stats-Rådet, att i egenskap af
”sådant, föra Regeringen.”
”42 §. Rörande de närmare Stadganden, som
’’äro nödvändiga vid de i 39, 40 och 41 §. §. anförda
tillfällen, föreslår Konungen, för nästa
^Storting i Norrige och Riksdag i Sverige , en
’’Rag, byggd på grundsattsen om fullkomlig jemnlikhet
begge Riken emellan.”
”43 §. Valet af Förmyndare, som skola fö”ra
Styrelsen under Konungens minderårighet,
”skall verkställas efter samma föreskrift oell på
”samma sätt, sorn förut i 7 §. är stadgadt angåen”de
valet af Thronfoljare.”
Erkännandet af en fullkomlig jemnlikhet
bägge Rikena emellan, medgifvande! att bägge
Rikenas Stats • Råd till lika antal må sammanträda
-
t
Den 27 'April,
da vid de tillfallen, dä, enligt Sveriges Grundlag,
Rikets Styrelse föres af Stats-Rådet, anser
Utskottet vara en naturlig följd af bägge Rikenas
Förening, oell ej medföra någon rubbning
eller ändring i Sveriges Grundlagar» utan blött
höra till de Stadganden oeh vilkor för bägge Rikenas
förening, hvaraf hvardera Rikets grundförfattning
för inre styrelsen icke ens lärer böra
kunna komma att bero.
Stadgandet om lottningen mellan elen Svenska
och Norrska Stats - Ministern om rättigheten
att i det gemensamma Statsrådet föra ordet, får
Constitutions - Utskottet föreslå måtte så bestämmas:
att den Svenske Justitie - StatsMinistern och.
den Norrske StatsMinistern, vid bägge Stats-Rådens
första sammanträde, skoja draga lott om
hvilkendera der först, skall föra ordet; oeh att
Ordföranden sedermera, efter den genom denna
lottning fastställde ordning, hvar åttonde dag må
ombytas, så att hvardera StatsMinistern, den e11a
efter den andra, och endast en vecka, må
föra ordet. Detta stadgande anser Utskottet enligast
med den jemnlikhets - grundsatts, som mellan
bägge Rikena är yrkad och synes böra fastställas.
Vid dessa §§. har likväl Utskottet trott* sig ej;
böra förbigå att fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
dervid , att de väl ära i fullkomlig öfverensstämmelse
med de Svenska Grundlagarnas dermed
i sammanhang stående, hittills gällande, stadgan
-
Den 37 April.
493
ganden; men att just i denna stund, i anledning
af Konungens proposition om afgörande af försia*
get till ändring i den 41 och dermed i samman,
hang stående §§. i Regeringsformen, Riksens
Ständers pröfning finnas underkastade förslag, hvilka,
derest de i alla deri befintliga särskildta stad*
gauden vunne Riksens Ständers bifall, skulle
medföra oföränderliga skiljaktigheter mellan Sveriges
Grundlagar och de nu anförda §§. i Norrska
Grundlagen. Det var afven med afseende
derpå, som Constitutions - Utskottet, i dess betänkande,
i anledning af Konungens Nådiga proposition
om uppskof med de hvilande Grundlagsfrågor,
till Riksens Ständer hemställde, att vid
afgörandet af förslaget till förändring i 41 §, göra
afseende på dess sammanhang med 8 § Norrska
Grundlagen. Det kan ej undfalla Riksens
Ständer, att, derest, genom ett fullkomligt gillande
af förslaget till ändring i denna §., Riksens
Ständer skulle stadga, att Konungen ägde rätt att
före sin död förordna förmyndare för sin omyndige
efterträdare, det vare sig en fullmyndig
Arf-Furste, eller andre Personer, den föreslagne
Sam - Regeringen af Svenska och Norrska
Stats - Rådet icke mera kunde äga rum. Om detta
medgifves, har Utskottet ansett for dess pligt
att derpå vända Riksens Ständers uppmärksamhet,
dels på det inom sig stridande beslut ej af Riksens
Ständer måga kunna fattas, dels på det
Riksens Ständer efter de beslut, de i afseende
på den 41 §. fatta, måtte kunna jeinnka sina be
-
stäm
-
494
Den 27 April.
stämningar rörande de ofvan uppräknade §§ i den
Norrska Grundlagen.
Den 44ide §. i Norrska Grundlagen lyder:
”De Norrman, som vid dé i 40 och 41 §§
”anförda tillfällen deltaga i Regeringen , skola
”inför Norrska Stortinget aflägga följande Ed:
’’ — Jag lofvar och svar, att vilja förestå Regeringen
i enlighet med Konstitutionen och Lagarna,
så sant mig Gud hjelpe och Hans heliga
”ord! De Svenske aflägga Ed inför Sveriges Ri*’kes
Ständer.”
”Hålles ej Storting eller Riksdag vid denria
”tid, nedlägges Eden skriftligen i Stats-Rådet,
”och förnyas sedan på nästa Storting eller Riksdag.
”
Beträffande denna §, lära Riksens, Ständer
finna , att den innehåller blott en reglementarisk
författning, som ingenting ändrar i Sveriges grundförfattningar.
Den 47:de §. i Norrska Grundlagen:
”Den omyndige Konungens uppfostran bör,
”i händelse Hans Fader icke derom efterlemnat
”något skriftligt stadgande, liandhafvas på det i 7
”och 43 §§• föreskrifna sätt.”
”Det
Den 27 April.
49.5
”Det bör vara en ovillkorlig regel, att den
”omyndige Konungen erhåller tillräcklig undervisning
i Nor/ska språket.’’
Utskottet har trott sig brira tillstyrka föreskriften
1 denna §, meri dock dervid till Riksens
Ständers uppmärksamhet framställa, au, enligt
deri Svenska Grundlagen, deri omyndige Konungens
uppfostran skötes af den lagligen tillsatte
förmyndaren, och att något särskildt stadgande
i detta afseende af den döde Konungen är utan
all kraft. Billigheten af den föreskrift, att en
Svensk och Norrsk Kron - Prins ofelbart skall
erhålla undervisning i det Norrska språket, lärer
ej kunna bestridas, helst fordran deraf är ett uttryck
af en sann Nationai-anda, och en ren känsla
af det Norrska folkets önskan, att genom en
obehindrad förtrolighet njuta sin nya regeringsvård
och villigt kunna uppfylla sina pligter.
Den 48 §• i Norrska BgeringsJformen lyder:
”Ar
den manliga Konunga - ätten utdöd, oell
”ingen Thrortföljare utkårad; då skall ett nytt
”Konungahus väljas, på det i 7 §. stadgade sätt.”
Rörande denna §., har Utskottet allenast
trott sig böra anmäla, att den till alla delar beror
af tle föregående §§., hvilka med den stå
i sammanhang, och således tillika med dem måste
medgifvas eller förfalla.
Se
-
Sien 2 7 April i
Sedan Utskottet inför Riksens Siandet
gjort reda, så val för dess Förfarande att nogi
pröfva de delar af den Norrska Regerings-fortoen,
som med de Svenska Grundlagarna stå i
sammanhang, sorn Utskottets i följe af denna
pröfning stadgade tänkesätt, återstår allenast att
uppgifva s lio Att Utskottet anser dfe förhållan*
den, som till följe af föreningen emellan Sverige
och Norrige uppkommit, Val i det afseende
constituiionelia, att de bestämma Villkoren för
dessa bägge Rikens Förening under en gemensam
styrelse, men ej af den egenskap,, att de,
såsom i något afseende medförande ändring i
grunderna för någotderä Rikets inre samhällsförening
och Styrelse, till deras bestämning behöfva
vära underkastade det behandlingssätt, soni
den Svenska GrUndlagen för afgörande af Grundlags
- frågor föreskrifver. 2m Att CönstltutionSUtskottet,
i sammanhang dermed, tillstyrker, att
en särskildt Riks-Akt, tilf bestämmande af dö
constitutionella förhallanden, som till följe af
Föreningen emellan Sverige och Norrige uppkommit,
måtte upprättas, och Riksens Ständer i
Sverige och Stortlnnget i Norrige föreläggas, och
för hvars hufvudinnehåll Utskottet anser sig i
detta sitt Vördsamma betänkande hafva utvecklat
de grunder, Riksens Ständer till Hans Kongl.
Majit i underdånighet torde böra öfverlemna.
Utskottet får här allenast i korthet anmäla ,
att det hos sig stadgat dessa meningar på de grunder,
att, efter en noga pröfning, ingen anledning
före»
Den 27 April.
497
förefunnits, det någon förändring i Sveriges ensk
i Idta lagar vid detta tillfälle kunde behöfva äga
rum: att Utskottet betraktat, det dept grundsatts,
att försvära förändringar i Grundlagen för
Statens Borgerliga Förening, på intet sätt kan
vaia användbar på Stadganden rörande tvänne
Staters inbördes politiska förbindelse; att det funnit
en borgen för orubbligheten af hvardera Statens
enskildta grundlagar ligga deri, att de ej
måtte bero af den förening emellan tvänne sjelfständiga
Stater, som alltid är mera tillfällig, än
en hel Nations, genom Samhälis - contractet: grunder,
hvilka inför Utskottet blifvit tydligen utvecklade
i det Dictamen till Utskottets Protocoll
af Herr Silverstolpe, A. G., hvilket Consiitutions
- Utskottet härjemte, såsom innefattande utförligare
skäl till dess tillstyrkande, bifogar, och
till Riksens Ständer vördsamt öfverlemnar.
Stockholm den 25 April 1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högv* Prest - Stan-*
Adelns vägnar dets vägnar
Rudolph Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
vägnar Ståndets vägnar
J. Wegelin. A. J.son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Die
-
tta B.
N:o 63, 64.
49 8
Den 27 April.
Diet amen eif Axel Gabriel Silverstolpe.
Af lika vigt med de frågor, af hvilka sjelfva
sambandet mellan Sverige och Norrige heror,
och måhända af en ännu större, är den frågan ,
så i afseende på närvarande sora kommande tider,
huruvida den delen af det i bade Sveriges
celi Norriges Grundlagar stadgade behandlingssätt
af constitutions - frågor, att de, efter beredning vid
EN Riksdag, bura hvila till en annan, är till of~
vartherörde frågor lämplig?
Jag framställer särskildt delta ämne, af det
skäl, att det iner än manga äger en sida, hvilken
likasom brådskar atl framställa sig, c-n annan, sorn
ej upptäckes förrän efter en kallare pröfning; att
den förra uppkommer lätt och omedelbart af det
begrepp man faster vid en term, den .sednare af
de flera slutledningar man med tankemöda måste
göra från en princip; och att ett rigtigt bestämmande
af det förra, och en ovrängd framställning
af de sednare, synas mig tillsammans
utgöra det enda sätt, att oförhastadt komma till
afgörande af denna fråga.
Den, som genom vår nu några - åriga, lyckil
liga vana, skulle i begreppet hafva oskiljaktigt
förenat en constitutions - frågas natur med dess
.behandlings-sätt, hyser visserligen, just deruti, ett
i afseende på ,upprätthållandet af Sveriges enskildta
Grundlagar, nyttigt tänkesätt; men detta tänkesätt
-
Den a7 April'.
49 9
kesätt kan möjligen vara otiflämpligt till andra
Grundlagar, emedan de nämnde aine begreppens
förenande oskiljaktigt, är i sig sjelft icke annat ärr
en förbländning.
vJ
En constitutions - fråga, i sin natur betraktad,
är icke annat än en af grundvalarna, hvar- .
uppå någon slags Samfällighet hvilar. Denna egenskåp
af grundval utgör dess väsende. En så- '
dan frågas behandlings - sätt åter är ingen ting
mer, än formen för dess tillkomst, eller dess
förändrande; del tillägger eller fråntager icke frågan
dess natur af constitutionel; och den förbi i f—
ver alltid sådan genom sig sjelf, ehurudan ock
formen för dess behandling må vara. Sveriges
Constitution förblifver således alltid Constitution,
antingen förändringar deri skulle lagligen tillvägabringas
genast, eller efter hvila: och med terminen
constitutions - fråga följer icke, sthom nödvändigt
förbundet, begreppet örn uppskof till annan
tid med dess afgörande. Annat är, att det
följer tillfälligen, för Sverige enskildt: oell idelina
behandlings - form ligger, efter min tanke, så
mycken vishet, att det är den , jag hufvudsakligen
anser för det palladium, hvarvid Svenska
Constitutionens bestånd är häftadt.
Af dessa slutledningar synes mig följa, att
de frågor, som röra sambandet mellan Sverige oell
Norrige, kunna vara verkliga Constitntions-frågor,
jutan att derföre nödvändigt behöfva behandlas på
det
500
Den 2 7 April.
del sätt, sorn de rent Svenska, eller de rent
Norrska.
Förutsattes denna slutsats, så uppkommer i
ordningen den frågan, huruvida de det börti?
Till utrönande häraf, torde först böra urskiljas,
hvad det är, sorn sammantaget af hvardera
utaf dessa 3:ne slags grundlags-stadganden constanie
rar?
Sammantaget af de Svenska grundlags - stadgan
den, det är Svenska Constilutionen, constituerar
till full och ovilkorlig samhällighet; t<ill ett
Folk, med likhet i rättigheter oell pligter, med
en Representation och en Styrelse, de menniskor
som hebo det Svenska området;
Likaså Norrska Constilutionen, de menniskor
sorn bebo det Norrska.
Hvar för sig bestämmer således den inre
Samhällighets-form, som qonstituerar hvardera områdets
olika folk-massor till en Stat existerande
i och genom sig, och utan gifven gemenskap med
någon annan.
Men hvad är det, som sammantaget af nu
förevarande stadgande är ärnadt att constituera?
Visserligen hela massan af Skandinaviens inbyggare,
men icke ännu till ett fullständigt helt,
utan tili partiel och vilkorlig samhällighet, till
anie
Den 27 April.
501
2:ne folk med betydande skiljaktighet i rättigheter
och pligter, med hvar sin särskildta Representation
— med enhet blott i sin Styrelse. De utgöra
således den Svenska Staten, och den Norrska
Staten, ännu icke den Skandinaviska: de äro
förenade, de äro icke hopsmälte. De äro sarnmanbundne,
till det yttre, genom gemensamhet i
kraft till upprätthållande af bägges sjelfständighet,
till det inre, genom hörsamheten ät en gemensam
Verkställande myndighet: de äro särskildta i allt
annat, i allt hvad sorn kommer noder namn af
Borgerlig Frihet, af inre Lagstiftning, af oeconomiska,
af financiella förhållanden. De punkter,
hvari de sammanträffa, äro alltså ännu vida färre,
än de, hvari de skilja sig: bägge Rikena kunna, örn
man så vill, sägas utgöra en Stat, men i sådant
fall endast en i tätaste måtto politisk, icke ännu
en borgerlig: eller närnnom dem äfven, förkorthetens
skull, en Stat.- det återstår dem likväl att
bli ett Folk.
Ar denna urskillning rigtig, så måste ock
medgifvas, att hvardera Landets intresse att sammanhållas
med det andra är icke af det medborgerliga
slaget, utan af det politiska; och
att denna sammanhållning hvilar ej på hvardera
Landets alla särskildta medborgares begär att känna
sig individuelt lycklige, utan på begäret hos
hvardera folk-massan i sammantag, att veta sig
icke af yttre våld kunna kufvas.
Det
502
Den 27 April.
Det är således för sin Sjelf ständi gliets - skull
Norrige velat förenas med Sverige: det är för
att intressera Sverige i denna Sjelfständighet, det
är för att i gemensamheten få ett kraftigt medel
till dess upprätthållande, som Norrige äfven underkastat
sig samma Styrelse som Sverige. Det är
icke för sin Frihets skull: denna har det trott sig
försäkra genom sin särskildta Grundlag , likasom
Sverige genom sin.
Af dessa framställningar synes mig främst'
och o vran g dr följa, att de af Kongl. Maj: t nu
till Riksens Ständer öfverlemnsde constitutionel3a
frågor rörande Norrige, äro till sin natur mycket
skiljaktiga från dem, sorn in nefattas i Sveriges
Grundlagar: att de åsyfta ej annat, än att fastställa
förhållandet mellan Sverige och Norrige såsom
en enda politisk Stat, icke som en borgerlig:
och att, efter min öfvertygelse, Akten, hvarigenom
de skulle antagas, alltså bör vara en helt
annan än vår Regeringsform, och denna förblifva
orubbligen egnad åt Sveriges enskildtä inre samhälls-skick,
så länge Norrige, enligt sin medgifva
rättighet, fortfar att äga en för sitt.
Är det nu, såsom jag förmenar, obestridligt,
att Sveriges och Norrices förhållande till h varan
.
O V
drakar icke borgerligt, utan politiskt; att båda
Nationernas intressen icke, kunna vara pä långt
när så förbundna, så i hvarandra inväfda, sorn
individuernas i en Nation, hvilken ovilkorligen
Utgör ett höft; att således sambandet mellan bägge
■Staterna mäste kunna vara underkastad! eventuella
skif
-
Den 27 April. 503
skiftc-n, afven sådana som icke af någondera staten .
bero; att bada Natioerfta, öaktadt sin arlida böjel.
se
omständigheter lösrifvas, så länge ap n u ^ ej ett
fullständigt sämhälls-contract, lika gällande för
alla Skandinaviens invånare, tryckt på hvarjes
intresse stämpeln af införlifning med det helas;
ar, säger jag, detta allt obestridligt, så lärer ock,
efter milt omdöme, följa, att de, nu framställda
constitutionella stadganden för sambandet, omöjligen
kunna tänkas så orubbliga, sorn stadgan lena
rörande hvardera Rikets inre samhällighet: och
af denna, understundom cförekomligen rubbliga
beskaffenhet synes mig den slutföljd naturlig,
att all uppskofstid för afgörandet af sådana ' stadganden,
som röra bägge Staternas förening, är,
icke -tillfälligen för denna- tidpunkt, utan i siri
grund, stridande mot ändamålet; att den skulle
när som helst kunna vära vådlig i afseende på
Staternas sammanhållande; och jag säger iner, skulle
vara illa beräknad i afseende på möjligheten och
förhoppningarna att allt iner tillknyta föreningsbandet.
I kraft af hvad jag nu anser mig hafva ut»
redt, tror jag alltså, att merberörde frågor, och
alla framtida af enahanda beskaffenhet, ehuru linder
en viss inskränkt synpunkt constitutionella,
icke böra i afseende pä af glirings-tiden behandlas
så, som stadgandena rörande värt inre constitutionella
skick, utan, bestämdt sagdt, nit och alltid
afgöras genast. Men jag tror derjemte, och äfven,
af denna grund, att det nya vid våra Grundla
-
504 &en 2 7 April.
gars upprättande oförutsedda, eller åtmindstone icke
då trodda, förhållande, som uppkommit mellan
Sverige och Norrige, bo», i en särskildt Lag uppfattas
och fastställas, på det, i den oförmodade
och beklagliga, men visserligen tänkbara händelse
af föreningsbandets upplösning, Sveriges enskildta
Cönstitution, lika sorn Norriges, ej måtte
då å nyo behöfva förändring, för att vidmagthålla
hvardera Staten vid det skick, densamma
såsom särskildt var ämnad att äga.
Hvad jag hittills haft den äran anföra , har
jag härledt ur en grund-princip, den om förevarande
frågors beskaffenhet. Aro härled ningarne
rigtiga, så är det ock deruppå, sorn våra öfvertygelser
och vira tillstyrkanden förnämligast böra
grunda sig. Klokheten för tillfället må komma
Sanningen till understöd: men vore Klokheten
icke i följe med Sarinirfgen, så vöre det den sednares
ensamma råd, som jag ville tillstyrka att
hörsamma. Det är af det'a skäl jag ej förr än
nu utbeder mig få framställa, hvartill den förra
kan synas förmana.
Jag är för min del för mycket öfvertygad
om nödvändigheten af rättsgrunder för handlingssättet
mellan Stater, för att icke antaga, det en
så till sagandes Gonstitution öfver Stater måste
finnas, likasom det måste finnas en öfver Medborgare
och deras:Styrelse. Denna constitution
är I'olk-Rätten. Enligt denna Rätts föreskifter,
mäste emellan 2:ne tvistande Stater ett bilägg
nings
-
/
Den 27 April. 505
nings-medel finnas: detta medel ligger i Traktater:
och, vare de frivilliga eller nödtvungna,
om de icke hållas, är ali rättvisa upphörd mellan
Nationer. Jag tror, på dessa skäl, att sedan Konunga-Riket
Danmark, allt sedan Freden 1810,
genom årliga ingrepp deremot, hade blottställt
sig för Sveriges beifrande af sin rätt; sedan Sverige,
återkommet till förmågan att densamma hämna,
hade aftvungit Danmark Freds - Traktaten i
Kiel; och sedan, genom denna Traktat, KonungaBiket
Norrige var icke blott afsöndradt ifrån
Da hmark, utan Sverige formligen underkastadt —
ägde mer, upjrrigtigt sagdt, Norrska Folket ingen
rätt att undandraga sig Sveriges besittning.
Men det Norrska Folket, gynnadt och lifvadt
af omständigheter, dem Sverige ej för ögon.
blicket kunde förebygga eller nedslå, trodde sig
om förmågan att bryta detta contracts - vilkor för
Danmarks fred; Sjelfständighets - känslan föddes:
det trodde sig om att bero hvarken af sin förra
Herre, eller af den sednare. Då framsteg den
store Man, som ombestyrde Sveriges öden, utrustad
med förmågan att kufva de hetsiga, och med
förmågan att vinna de ädla. Midt under loppet
af sin framgång, frågade Han sig sjelf, hvilkendera
Han borde använda? Hans begrepp om sann
ära och verklig nytta gåfvo utslaget. Han hade
lärt kanna de Nordiska Folkens lynne: Han hade
insett deras behof att älska sin Styrelse, och
deras trofasthet när de älskade. I Norrska folkets
opposition ville Han ej se annat, än ett miss
-
$o6
Den 27 April.
förstånd om principer; Han högaktade den grund
hvarur den härflöt, begäret till Lagbunden Frihet;
och Han visste, att Svenska Folkets tanke
aldrig varit, att i det Norrska förvärfva trälar att
förtrycka, utan bröder att omfatta. Måhända kastade
Han älven in i en nära framtid en mera
föreseende blick på hela Europas belägenhet, än
någon af Hans samtida; måhända ville Han derjemte
undfly ända till skymten af jemförelse
med en och annan till välde återkommen Regent,
sorn sågs begagna siri lycka till våldförande af
sina undersåtares rättigheter och nedqväfvande
af deras röst: och säkert kände Han inom
sin egen sjal, att man till en tid lyder af tvång,
jrten att man älskar oupphörligt af frihet. Så blef
utan allt tvifvel det beslut föranledt, som grundläde
Conventionen i Moss, hvilken förbytte det
Norrska Folket från underkastadt, till underhandlande.
Från denna stund upphörde Sveriges egentliga
besittnings-rätt till Norrska Riket, och ett
friyillighets-förhållande Nationerna emellan uppkom.
Het förra var i grunden ingen förlust:
jag upprepar det, Sverige hade aldrig velat förtrycka
Norrige. .Det sednare är det enda pålitliga,
om det rätt besinnas: men allt bsror derpå,
att den harid som räckes, icke ens må, så till
sägandes, kunna tro, att den skall stötas tillbaka.
Het Norrska Folket är, efter en långvarig despotism
, nyss uppvaknadt till frihet: det kan ej
ännu äga den medkänsla af egen kraft, som hindrar
-
Den 2 7 April.
drar ali misstanke att födas: det måste mötas med
förtroende, och då äger det nog Nordisk redbar-,
het, att blifva Svenskt. Föreningen till gemensamt
delad Frihet må på detta sätt blifva en verkan
af öfvertygelsen och tiden. Föreningen till
gemensam Sjelfständighet är den, sorn närvarande
tidpunkt är ämnad alt bevittna. Om dat; är
bagge Staterna kärt att tillsammans utgöra, näst
det Britanniska Riket, det mest oberoende Land
i Europa; då lärer det böra med full beredvillighet
iakttagas, detta förbindelse-nu, som ej förrän
efter mångå sekler åter inträffat, och, å nyoundsluppet,
kunde förbytas i en ohandgriplig skuggbild.
Jag förstår, att den som haft rättigheter att
åberopa, behöfver vara ädel för att frångå sina
anspråk, för att behandla såsom jemlike den han
kunnat förbinda. Mea detta exempel af ädelhet
är en gång gifvet af eri Man, som djupt känner
halten både af rättigheter och af ära. Denna vägledning
kan Svenska Nationen med trygghet följa:
Och ville man äfven påstå, att yrkandet om
ädelmod mot ett Folk sorn likväl ej är oss underlägset
i förmågan till värderiiga egenskaper,
hyser i sig någon ting mer skimrande, än verkligt;
så står likväl tätt vid sidan af detta yrkandeåtanken
pä Sveriges, på Skandinaviens förmån, pi.
ett långvarigt väl eller ve för tre millioner men*
niskor, hvilka bebo dess yta, och hvilka nu blott afvakta,
stunden ätt blifva tolkar för sin egen och sina
cfterkomlingars eviga erkänsla: och ytterst står den
stora sanningen att besinna, att det alltid är Öf
-
yei'
508 Den a 7 April.
vertygélsen och den Ömsesidiga Aktningen, som
knyta de band,, hvilka icke befara ätt upplösas;
Utdrag af Constitntions - Utskottets
Protocoll den 25 April i8i5>
S. D. Herr Munck af Rosenschöld förbehöll,
att Utskottets Memorial rörande Kongl Maj:ts Nådiga
Proposition om de nya Constitutionella förhållanden,
som till följe af Föreningen emellan
Sverige och Norrige uppkommit, måtte till Riksens
Ständer åtfölja hans så lydande yttrande:
”Vid afgörandet af den vigtigaste fråga
1’som kan någonsin blifva underkastad votering,
”finner jag denna böra verkställas genom hvar
”och en rösts muntliga angifvande till Protocol”let
eller genom den så kallade Appel nominal,
”och icke genom slutna sedlar. Jag anser detta
”s-it vara mera värdigt en så stor och magtpå”liggande
sak; det är äfven öfverensstämmande
”med de Norrska Representanters förut antagna
”voterings-sätt i alla vigtigare frågor, och jag tror
”mig kunna förutsäga, att det är särskildt enligt
”med hela Norrska Nationens Önskan uti ifrågavarande.
fall. Den egennyttige, som möjligen
kun*
Den 37 April,
”kunde vilja för löften eller penningar sälja sin
”röst, döljer sig lätt genom votering med slutna
”sedlar, och kan derigenom likså lätt kasta misstankar
på en a.f de andra röstande, som det är
”för denne omöljligt att uppenbara sitt votum.
”Vid en öppen votering får man väl utlotta en
”person i stället för en Sedel; men denna per”sonliga
obehaglighet kan ej komma i betraktande
uti en för det Allmäna så vigtig
”sak. Det man apfört som skäl mot denna min
”tanka, att Comitéens Ledamöter då kunde föranledas
att votera mot sin egen öfvertygelse, af
”farhåga, "Stt icke votera enligt Nationens och
”dess Representanters allmänna Önskan , anter
jag just vara det vigtigaste skäl för det öpp”pna,
med National-caracteren öfverensstämmande
votéringssättet. Enligt mina tänkesätt vöre
”det en lycka, om en sådan farhåga kunde förda,
då den icke kan förbinda, de Committera”de
att förrätta valet efter Nationens önskan.
”Jag yrkar derföre, att Val-Comitéen voterar öp”pet
eller muntligen till Protocollet.”
Med detta yttrande förenade sig till alla
delar Riksdagsmannnen Anders Niisson från Jemtland.
Ut Supra.
In fidem Protocolli
G. A. Silverstolpe.
Upp
-
510 Den 27 April.
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden d. 27 April.
Vördsamt Memorial!
Riksens Höglofi. Sländer hafva under den 29
nästlklne Mars till deras Stats-Ulskotts handläggning
remitterat Kongl. Maj:ts den 8=de i samma
månad gifne Nådiga proposition, angående ersättning
för den förlust i årlig inkomst, Allmänna
Barnhus - inrättningen i Stockholm mast vidkännas,
genom Stor - Furstendömet Finlands afträdande;
hvilken Nådiga proposition så lyder:
”Kongl. Maj:t har alltifrån Dess anträde till
Regeringen ansett för, en örn och helig pligt, att
med Dess särskildta Nådiga hägn upprätthålla och
understödja de välgörande inrältningat i Riket,
hvilka hafva fattiges och nödlidandes vård till
föremål. Ibland sådana inrättningar, förtjenar
det i Stockholm varande allmänna Barnhuset ett
särskildt och synnerligt afseende. Denna välgörande
och gagneliga inrättning öppnar för flera.
tusende fattiga och olyckliga barn en tillflyktsort,
bevarar dem för Staten, skänker dem
en nödig vård och uppfostran, och bereder dem
ett tillfälle att framdeles blifva njttige medlemmar
i samhället. Med den välvilja och ömhet
Kongl. Majt. för en så gagnande, angelägen och
berömlig Inrättning alltid hyst, har det för Kongl.
Maj:t varit ett ämne till bekymmer, att af de
från vederbörande inkomne underdåniga berätte
1-
Den 27 April.
telser hafva inhämtat det verkliga obestånd och
förfall, detsamma genom flera efter hvarandra inträffade
vidriga händelser och omständigheter ilåkat.
Detta obestånd, livars början synes böra
räknas från Barnhus - inrättningens mindre fördelaktiga
förening med förra allmänna Fattigvården
i Stockholm, och hvarigenom Barnhusets
Fonder samt då ägande förråd till en betydlig
del medtogos, för ändamål främmande för Barnhus
inrättningen, laar, genom tidernas skick, beständigt
gått i tilltagande, oaktadt alla Vidtagna
anstalter till undanrödjande af de bedröfliga orsaker
det samma vållat. Då dertill kommer den
omständighet, att utan möjlighet till minskande
af de årliga utgifterna, Inrättningen mast vidkännas
flera känBara minskningar uti dess vanliga
och för behofven oumgängligt påräknade inkomster,
så inses lätt, att denne välgörande inrättning,
om ej så svåra olägenheter blifva afhulpne , hvarken
för närvarande skall förmå uppfylla sitt ändamål,
eller för framtiden finna sitt bestånd försäkradt.
En betydlig minskning i Barnhus-fondens
inkomster har blifvit en följd af den år
1810 stadgade inskränkning i de förökade Tulloch
Convoy - afgifterna på inkommande öfverflödsvaror,
hvilka, i stället för att vara ensamt
anslagne till barmhertighets - verken i Stockholm,
blifvit tillagde de Stapel - Städer, hvarest de inflyta-
' Men en ännu känbarare förlust för denna
fond har uppkommit genom Stor - Furstendömet
Finlands afträdande till Ryssland. Allmänna
Barnhus - inrättningen har alltifrån sia början
-
5^2
Den 27 April.
jan ar 1637 fatt af Finland, likasom af flera andra
Sveriges Landskap, uppbära fyrationdelen a£
Kronans behållna tionde-spannmål, en förmån,
hvaraf Barnhuset intill år 1807 orubbadt varit i
åtnjutande. Men ifrån och med sistnämnde år
har denna inkomst alldeles upphört, en förlust,
hvars betydlighet deraf kan bedömmas, att, enligt
en deröfver inrättad spec-ifique Förteckning, ifrågavarande
årliga inkomst från Finland, sammanräknad
från och med år 1807 till slutet af för.
lidet ar 1814 skolat utgöra icke mindre än 2309
Tunnor 2 -rfå^dels kappar spannmål, eller i
penningar, beräknade efter Stockholms Län Markegång,
samrnanlagdt med penningeresterna för
årTi8o7, en Summa af 17,921 R:d 31 sk, B:co.
Kongl. Maj:t har väl låtit Sig angeläget vara ,
att, * anledning af vederbörandes underdåniga
anmälanden till Inrättningens vidmagthållande och
understöd anbefalla de tjenligaste och mest kraftiga
åtgärder, dem omständigheterna yrkat och
medgifvit. Men då Kongl. Maj:t nogsamt inser
otillräckligheten af hvad hittills kunnat uträttas
till allmänna Barnhus - inrättningens upphjelpande
och bestånd, sa har Kongl. Maj:t, enär fråga
är om en så välgörande och angelägen anstalt,
hvars nödvändighet för Hufvudstaden af erfarenheten
är lika bestyrkt, som de fördelar äfven
Riket i allmänhet deraf kan draga, icke tvekat
att för Riksens Ständer framlägga en Tafla af
ofta nämnde Inrättnings svåra belägenhet, samt
till deras ömma behjertande öfverlemna, att påtänka
och utfinna erforderliga medel till dess
upp
-
Den S2 7 April'.
upprätthållande och försäkrande af dess bestånd i
framtiden; hvarvid Kongl. Maj: t särskildt och
förnämligast vill hafva Riksens Ständers omprofring
underställe, hvilka tillgångar tnå finnas, att
använda till godtgörande af de känhara förluster
.15.indius fonden genom Finlands afträdande redan
lidit och allt frsmgent måste komma att vid-»
kännås genom saknaden af omkring 300 Tunnor
Spannmål om året. Kongl, Majit, sorn anser den
nu gjorda korta framställning af ämnet vara tillräcklig,
för att deruppå fästa Riksens Ständer»
uppmärksamhet, har, till inhämtande af en närmare
kännedom och fullständigare öfversigt deraf,
aktat nödigt att meddela Riksens Ständer de i sådant
afseende ifrån vederbörande i underdånighet aflemnade
berättelser och öfriga handlingar.” ~
Utaf de från Kongl. Majit i Kader derjemte
till upplysning i ämnet meddelade handlingar,
nemligen Barnhus - Directionens berättelse om
inrättningens tillstånd och behof, med vidfosad.
räkning öfver den till 17,92.1 Rid 31 sk- sig bestigande
förlust af spannmål i Finland från och
med är 1807, samt Öfverståthållaréns, En af Rid
kets Herrar in. rn. Herr Grefve Mörners underdåniga
skrifvelse i ämnet, so”m Utskottet vidare
inhämtat den förlägenhet, hvaruti detta Barnhu»
blifvit försatt genom ej mindre ifrågavarande
förlust, än ock den år J810 fasställde inskränka
ning af vissa förut till en dél Barnhuset anslagna
Tull- och Convoy - afgifter på inkommande
öfver
-
slå JG.
K:o 65, 06.
£)en 27 April.
öfverflöd?varor; äfvensom att Barnens antal sorti
njuta understöd, utgör 2282; att oaktadt berörde
förluster, sedan Inrättningen vid 1813 ars början
skil Ides från Allmänna Fattigvården i Stockholm
och erhöll nu varande styrelse, genom
dess nit och drift saint en allmännare välgörenhet,
tillgång vunnits till förbättring af barnens
underhåll i betydlig rnon, men att då sådane
uppoffringar af allmän välvilja icke ki nna med
säkerhet påräknas för framtiden, ersättning för
ofvanberörde, från Finland förut erhållna, omkring
300 Tunnor spannmål årligen är nödig
for inrättningens bestånd.
I anledning häraf, och då Utskottet är fullkomligen
öfvertygadi om denna Inrättnings goda
och vigtiga ändamål samt stora nytta, ej blott för
Hufvudstadens utan ock för Landsorterna, hvarest
de flesta Barn, som genom denna anstalt
räddas från nöd och undergång, emottagas och
med understöd härifrån vårdas och underhållas,
samt blifva för det allmänna nyttiga, har Utskottet
ansett detta Barnhus icke böra lemnäs i saknad
af den tillgång dess bibehållande fordrar, och
att alltså ersättning för den förlust, Inrättningen
fatt vidkännas af förenämnde spannmål, som årligen,
alltifrån år 1637 till 1807, utgjort en säker
inkomst från Finland, bör Barnhuset beredas.
I afseende å sättet dertill, har Utskottet inhämtat
det förslag, som en Barnhus - Directions
Ledamot gifvit, att nemligen Inrättningen kunde
blif
-
Den 27 April.
blifva fullt ersatt för ifrågavarande förlast, orri
utaf den i nu gällande Bevillnings-förordningen.
af den 18 Augusti 1812, 4 Art. 5 §. 1 mom.
fastställde Stämpel- afgift 4 slc. å hvarje pär Spelkort,
som tillverkas, blott hälften, som i Stockholm
bör erläggas, blefve anslagen Barnhuset,
med rättighet för Directionen, att sjelf uppbära
och Kontrollera hela denna afgift , deraf den andra
hälften skulle af Directionen levereras till
Biksgälds - Contoiret.
Enligt Biksgälds - Contoirets Räkenskaper
har denne Stämpel afgift för sistlidet år 1814
från Stockholms Stad bestigit til! 2,293 B.ul 12 sk.
deraf hälften alltså varit 1146 B:d 30 sk; och
sålunda skulle, om Barnhuset kunde genom upplåtelse
af halfva denna afgift hädanefter vinna ifrågavaräode
billiga och nödiga ersättning, sorn
oberäknad förra årens förlust för 5oo Tunnor
spannmål årligen, å 5 R:d Turman, bestege till
1500 R:d, en dertill eljest erforderlig, ny -och
till ole t utgift för det allmänna härigenom bespares,
samt Staten derjemte i den andra hälften
njuta en större inkomst, an för sistlidet år utaf
omförmälte afgift.
för verkställigheten af detta förslag trot?
Utskottet några hinder ej eller mota, helst flere
inrättningar finnas med lika beskaffade intrader;
och Utskottet får derföre, med afseende å Barnhus
- inrättningens fördel ej mindre än Statens
båtnad och vinst, till Bikels Höglofl. Ständer
hem
-
5x6
Den 27 April.
hemställa J om icke omförmälte Förslag må antagas;
äfvensom att på lika sätt, till understöd
för Barnhusen, eller, der sådana ej finnes, Fattig'-försörjningen
i de öfriga Städer och orter i
It i ket, hvarest Spel - kort tillverkas, hälften utaf
den afgift, som derföre bör erläggas, oell hvilken
utgjort för nästlidet år 1230 R:d 17 sk. 6 r.,
likaledes hädanefter till dem upplåtas, emot det
att uppbörden och Controlleti härå af vederbörande
besörjas, samt der, andra hälften utaf de
inflytande medlen till Riksgälds - Contoiret insändas.
Örn Riksens Högloft. Ständer finna för godt
att härtill bifalla, så torde Bevillnings - Utskottet
böra derom gepast underrättas, i afseende å denna
Bevillnings - afgifts bibehållande i dess nu
upprättade förslag till en ny Bevillnings - Stadga;
hvarförutan Beslutet bör i underdånighet anmälas
hos Kongl. Maja, med anhållan att. BarnhusDi
rectionen i Stockholm och Styrelserne af dylika
eller Fattig försörjnings - inrättningar uti öfriga
Städer eller orter, der Kort tillverkas, måtte
genom vederbörande derom förståndigas, samt
att uppgifva förslag till det sätt, att uppbära och
controllera denna afgift, sorn särskildt af dem'
hvardera kan anses lämpligt och säkrast, hvarefter
Kongl. Majit i Nåder lärer täckas vidtaga den
förändring, sorn i följd deraf kan pröfv.as nödig,
uti Dess Nådiga Kungörelse den 30 December
18 ta om Uppbörden och Contrpllen af ifrågava
ran
-
JDen 27 Apritl
ranbe afgift; hvilket allt vördsamt bfverlemnas
till Riksens Högloft- Ständers närmare bepvöfvam
de- Stockholm'den 26 April 1815*
På Vällofl. Borgare-Stan- På Hedervärda Bondel
Uppläst lios samtelrga Riks-Stånden den 27 April.
Riksens Högloft. Stiinclers Stats - Utskotts
Betänkande, rörande Bevillvings-
afdrag pä Rent an för Riksgälds
- Contoirets inhemska skulder.
XJnder läsningen af de hos Herrar Fullmngti-’
ge i Riksgälds - Contoiret saint Rikets Högloft.
Ständers ar 1813 församlade Herrar Revisorer
På Högloft. Ridd. och
A delns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer.
På Högvördiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray,
dets Ledamöters
vägnar
Carl Fred. Landberg.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon. Jonsson.
C. Tunelius.
håll
-
Den 27 April,
hållna Protocoll, har Sfats - Utskottet inhämtat,
att, uppå Commissariernas hos Herrar Fullmäktige
gjorda förfrågan, huruvida, med anledning
af 2 Art. 7 •§. x. morn- uti 18,12 ars Bevillning*.
Förordning, vid liqviderandet af rentan å Contoirets
inhemslca Lån, Bevillning af Rente - be.
loppet borde innehållas, Herrar Fullmäktige redan
före 4813 .års Revision låtit meddela Commissarierna
det svar: att något Bevillnings - afdrag
icke kommer att göras på rentan för Contoirets
inhemska, lån med 5 procents interesse,
hvaremot frågan orri Bevillnings-afdrag pä rentan
för det, jemlikt Riksens Högloft. Ständers
särskildta förordnande, mot slutet af år
1812, upptagna Fån med Sex Procents årlig
renta, till Herrar Revisorerne blifvit hemstäldt.
Och hafva Herrar Revisorerne, i afseende på
sistnämnde elier Sex procents Lånet, tillstyrkt,
att Bevillning af rentan för detta Lån skulle afdragas
och innehållas; äfvensom Herrar Revisorernas
pluralité pröfvat, det någon anmärkning
icke borde göras dervid, att Herrar Fullmägtige,
efter hvad ofva oberörd r är, låtit utan afdrag betala
interesset å Contoirets Obligationer i Raucomynt
med fem procents Interesse.
Stats- Utskottet har, för sin del, ej funnit något
att påminna, hvarken vid Herras Fullmagtiges,
eller Herrar Revisorernes ofvanberörde åtgärder,
helst, och hvad 5 procents Lånet beträffar,
Stats . Utskottet, lika med Herrar Full—
mägtige och Herrar Revisorernes pluralité, nogr
samt
Den 27 April'.
samt insett, att, i händelse Bevillnings - afdrag
på detta Lån kommit att göras, sådant, efter all
sannolikhet, haft den påföljd, att Riksgälds Contoiret
kommit att sakna den tillgång på Bancomynt,
sorn, genom samma Lån, erhållits, och
hvilken tillgång, utan olägenhet, icke kunnat
umbäras. Emedlertid, och enär på andra sidan,
man, med åsidosättande af alla considerationer
för Riksgälds - Contoiret och dess många behof
af inhemska Lån - biträden icke utan anledning
skulle kunna yrka, att, med en sträng tillämpning
af 1812 års Bevillnings - förordning, der något
undantag, i anseende till Riksgälds - Contoiret,
icke finnes stadgadt, Bevillning äfven bör innehållas
af rentan för Riksgälds - Cpntoirets fem
procents Lån; så har Stats - Utskottet, af sådan
anledning, trott sig böra de uti förevarande ämne
yppade frågor hos Riksens Höglofl. Ständer
anmäla, med vördsam hemställan, om icke Bevillnings
- Utskottet häraf bör undfå del, på dét,
i händelse sjelfva principen, i afseende på den
rättighet, som Gäldenär blifvit tillerkänd, att göra
afdrag på rentan, skulle uti den blifvande
Bevillnings - Förordningen komma att bibehållas,
de särskildta omständigheter, hvilka på RiksgäldsContoiret,
såsom ett Låntagande Verk, inträffa,
måtte hos Bevillnings - Utskottet komma uti betraktande;
och ett sådant bestämdt stadgande meddelas,
hvarigenom undanrödjes all collision emellan
verkställigheten af Bevillnings - Författningens
allmänna föreskrift och hvad, vid salfor
-
520
J)en 2 7 April.
gkildta förhållanden, Riksgälds - Contolrets Förmon
skulle kunna fordra. Stockholm den 26 April 1815.
På Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer.
På Vällofl. RorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Fandberg.
På 'Högvördig! Prest»
Ståndets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Lika lydande med den till de Respectiva
Riks-Stånden afgångna Expedition 5 betygat
C. Sylvan.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 27 April.
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs och Oeconomie-Ut skots Betänkande
i anledning af de utaf
Herr Öfversten och Riddaren C. Ehrengranat
väckta frågor om Landtbruks
- Skolors inrättande, samt om
at
-
JDen 27 April.
521
utvägar till understöd för odlingars
företagande.
"Uti ett den 4 sistlidne April till Hciglofl. Ridderskapet
och Adeln inlemnadi, och den 6 derpå
följande till Allmänna Besvärs- och Oeconomi
ie-Urskottet rernitteradt Memorial, sorn afven
blifvit med de öfriga Respectiva Stånden commumiceradt,
har Herr Öfversten och Riddaren
C. Ehrengranat yttrat den af alla en sann Patriotismes
vänner erkända sanningen, att ett på
rigtiga grunder stadgadt Jordbruk är moderkällan
till ett lands trefnad, bestånd och välmåga, och
att Ländthushållnings-läran, som i de flesta Europeiska
Länder redan antagit en vetenskaplig
form, genom stiftade Landtbruks-Academier , Skolor
och Sällskaper; äfven i vårt Fädernesland vunnit
den ynnest och Nådiga hägn ifrån Thronen ,
sorn lemnar medborgaren en glad förhoppning
att i denna väg se odling och upplysning spridda
ända till de mindsta grenar af Lantlthushållnjngen.
Då i sådant afséende hos oss en Landtbruks-Academi
blifvit stiftad samt Hushålls-Sällskaper
i Länen inrättade, tror likväl Herr Öfversten
sig ibland sådana' inrättningar hittills sakna
Landtbruks-Skolor, såsom högst nödvändiga
till den practiska Vetenskapens spridande i hela
Hiket, ur det skäl, att igenom sådana anstalter
skicklige Arrendatorer, Hemmansbrukare, Inspectofer,
Fogdar och Rättare, endast och säkrast bildas,
genom der erhållen underviseing i kännedomen
af jordbruk, jordarter, ängs-och ladugårds
sköt
-
Den 27 April.
skötsel, gräs oell Örters nytta och odling, redskapers
förfärdigande, räkningars förande samt
husbyggnad med mera, hvarföre Herr Öfversten
föreslår, att till detta ändamåls vinnande och så.
dana skolors inrättning ett helt eller halft Kronohemman
i hvart Hän borde anslås, frikalla*
ifrån alla onera, undantagande Roteringsskyldigheten,
att eri der beständigt boende Läromästare
i alla dessa uppräknade yrken borde lemna undervisning
åt Lärlingar, sorn terminvis skulle
draga fordelarna häraf, under denna tid äga nödiga
Boningsrum på stället, samt att dessa Lärosälen
borde stå under tillyn af Landshöfdingen
i Länet, härvid biträdd af några Ledamöter af
Hushålls-sällskapet och försedd med LandtbruksAxademiens
Instruction.
Derjemte innefattar Herr Öfversten® Memorial
en väckt påminnelse om omhugsan till
de inom Riket i stor mängd befintliga Kärrs och
Mossars odling och förvandlande till nyttig och.
fruktbar mark, hvarigenom så väl det rysliga för
ögat förbyttes till fägnande föremål, som äfven
nya utvägar banades till bättre utkomst och bergning
för Rikets innevånare, hvilka igenom en
således ökad produetion skulle vid en befarad
för framtiden minskad Jern - Export, åtmindstone
uti egna tillgångar på Spannmål, finna den betydligaste
lättnad under bemödandet att ifrån Utrikes
orter förskaffa öfriga nödvändighets-varor.
Men då en sådan allmän och riksgagnelig- odling
icke utan allmänt understöd kan antingen
tillvägabringas, ell^r äga framgång, föreslår Herr
Den 2.7 April. 523
I
Öfversten, att, utan Statsmedlens understöd, tillgångar
skulle kunna tillskapas, om, under namn:
till Landtbrukets upphjelpande: en viss årlig afgift
af 1 sk. af hvarje person, sorn fyllt 1 r, år, och
en lika afgift af hvar och. en sorn nyttjar Brännvin
och Caffe, erlades till beredande af en fond,
som genom .Lån biträdde dein, hvilka bevisligen
gjoct sådana nyttiga företag, och emot en renta,
som icke blefve betungande, då, efter skedd värdering
af odlingen, den beviljade Summan första
året fick begagnas utan interesse, och sedan emot
3 procent, sarnt vid odlingens fullbordande 5
procent årligen erlades, hvaraf likväl ante borde
afskrifvas på Capitalet, och hela den odlade marken
med grödan vara under förpantning, till dess
hela Länet vore ersatt.
Med skyldig aktning för Herr Ofverstens
uti dessa ämnen yttrade patriotiska nit och varma
känsla för Fäderneslandets förkofran, har Allmänna
Besvärs-, och Oeconomie - Utskottet tagit
dessa förslag i öfvervägande, och hvad först vidkommer
de af Herr Öfversten projecterade Landtbruksskolor,
så och på det sätt Herr öfversten
föreslagit, finner knappt Utskottet den möjlighet
till dessas inrättning, helst svårligen, ett så beskaffade
Kronohemman kunde anslås, utan att rubba
så väl Statens Intrader, som äfven • innehafvarens
förvärfvade dispositionsrätt, så framt det
icke skulle inlösas, hvartill Utskottet icke vet att
medel föreslå; att detta hemmans afkastning skulle
lil! äfventyrs blifva otillräcklig till återgäldande
af de förlag, som erfordras till dragares och
red'
Den 27 April.
redskapers inköp, till modellers anskaffande, till
tjenstfolkets underhåll, till nödvändiga försöks
anställande, och dessutom till Lärarens Lön och
béqvämliga bergning. Knappast skulle äfven ett
hemman träffas af den egenskap, att det lemnade
tillfälle och utrymme att dervid verkställa
försök uti alla till den practiska hushållningen,
hörande delar; äfvensom det vöre att befara, att
Lärlingar, som på egen bekostnad och blott terminvis
skulle begagna ett sådant undervisningssätt,
blefve allt för få, för att bereda den allmänt
åsyftade nyttan, eller ock deras kunskaper alllför
litet systematiska, om de blott tidtals och icke
jemnt, ända till erhållen fullkomlig färdighet, öfvervälde
undervisningarne. Dessutom torde väl
svårligen en Lärare finnas med den kunskap i
Chemie, Kotanique, Mechanique, Archiiecture och
tillika Practisk erfarenhet vid Jordbruket, som
ville åtaga sig en så modosam och efter utsigten
föga lönande åtgärd; ty icke borde Lärlingarne
betala något, icke torde Staten kunna anordna
något till hans Lön, då ännu fattas tillgångar till
de Lärares billiga och erforderliga underhåll, sorn
tjena vid allmänna Läroverken, och der en
del af de utaf Herr Öfversten föreslagna kunskaper
inhämtas; och icke heller kan, som förut är
anmärkt, det föreslagna hemmanet förslå med sin
öfverblifna afkastning till gäldande af hans mödor.
Och hvad är väl det, som egentligen åsyftas
genom dessa Landtbruks-Skolor? En ibland
allmänheten mera utvidgad practisk kännedom af
Jord-l
-
Jordbruket- Meri uti sjelfva Instructionerna för
Hushålls-Sal Iska perna i Länen är härtill redan
■ öppnad en utväg, då de äro ålagde a!t utgifva
och ibland Allmänheten utsprida enkla, korta,
tydliga, föreskrifter för Landtmannen i Landculturens
och Industriens alla grenar'; då Modellkamrar
inom hvarje Län. dels redan äro inrättade,
dels skola inrättas, der den vetgirige äger
tillfälle taga kännedom af de uppfinningar, sorn
lätta och förenkla arbetsmethoderna, eller fördubbla
de härtill erforderliga krafter; och enär i öfrigt
Hushålls-Gillen såsom filial inrättningar under
Hushålls-sallskaperna , äro inom smärre districter i
Länen inrättade, der kunnige, erfarne och patriotiske
män lemna all möjlig upplysning, och föregå
med efterdömen, hvilka i den practiska
Landthushållningen äro de bäste Läromästare; samt
då, som man äfven inhämtat af den berättelse,
som af Landtbruks - Aeademiens Direcfeiu- Herr
Presidenten Edelcrantz är utgifven, ifrån vissa
Län Elever äro försände till andra att der inhämta
de öfliga Landtbruks-methoderna, och hvilka
Elever alltid skola bemötas på ett tillfredsställande
sätt, så synas inga tillfällen saknas för det
närvarande att bereda en mera utvidgad practisk
kunskap i Jordbruket. Kommer då härtill, det
man hoppas, flit, måttlighet och tarflighet, skall
man inom kort se verkningar, som öfverträffa,
hvad till äfventyrs af Landtbruks - Skolor torde
kunna väntas. Och ur dessa sammanlagda skäl
tror Utskottet sig ej kunna tillstyrka ofvannämnda
af Herr Öfversten föreslagne Inrättningar.
Hvad
Den 27 April.
Hvad ater Herr Öfverstens Motion angående
Kärrs och Mossars odling vidkommer, till beredan»
-de af okad Spannmålspröduction och välmåga, samt
om medlen till befrämjande deraf, sä, med fullkomligt
erkännande af nyttan med dylika företag,
tror Utskottet, ätt livad de större och Kronan
tillhöriga Kärr och Mossar vidkommer, desse antingen
på allmän bekostnad, eller'genom upplåtande
och fördelande åt ep§k'ldte, säkrast och
snarast borde kunna bringas till odling, och att de,
som på enskildtes ägor äro belägne, genom uppmuntringar,
efterdömen och tjenliga understöd,
skola efter hand till fruktbara fält förvandlas; i
hvilket afseende, till kostnadernes bestridande, Utskottet
ej anser sig äga anledning att tillstyrka
någon personel pålaga, större eller mindre, till
inrättandet af en skärskildt Fond för detta ändamål,
sorn både skulle mötas af motviljan och blifva
föga tillräcklig. Hvilket allt till Riksens Högloft
Ständers eget ompröfvande vördsammeligen
öfverlemna. Stockholm den 26 April 1814.
På Hpglofl. Ridderskapets På Högvördiga Prestoch
Adelns Uedamö- Ståndets Uedamöters
ters vägnar vägnar
A. Lantinghausen. Lryn. Hesselgren.
På Vällofliga Borgare- Bå Hedervärda BondeÄtandets
Uedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar Vägnar
And. Fredin. Nils Månsson.
M. M. Rosbeck.
