# ID: svediakorp-gov1761
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 65,712
# sentences: 1,851
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
Till samteliga
Riks-Ståndens Protocoll,
Innehållande de Handlingar,
Hvilka till Riks-Stånden blifvit ailemnade,
Såsom
Konungens Nådigva Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkander»
och Förklaringar.,
Samt
Riks»Ståndens Protorolls - Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm i8i£»
STOCKOLM,
Tryekt i RtMÄws och Grasbjuigs Tryckeri,
1815-
Utdrag af Protocollet hållet hos
Högloft. Ridder skåpet och Adeln
den 3 Mars i8js>
S. t). JDeslöt Högloft, il i tift ers kape t och Adela
att inbjuda sina respeétiva Medständet till instämmande
i det beslut, att tryckningen af Samtliga
Riks-Ståndens ProtoColl under innevarande Riksdag,
i likhet med det dertill hörande Bihang,
måtte af de till Allmänna lii k sdags-kost naderna
till anslående medel bestridas. Ba Högloft. Rid*
derskapet och Adeln ansett vigtigt, att dessa iVotocoll
hastigt och arktals, i den man de hinna
justetas, mätte utgifvas, har äfven blifvit före*
slaget och af Ridderskapet och Adeln för dess
del antaget, att en Ledamot af hvart Stånd måtte
utses att genast om tryckning föranstalta; hvarjemte
Ridderskapet och Adelö till det blifvande
Stats-Utskottet remitterat, dels, att på behörigt sätt
bereda utvägarna till utbetalandet af de för tryck*
ningen genast behöfliga medel, dels att afgifva
sitt yttrande, huruvida, enär Grundlagen tydligen
anbefaller Protocollens tryckning, men in
gen anvisning på medlen deruti finnes, någonting
gifvet, rörande en sådan anvisning, nu kunde
för tillkommande Riksdagar af Riksens Högloft.
Ständer stadgas; hvilket allt Högloft. Ridderskapet
pela
* *
4 Den 3 Mars.
och Adeln ville de respectiva Medstånden vän»
ligen cotnmunicera. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe'.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 3 Mars.
Prest-Ståndet d. 4 —
_ — Borgare Ståndet d. 4 —
Bonde-Ståndet d. 7 —
Riksens Standers till Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende förar
dnade Revisorers Berättefse, till tillkommande
Riksens Högloft. Ständer,
om det tillstånd, hvarutinnan Revisorerne
Banco-Verket befunnit, vid
deras Jen 15 September innevarande
år påbegynte och den 14 derpå följande
December slutade Revision.
I enlighet med Ritsens Ständers derom fattade
Beslut, och uppå Kongl. Maj:ts under den 23'
sistlidne Juni utfärdade Nådiga Kungörelse, hafva
undertecknade, till Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens
öfverseende valde Revisorer, af
Högloft. Ridderskapet och Adeln, af Högvärdige
Prest-Ståndet, af Vällofl. Borgare-Ståndet och af
Heder
-
Den 3 Mors.
Hedervärda Bonde-Ståndet, den 15 sistlidne September
i Banken sammanträdt. Sedan vi livar
för sig befunnits till den oss anförtrodda fö irätting
behörigen legitimerade, håfve vi samfäldt
lifligen aflagt den för Revisionens förrättande i
Banken föreskrifna Eden, och samma Eds-formulaire
jemväl undertecknat, för att vid vara
Handlingar förvaras. Tili efterrättele vid den
oss åliggande befattning, håfve vi låtit oss föreläsas
Kongl. Maj:ts, under den 10 Juni ar
18lif-, utfärdade Nådiga Kungörelse, angående den
af Riksens Ständer fastställda Instruction för deras
Revisorer öfver Stals-, Banco- och RiksgäldsVerken.
Ett med flera påtryckta Sigill försedt
och i Banken förvaradt Convolut, under påskrift:
Att icke af Herrar Iianco-Fullmägtige fä öppnas
förr, än Kungl. Maj.t, efter Stats-Radets hörande
in Pleno, samt efter utfärdad och i Hufvudstadens
Kyrkor publicerad Riksdagskallelse, om Convqlutets
Öppnande gör Ranco-Fullmägtige Nådig föreställninghar
för oss blifvit Uppvist och befunnits
i alla delar orubbadt.
.För nödig kännedom af de till vår granskning
och eftersyn hörande ärender, håfve vi
samfäldt låtit oss föreläsas Herrar Banco-Fullmägtiges,
Commissariatets, Revisions-Commissariens
och Banco-Fiscåls-Embetets till oss afgifne
Berättelser: vidare den delen af 1779 års Reglemente,
som innefättar alla för Verkets financiel!»
förvaltning då meddelte och ännu gällande
föreskrifter; samt i sammanhang dermed,, Riksens
Ständers Banco-Utskotts för Banco-Förvalt
nin
-
6
Den 3 Mars,
ningen utfärdade Reglementen, under den sfi A-,
pril ar igio, under den 15 October samina år,
och under den 17 Augusti år 1812. Oell håfve
vi derefter, till Revisionsarbetets detaillerade verkställighet,
fö
under namn af Gantali- och Råkenskaps-Utskott.
Pe till hvardera Utskottets handläggning hörande
åren der hafva sedermera, jemlikt en af samtlige
Revisorerue dfverenskommen arbetsfördelning
och fastställd plan, blifvit behandlade: hvarefter
Utskottens till deras Protocoll intagne öfveriägg»
n ingar och föranledda hemställandeit, genom berörde
Protoeolls uppläsning i Revisionens. Plenum,
fatt undergå ytterligare öfvervägande och
slutlig decision. Alla Rankens Cassör och För»
varings-Rum hafva af oss gemensamt, efter dertill
författade och behörigen verificerade Inven»
teringS-Instrumenter, blifvit undersökte och inventerade.
Dess Mynt- och Medailie-Gahinett
samt Watten-Uppfordrings Werket, jemte de tili
Brandskadas förekommande vidtagne anstalter och
inom Ranco-Huset befintliga Rraud-Redskper, hafva
likaledes undergått vår gemensamma öfversigt
och eftersyn, Och håfve vi ej underlåtit alt genom
några vära Mod-Revisorer utresa till Bankens
Pappers-Rruk, och om samma Verks förvaltning,
jemte derstädes ännu fortfarande Nybyggnader,
inhämta nödig kännedom.
Under- den af oss i så måtto öfver detta
verk fortsatte och nu mera fulländade Revision,
håfve vi med tillfredsställelse fått erfara: ”att,
om Bankens, genom olyckliga tillfälligheter iråkade
-
Ben 3 Mars,
9
fcade,, för dess Realisation mindre förmånliga
ställning, icke ännu, efter Riksens Ständers sista
sammanvaro, kunnat vinna någon betydlig föräta
dring, lemnar likväl det framflutna årets erfarenhet
förnyad öfvertygelse om Verkets år ifrån årtilltagande
Solidité, och derjemte en ökad trovärdighet
åt sednaste Banco-Utskottets till Riksens
Ständer yttrade säkra förhoppning, att detta
angelägna Verk skulle, genom dertill utsedda
medel, inom få år, utan Näringarnas störande,
kunna återvinna tillräcklig utväg för sina förbindelsers
inskränkta uppfyllande.
Uti Verkets styrelse hafva Herrar BancoPullmägtige,
för dess säkerhet och förkofran, ådagalagt
en fortfarande nitfull omtanka; jemte det
Bankens Embeismän och Betjente i allmänhet
icke uturaktlatit ett för Redbarheternas säkra vård
och för göromålens jemna gång berömvärdt bemödande.
Ofver vissa, dels hos oss förekomne, dels
af Herrar Banco-Fullmägtige till vårt öfvervägande
anmälte ämnen, bafve vi ej underlåtit
att medel a dem våra tankar.
Utom denna allmänna, är en särskild Berättelse
till tillkommande Riksens Ständers BancoUtskott
författad; och hafva tvenne Exemplar af
hvardera Berättelsen utaf oss blifvit underskrift»
na och förseglade; det ena att förvaras hos Högloft,
Riddarhus-Hirectionen, det andra inora Högloft.
§ Den 5 Mars.
Jofl. Banéo-Ut skottets Archiv i Banken. Stockholm
den 15 December 1813. •’
På Höglofl. Bidderskapets och Adelns vägnar;
Joh, flenning Gyllenborg. Carl De Geer.
P. Ad. Fock. F. G. Gyllenkrok..
JS/ias. v. Echstedt* L■ v. Stockenström*.
På Högvördige Prest-Ståndets vägnar:
Jacob Axel Lindblom.. J. A. Tingstadius*.
P. finus. M- Stenhammari
ill. Hasselrot. G. Hellgren..
På Välloflig© Borgars-Ståndets vägnar:
Jo/i. PcU Sandberg, Jan Lamberg,
Joli. Georg Bager.! J. G. de Mare^
E. G. Nolleroth. J. H. Ekstrand..
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:;, '
Jon Jonsson. Per Jonsson.
Anders Nilsson. Bengt Svenssom.
Sven Pålsson.' Jonas Nilsson.
M. Helsingius-,.
Upp
-
Den 3 Marsi
9
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 3 Mars,
_
Prest-Ståndet d. 7 —
_ — Borgare-Ståndet d. 7
—_ — Bonde-Ståndet d. lo —
Riksens Ständers till Stats-, Banco och
Riksgälds-Verkens öfverseende valde
Revisorers Berättelse angående StatsVerkets
tillstånd och förvaltning
åren iSio och 1811.
Sedan Riksens Ständer, genom 21 §. i Urtima
Riksdags-Reslutet den 18 Augusti 1812, förordnat,
att den Revision öfver Stats-, Banco och
Riksgälds-Verken, som, enligt 68 §• i Riksdagsordningen
den 10 Februari igro, bör, ske emellan
Riksdagarna, kömme att innevarande år för
sig gå; och Kongl. Maj:t, i anledning deraf,
täckts, genom Kungörelse af den 13 nästlidne
Juni, kalla vederbörande Revisorer att den 15
September 1813 sig i Stockholm inställa; sa hafva
undertecknade, såsom dertill i iöreskiifven
ordning utsedde Ledamöter af Riks-Standen, till
Revisionens förrättande sammanträdt härstädes, och
få, likmätigt 5 §. uti den för Revisorerne fasställde
Instruction af den 1» Juni 1812, om förloppet
deraf, hvad Stats-Verket angår, härmedelst
gifva Berättelse till Riksens Ständer vid näst
infallande Riksdag.
Vid
io
Ben 3 Mars,
Virf förrättningens början hafva Revisorer»
ne emottngit Kongl. Majits och Rikets Stats-Con»
toirs Berättelse om Förvaltningen af Stats-Verket
under åren 1810 och tätt, jemte Riks-Staterna,
Räkenskaperna och öfriga denna förvaltning röran,
de Handlingar, för nämnde hegge år, hvartill
Revisionen ansetts nu komma att hufvudsakligen,
sträckas, enär hvarje Revision bör innefatta 2ine
års Räkenskaper, samt j8io och i8u äro de
enda, efter den af Riksens Ständer verkställde
Stais-reglering, framflutna år, för hvilka räkenskaperna,
efter gällande Författningar, böra och
kunna vara afsiutarfe.
Revisorerna hafva af dessa Handlingar tagit
kännedom om Stats-Verkefs Förvaltning för
ifrågavarande tvenne år, samt dervid inhämtats
att Kongl. Majit, uti Dess vid Urtima Riksdagen,
nästlidet år till Riksens Ständers Stats-Utskott i
Jtfåöer öfverletnnade Proposition, rörande Stats»
Verkets tillstånd och behof, jemväl låtit uppgifva
förvaltningen deraf för åren 1810 och JS11,
under hvilken tid Riksens Ständers StatSrRegle»
ring för denna förvaltning hade legat till grund,
samt att Riksens Ständer, genom underdånig
Skrifvelse den 3 Juli 1812, förklarat sig hafva
funnit de anslagna och influtna medlen disponerade
dels i enlighet med föreskrifterna vid sista
Stats-Regleringen , dels likmätigt Kongl. Majits
särskildta Stadganden, till bestridande af de omkostnader,
Kongl. Majit, för Rikets säkerhet och
fördel, pröfvat oundgängliga; äfvensom hvad förvaltningen
af dessa tvenne är anginge, Riksens
Sjän»
Den 3 Mars.
Ständer ansett de af Kongl. Majit gjorda Regleringar
och Riks-Staterna instämmande med hvad
Riksens Stander sig utlåtit eller föreskritvit; men
i anseende dertill , att Riksens Ständer ej kunnat
granska sjelfva utbetalningarnes rigtigliet, i brist
af dertill hörande Verificationer, öfverlemnat sädant
till deras Revisorers och Kongl. KammarRättens
åtgärd; och hafva Riksens Ständer, uti
deras, den 16 Augusti nästlidet år, aflåtne un-,
derdåniga Skrifvelse, angående förevarande Revision,
gjort det förbehåll, att, innan densamma
inföll, 1809 och föregående årens Räkenskaper
mätte vara afslutade och reviderade, samt Revisorerne
således bereddes tillfälle att inhämta den
vid 1810 års början varande balance, i skulder,
tillgångar och afkorlningar.
Då kdiksens Ständer sålunda vid sista Riks*
dag öfversett och godkänt förvaltningen för 1810
och iSti till dess hufvudsakkigaste delar, eller
så vidt sådant då, i saknad af Räkenskaperna oell
Verificationerna till Utgifterna, låtit sig göra,
och, i afseende på deri föregångne tiden, endast
förbehållit sig, det räkenskaperne till och med
år 180g matte varda afslutade, sa alt Balancen
till 1810 skulle kunna inhämtas; så hafva Revi.
sorerne funnit deras åtgärd vid detta tillfälle icke
lämpligen kunna eller böra sträckas utöfver den
af Riksens Ständer icke verkställda granskning af
sjelfva Räkenskaperna och, Verificationerna dertill
för 1810 och 18 ir.
På grund häraf hafva Revisorerne först företagit
att fullgöra deras uti Instructlonens 4 '§<
stad
-
IS
JDen i. Mors.
stadgade åliggande att granska Irrkomst-Tiilarna,'
för att tillse, huruvida alla de i Stat påräknade
tillgångar rigtigt influtit, i hvad nian de öfver»
stigit det calculerade beloppet, eller ock om brist
deruti sig visat, hvilka omständigheter borde i
Berättelsen anmärkas; men hvarvid Revisorerna
inhämtat, att, utaf de inkomster Riks-Staten på»
vaknär, större del ej hlifvit upptagen och redo»
visad i Kongl. Stats-Contöirets Räkenskaper, än
som Contant inflyter till Kongl. Rente-Karnmaren,
emedan det öfriga uppbäres och disponeras dels
af särskildta Verk T sam derföre göra redo, dels i
Xiandsorterna, hvarest Inkomsterne användas, och
hvarföre redovisning sker i Rands-Böckerna.
Huru Ståts-Verkets alla Inträder, som 1 Riks»
Staten finnas upptagne, utgå och hvad öfverskott
derå uppkommer, kan endast inhämtas af det
Riks-Bokslut, sorn Kongl. Majit, på Riksens Ständers
underdåniga anhållan vid Riksdagen här i
Stockholm 1809 och i8io, i Nåder förordnat böra
från och med 1810 författas, och enligt afslutade
Räkenskaper visa hvad utaf Stats-Vei kets
hela Inkomst afkortas, anordnas och levereras.
Men detta Riks-Bokslut har för något af de ifrågavarande
åren ännu icke blifvit forfattadt. Or»,
saken dertill har Kongl. Stats-Contoir et förmält
vara den, att de General-Stats-Förslag, efter hvil»
ka detsamma skall upprättas , oaktadt gifne formulairer
och föreskrifter, huru de böra uppgöras, ej
blifvit i det skick afgifne, att de för ändamålet
kunnat begagnas, helst Kands-Contoiren antingen
icke förstått eller velat göra tillämpning deraf uti
. de
Den 3 Harf.
de insända Förslagen, och hvarföre samt 1 anseende
till de särskildta förändringarna i hvarjehanda
omständigheter, som nästan i hvarje Län förefalla,
Kongl. Stats-Contoiret funnit det blifva
nödvändigt att gifva hvarje Lands-Contoir dess
särskildta formulaire, hvaruti borde noga observeras
allt hvad i Länet, Uppbörden rörande, kunde
vara att iakttaga; derjemte Kongl. Stats-Contoiret
tillkännagifva, att för upprättandet af sädana förnyade
Formulairer erfordrats afslutade LandsBöcker,
men hvilka, för i8ro, från alla Län icke
hade inkommit.
I ansende härtill, och då Revisorerne i öfrigt
inhämtat, att Lands-Böckerne för nämnde år
från Skaraborgs och Gefleborgs Län ännu skola
saknas, samt, för 1811, från de flesta Länen icke
eller inkommit, ehuru de förre, inom Junii
månads slut 1812, och de sednare vid samma tid
detta ar, hort vara till Kongl. Karnmar-Collegiurn
afgifne, samt att för afslutandet af Riks-HufvudBoken
äfven fordras, det Uppbörds-Relationerne,
sorn till Kongl. Kammar-Collegium årligen
afgifvas, äro att tillgå; hafva Revisorerne, i förmåga
af 30 §. uti Riksdags-Ordningen, hos Kongl.
Maj.t, genom underdånig skrifvelse, anhållit, det
Dess och Rikets Karnmar-Collegiurn måtte undfå
Kådig befallning att ombesörja, det Lands-Böckerne
för ifrågavarande år ofördröjligen och framgent
på behöriga tider, tillika med UppbördsRelationerna
varda afgifne, på det hinder deraf
för Riks-Hufvud-Bokens författande icke må sig
förete.
Emed
-
H
Den 3 Marsl
Emedlertid hafva RevisorernC, så vidt uti
ett sådant omständigheternas skick möjligt varit,
utaf de inkomna General-Stats-Fdrslagen sökt
turtina, l\um Stats-Medlen åren 1810 och 1811
ingått, j jemförelse tili deras uti Riks-Staten påräknade
belopp, samt deröfver, så val sorn huru
utgifterne finnas anslagne och utgått, låtit upprätta
härlios fogade Tabeller.
Dessa Tabeller, hvilka, till följd aflnstructionens
5 §. blifvit till Allmänhetens kunskap af
Trycket uigifne/, hafva dock, såsom deruti anmärkt
finnes, icke kunnat blifva fullkomligt he*
stämde och tillförlitlige, i anseende till öfverskott
och brister på Inkomst-Titlarne i saknad
af fullständiga General-Stats-förslag; men intill
dess Riks Hufvud-Röken varder upprättad, och
förhållandet med Stats-Verkets hela inkomst derutaf
med säkerhet må kunna Utrönas, hafva Revisorerrre
ansett den upplysning, som sålunda
vid detta tillfälle statt att vinna derom, huru
Stats-Verkets Intrader i det närmaste ingått, nu
heldre höra meddelas, än blott den uppgift deröf»
ver, sorn Riks-Staten förslagsvis innefattar, och
hvilken förut kommit till allmän kunskap genom
de vid sista Riksdag tryckta Handlingar.
I sammanhang med flen granskning af Inkomsterna,
sorn Revisoreme ålegat, har förekommit,
huruledes Stats-Verkets betydligaste inkomst,
Eandt-Rentorna, upptages i Riks Staten och Förslag
erna dels i Penningar, hvarunder Rente-Perssdlarne
efter Jordeboks-pris är o begripne, dels
x Spannmål, hvilken finnes beräknad till ilen
del
I
Den 3 Mars. 15
del, den är anslagen för Lands och Milltaire
Staternas aflöning, efter Kronovärdi, 36 sk. per
Tunna, samt den öfriga till Stats-pris, En R:d.
16 sk-, för hvad till Garnisons-Staternes underhåll
sir påräknadt, och till Fyra R.d. Tunnan å hvad
Stats - Verket, under benämning af ÖfverskottaSpannmål,
tillkommer. Och Sorn de förra eller indelte
Rentorna, efter samma beräkning, afskrifvas
å Utgiften, ehuru de antingen in- Natura
eller efter Markegångs-pris uppbäras af Löningsta
garne , samt både Inkomster och Utgifter således
i Riks-Stateri och Räkenskaperna synas vida mindre,
än;de verkligen äro, men det skulle blifva, sfi i
financielt, sorn Statistiskt hänseende upplysande, om
alla dessa Rentor varda uti Riks-Hufvud-Boken i så
måtto närmare specificerade, att hvad som består
uti Spannmål, Persedlar eller Penningar i särskildte
Columner upptages, äfvensom att Markegångspriset
på Spannmålen och Persedlarna, jemte
hvad i penningar utgår, utföres ej mindre å de
indelte Rentorna, än ock på hvad som är upptaget
efter Statspris till Garnisons-Staternes underhill,
eller ock såsom Stat;-Verkets öfverskott; så
hafva Revisorerne, i anledning af det Utkast till
Riks-Hufvud-Boken, sorn Kongl. Stats-Gontoiret
låtit upprätta och Revisorerna förete, funnit sig
böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det täckes Kongl. Maja, så vidt sådant sig göra
låter, i Nåder förordna den ytterligare tilläggning
uti de till upprättande nya General-Stats-Förslagen
eamt Riks-Bokslutet, som derpå kommer att grundas,
hvarigenom omförmälte närmare upplysning
om
i6
Den 3 Mars'.
om förloppet af Stats- Verkets hufvudsakligaste Inkomst
ma kunna vinnas,
Såsom ofvnnberördt är, hafva Revisorerrie, i
saknad af Riks-Hufvud-Boken för de ifrågavarande
arne åren, ej kunnat vidare, än tabellerna utmarka,
utröna, huru Stats-Verkets totala Inkomst
sig förhållit oell ingått. Den del deraf åter, sorn
till Kongl. Rente-Kammaren influtit, har således
endast kunnat tagas under granskning.
: Af Kongl. Rente-Kammarens^afslutade Hufvud-Bok
för 1809 har befunnits, att till påföljande
året 1810 varit innestående en Summa i
Contant, 553,346. 44. *.
som sammanlagd
med beloppet af
qvarliggande anordningar
2,114. 37* !•
saint nu mera aflidne
K- Rentmästaren
Norsei
balance - 1095. 40. i*
utgör
2 56,457- 2 5-
hvilka blifvit öfverförde till
1810 års Rehtekammare-Bok ,
som dessutom visar en Inkomst
för året af
6,221,715. 10. 11?
Tillsammans 6,478,-172, 36. 3,
18ti års Rente-Kammare-Bok upptager likaledes,
såsom Inkomst, en Balance från föregående
-
Den 3 Mars.
ende året,' nemligen
i Contant
behållning 693,236, il.
qvarliggande
anordningar - 13,330. a- 3-
.samt Räntmästare
n Norasi
Balance - 1,095. 4°- t*
707.682. 5. 4
Hvartill kommer under året
influtne - - - 5,771,205. 4. 6.
Tiflsammans 6,478,887. 9- 10.
och har, vid jemförelse af Rente Kamrnare-Röckerna
med ej mindre vederbörande Reversaler,
som utgöra Verificationerna dertill, än ock med
de hos Kongl. Stats-Contoiret till Controll å Kongl,
Rente-Kammareri förde Memorial-Böcker, desse
Räkenskaper funhits med hvarandra instämma, och
således styrka, att Kongl. Rente-Kammaren till
•upphörd eller redovisning upptagi; allt hvad som
dit influtit under ifrågavarande orne år.
Härvid få Revisorerne upplysa, att solli
emellan Sfats-Verkets i Riks-Staten under vissa
Titlar påräknade inkomst, hvilken antingen icke
Utgår i Randsorterna, elier af särskildte Verk uppbäres
och redovisas, utan till Kongl- Rente-Kammaren
bor inflyta, icke kan vara någon egentlig
öfverensstämmelse med de belopp, sorn förekomma
i Rente-Kamrnare-Boken, Keist Riks-State»
upptager de flesta af dessa Inkomster förslagsvis.
iren
Den 3 Mars.
men hvad Rente-Kammave-lioken deremot innehaller,
är det, som verkligen blifvit lévereradt.,
och hvilka Summor ej sällan från Landt-Renterierna
insättas.' utan åtskillnad af Rerftorna, under
General-Titel af'Ordinarie Stats-Mfedél; äfven»
yom härvid förekommer, att det
Riks-Staten calciilerade Intrader blott till någon
mindre dcd inflyta utulei samma år, och således
hufvudsakligen i påfbiande års Rente-KarmnareBok
upptagas; så hafva Revisorerne val icke
kunnat af Rente-Katnnråre-Boken utröna, huruvida
allt hvad ' som till Rente-Karnmaren bort
inflyta verkligen dit ingått, utan funnit, att äfvert
härutinnan den blifvande Riks-Hufvud-Boken
kommer att utvisa- Uppbördens förhållande i jemförelse
emot anslagen i Riks-Staten. Dock sorn
deribland äro någre, ehuru obetydlige poster, sorn
till ett '•< »föränd rad t belopp ärligen böra utgå, samt
Bente-Kammarens Böcker icke upptaga allt hvad
under samma Titlar bort ingå, såsom levereradt;
så hafva Revisorerne ansett sig bora hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla om Nådig befallning
till Dess och Rikets Stäls-Contoir, att, i hvad
på dess åtgärd kart ankomma, fasta uppmärksamhet
derå, att alla de Inkomster, sota directe till
Kongl. Stats-Cor.toiret skola ingå, måtte i behörig
tid varda ditlevererade.
Vid granskningen utaf Verificationerna öfver
inkomsten, eller de från Vederbörande insände
Reversalerna, saint då de deruti upptagne
Poster med Renfe-Knmmare-Boken blifvit jeni»
förde, hafva Revisorerne funnit för sin algard
hin«
Den 3 Mars.
*9
hindérligt, att eri och samma Renta på ett och
samina Reversal’ ofta upptages uti flera poster,
helst Revisorerrie , för att utröna den Summa,
Rente-Kammare-Bbken debiterar, varit nödsakade
att addera tillhopa1 alla- dessa till en del små' och.
obetydliga poster, som medtagit mycken tid.
Revisörerne hafva Härvid nogsamt insett det
tillhöra ordning Och redighet, samt jemväl instämma1
med Riksens Ständers föreskrifter, att,'
riär Medel levereras af eri Oell samma Renta,
men tillhörande olika är, dessa bora skiljas, så
att det erta årets uppbörd icke sammanblandas
med det andia; men Revisorerrie hafva trott sådänt
kunna ske, utan att, såsom hittills, flera
Rentor satnmariblahdns i ett och samina Reversal.
Efter hvad Revisorerrie förmoda, bör'detina
olägenhet kunna afhjelpas på tvenne sätt. Det
ena, att Landt-Reriterierna afgifva särskildta Reversal
ä hvarje Renta, titan afseende derpå, Örn
den tillhörer ett eller flera är, men likväl titi
sednare fallet, uti ReverV.alerna alltid upptaga
hvarje år särskildt, så att det eria årets Madel 110-,
gä; skiljes från det andra. Skulle detta, sorn syries'
vara det rätta, likväl finnas medföra antingen
någon olägenhet för Randt-Rentefiérna, eller
ock för lhycken tillökning i Eandl-Reritinästärries
göromål, samt förororsaka dem någon ökad kostnad
till skrifmaterialier; så bör åter ändamålet
kunna- vinnas på det andra sättet, nemligen att
Kongl. Rehte-Karmiiareri å det qvarblifvaride Exemplaret
af Reversalerna upprättar ett sammandrag
af hvarje der upptagen Rente-Titel, som
* * vt
-
so
Den 3 Mars.
■visar hvad den sammanlagdt utgör,' enlfr levereringar
derutaf för flera ar uti ett och samma
Reversal finnas sär skidlt och uti flera poster
upptagne; hvarefter Revisorerne blott behöfva,
vid granskningen, jemföra detta Sammandrag med
Bentekammare-Boken och undvika att sjelfve hopsummera
flera särskildta Poster. Och hafva Revisorerne,
till beredande af den lätthet vid Revisions-Forrättningen
hädanefter, sorn genom vidtagande
af endera af dessa utvägar skulle åstadkommas,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
att den anstalt, som i detta hänseende
pröfvas mest tjenlig, måtte varda fogad.
Angående Stats-Verkets Intrader från 1809
och föregående åren, hafva Revisorerne inhämtat,
huruledes hvad deraf influtit under loppet
af år 1810 blifvit till årets utgifter användt, samt
livad af Restäntierne sedermera ingått och än
vidare inflyter likaledes till det löpande årets utgifter
disponeras och upptages till redovisning uti
Kongl. Stats-Contoirets Memorial-Bok och Kongl,
Bente-Kammaréns Hufvud-Bok. Men hvad än
ytterligare utaf sådana Restantier är att påräkna,
har nu icke kunnat utrönas, och blifver ej eller
af Riks-Hufvud-Boken att inhämta, enär densamma
först för år 1810 kommer att upprättas. I
anseende hvartill, och som öfver skulderna för
1809 och föregående åren blifvit författad en utredning
eller så kallad Stat, samt behållningen i
Bente-Kammaren från 1809 jemte särskildta Medel
anslagne till godtgörande deraf; så hafva
Revisorerne, till vinnande af upplysning om i
frå
-
Den 3 Mars. 21
frågavarande och förra arens Inkomster, trott sig
böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet yttra deri
önskan, det Kongl. Stats-Contoiret måtte få sig
uppdraget, att, så vidt möjligt är, innan nästa Re*
vision öfver Stats-Verket, låta upprätta ett generelt
sammandrag öfver hvad Stats-Verket, vid
1810 års ingång, haft att påräkna af föregående
arens Medel i contanfa Cassa-Behållningar, oafskrifna
Förskotter i Ijandt-l^enterierna, samt till
indrifning varande Medel; hvaremot de sedermera
till den 1 September i3ii influtna Medel och
gjorde afskrifningar å förskotterna böra afgå, samt
den uppkommande Balanqen år ifrån år öfverföras,
intill dess Medlen antingen influtit, elier
blifvit afkorrtade och Förskotterne återbetalte eller
afskrifna. Och då detta arbete, så framt det
skall erhålla all nödig fullkomlighet, synes blifva
vidlyftigt, samt**fordra grannlagenhet, hafva Revisorerne
förmodat, det Kongl. Maj.t i Nåder
täckes' hugna den eller dem, åt hvilka en sådan
mödosam utredning varder uppdragen, med någon
särskildt belöning derföre, enär arbetet blifvit
fullbordadt och finnes behörigen verkstäldt. ,
Detta är hvad rörande Stats-Verkets Inkomster
förekommit och kunnat inhämtas, samt Revisorerna
ansett till deras befattning nu hafva
hört.
Hvad åter angar Stats-Verkets Utgifter; så
hafva Revisorerne inhämtat, huru desamma uti
Riks-Staterna för ifrågavarande tvenne år finnas
upptagne, likmätigt de, på grund af Riksens Ständers
Stats-Reglering, utaf Kongl. Maj:t i Nåder
fast
-
Den 3 Murs.
fastställde Specielle Stater, under ■hvarje KTnfvpdTitel;
och få Ravisorerne, till upplysning liarprji,
åberopa ofvanämnde'.denna Beiättelse bilagde Tabeller»
Enligt
hvad desse Tabeller utvisa,bestå Utgifter
ne, likasom Inkom sterne, till .betydligaste
delen uti Indelte Ilennrans Bentor, hvilka användas
i Landsorterna ,och redovisas i LandaBdckerna,
samt blifva således icke .vidare synlige
i Kongl. Stats-Contoirr ts Räkenskaper, än att
,de löpa genom Riks-Staten och tild.t ifvås i Kongl.
Stats-Contoirets Memorial-Böcker öfver Utgiften.;
i anseende hvartill förhållandet ;härmed,och hvad
öfverskotter, sorn häruppå ni kunna uppkomma,
nu, i saknad af Riks Bokslutet, ,ej kunnat utröna.®.
Deri öfriga delen af Utgifterna åter anordnas
af Kongl. Stats-Contoiret, dels.derute på Landt*
Benterierna och dels pä Kongl. Beiite-Karnmaren.;
hvaröfver foras nyssnämnde Memorial-Böcker,
till upplysande deraf, att ej mera anordnas, än
med Staterne instämmer; blifvande, för,hvad som
•vid Landt-Benterierna utgår, .redovisning .gjord i
Lands-Böckerna; men för de Utgifter, sorn af
Kongl. Bente-Kammaren bestridas, göres derstädes
redo i dess Bok; hvarförutan, till Kontroll
.emot Kongl. Rente-Kammare-Boken hålles Me.
morial-Böcker i Kongl. .Kamniar-Collegii Afräk*
nings-Contoir.
Sedan Riksens Ständer, såsom ofvanförmnjt
är, godkänt
.enligt de samme vidtagne regleringar, så val sorn.
.dispositioner af ahslagna och influtna Medel; så
har
Den 3 Mars.
23
har Eevisorernes åtgärd vid granskningen df utgifterna
icke bort, sträckas längre, än till efterseende
deraf, huruvida de af Kongl, Stats-Contoiret,
på grund af Speciélle-Staierne, samt i öfrigt,'
i följd af Kongl. Majers, särskildte - Nådiga TtefallIringir,
aherdriade utbetalningar; inskränkt, sig inom
ds af Riksens Ständer, uti Riksdags-Beslutet
den 3 Maj iSm anslagna och- fastställda.Summor
för,.hvarje, Éiks-Stateris Htxfvud.-Titel, såsom ock
till granskning deraf, huruvida de skedde utbetalnirigarne
finnas behörigen verificerade.
Till utrönande, deraf, att, livad Kjöng!* StatsCpn
toiret anordnat, ej cfverstigit anslags kurn-'
morna, hafva Re v i,söre r ne jernfört Meiporial-Bockerna
med Specielle-Staterne, samt dervid funnit ,
att sådant desto mindre inträffat,, sorn . allt hvad
desse anslå för de ifrågavarande tvenne åren, icke
är vordet anordnad! eller utgifvet, utan deremot
följande Summor icke utgått, nemligen:
ljilO,
På Första Hufvud
- Titeln ,
innefattande
K. Hof- och
Slotts-Staterna 4,845- 3- 4-
— Andra Dito:
Civile, och
Fands-Staterne 28,835. 3 8.11.
- Tredje Dito:
Militairen o.
Försvarsver-.
ket - - -
1811-
5,449- 10- io«
25,482-16. -
2 7»199> «• 2,-1 73.913* 4°» 6-
Fjer-,
Den 3 Marsf
— Fjerde Dito:
Clericie och
Eäroverken - 360. - -
W- Femte Dito:
För Fria Konsterna
- - 1,216.3a. —
— Sjette Dito:
Milda Stiftelser
- - — — - -
— Sjunde Dito:
Pensions Staten
9*4 96- 35 10:
— Åttonde D:o.
Allmänna och
Extra Utgifts
Staterna
- - 630,47- 3- 6.
— Allmänna Indragnings
Staten
107,393.37.11.
426. 3*. -
3»». 5. 4!
300.* - —
9,051. 32. 4*
71,86a. 11. —
195,953- 45- 7*
Tillsammans 242,324. 9. 8. 382,751. 1. 7»
“Uppå dessa Besparingar, har Kongl. Majit, I
förmåga af Riksdags-lieslutet den 2 Maj oell 12
November 1810, låtit anordna och utbetala följande
poster nemligen:
i3i o
Första Hufvud-Titeln.
Andra D:oTredje
D:o.
Fjerde D:0.
Femte D:o. •
2,786.
5 = 5 7 2-,
2,077.
10.
36.
25-
6.
1811
1,077. 47.
8,6«4. 18.
71 = 5!7- 34-
7-
1 o.
6.
305-
40. -
Sjet
-
Den 3 Man.
25
Sjette B:o.
Sjunde D:o.
o I
Åttonde D:o.
Allmänna
Xnd ragningsStaten
—
- 75 2-
- i»i43-
14- 8.
10. 10.
- 76*787- 4i- 8-
1,448. 21.
2,6g9. 09.
4*
6.
160,643. J4- -
Tillsammans 89,119. 43. 5. 346,377. 13. g.
Som utgifterne under de flesta HufvudTitlarne
icke inom arens lopp kunnat utgå, i anseende
dertill, dels att desamma berott på Reqvisitioner
å ersättning för derå gjorda förskotter i orterna,
hvilka först året efter, likmätigt Kongl. Circulaire33refvdt
den 30 November 1810, bort insändas
samt derefter undergå granskning, innan sådan
ersättning kunnat följa, dels ock, att andra fordringar
, såsom Tonér och Pensioner m. xn. för
hvarjehanda orsaker Iemnats innestående; så hafva
till Jiqviderande af sädane oersatte förskottet
eller outtagne fordringar, följande belopp blifvit
afsatte och reserverade, nemligen:
1810-
Första Huf-
vud-Titeln.
- 2,058.
40.
Andra I):o.
- 23,263.
2.
Tredje Z):o.
- 25,121.
24.
Fjerde F):o.
360.
—
Femte JD:o.
- 1,216.
32.
Sjette D:o.
_ —
Sjunde Dm.
- 8,744.
2 T-
10,
1811.
4,371. 11. 3.
1 6,797- 45. 2.
2*396. 6. -
426. 32. —
5- 1 3- 4»
300.
7,603. ii. —
Atton
-
Dtn 3 Mars.
Åttonde D:ö. - 61,903. 40. 8-
Allmänna
Indragnings-.
Staten - - 3o>535- 44- 3-
69,162. 59. 6.
35,310. 31. 7.
Tillsammans 153,204. 14. 3. 136,373. 35. 10.
Hvad sorn återstår.p?. sistnämnda summor, sedan
behofveri blifvit slutligen utitdde och hestriddé, är
verklig besparing till fond,-för. Nionde KufvudTiteln,
hvilken likväl för något, af dessa åt; ickp
kunnat formeras, emedan 181.0 års, Besparingar
först uti 1812 års Stat böra och; kunna upptagas,
då Räkenskaperne, hvarigenom sadane besparingar
utrönas, icke förr än i slutet af ; det påföljande
året 1,811 kunnat efltr bort afslutas, men RtksStaten
deremot, vid samma års början upprättas.
, Härvid hafva Revisojerne, inhämtat, att,, på
det årligen inom en viss tid må med säkerhet
finnas, huru, inkomst och utgift, förhållit , sig till
Riks-Staten, bar, i anledning af Riksens Ständers
derom, vid sista Riksdag gjorde underdåniga hemställan,
Kongl- Majit, genom Kungörelse - d, 9
December sistlidne år, .fasställt den prasscriptionstjd
för alla, dem, vare sig Embets- eller Tjenstemän
eller enskihhe personer, sorn hos Statsverket
hafva något att fordra, att de skola ofelbart
inom, »len 1 Juli året efter det, hvarunder
deras fordran tillkommit, om liqvid hos Statsverket
sig anmäla, vid den påföljd för uraktlåtandet;
deraf, att ali, fr.åga om betalningen anses
förfalla, intill dess Pakseus Ständer sammankommit,
ra
Den 3 Mars.
*7
mit, oell, efter "inhämtad upplysning om fordringens
beskaffenhet, pröfvat , huruvida till dess
godtgörande, något .särskildt anslag ma beviljas;
i följd hvaraf,och söm, tidigt Kongl. Msjtts Nådiga
Skrifvelse till Dess och Rikets Stats-Contuir
. af .nyssnämnde dag, .alla de, .förskotter , sorn likmätigt
ofvan åberopade Nådiga CircuIair-.Bref af
den 5o Ns vendler 18 to, göras utur Uandt-Ren:
terierna till tågande Cornmenderingar af Krigsfolk ,
rFåtigars skjuts och underhåll, 'Märkegång.s-Taxor
,och /(-täjtgifveri-D.agbockers tryckning m.,m. skola
inom lika tid, eller Juni Månads slut året efter,
.it gifvas till ersättning; så synes ock verkliga
Besparingen på Stats anslagen hädanefter böra och
kunna varda utredd inom sistnämnde eller påföljande
års slut, så att hvad sorn ,dere-f(er 'finnes
återstå, alltid ina uti näst derpå ingående ares
Riks-Stat, såsom Riksens Högloft. .Ständer'förer -  nät, uppföras och - Ståts-Verket till godo beraknar.
Vid granskningen åter af Utgifterna,till den.
,del desamma utgått från Kongl. Rentekammaren*
-hafva Revisorerrie funnit, att af derr tillgång,,eller
Inkomst, som under dessa år varit att påräkna
och här ofvan .finnes upptagen, utbetalningar blif
vit
bestridde efter Kongl. SiatsvContoirets anordningar,
nemligen för iSio 5.;770,490. .30. 6.
samt att en behållning
i Contant
utaf - (693,236. ,11. -
,q v arligg,ande
Jknordningar 4t»3»3 5°* £.8»
och’
28
Den 3 Mars.
och förre.Kongl.
Rentrnäsf arén
Roraei Balance 1,095. 4° 1 -
" 707.682. 5. 9.
blifvit öfverförde till
päfoljande året.
Summa 6,478,172- 36. 3.
pöri8tt hafva åter TJt
gifterne
bestigit sig till 6)289,249. 42» ~
samt. tiil 1812 blifvit
öi ver förd: en behållni ig,
bestående dels i Contant,
dels i q varliggande Anordningar
och dels Noraei
nyss upptagna Balance 189.637. 15. 10.
Summa 6,478,887* 9- xo*
Och hafva Revisorerne, pd genomseende
af Rente-Kammare-Böckerne häröfver, samt vid
jemförelse af Verificationerna och Kongl. StatsContoirets
Memorial-Böcker, funnit utgiiterna till
sitt rätta belopp af Rente-Kam maren upptagna
och i öfrigt behörigen verificerade.
Likaledes hafva Revisorerne genomsett och
granskat Kongl. Rente-Kam marens särskildta Böcker
öfver de XJtgifter, som för 1809 och föregående
åren blifvit bestridde, enligt den deröfver
författade samt här ofvan omför malte utredning
-
Den 3 Mars.
ning eller Siat, hvartill medel blifvit anslagna,
sorn uti Rente-Kaminarens Hufvud-Bocker finnas
upptagna och påförda desse särskiidte Bocker; varande
för dessa Utgifter jemväl ordentliga verificationer
företedda.
Någon miss-skrifning, jemte förelupne missräkningar
pä mindre betydliga Summor, hafva
väl Hevisorerne uti ofvanberörde Böcker upptäckt,
som likväl, hvad den förra beträffar, icke ägt något
inflytande på sjelfva Bokslutét, helst den tillkommit
vid renskrifningeri; äfvensom de sednare,
eller missräkningarne, ej haft annan följd, än att
de Besparingar, som Kongl. Stats-Contoirets Memorial-Böcker
utvisa och här förut oinförmälte
finnas, derigenom blifvit något större, än de i
sjelfva verket äro.
Revisorerne‘hafva anmärkt dessa felakticheter
till rättelse; men då de funnits af den mindre
vigtiga beskaffenhet, att Hevisorerne trott det
kunna ankomma på Kongl. Siats-Contoiret, att
dem, utan dertill erhållande befallning eller
autorisation , rätta; så hafva Revisorerrte, för
att icke med någon åtgärd uti så beskaffade obetydliga
omständigheter besvära Kongl. Mäj:t, ansett
det både medföra mindre omgång och lika
säkert leda till ändamålets ernående, att, genom
den Revisorerrte till biträde med nödiga upplysningars
meddelande af Kongl. Maja i Nåder förordnade
Ledamot, gifva Kongl. Stats-Contoiret
del af hvad i berörde hänseende förekommit,
jemte Revisorernes önskan, att den rättelse, som
finnes nödig, må blifva iakttagen, hvilket dock
Revi«
3o
Dtn 3 Mars.t
"Revisnrerne ej mindre' hos Kongl. Majit i underdånighet
anmält, arv-ock skolat härmedelst Riksens
Ständer tillkännagifva.
På enahanda sätt hafva' Revisokerne förfarit
med en de! andra, under forrättningen förekom-’
ne mindre omständigheter i afseende på Bokföringen,
hvarigenom Revisionsarbetet hädanefter
må blifva hatt rådi, men någön egentlig1 förändring
uti niet hoden för Börkernes' afslutände likväl icke
åstadkom mesv Ré Memorial-Böcker åter, sorn*
uti Kongl. Kainmar-Collegii ÄfrÖknincoi-Coötoir
föras till Contin!! ,å Kongl. Renté-Kamrnarens
Hufvud-Bok, sä i anseende till InkoTnst, sorn
Utgift, häfva Revisdrerne lurinit med deri ringa:
noggrannhet forde för 1810 och iSir. att flera1
Smnnior blifvit' utstrukna, åtskillige Uppbörds-'
Titlar uteslutne, samt under andra och olika Titlar,
än Rente-Kammare-Boken innehållet, flera'Surnmor
deremot uppförda;- hvarföre Revisorerne icke’
kunnat af dessa Böcker sig begagna, utan, för att
bespara tid och1 möda, som förgäfves skulle användrs,
alt deraf hämta någon upplysning, mast
afstå från all jemförelse emellan berörde ochKongl.
Rénte-Kamhaarens Bocker; och halva Revisorerne,
med detta förhållande, funnit sig föranlåtne
hos1 Kongl. Majit i underdånighet1 anhålla,
det Kongl. Karninat-Collegitim mätte undfå Nådig
befallning’ att hålla noga och allvarsam hand
deröfver, JU ifrågavarande Memorial-Böcker varda
forde på eit sätt, som instämmer med och
uppfyller ari dä må ler,- samt; pä det tidspillan och
ett
■»
Deri 3 Mars.
31
ett onödigt arbete må undvikas för kommande
Revisorer, inrättas i fullkomlig likhet nied Kongl.
S t a t s -C < > n t o i r e t s M e n 1 o r i a 1 - B 6 c k e r.
Revisorerhe hafva således isökt fullgöra hvad
Riksens Ständers förtroende af denna Revisions
förrättning'-dern alagt. Med iakttagande af (leo
gräns, sorn Riksens Ständers egen granskning af
Stats-Verkets förvaltning och lenanade godkännande
deraf vid sista Urtima Riksdag utstakat, har
Revisorernes åtgärd nu icke kunnat medföra en
fullständigare upplysning örn Stats-Verket, än
här ofvan finnes ornförniält, isynnerhet som den
tillämnade Riks-Huivud-Boken ej varit att tillgå;
men ileVisoreiiie förmoda, att detta Riks-Bokslut
bör kunna, för kommande Revisorer, ännu närmare
ådagalägga Stats-Verkets tillstånd i det hela
och meddela den af Riksens Ständer åsyftade
upplysning för en möjlig jemkning i Stats-bördorna.
Och då detta Riks-Bokslut således är af
hufvudsäkligaste 'vigt och angelägenhet , hafva
Revisorerné, jemte ofvanberörde underdåniga anhållan,
der Kongl. Maj: t i Nåder täcktes meddela
Dess åtgärd till undanrödjande af hinder sorn hittills
mott Riks-Bokens afslutande, slutligen framställt
den underdåniga önskan, att den mest kraftiga
och allvarsamma anstalt måtte fogas tili befordrande
deraf, att ofvannämnda Bokslut ej mindre
för 1810 och 18 n, än ock för 1811 och 1813,
mätte blifva författade, innan Riksens Ständers
Revisorer komma tillsammans år 1815,
För Revisorerna återstår nu endast, att tillkännagifva,
det Revisorerne haft tillfall fe inhämta,
3 2
Deri 3 Mars'.
ta, att Kongl. Stats-Contoiret med noggrannhet
och omsorg fullgjort Dess åliggande, att efter
Instructiou och Kongl. Maj:ts Nådiga Föreskrifter
och Regleringar besörja medlens anordnande,
utbetalning oell redovisning; hvilket Bevisojerne
icke bort underlåta alt äfven hos Kongl.
]Vlaj:t i underdånighet anmäla. Stockholm den
14 December 1813.
På Höglod. Ridderskapets och Adelns vägnar:
Joli. Henning Gyllenborg. Carl de Geer.
P. Ad. Dock. J. G. Gyllenkrok,
lilias Sam. v. Echstedt. L. v. Stockenström.
På Högvördiga Prest-Ståndets Vägnar:
Jacob Acc. Lindblom. J. A. Tingstadius.
P. Ruus. ' M. Stenhammar.
M. Hasselrot. ' Js. Mellgren.
På Vällofliga Borgare-Standets vägnar:
Jeth. Pet. Sandberg. Jan Lamberg.
Joli.
E. G. Nolleroth. J. H. Ekstrand.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:
Jon Jonsson. Per Jonsson.
Anders Nilsson, Pengt Somsson.
Sven Palsson. Jonas Nilsson,
»
C. Tunelius.
'Upp
-
Dm 4 Mars'.
33
Utdrag af Vällofl. Borgare - Ståndets
-Protocoll vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 4 Mars
1815.
S. D. UnP 1 äsfes ett fran Ilöglofl. RIdderskapet
och Adeln i dag ankommet Protocolls-Utdrag af
den 3 Mars , angående Tryckningen af samtliga
Riks - Ståndens Protocoll jemte det dertill höran.
de Bihang samt Mede! för Trycknings kostnadens
bestridande ; Och som »Borgare Ståndet redan förlidne
gårdag till dess Secreterare uppdragit att
om tryckningen och utgifvandet af Ståndets Protocoll
skyndsamt besörja, fann Ståndet sig böra i
Höglofl. Ridderskapets och Adelns tneddelle Beslut
endast i så måtto nu instämma, att BorgareStåndet,
lika med Höglofl. Ridderskapel och Adeln,
till det blifvande Stats - Utskottet öfverleinnar att
föreslå medel till den behöfliga tryckningskostnadens
bestridande och något bestämdt stadgande
om sådana medel för framtiden. Beträlfande derjemte
det till Protocollerna hörande Bihang, så
•förmodar Borgare-Ståndet, att detsamma efter för-'
ra vanligheten och lämpligast kunde från Expeditions-Utskottet
till Trycket befordras; hvilket
allt skulle genom Protocolls-Utdrag Höglofl. Rid-’
derskapet och Adeln och de öfriga respectiva
Med-Stånden samt det blifvande Stats - Utskottet
vördsamt och vänligen communiceras. Ut supra.
Ex protocollo
' Carl Magn. Robsahm.
N:o 5, 6. ' Ut
-
u
Den 4 Mars.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 4 Mars 1815.
S. D. pplästes ett ankommét Utdrag af Hoglofl.
Ridderskapets och Adelns Protocoll för sistlidne
dag, innehållande, att Hoglofl. Ridderskapet och
Adeln beslutat inbjuda sina Medständer till det
Beslut, att tryckningen af samtliga Riks-Ståndens
Protocoll under innevarande Riksdag, i likhet
med det dertill hörande Bihang, mätte af de,
till all manna Riksdagskostnaderna, till anslående
mede! bestridas: att, då Hriglofl. Ridderskapet och
Adeln ansett vigtigt, det dessa Protocoll hastigt
och arktals, i den mån de hinna justeras, måtte
utgifvas, Ridderskapet och Adeln för Dess del
antagit, att en Ledamot af hvart Stånd utses,
som genast om tryckningen föranstaltar, samt att
Ridderskapet och Adeln derjemte till det blifvande
Stats-Utskottet remitterat, dels att på behörigt
satt bereda utvägarna till utbetelandet af
de för tryckningen genast behöfliga medel, dels
att afgifva sitt yttrande, huruvida, när Grundlagen
tydligen befaller Protocollens tryckning, men
ingen anvisning på medlen deruti finnes, någon
ting gifvet, rörande en sådan anvisning, nu kunde,
för tillkommande Riksdagar, af Riksens Hoglofl.
Ständer stadgas.
Hvad Hoglofl. Ridderskapet och| Adeln således
beslutat och föreslagit, blef, på skedd Pro
-
position
Den 4 Mars»
position af Talmapnen, till alla delar antage oell
bifallet; och utsågs Riksdagsmannen från Gefleborgs
iLäu Johan Olsson Rongberg att, med de
J.edtmöter, som af de öfriga respectiva Stånden
dertill utnårnnas, föranstalta om Protocollens
Tryckning; hvarom de respectiva Med-Stånden
och det blifvande Stats-Utskottet skulle, genom
Utdrag af detta Protocell, Vördsammeligen och.
Vänligen underrättas.
Ut supra
In fidem Protocolli
Olof Werlin.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 4 Mars
— — Prest-Ståndet d. 7
— — Borgare Ståndet d. 8
— — Bonde-Ståndet d» 10
Riksens Högloft. Ständers till Stats-, Banco-
och Riksgäläs-Veckens 'öfverseende
år 1813 församlade Revisorers Berättelse
till Riksens Högloft. Ständer
angående Riksgälds-Contoirets tillstånd
och förvaltning.
TT . .
Undertecknade, valde och tillförordnade afl å Riksens
Höglofl. Ständers vägnar öfverse Stats-, Banco-
och Riksgälds-Verken, hafva till underdånigste
u 11 y d
-
Den 4 ' Mars.
åtlydnad af Kong]. Moj:ts den 23 Tuni innevarande
år utfärdade Nådiga kungörelse och kallelse
oss här i Stockholm Infunnit, och dc-n si st 1 i elite
September sammanträdf, så väl iRiksens Ständers
Bank, som i Riksgalds-Contoiret, och emottaga de
vid dessa Verk tili oss ställde Berättelser. Och
ar det nu, efter slutad förrättning i RiksgaldsContoiret,
vi, jemlikt 7 §. uti Kongl. Kungörelsen
den ip;Juni 1812, sorn innefattar Instruction
för Riksens Ständers tillförordnade Revisorer
öfver Stats-, Banco- och Riksgälds-Verken, lå
Berättelse och Betänkande härom till Riksens Högloflige
Ständer vördsammeligen ingifva.
Till grund och rättesnöre vid den uti Riksgälds-Contoiret
åt oss uppdrngne Revisions förrättning,
håfve vi noga följt det för samma Contoir
i April månad 1810 af Riksens Högloflige
Ständer fastställda Reglemente med de vid Urtima
Riksdagen i Örebro-år 1812 i detta Reglemente
skedde Tillägg och förändringar; äfvensom den
särskildta Instruction i afseende på Riksgälds-Contoirets
Utrikes Gäld, som vid sistnämnde Riksdag
Riksens Höglofl. Ständer, genom deras Stats-Utskott,
låtit utfärda; tillika med de uti hvarjehanda
ämnen till iakttagande och efterrättelse vid
Riksgalds-Contoiret, genom flera från Riksens Högloflige
Ständers Stats-Utskott vid de sednaste Riksdagarne
utgångna Expeditioner meddelade Beslut
och föreskrifter.
I anseende till Riksgälds-Contoirets Räkenskaper
, och efter det vi af Stats-Utskottens Handlin
-
Den 4 Mars.
37
lingar inhämtat (ien underrättelse! att 1807 års
öfver Riksgälden afslutade Hufvud-Rok varit
den sednaste, som till ziffran af Riksens Högloft.
Ständers Deputerade blifvit reviderad, håfve vi
till granskning förehaft alla för påföljande åren,
till och med för år 1812, vid Riksgälds-Contoiret
författade Hurvudböcker, och hvilka på det
nogaste af oss blifvit reviderade och med veri
fications-Handlingarne
jemforde; hvarvid yi, i
anseende till sådana utgifter, som af Herrar Fullrnägtige
blifvit beslutade, efter den tid då förvaltningen
sednaste gängen af Riksens Högloft*
Ständer blifvit granskad, de samma med Reglementet
och särskildte föreskrifter jemfört och noga
pröfvat. «
Och bafve vi med tillfredsställelse erfarit,
att till aflöningar, arfvoden och dylikt, RiksgäldsContoiret
under de nuvarande Herrar Fullmägtiges
Förvaltnings-tid icke blifvit besväradt med
■andra utgifter, än sådane, som med Reglementet
och Staten samt Riksens Höglofl. Ständers särskildte
förordnanden Varit öfverensstämmande; och
att Herrar Fullmägtige i afseende på öfriga omkostnader
af sådan beskaffenhet, att desamma till
något visst belopp icke kunnat i Staten och Reglementet
bestämmas, iakttagit en noga besparing.
Vid granskningen af 180S och 1809 årens
Hufvud-Böcker hafva väl icke förekommit några
sådana anmärkningar, hvilka verka ändring uti
sjelfva Bokslutet, men vi håfve deremot upptäckt
en mängd af andra felaktigheter, såsom missfö
ringar
-
Den 4 MarS,
lingar uti orätta Columner, miss-skrifningar, felande
hänvisningar , och dylikt, sorn utmärker
en mindre ordentlighet hos vederbörande Embetsman,
hvilka vid dessa Hu fvud-Böcker lagt
hand och icke hör träffas uti Hufvud-Böcker och
Räkenskaper, hvilka skola framläggas för Riksens
Häglof!. Ständer eller de af dem tillförordnade
Revisorer; men hvad åter angar de sedermera
för åren 1810, 1811 och 1812 afslutade HufvuclBöcker;
så har hvarken i ett eller annat afseende
vid dem någon anmärkning förekommit, sorn förtjena!
att. omnämnas, utan hafva dessa HufvudBöcker
tvärtom befunnits utmärkte af sådan redighet
och berömvärd noggrannhet, att vi, med
anledning af q §.'uti Instructionen för Revisorerne
af Stats-, Banco- och Riksgälds-Verken,
ansett oss bora vördsammeligen anmäla Kamerexaren
uti, Riksgälds - Contoirets Boksluts-Cöntoir
G. R. Ström, sorn sistnämnde 3:110 Hufvud-Böc.
ker författat och afslutat, att med.någon belöningför
dess härvid adalaide synnerliga skicklighet
och uppmärksamhet varda hugnad.
Uti 1812 ars öfver Riksgälden afslutade
u ufvud-Bok inbalanceras Utrikes skulder frän
.181.1 evalverade till Banco. Specie efter parion
isen , nemligen
J.an-Capital - Sp, R:d. 9>$f),t>8.53« 7-
Derå upplupne Interesseu. 1,68,7,371. 32. 2«
jfuersfoden af den vid
1 800 års Riksdag på Riksgälds
(Jontoiret öfverflyttade
-
Den 4 Mars.
39
tade Stats-Verkets Utrikes
Gäld, eller de sä
kallade Eckerdske Obli-.
gationerne - 3j177. 3. 4>
Skuld på Courant Bakning. 42,467. g- 11'
Sp. R:d. 11,700,86g. 4., 2.
Hvaremot uti samma års Hufvud-Bok inbalanceras
fordringar och tillgängar uti Utländska
myntslag på lika sätt evalverade till ett belopp
af Sp. R:d. 145,059. 23. 11. så att när dessa sistnämnda
till skuldernas godtgörande beräknas, blir
återstående Utrikes Gälden vid 1812 års början
Sp. R.d. 11,555,809. 28. 3.
Den Inrikes Gälden, som uti 1812 ars
Hufvud-Bok inbalanceras, utgjorde en Summa
af Sp. R:d. 7,045,091. 23. 9. och fordringarne
och tillgångarne likaledes Sp. R:d. 4,119,058.
22- 11. Så att efter afdrag af fordringar och tillgångar
den Inrikes Gälden vid 1812 års början
besteg sig till 2,926,033 R:d. 10 r:st. Specie.
Sammantagna beloppet af In- och Utländska skulder
, efter afdrag af fordringar och tillgångar, var
följaktligen, den 1 Januari 1812, 14 millioner
481,842. 29 sk. 1 r:st. Specie.
Under loppet af sistnämnde år har Riksgälden
undergått den förändring, att uti nämnde års
Hufvud-Bok utbalanceras till innevarande år 181 3,
nemligen:
Ur
4o
Den 4 Mars.
Utrikes Skulder evalverade till Svenskt Banco
Specie efter pari Cour ser,
Dån Capital - Sp. R:d. 4,1-55,063. 36. io
Upplupne
Interessen å Deip
ziger-Lånet.
- - 112,500. — —•
Återstoden af den vid 1800
ars Riksdag på Riksgälds-Contoiret
öfverflyttade Stats-Ver
kets
Utrikes skuld — 35177• 3* 4-
Skuld på löpande Rakning 34»929• 32,
Sp. R:d. 4,305,670. 25. 1.
Hvaremot fordringar och tillgångar uti Utrikes
Myntslag till innevarande år utbalanceras till en
Summa af Sp. R:d. 21,989- 30. 7., så att, när
denne sistnämnde Post afdrages och beräknas till
skuldernas godtgörande, blir återstående Utrikes
Gälden den 1 Jahuari 1813 Fyra Millioner
283,680 R:d. 42 sk. 6 last. Sp.
De Inrikes Skulderne utbalanceras likaledes
uti 1812 års Hufvud Bok till innevarande år
1813, såsom utgörande' ett sammanräknadt belopp
af Sp. R:d. 7,694,010. 42. 4., och fordringar och
tillgångar likaledes till en Summa af Sp. R:d.
4,426,476. 27. lo-, så att, effei afdrag af dessa
fordringar och tillgångar Inrikes Gälden den 1
Januari 1813 blir 3,267,534 R:d. 14 sk. 6 r:st. specie,
varandes följaktligen totala beloppet af In- och
Utland
-
Den 4 Mars.
41
Utländska skulder nyssnämnde dag, efter afdrag
af fordringar och tillgångar, Sju Millioner 551,815
R:d. g sk. Sp.
l ill närmare underrättelse om speciella för»
liållandet med Skulder, fordringar och tillgångar
Samt inkomster och utgifter, bifogas tryckta Utdraget
af Riksgalds-Cohtoirets Räkenskaper för år
1812 X.ir. A hvilket' af oss med nämnde ars
Mufvud-Bok blifvit jemfordt och till alla delar
med densamma befunnits öfverensstämmande, hvarvid
vi dock ansett oss bora upplysningsvis erinra;
1:0 Att, i stället att Hufvud-Boken påförer
råsom Riksgälds-Contoirets Skuld till Banken hela
den Summa, sorn vid 1812 ars slut uppå DiscontXånet
i Banken var disponerad, och deremot
upptager ibland Contoirets fordringar den Summa
uti så kallade Realisations Obligationer med 4 procents
Renta, som uti Banken vid samma tid var
inniestående* är beloppet af sistnämnde Obligationer
R:d- 179,294. 16. 9. uti tryckta utdraget
afräknadt från skulden på Discont-.Lånet i Banken,
så att när Hufvud-Boken upptager hela beloppet
af Inrikes Skulderna vid 1812 års slut
till 7,694,010. 4? 4. utvisar tryckta Utdraget endast
7,514,716. 25. 7.
2:0 Att åtskilliga förskott, nemligen för år
1811 till ett belopp af R:d. 1445 8 sk., och för
är 1812 Rul. 1289. g. 2-, hvilka uti tryckta Utdraget
endast äro förda inom linien, hafva uii
Hufvud-Böckerna såsom fordringar måst upptagas
0(^1
4*
Den 4 Mars.
och balanceras, intill dess nämnde förskott efter
inkomna redovisningar ur Rakenskaperna försvinna.
Således har Utrikes Gälden emellan den i
Januari 181 2 och den 1 Januari 18 13, enligt 1812
års Hufvud-Bok, efter afdragna fordringar och tillgångar,
blifvit minskad med Sju millioner 273,188
R:d. 33 sk. 9 rist. Specie, men den Inrikes deremot,
efter afdrag af fordringar och tillgångar,
och deribland de mot redovisning meddelte balancerade
förskott, ökad med 341,501 R:d. 13 sk.
8 r:st. Sp.
Förminskningen uti Utrikes Gälden har förnämligast
härrört derifrån, att 1:0 Obligationer
hörande till Utrikes Uånen blifvit med Svenskt
Råneo liqv.iderade, och 2:0 Att till följd af,Riksens
Höglofl. Ständers Beslut pä Utrikes Gälden
äro afskrifne 7,495,129 R:d. 14 sk. Specie.
Tillökningen i Inrikes Gälden åter befinnes
hufvudsakligen vara uppkommen derigenom:
1:0 Att en Riksgälds-Contoirets fordran, som
vid 1811 års slut ibland tillgångarne varit upptagen
och beräknad till afdrag å Skulderna, enligt
Riksens Höglofl. Ständers Beslut, uti 181?
års Hufvud-Bok blifvit afskriften.
2:0 Att Contoiret dels med contant och dels
med Obligationer i Svenskt Banco liqviderat Utrikes
Gäld.
3:0 Att Contoiret till Hans Kongl. Hög.
het KronPrinsen utgifvit ersättning för Hans
K ongh
Deri 4 Mars
43
Kongl. Höghets Förskott till Svenska Medborgare
för deras hos Franska Regeringen ägande godkända
fordringar.
Uppl den af Riksens Höglofl. Ständer beviljade
Summa af 3 J millioner R:d. till Rikets
försvar äro till 1812 års slut uttagne 500,000
R:d. R:co värde och har uppi det i sammanhang
härmed i September Månad fovlidne år öppnade
särskildte lån mot 6 procents renta till årets slut
influtit 107,000 R:d., hvilket lån, enligt de till
oss inkomne Rerättelser, i stället för en och en
half million , hvartill det af Riksens Höglofl, Ständer
varit påräknadt, vid Subseriptions-tidens förlopp
stadnat vid en Summa af 185,000 R:d.
Revisionen af Riksgälds -Contoirets Böcker
och Räkenskaper har föranledt till en i visst afseende
vigtig fråga, den nemligen, om icke, till
vinnande af likstämmighet emellan RiksgäldsContoirets
Räkenskaper och Rands-Contoirens Summariska
Redogörelser, hvarmed alla från JLandtRenterierna
till Riksgälds-Contoiret skedde leveteringar
hufvudsakligen skola controlleras, Riksgälds-Contoirets
Räkenskaper och Hufvud-Röcker
skulle kunna afslutas till samma tid, som genom
Författningar nu är stadgad för Rands-Böckerna,
med hvilka summariske redogörelserne skola vara
öfverensstämmande; och sedan vi öfver denna
fråga inhämtat Herrar.Fullmägtiges utlåtande, bafve
vi, efter noga öfvervägande af hvad Herrar Fullmägtige
anfört, ansett några hinder och svårigheter
icke böra möta dervid, att Riksgälds-Contoirets
Huf
-
44
Den Mars.
Hufvud-Böcker och Räkenskaper afslatas för sam»
ma tid som Lands-Böckerne, eller mellan dea
l Maji det ena året och den sista April det näst
påföljande, i händelse Riksens Högh Ständer skulle
pröfva en 'Sadan Boksluts tid vid förstnämnde
Contoir böra införas, och bifogas lill närmare uppf
lysning i ämnet det hos oss hållna Protocoll
JLit. B-, hvilket omständeligen upptager å ena si.
dan de af Herrar Fullmägtige framställda betänkligheter,
och å den andra våra vid hvarje punkt
ineddelte yttranden.
I afseende på Frotocollens granskning, s!
håfve vi af Riksgälds-Contoirets Handlingar inhämtat,
att de hos Herrar Fullmägtige hållna
Frotpcoll,- till och med för JVfars månad förlidne
ar, blifvit vid sistlidne Riksdag i Örebro af Riksens
Höglofl. Ständers Stats utskott granskade, och
att Riksens Höglofl. Ständer, med bifall till välbemälte
Utskotts afgifna Betänkande frikallat Herrar
Fullmägtige från ansvarighet för alla inom
den 31 Mars 1812 vidtagna Beslut och åtgärder;
efter hvilken salunda erhållne upplysning vi icke
ansett oss tillständigt att sträcka vår granskningsåtgärd
i afseende på Protoc.ollen längre tillbaka
än den 1 April 1812, men alla från nyssnämnde
dag till och med sistlidne Augusti månads
slut hållna Protocoll, så väl hos Herrar Fullmägtige
sorn hos Commissaiierna i Riksgälds Contoiret,
håfve vi noga genomläst, och hvarvid vi
med Reglementen och föreskrifter jemfört Herrar
Fullmägtiges fattade Beslut uti alla mål af
sådan beskaffenhet, att de efter dessa Fäxfattnin
gar
-
JDen 4 Marg*
45
gar kunnat pröfvas;- samt i afseende pä öfriga
Herrar Fullmägtiges vidtagna åtgärder noga un.
ders ole t de i Protocollen anförda skill. Och är
der med tillfredsställelse vi vördsammeligen få
anmäla, att någon anmärkning, efter hvad _ våra
Protocoll utvisa, icke förekommit, hvarken emot
Herrar Fullmägtige, eller Ämbetsmännen. Läsningen
af Herrar Fullmägtiges Protocoll har likväl
föranledt till flera öfveriäggningar.
Då vi erfarit, att Herrar Fullmägtige, med
anledning af i §. ro Art, af 1810 års Reglemente
för Riksgälds-Contoiret, sammanträdt tvenne
dagar i hvaije vecka, ehuru vid sammanträdet
sista dagen i veckan några mål sällan varit
att föredraga, så att Herrar Fullmägtige utan
ändamål i Contoiret mäste sig infinna, håfve vi
s<skt utleta grunden för berörde föreskrift, och
trott oss finna anledningen härtill hafva varit,
att när i April månad 1810 Reglementet fastställdes,
Riksens Höglofl. Ständer förmodat, att
Vexlar till Utrikes Skulders liqviderande skulle
komma att upphandlas, i hvilket afseende det
också blef ovilkorligen nödvändigt, att Herrar
Fullmägtige sammanträdde antingen dagen före
hvarje så kallad Postdag, eller ock å sjelfva postdagen,
för att om vexel upplcöpen fatta de Beslut,
som efter omständigheterna hvarje gång kunde
vara lämpade och afpassande; men enär en
sådan förrättning nu mera icke så snart torde
komma i fråga, samt v ixel-upphandlingen, såsom
en följd af de med Riksgälds-Contoirets Utrikes
Skulder sednast vidtagnä författningar, i alla fall
måste
46
Deri 4 Mars'.
mäste blifva ganska inskränkt, håfve vi, på det
Herrar Fullmägtige icke onödigtvis och utan ändamål
må besväras, trott oss böra vördsammeligen
föreslå, att t f 10 Art. af Reglementet för
Riksgälds-Contoiret förändras, och kommer att lyda
sålunda: ”Fullmägtige böra till öfverläggning
om Riksgälds-Verkets och General - A.ssistanceContoirets
angelägenheter sammanträda minst en
eller tvenne gånger i veckan, eller ock oftare,
om Arendernes beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant skulle fordra.
Uti de af oss granskade Protocoll, hafva
Herrar Fallmägtige till förstkommande Riksens
Höglofliga Ständer eller de af dem tillförordnade
Revisorer hemställt redan omförmälte ämnen,
dem vi alltså till pröfning förehaft, och uti hvardera
genom särskildta Expeditioner lemnat Herrar
Fullmägtige del af våra tankar.
1:0 Angående det Lån af 120,000 R:d,
som en af Rikets Herrar, f. d. General-Gouverneuren
m. m. Grefve E. Ruuth utaf Wismarska
Pant-skillingen undfått emot säkerhet och åtskillige
pantförskrifne och behörigen intecknade fastighets-egendomar
samt särskildt Hypothek afy8
Actier uti Stenkolsverket i Skåne, hvilket lån, enligt
Riksens Höglofl. Ständers förordnande vid
Riksdagen i Stockholm åren 1809 och 1810, på
Riksgälds Contoiret blifvit öfverflyttade, och hvarmed
i öfrigt är sådant förhållande, att Hans
Exr,ellence och dess Fru Grefvinna uti deras
under den 28 Januari 1808 för nämnde Lån ut
gifne
-
Den 4 Mars,
4?
gifne förskrifning förbundit sig, som orden lyda,
”att utom ärlig renta till 5 för Hundrade, efter
”10 års förlopp återställa årligen en Tiondedel
*’af Capitalet, intill dess hela Capitalet blifvit
”guldet, och att medan länet innehafves vid hvar”je
års förlopp rentan erlägga, vid äfventyr att
”om vid Eentans liqviderande utöfver 3ne må”nader
från dess förfallotid kom att dröjas, skul*
s’le Capitalet anses såsom till betalning förfallet, och
”det Hans Exellence lemnade tillstånd attfåCaph
”talet uti 10 år innehafva, och att derefter få af*
”befalningarne derå på berörde sätt årligen verkställa,
försvinna, så att, om rentan icke vid hvar.
”je års förlopp, eller inom 3:ne månader derefter,
rätteligen afbördades , sjelfva Capitalet skulte
utan uppsägning, äfvensom den bristande
*’rentan, genast kunna infordras och hos Eånta,
’garen utsökas.”
Sedan hös Herrar Fullmägtige af Commissarierne
blifvit anmält, att den år 1812 förfallna
renta Tretton dagar efter den ytterst bestämda
betalnings termin af Hana Excellence först blifvit
liqviderad, läto Herrar Fullmägtige kungöra
Hans Excellence, att, i anseende till det sålunda
förelupne dröjsmål med rente.betalningen, Hans
Excellence förverkat rättigheten att längre innehafva
Eånet, med de vilkor sorn vid dess meddelande
blifvit bestämde; hvarefter, och sedan
bevis från Hans Excellence inkommit, att Hans
Excellence af detta Beslut erhållit del, Herrar
Fullmägtige till pröfning förehaft en af Hans
Excel
-
4-8
Den 4 Mars•
Excellence dessförinnan ingifven skrift, med .'lilliy
Ian att något afseende å det förelupna dröjs-"
målet ej måtte göras; då Herrar Full mägtige Stad
nät vid det Beslut, att till först kom mande Riksens
Höglofl. Ständer eller de af detri tillförordnade
Revisorer öfverlemna, om och huruvida
Hans Excellence än längre må bibehållas vid’
begagnandet af i fråga varande Rån , samt i sällan
händelse, med hvad vilkor.
Efter öfvervägande af de härvid förekomna
bevekande skäl, bafve vi tillstyrkt, att Hans Excellence
vä’1 må bibe hållas vid tneranämnde Rån,
intill dess Riksens Hoglofh Slät der härom annorlunda
förordna; men att Haris Excellence emedlertid
bör erlägga, i stället för 5. Er.oCents
ränta, Sex för hundrade om året, att räkna från
den 1 October 1812, då lånet var förfallet, samt
tillika fullgöra öfriga vilkor, dem vi , såsom en
följd häraf, föreskrifva ; så att på Riksens Högloft.
Ständer nu ankommer, att, i anseende tili
allt hvad som rörer ofta berördé Rån, förordnande
meddela. *
2:0 Herrar Fullmägtiges förfrågan , huruvida
en af Riksgälds-Ccintoiret, Sub. N:o ybg, den 16
Mars 1791 utgifven och förlidne år uppvisad Ob.
ligation på 6000 R:d, ställd på En Tiondedels
årlig afbetalning och löpande Fem procents renta ,
må, till återstående Capital 2400 R:d, jemte fyra
års renta, inlösas; enär denna Obligation, till
förfallne Capital procentens och rentans erhållande
icke varit presenterad sedan år 1797; och den
tid
Den 4 Mars.
49
tid, sorn Kongl. Kungörelsen den 15 Juni 1H00
utstakar, inom hvilken skulder man och mati
emellan böra kräfvas, således försummad. __ Ocli
bafve vi, uppå de skäl, våra Protocoll innefatta,
änsett oss bötå tillstyrka Herrar Fult rnägtige, att,
med tillämpning af Herrår Fullniäntlgés särskildta1
Beslut af den 30 Juni 1800, deri 21] Augusti
1803 och 23 juli 1804, låta merberörde Obligation
genast, nät inhéhafyåren sig anmäler, till
Capital och Renta i ti lösa, med det sammanräknade
belopp, sorn af Riksgälds - Confoiref skolat utgifva®,
1 händelse Obligationen hvarje gång någon
Capital- och Rente-betalning i Banco kunnat
uttagas, i sådant afseende blifvit ordentligen
uppvisad.
Under påstående Revision äro dessutom aine
ämnen af Herrar Fulimägtige hos oss anmälte.
1:0 Jemte Memorial, af den 30 sistlidne
September, häfva Herrar Fulimägtige insand! det
Sämma dag hos Herrar Fulimägtige halina Protokoll,
hvaraf inhämtas, huru sorn Kongl, Majtr,
uti Skrifvelse af den 24 Februari innevarande
år, i Nåder förständiga! Herrar'Fulimägtige, att ,
genom det étt öfverskott af 570*410 R:d. 34 sk.
i i rist. är 1810 uppkommit uppå Tuli-, Post-och
Chartte-Sigiilåtte-medien, hade i Riksgälds-Contoiret
blifvit qvarstående 521,887 R:d. 9 sk. 6 rtst. af
dbn Summa, med hvilken samma Contoir, enligt
Riksens Ständers föreskrift, bordt år 1811
Stats-Vetket biträda; att på‘dessa 521,887. 9. 6.
Rik
N:o
7, 8.
5°
Deri 4 Mars.
Riksens Ständer anvisat 400,718. 25. 2., som för
åren t^io och 1811 voro bristande i HefensionsSumrnan,
att Stats-Verket ej äger rätt till undfående
af återstoden R:d. 121,168. 32 sk. 4 r:st.,
emedan Riksens Ständer anslagit särskildt och full
tillgång för de frän 1812 års början pröfväde och
godkände Stats behof; meri alt, enär Stats-Verket
häftar för en Skuld till Riksgälds-Contoiret på
förskott till 1810 års Hamnstängning m. in., hvilken
skuld, jemlikt Riksens Ständers förordnande ,
skall godtgöras, bland annat, af Of.yerskotten på
Statsverkens inkomster, och ifrågavarande Summa
härrör af sådana Öfverskott, Stats-Beredn ingen
ansett sig befogad att nämnde 121,168- 32. 4*
på Skulden afskrifva; hvilket Kongl. Maja, genom
gillande af 1S12 års Riks-Stat, som denna
afskrifning upptager, i Nåder godkänt.
Och hafva Herrar Fullmägtige, enär Reglementet
för Riksgälds-Contoiret uti 7 Art. 5 §.
1 mom. innehåller:, ”att, sedån de för år 1812
”till Stats-Verkets behof anslagne 1,740,803 Rnf
”43 sk. g. till fulla beloppet af Riksgälds-Contoiret
”blifvit godtgjorde, skola alla pretentioner, å Stats’’Verkets
sida, i afseende på hvad Stats-Verket,
”till följd af Rikets Ständers förra Beslut, ägt
”rättighet att utaf Bevillningen, enligt 18 io års
”Stadga, reqvirera och undfå; till och med för
”år 1812, kommer att alldeles försvinna,” förklarat
sig ej kunna meddela någon åtgärd till afskrifning
uti Riksgälds-Contoirets Räkenskaper af
ifrågavarande 121,168 R:d 32 sk. 4 rsb Banco.
I
Den 4 Mars:
51
I anledning hvaraf vi meddelt Herrar Fullmäg-'
lige det svar, att vi, lika med Herrar Fullmägtige,
' ansett afskrifning uti Rfksgälds-Contoirets
Räkenskaper, emot tydliga innehållet af den af
Herrar Fullmägtige åberopade § uti Reglementet,
nu icke kunna äga rum, utan att frågan härom till
Riksens Högloft. Ständers närmare pröfning och
afgörande af oss skulle hemställas.
2:0 Vidare, och efter det Herrar Fullmäg.
tige, i anledning af Commissariernas gjorda förfrågan,
först stadgat och låtit verkställa det Beslut,
att någon Bevillning ej kommer att innehållas
af Rentan på Riksgälds-Contoirets med fem
procents Intresse utgifna obligationer Herrar
Fullmägtige, genom Memorial af den 15 sisth
September, begärt vårt råd och tillstyrkande, huruvida,
med anledning af 7 § 2 Art. uti 1812 års
Bevillnings-Förordning, vid rentaris liqviderande
å det mot 6 procents Intresse upptagne särskildta
Fån, Bevillning. bör innehållas. Efter noga
öfvervägande af alla härvid förekomna omständigheter,
hafye vi tillstyrkt Herrar Fullmägtige,
att, med tillämpning af Be vil Inings Förordningen,
vid rentans liqviderande å 6 procentsFånet
låta innehålla och afdraga 5 procent af rentebeloppet.
Vi håfve inventerat, så väl General-Cassan
af Credit Sedlar, som de för vexling af dylika sedlar
inrättade arne så kallade Små-Sedels-Cassor, äfvensom
vi genomgått och granskat Riksgälds-Contoirets
-
Den 4 Mars.
hets mest vigtiga Handlingar, af hvilka en del
äro under Herrar Full magt iges och en del under
Coromisariernes vård; hvilket allt befunnits i behörig
ordning. Vidare håfve vi bescke alla vid
Riksgäld* Göntoiret varande Departementet och
dervid efter Instructionens föranledande af Embets-
och Tjenstemän fordrat redo för hvad dem
antingen till efterlefnad , eller till vard och besörjande
ålegat och anförtrodt varit, hvilket äfvert
af dem till vårt fulkomliga nöje blifvit fullgjordt;
och hvarigenom vi vunnit närmare öfvertygelse
derom, att genom en noga verkställighet
af de redan stadgade Instructioner, göromålen
kunna hållas i den jemna och oafbrutna gång,
som betryggar Riksgälds-Contoifets ratt och säkerhet.
Slutligen håfve vi också särskildt undersökt
säj tet till Gredit-Sedlarnes utgifning, deras infriande
oell vårdande; och dervid funnit Controllema
sä beskaffade, att några missbruk och underslef,
hvarken tili Riksgälds-Contoirets eller det
allmännas förfång, icke synas böra kunna inträffa,
enär desse Gontroller behörigen handhafvas
och verkställas.
De råd och tillstyrkanden samt föreskrifter,
vi, med anledning af Riksgälds-Contoirets granskning,
Herrar Fullmägtige meddelt, innefattas uti
vår till Herrar Fullmägtige aflat ne och härhos
i afskrift bilagde särskildta Expedition. Litt. C.
Och då Herrar Fullmägtige ej allenast noga
efterlefvat de .af Riksens Höglofl. Ständer gifne
Instructioner och föreskifter, utan ock med nit
och
Den 4 Mars.
53
och sorgfällighet vid alla tillfallen vårdat och
iakttagit Riksgälds-Contoirets rätt och fordel, håfve
vi, uti berdrde slutliga Expedition, ansett
oss böra betyga Herrar Eullmäglige vår enskildta
erkänsla; äfvensom vi anmodat Herrar Fullrriägtige
att förklara Riksgälds-Contoirets Emhets- och
Tjenstemän vårt nöje och välbehag.
Några besvär eller klagomål af RiksgäldsContoirets
och General-Assistance-Contoirets Embets-
och Tjenstemän äro icke till denna Revision
inkomna; men så val Controlleuren, sorn
Stämpel-Mästaren och Stämpel-Drängarne uti det
för Chartors hvitstämpling inrättade- och under
Riksgälds-Verket lydande Contoir, hafva uti särskildte
hos oss ingifne skrifter sökt förbättrade
Eörtingsvilkor, hvilka ansökningar vi efter deras
enskildte beskaffenhet piöfvat, och öfver dem lemnat
sådana utlåtanden, som vår Instruction medgifvit,
Beträffande det under Riksgälds-Verket lydande
General-Assistance-Gontoir, så håfve vi
eftersett sistnämnde Verk. Vi bafve genomläst
de hos Ofver-Commissarien derstädes hållna Protocoll
till nästlidne Augusti månads slut, och
reviderat de vid samma Contoir för årén iSojr,
x8o8, 1809, 1810 och iSix afslutade HufvudBöcker.
Från Riksens Högloft» Ständers Herrar Deputerade
till Ofver-Revision af Riks Räkenskaperna
håfve vi emottag i t en af Herrar Deputerade
författad öfversigt af deras förrättning, och
den
54 Den 4 Ma/ s
den vi Litt. D härjemte få vördsammeligen of.
verlemna. Stockholm den 14 December 1S13.
På Höglofl. Bidderskapets och x\delns vägnar:
Jo/t. Henning Gyllenborg. Carl de Geer.
P. Ad. Fock. J- G. Gyllenkrok.
Elias v. Echstedt. L. v. Stockenström.
På Högvördiga Prest-Ståndets Vägnar:
Jacob Ax. Lindblom. J. A. Tingstadius.
P. Ruus. M. Stenhammar.
M. Hasselrot. Js. Mellgren.
På Vällofliga Borgare-Ståndets vägnar:
Joli. Pet. Sandberg. Jan Lamberg.
Joli. Georg Rager. J. G. de Maré.
E. G, Nolleroth. J. H. Ekstrand.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:
Jon Jonsson. Per Jonsson.
Anders Nilsson. Pengt Scensson.
Scen Palsson. Jonas Nilsson.
[C. Sylvan.
Litt. B.
Den 4 Mars.
55
Litt. B.
Utdrag af Protocollet hullet hos Riksens
Högloft. Ständers till Riksgälds-Verkets
öfverseende valde och
förordnade Herrar Revisorer den 12
December 1813.
S D. Härefter förekom Räkenskaps-Utskottets
Betänkande, 1 anledning af den hos Herrar Revisorer
väckta fräga om en förändrad tid för afslutandet
af Riksgälds-Contoirets Hufvud-Böcker
och räkenskaper; och hade Utskottet, efter gransk»
ning af Herrar Fullmägtiges inkomne utlåtande,
punktvis yttrat sig deröfver sålunda:
1:0 Herrar Fullmägtige hafva anfört, att genom
Boksluts-årets framflyltning till den för
Bands Böckernes afslutande foreskrifne tid, skulle
Riksgälds-Contoirets Inkomster, som tillhöra förra
året, men influtit under de fyra första månaderna
af det löpande året, böra tilläggas Inkomsten
för det förflutna året, men sådane inkomster,
som influtit för det löpande, balanceras;
äfvensom alla de Utgifter, hvilka äro bestämde
för jemnt år och tillhöra de fyra första månaderna
af det löpande året, samt för detsamma i CassaRäkningen
upptages, icke heller kunna i HufvudBöcker
föras annorlunda, än under Balance; och
hvilket skulle göra redovisningen så mycket mer
inveck»
56
Den 4 Mars.
invecklad, som den ifrågavarande afslutnings-tiden
icke inträffar med något jernnt qvartal, men de
fleste uigiftevoe bora qvartaliter bestridas.
1:0 Härvid har Räkenskaps-TJtskottet erinrat,
S<t Riksgälds-Ueutoirets Räkenskaper och HufvudBöcker
icke upptaga till Redovisning mera af
Bevillningen och öfriga Fonder , än hvad häruppå
levereras, så att, i fall underrättelse skulle inhämtas,
till hvad belopp Bevillningen för ett visst
år blifvit tanerad., hvad derpå af de Skattskyldig©
blifvit betalt och annu. återstår till indrifning,
afkortning och afskrifning, kan en sådan underrättelse
icke erhållas utaf de i Hufvud-Boken afslutäde
Baki:ingar, utan mäste, i detta afseende,
andre Handlingar och Räkenskaper tillitas, —.
Gassa - Räkrtiogen, hvarpå Herrar Fullmägtiges,
yttrande således endast kan syfta, är icke något
annat, än ,en specifik Förteckning, sorn utvisar
hvad under särskildte Titlar contant inflyter och
utbetalas; och kan . Cassa-Räkningen följaktligen
icke komina att afslutas med mer ari en enda.
Ralance, eller Behållning, om sadan finnes, elier
ock, såsom händelsen kan vara i Riksgälda-Coritoirct,
med sa kallad öfver-assignenng, det vill
saga, att, näv Iltgåfierne för året öfyerstigit Inkomsterna,
Britten mast fyllas med Invisningar
på I)iseunt~Länet i Banken. Fnär nu Cassa-Räk-,
ningen .icke upptager annat, än verkliga Inkomster
och Utgifter, och således endast karr utvisa
hvad al Contoirets Ropder, sorn kunna tillhöra
icke blott det löpande, utan ock flera förbigångna
Deri 4 ' Mars.
57
2r, influtit, och i anseende till anslag och utgifter,
hvad häraf blifvit an ordna dt och utbetalt.,
synas do af Herrar Fullmägtige i denna punkt
yppade betänkligheter vara af sådan beskaffenhet,
att de ej böra bereda något' hinder för RiksgäldsC.
ontoirets Räkenskapers och Hufvud-Böckers afsluta
nde till en annan, an den hittills vanliga
lid.
gro Yttrade Herrar Fullmägtige, att den enda
fördel, sorn genom en förändring af Rökslutstiden
skulle kunna vinnas, vöre en närmare likformighet
och öfverensstämmelse emellan Riksgälds-Contoirets
Räkenskaper oc]i Rands-Contoirens
afgifvande Summariska Räkningar; men då erfarenheten
visat, att en del Rands-Contoir uti nyssnämnde
Räkningar afföra alla inom den i Maj
afsända pepninge-remisser, och andra åter sådane
poster, hvarå behörige qvittencer inom Bokslutsåret
icke hunnit till orten framkomma, biefve
det, till utrönande af förhållandet härutinnan, äfvensom
för att utreda andra skiljaktigheter , som
möjligen kunde äga xum, alltid nödvändigt, att
för Hufvud-Rokeos afslufände afbida de Summariska
Räkningarna från aila Ränen; och då desse
ofta uteblifva utöfver den för deras insändande
Utstakade tid, eller den r Juli, (hvilket för det
närvarande är förhållandet med Nyköpings Rån,
hvarifrån näst lidet års Summariske Räkning, oak.
tadt flera från Contairec afgångna påminnelser,
icke ännu kunnat erhållas) skulle Riksgälds Contoirets
Bokslut komma i ett skadligt beroende af
flen snarare eller senare åtgärd, Lands Contoireu
vid
-
t
5* Den 4 Murs.
vidtogo tili mevberörde Räkningars upprättande
och insändande, hvilket lunder Herrar Fullmägtige
anse isynnerhet förtjena afseende.
2:0 Räkenskäps-Utskottet har i anledning häraf
yttrat: att hvad angar den af Herrar Fullmägtige
anmärkte omständighet, att en del Lands-Contoir
skola uti Summariska Räkningarna afföra alla inom
den 1 Maj från Landt Renterierna afsända
Fenninge • Remiser, utan afseende derå, om de
samtlige inom nämnde tid uti Riksgälds-Contoixet
blifvit qviiterade; så, enär det genom författningarna
redan är föveskrifvet, alt inga andra
Remisser, än de som inom Uppbörds-årets slut
uti Riksgälds - Coatoiret äro qvitterade, få uti
Summariska Räkningarna under Levererings-Titel
afforas, och att det öfriga, som inom den x
Maj från Landt-Renterierna är afsändt, bör unker
särskild Titel' upptagas, fann Utskottet an-’
komma på Herrar Fullmägtige, att vidtaga sådana
åtgärder, hvarigenom Lands-Contoiren må
tillhållas, att, vid Summariska Räkningarnes upprättande,
srälla sig de härom erhållna föreskrifter
till efterrättelse, och att nyssnämnde Räkningar
inom utstakad tid äfven afgifva. Men om ock
dröjsmål med Summariska Räkningarnas aflemnaride
från ett eller annat Län skulle komma att äga
(Tum, har Utskottet ansett, det Bokslutet vid Riksgälds
Contoiret härigenom icke på något sätt bör
uppehållas. — Summariske Räkningarne äro icke
ämnade tili Verificationer för Cassa-rakriingen,
och synas icke heller dertill kunna vara tienlige,
enär
Den 4 Mars.
59
■enar hvarje uti Gassa-rakningen upptagen peninge-post
med särskildte Handlingar, såsom Insättnings
- Reversal och Attester, Uppbörds - Ordres,
A nordningar och Ovittencer samt dylika Document,
måste bestyrkas; ehuru Summariske JRäkningarne
äro oumgärtgligen nödv.nidige , enär genom
dem confroll hufvudsakligen kan vinnas derpå,
att alla från Landt Renterierna skedde levereringar
blifvit uti Riksgälds - Contoirets räkenskaper
till redovisning behörigen upptagne. Och
om derföre en annan, än den nu vanliga tiden,
skulle stadgas för afslurandet af Riksgälds-Contoirets
Hufvud - Röcker och räkenskaper , bör sådant,
i Utskottets tanka , icke i någon måtto verka
på Bokförings-methoden, hvilken likafullt kan
bibehållas .oförändrad; och blir förhållandet alltid
det samma, om Gassa räkningen löper ifrån den
i Januari till den 31 December, eller från den
1 Maj till den 30 April det nästpåföljande äret,
så att de af Herrar Fullmägtige, ‘1 afseende på
Summariska Räkningarna , yppade betänkligheter
emot en förändrad tid för Riksgälds - Contoirets
räkenskapers afslutande, tyckas alldeles försvinna.
3:0 Andraga Herrar Fullmägtige, att Räkningarne
(ifver Riksgälds - Contoirets nu varande
eller framtida relationer med, så väl härvarande
Publika Verk, som utrikes Handels-hus, ej kunnat
vederbörligen verificeras, utan att sådana Verk
och Handels hus kunde förmås att uti hvad som
angår Riksgälds - Contoiret afvika från den allmänt
vedertagne Terminen för Arsäkningars afgifvande.
6o
Den i Mars.
3:0 Räkenskaps-Utskottet förmäler sig härvid
hafva inhämtat den upplysning, att RiksgäldsConloiret
för det närvarande, icke har års-liqvid
nied något annat Publikt Verk , än med Kongl.
Stats-Contoiret; ty hvad angar Riksens Ständers
Rank, sä är det endast Amartissements-Fonden ,
sorn omedelbarligen från Riksgälds- Contoiret till
Ranken aflevereras , och till hela Summan alltid
på en gång anordnas. Den liqvidation med
Kongl. Stats Contoiret , sorn hvarje år uti Riksgälds-Contoirpt
författas och Kongl. Stats. * Contoiret
tillställes , synes också kunna utan olägenhet
afslutas på annan tid, an vid borgerliga årets stat;
enär densamma i det närmaste är af samma egenskap,
sam de års redogörelser, hvilka från LandsContoiren
till Kongl. Stats - Contoiret inkomma..
Vid sådant förhållande, har Utskottet ansett Riksgälds-Contoirets
relationer med Publika Verk icke
böra blifva något hinder för Röksluts-tidens förändrande,
så framt icke andra befattningar, än
de, sorn, enligt nu gällande Reglementeu4och Instructioner,
Riksgälds-Contoiret tillhöra, framdeles
skulle af Riksens Häglof!, Ständer åt detta
Contoir uppdragas. Och ,hvad angår RiksgäldsContoirets
relationer med utrikes Handels-hus,
så, utom det Contoirets vexel - operationer, i anseende
till de med Contoirets utrikes gäld vidtagne
Författningar, lära blifva ganska inskränkte,
bora vederbörande Ranquierer, icke mera än andre
Corn mission na i rer, kunna undandraga sig att
gora redo för d« dem anförtrodda affabel', på den.
Uda som af Herrar Fullmägtige föreskrifter
Den 4 Mars.
4:0 Slutligen förmäla Herrar Fullmägtige,
att, till undvikande af de ofvan anförde hinder
och svårigheter , Commissarierne föreslagit den
utväg, att Lands-Contoiren blef förständigadt, att,
i stället för hvad förut skett, vid slutet af hvarje
år afsluta, och inom sune månader derefter
till Riksgälds-Contoiret insända Summariska Rät;-  ningarna, som derigenom komme att vinna en
sådan likformighet med Riksgälds Contoirets raken*
skaper, att de såsom verification kunde åtfölja Hufvud-Boken
, och beqvämligare an hittills, med
de i Cassa-räkningen afgifne levererirtgar af Riksgälds-Contoirets
Fonder jern föras; men, i händelse
äfven detta förslag, i afseende på Summariska
Räkningarnes Upprättande och insändande, skulle
möta svårigheter, tro Herrar Fullmägtige, att
ifrån hvarje Lands-Contoir inom den sista Februari
hvarje år insände Förteckningar öfver alla
under föregående året till Biksgälds-Contoiret gjorde
levereringar, hvarå qvittencer af samma år
erhållits, kunde blifva en tillräcklig controll på
sådana Riksgälds-Cöntoirets Inkomster.
4:0 Räkenskaps-Utskottet har härvid anfört,
att hvad angår de af Commissariferna föreslagna
Summariska Räkningar, hvilka med den 31 December
skulle afslutas, sä hade härvid förekommit,
att, om sådane Summariske Räkningar föreskrifvas,
häraf bl ifver en nödvändig följd, att
dels Restantiexne på de. debiterade Fonderna måste
komma att påföras till större belopp, än nu , då
Summariske.Räkningarne författas efter Uppbörds-i
terminens slut, och dels att nämnde räkningar
icke
6?
Den 4 Mars.
icke skulle kunna upptaga Afkortningar och Afskrifningar
på den för äret taxerade Bevillning
in. na. , hvilka omständigheter likväl visserligen
förtjena att komma i betraktande. Men beträffande
de af Herrar Fullmägtige föreslagne Förteckningar
öfver Handt - Renteriernes levereringar,
så har val Utskottet, lika med Herrar Fullmägtige,
funnit, att , derest dessa Förteckningar
med noggrannhet varda författade, en likstämmighet
emellan dem och Gassa räkningen skulle kunna
vinnas; dock hade Utskottet icke kunnat undfalla,
att samma oordentligheter, sorn Herrar Fullmägtige
uppgifvit , i afseende på författandet af
de nu brukliga Summariska Räkningar samt dröjsmålet
med deras insändande, äfven skulle kunna
äga rum i afseende på Förteckningarna; och
att af Hands - Contoiren bör kunna lordras enahanda
noggrannhet, antingen levereringar , som
blifvit gjorde inom en tid af tolf månader ,
specificeras uti Summariska Räkningen, eller å särskildt
Förteckning upptagas. Deremot, och då
Summariske Räkningame äro de enda års-redogörelser
för Bevillningen och öfriga Fonder, hvilka
till Riksgälds-Contoiret afgifvas, och uti dessa
redogörelser äfven afföras Restitutioner och anordningar,
hvarom upplysning i Riksgälds-Contoiret
icke bör saknas , har Utskottet ansett de föreslagna
Förteckningarna, i fall Summariske Räkningarne
derigenom skulle komma att afskaffas,
mindre tjenlige, samt aldeles öfverflödige, så framt,
efter Commissariernes förslag, Summariske Räkningarne
utan olägenhet skulle kunna författas och
af:
Den 4 Ålars.
63
afslutas till ilen 31 December, och således leomina
att omfatta enahanda tid, sorn förteckningarne.
I följd af allt detta har Utskottet för sin
del ansett de af Herrar Fullmagtige uppgifna
betänkligheter icke vara af sådan beskaffenhet, att
de kunna verka något hinder deremot, att Riksgälds-Contoirets
Räkenskaper och Hufvud-Böcker
afslutas till samina tid, som genom Författningarna
för Hands Böckernas afslutande är föreskrifven-;
i händelse Riksens Ständer skulle pröfva
en sådan förändrad Boksluts-tid vit! RiksgäldsContoiret
böra införas.
Flerr Grefven och Ordföranden gjorde proposition
till bifall å Räkenskaps-Utskottets Betänkande,
som med Ja besvarades. Och beslöts, i
följd häraf, att ofvanberörde väckta fråga skulle
uti Berättelsen till Riksens Höglofl. Ständer hemställas,
samt Utdrag af detta Protocoll Berättelsen
bifogas.
Ut Supra. •
In fidem
C, Sylvan.
Litt. C.
Högvälborne, Välborne, Högärevördige och
Höglärde, Adle och Högaktade samt Välförståndige
Herrar och Män, samtlige Fullmagtige i Riksens
Ständers Riksgälds-Contoir!
Se
-
64
JDen 4 Mars.’
Sedan undertecknade, till Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende valde och förordnade
Revisorer nu mera fulländat den åt oss i Riksgälds-Verket
uppdragne Revisiöns-förrättning, håfve
vi härmedelst skolat vänligen lemna Herrar
Fullmägtige del af de råd och tillstyrkanden, samt
föreskrifter, hvartill denna förrättning föranled t.
iso Under läsningen af Herrar Fulimägtiges
Protocoll har förekommit, huruledes Stads- och
Handels-Mäklarön P. C. Sasse erbudit sig att
till Riksgälds-Contoiret aflåta Tio Tusende Riksdaler
ConVentions-rnynt uti Obligationer, hörande
till det år 1802 för Riksgälds-Contoirets Räkning
genom Banquierna 1 Leipzig Frege & Comp:s upnegoeieradé
Lån, emot betalning i Svenskt Banco,
efter Cours-beräkning af Sjuttiotvå skillingar per
En Riksdaler Hamburger-Banco; hvilket anbud
Herrar Full magt i ge, under dert 2 f>: Mars innenevarande
år, mot de uti Protocollet för samma
dag stadgads vilkor, för Riksgälds-Contoirets räkning
antagit.
Och då vi funnit det vara Öfverensstämmande
med Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
vid sistlidne Urtima Riksdag i Örebro utfärdade
Instruction i afseende på Riksgälds-Contoirets
utrikes gäld, att de i Leipzig förfallne skulder
liqvideras efter en cours-beräkning af högst Sjuttiotvå
skillingar Svenskt Banco per En Riksdaler
Hamburger-Banco, håfve vi velal Vänligen tillstyrka
Herrar Fullmägtige, att, derest förfallna
Obligationer, hörande till Leipziger-Låirety skulle
åt Contoirét erbjudas, mot betalning i Svenskt
Ban
-
Den 4 Marst
65
jBancomynt, sådana anbud pröfva och antaga, med
tillämpning af de allmänna grunder, hvilka, i
afseende på Sasses ofväniiärhnde anbud, blifvit
af Herrar Full magt ige fässtallde; isynnerhet sorn
besparing af hvarjehanda kostnader och utgifter
synes kunna vinnas derigenom, att förfallne skulder
i .Leipzig härstädes liqvideräs efter samma
■cohrs, hvartill Ve,ilar annars skolat uppköpas och
turemitteras.
3:0 Äf Herrar Fullmägiiges Protocoll håfve
Vi inhämtat, huruledes Herrar Fulljnägtige gjort
flera försök att i penningar förvandla RiksgäldsContoirets
ägande behållningar af Eevillnings- »mt
Krigs-G-ärds Jern, så val på metall-vågarne här i
Stockholm, som på vågarne i åtskillige af Rikets
öfriga Stapelstäder; men tillika erfarit, att dessa
Försök i det härmaste misslyckats, öch då vi,
lika med Rikets Höglofl. Ständers Stats-Utskott,
Vid sist hällne Urtima Riksdag i Orebro, ansett
det vara förmånligt för Uiksgälds-Contoiref, att
ju förr dess heldre vinna afsättning på förenämnde
järn; så håfve vi velat vänligen erinra Herrar
Fullmägtige, att så snart Herrar Fulimägtige pröfva
omständigheterna det-medgifvä, och att för-»
'säljningeh icke åtföljes af någon olägenhet för
Jetn-försälj ningen 1 allmänhet, härom i riga uti
författning; och hvarvid vi nogsamt inse, att för
det på vågarne i Landsörterna Varande Jern, i
synnerhet det sorn är af sämre beskaffenhet, icke
möjligen kunna förväntas sådana pris, sorn 1 någon
Nio
9, i o.
G6
Den 4 Mars.
gon matto skulle kunna jemföras med dem, hvilka
i Stockholm och Götheborg anses gångbara.
3:0 Sorn 1812 års öfver Riksgälden afsiut-ade
Hufvud-Bok så serit blifvit granskad i RevisionsCohtoiret,
att den icke förr än ilen 25 sist litine
November derifrån till oss kunnat öfverlemn-as;
och ett sådant dröjsmål med granskningen af flera
General-Assistance-Contoirets Hufvud-Bocker afven
inträlfat, att ilen tor 1S12 annu ar under Revisions-Contoirets
handläggning, och således icke, såsom
vederbort, kunnat af oss revideras; så håfve vi
velat vänligen anmoda Herrar Fullmägtigeatthålia
noga och allvarsam hand deröfver, att ej mindre
Riksgälds Contoirets , an General Assistance Contoirets
Hufvud.Böcker, till den i Författningarue
stadgade' tid, hädanefter alltid varda tili RevisiorisContoirc-t
behörigen granskade.
4:0 Som vi erfarit, att de vid RiksgäldsContoirets
Hufvud-Bocker uti Revisions-Contoiret
författade anmärkningar derstädes qvarstannat, utan
att någon åtgärd, i anledning deraf, blifvit fogad;
hvarken till rättande af anmärkta skriffel och dylikt,
eller till förklaringars infordrande, håfve
vi ansett den ordning böra stadgas och föreskrift
vas, att Revisions Contoirets anmärkningar vid de
derstädes granskade Hufvud-Bocker genast varda
vederbörande commuicerade, med föreläggande
att deras förklaringar, skyndsammeligen afgifva,
så att alltsammans må. kunna inhäftas uti samma
ars Hufvud-Bok, hvartill anmärkningarne höra;
och, i händelse anmärkningarne skulle vara af
sådan
Den 4 Marst
67
sådan beskaffenhet, att de till Herrar Fulltnäg^'
t i ges profning och afgörande hänskjutas, Herrar
Fullmägtiges fattade Reslaf dä äfven bilägges an*
märknirtgs-Acten. Men ehvad ock någre anmärkningar
vid eri Hnfvud-Bok icke skulle äga rum,
eller ock inskränkas till sädana mindre betydliga
fel, hvilka utan ordentlig communication, och
blott uppå Revlsioris-Contoirets tillkännagifvande,
kunna rättas af dem, sorn Hufvud-Boken författat,
bör likväl, till upplysning för Riksens Högloft
Ständer, eller de af dem tillförordnade Revisorer,
i stället för anmärknings-act, uti en sadan
Hufvudbok inhäftas en af Revisions Contoiets föreståndare,
eller den som hans ställe företräder,
undertecknad Pro-Memoria, som innehailert att
•vid Hufvudbokens granskning icke förekommit
några anmärkningar, eller andra, än de, som
med Revisions-Contoirets minne, af vederbörande
sjelfva blifvit rättade, och att Hufvudboken med
några felaktigheter således icke är behäftad.
5:0 De anmärkningar vid Hands-Contoirens
Summariska Redogörelser, hvilka uti RiksgäldsContoiret
författas, böra, tillika roed vederbörandes
förklaringar, bifogas dessas Redogörelse, och
med dem inbindas, jemte en särskildt Pro-Memoria,
sorn kortligen utreder rätta förhållandet.
•6:0 Likaledes, och när skiljaktigheter af en eller
annan anledning förekomma emellan någon räkning
uti Hufvud-boken och de Handlingar, hvilka
såsom verificatioiier åberopas, böra sådane skiljaktigheter
utredas, antingen genom anteckning å
sjelfva
68
Den 4 Murs.
sjelfva Verificatinns-Handlingen, eller ock, när
sadan t icke lämpligen kan verkställas, genom en
deri samma bilagd Pro-Memoria, då i båda fallen
anvisning äfven lemnäs till de Handlingar,
orri ock nar sådarie firmas, hvarmed förhållandet
må kunna närmare bestyrkas.
7:0 Ehuru de af Riksgälds-Contoiret utfärdade
Rente-couponer utgöra egentliga qvittencet
på den betalte och i Rake iskaperna afförda renta,
håfve vi likväl ansett för ordningens skull
nödvändigt, att uträkningarne på Rente-beloppet,
hvarvid Cotiponeme äro fogade, äfven qvitteras,
hvilket sednare en och annan gång icke befunnits
vara iakttaget; och bör, enär lenta uttages å obligationer
nied 5 procents Interesse, hvartill det
vanliga tryckta fo; tnulairet med Couponer icke
blifvit nyttjadt, å den qvitterade uträkningen antecknas,
alt någre Eente-Couponer icke äro utfärdade.
8:0 Vid granskningen af det i enlighet med
lands Contoirets Summariska Räkningar upprat,
tade och i 1810 års Hufvudbok inhäftade Sammandrag
öfver Riksgälds-Contoirets Fonder, håfve
vi upptäckt en missföring af sådan beskaffenhet,
att den verkst till ett origtigt resultat, i
anseende till beloppet af Eevillningen. Och eliuru
berörde Sammandrag icke är någon Räkning,
sorn i Hufvudboken incharterns; likväl och
då detsamma är påbudet, för att tjena till upplysning,
bafve vi ansett nödigt, att det med lika
noggrannhet, som Räkningarne i Hufvudboken,
varder för fat t a dt och äfven undergår särskildt Revision,
innan det i Hufvudboken it)häftas.
rj:e
Den 4 Mars.
g:o Under granskningen af General-AssfrtanceContoirets
Hufvud.Böcker hafva val -icke förekommit
några anmärkningar, hvilka verka förändring
i sjelfva Bokslutet; men deremot hafva en
del af dessa Hufvud-Böcker, efter hvad Revi»
sions-Contöirets anmärkningar utvisa, befunnits
behäftade med hvarjehanda anilia felaktigheter;
hvarföre vi velat vänligen tillstyrka Herrar Fullmägtige,
att vederbörande sådant förehålla, med
förständigande, att hädanefter iakttaga mera noggrannhet
vid författandet af de Hufvud Böcker och
R akenskaper, hvilka skola framläggas för Riksens
Höglofl. Ständer, eller de af dem tillförordnade
Revisorer,
Slutligen håfve vi velat betyga Herrar Fullmägtige
vår enskildta aktning och erkänsla för
den sorgfällighet, hvarmed Herrar Fullmägtige
vårdat och iakttagit Riksgälds-Contoirets rätt och
fördel; och derjemte vänligen anmoda Herrar
Fullmägtige att förklara Riksgälds-Contoirets Finhets-
och Tjenstemän vårt nöje och välbehag öfver
deras ådagalagde nit, uppmärksamhet och drift
uti de åt dem uppdragna Sysslor ocht Förrättningar.
Stockholm den 14 December 1&13.
Fika lydande roed det justerade Gonceptet,
betygar
C, Sylvan*
Llt. D..
7«
Den 4 Mars.
Lif. D.
i8*3 den 12 December, uppläst lior, Riksens
Höglofl. Ständers till Stats-, Bancooch
Riksgälds-Verkens öfverseende förordnade
Herrar Revisorer.
Öfversigt af Krigs-Revisions Arbetet,
vördsamt meddelad till Riksens
Ständers utsedde Herrar Revisorer
öfver Banco-, Stats- och RiksgäldsVerken.
Sedan Kongl Majit, genom Dess HofCanzTersEmbete,
i Nåder tillkännagifvit, att vid igioårs
Riksdag af Rikets Höglofl, Ständer utsedde Deputerade
till deltagande i Ofver Revisionen af itiotjt
arens Krigs-Räkenskaper, samma Redogörelser hunnit
sålunda fullbordas, att Öfver-Revisionen deraf,
sorn komme att genom ett af Kongl. Kammar-Rätten
till inrättande och uader dess inseende stäldt
Revisions-Departement verkställas, kunde den r
October 1811 boijas; så hafva Deputerade, i underdånig
följd af dertill erhållen Nådig kallelse,
samma dag infunnit sig uti bemälte Verk, då,
efter erhållen del af de särskildte Organisationsföreslcrifter,
Kongl- Majit uti Nådigt Bref af den
3 September 1811 meddelt, i sammanträde med
Kongl. Kammar-Rättens härtill utsedde Herrar
ledamöter, hvartill, enligt Kongl. Majtts Nådiga
Befallning, en Ledamot från Kongl. Krigskollegium
och Förvaltningen af Sjö-Ärenderne blifvit
kalla
-
Den 4 Mars.
71
kallade, genast blifva företagen Krigs-Räkenskapernes
uppskattning, i ändamål ej mindre att utröna
huru lang tid till Revision vore erforderlig,
än ock för att förekomma en härvid skadlig tidsutdrägt.
Allt efter det flere Räkenskaper tid efter annan
inkommit, hafva sädane uppskattningar blifvit
verkställde, dervid den grund i allmänhet är
vorden iakttagen, att 1000 folier påföras en Revisor
i månaden att granska, lik va 1 efter föregången
noggrann undersökning och pröfning, med
jemnkning deröfver, i afseende på de Räkenskaper,
sorn varit af en lättare och enklare1 beskaffenhet,
och minskning under berörde foliotal för
det svårare, särdeles för räkningen i afseende på
de från England till krigs-behofven införskrifna
varor, samt Persedle Redogörelserna, de der ofta
innehållit öfver 50 Colutnner på en sida. På
sådant sätt hafva, i förhållande till räkenskaperrres
särskildte beskaffenhet, så kalladeRevisions-månader
uppkommit, hvarmed förty forstås det Revisionsarbete,
sorn å en Revisor i månaden belöper.
Under icke mindre än 18 särskildte dagarj
nemligen den 1 och 21 October samt 20 November
j8ii, den 20 Januari, 18 Mars, 15 April,
1 Juni, 11 Juli, 10 Augusti, 4 September, och 7
October 1812, samt 2 Januari, 15’ Februari, 2
Mars, 7 Mars, lo Maj, 10 Juli och 4 October
1813, hafva sådane uppskattnings - förrättningar
förevarit, hvarvid de inkomne Krigs räkenskaperne
blifvit skattade till 796 5 Revisions-månadcr.
Detta
7*
Den 4 Mars.
Detta Revisions-arb.ete är fördeladt på KrigsDenartementets
till inrättande 4 Afdeiningar,
hvaraf de 3:ne förre hafva att skaffa med DandtArrnéeris,
samt dep 4:de tued Flottornas räkenskaper.
Till Första Afdelningenx som började Revisionen
den 8 November 18.11 har ti.ll innevarande
höst blifvit fördelt följande:
1:0 Krtst-Arméens General-Krigs-Commissariats,
diverse Redogörelser för åren
1808, j 809., 1.810,.och 1811, uppskattade
till — 101 | Månader,.
2:0 Åländska Krigs-Commissariatets
diverse Räkningar för
a 808 och 1, 809, - 2 3( Dm..
3/0 Kongl. Krigs -».CollegU
Krigs-Departements i:a och 2:dra
Divis ioners Räkenskaper för 1808
1809, 1,810. och x8tt - , 48 D:o,.
4:0, Vestra Arméens. Högra
Flygels Gen era I-Kri gs-Com m issariats;
redogör elser för år 18,08. D:o.:
5:0 D iverse Räkenskaper för
Stockholms Utrednings - Förråd
1808; Malmö, Jönköpings och
Landscrona dito för 1808; Götheborgs
och Calmars dito för
1808, 13,09 och, 18 10, samt Carl
-
stads,
Den 4 Mars.
73
stads och Vesterås Sjukhus Redogörelser
for 1808, 1809, 1S10
och 1811, inalles uppskattade till 5 D:to.
Tillhopa 199 ^ Revisions-månader.
Andra Afdelningen, sorn kom i verksamhet
den 1 December
följande:
1:0 Södra Gräns-Arméens General-Krigs
Oom missariats diverse
Redogörelser för åren 180.8,
4809 , 1810 och 1811 46 | Månader.
q:o Vestra Arméens Högra
Flygels General Krigs-Commissariats
diverse Räkenskaper för
1808, 1S09, 1810 och 1811 38 * D:o^
3:0 Vestra Arméens Venstra
Flygels sednare K rigs-Commissariats
diverse Redogörelser fö*
1809, 1810 och 18.1 i - 17 D:o.,
4:0 Vestra Arméens Venstra,
Flygels äldre Co.mmissariats Räkningar
för 1808., 1 8°gj och 1810
5:0, Finska General - Krigs-,
Commissariatets diverse Räkningar
för åren 1808 ■>. 1809
och i3io -
12 3. i D:o.
2 O D:o.
Summa 245 * Månader.
Till
74 jQzn 4 Mars'.
Till Tredje. Afdelningen, som började Revisionen
den 15 December 1811 hörer
1:0 Kongl. Krigs-Collegi KrigsDepartements
3=dje och 4:de Divisioners
Räkenskaper föraren 1808
och 1809 - - 39 Månader»
3:0 Norra Krigs Commissariatets
diverse Räkningar förx8o8, 1809
18JO och 1811 — - 4Q D:o.
5:0 Krigs Förvaltningens diverse
Redogörelser för 1808, 1 809, 1810
och i8xx- - - - *38 Dito.
4:0 Finska General - Krigs Commissariatets
diverse Räkenskaper
för dito år i - - 58* Dito.
5:0 Vestra Arméens Venstra Flygels
sednare General-Krigs -Commissariats
diverse Räkningar för
1809, x8iö och 1811 - - 4 Dito.
eller tillsammans utgörande arbete
för - - - - - 179J Rivisons
månader: och
Fjerde Afdelningen, hvilken började Revisions-arbetet
den x Januari 1812, har blifvit tilldeladt
följande:
1:0 Örlogs-Flottans samtlige Räkenskaper för
x808 och 1809, i uppskatning anset!-
-
Den 4 Mars.
75
sedde till - - - 94^ månader.
2:0 Förvaltningens af Sjö Arénderna
diverse Redogörelser för 1 8oö
och 1809 - - - - 3 Dito.
3:0 Stockholms Varfs - Artilleri
och Commiss. Kammarens Rakning
för 1808 - — - - 2 Dito.
4:0 Stockholms Escaders Cornmis»ariats
diverse Redogörelser för
1808 och 1809 - - - 49J Dito.
5:0 Götheborgs Escaders dito för
dito — - - - ~ Dito.
6:0 Malmö Escaders dito för 1808
och 1809 - - - -17 Dito.
7:0 Strålsunds dito Räkningar för
dito år- - — - ti Dito.
Eller tillsammans Revisions-arbete
för - - — — - 171! månader.
Jemte det Rakenskaperne sålunda blifvit med
noggrannhet uppskattade och med hänseende till
Skyndsamhet och ordning vid Revisionens fördelande,
hafva Deputerade funnit magtpåliggande-, att
medelst trägen tillsyn i afdelningarne, och efter
anmälan eller forefunne omständigheter , vidtagne
anstalteroch utverkade handräcknings-åtgärder, söka
med ospard möda Revisions-arbetets säkerhet och
drift befordra, hvarom särskildte, i sammanträde
med de af Kongl. Kammar-Rätten utsedde Inspec
to
-
76
Dm 4 Marst
tores ofver Afdelningarne, fullständige undersökningar
hvarje halft år blifvit haline: nemligen,
3:dje och yte Mars, 5:te och 7:de September i 8 i 2 ,
samt den i:sta och 2:dra Mars, 6:te och j i:te
September 1813; allt på sätt Organisations-Forfattningen
den 3:dje September 1811 förmår,
Qch ehuru för Revisions- arbetes gång flera
hinder och svårigheter förekommit, bland annat
i anseende dertill, att en del Krigs redogörelser
mycket sent blifvit afgifne , nemligen omkring
hälften af samtliga Krigs räkenskaperna forst nära
1 ar efter Revisionens, början, och utöfver fjerdedelen
deraf ej förr än under 2;dra Revisionsåret,
hvarigenom , » anseende till Krigs, redogö.
relsernes livar med annan ägande samband, handt,
att den började granskningen å en och annan
Räkenskap delsmåst alldeles innehållas intilldess
andra Räkenskaper inkommit, dels i vissa delar
ditintills uppskjutas , såsom ock i ett så beskaffad!
förhållande mycken tid åtgått till nödiga upplysningars
samlande af utevarande Räkningar , hvaraf
en del efter Deputerades åtgärd inkommit, en
del åter genom Aumärknings-talan måst vederbörande
affordras ; så har likväl, på satt den innevarandehöst,
den 6:te och 1 t:te September, hållna
ofvan berörde undersökning närmare utreder ,
sedan ofvan omforma ho svårigheter småningom,
hunnit undanrödja?, Revisions-arbetet kunnat med
sådan drift påskyndas, att ehuru på första Revikions-året,
eller från hösten 1811 lill samma tid
1-812, icke medhunnits mer än 257II månaders
Revision, deremot från hosten 181? till hösten
1813.
Den 4 Mars.
*77
1813 kurmat verkställas 4ii|:dels månaders ar.
bete ; och “ada således redan blifvit från Revisiohens
början full''jordt 6 6 g |:dfels månaders arbete ,
men hela förevarande Revisionen, på satt berordt
är, utgör 7g6^:dels månader, finnes, att den åter.,
stående Revisionen för samtliga Afdelnihgarna,
enligt förra undersökningen, endast utgjorde
j 27 jsdels rråfiaders , hvaraf for första Afdelnia*
gen belöpte ro adils månader, för indra Afdelningen
49 j niels, för tredje Afdelningen stB jidéis,
och for fjerde Afdelningen 2 84-.déls månader, hvilka
Revisions-rester dock blifvit ökade för Fsta och
/jide Afdelningarnä genom de den 4 sistlidne
October uppskattade Räkenskaper, nemligen för
den förra med månader, i anseende till Kongl.
Krigs Collegii Förråds Räkningar, och den sedna.
le 3 månader, af Strålsunds neli Götheborgs JEssaders
Räkenskaper for åren 1808 och r8ot).
Deputerade hafva icke erhållit tillförlitlig
underättelse, huruvida några Krigs - redogörelser
annu kunde vara att införvähta, sorn i sin män
annu möjligen korn me att föröka Revisions göromålen,
helst erfarenheten visat, att sådant icke
annorlunda än under Revisionens gang kunnat
till en del utrönas, men det är troligt , att om
några Krigs redogörelser ännu saknas, sådant är
af den mindre betydenhet, att sjelfva granskningsarbetet
icke derigenom böt i någon verklig man
forlängas.
Det hr icke obekant, hvilket Uppseende för.'
orsakades af Deputerades till rbia års Riksdag
gjorde
78
Den 4 Marsi
gjorde berättelse, att en summa af omkring R:d
227,000 Banco ditintills blifvit i anrriärkningsväg
antecknad. Också hade Riksens Ständers Statsutskott,
genom Hof « Canzlers - Ernbetet , derå
infordrat specifiqve Förteckningar, hvilka, rrieddelte
, tydligen instämde med hvad Deputerade
förmält ; i enahanda piano hafva Deputerade sedan
den tiden låtit upprätta förteckingar öfver alla Anmärkningar
, sorn sedermera blifvit hos Kongl.
Ka mmar-Räften anhängige gjorde, och af samma
inhämtas, huruledes ett ännu större belopp sedermera
blifvit genom Anmärkningar stäfdt i fråga.
Dessa a n märk ni n gs-fragor bero nu på Kongl.
Kammar-Rättens handläggning och pröfning , hvilken,
i anseende till svårigheten alt lill förklarings
afgifvande anträffa, de i och för kriget antagne
extra redogörare och öfriga vederbörande,
till en del uppehållits, men tillen del förevarit,
och har för Deputerade, vid ett så beskaffad! förhållande,
icke varit tillfälle utreda, örn och huru
stor ersättning, genom faställde anmärkningar, är
för Kongl. Maj:t vch Kronan att beräkna, eller
framdeles beräknas kan; dock af hvad hittills förelupit,
är att sluta, det åtskilligt af hvad Revisions
- Departementet anmärkt, är af den beskaf.
fenhet, att det torde komma att förfalla.
Deputerade, som sålunda med oafbruten omsorg
följt Revisions - ärenderna, hafva trott det
vara angeläget, att till närmare öfverseende eller
efter Revision under egen speciel granskning taga
åtskilliga Räkenskaper, och forst sådane, som,
utan särdeles anmärknings-åtal, blifvit i Afdelning
-
Den 4 Mors.
bingarne till slut reviderade, hvarom, enligt Deputerades
särskildta föranstaltande, Revisoren alltid
hör teckna sitt intygande i sjelfva Räkenskapen.
Eland de salunda härstädes spcielt öfversedda äro
1:0 Förvaltningens af Sjö-Arenderna Redogörelser,
ej mindre för ar 1S08 än är 1809; 2:0 Arméens
Flottas Stockholms Escaders Räkenskaper
för 1808; 3:0 Vestra Arméens Högra Fygels
Räkenskaper för 1808, samt Norra Arméens så
Contante som Proviant - Räkenskaper för 1808*
De omständigheter, Som Deputerade funnit, i afseende
på mindre antagliga verificationer m. m.
sorn till specialiteten hörer, anmärkningsvärde,
hafva Deputerade, på det icke den af Redogörane
i anseende till ersättnirtgs-skvldigheter stadgade
prescriptions-tid skulle till Kronans skada förgå,
remitterat till laglig handläggning af vederbörande
Revisions-afdelniögar. Men sådana frågor,
sorn röra ordningen och methoden i sjelfva
Redogörelse-sättet, och angelägenheten af dervid
befunne ofullständigheters förekommande för framtiden,
äro samlade och i Deputerades Protocoll
antecknade, till den anmälan hos nästkommande
Ständer, hvilken i afseende på rättelse deruti må
finnas nödig.
Den generella tillsynen å Krigs-medlens ordentliga
uppbörd har varit ett synnerligt ämne
för Deputerades omsorger.
Efter det Kongl. Maj:t låtit meddela Extracter
utur Herr Presidenten m. m. Friherre
Dagerheims Krigs - medels Räkningar öfver utbetalningarna
till de irenne hufvudsakliga Krigs
ad*
-
f
8 o Den 4 Mars.
administrations - Verken , nemligen : 1:0 Kongl.’
Krigs Collegii Krigs-Departement, eller sedermera
så kallade Krigs-Forvältningen: q:o Förvalt
ningen
af Sjö-Ärenderna, samt 3:0 Befälhafvande
och Hvarfs-Amiralen i Carlskrona; samt sedan äfven
enahanda Extracter från Kongl. Stats-Contoiret
och Biksens Ständers JRiksgälds-Contoir, efter
Deputerades derom gjorda underdåniga anmälan,
och sedermera fögade åtgärd, inkommit; så
hafva Deputerade, så vidt otnständigheterne kunnat
medgifva, dermed anställt jemförelse i desså
Hufvudstyrélsens Räkenskaper, . -
För Contrbllen i de berörde Hufvudstyreiser
underlydande Corn missar i atérs Samt särlkildte
Verks och Personers Räkenskaper, hafva Deputerade
icke haft annan utväg , än Utur HufvudStyrelsemas
Räkenskaper sjelfve göta Extracter
öfver ailä till vederbörande remitterade och afförde
Krigsmedél, och förehafva Deputerade nti
deta åtgärd, att med samma Extracter controllerä
Uppbörderna och Dispositionen i CotumissariaterIies
och de flera underlydande Verkens Räkenskaper,
hvilken Controll, såsom på annat ställö
icke gjord, synes Deputerade särdeles nödig, nyttig
och magtpäliggande.
Hampus Mörner-. B. Sahdelst
Sven Wijkman, Gson■ Joli. Jak. Hedrén.
P. ' Hullqvist. Johl Bet. Suhdbkrgi
Eria Svensson^ Lars Ericsson.
A. J. Grundén. '
Den 6 Mars
Uppläst hos Höglofl. Eidel, och Adeln d. 6 Mats.
— 'Högvördiga Prest-Slåndet d. 8
— Vällofliga Borgare-Ståndet d. io
— Hedervärda Bonde-Ståndet d. 13 .—
Till Riksens Höglofl. Ständer, deras
Revisorers öfver Stats-, Banco ock
Riksgälds-Verken Berättelse om deras
under Kongl. Commerce-Collegii
Förvaltning ställde ManufacturDiscont-Fonden.
Sedan, i följe af 21 §. uti Riksdags-Beslutet den
18 Augusti i 812 och Kongl. Majus Nådiga Kungörelse
af den 23 Augusti 1813, efterskrifne, af
Riksens Sländer utsedde Eevisorer öfver Stats-, Banco-och
Eiksgälds-Verken, i Kongl. M;j:ts och Rikets
Commerce-Cjollegiuni sig infunnit, för att äfven
anställa granskning öfver de under bemälte Kongl.
Collega Disposition ställde Fonder; så hafva Bevisörerne
af den Berättelse Kongl. Collegium om
Manufactur-Discont-Fonden afgifvit, inhämtat,
hurusom denna inrättning först vid 1756 års
Riksdag blifvit grundad, då Riksens Ständers
Secrete Utskott beviljade ett Uån af Banken stort
7T95:dels Tunnor Guld, eller 131,666 | R:d., emot
3 procents renta, hvilket Tån Riksens Ständers
Manufactur-Contöir ägde disponera till utlåning
e>
pa
N:o 11. 13.
Den 6 Mars.
på Säkre Handlandes Reverser, samt medelst accept
erkände invisnlngar för köpta Manufacturvaror.
Nämnde fond blef, på Manufactur-Contoirets
hemställan, år 1758 af Bankens Fullmägrige vidare
ökad med 4 Tunnor Guld, oell ytterligare
genom inbetalningar åren 1767, 68, 69, 1771
och 1772, till Banken på Manufactur-Fondens
gamla rentefria Banco-skuld, till en summa af
68,851 R:d. 38 sk. 1 r:st., som tili Discont-Fond
genast fick' nyttjas. Slutligen blefvo de 2:ne äldre
Discont-Lånen år 1792 jemnade till 12 Tunnor
Guld, genom en tillökning af 1666 R:d.
32 sk , hvarefter och intill år 1776 Bankens
Rån till Manufactur-Disconten utgjorde 268,851
R:d. 32 sk. 1 r:st., allt emot 3 procents årlig
renta, den Manufactur-Fonden erlade. I följd
af Kongl. Brefvet deri 15 Augusti 1775, blef
till Banken, åren 1776, 1777, 1778 och 1779,
Fyra Tunnor Guld ålérbetalte, så att Bankens
gifna Lån från sistnämnde år till det närvarande
orubbadt förblifvit 202,185 R:d. 6 sk. 1 r:st.,
eller något öfver 12 Tunnor Guld, oberäknadt
de inbetalningar Riksens Ständers Riksgälds-Conloir
de sednare åren gjort på Manufactur-Fondens
gamla rentefria Banco-skuld, jemlikt Kongl.
Brefvet den 20 Juli 1786, och hvilka med 1812
års slut utgjorde 89,101 R:d. 5 sk. 4 r:st. Länet
af Banken, som till Discont-Fond får nyttjaS,
utgör således tillsammans 291,286 R:d. 11 sk.
5 r:st. Banco.
Denna Fond blef vid första inrättningen
ställd, under Riksens Ständers Manufactur-Contoirs
Dis
-
Den 6 Mars'.
83
Disposition, till den 27 September I766,dåför»
valtningen deraf, i följd af Riksén* Ständers
underdåniga Skrifvelse , uppdrogs Kongl. Corn»
rnerce-Collegium, genom Kongl. Brefvet den 4
Juni 1766.
Ifrån Discont-Inrättningens början Sr 1756
till 1758, betaltes af Fabriks-Idkaren för DiscontFån
1 procents renta, sedermera till är 1763 tva
och en half procents, och vidare till är 1766 tre
procents, efter hvilken tid och intill 177g Reritan
förhöjdes till 4 procent för Bankens medel
och 6 procent för Cassans egen Fond. Ifrån
•sistnämnde år till år 1793 är rentan nedsatt till
5 procents for lån af den egna Fonden, men sorn
denne då till en del blef med Kongl. Majus Nådiga
tillåtelse förvandlad till Credit-Sedlar; så
vidtogs den författning, att för Dan i Bancomynt
borde betalas 4, och i Credit-Sedlar 5 procents
renta om året.
Sedan Fonden genom Credit-Sedlarnes realisation
blifvit förvandlad till Banco, fastställdes
genom Kongl. Brefvet d. 13 Juni 1805, att den
redan förut nedsatta rentan i vanlig Discontväg
till 4 procent, för de då sammanslagne Fonder,
skulle utan ändring fortfara; men deremot
förfailo-rentan, som dittills blifvit erlagd med &
procent, förhöjas till 10 procent från förfallo-dagen,
derest lånet icke inom åtta dagar derefter
betalas.
Interesset till Fäne-Banken för dess försträckningar,
som, enligt hvad ofvan är anfördt. skulle
betalas af Manufactur-Fonden, anbefalltes till godi
göran
-
8*
Den 6 Mars.
görande af Dlscont-Fonden, frän 1797 åvs början,
genom Kongl. Brefvet den 16 Mars 1797-
De Tullförhöjnings-medel pä Engelskt Sallader
och Spansk ull, sorn, enligt Kongl, Brefven
den 15 December 1785 och i5 April 178b, till
Manufactur-Fonden influtit, för att användas till
ofvanberörde af den Discont- och Bahco-skuld,
för hvilken det p;L Kongsholm en här i Staden förr
varande Engelska Garfveri häftade till LäneBanken,
och Mtinufactur-Discorit-Fonden tillädes
genom Kongl. Brefvet den 16 Mars 1797 sistnämnde
Fond, emot det att dess så kallade Besparings-Cassa
derefter borde vidkännas liela Interesset,
så väl till Läne-Banken, som för dess
hos Stats-Verket ägande fordringar; bestående dels
i fcrskutne rentor för flera år till Läne-Bankeni
och dels för åtskilliga Summor, som till understöd
för vissa Fabriks Idkare blifvit i Nåder beviljade.
Mamlfactur-Discont-Fondens fordran hos StatsVerket,
sorn vid 1796 års slut utgjorde 73,244
B:d. 15 sk. 5I r:st., anbefalltes till afskrifning
genom Kongl. Brefvet d. 16 Mars 1797.
Ifrån Tull-arrendets början till 1809 års
slut halva ofvan nämnde Tullförhöjnings-medel
kommit Fonden till godo, med en årlig Summa
af 4,500 Rul. Banco.
Fondens säkre tillgångar utöfver Bankens
lemnade lånbiträde, eller Fondens så kallade Besparings-Cassa,
sorn uppkommit, dels genom de
vid
Den 6 Mars.
»5
vid lånens lifgifvande afdragna interessen, dels
genom förfallo-rentor, utgjorde vid detta års början
472,667 K:d. 35 sk. 4 r:st.
Fondens utgifter bestå
1:0 Uti Interessen till Läne-Banken, sorn,
då hela den tillåtna Samman begagnas,
utgöra 8,738 R=d. 28 sk. 2 r:st,
2:0 Ordinarie Aflöning till Discont-Verkets Embetsman
och Betjening, tillsammans 2,323* ib.
3:0 Arfvoden, hvilka, enligt Kongl. Brefvet
den 30 April 1800, böra fördelas på Kongl.
Commerce-Collegii Handels-Divisions Ledamöter,
så lange de uti förvaltningen af Discont-Ärenderna
fortfara, och Utgå årligen till ett belopp
af - - - R:d. 850
4:0 E.rtrn-Ordinarie Aflöning till Assessoren,
Lagman Wall 1stjerna, hvilken genom Kongl.
Brefvet den 27 Maj 1812 blifvit tillagd en
extra Assessors Lön, tills Ordinarie Lön på Stat
honom kan tillfalla, med 533. 16.
samt, i följd af Kongl. Brefvet den 9 Januari
18li. erhåller Kamnjarförvalten i Kongl. Collegii-Bäkenskaps-Corrtoir
och en Kammarskrifvare
derstädes, ^del i Löne påökning af Discont Fonden,
som årligen utbetalas med 116. 3c?.
y.o Pensioner: Enligt Kongl. Brefven den 2 3
Februari 1792 och den 17 April 1794, den 3
April 1795 och 9 April 1811, undfår Herr
Presidenten i Kongl. Stats-Cöntoiret, Riddaren
och
86
Den 6 Mars.
och Commendeuren af Kong]. Maj:ts Orden, Högvälborne
Friherre C. E. Eagerheim årligen i
sill lifstid - - R:d. 800.
Karnereraren J. H. Boll har
vid sitt afskedstagande , genom
Kongl. Brefvet den ig Februari
3807, blifvit tillagd årligen - i ao8- i6.‘
Samt Controlleuren Walling
på lika sätt genom Kongl. Brefvet
af den 2 Aug. 1808- - - * 15n.
som gör tillsammans 1,158. 16.
6:0 Extra Utgifter, hvilka bestå, dels ut'1
ljus-penningar till betjeningen, Skrifmaterialier,
Postporto rn. m. och dels i Discretioner, som
blifvit af Kongl. Commerce ■ Collegium Betjeningen
i Discont-Gontoiiet tillagde, utbetaltes för
år 1812 med tillsammans — — 710.
Hvarförutan, genom Kongl. Brefvet den
20 October 181 I., är i Nåder förordnad!, att Kongl.
Commerce-Collegii fasta egendom allt framgent
bör underhållas af Manufactur-Discont-Fondens
Besparings-Cassa.
Vissa Fabriks-Idkare hafva äfven af Kongl.
Maj:t erhållit en större Dhcont-rättighet, än dem,
i grund af den enligt Kongl. Reglementet för
Mariufactur-Disconten den 22 April 1779 skedde
Fördelning af Fonden, tillkommit; hvarjemte, *
utom de, enligt Reglementet, till Hiscont-Eån
berättigade Idkare, visse ägare af på Engelskt
sätt
Den 6 Mars'.
87
sätt anlagde Garfveriet samt andra inrättningar
blifvit i Nåder tillagde Lån af Manufactur-Discont-Fonden,
till ett sammanräknadt belopp
af - - - R:d. 146,330.
Äfven äro stående Lån på vissa år följande
Idkare beviljade.
L. Fresk, sorn utom sin ordinarie
Discont innehar ett slående Lån på 84,933. 16.'
J. Korssberger, hvilken är innehafvare
af ett stående Lån på 3000.
Directeuren Wadman — 6000.
Till Lån för Mechaniska Spinneri-Inrättningen
äro anslagne 35,000.
För Pappers-Bruken i Riket,
till jemn fördelning, att i vanlig
Discont-väg uppbäras, en Summa af 15,000.
Tillsammans R:d. 73,933. 16.
Till uppmuntran och hjelp för de i Riket
anlagde Schäfferier, är genom Kongl. Brefvet dén
19 Maji 1781 en särskild Lånings-anstalt inrättad,
hvartill, genom samma Nådiga Bref, anslogs
till Fond 20,000 R:d. Banco af förra Manufactur-Fonden,
hvarefter denna Summa, enligt
Kongl. Brefvet den 25 Juni 1795, blifvit förökt
med 24,000 R:d., som borde af Ordinarie
Discont-Cassan förskjutas; och verkställes utlåningen
häraf, enligt Kongl. Författningar, på det
eätt, att Ylle-Fabriks-Idkare, som i Hall-Magasinet
-
88
Dm 6 Mars.
Stinet köpa inrikes fallen premiegill ull, äga rättighet
till Län af sistnämnde Fond, till | af
Ullens hela värde, då de med Ull Säljarens räkning
styrka handelns rigtighet, samt med Ullvärderings-mannens
vittnesbörd bevisa Ullpartiets
storlek och det pris, hvartill Ullen af dem i premie-värde
blifvit skattad.
Denna Fonds behållning sistlidet år utgjorde,
efter afdrag af Manufactur-Discontens försträckningar,
47,738 B:d. 29 sk. 1 r:st. Banco.
Ofver denna Fond, som, enligt Kongl. Brefvet
den 19 Maj 1781, och den 5 Augusti 1783,
ej får sammanslås med ofvannämnde eller så
kallade Väfveri-Disconten, fores och afslutäs särskildt
Hufvudbok, hvarföre Betjeningen, enligt
förstnämnde Kongl. Bref, bestås årliga -arfyaden,
till ett belopp af R:d. 187. 16. Banco.
Efter en salunda inhämtad kännedom af Manufactur-Discon'^Fondens
upphof, ändamål, tillgångar
o oh gravätioner, som af bilagde uppgift och
cälculer ännu närmare utredes , hafva Bevisorerne,
i saknad af någon bestämd Instruction för
Bevisionen af de under Kongl. Cominerce-Collegii
förvaltning stälde Fonder, funnit den för
Bevisionen af Siats-Verket dem ineddelte föreskrift
vara den enda lämpliga, sorn vid denna
förrättning kunnat tjena Bevisorerna till efterrättelse.
Då Bevisorerne häruppå företagit granskningen
af Diseontens Hufvud-Böcker, hafva Bevisorerne
anmärkningsvärdt funnit, hurusom, efter
af Kongl- Cöllegium gillad t Bokföringssätt, uti åt
skil
-
/
Dm 6 Mars.
89
skibiita Debitorers Conto, deras skuld till Manufactur-Disconten
, dels uti Riksgälds-sedlar, dels uti
Ba ncomynt, finnes sammanslagen till en Summa,,
utan att RiksgäUls-Skulden förut blifvit efter stadgad
Realisations - grund evalveyad till Banco, och
hvarigenom således i Bokslutet sig visar en större
tillgäng uti Discontens utestående fordringar,
än som med verkliga förhällandet öfverenssiäminer.
Ett sädant Bokföringssätt, derigenom Revisorerna
mört hinder att för flera förflutna år utröna
rätta beloppet af Discontens balancerade fordringar,
och således icke kunnat, under den för
deras förrättning återstående korta tid, Revisionen
öfver räkenskaperna med vederbörlig
noggrannhet förrätta, hafva Bevisorerne funnit
innefatta en otydlighet, sorn lärer böra för framtiden
rättas; hvarjemte RevLorerne, vid ett sådant
förhållande, insett , angelägenheten af en noggrannare
Revision till sjelfva ziffran, samt derföre
trott sig äga anledning till Kongl, Majus Nådiga
godtfinnande i underdånighet anmäla, om icke
eh sådan Revision kunde, antingen genom Kongl.
Kammar-Rätten, eller på hvad annat sätt Kongl.
Maj:t funne godt i Nåder förordna, för framtiden
verkställas och taga sin böljan vid den tid,
då Bancomynt och Riksgälds-sedlar blifvit utan
behörig evalvation i Rakenskaperna sammanblandade
TJti
Hufvud-Böckerna äro, jemväl bland utestående
fordringar upptagne sådane, hvilka uti
Concourser blifvit bevakade, men för hvilka, efter
skedd utdelning af de befundne tillgångame,
eller
go
Den 6 Mars.
eller hos Sedelutgifvaren någon vidare betalning
knappast lärer vara atr förvänta; och på det att Hufvudboken
uti utgående Balancen ej måtte utvisa
en större behållning, än Fonden verkligen
äger; så anse Revisorerne alla osäkra fordringar,
hvarmed förstås sådan®, för hvilka uti Concourser
utdelning erhållit*, utan att hos Låntagaren eller
Sedelhafvare!! vidare tillgång finnes, böra skiljas
från de fordringar, som äro såsom säkre att anse,
och uti en särskild summa inom Linien i Boken
utföra.
Vid granskningen åter af Manufactur-Discont-Fondens
förvaltning, hvartill, vid det förhållande
sorn ofvannämndt är, Revisorerne förnämligast
sträckt sin åtgärd, hafva Revisorerne till
grund och rättesnöre tagit Kongl. Majrts Nådiga
Stadga och Reglemente om den under De.» och
Rikets Commerce-Collegii förvaltning ställde Manufactur-Discont-Fond,
af den 22 April 1779,
såsom i detta afseende nu gällande Lag, samt
så väl deraf, som de Författningar, hvilka vid
denna Discont-Fonds första inrättning utfärdades,
inhämtat, att denna Fond blifvit anslagan till
och akle nast hade för ändamål Manufacturernes
understöd. Och ehuru Revisorerne under denna
granskning funnit, att några Lön-tillökningar och
Pensioner årligen utgå af denna Fond, och att flere
Marmfacturister undfått stående Lån, och andre åter
lån öfver repartitionens belopp, hafva likväl Revisorerne
, då sådant skett enligt Kongl. Maj:ts särskildte
Nådige Resolutioner och Anordnanden,
än6ett sig endast böra framställa den underdånigt
-
Den 6 Mara.
91
ga önskan, att för sådana Rön-tillökningar och
Pensioner framdeles måtte ' utses andra utvägar,
så att denna Fond dermed ej besvärades, samt
att, då de nuvarande Stående linén förfalla och
blifva inbetalte, utlåningarne endast beviljades
på den kortare tid af 9 månader, som i ofvarinämnde
jReglemente bestämmes.
Härigenom skulle ändamålet, efter Revisorernas
tanka, snarare kunna vinnas, och beloppet
af det understöd och de anslag Manufacturerne
framdeles kunna behöfva lattare utrönas,
då tillverkningarne i allmänhet ungefärligen äro
kände.
Hvad derefter angar Kongl. ComraerceCollegii
förvaltning af meranämnde Fond ; så
hafva Revisorerne väl funnit, det samma Fond,
under bemälte Kongl. Gollegii styrelse, vunnit
en sådan förkofran, att, oaktadt de förluster Fonden
genom låntagares obestånd ocn derpå foljde
afskrifningar, tid efter annan, lidit, Fonden likväl,
utom Ra rikens Rån-biträde till en Summa
af 291,286 R:d, vunnit en tillväxt af 472,667
B:d Banco; men då vissa delar af Kongl. Gollegii
i afseende på förvaltningen vidtagne och
här nedannämnde åtgärder icke varit med föreskrifterna
och orda-lydelsen uti 1779 års Kongl.
Reglemente instämmande, hafva Revisorerne icke
kunnat undgå* att dervid fästa uppmärksamhet och
anmärkningar deröfver afgifva. '
Härvid förekommer först, att Kongl. Collegium
tillagt flera Fabriks-Idkare och Manufacturister
Discont-Lån utöfver det belopp, livar
och
92
Den 6 Mars.
och en af dem, i nion af deras tillverkningar,
varit berättigade. Af *1779 års Kongl. Regieirtente
hafva Revisorerne inhämtat, det Rånens
belopp sålunda bestämmas, att sedan de fabriksidkare
och. Manufacturister, som Discont-Rån
åstunda, inom den 15 Januari hvarje år, anmält
eådant hos Hall-Rätten eller Magistraterna, hvilka
genast derefter bora tili Kongl. Collegium
insänds befityrkt förteckning öfver det föregående
årets totala tillverknings-värde för hvarje Idkare,
så har Kongl. Collegium, efter dét sådan.e
Förteckningar inkommit och Kongl. Collegium
pröfvat huruvida Fån kunna de dertill sig anmälande
tilldelas, låtit öfver tillverkningarna upprätta
sammandrag, samt vid jemförelse af tillverkningarnas
värde, med DiSconbFondens behållning,
bestämt, huru stor procent af tillverknirigs-Värdet
hvarje Fånsökande leunda^ meddelas.
Och fastän Kongl. Collegium, uti ;in berättelse,
såsom orsak till ofvannämnda vidsträckta
Fån-rättighet, uppgifvit, att under, loppet af året
dels åtskillige Fabriks-Inrättningar upphört, dels
visse Idkare icke begagnat den Disconteringsrättighet
dem. tillkommit, hvarigenom Fonden erhållit
ett öfverskott, hvilket kunnat användas till
understöd åt , andra Fabriks-Idkare, som, med
behörig säkerhet försedde, sig derom anmält;
dock, som det är upplyst, att hvarje Fabriks-Idkare,
som lån-rättighet, i grund af tillverkning,
blifvit tillagd, äger att under hela loppet af året,
enär han det åstundar, till större eller mindre
del begagna denna sin rättighet, vid. hvilket förhål
-
Den 6 Mars.•
hällande hans andel i Fonden ända till slutet af
året bör hållas honom tillhanda, och ej förr än
vid detina tid kari anses obegagnad; så anse likväl
Revisorerne ett användande af dessa medel
till andra Fabrikanter, som förut erhållit Fån,
inom berörde- lids förlopp, kunna verka på dea
verkligen lån-berättigades rätt, i händelse, vid
hans anmälan om erhållande af Fän, Fonden
dertill skulle sakna tillgång, hvilket, efter hvad
anmält blifvit, likväl aldrig skall hafva -inträffat.
Af räkenskaperna hafva Revisorerne äfven
funnit, hurusom' för åren 1810, t§ii och
1812, någre få personer erhållit Fått, utan ätt
dertill hafva vaiit berättigade, så vida de det
föregående året icke bevisligen ägt,någon tillverkning,
eller derföre sig angifvit. Revisorerne hafva
väl erhållit den underrättelse, att o-nförmåIte
personer i början erhållit dessa Fån, i följd af
deras på tillverkningar grundade Disconteringsratt,
samt, att då Fåntagaren icke vid förfallotiden
kunnat inbetala Fånen och, genom anställd
Fagsökning, deras obestånd och Fondens förlust
Varit att befara, Kongl. Collegium, efter å Fånen
erhållne successive inbetalningar, beviljat omsättning
af återstoden emot godkänd säkerhet; men
då en sådan oinsättning, utan tävisad tillverkning,
strider både emot Discont-Fondens ändamål och
Reglementets föreskrift, hafva Revisorerne ej
kunnat undgå att denna omständighet anmärka,
med det utlåtande tillika, att Revisorerna synes,
som sådana Fans beviljande eller qvarstående
hädanefter ej höra tillåtas.
Tion
-
94
Den f» Mars.'
Tionde §. uti 1779 års Kongl. Reglemente
stadgar uttryckligen, att ett förfallet Lån ej må
med ny Revers inlösas, utarl måste det äldre
Lånet åtminstone åtta dagar förut vara betalt, innan
det sednare meddelas; men Revisorerne hafva
häremot inhämtat, att Kongl. Collegium i det
stället låtit Låntagarne , vid Lånens förfallotid,
emot afgifna nya Reversaler och ställd-säkerhet,
omsatta dern. Och om äfven, på sätt härvid
blifvit tillkännagifvet. ett noggrann! iakttagande
af ofvannärnnde föreskrift skulle medföra olägenhet
och i betydlig män minska den fordel
för Mapufactui isten och Fabriks-Idkaren, sorn
ändamålet med Manufat tur-Biscout Inrättningen
synes fordra, hvarom äfven Revisorerne ät o öfvertygade;
så hafva dock Revisorerne, enär Kongl.
Collegium härutinnan vidtagit en emot Reglementet
stridande åtgärd, utan att dertill begära och
afvakta behörigt tillstånd, ansett sig böra sådant
anmärka.
Efter hvad ofvan anfördt är, hafva Revisorerne
funnit, att uti räkenskaperna för åren 18 r o,
1811 och 1812, blifvit, under benämning af extra
Utgifter, afförde, till ljus-penningar, skrifmaterialier
och smärre arfvoden, dels åt Betjeningen
vid Discont-Contoiret, dels ät andra, en Summa,
som för 1812 Utgjort 710 R;d. Och då Revisorerne
sett sig föranlåtne att äfven härvid göra
anmärkning, har sådant skett, icke i den afsigt
att bereda minskning uti hvad sålunda blifvit
Betjeningen tillagdt, enär detsamma haft för ändamål
att uppmuntra och underhjelpa Betjeningen
uti
Den 6 Mars'.
95
uti Discont-Contoiret i deras knappa lönevilkor,
och erhålla snar expedition i de ämnen, sorn kunna
Fonden angå; utan derföre, att detta användande
af Fondens medel, utom dess ändamål,
af Kongl. Collegium sketS utan dertill erhållen
föreskrift och tillstånd.
Revisorerne hafva härförutan af 12 §. uti
177g års Kongl Reglemente funnit, hurusom.
Kongl. Comrnerce-Gollegium blifvit uppdraget,
att en Instruction för Manufactur-Disconfens Ofver-Betjening
utfärda. Vid efterfrågan härom,
hafva Revisorerne erhållit vien upplysning, att
ett Project till denna Instruction väl vore för
flera år tillbaka uppsatt, men att detsamma ännu
icke blifvit af Kongl. Collegium till efterlefnad
och iakttagande fasställdt, utan hade bernälte Betjening
ställt sig till efterrättelse, dels Reglementets
föreskrift, dels muntliga Befallningar, sorn
blifvit dem af Kongl. Collegium meddelte. Och
som vid sådant förhållande Revisorerne ej varit
i tillfälle att med behörig noggrannhet utröna hvad
skyldigheter Discontens Embetsmän egentligen
ålegat och huru desamma blifvit fullgjorde; så
hafva Revisorerne ansett sig pligtige att ofvannämnde
åsidosatta åtgärd anmärka.
Vid den inventering på Discont-Fondens
säkerheter, som Revisorerne anställt, har ej något
annat varit att påminna, än att en skuldsedel,
utgifven af C. Fahlstedt, förfallen den 2 g
Februari 1792, på 100 R:d, saknats, hvilken skuldsedel,
enligt Kamereraren Willmans uppgift, skall
vara af hans företrädare, Kamereraren Boll och
Wal
-
96
Den 6 Marn.
Wallin, uttagen och ej återställd, hvarföre denne
blifvit i Bolls Concours, såsom en dess skuld,
bevakad; äfvensom Revisorerne i'öfrigt ej haft
vidare vid förvaltningen att anmärka, än att,
vid anställd granskning af Ad vocat-Fiscals Em betets
Diarier i Disconl-ärendér, funnits, det åtskillige
Discontens Gäldenärer icke blifvit med
dea skyndsamhet, efter Lånens förfallotid, lagsökte,
sorn g § uti Discont-Reglenseutet åsyftar och
föresk lifver.
Slutligen hafva Revisorerne granskat d.e Protocoll,
sorn uti Kongl. Cornmerce-Collegium öfver
Discont ärenderne hållits, och dervid anmärkt,
alf i början af hvart Protocoll för åren 1810,
1811 och 181a, der så väl det belopp, som sedan
deri föregångne Disconterings-dagen blifvit för
Discontens räkning i Banken insatt, sorn Fondens
hela tillgång skolat utföras, Summorna derå saknats,
samt att i samina Protocoll hvarken finnas intagne
de anmälanden om sina åtgärder med Discontens
Gäldenärer, som Advocat-Fiscalen till
Collegium bort aflemna, det han förmält hafva
en gång om året skett, ej heller någre af Kongl.
Colleginm i afseende på Lagsökningarna Advocat-Fiscalen
Iemnade föreskrifter, eller några andra
omständigheter rörande Fondens förvaltning^
Och ehuru den första af dessa omständigheter
är af mindre betydenhet och lätteligen kan
rättas; så anse Revisorerne Protocollens omständighet
i sistnämnde delar vara så mycket mera
angelägen, som, i saknad så väl häraf, sorn af en
bestämd Instrcntiort för Discontens Embetsman,
hvar
-
Den f) Mars.
97
hvarken Discontens Styresmän eller Revisorerne
kunna med säkerhet bedömma huruvida bemälte
Embetsman, på hvilkas noggranna iakttagande af
Fondens rätt, Fonden till en betydlig del beror,
iakttagit de dem åliggande pligter, enär desamma
icke blifvit dem bestämdt föreskrifne.
Dessa anmärkningar vid förvaltningen och
Bokförningen m, m. hafva Revisorerne, likmätigt
3 § uti den för dem utfärdade Instruction, hos
Kongl, Maj:t i underdånighet anmält. Stockholm
den 14 December 1813.
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vagnar:
Joh. Henning Gyllenborg. Carl De Geer.
P. Ad. Fock. .T. G. Gyllenkrok.
Elias. v. Echstedt. L. v. Stockenström.
På Högvördiga Presl-Ståndets vägnar:
Jacob Axel Lindblom. J. A. Tingstadius.
P. Xuus. M. Stenhammar.
M. Hasselrot. Js. Mellgren.
På Vällofliga Borgare-Ståndets vägnar.»
Joli. Prt. Sandberg. Jan Lamberg.
Joh. Geore Hager. J. G. de Mare'.
E. G. Nolleroth. J. II. Ekstrand.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:
Jon Jonsson. Per Jonsson.
Anders Nilsson. Bengt Svenssom
Sven Palsson. Jonas Nilsson.
Brandel.
f Ut.
N:o 13.
98
Den 7 ''Mars,
Utdrag af Högloft. Ridder skåpets
och Adelns Protoco/l den ?:de
Alars 1815.
S. D. B eslöt Ridderskapet neli Adelil inbjuda
sina respecliva Med Stander, att, genom en stor
Deputation til! Kongl. Majit och Hans Kongl.
Höghet Krou-Pr insen, i underdånighet frambära
Riksens Ständers tacksägelse för alla de visa anstaher,
sorn sedan sistförflutne Riksmöte, blifvit
vidtagne, så i afseende på det utförda kriget,
som på Kon unga-Riket Norriges förenande tinder
Hans Majas Spira.
Äfvenväl har Ridderskapet och Adeln, för
sin del, fattat det beslut, som uti följande tvenne
punkter innefattas:
1:0 Att uti sin adress, som i förenämnde
ändamål skulle komma att i underdånighet öfverlemnas,
äfven mätte inflyta ett förklarande af
den synnerliga ovilja och förtrytelse, hvarmed
Ridderskapet och Adeln erfarit de uti utländska
papper framställda tilltagsna, sårande, fast magtlösa
försök, att göra f. d. Konungens och Dess efterkommandes
förmenta anspråk i en framtid gällande:
Försök hvilka aldrig ägt, och aldrig kunna
äga annan påföljd, än att lemna Svenska
Folket och dess ombud ännu ett tillfälle att högtidligen
ådagalägga, så väl deras undersåtliga, trogna
och tacksamma tänkesätt för Hans Majus och Hans
Kongl.
Den 7 Mart.
39
Kongl. Höghöts Personer, såsom ock derasoryggliga
tillgifvenhet för Rikets af de-m ' sjelfva stiftade
och besvurne fuadaméntala lagar, samt
deribland nominalt Riks steffen af den 10 Maj
1809 och Successions ordningen af den s6 September
1810.
2:0 Att Riksens Stander hos Kongl. Maj:t 1
underdånighet anhålla, det Hans Kongl. Majit,
efter inhämtad^e upplysningar om authenticiteten
af ofvanberörde handlingar, täcktes på tjenligt
och allvarsamt sätt låta föra personerna af fordna
Konungahuset till minnes, att det beslut, i grund
hvaraf de njuta sina pensioner och inkomster
ifrån Sverige, innehåller deras förbindelse att
med stillhet och utan mindsta f<irsök af motr erkan
anse sakernas stadgade ordning i detta Rike,
och att hvad redan handt svårligen kunde annorlunda
anses, än som Contractets brytande å
deras sida, hvilket förr eller senare mäste följas
af detsarnmas upphörande afven å Svenska Regeringens
sida: au Kongl. Majit derjemte täcktes
hos Badenska Hofvet yrka en nöjaktig förklaring
öfver hvad a detsarnmas åtgärd synes hafva berott,
samt en offentlig försäkran, att dylika tillbud
ej^ mera förnyas; ankommande på Kongl.
Ma j:ls eget bepröfvande att, under afvaktaride af
svar, provisoriskt låta innehålla med alla utbetalningar
af förutnämnde rentor och underhålls-medel,
så framt det skulle nödigt synas: och slutligen,
att, om ett tillfredsställande svar, jemte lämplig
gnrantie för vederbörande* framtida förhållande
ali
-
tioo
Den 7 Mars•
alldeles uteblef, all betalning af berörde medel
borde, med Riksens Ständers samtycke, förklaras
•vara för nu och alltid upphörd.
Slutligen beslöts — att denna Adress, såsom för
Riksens Ständer gemensam, skulle af det tillkommande
Expeditions Utskottet författas och Riksens
Ständer till justering underkastas. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
Utdrag af Högvördiga Prest-Ständets
ProtocoJl vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 7.de .Mars 1815-
S. D. -Lifvadt af underdånigste vördnad och tacksamhet
för alla de visa och kraftfulla anstalter,
igenom hvilka Hans Maj:t Konungen och Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen under Eörsynens
ledning upprättat, befrämjat och stadgat Fosterlandets
ära, sällhet och sjelfständighet, samt under
fullkomligaste öfvertygelse, att de öfriga respectiva
Stånden och bela Svenska Folket dela
enahanda tänkesätt, har Prest-Standet för sin del
ansett Riksens Ständers första skyldighet vid detta
Riksmöte blifva att igenom en stor Reputation
af samtliga Riks-Stånden inför Hans Maj:t Konungen
och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
frambära underdåniga lyckönskningar till Sveriges
och Norriges förening, samt tolka hela Nationens
lifli
-
Den 7 Mars
101
lifligaste underdåniga erkänsla och vördnad för
alla de välgerningar, hvilka Konungen och Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen detta urgamla Rike
bevisat; hvarjemte och då Ståndet med verklig
förtrytelse af Tidningarne trott sig finna, att åtskilliga,
ehuru visserligen vanmägtiga , försök
torde varit å bane i afseende på f. d. Konung
Gustaf Adolphs Sons och Arfvingars förmente rätt
till Svenska Thronföljden, Ståndet trott det tillhöra
Riksens Ständer, att emot dem högtidligen
ådagalägga sina oryggliga tänkesätt; med ytterligare
försäkran om vår trogna tillgifvenhet för
Konungen, Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
och Dess Efterkommande, samt om vår fasta föresats,
att intill sista blodsdroppan försvara Dess
rättigheter och våra Grundlagar; och såsom en
följd häraf hos Kongl. Maja underdånigst anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t låta utröna sanna beskaffenheten
af ue Konungahus och Riksens Ständer
förnärmande steg, sorn å f. d. Kongl. Eamillens
vägnar berättar, hafva blifvit vidtagna, samt intill
dess sådant utredt är, med sequester låta belägga
all f. d. Kongl. Famillens härvarande egendom
och frivilligt gifna underhäll! I hvilka beslut
de respectiva Med-Ständen skulle vördsamt
och vänligen inbjudas att sig med Prest-Ståndet
lorena, Ut Supra,
Ex Protocollo
J. U, Almqvist.
Ut
-
loa
Den 7 Marg.
Utdrag af Högvördiga Prest-Ständets
Protocoll vid Urtima Riksdagen
i Slockholm den 7 Mars
1815-
S. D, I ett sammanhang föredrogos Höglofl. Ridderskapets
neli AdelnsProtocolls-TTtdrag afden 3:dje
dennes, rörande Tryckningen af samtliga RiksStåndens
Protocoll jemte dit dertill hörande
Bihang, samt medel för Trycknings kostnadens
bestridande, tillika rned Vällofl. Borgare Ståndets
Protocolls Utdrag i samma ämne af den 4 dennes.
Efter öfverläggning härom, och ehuru Ståndet,
med anledning af Riksdags.Odningens 5g §,
anmodat dess Secreterare al t genast besörja omTryck -  ningen af Ståndets Protocoll för innevarande Riksdag,
har Prest - Ståndet likväl i så måtto med
Höglofl. Ridderskapet och Adeln instämt, att det
åt blifvande Stats-Utskottet velat uppdraga, att till
Riksens Ständer inkomma med utlåtande, rörande
Tryckningskostnadens bestridande och något
bestämdt stadgande härom för framtiden, äfvensom
angående Tryckningen af det till Riks Ståndens
Protocoll hörande Bihang. Ut Supra.
Ex protocoll 0
J, U. Almqvist.
Ut
-
Den 7 Man. 103
Utdrag af Väll afl. Borgare-Så ndets
Protoc/l, J uliet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 7:de Mars
ISIS
S.
D. Sedan .Borgare-Ståndet, som fried sina respectiva
Med-Ständer för Hans Maj:t Konungen
och Hans Kongl. Höghet Kronprinsen delar lika
känslor af underdånig vördnad, kärlek och tillgifvenhet,
genom i dag emottagne Deputationer
från Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt det
Hedervärda Bonde Siandet, blifvit förekommet
att föreslå den underdåniga Tacksägelse-Adressen
till Kongl. Maj:t, i afseende på Hess visa och Nådiga
omvårdnad för Biket, samt Ha'ns'Kongl. Höghet
Kronprinsens ärofulla bemödanden för Sveriges
lycka och sjelfständighet; så skulle, genom en nu
afgående Deputation, Borgare-Ståndet instämma
med respectiva MedStänderna, samt med Hög.
lofl. Ridderskapet och Adeln sig till alla delar
förena, så väl angående den föreslagne Tacksägelse
Adres-sen, som ock uti beslutet i anledning
af f. d. Konunga.Famillenr. förhållande och *ättigheten
att från Sverige njuta arf och underhåll.
Ut supra.
Ex protocollo
Carl Magn. Rvbsahml
Uf
i o J. T)en 7 Mars.'
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
P rote coll vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 7 Mars
1815.
S. D. Beslöt Bonde-Ståndet att vördsammeligen
och vänligen inbjuda sina hög-respectiva Med-Ständer
att med Bonde-Siåndet, genom en stor Deputation,
inför Hans Maj:t Konungen tolka egen och
hemmavarandes underdåniga, lifliga tacksamhet, för
den vishet och fasta ståndaktighet, hvarmed Hans
Kongl. Maj:f under det framfarna vådliga tidskiftet
skyddat Svenska Folkets sjelfbestånd och frihet;
samt likaledes hos Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
, för det under århundraden sällsynta, ådagalagde
hjeltemod, hvarmed Flans Kongl. Höghet sjelf
trotsat krigets hotande faror, för den faderliga
omvårdnad, med hvilken han i striden framfört
och derutur lyckligen segrande återfört Fosterfandets
Sönér och tappra försvarare, och härigenom
ej mindre grundlagt Svenska namnets upprätthållande,
an jemväl återskänkt det samma en
länge saknad glans och ära, samt derjemte lagt
säker grundval för Skandinaviska Halföns frarri'
gena sjelfständighet och sällhet; hvarom de öfriga
respectiva Stånden skulle lemnäs vördsam
och vänlig underrättelse. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Ut
-
• Den 7 Mars.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 7 Mars 1815-
S D 9
‘--'om Allmänna Tidningarne omtala den
högst förunderliga händelse, att f. d. Konungen
Gusraf Adolph, vid Congressen i Wien, skall
gjort skriftlig protest, rörande sin sons förmenta
pretention till Svenska Thronen, samt att Hofvet
i Baden i sä måtto tyckes understödja denna inbillade
arfsrätt, som, enligt deras offentliga Tidning,
f. d. Prins Gustaf, vid samma Hof, skall
kallas Prins af Sverige ; så har sådant ej annat
kunnat, än väcka uppmärksamhet hos hvarje
Svensk trogen undersåte, som ännu har i friskt
minne förflutna händelsers lopp, som vet hvilka
kraftiga steg äro vidtagne för att utesluta f.
d. Konungens Barn ftån Svenska Thronen, sorn.
älskar och vördar den lagliga Regering, hvi Iken, efter
den fastställde och heligt besvurne Successionsordningen,
Folket enhälligt insatt, och som, genom
så många redan ådagalagda välgerningar mot
Riket och Nationen, gjort sig berättigad till Folkets
hela vördnad, kärlek och tillgifvenhet; och
ehuru Bonde-Ståndet är fullt öfvertygadt, att de
af f. d. Konungen och Badenska Hofvet gjorda
steg ej verka annan känsla hos Svenska Folket,
än harm och förtrytelse, och ej medföra ett ögonblicks
villrådighet, så har likväl Bonde-Ståndet
ansett nödigt, för att öfvertyga hela Europa
om ståndaktigheten af det till anseende och sjelfständighet
återförda Svenska Folkets caracter, och
N:o 14. 15. att
io6
Den 7 Mars.
att Riksens Ständer hafva samma tänkesätt, samma
kraftfulla vilja nu, som år tgio, då vår nuvarande
dyre Kron-Prins och Dess manliga arfvingar
valdes till vår åldrige, älskade Konungs
Efterträdare på Svenska Thronen, att Riksens
Ständer samfält hos Kongl. Maj:t i underdånighet
bönfalla, att Stor-Hertigliga Badenska Hofvet
förmås till en tydlig declaration om sina afsigter
i detta ämne, och att, i händelse Förklaringen
ej finnes nöjaktig, Kongl.Maj:t i nåder
täckes med seqvester belägga, ej allenast all den
arfsrätt, som kan tillfalla f. d. Prins Gustaf, efter
Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningen,
utan ock den pension, som honom hittills af
Riket varit tilldelad; hvarom de respectiva MedStånden
skulle, genom detta Protocolls Utdrag,
vördsamt och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin. .
Berättelse om hvad sig i Rikets
Styrelse tilldragit, sedan sista Riksdag;
Gifven Stockholms Slott å Rikssalen
, den 6 Mars i8ij.
F)
märkeliga år, som förflutit sedan Kongl.
Maj;t såg Svea Rikes Ständer inför sin Thron
församlade, hafva varit så rika på stora och ovanliga
händelser, att deras minne förmodligen
aldrig ur häfderna kommer att utplånas. Svårligen
lärer ett föregående exempel kunna uppsökas
af
£)en 7 Maré:
107
af en så håstig och så välgörande förändring, sorn
den Europa, rinder denna korta tidrymd, erfarit.
Erån höjden af en Thron, byggd på segrande vapen
och af LydKonungars Throner omgifven, herrskådö
en kraftfull Man, från Niemen till Tajo,
från Sundet till Calabriens yttersta gränsor. Ryssland.
skyddadt genom sin magt, Sverige genom
sitt afskillda läge, England genom sin 'nationalanda
och hundrade seglar på hafvet vundna,
samt den Spanska halfön genom sina söners mod,
voro ännu de enda länder, der Franska Örnarna
ej hunnit att befästa sitt välde, och der antingen
i blodiga strider, eller ock endast på afstånd,
ljudet af deras ledares bud förspordes. Men huru
länge hade denna lemning af Europas frihet
kunnat motväga lyckans och öfvermodets kraft,
om det fruktansvärda Härtåg nått målet för sina
beräkningar, som Kejsar Napoleon, i Juni
månad 18 12, rigtade emot Ryska Riket?  Då
var ett tvifvelsmål om Allherrskarens framgång,
yttradt äfven i förtroliga kretsar, med personlig
fara förbundit, eller ock stämpladt som en fanatisk
villa; och det syntes, sorn de underkufvade
Folken, genom egna uppoffringar, endast sökte
att vidga området för ett ok, sorn då först upphörde
att vara kränkande för någon, då det för
alla blef gemensamt.
Men en Högre Magt hade annorlunda beslutit:
det blod som flutit för en jern Hare fördelning
af Staters krafter och för en derigenom uppkommen
säkerhet för de svagares bestånd, skulle
ej vara spildt förgäfves. Den förädling Folken
v un*
Den 7 Mars.
vunnit, de lagar de sig gifvit, de styrelseformer
dein flere århundraden tillskapat, borde ej, utan
afseende på luftstrek eller sedvanor, sammansmälta
till ett liflost helt, bildadt af svärdet och
på dess fortfarande lycka beräknadt. Ur skötet
af de Länder, der naturen med sparsamhet skänker
sina gåfvor och der samhällslifvets förfining
ej hunnit att förslappa den Nationliga kräften ,
sktille utgå ett krigiskt folk, som, i förening med
elimat och förtviflan, förmådde att hvälfva tillbaka
Söderns beherrskare från Moskwas stränder
till Seinens. Det under oket böjda Europa hörde
den ena dagen omtalas Napoleona triumfer
och såg, den andra, verkan af Försynens dom
ofver hans härar. Småningom vaknade sjelfstärrdighetens
anda hos Folken; Preussens ädla söner
sträckte mot en älskad Konungs Thron bedjande
händer, ej för att förvärfva fredens, med
slafveriet förbundna, skydd emot farorna, men
för att fordra svärd och anförare mot förtrycket.
Sedan denna heliga eld, med blixtens hastighet,
sträckt sig till alla classer af medborgare, till
Tysklands alla Folk, och af Österrikes mägtiga
biträde, af det stolta Britanniens stora uppoffringar
och segrande vapen, hämtat både näring
och vård, öppnades, för Europas befrielse, de
ljusare utsigter, hvars lyckliga utveckling, det
varit A7år tid förbehållit att erfara.
Sverige, som Napoleon, genom inbrottet i
Pommern sökte att förskräcka, hade i en tid då
allt var lydbarhet, vågat höja en fri och oberoende
stämma. Dess ställning, vid utbrottet af
v kriget
Den 7 Mars.
109
kriget mellan Ryssland och Frankrike, skulle
nödvändigt blifva den mest betänkliga. A ena
sitlan sökte Frankrikes Regent att förmå Riket
till ett anfallskrig emot Ryssland, å den andra
böd försigtigheten att ej lyssna till Napoleojns
bedrägliga löften.
Stora Britannien, hvars fogliga behandlingssätt
emot Sveriges sjöfart under den tid, då Riket
befann sig i ett tvunget krigstillstånd emot
denna Magt, Kongl. Maj:t ej nog kan erkänna,
hade rätt att vänta en bestämd upplysning öfver
Sveriges politiska system.
Att under denna de Europeiska Hufvudmagternas
brytning utverka och. bibehålla en fullkomlig
neutralitet, var, med tillämpning af dea
nya tolkning Statsläran hade vunnit, att bereda
sig dubbla anledningar alt våldföras. Ett val
borde således ske, och huru vigtigt skulle det ej
blifva för Sveriges både närvarande och tillkommande
val!
Allt sedan Riket, genom ett olyckligt krig,
såg sig beröfvadt tredjedelen af sitt område, äg,
de det för sitt bestånd, såsom sjelfständig Stat,
ingen varaktig borgen. Det hade under loppet
af detta krig, äfven af Danmark blifvit angripit
och kunde således tillskrifva denna Magt
en väsendtlig del i Fäderneslandets gjorda förluster.
Dessa fortsattes genom Svenska Handelns
ofredande, och genom tillämpning på densamma,
af ett försvars-system rigtadt emot en tredje
Magt.
lia
Den j Mars.
Magt. Ett sådant tillstånd kunde derföre ej fortfara.
Stängdt mellan fjällarne o h hafvet, skulle
Sverige, vid försvaret emot möjliga fiendiliga
anfall, alltid sönderdela sina stridskrafter. Föreningen
med Norrige borde således blifva den
egentliga grundvalen för Sveriges politik, och
det högsta målet för dess bemödanden.
Ingen Inbyggare lärer väl funnits på denna
halfö, häftad vid den Europeiska Continen»
ten genom en landsträcka, den ett hardt luftstrek
försvarar, som icke vid en blick på Chartan frågat
sig , hvarföre bebos denna jordrymd a.f tvenne
Folk och dertill af tvenne ofta fiendiliga
Folk? Då till denna endast geographiska anmärkning
lades de ännu vigtigare, af samma ursprung,
af samma Religion, af samma språk, af
samma frihetsanda och af samma National-lynne,
borde för den fördomsfrie mannen ej uppstå någon
annan önskan, än den, att förbinda sig ined
Broderfolket på andra sidan fjällen, för att gemensamt
försvara ha Iförts stränder, och derigenom
gemensamt fästa sjelfständigheten inom dess
sköte.
Men detta Sveriges hufvudförernål hade förmodligen
länge saknat sin utveckling, om icke
Försynen förlänat Kongl. Majtf och Riket en
Förste, sorn deltagit i beredandet af de stora händelser,
åt hvilka Europa är skyldigt sin nya tillvarelse-
Från det ögonblick han lemnade Frankrikes
ärelystna Regent, visste hart ait mata vidden
af de nya pligter Kongl Majus och Syenska
Folkets förtroende honom ålagt; han föyd«
tili
Den 7 Mars7
111
till Sverige sjelfständighetens och motståndets
lära, och, under kallt bedömmande af Rikets
sannskyldiga intresse, förstod att, genom öfvertygelse
och kraft, leda äfven National-fördomarne
till det stora resultat, våra önskningar så län.
ge förgäfves hade påkallat.
Om, vid Frankrikes fredsbrott emot Ryssland,
Sverige ännu hade varit i besittning af de
länder det genom freden i Fredrikshamn förlorade,
hade det, uppfordradt att deltaga i striden,
ej behöft fästa något pris vid sitt biträde,
utan endast kunnat grunda sitt beslut på beräkningen
af krigets vådor och framgångens ära.
Men nu var det Regeringens pligt att tänka och
handla annorlunda, och denna pligt uppfylldes.
Sverige hade på hundrade år endast gjort förluster;
dess krig, som blifvit förde på Tysk botten,
hade alltid varit olyckliga. Kongl. Majit
kunde således icke till stora och fruktade faror
öfverlemna sin Son och större delen af Sveriges
krigsmagt, utan att i förväg hafva försäkrat Riket
om sådane villkor, som, äfven vid en olycklig
utgång, hade i Nationens ögon rättfärdigat
försöket, och visat den, att man ej glömde dess
intressen, då man, på en främmande strand,
drog i härnad för Folkens.
Af alla dessa förenade anledningar, slutades,
i April månad år i8i2, och befästades närmare
genom mötet i Abo, i Augusti månad samma
år, emellan Hans Majestät Ryska Kejsaren
och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, det förbund
-
lis
Den 7 Mars.
bund med Ryssland, hvarigenom denne Magts
garantie blef gifven till Konungariket Norriges
förening med Sverige, dess activa medverkan lofvad
till vinnande häraf, och dervid uttryckligen
stadgadt, att innan Svenska Arméen skulle öfvergå
till Tyskland, för att till dess befrielse bidraga,
föreningen borde vara verkställd. En
Armée af 3 5,000 man Ryska Troupper blefställd
under Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsens befäl,
och deraf det antal som erfordrades, bestämdt
att nyttjas emot Norrige.
Sverige, som redan i Augusti månad 1811,
hade samlat sin Armée för att, i förening med
Ryska troupper, gifva vigt åt sina ingångna förbindelser,
kallades snart från denna föresatts genom
de krigshändelser, som förde Kejsar Napoleon
till Moskow. Hen Ryska Hjelpcorpsen
öfverlemnades nu till Kejsar Alexanders disposition,
och gick, under Generalen Grefve Wittgensreins
befäl, att hufvudsakligen bidraga till
Napoleons missöde. Sveriges krig uppskjöts
till våren, men, under loppet af vintren, öppnades
nya underhandlingar med Englang, som hittills
endast hade slutit ett Fredsfördrag med
Sverige, utan att ingå i någon förbindelse rörande
Norrige. Denna förbindelse, s,om innefattade
Stor -Britanniska Hofvets garantie på Norriges
besittning, samt löfte om understöd af dess
flotta i detta ändamål, blef likväl snart, genom
det i Mars månad 1813 afslutade Förbund, en
följd af det begifvande, hvaruti Sverige ingick,
att öfverföra sin härsmagt till fasta landet, för
att
Den 7 Mars.
113
att der deltaga i kriget och att dymedelst sätta
föreningen med Norrige, i andra ordningen med
handels na. Med Preussen afslutades, i April
ir.änad, cn efier lika grunder lämpad Tractat, sa
att Sverige, vid utbrottet af dess krig emot
Frankrike, hade Rysslands, Englands och Preussens
garantie på besittningen af Norrige.
De krigshändelser, hvarigenom, under loppet
af trenne månader, Tyskland befriades och
Franska Örnarna, i blodiga och ärofulla strider,
af segrande vapen trängdes frän Schlesiska gränsen
till Rhen, äro för val kände att nu behöfva
upprepas.
Sedan Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
hade med Sveriges bundsförvandter delat de la.
grar , som evigt skola utmärka denna minnes,
värda tid, vände han sin blick emot Norden,
för att der tillkämpa sig den enda belöning han
eftersträfvade. Freden i Kiel blef en frukt af
detta hartig, och, såsom följder af densamma,
blef Norriges förening med Sverige erkänd och
bekräftad, så val i den med Österrikiska Hofvet
i Februari månad 1814 afslutade Alliance-Tractat,
som i den sedermera mellan Sverige och
Frankrike, den 30 Maj, undertecknade fred. Då
Svenska Arméen, efter att hafva uppfyllt Sveriges
förväntan, skyndade sig från Holstein tillbaka
till Rhenströmmen, för att påskynda verldens
fred, hejdades den af det oväntade motstånd, sorn
väcktes af Norriges Ståthållare och som hotade
att tillintetgöra alla förhoppningar för framtiden.
Kongl,
Den 7 Mars.
Kongl. Majit hade, i Dess första Proclama,
tioner till Norrska folket, lemnat en borgen pä
den Kegeringslära, som af Kongl. Majit, i afseende
pä detta Folk, skulle följas. Ingen Svensk
man kunde eller borde förmoda, att dä Kongl.
Majit gick att göra sina rättigheter gällande, desse
kunde afvika frän de grundsatser, hvarpå Sveriges
Statsförfattning är uppförd. Den medgaf
icke införandet af en förhatlig envåldsmagt i
Norrige, hvarigenom Sveriges frihet alltid varit
hotad, och vid jemförelsen af båda Folkens rät.
tigheter, en oundviklig söndring dem emellan
förr eller senare hade uppkommit. Norrmännen
hade således i Sveriges Grundlag den säkraste
borgen för deras egen, och Kongl Majit kan,
med liflig känsla af hvad Sverige ägde rätt att
fordra och Norrige att hoppas, samt med lugnt
medvetande af sina afsigters renhet, yttra, att,
om meningen varit att pålägga Norrmännen ett
förhatligt ok, och dä de rest sig att möta förtrycket,
hade de, hos hvarje redlig Svensk man,
fun-nit den säkraste af deras bundsförvandter.
Kongl. Majit öfverlemnade sig länge åt det
ljufva hopp, att, utan någon blodsutgjutelse, tillvinna
sig ett Folk, hvars lycka Konungen endast
eftersträfvade att befästa, men slutligen måste
!'Han gripa till vapen, då ingen fredlig öfverenskommelse
, genom- ett fortfarande misskännande
och en förhållen upplysning om Konungens
afsigter, var att tillvägabringa.
Kongl, Majit gick sjelf att, jemte KronjPrinsen
och Hertigen af Södermanland, dela med
Sven
-
Den 7 Alars,
Svenska Arméen och Flottorna krigets faror, ej
i afsigt alt vinna någon ny lager, rpen för att,
från ett närmare håll, bjuda frid och försoning.
Att detta olyckliga inbördes krig, i alla dess rys.
liga följder, af Kongl. Majit och Hans Kongl,
Höghet Kron-Prinsen behjertades, och art de,
vid försla_ anledningen till fredliga tänkesätt å
Norrska sidan, genast fällde de vapen, sorn en.
dast böra vara ämnade att, gemensamt med de
Norrska, försvara en gemensam sjelfständighet,
derom vittnar den i Moss, under den 14 Aug,
sistlidet år, afslutade Convention och de grun,
der på hvilka den är uppförd.
Kongl. Majit hade, i kraft af densamma,
förbehållit sig rättigheten att, genom tillförordnade
Commissarier, om villkoren för” den blifvande
föreningen mellan båda Händer, under,
handla med Norriges Rikes Stor-Thing. Den
Grundlag för Konungariket Norrige som, till
följe af förbemälte Underhandling, blef öfverenskomn-.
en och stadfästad, antogs å Kongl. Majits
Commissariers sida, med förbehåll af Sveriges Ri.
ltes Ständers Constitutionela rätt, i de delar, sorn
medföra förändring eller jemkning i Sveriges Rikes
Regeringsform; och blef, under den 10 No,
vember, af Kongl. Majit, med lika förbehåll»
bekräftad och besvuren.
Kongl. Majit ämnar, innan kort, till Rikets
Ständer öfverlemna Dess nådiga Proposition i
detta afseende, och det är med liflig känsla af
Försynens nåd, som vakat öfver detta urgamla
1 ^ ^ KU
n6
JDen 7 Mars.
Elke, och, efter pröfningarnas och olyckornas tid,
låtit en ny dag uppgå öfver Norden, sorn Kongl.
Majit gör sig förvissad, att den förening, som nu
lyckligen blifvit stiftad emellan Scandinaviens
båda Riken, skall, af inbördes kärlek, och inbör
fertroende,
emot alla tidens och lyckans skif.
t an bt fästas. Det gifves ej mer, på Scandinaviens
O någon lager, värdig att pryda krigarens
hjessa, än den sorn vinnes mot fiender, som vilja
beträda vår strand. Nyttan af Rikenas förening,
den småningom bibringade öfvertygelsen
om Folkens värde, skall en dag utplåna minnet
af det blod som flutit i inhemska strider
Må
det blifva ett försoningsoffer för det långa hundraåriga
hat, som söndrat Nordens tvenne folk.
slag; och på det fält, der krigets åskor dånat,
fridsamma bröder, med uppfyllda förhoppningar,
mötas!
Kongl. Majit går nu att, ifrån vigtiga händelser
och yttre förhållanden, kalla Rikets Ständers
uppmärksamhet på Kongl. Maj:ts åtgärder,
i afseende på Rikets inre styrelse.
Sedan, med afseende på det yttrade behof,
vet af en ny och förbättrad Psalmbok, en Comité
blifvit tillförordnad, med Erke-Biskopen
till Ordförande samt till Eedamöter vittre och
kunnige så väl Prester som Eekmän, hvilken
borde granska, förbättra och efter behof vet omarbeta
och föröka samlingarna till nya Kyrkosånger,
har denna Comité hunnit så vida med
dess arbete, att, med Konungens bifall, ett Förslag
till en ny Psalmbok blifvit af trycket ut
gif
-
Den 7 Marsi
117
gifvit, med anmodan till en hvar som det åstun*
dar att inkomma ined anmärkningar. Ät nämde
Comiié har Kongl. Maj:t sedermera uppdra*
git att öfverse Evangeliiboken, för att sätta densamma
i likställighet med den nya KyrkoHandboken.
Genom Kongl. Majus föranstaltande har år
1813 utkommit en Samling af Författningar och
Stadgar, hvilka ändra eller förklara Kyrkolagen
af år 1686 och ännu äro till efterlefnad gällande.
Äfven har genom dertill utsedde kunnige
män, en Samling blifvit utarbetad, som fortsätter
och rättar de tillförene utgifne Samlingar och
Förordningar, hvilka årligen fran Predikstolarne
skola uppläsas.
Om Presterskapets åtgärd vid Mantalsskrif.
ningar, samt hvad iakttagas bör i afseende på
Förhörsböcker och Prestbevis, har en Förordning
blifvit utfärdad den 28 October i8n
Den
29 April 1813, har Kongl. Maj.t genom
Bref till Kammar-Collegium, Stats-Contoiret
och Kammar-Bätten, samt Circulaire till Landshöfdingame
och Consistorierne stadgat de grunder,
hvilka böra följas vid pröfningen af Presterskapets
Vederlag samt behaglig Tids- och Förlänings*.
Spannmål, och sistnärnde Spannmålsindragning
eller bibehållande. Med tillämpning
deraf har åtskillig, så beskaffad Spannmål, dels
redan blifvit indragen, dels till indragning, vid
Inpehafvarnes afgång, fastställd.
Som
Deii y Mavs.
Sorn Riksens Ständer begärt en fullständig
underrättelse om beloppet af denna Spannmål i
Riket, så har under sistnämnde dag tillika befallning
afgätt till Landshöfdingar och Consistorier,
att för hvarje Stift inkomma med fullständiga uppgifter,
åtföljde af Handlingar och upplysningar
rörande Vederlagen och Förlänings - Spannmålens
första uppkomst och fortfarande. Dessa uppgifter
äro mödosamma och fordra mycken tid.
Flera hafva likväl redan inkomrnit och till Karn;
mar-CoIlegii granskning blifvit öfverlemnade. Det
är först sedan alla Berättelserna blifvit insamlade,
som de samma kunna Riksens Ständer föreläggas.
Emedlertid fortfar Kongl. Majit med
pröfning och afgörande af alla särskildta frågor
i detta ämne, dock så, att icke någon Behaglig
Tids och Förlänings-Spannmal fastställes för längre,
än innehafvarens lid.
Genom Presterskapets i Bohus Eän begifvande,
har Kongl, Majrt funnit sig i tillstånd
att, under den 23 September 1 S1 2 , anbefalla ut*
arrenderandet af Presterskapets Annexe- och Men*
sal-Hemman i nämnde Län.
Under den 16 Juni 1813, har Kongl.
Majit uti Circulaire Bref till samtlige Consisto*
rierna gifvit nya Stadgai* och bestämda föreskrifter
för Prest- och Pastoral-Examina, samt de Bevis,
hvilka deröfver utfärdas.
Hvad iakttagas bör vid Krig^-Presters antagande,
har särskildt blifvit stadgadt och ett Ciri
cu
-
Den 7 Mars.
culaire,' under den 17 Mars 1813 , utfärdadt angående
Huspresters tjenstgöring.
I det som rörer Helsovatten och Medicin
nalverket hafva följande Författningar blifvit
vidtagne:
Under den 27 Januari 1813 har Kongl.
Maj:t gifvit det fordna Collegium Medicum en
ny form, och i anledning deraf, namn afSundhets-Collegium.
Den 6 Maj 1812, har Kongl. Maj;t låtit
utfärda ett provisoriskt Reglemente för de, uppå
Riksens Ständers underdåniga begäran, vid
Universiteterne inrättade Medico-Theologiska Stipendier,
äfvensom Kongl. Majit förordnat, att
hvad af de anslagne Stipendier kundé^besparas,
borde användas dels till sjelfva undervisningen,
dels till utvidgning af Cliniska inrättningar vid
bägge Universiteterne. Af Stipendiaterne hafva
flere varit tjenstgörande vid Arméens sjukinrättningar.
Den 3 Mars 1813 har Kongl. Majit vidtagit
Nådig Författning, om utvidgning af Uunds
Lazarett, samt inrättning af ett Cliniskt Institut
derstädes, hvartill de, på Riksens Ständers begäran,
indragne Kyrko-Inspectors Löner blifvit använde,
och har detta Institut hittills haft en utmärkt
framgång.
Uti Circulairer af den 10 Juni 1812 och
25 Augusti 1823, tl^ samtlige Landshöfdingar,
Gon
-
.11 0
Ben 7 Murs.
Consistorier och Sundhets-Coljegium, har blifvit
föreskrifva hvad iakttagas hör i afseende på smittosamma
sjukdomar, hvarjemte Kongl. Magt i
Kader fasställt en, af SundhetsColIegiurn, i samma
afseende författad underrättelse, hvilken, vid
förekommande tillfällen, från Predikstolarne uppläses.
Som de medel funnits ganska otillräcklige,
hvilka på Medicinal-Staten varit anslagne till
Farsoters botande och för Curanstalterna i allmänhet,
har Kongl. Maj:t, under den 2 8 Mars
1814, anordnat de 10,000 Riksdaler Råneo,
hvarmed Riksens Ständer, vid Riksdagen i Stockholm,
ansett MedicinalFonden kunna ökas af
förväntade och nu rrjera inträffade indragningar.
Vid samma tillfälle har Kongl. Majit stadgat
de grunder, sorn af Sundhefs - Collegium borde
följas vid användandet af alla till MedicinalVerket
anslagna medel, samt vid redogörelsen.
Nya Provincial-Medici sysior hafva efter behofvet
blifvit inrättade.
Under den 31 Mars 1813, har Kongl. Majit
fasställt etti Reglemente för Veterinaire-Inrättningen
i Skara, samt införväntar Sundhets-Collegii
Berättelse otti Medicinal-Fondernes tillstånd
vid 1814 års slut, för att vidtaga anstalter
till Veterinaire-undervisningens utvidgande. Ett
Reglemente och Instruction för en , genom enskild
frikostighet, i Södermanland, Daga Härad,
gjord inrättning af Boskapsläkare , har af Kongl.
Majit blifvit fastställd.
Deu
Den 7 Marsi
Den angelägna Vaccinationens befrämjande
har för Kongl. Majit varit ett ömt föremål. Den
8 Juli 1819, afgick ett Circulaire i detta afseende
till Biskopar och Consistorier, som förnämligast
åsyftade antagande af Vaccinateurer och
Vaccinations-föreståhdäre i hvarje Socken , med
hvad som vidare med ämnet hade gemenskap.
Och b*r Kongl. Majit haft den t i 11 fri d s stä Heise
att, genom inkomne rapporter från Dess Befallningshafvande
och Consistorierne , inhämta , att
Dess Nådiga afsigter nästan öfverallt blifvit verkställde
, eller att verkställighet snart är att förvänta.
Till förekommande af brist på Vaccinämne
hafva 10 stycken Vaccin-Depots i Landsorterna
blifvit inrättade, hvarjemte i Stockholm
hålles den tillgång på Vaccin-ämne, att alla reqvisitioner
från Landsorterna genast af SundhetsCollegium
blifvit expedierade.
De premier för Vaccinationen, som förut
endast lemnades åt Läkare, gifvas nu mera ej
åt dessa, utan ensamt åt andre, hvilka med Vaccinationen
utmärkt sig , äfvensom en del äf premie-medlen
användas till inrättade Medailler,
som utdelas åt dem , hvilka med nit. och framgång
vaccinerat.
Kongl. Majits åtskillige befallningar om exa.
minerade Barnmorskors antagande i Socknarna
hafva på flere orter blifvit verkställde , men å
andra mött hinder, hvilka föranledt Kongl. Majit
att tillåta uppskof, dock har Kongl. Majit anbefallt
Landshöfdingarne och Consistörierna att
med nit och omtanka följa detta angelägna ämne.
N:o 16, 17. Se
-
isa
Den 7 Mars.
Sedan alla dessa mått och steg blifvit tägna^
anser Kongl. Maj:t tiden vara inne att utfärda
ett nytt Reglemente för Vaccinationen, samt en
Författning så väl för att förmå en och hvar
att uppfylla skyldigheten att låta vaccinera barn,
sorn till förekommande af smittkoppor samt deras
utbredande, och hafva beredande åtgärder ,
för detta ändamål, redan ägt rum.
Kongl. Majit har till Undervisningen och
Uppfostringen i Riket sträckt en oafbruten omtanke
: för Upsala Universitet har en ny Stat,
ar 1813, blifvit utfärdad.
Vid Universitetet i Lund har Kongl.
Majit, sedan Cancellie-Rådet Norberg, genom
testamentariskt förordnande, anslagit en Fond af
16,666 Riksdaler Banco till lön för en Professor
i Fransyska , Tyska och Engelska .sprakén ,
förordnat om en sådan Profession i lefvande språken;
äfven har Kongl. Majit fördelat Professor
Retzii Profession i trenne, en för C hem i en,
en för Natural-Historien och en för Oeconomien
qch Botaniken, samt inrättat nya Professioner i
Grekiskan, Astronomien och Physiken.
Under den g October 1818 har Kongl.’
Majit låtit utfärda en Kungörelse, som har till
föremål att öka fordringarna af insigter hos dem,
hvilka ämna sig till Rättegångs- och KameralVerken,
samt att skärpa de examina, som med
dem anställas. Och för att uppmuntra till grundliga
kunskapers inhämtande , har Kongl. Majit
tillagt Juris Doctorer, Licentiater och Gandida
ter,
Den 7 Mars.'
15 5
ter, vissa förmorjer vid befordringar; hvarom Cir.’
culairebref, under den 3 Februari 1812, blifvit
till Hof- Rätterne, Academie-Cancellererne och
Just it: 32- Can cell eren ut färd ad t.
I anledning af Riksens Ständers skrifvelse
till Kongl. Maj:t af den 3 April 18 10, hvari
de i underdånighet anhöllo , det täcktes Kongl.
Maj:t, genom kunnige och erfarne Män, låta
undersöka Läroverkens närvarande tillstånd , på
det desse inrättningar måtte erhålla ett efter tidens
upplysning mera lämpadt skick, har Kongl.
Maj:t, under den 29 Januari 1812, förordnat en
Comité, sorn äger att granska de af Riksens
Ständer öfverlemnade Förslag, och dervid taga i
öfvervägande hvad som rörer Uppfostrings- och
Undervisningsverken, för att afgifva ett yttrande
om de ändringar och förbättringar hvilka kunde
finnas nödige, med hvad mera sorn i sammanhang
dermed, genom särskild befallning, kan
blifva Comitén uppdragit.
Vid Riksdagen i Orebro 1812 förklarade
Riksens Ständer, genom skrifvelse af den 29 Juli,
att de med lifligaste, glädje inhämtat, att detta
första steg till vinnande af ändamålet redan
blifvit vidtagit, yttrande derföre deras underdåniga
erkänsla, under anhållan det måtte Kongl.
Maj:t anbefalla, att Comiténs Instruction och de
utlåtanden, sorn i denna, Nationen så högt interesserande,
fråga kunde komma att afgifvas,
med ett ord Comiténs Protocoller, i den mån de
författas, till trycket måtte befordras. I anledning
häraf har Kongl. Majit, genom skrifvelser
af
Den 7 Mars.
af elen 5 Augusti 1812 och 5 Mars 1813, i
detta afseende vidtagit nödiga anstalter. Sä val
härigenom, sorn genom de penninge-tillskott dels
Kongl. Maj:t Comitéen beviljat, dels Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen enskildt täckts förära, har
Comitéen begynt utgifvandet till Allmänheten
af dess handlingar. I följe af Comitcens, under
ledning af Stats - Secreteraren för Religionsoch
Uppfostringsvärden, till Hans Maj t öfver,
lemnade Förslag, har Kongl. Majit., genom skrifvelse
af den g December 1813, bifallit, att 1807
års Schol-Ordning kominer att blifva gällande intill
dess annorlunda förordnadt varder, hvarjemte
dock åt Ephorerne blifvit ofverl ätit, att tills
vidare vidtaga vissa nödiga och nyttiga provisoriska
åtgärder till Läroverkens förbättring, i öfverensstämmelse
med det af Comitéen dertill afgifna
förslag, af hvilka åtgärder åt Comitéen
del borde lemnäs.
\
För att komma i tillfälle att nogare granska
och pröfva den senast utfärdade Schöl.Ordningen,
har Comitéen dels vidtagit den anstalt,
att särskildt utarbetade1 Förslag till en ny ScholOrdning
blifva densamma meddelade och underställde,
dels, med Kongl. Majus bifall, alla nödiga
upplysningar genom Consistorierne infordrade,
hvilka kiinna leda Comitéen vid dess undersökningar
och förestående göromål. Comitéen
har i sådant ändamål uppfattat frågor, hvilka
den önskat besvarade, så väl af Consistorierne
i allmänhet, som särskildt af hvart Uppfostrings*
och Läroverks Föreståndare och Pastorer
på
Den 7 Marst
1*5
pä landet, hvarpå svar borde inkomma till den
5 Maj 1814. Dessa svar äro äfven riktigt till
Comitéen inlemnade och innehålla rikhaltiga
källor till Comitéens tillkommande arbete.
Med anledning af Comitéens förord, har
Kongl. Maj:1, genom skrifvelse af den 5 Maj
1813, bifallit, att en Gymnastisk Läroanstalt i
Hufvudstaden måtte anläggas, såsom ett Centralinstitut
till bildande af Lärare i Gymnastiken,'
hvarjemte Kongl. Maj:t tillagt Stiftaren, Ling,
Femhundrade Riksdaler årligt arfvode. Etthundrade
Riksdaler i hushyra och i ett för allt Fy?
rahundrade Riksdaler till anskaffande och inköp
af den nödiga attiraillen. För detta Centralinstitut
har Comitéen, under den 14 Mars 1814,'
till Kongl. Majit aflemnat Förslag till ett Reglemente,
hvilket till det mesta redan vunnit Kongl.
Majits sa.nction, och Institutet dymedelst äfven
redan blifvit satt i verksamhet.
Kongl. Majit har, vid åtskilliga tillfällen,1
infordrat Comitéens tankar öfver vissa med Uppfostrings-
och Läroverket i gemenskap stående
mål, och deribland gjort afseende på Comitéens
tillstyrkande att , vid Rikets Gymnasier, den
sjunde Lectionen åter måtte upplifvas, så att,
genom Kongl. Majits skrifvelse af den 17 Augusti
1814, detta redan gått i verkställighet i Linköping,
Hernösand och Götheborgunder det frågans
afgörande för Rikets öfrige Gymnasier hvilar,
intill ytterligare localupplysningar hunnit inkomma.
Utom
' f
X
Den 7 Mars.
Utom alla dessa 1 följe af Kongl. Maj-ts
Befallningar af Comitéen vidtagne åtgärder, liar
Comitéen genom Ledamöters enskildta vaksamhet
erhållit anledningar att närmare undersöka
flera till dess befattning hörande frågor, såsom
ett provisoriskt bestämmande af de läromethoder,
som kunde vara tjenligast efter tidens skick
och hvarefter Uridervisnings-verken , så väl sorn.
nödiga Läroböcker hälst böra lämpas: bästa sättet
att vinna tillgång på goda Läroböcker och att
för lågt pris kunna hålla Ungdomen sådane tillhanda:
Provisoriskt förslag på nödiga inrättningar
till fyllande af Läroverkets behof och dermed
förenade anledningar att stadga grunderna
för en ny Schol-Ordning m. m.
Cornitéen är sysselsatt, att så sammanställa
de ifrån Consistorierne inkomne upplysningar, att
vid den Comitéen förestående utarbetning af Förslag
till en ny Schol-Ordning, ali möjelig nytta
deraf lätt må kunna dragas. Comitéens oförtrutna
verksamhet, äfvensom den beredvillighet hon
ifrån alla sidor mött, har skyndsammare än hon
^jelf vågat hoppas fört henne nära målet för sina
befattningar.
För Norrköpings och Westerviks Scholor
hafva nya Reglementer blifvit fastställde, och
har Kongl. Majit alltid varit beredvillig att fastställa
de Inrättningar af Sodken-Scholor, som i
åtskilliga Landsorter blifvit gjorde; Ett Förslag
är till Uppfostrings-Comitén ingifvit om förenande
med fattigare barns undervisning ined fattigvården.
Nya
Dsn 7 Mars.
i?7
Nya Stadgar hafva blifvit utfärdade för Kongl.
Musikaliska Academien, sorn fått en vidsträcktare
befattning med Musikaliska Undervisningen,
enligt hvilken Academien bör behandla
Musiken, både såsom vettenskap och såsom konst;
hvarföre ock fyra Lärare blifvit tillförordnade.
Undervisningsverket, som utan afgift af Eleverne
begagnas, har varit i verksamhet sedan början
af sistledne höst: och härtill har till en början
fond af särskildte medel blifvit till Academien
afiemnad.
Nya Stadgar hafva äfvenledes blifvit gifne
åt Kongl. Patriotiska Sällskapet.
Kongl. Maj:t har, med anledning af Riksens
Ständers skrifvelse vid Riksdagen i Örebro,
den 14 October 1810, om de Hvittfeldtske Sti—
pendii-godsens förvaltande ej allenast infordrat
underrättelser, utan, sedan Arrendetiden var nära
att löpa till ända, efter föregående beredande
anstalter, beslutat, att sjelfva Godsen skola
genom offentlig Auction bort-arrenderas, Hemmanen
derifrån skiljas, samt Aboerne i stället
för den Dagsverksskyldighet, hvilken dem tillförene
ålåg, till Stipendii-fonden utgöra en viss
årlig afgift. Genom hvilka förordnanden både
Allmogen blifver lindrad och Stipendii-fonden
får en betydligare ökad inkomst.
4
Den Comité, hvilken uppå Riksens Ständers
begäran blifvit tillförordnad, för att till nästkommande
lagtima Riksdag utarbeta en allmän
För
-
Den 7 Mars:
Författning om Fattigvården i Riket, lämpad ef.
ters särskildte orters särskildta beskaffenhet och
behof, har ännu icke hunnit längre än att insamla
de omständliga underrättelser, hvilka Riksens
Ständer ansett böra läggas till grund; dessa
hafva likväl ännu icke från alla Län inkommit^
men, som de, efter skedde påminnelser, snart
torde vara att förvänta, så kan sjelfva arbetet af
Comitéen företagas och torde detsamma till sina
grunder blifva lätt och enkelt. Emedlertid har
Kongl. Maj:t med en fortsatt uppmärksamhet
följt allt hvad med Fattigvården i Riket har gemenskap;
sa väl genom skrifvelse af d. 18 Mars
18'2, som flere derpå följande, hafva den Allmänna
Fattigvården i Stockholm och de derstädes
befintlige trenne Barmhertighetsverk, Stora
Barnhuset, Danviks Hospitalet och Spinnhuset,
blifvit satte under En styrelse och En förvaltning,
hvilkas framgång -Kongl. Majtt med nöje
försport. Fö'r öfrigt hafva flere särskildte Tattigvårds-anstalter
och Reglementen i Landsorterna
blifvit af Kongl. Majtt stadfästade, såsom gällande
intill dess en allmän Fattigvård&stadga hinner
utkomma.
För Corrections-huset i Orebro har Reglemente
blifvit utfärdadt.
Arbets- och Corrections-hus hafva blifvit
inrättade i Upsala och Hernösand, samt det förra
med Reglemente försedt.
För Fattigvårds- och Arbetshus-inrättningarne
uti Carlscrona och Carlshamn blifva de före
-
slagne
Den 7 Mars'
1*9
slagne Reglementen, sedan de nu undergått behörig
granskning, med första stadfästade.
Af de Rapporter Kongl. Maj:t genom Dess
TustitiasCancellers - Embete erhållit, har Kongl.
Majit inhemtat, att ärenderne i Rikets HofRätter
med drift och vaksamhet blifvit handhafde,
att den ringa balancé, som vid hvarje års slut
uppstått i Svea HofRätt, härrört af sjelfva målens
beskaffenhet och de flera förberedande åt.
gärder de samma fordrat, och att aler den störxe
balance, som yppat sig i Götha HofRätt, varit
en nödvändig följd af Arendernas mängd derstädes,
äfven tillräckligen vitsordadt af det ansenliga
antal Rättegångs-ärender, hvilka likaledes
derifrån till Kongl. Majit inkomma. Kongl.
Majit vill framdeles, under Riksdagens lopp,
göra Riesens Ständer uppmärksamme på nödvändigheten
att vidtåga anstalter till jemkning i
HofRätteroas jurisdictioner och till beredande af
möjlighet för målens skyndsammare slut i Gö.
tha HofRätt. Icke utan bekymmer har Kongl.
Majit erfarit, huru HofRätternas Embets- och
Tjenstemän, lika med de fleste öfrige PenningeEöntagare,
under det de uppoffra deras tid och
lcrafter för uppfyllandet af de pligter dem tillhöra,
blifvit genom tidernas tilltagande dyrhet försatte
i ansenligt lidande och större förluster;
men det har ej stått i Kongl. Majits magt att
.afhjelpa deras billiga fordringar och klagan. Ehuru
Kongl. Majit med tillfredsställelse funnit, att
brottmålen! märkbart aftagit, under den tid en
inställd Bränvinsbränning minskade tillgångarne
ijo
Den 7 Mars.
på denna vara, hafva likväl de åtgärder, hvilka
på Kongl. Maj:t' berott att vidtaga och Riksens
Ständer önskat, till förekommande af fylleri
och dryckenskap, icke uteblifvit, och Kongl.
Maj t hoppas att de, åtföljde af vederbörandes
nit i verkställigheten och af en tilltagande upplysning
hos Allmänheten, skola leda till befrämjande
af ändamålet. Huru Rättvisan i öfrigt
blifvit handhafd, derom, liksom angående de Förklaringar
Kongl. Maj:t i frågor om Lagens rätta
förstånd funnit nödigt utgifva, lära Riksens Ständer
icke sakna underrättelse, genom den uppgift
i dessa delar sorn deras Justitieombudsman, i
följe af sin Thstruction,, dem meddelar, och har
det i synnerhet varit Kongl. Majit kart, att vid
några tillfällen, då hela Menigheter af Dess redeliga
Allmoge, genom missförstånd af Författningars
mening, funnits blottställde för tilltal,
knnna förekomma olägenheterna deraf eller mildra
Lagens kraf, hvarom de Protocoller skola
vittna, sorn i följe af Grundlagen, komma att
öfverlemrias till Riksens Ständers ConstitutionsUtskott.
Den af Kongl. Majit, till utarbetande af en
ny Civil- och CriminalLag, förordnade Comité,
har, under den sedan sista Riksdag förflutne
tid, fortsatt sina göromål. Ehuru arbetet, sedan
en Ledamot genom döden afgått, och några blifvit
på begäran endtledigade för att återgå till utökningen
af deras Embeten och Tjenster, ej kunnat
oafbrutit fullföljas vid Lagens alla Balkar
på en gång, hafva dock Förslag till flere redan
blif
-
Den 7 Marst
blifvit utarbetade, af hvilka en Balk nu redan
är under pressen, för att jemte det i Gomitéen
hällne Protocoll och grunderna för Förslaget lemnäs
till Allmänhetens vidare granskning, äfvensom
en Balk innan korrt blifver färdig att, i enahanda
ändamål, till trycket befordras; hvarförutan
hos Kongl. Maj:t blifvit anmäldt, att Comiterade
äro beredde snart inkomma med underdånig
hemställan om åtskillige förändringar i afseende
på Domstolarnes antal och organisation,
samt inrättningen af nya. Straff- och Correctionshus,
.såsom nödvändige för Lagens förbättring, samt
Lagskipningens säkra och skyndesamma gång.
o
Då erfarenheten visat, huru mycket Åkerbruket
och Landthushållningen vunnit genom
de redan vidfagne Enskifts-förrättningar, har
Kongl. Maj:t till befordrande af dessa delningar
uti alla de samfälligheter der gällande hinder
icke möta, låtit, under den 24 Julii 1815, utfärda
en förnyad Förordning angående Enskiftsdelningar
uti Skåne och Skaraborgs Län, samt
till lättnad och understöd för utflyttande Aboer,
Bibehållit de förra Anslagen, för Skåne Tio Tusende
Riksdaler, och för Skaraborgs Län Sex
Tusende Riksdaler årligen ; äfvensom Kongl.
Maj;t i sammanhang härmed sökt att, medelst
vissa förmåners beviljande åt dem som uppföra
hus af ler, befordra detta byggningssätt, der
tillfälle till Husens uppförande af sten saknas,
eller medförde för dryg kostnad.
För att, i betydlig mån, bereda Olands förkofran
och välstånd , äro flera anstalter, till de
der
a3ä
Den 7 Margi
der befintlige Utmarkers delning och framdeles
odling, föreskrifne och redan verkställde samt
till befordrande af ändamålet, äfven medel af
Kongl. Maj:t anslagne.
Kongl. Majit har anbefallt en undersöknings
anställande rörande en betydlig Måsse i Östergöthland,
Dagsmåssen kallad, hvilken Kongl.
Majit ansett böra för Kronans rakning uppodlas.
För de å Strömsholms, samt Dahlby oell
Flyinge Kungsgårdar inrättade Stuterier, äro af
Kongl. Majit anstalter, vidtagne, hvilka, i mån
af de tillgångar, som för desse angelägne Inrättningar
blifvit anslagne, leda till det åsyftade ändamålets
befrämjande.
Till afböjande af flere olägenheter och tvi-1
ster derom, huru Laggild Stängsel af åtskilliga
slag bör vara beskaffad, har Kongl. Majit i det-'
ta ämne en Allmän nådig Förordning utfärdat.
Kongl. Majit har låtit öfverse de tid efter
annan utfärdade Författningar, angående -Besigtning
och Vräkning af Tackjern, Stångjern och
Manufactur-smide, samt med bibehållande af deras
angelägna föremål att vårdslöshet vid Jernberedningen
samt försäljning och utförsel af felaktige
samt odugelige Jerneffecter måtte förekomrnas,
medelst en förnyad Förordning angåen.
de Jernvräkeriet uti Kilcet, stadgat hvad i detta
ämne, efter närvarande tiders skick, blifvit
för nödigt ansedt.
Den
Den 7 Mars.
133
Den Comité, som enligt Riksens Ständers
vid 1812 ars Riksdag yttrade önskan, bör sysselsätta
sig med granskning och utarbetande af, efter
närvarande tid, mera lämpade Economiska
Författningar, såsom en förberedande anstallt till
en behöflig förändring och förbättring af de Civile-
eller Economiske Styrelse-verken, har ännu
ej kunnat, till något fullständigt helt, samla
de upplysningar och Förslag, som i mån af tid
och Comitéens Ledamöters andra Embetsmannabefattningar,
hunnit att insamlas; men detta angelägna
ärende följes af Kongl, Majtts fortfarande
uppmärksamhet.
Alltsedan det förflutna Riksmötet har Krigsmagten
till största delen varit uti actif tjenst,
inom och utom Rikets gränsor, och medlen att
förse densamma med sina förnödenheter hafva
utgjort föremålet för Kongl. Maj:ts oafbrutne
omsorger. En särskilld Utredning i allt hvad
sorn rörer kriget, innehållande tillika Krigs-fondens
närvarande ställning till Skulder och Behållningar,
skall blifva Riksens Ständer förelagd,
jemte Förslag till de regleringar uti det ena och
andra af härtill hörande ämnen, som Kongl. Maj:t
finner lämpligast, och anses fordra Riksens Ständers
medverkan.
Följden af detta oafbrutna Krigstillstånd
har emedlertid varit, att sådana allmänna Regleringar
uti Försvars-verkets särskildta administrations-grenar,
så väl till lands som .sjös, hvilka
förut till mer eller mindre del voro i verket
satte,
Den 7 Mars.
satte, icke till fullo hunnit blifva fullbordade, och
andra, hvilkas angelägenhet likaledes varit in.
sedd och erkänd, tili lugnare tider måst alldeles
uppskjutas.
Likväl, och enär Rikets försvarsstyrka genom
Kongl. Majus oell Riksens Ständers samman,
stämmande beslut vid iflio och 1812 årens Riksmöten,
undergingo de vjgtiga förändringar, sona
Rikets utvärtes förhållanden, samt dess inre ställning
och tillgångar påkallade, hafva dock de åtgärder,
som tillhört verkställigheten häraf, icke
uteblifvit.
Kongl. Majit nyttjar detta tillfälle, att högtidligen
erkänna sin höga tillfredsställelse och
särdeles välbehag öfver den tillgifvenhet och det
beredvilliga biträde, hvarmed Kongl. Maj:ts Undersåtare,
vid hvarje sådant föreKornrnit fall ,
gått Dess uppriktiga och välsinnade afsigter till
mötes. Hvad Riket vunnit' af denna sarridräs
■*
|
tighet uti vilja och kraftiga medverkan uti utförande,
ligger i öppen dag; likasom de skakningar,
som föregingo denna tidpunkt, visade följderna
af ett motsatt förhållande. Den erfarenhet,
sorn härigenom lemnäs efterkommande, om
begge desse skiljagtiga handlingssätt och deras
orsaker, skall blifva den säkraste borgen för fortfarandet
af dessa ömsesidiga bemödanden och biträden,
genom hvilka Rikets urgamla ära med
förnyad styrka blifvit upprätthållen och ensamt
bibehållas kan.
Ali
-
Den 7 Mars.
13 5
Allmänna Bevärings-inrättningen och den
tillökning uti indelta Arméen, sorn genom Extra
Boteringen ägde rum, hafva föranledt till nödvändigheten
af en förändrad organisation och fördelning
inom indelta Begementerne, derom Kongl.
Maj:t, under den 23 Mars 1813, i nätler fö~rordnat,
utan att likväl Indelningsverkets hufvudgrunder
derigenom på något sätt blifvit rubbade.
I sammanhang dermed, har Kongl. Maj:t afven
till en del redan låtit i verket sätta, och för öfrigt nu
till afgörande företagit, en fullständigare sammansättning
af Inspections- och Brigad-Befälet inora
Arméen, efter locala omständigheters föranledande
och Bikets nu varande ställning, hvarmedelst
Instructionen, Tjenstbarheten och Controllen, i
alle särskildte grenar, fullkomligare skall kunna
befrämjas.
I sammanhang med detta ämne står äfven
den Mötes Passevolance - Inrättning, som uppå
Kongl. Maj:ts Proposition af Biksens Ständer,
vid 1812 års Biksdag, besluten, nu mera, efter
den plan Kongl. Maj:t under tiden låtit utarbeta,
sedan undersökningar i Orterna förut blifvit hällne,
med verksamhet går till den nyttiga fullbordan,
som dermed åsyftades.
För Arméens beklädnad har i behörig tid
blifvit sörjdt. Så länge kriget verkade till utomordentliga
behof, voro inrikes tillverkningar icke
tillräckliga att dem fylla; men efter upphörandet
deraf, har Kongl. Maju ater inställt införseln
af utländska Manufacturer för detta ändamål,
13&
£)en 7 Mars.
damål, så att den inhemska konstfliten icke må
sakna det biträde', sorn genom afsättning för
Jiiigsmagtens behof vinnes.
Bevärings - Fabrikerna hafva ständigt varit
sysselsatte, och Kronans inrättningar, för detta
ändamål blifvit utvidgade.
Krutbruken äro vidmagthållne och hafva med
rudimaterier för Krut-tillverkningen blifvit försedde.
Flottans underhåll har med omsorg blifvit
vårdadt och äfven, i mån af tillgångarne, ökadt.
Krigs-Medicinal Verket har undergått mycken
förbättring och Sjukvården under kriget har
varit berömvärd; i det eria och der andra häraf
förestår dock ännu en ytterligare organisation»
med tillökte löningsyillkor för dem af Studerande
Ungdomen, som egna sig till detta yrke ,
hvartill medel finnas genom Riksens Ständers,
vid senast förflutne Riksmöten, tagne nyttiga
beslut.
Saltpeternäringen i Riket, har Kongl. Majit
på verksamt sätt sökt att befordra och uppmuntra;
hvartill Riksens Ständers, likaledes vid senaste
Riksdag, tagne beslut, lemnat Kongl Majit
ytterligare tillfällen. Till Riksens Ständers Oeconornie-Utskott
vill Kongl. Maj;t låta öfverlemna
fullständig Berättelse om allt hvad denna
vigtiga näringsgren angår, och hvarest Riksens
Ständer skola blifva i tillfälle att erfara de fördelar
-
Dén 7 Mari.
*37
delar för "Riket, som häraf för framtiden ärö
att förvänta.
De välgörande Uppoffringar, Soni Rikets In-'
byggare, snart sagdt utan undantag, ådagalagt för
fett kontina de krigsmän med deras familier till
hjelp och undsättning, hvilka under striden för
tolkens rättigheter samt Fäderneslandets sjelf,
ständighet och ökade anseende, hållit lif och
blod osparde, påkalla Kongl. Majits särskildta nådiga
afseende; och det är med särdeles tillfredsställelse,
sorn Kongl, Majit rättvisar dessa vackra
drag af medborgerlighet och menniskokärlek.
Det härigenom hos krigsmannen Undanröj-’
da befarande af armod och brist, då blessUrer
eller sjuklighet sätta honom ur tillfälle att arbeta,
skall närmare fästa honom vid sina pligter,
och således fördelaktigt verka till Försvarsverkets
bästa.
Kongl. Majd ämnar Under en Styrelse'bringa
alla de, särskiIdta Fonder, söm till detta före-1
mål dels af ålder funnits, dels under denna lid
blifvit till Kongl. Majus Och Hans Kongl. H»
Kron - Prinsens disposition sarnmanskjutne; och.
Kongl. Majit har all anledning hoppas, att verkan
af denna Styrelses arbeten skall blifva svarande
mot ändamålet.
För öfrigt hafva de förekomng Arenderni
uti Krigs - Administrationens särskildta grenar; i
vanlig ordning, fått handläggning.
N:o 18. ig. Éxträ
Den 7 Murs.
Extra Rotéringen i Skåne är af en särskild
Comrnission undersökt och jemkad, dervid Ledamöter
af Provinsens mest aktningsvärde Egendomshafvare,
med utmärkt nit, rättsinthet och
omsorg tillhandagått,
Desse förrättningar hafva val ej ännu hunnit
alldeles fullbordas, men arbetet blir deremot af deri
fullständighet, att Kongl. Majit är sinnad antaga
de grunder, som Commissionen för verkställigheten
tillämpat, till hufvudsaklig efterrättelse för
Rotejemkningarne öfver bela Piket, och hvarom
Kongl. Maj:t äfven ämnar, under loppet af
Riksdagen, Riksens Ständer särskildt förekomma.
Redogörelse-Verket för de förflutna krigen
har Kongl. Maj:t sökt gifva den rigtning till
ordentligt och skyndsamt afslut, samt granskning
deraf, som med beskaffenheten af sådana ämnen
står att förena.
Granskningen af Räkenskaperna för 1808
och 180g arens krig är fullbordad, hvarom Riksens
Ständer, af sina egna Deputerade, icke lära
komma att sakna fullständiga upplysningar.
Kongl. Maj:t blir i öfrigt i tillfälle att, i
sin Proposition om Stats * Verkets tillstånd och
behof, närmare utveckla det närvarande förhållandet
med Rikets Försvarsverk till lands och
sjös. Föreningen med Norrige gifver deråt på
en gång en ny styrka och ett förändradt skick.
Tidernas skiften påkalla dessutom angelägna regie
-
Dart y Mars
-
glefihg&r i flera grehar. Mindre Befälet är i a1lmänhet
illa lönade och, för deri värfvade Ar»
fridens Underhåll, kräfvas betydliga tillökningar
1 snart Sagdt alla delar. Kongl. Majit hoppas likväl,
att, understödd af Riksens Ständers mogna
bepröfvänden Och biträde, finna utvägar derföre,
Utan hågra ytterligare omedelbara bidrag i beskatmingsväg;
hvilket allt kommer att blifva föföfrial
för Riksens Ständers närmare öfverlägghingaf.
Likasom uti de öfriga grenat af Förvaltningen,
så hafva äfven uti de financiella, under
Vidt utseende och ofta bekymmérfylla omständigheter,
Rikets behof blifvit afhulpna och i dé
flesta afseenden tillfredsställande resultater kunnat
erhållas
Kongl.
Majd erkänner med nöje, det Rikets
Ständer, igenom de vid Riksdagen år 18 tä vidtagne
anstalter, till en ej obetydlig del beredt
medlen och möjligheterna härtill, och att de
derföre förtjena så mycket mera tacksamhet, sorn
de riktigt bedömt Samtidens fordran och gjort
rättvisa åt Regeringens förmåga och afsigter.
Det blir emedlertid Kongl- Majit förbehållit,
ätt ådagalägga, det Kongl. Majit ej allenast
Vetat, med största möjliga fördel, begagna dessä
medel, men äfven att skapa nya och förskaffa
Riket biträden, hvarförutan de af Rikets Ständer
apslagUe tillgångar förblifvit otillräcklige.
Ännu under det Riksdagen i Örebro fortfor,
hade omsorgen för anskaffandet af Säd till
skäligt
»4© Den 7 Marsi
skäligt pris, varit elt af de ämnen, sorn, i anseende
till det sent kända förhållandet med det
föregående årets felslagna skörd , fordrade Ovanlig
omtanke och ökade hjelpmedel.
Till de behöfvande i Landsorterna blef
Spannmål, under loppet af detta år, för ett värde
af 606,043 Riksdaler utdelt, och då man inberaknar
hvad sorn-sedan 1811 var utestående,
Utgjorde Magasins-Fondens försträckningar under
år 1812, en summa af 736,466 Riksdaler, hvaraf
vid slutet af året 1812, 294,590 Riksdaler
ännu vore utestående.
Utsigterne vid Riksdagens slut syntes lofva,
att dessa omsorger med den då mognande
skörden skulle upphöra. Men igenom en af dessa
naturhändelser, som det icke står i mensklig
förmåga att förutse, inträffade, att en stor del af
årsvexten och deribland den, som i de minst fruktbara
Landsorter är mest påräknad, blef på en.
gång skadad, och ett par nätters frost tillintetgjorde,
jemte flera månaders arbete, det följan-’
»le årets tillgångar.
IBerättelserna härom kunde likväl icke ankomma
fört, än förhållandet blef närmare kändt
och årstiden Var redan långt framliden. Anmälanden
om ökade behof och ansökningar om Spannmälsförsändningar
till Provinserna, inträffade i
detsamma som seglationen var nära att upphöra,
och som det var att frukta att äfven i detta afseende
de verksammaste bemödanden skulle va-,
ra förgäfves använda.
Kongl.
T>en 7 Marsi
14!
Kongl. Majits omsorg och Hans Kongl. H.
Kron - Prinsens kraftiga biträde beredde likväl
tillgångar, sorn man icke kunnat vänta, och des.
politiska ställningen skapade utvägar till fyllande
af de inrikes behofven. Mjöl och Säd ankom
ifrån Hyska hamnar, införskrifningar och
Spannmålsinförsel uppmuntrades och verkställdes,
och Kronans behållningar utdeltes med all
den skyndsamhet som var möjlig. Således är»
ifrån hösten 1812, till samma tid 1813, igenom
Magasins-Direetions föranstaltande, dels utdelte,
dels försålde 94.597 Tunnor diverse Säd och
11)9,825 luspund Mjöl, hvilka tillsammans utgjort
ett värde af .1,058,514 Riksdaler, och med
tillägg af hvad för år 1814 ytterligare erfordrades,
utgörande en summa af 83,024 Riksdaler,
hafva de af Magasins Directionen under dessa
håda åren lemnade undsättningar, stigit till ett
belopp af 1,141,539 Riksdaler.
Oaktadt de hotande utsigterna vid 1 8 » 2 års
slut, kan Kongl. Majit, enligt alla instämmande
berättelser, äga vissheten, att, ehuru nöden uti de
mest aflägsna orter, i anseende till transportsvårigheterna,
ofta varit tryckande, har likväl ingen
af Kongl. Majits Undersåtare, i brist af uppehälle,
omkommit. Detta ändamål har fordrat
stora uppoffringar: Magasins-Direetions Fond och
tillgångar hafva blifvit medtagne, och Kongl.
Majit, sorn i behofvets stund skyndade att med
100,000 Riksdaler utaf Karthelemyska medlen ,
förstärka MagasinsFonden , har dessutom efter
hand utaf särskildta medel, äfvensom utaf Krigs
Fon^
-
Den 7 Mars,
Fonden, lemnat Magasins-Direötionen understol,
jä att denna fond, sorn i följe af i8t>8 års k'ig
hade, genom de af densamma gjorda tillskott, en
fordran af 1,163,53 i Riksdaler, hvilken vid i8<m)
ars Riksdag, nian all slags ersättning, endast af.
»krefs, har nu under de trenne sistförflutna tiren,
dels i Spannemåls- och Mjöl-leverancer ,
dels till Spannemåls upphandlingar och i penningar
erhållit ett understöd, i sammanlagdt värde,
af omkring 1,300,000 Riksdaler,/hvaraf likväl
en del bör anses såsom ersättning för de bi.
träden Magasins-Inrättningen lemnat för Arméens
behof, och hvarföre utredningen af hvad sorn
Jean blifva Magasins-Inrättriingens fordran eller
skuld, beror på en särskild liquid, sam kom.
mer att framdeles upprättas.
Pe sista 300,000 Riksdaler, som förliden
höst blefvo för Magasins-Inrättningen af Krigs*
Fonden anslagne, voro ärnade att, vid en inträffad
lyckligare skörd, förekomma en annan af
Landtmannens förluster, nemligen den, som förorsakas
igenom Spannemålens alltför hastiga fall
till ett oskäligt underpris.
De skulder Länens Innevånare, genom de
erliållne försträckningar, sig ådragit, hafva blott
långsamt kunnat betalas, och då Kongl. Majit nödgats
att dels medgifva längre uppskof dermed,
dels tillåta att de i vissa fall och under vissa
villkor finge ske in natura, har den lindring,
som derigenom blifvit för Landets Innevånare
beredd, ieke kunnat vinnas utan upfioffung af
en
Um 7 Mars.
en del af Magasins- Inrättningens ftfidelar. Det
bar likväl varit mera öfverensstämmande med
Kongl. Maj:ts afsigter och med det helas väl,
att låta. en allmän inrättning lida dessa förluster,
än att genom återbetalningaraies stränghet för
länga
bördan af den olycka, sorn det gifna understödet
var ämnadt att afhjelpa.
Men, jemte dessa, af Rikets inre ställning
föranlåtna omsorger, måste Kongl. Maj:t äfven
vara betänkt på tillgångar och medel för de behof,
som af Rikets yttre förhållandea uppkommit.
De rustningar,. som, korrt efter Riksdagens
slut 1812, mäste företagas, fordrade ovanliga utgifter,
och de af Rikets Ständer uti RiksgäldsGonroiret
förberedde Medel måste till någon del
för detta ändamål anlitas, samt det öfriga, genom
främmande biträde, uppfyllas. Samma behof
fortforo och samma utvägar måste begagnas
under det påföljande och det sistförflutna årets
fälttåg; men det blir alltid märkvärdigt, att det
nyligen slutade kriget är framför det föregående
lika utmärkt, igenom mindre uppoffringar,
som igenom vundna fördelar. Då det, som inom
ett år skil leie Sverige ifrån en del af sina
gamla tillhörigheter och var nära att bereda Rikets
undergång , börjades med en styrka af öfver
100,000 man, hvaraf likväl en stor del snart
af sjukdomar och vanskötsel omkommo, har det,
under hvilket Svenska vapnens ära blifvit återställd
och Rikets sjelfständighet försäkrad, icke
fordrat mera än uppställandet af ungefär hälften
Ilen y Marst
af närande styrka, och denna har, med obetydlig
minskning, men med vunnen vana och krigs -  hra, blifvit återgifven till sina hemvist och fied
liga
yrken.
Då det förra kriget lemnade en
?kuld af något öfver sjutton millioner Riksdaler
blanco, och med inbegrepp af de, enligt Stats Utskottets
uppgift vid slutet af rSog, dels ännu ej
bestridde, dels af andra Medel anticiperade utgifter,
fjnnes hafva kostat Riket omkring tjugufem
millioner Riksdaler, har det sednare icke iemnat
några skulder, som fordra särskildta tillskott af
Folket, och har, oaktadt trenne års rustningar
och tvenne Fälttåg, icke kostat Riket mycket
■utöfver tjugutre millioner Riksdaler, i en tid, då
ä allmänhet varupriserne äro dubbelt uppstegrade»1
Uti denna beräkning, såsom endast grundad
på en allmän öfversigt, äro likväl de utomlands
använde subsidier icke annorlunda upptagne , än
efter ett, för de' hit indragne, rätt3Öt förhållande,
som snarare okar än minskar summans storlek.
Utaf densamma är det icke mera än inemot
sex millioner, sorn utgör det bidrag, hvilket
dels igenom den för krigsbehof uti Riksgälds-
Contotret afsatte Fond, dels igenom besparningar
och öfverskott på Stats - Inkomster, samt
andra tillfälliga intrader, blifvit af Svenska Folket
vid detta tillfälle förberedt eller tillskjutit.
Det öfriga, utan att vara någon skuld, är
uppkommit igenom främmande Magters, i följe
af ingångna förbindelser, frivilligt lemnade biträden.
Således har ett välberäknad! politiskt system!
-
Den 7 Mars.
14 5
steni äfvenledes gifvit medlen till dess underhåll
och utförande.
Under tiden har ingen af de på Stat uppförde
utgifter saknat nödiga tillgångar, eller något
af de fastställde Stats-Anslagen blifvit ifrån
dess egenteliga ändamål afvändt. Tvärtom hafva
under bestridande af de vanliga utgifterna äfven
andra, hittills okända, tillkommit och blifvit
afhulpne.
Uppå skulden till Banken har blifvit afbeä
falt en summa af 494,420 Riksdaler, och Stats-'
Verkets Skuld till Rilcsgälds-Contoiret, som vid
1811 års slut, utgjorde 348,291 Riksdaler, har
under 1812 och 1813 blifvit minskad med
219,580 Riksdaler.
Till betalning af krigs-skulderna, som ännu
återstå sedan 1809 års krig, bar under samma
tid blifvit utbetalt en summa af 180,973 Riksdaler.
Det allmänt gagneliga Beslut, hvartill grunden
lades vid sista Riksdagen i Stockholm, att
utaf besparingarne och öfverskotten på de öfriga
Stats-Inkomsterna, formera. Nionde Hufvud-Titeln,
och att derutaf anslå 100,000 Riksdaler till
Jordbrrrkets, Handelns och Näringarnes uppmunö
tran och befordrande, har först med år 1813
kunnat visa sin välgörande verkan , då efter deri1
nya Epok, som med år 1810 börjas för Stats-'
Verket, det först var under året 1812, sorn de
veu
Den 7 Nars,
verkeliga besparingarne och behallningarne af
iRio års inkomster kunde med säkerhet uppgifvas
och beräknas; detta anslag hav sedermera,
äfven för de följande åren, kunnat fortfara.
Det för Bikets communication i så manga
afseenden vigtiga företag, Götha Canal, hvilket
den enskilta patriotismen, under Styrelsens och
Biksens Ständers beskydd, tillvägabragte i en tid,
då frågan syntes vara snarare om räddning, än
möjligheten att förbättra sin belägenhet; detta foretag,
som igenom senare inträffade händelser,
vunnit en mångdubblad betydenhet, i det att
föreningen af båda håfven, blef genom båda Rikenas
förening, af en ökad vigt, har oafbrutit
rönt Kongl. Maj:ts uppmärksamhet och omvårdnad.
Ersättningarne för den till Canalen af enskilte
afstädde jord, hvilka enligt Kongl. Maj:ts
och Biksens Ständers beslut borde dessa Hemman
godtgöras, äro redan till beloppet bestämde
och liqviderade. Betalning med penningar har
måst erläggas i de fall, da andra ersättningar in
natura icke kunde utfinnas, eller då brister i
dessa skulle fyllas.
Utom Nionde Hufvud Titeln hade inga tilb
gångar härtill gifvits; utaf densamma har nu,
uti dylika liqvider och ersättningar, blifvit utbetalt
en summa af nära 2 5,000 Riksdaler, hvartill
Bolaget, enligt de, genom Privilegierna,
gifne löften varit berättigadt.
De årligen af trycket utgifna Berättelser
;vittna, att Canalarbetet, oaktadt krigstillståndet,
som
Hen 7 Mars,
147
gom minskat tillgångarna på Arbetsmanskap, blifvit
med verksamhet och framgång fortsatt, och
Konung C a pr. xnns Sluss, hvilken sedan den
14 October 1813 öppnat Segelleden emellan sjöarna
Viken och Vettern, har genom antalet af
fartyg som begagnat den, och de inkomster
den inbragf, gifvit anledning att sluta till fördeJarrte
af inrättningen i det hela, när den blir
fullbordad, Emedlertid bör det icke obemält lemnäs,
att, under våren och sommaren 1813, var
Canalarbetet en tillflykt, till erhållande af föda
och arbetsförtjenst, för manga behöfvande, i syn*
nerher af Dal-Allmogen.
Det af Naturen mindre gynnade SöderTelje
Canalarbetet har derföre ock fordrat starkare
bidrag utaf Actionairerne, och till någon
ersättning för detta Förskott, har det varit nödigt
att åtminstone lemna dem säkerhet, för
någon tid, om Benta i förhållande till de gjorde
inbetalningarne. I detta afseende har Söder-Telje
Canal-Bolag, sedan i8<2, successive erhållit en
summa af 41,387 Bisdalen
Enligt Rikets Ständers vid sistledne Urtima
Riksdag fattade Beslut, skulle utaf Nionde
Hufvud-Titeln 20,000 Riksdaler årligen anslås,
till anläggande af den nya väg, för cornmupicationernas
öppnande emellan Vermland och
Dalarne, samt Rikets norra provinser, hvars
nytta Riksens Ständer, lika med Kongl, Maja,
erkänt,
Då
148
Den 7 Mars.
Då vjd slutet af samma år, Nionde Hufvud-Titeln
kunde formeras, blefvo också 20,000 Riksdaler
derutaf, till detta behof, anslagne, och dessa
anslag hafva sedermera, de följande åren, fortfarit
och blifvit använde, under tillsyn af en utaf
Kongl. Majit tillförordnad Comité.
Det är således med inbegrepp, af innevarande
års anslag, en summa af 60,000 Riksdaler,
hvilken ifrån denna tid blifvit successive till
disposition af bemälte Comiterade öfverlemnad;
vägen emellan Vermland och Väster-Dalarne är
fullbordad och begagnas redan af Dal-Allmogen
med mycken fördel till deras tillverkningars afsättning
i Vermland, samt lifsförnödenheters återhämtande.
Emellan Qster-Dalafne och Helsingland
är vägen till hälften färdig och blifver innevarande
år fulländad, hvarigenom obehindrad communication
öppnas emellan Carlstad vid Venerns
strand och Söderhamn -vid Bottniska Viken. Befallning
är redan gifven, dels att till vägens underhållande
indela de omkringliggande hemman,'
dels att befordra de anstalter, hvarigenom de
ödemarker, som omgifva vägsträckningen, kunna,
i den mån de äro odlingbara, till Nybyggeslägenheter
fördelas. Nyttan af detta stora vägarbete
blifver fördubblad genom föreningen
emellan Sverige och Norrige; tillfällen beredas
till flera Communications vägar, begge Rikena
emellan, hvaraf den emellan Trondhiem, Levanger
och Jemtland, isynnerhet är af stor vigt.'
Planen dertill är redan under beredning.
Dess
-
Den 7 Mart, i .j g
Dessutom liar Kongl. Maj:t, utaf den Nionde
Hufvud-Titelns Medel, lemnat understöd
till åtskillige Odling,sföretag, dels åt Hushålls.
Sällskaperna i Örebro, i Kronobergs och Cal-'
mare Dan, dels till Arbetsinrättningar i Upsala
och i Norrbottens Län, samt i Uddevalla Stad'
dels till anläggning af en Canal och Sluss emellan
sjöarne Lönn och Ahlqvittern, dels till större
Mossors utdikning, samt ändtligen har till några
Bruks- och Fabriks anläggningars underhåll
åt enskildta lemnats lån, emot nedsatt renta och,
bestämda återbetalnings-villkor.
De för dessa särskildta, behof anslagna summor
utgöra tillsammans ett belopp af 65,500
Riksdaler, hvilka således till Näringsflitens och'
nyttiga odlingars befordrande blifvit använde.
För ått uti en af Naturen föga gynnad Provins
gifva ökade tillfällen till arbetsförtjenst
och utkomst, har, vid Gårdsby i Kronobergs
Län, ett Institut till danande af Elever för Linodling
och förädling blifvit anlagdt, hvarvid
Pensionerna för ett visst antal Elever, jemte
några andra kostnader, blifvit af Stats-Verkets
Medel bestridde. Detta Institut, som lofvar att
för denna och kringliggande Landsorter blifva af
en välgörande verkan, har jemte ett, af särskildta
medel, beviljadt Lån, sedan början af dess
inrättning blifvit årligen understödt, med en summa
af 1 500 till 2000 Riksdaler, och detta understöd
har nyligen, i anseende till Varuprisernas
stigande, blifvit ärt vidare utvidgadt.
Dä
Drn f Märit
Då LändfbrUks-Academien, under det förstå
året af sin inrättning, icke kunde Uppbära någoii
inkomst af de Interesse-medel, sorti först med
det följande året ut foll o. ilar äfven Academien»
såsom en för landtbruket och den Vetenskap»
liga Hushålls Odlingen ganska vigtig inrättning»
af Nionde Hufvud-Titelns Medel erhållit ett understöd
af 12,? 50 Riksdaler.
De för Strömrensningarna Och Storskiftsdelnirtgarna
i Dalarne och för Edskifts-förrättningarna
i Skåne och Skaraborgs Län, redan långt
före detta, anslagna Medel, hafva under tidén
oafkortad! utgått, och för det förstnämnda behofvet
har, utaf Nionde Hufvud-Titeln, blifvit ut*
betalt en summa af 524,000 Riksdaler.
Då, i början äf detta år, hds Kongl. Majd
Elef anmäldt, att det, sedan Konung Carl xi:s
tid, med så mycken fördel begagnade Hjelmare
Slussverk hotade att förfalla, och att, till före*
kommande af Seglationens fullkomliga afbrott Un.
der innevarande år, en summa af >15,000 Riks*
daler genast, för de första reparationerna, erfor
drades, blef äfven denna, för Inrikes Handeln,
så vigtiga utgift uppå Nionde Hufvud-Titeln anvist.
Kongl. Maj:t arnar, att, rörande hvad som
ytterligare i detta ämne bör göras, med Riksens
Ständer öfverlägga.
Tftom dessa, åt Näringarne och Odlingfli.
ten, genom penningeförsträckningar, meddelté uppmuntringar
och biträden, har Kongl. Maja» med
af
-
Den 7 Margi
151
afseende å förekommande omständigheter och de
af Riksens Ständer, vid särskildta tillfällen, yttrade
önskningar, icke uraktlåtit att, dels genom
allmänna Författningar, dels igenom andra vidtagna
åtgärder och samlade underrättelser, bereda
för allmänna Hushållningen och arbetshogen
de föfmåner, samt för Rikets Ständer och det
Allmänna de upplysningar, omständigheterna
medgifva.
En del af dessa åtgärder kominer att synas
uti de Acter och Handlingar, som skola till
Riksens Ständer öfverlemnas. Således vill Kongl.
Majit låta tillställa Riksens Ständer så väl de, i
anledning af frågan om Rente-persedlarnes förändring
och Räkenskapernas förkortande, ifrån
Fandshöfdingarne inkomna Utlåtanden och Förslag,
hvilka utvisa Resultatet af de åtgärder,
som häruti blifvit vidtagne, som öfver de åtskilliga
uppgifter örn Bränvins pannornas antal
och innehåll, hvilka blifvit infordrade och kunna
tjena till upplysning vid Bränvins-Beskattningen.
I följe af Riksens Ständers önskan, att Co-'
mitéer skulle nedsattas, dels till Tull-Författnin»
garnes öfverseende och till utarbetande af en ny
Sjötulls-Taxa, dels till att afgifva Förslag till
en fullkomligare reglering och bestämmande af
Närings friheten i Riket, äro redan i September
och December månader j8i3, sådane Comitéer
tillförordnade, och hafva äfven kommit 1
Verksamhut. Förslag hafva också i dessa delar
bilf
-
Den 7 Mars;
blifvit utarbetade; mea utom den i Maj må-'
nåd år 1813 utfärdade Nederlags - Författningen,
hvilken är en följd af dfen förstnämnde Comiteens
arbete, har något annat resultat i detta
afseende icke blifvit kungjordt.
Den osäkra FTandeis-ställningen har hindrat
Sjötullstaxans utfärdande, och de för en vederbörlig
granskning nödiga CoiiimUnicationer hafi
va ännu lias vederbörande uppehållit Förslaget
angående Näringsfrihetens närmare bestämmande.
I enlighet med Grundlagens stadgande neli
Riksens Ständers Beslut, blef Revisionen af Stats-,
Banco- och Riksgälds-Verken, samt af .Magas: sa
Directionens och de under Commerce-Co' egii
Förvaltning ställde Fonder, om hosten är 1813
förrättad.
De af Revisorerne ingifne Berättelser, i anseende
till hvad angick Stats-Verkets och de
sistnämnde Fonders förvaltning, hafva blifvit
med Vederbörande cornrnnnicerade, och skola de,
i följe deraf, afgifne Utlåtanden, tillika med .Berättelserna,
blifva Riksens Ständer meddelade, på
det fullständig kännedom om förhållandet deraf
må kunna inhämtas.
Då åtskilliga främmande fartyg, genom kriget
qvarhållne uti Svenska hamnar, för lindrigt
pris utbjödos, har Kongl. Majtt begagnat detta
tillfälle, att, vid den naturalisation, sorn i anledning
-
Den 7 Mars'. T53
king häraf tilläts, fästa vilkoret af en Läst-afgifr,
hvaraf en Fond. är samlad och ställd under Commerce
Collegii disposition, till på Utländsk ort va.
rande Svenska Sjömans understöd och hemförskaffande.
Kongl, Maj:t har äfven, då, vid första Be.
villnings-Taxeringarne, anledningar gåfvos tili
©jemna och på några ställen alltför högt uppdrifna
Egendomsvärden, låtit infordra preliniinaira
uppgifter om de förrättade Taxeringarnes belopp,
hvaraf Kongl. Maj:t, genom sina Befallningshafvande,
låtit gifva Pröfnirigs - Comitéerna del,
för att såmedelst lemna dem anledning till de
rättelser och jemkningar sorn kunde finnas nödiga.
-v. t
Sadane hafva Kongl. Maj:ts åtgärder varit”'
och Kongl. Majit öfverlemna!- nu till Riksens
Ständers mogna och eniga medverkan, att gifva
en ny verksamhet och stadga åt den inre Samliälls-Ordningen,
och derigenom ett ökadt anseende
åt Fäderneslandets yttre förhållande. Ut Supra.
CARL.
C. af Wetterstedt.
N:o ai*
154
Den 7 Mars.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Adeln d. 7 Mars.
Högvördiga Prest-Ståndet d. 8 —
— Vällofl. Borgare Siandet d. 10 —
Hedervärda Bonde-Ståndet d. 13 —
A
Till Riksens Höglofl. Ständer, deras
till granskning af Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verken valde Revisorers
Berättelse om de under Kongl. Commerce-Collegii
disposition stående Manilj
adur-, Spinnhus- och Allmänna
Arbetshus - Fonder samt Eskilstuna
Fri st ads-me del.
Sedan, 1 följd af 21 §. uti 181 i ars Riksdagsbeslut
och Kongl. Maj:ts, i anledning deraf, utfärdade
Nådiga kallelse af den 23 Juni 1813,
nedannämnde Riksens Ständers utsedde Revisorer
i Kongl- Commerce-Collegio sammanträdt för
att granska de under bemälte Kongl. Collegii
disposition ställde Fonder, samt Revisorerne, som
funnit, att den berättelse, Kongl. Collegium då
afgifvit , allenast angeck Manufactur-Disconten,
gifvit Kongl. Collegium tillkänna, det Revisorerne,
med anledning af berörde Riksdagsbeslut,
ansågo sig äfven böra granska de öfriga under
Kongl. Collegii styrelse ställde Fonder; så har,
efter det Kongl. Collegium hos Kongl. Majit härom
-
Den 7 Mars.
155
om gjort underdånig förfrågan, Kongl. Collegium
uti Revisorerne meddeldt Protocolls-Utdrag, förmält,
det Kongl. Majit uti Nådig Skrifvelse af
den loide sistlidne November, förständigat Collegiutn,
det Revisorerne, i följd af Riksdags-Beslutet,
ägde äfven granska de öfriga af Kongl. Collegiurn
förvaltade Fonder, utom de så kallade
Eäst-afgifts-medlen, hvilka efter 1812 års Riksdag
tillkommit, och hvarå föreskriften i RiksdagsBeslutet
således icke kunde hafva afseende.
Enär, i följd häraf, berättelse om Manufactur-,
Spinnhus och allmänna Arbetshus-Fonderne samt
Eskilstuna Fristads-medel, jemte räkenskaperna
häröfver, den 3Ulje i denna månad blifvit till
Revisorerne aflernnade , hafva Revisorerne, då
samma berättelse funnits mindre fullständig och
Revisorerne ej medhunnit att under den för delas
förrättning då återstående korta lid, utom.
Berättelsen söka de upplysningar, som för en
närmare granskning varit nödvändige, blifvit föranlåtne
att inskränka deras åtgärd allenast till en
allman öfversigt af Fondernas förvaltning, i den
mån berättelsen dertill gifvit anledning; vid hvilket
förhållande och som upplyst blifvit, att af
dessa F’onder, allenast den första eller Manufactur-Fonden
af Kongl. Kammar-Rätten undergår
Revision, men Spinnhus- och Arbetshus-Fondernes
jemte Eskilstuna Fristas-medels räkenskaper
endast af Kongl. Commerce-Collegii eget Räkenskaps-Contoir
granskas, Revisorerne ansett sig
äga anledning till Kongl. Majus Nådiga godtfin
nan
-
Den 7 Mara.
nantie i underdånighet hemställa, om icke äfven
med sistnämnde tvenne Fonder och medel, på
sätt ined andra publiqua Räkenskaps-verk sker,
en allmännare Revision derå borde anställas.
Vid den granskning, som, på sätt ofvan berördt
är, blifvit med Manufactur- och SpinnhusFonderna
anställd, hafva Revisorerne »ej funnit
något att anmärka; hvarföre Revisorerne ansett
sig allenast böra, rörande nämnde Fonders uppkomst,
ändamål och tillstånd, lemna de upplysningar,
hvartill Kongl. Collegii berättelse och infordrade
underrättelser föranleda; deraf inhämtas
att
Manufactur- Fonden
härleder sig från den Fandshjelp, Riksens Ständer
år 1727 beviljade, att såsom Lån utan renta
på vissa år lemnäs till nyttiga Fabriquers anläggning.
Sedermera blef till Manufacturernes upphjelpande
en Taxa den Tg:de Maj 173g lagd på
ut- och ingående varor, och medlen förvaltades
under namn af Manufactur-Fond. genom det af
Riksens Ständer inrättade Manufactur-Contoir, ifrån
år 1739 till år 1766, då detta Contoir upphörde
och medlen öfverlémnades till Kongl. Commerce»
Collegii disposition.
Under tiden hade Fonden blifvit använd till
vissa piemier, under namn af Inventions-, Läro-,
Får-, Plantage-, Spinneri-, TillverkningsFlyttnings-
och Transport- samt Ull- och Export-premier.
Sedan Fondens inkomster vid särskildta tider
uppgått till olika belopp, anslogs vid 1809 års
Riks
-
Den 7 Mars.
Riksdag endast ärligen 4,-500 R:d., men vid 1 8 1 2
ars Riksdag ökades årliga Stats-Summan, sä att
den nu utgör 12,000 R:d Banco.
För det närvarande utbetalas årligen af Manufactur-medlen
följande Summor:
Till Kongl. Vetenskaps-Akadernien, enligt'
Kongl. Brefvet den 27:de April 1756 och 3m
Maj 1768, till Optiska Instrument-Makeriets understöd
- - 333 R:d. 16 sk
Till
Dessinateuren F. Gatte,
efter Kongl. Brefvet den 19
Juni 1802, Lön - 400
— — ’
Capitainen C. Akrell, hushyra
för Glob-Verkstaden, i följd
af Kongl. Brefvet den 12 Februari
1805 - - 200
— —*
Konstnären And. Spong, hushyrehjelp,
enligt Kongl. Brefvet
den 17 November 1808 100.  — —
Till Ullvärderings och Sorterings-arfvoden,
som i följd af
Kongl. Brefvet den 5 Juli 1794
bestås betjeningen vid de HallRätter,
der Ullmagazin är o inrättade,
åtgå 1000 a - .1,300
Premierna för åstadkommen
Kamulls- och Bomulls-spanad, utgå
årligen efter Kongl. Förordningen
den 21 Februari 1771 och
/
Transp. 2,333 R:d. j (> skKongl.
158
Den 7 Mars.
Transp. 2,333 l6‘
Kongl. Rescriptet den 9 Augusti
3774, med 5,500 ä — — 6,000
— —
Premierna för Tillverkningarne
af finare Färfter, enligt Kongl.
Förordningen den, 17 Juni 1740
och 22 Februari 1762, betalas
med 2,50a a — - 3,000 — — —
Summa K:d. 11,333 s^-
Hvarförutan nedannämnde Summor äro anordnade,
men endast till en del utgå:
För Isländska Får-afvelns befrämjande i
Jemtland anslogs, efter Kongl. Brefvet den 17
Augusti 1804, 2,666 R:d. 32 sk., hvaraf 1000
R:d. äro begagnade, men de öfrige
icke uttagne — — 1,665. 32.
För Salt-tillverknings-försök anslägne,
enligt Kongl. Brefvet den
2 Juli 1808, till Kongl. Bergs-Collegii
disposition 3,400 R:d. deraf
1,200 R:d. äro begagnade, men återstoden
icke - - 2,200 —
Summa R:d. 3,866. 32-  Spinnhus - Fonden:
Ar 1735 den 22 Juli, utkom en allmän
Spinnhus-Fonds Taxa uppå åtskilliga från utrikes
orter inkommande varor; hvarefter denna Taxa
<5
ar
t '
Den 7 Mars J59 >
ar 178? sammanlades uti Sjö-TuIIs-Taxan med
de öfriga Tull-umgälderna, hvaremot 8,000 R:d.
till Spinnhusens underhåll borde årligen uppföras
och aflemnas till Kopgl. Commerce-Collegii
disposition; och blef genom Kongl. Brefvet den
21 Juli 1807 stadgadt, att en tillökning af 6000
R:d. skulle för samma år af Stats-Verket utöfver
förenämnde 8000 R:d. utbetalas.
Sedan, i följd af Kongl. Brefvet den is
Augusti 1807, Stockholms Spinnhus den 8 Juli
1808 blifvit till den då inrättade Allmänna Fattigvården
öfverlemnadt, men de öfriga Spinnhusen
i Riket under Kongl. Commerce Collegii styrelse
förblifvit; så har, genom Kongl. Brefvet
den 20 Maj 1808, den ifrån Kongl. Stats-Contoiret
årligen utgående Summa blifvit således delad,
att Fattigvårds-Directionen årligen skulle erhålla
3,716 R:d. 21 sk. 6 r:st. och Kongl. Com
inerce-Collegiuin
4,283 R:d. 26 sk. 6 r:st., med
hvilken sistnämnde Summa, jemte hvad irån
Landt-Tullarne samt Länen i Riket såsom Spinnhus-afgift
utgått, Spinnhusen i Götheborg, Norrköping,
Wisby oell Abo bordt underhållas.
Åbo och Wisby Spinnhus hafva sedermera
upphört, men kostnaden för Götheborgs och Norrköpings
Spinnhus uppgår för detta år, i anseende
till ökadt antal arrestanter» och uppstegrade
varu-pris, enligt Förslag, för Norrköpings till omkring
8700 R:d., och för Götheborgs till 1,200
R:d.; i anseende hvartill inkomsterne från Stats
verket
blifvit, genom. Kongl. Brefvet den 14
Juli
160 Den 7 Mars.
Juli 3813, beviljadé till obestämdt belopp och
efter verkliga behof.
Ifrån Städerna i Riket utgå, under namn af
Spinnlras-Forid, omkring 250 R:d.
Och utgifterne deremot bestå uti:
En afgift till Frimurare-Barnhuset
, enligt Kongl. Brefvet
den 9 Februari 1772 - 166. 33»
Aflöning till en Katnmarförvalt
— - — 200.
En Kammarskrifvare - 100.
För Norrköpings och Götheborgs
Spinnhus underhållande
erfordras för det närvarande
orpkring — - 9,940.
fumnia R:d. 10,406. 32 sk.
Hvad åter angår
Allmänna Arbetshus-Fondon,
Så hafva Bevisorerne funnit, att densamma
uppkommit , dels genom besparde Pastoralier
och böter, dels genom enskildtes sammanskott,
hvilka medel borde användas till Allmänna Arbetshus
inrättande, der fattige, under imssväxtsår
och dyr tid, kunde genom arbete bidraga till sin
bergning; men desse inrättningar upphörde småningom,
och medlen, som, efter Inrättningens
början förvaltades genom särskildte Coinmitterade,
men
Den 7 Mars] 161
men sedermera ställdes under Kongl. CommerceCollegii
förvaltning, hafva till särskildta ändamål
blifvit anslagne.
Tnkomsterne bestå för det närvarande arli*
gen af:
Hyra utaf Linköpings’ qvarvarande arbets-'
hus - - - -1633.
Bötes-Medel från Linköpings Län,
omkring - - . 40.
Besparde Pastoralier af Skara, Götheborgs
, Hernösands , Wisby och
Lunds Stift, omkring 200 ä - 300
Interessen å nedanskrifne Lån i
följd af Kongl. Maj;ts särskildte Nådiga
Skrifvelse:
Å 2,666 B:d 32 sk., utlånte
till Stockholms Norra Arbetshus, e
mot
3 procents renta - - Bo —
A 6,666 32 sk., som Ofver-Jägmästaren
Hagelin, såsom Arrendator
af Linköpings Arbetshus innehar
å 4 procent - - 26 32.'
Af Mademoiselle M. C. Richardy,
å resterande Capital-skuld 400 R:d
till arbetshus inrättning i Halland, emot
3 procent - - 12
Transp. 475. 16.
Dito
Derb 7 Mars,
Transp. 475 16.
Dito a 3,333 R;d 16, till understöd
för en i Halland, vid Tolarps
hemman anlagd Fabrique, ä 3 procent xoo —
Af Malmö Stads Magistrat pä resterande
Capital ■ 5,026 R:d 32 sk./
h 4 procent - - 8i. 2. 3.
Uti Riksgälds - Contoiret å der
nedsatte 6000 R;d ä 5 procent - 300. — —
Uti Götheborgs Discont, till förefallande
behof 3500 R:d ä 3 procent 105.
Summa R:d 1,061 18 3*
Utgifterne åter utgöra, i följd af Kongl. Maj:t*
Nådiga skrifvelse:
Lön till en Kammar-Förvalt 50. — —
Dito till en Skolmästare i Eskilstuna 66 32. —
Hushyra till Biskop Wingård i
Götheborg - - 7°° — —
Summa R:d 816 35. —
Till Linplanteringen och väfnadens befrämjande
äro nedaskrifne Summor, enligt Kongl. Maj:ts
Nädiga Bref, anslagna, nemligen:
För Fahlu Län - - 4000 —
För Jönköpings Län - 2000 — —
Transp. 6000.
För
Den 7 Mars'. 163
Transp. 6000.
För Elfsborgs Län - .1700
.
För Carlsfads Län - - 2500 —
Summa R:d 10,200
Hvarå återstå ännu outtagne:
För Jönköpings Räu - 1000 — __
Elfsborgs Län - - 700
Carlstads Län - , 2000 —
Summa Rid 3,700.  .
Vid revisionen af denna Fond, hafva Bevisorerne
ansett nedannämnde omständigheter icke
kunna undgå deras uppmärksamhet.
Efter hvad ofvan arifördt är, åtnjuter en Skolmästare
vid Eskilstuna Fristad, af denna Fond,
lön stor 56 R:d 32 sk. Banco; och dä, på sätt
här nedan förmäles, Revisorerne inhämtat, att af
de till Eskilstuna Fristad anslagne Medel, blifvit,
sedan de anordnade Lönerne utgått, ett årligt
öfverskott, som, enligt berättelsen, bör till
andra, ej specificerade, utgifter användas, anse
Revisorerne sig böra, jemte anmälan härom till
Kongl. Majit i underdånighet hemställa, huruvida
ej nämnde lön kunde ifrån denna Fond flyttas
på ofvanberorde Eskilstuna Fristads Öfverskotts-Medel.
Genom Nådigt Bref den 27 December 1806
har Biskopen i Götheborg, Doctor Wingård, blifvit
-
164
Den 7 Mars.
Tit af denna Fond tillagd Hushyra med 700 Rid
årligen, hvilka medel skulle ersättas Fonden genom
besparde Pastoralier i Götheborgs Stift,
nien som besparde Pastoralier fran alla de Stift,
som sådane skola till Kongl. Collegium aflemna,
enligt hvad ofvan anfördt är, tillsammans utgöra
allenast 200 ä 300 Rid årligen; så mindskas härigenom
Fondens årliga inkomst med 400 ä 500 R:d.
Kongl. Majit har väl, uti Nådig skrifvelse
af den 4 April 1810, anbefallt Hess Befallningshafvande
i Götheborg att infordra och skyndsammast
till Kongl. Maj t insända behöriga upplysningar,
om och till hvad belopp Biskop Wingård,
såsom tillika Domprost i Götheborg, af
staden åtnjuter särskildt hushyra för det, vid den
derstädes då senast timade brandskada, äfven förstörda
Domprost-huset, samt huruvida bemälte
Biskop ej ville dermed åtnöja*; hvarefter Kongl.
Majit ville i Nåder pröfva, om några hyresmedel
för det brandskadade Biskopshuset vidare
skulle honom tillfalla, och i sådan händelse för
denna utgift, så vidt möjligt vore, anvisa en mera
tjenlig tillgång, än en till befordran af för
landet nyttiga anstalter inrättad Fond. Men då
Revisorerne saknat all upplysning, huru vida någon
verkställighet af denna Kongl. Majus Nådiga
befallning följt, hafva Revisorerne ansett sig
aga anledning göra den underdåniga hemställan,
det Kongl. Majit täckes härutinnan vidtaga sådan
åtgärd, hvarigenom Fonden tnåtte blifva till sitt
rätta ändamål använd, på sätt Kongl. Majit
1 Nåder åsyftat.
Som
Den 6 Mars.
Som Malmö, Linköpings, Nyköpings, Wisby
och Fahlu Läns Arbetshus äro uti flera ars
räkenskaper balancerade för skulder till olika belopp,
samt redogörelser häröfver blifvit af Kongl.
Collegium infordrade, men ej inkommit. Så anse
sig Revisorerne äfven böra deVom hos Kongl.
.Maja göra underdånig anmälan, på det någon
åtgärd måtte vidtagas, hvarigenom de infordrade
redogörelserna kunde komma till verkställighet samt
desse gamle balancer således utur böckerna antingen
utgå eller rättas.
Och ehuru i den berättelse, som från Kongl.
Commerce-Collegium blifvit Revisorerne meddelt,
icke omförmäles någre andre denna Fonds fordringar
eller tillgångar, eller på annat sätt uppgifver
Fondens belopp, än ofvannämndt är, hafva
likväl, vid förehafd granskning af Böckerna,
Revisorerne funnit, huru som Fonden äger utestående
fordringar i Finland. Af de, i anledning
häraf infordrade, upplysningar, har inhämtats,Vatt,
sedan i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvele,
den ax Mars 1810, Kongl. Commerce-Collegium
för Banco-Commissarien Bruncrona utfärdat Instruction
jemte nödiga handlingar till dessa fordringars
indrifvande; så har Banco-Commissarten
Bruncrona, den 23 Juli samma år, skriftligen gifvit
Kongl. Collegium tillkänna, att han väl hos
RegeringsConseilen i Finland anmält sitt uppdrag
och begärt handräckning till utbekommande
af Svenska Kronans rätt, men att bemälte Conseil
hänskutit detta ärende till Flans Kejserliga
Ry
-
166
Den 7 Mars
Bysta Maj:ts egen profning, och hvars yttrande
borde afvaktas, innan lagsökning linge anställas.
Dä nu, under den längre tids förlopp som
derefter framflutit, någon vidare underrättelse
härom icke inkommit, eller Kongl. Collegium
derutinnan hos Kongl. Maj:t gjort underdånig förfrågan,
hafva Revisorerne funnit sig föranlåtne
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
sådan åtgärd, till vinnande af slut i detta ärende,
måtte i Nåder vidtagas, hvartill nu varande vänskapliga
förhål lande med Ryska Regeringen syne*
gifva en önskad anledning.
Eskilstuna Fristads- Medel
Utgöra, enligt Kongl. Collegii berättelse, endast
looo R:d årligen, hvilka, i följd af Kongl.
Brefvet den li Juli 1799, utbetalas från JernContoiret
af så kallade Extra Jern-Ldcent-Fonden;
deraf utgå årligen löner:
Till Fristads Directeuren 500 R.d.
Till Ordningsmannen 83 16 sk.
Och sorn härförutan berättelsen allenast innehåller,
att öfverskotta af dessa Medel bör till
förefallande byggnader och andra utgifter användas;
men deremot saknas all upplysning, såväl,
om dessa medel verkligen utgått, som huru och
till hvilka utgifter de i sådant fall blifvit använda;
så hafva Revisorerne icke varit i tillfälle att
behörig granskning öfver dessa Medel anställa.
Vid den Inventering, som Revisorerne slutligen
öfver dessa Fonders säkerheter företagit,
har
*
Den 7 Mars.
167
har allt fnnnits i god ordning och ej varit något
att påminna.
Hvad Revisorerne således funnit och anmärkt,
hafva de jemlikt 3 §. uti den för dem utfärdade
Instruction, jemväl hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anmält. Stockolm deri 14 December
1813.
På Högloft* Eidderskapets och Adelns vägnar:
Joh. Hedning Gyllenborg. Carl de Geer.
P. Ad. Fock.
Elias v. Echstedt.
J. G. Gyllenkrok.
L. v. Stockenström,
På Högvördiga Prest-Ståndets Vägnar:
Jacob Äx. Lindblom.
P. Ruus.
M. Hasselrot.
J. A. Tingstadius.
M. Stenhammar.
Js. Mellgren.
På Väliofliga Borgare-Ståndets vägnar:
Joh. Pet. Sandberg.
Joh. Georg Bager.
Jan Lamberg.
J. G. de Maré.
J. H. Ekstrand.
E. G. Nolleroth.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vägnar:
Jon Jonsson.
Anders Nilsson,
Sven Palsson.
Per Jonsson.
Bengt Svensson,
Jonas Nilsson.
El- W. Brandel.
Ut
Den 8 Mars'.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Haglöf.
llidderskapet och Adeln den 8
Mars 181$.
S. D. ^Upplästes och blef, enligt 33 §. af Riksdags-Ordningen,
till Lag-Utskottet remitteradt,
Riksens Ständers Justitia - Ombudsmans EmbetsBerättelse
af den 37 nästlidne Februari jemte de
tillhörande Bilagor. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe'.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Haglöf. Rid der skåpet och Adeln,
den 8 Mars i8i^>
S. D. I anledning af Ridderskapels och Adelns
förut fattade Beslut, att utse eti Ledamot att besörja
Tryckningen af Ridderskapets och Adelns
Protocoll under innevarande Riksdag, uppdrogs
detta ärende ät Ståndets Ledamot, Rectorn G. A.
Silfverstolpe; och då afsigten med förslaget, att
hvart Stånd skulle på sådant sätt verkställa sina
Protocolls tryckning, varit den, att till befordran
af mindsta möjliga kostnad för Staten, de sålunda
utsedde Ledamöter, genom samråd med hvarandra,
skulle draga försorg om någon jemnhet i
Trycknings- och Pappers-priser, samt andra om
kost
-
Den 8 Mars.
kostnader, har Ridderskapet och Adeln tillika
förklarat sin önskan, att de till detta ärende hörande
accord, af ofta berörde utsedde Ombud
gemensamt, matte alslutas. Derjemte instämde
Ridderskapet och Adeln i det af Borgare-Ståndet
tillagde beslut, att Tryckningen af Hillänget till
Riks-Ståndens Protocoll skulle besörjas af Riksens
Ständers Expeditions-Utskott. Om hvilket allt de
öfriga respectiva Stånden skulle vänligen underrätta?.
Ut Supra.
Utdrag af Högvördig a P rest-Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 8 Mars t8i$d
S. D. fter slutad läsning af Riksens Ständers
till Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseende
förordnade Revisorers särskildta Berättelser,
angående Banco-, Stats- och Riksgälds-Verkens tillstånd
och förvaltning, samt angående den under
Kongl* Commerce-Collegii förvaltning ställde Manufactur-Discont-Fonden,
och om de undersamma
Kongl. Collegi disposition stående -Manufactttr-,
Spinnhus- och Allmänna Arbetshus-Fonder, samt
Eskilstuna Fristads-medel; beslöt Prest-Ståndet
att af dessa Berättelser, hvilka redan blifvit med
Vällofl. Borgare-Ståndet communicerade, den förstnämnde
skulle remitteras till blifvande Banco
-
Ex Protocollo
A. G. Silfverstolpe.
Ut
-
N:o St2> 2 3-
Den 8 Mars.
Utskott; och <le 4 sistnämnde till Sfats-Utskottet.
Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Utdrag aj Vallöf. B or g are-Ståndets
Protocoll, hullet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 8 Mars
I8i5>
S. D. T-lpplästes och b!ef, enligt 33 §• af Riksdags-Ordningen,
till Eag-Utskottet remitterad Rikssens
Ständers Justitis - Ombudsmäns Einbets Berättelse
af den 27 nästlidne Februari, jemte dertill
hörande Bilagor. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Protocollet, hullet hos Hedervärda
Bonde-Ståndet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, den 8 Mars
1815‘
S. D. rill det blifvande Dag Utskottet remitterades
Riksens Ständers Justitia!-Ombudsmans,
Commendeuren af Kongl. Wasa-Orden med Stora
Korset, Herr Friherre L. A. Mannerheims, i
följd af dess InsFuction, afgifne Embets-Berättelse
med
Den 8 Mars.
171
nied åtskilliga deri åberopade Bilagor; hvarom de
öfriga respectiva Stånden samt bemälte Utskotc
skulle Vördsamt och vänligen underrättas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Riksens Ständers $ustitiä-Ombudsmans
Embets * Berättelse, för år
1813.
nr.
-L ill följe af 1809 ars Regeringsform och Rikets
,Högloft. Ständers för deras Justitia Ombudsman
Utfärdade Instruktion, åligger det mig att
nu afgifva redogörelser öfver förvaltningen af
det mig anförtrodda Embete, samt att utleda Uagskipniftgens
tillstånd'i Riket under loppet af det
nu slutade året, hvarvid det må tillåtas mig att
äfven omröra de förhållanden, som inträffat på/
de efter sista Riksdag förflutne månader af förra
året, då, för samma korta tid, någon särskild Berättelse
lämpligen ej kunnat afgifvas.
Utom strödda anteckningar öfver Politiska
ämnen, hvilkas nytta, såsom beroende dels af
framställningssättet, dels af Författarnés afsigter,
ntig icke egentligen nu tillhör att bedomina,
lärer man med skäl kunna räkna offentliggörandet
af Rättegångs-Handlingär uti alla Eagskip.
ningens grenar, såsom den yppersta förmån vårt
Fädernesland af den återställda Tryckfriheten hittills
vunnit.
Det
Den 8 Mars'.
Det är tillfredsställande för den redlige Em-1
bestmarinen, att se sin åtgärd uti invecklade inål
granskad af en större allmänhet än den, som der-'
till endast åger Parters icke alltid fördomsfria
förhållanden; och den lidande Medborgaren påkallar
derigenom ett deltagande, sorn alltid i någon
mon tillfredsställer honom under verklig eller
inbillad förlust.
Under loppet af den tid, som denna Berättelse
omfattar, saknar man icke heller sådana
händelser uti Lagskipningen, hvilka tillvunnit sig
en större uppmärksamhet och delat Allmänhetens
omdömen. Denna uppmärksamhet har likväl mera
sällan varit föranledd af sakernas egna beskaffenhet,
än af de deruti interesserade personer indi-vi
duell a förhållande och af den Författareskicklighet,
hvarmed sakernas framställning varit beJeclsagad;
och enär man frånskild dessa biomständigheter,
har för det lugna omdömet ofta ej annat
återstått, än tvekan, om man kunnat göra något
bättre, än den granskade Embetsmanna-åtgär»
den utvisat.
Af framkastade reflexioner öfver sådana genom
Trycket kungjorda Rättegångsmål skulle man
emedlertid någon gång kunna förledas att tro ,
det vår Lagskipning vore besvärad med svårare
brister, än den verkligen är; ty den skenbara eller
af ett upprördt sinne diktade oordningen har
det gemensamt med den verkliga, att genom dess
allmängörande gifva luft åt den icke sällsynta benägenheten
att häldre klandra, än gilla våra likars
göromål; hvaremot det goda,' som utöfva*,
det
Den 8 Marst.
det rätta, sorn vevkslälles, sällan omtalas. Dea.
uppfyllda pligten hyilar endast uti det tysta fett
rent samvetes medvetande, der den utan vidare
anspråk äfven njuter sin säkraste belöning; inett
då man tillika besinnar, att begreppet örn yttre
rätt kan vara olika, efter hvarje menniskns olika
bildning, och att detta begrepp äfven hos dem,
hvilkas plats i Samhället förutsätter en högre grad
af upplysning, ofta blifver vacklande, da det i till»,
lämpning åt gifna mål, efter ofullkomnade Lagar,
skall bestämmas, och således ofta mäste vika
för billighetes-känslan, hvilken, såsom sådan, olika
hos nästan hvar individ, ej kan blifva en säker
och allmänt gilltig pröfnings-grund, lärer man
destorriindre finna skäl att missbilliga det omdöme
jag här trott mig kunna fälla, att, efter den
erfarenhet mitt Embete meddelat, Lagskipningen
i Riket i allmänhet .varit oklanderlig, som de
motsatte händelser mitt Diarium utvisar, i förhållande
till det, hela, äro både till mängd och
beskaffenhet mindre betydlige, .och yid hvilka
min åtgärd merändels varit inskränkt till infordrande
af vederbörandes förklaring.
Sedan Markegångs-Taxorna för nästlidét äts
1812 till en del ej förr än i Januari månad innevarande
år till mig blifvit insända, hade jag
först i medlet af samma månad tillfälle att, likmätigt
Riksens Högloll. Ständers den 17 Augusti
förlidet Sr mig derom meddeldte förordnande^
hva#-
174
Deri 8 Mars.
hvarom Kongl. Maj:t uti Nådig Skrifvelse den 16
derpå följde September afven behagat mig förständiga,
öfver detta grannlaga ämne till, Högloft,
Kongl. Kammar-Gollegium ingifva sådant Förslag
till jemkning emellan Markegångs-priserne uti
Rikets särskildta Län, sorn, efter en allmän öfversigt
.af* Taxornas förhållande till hvarannan,
jag trott vara bådé med det Allmännas och de
Skattskyldiges rätt förenlig.
Då ovanligt tidiga nattfroster uti Rikets Norra
Provinser förderfvat deras förnämsta gröda, vårsäde!:,
och en missgynnande väderlek öfver hela
Riket så alldeles hindrat inbärgningen och, försämradt
hvad frosten lemnat oskadad!, att årets
äring på det hela borde skattas vida 'ander medelmåtan,
samt för fyllandet af invånarnes hehof otillräcklig,
har jag ansett en sådan deras, belägenhet,
hvars bekymmer varit ökadt genom skyldigheten ått
utgöra en i betydlig måtto, förhöjd Bevillning, påkalla
en billig skonsamhet, och har derföre nedsättning
af Markegångs-priserne på de flesta ställen af
mig blifvit föreslagen; hvaremot och till vinnande
af det ändamål, som‘med detta mitt erhållna uppdrag
varit åsyftadt, alt Statsbördo.rna, så vidt
möjligt är, emellan de Skattdragande matte lika
fordelas, jag yrkat förhöjning å vissa persedlar
uti de Läp, der deras värde varit betydligt olika
emot det uti angränsande och lika producup.n,
ägande Län, och der dessutom anledning sig företett,
att verkningarne af en låg Markegång förde
flesta Skattskyldiga skulle till intet göras; hvilket
allt närmare kan inhämtas af bifogade Tabell
\,Bi
-
Den 8 Mars.
175
(Bilagan N:o 1.) hvaruti, jemte hvarje Läns utsatte
Markegångs-priser å de mest allmänna.persedlar,
de af mig föreslagne ändringar äro upptagne,
pa hvarje Artikels nedra rad.
Vid Gottlands och Jemtlands Läns Markegång?
Taxor, ehuru lägst satta, har jag icke trott
mig böra göra någon anmärkning, af det skäl, i
afseende på den förra Provinsen, att dess Kro110-Tionde,
utan att såsom på Svenska sidan vara
bestämd till ett visst Tunnetal Spannmål, innehafves
af Örtens Presterskap med rättighet,
att i förhållande till årliga äringen densamma uppbära;
och i afseende på Jemtland, att utom den
allmänna svårare missväxt, hvaraf denna Provins
förlidet år varit hemsökt, dess Hernmans-Remor
till större delen äro inbegripna uti pcb godtgöra?
Kronan genom den starkare Rotering, hvarmed
detta Län, i jemförelse till Rikets öfriga landskap,
blifvit belagdt, hvadan ock af ökad Markegång
uti båda dessa Län föga ' båtnad kunnat
det allmänna tillskyndas.
Öfver dessa mina Anmärkningar vid Rikets
Markegångs-sättning har Kongl. Kammar-Collegium,
uti till mig ankomne Skrifvelser den 3»
nästlidne April, rörande Linköpings, Nyköpings,
Stockholms, Upsala, Westerås, Örebro och Carlstads
Län; den 13 Maj, rörande Jönköpings,
Kronobergs, Calmar, Skaraborgs och Elfsborgs
Län; den 20 Maj, rörande Blekinge, Christianstads,
Malmöhus, -Götheborgs med Bohus och
Hallands Län; samt den 6 October, angående
Gefle
-
Den 8 Mars.
Gefleborgs, Wesfer-Norrlands, Westerbottens och
IsTorrbottens Län, afgifvit det hufvudsakligen öfver
alltsammans lika utlåtande, (sedan gjorde invändningar
af deputerade Taxeringstnännen uti
Jönköpings Län emot Kongl. Collegii Domsrätt
uti detta mål, och uti Kronobergs Län, emot
min behörighet att häruti föra talan, blifvit såsom
obehörige förklarade) att som de till Marke&ängens
sättande af Riks-Stånden valde Ledamöter
uti hvarje Län förklarat sig hafva, likmätigt
Kongl. Kammar-Cöllegii och Kongl. StatSTContoirets
Girculaire-Bref af den 8 Maj 1775,, noga
följt Orternas gångbara varupris,,- hvilka hlifvit
tagna till grund för de upprättade Markegångair j
uti hvilka Förklaringar Kongl. Maj:ts respective
Befallningshafvande äfven instämt och rubbning
uti de sålunda stadgade samt till vederbörancles
efterrättelse utfärdade Markegårigs-Taxor skulle
medföra betydliga hinder och oredor uti Rento.riras
Debitering och de då redan uppgjorda liqvider
emellan Räntetagare och Räntegifvare;;
så har Kongl. Collegiurn ej funnit skäl att bevilja
de af mig föreslagna ändringar, utan vid dö
upprättade Taxorna för ofvannämnde J^än låtit
hero.
Vid granskningen af de ifrån Rikets Fästningär
månadtligen och ifrån öfriga Häckten i
Städer och på Ilandet qvartaliter till mig inkommande
Fånglistor har jag anmärkt, att under Rubrik
af Sysslolöshet och brist på laglist försvar
ett
Den 8 Mars.
177
ett icke obetydligt antal personer blifvit domde
till Fästnings-arbete på behaglig tid, hvilken efter
omständigheterna förlänges; så att de'finnas,
hvilka på sådant sätt, utan annan i bevis ledd
brottslighet, varit ända till Sex år på Fästning
qvarhållne.
Uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,
af den 23 nästlidne Januari, har jag i anledning
deraf i underdånighet hemställt, att, ehuru nyttan
är obestridlig af de genom Kongl. Förordningen
den 27 Februari 1804 inrättade allmänna
Arbetsställen, der sådana menniskor kunna blifva
gagneliga och till förbättring beredas, som
med missbruk af deras frihet störa allmänna säkerheten
och af vanart eller lättja försaka de
medel , hvilka för erhållandet af nödig bergning
åro tillåtne, vore dock ändamålets vinnande af
denna Författning tvifvelaktigt, enär Kongl Brefvet
den 24 December 1805 i så måtto upphäf.
vit skillnaden emellan Allmänna Arbetsställen
och Fästningar, att om rum icke finnes å de förra
till försvarslösa personers intagande, böra de på
Fästning insättas och qvarhällas, antingen till
dess runi å Arbetsstället blifver ledigt, eller tillialle
till lofligt näringsfång för dem yppas.
Händelser kunna gifvas ibland den arbetande
hopen, då en man med vilja att skaffa sig
lagligt försvar, sådant icke kan erhålla, och som
med förmåga alt nära sig sjelf, dertill saknar
lämpligt tillfälle. Enär nu Lagen bestämmer lika
öde åt en sådan olycklig Medborgare, som åt
ea
178
Deri 8 Mars.
en lagligen dömd missdådare, att mista sin personliga
frihet och till arbete på Fästning inspärras,
g #, ii det ingen yttre, af Samhälls-Författningen
grundad anledning, hvarföre den förr*
skulle afhälla sig fran ett brott, hvarigenom han
k unde vinna åtiriindstone ett Ögonblicks njutning.
En sådan till arbete på obestämd tid dömd Fånge
lärer dessutom-sällan,.vara i tillfälle att sjelf
kunna undanrödja orsaken till sitt fängslande,
emedan utvagarne 310 för honom försvårade att
skaffa sig näringsfång, och någon försigtig husbonde
icke gerna väljer tjenstefolk ibland Fästningsfångar,
hvilka igenom .fortsatt lidande omsider
blifva oskicklige att i Samhället åter inträda;
men på sådant sätt förfelar Lagen ett af sina
ändamål, att förekomma brott, och att åt Staten
återgifva förbättrade medlemmar,
Någon anmälan om misshrukad rättighet att
affärda försvarslösa personer till Fästning har hos
mig icke blifvit gjord, hvilket jag anser vara en
följd af den grannlagenhet och urskilning, hvarmed
de dertill authoriserade • Embetsmän ofvannämnde
Författningar hittills verkställt; men möjligheten
af inträffande missbruk är lika lätt att
inse, som den deraf uppkommande våda för personlig
säkerhet; och då jag icke kan finna öfverensstämmande
med en och samma princip, att
uti ett Land, der i allmänhet klagas öfver folkbrist,
pa längre tid å Fästningar hålla menniskor
inneslutna till arbete, hvartill lägenhet annorstädes
i öfverflöd gifves, och sorn under förbättrade
vilkor, med mera nytta för lliket, af dem
sjelf
-
1Jen 8 Mars.
179
^-sjelfmant skulle företagas, har jag på dessa skäl
Lös Kongl. Majit i underdånighet föreslagit följande
ändringar uti jn,erberörde Police-Författ •
ningar: att ingen, som för brott blifvit dömd till
Fästnings-arbete, borde utöfver den nf Domaren
utsatte tid, på Fästning eller Arbetshus, emot
sin vilja qvarhållas, derest ^ej brottet, hvarföre
han blifvit dömd, utmärker en särdeles vild och.
samhällsvidrig sinnes-art, sorn igenom öfvergånget
straff ej kunnat mildras, och skulle Commendanten
om den brottsliges uppförande under Fängelse-tiden,
minst Två månader före dess slut.
underdånig rapport afgifva till Kongl. Maja,
sorn Sjelf täckes 01x1 Delinqventens fortfarande
öde i Nåder förordna: att den, sorn endast för
bristande försvar eller för tiggeri dömes till Arbetshus
eller Fästning, ej må första gången längre
tid qvarbållas, än ett hallt ar, efter hvars
förlopp han bör till siri hemort, med nödiga underhålls-medel
för hemresan , förpassas, men att
den, som med dylik förseelse andra gången beträdes,
skulle å Fästning eller Arbetshus qvarhållas
mindst två och högst tre år, efter omständigheterna,
samt att Konungens Befallningshafvande
emedlertid i bägge ofvannämnde fall agde att
göra sig underrättad, om den fängslades anhöriga,
eiler om han sådane ej äger, huruvida hans Sockenboer
kunna om hans bergning draga försorg,
hvilka sistnämnde jag anser kunna, i likhet med
hvad Författningarne om Fattigvård föreskrifva,
åläggas att sådan försörjnings-anstalt vidtaga,
hyarpå äfven exempel gifvas uti Caimare Fän,
der
f
Den 8 Mars.
der, genom dess nuvarande Höfdinges, så väl i detta
som i många andra mål, utmärkt nitiska bemödande,
dylika anstalter redan blifvit iståndsatté, och om
hvilka här nedanföre vidare kommer att nämnas;
samt sluteligen, att sådane öfverlöpare, hvilka här
i Riket ej kunna eller vilja söka något lofligt
näringsfång, borde genast afföras öfver Rikets
gräns och vid vite af Spöstraff förbjudas att hit
återkomma.
Uti tili mig aflåten Nådig Skrifvelse af deti
28 nasti. Maj har Kongl. Maj:t, i anledning af
min nyssnämnde underdåniga framställning, i
Nåder täckts förklara, att, i anseende till flera vigtiga
skäl och omständigheter, har Kongl. Maj:t funnit
betänkligt bifalla, att de vid Arbets-Inrättningen
elier å Fästningarne inneslutne personer
skola, efter någon viss tids förlopp, antingen de
hade näringsfång eller ej, Iösgifvas; men till förekommande
deraf, att sysslolöse personer å Fästningar
försvaras, har Kongl. Majit funnit sådan förändring
med allmänna Arbet-Inrättningen i Carlskrona,
att den kunde emottaga dubbelt så många personer,
som den för närvarande hyser, vara både
nyttig och nödvändig; i sammanhang hvarmed
Kongl. Majit äfven i Nåder velat vara betänkt
på vidtagande af sådana jemkningar och rättelser
i denna Inrättnings Styrelse och Förvaltning,
sorn säkert kunde leda till ändamålet, de häcktade
personernes nyttiga sysslosättning och sedliga
förbättring, samt en sådan behandling, så väl i
anseende till rum, som vård och underhåll, att
de
Den 8 Mars.
de icke må vara., i lika belägenhet med dem, som
för verkliga förbrytelser i fängsligt förvar hållas;
öfver hvilket allt, hvartill äfven hörde frågan
örn en sådan Inrättning borde på flera ställen,
der Flottorna äro stationerade, förläggas, eller
på ett ställe sammanhållas, Kongl. Majit i Nåder
infordrat vederbörandes underdåniga Förslag och
ytt rande. Och som någon allmän följd icke uppkommit
af den Nådiga befallning Kongl. Majit
uti skrifvelse den 10 November 1807 meddelt
Dess Befallningshafvande, att söka uppmuntra
stiftning af Arbets-Inrättningar i Fänen genom,
enskildtas försorg, der, med mindre besvär för
det Allmänna att forsla sysslolösa, personer till
aflägsen ort, de kunde till arbete hållas, och lättare
utväg för dem yppas att i Orten skaffa sig
försvar ; *å har Kongl. Majit genom ytterligare
Nådigt Circulaire-Bref till Dess samtelige Befallningshafvande
anmanat dem, att till dylika arbetsställens
inrättande uppmuntra, samt, om hvad i
anledning deraf varder tillgjordt och om beskaffenheten
af de på särskildta ställen redan inlagde
Arbets-Inrättningar, underdånig Berättelse till
Kongl. Majit ingifva. Vidare och för att bereda
tillfälle för de vid Arbets-Irirrttningen elier
å Fästningarne för sysslolöshet inneslutne personer,
att erhålla .sådant försvar eller näringsfång,
som kunde göra deras vidare förvarande or eldigt-,
har Kongl. Majit i Nåder anbefallt Corqmendantcrne
på fästningarna och vid arbets - inrättningen
i Carlscrona, att en gång hvar tredje månad
förekalla sådane personer och af dem hvardera
forti ra
i8ä
Den 8 Mars.
fordra uppgift, om de hafva någon Ort eller person
att utmärka, till hvilken Bref kunde afgå,
för att bana väg till erhållande af lagligt försvar
eller näringsfång, hvarom anmälan genast borda
ske hos Konungens Befallningshafvande i Länet,
som åligger genom brefvexling med vederbörande
vidtaga sådane åtgärder, sorn leda tilländamålet,
med förbindelse för Cormnendanten, att uti de till
Justitiä-CänZlers-Embete! afgående Eånglistor i
en särskild Coldmn anteckna, när förhöret för sig
gått, och för Landshöfdingen, att uppgifva, hvilka
anstalter i anledning deraf blifvit vidtagne
och hvad verkan de medfört; toen hvad anginge
min underdåniga hemställan örn Ofverlöpares
behandling, så har Kongl, Maj:t i Nåder funnit
någon allmän föreskrift derom ej kunna meddelas,
utan att sådant måste i hvarje särskild händelse
ankomma på pröfning af Kongl. Majit Sjelf,
eller de andra Auctoriteter, hvilka äga alt hålla
hand ofver Allmänna Ordningens bevarande.
Då vid utarbetningen .af den Lagförbättring,
som Kongl. Maj:t och Riksens Ständer pröfvat
nödig, ofelbart kommer under öfvervägande olämpligheten
af åtskilliga i vår nuvarande Lag stadgade
straffsätt, i hvilkas ställe, efter tiderries förändrade
skick, mera tjenliga och för ändamålets befrämjande
afpassade straff torde komma att föreslås, är
det att förmoda, i händelse .Herrar Landshöfdintjars
anmaning till Länens invånare, att i afseende
på Arbetshus-Inrättningar gå Kongl. Maj:ts
ofvannämnde Landsfaderliga afsigter till mötes,
ej dessförinnan skulle hinna medföra önskad Verkan,
Den 8 Mars.
Iean, att Riksens Ständer vid deras t asta Lagtima
sammankomst, i sammanhang med öfverseende!,
af dt t nya Lagverket, som af den tillförordnade
Lag- Comit en till samma tid torde kunna väntas
färdigt, ej lära lemna Regeringen utaii erforderliga
tillgångar, alt al allmänna medel göra inrättningar
för verkställighet af »adana straff, som väl
äro i allmänhet tillräckliga att afskräcka från brott,
men icke utesluta möjligheten af brottslingens
förbättring, och cm hvilka Inrättningars obestrid*
liga nytta, i fall den genom exempel taifvade
bevis, vart Nabo-Rike, uti dess så kallade Tvingshus,
gifvit öfvertygande effei domen.
Jag är icke okunnig om de anmärkningar,
hvilka emot det Philanthropiska straff-systemet af
gamla methodens försvarare anföras; äfvensom
vissa brott äro af den art och skadliga påföljd for
Samhället, att jag fruktar de icke kunna undgå en
mera hård och till varnagel verkande behandling;
men då sjelfva sedligheten hos ett folk, ehuru
oföränderlig den bor vara i sin natur, ofta skiftar
form efter förändrade omständigheter, och det
upplyses af bifogade Tabell, (Bil. N:o 2) som till
deras tjenst, hvilka skulle vilja taga kännedom af
dylika ämnen, jag låtit af December månads Tånglistor
för nästlidet år sammandraga, att motiverna
för de flesta i Riket begångna brott varit i sammanhang
med verkningarna af nöd och fattigdom,
hvarmed liderlighet och andra utsväfningar så lätt
äro följaktige, har jag ej kunnat underlåta att yttra
den önskan, att till felande och vilseförda
med
-
*84
Den 8 Mais'.
medmenniskors rättelse de mindst förnedrande medel,
som dock för denna orsak ofta äro de mest
•verkande, i form af Straff-Lagar, måtte antagas.
Den mening är ej alltid utan grundad anledning,
att oordningar i Lagskipningen och i
Författningars handhafvande snarare förefalla uti
Provinser aflägsne från Regeringens säte, än ide
detsamma närmare belägne, hvilkas Invånare hafva
flera tillfallen att ansöka .Konungen om rättelse.
Såsom exempel må anföras, att under f. d.
Konungens Regering, klagomål ifrån Finland olver
de offentliga tnyndigheternes förfarande inkotnrno
i den mängd och af sådan1 beskaffenhet,
att det fanns nödigt gifva nuvarande Hans Exellence
Herr Justitia Stats-Ministern uppdrag, att
till Orten afresa, försedd med Justitia-Canzler-'
Embetets myndighet.
Denna mening fann jag dock ej användbar
för Gottland, fa-stän dess läge äfven sa mycket
försvårar communicationen med Moderlandet, som
fordom Finlands. Ehuru min ankomst till denna
O, genom Kungörelser var känd, ingingo ganska
få och intet afseende förtjenande klagomål öfver
de offentliga myndigheterna.
Deremot voro så mycket talrikare sådan a anmälanden
, hvilka angingo ställningen emellan
Landets Invånare och dess Presterskap, rörande
det sednares Löne-rättigheter.
Enat
X)en 8 Mars'.
185
Enär den af Riket så högt förtjente Konungen
Gustaf den Förste reducerade det Andeliga
Frälset, och till Kronan indrog två-tredjedelar
af den till hans tid af Presterskapet uppburne
Skaft-Tionden-, Var Gottland ännu under Danska
Väldet. Trenne år efter detta Lands återlemnan‘de
till Sverige genom Freden, som slöts i Brömsebro
år 104.5 , ditsändes af Regeringen Commissarie
r med uppdrag, att bilägga, sorn orden lyda,
den irring och oreda som en rinn tid hos Prester
skåpet och Allmogen sväfvat, och hvilkas afhjelpande
ansågs vara vunnet genom en af de Kongl.
Comrnissarierne med Deputerade af Landet slutad
Convention dat. den 30 September 1648- (Se Bil.
N:o 3-)
Vid jern fö re Isen emellan denna Convention
och Konung Carl den XI:tes Förordning afår
1681 rörande Presterskapets Löne-rättigheter, finner
man lätteligen^ att Presterskapet på Gottland
åtnjuter högre Löne-förmoner, än det i Moderlandet.
Sådant torde ock med skäl kunna tillskrifva®,
att Gottlands Presterskap kan hafva sin
bergning, ehuru Moder- och Annex-Församlingarne
på en Areal af 37 Qvadratrnil *) och med
en befolkning af 33,607 ’**) menniskor, eller 1207
på Qvadrat-mifen, stiger till ett antal af 94
då deremot Östergöthland, med gg Qvadrat . mils
rymd och en befolkning af 163,320 menniskor,
hvaraf belöpa öfver 1649 på Qvadrat - milen, är
för
H:o
24-
*>) Akrellt Beskrifning till Chartan öfver Sverige,
l8i0 ärs Qvinqvennii-Tabell.
Den 8 Mars.
fördeladt endast uti 149 *) Moder- oell AnnexFd
fsam lingar.
Hvad som dock i synnerhet förtjenar uppmärksamhet
är. att ändamålet med Coriventionen,
nemi» förekommandet af den ofverklagade irring
och oreda, intill närvarande tid icke kunnat uppnäs
genom sa obestämda och följaktligen till olika
begrepp om rättigheter och skyldigheter föranledande
föreskrifter, sorn de, hvilka innefattas
i Conventionens 1, 21 3 , 4, 6, 12» och 14. §. §.
Så väl enligt samma Conventions 5:te som
ock till följe af Konung Cari, den XI:tes Bref
till Kongl. Kammar.Collegiuin af den 2 2 Juli 1693
(Bil. iN;o 4.J, hvarigenom Konungen , som orden
lyda, efierlätit Presterskapet på Gottland att af
blotta Gunst och Näde, nu som af långliga tider,
behålla hela Kyrko- Tionden , uppbär detsamma icke
allenast den i Sverige vanliga så kallade Tertialen
eller en trettiondedel, utan ock Kronans två
trettiondedelar, hvilka sednare på Svenska sidan
längst för detta blifvit bestämda genom Tiondesättning.
Het är ögonskenligt, att fortfarandet af denna
ställning kan i ganska betydlig mon icke allenast
motverka odlingen af Angar och Hagmark,
utan ock fast mera förlänga öde tillståndet af de
i landet under namn af myror befintliga vattensjuka
sträckor, hvilka anses vara af lika arealinnehåll
med den redan odlade jorden, och, till
Pro
-
¥) Tunelds Geogtaphie öfver Sverige.
Den 8 Mars,
production begagnade, skulle kunna väsendtligen
bidraga till underhållet af en betydligt större folkmängd,
an den nuvarande. Ty lias hvar och en
omtänksam Landtbrukare bör utsigten, huruvida
odlingen kan bära to procent till Prestön och
6 procent för tillskuten odlings-kostnad, bestämma
företagets möjlighet. I kraft af Kongl. Förordningen
af den 25 November 17.(0 samt Förklaringarna
den 5 October 1741, den i* Augusti
1752 och Kongl. Kungörelsen den 15 Augusti
1789* äro väl nya odlingar fritagne ifrån Tiondeafgift
under frihets - tiden , äfvensom PresteStåndet
uti påle §. af Oiio års Piksdags - Beslut
eftergifvit rättigheten till Sädes - Tiondens
upplagande af Nybyggen och förut icke bärande
oländig mark, under de af Kongl. Maj:t
och Kronan åt Innehafvaren förundte frihets-år;
men dels återtager Tionde-afgiften, efter frihetsårens
förlopp, hela dess verkan på odlarens vilkor,
dels är det en möjlighet, att under frihetstiden
den gamla jordens bruk försummas, Tiondetagaren
till känbar och oförtjent minskning i dess
inkomster.
Det synes derföre vära af vigt, så väl att,
till befästande af ett godt förstånd emellan Lärare
och Åhörare, allt hvad i (konventionen är
obestämdt genom klara föreskrifter undanrödjes,
som ock att, till befrämjande af Landets odlinge
beloppet af Kronans Iva trettiondedelar af Tionden,
efter vanlig Skattläggnings-inethod, likasom
på Svenska sidan, fastställes till vissa Tunnor
Spannmål, ehvad Kronan dem sjelf uppbär, eller
de
i88
Den 8 Mars:
de an vidare af Presferskapet ta5 åtnjutas, pa de
flera skäl förr omnämnde Konung Cari- den XI tes
Bref till Kongl. Kammar-Collegi Uln af den 22
Juli 1695 innehåller, oell hvilka annu ej torde
Kafva upphört,
Öland, ett af Naturen mindre gynna dt Land
an Gottland, äger dock, på omkring 14 Qvadrat,
mils rymd, en befolkning af 30,000 inenniskor ),
eller 2142 på Ovadrat-milen. EhurU det tid efter
annan blifvit befriadt från tvenne betydliga
hinder emot dess välmåga, hemligen: fridlyste
Vildsvin och Rådjur; har det dock intill närvarande
tid fått vidkännas ett annat, icke mindre,
nemligen: Samfälligt begagnande nf XJtmarken.
Enär det är en erkiind princip, att Jord vinner
i vård och värde under ägande-ratt, må man väl
förundra sig, att så mycken mark så länge varit
förbehållen K ron än , ibland alla Possessionaten
den största, och derjemte den som minst ät'i tillfälle
att begagna Jordbrukets fördelar. Ty det ät
genom erfarenheten bestyrkt, att hennes tillhörigheter
behandlas foga annorlunda, än fiendtligt,
ej allebast af angränsande, utan äfven ej sällan
äf dess vårdare. Hvarje rättskaffens medborgare
lärer derföre^ med tillfredsställelse se den tidepunkt
vara för handen, då en bättre ordning i
denna Rikshushållnings-gren är nära att införas,
och egnar villigt tacksamhetens gärd åt den af
Öns Inbyggare, som, genom framställning af sakens
nödvändighet, dertill gjort sig berättigad.
In,
■*) Calmare-Läns Hushälls-Sällskaps Handlingar för är i8ii.
M
Ilen S Mars,
189
Innnn Skatteköps - Förordningen i Konung
Gustaf ITI:s lid utkom, var Oland, med några
få undantag, Krono, och Hemmanen skattlngde
för Inägnr. Jag vågar tro , att under denna Skattläggning
var heräknadt, begagnandet af bete på
den samfällte Utmarken, och skogsfång efter utsyning
ifrån Parkerna, eller, såsom de på Oland
kallas, Tallarne; och sådant utur enahanda skäl,
som da ett Krono-Nybygge på Allmänning skattlägges,
detsamma merändels lemnäs rättighet till
bete och husbehof» skogsfång utom hank och stör.
Jag st yrkes så mycket mera i denna tanke, hvad
Öland beträffar, som den grad af odling ännu
ar högst sällsynt i Sverige^ hvilken är grundad
på kreaturens beständiga födande inom hus. Betesfriheten
på Qn var också för några och 30
år sedan så oinskränkt , för att ej säga missbrukad,
att till och med Backstuguhjon, utan att innehafva
minsta åker eller äng, likväl ägde hvardera
6 a 8 hästar, hvilka både vinter och sommar togo
födan på utmarken.
Eniir na ändteligen är i fråga, att denne på
Hemmanen utskifta och med Skatt helägga, skulle
Invånarne finna deras ställning emot förr försämrad,
om tyngden af den nya Skatten vöre större,
än att den svarade emot förmånen för hvar och
en att äga visst område för sig, i stället för
att befinna sig uti samfällighet, JEtt sätt att häruti
linna en medelväg torde vara, att på den tili
utskiftande marken, i förhållande till» dess olika
godhet, fördela en Skatt som uppgick emot beloppet
af 6 procent på Utskiftningskostnaden, berak
-
igo
'Den 8 Marg.
Saknad i Spannmål. Capitalet ingar nogsamt efter
hsnd,' genom verkningarna af dess räda och
stora föremål, förökad folkmängd, production och
välmåga, och deraf uppkommande Bevillning för
i värde förhöjd egendom, för Personer, för Qfverflöds-Artiklar
&Cc.
Det kunde förtjena att öfverväga», huruvida
det ej vöre tjenligt, att med en sd, efier sannolikhet,
lindrig Skatt, förbinda det vilkor, att hvar
och en borde på en bestämd del af det nya området
befrämja skogsväxt. Det är isynnerhet derpå,
sorn Olands Invånare lida brist. Hvad genom
utsyning fås från Krono-skogarna, är alldeles
otillräckligt, utan mäste fylinaden sökas från
Småländska sidan. Kär i en framtid, genom odling
och ej ovanlig misshushållning i allmänhet,
tiligångarne äfven derstädes blifva knappa, kornme
Öland att sakna en väsendtlig del af nödigt
oberoende, en händelse, som visserligen i tid
bör fö re kornm as.
Det är väl en erkand sanning, att det allan
anna ej bör inblanda sig' i den enskifte* hushållning,
helst dennes egna forman hör ensam
"Vara kraftig nog att leda honom till omtanke for
nödiga behof. Hvad Skog beträffar, har dock erfarenheten
beklagligen besannat, att Allmogen
i allmänhet dels misshushållar med den skog den
äger, dels är obekymrad om befrämjandet af dess
återväxt; må hända af det skäl, att de heldre
draga nytta af det närvarande, än de vidtaga Rådane
åtgärder, hvilka, i anseende till Skogens
långsamma återväxt, endast gagna efterkommande.
Ett
Deri 8 Mars.
Ett 9adant villkor, förknippadt med markens öfverlåtande,
skulle kanske i början af mänga anses
för afven så besvärande, som det är nytt; men
man bör förmoda, att upptäckten af möjligheten,
att, med en systematisk Skogshushållning, en in.
skränkt areal kan förse ett Hemman med nodina
O
skogsbehof, skall öfvertyga om dess nytta.
Detta försigtighetsmått vore så mycket mera
tillämpligt för Oland, som, enligt hvad förr sagdt
är, det skogsfång är alldeles otillräckligt, som er:
hålles genom utsyning från Krono-Parkerna, hvilka
också möjligtvis ej kunna bära ett större tillitande,
så länge deras, likasom många andra
Krono skogars i Riket behandlingssätt icke vis t
spår, att vederbörande, sam öfver dem hafva inseende
, utöfva hvad Tyskarne kalla Forst-Wisseiischäf
t. LTtan efterlefnad af denna Vetenskaps föreskrifter,
skulle dock näppeligen Tysklands Skogar
så länge ägt bestånd; och må såsom exempel
anföras, att Hartziske Skogen, ehuru endast af 4
a 5 Tyska Qvadrat-mils innehåll, likväl kunnat
förse med ved och^kol, 5 stora Silfver- och Blyverk
, en kopparhytta, ett Messingsbruk, ett Saltverk,
en Schmalts-Fabrik, trettiotvå '.Stångjerns-'
och elfva Svanshatnrar, tjuguen Masugnar, tre
Trådragerier, åtskilliga mindre Jern- smides- och
Kopparverk , Grufvor med virke till Stämplinga:
och Förtiinringar, samt dessutom kunnat tåla aflåtande
till salu af bränsle, bräder och bjefkar *).
Jag får shueligen framställa ett Förslag, hvarg
ani.
*) Haassminns Beskrifning öfver Neder-Sachsiska Bergverken,
Deri 8 Mars
användbarhet och fördelar underkastas den upplysta
Allmänhetens omdöme, och hvars verkställighet
är mera, än pä de de flesta Orter 1 Riket,,
möjlig pä Oland, i anseende till Kronans dervarande
ansenliga disponibla mark a'f omkring,
125,000. Tunneland.
Man känner, att den Grundskatt, sorn kallas,
Jordeboks-Renta lis, efter vanlig Skattläggnings-,
method, bestämd i förhållande till ägors, vidd,
graderade godhet samt andra ’ förmåner. Deraf
följer, att då ett område har mindre ägor än
ett annat, är denna olikhet godtgjord genom,
en lindrigare Grundskatt. Men det gifves också,
andra betydliga skyldigheter, hvilka utgå efterbenämningen
af Hemman eller Mantal, och dessa
till ett lika belopp af hvardera, ehvad Hemmanet
har stor^ eller små ägor, bättre eller sämre,
jord. Sådape äro: deltagande i Allmänna Bygg-,
naders kostnad, Väg’- och Brobyggnad, åtskilliga,
slags Skjutnings-skyldigheter, en del af Brännvins-,
skatten t och på manga Orter äfven Rotenngs-besväret.
Ju mindre ett Hemman är, ju mera skola
dessa onera yara tryckande, och det synes, ej,
vara med begrepp om billighet öfverensstämmande,
att de liro lika på ganska olika Hemman,
och att de 'tiga efter benämningen af Hemman,
och icke i proportion till Grundskatten. Att taga
massan af Orts allmänna Hemmansskyldigheter
och fördela densamma på massan af dess Grundskatt,
medförde rubbning uti Äganderätten och
belastade de större Hemmanen med en tunga, som
icke varit beräknad vid bestämmandet af deras
vär
-
Deri 8 Mar s
193
värden vid Arfskriften eller försäljning. Men
med biträde af Kronans Utmark skulle en annan
fördelning, an efter Hemmans-benämningen, katina
verkställas, till mycken lindring för de mindre.
Hemmanen , utan att betunga de större.
Om ifrån de omnämnda 12 5,000 Tunneland
18,000 undantagas till K . rono-Parker, Planterhagar,
Boställen för Provincial-Medicus, Krono- och
Skogs-Betjente, lill Uas,tage-plalser, samt deruttder
afven inberäkna* S.kjede .o.ch an.dra så stora Mässar,
att de ej utan det Allmännas kraft kunna till någon
fruktbarhet bringas: Qm man antager, att
den få kallade Alvardcn,, hvarest kalkberget dels
å'r alldeles blottadt i dagen, dels betäckt med så
ringa jord, att någo,n productio.n derå ej kan beräknas,
upptager en rymd af 50 a 60,000 Tunneland,
återstå dock till utskiftande 50. a 60,000.
Tunneland jord, af omvexlande godhet emellan
fullbördighet och endast duglighet till bete eller
skog. För att uppnå det ofvan ornförmälte ändamålet,
blir nödigt, att Icke allenast öfver denna
mark, utan ock ali annan, ehvad den innehafves
under Ägande- eller Resittniftgs-rätt *), nied
ali noggrannhet förrättas Jordransakning. Jag menar
dermed, inhämtandet af en noga, kännedom
af jördens beskaffenhet till dess beståndsdelar,
djup och läge, omständigheter, hvaraf jordensgrad
af bördighet väsendteligen beror. Det blir derefter
möjligt, att företaga all denna jords gradering
och
*) Det blir ingen fråga om rubbning i dessa rättigheter; hvar
och en behäUer hvad han under den innehafver,
*94
Den 8 Mars.
och reduction till Tunneland fullgod jord. Randtmatarens
vanliga 4 grader blifva härvid alldeles
otillräcklige, ty det faller lätt i ögonen, att emellan
graden af fullgod jord, och den af samt
sta betes- eller skogsmark, måste gifvas långt flera
an tvenne grader. Sannolikt torde de snarare uppgå
till omkring 20. Resultatet af en sådan' gradering
blir, att om 20 är yttersta graden för den
sämsta marken, beräknas 20 Tunneland deraf såsom
svarande emot ett Tunneland fullgod jord,
och så vidare med jord af grader deremellan. Enär
på sådant sätt Ons hela Tunueland-tsl, beräknadt
i Tunneland fullgod jord, nr funnet, fördelas på
hvarje sådant Tunneland, icke allenast summan
af hela Ons Grundskatt, och massan af den sammas
allmänna skyldigheter, utan ock den summa,
som utgör 6 procent för Jordransakning;;-, graderings-
och fördelnings-koslnadsn, denna renta
evalverad i Spannmål efter flera års medelpris.
Man bör förmoda, att flen tiya jorden upptager
en så betydlig fiel af dessa onera, att fördelningen
af det öfriga medför lindring för de mindre
Hemmanen, utan tillökning för de större. På sådant
sätt hade man åtminstone på någon trakt af
Ri ket en fördelning af Utskylder, icke på höft
åtföljande namnet Hemman, utan verkställd efter
elen säkra och rättvisa grunden, jordens godhet.
Öfverskott af befolkning synes ej hafva fallit
på Sveriges lott, när man känner, att på dess
Areal"
Den 8 Man.
195
Areal-innehåll af 3,870 QvadraMnil endast finnes
en folkmängd af 2,367,018 *) menniskor,
hvaraf öfver hufvud belöpa pä Qvadraf-milen icke
fyllest 6x2, men kvilka äro sä olika fördelare,
att på lika stor rymd i Malmöhus Län räknas
4,048, som i Norrbottens Län räknas 42: att
endast omkring en tjugufjerdedél af Biltets vidd
ar upptagen till åker och äng, hvaraf föijer, att
tjugutre tjugufjerdedelar, inberäknade impedimenta
af Berg, Sjöar och Strömmar, utgöras af
Skog, Sandhedar, kärr och Mässar, dels nyttjade
till skogsfång och bete, dels alldeles ödeliggande
**). Den af Häfdatecknare och Låftalare så
sällan till efterkommandes minne förvarade äran,
att, med biträde af det Allmännas kraft, genom
flitens, ehuru långsamt, dock säkert verkande, hand
bringa dessa sednare till fruktbarhet, hafva förflutna
Sekler sorgfälligt lemnat åt närvarande oell
kotnmande Slägter att förvärfva. Val hafva tid
efter annan kraftiga understöd blifvit lemnade åt
Bergshandteringen, Manufacturer och Slöjder: men
Jordbruket, denna Moder-Näring, ifrån hvilken
alla öfriga böra utgå, har, ehuru gynnadt med
flera goda Författningar, dock alltid blifvit letnnadt
utan penninge-understöd. Det är då klart,
att dess framsteg skulle gå ganska långsamt. Enär
en Landtbrukare betalt omkostnaderna för Egendomens
skötsel och Utskylder till det Allmänna,
samt
*) 1810 ärs Qvinqveanii-Tabclh
**) Akrclls Underrättelse till Cfiartan ofver Sverige.
Den 8 Mars.
samt besörjt underhåll af familj och tjenstefolk, hap
han ibland ingen, ibland en ringa behållning.
Ju flere sorn hugfällas att samla penningar, eller
att öka sina behof eller bruket af Öfverflöd*-Artiklar,
ju färre skola de blifva, sorn använda detta
öfverskott till Rikets utvidgande genom odlingar,
irterändels på en mindre Scala. Men det gifves
äfven niångfalldiga tillfallen till så stora företag,
att de alldeles öfverstiga enskiltes förmåga, och
således böra blifva föremål för det Allmännas kraft.
Att dennas helsosatnrna verkningar i en betydlig
nion hittills varit saknad, deraf bäfa manga af
Rikets Provinser vederrnälen. På Gottland upptaga
Martebo-Myr, Roma-Myr, Mäster-Myr, med
flere, en vidd af sank mark, sorn svarar emot
Ons hela under bruk varande jord. . Den i doge
Småländningen bortför 3 a 4000 lass sten för att
vinna ett Tunneland åker. Men Are Fly, RöeMåsse,
Dumme-Måsse, och andra likaså ofantliga
sträckor., hvilka besväras af vatten genom o*
betydliga eller illa anlagda vattenverk, visa honom
en tillgång af slätmark, som hans enskilta
arbetsförmåga ej kan begagna. I Nerike äro blott
på en trakt 4,800 Tunneland, försatte utur odlingsbart
tillstånd genom Attersta .qvarndam. Munktorps
och Svedvi Krono,-Allmännings Måsse L
Vestmanland, af mera än 2000 Tunnelands innehåll,
vore med ringa kostnad odlingsbar. Att uppräkna
alla sådana lägenheter i Rikets nordligare
Provinser, blefve alltför vidlöftigt.
Det hufvudsakligaste biträdet ifrån det Allmännas
sida har hittills bestått i beviljandet af
vissa
Den 8 Mäfs.
197
•Olssa frlhets-ar ifrån Utsky Ider, döck icke för
personer, utan endast för af dem anlagda Nybyggen.
Denna åtgärd gifver väl i tidens längd
Kronan en säker inkomst utan tillskott, men utställer
äfven till tidens längd Landets odling och
befolkning.
När man eftersinnar alla de svårigheter fett
Nybyggare har- att öfvervinna, undrar man ej
derpå, att få andra, än de sorn ej ärft eller ej
äga tillgångar att kunna förvärfva redan ödlad
jord, företaga sig odlandet af ödeliggande mark.
Utan ahnat biträde, ari sin egfen individuella arbetsförmåga,
mäste han bygga Man- och Ladugursd
hus, hägna, plöja och dika, och under ali
den tid han väntar på skörden, med familj lefva
på eget förlag, eller förvärfva fodan hos andra
med det arbete han så väl behöft nedlägga på sitt
nya område. Exempel härpå kunna hämtas ifrån
Hille hed *). Denna i Westergöthland och Skaraborgs
Län belägna Krono-Allmänning, hvilken,
emellan trakter af flygsand, består af odlingsbar
jord, ehuru af ganska medelmåttig godhet, har
blifvit, med villkor af vissa frihets år, under
Skattemanna-rätt upplåten år dem, sorn der sig
vilja bosätta. Tid efter annan hafva omkring 50
hushåll sig der nedsatt, men deras åbyggnad och
liushälIsställning bär fattigdomens stämpel. Deras
belägenhet är dessutom försvårad genom en
vid fiihets-årens förlopp ålagd hård Skattläggning *),
hva- ’
®) Kungörelser, Betänkanden Och Utslag i Oeconomie- och
Poluie-Mlil af Konungens Befallningshafvande t Skaraborgs
län. Stockholm i8ii.
Den 8 Mars'.
, hvadan är att befara, att ett öfverdrifvet nit för
förökandet af Kronans inkomster för framtiden
liar en motsatt och afskräckande verkan. Det är
att förmoda, att hela Allmänningen hade varit
befolkad, och frihets-å-ren betydligen kunnat afkortas,
om åtminstone åbyggnaden blifvit bekostad
af det allmänna, helst på denna skoglösa trakt,
af X/er eller af obrändt Tegel. Derigenom hade
äfven tvenne bi-ändarnål kunnat vinnas: det ena
att gifva modell på en väl inrättad åbyggnad, och
det andra ett öfvertygande bevis, att hus af Ler
eller obrändt Tegel i varaktighet öfvertralfa, och
på en skoglös ort aro mindre kostsamma än Trädhus.
En ny och kraftigare utväg öppnade Rikets
år 1809 församlade Ständer genom anslag ”af
”100,000 Riksdaler årligen, ämnade för Jordbru”kets,
Handelns och Näringarnes upphjelpande
”och underhåll, med det vilkor, at deraf inga
”Pensioner må utbetalas, eller särskilta Summor
”deraf till sådana föremål begagnas, hvilka ej
”med Jordbruk, Handel och Näringar hafva gemenskap.
” Vid användandet af denna Summa,
mera betydlig i och för sig sjelf, än vid jemförelse
med dess vidt omfattande föremål, finner man
snart, så väl af sakens beskaffenhet, som af ordalydelsens
ordning, att företrädet tillhör och är ämnadt
åt Jordbruket. Handeln går af sig sjelf dit, der
han fritt och med fördel idkas. Näringarne behöfva
till en början endast befrias ifrån de så länge öfverklagade
band, hvilka fjättra den lofliga, nyttiga, af
allmänna rösten länge påkallade, och med naturen
af
Den 8 Mors.
*99
ett rättskaffens Samhälls-Contract öfverensstämmande
friheten för hvar och en af dess medlemmar,
att i behörig ordning utöfva det Samhället
gagnande yrke, hvartill den kanner sig
äga fallenhet och förmåga. Denna frihej synes
stå i oskiljaktigt sammanhang med medlen till
Eandtbrukets uppkomst i vårt kära Fädernesland.
Clirnatet förhindrar i allmänhet sysslosättning med
Jordbruket under loppet af årets ena hälft- De
födoämnen J.andtmanneris flit under den blidare
årstiden framkallar skola äfven vara tillräckliga
for att uppehålla honom, familj och tjenstefolk,
under den långa tid Jordbruket ej något producerar,
och deras belopp sätta således en gräns emot
folkstockens förökande. Enär det är medgifvel,
att folk och produeter stå i ett oskiljaktig t
förhållande till hvarannan, lärer man lätt inse
nyttan deraf, att genom bi-näringars införande
eisätta den brist i sysslosättning, jordens under
en stor del af året hvila åstadkommer. I hvilken
man skulle ej den härigenom uppkommande
tillökning i produetion påskynda förökandet af
folkstocken, och denne åter verka på Eandtbrukets
utvidgande!
Men till stora företag fordras kraftigare medel,
penningar och arbetare. I förra tider erhöllos
betydliga Lån i Banken på fast Egendom,
emot lindrig Benta och Capitalets inbetalande efter
hand. Deras första verkan blef uppjagandet
af Egendomars värden, ty biträdet af Banco-Lån
ökade köpares antal. Men dessa Capital iklädde
slS
200
Deri S Mars:
sig också mera egenskap af redan odlad jords
skuldsättning, än den af förlag till odling af ny*
och hafva behållit densamma intill närvarande
tid. Följden blef, att man odlade med öfverskott
på inkomst, i stället för med Capitalj med 4, 6
å 8, i stället för med 100. Sådane äro verk-».
Bingarne äf laiti Och Förskott* Som skola återbetalas.
Visserligen åstadkomma de hytta, mea
långsamt, och med denna långsamhet blir det
sannolikt*, att orri odling och folkmängd skulle
följa enahanda progression hädanefter som hittills,
fordrades en tid af tao år, innan Sverige ägde
en folkstock af 6 millioner *); Om då medel
gifvas att förkorta denna tid, lärer det vara af
vigt att dem begagna*.
jSTär én enskilt på rigtiga grunder använder
étt Capital till sin Egendoms förbättring, uppkommer
derigenom ten inkomst, som sVarar emot.
Rentan af der instuckna Capitalet, och i Egendomens
förhöjda värde ligger ersättningen för
Capitalet. Är han ej nöjd med denna ställning*
utan derjemte vill erhålla så stor inkomst, att
déh äfven efter band återgifver honom Capitalet*
skall kan ej angripa ett sådant företag, hvilket
blott gifver Renta för Capitalet. Skulle väl Kronan,
detta allmänna Hela, som utgöres af alla
Énskilte, hafva större fordringar? Skulle hon
genom vilkoret af Jhan och förskott vilja afskräcka
från sådana företag, hvilka ej gifva hopp om
så stor inkomst, att, utom Renta, Capital-afbetal.
x ning
*',) Akrells Beskrifning till Chartan öfvet Sverige.
Den 8 Mars
ning dermed kan bestridas? Skulle hon ej kunna
anses rätteligen halva omfaitat Rikshushallningen,
enär hon gjort sina capital fruktbara, genom
Landets odling, nar hon med sin större kraft
befrämjat sädana företag, hvilka öfverstiga deriEnskiltes
förmåga, och hvilka i annat fall blifvit
utställda till framtiden och verkningarna af
förändrade grundsatser ?
Till sädana utomordentliga företag fordras
ock ett öfverskott af arbets-biträde, utöfver det
Sorn Landtbruks och Näringars vanliga behof
upptaga, och jag hyser den tanke, att det finnes
hos den indelte Krigsmannen. Hvar och en som
rådfrågar de om det vissa Knektehållet upprättade
Contract, blir snart öfvertygad, att jemte de
skyldigheter, som först och främst tillhörde honom
såsom Krigsman, och deribland arbets-biträde
vid sådana företag, hvilka hade gemenskap
med Försvarsverket, de enda sorn i Contracterna
omnämnas, honom ock åläg, att under vissa vilkor
arbeta hos Roten. Men i. kraft af de Contract,
som nu efterlefvas, har denna skyldighet
alldeles upphört, och Soldaten är så väl lönt, att
hart, med ordning i sitt lefnadssätt, har af hemkall,
lön och kläder sin nödtorftiga utkomst, utan
att behöfva densamma med arbete hos andra un%
derhjelpa. Erfarenheten har ock ådagalagt, att
saknaden af Soldatens biträde, så väl under det
nästförflutne, som ock nu påstående krig och nödvändigheten
att besörja Landtbrukets gång, fram
kall
-
N:o 36, ?7.
aos
Den 8 Mars'.
kallat hos det hemmavarande mindre antalet arbetande
lika mycken flit, som, fördelad på det
större, om Soldaten varit hemma, uträttat föga
mera, och att således Soldatens arbets-förmåga i
denna sednare händelsen kan till en betydlig del
anses obegagnad och förlorad för Staten, otn ej
till afhjelpande af en så ofördelaktig stallning med
Rikshushållningen sädane utvägar till hans sysslosättande
begagnas, hvilka medföra nytta för det
Allmänna. Det är förmodligen i sadan afsigt
Rikets Ständer, uti underdånigt tillstyrkande af
den 10 October 1810, rörande GöthaCanals anläggning,
föreslagit, att vid der förefallande arbeten,
manskap af Infantei i-Regementerna matte"
lemnäs emot skälig sold. Uppå enahanda giunder
och med bibehållande af en sådan Contracteis
helgd, som 80 §. af Regeringsformen utstakar,
synes mig äfven Soldatens arbetsförmåga med
fördel kuna användas vid sådana större företag,
hvilka äro föremål för det Allmännas kraft, enär
derjemte den skäliga solden så lämpas efter värden
af lifsmedel och klädespersedlar , att han med
densamma kan hafva sin utkomst, utan att falla
Roten till last.
Under fortsättningen af min Embetsresa till
och ifrån Gottland genom Nyköpings, Linköpings,
Calmare, Kronobergs, Jönköpings, Skaraborgs och
Upsala Län, har jag, utom ofvannämnde deraf
föranledde anmärkningar i Landt-hushållningen,
äfven funnit ytterligare skäl till den af mig i
början af denna Berättelse gjorde framställning
tim Administrationens oförvitlighet,
Ehn
-
Den 8 Mars'.
203
Ehuru göromålens mängd genom ändrade
Författningar och nya föreskrifter de nästförflutaie
sednare åren betydligen blifvit ökad, har jag
dock vid de af mig besökte Lands-Canzjier och
Lands-Contoir, samt vid genomseendet af vederbörande
Consistoriel, Rådstugu-Rättws, Magistraters
och Kämnärs-Rätters Rjofocoll och Domböcker
icke förmärkt annat, än i allmänhet använd
ordning och flit vid föredragningen af inkomna
mål samt oveld och laglydnad vid deras
afgörande; och hvad som ännu mera, än min
korta öfversigt af sådane Embets-handlingar, bestyrker
detta mit omdöme, är, att något grundadt
klagomål emot någon Embets- eller Tjensteman
under min resa igenom ofvannämnde .Län icke blifvit
anmäldt.
Med Inrättningar till nödlidandes understöd
och sjukas hjelp äro Städerne uti dessa Län
nödtorftigt forsedcle, och förtjenar i detta afseende
Calmar att utmärkas, der, utom flere för
hela Länet gagnelige och till god ordning ledande,
inom kort tid vultagne anstallter, utan
Statens bekostnad, blifvit inrättade ett
Carrtctions- Hus, med utrymme för 40 till 50
personer, hvarest försvarslöse med arbete godtgöra
kostnaden för deras underhåll, och ett
Arhets-Hus, som kan inrymma 60 personer, der
frivillige Arbetshjon äf alla åldrar emottagas, och
fattigas Barn, jemte kläder och föda, njura undervisning
i Christendomen, Hakne- och Skrifkonst
-
Den 8 Mars.
konst samt Handaslöjder. Calrnare gamla Slotts
dertill använde byggnader hafva igenom dessa
Inrättningar medfört en nytta för det Allmänna,
som af någon vidare erfarenhet ej behöfver constateras,
oell sorn derjemte bevisar möjligheten,
att till några riksgagneliga Institut äfven kunna
inreda Borgholms och Wadstena förfallna
Slott och Krigsmanshus-byggnader, hvilka, såsom
minnesvårdar ifrån en förfluten tid, nu endast
vittna om den storhet i anläggningar och
kraft i utförandet, hvarmed våra Förfäder sig utmärkte.
Vid de på Statens kostnad underhållne bazaretter
och Hospital i berörde Län, har, i afseende
på förvaltningen, nu mera ej något varit att
påminna. Deras utvidgande efter hvarje Läns
behof har i män af den dertill anslagna Allmänna
Fondens tillgångar blifvit ombesörjd, och då
nödiga medel i rätt tid af Ofver-Sty rehen för
dessa Verk öfversändes till vederbörande Sysloman,
på det dessa förlag ej hädanefter må för
dem blifva betungande, och nödige effekter, vid
Ijenliga årstider, då varuprisen äro låga, kunna
inköpas, anser jag dessa Barmhertighets-Verk för
närvarande uppfylla deras ändamål.
Allmänna Fängelserna har jag funnit försvarligt
underhållna, utom nå ett ställe, der jag anmodat
Vederbörande, att hos Kongl. Karnmar(Jollegiurn
anmäla bristfälligheten, och på grund
af biläggande kostuads-försiag begära förbättring.
Sedan
Den 8 Mars.
Sedan sista Riksdag hafva ifrån Evpeditiojterne
vid Kongl. Majus Canzli mig blifvit till
sände och derefter till vederbörande Stånds-Canzli
af mig aflemnade följande Kongl. Majus Nådiga
Resolutioner:
J:o Af den 8 December 1812 på Riksdags-Fullmägtiges
från Carlstads Dan underdåniga Besvär,
rörande befrielsen för Rotehållare ifrån
anskaffandet af soldatens Slap-Mondering
och Rote kista.
a:o _ den 20 Qrtober 1812, på Riksdags-Fullmägtiges
från Bohus Dan underdåniga Besvär,
rörande reqvuérad Krono-Skjuts för
Tross persedlars bortskaffande.
3:0 — den 8 December 1812, på Rusthållarnes
vid Sodra Bztaillonen af Bohus Dans Regegemente
underdåniga Besvär öfver dem ålagd
ersättning 1,278 Rulr 38 sk. 6 rst. Banco
för Beklädnads-persedlar.
4:0 Af den 27 October 1812, på Riksdags-Fullrnägtiges
från Carlstads och Orebro Dan underdåniga
Ansökning om Kronoskjuts för
Trossen till Regements-Möten,
5:0
den 28 October 1812, på Riksdags-Full
mägtiges
från Norbergs Bergslag underdåniga
Ansökning, att Norbergs Socknemän
må undgå att underhålla of verflöds-hyggnatler
vid Kyrkoherde-Bostället derstädes,
tua
206
Den 8 Mars.
6:0 Af den g October 1812, på Riksdags-Full
mägtiges
fran Christianstads Län underdåniga
ansökning, att Krono-Tionden uti Norra
och Sodra Asbo Härader måtte få lösas med
penningar efter årlig Markegång.
7:0 — den 7 Augusti 180g, på Riksdags-Full’’
magt i ges från Vesterås Län underdåniga Ansökning,
att Herr Förste Stallmästaren m. m»
Friherre J. II. Bennet måtte i nåder förordnas
till Landshöfding derstädes.
8:ö — den 8 October 1812, på Riksdags-Fullroägtigens
från Oland underdåniga Ansökan,
rörande U gångs-Hästars utsläppande och betande.
9:0— den 29 October 18*2, på Riksdags-Fullmägtiges
från Södra Möre i Calmare Län
underdåniga Ansökning, rörande jemnare fördelning
af Krono-Tionden.
10:0 -— den 24 Juli 1812, öfver Riksdags-Fullmägtiges
underdåniga Ansökning, att uti
Christianstads Län särskilte grunder för Skogs»
och Utmarks-delningar måtte stadgas.
31:0 — den ig Mars 1 812 , på Riksdags-Fullmägtigens
för Bjerke Härad i Elfsborgs Län underdåniga
Ansökning, att Mellby Socknemän
matte sins emellan få uppdela Allmänningen
Ivuhleskogen kallad.
12:0 — den 31 Juli 1812, på Riksdags-Fullmägtigens
från Vermdö och Akers Skeppslag i
Stock:
Den 8 Mars,
207
Stockholms Län underdåniga Ansökning, att
Öboerne omkring Vermdön måtte få med
penningar lösa deras A fr a ds» och TiondeSpannemål.
13:0 Af den iö October 1812, påBunges Socknemäns
å Gottland underdåniga Ansökning,
rörande Rente-Persedlarnes utgörande.
14:0 — den 10 September 1812, på RiksdagsFullmägtigens
Nils Erssons irån Wermland
underdåniga ansökning, att Sågverks-Ägarne
inom Nordmarks Härader matte få afyttra
deras Bräder och Plankor till Norrige.
13:0
den a9 October 1812, på Bonde-Stån
dets
genom dess Talman gjorde underdåniga
Ansökning om fri Kol-försäljning.
16:0
den 1 October 1812, på Riksdags-Full
mägtiges
fran Vester-NorrlandS Län underdåniga
ansökning, att Sockne-vägar måtte
vintertiden få öppne hållas med fyra alnars
bred Snö-plog.
17:0
den 17 December 1812, på Riksdags
Eullmägtigens
från Näsgårds lögderi i Stora
Kopparbergs Län underdåniga ansökning, att
Garpenbergs Socknemän matte' erbella högre
betalning för deras till Garpenbergs Kopparverk
levererade kol.
18:0
den 17 September 1812, på Riksdags
Eullmägtiges
från Östergöthland underdåniga
ansök
-
JOen 8 Mars.
ansökning, att Törnvalla Sockneboer matte
få understöd till Kyrkobyggnad af Kronoparken
Malmskogen.
19:0 Af den 17 December 1812, på Riksdagsmannens
Jon Jonssons underdåniga ansökning,
orri förändring af Lagmans -Tingsställe i Blekinge.
Soto — den 10 September 1812, på RiksdagsFullmägtigens
för Ölands Norra Mot underdåniga
ansökning, om upphäfvande af Vitesförbud
emot Skogs-åverkan på Ölands
K ro no-Skogar.
21:0 — den 17 December 1812, på Riksdags
Fullrnägtigés
från Skaraborgs Län underdåniga
ansökning, om Skogs-utsyning på Kronoparken
Råda-ås.
22to
den 17 December 1812, på Riksdags
Fullmägtiges
från Skaraborgs Län underdåniga
ansökning, om Skogs-utsyning för Ase,
Wiste, Barne och Kållands Häradsboer å
Krorto-Parken Hunne och Halleberg,
23:0 — den 3 December 1812, på Riksdags
Fulltnägtigens
från Ölands Södra Mot un
derdåniga
ansökning, om förlängning af Uppbörds
- Terminens utsättande för Ordinarie
Krono-Utskylders leverering.
24:0 — den 12 November 1812, på RiksdagsFullmägtiges
från Vester - Norrlands Län
underdåniga ansökning, om ändring uti Auction
s
-
Den 8 Mars.
209
tions-tiden, som af Konungens Befallningshafvande
blifvit utsatt.
25:0 Af den 3 December 1S12, ofver BondeStåndets
underdåniga ansökning, om KronoDagsverkens
losen med penningar.
26:0 — den 2i Januari 1813, på Biksdags-Fullmägtiges
från Nyköpings Län underdåniga
ansökning, om ersättning för Brefbärare inom
Länet.
27:0 — den 21 Januari 1813, på Fullmägtiges
från Götheborgs Län underdåniga ansökning,
att Sörbygdens och Tunge Häradsboer måtte
inrikes fritt få försälja ved och trädyir-ke.
28:0 -  den 4 Augusti 1812 , på Bonde-Ståndets
underdåniga Besvär, angående ersättning för
Soldaters Släp Mundering , då de commenderas
till arbete för enskilta Bolags räkning.
29:0 — den 1 September 1812, på BiksdagsFullmägtiges
från Malmöhus Län onderdåniga
Besvär, rörande lindring uti de- till
Militiä-Boställen anslagna Hemmans onera.
30:0 Af den 16 Juni 1812, på Anders Olssons
frän Orebro Län underdåniga Ansökning,
om lindring uti Becruteringen för Kumla
Socken.
31:0 — den 27 October 1812, på Särna Socknemäns
i Stora Kopparbergs Län underdåniga
-
2io Deri 8 Mars.
niga Ansökning, om befrielse från uppsåt»
tande af Bevärings-Manskap.
32:0 Af deri 12 Februari 1813, på Eonde-Stån»
dets underdåniga Besvär, rörande Städernas
skyldighet att tillverka Saltpeter.
33:0 den 1 December 1812 , på Magnus Jönssons
underdåniga Ansökning om Saltpeterlevereriug
i Mo Härad i Jönköpings Hän.
3 po den 17 December 1812, på Fullmägtiges
från Oland underdåniga Ansökning, om
National-Armerings upprättande derstädes.
35:0 — den 12 Februari 1813, på Ossbo och
Wassbo Häraders Riksdags-Fullmägtiges underdåniga
Ansökning, rörande Sältpeter-gär»
den i Jönköpings Hän.
36:0
den 22 Januari 1811, på Riksdags-Full
mägtiges
från Södra Helsingland underdåniga
Ansökning, om Rothällames befrielse från
Jiåtsrnans beklädnad i krigstid.
37:0 — den 16 Mars 1813, på Fullmägtiges ifrån
Carlstads Hän underdåniga Ansökning,
rörande skyldighet för Vargerings-Manskapet
att ingå uti Ordinarie Soldat-tjenst.
38:0 — den 4 Augusti 1812, på Fullmägtigenfi
från Jemtland underdåniga Ansökning, att
Soldaternes Släpkläder måtte få göras af grått
^allmar.
39:°
Den 8 Mars.
211
39:0 Af den 29 Januari 1811, på Johan Månssons
från Elfsborgs Län underdåniga Ansökning,
örn ersättning för af Rolhållarne aflemnade
Stutsare.
40:0 den 22 Januari 1811, på Fullmägtiges
från Norra delen af Bohus Län underdåniga
Ansökning, rörande Vacance-Afgift vid
Bohus Läns Regemente.
Ifrån Konungens Högsta Domstol har jag
erhållit Kongl. Maj:ts den 1 April innevarande
år utfärdade Nådiga Förklaring öfver 14. §. 21.
Cap. af Kongl. Förnyade Landt-Tulls-och AccisStadgan
den ig September 1776, af innehåll: att
i alla mål, som angå föröfvadt våld vid beslag
förbudet gods, bör Hof-Rätten, ehvad målet
genom Besvär eller underställning inkommit, innan
dess Beslut fattas, inhämta underrättelse,
huruvida Under-Domarens Utslag i Beslags-frågan
blifvit hos Commerce-Collegium öfverklagadt,
; eller vunnit Laga kraft, och i förra fallet afbida
Commerce-Collegii utlåtande deröfver, på det HofRätten
sluteligen må kunna på en gång utsätta
det ansvar, som i bägge målen följa bör. Stockholm
den 31 December 1813.
L. A. MANNERHEIM.
Jon. Ullberg.
AOkrift,
Den 8 Mars»
Afskrift.
Bilaga N:o 3.
Alldenstund Hennes Kongl. Maj:t vår Allernådigste
Drottning behörigen nr vorden förvissad,
att hos Dess trogne Undersåter, Presterskapet
och Allmogen på Gothland någon irring och oreda
en rum tid häfver sväfvat, och högstbemälte
Hennes Kongl. Majit af infödd Kongl, mildhet
och nåd gerna ser sådant af vägen rojt, och i
stället igen rigtighet och ordning befordrad och
handhaft!; Dy häfver merhögstbémälte Hennes
Kongl. Majit Nådigst pålagt och befallt oss, Hennes
Kongl. Majus Råd och Ammiral, Åke Hanson
Ulfsparre till Jonsberg och Blåvik SCc. jemväl
Hennes Kongl. Majus Ofverste til! Häst och
nu mera Uandshöfdirige uppå Wisby Slott öfver
Staden och dess JLän, samt Commendant öfver
Befästningens Garnison, Gustaf Banér till Tuna
och Ådenäs, såsom ock Hennes Kongl. Majit Secreterare
Daniel Behm, sådant tillbörligen ransaka,
intaga och således ställa och bilägga, att
hvart Stånd behåller sin skäliga rätt och rättighet
och derhos hvar vet sin pligt och skyldighet, mea
derjemte allt upphof och irritainent till confusion,
missförstånd och oenighet utrotas och i god
tid afskaifas. Denne Hennes Kongl. Majus bexömeligasie
Vilje och nådige Befallning tili följe
och underöånigst hörsamhet håfve Vi sammankallat
förberörde Presterskap och Allmoge, bagges
andragne Besvär åhört och efter behörlig ransakning
och skärskådan omsider alla saker och
tvister,
Den 8 Mars
tvister, så stillat och afhandladt, ntt bägge ofvanskrifne
parter dermed alldeles väl hafva varit
tillfreds och likväl förmodligen ingen af dem uti
sin hafvande rätt något är präjudicerat, utan heller
så dermed är Content, att af ofta Högstbemälte
Hennes Kongl. Maj:t de derpå nådig cortfirmation
underdånigst ödmjukeligen begära, såsom
de till yttermera visshet och bekräftelse detta
Contract, Accord och Slut, med bägge Ståndens
Fullmägtiges egne händer och Secreter, håfve
vetierligfen och af välbetänkt mode underskrifva
och verificerat. Och på det icke obekant må vara
nu eller i tillkommande tider, hvad en gång är
belefvat, slutat och affätdat: Dy är efterföljande
Puncter och Artiklar uppsatte, samtyckte och af
dern sorn vederbör enhälligen beviljade:
iso.
Eftersom af ålder häfver varit brukligit, att
när Hustru eller Bonde dör, då en Oxe, Stuf,
Ko, eller hvad der kan finnas efter hvars och
ens ämne och förmögenhet, gifves lill Själesörjaren
och Kyrkan; dy är ock nu belefvat, att
densamma seden skall hållas vid magt, och Presten
denne likstolen med Kyrkan och dess Föreståndare
parlera och skifta, så att Bresten bekommer
tvådelarne och Kyrkan en tredjedel.
2:0.
Emedan på hela landet häfver varit sedvanligt,
att på vissa tider om året offra några penningar
till Kyrkoherdens underhåll: så är fuller intet
mer
-ai4
Den 8 Mars1
mer än billigt,1 att den som tjenar till Altaretj
ock deraf kan lefva, hvarföre ock är samtyckt,
att hvar och en skall efter sitt förråd, ännu vidare
icke underlåta Kyrkoherden sitt skäliga underhåll
tillställa; men alldenstund uti detta offrande någre
olägenheter finnas, hvilke hvarken Presterskapet
eller åhörarne kunne vara tjän- och beforderlige;
dy är dermed således förafskedat, att sjelfve offren
opphäfvas och i deras ställe af hvart helt
hemman gifves En daler, af hvart halft hemman
En half daler, och af ett fjerdedels hemman
En mark Sölfvermynt, hvilket Kyrkovär»
darne, eller där emot förmodan det icke sker,
då Domarne skola uti Tre Terminer, nemi. om
Juul, Påska och Pingst Presterskapet behörligen
tillställa låta, utan någon vedergällning eller lön,'
att derföre taga eller begära. Och är detta så
till förståendes, att icke Ponden och hans Hustro
allena detta förenämnde utgöra skola, utan alla
de, som på hemmanet bo och vistas oell fördetta
offrat pläga, skola denna hjelp sammanskjuta,
efter hvars och ens ämne och förmögenhet, och
till sin Själasörjares underhåll församla.
3:o.
Öm Presfegårds-byggnader är så beslutet,'’
att vid hvar Prestegård skall hållas en syn, och
då rätteligen pröfvas och stadgas, hvilke hus kunna
vara nödige, och hvilke till öfverflöd. De
som nödige äre eskola af Allmogen hållas, de
andre efter handen afskaffas. Dock lofvar Presterskapet
sig vela emot sine Åhörare häruti vavara
-
jDen 8 Mars.
ra diserete och icke alltid låta husen flickas, utan
allena när höga nöden det kan fordra och kräfja.
4:0.
Med Tionde-Hö är således bejakat, att af
en half Gård livart nr ett medelmåttigt Halft, af
ett fjerdedel?; Hemman Ett fjerdedels Lass, men af
ett helt Hemman gifves och Ett helt Lass.
5:0.
<%
Hvad Eisk-Tionden vidkommer, så Ht ock
Sämtyckt, att den härefter skall gifvas, icke efter
garnet, utan som Gud täckes gifva välsignelsen
och som namnet sjelf fordrar, nemligen den
tionde delen, äfven såsom Allmogen ock utlofvar
att såsom för detta är practicerat, göra rigtig
Tionde af Land och Strand, lefvande och dödt,
ehvad namn det ock kan hafva.
6:0.
Örn Arbetsdagar på ängen hålles det skäligt,
att af hvar Gård sändes dit ut hvar tredje person,
dock såsom det sker af en god vilje mer än
af pligt, så lofvar Presterskapet deremot sig vela
gifva Arbetarne mat och öl, medan de äre vid
arbetet. Men ingen skall efter denne dag det
ringaste besväras när han eller hon vill gå till
Ligt och Herrans Nattvard. Blifver någon Prestman
beträdd det att göra, han bote 50 Daler
Sölfvermynt till nästa Kyrka och Wisby Hospital
tveskiftes och ändock varde af Super-Intendenten
derföre tilltalter och näpster.
7:0.
2i6
Dm 8 Mars'.
7:0.
Deremot skall ock ingen Prest hafva magt
att tvinga någon ehvem det är, att karda och
spinna ull, utan det sker med Arbetarens goda
minne, och att den derföre skäligen betalt varder.
8:0.
Med Prestegårds akers upplöjande är afskedat,
att hvar .Bonde skall halla en dags plöjning
om föraret och en om Sommarn, men intet mer.
9:0.
Alldenstund Sättings- och Tings-Domarne
esomoftast äre besvärade med Hennes Kongl.
Maj:t och Kronones ärender och arbeten, ty är
dem och deras folk eftergifvet och bejakat att
vara frikallade för allt arbete hos Presterskapet,
utan det de af en god vilja och benägenhet genom
sitt folk vilja och kunna utgöra.
10:0.
Såsom det häfver af ålder varit brukligit, så skall
ock härefter hållas att af hvar Gård en kast ved
hugges och föres till Prestön, men intet mer eller
annat utan det sker af Bondens fria vilja och en
god benägenhet, dock skall Juleveden härmed
intet förstås utan så härefter som för detta utgöras,
att folket till Kyrkan ankommandes dermed
sig må kunna varma.
11:0.
Din 8 Mars.
317
11:0.
Med Tionde-Tjära skall så hållas, art afhvar
Tjäre-söe gifves en fjerding Tjära och icke ineta
13:0.
Det midsommars-smör och mjölk, som någorstädes
plägar fordras, skall afskaffas, såsom ock
det bröd man kallar Korskakan; men i dess ställe
skall gifvas af hvar Kyrkogångs-Hustru, såsom
och Faddrarne, hvad de af en god vilije
kunna och förmå att offra på Altaret.
13:0.
Såsom Presterskapet af ålder hafva haft den
rättighet, att åhöraren häfver gärdat och tunat af
hvart hemman Tre Varper; alltså är härmed afskeda!
att ock det framdeles ske skall och af
hvart helt hemman bemälte Tre Varper årligen
tunäs.
14:0.
Ar oclc afskeda!, att Matskud än härefter
göras skall, så att den rättigheten blifver i sitt
Förra esse och bruk, nemligen fyra gånger ora
året.
Aile desse föreskréfne Punkter och Artiklar
äre bade af Presterskapet och menige Allmogen
slutbo
28, 29.
Den 8 Märs.
slutne,' beviljade och afskedad^, dock allt till
Hennes Kongl. Majus vidare Förklaring och Nådige
Confirmation, det vi nedanskrefne med väre
egne händer och Secreter vittne och betyge»
Datum på Wisby Compagnie-huus, år 1648 den
30 September.
**
<-> •
Alte Hansson Ulfsparre. Gustaf Banér.
Hans Strelow. Hans JLndislov.
Nils Lauritzen. . Lars Lundbjers.
Christen Hellvig. Tim. Schacht.
Botel Tyrvalds. Rasmus Qvinnegärde.
Christen Ringume. Per Kattelunds.
Lärs Nygärds. < Mattis Bjerges.
Jacup Hesselby.
Enligheten med det vid Wisby Dom-Capi*
tels Archiv förvarade Original intygar
M. Gustafson.
Const. Wisb. Notait
Afskrift
Den 8 Mars.
ÅfifVrift af Afskrift.
Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution uppå
Allmogens Riksdags-Fullmägti
ges från Gothland Lars Persson
PolarJves och IVilhelm Olofsson Box
sökte Förklaring af i, 3, 12 och 14
$. §. uti 1648 års Conventions-Stadga
om Pr est-rättigheter na-, rörande
Likstol, Pr este gå rds- Bygg n ad, Offerpenningar
och Matskott, gifven
Upsala Slott den 21 Noi), i 7d(>.
xCongl. Maj:t hat vid öfvervägande häraf Sig i
iNåder erinrat, huru dessa frågor redan igenom
Kongl. Resolution af den 30 October 1747, men.
ännu senare under den 28 September 1752 och
de'n 25 September 1780 så väl sorn igenom Resolution
öfver Allmogens Besvär af år 175G,
'och Kongl. Brefvet till Kammar-Collegium af deri
O , O
31 Juli 1783 blifvit afgjorde och Convention
alltid deremot stadfästad, så att Allmogen till
dessa Besvär varit fullkomligen obefogad. Den
enda omständighet Kongl. Majit funnit förtjena
något afseende är, att när ett kreatur gifves i
Likstol, löser Bresten Kyrkans andel med 1 6 sk.;
hvarigenom Kyrkan lider och Allmogen äfven
förlorar i samma mohn som Kyrkans tillgångar
■för dess behof icke blifva tillräckliga. Dä 'tiolive
n
-
220
Den 8 Mars.
vention utfryckeligen innehåller, att Kyrkan tillkommer
en tredjedel, kan meningen icke vara
annorlunda än, när ett sådant kreatur efter gånghart
pris gäller Sex R:d tillkommer Kyrkan en
tredjedel, eller Två Bal och så vidare, emedan
Kyrkans rättighet icke bör vara, i mindre helgd än
Prestens; Och som btftnnes det Allmogen till
klagomål därutinnan hafva haft skälig anledning,
sa pröfvar Kongl. Maj:t rättvist i Nåder förordna
det hädanefter vid slike tillfällen Kyrkan alltid,
ina enligt Conventions innehåll åtnjuta en full tredjedel
af kreaturets värde, hvilket vederbörande till
underdånig efterrättelse länder. Datum ut supra.
Under Kongl. Majus Secrtt.
(K. S.)
F. Schröderheimi
Resolution uppå Gothlands Allmoges Besvär
rörande Förklaring i 1648 års Convention.
Fikheten med Kongl. Original-Conceptet betygar
på begäran
Jean Adam Rehbinder
Friherre och Lagman.
Enligheten med vidimerade afskriften intygar
M. Gustafson.
Consist, Wisb. Nour.
Kongl.
Den 8 Mars.
Afskrift
Bil. N:o 4.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till
Dess och Rikets Kammar-Collegium,
med svar angående Tiotiden pä Gottland,
daterad Kung söhr den 22 ful ii
Anno 1695.
CaHL SCc. Väl- &c. Vi håfve sett utaf Eder
underdåniga skrifvelse daterad den 17 hujus, uti
hvad tankar J are stadnade ofver Prästerskapets
på Gottland underdåniga ansökande, att få till
deras nödtorftiga uppehälle behålla hela KyrkoTionden,
som de af ålder åtnjutit; Och ehuru
väl att Vi finna Eder kunna hafva skjäl nu som
förr detta att styrka Oss dertill, det med KyrkoTLondén
der i Provincen må blifva förhållit på
samma sätt som här i Sverige, i thy till befarandes
är der Vi till någon ändring derutinnan skulle
bevillja, att sådant torde gifva Prästerskapet i
Wästerbotten anledning till, att i underdånighet
stikå det samma, sedan står den olägenhet deraf
till befara, att i fall Allmogen framdeles för deras
oförmögenhet skull icke sjelfva kunde förse Kyrkorna
med Via och Byggningssäd, så vore Oss intet
något reserverat, en sådan brist att ersätta,
ej heller hade Vi på den händelsen der å orten
något att tillgå, der Oss skulle behaga vid ett
eller annat tillfälle, fattiga Enkor eller andra
der på Landet med något gratial att benåda,
fall
-
JD,cn: 3. Mars*,
fallandes J fördenskull fast häldre på den me-,
ningen , att i fall en eller annan Prästegård be-,
funnes vara så ringa och Församlingen så svag
att Prästen deraf tillbörligen ej kunde underhållas,
det sådane Präster lill understöd måtte åt-,
njuta ett-visst uti Span ne mål af Kyrkoherbergen
mer eller mindre, allt sorn deras, vilkor kunna
fordra, dock att dervid brukas dgn justiee och rättrådigheten
? att Fandshöldingen jemte Su.per-fntendenten
adjungera sig någon som, öfver det arén-,
det höra vederbörande P-astöres., och sedan göra,
en sådan jemkning dem emellan, att deri hjelp,
af Ivyrkoherbergen sorn de af Var Nåd komma
att njuta, matte efter hvars oell ens vilkor modereras,
och den sorn har bättre lägenhet med
mindre, och den sorn ager sämre med; mera hjelpas,
och understödjas: Dock likväl, som Prästerskapet
i berna!te Province redan långliga tider,,
uppå Kongl, Resolutioner be finnes hafva åtnjut
tit hela. Kyrko-Tioriden och det tvifvelsutan förden
orsaken skull att de för Pastoratenies ringhet
skull dersammastädes, dessutan intet val
hafva befunnits kunna subsistera, Vi eljest i alla
tillfällen funnits benägnare att förmera det
som till Pias Cansas varit af våra Predecessorer
förlänt, än detsamma att förminska och förringa;
Ty vele Vi af blotta Gunst och Nåde härmed
hafva efterlåtit oftahemälte Prästerskap på Gottland,
nu som af lånliga tider, att behålla hela
Kyrko-Tionden till deras så mycket bättre utkomst,
dock med det förbehåll, att i fall Allmogen
framdeles, för deras oförmögenhet skull,
i Ci
«
Den 8 Mars.
icke sjelfva skulle kunna förse Kyrkorna med Vin
och Byggningssäd, så skola Prästerne af KyrkoTionden
vara skyldige sådant att uppfylla, på det:
Vi intet i någon måtto dermed mage blifva graverade;
Hvilket J bafve att låta Eder vara till rättelse-
Och Vi befäl le 8Cc. Actum ut supra.
CAROLUS,
C'. Piper.
Rättligen vara afskrifvet ur det i Riks-Archivet
förvarade Registratur, betygas af
O. Sundel.
Actuarie»
Stockholm d- 13 December 1813*
Riksens Ständers Justitiä-Ombudsmans
Embet$ Berättelse, för År 1814.
JVlitt åliggande, enligt Grundlagen och den In-’
sfruction Rikets Högloft. Ständer för deras Justitiä-O
rnhudsman utfärdat, att redovisa huru det
mig anförtrodde Embete, under loppet af detta
år» blifvit förvaltad!, anser jag i nu varande förhållanden
lämpligare kunna uppfyllas genom framställning
af sådana händelser, hvilka antingen
hafva gemenskap med Lagskipningen i Riket*
eller i oeconomiskt afseende förtjena uppmärksamhet,
än genom allmänna reflexioner öfver de
föremål, sorn tillböra min Embets-befattning, hvilkas
verkliga grunder sällan kunna vederbörligen
prof
-
Den 8 Mars.
pröfva®, utan i sammanhang med sådana Handlingar,
hvilka Riksens Höglofl. Ständer sjeifve
förbehållit sig att genom deras Utskott hufvudsakligen
granska. Och ehuru .Varvid förekomma
händelser, hvilka skulle synas motsäga det omdöme
jag uti nästlidet års Embets-Berättelse afgifva,
örn Lagskipningens tillstånd i Riket; vågar
jag dock tro, så val på grund af den anmärkning
jag uti nyssnämnde Berättelse anfort
om olikheten af öfvertygelsens både uppkomst
och rigtning hos särskildta personer, Som ock i
afseende på yttre omständigheters olika verkan på
Statens säiskildte Embetsman, till drift och omtanka
vid tjenstepligters utöfning, att samma omdöme
i allmänhet ännu äger rum.
Likmätigt exhållne föreskrifter har jag äfven
vid 1813 års Markegångar anmärkt hvad jag ansett
bidraga tili ändamålets vinnande med detta
uppdrag, nemligen Statsbördornas möjligast lika
fördelning emellan Rikets skattdragande Inbyggare,
och hafva sådan© mina anmärkningar,
utom de, som härledt sig ifrån den allmänna öfvetrsigten
af Rikets hela Markegångs-verk och
deraf nödig befunnen jemkning emellan angränsande
och med hvarannan lika production ägande
Län, förnämligast varit grundade på de medelprisförteckningar
, hvilka blifvit författade efter de
ifrån Magistrater och Krono-Fogdar till Herrar
Landshöidingar insände och 111ig sedermera med
deidte
-
Den 8 Mars.
525
deldte priscuranter, hvilke, enligt Kongl. Brefvet
den 16 December 1774 samt Kongl. KammarCollegii
och Stats-Contoirets Circulair-Bref den
8 Maj 1775, böra i allmänhet tjena till grund
för Markegångs-priset, men hvarifrån vederbörande
Taxeringsman någon gång afvikit, utan att
orsaken dertill uti deras Protocoll funnits upptagen.
De särskildta förhållanden, som inträffa med
Gottland, der Presterskapet åtnjuter Kronobonden,
och med Jemtlands Kän, der samma tionde
mestadels är anslagen till militairens aflöning,
hafva icke eller nu gifvit anledning till några
anmärkningar vid berörde Kans Markegångar;
Men vid alla de öfriga är af ofvannämnde orsaker
vordet anmärkt, på sätt Bilagan N:o 1. vidare
utvisar, merändels till nedsättning af Taxeringsmännens
åsatte Markegångsvärde, isynnerhet
på Spannmål, hvilken Artikel, i anseende till
så väl förlidet års förmonliga skörd, som ock den
af Kongl. Maj:t påbudna inskränkning af Brännvinsbränningen
i alla Bikets Provinser, skäligen
bibehållit sig vid jemnlikhet i pris.
Sedan mina anmärkningar i dessa ämnen
särskildt för hvarje Kän den 29 December 1813
till Kongl. Kammar-Collegium blifvit inlemnade
och på Communication med vederbörande Kandshöfdingar
och Taxeringsman genast derefter utställde,
har högbemälte Collegium, efter inhämtade
förklaringar, deröfver sig utlåtit och resolverat,
på sätt Bilagan för hvarje Kan utvisar, och
hvarom Kongl. Collegium uti skrifvelser den
1
Den 8 Mars.
i Febr. för Upsala, Misterås, Stora Kopparberget
oell Örebro; den 4 Febr. för Blekinge; den
8 för Linköpings, Nyköpings, Carlstads och Stockholms
Län; den 9 för Skaraborgs; den 16 för
Jonköpings, Kronobergs, Calmare och Elfsborgs;
den 25 för Malmöhus och den 28 Febr. för
Gefleborgs, WasU-rnorrland , Wästerbottn och Norrholm
; den 4 Mavs för Götheborgs och Bohus, samt
d.en 22 April for Christianstads Län mig underrättelse
meddelt, hvarefter äfven de fleste Herrar
i at dshöfdingar till rpig insändt ett exemplar
af deras i Länen, utfärdade Kungörelser om de
uti Markegångspriset ådörn.de ändringar
Öfver Kammnr-Collegii salunda meddelte beslut
har mig veterligen inga. andra besvär hos Kongl,,
Majit blifvit anförda, än af Arrendatorer af den
så kallade Kungsängen vid Upsala, i afseende
på den af mig foreslagne och af Kongh Co.llegitim.
gii
till 10 sk. Lispundet, hvilka underdåniga besvär
Kongh Majit likväl i Nåder behagat ogilla
Den
allmänna nytta pröfnir.gen af Markegångs-Sättn
ingarne öfver hela Riket medför, ärdock
åtföljd af partiella olägenheter, hvilka jag
bär anser mig böra. nämna, på det, i händelse de
förtjena något afseende, Rikets Högloll. Ständer
måga sättas, i tillfälle att tillvägabringa sådana, beslut,
hvarigenom desamma kunna undvikas,.
Så snart M a r k eg å tig s - Taxorna ifrån LandsContoiren
utfärdas, begynnes vanligen liqvid emellan’
Rentetagare och Rentegifvare otti de förres. Löner
-
Den 8 Mars.
227
Sier och; de sednares Utskylder, på hvilka, om de
\ persedlar eller in natura, enligt RentetagarneS
Optionsrätt, skola utgöras, forsedal inom i Författningar
viss föreskrifven tid bör vara utfärdad;
men merändels rättar sig Rentetagaren i detta fall
efter det penningevärde, sorn renteper&edeln får
genom Markegången, förenadt med den stadgade
forlönen. Qtn nu tiden, sorn åtgår hos justitiaOinbudsmannen
till Handlingars inväntande och
till anmärkningars författande samt för Kongl.
Rammar-Collegium till förklaringars infordrande
deröfver af Länens ofta ifrån hvarannan aflägse
boende Taxeringsman, hvilka dessutom med ert
ny sammankomst och, förökad reskostnad derigenom
blifva besvärade, samt Anmärkningarnes
pröfning och afgörande, öfverskrider den tidepunkt,
då forsedel bör vara utfärdad, hvilken i ovisshet
om det uppgifna Markegångsprisets bestånd Rentetagaren
emedlertid ej ansett sig böra utgifva;
?å förlorar han å ena sidan sin förmånsrätt till
den indeldta Lönens emottagande in natura och
måste åtnöjas med forlönen och det blifvande
Markegångsväfdet, ehurudapt det må stadgas. A
andra sidan åter, om Rentegifvaren efter det i
orten uppgifna Markegångspriset genast fått liqvidera
sin indeldta renta, syäfvar han i osäkerhet,
om han betalt för mycket eller för litet, intill
dess Markegången af vederbörande Rtomare blifvit
definitift pr öfvad, och afventyrar att till ny
liqvid eller uppbörds-möte blifva bådad.
Ilen andra olägenheten drabbar de Kronouppbördsman,
hvilka med Hemmans-rpntornas de
bite
-
328
Den 8 Mars.
bitering och uppbärande hafva befattning. Om de
begynna debiteringen efter den i Fänet uppgifna
Markegången, måste en annan uppgöras och
rättas efter skeende förändringar Dröja de åter
med detta arbete till dess Kongl. Kammar Cullegil
Beslut dem kungöres, kan tiden blifva otillräcklig,
att uti vidlyftiga Fögderier hinna upprätta,
rigtiga Uppbörds-Böcker, derefter indrifva
Utskylderna och för dem inom Uppbords-årets
slut redovisa.
Efter nu gällande Uag kunna Mnrkegångssättningarne
ej verkställas förr än i början af
December månad, då Varu-prisen forrnodas vaxa
med säkerhet i vederbörande Uän kända. I
följd deraf hafva en del Markegångs-Taxor ej förr
än mot slutet af nyssnämnde Månad till mig blifvit
insända, och om än med ali möjlig skyndsamhet
anmärkningar dervid göras, så vida skäl dertill
finnas, förklaringar infordras och afgifvas samt
beslut deröfver af Kongl. Kammar-Collegium meddelas,
kunna sådana beslut ändå icke förr än högst
i medlet af Febr. månad till aflägsnare Provinser
hinna afsändas, der de äfven skola utskrifvas
eller tryckas och uti alla Sockne-Kyrkor kungöras;
således föga mer än två månader förr, än hela Krouo-Uppbörden
bör vara infordrad och redovisad,
hvilken tid för en sä grannlaga förrättning på flera
ställen visserligen lärer finnas otillräcklig.
Om nu alla dessa olägenheter icke kunna
häfvas, utan en del måste tålas, för det större
allmänt nyttiga ändamål, som Rikets Höglofl.
Stan
-
Den 8 Mars.
229'
Ständer med Markegångs-Taxornas årliga granskning
åsyftat, och som, efter hvad bifogade Tabell
utvisar, äfven lärer kunna anses såsom
vunnet, torde likväl de, som på Krono-UppbördsVerket
hafva inflytelse, synnerligast förtjena uppmärksamhet;
Och vågar jag derföre föreslå, om
icke Markegångs-sättningarne kunde framflyttas till
Etmindstone i början af November Månad , då, i
anseende till förmodad allmän kännedom af den
inbärgade Grödans beskaffenhet, Varu prisen på
de flesta ställen med lika säkerhet torde kunna
uppgifvas, som uti December Månad, helst de
vanliga behof för det kommande året då äfven
böra vara kända och efter Spannmål s-prisets förhållande
, både dagsverkens och ätliga varors
värde som uti Orternes undervisning finnes upptagne,
gemenligen bestämmes, Om derjemte vederbörande
Markegångs Taxerings-Comiteer skulle
mera utförligt, än hittils vanligt varit, motivera
deras beslut öfver Varuprisen, isynnerhet
då de af förekomna skäl afvika ifrån .Länens
medelpris, genom hvilken utförlighet dels anmärkningar
alldeles kunde förekommas, dels ock
Kongl, Kammar-Collegium sättas i tilltstånd att genast
pröfva anmärkningens beskaffenhet, utan att
behöfva deröfver infordra vederbörandes förklaringar,
igenom hvilka både lid och kostnad onödigt
spillas, helst de ändå merändels innehålla
blott åberopande af hvad uti Taxerings-Protocollet
finnes intaget, skulle genom sådana åtgärder
en tid vinnas, som för Krono Uppbörds-’
männen isynnerhet vöre gagnelig.
Hvad
Den 8 Mars'.
Ilvad ater angar enskildta liqvider 'emellåtl
Rentegifvare och llentetagare, så torde sådana
utan betydlig förlust å någondera silian i de
flesta fall kunna uppskjutas, till dess Markegångspriset
genom K o rig h Kammar- Collega 'profning
blifvit Fastäldt, igenom hvilket uppskof ali ytterligare
Vidräkning säkert karr undvikas.
Det förhållande) som lii tills ägt rum emellan
Rentegifvare och Rentetagare, att de sednare
ägt val emellan Markegångsvärdet i Penningar,
'eller Rentepersedlar in natura, har tid efter
annan gifvit anledning till klagomal af de
Förre, feller Rentegifvai ne, att deras Vilkor ärt)
svårare, än dem ägare af Krohän besparade Hemman
åtnjuta^ hvilka oftare få godtgöra sina Rentor
med penningar, efter Markegångsvärdet, och
nästan aldrig med annan RenteleVerering in natura,
än Spannmål, besväras, undantagande intägt
af Smör, för Kronans räkning, söm Uti några
Landskap hittills någon gång Varit öflig 5
hvaremot de så kallade Indelte Rentegifvare, efter
förekommande omständigheter, ofta mäste till
deras Rentetagare affinna sig äfven med andra
Rentepersedlar, såsom Hö, Halm, Lax, Bräder m. m.
Då penningar uti vårt Länd ännu vöro sällsynte,
eller ägde ett mera stadgadt förhållande till
Varor, Var det visserligen ett klokt förordnande
uti våra äldre Skattlägga i ngs-me thod er, att Hemmanens
rentor utsattes till större delen i persedlar
och mindst i penningar; men då Hemmanens
beskaffenhet, efter nära Etthundrade Femtio lis
förlopp, till den grad undergått förändring, att
sam*
Den 8 Mars.
231
samma Rentepersedlar deraf nu mera icke till en
del kulina presteras; röjer sig genast ^billigheten
af Rentetagarens ofvånnämude optionsrätt i allmänhet,
om den Skulle utsträckas till alla persedlar,
hvaruti Jordc-hoksrentan Utt ‘särskildte Provinser
finnes indelad; men ännu mera påtaglig
är delin» obillighet i de fall, då tillfälliga eller
locala förhållanden försvåra tillgången och transporten
af de persedlar, hvilka RentegifVaren till
Löningstagaren måste aflemna, och af sådana för*
hållanden rubbas äfven väl den jemlikhet i lö*
nevilkor, sorn emellan Embetsman af lika Värdighet,
ansvar och tjehstebefattningar, borde ägä
rum.
Vid jemförelse af Penning'-Löntagares vilkor
med dem Innehafvare af Indelt Lön till godo
njuta, skulle det icke synas olämpligt, att då de
förras Lön är (ill viss Bumnaa bestämd, de sedliarfes
äfven kunde stadgas till det belopp årliga
Markegången Utstakar; men om desse, såsom Innehafvare
af Statens eller Kronans rätt, derföre
äfven skola anses berättigade till samma fördelar,
torde de likväl, efter min tanka, icke böra utsträckas
Vidare, eller till andra persedlar, än sådäné,
sorn Kronan sjelf vid vissa tillfällen later
Rentegifvären in natura erlägga, men för alla
öfriga persedlar borde Markegångs-Värdet för Lönings-liqvider
tjena till grund. Options-rätten har
i detta afseende ’ hittills endast Värft på Rentetagarens
sida; men den nu föröslagne jemkning emellan
skyldigheter och rättigheter torde desto
mera förtjena afseende, sorn den icke utesluter
hop*
23*
Den 8 Mars".
hoppet om den större reglering af ej allenast
Lönevilkor för Embets- och Tjenstemän i allmänhet,
utan ock af Embeten och Tjerister, hvarom,
flera förslag vid nästframflutne Riksdagar blifvit
gjorda, som till någon del torde blifva en följd
af skeende förändringar i allmänna .Lagen, men
hvars verkställighet förutsätter oeconomiska anstallter
af vidsträckt omfång och en lugnare epok
i politiskt hänseende, än den vi hittills belefvat.
Sedan, på sätt uti min nästlidet år Utgifne
Embets-Beräuelse finnes anfördt, Kongl. Maj:t,
uppå min underdåniga hemställan, i Nåder förordnat,
huru förfaras bör med sådana Manspersoner,
hvilka för sysslolöshet, eller . i brist af lagligt
försvar, på behaglig tid dömas till fästningsarbete,
eller till intagande på det så kallade Allmänna
Arbetshuset i Carlscrona, har jag, i anledning
af inhämtade underrättelser om Fängarnes
tillstånd, under mina Embetsbesök på Stockholms
och Norrköpings Krono-Spinhus, funnit skäl att
uti Skrifvelse den g nasti. Febr. hos Kongl. Maj;t
underdånigst hemställa, om icke det alldeles lika
förhållande med de Qvinspersoner, hvilka
rinder rubrik af sysslolöshet, på ofvannämnde Spinhus
i häckte hållas, kunde föranleda til! lika beslut,
att,, på sätt för Commendanter å Fästningar
i afseende på der fängslade karlar blifvit föreskrifvet,
vederbörande Directioner eller Styresmän
för berörde Gorrectionshus måtte anbefallas
att
Den 8 Mars.
333
att hvar tredje månad förekalla sådana för tiggeri
eller sysslolöshet inneslurna Qvinspersoner och
af dem hvardera fordra uppgift, om de hafva
någon ort, eller person, att utmärka, till hvilken
bref kunde afgä, för att bana väg till erhållande
af lagligt försvar eller näringsfång, hvarom anmälan
genast borde ske hos Konungens Befallningshafvande
i Känet, eller OFver-StåthäHaren
i Hufvudstaden, hvilka skulle åligga genom brefvexling
med vederbörande vidtaga sådan åtgärd,
som kunde göra fångens vidare förvarande onödigt.
Uti deröfver den 11 Maj 1814 'meddelade
Nådigt Svar har Kongl. Maj:t i Nåder täckts förklara,
att då så val å Norrköpings, sorn Stockholms
Spinnhus brist på utrymme öfverklagas för
det större antal peisoner, som årligen domas till
arbete derstädes, har Kongl. Majit funnit, det
omtankan bör riglas så väl till inskränkning af
de händelser, då ett sådant fängelse må ådönias,
utan att genom, en förändring allmänna säkerheten
afventyras, som ock till beredande af möjlighet
för sådana personer, hvilka ändteligen måste
å Spinnhuset insättas, att, efter undergången profit
ings-och varningstid, under en til 1 äfventyrs förbättrad
sinnesart, förskaffa sig det lofliga näringsfång,
som lemnar dem utkomst och Samhället
borgen för deras uppförande. Och enär, i anledning
af de föreställningar Kongl. Majit genom
JDess Befallningshafvande låtit allthänneligen utgå,
Invånarn* i flera I.än ofverenskommit om
upp
N:o
30. 31,
*34
Den S Mars.
upprättande af Corréctions hus i med hvilka lätte»
ligen kan förenas en anstalt för Qvinspersoner.1,
sysslosättning, så länge icke en flera gånger' visad
vanart och begifvenhet på lättja gör en strängare
tillsyn nödvändig, hat Kongl. Majit funnit
godt genom Circulaire-Bref förständiga samtelig»
Sina Befallningshafvande, att enär Qvinspersoner
för syr.slölöhet ängifvas, Landshöfdingen först
bör meddela dem behöriga varningar och föreställningar
att förse sig med näringsfång inom vissi
förelagd tid, samt derest sådant icke medför åsyftad
verkan, på kort tid döma dem till arbete å
Ijäne-Correctio ris-husen; men om äfven denhrf
ytterligare vartiingsgrad skulle fruktlöst aflöpa ,
och de ändock ytterligare fortfara i en sysslolös
lefnad, äger Landshöfdingen, ätt allt efter detl
visade vanarten, på mindst eri och högst tre Må»*
nader döma en sådan Qvinsperson till arbete a
Spinnhus, efter hvilken tids förlopp SpinnliusDirectionen
åligger att af SpinnhUshjonen sjelfva
söka upplysning, örn de häfva någon ort eller
person att uppgifva, der näringsfång för dem stöde
att erhålla, derom Directionen då bör underrätta
■vederbörande Landshöfding, sorn skall otn beskaffenheten
deraf inhämta upplysning och, örn det
uppgifna försvaret kunde erhållas och vöre lagligen
beskaffadt, föranstalta om hennes inställande
bos den, som vill henne emottaga; men emedlertid
och intill dess ett sådant försvar kunde erhållas,
borde hon alltid å Spinnhuset qvarblifva
och Directionen mindst hvar tredje Månad derefter
anställa enahanda förhör, hvilket äfven skulle
iakt
-
Den B Mars.
iakttagas med de personer, hvilka redan aro för
sysslolöshet dömde på obestämd tid till Spinnhusarbete;
med åliggande för Spinnhus-Direcfiotien.
ari i de hvarje half år till Justitiä-Canzlers-Embetet
ingående förteckningar i en särskildt column
anteckna de åtgärder den i detta afseende vidtagit
öc.h hvad verkan de medfört; men om någon,
‘söm en gång blifvit från Spinnhuset lösgifven,
åter med sysslolöshet bet räder., må Landshöfdingen
en sådan vanartig person på längre lid, och
högst ett år, åter å Spinnhuset låta insätta.
I dé Län åter, der särskildta Correctionshus
ännu icke blifvit inrättade, eller der inrättningen
för närvarande icke rnedgifver vidtagande
af de här ofvan föteskrifne anstalter, må Laridshofdingen,
intilldess de Varda sålunda organiserade,
då föreställningar 'och Varningar icke något
till förbättring uträtta, på ofvannämnde sätt döma
sysslolösa Qvinspersoner att genast ä härmäste
Spinnhus insättas.
Hvad Hufvu dstaden särskildt beträffar, så har
Kongl- Majit af Öfver-Ståthållaren rn. in. Herr
Grefve Mörners underdåniga utlåtande inhämtat,
det nu brukliga förfarandet med vanartiga
och sysslolösa Qvinspersoner, hvilka insättas å
GorreCtions-huset här i Staden, vara sådant, att
förr än en slik åtgärd vidtages, alla försök göras,
ätt till undvikande af denna utväg, såsom den
sista, och om personens frejd för öfrigt sådant
rnedgifver, förskaffa densamma husbonde eller
arbete; helst på Landet, der mindre anledningar
till
Den 8 Mars;
till utsväfningar, lättja och liderlighet förefinnasj
samt att alla Arrestanter, som, i brist af annan
laga sysselsättning, inäst intagas å Correctionshustt
till arbete, till dess ordentligt näringsfång
för dem yppas, äga, i grund af dessabeslut, tillfälle
att dagligen- gifva Ö fver-St å th ålla re-E m bete t
tillkänna de mindsta anledningar till tjenst eller
näringsfång, hvarvid undersökning oni dess verklighet,
till förekommande af hvarjehanda underslef,
genast anställas, samt om tjensten finnes
verklig och ej, som oftast inträffar, bestående i
ett ogrundadt föregifvande, Arrestanten entledigas
och öfverlemnas till den uppgifne Husbonden,
om han är tillstädes, eller förpassas till .Landshöfdingen
i det Hän, der han är boende, om han
ej sjelf afhämtar personen.
Och som desse anstalter hufvudsakligen äro
öfverensstämmande med de grunder Kongl. Majit
i ofvanberörde måtto stadgat, och afpassade efter
det särskildta förhållande, som med Hufvudstadens
styrelse inträffar, har Kongl. Majit ej funnit anledning
att deruti förordna någon ändring; men
då desse åtgärder, utan stöd af gifven föreskrift,
äro följder af Herr Öfver-Ståthållaren Grefve
Mörners enskildta utmärkt beröinliga och nitiska
förhållande under utöfningen af sitt Embete,
har Kongl. Majit funnit skäligt, med förklarande
af Sitt fullkomliga bifall till de af Herr ÖiverStåthållaren
i detta hänseende vidtagne utvägar,
gifva dem kraft af lrg, som vid Hufvudstadens
styrelse framdeles bör noggrannt följas och iakttagas.
Då
Den 8 Mars
237
Då Kongl. Majit sålunda i Nåder täckts förordna
om medel och utvägar, hvarigenom ej allenast
personers inmanande i Häkte för sysslolöshet
skull må förekommas, utan ock huru sådana
vanlottade inenniskors olyckliga öde ina förkortas,
och de, om möjligt är, göras skickliga till
uppfyllande af samfundslefnadens pligter, är det
desto större anledning att förmoda, så vida ofvannämnde
Forfattningar allvarligen verkställas, att
försvarslösa personers antal af båda könen, både
på de allmänna Arbets- och Correctionshusen samt
Fästningarna i Iliket, hädanefter skall förrriindskäs,
som den naturliga känslan för frihet hos de flesta
menniskor i alla fall måste vara en liflig väckelse
till omtanka att hellre förvärfva loflig bergning
genom bemödanden efter eget val, än att
erhålla densamma genom afsöndring ifrån Samhället
och arbete efter föreskrifter af yttre tvång.
För att med säkerhet kunna utröna verkan
af ofvanberörde författningar, har jag emedlertid
äfven nu låtit upprätta ett sammandrag af
Fånglistorna för December Månad nästlidet år ifrån
alla llikets allmänna Fängelser, fästningar och
Spinnhus, hvilket sammandrag såsom Bilaga N:o %
liärhos linnes bifogadt.
Vid granskning af de till mig inkommande
Fånglistor, har det väckt min synnerliga uppmärksamhet,
att på intet ställe Fångar qvarhållas
så\ länge under ransakningen, som uti det för Vester-
och Norrbottens Dan gemensamma Dandsfängelse,
i Piteå gamla stad beläget, och att dö
Hesta
Den 8 Mars.
fleste för brott derstädes häktade personer varit
Soldater af det till bevakning vid Haparanda stationer
sä kallade Grä,ns-rCompagme, Under min
Embetsresa nästlidpe Sommar uti Rikets norra
Provinser har jag o„m förhällandet dervid inhämtat
närmare, underrättelse och err.ottagit flera
klagomal öfver det lidande Norrbottns Eän i syn-,
nerhet måst vidkännas, allt sedan, nämnde Compagnie
blifvit organiseradt.
Då en Gräose-postering af 150 Man värfvad!
manskap vid Haparanda by på Svenska sidan
af Torneå Eif blifvit anställd, synes derigenom
tillfället velat begagnas, att för sådane Svenska Regeringens
förra undersåtare, sorn åstundat hit i
I. an det inflytta, öppna en utväg till försvar
och näringsfång, intill dess bättre lägenheter lör
deras framtida bärgning kunde yppas; men ut-,
gången, har ej svarar emot afsigtén.
Det är föga sannolikt, att Einnar, sorn hafva
deras utkomst af Jordbruk eller annan ordentlig
näring, ännu, öfvergifva deras hemvist, för at|
här i landel sig nedsätta; ännu mindre lockande
skola den värfv-ade Htigsmannens vanligen knappa
vilkor vara. De ankommande äro således antingen
flyktingar för begångne brott, eller lösdrifvare,
hvilkas håg för äfventyr och kringstrykande
alltid underhålles af ovana vid arbete och
stadgadt lefnadssätt. Men af sådana Colonister
hämtar Staten ingen fördel, äfven soni jag icke
heller kunnat finna det vara vårt Rikes hvarken
Skyldighet eller behof, att emottaga och nära
sådana
. Den 8 Marr,
239
sådana personer, som a'ro till Samfundspljgters uppfyllande
uti andra länder oskicklige.
Enär nu i fråga varande Gräns-Gompagnie ej
kan eller behöfver ständigt hällas sammandraget
uti den, vid Haparanda uppförda Gasern-byggnad,
utan större delen af Mnnskspet permitteras, händer
att sadane permitterade, i stället för att söka
arbete hos allmogen uti den glest bebyggda Landsorten,
missbruka den erhållna vandrings-friheten till
begående, af brott, hvartill, utorn af egna anlag, de
äfven lockas af lättheten att kunna fly- öfver den
nära belägna Riksgränsen, då det genom brefväxling
med Autoriteterna på Finska sidan sällan
skall lyckas, att få sadane missdådare upptäckte"
och inlemnade. Ettappas de åter å bar gerning,
elier inom -Svenska området, följer deraf én beständig
flvictuation af ransakningar vid ortens
vidt åt sk il I < 1 e Domstolar, Förpassningar, Fångföringar
samt in- och utmönstringar vid ofvannämnde
ifrån Haparanda a3 mil aflägsna enda Fånghus
i Provinsen, hvaraf, i anseende till vidlyftiga
undersökningar, långväga hämtade upplysningars
nödvändighet, samt ofta äfven genom Domrarnes
i Vester- och Norrbotten vårdslöshet, flera
exempel finnas, att Fångar hela år och derutöfver,
oberäknadt några få, hämtningar till Tingen,
varit inspärrade.
Den betydliga kostnad genom Fåugskjnts
och Tractamente Kronan derföre måste vidkännas
är utan allt gagn för det allmänna:' Besvär
och tidspillan för Ortens. Embets- och Tjenstemän
äro oberäknelige: Invånarne osäkre i deras
hittills
ii
040
Den 8 Mars.
hitills fredade boningar, och om möjligt är, skall
redligheten förgiftas genom elaka efterdöinen, gifna
af i en ständig circulation afgående och kommande
brottslingar.
I anledning af alla dessa omständigheter,
har jag uti skrifvelse den 20 nasti. Qctober till
Kongl. Majus då tjenstgörande General-Adjutant
för Arméen hemställt, orri icke ofvanberörde GränsCompagnie,
som uti vilkocen för dess antagande
torde äga ett försvar emot dess ovilkorliga upplösning,
kunde ifrän Norr bottn flyttas till Garnisonstjenst
på någon af .Rikets Fästningar, derdel
vore tillfälle att handhafva en noggrann disciplin ;
och att om Gräns-postering vid Haparanda måste
underhållas, dertill måtte användas vissa Detachementer
af Kongl. Vesterbottns indeldta Regemente,
som, emot åtnjutande af vanligt Faltiractamente,
tourvis kunde till tjenstgöring derstädes
cornmenderas.
Redan förlidet år hade jag uppdragit Advocat-Fiscals-Fmbetet
i Kongl. Götha Hof-Rätt att
anställa Action emot Fands-Secreteraren i Skaraborgs
Fan, af den orsak, att bemälte FandsSecreterare,
genom utfärdad Kungörelse den 2
September 1812, inkallat alla de Invånare i berörde
Fän, som gjort ansökning om Skogsfång a.f
Krono-Parker och Allmänningar, att på viss utsatt
dag, sjelfve eller genom Ombud, å Fands-Canzliet
infinna sig till utlcisen och uttagande af
d<*
Den 8 Mars]
241
de meddelande Utsynings - Resolutionerna j till
hvilken algard jag ansett Fands-Secreteraren desto
mindre befogad, som biide allmänna Imagen 1
14 Cap. 3 §. Hygn. Balk. och 1801 ars Kongl.
Fxpeditions-Taxa uttryckligen förbjuda Fösens
tagande vid Härads-Rätter for Rofsedel till Skogshygge
på Allmänningar; och 3 samt 53 §. §• af
Kongl. Förordningen om Skogarne i Riket den 1
Aug, 1805 föreskrifva sättet huru dylika Fofsedlar
af Konungens Befallningshafvande böra Menigheten
kungöras, utan att partiel Bifalls-Resolution
till hvarje Sökande, än mindre Fosén derföre,
eller resor till deras uttagande ifrån FandsCanzliet
boide äga rum.
Öfver detta sålunda anställda Fiscaliska åtal
har Högbemälte Hof-Rätt genom Utslag den 7.
Maj 1813 meddelat det yttrande, att vid jemförelse
af grunderna i 14 Cap. 3 §., 16 Cap. 1 §.
Byggn. Balk., 4 §• i Kongl. Förordn. om Skogarne
i Riket d. 1 Aug. 1805, samt Kongl. Förordningen
om Stämpladt Papper den 27 Sept. 18ro,
Fands-Secreteraren varit oberättigad till uppbärande
af Fosén för Fandshöfdinge-Embetets medelade
Resolutioner öfver ansökningar om Skogsutsyningar,
men emedan någon enskild part icke
klagat öfver denna Fands-Secreterarens åtgärd, ville
Kongl. Hof-Rätten, med bifall till det afgifna
påståendet af Actor, Advocat-Fiscalen Herr Fagmannen
Hedenstjerna, som funnit.Författningarna
i. denna omständighet sakna erforderlig klarhet
och tydlighet, för att utesluta möjligen inträffade
misstag om deras rätta förstånd och syftning, låta
hero
84*
Den 8 Mars,
bero dervid, att Länds Secreteraren om olämpligt
beten af dess åtalade åtgärd skulle förständiga*,,
med åtvarning, att framdeles ställa sig till efter*
lättelse Författriingarnes innebal! i detta fall, så
vida ansvar ville undvikas.
Vid detta Utslag hade jag låtit bero, så vida
mitt med Actionen åsyftade hufvudsakliga
ändamål, förekommandet af en, olaglig uppbörd i
framtiden, derigenom blifvit uppfylldt; men sedan
Lands-Secreteraren öfver Hof-Rättens berörde
Utslag hos Kongl, Majit anfort underdåniga,
besvär, och efter både Kammar-Collegii och HofRättens
hörande deröfver, samt Arturs afgifna
underdåniga förklaring, Kongl, Majus, Högsta
Domstol genom Utslag den 14 Juni innevarande
år i så måtto, fastställt Hof-Rättens beslut,
att Klaganden förklarats icke hafva ägt laglig
rätt att så beskaffad Lösen uppbära, af hvilket
Utslag jag erhållit del den 14 nasti, Nov., har; jag
samma dag uti underdånig skrifvelse till Kongl,
Maj:t anfört, att då anledning vöre att förmoda,
det ofvan åberopade Författningar i så måtto saknade
behörig tydlighet, att ej allenast flera misstag
i afseende på Imsen för Skogs-Utsynings-Resolutioner
hos Kongl. Majrts Embete- och Tjenstemän
skulle kunna inträffa; utan ock Utsyningssökande?
någon gång kunde betungas med en utgift,
sorn öfvevstege värdet af hvad i Skogsfång
blifvit dem tilldeldt, vågade jag till Kongl. Maj:ts
Nådiga bepröfvande underdånigst hemställa, orri
icke, till förekommande af vidare misstydniogar,
Kongl. Main skulle täckas i Nådet låta utfärda
en
J)en 8 Mars.
a43
kungörelse, Sora i likhet med hvad 4 §. af 1805,
ars Kongl. Skogs-Ordning innehåller, bestämdt
föreskrifvpr sättet, huru påbud till bevillning och
utsyning af Kronoskogar och Allmänningar böra
utfärdas, och för hvilka Lösen lika litet vid LandsCanzlier,
som vid Härads Katter, bpr fordras
eller uppbäras i annat fall, än då någon Sökande,
§om mäste vidkännas afkortning eller uteslutande,
hvartill skälen bora uti Utslaget innefattas,
deraf del begär, då äfven detsamma bör innehålla
anvisning till besvärs anförande inom den
tid och på det ställe, sorn Högstberörde Kongl,
Skogs-Ordning utstakar,
Sedan det kommit till min kunskap, att
Riksens Höglofl. Ständers Fullmägtige i Riksgäld-,
Opntoiret under den 5 April och 15 Sept. 1813
genom bref anmodat Ronungens Befallningshafvande
i Nyköpings Län, att i följd af gjorde anmärkningar,
rörande Testaments-bevillning, låta
tpfntdra vederbörandes förklaringar och deni jemte
felande rapporter öfver samma Bevillning för
de föregående åren till Herrar Fullmägtige insända:
Att restantie-försjaget för Sr 181? ifrån
Nyköpings Län uti sistnämnde skrifvelse blifvit
jnfordradt, och att summariska räkningen äfven för
berörde år, hvilken innan den första Juni bordt
vara till Riksgälds-Contoiret inlemnad, genom dess
Comissarriers skrifvelser till Konungens ofvanbemälte
Befallningshafvande den 6 Ang* och 21
bept. 1815 blifvit begärd, utan att ända i Nov.
Månad samma år något svar å dessa Embetsbref
blifvit meddeldt, eller annan åtgärd vidtagen, hvar
ige
-
/
244
Den 8 Mars.
igenom Herrar Fullmägtiges och Commisariernes
gjorda påminnelser uti dessa Rikets angelägna
lenninge-verk rörande omständigheter blifvit
fullgjorde, har jag deröfver infordrat vederbörande
.Landshöfding* och Lands - Kamererare!
Förklaringar, hvilka, då de af mig ej kunnat
godkännas , jag varit föranlåten att den
10 Januari innevarande år remittera till åtal {a:
Advocat Fiscals-Embetet i Kongl. Kammar-Coilegium;
Och har i anledning af sådant åtal, sedan
ytterligare skriftväxling emellan Actor och de tilltalade
Ämbetsmän ägt rum, Kongl. Kammar-Rätten
deröfver den 23 nasti. October dorrit, att sorn
vederbörandes Förklaringar öfver i Riksgälds-Contoiret
gjorde anmärkningar, rörande Bevillning af
Testamenten och behållen förmögenhet i Sterbhus
för åren 1808 och 1809 till Riksgälds Contoiret
icke inkommit förr än den t Juli 1814, då äfven
Uppbordsmännens Rapporter öfver sådan Jfevillniiig
flir 1808, 1809, 18-10, l'8n och 1812,
samt 1813, först blifvit afgifne, ehuru sådane
Rapporter, enligt Kongl. Kungörelsen den 11 Dec.
1811 vid slutet af Juli Månad hvarje år till
Riksgälds.-Contoiret böra insändas: 1812 års Ref
stantie-förslag, sorn enligt Kongl. Brefvet den 16
och Kammar-Gol i egii saint Stats-Contoirets Circulatre
den 22 Ma^i 1789, bort vara afgifvet i Mars
Månad 1813, icke inkommit till Riksgälds -  Contoiret förr än den 2 Kfars 1814, och 1812
års summariska räkning, hvilken i följd af sistnämnde
Författningar bordt vara dit inlemnad inom
den 1 Juli 1813, likväl, oaktadt Commis
-
sarie!»
Den 8 Mars'.
*48
sariernes i Riksgälds-Contoiret uti tvenne skrif,
velser samma ar gjorde påfordran, uteblifvit till
den 26 Jan. 1 8«4 ; Alltså och emedan sådan underlåtenhet
vid Författningars och meddeldte föreskrifters
uppfyllande icke kunde annat, än läggas
Svaranderne till last, oaktadt alla de af dem
föregifna hinder och invändningar, hvilka uti
Kongl, Kammar-Rättens berörde Utslag utförligt
blifvit undanröjde, och laglig beifran af det öfverklagade
diöjsmalet icke heller derigenom kunde
upphöra, att de saknade Handlingarne till
Riksgälds-Contoiret omsider inkommit, ty blefvo,
i jemförelse med 1 Gap. 12 §. Rätteg. Balk., Herr
Landshöfdingen' i Nyköpings Län och UandsKarnererat;en
derstädes hvardera pliktfällde till Ettkundrade
Riksd. Bancomynt, vid hvilket utslag,
uppå Actors derom hos mig gjorde förfrågan, jag
äfven låtit bero.
De flere under loppet af detta år af mig
vidtagne Embets-åtgärder i afseende på Uagskipningerr,
dels i anledning af egne anmärkningar
vid de till mig månadtligen inkommande Fånglistor,
dels ock i följd af hos mig gjorde anmälanden
och klagomål öfver Domares och Embetsmäns
göromål, anser jag för närvarande icke
lämpligt att här utförligt omröra, då de anklagelser,
hvilka jag anbefallt vederbörande Actorer
att utföra, med slut af de Domstolar, der de blifvit
anhängige, ännu ej hunnit afhjeipas, och
mindre betydliga mål, hvaröfver vederbörandes
förklaringar af mig blifvit infordrade och godkände,
uti mitt Diarium finnas afskrifne.
Un
-
246 Dm 8 Mars'.
Under min här ofvan omrörde Embetsresa
Innevarande år har jag dels sjelf erfarit, Hels ock
hafva klagomål hos mig blifvit anmäldte deröfver,
att flere ansökningar örn Orllings-rättighet och Nybyggens
anläggande å Kronor All thån ningär uti
Vester-Norrlands och Jemtlands Län, af Konungens
Befallningshafvande derstädes blifvit afslagne,
på det skäl) att likmätigt 15 §. af Kongl. Föra
brdhingéri öm Skogarne i Riket den i Augusti
1805, sådané Allmänningar först borde matasj
äffattas och ifrån ångränsande byar afvittraS, Saint
förslag om hyä Hemmans anläggning upprättas )
innan Bifalls-Resolutioner till dylika ansökningar
kunde meddelasi
Af infordrade upplysningar bni förhållandet
härvid , och i synnerhet af Lands-Conioirets i Hernösand
den i? Juli 1811 till Kongl. Kammat*
Collegium aflåtne skrifvelse i detta ämne) har
jäg inhämtat, att sedan genom Kongl. Brefvet
den is Maj 1801, Ettusende Riksd. årligen blifvit
änSlagne till Krono-Allinänningars affattnirig
1 Vester-Nörrlands Län, har början dermed skett
redån 1802, då detta göromål emellan Länets
Landtmätare blifvit fördeldtj men då desse tillika
haft åliggande att Verkställa enskildta förrättningät)
föl1 hvilka 'de genast kunnat påräkna full bes.
tal ning) hafva otillräcklig både tid och utkomst
hos dessa Tjenstemän laggt sådana hinder i Vägen
Fot Allmähnings-affattningén, att intill år igil
ej rrietäjän 78,471 Tunneland, inberäknade i,923
Tunnel, vattn, hunnit mätas, beskrifvas och på
Charta iäggas, hvadan ock det uti Skogs-Ordnin
gen
-
Den 8 Marsi
*47
g teti föreskrifna förslag till nya Hemmang anläggning
af Konungens Befallningshafvande i sistnämnde
Häri ännu icke kunnat älgifvas.
Till undanrödjande af de berörde hinder , och
da Adlrnännitigs-affattningeii dessutom blifvit betydligt
uppehållen derigenom, att de dermed sysselsatte
Landtmätare haft svårighet att erhålla nödigt handi-äcknings-mänskap
i detinä folkfattiga ort, der arbetstidens
korrthet på bak mark upptager Landtrhanneus
hela omtanka för egna yrken, har Konungens
Befallningshafvande i underdånighet hemställt,
och Kongl. Majit uti Nådig skrifvelse den
19 Mars 1808 bifallit, det 24 man af Kongl.
Jemtlands Regemente till Handtlangare skulle få
réqvireras, hvarförutan irenne särskildte Landtmätare,
enligt Kongl. Karnmar-Collegii Bref den
17 April 1807, till Allmänrnngs-affättningen blifvit
iintagne1, meri då kriget Utbrast, tvänne af de tillförordnade
särskildteLandtmätärne antogo annan tjenst,
och dén tredje derefter endast varit sysselsatt med
alfattning af oafvittrade oskattlagde Hemman och
AUmännihgäfs utbrytning i fräta tillstötande byar
i Ångermanland, har hela arbetet afstadnat, och
synes, utan vidtagande kraftiga anstalter, ej på
längre tid åter kunna komma i gång.
Då likväl landets uppodling och födoämneng
ymnigare production samt deraf beroende folkökning
ofelbart Utgör det vigtigaste föremål för Regeringens
.omvårdnad, har jag, på grund af öfvanomförmälte
förhållanden, uti underdånig skrifvelse
den 20 October innevarande år till Kongl. Majus
visa
34§
i)en 8 Ma.sl
visa och Nådiga Bepröfvande i underdånighet
vågat föreslå, att de Ettusende Riksd., hvilka till
Allmänningar* refning och affatthing i Vesternorrlands
Län årligen varit anslagne, i anseende till
ökad dyrhet på alla lefnadsmedel, måtte fördubblas,
och Två Tusende Riksd. således hädanefter
anses särskildt böra användas i det nu varande
Vester-Norrland; och att deremot en lika Summa,
eller 2000 R:d. Banco i enahanda ändamål må
anordnas af Nionde Hufvud - Artikeln i Riks
9
Staten
för Jemtlands Län, som lika med Ångermanland
öfverflödar på ofantliga skogar och vildmarker
, hvilka, uppmätte och behörigen undersökte
visserligen skola, finnas innehålla en mängd,
tjenliga platser till odling och nya Bostäders inrättning,
men hvilka lägenheter af landets Invånare
nu endast begagnas till Fäbodeställen och
så kallade Afradsland, der Kreatur en korrt tid
af året underhållas och något ringa foder af Myror
och Kärr hopsamlas; hvaremot Ängsskötseln
på Hemmanens Odalägor uti denna Jemtlands
provins finnes i allmänhet högst vanvårdad. Någre
Ståndspersoner derstädes hafva väl med berömlig
omtanka och betydliga kostnader beflitat sig om
en förbättrad Ängscultur, hvartill climatet äfven
tyckes isynnerhet gifva anledning; men utan tillfredsställelsen
för odlarne sjelfve, att derigenom
gagna det Allmänna och åt deras efterkommande
bereda någon fördel, hafva dessa exempel af
ovanligt arbetstid ej verkat någon efterföljd hos
mängden.
Enär
Den 8 Marsl
049
Enär Förnämsta orsaken dertill otlfvelaktigt
ligger uti folkbrist, hvilken i Rikets Norra Provinser
i allmänhet och Jemtland isynnerhet är märkbar,
hvilken brist åter genom annat medel ej lärer
med säkerhet kunna afhjelpas, än medelst anvisande
tjenliga lägenheter till nya Bostäder , hvarigenom
äktenskap bland den egentligen arbetande klassen
af undersåtare kunna uppmuntras, och genom
drägliga vilkor för de Nybyggare, hvilka odlingsarbetet
företaga, har jag uti berörde underdåniga
skrifvelse vidare hemställt, om icke Kongl. Majas
Befallningshafvander i Vesternorrland och Jemtland
måtte undfå Nådig Befallning, att uti hvardera
Länet antaga trenne Landtmätare, helst af
Länens infödingar, eller sådane, som genomförrättningar
derstädes om locala förhållanden förut
inhämtat kännedom, hvilka Landtmätare, så länge
Alltnännings-mätningarne påstå, ej skulle äga
tillstånd att med enskildta förättningar sig befatta:
att Handtlangnings-rnanskap hädanefter, som förr,
af Kongl. Jemtlands Regemente, emot i orten,
efter Markegångs-pris, gällande dagspenning, åt
hvardera af dessa Landtmätare efter behof anordnas:
att de med Allmänningar# affallning och
beskrifning sysselsatte Landtmätare derföre erhålla
så tillräckligt arfvode, tilläfventyrs 8 r:st. Tunnel.
, eber afmätte tillsammans Tio Tusende Tunnel.
, på sätt Konungens Befallningshafvande i
Hernösand uti dess till Kongl. Kammar-Colle*
gium aflåtne ofvannämnda skrifvelse föreslagit,
på det att deras arbetsförtjenst må blifva åtrnind
ston»
-
Den 8 Mars.
Stone jemngod med hvad af private förrattningar
lunde väntas, och då desse Landtmätare-, under
göromålerrs verkställande, sjelfvp skola halla s',g
föda, borde dein tillåtas att emot borgen Iyf■ a.
så mycket af arfvedel, som, efter pröfning af
deras till Landshöfdingen årligen ingifvande arbetsförslag,
bemälie Landshöfding skäligt finnér:
att hvarje på Allmänning befintlig trakt, son
till Nybygges anläggning irppgifves och sokes,
genast borde särskildt affattas och beskrifning deröfver
jemte Charta af Landtmätaren insandas till
Landshöfdingen, som, efter noggrann profning af
det tillgörande Nybyggets beskaffenhet, deta bestämmer
både frihets-år och den renta. W--. sedan
dessa till ända lupit, derföre till Kronan
kommer att erläggas; öfver hvilket allt La ndshöfdingen
skulle insända fullständigt betänkande
till Karmnar-Collegiurn, som efter tull nd.ul granskning
af alla till Nybygges anläggning hörande
omständigheter, åter ineddelar s.tt förordnande
derom till Landshöfdingen , hvars siu-Jiga utslag
derpå utfärdas och jemte -Skatfläggmngs-Chartari
med tillhörande beskrifning, Sökaprlen t i11 -  ställes, utan annan kostnad, än nyss t tarini de Utslags
lösen.
Till vinnande af det hufvudsakliga ändamålet,
torde härvid äfven bora iakttagas, att någon
större trakt af Allmänning ej ansins åt hvarje
Sökande till Nybygges anläggning, an Tre eiler
högst Fyrahundrade Tunneland brukbar jord till
Aker, Ång , och Utmark. Den enskildta arbetsform
å
-
Den 8 Mars.
25i
förmågan har på en sådan trakt tillräckligt ut«
rymme för sin verksamhet, oell idoghetens inskränkta
företag skola såmedelst af tilltagsenheten ej
kunna utestängas.
Den uti 1 §. af Kongl, Förordningen den
28 Juni >775 foreskiifne skaitläggnings-method
torde äfven på sådana Nybygges-lägenheter med
fördel kunna användas, så att livart Tunneland,
efter dess naturliga ärt och godhet samt mer och
mindre fördelaktiga läge och längre eller närmare
afstånd ifrån afsättningsorten, skattliigges tilt
två tredjedels, ett, ett och ett tredjedels, ett och
två tredjedels, och högst två öre Silfunt, hvilken
penningrenta sedermera, elier hvardera ^Länets
undervisning till någon del förvandlas uti persedlar,
hvilka åter efter Markegång Kronan godtgöras.
På sådant sätt skulle den i flere afseende!»
osäkra och felaktiga Mantals-Sättningen å nya
Hemman kunna undvikas och börjad göras till
den allmänna, mera rättvisa beskattningen på Tunnel.
jord öfver hela Riket, hvarom fråga vid 1809
års Riksdag blifvit väckt, inen som af flera betydande
hinder pl längre tid ännu icke lärer till
allmän verkställighet kunna befordras.
Hvad åter angår Vesterbottns och Norrbottns
Hän, så ehuru deras beskaffenhet i anseende till
rik tillgång på stora skogar och vidsträckta ödemarker
är fullkomligt lika med förhållandet i Vesternorrland
och Jemtland, hafva dock sådane skogar,
i synnerhet uti Norrbottn, till en stor del blifvit upp
låtne
-
Den, g Mars.
laine åt dervarande Jernverksanlaggningar och
Såg-Qvarns-inrättningar, hvarigenom de egentlige
Skogsprodueterne i tidens längd möjligen kunna
ut'ödas; men uti dessa anläggningars ändamål
ligger, efter nu gällande Författningar, ett betydligt
hinder emot Jordens odling. På de
Meldersteinska och underlydande Verkens Område
äro väl, af deras förre ägarare, tid efter
annan, Nybyggen inrättade och betydliga förskott
både i afseende på byggnad och bosättning åt
Colonisterna meddc-ldta, men deremot betingade
tjenstbarheter till Bruken hafva borttagit en tid,
sorn odelad bordt användas på Nybyggets odling,
och arbetshågen har försvunnit i samma mån,
som förskotterna ifrån Bruken minskats eller blifvit
alldeles indragna. Ägande ratten eller den
dermed beslägtade orubbliga Besittnings-rätten,
dessa osvikliga grunder för omtanka och flit i
Hushålls äreoder, hafva saknats förOdlarne, och
derföre hafva företagen i denna väg varit få i
jemförelse till den rika tillgång på Odlingslägenheter
detta land erbjuder; derföre hafva
flera Nybyggen redan blifvit öfvergifna åt ödesmål,
och derföre skola de, i synnerhet mellan
Calix och Luleå Älfvar belägne ofantlige marker,
som innehålla både ypperlig och lättbrukad
jordmån, igenom århundraden bibehålla det vilda
skaplynnet dem af Naturen är gifvet, om särskildta
anstalter, bidragande till förändradt skick i
denna ställning, ej vidtagas.
Då dessa Län ofta hemsökas af frost, som
skadar deras gröda, är det naturligt, att deras
Åker
-
Den 8 Mars.
253
Åkerbruk i allmänhet är svagt och sällan gifvande
hela årets bärgning åt landets Invånare. Osäkerheten
att skörda frukten af användt arbete på
Åkerbruket, förvandlar det till en binäring emot
beredandet af Skogs-ämnen, hvilka, oaktadt ornbytlighet
i pris, alltid gifva en säker inkomst.
Climatets beskaffenhet bidrager val mycket till
denna frost, hvaraf Vester-och Norrbottn besväras;
trien förnämsta orsaken dertill ligger uti der
i stor mängd varande Kärr och Mossar, hvilkas
utdikning skulle bereda den dubbla fördel af ökad
tillgång på foder och mera säkerhet för kalla
dimmor, hvilka på en enda natt ofta förstöra
Landtmannens hela hopp. Löfångers och Rygdeå
Socknar uti Vesterbottn utgöra tillsammans en
förenad däld, och deras Jordbruk syntes mig svagare
än de öfriga angränsande Socknars. Provinsens
yta är merändels jemn, såsom vissa trakter
af Upland; derföre är kostnaden till de vidsträckta
Myrornas utdikning mera betydlig och
öfverstigande Invåriarnes enskildta förmåga. Jordbruket
i begge dessa Län påkallar således högeligen'det
allmänna och kraftigare biträde, som
jag vågat föreslå uti min förlidet år utgifnaLmbets-berättelse
och pag 50 följ. der finnes otnrördt.
Med några tusende Riksdalers tillskott på
vissa, till äfventyrs fem år, och med Arbetscommenderingar
af det nu hemförlofvade Vesterbottns
Regemente, alltsammans ställdt under
disposition af de i dessa Län varande nitiska>
upplysta och för Folkets val ömhiertade Lands,
höfdjngar, jemte de af dem organiserade Hushålls.
Co
-
254
Den 8 Mars,
Comitéer, torde med säkerhet kunna påräknas
sådan förbättring uti dessa Läns cultur, att derest
icke högst ovanliga missväxtår inträffa, deras
invånare af egna Spanmålstillgångar skola kunna
försörjas. Värdigare föremål for Konungs
och Ständers visa omtanka torde näppligen kunna
framställas.
Öfver de i Vester- och Norbottns Län tjenstgörande
Häradshöfding,ir hafva flera klagomål
blifvit anmälte, i afseende pä deras försumlighet
att afgöra Brottmål, sorn tora häktade personer. Af
sådan orsak voto äfven vid min ankomst dit till
orten båda ordinarie Domrarne ifrån deras tjenstntofning
af Kongl. Svea Hof-Rätt tills vidare
suspenderade, och öfver deras Embetsfel äro af
högbemälte Hofrätts Advocat-Fiscal åtal anställda,
hvilka genom utslag annu icke blifvit afgjorda.
Deremot har vid öfversigt af Embets-rärendemas
behandling vid dessa Läns Rådhus-Rätter,
Magistrater, Lai ds-Canzlier och Lands-Contoir,
jag funnit tillbörlig ordning och noggrannhet iakttagne;
och äro de flere anmärkningar, som äfen
del Socknars Allmoge i Norrbelius Län hos
mig blifvit gjorde öfver fördelningen af insamlade
gåfvor och ersättnings-medel till de Invånare
i berörde Län, hvilka genom Ryska invasionen
under Jbog års Krig blifvit lidande,
af Landshöfdingen derstädes förklarade på ett
sätt, som utesluter allt tvifvel om detina Embetsmans
redliga nit och om vårdnad for det Läns
välfärd, som honom i nåder blifvit anförtrodt.
Vid
Den 8 Mars.
855
vid granskning, så vidt omständigheterrie
Tnndgifvit, af Embets-hnridlingar vid Stads-Domstular
och Landshofdinge-Säten, uti de öfriga af
rnig besökta Län i Fahlun, Ostersund, Hernösand
och Gefle, har jag likaledes i allmänhet erfarit,
det förekommande mai utan onödigt uppehåll
blifvit fojedragne och laglikmätigt afgjorcfe. .På
de tvänne sistnämnde ställen, voro, under mitt
vistande derstädes, Herrar Landshofdingarne, med
Kongl Permission, frånvarande ifrån deras Län,
och uti Gefle hade äfven Lands-Seci eteraren erhållit
några Månaders tjenstledighet. Hans tjenst
bestriddes någon tid af Magistiats-Secreteraieu och
derefter af Stads Notarien.
Ali manna Sjuk- och Fattigvårds-anstalter
saknas ännu uti de nyligen inrättade Länen Jemtland
och Norrbottn; men med enskildta inrättningar
for nödlidandes hjelp och understöd äro
d<-sie, likasom de öfrige Norra Länens Stader
och Socknar nödtorfteligen försedde. Gefle Stad
har, n orn Läns-Lazarett och Hospital, en efter
denna Stads förmögenhet lampad kostbar Läroinrättning
for fattiga barn af båda könen, hvilka
dervid njuta undervisning både i Christendom,
Skrif- och Räknekonst samt Handaslöjder, och
är vid samma inrättning fogad en Correctionsanstalt
för sådana arbetsföra personer, Rom med
Tiggeri beträdas. En lika beskaffad Correclionsflnstalt
är äfvert tillämnad vid inred: ingen af
det i Sundsvall nybyggda Fattighus. Vid Län&.
Fasa»
a$6
Den 8 Mars.
Lazaretferna i Fahlun, Gefle, Hernösand och
Umeå, har jag funnit god ordning i afseende,
både på renhållning, matredning och sjukskötsel,
öfver allt iakttagen; och någon annmälan om bristande
förskott till dessa Inrättningars underhåll
hafva icke heller af Syslomännen derstädes blifvit
gjord.
Genom nuvarande Landshöfdings i Vesternorrland
utmärkta drift och omsorg, är vid Hernösand
ett Länshäkte af sten nybygdt, hvilket
i afseende både på inredning och yttre form intager
framsta rummet, ej allenast ibland de andra
Norrländska Länens dylika Byggnader, utan
ock ibland- de flesta öfriga Fånghus i Riket. Belägenheten
derstädes är sund, och Byggnadens indelning
uti tvenne våningar leuman tillräckliga
boningsrum fär Vakthetjeningen uti den nedre
och Fångrurn uti den öfre våningen, hvarest äfven
flera rum äro apterade till en Arbets- och
Corrections-inrättning för lösdrifvare och försvarslösa
personer, hvaraf likväl denna Landsorts egen
idoga folkmängd lemnar få subjecter.
Landsfängehet i Piteå, hvilket, såsom jag
förr nämnt, är gemensamt för de båda Bottniska
Länen, är en svag och nära förfallen trädbyggnad,
derifån, man Vaktbetjeningens forvåliau,
Fångar flera gånger skola brutit sig ut och kommit
på flykten- Dess belägenhet är äfven nu mera,
efter Länsfördelningen, alldeles otjenlig och
förorsakar betydlig både kostnad och besvär med
Fångars forslande till och ifrån de å ömse sidor
af
-
JDen 8 Mars'.
*57
aflägsna Besidense-Städerna Umeå och Luleå, eler
förhör med i förvar tagne personer af Konungens
Befallningshafvande vanligen först böra anställas,
och följakreligen förvaringsrum särskildte för hvarje
Läns Fångar borde finnas.
Lands Fängelserne, för Medelpad i Sundsvall,
och för Jemtland i Ostersund, äro äfven Trädbyggnader,
men uppfylla deras ändamål. Tillbörlig
snygghet och oklanderligt behandlingssätt emoi
Tångarne funnos iakttagne vid dessa, äfven
som vid de allmänna Fängelserna i Gefle
bch Fabjun..
Vid de fyra Norrländska l änen är anmärkningsvärd!,
att långhusen derstädes både byggas
och underhållas af Lånens Invånare, utan tillskott
af allmänna medel, samt att Vaktbetjeningens aflöning
till någon del genom så kallad Landsjärnna
eiler utgift af Landets Hemmansägare'efter
särskildt fördelning bestrides. Och synas desse
Provinser i detta afseende vara vanlottade, emot
de öfriga Landskap i Biket, hvilka med sådan
allmän byggnads- och underhålls kostnad icke äro
besvärade.
Under mina Embets-besök vid Danviks Hospital
och Dårhus, hvarest i nästlidne Februari
Månad voro på det förra 123 och på det sednare
stället 63 personer på Inrättningens bekostnad
vårdade och till större delen underhållne, samt vid
Krono-Spinnhuset, Gäldstugan och öfriga Fängelserna
-
Den 8 Mari.
seina i Hufvudstaden, har jag ofver allt funnit
god ordning iakttagen. Att Brottmåls behandling
vid denna ''larls Domstolar i allmänhet går fortare
an: på de fle.ra andra ställen i Riket, torde
med skäl k urina till-krifvas inrättningen af den
härstädes varande Poiire-Kamrnare, som vid sådana
måls utredning vanligen forst lagger hand,
och hvars öfriga många och vidsträckta befattningar
jag desto hellre velat låta komma till Allmänhetens
kännedom genom bifogade, af Kongl. Öfve!
.‘ståthållare .imbeiet mig benäget meddeldte
F- 'teckning, (Bilaga N:o 3.), som de åtgärder,
hvilka 'neri de egentligen så kallade Ordningsmål
N uti Hufvuscaden vidtagas, i flera afseenden hafva
gemen: kap med Policeunstalter ofver hela Riket
-
Ifiån Expeditionerna vid Kongl. Majits Canzli
hafva under loppet af innevarande år blifvit mig
till-atide och derefter till vederbörande Stånds
C.mzli ofvei lemnade följande Kongl. Majits .NådiLa
Resolution:
no Af den 14 Juni 1814, uppå Riksdagsmannens
fran Orebro J.an, Erik Perssons underdåniga
besvär, rörande Dylta Svafvelbruk.
2:0
deri 3 Februari t 8 14 , uppå Riksdags-Full
magtigens
från Stockholms Jhan Jan Mattssons
underdåniga ansökning, om åtskilliga friheter
for H emmansägarne i Wäddö Ting-Jag, i afseende
på utrustningen af deras Båtsman,
inqvartenngar, utskrnningar, m. m.
3 to
Den 8 Mars.
259
3:0 Af den 6 September 1814, uppå Riksdagsmannens
från Calrnare Län Per Larssons underdåniga
ansökning, om lindring' för fliseryds
Socknebor i deras Levererings-skyldighet tili
Fliseryds Krutbruk.
4:0
den 4 Februari 1813, öfver Eorgare-Stån
dets
underdåniga ansökning, om Postfrihet
för Brottmåls-ransakning och Krono-Uppbörds-medel.
5:0 .— den 21 Januarii 1813 uppå Riksdags-Fullmagtigens
från Näsgårds Fögderi af St. Kopparbergs
Län Johan Erssons underdåniga ansökning,
om Hemmanens förmedling i HySocken
och om jDal-Elfvens upprensning.
6:0 .— den 18 Februari 1813, uppå Riksdags
Fullrnägtiges
ifrån Östergöthland Jöns Nilssons
och Jöns Isacssons underdåniga ansökning,
om delning af Göstrings Härads Allmänning.
7'.o — den 18 Februari 1813, uppå Kiksdags
Fullmägtigens
från Östergöthland Anders Anderssons
underdåniga ansökning, om delning
af Åkerbo Härads Allmänning.
8:0 — den 28 Maj 1813, uppå Riksdags-Full
mägtiges
från Gottland underdåniga ansökning,
att efter Markegångspris få lösa de
Roma Kloster och Wisborgs Kongs-Ladugård
tillslagne Rentedagsverken.
Den 8 Mars'.
9:0 Af den 27 Juli 1813, uppå Riksdags-Fullmullmägtiges
för Leksands, Gagnefs, Torsångs
och Hedemora Socknar underdåniga
ansökning, om befrielse från Mantals-penriingars
utgörande i Kol till St. Kopparbergs
Bergslag.
jo:o
den 14 September 181 3 i uppå Riksdägs
Fullmägtigens
från Wadsbo Härad i Skaraborgs
Län J/ars Larssons underdåniga ansökning,
rörande skjuts för Ernbets- och Tjenstemän
vid Götha Canal.
11:0
den 21 September 1813, uppå Riksdags
Fullmägtiges
ifrån Dalsland Erik Paulssons
och Anders Erikssons underdåniga ansökning,
.om befrielse från skyldigheten att
vid Gästgifvaregårdarna hålla Vagnar för ett
par hästar.
12:0
den 6 September 1814, uppå Riksdags
Fullmägtigens
för Snäfringe Härad i Vestmanland
Olof Olofssons vid J809 års Riksjs,
dag gjorde underdåniga ansökning, att de
Hemmansägare inom berörde Härad, hvilkas
Rentor äro på Landshöfdingens i Vestmanland
Län indelte, måga få utgöra deras
Rente-Hö med Sommarlass till 25 Lisp.
och Rente-Ved i Stafrum, innehållande Tre
alnar i lär.gd och Tre dito i högd.
Stockholm den 31 December 1814.
L. A. MANNERHEIM.
Jon. Ullberg.
Afskrift
Den & Mars. > , s6jl
Afskrift. ;
Bilaga N:o 3,
Summarisk Förteckning
öfver
Kongl. Police-Kammarens i Stockholm
arbeten År 1813.
Större och mindre Brottmål, om
hvilka Rans ak ning arne blifvit
till ytterligare åtgärd Öf-  verlemnade till Stads- och
Lands Domstolar.
D^p ; .
2
Mord - - -
1
Försök till Mordbrand
1
■ ■
J~Hos Öfverståthållare-  Stölder upp- ! Embetet förut anmäl-
täckte te och efterlyste -
322
.. ■
1 Ej anmälte eller för-
•
|_ut kände
40
Enskildte personers penninge-brefs
;
uppbrytande -
a
Förfalskning af Banco-Sedlar
2
D:o af Kiksgälds-Sedlar -
4
Snatterier -
133
Förskingring af ombetrodt gods -
22
Transport
5?9
För-
Den 8 Marsl
Transport
Förseelse emot Tryckfrihets-Förordningen
- - -
Hemfridsbrott - * *•
Ovacksalfveri - - -
Bedrägerier och oredligt förhållande
af flerfaldig beskaffenhet
Förfalskning af Reverser, Orlofssedlar
och andre Handlingar
Sjömän, för det de på Utrikes ort
rymt från sina Skeppare -  Vakters och Patroullers ofredande
Arrestant bevakningar tilltalade för
Arrestanters rymning utur Arresten
och under forslandet
Brandvakters tilltalande för fel i
tjenstgöringen •*
Andra Brottmål, sorn anstå i afvaktan
på flera upplysningar.
Ang. tid efter annan inlemnade falska
Banco-sedlar. *
Dito Riksgrds dito
Dito Discont dito
Dito Assignation
Barn
utlagde i enskildtes hus, utan
att Mödrar eller de som gerninningen
verkställt kunnat upptäckas
Transport
-
jDeti 8 Mars'.
afi 3
Transport f
Barn fundne dode i sjo - - j
— på Ersta berg dodt funnet - i
_ af sina Föräldrar vanvårdade t
‘Tilltalade för obetänksamma utlåte!-’
ser - - - - i
Af gjorda Politie-Mål.
.Försök tili Våldtägt
Tvister emellan Handtverkare, deras
Arbetare, samt Husbönder
och Tjenstehjon
-— Fabriques-Idkare och deras arbetare
-  — Skeppare och Sjöfolk
Värfningsmål -
Förbrytelser emot Kongl. Majrts Nådiga
förordning om förbuden Bränn,
vins-dislillering
Dito Bränning
Oförseglad Brännvins-redskap -  Oloflig ut-minutering af Brännvin
— — af Rum
— — af så kallad
Toddy -
Olofliga spel på Krogar
Betydligare Hazard-spel, öfvade i
enskildtes hus - - » \
Slagsmål -
Transport I
29
3,
i
9,
626
l!
291
67
3 5j
39;
3;
3
4|
1
62
2 2
243
776! 66g!
Oljud
964
Den § Mars.
Transport
776
| Mg
Oljud -
381
Fylleri - - -<
534
i t
Sabbatsbrott - » "
318
Olaga skänkning, gästning och olov-
liga nattsamqväm
JCrögerskor tilltalade för det de a sina
Näringsställen ej haft T^Iänads-Tax-
342
an och de för Krogrörelsen utfär-
dade Författningar -
46
Hardt och öfverdådigt körande
Bagares förbrytelse emot de utkom-
111
na månads-Taxorna
Förbrytelser af Hyrkuskar och A-  kare medelst Taxors öfverskridan-
37
> de, samt vägrad och försummad
körsel -
. 64
Underlåtenhet af Allmogen att vid
försäljningen af sina Varor er-  lägga de Staden tillkommande
Torgpenningar -  Försummelse af Husvärdar att hos
40
Öfver-Ståthållare-Ern betet anmäla
hit till staden anlände Resande
48
Utan föregången anmälan hös Of-
ver-Ståthållare-Embetet af Hus-
värdar och hyresmän, hyste här i
Staden mantalsskrifne Personer
147
Transport j
3,844
669
För.
Den 8 Mars.
965
5
49
11
Transport 2,844
förbrytelse emot Mantals-Förordnin-j
gen - - - - j 328
Utbrustna Eldsvådor, ali mätit till'kännagifna
-genom skott och klämt-!
ning 4
Eldsvådor 'dämpade, innan larm
Staden uppkommit
Sot-eldar -
Skorstensfejare tilltalade för underlåten
sotning
Vårdslöst förfarande med Eld, genom
oloflig Tobaksrökning på förbudnä
ställen, begagnande af bart
brinnande ljus i tJtinls -och andra
eldsfarliga ställen, samt på Fartyg
i Hamnarna
Skeppare anklagade för det de i Stadens
pålverk vid Hamnarne och
på andra förbudna ställen fästat sina
fartyg
Tilltalte för försummad tjenstgöring
vid Eldsvådor
Bristfälligheter anmärkte af årliga
Brandsynen ...
ForsUtamad Lykttändning
Försummad Gaturenhållning
Tilltalte för det de å gatan utsatt
åkdon, gamla meubler, m. m. - 4°
66c
56
170
S23
L3i7
752
Transport 6184 669
För
N;o 34.
D^n B Mars.
Transport 6184
Unga Qvinspersoner, funne i olag-j
lig tjenst pä Näringsställen • j
För felaktiga Målkärl tilhalte - j
t Försummelse eller felaktigheter hos
Entrepeneuren för Afträdes-ren- j
hållningen och dess arbetsfolk - |
För tiggeri upptagne och tilltalte per-]
söner af begge Konen -  Olaga Handel och olofligt Mångleri
på Torg, Gator, i Hain
nar och Hus
„
med gods, som af miss
tänkte
personer blif
vit utbudet
Uppköp af Ved till större qvantum
än Forfattningarne
tillåta
Handel med skämda ätliga Landtmanna-varor
-
Mödrars klagomål emot deras Lägersman
, för deras vägran att bidraga
till Barnens underhåll -  Tillåtne ägtenskap emellan främmande
Religions förvandter
Tillåtne ägtenskap för personer hörande
till Stockholms Garnizon -  Tillåtelse att förrätta Bergsprängning
61
8 ;
8b
131
214
40
1 2
18
69
Transport
Den B Mars.
267
Transport J 0 S 5 5I 669
Samt att upptaga Iskälllare-Is ef f
ter föreskrifne försigtighetsmått 42!
Tillstånd att här i Staden inrätta
Boktryckeri -
Försegling af här i Staden förfärdigad
Brännvinsredskap, som skulle
försäljas - - 122
Personer, utom Militairen, afsände
till Carlscrona Arbetshus - 45
till Fästning afsände 6
_ af Militairen afsände till Carlscrona
Arbetshus, sedan de blifvit
utur Nummer och Rullor utstrukne,
nemligen:
Äf Kongl. Svea JLif-Gardet -
Lif Gardet till Häst
_
Andra Gardet .
__ Svea Artilleri
Arméens Flotta
Stads-Båtsmans-Compagniet
Af Rote-Bälsmännen
— Stockholms Förstärknings-manskap
Ryske Ofverlöpare
Från Regementerna utstrukne och
från Staten förpassade Personer,
nämligen:
Från Fif-Gardet till Häst
Från Svea Artilleri
Personer utom Militairen, hvilka’
5!
3'
3
loj
3
1
1
4
1
3!
11
Transport. 7107; 669
Transport
1
268
Deri 8 Mars.
t
T ransport
7107
66m
dels efter undergånget straff, för
tjufnad och andra brott,: dels så-
som kända för vanart och lättja,
blifvit med fångskjuts förde till
de orter, hvarest de trott sig fin-
na Näringsfång
84
Tran Fästning lösgifne och till sina
hemorter försände Ryssar
11
Tor sy ssellöst kringstrykande nattetid
å gatorna upptägne personer
1 8 2
^Manspersoner, h vilke här i Staden
ej ägt säkra och ordentliga nä
ringsfång, utan derföre blifvit upp-
tagne, till tjenst eller arbete an-
vände, eller från Staden bortvi-
ste - - -
138,
Qvinspersoner, sorn af samma orsak
1
... !
blifvit gripne, och nied arbete
!
försedde, eller till sina hemorter
förpassade -
150,
Utländske personer från Staden, af-
förde
3
Till Spinnhuset försände personer för
syssellöshet, synnerlig begifven-
het på fylleri, tiggeri och itere-
rad vanart, samt vistande på lider-
liga ställen: r.
Af Mankön *■
74
Qvinkön -
144
T ransport
7893
669
Dita
Den 8 Mars'.
269
Transport
Dito för att för Venerisk sjukdom]
cureras på Spinnhus Curhuset, -  Veneriske sjuke, som blifvit curera-,
de i de under Rådhuset inrät-j
tade provisionela Sjuk?u,mtnei\ -  Emot förbud; gått öfver Isar
Civila tvistemål i hvilka under orig-J
tiga rubriquer till Öfver-Ståihål-I
lare Embetét blifvit inkallade och
antingen förlikte eller lemnade att
af Parterna vid, vederbörliga Dgra
stolar utföras -  JLemnade handräckningar åt Allmogen,
för att af Bagare, Slagtare och]
andra personer utbekomma inne-]
stående köpeskillingar för Varor
och Kreatur - -
Drunknade Personer
Dode på Gatan af sjukdom; *
— af Os
genom fall från tak - ,
— -m skeppsmast -
— af ovarsam körning -
__ genom, omättligt brännvins-su
pande
— af vådliga händelser
Sjelfinördare genom skott
— — hängning' -
— — skärning i haRj
7893
6o
4 5
23
669!
4 8.0.
5 3.
Transport j 8675'
669!
Sjelf
-
Den 8 Mars.
Transport
Sjelfmördare genom gift
—
drankning
Försök till sjelfmoril som blifvit
hindradt
- Dödgräfvare tilltalade för öppnande
af graf till mindre djuplek än Författningarne
utstaka
Tornväktare till ansvar ställde för
underlåtenhet att i behörig tid ge
nom klämtning tillkännagifva uppkomna
Eldsvador
Tornväktare till ansvar ställde för
det de vid andra tillfällen i deras
tjenst visat försummelse
Tilltalte för lossläppta Hundkreatur
å Stadens gator
andra kreatur -
Bodderskor tilltalte för det de underlåtit
att med Bodd betjena AU
mäuheten -
S 6 7 5 669!
410
22
57!
Summa
C anzi i - Ex peditioner
frän
Öfver-Stäthdllare-Ernbetet f ur
Politie - är ender.
Underdåniga Förklaringar uppå miss.
nöjda Parters underdåniga Besvär:
9.183
9»852
öfver
Den 8 Mars,
ofver Öfver Ståthållare - EmbetetsJ
Utslag. ...
trill Kongl. JVfaj:t insände underdåniga
skrifvelse!- och hemställanden
i hvarjehanda ämnen -  Förklaringar till JustitiEe-CanzlersErribetet
V. , *
Anmälanden hos Hans Excellens
Herr Stats-Ministern för Utrikes
. Ärenderna örn Fyra Hundrade
Femtioen Utländske Resande, i
anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Förordning d. 10 Februari
1811
Expedierade Bref till Kongl. Collegier,
Kongl. Maj:ts Befallnings
hafvande, samt andra Verk och
Embetsman, om meddeldte Handräckningar
och med upplysninningar
i åtskilliga mål
Svar på Kongl. Majus Befallningshafvandes
och andra Embetsmäns
begärde handräckningar och upplysningar
Skrifvelser om vanartiga personers
försändande till Fästningar och
hemorter, och deras emottagande
Till Kongl. Svea Hof-Rätt, Kongl.
Krigs» Hof«Rätten och Kongl.
371
16
117
238
75
308
Transport 697
Majtts
875
Den 8 Mars.
Transport |
Majtts Befallningshafvande med ]
ransakningar, som hos Ofver-]
Ståthållare Embetetblifvit började|
Utslag ' •- - - j
Kungörelser och efterlysningar - j
Fullmägter, Afsked och Vittnesbörd]
Remisser till Directionen öfver]
Allmänna Barnhuset, angående |
Barns intagande derstädes - |
Remisser till Församlingarnes Fat-j
tig-Försörjningar, om Fattiges]
försörjande samt sjuka personers]
vårdande
Remisser till Directiohen ofver
Danviks Curhus, bni Veneriska
smittades intagande och botande
Remisser angående vansinniges förvarande
på Dårhuset
Remisser till Ernbets- och Bygg
nings-Collegium, om åtskilliga reparationer
å Stadens Broar och
Bryggor m. m.
Utfärdade Fass till Personer af antingen
mindre god fräjd, eller
hvilka i brist af ordentligt näringsfång
på föreställningar funnit
sig vid att öfvergifva Huf-,
vudstaden - -
Ördres och Förpassningar
Transport
6'J7j
9 8
1
79
8
32
23
51
184
11381
Kun
-
Den 8 Mars.
T ransport
Kungörelser om anmälte stölder och
snatterier begångne inomHufvudst
r> ito i landsorten
Dito om förrymde Perstr fr. Hufvudst.
D ito från Landsorterna
Anmälte röfverier a gatorna, Nh. TJpp.
hofsmännerne alla upptäckte , och
rubrikerne på målen, dels alldeles^
osanna, dels öfverdrifna ...
Kongl. Police-K ammar ens åtgärd till tinder
dänigst följe af Kongl. Majts Nä.
diga Förordning den 22 October 1805,
angående Tjenst- och Arbetssökande
personer^om till Hufvud staden anlåndt.
Anmälte Tjenst- och Arbetssökan
de personer från Stockholm:
Manspersoner
Qvinspersoner -
Dito från Landsorterna:
Manspersoner
Qvinspersoner -
Ifrån Staden sjelfmant, afreste i brist
af erhållna tjenster
Ifrån Staden återförviste Enkle per.
söner såsom lastgamle, orklöse, sju
ke, lytte, mindre godkände m. m.
Återförviste hushåll
Tillåtne att qvarblifva emot Borgen
Anmälte Tjenstledige af sjukdom
och rådda med Barn m. m.
N:o 35, 36.
Summa
3 ö
268
94
360
6i5
«73
3.479
2 4
lil
33
93
36
28
5 4
39
47 ij
>949.'
274
Dm g Mars
Af de till Stockhojm anlände och uti Kongl.
Police - Kammaren antecknade Resande Ar
1813, hafva sig anmält:
Ridderskap och Adel samt Civile och!
Militaire Embetsman - - 1,106
Presterskap och Studerande - - 613
Tjenstemän och Borgerskap - . 2,596
Inspectorer, Arrendatorer, Sjömän, Bönder
och Arbetsfolk - - - 5,320
Enkor och andra ogifta Qvinnor - 160
Pigor ..... 1,263
Hustrur .... ^g6
Frän Utrikes Orter:
Svenska Undersåtare • - 43°
Utländningar af sär^kildie Nationer - 450
Judar - - - - - 23)
Stockholm den 31 December 1813.
CARE MÖRNER.
Likheten med det till Kongl. Justitite-Canzlers-Embetet afgångne
Exemplaret bevittnar
Ol. Wannqvist.
Summarisk
Den 8 Mars. 275
Summarisk Forteckning
på antalet af de persöner utaf Stockholms Gdfnisöil,
hvilke för brött och mindre förseelser varit inställde
tilt förhör hos Ofver.Ståthållare-Einbetet i Politie-
tirender dr 1813.
— 0-
^ G> 0 Q
3 3 2 2
0 w
S I» 3 h
C/5
5 ® »
CJ 1-»
c✓
*c 0 rr*^
O O QC fv
rt sr -
0 g 3 0
1 „ •-
Från Rege-  inenterna ut>
strukne.
[Regementet*
A. ^
" £ ns 9
3 « ° L
S". r 1 a
« C w; k
2 0 p sr
c- 3 3 cd
O g P
_Lt£
er hvilka blifvit tör-  genom extrajudiciel
Fn i ng inom Regem.
O: a Cc
^ "•
??=■ r
g 8 ' •-£
S 8»? 3
era yl rt »
oj n> c
1 -t a**
3 w O
» !?. 3 --
• 5b e- 0
0 «. V
H
0
S 3
3 °
’ 3
ot*
►i
1
H
p-
fö H-
z n
t? tu
c ZL
tu 0
,T*
g §
n
7
Kongl.Majits Svea
Uif-Garde
i
4
iS
-
3
Korigh Ulf. Garde
till Häst -
i
, i
4
3
3
Köngl.Ändrä Gär-
des Regementet
4
4
5 5
5
Kongl. Svea Artil-
leri-Regementet
14
8
33
i
io
Arméens Flotta
2
3
29
3
Båtsmans Coinpag*
niet ---
3
3
i 1
i
Särskildle i Muf-
Vndstaden cotn-  inénd. Gorpser
T
ö
s 8
4
i
Af Ryska ÖfVellOpafe och Krigsfångar, hafva
under loppet af della är varit tilltalade för
Stölder, slagsmål och andra förseelser • 22
Till Carlscrona Arbets-inrättnirlg afsönde X
Från Fästn. lösgifnt och till Finland afsönde• 11
Upp
-
Den 8 Mars.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Adeln d. g Mars.
— — Högvörd. Rrest-Ståndet d. 10 Mars.
—
Vällofl. Borgare-Ståndet d. g Mars.
—— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 8 Mars.
Vördsamt Memorial!
I-Xl till Riksens Höglofl. Ständer jag härhos
får öfverlemna redogörelse Öfver förvaltningen
af det mig anförtrodda Embete, för den tid,
goifl sedan Riksens Höglofl. Ständers sednaste
Sammankomst förflutit, hvilken redogörelse tillika
innehåller sådana uppgifter om Eagskipningens
tillstånd i Riket, som torde finnas lämplige
att för Allmänheten framställa, får jag derjemte
äran bifoga Förteckningar ifrån Expeditionerna
vid Kongl. Maj:ts Canzli öfver de
Riksens Ständers Beslut, till hvilka Kongl. Maj:t
lemnat Dess Nådiga sanction, samt öfver sådana
Riksens £ änders underdåniga Betänkariden
ifrån nästlidne Riksdag, som Kongl. Maj:ts vidare
Nådiga pröfning och afgörande blifvit underställde.
Utom de anmärkningar, sorn innefattas uti
mina Års-Berättelser, öfver brister uti åtskilliga
Oeconomiska Författningar och de förslag till
rättelser deruti, hvilka jag vågat uppgifva, har
jag icke trott mig nu böra sträcka sådan granskning
till Allmänna Eagens stadganden, hvilka
äro underkastade pröfning af den Eag.Comité,
som, epligt Riksens Ständers underdåniga önskan
,
Den § Mars.
277
skan, af Kongl. Majit, i Nåder blifvit tillförordnad-
Af denna Comitées arbeten komma tvänne
Balkar under loppet af denna Riksdag att
öfverlemnas till Riksens Hoglofl. Ständers oell
Allmänhetens skärskådande, och lära Riksens
Ständer deraf upplyst inhämta, med hvilken orn-i
sorg vid den Nya Rågens utarbetning man sökt
att ej allenast undanrödja det tvetydiga uti den
gamla, utan ock att samla och uti en Codex
innesluta den mängd af särskildta Författningar,
hvilka efter tidernas förändrade skick af Rikets
Ragstiftande Magt blifvit utfärdade. Att nu
träda sådana Kongl. RagUornitéens bemödanden
i förväg med mina enskildt! anmärkningar, då
i alla fall gamla Rågen mäste lydas och efterlefvas,
till dess den Nya Rågen kan intaga dess
ställe, här jag ansett desto mera betänkligt, som
pröfningen äf spridda delar uti Ragverket ofelbart
är svårare och mera sent leder till det bestämda
målet, än om hela Systemet på en gång
kan Riksens Ständers upplysta granskning underställas.
Under den korta tid, som förflutit af innevarande
år, har ej någon händelse i Ragskipningen,
värd Riksens Hoglofl, Ständers allmänna
uppmärksamhet, kommit till min kunskap.
Öfver min uti nästlidet års Embets-Berat.'
telse omrörde underdåniga hemställan till Kongl.
Majit om utfärdande af en kungörelse till förklaring
af 4. §. uti Kongl. Skogs-Ordningen den
x Augu.
278
Den 8 Marst
4 Augusti 1S05, rörande löser» för JEtesoluUCh
ner i Skogs Utsyningsmal, har jag erhållit Kongl,
M aj:ts den u. sistlidne Januari aflåtng Nådiga
Skrifvelse af innehåll, att sorn Kongl. JVfaj.-t. genom
Nådigt Circulaire Bref till sanitlige jLandshöfdingartie
den 4 October 1814 redan förordnat,
det lösen för dylika Resolutioner icke får
af vederbörande fordras eller uppbäras, och SkogsOrdningen
för öfrigt tydligen föreskrifver, huru
med Ufsyningar bör tillgå; så har Kongl.
Maj:t ansett utfärdandet af någon särskildt Kungörelse
derom icke vara nödig.
Ifrån Justitiae-Fördelningen af Konungens
Canzli har blifvit mig tillställd en af Kongl.
Majit, den 25. Januari innevarande år utfärdad
Nådig Förklaring olver 25- Cap. 5, §. Rättegångs
Balken, jemfqrdt med 37. punkten af
Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807, hvarigenom
Kongl. Majit i Nåder förordnat, det Mål,
angående emot Kyrkofrid och Rättegångsfrid begångne
förbrytelser af lindrigare beskaffenhet,
än dem, som innebegripas under stadgandet uti
ofyanberörde 37 punkt af 1807 Ars Kongl,
förklaring, lika med dessa sednare, icke äro af
underställnings - egenskap i andra fall, än då sådan
åtgärd i följd af annan med fridsbro.ttet fö,,
renad, eller i sammanhang dermed åtalad brottslighet,
efter hvad särskildt stadgadt är, bör äga
rum, i följd hvaraf Kämners-Rätt} äfven utom
Stock
-
"Deri 8 Mars.
*79
Stockholm, är behörig att dylika mål, efter
hållen Ransakning , afdöma.
Stockholm den 27. Februari 1815*
L. A. MANNERHEIM.
Jon. Ullberg.
Vid Riksdagen i Stockholm åren 1809
och 1810 hajva Riksens Ständer till
Kongl. Maj:t ajlåtit jöljande underdåniga
Skrifve Iser.
1.’o Af den 24 December 1809, att Kongl.
Maj:t täcktes förordna en Comité, hvilken till
nästa Lagtima Riksdag borde uppgifva plan till
en allmän Fattigförsörjning i Riket, lämpad
efter särskildta orters olika^ ställning och behof.
2.‘o Af den 18 Februari 1810, om vissa
ändringar och tillägg i Kungörelsen pf den 5
December 1788, om fattighjons försörjande, och
350 Af den 1 Maj 1810, om fattiga barns
uppfostrande.
4:0 I underdånig skrifvelse af den 1 Maj
.18 to. hafva Riksens Ständer hemställt, att den
ökade Tull - afgiften på vissa öfverflödsvaror
måtte
> g q Dm 8 Mars'.
mätte fä ^uppbäras och användas af hvarje Stad,
som liar ordentlig Fattigvårds-inrättning.
t 5:0 Om en förbättrad och utsträckt Läka»
se-vård i Riket, af den 1 Maj 1810,
6:0 Af den 28 April, om Boskaps-sjukdo.
mars botande.
7:0 Af den 30 April, om Veneriska smit-,
tans hämmande.
8:0 Riksens Ständers underdåniga skrifvelse
af den 3 April 1810, med anhållan, att Kongl,
Majit täcktes låta genom kunniga män undersö.
ka tillståndet af alla Läroverk, för att vinna
förbättringar, instämmande med Tidehvarfvets
skick och- upplysning.
gm Under den 2 April lSia, om en ny
Kyrkohandboks antagande.
10:0 Af den 29 Mars, att Kongl. Majit"
täcktes anställa undersökning, så väl om Vederlags.
Spannmålen, sorn behaglig tids förläningar,
1110 Af den 23 Mars 1810, om en Förfåttning
till vinnande af större säkerhet och
ordning vid utgörandet äf Torpares och Backstuguhjons
dagsverks * skyldighet till Presterskapet.
1218
Den 8 Mars. 2 8 i
12:© Af ilen 28 December 180g och den
8 7 Januari 18 lo, att Kyrko - Inspectors-Sysslorna
i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Hän,
måtte indragas.
Allt hvad sedan Riksdagen i Orebro 1S1S
i dessa ämnen blifvit vidgjordt inhämtas af medföljande
under 4 Numror aflemnade uppgifter.
Vid Riksdagen i Örebro 1810 aflatos blott
Stne Skrifvelser.
1:0 Af den 14. October, rörande disposition
af de Hvittfeldska Stipendii-godsen.
Den åtgärd, som härvid blifvit vidtagen, ses
af Bilagan N:o 3.
Gro Otn den allmänna skyldigheten att deltaga
i de fattiges försörjande och vårdande, om
en särskildt fråga rörande Örgryte och Amirali-'
tets - Warfs församlingars fattigvård, samt om
skyldigheten hos Sjöfolk i allmänhet att bidraga
till fattigförsörjning.
I dessa afseenden har ingen åtgärd sedan
sistlidne Riksdag behöfts äga rum.
Vid Riksdagen i Örebro 1812 hafva föl.
jande underdåniga skrifvelser från Riksens Ständer
afgatt.
1:0
Den 8 Mars.
1:0 Af den 8 Juli, angående ett Lazaretts
anläggande för Bohus Län i Uddevalla samt
ditilyttning af Lazaretts Curhus frän Strömstad.
Kongl. Maj:t har under den 31 Mars 1813
i Näder beslutat uppbyggandet af ett Lazarett i
Uddevalla lör hela Bohus Län, till hvilket sjuk.
sangarne i Wennersborg och Strömstad skulle
flyttas, dock med rättighet för sistnämnde Stad
att behälla det hittills nyttjade huset, i fall Staden
på egen bekostnad der vill underhålla ett
Lazarett,
I samma Skrifvelse hafva Riksens Ständer
begärt, att särskildte donationer till LazarettsFonden
matte användas till sina behof, och att
hvart och ett Län måtte få behålla hvad der
till denna fond insamlas.
Sedan Seraphimer-Gillet upplyst, att inga
sådana donationer linnas, samt att Lazaretterna
i Riket omöjligen skulle kunna underhållas, utan
igenom en gemensam Fond, använd efter
hvart och ett Läns behof, har Kongl. Majit låtit
bero vid det beslut, att om särskildte donationer
göras, vare sig till Bohus Ivän eller något
annat Län, de samma blifva i noga helgd
hällne
aio
Af den 17 Juli, angående den till
fromma stiftelser anslagne Krono-Tionde Spannmåls
förauclionerande.
Sedan
Den g Mars,
9§3
Sedan Kammar - Collegium hört Landshöfdingarna
och andra vederbörande, samt eget utlåtande
jemte Seraphltner • Gillet afjåfvit och
ärendet redan i Rikets allmänna Arender? Beredning
förevarit, är Kongl. Maj t sinnad att i
dessa dagar fatta L>ess Nådiga beslut,
3-0 Af den 2r Juli, angående en pension
till Chirurgiae Magistern Osbeck, genom föredragning
af Handefs-och Finance-Expedition har
Chirurgiae Magister Osbeck erhållit en pension
af 333 R:dr 16 sk, Banco om Äret, emöt skyldighet
att gora tjenst vid något Curhus, hvilket
han ock behörigen verkställt,
4 0 Af den 1 Augusti, angående tryckning
af Uppfostrings-Comitéens Protocoll.
Att Riksens Ständers önskan hlifvit upfylld,
inhämtas af Bilagan N.'o 3.
NIES von ROSENSTEIN,
N:o a,
Kyrkoväsende, Presterskapets Skyldigheter
och Rättigheter,
Sedan en Comité blifvit tillförordnad, med
Ärke Biskopen till Ordförande, samt till Ledamöter
vittre och kunnige så val Prester
Sorn Lekmän, hvilken borde granska, förbättra
och
Den % Mars,
och efter behofvet omarbeta och föröka Samlin;
garna till nya Kyrko-Sånger, har denna Corni-'
té hunnit så vida med dess arbete, att med Ko«
nungens Nådiga bifall ett Förslag till en ny
Psalmbok blifvit af Trycket utgifvet, med anmodan
till en hvar som det åstundade, att inom
Sex Månader inkomma med anmärkningar,
hvarefter en ny Psalmbok kommer att af trye»
ket utgå, I den föreslagna nya Psalmboken äro
alla de" Psalmer, hvilka från den nu brukliga
blifvit bibehållne, ställde under samma nummer,
som i den gamla. Musikaliska Academien
har blifvit anbefalld att4. lemna biträde i det som
angick Choral-Musiken»
At ofvannämnde Comité har Kongl. Maj:t
sedermera uppdragit att öfverse Evangelii-Boken,
för att 6ätta densamma i likställighet med den.
nya Kyrko-Handboken.
Genom Kongl. Maj:ts Nådiga föranstaltande
har år 1813 utkommit en Samling af Författningar
och Stadgar, hvilka ändra eller förklara
Kyrko-Lagen af år 1686 och ännu äro till efterlefnad
gällande. Afven har, genom dertill
utsedde kunnige män, en Samling blifvit utar*’
betad, som fortsätter och rättar de tillförene utgifne
samlingar af Förordningar, hvilka årligen
från Predikstolarna skola uppläsas.
Om Presterskapets åtgärd vid mantals-skrifhingar,
samt hvad iakttagas bör i afseende på
för-;
Den 8 Mars.
Förhörsböcker och Prestbevis här eh Förordi
ning blifvit utfärdad, dea »8 October 1812*
Under den 11 Juni 1815 hafva Circulair»
Bref blifvit utfärdade om Presterskapets delita-,
gande i verldsliga göromål.
Hvad som blifvit stadgadt rörande Pre-,
sterskapets skyldigheter i anseende till Helsovår-'
den, ses af N:o s
Under
den 29 April 1-812 har Kongl.
Maj:t genom bref till Kammar-Collegium, StatsContoiret
och Kammar * Rätten , samt Circulaire
till Uandshöfdingarna och Consistorierna, stadgat
de grunder, hvilka böra följas vid pröfningen
af Presterskapets vederlag samt behaglig tids och
F-örlänings Spannmål, och sistnämnde spannmåls
indragning eller bibehållande. Med tillämpning
deraf har åtskillig Behaglig Tids och FörläningsSpanmål
dels redan blifvit indragen, dels till
indragning vid innehafvarens afgång fastställd.
Som Riksens Ständer begärt en fullständig
underrättelse om all Vederlags samt Behaglig
Tids och Förlänings.Spannmål i Riket, så har under
sistnämnde dag tillika befallning afgått till
Uandshöfdingar och Consistoriel att för hvarje
Stift inkomma med fullständiga upgifter, åtföljda
af Handlingar och upplysningar, rörande vederlagen
och Förlänings-Spannmålens första up-1
Jkcrnst och fortfarande.
Ues?
Den 8 Mars.
Dessa upgifter äro mödosamma och fordra
tnycken tid. Följande hafva likväl redan inkommit
och till Kammar Collegii granskning
blifvit öfverlemnade: Stockholms Läns Lands*
hofdinge med Consistorii Berättelse för den del
af Länet som hörer till Upsala .Stift, Calmar,
Wexiö, Skara, Götheborgs och Hernösands
Conslstorier för deras Stift* Det är först sedan
alla Berättelserna inkommit, som dé samma kunna
Riksens Ständer föreläggas. Ernedleitid fortfar
Kongl. Maj:t ined pröfning och afgörande
af alla särskildta frågor i detta ämne, dock så, att
icke någon Behaglig Tids och Förlänings Spartmål
fastställes för längre än innehafvarens tid*
Genom Presterskapets i Bohus Län begif.
vande har Kongl. Maj t funnit sig i tillstånd
att under den 23 September 1812 anbefalla titarrénderandet
af Presterskapets Mensal - och
Annex - Hemman i nämnde Län.
Under dert i6 Juni x8 :3 har Kongl.
Majit uti Circulair-Bref till samtliga CoUsistorierna
gifvit nya Stadgar och bestämda föreskrifter
för Prest* och Pastoral. Examina, samt
de Bevis, hvilka deröfver utfärdas*
Krigs-Préstérs antagande har genom ert särskildt
författning blifvit regleradt, äfvensom ge-,
nom Circulaire den 17 Mars 1813 blifvit ut--  färdadt rörande Huspredikanters tjenstgöring.
NILS von ROSENSTEIN,
N:o 2.
Läkare- Värden.
I det snm rörer Hälsovården och Medici.
nal-Verket hafva följande författningar blifvit
vidtagne.
Under den 27 Januari 1813 har Kongl.
Maj:t gifvit det fordna Collegium Medicurn en
ny forin, och i anledning deraf gifvit det namn
af Sundhets.Collegium.
Under den 6 Maj 1812 har Kongl. Maj:t
låtit utfärda ett provisoriskt Reglemente för de
uppå Riksens Ständer» underdåniga begäran vid
Universiteterna inrättade Medico Theologiska
Stipendier, samt under den 31 Mars 1813 fast.
ställt ett Reglemente för dessa Stipendier, äfvensom
Kongl. Maj:t förordnat, att hvad af de anslagna
Stipendier kunde besparas, borde användas,
dels till sjelfva undervisningen, dels till utvidgning
af Cliniska Inrättningen vig begge U.
niversiteterna. Af Stipendiaterna hafva flere
varit tjenstgörande vid Arméens Sjuk Inrättning,
Under den 3 Mars 18^3 har Kongl. Maj:t
vidtagit Nådig Författning om utvidgning af
Runds Lazarett samt Inrättning af Cliniskt Institut
derstädes, hvartill de på Riksens Ständers
begäran indragne Kyrko-Inspectors-Löner
blifvit använde. Och har detta Institut hittills
haft en utmärkt framgång.
m
Den g Mars,
Då från flera Landsorter blifvit anmält,
att den veneriska smittan, och i synnerhet den
så kallade Rade*Sygen, vore ganska gängse, samt
kringspriddes, liar Kongl. Majit uti Circulair*
Bref till samtlige Dess Befallningshafvande,
och i Skrifvelse till Sundhets.Collegium den 10
Junii 1812, lemnat föreskrifter om kraftiga medel
att förekomma Smittans utbredande. I afseende
på dess botande, har i samma bref Be*
fällning blifvit gifven, dels örn utvidgande af
Läns-Lazaretterna, dels ofri inrättande af sär*
skidta Curhus, hvilket allt vid förekomna tillfällen
blifvit verkställda
Af Lazaretts-medlen bestridas sjelfva inrättningarne,
samt Läkare-arfvode och inedica*
menter af Medicinal-Fonden. Det biträde, som
af Presterskapet bör lemnäs till de smittades
upptäckande och att förmå dem att tidigt söka
bot, blef tillika föreskrifvet uti Circulaire till
Bikets Consistorier.
Uti tryckt Circulaire af den 35 Augusti
1813 till samtlige Landshöfdingar och Consistorier
har blifvit föreskrifvet hvad iakttagas
bör i afseende på smittosamma* Sjukdomar,
hvarjemte Kongl. Maj.-t i Nåder fastställt en af
Sundhets-Collegium i samma afseende författad
underrättelse, hvilken vid förekommande tillfällen
från Predikstolarna uppläses.
Born de medel funnits ganska otillräckliga,
hvilka
Den 8 Mars.
hvilka på Medicinal-Staten varit anslagtie till
farsoters botande och för Cur . anstalterna i allmänhet
, har Kongl. Majit, under den 23 Mars
2814, anordnat de io,000 Ridr Banco, hvarmed
Riksens Stander vid Riksdagen i Stockholm an*
sett Medifcinal-Fonden kunna ökas af förväntade
och nu mera inträffade indragningar.
Vid samma tillfälle har Kongl, Maj:t stadgat
de grunder, sorn af Sundhets.Collegiurn borde
följas vid användandet af alla till MedicinalVerket
anslagna medel samt vid redogörelsen.
Nya Provincial . medjci Sysslor hafva efter behofvet
blifvit inrättade.
tinder den 3! Mars 18 1 3 har Kongl. Majit
■fastställt ett Reglemente för Veterinaire Inrättningen
i Skara , samt införväntar Sundhets Collega
berättelse om Medicinal . Forulernes tillstånd
vid 1814 års slut, för att vidtaga an.
stalter till Veterinaire » undervisningens utvidgande.
F,(t Reglemente och Instruction för en genom
enskildt frikostighet i Södermanland, Daga
Härad, gjord inrättning af Boskaps.Läkare, har
af Kongl. Majit blifvit i Nåder fastställd.
Det söm rörér den Militairiska Läkare-vår.-  den lärer af Kongl Ki igs-Expeditionen uppgifvas.
Till förekommande af oduglig Chinas in*
N:o 37, 38- foran
-
Den 8 Mars.
förande i Riket och! dess försäljande,' hafva flere
anstalter blifvit vidtagne.
Den angelägna Vaccinations befrämjande
har för Kongl. Majit varit ett ömt föremål.
Den 8 Juli x8i« afgick et Circulaire i
detta afseende till Biskopar och Consistorier,
30m förnämligast åsyftade antagande af vaccinateurer
och vaccinatipns - föreståndare i hvarje
Socken, med hvad som vidare med ämnet hade
gemenskap; Och har Kongl Majit haft den tillfredsställelse
att genom inkomna Rapporter från
Dess Befallningshafvande och Consi§torierna in»
hämta, att Dess Nådiga afsigter nästan öfver
allt blifvit verkställde, eller att verkställighet
snart är att förvänta.
Till förekommande af brist på vaccin-ämnen
hafva xo stycken Vaccin-Depots i Landsorterna
blifvit inrättade, nemligen i Jönköping,
Norrköping, Fahlun, Örebro, Umeå, Hernösand,
Lund, Carlscrona, Götheborg och Wisby, hvarjemte
i Stockholm hålles den tillgång på vaccinämne,
att alla Reqvisitioner från Landsorterna
genast af Sundhets-Collegium blifvit expedierade.
De premier för vaccination, som förut endast
lemnades åt Läkare, gifvas nu mera ej åt
dessa, utan ensamt åt andia, hvilka vid vaccinationen
utmärkt sig, äfvensom en del af Premie-medlen
användas till inrättade Medailler,
sona
t)en 8 Mari
Söiii utdelas åt dem, hvilka med nit och fram*
gång vaccinerat.
Kongl. Maj:(s åtskilliga Nådiga Befallning
ningar om examinerade Barnmorskors antagan*
de i Socknarna hafva på flera orter blifvit verk*
Ställde, men å andra mött hinder, hvilka förJ
anledt Kongl 3Maj:t att tillåta uppskof, med
Befallning till Landshöfdingarne och Consisto*
tierna, att med nit och omtanka följa detta an*
gelägna ämne.
Fortfarandet och beståndet af den i Malrfid
Varande undervisnings-anstalt i Barnförlossningskonsten
, bär Kongl Maj:t genom Nådig Propo*
sition till Skånska Länens Innevånare sökt bje^'
främja.
Sedan alia dessa mått och steg blifvit Vid*’
tagna, anset Kongl Majit tiden vara inne att
Utfärda ett nytt Reglemente för Vaccination
samt en författning, så väl att förmå en och
hvar att upfylla skyldigheten att låta vacclne*
ia barn, som till förekommande af smittkoppor
samt deras utbredande; och hafva beredande
åtgärder för detta ändamål redan ägt rum.
NILS von ROSENSTEIN.
Den 8 Mars.
N:o 3.
Uppfostrings-Verket.
Kongl. Majit har till undervisningen och
uppfostringen i Riket sträckt en oafbruten omtanka.
FörUpsalaUniversitet harenny Stat ån8i$
blifvit utfärdad.
Ridskolan, som genom indragning af dd
dertill anstagna Statsmedel kommit i en mindre
gynnande ställning, har af Academiens medel
erhållit nödiga och tillräckliga anslag.
Med undervisningen i fäktkonsten hafva
Gymnastiske tffningar blifvit förenade.
Vid Universititet i Lund har Kongl. Maj:t,
sedan Cantzli Rådet Norberg genom Testamen.
tariskt Förordnande anslagit en Fond af 16 66S
Rldr Banco till Lön för en Professor i Fransyska,
Tyska och Engelska Språken, förordnat
en sådan Profession i lefvande Språken. Äfven
har Kongl. Majit fördelat Professor Retzii
Profession i jine, en för Chemien, en för Na.
tural-Historien och en för Oeconomien och Botaniken,
samt inrättat nya Professioner i Grekiskan,
Astronomien och Physiken,
Under den 9 Oct^ber i§ 1 a har Kongl,
Majit låtit utfärda en Kungörelse, som har till
' t före*
Den g Mars.
593
föremål att olea fordringarna af insigter hos dem,
hvilka ämna sig lill Rättegångs - och KameralVerken,
samt alt skärpa de examina, som med
dem anställas, och för att upmuntra till grundliga
kunskapers inhämtande, har Kongl. Majtt
tillaggt Juris Doctorer, .Licentiater och Candidater,
vissa förmåner och befordringar, hvarom
Circulaire-Bref under den 3 Februari 1H13
blifvit till Hof-Rätterne, Academias-Cantzlererne
och Justitiae-Cantzleren utfärdadt.
I anledning af Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl, Maj:t af den 3 April
1810, hvari de i underdånighet anhöllo, det
täcktes Hans Maj:t genom kunnige och erfarne
Män låta undersöka Läroverkens närvarande
tillstånd, på det desse Inrättningar måtte erhålla
ett efter tidens upplysning mera lämpadt skick,
har Kongl. Maj:t i Nåder täckts under den 29
Januari 1812 förordna en Comité, sorn äger
att granska de af Riksens Ständer i underdånighet
öfverlemnade Förslag och dervid taga
i öfvervägande hvad sorn rörer TJppfostrings- och
Undervisnings-Verken, för att afgifva underdånigt
yttrande om de ändringar och förbättringar,
hvilka kunde finnas nödige, med hvad mera
som i sammanhang dermed, igenom särskildt
Nådig befallning, kan hlifva Comitéen Uppdraget.
Vid Riksdagen i Örebro 1812 förklarade
Riksens Ständer, genom underdånig Skrifvelse
af den 29 Juli, att de med lifligaste glädje inhämtat,
*94
Ben 8 Mars.,
hämtat, att detta förstasteg ti,ll vinnande af sm
darnalet redan blifvit vidtagef, förklarande derföre
deras underdåniga erkänsla, under anhållan,
det måtte Hans Majit i Nåder anbefalla,
att Comitéens Iristruction och de utlåtanden, sorn
i denna Nationen så högt imeresserande fråga,
kunde komma att afgifvas, med ett ord, Comiteéns
Protokoll, i den moa de för fattas, tilt
trycket mätte befordras.
I anledning häraf har Kongl. Majit, genom
Nådig skrifvelse af elen 5, Augusti 1812, anbefallt
Comitéen, att så ofta den anser något Pro*
tocoll eller någon handling böra af trycket utgifvas,
sådant hos Kongl. Majit i unde)dånighet
anmäla, samt ytterligare genqm Nådig Skrifvelse
af ^erv 5 Mars 1,813
niga anhållan, att de från Comitéen utgående
Circulairer och handlingar, sorn skyndsamt och
till efterrättelse böra komma till vederbörandes,
kunskap, måga på vanligt sätt på Kongl. Tryckeriet
få tryckas. Så val härigenom, som geruina
de penninge-tillskott > dels Kongl. Majit i
Nåder Comitéen beviljat, dels Hans Kongl. Höghet
Krön-Prinsen enskildt täckts förära, har Comitéen
begynt utgifvandet till Allmänheten af
dessa Handlingar,
I anledning af Comitéens, under ledning af
Stats-Secreteraren för Religions-och Upfostiingsvården
vidtagne åtgärder och till Hans Majit
dfverlemnade underdåniga Korslag , har Kongl.
Majit
Majit genom Skrifvelse af den g December 1813
bifallit, att 1807 ära Skol-ordning kommer att
blifva gällande, intill dess annorlunda förord,
nadt varder, hvarjemte dock åt Läroverkens Ephorer
blifvit öfverlåtet, att tills vidare vidtaga
vissa nödiga och nyttiga provisoriska åtgärder
till deras förbättring, i öfverensstämmelse med
det af Comitéen dertill afgifna Förslag, af hvilka
åtgärder åt Comitéen del borde lemnäs.
För att komma i tillstånd att nogare granska
och pröfva den sednast utfäi dadé Skol-ordningen
har Comitéen dels vidtagit den anstalt,
att särskildt utarbetade förslag till en ny Skolordning
blifva densamma meddelade och underställde,
dels med Kongl. Maj:ts Nådiga bifall alla
nödiga upplysningar genom Consistorierna infordrade,
hvilka kunna leda Comitéen vid dess undersökningar
och förestående göromål; Comitéen
har i sådant ändamål uppfattat frågor, hvilka deu
önskat besvarade, så väl af Consistorierna i allmänhet,
som särskildt af hvart Uppfo&trings-och
Läroverks föreståndare och Pastores på Landet,
hvarpå svar borde inkomma till den ^ Maj
1814. Dessa svar äro äfven rigtigf till Corn i téfcn
inlemnade, och innehålla rikhaltiga källor till
Comitéens tillkommande arbete.
Med anledning af Comitéens underdåniga
Förord hos Kongl. Maj:t, genom Skrifvelse af
den 5 Maj 1813, har Kongl. Majt i Nåder bifallit,
att en Gymnastisk Läro anstalt i Hufvud
-
29 6
Den 8 Mars.
vudstaden matte anläggas, såsom ett Central.Institut
till bildande af Lärare i Gymnastiken,
hvarjemte Kongl. Maj t i Nåder täckts tillägga
Stiftaren Liing 500 R:dr årligt arfvode, 100 R;dr
i Hushyra, och i ett för allt 400 R:dr till anskaffande
.och inköp af den nödiga attirailen,
För detta Central-Institut har Comitéen, under
den 14 Mars 181 j, till Hans Kongl. Majt i underdånighet
aflemnat Förslag t:11 ett Reglemente,
hvilket till det mesta redan vunnit Kongl.
Majas nådiga sanction, och Institutet dymedelst
afven redan blifvit satt i verksamhet.
Kongl. Maj;t har vid åtskilliga tillfällen i
Nåder täckts infordra Comitéens tankar öfver
vissa med C ppfosttings- och Laroverket i ge-,
menskap stående mål, i följe hvaraf Comitéen,
deröfver i underdånighet dess y ttrande afgifvit;
deribland har Kungl. Maj:t i Nåder täckts
göta afseende på Comitéens tillstyrkan, att
vid Rikets Gymnasier den yrde Lectionen åter
måtte upplifvas., så att genom Kongl. Maj;ts
Nådiga Skrifvelse af den 17 Augusti 1814 det,
ta redan gatt (verkställighet i Linköping, Hernösand
och Götheborg, under det frågans afgörande
för Rikets öfriga Gymnasier hvilar,
intill dess ytterligare tocal-upplysningar hinna
ankomma.
ITtom alla dessa, i följe af Kongl, Maj:ts
Nådiga Befallningar, af Comitéen vidtagne åtgärder,
har Comitéen genom Ledamöters en
skildta
-
Den g Mars..
297
skiidta verksamhet erhållit anledningar att närmare
undersöka flera till dess befattning hörande
frågor, såsom ett provisoriskt bestämmande
af de Läroinethoder, sorn kynde vara tjenligast
efter lidens skick, och hvarefter tlndervisnihgsverken,
så väl sorn nödige Läroböcker, helst bö-C
ra lampas: bästa sättet att vinna tillgång på
goda Läroböcker och att för lågt pris kunna
hålla ungdomen sådana tillhanda; provisoriskt
förslag på nödiga Inrättningar till fyllande af
Läroverkets behof och dermed förenade anledningar
att stadga grunderna för én ny Skolordning.
Comitéen är sysselsatt att så sammanställa
de från Consistorierna inkomna upplysningar,
att vid den Comiiéen förestående utarbetningen
af Förslag till en ny Skolordning, all möjlig
nytta deraf lätt må kunna dragas. Comitéens
oförtrutna verksamhet, äfvensom den beredvillighet
hon från alla sidor mött, har skyndsammare,
än hon sjelf vågat hoppas, fört henne
nära målet för sina befattningar..
Hvad som ännu återstår beror helt och
hållet på de medel Kongl, Majit i Nåder kan
täckas bevilja Comitéen till dess arbetes fortsättande,
och möjligheten af nödiga förbättringar
till större delen af Riksens Ständers bifall
till de propositioner Comitéen i underdånighet
anhållit att Hans Majit till dem i Nåder
måtte framställa.
För
Den S Mars,
För Norrköpings och Vesterviks Skolor haft
va nya Reglementen blifvit fastställda, och har
Kongl. Maj:t alltid varit i Nåder beredvillig
att fastställa de inrättningar af Socken-Skolor, soin
i åtskilliga landsorter blifvit gjorde. Ett förslag
är tili TJppfostrings-Comitéen ingifvet om
förenande af fattigare barns undervisning med
Fattigvården.
Nya Stadgar hafva blifvit utfärdade för
Kongl. Musikaliska Academien, sorn fått en vidsträcktare
befattning med Musikaliska undervisningen,
samt likaledes nya Stadgar för KongL
Patriotiska Sällskapet.
Med anledning af Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 14
October 18 10 vid Riksdagen i Örebro, har Kongl.
Maj:t om de Hvittfeltska Stipendii-Godsens förvaltande
ej allenast infordrat underrättelser, utan
sedan arrende-tiden var nära att löpa till
ända, efter föregående beredande anstalter, i
Nåder beslutat, att sjelfva Godsen skola genom
offentlig auction bortarrenderäs, Hemmanen
derifrån skiljas, samt åboerne, i stället för den
dagsverksskyldighet, hvilken dem tillförene ålåg,
till Stipendii-fonden utgöra en viss årlig
afgift; genom hvilka Förordnanden både Allmogen
blifver lindrad och Stipendii-fonden får
en betydlig ökad inkomst.
KongL
jDen 8 Mars.
899
Kongl. Majit har uppdragit Professoren i
JLund Sjöborg, att hafva inseendet öfver b».’
varandet af antiqyiteterna i Riket, samt att i
detta afseende qch till fornlemningars upptäc'-  leande göra årliga resor.
NILS von ROSENSTEIN,
N:0 4,
Fattigvården.
Den Comité, hvilken uppå Riksens Staa»
ders begäran blifvit tillförordnad för att till
nästkommande Lagtima Riksdag utarbeta en
Allmän Författning om Fattigvården i Riket,
lämpad efter särskildta orters särskildta beskaffenhet
och behof, har ännu icke hunnit längre,
än att insamla de omständliga underrättelser,
hvilka Riksens Ständer ansett bpra läggas till
grund.
Dessa hafva likväl ännu icke fran alfa
Län inkommit. Men som de, efter skedda påminnelser,
snart torde vara att förvänta, så kan
sjelfva arbetet af Comitéen företagas, och torde
det samma till sina grunder blifva lätt och enkelt.
Emedlertid har Kongl. Maj:t med en
fortsatt uppmärksamhet följe allt hvad med Fattigvården
i Riket har gemenskap. Så väl ge--  norn Nådig skrifvelse af den 18 Mars 1S12,
som flera derpå följande, hafva den Allmänna
300
Den 8 Mars
Fattigvården i Stockholm och de derstädes befintliga
g:ne Barmhertighetsverk: Stora Barnhuset,
Danviks Hospital och Spinnhuset, hlif.
vit satta under en Styrelse och en Förvaltning,
hvilkas framgång Kongl Majit med Nådigt nöje
försport. För öfrigt hafva flere särskildte
Fattigvårds-anstalter och Reglementen i Landsorterna
blifvit af Kongl Majit fastställde, såsom
gällande intill dess en Allmän Fattigvårds-Stadga
hinner utkomma.
För Corrections - Huset i Örebro har Reglemente
blifvit ut färda dt.
Arbets-och Corrections-Hus hafva blifvit
inrättade i Upsala och Hernösand, samt det
förra med Reglemente försedt
För
Fattigvårds- och Arbetshus-Inrättningarna
uti Carlscrona och Carlshamn blifva de
föreslagna Reglementen, sedan de nu undergått
behörig granskning, med forsta, stadfästade.
NILS von ROSENSTEIN.
?
Enligheten med Originalet besannarj
Ex Officio
Jon. Ullberga
För
-
