# ID: svediakorp-gov1764
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 58,536
# sentences: 2,021
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


É i HANG
Till samteliga
O
Riks-Ståndens Protocoll^
Innehållande de Handlingar,
Hvilka lill Riks-Stånden blifvit aflemnade,
Såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
Samt
Riks - Ståndens Protocolls - Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm 18*5*
Andra Delen.
STOCKHOLM.
Tryckt i ElmÉns och Gr åsbergs Tryckeri,
1815.
Uopläst hos Högloft. Ridd. och Ad. d. 3 April.
Hrtgvörd. Prest-Ståndet d. 4
Vallofl. Borgare-Sfåndet d. 13 _
— Hederv. Bonde-Ståndet d. 4
Vördsamt Memorial!
n.
JL/ä flera Riksdagavs erfarenhet bevisat, att de
liwrigh:bliga göromål, sorn åligga Expeditions-Utskottet,
i synnerhet vid den tid, då en myckenhet
beslut af Riksens Ständer hinna fattas, hvilka
skyndsamt höra expedieras, ej med behörig
drift kunna medhinnas af den till 2 Cantziister,1
jemte Secreteraren, i följe af Riksdags-Ordningens ■
föreskrift, antagne betjeningen, får’ ExpeditionsUtskottet
härmedelst hos Riksens Högloft. Ständer
anmäla dess anhållan, det matte Utskottet tillåtas,
att i den mån göfoiriåien okar. och tillväxa, ytterligare
få, efter behofvet, antaga en eller tvänne
Canlzlister. Utskottet får derjemte föreslå,
att berörde betjening ej må räkna dagtractamente
eller arfvode för längre tid, än behofvet af
deras antagande framdeles kan inträffa.
Pa Höglofl. Ridderskapets På Högvördiga Prest
Ståndets
vagnar
Ludv. Mörner.
På Hedervärda Bonde- *
Ståndets vägnar
Juns Persson.
G. A. Silverstolpe.
Uh
och Adelns vägnar
Axel Lagerbjelke.
På Vidlöf!. BorgareStåndets
vägnar
C. M. Nordlindh.
4 Oen 4 April.
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft.
Ridder skåpets och Adelns Plenum den
4 April 1815•
5 D. J\A förnyad föredragning af St ats-Utskottets,
den 31 Mars pä bordet lagde, Memorial af
den 30 Mars, angående en summa till Riksdagskostnadernas
bestridande, blef detsamma af Hoglofl.
Ridderskapet och Adeln bifallet. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
Dito Dito.
S. D. R-emitterades till
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie■
Utskotten.
Ett Dictamen af Herr Pålman, Otto Fredrik,
angående en annan organisation, äfvensom
utvidgning af Magazins-inrättningen.
Tvenne Dictamina af Herr Hertzenhjelm,
Carl Johan, angående en ny organisation af Allmänna
Magazins-inrättningen samt angående nyttan
deraf.
jQill Lag-Utskottet.
Ett Dictamfen af Herr Ankarloo, Olof, innehållande
förslag, att Sterbhus ej måtte få utredas
-
Den 4 April.
3
redas af Domaren i orten, jemte anmärkningar
vid föregående Dictarnen, anförd-e af Herr
Nauckhoff, Carl Ulric, sam Herr Lagerhielm,
Olof Johan.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet.
Ett Dictarnen af Grefve Rosen, Axel, innehallande
anmärkningar vid Herr af Uhrs den ao
Mars upplästa Dictarnen.
Ett Dictarnen af Grefve Mörner, Adolph
Göran, innefattande anmärkningar rörande Allmänna
Penningeställningens förbättrande och Magazins-inrättningen.
Ett Dictarnen af Herr Ankarloo, Olof, angående
Taxeringsmännen vid markegångssättningar.
Tvenne fran det Vällofl. Borgare - Ståndet
compiunicerade Memorial , af Herr Handelsmannen
Stabeck samt Herr Handelsmannen Lindström,
angående ett nytt Jude-Reglemente. Ut
Supra.
Ex Protocollo
A. G, Silfverstolpe.
Dito Dito.
S. D. T_Jppa anmälan af Hans Excellence Herr
Grefven och Landt-Marskalken, att, då redan någon
tid af Riksdagen vore förliden, och endel af
de vid Ståndens och Utskottens Cantzlier antagne
tjenstemän vore i den belägenhet, att icke kunna
am
-
ri
6
Den 4 April.
umbära den aflöning, sorn dem skulle komma att
beviljas, syntes honom tidpukten vara inne att
efter vanligheten hos Riks-Ståriden föreslå grunderna
oell beloppet af samteliga Riksdagstjensteinännens
aflöning; beslöt Ridderskapet och Adeln
for sin del, att Promemorior i detta ämne skuile
få itf Herrar Talmän, för Ståndens Cantz!ier
samt Vaktbetjening, och af Utskottens -Ordförande,
för Utskotten, inlemnas till Stats-Utskottet, i
afsigt att detsamma måtte med sitt yttrande och
hemställan häröfver till Riksens Ständers Plena
inkomma. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
Dito Dito;
S. D. Remitterades till
Stats-Utskottet.
Ett Dictamen af Grefve Uilljencrantz, Johan
Wilhelm , innehållande tillägg till Herr Hagströmer
D ictamen, angående Uäns-Dazaretternas
utvidgande och förbättring.
Till Tag-Utskottet.
Ett Memorial af Friherre Cederström, Anders,
angående 1:0 Penningböters förvandling till
kroppsstraff; 2:0 Kroppsstraff» förvandling till vatten
och bröd; 3:0 Viss tids utsättande, inom hvilken
ägotvister, ej lagförde, må af sig sjelfva förfalla;
4:0 Nämndemans val; 5:0 Nämndemans.be
fatt
-
Den 4 April.
fattnings bibehållande i sin enkelhet; 6:0 SaköreMedlen.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Uts&ottet.
Eft Memorial af Herr af Stenhoff, Christian,'
angående medel till öfverflödets hämmande.
Ett Memorial af Herr ljungfelt, Henric
Wilhelm, i samma ämne.
Ett Memorial af Herr Bergenstråle, Gastaf
Adolph, angående 1:0 En förbuden eller åtrnindstone
försvårad import af alla nödvändighetsvaror;
2:0 E11 rättvis och i sin tillämpning sträng
författning emot yppighet och öfverflöd.
Ett Memorial af Herr Westfelt, Mauritz,
angående en bättre vård om Skogarna i Riket.
Dictamen af Herr Ehrengranat, Carl Adam,
angående inrättande af Akerbruks-Skolor.
Dictamen af Friherre Hjerta, Ears, angående
medel till förekommande af missbruken vid Gårdfarihandeln.
Ut Supra.
Ex protocollo
A. G. Silfverstolpe.
Utdrag af Högvördiga Prest-Stundets
Protocoll, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 4 April
i8i5-
S. D. Sedan Prest-Ståndet nu instämt uti Vällofl.
Jäorgare-Ståndets, igenom Protocolls Utdrag
8
Den 4 April.
af den 20 nästlidne Mars meddelte beslut om
organiserandet af ett särskildt Utskott för att afgifva
utlåtande, rörande ett nytt Reglemente för
alla Medlemmar af Judiska Nationen, som r,edan
i Sverige äro vistande, samt angående förhud ejnot
flera Judars inkommande i Riket, så har,
för att gifva berörde Utskott en större vigt och
omfattning, Prest Ståndet, med kännedom deraf
att flere motioner om hämmande af öfverflöd och
Yppighet dels redan äro inom Riks Stånden väckte,
dels ock vidare torde väckas, för sin del beslutit,
att bemälte särskildta Utskott må få sig
uppdraget, att upptaga och bereda alla vid denna
Riksdag förekommande frågor och tjenliga medel
till hämmande af yppighet och öfverflöd; hvarjemte
och då vidlöftigheten och angelägenheten
af dessa ämnen fordra att detta Utskott må kunna
arbeta på särskildta afdelningar, Ståndet ansett
lämpligt, att detsamma må utgöras af sex; Leda-»
möter ifrån hvarje Riks Stånd; i hvilka beslut
de öfriga Respectiva Riks-Stånden igenom ProtoColls-Utdrag
skulle vördsamt och vänligen inbjudas
att sig med Prest-Ståndet förena. Ut Supra,
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Dito Dito.
S. D. Stats-Utskottets den 31 sistlidne Mars på
bordet hägde Memorial, angående den till Riksdagskostnadernas
bestridande erforderliga stimma,
foredrogs å nyo, och blef, i anseende till dere
emot
-
Den 4 April.
9
emot gjorde anmärkningar, till Stats-Utslcottet återförvisade,
XJt Supra,
Ex Protocollo
J, 17, Almqvist,
Dito Dito,
S. D "Vid föredragning af Allmänna Besvärsoch
Oeconnmie-Utskottets ■ anhållan* att utöfver
den i Riksdagsordningen föreskrifne Betjening få
antaga fyra Cantzlister, pröfvade Prest-Ståndet
skäligt att dertill sitt bifall lemna; dock med det
vilkor, att desse icke må få beräkna dagtractaroente
c-ller arfvode från längre tid, än då de efter
behofvet verkligen blifva till tjenstgöring antagne,
Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U, Almqvist,
Dito Dito.
S. D. t öredrogs och bifölls Expeditions-Utskottets
anhållan, att utöfver den i Riksdägs-Ordningen
föreskrifne Betjening, få efter behofvet antaga
en eller tvenne Cantzlister, dock på det
af Utsköttet föreslagna sätt, att de ej må räkna
dagtractamente eller arfvode från längre tid, än
behofvet af deras antagande framdeles kan inträffa.
Ut Supra.
Ex Protocollo
J» U. Almqvist,
Uu
Dera 4 April.
Utdrag af Vällofl. Borgare-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 4 April
18 IS.
jS. D. Remitterades till
Bevillnings-Uiskottet.
Herr Handelsmannen Johan Lundbergs Memorial,
angående 18-14 års Bevillnings-stadga.
Till Lag-Utskottet.
Herr Häradshöfdingen Barthelssons Memorial,
angående inrättande af Arbets- och Correctionshus
i hvarje Jjän, der sådan inrättning hitills
saknas.
Till Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie\
Utskotten.
Herr Commerce-Rådet och Riddaren Nordlindhs
Memorial, i anledning af Friherre Jacob
Cederströms Memorial hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, angående Näringsfriheten.
Herr Borgmästaren Hambrei Memorial i
-samma ämne. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahmi
Dito
7) en 4 'Aprilali'
%
Dito Dito.
S. D. Upp. astes och godkändes E*peditinns-Utskoilets
Förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Majit, angående det
vid denna Riksdag beslutna tillägg i Justitia»
Ombudsmannens Instruction. Ut Supra.
Ex Protooollo
Carl Magn. Robsahm
Dito Dito.
S. D. Vu förnyad föredragning af Sfats-Utskottets,
den 31 sistlidne Mars på bordet lagde, Memorial
om 150,000 Riksdalers anslående till kostnaden
i och för innevarande Riksdag, blef detsamma,
i anledning af dervid gjorda anmärk»
ningar, till Utskottet återreuiiteraöt. Ut Supra.
Ex Prolocollo
Carl Magn. Robsahm
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Protocoll, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 4 April
1815•
S. D. Remitterades
Till Lag-Utsbottet.
1:0 Ett Memorial af Anders Joachimsson
från Östergöthland, angående ett skyndsammare
afgörande af Concoursmåh
15
Den 4 April.
2:0 Ett Dito af Riksdagsmannen Petter Christopherson
från Jönköpings Län, om fritt anläggande
af Husbehofs-Q varnar.
3:0 Ett Dito af Nils Persson från Christianstads
Eän, angående tillökning i arfvodet för
Nämndemän; och
4:0 Ett af samma Riksdagsman, angående
rättigheten till Husbehofs-Qvarnars anläggande*
Till Hevillnings-Uttskotiet.
l:o Ett Memorial af Riksdags-fullmägtigen
Jacob- Ericsson fiån Orebro Eän, om minskning
af Chartae Sigillatae afgiften.
2:0 Ett Dito af Per Persson från Orebro Eän
om befrielse från Capitations afgift för afskedade
ålderstigne och blesserade krigsmän.
3:0 Ett Dito af Ears Carlsson från Skara»
borgs Eän.
4:0 Ert Dito af Eric Persson från Carlstads
Eän; och
5:0 af Johan Johansson Från Kronobergs Tjän,
angående Häradsskrifvarnes rättighet till betalning
för Debetsedlar.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Uiskottet.
l:o Ett Memorial af Riksdagsmannen Sebelius
från Hallands Eän, om rättighet till fri
tor f skörd å tufvig och ljung-till vuxen mark.
2:o Ett Dito al Riksdagsfullmägtigen Jacob
Ersson Elistadius från Stockholms-Eän, oin hämmande
af öfverflöd.
3:0
Den 4 April.
3:0 Elt Dito af Bryngel Ericsson och Jan
Andersson fran Elfsborgs Län, samt Eric Svens*
son fran Bohus Län. .angående Gränsötullarnes
upphäfvande pä Norrska gränsen.
Hvarom de Respectiva Medstånden skulle vörd»
samt och vänligen underrättas. Ut Supra.
Ex Profocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
S. D. I anledning af vice Talmannen Hyckerts
derom gjorda hemställning, beslöt Bondeståndet
inbjuda Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
öfriga Stånden till deltagande i anmodan till
Stats-Utskottet, att icke allenast så fort sig göra
låter till Riksens Höglofl. Ständer inkomma med
Utlåtande öfver beräkningsgrunderna, det specifika
beloppet och sättet till utgörande af Dagtractamenten
för samteliga Riks-Ståndens och deras
Uttskotts Secreterare, Cantzlier och Vaktbetjening,
samt om och i hvad man de böra erhålla
resepenningar och ersättning för hushyra, utan
ock att framdeles afgifva yttrande öfver beloppet
för hvar och en, af de arfvoden, sorn efter erfarenhet
och pröfning af arbetet kunna komma att
bemälte Secreterare och Cantzlier af Eiks-Stånden
anslås. Och skulle Pretocoils-Utdrag härom till
Respectiva Med-Stånden och Stats-Utskottet expedieras.
Ut Supra.
Ex Profocollo
Olof Werlin.
Dito
14
Den 4 April»
Dito dito.
S. D. Lag - Utskottets den 23 sistlidne Mars
afgifne och sedan sista Plenum på bordet hvilande
Memorial, innefattande utlärande öfver Riksens
Ständers Justitias-Ombudsmans Etnbets-Be»
rättelse, föredrogs nu åter, hvarvid tillika upplästes
det Memorialet åtföljande Protocolls'Utdrag
för den 21 Mars, rörande 3:ne Eedainöters af
Utskottet särskildta mening, enligt hvilken de,
emot hvad pluratiteten beslutat, på anförde grunder,
ansett Utskottet äfven bora meddela utlåtande
öfver den del af nämnde Berättelse, sorn rörer
de anmärkningar, till hvilka Justitite - Ombudsmannen
ansett sig äga anledning, i afseenemie
på de, tor sysslolöshet och brist på lagligt
försvar, till fästnings-och spinnhus-arbete på behaglig
tid dömde personer, samt hvad JustitiaaO
mbudsmannen i detta ämne funnit sig böra hos
Kongl. Majit i underdånighet hemställa, jemte innehållet
af de derå i Nåder erhållne svar, tillika
med hvad i öfrigt dermed agde oskiljaktig
gemenskap.
Efter öfverläggning beslöt Bonde-Ståndet, att,
med anledning af 33 §. Biksdags-Ordningen och
53 §. Regeringsformen, gilla denna af 3me Ut.
skotts Ledamöter yttrade särskildta mening, och i
följd deraf återförvisa ofvanberöide del af Justitiae-Ombudsmannens
Embetsberättelse till Lagutskottet,
med anmodan, att nytt utlåtande deröfver
afgifva. Ut Supra.
Ex protocollo
Olof Werlin.
Dito
Den 4 April.
Dito Dito.
S. D. Sedan Bondeståndet, genom ProtocolIs-TJtdrag
af den 29 Mars, som i sista Plenum upplästes
ooh då i Protocollet anmärktes, blifvit
underrättadt derom, att Höglofl. Ridderskapet oclx
Adeln remitterat till Dag-- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotten ett Dictamen af
Friherre Jacob Cederström, angående upphäfvande
af Skrå-Ordningen, så hemställde nu Riksdagsfullrnägtigen
Anders Joachimsson från Östergöthland,
om icke Bonde-Ståndet ville instämma uti
enahanda Remiss med Höglofl. Ridderskapet och
Adeln i berörde ämne, på det bemälte Utskott
deraf må finna, att Bonde-Ståndets Ledamöter
med Herr Friherre Cederström dela öfvertygelse
om angelägenheten att undanrödja dfe band, sorn
för närvarande fjettra allmänna näringsfriheten
och hvarjehanda gagneliga företag.
Denna hemställan understöddes af Riksdagsfullmägtigen
Jan Jansson från Blekinge, Anders
Danielsson från Elfsborgs och Johan Olsson Fongberg
från Gefleborgs Eän med flera Ledamöter;
hvarefter Bondeståndet fann för godt dertill lemna
bifall; Och skulle alltså vederbörlig underrättelse
derom expedieras. Ut Supra.
Ex protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
S. D. Då nu ytterligare föredrogs Vallöf!. Borgare-Ståndets
de& a 9 och 31 Mars på Bordet
lag
-
Tinn 4 April.
lagde Protocolls-Utdrag, med inbjudning till MedStänderne
om organisation af ett särskildt Utskott,
till utredande af den derstädes väckta fråga om
ett nytt Reglemente för Judiska Nationens medlemmar,
inlemnade Vice Talmannen Hyckert
ett anförande i detta ämne, hvilket upplästes;
hvarefter Bondeståndet, efter skedd öfverläggning
och gjord proposition, ansåg sig icke kunna bifalla
Vällofl. Borgare-Ståndets förberörde inbjudning,
utan att nämnde fråga, tillika med vice
Talman Hyckerts, så väl sorn Eric Svenssons från
Bohus Ivän i detta ämne afgifna anförande, remitteras
till allmänna Besvärs- och Oecotiomie-Utskottets
handläggning. Ut Supra.
sedan den 2y i förlidne månad på bordet hvilande,
vid sista Biksdag afgifné Betänkande, rörande
ändring i 56 § af Regeringsformen, i afseende
på Grundlagsfrågors behandlande; hvarvid
Bonde - Ståndet beslöt att uppskjuta pröfningen
deraf, till dess ConstitUtions - Utskottet inkommit
med utlåtande öfver den dit remitterade Kongl.
Majits Nådiga Proposition af den a B sistlidne
Mars, angående uppskof till nästa Riksdag med
afgörandet af de hvilande Grundlagsfrågorna.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito,
nyo föredrogs Constitutions-Utåkottets
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito
Den 4 April.
Dito Dito.
S. D. Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottet ej allenast ett af Olof Darsson
frän Carlstads Dan den 31 sistlidne Mars
ingifvet och då på bordet lagdt Memorial, angående
en vidsträcktare Hemmansklyfning, utan
äfven ett, till vederläggning deraf, af Johan Olsson
Rongberg från Gestrikland nu uppläst anförande;
hvarom Vederbörande skulle underrättas.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
S. D. jEfter öfverläggning och af Talman nu
gjord proposition, beslöt Bonde-Såndet att, lika
med Högvördiga Prest-Ståndet, anmoda sina medlemmar
i Riksens Högloft. Ständers Utskott, och
synnerligen Expeditions Utskottet, att bemöda sig
icke allenast så tidigt med sina betänkanden och
expeditions-förslag till Riksens Ständer inkomma,
att justering beqvämligen kari äga rum, titan
ock med sorgfällighet stikå gifva dem all den
utförlighet och bestämdhet i uttrycken, som är
nödig, till förekommande af alla sådana , uttydningar
och förändringar, som i annat fall kunna
tillintetgöra Riksens Högloft. Ständers åsyftade
goda ändamål, och blifva hinderliga for deras
underdåniga önskningars behöriga skick, då de
till Thronen skola frambäras; hvarjemte Bonde
Stån
Nm
3, 4.
18
Den 4 ./i pr il.
Siandet fann för godt antaga ett af Anders Danielsson
fran Elfsborgs I.än afgifvet förslag, i hvad
det rörer Bihangets skyndsamma tryckning. Ut
Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
S. D. Eyfter uppläsandet af elt från ExpeditionsUtskottel
ankommet Memorial, dateradt den itta
i denna månad och innehållande begäran, det Utskottet
matte tillåtas, att, i den mån görotnålen
okas och tillväxa, ytterligare fa, efter behofvet,
antaga en elier tvänne Cantzlister, hvilka dock
ej skulle fa räkna Dagtractamente eller arfvode
från längre tid, än behofvet af deras antagande
framdeles kan inträffa; lemnade Bonde-Ståndet härtill
bifall. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
S. D. t_iii Memorial af den 30 sistlidne Mars,
anhåller Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet,
att det måtte vara förklaradt berättigadr,
att utöfver sin ägande Cantzli-Betiening antaga
fyra Cantzlister med fullt arfvode. Efter uppläsande
häraf, funné Bonde-Ståndet godt, att denna
Utskottets anhållan bifalla. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito
Den 4 April.
*9
Dito Dito.
S. D. T-Jpplristes en af Expe‘litlons Utskottet författad
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Maj:t, rörande tillägg i 14 §. af Riksens
Ständers Justitias-Ombudsrnans Instruction;
hvilket af Bonde-Ståndet gillades. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olaf Werlin.
Dito Dito.
S. D. R iksdagsmannen Bengt Svensson från Östergöthland
inlemnade ett Memorial, innefattande
åtskilliga förslag till Jordbrukets upphjelpande,
hvilket, efter uppläsande, blef till Banco- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskotten remitteradt.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst lios Samtelig» Riks-Ståiiden den 4 April.
Stormägtigste AHernådigste Konung!
H os Eders Kongl, Maja få Riksens Ständer härmed
i underdånighet anmäla deras enhälliga beslut
i anledning af Gönstil.utions - Utskottets vid
sist förflulne Riksdag afgifria och sedan dpss. genom
sarnteliga Riks-Ståndens beslut-, på bordet ii vilande
förslag, att till den 14 § i Instruction för
Riksens Ständers Justitias-Ombudsman för honom
till
SO
Den 4 April.
tillägga den förbindelse, att vid hvarje Riksdagfe
början till Riksens Ständers Constltutions-Utskott
inlemna de ofver dess Erribets. förrätt!!ingar, sedan
sista Riksdag, hällne Diarier, för att af detsamma
granskas.
I stöd af detta beslut skulle berörde §. blifva
lydande, sorn följer:
”Justiiise-Ombudsmannen äligge vid hvarje
”Riksdag till Riksens Ständer aflemna en allman
‘ redogörelse för sin förvaltning af det honom förströdda
Embetet, samt deruti utreda Eagskipnin”geris
tillstånd i Riket, anmärka bristerna uti Ea”gar,
författningar och allmänna hushållningen,
”saint uppgifva Förslag till deras förbättring. Va3Ye
iian ock skyldig att, emellan Riksdagarna,
”årligen ett utlåtande öfver dessa ämnen genom
”trycket kungöra. Afven bör Justitia-Ombudsmanvnan
vid hvarje Riksdags början till Riksens Stän”ders
Constitutions-Utsiött inlemna de öfver dess
”Ambets-förrättningar, sedan siste Riksdag, hallna
”Diarier, för att of detsamma granskas. Justitiie”Ombudsmannen
åligger äfven att vid hvarje
”Riksdag för Riksens Ständer uppgifva hvilka af
”deras vid sist förflutne Riksdag fattade beslut och
”gjorde hemställningar blifvit af Konungen gil\’lade,
utfärdade och i verket ställde.”
Då nu Riksens Ständer till ofvanbemälte tillägg
i 14 § af Justitia:-Ombusdmannens Instruction
i underdånighet utbedja sig Eders Kongl.
Majus Nådiga sanction, få de derjemte i underdånighet
tillkännagifva, att i det fall Eders Kongl.
Maj: t
Den 4 April.
C 1
Maj:t täckes berörde sanction i Nåder bevilja,
Riksens Ständers Constitutions - Utskott bör med
sitt på den anbefallda granskningen grundade yttrande,
vid hvarje Riksdag, till Riksens Städer
inkomma, innan nytt val Iill JustiliEe-Ombudsman
af Riksens Ständer anställes.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Siormäktigste Allernådigste Konung
Eder* Kongl. Maj:ts
undercHnigste tropligtigste
Tjenare och undersårer
På Ridderskapets och Ad. På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom.
k. t. Landtmarskalk. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. N. Selwan.
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 4 Äpril.
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 4
— — Vällofl. Borgare-Ståndet d. 13
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 4 .
Vördsamt Memorial!
Som Oeconomie-Utskottet, vid handläggningen af
de oiåi, hvilka till dess utlåtande blifvit remit
te
-
Den 4 April.
terade, inhämtat, att eft stort antal Memoria! rörande
flera särskildta ämnen, redan hit ankommit,
ehuru ännu allenast något öfver en vecka förflutit
från dpn tid, Utskottet böfjat sina sammanträden;
Utskottet derjemte ater sig bekant, att
ganska många Remissér till det samma blifvit från
de Respectiva Riks - Stånden beslutade nti ärender,
hvilka ännu icke hunnit hit expedieras, och
ett betydligt antal oeconomiska frågor äfven hädanefter,
under innevarande Riksdag, torde blifva
från Riksens Höglofl. Ständers Plena, till Utskottet
öfvéilemnade, hvilka måls behandling säkerligen
lärer fordra utarbetning af mindst tvenne inom
Utskottet utväljande beredningar; så har Utskottet
fått all anledning förmoda , att för detsamma
skulle blifva omöjligt, att inom den för Riksdagens
fortfarande, genom Riksdags-Ordningen, föreskiifne
tid hinna till Riksens Höglofl. Ständer
afgifva utlåtanden öfver alla dessa mål, så framt
arbetet uti Utskottets Cantzli kommer att skötas
allenast af en Secreterare och tävnne Cantzlister;
Trien då 24 § i Riksdags-Ordningen ej tillåter något
Utskott att utan dertill erhållet tillstånd af
de Respectiva Stånden, antaga en talrikare ordinarie
Betjening, utom Secreteraren, än en Cantzli^t
for hvarje Division, finnér Utskottet sig nödsakadt
att hos de Respectiva Riks-Standen vördsammeligen
anhålla, det Utskottet matte varda
förklarad! berättigadt ätt, utöfver sin redan ägande
Cantzli Betjening, antaga fyra Cantzlister med
fullt arfvode; hvilken anhållan torde finnas desto
mera skalig, som det Allmänna visserligen bör
biir
-
Dm 4 April.
blifva bäst belätet, om de flere förbättringar uti
Rikets allmänna husbållnings-anstalier, hvilka Utskottet
kunde blifva i tillfälle att föreslå , inom
en kortare tid, men likväl med en emot hvarje
ämnes vigt svarande omsorg, koirune att beredas
och utarbetas. Stockholm den 30 Mars 1815. '
På Höglofl. Bidderskapets På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällolliga BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
Uppläst hos Samteliga Riks-StSnden dea 4 April»
Vördsamt Memorial.
XJti ett till Vällofl. Borgare - Ståndet ingifvet
och deiifrån till Lag-Utskottet remitteradt Memorial,
har Herr Borgmästaren G. Kjellander andragit;
att, efter flere författningar, Städernes
Magistrater äro skyldige och berättigade att uti
Sterbhus efter Borgare och ofrälse Stånds-Personer
förrätta Bouppteckningar och arfskiften, samt
att derföre i arfvode uppbära JEn Procent for
uppteckningen och En half Procent för delningen,
utom hvad angår Städerna Stockholm och
Gö
-
Måndet^ Ledamöters
vägnar
Bryn, Hesselgren.
På Hedervärda Bonde.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Hils Månsson.
M. M. Rosbeck.
24
JDen 4 April.
Götheborg, hvarom särskildt är stadgadt: att grunden
härtill vore, det Rådstufvud-Rätterne, såsom
Öfver-förmyndare, matte med desto större säkerhet
tillse och varda omyndigas rätt, samt att i öfrigt
föreskrifne aigifter till de fattiga och Justitiestaten,
’Bevillningar m. m. blifvit rigtigt bevakade
och erlagde: att i afseende pä dem af det Vdrdiga
Presteisknpet, som inom Städerna äro bosatte,
enahanda omständigheten i berörde fall. inträffade,
i det, att de lydde under Rådst ufvud Rätt, der
Bouppteckningar skola ingifvas och förvaras, Förmyndare
tillsättas, Omyndigas arf redovisas, Arfskifte!),
då de röra omyndige, granskas, och, med
ett ord, alla Sterbhusfrägor upptagas och afgöra*:
att 'ehuru, hvad angår Höglofl. Ridderskapef och
Adeln, förhållandet i så måtto vore olika, sorn
Hof-Rätterne i alla Arfs-, Testaments- och Förmyndare-frågor,
vore de s privilegierade Forum,
det likväl ofta skall handt, att Hof-Räuerne, vid
Förmyndares tillsättande, hört vederbörande Domstolar,
så väl på landet, som i Städerna; äfvensom,
enär omyndige hos Kongl. Maj:t söka att
sjelfve få förvalta sin egendom, Under-Domstolarn.
es
ledning hvaiaf, och då dessutom, enligt Kongl.
Kungörelsen den 6 April 1810, nästan alla onera
och ut sky Ider äro åtagne till proportionerlig fördelning
emellan alla Städernas Invånare, sorn således
i ett närvara, de förhållande sig emellan blifvit
förenade, samt i öfvervägande tages, ej mindre
Magisiiaternes i allmänhet ägande ringa och obetydliga
lönings-vilkor, hvilka, genom rättigheten
af
Den 4 April.
25
af Bonpteckningars och Skiftens förrättande i alla
Sterbhus, emot ofvannämnde arfvode, i någon mota
lunde förbättras, än afven, att en annan Skiftesman.
sällan alic,nas till mindre belopp, och attén
aflöning genom Discretion ofia nog vore obehaglig,
hvaremot en stadgad afgift i berörde fall,
beräknad endast till den i Staden befintliga egeridom,
icke är underkastad hvarken villrådighet
eller ansvar för dem, som vid dylika ti11fälle
n bevaka och välda andras rätt och egendom,
Herr Bofgmästaren ansett sig äga skäl till den
motion, att Kongl. Förordningarne den 1 Mars
1749 och den if) December 1756 varda öfversedde
och i så måtto jemkade, att Rådstufvu-Rätterne
rhå vara berättigade att, efter aflidne Personer
i Städerna, utan afseende på särskildta Stånd
och Glassér, verkställa uppteckningar och arfskiften
å <leias i Staden befintliga egendom, emot
den procent i samma Författningar är uttsatt;-och
hrr Vällofl. Borgareståndet i sammanhang härmed
till Utskottet öfverlemnat ett Protoeolls Utdrag för
den 13 i denna månad, innehållande så väl ett
af Herr Assessoren Arosenius afgifvet anförande,
deruti Herr Assessoren, jemte det han instämt uti
hvad H ei>r Borgmästaren Kje Ilander uti förberörde
Memorial anfelt, yrkat, att arfvoden för Bouppteckningar,
tillika med den de Fattiga tillfallande
Procent, beräknade på hela Inveniarie - massan ,
må falla de personer till last, hvilka egentligen
äro ägare af den upptecknade egendomen, och således
blifva pro rata fördelad emellan Sterbhuset
och dess Borgenärer, som ock Herr Borgmästaren
Kjeliunders i afseende härå afgifna yttranden.
Detta
iOen 4 April.
Detta allt har Utskottet i öfvervägande tagit;
och hvad först angar den af Herr Borgmästaren
Kjellander i ofvan omförmälte ätnnen väckta fråga;
så har val Utskottet funnit det ostridigt vara
af mycken vigt och angelägenhet, att alla Boupteckniugar
och Arfskiften, som efter aflidne personer
förrättas, varda af kunnige män verkställde,
oah att det jemväl skulle medföra mycken nytta,
att dessa göromål endast bestriddas af sådana, sota
dertill blifvit antagne, hvarigenom ej mindre omyndiga
Sterbhus-delägares rätt säkrast varder bevarad,
än jemväl de mångfaldiga Rättegångar,
sora vid underlåten behörig noggrannhet härvid ,
i framtiden uppstå, blifva förekomne; äfvensom
Utskottet ansett det vara otvifvelaktigt, att uppfyllandet
af hvad således vid berörde tillfällen
bör iakttagas, närmast skall i Städerna kunna väntas,
då Boupteckningar och Arfskiften efter personer,
som der aflida, förrättas af Magistraternes
ledamöter, ibtand hvilka det bör förmodas, att
finna derm, sorn dertill äro skicklige och i sådana
göromål äga erfarenhet; men Utskottet har tillika
funnit, att, emot hvad Herr Borgmästaren föreslagit
följande omständigheter för det närvarande
fortkomma och böra tagas i betraktande, nemligen:
att de af Ridderskapet och Adeln samt PrestStåndet,
hvilka, antingen i och för deras ämbeten
och sysslobefattningar, äro skyldige att i
Städerna äga deras bo och hemvist, eller/eljest
dit irillytla, så mycket mindre kunna anses
vara i lika förhållande med de derstädes bosatta
Borgare, sora de icke med desse sistnämnde .njuta
enahanda friheter och förmöner, samt ej heller
del
-
Den 4 April. 37
deltaga uti de utskylder till Stadenj som nied
Borgerliga näringen äro förenade: att således personer
af bernälte Stånd, genom det de af nämnde
anledningar ombytt bostad och till städerna
inflyttat, icke kunna förlora den rättighet, de eljest,
lika med öfriga af deras stånd, äga, och i
händelse af deras vistande å landet icke kunde
ifråga sättas, att, vid deras död, uppteckningen af
deras Bo och delningen deraf emellan Alfvingarne
må ske af den eller dem, sorn antingen
de sjelfve dertill i lifstiden förord nät, eller Sterbhus
-delägarne derom anlita: att , då Magistraternes
ledamöter väljas äf Borgerskapet och till största
delen tagas af deras egna medlemmar, desse ock
äro bäst i tillfälle att känna aflidne Borgares oeconorniska
omständigheter, och kunna således närmast
controllera uppgifterna samt besörja omyndiga
arfvingars rätt, med jivilkas aflidne föräldrar
och anförvandter de i desses lifstid varit i
flerfaldiga förbindelser, hvilket förhållande icke
nödvändigt inträffar i afseende å de personer af
de öfriga BiksStånden, sorn blott en kortare lid
i städerna varit bosatte: att, detta oaktadt, Magistraternes
rätt till upptecknings förrättande å qvar,
låtenskapen, efter aflidne Borgare samt deras Hustrur
och Enkor, likväl icke sträcker sig till den
Egendom, dessa å landet innehaft: Att, enär Magistrats-personernes
löner lill det hufvudsakligaste
äro anslagne, dels af den Städerna i nåder donerade
Jord, dels af de inkomster, sorn till StatsCassorna
ingå, hvilka Cassör i det mesta genom
de orligä Borgerliga utskylderna till Staden uppkommit
och hafva bestånd, rättigheten för Mali''
-
2 8
JDen 4 April•
gistraférrie att, emot faststäldt arfvode, verkställa
Boupteckningar och arfskiften i aflidne Borgare»
Sterbhus, till sitt ursprung blifvit äfven i det ändamål
dem meddelad, att såmedelst förskaffa Magistraternes
Ledamöter utväg till ytterligare Löneförmoner,
tued hvilka endast Borgerskaperne
äro pligtige att förse dessa sina ämbetsmän: att
i de städer, der Universitet finnas, så väl Lärarne,
sorn de till AcademieSiaten i öfrigt hörande
personer äga egna Fora Privilegiata, hvarest
de efter dessa samt deras aflidne hustrur och hemmavarande
barn verkstälde Boupteckningar böra
uppvisas, Förmyndare för omyndiga arfvingar
skola tillförordnas, samt de i, samma Sterbhus uppstående
arfs-tvister upptagas och afgöra?: Att åter
allt hvad som rörer Sterbhusen efter aflidne personer
af Ridderskapet och Adeln icke hörer till
Rådstufva Rätternes upptagande, utan af HofRätterna
behandlas; och att, uti mindre bemedlade
Sterbhus efter aflidne' personer af Prestståndet
samt Ridderskapet och Adeln, den utgift
, som efterlefvande Enka och Arfvingar
skulle i Bouppteckning och Skiftes - Arfvode blifva
nödgade att vidkännas, ofta för dem kunde
finnas känbar, helst då den möjligden kunde
undvikas genom det någon skicklig man af särskild
förbindelse med Sterbhuset åtager »ig
att utan vedergällning dessa förrättningar bestridr;
i följd af hvilket allt, och sorn det förhållande
af ägande knappa och stundom för tarflig utk
mist otillräckliga lonings-vilkor, hvilket Magistraternes
Ledamöter lika med en betydlig del
af Staten Embetsman och Betjente dela, icke
lärer
Den 4 'April.'
i 9
lärer kunna anses såsom något gilltigt skäl att
till förökning i dessa vilkor söka bidrag af dem,
hvilka dertill ej äro pligtige, men det icka des'o
mindre ofta torde inträffa, att Magistraterne, pä
grund af särskildt förtroende om skicklighet och
oveld, varda sjc-lfvilligt anlitade att, äfven i de
Sterbhus, der sådan rätt lagligen dem icke tillkommer,
Bouppteckningar och Arfskifte!! förrätta,
finner Utskottet sig äga fullkomlig anledning att
afstyrka hvad Herr Borgmästaren Kjellander i
förenämnde ämne föreslagit.
Vidkommande åter hvad Herr Assf^ssoren
Arosenius, på sätt ofvanbemält är, yrkat; sa enar
redan, genom Kongl. Majas Nådiga Förordning
den i Mars J749, angående Magistrats-personers
arfvoden vid Inventariers upprättande i Städerna
är stadgadt, att det deruti bestämda Boupptecknings-arfvode
borde af Boets hela egendom beräknas,
utan att afdrag finge ske för den gäld,
hvarmed Sterbhuset vore besväradt; hvaremot
Sterbhusets delägare blifvit förklarade berättigade
att, vid sådan skulds utbetalande, deraf för Borgenären
i berörde provision korta, finnér Utskottet,
att uti den af Herr Assessoren väckta
fråga något lornyadt Stadgande icke kan blifva
af nöden.
Detta allt får Utskottet till Riksens Högloft.
Ständers vidare granskning och bedröfvande vördsamt
öfverlemna, tillika med det särskildta yttrande,
en af Utskottets Ledamöter, Herr Lagmannen
Noréus uti det första af förbemälte ämnen
afgifvit, ©ch hvaruti de öfrige Utskottets Ledamöter
af Vällofl. Borgare-Ståndet sig till en del
för
-
Den 4 April.
förenat, hvilket innefattas uti det härvid fogade
Protocolls-Utdrag. Stockholm den Mars 1815.
På Höglofl. Bidderskapets På Högvördiga Prestoch
Adelns vägnar Ståndets vägnar
H. F. Strömfelt. C. M. Levin.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BopdeSiåndets
vägnar Stapdets vägnar
Jean Noréus. Per Jernström.
A. J. Wahl stjerna.
Utdrag af Protocollet hållet i Högloft.
Lag-Utskottet, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 22 Mars
1815,
S. D. ------- -
Herr Lagmannen Noréus anförde: att
lian med vissa inskränkningar i beräkning af arfvodet
både för Sterbhus af betydligare förmögenhet
och äfven för de fattigare, hvilka snarare lian
ansåg böra ifrån all annan afgift, än Charta Sigillatte,
Justitiae-, Stats- och Fattig-medel, befrias,
samt, under det af Herr Assessor Arosenius uppgifna
förbehåll, att arfvodet borde utgå af Boets
odelade Massa, den må tillkomma Creditorer eller
efterlemnadé arfvingar, medgaf rättvisan och
billigheten af Borgmästaren Kjellanders begäran,
till hvilket bedömmande Herr Lagmannen dock
egentligen leddes af den hos honom länge stadgade
öfvertygelse om vigten af ett forändradt
Stad
-
Den 4 April.
3*
Stadgande rörande Bouppteckningar och Arfskiften
hos Allmogen, desse förrättningar af så betydlig
inflytelse för ägande rätten, och sorn i frågor derom
ofta utgöra den enda ledning oell deri enda
grund för urskiljandet af betydliga tvistämnen,
borde i allmänhet bringas till den fullkomlighet,
som Lagens föreskifc och medborgerliga säkerheten
fordra.
Detta ändamål ansåg Herr Lagmannen icke
säkrare vinnas, än genom ett allmänt stadgande,
att Bouppteckningar och Arfskiften borde genom
Härads-Rätternes Ledamöter på Landet och genom
Rådstufvu-Rätten i Städerna förrättas. Herr Lagmannen
insåg väl, att Häradhöfdingarne icke kunde
sträcka sin egen åtgärd till alla dylika förekommande
förrättningar; men dem borde dock åligga,
att i hvarje Härad eller, der Häraderna
bestå af flera Socknar, i hvarje Socken utse 2:ne
bland Nämnden, för hvilkas redlighet och skicklighet
de ansågo sig kunna ansvara. De upprättade
Boupptecknings- och Arfskiftes-Instrumenterna
borde derefter af Härads-Rätteh granskas
till sin form och rigtighet i uträkningen, samt,
sedan tiden till klander emot grunderna för arfsrätten
förlupit, eller i fall tvist derom uppstått,
den genom laga kraft vunne dom blifvit afgjord
fastställas antingen uti sitt oklandrade skick, eller
med de förändringar, som genom den uppkomna
tvisten blifvit stadgade. På detta sätt formodade
Herr Lagmannen, att desse vigtige handlingar snart
skulle uppnå det ändamål Lagen åsyftat, och icke,
som nu, isynnerhet hos Allmogen, bereda ämnen till
tvister, för hvilkasutredningofta icke andragrunder,
än
Den 4 April.
än ofullständiga Boupptecknings- och ArfskiftesInstrumenter
finnas, och vid hvilkas bedömande
den mest skarpsynte Domare ofta stad nar i en
saiärtande villrådighet. Herr Lagmannen fastade
dock härvid ovilkorligen det förbehåll, att arfvodet
icke borde sträckas utöfver nu gällande
beräkning, utan tvärtom försvinna för de fattigare
ibland Allmogen, hos hvilka Boets behållning
icke uppgick till 66 R:d 32 sk., och ibland
de öfriga Classerna till en dubbel eller högre
Summa; äfvensom, i händelse Boet vöre gäldbundet,
efter Herr Assessoren Arosenia förslag,
drabba Egendomens värde i moa af dess anslående,
antingen till skulds betalning eller fördel*
nirg bland arfvingarne, och derefter ansåg Herr
Lagmannen icke någon betänklighet böra förekomma
att vidtaga en för allmänna medborgerliga
rättigheter så nyttig förändring, isynnerhet
som den ostridigt beredde en saker väg till bevarande
af allmän rättvisa, och förnämligast deras
rätr, hvilka ofta sjelfve saknade tillräcklig
kännedom att den bedömrna. I allmänhet borde
fullständighet och ordning Uti handlingar af aflägsna
vigtiga följder nitiskt befordras , och detta
stora ändamål vinnes förmodligen sakratt genom
ämbetsmanna-åtgärd, åtföljd af ansvar och
vägledd af upplysning och redliga afsigter.
Herr Lagmannen ansåg sig icke for det närvarande
berättigad att ingå uti en allmannare
tillämpning af denna grundsats, äfvensom, i fall
Utskottet behagade lemna uppmärksamhet åt hans
tanka om förrättande af Bouppteckningar och Arfskiften,
flere dit hörande omständigheter borde
utredas. Herrar
Den 13 April,
33
Herar Borgmästarne Holm, Barthelsson och.
Gezelius, förklarade, det de förenade sig uti den
del af Herr Lagmannen Noréi yttrande, sam
instämde med hvad Herr Borgmästaren Kjellander
yrkat. Ut Supra.
Ex Protocollo
A- J. Wahlstjemn.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, den
April 1815.
S. D. -^-emitterades till
Constitutions-Utsiottet.
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition af den rq
April, ottinie nya constitutionella förhållanden, sorn
till följe af Föreningen mellan Sverige och Norrige
uppkommit.
Till Siats-Utskottet,
Kongl» Majrts Nådiga Proposition af den 5
April, angående Magazins-Inrättningens förvaltning
och närvarande belägenhet
Ett
af Herr Adlerheim, Pehr, den 4 April
lippiäst Memorial, angående förhöjning i Hofliållnings-
Summorna för Hans Majit Konungen
och Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, tillika
med anföranden i anledning af samma Memorial,
vltaf Friherre Cederström , Jacob, Herr von Schultzenheim,
David, Herr Zibeth, Ebbe Ludvig, och
Herr Cederskjöld ■, Pehr Gustaf.
Till
N:o 5, 6.
34
Den 13 April
-
Till Stats- samt Banco-Utskotten.
Kongl. Majus Nådiga Propo ition af den 5
April, angående det åt Vester- och Notrbottens
Läns Innevånare meddelade Lån.
Till Bévillnings. Utskottet.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den 5
April, om en närmare reglering af den under
namn af Gernings-ören kända afgift.
Till Banco Utskottet.
Ett Dictamen af Herr von Schultzenheim,
David, angående Publicitet af tillståndet med
Banquens Sedelrörelse.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie Utskottet.
HerrafUhrs, Carl David, och Herr Munck
af Rosenschölds, Eberhard, den 4 April, samt
Grefve Rosens, Axel, denna dag gjorde anföranden,
i anledning af Herr af Uhrs, den ag Mars,
och Grefve Roséns den 4 April, till Utskottet
remitterade Dictamina.
*
Ett af Herr af Wingård, Johan Didric, den 4
April, uppläst Memorial, angående inrättandet af
Fo rvagnar , mellan Stockholm och Christiania,
tillika med anföranden, denne dag, i anledning
af samma Memorial, af Herrar Spaldencreutz ,
Arvid, Mannerhjerta, Ulric Ernanuel, Malmerfeldt,
Gustaf, och ytterligare af Herr af Wi ugård.
Ett af Herr von Heyne, Georg, den 4 April,
uppläst Dictamen, angående den extra roteringen,
tillika med, denne dag, af Friherre
Mannerheim, Lars August, samt Friherre Wrangel
»
Den 13 April.
35
gel, Henning, gjorda anmärkningar, samt en af
Herr von Heyne gjord tilläggning.
Herr Malrnerfeldts, Gustaf, den 4 April ,
samt Friherre Boyes, Ludvig, Herr Palmans,
Otto Fredric, samt Grefve Lil jencrantz’s, Johan
Wilhelm, denne dag gjorde anföranden, angående
den i Borgare - Ståndet vackla frågan, ont ett
nytt Jude-Reglemente.
Anmärkningar af Friherre Wirsén, Gustaf
Fredric, vid Herr Hertzjenhjelms den 4 April
uppläste och rernitierade Dictamina , angående
en bättre organisation af Magazins - Inrättningen.
D ictamina af Flerrar Flach, Carl, von Qvanten,
Carl, Flach, Elfie, Mannerstam, Johan, saint
Munck af Rosenschöld, Eberhard, i anledning af
Grefve Mörners, den 4 April, till Utskottet remitterade-
Dictamen, rörande allmänna penningeställningen
och Magazins-inrättningen. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
Dito Dito.
S. D. X-Jpplästes och bifölls Lag-Utskottets den
3 April afgifne Memorial, innehållande begäran ,
att det måtte blifva Utskottet tillåtet att till sitt
betjenande få antaga en Cantzlist utom dem sorn
redan blifvit förordnade. Ut Supra.
Ex protocollo
A. G. Silfverstolpe.
Dito
36
Den 13 April.
Dito Dito.
S. D. "Vid förnyad föredragning, bifölls till alla
delar Expeditions-Utskottefs den i April afgifne,
och den 4, derpå följande på bordet lagde Memorial
„ med anhållan, att, i den mån göromålen
ökas och tillväxa, det måtte vara Utskottet tillåtet
antaga en eller tvenne Cantzlister, utom de
D J
tvenne* som redan af Utskottet blifvit förordnad^.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
Dito Dito.
S. D. Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotlets
den 4 April på bordet lagde Memorial af
den 30 Mars, innehållande dess begäran att få
antaga ett större antal betjening, blef å nyo föredraget
och af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
bifallet. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
Dito Dito.
S. D. Dj nu å nyo föredrogs Högvördiga PrestStåndets
den 4 April på bordet- lagde Protocolis»
Utdrag af den g Mars, hvaruti det Högvördiga
Ståndet, i anledning af ett af Herr Prosten Doctor
Stenhammar ingifvet och med de öfriga Bespectiva
Stånden communiceradt Memorial, beslutit,
det skulle Ståndets Medlemmar i Riksens Höglofl.
Ständers åtskillige Utskott, synnerligast i Expedit
-
Den 13 April.
37
ditions Utskottet, anmodas hemöda sig icke allenast
så tidigt med sina Betänkanden och Expeditions
- förslag till Riksens Stander inkomma,
att justering beqvämligen kan äga rum; utan ock
med sorgfällighet söka gifva dem all den utförlighet
och bestämdhet i uttrycken, sorn ar nödig till
förekommande af alla sådana uttydningar och förändringar,
som i annat fall kunna tillintetgöra
B iksens Höglofl. Ständers åsyftade goda ändamål
och blifva hinderliga för deras underdåniga önskninsars
behöriga skick, då de till thronön skola
frambäras; beslöt Högloft. Bidderskapet och Adeln,
att en anmodan af enahanda beskaffenhet
äfven skulle till dess Utskotts .Ledamöter blifva
gjord. Ut Supra»
S D. emitterades till
Allmänna Besvärs- ochr Oeconomie-Uiskotteh
Ett Dicfamen af Herr af Dare lii, Isae, innehållande
svar på de af Herr Silfverstolpe vid
H ert af Darellis föregående Dictamen, angående
medel till Eandtbrukets upphjelpande, gjorde an»
Ex Piotocollo
A. G. Silfverstolpe»
Dito Dito»
märkningar. Ut Supra.
Ex protocollo
A. G. Silfverstolpe.
l/f
-
3§ Den 13 April,
Utdrag af Protocollct, hållet hos Hög.
vördiga Prest-Ständef, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, den 13 April
1815-
S. D- Remitterades
Till Constitiitions Uis/röttet
Kong!.
M;<j:ts Nådiga Proposition, om de
nya Constifutionella förhållanden, sorn till följe
af föreningen mellan Sverige och. Norrige .uppkom
mit.
Till Bonco-Utsiottet*
Kongl. Ma jos Nådiga Proposition, om eftergift
i det lån, hvilket af Riksens Ständer vid
1809 års Riksdag Invånarne uti Vester- o.ch
Norrbottens Ian blifvit beviljad!.
Till Stats.Utiköttet.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, om Ma.
gazips-Inrättningens förvaltning och närvarande
belägenhet. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Dito Dito.
S. D. T ill Lag-Utskottets nu föredragna Memorial
af den 3 i denna månad om antagande
af en Cjantzlist, utöfver de i Riksdags-Ordningen
före
-
Din 13 April.
39
föreskrifna antal, lernnade Prest-Ståndet sitt bifall.
Ut Supra.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Vällofl. Borgare-Ståndet, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, den 13
April 18 i 5*
Herr Lagmannen Anders Nenzéns I.femorial,
om åtskilliga ändringar i Eevillnings-Förordningen.
H andelsmannen J. F. Ekmans Memorial, om
lindring i Eevillningen för Strömstad.
Till Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottetHerr
Commerce Rådet Saniessons Memorial
om Nederlagsfriheten. Xlt Supra.
Kongl. Majrts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer om de nya Constitutionella förhållanden,
Ex protor.ollo
J. U. Almqvist.
S. D. emitterades till
Bevill riings-Ut skot tet.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Dito Dito.
S. D. K-emilterades till
Constitutions-Ut skottet.
sonä
4° Den 13 April. ’
som till följe af föreningen mellan Sverige och. 1
Norrige Uppkommit.
T‘II Statur samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten,
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
Magaziqs-inrältningens förvaltning och närvaran-*
de belägenhet. Ut Supra,
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm«
Dito Dito.”
S. D. Remitterades till
Stats-Uts&attet.
Herr Rådmannen Carl Sjöboms Memorial,"
om understöd af Stats-Verkef för Fattigvårds- och
Arbets-Inrättningarna i Carlscrona.
Till Stats- och Bevillnings-Utsbotten.
Herr CommerceRådet Och Riddaren Wegelins
^Memorial, °m eftergift af Mantals-penningar
och. andra allmänna utskylder för barn, till en
viss ålder, som från Earnhuse n blifvit urtagna»
Till Bevillnings-Utskottet,
Herr Fabriqueuren J. C. Fougts Memorial,
om Fabriks-arbetares Krono-Utskylder.
Herr Uagmannen J. P. Schenströms Memorial,
om befrielse från Utskylder för Eskilstuna
Fristads arbetare med deras hustrur, barn och
tjenstefolk.
Till
Den 13 April. '41
Till Banco - Utskottet.
Herr CornmerceRådef och Riddaren J. We.
gelins Memorial, om understöd för FrimurareBarnhuset,
af Banquens besparingar utaf de ad Pios
Usos anslagna medel.
Till Tag- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten.
n
Herr Sadelmakare ■ Åldermannen C. Gerles
Memorial, om Näringsfriheten.
Till Allmänna ^Besvärs-och Oeconomie-Utskottet.
Herr Ka rduansm akaren J. O. Holmgrens Memorial,
om särskildt Brännyins-tillverknings-frihet
for Sala "Stads Bergsmän.
Herr Rådmannen G. Kjellander» Memorial,
om alla Magistraters berättigande att utfärda Pass
för de inom Städerna boende personer.
Herr Rådmannen Kjellanders Memorial, om
borttagande af den nu brukliga Titulaturen af
Skrifter och Handlingar. Ut Supra.
Ex Protocollo.
Carl Magnus Robsahm.
Dito Dito.
s. d. Via förnyad föredragning af ExpeditionsUtskottets
uti Memorial gjorde hemställan, att,
utom Secreteraren och redan antagne tvänue Cantzlister,
efter behofvet få ännu en eller tvänne
Canta»
42
Den 13 April.
Cantzlister antaga, blef denria hemställan a£
Ståndet bifallen. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm*
■, Dito Dito.
TP
S D. Jr öredrogs å nyo och bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets, den 4 i denna
manad, pä bordet lagde Memorial, om begärd
rättighet for Utskottet, att, utom den redan
antagne Seereteraren och ivänne Cantzlister, ytterligare
fyra Cantzlister med fullt arfvode antaga.
Ut Supra.
Ex Protocollo.
Carl Magn. Robsahml
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
Protokoll, vid Urtima Riksdagen i
Stockholm, den 13 April 1815.
S. D. "Vid ytterligare föredragning af Stats-Utskottets
den. 31 sistlidne Mars och den 4 innevarande
månad förehafdé, men på Bordet lagde
Memorial, rörande anslag till Riksdags-kostnader»
nas bestridande, hemställde Riksdagsmannen Eric
Ericsson från Örebro Eän, om icke detsamma
borde, med de dervid gjorda anmärkningar, till
Utskottet återförvisas, hvilket, uppå skeende proposition,
Hedervärda Bonde-Ståndet biföll; och
gkulie de Respectiva Medståndeu, jemte Stals-Ut
skot
-
Den 13 April.
43
skottet, härom vördsamt och vänligen underrättas.
Ut Supra.
S. D. öedan Kongl. Maj:ts den 5 innevarande
månad gifne, i dag ankomne Nådiga Proposition
till Riksens Ständer, angående Magazins-Inrattningens
förvaltning och närvarande belägenhet,
nu blifvit uppläst, ingåfvo Riksdagsmännen Anders
Joachimsson från Östergöthland och Olof
Brundin från Malmö Län särskildta Memorial,
dem de begärde matte i sammanhang med berörde
Nådiga Propositioner till behörigt Utskott blifva
remitterade; efter hvilka Memorials uppläsande,
Bonde-Ståndet beslutade, att de skulle åtfölja
of vanberörde Nådiga Proposition, hvilket till
Stats- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten
öfverleinnades. Ut Supra.
S. D. emitterades till Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotten.
1:0 Ett Memorial af Anders Danielsson från
Elfsborgs Län, angående en allmän Handels- och
Naiings-frihet, och
g:o Ett dito af Jon Jonsson från Blekinge,
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
dels
44
Den 13 April.
dels uti enahanda ämne och dels enskildt, om
seglations frihet för JBlekingska Allmogpn till afsättande
af dess skogsproductef. Ut Supra.
Ex Protocollo
Oluf Werlin.
Dito Dito.
S. D. ”Upplästes Stats-Utskotte^s den 11 innevarande
meddelte utlåtande öfver Herr Prcfessoren
Doctor Wijkrnans Memorial , om prescriptionstid
för redovisning af allmänna medel, hvilket
ämne Utskottet ej ansett hörande till sin åtgärd,
och hvarvid Bonde-Ståndet för sin del ej
hade något att anmärka, utan lät dervid bero.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
S. D. Uppi ästes och remitterades till Stats-Utskottet
Kongl. Majrts Nådiga Proposition af den
5 i denna Månad angående det åt Vester- och
Norrbottens Läns Innevånare lemnade Lån; hvilket
skulle de Pespectiva Medstånden vördsamt
och vänligen tillkännagifvas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
S. D. ^Kongl. Maj:ts ankomne Nådiga Proposition
af den is innevarande, om de nya Con
stitu
-
Den 13 April. 4 5
stitusionella förhållanden* sona till följe af föreeriingen
mellan Sverige och Norrige uppkommit,
blef nu uppläst och till Constitutions-Utskottet
remitterad, hvarom de öfriga Respectiva Stånden
skulle vördsamt och vänligen underrättas. Ut
Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
S. D. Vice Talmannen Hyckert uppläste ett
Memorial, angående tillökning uti anslaget för
Kongl. Majus Hofhållning; hvilket, jemte Talmannens
saint Riksdagsmannen Longbergs raunteligen
gjorde hemställning om en lika tillökning
for deras Kongl. Högheter Kronprinsen och Herti
ngpn af Södermanland, till Stats-Utskottet remitterades.
Ut Supra.
Ex. Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.'
1T •
S. D. ti ankommet Memorial af den 3 innevarande,
sorn upplästes, hade Dag-Utskottet, med
anmälan af nödvändigheten, anhållit, att få vid
Utskottet antaga en Cantzlist, utom den enligt
24 § i Riksdags Ordningen redan tillsatte, med
vilkor, att det arfvode, som denne Tjensteman
kunde bestås, ej räknades honom till godo från
längre tid, än den dag han tillträdde tjenstgöringen.
Till
w
46 Den 13 April.
Till denna anhållan fann Hedervärda Bonde-Ståndet
skäligt lemna bifall, hvarom vederbörande
skulle meddelas underrättelse. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Dito Dito.
S. D. t öredrogs Stats Utskottets, i anledning af
skedde återremisser ftån de öfriga Respectiva
Standen den lii denna , månad afgifne ytterligare
betänkande, angående tryckningen af Riks-Ståndens
Protcoll vid denna Riksdag, med dertill hörande
Bihang ; efter uppläsande hvaraf Hedervärda
Bonde-Ståndet, som den 29 sistlidne Mars till alla
delar.gillat och godkänt Utskottets den 23 i samma
månad i ämnet meddelte yttrande, beslöt att
dervid låta. bero; hvarom Respectiva Medstånden
skulle vördsamt och vänligen underrättas. Ut
Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 13 April
Högvörd. Prest-Ståndet d. 13
_ .  Vallöf!. Borgare-Ståndet d. 17
,
Hederv. Bonde-Ståndet d. 13
\
Vördsamt Memorial!
Vw det Lag-Utskottet först sammanträdt, har
Utskottet, jemte utseende af Secreterare, äfven 1
lik
-
Den 13 April.
47
likstämmighet med 24 §. Riksdags-Ordningen anlagit
en Cantzlist. Eemälte Tjensteman har hittills,
och då Utskottets göromål icke varit så trägna,
kunnat medhinna art renskrifva de Vördsamma
Memorial, med de dervid fogade Protocolls-Utdrag,
som dels redan till Riksens Höglofl. Ständer
från Utskottet afgått, dels nu varda afsända; men
sedan flere Rer^isser från llespectiva Riks-Ståriden
redan ankommit, som äro obesvarade, och
vidare äro att förvänta, har Utskottet insett, att
det för nämnde Cantzlist desto mindre varder möjligt
att ensam med erforderlig skyndsamhet besörja
renskrifningen, både af de Fem särskildta exemplar,
som af hvarje Memorial med stundom
åtföljande Rilagor skola afgå, och jemväl af det
exemplar deraf, hvilket vid Utskottets handlingar
skall förvaras, tillsammans hvarje gång utgörande
ett större arktal, oberäknadt de inneliggande P10-  tocolls renskrifvande , helst äfven det blifver för
Utskottet oundgängligt att begagna Cantzlisten till
biträde vid Protocollets förande.
Af sådan anledning och i ändamål, att de
ärender, hvilka det åligger Utskottet att besörja,
icke må, i saknad af nödig betjening, i deras oafbrutna
gång uppehållas,, och att expediiionerne
kunna med den skydsamhet, som vederbör, afgå;
får Utskottet, med stod af hvad förenämnde
§. i Riksdags-Ordningen tillåter, till Riksens Höglofi.
Ständer vördsamt hemställa, det Utskottet
må anses berätligadt att än ytterligare antaga en
Cantzlist, med vilkor, att det arfvode, som detina
Tjensteman kan anslås, ej beräknas honom
till
48
Den 13 April'.
till godo från längre tid, än den dag han tillträ»
der tjenstgöringen. Stockholm den 3 April 1815*
Få Höglofb Riclderskapets Få Högvördiga Frest»
och Adelns vägnar Ståndets vägnar
II- F. Strömfelt. C. AL Levin.
Få Vallöf!. Borgare* Få Hedervärda Bonde»
Ståndets vägnar Ståridets Vägnar
Jean Nordus. Pehr, Jernström»
A. J. Wahlstjerna,
Uppläst hos Sainteliga Biks-Stånden den i3 April,
Vördsamt Memorial!
H öglofl. Ridderskapet och Adeln har till Rag»
-Utskottet remitterat ett af Herr OfversteLieutnanten
Carl Reutersköld afgifvet Dictamen, hvaruti, un»
der förmenande, att den allmänt öfverklagade pen*
ningebristen förnämligast skulle häröra af bristan*
de Credit , som åter deraf skulle vara förorsakad,
att nu varande Executions* och Coricotirs- Författningar
icke vöre nog kraftiga för att förmå
gäldenärer att utan tidsutdrägt fullgöra den deni
åliggande betalnings-skyldighet, Herr Ofverste»
Lieutenanten föreslår Stadgandet af en Lag, sort
sätter alla förbindelser, så väl uti penninge-trans»
ac.tioner som annan händel, i likhet med växlar.
Utskottet, som, i anledning häraf, i öfvervägande
tagit hvad så väl Utsöknings-Balken af Råge1*
-
Deri 13 April. 49
gen'; sorn de angående Executions-Verket sedermera
utkomne förfatriihgar och deribland i synnerhet
Kongl.' Förordningarne den 19 Maj 1756
och 28 Juni 1798, jemte Concours-Stadgan aS sistnämnde
dag, innehålla, har ansett sig finna , att, i
afseende å "de fordringar, sorn grunda sig pa klara
förskrifningar och löpande Skuldebref, berörde Laghud
och författningar, vederbörligen hand hafde,
meddela Borgenärer erforderligt skydd och en skynrf.
sam handräckning emot gäldenärer till utbekommande
af nämnde fordringar; och ehuru det jemväl
icke undgått Utskottets uppmärksamhet, alt, i några,
omständigheter, omförmälte författningar möjligen
kunna lemna bedrägliga gäldenärer utvägar att fördröja
deras betalningsskyldighet,har likväl Uttskottet
funnit dessa icke vara af den beskaffenhet, eller
medföra sådana äfventyrliga följder, att enär, i
anledning af Riksens Höglofl. Ständers ' dero,m
i underdånighet gjorda anhållan, Kongl. Maj:t i
Nåder tillförordnat en Comité, sorn-hörde öfverse
nu gällande Civil- och Ci imiipl-Lag samt
gifva förslag till en ny och förbättrad, hvilken
Comité med detta arbete är sysselsatt, och hvarigenom
utarbetade project till alla Lagens Balkar
innan kort torde vara att förvänta, behofvet
oundgängligen genast påkallar en förändring uti
de i omförmälte ämnen för det närvarande gällande
föreskrifter, hvarföre ock Utskottet ansen sig
ej böra någon sådan föreslå, ledande till förökning
af den mängd särskildta Stadganden, hvarmed
Lagskipningen redan är besvärad.
På
N:o .7, 8*
5°
Deri 13 April
-
På enahanda skal har ock Utskottet funnit sig
så mycket mindre aga anledning föreslå någon
rubbning af de medel och åtgärder uti nu gallande
Lag och flera Författningar aro föreskrifne,
för att bringa en tredskande att fullgöra de förbindelser,
hvilka' i handels-affairer öfverenskomma»
och afslutas, som Utskottet ansett, att vid flera
tillfällen det icke kan blifva lämpligt att. på
sätt Heijr Öfverste - Lieutenanten Reuterskc Id
yrkat, tillägga berörde förbindelser lika Executions-kraft,
som växlar äga.
Hvilket dock, jemte den särskildta mening,
hvaruti irenne af Utskottets Ledamöter starti... ,
Riksens Höglofl. Ständers vidare pröfning vördsamt
underställes. Stockholm den 30 Mars 1815.
På Höglofl. Ridderska- På Högvördiga Prest
•jjets
och Adelns vägnar Ståndets vägnar
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde
-
H. F. Strömfelt. Johan Olof Wollin.
Ståndets vägnar
Jean Noréus.
Ståndets vägnar
Per Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Ut
-
Den 13 April. jl
Utdrag af Protocollet, hållet uti Hög*
loft. Lag-Utskottet vid Urtima Riksdagen
uti Stockholm, den 30 Mars
18 IS•
S. D. -
- Herr Lagmannen Noréus anförde: Att 179.8
ars Executions-Stadga innefattade de mest allvarsamma
stadganden för ett skyndsamt afgörande af
Skuhifordrings-mål och för skyndsamheten af den
påföljande execuiiva åtgärden. Att gäldenären,
ifrån det tnundteliga förhör, som, ifall sökanden
det yrkar, borde utsättas, då fordrings-påståendet
grundade sig uppå en löpande Skuldsedel, i brist
af contant betalning, genast vore skyldig träda
i bysättnings-häkte, innefattade redan all den
strängbet, som af en Executions-Stadga borde väntas,
och den olycklige, redlige Gäldenären vore
ofia derigenom kanske nog hardt straffad, då på
den andra sidan den Gäldenär, som dels genom
Läne-Documentets blotta bestridande, dels genom
invändningar af annat slag, lade hinder i vägen
för den executiva handräckningen, om ock dessa
invändningar slutligen funnos helt och hållet ogrundade,
under en derefter följande Rättegång
kunde uppehålla Borgenären i sin rätt, och'oftast
under tiden förskingra sin egendom, till hvilken
den sednare, i fall gäldenärens obehöriga invändningar
vid Executions-sättet kunnat häfvas, skhlle
hafva vunnit jin tillbörliga rätt.
Denna
53
Den 13 April.
Denna en bedräglig gäldenars ofta med framgång
försökta utväg åtföljes derefter, enär Rättegårjgsvägen
blifvit genomvandrad och en del af
tillgängarne förskingrade, ofta med en Cessionsansökning,
der Eorgehären innste finna ett nytt
uppehåll och nya oinvägar att ernå sin länge upphållna
fordran. Herr Lagmannen önskade af detta
skäl, att Konungens Refallningshafvande, enär
i skuldfordringsmäl förekommande omständigheter
det'fordrade, skulle anses skyldig att afhöra
vittnen angående Lån-Documenfers, qvittencers
och flera till skuldfordringsmäl hörande
handlingars vigtighet och öfverenskomna innehåll,
för att derefter, utan förvisning till Domstolen,
lunna afgöra alla sådana mål, hvilka uppå ordentligen
bevittnade förbindelser eller tili Gäldenären
bevisligen öfverlemnade och inom den
uti 1798 års Executions - Stadga föreskrifne tid
icke klandrade läkningar, sig grundade; Herr
Lagmannen fästade dock, vid antagandet af ett
sådant Stadgande, det vilkor, att det icke vore
hinderligt emot de gränsor emellan domare- ock ,
iexecutivä niagten, hvilka uiaf tillförordnade Lag(iomitéen
förmodligen skulle uppgöras, elier och
i fall hans förslag ansågs gagnelig!, att det blott
skulle vara gällande intill dess de af samma Comitée
föreslagne förändringar' skulle komma alt
pröfvas och antagas.
Slutligen erinrade Herr Lagmannen, att i
anseende till deh olika tillämpningen af Executions.
Stadgans föreskrift, angående löpande skuldsedlars
executiva kraft, efter förloppet af de sex
må
-
Den 13 April,
53
månader, som förflyta efter deras förfallotid, hvilken
åter, enligt den åberopade Esecutions-Stadgan
icke finge utsättas tili längre tid, än 13 månader,
en af Kongl. Maj:t utgifvande Nådig förklaring
borde bestämma, antingen endast rättigheten att
hålla sig till gäldenärens person, i fall han saknade
penningar att förbindelsen inlösa, upphörde
éfter denna tid; men att skuldsedeln i öfrigt
bibehöll egenskapen att vara uti hvars mans hand
gällande, utan att vidräkning om genfordran emot
Borgenärernas bestridande skulle kunna äga rum,
eller om Skuldsedeln förlorat bägge dessa sina egertskaper
och icke medförde annan rätt, än sorn
vore han till viss man ställd. För sin del ansåg
Herr Lagmannen, att den första tydningen närmast
skulle leda till den utsträckning af tillit och
förtroende enskildte personer emellan, som vore
a? så mycken vigt för näringar och handelsrörelse
i detta land, och hvars minskning under
de sednare åren medfört ett så känbart lidande
för den näringsidkande Classen.
Härmed förenade sig Herr Protocolls - Se»
creteraren och Kammarjunkaren Lagerheim.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstjerna.
Ut
-
fr
t
54
Den 13 April.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Högloft.
Lag- Utskottet vid Urtima Riksdagen
uti Stockholm, den 3 April
181$,
S. D. Justerades Protocollet för den 30 sistlidne
Mars, äfvensom det samma dag beslutade Betänkande,
rörande Herr Ofverste-Lieuténanten Carl
Reuterskölds till Höglofl. Ridderskapet och Adeln
afgifne Dictamen, angående en s-kyndsammare
Rättegång och Execution i Skuldfordringsmål;
hvarvid Herr Borgmästaren Holm förklarade: att
ehuru han af sjukdoms-förfall icke kunnat bivista
Utskottets sammanträde nämnde dag, ansåg
Herr Borgmästaren, som tagit nödig kännedom
så väl af hvad uti ifrågavarande Dictarnen är
anfördt, som ock af hvad Herr Lagmannen Noréus
yttrat, för sig något hinder icke vara att i
Utskottets berörde beslut deltaga; i anledning
hvaraf Herr Borgmästaren Vidare förmälte, att
han i allt öfrigt tued Herr Lagmannen Noréus
instämde, utom i den omständighet, att då HerrLagmannen
föreslagit, det Konungens Befallningshafvande
skulle äga rätt att uti vissa fall vid
förekommande skuldfordringsmål afhöra vittnen,
Herr Borgmästaren vöre. af den särskildta tanka ,
att han ansåg. det berörde vittnens förhör borde
vid narin,aste Domstol verkställas; och beslöt Utskottet
alltså , att ett utdrag af detta Protocoll
jemväl skulle medfölja det Memorial, som i ämnet
kornme att till Riksens Höglofl. Ständer afgå.
Ex Protocollo
, A. J. Dahlstjerna.
I
Den 13 April.
55
Uppläst hos HÖglofl. Ridd. och Ad. d. 13 April.
Högvörd. Prest-Ståndet d. 17
"Vällofl. Borgare-Ståndet d. 13
,  Hederv. Bonde-Ståndet d. 13
Vördsamt Memorial 1
Rik sens Ständer hafva den 29 sistlidne Mars till
deras Constitutions - Utskott remitterat Konungens
Nådiga Proposition om uppskof till nästa
Riksdag med afgörandet af de hvilande Grundlagsfrågorna,
gifven Stockholms Slott den 28, Mars
1815, och Utskottet skyndar nu att härmedelst till
Riksens Ständer öfverlemna de tillstyrkanden
hvilka efter en noggrann pröfning, Utskottet, i anledning
af denna remiss, ansett sig böra afgifva.
Utskottet har fullkomligen insett gilhigheten.
af det i högstberörde Nådiga Proposisition framställda
yttrande, att åtskilliga af de sedan sist forflutne
Riksdagar hvilande Grundlags frågor ännu
icke hafva af allmänna tankesättet hunnit blifva
så förberedda, att ett mot deras omfattning svarande
beslut med någon säkerhet torde kunna tagas,
saint att deremot andra ej äro för ögonblicket
af den magipnliggande art, att de icke medgifva
en längre profning.
Utskottet har insett, att Hans Kong. Majit varit
ledd aF dessa grundsatser vid valet af de tvänne
frågor Hans Majit till Riksens Ständers afgörande
genast i Nåder föreslagit, och har i afseende
på dern för sin del ingen ting att tillägga
lill hvad Utskottet i dessa förslags öfverlemnande
till Riksens Ständer sig yttrat, annat än i anledning
-
5 &
Den 13 April.
liing af fogan om Regerings-formenfästa Riksens
Ständers uppmärksamhet på stadgandet i 8 §•
^ af Konunga-Riket Norriges Grundlag, och det
nära sammanhang, hvari förslaget till förändring i
bestämningen af Konungens myndighets ålder dermed
står, samt slutligen ytterligare hemställa, det
måtte Riksens Ständer med betraktande af dessa
frågorg betydliga vigt för framtiden, deras afgörande
med det snaraste företaga.
Då Utskottet sedermera punktvis genomgått
alla de förslag till ändring i Grundlagarna, sorn.
sedan de föregående Riksdagarna ännu finnas
hvilande på bordet, och dervid med noggrannhet
haft till ögonmärke att pröfva, huruvida allmänna
tänkesättet öfver dessa förslag må kunna hunnit
så stadga sig, att ett mot deras omfattning svarande
beslut med någon säkerhet torde kunna
tagas, lwr Utskottet funnit ganska gilltiga skäl att
i det hufvudsakligaste tillstyrka Hans Kongl. Majds
Nådiga framställning om uppskof med deras afgörande
till nästa Riksdag: likväl har Utskottet
trodl sig, med full öfvertygelse att sinnena dertill
redan äro tillräckligt forberedda, till afgörande
hos Riksens Ständer böta föreslå några få frågor,
då' det otvifvelaktigt skulle leda till stor
nytta , att bestämda beslut ju förr dess hellre af
Riksens Ständer deröfver fattades; och när således
Utskottet, äfven i afseende på denna del af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i allmänhet
tillstyrker Riksens Ständers underdåniga bifall, har
det tjock ansett det enligt med sjelfva de af Hans
Majrt Konungen i Nåder -stadgade grundsattser,
om
Deri 13 ApriK
57
om Riksens Ständer dervid skulle fästa ett undantag
för afgorandet af endast några få bland
tje annu hvilande förslagen, hvilka Utskottet utbeder
sig hos Riksens Ständer härmed få anmäla.
X afseende på 20 § Regeringsformen livi lar
på hordet ett förslag till ändring, af innehåll:
”att om de Militaire Stats-Råden skulle vara
”hindrade alt bivista Högsta Domstolens Sessioner
”i mål, sorn ifrån Krigs-Domstolar dragas under
”Konungens pröfning, tvenne militaire personer
”af högre grad dertill af Konungen må kunna
”kallas, att de i Stads-Rådens ställe i Högsta
”Domstolen intaga, såte under Domaré-jäf och
”ansvar, och utan särskildt arfvode.
Eft förslag är äfven på bordet hvilande till
ändring af 70 §- Regerings-Eormen, innehållande
föreskrift, ”att Bevillnings-Utskottet opåmindt vid
”hvarje Riksdag bör uppgifva de Allmänna grun”derna
för den blifvande Beviilningens fördelning,
”då, seclan summans belopp blifvit faststäldt, Ut”skotiet
bör, med tillämpning af dessa grunder,
”författa förslag till Beviilningens utgörande.”
I afseende på anmälandet af förslaget tilian-'
dring af 74 §• Regerings-Formen, innehållande
ett tillägg om ersättning för förplägning vid trop-,
pars tåg, för att viii denna Riksdag till afgörande
föreslås, stadnade inom Utskottet tvenne Stånd
emot två, i anledning hvaraf Utskottet, såsom
alternatif, till Riksens Ständers afgörande får hän
skju
-
5»
Den 13 April.
skjuta, huruvida det vid denna §. gjorda förslag
till tillägg hör till afgörande nu upptagas eller
uppskjutas.
Af samma anledning och på lika sätt får äfven
Utskottet såsom alternatif framställa, huruvida
förslaget till ändring uti 110 § Regeringsformen,
om bestämmandet af pluraliteten vid omröstningar
inom Riks-Stånden, enär fråga kunde
uppstå att ställa under tilltal eller beröfva sin frihet
en Riksdagsman, för dess gérningar och ytt*
tranden i Riks Stånden eller något Riksens Ständers
Utskott, bör till afgörande nu upptagas eller
uppskj utås.
ytterligare får Utskottet af samma skäl, såsom
alternatif hos Riksens Ständer anmäla 34 §
Riksdags-Ordningen, om Allmänna Besvärs- och
Oeconornie-Utskottets befattningar, och ett i anledning
deraf på bordet hvilande förslag till förändring,
derigenom ett tillägg vid §:ens slut, ledandande
till större tydlighet i afseende på verkan
af måls remisser till Utskottet och deras ytterligare
behandlingssätt.
Vidare föreslår Utskottet Riksens Ständer att
till afgörande upptaga förslaget till ändring i 38 §
Riksdags-Ordningen, innehållande stadgande att
alla omröstningar inom Riksens Ständers Utskott
skola förrättas per Capita, men ej Ståndsvis.
Slutligen trodde sig Utskottet till afgörande
vid denna Riksdag, böra anmäla förslaget till ändring
-
Den 13 April,
59
dring i 56 §. Riksdags-Ordningen,' rörande mntions-ridens
inskränkning till en månad efter Riksdagens
början, hvilken beräknas ifrån den dag
Konungens Proposition om Stats-Verket till StatsTJtskottet
blifvit öfverlemnad.
y
Med afseende så väl å de §§., som Kongl.
Majtf i dess Nådiga Proposition anmodat Riksens
Ständer att afgöra, som å dessa nu af Constitutions-Utskottet
föreslagna, får Utskottet vördsamt
erinra, att derest Riksens Ständer, genom
de beslut de häröfver k urina komma att fatta, skulle
stadga någon ändring i vissa af nu gällande**
Grundlagar, i sammanhang med dessa nya stadgariden,
de öfi ige Grundlagar, sorn innehålla dylika
föreskrifter eller deni åberopa, äfven måtte
undergå en lika lydande förändring. Sålunda
förekomma i sjelfva Regerings - formen flere §§.
med föreskrifter i afseende på Konungens myndighets
ålder, hvilka böra vara af lika innehåll
med deu 4 1 §, samt 1 Riksdags Ordningen åtskilige,
hvilka med Regerings formens stadgande stå
i ttt omedelbart sammanhang- Enär Riksens
Ständer häröfver fattat deras beslut, lär det åligga
Coustitutions-Utskottet att med dess redactions-förslag
till ändring i dylika Eagstadganden
till Riksens Ständer inkomma, för att deras granskning
underkastas ordalagens enlighet med de fattade
besluten
1
f % t
Då Constitutions - Utskottet härmed afgifvit
dess yttrande i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
-
6 o
Deri 12 April.
ga Proposition,' återstår allenast att för Riksens
Strinder anmäla Utskottets tankar i afseende på
frågah om ett allmänt rättesnöre för behandlingen
af alla ele intill denna Riksdag beredda GrundJags-fiagor,
antingen de nu komma att afgöras,
eller af Riksens Ständer blifva uppskutnä. Utskottet
har för sin del ansett denna fråga hufvudsakligen
bero af det beslut Riksens Ständer fatta,
rörande den föreslagna forändringen • i 56 § Regerings-formen
och de dermed i sammanhang
stående §§ >ä i Regeringeringsformen, som Riks,
-dagsordningen. Utskottet 'har trodt det ej kunna
sättas i fräga, att de mai, som tilläfventyrs
till afgörande kunde upptagas, innan Riksens
Ständer stadgat deras beslut i afseende på nyssnämnde
§§■ och det samma vunnit Konungens
Sanction, bora efter 56 § Regerings formen, fagell
i oskiljaktigt sammanhang med den 81 §, behandlas.
Utskottet tiof sig dock derå böra fästa Riksens
Ständers uppmärksamhet, att till följe af det
obestämda i föreskrifterna, när de användas på
Grundfrågors afgörande och blott med afseende
,pa de anledningar det kunde gifva, att genom
olika meningar om Grundlagens förstånd Riksens
Ständers beslut kunde stadna utan kraft, det
vore af hogsta vigt, att berörde 56 §. först till
afgörande foretages. Det var på sådan grund,
sorn Constitutions-Utskottet vid sistförlidne Riksdag
föreslog, att denna fråga skulle blifva en af de
första, som vid nästa Riksdag komma under Riksens
.Ständers pröfning, och nu åberopar sig Constia
-
Den 13 April.
61
stitutioris - Utskottet denna hemställan, då detsamma
äfven fö’- sin del deri instämmer.
Skulle Riksens Ständer täckas antaga berörde
förslag till tillägg i 56 §. Regerings-formen,
och vunne detta Riksens Ständers Beslut Konungens
Nådiga Sanct ion, vore i fr än det ögonblicket
en otvifvelaktig regel stadgad för behandlingen,
så väl af de Grundlags-frågor, sorn hittills
blifvit väckta och till afgörande beredda, som de,
hvilka hädanefter i laglig ordning kunna uppstå.
Riksens Ständers rätt att antaga eller förkasta de t
redan under flera Riksdagars lopp lagligen beredda
förslagen är i liela dess vidd bevarad, och en
laglig utväg öppnad, att genom återremiss åstadkomma
förbättringar, som eljest ej kunnat äga
rum. Det är sedan vår Grundlag redan i flera
år bevist sin förmåga att skydda folkets rätt och
constituera en fullt kraftig styrelse, som Constitutions-Utskottet,
såsom en förtjenst i det föreslagna
stadgandet, för Riksens Ständer framställer
sjelfva den långsamhet, hvilken enligt detsamma
Grundlags-förändringar åtföljer, och tillika trotsig
förutse, att inga andra än fullmognade förslag
någonsin efter detta tilläggs antagande kunna
komma att Riksens Ständers bestämda bifall eller
afslag underkastas; och då under det lyckliga
lugn, hvari fäderneslandet befinner sig, ingen
trängande nöd fordrar hastiga beslut, torde Riksens
Ständer finna både rättvist och klpkast att
förut stadga en bestämd föreskrift, och sedan handla
-
62
JDen 13 April.
la derefter vid de öfriga Grundlags-frågornas afgörande.
Stockhotm den io April 1815.
På Högloft. Ridders.kapets På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare-Start- På Hedervärda Bondedets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. A. J:son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Hvilande Förslog till förändring af
i Grundlagarna.
Consfitutions-TJtskottet liar genom Memorial den
1 Augusti 1812 föreslagit följande nya redaction
af
56 §. Regerings-formen.
Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers
Plena väckas, må ej till ett omedelbart afgörande
der upptagas, utan skola öfverlemnas till behöriga
Utskott, som äga att dem utreda och deröfver
sig yttra. Utskottens förslag skola först i
Ståndens Plena framställas till antagande eller
för
-
Den 13 April.
63
förkastande, utan förändringar eller tillsatser.
Göras dervid i Ståndens Plena sådane anmärkningar,
som hindra antagandet, erhålle Utskottet
del af dessa anmärkningar, för att derefter förslagen
ytterligare granska och jemka. När ett sålunda
lieredt förslag till Stånden återkommer, då
åge de magt att detsamma oförändradt eller med
förändringar antaga, eller ock alldeles förkasta.
Frågor om förändringar af stadganden i Grundlagarna
varda på följande sätt behandlade. Tillstyrker
Constitutions-Utskottet, hvad en Riksdagsman
hos detsamma i sådant afseende föreslagit:
eller utlåter sig Utskottet med till- eller afstyrka
nde å en af Konungen i lika ändamål gjord
proposition» varde Utskottets yttrande vid samma
Riksdag ofverletnnadt till Riksens Ständer, hvilka
vid densamma må derom kunna öfverlägga, meri
icke vid densamma besluta. Göres i Rikståndens
Plena, icke några anmärkningar emot Constitutions
Utskottets yttrande, hvile detsamma, såsom
ett Riksens Ständers utlåtande, hvaröfver först
vidi nästa Riksdag, och då endast med Ja eller
Nej, skall kunna beslutas, och galle då föreskriften
i 75 §. Riksdags-Ordningen. Göres åter i
Rik-Ståndens Plena emot Utskottets yttrande anmärkningar,
blifve de, hvilka hvarje Riks-Stånd
särskildt förklarar utgöra dess gemensamma tankar,
till Constitutions - Utskottet hänvisade. Utskottet
åligge då, att samteliga Riks-Ståndens tankar
till ett helt utlåtande i möjligaste måtto sammanjemka,
och, 0111 oförenliga skiljaktigheter finnas,
dem derjemte till samteliga Riks-Ståndens
be
-
Diri 4 April.
behandlande anmäla. Förena sig derefter samteliga
Riks-Stånden om ett enahanda utlåtande,
livile det till slutligt antagande eller förkastande,
på tid och sätt, som ofvan föreskrifne äro.
Rlifva åter något Stånds tankar i någon eller nå.
gra delar skiljaktige från de öfriga, och samma
Stånd sig icke efter de öfriga fogar, varde Constitutions-Utskottet,
genom val af Riks-Ståndens
Plena, till slutlig jemkning förstärkt till ett antal
af tjugu personer af hvarje Stånd, hvilka genom
samfäld, icke efter Stånd anställd, omröstning
skiljaktigheterna förena, och det dymedelst
fullständigt beredda utlåtande hvile sedan till
Riksens Ständers afgörande, såsom ofvan sagdt är.
Under den 14 Augusti 1812 i 41 §• Regerings-formen.
Konungen vare myndig vid fyllda aderton år.
Dör Konung förr än Thronföljaren denna
ålder uppnått, föres Styrelsen under Dess minderårighet
af den Prins af det Regerande Konunga-Huset,
som, enligt den gällande Successions
- Ordningen, arfsrätt i Riket äga kan och
jninst till 21 års ålder hunnit samt blifvit af
Konungen dertill förordnad. Har Konungen andra
personer, som skola Svenske Män vara, till
förmyndare för den minderårige Konungen utsett,
då före desse Rikets Styrelse, intill dess
Riksens Ständer vid nästa Riksdag derom förordnat.
Dör Konung utan att hafva något förordnande
meddelat, föres Styrelsen af Stats - Rådets
samtelige Ledamöter, intill dess Riksens Ständer
vid
Den t 3 April.
65
Vid deras näsfa sammankomst, Förmyndare för
minderårige Konungen utsett. I alla dessa fall
styre den minderårige Konungens Förmyndare el*,
ler Stats-Rådet med Konungslig magt och' myndighet
i Konungens namn, och galle denna Regerings-forrri
till ovilkorlig efterlefnad. Är Konung
eller Thronfoljare vid de i denna och föregående
§§. uppräknade händelser, femton år
gammal, åge han att uti Stats-Rådet, Högsta Domstolen,
Hof-Rätten och Collegier inträda, dock utan
att i något Reslut deltaga.
Constitutions-Utskoftet föreslår nu, att till afgörande
må upptagas följande Förslag till ändringar
och tillägg i Regerings-formen.
Constitutions-Utskottets Memorial af den 23
Augusti 1809.
20 §.
Uti fredstider skola de mål, som från Krigs*
Domstolarne dragas under Konungens pröfning,
uti Högsta Domstolen föredragas och afgöras.
Tvänne Militaire personer af högre grad, dem
Konungen härtill utser och förordnar, böra med
Domare jaf och ansvar och utan särskildt arfvode
sådana mål i Högsta Domstolen öfvervara och
deröfver rösta, dock må Domarenas antal icke öfverstiga
åtta. Under krig forhålles härmed efter
Krigs-Artiklarne.
Constitutions Utskottets Memorial af den 2
Februari 1810.
7o §•
N:0 9. r0.
66
Den 13 April.
70 §•
■ Riksens Ständers valda Bevillnings-Utskott ålirge
att opåmindt vid hvarje Riksdag uppgifva de
allmänna grunderna för den Blifvande Beviilningens
fördelning. Hvarefter och sedan summans
belopp blifvit faststäldt, Utskottet uppdrages, att
ined tillämpning af dessa grunder författa förslag
till Bevillnmgens utgörande. Skolandes allt i dea
man de medhinna, Riksens Ständers Plena underställas.
Äfvensom i Riksdags Ordningens ,
sedan 1809 och 1810 års Riksdag,
34 §•
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet,
sammansatt af Fyratio ätta Medlemmar, skall,
enligt 53 och 89 §§• i Regerings-formen, anmärka
brister i de allmänna hushållnings • anstalterna
och förändringar deruti föreslå, samt upptaga alla
hos Riksens Ständer uppkomna frågor, om förändring,
förklaring och upphäfvande af Ragar
och författningar, som Rikets allmänna hushållning
röra, om sådana nya Ragars stiftande och orri
grunderna för allmänna Inrättningar af alla
slag, ehvad de röra uppfostrings- eller underyisnings-verken,
Randthus-hållningen, Bergverken
m. m. Riksens Ständer äge dock endast magt
att i dessa ämnen besluta föreställningar och önskningar,
att hos Konungen anmälas. Vill Konungen
något oeconomiskt mål gemensamt med
Riksens Ständer afgöra, förfares dermed på sätt
sorn för lagfrågor är stadgadt. Vilja Riksens-Stän
der
-
Deri 13 April.
67
Ser, hellre än att tillsätta flera Utskott, remittera
sådana mål, som till visst Utskott icke hora, antingen
till Besvärs- och Ofconomie-Utskottet, eller
till något nf de öfriga förut tillsatta Utskott,
vare samma Utskott pligtigt att med dess utlåtande,
i enlighet med erhållen Remiss, inkomma; .
och bestämme sjelfva ämnets beskaffenhet efter
Grund-Lagen, men icke den hvarje särskildt Utskott
i allmänhet uppdragne befattning, huruledes
ett mål i enlighet med Riksens Ständers deröfver
tillhörige beslutande rätt bör afgöras.
Under den 18 September 1810.
3 8 §• .
Alla omröstningar i Utskotten skola ske per capita
emellan Utskottets sämteiiga Ledamöter, utan afseende
på Stånd. Då votering med slutna sedlar anställes,
må alltid en Sedel uttagas och förseglas, hvilken
öppnas endast i det fall, att rösterne vid
uppsummerandet skulle befinnas lika delade. Ar
pluraliteten redan vunnen, bör den aflagde sedeln
genast förstöras. Inom Banco-Utskottet böra
i de mål, der Utskottet med Riksens Ständers
rätt besluter, två tredjedelar af hvarje Stånds Ledamöter
vara närvarande.
Constitutions - Utskottets Memorial den j 3
Augusti 1812.
58 §•
Intet ärende må nedläggas utan Ståndets
uttryckliga beslut. Ej heller må, med undantag
af Grundlagsfrågor, hya ämnen af Riksdags
-
68
Den l 3 April.
hagsman väckas, sedan en månad från Riksdagens
början, enligt 27 §., till ända lupit, så vida icke sådana
frågor, af redan, fattade beslut, eller redan
upptagna ärenden, eller under Riksdagen intiäffande
händelser, omedelbarligen föranledas.
Såsom alternatif. huru vida de vid följande
?§• gjorda förslag till tillägg och ändringar böra
upptagas eller uppskjutas, öfverlemnas här Redactionerna
af dessa Förslag.
Constitutions-Utskottets Memorial af den 29
Mars 1810.
74 §. Regerings-Formen.
Konungen äger ej magt att fordra någon
annan Gärd, till utförande af ett uppkommet krig,
an det sammanskott af födande varor, sorn uti
en landsort kan blifva erforderligt till krigsfolks
underhållande under tåg och marsch, när de särskildte
orter, der detta tåg sker, icke förmå tropparna
med nödigt uppehälle forse. -Denna Gard,
äfvensom ali slags förplägning, skall dock genast
med penningar af Statsmedlen, de levererande
betalas, efter de fastställda Markegångspris och
med förhöjning deruti till hälften af deras belopp.
Den må icke äskås för troppar, sorn i någon ort
blifva förlagde, eller under krigsrörelser nyttjas,
då tropparne böra utur dertill samlade Magaziner
eller förråd med deras behof varda försedde.
Constitutions-Utskottets Memorial den 12
October 1810.
110 §
Den 13 April.
69
110 §.
Ingen Riksdagsman må kunna under tilltal
ställas eller sin frihet beröfva», för dess gern ingar
och yttranden uti Riks-Stånden eller något
Riksens Ständers Utskott, utan att det Stånd,
till hvilket han hörer, sådant tillåtit genom ett
uttryckligt Beslut , deruti två tredjedelar af
Ståndets vid omröstningen in Pleno tillstädesvarande
Ledamöter instämt. Ej eller skall någon
Riksdagsman kunna förvisas fran den ort, der
Riksdag hålles. Skulle någon enskildt man eller
någon Corps, militaire eller civil, eller ock
någon menighet af hvad namn det vara må,
antingen af egen drift eller med anledning af
befallning, försöka att våldföra Riksens, Ständer
eller deras Utskott, eller någon enskildt Riksdagsman,
eller störa friheten i deras öfverläggning:»
och beslut, vare sådant ansedt som förräderi, och
ankomrne på Riksens Ständer att slika förbrytelser
i laga ordning beifra låta.
Protocoll, hållet inför Konungen i
Stats-Rädet, hvarvid Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen var tillstädes.
Stockholms Slott den I st April 1815.
Närvarande:
Ilans Excellence Justitise-Stats-Ministern Hera
Grefve Gyllenborg.
Hans
‘jo Den 13 April.
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Årenderna,
Herr Grefve' von Engeström.
Hans Excellence, Stats-Rådet Herr Grefve Rosenblad.
Han;s Excellence, Stats-Rådet Herr Grefve Adlercreutz,
Hans Excellence, Stats-Rådet Herr Friherre Fleming.
Hans Excellence, Stats-Rådet Herr Friherre Lagerbring.
Hans Excellence, Stats-Rådet Herr Grefve Puke'
Stats-Rådet Herr Friherre Adlerbeth.
Undertecknad Hof-Cantzler.
U tidertecknad Hof - Cantzler uppläste ett , på
Kongl. Majas Nådiga befallning , författadt förslag
till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, om de nya Constitutionella förhållanden ,
som till följe af föreningen mellan Sverige och
och Norrige uppkommit, och blef denna Proposition,
på Stats-Rådets .Ledamöters enhälliga underdåniga
tillstyrkande, af Kongl. Maj:t i Nåder
gillad, och skulle, af undertecknad Hof-Cantzler
contrasignerad, på vanligt sätt tili Riksens Ständer
öfverlemnas.
In fidem Prolocolli
G. af Wetterstedt.
Upp
-
Den 13 April.
7»
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständeft den i3 April.
Då Kongl. Maj:t nu gar att till Rikets Ständer
öfverlemna den af Kongl. Maja, under den 10
November fortidet år, med förbehåll af RiketsStänders
Constiiutionella ratt, antagne och besvurne
Norriges Rikes Grundlag^ har Kongl. Majit, så
väl af ämnets vigt, som af Dess Konungsliga
pligt, ansett 8ig högtidligen påkallad, att for Rikets
Ständer, i en allmäna öfversigt, utveckla de
särskildta g/under, sorn vägledt Kongl. Mains beslut,
i afseende på föreningen emellan Sverige
och Norrige.
Krån det första ögonblick, då Kongl. Maj.ts
bemödanden rigtades pä de tjenligaste medlen att
befordra denna förening, var den grundsattsen lika
rådande i Konungens hjerta, som den säkerligen
var allmän i hvarje redlig Svensk Medborgares, att
förbundet mellan de tvenne Skandinaviska Folken'
borde stiftas pä villkoren af gemensamma fördelar
och er. gemensam frihet. Mep huru skulle detta syftemål
vinnas? vare sig genom en sammansmältning
af båda Rikena, under åtnjutande af enahanda rättigheter,
eller genom deras styrele af en Konung,
men med bibehållande af särskildta Regeringslagar ?
På afgörandet af denna fråga borde naturligtvis bero,
både sättet, hvarigenom föreningen skulle tilivägabringas,
och egenskapen af de villkor, som skulle
den befästa.
Visserligen hade Kongl. Maj:t, lika med
hvarje fördomsfri man, insett, att den Skandinavi
-
72
Den 13 April.
viska halfön, under en spira och en lag, åtmindstone,
för forsta intrycket, lernnade en större borgen
på styrka och framtida säkerhet, än genom
dess delning under tvänne Styrelse-former, som
skapade tvänne Folk. Men en lugn pröfning af
ti<lens skick och af Nationernas lynnen borde
snart vända Kongl. Majrts tankar från ett förslag,
som, för att vara nyttigt, borde mötas afett sjelf—
, villigt bifall, och således förete en möjlighet att
utan blodsutgjutelse kunna utföras.
De langa tvister och häftiga krig, sorn under
den tiderymd, då Norrige till hörde Danmark,
så ofta uppstått emellan detta sistnämnde Rike och
Sverige, kunde ej annat än, i hög grad, hafva
verkat på Norrmännens begrepp och öfvertygelse.
Dika främmande för grundsattserna till Sveriges
administrativa författningar, för dess särskildta Stånds
rättigheter, för dessas tillämpning och tid efter
annan undergångne jemkningar, sorn Sveriges Inbyggare
voro, för Norrige» inre Statshushållning
och verkliga tillstånd, trodde sig Norrmännen se,
i en sammansmältning med Sverige, endast ett
säkert ok, och, i flera af Sveriges inrättningar,
endast kraftiga medel att oka tyngden deraf. Att
utrota dessa förvillade begrepp, var ej ett ,verk
af ögonblicket; endast tidens långsamma erfarenhet
kan häfva fördomarnes kraft; för styrkans befallande
bud vidgar den sitt område, äfven om
den skenbarligen hejdas i sitt utbrott.
I.edd af den upplysning Kongl. Maj:t var i
tillfälle att vinna örn allmänna tänkesättet i Norige,
Den 13 April.
73
rige, yttrade Kongl. Majit genast efter freden i
Kiel, till Norrska Folket, att Dess afsigt vöre,
att med Norriges Inbyggare öfverenskomma om
en särskildt Grundlag för detta Rike, byggd på
ett Folks t vänne dyrbaraste rättigheter: National-,
Representation och fri Beskattningsrätt. All fråga
om en sammansmältning med Sverige var således
redan i förväg åsidosatt, och Kongl. Maj:t
gör sig försäkrad, att Rikets Ständer, äfven utan
afseende på de af Kongl. Maj:t anförda skäl,
endast vid en uppmärksam blick på det förflutna
årets händelser, skola erkänna nödvändigheten af
Kongl. Maj:ts beslut i detta afseende.
Det motstånd, som väcktes af Norriges Ståthållare,
mot verkställigheten af freden i Kiel, alstrade
snart en Regeringsform för Konungariket
Norrige, sorn af dess sarntéliga Inbyggare blef antagen
och med lifligt bifall omfattad. Till sina
hufvudgrunder lika med Sveriges Rikes Regeringsform,
ledde dess förnämsta skiljaktigheter deras
ursprung, antingen från båda Ländernas olika
Sainhällsinrättningar, eller från den ömtåliga varsamhet,
hvarmed ett Folk, länge böjdt under en
despotisk lag, gemenligen alltid går till väga, då
det, med återförvärfvade medborgerliga rättigheter,
endast uppsöker förvaringsmedel emot 'nya
möjliga ingrepp. Kongl. Majit kunde således icke
på något kraftigare sätt besvara de tvifvelsmål,
som i Norrige sorgfälligt underhollos, om upprigtigheten
af Kongl. Majus löften och afsigter, än
genom den förbindelse, hvaruti Kongl. Maj:t ingick,
i den under den 14 Augusti sistlidet år,
uti
Moss, afslutade Convention, att antaga, såsom norn
för Norrige? Rikes blifvande Grundlag, den i
Eidsvold öfverenskomna Gonstituiionen, och att
om viilkoren för föreningen emellan bada Rikena
underhandla och besluta med Norriges Rikes,
i detta ändamål, sammankallade Stor-Thing.
Det skall alltid lända Kongl. Majit till en
sann liflig tillfredsställelse, och denna tillfredsställelse
delas säkert af Rikets Ständer, att ät öfvertygelsen
och en fri öfverläggnings-rätt hafva hänskutit
afgörandet af denna vigtiga fråga. Kongl.
Majit kände det Folks tänkesätt, hvars ledare Han
var, och bedömde derefter de nya Undersåtare?,
Han gick att hägna under sin spira. Med lämpa
och lugn samt med aktning för deras rättigheter,
kunna Nordens Fribome Söner formas, äfven till
stora uppoffringar, men mot hotelsen väpna de
sina sinnen och mpt fortrycket yttra de en manlig
kraft. Norrska Folkets ombud sammankallades
att besluta om Rikenas förening, och huru hade,
utom denna sammankomst, något allmänt National-uttryck
derom kunnat vinnas, äfven orri en
förklaring, i detta afseende, för någon del af ^Landet,
genom vapnens magt blfvit aftvungen P Med
fästadt afseende på Rikets Ständers eget gifna efterdöme,
sorn vid en evigt minnesvärd Riksdag,
under hotande yttre omständigheter, likväl, ej tvekade
att först stadga villkoren för den nya Samhällsordningens
bestånd, innan de gåfvo sig en
Konung att värda och främja deras frihet, visade
sig Norriges Rikes Representanter lika värdiga
deras bestämmelse och deras medborgares förtroende.
Deri 13 April.
emie. Utan att af händelserna hänföras,' endast
bedömmande dem såsom en inledning, ej som ett
villkor för sitt beslut, sökte Norriges Rikes StorThing,
att, i de underhandlingar, sorn med Kongl,
Majus tillförodnade Commissarier öppnades, på
en gång bevaka Folkets frihet och Statens anseende,
Medborgarens rättigheter och Rikets ära.
Kongl. Maj:t borde göra rättvisa åt detta
handlingssätt. Dä tvenne Folk sjelfvilligt underkasta
sig samina Styrelse, bör hvarje anledning
till skiljaktighet i deras förhållande till den gemensamma
Regenten , med den sorgfälligaste
vård undanrödjas. I annat fall skall förbundet
förr eller senare brytas, och det ena Folket
antingen snart förtrycka det andra, eller ock, vid
deras våldsamma åtskiljande, nya frön läggas i
sinnena till bittra och för sekler aflägsnande söndringar.
Otn dessa grundsaltser, af erfarenheten
besannade, nästan alltid medfört betänkliga följder
för den, sorn vägrat att åtlyda deras kraf,
huru högt påkalladt var ej nu deras användande,
då fråga var, ej allenast att stifta ett Skandinaviskt
välde, af tvenne fria, länge fiendtliga, Folk,
men äfven att, för dem, bereda skyndsamma medel
till inbördes förtroende och upprigtig vänskap.
Till vinnande af detta föremål, borde, vid
bestämmande af Folkens gemensamma rättigheter,
en fullkomlig jemnlikhet dem emellan upprättas,
utan afseende på deras antal eller deras Tands
afkastningar. Vid tillfällen af så stor och allmän
vigt, som utkörandet af ett nytt Konungahus eller
af Thronföljare, tillsättande af Förmyndare
för
76
Den 13 April*
för en omyndig Konung , eller utöfningen af den
verkställande Magten, under Konungs sjuklighet
eller frårwaro, äga båda Folken lika ostridig rätt
att, med till verkan jemngoda röster, gifva sin mening
till känna, utan beräkning-på de statistiska
eller geographiska skiljaktiglieterna, som kunna
äga rum Rikena emellan; grunden till YttrandeRätten
hvilar ej på4 den relativa styrkan, men på
den, en gång rnedgifna, särskildta styrelse formeni
och på den verkan, sorn beslutet nödvändigt skall
äga på densamma.
Vid tillämpningen af dessa allmänna reglor
på underhandlingen med Norriges Rikes
Stor-Thing, borde Kongl. Ma]:t derjemte fästa
Sitt afseende på Sveriges och Norriges ömsesidiga
belägenhet. Om Innevånarnes antal i det ena
Riket företedde en betydlig öfvervigt, uppvägdes
den af det andra Kandets gynnsamma naturliga
läge till försvar, och då afsigten ej borde
eller kunde vara, att någotdera Folket inkräktade,
öfver det andras beslut, en egenmägtig pröfning,
ansåg Kongl. Majit Sig, af flera skäl, berättigad
att erkänna grundsaftsen af en fullkomlig
jemnlikhet mellan begge, i alla de frågor som röra
deras gemensamma styrelse.
Kongl. Maj:t förmente: att endast ett bibringadt
ömsesidigt förtroende kan leda till stöd och
varaktighet för föreningen; att detta fortroende ej
beredes, om det icke kan hämta sitt kraftigaste stöd i
Constitutionens egna hufvudgrunder, att om äfven
ett stadgande kunde vinnas, i ett ögonblick, då dess
an
-
Den 13 April.
77
an vändande ej behofves, som undertiden tillfredsställdd"
det ena folkets fordringar, på bekostnad
af det andras ömtålighet, det säkert vid en inträffad
verklig tillämpning ej komrne a*t möta
någon verkställighet; att vid en Thronledighet,
eller då val af Thronföljare skall företagas, föreningsbandet
emellan hada Rikena ej sammanhålles
af några föreskrifter i Grundlagen, men af
Folkens ömsesidiga intresse att sammanjemka sina
meningar och af deras inbördes aktning för
hvarannan; att, vid ett sådant tillfälle, en söndring
snarare foranledes, om det ena Folket
länge ansett sig hafva åtnjutit inskränktare rättigheter
än det andra, och på en gång söker att
häfva detta tvång, än om, lika behandiadt, det
både kan följa sin pligt, sin böjelse och sin enskiIdta
fördel, då det ännu kraftigare befäster det
ii gångna Förbundet, och, aktadt för sin egen mening,
skänker en lika aktning åt Broder Folkets.
Det är ur denna synpunkt, Kongl. Maj:t
betraktat de §. af Norriges Rikes Grundlag,
som stå i sammanhang ined, stadganderi, af enahanda
art, i Sveriges Rikes Regeringsform; Det
var afven på dessa villkor, sorn Kongl. Maj:t, förandra
gången, helsades som Konung, af ett fritt
Folk, och emottog Norriges Krona i förening med
Norriges Grundlag. Rikets Ständer, utöfvande
deras rätt att yttra sig öfver den sednare, gifva
äfven åt Rikenas förening och åt Kongl. Majus
antagande af Norriges Styrelse, det högtidliga
Nationela bifall, som ännu mera skall förhöja
värdet af denna, för Nordens lugn, så vigtiga
hän
-
78
Den 13 April.
händelse. De höra vänta, att Norrska Folket
med uppmärksamhet' skall följa öfverläggningar.»
nas gang:, och med grundad tillförsigt lill Svenska
Nationens vänskap och rättvisa afvakta ett
resultat, svarande emot dess önskningar och e
mot
de löften, hvaruti Kongl. Maj:t i förväg.ingått.
Mera än en gång lära Fikets Ständer ägt
tillfälle att rättvisa den utväg Kongl. Majit vidtagit,
att stifta lugn och förtroende i Nordén.
Om, endast lydande ögonblickets väckta rörelser,
Kongl. Majit, med åsidosättande af aila fredliga
anbud, hade, sedan kriget olyckligtvis må te begynnas
i Norrige, endast sökt att med vald aftvinga
ett ovilkorligt bifall till Dess framställda
förslager, skulle väl da, äfven om detta handlingssätt
kunnat lyckas, hagon verklig fördel varit,
för framtiden, beredd, och genom hvad uppoffringar
hade den ej varit; vunnen ? Kan en Constitutionel
Aitikel, äfven om den inneburit något
erkännande af Sveriges öfvervigt, sättas i
jemförelse med olyckorna af ett förlängdt krig, der
seger eller nederlag borde, för hvarje redlig man,
vara lika ömmande; med ökade uppoffringar af
manskap och penningar; med en betydlig national-gäld,
frukt af krigsomkostnaderna; med den
rysliga nödvändigheten att behöfva fortsätta ett
tvång-system, sedan det en gång var börjadt; med
en beredd rättmätig anledning, för Norrmännen
att gifva ny kraft och näring åt national-hatet emeilan
Folken, och med det, för sekler, försvundä
na hoppet om en upprigtig försoning mellan dem
båda.
Den 13 April.
79
båda. Sadane hade Jikvril fdljderne varit, om icke
Kongl. Maj:t, med erkännande af Norrska
Folkets rättigheter, fordrat allt af dess öfvertygelse,
och intet af Sin Magt; och så skola äfven
Rikets Ständer bedömmjt utgången af det inbördes
krig, som lika olyckligt till sin anledning,
sorn det kunnat blifva till sina följder, slutas med
Nordens emot alla skiften befästade säkerhet, dubbelt,
till sitt varde, förhöjd, genom de nya olyckor,
sorn synas hota fasta landet.
Kongl. Majrt anser §. §. 1, 6, 7, 8, 26,’
38, 39, 40, 4 x, 42, 43, 44, 47, och 48, af
Norriges Rikes Grundlag , egentligen omfatta
de ämnen, som för båda rikena äro gemensamma.
Det nya förhållande, hvaruti Sverige kommer
att befinna sig med Norrige, kunde icke
foreses vid den tidpunkt, då grunden lades till
Rikets närvarande Regeringsform. Detta förhållande
står ej heller i ett så omedelbart sammanhang
med Sveriges inhemska Statsförfattning,
som hvarje annat förslag, endast syftande på inre
styrelsen. Att således, i sednare fallet, bryta de
former Grundlagarne föreskrifva, vore, för dessas
bestånd, lika så vådligt, sorn det tor hända
vore oforenligt med deras, natur, att, i förra fallet,
ej medgifva en vidsträcktare tydning, änden,
sorn från deras stränga ordalydelse kan hämtas. ,
Det är Rikets förändrade yttre ställning,
som nödvändigt bör påkalla, och, äfven vid denna
Riksdag tillvägabringa en jemkning i Grundlagarna,
i den mån de^se stå i sammanhang med
ders
8o
Den 13 April.
elen nya yttre ställningen. Att således, på bestämmandet
af Sveriges och Norriges inbördes
förhållande tillämpa de hvilo- och pröfnings-former
för nya förslager, sorn i båda Rikenas Constitutioner
äro utstakade, och sorn endast kunna
hafva afseende på den inhemska samhällsförfattningen,
vore att misskända tidens fordringar och
till nya tvifvelsmål öfverlemna uppiigtigheten af
det ingångna förbundet. Att deremot, vid denna
Riksdag, för alllid undanrödja dessa tvifvelsmål,
anser Kongl- Maja, å Rikets Ständers sida,
vara ett lika så heligt åliggande, sorn detta deras
handlingssätt, långt ifrån art äga något skadligt
inflytande på Regeringsformens helgd, såsom
varande påkallad) af ett annat Rikes förening
med Sverige, endast skall offentligen ådagalägga,
att Rikets Ständer val genast kunna besluta
om sådana frågor, som hämta sin -grund
i Rikets yttre förhållanden, men likväl med varsamhet
och ett obrottsligt iakttagande af Grundlagarnes
föreskrifter behandla alla de ämnen, sorn
stå i sammanhang med deras rättigheter och den
inre samhällsordningen.
Kongl. Majit öfverlemnar nu denna vigtiga
fråga till Rikets Ständers lugna och eniga beslut,
säker', att De, i hela dess vigt och omfattning,
inse och bedomina densamma. Ledde af
ett upplyst nit för allmänt väl, skola Rikets Ständer
uppfylla de pligter, Fäderneslandets stora
åligganden påkalla, äfvensom Kongl. Majit, ej titan
att bryta emot sina, ej utan att ansvara för
Samtidens och efterverldens rättmätiga dom,trodt
Sig
Den 13 April.
81
Sig kunna undgå att oförstäldt yttra Sin öfvertygelse
och Sin förväntan.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med-'
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL.
G. af Wetterstedti
Utdrag af Protocollet öfver Handelsoch
Finance - Ärenden, hullet inför
Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rudet
den 12 April 1815; hvarvid Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen var
tillstädes.
Närvarande:
Deras Fxcellencer, Justitias-Stats-Ministern Hers
Grefve Gyllenborg och
Stats-Minisfern för Utrikes Ärenderne Herr Grefve
von Engeström.
Stats-Råden: Hans JExcellence Herr Grefve i?osenblad.
Ha ns Excellence Herr Grefve Adlercreutz.
Hans Excellence Herr Friherre Fleming.
Hana
N:o ii, ist.
8«
Den 13 April.
Hans Excellence Herr Friherre Lagerbring.
Hans Excellence Her Grefve Puke.
Herr Friherre Adlerbeth.
Hof-Canizleren Herr Friherre af Wetterstedt.
Stats-Secreteraren Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren uppläste till justering underdåniga
förslag till följande Nådiga Propositioner
till Riksens Ständer, nemligen:
1:0 Angående Götha Canal-arbetets fortgång
och. ytterligare befrämjande.
2:0 Angående eftergift i de Fan af 50.000
R:d, hvilka af Rikets Ständer vid 1809 års Riksdag
invånarne uti Vester- och Norrbottens Fän
blifvit beviljade.
3:0 Angående Magazins-Inrättningens förvaltning
och närvarande belägenhet.
4:o Om en närmare reglering af den under
namn af Gernings-ören kände afgift. Hvilka Kongl.
Maj:t, uppå Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande, i
Nåder gillade, och befallte att Dess Nådiga Propositioner
i förberörde ämnen skulle i enlighet
dermed, på vanligt sätt, expedieras.
Ex protocollo
J. A. Afzelius.
Upp.
Deri 13 April.
Uppläst hos Sämteliga Riks-Stånden den i3 April.
Kongl. Maj:is Nådiga Proposition till
Riksens Ständer angående Götha Canal-arbetets
fortgång och ytterligare
befrämjan de. Gifven Stockholms
Slott den 5 April 1815.
Kongl. Maj:t, sorn genast vid början af sin Regering
såg beredas det företag till segelfalts öppnande
emellan Wennern och Östersjön, hvilket
sedan uråldriga lider varit ett syftemål för de mest
utmärkte bland Dess Företrädare, äfvensom föt
enskildte upplyste och vältänkande medborgares
önskningar, men hvars möjlighet i utförandet
först i sednare tider blifvit fullkomligen ådagalagd,
erfor med tillfredsställelse, att det begrepp
örn sakens vigt och angelägenhet, hvilket hysies
af dem sorn derom tagit en närmare kännedom,
äfven delades af Rikets Ständer, oell att, oaktadt
de under dåvarande ännu vidt utseende omständigheter
och mångfalldiga behof, Rikets Ständer
likväl icke drogo i betänkande att vid 180g års
Riksdag tillstyrka, det Götha Canal måtte öppnas
och det Bolag, åt hvilket utförandet skulle anförtros,
hugnas med alla möjliga och skäliga förmaner.
Kongl. Majit, trogen dessa grundsatser och
fast vid sin föresats att i allt hvad som kunde
lända till allmän nytta gå Rikets Ständers önskan
till
84
Dm 13 April.
niotes, har också lemnat åt Götha Canal-arbete
alla de understöd, det varit i Kongl. Maj:ts förmåga
att afgifva, oell hvartill Riksens Ständer genom
sitt beslut gifvit anledning. Likväl har, i
följe af den krigsställning, som Under de sednare
åren inträffat, Kongl. Majit blifvit hindrad både
att gifva de äskade biträden i ali den vidd, som
erfordrats, och att låta dera fortfara så länge, som
varit påräknadt. Derutaf hafva visserligen förluster
för Canal-Bolaget uppkommit, äfvensom detsamma,
i anseende till nödvändigheten att hafva
troupper i beredskap att marschera vid första vink,
i flera deraf följande omständigheter nödgats vidkännas
ökade koststnader I följe härutaf, afven om
af andra oförutsedda utgifter, samt isynnerhet i
följe af omöjligheten att vid början af ett arbete
af den vidd och sträckning, som Götha Canal,
kunna med tillräcklig säkerhet beräkna de hinder,
som skulle möta, eller de kostnader, som
till deras öfvervinnande skulle erfordras; har
jin blifvit uuedt, som i anseende till gräfning
och sprängningar är i det hela ungefärligen till
en tredjedel utfördt, men fördelad t på alla de
åtskilliga punkter Canal-Linien upptager, utgör
på de flesta blott en mindre betydlig del af hvad
som ännu återstår, fordrar för att fullbordas, ett
ganska ansenligt tillskott öfver det först subseriberade
Capitalet.
Då Götha Canal-Direction, i anledning så
val af Rikets Ständers nuvarande sammankomst,
som för att kunna efter tillgångarna inrätta den
blifvande arbetsplanen, ansett sig skyldig att in
-
jOen 13 April.
8 5
gå 5 en noga undersökning om de belöpande kostnaderna,
och i följe deraf, samt af de vid detta
tillfälle upprättade detaljerade calculer, inkommit
till Kongl. Maj:t med en omständlig berättelse
om Verkets tillstånd och behof, har Kongl. Maj:t
icke velat dröja att densamma härjemte till Rikets
Ständers pröfning och bedömmande öfverlemna,
och uppdrager nu åt Rikets Ständer att
af Götha Canal-Direetion infordra de ytterligare
upplysningar, förslager och beräkningar, som kunna
efordras till ämnets fullständiga kännedom.
Kongl. Maj:t vill icke dölja för Rikets Ständer,
att det varit med bekymmer som Kongl.
Majit erfarit, att Götha Canal-arbete, om det
skulle med erforderlig skyndsamhet fortsättas, fordrade
ett låne-biträde af ungefärligen Två MiLlianer,
Åttahundrade Tusende Riksdaler, uti en
tid, då känningen af det öfverståndna krigstillståndet
och deraf uppkommande mångfaldiga behof,
dels uttömt tillgångarna, dels föreskref den
noggrannaste sparsamhet i afseende på de ännu
återstående; Men då Kongl. Maj:t tillika tagit i
betraktande den skada, som för Riket skulle uppkomma,
om ett arbete af denna omfattning, sedan
det vore så vida utfördt, skulle nu på en
gång inställas eller uppskjutas, samt derjemte erinrat
sig, att det har ett af Rikets Ständer erkändt,
redbart och allmänt nyttigt ändamål; att
dess följder för den inhemska näringsfliten, äfvensom
för att göra sjöfarten emellan båda håfven
oberoende af politiska hvälfningar, äro af
en oberäknelig betydenhet, och att i mon arbetet
-
86
Den 13 April.
tet fortgår, skall clet medföra nya fördelar, hvilka
allt mer och mer skola ersätta kostnaderna;
har Kongl. Majit icke tvekat att till Riksens Ständers
behjertande och understöd framställa ett ämne,
hvarvid de erforderliga biträden blifva så
mycket mindre känbaca, som de skola blott efter
hand utgå och endast begäras alt fördelade på
flera år utgöras, i nion sorn arbetet framskrider.
Dervid lär också komma i betraktande, att Bolaget,
i anledning af de i följe af allmänna
ställningen iidne förluster och gjorde uppoffringar,
synes hafva att af det allmänna vänta någon
ersättning. Emedlertid önskar Kongl. Majit,
att Rikets Ständer måtte sjelfve med full sakkännedom
kunna dömma o,m ämnet, och att till
den, ändan de måtte ingå uti en fullständig un,
dersökning, så väl i anseende till de uppgjorda
beräkningar för behofven, som i anseende till
Verkets beskaffenhet och fortgång. Kongl. Majit
gör sig förvissad, att Rikets Ständer skola derutaf
hämta förnyade anledningar till stöd för deras
redan år 1809 yttrade mening örn nyttan och
möjligheten af ett företag, hvilket numera, genom
föreningen med Nab,o-Riket och de deraf
med detsamma ökade förbindelser, vunnit ett
fördubbladt värde och blifvit i mer än ett afseende
af verklig nödvändighet. Då Riksens Ständer
således betrakta ämnet, skola de derjemte uti
möjligheten att vid tilldelandet af nya tillgångar,
dermed förena utvidgade fördelar för näringarne
och jordbruket, hnna en utväg att hindra äfven
det närvarande ögonblickets behof.
Kongl.
Den 13 April.
87
Kongl, Maj:t smickrar sig att på detta sätt
ett arbete, som lofvar flera framtida fördelar, äfven
skall kunna lemna några för det närvarande,
och att om uppofFringarne i sig sjelfva kunna
anses betydliga, skola de icke derföre blifva
tryckande.
Det är med så mycket fullkomligare tillförsigt
till Rikets Ständers upplysning och opartiska
pröfning'af ämnet, som Kongl. Maj:t öfverlemna»
detsamma till deras granskning, öfvertygad
att vid öfvervägande af svårigheterna, de icke
eller skola glömma, att National-äraa ej mindre
än betydliga national.fördelar äro beroende af
fullbordandet af ett Verk, hvarmed uppskof eller
onödig tidsutdrägt endast medföra ökade kostnader.
Kongl. Maj:st förblifver Riksens Ständer med
all Kongl. Håd och ynnest städse välbevågen.
Datum Ut Supra,
Götha Canal-Directionens Underdåniga
Berättelse till Kongl. Maj:t. Ingi fven
under Riksdagen i Stockholm år
1815.
Stoimägtigste AllernSdigste Konung!
Då Cötha Canal-Direftion ändteligen uppnått den
vigtiga tidpunkt, att det företag, som utgör målet
A. G. Mörner
för
88
Den 13 April.
förs dess verksamhet, hvarken til! möjligheten af
dess niförande, eller verkligheten af dess fördelar,
längre kan betvifla*, har den tillika ansett
en närmare undersökning öfver den frågan, huruvida
Verkets tillgångar äro, tillräckliga för dess
fullbordan? af högsta vigt. Redan för detta har
utsigten af Verkets financiella ställning för Dixeöion
varit brydsam. En hastig öfversigt af
hvad som blifvit utförd!, och hvad det kostat, jemfördt
med det återstående, sä af fonder som arbeten,
har öfvertygat om vigten af denna undersökning,
hvilken alltid varit osäker, så länge eli omständligt
förslag öfver återstående kostnader ej varit
uppgjordt.
Detta har nu af Verkets Mechanici blifvit
upprättadt, med ali den noggranhet och sakkännedom,
hvilka, genom det framfarna arbetet, blifvit
förvärfvade. Den bekymrande ovissheten har
deraf öfvergått till en fullkomlig visshet, och det
är nu mera att utan tvifvel, att Verket med sina
närvarande tillgångar ej kan bringas lill fullbordan.
Ur denna anledning skyndade Direclion,
att, d. 15 i denna månad, lemna Aötie-ägarne
del af Verkets .tillstånd; och det är af dem autoyiserad,
som Direktion nu i djupaste underdånighet
för Eders Majit får nedlägga en tafla af
Verkets begagnade och återstående tillgångar; af
dess hitintills lidne förluster; af utsigterne för
dess framgång; och ändteligen: ett utförligt kostpads«förslag
öfver det återstående arbetet. Di
rectio
-
Den 13 April.
89
rectionen uppfyller i underdånighet denna pligt,
med den förtröstan till Eders Majus välvilja och.
nåd mot Verket, hvaraf Direktion aldrig saknat
vedermälen, och med den frimodighet, ofvertygelsen
om rena afsigter medtörer.
Detta stora, i århundraden önskade företag
skall helt visst, sedan det genom Eders Maj:ts visa
omtanka, i de brydsammaste tider, blifvit grundlagdt,
ej i de ljusare, hvaraf vi nu så lyckligt
orogifvns, öfverlemnas till slumpen af en längre
tids utdrägt, eller dömas att afstadna halffärdigt.
Om Eders Majit med Rikets nu församlade Ständer
öfver detta ärende täckes ingå i öfverläggning,
skola de troligen, i likhet med deras 1805
yttrade underdåniga önskan, äfven nu hos Eders
Majit i underdånighet ti 11styrka 1 ”att detta företag
matte tilldelas alla möjliga velt skäliga förde,
larf På det, sorn orden vidare lyda: ”det snart
”kunde ernå en efterlängtad fullbordan, och Bola”gets
egne tillgångar ej uppoffras, utan hopp om
”en större afkomst, än den Cunalen, en gäng får”dig,
åtminstone i början kari gifva.” De skola
säkert, i hela sin vidd, uppfylla de förbindelser,
hvarå Svenska Allmänheten grundidé en så betydlig
subscription, och inse, att de biträden,
hvilka år 180g ansågos tillräckliga, af tidernes
förändrade skick fått ett motsatt förhållande. De
skola sannolikt icke lemna de förluster oersatta,
som Verket af Arbets-commenderingarnes tidiga
bortgång, och Rikets krigiska ställning fått vidkännas,
da Riket häraf skördat så lysande fördelar. Och
då de såmedelst sätta Edfers Majit i tillstånd, att
yt^r
-
ga
Den 13 April.
ytterligare tilldela Canal-verket ett i afseende på
närvarande tider skäligt understöd, blifver dem
deraf den ära förvarad, alt hafva lemnat en ny
glans åt Eilers Maj:ts ärefulla Regering, och beredt
Landtbruket med öfriga Näringar en evärdelig
fördel.
Något fullständigt kostnadsförslag har från
början för Götha Canal aldrig varit uppgjordt. Af
den år lHog till Eders Kongl. Majit uppgifna
underdåniga berättelsen inhämtas, att Herr Tel*
ford, vid sin återresa till England, lofvade öfversända
en beräkning, hvarefter ett ordentligt
kostnadsförslag kunde uppgöras. Detta löfte kom,
af skäl, hvilka händelserna gjorde till oöfvervinnerliga,
ej att fullbordas. Men då straxt derefter
liela planen för Riksens Högloft. Ständer
borde framläggas, var dock ett kostnadsförslag att
anse so,m en oundviklig bilaga. Om dess upprättande
anmodades då varande Directeuren, Samuel
Ragge, hvilken, så väl i England som har
hemma, inhämtat kunskaper i detta yrke. Hanuppgjurde
det, utan att hafva ägt tillfälle om Canal-linien
taga fullkomlig Iocal-kännedom, och
örn dess förslag på sina ställen bär stämpeln af
ett hastverk, rättvisas dock af det hela det honom
lemnade förtroende. Erfarenheten besannar
dessutom dagligen, att förslag öfver fullkomligt
kända arbeten aldrig befinnas tillräckliga, huru
mindre förvånande bör då sådant förekomna vid
ett företag af den vidd och omfattning, sorn Götha
Canal, der kostnaden af arbeten bör heräknas,
hvilka först efter flera år komina att utföras,
Den 13 April.
91
ras; der underjordiska bergsträckor, dolda vatten-'
drag, svara jordlager, och ändtligen fullkomliga
antalet af broar ooh afloppshvalf m. m., ej vora
möjliga att förese. Erinrar man sig derjemte det
forändrade värde, varor och arbetslöner undergått
från 1808 till 5814, hvilket af Markegång*-  taxorna säkrast inhämtas; den folkbrist, sorn af
kriget uppkommit; den förhöjning af dagspenningen,
hvartill DJrectio.n redan första året såg sig
föranlåten; den förlust å proviantpriset, hvarmedelst
denna dagspenning hittills kunnat bibehållas;
och ändtligen, den skillnaden i Canalens
dimension, från 42 till 48 fot, af hvilka det förra
i förslaget beräknades, och det sednare i Reglementet
blef föreskrifvet, så lär förslagets otillräcklighet,
äfven utan afseende å andra tillstötta
omständigheter och missräkningar, blifva en gifven
följd.
Hela Upptaget
till CanalRyggnaden
utgör
till d. 31
Bec. 1814 R;dr
£:co - 2,439,980.45;.
Härå synes
höra afgå:
r.;o Effective
JJehällningar,
Bestående uti;
a) Inköpte
fastigheter. \
Transport 8,439,980.45. 3.
Den 13 April.
Transport 2,4391980.45 2*
Änledningame
härtill hafva dels
varit befordran
af jord-liqvida-,
tionerne, dels
undvikande af
framtida ersättnings
- frågor ,
besparing af förestående
Brobyggnaderna.
fl.
locala skäl,hvilka
har blefvo
för vidlyftiga
att upprepa. Det
torde göra tillfyllest,
då Dixectionen
3 djupaste
underdånighet
kan försäkra,
att de
hitintills, sammantagne,
lernnat
6 procent
för köpeskillingen,
och att denna
afkastning
troligen kan
uppdrifvas an
-
Transport 2,449,980.45. 2,
nu
Den 13 April•
93
Transport 3,433,980.’45. 1.
nu högred då
de komma i full
ordning, så vida.
närvarande
varu priser aga
bestånd. Härtill
äro använde
Brd B;co - 44,155.39. 6«
b) Större Lane
summor. Någre
private Personer
hafva utan
afgift lemnat
Bolaget större
eller mindre
jordsträckor,
hvilka till
förändringar af
Canaleris ledning,
Steuhuggerier,
Lastageplatsen
eller dylikt,
varit behöflig?.
. Dessa
förmåner hafva
ej med andra
villkor kunnat
itkommas. Då
för Capitalet ä
-
Transport 44,155.29. 6. 2,439,980.45. 2.
gea
•J4
Den 13 April.
Transport 44,155.29. 6. 2,439,980.45. 2-  ges full säker*
het i förut 0*
intecknad fastig,
het, då de äro
ställde på längre
och kortare
tiders uppsägning
, och då
rentan, å 6 procent
, hvarje
halft år erlägges,
lika sotil
om Capitalen i
Discontrörelsen
begagnades, tror
Directionen sig
genom denna
utväg hafva för*
skaffat Bolaget
de sökta fördelarna,
utan någon
verklig afgift
eller kostnad.
Dessa läne-summor
utgöra
till sam»
nians - - - 89,586. 29. 3?
c) Contante
Behållningar i
Transport 133,74?-io- 9- ?,439,980. 45. 2.
Ar
-
Den 13 April.
95
Transport 133,743. 10. 9. 8,439,980.45. 8.
Arbets - Cassör*
na, eller förskotter
pä innevarande
ars leveranser,
utgörande
vid 1814
ars slut - - 78,638.15
d) Behållningar
i Förråden.-  af Maierialier,
hvarunder innefattas
ett betydligt
förlag af
ekvirke och huggen
Sten. Inventarier,
hvartill
äfven höra
större och mindre
Fartyg, Instrumentalier
,
Proviant, nr», in.,
tillsarnmas utgörande
vid
1814 ars slut,
beräknande till
ett medium af
till verknings -  och inköps-priserne,
den be
-
— ■" 1 Wi 111  1 1—"■*11 1 lil »iÉ«>iin>Mt!lftiaj
Transport 312,380.25. 9. 3,439,980.45. *.
tyd
-
9S
Den 13 April.
Transport 2312,380.25. g. 8,439,980.' 45, 2-'
tydliga summan
af ... - 471,534. 12. 4.
e) Byggnader.
Af den beskaffanhet,
att de i
och för arbetet
blifvit uppförde,
och hvilka
efter dess slut
komma att försäljas.
Desse utföras,
med afseende
å en
kort arbetstid,
till hälften af
deras verkliga
kostnad i betraktande
af den
försämring de
under arbetstiden
undergå ,
och upptagas således
till - - 18.050. — _
Summa Ejjective
Behållningar,
som afgå ----- 701,96}. 58. 1.
Hvarefter, på
den till Canal
-
be
Den 13 ApriL
byggnaden begagnade
surtiinan,
ålersår - - » - „ ,
Härå torde
vidare böra af
O
ga:
2:0
RörluSier,
hvilka varit
en följd
af Rikets alU K .
männa ställ
ninir.
Desse
hafva i allmän- *
het ej kunnat
förutses, mindre '
förekomtnas; och
då Riket, af de
hvälfningar,som
dertill varit en
orsak, skördat så
väsendtliga fördelar,
då politiska
ställningenfordrade,
att
troppar skulle
hållas uppbådade
och i beredskaj)
till förestående
samt möj
-
Transport 1,738,016.
N:o 13, 14.
7. 1.
ligen
Den 13 April.
ligen af ornstä ndigheterna
hastigt
påkallade
.rörelser, och Eders
JVIaj:t genom
Canal-arbétet
härtill hade
en utväg,som
besparde mindst
^Riksdaler B:co
388,000, hvilka
hade åtgått
för per medium
9,700 mart i 4
månader efter
fältstat, hyser
Directionendea
underdåniga öf■vertygelsen,
att
Bolaget kan göra
något anspråk på
upprättelse , af
Statens allmänna
medel, för
dessa lidanden.
Denna underdåniga
framställning
ofverl emnås
till Eders
Maj:ts nåd, och
Transport 1,738,016. 7. 1.
Transport 1,738,016. 7. 1.
Di
-
Den 13 April.
Transport 1,738^16.
Direetionen trot
sin uppfyllt siri
pligt mot Actie*
Agarne, då den
förhållandet för
Eders Majit nedlagt.
Hit hörer:
A) Opäräknaile
Befäls-Afiöningur,
Vid
det förslag öfver
kovStnaden af
Götha Canal ■,
Som år 1809
Uppgjordes, be- t
räknades ej nå*
got annat Mili»
teirebefäl för Arbets
- Comrnenderi
egarna, ari
1 Bataillöns »
Chef och 1 Capitaine
för hvarje
Bataillon af
500 man, i Subaltern
- Office -  rare och aine
lin d e r-O lii ce r afe
med hvarje
99
• i>
Transport 1,738,016, 7. 1.
Cora
-
100
'Den 13 April'.
Compagnie. Ri»!
leets krigiska
stallning har
dock gjort det
till en oundvik*
lig nödvändighet,
att de till
arbete vid Götha
Canal ankommande
Regr-menter
varit
utredde till fälttjenst
, för att
directe från arbetet
kunna vända
sig mot Riket*
fiender; de
hafva således infunnit
sig med
fullt Milifaireoch
Civil-Befäl,
Spel, Chor-Musicanter,
Officers
rjensthästar
m. m. Hela
detta Befäl liar
vid Canal-arbetet
åtnjutit aflöning,
och då
Transport 1,7381016. 7. it
Transport 1,738,016. 7, 1.
dpt
Ben 13 April.
3 01
Transport 1,738,0x6. 7. xl
det påräknade
Befälets afgår
från hela aflönings-summan
,
återstår för det
opåräknade en
kostnad af R:d
Bxo 34,010. 3.
li. Hara har
Eders Maj:t re»
dan för åren
1S1 1 och 1813
godtgjort Bolaget
7,5*9-^39-»
hvarföre återstoden
utföres
med - - - 26,490.12.11.
B) Exerciiie*
dnqar. Som Arhet
sCom menderingarne,
i afseende
på förestående
fält»
tjenstgöring, alla
Lördags efter
midd. bordt
exercera, har ej
allenast allt arbete
för Boda
-
Transport 26,490.12.11. 1,738,016. 7. i.
gets
Den 13 April.
Transport 36,490.13.11. 1,738,016. 7, i4
gets Verkmästare
äfyeri ila
upphört, såsom
varande utan
hancltlangning ,
utan dessa da-,
gars aflöningar,
mot hvilka intet
arbete blifvit
utfördt. Ilar
för ArbetsCoinjnenderingarna
uppgått
till - 17,316,33,^.
Cl Arbets, Cornmenderingarnes
basti gabortgäng
arén 18 11 d*;/t
12, meri syrtrierligast
dr 181 3'
Jdäraf har Calial-arbetet
fått
vidkännas. för-»
luster, hvilka
till en del kunna
beräknas,
men till eti an
nan ej bestämdt
utföras. Di reelt
unea utbeder'
Transport 43,700.44.11- 1,738,016. 7. i.
Sig
Den 13 April.
Transport 43,706.44.
Maga! ner med
ett tillräckligt
förråd för den
väntade Ar~
betsCommendexingen.
Ge*
norn dess hastiga
bortgång
lemnades större
delen deraf öfverliggande
f
Bolagets Förråder,
och då, efter
flera fruktlösa
försäljningsförsöfc,
det till
4814 års arbete
måste bibeMllas,
synes att
skilnaden emellan
de priser,
hvarföre desse
behållningar
31-1813 blifvit
-uppköpte, mot
dem, hvarföre
de 1814 kunnat
upphandlas, är
W ren för
-
11. f,7 3 8)016. 7. i;
I
Transport 43,706.44.11. 1,738,016. 7. 1
lust
Den 13
Transport 43,70 6.
sig i djupaste underdånighet
här
fä anföra de
förra, sä vidt
de inses hafva
minskat det till
Canal - byggnaden
upptagna
Capital, och utbeder
sig i underdånighet
i
det följande fä
anföra något otn
de sednare. Här
upptages således
:
iso Den förlust
Bolaget fått
vidkännas genom
skillnaden
i prisen å proviant,
synnerligast
spannmål
åren 1813 och
14. Det var
18x3 nödigt, att
till hvad pris
det kunde fås,
förse Bolagets
April.
4, il. J,738,016.
103
7. 1.
Transport 43,706.44.11. 1,738,016. 7. 1.
Den 13 ApriV,
Transport 43,706.44.11. 1,73$,.016. 7. 1.
lust, hvilken
uppgår till - 63,773. 2i. 10.
2:0 liera k nar
man, au Arbets»
Commentierin »
deringarne alla
ar, med undantag
af lgJo,
mer och mindre
ior tidigt
fran Canal-arbetet
blifvit bort»
tagne, så att i
det hela de ej
Jkurinaanses blifvit
begagnade
mera än halfva
arbetstiden, tillsammans
räknad.
för åren 1811,
J -2 och 13, saint
dess fullkomliga
uteblifvan»
de 1614; så följer,
att aflönin»
gen tilt Verkets
Tjenste matina -  Corps, som un» '
der dessa åren
Transport 107,479,18. 9. 1,738,016. 7. i,
utgått
J
Den 13 Aprili
Transport 107,479. 18.
utgålt, i samma
förhållande, el"
ler till häften,
är en ren förlust,
som utgör 89,321.- —
Till dessa förluster,
hvilka
egentligast varit
en följd af Rikets
allmänna
Ställning, torde,
för att på ett
ställe få samlade
dem , för
hvilka Directionen
i djupaste
underdånighet
anser Bolaget
vara berättigadt
till ersättning,
äfven slutligen
böra upptagas:
13)
Uppköp af
Skogs - effecter.
I anledning af
Riksens Högloft.
Ständers
underdåniga ö n
-
-9. 1,738,016. 7. l*
Transport 196,700.18- 9< 3)738)Oi6* 7. 1.
skan
Den 13 April.
Transport 196,700.18. 9* 1 ?7 3 8,° X 6.
skan , har liders
Maj:t förvissat
Gotha Canal
-Kolag om
erforderligt vir-v
lee; men då dels
tillgång,arne på
Eders Majes och
Kronans narbeEgna
skogar varit
otillräcklige,
dels ock af mellankommande
undersökningar,
en del af I>irectionens
derom
inlemnade
underdåniga ansökningar,
ända
hittills varit asfgjorde,
har
JMrecrionen sett
sig nödsakad att,
utom hvad genom
E, Maj:ts
nådiga anordnande
deraf erhållits,
uppkö.
pa Ekvirke, Krä.
107
7. 1,
Transport 196,700.18. 9. 1,738,016. 7. 1.
der,'
/
Den 15 April!
Transport 196,700.18* <}• 1j738,0X7. i,
der, P1 ank, BjeU ' ,
kar, Timmer,
m. m. lill ett
sarri inanraknadt
varde R:d B:ca
152,425. 14. 4.
Dä aptering och
framkörning t
aHa hänseenden
illhört Bolaget,
om ock desse
Skogs - effecter
pä Eders Maj:ts
och Kronans sko-’
gar erhållits,och
dessa kostnader
anses uppgå till
halfva värdet,så
ut fores den an»
dra hälften, såsom
förlust, med 76,212.31.' a.
Dessa förluster
utgöra, så
vidt de kunna
med säkerhet
hestämmas, och
bora å kostnadssumman
afgå,
B:d B:co
272,913. 1.11.
Hvarefter åter- -  _
står - 1,465,103. 5. 2.
Transport 1,465,103. 5. 2.
Den 13 ApriU
109
Hära torde
vidare böra af*
föras:
3:0 K o stna*
de r, hvilka dels
Varit omöjlige
att rigtigt förutse,
och således
beräkna ; dels
ock af den natur,
att de ej
allena tillhöra
hela Canal arbetet,
fast de kommit
att graverade
första årens utgifter,
utan ock
af dyrbar nytta
for framtida Canal
-anläggningar,
samt andra
arbeten af samma
ait.
Desse kostnader
arp ©j af der),
natur, att de till
ersättning i underdånighet
kunna
föreslås, men
Transport 1,465,103. 5. 2.
Transport 1,465,103. 5. 2.
Di
-
ilo
Den 13 April.
Transport l,465(103' 5- M
Directlonen ät
dock öfvertygad,
alt, vid ett
rättvist bedöminande
af så väl
de skyldigheter,
som .Bolaget
kunde åläggas ,
som de ovanliga
omstiindig- t
heter, hvilka utan
Bolagets förvållande
dein
orsakat, de skola
blifva bevekande
skäl till
förökande af de
medel, genom
hvilka Bolaget
kall sättasistånd
att uppfylla Eders
Majus och
Nationens önskan.
Till dessa
hora:
1. Deri höga
Dagspenningen.
Tå Rikets Högloft.
Ständers un
-
Transport 1(465,103. 5. 2*
der
-
Den 13 April. lil
Transport 1,465,103. 5. 1,
derdäniga hem!
ställan, har Eders
Maj:t, i 1 5
§. af Dess nådiga
Privilegium
, försäkrat
Bolaget om tillräcklig
ArbetsCommendering,
mot skälig sold.
Dennasoldkunde,
till följe af
så väl Trollhätte-
som Södertelje
Ganal-Privilegier,
af trop.
parnes allmänna
aflöning ,
samt af för deni
vanlig sold vid
andra Publiqua
Byggnader , ej
högre beräknas,
än till 8 sk. om
dagen. På skäl,
hvilka här bl ef—
vo för vidlöftiga
att upprepa,
måste likväl
Transport 1,465,103. 5. 2.
redan
11*
Den 13 April.
Transport 1,465,103. 5.' 3.
redan första ar»
betsåret , denna
dagspenning utfästas
till 13 sk.
4 r:st. Denna
förhöjning, af
§ sk. 4 r:st-, tUgnrpåa,
0 5 6,413
af Arbets-Commenderingarne
utförda dags *
verken - - 228,883* 3** -»
II. ProviantFörlust.
Denna
dagspenning
skulle dock svårligen
alla åren
kunnat bibehållas,
om ej Bolaget,
utan afseande
å Proviantens
stigande
inköps - priser,
någorlunda bibehållit
den forsta
årets stad.
gade Minuterings
• Taxan ,
hvaraf en för
-
Transport 228,823. 32— 1,465,103. 5. 2.
lusi
Den i 3 April.
Transport 228,823» 32» _ ^465,103. 2.
lust uppkommit,
härledande sig
från skillnaden
emellan inköpsoch
utminute
riogs-priseh,
af 128,983» 6» ?»
III. Forl uneri
stigande. Vid
Förslagets Upprättande
betaltes,
enligt 1808
årsMarkegångsTaxa,
för Östergöthland
, ett
öke - dagsverke
med 26 skill- 8
r:st. ; år 18 1 2
betaltes det, enligt
samma Fäns
Markegång, ined
1 R:d ; 1813
med 1 R:d 6
skill., och 1814
likaledes ined 1
Ral 6 sk. Af
71,805 R:d 5 sk»
5 r., hvilka som
forlöner blifvit
Transport 357,806.38» 7- 1,465,103. 5. *;
ut
N:0
15.', 16.
"Den 13 April.
Transport '357,806.38. 7.1,465,103. 5. *;
utbetalte, är således
halfva
summan att anse
sorn en kostnad,
hvilken,
atmindstone till
en så hastig förhöjning,
ej kunnat
förutses: 35.90a. aö. 8>
IV. Förändring
af Canaiens
Dimension.
Vid Förslagets
upprättande var
Cånalens bredd
i botten bestämd
till 42
fot, hvilken dimension,
i Eders
Majrts Nådiga
Privilegium
} förändrades
till 48; denna
skilnad, jemte
den afsats å
Canal-bankarne
vid vattenytan,
hvilken under
arbetet pröfva
Transport
393,709.17. 3. 3,465,103. 5. a.
des
Den 13 April*
Transport 393,70g. 17. 3. 1,465,103; 5.
des nödig, har
okat gräfningen
med något mer
än en tiondedel,
och utföres ined 559784.'16. 8»'
V. Upprensa
ningen nid Stegeborg
, och den
derstädes anlaggde
Färj-inrättningeri,
har
kostat - - S,738.34. 7.'
Ät sednaré
slaget, eller de
som tillhöra hela
Canal-Bygg.
naden, och dessutom
vid andra
arbeten af samma
beskaffenhet
blifva - nyttige,
kan räknas:
a) Hamn -  anläggningar vid
Eökneöarne och
upparbetning af
Sandsten sbrottet
vid Vesterlösa , 627. 24. 4*
och bearbetnin
Transport
452,859.44.10. 1,465,103. 5. a.'
Den 13 April.
Transport 452,859. 44-i()i 1 >4®5»103• 5* 4»
gen af Kalkstens-brottet
- i>73‘2* 35‘
b) Anställda
försök med Kalkorter
för mur
ningen
- - - i>329*46- 4?
c) Kostnader
till införande af
^Engelsk erfarenhet,
skicklighet,
verktyg och
methoder. Hit
ian förås!
Herr Telfords
resa till Sverige,
dess vistande
har, och en Discretion
Bolaget
å allmänn Bolags
- Stämma
år 1812 honom
Beviljade - - 12,162- 15. 10.
Den på dess
tillstyrkan af
Diiectionen beslutade
resa till
England, för 2
afVerkets skickligaste
Tjensteman,
^hvaraf Bo
Transport
468,084-46- 6. 1,465,103. 5- *.
laget
Den 13 April.
Transport 468,084,4&, 6. 1,465,103. 5. 3.
laget redan, efter
Herr Majoren
och Riddaren
Bagges
olyckliga bortgång,
hemtat
betydlig fördel 6,072. 22. 6.
NågraEngelska
Verkmästares
införskifning,
och desammas
aflöning
gar, intill 1814
års slut - - M»°97» 3> 8.
Införskrifning
af Optiska lnstrumenter,
EngelskaModeller
och Ritningar
till Jord- och
Sten - vagnar,
med dertill hörande
jernvägar,
skottkärror,
spadar, hackor,
kranar, m. m.,
hvarefter sådana
verktyg i
Sverige förfär-'
Transport 4-88,254.24. 8.1,565,102. 5. 2.'
digas
Den 13 April,
Transport 488,254.24. 8- 1,465,103, 5; *.
digas, - - - 3)343*34-
hvartill ufven
kali förås den
douceur Bolaget
beviljade
aflidne Directeuren
Sveders
Enka, för dess
Bians efterlemTiade
Planer oell
Chartor tili Götha
Canal - - ljooo. r— —,
Då äfven dessa
kostnader affö
xas
med -—  492,597.10. 9.’
'Brterstär, hvad som utom alla
dessa förluster öcli kostnader
varit verklig CanaLByggnads-Kostnad
- - - 972,505.4a. 5»
Under andra hufvud-artikeln af denna redovisning,
har Direction upptagit alla de förluster,
för hvilka Direction i underdånighet anser
Bolaget äga anledning hoppas upprättelse, så
vidt de dels till ziffertalet kunna bestämmas, dels
ock varit af den natur, att de å uttagssumman
kunde afföras, uppgående till R:d. B;co 375,913.
a. 11, _ Direction har dessutom i underdånighet
utbedt sig få anföra dem, hvilka dels icke
*å bästämdt kunna uppgifvas, dels icke directe
utur arbets-cassofna utgått, men dock äro af e
11
a»
Dm 13 April.
Mahanda natur. Hit kari föras: Bentan å värdet
af den proviant, hvilken genom arbets-commenderirigarnes
för tidiga bortgång, ej blifvit utprovianterad.
lie rita n å Materialier, Instrume,n
talier
och Inventarier, hvilka på enahanda sätt,
och ursamma anledning, till ett Capital af mindst
300,000 Bsd. legat obegagnade. De för arbets*
commenderingarna uppförde byggnaders försämring
utan ändamål. Den olikhet i arbetsdriften,
sorn visat sijg, då truppen fått öfning, och lärt
känna fördelarna af betings-methoden, hvilken
genom dess tidiga bortgång alldeles förfelats. Som
exempel härå, anhåller Directionen i djupaste
underdånighet få anföra förhållandet vid Söderköpings
station 1812. Enligt Arbets*Journa!en,
kunde man derstädes under Juni, eller första arbetsmånaden,
beräkna -^Ä-dels cubikfarnn jordgräfning
på hvarje effectift dagsverke; uti Juli,
eller andra arbetsmånader, T^~-dels, och uti Augusti
eller tredje arbetsmånaden 1 cubikfarnn på
hvarje effectift dagsverke, allt i samma slagr.
jordmån. Den betydliga kostnad, som på uppdämningen
af sjön Viken blifvit använd, och
hvilken i anseende till commenderingens tidiga
bortgång 1812 och dess otillräcklighet 1813, nästan
kan anses som förgäfves, emedan om comrnenderingen
varit qvar, hade arbetet varit fulI—
bordadt, och då det nu skall ske, måste en ny
fördämning å nyo utföras, emedan den stora sjön
Viken ej i flera nr kunnat hållas uppdämd. Ändteligen
kan äfven hilföras den renta Actie-ägar
ne
-
430 Den 13 April.
pe årligen utbekommit, hvilken till lika belopp
utgår, och således medtager enahanda tillgångar,
antingen litet eliev mycket arbete under tiden
Utfbres. Den obehagliga verkan har redan häraf
visat sig, att Actierna fallit från al pari till
betydligt underpris. — Om alla dessa förluster
rigtigt Öfverväga, uppgå de säkert till en dylik
summa, som i det föregående bestämdt blifvit uppgifven,
och hela förlust-summan, sorn till ersättning
i underdånighet anmäles, bör med anledning
Iräraf mindst anses till R:d. R:co 545,826,
Af i underdånighet bilagde Relations-Chartor
täcktes Eders Majit allernådigst inhämta, hvad
jped den återstående verkliga Canal-byggnads-kostpaden
R;d, E;co 972,505 blifvit utfördt; då likväl
deribland innefattas den försökte gräfning,
sorn förändringen af Canalens dimension orsakat,
Det kan i en kort öfversigt upptagas till -|-del
f cubiktalet af ali gräfning och sprängning , sorn
i längd utgör en sammanslagen sträcka af % mil
färdig Canal.
Konung Carl XIII:s Sluss är till genomfart
öppnad, och 3tne ärq under arbete; hetydlige
hamnbyggnader, sjörensningar och en färjanläggping,
Utförde och förrättade m, m., hvilket af de i
underdånighet inlemnade års-berättelserna närmare
inhämtas; hvarförutan Bolaget i sina förråder äger
upplagdt -|-del. af det erforderliga Ek virket,
och | del af all till Sluss- och Brobyggnader erforderlig
haggen sten,
Ett af Directionens högsta bemödanden har
varit, att hos arbetscommenderingama väcka håg
för
Den 13 April.
121
för betings-arbetet; till vinnande hvaraf stundom
fördelaktiga betings - accord, mast lemnäs. Om
så väl i afseende härå, som de kostnader, hvilka
i och för truppernes beqvämlighet utgått,
omkostnaderne stundom öfverstiga hvad
man förmodade, tror Directionen sig deraf böra
vänta det vjttsord, att aldrig någon arbetscommendering
hitintills varit bättre försedd med
sina hellof, eller ömmare vårdad i helsås och
sjukdoms tid. — Desse omkostnader hafva ej blifvit
alförde bland de ofvan upptagne, emedan
Directionen anser Bolaget för dem belönt i det
nit, hvarmed både Befäl och Manskap uppfyllt
sina pligter; och tror för sin underdåniga del,
att icke tillförene så mycket arbete, inom så kort
tid, af någon arbets-commendering blifvit utfördf,
För att bedomina
Verkets
hittills hafde inkomster
och utgifter,
upptages
forst hela deri
åtgångneoch häy
ofvanför redo
vista
Summa - 3,439,980, —
Hvartill bör
läggas de i 5
procents renta
Transport 2,439,980* — —-
un
-
12*
Den 13 April
(
Transport 2,439,980. — —
tinder tiden till
Actieägarne ut.
betalte - - - 220,01g.
.
Dl hela UtgiftSirmman
uppgår
till -
5,660,000.
Härtill har
Actie Inrättningen,
ä 40 procent
af än gällande
tecknade
A ctier, Capital
Riksdaler lhco
3,141,200, bidragit
med - i>256,480.
.Celoppet af
forsta insättningen
, å de för
felande sednare
inbetalning dödade
Actier,
har utgjort - 2J343, 24’
Canallnkomst,
efter öppnandet
af Slussen Konung
Carl XIII,
har gifvit - - 800. 2. 9‘
Discont Verket
har likväl,
Transport 1,258,622.26. 9. 2,660,000.—
utan
Den 13 April: 153
Transport 1,358,622. 56. g. 2,660,000. —
utan att annu
något afdragits,
eller afsatts för
dock oundvikliga
förluster, lemnat:
År.
1SIO. 55,571.46.5.
181 I. 120,709. 39. -r
1812,
106,995;. 26.4. . 0
1813. 131,161. 3S. 7.
J8J4. 134,147. 22. 3,
—
548,586.28. %:
Da dessa inkomster,
tillsammanstagne,
utföras
jemrit till
, n „ , ,, , , 1,807,200.' -
och afdragas -
frän ofvannämnda
totala utgiftsumrna,
har en
hrist uppstått af 7 l' Z - 852,800.
hvilken tills vidare
mäste fyllas
med län af
Verkets Discont,
fond.
Af i underdånighet
bilag,
de Directeuren
Transport 852,800.
—
Hag.
124
Den 13 April'.
Transport 850,800» --
Hagströms Förslag
öfver kosk- :
raden för den
återstående Canal
byggnaden,
jemte samma
Förslag åtföljande
Arbetsplan
och Be'
räknings-Protocoll,
visar det
sig , att om Canalen
inom g
år, eller till år
1824, skall blifva
(ardig, erfordras
dertill B:d
B:«> 4,575,386,
hvarifrån dock
afgår Verkets
redan upptagne
behållningar, utgörande
K:d B:o
701,964, då
den återstående
Bygnadskostna» _
elen utfores till 3*873,422* T*
Med förutsättande
af ej
Transport 3,873,-122. — — 852,800. ■
star»
Den 13 April,
I3j
Transport 3^873,423. 853,800
starkare successif
Actie-inbe»
talning än 10
procent årligen,
ifrån och med
detta till och
med åi* 1820,
då hela ActieCapitalet
vöre
inbetalt, Uppgår
de för samma
tid till Actie-Agarné
ingifvande
5 procents
renta R:d
2b co . - * 706,770. — *-
Och för de påföljande
3:né,
eller de sista
af de lill byggnaden
påräknade
nio år , å
fulla Actie Capitalet
å R:dr
J3:co 157,060
per år - • - 471,180.
5,051,372: —
Då hela den eforderliga Summan
således uppgår till - - • 5,904,172. —
Transport 5,904,173.
Har.
is6
Den 13 April*
Härtill äger
Bolaget följande
tillgängar:
Återstående
60 procent Actie
- insättning 1
belöper - - - 1,8 84,7a —■ *•“
Discont-vin-:
sten under den
påräknade arbetstiden
af 9
år kan, på grund
af förra årens
erfarenhet, ej
calculeras högre
än 130,000
per ar - - . 1,080,000^ -- -~
Om härtill
lägges förmodad
revenue af färdig
blifvande
stycken utaf G'analen,
samt af
Bolagets egen*
domar,med tillsammans
- « 49,000. —
Så utgöra alla
tillgångarne - - ——■*—1 -3,013,720. —*
Hvarefter alltså uppkommer en
brist af : - » - - - ; 8,890,453.
Det
Den 13 April.
327
Det är i afseende på medlen till fyllande
af denna brist, söm Directionen 1 djupaste underdånighet
för Eders Majit nedlägger dessa framställningar.
Utvägarne vågar Directionen 1 underdånighet
icke föreslå; den tror sig uppfyllt sin
pligt, då den härmed framkommer vid en tid,
då Eders Majit har tillfälle att deröfver med
Rikets församlade Ständer öfverlägga; viden tid,
då Rikets öfrige Näringar, synnerligast jordbruket,
tarfvar något slags understöd, hvilket med
Canalens fördel torde kunna förenäs”: vid en
tid, då verkets tillgångar ej ärö töinde, och biträdet,
afven blott successift lemnadt, kan leda
till ändamålet; och ändtligen, vid en tid, då Ca»
nalén i båda provinserna är så långt avancerad ,
att det torde anses mot en ädel Nations värdighet,
att låta ett arbete afstanna, hvilket genom
sina fördelar ger samtiden rätt till efterverldens
högaktning.
Då Directionen redan i underdånighet an«
fört det stöd for Verkets utsigter, hvilket synes
vara en följd af Riksens Höglofl. Ständers underdåniga
anhållan hös Eders Maja vid 1809
års Riksmöte, erinrar deri sig tillika de betydliga
uppoffringar af allmänna medel, hvilka fordom
utan mindsta fördel, vid dylika företag, blifvit
gjorda.
Trollhäfte-Canal-Byggnad är synnerligast härå
ett talande exempel. — innan det Bolag blekin
rätt
-
Den i 3 April.
rättadt, genom hvars åtgärder detta företag såg
sin fullbordan, användes derå vida betydligare
summor i värde, än de, som nu till Götha Canals
fullbordan erfordras, utan att något ändamål
dermed vanns, och i en plan, som slutligen
till det mesta fanns omöjlig att utföräs. Dessa
vådliga följder ärö icke här att befara. Företaget
är utlägdt efter erfarenhetens sanna grunder,
och så långt framskridet, att möjligheten fördess
utförande ej kan sättas i fråga;
Dess fördelar hafva länge af deri upplyst©
och fördomsfrie varit erkände, och ändteligen hafva
de genom Nordiska hälföhs förening mer allmänt
fallit i ögonen. Dessas utvecklande, inför
Eders Maj:t och deri Dagstiftande Mägten, vore
ett misskännande af des grundllaggares tänkesätt;
men hvad Directionen slutligen tror sig skyldig
i underdånighet framställa, är vådan af en
längre tids-iltdrägt med Verkets fullbordan;
Ej utan håde omtanka och kostnad hår Directionen
så väl förvärfvat sig sjelf en sakkännedom
af ett sådant Verks styrande, Som förskaffat
detsamma Tjenstemän, hvilka med sina förut bugande
theoretiska kunskaper äfven nu förena de
practiska. Desse skulle alldeles, eller till större
delen, förafskeda®, och i framtiden ny erfarenhet,
med nya kostnader, sökas. En betydlig myckenhet,
dels faste* dels flyttbare byggnader, skulle
antingen för halfva deras värde försäljas, el
ler
-
Den 13 April.
ler pä sina stallen uppnå en viss grad af obruk*
barhet, innan de komme att begagnas. Verket3 f
betydliga Förråd, bland hvilka Ekvirke ‘ utgör
en sä dyrbar del, skulle pä enahanda sätt, antingen
till underpris försäljas, eller genom deras
transporterande till de ställen, der arbetet sä småningom
dem behöfde, blifva Bolaget -^-del dyrare;
en del utgräfningar, ämnade till mässars
provisionela aftappande, för det blifvande arbetet,
skulle förfalla; halffärdige hamnbyggnader
återgå till sitt förra tillstånd, afbrutne rnurningar
förderfvas; sjelfva den färdiga Canal »gräf*
ningen, i sakbad af vattnets motvigt, på, flera
ställen för jord-ras blottställas, och ändtligen den
årliga'rente-mdelningen till Actie-ägarne, så småningom
borttaga det Capital, som till byggnaden,
borde användas»
Att tills vidare alldeles Upphöra med arbetet
i Östergöthland, för att med Verkets ägande
tillgångar leda det-till fullbordande i Vestergötland,
vore efter Directionens underdåniga tanka
ännu vådligare.
Det synes ostridigt, att alla ofvan upprepade
olägenheter, hvilka anses som följder af tidsutdrägt
med hela'företaget, i sin man och kanske
starkare, blefvo verkande på den del, der
arbetet alldeles afstartnade. Alla de gjorde betydlige
omkostnader voro bortkastade, alla vund
ne
-
lsT:o 17, ig.
Den 13 April.
ne framsteg tjenande till intet, och det vore säkert,
oberäknadt alla andra olägenheter, dein Di.
rectiorfen icke tror sig i underdånighet här behöfva
upprepa, att den da blifvande Canal-afkastningen
ej lemnade Actie-ägarne den årliga renta,
de nu oafkortadt få uppbära, sedan kostnaden
fpr Verkets årliga underhåll blifvit afdragen.
Directionen har här för Eders Majit i djupaste
underdånighet nedlagt en tafla af Verkets
ställning, med samma fosterlandskänsla, sorn förmått
den att egna sig at detta företag. J.ugn för
alla omdömen, önskar den att hafva uppfyllt sin
pligt, och derigenom förtjena fortfarandet af Eders
Majits dyrbara nåd. Utan att hvarken söka
påbörda andra, eller fria sig sjelf från misstag,
. erkänner deri mensklighetens vanliga lott,
och väntar med fullt förtroende den följd af
dessa sina underdåniga framställningar, att ett foretag,
som i flera århundraden varit öuskadt, ändteligen
beslutet, och till så betydlig del redan
uffördt, ej öfverlernnas åt slumpen af en längre
tids-utdrägt. Directionen erkänner i djupaste underdånighet,
att Verket bordt stå tillbaka for de
stora händelser, hvari Fäderneslandet varit invecklad!;
men den ser ock med varm känsla dessa
händelsers lyckliga utgång, och vågar hoppas, att,
sedan Fredens Tempel åter blifvit öppnadt, företaget
får det udnerstöd och den uppmärksamhet
af Svenska folket, det förtjenar, samt det Nådiga
hägn, hvilket Eders Ivongl Majit med vishet
-
T)m 13 April. 131
het celi landsfaderlig omvårdnad alltid skänker åt
sik sgagn el i ga föremål.
Med djup Undersåtlig trohet, vördnad och
rut framhärda
Stormägiigste allertiudigste Konung!
Eders Kongl. Majestäts
Stockholm Uotlerdänigste ttopfigtigste
d. 30 Mars s8i$' Tjenare och undersåtes
-B . v-. Platen.
-X. G. Wegelin* Cari Arfvedsson, Xiirt.
B. H. Santesson. H. Vult v. Steijern.
X. C. Kuylenstjerna-. C. F. v. Otterv
Uppläst hos Sani (eliga Riks-St'ndeii deli lil April.
Kongl. Mafts Nådiga Proposition till
Riksens Ständer-, angående det åt
Vestet- och Norhöttens Läns Juvälnare
meddelade län: Gifven Stockholms
Slott den s April 181S*
i ill Kongl. Majit hafva Eiksdags-fullmägtige
från Vester- och Norrbottens Län inkommit med
underdånig anhållan om Kongl. Majus Nådiga
Eörord och bemedling hos Rikets Ständer till
erhållande af någon eftergift uti det lån af
50,000 R:d., hvilket af Riksens Ständer vid 1809
års
lja'
Den 13 April.
års Riksdag blifvit bemälte Läns Innevånare be«
viljadt.
I
Sedan Kongl. Majit deröfver inhämta* ve»
tlerbörande Landshöfdingärs utlåtande och deruti
funnit en ökad anledning att gifva uppmärksamhet
ät hvad Riksdags-fullmägtige anfört, har Kongl.
Majit icke tvekat, att till Riksens Ständers pröfning
och behjertande framställa den frågan: huruvida
och till hvad belopp någon eftergift skulle
hunna äga rum af det län, Rikets Ständer bernälte
Läns Innevånare beviljat? Kongl. Majit trotsig
icke böra eller behöfva erinra Rikets Ständer
om anledningarna till det lernriade låne-biträdet,
eller att afsigten dermed var att understödja
de mest nödlidande. De olyckor, som då
öfvergingo dessa landskap, voro följder af ett krig,
hvars hugkomst länge och djupt lär blifva uti
Svenska hjeltan förvarad, och Kongl Majit är
skyldig så väl Rikets Ständer, sorn enskildte
Medborgare den rättvisa, att de alla med låfvärd
beredvillighet sökt att lindra gränse-orternas
lidanden. Men Kongl. Majit tror sig böra
erinra Rikets Ständer, att innan ännu ksr.igets olyckor
hunnit utplånas, träffade de Norra Landskapen
igenom 181a års misslyckade skörd nya
svårigheter, hvilka blefvo så mycket känbarare,
som dessa orters hela uppehälle hvilade på
de sädesslag, hvars afkastning frosten dä i det
närmaste tillintetgjorde.
Det är i anseende dertill , äfvensom i an
seen
-
Den 13 April. 133
# ' **
seende lill svårigheten n(£, 1 fall betalnings - terminerna
i någon betydlig mon uppskötos, kunna
hålla nödig reda på de personer, hvilka, i händelse
af dödsfall, deraf följande arfskiften, afflyttningar
och ombyten af egendoms - innehafvare
, vöre de verkligen bétälnirigskyldige,
sorn Kongl. Majit ansett sig böra till Riksens
Ständer hemställa, 01A icke hälften af d^t lemnade
lårie-biträdet kunde dessa Rans innevånare, i
anseende till deras närvarande oförmögenhet, efterskänkas,
för ätt komma de mest behöfvande
och fattigaste, på sätt Randshöfdingarne föreslagit,
till godo.
Kongl. Majit förbehåller sig, att till det Utskott,
som får beredningen af detta mål sig uppdragen,
låta öfverlemna så väl den af Riksdagsfullmäktige
ingifne underdåniga ansökning, sorn
Kandshofuingarnes i anledning deraf infordrade
utlåtanden.
Kongl., Majit förbi ifver Riksens Ständer med
all Kongl. Nid och ynnest städse välbevågenDatum
ut Supra.
I
CARL. ■
A.' G. Mörner.
lTfP
534 -£>en ij April.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden efea 15 .April,
Kongl. Majlis Nådiga Proposition till
Rikets Ständer, angående Magazins-<
Inrättningens förvaltning och när
varande belägenhet: Gifven Stocka
holms Slott den 5 April 1815.
JCongL Majit omfattar med nöje det tillfälle,
som Rikets Ständers närvarande sammanträde tillbjuder,
att uti hosföljande till Kongl. Majit in»
gifna och på dess Befallning till trycket befor»
drade Berättelse om Magasins-Inrättningens förvaltning
och närvarande belägenhet meddela
Rikets Ständer de upplysningar, hvarigenom de
ej allenast kunna inhämta hvad som under de för
regående åren blifvit af denna Inrättning verkstnldt,
och huru dess fonder i allmänhet blifvit
vårdade, men äfven hvad som erfordras, om Inrättningens*
verkan, och föremål skall ytterligare
utvidgas.
Kongl. Majit alskar att föreställa sig, dc-t
Rikets Ständer, lika med Kongl. Majit, skola fin»
pä tillfredställelse af det således utredda förhållandet,
och att de olika omdömen om förvaltningagrunderna,
sorn kunna härröra af bristande sakkännedom,
skola derigenom återföras lill hvad
sanning och rättvisa föreskrifva.
Kongl. Majit är för öfrigt benägen, att,
berest ännu ytterligare upplysningar skulle pröfva*
-
Den i 3 April.
*35
ras nödige, låta de samma till det Utskott, åt
hvilket Rikets Ständer hänvisa detta ärende, så
omständligen, som möjligt meddela , och Kongl.
Maja skall göra sig ett nöje af både att, i den
ordning Grundlagen föreskrifvsr, låna uppmärksamhet
at de önskningar, Rikets Ständer,
i afseende på förvaltningens förhållanden tilL
Rikets allmänna hushållning, kunna finna för
godt framföra, och att handhafva de beslut,
sorn Rikets Ständer, i afseende på de för Verkets
blifvande anslagssummor och redogörelsen
derför, kunna pröfva skäligt fastställa.
Kngl Majtt förblifver Rikets Ständer med
ali Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen,
X>atum ut Supra.
CARL.
A. G. Märner.
Kongl. Allmänna Magazins-Directionens
Underdåniga Berättelse till Kongl.
Maj;t, om MagazinS"Inrättningens
förvaltning och tillstånd-, Af gifven
den z Mars 1815.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
•Allmänna Magasins-Ddrectionen hämtar af Eders
Kongl. Majus Nådiga föreskrifter uti Kongl. Brefvet
den
Den i 3 April.
'j November 18x1, angående Verkets inrättning
och förvaltning, samt af sitt fullbordade Raken-»
skaps-arbete och deri omständighet, att Riksens
Höglofl. Ständer nu äro till Riksdag församlade,
förenade anledningar att för Eders Kongl- Majit
framlägga en kort utredning af Verkets förvaltning
och. tillstånd; hvarvid Eders Kongl. Majit
torde i Nåder tillåta Directionen att i underdånighet
anföra följande;
1808 och 1809 årens krig, som skakade Riket
1 sin grundval, medtog äfven Magazins-Iriräftn
Ingeris under en lång följd af tid samlade
tillgångar, och då denna inrättning efter 1 809 och
.1810 arens Riksdag i flera delar erhöll ett förändradt
skick, lämpadt efter då antagna grunder
samt på försök fastställdt till nästa Lagtima Riksdag,
blef den likväl icke försedd med en sådan
fond, som mot ändamålet kunde blifva svärande.
De särdeles förmonliga Skördar, som nämnde
hägge åren ägde rum, gjorde emedlertid Magazins-Inrättningens
Undsättnings - biträden umbärliga,
tinder det att en oinskränkt Brännvinsbränning
motverkade sädesprisens fall till vanvärde.
Bristen uti Inrättningens fonder kändes
således ej. Men detta tillstånd blef.mrf kort varaktighet.
De ymniga tillgångar, som tvenne års
fruktbar gröda beredt, medtogos hastigare ä'11 man
Jcunde beräkna, och få hade deraf bevarat något
förråd till värn mot deri påföljande tidens bekymmer,
iSxx års växt, tvingad genom en fort
-
Den 13 April.
farande torka under loppet af sommaren, lemnade
en medelmåttig skörd; efter de inkomna Årsberättelserna
hade flera JA in lidit nära missväxt,
och de flesta kunde icke utan understöd invänta
det'-följande årets gröda.
Det var i följd af detta tillstånd, sorn Eders
Kongl, Majit redan under Riksmötet i Örebro, utaf
jBonde-Ståndets Deputerade från flera provinser af
Eders Kongl- Maj:ts Iiike, emottog så många högst
bekymmersamma framställningar om Spannmälsbehof,
och sorn Allmänna Magasins - Direetion,
likmätigt Eders Kongl. Majus Nådiga disposition
och befallning, utdelade alla behållna tillgångar,
jemte dem, som genom upphandlingar ytterligare
kunde anskaffas. Men detta utgjorde dock allenast
eri början till större bekymmer. Under loppet
af påföljande sommaren 18 la, var årsväxten
i allmänhet lofvande, då den ovanligt tidiga
frosten, på en gång och medfå undantag ofver
hela Riket, i betydlig mon tillintetgjorde den
under mognad stående Vårsäden, äfvensom Rågen
i de Norra Provinserna deraf hufvudsakligen
skadades, och äringen i allmänhet blef slö,
samt till frÖsäd mindre tjenlig.
Landet, från 180g och 1810 årens lika
förmonliga som hastigt förtärda skördar, .genom
i 8ti års mindre goda växt, redan försatt i Spanrtjnals-behof,
sågs orri bosten 181 ’ pa branten af
sin undergång, saknande Brödföda, och saknande
Utsäde, ej mindre till samma års höstbruk, än
för påföljande våren 1813- Ju mindre denna o
iycka
-
«*
*3»
2}tn 13 April,
lycka var föresedd, dess inskränktare mäste äfven
medlen blifva att mildra dess följder. Den
bästa Seglationstiden var förbi, innan bestämda
Underrättelser om tillståndet hunno inkomma, och
ju längre det led, dess bekymmerfullare bldfvo
framställningarne om vådan af Landets belägenbet
i detta afseende. De till Eders Kongl. Majit,
äfvensom till Directionen, under denna tid från
Landshöfdingarne afgifne berättelser innehålla bedröfliga
taller deram och starka fordringar om
hjelp och understöd. Men allt detta är för val
i minnet behållet, att vidlöftigt behöfva upprepas.
Följderna af dessa olyckor hvila ännu tung!
öfver Eders Kongl. Majus trögna Undersåter, ty
Landets inre välmåga blef uti sina grunder skakad,
och flere Millioner Contanta penningar drogos
derifrån. Slätterne, hvilka, sådane de vid
1812 års Riksdag stadgades, stodo i förhållande
till Landets då ägartde tämeligen allmänna välstånd,
folio derefter mera tryckande på det utmattade
jordbruket, än förmågan att dem utgöra
i allmänhet kunde medgifva, och den allmänna
klagan öfver penningeställningen hämtar till väsendtlig
del sitt naturliga ursprung härifrån.
Under denna belägenhet inom Eders Kongl,
Majus Rike, härjade ett våldsystem det öfriga Europa,
hotade Eders Kongl. Maj.-ts egna Stater och
lade hinder af nära oöfvervinnelig natur i vägen
för Landets undsättning.
Sven
-
Dtn 13 April', 13g
Svenska Pommern var intaget af Fransyska
Trupper, som likaledes om hosten 1812 innehade
de flesta Ostersjöhainnar. Preussen, Pohlen
och Mechlenbqrgska Staterne hade då redan länge
{egat under Continental-Systemets ok, Ryska
krigsmagten consumerade Spannmals-föriaden i de
hamnar utål detta Rike, sorn ännu voro tillgänglige
för Svenska Skepp, och Danmark hade förbudit
ali Spannmåls utförsel till Sverige.
Icke nog med de omsorger, sorn i anledning
häraf åtföljde dessa af djupt bekymmer för Eders
Kongl. Majus Faderliga hjerta tecknade dagar,
nödgades Eders Kongl. Maj:t ännu om hösten
3812 sammandraga en star del af Krigsmagten,
sorn ytterligare ökade behofvet af Spannmål och
eonsumtionen. deraf; och Eders Kong}. Maj:t föresåg
dessutom då redan, att ännu våldsammare
skakningar forestpdo för det påföljande året, då
ingen medelväg mera skulle äga rum mellan ett
förhatligt och till sina följder oberäkneligt förtryck,
eller ett actift deltagande med Rikets Krigsmagt
uti den allmänna striden för Nationernes trampade
rättigheter.
Föregående vilkoret för Eders Kongl. Maj:ts
beslut och Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
åtagande att till Continenten öfverföra Svenska
Arméen, var emellertid alltid det, att Landet
dessförinnan skulle vara tryggadt mot nöd, och.
försedt med Utsäde, genom införskaffandet af
tillräckliga qvantiteter Spannmål från Utrikes orter.
Föreningen med Norrige, nu mera lyckligen
vunnen, utgjorde redan då föremålet för Eder*
Kongh
140
Den 13 April,
Kongl. Majsts omsorger. Äfven der härjade, ti il
eli ännu rysligare ytterlighef, de 'olyckliga följderna
af missväxt oell afbrutna eommunicatio ner.
Kör. Norrska folkets behof af Spannmål borde äfven
sörjas, på det att en öfvergång till förening med
Sverige genast skulle sätta detta folk uti åtnjutande
af vigliga fördelar; och betydliga förråd af spannmål,
särdeles hafra, anvistes således till upplag
i Norra och Vestra orterna, att för detta ändamål
vara tillgänliga»
i Så vidt utseende, sorn genom alla dessa betänkliga
omständigheter ställningen då utvecklade
sig, så omfattande kräfdes äfven de bemödanden
och åtgärder att blifva, sorn skulle förekomma
ögonblickets behof och sätta en gräns för större
olyckor, ty hungersnöden var förhand och utsäde
saknades, under det en. vådlig ovisshet ägde
rurrr om tillståndet för det påföljande året, då
dessutom Continenten ännu var otillgänglig för
Svenska skepp. -
Eders Kongl. Maj:t- och H. K. BL Kron-'
prinsen täcktes derföre ock med omedelbar Nådig
omsorg dessa angelägenheter leda. Kraftiga och utgrenade
blefvo således äfven anstalter, som vidtogos
att skaffa -Spannmål från Utrikes orter, och att finna*
utväs? till fonder för betalningen deraf. Kejser!.
Hyska Regeringen ålitades med framgång. Uppå
Elans Kongl. Höghet. Kronprinsens aftal med
Jians Maj:t Kejsaren af Hyssland, uti Abo, erhölls
från
Den 13 April.
141
från Kejser!. förråden i Pettersburg stora undsättningar
af Mjöl, oell Spannmål från andra
hamnar.
Activa personer utsändes om hösten och
vintern till .Danmark, Holstein, Mechlenburg,
Svenska Pommern och Preussen, för att upphandla
och söka utföra Säd: Eders Kongl. Maj:ts Minister
i Berlin blef i December månad r8i2
uppdragen att i detta afseende söka utverka hemligt
utförsel-tillstånd, sorn äfven till en del ly,ckades,
så att ett betydligt parti utsädes-ärter ankommo
från Preussen i Januari och Februari
månader 1813- Från England irrförskrefs utsädeshafra,
från Norra America beordrades Spannmål
och Kisgryn, samt nämnde sednare Artikel jemte
Korn från S:t Barthelemy för Armeéns behof.
Vådan var för stor att kunna medgifva vanliga beräkningar.
På hvad vilkor som helst måste Utsädes-Spanrnnål
anskaffas; ända till införskrifning
af Gtäsfrön och Trädgårdsfrö», sträcktes behofvet
å dén ena sidan och omtankan å den anr.
dra. Större delen af dessa anstalter kröntes
med framgång, så att Säden till det mesta
hann fram i rättan tid att blifva för behofven
utdelad. Emedlertid förändrade sig ställningen
hufvudsakligen längre fram på våren 1813, då
Franska krigshärarne redan blifvit /illbakaträngde,
och Östersjöhamnarnes förut instängda Spannmåls
- förråd fritt kunde öfverföras till Sverige.
Tillförseln blef då på en gång ganska stark, så
att •
jDen 13 April.
att de hitkomne' qvaniiteter icke kunde försätjas,'
utan upplades i Magasiner, och Spanmålspriset föll
i så betydlig man, att den senäte ankomne, för ali*
man räkninginförskrifne Sädén stod Eders Kongl.
Maj:t och Kronan dyrare, än hvartill den frampå
sommaren samma år 18 15 i egna hanmar kunnat
köpas. Den i England upphandlade haftan uppgick i
synnerhet till en alldeles ovanlig kostnad, och de
mindre qvantiteter Spannmål, som från Preussen
kunde utpracUseras, blefvo likaledes ganska dyra»
Men det var visserligen ett mindre bndt, att för*
lora de difference - priser, som af mellankomna
lyckliga förändringar blrefvo en följd, än att äfventyra
totala brister, hvilkas inträffande i vidrigt
fall tämligen tydligt bevistes utaf det vitts*
ordade förhållandet, att Utsädes-Arter blifvit en»
skildte emellan om våren a 813 saide till det oerhörda
priset af 100 R:d R. G. S. för en tunna, och
Kornet till 40 R:d. samma mynt tunnan, o. s» v.
Eders Kongl. Maj:ts Undersåter uti alla provinser
utan undantag hafva, i mer eller mindre
inon, blifvit delaktige af förenämnde Eders Kongl»
Maj:ts och Hans Kongl. Höghet Kronprinsens välgörande
omsorger, och vittna med tacksamhet om
deras framgång och nytta. Äfvensom det må anmärkas,
att, såsom en följd af dessa anstalter,
Taxan här i hufvudstaden på groft bröd allt i*
från April månad 1812 till närvarande tid,
varit oförändrad vid ett billigt medelpris, till
den arbetande Classen* stora lättnad och understöd,
hvilket, genom leverering till Bagare-Em
betet
-
Den 13 April,
betet nf Mjöl, emot nedsatt och oförändrad betalning
af 32 sk. Banco , blifvit vunnet;
och likaledes blef Bryggäre-Embetet, i afseende
pä enahanda föremål, några månader understödt
med Korn, till 6-| Rjd tunnan»
Magazins-Directionen, sorn vid allt detta
haft Eders Kongl. Majus Nådiga vilja och föreskrifter
till underdånig efterrättelse, har sökt att
siti pligt likrnäktigt, ett sådant Nådigt förtroende
med underdånigt nit uppfylla.
Di rectionen anhåller nu i underdånighet, att,
likmätigt bilagde handlingar, få i korthet upptaga
Resultaten af Verkets förvaltning: För de
förra åren till och med år 1811 har Di re c findén
å vederbörlig ort till granskning afgifvit behörigen
afslufade Räkenskaper, och då de innefatta
Redogörelsen för förvaltningen tinder eri
längre förfluten tid, har Direction icke anst tt dét
Vara med föremålet af denna underdåniga framställning
öfverensstämmande, ätt vidlöftiga Extract
från dessa Räkenskaper Eders Kongl. 'Maj:t
vid detta tillfälle underlägga, ty så vidt det angår
det verkliga Redogörelse-ansvaret, äger Eders
Kongl. Majit och Staten uti den granskning, sorn
ej mindre Riksens Ständers egne Revisorer, är»
Eders Kongl. Majus och Rikets Kammar Rätt, öfver
Di rectionens förvaltning och Räkenskaper
anställer, en fullständig säkerhet och controll:
Och åter såsom Tableauer skulle dessa Extract,
•fter så lång tids förlopp, vara utari intresse.
149 JDera 13 April.
På clet att kännedomen om Inrättningens förvaltning
äfven under nämnde tid, likväl icke
måtte alldeles saknas, har Direclionen låtit uti
Extract från Räkenskaperna författa en Summarisk
Räkning i Jenna del, med 'bifogade sammandrag
öfver Vinster och Gravationer, upptagande förhållandet
under loppet af 12 år, eller från och
nied ,år 1800, då en förkortad och enklare Redogörelse-Method
vidtog, till och med är 1811»
särskildt hvarje år, och lemnade det generela resultat,
att Inrättningen, som vid 1800 års början
uti Penningar,- utestående fordringar, Spannmål,
Materialier, Inventarier, Hus och Fastigheter,
m. m,, hade en sammanräknad behållning och
Fond af 1,553,410 Rid 2 sk. 5 rist, deremot vid
1811 års slut på enahanda sätt ägde 2,3.71,100
R:d 30 sk. 7 rist., samt således pa dessa 12 år
förkofrade sig till ett värde i penningar af 817,690
R:d 28 sk. 2 i:st oaktadt de förluster och många
biträden till andra föremål Verket under tiden
vidkänts, till ett belopp af 251,985 Rid 4 sk.
5 rist samt de på denna tid inträffade missväxtår
/ *
För är 1812 är Räkenskapen nu äfven af.
slutad och till granskning öfverlemnad, ehuru prsescriptions-tiden
i detta afseende, enligt derom
gällande författningar, först med nästkommande
Juli månad inträffar; ty det är a'4 år efter Redogorelse-årets
slut, sorn Magazins-Diractionens
H ufvudbok, lika med de öfriga Administrativa
Verkens, bör vara färdig; och Directions Redogörelse,
som utom det att den äger sammanhang
med
1
Den 13 April. J45
med Landsböcker och Stats-Verkets Räkenskaper
tillika har den särskildta egenskap, att visa alla
persedlarna förvandlade efter värden i pennin*
gar, så att vinsten eller förlusten å Inrättningen,
i ett sammanhang må för hvarje år blifva synlig,
är visserligen en bland de vidlöftigaste af dem
all a; men Direction har hellre laggt all sin omsorg
på Räkenskapens skyndsammare afslut, för
att på sålunda utredda och bestämda förhållanden
kunna stödja den berättelse och tableau om Ver-,
kets förvaltning och tillstånd, sorn bör för Eders
Kongl. Maj:t årligen framläggas och derefter till
allmän kännedom komma, än att låta med Redogörelsen
draga på tiden, oclj deremot tidigare
söka afgifva tableaun, hvilken, dä den ej grundades
på afslutad Hufvudbok och Räkenskap, enligt
sakens natur, måste blifva mer eller mindre
ofullständig, och således antingen icke svarande
mot ändamålet, eller ock till äfventyrs, då skiljaktigheter
sedermera yppades melian den förutgående
tableaun och den efterkommande Räkenskapen
för eri och samina tid, kasta en oförtjent
skugga på förvaltningen och ordningen dervid.
D irectionen har äfven sökt inleda detta förhållande
för framtiden på eli sådant sätt, att ett
år och åtta månader från Redogörelse-Arets slut
skall hädanefter, i stället för de förra ss år och
6 månader, utgöra den arbetstid, hvarinom Inrättningens
Räkenskap afslutad och till granskning
lexnnad varder, och hvaraf blifver en följd, att
a 813 års Redogörelse lemnäs färdig vid slutet
aE
Sta B. N:o 19, ao.
346
Den 13 April.
af nästkommande Augusti månad, samt följaktligen
samma års berättelse och tableau af trycket
utkommer vid derpå följande September månads
slut, och vid samma tid alla påföljande år.
Uppå förenämnde 1S12 års afslutade hufvudbok
stödja sig alltså de handlingar, som.
Directionen härhos får i underdånighet bilägga,
nemligen:
1:0 Summarisk Räkning för Inrättningens förvaltning
och tillstånd år 18 12 , utvisande i sammandrag
det resultat, att Verkets tillgångar vid
Årets ingång, inberäknade fastigheter och fordringar
af alla slag, utgjorde 2,371,100 R:d 30 sk.
7 r:st., och vid årets slut 2,495,722. 29. 7., med
de närmare detaljer Räkningen innehåller.
2:0 Sammandraget, Bilagan Uitt. A, som
innehåller beloppet af den år 1812 inrikes upphandlade
Spannmål af alla slag i hvarje Uän ,
jemte dess särskildta kostnads - pris , utgörande
38,609 Tunnor 16 Kappar diverse Spannmål,
jemte 689 2 fÉ torrt Bröd, som uppgått till
ett kostnads-värde af inalles 276,591 R:d 2 sk.
3 r:st.
3:0 Sammandraget, Uitt. B, dito af deri Utrikes
upphandlade Spannmål samt Rågmjöl, jemte
priset derå, nemligen 89,511 Tunnor 6 Kappar
Spannmål och 424,838 13 # Rågmjöl, som
uppgått till ett kosinads-värde af inalles 1,035,419
,R:d 30 sk. 9 r:st., samt dessutom 79,370? Kannor
Brännvin, sorn blifvit levererade directe till
Krigs
-
Den 13. April'.
147
Krigs-Comitéen, för Arrnéens rakning,' och kostat
med käril 46,893 R:d 46 sk. 5 r:st. , eller
28 sk. 4 g r:st per kanna.
4:0 Sammandraget Litt. C visar behållningen
i Magasins - Inrättningens förråd vid 1812 års
början, utgörande:
5751 5 3 Tun. 19 Kap. Spannmål afallaslagj
77,677 £f£ 3 fe Mjöl dito
6,02g £t£ 7 fe mjukt Bröd oell
57,539 Z1£ 15 & torrt Bröd.
Äfvenledes att behållningen i förråden vid
lg-12 års slut uppgick till följandet
54,778 Tun. 21 Kappar Spannmål,
. a3 8,795 7 fe Mjöl,
6,407 Ztti i fe mjukt Bröd, och
73,602 £Éfc 18 fe torrt Bröd.
5:0 Sammandraget Litt. D. med dervid bi*
lagde Summariska Räkningar med hvarje Län,
sorn upplyser Mngazins-Inrättningens fordran vid
1812 års början, de försträckningar, sorn Stockholms
Stad och Länen i Riket erhållit, samt
hvad Magazins lnättnlngen vid 18 t 2 års slut hade
att fordra, uppgående uti värde till följande:
Vid 1812 års början utgjorde
Magazinslnrättningerts fordran t 3 0,4 2 3. 6. 11.'
Under året blef lemnadt understöd
i penningar, Spannmål ,
m. m., för ... - 606,043. 24. ,6.
Summa 736,466. 31. 5*
Derå
14? Den 13 April.
Derå återbetaltes under loppet
äf samma år tillsammans 441,876. 6. 1.
Och Magasins - Inrättningens
fordran viri 1812 års slut utgjorde
- 294,sgo. 25. 4.
Summa 736,466. 31. 5.
6:0 Utdrag af Eiqviden mellan Stals-Verket
och Magazins-Inrättningen, Bilagan Uitt. E. utvisande
att Magazins-Inrättningen år 1812 af SiatsVerkets
Afrad och Kronotionde, Häst-vacance,
Spannmåls-rentor, Arrenden m. m., erhållit 3 5,51 l
T:r a8| K:pr Spannmål, och att Inrättningen
deremot besörjt Garnisons-Regementernas och Blottaris
Spannmåls- och bröd-behof, sorn på Stat, efter
Stats-pris, dem beslås, utgörande, enär brödet
till Spannmål åter förvandlas, 30,771 T:r 10
K:pr, samt då härtill lagges öfriga Staters erhållne
Spannmål, 2,453 T:r 3 K:pr, tillhopa 33,224 T:t
13 Kappar.
För åren 1813 och 1814 äro, på sätt DireCtionen
liär ofvan fått i undéfdånighet anföra, Räkenskaperna
ännu icke afslutäde; men Directionen
har likväl trodt sin underdåniga pligt tillhöra,
att ådagalägga förhållandet med de gjorda undsättningarna
för dessa bägge åren, hvart för sig
särskildt, och äfven tillsammans med dem för
1812, för att i ett sammanhang visa beloppet
deraf. Af den i sådant afseende författade Utredning
med special liqvider inhämtas följande
re
-
Ue.n 13 April.. 149
resultat, nemligen: att år 1813 undsattes Ta ridet
genom Di rectionenn försorg, i Spannmål och.
penningar, till ett varde af . 1,058,514. 45. g.
Och år 1814 dito - - 83,024. 46. 5.
Tillsammans 1,141,539. 44. 2,
hvarå inom sistnämnde års
slut var afbeta]! - - 588,173* 6-
Och utestod'ännu för dessa
bägge åren, nemligen för år
1813 - 502,404. 47. 5.
och for 1814 50,961. 38. 9.
553,366. 38. 2.
Summa 1,141,539. 44. 2.
Och återigen på det hela, alt för alla 3:ne
åren l&ia, 1 8 1 3 och 1814 utgjorde undsättningsvärdet
- 1,717.583- 20- 8.
hvarå var afbetalt till sistnämnde
års slut - 1,173,702. 19.
Och återstod inalles - - 573,881. i- 8-
Äfvensom deraf inhämtas, att umlsätlningarne
i persedlar uppgått till 167,107 T:r 28 Kappar
alla slags Spannmål, samt 298,329 Ött 3 &
Mjöl och Erod, hvilket allt utredningen närmare
utvisar.
Directionen hade önskat och afven hoppats
ätt vid detta tillfälle kunna fullkomligare utreda
Inrättningens verkliga tillstånd i alla dess delar
viii förlidet års slut; men har deruti funnit ett
oöfvervinneligt hinder af Verkets med Krigsfots
-
15® Den 13 April,
fonden oafslutade liqvider, sorn äro af den vidlöftighet,
medelst ömsesidiga mångfaldiga försträckningar,
att de sa mycket mindre hittills kunnat
bestämmas, som återlevereringa.r till MagazinsTnrättningen
af Krigsfondens behållningar uti Säd,
.Bröd och Brännvin, som bäst pågar, hvilka så
betydligen komma att verka uppå slutliqvidens.
utfällande beskaffenhet, att framställningen dessförinnan
blefve allt för ofullständig för det dermed
afsedda ändamål. Emellertid använder Direcrion
allt bemödande alt befordra det återstående
utredningsarbetet i denna del, så att Eders
Kongl. Maj:t ännu, mc-dan Riksens Ständer äro
församlade, rnå erhålla kännedom deraf och blifva
i tillfälle att förelägga dem hvad Eders Kongl. Maja
vidare i Nåder täckes pröfva nödigt och nyttigt
vara.
Efter den fred och de fördelar i afseende på
en tryggad säkerhet, sorn Eders Kongl. Majrts visa
omsorger åt Riket beicdt, ingår en tidpunkt, då
alla bemödanden egentligare än hittills få egnas åt
det invärtes tillståndet, till näringarnes förkofran,
handelns lifligare rörelse och en utvidgad sjöart.
Bland dessa föremål för den inhemska välmågans
befordran intager visserligen Jordbruket
så mycket hellre det första rummet, som dess
production utgör allas första och gemensamma
behof, och det helas sjelfständighet i samma mån
deraf beror. Det biträde, sorn samhällets kraft
och
Den 13 April.
och styrelsens omsorg deråt kan lemna, kommer
således visst icke att saknas. Allmänna Magazins-]
Inrättningen har ingått bland de beräknade medlen
för detta föremål; men dels sakens vidt omfattande
beskaffenhet, dels ock inträffade krig, Statsvälfliingar
och ombytta förvaltningsgrunder, hafva
haft till följd, att denna inrättning hittills föga kunnat
komma till den fullkomligare stadga, som den
bordt hafva, för att svara mot ändamålet. En
närmare granskning af ämnet och den upplysning,
som erfarenheten lemnar, ådagalägga dessutom
nogsamt alla de svårigheter, som sig härvid
förete. Uti ett land, der sädes-productionens omväxling
mellan de bägge ytterligheterna af ymnighet
och total brist är så helt beroende af clirnatets
verkan, sorn uti Eders Kongl. Maj:ts bägge Riken,
der tillika den ena provinsens rikare afkastning
icke utan de drygaste omkostnader Iean blifva tillgänglig
för den andras behof, och der ingendera
har en ständigt god eller ständigt klen produetion,
der kan ej heller, emot sakens natur, existera
den säkerhet för beräkningar och den jemna
rigtning för åtgärder, som böra ligga till grund
uti Statshushållniogsmål af sådan vigt.
Dessa ytterliga ombyten kräfva dessutom
större fonder, för att tillvägabringa samma verkan,
som vinnes med ett. vida mindre belopp,
der det ena årets afkastning af jordbruket någorlunda
jemnar sig med det andras; och de skaknitigar
uti Svenska Landtbrukarens välstånd, hvilka
häraf uppkomma,' återverka i samma förhållan
-
Den i 3 April.
lande p! de dermed sammanhängande allmänna
inrättningarnes lill ständ och försvaga dem.
Der den delen af Samhället, som icke brukar
jorden, det ena året icke allenast till höga
pris och ofta fåfängt söker sitt sädesbehof hos
den producerande, utan äfven denne då mäste
ålita utländningen, och åter det andra året, den
producerande fåfängt utbjuder sitt öfverskott, der
är näringen ännu icke kommen till den jemnvigt
och det oberoende, som för dess trefnad och välstånd
kräfves; der är den ännu i behof af hjelpmedel,
utöfver den individuella förmågan, oaktadt
den kraft, sorn frihet i näringen för öfrigt
deråt gifvit; och således gälla just samma de skäl
och omständigheter, som äga rum i afseende på
de förekommande svårigheterna för allmänna Magaz
in s-inrättningars fullständiga verkan och nytta,
till bevis på deras större nödvändighet i detta
Land, än der sädes-productionen icke i allmänhet
är underkastad så stora skiljaktigheter det
eria året mot det andra. Ty af dessa häftiga
omväxlingar och af myntets varierande värde
uppkomma de härstädes utöfver allt vanligt förhållande
i andra länder hastigt- skeende förändringar
uti Spannmåls-prisen; Och må den anmärkning
dertill äfven kunna läggas, att Landtbruket
bär i Riket ännu ej hunnit till den fullständiga
ordning och noga beräkning, som i de
flesta andra länder; så att mindsta delen landtbrukare
till äfventyrs ens lära kunna uppgifva rätta productions-kostnaden
för den säd de skörda; hvilket
allt ytterligare lägger hinder för en tillräcklig
öf
-
Deri 13 April.
öfversigt af ämnet och för en systematisk behandling
deraf.
Efter den uträkning, som af Tabell - Verket
erhålles, har Sveriges jordbruk uti en märklig progression
vunnit tillväxt, sorn, flera år tillsammans
tagrra, i medeltal deraf kan beräknas till 13 a 15,000
Tunnors årligen forökadt utsäde, genom odling
och circulations-bruk. Men emellertid äro omväxlingarne
så starka, att, då år 1 809 efter 1,170,000
Tunnors utsäde skördades 6,530,000 Tunnor säd,
och år 1810 efter j,2 3-8,0.60 Tunnors utsäde
6.630.000 Tunnor, erhölls .deremot år 1812,efter
1.272.000 Tunnors utsäde, allenast 5,060,000 Tunnor.
Om man alltså besinnar, att, oaktadt 34,000
Tunnors ökadt utsäde, med all den arbetskostnad
sorn dervid ägt runi, uppkom dock en minskad afkastning
mellan åren 1810 och 1812, af icke mindre
än 1,570,000 Tunnor Spannmål i brist för det sednare,
som efter då varande höga pris kan antagas
till mi rid st 6 R:d öfver hufvudet, och således
i penningar till 9,420,000 Riksdaler Banco
för ett år; så erhåller man mycket närmare, men
dock naturligare upplysningar om bidragande orsaker
tili en bekymmersam ställning, än dem
man vill hämta af främmande förhållanden, sorn,
åtmindstone endast uti en mycket ringare mon,
dertill kunna hafva bidragit.
1812 års Växt var så ringa, att, öfver det
hela beräknad, gaf Vårsäden icke fullt 3:dje kornet,
och i Riket det året utsådda 40,000 Tunnor
arter gåfvo ej samma qvantum tillbaka.
Uti
*54
Den 13 April.
Uti ungefärlig beräkning torde man kunna
antaga minimum af sädes-behofvet i Riket, vid en
inskränkt Brännvins - bränning, till 6 Millioner
Tunnor, utsädet inberäknade och då visar sig i
differencerna mellan 1810 års goda och 1812 års
felslagna skörd, omkring en half Million Tunnor
Säd det förra året i öfverskott, och omkring
En Million det sednare året i brist; sorn alltså
kräfde en fond af mindst 5 Millioner Riksdaler,
för att balancera å deri ena sidan producenternes
öfverskott, och å den andra den uppkomna bristen.
Om man jemförer dessa stora, men verkliga,
differencer från det ena året till det andra,
med beloppet af de disponibla fonder Allmänna
Magazins-Inrättningen haft under sin förvaltning,
under det Staternas och Krigsmagtens förseende
med Spannmål densamma tillika ålegat, så erlär
man snart, i huru ringa man Inrättningen kunnat
verka för sitt ändamål, att bidraga till jemnvigt
uti Sädesprisen; och upplyst derom, är
man förmodligen billig nog, att icke lägga
densamma till last, hvad som varit utom gränsen
för dess möjliga verksamhet. I stället att
Allmänna Magazins-Förvaltningen egentligen borde
vara verksam och kunna göra nytta, da
Spannmålri faller under sitt rätta värde, sorn
är productions-kostnaden, med tilläggning af jordbrukarens
skäliga vinst, har dess fond vanligen
varit så medtagen af föregångna upphandlingar,
gjorde i nödens stund till höga pris, och af
utestående fordringar hos undsättningstagarne, att
den vid sådana tillfällen icke haft något öfrigt.
Detta är alldeles detsamma i stort, sorn hvarje
jord
-
Den 13 April.
jordbrukaren egen hushållning visar sig under
dylika skakningar; de olyckliga åren sätta honom
hastigt tillbaka; men endast småningom kan han
afbetala sina skulder, återhämta sitt förra välstånd
och, varnad af de bekymmer han burit, upplägga
något öfverskott från den goda dagen, till mildring
vid ett nytt missöde*
Nu varande Magazins-Ifirältningen har dessutom
icke haft sig detta föremål allena till åliggande.
Af hvad Direction här ofvan haft tillfälle
i underdånighet anföra, visar sig, huru
betydligt behofven för krigen verkat på Directionens
åtgärder. Arméen och Flottorna hafva ständigt
blifvit försedd© med Bröd och Spannmål,
egentligen genom Directionens omsorg, och tidiga
samt säkra anstalter måste vid sådana tillfällen
äga rum, utan att man med visshet får
öfverlåta sig till hoppet på den skörd, som ännu
ej blifvit inbergad. Af samma skäl voro
förmodligen de befarade anledningarne till en
vintercampagne emot Norrige , orsaken till de
betydliga reqvisitioner och upphandlingar, som
förliden sommar och höst för Arméen gjordes.
Dessa dispositioner föranleddes af en billig omtanka;
men då behofvet emellertid ilpphörde,
ligga nu högst betydliga behållningar till last,
och kunna ej föryttras, utan till vanvärde; Staten
får således derå vidkännas stora förluster,
men vederbörande kunna likväl icke med billighet
för dem klandras. Allt detta gäller för
den förflutna tiden; och i mer eller mindre mon,
samt under flerfaldig skiften, för alla tider.
• Al
-
156
Den 13 April.
Allmänna Magazins-inrätthingar åstadkomma
nytta i den man de äga tillräcklig fond; men å
Svenska Jordbrukarens sida återstår .äfven ett vigtigt
vilkor, om denna nytta skall kunna blifva
fullständig oell verksam; det är nemligen, att den
säd, som han har att aflåta, dessförinnan undergar
en sådan torkning, att den utan förskämning
kan öfverligga mindst trenne år.
Om denna anstalt mera allmänt kan äga rum,
hvaremot bristen på bränn-ämne uti Rikets sadesproduetivaste
provinser likväl alltid lärer blifva ett
betydligt hinder, så är ett. stort steg vunnet till det
oberoende, sorn i detta ämne måste sökas. Kunna
sedermera genom allmänna anstalter, såsom de nu
existerande Sockne-Magazins-Inrättningarne uti en
mera utvidgad form, och större sådana för hela
Provinser, under ungefärligen dylik administration;
särskildta upplag ijordbrukarnes egna Magazin, emot
förskott eller Lån, samt uti Kronans förråd,
tillsammans uppbringas ett reserv lager, beräknadt
till En Million Tunnor Säd, och motsvarande
fond således blifvet anvist och ingår uti rörelsen
för jordbrukets vidmagthållande och Sädesprisens
stadga; då har man nått den fullständighet uti
inr.iittiintjen, sorn utgör vilkoret för en verksam,
nytta deraf, ej allenast som värn emot nöd och
behof, utan ock till rnodernäringens upphjelpande
och säkerhet samt den oafbrutna jemnhet uti
husbehofs-brännvins - bränningen och andra till
Landtbruket hörande bi-näringar, hvarutom de
upphöra att vara af fullständig nytta för Landt
nian
-
Deti 13 April.
»57
mannen, utan tvärtom genom förändringarna ofta
bidraga att öka hans förlägenhet.
Då (lenna grund ärlaggd, kunna många helsosamma
författningar i följd deraf tagas. Då kan
någorlunda säkert och tidigt förutses, om och i
hvad mon man behöfver tillita främmande länders
Spannmåls-förråd. Då kan en Tull-Tariff å
utländsk Spannmål af Eders Kongl. Maj:t och Riksens
Ständer gemensamt stadgas för en fixerad
tid, exempelvis för 5 år, dervid Spannmålnsmedelpris
öfver hela Riket vid viss tid tages till
gru,nd, så att, i den mon detta pris är högt, är
tullafgiften låg, och tvärtom. Om stor brist inom
Riket uppjagar St despriset öfver ett utsatt
maximum, bör den utländska Spannmåln vara
till införsel fri, om en särdeles förmonlig skörd
nedsätter prisen under ett utsatt minimum, böra
deremot export-premier bestås; och må hända således
Tullinkomsten för utländsk Spannmål i Räkning
särskildt föras, i anseende till de Statistiska
upplysningar, som deraf vinnas, och för att i viss
tid reserveras till fond för sådana premier. Då
skulle Eders Kongl. Maj:t icke så ofta, sorn nu
sker, finna föremålet för sina omsorger hastigt förflyttadt
från den Spannmål - behöfvandes klagan
om brist och öfverdrifna pris, till den Spann
mål
försäljandes framställning om moderuäringens
förfall genom felande afsättning, eller en productions
kostnaden understigande ringa betalning:
bägge till äfventyrs någon gång lifligare kännande
sina behof och Ögonblickets förlägenhet, än.
lugnt beräknande tillfälligheterna, som sådant bered
t
Den 13 April.
redt, och gränsen för möjligheten att det hastigt
afhjelpa, samt för öfrigt ofta utan den skonsamhet
mot hvarandra, som en nödig varsamhet borde
påkalla.
vt den moa omständigheterna för närvarande
icke skulle medgifva så tillräckliga anslag, som
dem, hvarom här fråga är, bör man vara billig
nog att anse såsom följd af en sådan brist, att
verkan af de allmänna inrättningarna för detta
ändamål i samma förhållande blifva mindre kraftiga,
ehuru de visserligen i nion af medlen i
alla fall blifva, och äfvenledes hittills varit, — Directionen
vädjar i denna del till alla oväldiga
medborgare — af väsendtlig nytta.
Staten har hittills, med små tillgångar och
stora behof, nödgats betrakta Magazins-Inrättningen
såsom en källa till inkomst, och derefter
ställa dess administration, under det den tillika
skulle uppfylla öfriga bestämmelser; får Inrättningen
anvisning på tillräckliga fonder, så torde
dess föremål kunna vinnas, utan en omedelbar
befattning med hushållsmål, som rättare synas böra
vara förbehållna åt den enskildta industrien
allena; och Directionen vågar, ledd af denna öfvertygelse,
i underdånighet hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täckes till Riksens Ständer Nådigst
öfverlemna att tillse, huruvida tillgångarne må
kunna medgifva anvisning af de till MagazinsInrättningens
utvidgande erforderliga fonder, i
sammanhang hvarmed äfven de förändringar uti
Verkets administ ration s-grunder då torde af Rik
sens
-
Den 13 April. 159
Stander höra hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
föreslås, som Riksens Ständer ansåge blifva
en följd af Inrättningens förändrade och utvidgade
skick.
Directionen framhärdar med djupaste vördnad,
nit och trohet,
Stomägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdänigste och tropligtigste
tjenare och undersåter
C. F. Wirsén.
E. Widegren. ; G. Snoilsky. F. Tidblom.
J. B. Redin. J. F. Agrell. L. Holmblad.
C. M. Elfstedt. P. G. Welin.
Med Original-Conceptet lika lydande intygar
Ludo. Neyber,
Kongl. Directionens Registrator.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden d. i3 April.
Kongl. Maj:ts Kådiga Proposition till
Rikets Ständer om en närmare reglering
af den under namn af Gernings
- Oren kände afgift. Gifven
Stockholms Slott den 5 April 1815.
I anledning af den vid Riksdagen 1 809 ochi8iot
igenom Riksdags-fullmägtige ifrån en del af Ö.
re.
I
Den 13 April.
rebro Län väckta fråga om befrielse för Sockenhandtverkare
ifrån de så kallade Gernings-örens
erläggande, har Kongl. Majit, för att uti detta
ämne erhålla fullständig upplysning, låtit från
alla orter i Riket infordra uppgifter om förhållandet
med denna afgift och om orsaken till de
skiljaktigheter , sorn deruti sig yppat. Så väl
Commerce-Gollegium, som Rikets Ärenders Allmänna
Beredning hafva öfver samma ämne inkommit
med underdåniga utlåtanden, och Kongl.
Majit, som vid föredragningen af detta mål funnit
detsamma röra både Kongl. Majits och Kronans
rätt, i afseende på en påräknad ordinarie
inkomst, och enskildtas samt samhalligheters, i
anseende till hitills utgjorda afgifter och påräknade
inkomster, har derföre beslutat att afgorandet
deraf uppskjuta, för att deröfver inhämta Rikets
Ständers tanka, och det är i följd af detta
beslut, som Kongl. Majic nu vill till det Utskott,
dit detta ärende af Rikets Ständer hänvises, låta
öfverlemna, så väl Kammar-Collegii framställning
och utlåtande i ämnet , som det förslag till reglering
deraf, hvilket Allmänna Beredningen, i stöd
af författningar och med afseende på allmänna
billighets-grunder, uppgjort. Kongl. Majit, som i
detta, liksom i andra fall, icke har annat föremål,
än att det beslut måtte tagas, som med det allmänna
bästa och enskildtas rätt är närmast öfverensstämmande,
tror sig hafva fullgjort sitt åliggande,
då Kongl. Majit igenom öfverlemnande af de
således insamlade upplysningar, sätt Riks-Stånden
i
Den 17 April.
i tillfälle att med full sakkännedom pröfva ämnet,
och sitt beslut deröfver fatta.
Kongl. Maja förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL.
A. G. Mörner.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högloft.
Ridder skåpet och Adeln, den 17
April 1815.
S. D. "Vid förnyad föredragning blef af Ridderskapet
och Adeln enhälligt och till alla delar bifallet
Constitutions-Utskottets hvilande Betänkande
af den i Augusti iSt2, rörande förslag till
en tilläggning i 56 §. Regertngs-forrnen, angående
sättet till Constitutionella frågors behandling och
afgörande, hvilket beslut skulle de öfriga respectiva
Ståpden genom en Deputation vänligen meddelas.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
S D. Beslöt Ridderskapet och Adelnatt »emittera
Kongl. Majus Nådiga Proposition angående
Gösta
B. N:o <31.,
Den 17 April.
Götha-Canal-arbetes fortgång och ytterligare be»
främjande, till OeConomie-, Stats och Banco-Utskotten,
hvilka skola äga att forst öfverse och
granska Canal-Verkets närvarande tillstånd samt
de för dess fortgång uppgjorda planer och calculcr,
och skyndsamt med sitt utlåtande deröfver
till Riksens Ständer inkomma. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
8. D. Biföllos ttedannämnde Uag-Utskottets den
13 April på bordet lagde Memorial, af den 22
och den 30 Marst •
1:0 Angående en af Herr Borgmästaren Kjellander
yrkad författning, om rättighet for Magistraterna
att förrätta Bouppteckningar efter i Städerna
aflidne personer af hvad Stånd de Vara maj
2:0 Angående en af Herr Reutersköld, Carl,
väckt fråga, ora en Uag, som skulle sätta alla förbindelser,
så val uti Pennirige-Tiansactioner, sorn
handel, i likhet med vaxlar. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
S. D. Remitterades till
Det Särskildta Utskottet.
Ett Memorial af Grefve Mörner, Carl Stellan,
angående tillsättande af ett särskildt Utskott,
för
Hen 17 April.
för att behandla frägorna om pennin.ge-ställnin?en,
cm industriens upphjelpande, ocii om öfverflödets
hämmande.
Ett Memorial af Hans Excellence Herr Grefve
Ruuth, Eric, om tillsättande af ett särskildt
Utskott för att föreslå'medlen till inskränkande
af öfverflödig import, och i sammanhang dermed
öppnandet af en l åneinrättning pä fast egendom
till tredjedelen af dess värde, hvarigenom myntstocken
skulle jemnt hållas vid samma belopp, sorn
den var vid 180g och .1810 årens Riksdag. Ett
Hietainen af Friherre* Höije, Rudvie, i anledning
af nästföregående Memorial. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
S. D. A nsåg Högloft. Ridderskapet och Adeln
för sin del tjenligt, att et särskildt Utskott, bestå»
ende af sex Uedamöter af hvarje Riks-Stårtd, mätte
förordnäs, hvilket skulle åligga att till Riksens
Ständer inkomma, för att sedermera till Kongl.
Maj :(s Nådiga afgörande öfverlemna*!, med öfversigt
af orsakerna till den i alla orter af Riket
öfverklagade förlägenhet i allmänna rörelsen
same förslag att densamma afhjelpa, pl ett med
landtbruks och näringars upprätthållande samt sedelmyntets
bibehållna anseende, svarande sätt, hvarjemte
Utskottet, efter en noggrann' undersökning,
huruvida flera eller färre af nu tillåtna utländska
-
164
Den 17 April.
sl<a varor må kunna i Riket umbäras, afgifver
förslag till en inskränkning af deras införsel och
förbrukning, äfvensom i allmänhet till hämmande
af den tilltagande skadliga yppigheten; likväl
att, då till Allmänna Besvärs- och OeconomieUiskottet
redan blifvit remitterade flera Memorial,
som vidröra ämnen, hvilka ingå i den befattning,
sorn blifvit det särskildta Utskottet uppdragen,
bör, till förekommande af all collision, genom
ett sammanträde mellan bägge Utskotten ett gemensamt
utlåtande af dem till Riksens Ständer
öfver dessa sålunda redan remitterade Memorial
afgifvas; och skulle detta beslut med de öfriga
Respectiva Stånden communiceras, med vänlig
anmodan, att de måtte sig i delta beslut med
Ridderskapet och Adeln förena. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
S. D. R emitterades till Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskotiet ett Dictamen af Hans Excellence
Herr Grefve Adlercreutz, Carl Johan, i anledning
af Herr von Heynes med fleres Dictamina
rörande Estra Roteringen. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
Ut.
Den 17 April.
Utdrag af Högvördig a. Prest-Ståndets
Protocoll, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 17 April
1815.
S. D. f^öredrogos å nyo efterföljande på Bordet
livilande Betänkanden, nemligen:
i:o Lag-Utskottets Memorial, i anledning af
Borgmästaren Kjellander^ förslag, att Rådstufvu-Rätterne
må vara berättigade att efter aflidne
Petsoner i städerna, utan afseende på särskildta
stånd och classer, verkställa Bouppteckningar och
Arfskiften.
2:0 Samma Utskotts yttrande, i anledning af
Ofverste-Lieutenanten Reuterskölds Dictamen,
angående ändring uti nu varande Executionsoch
Concours-fötfattningar.
3:0 Stats-Utskottets Betänkande öfver Prosten
Pal ms Memorial, örn någon aflöning för Landsfiscalerna,
samt förbättring i Länsmännens Lönevilkar.
4:0 Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
Memorial, rörande Riksdagsmannen Elof
Håkanssons Motion, om upphäfvande af förbudet
för tjeristedrängar inom Calstads Län att gå utom
Länet för att söka sig arbete; Och blefvo dessa
Betänkanden uti alla delar bifallna. Ut Supra.
Ex protocollo
J. U. Almqvist.
S. D
-
Den 17 April,
g. D. konstitutions - Utskottets den 1 Augusti ,
181-2 afgifne, oell den 34 i samma månad till
nästa Riksdag på bordet lagde förslag till tillägg
uti Regerings-formens 56 §, rörande Grundlags.
Frågors behandlingssätt, blef ånyo föredraget och
'bifallet, Ut Supra.
S. X). J-Vongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, örn en närmare reglering af den under
namn af Gerningsören kände afgift, föredrogs
ånyo, och remitterades till Statst-TTtskottet. Ut
Supra.
Kongl Maj:ts Nådiga Proposition, angående
Gotha Canal-arbetes fortgång och ytterligare be*
främjande.
Till Stats-Uiskottet.
litt Memorial af Doctor Fåhreus, angående
Fourage för de Kongl, Stallen.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
emitterades till
Stats- samt Banco-TJtsiotten.
Ett
Den 17 April.
Ett Memorial af Lector Arenander, rörande
anslag af Statsmedlen, till ingifvande af Samlingar
uti Svenska Historien. Ut Supra.
Ex Protocollo
J, U. Almqvist.
S. D. JLfter uppläsande af Högloft. Ridderskapets
och Adelns Protocolls-Utdrag af den ,j:de
dennes, innehallande anmodan till StatvUtskottet,
att efter ihan Hans Excellence Herr Grefven
och Landtmarskalken samt Herrar Talmän, äfvensom
ifrån Utskottens Herrar Ordförande erhållande
Promemorier, rörande Ståndens och Utskottens
Cantaliers och Vaktb.etjenings aflönarrde,
med sitt yttrande och förslag i detta ämne
till Riksens Ständers Plena inkomma, beslöt PrestStåndet
att uti denna anmodan till Stats-Utskqttet
instämma. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. ICfter erhållen del af Herr Landshöfdingen
Johan af Wingårds från Högloft- Ridderskapet
och Adeln till Allmänna Besvärs- och Oeconomie
Utskottet remitterade Memorial, om inrättande
af Forvagnar emellan Stockholm och Christiania,
beslöt Prest-Standet att uti berörde remiss
deltaga. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. LT. Almqvist.
S. D.
168
Den 17 April.
S. D. Vi d ytterligare föredragning af Stats-Utskottets
den 13 i denna rnänad på bordet lagde
förnyade utlåtande, om kostnadens bestridande till
Iryckningen af Riks-Ståndens Protocoll, med dertill
hörande Bihang, beslöt Ståndet, under förklarande
, det Prest-Ståndet, som redan åt dess Secreterare
uppdragit att oin tryckningen af detta
Stånds Protocoll besörja, för denna Riksdag icke
fann sig böra Staten med några afgifter eller
förskott till tryckningen af Prest Ståndets Protocoll
betunga, att i öfrigt lemna sitt bifall till
Utskottets förnyade utlåtande, i så måtto, att
kostnaden till tryckning af de Respectiva Medstånderis
Protocoll och Bäti änget må, emot framdeles
skeende redovisning, af Stats-medlen förskjutas
och bestridas; anseendes Ståndet "upplagan af Bihandet
lämpligen kunna nedsattas till 1000 Exemplar.
Ut Supra.
Ex Protocolio
J. U. Almgvist*
S. D. Då Allmänna Besvärs- och OeeonomieUtskottets
den 13 i denna månad uppläste utlåtande
i anledning af flera till Utskottet remitterade
Memorial, angående ändring i Presterskapets
aflöning, nu å nyo föredrogs, pröfvåde PrestStåndet
skäligt, att med bifall till hvad Utskottet
i hufvudsaken yttrat, i afseende på Utskottets hemställ
-
Den 17 April.
stal Ian, rörande förändring af sättet för Likstols
afgiftens
erläggande, förklara, att sorn berörde slags
inkomst endast utgör vanligen en mindre betydlig
del af de löneförmåner, om hvilka Pastorerne
och deras åhörare, jemte Prest-Ståndets den
28 Juni 1809 vidtagne samt af Konung och
Ständer fastställde beslut, hlifvit uppmuntrade att
ingå i frivilliga öfverenskommelser, hvilka ock
på flera ställen blifvit träffade,' ehuru de på manga
orter ifrån åhörarenas sida mott flera svårigheter.
än Ståndet hade väntat; alltså och emedan
förhållandet med denna inkomst, på olika ställen,
är så högst olika, att något allmänt stadgande derom
icke ens är verkställbar^ samt enär dertill
kommer, att Presterskapets ersättning för Uikstolsinkon,
-.terna i de församlingar, der öfverenskommetsen
om Pastoralierna kunnat vinnas, redan
blifvit deruti inbegripen ; linner Prest Ståndet,
med den uppiigtigaste önskan, att berörde
äfven för Presterskapet mindre behagliga uppbördssätt
må kunna bringas på en lämpligare fot,
sig likväl icke kunna några allmänna stadganden
härom besluta, utan må på hvar och en Pastor
och dess församling bero, att efter billighet och
sig företeende omständigheter; härom, likasom
angående de öfriga Presträttigheternas utgörande,
sinsemellan öfverenskomma, hvilket genom Utdrag
af Protocollet skulle de öfriga Uespectiva
Stånden vördsamt och vänligen tillkännagifvas.
Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Ut.
ayo Den 17 April.
Utdrag af Vällofl. Borgare-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riks-*
dagen i Stockholm, den 17 April
1815*
S. D. F öredrogs å nyo Constitutions-Utskoftets,
den 1 Augusti 1811, vid Urtima Riksdagen i
Orebro afgifne och den 14 i samma månad tilj
nästa Riksdag på bordet lagde förslag, angående
tillagg i 56 §. af Regerings-Forrnen, rörande sättet
till Grundlagsfrågors behandlande; och blef detta,
förslag af Val loll. RorgareStåridet nu bifallet.
JJt Supra,-
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm
S. X). Vid förnyad föredragning, bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeco,norme Utskottets den l&
April afgifria Memorial > sorn den 13 blifvit
lagdt pa bardet, angående rättelse och upphäfvande
af Kongl. Maj:ts Eefallningshafvandes i Carlstads
Uän utfärdade förbud emot tjenstedrängars
utvandring ur Fänet, att söka sig arbete. Ut
Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S, Dt
Den 17 April.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskot*
(els Memorial af den 11 April, i anledning af
Herr Prosten X, A. Palms Motion, om aflöning
for Lands-Fiscaltma och förbättring i Xänsmännens
Löningsvilkor, bl ef detsamma, i anledning
af deremot gjorda anmärkningar, till Stats-Utskottet
återremitterad t. Ut Supra.
Ex protocollo
Carl Magn. Robsahm.'
T?
B. D, J. öredrogos å nyo Stats-Utskottets inkomna
Betänkauden af den 11 April:
1:0 I anledning af återremissen i frågan
om tryckning af Piks-Ståndens Protocoll och Bihanger.
2:0 I anledning af Herr Professoren m. m.
X)octor Sven Wijkman Ctsons till Stats- och UagUtskotten
remitterade Memorial, om närmare
bestämmande af prescriptionstid for redovisning af
allmänna medel.
Och blefvo, med gillande af Utskottets förslag,
att 1000 Exemplar af Bihanget skulle uppläggas,
deäsa Betänkanden äfven för öfrigt till
filia delar bifallna. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
Den 17 April.
S. D. IVerriilterades till
Stats- och Banco-Utskotlm.
Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner af den
5 April 1815.
1:0 Angående det åt Vester-och Norrbottens
Läns innevånare meddelade Lån.
2:0 Götha Canal-arbetes fortgång och ytterligare
hefrämjande.
Till Stats- samt Allmänna Besvärs■ och Oeconomiel
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af samma
dag, otn en närmare reglering af den under namn
af Gerningsören kända afgift; i sammanhang
hvarmed äfven Allmänna Besvärs och OeeonomieUtskottets
i detta ämne, i anledning af derom
hos Borgare-Ståndet väckt fråga, redan inkomna
Betänkande af den 10 April skulle till Utskotten
öiverlemnas. Ut Supra.
Protocolis Utdrag under den 4 April tillkännagifna
beslut, om nedsättande af ett särskildt Utskott
-
Utskotten.
Lx Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Prest - Ståndets genom
Den 17 April.
*73
skott, utaf Sex Ledamöter fran hvarje Stånd, för
upptagande och beredande af de motioner om
hämmande af yppighet och öfverflöd, som redan
inom Riks-Stånden blifvit väckta eiler vidare kunde
komma att väckas, förenade sig Borgare-Ståndet
nu till alla delar, och ansåg, lika med Högvördiga
Prest-Ståndet, till samma särskildta Utskott
lämpligen kunna öfverlemnas att äfven behandla
det inom Borgare-Ståndet väckta och förut
till särskildt Utskott förvista ämne, om nytt
Reglemente för medlemmarna af Judiska Nationen:
hvilket allt skulle de öfriga Respectiva RiksStånden
meddelas, med vördsam och vänlig inbjudning
till HöglofL Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bondeståndet att häruti med
Borgare-Ståndet sig förena. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Hobsahm.
S. D. Remitterades till
Constitutions-Ut skottet
Herr Borgmästaren E. G. Holms Memoria!,
om tillägg uti Justitise-Ombudsmannens Instruction.
Till Stats-Utskottet.
Herr Commerce-Rådet B. H. Santessons Motion,
om Register till 1810 öch i8iä arens Urtima
Riksdagars Protocolls Bihang.
Till
*74
Den 17 April.
Till Stats- och Banco-Utskotten'.
Herr Commerce-Rädet C, M Nordlindhs Mé-_
nrorial, om stadgas och ordnings återförande uti
Rikets allmänna Penningeställning.
Herr Borgmästaren G. F. Hellmans Mems»
rial, angående understöd af allmänna medel lös
Södertelje Canal-Verk.
Till Bevillnings-Utskottet.
Herr Commerce-Rådet Jonas Krulls Me*
morial, om lindring i Bevillningen för Wennersborgs
stads mindre bemedlade innevånare.
Till Lag- samt Allmänna Besvärs- och OeconomiC
Utskotten.
Herr Handelsmannen U, Holmströms Memorial,
angående Skånska Allmogens Seglationäoch
Handelsfrihet»
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet.
Herr Rådmannen Carl Sjöboms Memorial,
angående förhållandet med Krono-upphandlingar,
och Herr Borgmästaren Olof Hambresi Memorial,
om Brännvins-Bränningen. Ut Supra.
Ex Pi*otocollo
Carl Magn. Bobsahm»
T
S. 1). -L-ag-Utsköttets hemställan, i Memorial af
den 3 April, om ytterligare antagande af en
Gantzlist i Utskottet, utom den redan antagne,
före
-
Den 17 ÄprilS
föredrogs ånyo, och blef af Borgare-Ståndet bifallen.
Ut Supra.
Ex Erotocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
Protocoll, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 17 April
1815.
S. D. V id ytterligare föredragning af Constifutions-Utskottets
under sista Riksdag den i Augusti
l&n afgifna, och senast den 4:de innevarande
manad på bordet lagda Memorial, innefattande
förslag til! tillägg i 56 §. af Regeringsformen,
i afseende på sättet för Grundlagsfrågors
behandlande; fann Bonde-Ståndet för godt att samma
förslag till alin delar gilla och antaga; hvarom
de öfriga Respectivä Rikslånden, äfvensom
Expeditions-Utskottet, skulle vördsamt och vänligen
underrättas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid förnyad föredragning af Kongl. Majus
den 13 innevarande månad på Bordet lagda Nådiga
Proposition till Riksens Ständer, af den 5tte
föregående, om närmare reglering af den under
nama
Den 17 April.
namn af Gernlngsören kända afgift, blef detsamma
till Bevillnings-Utskottet öfverlemnad, för
att ined utlåtande i anledning deraf inkomma.
Ut Supra.
S. D. -Difölls Eag-Utskottetts den 30 Mars afgifna
och den 13 i denna månad på bordet lagda
Memorial, med utlåtande öfver Herr Ofverste-
Lieutenanten Carl Reuterskölds förslag om
en skyndsammare rättegång och execution. Ut
Supra.
S. D. ag - Utskottets den 22 Mars afgifna
och den 13 i denna månad på bordet lagda Memorial,
innefattande utlåtande öfver Borgmästaren
Kjellanders Motion, det Rådstufvu-Rätter
måtte anses berat igade att efter aflidna personer
i städerna, ulan afseende på särskildta Stånd
och Glassér, verkställa uppteckningar och arfskiften
å deras i staden befintliga egendom, emot
den i författningarna utsatte procent, föredrogs å
nyo och blef af Bonde-Ståndet bifallet. Uc
Supra.
Ex Erotocollo
Olof Werlin.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
Den 17 April
177
S. D. .Livad Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet
föreslagit, uti dess den 10 April afgifna
och den 13 påföljande upplästa Betänkande, i
anledning af Riksdagsfullmägtigens för Helsingborgs
stad Oeconomie-Directören Flyborgs Me-,
morial, om närmare bestämmande af nämnde
stads rättighet till Gerningsöre!! af alla Bandtarbetare
i Bandsförsamlingarna deromkring, fann
Bondeståndet, vid nu skedd ytterligare föredragning
deraf, för godt bifalla. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Sedan Stats-Utskottets den 11 April afgif»
na och sedan sista Plenum på bordet hvilanda
Memorial, i anledning af Kongl» Majus Nådiga Proposition
till bemälte Utskott, af den 1 5 sisth Mars,
angående eftergift och afskrifning af den, sedan år
1812, Särna Sockneboer ålagde Bevillning, blifvit
å nyo föredraget; biföll Bonde-Ståndet, hvad i be,
rörde Memorial är vordet hernstäldt; derom såväl
öfriga Respectiva Stånden, som Stats-och Bevillhings-Utskotten
skulle underrättas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Qhf Werlin.
örn B.
Xh> 2 B 24-
S. D.
17&
Den 17 April.'
S. D. il/fter ytterligare föredagning af Stats-Utskottet.
s sedan sista Plenum pa bordet hvilande
Memorial af den 1 1 April, rörande Herr Prosten
Palms motion, om någon aflöning för J.andsfiscalernn
samt förbättring i Länsmännens lönevilkor;
pröfva de Eonde-Ståndef skäligt gilla berörde
Memorial, utom i den del, som innefattar förslag
om Allmogens företrädesrätt till Länstnanstjenster,
hvilken Ståndet ansåg för Allmogen vara
hvarken nyttig eller nödig. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin. '
S. D. Remitterades
Till Stats-Utsknttet.
Ett Memorial af Anders Sandsten fian Jon*
köpings Xään, angående Krono - utskyldernas betalande
med Spannmåls leverering, jemte de i
detta ämne yttrade särskildta meningar.
Ett Memorial af Eric Svensson fran Eohus
Län, om redovisning for anslagtia medel till
Enskiftes verkställande i Malmö med flera Län.
Till Bimco-Utskattet.
Ett Memorial af Hans Hansson m. fl. från
Stora Kopparbergs Län, om filial - Disconternes
indragning; hvarvid särskildta tillägg inom Ståndet
blifvit gjorda.
Ett
-
Den 17 April.
179
Ett Memorial af Riksdngsfullmagtigen från
Gottland, angående utbyte af förslitna Råneo-och
Riksgälds-Sedlar emot nya.
Till Lag-U’skottet.
Ett Memorial af Lars Carlsson och Anders
Carl sson från Skaraborgs Län, med förslag, att
endast Härads-Rätterne måtte få upplaga mål om
försumma.d Väglagning rri. m.
Ett Memorial af Petter Jernström från Westerås
Län/angående inskränkning i bredden af
allmänna landsvägar.
Eif Memorial af Lars Jacobsson fran Gottland,
angående tillökning i arfvode för Nämndemän.
Ett Memorial af Riksdagsmannen Petter Jernström
från Westerås Län, angående befrielse från
original-skuldsedlars uppvisande hos Konungens
Befallningshafvande i utsökningsmål.
Ett Memorial af Riksdagsfulltnägtigen Olof
Bagge från Bohus Län, angående en närmare
föreskrift i afseende på omyndiga Bärns värd
och uppfostran.
Ett Memorial af Eric Fredricsson från Jönköpings
Län; om ändring i 30 Cap. 1 § Rättegångs-Balken.
Till Lag- samt Allmänna Besvärs■ och OeconomieUtskottén.
Ett Memorial af Rikdagsfullmägtige Lars Carlsson
och Anders Carlsson fran skaraborgs Län, om
rättighet till handel i Städerna på livad tid som
helst på dagen.
Till
Den 17 April,
Till JBeVillnings-Utskottet.
Ett Memorial af Johannes Svensson frän Jönkopings
I/än, om befrielse fran personel Bevillning
för Torpare och Backstuguhjon.
Ett Memorial af Anders Larsson från Elfsborgs
Län, om befrielse fran Bevillning för
Gästgifverier.
Ett Memorial af Nils Mansson från Malmöhus
JAn, angående förändring af Chartte Sigillatsé
afgiften å afskriften
Ett Memorial af .Ton Andersson från Elfsborgs
Län, angående lindring i Bevillningen för
Nordals, Sundals och Walbo Härader.
Till Allmänna Besvärs- och O: conornie Utskottet,
Ett Memorial af Per Olsson från Södermanland,
angående ersättning for brefbäring.
Tvänne Memorial, dels af Anders Danielsson
från Elfsborgs Län, och dels af Lars Carlsson
fiån Skaraborgs Län , angående Pikets allmänna'
skogar.
Ett Memorial af ^Riksdagsmannen Bruhn
från Malmöhus Län, angående tionden till Stockholms
Barnhus.
Ett Memorial af Eric Johansson från Medelpad
, orri rättighet att få försälja vildt i bodar och
livar sorn helst i städerna, jemte de i anledning
deraf muntelieen gjorda tillägg.
Ett
Den 17 April, 181
Ett Memorial af Lars Larsson och Jonas
Håkansson från Cahnare Län, angående fri dis™
positions-rätt for Krono- och Krono-skatre-hemmatis
åboer ofver deras Ekskog, i likhet med frälsehemman
s-ägare.
Ett Memorial af Eric Svensson från Bohus
Län, om tillstånd för Norrvikens Fögderi
att leverera Krouotionden i Strömstad.
Ett Memorial af Johan Johansson och Peter
Johansson fran Kronobergs Län, om Sockne-Magazins
inrättande, hvarvid var bifogad en tryckt
afhandling med rubrique: Tankar otti Alllmänna
och enskiidta Spannmålsföråd, med hvad dertill
hörer.
Ett Memorial af Anders Danielsson från
Elfsborgs Län, angående fri disposition af Ekar,
som ej äro nödiga för Kronans behof) jemte muntligt
anfoiande i samma amne af Anders Joachimsson
från Östergöthland.
Ett Memorial af Gustaf Gustafsson från
Södermanlands Län, angående Gästgifveri-skjutsningens
bestridande af Entrepreneurer. Ut Supra?.
Ex Protocoilo
Olof Werlin.
Dm 17 April.
p pia st hos ttöglofl. Ridd. och Ad. d. 17 Aptfl.
— Högvörd. Prest-Standet d. 17
Väliofl. Borgare-Ståndet d. 13
Eledery. Bonde Ståndet d, 13
Vördsamt Memorial!
Till Siats-Utskottet har ankommit en så lydande'*
Kongl. Maj:ts Kådiga Proposition till
Riksens Ständers Stats-Utskott, angående
upptagande och erkännande
af några Svenska undersåtares
fordringar. Gifven Stockholms Slott
den is Mars 1815.
gl. Majst, sorn i Nåder erfarit, att i följe
. -teg, sorn tinder Ultima Riksdagen 1812
' - ' , anseende på utländska fordrings-ägares li‘erande
vidtaget, och som uti hvad förut i
■Årike sig i samma amne tilldragit hade siri
. ,d, hafva olyckligtvis tvänne af Kongl. Mäjrts
o-, Riitets välforijente Embetsman blifvit lidande,
hvars rätt, om den blifvit vid 1812 åis Riksdag
hos Riksens Ständer anmält, säkerligen hade
blifvit af detri bevarad, ville härmedelst
lemna Rikets nu församlade Ständer tillfälle att
upprätta hvad sorn förut blifvit uraktlåtet, och vill
derföre härjemte till Rikets Sländers Stats - Utskott
öfverlemna de handlingar, sorn angå de af
f. d.
Den 17 April.
183
f. d. Ministern vid Neder-Sachsiska Kretsen C.
Peijron samt Kongl. Maj:ts Chargé d’affaire uti
Italien, Canlzli-Rådet Uagersvärd, uti af Svenska
Kronan
gar, samt utdrag af det Protocoll, sorn utvisar
bade på hvad sätt Kongl. Maj:t önskar att desse
fordringar inåtte af Riksens Ständer blifva ansedde,
och den provisoriska åtgärd, hvartill Kongl.
Maj:f, så väl i anseende till sjelfva sakens billighet,
som desse Embetsmäns förtjenster funnit
sig föranlåten.
„ Tillika vill Kongl. Maj:t äfvenledes till Rikets
Ständers Stats-Utskott i Nåder öfverlemna de
handlingar, som röra en af framlidne Commerce-Rådet
Sederholrns arfvingar ingifven underdånig
ansökning, att för deras fäders hos Franska
kronan ägande fordran, af 83,288 Li.vres, 2 Sous,
2 Deniers, erhålla samma betalnings-förmåner, sofa
blifvit flera andra Kongl. Majus undersåtare, i
följe af det vid 1812 års Riksdag fattade beslut,
i Nåder tillerkände. Kongl. Maj:t, som väl önskat
att lemna dem af dess arfvingar, som äro
Svenske Medborgare, samma föjunåner, som uti
enahanda fall blifvit andra Kongl. Majus undersåtare
tillagde, men då det af Rikets Ständer
for dylika ersättningar faststälhlä belopp var användt,
icke uti ifrågavarande ämne kunnat vidtaga
någon ytterligare åtgärd; vill nu samma fråga
till Rikets Ständers Stats Utskott öfverlemna,
för att hos Rikets Ständer till det behjertande anmälas,
sorn de utan tvifvel linna rättvisan och be- .
skaffenheien af ämnet förtjena.
Kongl-,
i s <$
Den 17 April:
Kongl. Maj:t förbi ifver Rikets Ständers StatsTTtskott.
med ali Kongl. Nåd och ynnest välbevågen3
Datum ut Supra.
Utdrag af Protocollet öfver Handelsoch
Finance-Arenderna, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rudet
ä Stockholms Slott, den 3 Februari
1813•
Stats-Secreteraren Grefve Mörner föredrog i un«
dånighet - - -
12:0 Fullmägtiges i Riksens Ständers RiksgäldsContoir
underdåniga utlåtande öfver Cantzli-Rådet
J-C. Lagersvärds underdåniga anhållan,om betalning
för de Capital, hvilka han, enligt dess underdåniga
ansökning bifogade handlingar, är fordringsägare
uti Svenska Rikslånen i Genua;
13:0 Samme Fullmägtiges underdåniga utlåtande
öfver f. d. Svenska Ministerns- vid f. d.
Neder-Sachs i ska Kretsen C. Peijrons underdåniga
ansökning, det Kongl. Maj:t, utan afseende å
hvad Riksens Ständer vid sist hällne Riksdag
G. Mörner<
samt
be
-
Den 17 "A nrill
slutatj angående Rikets utländska Gäld och
dess 1'qviderande, i Nåder täcktes, i betraktande
af de af Sökanden i underdånighet andragna skäl,
meddela befallning derom, att så val redan upplupna
sorn vidare upplöpande intressen å ett af
sökanden uti det under åren 1790, 1791 för Svenska
Kronans räkning i Haag upptagna Kif-RenteJjån
insatt Capital, af 10,000 Gulden Holländsk
Courant, jemlikt en till sökanden utfärdad oell i
afskrift underdånigst bifogad förbindelse, oafbrutet
måtte varda utbetalte. -
Kongl. Maj:t, som ansåg, att, om dessa för-'
dringar blifvit under sistförflutna Riksdag i ordning
anmälte, hade - de visserligen blifvit upptagne
ibland de Svenska undersåtares tillhöriga Obligationer,
hvilka ifrån den allmänna författningen
angående Rånen i Brabant, Holland och
Genua, blefvo undantagna och efter 52 sk. Cours
med Obligationer ä 5 procent i Svenskt Banco
inlöste, täcktes nu i Nåder förklara, att som dessa
fordringar nu mera icke utan Riksens Ständers
förutgående pröfning och beslut kunde Riksgälds-Contoiret
påföras, ville Kongl. Maj:t, att,
för hvardera Capitalet, uträknadt i Hamburger
Banco, efter 52 sk:s Cours, skulle renta ä 5 procent
sökanderna utaf de af inkomsterna ifrån S:t Barthelemy
behållna inedél, årligen, till nästa Riksdag
tilldelas, och sökanderne tillika försäkras om
Kongl. Maj:ts Nådiga förord hos Riksens Ständer
i anseende till dessa fordringars återerkänpande
och
✓
186
Den 17 April.
och behörigt anslag till rentans utbekommande; och
enär Gantzli-Rådef Lagersvärds fordran, stor 40,381
mark Hamburger Banco, förvandlad efter 52 sk:gs
Cours till R:d Svenskt Banco, gör 14,582 R:d
13 sk , liv arpa rentan å 5 procent skulle göra 729
B:d 5 sk., och Ministern Peijrons fordran, stor
10,000 Gulden Holländsk Courant, som efter pari
Cours utgör 1 1,6r,o mark Hamburger Banco, hvilka
åter efter 52 sktgs Cours göra 4,207 R:d 6 r:st
Svenskt Banco, skulle efter 5 procent utgöra en
ärlig renta af : 1 o R:d 17 sk. Banco, vill Kongl.
Maj:t i Nåder fastställa dessa 2tne Summor, den
ena af 7:9 R:d 5 sk., den andra af sto R:d 17
sk., såsom de der borde från början af innevarande
år, årligen, af Bartheleiniska Medlen, till
nämnde Tjenstemän utgå; och skulle Hof-Cantz-*
leren Friherre af Wetterstedt, genom ProtocollsUtdrag,
härom underrättas, jemte det Lånedocumen,
terna honom skulle tillställas, samt vederbörlig
anvisning for sökanderna utfärdas.
Ex Protocollo
Gust. Fr. Bohm.
I afseende pa f. d. Ministern vid NederSachiska
Kretsen och Riddaren af Kongl. Majts
Nordstjerna Orden Herr C, Peijrons, och Kongl.
Majus Chargé (1’affuires i Italien Cantzli-Rådet
och Riddaren af Kongl. Majus Nordstjerne • Orden
Herr J. C. Lagersvärds fordringar, om hvilkas
beskaffenhet underrättelse kart inhämtas af de
vid Kongl. Majus Nådiga Piopositon fogade
Hand
-
Den 17 April.
187
Handlingar, hvilka i afskrifler medfölja Litt. A,
B, C, D, E; sä fät Sfats-Utskottet vördsammeligen
vid handen gifva, luiru Rikets Höglofl. Ständer,
vid sist hållna Urtima Riksdag i Örebro år
1812, särskildt beviljat inlösen med Svenskt mynt
af ett större antal Obligationer uti Svenska Statslånen
i Holland och Brabant, på den grund, att
desse Obligationer, fiöre samma Riksdags början,
bevisligen tillhört Svenska Medborgare och ärtnu
finnas i deras händer, samt, i afseende på liqvidations
sättet stadgat och fastställt,.att ObligatiorisCapitalen
tillika med de derå till liqvidations-dagén,
som utsattes till den 3 Augusti 1812, upplupna
intressen , skulle reduceras till Svenskt
Ba nco, efter antagen Cours af 47 sk. för två och
en half Gulden Holländsk Courant,, och likaledes
47 sk. för två och en half Gulden Brabants Växelmynt;
å 'hvilket belopp i Svenskt Banco ägarne
af förmälte Obligationer borde undfå RiksgäldsContoirets
Reverser med fem (5) procents årlig
renta och ställde att infrias efter fem års förlopp.
Och enär nu är utredt, att Herr Ministern
Peijron uti det, åren 1790 och 1791, för Svenska
Statens räkning, i Haag upptagna Lif-RenteLån
insatt de Tio Tusende Gulden Holländsk
Courant, hvarifrån hans Lif-Rente-fordran härrörer
; och Herr Chargé d’alfaires , CantzliRådet
Lagers vard med vederbörligt NotarialBetyg
styrkt, att han redan år 1810 blifvit rättmätig
ägare af de särskildta Lån-Capital i Genuesiska
Lånen, till ett sammanräknadt belopp af
75-&ö7
Den 17 April.
75,687 Livres, 3 Soldi, 10 Denan, fuori di Banco'
för hvilka han i* underdånighet sökt betalning; så
anser Srafs-Utskottet rättvist och billigt, att Herr
Ministern Peijrons och Herr Cantzli-Rådet Lagersvärds
ifrågavarande fordringar till betalands
erkännas och liqvideras efter enahanda grunder,
som i afseende på ofvan omförmälte Svenska
män tillhöriga obligationer uti Holländska och
Brabantska Lånen, af Rikets Höglofl. Ständer
blifvit reglerade och fastställde, så vidt, med
hänsigt till fordringarnes olika beskaffenhet,
desse grunder kunna användas och tillämpas;
hvilket Stats Utskottet alltså får vördsamligen tillstyrka,
helst sådant ej leder till någon rubbning uti
vid 1812 års Urtima Riksdag fattade allmänna
beslut om RiksgäldsrContoirets utländska skulden
Beträffande särskildt Herr Ministern Peijrons
fordran, så, emedan sjelfva Capitalet bör hemfalla
till Svenska Staten, när de tvänrie Personer,
pä hvilkas hufvuden den till åtta och en half
procent bestämda årliga Lif-Rentan är ställd,
med döden afgå, anser Stats-Utskottet någon fråga
ej kunna bli om Capitalets återställande, så mycket
mindre, som nyssnämnde höga renta, af 8J prof
cent, redan i 20 års tid af Svenska Staten blifvit
erlagd; hvaremot Utskottet tror sig böra, såsom
mest lämpligt, föreslå och tillstyrka, att,
med bibehållande af fordringens ursprungliga na-'
tur och beskaffenhet, Lifrentan omsättes ifrån
Holländsk Courant till Svenskt Banco sålunda,
att af Capitalet af tio tusende Gulden Holländsk
Courant, reduceradt till Svenskt Banco efter fyratio
-
Den 17 April!
tio sju (47) slcillincar för två och en half Gulden}
och att å det härigenom uppkommande belopp
Svenskt Banco utfardas Riksgälds-Contoirets förbindelse,
i likhet med den äldre LifRenie-Constitution,
hvilken nya förbindelse, för mera redighet
skull i Räkenskaperna, kommer att dateras
den förste (1) Januari 1S10, eller den dag,
till hvilken Lif-Rentan af Riksgälds-Contoiret blifvit
godt gjord, och hvarifrån Lif-Rentan i Svénskt
mynt således kominer att löpa, och, enligt den
nya förbindelsens lydelse, här i Stockholm utbetalas,
sedan Herr Ministern Peijron till RiksgäldsContoiret
låtit aflemna, jemte erforderliga JLifsBevis,
hvilka vid hvarje Rente uttagning alltid
och ovilkorligen skola företes, behörigt Betyg
deröfver, att den äldre Inf Rente-Constitutioneu
blifvit annullerad och dodad: dock bör första gången,
när förfallna Lif-Rentor uti Riksgälds-Contoiret
lyftas, tili Barthelemiska fondens ersättning,
utaf Rente-beloppet innehållas den summa, som
frän nämnde fond blifvit förskuten, och hvarå
uppgift Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
bör meddelas.
Vidkommande åter Herr Chargé d’affaires
Cantzjli-Rådet Lagersvärds fordran, hvilken, såsom
stalld på visn Förfallotid, är af lika egenskap,
som deårrSr? liqvideräde obligationer uti Holländska
och Brabantska Lånen, så får Stats-Utskottet,
med åberopande af hvad här ofvan an.
földt är, vördsammeligen föreslå och tillstyrka,
att Lån-Capitalen, till en sammanräknad summa
75,61*7 Livrés, 3 Soldi, 10 ilen ari fuori di Banco
-
igo
Den 17 April.
co, tillda med de dera till den 3 Augusti 1814
upplupna inte ressen, på- lika sätt, sorn skettjmed
ofta berörde obligationer uti Holländska och Brabantska
Lånen, reduceras till Svenskt Bancomynt
sålunda: att hela summan i Genöesiskt mynt först
förvandlas till Hollafids Courant efter sju och en
tredjedels (74) Styfver för en Lire fuori di Ban*
co, och en Riksdaler Hollands Courant sedermera
beräknas och anses i värde lika med fyratio
sju (47) skillingar Svenskt Banco; då för beloppet
i sistnämnde mynt, sorn härigenom uppkommer,
utfärdas Riksgälds-Cotoirets obligationer under
den 5 Augusti 18x2, ställde på ,5 år och med
fem procents årlig renta, hvilka obligationer dock
ej komma att från Riksgälds - Contoiret utgifva»,
förrän Herr Chargé d’affaires Canfzli - Rådet
Lagersvärd låtit dit inlemna vederbörligt Betyg,
att Lån Capital till en sammanräknad summa af
75,687 Lires, 3 Soldi, 10 Henari fuori di Banco,
äro i behörig ordning dödade och afskrifnfe på
de hufvud-document, hvilka före år 18x0 från
Riksgälds Contoiret äro expedierade, och hvilket
Betyg äfven bör innehålla, att någre Svenska
Staten till last varande försindelser å dessa LånCapital
icke äro utelöpande. Kommandes i öfrigt
på lika sätt, sorn 3 afseende på Herr Minister
Peijrons fordran är föreslaget, den af Barthelemiska
fonden förskutna summa genom innehallriing
uti Riksgähls-Gontoiret att godtgöras.
I afseende på Sederholmska arfvingarnes
fordran, som är af alldeles olika beskaffenhet
med elem, hvilka redan varit i fråga, så får
Stats
-
iten 17 April.
Stats-ITtskottet upplysa, att, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga framställning, Kikets Höglofl. Ständer
-vid Urtima Riksdagen i Orebro år 1812 bevilljat
Svenska undersåtare indemnisation för deras
hos Franska Regeringen ägde godkända fordringar
sålunda, att, sedan genom Kongl. Majas
Nådiga föranstaltande fordringarne blifvit närmare
utredde, skulle det belopp i Svenskt mynt,
efter faställd Cours af åtta skillingar per Uivre
Tournois, som af Kongl. Maja i Nåder godkändes,
liqvideras med Riksgälds Contoirets obligationer
på Tio år och med fem procents årlig renta,
hvaraf fordrings-ägaren borde undfå två tredjedelar,
och den återstående tredjedelen tiljfalla
Kongl. Uändtbruks-Academien, hvilka samtlige
obligationer, jemlikt Kongl. Majas till Heimar
Fullmägflge uti Riksgälds-Contoiret ankomna Nådiga
Bref, af den 16 December 1812, blifvit utfärdade
under den 1 Januari 18 J 3-
När nu Rikets Höglofl. Ständer en gång för
godt funnit att på förenämnde sätt, genom de*
ras Riksgälds-Contoir, låta liqvidera Svenska Medborgares
hon Franska Regeringen ägde godkända
fordringar , och när Sederholmska arfvingarnes lika
beskaffade fordran blifvit förbigången och lernnad
utan afseende, icke af något annat skal, än att desse
arfvingar icke ansetts vara Svenske undersåtare;
så anser Utskottet för sin del billigt, att de bland
Sederholmska arfvingarna, hvilka här i Sverige äro
bosatte och Svenske undersåtare, få för deras andelar
uti berörde fordran till godo njuta samma förmån,
som, efter hvad här ofvan , är anförde, blifvit
-
Hen 17 Aprili
vit beviljad andra Svenska undersåtare, hvilka
ägt lika beskaffade fordringar.
Stats-Utskottet får i följd häraf Vördsammé-i
ligen föreslå och tillstyrka, att Rikets Höglofl,
Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Majit, i likhet med hvad
som skett med de öfriga Franska fordringarna,'
i Nåder låta närmare utreda Sederholmska fordringen,
och tillika undersöka, hvilke bland
arfvingarna här i Sverige äro bosatte och Svenske
undersåtare; hvarefter och sedan en sådan
utredning och undersökning för sig gatt, samt de
nndelar, hvilka utaf hela fordrings . beloppet, enligt
Svensk Lag, men icke i följd af några särskildta
öfverenskommelser, hvilka till äfventyra
arfvirigarne emellan kunna vara träffade, tillfallit
dem ibland arfvingarna, hvilka anses bö;ra
åtnjuta Svensk manna-rät, af Kongl. Majit i nåder
blifvit godkände, och den hvarje af dessa arfvingar
häraf tillkommande su/nrna likaledes
bestämt; liqvidationen genom Riksgälds - Contoiret
verkställes efter de här ofvan omförrnälte
grunder, så att, för två tredjedelar af de till
godtgörande i Nåder fastställda summor i Svenskt
mynt, efter åtta skillingar för en Livré Tournois,
meddelas vederbörande arfvingar Rikgälds - Confoirets
obligationer på tio år med fem procenfs
renta, daterade den 1 Jannuari 1813, emot qvittencer,
hvilka innefatta fullkomlig och ovilkorlig
öfverlåtelse på Svenska Staten af hela fordringen,
ankommandes det på Rikets H.öglofl. Ständer,
huru
-
T)en 17 April.
>93.
huruvida för den återstående tredjedelen, i likhet
ined hvad som vid litjviden äf Franska fordi ingarna
är föreskrifvet, Riksgälds Contoirfets obligationer, pa
enahanda förfallotid och med samma renta, sorn
de, hvilka till Sederholmska arfvingarna utfärdas,
böra till Kohgl. Landtbruks-Acadern ien aflémnas,
eller om icke denne en tredjedel fot RiksgäldsContoiret
må besparas; hvilket allt Rikets Högloft.
Ständers närmare bfepröfvånde Uöderstäiles.
En Ledamots särskildta mening bifogas.
Stockholm den il April 1815.
På Högloft. Riddersknpets På HögVordiga Prest
bch Adelns Ledamöters
vägnar
Carl JDe Geer.
På Vällofligä BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr.. Landbiträ;•
Ståddets Ledamöters
>
vägnar
Gustuf Murray.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
. C. Sylvan.
Ut~
V-a B.
Dtm 17 April.
Utdrag af Protocollet, hullet uti Riksens
Häglof. Ständers Ståts-Utskott,
vid Urtima Riksdagen! Stockholm,
den 11 April 1815.
S. D. "V id förehafvande! af det uti afdelningen
för Riksgäl ds-Verket projecterade Betänkande, i
anledning af Ifongl. Majas Nådiga Proposition af
den 55 sistlidne Mars, angående upptagande och
erkännande af några Svenska undefsåtares fordringar
, yttrade sig Herr Majoren och Riddaren
Pålman sålunda:
”Sorn jag icke till alla delar kan förena
*’min öfvertygelse, dm rättvisan af hvad Höglofl.
”Stats-Utskottet tillstyrker böra iakttagasvid Hqviiderandet
af Sedeiholmska arfvingarnes hos .Franiska
Regeringen ägande fordran; så anhåller
”jag att vördsamt fä underställa Riksens Höglofl.
”Ständer min skiljaktiga mening.”
”Höglofl. Stats-Utskottet föreslår, att de af
’Sederholmska arfvingarna, som äro' Svenske med.
”borgare , skola liqvideras i mån efter hvad
”hvar och en af dem vid deras aflidne Faders
”arfskifte utaf nämnde fordran tillföll i arfslott,
”och följaktligen, att intet afseende må göras på,
”om någon af dessa arfvingar genom byte eller
”köp nu vore ägare af större eller mindre andel
”i nämnde fordran hos Franska Riket. Af ett
”sådant beslut skulle ju kunna följa, att i händel
-
Den 17 April
-
”eleise en af ifrågavarande arfvingar hade vid
”arfskiftet, af sina syskon sig tillhandlat - hela denina
fordran och öfrige arftagare redan derföre
”voro liqviderade, icke dess mindre af Stnts-Ver”kec
nu erhöile deras arfslott å nyo; hvaremot
”den, som ^lagligen vore fordringsägare, endast
”ersattes för så stor andel, som på dess arfslott sig
”belupit. Att sådant icke vöre rättvist, torde väfra
öfverflödigt bevisa.”
”Jag högaktar de motiv, som kunnat föranleda
Stats-Utskottets Ledamöter till sitt beslut;
”ty syftemålet har säkert varit, att förebygga det
”missbruk, att deri ellér de, som icke äro Svenske
undersåtare, skulle komma i åtnjutande af
”en förmån, som Riksens Höglofl. Ständer 1812,
/'på ganska goda skäl, ansett endast böra sträcka sig till
”Svenska medborgare, samt Högh Stats-Utskottet
”haft till hufvudsakligt Ögonmärke, att på sådant sätt
”bereda Stats-Verket en möjlig minsknig i utbe”talnings-summan.
”
”Om jag kunde antaga detta sista syftemål
”såsom ensamt rättesnöre för min röst vid detta
”tillfälle; så skulle jag snarare villja. tillstyrka, att
”Riksens Höglofl, Ständer afslogo all utbetalning
”af oftanämnde fordran, ty derigenom uppkom
”ostridigt för Stats-Verket den största besparing.
”Meri då rättvisan af en sak lärer vara det för”sta,
som bör göras afseende på, så kan jag icke
”annat finna, - än att när man antager, att nå”gon
ersätning för Sederholmska arfvirfgarnes förfäran
bör af Riksens Höglofl, Ständer beviljas,
den
-
1 96
Den 17 April.
’\len samum bör utgå. i proportion af den andel
”hvar och en af dem, som aro och voro Svenske. MVd”borgare
dr 1 8.1 * , vid samma ärs början, af Franiska
Riket hade att fordra.
”Dt-t malte Vara Staten likgiltigt, om dé i
”Sverige bosalie Sf derhotrnska arfvingarne innehafva
sina fordringar hos Franska Riket, antingen
genom direct arf, eller genom särskildta
”öfverenskommelse]', eller köp sins emellan, allenast
de behörigen kunna bevisa sig .hafva Varit
”laglige innehafvare deraf, vid början af år
”i&itl.”
”Sedan jag nu framställt min öfvertygelse i
”denna fråga, äfvensom de skäl , på hvilka den
”sig grundar, kati jag äfven på mitt Hedersord
”förklara, att jag icke kanner på hvad sätt Seder”holmska
mfvingarne sins emellan Uppgjoit för”delningen
af sin hos Franska Regeringen ärf”da
fordran, och au jag anser kännedomen
”deraf hvarken vara behöflig eller böra komma i
”beräkning) då Riksens Hoglofl. Ständer afgöra
”saken.”
Och skulle, enligt Herr Majorens begäran,
detta yttrande bifogas det betänkande, som till
Riksens Hoglofl. Ständer komrne att afgå. Ut
Supra.
Ex Protocollo
C. Sylvan.
Af
-
Den 17 April•
197
Afskrift,
Litt. A.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
A.f i djupaste underdånighet bifogade förbindelse
värdes Eders Kongl Maj:t intaga, huruledes
jag på derutinnan bestämda vilkor försträckt Kongl.
Svenska Kronan en under det i Holland åren
1790 och 1791 upptagna Ian inbegripen Summa,
stor 10,000 Gulden Holländsk Courant mynt,
hvarå, vid slutet af innevarande år i8t2, 3=ne
års renta är obetalt; och som jag till mitt största
bekymmer nyligen erhållit den underrättelse, att,
enligt Riksens Högloft. Ständers beslut vid sednast
haline Riksdag, någon renta å det hela af
detta lån ej vidare skall komma att godtgöras;
men det hvarken lärer öfverensstämma med Eders
Kongl. Majus ömma och faderliga tänkesätt
för dess trogna undersåtare, eller Riksens Högloft.
Ständers egentliga afsigt, att Svenske undersåtare,
sorn i underdånig förtröstan på sin Konungs Nådiga
försäkran, af hvilkens fortfarande beskydd
de genom oafbruten trohet sökt göra sig förtjente,
till berörde lån bidragit, skoja af en sådan deras
vätfångna egendom komma i mistning; så dristar,
på sådan grund, hos Eilers Kongl. Maj:t jag i
djupaste underdånighet anhålla, det täcktes Eders
Kongl. Maj:t i Nåder befalla, att ej allenast
hvad således af berörde renta änuu innestår, må
till >nig oafkortadt utbetalas, utan ock densamma
hädan
-
>99
Den 17 -April
-
hädanefter och framgent, i likhet med i underdånighet
åberopade förbindelse, oafbrutet utgå.
Med djupaste undersåtlig vördnad) nit och
trohet framhärdar
Stormägtigste AUernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
allerunclerdänigst^ och tropligtigste
tjenare och undersåte
Clas Peijron.
Rätteligen afskrifvet, betygar
C. Sylvan.
Afskrift.
Litt. B.
Stormägtigste AUernådigste Konung!
JVI-edelst Remiss af den 2 innevarande November,
har Eders Kongl. Majtt i Nåder behagat infordra
Eullrnagtiges i Riksgälds-Contoiret underdåniga
utlåtande öfver f. d. Svenska Ministerns
i f. d. Neder-Sachsiska kretsen, Riddaren af Eders
Kongl. Maj.-ts Nordstjerne-Orden, Clas Peijrong
underdåniga, ansökning, det Eders Kongl. Majtt,
utan afseende å hvad Riksens Ständer vid sist
haline Riksdag beslutat, angående Rikets utländska
gäld och dess liqviderande, Nädigst täcktes,
i betraktande af de af sökanden i underdånighet
andragna bevekande skäl, meddela befallning
der
-
Den 17 April.
199
derom, att så val redan upplupna; som vidare
utelöpande int.eressen å ett af sökanden uti det,
under åren 1790 och 1791, ter Svenska Kronans
räkning, i Haag upptagna Hif-Rente-Hån,
insatt Capital af 10,000 Gulden Holländsk Courant,
jemlikt en till sökanden utfärdad och i
afskrift underdanigst bifogad förbindelse, oafbrutet
mätte varda utbetalte.
Till underdanigst följe häraf, få Fullmägtige
i underdånighet andraga, att, enligt de i Hollandöfver
förenämnde Hif-Rente Hån upprättade och
här uti. Riksgälds-Contoivet befintlige sa kallada
Eordereaux eller Hånteckningar, är Clas Peijron
antecknad såsom insättare af ett Capital, stort
10,000 Gulden Holländsk Courant, under N:o 257,
uti a:dra Classen, emot 8~ procent årlig renta,
och hvilket Capital blifvit släldt på nisette Angelique
Peijro-ns samt Gustaf Abraham Peijrons
liufvuden.
Men beträffande d^n i underdånighet sökte
betalning; så förekommer härvid, att Riksens
Ständer, vid nu sednast hällne Urtima Riksdag i
Örebro, fattat det beslut, att de för lånen i
Holland, Er a bänt och Genua, vid samma Riksdags
början, utelöpande obligationer eller Svenska
Staten till last varande förbindelser skola, för
alla tider, vara reducerade och nedsatte till ea
tredjedel af deras noininala belopp; äfvensom att
det skall ankomma på Eders Kongl. Majas Nå-'
diga pröfning och afgörande, om och när Eders
Kongl. Majit i Nåder skulle finna nödigt antin
gen
-
ioo
JDen 17 April.
gen tillåta, att dessa till ert tredjedel af deras
nominala belopp reducerade obligationer eller
förbindelser framdeles liqvideras, eller ock förklarar
samma obligationer eller förbindelser alldeles
dödade; i hvilket förstnämnde fall Eiksens
Ständer, genom deras Stats-Utskott, lätit meddela
Fullroägtige särskildt föreskrift, angående sättet
for liqvidens verkställande,
Uti detta i afseende på skulderna i Holland,
Brabant och Genua, stadgade allmänna beslut, båticke
blifvit gjordt något annat undantag, än att
Riksens Ständer, uppå inkoinne ansökningar, pröf■yat
skäligt bifalla , det ett större antal af obligationer,
hörande till Linén i Holland och Brabant,
såsom redan inköpte af Svenska undersåtare
och dem li!!hörjge, skulle så till Capital sorn
utelöpande rentor, efter fastställd Courser, få liqvideras
med Riksgälds Contoirets Reverser i Svenskt
Banco, ställde att inlösas efter 5 års-förlopp med,
5 procents årlig renta,
Vid sådant förhållande, anse Fullmägtige sig
ej vara tillständig! att, emott nu gällande föreskrifter,
i underdånighet tillstyrka, det Ministern
Peijron, 1 afseende på döss, uti £iif-Rente-Lånet i
Holland, insatta, nu i frågavarande Capital, skulle
i något fall behandlas annorlunda, än öfrige
delägare uti samma Lån.
Ankommandes det således på Riksens Ständer
vid nästa Riks,dag, huruvida Riksens Ständer,
af samma cons.ideration, som verkat deras
bifall till liqviderande af de här ofvannämnde
obli
-
0, * JDen 17 April, ( *oi
gationer uti Holländska och Brabantska Eånen,'
skulle finna för godt tilläta, att den af Ministern
Peijron innehafvande förbindelse för ett af honom
omedelbarligen ät Svenska Staten försträckt
Än Capital får efter stamma förbindelses innehåll
fullgöras.
Den Kong!^Remissen bifogas i underdånighet,
och Fullrnägtige framhärda med djupaste vördnad,
nit och trohet
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts,
allerunderdånigste och
tropligtigste undersåtare
F. R, Tersmeden, Eric Th, Svedenstjerna,
L. Silverstolpe. Joli, Olof Wallin,
L. C. Widing. J. Wegelin.
Jon Ullberg. ' L. W. Berger.
Eric Ericsson. Häkan Perssoni
{Stockholm dep 5 November }8i2,
C. Sylvani
Rätteligen afskrifvet, betygar
C. Sylvani
Af
-
2 08
Afskrift
Litt. C.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Då det kommit till mia kmåskap, att Riksens
Höglofl. Ständer beslutat ait suspendera betalning
af Sveriges utländska Rilcs-Lån, likvisst
med undantag förde Kongl. Majas undersåtare,
sorn kunna i desamma äga bevisliga fordringar;
så har jag i djupaste underdånighet frodi mig böra
anhålla, att få tili godo njuta denna förmån,
enligt bokstafliga innehållet af det med Creditorerna
stipulerade Contract, för de Capital, jag
äger att fordra uti Genuesiska Riks - Kånen ,
och hvilkas förvärfvande och ägande af mig äro
bestyrkte af den Notarius Publicus, inför hvilken
Köpe - Contracten, redan år 1810, blifvit
afslutade; dennes handtecknande är bekäftadt af
Eders Kongl. Maj:ts Vice Handels-Agent i Genua,
samt alltsammans likaledes betygadt medelst
utdrag af Fordrings Kistorna pa Svenska
Eåne Creditorerna hos Eiksgälds-Contoirets Eanquierer
i Genua, Herrar de la Rite Freres, äfvensom,
genom ett deras handbref till mig,
hvilka alla document härlios i djupaste underdånighet
bifogas.
Jag/vågar så mycket mera hoppas, att denna
min underdåniga anhållan i Nåder bifalies,
som jag redan för 1 idet år, under den 29 November,
genom Hans Excellence m. m. Pierr
Fri
-
Den 17 April.'
Den 17 April. 205
Friherre von Engeström erhöll försäkran, alf
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, då varande
Begent, i nåder hade samtyckt, att jag för mina
fordringar uti Genuesigka Biks-Eånen borde b lifva
godtgjord.
Med djupaste underdånig vördnad har jag
den Nåden vara
Stormngtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
■ „ x underd ånigste och tropligtigste
undersåte och tjenare .
Joli, Clas Lagersvärd.
Rätteligen afskrifvet, betygar
C, Sylvan.
Afskrift.
Litt. D.
J"e, Jean Antoine Gambaro, Notaire Imperial
et certificateur ä la Besidence de Génes, Depar-'
tement de ce nom, soussigné certifie å tous ceux
qu’il appartieridra, que par les Actes ci-aprés énoncés,
regus pär nion Coilégue et moi, qui en ai les
minutes dument enregistrées, appert, que Monsieur
le Chevalier Jean Claude de Eagersvärd,
derneurant tf Florence , a fait les acquisitions svivantes
des divers Capitaux des emprunts de la
Cour Boyale de Svede sous la Direction de
Messus
804 &en 17 April.
Messrrs de la Rue, Fréres, Banquiei-s de cette
ville, savoir:
L. 10,000 — Je dis dix Mille Invres
inönnoie de G enes horg
de Banque, Capital cede
au susdir Chevalier de I agersvärtl
par le Siepr Michel
Ange Campi, par
aete passé letrente Avvil
Mille huit cent dix.
?,i6o, io. 6. de dis Mille Cent
Soixanteljivres, dix; Sous,
six Deniers, monnoie de
Ggnes hors de Banque ^
cede au susdislii
105. 5, 3, ParDameCIaire
Bertslotto,
105. 5. 3. pär Danse BenoUe
Boero,
soo- - - pär DarneAnne
Viviann
15 0. t - pär Btarne A trge
Sarmoria.
150. - - pär Dame Rase
Ricca300,
- - parDameTherése
Lorn ellin
i.
250. - - pär Darne Julie
Redeänoit,
te.
Tr. T. 12,160. 10. 6. 1260. iu. 6.
Qeh 17 April!
Tr. L.' l2,i6oi iqp 6.
L.
ä>o'oöi -*
-r* JOO. —
, t
— 1,7'2 2. — —
i*6o. 10. 6i
900. - - parDameLou?
ise Giovo,
■ i -^ni-
2160.10.6. svivant aete*
passé le vingt trois Juin
Mille elix huit cent elix.
Je elis Deux Mille lovies,
cédés pär aete passé
le trénte Aoiit Mille elix
huit cent elix par Sieur
Jean Jérome Spinola.,
8, Je dis Quarante neuf mille
Qvatre Cent Trénte
deux Livres, un Sou, huit!
Deniers H:s de B:que, cédés
pär Danie Louise
Catherine Spiriolä pär aete
passé le trente Juillet
Mille huit cent dix.
Je dis Cinq Cent Livres
hors de Banqve, eédéS
par Dame X.ouise Seraphine
Bapallo: par aete
du Vingt huit Juin Mille
dix huit cent dix.
Je dis Mille Sept Cent
vingt deux J.ivres h:s
de Banqve, cédés pär les
Héritiers de Jean Bap
-
49,432- i.
Tr. L. 63,8x3. .12. 2.
Den i 7 April.
Tr. L. 65,813. 1?.
lisie Canepa pal- aete dit
Seize Aout Mille huit
cent elix.
10. __ Je dis Ouiqze Cent Trente
une Livrés et elix
Sons, hors de Banque,
cédés par Sieur Branjois
Isola, feu Jean . Baptiste
par aete du Six 3XTovembie
Mille huit cent elix.
I, 67,3,16. 2. 2, Teus ees divers Capitaux,
proveitants de 1’Emprunt
reconstitué en Mille sept
cent quatre vingt dix
neuf.
26. 5000. -— — Je dis Cinq mille Livré*
de Génes h:s de B:que,
cédés par les Heriiiers
du feu Pierre Augustin
Solatij, aete du deux Juillet
Mille dix huit cerit dix.
loooi — — Je dis Mille Livres hors
de Banque cédés par Ange
Catherine Kati pär aete
passé le deux Juillet
Mille huit cent dix.
2,341-' 1'. 8- Je dis deux mille Trois
Cent Qvarante une Li«
Tr. L. 75,687. 3- 10;
vres,
Den 17 April!
207
Tr. L. 75.68/. 3- 10.'
Livresj un Sou, hiyt
Deniers hors de Banque,
cédés
L. 1,832, 3.- pär DameLouise
Giovo.
254. 9. 4. par Dame Jo»
sephe Longomarini.
254. 9. 4. pär DarneLousise
Calhérine
Fedrici.
L. 2,341. 1. 8. Par aete, passé
le Vingt trois Juia
Mil huit cent dix précites.
Ges trois Capitaux
provenants de 1’Emprunf,
reconstitué en Mille huit
cent un.
I.. 75,687. 3- 10. Je dis Soizante Qvinze
Mille Six Cent Qvalre Vingt Sept Livres trois
Sous et dix Deniers hors de Banque.
En foi de quoi j’ai delivré le present Certilicat
au dit Monsieur Chevalier de .Lagersvärd,
pour lui servir 8c valoir ä tout ce que de droit.
Génes le deux Octobre-Mille huit cent doiize.
Jean Antonine Gamlaro. Not. ,
(L. S.)
Atj
30*
ben 17 April.
Att Jean Antonine Gambaro, sorn utfärdat
och tecknat ofvanstående Certificater, verkeligeti
är Kejserlig Notarie och Certificateur, såsom iian
sig förkunnar, samt att till dess underskrifter all
tro sättes, både inom oell utom Rättegång, inty-»
gas härmed å Embetets. vägnar.
Genua den 7:de October i 812.
Jac. Graberg af Hemsö.
Kongl. Vice Handels-Agenti
(L. S.)
lätteligen äfskrifvet, lietygar
C. Syivarti
ÅTäiöifc
Litt. B.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
(jenom Remiss, har Eders Kongl. Maji! i Nåder
behagat infordra Fu-llmägtiges i RiksgnldsContoiret
underdåniga utlåtande öfver CantzliRådet
och Riddaren af Eders Kongl- Majas Nordstjerne
Orden Johan Clas Lagersvärds underdåniga
ansökning, om betalning af de Capital, för
hvilka Cantzli- Rådet, enligt ansökningen bifogade
handlingar, är fordringsägare uti Svenska
Ri ks-Lånen i Geniia.
Till underdåriigste följe häraf få Eulimägtlgé
i underdånighet andraga, att, jemlikt de af Rik
seu3
-
jDen 17 April.
feens Ständer vid sist haline Urtima Riksdag i Ö-1
rebro vidtagne och Fullmägtige till efterrättelse
meddelade författningar, i afseende på Rikets utländska
gäld och dess liqviderande, arn de för
Uånen i Holland, Brabant och Genita, utfärdade
obligationer eller Svenska Staten till last varande
förbindelser för ■ alla lider reducerade och
nedsatte till en tredjedel af deras nominala belopp:
och ankommer det på Fders Fong!. Majus
Nådiga pröfning och afgörande, otn och när liders
Kongl. Majit i Nåder skulle fiona nödigt
antingen tillåta, att desse till en tredjedel afdiraS
nominalä belopp reducerade obligationer eller
Förbindelser framdeles liqvirieras, eller ock
förklara de samma alldeles dödade; i hvilket
förstnämnda fall det skall bero på Fullmägtiges
bepi öfvande, att verkställa li<jviden på det sätt,
Fulimägtige, efter för handen varande omständigheter,
anse ijenligast; hvaremot alla å förenämnda
lån vid Riksdagens början upplupna och vidale
beräknade rentor skola upphöra och försvinna*
Uti
dessa af Riksens Ständer meddelte föreskrifter
i afseende på Svenska Riks-I.ånen i Holland,
Brabant och Genua, liar icke blifvit gjordt
något annat undantag, än att Riksens Ständer,
uppå inkomna ansökningar, pröfvat skäligt att
bifalla, det obligationer, utfärdade för lånen i
Holland och Brabant, hvilka vid Riksdagens början
till ett större anial blifvit anmälte, såsom redan
inköpte af Svenska undersåtare och dem ti 11-
hö
8!a
B. N;o 27, 28.
210
Den i 7 April.
höriga, simi le sä till Capital, som upplhpna rentor,
efter fastställda Courser, fä liqvideras med
Riksgälds-Contoirets Reverser i Svenskt llanco ,
ställde att inlösas efter ^ ärs förlopp med 5 pro.
cents ärlig renta.
Vid sä besk a lfa cl t förhållande, anse Fullmägtige
i underdånighet, det Cantzli-Rådet .Lagersvärd,
för dess uti Svenska Hiks-Lånen i Genua
ägande Capital, icke kan tillerkännas annan eller
bättre betalnlngsrätt, än alla öfriga interessenter
uti samma Län.
De remitterade Handlingarna varda härhos
i underdånighet återställde; och Fullmäktige framhärda
med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormägtigste Allernädigste Konung !
Eders Kongl. Majus
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersä tare.
Fr. Tersmeden. Eric Tli. Svedenstjerna,
Joli. Jac. Hedrén. Joli. Olof Wallin.
L. C. Widing. J. Wegelin.
Jon Ullberg. L. W. Fenger.
Frie. Ericsson. Hakan Ersson.
Stockholm den 3
December 1812• 0. Sylvan.
Rätteligen afskrifvet, betygar
C. Sylvan.
Af
-
Den 17 April.
Afskrift.
Litt. F. '
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t i Kader täckts utse
och förordna en särskild Comité, för att granska
de fordringar, sorn Svenske undersåtare kunna
äga hos Franska Regeringen, håfve vi uriderskrifne
troell' oss häraf vaga hämta anledning att
iros Eders Kongl Majit i djupaste underdånighet
anmäla en sä beskaffad fordran, hvilken i arf
tillfallit oss efter var aflidne fader, Commerce-1
Rådet och Riddaren Johan Sederholm , och hvaraf
vi således för det närvarande äre innehafvare.
Betagne allt hopp , att under Frankrikes närvarandestyrelse
kunna derstädes göra vårf fastställda fordringsanspråk
gällande, håfve vi, med underdånig
tillförsigt till billigheten af vår underdåniga
anhållan, ansett oss icke böra underlåta att
begagna detta gynnande tillfälle, sorn Eders
Kongl. Majus Nåd beredt dess trogna undersåtare,
för att härigenom vinna skadestånd för det oförtjenta
lidande, hvilket vi hvarken kunnat förutse
eller förekomma. Med underdånig förtröstan
till Eders Kongl. Majus odelade ömhet för
hvarje förfördelad, våge vi derföre anhålla, det äfven
vi mätte korinna i nådigt åtnjutande af samma
betalningScförmåVi, som blifver enahanda Svenska
fordringsägare tillagd.
Un-'
418
Den 17 April.
Underdånigst bilagde berättelse, lutt A-, ututvisar,
huru ifrågavarande fordran tillkommit,
hvad dervid blifvit tillgjordt, samt de hinder, som
uppstått för dess godtgörande.
Eders Kongl. Maj:t täcktes Nådigst deraf
linna, att den grund, på hvilken vi blifvit uteslutne
ifrån deltagande i utdelningen af de 1S
Procent af sådana fordringars belopp, hvilka af
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens egna medel
blifvit tillagde lika beskaffade fordringsägare, varit
för oss så mycket mera oväntad, som vi, af hvilka
jag A. M. Sederholm, genom köp af största
delen i Näfveqvarns Stycke-Bruk med underlydande
betydliga egendomar, är här i Riket bosatt,
och vi öfrige uti Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
tjenst, ehuru födde i Finland, ägt skälig anledning
hoppas, att vid regleringen af dessa fordringar
blifva lika ansedde med Eders Kongl.
Majas trogna undersåtare. Det är till Eders
Kongl. Majus Eget höga godtfinnande och högst
rättvisa ompröfvande, som vi nu öfverlemne
»lenna underdåniga ansökning, i den smickrande
förhoppning, att Eders Kongl. Maja dervid täcktes
fästa nådigt afseende. Och matte äfven, Stormägtigste
Alleinådigste Konung, vid detta tillfälle
oss i Nåder tillåtas att i underdånighöt åberopa
en afliden Faders patriotiska förtjenster,
samt hvad lian gjort för fäderneslandet, och de
vetlfermälen af Nåd och ynnest, hvarmed han
derföre i lifstiden, så väl af Eders Kongl. Majit,
som Eders Kongl. Majus Herr Broder Högstsalig'
Konung Guslaf den Tredje, är vorden hugnad,
blifva
Den 17 April. 31J
blifva ett gynnande förord för des* efterlemnade
barn och arfvingar.
Framhärda med djupaste undersåtlig vördnad,
trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
allcrunderdlinigste ach tropligtig»*
tjenare och undersåtare
J. G. Olander.
Öfverste-Löjtnant i Flottorna
och 2ldre Major vid
Arméens Flottas Stockholms
Escadrc, gift
med H. M. Sederholm,
H. F. Sede rholni.
Bruks-Patroa. Protocolls~Secreterare i Eders
Kongl. Maj:;s JustuiaeRevision*
Kattel
igen afskrifvet, betygar
C. Sylvan*
Litt. G.
Littera A.
å
aAr 1794 om sommaren blef skeppet RiovaltaJ
tillhörigt nu mera aflidne Cormnerce-Rädet och
Vasa-Riddaren J. Sederholm i Helsingfors och
ford
X). Sederholm.
Ofverste-LSjtnant i Arméen
och Major vid Eders
Kongl. Majit Ingeaieur-Corps.
A. M. Sederholm.
Den 17 April!
fördt af Capitaine Börje Clase, under* resan ifrån
I/ivorno till Carthagena, med innehafvande last
af Ekvirke tillhörig Kongl. Spanska Kronan, uppbragt
af en Fransk Fregatt och infördt till Tou«
Ion; den 9 Floreal Franska Republikens 3:djeår,
Elef genom dom af Comité du Salut Public i
Paris lasten confisquerad, men skeppet tiildömdt
dess fragt, jemte ersättning för liggdagar och
tidsförlust m. rn. Sedan Controlleuren vid Republiquens
Marine, hvilken blifvit alagd uppgöra
beloppet af detta skadestånd, uppgifvit detsamma
den 3:dje Messidor samma år till en summa
af Livrés Specie 76,945 och i Assignater till
1251, jemte Hamn-umgälder, antogs denna arbitrage
den .13 i samma månad af Agenten vid
Jiepubliquens Marine; men sorn denna summa»
i anseende till inträffande brist i Marinens Cassa,
icke derifrån i contanta penningar kunde utbelommas,
blefvo documenterna rörande denna fordran
öfversända till Kongl. Svenska Ambassadeuren
i Paris Herr Baron Stael von Hollstein,
för att genom dess benägna bemedling kunna
erhålla växlar på Holland, för summans beloppHå
detta ej lyckades, lofvades 1799 betalning, så
snart de Contributioner af 7,0c 0,000 influtit, h villa
Påfven förbundit sig till Republiquen betala
uti Juveler; men sorn desse Juveler sedermera
befunnos i värde ej stiga til! hallen af den påräknade
summan, utföllo icke heller då några penningar;
år 1800 gjorde Kejsaren Napoleon, som
då var Republiquens Förste Consul, genom Consuien
Le Brun följande proposition;
”Att
Den 17 April.
215
”A:t om hvarje fordringsägare deponerade
”uti Republiqueus Skattkammare beloppet af deras
”fordran, skulle Regeringen förbinda sig att be”tala
dem Icke allenast detta nya Lån, utan äf”ven
deras äldre fordringar, nemligen en fjerde''del
i obligationer på 5 m:r, och de återstående
”trefjerdedelarna i national.egendomar, hvilka fo”dringsägarne
ägde rättighet välja efter gotycko.”
Med anledning af denna proposition, deponerades
deri motsvarande samman hos Hanquieren
Johan Sc L. C. Lampe i Hamburg; men det sedermera
afbrutna politiska förhållandet emellan.
Sverige och Frankrike afbröt all vidare umderliandling
i detta ämne.
År 1802 väcktes ater fråga till de Svenska
undersåtare, som ägde fordringar hos Franska
Regeringen. Och få vi, sorn ett bevis att vår
fordran blifvit af samma Regering fastställd till
betalning, åberopa Kongl. Svenska i Paris dåvarande
General-Consuln L. Signeuls Bref af den 8
Juli 1&02, af följande innehåll: Jag får den äran
att härmedelst prevenera, att min Herres reclaination
för skeppet Riovalta, Capitaine Börje Clase,
blifvit genom mitt bemödande af Franska Regeringen
erkänd och uppgjord till Livres 83,288-  2. 6.
Allmänt kände omständigheter hafva sedermera
ej tillåtit att söka göra denna fordran gällande
förr, än år 1810, då Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen täcktes .Nådigst proponera genom
G c
-
Den 17 April.
General-Consuln Signeul de Svenska fordringsägarne,
sorn ägde fordringar hos Franska Regeringen,
att för deras fastställda pretentioner fä ernottaga
18 procent.' 6'edan, efter kallelse, jag
A* M. Sederholm, så Väl å egna, sorn med-arfvingai-nes
vägnar, infunnit mig vid en i detta
amne utsatt sammankomst å Romsen härstädes,
blef dock, emot all billig förmodan, denna fordran
ansedd ej höra kunna upptagas ibland de
öfriga, af det skäl, att densamma innehades af peri
söner, som tillhörde Finska Nationen.
A. M. Sederholm.
Rätteligen afskrifvet, betygar
C. Sylvan,
Afskrift.
Litt. II,
Störmägtigste Allernådigste KonungI
1_Jti en hos Eders Kongl. Majit i un deida-,
nighet ingifven ansökning, hafva framlidne Corn-,
rnerce-Radet och Riddaren af Eders Kongl Majus
Vasa-Orden .1, Sederholins arfvingar, OfversteJheutenanten
i Armeen och Majoren vid Ederg
Kongl. Majas Ingenieur-Corps D. Sederholm,
Ofverste - Rieutenanten i I lottorna och 2 idre
Ma
-
Den 17 April.
Majoren vid Arméens FJoftas Stockholms Escader?
J. G. Olander, Brukspatron A. M. Sederholm
och Protocolls Secrefreraren i Eders Kongl. Majits
Justitia? Revision, H. Fredr. Sederholm, i under,
dånighet anhållit, att för en bemahe CommerceRåds
hos Franska Regeringen ägande godkänd
fordran, till ett belopp af 83,28a Eivres, 2 Song
6 Deniers Tournois , komma i åtnjutande af samma
betalnings-förmån , sorn blifver enahanda Svenska
fordringsägare tillagd; öfver hvilken underdåniga
ansökning Eders Kongl. Majit, genom Remiss
af den 11 innevarande, i Nåder behagat
infordra Fullmägtiges i Rikets Ständers Riksgälds*,
Contoir underdåniga utlåtande,
Till underdånigstt följd deraf, få Fullmägtige
1 underdånighet andraga, hurusom Rikets Ständers
Stats-Utskott, uti den vid senast haline Urtima
Riksdag i Orebro Fullmägtige meddelade lnstruction
i afseende på rikets utländska gäld val
föreskrifvit, att Svenska medborgares hos Franska
Regeringen ägande godkände fordringar skola
genom Riksgälds-Ciontoiret liqvideras, på det sätt
och med de vilkor, samma Instruction utstakar,
meri icke till högre belopp, än 2,995,937 Uivres,
2 Sons, 4 Deniers Tournois. Och då, genom Eders
Kongl. Majits till Fullmägtige ailåtna Nådiga
skrifvelse af den 16 December sistlidet år
och det dermed följaktiga Räknings Saminandrag,
dylike fordringar redan af Eders Kongl. Majit
till förenämnde belopp i Nåder blifvit godkände,
§å lärer Eders Kongl. Mait i Nåder täckas finna,
att
218 Den 17 'April,
att Fullmagtige vid sådant förhållande icke kunnat
till liqviderande genom Riksgälds - Contoiret antaga
den af framlidne Commerce-Rådet Sedérholms
arfvingar nu i underdånighet anmälte fordran.
Den Kongl. Remissen varder härlios i underdånighet
återställd, och Full magt ige framhärda
med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste och tropllgtigste
tjenare och undersåtare.
Fr. Tersmeden. Frie Th. Swedenstierna.
Joli. Jac. Hedren. Joli. Olof Wallin.
L. P. Widing. J. Wegelin.
Jon Ullberg. L. W. Hergel'.
Hakan Persson. Sibbe Jonasson.
Stockholm den 24
Februari 1813. C. Sylvan.
Rätteligen afskrifvet, betygar
C. Sylvan
Kongl.
J)én 17 April,
219
Uppläst lios Höglofl. Ridd. och Åd, d. 17 April.
-— — Högvörd. Prest-Ståhdet d. 17
— .— Vällofl. Borgare-Såndet d. 13 —
— Hederv. Bondé-Står.det cl. 13 —
Afskrift.
Vördsamt Memorial.
Till Stats-Utskottet har ankommit följande
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
eftergift och afskrifning af
Aen, sedan är 1812, Särna Socknehocr
älagde Bevillning, Gifven
Stockholms Slott den 15 Mars 1815-
ICongl. Majit, som i anledning sä väl af hvad
tili Särna Sockneboers underdåniga ansökning ,
som isynnerhet af det, som i Uandshöfdingens
dermed följande utlåtande är i underdånighet anfördt,
icke funnit skäl att låta indrifva en hittills
för denna ort okänd Bevillnings-afgift, uti en tid, då
behofven genom elen är 1812 felsagna årsväxten
voro mångdubblade, och då verkan af en sådan
anstalt kunde gifva anledning till obehagliga intryck
uti Nabo-Riket, har derföre tillåtit Landshöfdingen,
alt med uppbärandet af denna afgift
låta anstå,, till' dess Rikets Ständer hunnit förhållandet
närmare pröfva; och vill härmedelst detta
arén
-
J)<?n 17 April.
ärende till Rikets Ständers Stats-Ufskott i Nader
öfverlemna, för att detsamma till Rikets Ständers
pröfning och behjertande anmäla. .Kongl. Maj:t
tror, att uti Särna Sockneboérs medellösa och
torftiga belägenhet skall finnas så mycket mera
skäl till befrielse från utgörandet af en afgift,
hvilken för Stats-Cassan är föga betydlig, men
hvilken för dem är icke mindre kännbar, som
dess utkräfvande skulle i någon mån kunna
minska det begrepp om Svenska Folkets grannlagenhet
och aktning för bibehållandet af gifna löften,
hvilket det är lika öfverensstämmande med
Svenska Folkets värdighet, som med dess interesse
att söka noggrann* bibehålla.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Statsutskott
med Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut Supra.
Af handlingarna, hvilka härhos i afskrifter äro bifogade,
inhämtas, att Särna Sockneboer allt hittills
njutit befrielse och lindring från allmänna
Revillnings-afgifter. Huruvida en sådan befrielse
och lindring varit en följd af äldre Privilegier,
har väl ej med tillförlitlighet kunnat utrönas,
ehuru Kongl. Resolutionen af den 15
A. G. Mörner,
Octo.
Den 17 April.
Ociober 1800 härtill synes föranleda; men då begreppet
om verkställigheten af 1644 års fördrag,
hvarpå sökanderne i underdånighet sig åberopa,
ifrån äldre tider tillbaka blifvit fortplantade, oell
ytterligare stadgadt derigenom, att allmogen i Särna
Socken fått tillgodonjuta förmåner framför .Rikets öfriga
Allmoge, torde denna omständighet, isynnerhet
vid när va rande förhållanden, förtjena särskildt afseende;
hvarföre ock StatsUtskottet, så väl i betraktande
häraf, sorn de flera bevekande skäl, Kongl. Majtts
Nådiga Proposition och Herr Landshöfdingen och
Riddaren Järta» underdåniga skrifvelse innehålla,
ansett sig äga anledning tillstyrka, att Särna Sockneboer
befrias från den Bevillning, som efter 1812
års förordning skolat utgå och erläggas. Och torde,
i händelse af Riksens Högloft, Ständers bifall härtill,
handlingarne, i afseende pa den Bevillning,
sorn nu skall regleras, till Bevillnirigs-Utskottet
böra ofverlemnas. Stockholm den 11 April 1815
På Högloft. Ridderska- På Högvördiga Prestpets
och Adelns Leda- Ståndets Ledamöters
möters vägnar vägnar
Carl De Géer. Guataf Murray.
På Vällofliga Borgare- På Hederv, Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Lika lydande med det Exemplar , som till
hvarje af de Respectiva Riks-Slånden blifvit ex
-
pedieradt, betygar
C. Sylvan.
222
Den 17 April.
Afskrift.
Stormägtigsté Allernådigste Könungl
I vår stora bedröfvelse fly vi till vår milde
och nådige Konung, att söka nåd och hjelp i ett
mål, sorn liotar vår Socken med en snar undergång.
. Enligt Kongl. Majit* och Riksens Ständers
höga beslut sistförflutne Riksdag, håfve vi blifvit
ålagde att betala Bevillning, i jernlikhet med den
öfriga Dal-allmogen. En börda, hvarifrån vi
varit befriade i alla tider, både när vi voro Norri
ges, och äfven sedan vi lyckligt blifvit Sveriges
undersåtare. Vi håfve, enligt det fördrag,
som ined Högstsalig Hennes Kongl. Majit Drottning
Christina i underdånighet, å våra vägnar,
blef beslutadt, blifvit förskonte för alla andra
utgifter, och endast betalt såsom Recognition,
at vi voro Svenske undersåtare, Tjugu Riksdaler
i Jordrenta och i ofredstider, genom' ett särskildt
accord, utrustat gine Soldater, med det
uttryckliga förbehåll, att vi skulle vara Svenska
Kronan trogne och tillgifrie. Denna Kongl. Nåd
håfve vi allt framgent fått njuta, som äfven
styrkes af medföljande afskrift Eitt. A., och då
Särna Socken, sedan Sveriges öfrige undersåtare
åtagit sig Bevillning vid 180g års Riksdag, äfven
af misstag blef mantalsskrifven, så, ehuru största
delen af vår förmögenhet var för Kronans räkning
utpaiitad, blef likväl vid nogare granskning
af våra friheter,, alltsammans i Nåder eftergifvet,
och vi, för tillkommande tider, frikände från någon
-
Den 17 April.
53 3
gon mera afgift, än den vi först atagit oss, oell
hvilket af medföljande Konunga-försäkran inhämtas,
Litt. B.
Vid 1810 ars Riksdag blef väl Särna S ,c»
ken nämnd, såsom skyldig till skattläggning, flädern,
som hade en viss behållen inkomst; mea
som, efter den nogaste kännedom åf Socknens
tillstånd , ingen ännu befanns hafva så slör behållning,
att han kunde mantalsskrifvas och skaitläggas,
så voro vi ännu i Nåder förskonte för
denna för oss för tunga börda. Orsaken att vi
njutit en sådan Nåd-, har varit den knappa utkomst
vi håfve, i anseende dertill att säden årligen
fryser i mer eller mindre mån, så att vi
icke med framgång kunne tänka på åkerbruket
såsom något beständigt näringsmedel. Somrarne
äro emellan dessa fjäll för korta, att icke Boskapsskötseln
kart blifva lönande, våra skogar så aflägsne,
och våra vägar så besvärlige att söka
några förtjenster. Vårt näringsmedel består uti
en liten boskaps-skötsel och någon djurfångst, som
likväl nu mycket aftagir, sedan nybyggare nedsatt
sig allestädes på Norrska gränsen, hvilka med
Kohlande till Röråås Kopparverk förödt skogarna.
Sockneboerne äro derföre stadde uti ett ganska
fattigt tillstånd, så att vi icke en gång mägte
hålla Berednings- och Taxerings-Comitéerna,
till hvars besättande tjenliga ämnen inom
Socknen icke äro att tillgå, ej eller skulle den
således pålagda nya skatt på ett enda år kunna
utgöras, med mindre en stor del af vår boskap
merltoges, samt i och med detsamma den snart sagdt
endaste
Den 17 April.
endaste, och förnämsta föda fran oss och vårä
harn.
Vi våge tierföre i djupaste underdånighet
hoppas, att vår milde Konung, som har ett ömt
fadershjerta' för alla sina undersåtare, täcktes i
Nåder skona oss för all skattskrifning och låta
oss nyttja de friheter till godo, sorti vi haft hitintills.
Med tacksamhet skole vi derföre välsigna
vår Nådiga Konung, som räddat oss från en
sakel Undergång, och gerna våga Vart lif, när det
gäller att försvara Konungens och Ilandets rätt
och bästa, samt alltid med djupaste underdånig--  het framhärda
Eders Kongl. Maj:ts, vår Allernådigsté
Konungs och. Herres
ällefundefdånigäte öch ttopligtigste
undersätare
Efter begäran Uppsätt af På Särna Sockens vägnar.
Hans Jacob Arnberg. Hans Jacob Arnberg.
Pastor Loci.
Sama den 28 Eebruari 1813.
Pehr Jonsson.
Nämndeman.
Rätteligen afskrifvet, betygar
Carl Sylvan^
Af
-
Den 17 April. 2*5
Afskrift af Afskrift.
Litt. A.
Kongl. Klay.ts Resolution öfver äe Besvär,
som Särna Socken och Bygdelag
hafva anfört, angående dess Kyrkoherdes
underhåll och Knecktehällningen.
Gifven Stockholms Slott den
23 fuli 1660.
Sedan Kongl. Mart hafvet- i Nåder intagit, huruledes
Särna Socken, för dess fattigdom skull,
faller besvärligt att underhålla deras Kyrkoherde
och Gudstjensten ined inässevin försörja, häfver
Kongl- Maj:t af dragande omsorg om desse sine
undersatares välfärd, särdeles om det sorn i andelig
måtto till deras salighets befordran länder, och
derföre nådigst resolverat, att emedan oftaberörde
Särna Socken och Bygdelag, icke kan härefter
njuta den spannmål af Mora Kyrkio, sorn dera
någon lid häfver varit förundt till deras Kyrkoherdes
underhåll, vill Kongl. Maj:t dem hafva
förundt, skänkt och gifvit, som Kongl. Maj:t härmed
dem Nådigst skänker och gifver af Kronans
medel de 18 R:d, sorn de för detta hafva varit
vane till Kronan utgifva, hvilka Kyrkoherden
härefter skall uppbära och till sitt nödtorftiga underhåll
använda. q:o Item förunnar och gifvet:
Kongl. Maja dem till Mässevins inköpande årligen
de 4 Tunnor Korn, som de ock för detta hafva
njutit; 3:0 Men hvad Kneckteskrifningen vidkommer,
2:a B. N:o 21), 30.
Den 17 April.
iner, sa kunna de i det fallet derifrån icke alldeles
entledigas, emedan Kongl Maj:t ingen annor
recognition af dem häfver till sin Konungsliga
rätt och Jurisdiction ; vill dock icke destomindre
Kongl. Maj:t‘ vara i Nåder betänkt om
medel, huruledes de i detta fallet på det drägligaste
kunna blifva accominodérade , hvilket Kongl.
Maj:t Landshöfdingen ock vill i Nåder anbefalladt
hafva. 4:0 Såsom desse Särnaboer som andre
Riksens undersåtare med I.äg och Rätt måste
vara försörjde, så pröfvar Kongl. Maj:t -skjäligt,
att de ock årligen utgifva jLagmarrspenningar,; som
annorstädes i Riket brukligt är; hvilket alla de
som Kongl. Maj:t med hörsamhet och lydno äro
förbundne hafva sig att efterrätta.
I det öfriga förblifver Kongl. Maja desse
sine undersåtare med gunst och Nåde bevågen.
Gifvit och Resolverat ut Supra.
Uppå H. K. Majus var Respective, Högtälskelige
Herr Sons, så ock Allernådigste Konungs
och Herres vägnar
HEDVIG ELEONORA.
(L. S.)
Per Drahe. Sevedli Hiiath.
Gustavus Djelke. Willi elni Taube.
Nicolaus Drahe. Gustaf Posse. >
Jöran ^Fleming. Lorens Creutz m. fl.
Med Höga Originalet lika lydande intyga
J. Fr. Thunholm C. O. Fröman
Krono-Länsman. Pasdag.
Rätteligen afskrifvet, betygar
C. Sylvan.
Den 17 April.
927
•Afskrift af Afskrift»
Litt. B.
Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution uppå
Fullmägtigens för Allmogen uti Ofvan
Siljans fögderi af Stora Kopparbergs
Län, Änders Anderssons,
vid sista Riksdag, gjorde underdåniga
ansökning, det Särna Sockneboer,
i anledning af åberopade Privilegier,
måtte varda befriade ifrån
de dem efter 17.9g års Bevillningsförordning
påförde personelle utskyld
er, saint att återbekomma de
för samma ut sky Ider utmätte, men
ännu icke försålde Persedlar; Gifven
Drottningholms Slott den 15
October 1800.
K.ongl. Majit har i Nnder Iål it sig föredragas
denna underdåniga ansökning och vill i anledning
af hvad vid sista Riksdag af Riksens Ständer
blifvit beslutil till den samma hafva lemnat
Dess
Den 17 April.
Dess nådiga bifall; hvilket vederbörande till underdånig
efterrättelse länder. Datum ut Supra.
gustaf adolph.
(L. s.)
M. Rosenblad.
Med Hoga Originalet lika lydande intyga
P. A. Ahlberg C. O. Fröman,
Tullskrifvare, Paedag.
Rätteligen afskrifvet, betygar.
C. Sylvan.
Afskrift.
Till följe af i al hnän Socknestämma den 14
dennes fattadt beslut, befullmägtigas härmedelst
Kyrkoherden Herr H. J. Arnberg jemte Nämndemannen
Pehr Jonsson på Heden att i stöd af
Nådigst förundte privilegier och denna Sockens
torftiga tillstånd, på våra vägnar, hos Kongl.
Maj:t göra underdånig ansökning om befrielse
ifrån de oss, i likhet med den öfriga Dal-allmo
gen
-
Den 17 April'.
*2^
gen, efter l 812 års Eevillnings-förordning påförd®
ntskylder. Särna den 14 Februari 1813.
Få Samtlige Särna Socknemäns vägnar
Jon Jonsson pä Gärden. Olof Half v ardsson.
Jonas Jonsson, v. Länsman. Jöns Halfvardsson, - -mani
Stor Per Ersson. Stor Israel Persson.
Jöns Jönsson. Bomärke.
Rätteligen afskrifvet, betygar
C. Sylvan.
Afskrift.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Särna Sockneboer hafva till mig aflemnat hosföljande
underdåniga ansökning, den de begärt, att
jag ville till Eders Kongl. Maj:t insända och med
mitt förord i underdånighet beledsaga.
Särna Socken, som år 1644 skilde sig
från Norrige och ställde sig under Svenska
Kronans välde, har allt sedermera icke erlagt an«
dra ntskylder, än de i den underdåniga ansökningsskriften,
uppgifne. Af de äldre handlingar,
hvilka inom Socknen förvaras, lärer det icke
till full. visshet kunna styrkas, att något fördrag
i detta afseende vid föreningen ägt rum,
men Kongl Resolutionen af den 15 October
1S00
Den 17 April.
1800 utvisar, att Riksens Ständer vid näsfföregå-»
ende Riksdag godkänt Särna Sockneboegunder åberopande
af Privilegier yrkade och åtmindstone på
en ständigt orubbad häfd grundad rättighet till befrielse
fran särskildta BeviUningsafgifter. Att genom
Riksens Ständers sednaste Bevillnings-Stadga a£
den 18 Augusti 1812 ö Art. 3 §. 10 morn., desse
Sockneboer blifvit underkastade samma Bevillning,
som större delen af Länets öfrige allmoge, torde
hafva härrört ifrån okunnighet, så väl om
högstberörde Nådiga Resolution, hvars innehåll
och grunder icke lära till vederbörandes tipp-,
märksamliet hafva blifvit anmälte, som ock om
Särna Sockens aflägsna belägenhet och särdeles,
svaga tillstånd.
Lenna ytterst till Norrska fjellen gränsande
Socken af Vestra Lalarne, är genom en ödemark
af omkring 8 mils längd skild från bebyggde
delen af Elfdahls äfven aflägsna församling,
och har med den samma samt med den
öfriga delen af Länet endast vintertid oom muni-,
cation på körbar väg, sorn dock ofta, när mycken
snö faller, under flera veckors tid är obauad. Lessi
innebyggare, hvilkas antal utgöra Sexhundrade»
femtiosju och deraf Fyrahundradetrettio nio öfver
15 år, kunna, i anseende till Climaiets hårdhet,
icke drifva något vidsträcktare jordbruk, hvarföre
ock utsädet inom hela Socknen uppgår, efter uppgifterna
för Tabellverket, endast till 35! T:r,
samt efter den högsta beräkning, som nu blifvit
gjord i afsigt att vinna understöd af frösäd, till
60
Den 17 April.
231
60 Tunnor, hvaraf grodan oftast totalt oell merändels
i någon mån skadas af frost. De lefva förnämligast
af Boskpsskötsel, hvilken likväl för brist på
vinterfoder och det långvariga behofvet deraf,
är nog inskränkt, samt af Djurfångst, som småningom
aftagit och aftager. Genom forslingarsamt
någon ringare handel vintertiden emellan
Norrige och Fahlu Stad, söka de ibland dem, sorn.
äga hästar, att förtjena penningar till anskaffande
af nödig Spannmål för deras föda, hvartill dock
nästan alltid bark, och i sednare tider Islandsmåssa
jemväl användes. Af ett så fattigt, ehuru
tarfligt och efter sina tillgångar idogt folk, stängdt
ifrån penninge-förtjensten, blefve det icke möjligt
att i längden utkräfva en årlig Beviilningssutnma,
'till hvars betalande redan första gången
mäste föryttras en stor del af den Boskap, sora
utgör detta folks nästan enda förmögenhet och
enda medel till lifsuppehälle.
Uppbörden af hvad såsom Bevillning utaf
Särna Socken möjligen skia lie kunna indrifvas,
blefve äfven högst besvärlig och medtoge för
Krono-Fogden och Fläradsskrifvarn i Ofvan-Siljans
Fögderi, dit denna Socken räknas, en betydlig
del af den tid, hvilken de behöfva under
de öfriga vidsträckta Socknarne af Fögdeiiet odelad
använda på det genom hemmanens klyfningar
invecklade och rnångfalldigt försvårade Uppbördsverket,
samt Krono-Fogden särskildt på ordningens
bibehållande jemte allmänna Författningars
och mina särskiltda föreskrifters verkställighet. En
sådan uppbörd inom Särna Socken skulle för.
narr
-
jDen 17 Aprili
nämligast åstadkommas genom utmätningar, mert
panternas försäljning blefve i allmänhet omöjlig
ibland ett folk, som ej har tillgäng till penningar
och sora i öfrigt troligen skulle anse oskäligt
att köpa hvarandras nödvändigaste egendom, hvartill
å en sä otillgänglig aflägsen ort andre köpare
ej eller vore att förvänta, om annars Norrske
män ifrän Röraas Kopparverk icke skulle finna
lägligt eller till äfventyrs blifva uppmuntrade
att vid sädana tillfällen söka en vinst på Svenska
undersåtares bekostnad, och derigenom äfven förringa
värdet af Svenska Regeringens hevisligas
eller med häfd styrkta och alltid såsom orubbliga
ansedda löften, samt af de ifrån Norrska sidan
afundade friheter, som Sämaboerne allt sedan
de söndrade sig ifrån Norrige, hittills åtnjutit.
Dessa förhållanden har jag trott mig böra
hos Eders Kongl. Maja i undånighet anmäla. Med
deras vigt kan, efter min öfvertygelse, icke jemföras
den ringa vinst af kanhända Två- a Trehundrade
Riksdaler, hvartill Särna Socken, ornden
förmådde utgöra en stadgad Bevillning, kunde
taxera*. Emedlertid har jag, sedan Kyrkoherden
förut uppgifvit de ynglingar, som ära inom
Canscriptions-åren och hvilka blifvit i Rultorna
för Eögderiet antecknade föranstalltat om
Mantalsskrifning inom Särna Socken, och afvaktac
EdersKongl- Mäj:ts vidare Nådiga förordnande, huruvida
Bevillningen äfven der bör taxeras och
vidare utkrafväs, samt i sådant fall, om de panter
-
T>m 17 April.
233
ter, som blifva utmätte, böra ovilkorligen försäljas-
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet
och nit framhärdar
Stoimagtigste Allernådigsfe Konung!
Eders Kongl. Maj:t
allerunderclänigste och tropligtigste
tjenare och undersåte
Fahlun af Lands-Contoiret flans Järtq.
den 14 Mars 1813.
JD. Westlinger.
Bätteligen afskrifvet, betygar
C. Sylvan.
Afskrift.
Kungl. Majrt, sorn af förekomna särskildta skäl
och omständigheter i Nåder tilllåtit Eanshöfdingen
Järta att tills vidaie inställa indrifvandet af
JJevillnings - utskylderna i Särna Socken, vill i
Nåder hafva infordrat Kammar-Gollegii underdå,
niga yttrande öfver ifrågavarande ärende. Stock»
holms Slott den 94 Mars 1813.
På Nådigste Befallning
A. G. Mörner
Bätteligen afskrifvet, betvgar
(i. Sylvan.
Af
-
2^4 Den 17 April.
Afskrift.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig remiss af den 24 sistlidne Martti,
har Eders Kongl. Maj:t behagat infordra Kammar-Collegii
underdåniga utlåtande öfver Särna
Sockneboers gjorde och af Landshöfdingen i Kopparbergs.
Län, uti skrifvelse den i4:de i samma
månad insände underdåniga ansökning om nådig
befrielse från skattskrifning och Eevillnings utgörande-;
men då Riksens Ständer uti 6 Art. 3 §.
10 Mom. af Bevillnings-Sladgan den 18 Augusti
1812, uttryckligen hestämt i hvad mån Särna
Sockens innevånare höra lindras vid Bevillningens
beräknande; så anser Kamrnar-Collegium betänkligt,
att i underdånighet tillstyrka någon vidare
eftergift derå.
Den Kongl. Remissen återföljer och Colle-’
gium framhärdar med djupaste vördnad
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtare.
O. E. La gerlieim.
C. U. Leijonmark, J. af Striibing.
J. E. Rolén. Joli. Gust. Branting.
N. F. Tranström. H. Julin.
P. Hambraus.
JSL Eurén- Er. Rhodin.
Stockholm den 3 Maj 1813.
Rätteligen afskrifvet, betygar ,
C. Sylvan.
Upp
-
Den 17 April,
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 17 April
_
_ Hög vörd. Prest-Ståndet d. 17 __
1^- — Vallöf!. Borgare-Ståndet d. 13
— ,— Hederv. Bonde Ståndet d, 13 __
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af Hr ÖfversteLieutenantens
m. m. Georg v. Heynes
frän Höglofl. Ridderskapet och Adeln
remitterade Memorial, angående
ett närmare bestämmande af de
af gifter, som Hjelp-Rot arne vid indelte
Regementerna borde till Stamrotarne
betala, samt jemkning af de
sä kallade Plonpetwingarna till ett
efter närvarande tids varupris lämpadt
belopp,
t-Jti. detta Memorial har Herr Öfverste-Lieutenanten,
jemte medgifvande deraf, alt den genom
Kongl. Förordningen den 20 April 1685 bestämda
jord lega till Stam-Rotarne vid åtskilliga
Kongl. Regementer af Eli Daler Silfverrnynt
icke voro lämplig för närvarande tid, tillika an.
fört?
JDen 17 April.
fält, att de åtgärder, som inom de trakter af
Linköpings och Jönköpings Län, der Herr Öfverste-Lieutennnten
vöre Rotehållare, blifvit vidtagne,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Circulaire
till Landshöfdingarne den 13 Octob. 1812,
angående befordrande af frivilliga öfverenskomrnelser
emellan Rote - Intressenterna om fördelning
af Soldaternes Lönings-förmåner, skulle vara
än olämpligare, af den orsak, att större delen
af Stamrotarna skall hafva låtit afmäta ej mindre
den vid Indelningen genom Knekte-Contracten
för Soldat-Torpen bestämda jord, än ock den
sedermera af Soldaterna tid efter annan inkräktade
jordrymd, hvilken sammanslagna jord blifvit
högt värdgrad och i mon hvaraf Stamrotarnes
ersät!nings-påståenden skola blifvit uppgjorde,
deraf ganska många tvister" och olägenheter
påstås hafva tillkommit, till afböjände hvaraf Hr
Öfverste Lieutnanten, medelst ifrågavarande Memorial,
föreslagit:
1:0 Att den åa 1685 uti Penningar bestämda
jordlegan malte förvandlas till Spannmål, efter
nämnde års Markegångs-Taxa eller kronopris,
hvilken Spannmål sédermera, fördelad Siam- och
Hjeip-Rotarne emellan, skulle utgöra rätta jordlegan,
som icke kunde i framtiden vara förändring
underkastad.
2:0 Att Hjelprotarne ej måtte åläggas någon
afgift för deri jord, Soldat-Torpen innehade
Utöfver hvad Kuekte-Contracten utstakade; samt
3:°
Deh 17 April.
237
3:0 Att hos Hans Kongl. Maj:t matte 1 underdånighet
anhållas om den befallning till vederbörande,
att alla till äfventyrs började Rättegångar
i detta ämne borde hvila intill Riksdagens
slut, eller till dess bestämde föreskrifter kunna
vidtagas och göras kunnige.
Detta allt har Utskottet tagit i öfvervägande:
Hvarvid Utskottet inhämtat, huruledes, sedan
åtskillige af Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter
vid x 8 a 2 års Riksdag påyrkat angelägenheten
af ett efter tiderna mera lämpadt stadgande för*
Hjelp- och Strö-Rolarnes skyldighet att med StamRotarna
deltaga i anskaffande af Soltate - Torp t
mulbete, vedbrand och gärdselfång för manskapet
vid Indelta Arméen och Båtsrnanshållet, saint,
efter det nämnde mål varit af Oeconomie - Utskottet
behandladt, Riksens Högloft. Ständer, genom
underdånig skrifvelse, förklarat sig hafva
funnit med billighet och rättvisa öfverenstämmande,
att Hjelprotar borde vidkännas ett emot
Hemmantalet svarande deltagande uti alla de
förmåner Indelta Manskapet äger rätt att afRotarne
fordra, hvaribland äfven jordlega för Torpen,
mulbete, vedbrand och gärdslefång, borde
inräknas; i anseende hvartill Riksens Ständer i
underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes
i Nåder förständiga Dess sainteliga Befallningshafvande,
att, med undantag af sådana Rotar,
der till äfventyrs, med Indelningsverkets tydliga
innehåll, visas kunde, det Stamroten blifvit
ålagd ringare Rotering, mot skyldighet att utan
ersättning af dess Hjelp-Rote, bestå ofvanupp
räk
-
*38
Den 17 April.
räknade förmåner, hvar inom sitt Län söka. befordra
frivilliga öfverenskommelser emellan Siamoch
.Hjelp-Rolarne om samina förmoners utgögfjrande
efter Rotarnes förhållande och KnekteContracten,
samt att der ersättning komme att
gifvas, densamma matte bestämmas i Spannmål
eller andra varor, såsom mindre underkastad de
förändringar, all ersättning i penningar medförde;
äfvensom att. Kongl. Majus Befallningshafvande
skulle äga alf, i de fall godvillige öfverenskommelse!'
ej träffas kunde, efter derom vid
vederbörlig Dotnstol föregångne undersökningar,
sådana ersättningar Stam- och Hjelp-Rotarna
emellan bestämma; och har Kongl. Maj:t,
med bifall till Riksens Ständers ofvanberörde underdåniga
anhållan, låtit, under den 13 October
a 81 2, Dess Nådiga skrifvelse, angående verkställigheten
häraf, till safnteliga Kongl. Majus Befallningshafvande
utfärda.
Beträffande således nu först den väckta frågan
om jordlegans förvandling; så enär hvarken
genom Riksens Ständers omförmälte underdåniga
skrifvelse, eller Kongl. Majus om verkställigheten
deraf utfärdade Nådiga Befallning, det belopp
är vordet utstakadt, hvartill Stam-Rotarnes ersättning
af Hjelp-Rotarna för de Soldaterna lagligen
tillkommande fötmoner, skulle få beräknas, utan
samma belopp blifvit öfverlemnadt till Rote-Interessenternes
öfverenskommelse!', i brist hvaraf
undersökningar borde af Domstolarne anställas,
och Kongl. Majus Befallningshafvande Interessenterna
emellan skilja, af hvilka obestämda före
-
Den 17 April.
239
reskrifter Utskottet, lika med Herr Öfverste-Lieutenanten
von Heyne, funnit många tvister och
olägenheter kunna uppstå, anser Utskottet angeläget
att visa allmänna regler för bestämmandet
af -ofvanberörde ersättningar vara stadgade: vid
uppgörande hvaraf Utskottet får vördsam ligen tillstyrka,
att Indelnings Verket och KnekteContracten
endast måtte tagas till egrund, och att den
utstakande ersättningen ej må varda fastställd i
annat än Spannmål eller deremot svarande penningar,
efter Länets Markegång; men emedan
härvid förekommer, att Knekte-Contracten för
olika Regementen äro af högst skiljaktig beskaffenhet,
i det en del bestämma ersättningen eller
de så kallade Planpenningarna till En Daler
Sifvermynt årligen, andre till En Daler 16 dre,
andre åter öfverlemna utstakandet af samma ersättning
till Intressenternes välbehag och Kongl.
Majus Befallningshafvandes pröfning, och ännu
andre förbjuda all sådan ersättnings gifvande, anser
Utskottet för sin del skäligt och bäst vara,
att för de orter, der Stamrotarne blifvit till nå
gon
vedergällning af Hjelp - Rotarna, genom
Knekte-Contracten förklarade berättigade, en sådan
vedergällning eller ersättning må bestämmas till
samma belopp, söm Knekte Contracten och Indelningsverket
utstaka, dock så, att densamma
i penningar hvarje Contract innehåller bör förvandlas
till så mycken Spannmål, hälften Råg
och hälften Korn , som efter det årets Markegång,
dä hvarje Regementes Knekte-Contract efter Indelnings-Verket
upprättades, kan belöpa sig emot
* de
240
Den 17 April.
de i Contractet utsade penningar; genom hvilket
stadgande Utskottet förmodar, att både Stam-Rotarnes
och Hjelprotarnes innehafvares rättigheter'
blifva häst iakftagne, helst de i detta fallet bringas
till ett alldeles lika förhållande, som det,
hvaruti de försattes vid inrättningen af Indelnings
Verket, hvilket efter flera utkornne författningar,
så i denna,» sorn öfriga omständigheter,
bör förblifva orubbadt och tjena till efterrättelse;
börandes härvid* efter Utskottets tanka, i öfrigt
iakttagas, att ej allenast, på sätt Kongl. Majus
Högst berörde Nådiga .Skrifvelse jemväl innehåller,
de Stam Rotar, som, enligt Indelnings-Verket,
blifvit förklarade skyldige, att, utan ersättning
af Hjelp-Rotarna, bestå de Soldaterna tilllagde
förmoner, utan ock de Rotar, hvilkas Soldat
Torp blifvit, vid fastställda Stor- eller Enskiften,
utbrutne och planlagde på sådan gemensam
mark, som förut håde Stam- och Hjelp-Rotarne
tillhört, och hvarest förjakteligen alla Rote-Interessenterne,
hvar i sin.mon, tillsläppt den jordrymd
Soldaten efter KnekteContractet äga bör,
äfvensom de, hvilka efter behörigen stadfästade
afhandlingar något annat vederlag erhållit, blifvit
till all ersättnings åtnjutande oberättigade ansedde;
och torde vid alla Regementet-, der Plansätttningen
i penningar är bestämd, ofvannämnde
grunder böra tillämpas, samt vid de bland dessa
Regementet-, hvarest öfverenskommelse!-, eller
Kongl. Maj:ts Eefallningshafvandes förordnanden,
utstaka ett annat belopp, sådant efter anmälande
klander i ITehörig ordning kunna rättas» Hvaremot
-
Den 17 April.
emot, enär .Utskottets här afgifna yttrande ej har
afseende ji sådana ställen,, dér något visst belopp
penningar icke blifvit genom Knekte - Contra*'ctén
utstakadt, för de indelte regementerna derstädes,
borde förblifva vid hvad i öfverensstämmelse
med Kongl. Majas Nådiga författningar
redan är vordet stadgadt.
Vidkommande åter Herr Öfverste-Lieutenantens
yttrande, det afgift för den vid Soldat-Tor-*
pen tilläfventyrs befintliga jordrymd utöfver hvad
Knekte-Contracfen utsätta, ej matie kunna betalas;
så finner Utskottet, af hvad här förut blifvit
tillstyrkt, ostridigt följa, det rättighet till ersättning
för sådan jord'icke i något fall må kulina beviljas,
och sådant desto mindre, som, enligt 5:te punkten
uti Resolutionen pä Allmogens Besvär den 2&
Juni 1731, redan blifvit stadgadt, att alla Ryttares,
Soldaters och Båtsmäns inkräktningar vid
sina Boslällen, utöfver det, som i Knekte-Conträden
och författningarna bestås, borde utläggas;
hvilket Herrar Bnndshöfdingarne, när klagan
skedde, till verkställighet skulle bringa. Och
hvad slutligen angår Herr Ofverste - Uieute-’
naniens önskan om underdånig begäran hos
Kongl. Maja, det Nådig Befallning kunde gifvas
åt vederbörande, att alla tilläfventyrs började
Rättegångar i d.etta ämne borde hvila till
Riksdagens slut, eller till dess bestämda föreskrifter
hunne vidtagas och göras kunnige; så anser
Utskottet i detta afseende vara mest lämpligt, att
Riksens Höglofl. Ständer, ju förr desto hellre,
i
2-a B. N:o 31, 32.
84*
Den 17 April.
i underdånighet anmäla detta för Rotehållare angelägna
mål hos Kongl. Majit, som i Nåder lärer
täckas, så fort Kongl- Maj:t nödigt pröfvar,^*
sin uti ämnet meddelande Nådiga Författning utfärda.
Hvilket alltsammans till Riksens Höglofl.
Siänders eget närmare ompröfvande vördsammeligen
öfverlemnas. Stockholm den 5 April 1S15.
På Höglofl. Ridderskapets På Högvördig! Prest,
och Adelns Ledamö- Ståndets .Ledamöters
ters vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Brynolf Hesselgren.
På Höglofliga BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar.
And. Fredin.
På Hedervärda Bonde»
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson,
M. M. Rosbeck.
Upp
-
Den 17 April. 343
Uppläst I105 Höglofl. Ridd. och Ad. d. 17 April.
— — Högvörd. Prest Siandet d. 13
— — Vällofl. Borgar-eStåndet d. 13 —
•“ — Héderv. Bonde-Ståndet d. 13 —.
Vördsamt Memorial!
P
rån Höglofl. Ridderskapet och Adeln har dett
31 sistlidne Mars blifvit ti 1L.Riksens Ständers
Allmänna Besvärs- och Oéconomie Utskott remitteradt
och den fi Uti innevarande månad till Utskottet
ankommit ett af Herr Lagmannen johan
Adolph Olivecreutz ingifvet Memoiial, hvaruti
det förslag blifvit gjordt) att hvad sorn ät till
Högvördjga Presterskapets aflöning anslaget, måtte
tillfalla Kronan, och Presterne, lika med Statens
öfriga Tjenstemän, deremot undfå deras aflöning
på Kronans Stat, lämpad efter billigheten
af sig företeende omständigheter. Hvarjemte
från Hedervärda Bonde-Ståndet, Under samma
dagar, blifvit till detta Utskott remitterade och
afsände: 1:0 ett Memorial af Riksdagsmannen Lars
Larsson från Carlskrona Län, innehållande yrkande,
det Presterskapets rättighet att erhålla Likstol
kunde antingen helt och hållet försvinna,
eller ock, att, i händelse sådant ej lät sig göra,
vissa reglor matte föreskrifvas, hvilka man dervid
ej bonle öfverskrida, i hvilket afseende Riksdagsmannen
föreslagit, att en viss procent af Sterb
hu
-
3-li
Den 17 Apvil,
husets behållning inatte till Likstol utses och aftagas,
dock så, att denna procent .beräkning, vid
förmögnare bo, ej måtte öfverstiga en viss fixerad
summa; och s:o ett af Riksdagsmannen Peter
Jansson från Kronobergs Län aflåtet Memorial,
hvaruti, bland annat, föreslås, det Rresterskapet
borde vara skyldigt att, i likhet med alla
andra Koställs-innehafvare, sjelfve underhålla sina
Kostallen, och att den särskildta betalning,
Presterskapet njuter uti Likstol samt för Barndop,
Kyrkotagning och Brudvigsel, måtte försvinna.
Till följe af ofvanbemälte tvänne Respective
Ståndens Remisser, har Utskottet låtit sig föreläsas
nyssnämnde tvänne Memorial; men som enligt
114 §. RegeringsForrnen, Utskottet icketär berättigadt
att föreslå något, som till rubbning af
ett Riks Stånds privilegier kunde föranleda, samt
de af så väl Herr Lagmannen Olivecreutz, som
Riksdagsmännen Lars Larsson och Petter Jansson
gjorde framställningar åsyfta förändring af Presterskapets
inkomster, hvilka genom 3:dje och 4:de
punkterna uti de Presterskapet, den 16 October
□.733, förundte Privilegier, blifvit på det uttryckligaste
och kraftigaste sätt bekräftade och stad lastade;
alltså anser Utskottet sig icke kunna i något
slags granskning af dessa Memorials innehåll
ingå; dock har Utskottet trodt sig vid detta tillfälle
kunna och böra nämna, huruledes, sedan,
vid 1809 års Riksdag, Högvördiga Prest-Ståndet,
af böjelse att stärka förtroendet emellan Rarare
och åhörare, samt för att tillika gå Heder*
v är*
1
Den 17 April.
245-
värda Bonde-Ståndets yttrade önskan '..till mötes,1
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att,
enär billige Tiondesättningar blefve frivilligt af
Pastorerna och Församlingarna- 'uppgjorde samt "af
■vederbörande Herrar Landshöfdingar och Consistoriel-
prof vade och gillade,. det matte vara Consistorierna
tillåtet att insända sådana öfverenskommelse!
till Kongl. Majas Nådiga stadfästelse fö r så
lång tid, som af Consistorierna för hvarje ställe såsom
lämpligt föresloges; hvartill Kongl. Maj:t i Nåder
samtyckt; Utskottet häraf hämtat anledning
till den förmodan, att, så framt nåpon del af
J O
Presterskapets inkomster skulle kunna, utan att
för Presterskapet medföra förlust i afseende på
Sjelfva beloppet, sättas på en bättre och billigare
fot, än hvarpå den, efter nu gällandei Privilegier
och Författningar, är ställd, torde Högvördiga
Prest - Ståndet icke vara obenäget att, rörande
en sådan omständighet, ingå uti de jemkningar,
som till undvikande af obehagliga förhållanden
Kära re och Åhörare emellan närmast
bidraga och med tidehvarfvets upplysning och
liberalitet öfverensstämma, och det är i sådant
afseende Utskottet vill vördsammeligen anmäla sig
hafva funnit det af Riksdagsmannen Lars Larsson
gjorda förslag, om förändring af sättet för
Likstolars erläggande, vara så grundadt på billighet,
att Utskottet funnit sig böra tillstyrka Riksens
I-Jöglofl. Ständer att detsamma till Högvördiga
Prest - Ståndets eget behjertande öfverlemna.
Hvilket till Riksens Ständers välbehag
vörd
-
34 6
Den 17 April.
vördsamligen hemställes. Stockholm d. 10 April
1S15-
Pä Höglofl, Ridderskapets Pä Högvördiga Prest,
och Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar
A, Lantingshausen.
vägnar
Bryn. Hesselgren
På Välloll, Borgare-»
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
På Hedervärda Bonde.
Ståndets I.edamöters
vägnar
Hils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
XJppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 17 April,
— — Högvörd, Prest-Ståndet d, 13 —
— —. Vällofl. Borgare-Ståndet d. 13 —
— —- Hfcderv- Bonde-Ståndet d, 13 —
Vördsamt Memorial.
•Af Riksdagsmannen för Fryksdals Härad i Carlstads
Län, Elof Håkanson från Södra Amberg,
har till Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit ingifvet
ett derstädes den 29 sistlidne Mars till Riksens
Ständers Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskott
rernitteradt Memorial, hvaruti, af anförda
orsaker, begäres, det Kongl. Maj/.ts Befallningshafvandes
i Carlstads Län, den lo Maj
r 814,
Den 17 April
«47
1814, utfärdade förbud för Tjenstedrnngar inom
berörde Län att gå utom Länet, för att söka sig
arbete, måtte, sedan detta mål af Oeconoinie-Utskottet
undergått beredning, blifva hos Kongl;
Maj:t och Riksens Högloft. Ständer i underdånighet
anmält, till rättelse och tipphäfvande. Och
ehuru det tyckes, sorn ett så beskaffadt förbud
hvarken kan vara uti Lag och Allmänna författningar
grundadt, eller åstadkommer någon oeconomisk
nytta för Riket i allmänhet, utan tvärtom
betager Allmogen i en mindre fruktbärande
trakt af Riket, hvarest Hemrnansklyfuingen och,
i följd deraf, äfven folkmängden stigit till en ovanlighögd,
friheten att söka sin nödtorftiga bergning,
genom en utväg, som icke allenast i sig
sjelf är loflig och oskadlig, utan ock medfört ansenliga
fördelar för Landthushållare i nästan alla
Rikets Provinser, hvilka begagnat arbets-biträden
af de, vanligen hvarje år under sommartitiden,
till ett betydligt antal utvandrade Wermelands-,
särdeles Fryksdals - boer, s«m allestädes
gjort sig kända så väl för synnerlig skicklighet
uti hustimring och slöjdning, samt rothuggning,
stenbrytning och andra för odlingars verkställande
nödiga arbeten, som ock för ett merändels
alltid utmärkt nyktert, sedigt och anständigt uppförande:
Likväl, och emedan, enligt go §. Regerings-Formen,
frågor om Regerings- och Domare-M.
igternes beslut, Resolutioner och Utslag,
eller enskildte Medborgares och Corporationers
förhållanden icke kunna under Riksens Ständers
eller deras Utskotts öfverläggtiingar och pröfning
kom*
Deri i*/ April.
komma; anser Utskottet sig icke tillstahdigt, att till
någon vidare handläggning upptaga' hvad Riksdagsmannen
Elof Håkanson, på sätt ofvan omförmäles,
begärt; utan lärer han äga att sin klagan
öfver Kongl. Maj:ts Befallningshafvandés ofvanjaercirde
förbud å vederbörligt ställe anföra, hvarest
deri rättelse torde med det skyndsammaste kunna
förväntas, som uti ett mål af denna, för en
liel menighets bergning så synnerligen rnagtpåliggande
egenskap synes böra aga rum, Stock»
Loim den lo April .1815.
På Höglofl, Ridd. och På Högvördig» Prest»
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
A- Lantingshausen. Bryn. Hesselgren
På
Vällofliga Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Mans serni
M. M- Hasbeck.
Uppläst hos Högloll. Ridd. och Ad. d. 17 Aprih
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 13 —
— — Välloll. Borgare-Ständet d. 13 —•
™ — Hederv. Bonde-Ståndet d. 13 -—
^Vördsamt Memorial!
,Ti
ill Rikets Höglofl. Ständers Stats-Utskotts utlåtande
har Högvördiga Prest-Ståndet, genom Proto
-
Den 17 April,
tocolls Utdrag af den 31 nästlidne Mars, remitterat
ett af Herr Prosten L. A. Palm ingifvet
'Memorial, om någon aflöning för Lands-Fiscålerne,
samt förbättring i Länsmännens Lönevilkör,
så lydande:
”Då Riksens Höglofl. Ständer ärö sysslosatte,
utom andra vigtiga göromål, äfven med det
stora bemödandet, att ej mindre stadga gamla än
tillskapa nya Hagar, sorn hafva den adia afsigt
att bereda medborgerligt lugn och liksom åter
upplifva den döende sedligheten, känner jag ingen
önskan mera helig för den redlige medborgaren,
än att desse Lagar så visst blifva verkställde,
som de verkligen äro, eller åtmindstone kunna
vara verkställbare. Men man skulle för mycket
ynotsäga en föråldrad erfarenhet, om man ej nödgades
erkänna, att den executiva magten på många
ställen, och äfven der Konungens Befallningshafvandes
höga åtgärder äro de versksammaste,
ej kan, hvad han borde uträtta i detta afseende,
då den lägre Classen af den så kallade KronoBetjeningen,
tvungen tilläfventyrs att för sin
utkomst lyssna till behofvets fordringar, hellre»
än samvetets, med den mest skadliga efterlåtenhet,
om ej uppenbart sjelfsvåld, behandla den
dem åliggande skyldighet att verkställa Lagarna;
hvilket lagstridiga förhållande ofta gifvit
tillfälle till de våldsammaste inbrott emot allmänna
säkerheten och andra sorgsna uppträden,
sorn icke sällan nödgat oss Lärare, hvar på sin
hemort, göra vårt embete med suckan. Annorlunda
kan det dock i sanning ej tillgå, så länge
Läns*
*5°
Den, 17 April.
Länsmän oeh Lands-Fiscaler äro af Staten så litet
Jonte, att de omöjljgen kunna underhålla sig,
utan genom särskildta och i .Lagen förbudna lö
niiigssätt
af Allmogen, hvilken^ till sin egen ska
da,
liksom koper sig fri från Lagens efterlefnad.
På goda grunder tror jag derföre, att, om dessa
Tjenstemän blefvo tillagde så förrnonliga lönings■vilkor,
att de, utan beroende af Allmogens frikostighet,
kunde sig redligare försörja, äfven
desse samvetsgrannt skola vårda sina pligter, så
mycket mera, sorn de då först sättas i nödvändighet
att bibehålla sina höga förmäns förtroende
och genom noggrann åtlydnad af deras ordres
stadga sin rättighet till sina embets-förmoner.
Icke ar det min afsigt, att vilja föreslå qågon ny
beskattning för mina skattdragande medbroder, för
att få detta onda afhjelpt; jag ville blott, att, i
likhet med hvad i Norra Provinserna lärer va.
ra antaget, de tillfällige formoner, under namn af
Kornskeppan, sorn alltid utgått och ännu utgår,
måtte vinna den helgd af Lag, som den genom
gammal häfd redan sjelf tillskapat sig; så att vederbörande
Krono-Betjening ej. genom mottagandet
af det sorn behofvet rättfärdigar, och hvilket,
ehuru olagligt, i sakernas nuvarande ordning
hvarken kan eller bör hindras, de hädanefter ej
sättas ur stånd att redligen uppfylla sina förbindelser
och hålla Lagarnes efterlefnad i den verksamma
helgd, som deras ändamål påkallar och
medborgerliga sammanlefnadens dyrbara lugn så
högt fordrar. Slutligen anhåller jag, att Tit. och
Tit,
Den 17 Aprili
Sä*
Tit» behagade detta till vederbörligt Utskott re»
mittera,”
L. A, Palm.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet väl
funnit Herr Prosten Palms andragande instämma
med en allmännare erfarenhet, att Eänsmännens
löningsvilkor äro så knappa för utkomsten ,
alt de, utaf behofven foranlåtne, mäste, för siri
bergning, påräkna inkomster, med hvilka en driftig
utöfning af deras tjenstepligt att befordra ordning
och laglydnad synes icke kunna stå i förening,
Men Stats-Utskotfet anser likväl högst
betänkligt att tillstyrka Herr Prostens förslag, att
desse tjenstemän skulle erhålla rättighet att, såsom
i de Norra Pro vinserna skall vara brukligt, fordra
och uppbära en tillfällig inkomst i Spannmål
Ett
sådant loningssätt blefve, efter Utskot
tets
tanka, mer betungande än något annat, och
dessutom olika kännbart både för särskildta orter
och äfven för olika Glassér af medborgare i en
och samma ort, emedan Spannmål oftast har ett
annat värde uti den ena provinsen, än i den andra;
äfvensom berörde aflöning skulle komma
att utgå egentligen af hemmansägarne, men ej
af öfriga inbyggarne i Eäusmans-districtet.
Då Herr Prosten förklarat dess afsigt icke
vara, att de skattdragandes utgifter skulle genom
ifrågavarande förbättring i aflöningen förökas,
samt Utskottet, för sin del, jemväl anser något
anslag dertill icke kunna föreslås; så har Utskottet
trott sig böra uppgifva en utväg, ledande till
ärr
-
Den 17 April.
''ÉndaÄliét,' utan att någon ny utgift för Staten
och det allmänna derigenom må uppkomma, att
nemligen de länsmän , som ej äga Boställen , var,
da försedde med Eohernman, samt att, så vidt
sig göra later, till Länsmän måtte antagas tjenlige
pérspner af Allmogen, hvaribland ej saknas
sadane, sorn äga erforderlig skicklighet till dessa
tjensters bestridande, och hvilka personer, med.
mera inskränkta behof, skulle» utan att behöfva
bero af inbyggamp i districtet och dem betunga,
kunna äga sin bergning under fullgörande
af sina skyldigheter.
Utskottet får derföre vördsamt öfverlemna till
Uikets Högloft. Ständers bepröfvande, om icke
hos Kongl. Måj:t kunde i underdånighet anmälas
den önskan, att Kongl. Maj:t, sedan från dess Befallningshafvande
blifvit infordrad nödig uppgift
å de i hvarderas Län odisponerade Kronohemman,
hvilka till Bohemman för boställslösa Länsmän
kunde anslås, i Nåder täcktes låta dem dermed
förse, samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
derjemte anbefallas, att vid Länsmäns antagande,
så vidt omständigheterna det medgifva ,
dertill förordna skickliga personer af Allmogen.
Beträffande åter frågan om aflöning för LandsFiscalprne;
så, enär dessa Tjenstemän; sysslor äfo
af den egenskap, att någon lön för desamma
hvarken varit eller synes böra bestås, helst de
äga att genom vaksamhet å efterlefnaden af Lag
och författningar, samt öfverträdelsers beifrande,
söka den inkomst, som af åklagare-andelen i böter,
ter’ må kunna erhållas; så finner Utskottet icke
lämpligt att tillstyrka, ilet något slags lön må
för Landsfiscaleme beviljas; hvilket allt vördsamt
hemstälJes till Riksens , Höglofl. Ständers vidare
bepröfvande. Stockholm den il April 1815-
På Höglofl. Riddersknpets På Högvördiga Prest
»Ståndets
Ledamöters,
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Åd. d. 17 April.'
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 13 -—
—
Vallöf!. Borgare-Ståndet d. 13
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 13 —
.Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridderskapet och Adelfi, Högvördiga
Prest-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet hafva,
och Adelns Ledamöters
Vägnar
Carl Ms Géer.
På Vällofligä BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl pr. Tandberg.
254
Den 17 April'.
i anledning af derstädes gjorda ahmärkhingat vid
Stats-Utskottets yttrande och. förslag i frågan öm
kostnaders bestridande till tryckningen af Bespective
RiksStandens Brotocoll med dertill hörande
Bihang, återremitterat ärendet, med öfverlemnande
af anmärkningarna till Utskottets utlåtande
Dessa
anmärkningar instämma deruti: att deri
till 3000 Exemplar projecteräde upplagan af Hillänget
skulle blifva större, än emot behofvet och
afsättningen svarade, och alltså kunna, till besparing
uti kostnaden, minskas till 500 ä 1000 exemplar;
hvarförutan en Ledamot af HöglofL Ridderskapet
och Adeln erinrat, att den till tryckningen
af Bihanget upptagna Summan, 260 R:d
för 20 ark i hvarje månad, vore beräknad efter
ett antal af blott 500 exemplar, som således blefve
otillräcklig för en större upplaga; äfvensom en
annan Ledamot af saihma Stånd yttrat den önskan,
att tryckningen af Bihanget måtte påskyndas
så, att genast, då något som dertill hörde,
vore till tryckning färdigt, detsamma blefve, utan
afseende på arktal, till trycket befordradt, hvarigenom
vunnes, att Utskottens Betänkanden kunde
hinna tryckas och utkomma till Allmänhetens
kännedom, innan ärenderna, som de angingo, företagas
till afgörande hos Stånden, .samt större
afsättning dessutom blefve att förvänta; till hvilka
ändamåls befordran det förmenas lända, att,
genom kungörelse i allmänna Tidningarna, lemnades
Boktryckare öppet, att om tryckningen ingå
öfverenskommelser; och har hos Aällofl. BorgareStåndet
en Ledamot jemväl yrkat den skyndsamhet
-
Den 17 April.
*55
het vid tryckningen, att, då ett Betänkande i
Ståndet föredrages, det genom trycket, hunnit
blifva kändt, samt i Öfrigt sune Ledamöter väckt
fråga derom, att genom Expeditions Utskottets
försorg kunde upprättas Register öfver ej allenast
det ifrågavarande, utan ock Bihangen, som vid
1810 neli f8i2 årens Urtima Riksdagar utkommit,
helst derförutan det vore myckeit svårt att återfinna
de ämnen, man deruti ville uppsöka.
Stats-Utskoftet får, beträffande den gemen*
samma anmärkningen emot det föreslagna antal
exemplar af Bihanget, upplysa, att då 500 exemplar
af hvardera Ståndets ProtoColl skulle svara
mot 2000 af Bilianget, ansåg Utskottet en upplaga
deraf desto hellre böra tillstyrkas, som utom
det att tillräckligt antal exemplar borde finnas
att tillgå för alla dem, som prenumerera å
Protocollen, flera Publiqua Verk, Embets- och
Tje nstemän, hvilka icke egentligen behöfva Protocollen,
torde finna angeläget att förse sig med
Bihanget, enär deruti alla Betänkanden och Beslut
uti de vid Riksdagen förevarande ämnen
införas; Och tiodde Utskottet, på sådana skäl,
sig icke böra lemna afseende å den inträffade
mindre afsättningen af Bihanget till förra Riksdagens
Protocoll, då, genom de vidtagna antalter
för en skyndsammare tryckning af dessa handlingar,
åtgången deraf synes nu kunna blifva
vida större ; varande, efter Utskottets tanka, 1000
exemplar det mindsta, hvartill upplagan borde kunna
inskränkas.
JJvacl
Den 17 April.
; ; Hvad ater angår den till tryckningen af det-,
ta Bihang. förslagsvis uppgifna kostnad, 260 R:d
i månaden, för 20 ark, så blifver väl denna summa
pj tillräcklig» såsom Expeditions-Utskottets Se-4
cretarares nu gjorde uppgift är calculerad för tryckning
af blott 500 exemplar; men sorn hvad derutöfver
må kunna åtgå, icke kari med säkerhet
beräknas, särdeles då sådant dessutom beror deraf,
om berörde eller större arktal kan i hvarje
månad utgifvas; så och enär ändamålet uppfylles
igenom den af Utskottet redan föreslagna utväg,
att den belöpande kostnaden liqvideras i den moa
penhinge-bebofvet med räkning visas, lärer icke
heller någon närmare beräkning af kostnaden anses
nödig.
I afseende å elen hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Vallöf!. Bbrgaj-e-Ståndet yttrade
önskan, att med tryckningen af Bihan get måtte
påskyndas så, att Utskottens Betänkanden kunna
hinna utkomma till Allmänhetens kännedom, innan
ärenderha, hvarom de handla, varda till afgörande
förestagna hos Stånden; får Utskottet anmäla,
att, enligt hvad Expeditions-Utskottets Secreterare,
Herr Rector Silverstolpe, uti svar härå,
hos Högloft* Ridderskapet och Adeln förklarat, är
redan så mycket af Bihanget tryckt, att derest det
blott dröjer 3 a 4 veckor, innan alltför vidföftiga
Betänkanden från Utskotten ankomma, är det
hopp att med Bihangets utgifvande kunna upphinna
den löpande dagen.
Slutligen, och hvad angår den hos Vällofl.
Borgare - Ståndet gjorda framställning derom, att
Re
-
Den 17 April 257
Register lill så val detta, som de vid 1810 och
181-2 års Urtima Riksdagar utgifna Bihang matte
ornbesörjaS; så lrar Utskottet ansett sig böra hemställa,
att Expeditions - Utskottet kunde anmodas
ombesörja ingifvande af Register öfver Bihanget
till denna Riksdags Brotocoll, samt den dertill
uppgående kostnaden få, likasom den öfrige, i
mon af beloppet, efterräkning, bestridas af Riksdags-kostnads
summan; men, hvad åter angår Registers
upprättande öfver de förut utkomna Eihangen
till 1810 och 1812 årens Riksdags Protocoil,
så, enär detta är ett särskildt ämne, anser
Utskottet sig icke kunna det, i sammanhang mecl
frågan om tryckning af denna Riksdags Handlingar,
och såsom anmärkning emot dess förra utlåtande,
upptaga och besvara; hvilket allt vördsamt
hemstalles till Rikets Höglofl. Ständers bepröfvande»
Stockholm
den 11 April 1815.
På Höglofl. Ridderskapets På Ilogvördrga Prestoeh
Adelns Redamö- Ståndets Redamöters
ters vägnar vägnar
Carl De Geer» Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare Stån- På HedervLr !a Bondedets
Redamöters Ståndets Rédamöter*
vägnar vägnar
Carl F. Landberg. Jon Jonssom
C. Tunelius
-
S.a B. ff:o 331 34-
258 Dera 17. April.
TJppIäst hos Högloft. Eidd. och Ad. d. 17 AprIK
Högvörd. Prest Ståndet d, 17 —
Vallofl. Borgare Ståndet d. 13 —
Hederv. Bonde Ståndet d. 13 —■
Riksens Haglöf. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- Utskotts Betänkande
, i anledning a f Rikdogsfullmägtigen
s för Helsi ngb orgs S t ad,
Herr Oeconomie-Directeuren C. M.
Flyhorgs frun Vallofl. Borgare-Ståndet
remitterade Memorial, hvaruti,
jemte tillkännagifvande, det Kongl.
Majt, medelst till Kongl. KammarCollegium,
den 23 Mars 18 f 3 , af~
JSten Kådig skri fvelse, behagat uppskjuta
en förekommer fråga om Städernas
rätt till Gernings-ören af
Socken- Handtverkare, för att vid
Riksens Ständers nästa sammankomst
till deras öfverläggning öfverlemna
.af Herr Oeconomie-Directeuren yrkas,
att för Helsingborgs Stad rättigheten
till berörde afgift utaf alla
-
Deri ij April. gjg
Ja Handtverkare i Landsförsamlingarda
måtte förekomma till det afgörande,
som med städers ratti allmänhet
till slik afgift kumle anses
förenligt; och häfva, enligt till Utskottet
ankommet Utdrag afVällofl
Borgare-Ståndets ProtocoU för den
2 o:de sist/idne Mars, flere af välbemälte
Stånds Ledamöter, hvar för
sina städer, uti samma yrkande instämt,
I det skick ifrågavarande mai nu blifvit hos Utskottet
anmält, anser Utskottet någon annan åtgärd
på detsamma icke ankomma, än att utlåta
sig, huruvida de angående Gerningsöre!! utfärdade,
nu gällande författningar, synas fordra någon
ändring, till förmån för de städer, sorn till
en sådan inkomst äro berättigade, eller icke; och
för att kunna ett sådant utlåtande afgifva, har.
Utskottet tagit nämnde Författningars innehåll under
granskning, samt inhämtat: att genom 9 §.
uti Riksdagsbeslutet den 22 Mars 1604 , och
ICongl. Mandatet den 9 December samma år, blifvit
förordnad!, det vissa Gernings-eller så kallade
Embetsman, som allmogen kunde nödtorfte-j
ligen behöfva, skulle uti hvarje Härad, tillsättas;
hvilka borde gifva Kronan årligen En Daler, deria
ro
Den 17 ApriL
före fogdarne, såsom för annan renta, skulle göra
Redo och Räkenskap; att medelst 17 § uti
Kongl- Rosolulionen på Allmogens Besvär den 11
November 1686 är vordet stadgadt, att om flere
än tvenne Sockne-Handtverkare uti de större
församlingarna behöfdes, allmogen borde i det
ärendet gifva sig an hos Xiandshöfdingarne, hvilka
ägde att (illåta så mångå, som nödtorften fordrade,
dock att de sina Gerningsöre-!! rigtigt erlade
och betalte; att uti 13 § af Kongl. Resolution
på städernes Besvär den 22 November samma
år finnes omfortnält, det Kongl Majit benådat
några städer med rättighet att af Sockne-Handtverkare
uppbära Geningsören; att, jemlikt Kongl.
Kammar-Collegii och Stats - Contoirets CirculaireBref
den 8 November 1725, de Städer, som efter
vanligheten haft denna rättighet, äga att af
hvarje handtverksman på landet inom det efter
Privilegierna staden anslagna district, årligen fordra
En Daler Silfvermynt, hvarmed borde förhållas
lika för alla städer i Riket, så att på intet
ställe dem mer finge påbördas; att enligt 25
§ uti Kongl. Resolutionen på Studernes Besvär
den 12 Juli 1731, med Gerningsörens erläggande
af Socknehandtverkarne till Städerna komrne att
förbifva efter det, som förr vanligt varit, och
skulle, otti några disputer emellan sådana handtverkare
och Magistraterna om sjelfva summan
uppkomme, det åligga ^Landshöfdingen i orten att
sådant rätta och moderera, när vederbörande sig
derom anmälte: att, likmätigt 18 § uti Landshöfdinge
Instruction den 4 November i734, Lands
höf*
-
Den 17 April.
261
höfdingarne skola räcka Magistraterna handen, att
de Gerningsöre!), hvilka städerna äro anslagna,
rigtigt indrifva»: att 10 §. 5. mom. uti Kongl.
Resolution pä Städernes besvär den 12 April
1739 innehåller, det vissa städer hafva att åtnjuta
En Daler Silfvermyt årligen af hvar Embetsman
och Sycknehandt verkare på .Landet; dock kunde
inga andra, ställen efterlätas sådana Gerningsören
att uppbära, än de som genom Privilegier och Resolutioner
dertill ägde rätt, samt att genom Kongl.
Resolution på Städernas besvär den ig Januari i
1757, är uti § förklarad!, att Kongl. Maj:t funne
till Gerningsörens åtnjutande af Sockenhandtverkare
å landet, de städer, som genom Privilegier
och Resolutioner dertill äga rätt, vara berättigade;
hvadan det skulle åligga Landshöfdingarne
och flere Kongl. Maj:ts Embetsman, som dermed
mrot hade att skaffa, att låta städerna sådana Ger
c)
1
ningsören oafkorrtadt tillgodokomma. — Och sorn.
Utskottet, likmätigt dessa sålunda gifna allmänna
författningar, funnit de städer, som till Gerningsörens
åtnjutande äro berättigade, böra desamma
tillgodonjuta, äfvensom att Herrar Landshöfdingarne
äro skyldige att vid uppkommande klagomål
förhjelpa städerna till deras tillständiga rätt,
men Utskottet icke kan inse, det några skäl till
utvidgande af städernas rättigheter i detta afseende
nu förekomma; alltså tillstyrker Utskottet
vördsamligen , att vid hvad författniningarne förmå
rörande Geningsörens uppbärande för de städer,
som genom Privilegierna visa sig dertill
äga rättighet, måtte tills vidare få förblifva! Hvilket
-
iJen 17 Aprili
let Riksens Högloft. Ständers eget ompröfvande
uiiderstälies. Stockhohn den 10 April 1815-
På Högloft. Riddersla- På Högvördiga Prest■
pets'-och Adelns Pedtt- Ståndets Pedamöters
möters vägnar
A, Lantingshausen.
På Vällofljga BorgareStåndets
Pedamöters
vägnar
A. Fredin.
vägnar
Bryn. Hesselgreni
På Hederv. BondeStåndets
Pedamöters
vägnar
Nils Mänssonl
M. M. RoshecL
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 17 April»
__
Högvörd. Prest-Ståndet d. 17 —
— Vällofl- Borgare-Ståridet d. 13 —
— .— Hederv. Bonde-Ståndet d. 13. '—>
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- oell Oeconomie-Ut skotts Betänkande,
i anledning af Riksdagsmannen
Nils Håkanssons från Chritianstads
Län af Hedervärda BondeStåndet
till Utskottet remitterade
Memorial, hvaruti samte lige Riksdags
-
Uen 17 April. 2 G 3
dags - Fullmagtlge frun Skåne och
Carlstads Lein samt jon Jönsson
fran Blekinge instämt, genom och i
hvilket Memorial bli fvit yrkadf; det
'Rentan af Säg- och Mjöl - qvarnar
matte pä det sätt jemkas, att för
Säg-qvarnar högst erlades en Tolftedel
af Säglönen och för Mjöl-qvarnar
en Fjerdedel af den behållna
Tullinkomsten, äfvensom att tillstånd
måtte lemnäs ät hvarje Hemman
s-ägare, att, sä vida tillfället
medgåfve, fä på sitt Hemmans ägor
anlägga Husbehofs Mjölqvarn för
sin enskildta nödtorft.
Såsom skäl för dessa uti Memorialet gjorda yrkariden,
liar Riksdagsmannen Nils Håkansson åberopat,
att, sedan för några år tillbaka en allmän
Skattläggning å alla Sagar i hans hemort
skall blifvit hållen, samt dervid vordet bestämdt,
att en tolftedel af såglönen skulle till Kongl. Majit
och Kronan erläggas, så hade, enär denna skattläggning
kommit till Kandshöfdinge-Eroherets och
Kongl. Kainmay-Collegii pröfning, reulan af Sågarna
blifvit upphöjd till en tolftedel af hela
till:
JDen 17 April.
tillverkningen, att antingen levereras im natura
a visst utsatt ställe, eller ork betalas efter Christianstads
Läns Markegangsprts, hvilken skattläggning
Riksdagsmannen desto hellre ansåg vara för
hög, som på hvarje Grofbladig Sågqvarn ärligen
skulle beräknas till 100 tolfter enkla bräder, och
det vöre förbudet att såga mera, än det utsatta
antalet, samt all öfversågning blifvit förklarad confiscabel,
äfvensom att, enär folkmängden, tillika
med odlingen, i landet stigit, behöfde nya injölqvarnar
anläggas, hvilket likväl ej skulle kunna
löna sig å de ställen, der afkastningen endast
biefve 20 tunnor i tull, emedan Kongl. Majit
och Kronan derstädes Jcomme att i renta undfå
en fjerdedel af hela behållningen, eller 5 tunnor,
och ägaren med de återstående 15 tunnor
icke kunde underhålla qvarnen och dess nödvändiga
betjening.
Vid utlåtandes afgifvande öfver hvad Riksdagsmannen
Kils Håkansson sålunda andragit, anser
Utskottet sig böra vördsamligen anmärka, att
genom 34 §. uti Kongl. Resolutionen på Allmogens
Besvär, den 29 November 1756, blifvit
stadgadt, det Allmogen, med vissa villkor, tillätes,
att på Skatte- och Krono-ägor uppbygga och
förbättra F.r.hladiga Sågar till husbehof, dock utan
rättighet till afsalu, och hvilka sågar skulle vara
frie från ali afgift; äfvensom att desse Husbehofs-Sågar
finge, emot skälig vedergällning, fritt
och obehindradt tjena grannarna deromkring med
söndersågande af den skog och det virke, som
de till husbehof kunde behöfva, så framt derin
-
till
Dm 17 April.
till liggande gamle skattlagde Odal Sagar derigenom
icke lede mehn och förfång: att, hvad skattlagde
Sagqvarnar angar, den afgift, hvartill de
uppskattas, bestämmes af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
och Kongl. Kammar Collegium
efter författningarnas föreskrifter 6amt skattläggnings
methodcma, och om en sadan afgift skulle
vid något tillfälle utsättas till så högt belopp, att
Sågqvarnens ägare icke tror sig den kunna utgöra
, är honom då obetaget att antingen hos Kongl.
Majni underdånighet söka ändring i skattläggningen,
innan densamma vinner laga kraft, eller ock
sedermera äska formedling i Såg-afgiften: att uti
46 §. i Skogsordningen af den 1 Augusti 180^
föreskrifne böter och ansvar för öfverträdelse af
lofgifven sågfrihet, der den samma inskränkt är,
blifvit stadgade till förekommande af skoga ines förstöring:
att, enär någon hemmansägare vill ny
mjölqvarn anlagga, dermed bör förfaras på sätt
20 Cap. 4 §■ Byggninga-Balken bjuder: att föreskriften
i Kongl. Brefvet den 20 Juni 1805, det
någon ny Mjölqvarn, sorn icke kan i det ringaste
indraga fyra tunnor Spannmål i tull otn året,
ej må tillåtas, haft till syftemål, att förekomma
så väl Kongl. Maj:ts och Kronans, sorn enskildte
ägares till skattlagde qvarnar lidande, att deremot,
jemlikt lag och gällande författningar, det hvarken
kan eller bör betagas den Hemmans - innehafvare,
sorn å sina ägor har lägenhet till Mjölqvarnars
anläggande, och begagnandet af en slik
förmon sig i behörig ordning anmäler, att sådan
qvarn uppbygga, så framt tredje mans rätt deri
ge
-
• 60
T) en 17 ’'Aprili
genom leie förnärmas, och flera qvarnar ej anläggas,
än i rnon af folkmängdens tillväxt uti den
orri kringliggande orten, sedan odalqvamarne skattlades;
samt att Utskottet således icke kan, forsin
del, tillstyrka ändring i något af de allmänna
stadganden, som rörande Säg- och Mjolqvarnar
nu lända till efterrättelse: hvilket dock Riksens
Högloft. Ständers närmare omprofvande vördsameligen
underställes.
Stockhom den io April 1815.
På Högloft. Bidd. och På Hög v. Prest-Standefs1
Adelns Ledamöters
vägnar
O
A. Lantingshausen.
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Vallöf!. Borgareståndets
Ledamöters
vägnar
And. Fr edirn
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck
Den 17 Aprill 367
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. d. 17 April.
— — Hög void. Prest-Ståndet d. 17
— — Vällofl. Borgare-Ståndet d. 13
— Hed er v. Bonde-Ståndet d. 13 *—
Vördsamt Memorial!
Genom Protocolls-Utdrag af den 31 nästlidne
Mars, liar Högvördiga Prest-Ståndet till St3ts- oash
Ung-Utskottens åtgärd remitterat Herr Professorens
m. ni. Doctor Sven Wijkman C:sons Memorial
angående närmare bestämmande af den
Prsesoriptionstid, sorn utstakas i Kongl. Brefvet den
17 December 1810, för redovisning af allmänna
medel.
Herr Doctoren och Professoren andrager,
huruledes han, såsom Deputerad, å Ständernas
Vägnar, till deltagande i Revisionen af Krigskostnads
Redogörelsen, haft tillfälle inhämta den
olika tolkning, sorn kan gifvas åt högstberörde
Nådiga bref, deruti stadgas en Prasscriptionstid af
3:ne år från Räkenskapernas aflernnande å behörigt
ställe, så väl för Redogörare af enskildta Verks
medel, som för sådana Kronans medel, hvilka
för tillfället anförtros vissa personer, och hvilka,
såsom till något visst extra behof destinerade,
böra särskildt redovisas, -prien deremot , med gillande
af Riksens Ständers underdåniga anhållan,
är fastställd e.n tid af Tio år ifrån Räkenskapernes
inlemnande i Kongl. Karnmar-Collegiurn, för
Kronans UppbÖrdsmäns Redogörare, i afseende
-------- ■ 0
a
Den 17 April.
å Räkenskaper, som uti Kongl. Kammar - Rätten
böra revideras.
I fråga om granskning af redogörelsen för
de medel, som till krigskostnader! användas,
anser Kerr Professoren Doctor Wijkman, utur
anförda flera skäl, och förnämligast, att dessa
medel icke under extra behof maga hänföras,
förstnämnde Prsescriptionstid af blott 3:ne år icke
kunna ellef böra antagas, utan den längre präscriptionstiden
af Tio år vara nödig; hvarföre
och då sådant likväl uti åberopade Nådiga författning
ej vore annorlunda bestämdt, än att, med
skäl äfven å andra sidan tillämpningen skall
kunna göra Domaren villrådig, Herr Doctoren
och Professoren hemställer, om icke detta kunde
i underdånighet anmälas hos Kongl. Maj:t, till
vinnande af ett bestämdt Nådigt stadgande härutinnan
för framtiden.
I anlednindg häraf har Stats-Utskottet inhämtat,
att Kongl. Maj:ts ofvannämnde Nådiga förordnande,
som till allmän efterrättelse blifvit utfärdadt
af Kongl. Kammar-Collegium och Kongl.
Kammar-Rätten, genom Circufaire-Bref af'den 18
februari läll, grundar sig på Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse af den 28 April 1810,,
samt att detta ärende vid då varande Riksdagen
blifvit beredt af Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet,
som under den 1 Mars berörde
år deruti afgifvit utlåtande. ' Och som Her Professoren
Doctor Wijkman nu egentligen åsyftär
förklaring af Högstberörde Nådiga Bref, men fråga
-
Den 19 April.
269
ga om ändring uti redovisningssattet af allmänna
medel eller något nytt anslag derutaf, finner
Stats-Utskottet, med anledning af 30 §. i Riksdagsordningen
den 10 Februari 1S10, detta ämne
icke tillhöra dess åtgärd; hvilket Utskottet, enligt
44 § i samma grundlag, skolat vördsamt gifva
Högvördiga Prest-Ståndet vid handen. Stockholm
den 11 April 1815.
På Högloft. Ridd. och
Adelns Ijedamöters
vägnar
Carl De Géer.
På Vällofliga BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högvördiga Prest.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda Bondel
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Utdrag af ProtocoJIet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum,
den 19 April i8i5>
S. D. Då nu å nyo föredrogs Stats - Utskottets
den 11 April afgifna, och den 17 på bordet lagda
Memorial angående Herr Prosten L- A.
Palms Memorial om Lön för Lands-Fiscaler och
Läns.
Den 19 Aprili
Länsmänj blef detsamma, i anledning af dervid
gjorda anmärkningar, till Utskottet återremitterädt.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. X)- F öredrogos å nyo och biföllos följande .Stat 3-  Utskottets den 17 April pa bordet lagda Memorial,
af deri 11 nästföregående, rörande
1:0 He rr Professoren Doctor Wijkmans Memorial
om p rescript iöns - tid för redovisning af
krigskostnad s-medel.
2:0 Eftergift och afskrifning af den sedan
år 1812 Särna Sockenboer ålagde Bevillning.
Ut Supra.
Ex Protocollo
1A• G. Silverstolpe.
S. Di "Upplästes å nyo och bifölls Stats-Utskottets
den 11 April afgifna och den 17 på hordet
lagda utlåtande, öfver gjorde anmärkningar vid,
Utskottets Betänkande, om trycknings - kostnaden
för Respectiva Piks-Ståndens Protocoll och Bihanget
dertill; anseendes ltidderskapet och Adeln
upplagan af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll
höra till 1000 Exemplar bestämmas. Ut Supra.
E x Protocollo.
A. G. Silverstolpe.
S. D.
Den 19 Aprili
S. D. V id förnyad föredragning af Stats-Utskotteis,
den 11 April afgifna, och den 17 pn bordet
lagda utlåtande, i anledning af Konungens
N.,d iga Proposition, angående upptagande och erica
nnamie af några Svenska TJndersåfares fordringar,
blef det samma af Hoglofl. Ridderskapet och
Adela för öfrigt bifallet, och hvad angår de af
Stins-Utskottet framställda alternativer, rörande disposition
af slen tredjedel af Sederholmska älfvingarnes
fordran, hvilken ej skulle korinna dem till
godo, beslöt Hoglofl. Iiidderskapet och Adeln,
det skulle den samina, i likhet med hvad, i afseende
på de vid 1812 års Riksdag anmälte för-'
dringar, skett, till Lancltbruks-Aöademien ofverlemnas.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Remitterades
Till Stuts-, Banco- samt Allmänna Besvärs• och Oe«
conomie-Utskotten.
Dictamen af Herr Dankwardt, Carl, rörande
Götha Canal.
Till Banco-Utsftotleti
Memorial af Herr Stråle, Carl Fredric, angående
upplysningar af Banken, rörande dess
Sedelstock.
Till
27*
Den 19 Aprils
Till Banco- samt Allmänna Besvärs■ och Occortoa
inie Utskotten.
Dictamen af Herr von Kruus, Conrad Fer*
dinand, angående förändring i den vanliga me»
rhoden vid värderingar»
Till Bevillnings- U skottet.
Memorial af Herr von Engeström, Johnn
Daniel, innehållande anmärkningar vid den nu
gällande Be villnings Förordningen»
Dictamen af Friherre von Schultzenheim,
Conrad Theodor, angående grunderna för Bevill*
ningen.
Till Allmänna Besvärs- och OeCotiomh-Uiskotteti
Dictamen af Herr Hertzenhjelm, Carljohan,
i anledning af Friherre Wirséns vid dess tvert»
ne föregående Dicsarnina gjorde Anmärkningar.
Dictamen af Herr Nauckhoff, Carl Reinhold,
angående Skjutsinrättningen i Riket.
Dictamen af HerrStedt, Claes, rörande den
allmänna penningbristen. Ut Supra,
Dictamen af Friherre Strokirch, Adolph, an»
gående medel till förbättring af Lönerna för Ju*
stkite-Staten.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe»
S. D. emitterades
Till Siats-Utskoitet.
Me»
Den 19 April.
273
Memorial af Herr von Schantz, Jvar Fredric
'Gabriel, angående förbättring i villkoren för Statens
penninge-Iöntagande Em hels- och Tjenstemän.
Till Lag-Utskotet.
Memorial af Herr Silfversparre,: Aron Isac,’
angående en förbättrad organisation af DomareVerket
i Riket.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utsköttct.
Kongl. Majäs Nådiga skrifvelse till Riksens
Ständer, angående Saltpeter-näringen i Riket.
Till Lag- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten.
Dictamen af Herr Mannerstam, Johan, rörande
en allmän Handels- och Näringsfrihet, samt
borttagande tir allmänna Dagen äf några endast
öetonomiska stådgändén. Ut Supra.
Ex Protocollo
> A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Högvördiga Prest-Ständets
Protocoll, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 19 April
i8i5‘
S. D. Remitterades till
Stats-Utskottet.
Ett af Prosten Doctor Ekelund och Prosten
- Lindrot ingifvet Memorial, om någon gratifikation
, för
2sa B. N:o 35, 36.
tDen 19 April.
för den närmast ^gränsen boende Krono-Betjenin*
gen uti Elfsborgs och Bohus Uän.
[Till Banco- samt Allmänna Besvärs- och jGeconomie*
Utskotten.
Ett Memorial af Ofver-Hofpredikänten rn. m.
Doctor Eilljenvalldh, angående anskaffande af
lumpor för Tumba Pappers-Bruk.
frill Allmänna Besvärs- och Geconomie-Utskottet•
Ett Memorial af Prosten Leffler, rörande
jemkning i extra Roteringsskyldigheten jemte ett
i sammanhang dermed af Prosten Doctor Stenhammar
afgifvet yttrande. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist'.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos:
Stats - Utskottets Memorial, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående eftergift
och afskrifning af den sedan 181a Särna
■Sockneboer ålagde Bevillning; samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utkottets
utlåtande om Städernas rätt till Gerningsören af
Sockne-Handlyerkare på landet. Ut Supra.
Ex Protocolle
J. U. Almqvist.
Ut
-
Dm 19 April.
S75
Utdrag af Vallöf. Borgare-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riks*
dagen i Stockholm, den 19 April
18 is
S.
.D. Remitterades till
Stats-Utskottet.
Herr Handelrnannen Gustaf Hagermans Me2
Morial oin medel tili Casein Byggnaden i Ystad.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet.
Kongl. Majas .Nådiga skrifvelse till Riksens
Ständer af den n April 1815 angående Saltpeter-Näringens
tillstånd i Riket. Ut Supra.
S. D. emitterades till
Stats-Utsiotteti
Herr Borgmästaren E. G. Holms Memorial,
om ny reglering af Statens Embeten oell (jenster.
Herr Cotnmerce-Rådet B. H. Santessons Memorial
om Götlia Canal-Verks befordrande och
fullbordande; och
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Till Stats- och Banco-lJtskatten.
Herr
2^6 Den 19 April,
Herr Sockerbagaren C. G. Lundgrens i samma
ämne ingifna anförande.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-TJiskottet.
Herr Handelsmannen G. Stabecks Memorial
om en ny Skjuts-inrättning i Riket; och.
Herr Borgmästaren Olof Hambrsi, i anledning
deraf, ingifna anförande. Ut Supra.
Ex iProtocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Biföl,os Allmänna Besvärs och Oeconomie-Utskottets
följande Betänkanden, sorn den 13
April blifvit lagda på bordet:
1:0 Af den 5 April, i anledning af Herr
Ofverste-Lieutenanten m, m. Georg von Heynes
Memorial, om ett närmare bestämmande af bjelprotarnes
afgifter till stamrotarne samt jemkning
af Planpenningarne.
2:0 Af den 10 April, i anledning af Riksdagsmannen
Nils Håkanssons från Christianstads
Län med fleres Memorial, om rentan af Sågocb
Mjölqvarnar; samt
3:0 Af samma dag, i anledning af remittera
de Memorial ifrån Höplofl. Ridderskapet och
Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet, angående
-
Den i 9 April.
*77
de förändring i Presterskapets aflöning och underhållandet
af dess Boställen. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Föredrogs ånyo Stats-U(skotfet.~ den lii
denna manad afgifna och den 13 på bordet lagda
betänkande, i anledning af Kongl. Maj.-ts den
15 sistlidne Mars, (ill Utskottet aflntna Nådiga
Proposition, angående eftergift och afskrifning af
den sedan år 1812 .Särna Sockneboer ål agde Bevillning,
hvilket Betänkande bifölls; i följd hvaraf
Handlingarne i detta ämne skulle till Bevitlriings-Utskottet
öfverlemnas, i afseende på den Bevillning.
som vid innevarande Riksdag kommer
att regleras. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Via nu förnyad föredragning af SfafsUtskoOets
den it i denna månad afgifna och d.
13 på bordet lagda Betänkande, i anledning af
Kongl. Majtts under den 1 sistlidne Mars till
Utskottet aflåtna Nådiga Proposition, angående
upptagande och erkännande af några Svenska undersätares
fordringar, beslöt Borgare-Siåndet, att
till samma Betänkande lemna sitt bifall, och att,
i likhet med hvad vid 1812 års Urtima Riksdag
om
Dsn ig April.
om dylika, sorn Sederhomska arfvingarnes fordringar,
blifvit stadgadt, tredjedelen af det fordringsbelopp,
som Kongl, Majt., efter utredning,
lill godtgörande ät arfvingarne fastställer, kommer
att Kongl, landtbruks - Akademien tillfalla*
.Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl. Magn. Robsahm.
S. D. XJ"pplästes och godkändes Expeditions-Utskottets
förslag tili Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse tili Kongl. Maj:t, rörande det i
afseende på Grundlagsfrågors behandling beslutslå
tillägg i 5,6 § af Regeringsformen. Ut Supra.
Ex ProtoeoIIo
Carl Magn," Robsahm,
Utdrag af Hedervärda Bonde-Stan-,
dets Protocoll, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 19 April
1815.
S. D. Remitterades till Allmänna [Besvärs- och
Oeconomie-Utskottet:
1:0 Ett Memorial af Jan Andersson från Östergöthland,
angående Stubbelons ersättning af
Eräl.
Den ig April. 27g
Frälse- och Skattehemman, lika med Krono-Skatte
m. rn. och
2:0 Ett dito af Riksdagsmännen Jacob Jacobsson
och Ears Jacobsson fran Gottland, om be-j
frielse eller lindring uti Strandridare-Byggnaders
och Rastage-Bryggors byggande; Och skulle vederbörande
härom underrättas. Ut Supra,
Ex Protocollo
Olof Werlin
S. D. A. ill Allmänna Besvärs och OeconomieUtskottet
återremitterades dess den 10 i denna
månad afgift» betänkande, i anledning af Nils
Håkanssons från Christianstads X,än Memorial,
om jemkning i rentan å Såg- och Mjölqvarnar,
jemte de påminnelser Nils Håkånsson, uti nu inlemnadt
anförande, deremot afgifvit. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Via ytterligare föredragning af Kongl
Majt:s Nådiga Proposition, angående Götha Ga-'
nal-arbeies fortgång och ytterligare befrämjande,
beslöt Bonde Ståndet, att, i likhet med Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, remittera- högstberörde
proposition, jemte hvad i anledning deraf är vordet
an
-
?8o
Den 19 April..
anfördt och erinradt, till Oeconomic-, samt Stats-och
Banco - Dt siof ten i hvarom de öfriga Eespectiva
Stånden skulle vördsamt och vänligen underrättas.
Ut Supra
Ex Protocollo,
Olof Werlin..
s. x>. V id ytterligare föredragning af Allmän-,
na Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den 10
April meddelte, den 13 och den 17 påföljande
förehafde, men på bordet lagda Betänkande,
i anledning af Herr Lagmannen
med flera remitterade Memorial , angående ändring
i Presterskapets löningssätt, beslöt B.on.d.e-.
Ståndet, att sedan den goda afsigt ej blifvit vunnen,
som Högvördiga Prest-Ståndet vid 1809.
års Riksdag åsyftat, att, till stärkande af förtroendet
emellan Lärare och åhörare, bemedla frivilliga
öfverensk.ommelser emellan Kyrkoherdarneoch
Lörsamlingarne , rörande billiga tionde-sättningar;
sa ville Bonde - Ståndet, af förtroende
till Högvördiga Preste - Ståndets liberala tanke-,
sätt, til dess eget behjertande öfverlemna så val
Riksdagsmannens från, Calmare Län Lars Larssons
Memorial, rörande Likstolar, sorn och de
flera i samina och andra ämnen, inkomna skrifter,
under hopp och förmodan, att Högvördiga
Prest-Ståndet föreslår ett sådant sätt till jemkning
-
Den IQ April.,
ning i förevarande och alla dermed gemenskap
ägande frågor, som med ti deli varfvets, upplysning
och Församlingarnes tillfredsställelse öfverensstämmer;
hvarefter Bonde - Ståndet förhehölle
sig att öfver ärendet få sig vidare utlåta; Och,
skulle Häglof!- Ridderskäpet och Adeln samt
Vällofl. Borgare - Ståndet vördsamt och, vänligen
inbjudas att sig med Bonde - Ståndet i detta
Beslut förena. Ut supra.
Ex, Protocollo
O/o/ Werlin,
Uppläst hos. Samtelig» Riks, Stånden, d. iq Äpr»
Storrhägtigste: AUeroådigste Konung!;
\L
X id sistförflutne Riksdag inlemnade», från Konstitutions
- Utskottet, under deri i Augusti i8i2»
ett förslag till tillägg i 56 § Regeringsformen,,
rörande sältet att behandla och afgöra Grundlagsfrågor,
hvilket förslag, enligt föreskrift, då lades
på bordet, och nu blifvit till afgörande företaget.
Riksens Ständer få hos Eders Kongl. Majit
nu i underdånighet anmäla, att detta tillägg genom
samteliga Riks - Ståndens enstämmiga bifall
blifvit gilladt och antagetj och då de till Eders
Kongl.
82
Den 19 April.
Kongl. Maj:ts Nådiga sanction detta beslut i underdånighet
öfverlemna, få de tillika framställa
den redar, t ion berörde 56 § af Regeringsformen
skulle erhålla, derest Eders Kongl. Maj:t i Nåder
täckes dertill lemna Dess höga stadfästelse.
56. §. Regeringsformen:
Allmänna frågor, sorn uti Riksens Ständers Plena
väckas, må ej till ett omedelbart afgörande
der upptagas, utan skola öfverlemnas till behörigt
Utskott, som åge, att dem utreda och sig
deröfver yttra. Utskottens förslag skola först i
Ståndens Plena framställas till antagande eller
förkastande, utan förändringar eller tillsatser.
Göras dervid i Ståndens Plena rådane anmärkningar,
som hindra antagandet, erhålle Utskot-'
tet del af dessa anmärkningar, för att derefter
förslagen ytterligare granska och jemka. När ett
sådant beredi förslag till Stånden återkommer,
då äge de magt, att detsamma oförändradt eller
med förändringar antaga, eller ock alldeles förkasta.
Frågor omförändring afstadganden i Grundlagarne
varda på följande sätt behandlade: tillstyrker
Constitufions - Utskottet hvad en Riksdagsman
hos detsamma i sådant afseende föreslagit:
eller utlåter sig Utskottet med till- eller
afstyrkande å en af Konungen i lika ändamål
gjord proposition, varde Utskottets yttrande vid
samma Riksdag öfverlemnadt till Riksens Sfän,
der.,
/
Den 19 April.
383
der, hvilka vid densamma mä derom kunna ■•öfverlägga,
men icke vid densamma besluta. Göras
i Riks - Ståndens Plena icke några anmärkningar
emot Conslitutions - Utskottets yttrande,
hvile detsamma såsom ett Riksens Ständers utlåtande,
hvaröfver först vid nana Riksdag, och då
endast med Ja eller Npj, skall kunna beslutas,
och galle då föreskriften i 75. §• Riksdagsordningen.
Göras åter i Riks - Ståndens Plena emot
Utskottets yttrande anmärkningar, biifve de,
hvilka hvarje Riks - Stånd särskildt förklarar utgöra
dess gemensamma tankar, till CorjsritutionsUtskottet
hänvisade. Utskottet åligge då, att
samteliga Riks - Ståndens tankar till ett helt utlåtande
i möjligaste matto sammanjemka, och, om.
oförenliga skilj iktigheter finnas, dem derjemte
till samteliga Riks - Ståndens behandlande anmäla.
Förena sig derefter samteliga .Riks - Stan.
den om ett enahanda utlåtande, hvile det till
slutligt antagande eller förkastande, på lid och
sätt, sorn ofvan föreskrifne äro. Rlifva åter något
Stånds tankar i någon eller några delar skiljaktige
fran de öfrigas, och samma Stånd sig icke
efter de öfriga fogar , varde Constitutions - Utskottet,
genom val af Riks - Ståndens Plena, till
slutlig jemkning förstärkt till ett antal af tjugu
personer af hvarje Stånd, hvilka genom samfäld,
icke efter Stånd anställd omröstning, skiljak igheterna
fötene, och det dymedelst fullständigt
beredda utlåtande hvile sedan till Riksens Ständers
afgörande, som ofvan sagdt är.
Rik
-
Dm i g Aprili
Blksens Ständer framhärda med djup under,
sådig vördnad, tiohet och nit
Storm ägt i gs te AHernådigsfe Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdSnlgste, tropligtigste
tjenare och undersåtare
På Bidderskapefs och
Adelns vägnar
Carl Mörner
h, t. Landtmarskalk.
På Prest - Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom
n.. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. N.. Schwan
h. t. Talman.
På Bonde - Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
Uppläst hos. samteliga Riks - Stånden d. ig April.
Utdrag af Protocollet, hållet den //„
April 1815 pä Stockholms Slott, inför
Hans Maj:t Konungen uti StatsRädet,
hvarvid Hans Kongl Höghet
Kron-Prinsen var tillstädes»
Närvarande:
Deras Excelleneer Statsministrarne Herr Grefve
Gyllenborg
och
Den lg April. 585
och Herr Grefve Von Engeström.
Deras Excel lencer Stats • Raden Herr Grefve
Rosenblad,
Herr Grefve Adlercreutz,
Herr Friherre Fleming,
Herr Friherre Lagerbring,
nch Herr Grefve Puke.
Stats - Rådet Herr Friherre Adlerbeth och
Stats - Secreteraren Friherre Wirsen. ,
Uppl astes till justering det pä Kongl. Majttä
Nådiga befallning af Stats - Secreteraren Friherre
Wirsén författade project till Kongl. Majtts Nådiga:
skrifvelse till Rikets Stander med öfverlemnande
af en utaf särskildta i Nåder tillförordnade
Committé;ade afgifven underdånig berättelse om
Saltpeternaringens tillstånd i riket.
Och täcktes Kongl. Majt. på Stats - Rådets
sarntelige Ledamöters underdåniga tillstyrkan härtill
lemna nådigt bifall, samt tillåta, att berörde
skrifvelse finge under Kongl. Majus höga namia
i vanlig ordning utfärdas.
Enligt Erotocollet
r lil. Lundborg.
Gpp
-
256
Den 19 April.
Uppläst hos Samteliga Riks - Stånden d. 19 Apri
Kongl. Majts Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer, angående Saltpeter-näringens
tillstånd i Riket, gifven
Stockholms Slott den 11 A*
pr il 1815,
K.ongl. Majit vill härmed till Rikets Ständer
öfverlemna en utaf särskildta af Kongl. Majit £
JSJåder tillförordnade Commiiterade afgifven underdånig
berättelse otn Saltpeter - näringens till-1
stand i Riket.
Rikets Stander blifva af denna berättelse i
tillfälle att erfara, hvad i detta ämne tillgjordt
blifvit och hvad i framtiden deraf är att förvänta.
Rika med Kongl. Majit, skola Rikets Ständer
säkert med tillfredsställelse linna, att de af
Kongl. Majt. i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers underdåniga önskan vidtagne författningar
hafva på ett verksamt sätt fört till det nyttiga
ändamål, som åsyftas. brågon ändring uti
dem finner Kongl. Majit för det närvarande icke
nödig. Då,-näringens fördelaktighet såsom lrUshallsgren
i en naturlig ordning småningom utvecklar
sig med ojäfaktig visshet, äro ock dess
trefnad "och bestånd- fullkomligast grundlagde.
Kongl. Majits omsorg är således hufvudsakligen
rigtad derhän, att lemna den dermed enliga understöd,
för att sedermera, der local och öfrige
örn
-
Den 19 April.’ sg^
omständigheter mest sammanstämma till dess
framgång i en störe omfattning, kunna densamma
desto kraftigare fästa. Kongl. Majit har af
detta skäl ej heller velat antaga flera, tid efter
annan gjorda anbud från landsorter, der naturliga
hinder för saltpeter - tillverkningens fortkomst
synes möta, att Saltpeter - Gärden med
spannmål eller penningar • afbörda. Kongl. Majit
har ansett bättre, att detta utbyte directe befrämjas
landskapeii emellan, så att behofvet i det e«
na. må lifva tillverkningen i det andra, och näringen
i sådan ordning och med utvecklade fördelar
vinna framsteg. Det som nu deri anses
för tvingande, skall i tidens längd bidraga till
en verklig nytta äfven för de landskap, der andre
hushållsgrenar kunna bättre lifva?, än saltpete
vtill verkningen, emedan den gifna afsättnirigen
kommer att trygga näringens bestånd och
stadga varans skäliga pris, då deremot en af
mellankomrnande omständigheter möjligen inträffande
rubbning uti en jemn upphandling å Statens
sida genast skulle hafva ett menligt inflytande
derpå, och således i en annan tid, i nion
af minskad tillverkning, föranleda till en högre
betalning, hvilken, antingen omedelbarligen eller
indirect, likväl alltid träffade de gärdskyldiga.
Kongil Majit förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och Ynnest välbevågen. Ut Supra
CARL.
G. F. Wirsén',
Den 19 April.
Afskrift.
Stormägtigste Allernådigste Konung'.
Committerade hafva ansett sin skyldighet fordra alt
till Eders Kongl. Majit afgifva underdånig berättelse
om Verkan af de vidtagna anstalterna till Saltpeternäringens
upphjelpande i Riket, sedan nit
$:ne år förflutit, efter det Eders Kongl. Majit i.
Nåder behagade uppdraga Committerade dessa ä*
renders ledning.
Emöt ali förmodan uppfyllde ej den vid
i&oö års Risdag vidtagna författning dess äsyfråde
nyttiga ändamål. Hemmansägarne befriades
Väl ifrån den med flera olägenheter förknippade
tyngden att hålla jordett under Ladugårdshusen
Kronans Saltpetersjudare tillhanda; men hufvudafsigten,
nemligen, att genom enskildt r onrtanka
saltpeter skulle inrikes tillverkas, till ett
belopp svarande emot rikets behof, vans icke.
Eilers Kongl. Majits och Rikets Krigs Cöllegii uö*
derdåniga berättelser visa, att tillverkningen i
Sverige år ifrån år betydligen aftog, ehuru Regeringen
lät till allmänhetens kunskap komma
upplysande afhandlingar om bästa sättfet att böre*
da saltpeter. Så länge Finland var med Sverige
förenadt, syntes icke vådan, genom brist på
saltpeter, så hotande; ty Finska tillverkningen
tilltog i en så betydlig man de sednare åren, ätt
år 1807 blott ifrån Wasa Län levererades 10,5 83
för Svenska Läns räkning. Grundläggningen
tin
Den i g April!
289
till den stora tillverkningen i Österbotten var
gjord af framlidne Professoren och Riddaren Gadd,
och fortsättningen besörjdes med utmärkt nit oell
drift af Styresmannen derstädes, Capitainert C. T.
Edman. Men då Finland gick förloradt, uppkom
bland andra olyckliga följder deraf äfven
den, att Sverige verkligen hotades med nästan
total brist på saltpeter, desto svårare att afhjelpa,
sorn de fleste Kronans saltpetersjudare voro an-1
tingen döde eller orklöse, eller ingångne i ändra
näringar, samt i ganska få orter enskildte vinnlagt
sig om saltpetersjuderi-näringen.
Eders Kongl. Maj:ts första omsorg till ersättande
af denna brist, som medförde menligaste
verkan på Försvarsverket, var, att Edérs Kongl.
Majrt, genom betydliga löningsvilkor, i sin tjenst
fästade ofvanbernälte Saltpeter Sjuderi-Styresman
i Österbotten Capitaine Edman, uppdrog åt särskilta^
Committerade att föreslå verksamma anstal-;
ter till saltpeternäringens
va allmänna inseendet öfver verkställigheten, same
förordnade en Comité af berörde Chemister, atc
i det vetenskapliga anställa rön och försök samt
i följd af de derigenom vunna resultat, upplysningar
meddela.
Då förnämsta orsaken till saltpeter-tillverkningens
aftagande i Sverige fahns hafva varit
den, att de skattskyldig.e år efter annat fått tillstånd
att för underpris lösa Saltpetergärden med
penningar, stadgade Eders Kongl. Maj:t genom
Nå-'
»:a Ä N:o 37, 38.
Den 19 April.
Nådigt Circulaire-Eref till Landshöfdingarne af
den 5 December idit, att med 1816 års bör*
jan skulle hvarje hemmansägares ovilkorliga skyldighet
vidtaga, att med inhemsk saltpeter ia natura
afbörda sin Saltpetergärd.
Småland och de angränsande %:p.e Göinge
Hä räder i Skåne ansågos vara bland de tjenligaste
landskap i Riket för Salfpeternäringens uppdrif-vande
till en större högd, i ansende till vidsträckt
boskapsskötsel, god tillgång på skog -och inbyggarnes
erfarenhet i denna gren. ' Eders Kongl.
Majit fann derföre nyttigast, att med dessa landskap
göra början, och lät den 3 Mars J812 utfärda
en särskildt Nådig författning om SaltpeterSjuderi-väsendet
derstädes, hvaraf Comrnitterade få
1 underdånighet bifoga en afskrift. Af den berättelse,
sorn här redan förekommer om salfpeternäringens
tillväxt i Småland, äger Eders Kongl.
Majit tillfälle att i Nåder inhämta den lyckliga
■verkan denna författning medfört; Och hafva de
fleste Ländshöfdingar, som blifvit hörde efver
författningens lämplighet till andra .Län, ansett
den vara af alla den tjenligaste.
Sedan Capitainen Edman, enligt Nådig befallning,
utarbetat och frän trycket utgifvit en afhandling
orri saltpeterjords beredning och saltpefer-ladors
inrättande på Österbottniska sättet,
har Eders Kongl. Majt genom Landshöfdingarne
låtit i Landsorterna utdela 1660 exemplar deraf
utan betalning.
Vid
Deri 19 April,
Vid 1812 års Riksdag insågo Riksens Ständer
angelägenheten af nödiga anstalter till beredande
af säker inhemsk tillgång p;i saltpeter samt
förslug till vinnande deraf åtskilliga mått och
steg; i anledning hvaraf Eders Kongl. Maj:t behagade
genom circulaire-bref till samteliga Landshnfdingarne
under dett 12 Februari 1813 förordna:
1:0 att fran och med år 1816 hvarje
hemmansägare eller innehafvare skall ovillkorligen
vara förbunden att in natura leverera saltpeter
för dess inrteha-fvände hernmanstal, beräknadt
efter ett halft Lispund på hvarje mantal, och
proportionaliter för större och mindre; men att
till IS15 års slut saltpeter skatten må utgöras på
sätt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref af den .3 December
181 r innehåller. -2: o Att LantLhöfdingarrte
borde sist inom 3:110 månader, sedan innehållet
af föregående punkt till allmän kunskap
reda öfverenskommelse!- Sockne-, Härads- eller
Larrvis om de anstallter, som kunna, anses verksammast
befordra en skyndsam och fullkomlig
tillverkning af saltpeter; och borde vid dessa
sammankomster vederbörande lemnäs del af författningen
om salt pete r-t i 11 vékningen i Småland.
3:0 Då Eders Kong:! Majit ansett både för det
allmänna och de skattskyItlige sjelfve förmånligast,
alt tillverkningen göres i stort, till bespa.
ring af både ved och arbetskostnad, samt att till
den ändan fullständiga saltpeter - plantlador anläggas
samt derefter vårdas, och Val underhållas;
gå skulle det på öfverenskohimelsé jordägare e
inel
-
t
2g2 Den ig April'.
mellan ankomma, att på sått tjenligast Funnes,’
besörja om tillverkningen på hela trakter, antingen
genom entreprenad af enskildta, hvilka
dertill kunde hafva erforderlig drift och förmögenhet,
eller genom bolag. 4:0 Sorn okunnighet
om denna handtering och brist på saltpeter-sjudare
flerestädes kunde hindra tillverkningens
uppbringande til! den högd, som ymnig tillgång
på tjenliga jordarter på flera ställen eljest åt omtankan
erbjuder, har Eders Kong:! Maja icke allenast
dragit försorg derom, att, utom de redan
från trycket utkomna, en ytterligare underrättelse
om nödiga förberedelser till erhållande af
saltpeter blifvit af Capitainen Edman uigifven ,
utan ville Eders Kong:! Majit jemväl i de Län,
der ledig Kronolägenhet fanns, eller annan tjenlig
lägenhet kunde uppgifvas, understödja en
större saltpeter-anläggning, till undervisnings
meddelande uti denna handterings alla delar
samt skicklige saltpetersjudares tilldanande. Skulle
åter enskildt man vilja åtaga sig att vid sin
egendom anlägga en sådan större plantladu - in*
rättning, då ladubyggnadert borde blifva så stor,
at årligen mindst 30 L:pd ren och oluitrad saltpeter
kunde der tillverkas och forsta sjudningen
innom 1816 års slut åstadkommas, så ville
Eder Kong:l Majit under de första 4 åren , beräknade
från det år inom slutet af år r8i6,
då första sjudningen för sig gatt, ihågkomma så
val anläggningens ägare, som den dervid anställ,
da verkmästare med lämplig belöning, ej mindre
för sjelfva årliga tillverkningen, äfven till
dess
Den i g April.
293
dess mindsfa belopp, bestämd; än äfven för hvarje
vid inrättningen sä ti Ilai d saltpetersjudare,
att han genom/ aflagdt prof af nit och färdighet
bevisat sig kunna på egen hand besörja ny plantladuanläggnirig
och förmon lig sjudning. 5:0 Länets
saltpeterskatt underkastade innebyggare, sorn
behöfva pannor till sjudning af deras saltpeterjord,
skulle ef:er anmälan derom hos Cornmitterade
erhålla sådana till åstundad storlek, på Kronans
förskjutande kostnad, under det af Rikets
Ständer föreslagna vilkor, att genom skeende afdrag
å den betalning, som hemmansägaren viri
saltpeter - skattens utgörande af Kronan tillkommer,
förskottet återgälda. C:o Till godtgörande
af Kronans öfriga omkostnader för tillsynen, controllen
och uppbörden af saltpeter - tillverkningen,
med flera dervid förekommande utgifter,
skulle, med anledning af hvad Rikets Ständer i denna
del stadgat, af ofvanberörde löningspris 1 R.d
24 sk. förskottsvis af hvarje leverant innehållas
16 s. per Iap, så att hädanefter icke mera än
1 R:d 8 sk. utbetaltes; och borde, enligt Rikets
Ständers föreskrift, för de medel sorn sålunda'
afsattes, behörig redo göras inom hvarje* Kärr.
7:0 Skulle Städerna, i morr. af deras jördägor och
hemmantal, ifrån 1813 års början, lika med landet
och emot samma pris och villkor, till Kronan
utgöra saltpeter - skatt in natura, örn tillverkning
hvaraf samt om saltpeterladors upprät-tande
de antingen sjelfve agde föranstalta, eller
med en eller liera närbelägna Socknar sig förena,
och 8:0 vore det städerna och landet tillåtet
!
294 en 1 9 April.
tel, att inrikes när som helst, och utrikes efter
lSib års slut, afyttra elen luttrade eller olottrade
saltpeter, sorn utöfver iletus ärliga skatt kunde
af dem tillverkas; hvarvid dock, då utförsel sker
till utrikes ort, innehållet af de med främmande
magt er slutna förbund, angående de varor, sorn
för krigsfornodenheter anses, noga iakttagas borde.
Huru verkställigheten af dessa Nådiga föreskrifter
i hvarje Län blifvit besörjd, derom fa
Committé rade nu i underdånighet aflemna berättelse,
då de gå att uppgifva saltpe*ernaringen&
tillstånd i hvarje Län.«
Norrbottns Län.
Uti detta Län ära genom Landshöfdingen
och Liddaren Ekorns kraftiga forfattningar och
nitiska verksamhet, ar 1813 örn hösten, på Österbottniska
sattet uppförde 44 plantlador i Luleå
so&ken, 27 i Liteå, 13 i Lanea, 3 i Neder
Calix, 3 i Ofver - Calix, 1 i Ofver - Torneå,
a i Carl Gustafs, och 1 i Nedra Torneå, tillsammans
93 saltpeterlador, utom det, att åtskillig©
af allmogen enskildt sistlidet år företagit sig inrättande
af dylika lador, till ett antal af 15 stycken.
JDe felaktigheter, som vid jordblandningaiy
11a
Den 19 April.
295
na på Hera ställen förelupit, har .SallpetersjuderiStyresnaannen
Reinius, under sina i Länet anställda,
resor, med mycken sorgfällighet sokt rätta, och
har han med berömlig nit gått Allmogen tillhanda
med nyttiga råd och upplysningar, så att landets
saltpeter - behof skall för år 1816, enligt
Landshöfdingens yttrade förmodan, kunna utgå
in natura och tillverkningen de följande åren än
vidare ökas och utvidgas. Fyra sjudningspannor
äro nyligen hegärde, och hafva Committerade
oin deras beställning gått i författning.
Westerbottens Län.
Detta Läns innebyggare hafva för saltpefernäringens
idkande visat synnerlig håg, hvilken
blifvit väckt och underhållen genom Landshöfdingen
och Riddaren Edels&ams omtanke och
verksamhet.
Uppå bemälte Landshöfdings underdåniga hemställan
har Eders Kongl. Majit den 12 Maj 1812
anslagit Trehundrade R:d till aflöning för skickliga
saltpetersjudare från Osterbottn , hvilka
skulle undervisa allmogen om sättet till plantladors
uppförande och jordens beredning till saltpeter,
till hvilket gagneliga ändamål en lika
summa den 30 November 1813 blifvit i Nåder
be
-
296
Den 19 April.
“beviljad; hvarjemte Eders Kongrl Majit den 26
Januari 1813 förklarat, att ett prannium af 50
K:d Banco för hvardera af Tio saltpeter - lador,
som ifrån och med 1812 till och med 1815 på
Österbottniska sättet inrättas, skulle tillfalla de
hemmansägare, sorn derjemte under stall- och
ladugårds r golfven anlade rännor och samlingsrum
för de till saltpeter - jordens beredning nödiga
ämnen; och äro i följd deraf 547 R:d 24 sk.
för sådana anläggningar utbetalte.
Till Saltpeter - sjuderi - Styresman har Anders
Hersman från Österbotten, som är kunnig
och erfaren i saltpeter - sjuderiväsendet, blifvit i
Nåder förordnad, äfvensom Landshöfdingen erhållit
Nådigt tillstånd att antaga 10 Verkmästare,
med de i 6 § af Småländska författningen utsatta
löningsvilkor, enär behofvet det. kräfde.
Frukten af dessa anstalter har varit, att in-'
om Fänet äro 371 saltpeter - plantlador uppförde
efter Österbottniska methoden och försedde
med tjenlig jordblandning i fullkomligt stånd,
samt 95 dylika lador under arbete, hvilka alla
skötas med den omsorg, att en fördelaktig sjudning
kan efter behörig tid påräknas. Som ladorna
äro nyligen anlagde, har Landshöfdingen
föreställt ägarne, att icke brådska med sjudningen,
på det de icke måtte gå förlustige af en
större afkastning; hvarföre ock någon betydligare
saltpeter - tillverkning icke skall kunna påräknas
förr än nasta år.
En
Den 19 April.
297
!En jordbrukare vid namn Eric Engstrom
har utmärkt sig genom synnerlig nit för saltpetertillverkningens
förkofran i Nordmalings Socken,
hvarest de flesta lador jemväl äro anlagde;
hvarföre han blifvit befordrad tili Under - Sty*
resman af saltpeter - tillverknin gen, med Verkmästare
lön.
På Eders Kongl. Majus och Kronans bekostnad
äro för Eänet anskaffade Nio sjudningspannor
och tre innevarande år beställde.
Wester-Norrlands Län.
Utgör ett saltpeter - sjuderi - district gemeni
samt med Jemtlands och Gefleborgs Eän. Till
Styresman är Major Mechanicus P. Tottie i Nåder
förordnad, och har Eders Kong:l Maj:t i Nåder
tillåtit landshöfdingen att antaga en UnderStyresman.
Tottie har ådagalagt rnycken nit och
verksamhet I sin tjenst, utgifvit en upplysande
och för allmogen fattlig beskrifning om ladors
'anläggning och jordblandningen, samt åtagit sig
att utan betalning, men på egen kost, intill år
1816, undervisa 20 elever årligen i saltpetersjuderi
- väsendet.
Vid det med Eänets innebyggare hållna
sammanträde hafva de önskat att få inrätta särskildta
-
Den x 7 ' April.
skildta bolag på 6 års tid; men Bruks - Patronen
och Riddaren J Claesson har vid Sollefteå, Rättsele
och Resele Pastorater ingått Öfverenskommelse,
att för flem tillverka och leverera- salt—
petergärden i Nio år. Verkställigheten häraf
har varit sådan, att i Medelpads fögderi äro för
det närvarande 40 plantlador uppförde och med
jordblandningar försedde, efter Styresmännen lidmans
och Totlies beskrifningar, och 30, sorn ännu
sakna jordblandning; uti Södra Ångermanland
36 plantlador med, och 2q utan jordblandning,
saint i Norra Ångermanland 35 med, och
g utan sådan blandning. En allmännare sjudning
förmodas kunna ske innevarande år, åtmindstone
i Medelpad.
För ett synnerligare nit att befrämja saltpeter
- tillverkningen hafva sig utmärkt, i Medelpad
Prosten Doctor Dillner, i Södra Ångermanland
Bruks-Patron Claesson och Krono-Befallningsman
nen 3. Asplund, samt i Norra Ångermanland
Bönderne Sven Olsson, Jonas Hansson
Domey och Jan Olsson i Norlungånger och
Själevads Socken, samt L. Tjärnström i Arnäs
Socken.
Cornmitterade hafva, enligt Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning, för Länet anskaffat sju
stycken sjudningspannor förlidet år, och äro sex
stycken under beställning.
jfemt
-
Den 19 April',.
899
Jemtlands Län.
Resultatet af de i Länet hållna sammanträden
har icke synts lofva den framgång af saltpeter
• tillverkningen derstädes, som. den borde
äga i ett landskap, hvilket har ymnig tillgång
pä, skog, betydlig boskapsskötsel, men få btnaringar;
dock sorn saltpeter - tillverkningens fortkomst
hufvudsakligen beror på öppnade tillfallen till
undervisning om bästa sättet att den idka, så har
Eders Kongl. Muj:t under den 19 April 1814 i
Nåder tillåtit Landshöfdingen att antaga en kunnig
Under.Styresman, att framdeles uppgifva be*
hölliga antalet af Verkmästare och att tilldela
50 R:d i praernium för hvardera af Tro på Qsterbottniska
sättet anlagde plantlador» som inom
1815 års slut äro uppförde.
Någre sådane personer äro ännu icke antagne
och icke heller plantlador anlagde, utom det
Landshöfdingen sjelf arnar nästa vår inrätta en
stor planthtda; äfvensom ortens Läkare Doctor
Rissler gifvit löfte att vid sin gård i Liths Pastorat
en sådan byggnad företaga; men Major
Tottie har, för att satta saltpeter - näringen i
gång uti Jemtland, samt på det en eller annn
plätitlada inom hvarje socken måtte till inbyggarnes
föresyn blifva uppbyggd och med jord försedd,
föreslagit, att 3:ne kunnige arbetare finge
antagas, hvilka skulle utvälja tjenliga platser till
la
-
3oo
Den ig April,
ladors anläggning, biträda vid deras uppförande,
samt öfvervara jordblandningen och anfuktningen,
mot åtnjutande af 100 R;d arfvode och lika belopp
i resepenningar; af hvilka arbetare éh skulle
användas emellan Ostersund, Norriges och
Herjedalens gränsor, den andra inom Herjedaleri,
och den tredje i de socknar af Jemtland ,
som ligga emellan Östersund och gränsen af Ångermanland,
hvaröfver Majoren borde hafva tillsyn,
och i sådant afseende Länet flera gånger
genomresa.
Härtill har Eders Kongil Maj:t, den ro
Januari detta är, täckts lemna Nådigt bifall, med
Major Tottie tillagd skälig ersättning för dess resekostnad.
Gefleborgs Län.
Eders Kongil Majit har till saltpeter - .narin*
gens, befrämjande i detta Län tillåtit Landshöfdingen
att aptaga en Under - Styresman och
från Österbotten låtit anskaffa tvänne kunniga
"Verkmästare; hvarjemte och då Apothekaren i
Gefle Johan Luth för egna medel anlaggt gine
större plantlador, hvarur årliga afkastningen beräknas
till 40 ä 60 L:d, Eders Kongtl Majit den
jg April 1814 anslagit ett årligt underhåll af
tre
