# ID: svediakorp-gov1757
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1812
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 144,273
# sentences: 4,437
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Till samtelige
Ms-Ständms Protocoll,
Innehållande de Handlingar,
Hwilka lill Riks-Standen bliswit aflemnade,
Sasem
Konungens Nädiga Propositioner, Riksens
Ständers Utstötts Betänkande»
och Förklaringar,
Samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag wid
Urtima Riksdagen i Arebro iZ»r.
Fjerde Bandet.
Orebro,
Tryckt hos Nils Magn. Lindh, »Liz.
Uppläst hos Nidd. och Adeln den r Augusti.
- Prest-Ständer den l - -  - - - - Borgarc-Ständet d. r -  ----- Bondc-Standet den i - -
Stormägtigste AUernadigste Lonung!
^a inncwarande Riksdag nu synes nalkas sitt
stut; haswa Riksens Ständer enhälligt sig förenat
i det beslut, att alla sedan de föregående RikSdagarne
hwilande Grundlagsfrågor, som icke redan
tvid denna Riksdag blifwit upptagne eller wunnik
handläggning, stola till den nästkommande blifrva
hwilande, för att da kunna till pröfning förekomma.
Detta besiut fa Riksens Ständer härmedelst lill
Eder Kongl. Maj:t i underdånighet öfwerlämna,
med underdånig anhållan, akt derpå erhålla Eders
Kongl- Majus Nådiga stadfästelse
Riksens
Stander framhärda re.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den r Augusti'
----- Prest- Ståndet den; - -
- - - - Borgare-Ständet d. ; - -
- - - Bonde-Ständet den z - -
I
Stsrmtigtigste Allernadigste Ronung
Anledning af Eder Kongl, Majus Nådiga Proposition
af den 18 sistledne April, angående bestämmandet
af willkoren och afgisten för Bmmvinstillwerkningen,
samt answaret för BränwinS och andra
starka dryckers omättliga bruk, hafwa Riksens
Stander at sitt Lag-Utstött uppdragit, att utarbeta
en allmän Författning emot omättligt bruk af starka
drycker och deras olofliga utminutering. Ucstottct
N:o 141. ^ * hap
1-244
Den i Augusti.
har äfwen dermed till Riksens Stander inkommit;
men wld den granstning densamma sedermera hos
Riksens Stander undergått, hofwa de sunnit, att
de fleste deri innefattade föresteitter dels esker lecala
omlländighetcr, såsom Economista mäste inrättas, dels
ock i allmänhet äro tili sm natur Police, Författningar;
> sälje hwaraf och nar Riksens Stander ej
tilltrott sig att gilla och antaga det ingifva sörstaaet,
de förenat sig derom, att till Eder Kongl. Majit
i underdånighet öfwerlämna, att i afseende hmpa i
Noder utfärda de Författningar, som EtewKenal.
Mai:t till ändamaluS winnande i Nader kan sinna
yenligast.
Riksens Stander framhärda :c.
Upolask hos Ridd. och Adctn hen I Augusti.
- - Prest - Ständer hen i - -
- - Borgeire-Stäiid. den r - -
- - Bonde-Ständet den r - -
Rikstens Ständers Stats-Utskotts Utlära»,
de och Lärsiag, angående antalet af Ne,
visioner som före nästa Riksdag böra
anställas öfwer Stars- Banco, och Riksgälds-Werkens
tillstånd.
^enom Protocolls, Utdrag under der 21, -z och
24 sistledne Julii, hafwa samtelige Resoeetive Stanten
anmodat Stats, och Banco Utstotkcn att af,
gifwa förstag pa antalet af de Revisioner, kom kö e
nästa Riksdag böra a^siRas öfwer Stats, WerketS,
Bankens, och Riksgälds.-Contoirets tillstånd;
hwarjemte Högwördige Prest, Ståndet särstildc
astat,
Den i Augusti.
2247
östat, att da ännu orcviderade Räkenstaper stör flere
än 2:ne or swarligen lerdc hinna granstas ra den i
Grundlagen förefkrefne tid ak z:ne manadee, StatsUcikottet
matte förestå huru Revisionen tjenligast ma
hinna i ordning bringas.
I ankdning häraf sar Stats-Utstottet upplysa,
att, bwad Stals-Werket angar, något meränRcdowisringen
för 18-0 icke är att gransta innewarande
ar, emedan i8n ars Redogörelse först wid
detta ars strit bör wara färdig; hwarcmot sedanden
för 7808 öfwer Riksgälden asstutade Hufwudbok
ivid denna Riksdag tili någon de! bliswit reviderad,
1809, 78 >0 och izn arens Böcker för si mma
Mcrk dckta ar kunde komma under granstning. Men
stin efter hwad Utstettet inhämtat, Bankei S Böc,
kcr till och med för sistledit ar i8n stola wid detta
Riksmöte bliswit reviderade; sa amer Ulstottel lämp,
liat, att det till innewarande ar bestämda sammanträde
för Riksens Ständers Revisorer uppstiutes till
nästa ar i8»z, da 2:ne ais Räkenstaper öfwer
Stats. Merkel, Riksgälds, Contoirets Böcker för
Fyra ar och Ett ars Räkenstaper för Banco-Wcrkec
kunna revideras, och hwilket Utstottet tror kunna
begwamligen medhinnas ra den bestämda tiden af
Tre monader, om Novisorerne fördela sig i molm
af arbetet, och pa en gang srsselsätta sig med Rtvisionen
af alla Werkens Räkenstaper: börande ester
Uistcttets tanka Revisorerne derefter sammanträda
78« 5, da 2we ars Räkenstaper böra kunna komma
under granstning, sa att wid Riksens Högloflige
Ständers sammankomst 7817 blott 2:ne ars Böcker
återstå för dem att revidera.
Den l Augusti.
Till Riksens Högloftiqe Ständer hemställes
O.edro d. i Augusti 18>2.
2246
detta wördsammeiigen.
Pä Högt. Ridd. och Adelns
Lcdam. wägnar
v. OuZern.
Pä Wällöf!. Borgare-Ständets
Lcdam. wägnar
^s. VVeZelin.
Pä Högw. Prcff-Ständets
Lcdam. wägnar
Lust. ^lurrL^.
Pä Hederw. Bonde-Ständets
Lcdam. wägnar
^ONLS
laersson,
lunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. l Mg.
- - Prest-Ttändct den i - -
- - Borgare - Ständct d. i « -
- - Bonde-Ständet d. r - -
Riksens häglof!. Ständers Stars-kltffstrs
utiäcande, i anledning af Herrar FlM^ullmägciges
i Riksgälds-Lsntsiret kemftällan,
r afseende pä de ut> Rewisions(Lontsiret
inom Riksgälds - Merker gjorda
anmärkningar wld Secrererareus uti
Tryckfrihets - Lommitt^en afgifne Redo,
görelse - Räkning fLr r8n ärs Expenser.
^ti Memorial af den r? i denne manad hafwa
Herrar Fullmagtige uti Riksgälds, Contoiret till
Stats-Utffottet insändt Handlingarne uti en emellan
Rikstns Höglvfl. Ständers till Tryckfrihetens ward
förordnade Committäe samt RiksgäldS, Contoiret
uvvkommen sräga, rörande de af wederbörande .uti
uyssnämnde Contoir gjorde anmärkningar- i anseende
rist rune uti Seoreterarens wid Tryckfrihets, Com
-
Den i Augusti. 2247
mltteen Redogörelse-Räkning för I8tl ärs Erpenser
upptagne Summor, hwilka, till född af T yckfrihets.
Committexns Bestut, blifwit utbetalde, neml.
i.o Till tillförordnade Protocolls - Sccrctera'cn och
CanzNsten wid Riksens H'glost- Ständers Justi ic.
Ombudsmans Expedition Georgii, tzz R-dr >6
st. Banco, såsom arfwode för Protocoiletv förande
uti Cemmittöen är iZn och 2:0 Till Waktmästaren
wid samma Expedition Hultberg 45 R:dr
dito för uppastning uti Tryckfrihets,Commille.n berörde
är.
I afseende pä de till Georgii mbetalde rzz
R:dr 16 st. Banco, sa ar af wederbörande anmärkt,
att, da Seerueraren hos Justitie-Ombudsmannen,
såsom tillika Secreterare uti Tryckfrihets.-Commit,
texn, för denna sistnämnda befattning serskildt niutcr
pä Stat soo R:drs arfwode, något serskildt arfwode
för Protocollets förande uti T>vckfri'bets-Committeen
icke bordt konima i fräsa. Och widkommande
de till Waktmästaren Hultberg utgilne 45 R:dr,
sä hafwa wederbörande förment, att Hultberg lä,
som Waktmästare wid Justitic-Ombudsmanncns Erpeditlon,
skulle wara pligtig, att lör tet arfwode af
60 R:dr han uppbär, med uppastning tillika Tryckfriheks-Commltteen
biträda.
Efter erhällen del af dessa anmärkn-ngar, har
Tryckfrihets-Committöen uti afgifwit utlärande anfört,
att dä, hwad först ansar anmärkningen wid
det tillförordnade Protocolls-Secreteraren Georgii
tillagdt arfwode i;; R:tr 16 ss., för Protoc llets
förande, Riksens Ständers Stars - wskotts den 4
April 1812 gisne vä) af Rusens Ständer gillade
Betänkande, utwisar, att den för TryckfrihetsCommilleen
anstagne Summa af 40a R:dr om
5. ni
2248 Den I Augusts.
äret ansetts sa mycket mera nödwändig, som något
serskildt biträde af Betjening ieke blifwit benne Committé
bestadt, samt Georgii ej allenast till Protvcollets
förande warit nyttjad, utan oek besörjr utskrifning
af bet famina och Committeäns asgifne Betänkanden
m. im, samt derjemte bestribt utgifterne
till Skrif- Materialier, sa, och enar bet honom tillsagde
arfwobe, t enlighet med Riksens Ständers
föreskrifter, blifwit lämpadt ester den widsträktare
Befattning, Georgii haft, har Commitlsen ansett
hwad i denne del blifwit anmärkt, wara förklaradt.
Beträffande ater anmärkningen, som blstwit
gjord wid det Waktmästaren Hultberg tillagde
arfwobe sa, och ined afseende dera, dels att ofwaniiämnde
Stats-Utstötts Betänkande icke förestrifwer,
att Waktmästaren i Justitie - Ombudsmans-»
Expeditionen wore skyldig, för det honom derstädes
ansta-me arkwode, att alwen wid Tryckfrihets-Commit
sen biträda, dels ock att Commiltäen otwifwelaktft.
t af en sdan person är i behof, förmodar
Commit ä.n, att denne anmärkning icke förtjenar
något afseende.
Sedan wcderoörande uti Rstsoälds - Contoiret
med pammnelser emot detta Tryckttchcts, Commitleens
Utletande inkl n mit, haf-va Hcr.-ar Fullmägtixe.
cawr granffni^g a!^ hwad a ena och andra stta-i
blifvit ansöedt, u'i deras ofrvanbcrörde till
Stats.U ,kottet astatne Memorial ottmt: att, ehuru
H-mrar 'gtige af ket lits ^racksrihets - Conima
Las l!t ätande abcropode Stats-Utskottets Betänkande
ak den r Ape l i8ro ei kunnat finna någon
a'ledning för Brvckstihets. CommittLen, att tilldela
aiswode at tillförordnade Protocolls-Secrctexaren
Georgii för Prokocollets förande, är Com
mik
-
Den i Augusti. 2249
msttLens Secreterare för denna befattning åtnjuter
Lön pa Star; eller at Waktmästaren Hultberg
för uppafiningen i Commircsen, hälst Stats-Utstottel
uti berörte Betänkande endast uppgiswit behofwet
af nödige medel till Wed, Ljus, Skrif - Materialer
och Renskrifning, saint dertill förestagit de af
Riksens Högloft. Ständer bewiljade 400 Riksdaler
Baico om aret; Likwäl, och som, i anseende till
denna Redogörelse, all föreskrift saknas, sa wa! för
Redowisande, som för Redofordrande, hafwa Herrar
Fullmägtige trott sig bära öswerlcmna i fragawaranl-e
mål till Riksens Högloft. Ständers afgörande.
Enligt den af Stats-Utskottet, wid Riksdagen
i Stockholm, i öfwcrensstämmelse med Riksens Hög,
loft. Ständers Beslut, under den 4 April
utfärdade Stat för Riksens Ständers Iustitie-Ombudsman,
.defi Canzli och Betjening, ftm i afskrift
Lic. bifogas, åtnjuter Sec-eteraren bos Justitie
Ombudsmannen se skildt 220 R:drs ärligt arswode
för Secreterare - Tjenste» S bestridande uti Trvckfrihets-Commitlöen;
Äfwenstm Stats-Ukstoktets Betänkande
af ben 4 April 18-0, bilagdt i Transunit
Lic. L., hwarpa Tryckfrihets - Committeen uti detz
afgifne Utlåtande sig aberopat, Specificera de Utgifter,
hwartill de pa Förstag uppförde 400 R.dr
Banco fa reqvireras och anwändas, nemligen: till
Wed, Ljus, Skrif-Makeria'ier och Renskrifning.
Och da, enligt samma Betänkande, behörig Redogörelse
för de uttagne medlen stall afgifwas, synes
det icke kunnat hafwa warit Riksens Ständers mening,
att ibland ofwan uppräknade utgifter skulle
äswen inbegripas betalning för Prvtccollets förande,
da ett sädant arbete swarligen kan godtgöras efter
Räkning, hwilkcn stak! undergå granssningloch följ
akte
-
22 so Den i Augusti.
akteligen bedömmas af andra personer, an Committoms
Ledamöter; Utan lärer det as CvmmMe.n anförde
yttrande utt Skaks - Utstöttes Betänkande
"'Ecc sadant anslag H^stomcra n dw ndigr,
som, mom Gecreteraren, någor serftil-c biträde
af B ritning icke b ifu.ir för denna
Lommrrcee bcstadr," endast hafwa sitt afseende
pa rcnfkrifning, hwartili Secrekerarm knot ersatt,
nina sar nyttja främmande biträde.
Stats - Utffottet har derföre icke kunnat godkänna
Tryckfrihets - Tommittöens asgisne förklaring
i den del, sein rörer det till Pkotocolls - Secrcterarens
Georgii för Protvcolleks förande utbrtaldte
arfw ode, enär, Stats - Utskottets tanka, det tillhörer
Secreteraren, att för de 200 R:dr han åtnjuter,
Commisteen härmed tillhanda ga. Och da Tryckfrihets-Commilteen
således icke warit berättigad, att
tillskapa nagra nya Befattningar ined arfwoden utöfwer
den af Riksens Högloft. Ständer fastställde
Stat, får till Riksens Högloft. Stander Utskottet
hemställa, om icke de till Protocvlls - Secreteraren
Georgii utbetalde izz R-dr 16 st. Banco böra
äterbaras. Deremot, och da, enligt TryckftihetsSommitteens
uppgift, Protocolls-Secreterare" Georgii
ei mindre bestridt den ar iftn inom Committeen
förefallne Renssrifning, än afwen bestått Skrifmakerialierne;
samt något för sa beskaffade utgifter
uti nystberörde ars Redogörelse-Räkning icke blifwit
affördt, finner Utskottet det wara i fin ordning, att
Protocolls, Secreterare!» Georgii, efter afgifwan,
de Räkning, som af Secreterare" hos Justitie-Ombudsmannen
samt Tryckfrihets-CommilTn bör bestyrkas,
undfar betalning för Renskrifning och SkrifMaterialier.
Wid
-
Den i Augusti.
L2ZI
Widkommande äter der till Waktmästaren wid
Justitie« Ombudsmannens Expedition Hultberg
utbetaldte arfwode af 45 R:dr för ar r8-l förrättad
uppastning uti Tryckfrihets - Committé, sa har
Skats-Ucskottet ansett det wederbörande till den harwid
gjorde anmärkning ägt mycken anledning, enar
Justitie - Ombudsmannen, samt Tryckfrihets-Committöen,
uti hwilka Jnstitie-Ombudsmanncn ar Ordförande,
hafwa gemensamma Embetsrum; Men da,
wid Statens Realerande, dek icke blifwit uktryckeligen
alagdt Waktmästaren wid Iustitie-Ombudsman,
nens Erveditwn, att för det arfwode, han njuter, biträda
tillika Tryckfrihets, Commitköen, torde anmärkningen,
i anseende till Hultberg, denna gänoen kunna
fa förfalla. — Imedlertid och da en enda Waktbetjent
alltid synes wara tillräcklig för Justik,'e-Ombudsmannens
Expedition samt Trycksrihets-Committe
n, får Stats-Utskottet tillstyrka, att till uppakningens
bestridande wid Justitie-Ombudsmannens Expedition
samt uti Tryckfrihets-Committöcn blott an,
tages och Lönas en Waktbetjent, men att deremot
arswodet för denne Waktbetjent, som saknar den inkomst
af fportlar, fem hans wederlikar wid Kongl.
Collegierne och Rättegangs-Werken alltid kunna påräkna,
ma bestämmas och a Stat uppföras tili ivo
R:dr Banko om aret. Hwstket allt Riksens Högloft.
Ständers härmare ompröfwande »vördsammeligen
underställes- Orebro den i:sta Augusti 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adclnö Pä HvgwZrd. Prcst-StänLedam.
magnar, dets Ledam. magnar
v. lftn^ern. Oust. lVlrirrs^.
Pä Wäloff. Borgarc-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständets
Lcdam. magnar, dets Ledam. magnar,
ch öVe gelin. k.LrsLric880N.
6. lunell ur.
Lik.
22s2 Den i Augusti.
Lr.
Star för Rikfcns Gränders Iltsttie-(Ombudsman,
dest LanzU och Verkning.
Justitie-Ombudsmannen njuter, enlig'
Riksens Högloft. Ständers Be-  sint, i ari g Lön —
l6vo
Ocb i händelse under tiden Justitie-  Cmzleren ffulle erhålla n^gon Lö-  neförbättrina; Sa bör afwen Ju^
stitie-Ombudsmannen af Riksgälds-  Contoirets medel åtnjuta enahanda
förinan och till lika belopp med
Justitie, Canzleren.
Till Refeve-n-ngar för Justitie-Om-  budsmannen, bestas pa 'Förslag
och emot Redogörelse — —
lovö
En Secreterare hos Justitie-Om
budsmannen, bcstas i arl gt art
wode — 400:
Än för Scc-eterare-^ien-  stens bestridande i Tryck-  frihets-CvinmittLen 20a:
600
>
Twenne Canzlister a 20a Riksdaler
hwardera — —
40^
En Waklmästare — —
60
—
Transjö
z,6to
I
^1
Den I August». 22sz
Transp.
z,66o
—
—
Till upphandling af nödige Skrif
Materialset samt Lius och Med
för Justitie-Ombudsmannens Em-  betsrum bestas pa Försiag och e-  mot behörig redogörelse — —
Z00
Summa
z,90o
—
—
Stohholm den 4 April -8lo.
Pa Riksens Högloft. Sränders StatsUtssotts
magnar,
Elsos k^leminZ. ^s. linZstaäius.
^h>r. blnZel. jfo Ii. bl rics80 n.
kiöUolius.
. Enligheten med hufwud,luften, betygar
blx Okkicio
0. lunellus
-
Tranfumt af Riksens Hoglofl. Gränders
G^acs-Urskotts Memorial af den 4 April
18lo, rörande Trvckfrihers-Lommirreens
Samling?- och Expeditionsrum, samt
medel till N)cd, Ljus, Skrif-Materialier
och Rcnstrisning.
— — — Midkommande dernäst nödiae Medel
til! Med, Lins, Sknf-Materlalier ord Renffrifring;
sa har Stats-Utskottet funnit ett sadant anstag
destomera nödwändigt, som utom Sccreteraren,
rag^t serskildt biträde af Betjening icke blifwit för
denna CommitlLe besiavt. Se
-
22Z4 Den r Augustt.
Sedan den nu tillälne widsträcktare och allmännare
Tryckfrihet ofelbart kommer att medföra
bade mänga och serskildte göromål för CommicrLen,
synes det ock blifwa en nödwändighet, alt Committärn
förses med erforderlige medel, pä der Colnmitlöen
icke matte, i saknad deraf, finna sig ur ständ
satt,
att kunna wederbörligen bestrida de ärender,
som tili dest åtgärd höra.
Med afseende hära har Stats - Utskottet icke
trott sig böra foresta ringare Summa för i fräga
warande
behof an 420 R:dr Banco om äret emot
behörig redogörelse, och hwilka Stats-Utskottet alitsa
hemställer mätte af RiksgaldS - Contoirct ärligen
uppä Commiltöens reguisition utbetalas, derom, i
händelse af Riksens Högloft. Ständers bifall, StatsUtskottet
torde tillätas, att meddela Herrar Fullmagtige
i Riksgälds-Contoiret föreffrifl till eflerrät,
telse och behörigt iakttagande.
Till Riksens Högloft. Ständer hcmställes detta
wördsammeltgen. stockholm d. 4 April ,8io.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständcts
Ledam. magnar, Lcdam. magnar,
Llaor kleming. is. linZslaäius.
Pä Wällost. Borgare-Stän- Pä Hedcrw. Bondc-Ständcts
Ledam. magnar, dets Ledam. magnar,
^br. LnZel. stok. Lricsson.
14. kräilelius
Rätteligen Transumeradt, betygar
Lx okstcio,
0. 1 unell us.
UpP
-
Denr Augusti. 2255
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. l Augnst,.
- - - - Prest-Ståndet d- i - -
- - - - Borgare-Ständ. d. i - -
- - - Bonde-Ständct d. i - -
Riksens ^ögloflige Gränders Scats-Urskotts
Utlärande, i anlednuig af wallofl. Borgare
- Gcänd-rs ärer - remitz af GracoUri?orrers
Betänkande, i anledning af
Rongl. Maj.rs tTkädiga Proposirion, angående
Riksgälds. Lonroirecs Urländska
Gäld.
^2edan Stats-Utskottet till de Nespective RiksSränden
afgiswic dest wördsamma Betänkande, i
anledning af Kongl. Majus Nåd,'ga Proposition,
angående Riksgälds-Cvntoireks Ucländffa Gäld, sä
har Wällöf!,ge Borgare-Ständer, med anledning
af de wid samina Betänkande ssedde anmärkningar,
genom Protocolls-Utdrag af den ,6 nästledne Julii,
detra ärende till Stats-Utskottet aterförwisac.
Emot den af Stats-U skottet tillstyrkta af,
skrifning af Rikets Gäld i Holland, Brabant och
Genua, haima siere ibland Wälloflige BoraareStändeis
Ledamöter framställt åtskilliga betänkligheter,
samt under erka mande af Rikets vförnrögenhet
att upvfylia ingängna förbindelser emot desi Utländska
Borgenärer, ansett ett uppskof med ali liquid
och betalnings af Utrikes Gälden mera lämpligt.
När ett ämne alltid mäste olika bedömmas ,
dä det icke betragtas frän samma synpunct, och hwil,
kel Utskottet funnit inträffa pä frägan om Utrikes
Gal
-
22s6 Den I Augusts.
Gäldens afrifning, har Stats. Utsiottet, wid be.
swarandet af de emot desi Betankande i denna del
gjorda erindringar, trott sig endast vöra anföra grunderna
för sin egen algard.
De siere <a gansia wigtiga stal Kongl. Masits
Nådiga Proposinon upptager, och deni Stats,Utskottet
anser öfwerflödigr akt upprepa, hafira warit
tillräcklige att hos Utskottet werka och stadga den öfwertygelse,
att n ed Rikets Utländska Gäld borde
förfaras pä det sätt Uistokket i desi Betänkande tillstyrkt;
och ifrån hwilken öfwertygelse Utskottet sa
myckec mindre kan afwika, som samma betänkligheter,
hwilka nu hos Walloflige Borgare - Ståndet
blifwit framställda, under öfwerläggningarne uti Ut.
stoltet wid ärendets beredning, redan kommit under
behörigt öfwerwägande. Jämwäl när anmärkningar
yppade emot den af Stats, Utskottet förestagne
indemnisation till Swcnste Undersåtare; och i
anledning hwaraf Stats, Utskottet får erindra, att
da Kongl. Maj-t uti Desi Nådiga Proposition ibland
andra wigtiga stal för Gäldens afikrifning, i Nåder
äfwen behagat anföra F-ansta Regeringens »vägrande,
att godtgöra Swenffe Undcrsarares formligen
erkände fordringar, sa torde wid sadant förhållande
det finnas i högsta matto billigt, att Swensta
Staten i någon matto haller desie fordringsägare
stadeslöse för deras Udne förluster.
I öfrigt får Stats-Utskottet killkännagifwa,
att Högloflige Nidderskavet och Adeln, Högwördt§e
Prest-Ståndet och Hederwärda Bonde-Ståndet
-
Den i Augusti. 2257
det redan till alla delar bifallit Utskottets ifragawarande
Betänkande. Orebro den i Augusti 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högw. Prcsi-Ständets
Adelns Led- magnar, Ledamöters magnar,
chl. v. VnZern. 6ustak ^lurrsz,.
Pä Wallofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständets
Led. magnar, dets Led. »vägnar,
7. ^VeZeliri. Zonas ^näersson.
6. larl elius.
Uppläst hos Ridderst. och Adeln d. l Aug.
» , - - Prcst-Standet den 1 - -
- - . - Borgare-Ständet d. i - -
- - - - Bonde-Ständer den r - -
Biksens Ständers Stats,Utskotts Betän
kande,
i anledning af Rong!. Maj.rs V7äviga
Gkrifwelse den isrve Julli 1312,
angående f. d. Rongl. Famillens Underhälls-Gumma
nr. m.
^ongl. Majit har i Näder täckts till Stats-Utstcttet
afläta följande Skriftvelse med deruti åberopade
Bilagor:
"Likmätigt Riksens Ständers underdåniga sirifwelse
till Kongl. Majit af den r z Januari 1310,
och den sedermera upprättade Allmänna Indragnings,
', Staten, anslogs förra Kongl. Familjen en
ärlig Underhalls-Summa af 66,666 R:d. z? si.,
pä följande sätt fördeld:
Bihang. N:o »4», f. d.
s-s8 Den - Augusti.
f. d. Konungen:
Räntan Detzenftildta
förmögenhet rz,582: 9,—
Hwad Riks. Stander
särskildt honom
tillagt — 10,000:
zz,582: 9, —
f. d. Drottningen:
Ranta pä Dest
fordran " 7,zzz: l6, —
Tillstött — 12,002: ^
—is.ZZZ: l6, —
f. d. Prins Oustak:
Ranta pä Dest
fordran — 7,2sZ: 9/ 6
Och förra Kongl.
Barnen — »0,497: 45, 6
Summa 66.666: za, —
Derjemte stadgades, att tvid nägonderas afgång,
skulle med den enstilta förmögenheten efter Lag
förhällas, och de cfterlefwande tillgodonjuta full Arfsrätt;
men hwad tillskotten af Stats-Weckel beträffade,
borde, enär någondera med döden afginge,
Letz underhäll genast till Staten indragas och besparas,
likwäl med det undantag, att sa länge nägvl
af f. d. Konungens däwarande Barn leibe,
komme siftberärde för dem gemensamt bestämde
*0,497 R.dlr 4? stilling. 6 r:st. akt tili hela beloppet,
utan någon minskning af StatS, Werket
iitaä.
Den I Augusts. S2s9
Riksens Ständer förklarade sedermera, enligt
deras underdåniga strifwelse till Kongl. Mast af den
12 October 1812 och 12 §. af Riksdags-Besutek
af den »2 nästpaföljande Nvwember, att, om f. d.
Konungen eller nägon af Dek Famille sunne sig af
gällande orsaker föranläten akt förändra wistelseort,
sädant borde ste med Swensta Regeringens wetffap
och samtycke, derest de wille fortfara i ätnjutandet
af ben bewiljade Underhälls-Summan, same att,
dä f. d. Konungen aflägsnade Sig frän Sin Famille,
han icke ägde att lyfta mera an räntan för
Sin enstilta förmögenhet, jemte de 10,220 R:dlr
som Riksens Ständer Honom enskilt tillagt, hwaremot
det äterstäende af Underhalls-Summan alltid
i sädan händelse tillkomme f. d. Drottningen, att
för Sin och under Barnens omyndiga ar, för deras
räkning emottaga och disponera.
Sedan f. d. Konungen, under loppet af tiden,
förändrat wistelseort och tillika aflägsna! Sig
frän S>n Famille, inträffade det förhållande, hwaruti
Riksens Ständers sist omförmalte Beslut fordrade
tillämpning; men f. d. Konungen hade ej autoriserat
i Swerige nägon Person, att i sä beskaffad!
fall uttaga den del af Underhälls-Summan,
som till Dek disposition war anslagen.
Icke förr än under den z Oktober nästledit är
aflät f. d. Konungen till f. d. Drottning Fredrica
Dorothea Wilhelmina, i detta afseende, den
Fullmagt, hwaraf en afskrift härhvs till Riksens
Ständers StatS-Utstött öfverlämnäs.
Det är i anledning af samma öfverlåtelse och
af f. d. Drottningens deruppå grundade uppdrag,
likaledes i afskrift här bifogadt, som Hennes i Swerige
befulimagtigade Ombud hos Kongl. Maj:t t
? * un.
226o Den r Augusti.
underdånighet anhallit att, om hwad, i det ena eller
andra hanseendet rörde f. d. Kongl. Famillens enffilta
egendom härstädes och det af Riksens Ständer
anslagna arliga underhållet, fa med wederbörande
träda i liqmd; hwilket Kongl. Maj:t ock under
den l sistledne April i Nader bifallit, med förestrift
tillika, att liguiden ffulle Kongl- Majit, till
Nådig Sanction, underställas.
Emedlertid och da en förestående förändring i
Dispositionen af meranämnde underhallsmnsiag innefattar
ett ämne af sadan egenstap, att det bör
komma till Rasens Ständers kännedom och pröfning,
har Kongl. Maj:k welat detsamma, i slikt ändamål,
Riksens Ständers Stars-Utskott till öfwerläggnmg
imddela.
Kongl. Maj-t ser Sig femwäl söranlaten akt
wid derta Malle göra Stats-Ur,kottet uppmärksamt
pä den osäkerhet som för förra Kongl. Fam ille"
i De6 Ekonomiska angelägenheter, nödwändigt
mäste uppsta derigenom att anslaget, i Swenstt
Mont u betaldt, ej kan paräknas till dest rätta belopp,
uran twertom, wid hittills afslutna Wexelköp
Mlnjkats till mer än hälften mot den Numeraire
so-n Riksens Ständer, pa ett wärdigt och ädelt sätt,
till försäkrande af Familjens underhall bewiljat.
Harwid ar del likwäl ej Kongl. Majus mening,
att Statens utgifter ffulle ökas genom nya
anslag; Kongl. Maj:t önffar blott, att om äfwen
med någon nedsättning i total-beloppet, en wih oförändrad
och af Swensta Myntets stigande eller fall
oberoende Summa ma af f. d. Kongl. Familjen
kunna paräknas. Kongl. Mant erinrar, i sammanhang
härmed, Riksens Ständers Stats - Utstött,
att den Lagligen belöpande arliga räntan ä Famil
le,
.§
Den r August!. sr»'
lens Egendom i Swerige utgör z6,l6g R^dlr ?4
stilling 6 runst-, och att, da Capitalet ej får deponeras
eller ur Riket föras, anledning salunda icke
saknas till denna räntas gäldande efter en fixe.as
cours. At den reglering Riksens Ständer wid Riks-anen
i Stockholm arén iZoy och iZM förcragit
till f. d. Kongl. Familjens underhall, jemförd med
Riksens Ständers beslut wid sistnämnde ars Urtima
Riksdag, lärer Riksens Sränders Stats, Utstött
nogsamt hämta tillräckliga grunder för beredandet
af närwarande staga; och om äfwen den fyllnad,
som blifwit f. d. Konungen anslagen med 10,000
R:dlr ärligen, ffulle tills widare innehallas af det
stät att han derom, wid öfwerlatandet af Sin enskifta
Förmögenhet i Swerige till f. d. Drottningen
och de Kongl. Barnen, icke meddelt näaot förordnande,
torde StatS, Utskottet deremot ock sinna
med Riksens afsigt wid första Riksdagen fullkomli.
gen förenligt, att hela återstoden hålles f. d. Kongl.
Familjen tillhanda i godt Mynt, anwandbatt. utan
devalvation pa Desi wistelseort.
Till Riksens Ständers och deras Stats-Utstötts
upplysning, anser Kongl. Maj-t nödigt härwid
anmärka, att, oaktadt f. d. Konungens frfwilliga
öfwerlatelse af all Desi enskifta Egendom, åtgärder
dock widtagits, som i närmaste öswercnsstämmelse
med hwad Riksens Ständer Mtat, försäkra
f. d. Konungen, en, med hänsigt tist Desi underhall,
oberoende existence.
För öfrigt och som wid ofwan berörde, pä de
af Riksens Ständer fastställda grunder till afsimande
Ilquid emellan Stals-Merkel och f. d. Kongl.
Familjen, förekommer, a ena sidan att de wid Haga
Kongl. Lust-Slott befintlige f. d. Kongl. Fa
nrillea
-
Den r Augusti.
milen tillhörande Möbler, kunna för Dej? rökning
afl)'nilas och försälias, och att således, i händelse
Kongl. Majit och det Kongl. Huset stola a Luft,
Slottet wistas, nya Möbler mäste derstädes anskaffas,
men a andra sidan, att f. d. Konungen hastar
för en stuld, hwilken, enligt hwad utrönt blist
wit, härrör fran hwarjehanda utgifter/särdeles för
underhållandet af Dest hästar under Campagnen i
Pommern, en kostnad, som ej kunnat, utan Hans
eget begifrvande, paföras Hans enstilta medel, sä
will Kongl. Majit hafwa till Stats, Utskottet fram,
ställt om icke förenämnde Möbler, med billig förhöjning
i deras Jnventarii-wärde, 17,465 R:dle
16 stilling. 4 runst., ester derom skeende vfwerenskommelse
med förra Kongl. Familjens Ombud, ma,
för Rikets räkning, lill qwarblifwande wid Haga
Lust,Slott, inlösas genom qwiltning mot skulden,
stor 40,944 R:dlr.
Slutligen, ehuru Riksens Ständer wid 1809
och lZlo arens Riksdag funnit Bellevue Lust,Park
bära till den mästbjudande bort, arrenderas pa zc>
ars tid, likwäl ock enär denna Lust,Park, hwaraf
enstilt Man icke kan draga inkomst utan att derstädes
hälla Wärdshus eller dylik Näring, blifwit
af Staken inköpt, såsom utgörande, förmedelst sttt
löge, en naturlig tillhörighet till Haga Slott och
Park, har Kongl. Majit welat till Stats-Utskottet
ofwerlämna tillstyrkandet hos Riksens Ständer der*
as, att Bellevue ma blifwa förenadt med Haga
Kongl. Lust, Park och, derifrån allt framgent oskiljaktig,
uppläras Kongl. Majit till enahanda dispo,
sttion.
Kongl. Majit förblifwer rc. rc."
"Jag
Den r Augusti. 226;
"Jag öfwerlämnar härmed till min förra Gemål
Hennes Kongl. Majestät Drottning Fredrica
Dorothea Wilhelmina, att bewaka Sin
och Sina Barns Rättmätiga och Enffildta Egen,
domS-Rätt i Swerige, och att äfwen göra anspråk
pä Hela den Enstilta Förmögenhet Jag ager i
Swerige, sedan Jag under den 17 September förledit
ar, förklarade det Jag ej mer wille hafwa några
Relationer med Mitt Fosterland!!! Da Jag
deremot trodde Mig nu äga rätt, att fordra det sa
wäl Min förra Gemål, såsom ock Mina nu warande
Barn ej wille begagna Deras Lagliga ArtsNätt
uppå den återstående Enstildta Egendom som
Jag till Mitt uppehälle kunnat bewara! Basel
ten z:dje October i8n.
Oastak /e stolp b.
Grefwe af Gottorp."
"Jag uppdrager och befullmägtkaar härmed
Stats-Commistarien och Riddaren af Kongl. Nordstjerne
Orden Guslaf Fredric Wirsen, att
widtaga nödig åtgärd till befordrande af stut-liquid
och utredning i allt hwad som rörer Min och Mm
Famillcs i Swerige befintliga Enst,Ite Egendom,
sa att Stats-Commistarien kan blifwa i tillfälle att
lämna Mig fullständig del af Bouppteckningen samt
alla derwid förekomne frågor, annu outrcdde skulder
och fordringar, jemte odisponerade effecter m. m.,
hwarefter Jag om widare förhållandet härmed will
nödig efterrättelse meddela. Hwilket Jag med Mitt
Namn och Insegel bekräftar. Bruchsal den 26
Maj i8»i.
kresteriyue Dorothee Vilhelmine.
2264 Dcn I Augusti.
Wid sörehafwande häraf har Stats, Utstottet
i afseende pä hwad Kong!. Maj:t i Näder framställt,
rörande betalningssättet utaf den f. d. Kongs.
Famillen tillagde Stats, Summa och särdeles dcn
deruti begripne räntan, inhämtat: Att f. d. Konungens
enstilta förmögenhet består dels i den Faddergafwa,
som Riksens Ständer efter 1779 ars Biafsked
tillegnade honom, och som i godt Mynt under
de näst päfölide arén inflöt, och dels i wärdet
af Haga Lust,Slott och Lust-Park, hwilka» anläggning
kostat Högstsalig Konung Gustaf IH:dje
och f- d. Konung Gustaf Adolph nära z sänger
mera än den Summa 130,000 N-dlr, hwariill
detta Slott och denne Lust-Park, uti dcn öfwer
f. d. Konungens egendom upprättade Bouppteckning
aro upptagne: Att f. d. Drottningens och f. d.
Prins Gustafs enskifte Capitaler utgöras af de
gakwor som Riksens Ständer dem tillegnade wid
100 ars Riksdag, och hwilka tillfallit dem uti Rikets
da icke försämrade Mynt, samt att alla desse
Gäfwo, Medel blifwit förräntade i Riksgälds-Sontoiret
eller hos Stats-Merkel, som utbetalt dem,
till för hand warande utgifter och behof som desse
Werk i och för deras förwaltning haft att bestrida,
och således ej äro anwände pa sädant sätt, attNumerairen
af Capitalerne blifwit förökad i den mohn
Myntet i sednare tider undergått försämring.
Särskildte meningar i frägan haswa likwal
inom U-skottet blifwit yttrade i sa matto, att ätffillige
Ledamöter warit af den tanka, att wid berörde
förhållande ock da rättigheten att disponera
Egendomen icke är f. d. Kongl. Famillen medgifwen,
Da Riksens Ständer funnit den ränta dera sam de
godkändt icke bliswa för Famillens underhäll till
räcke
-
Den r Augusti. 2265
täckelig, utan ädelmodigt ökat den till 66,666 R:d32
stilling.; dä denne Summa icke kan anwändas
här i Landet, der det Mont hwaruti den utfaller är
anwändbart, utan mäste förwandlas r ett främmande
Mynt, som ehuru till intrinseque valeuren
jemngodt med Sveriges härda Mynt, likwäl för
sednare ärens wan-wärde af det representativa
Swensta, stundom icke ens renderat hälften af den
Numeraire som för underhållet ansetts behöflig,
samt da derigenom icke blott all förmohn af den
bewiljade tillökningen, utan iemwal en del af Numerairen
utaf Internet förswunnit, sa att f. d.
Drottningen warit och är i osäkerhet om hwad hon
till eget och sine Barns underhäll kan värakna; sä
wore det billigt och med Riksens Ständers wärdighet
instämmande, att f. d. Drottningen och de
Kongl. Barnen, hwilka nu mera ä> o ägare af f. d.
Konungens till dem vfwerlätne enskilde Egendom,
erhälla det ärliga Interesset 36,168 R:d!r 34 stil,
ling 6 runst. uti Hamburger Banco, beräknadt efter
den Wexel, Cours a 52 stillingar per Riksdaler»
Hamburger Banco, som ar utsatt för betalningen
af Rikets Utländska skuld, derwid dock Coursförhöjningen
4 still, pä Niksdalern för desse Z6,i6z
R.dlr Z4 stilling. 6 runst. borde afgä pä den ät f. d.
Drottningen och förra Kongl. Barnen af Riksens
Stander bewiljade tillökning 20,497 R:d!r 4; still.
6 runst. och återstoden häraf till den i Swenstt Banco
anordnas, men tillökningen 10,000 R:dlr till f. d.
Konungen, hwilken tillökning han ej lika med sin enskilde
Egendom öfwerlätit till f. d- Drottningen och
fine Barn, kommer att innehällas till dess han sin
wistelseort och sitt behof af desse medel uppgifwet',
dä de i Swenstt Banco skulle honom tillställas;
hivar
-
2266 Den l Augusti.
hwaremot äter cn del Ledamöter af Utskottet yttrat:
Att som Riksens Stander wid bestämmandet af f. d
Kongl. Famillens Underhalls-Summa sanik sedermera
wid Urtima Riksdagen 1810, enligt 12 §. i
Riksdags-Beflutet den l E Nowembcr samma är,
förklarat, det beloppet borde utgå i Swenskt Banco'
och denne Summa oaktadt den förminskning dera
wid betz devalvation i Hamburger Banco som en
h:'g Cours förorsakar, wore tillräcklig för f. d.
Drottningens och förre Kongl. Barnens underhall,
sedan f. d. Konungen till dem öfrverlatit och afstätt
räntan pä bans enskilda Egendom, sa kunde något
annat betalningssätt icke medgifwas, utan borde ifra,
gawarande Ränte-Medel, lika med det öfriga af
Underhalls, Medlen i Swenskt Bancomynt erlag,
gas.
Och emedan wid anställd votering hos Utstot,
tet till utrönande af Pluraliteten för någondera af
deke stridige meningar Twa af de Respective RiksStandens
Ledamöter antagit den förre och de 2me
andra Standen ten sednare meningen; ty får till
fölid as z8 §. i Riksdags, Ordningen, Utskottet
wördsammeligen hemställa till Riksens Högloflige
Ständers pröfning de Alternativer som salunda uppkommit,
nemligen:
Antingen:
Att Räntan pa f. d. Kongl. Famillens enskilda Egendom
z6,i68 N:dlr Z4 stilling. 6 runst. hädan,
efter ma utbetalas i Hamburger Banco, bcraknadt
till 52 stilling, per Riksdaler» Hamburger Banco,
likwal med afdrag utaf CourS-förhöjningen 4 still,
vä Riksdaler» för denne Summa, uppå de 20,497
R:dlr
Den i Augusti. 2267
R:dlr 45 stilling. 6 runst. f. d. Drottningen och förra
Kongl. Barnen dehutom såsom en tillökning äga
att uppbära, och hwaraf återstoden i Swenskt Ban,
co bör dem godtgöras;
eller ock:
Att Ränte, Medlen z6,i68 R:dlr Z4 still. 6 runst.
ä f. d. Kongl. Famillens enskilda Egendom, stola
lika med det öfriga af underhållet utgå uti Swenskt
Bancomynt såsom hittills.
Hwad dernäst beträffar kragan, att f. d. Kongl.
Famillens wid Haga Kongl. Lust, Slott qwarlämnade
Möbler mätte med billig förhöjning i deras
Jnventarii.wärde 17,465 R:dlr 16 fl. 4 runst- för
Rikets rakning till qwarbliswande wid nämnde Kongl.
Lust-Slott inlösas genom qwittning pä f. d. Konungens
skuld 42,944 R:dlr, härrörande krän hwarjehanda
utgifter och särdeles för underhållandet af
dek Hästar under Campagne» i Pommern; sä sär
Utskottet uppå de stal som Kongl. Majus Nädiga
Skrifwelse i denne Punct innefattar, till Riksens
Högloflige Ständer hemställa, om icke en sadan
qwittning bör wid liquiden om f. d. Kongl. Famillens
tillhörigheter i Swerige antagas.
Och slutligen rörande Bellevue Lust-Parks för,
enande med Haga Kongl. Lust, Slott, sä enär berörde
Lägenhet, såsom mindre betydlig icke skulle lämna
någon särdeles inkomst om den blefwe ut, arrenderad,
men i anseende kill belägenheten sones böra
framgent bibehällas såsom en tillhörighet wid nämnde
Kongl. Lust-Slott, sedan den dertill bliswit af
Slaten inköpt, sär Ucstottet jemwal tillstyrka att
Riksens Högloflige Ständer i sädant afseende till
Kongl.
2268 Den i Augusts.
Kongs. Majtts höga Disposition denne Lust, Park
upplåta; Hwilket allt till Riksens Höglofiige StändeäS
bepröfwande wördsammeligcn vfwerlämnas.
Orebro den 29 Julii 1812.
PaHvgloff. Ridd. och Aoelus Pn Hvgwörd Prcst-StänLcdamöters
wägnar, dets Led.un. magnar,
l>1. v. OnZern. O usta t ^lurs^.
Pä Wallofl. Borgare-Stan- Pä Hcdcrw. Donde-Ständets
ecdam. wägnar, dets Leda»,, wägnar,
^Vegelin. Jonas ^näersson.
6. ^unellu».
Uppläst hoL-Nldd. och Adeln den r Äng.
- - Prest-Ständet den i - -
- - Borgare-Ständet den 1 - -
- - Bonde-Ständet den i - -
Riksens Sränders Stars-Urflorcs urlärande,
i anledning af Rsngl. Masics Nädlga
fkrifwclfe, angäcnde handlanden Ska,
becks underdåniga ansökning i afseende pä
liquiden för der färsköl r han fäcc uppbara
ä en är iZo8 sig äragen Branwins,
Lefweranrs.
^ill Stats - Utskottet har Kongl. Maju under den
25 ststledne Junii i Nader täckts aflaka följande
ffrifwelse:
"Hos Kongl. Majit hade, uti ingifwcn ansöknings-skrift,
Handlanden G. Stabeck i underdånighet
förmält att, sedan han, till följd af ett med
Allmänna Magasins-Direktionen ar 1828 ingånget
Con
-
Den i Augusti. 2269
Contract, atagit sig att innan Nowember månads
stut samma ar för Kronans behof lefwerera 150,000
Kannor Spanskt Bränwin af Sex graders styrka
för Z2 stillingar Banco Kannan, med willtor att
Kronan answarade för Tull, Accis och andra afgifter,
och alt honom lemnadcs, emot Borgen, ett Förstock
af 50,000 R:dr, hwarföre en half procents
ranka i manadcn skulle erläggas; men allmänna
ställningen i Spanien, wid hans ankomst till London,
dir han genast asrest, för att med desto större säkerhet
kunna fullgöra sin förbindelse, oförmodadt tagit
en för England mindre gynnande wändtling, som
tillika satte honom, oaktadt allt bemödande, utur
stand att till paräknadt lindrigare pris, fran förstnämnde
Land direkte anstasia det erforderlige qwantum
Bränwin, han, i sadan belägenhet och för att
till det yttersta söka förekomma brist för Swensta
Kronan a denna förnödenhetswara, fattat det besatt,
att i England uppköpa 70,000 Kannor Franskt
Bränwin, oaktadt med en kostnad af s skillingar pa
Kannan utöfver det pris, hwartill han förbundit sig
att lefwerera. Da emedlertid af detta qwantum, utgörande
ziZ Fastager, som, redan fran England affändt,
mast, i anseende till liden Sjöstada, dit återföras
och i andra Fartyg omlastas, endast 240 Fastager,
efter manga af Asiuradeurerne wäckla swarigheter,
ändtligen blifwit afsteppade, hwaremoc de
öfrige 78 i England försaltö, och Allmänna Magasins--Directionen,
uppå Stabecks der gjorde anhållan
att fa afliquidera det honom meddelade Förskott,
såsom för Kronans räkning anwändt, emot det
pris, hwartill Bränwinet efter Factura och införwäntad
sluträkning uppginge, förklarat att, ehuru
han tydligen haft för afsigt Kronans fördel och ej
»270 Den I Augusti.
wallat elier kunnat förebygga de vsi ckshandelser honom
trassat, berörde Bränwin likwäl ej komme att
emottagas till högre pris än zr skillingar för Kannan,
hade Stabeck, pa anförda stal i underdånighet
dönfallit om Nådigt tillstånd, att, efter behörigen
styrkte kostnads, räkningar, liquidera ofwannamnde
förskott med det Bränwin som i iso Fastager
till Stockholm och i 90 kill Götheborg aniand!
och hwaraf det förra partiet redan i Kronans
Lagerkällare leswereras."
"Kongl. Maj:t lät, efter inhämtande af Allmänna
Magazins - Directisnens utlåtande, den 9 Januarii
yästledne ar Sig föredragas denna underdåniga
ansökning, jemte en af Stabeck serskildt in»
lemnad skrift, deruti han, med anledning af omförmäldta
utlakande, anmärkt att det af honom med
Directionen ingänana Contract ej kunde kallas owillkorligt,
emedan hanö anbud af den 2; Juli, 1808,
som af Directionen antogs, innehöll, att han, sa
framt icke bewisliga olyckor och oförutsedd händelser
gjorde tet omöjligt, skulle lefwerera det Contraherade
partiet, och wid hwilken skrift han äfwen bifogat
en kostnads-räkning öfwer ifragawarande Bränwinö-upphandling,
men förklarade sluteligen, det
han wille för egen räkning äfwen taga de 17,010
Kannor som i Götheborg bliswit upplagde, mot det
att de till Directionen lefwererade Zi,o96Z Kannor
blefwo honom gottajorde efter det pris af 1
R:dr 7 si- 9 r:st. för Kannan; hwartill, enligt verificerade
bref och Facturor, hanö kostnad öfwerhufwud
sig bestigit."
"I betraktande af Sta becks intygade nit och
redlighet wid de flere uppdrag, han för Kronans rakning
-
Den i Augusti. 2271
ning utfört, och till beredande af någon mildring i
de förluster han lidit, beslöt Kongl- Maj:t da, att
till Riksens Ständers afgörande wid nästa Riksdag
öfwerlemna fragan om det pris, som Stabeck
kunde fa sig till godo beräkna för de Kan
nor
Franskt Bränwin, han den Dccemb. 1829
till Allmänna Magazins-Directionen lefwererat, sedan
oförutsedde händelser gjort det omöjligt för honom
art uppfylla sitt om en lefwerans af 150,000
Kannor Spanskt Bränwin ing.mgne Contract, hwilket
ock derigenom, enligt betmgadt förbehåll, kommit
att förfalla; Och Kongl. Maj:t förordnade i grund
häraf, att Stabeck skulle emedlertid, och inkil! desi
Riksens Ständers beslut wore fattadt, anses frikalla!)
fran att återbetala sa mycket utaf desi af Magazins-Directionen
erhallna Förskott med ränta dera,
som.swarade emot betalning, wid lefwerans - tiden
beräknad för ofwansagde 31,096^ Kannor Bränwin,
efter det af honom uppgifne pris af En R:dr
7 si. y r:st. för Kannan; Dock att Stabeck borde,
såsom ett willkor för åtnjutandet af denna förman,
ställa wederhaftig borgen eller säkerhet i Fast
Egendom, som Directionen skulle äga art pröfwa,
derför att, i händelse Riksens Stander icke bewiljade
honom eftergift eller afskrifning för hela skillnaden
emellan nysiberörde pris och det af Z2 si. Kannan,
hwartill Directionen crbudit sig att emottaga
waran, och efter hwilket Stabeck således hade 0-  willkorligen att winna liquid, da ofelbart matte erläggas,
med ränta a 6 procent ärligen, sa stor del
af Förskotts-Summan, som han, efter den af Riksens
Ständer fastställande beräknings-grund, blefwe
skyldig att återbära."
"Det
2272 Den r Augusti.
"Det är i föl/d af hwad Kongl. Mast salunda i
Nader förordnadt, och med åberopande af derwid
förckomne bewekande omständigheter, som Kongl.
Majit härigenom welat underrätta Riksens nu församlade
Ständers SlatS-Utffott om detta måls beskaffenhet
och närwarande stick, samt öfwerlemna
dertill hörande Handlingar, pa det Utstvttet ma kunna
hos Riksens Ständer förestå och uppgifwa hwad
härutinnan pa deras pröfning och godtfinnande beror,
och hwaröfwer . Kongl. Mant sedermera förwäntar
Riksens Ständers underdåniga yttrande."
''Kongl. Majit förblifwer rc."
Stats-Utstottet har wid förehafwande häraf
funnit detta mål af den bestaffenhet, alt annan åtgärd
derwid af Riksens Högloft. Ständer icke lärer
kunna widtagas, än att till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfwerlemna art efter sig företeende omständigheter
och såsom Kongl. Majit i Nader godt finner
Stabecks ansökning med stut afhjelpa. Hwilket
tili Riksens Högloft. Stander wördsammeligen hemställes-
Orebro den 29 Julli i8i--
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständets
Lcdam- magnar, Ledam. magnar,
KL. v. 6ust. KLurra.7.
Pä Wällofl. Borgare-Ttän- Pä Hederw. Bonde-Ständets
Ledam. magnar, dels Ledam. magnar,
öVeAelin. Ion. ^näer§80n.
<1!. luaelius.
Den ! Augusti. 2S7Z
Uppläst hos Ridd. och Adeln den i Äng.
» - - - Prest - Stänoct dcn r - -
- - - Bvrgare-Sländet d. r , -
« - - Bondi-Sländet den l - -
Riksens Gränders Gcaks-Ursksccs Betänkande,
L anledning af Longi Mahrs
Maörga Gkrifwclse af den 2L« Zulii om
de rwenne färskildre Summor, som en
lixr
L; §. j Regeringsfqrmen bora föe
oförurfedde händelser affärras och ansläs.
-
I^i Nådig Skrifwelfe till Stats, Utstottet af ken
28 nu förlcdne Julii, har Kongl. Maj-.t behagat
anföra, hurusom — "Enligt 6z §. uti den af
K»ngl. Mast och Riksens Ständer fastställa Regeringsform.
wid hwarje Riksdag särstilda tillräckliga
Summw böra a sjönas och anstas, den ena,
att wara tillgänglig för Rikets förswar eiler andra
högst wigriga ändamål, den andra, att ivid infallande
krig af Konungen lyftas, »ned iagttagande tviv
bägges anwandande as de förefkriiter, samma §. i
Regeringsformen innehåller och förmak."
"Under Kongl.^ Manis Regementstid hafwa
sadane oförutsedde händelser stere gånger inträffar,
som pakallat litomordentlige anstaikep, och till destas
werkstäiligbet svrdrak ukeinordencl.ge medel. B.tydliga
Sununor hafwa de bagge sist förftutne arén
iifgatt till rustninaen för Rikets förjwar, och KonglMahr
har, under loppet af nästförledit och innewarande
ar, nödgats till inköpas Spannemal iftau
Bihang. N-o »4^ M
L274 Den I Augusts.
UtrlkeS Orter, till undsättning för nödlidande Pro,
wincer, deponera en Summa, redan öfwerstigande
det wid sista Riksdag afsacce mindre Creditivet."
"Till afwäriande af wädlige följder för Riket,
vin och enar dylike händelser hädanefter inträffa,
will Kongl. Maju alicsa i Näder erinra Riksens
Ständers SlalS, Utstött att, wid fullgörandet af
hwad ZQ-de §. i Riksdags, Ordningen härutinnan
sörcstrlfwer, hafwa afseende pä den, utan all jemförelse
emot sörre tider, de senaste arén, uppstegrade
dyrheten pä alla förnödenheter, i förhållande bwartill
Kongl. Mast icke kan anse de blifwande Creditiv,
Summorna tillräckliga, utan att fastställas till
fördubblat bclopp emot hwad de hittills warit, och
således afsättas, den ena till En Million Riksdaler,
och den andra till Twä Millioner Riksdaler
Specie, att af Kongl. Majct anwändas pä det sätt
och i den ordning, Regeringsformens förenämnde §.
stadgar.
Kongl. Maj:t förblifwer rc. rc."
Denne Kongl. Majus Nådiga framställning
har, hos Riksens Höglosiige Ständer, StatS. Ut,
stoltet anmäla bort, och derjemte tillkännagifwa, att
6z §. Regeringsformen ucrryckeligen stadgar det böra
för oförsedde händelser, twenne särskilta tillräckliga
Summor assättas och anstäs, den ena att wara
tillgänglig da Konungen till Rikets förswar eller andra
högst wigtiga och angelägna ändamäl, sedan
hela Stats-Rådets tankar deröfwee blifwit inhämtade,
finner den wara oundwikligen nödig; den andra
att ur Riksens Ständers Bank, wid infallande
krig,
Den r 'Augusts. 2275
krig, af Konungen lystas, sedan Han Slats-Rädet
in Pleno hört, och Riksens Ständer sammankallat:
Och skulle ej Riksens ScänderS sörsegmde anordning
ä sistnämnde Summa förr brytaS eiler Summan
af Banco - Fullmägtige utbetalas, än sedan
Riksdagskallelsen blifwit i Huswudstadens Kyrkor
wederbörligcn kungjord.
Da denna, Grundlagens föreskrift stm fordrat
vwillkorligt fullgörande, wid »809 och iZlo ärenS
Riksdag sörsta gängen wcrkställdes, finnas Riksens
Ständer, enligt 14 Mom. i r8 §. af RiksdagSBeslutct
den 2 Maj r8lv hafwa fastställt en större
Summa af En Million och en mindre af 52^,000
Rcdlr, samt ä dem bägge utfärdat Creditiver ä
Banken, änstönt efter ofwan anförde §. i Regeringsformen,
Banken blott nämncs säfom pligtig att utbetala
den af detze Summor, som Konungen ägde
att lyfta wid infallande krig, och sedan helaStatsRädet
in Pleno blifwit hördt och Riksens Ständer
sammankallade m. m. Stats, Utstottet four enligt
Zo §. i Riksdags,Ordningen bör förestå beloppet
af defie Lreditiv,Summor, erkänner med fullkomlig
öfwertvgelse, wigtenafde skäl, som föranlätit Kongl.
Maj:t att äffa bägge Creditiv, Summorne fördubblade
eller den större pä Twä och de mindre pa
En Million R-dlr. Det förra soln bör godtgöras
af Banken, hwarest 1310 ärs Riksens StänderS
Creditive pä den större Summan ännu förwaraS
oöppnadt, beror dock pä omständigheter som BancoUtffottet
allena kan pröfwa, och hwarföre Utstottet
wördsammeligen hemställer, att fragan derout, mä
till bemälle Utssokt öfwerlämnas.
* *
2276 Den i Augusti.
Det sednare eller Creditivet pä den mindre Summan
ater, kan icke med stad af Regeringsformen
ställas pa Banken, och Stats» Utskottet tror sig
d.sto mindre kunna tillstyrka, att Banken nu derom
anIitaS, som Banken för knapt ett ar sedan, mäste
öka desi ansenliga försträckningar tili Stats-Werket
med inlösen af de 522.000 R:dlr, hwaya det äe
»Liv pa Banken stälde imndre Creditivet war lydande,
samt nu nyligen, med förbehåll af bestämd
skyndsam ätcrbctalning, ingått i åtagande, att i och
för Stats-Werkets behof öka Riksgälds - ContoiretS
Discont-Summa med ytterligare 500,020 N:d
Wid
detta förhällande, och dä efter fullbordad
^Stats-Reglering den nödige fundne Bewillnings-Summan,
till hwars sammanbringande Projectet
nu är under Riksens Högloflige Ständers pröfning,
wida öfwerstiqer hwad den någonsin tillförene
utgjordt, samt innebär hwad Landet möjligen synes
kunna draga, har Utskottet under bekymmersamma
öswerläggningar icke funnit annan utwäg till Medel
för ifraaawarande Creditiv, an att genom Riksgälds-Contoiret
dertill söka tillgäng, men hwilken
tillgäng för swärigheter som sig äswen derwid förete,
icke medgifwer ett Creditiv till högre belopp, an
hälften af hwad Kongl. Maj:t i Noder astat, eller
500,020 R:dlr
Sättet
och utwägarne för Niksgälds-Contoiret
att åstadkomma berörde Summa, den RiksgäldsContoiret,
wid händelser som Reaeringsformen färeskrifwer.
ffulle komma att utbetala, äro af den
art, att Utskottet önstar, det Riksens Högloft. Ständer
-
Den r Augusti. 2277
der täckas, ät Staks-Utstottet öfwerläta rättigheten,
att i det Reglemente som för Riksgälds»Contoiret
kommer att utfärdas, derom meddela de föreskrifter,
som ester Utskottets tanka, böra iagttagas till ändamålets
befrämjande; warande Utskottet betänkt pa
sädane utwägar, att hwarken Riksgälds-Cvntoirels
bestånd och upprätlhällande eller den Allmänna Creditera
derigenom stall något äfwentyra. örebro den
r Augustt 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns, Pä Högw. Prest-Ständets
Ledam. wägnar, Ledam. wägnar,
lVl. v. Oust. ^lurra/.
Pä Wälloft. Borgare-Stan- Pä Hederw. Bonde-Ständets
Led. wägnar, dets Led. wägnar,
I. Wedelin. I^are Lrics5on.
6. luneliu».
Uppläst hoS R>d. och Adeln den r Aug.
- - - - Prell-Ständet den i - -
- - - - Borgar^-Ständet d-r - -
» - - - Bonde-Ständct den r - -
Riksens högloflige Sränders Stats» Ut
skotts
Betänkande, angående nikgon förändring
med Rönrans och provks?onens
beräknande <! be 6><kn i tVeneral < Asst1?ance-Conroiret,
hwilka m>t underpant
af till införsel lsfgifne Utländske Rudimakerier
meddelas.
^nder förebafwandet of de Calculer och öswerslig
pa Riksgälds-Contoirets tillgängar och bobo'
ke, enligt Stats-Utstettets förordnand-', bjifwit s
fat
-
2278 Den I Augusti.
fattade, har Utssottet fatt anledning fasta sig ivid
de förskott, hwarmed General-Avsistance-Contoiret,
fäsom sond till Uiläningens bestridande, af Riksgälds,
Contviret understödjes, enar under de senast
framflutne arén, deste förskott blifwit ökade i sädant
förhållande, akt Förlags-Summan, som wid 1808
ärs stut, endast utgjorde 190,000 R:dlr »Banco,
r>u mera bestiger sig kill 225,000 R.dlr dito mynt,
sä att skillnaden är ej mindre än 75,200 R:dlr.
^id anställd närmare undersökning om orsakcrne
till en sadan utwidgad rörelse i General-Asflstance,
Contviret, har Stats, Utssottet funnit, att
Utlåningen mot pant af sa kallade Utländska Rudimaterier,
för hwilka stags Län erlägges Fem procents
ränta om äret samt i förhällande till Län-Summan,
En half ock En procent Provision, i märkligaste
matto deste senare arén tilltagit, dä, enligt en
af Herrar Fullmägtige i Februarii mänad inncwa,
rande är infordrad Förteckning pä dylike Län, utom
annat gods, wid samma mänads slut, warit Belande,
nemnligen Bomulls-Lärft 4,iZs stycken innehållande
i;6,129 alnar, Cambrick 2,409 stycken
innehållande 47,904 alnar samt Socker: Mascovad,
Nätt ock Terrcs, tillsammans ,29 Fastager
och 200 Tunnor, innehållande 220,989
Enär, uppä Riksens Högloflige Ständers är
rgoz till Banco, och Riksgälds,Werkens öswerseende
församlade Revisorers tillstyrkande, den Författning
widtogs, akt, i stället för de sä kallade Nederlags,
Länen, hwilka dä afskaffades, skulle i General,
Assistance,Contviret fä belänas alla Inhämffa
Fabnks-waror, samt till införsel lofgifne Utländske
Rudeinaterier, lärer egentliga afsigten med en
sadan anstalt warit den, alt härigenom, ej mindre
Den r Augusti. 2279
bereda ät General-Assistans, Contoiret nägon förökad
inkomst, än äfwen lärka penninge - tillgängen
för behöfwande och nödställde Fabriks-idkare; men
att sä beskaffade waror, som de här osman uppräknade,
äfwen skulle inbegripas under de Fabriks-Rud-materier,
pä hwilka Län mot lindrigare, än wänlig
ranta, uti General-Assistance-Contoiret borde
meddelas, har Stats-Utssottet ansett wara en allt
för wtda sträckt tillämpning af det, är i8vz, wid
Contviret införde Utlånings-Systeme. — I anledning
hwaraf; och dä Riksgälds-Contviret icke synes
böra uppoffra den winst, som med billighet genom
General-Assistance,Contviret mä kunna hämtas
frän utlåningen mot pant af andre, än nedannämnde
Utländske Fabriks-Rudimatei ier, har SkatsUlskottet
welat tillstyrka, att, med undantag ak inbämske
sä kallade Fabriks - waror, samt Utländsk
Ull, jemte Bomull och Silke, hwilka waror pä manligt
sätt fa belänas, för alla öfrige till införsel lofoifne
Utländske Rudimaterier, hwilka uti GcneralAssistance-Contviret
komma att belänas, bör erläggas
lika mycket, som för de egentliga Lombard-känen,
nemnligen för Län ifrän och med 1220 R:dlr
till 2020 R:dlr Sju och En half procent em äret
samt för Län pä 2020 R:dlr och deröfwer Sju
procent om äret, och för Län, hwilka icke uppgä till
loos R:dlr, hwad den fastställde Tariffen för Lombard,
Länen utsätter, sä att med desie Län pä Utländske
sä kallade Rudimaterier i alla afseenden kominer
att förhällas pä lika sätt, som angående Lem,
bard-Länen, uti 1808 ärs Instruktion är stadgadt.
— Och, i händelse 'Riksens Höglvfiige Ständer
härtill skulle'bifalla, fär Stats-Utssottet föresiä en
förändrad Redackion af »r Mom. 2 §. 2 Art- uti
K28» Dcn i Augusti.
Jnstructisncn för General-Assistance-Contoiret och
desi Betjening af den 9 Ma> >8»^; och hwilket
Moment koiumec alt 'yta salunda:
"lich Pä alla Inhämike sa kallade Fabriks,
waror sann lftländjk Ui!, j-uure Bomull och Silke
meddelas Län i behörigt chihallaude as pantens warde,
sa ftamt wahran ar al sadan bcssassenhet, att
den under Läningsriten ei kan försämras. — För
alla dylike Län, som minst bewilljas till 102 R:dr,
erlägges endast Fem procents ärlig ränta, och uti
Provision b»talas En procent om äret för Län fran
och med ronde R-dlr till lvoo:de Rtdlr, menderutöfwer
beräknas Provisionen till En hast procent
vm aret. Bärande» denne Ranta och Provision
ivid Länets expedierande för Län-tiden innehallas;
och i hädelse Länet ej warder a sörsallodagen inlöst-,
beräknas en lika beskaffad afgift till den dag,
panten läses eller a Auction försäljes; äfwcnsom da
fätane Län till Auction leswereras, wänlig AuctionsProvisicn
Tre procent derföre beräknas, ehwad panten
läses söre Auctionen eller undergär försäljning.
— Ä andra, än bär ofwan uppräknade till införsel
lvlglsne Utlandffe Rudimatericr ma äfwen Län meddelas;
dock kommer med desie Län, att i alla affeenden
fmbä!'as pä lika sätt, som anaaende de egentliga
Lombard-Länen, finnes stadgadt." Hwilket Riksens
Högt fiche Ständers närmare ompröswande
wördsammclioen undersiälles. wrebro d. , Aua i8>2.
Pä Hög'. Ridd. och Adelns Pä HSgw. Prest-Ständcts
Ledom. n agnar, Ledam. magnar,
H,. v. LlchZorn. 6u8t. ^lurra^.
Pä L olloff. Borgarc-Slan- Pä Hederw. Bondc-Stänhcls
Lcdam. wägnar, dek§ Ledam. magnar,
l. ^Veselin. L-nrs Ericsson.
tz. 'lundins.
Upp
-
Den I Augusti. 228!
Uppläst hos Ridd. och Adeln den l Aug.
« - - - Prest-Ständet den 1 - -
- - « - Borgare - Ständet d. i - -
- - - - Bonde-Ständer den l - -
wärdsamt Memorial!
^ä Bewillnings - Utskottet under öswerwägande
förehaft huru och pä hrvad satt Land-Tulls-ersättningen
till lika belopp med hwad den redan wid
»809 och >8io ärenS Riksdag eller med >50,220
R:dr bör utgå utom den Summa, som i Allmänna
Vewillningen ar beräknad, har Utskottet, enar
Land-Tullarnes ater inrättande före detta blifwit af
det sammansatte Bewillnings- samt Allmänna Beswärs-
och Economie - Utskottet afstvrkt, ansett den
förut widtagnc utwäg böra bibehällas, att läta ersättningen
utgöras pä lika sätt som dä bestämdes,
eller att Städerne Stockholm, Götheborg och Carlskrona
answarat för Femton Tusende Riksdaler uti
Mantals, penningar, beräknade hädanefter lika med
annorstädes i stallet för den hittills erlagde QwarnTull;
Och samtelige Städerne för en lika Summa
säsom Salu-Accis; skulle de öfriga Etthundrade
Tjugu Tusende Riksdaler utgå till halsten af Landet
och halsten af Städerne, derwid afgiften a Landet
kommer att utgöras med iz fi. 4 r. af hwarje
120 R:dr, eller medrik- af hwarie 120 R:dr, af
Hemmans, Bruks, eller annat Werks eller Lagenhets
warde, samt af Embets- och Tjenstemän med
Indelning alldeles pä enahanda sätt, som wid 1 ffoy
och iZio arens Riksdag blstwit asatt, och af Städerne
med vafkortade Sextio Tusende Riksdaler;
Ankommande pa Borgare- Ständet, att Städerne
emellan fördela denna Summa, efter deras olika
2282 Den I Augusti.
förhållande til! hwc.randra, men fördelningen lnom
hwarje Stad, har Utskottet ansett böra hädanefter
fle i förhållande till beloppet af den Allmänna Bewinningen,
som hwarje Egendom och Rörelse inom
Staden utgör.
Beträffande widare stora Slö-Tullen, och
orunderne för densammas bestämmande, hwarom
Kongl. Mast i Dest Nådiga Proposition den rz
sistledne Maji äskat Riksens Ständers underdåniga
yttrande, sa förestår Bewillnings - Utskottet lil! Riksens
Höglost. Ständer:
1:0. Att i underdånighet uppdraga at Kongl.
Mast att genom en Committee af kunnige Embetsmän
och erfarne Handlande, lata utarbeta en ny
Slö - Tulls - Stadga, hwarwid pa en gang affes
Handelns och Näringarnes förkofran med bestånd
af Statens Intrader, derigenom, akt de förändringar,
hwilka i gamla Taran och Stadgan genom
förändrade tider och omständigheter erfordras, hufwudsakeligen
maga lida, dels till uppmuntran för
Export af Inrikes Producter, och Förädlingar, medelst
nedsättning af Tullen ej mindre a utförseln
deraf, an a Införseln af de till förädling inkommande
raa ämnen, dels till öfwerflödets hämmande
genom en skalig förhöjning af de dertill hörande Artiklar,
dock till sadant afwägdt förhållande, att förhöjningen
e> ma ökahagen för Tull,försnillning,
samt att dessutom förestå i hwad matto FörtullningSfrihet
i öfwerensstämmelse med Riksens Ständers
wid denna Riksdag redan framkörde underdåniga
önskan, till följe af Allmänna Beswars och Ekonomie-Utskottets
asglsne Betänkande matte medgifwas
a alla dc waror, hwilka til! nyttjande tillatne eller
andefaldte, följakteligen aro nödwändige, sa länge
de
Den i Augusti. 228;
de hwarken till godhet eller erforderligt belopp kun,
na i Riket tillwerkas, men genom hwilkas förbudne
inkörsel, smyghandeln ansenligen blifwic gynnad;
hwarjcmte Cvmmitleen i sammanhang härmed skulle
äga, alt öfwerse alla hittills gällande Tull - försaktningar,
och pa sätt Riksens Ständer wid 1809 och
i8>o arens Riksdag i underdånighet hcmställdt, till
Kongl. Majus Nådiga pröfning och afgörande första
de förändringar derk i allmänhet, som kunde fin
nas af nöden.
2:0. Att öfwerlemna till Kongl. Mafit, att sa
wäl innan en sadan nv Taxa och författning hinner
fullbordas, som äfwcn sedermera intill nästa Riksdag
efter förekommande behof, ej mindre i Politiskt
än Economistt hänseende, stadga de förhöjningar a
wissa, och nedsättning a andra Artiklar, dem Kongl.
Maj:t i Sin wishet kan anse nyktige och nödige,
hwarwid likwäl det underdaninga förbehåll torde göras,
att Stats-Werkels, genom dessa förändringar
i Tull, Jntradernes belopp, erhållande winst, utöfwer
hwad sa wäl för Sjö-Tullen i Staten bliswit
paräknadt, samt hwad derutöfwer med Tull-asgiternes
oförändrade bibehällande i deras närwarande
stick, kan hafwa wunnits, hwilkct öfwerffott redan
blifwit wid denna Riksdag till Kongl. Majus Nadigste
disposition af Riksens Ständer öfwerlemnadt,
pa sätt dess derom afgangne undcrdaniga ffrifwelse
innefattar, sadan ytte.äigare winst, matte, efter twenne
ars beprökwande, lända till minlkning i de af
Riksens Ständer till Statens underhallande, nu atagne
dryga Skatter och Bewillningar, pa sätt Riksens
Ständer wid denna Riksdag om en sadan
minsknings tillämpande pa ena eller andra Artikeln,
sig emellan komma att desima; Och derest emot förmo,
2284 Den i Augusti.
modan de af Riksens Studer nu stadgade Bewillnings
- grunder ej törna till den behöfliga af Riksens
Scäfer atagnc Bewillnincs, Summan, torde
Riksens Ständer anse en sadan brist icke kunna annorledes
och lämpeligare fyllas, än med den tillförwancade
winsten at förändrade Tull, asgifter; Äfivensen-,
Riksens Ständer i underdånighet torde anhålla,
att wid nästkommande Riksdag i och för den
granffning af Sjö, Tulls, afgifterne och den widare
algar) dermed, som enligt Lo §. af Regeringsformen,
dem tillkommer, undsä de!, sa wal af den blifwande
rya Taxan och Stadgan, som af det Resultatet
öfwer Statens ökade Intrader, som deke
Författningar kunnat medföra.
Efter denna hufwudsakeliga åtgärd med SjöTullens
reglerande och bestämmande ak grunderne
för densamma skoende förändring, torde Riksens
Ständer
z:o. Hos Kongl. Mas:t k underdånighet förklara
sig för narwarande icke hafwa någon ändring
i hittills stadgade och gällande Sjö - Tulls, afgifter
att föreslå; äfwcnsom de Sjö-Tullen ätföljande till
nästa Riksdag vförändradt utgående Licent- och
Convoy samt Fattigförsörfnings-afgifter pa lika sätt
och med samma willkor, Riksens Ständer wid 1809
och r8io arens Riksdag i underdånighet anmält,
komma att fortfara.
, 4:0. Som af inkvmne upplysningar ar ut
röndt,
att Staten njutit af Sjö-Tullarne en större
inkomst, da de till Arrende warit upplätne an
under den tid, da de genom Statens egen anstallt
warit förwaltade, sa sörestär Bewillnlngs - Utfkottet
sluteligcn till Riksens Högloft. Ständers egen pröfning,
alt till Kongl. Maj-k öfwerläta rättigheten till
dera
-
Den i Augusti. 2285
deras ytterligare bort - arrenderande pa Tio ar, wid
förloppet as den nu warande Arrende-tiden, utan
hinder af hwad 60 §. j Regeringsformen i slikt fall
bjuder, sa wida Kongl. Majit stulle sinna slikt, i
afsende pa tidernes beikaffenhec, med Statens lika
stora eller möjeligen en större fördel an wid senaste
Tull - Arrendet förenas.
Hwilket dock till Riksens Högloft. Ständers
bepröfwande wördsammeligen öfwerlemnas. Orebro
den 29 Julii i8i2.
Lä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högm. Prest-Ständets
Lcdam. »vägnar, Ledam. wägnar,
L. Kuutli. Olok Ljunbeck.
Pä Wällofl. Borgarc-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stän
dets
Lcdam. »vägnar, dets Ledam. magnar,
Larl I?r. I^anclberA. ^lon jonsson.
6. 60
iova.
G
Uppläst hos Ridd. och Adeln den r Aug.
- - - Prest - Ständer den i - --
- - - Borgare-Ständet d. i , -
- - - Bonde-Ständel den i - -
Wördsamt Memorial!
enom Utdrag af Protocollel, under den iz i
denna manad, har Hederwärda Bonde , Ståndet
lämnat Banco - Utjkottet del af Riksdagsmannen
Anders Peterssons fran Skaraborgs Län ingtine
Memorial, hwarmed jeinlikt berörde Prot-o,
colls-Utdrag, Hederwärda Ständers allmänna röst
hade instämt; för att öfwer innehållet deraf, sä förr
möjeligt bleswe, inbekomma Banco, Wollers Utlakande.
Uti
2286 Den ! Augusts.
Uti berörde Memorial anföresr Huruledes ingenting
gemenligen werkar mer till billig förtrytelse,
an ett kallt afstag pä förtroendets och »välmeningens
framställning, att en sadan känsla hos Standels Ledamöter
erfarits, wid afhörande af Banco-Utstottets
den 29 nästledne Junit meddelte Utlåtande, uti
Len för Banco, Fullmägtige sökte tillökning i deras
ärliga underhäll: att, om detta ma kallas Honorarium,
bör det wäl någorlunda smara lill dest benämning,
och till dest bestämmelse, att gifwa nöd,
wändigt uppehälle, och mättelig bergning ät dem,
som stola vewaka Riksens Ständers angelägenheter
wid detta angelägna Werk: att zoo R:d. Banco
icke göra tillfyllest till de oumgängeligaste behof;
Hwarförulan ingen med »villighet uppfyller stna plikter,
hwarom erfarenheten wittnade uti fördubblandet
af Revisorernes arfwode, samt procents
stjedd tillökning ä Tjenstemäns Löner, >emte dera
än widare under denna Riksdag af Stats, Utstottet
tillstyrkt tillökning- att, dä Bonde-Ständer begärt
en wida mindre förhöjning för de Tjenstemän, hwilka
utgjöras af dest Medlemmar, och, sa tillsägande,
endast tillhöra Ständer, och dä denna begäran, för
hwad Banken beträffar, endast gär ut pä7;o R:d.,
och således tyckes wara obetydlig för ett sä rikt
Werk; denna anhållan förkastas, pa grunder, som
dlifwit antagne, efter hwad Utstottet stuteligen sig
yttrat, utan öfwerwägande af de stäl och anlednin,
gar, som i detta ämne förekommit; hwilket bchand,
lingSsätt af Utstottet skäligen icke förmodatö, dä det
just ar tillsatt för att upptaga och utreda de stäl,
som till dest utlåtande blifwik öfwerlämnade; att
förgäswes deremot borde inwändas, det den igenom
en Bonde-Ståndets Ledamot, i samma Ständ,
och
Den i Augusts. 228?
och derefter jemväl i de öfrige Riks, Ständen
wäckte fräga om tillökning i Fullmägtiges arfwoden,
endast hade afseende pa förstnämnde Stånds Fullmägtige,
dä dek strider uppenbart emot Zngresten i
Utskottets Betänkande, och emot sanna förhällandet;
men dä samma inkast som förut blifwit nycijadt,
att nemligen de öfrige Riks, Ständen wäija sine
Fullmägtige i Stockholm, hwilka icke behöfwa högre
arfwoden, äfwen ware att befara; borde Utstottet
nödwändigt göras uppmärksamt pä de för Bonde-Ståndets
Fullmägtige enskilt talande omständigheter;
hwilket Föifattaren till ämnets framställning
i Ständer bestämt iakttagit, för alt äfwen dermed
uttrycka dest werkeliga tanka, alt om de öfrige Sländön,
hwilka endast utgöra Huswudstadcns Jnnewänare,
icke der sakna ffickelige ämnen, till bewakande
af deras rätt, enahanda förhällande icke alltid i Huf,
wudstadens granskap är art påräkna för BondeStändct,
hwilket, i allt fall, gerna önskade bibehålla
dest förtroende för dem af dest Ledamöter, som
med insigt, redlighet och rätlwisa uppfyllt deras kall,
och destutom wunnit en erfarenhet i desta ärenden,
hwartill en längre tid för en Nybegnnnare erfordras:
att anmärkningen, i afseende pä Bonde-Ständets
deltagande i Banken och dest styrelse, likasä litet
förstenar att af den upplyste Tänkaren bifallas: om
de öfrige Stånden i förstone, ined deras garantie
och tillsyn grundlagt, och, det mä äfwen medgif,
was, förökat Bankens förmögenhet; sä hade Bon,
de-Ständer deremot, med dest personliga kraft, gistvik
Banken ett försivar; och i de senare zc> arén
genom oberäkneliga utlagor, en säkerhet, som den thy
förutan vmöjeligen kunnat äga, om Statens ofta
inträffande dryga behof deraf stokat fyllas; och dä
2288 Den > Augusti.
samlelige Riksens Ständer en gäng hög tideligen godkändt
Bonde-Ständets rätt, till oinskränkt delaktighets
i detta Werk, tycktes ett förhatligt minne af
föregående tiders obillighet icke hafwa bordt äterkallas;
eller det Honorarium Bonde-Ståndets Fullmägtige
derifrån åtnjutit, stämplas med anseende af
cn betydlig känning i jämnförelse af de dryga uppoffringar,
som Bonde-Srändet wid sa mänga wädeliga
tillfällen sig underkastat: slutcligen yttraöden
fullkomliga öswertygelse, att Banco-Utstoktet bade
bordt pröfwa, de af en Ledamot i Bonde-Ctandet
föredragne allmänna skäl, och pä grund deraf, bifalla
desi hemställning; men dä widare pröfning häraf
för det närwarande icke ägde rum, skulle Banco-Utskottet
af de nu gjorde anmärkningar erhälla
del, för akt ytterligare ullätande deröfwer med möjeligaste
första afgifwa.
Och har Hcderwärda Bonde-Ständer derefter,
genom Protocolls-Utdrag af den 18 dennes ansett
nödigt, att Banco-Utstottct, med alldraförsta, desi
yttrande öfwer förrberörde anmärkningar meddelas.
Ofwananförde för Banco-Urstottet till form
och uttryck högst owäntade anmärkningar, hwilka
likwal Utffottet med nöje tror stg öfwertygadt, alldrig
kunnat komma frän En betz Ledamot ät stg sirlf
lämnad, hafwa ej i nägor mätto förändrat dest öfwertygelse
i förewarande fall, säsom grundad pä ffäl,
hwilka Utskottet anfört och ej kan srängä: att nemligen,
ett i sin början ämnadt, och derefter fortsatt,
samt annu uri sädan egenskap fortfarande, ej
obetydligt wedermäle af erkänsla, för uppfyldt hedrande
förtroende wid en, wäl i sig sjelf wigtig.
Lock, i mohn af ärliga Sessionerne, icke beswärlig,
befattning, ej kan betraktas såsom Lön eller Arfwo
de
-
Den i Augusti. 2r8s
de för Tjenstemäns trägna och answariga tjenstgöring
hwarje arbetsdag aret om; icke eller wara bestämdt
ait ensamt smara emot Innehaswarens alla
behof: alt widare, någon staga if.än te öfrige Stunden
icke war wäckt om tillökning ä bcrö'de Honorarium,
ehuru jemwäl deras Fullm-glige uti Bonde-Ståndets
framställning moro, nillrooligcn, >nnebegripne:
att ytterligare, med afseende a de: willtor,
hwarinunder Hcderwärda Bonde Stander lämnades
delagtighet uti Banco-styrelsen, samt Möckelö
dä, blott genom de öfrige StändenS omsorg
wundne förmäga, det wore bade mindre pasiande
och obilligt, att Bonde-Sländets Fullm rgtige i afseende
pä deras, med de öfrige StantcnS Fullmägtige
gemensamma befattning, erhöllo ett större we»
dermäle af erkänsla ifrän Werket, än de öfrige
Ständen för sine Fullmägtige astunkade: och siuteligen,
att wid en tidepunct, dä, af olyckelige anledningar,
och i synnerhet till förekommande af Rikets
synbara förlust, Banken är alagdalt tilis widare
inskränka uppfyllandet af desi förnämsta förbindelse,
all möjelig besparing af icke vumgängelige utgifter,
wore nödig. Desia ffäl har Banco-Utffottet, uti
desi nu äterförwiste utlätanden ej underlåtit att anföra;
och af deras beskaffenhet, trost sig äga giltig
anledning, att ej inga uti cn, alltid obehaglig, undersökning,
hwad under ständigt wistande i Hufwudstaden
för dagen erfordrades; hwilket underlätande.
Utskottet ej kunde förmoda, skulle inom Hcderwärda
Bonde, Ständet rubriceras, såsom ett kalle afslag
pä fZrrroenders och wälrncnirigcns framställning;
icke eller att åberopandet såsom grund för
UEotcetS öswertygelse , af den händelse, dä, till ett
tvara^igt wedermäle af wänjkap,'aktning och wälBihang.
Nst »44. will/a,
229^ Den i Augusts.
wilja, Bonde-Ståndet, utan någon afgifts erläggande,
bewilljades en förut afsagd drägtighet utk
styrelsen af det Werk, som pä de öfrige Sm >dens
garante och sam-nanffott/ war grundlagt, samt, ae,
nom deras ofta bekymmersamma omsorg, uppnadt
en önstanswärd stadga, ffulle inom Ständet anses,
såsom ärerkatlan-e af etc förhacligc minne urås
förra riders obillighet. Banco-Ulffoltek sär,
i anledning af de, emot dest förra yttrande, gjorde
anmwkningar, ej lämna obemäldt, akt Bonde-Ständets
personliga kraft, till hela Samhällets förswar,
hwaruti wisteriigen jemwäl Banken, lika med Rikets
öfrige Werk, och äfwen Ständcts, jemte hwarje
Medborgares Egendom, äro innebegrepne, icke i
någor matto af Banco. Ucffottet mistkännas: men
Utstvttet känner ej det förswar, som Bonde, Ständer
allena, ät Banken särfkildt ffulle haswa lämnat,
såsom fullc sivarande emot den grundläggning,
och den twetydigt medgifne tillökning ä
Werkets förmögenhet, som genom de öfrige Ståndens
garantie och tillsyn i förstone riilksmmic.
Det kan ej wara nägot twifwelsmäl underkastadt,
att blott igenom de z:ne Ständens garantie, tillstött,
och ej mindre beswärliga, än ofta högst bekymmersamma
omsorg och befattning, Sweriges
Bank, under den HögsteS fortfarande beffydd, och
Regeringens hägn, ej allenast är grudlagd,. utan
vck har samlat dest ägande förmögenhet; alt Merkel
följakteligen genom blott de z:ne Ständens möda
och omsorg war uppammadt och skjött, sä till
sägande, ifrän en klen barndom, till MannaäldernS
styrka, enar det Hederwärda Bonde-Ständet först
sökte deruti fä deltaga. Af de äberopade oberäkneliga
utlagor, som Bonde-Ständet gemensamt med
de
Den i Augusti. 229»
de öfrige Stånden mäst erlägga, har Bankens Fond
el wunnit någon tillökning; men den puncten uti
Werkets Grundförfattning, som förmå-. : att den
Gevinst, som Gud sf Wtrket förlanandcs warder,
ffulle till allmän nytta blifwa anwänd; är ä Bankens
sida, allt Ifrån Werkets första inrättning, intill
närwarande stund, lili nästan otrolig matto uppfylld,
genom Län till lindrig och ofta ingen ränta,
samt genom bewilljad afffrifning af flere Millioner
Riksdaler uti Statsås äterstäende Län af Banken;
hwarigenom Stats - Catzan blef befriad ifrån en
tryckande ffuld, och Landets Inbyggare befriades ifrän
den bestallning, som tilt en sädan stulds godtgörande
i widrigt fall warit oundwikelig; uti hwilken lindring,
Bonde-Ständet, lika med de öfrige Sländen,
fäkt deltaga. Banco'lltstoltct anser sig fluteligen
ej hafwa selat, genom dest fästade uppmärksamhet,
äfwen i della fall, ä Werkets närwarande,
icke af saknad förmåga, men af andre nödlwungne
stäl, äbragte ställning, dä efter UlstoltetS tanka,
ett nödigt afseende ä allmänna omdömet, fordrade,
att derinunder anledning icke gifwes, lill ökande af
Werkets utgifter.
En Ledamot af Högwördige Preste-Ständet,
och samtelige Ledamöterne af Hederwärda B.-ndeSländet,
äberopa härwid, deras till Banco-U:stottets
förra wördsarpma Betänkande, öfwer ämnet,
bifogade tankar. Orebro den 23 Julli 18-2.
Jacob Os la La räls. fl?ll. VVsiäman.
Lust. O. Wile lce» L. Ollman.
N, LelslliZlus.
* * Upp
-
»29r Den i Augusti.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den r Augusti.'
- - Prest - Ständet den i - -
- - Borgare-Ständ. den r - -
« - Bondc-Ständct den i - -
Wörbsiamt Memorial!
^^swer den ifrån Wällost. Borgare-Ständet stedde
Remiss nf Herr Bergs - Nädmannen E. Fnitz
ems för Fahlu Bergslag gjorde framställning,
om oinstränkt belånings - lid i Banken, pä Koppar
ved andre Metaller; jemte rättighet till beläning af
Wag-Attester ifrån Awesta Krono-Mag, under
Magistratens i Hedemora ward om de panksatte
Effecterne, och Krono-Jufpectvrens pä stället inseende;
har Banco, Utstotlet ansett stg böra inhämta
Herrar Banco - Fullmägtigeö utlåtande: och förmala
Herrar Fullinägtige, uti nyligen ankommit Memorial,
ait, jemlikt hwad Bankens Commisiarier,
uti deras infordrade yttrande anfört, säkerheten för
Län pa Attester ifrån Awesta Wag, icke kunde anses
tillräckligen bewarad. Alla Bankens äldre och
senare Län-Författningar, samt förnämligast Kongl.
Förordningen den >8 Febr. i?;; stadga uttrvckligen,
del Banken ej får utgifwa Län a andre Bruks-!
Effecter, än som blifwit uppwäqde pä någon Stads
Jern-Wag, jemlikt Wag, Betjeningens deröfwer
gifne Attest, till riktigheten päjfrifwen af Borgmästare
och R >d in Loco, under försäkran att samma
Effecter, fa länge de förblifwa Bankens pant, stola
oförryckt hällas Banken tillhanda, och uti ingen matto
rubbas eller stingras. För Hedemora Magistrat,
säsom stadd pa twenne mils afstånd »fran Arrestad,
vm ock samma Magistrat, till ässwentyrs, dertill
kunde sörmaS, blefwe den för Banken nödig bcfuno
-
Den » Augusti. 229Z
ne wärdén af Effecter, liggande i Awesta Krono,
Wag, icke möjlig.
Beträffande dernäst ansökningen om rättighet
för Fahlu Bergslag, att alla tider pä äret, fä k
Banken beläna Koppar och andre Metaller; funno
Herrar Banco-Fullmagtige sig ej kunna frängä den
öfweltygelse, de före detta yttrat, att en oinstränkt
bolän ingS - tid i Banken pä Expvrtable Effecter, icke
möjligen, med de för denna »kläning fastställde
grunder, saint med egenssapen af dvlike Län, stmle
förebyggandet af deras missbruk i missa fall, star att
förenas: och företedde sig i öfrigt icke stal, kill någon
längre utsträckning för Fahlu Bergslag enstildt,
af de undantag uti Författningarnes tillämpning, som
till lättnad af Jernhandteringens fortfarande sw3righeter,
äro tills widare bewiljade ock kunna aga rum.
Herrar Banco-Fullmägtiges anförde Utlätande,
öfwer den för Fahlu Bergslag stedde framställning,
finner Banco, Utstottet för dess del wäl grundad ;
som till de Respective Ständens närmare upplysta
ompröfning wördsamt öfwerlemnas. Orebro den -8
Julii 1812.
^acod Oe la 6Lräie. H öVeiclmLu.
6ust. O. öVrlclLe. L. Ölnnan.
Kl. LslsmZil».
Upp
-
2294 Den i Augusti.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den r Aug.
----- Prest-Mandet den i - - ,
----- Bopqare-Skändet d, i - - -
- - - - Bonde-Ttändet d. l - - -
Wördsamt Memoria!!
^^cd afseende a en, ej mindre, genom Hederwär,
de Bonde-Standets Remifi af någre Riksdags- Full»nägtiges
ifrån Skaraborgs Lön, ffcdde framställning,
än ifrån alla Landsorter defiförulan, förspord
klagan, öfwer be betydande swarigheter, och jemwäl
den förlust, som allmänheten ar underkastad, af en
myckenhet förstone, och dymedelst i rörelsen svårligen
anwandbare smärre Banco - Sedlar, hwilkas
ombyte em?t nye, i synnerhet uti alla ifrån Hufwudr
Staden nao.ot aflägöne orter, wore gansta swart,
vin icke em'iligt; har Banco-Utskottet ej bordt lemna
detta förhållande utan nödig uppmärksamhet;
men finner för befi del någon lampeligare utwag,
till berörde svårigheters möjeliga afhjelpande, ä
Bankens fida, nu icke kunna bestämmas, än att till
Herrar Banco-Fullmägtiges omtanka bliswer öfwer,
lemnadk. att, uppå dertill ifrån Konungens B^fallningshafwande
i Länen alfwén anledning, tillse, huruwida,
i förening med Bankens nöjaktiga säkerhet,
kburu med åtföljande mindre betydelig kostnad, Lands-'
otterne kunde i möjeliaaste matto befrias, ifrån of,
wanberörde wifierkigen kännbara hinder, för en jemn
circulakion, af det till allmän gångbarhet authoriserade
Myntet. Hwilket emedlertid,' de Resö. Standens
närmare upplysta ompröfning, wördsamt understalles.
Orebro ben 28 Julii -812.
sc o b Os Is 6 srcl i 6. 1" b. Vv ei clmsr>.
Lust. D. kVilcl^e. L. Obinsn.
Ak. HelsillZius.
Den i Augusti. 229;
Uppläst hos Ridd och Adeln d. i Aug. '
r - - - Prest-Ständet d. l - -
- - - - Borgarc-Ständctd. l - -
- - - - Bonde-Ständet d. l - -
Wördsamt Memorial!
^)m^m Utdrag af Hederwärda Bonde - Ståndets
Protocoll, har Stander till Stats- och Banco, Utffoktens
vltranbe remitterat, Riksdagsmannen Nils
Ericssons ifrån Carlstads Län gjorde hemställan,
hwarmed Eric Öhman fran Upsala^Län, med flere
af Ståndets Ledamöter, sig förenat, det matte
Fullmagtiges ärliga arfwoden i Banken och Riksgälds
- Comoiret, med s<o procent blifwa förökte.
Såsom stöl och anledning för berörde hemställan,
anföres: huruledes de för Riksens StanderS
Fullmäatige i Banco - Styrelsen bestämde arfwoden,
nära ett halft Seculum warit enahanda, och Riksgälds
- Fullmagtiges aflöning afwen derefter blifwit
inrättad: atr samma arfwoden wörö rikt och efter
Stiftarens Ovärdighet tilltagne, i förhållande till den
tidens Warupriser; men att deflas derefter uppjagade
wärde, nedsatt allas förut hjelppiga ulkunst,
wida under medelmattans tillgångar: att widare, l
fall den förestagne tillökning, till äfwentyrs wore
mindre paräknad, af de öfrige Refvective Standens
Herrar och Fullmagtige, såsom merendels i Stockholn,
wistande och der förut beklädande andre Embeten
eller innehafwa Borgerlig rörelse; det förra
arfwodet deremot, såsom enda utkomsten för BondeStandets
Fullmagtige, hwilkas åtgärd icke är mindre
magtpaliggande, wore alldeles för knappt och
vtillräckeligt, da de, aflägsnade fran tillsyn as egen
Egendom,^ hwtlken med legofolk näppeligen sifwer
någon
s?yS Den r Augusts.
någon behållning, ssola wistas i en sa d»r Stad
som Stockholm, ock för Hel» Hundrade xRlködaler
pa aret, som gör En Riksdaler 17 ss:r och nagra
runstycken om dagen, wara anständigt bebodde, nöd.
torftigt födde, och ssickeligen klädde. Med afseende
dera förestös således samma tillökning för Bancovch
Niksgälds-Fulluiägcige, som alla öfrige Embetsman
nyligen åtnjutit, med sv procent, till Sm Hun,
drade Feintio Riksdaler för hwarje sadan Fullmägtig;
och det sa mycket häldre som Riksens Stander
tvid sistlidne Urtima Riksdag, anstagit jemt dubbelt
högre arfwode an förut, at deras Rewisorer reid
dessa Werk, hwilka dessutom beräkna Skjutspenningar
för fram- och aterresan, som Bonde-Ståndets
Fullmägtige deremot sjelfwe mäste bestå sig, da de
för en nödwaNdig tillsyn af sitt Jordbruk, osta 0 Utikring
52 mil fran Huswudstaden belagit, en och annan
gang om aret aro nödsakade fram- och återresa.
Sluteligen anföres, att om de öfrige Rcspect.
Stånden för deras Ombud, anse denna tillökning
antingen obctvdelig eller mindre behöflig; ty som 0-  sörtjcnt kan den icke med rättwisa bedömmas, lärer
en hwar likwäl harwid inse, Bonde - Ståndets ser»
skildra belägenhet andä haswa ett billigt anspråk pa
en ädelmodig och rattwis uppmärksamhet.
Wid öfwerwagande af anförde framställning
anser Banco - Utkottet dess yttrande böra inssränkas
blott till Fullmägtigssapet i Banken, säsvm i sin början,
och anda tilt ar »820, endast af zwe Stånds
Ledamöter bestående, och af samma Stånds föreskrifter
beroende. Pä den Fond, som under deras
garantie och förwaltning, och alwen af dem en gang
stedt tillstött, bstjwit samlad, är ett sä kalladt ärligt
Honorarium, icke i egenstap af Lön eller Arfwode,
utan
Den r Augusti. 2297
utan såsom wedermäle af erkänsla för uppfyldt förtroende
at deras Fullmägtige bestämdt: Uti ett sadant
förhållande och utan någon a det Hederwärde
Bonde - Ständets sida ssedd tillökning pa Werkets
da ägande Capital, erhöll samma Stand sistnämnde
ar inträde uti Bankens förwaltning, samt dess
Fullmagtige och Rewisorer, med tillökt icke oberydelig
känning pä Fonden, lika, sa kalladt Honorarium,
jemte Dag tractamente och Rese-kostnad för de sistnämnde,
som de öfrige Standens Fullmagtige och
Rewisorer war tillagdt. Med afseende hära, wore
en tillökning för endast det Hederwärda BondeStandetS
Fullmägtige, äfwen sä illa passande som
obillig. Hos de öfrige Nespeclive Ständen är någon
sräga om tillökning för deras Fullmägtige icke
wäckt. Fullmägtigssapet är en hedrande förtroendespost,
som de dertill walde, af ssäl, dcm de sjelfwe
aga betämma, kunna sig undanbedja. Bankens
närwarande belägenhet fordrar i öfrigt all möjlig
sparsamhet uti tillökning af omkostnader, som icke
aro oumgangelige.
Genom det föregående ansir Banco - Utskottet,
sig pa anförde hos Ucstottet gällande grunder, hafwa
tillrackeligen beswarat den till dess yttrande, ifran
Hederwärde Bonde-Standet remitterade framställning,
utan att inga i öfwerwagande af de stal
och anledningar för samma Stånds Fullmägtige
enskildt, som, till bifall af den stedde hemställan,
deruti finnas andragne.'
En Ledamots af Högwördige Prest - Ståndet,
en Ledamots af Walloflige Borgare-Standet, och
sam
-
2298 Den i Augusti.
samtelige Ledamöternes af det Hederwärda BondeStåndet,
serssildte tankar aro harwid bifogade.
Orebro den 29 Junii 1812.
stscol) Ds Is 6srclle. Ib. Weidman.
Lust. D. öVilcLe. L. Ötimsn.
IVI. Del-iinzius.
wördsamt anförande den 29 Jun i 18-2.
^a alla förnödenheter, hushvror, med mera, an,
senligen förökat sig sedan Fullmägtiges i Banken och
Riksgälds, Contoiret aflöning bestämdes, skulle jag
wara bade obillig och vrältwis, om jag icke med,
gäfwe en ester nuwarande tider lämpad tillökning
deri. — Hwad Bonde - Ståndets Fullmägtige an,
gar, anser jag ock detta, fa mvcket mindre med något
stal kunna bestridas, som de genom sitt wistande
i Stockholm, aro satte ur tillfälle att hafwa den
tillsyn om deras eoendom och hushållning a aflägse
orter, som är högst angelägen för hwarje Landt,
man. — När alitsa bemäldte Fullmägtige härige,
nom äfwen fa widkännas en ärlig förlust, hwilken
deremot icke drabbar de öfrige Respective Standens
Ombud, som i Stockholm hakwa andre befattnin,
gar, och derstädes i alla fall äro boende; kan jag
icke annat än tillstyrka, att åtminstone Bonde-Stan,
dets Fullmagtige i Banken och Riksgälds Contoiret,
ma erhålla en skälig tillökning uti deras UnderhallsSummor
lft.
Ölrmsn
Till
Den i Augusti. 2299
Till prscscoller den 29 Junit ryra.
^ anledning af det fran Hederwärda Bonde,
Ståndet remitterade, och nu föreläste Memorial,
innehallande föreslagen pahöjning i arfwodet, för
Bonde - Ståndets Fullmägtige i Banken och Riks,
giids - Contoiret, torde mig tillatas anföra: att jag
först tror iniq närmare böra söka bestämma rätta
meningen af samma Memorial, och sedermera yttra:
huruwida hwad som derutinnan egenteligen bliswit
yrkadt, också ma anses förtjena Högloflige UtffottetS
bifall.
Hwad det först angar, att i Memorialet yr,
kas om arfwodcts pahöjning endast för Fullmägtige
af Bonde, Ständet, sa torde wäl sadant härrö,
ra dels deraf, art Författaren såsom sjelf Medlem
af Bonde-Standet, af en -slags försynthet icke lärer
hafwa ansett sig tillständigt att uppträda, såsom fö,
rcsprakare för de andre Rcspective Standens Fullmägtige;
dels ock i anseende dertill: att ofta Hög,
lofiige Ridderffapet och Adelns, samt nästan alltid
Prest , Ståndets och Borgare, Ståndets Herrar
Fullmägtige i Banco - och Riksgälds, JVerken, blifwit
walde af sadane bemäldte Respective Stånds
Medlemmar, som warit boende i Stockholm, och
der hast deras yrken, hwilka Fullmägtige således
skäligen kunde synas mindre wara i behof af tillök,
rang i deras arswoden, än sadane, som nödgades
lemna deras egenteliga Närings - yrkea, samt inflytta
till Stockholm för att der bewaka det dem upp,
dragna Kall och Fullmägtigikap, i hwilket sednare
fall, Hederwärde Bonde, Ståndets Fullmägtige sä
i Banken som Riksgälds, Contoiret, sig alltid befunnit.
För
szso Den i Augusti.
För min del anser jag således Författaren till
det upplästa Memorialet, icke hafwa haft för afsigt,
alt med de öfrige Rcspeckive Standens Fulimäatiges
förnärmande, och pä ett alldeles uteslutande sätt,
wilja vika Bonde - Ståndets Fullmagttgeö Ariwodes
tillökande; ej eller kan jag af Memorialet draga
den slutsats, som skulle Författaren tro: att Icfnadssättet
i Stockholm skulle wara kostsammare för
Fullmägtige as Bonde-Stander an för Fullmägtige
af andra Standen, i annat hänseende, än att da
de förre alltid mäste flotta fran deras hemort och
lemna deras wanliga Närings - prien, de senare
wanligen befunna sig i motsatt fördelaktig belägenhets
att pä hemorten ock jemte störandet af deras
wanliga Tjenster eller enstildta Hushälining, tillika
kunna besörja det dem uppdragne Fullmagtigstap i
Banken eller Riksgälds - Cont»iret.
Hwad sedermera sielfwa saken angar, sa sones
mig icke obilligt, alt ett arlwode som anlags behofligt
för Femtio ar sedan, nu matte med Femtio procent
höjas. En sadan tillökning ar oberpdlig för
Banco-Werket, da det som hittills tillbörligen stötts,
i anseende till samma Werks nu sedan Femtio
ar, mångdubbelt ökade bade Rörelse och arliga Inkomster.
Lefnads - medlenS ansenligt stegrade priser
under de sednast förflutne arén, talar ej mindre
för en sadan arfwodeS pahöjning för Herrar Fullmagtige.
Men utom allt detta, skulle en sadan arswo,
des tillökning äfwen kunna förekomma den märkel,,
ga olagenheten: att osta alla de zme sörsta Refpecrive
Stånden, och ^ nästan, alltid Preste-och
Bor
-
Den i Augusti. 2zor
Borgare - Standen, i anstende till oftanamnde arf
wodenS
nuwarande otillräckeltgbet se sig föranlatne
att inikränka deras wal af Fullmagtige i Bancoock
Riksgälds-^Werken endast inom sadane deras
Medlemmar, hwilka bo, ock hafwa deras utkomst i
Stockholn'.; Sem således med tiden kunde fä anseende
och helad af att äga en flags uteflutande och
alltid vlämpelig Palronat, rättighet wid wal af
Banco, och Riksgälds - Fullmägtige af nämnde
Stand. Denna instränkning i Walen skulle deremot
upphöra, om Fullmägtiges arfwoden med s<r
procent tillökades, sa att äfwen utom Huswud
Skaden
boende Stånds - Medlemmar, som ägde de
ras
Respeckive Ständs förtroenden, kunde utan
kännbar förlust, mottaga Fullmägtigssap i Banken
och Riksgälds-Comolret.
Af anförde stäk tror jag mig fullkomligen böra
tillstyrka ro procents tillökning för samtelige Respcctive
Ctändens Fullmägtige i Banco- och Riksgälds
- Werken
kl.
^lmc^uist.
Uti sistnämnde yttrande instämde Herr BruksPatron
Duwell, och samtelige Ledamöterne af
Hederwärde Bonde - Ståndet.
In kclero,
HclsinAiur.
Upp
-
rzor Den 2 Augusti.
Uppläst hoS Ridd. och Adeln d. 2 Aug.
- - Prest-Ttändct den 2 - -
- - Borgare-Ständct d. 2 - -
- - Bonde-Standet d- 2 - -
wördsamt Memorial!
I^opä de anmärkningar, hwilka as Reipective RiksStänden
blifwit gjorde, 06) till Bcwillnings-Utskottets
beswarande öfwerlämnade, rörande dest Förslag
till en ny Charle - Sigillate Förordning, får
Utskottet aran nu afgiswa sitt Utlåtande, och der.
»vid till redighet och lättnad följa samma afdelning
och paragrafcring, som anmärkningarne föranleda.
H. i. Genom stadgandet i denna §. om alla
Handlingars owillkorliga strifwande a Stämpladt
Papper, med undantag af de sa stallen, der beläggning
blifwit medgifwen, har U stoltet haft för
afsigt att förekomma försnillning af Stämplade Papperet,
men da flere anmärkningar emot denna owillkorliga
Föreskrift, isynnerhet fran Hederwärda Bonde,
Stantet, förekommit, om de hinder och swärigheter
som deraf wallås för dem, hwilka äro aflägse
boende, fran bliswandc FörsaljningSmän, oberäknadt
de händelser, hwilka ofta limat och än widare aro
att befara, att tillgång a erforderligt Stämpladt
Papper äswen HoS Försäljningsmännen kan saknas,
deraf dels afwentyr, dels förökadt beswär och omgängar
stulle wallås, om till answars undwikande
en Bewisning öfwer bristande tillgångar stulle erfordras,
hwilken da den blefwe godkänd, i samma
stund medgafwo afwikande fran Principen och min,
stade den äsyftade Controllens werkan, sa antager
Utstottet denna allmänna anmärkning och förestår
att pä samma sätt, som förut warit manligt, Skrifter
-
Den 2 Augusti. -zoz
ter och Handlingar i enskifte mål mage strifwas pä
Stämpladt Papper eller dermed beläggas da de a
wederbörlige EmbeEällen företes, och warder i 24
§. widare tillagdt hwad i sammanhang härmed för
Controllen erfordras, för alt förekomma försnillningar.
^ .
Da stadgandet kommer att innehålla, att beläggning
endast irra stc till enskifte Skrifter, följer
deraf uppenbart, att allt som fran Domstolar och
Embetsställen utfärdas, da Charta dertill erfordras,
bör pä Stämpladt Papper wara strifwit.
För att undwika kostnader till flere nya Stämplar
än behoswet päfordrar, bör dä stillinge-calels
Stämplar i denna §. omnämncs, Nedactionen i
stället blifwa strän och med 2 fl till ock med
dec amal. som enl gr denna Stadga behoswet
päfordrar samt pä re
Sista
Mom. i denna §. kommer genom oswan
förändrade princip i den del alt förändras, att orden
eller genast är arc rillgä, ulestutes.
Till denne §. hörer den af en Ledamot hos
Högloflig,.' Ridderstapet och Adeln wäckte fräga oin
Tidningars stämplande, men dä detta tillförne alldrig
warit yrkadt, och i allmänhet skulle falla dem
till last, som af Tidningarne wilja sig begagna, dä
Stämplare dehutom ej kunde hänföras under de
proportioner och valeurer som för andre Handlingar
äro antagne, dä Post, och Inrikes, Tidningar
äro för allmän nytta inrättade, w!d Colleaier och
andre Publike Werk nödwändige, sä anser Utstottet
sig ej lämpeligen kunna hänföra Tidnings - Papper
under den art och beskaffenhet, att kostaaden till dem
stulle med Stämpel-afgift ökas.
Ut
-
2zo4 Den 3 Augusti.
Utssottet har i allmänhet ej kunnat afwika fran
den antagne princip om eo procents tillökning emot
förra Charle-Sigillatc Förordningen. Endast i några
fa händelser, der antingen någon modifikation
kunnat aga rum, eller der en Ccntradiction blifwit
upptäckt i förra Författningen tvid proportionen,
wista högre och lägre Jnstanlicr emellan, har en
sadan jemnkning blifwit antagen, som härefter widare
under fine ställen förekommer, hwarigenom någon
minskning i det hela likwäl ej kommer alt aga
rum.
§. ,z. Nast efter Mom. om Jntecknings-Bewis,
som simas med orden stadgadt au, tilläggas
i Stämningar: frän deste och andrs Rärrer,
mä i Twistemäl ej beläggas med Srämpladc
Papper, uran dera slrriwae, w,d den bor,
som i 24 H ursärres, dock mä sivarande parken
icke af sädan orsak tzrvaromäl sig undandraga,
sedan Rälanden intör Domstolen, den
Charta anskaffade som wederbör.
§. 4. Sista Moni. börjas med ordet wircnes-Bref
— Detta är wid Rcnsirifningen mist,
tagit, och borde statt wirrnesbörd; men anmärkningen
medgifwes, att bättre är nyttja ordet wircnesslrifc
§.
s. Wid alla Inlagor och Förklaringar
som ingifwaS, tillägges i nämnde ämnen; förre
Författningens stadgande och Redaktion är här följd
— deraf har händt, att Prorocolls-Ucdrag uran
Utslag, hwilka ej omnämnas i förra Författningen,
ej eller blifwit Considererad i den nya, men
anmärkningen ar rigtig, och projecteras, att näst
före Mom. om Resolutioner, tilläggas och införaS
— Protocolls-Utdrag, som ej innehalla något Ut
-
jDen 2 Augusti. 2Z05
slag, hwatt ark Sfi. — Den tredje gradakionen a
Chartan för Resolutioner till z st. utesiutes, emedan
Chartan wid deste högre werk, skulle i lika fall
bli mindre än wid mindre werk, enligt den föregående
§., och stadgaS alltså nar Summan, som
ulsökes, stiger till FemtioN:dlr 8 b-, der under 6 st.
Ester enahanda grund utsattes äswen 6 st. arket
i slutet af denna §. i stället för s st
§. 7. Som klagomål hos Zustitie-Cantzleren
aro af den art att de röra Embcts atal eller lidna
oförrätter, der Charta ej äger rum, sa bör Justitie-L«nccllaircn
i denna §. uteslutas.
§. 9. Pa det Parter, hwilka mäste inför Konungen
söka fin rätt, vis kevisionis, ej maga allt
för mycket betungas, samt da förra Stämpclcn ej
mindre till Skrifter an afwen Domar warit gansia
högt uppdrifwen, och dessutom sörsta arktt af
Domen manligen blott innehåller Rubriken, da ej
till Domen mera än ett ark erfordras, sa förestår
Utskottet följande jemnkning och ändring:
Deductioner rc.
Första arket r R:dlr.
Hwarje af de följande » N:dlr 24 st.
Domar och Utslag i Revisions-Mål, da Le
blott utgöra ett ark 2 R:dlr 34 st.
Stiger Doirrerr eller Utslaget pä siere ark,
nyttjas rrll hrvarje ark, der första tuberäknadc
2 R:dlr.
Nast efter Mom. om Pralimknair-Utslag tillägges:
pr orocolis. Utdrag four ej inrrehälla någor
Besiut, hwarc ark r6 tz.
Tillägges i denna §. som lyder: AnsökninE
af Allmogen, Ryttare, Dragoner med flera dylika
Bihang. Nw 14;. witz
»zo6 Den 2 Augusti.
ivid Milltairen 4 st., utgår pä de grunder, hwilka
för az §. upptagas.
I Mom. som börjas: Rongl. Majws L7ädiga
Futlmagrer rc. tillägges i flutet för meningens
förtydligande, efter wänlig beräkningsgrund af
gamla Rronowärdec z6 si. Tunnam
I nästföljande Mom. efter ordet ftamvlas,
tillägges af samma orsak ordet likaledes — I stulet
af denna §. deri förra Redaclionen ar följd om
Rongl. Majrrs Rest, pasi, patzar bäst att uteslutas
här och införas till rz §. som handlar om
Rese-Past i allmänhet.
§. »o. Tillägges wid stutet af i Mom. sä
wida beftaffenhecen fordrar a t de med Gcämpladc
Papper böra wara förfedde.
Nedactionen i s:ne Mom. om Afffrifternas verificerande,
är till principen lika med stadgandet i
förra Författningen. — Wid den fran Wälloflige
Borgare - Ståndet gjorda anmärkning, att endast
Magistraternas Betjening borde, om Staden wore
stor eller ringa, bestyrka Afffrifternas rigtighet, erinras,
att man nu warit lika angelägen som förut,
att genom bibehållande af förra Nedactionen ej Classistcera
Häradsböfdingar a Landet med MagistratsBet/eningen
i Smä-Städerna.
§. n. Af den omständighet att Landet der
Gripswalds Academi ar belägen, är inkräktadt, har
ej ffäl -warit^ att utesluta förra stadgandet om dubbel
Charta ä de Dockors-Bref, som utan prof kunde
meddelas, och genom någon flyttning af orden i
sjelfwa uppskattningen är meningen hwarken otydlig
eller innehället förändrad, emedan densamma blott
Statuerar huru med Charta stall förhällas, om
Den 2 Augusti. szoy
händelsen existerar, och icke bjuder annan rättighet
till utnämnandet än som förut warit gällande
Anmärkningen
om Chartans storlek för Klockare
ä Landet, är iagtlagen genom förtydligande af
stadgandet om Chartan för Jndelningshafware.
§. i z. Enligt anteckningen wid 9 §. ä flutet,
kommer denna §. att börjaS salunda: Rese, past
som af Rong!. Majrc utfärdas för personer i
enftilca ärcnder rrll Ucrikes Orter, frän och
med 2 R.dlr till ock med 15 Rrdlr.
Tili upplysning antecknas, att ehuru i förra
Författningen gradationcn är ifrån zr st. till roR.d.,
har dock för jemförelsen med Past af Embetsmän,
proportionen mäst börjas wid en högre Summa än
wid 50 procent ä den förra; det är i sammanhang
härmed anmärkt, att till Embetsmäns Pasi till Utrikes
Orter blifwer Chartan för kostsam om den
ökad till 50 procent skall uppgå till i N:d. 24 st-,
och wid betraktande af det undersief, som möjeligen
skulle äga rum genom kostnadens uppstegrande för
sistnämndes Past, anser Utskottet bättre wara, att
bibehålla förra Chartan, såsom redan ansenligen högt
uppdrifwen, än öka Stampclen till ändamälets för,
felande; hwarföre i stället projecteras för Rese,past
som utfärdas afwederbörande Embetsman till
Utrikes Orr r Ridlr, för Husbonde eller Hustru
med Barn, och cili 16 si. för hwar Betjent
eller piga om än de äro införde i janima
pasi. För Gesäller rc. 12 si. För Allmoge
rc. 8 si. Inrikes pasi som utfärdas till resa
ucom Länet, för Husbonde, Hustru eller Barn
med sitt folk, i2 si. Gesäller 6 si. hwardera,
för Allmoden samt Lorporaler rc. 2 si. Och
tillägges: Arc preste-Bewis, as hwilka Dal
*
* 2lll
-
rzo8 Den 2 Augusts.
Allmogen enligt Författningarne ager att i
stället för Rese-past sig begagna, dä de söka
arbete r Landsorrerne erfordras ej Stämpla ac
Papper.
För Lerte partier tillägges i siutet: Fartyg
till Inrikes (l)rr, hälften emot hwad ofwan
ftadnadr är, dock ej uiider 2 si. D rest (lerte
partier ä Inrikes gäendt Skepp, öfwer hela
Lasten icke är afsiutadc, stall der åligga Skepparen,
arr innan pasier fär meddelas pä Tull,
Bammaren, förete crc Huswud-Tonnoisicmeiit
öfwer allt ver inlastade Godset, som uppcager
Fragceri, enligt hwarje särstildc Lonnoisicmenc,
hwarescer Hufwud-Tonnoisiemcnrec Lharreras
ester den sammanlagde Gummans belopp, i likhet
med hwad för (!erte partier nu är före,
strifw r.
§. 14. Pä gjord anmärkning frän Wällosiige
Borgare-Ståndet, om nödwandighuen af en v..ill,
korlig förestrift, tillägges wid slutet af de Momenter
som röra Borgare- och Mästare- Bref föl a. de
mening; Ocy ware Ordföranden i Magistraten
answarig, acc Borgarc-Vrefwcn uttagas,
strifne ä erforderligt Gtämpladr Papp r.
§.§. i;, 16 och 17. Tarifferne i desia §.§.
arnord fran ord följde i förra stadgandet. Behof,
wet af ordet tulla s«r eller iso R:dlr, som sist upp,
lages i Tarifferne, synes ej wara af n öden för att
utmarka innehållet; ty da orden lyda ' 52 Ardlr,
förstår dec sig lärl- arr fulla 50 R:dlr fordras
för att utgöra denna Gumma; Och da i 16 §.
Tariffen börjas med 2 si. Charta för Skuld-Sedlar
till ock med ro R:dlr, föl/er deraf, att chwad
fralistöre meningen tillsät.eö ordet: under, i Con,
strue.
Den 2 Augusti. 2509
struction med de följande orden till ock med ro,
blir meni gen alldeles lika till innehall och tydlighet,
em den nu ager.
L a Wäxlar e/ aro annat an en specie! del af
Sku'd-Sedlar, fa hor man ej ansettbehöfligt uppföra
öeessristen om deras Chauerande under sar,
stild §.; men da fran Wällofiige Borgare- Scanket,
anmärkning widare blifwik gierd om tillökning i
de a Wäxlar sörestrifne Stämplar, omfattar Utstotket
med nöje ett sädant akt öka Intraderne; Och
alltså projecteras 5a procents tillökning a de uppförde
fyra Clasierne, hwarutöfwer likwal någon progression
ej ansetts staligen böra aga rum, da afgif,
ten tillförne ej warit påbuden.
§. 19. Wid denne K- tillägges i slutet: är
genom erc sadanc förordnande. Egendom ej
med full ägande rätt utan blott till nyttjande
disponerad, förhälles med Lharcan lika med
hwad rörande Tonrraccer af enahanda beskaffenhet
i is § stadgadt är.
§. 20. Utjkottet kan ej finna bwari den otyd,
lighkt består i denna §., som blifwit anmärkt, deri
stadgas ej att hwart ark af Boupteckningen stal!
ffrifwas pä 8 si. Charta, utan blott att 8 si. Chana
belöper för hwarje Zoo R.dlr behållning, och dä
Stämplade afgisten ej fordras enar behållningen es
stiger till 25 R:dlr, sä följer pätagligt, att 2 c R:d.
behållning medförer den Charta som stadgad ar.
Någon ClaSsificalion i denna obetydliga omständighet
anses ej af nöden, enär utgiften ster en gang
för alla. Det enda som kunde fordra att klarare
utsattas, ar den omständighet som determinerar att
Charle- afgisten gäller för bägge Exemplaren, och i
dura afseende medsstwes, att i stallet för orden;
sziO Den 2 Augusti.
inberäknadt b'gge Exemplaren som böra författas,
nyttjas följande ord: i'ä acc bägge Exemplaren
som försattas. stola med häflren hwarje, af
bcrö de Lbarre. belopp wara försedde.
Om Charta till årsskiften, är Redactionen följd
elter förra Förordningen, hwari någon anledning
till ändring ej wisa: sig.
§. 21. Da Charta pa Fullmagt a Jndeld
Lön uträknas efter Krono-wärdiet a samma Lön,
följer ock, akt stadgandet om Chartors beräknande
i förhållande till Lönen efter enahanda wärde'; dock
medgifwes att förtydligheten att uttrycka denna mening,
bör efter orden Hemmans - Räntor och
Spannemäl, Vestas wärde tilläggas efter Brono,
wärdwingspris.
At Herr Borgmästaren Uddenberg är den
anmärkning gansta rigtigt författad till rättelse i misttaget,
att da procent blifwit beräknade a Fullmagts.
Charta, kan, da Lysnings-Chartan mestureras
efter Fullmagten, en ytterligare tillökning för
Lösnings-Chartan ej wara Utstottets mening i dest
Redaction, hwarföre den rättelse är nödwändig, att .
i stället för Z:del, bör fattas ^:del, och blifwer Redactionen
alltså fran orden Djenster eller Laracrer
följande: till K:del af den Lharce-Sigillace-afgift,
hwormed Fullmagcen eller Lonsticucorialet
är stämpladt, sä wida den hlifwit utfärdad
sedan denna Författning ucksm; men om
den förut wore ucgifwen, i Lysnings-Lharta» '
bör förhöjas med za procent och beräknas till
Z:del af Fullmagts-Lharran. Dec skall derföre
äligga den, som Lysnings-Sedlen hos
Presterftapec äskar, arr till bestyrkande af Charrans
storlek uppte Originalet af dest Fullmagc
eller
Den s Augusti. LZrr
eller Lonstirutorial, eller i annor händelse om
sädanc ej kan med Förmäns eller andre rrowärdige
personers skriftsliga Dewis styrka,
eller med egenhändig underskrift pä heder och
tro uppgifwa Länens belopp i penningar, eller
om den ucgär i Hemmans-Ränror och
och Spannemäl destas wärde efter gamla Brons,
wärderingsprisec, specifikt utfört, sä att
efter ofwanberörde grund Scämpelen till Lysnings
-Lbarcan uträknas mä. Detsamma iagcrages
ä^wen i Mom. för Ecclesiastik.StarenLysnings
- Sedlar.
Der vice Notarier och Auscultanter omnämnas,
utestutes vice Notarier ost börjas Mom. !
stället med Auscultanter, samt tillsättes, vice Häradshöfdingar,
och i stället för Extra-Ordinarie
Lansell ister nyttjas Extra,Ordinarie Betjente
i Werk och Lollegier, Bammarskrifware
utan Lön, jemte deras rvederlikar 24 st.
Dö i samma §. Bruks-Jnspectorer twa ganser
nämneS, utestutes de pa första stället.
Der Lysnings-Chartor för Klockare omnämnes
i stora Församlingar a Landet, tillägges, som
öfwerstiger 50 hela Hemman, i de mindre, som
öfverstiga Zo hela Hemman.
För att bibehålla samma "princip för Sjungare
som följa näst efter i samma Moment, kan densamma
uttryckas genom tillsättning af ordet likaledes,
näst före Organister, och för Under. Betjeningen
, genom tillsättande af orden, efter stimma
beräkningsgrund, näst efter Byrkowakcare.
I slutet rörande Klockare och Organister, tillägges
följande: Innehafwes Blockare- och Organist-tzensterne
med färskildce Löner as en
per
-
«zi2 Den 2 Augusti
person,
»trägnas Charran cfccr den Lön, som
stiger högst.
I stället för Contors- och Bod - Drängar,
som förekommer näst efter antra Handels,Betjente,
antagcs ordet, Händelö - Lärlingar.
Apotekare, svin ej aro upptagne, tilläggas och
hänföras unter samma Consideration med Grotz,
handlare i de tre sörsta och med Handlande i de
öfrige Stadernas Clatzer.
Wid Potzesstonater som aga 12 Hemman,
tillägges 12 hela Hemman och i Iftdlr, i stallet
för 24 st för hwarje deröfwer stigande helt Hem,
man.
I Mom. som börjas med Länsman, tillägges
Fogde-Skrifware och Rarrare.
I nästföljande Mom. som börjas med Garmakare,
tillägges näst efter Koppar-Hamrar, örtet
Masmastare.
I Mom. svin börjas med alla andra Dond,
Drängar, tillägges näst efter Frälse Landt-Bönder,
ordet Bönder som arrendera Boställen.
Mom. som börjas med Rusthållare rc. redigeras
salunda: Rusthållare, Nämndemän och Hem,
mansägare bland Allmogen, som endast inne,
hafwa ccc hclr Hemman och derunder, eller
under Frälsmanna rätt äga Ränta af Hemman,
till enahanda Mantal, eller under för,
pantning besitta Säteri till nämnde belopp,
jemte Tagare och Mjölnare z6 st
Stiger Fastigheten eller Frälse, Räntan
föm innch. fwes uröfwer ert helt Hemman,
blir Chartan för Innehafware!! lika med possessionaten.
Der
Den 2 Augusti. 2ziz
Der Mom. börjas, för de sednare rc- tillägges
wid ordet Bruks- och Landt-Egendom följan,
de: st)ch tillika i nehafw.r Lön säsom publik
eller Enskild person.
§. 22. Pa trägen begäran af.Hederwarda
Bonde, Ståndet, och till bibehållande af den princip,
som bliswit följd i allmänhet, endast af 50
procents tillökning a Cbarte-afgiften, bibehalles 22
§. i likhet med förra Förordningen salunda: Uti
den nu faststälde Stämplade Pappers-afgifcen
lindras Allmogen, Ryttare, Dragoner, Soldater,
Rronans Bärsmän samt EnrolleringsFördvbblings,
och wargering?,manskap med
de flere af Gemenskapen wid Milirairen, i sä
mätto, att Rättegångs, och Belwärs, Handlingar
med Förklaringar deröfwer, sä wäl
som Domares och Execurorcs Utslag i hwarjehanda
dem rörande Mäl, endast skrifwas pä
Gcämpladc Papper till 2 st, der Förordnin,
gen utsätter z och 4st z st der Förordningen
utsätter s och 6 st 4st der andre nyttja
7 och 8 st, och sä widare i enahanda förhäl,
lande, sä att dä ojemna skill ingetal uppkomma,
nyttjas sädan Charta, som ej understiger
yo procent af fullt fktllingecal.
§. 2z. Pa samma grund som vfwan ar nämndt
och till befordran af det, hwilket har inflytelse pä
allmänna Hushållningen, samt La omedelbara ansökningar
till Kongl. Maj.-t gemenligen ske af de medellöse
bland Allmogen, medgiswes alt 1 Mom. af
sista Charte-Förordningen ma gwarsta, sa att befrielse
fran Charta i detza fall kommer a:l fortfara.
Det i Mom. blir alltså tili Nedactionen lika med
Hwad -8lo ars Förordning utstakar.
2Zl4 Den 2 August'!'.-
Wid det upptagne stte Mom. tillägges i början
: Klagomal och Skrifter som inczifwas hos
Justitie» Lancellers-Einbcrct och röra dest Em,
bers handläggning samt ansökningar rc. rc.
§. 24. Pa det försnillning af Chartoriawidt
möjeligl ar ma kunna förekommas, tillägges wid
slutet af första Mom. följande: Skulle ägaren hafrva
rmderlätic arc geno.'ndr«ga dest -handlingar
och de dertill hörande Lhartorne, samt
Sigill derä satta, skall Donraren eller Embersmännen
derom owillkorligen wid answar
lära besörja, i hwilkcc sednare fall honom för
den dertill ätgäende kostnad tillkommer 2 st.
som ä handlingen jemte annan Lösen antecknas.
I det Mom. som börjas: Underlärer nägon
rc. blir Redactionen salunda: Underlärer nägon
arc till sitt fulla belopp pä Stämpladc Papper
skrifwa eller dermed belägga handlingar rc.
I Mom. om Lysnings-Sedlar tillägges wid
slutet följande mening: Llkwäl och derest i de
fall bestämda Caractercr ej äro utsatte, utan
personerne skola under deras wederlikar hänföras,
nägre mistrag i begrepper derom skulle
aga rum, bör wid skeende godkänd anmärkning,
endast fyllnaden i Charta» ersättas af
den perjon som Lysnings, Lharcan tillhört
anskaffa. Dc anmärkningar hwilka emot pre,
sterskaper rörande Lysnings,Charror kunna göras,
och till deras Förklaring utställas, skola
frän Kongl Kammar-Räcren, genom Konnngens
Bcfallningshafwande tillställas Dom,
Capirlen, 'ör att deröfver infordra Presterskapets
uclätanden, hwarcfrer i enahanda ordning
Handlingarne ärerställas.
§. 26.
-
^?Den 2^ Augusti. rrzi;
§. 26. §n Tariff bör i Författningen sörfaktaS,
som kydeligen utsätter bwad Fönälinmgsmännen
tillkommer för hwarje Chana i mohn af
StämvelenS storlek.
Sluteligen kommer af principens förändring i
anseende till Charle-beläggningen att följa, det Redactivnen
i Författningen bör förändras i Conformite
dcrined, da stadaandet om Handlingars owill
kvrliga ffrifwande a Charta förändras.
De öfrige anmärkningar, hwilka blifwit gjarde
i särffildte andra ämnen, anses ej leda till någon
förändring i förra Projectet.
Detta allt öfwerlännäs dock wördsammeligen
till Riksens Höglofliqe Ständers närmare pröfning
och godtfinnande- örebro den 2 Augusti r8>2.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcst-Ständets
Ledam. wägnar, Ledam. magnar,
k. Kuutb. Olok bjurbeck.
Pä Wällöf!. Borgare-Stän- Pä Hedcrw. Bonde-Ständets
Ledam. wägnar, dets Ledam. wägnar,
Larl kr. C-snllberA. json fonssor».
^ Nsttks W^ejllull.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 2 Aug.'
, - - Prest - Ständet den 2 - -
- - - B"rgare-Ständet d. 2 » »
- - - Bondc-Ständet.den L » -
wördsamt Memorial!
Ärland de frågor hwilka rörande rätta förståndet
wid tillämpningen af 1810 ars Allmänna Bewill,
nings-Författning, blifwit genom Konungens Nådiga
Skrifwelse den 18 fistledne April meddelade
R-k
-
»zi6 Den 2 Augustt. '
Riksens Stander till den åtgärd sein deri ar be»
stämd, har Bewillnings-Utskottet fastat sin uppmärksamhet
a den i flere och äfwen inotn ett och
samma Län wid haline Taxeringar och Compronus.
sex gjorde stridiga tillämpning af Bcwiilnings-Författningens
2 Art. 2 Mein-, angående den deri stadgade
Rotefrihets, afgiftcns erläggande med 8 Rwir
af hwarje helt Hemman, som ej ware Roreringsstpldighet
underkastadt, samt huruwlda detta förordnande
borde rill Säterier, Na- och Rörs-Hemman
i allmänhet hgnföraö.
Wid granssningen af de i denna staga förekomne
Handlingar, finnes wäl anledningen till denne
afgistv erläggande wara hämtad deraf, atr desse
Säterier aga Hemmantal uppsatt de stan berörde
onus ej blifwit uttryckeligen undantagne; men da
Säterier alltid haft deras egen benämning, afskild
fran Fralse- och Krono-Hemman, och något utttyc,
keligt åliggande rörande dem icke ar utsatt, samt andre
Hemman och Lagenheter, jemte Boställen fin,
nes hwilka någon Roteringsskpldighet wid Indelnings
»Werkets upprättande ej blifwit underkastade,
och a hwilka sednare det omförmälke stadgandet alltsa
endast haft afseende, samt da Rotestihcts-asgiftens
erläggande af Säterier ingalunda ar utfast eller
kan hänföras under de Toncusioner hwartill Sa»
tene-ägare ar 1809 stg begifwit, derföre och j de
fleste Orter af Riket någon staga cm denna afgists
erläggande af Säterier icke uppstadt eller dern
blifwit alagd, sa anser Ut.kottct wara klart, att en
sadan icke eller bordt äga rum, och att söljagleligen
der den genom högt uppdrifwen nit blifwit galben,
bör dess ägare acerstallas, hwilket dock Rlkstns
Den 2 Augusti. 2317
Högloflige Ständer wördsammeligen underställes.
Orebro den 2 Augusti »8-2.
Pä Högloft. Ridd. och AdclnS Pä Hogw. Prcst-StändetS
Lcdam. magnar, Ledam. magnar,
Ll. liuutb. ' Olof Ljur be; clr.
Pä Wälloft. Borgarc-Stän- Pä Hcderm. Bondc-§tänders
Led. magnar, dets Led. magnar,
Larl kr. UanäberA. ^son jonsson.
lVlatilis West,ali.'
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z !Aug.
- - - - Preft-Ständet den ; , -
- - - » Borgare-Siändctd-z - -
- - - » Bonde-Ständet den z , - ^
Riksens Ständers Stats - Utskotts Betänkande,
j anledning af Long!. Maj.cs
L^läd g r Skrifwelse till Stats Utskottet
af den 28 Juiri »812, angäende uppragande
af inhämska Län för Exera - Ordinarie
behof.
^i!I Riksens Ständers Sats-Utskott har Kongl.
Mast i Nader aflätit följande S jr ifwe'se:
"Genom Nådiga Skriswclscr till Riksens Ständers
Hemliga Utskott den iz:de nästwikne Mai och
till Deras StatS, Ujssotl den z:dje derpaföljande
Junii, framstälde Kongl. Majs t hwad som, med
afseende pa Rikets fö:hollande r till wländsta Magret
och i följd af Dess inwärtes ställning Kongl.
Maj-.t ansag till widtagande nödigt i fragan om Ri
-
2ZI8 Den Z Augustt.
"Det är med en sann tillfridsställelse som Kongl.
Maut erfarit att Desi oaflätliga omsorger för Rikets
sjelfständighet och anseende samt Swensta Folkets
dermed förenade walford, rönt, hwad de förtjcnat,
Riksens Ständers tacksamhet och det förtroende,
som, ienfraga afdenna sarssilda och grannlaga
bestaffenhet och wigt, för stadgandet af Riksens
Ständers besiut erfordrades."
"Stora hwälfningar hafwa sedermera inträffat.
Med den hastighet, som utmarker hwarje steg af
en del Continental, Magters radande Politik, utwecklar
sig händelserna allt mer och mer, och den
iverkan Kongl. Majit förutsett, stu!!e i följd deraf
uppsta pa Sweriges yttre Sratsförhällanden, äräfwen
nära för handen."
"Det är möjligt att Kongl. Majit twingas snart
gripa till wapen, för att trygga Rikets Grönför och
försäkra Desi Inbyggare mot wald och förtryck.
Swensta Krigsmagten mäste da samlas pa de pune,
ter, der faran hotar; och Kongl. Ma tt, som för
sina aldrkga dagar behöfwcr lugnet, men ej någon
ytterligare Krigsära, har derföre öfwcrlämnat ledningen
af Sweriges Härar ät sin Son, öfwertygad,
lika med hela Nationen, att Hans Kongl.
Höghet stall fran Stridsfältet återföra den Urgamla
Swensta Wapenfräjden, bewarad, och af
nya Segrar upphöjd."
"Men det är ock ountgängeligen angeläcit att
Riksens Ständer stalla de medel til! Kongl. MajttS
disposition, som wid ett fadant inträffande förhållande
erfordras."
"Kongl. Majit aberopar härwid hwad Kongl.
Majit uti 7ide Puncten af Desi Nädiga Skrifwelse
till Stats, Utstotlet, Veu z:dje sistlidne Junii anfört.
Den z Augusti.' -rZrs
fört. Det är till befordrande af en snar samt saker
och ofelbar wt likställighet at en lämplig LäneOperativn,
utsträckt till ett Capital, belopp af högst
Tre och en half Millioner Riksdaler, som, med
grund af förenämnde Desi Nådiga Skrifwelse, och
sedan Riksens Ständer nu amvist nödig Fond af
Tre Hundrade Tusende Riksdaler om aret, till ränta
och afbetalning dera, Kongl. Majit härmedelst uppmanar
Stats--Utstotter att gifwa Riksens Ständer
ett tillfridsställande Färsing."
"Kongl. Majit, som af flere ingängna underrättelser
hämtat den öfwertygelse, art mangen rättsinnig
Medborgare endast afwagtar detta kilsiaile,
för att, genom Län at Staten, ådagalägga sina Patriotiska
tänkesätt, twifiar s.ilcdcs ej, att i en angelägenhet,
der det allmännas wäl star i en sa nära
förening med enskild säkerhet och båtnad, Nationm
med beredvillighet stall ga Kongl. Majus Nådiga
önskan till mötes, och häldre understödja Staten
med Lane-bidrag, mot fullständig säkerhet och ränta,
än att i behoswets stund, de nödige medlen antingen
skulle saknas, eller genom utwägar fyllas, de
der hade ett skadligt inflytande pa Rikets Myntwäsende.
"
"Kongs. Majit anser ock derföre af högsta wigt,
att jemte det Riksgälds-Contoiret erhåller fullständig
föreskrift om Länens upptagande, samma Contoir
ma sättas i tillstånd, att tvid pakommande större
behof än upplanen fylla, genom förskotten, till ersättning
af inflytande Län, halla Kongl. Maut tillhanda
hwad erfordras kan, icke öfwerstigande den
utsatte Summan af Tre och en half Millioner Riksdaler
Banco.
Kongl. Maj-t förblifwer rc. rc." ,
sz20 Den z Augusti.
Da Kongl. Majk uti Dest Nädlga Skrifvelse
yttrat, dek wara möjligt, att Kongl. Maj-k
twingas snart gripa till wapen för att trygga Rikets
grantsor och försaka Dest Innebyggare mot
wald och förtryck, i hwilkcn belymmersulla händelse
den Lane, Summa, i alfre-de pä hwars upptagande
wid högst trängande b-hof till belopp as Tre a
Fyra Millioner, Rasens Ständer bewiljat en Fond
af zoO,2oo Riksdaler, att ärligen anwändas till
ränta och afbetalning, fast styndsammare erfordras,
än genom tillgörande Län kan wara att förwänta;
hwarföre Kongl. Mant i Nader östat en sadan Författnings
widtagande, hwarigenem Nikvgälds«Contviret
blifwer iständsatt, att, när sa päfordras, med
förstotter till Summans fulla belopp, Kongl. Maut
bista; sa har Utstottet mast wara betänkt pa annan
utwäg, an allenast ken, att förestå med hwad
willkor Länen borde upptagas. — Obligationerne för
dem utfärdas, och de upplante medlen Konungen
tillhanda hallas.
Utstottet anser öfwerflödigt art anmärka omöjligheten
deraf, att genom friwillige Län (och andre
kunna icke komma i sräga) mont wist tid påräkna
en wist, alldraminst sa stor och betydelig Summa,
som den nu ifrägawarande.
Utstottet twiflar dock ingalunda, att ju Med,
borgare finnas, som wid första underrättelsen om
Fäderneslandets trängande behof, biträda med Län;
men Utstottet tror ock, att mängden behöfwer rådrum
att pröfwa, vin Läne-willkoren kunna bliswa
instämmande med dest omständigheter: attöfwcrtyga
sig om säkerheten, samt om fördelen af Längifning
till Staten emot den, att anwända hwad de kunna
åstadkomma i sarstiidte rörelser eller ull enstildta Lane
-
DeN Z Augusts. 2Z2I
ne sökande, och att inhämta hwad de finna sig kunna,
erbjuda i Län ar Staren och sa widare.
Efter hand, men ingalunda hastigt kan alitsa
en til! äfwenlyrs icke obetydlig Summa i Län erhällas;
men da behoswct af medlen icke tal uppssof:
da Obligationer för ranta, ställde pä wist aflägsnare
tid til! inlösen, alldeles icke kunna anwändas
til! aflöning och icke elier till betalning wid
wahru, uppköp, utan att antingen fä egenskap af
twängs-Län, eller lända till stegring i wahruprisen,
samt da Crediten gär alldeles förlorad, vin utfärdade
Obligationer för felflagen förhoppning om influtne
Län, wid förfallotiden icke kunna inlösas; sä
ädagalägger allt detta bade nödwandigheten af tillgäng
till förskotten och att denna tillgäng mäste bestä
af Mynt.
Att af Riksens Ständers Bank asta Fond dertill,
kan Utstottet desto mindre tillstyrka, som Banken
ännu ej utbetalj allt af de ansenliga Summvr,
till afbördande af stulden ester det sista olyckliga kriget,
hwariii! Riksens Högloflige Ständer l RiketS
nöd funno sig föranlätne att begagna Bankens Credit.
Utstottet har deremot fäst dest uppmärksamhet
wid Riksgälds,Sedlarne, som äro begärlige samt
i Allmänna Rörelsen äga ester Realisationsgrunden,
ett emot Banco? Sedlarne bestämt warde, och tror
sig i deras nyttjande hafwa funnit ett medel, som
wid delta tillfälle kan undanrödja förlägenheten, och
med försigtighet anwändt, hwarken ästadkomma oreda
i Rikets Financer eller stada dekas egen Credit.
Deras Credit kan icke lida, om de i alla Kronans
Uppbörder samt i Allmänna Rörelsen dufwa lika
anwändbare som nU, och af bwilken som det Dunbar
kunna Realiseras, har efter som hittillsBihang.
N:o 146. Af
LZ22 Den z Augusti.
Af den stock, som utaf deke Sedlar utelvpte
wid >809 ars stut, har sedermera engalissa betyd,
lig Summa i Krono-Uppbörden influtit och mur
Rörelsen förswunnit, utan att Riksens Stander wid
1809 och 1310 ars Riksdag till deras inlösen anslog»
Fond af Bewillningen. Och som deke, pä
Riksens Ständers earantie utfärdade Skuldsedlar,
i egenskap af Mynt, medföra den wigtiga förmohn,
arc deras nyttjande icke oelungar Staten med ränta;
sa anser Utssottet deras begagnande, såsom päkallat
as nödwändigheten wid Rikets närwarande belägenhet,
desto mindre betänkligt, som den till Länens
inlösen bewiljade Fonden gifwer säker tillgäng
till deras successiva indragning, och wida förr, än
wid blott Lans nyttjande, kan upphöra.
För art icke med för stor Summa RiksgäldsSedlar
öka det Cirkulerande Rörelse-Capitalet och
deremot nied någorlunda säkerhet ffyndsamt erhälla
Län, är Utssottet tillika af den tankan, att Län för
Sex procents ränta böra upptagas, men bade LänSumman
för hwilken en sä förmånlig ränta blstwer
bestådd, och tiden inom hwilken Länen böra
wara tecknade, derjemte bestämmas.
Esker Calcul ssulle delta Län samt den derutöfwer
erforderliga Riksgälds-Sedelstocken, det förra
wara betalt af den senare i det närmaste indragen
pä alldrakvrtaste och bägge delarne pä en och samma
lid, om Län-Summan fastställtes till En och
en half Million Riksdaler, och anteckningstiden till
Fyra mänader ifrän den Kungörelses datum, som
om deke Lans upptagande borde utfärdas samt Län
derefter af Riksgälds-Contoiret icke emottagas för
högre än Fem procents ränta och pä längre än wänlig
trd. Länen komma att emottagas säwaliBan
co
-
Den z Augusti. 2325
co- som Riksgälds-Sedlar, deke senare efter den
saststäldte devalvarionS-grunden.
Till Län - Capitalernes ätecbetalning komma
Fem proc.nt af Amortikements-Fonden ärligen ait
anstäs, beräknade" efter den wid Lanctidens förlopp
blifwande totala Lane-Summan, som ei får öfwerstiga
En och en half Milion- Och böra Obligationerne,
som wid utfärdandet blifwa nummcrerade,
wara stälde pä jemna ioco R:dlr ywardera:
äfweu som hwar-e ärs Amortikements-Fond likaledes
fördelas i icoc> R:dlrs Lotter till inlösen efter
Lottning af motsvarande Summa i Obligationer.
För att icke med för hastig återbetalning afskräcka
Längifware, anser Utssottet de första 2:ne
arén böra lämnas utan återbetalning, men Tio procent
likafullt böra afbördas wid första Loltningen,
och den efter Fem procent ärligen alltid af primiti.
va Lane-Capitalet, samt alitsa med tilläggning för
hwarje är af den pä de inlöste Obligarionerne besparde
räntan, sä widt den kan i jemna looo Rtd.
fördelas. Ofwerssottck kommer att tilläggas nästa
Utlottnings-Fond och sä widare:
För En och en half Million Riksdaler i Län
utgör ärliga Zntcreket, a Sex
procent — — 90,002.
Och z procent till afbetalning
pa Capitalet — — ?^ooc».
t6s,VOS.
^Till ärligt Amortikement af RstsgäldsSedlarne
anwandes äterstoden — 135,020.
Tillsammans R:dlc Zooooo.
Enligt denna plan och bifogade uträkning blinver wid
Fjortonde ärets förlopp hela Länet afbörda! samt
Riksgälds-Sedlarne utur Rörelsen indragne päom
*
* kring
2Z24 Den z Augusti.
kring 4Z,osO R.dlr nära, sä att AmsrtissementsFonden,
som till den tiden vförändradt bör sortfara.
La kan upphöra, i stället akt om Län för ranta allena
blifwit nyttjade och stätt att erhålla, berörde
beskattning mäst fortfara i Tjugu är och nägot dcrvfwcr
I
följd häraf och derest Riksens Höglvflige
Ständer bifalla hwad Utskottet salunda anfört och
föresiagit, tillstyrkes: 1:0. Att Riksgälds-Contoiret
Llutbvriseras, alt, pä Riksens Ständers garantie,
för Ser procent i ärlig ranta upptaga Län af tillhopa
E" och en half Million Riksdaler Banco,
hwilka Län, pä sätt 4:de Puncten här nedan förcffrilwer,
till Ranta och Capital kommer att betalas
af den Fond, stor 300,022 R:dlr, som Riksens
Ständer wid denna Riksdag i sädant afseende sig
atagit och till Riksgälds-Contoirets disposition för
detta behof ansiagit.
s:v. Dessa Län, som icke fä emottagas till
ringare Summa an rooo R-dlr hwardera, böra
tecknaS och till Riksgälds - Contoirets disposition aflämnas
inom Fyra mänader ifrän datum af den
Kungörelse som derom kommer att utfärdas, enär
Kongl. Mant i Näder gifwer Fullmägtige i Riksgälds.
Contoiret tillkänna, att Rstxt befinner sig i
Len belägenhet, i afseende hwarpä detta understöd k
Näder blifwit östat och af Riksens Ständer bewiljat.
Och kommer Riksgälds-Contoiret derefter
att icke emottaga Län för högre än Fem procentö
ränta eller pä längre än wänlig tid.
z:o. Länen äger hwarje Längifware att meddela,
antingen i Banco, eller Riksgälds - Sedlar,
desse senare efter Realisations, grunden, samt erhåller
derföre FullmästigeS i Riksgälds-Contoiret Ob
liggr
-
Den z Augusti. 2zr;
lkgation, alltid ställd pa jemna rooo R:dlr Banco,
enär Langifwarcn aflämnar behörig InsättningsAttest
ifrån Banken, om medlen bestätt i BancoScdlar,
dä de böra wara insatte pä Contoirets
Waxel - Banco - Rakning, samt frän RiksgäldsContoirets
Dispositions, Contoir, om NstsgäldsSedlar
dertill warit nyttjade.
4:0. Desse Län ätcrbetalas genom s procent
ärligen, beräknade pä hela beloppet af Län-Summan,
sadan som den klockan Sex om aftonen pä siukeliga
anreckningsdagen besinncs^ och icke får öfwerstiga
l,;ao u»c> R:dlr. Räntan utfaller wid hwarje
ars förlopp ifrän Längifningsdagen.
Som äterbetainingen kommer att ste genom Lottning,
böra Obligationerne wid utfärdandet nummereras,
äfwensom Amortissements, Summan i
roos Riksdalers Lotter fördelas lill inlösning efter
Lottning af motswarande Summa i Obligationer.
För de första Twä ären efter siuteliga anteckningen
werkställes första afbetalningen ai Tio procent
pä en gäng, men sedermera af Fem procent
ärligen, alltid beräknade af primitiva Capitalet och
allsta med tilläggning för hwarje är af den pä de
inlöste Obligationerne besparde räntan, fä widt den
kan i jemna 1002 R:dlr fördelas, och kommer öfwerffottet
att tillägga nästa Utlottnings-Fond, och
sä widare.
x:o. ÄterbetalningSwillkoren böra jemwal i
Obligationerne inflyta. Och bör Riksgälds-Contoiret
anställa Lottningen ett halft är förrän betalningsterminen
infaller, samt genast uti Post- och Inrikes-Tidningarne
tili innebaswarnes underrättelse kungöra
Numrorna af de Obligationer, som till inlösen
blifwit utlottade, emedan a8 ränta pä desseLän
Sum
-
2Z26 Den z August!.^
Summor med den dä utsätta och kungjorda inlösningsdagen
kommer alt upphora.
6:0. Som dc: ar af högsta 'vigt att da Kongl.
Majit nödgas tillgripa wapen för att trygga RiketS
grantsor och försäkra Dek Innebyggare emot wald
och förtryck, Kongl. Maut icke ma sakna urwägar
att fylla de behof, hwarcill Kongl. Majit i sadant
afseende, pa den bewiljade Amortihements - Fonden
af Rik ens Stander, bestämt Tre och en half Millioner
Riksdaler, och nu omförmäldte Län hwarken
svara emot berörde Summa eller sa snart kunna
blisiva att påräkna, som behoswen fordra; sa
kommer Riksgälds-Contoiret, att inberäknade sa ival
hwad af desie Län instyter, som utaf den till 920,200
R-d!r bestämde arliga Amortisiements-Fonden öfwerblifwer
förskottswis i Riksgälds - Sedlar ester
Realisationsgnindcn, aflamna hwad Kongl. Majit t
Nader requirerar, som tillhopa ej kommer att öfwcrstiga
den utsatte Summan af Tre och en half
Million Riksdaler. Och skola desie Riksgalds-Sedlar,
såsom lika med de förre utelöpande, pa Riksens
Ständers garantie utfärdade, efter RealisationSgrunden
emoktaqas och gälla i Kronans Uppbörder
och Allmänna Rörelsen, siunt en hwar som det astundar,
hafrva rättighet att för dem efter berörde grund
i RiksgäldS-Contoiret erhålla Banco. Slutligen och
7:0. Bör Riksgälds-Contoiret öfwer den Utgift
och Inkomst som i följd häraf för Contoiret uppkommer,
föra sadan rcdowisning, att rätta förhållandet
särskildt och läkt ma kunna utrönas, sa wal
i anseende till Länet och dest återbetalning, som beli
poet ak de i och för denna operation i rörelsen
sälte R.kogälds-Sedlar, och huru de bliswit Amorterade
Skul
-
Den z Augusti. 2927
Skulle ater Kongl. Majit i Dest wishet finna
möstighet sig förete, att utan Harsmagk aswärja
Fiendtelige försök emot Riket, eller händelsernas lopp
tillåta fördröjande dermed, sa komma de 900,002
N:dlr, hwarpa de nu omförmäldte försträckningarS
godtgörande sig grunda, och uti den sörestaone Bewillningen
aro inbegripne, att af Riksgälds-Contoiret
till Rikets framrida förswar i Riksens Ständers
Bank hallas oförryckte.
Genom detta Utlåtande anser Utskottet sig jemrvas
hafwa beswarat Herr Justlkie-Ombudsmannens
och Commendeurens,Friherre L- A- Mannerheim
s hoS Högloslige Nidderskapet och Adeln gjorde
samt med öfrige Rcspective Standen Communicerade
framställning om upptagande af Jnhämska Län,
deras belopps och besörjande; hwilken Motion Högloflige
Nidderssapet och Adeln behagat oenom Remis;
den 24 sistledne Junii till Utffottets åtgärd öfwerlämna,
och hwaruti Högwördige Preste - Ståndet
under den 27 i samma manad instämt; och warder
detta allt Riksens Högloflige Ständers vmpröfwande
wördsammeligen understäldt; hwarwid bifogas
en Ledamots i ämnet yttrade särskildte tankar.
Orebro den 2 Augusti 18".
PäHöglofl. Ridd. och Adelns Pä Högwörd Prest-Ttän
Ledamöters
magnar, dets Ledan,, magnar,
v. IIn^ern. 6ust»k
Pä Wällofl. Borgare,Stän- Pä Hederw. Bonde,Stän
dets
Ledam. wägnar, ^ dets Ledan,, mägnar,
Wedelin. Ericsson.
6. tunelius.
Lal
-
2Z2F Den z Augusts.
Calcul öfwer örliga förhällander af en s
Miilioners Sedelstock, fom minstas med
155,200 Riksdaler om Arer.
Sedelstock
Ärligt A-
Sedelstock
wid ärets
mortiste-
wid ärets
början.
ment
flut.
i:sta Äret —
2,000,000
155,000
1,865,000
!2:dra Dito —
1,865,000
155,000
1,750,000
z:rj Dito —
1,750,000
155,000
1,595,000
4 te Dito —
1,595,000
155,000
1,460,000
Acke Dito —
1,460,000
155,000
1,525,000
6:ke Dito —
1,525,000
155,000
1,190,000
?:de Dito —
1,190,000
155,000
1,055,000
>8:de Dito —
1,055,000!
155,000
920,000
lyrde Dito —
920,000
155,000
785,000
^io:de Dito —
785,000
155,000
650,000
lucke Dito —
650,000
155,000
515,000
i2:te Dito —
515,000
155,000
580,000
^>z:de Dito —^
580,000
155,00^
245,000
>i4:de Dito —
245,000
15 5,000 j
110,000
l ,
i
1,890,000
Samma är afgär Be-
sparingen pä Amor-
titzements - Fonden
för Länet — —
66,840
Utelöpande till leidel
S:a,
1,956,840
äret — --
45,160
Summa
Den Z Augusti. 2Z2
<2^ Mraknilng, som wlsar, huru en M-Summa af I,!SV,SS0 R:dr med 6 procent Interesse och; procent
a Lapitalet ärligen, eller ined 165,000 R:drs ärlig Amortisscments-Fond, afbördas.
irsta Aret
2tdra dito —
z:dje dito —
4:de dito ^—
stte dito — —
L:te dito — —
?:de dito — —
8:de dito — —
9'de dito — —
io:de dito —
ii:te dito —
i2:te dito— —
iz:de dito —
i4:de dito —
Summa
LSn-Summsnö
belopp
för
hwarf ars
Interesse.
1.700.000
1.700.000
1.570.000
1.266.000
1.177.000
I,08^,OO0
y8;,ooo
877.000
767.000
647.000
719.000
587.000
245.000
95,000
Amoriissements-
Fond.
Län - Sum-  mans be-  lopp wid
hwart ars
flut.
Af Amvrtisse-  ments- Fonden.
t!t! In-  teresse.
Pä 'Cavi-  talet.
j Summa
som ärligen
utbetalas.
Ä terflar
Utbe-
talas.
90,000)
90,000 d
170,000
550,000
1,570,000
81,000
84,000
167,000
1,266,000
77,960
89,000
164,960
1,177,000
40
70,620
94,000
164,620
1,085,000
580
64,980
100,000
164,980
j98.5,ooa
20
78,980
106,000
164,980
877,000
LO
72,620
112,000
164,620
767,000
580
47,900
120,000
167,900
647,000
>00
1,000
58,700
126,000
>64,700
719,000
500
51,140
154,000
167,140
587,000
860
I,OOO
25,100
142,000
167,100
245,000
ISO
>4/78o
170,000
>64,780
95,000
420
7/780
9;,000
y8,78o
66,420
74;,160
1,700.000
2,245,160
S-ma
68,940
L,IOO
Afgär
2,100
Lfwerff.!
66,840
rzzo Den z Augusti.
Llrdrass af prococollet, haller hos Riksens
^öw-cstofl. Ständers Scarsstlrstorr wik» Ur,
ri'.na Riksdagen i Orebro den 2:dra Aui>ustt
1812.
S. D- >^edan Herr Förste Archiatorn och Com,
mendeurerl von Schultz en betin nästledne dag,
wid färehafwande af frägan om sattet alt upptaga
Inhemsk. Län för Extra Ordinarie behof m. m.,
inlemna^ 2:ne serstildte Proiecter sa lydande:
»:o. Kongl. Maut har ässat en Summa af
Mlliomr, som genom upptagande Län ffulle anj
ffas; — I anledning häraf uppsta följande
frågor, nemligen:
i:o. Län wäl en sädan Summa fZrwäntas
genom Län?
Efter min enskilda öfwertygelse torde Mil»
lion wara det högsta, som i Län-wägen kan erhällas
och till större belopp bör ett tili upptagande
Annuitecs-Län derföre icke Calculeras, om ock en
Ranka a 7 procent utlofwas.
2:0. Iian man wäl wänca arc Million,
om ock den skulle kunna erhällas, inflprer,
lika hastigt, som behofwen fordra?
Hertill swaraS, att sädant icke med någon
grundad anledning torde wara alt förwanta, utan
lärer blifwa nödwändigt, att anlita Banken om
Förskott, pä det sätt, har nedanföre förestås.
Z:o. -Huru oeh i hwa- wäg stola de äterstäende
2 Millioner kunna erhällas?
Troligen icke annorlunda an alwen genom Bankens
biträde. Men nar Banken hwarken kan eller
bör
Den z Augusti. 2zzi
bör anlitas om sä betydelige Förskott, med annat
wilkor, an att tillika en säker och alldeles ofelbar
ulwäg bcredes, att om ej prompt, åtminstone succés,
sive, vcb inom en icke mpcker aflägsen nd indraga
Banco-Sedlar och andre Mynt-Reprefentativcr kill
ett lika belopp, ftin Banken nu t och för KrigsRustningarne
kommer att törstjma; Ca fragas: ^
4:0. Huru stall decca kunna ste?
En sadan Indragning skulle kunna wcrkställas,
dels genom Riks-Disconren och dels derigenom,
att de öfrige Disconrerne icke draga Assignanoner,
hwilka vmlöpa, lika med Banco«Scdlarne, annor,
lunda, an att för allt bwad som för dagen Assigneras,
ar avance i Banken, sä alt nägre Assignationer
icke utgifwas, utan pa redan gjorda, men icke,
pä blott förmodade Insättningar.
Angäende Indragningen genom Riks - Disc»nten,
sä anmarkes, r:o Att, enligt Octroyen, kunna
de Private Delagarne icke pretendera, act RiksDisconten
stall understödjas med större Förskott,
an ftin swara emot Discontens primitiva Fond eller
600.020 R:dr. 2:0 Att andamälet af DiscontJnrättningen
är, att latta Penninge - tillgängen för
Närings-Jdkare, men förnämligast, att ät Banken
bereda ett understöd till Realisationens widmagthäl,
lande, och torde Hemliga Utskottets Handlingar
upplysa, att Bankens Inkomst af Disconten icke
warit päräknad till mera, än 202,020, ehuru den
wid en snart emot all förmodan titwidgad rörelse
torde hafwa uppgätt till ZOI,oc>o R:dr, z:o Att
med Närings - Idkare., hwilka, om ej owilkorligen
berättigade till Län uti Disconten, ätminstone framföre
andre Länsökande dermed stola betjenas, torde
man
2ZZ2 Den ) Augusts.
man rätteligen icke kunna hanföra andra, an i:o
dem, sem producera och dertill behöfwa Förlag —
2:0 dem, sone förädla ware egne eller främmande
Rudimmcricr. z:o dem, som befrämja circulation
af och affallning pä ware egna »förädlade eiler förädlade
producler och äfwen sädana tillwerk,ungar här
i Landet af Ullandsse Nudimalerier, hwilka genom
bruke '- blifwic elt oumgänccligt behof. gu' Att om
man genomgår Ditcontens Böcker och Räkenskaper,
torde' finnas, att minsta delen af Läntagarene uti
Di'cortén äro sädane Narings-Jdkare, som uti förestående
punct äro omnämnde. — ;:o Att när ingen,
hwilken som hälst kan äga owilkorlig rättighet
til! Län uli Disconten, det matte wara förbehållet
at Riksens Ständer och deras Fullmägtige i Banken,
att ester omständigheterne och hwad Rikets ställning
kan fordra, reglera uläningen i Disconten. —
6:0 Att ingen, som en gang fatt Län i Disconten
kan owilkorligen pretendera, att ständigt behålla det,
da alla Län meddelas blott pa 6 mänader, hälst
omsättningar strida bade emot principen af en sa beskaffad
Inrättning som Riks, Disconten, och emot
sjelfwa Reglementet, hwilket säkrast adagalägges derigenom,
att Riks-Discontens Ombudsmän uti Rättegången
med Jouveleraren Carlen, (hwilka handlingar
äro tryckte,) stelfwe yrkat, att omsättningar
aro olaglige, såsom stridande emot Reglementet.
Om det nu medgifwes, att ingen kan pretendera
Län uti Riks-Disconten, och att den, som fatt
Län derstädes, icke kan wara berättigad, att nyttja
det längre, an Ser manader, och aldraminst att
ständigt fä behälla det, sä blir srägan den,
«Dm nägot hinder skulle möta derwid,
acc Banco, Styrelsen fick, den föreskrift, acc
sä
Dea z Augusti. 2ZZZ
fä maniera Urläningarne, att wid ,8lz ärs
slut Bankens Lärftocrs-Gumma kunde reduceras
till 4 Millioner, hwilken Gumma säkerligen
till mer än hälften skulle kunna fylla
alla Länraaande Märings<Idkares behof;
Dock kunde Banken tillätaS, alt genom Äisconten
äter sätta i omlopp de Summor, hwilka frän Riksgälds,
Contoiret inbemlas, sä att förhällandet af
Representativa Sedelmonter, ätminstvne wid i8iZ
ars stut blir i det närmaste lika, som nu.
Widare och om möjligheten af en sadan Indragning
medguwcs, och all den bör sse, saint någon
anstalt tillika widkages emot möjliga understes
mot DisconterncS i Orrerne öfwer asstcmeringar, sä
torde Banken, man serdeles olägenhet'nu, dä något
Silfwer derifrän icke mgifwes, kunna biträda
med Förssott as z-1- Million.
För att ej stöta någon, da man skall tala om
Disconterncs Assignativner, sä torde man kunna
gifwa saken den wändtling: Att nemligen den kanka
eller fördom synes wara nog allmänt radande, att
Disconterne i Landsorterne utgifwa Assignationer
pa Banken, i annat sörhällade, än till de för Disconlernes
räkning i Banken ssedde Insättningar., I
hwilken händelse sädane Assignationer, hwilka nu lika
med Bankomyntet omlöpa, ssulle pä allmänna
Penninge-Werket ästadkomma samma wcrkan, som
en öfwerflödig Banko,Sedelstock. Men för att be»
taga Allmänheten en sä ssadelig willfarelfe, hwilken
äfwen werkar till Banco-Sedlarnes wanwärde, böra
Riksens Stander genom deras Banco, Utskott
widtaga sädane anstalter, de der fullkomligen trygga
emot alla möstiga understes i denna wäg.
Sjelf
-
LZZ4 Den Z Augustt.
Sjelfwa planen skulle bliswa fyllander
Ecc sa kalladt Annuicers-Län upptages
till sa stor Suruma, st»u kan erhallas, men hwliket
dock ej beräknas högre an till — - 1,520,200
Banken förskjuter desiutom utaf det, sem
genom Riks-Disconten kommer att indragas
— — — — 2,222,222
Summa z, 5 00,022
Som Annuitets-Lanet ej kan päräknas lika hastigt,
som behvfwen fordra, fa jkulle Banken ataga
siq derpå meddela Förikolt till högst En och en half
Million mot Wande wilkor, nemligen:
r:o. Skall allt hwad som uppä AnnuitetsLanet
inflyter, aflemnas till Banken i afräkning a
hwad Banken till äswentors kan hafwa förskjutit.
2:0. Annuitels-Lanec kommer att hallas öppet,
åtminstone till l8»z ars flut, samt z procents ranta
emellan hwarje inbetalning Banken godtgöras.
Nar Länet blir tillflutet, komma de under tiden af
ränte - anslaget besparde 2 procent, akt inbetalas till
Banken uppå dest da ägande Förskotts - fordran;
Hwarefter hwarje ar uppå samma fordran kommer
att erläggas tillhopa 7 procent, hwaraf 2 afga pä
Capitalet. Det will saga: Att sa stor del af det
till Million paräknade Annuitets-Länet, som, wid
dest tillslutande, Banken förskjutit, kommer att inom
52 är alldeles förswinna.
Widare förskjuter Banken successive och i den
mohn det behöfweS, 2 Millioner R:dr Banco, med
följande wilkor, nemligen: r:o Ä hwarje pä defle
2 Millioner uttagen Summa får Banken sig till
godo beräkna 5 procent eller samma ranta, som i
sall Summan wore utläm till Riks, Discomen, sä
akt
Dsen z Augusti.
att Banken hwarken winner eller förlorar uti sin
är§-revenue. — 2:0 Att räkna ifrån börjar af det
ar, som följer efter det dä hela beloppet af 2 Millioner
ar ucraget, skall hwarje af Le derpå följande
arén, jemte 5 procentS ranta, pä primitiva Capitalet
afdetalas ; procent; Dock- kommer räntan endast
att utgä för det äcerfläende Capualet, ok,) således
minskas i samma förhall mde, som afbetalr ingar pä
Capitalet göras.', Och lill upplysning harem ar en
serskild Calcul författad, jom wifar, att förenämnde
Capital 2 Millwncr inom 30 ar kunna wara tillfullo
betalde.
Fabricarion af Riksgälds-Sedlai-.
kläder ett krig skulle man wäl kunna omployera
detze Sedlar till ManfkapS aflöning; men om
man i annan wäg söker att fakla dem i enfloop, sa
faller förmodeligen deras Credit förr eller senare.
Man föreställe sig att man bjuder en Handlande
eller Lefwerantör Riksgälds « Sedlar, såsom
betalning för cn större fordran. Huru gar det dä?
Jo, han emottager wäl dem, men han styr dar genast
att omsätta dem i annat Courant Mynt, s m kan
nvttjas till alla flags utbetalningar; och detta sker
genom Realisering i Riksgälds - Contoirel. För de
Credit-Sedlar, som nu ärv i oinlopp, ager Contoiret
icke någon serskild Fond; Och skulle Penningar
tryta, att kunna wid uppwisander infria dem, sä är
diScrediten gifwcn, och saken star dä ej mer an hjelpa.
— Skulle också denna händelse icke inträffa,
under kriget, sa blir wädan derefter sä mycket större,
da StatS-Contoret saknar utwäg att hälla i omlopp
en lika stor Summa som förut.
sz;6 Den z Augustt.
Är.
Capital.
Afbetal-  ning pä
Capitaket.
Ranta.
Progressiva minss-  ningen j Rän-  torna.
181;
2,000,000
120,000
100,000
-814
1,900,000
100,000
95,000
18-5
1,800,000
100,000
90,000
iFlb
1,700,000
100,200
85,000
l8i7
1,600,000
100,000
80,000
»8i8
1,500,000
100,000
75,000
1819
1,400,000
ios,ooo
70,020
1820
I,z00,000
100,000
65,000
1821
1,200,000
100,000
60,000
1822
1,180,000
100,000
55,000
I82Z
1,000,000
100,020
50,000
1824
900,000
120,000
45,000
1825
800,000
100,000
40,020
1326
700,000
100,000
z 5,200
1827
600,000
100,000
Z0,000
1828
500,000
100,000
25,000
1829
400,000
100,002
20,000
18Z"
Zoo,ooo
100,000
15,002
i8?l
200,000
100,000
10,000
I8Z2
100,000
100,000
5,000
2:0. Att winna ett biträde genom private Län,
fordrar en längre tidsutdrägt, än tillrustningen och
utföringen af ett krig kräfwcr; och wid wara Näringars
och i synnerhet Bruksrörelsens nuwarande
stick, är knapt af de ästade Z* Millioner R:dr
Banco, det ware sig pä bestämdt eller obestämdt Läningssäkt,
ett biträde af en tredjedel att förwäma.
Kunde Riksgalds-Contoircis Sedlar med bibehållande
af sin nuwarande Credit utfärdas, fa wore
genom de bewiliade 802,000 R-dr ärligen R:de
Banco g,500020 eller i Credit-Sedlar 5,252,200
— inom i>z:dels ar liquiderade; men utan BqnkenS
garantie, twifiar jag att z Millioner wid den
fastställda devalvationen eiuot Banco kunde länge
/
Den z Augusti. 2ZZ7
likwäl fortfara, da tillika dertill lägges den ännu
utelöpande Credit- Sedelstocken utölwer 4^ Million
R:dr som NiksgäldS-Contoirel förutan all tillgänoelig
Fond äger sjelf att Realisera, och icke heller är
försedd med behörig tillgång att infria sine utfärdade
Obligationer, som snart kunde uppsägas da en
större ränta af Staten erhallas kan.
Da Regeringen ej genast ar i behof af hela
den requirerade Summan Million N dr, sa är
hopp, att med Bankens garantie Riksgälds - Cedlarne
i deras stadgade valeur wid Realisations-epoquen,
äfwen till hela beloppet bibehällas kunna;
Men ty förutan efter min öfwertygelse omöjeligcn.
Denna garamie synes ater Banken till Rikets allmänna
och pätagliga natta kunna lemna da z2o,oc>o
R:dr Banco ärligen af Bränwins-Skatten, till en
orubelig underpant upplates och af Riksens Högloft.
Stander försäkras intill dest de ifrägawarande ZZ
Millioner R:dr till fullo wörö liquiderade och godtgjorde.
Da Banken vrdenkeligen får uppbara den
nämnde pantförstrifne Suminan, förutan alt derföre
göra någon utbetalning, kan densamma, i stället
för sitt wanliga sätt att debitera eller påföra, da
till en snarare befordran af sina egna TransportSedlars
inlösen, efter innehållet eller ordalydelsen,
twärlom Creditera eller godtgöra en ärlig ränta af
4 procent. Läntagare i Riks-Disconten betala circa
6L procent, och Banken behöfde ej wid åtnjutandet
af berörde Z22,ooo icke i den mohn läka tiliwerka
Transport, Sedlar; om ock wid fortfarande ärlig
inbetalning af sagde Pant-Summa icke en lika märkelig
winning genom utlåning erhallas kunde, sa ma
dest belopp helt och hållet, eller till en del, förstöras
Bihang. N;p 147. eliev
szz8 Deri z Augusti.
eller uppbrännas. Och stola Banco TransportSedlarne
sa medelst lika snart och wal acerwinna
fin rätta valeur som genom införskrifning af det dyra
Utländska Silfret, sorn dock, ester elt rätt Slatististt
begrepp, ej annat är än en Waru»Representant.
Efter en här bifogad Calcul skulle redan
pä roche arel, wid sa förbehallne omständigheter hela
Liguidationen och Realisationen af den isragawarande
Län,Summan wara fullkomnad. Da om
4 ar härefter den förre Realisationen af » s Millioner
Credit-Sedlar bör wara afstutad, och om »z
ar biträder för sista kriget fulleligen liquideradt, sa
bör ock om »o ar, eller »823, wara hwar och en
likgiltigt att emottaga en Banco-Sedel pa i Riksdaler,
som en sadan in Specie.
Om wid en BankegS garantie ändock Riksgälds
, Sedlarne skulle längre devalveras, eller ett
agio uppstiga emellan Riksgälds - och BancoSedeln
utöfwer s:dels difference, sa böra RiksgäldsSedlarne
ock lätteligen kunna till sin Credit upphjelpas,
och Riksgälds. Werket, om sa behöfwes,
emot beräknad ranta, biträdas af Banken; ehuru
det da med liquidationen ginge något langsammare.
Banken har kunnat inga uti en Realisation af »s
Millioner af Riksgächs,Sedlar emot erhållandet af
zoo,ooo R:dr i Amortissiments-Fond, den ma emot
en lika erhallen Summa, med förstrifwen Pant,
kunna till någon del om sa pufordrades, bidraga till
Realisationen af sZ Million. Da sa Stats - som
Riksgälds,Tontoiren wid alle Penninge-utbetalningar,
sa wid Pudlike, som private tillfällen, till 4:del
eller Z:de! blanda Riksgälds, Sedlar till BancoPenningar,
sa stall de förstnämndes Credit näppellgen
förminstas. Alle Lans Rammer kunde ock
ser
-
D en s Augusti. sZztz
serstildt förses med de öfwer allt begärlige Riksgälds
, Sedlar. ^ Att imedlertid sätta RnsgäidsFullmägtige
uppå s ars tid i wada att ej wch påfordran
kunna genom ert bekingadt biträde af Banken
Realisera sina Credit, Sedlar, anser jag för
högst betänkligt.
Banken bekommer ar rbiz eller sist wid rgl4
ars början R:dr 322,023
paföres wid 1814 ar§ stut
4 procents ranta — »2002
Ar»8»s,undfar ytlerligar Capital 300,022
wid årets stut ränta a 4 procent
af Capital 600,oos — 24,222
— 1816, ytterligare Capital
Ranta af 902,c»o —
— 1817, Capital —
Rama af 1,222,020 —.
—. i8»8, Capital —
Ränta af 1,502,202 —
—r »8 »9, Capital —
Ränta af »,800,222 --
— 1822, Capital —
Räma af 2,120,022 —
— l82i, Capital —
Ränta af 2,420,222 —-
— »822, Capital —
Ränta af 2,720,000 —
» *
z 12,oso
ZÖ0,000
§6,223
Z02,222
48,222
Z22,L>22
60,022
Z20,002
72,022
322,000
84,020
Z32,0o0
y6,ooO
ZO2,o22
128,202 ^ ^
428,002
Transp. 3,244,02»
^.Z24,22»
. ZZ6,22»
.. 348,00»
. 362,OSA
.Z72,20«
.384/02»
434» Den z Augusti.
Transp. z,244,000
Är 182Z, Capital — zoo.ooo
Ränka af z,000,000 — »20,000
Pa io:de äret N:dr Banco 5,664,000
Capita? Riksg:s-Sedl. 5,250,000
att ersätta fraix 246.000
R:G:ds,Sedlar 5,496,000
Sa beflöt Höglofl. Stats - Utskottet nu. det
stulle Lefle Förslag bifogas Utskottets Bctänkande i
ämnet till Resp. Riks,Standen fem, i händelse nagvrdera
af desse Project komma i sraga att antagas,
torde deröfwer inhämta Banco, Utskottets utlåtande.
Ht suxrg. Lx krotocollo,
6. luneliu».
Utdrag af Riksens Hsglsflkge Sränders,
till utredande af uppskjutne rwistige frågor
emellan Hederwärda Bonde - Grander
och öfrge Riks-Gränden förordnade
Särskildte Utskotts prorocoll, wid
Urtima Riksdagen i Orebro den 7:de och
i?:de Julii samc irsta Augusti »812.
S. D. 4)a Utskottet nu mera fann undanröjde
alla hinder för huswudsaklig åtgärd med de af Hederwärda
Bonde-Ståndet, genom sitt ProtocollsUcdrag
för den i z-de Junii, uti Tio särskilda Puncter
uppgifne yrkanden; beflöt Uc,kottet, att derom
Punttewiö företaga öfwerläggning.
i-sta
Den z Augusti. »Z4»
irsta punkten, angäende en allmän Jordrefning.
;
Sedan Utskottet häröfwer fattat sttt Beslut,
anförde Riksdags, Fullmägtigen Anders Nilsson
fran Jemtland deremot, alt han ansag Kvrkokassorne
icke böra belastas med kostnaden til! PrestBoställens
afinätande.
Eric Ericsson fran örebro Län yttrade skrifleligcn:
"Da ändamalet med en allman refning är,
att derigenom utröna Jordens i Riket beskaffenhet,
för att sedermera rättwist kunna fördela allmänna
bördor dera; anser jag uttryckellgen böra stadgas:
att, sedan nämnde Refning blifwit werkställd, kommer
all Jord i Riket, af hwad namn och beskaffenhet
den wara ma, att genast derefter, i mohn af
betz mer och mindre godhet, lila beskattas, och att
utgöra allmänna onera.
Det kan icke wara tillfyllest blott yttra, att ea
sadan Refning skulle ske, för att bereda en jemnare
fördelning af allmänna bördors bärande ä Jord, ty
derigenom är icke förklaradt, att intet stags Jord bör
undantagas fran enahanda deltagande deri, och således
skulle efter det Resningen en gang blifwit fullbordad,
den tydning kunna göras, att samma Refning
icke haft afseende pa Säterier, Ra- och RörsHemman,
med flere, eller all stags Jord i Riket,
samt att i allt fall dock icke wore stadgat i hwad
mer eller mindre mohn sistnämnde Egendomar bora
deltaga k allmänna bördor
Nödwändigheten
af ett sadant förklarande,
som jag vfwantill föreslagit, är alltså uppenbart och
kan destomindre med något stät bestridas, sein det
icke är rimligt, art Resningen blott skulle ske t afseende
pä Krono och Krono-Skatte-Jorden, hwil
ken
-
sz4L Den z Augusti.
len redan ar beskattad, och dar alla tyngder, icke
heller kan en kostsam Resning mcdgiswas, utan att
let dermed asystade andamalet tydligare ar bestämdt.
Denna min reservation, anhaller jag matte sa
Åtfölja Högloflige Uljkettcrs swar kill samlelige RiksElanden.
Lpic Ericsson?'
Häruti förenade sig öfrige Ledamöter af He.
derwärda Bande - Ståndet.
Anders Danielsson fran Elfsborgs Län,
kunde icke inse billigheten af något Skatteköps inhiberande.
Han paminte sig, att Utskottet icke tillstyrkt
bestämmande af alla Hemmans deltagande i
allmänna bördor, ock han trodde derför, att ken projekterade
inhibitionen af Skatteköpen, åtminstone tills
ett sadant deltagande uttryckligen bestämmes, innefattade
en inkräktning pa Bonde-Ståndets rättigheter,
hwilka boede flyddas lika wäl som de öfrige
Ståndens.
Härmed förenade sig Anders Nilsson fran
Wermeland.
Ifrån Utskottets Beslut öfwer 2.dra, i-bje,
qade sch 6:te punkterne af Hederwärda BondeCtaudets
yrkanden, angående Hemmans deltagande
i skjuttSnmgsskyldighct ock publike byggnader m. m.,
samt rörande Prestgärdars byggande och underhållande,
wörö Ledamöterne af nämnde Stand skiljaktige
och förbleswo wid hwad Ståndet yrkat.
Detta allt skulle, pa Hederwärda Bonde-Ståndets
Ledamöters begäran, åtfölja Särskildta Utskottets
Betänkande tili Respective Riks-Standen.
Ut suprs, Lx krotocollo,
Liss ^rve-lson.
Den z Augusti. «Z4Z
Utdrag af protokollet, hället hos Häglof!.
Ridberstapct ^och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i (örebro den Z Aug. 1812.
S- D. klefwa wid föredragning och i anledning
af giorde anmärkningar till Bewillnings - Urskottet
återremitterat desi trenne den zo Julii pa bordet
lagda Betankanden ock Försiag:
i:o. Angående Allmänna Bewillninoen;
2:0. Angående Tull» Uppbörden;
z:o. Angående Bewillningen för Bränwinstillwerkningen.
Ut supra. klx krotocollo,
6. Silverstolpe.
Utdrag af protscollet, bället hos ^Zglojif.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den z Aug- »8l2.
S. D. 8)esiöt Högloflige Rkdderssapet vck Adeln,
att med Banco-Utskottet communkcera StatS-Utskottets
Betänkande af den i.-ste dennes om de s:ne
särskildte Summor, som enligt 6z §. i Regeringsformen
böra för oförutsedda händelser affätlas och
ansins; med anmodan till Banco, Utskottet, att hwad
den af detza Summor beträffar, hwllken enligt berörde
§. vwillkorligen bör l Banken assättaS, skyndesamt
med Utlakande inkomma, rörande den af Kongl.
Maj:t föresiagne fördubbling af densamma.
Likaledes fann Riddcrssapet vck Adeln del böra
Banco - Utskottet lämnas af det Stats - Utskottets
Betänkande af den 2:dra Augusti, angående uppta-ande
af Jnhamske Län för Ema-Ordinarie behof,
-Z44 Den z Augusti.
hof/ bifogade särskildta yttrande af Herr v'on
Schultzenheim; hwaröfwer Utskottet skulle äga
att skyndsamt lig utlaca, i afseende pa de delar deraf,
hwaruti åtgärd och bidragande af Riksens Standers
Bank finnas wara förefiagne.
Ut supra. Lx krotocollo,
6. 8ilverstolpe.
Utdrag af prstscslket, hållet hos Högloft.
Ridderskavet ock) Adeln, wid Urtima Riksdagen
t Örebro den z Aug. 1312.
S> D..Ä^id förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs- och Econvmic-Utskottets den 6 Julii pa
bordet lagda Utlåtande, om inrättande af en Practik?
B.'rgs-Schola i Fahlun/ fann Högloft. Ridderstam
och Adeln godt, att med detta Måls afgörande
uppskjuta intill dest bemälte Utskott inkommit
med fttt yttrande öfwer de wid berörde Utlätande af
det Högwördige Prest-Ståndet gjorde anmärkningar.
Ut supra. Lx krotocollo,
O. 8 ilver stolpe.
Utdrag af prstscsllet, hällct hos Högloft.
Ridderfkapetoch Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den z Aug. 1312.
S. D- 8''rcdrogs a nyo och biföllS Allmänna Beswärs-
och Economie, Utskottets den zo Julii pa
bordet lagda Memorial, innehållande en ny Redaktion
af hwad Utskottet i sitt den t? Juli, pa bardet
lag
-
Den z Augusts. 2Z4Z
lagda Memorial föreslagit, huru med Saltpettertillwerkningen
i Riket bör förhallas.
Ut supra. Lx krotocollo,
; 6. 8il verstolpe.
Utdrag af protocollct, hallit hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 2 Aug. 1312.
S. D- 8öredrog§ a nyo Stats, Utskottets den i
Augusti pa bordet lagda Betänkande, angående f-d.
Kongl. Famillens Underhälls - Summa m. m. och
blef detta Betänkande i afseende pa Räntan a Högbemälte
Familles enskifta Egendom, det sednare Alternativet,
och i öfrigt hwad Stats - Utskottet föresiagit,
till alla delar af Högloflige Ridderstam och
Adeln bifallit.
Ht supra. Lx krotocollo,
6. Lilverstolpo.
Utdrag af protocollet, hstllet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den z Aug. 1812.
S» D- föredrogs a nyo och bifölls Stats-Utstottets
den l sistl. pa bordet lagde Betänkande, angående
Handlanden Stabecks underdåniga ansökning,
i afseende pa liauiden för det förstott han fatt
uppbära a en ar »8^8 atagen Bränwinslefwerants.
Ut svpra. Lx krotocollo,j
6. 8r! vers t olpe»
l!t
-
2;46 Den Z Augusts.
Utdrag af prstscsllet, häller hss Högloft.
Riddel skåpet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i örebr» den z Aug. I8l2.
S Doster förnyad föredragning bisöllos Banco,
UcskottctS den i Augusti pa b. rdct lagda Memorial:
i o. I anledning al gjord Motion em oinskränkt
Beläningsrätt för sdah'u Bergslag, och rät,
tighet till Beläning af Mag'Attesten ifrån Awesta
Krono-Waa.
2-o. Rörande utbyte af förstitnc Banco-Sedlar.
vt supra. Lx protocollo,
H. 6. Silverstolpe.
Utdrag af prstscsllet, hället hog ^Zgwöe-.
prest,Ständet, wid Urtima Riksdagen i
(örebr» den z Äng. 1812.
S D -^öredrogos ä noo och biföllos Constitukions,
Utffottets den ZO sistledne Julil pa bordet
lagda Memorial, angående:
i.o. Riksdagsmannen Eric SwenssonS
yrkande, att Justitie, Ombudsmannen bör befordra
skyndsamhet i den Lacstiaa gången af Riksens StänderS
bestut och framställningar;
2:0. Den del af Justitie - Ombudsmannens
Embets-Berättelse,. som angar Konungens höga rättighet
att eftergifwa Böter.
vt suprs. Lx krotocoUo,
p v. Himhuist.
Ut
-
Den z Augusts. sz47
Utdrag af prstscsllet, hället hos Högwörd.
Prest, Ståndet, wid Urtima Riksdagen L
Orebro den z 2lug. 18:2.
S- D. ^fter uppläsande af Stats-Utskottets Betänkande
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifrveise
den 28 Julii 131-; om de 2:ne särskilda
Summor, som enligt 6z §. i Regeringsformen bö,
ra för oförutsedde händelser afsattaS och ansins; beslöt
Prest-Ståndet anmoda Banco-Utskottet, att i
den del häraf som kan röra Riksens Ständers Bank,
med dest skyndsamma Utlåtande till Riksens Stander
inkomma.
vt supra. Lx krotocollo,
^s. V. Him hurst.
Utdrag af prstscsllet, hället hos Högwörd.
prest, Ständet, ixid Urtima Riksdagen i
örebro den z 2lug. 1312.
S. D- anseende till gjorde anmärkningar wid
Bewillnings-Utskottets Project, till Allmänna Bewillningens
utgörande ifrån och med ar i8iz, blef
samma Project till Bewillnings, Utskottet aterremitteradt.
Vt supra. Lx krotocollo,
7. v. Him gnist.
Utdrag af prstscsllet, hället hos HZgwörd.
Prest, Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den z 2lug. 1312.
S> D> ^ag, samt Allmänna Beswärs- och Eco
-
2Z48 Den z Augusts.
nomle-Utskottens pa bordet hwilande gemensamma
Betänkande/ om frihet för hwar och en Delägare
i upprättade Brandstads-Föreningar i Landsorterne,
alt dertfran afsäga sig, och inga i Allmänna
Brand-törsakrings-Fonden, blef wid förnyad söre*
dragning af Prest-Ståndet godkändt.'
suxrs. Lx krotocollo,
P O. ^.Im c^uist.
Utdrag af protscsllet, ballet hos HogwZrd.
^reft-Srändet, wid Urtima Riksdagen i
Örebro den z 2lug. 1812.
S. D. ^ilk Allmänna BeswärS- och EconomleUtffottets
den ga sistledne Julii pa bordet laade förnyade
Betänkande, angående Saltbitter'tillwerkningen
i Riket, lämnade Prest-Ståndet sitt bifall.
Ot su^rs. klx xrotocollo,
P kl. Imri nist.
Udrag af wällöf! Borgare.Ständets protokoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
(örebro den z Äng. 1812.
S- D- sammanhang med det Beslut/ att pa
bordet laka bliswa hwilande Stats-Utskottets afgifne
Betänkande, i anledning af Kmgl. Majus Nådiga
Skriswelse den 28 sistledne Julii om de twenrie
Summor, som, enligt 6; §. i Regeringsformeu
böra tor oförutsedda händelser assättas och ansins,
fann Borgare-Ståndet för godt, att deraf lämna
Banco-Utskottet del, med anmodan,.akt med Utla
-
Den z Augusti. 2Z49
tande deröfrver i den del, som Banco,Werket rörer,
ofördröjligen inkomma.
lk7t suxrre. Lx xrotocollo,
P P kerfström.
Utdrag af wällsflrge B rgare-Ständets
protocoll/ haster wid Urtima Riksdagen
j Örebro den z 2lug. 1812.
S. D- 2^ewillnings-Utssottets algifne Betänkande
om Sjö- och Lantt-Dills-afgifterne, föredrogs
a nyo och godkändes till alia delar.
vt su^rs. Lx krotocollo,
P P Ler Aström.
UrdragHf wällsflrge Borgare-Ständers
prococoll, häller wid Urrima Riksdagen
i Örebro den z Aug. eLes.
S- D. 8äredrogs a nyo Bewillnings - Utffottets
afgifne Betänkande om Allmänna Bewillningen,
jemte Förstag till Författning i detta ämne; och biföll
Ståndet de af Utskottet förestagne Hufwudgrunder
till den blifwande Bewillningen, pa det sätt,
att Ståndet ansäg frägan om Landt-Tlullarnes återupprättande
derigenom förfalla och förbehöll sig, att
de i öfrigt emot den förestagne Författningen nu af
Ständer gjorde anmärkningar, ledande till jemkning
eller förändring i wista afgifter och Reglementariska
Föreskrifter, hwarmed Försiagct till Utskottet äterförwistes,
matte af det samma göras gällande och
till Ståndets ytterligare fria Beslut öfwerlämnas.
sugis. Lx grotocollo,
Lerjström.
Ut
szs» Den z Augusti.
Utdrag af Wallof!. BorgareSränders prsrocoll,
haller wid Urtima Riksdagen t
Orebro den z Aug. 1312.
S. D. ^ anledning af ssedde anmärkningar wid
Bewillnings-Utskottets den zo sistiidne Julii pä
bordet lögde Betänkande, angående afgiften för
Branwins-tillwerkning m. m-, destötBorgare-Standet
att äterförwisa detsamma till Utskottet, med anmodan,
art deruti a nyo sig utlaka, samt jemwäl
yttra sig i de af Herr Commerce, Rådet Santesson
uppgifne omständigheter, huru förhallas bör
med Bränwinsbränningen ifrån Oktober månads
början intill innewarande ars stut, samt med panneromden
för Egendomar, hwilkaS warde, efter den
antagande nya Bewillnings-Färordningen, dä icke
hunnit att bestämmas; till fullgörande hwaraf Utskottet,
jemlikt 4; §. i Riksdags-Ordningen, ma
äga, att äska sammanträde med Allmänna Bestvärsoch
Ekonomie-Utskottet, till gemensam öfwerläggmnq
i de delar, som den kan finnas nödig.
Ot suxrs. Lx krotocoUo,
f. Lerjström.
Utdrag af protocsllet, hältet hos >6ederwärda
Bonde-Gtan-et, wid Urrima Riksdagen
i Örebro den z Aug. »812.
S- D. ^^>d ytterligare föredragning ak Bewillnings-Utskottets
sedan den zo sistledne Julki pä bordel
lagde Betänkande, angående Branwinsbrmningen
och afgiften derföre, förekommo inom BondeStandet
följande anmärkningar:
r:o.
Den 3 Augusti. rzfr
1:0. Att en sadan afgift a de mindre Pannor
är för högt beräknad i förhållande till de större,
sa att den bade efter billighet och det i UtffoktetS
Calcule antagne medium, kunde lämpeligen skattas
för till och med 20 kannor 2 st., för till och med
zo kannor 4 st-, samt till och med 40 kannor 6 st.
kannerummet, hwaremot afgiften a den Panna,
som i mohn af Egendomens storlek i 'förhastande tilt
dest wärde utöfwer en Panna pa 90 kannor ma begagnas,
tyckes wara för ringa tilltagen och till förekommande
af fkadelig Bränwins-tillwerkning, böra
förökas i progressivt förhastande till 4 st. för
hwarje tiotal af kannerymden utöfwer 90 kannor,
beräknad efter bägge Pannvrnes tillhopalagde rymd.
2:0. Att Hemmans-afgiften i sammanhang
med de öfrige synes wara nog dryg och kunna nedsättas
till st. för hwarje r°c>o Rwlr as Hemmanets
wärde, och denna beräkning, i afseende pa
mindre Hemmansdelar, afwen iakttagas om afgiften
än skulle stiga under r2 st., hälst Staren ända winner
mera pa smärre Hemman, än pa de sköne
z:o. Att Consumtions-algiften för O.winkönet
matte utgå, såsom dels farande delta Köns blygsamhet
genom beskattning för Bränwins supande,
dels ganska osäker genom den af en sadan känsla
uppkommande nödwändighet till uteslutande fran uppgift
och blottställande för chican och Rättegång.
4:0. Att den afgift,^ som Slädcrne blifwit
påförd efter hwad Herr Öfwersten och Riddaren
Drufwa i dest till Ucssottet akgifne yttrande, adagalagt,
är för ringa beräknad, och synes böra utgöras
i och för sielfwa Bränwinsbränningen efter
förra Bränwins-Förordningen med 8 st. för hwarje
i Staden Mantalsssrifwen Person, lika som den för
2z;r Den z Augusti.
Städerne Stockholm, Götheborg och Carlskrona i
Calculcn anförde beräkning till zoc> Personer emot
ett Hemman a Landet, saknar ali grund af Utskottets
Betänkande, och således bör till lika antal med
de öfrige Skäderne rättas.
Enär de sa wäl i denna som föregående -'.dra
Punct föresiagne tillökningar widtagas, och dertill
lägges det öfwerskott i paräknad inkunst för Statsverket,
som i Calculen sig företer, ef mindre än
det som i Bewillnings-Förslaget förekommer: förmodas
de i ofwannämnde matto anföroe skäliga
minskningar utan brist i Statens tillgängar, kunna
aga rum.
Af dessa anmärkningar, som för det närwarande
hindra antagande af Utskottets Förslag, bör Bonde
»Ståndet wördsamt och wänligen lämna sa wäl
de öfrige Riks-Standen som Bewillnings-Utskottet
del, med anmodan till det sednare att sig deröswer
utlaka, sa fort möjligheten någonsin inedgifwer.
Ilt supra. kx krotocollo.
6. 8ri rikman.
Utdrag af protscsllet, hältet hos Hederwärda
Vonde-Gtändet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den z Aug. ,812.
S. D- ^a Bonde - Stander ater lät sig förekomma
allmänna Beswärs- och Economie. Utskottets
den 8 sistledne Iulii afgifne Betänkande, angående
Salpetter- tillwerknlngen, med dess i anledning af
skedd ater-remiss sedan den zo i samma manad pa
bordet lagde ytterligare Utlåtande; fann Ståndet
berörde Betänkande, efter den senast skedde redaktion
i allt öfrigt förtjena bifall, men 8 Mom. pa dec
Den z Augusti. rzzz
sätt böra rättas att den som tillwcrkar Salkbitter
utöswer dess arliga skyldighet, ma äga frihet att Ventil!
hwem som hälst inom Riket afyttra, utan annan
förbindelse att halla den Kongl. Mant och Kronan
tillhanda, än till Thomcdag det ar tillwerknlngen
skett, eller för annat pris, än det som i orten
allmänt är gangbart.
lät supra. Lx krotocollo,
O. 8rinkman.
Utdrag af protokollet, hållet hos Hederwärda
Bonde Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den z Aug. 13-2.
S. D- Ä^id föredragning af Allmänna Beswärsoch
Economie, Utskottets, i anledning af gjorde anmärkningar
afgifne, och sedan den zc> Julii pa bor,
det lagde ytterligare Utlåtande, angående FängarS
förande och wärd; fann Bonde-Ståndet ingen anledning
att frånträda eller ultwidga dess till Utskottets
Betänkande den z-dje sistledne Zunii lcmnade
bifall.
Ot supra. Lx krotocollo»
6. 8rrnkman.
Utdrag af prötocollet, hället hos ^ederwärda
Bsnde--Ständet, wid llrtima Riksdagen
i Arebro deirZ Aug. iZ!2.
S. D> ^tats-Utskottets nu upplästa och pä bordet
lagde utlätande, öfwer Kongl. Majus Nådiga
Skriswelse, angående de 2we Summor, som enligt
6z §. Regeringsformen böra för oförutsedde han
Bihang.
N:o 148. delser
2z54 Den z Augusti.
delscr afsattas och ansins; besiutade Bonde-Standet,
akt öfwcrlemna lill Banco, Unkottet, med anmodan,
att desi utlakande i det som rörer Banken, sa sort
görligt är meddela.
supra. Bx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protscsllet, bältet hos -Aederwärda
2?onde Gtändet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den z Aug. 1812.
S. D. ^edan Bewillnings - Utskottet nu mera
genom desi den 29 afgisne och ben zo Julii pa bordet
lagde Betänkande, angående Bewillningen tillika
serjkilt meddelat den as Bonde - Ståndet genom
Remisi d. 6 Julii såsom nödig ansedde uppsyning
em Land - Tullarnes werka» pa den allmänna Bewillningen;
Sa har Bonde/Ståndet latit sig föredragas
sa wäl detta yttrande, som BcwillningS- samt
Allmänna Beswärs- och Cconomie - Utskottens gemensamma
i förenämnde afseende till widare pröfning
uppskjutne Betänkande af den zo förutgående
Junti; och ester noga öswerläggning funnit sig böra
detta Betänkande till hela desi syftemål antaga och
bifalla.
Ut supra. Bx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protocollet, ballet hos Heder,
wärda Bonde,Ståndet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den z 2lug. 1812.
S. D. ^a Bewillnings, Utskottets sedan den zo
sistledne Julii pa bordel lagde Betänkande, angående
-
Dejn z Augusti. 2355
ende den blifwande Bewillningen och Försiag sawa!
dertill, som dermed gemenskap ägande Reglementariffa
^Författningar, nu ater föredrogs, sann BondeStåndet
sig böra anmärka:
^ 1:0. Att särskildta Mantals - Commisiariers
tillsättande skulle för Allmogen medföra den tunga,
som tillökning af mindre wäl lönte Tjensteman manligen
åtföljer; ty att löna dem sa, att de hade deras
fullkomliga bergning, eller att dertill ochKronoFogdarnes
med Häradsskrilmarncs arfwoden, ansia
en procent a hela Bewillnings - Summan, aniee
Bonde,Ståndet mycket betankeligt, hälst Häradsskrifwarne
hittills manligen förrättat Mantalsskrifningarne
i sammanhang med Uppbörds-Mören, utan
något deraf inträffadt hinder och noggranhet derwid
beror mindre af särikildte Tjenstemän, än af
Orternes och Folkets kännedom, som H'radsskrif,
warne redan äga, och af särskildte föreskrifter" i afseende
pa Husförhörs, Langderne, som Ut,kottet wisligen
föresiagit. Kunnande Haradslkrifmarne i Bonde-Ståndets
tanka, wara wäl belåtne med den i
5 Art. z §. Z8 Mom. stadgade afgift för DebetSedlarne,
om dem derförutom tillägges skjuts och
Dag,traktamente för deras befattning wid Committcerne,
i all synnerhet, om Landshöfdingarne tillåta,
att pa de ställen der Krono, Fogdar och Häradsskrifware
aro swagt lönte och utan Boställen,
tilldela bein en ester Läne-Committöens bepröswande»
ffälig belöning, hwtlken, sa wäl som andre nödige
kostnader, kunde af hwarje Läns BewillningsSumma
utbetalas, och ordentelioen redowisas.
2:0. Att den i l Art. utsatte personliga afgift
för hwar Mansperson, synes pa sätt alltid tillförene
och afwen wid sednaste Bewillnings - För
*
* ord.
-ZZ6 Den z Augusti.
ordning blifwit wedertagit, bora lindras för Allmogens
hemmawarande Söner till Z2 si. för att såmedelst
förekomma den drvga afgift, som eljest skulle
träffa Föraldrar, pä en tid, da deras Barn oftast
äro sa klena till kroppskrafter att de hwarken emot,
tagas eller kunna lämnas i andras tjenst; äfwen,
som den Gemenskapen wid Jndeldte Armeen och
Bätsmanshället påförde afgift torde böra försvinna
för de ar, da de aro i krig, pä arbete eller annan
Kron o-tjenst-!
z:o. Alt det i z Art. i §. nyttjade uttryck:
Behållen förmögenhet, såsom stridande emot den
för Progressiv Bewillning i öfrigt antagne grund
af synbar förmögenhet, mätte wederbörligen rät,
tas: att denna afgift, i den derföre upprättade Tariff
mätte för tydlighetens stull utsträckas anda till
,02.002 R:dlrs Inkomst, och att upplysning mätte
meddelas hwarföre, dä denna afgift wid desi fast,
stäbande blifwit uppgjord, till Zo6,6oz N:d. 24 si.
den endast i nu ätföljande Calcul till i;6,6oz N-d.
24 si. är beräknad.
4:0. Att dä i 4 Art. z §. afgift är päförd
den, som röker, snusar eller tuggar Tobak, och i
särkildt Betänkande angäende Bränwins, tillwerkningen,
för den, som super Bränwin, enahanda
afgift äfwen bör drabba den, som nyttjar antingen >
Caffö, Win, (Communion-Win undantagit) Romm
eller Arrac, och i Progressivt förhällande för den,
som af alla besia eller andra öfwerfiöbS och Utland,
sta drycker sig betjena.
5:0. Att lika förbindelse till Bewillning som
i 6 §. af samma Art. ar älagd dem, som hafwa
Fi.k - Uhr, ofta af sämre beskaffenhet och ringa warde,
äslven malte tillhöra dem, som bruka Urkedjor
Den z Augusti. 2zs7 '
af Guld, eller Urband med Guld-Pitscher och Berloquer,
samt Fruntimmers prydnader och smycken
af Guld, Juveler eller ägta Pcrlor.
6:0. Att täckte Magnar eller andra Åkdon,
som för stat eller begwämlighet nyttjas, ej mindre
än Stats-Hästar, öfwerfiödiga och onyttiga Hundar,
hwilka sistnämnde ofta medtaga mera söda,
än hwarmed ett lika antal fattiga Barn kunde underhällas,
bstswit frän Bewillning utesluten, der likmo!
afgift derföre sä wäl nu som wid >800 ärs
Riksdag kunde äga rum, med samma tillökning som
den nu förestagne Bewillning öswerstjuter den da
waran de.
7w. Att den t g Art. i §. meddelade föreskrift,
det alle Husbönder böra sig wid Mantalsskrifningen
infinna, säsom icke oundgängeligt, men
ledande till en större folksamling, med deraf följande
tillfällen till oordentlighet^, mätte inskränkas till
förbindelse att sjelfwe eller genom behörigen
befullmägtigade Ombud wara tillstädes, och
Redactionen af 4 Mom. i samma §. derefter lämpas;
lika som den i s Momentet stadgade grund för
de uteblifwandes pligtfällande, endast pä anmälan
af den, som Mantalsskrifningen förrättar, synes wara
nog »vidsträckt, dä hälften i böterne honom tillfaller,
och säledes fordra tillägg af -eras fkcifreliga
intygande, som wid Mantalsskrifningen
biträde.
8:0. Att den i 6 Art. z §. 4 Mom. Ynglingar
öfwer 15 är, som uppehälla sig wid Gymna,
sier och Allmänna Skolor förunnade befrielse frän
Personel afgift, förefaller mindre billig, i jemförelse
till fattige Hemmansbrukares, Torpares, eller Inhyses
FolkS Barn och i siik följd, äfwen börbeförst
nämn
-
czzr Den z Augusts.
nämnde päföras, sä wida andra gällande hinder icke
inträffa; hwaremot de af ringa willkoc, som hafwa
syra minderåriga Barn, hädanefter som tillförene,
torde böra någon eftergift åtnjuta.
9:0. Art den i 6 Mom. samma §. influtne
mening om minderåriga Personers befrielse i fran
Mantalsskrifning, matte förtydligas i den matto,
att Ungdomen icke blifwer Mantalsstrifwen innan
den fyllt »5 ar, före en sadan skrifning, hwartill
det nu nyttjade uttryck af löpande UppbördS-ar cl,
fest kunde föranleda.
iv.-o. Att ehuru Utskottet förestagit sarstildte
UppbvrdSstämmor, och den första i Januari! manad
hware ar, sadant likwäl icke matte leda till den påföljd,
att den som dertill icke kan staffa penningar,
genast med utmätning ma hemsökas, utan derifrån
wara befriad intill den sista Uppbördsstämma» för
sig gött.
n:o. Hwad till minskning i Bewillnkngen nu
wordet föreslagit, mäste af det, som deremot lill pa,
ökning är anmäldt, rikeligen kunna ersättas, och ändock
killräckelig tillgäng till lindring i Hemmansvch
Consumtions,stätten för Bränwins-tillwerkningen
wara öfrig.
I sammanhang härmed bör Bonde - Ståndet
icke dölja dvs glada förhoppning, att genom Bewillningens
riariga handhafwande och utgörande, nägot
öfwerstott utöfwer Statens behof mätte inträffa, och
deruppå grundar den önskan, att Riksens Ständers
Fullmägtigc i Banken och Riksgälds,Contoiret kunde
uppdragas, akt i sadan händelse, efter ett ärs
wunnen erfarenhet, nedsätta Bewillningen pä den
Artikel, som befinneö mast tryckande, hwaribland
Boo
-
Den 3 Augusts. 2^9
Bonde-Ståndet anser Capitations-asgiften, såsom
den allmännaste.
För öfrigt stola desa anmärkningar, enligt
§. Regeringsformen och zi §. Riksdags Ordningen,
wördsamt och wänligen, sä wäl de öfrige RiksStänden,
som Bewillnings - Utstottet, meddelas,
med anmodan till del sistnämnde att desi Uclätande
häröfwcr, wid första lägliga tillfälle, afgifwa.
lät supra. Lx ?rotocollo,
6. Lr ingman.
Utdrag af prseocollet,'hället bos ^ederwärda
Bonde-Standec, wid Urtima Riksdagen
i örebro den z Aug. 1812.
S. D- Ä)id granstning af Bewillnings-Ulstottets
den 29 asgifne och sedan den zo Julli pä bordet
lagde Betänkande, angående Tull-Uppbörden, är inom
Bonde - Ståndet anmärkt, att i BewillningsUrstottets
Förslag, angäende fördelning af den i stället
för Land, Tullarne tillförene stadgade ersättning
120,000 R:dr till hälften emellan Städerne och
Landet, sistnämnde hälft will äläggas Hemman utan
annan ätstillnad än deras warde, der likwäl Bergsmannen
för des egen Product, Jernet, redan wid
des införande till Stad eller Jernwäg fär widkännas
Tullafgift; Andra nära gränsen af Norrige
belägne Orter, der hafwa deras enda afsättning,
hwarföre serskild dryg Tull mäste betalas, och antingen
hela Prowinser eller wisa Hemman till större
eller mindre del äro sa belägne, att de af LandTullarnes
upphäswande hafwa föga eller ingen nytta,
hwarföre ock alla desa synas berättigade till
2z6c> Den z Augusti.
lindring k en ersättning sein egentligen har afseende
pä Tullfrihet och således hufwudfakligen bär äläggas
dem, l-w>'ia al deras nara belägenhet till Släder,
eller andra lrcala omständigheter draga winning,
föiiakteligen den gradation, som wid Städers sä bestaffade
befattning äger rum, äswen till Landet
lämpas, och nägon utwäg förestås att efter hwars
och ens fördel pätöra denna afgift; Och som Bonde
- Ständet ansett denna anmärkning hindra antagandet
af Utskottets förenämnde Betänkande, sä sturle
den till Utstottet genom Protocolls,Utdrag öfwerlemnas,
att sa snart ste kan med desi Utlåtande dervfwcr
inkomma.
supra. Lx ?rotocoUo,
6. Lrinieman.
Utdrag af prstocsllet, hället hos -SögwArd.
Prest-Gtandet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 4 Aug. 1812.
S- D- 8illade Prest-Ständet Banco.UtstottetS
nastledne gårdag pa bordet lagde Memorial, angående:
.
i:o. Utbyte af försiitne Banco- Sedlar; Och
2:0. Oinstränkt beläningsrätt för Oahill Bergslag,
och rättighet till beläning af Wag,Attester
fran Afwesta Krono - Wag.
Ut supra. Lx ?rotoco!Io,
P dl. Almguist.
Ur,
Den 4 Augusti. 2Z61
Utdrag af prstocsllet, hållet hos HZgwZrd.
prest-Ståndet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den z Aug. 1312.
S- D. ^emte det Prest-Ståndet nu i anseende
till gjorda anmärkningar wid Bewillnings-Utstottels
Betänkande, angäende Afgiilen för Bränwins -tillwerkningen
m. m. till besagde Urstott ätcrremikterade
berörde Utlakande, ansäg Prest - Ständer lika med
hwad Wällofl. Bvraare-Ständet, enligt just nu inkommit
Protocolls-Ucdrag, bestutit, sia böra anino,
da Bewillnings - Utstottet, att sig utlaka, huru förhastas
bör med Bränwins- bränningen ifrän Octob.
mänadS början till tnnewarande ärs stut; och äger
Bewillnings - Utstottet, att, om det sä nödiat pröswar,
härutinnan ästa sammanträde med Allmänna
Beswärs- och Ekonomie - Utstottet.
Ut supra. Lx krotocoUo^
O. Hurst.
Utdrag afprotscollet, hållet hos Högwärd.
prest Ständet, wid Urtima Riksdagen i
(örebro den 4 Aug. 1812.
S-D-^estöt Prest-Ständer anmoda Banco-Ut.
stoltet, att styndsammeligen inkomma med utlärande
öfwer de delar af Stats-Utstottets den 2 dennes afgifne
Betänkande, i anledning af Kongl. Majus
Nädiga Skriswelse om upptagande af Inhemska
Län för Extra - Ordinarie behof samt Herr von
Schul tzenhe inis wid berörde betänkande bisegade
serskildta tankar, .hwaruti åtgärd och bidra
gand
-
SZ62 Den 4 Augusti.
gande af Riksens Ständers Bank ^finnas wara
föresiagne
Ut
suprs. hx krotocollo,
P O. Almguist.
Utdrag af protocollet, hället hos HZgwörd.
Prcst-Ständct, wid Urtima Riksdagen i
(örebro den 4 2lug> 1812.
S- D k^örehade Prest, Ståndet och biföll StatsUtskottets
nästledne gårdag pä bordet lagde Belänkanden,
rörande:
1:0. Någon förändring med ^Räntans och
Prowistonens beräknande ä de Län i General, Assistance-Contolret,
hwilka emot underpant af till införsel
losgifne Utländska Rudtmaterier meddelas;
2:do. Giorde anmärkningar wid Secreterarens
uti Tryckfrihets, Committsen afgifne Redogörelse,
Räkning för i8n äes Expencer.
Ut sugrs. Lx krotocollo,
p U ^lmc^uist.
Utdrag af protocollet, hältet hos «?>ögwörd.
Prest.Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro Ven 4 Aug. isia.
S- D. 8öredrogS ä nyo och bifölls Stats, Utskottets
nästledne gärdaa pä bordet lagde Utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj:tS iNädiga Skrifwelse,
angående Handlanden Stabecks underdäniga ansökning
i afseende pä liquiden för det förssvtt han
fatt
Den 4 Augusti. 2Z6;
sätt uppbära ä en r8°8 sig ätagen Bränwinslcfwerance.
Ut 5uprs. klx kro!">collo,
p U. ^lm^urst. j
Utdrag af Protocollet, hållet hos HSgwZrd.
Prest - Ständct, wiv llrtima Riksdagen i
Örebro den 4 Aug. 1312.
S. D. oöredrogos a nvo och biföllos Allmänna
Beswärs- och Economie - Utstottets pä bordet hwilande
Memorial, i anledning af:
1:0. De anmärkningar, hwilka blifwit giorde
wid samma Utskotts förra betänkande, angäende fö.
resiagne förändringar i nu warande F-ängföringssättet;
2:0.
Wäckt Motion om jemkning i Extra
Rotertngen
Ut
suprs. Lx krotocollo,
ff. U. Almyuigt.
Utdrag af protocollet, hället hos HögwLrd.
pr st-Ständet, wid llrtima Riksdagen i
Orebro den 4 Aug. l8»2.
S- D förnyad föredragning af Stats, Ut
skottets
sörlcdne gärdag pä bordet lagde Betänkande,
angående f. d. Kongl. Familjens underhälls.
Summa m. m. blek i afseende pä Räntan ä Hög.
bcmälte Familjs enskilda Eaendom dec senare Alternativet
as detta Betänkande samt i öfrigt bwad
Stat -
2364 Den 4 Augusti.
Stuts - Utskottet förestagit till alla delar af PrestStåndet
bifallit.
supra. kx protocollo,
O. ^lmc^uis t.
Utdrag af Prorocsllct hältet hos ^ZgwZrd.
prcft.Gtändet, wjd Urtima Riksdagen r
Orebro den 4 Äng. 1812.
S- D- bewillnings - Utssottets nästledne gärdag
pä bordet lagde Betänkande, angående Rstefrihets,
afgiften, blef a nyo föredragit och bifallit.
Ot supra. Lx krotocollo,
ch O. ^lmc^uist.
Utdrag af protocollet, hället hos >6Zgwäkd.
Preft-Star.det, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 4 Aug. l8rr.
S- D. ^Efter öfwerläggning om Bewillnings, samt
Allmänna Beswärs » och Ekonomie - lltssottens den
zo nastl. Julii afgifne ciemensomma Betänkande, i
anledning af Kongl. Mai:ts Nådiga Proposition,
angående Tull-Werket blek detsamma as PrestStändct
bifallit; hwaremot Bewillnings - Utskottets
den 30 sistledne Julii pä bordet lagde serskildt,: utlåtande,
vin fördelningen af Tull, afgifterne, m- m.
i anseende till de anmärkningar, hwilka derwid gjordes,
blef till Bewillnings, Utskottet äterförwisadt.
Ut supra. kx krotocollo,
I. U. ^Im^uist.
' . ' Ut,
Den 4 Augusti. sz6s
Utdrag af wälloflige Borgare - Ständets
protocoll, hället wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 4 Aug. 1312.
S. D. Instämde Borgare-Ståndet med Högloft.
Ridderssapet och Adeln deruti, att lemna Banco,
Utskottet del af det wid Stats - Utssottets insände
Betänkande om upptagande af Inhemska Län för
Extra Ordinarie behof bifogade serssilde yttrande af
Herr von Schultzenheim, med anmodan att
deröswer.ofördröjligen inkomma med utlåtande i de
delar, hwaruti åtgärd och bidrag af Riksens Ständers
Bank finnes wara föreftagne.
Ut supra. Lx krotocollo,
). P Lerjström.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 5 Aug.
- - Prest-Ständct den 5 - -
- - Borgare-Ständct d. 5 - -
- - Bonde-Ständct d- 5 - -
Stormägtigste Allernädrgste Ronung!
^os Riksens Ständer hafwa åtskilliga framställningar
bliswit gjorda, huruwida icke Lagens stad,
gand- uti 24 Cap, 5 och 6 §-§. Byggntnga - Bal,
ken, i afseende pa förbindelsen, att i Brandstuds,
föreningar a Landet deltaga, borde undergå den förändring,
som till förändrade tider och omständigheter
kan finnas lämpelig. Riksens Ständer hafwa härnold
funnit skyldigheten, att i Brandstods-föreningar
inga, grundad pa hwarje af brandskada lidandes anspråk
och behof, att af sina grannar njuta understöd
i vlyckan/ sä wida ingen annan utwäg att bereda
k'9
rz66 Den 5 "Augusts.
stg ett sådant ar att tillgä. Dä deremot genom
inrättning af Allmänna Brandförsäkrings, Weckel,
ett nytt tillfälle bliswit öppnadt för hwarie Husägare,
alt fä en timande brandskada ersatt, och detta
närmare efter werkcliga wärdet, an hwad igenom
en Brandstods-förening kan ästadkommas, samt dä
styrkan af Brandförsäkrings - inrättningen beror pa
detz widsträckta sammansättning, hwartill äswen Kongl.
Kungörelsen as den is April 178- innehäller en
uppmaning, anse Riksens Ständer det owillkorligen
uti Lagens berörde föreskrift döra förswinna, och
densamma blott i den mohn blifwa beständande, som
bestämde Contracters helgd, och ätnfuten fördel af
en dylik öfwerenskommelse kräfwa des fortfarandeRiksens
Ständer finna sälunda den ändring
af 24 Cap. 5 och 6 §.§. Byggninga-Balken nödig,
att de pä obestämd tid ingängna Brandstvdsföreningar
wäl böra medföra owillkorlig werkan under
loppet af trenne är, fran del den härom utgä,
ende Författning warder utgifwen, sä framt annan
öfwerenskommelse ej kan träffas, men att hwar och
en delägare i ofwannamnde föreningar pä obestämd
lid, som uti Allmänna Brandförsäkringen ingått,
efter berörde ars förlopp är fri frän samma föreningar
Ser mänader efter det han derom inför Harads-Rätten
i Orten gjort anmälan; dock med förbindelse
för den delägare, som innan loppet af de
senast förflutne 17 arén, söre den dag han sig föreningen
afsagt, enligt samma förening erhållit Brandstod,
att begära Domarens föreskrift, huru mänga
är han, i förhällande till den undsängna ersättningen,
bor gifwa Brandstod till öfriga delägare uti den
fränträdde föreningen, som brandfkada lida, och i
Allmänna Brandförsäkrings-Fonden ej ingått- De
Den s Augusti. 2Z67
pä bestämd tid ingängre Brandstods-föreningar böra
deremot icke rubbas eller upphäswaö, sa wida ej
alla wederbörande derom åsämjas. Härwid iaktlagcs
dock, att ben som will fränträda enskilda Brandstods-föreningar,
ware sig va bestämd lid sedan densamma
tilländalupit eller ock pa obestämda ar, skall
wara owillkorligen skyldig att i Allmänna Brandförsäkrings-Fonden
inga, och styrka sädant werkeligen
wara fullgjordt, innan han kan anses wara fri
frän uppfyllande af och delande i de VrandstodSföreningar,
ssm bliswit slutade eller framdeles af
Ortens Jnncwänare träffas.
Dctzutom och da > Allmänna BrandförsäkringsFonden
ej winnes någon ersättning för Lösören, utan
allenast för Hus och Byggnader, men ofta Lösöron
utgöra redbaraste egendomen, dä Husen äro brist,
fällige, anhälla Riksens Ständer i underdånighet
hos Eder Kongl. Maj:t det, genom Herrar Landshöfdingars
åtgärder, Länens Jnnewänare sä i Städer
som pä Landet, blifwa dels uppmuntrade att
Iwa försäkra sina Hus i Allmänna Brandförsäkrings-Fonden,
dels ock föreställde nyttan och förmanen
deraf, att särskildt stuta lämpelige föreningar
i afseende pä ersättning för de genom eldswäda förlorade
Lösöron, warulagcr och cffecter af alla stag;
hwarwid Riksens Ständer ytterligare fä tillägga
ben underdäniga önskan, att omgangarne sä wäl i
afseende pä wärderingar, hwilka skola iakttagas för
all inga i Allmänna Brandförsäkrings-Fonden, som
äfwen wid ersättningen af stadgade asgiften i möieligaste
matto maga förenklas för Allmogen och mindre
förmögne Hemmansägare. Hwilket allt Riksens
Ständer sä til! Eders Kongl. Majus Nådiga
pröfning och stadfästelse i underdånighet öfwerlämna.
Riksens Ständer framhärda re. Upp
-
«Z68 Den s Augusti.
Uppläst hos Nid>u och Wcln dcn' 5 AuA.
- - - - Prest-Ständet den 5 - s
- - - - Borgare-Standetd-5 - -
- - - - Bonde-Standet den 5 - -
Wöcdsamt Memorial!
2)anco-Utstottet har erhållit del af StatS-Utstotters
afgifne yttrande, öfwer samtelige Riks-Standens
till dess och Banco, Utstottets Utlåtande stedde
Remiss, alt med Förslag inkomma pä antalet af de
Revisioner, som före nafta Riksdag böra anställas,
öfwer Stats - Werkets, Bankens och Riksgälds,
Contoirets tillstånd m. m.
Stats, Utstottet har uti dess ofwanbcrörde Utlärande
upplyst, att, hwad Stats, Wcrket angar,
något mer än redowisningen för ar 1812, icke uti
innewarande är är att gransta, emedan iZll ärS
redogjörelse först wid detta årets slut bör wara får,
dig; hwaremot sedan den förär >808, öfwer Riks,
gälden afsiutade Hufwudbok, wid denna Riksdag
till någon del blifwit reviderad 1809, i8>o och
i8n arens Böcker för samma Werk, detta är kun,
de komma under granstning. Vien som efter hwad
Stats-Utstottet hade inhämtat, Bankens Böcker,
till och med för i8n, stola wid detta Riksmöte
wara reviderade, anfäg nämnde Utstött lämpligt,
att det till innewarande är bestämde sammanträde
för Riksens Ständers Revisorer, uppstöttes till nä,
sta är r8rz, dä 2:ne ärs Räkenstaper öfwer StatsWerkets,
Riksgälds-Contoirets Böcker för 4 är,
och Ett ärs Räkenstaper för Banco, Werket, kunna
revideras, och hwilket ock Stats-Utstottet tror beqwämligen
kunna medhinnas pä den bestämde tiden
as z mannder, om Revisorerne fördela sig i mohn
af arbetet, och pä en gang sysselsätta sig med Re
-
Den s Augusti. 2)69
vistonen af alla Wcrkens Räkenstaper; börande efker
Stats - Utstottets slutligen yttrade tanka, Revifore
ne derefter sammanträda är i8ls, dä ame ärs
Ralénstaper böra kunna komma under granstning,
sä art wid Riksens Högloflige Ständers Sammanträde
är 18-7, blott arne ärs Böcker äterstä för
dem att revidera.
Banco-Utstottet har för dess infordrade yttrande,
hwad granskningen af Banco - Werkets tillständ
och förwalming angar, welat afbida kännedom af
hwad Stats, Utstottet kunde finna stjäl, att för
Stats-Werket och Riksgälds-Contoiret föresiä:
och företer sig för Banco, Utstottet all grundad anledning,
att uti Stats-Utstottets ofwananförde yttrande,
om liderne intill nästa Riksdag, da granskning
öfwer Stats-Werket, samt Banken och Riksgälds-Contoiret,
borde af Standerncs Revisorer förrättas,
äfwen för dess del instämma. Örebro den
4 Augusti I8l2.
^»cob ve la 6 sr cl i e. Lk. VV el Zins a.
Lust. O. ^Vilcke. L. ÖkrmLu.
JU. Helsingi!»».
WZrdsamt Memorial!
^enom Utdrag af de Respective Ständens Protokoll
under den z i denna manad, är Banco, Ut,
stöttets skyndsamma Utlåtande infordradt, öfwer den
delen af Stats-Utstottets, uppå Kongl. Vwftts Nådiga
Proposition, afgifne Betänkande, som angar
bestämmandet till 2 Millioner R:dlr af den Summa,
bwilken jemnlikt Regeringsformens 6z §. bör
Bihang. N:v 149. un
-
SZ?a
Den 5 Augusti.
under bifogade förbehåll, wid infallande krig, i Banken
blifwa att tillgå.
' Till följe af Z:de §. uti Banco-Utffottets Jnstruction,
har Utffottet ej fatt underlåta, att öfwer
berörde, för Banken mycket wigriga anine, inhämta
Herrar Banco-FullmägcigeS yttrande, som under
denna dag är afgifwit, hwaruri äberopas deras,
wid flere tillfällen förut, medelst infordrade yttranden
sramburne, pa säkra grunder hyste öswertygelse,
att Bankens närivarande belägenhet, ej mindre fw
Werkets eget, än det allmännas dera beroende wäl,
pafmdrar dest försoning tills widare, ifrån alla uppoffringar,
och nya förbindelser, af hwad egenfkap
och beffaffenhet de an wara mande; utom hwad uti
owäntadc olyckellga fall, hela Rikets räddning gior
vumgängeligt, da allena, undantag fran dea i alla
andra Mensen gällande grundsats, mäste fa äga
rum. A en sadan hos dem stadgad fast öfwerwgelfe,
ansago Herrar Banco - Fullmägtige, deras
owillkorliga plikt fordra, alt grunda sick infordrade
yttrande, öfwer förewarande dem förelagde amne.
Enar de under en sadan synepunct, fästade sig wid
den, jemnlikt Regeringsformens 6z:de §. Banken
aliggande förbindelse, att wid inkallande krig, uppå
Konungens i Näser, efter Stats-Rådets hörande
in Pleno, och sedan Riksdags-kalleise blifwiriHufwudstadens
Kyrkor kungjord, skeende requisition, en
wist Summa astämna, determinerad wid 1809 ars
Riksdag till En Million R:d!r, som likwäl ej blifwst
lystad; men so u nu befunnits böra till Twa
Millioner Rwlr bestännnas: Kunde Herrar Full
mäatige
ej tillbaka halia den uppriktiga önssan, att
arwén r detta afseende, någon tillört förbindelse för
Banken kunde undwlkas: Men befunna sig tillika
Den 5 Augusti. 2^71
icke i tillstånd, att för deras del söka inskränka,
hwad efter noggran pröfning anseus böm för Rikets
trängande behof wara arc tillgå, intill dest Riksens
Ständer, wid deras kort derefter infallande Möte,
äro i tillfälle, arr sa om Riket, som för deras Banco-Werk,
widtaga den anstallt, sear de i det ena
och andra Mendet, finna bade i sin grund palitelig,
och ut; tillämpningen mö/elig.
Banco-Utstvrtec finner, efter noggrant öfwerwägande,
någon dest anmärkning eller tilläggning, a
Herrar Banco-Fullmägtiges sa beskaffade anlörande,
icke äga rum, som således, tili de Respective
Standens närmare upplysta ompröfning, wördsamt
öfwerlämnas. Orebro den 5 Augusti 1812.
stacoli Dela Lärck! e. H,. äVeistman»
Lust. O. Wik c lie. L. O ti ui L N.
lVI. IIvlsinAlur»
WZedsamt Memsrial! ,
^ögloftige Ridderssapet och Adeln, Högwördige
Prest-Ståndet saint-Wälloflige Borgare-Scandek,
hafwa genom lltdrag af deras Prowco e under den
z och 4 1 denna manad, till Banco-Utskottets Utlåtanden
remitterat, ket wid Stats, Ucstottets Betänkande
oin Inhamsta Län till eit belopp af Tre
och en half Millioner R:dlr för Statens ExrraOrdinarie
behof, bifogade särikildte yttrande, öfwer
denna, Banken nära rörande framställning, hav
Banco-Ucffoltet e> underlmit, att inhämta Herrar
Banco, Fullmägtiges tankar.
» * Ikti
SZ72 Den 5 Augusti.
Uti deras under denna dag afgifne yttrande,
upprepas korteligen, innehållet af berörde framställning,
bestående deruti: det borde Banken, antingen
ä samma Län genast förstjuta En och en half Mil,
lion R:dlr, att ester hand genom inflytande AnnuitetS.
Lan blifwa godtgjorde; samt derefter jemwälaf
successiv indragning a Riks-Discont-Werkels utlåningar,
utbetala de återstående 2 Millioner R:d.,
eller ock, i annat fall, inga uti owillkorlig garankie
för alla, bade nu utelöpande, och de till berörde
behof än widare utgående Riksgälds, Sedlars inlösen
einor Bancvmynt, efter deras stadgade wärde i
bägge fallen, upppa en ärlig Amortiflements-Sum,
nia af 400,000 R:dlr, som af Bränwins-Skallen
stulle Banken tillflyta, och som, pa sätt uli framställningen
omständligt detailleras, genom Discontutlaning'
stulle göras frugtbar.
Herrar Banco, Fullmägtige ansaao stg härwid
cwillkorligen förbundne, att uli deras infordrade yttrande,
icke lämna utur ögnasikte, det dem framför
allt annat alagde syftemål, att ,'u förr desto hellre,
söka återställa en af nödtwang »vacklande, men för
bade Werkets sjelfbestånd, och för allmänna Penningerörelsen,
oumgängelig stadga at Bankens såsom
Riksmynt cirkulerande Sedlar, hwars ernående,
deremot stulle, genom deras ytterligare tillökning,
eller någon dertill ledande, Werket adragen förbindelse,
pa en längre framtid komina att aflägsnas.
Pa detze, med flere dernied gemenstap ägande ssäl,
hade Herrar Fullmägtige funnit sig föranlatne, att
uvligen, genom afgifwit yttrande, söka afböja, det,
medelst stedd Motion i Wälloflige Borgare-Standet,
för Banken asyftade ytterligare engagement, till
Riksgälds, Sedlarneö Realisation; hwiiken Motion
der
-
Den 5 Augusti. 2Z7Z
Derefter, enligt hwad Herrar Banco - Fullmägtige
förmäla sig hafwa inhämtat, of samtelige RiksStanden
blifwit afsiagen; och hwaraf de anse en
förnyad skyldighet för dem hafwa uppstått, att den
nu i lika ändamål stedde widsträktare framställning,
med afstyrkande hemställan beledsaga.
Herrar Banco, Fullmägtiges sa bestaffade öfwer
detta ämne afgifne yttrande- sinner Banco,Utskottet
efter föregången öfwerläggning, sig ej i någor
matto kunna frångå; man twertom bifall dertill
pä det ömaste tillstyrka. Hwilket dock de Respective
Standens närmare upplysta bedömning,
wördsamt underställes. Orebro d. s Aug. 1812.
^Lcob ve 1» Lsräie. 1k. XVeiämsn.
Lust. v. Wilcke. L. Ökman.
Al. velslnZius.f
Uppläst hos Ridd. och Adeln dcn 5 Aug.
- - - - Prest-Ständet den 5 - -
- - - - Borgare-Ständet d. 5 - -
- - - - Bonde-Ständer den 5--- -
Riksens Ständers Srats-Urskorr» utlärande,
angående Riksens Gränders för deltagande
i Qfwer-Rewisisn af Lrigs,Rätenskaperne
utsedde Deputerades berättelse,
rörande Rrigs,Redogörelse — och
Rewisions, werket.
^enom meddeldte Protocolls- Utdrag har ifrån de
Resp. Riks,Standen blifwit till Stats, Utstottet remitterad
Riksens Höglofl. StanderS Deputerades,
till
2Z74 Den ? Augusti.
till deltagande i Öfwer-Rewision af KrigsMäkcnssaverne,
till Riksens Höglosi. Stander afaifne Berättelse,
kärande Krrgv - Redogörelse — och RcwisionS
- Werkct
I
anseende till hwad uti denna Deputerades
Berättelse blifwit aniördt, har Stats-kitstottet ansett
nödiat, innan något utlåtande häröfwer kunnat till
de Resp- Riks-Ständen asgifwas, att erhålla fullkomlig
kännedom af de anmärkningar, hwarpa de i
samma Berättelse uppaifne Anmärknings-Summor
sia grunda, samt hwad åtgärd, som i anledning af
veste anmärkningar, kan hafwa blifwit widtagen, och
huruwida med de anmäldte obserwativner sa förfarits,
som Författningarne förestrifwa, eller, i annat
fall, huru desto anmärkningar tillkommit, för alt i
Berättelsen kunna intagas.
Till erhållande af deke för nödige ansedde uppgifter,
bar StatS - Utskottet, genom dest Ordförande,
wändt sig till Herr Hof-Canzleren och Commendeuren
F.ihetre as Wetterstedt, med anhållan om
dest benägna Embetes åtgärd härtill; och sedan de
handlingar och upplösningar, som äskadts, blifwit
Stats -Utssottet meddeldta, får Utskottet om det befunne
förhållandet nu asaifwa dest Berättelse.
Utaf förenämnde Utskottet meddeldte handlingar
har Utffottet inhämtat, att sedan hos Kongl. Magt
h!'swir i underdånighet anmält, det Deputerade till
S andens Blena afgifwit en Berättelse, hurt! de
fu it tillståndet af Fwwalkningen, samt deruti ibland
annar tillkännag fwit, att en Summa af
227,8-7 R:dr 40 st. ro r:st. skall, efter förefundne
son>'a- a anledningar, redan blifwit anmärkte, har
Kongl- Maj:t under den 4:de sistl. Maji i Nader
anbefallt Justitie Canzlercn och Commcndcurcn H:r
Gref
-
Den 5 Augusti
-
SZ75
Grefwe Wachtmeister, att halla alfwarsam hemih
deröfwer, att de gjorde anmärkningar, hwilka Deputerade
förmält skola blifwit gjorde wid KrigsRäkenskaperne,
matte till Kongl. Kammar-Rätten
vfördröjeligen warda ingifne, samt med wederböran,
de till ssyndsam förklaring communicerade, hwarekter
Herr Grefwen och Justitie-Canzleren stulle åligga,
atl med dest Embetes uppmärksamhet följa delta
anmärknings, mål, sa akt det samma snart matte
blitwa till lagligt stut befordradt. Till underdånig
åtlydnad häraf har Herr Grefwen ock JustitieCanchrrn
anmodat Advocat-Fiscalcn i Dgl- KammarRatten,
akt hos wederbörande derstädes göra påminnelse,
att i sragawarande anmärkningar med första
matte komma i det utredde stick, att de kunde i
Kammar-Rätten föredragas, ock derefter sa fort
möjeligen ste kunde, till förklaring utställas; Men
jenne det, till underdånig följd af Kongl. Majus
Nådiga befallning Herr Grefwen och Justitie-Can,
zl-ren ände att påskynda de åtgärder, hwarigenom
Kongl. Mast och Kronans rätt till ersättning, dee
en sadan lagligen kunde äga rum, med skyndsamhet
befrämjades, har Herr Grefwen och Justitie Canzlcren,
i anseende till det allmänna uppseende, som
blifwit wäckt, genom det af Deputerade inför Riksens
Ständer anmaldta redan uppkemne betydliga
anmärknings - belopp, anlett sig icke bgra underlena,
att, i hwad pa honom kunde ankomma, bereda, dels
ett tillfälle till förklaring at dem, som de serstilde
anmärknings-puncterne angmgo, dels eck en möjelighet
till fullständig kännedom ak alla desta anmärkningar
för dem, som haft befattning med Kngö-Rakenffapcrne,
och som, i fa^an egeustap/». edwad anmärkningar
emot den» blifwit gjorde cller.icke, borde
tn
-
LZ?6 Den 5 Augusti.
intill utredning skett, befara, att den allmänna uppgiften
om del stora anmärknings, beloppet i mer eller
mindre mohn rörde dem och deras förwaltning.
Ehuru Kongl. Kammar-Ratten manligen, utan föregången
communication med wederbörante, till hufwudsakelig
pröfning företager och ogillar sadane anmärkningar,
hwilka wid första granskningen finnas
af sa obehörig egenskap, att någon förklaring öfwer
dem icke är af nöden; Dock som ifragawarande
wid Krigs - Räkenffaperne tillkomne anmärkningar,
innan en sadan föregången granskning, wunnit en
offentlighet genom den af Deputerade inför Riksens
Stander gjorde uppgift, angående det, efter synbara
anledningar, anmärkte belopp; Sa har Herr
Grefwen och Justitie-Canzleren ansett alla anmärkningar,
som a ifragawarande Räkenskaper aro gjorde,
och således kunna hänföras under ofwannämnde,
utan bestämde uppgifter beledsagade, anmälan, böra,
innan de af Kongl. Kammar-Ratten till slutelig
pröfning företagas och afgöras, med wederbörande
blifwa communicerade. K:gl. Kammar-Rätten, som
härutinnan ansett sig icke kunna frångå den wid anmärknings,
måls behandling söreskrifne ordning, har
deremot meddelt Herr Grefwen och Justitie, Canzleren
Förteckningar uppå alla de anmärknings - atal,
som wörö gjorde eller antecknade, da Krigs-RewisionS
Departements - Afdelningarne inlemnade sine ffriftellge
uppgifter till Deputerade. Wid granskningen
af dcfie Förteckningar har Herr Grefwen och Justitie-Canzleren
funnit förhållandet wara följande:
r:o. Att enligt första Krigs-Newisions-Contoirets
elier Asdelningens uppgift, äro wäl anmärknings
- annotationer der gjorde och till Deputerade
afgifne till ett belopp af 59,687 R:dr 22 si., men
am
Den 5 Augusti. 2977
anmarkningarne pa de upptagne posterne hafwa icke
kunnat utskrifwas och till Kongl. Kammar - Rätten
ingifwaS, dels emedan nödige upplysningar för de
wid någre Räkenskaper gjorde annotationer annu
icke kunnat erhallas, dels i anseende dertill, att Rewisionen
med de öfrige Räkenffaperne ännu icke
kunnat fullbordas; Förmälande Contoiret, att da Deputerade
spafordrade och erhöllo Förteckning pa
Summariffe beloppet af de ersättnings - poster, i afseende
hwara anmärkningar redan kunde hofwa förefunnits,
kunde Contoiret ingalunda föreställa sig,
att en sadan Förteckning, grundad endast pa enskilde
annotationer, skulle i officiel wäg begagnas och kungöras
utan endast hos Deputerade tjena till bewis paRewisionens
fortgång, och akt anmärkningar framdeles
möjeligen kunde wara att förwänta; I anseende
härtill har Commifiarien, wid afgifwandet af den äskade
uppgiften, hos Deputerade anmält, att efter den
för Rewlsivns-Contoirct stadgade ordning, ägde icke
Contoiret att utfärda anmärkningar, förr än hwarje
ars Räkenskap blifwit reviderad, sa framt icke Kongl.
Mast och Kronans ratt i en eller annan del i besynnerlig
matto äfwentvrades; Och da denna Casus
icke inträffat i detta Contoir, samt de derunder Rewision
warande Räkenskaper wöro af den widlystighet,
att Rewisivnen med dcm annu icke hunnit fulländas
mer än för Proviant-Redogörelsen för Åländska
Fördelningen samt r8c>8 ars wid Kust-Armeen
Contante Redogörelser, och det likwäl sa nyligen,
att de, sa wäl för defie sistnämnde Redogörelser, som
i öfrigt blifwande anmärkningar, ännu bcstodo i annotationer,
som till en del ännu icke blifwit jemförde
med de wid Commifiariacerne författade betvdelige
anmärkningar, hwilka till en del nyligen till Conto
ret
-
2Z78
Den ^ Augusts.
rct ankommit, och således ej ännu kunde anses för
justerade, ecb, enligt Nådig föreskrift af Kongl.
Kammar-Rätten godkände anmärkningar; sa förmodade
Cvmttirec, det Deputerade infago, akt någre
ersättningsposter annu icke fran detsamma kunde
uppaisrx,s, dock fann Contviret sig böra uppgifwa
Summa ris.'e beloppet pa de giorde annotationerne, i
händelse Deputerade skulle sinna skäl, att pa dem,
sadane dt da moro, stöd-a den Berättelse / som tilt
Riksens 'Ständer skulle afgsiwas.
4:n. At de Anmärknings - Poster/ som a andra
Contoirets eller AsdelningenS Förteckning upptagas,
utgörande tillsammans ett belopp af Z4,86z
N dr 8 ss-, finnas anmärkningar endast utoörande
771 Rn)r 8 fi., wara tili Kongl. Kammar-Rätten
inkomne, emedan de återstående, icke titan efter föregången
granskning af åtskilligt Räkenskaper, stola
kunna a^glftoas.
z:o. Af Tredje Contoirets Anmärkningar, ut,
Hörande 121,264 R:dr 14 ss. 5 r:st. hafwa wäl/
utom 787 R:dr 7 ss. > r:st., de öfrige blisivit til! K:gl.
Kammar-Rätten ingifne, men haswa befunnits wa,
ra af den beskaffenhet, att den betodeligaste Anmärknings
- Posten, stor 47,58c R:dr 18 ss. n r:st.,
bief återremitterad, med förständigande cili Comoiret,
att vöra sig närmare underrättadt örn förballandet
i påfölja ode årets Räkenskaper, dcr Redogörelse influtit,
samt dessutom anmärkningar till ett belopp af
9,i2s R:dr bliswit, såsom vritredde, äfvenledes aterförriiste.
De as Kongl. Kammar-Rätten upptagne
och communicerade anmärkningar utgöra ett
belopp af 6^,684 R dr 24 ss- v r:st.
4:0. A de Poster, som Fjerde Rewistons-Conloirst
till Deputerade asgiswit, utgörande samman
lagde
-
Den 5 A »gusti. 2Z79
lagde en Summa af 12,079 R:dr zo ss. 8 r:st.,
hafwa, enligt Contoirets uppgift, ännu moa anmärkningar
kunnat ingiswas, dels emedan Revision af
de Räkenskaper, deruti de förekommit, ej ännu hunnit
fullbordas, dels ock, i saknad af nödige Handlingar,
som fran wcderbörande Werk bliswit infordrade.
I anledning af den således gjorde uppgift
vm saknade Handlingar, sammanlagd med hwad
Deputerade i deras Berättelse anfört om Räkenskapers
fördröjde afgifwande, förmäler Herr Grefwen
och Justitie-Cancelleren sig hafwa infordrat förklaring,
sa wäl af öfwer-Directeuren Rönbeck i
desse omständigheter, som af wcderbörande, angående
atstillige af Deputerade anmaldte uteblifne Redogörelser.
Af alic detta yttrar Herr Grefwen och
Justitie, Cancellcren sig hafwa funnit, alt större delen
af de sa kallade anmärkninaarne ännu ej arv af
den utredda beskaffenhet, att de ens kunnat till Kammar-Rätten
ingifwas, och än mindre kunnat undergå
den aranskning, som, till förekommande af alldeles
vbehöriga Anmärkningarsutgifwande, börder,
enligt fölejkriiwen ordning, werkstallas, innan slike
Anmärkningar fa pa Communicakion med wederbö,
rande Redogörare utställas; äfwcn öm att tfragawarande
Anmärkningar, hwilka härrörande fran
blotta annotationer under loppet af Revisionen, men
beroende pa Räkenstapernes jemnförelse nied hvarandra,
således rätteligen hwarkcn kunnat af Kam.
mar-RältenS Revisions - Contoir utgifwas till ett
förtidigt allmänt kungörande, eller för det närwa,
rande leda till något omdöme om felagtighet hos
Redogörarne.
Slukeligen har Herr Grefwen och JustitieCancellcren
icke kunnat undgå, alt fästa sin uppmark
-
2Z80 Den 5 August!-
märksamhet va det af Riksens Ständers Deputerade
anmärkte och uppgifnc förhållande, att en generellare
tillsyn af Krigsfonds-Medlens vrdenteliga
uppbörd och deras, med gällande förordnanden, ordentligen
afsiutade Contractcr, eller andra Laga Arters
öswerensstämmande dispositioner och sörwaltning,
icke i det hela stall sta att winna af de under
Kongl. Kammar. Rätten lögde Revisions-Afdelningar,
och ej eller stjäligcn af dem tillförwäntas,
hälst deras befattning, endast och allenast inskränkt
inom de dem hwardcra för en soeciellare
Revision tilldelade Räkenssaper, hwar en lämnar rådrum
eller utwäg till öfwersigl af det hela, hwarföre
ock Deputerade ansett af högsta wigt, alt en sa beskaffad
generel tillsyn med thv ätföljande granskning,
efter samlade synbart langwäga och till äfwentyrs
undangömde upplysningar, borde af Deputerade
anställas. Enar ett sädant förhållande skulle
wittna om en felaktighet uti organisation af KrigsRevisions-Werket,
hwilket mäste hafwa till föremål
bade den generellare och speciellare granskningen af
Krigs-Redogörclserne. sä wida Kongl. Maj:ts och Kronans
rätt, samt tillsyn öfwer anstagne Medels förwallning
mä kunna beredas: och det icke lärer wara
med god ordning öswerensstämmande, att, till
Allmänna Styrelsen hörande, Embets-Wcrk äro
sa ofullständigt inrättade, att uppfyllande af deras
åligganden icke kan af dem förwäntas annorlunda,
än genom omedelbar medwcrkan of Riksens Ständer;
sa har Herr Grefwen och Justitie,Kanzi eren
ansett sig icke kunna undgå, att, med afseende dera,
till Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, om icke
Kongl. Kammar, Ratten mätte i Noder anbefallas,
att, derest Deputerades uppgift finnes wara med
werk
-
Den e Augusti. 2381
werkliga förhällandet öswerensstämmande, till Kongs.
Mai:c inkomma med underdånigt Utlåtande och Forsing
till sädane förändringar och tillägg uti Kongl.
Brefwet af den zo April 1799, pä hwilket KrigSRevisions-^Verket
sig grundar, att derigenom detta
Hmaetv-Wrrk mä kunna winna en nödwändig fullständighet
i sin sammansättning, och icke mera hysa
inom sig ett hinder sör winnandct af det wigtiga
ändamäl, för hwilket det är inrätkadt.
Angående den feägan, huruwida med de anmäldte
observationer sä förfarits, som Författningarne
förestrifwa, har Kongl. Kammar, Rätten ut!
skrifwelse af den 22:dre sistledne Maj till Herr HofCancelleren
och Cvmmendeuren Friherre af Wetterstedt
yttrat, det Kongl. Kammar-Rätten icke
förmodar annat, än att det underdäniga nit, som
alltid warit ostiljaktigt frän Kongl. Kammar, Nät»
tens bemödanden, mä undanrödja alla twifwelsmäl,
det ju icke wid Krigs-Revisionen blifwit förfarit,
och framdeles stall, utan all inflytelse, förfaras, pä
sätt Jnstruction och Kongl. Brefwet den zo April
1799, jemte de^ flere Författningar, förestrifwa;
hwadan ock, pä sätt Kongl. Brefwet den z. December^
1805 förmär, Kongl. Kammar-Rätten icke
underläter, att, i afseende pä de till desi granskning
inkomne eller hädanefter inkommande anmärkningar,
föredraga hwarje särskild punct, och sädane, som
finnas obehörige, genast ex incommunicruo af,
siä, samt endast de öfrige till wederbörandeö förklaring
utställa; hwarmedclst ä ena sidan Kongl. Masits
och Kronans säkerhet behörigen förwaras, och a andra
sidan de redowifande, sä widl möjeligt är, undgä,
akt onödigtwiö med tilltal befwäras.
Lz82 Den s Augusti.
Beträffande den af Deputerade gjorde anmälan
af det hinder, som wid Revisions-arbetet stall
haswa mätt, dymedelst, alt Räkenstaperne i owänrad
långsamhet stola inkommit, m. m.; sa har Öfwer-Directeuren
Rönbeck uci häröfwer till Kongl.
Maj:t afgifwen underdånig förklaring af den 20 sistlcdne
Martil anfört orsakcrne, hwarföre ej mindre
samtelige Commisiariaternes an Krigs-FörwaltningsCommitteens
återstående Räkenstaper än icke blifwit
tili Rev-ston a wcderbörligt ställe ingjfne, wara
i:o. Att de ststa Redogörelscrne icke hunnit bringas
i den ordning, att de kunnat asiämnas: 2:0. Att de
Redogörelser, som redan äro och länge warit färdige,
icke kunnat umbäras för göromalens handläggning
i det Werk, hwars styrelse Kongl. Majrt i
Nader behagat O wer-Directeuren anförtro; samt
z:o. Att sa manga Krias - Rä-enstaoer redan hos
Kammar-Rätten äro samlade, mc ten högst sannolikt
hwarken saknar eller än lärer sakna sytzlosättning
för den till desse Räkenstapers granstning an,
tagne Betjening. Beskaffenheten af de gjöromal,
som alltid mött, och förmodeligcn också alltid stola
möta, wid afstukandek af Räkenstaver i sadane Werk,
som under krig hast Armeers förnödenheter att besörja,
stal! wara sadan, att det icke star i mensklig
förmåga, att med wischel beräkna den tid, som dertill
erfordras. More allt, som med afstutandet har
gemenskap, beroende af Werlen stelfwe, skulle utan
twifwel tiden, med liten missräkning nog, kunna bestämmas;
men da, nar ett krig stutas, det är tydekigt,
att en mängd liguider med Lefwerantörer, Re,
gements, Qvartermästare, Magasins Förwaltare,
Sjukhus Föreståndare och manga andra Redogörare,
stola återstå, besynnerligen da under krigets lopp
pen
-
Den 5 Augusti.
penninge-tillgangarne warit otillräcklige: ett detze
Redogörare äro fpridde öfwer hela Riket, sa att andre
Wcrks biträden i snarc fogt hwar enda ira q a
mäste begjäras och afoidas, hwarigenonr således afstnrningen
koinurer akc bero af den mer eller mindre
werksamma handräkning, deka främmande Werk
meddela; sa anstr Onvrr - Directeuren, att en tid
för sadane Räkenskapers asstucande alldrig kan med
liiiför-icelie.brt uppgrnras; inan har för stike risp-after
endast sannolikheter, alt rätta sig efter; oc, det
war med behörigt afseende a dessa, som Krigs-Förwaltnings-Commirtäen
hoS Kongl. Mant i underdånighet
anmälte, att Räkenstaperne skulle riam färdige
till Zanuarii manads stut; och sa, sim göromalen
da wisade sig, war också anledning att tro,
det de till nämnde tid skulle kunna medhinnas, men
sadant har likwäl, emot förmodan och wedenbörande
arbetares egna interesse, icke inträffat. Att hwarken
tredska eiler synbar försummelse agt eller ens kan
äga rum hss de Armöens Commijjariater, som ännu
med afstutandet äro systlosatte, bewises dermed,
att deras egna fördel är med stutet pa det närmaste
förbunden, ty de hafwa, enligt det med dem gjorde
och hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäldte
astalf endast ett wisit arfwode i ett för allt att wänta,
utan afseende dera, om till afstutningen längre
eller kortare tid algar, och tili detta arfwode arv de
icke eller berättigade, förr än Räkenstaperne färdige
aflämnas, hwarföre det bör med tämmelig wischet
kunna förmodas, att hwar och en är om stulet angelägen.
För öfrigt stola bewisliga sjukdoms - förfall
bland arbetarne, sammanlagde med den omständigheten,
att för någre, wid göromalen wande personer,
engagementer under tiden sis yppat, hwilka
sale
SZ84 Den 5 Augusts.
således, da de icke Utan omensklighet kunnat wagras,
att sörja för sin framtid, borrtgätt, och andra, mindre
wande, i stallet mäst begagnas, också i sin mohn
medwerkat till tidens fördröjande; stolandes Rakenstaperne
emedlertid wara fä wida till siut bragte,
att Öfwer, Directeuren förmodade, det de under lop,
pet af päföljande April mänad stulle till största deken
kunna till Revision aflämnas. Rörande Depu,
terades yttrande, angäende synbart längwäga och till
afwentyrs undangömde upplysningar, anför Öfwer,
Directeuren, att honom weterligen nägon enda upp,
lysning icke blifwit undangömd eller nägonsin stall
undangömmas; del ingar t hwar och en Redogöra,
res egna interefie, att icke dölja nägon omständighet,
som till upplysning lander; ty ju flere upplysningar
jwid Räkenskaper, destomindre Anmärkningar,
och dermed stall ju den, som Anmärkningarnes
förklaring äligger, alltid finna sig wäl belåten;
för öfrigt anser Öfwer-Directeuren det blifwa
tämmeligen swart att undangömma nägon enda upplysning,
om också sädant skulle falla nägon Redogörare
in. Z anseende till Deputerades yttrande,
att en del af Krigs-Rakenstaperne i mindre fullständigt
stick inkommit, och att af de särskilde Werkens
Räkenskaper welat synas, akt det ena ärets
uppbörd icke wore frän de päföljande ärens behörigen
stiljd, utan troligen med hwarandra sammanblandade,
har Öfwer-Directeuren andraoit, att som
icke uppgifwil är, hwilket eller hwilka Werks Redogörelser,
som befinnas i detta mindre fullkomliga
stick, eller hwaruti ofullkomligheten bestär, icke eller
hwilka särskilde Werks verifikationer, som funnits
sammanblandade; sa wore han icke t stand att kunna
nägon förklaring häröfwer afgifwa; men pä det
Den 5 Augusts. aggs
att den eller de, som till en sadan wardslöshek wäl,
lande warit, mätte fä tillfälle att sig urskulda, om
de kunna, eller ock skilias ifrän dem, hos hwilka ingen
dylik wärdSlöshet ägt rum, sä att defie sednare
icke mätte förblandas med dem, som pä en mindre
fördelaktig sida blifwit hes Kongl. Maj:t i underdånighet
anmälde; sä har hos Kongl. Maj:t öfwer,
Directeuren i underdånighet anhällit, att upplysning
i defia omständigheter mätte af Riksens Ständers
Revisorer blifwa infordrad, och honom derefter
i Näder tillälas, att med underdänig förklaring in,
komma.
Sedan Stats-Utskottet nu salunda uppgifwit
förhällandet af detta Mäl, i enlighet med hwad de
Utskottet meddeldte Handlingar innehallar sä får Utstöttet
för dest del yttra, att da, enligt hwad ulredt
och upplyst blifwit, de till Deputerade aflämnade
uppgifter till största och hufwudsakeligaste delen grunda
sig pä blotta minnets annotationer, gjorde un,
der loppet af Revisionen, men hwilka ej äro af den
utredda beskaffenhet, att nägre anmärkningar oerä k
Laglig form ännu kunnat följa-: samt det endast är
för en mindre del af den uppgifne Summan, som
anmärkningar i ordentelig wäg och esker förestrifweu
ordning blifwit författade och af Kongl. KammarRätten
till communication utstälde, hwilka dock nu
bero pä wederbörandes förklaring; sä, och dä för
öfrigt hwarje anmärknings wigt och wärde huswudsakeligen
beror derpå, huruwida den kan förklaras,
eller icke, anser Stats,Utskottet nägre sädane omständigheter
för närwarande sig härwid icke hafwa
företedt, som kunnat eller ens bordt gifwa anledning
till nägon milanka om felaktighet eller mindre redeligt
förhällande af de förwaltanve Werten eller weBihang.
N:o r;o. hxx
-
-Z86 Den s Augusti.
derbörande Redogörare, eller ock störa det förtroende,
som hwarje redowisande har rakt att njuta, dä
han icke brister uti en nöjaktig förklaring, om någre
anmärkningar emot hans förwaltning till äswentyrS
skulle kunna gjöras, och hwilket Deputerade kjelfwe
med den akgifne Berättelsen icke eller lara äsystat.
Beträffande Deputerades yttrande, att den af
Kongl. Maj:t wid krigets början organiserade KrigsCommitte.
n stall för Kongl. Maj.t och Kronan beredt
förmonliga följder i fa matto, att wederbörande,
i anseende dertill, omsider stola erhållit en wiff
riktning li'l hushållning m. m.; sä har Stats'Utskottet
i anseende till sin inskränkta tid och widlöftigbeten
af dcsie Handlingar icke warit i tillfälle, att
kunna bedömma, huruwtda nägon sädan riktning för
de förwaltande WerkenS gjöromäl och administration
warit följden af Krigs-Committeens befattning,
da c en cgenteligen syneS bestädt uti, att hwar tionde
dag emottaga rapporter öfwer upphandlingarne;
men deremot har Stats-Utskottet inhämtat, att om
an Krigs-CommitlÄn understundom gjordt en eller
annan anmärkning wid upphandlings-prisen utaf något
af de förwaltande Krigs, Departementen; sä
finnes dock deribland det Departement, wid hwars
ätgjarder knapl nägon enda anmärkning eller erindran
biifw.t gjord, utan har deff befattning, säsom
lcdande till god hushållning och ordning, städse wunnit
Commitleens bifall.
I öfrigt och dä Kongl. Majit i Räder funnit
godt^anbefalla Herr Grefwen och Justitie-Cancelleren,
^all med desi Embetes uppmärksamhet följa det.
ta anmärkningsmäl, sä att detsamma snart mätte
bliswa till Lagligt stut befordrade; sä anser StatS
Ut
-
Den y Augusti.
2Z87
Utskottet all den ätgjerd redan wara widtagen, som
detta ämne synes förtjena.
Till Riksens Högloflig?, Ständer öfwcrlämnas
allt detta »vördsammeligen. Orebro d. ; Slug. 18-2.
Pä Höglofl. Ridd. och Pä Högw. Prest-StändetS
AdelnS Led- magnar, Ledamöters magnar,
t ^1. v. ISnZern. Oustak d/lurra^.
Pä Wallofl. Borgare-Stän- Pä Hederm. Bonde-Stän
dcks
Led. magnar, dets Led. wägnar,
1. ^Vegelin. O. Larlsson.
.-)! L. lanelill».
Utdrag af prococsllet, häller inför Riksens
Hogloflige Gränders Allmä rna Beswärs-
och Economie-Utfkocc, w d Ur:ima
Riksdagen i Orebro d. 5 Aug. -8".
S- D- ^Ester gjord anmälan af nägre Högloflige
Utskottets Ledamöter, att i H'gloflige BewillningsUtstottets
framställning af Riksens Högloft. Stän.
ders Beslut, rörande Bränwinet, saknas den af
Högloflige Economie-Utskottet gjorde hemställan till
Riksens Högloflige Ständer, om icke R.ksens Hög,
loflige Ständer skulle finna sig böra hos K ngk.
Majit i underdånighet anmäla deras öfwertvgelle om
nödwändigheten af förbud mot införsel af Utländskt
Brännewin, Sprit, Romin och andre i bruk och
wärde med Bränwin jemnförlige rusgifwande drycker,
ansäg Urskottet sig böra för Riksens Högloflige
Ständer anmäla, att ofwannamnde hemställan er
*
Kätti,
2Z88 Den s Augusti.
hallit Högloflig- Ridderffapet och AdelnS, samt det
Högwördige Prest-Ståndets bifall uti deras ProtocvllS,
Utdrag af den i6 och r8 sistledne Julii; att
det Walloflige Borgare, Ståndet uti deH Protocolls,
Utdrag den »8 i nämnde manad ansett det icke
kunna förenas med Landers Jnwanares räll och bä,
sta att meddela någon ständig och owillkorlig föreskrift
i de delar, som detta Moment (det Femtonde
Momentet af UlskottetS Jämknings -Project) omfattar;
och trodt detza ämnen wara af den beskaffenhet
att de hädanefter likasom hittills borde ankomma
pa Kongl. Majus Nådiga godtfinnande;
att Hcderwärda Bonde-Ståndet i sitt ProtvcollsUtdrag
af den i? sistledne Julii icke motsagt Utskottets
Jemnknings-Project i hwad som rörer förbud
emot införsel af Utländskt Brännewin, samt för
öfrigt förklarat sig gilla och antaga alla de delar af
Jemknings-Projeclet, mot hwilka de ingen anmärkning
gjordt; — hwadan synes följa, att EconvmieUcstottets
Femtonde Moment blifwit af Riksens Högloflig
Ständers pluralite antagit; hwilket Utskottet
ansett böra Riksens Högloflig Stander gnom Protokolls-Utdrag
wördsammelign meddelas.
supra. Lx krotocollo,
^lex. ^LgerZröa.
Utdrag af prococdllet, häller hss Riksens
Högloflige Gränders Allmänna Beswärsoch
Economie-Ucskorc, wid Urcima Riksdagen
i Örebro den 5 Augusti »8»».
S. D. 3emte delgifwande gnom ProtocollS, Utdrag
under den 9 sistlidne Julii utaf Herr Biskop
pens
-
Den 5 Augusti. 2Z89
pens m. m. Doctor Fares och Herr Prosten Doctor
Mellgrens ingifne anmärkningar emot Utskottets
den 6 Julii afgifne Betänkande i fragan om
inrättande af enPractisk Bergs-Schola i Staden
Fahlun, har Högwördige Prest-Ståndet till Utskottet
återremitterat detta Mål, med anmodan att
sig bestämdt utlaka, huruwida den projecterade Inrättningen
synes medföra gagn och nytta för Staten
samt förtjena att till Kongl. Majus Nådiga upp,
marksamhet af Riksens Ständer meddelas.
Hwad detze Anmärknings-Memorialer sa wäl
som Högwördige Prest - Ståndets aterremitz innehålla,
har Utskottet behörigen öfwerwagat; och som
Utskottet hwarken deraf eller af Författarens Memorial
wunnit de upplysningar, som erfordras, för att
med tillförlitlig wichel kunna bedömma, huruwida
den föreflagnc Schvle-Jnräktning medförer för Staten
någon wäsendtelig nytta, ej heller, att de dertill
föreflagne fonder äro pålitlig och anwändbare, och
Utskottet sjelf icke ager tillrackelig kännedom uti ifragawarande
ämnen; sa har ock Utskottet icke trodt sig
böra tillstyrka Riksens Högloflig Ständer, att göra
widare underdånig anmälan derom till Kongl. Majit,
an den Bergs-Hauptmannen och Riddaren Pihl
redan tillförene i underdånighet framfördt; dock tor.
de Riksens Högloflig Ständer sjelfwe anse nyttigt,
att underdänigst achalia, det Kongl. Majit Nadigst
tacktes pröfwa detta ämne jemte tillrackligheten
af de dertill utaf Författaren föreflagne medel,
och widtaga den författning derutinnan, som fåken
och ändamälet kunna förtjena.
Och Beslutades att detta Utskottets Utlakande
skulle gnom Protocvlls-Utdrag wördsamlign meddelas
-
2Z9° Den 5 Augusti. '
las det Högwördige Prest, Ståndet sa wäl som de
öfrige Respcctive Riks-Ständen.
Ut supra. krotocollo,
^lex. I^aZerZren.
Utdrag af protocollet, ballet hos ^ogwZrd.
^resk-^Crändet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 5 Aug. 1812.
S D. ^!^id förnyad föredragning af Bewillvings-Utstottels
den 4 dennes pä bordel lagda Ute
latande öfwer de anmärkningar, hwilka inom Riksstånden
blifwu gimda wid samma Utstötts d. 18
sistledne Julii afgiine Project till en förnyad CharteSigillate
Förordning, blef samma Förflaa, med de
ändringar deruti, hwilka Utstvktet uti dest sednare
Utlåtande ti!'stvrkt, af Prest-Ständet till alla delar
gilladt och godkändt.
Ut supra. Lx krotocollo,
U. ^Im^uist.
Utdrag ak protocsllet, hillet hos HZgwLrd.
^)rest, Ständet, wid Urtima Riksdagen L
Orebro den 5 Aug. 1312.
S D. ^ill Slats-Utstottcts den z dennes pä bordet
lagde Betänkande, angäende antalet af de Retz
frone c, stm löre nästa Riksdag böra anställas öfwre
Sköts'Banco, och Riksgälds, Werkens tillstånd,
lämnade Prest-Ståndet sitt bifall.
Ut supra. Lx ?rc>toco1Io,
^s. U. /^Im^uist.',
Den s Augusti. 2Z9I
Udrag af wällöf!. Borgare.Ständets protscoll,
hället wid Urtima Riksdagen i
Orebro den s Aug. 1812.
S» D ^örehades a nyo och gillad: s Banco-Utskottets
Utlätanden i anledning af
r:o. Herr Bergs - Rädmannen Falhems
Memorial om utsträckt Beläningsrätt i Banken för
Fahlu Bergslag, och
2:0. Wäckt fräga om utbyte af förflitne
mindre Banco-Sedlar.
Ut supra. Lx protocollo, ;
^s. kerfström.
Utdrag afl wälloflige Bergare - Ständets
protocoll, häller wid Urtima Riksdagen
i Orebro den s Aug. 1812..
S. D. ^edan Ständer blifwkt underrättadt, akt
de dertill walde Elektorer under den z:dje i denna
manad utsett till
Riksens Ständers Justitie-Ombudsman, Förste
Expeditions-Secreterare» och Commendeuren af
Kongl. Majus Wasa Orden med Stora, Korstet
Friherre L. A- Mannerheim, och till
- Dest Suppleant
cArr Lagmannen och Advokat-Fiscalen H. I.
Pettersson, sä beflöt Ständer anmoda Expeditions
- Utstottet att behörige Constitutvrial för dem
upprätta.
Ut supra. klx ?rotocoUo, H
^ ^ Lerjström.
2Z92 Den 7 Augusti.
Utdrag af wällöf! Borgare-Sc<indecs prorocoll,
häller wid Urrima Riksdagen L
Orebro de» 5 Äug. 1812.
S. D- ^2kaks-Utffettets afgifne Betänkande om
förändring med Räntans och Provisionens beräknande
pä de Län i General.Assistance-Contoiret,
hwilka emot underpant af till införsel lofgifne Utländske
Rudimatcrier meddelas; föredrogs ä nyo
vch godkändes.
Ut supra. Lx krotocollo,
I. Lerjström.
Utdrag af wälloflige Borgare-Gränders
prorocoll, häller wid Urrima Riksdagen
i Orebro -en 5 Aug. 1812.
S. D. dä nu äter föredrogs Lag, Utskottets den
zo sistledne Julli pä bordet lagde Memorial, i anledning
af Högwördige Prest-Ständets 06) Hederwärda
Bonde» Ständets anmärkningar wid s UtffottetS
Proiect till Strafflag emot omättligt bruk
af starka Drycker, erindrade sig Ständer, att det
den -i Julli hade afgiort denna fräga och öfwerlämnat
densamma till Kongl. Majus Nädiga godt- >
finnande; äfwensom att underdänig ssrifweffe derom
redan bliftvit justerad; och war derföre ej annat
att ätgöra wid detta Memorial än att lägga
detsamma aä acta.
Ut supra. Lx ?rotoco!lo,
^s. Lerjström.
Den 5 Augusti. -zgz
Utdrag af protocsllet, hållet hss Hederwärda
Bonde,Standct, wid Urrilna Riksdagen
i Örebro den s 2lug. >8ra.
S. D. Ä^id vttcrligarc föredragning biföllos Banco,
Utskottets den 28 Julii afgifne och den z i denna
mänad pä bordet lagde Betänkande.
r:o. Öfwer Bergs - Radmannen §. Fal -  hems för Fahlu Bergslag gjorde framställning,
vm oinskränkt Beläningstid i Banken pä Koppar
och andre Metaller m- m.
2.0. Rörande förstitne smärre Banco,Sedlars
utbyte emot nya.
Ut supra. Lx krotocollo.
6. Lrinkman.
Utdrag af protocsllet, hället hos Heder,
wända Bonde-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den s 2lug. 1812.
S« D. 8)onde-Ständet har lätit sig föredragas
den af Allmänna Beswärs, vch Ekonomie, Utskottet
genom Protocvlls» Utdrag skedde hemställning, att
ic Mom. uti desi angående Bränwinsbränningen
afgifne Betänkande, kunde anses säsom af Riksens
Ständers Pluralitet antagna; men fastän BondeStändet
funnit de i detta Mom. innefattade ämnen,
bero af Regeringens omwärdnad vch förordnande, och
öswerlämnat det i afseende vä Förbud mot införffriswande
af Utländskt Bränwin m. m. utan an,
märkning; har Bonde, Ständet likwäl hwarken uti
desi sörsta pröfning af samma Betänkande eller wid
2Z94 Den 5 Augusti.
betz yttrande öfwer Jemknings-Förslaget uttryckelkgen
bifallit detta Mom. eller wid sadant förewettande
kan anse dek hafwa Ständens Pluralitet erhållit.
Ut suprs. Lx krotocollo,
6. LrinLman.
Utdrag af protocsllet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 5 2lug. 1812.
S. D. ^a Banco , Utskottets den 29 ststsedne
Juni» afgifne Betänkande, med dest, i anledning af
skedd aterremitzden 28 Julii meddelte och sedan sista
Plenidag pä bordet lagde ytterligare Utlåtande, angående
tillökning i Banco, Fullmagtiges arfwoden,
nu ater föredrogs, i sammanhang med S-ats, Utskottets
i samma amne, sa wäl för Banco, som Riksgälds,
Contoirels Fullmagtige, den i; Julii afgifne
och sedan den »8 i sistnämnde manad hwilande Betänkande;
fann Bonde,Ståndet de af Banco-Utskottet
til! afstag nyttjade och ytterligare äberopade
stäl ingalunda kunna antagas, och således, med
ogillande derutaf, biföll sednare Alternativet af StatsUtffottets
Betänkande, att arfwodet för Riksens
Ständers Fullmägtige i Banken och RikSgäldsContoiret
bör förhöjas med 50 procent och utgjöra
750 R:dlr Banco för hwardera ärligen.
Ut suprr. Lx krotocollo,
6. Brinkman.
Ut
-
Den 5 Augusti. 2395
Utdrag af protocollet, hället hos >6ederwärda
Bonde Ständer, wid llrtima Riksdagen
i Orebro den s Aug. 1812.
S- Dafter ytterligare föredragning biföllos StatsUlffottels
den z i denna manad pa bordet lagde
Belänkanden:
i:o. I anledning af Kongl. Masts Nådiga
Skrifwelse, angående Handlanden Stabecks underdåniga
Ansökning i afseende pa liquidcn för det
förskott han fatt uppbära a en ar 1808 sig atagen
Bränwins Lefwerants.
2:0. Angående någon förändring med Räntans
och Provisionens beräknande a de Län i General'Aösistance.
Contoiret, hwilka med underpant
af till införsel lofgifne Utländska Rudimaterie,
meddelas; och
z:o. I anledning af Herrar Fullmägtiges t
Riksgälds, Contoiret hemställan i afseende pä de uti
Revisions. Conloiret inom Riksgälds, Merkel gjorde
anmärkningar wid Secreterarens uti Tryckfrihets-Commitlecn
afgifne Redogörelse-räkning för
18 n ärs Expenser.
Ut supra. krotocollo
O. Brinkman.
Utdrag af protokollet, hällit hos Hederwärda
Bonde Ständer, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 5 Aug. igrs.
S- D. 2)ewillnings, Utskottets den 2 Augusti afgifne
och dagen derefter pä bordet lagde Memorial, i
an
-
,zy6 Den 5 Augusti.
anledning af Kongl. Majus Nådiga Skrifwelse den
r8 ststlednc April, angående den wid hällne Taxeringar
och Compromisier gjorde stridiga tillämpning
af Bewillnings-Författningens Andra Art. 2 Mom.
i afseende pa den deri stadgade Rotefrihets-afgiftens
erläggande, med 8 R:dlr af hwarje helt Hemman,
som ej wore RoteringS-skyldighet underkastadt, föredrogs
a nyo och af Bonde, Ståndet gillades.
Ut supra. Lx krotocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af prstscollet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Srändet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den z Aug. 1812-
S. D. -^a nu ater föredrogs Allmänna BeswärS-
och Economie, Utskottets ben z i denna månad
pa bordet lagde Betänkande af den 22 Julii,
angäende jemkning i Extra Noteringen; fann Bonde,
Ståndet skäligt dertill bifalla.
Ut supra. Lx krotocollo,
O. Lrinkmsn.
Utdrag af prstscollet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den s Aug. 1312.
S- D. ^il! det af Stats- och Banco - Utskotten
genom meddelte särskilta yttrander afgifne förstag pa
de innan nästa Riksdag nödige Revisioner öfwer
Stats- Banco- och Riksgälds-Werkens tillstånd,
lämnade Bonde-Ståndet desi bifall.
Ut supra. Lx krotocollo,
6. Lrinkman.
Ut
-
Den 5 Augustd 2Z87
Utdrag af prorocollet, hället hos Heder,
wärda Bonde-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den z Aug. 1312.
S. D. 8äredrogs a nyo Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Economie-Utstottens den zo Julii och
sedan sista Plenidag pä bordet lagde ytterligare Utlärande,
i anledning af skedde aterremisier ifrån Högwördiae
Prest-Stander och Wällostige BorgareStandet
i fragan om rättelse eller rubbning af Matten-Werk,
font genom uppdämningar hindra uppodling;
och sedan Bonde-Ståndet redan den 2r sistledne
Juli! godkändr Utskottens Huswudsakrliga Betänkande,
lämnar Stander äfwen desi bifall till be
derwid nu skedde tillägg.
Ut supra. kx krotocollo,
O. Lrinkman.
Utdrag af prstscollet, ballet hos Hederwäcda
Donde Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 5 Aug. 1812.
S- D. ^§fter ytterligare föredragning af SlalsUtskottets
den 29 Julii afgifne och den z sistledne
pä bordet lagde Betänkande, i anledning af Kongl.
Majus Nådiga Skrifwelse den is Julii 1812,
angående f. d. Kongl. Famstlens Underhalls' Summa
m. m.; fann Bonde-L landet, under förutsättande,
att Stats-Utskottets sednare Alternativ innefattar
Swensta Banco-Sedlar, sig böra till detta
Alternativ, sa wäl som till det Utskottet i öfrigt föresiagit,
lämna bifall.
Ut supra, Lx krotocollo,
6. Liinkmaa.
2398 Den 5 Augusti.
Utdrag af protscollet, hållet hos HederwärdaBonde-Gtän-et,
wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 5 Aug. 1812.
S. D- Ä§id förnyad föredragning af StatS-Utskottets
den z innewarande manad pä vordet iagde
Betänkande, i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Skrifwelst till bemälte Utstött af den 23 sistledne
Julli, angående upptagande af Jnhämsta Län för
Extra,Ordinarie behof, blef det lill hela dej; innehall
af Bonde-Ständer bifallit.
Ot/suprs. kx krotocollo,
6. LriukmLn.
Utdrag af protocsllet, hältet hos Hederwärda
Bonde Ständer, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den s Aug. 1812.
S. D- Ä§id ytterligare föredragning af Bewillnings-Utstottels
den rz Juli, afgisne Project tillen
förnyad Charle-Sigillate-Förordning, och samma
Utstötts, den a i denna manad, i anledning af
skedde anmärkningar, deröfwer meddelte Utlakande,
som den 3 i denna mänad blifwit lagdt pä bordet;
fann Bonde-Ständet för godt, art, med de deruti
skedde förändringar och tillägg, ben förestagne Förordningen
gilla och antaga.
Ut supra. Lx krotocollo,
Q. Lrink man.
Ut
-
Wen 5 Augusti. 2Z99
Utdrag af prstscollet, hållet hos Hederwärda
Bsnde-Ständek, wid Urtima Riksdagm
L Örebro den s Aug. 1812.
S- D- 8ärcdrogs och upplästes det den z:dje i
denna manad hällne Protocoll, wid de af Riksens
Högloflige Ständer till utwäljande af Riksens Ständers
Justitie-Ombudsman och dest Suppleant, utsedde
Herrar Electorers sammanträde; hwaraf inhämtades,
att sedan en Ledamot genom lottning utxätt
och voteringen med stutne Sedlar blifwit anställd,
hafwa genom fleste rösterne blifwit utseddeTill
Riklens Ständers Justitie-Ombudsman, Förste
Expeditions-Secreleraren m. m. Friherre Mannerheim,
Lars August, och till dest Suppleant
Lagmannen Petersson, I. H., hwarom Expeditions-Utstettet
stall erhälla underrättelse genom Protvcolls-Utdrag,
för att, i följe häraf, med förslag
till wederbörlige Constitutorial inkomma.
Ot supra. kix krotocollo,
O. Lr i rikman.
Upplöst hos Ridd. och Adeln d. 6 Augusti.
- - - - Prest-Ständet d. 6 ' - s
- - - - Borgare-Ständ. d. 6 » ,
- - - - Bonde-Ständet d. 6 - -
Riksens Ständers Stats, Utskorrs Utlärande,
angäende Riksdagsmannen Eric
Swens sons frän Bohus Län Memorial,
rörande tillökning i arswoder för
Riksens Ständers Deputerade nll deltagande
i Mfwer, Revision af R^igs-Räkenskaperne.
^ill Stats, Utstottet har ifrån Högwördige Prest
Skän
-
s4oa Den 6 Augustii.
Ständet samt Hederwärda Bonde-Ståndet blifwit
remitteradl ett af Riksdagsmannen Eric Swensson
fran Bohus Län tili sistnämnde Stand ingifwit
Memorial, angående tillökning uti^arfwodet för
Riksens Ständers tili deltagande uti Öfwer - Revision
af Krigs-Räkenskaperne utsedde Deputerade,
och hwaruti Eric Swensson andrager, det han
anser de af Riksens Ständer tvid 1809 och isis
arens Riksdag för Revisionens möda och kostnad i
ett för allt ansiagne 520 R:dlr Banco för hwarje
Deputerad, lili utgående wid förrättningens stut,
omöjligen kunna blifwa tillräcklige, da härtill säkerligen
komme att ätga minst s är, och kanske ännu
mera; om derföre ej någon annan Reglering kan
ske lili deras stadeslöshällande, elier att de matte
erhålla Dag, Traktamente, lika med Revisorerne i
Banken eker DiSconten; fa aahäller han, sa wal
a egne som sin Medkammerats Magnus Jonssons
fran Östergöthland wägnar, att fran denne
Csmmission warda frikallad, med åtnjutande af någon
ersättning för redan hafde utgifter och resekostnader;
men äfwen om detta sista skulle honom wägras,
anser han sig hellre böra taga första stadan
än den sista, och om nödig utkomst för framtiden
wid uppdraget skulle saknas, hellre lottlös afgä, än
med fullkomlig undergång fortfara uti en sä bekymmersam
förrättning som denna. Stats - Utskottet
får härwid anföra, att dawid 1829och 1812arens
Riksdag fräga uppstod i Stats »Utskottet, huruwi,
da Riksens Ständers Deputerade borde åtnjuta
traktamente eller ett witzt arfwode i ett för allt; sä
ansäg Utskottets Pluralitet Dag'Traktamente mindre
lämpeligt och äfwen mera kostsamt, dä det icke
war möjligt, att för denne Revisions fullbordande
Den 6 Augusti. 2401
bestämma någon witz tid. Utskottet trodde derföre,
att ett witzt arfwode i ett för allt af 520 R:dlr
Banco för hwarje Deputerad wore bet, som efter
förrättningens slut borde af Riksgälds-Contoirel till
detze Deputerade utbetalas, utan afseende derpå vin
förrättningen warat längre eller kortare tid; och Utskottet
höste den öfwerrygelsen, att det mindre wae
belöningen, än ett rältstaffenv nit, att wärdig! kunna
swara emot ett sä wigcigt förtroende, som skulle
fästa Depuierades uppmärksamhet under deras grannlaga
förrättning.
Enär sedermera t anledning af Kongl. Maj:tS
Nådiga Proposition och likmätigt hwad z6 §. i
Riksdags-Besiutet af den 2 Maj irrra innehalles,
rune Ledamöter af hwarje Riks, Ständ blifwit ut!
sedde att deltaga uti den Revision, som komme att
i Näder förordnas, i afseende pä Redogörelsen för
de till krigsbehofwen anordnade medel, förordnade
Riksens Ständer tillika, pä sätt StatS-Utstoltet föreslagit,
att dehe Deputerade skulle för denna befattning
i ett för allt undfä s 00 R:dlr Banco hwardera,
hwilka efter förrättningens siut skulle af Riksgälds-Contotret
utbetalas.1
Stats-Utskottet anser, att äfwen om denna befattning
warit af den egenskap, att den pä ett a twa
l är kunnat fullandas, hade det derföre bestämde arfwodel
icke^ warit tillräckligt för bestridandet af de
till underhäll och resekostnader erforderlige utgifter;
och ännu mindre lärer det kunna anses tillräckligt
för en förrättning, som, i anseende till sin widlyftiga
och längwariga beskaffenhet, troligen torde fordra
flere är innan den kan fullbordas. — Om nu Riksens
Högloflige Ständer för Revisionens fortgång
anse hufwudsakeligen nödigt, att denna DeputeraBihang.
Nw lsr, des
24-vr Den 6 Augusti.
des befattning bär fortfara, hwilkct Stats-Utffotlek
för sin del tillstyrker, sa tror Stats - Utskottet
bade rärtwisa och billighet fordra, att Deputerade
för detta grannlaga uppdrag undfå en ersättning som
någorlunda sirarar emot de dermed förenade kostnader,
ehuru sadant kommer att medföra en betydan,
de tillökning uti den härföre förut päräknade utgift.
Den skillnad sig företer emellan de Deputerades
belägenhet, som äro fran Landsorterne och dem
som äro boende i Stockholm, anser Stats,Utskottet
j sa matto fordra ett olika behandlingssätt, som de
förre mäste »vidkännas särssilte resekostnader för fram
och äterresan, som för de sednare icke inträffa; och
da det bestämde arfwodet synes wara alldeles för
ringa i anseende tilt bade widlyftighcten och beswärligheten
af desse göromål, som ock den längre tid'
som härtill kommer att alga; sa hemställer CttatsUrskottet
om icke arfwodet för hwardera af Deputerade
ma bestammaS till 500 R.dlr Banco om aret
sa länge förrättningen fortfar, att qvartaliter utbetalas
i proportion af den tid, som hwar och en uti
Revisions-förrättningen finnes haswa deltagit, samt
alt derjemte de Deputerade som äro ifrån Landsor»
terne mage njuta ikiutts. och resekostnad lika ined
Revisorerne öfwer Stats- Banco- och Riksgälds,
Wrrken samt Diskonten, dock likwäl icke för mer
än en fram» och en återresa.
Om Riksens Höglofllge Ständer täckas lämna
bifall härtill, sa lärer denna kostnad i enlighet
med hwad om det förut fastställde arfwodet warit
förordnadt, komma af Riksgäld-, Contoiret, att pä
vfwan tillstyrkte sätt utbetalas
-
Den 6 Augusti. s4<-Z
^ Eill Riksens Höglofllge Ständers egit omtzkofwande
öfwerlämnas detta allt wördfamligen.
Orebro den 5 Augusti 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-ständetS
Ledcim. »vägnar Ledan», »vägnar
v. Ongern. Lust. dkur ra
PäMältofl. Bokgare-Stän, Pä Hederw. Bonde-Stättdets
Ledam. »vägnar, ders Ledam. wägnar.
Wedelin. O. Lsrlssoti»
6. tunelius»
Uppläst hös Ridd. och Adeln d. 8 skug.
- Prest-Eländet bett 8 - s
- - Borgare - Ständet d. 8 - -
- - Bonde-Ständer di 8 - s
Gtormägtigste Allerträdigste Lsnung!
^)a Riksens Stander med behörigt afseende ä 9»
och r i4 §.§. Regeringsformen icke kunna lämna bifall
till de inom Riks-Standell wäckta Motioner,
om inskränkning uti Westgöthe Allmogens rättighet,
att idka sa kallad Gårdfari. handel- fa de tikwäk
inför Eders Kongl. Majtt i underdånighet anmäla
deras öfwertygclfe, att denna handelsfrihets missbruk
betydligen skulle afhjelpas, vM Kongl. CommerceCollegii
Kungörelse af den 8 Mars izsz med de
wid sista Lagtima Riksdag förestagne tillägg, af wederbörande
under strängaste answar hanöhafwas,
om Städerne Borås och Ulricehamns handlande
Borgerskap olades enahanda risque och answar i händelse
af missbruk wid »lösningen af GaMjiihandeln,
* *
2404 Den 8 Augusti.
som Allmogen genom samma Kungörelse är älagd,
samt böterna icke allenast till dubbelt förhöjas, utan
äfwen i allmänt arbete, åtminstone för andra eller
tredje resan föröfwade brott deremot, förwandlaS,
som berörde Kongl. Commerce,Collegii Kungörelse
föreskrifwer, samt om inga Borås ever Ulricehamns
Borgare fä ä annan ort bygga, bo och tillika drif,
wa någon handel, utan wid BurstapetS erhållande,
»vid delsammas förlust genast maga inflytta och bo
i Vefla Släder. Riksens Ständer anhälla deflutom
i underdånighet det Eder Kongl. Mahl läcktes ytterligare
genom Police-Författningar förebygga all
oordning och miflbruk i denna Handelswäg, och sedan
Landt-Tullarne upphört, lara vfwanberörde
Författning i den del, som angar »vahrornas färtullning
m. m. undergå den rättelse och förändring,
som Eder Kongl. Maj:t i Näder pröfwar nödig.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 8 Augusti.
- - - - Prest-Ständet den8 - - .
- - » - Borgare-Ständet d. 8 - -
- - - - Bnde-Ständet den 8 « -
Gtormägtigste Allernädigste Lonung!
3 anledning af hos Riksens Stander gjord framställning
rörande billigheten deraf, all likhet i Lönewillkor,
efter enahanda princip, fastställes för de Reducerade
Officerarne af Lif - Gardet till Häst och
f. d. Swensta Gardet, med Officerarne af f. d.
Östgötha Cavallen- och Adelsfane-Regementerna,
pä sätt, som nied Vefla Officerares rättmätiga anspråk
-
Den 8 Augusti. 2405
sprak och Statens tillgångar bäst är förenligt, hofwa
Riksens Ständer, i bctragtande deraf, att för
de Reducerade Officerarne af nvflnämnde GardesRegementer
en tid af älta är bliswit utsatt för bibehällandet
as deras innchafde Löningswiökor, funnit
rättwist, att nägon wifl tid äfwen fastställdes för
Jnnehafwarne af de till indragning bestämde Indelningar,
Löner och Boställen wid f. d. Östgötha
Cavallen, och Adelsfane-Regementerna, efter hwarS
förlopp vefla Löoeförmäner vwillkorligen borde till
Stats-Merkel indragas. Likwal och dä Riksens
Stander inse, att härwid kmMi förekomma sädana
omständigheter, hwilka förtjena särskildt afseende,
utan att i förhand kunna bedömmas, fä de till Eder
Kongl. Maj:t i underdänighet öfwerlämna, attests
Nådig pröfning och befinnande omständigheter bestämma
en wifl och lämpelig tid wid hwilken de till
indraaning ställde Indelningar, Löner och Boställen
wid sistnämnde Regementer böra, utan afseende pä
Annehafwarnes afgäng, befordran eller transport till
Stats-Merkel vwägerligen indragas
Riksens
Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 8 Augusti.
- - Prest, Ständet den 8 - » .
- - Borgare-Ständ. den8 - -
- - Bonde-Ständet ben 8 - -
Orebro Slott den 7 Aug. 1812.'
protscoll^
hällit inför Konungen i Stats-Rädet, hwarwid
Hans Kongl. Höghet Kron,Prinsen war tillstädes.
När
-
2406 Men 8 Augusti.
Närwarande:
Hans Excellens Justitie Stats-Ministern, Herr
Greiwé Gullenborg.
Hans Excellence Staks-Ministern för Utrike- ärenderne
Herr Friherre von Engeström.
Hans Excellence Stats-Rådet Herr Friherre
Rosenblad.
Stats-Rådet Herr Friherre Flemming.
Stats-Rådet Herr Friherre Adlercreutz.
Undertecknad Hof- Canzler.
Undertecknad Hof-Canzler uppläste ett pa Kongl.
Majus Nådiga befallning författadt Project till
Kongl. Majus Nädiga Proposition till Riksens
Ständer med förslag till förändring och jemkning
al wista § §. i Regeringsformen, bwarpä StatSRadets
Ledamöters enhälliga underdåniga tillstyrkande
af Kongl. Mant i Nadcr gillades, och borde,
af undertecknad Hof, Canzler contrasignerad, päwam
ligt sätt, till Riksens Ständer afgifwas.
In Aäem krotocolli,
6. »k Wettersteät.
Enligheten med det till Prest-TtAndet den 8 Aug.
-r§r2 aflcmnade Protokoll bestyrker
Lx OMcio
^ dl. Almguist.
Lsirgl.
Den 8 Augusti. 2407
Longi. Majus Nödiga Proposition ritt
Rikets Ständer, med förslag till förändring
och jemkning af wista §.§. i Regeringsformen.
Gifwen Orebro Slocc
den 7 Augusti 1812.
^a med den rätt 8r §. Regeringsformen lemnar,
Kong'. Maj:t nu gar att till Riksens Ständer härmedelst
afgifwa det förslag till ändringar i wista
§.§. ef denna Grundlag, Kongl. Maj-t, i öfverensstämmelse
med förenämnde §:s stadgande till nästföljande
Ständers pröfning och afgörande hänskjutcr,
har Kongl. Mant trott sig böra tillkännagifwa te
anlcdningar, som i synnerhet grundat och bestämt
Kongl. Majus beslut i detta afseende.
Om de ädlaste afsigter och det warmaste nit
att befordra Fäderneslandets sällhet, ej alind, wid
Lagars stiftande aro tillräcklige att fullkomligen smara
mot ändamalet; om Thronenö läror oftast ej äro
anwändbare pa det allmänna, och der i mer eller
mindre mohn nödgas möta den pracussa erfarenhetens
inkast; om derföre tidens pröfning erfordras akt
at Styrelseformen gifwa den grad af fullkomlighet,
som af menffliga anstalter kan förwäntas; om äfwen
förändrade tider och omständigheter nödwändigt böra
werka pa egenskapen af de Grundlags-förändringar,
som kunna pröfwaS nödiga; om begreppen fordra
en lägre tiderymd att lugnas fran sarhagor för
ord till en fördomsfri pröfning af saker; om den
wcrkliga friheten småningom inskränkes i Nationens
allmänna omdöme till wista stora, alfwariiga och
fortfarande rättigheter, utan att hänföras till detiiller
i Styrelse - grunderna, pa hwilkas förändring ingens
ratt beror, och hwaraf således ingens rätt för,
närmas;
»408 Den 8 Augusts.
närmaS; vm allt detta inträffar, och möjligen'kan pa
närwarande fall tillämpas, torde Riksens Ständer i
förwäg kunna inse bade orsakcrne till det förslag
Kongl. Majit nu uppgifwer och sjelfwa egenstapen
deraf.
Kongl. Majit har, af en redan tillräckligt munnen
erfarenhet, hos Sig stadgadt den öfwertvgelse,
att den nuwarande inre administrationen och Regerings-ärendernes
deraf beroende gang, icke tillräckligen
smara emot det dermed äsystade ändamål.
Den farhaga man hittills hyst för inrättningen af
Ministrar, hwilka ensamma stola smara för de till
deras befattning hörande ärenden, och derjemte hofwa
inseende öfwer de serstildte Publike Werk, hwilka
närmast deraf bero, sones Kongl. Majit lätteligen
böra mika för känslan af det närwarande behofwet,
för tidens allmänna efterdöme, för nödwändigheten
att i möjligaste matto sammanbinda den
»verkställande Magtens åtgärder, och bereda densamma
ett tillfälle att för bristande drift eller underlätne
skyldigheter i någon af Förmalningens grenar,
endast hafma en man att derföre till answar ställa,
utan att genom detta answars fördelning pä flere,
förlama den farhaga det bör wäcka. Kongl. Majit
har äfwen trott, att Swensta Folkets rättigheter
aro lika bewarade genom en Stats, Minister, som
genom en Stats - Secreterare eller annan föredragande,
och alt det enda det ager rätt att fordra,
är att den senare- ansmarighet inför Nationen, för
sina rådslag, blir pa den förstnämnde öfwerflyttad.
Det ar af dessa anledningar Kongl. Majit förestår
en förändrad Redactivn, grudad va upprat,
tander af Sex Stats - Ministrar, samt ett nytt sätt
för ärendernes beredning och föredragning, af a, s,
6, 7,
Den 8 Augustd 240H
6, 7, 8, Y, ic> och z8 §.§. af Regeringsformen,
såsom en följd hwaraf ir och i; §.§. helt och hållet
skulle ulga.
Kongl. Majit har ansett, att till antalet af de,
l §- Regeringsformen, upptagne Emdels, och
Tjenstemän, hwilka innehafwa förtroende sysslor,
borde läggas Advocat, Fiscaler, alla de Personer^
som utgöra eller höra till den sa kallade Landt-Regeringen,
Chefcrne för alle sädane Werk och Inrättningar,
som af Konungen utnämnas, äfwensom
samtlige Embets- och Tienstemännen i Konungens
Canzli och dess Departementet. Anledningen härtill
igenfinnes tillräckligen uti det närmare samband,
som förenar desse Tjenstemän med dei^ werkställande
Magten
Genom
de förändringar Kongl. Majit förestagit
i 39, 4°, 4i, 42 och 4Z §.§- Regeringsformen
har Kongl. Majit sökt, att a ena stdan häfwa all
osäkerhet för framtiden, i anseende till Rikets Styrelse,
i händelse af Konungens fränwaro eller sjuklighet,
och uppfyllt en hittills i denna Grundlag radande
brist, samt a den andra förminsta tiden för
en KonungS minderårighet fran 21 till fyllda i8 är.
Dä det ej lärer kunna bestridas, att Nationens
lynne synes mot en längre fortfarande Embetsmanna
Regering wara stridande; dä Statens säkerhet
högt päkavar, att den Försynen bestämt att intaga
Sweriges Thron, ej förlänge mä derisrän afhällas,
och under dess myndiga är ett »vidsträckt fält öppnaS
för yttre wädor och inhemska factioner; dä dessutom
en Konung af r 8 är, i synnerhet vm naturen begäfwat
Honom med ett kraftfullt sinne, alltid i mer
eller mindre mohn skulle werka pä de Styrande, ehuru
Han ännu i trenne är finge afbida den tide.
punct
24io Den 8 Augusti.
punct, da Regerings, ärenderne borde til! Honom
öswerlemnas, har Kongl. Magt haft en förenad anledning
till den förmodan, att Dess nu söreslagne
förändring, uppfyller sa wäl hwad af forntidens
warandc exempel kan hämtas, som hwad för efterkommande
lugn och säkerhet bör beredas.
I öfwercnsstämmelse med de nu af Kongl.
Majtt förestagne §.§., aro äfwen y: och 93 §.§.
Regeringsformen omarbetade, och bör den 92 §.
alldeles uteslutas.
Af siere förekomne stal och anledningar har
Kongl. Majit ansett sig böra förestå, att ioz §.
Regeringsformen helt och hållit ma utgå. Dä
denna Grundlags hela syftning adagalagger, att
Domare - magten bör af allt yttre inflytande wara
oberoende; da Lagen ar Len enda magt för hwilken
Laaffiparen behöfwer hysa någon farhäga, har Kongl.
Majit ej med dessa grundsatser kunnat förena den
omröstning öfwer Högste Domstolens Ledamöter,
som tör handa i den redliges inbillning tillfredsställande
likwäl swärligen i wcrkställigheten kan annat
an hänföras till en af de twänne ytterligheter, antingen
en tom ordformel, eller ock ett öppet förtryck.
Är det wäl möjligt att, inom ett inskränkt antal
personer, finna Nationens allmänna röst uppenbarad,
och kan ej oftast äfwen kännedomen deraf, blifwa
för den till intet gjorda förhoppningen, för det enskilta
agget, en mindre kraftig ledare, an tillfället att, under
mörkrets och kanske äfwen den förmenta Patriotismens
täckmantel, beqwämligen kunna hämnas?
Manne ei farhagan för denna orättwisa, snarare
kunde missleda Högste Domstolens Ledamöter, än
förmanligen werka pä deras tänkesätt och handlingar?
Och böra ej Lagens dud, i anseende till Lein,
anses
Den 8 Augusti. 2411
anses lika tillräckliga, som för Rikets öfrige inw-anaM,
utan att någon tillsiygt behöfwer tagas ät den
egenmägtiga pröfnings-rätten?
Slutligen anser Kongl. Majit, i anledning af
hwad nu förestagit blifwit, att wid 12, 13,28, 53,
rc>4, ros, lo6 och i-i>7 §.§. Regeringsformen några
mindre förändringar böra göras.
Kongl. Maj:t har inskränkt sine anmärkningar
wid de af behofwet.och erfarenheten mest utmärkte
omständigheter; i synnerhet da Kongl. Majit dessutom,
af de flere i Riks - Ständen wäckte frågor om
förändringar i Regeringsformen, som i ConstitutionsUtskottets
redan afgifne Betänkande innehåller, och
af nästkommande Ständer böra till pröfning och afgörande
upptagas, sett Sig, i flere afseenden, förekommen.
I öswerensstämmelse med narwarande förslag,
böra samtlige §me i den blifwandc Regeringsformen
ä nyo numcreras, och äfwen wissa §.§. af Riksdags-Ordningen
jämkas, för att, till gemensamt afgörande
wid nästa Riksdag förekomma.
Kongl. Majit förblifwer Riksens Stander med
all Kongl. Nåd och Dnnest walbewägen.
6. ak Wetterstedt.
Enligheten med HSga Originalet intygar
Lx Ottlcio,
I. 17. Txlwyuist.
> S4>2 Den 8 Augusti.
§. 4«
Konungen äger atc allena styra Riket, pa sätt
denna Regeringsform förestriswer; inhämte dock, i
det fall har nedanföre stadoas, underrättelser och råd
af ett StatS-Nad, hwartil.' Konungen kallar och utnämner
kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade
inföddr Swenste Män, af den rena Evangeliska
Läran.
§. 5-
Detta Stats-Råd kommer att bestå af Tolf
Ledamötex, af hwilka Ser arv Konungens StatsMinistrar,
nemligen: en Stats-Minister för Justitie
ärenderne, som tillika är Ledamot i Konungens
Högsta Domstol; En Stats - Minister för Utrikes
arcnderne; En Stats-Minister för Krigs-ärenderne;
En Stats-Minister för Slä,ärenderne och hwad
dertill hörer; En Inrikes Stats-Minister för Ecclesiastique,
Kameral, Handels och andre Civile mender,
samt en Stats-Minister för Financeärenderne.
De öfrige Stats-Nadets Ledamöter utgöras af Fem
Stats - Råd, af hwilka trenne böra hafwa tjenst i
Civile beställningar, samt Hof-Canzlern.
§. 6.
Hwarje Stats-Minister, da han af Laga förfall
hindras, att malens föredragning inför Konungen
öfwerwara, företrädes af det Stats-Nåd, som
Konungen dertill utser.
§-7.
Till Arendernes föredragande, med undantagande
af Ministeriel!* och Lommando - mäl,
förordne Konungen Stats-Secreterare eller Chefer
för de serstildte Departementet uti Konungens Can
zli,
Den 8 Augustt. L4iz
zli, efter den fördelning af ärenderne till hwarje
Departement, som Konungen finner för godt utstaka,
samt en af Konungen utfärdad Canzli-Ordning
kommer att bestämma.
§. 8.
Ej ma Konungen fatta något beslut, utan i
närwaro af den Stats-Minister eller Stats-Rads
Ledamor, till hwars Embetes befattning malet hörer.
Stats-Radets samteliae Ledamöter, der de lcke laga
förfall äga, stola öfwerwara alla mål af synnerlig
wigt och omfattning, som i Stats - Rådet förekomma
och Rikets allmänna Styrelse röra. 'Sadane
aro: Frågor ech Förslag om nya allmänna Författningars
widtagande; om upphäfwanbe och förändring
af de förut gällande; om nya allmänna Inrättningar
uti serstildte Styrelsens grenar, med flere
af dylik beskaffenhet.
§. 9»
öfwer alla mål, som hos Konungen föredragas,
stall Protocoll föraS; blifwande de närwarande
Ledamöter af Stats-Rådet, owillkorligen förbunde,
att deras meningar öfwer de förekommande
ärender yttra och förklara; Konungen dock förbehållit,
att allena besluta. Skulle nägonsin den oförmodade
händelse inträffa, att Konungens beslut wore
uppenbarligen stridande mot denna Regeringsform
eller Rikets allmänna Lag, åligger det da
Stats.Radets Ledamöter, att föreställningar deremot
göra. Der någon serskild mening icke blifwil kill
Protollet anförd, anses de närwarande hafwa styrkt
Konungen till det beslut han fattat. För radslagen
stola Stats - Rådets Ledamöter wara answarige,
såsom i tz. derom widare stadgas..
§. ro.
24»4 Den 8 Augusts.
§. rs.
Om Stats-Ministrarnes Embets-förwaltning
vch ärendernes beredning till föredragning inför Konungen,
förordne Konungen pä satt ?:de §. stadgar.
§. 12.
Konungen äger, att i Afhandlingar och För,
bund med främmande Mäster inga, sedan han deröfwer
hört Stats - Ministern för Utrikes ärenderne
vch Hos, Canzleren.
§. iZ
Orden
Gtaro.MlNlftcu, Stars,Räden, Hof,
Lanzteren vch samrelige Grace , Secrererarne,
förändras till: Samtelige Ledamöterne af StatsRadet,
rc.
8. 28. ^
Efter orde:. Stars, Secreterare, tillägges:
eller Chefer för de serjkildte Departementerne i Konungens
Canzli.
§. ZZ
Stats,
Ministrarne, med undantag af Justitie'
Stats Ministern, Stats-Räd, PresidenterneutiCollegierne,
Öfwer,Stakhallaren, Under,Stathällaren i Hust
wud-Staden, samt Politie,Mästare, Haf-Canzleren,
Konungens Högste Ombudsman eller Justitie- Can,
zler saint alla Advocar-Fiscaler, Stats-Secreterare
eller andre Departements,Chefer i Konungens
Canzli, Landshöfdingar och alla andra personer,
som utgöra eller höra till den sä kallade
Landt, Regeringen, Falt. Marskalkar, Generaler
och Amiraler af alla grader, General, Adjutanter,
Öfwer, Adjutanter, Stads-Adjutanter, Commendanm
uti Fästningar; Capirain-Lieutenanter och Offi»
re
-
Den 8 Augusti. L4rz
cerare wid Lif-Drabanterne, ldfwerstar för Rcgemenkerne,
Secund-Cheferne wid Gardes-Regementerne
till Häst och Fot; Ofwerste - Lieutcnanter wid
Lif, Regements - B igaden, Cheferne för Artilleriet,
Fortifikation, Fät.unätnings, vch Sjömätnings, wasendet,
(Chelcrne för alie andre Werk och Inrättningar,
hwilka af Kominaen utnämnas), Ministrar
och Sändebud till främmande Magter, tillika med
Handels, Aoenker, samt a a de Embets, och Tjenstemän,
stan u:i Kon ungens Canzli och dest Departementer
mnjaS, eiler wid Uwikcs beskickningar antagas,
hafwa Förtroende-Svstlor, hwarifrän Konungen
ma dem entlediga eller om deras entledigande
förordna, när han pröswar Rikets tjenst sadant
fordra.
§- Z8-
Alla ifrån Konungen utgående Expeditioner vch
Befallningar, utom i Commandcmal, skola, för atk
blifwa gällande, contrasigneras af den föredragande,
stin ware answarig, akt de instämma med Leröfwer
förde Protokoll.
§- 29-
Will Konungen Utrikes resa, meddele han
Stats-Rädet denna sin föresats och inhämte^detz
tankar deröfwer. Bestuter Konungen derefter fada»
resa och den werkstäder, befatte sig ej med Rikets
Styrelse eller utöfwe den Konungsliga Magtcn, sä
lange han pä sädant sätt Utrikes wistas. Har
Thronföljaren uppnätt r8 är, sörwalte han RiksStyrelsen;
men i annat fall ^ före Stats - Rådets
samtlige Ledamöter, under sadan Konungens fränwaro,
Regeringen i hans namn, med ali den räte
Lenna Regeringsform Konungen tillägger; dock ma
ej, i någon af desta händelser, Regeringen Adelise
S4i6 ,Den 8 Augusti.
ständ och »värdighet förläna eller till Grefligt eller
Friherrligt stand upphöja, eller Riddare, »värdighet
utdela; afwensom alla lediga Sysslor endast kiUS
widare kunna förwaltas af dem, svm Regeringen
delill förordnar.
§. 40.
Blifwer Konungen sa sjuk att han Regeringsärenderne
icke warda kan, förhalleS med Rikets
Styrelse pa det sätt, som i föregående §. bestämmes.
8- 4l.
Konungen ware myndig wid fyllda Aderton ar.
Dör Konung förr, an Thronföljaren denna alder
uppnatt, föres Styrelsen under dess minderårighet af
den Prins af det Negerande Konungahuset, som wo,
re till myndige ar kommen, och Konungen dertill
förordna!. Har Konungen andre Personer utsett
att wara Förmyndare för den minderårige Konungen;
da före desse Rikets Styrelse, intill nästa Riksdag.
Dör Konung, utan att hafwa något Förordnande
meddelat, föres Styrelsen af Stats - Rä,
dets samtlige Ledamöter, intill dest Riksens Ständer
sammankomma, och Förmyndare för den minderårige
Konungen utsett. I alla dessa fall styre den
minderårige Konungens Förmyndare eller StatSRadet,
med Konungslig Magt och Myndighet, l
Konungens namn, och gälle denna Regeringsform
till owilkorlig efterlefnad. Ar Konung eller Thronföljare
wid de i denna och föregående §.§. uppräknade
händelser, Femton ar gammal, åge han, att
uti SlatS-Rådet, Högste Domstolen, Hof-,Rätter
och Collegier inträda, .dock utan att i naara beflut
deltaga.
§. 4-.
§. 42.
Skulle den olycka tima, att hela Konungahuset,
inom hwilket Arfsrakten til! Riket räknas, pa
manliga sidan utginge, da förwaltas Regeringen af
Stats, Rader med Konungslig Magt och Myndighet,
intilldess Riksens Ständer hinna sammankomma,
och ett nytt Konungahus utkorar.
§. 4Z«
Gar Konungen i Fält, förordne han antingen
Thronföljaren, i händelse denne uppnätt Aderton ar,
eller ock minst Ser af Stats-Rådets Ledamöter,
och ibland dem Justitie Stats-Ministern, att föra
Regeringen i de mål Konungen föressrifwer.
§. 5Z« . .
Efter orden: samr acc granda de tillägges:
inför Konungen förde Protocoll rc.
§- yr.
Blifwer Konungen utöfwer Tolf mannder utom
Riket, och icke är i Fält emot Rikets fiender,
sammankalle Thronföljaren, i händelse ban Aderton
ar fyllt, eller i motsatt fall Stats-Rådet, genom
öppet påbud, Riksens Ständer kil! Allman Riksdag,
och late kallelsen inom Femton dagar efter berörde
tids förlopp, uti HuswudstadenS Kyrkor samt
skyndsamligen uti de öfrige delar af Riket, kungöra.
Sevan Konungen derom Underrättad blifwik, men
' han ändock icke till riket återkommit; da åge Riksens
Ständer, att en ny tid utsätta, inom hwilken Konungen
dör till Riket aterwända. Sker det icke,
tillträde Thronföljaren genast, om han Aderton ar
fyllt, Rikets Styrelse, med bewarande af denna
Regeringsform. Har Thronföljaren ej denna alder
upnatt, förordne Riksens Ständer Förmyndare för
Bihang. N:o rz-. Sen
Den 8 Augusti.
den minderårige Konungen, intilldess denne myndig
warder, pä sätt i yz §. stadgas.
H. 9Z.
Da Konung dör ulan att, pä satt 41 §. stadgar,
!om Rikets Styrelse sörordnat hafwa, utförde
Stats, Rädet kallelse a Riksens Stander, hwilken
kallelse, inom Femton dagar ester Konungens död,
stall i Hufwud-Scadens Kyrkor och widare i Riket
kungöras. Riksens Stander åge, att förordna en
elier flere Förmyndare, som, intill dess Konungen
myndig blifwer, Reaeringen i dess namn ester denna
Grundlag mä utäswa. Lag samma ware, i händelse
Konungs minderårighet fortfar, dä den nasta
Riksdag infaller, efter den förra Konungens död,
och Prins af det Regerande Konungahuset icke finnes,
ät hwilken Rikets Styrelse under Konungens
minderårighet uppdragen blifwit, pä sätt 41 §> innehåller.
§. .104.
Ej mä Riksens Ständer ingä i rägon serskild
pröfning af Högsta Domstolens bestut.
§ 12;.
Efter orden- de prococoll, som, införes: inför
Konungen blifwit förde rc.
§. ic>6.
Finner Utskottet af dessa Protocoll, att nägon
as Stats, Rådets Ledamöter uppenbarligen handlat
emot denna Regeringsforms tydliga föreskrift, eller
tillstyrkt nägon öfwerträdelse deraf, och af andra Rikets
gällande Lagar, eller undcrlätit, att göra föreställningar
emot sädane öfwerlradelser, eller dem wällat
och befrämjat genom uvpsätligk fördöljande af nägon
upplysning, dä äge ConstilutionS, Utskottet att
iställa en sadan under.tilltal af Justitie Ombudsmannen
-
Den 8 Augusts. 2419
mannen inför Riks - Rätten, hwaruti, t stallet för
Stats»Räd, fyra de älste Justitie-Räd, twenne
af Frälse, och twenne af Ofrälse Ständ, i dessa
fall komma att säre taga, och gange härmed som i
ivl och !02 §.§. om tilltal emot Högsta Domstolen
förejkrifweS. Dä Stats - Rådets Ledamöter
finnas hafwa, pä satt ofwanberördt är, gjordt sig
till answar skyldige, dömme dem Riks,Rätten efter
Allmän Lag och den särskildta Författning, somJill
bestämmande af sädant answar af Konungen och
Riksens Stander faststäldt warder.
§. 107.
Orden r eller a t nägon Stars,Secreterare,
förändras till: eller att någon Stats - Minister rc.
Lika lydande med det till Prest-SkäNdet d. 8 AuF.
»8i2 Nflemnade Originalet itttygar
Lx Oklrcie
il. 17. ^Iwguist.
Uppläst hos Ridd. och Adeln Sett 8 Aitch
- - - - Prest-Skändet den 8 - -
- - - - BorgarcrStändet d-8 - -
> - « - » Vonde-Ständet den 8 - -
UOZrdsamt Memorial!
an Bewillnings - Utstottet i behörig ordning
granskat de Anmärkningar, hwilka Riksens Högloft.
Stander anfört emot Utskottets under den
ledne Julli afgifne Förslag till Bränwinsbränningsafgiftens
utgörande; sä fär Utskottet nu den äran
att för Riksens Höglofltge Ständer framlägga ve
förklaringar och yttrande?, hwartill ofwannämnve
Anmärkninsar föranleda.
L42o Den 8 Augusti.
1:0. Ifrån Höglostige Ridderstapet och Adeln
har blifwit anmärkt, att Hemmans - afgiften borde
helt och hällit förswinna, hwaruti en del af Högwördige
Prest-Ständct och Wälloflige VorgareStandet
instämt; men det Hederwärda BondeStåndet
bar deremot yrkat, att samma afgift, ifrån
24 till 16 stillingar xer mille räknadt, borde nedsattas.
^
Hemmans-Skatt har allt ifrån den tid, dä
Husbehofsbränningen widtog, blifwit erlagd, och
utom denne kan Bränwins-afgiften alldrig till något
wisst belopp för Statens, behof bestämmas. Utstoltet
saknar således anledning att tillstyrka bifall uti
hwad af denna Punct blifwit anmärkt, utan anser
det böra förblifwa wid hwad Utstottet redan föreslagit;
dock får Utstottet wördsammeligcn hemställa,
om icke den delen afDahlarne, hwarest en utsträckt
Hemmansklyfning är tilläten till den grad, att fä
k mna anses äga elier bruka Hemmansdelar af 500
7>.:das warde, ägare af sa små Hemmansdelar, i
bcrörde Ort, mä tillatas, att i stället för den profeterade
minsta Hemmans-Skatt af 12 stillingar,
fa erlägga densamma ester Rotarnes delningswärde
2:0.
En Ledamot hos Högloflige Ridderstapet
och Adeln samt flere af Högwördige Preste- och
slLällofiige Borgare-Standen, hafwa pästätt, att
Parme-afgiften wore för ringa och borde ökas för
dun utöfwer 50 kannors rymd; hwarcmot Hederwärda
Bonde, Stander förmodat, att afgiften för '
mindre Pannor kunde nedsättas.
Da ali bestattning bör wara grundad pa billighet
och rattwisa, och till »vinnande deraf fran en
och samma princip utgå, och hwilken i delta sall i
uppkommer ifrån Egendomars större eller mindre
warf
Den 8 Augusti. 2421
warde, hwarefter Pannerymden blifwit beräknad;
sa finner Utstottet destomindre anledning wara för
handen, att öka afgiften för den tillätna första 90
kannors Pannan, som de större Egendomarne redan
aro i betydelig minstning af den rymd, som pa deras
Bränwins-Pannor, emot de mindre Hemmansdelarne
rätteligen borde belöpa, och att en defie Pannor
palagd högre afgift, stulle medföra dest enda utwägcn,
att Innehafware af större Egendom, twertemot
rättighet, nödgades inskränka sin Panna till
?c> a 60 kannorS rymd, hwarigenom Konal. Mafit
och Kronan förlorade en del af desi päräknade inkomst,
och ägaren försattes i lidande emot den mindre
Hemmansägaren, afwen i anseende till Ladugarden.
För att wisa att Branwinspannor, ifrån och
med 60 kannors rymd, som har egenteligen aro i
fraga, redan blifwit belastade med sä stor, em icke
större afgift än pa dem, t förhållande till de mindre
Pannorne rätteligen borde belöpa, och att defie
sednare deremot arv palagde en sa ringa Skatt, att
den samme icke bör nedsättas, och hwilket Utstottet
finner sig skyldigt upplysa; har Utstottet uppgjort här
nedanföre upptagne exempel.
En Panna pa 90 kannor betalar R:dr 4s: —
dä en pä 45 kannor dito — 7: 24
och en pa 22^ dito dito — i: 42
Nittio kannors Pannan, som är fyra ganger
större än den pä 22^ kannor, betalar 24 ganger
högre afgift och 6 gänger mera an en Panna pä
45 kannor, ehuru storleken blott är dubbel, och med
6 stycken 45, eller 24 stycken 22^ kan.ors Pannor,
kan afwerkaS mycket mera Bränwin, än med
en pa 90 kannor.
-422 Den 8 Augusts.
Ei 80 kannors Panna betalar — 33: r6
da en pä 40 dito dito — —. 6: 32
och en pä 20 dito dito — — r: 32
82 kannors Pannan betalar således ro gänger
mera än 20 kannors, och ; gänger mera än 4»
kannors Pannan.
En 70 kannors Panna betalar ^ 23:16
Lä en dito pä zz dito dily ^ 4: 18
och en pä dito dito — 1: 22
70 kannors Pannan sifwer 16 gänger större
afgift an »-?; kannors Pannan och ;s gänger mera,
än den pä zz kannor.
En 60 kannors Panna betalar rr
da en pä zo dito dito — — 3 r 36
och en pä is dito dito — — z»
62 kannors Pannan borde betala ir sänger
mera än den pä 15 kannor, men sifwer nu 24
gänger mera, sedan Pannor till och med 16 kannor
bliswit nedsatte till sjelfwa afgiften och 4 gänger
mera an en pä 32 kannor.
zw. Af twenne Ledamöter af Högloft. Ridderssapet
och Adeln och allmänt af de z:ne öfrige
Riks, Ständen är yrkadt en högre afgift ä den andra
92 kqnnors Pannan.
Ehuru Utssottet af de redan anförde exempel
hade anledning förblifwa wid den afgift, som för
andra Pannan är projecterad, äfwen af det ffäl,
att denna Pannas begagnande icke torde komma i
frägq wid andra än större Egendomar och i synner,
het dem, hwilka icke äro förledde med mer än en
Bolstad; likwäl och fom denne förhöjning blifwit
fä allmam yrkad, kan Utssottet icke underläta, att
vördsammeligen föreftä följande Progressiva afgift
W besagltaadet af andra Pannans rymd.
Den 8 Augusti. -423
För 10 kannor — — 32.
För ro kannor — — 40.
För zo kannor -- i: —
För 40 kannor — i: 8-
För 50 kannor i: 16.
För 60 kannor — 1: 24.
För 70 kannor — r: 32.
För 8» kannor — » 40.
För 90 kannor — 2: —
allt räknadt för hwarje kanna.
4:0. För de Pannor som nyttjas till större
rymd än man efter HcmmanSwärdet äger rätt att
begagna, hama Högwördige Preste, och Wälloff.
Borgare, Ständen ställt i fräga en högre afgists beräknande.
Utssottet är af den tanken, att dä större Egendomar
äga rätt till en ringa Pannerymd emot de
mindre; oaktadt mångdubblad afgift erlägges, och
begagnandet af den andra Pannan utöfwer 90 kannor,
utan afseende pä rättigheten, nu mera bliswit
med dryg afgift belagd; sä bör den som begagnar
en förmohn utan rättighet, i proportion deraf mera
betala; hwarföre, och med undantag af de Pannor,
som endast öfwerstiga sitt rätta belopp till nära
rooo R:dlrs wärde af Egendomen, hwilka widdén
förhöjning Utssottet förut föreslagit kunna förbliswa,
sädana Pannor, som till rymden öfwerstiga nämnde
kannetal, böra till afgiften fördubblas emot hwad
i Utssottcts förra Betänkande är föreflaglt; dock anser
Utssottet, att ingen sadan förhöjning bör äga
rum för Pannor till och med 35 kannor, hälst denne
storlek är behöswelig för Allmogen i gemen, icke
mindre i afseende pä Potatis-bränningen, utan östren
sök de flere Orter, hwarest med Bränwins
pan
-
2424 Den 8 Augusti.
xannan kokas äc Ladugården; hvarförutan de sinar,
re Pannorne ansts imdtaga mua säd cch åstadkomma
en förökad åtgång af wed.
5:0. Uti de Anmärkningar, som en del af
Högloflig Riddcrffapet och Adeln, en del af Högwördige
Prest-Ståndet och hela Hederwarda Bonde-Standet
afgifwit, har blifwit vrkadt, att Städerne
i stället för Hemmansasgiften borde betala 8
stilling af hwarje Mantalsssrifwen Person, utom
den Projecterade Consumtions-afgiften, eller att deras
Personal i denne del borde beräknas ester 12
emot ett helt Hemman af 4000 R:dlrs warde,
hwarä Twa N-dlrs afgift belöper.
Utskottet tror fia ej behöfwa namna den högst
inskränkta och till nara 4 ganser mindre belöpande
Pannervmd, Staderne, i jemförelse mot Landet,
efter Personalen är tilläten; och när härtill kommer,
alt 8c> Personer swara, hwad bränningsrättigheten
angar, emot ett helt Hemman a Landet;
sa finner Utskottet ej billigt, att Staderne älaggas
högre afgift än efter samma förhållande eller 2 R:d.
S4 st. för hwarie zorde Person eller i st- 6 r:st.af
hwarje, Utom ConsumtionS-afgiften.
6:0. Alla de Höglofllge Riks-Standen hafwa
vrkat, att Qwinkönet borde befrias frän Consumtions-asgiftcn,
och utom Hederwarda BondeStandet
ansett, att den samme, i stallet för 8 borde
utgöras med 12 fftllingar af hwarje Mantalsffrifwen
Mansperson.
Da z:ne af Högloflig Riks-Standen warit
af lika tankar uti den omständighet, att Consum,
kions,afgfften borde utgöras med 12 ffillingar af
hwarje Skaltssrifwen Mansperson, och Hedcrwärda
Bonde-Ständer Nied de öfrige Z-ne Respkttive Stan,
den
Den 8 Augusti. 2425
den deruti ingått, att Qwinkönet borde ifrån Consumtions-afgiften
fricagas; bör Urstotier wördfamt
tillstyrka, art sa wal nystnämndc afgift til! 12 st. ä
hwarje Mantalsstrifwen Mansperson bör förhöjas,
som ock att Qwinkönet fran deltagande deri befrias.
7:0. Högwördige Preste- och Walloch Borgare-Standen,
hafwa äffac yttrande, huru med
Bränwinsbrannings - rättigheten ifrån och med den
i:ste instundande Oktober och till årets sint borde
förhastas; äfwensom bägge Veste Srand hemställt,
vm det icke wore nödigt att stadga, sä wäl för werk,
ställandet af nästa ars Bränwinsbrannings - rättighet,
att hwar och en ä Landel finge begagna sä stor
Panna, enligt antagne grunder, som swarade emot
det wärde ä dest ägande Hemman, hwilket han wid
Mantalsskrifningen, som inom årets utgång plägar
werkstallas, sjelf uppgifwer wärdet till Bränwinsafgift,
lör nästa är icke kunde nedsättas, somäfwen
för de der efter följande arén, att Bränwinspannerymden
och afgiften derföre alltid komme att rätta
stg efter föregående årets wärde ä Egendomen.
Huru med Bränwinsbrännings-rättigheten ifrån
och med den i:ste October till årets stut bör sörhällaS,
anser Utskottet icke höra till dest bcdömmande;
men beträffande ater huru med Branwinsbrän,
vings-rättigheten för kommande ar, t anseende till
dest wcrkställighet, skall tillgå, af den anledning, att
de wanlige Taxeringarne, dä Hemmanswardct kom»
mer att äfättas, ej förr än in pä ären kunna werkställas;
sä ingär Utffottet helt och hållit i hwad utaf
Högwördige Preste- och Wälloflige Borgare-Ständen
i den delen anmarknmgswis är wordet vrkadt
och föreslagit.
2426 Den 5 Augusti.
8:0. Sluteligen hafwa 2:ne Ledamöter af
Hederwärda Bonde-Slandet anmärkt, att Jern,
grytor, nar de begaanas såsom BränwinSpannor,
böra meden lika afgift beläggas, hwilket til! förekommande
af twetydighet ssulle utsattas.
Denne anmärkning tillstyrker Utskottet sa myc,
ket hellre, som Bränwins-bränneri-redskap, i hwav
den är af Koppar eller Jern, bör wara afgift un,
derkastad.
Utskottet begagnar i öfrigt detta tillfälle, att
»vördsammeligen förestå nkfärdandet af en närmare
föreskrift angående Bränwinspannors uppmätning.
— Denne uppmätning är wäl föreskrifwen fran
bottnen upp kill hålken; men en sadan mätning lärer
i allmänhet icke ffe pa Pannor med lösa bröst, hwilka
genom storlek ansenligen öka Pannerymden; hwar,
före uttrvckcligcn torde böra stadgas, att sa beffaf,
fade Pannor, da uppmätningen dera werkstalles,
stola wara försedde med de dertill hörande bröst,
hwilka bada/ efter Utskottas tanke böra med stäm,
pel förses.
Detta warder Riksens Högloflige Ständers
widare ompröfning wördsammeligen understäldt. örebro
den 7 Augusti r8i2.
Pä Högloft. Ridd. och Adelis Pä Högw. Prest-Standets
Ledam. wägnar, Ledam. magnar,
L. Kuutb. Olok Ljurbeck.
Pä Wälloft. Borgare-Ttän- Pä Hederw. Bonde-Stän,
drts Led. magnar, dets Led. magnar,
(larl br. k. au olberg. .soli. O. I->ouLber§.
k'. Lovus.
Ut
-
Den 8 Augusti.
2427
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 8 Aug.
- - - - Prest-Ständet dcn 8 - -
« - , - Borgare - C>ändct d. 8 - -
- - , - Bonde-Ständer den 8 - -
MZrdsamt Memorial!
^ anledning af de anmärkningar, hwilka af Re,
spectipe Riks-Standen blifwit gjorde, och till Bewillnings
- Utskottets bcswarande öfwerlämnade, rö,
rande dest Förslag till en N» Bewillninss-Förord,
ning, får Utssottet äran afgifwa följande Utlåtande.
Wid i Art. innefattande perso,reia Asgifren
har blifwit anmärkt:
r:o. Af manaa inom Högloflige Ridderskapet
och Adeln samt Wälloflige Borgare-Ståndet, stmte
någre Ledamöter af Högwördige Prest-Ståndet.
Att denna afgift i stället för uti en wist öfwer hela
Riket lika stor Penninge-Summa, borde ukgjöras
med wistt antal Dagswerken, beräknade efter hwarje
Orts olika pris och wärdén pa dem, såsom utgöran,
de ert mera jemt och för alla lika bidrag till Sta,
ten, af hwars och ens arbetsförmåga, enär za 4
Dagswerken om aret swarade emot r a is pro,
cent af alla Sockne Arbetsdagar, calculerade till
Zoo för aret; hwaremot i R:dlr a ena Orten icke
utgjör mera än wärdet för r a Dagswerke,
och pa andra ofta ej kan förtjenas med 6 a 8 dito.
Flere Ledamöter inom Högwördige Preste, äfwen
som någre uti Wälloflige Borgare - Ståndet,
hafwa deremot bestridt en sädan förändring, och Ut,
stöttet tror stg derföre böra för Riksens Högloflige
Ständer framlägga de a ömse sidor anförde stal,
som titt denna fragas afgörande pa ettdera wisek kunna
blifwa werkande. ^
Till
2428 Den 8 Augusti.
Till förswar för DagSwerksberäkningens antagande,
härutom den ofwannamnde likhet, utihwarje
PersoS bidrag af sin arbetsförmåga til! Staten,
bliftvit anfördt: Alt den häraf blifwande olika stora
Penninge-utffold, sa mycket mindre blefwe tryckande,
der den bestige högst, som ofelbart a samma Orter
alltid ar tillgång till iemnare arbetsförtjenst, hwil,
ken rikeligen ersatttr lisSmedlens större dyrhet derstädes.
Att annorledes paraknande af i R:dlr öfwer
hufwud wore allt för drygt tilltagit och osäkert, da
stor del as denna Skatt uti siere af de Norre Orter
skulle bliswa en innestaende restantier Akt Staten
genom denna afgists förändrande efter arliga wärdetv
varierande, wore friad för förlust af möjeligt
Benningewärdets försämrande, än widare: Att vin
för denna Skatts utgörande wldtvges sadan Författning
att afkortning icke kunde äga rum, med mindre
den Skattskyldige saknade allt tillfälle till förtjenst
eller att uti sin Ort kunna med sina Dagswerkens
utgörande in natura winna den betalning Kongl.
Masit och Kronan derföre borde njuta, och för hwilkens
utgörande in natura i sa fall borde besörjas tillfälle.
skulle onekeligen äfwen arbetsförmågans flitigare
anwändande hädanefter än hittills uppmuntras
och framhailas, samt Lättingars inflyttande fran Landet
till Staden, minskas och förekommaS kill owedersägelig
förmohn för åkerbruket. Att denna afgift,
salunda blifwande en säker ärlig inkomst för Staten,
skulle såsom, äfwen förut föreslagen, att pa särskildte
fran Bewillninas - Uppbörden afskiljde tider
utgå, kunna fran Bewillning öfwerflyttas till en ständig
Stars-Werkets intrade, och den egentliga Bewillningens
blopp icke öfwerstiga desi förra Nummerair:
Att de särskildte undantag för wifle Socknar
-
Den 8 Augusti. 2429
nar och Landsorter, som hittills uti BewillnmgsFörfattningen
warit oumglangelige, skulle härigenom
blifwa obehöflige; och änteligen att da, om ej pa de
alldrafleste, åtminstone i de folkrikaste Orter af Landet,
4 Dagswerkcn smara emot mera än 1 R:dlr
penningewärde, skulle den paräknade Summan
snarare kunna förwäntas ett icke obetydligt öswerssolt
än minskning.
Ä andra sidan har en sadan nyhet i BeskattningSsatt
ansertv inedsöra mera swarighet och widlöftighet
i werkställningen, mera fara af arbilrairandec
i hwarje Ort af Dagswerkens wärde: Afwen
som alt häraf uppkommande Summan i förwäg
mindre lätt kunde calmleras, samt att för Städernas
Znnewänare i allmänhet afgiscen efter denna
Art. derigenom skulle blifwa förhöjd
Enär
af Hederwärda Bonde - Ståndet någon
sraga icke blifwit wäckt om CapitationS-afgiftens
utgörande eller beräknande i Dagswerkcn, da likwäl
afgiften, hämtad fran arbetssörmagan egenteligen
rörer detta Stand, som lämnar största tillgängen a
de arbetande i Samhället, hwilket föranleder till
den förmodan, att Allmänna Opinionen för det narwarande
är emot en sadan förändring, som i förstnämnde
matto är ifragaställd; sa anser Utskottet sig
för det närwarande ej kunna densamma tillstyrka,
utan bör den förut antagne grunden för Capitationsafgiften
bibehallas. Och derest denne mening äfwen
bliswer den hoS Riksens Högloflige Stander radande,
är wid i Art- ingen förändring uti denne hufwuddel
att förestå; men om den förra skulle winna
företräde, har Utskottet trott sig bora foresta följande
nya Redaktion af r Art
"Den
-
24Z2 Den 8 Augusti.
"Denna afgift erlägges af alla inom SwerigeNike
Mantalsskrifne Personer, utan afseende pä
Stand, willtor eller förmögenhet, af hwarje Mansperson
med 4 Dagswcrken reducerade i penningar
efter det i Orten a dem gängbara medelpris, och af
hwarje O.winna, samt Gemenstapen af Indelta Armeen,
jemte Bätsmanshället, hwarje Person half,
ten deremot.''
"Såsom Reglementarisk föreskrift för werkställ,
ningen haraf följande:
''Berednings - Commiktöen föreslär priset ä
Dagswcrken för hwarje Socken efter de allmännast
föregående äret per meclium gängbare arbetslöner.
Taxerings - Committé.n jemför alla Socknarncs i
Districtet inkomne förilag och jemkar dem till den
öfwerensstämmelse, som locala omständigheter med,
gifwa. Hwarefter omläder Läne-Commitisen med
en allmän öswersigt, och med afseende äfwen till sist
satte Läns Markegång gjär de stutelige jemkninqar
eller rättelser pä anmälde beswär fran någon Ta,
xerings-Committé, som den sinner nödig."
I förening härmed har Utskottet också trott sig
böra omnämna de forstag, som uti Wälloflige Bor,
gare-Ständet blifwit gjorde till befordrande af en
jemnare och mera säkert till ändamälet ledande Läns
Markegångssättning, sedan de sednare ärens erfaren,
het bewisat att de wid 1809 och , 812 ärens Riks,
dag widtagne föreskrifter härom, ej sivarat emot wän,
tan; och som detta afwen influerar gansta betydcli,
gen pä resultatet af den nu antagande Bcwillningen,
tror Utskottet sig sä mycket helldre böra till,
styrka de af Wälloflige Borgare-Ständet gifne förstags
godkännande, som Utstvkltt anser dem wara de
ende
Den 8 Augusti. 24zr
ende härföre tjcnlige, som tillika med Regeringsformens
75 §. kunna förenas, och lyda de som följer:
"Genast efter der Markegängcn i hwarje Län
blifwit satt, stall det äligga Konungens Befal-nings,
hafwande, alt med först afgående Post till Stän,
derneS Justitie-Ombudsman öfversända ett Exemplar
af Markegängs-Taxan jemte desi egue utlärande
i ämnet, med skyldighet för denne att samma Taxa
wederborligen gransta, och derest något i ett eller
annat afseende wore att erindra, sine Beswär i
Kongl. Kammar-Coilegio ingifwa; stolande Justitie-Ombudsmannen
gifwa noga akt pä de upplysningar
han äfwcn i detta afseende frän Landsorterne
kan erhälla, och ej »undre den enstildkes än Allmänhetens
rätt i dylika frågor iagttaga och bewaka."
2:0. Af en Ledamot uti Högloft. Riddersta,
pet och Adeln samt af Hederwärda Bonde - Stan,
det är yrkadt, bet alle minderäriae Manspersoner,
eller emellan is och -8 är, borde njuta lindring i
enlighet med sörre Författningen; och har BondeStändet
förestagit denne lindring till twä tredjedelar
af eller med en tredjedels nedsättning pä den för
hwarje Mansperson fastställande afoift.
Ehuru detta onekligen gjör nägot mera beswär
för HäradSstrifwarne m. fl. kan Utskottet dock icke
srängä billigheten af detta yrkande, sä wida Riksens
Högloflige Ständer tror den häraf uppkommande
minskning uri hela Bewillnings-Summan kunna
ersättas med något annat, hwaraf skulle följa ett sädant
tillägg i rednckionen af Författningen: ynglingar
uyder 18 är berala rrvä credjedclar rnoc
hwad för ^Manspersoner föresstrifwic ar.
z:o. Afwen hafwa 2-me Ledamöter af Högloflige
Ridderskap^ och Adeln, samt en af Wällofl.
Box>
24Z2 Den 8 Augusts.'
Borgare, Ständer anmärkt, att Personela afgiften
borde wara olika efter Personernas olika stand och
willkor, i likhet med hwad 1300 ars och äldre Bewilmings-Författningar
i denna del innehålla. Utskottet
tror deremot det strida bade mot benämningen
af principen för en Personel afgift eller Koppskatt,
som ester hwarje individucs lika anspråk va beskydd
för fm Person af Laxen och Styrelsen; Äfwen som
Utssottet anser de nu förestagne öfrige Artiklar af
Bewillnings-Förordningen, mera rattwist bidraga
till utgörandet af skatterne,>fter allas olika willkor
och Olägenhet i Samhället, än de äberopade äldre
Författningar.
4:0. Har Hederwarda Bonde - Ståndet äfwen
yrkadt förskoning för Zndeldta Soldaten, åtminstone
i likhet med den Wärfwade, da han är i
fält.
Utssottet som häraf frugtar en bcswarhg och
willfam beräkning för sadan, än kortare än längre
tid af aret, som kommendering i fält kunde existera,
förmodar att Hederwarda Bonde-Stander stall finna
Utssottet hafwa gjordt tjenligaste affeendet padest
önskan, med fin här nedanföre gifve tillstyrkan, alf
af framdeles blifwande öfwerstotk a Bewillningen,
hela Personela afgistcn för Soldater och Batsman,
ma blifwa den förste, som helt och hollst indrages.
2 Art. i §.
iw. Pa de af sa wäl Högloflige Ridderffapet
och Adeln samt Högwördige Preste- och Wällofliae
Borgare»Standen gjorde anmärkningar, har
Utssottet ansett sig böra göra det afseende, att den
för alla Embets- och Tjensteman»», Löner tillstyrker
en lägre beräkning än de förut antagne 4 pru
-
Den 8 Augusti. 24Z)
rent, nemligen: för alla Embets- och Tjensteman,
som hafwa under och till och med zoo R'-dlr§ inkomst
2 procent, för deröfwer kill och med 62c» —
z procent, men alla öfriga 4 procent.
Någon förhöjning öfwer 4 procent för dem sorn
hafwa «,soo Rwlr och an större inkomst af Svfilan,
kan Utssottet ei för sin del medgifwa, da i alla
fall skillnaden af i procent, är den minsta, som billigen
kan gjäras i anseende till ägande och blott nyttjande
ratt, de förbindelser oberäknade, Tjensteman
i öfrigt har att uppfylla.
2:0. Högwördige Preste, och Wa 'ost. Borgare-Standen
hafwa tillika yrkat afdragsrattighek
för kostnaden, för nödwandigk biträde uti stensten;
Utssottet tror ock wara pa goda stal grundadt, och
förestår i stället för orden: decä cilläces inga afdrag,
följde derä tillätes inga andra afdrag än
för de jö>e,soners underhäll och aflöning, som
till Sylaus bestridande aro ornngangeligr.
z:o. Anmärkningen af en Ledamot utaf Högloflige
Ridderstapet och Adeln, att skillnad borde göras
emellan indelt och vindell Lön, kan Utssottet icke
annorlunda förklara, än alt anmärkare» ej lärer hafwa
observerat stadgandet, att hwad som indelt är,
stall till penningar ester Markegangs warde förwandlas,
och beräkningen af Bewillning dera utgöras.
Utssottet hemställer endast om icke orden: föregående
årets Markegång kunde förtydligas till senast
fatte Markegång.
4:0. Utssottet har icke heller funnit ssal att
tillstyrka den af Wälloflige Borgare, Ständer till
beräknande bland inkomst anmärkte Falk, aflöning i
krig, såsom träffande Landets Försvarare.
Siban-. N:v NZ. .US,
d4Z4 Den 8 Augusti.
r:o. Att för Gratialer m. m. Bewillning efter
2 Att. ej bör öga rinn, da deke ej uppgå till
5« R:dlr, som anmärktes af bade Högloflige Ridderstapet
och Adeln, Högwördige Preste- och Wälloflige
Borgare-Standen är observerat i Redaclionen;
äfwen soin
6:0. Att Boställs, astomsten tillägges andre
Löne-förmohner och Bewiilningen sedan a Hemman
som deraf uppkommer^ utgöres.
7:0. Anmärkningen frän Högwördige Presteoch
Wälloflige Borgare - Stånden om Adjuncters
och Bruks, Presters in. fl. Taxerande, i likhet med
alla andra efter inkomst, anses äfwen rigkig; dock
att 2 R:dlr såsom det minsta utsattes, hwarunder
afgiften efter 2 Art., för någon sadan elkan utgöras.
8:0. litt Högloflige Ridderstapet och Adeln
är anmärkt as en Ledamot, att Bewlllning a katroni
Loclssiarum för Krono-Tionde ei är billig,
och af Högwördige Prest-Ståndet att äfwen, för
Kyrko, Tionde som Patroni uppbära, borde tilläggas
Utskottet
anser sig ej kunna tillstyrka befrielsen,
när enligt 1800 ars Förordning den utgordes med
8 procent, och med lika stal skulle äfwen all KyrkoTionde
befrias, hwarom dock ingen anmärkning
fran Rcsoective Stånden gsordts. För öfrigt har
anmarkaren miktagit uti anförde skälet för sitt yrkande
att efter 2 Art. afgift äfwen af denna ägarens
inkomst, redan är förut älagd. Högwördige
Prest-Standets anmärkning observeras uti Nedaction.
2 §. Din Sräderne.
r:o. En Ledamot uti Preste- och flere utaf
Wälloflicie Borgare-Ståndet, hafwa yrkadt antinsen
Clahen för Handlande, likasom för Handtwer
kare
-
Den 8 Augustk. 24Z5
kare är utsatt, efter ock, att för defle sednare, matte
äfwen blott ett minimum utsattas.
Utstottet tror kör desi förre Förflag i denna del
wara fullgoda skäl till denna olikhet a >örde, och
kan derföre icke tillstyrka afseende pä hwad dttemok
kiu anmärkts.
2:0. Samma Ledamot uti Högwörvige PrestStänder
och en i Wälloflige Botgare-Ständck, hafwa
ock yrkat en lägre Clafl för Handtwerkare i
enlighet med förra Författningen.
Ut stötte t tror sig endast hafwa nödigt Hänwisci
till föreskriften i förra Författningens tillägg och
Upplysningar, näst efter Skydds,afgiften L MoM.Z
äfwen som den af Utskottet wid denna Riksdag i
början af L Art, 2 §. föresiagne frihet att taxera
Personer, som behöswa werke lig Considerakion, under
den nu föresiagne lägsta Clafl, hwarigenom Utskottet
tror sig ä ena sidan wal hafwa sökt motwerka
en illusion som anmärkaren synes witsorda, att
haswa warit nog gängse, men a den andra äfwen
hafwa lämnat en tiilräckclig och större latirude, ari
förut för Taxeringsman, akt göra afseende pä särskildte
afseende förtjenande omständigheter; och enar
Utskottet snarare och med stal bordt förmoda att häraf
skulle följa mera hug att wara Taxeringsman,
fa kan Ucstottet ej undgä i afseende pä LedamotenS
l Prest,Ståndet gjorde.siuteliga tillägg uti desi anförande
nämna sin förmodan, att wederbörande KgkMajtts
och Kronans Ombud, äfwen som pluraliceten
af Riksens Högloflige Ständers Representanter
wid Taxeringar, ej jära underläta att söka förekomma,
eller om det c> kan ske, pä stut Författningen
bjuder, beifra ett sgdant någon Taxeringömans'förfarande
emot ed och förestlift, som der förespås.
* *
S4Z6 Den 8 August!.
z:o. Anmärkningen om Conlingent-Borgade
skall uli nya Redactionen blifwa obserwerad; men
bet af en Ledamot uli Prest-Ståndet beaärte undantag
för Borgare-Enkor, att de ej illa anses som
Borgare till Bewillning, ehuru de icke uspsäga sitt
Burjkap, nar be ej sielfwe fullfölja negon näring,
kan Utffottet ci för sin del medgifwa.
4:0. Pa den uti Högwörbige Preste- och af
Wälloflige Borgare-Ståndet anmärkte nödwändighec
af särssildte Claster för Fistare som arv Bergare,
har Utjkottet gjordt det afseende, att det förestår
särffild afgift för dem sr Claster 20, 12, 8, 5,
2 och en half R:dtr. Afwen som för Skeppare,
hwilka föra Fartyg och Bätar pa insjöar, enligt
giswcn anledning af Wälloflige Borgare-Standels
anmärkning uti 2 Art. för sin Taxering, hänwisas
lill de samma Claster, som för Fiskare är utsatt.
;:o. Äfwen har Utjkottet förändrad! skyldigheten
för kringfarande Judar, sa wäl som för Hästhandlare
och Glasförare m. fl., att uppte quitterad
Skatt, Sedel för förra aret, till den, att uppte sa,
dan för löpande aret, eller bewis, att de för densamma
ställt nödig säkerhet, och Hästhandlares,
GlasförareS sic. atföljande Qwinspersoner, hafwa
nu ock ihogkommits med den förestagna Bewillningen,
till halsten mot Karlarne.
6:0. Äfwen har Utjkottet pa en Ledamots af
Högloflige Ridberffapkt och Adeln gjord anmärkning,
förestagit den förhöjning för Gesäller i alla
Städer, att Werk-Gesällen eller den första, der
3 Gesäller pa werkstaden finnes, betalar efter 2 Art.
s R:dlr 16 st.j
Bcwillningen för Kammar, Jungfrur förhöjeö
lill z Rrdlr.
Kam
-
Den s Augusti. 24Z?
Kammartjenare r N:dlr, sch för Akare i de
öfrige Städer utom Stockholm och Götheborg är
tillagt en högre Clast af 6 Rrdlr 32 st. Deremot
har Utskottet icke ansett sig enligt densamme Ledamotens
af Högloflige Nidderskapets och Adelns begäran,
kunna nedsätta förestagne afgiften, för Kock
eller Fabriksmästare, för hwilka sednare uti förra
förstaget finnes alla de lägre Closter fran nu gällande
BewillningS-Förordning intagne, fastän tillvkte
med någre högre
Icke
heller har Utskottet kunnat skäligen öka
Arbetares i Städer afgift efter 2 Art. sedan den
förestagna, med tillagg af Personela afgiften, redan
högt öfwerstiger hwad den förr warit.
7:0. Wälloflige Borgare - StandetS anmärkning
om Jern- och Brädwräkare samt Klampare
är observerad, samt för Krögare och Spisawartersidkare
i afseende pa dcste sednares nödwändighet kör
mat- och drickshallning till den Arbetande Allmänheten,
medgifwes en ny Clast, saftm minst af 6
N:d!r za st. Afwen Högwördige Preste-Standets
yrkande tillägg: Ursm s^r Bräirwrns miaucerirrg
i händelse den blir tilläten, iagttaaen.
Stadstjenare äro hänwiste till Städernes Betjente,
och begärte tillägget tvid Advocater m. fl.,
att de, utom för sin derjemte ägande Syfta ellev
När«ng för denna befattnig böra taxeras, kan bäst
vbserveras i den generel! uti nya Redactionen tillägxande
inening, som gäller för alla Beställningar,
Tjenftcr och Näringar, att afgifterne för hwaroch
en särffild blifwa beräknade, och för den Person som
Lem innehar och drifwer sammanstagne.
8:0. Der hade warit hell emot grunden för
denna Artikel af Bcwillmngs-Föroxdningen, om
24Z8 Den 8 Augusti.
Hus i Studer stuve frikavats fran afgift a deras
warde, ftin en Ledanwt af Höglofi-ge Ridderstapet
och Adela önstac; almen ftin Utffottet ej kunnat
gjöra an ende va uri Wälloflige Borgare-Standet
af äfwcn en Ledamot gjord anmärkning, attBrandföxsäkpingswärdet,
ej kil! wärderingcn blifwer näsen
tjenlig grund, bwilket lltstottct sa mycket mera
tror, som enligt sednare Forfattningar, Husägare
ärv alagde efter wisic ars förlopp, fata besigtiga sina
försäkrade Hus, och herwig adagaläaga, att de äro
rmderhallne och i samma goda tillstånd, som wid
waxdering till Brandförsäkring, samida de wilia till,
gvdonjura försäkringen. Den som ej stuve finna sig
wid, att betala Bewillning efter ett möieligen för
högs Beandsörsäkringöwärde, kan lätt hjelpa det igenom
nedsättande i Brandförsäkrings - Contojret, af
detta wärde.
Wid 2:drcft Art. z §.
iw. Är fran Höglyflige Ridderstapet och Adeln
anmärkt, att ehuru Rusttjenst- marker af FrälseHemman
i allmänhet utgöra cgenstap af grundränr
ta, forst ej bör wara underkastad förhöjning, har
densamme likwäl fran 8 si. blifwil upphöjd till l2 si.,
samt att den Frälse,Hemmanen i Skane, Halland,
Blekingen och Bohus Län förut asakta särskildta
Bewillning, likaledes blifwit förhöjd till co procent
emot hwad igenom sistledne i8ro ars BewillningsFärordning
derä warit satt, ehuru berörde Hemman
sedermera blifwit underkastade en dryg och mer
ön i andra Orter kanbara Extra Rotering.
Uistoktek anser wal Rusttjenst? markerna ej kun,
na till grundränta hänföras, ock att da afgiften i
pe eonqueiterade Provincerne af Frälse-Hemman hax
sfftmdk pä sörssoning frän Adelsrustningens preste,
ran
-
Dcn 8 Augusti. 24Z9
rande, kan ock afgiften ei förswinna, men som Hemmanen
blifwit genom Extra Roteringen ansenligen
betungade, och förberörde afgifter sednast ar i8ia
förhöjde, sa att annan tillökning deri, nu skäligen
ej bör äga rum, än som swarar emot myntets sedan
den tiden försämrade wärde, sa medgiswes billigheten
af minstning i den än widare projecterade
tillökningen till 25 procent, sa att för hwarje Rusttjenst-mark
projecteras i afgift ro si. i stället för
12, samt af Frälse-Hemman i nämnde Provmcer,
nemligen i Skane z R-dlr 26 si. » stället för 4
R:dlr 12 si., i Blekinge z N:dlr 16 si. i stället
för 4 R:dlr, i Halland och Bohus Län z R:dlr
ii si. i stället för z R:dlr 42 si. afUissckne^Hemman
efter helt räknadt samt hälften af JnsockneHemman.
2:0. Egenteligen af Herr Grefwe Gyllenborg,
samt af Högwördige Prest-Ståndets endel
Ledamöter, har blifwit anmärkt, att de olika beräkningar
för Bewillning af Arendatorer, som
innehafwa Jordegendomar, Bruk eller andra Lägenheter,
icke synas äga någon stadgad naturlig
grund, utan wara grundad pa godtycke, ledande i
wisia fall till Arendatorers obehöriga twang och k
andra ater till säkerhet vin erforderlig tyngd af Statens
behof. Utskottet anser ock denna anmärkning ej
sakna Laga fog, och i stället tillstyrker akt afgiften
bör af Arendatorer erläggas, efter enahanda beräkningsgrund,
som i allmänhet för Fastighets-Innehafware
blifwit lagd, salunda, att sedan den under
Arrende innehafwande Egendomen, ware sig Kungsgårdar
eller andre Kronans eller enstiltes tillhörigherer,
Bruk eller Lägenheter, af hwad bestassenhet de
wara mage, undergalt wärdermg, derwid likwäl ej
an
-
2440 Den 8 Augusti,
andre Hus komma i fräga än af hwilka Arendatorer
för egen räkning och för Egendomens nyttjande
sig begagna, famt räntan deraf bliswit cili ftin procent
beräknad och Ärende-asgifterne derifrån asgärt,
bör s procent af återstående behållningen utgöra 21-  rendatvrens Bewillnings-afgift af Eaendomen eller
Lägenheten. Dock alldrig under en siettedel af ägaryes
Äewillning af sainma Egendom.
z-o. Särskildt förekommer anmärkning fran
en Ledamot af Högloflige Ridderskapet och Adeln,
dels att Arbetare, sem ei äro lagstadde, skola blifvit
Taxerade lägre än tillförene, ehuru de aga bättre
tillfälle, än laa"adde Tjenstehjon till förtjenst,
dels att afgiftens beräknande af Fogdar och Jnfpectorer
i mohn as Egrndomarnes storlek, der de äro
antagne, rj stall wara lämpelig, enär sädant ej bewisar
Löneförmonernas bestaffenhet, såsom utgörande
rätta mattstocken; men emedan lagstadde Tjenstehjon
i och för deras personer ei blifwit påförde
negon Bcwillning efter denna 2 Artikel, hwilkcn
ater drabbar de personer som ej äro i tjenst, jemte
den gemensamma Capitalions» afgiften efter i Art.,
samt nägon annan mera säker Controll för afgift
af Fralse,'Vttjening ej gifwes an i mohn af Egendomens
bestaffenhet, der de äro antagne, sa kan a
berörde amnärkningar något afseende ei gjöras.
2ltt Krogar pä Landet fatt en mindre
Taxer na än tillförene, utgör äfwen ett anmarkrknasämne
af en Ledamot hos Högloflige Ridderstapct
och Adeln.
Denna förfaller likwäl wid betraktande deraf,
att afgift lör Bränwins - minutering kommer särkildt
at' - läggas de Krogar, som en sadan försäljpingsrätt
kunna förunnas; hock medgifwcs alt den
mine
Dev 8 2lUgUstt. L44»
minsta graden i afgiften Twa Riksdaler stan förswinna,
sa att j ställer den lägsta plifwer z R:dlr.
§. 2.
Rörande afgiften för Kohlnings-frihet, dels pä
Kronans, dels pä Harads- och Sockne-Mlmänningar,
har i Högwördige Preste- och Wällofl. Borgare-Ständen
den stadgade afgiften blifwit ansedd
för ringa och ei swarandc mot den sörmohn som
Kohlningen medförer, Mar dels en högst obetvdelig,
dels ingen afgift för densammas begagnande erlägges;
hwarförutan uppsigt emot Kohlningens utwidgande
ej möjxligen skall kunna astadkommas. Med
godkännande af desie omständigheter projccuras alltså
förhöjning frän 4 til! L si. för hwarje Stig Kohl
pa Kronans Allmänningar eller Recognitions-Skogar,
och i enahanda förhållande af de öfrige»
§- s
r:o.
Pa erinran fran Walloflige BorgareSländet
bifalles, att samma tillägg sker för Glasförare
som förut rörande Hästhandlare är,'aottagit.
2:0. Gärsarl-Handlandes Bewillning, rörande
hwiiken anmärkning derstädes likaledes är gjord,
anses ej skäligen kunna förhöjas i anseende till deras
genom Författningar inskränkte Handelsfrihet,
och deras redan iagttagne uppförande til! afmätt proportion
med Ulricehamns Borgare.
z:o. Anmärkningen mot den afgift, hwarmed
de Pasi blifwit belagde, som dem till Utrikes Orter
kunna meddelas, anses derigenom förfalla, att endast
Handel med otjllätlige wahror blifwit dem genom
Kongl. Förordningen är i8oz förbuden, men likväl
ej beläget att Utrikes resor sig företaga
§.
7-
2442 Den 8 Augusti.
§. 7-
Borgmästaren Lindes anmärkning, rörande
Bcwillning af Qwarnar, seni äro i Städerne indelte
elier anstagne pä Lön, observeras wid Redackionen
lil! nödig rättelse, lika med hwad stadgadt är
om Qwarnar, som Borgare innchafwa.
§. 8.
1:0. Som det ffulle lända till rubbning i principen
om Kvrko- och Stipendic-Län, som gifwa 6
procent, ffulle undantagas fran den skyldighet, att
ersätta Gäldenären den dera beräknade andel i hans
afgift, och hwilken rubbning ffulle medföra större
olägenhet än den, som söster den deraf blifwande
tillökning i Redogörelserne för dulika Merks Cassör;
sa kan a hwad i Högwördige Prest-Ståndet, rörande
denne omständighet blifwit andragit, desto mindre
fästas afseende, som för stikå Redogörelser,> särskildta
Tjenstemän äro antagne.
2:0. Pä lika grund, och pä det principen af
synlig förmögenhet och weterlig inkomst af Löne-förmohner
och rörelser, som utgjör beffattningens föremal.
ej ma rubbas tili störande af Statens säkerhet,
har man ej utan äfwentyr kunnat anwisa Kronan
till liquid med Capitalisten om Bewilining af
dess fordringar hos dylika personer, hwarföre ockden
derom hos Högloflige Ridderffapet och Adeln wäck1a
frage» mäste förfalla.
z:o. A alla Discont, och öfrige Actie--Werk,
ber penningar blifwit insalta, bör oansedt de icke
gifwa öfwer 6 procents ränta för den insatte Summan,
afgift destohellre erläggas lika med hwad an,
nan inkomst utgår eller fem procent af räntan eller
mdet-niMn, som stikr i förra Betänkandet warit af
-
Den 8 Augusti. 2445
sett, fast sädant wid Redactionen ej tvdeligen blifwit
determineradt. Anmärkningen i denna omständighet
fran Wällustige Borgare - Ståndet warder
alitsa antagen, och bör följagteligen nast efter Momsorn
börjas med private Acrieagare ;c. tilläggas
i stutet — stiger ärliga utdelningen blorr cili 6
procent eller der under erlägges deraf säsom
Bewillning c progent, lika med hwad rörande
annan Egendom är förordnadr. Götha Canal
Discont-werk likwäl enliyc undfangne Bowlings
och Riksens Ständers privilegier, här,
ifrän undantagit.
§. st.
1:0. Utaf en Ledamot i Högwördige PreffStandet
är anmält, att för Arf, Testamente eller
Gaswa, som fjermare arftagare erhålla, när närmare
ei gifwas, de förra icke böra erlägga mera än
de senare; men jemte det, att i alla förra Författningar,
sadan åtskilnad blifwit iakttagen, stnner Utskottet
orsaken dertill tydeligen ligga i den omständighet,
att lika som hela denna afgift är en mättelig
tribut till Staten för en sä lätt åtkommen winst eller
förmögenhet, bör den fjermare anhörige, som densamma
åtkommer gerna betala denna glädjepenning
j samma man drygare, som winsten för honom bör
wara mera owäntad.
2:0. En uti Högwördige Prest-Ständet gjord
anmärkning om ordet behällen skall iakttagas wid
pya Redactionen; likasom
zw. Den i Wällofl. Borgare-Ståndet wäckta
omständighet för Arfs-medel som gä ur Landet,
att de beräknas ester försäljnings, ej Boupptecknings
svärdet. , ,
z Ark.
S444 Den 8 Augusti.
z Art
Gur
Progressive Afgift.
ns. Sedan 2:dra Artikelns afgift, som grundlägger
denna Progressiva afgiftens beräkning ar utan
allt afdrag för stuiorr eller ranta a dem, har Utstottet
icke eller nu kunnat wika uran den med principens
bibehållande, sa wal ftin Statens säkerhet
att ursa dess behof ensamt förenliga, ftm ock i
fullföljd af den utaf Utskottet fran arbetets början
sa wigtigt ansedde oanständighet, undwikandet att
Staten skulle halla sig till Capitalisten dicette oundgangeliga
method, gtt bade 2:dra och zstje Artiklarncs
afgifter mäste utgå för all Egendom, Rörelse
och Inkomst, sädane de synbarligen atkommas och
träffas, samt utan alla, oftast osäkre och diktade
skuld- och ränte afdrag.
Utskottet har likasom förut derjemte trott, att
den statt Capitalisten härigenom uti ersättningen til!
sin Läntagare är älagd lemna Staten, sällan undgås,
da Capitalisten ofta är lika angelägen hafwa
sina vcngar pä soda händer, som Läncagaren att fa
behälla dem. Och skulle en härd Längifware nägon
gäng lyckas att twinga sin debitor att sjelf »vidkännas
statt, och denne ej wäga framhålla honom till
Lagens bestraffande, är detta icke annat, än hwad
beklagligen ej kunnat alltid till dato förekommas, att
en eller annan Capitalist tilläckrat sig öfwer 6 procent
af sin fattiga nästa. Wikt är, att pä detta
färcsiagna wis, ätkommcs Capitalistcn i de flesta fall.
Pä annat wis sällan.
Utstottet har således icke kunnat göra nägot afseende
pa de i flere af Riks, Standen gjorde anmärkningar
häremot, till någon förändring i denna
huf
-
Den 8 Augusti» 2445
hufwud - princip, oaktadt deraf blifwer en twungen
följd, att Capikalisten aldrig kommer alt betala progressions
procenten utan blott — och i alla händelser
att godtgöra Lantagaren, ware hwem han wiil
5 procent af dess ränka, men hwilken lindring för
Capitalisten, hwars egendom merendels är ifrån äe
förminskas igenom Penningewärdets nedsättande, icke
torde böra afundas.
Utskottet har deremot pä sa wä! i Högloflige
Ridderstam'» och Ädein, ftm Högwördige Prest- och
Wallof!. Borgare-Ständen, gjorde yrkande af Progressions
- Tariffens nedsättande och jemkande, med
en langfammare progression till den grad, att den
icke blifwer för de större accmnulerade Egendomarne
alldeles odräglig eller öfwerdriiwen, sä mycket haldre
gjordt det affeende att lata upprätta en ny nu
ftamlemnande Progressions. Tariff, som ehuru uti
de lägsta Classerna nedsatt kill twwwdjedelar och uti
de högre till halsten af den förra, ester en wisser ligen
icke för högt tilltagen calcul likwäl lemnade full
apparence, akt den paräknade Summan af i;6,ooc>
R:dr troligen wida deröfwer stall utgä; Hwarwid
Utskottet tror sig böra för Riksens Högloft. Stander
nämna, att ehuru i calculen, som förra gängen
ätföljde förslaget, blott denna Summa war upptagen,
såsom allt hwad till behofwets fyllande erfordrades,
hade den dock da af Utstottet paräknats att giswa
minst dubbelt.
Utstottet hoppas pa detta sätt, hafwa förenat
de skiljaktiga meningar i denna del och lofwar alt uti
nya Redactionen obserwera allt öfrigt emot densamma
wid denna Artikel anmärkte; Äfwenftm Utskottet bör
tillägga desi öswertygelse, att enligt nyssnämnde inom
Utstottet Mtde calcul, vfwerstoltet pa denna Artikel,
3y46 Den 8 Augusti.
kel, utöfwer det paräknade stall tillrackeligen motswara
de här förut förestagne nedsättningar a andra afgifter.
Och 2:0 att Embets- och Tjenstemäns Be^
winning för inkomster af Sostan, tillägges deras
Bewillning för ägande Fastighet eller Näring, tror
Utstoktet, >a mycket mindre wara orättwist eller hardt,
som efter den nedsättning i 2 Artikelns afgift, Utstöttet
nu förestagit, för de minst lönte Tjenstemän,
Veke gansta sällan, och de mera länke wid 4 procents
Bewillning af deras inkomst uti 2 Art. bibehallne
äfwen icke hastigt komma upp till R:drs
Bewillning, hwarwid Progressiva afgiften först
begynnes. - ^ '
När, igenom de salunda antagna olika procent
a inkomsten af blott nyttjande rättigheter, som en
Tjenst innebar emot a dem, af ägande förmögenhet.
Differeneen emellan Embers- och Tjenstemän,
samt Egendoms, Ägare och Närings, Idkare,
kan sägas sa nä«a, som möiciigen wara iakttagen
och urstiljö, följer äfwen, att när de förre, efter deras
lägre procent komma till lika summa, som de
senare ester en högre, äro de, i detta afseende bragte
i lika förhållande och da böra äfwen lika ffvldigheter,
i afseende pä progressionen widraga. — Man
skulle dessutom med icke stort mindre stal kunna pastä,
att en Borgare i Stad ej bör sammanlägga
sin Bewillning af Handel och Näring derstädes,
hwilken dessutom, osta ej äger meka egenstap af Egendom,
eller är waraktigare än en Tjenst med
Bewillningen af sin Egendom a Landet.
4 Art.
Wid denna Artikel om L>fwerflöds-afgifker,arö
siere anmärkningar gjorde, Uti famtklige Riks,Slam
den,
Den 8 Augusti. 2447
den, äsvstande, dels förhöjning dels nedsättning af
wissa afgifter, äfwen som stera nya Artiklars beläggande
med, och någre af de upptagne, helt uteflutande
fran denna afgift. — Likaledes hafwa någre
redaktions-fel uppgifwits, som wid den nya Redaktion
blifwit attenderade; men hwad förändringarne
beträffa, har Utstottet för att icke a ena sidan genom
nedsättning möjeligen minsta den för Statens
behof gjorde räkning pa calculerade Hufwud-Summan
af Bewillningen, eller a andra sidan genom
förhöjning än mera öka det opereufa beswärliga,
samt ofta chicanieusa som denne del af Bewillningen
åtföljer; och da de flere af Hederwarda BondeStandet
till afgift recommenderade Artiklar, såsom
Eguipager och Utländsta Drickswaror, bäst kunna
träffas wid införseln uti Sjö-Tullen. Men de Jnländsta
Wagns<arbeten i UtstottetS tanka, ingalunda
böra med Bewillning belastas till grav/rtion för Jnhemst
flöjd, ej trott sig döra säresta någon annan
förändring uti dess första project, än att för alla
Hundar, såsom oftast onyttige och ffadlige, alltid att
underhalla kostsamma, öfwer hufwud bör betalas
8 ss:r och för hwarje knä» hund i R:dr stycket, samt
att fran afgift för Tobaks nyttjande alla Fruntimmer
helt undantagas, äfwensvm, art enligt Walloff.
Borgare-Standets anmärkning, de föreflagne böter
till Fem Riksdaler nedsättas.
5 Art. i §.
1:0. Härwid har Högwärdiae Prest»Standek
föreflagit tili säker controll wid Mantals-Förrättnim
garne, samma method, som i Calmare Län stall wara
infördt, äfwen som Wällofl. Borgare» Ståndet
yrkat, akt fa wal genom Landshöfdingens Ombud,
som
»448 Deri 82 Augusts.
som Presterskapets uppmärksamhet en nogare uppsigt
harwid malte anwandas; Men da förhållandet i diverse
Län är sa olika, da Landshöfdingen icke kan
aläggas akt sträcka sin befattning till lörraktningae
af mindre betydenhet, och ett Krono- Ombud, dessutom
anses kunna för ändamalet wara lilirackeligt,
antager wstottet med denna förändring, hwad idet
ämnet blifwit hcmstaidt, och hoppas att försnillningarne
derigenom ma wara afhukpne, enar derjemte
Pastor, eller någon annan af Socknens Presterskap,
hwilken han dertill utser, med HusförhörsLängderne
inställer sig, för att derutur nödige upplysningar
meddela.
2:0. Hwad Hederwärda Bonde-Slandet serskildt
anfört rörande tiden, da en yngling bör till
Mantal uppföras, finner Utskottet stal i sa matto
bifalla, att meningen genom ny RedactioN förtydligas;
Dock mäste i öfwerensstämmelse, med hwad
om dödsfall stadgadt, den som före Maji manadZ
ingång fyller i> ar erlägga Mantalspenningar m. m.
för det löpande, aret, och således i Mantals - Längden
antecknas wid föregående skrifning. ^— Fyller
han aldcrn i de 8 senare manadet af aret, ware
deremot för hela det äret fran afgiften fri.
§. 2.
1:0. Härwid hafwa sa w ik Högwörd. Prestfom
Wälloflige Borgare - Standen ansett Edgång
lampeligen böra tagas af hwarje Ledamot i Committoe,
som af en sadan förut, icke Ledamot warit.
För högtidligheten och wigten af förrättningen sär
ock Utskottet, sadant tillstyrka, och stall förslag till
Edformulaire bland de Reglementarista tkestkisterne
warda infördt.
Dest
Den 8 Augusti. -449
Den omwäg Högwördige Prest-Ståndet, särskildt
har anmärkt, såsom onyttig och öfwerflödig,
stall ock wid ny Redaction af §:n blifwa äfhulpen,
sa att Häradsskrifwaren dikecce hos Laudsböfdingen
tillkannagiswer, när Mantals-Längderne bl-fwik färdiga,
och förestår Terminer till Taxeringarne
De
rättelser- som wid särstildte Momenter, sä
wal uti denne, som nästföljande §. Högwördige
Prest-Ståndet yrkat, stola ock, wid en ny Redaktion
blifwa iagttagne.
§. Z.
i:o. I anledning af Höglofligi Nidderstapek
och AdelnS gjorda anmärkningar, tror Utskottet sig
böra stadga, att ehuru abyggnadens bestaffenhet bör
aga inflytelse wid wärderingar af Bruk, och annan
Fastighet a Landet, ma likwäl BeandförsakringsSumman
icke derwid tiena till grund, hälst derigenom
mangen kunde afjkräckas fran delaktighet i en
sa nyttig anstalt. — Deremot matte gangbara priset,
och nyligen afsturadt köp, blifwa rätta mattstocken
för hela Egendoms, wardet samt Heinman och
Bruk särstildt.wärderas.
2:0. Hwad Landshöfdingens rösträttighet ater
beträffar, hwilken sa wäl genoin amitärkning fran
Hägloflige Ridderstapet och Adeln, som Wälloflige
Borgarc-Standet blifw t bestridd, strsr Utskottet den
böra förswinna i Taxerings-Cominikteen, hälst Landshöfdingen
uti Läne, Conimitls.m, stulle i annat fall
kunna anses såsom domare i en sak, ben ban wid en
mindre instantie förut öfwerwarit, I TaxeringSCommitkeen
deltage han likwäl i öfwerläggningeN
ej i votering. — I Läne-Commitleen ater, röste han,
och da paris vors der uppkomma, gäile. den me^
Bihang. Nw is4- ning,
24;o ^ Den 8 Augusti.
ning, som nr till Kronans största förman, men der
det ej kan utrönas, den hwilken han biträde
§-
4-
i:o. Den Edgång som wid Lapdets Taxering
blifwit ästad, antageS ock härstädes; men ordet oberoende
anser Ukstottct böra blifwa oförändradt.
2:0. Den tillökning af Borgare, bland Stadens
Taxeringsman, sou; af Wällofiige BorgareStändet
blifwit begärd, finner Utskottet es stäl att
yclt bestrida för de någorlunda folkrika Stäter, och
förestår derföre den förändring, alt antalet Borgare
ibland Taxeringsman i hwarje af r:sta Ciastens
Städer blir 42 i stället för 9, och i 2:dra Clafens
Städer 9 i stället för 6.
- §. 5.
i:o. Den ersättning, som för Ledamöter k
Pröfning». Coinmittäen blifwit yrkad, tillstyrker Utffoktet,
ina endast sträcka sig till skjutslega för 2',ne
Hästar fram och ater, och hwilken betalning af
Landshöfdingen utaf Bewillningsmedlen anordnas.
2:0. Att Stockholms Stad får sin särskildta
Prösnings - Committse, sa till Personalen organiserad,
som uti Borgare - Stander blifwit förestagit,
an er Utstottet wara med ordningen öfwerensstämmande.
§. 6.
De Beswär öfwer Läne-Committöens algard
i TaxeringSmal, som bade Höglost. Ridderstapet
och Adeln och Wällost. Borgare-Standet, ansett di,
recke hoS Kongl- Maj:t i underdånighet böra anmälas,
tillstyrker Utskottet böra genom LandshöfdingeEmbetet
tillställas Kammar,Collegium, som deröfwer
sts
Den 8 Augusti. 2451
sig utlåter, och öfwerlamnar Acten til! Konungens
Nådiga afgörande, .
6 Alt, t §.
Härwitz hafwa zme Ständ hwae för sig yrkadi
dels att böterne more allt för högt uppsatte,
dels att personlig inställelse wore öfwerflödig, da
Ombud kunde begagnas, dels ändteligen, att utmätt
Ning ej borde äga rum, förr an efter sista Uppbördsstämman-
o Utskottet tillstyrker bifall till desie anmärkningar,
sa att det mä förblifwa wid förra Författningars
föreskrift, och §m i likhet dermed förändras»
§.
Hwad Högwördige Prest-Stäntzek scrssildk anfördk
emot Berednings - och TaxeringsrCoinuitteernaS
förnyade sammanträde, finner Utskottet wälgrunLadt,
och medgifwer likaledes de rättelser i Redaktionen
af z:dje §:ns » och 2 Mom,, som bemältt
Ständ anmält.
§. z.
Hwad fa wal genom anmärkning frän Höglost,
Ridderstäpek och Adeln, sorn Högwördige PrestStandek
blifwit yrkadt, tik befrielse för ynglingae
wid Rikets Allmänna Lärowerk, har Utstottet funnit
med Konung Carl den X:S ännu gällande privilegier
bokstafweligen öfwerensstämmände, och liket
sa.billigt att medgifva den^sfkortning för 4 minderåriga
Barn af Allmogen och andre mindre bemedlade,
pa lika fäkt, som enligt Bewillnings - FörorHningen
af i8rs, warit tillåtit.
Hwatz aker till widare befrielse för Uddewalla
nch Estilstuna Städer blifwit ästadt, här Urffstttk
rj trodt stg kunna tillstyrka.
2452 Den 8 Augusti.
Da Utskottet äftven trott sig böra fwara pä
de generella anmärkningar, som blifwit emot best
förslag afgifne, sä förekommer:
>:o. Hwad 2:ne Ledamöter af Högloft. Ridderskapet
och Adeln anmärkt mot Utskottets dröjsmål
med dest förstaas afgifwandc. — Dä detze anmärkningar
stedt utan hinder af Utskottet i dest Betänkande
anförde, ännu i dest tanka giltiga skäl, att BehofsSumman
först inom fä dagar, förut blifwit Utskottet
uppgifwet», tror Utskottet sig nu ytterligare endast
böra hänwisa de warde anmärkare till ordalydelsen
af Regeringsformens 70 §- som tydeligen bestämmer,
när Bewittnings-Utstottets skyldighet att öfwerlägga
och förestä grunderna, widtager, och hwaraf torde
inhämtas anledning till behofwet af den anwanda
tiden, som icke berodt pä Utskottet att förkorta.
2:0. Är uti Högwördige Prest-Sländet orkadt
grundernas förändring till likhet med dem, hwilka i
förra Färfattnmgarne följdes. Utskottet har emot de
tänkesätt i denna del, det trott sig känna hos pluralitetcn
af Riksens Högloft. Stander, ej kunnat nu
ivid den återstående korta tid, för Riksdagen tillstyr,
ka afseende ä denna anmärkning, och anser sig med
dest noggrant iakttagne bibehållande, af de wigtigaste
delar uti principerne för den senaste BewillningsFörfattningen,
med undwikande af allt hwad som
förorsakat de fleste illusioner och osäkerhet, hafwa
wid de nya grunders förestäcnde, bäst swarat e not
Riksens Högloft. Ständers, och Statens fordringar.
z:o. Bade hos Hogloftige Ridderskapet och
Adeln och af Hederwärda Bonde-Ständet ar anmärkt,
att den 1 procent, som förestagiis ttA lrsiktning
ät Häradsstrifwaren m. fl., hwilka sä mycket
> ökade göromål, är dels för stor, dels alldeles öfverslö
-
Den 8 Augusti. 245;
flödig, och har Hederwärda Bonde-Ständet i stället
förestagit ersättning för skytts samt dag-traktamente,
jemte en mättelig efter bcswäret afpastad douceur
för Häradsstrifwaren rc.
Utskottet finner wäl att en procent af z,200,000
gör z2,ooo R-dr, som ar en betydelig Suinma,
men tror att när den bliswer fördelad bland alla
dem, som förtjena det afseende Utskottet i sitt förslag
äsyftadt, stall det icke blifwa synnerligen mera för hwar
och en, an som jemte ersättning för ökad kostnad
och strifhjelp, swarar emot högst billig wedergällning,
önskar att Riksens Högloft. Stander wille dcrwid
lata förblifwa, dä Utskottet derjemte förestår i följd
af gjord anmärkning frän Wällofl. Borgare-Ständet,
att Pröfningsj^Committeen mä fä uppsätta förslag
till denna i procents anwändandc och fördelande
i hwarje Län efter omständigheter, och sä, att i
samma man, som flit och accurateste af en och annan
Tjensteman i denne del blifwit wisad, de ock blifwa
wid delningen ihogkomne, och i fall hela procenten
ej dä skulle anses behöflig, ökes dermed Statens
behällning i Bewillnings-Summan; Hwarjemte Utskottet
ej will undgå yttra den hemställan till Riksens
Högloft. Ständer, att äter upprättande af Mantalsskrifvare,
Svfilor, icke utan werkeligt behof, och
endast i de orter, der detta inträffar mä af Riksens
Högloft. Ständer hos Kongl. Maj:t i underdänigbet
tillstyrkas, hälst i Utskottets tanka, det oftast är bättre
att en Tjensteman har mycket göra, och är wal
lönt, än 2me, mindre syfielsatte och lönte.
4w. Tili en Ledamots af Högloft. Ridderskapets
och Adelns, anmärkning af vriktighcten att perfonela
afgiften tidigt ärligen uppbäras, kan Utskottet,
wid kännedom om Skakens stora behof, deraf, ej göra
nägok afseende. 5:».
2454 Den 8 Augusti.
?:o. Hwad uter angar flutelkgen det i alla
Ständcn ät Utskottet lemnade uppdrag, att föreda,
huru med framdeles öfwerskottet pä BewillningsSumman
bor förhällaS; Sä tillstyrker Utskottet
med vufwudsakllgt bifall lill hwad Wälloflige Bor,
gare - Ständet i denne de! föreftagit; alt när uti
sune ärs tid Bewjllnings-Jntraderne öfwerstiyit den
totala Behofs -Summan R;dr 3,202,oso med
Minst leo.ooo R:dr ärligen bör genom Regeringens
försorg, sä wäl hela personela afgiften för gemenskapen
af Indelta Armeen, som den af Riksens
Högloft. Stander särskildt ätagne Landt - Tulls, ersättningen,
nu i Stat upptagen till ico.sos R:dr
, upphöra och förfwinna, öfwerstigee den med 300,009
R:dr minst, sä bör äfwen 4^de Art, eller Ofwerftödöafgiften
indragas och upphöra, med undantag af afgisten
för öfwerftödig Betjening och Hus, Prester;
men öfwerskjuter den till och med 600,020 R:dr,
bär tillika 2 Artiklens afgift a s procent, nedsättas
till a procent af all Inkomst, beräknad a° Fastighet,
Handel och Karing, och ä den afEmbeks och Tjenst,
j förhållande derefter. — Hwarjemte allt öfwerskott,
som t de första 2 arén samlas, äfvensom hwad sedermera
kan öfwerblifwq, och e> ätgär till en, flere,
tller alla nämnde Artiklars nedsättning och indragning
bör afsättas till Riksens Ständers disposition
uti Banken för Riksgälds - Contoirets räkning, att
anwandaS, först till fyllnad af en möjelig blifwande
brist uci efterföljande ar, och sedan till RikSgäldsffultzens
afbetalning och Riksgälds - Sedlarnes ammorterande.
— Utskottet hoppas sä inycket mera. att
det Hederwärda Bonde,Skändet afstär frän desi yrkande,
att de»ne nedsättning först skall raka den perGmla
afgiften, som Utskottet till.Hederwärda Bonde
Stan
-
Den 8 Augustia
24 c s
Ståndets rgenteliga anmärkning emot denna afgift
gjordt allt afseende, och tillstyrkt desi nedsättning för
Le emellan i; och »8 är warande ynglingar. Och,
när det redan ar Utskottet bekant, att wenne as Respective
Ständen afgjordt frägan om Landt-Tullarne,
pä sadant sätt, att de icke böra äterstallaS, tror
Utffottct, hwad uti denna del blifwit anmärkt, aswen
som wid ett annat förhällande hade kunnat werka
till ändring uti förftaget af Bewillnings-Förordningen,
nu mera wara öfwersiödigt att belwara och
omröra; Hwaremot denna sräga vin Landt-Trlllarnes
äter upprättande, i enlighet med de Tre Ständens
tagne beftut, torde fa anses helt och hållit förfalla.
Om uti salunda afgifwande swar någon anmärkning
skulle finnas wara förbigången, sa är densamma,
antingen af den art, att den som Redactionsan»närkning
uti dcn skeende ytterligare Redaktion af
hela Författningen blifwcr observerad, eller ock innefattande
sadane speciella casus- hwilka Utskottet,
icke anlett sig kunna upptaga; Dock warder detta
allt Riksens .Högloft. Ständers närmare pröfning
undcrstalldt. Orebro dcn 7-de Augusti »312.
Pä Högt. Ridd. och Ad-lns
Ledam. wägnar,
L. k^uutk.
Pä Wällofl. Dorgare-Ständets
Lcdam. wägnar,
Larl kr. I. anst ber§.
Pä Högw. Prest-Ständets
Ledam. wägnar,
Olok Lgurbeck.
Pä Hederw. Bondc-Ständets
Lcdam. wägnar,
)ob. O. k.ongber§.
k. Lrons,
Ta,
?4s6 Den 8 August!.
Tstpi f som urw sar ira Desoppcc as den Dewilli
ing sonr erlägges ktttlgr 2 ?lrr. 2:c»
progressiva procenteri och 3:0 Dssloppcr
al progressiva Afgifren.
Beloppet af
P 0-
Progres-
—
Beloppet
'af
Pro-
Progres-
Bewillnin-
grefiva
siva Af-
Bcwillnin,
gressiv
siva Af-
gen renligt
Pro-
gisten
S
gen enligt
Pre-
giftcns
r Art.
cci. ten.
Be opg,
r Art.
cenlen.
Belopp.
5o
—
36
825
42
346
24
75
2
1
24
850
4Z
365
24
lov
Zr
Z
24
875
44
385
—
125
4ö
5
;o
900
405
—
150
5!
8
12
Y25
45i
429
9
175
7
12
12
950
46^
441
Z6
LOO
8 t
i?
—
975
47-
460
33
225
IO
22
24
1,000
48.
480
—^
250
"L
28
36
1,025
482
!499
33
275
l?
35
36
1,050
49 r
519
36
Zoo
14'
4;
24
1,075
50'l
54o
9
2Z5
i6l
53
30
1,100
51
561
—
350
'8l
64
36
1,125
51-
579
18
375
20 f
76
42
I,I5V
—
52
!598
—
400
22z
YO
^7-
1,175
52^
616
42
425
24!
104
6
1,200
53
636
—
45o
' 26'
ny
12
1,225
53 !
655
18
475
28'
1?;
—
1,250
54
675
—
500
29
145
1,275
——
54,"
694
42
525
20
!l57
24
i,3°o
!-
55
55!
715
—
550
Zi
170
24
1,325
>735
18
575
Z2
184.
—
i,35o
56
1756
—
l 600
33
iy8
—
1,375
56z
776
42
! 625
34
212
24
i,4ov
57
571-
798
—
650
35
22?
24
1,425
819
18
I 675
700
36
24Z
r,45«
58
581
841
—.
-—
,7
2sy
—
»,475
862
42
725
—-
38
27 5
24
1,500
59
885
—
750
39
2Y2
24
1,525
59!
yo?
18
775
"""
40
ZIO
24
1,550
—
so
930
800
41
Z28
i,575
60I
950
42
Den 8 Augusti. 2457
Beloppet af
Bewillnin-  gen enligt
j r Art.
Pro-
gressiv
Prv-,
centen.
Proges-  siva Af-.
, gisrens
Belopp,
Beloppet af
Bewillnin-  gen enligt
! 2 Art.
Pro-
gressiv
Pro-
centen.
Progres-  siva Af-  giitenS
Belopp.
1,600
—
61
976
2,250
—
68^
i,535
3o
1,6-5
—
6:1
999
r8
2,300
68'
i,575
24
1,650
—
62
1,023
^—
2,350
68:
1,615
30
1,675
—
62I
1,046
42
2,400
69
1,656
—
1,700
—
63
1,071
—
2,450
69:
1,696
3o
1,725
—
63!
1,095
18
2,500
'
69-
i,737
24
1,750
—
64
1,120
—
2,600
69E
i,8i3
24
1,775
-—
64!
1,144
42
2,700
70
1,890
1,800
—
65
l,I7O
—
2,800
70^
1,967
1,825
—
65I
1,190
39
2,900
70 l
2,044
24
1,850
—
651
1,211
36
3,000
70:
2,122
24
i,875
—
65L
1,232
39
3,150
^
7l
2,236 24
1,900
66
1,254.—
3,300
?il.
2,351
12
1,925
661
1,275
15
3,450
71 f
2,466
Z6
1,950
—
661
1,296
36
3,6so
7iE
2,583
—,
i,975
—
66^
1,318
15
3,8oo
72
2,736
—-
2,000
67
1,340
4,000
'
72l
2,890
2,050
—
6?1
1,378
30
4,250
72'
3,081
I-U
2,100
—
677
1,417
24
4,500
-?2s
3,273
36
ll 2,150
—
6?i
1,456
30
4,750
73
3,467
24
tl 2,200
—
68
1,496
l-I
5,000
73i
3,662
24
Anmärkning:
Dä någon äger af fast Egendom eller Rörelse
en Afkomst af 4000 R:dr sa betalas derföre enligt
2-.dra Art. i Bewillning a 5 procent 200 R:dr,
a hwilken Summa progressiva Afgiftcn beräknas a
8^ procent till »7 R-.dr. 2:0. Äger en Embetsman
i Lön och öfrige Inkomster af Vensten 5202 N:dr
sa betalar han enligt 2 Art. 4 procent i Bewillning
med 220 N:dr hwara progressiva afgiftcn ar >7
R:dr- z:o. Äger i inkomst af fast egendom eller
Rörelse 5000 R:dr, hwara Bewillningen gör 25c»
R:dk och tillika af Embete 5000 N:dr, hwarä Be
rvill
-
-4i8 -Den 8 Augusti.
willnmg är 200 R:dr sa beräknas progressiva afgiften
a 4^0 R:dr med 264 procent till ny R:dr
12 si. 4:0. Om Bewillnings - Summan ej jemt
upgar till någon af de i Tariffen utsatte Claster, sä
beräknas progressiva afgiften salunda, akt till exempel
af 5 ro N:dr Bevillning erlägges 29 procent
med 147 N:dr 4; si. 2 r:st.; men utgör Bewillningen
512 R:dr 24 si- sa blir progressiva afgiften
a zo procent »sz N:dr z6st.
lltdrag af protscollct, hållet hos Häglof!.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
t Orebro, den 8 2lug. »8x2.
S. D- 3 anledning af förnyad föredragning af
Expeditions, Utstottets den z sistledne Julli pä bordet
lagda Memorial, angående utsättande af tiden
till nasta Lagtima Riksdag, beslöt Höqloflige Ridderstam
och Adeln art densamma lill den is September
är 1817 utsätta, hwilket ät Expeditions-Utffottet
skulle uppdragas, att i den Riksdagskallelse
som bör i Riksdags-Besiutet intagas, införa.
vt supra. Lx protocollo,
A. O. Lilverstolpe.
Utdrag nf protocsllet, hället hos Häglofl.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 8 Aug »812.
S. D. ^emitterades till
Lonstltu^ions-U skottek:
Kongl. Majus Nadina Proposition till Rikets
Stander, med förslag kill förändring och jemkning af
wista
Den 8 Augusti. 2452
wista §§. i Regeringsformen; Gifwen Orebro Slett
den 7 Augusti 18^2.
vt sup A. vx ?rotocol!o,
O. 8i Iverkcolpe.
Utdrag af protocsllet, hället hos Häglof!.
Ridderskapet och Adeln, wid UciimL Riksdagen
i Orebro den 8 Aug. 1812.
S> D. 8öredrogos ä nvo och biföllos följande
Stars, Utstoltets den Z sistledne pä bordet lagda
^ptänkanden:
»:o. Angående någon förändring nied Räntans
pch Provisionens beräknande a de Län i GeneralAssistance-Contoiret,
hwilka mot underpant af lill
införsel lofgifne Utländske Rudimatcrier meddelar.
2:0. I anledning af Herrar Fullmägtiges i
Riksgälds, Contoiret hemställan, i afseende pä de uti
Revisions'Contojret inom Riksgälds-Werker gjorda
anmärkningar wid Secreterare»» uti TrvckfrihetsCommitteen
asgifne Redogörelse-räkning för izn
ärs Expenser.
vt suprs. vx krotocollo,
-v 6. Silverstolpe.
Utdrag af protokollet, hållet hos Häglof!-  Ridderskovet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Hrcbro den 8 Aug. r8rs.
S D. ^ anledning af de Riksens Stander kungjorda
wal af Riksens StänderS Justitie - Ombudsman,
dest Suppleant och Herrar Commtttorade
till Tryckfrihetens ward, bestör Höglofiige Ridder
-
2462 Den 8 Augusti.
derskapet och Adeln anmoda Expeditions-Utskottet
att draga försorg om utfärdande af bcmälte Embetsmäns
och Committeradcs Constinitvualcr.
Ur sugrs. kix protocollo,
o. Lii V erstolpe.
Utdrag af Hrstscollet, häller hos Högloft.
Ridderfkapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i örebro den 8 Aug. 1812.
S D. Oöredrogs a nyo och bifölls BewillnincsUtskottets
den, z Augusti pa bordet lagda Memorial,
angående den i Vewillnings-Författningens 2 Art.
2 Mom. stadgade Rotefrihets-asgistenS erläggande,
med 8 Rwlr af hwarje helt Hemman, som ej more
Noteringsskyldwhet underkastadt, samt huruwida
detta förordnande borde till Säteriers Ra- och RörsHemman
i allmänhet, hänföras.
lUt supra. llx krotocollo,
6. 8i1verstolpe.
Utdrag af Hrotocsllet, hållet hos Högloft.
Ridderfkapet ,och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i (örebro den 8 Aug. 1812.
S. D. 9^är Stats, Utskottets den z Augustt pa
bordet lagda Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifwelse till Stats, Utskottet af
den 28 Iuiii >812, angående upptagande af Inhamra
Län för Ertra-Ordinarie behof, nu a nyo
föredrogs, jemte Banco-Utskottets den 5 Augusti pa
bordet lagda Memorial, innehållande ett genom NiksStandens
remist till Mlätande öfwer ett kill ofwan
-
Den 8 Augusti. 2461
bemaldte Stats-Utskottets Betänkande bifogadt förslag
af en enstildr Utskottets Ledamot, föranledt yttrande
deröfver, blefwo defla bägge Betänkanden i
(»'sammanhang as Högloflige Ridderskapel och Adeln
bifallne
blt
supra. klx krotocollo,
6. 3 i 1 verstolps.
Utdrag af prstocsllet, hället hos Högloft
Ridderjkapctoch Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 8 Aug. isis.
S D. ^bid förnyad föredragning af Stats-Utskottcts
den z Augusti pä bordet lagda Betänkande,
i anledning af Kongl- Majus Nådiga Skrifwelse
af den 28 Iulii >812, om de twenne särskilda Summor,
four enligt 6z §. i Regeringsformen böra för
kforulsedda händelser assättas och anstas, blef detsamma
af Högloflige Ridderskap» och Adeln till alla
delar bifallit. '
Ok supra. klx krotocollo,
6. 3 i lv ers tol ps.
Utdrag af protocollek, hallit bos högloft.
Ridderfkapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 8 Aug. 1812.
S- D. Ä)id förnyad föredragning af BancoUtskottetS
den 5 dennes pa bordet lagda Utlåtande,
angående bestanimande af den Summa, fom enligt
6z §. Regeringsformen., bör i Banken för insai,
lande Krigsbehof wara att tillgå, bestor Högloflic.
2462 Den 8 Augusti.
Nidderskapet och Adeln anmoda Banco,Utskottet
wioraoa den Författning, att en Summa af Twä
Millioner Riksdaler, ma ställas Kongl. Majit tillhanda,
att kunna enligt föreskriften och förbehållen i
berörde 8. af Regeringsformen, anwändaS.
Ot suprs. Lx krotocollOj
A». 6. 811 verstolpe.
Utdrag af protokollet, hällit hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 8 Aug. »812.
S. D- 8ftedrogos a nvo Stats, Utssottets den
z Augusti och Banco, UcstottetS den <; Augusti pä
bordet lagda Betankanden, angående antalet af de
Revisioner, soln före nästa Riksdag böra anställas
öfwer Stats- Banco, och Riksgälds, Werkens tillstånd.
hwilka biföllos; hwarjemte och i anledning
af Mallostige Borgare-Sländets inbjudning Högleflrge
Nidderssavet och Adeln instämde i det för,
behåll, hwad Stats-Werket beträffar, att innan
nästa Revision deräfmer infaller, 1809 och föregående
arens Räkenskaper mage wara behörigen af,
stukade och reviderade samt Revisorerne såmedelst beredas
tillfälle att inhämta den wid r8to ars början
»varande Balance i skulder, tillgångar och af,
skrifn ingar.
lär supra. krotocollö,'
^.6. 8ilverstolpe.
Den 8 Augusti.' 246Z
Utdrag af protocsller, ällit hos Högloft.
Nidderskapec och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 8 Aug. 1312.
S- D. §öredrogs ä nyo Bewilknings, UtffottetS
den z Augusti pä bordet lagda Betänkande, innehållande
sevar pä Riks, Sländens anmärkningar
wid Utskottets Förslag till en ny Chane - Sigillate
Förordning; och dies derefter berörde Försiag med
de ändringar detta Bekännande innehöllo af Hög,
lofligt Ridderjkapet och Adeln gilladt och antaget,
lät suprL. kx krotocollo,
O. 5il verst olge.
Utdrag af prococollek, hållit hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i wrebro den 8 Aug. iZlr.
ex
S. D. Oöredrogos ä nvo och biföllos följande All,
»nanna Beswärs- och Economie-Utskottets Betänkanden:
i:o.
Angående Harads , Allmänningars del,
ning och Jägeri-Betjeningens förminssning, lagdt
pä bordet den 27 sistledne Julli.
2:0. Angående jämnkning i Extra Rokeringen,
lagdt pä bordet den z Augusti.
zro. Angående inrättande af en Practisk
Bergs-Schola i Staden Fahlun, lagdt pa bordet
den 6 Julii.
4:w Angående förhöjning i Fängskjuttsleaan,
lagdt pa bordet den r Junii, och i sammanhang
dermed, angående föreflagne förändringar i nu wa
rån
-
2464 Den 8 Augusts.
rande Fangföringssättet, lagdt pa bordet den zo
Julli.
I7t supra. Lx krotocollo,
6. Lil verstolpe..
Utdrag af protscollet, hältet hos HZgwörd.
prest, Gtändet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 8 Aug. 1312.
S. D. Kongl. Majus Nådiga Proposition af
den 7 innewarande Augusti, angående atstillige ändringar
i Regeringsformen och Rikedags - Ordningen,
upplästes och remitterades till ConstitutionsUljkottct.
Ot supra. kix protocollo,
ss. dl. ^lmc^uist.
Utdrag af protscollet, hället hos -;ögwZrd.
Prest, Gtändet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro -en 8 Aug. l8l2.
S. D. HZgleflige Ridderstapet och Adelns
genom Protocolls, Utdrag af denna dag meddelke
Bestul, att med anledning af Expeditions-Utstottets,
uti Memorial, fom den ?:dje sistledne Julii blifwik
lagdt pa bordet, gjorda sörfrägan, om tiden till nasta
Lagtima Riksdag, Ven samma till den September
i8i> utsätta, instämde Prest-Ståndet.
llt supra. Lx krotocollo,
I. El. ^elmcjuist.
Ut
-
Den 8 Augusti. 2465
Utdrag af protscollet, hältet hos HZgwörd'
prest,Ständet/ wid Urtima Riksdagen L
(örebro den 8 Aug. i8i».
S- Di ^a Stats-Utskottets pa bordet hwilande
Betänkande,, i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Skrifvelse den 28 sistledne Julii, om de arne
särskilda Summor, som enligt 6z §. Regeringsformen,
böra för oförutsedda händelser assarcas och ansiäs,
äfwensoM Banco-Utskottets i fragan vM det
större Creditivet afgifne Utlåtande, nu a ntzg föredragas,
farin Prest, Ståndet skäligt att bifalla och
godkänna allt hwad Stats- och Banco, Utskotten
härutinnan yttrat och tillstyrkt.
Elt supra. Lx krotocollcr^
st, El. reuist.
Utdrag af protscollet, hältet hos HZgwörd,
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 8 Aug. 1812.
S- D. ett Sammanhang föredrogos a nys
och bisöllos Stats- och Banco--Utstottens pa bordet
hwilande Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:tS
Nådiga Skrifwelse, angående upptagande af J»§
hämsta Län för Extra-Ordinarie behof.
Ut supra. Ex ?rotocoI1o,
st. El.
Utdrag af protscollet, hället hos ^ZgwKrd»
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen r
iörebro den 8 Aug. 1812.
S. D. 6illade Prest, Ståndet BMö - UkssotietS
Bihang. N;s »ss, deL
-4^6
Den 8 Augusti.
den s dennes pn bordet lagda Memorial, om antalet
af de Revisioner, som före nasta Riksdag böra
anställas öfwer Stars-Werkets, Bankens- och
Riksgälds-Contoiretö ullftand
Ot
supra. Lx krotocollo,
ch O. ^Llm^uist.
Utdrag af protocollet, hället hos Hogwörd.
k)reft-Standet, wid llrtima Riksdagen i
Orebro den 8 Aug. 1812.
S- D- ^ilNAllmänna Veswärs- vek Ekonomie,
Urffottets, uti desi den e dennes pa bordet lagde
Protocolls. Utdrag afgifne Utlakande, öfwer de inom
Prest,St-mdet gjorda anmärkningar, wid Ut-?ottets
Betänkande i fragan om Inrättande af en Practijk
Bergs, Schola i Staden Fahlun, sa midt det samma
innehaller hemställan, huruwida Riksens Stan,
der anse nyttigt, underdanigst anhålla, det Kongl.
Maj:t Nadigst täcktes pröfwa detta ämne, jemte till,
räcklighcten af de dertill föresiagne medel och widtaga
den författning derutinnan som saken och ända,
mälet kunde förtjena, lämnade Prest-Ståndet sitt
bifall.
suxrs. Lx protocollo,
I LI. Almguist.
Utdrag af Wälksflige Borgare - Stäudets
protocoll, hället wid Urtima Riksdagen»
i Orebro den 8 Aug. 1812.
S. D. ytterligare förekades Allmänna Befwars,
vch Economie, Urjkottets Utlåtande a>wer de inom
öf
-
Den 8 Augusti.
2467
i
öfrige Riks-StaNden giorde anmärkningak wid Utffottels
den 8 Juli! afgifne Betänkande om Saltbitter-cillwerkningen
i Riket; och fann Borgare,
Siandet derwid ej ffäl att frångå sitt den iZisist»
iiemnde manad i ämnet fattade Besiut.
Ut supra. Lx ?r6tocc>II6,
I- ch Lerjström.
Utdrag af wälloflige Borgare-Ständctä
Prococoll, häller wid Uttima Riksda,
gen i Örebro den 8 Ang. 1812.
S- D. ^3jd nu a nyo ssedd föredragning af§x^
pedikions-Utstoktets förfrågan om terminen till nästa
Lagtima Riksdag, fann Borgare - Ståndet, lika
Med Högioflige Ridderstapct och Adeln, för godt,
ärt utsätta densamma lii! d. 1; September ar 1817.
LIt suprs^ Lx rrotcicdlloj
h ch LsrFström^
Utdrag af ÄDstlfsfiige B-rgare-^Ständet^
protokoll, haltet wid Urtima Riksöagett
i Orebro den 8 2lug- t8iä.
, D. Äktats,Utstottets afgifne Betänkande, k
anledning af Kongl- Majlis Nådiga Skrifvelse dest
28 sistledne Julli, om upptagande af Inhäinssä
Lan för Extra, Ordinarie behof, förehadcs ytterlin
Kare och bifvlls till alla delar.
Ot supra Lx krotocoIIH
ch P ZerAströML
,468 Den 8 Augusti.
lldrag af Wällöf! Borgare-Atöndets protocoll,
haller wid Urtima Riksdagen i
(örebr» den 8 Aug. 1812.
S. D. 8>redrogs a nyo Stats-Utskottets meddel.
te Betänkande, i anledning af Kongl. Masts Nådiga
Skrifwelse den 15 ststledne Julii, om f. d.
Kongl. Familjens Urderdalls, Summa, inlösning af
atskillige Familjen tillhöriga Mendler genom gwitt,
ving ra Detz Skuld och Bellvues Lustparks förening
med Haga Slott.
Borgare-Standet fann för godt, a't antaga det
alternativ i första omständigheten , som innehåller,
att Underhålls - Summan hädanefter, lika som hittills,
bör utgå i Swenskt Baneomvnt, samt gilla
Ut,kottet yttrande om Bellvue Lustpark; Hwaremot
Stander, t anledning af njord anmärkning wid
förra Kongl. Familjens uppgifna skuld, pa hwtlkm '
Utlkottet tillstyrkt qwittning för Meublerne, beslöt,
art återremittera fragan om Menblernes inlösande,
till Utjkottets ytterligare beredning och utlåtande.
vt suprs. Lx protocollo,
kerFStröm.
Utdrag af wällöf! Borgane Ständers prsrocoll,
häller wid Urtima Riksdagen L
Orebro den 9 Aug 1312.
S. D. Ällmanna Beswärs- och
fkoitetS va bordet hwilande Betänkande om jeinkvi-
a i Ema Rsteringen upptogs nu till slutlig algard
och bifölls. „
vt suprr. kx ?rotocollo,
7. 7. llerfström.
Ut
-
Den 8 Augusti. S469
Utdrag af wällöf! Bornarc-Ständets prstocsll,
hältet wid Urtima Riksdagen L
Orebro, den 8 Aug. i8t2.
S. D. ^önvillnings-Utskottets afgikne Betänkande
om Rotefrihcts - afgiften föredrogs a nyo och
bifölls.
vt supra. Lx krotocollcr,
LerAStröm.
Utdraa af Wällöf! Bsrgare-S^ändets prsrocoll.
häller wid Urrkma Riksdagen i
Orebro den 8 Aug. i8lr.
S- D- dcstöt Borgare - Ståndet uppdraga at
Expeditions - Utskottet att körfatta Constltutorial för
de ak Riksens Ständers ElectorerS utsedde Committerade
till Tryckfrihetens wardvt
supra. kx ?ratocollo,
ch öorgström.
Utdrag af wällöf!. Bongare-Ständets prstscöll,
hället wid Ultima Riksdagen k
Örebro den 8 Aug. r8'2.
S. D- ^!8id förnyad föredragning bifölloS SkatSUtskettets
Betänkanden, i anledning af:
i:o. Kongl. Masts Nädiga Skrifwelse, angående
Handlanden StabeckS underdåniga ansökning,
i afseende pa liquiden för det förskott han
fält uppbära a en är r8oL stg atagen Bränwinslefwerance,
och
arv»
2470 Den 8 Augusti.
2:0. Fullmagtwes i Riksaälds-C« ntoiret hemställan,
> afseende pa te uti Revisions-Ccnroiut inom
Riksgälds-Wei ket merda anmärkningar wid Ce,
creterarens uti Tryckfrihets > Commitiöen asgifne
Redogörelse,Räkning för i8n ais Cxpenccr.
sugrs. stx kiolocollo,
fs. Lerström.
Utdrag af wällöf!. Borgare-Ständets protokoll
, ballet widj Urtima Riksdagen k
Orebro hen 8 2tug, 1812.
S« D- 8örehades a nvo och gillades Stats- och
Banco - Wstottens serffildte Betänkanden, angående
de twänne Summor, som enligt 6z §. i Recierkngsformen
böra för oförutsedde händelser assattas och
Hystas.
suxrs. Lx krotocollo,
kerfström.
Utdrag afwällofl Borgare,Gränders Prorocoll,
hällec wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 8 2lug, 1812.
D. >)a nu a nyo föredrogs Allmänna Beswärs-
och Ekonomie - UrffottetS afgisne vtterligare
Betänkande i fragan cm Fangföringen förklarade
Borgare - Ståndet sig förblifwa wid sitt deri förut
widmgne keflut.
sugrs^ klx krotocoUo,
Leidström,
ttt4
Den 8 Augusti. 2471
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Standets pra.
tocoll, ballet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 8 2lug. ikle.
S-D. föredrogs a nyo Allmänna Beswars- och
Economie - Utssoltets Betänkande öfwer Herr Prosten
Doctor Mellgrens Memorial, angående inrättande
af en Practiff Bergs-Schola i Staden
Fahlun, hwilkel Betänkande bifölls med det tillägg
Urfkottet tillstvrkt i sin förklaring öfwer Högrvördiga
Preste - Ståndets wid Betänkandet gjorde anmärkningar.
löle 5uprs. blx ?rotocoIIo,
Lerjström.
Utdrag af Wällofl. Borgare - Ståndets
protocoll, ballet wid llrtima Riksdagen
i Orebro den 8 2lug. 1812.
S. D. Remitterades till Constitutions, Utikottet
Kongl. Majus Nådiga Proposition, med förslag
list förändring och jemkning af wiste §.§:r i Regeringsformen.
lött supra. Lx ?rotoco!1o,
). Lerjström,
Utdrag af wällofl. Borgare,Ständets protocoll,
ballet wid Urtima Risdagen i
Orebro den 8 Aug. »312.
S. D. ^sler ytterligare ssedd föredragning af
Stats-Ulffottets Utlakande, i anledning al BorgareStandetS
aterremist af Utjkottets Betänkande vm
Riks
-
S472 Den 8 Augusti.
Riksgälds - Contokrets Utländska Gäld, förklarade
Borgare, Siandet, att, sedan de öfrige RiksScanden
redan hade utlåtit sig och stadgadt Riksens
Ständers beslut i ämnet, saint underdånig skrjswel,
se derom^jemwä! algatt till Kongl. Maj:t' sa för,
drade fragan ej någon widare Ståndets åtgärd,
pt supra. Lx krotocollo,
ch ch Lerjström.
Utdrag afwällsfl. Borgare,Gtändets pro*
tocoll, käller wid Urtima Riksdagen L
Orebro den 8 Arig. 1312.
S. D. ^a nu widare förchades Allmänna Re,
swärs, och Economie - Utskottets genom Protocolls,
U-draq meddelte underrättelse, att Utskottet ansöge
Riksens Ständers pluralito hafwa bifallit det i
Betänkandet om Bränwinsbränningen tillstyrkte för,
bud n ot in försel af Utsandsst Bränwin och andra
starka drycker, fann Borgare-Ständet sig böra för,
klara, att Ståndet förblefwe wid sitt förut gjorde
tillkännagifwqnde, att det för sin del alldeles icke
bifallit dettef färsing och ansaae, sedan Hederwärda
Bonde - Stander nu afwen instämt i enahanda yttrande,
förstaget hafwq helt och hållit förfallit.
pt kuprs, Lx krotocollo,
ls. Lerjström.
Ut
-
Den 8 Augusti. 2473
Utdrag af wävoflige Borgare - Gtändets
prorocoll, haster wid Urtima Riksdagen
j örebro den 8 2lug '812
S. D. ^a nu uti ett sammanhang a nyo föredrogs
Banco, och Stats, Utssotkens afgilne Uria-,
tayden om antaler af de Revisioner, som före nästa
Riksdag böra anställas öfwer Banco, Stats, och
Riksgälds,Werkens tillstånd, fann Borgare-Standct
för godt, att gilla beha yttranden, under det förbehåll,
hwad Stats-Werket beträffar, att innan nästa
Revision deröfwer infaller, 1809 och föregående
arens Räkenskaper mage wara behörigen afsiutade
och reviderade; samt Revisorerne samedeM beredas
tillfälle, att inhämta den wid 1810 ars början warande
Balanee i skulder, tillgångar och afkortningar;
Deruti Respective Med-Standen skulle inbjudas att
stg förena.
lUt suxr». blx krotocollo,
ch Lerjström.
Utdrag af wälloflige Borgare-Ständets
Protokoll, hälle! wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 8 2lug. 1812.
S- D- ? anledning af Herr Commerce - Rade!
Santessons derom gjorde Motion, och sedan Bewillnings,
Utskottet förklaradt sig dermed icke kunna
taga någon befattning, besiöt Ståndet uppdraga at
Allmänna Peswärs, och Economie-Utskottet att inkomma
med förslag, huru med Bränwinsbranningen
i Riket bör förhallas ifrån den 1 nästkommande
Oktober till innewarande ars stut, da ben nu antagne
författning om Bränwinsbränningen först kem
-
2474 Den 8 Augusti.
mer alt kaga sin början, samt om icke i underdånighet
ma öfwerlemnas till Kongl. Mant att med as,
seende pa Politiska ställningen och stördens bejkaffenhet
förordna om bränningen sink er ten liten i mer
eller mindre mohn ma inffränkas; Deruti Respect,
Med-Gtanden skulle inbjudas ait sig förena,
sist su^ra. kx krotocoUo,
^ st. st. bergström.
Utdrag af protocollet, ballet hos fetzer,
warda boonde Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 8 Aug. t8l-.
S. D. Upplästes Kongl. Maj:ts Nådiga Propo,
sition till Rikets Ständer, med försiag till förändring
af wisa §.§. i Regeringsformen, gifwen Örebro
Slott den 7 Augusti 1812; Och remitterades
till Konstitutions, Utskottets skyndsamma utlåtande.
Uc suxra. Lx krotocoUo,
6. brinkman.
Utdrag af prstscollet, haltet bos Hedeewärda
B§>nde-St<kndet, wid Urtima Riks,
dagen i Orebro den 8 Aug. 1812,
S- D. 3)?ed bifall till Högloft. Ridderskapets
och Adelns genom meddeldt Prowcolls-Utdrag widtagne
beslut, att nästa Lagtima Riksdag till den ,s
September r8i? kommer att bestämmas; förenade
Bonde-Ståndet sig äfwen i det at Expeditions-Ut,
ffottet kemnade uppdrag, att det i Niksdags-Bestutet
wederbörligen iakttaga.
sstt su^ra. klx krotocoUo,
brinkman.
Ut
-
Den 8 Augusti. 2475
Utdrag af protscollet, hållet hos Hederwetrda
Bonde-St<kndet, wid Urtima Riks,
degen i Orebro den 8 Aug. 1812.
S« D. ^edan Allmänna Beswärs, och Econo,
nomie-lltstoiiet nu mera mcddelt desi den 6 i denna
manad pa bordet lagte yttrande öfwer de anmärkningar
Högwördige Prest-Ståndet, framställt emot
bemälte Utskotts, sedan den 9 Juli hwilande Betänkande,
öfwer Prosten Doctor Mellgrens Me,
morial, angående en Practisk Bergs- Schola i Fahlun;
Blefwo defte Handlingar nu ytterligare föredragne,
och Betänkandet, med det derwid stedde tilllagg,
af Bonde-Standet bisalljt.
Ot sugrs. bx krotocoUo,
(st. brinkman.
Utdrag af st)rotscollet« hältet hos H-derwctrda
Bonde-Standet, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 8 Aug. 1812.
S. D- Ä8id ytterligare föredragning af Stats,
Utskottets pa bordel hwilande Betänkande, i anlcd,
ning af Kongl. Majus Nådiga Skriswelie den 28
sistl. Julii, angående te 2:ne serskildte Summor,
som enligt 6z §. Regeringsformen böra för osörut,
sedde händelser afsättas 06) ansins, tillika med Banco,
Utffottets, i afseende pa det större Creditivet, afgifne
Utlakande; sann Bonde-Standet sig böra antaga
och bifalla allt hwad Stats- och Banco, Utskytteu
yttradt och tillstyrkt.
(stt LU^ra. bx krotocoUo,
(st, brinkman
Ut
-
24?6 Den 8 Angust;'.
Utdrog af fZrstscollct, hältet hos Heder,
rvstrda Bondc-Standet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 8 2lug. 18-2.
S. D. ^ anledning af erhållen underrättelse, om
det förleden oardag anställde wal/ till Ledamöter i
Truckfrchcts-Commiktäcn, skulle Expeditions - Urffottet
anmodas, a-r em wederbörliga Constitutorialers
författande besörja,
Ur supra. kix krotocollo,
6. Lringman.
Uppläst do? Ridd. och Adeln den 9 Augusti.
- - Rrcst - Ständer den 9 - -
- - Boi'gsire»Ständ. den 9 - -
- - Bondc-Ständct den 9 - «
Stormägrigste Allernädkgste Lonung?
enom Nådig Skrifvelse af den re sistledne Junii,
har Eders Kongl. Majit täckts ineddela Riksens
Ständers Stats, Utstött underrättelse om den
förändring uti dispositionen as f. d. Kongl. Famillens
Underhalls-Summa, ftin blifwcr en följd af
f. d. Konungens stedda öfwerlotelse till Dest Gemål
och Barn af Hans i Swerige besinteliga enskilda
förmögenhet, öfwer hwilken, i följd deraf, f. d.
Drottningens befullmägtigade Ombud anhallit om
liquid; hwarjemte Eders Kongl. Mant till Riksens
Ständers pröfning öfwerlämnat. huruwida icke,
till försäkrande af f. d. Kong?. Famillens oberoende
existence, pa sätt Riksens Ständer wid deras un?
berhalls bewiljande aftftat. den till f. d. Kongl. FaUiisten
utgående Ränte-Summa af Dcsst enjkilm
G
Den 9 Auguste. 247?
förmögenhet, borde utsättas i en myntsort, ftm mindre,
än Swensta Banco-Sedlarne, wore försämring
underkastad, hwm igenom, äfwen med nägon
nedsättning i to!a'-l)elopoek, en oförändrad och af
Swensta Myncets stick oberoende Summa kunde
af f. d. Kongl. Familjen paräknas, utan att Swensta
Statens utgifter i denna del genom nya Anslag
ökades. Eder Kongl. Maj:t har i sammanhang
dermed i Naoer framställt, om icke den wid
Haga Lust, Slott befinceliga f. d. Konungen tillhörige
Möbler kunde, med billig förhöjning i deras
Jnventarie-warde 17,465 Nidlr 16 §. 4 r:st. uti
ligmden om f. b. Kongl. Familjens förmögenhet, för
Rikets räkning, till qwarblifwande wid Haga LustSlott,
tnlösas genom qwittning emot f- d. Konungens
stuld, för hwarjehanda utgifter, serdeles till
underhållet af Dest Hästar under Cam,agnen i
Pommern, utgörande en Summa af 40,944 R:d—
Sluteligen har Eders Kongl. Majit welat till
Stats, UtstottekS tillstyrkande i Noder öfwer ämna,
det Bellevue Lustpark, såsom af Staren inköpt ftm
en naturlig tillhörighet till Haga Slott och Park,
matte i ostiljagtig förening dermed allt framgent t ll
enahanda disposition at Kongl- Majit upplatas. Till
underdånigt swar hära fa Riksens Ständer förklara:
Att ftm Riksens Ständer wid bestämmandet
af f. d. Kongl. Familjens Underhålls. Summa, samt
sedermera wid Urtima Riksdagen i8ro enligt »2 §«
i Riksdags-Bestulet den 12 Nvwember samma ar
förklarat, det beloppet borde utgå i Swenfft Baneo
och denna Summa oagtadk den förminskning dera
wid des devalvation i Hamburger Banco, ftm en
hög Cours förorbsakar, wore tillräcklig för f. b.
Drottningens och Kongl. Barnens underhall, fuan
2478 Den 9 Augusti.
f. d- Konungen till dem öfwerlätit och afstätt Räntan
pä Hanö enskilda egendom, sa finna Riksens
Ständer något annat betalningssätt icke kunna medgifvas,
utan akt ifrägawarande Ränte , medel,
g6,,68 N:d!r 34 st. 6 r:st., a f. d. Kongl. Famillen§
enffilda egendom stola, lika med det öfriga af
underhållet, hädanefter såsom hittills, i Svenskt
Bankomynt erläggas.
Hwad deremot angar den af Eders Kongl.
Maju förestagna inlösen af Möblerna a Haga Kongl.
Lust-Slott ined billig störböjning i deras Jnventariewärde
17,464 R:dlr ,6 st. 4 r:st., genom qvittning
pä f. d. Konungens färberörde stnld 40,944 N:d!r,
fä Riksens Ständer dertill lämna sitt bifall, alt en
sadan qvittning wid liquiöen om f. d. Kongl- Familiens
tillhörigheter i Swerige antagas; samt hwad
stuteligen beträffar Eders Kongl. Majus yttrade önskan
om Bellevue Lustparks förenande med Haga
Lust-Slolt, fa Riksens Ständer äfvenledes nämnde
Lustpark til! Eders Kongl, Majus Höga disposition
öfverlåta och öfwerlämnei.
Riksens Stander framhärda rc,
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 9 Äng.
- - - - Prest-Sländet den n - -
- - - - Borgare-Ständet d, 9 - -
- - - - Bonde-Ständct den 9 - -
Wördsamt Memorial!
^^edan Bewillnings-Utskottet utl dest först afgifne'
Betänkande om Allmänna Bewillningeä, förbehållit
fia, att widare til! Riksens Högloflige Ständer fa
inkomma Med förstag, om hurst i Utskottets kanka
för'
Den 9 August,'. S479
för ändamalet inrättade Formulairer och till allmän
kunskap kommande Sammandrag öfwer ärliga Bewillningarne,
stalie mycket bidraga till winnande,
sä wäl af en allmän Statistist kännedom af Landet,
som i synnerhet, arc alla i den wag möjelige upplysningar
wore sör Riksens Högloflige Ständer och
deras blifwande Bewillnings-Utjkotl wid nästa Riksdag,
att tillgå, som vägledning wid dä blifwande
öfwerlägg ungar och förstager lill Bewillningsgrundernas
och deras werkställighets förbättring, och
derjemte en nödig likformighet uti Längder för alla
Taxerings - Committöer beredas; får BewillningsUcstoltet
nu i sädant ändamål till Riksens Hög och
Ständers pröfning och afgörande öfwcrlämna dest
Förstag: Att
1:0. Ät Rikögälds-C-ntoiret blir uppdragit,
att upprätta och sedan Stats-Contoiret samt Kammar-Collegium
deröfver blifvit börde, till Kongl.
Majus Nådiga stadfästelse öfwcrlämna Förstag till
Formulairer, sä wäl för Berednings- som Taxerings-
och Pröfnings - Cvinmittser, som till Sammandrag
derefter, för hrvarje Läbo och hela Riket,
af hwilka Formulairer till Taxerings-Längder och
Lähns « Sammandrag lämnas samtelige Landshöfdingar
del, att ombesörja i enlighet dermed, tryck
af nödigt antal Exemplar och utdelning deraf till alla
Destricter, Berednings- och Taxerings. CsmmitÄr;
och böra deste Formulairer wara sä inrättade, att
de icke allenast bereda en lätt och säker öfwcrsigt,
af hwad hwarje Bewillnings, Artikel och hwarie
dest Hufwuddel gifwik; utan och innehälla Summariskt
bade Personal, Hemmantal och deras warde
sammanlagd, sä wäl som xer mestium för hwarje
helt Hemman, antal vch warde ä Bruk, Berg
-
s48s Den 9 Augusti.
werk, och Fabriks,Inrättningar- det Taxerade och
det Brandförsäkrade antal och warde af Egendomar
i Stad, och Stadsjordens uppskattade belopp, alwen
som det af Rörelse» och Närings, Inkomster -  desslikes hwad Embets- och TienstemänS Löner och
Inkomster i hwarje Lahn belöpa af hwarje Class,
nemligen af Tre Hundrade Rfflrs inkomst och derunder,
derifrån till och med Sex Hundrade R:dlk
samt alla de öfriga.
s:o. Att Kongl. Mast täcks anbefalla ärligt
Uppgörande för hwarje Lahn af sadane pa Taxerings,
Längderne grundade Sammandrag, som Summariskt
upptaga alla vfwannämnde omständigheter
för hwarje Taxerings-District, och utsätta, af hwilka
Socknar hwart och ett sadant bestar; af desse
Lähns Sammandrag formeras sedermera Uti Riksgälds-Contoiret
ett General, Sammandrag för hela
Riket, hwilket tryckt, bör åtfölja Inrikes Tidningarne,
likasom hwarie Lähns Sammandrag alwen
bör införas uti, eller ätfölja åtminstone den uti
hwarje Lahn mäst allmänna Tidning, och tillika ett
Exemplar deraf tillställas hwarje Pastorat, alt wid
Kyrkan förwaras.
z-.o. Kostnaden af Tryckningen och Sammandragens
upprättande i hwarje Lahn, tror Utffottet
stuteligen kunna tagas af den En procent pä Bewillningens
belopp, som förut blifwit förestagen tili
Extra Aflöningar för Taxerings, Längders förande
>n. m. till Häradsffrifwaren och de flere Personer,
som deraf fatt ökade beswär.
^ Dock
Den 9 Augusts.
-48r
Dock warder detta lill Riksens Högloft. Ständers
närmare pröfning wördsammeligen öfwerlämnat.
Orebro lden 9 Augusti 1512.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Hvgw. Prest-Ztändets
Ledam. magnar,
L. k^uutk.
Pä Wällofl. Borgarc-Stättdets
Led. magnar,
Larl kr. l^anä berF.
Lcdam. mägnar,
Olok L^urbeck.
Pä Hederm. Bonde-Ttändets
Led. magnar,,
ffon ffoN8SON«
Uppläst hos Ridd. och Adeln den' 9 Äng.
- - - - Presi-Ständet den 9 , - -
- - - » Borgare-Skändet d. 9 - . -
» - - » Bondc-Standel den 9 - -
wZkdsamt Mernorial!
Ehuru Bewillnings-Utffottet af Riksens Högloft.
Stander icke erhållit uppdrag, att till granskning
företaga någon förändring uti Post-Taxan; anftk
dock Utffottet sig skyldigt till följe af Reaeringssormens
föreffrift hoS Riksens Högloflige Ständer härmed
wördsammeligen anmäla, att samma Post-Taxa
efter Utffotcets tanka, bör, sadan dea nu är, ljeuct
till efterlefnad intill nästa Riksdag.
Utffottet förmodar att Riksens Högloft. Ständer
destsbelldre lära lämna bifall härtill, ftin PostTaxan,
hwad Utffottet tror sig sinna, är ester tidens
närwarande omständigheter skäligen lämpad; dock
warder detta ärende, Riksens Högloflige Ståndets
Bihang. N:o i;6. wi
-
2482 Den 9 Augusts.
widare ompröfwande wördsammcligen underställt.
Orebro den 9 Augusti 1812.
Pä Hkgl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-TtändctLcdam.
wägnar, Ledam. magnar,
L. Kuutk. Olok Lerbeck.
Pä Wälloff. Borgarc-Stän- Pä Hcderw. Bonde-Ständets
Ledam. magnar, dets Ledam. magnar,
Larl kr- I^snäberA. Zon jonsson.
k*. Orons,
Uppläss, hos Ridd. och Adeln den 10 Aug.
s - Prest-Ständet den 10 - -
- - Borgare-Ständet den io - -
- - Bondea Ständet den ro - -
Stormägtigste Allernädigste Lonung!
anledning af Eders Kongl- Majus till Stats/
Utstollet under den 28 Julii aflätne Nådiga Pro/
position om de twenne särstildta Summor, som enligt
6; §. i Regeringsformen bSra wid hwarje Riksdag
för oförutftdde händelser afsättas och ansins, fa
Riksens Stander i underdånighet tillkannagifwa,
att med afseende ä de stal Eder Kongl. Majit i
högbcmalte Nådiga Proposition täckts anföra, hwad
det större Crcditivet beträffar, hwilket enligt 6z §.
Regeringsformen bör i Banken för infallande krigsbehvf
wara att tillgå, Riksens Stander ålderås Ledamöter
af Banco, lltstottet hafwa uppdragit att
widtaga den Författning, att en Summa af Twä
Millioner Riksdaler i Banken ma stallas Eder Kongl.
Maj:l tillhanda, att kunna enligt sörestrifken och
Den io Augusti. 248Z
förbehållen i berörde §. af Regeringsformen, anwandas.
Rikstns Stander hafwa genom detta besiut
sullgjordt, hwad Eder Kongl. Mast i affeendc pä
det större Creditivet afkat- Beträffande det mindre
hafwa Riksens Stander funnit, att Banken dermed,
i anseende till redan gjorde och bewiljade biträden
ät Slaten, nu hwarken kunde eller borde
belastas.
Wid detta förhållande, och da efter fullbordad
Stats-Reglering, den nödige befundne BewillningsSumman
wida öfwerstiger hwad den någonsin tiksörene
utgjordt, samt innebär hwad Landet inöjeligen
sones kunna draga, hafwa Riksens Stander ej
funnit annan utwag, än att genom RiksgaldSContviret
dertill söka tillgång: men afwen akt derwid
sadane swärigheter sig förete, att delta Creditiv
ej till högre belopp kan fastställas, an till hälften
af hwad Eder Kongl. Majit i Nader äskat,
eller 522,002 Ridlr^
Riksens Stander hafwa i följe häraf aenotit
deras Stats-lltffott föranstaltat, att berörde Summa,
520,220 Riksdaler, kommer att i de fall och
Under de willkok Regeringsformen förestriswcr, i
Riksgälds, Contoiket wara Eder Kongl. Maj.-t tillhanda.
Riksens Stander framhärda rc.
Uppläst hos Mös, och Adelli d. ro Uua.
- - - - Prest-Ständct d. rS - ^
- - - - Porgare-Ständct d, rö - s
----- Boiide-Stänöet d. rs , s
Gtsrmägtigste 2lllern<!di9ste LsuUng!
^a Riksens Ständer bland de fräM »örandetiP
5 5 1äW
-
-484 Den 10 Augustt.
lampningen af 1810 äcö Bewillnings-Författning,'
sem genom Eders Kongl. Martts dkädiga Skrifvelse
af den r8 sistledne April blifwit dem meddelade,
fästat stn uppmärksamhet a den wid Taxeringarne
gjorde stridiga tillämpning af BewillningsFörfatkningens
2 Art. 2 Mom. angående den deri
stadgade Noufrivets-afgisleas erläggande, haswa
de wal funnit anledningen till denna afaifcs urtagande
af Säterier, Ra- och Rörs-Henrman wara
hämtad derifrån, att Säterier äga Hemmantal,
vch art te fran terörde onus ej blifwit uttryckeligen
undantaane; men alldenstund Säterier alltid haft
deras egen benämning, afffiljd frän Frälse, och Krono,
Hemman, och något uttrvckeligt Åliggande rörande
dem icke ar utfatt, samt andre Hemman och
Lägenheter jemte Boställen finnas, hwilka någon
Roteringsskvldighet wid Indelnings, Wcrkets upprättande
ej blifwit underkastade, och a hwilka sednare,
det omförmaldte stadgandet alitsa endast Haft afseende;
Fördenskull och emedan Roteftihels-afgifkens
erläggande af Säterier ingalunda är utfäst eller kan
hänföras under de Concesfioner, hwartill Säteriägare
ar 1809 sig begifwit, hwadan ock i de fleste
Örter af Riket någon fraga om denna asgifts erläggande
af Säteri icke uppstått eller blifwit alagd;
Tv anse Riksens Ständer tydeligen deraf följa, att
en sadan icke eller bordt aga rum. och alt densamma
der den blifwit gullden, derföre bör dej; ägare
återställas- Hwilket beslut Riksens Stander fä C>
? der Kongl. Maj:t i underdånighet tillkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda re.
Upp
-
Den io Augusti. 2485
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. ro Aug.
- - Prest-Ständer den 12 - -
- - Borgare-Ständet d. ro - -
- - Bonde-Ständer d- ro s -
Gtsrmägtkgste Allernödigste Lsnungf
edan hos Riksens Stander Motion blifwit wäckt,
angående behofwet af jemkning af den, enliat Riksens
Ständers beflut ar »829 werkställde Extra Noteringen,
hafwa Riksens Ständer, i afseende derpå,
dels att den till rättelses winnande wid detza förrättningar
utsatte fatalie-tid blifwit pä olika Orter
efter ffiliaktiga grunder beräknad, dels att pä ätikilliga
ställen den nva Noteringen blftwit högre satt,
än i jemt förhällande med lika goda Hemman ä
samina Ort af gamla Noteringen, welett inför Eder
Kongl^Majtt i underdånighet nedlägga den önskan,
att, pä sätt som Eder Kongl- Majtt finner lämpeligast,
den werkställde Extra Noteringen ina warda
a nyo öfwersedd, och, der den skulle finnas pä nämnde
sätt ojemn i förhållande till gamla Noteringen, k
Näder derefter blifwa jemkad, ehwad underdäniga
Beswär deremot blifwit anförde eller icke.
Riksens Stander framhärda rc.
Uppläst hos Ridderss. och Adeln d. ra Aug.
- - - - Prcst-Ständet den ro - -
- - - - Borgare,Ständet d. ic> - -  ----- Bonde-Ständet den ro - s
StsrmLgtigste ASernädigste Lonung!
^ill underdånigt sivar uppå Eder Kongl. MajttS
Nädiga Proposition af den »5 Medne Zunit, rörane
-
»486 Den IO Augusti.
rande Handlanden G, Stab ecks underdänkga an^
sökning, att i liquid för lefwereradt Branwin till
Almänna Magazins-Direction fä, i anseende till
timade oförutsedd motgängar och kostnader wid denna
lefwerants, beräkna ett högre pris af r R:dlr
7 fi. 9 r:st- per kanna, än det af Z2 fi,, hwaroin
han med Directionen contraherat, kunna Riksens
Stander endast lämna dem underdäniga förklaring,
att i etf Mål af denna beskaffenhet ingen annan åtgärd
af dem kan widtagas, an att till Eders Kongl.
Mqj:t j underdånighet öfwerlämna, att efter stg företeende
omständigheter och såsom Eders Kongl- Mast
j Väder godt finner, Stabecks förberörde ansöke
ping med stut afhjelpa.
Riksens Stander framhärda rr.
Uppläst hos Ridd, och Adeln d, 10 Aug.
- - - - Prest-Ständer d. io - s
o - - - Borqure-Ständ. d. io « -
, « - - Bonde-Ständer d, io - q
Stsrmägtigfte Mernfldigste Ronunyl
^ders Kongl. Mant har genom Nädiae Skrifwelsep
till Riksens Ständers Stats-kltssott särestagik, det
matte under de hotande omständigheter hwarf Riket
t afseende l'ä ett möjligt Utbrott af krig sig nu befinner,
cff Riksens Ständer bewiljas en Läne-operativn,
utsträckt till ett Capital - belopp af hägst Tre
pch En haff Millioner Riksdaler, sedan lill ranta
och afbetalning dera, Riksens Ständer, aenom deras
hestm rörane Niksgälds.Contoirets Utländsta ffuld,
dertill anst vast en nödig Fond af Trehundrade Tusende
A.kodatcr. EderS Kongl. Majst har derjemte
Den io Augusti. 2487
ansett af högsta wigt, att jemte det Riksgälds-Ccntoiret
erhålla fullständig föreskrift om Länens upptagande,
samma Contoir äswen mätte fattas i ullständ
att wid päkommande större behof an upplären
fvlla, genom förskotten till ersättning af infiytande
Län, hälla Eders Kongl- Majst tillhanda hwatz
erfordras kan, icke öswerstigande den utsatte Summan
af Tre ech En half Millioner Riksd- Eanco.
Till denne Eders Kongl. Majus Nädiga ^Pposiston
haswa Rikssens Höglofl. Stander gistvik deras
ptfall; Och fä nu härigenom till Eders Kongl. Majst
i underdånighet öswerlemna de wilker och förestristerhwarmed
de densamma börjat och sitt beslut beledsagat
; nemligen;
i:o. Riksgälds - Contoiret autoriseraS att pä
Riksens Ständers garantie, för Sex procent i ärlig
ränta upptaga Län af tillhopa En och En half
Million Riksdaler Banco, hwilka Län pä satt 4-de
puncten härunder föreffriswer, till Ränta och Capital
komma att betalas af den Fond, stor Zoo,oo^>
R:dr sem Riksens Ständer wid denne Riksdag k
sädant afseende sig ätagit och till Riksgälds-Conlvirets
disposition för detta behof anslagit.
s:o. Detza Län, scm icke sä emottagas till
ringare Summa an 1,000 Rstr hwardcra, böra
tecknas och till Riksgälds-Contoirets disposition aflcmnas
inom Fyra mänader ifrän datum af den
kungörelse som derom kommer alt utfärdas, enär
Eders Kongl. Majst i Näter sifwer Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret tillkänna, att, Riket befinner
sig i den belägenhet, i afseende hwarpä-detta understöd
i Näder bliswit åstadt och af Riksens Ständer
brwiljadt- Och kommer Riksgälds, Contoiret derefter
-
248tz Den ro Augusti.
ter att icke emottaga Län för högre an Fem pro,
cents panta eller pa längre an wänlig tid.
z:o. Länen aga hwarje Längifware att med,
hela antingen i Banco eller Riksgälds-Sedlar, detze
sednare ester Realisauons-grunden, samt erhålla derefter
Fullmägtiges i Riksgälds - Contoircts Obliga,
tion alltid ställd pä jemna 1002 R:dr Banco, enär
Längifwaren aflemnar behörig Insättnings - Attest
ifrån Banken, ene Medlen bestått i Banco.Sedlar,
Lä LL böra wara insatte pa Contoirets Werel,
Banco Räkning, samt fran Riksgälds - Contoirets
Lispostkions , Contoir om Riksgälds - Sedlar dertill
Mrit nyttjade.
4:0. Dcfle Län aterbetalas genonr 5 procent
ärligen, beräknade pa totala beloppet af Län-Sum,
M^>n, sadan den klockan Ser vin astonen pa stute,
liga anteckningkdagen beflnnes och icke sar öfwerstipa
i,soo ooo^ R:dr. Räntan utfaller wid hwarje
ärs förlopp fran Längisningsdagen,
Som återbetalningen kommer att ike genom
Lottning, böra Obligaticnerne wid utfärdandet nummereras,
öswensom Amortiflements - Summan i
R:dr Lotten fördelas kill inlösning efter Lott,
ning, af motswarande Summa i Obligationer.
För de sörsta twa arén efter slmeliaa anteckningen
werkställas första afbctalningcn af Tio pro,
cent ärligen, alltid beräknade as primitiva Capitalet
och Mja med tilläggning för hwarie ar af den pa ^
de inlöste Obligationerna besparde Räntan, sa widt
Let Län i jemna »c>o<r R:dr fördelas: Och kommer
öfwerjkotlet glt tilläggas nästa Lottnlngs-Fvnd
s. s- w.
c:v. Återbetalnings-willkoren böra jemwäl i
OHWkiMIM inflyta och hör RiksHäi^^ontoiret
am
Den -v Augusti. ?48Z
anställa Lottning ett halft ar förr än betalningsterminen
infaller, samt genast uti Post- och Inrikes
Tidnlngarne till Jnnehafwarenas underrättelse kungöra
Numrome af de Obligationer, som till inlösen
blifwit utlottade, emedan all ränta pa defle LänSummor
med den da utsatte och kungjorde Jnlös,
ningsdagen kommer att upphöra.
6.0. Som det är af högsta wigt at dä Eders
Kongl- Maj:t nödgas tillgripa wapen för att trygga
Rikets gränsor och försäkra dest Inbyggare emot
wald och förtryck. Kongl. Majit icke mätte sakna
utwägar att sylla de behof, hwartill Eders Kongl.
Maj:t i sadant afseende, pä den bewiljade Amortisfements-Fonden
af Riksens Ständer äskat Millioner
N:dr, och nu omförmalte Län hwarken swara
emot berörde Summa, ever sä snart kunna bl-fwa
att påräkna, som behofwen fordra; sä kommer Riksgälds-Contoiret,
att inberäknadt sä wäl hwad af
Lefla Län inflyter, som af den till zov,ooo R.dr bestäende
ärliga Amortiflements, Fonden öfwerblifwer
förssvttswis i Riksgälds - Sedlar efter Realisationsgrunder,
aflemna hwad Eders Kongl. Maj:t i NäLer
requirerar, som ej kommer att öswerstiga den
utsatta Summan af Tre och en half Millioner
Riksdaler. Och skola detza Riksgälds-Sedlar, såsom
lika med de förr utelöpande, pä Riksens Ständers
garantie utfärdade, elter Realisations, grunder
emottagas och gälla i Kronans Uppbörder och allmänna
rörelsen, samt en hwar som det ästundar,
hafwa rättighet att för dem efter berörde grund r
Riksgälds-Contotret crhälla Banco sluteligen, och
7:0. Bör Riksgälds Contoiret öfwer den Utgift
och Inkomst som i fälld häraf för Contoiret
uppkommer söra sadan redowisning, att rätta förhär
-
2490 Den ic> Augusti,
hällandet serskildt ock lött mö kunna utrönas, sa
ival i anseende till Länet ock dest återbetalning, som
beloppet al de i oek för denna operation i rörelsen
satte Riksgälds, Vedlår och hwar de blifwit Amorterade.
Skulle ater Eders Kongl. Mant, i dest »vishet
finna möjlighet sig förete, att utan härsmagt atwärja
fienteliga försök emot Riket: eller händelsernas
lopp killata fördröjande dermed, komma de 500,220
R:dr hwarpa de nu omförmältte förstärkningars
godtgörande fig grundar, ock uti den sörestagne Bervillningen
aro inbegripne, att af Riksgälds, Contoiret
till NiketS framtida förswar i Riksens Ständers
Bank hallas vförryckte.
Rikseds Slanner framhärda;c,
Stormägtigste Alkernadigste Ronuny!
Ä)^ed anledning af hos Riksens Stander gwrde
framställningar öfwer angelägenheten af sadane Författningars
widtagande, hwarigenoin inhämsk tillgång
pa det för Kronan ock Riket erfoxderlige quantum
Caltbitter alltid med säkerhet ma kunna påräknas
och den förlust för framtiden undwikas, hwilken
Kronan wid inköp af denna wahra »vidkännas,
enär ten fran Hemmanen utgående Saltbiktergärd l
penningar warit erlagd, haswa Riksens Ständer
tagit detta ämne under nogaste öfwerwagande; Och
da de ej mindre till afböjande af förlust för Kronan
att Handelswagen genom Utrikes införskriswande
af Saltbilter än till säkerhet för jemn Inrikes
tillgång deraf, ansett nödigt att tillwerkning och lef
wcre
-
Den ro A ugust». 2491
werering af denna wa^a in natura hwarie Hem»nan
owillkorligen ålägga, sa»nc att Häraderne i
Riket döra i samina förbindelse deltaga, hanva de
äfwen warit betänkte, huruledes Caltbitter'cillwerkningen
såsom en bade allmänt och enskildt lönande
näring skulle kunna uppmuntras, och en fullkomligare
wettenskaplig kännedom af samma yrke allmännare
kringspridas. I grund häraf, och da Eders
Kongl. Maj:t, redan under den z December sörledit
ar funnit nödigt anbefalla, att fran ock med ar
1816 Caltbitter af Swensk tillwerkning bör in natura
lefwereras as hwarje Hemman till det belopp
Kongl. Breswen den 26 Oclvber r8ol och 28 Febr.
?8o; föreskrifwa, hwarefter ali införsel af kitländss
Saltbitrer bnfwer förbuden, fä Riksens Ständer
till Eters Kongl. Maj:t i underdånighet öswerlamna
följande Förslag, huru med Caltbitter-tillwerkpingen
i Riket bör förhallas.
»:o. Fran och »ned ar r8i6 eller dcsiförinpan,
om sig sa gjöra later, skal! hwarje Hemmansägare
eller Innehafware wara owillkorligen förbunden
, att in natura lefwerera Saltbitter för deh innehaswonde
Hc»nmgntal, beräknadt efter ett halft
Lispund pa hwarje helt Mantal och i proportion för
de mindre.
2:0. Att sedan en Nådig påminnelse härom
blifwir allmänneligen kungjord, Kongl. Mains Befallningshafwande
ina åligga alt pa sätt för hwarje
Län finnes lämpeligast, Sockne, Härads eller Länswis
bereda öfwerenskommelser om Caltbitter - tillwerkningen
pa de Orter eller bräcker, der denna
wahra hittills icke blifwkt tillwerkad, pa det sadane
anstalter genast och sist inom zme mannder efter Kungörelsen
ma dlifwa widkagne.
sr?..
2492 Den io Augusts.
z:o. I sa wäl allmänt svin enskildt afseende
blifwer förmonligast att tillwerkningar göres i stort
och med biträde af ordenteligen anlogde och wardaLe
Saltbitter - Plant-Lador, tii! besparing af Md
och arbetskostnad, hwarsöre den bör beförjas för Häradets
elier Socknens räkning, antingen genom Entreprenad
af enstiltc, hwilka dertill halma erforderlig
drift och förmögenhet, elier genom Bolag alt efter
öfwercnskommelse Jordägare emellan.
4:0. Att Eders Kongl. Maf:t i Nader täcktes
anbefalla Dek Befallningshaswande, art ofördrvjeligen,
och inom den i mdra Punclen stadgade tid
nied alla Stader j Riket öswerenskvmma om sattet
till en eller flere Saltbitters-Plant,Ladors inrättande
wid hwarje Stad, allt efter som localer och öfrige
omständigheter medgifwa, med samfällt tillwerkvingsssyidighct;
Dock att den Sallbitter som fran
och med är i8'6 af Staderne tillwerkas innan deraf
Städerne för afvttras In, eller Utrikes, stall
förut hällas Kongl. Mast och Kronan tillhanda,
pä sätt har nedanföre i rudePuncten stadgas, e> betaget
för nära belägen Socken, att sig med Staden
förena om gemensamma Saltbitter, Sjuderi-inrättnmgars
anläggande och drifwande.
5:0. Som vkunnoghet hos Rikets Jnnewänare
06) brist pä sticklige Saltbitter - Sjudare borde
ä de fläste stallen hindra tillwerkningarnes uppbringande
till den höjd, som genom omtanka och localfördelarnes
anwändande kan ästadkommas, skulle det
sannolikt äga ^välgörande följder för handteringens
förkofran, om i hwarje Län, särdeles inom de Städer
der Lans-storesten har sitt säte EderS Kongs.
Maj:t skulle i Näder täckas pä Kronans förskjutande
kostnad läka inrätta underwisriinss - anstalter §
hwar^
Den ro Augusti. »49Z
hwaraf kunskap i denna handtering kunde winnås
och skickclige Sjudare echä-as.
6:0. Såsom crsättn.ng till Kronan för det förskott,
som enligt räkning anwändes ä sadane underwisningS-anstalttr
samt hwad som äkgär för tillsynen,
kontrollen och uppbörden af Saltbitter-tillwerkningen
e> mindre än till Premiers utdelande nägon
gäng wid Znräktningarnes början, kunde af den betalning
l Istdlr 24 Banco per Lispundet som för
Hemmansägarns a Landet bestämt sä mvcket ärligen
inneh lles, som enligt uppgift och redowisning inför
Läns-storesten motsvarar dess kostnader; hwar/emte
äfwen torde leda till sörmonlia werkan, em efter
ffeende anmälan genom Landshöfdinge Embecet, Kronan
lörstouswis under enahanda ersäitningswilikor
anstaffar crfoederlige SjudninMäril, att dem, sem
sädane reauirera, utaf den construclion och storlek,
som enligt pröfning och sakkännedom befunnits tjenligast.
7:0. De Personer eller Corporationer, som ej
äskat och erhållit af Kronan nägot förskott, kokpanna
eller andra omkostnader, äkniuta likwäl oestkortat
betalning a r Istdlr 24 fl. per Lispundet för
deras ärliga Saltbitter'leswerants.
8:s. Pä det Kongl. Mast och Kronan mä
äga fullkomlig tillgäng pä Saltbitter, i fall större
behof deraf inträffar än som swarar emot det belopp
af Hemmanen i Riket owillkorligen bör lefwereras,
skall det icke allenast wara Sta bernes utan äfwen
Landers Jnnewänares skyldighet, att hälla Kongl.
Mast och Kronan tillhanda ali den Saltbitter som
ulöfwcr Hemmantals-gärden af dem tillwerkas, efter
det pris som i ärliga Markegängö-Tckxorne bör utsättas;
Dock sa att Kongl- Ma^r hwarje är före
2494 Den ro Augusti.
Thame 'dag täcks i Räder lata genom Dest BefallningShafwande
kungöra, huruwida någon större
Saltbitter - upphandling för Kronan erfordras, i
hwilket fall Saltbittcr-tillwerkare icke tillätasattUteller
Inrikes afyttra nägon Saltbikter, under Kronans
uvphandlinastid eller intill den -6 Februarii
följande äret, och innan Kong!. Mant latit kungöra,
att Kronans behof deraf blilwit fyldt, hwarcfter det
likwal mä wara hwar och en obetagit art In. eller
Utrikes glottra den Saltbiiter, luttrad eller oluttrad,
han utöfwer sin skyldighet kan hafwa tillwerkadt.
Den Saltbitter, soin efter Hemmantal och
Jordagor owillkorligen bör lefwekeraS, anse Riksens
Stander böra pä en gäng, minst Härads- eller
Socknewis aftämnas; Dcrwiö dock obetagit för
den, som för sina Egendomar i egne anläggningar
tillwerkar Saltbitter, att ä dertill utsatt lefwereringsVag,
utan twäng af de större lefwekaNtsekne, sjelf a
Utsatt ställe dest Saltbittergärd afbörda; hwilket allt
Riksens Stander fär till Eders Kongs Majus Nådiga
pröfning underställa
Uppläst hos Ridö. och Adeln beri 16 ÄliA
- - - - Prest-Glän^et den 10 - -
- - - - Borqarc-Sländet d. ro- -
- - - - Bonde-Ständet d. io » -
Riksens HZgkoflkge Ständers, till utredande
af uppskjutna rwistiga frägor emellan
Hederwärda Bonde-Grandet scb öfrige
Riks, Ständen färordnade, Gärskildra
Utskstts Betänkande, i anledning
af Herr Rädmannen G. Ljellanders
Memorial/ angående Högloflige Ridder
-
Den lo Augusti. 2495
skapers och Adelns samt Hogwördige
pr est. Gränders deltagande uti uppbyggnad
och reparation as kyrkoherde-- kapellan-;-
Llockare- Rektors, och Skolhus/
Byggnader i Gräderne
^
i ett af Wäs-ostige Boraare-Ständet under dea
so sistledne Juni! til! Särssiidta Utssottet remitteradt
Memorial, har Herr Rådmannen G- Kjel,
lander anmält den önstad, att Höglvfiige Rtdterssapek
och Adeln lamt Högwördige Prest-Gtändet
mätte för sina Hus och Tomter i Städetnc deltaga
tiri kostnader till nybyggnad och reparation af
Kyrkoherde- Kapellans- Klockare- Rektors- och Skolhus-Bvngnader,
säsom grund hwarför Herr Rädmannen
anfört, att alla Jnnewänare i en Stad begagna
Kyrkan, alla Tomtägare votera till Kyrkoherde-
Kapcllans- och Klockare-Beställningar, samt
äga rätticihet att för stna Barn begagna Skolan
och dest Lararp; Och, dä trenne Ständ, nemligen
Höglosiige Ridderssapek och Adeln, Walloch Borgare-Glandel
och Hederwärda Bonde, Ständet ansett
Särskildta Utssottet böra detta Memorial till
handläggning upptaga, fär Utskottet deröfwer nu afgifwa
sitt wördsamMa Utlåtande.
Särssilda Utskottet har föreställt sig den möjlighet,
att bland Husegande i en Stad kunde till
äswenlyrs finnas blott en tredjedel eller hälften eller
twä tredjedelar af Borgerikapet och Sländspersoner,
dä deremot de öfrige utgjordes af Ridderssapek
och Adeln samt Ecclesiastik, Staken; och. dä nu
likwäl, i denna händelse likasom eljest, Borgerssapet
och Husägande Ständsperloner ensamme hittills
fält widkännas kostnaden tili ofwanberöxde stags
byM
2496 Den is Augusti.
byggnader och reparationer, inser Utskottet, att sa,
dant icke ar med billighet öfwerensflammande, enär
alia Husägare fa draga förmoyn af de inrättningar,
till hwlikas stod defrer kostnader erfordras.
Med anledning af den tillstyrkan, Ledamökerne
af Högloflige Ridderstapet och Adeln samt af Högwördige
Prest-Ståndet gifwit, har Särskilda Utstottet
alitsa welett till Riksens Högloflige ^Ständer
framställa billigheten af hwad Herr Rådmannen
Kiellander yrkat, och får wördsamligen förestå,
att i de Stader, der ifrogawarande stags Byggnader
skola finnas, äfwen Högloflige Ridderskapets och
Adelns samt Högwördige Prest - Ståndets Medlemmar
för de Hus och Gardrr, be sielfwe äga,
ma deltaga med andra Huöägande i detza allmänna
byggnaders uppförande och i den reparation dera,
som eljest skulle tillhöra Borgerstapet ost) öfrige Husägande
allena.
Härwid har icke eller kunnat undfalla Särskilda
Utskottet de olika stadaanden, som finnas vik
26 Cap. 2 H. Byggninga-Balken, angående Prestaardar
a Landet, och i paföljande 3 §. angående
Prestgardar i Städerne. Pa förra stället heter det,
att prest ware stylvig hälla Ve af Församlingen
honom anrwarvave hus wiv magc mev
egen kostnad, men pa det sednare ater: NDärve
vem prest, arc ve ej förverfwas och af wärvslöshec
förfalla; Och, som Ucstottet trott en jemnlikhet
böra äga rum emellan skyldigbeterne, i detta
afseende, för Presterskapet i Städerne och pa Landet,
bemställer Utskottet wördlamligen, vmickeSlädernes
Presterskap bör widkännas enahanda ffyldighet
att underhalla sina Boställen, som för Presterstapet
a L andel är utstakad.
Herr
Den is Augusts. 2497
Herr Biskoppen m. m. Doctor Faxes särssildta
kanka warder, pa hans begäran, härjemte
btsogad. Orebro den 9 Augusti lZrr.
Pa Särskilda Utskottets wägnar
Jacob Oe la Oaräie. Vilk. ?axs«
-Lnst. viens en. buster» villsson.
t!l»K ^rvestson.'
Lppläst hos Ridd. och Adeln den to Angi
>0' s - Prest-Ltändct den lc> » -
- - Borgare-Ststndet d. 10 - -
- - Bonde-Ständet den is - -
Riksens högloflige GtänöerS tillförsrvnave
Gstrstilva Urstorcs Betänkande, angående
de emellan A^everwäcda BondeSrändec
och ve öfrige Respect ve RiksGränden
uppstjurne rwistiga fräzor.
^§edan Hederwärda Bonde »Ståndet, i anledning
af Riksdags,Fullmagtigen Anders Danielssons
fran Elfsborgs Län gjorde hemställan, till de öfrige
Respective Riks, Stånden öfwerlamnat, om icke ett
Särskildt Utskott kunde bestämmas, för att utreda
de wid förra Riksdagar yppade, men uppskjutna twiftiga
frågor, emellan Bonde, Ståndet a ena> och
de öfrige Stånden a andra sidan, för att dem emellan
pa bästa sätt jemnka, och deröfver sedermera
med dest Utlåtande inkomma; samt sa wäl H'gloflige
Ridderssapet och Adeln, som det Högwördiga
Preste- och Wälloflige Borgare-Ståndet sig dermed
förenadt, och Ledamöter as hwarje Stand till
delta Utskott Utsett; Sa har Särstildta Utskottet,
Schang. N:o is?. wid
2498 Den 10 Augusti.
tvid desi sammanträde den ro Junit nästlidne, ansett
nödigt, att de twistiga frågor matte af Hederwärda
Bonde, Ståndet warda uppgifne, sem emot
de öfrige Riks-Standen uppstått och nu widare
komma att fullföljas, hwarförinnan kltskottet någon
utredning deraf sig icke kunde företaga; Och har
bemalle Stand derefter den iz-de i samma manad
uppgifwit de 10 särskildte Punkter, som, efter hallen
öfwerläggning, med Ståndets beslut wörö öfwerensstammande.
Ibland besia Punkter Innehaller usta punk.
ten, "art Bonde, Ståndet wal funnit dest wid 1829
ärs Riksdag yrkade hufwudsakeliga påstående om
lika beskattning a all Jord inom Swea Rike, fordra
mycken möda och betydlig kostnad, och således,
etter all sannolikhet, kunde pa tiden ankomma; unn
denna staga were likwäk, efter Bonde-StändetS
tanka, af det betydliga inflytande pa Rikets framtida
wal, att den icke kunde alldeles lämnas utur
sigte. Bonde-Ståndet wille derföre icke pasta, att
denna skattläggning genast matte ga i fullbordan,
men ansag deremot nödigt, att del beslut derom nu
matte för framtiden tagas, och sadane hufwudgnm.
der bestämmas, att »verkställighet deraf en gang ma
kunna inträffa, utan allt för stora olägenheter fördawarande
Innehafware."
Denna Punkt innefattar s:ne bade grannlaga
och wigciaa ändamål. — Det ena, att all Jord
»noin Swea Nike ma undergå en lika beskattning,
och det andra , att sadane hufwudgrunder matte dertill
bestämmas, att »verkställighet deraf en gang mä
kunna winnås.
Derwid förekommer, såsom af erfarenheten
styrkt, akt Hemman, ehuru af lika natur och mantal,
Den io Augusti. 2499
tal, icke desmindre finnas af den olika och skiljaktiga
beskaffenhet, i anseende till agor, område och
förmohner, att det ena icke kan jemnföras med det
andra, fastän de bärdor och skyldigheter, som böra
utgå efter Hemmantalet, alltid efter Hemmanens
natur aro lika och någon minskning icke underkasta,
de. Området är således flerestädes af den olikhet,
alt Hemman af ett och samma Mantal pa ena stället,
endast innehar omkring 40 a 50 Tunneland,
men a ett annat ställe flere hundrade, till och med
rooo Tunneland och deröfwer, samt aker och äng
i proportion derefter Del ena kan derjemte finnas
försedt med fullkomlig tillgäng af mulbete och utmark,
hwilka förmohnek det andra aker helt och
haller saknas.
Mantalet kan derföre, wid ett sadant förhållande,
icke anses såsom en rigtig följd af beskattningen,
dä den rätta mattstocken bör wara Jordens rymd
och bördigh. ; och, om Jordens beskattning derpå
skall grundas och komma till »verkställighet, sa bök
den ej blott sträcka fig till den hittills obeskattade Jorden,
utan bör den af samma stal, efter Hcderwarda
Bonde-'Ståndets önskan, sträcka sig till all Jord,
enär den nu warande beskattning efter Hemmantal,
Utan afseende pä deras godhet eller storlek, kan med
skäl anses hafwa beredt de följder, atl manga betala
för mycket, dä deremot andra betala wida mindre,
än med Jordens beskaffenhet, bördighet, förmänliga
afkastning samt locala omständigheter finnes
instämmande.
Om nu ett sa wigtige ändamål skall winnås,
som är asyftadt, dels genom undanrödjande af den
ojemnhet, hwilken uti Hemmantalet sig wisar, dels
till ett noggrann! bestämmande af det ena Hemma
?
* mk§
2?oo Den ,o Augusts.
ne's warde, i jemnförelse med ett annat, samt dels
till beredande af en jemnare fördelning af allmänna
skyldigheter a Jord, kunna dertill nagra andra medel
och utwagar icke utses, än en allman mätni g
öfwer hela Riket och en derpå fallande gradering.
Särskildta Utskottet får allisa wid denna Punkt bet
wördsamma Utlåtande aflämna, att Ukskottck, lika
med Hedcrwarda Bonde, Scändet, anftr en allmän
Jordrefning bade nödig och äfwen böra, sa fort
möjligen Ike kan, »verkställas, efter de grunder, som,
i mohn as Jordens olika art och beskaffenhet i särssilde
Ortev, warda uppgifne, behörigen granskade
och af Kongl. Mant i Nador gillade och föreffrifne:
att, efter Utskottets tanka, alla, som ej redan lätit
afmäta sin Jord, bör åligga, att denna mätning
lata förrätta, och att kostnaden dertill, saint
Chartans affattande bör bestridas af hwarje Jordägare
eller Innehafware, der ej Contracter och öfwerenskommelser
eller särskilda Författningar annorlunda
stadga, och att uti Charte-Beskrifninqen, som
författas, Jordens olika art och beskaffenhet noggrann!
beskrifwes, samt att, da detta föregått, Jördens
beskattning sedermera kommer art b< stämmas,
och huruwida ten Jord, som efter Privilegier derföre
är befriad, bör en sadan befattning undergå.
Men Utfottets uppmärksamhet kar harwid tillika
icke undfallit nödwandigheten deraf, ait, innan
en allmän skattläggning företages, de olika och troligen
i flera delar bristfallige Skatuäggmngömethoder
öfwerses och jemnkas, till wlnnande af en med
rättwisa och billighet öfwerensstämmande bade ftiilständtghcl,
^och äfw.n jemnlikhet, fä widt sig gjöra
later- -
I fain-.
Den Augusts. 2ssr
I sammanhang härmed, har jemwäl en annan
sräga Ulffoktct förekoinmir, angående skatteköp
af Kronans Jord. Uci Kongl. sFörordningen af den
19 September 172g, huru med de Hemman och
Krono-Lägenheter, som till skatte försäljas, skall förhällas»
finnes stadgadt, alt något Hemman, som
tll skatte försgljes, ei bör ringare wörderås, antili
den summa, ftin Sex ärs antingen dä i Kronans
tftkmffaper päförde, eller hädanefter tillsättande ränta
kan stiga till, men wäl derutölwer och sst högt,
som emot Hemmanets godhet kan swara, och skola
Wärderttgsmannen för deras göromäl wara K:gl.
Maj:t, Rsteks Ständer och Köparen answarige.
Denna Förordning har sedermera, genom Kongl.
Förordningen af den 21 Februari» '789, bllfwit
till efterförd uppkiswad och förnvad; men, i anledning
af Allmogens wid 1792 ärs Riksdag i underdänighet
gjorde ansökning, att Krono-HemmansAboen
i Swerige » allmänhet »nätte tillätas, att
köpa sina Hemman till skatte, utan föregående »värderingar
och annan vingäng, än alt de erlade äkta
arS räntor, efter Krono-ward», har.Kongl. Mant
stiki Nädigt Bref till Desi Kammar-Collegium af
'-en ic, October ,79? täckts förklara, det Kongl.
Maj:t gunnit, att, ehuru genom Skatteköps - Förordningen
och Kongl. Brefwetasden »8 Juni» >754
wore päbudet, att wärderingarne borde sä werkftallas,
att Kronan för Lägenheten erhölle fulla wärdet,
hade dock erfarenheten wisat, att sädant alldrig ssett
eller annorlunda kunde ike, an att antingen Lägen,
helen förfäldes pä Auction till den mästbjudande,
eller ock o« derföre betaltes hwad Skatte-Henunan,
Man och Man emellan, kunde gälla. Mev Kongl.
Majtt har lrkwäl i Räder behagat förunna Allmogen
-
SZVL Den 12 Augusti.
gen befrielse fran be dittills bruklige och med flere
vmaängar tidsspillan, kostnad och besrväc förknippade
Skattewärderingap; och, da berörde kostnader,
tillika med sielfwa Löse still ingen, hafwa funnits öfwer
hufwud ininst ga tili Tio ars Kronowärderingsräntor;
sä har Kongl. Mast Nädigst tillåtit, alt
tefla Tio ars Kronowärdermgs,räntor mage blifwa
lösningspristt i Sverige, hock pä det sall, att a
fna sidan Landshöfdingen, j fall han sinner en eller
annan Lägenhet wara mera wärd, dä dera later an,
ställa wärdermg, till bejakande af Kronans rätt,
och q den asidra, att de af Allmogen, som anse förenämnde
lösningspris wara för dprt, ma wara
obetagit, att pä det förra wanliga sätt, igenom wärhering,
ffatteröttigheken sig förwarfwa.
Enligt vfwanaberopade 1723 ärs Kongl. Förordning,
aro Skatteköpsstillingarne anflagne till Rikets
gälds betalning, och de hafwa säledes, i folie
deraf, till Riksgälds, Contoiret ingått. Men, ehuru
Kronans rätt fordrat, och jemwäl finnes föreffrifwit,
att hwarje sädant Hemman, som till skatte
förfäljes, borde till det lösningspris wörderås, som
emot desi godhet och beskaffenhet wore swarande;
sä har dock erfarenheten wisat, pä sätt Kongl. Maj:t
uti Desi Nådiga Bref af den ro October 1793
alwen täckts förklara, att sädant alldrig stett, och
att föliagteligen det angelägna ändamål, som warit
äsifftadt, att härigenom samla en motsiparande fond
till Rikets galds betalning, alldrig stätt, pä det fö,
restaana sätt, att winna. Till det pris och wärde,
h vartill Hemman nu stigit, är likwäl Kronans förlust
äswen nu wida större, an dä de Författningar
ären '?rz och ,793 widtogos, som hittills warit
Mande; och, sou» Rikets närwarande tillstånd icke
Den ro Augusti. r;»;
medgifwer, att Kronans jord och egendom stall pa
ett sädant sätt Kronan afhändas, ett Hemmans ratta
wärde jemwäl swarligen kan bestämmas, innan tet
undergalt den mätning och gradering, som i denna
Punkt blifwit tillstvrkt; sä fär, till Riksens Högloflige
Ständers närmare pröfning, Utskottet hemställa,
om icke hos Kongl. Mast den underdåniga anhållan
mä ste, att alla skatteköp mätte inställaS,
härunder inbegripne de ä Rccognitions - Skogarne,
oaktadt hwad derom wid 1809 ärs Riksdag blilwil
stadgadt, till desi, efter föregängen mätning och
gradering, närmare kan blifwa utstakadt och förestrifwit,
hwilka grunder, som böra följas wid köpeskillingens
bestämmande, ester Hemmanens godhet,
läge och beskaffenhet; hwarwid dock Utskottet anser
sig till Riksens Högloflige Ständers godtfinnande
böra öfwerlämna det undantag, att de, som uppodladt
nva Hemman af uppbrukad och uteliggande
mark, mäge, sedan de uppodlingar stett, som tillfället
medgifwit och ästadkommas kunnat, samt behörig
skattläggning föregått, fä, till uppmuntran för
sä beskaffade bäde nödiga och gagneliga företag, sävare
Hemman och Lägenheter till statte inlösa med
iagttagande af det förordnande, i anseende till skattelösen,
svin Kongl. Maftt kan finna godt utfärda.
a.dra,^ z:dje och 4:-e punkterne aro af följande
innehäll
s:dra
punkten, "att, dä Riket anfeckes af
krig, alla Hemman utan ätskillnad, lika som i inqwartering,
äfwen mätte wara lika delagtigc i stjutsningar
och alla de tjenstbarheter, som kriget ätiölja.''
3:dje punkten, ''att äfwen i fredötider, Rä
och Rörs samt Insockne ej mindre än Utsockne eller
rvanliga Frälse-Hemman, sa wäl som Bergsmans
äRm
-
2s«>4 Den I«s Augusti.
Hemman, mage lika med Krono, eller Skakte-Hemman,
efter hwad tillförene warit och annu pä män§a
stallen är manligt, i alla Krono, Kongs, och
Gästgifware-skmtsningar wara lika dclagtige;" och
4:de punkren, "act alla Publike Byggnader,
Bro, och Wäghällning, utan minsta undantag, af
alla Hemman i Mikel besörias."
Desta Punkter äga med hwarandra ett offiljagtigt
sammanhang, och hafwa Riksdags,Fullmäg,
tigarne Swen Persson fran Christianstads Län
och Abraham Larsson fran östergöthland, desta
ämnen rörafide, med särjkildte Memorialer till Bon,
de-Ständct inkommit, deruti den förre yrkat en stadgande
skyldighet för Insockne Frälse,Hemman, att,
lika med Krono, Hemman, deltaga i Hall, ochReserveffjuts,
sä »väl som Kronoffjutsningar för alla
Trupper och deras förseende med qwarter under marscher,
och att deltaga i Tingshus och HäradsfänKelsers
uppbyggande och widmagthällande m. m.,
samt den sednare yttrat den tanka, att, sä länge
ftyldkghetcn att skjutsa widlädar Jordbrukaren, fy,
ves billigheten fordra; att all slags Jord, den mq
hesta af Säterier, Rä- och NörS-Hemman, Frälse,
eller Militie, Boställen, hör deruti deltaga sa i Staden,
ssm pa Landet, utan allt undantag vä) wkd
alla påkommande ttllfaven, efter tour och ordning;
hwilka Memorialer blifwit till Allmänna Beswärs,
vch Econsmie-Ukffottet remitterade, hwaröfwer bemälte
Utffott med dest Betänkande till Riksens Högtoflige
Ständer inkommit.
Och. da samtelige Respective Riks, Stander»
behagat förklara, det Särffildta Utskottet jemwal
agde sig häröfwer utlaka, får Utskottet för sin del
del wördftmma yttrande aflämna, att hwad 2:ör
punk
-
Den io> Augusti. 2sos
punkten angar, det alla Hemman utan ätssillnad
wid infallande krig, lika ftin i inqwartering, mötte
taga en lika del uti skjutsningar öch alla de tjenstbarheker,
som kriget åtfölja; sä emedan y §. uti
Riksdags, Bestutet af den 2 Maj 1810 och Kongl.
Majus »ltfördade Nådiga Kungörelse af d. 6 April
samma är bäde kydeligen och omstandeligen stadga,
huru med deltagande uti detta beswär kommer att
förbällas, sä i Städer som ä Landet; äfwen som
Hemman, efter deras natur, finnas deruti ur prag,
ne, hwilka denna skyldighet äligga, enligt de grunder,
som blifwit utstakade; ty anser Särskildta Utskottet,
lika med Allmänna Beswärs- och EconomieUtskottet,
nägon förändring uti desta skyldigheter icke
ulan rubbning i Jordens natur kunna förestås eller
werkstallas, derest icke de Respective Stand, hwars
rait härunder deror, dertill sig begifwa; och det sa
mycket mindre, som Utskottet harwid inhämtat, att,
wid ätagandet af skimsningsbeswäret, wid infallande
krig, för Rä» och Rörs- samt Insockne-Hemman,
Prestebol, Stommar, Ecclesiastik, och StadsZord,
det wikttor blifwit fästadt, alt nu »varande
Mantalsberäkning skulle ligga till grund för fördelningen
af detta beswär, men hwilken beräkning äter
ej annar kan, än en betydlig minskning och förändring
blifwa underkastad, sedan en allmän matning
och gradering föregätt och Mantalen derefter warda
bestämde.
Beträffande dernäst z:dje punkten, att f
fredstider Rä, ock Rörs, samt Insockne-Hemman
mäge, lika med Krono, och Skatte-Hemman deltaga
i alla Krono, KongS- och Gästgifware-stst-tSningar;
sä instämmer Särffildta Utskottet äfwen
härutinnan med Allmänna Beswärs- och Ekonomie
-
3506 Den 10 Augusts.
Utskottet, att deka med de siere af Riksdagsmannen
Abraham L arsfon urvgifne Hemmans skjutsningsstyldighct,
emot 28 Cap. a §. BvggningaBalken,
Kongl. Förklaringen af den n December
»766 och 3 8- t 172; arv Adeliga Privilegier,
jemnförde med i»4 §- uti 1809 arS fastställda Regeringsform,
samt 2 §. af ,8lo ars ostvan abero,
pade Riksdags-Beflut, icke kan deruröfwer sträckas,
mom deka Hemmans-agarcs och Jnnehafwares färffildta
bifall och begiswande; Men lltstottet får likwäl
till Riksens Hägloflige Ständer hemställa, vin
icke hos Kongl- Mastt i underdånighet kunde anhällas,
att, i anseende till den större tyngd Gästgifware-ffjutsningsstyldigheten
för det närwarande medför,
Kongl. Mant wid den reglering, som, i anledning
af Riksens Ständers ar 1809 yttrade önstan,
lärer om Skjuts-inrättningen i Riket wara
under östoerwagande, täcktes i Nader »vidtaga de
medel och utwägar, hwarigenom de stjutsstyldigcs
tunga i möjligaste matto kunde blifwa lättad.
Rörande widare Riksdags, Full,nagtigcns fran
Upsala Län Eric Öhmans till Hederrvärda Bonde-Ståndet
ingifne och derifrån till detta Utstött remitterade
Memorial, angående Adelns Landtbönders
och Utsockne Frälse-Hemmans deltagande i Fängföringar,
hwilken stjutsningsstyldighct Ohman ansett
böra färås till Gastgifwarestjms; sa sinnes deremot,
att Adelns Lanttdönder och Utsockne FralseHemman
äro frikallade fran alla Krono, dogswerken,
körslor och stjutsningar, undantagande när
Tåg och större Marscher ste genom Landet m. ru.;
hwilket äswen öhman medgiswit, och hwaraf således
säljer, der Fangars ssjursande och transportexande
icke kan förås tili Gastgiswarestjuts, utan bära
-
Den is Augusti. 2>O7
ra således såsom Kronoskjuts anses, derifrån FrälseHemman
äro befriade, sa framt icke annorlunda i
särskilde Orter kan wara vfwerenskommit och för,
vrdnadt; wid hwilket förhållande denna sraga således
synes förfalla och wara ett ämne, huru med
Fangföringen bör förhallas, som pä Regeringens
omsorg och förordnande beror.
Och »vidkommande stulligen den 4:de punkten,
att alla Henrman i Riket, utan undantag, besörja
Publike Byggnader, Bro- och Wäghällning; sa
stadga Författningarne i allmänhet, huru dels »ned
Publike Byggnader och dels med Bro- och Wäghallning
stall förhallas, hwilka Hemman deruti bö,
ra deltaga och hwilka deremot härifrån äro befriade,
hwarwid förekommer, att, enligt 8 §. i Ridderstapets
och Adelns Privilegier af d. 16 Ockober
1723, Saterierne j Swerige, och dertill hörande
Ra- och Rörs, Hemman äro stvldige kill Wagrödjning
och Brobyggnad, men deremot Säkerierne i
Skane, Halland, Blekinge och Bohus Län, sa,
som widare bekräftadt genom Kongl. Resolutionen
pa Nidderstapeks och Adelns Beswär den 8 Jaruarii
I7Z? §. 7, härifrån frie, dock'sa, att de till
sistnämnde Säterier liggande Insockne- och Wecko,
dags-Hemman böra uti denna skyldighet deltaga;
afwen som ock baderne, i följe af 8 §. i Kongl.
Resolutionen den i September 1741, böra halla
deras Broar, fä långt deras ägor räcka, sa att Allmogen
ej mä besivaras med Städernes Brobyggnad
och underhållande, med mindre någon Stad kan
uppwisa ett sädant Privilegium eller Förening, hwarigenom
en witz Allmoge sig ätagit och är förbunden,
att bidraga lill en flik Brobyggnad och Letz
widmagt hällande.
2svz Den ro Augusti.
Och som någon widsiräcktare ssyldighet utöfwer
hwad Färsattningarne härutinnan stadga, emot
114 §. i 1809 ars Regeringsform och 9 §. uri
i8io ars Riksdags, Bosiut, icke kan Hemman i
allmänhet alaggas; >'a finner Särskildta Utskottet,
lika med Allmänna Beswärs- och Economie-kltskcttet,
sig ej heller kunna dertill stocka.
Uti ;:ce punkten ar föreställt, "att allt wedcrlag
af Kronans Tionde-Spannemal, efter nu
warande Jnnehafwares afgång, jemte all öfwerflöLig
Domkyrko-Tionde, matte till Staten indragas."
Af Högwördige Prest, Ståndets i Särffildta
Utssottet warande Ledamöter har blifwit upplöst,
att Kongl. Maut, hwad wederlaget angar af Kronans
Tionde, Svannemäl, derom redan widtagit
Desi Nådiga Förordnande, huru dermed bör förhallas,
och att det wederlag, dertill wederbörandr
Pastorer icke kunna anses berättigade, bör således
indragas; hwariemte Utskottet blifwit underrattadt,
att Domkyrko, Tionden alltid anwändes till Domkorkornes
vumgängeliga behof, och att någon öfwerflödig
Domkyrko,Tionde icke ar att påräkna, utan
att ofta pa flera ställen tillgångar stola saknas, för
hwad till Domky:lornes behöriga underhållande erfordras.
Utskottet finner sig således icke i tillfälle,
att härom något närmare utlåtande kunna meddela,
da fragan om wederlaget redan af Kongl. Maj:r
stall wara afgjord, och anledningar icke ärv gikna,
det något öfwcrflöd af Domkyrko, Tionden käft bestämmas.
Uti 6:ee punkten är yrkadt, "att PastoreS
mätte ataga sig kjelfwe bygga sina Prestegärdar,
fika med alla andm Boställs, Innehafware, sedan,
wid
Den 12 Augusti. 2509
wid nu warande InnehafwareS afgång, Församlingens
Hus en gäng bliftvil i fullt stand satte."
Till H.derwarda Bonde-'Ståndet har Riksdags,
Fullmägtigen fran Östergöthland, Abraham
Larsson, uti ingifwic Memorial ben 4:de Maj
näsiledne hemzsällt^ om icke, med iagttagande af sa
wai Lärares font A ^rares ömsesidiga rättigheter och
fördela., det wore lämpeligare, att Kyrkoherdar,
lika med Comministrar pa Landet, i alla Rikets
Provmeer, utom Skane, sielfwe matte uppbygga
och underhålla deras Boställen, antingen ester de
grunder 1789 aäs Boställs , Ordning föreskrifwer
för Militie» Boställen, eller pa satt en särskild för
detta ämne widtagande Författning kan stadga, hwilket
Äiemorial lill Allmänna Besvärs- och Economie-Utfkottet
blifwit remitteradt, hwaröfwer samma
Ut,kott den zo:de i samma manad sitt Ullacantze afgifwit
Och
som samtelige Respettive Riks-Standen
ansitt, det Särskildta Utskottet äfwen agde, detta
ämne rörande, sitt yttrande, i sammanhang med de
öfrige Star den emellan lwistiga frågor, aflämna;
fa får Ut,kottet, i följe deraf, följande till upplysning
härom anmäla.
Uti 4 §. af Presterssapels Privilegier den 16
October »72 z är förklaradt, att angående Prestegardsbyggnaden
förblifwer efter 41 §. af 1720 ars
Kongl. Resolution pa Allmogens Beswär, eller hwad
Allmogen uti somlige Orter genom Conventioner sig
ätagit, sa wida de skäligen sig deröfwer icke beswara,
och uci högstberörde Resolution äro de 7 Laga
HuS upptagne och bejkrifne, som, enligt i68r ars
Husesyns, Ordning, för Pastor böra uppbyggas. —
Uti Allmänna Lagen 26 Cap. 2 §. Byssnmga.Bal
-
2>ls Den ro Augusts.
ken, äro jemwäl desie Hus uppräknade, hwilka,
men ej flere, Socknemännen äga med rak och innanrede
förfärdiga och till Kyrkoherden anlwarda,
som han jedan är stylvig alt hälla wid magt med
egen kostnad.
Nar nu således denna rättighet Prcsterstapet
tillkommer, och genom någon Annan Författning eller
öfwerenskommelse, som i Näder blifwit bifallen,
icke är ändrad; sä sinner Särskildta Utstottet, lika
med Allmänna Besvärs- och Economie-Utstottet,
sig icke kusina något annat tillstyrkande hära lämna,
än att wid hwad Allmänna Lagen och Privilegierne,
såsom gällande Författningar, härom förestrifrva,
och de särskildta öfwerenskommelser, som i wisa
Orter kunna wara ingängne, bör oförändradt förblifwa;
ankommande pä framdeles bepröfwande, dä
en ny Byggnads- loch Husesyns - Ordning warder
upprättad, i hwad matto de öfwerklagade olägenheter
kunna undanrödjas eller undwikas.
7-de punkten innehåller, ^'atk, dä Pastor t
Församlingen, såsom pä sina ställen i Norrland,
sitter med flere Stom-Hemman, men Capellanen
deremot saknar Boställe, det mätte ett af förenämn,
de Hemman dertill warda anflaget, sä snart Jnnehafwaren
med döden afgär.'*
Riksdags - Fullmägtigen frän Westek - Norrland
Jonas Andersson, har hos Hederwarda
Bonde, Ständet uti afgifwit Memorial anmält, att
i Wester-Norrlands och Jemtlands Län, stola Pastorerne,
utom de Boställen, som de sielfwe bebo,
hafwa flere sä kallade Annexe - Hemman, hwilka,
såsom pä ett längre afständ frän Prestegärden belägne,
Kyrkoherdarne icke sielfwe kunna bruka, utan
warda, emot ett obetydligt arrende, till andra upp
lätne
«
Den ro Augusti. 2sn
lätne, hwaremot Comministrarne icke mnchafwa något
Hemman eller annan Lagenhet till Boställe, i
hwilket afseende Församlingarne, emot deras skyldighet,
blifwa af medlidande betungade, att upp,
bygga och underhälla Hus för dem och deras Famille.
Wid ett sädanc förhållande, som torde inträffa
pä flera Orter i Riket, är således hemställt, om
icke bade nödigt och billigt wore, att Commimstern
i Församlingen bleswe ett af sädane Annexe Hemman
uppläket, att bedo och bruka, hwarigenom Kyrkoherden
kunde komma i tillfälle, att minsta de Löneinkomster,
som han eljest till Coimmnistern mäste
utgifwa, och Hemmanet äfwen blcfwe bättre odladt
och underhållet, än af en Arrendator, som dera endast
hade en osäker besittning att päräkna.
Hwad fölunda af Jonas Andersson blifwit
anfördt, säsoin instämmande med hwad Hederwärta
Bonde-Ständek i denna Punkt förcflagit,
har Särskildta Utstottet funnit ett billigt afseende
förtjena. Och, ehuru de Pastorrkne förlänte Annexe,
eller Stom-Hemman åtfölja en för dem i
Privilegierne grundad rättighet, att de samma begagna;
sä är likwäl en sidan rättighet icke Prcsterffapet
ashänd, dä en flik Löningsförmohn warder
dem emellan pä det sätt fördeld, att en Comminister,
svin saknar Boställe, bliswcr med ett fädarit
Hemman till Bostad försedd, hwilken åligger, att
Kyrkoherden med sitt biträde tillhanda gä,- och som
Kyrkoherden deremot af sina Löninaktillgäno.ar bör
understödja. Särskildta Utstottet får alltfä, hwad
i denna del blitwit föreslaget och hemställt, sill Riksens
Högloflige Ständers bifall wördsamliaen öf,
werlämna, sä att, wid nu warande Innehafware»
eller Kyrkoherdars afgäng, ett af de Annexe' eller
2si2 Den io Augusti.
Stom-Hemman, som Kyrkoherden tillhörer, ma,'
såsom Boställe för Comministcrn utses t de Orter,
der en tjenstgjörande Comminister icke är med Boställe
försedd; den Kyrkoherde likwal obetagit, som
under sin tjenstetid häruti will inga, akt hos Consi,
storium uppgifwa det Hemman, som han i förenämnde
afseende will afsta; hwarcster Consistorium
till Kongl. Majus Nådiga fastställelse i underdånighet
anmäler, hwad härutinnan warder förestagit eller
öfwerenskommit, till framdeles säkerhet och efterlefnad.
Men, hwad angar Riksdagsmannen Anders
Jonssons, asrven fran Wester-Norrland, wid
Jonas Anderssons hemställan gjorda tilläggning,
att pa de ställen, der Pastorerne ej äga Annexe-Hemman
fig tillstagne, borde Comministrarne
erhålla Boställe af Prestegårdens agor', derest desia
sednare finnas af sadan widd och beskaffenhet, att
klyfning deraf kan aga rum, samt bade Pastor och
Comministcrn kunna dera wara besutne; sa anser
Utskottet någon »verkställighet hara icke kunna tillstyrkas,
innan den af Utskottet wid usta Punkten föreslagna
matning och gradering a sadane Prestegardar
föregått, sa att deraf kan upplysas och utredas,
huruwida Prestebolets område af jord är af den
bessaffenhet, att någon klyfning deraf, för Comministerns
behof, med Prestebolets bestånd och Znnehafwarens
nödiga underhall kan medgifwas.
Sedermera förekommer 8:de Punkten, "att
de Conventioner om det Högwördiga Preste-Ståndets
LöningSsätt, som blifwit utlofwade, afwen matte
warda ofelbart och skyndsamligen werkställde, pä
alla de stallen, som Församlingarne det ästunda och
sig derom anmäla; att grunderne och sättet dertill.
Den ro Augusti. Lsiz
sa widt möjligt är, nu afwen matte stadgas och k
allt fall handhafwas af owäldige Män, sa att, da
antingen Församlingarne eller Kyrkoherden, aro obillige,
nagra a ömse. sidor utwalde Personer, under
ordförande af Kongl. Majus Befallningshafwandc,
eller den han i sikt ställe förordnar, matte kunna afgöra,
hwad ratt och billigt ar, och att den forhakli'
ga benämningen Likstol matte utur Preste-Standets
rättigheter alldeles försvinna, eller åtminstone tillen
aspasiad afgift i penningar nedsättas."
Ett härmed instämmande Memorial, har Riksdags-Fullmägtigen
ffan Jemtland Anders Nilsson
till Hederwärda Bonde-Ståndet den 12 sistledne
Maj inglfwit, med den tilläggning, att de Conventioner,
som härom komma alt upprättas, icke
matte grunda sig pä äldre Författningar, utan pä
nu »varande förhållande och de sämjor, som blifwit
»vidtagne, och att en Committee matte warda förordnad
t hwarje Landsort af bepröfwade och owäldige
Män, som, i brist af äsämjande, agde färesta
och bestämma willkoren, ä ömse sidor, efter rättwisa
och billighet, för att sedermera »vederbörligen
pröfwas och afgöras. Detta Memorial har derefter
till Allmänna Besvärs- och Economie- Utskottet
bliftvit remitteradt, som sitt Betänkande deröfwer den
> Julii derpå följande afgifwit, deruti Utskottet ji
anseende till de olikheter i Presterskapets Löningssätt,
som a särskilda Orter inträffa, ansett, det några
bestämda grunder ej kunde af Utskottet uppgifwas,
utan är Medes tillstyrkt, att hos Kongl. Mast
underdånig anhållan matte ske, om Desi Nådiga
medwerkan till sadane friwilliga Contracters uppgörande,
a de Orter, der de icke blifwit ingängne,
och alt, till ändamålets desto säkrare winnande.
Bihang. N;o i;8. Kongl.
2si4 Den 10 Augusti.
Kong!. Maut täcktes uppdraga Dest Befallningshafwande
samt Consistorierne, att sjelfwe eller ge,
nom deras Ombud, i fall skiljagtigheter om Lönebeloppet
skulle uppsta, med deras bemedling ga Con,
wahenterne tillhanda; hwariemte Utskottet trott, det
a ömse sidor skulle wara förmohnligt, om wid samma
tillfälle de mer eller mindre obehagliga smärre
inkomster till benämningen icke widare bibehöllos,
utan en ersättning derföre ät Pastores bestämdes i
ett för allt, ärligen uti penningar, spannemal, eller
andra wahror, allt efter Orternas olika beskaffenhet;
derwid Herr Prosten Grefwe Schwerin vttrat
en särskild tanka, hwaruti ätskillige Utskottets Leda,
möter äfwen instämt.
Sedan nu samtelige Respect. Riks - Sländen !
lätit detta Betänkande blifwa hwilande, till desi
Särskildta Utskottet med sitt utlätande, delta amne
rörande, inkommit; sä fär Utskottet följande yttran,
de deröfwer wördsämligen afgifwa.
Och hwad först Prest-Bonden angär, sä ar i
i6z8 ärs Riksdags-Besiut samt det samma är den
22 Februarii utfärdade Mandat föreskrifwet, huru
den sä kallade Kyrko, Tionde» i alla Landsorter af
enom och androm owägerligen bör utgöras, deraf
Kronan i de gamla Swensta Prcvincerne tillkommer
Adelar och Sockne - Preste» §-del, men uti de
sedermera Riket underlagde conquetterade Provin,
cer är Kronan förbehällen Ml, Kyrkan Ml och
Sockne - Presten H:del.
Uti 4-de §. af Presterskapets Privilegier af är
,72; ar jemwäl stadgadt, att Presterstapet och
Cmsistorierne bör wara efterlätit, att, genom utskickade,
pä behörigt och beqwämlsgt satt hafwa rättmätigt
och lagligt uppseende pä samma Konungs
vch
-
D<n 10 Augusti. 2si5
och Prest - Tiondens utgörande och infordrande, sä
att densamma till Kronan och dem rätträdigt och
tidigt blifwer utgjord. Hwad Pastor bör tillkomma,
kan således icke med billighet eller behörig sa,
kerhet bestämmas, dä icke tillika ar ukröndt, utstakadt
och gifwit, hwartill rätta Tionde - beloppet bör
sig bestiga, deraf fördelningen sedermera stall ske,
emellan Kronan och Past-rn. I sednare tider haren
sädan grund icke blifwit iagttagen, hwaraf ej annat
kunnat följa, än willrädighet och osäkerhet hos
Tiondegifwarne, dä Presterstapet fordrat, hwad dest
rätt ansetts tillhöra, men Kronans andel af Bonden
deremot blifwit utgjord ester i äldre tider upprättade
och för siere Orter tills widare antagne, samt
till Kronans förlust alltid ländande Bonde-sättningar.
För att således befordra det andamal, som
Riksens Ständers Beslut och Kongl. Majus derpå
grundade Nådiga Kungörelse af den io April! och
2i September isis äsyftar, och nu med Hederwärda
Bonde, Ständels önskan, angäende de Conventioners
fordersamma »verkställande, som om Presterskapets
löningssätk blifwit Utlvfwade, äfwen in.
stämmer, samt i öfrigt till likhets winnande med de
Tionde-sättningar, som i wista orter nyligen och föe
nägra är tillbaka, pä bestämd tid, blifwit upprättade,
fär Särskildta Utskottet till Riksens Ständers
pröfning wördsämligen hemställa, om icke hos Kongl.
Maj:t i underdänighet mätte anhallas, det genom
Konungens Befallningshafwandes försorg, uti en af
Consistorio tillförordnad Fullmägtigs, samt Pastors
i hwarie Församling närwaro, en förnyad Tiondesättning
mätte uppgöras efter de grunder, som k
Räder warda föressrifne och enligt sä wäl med
* * deri
-5'6 Den -v Augusti.
den enås, som andras rökt, pa det derigenom ma
blilwa utstakadt och bestämdt, hwad i Tionde af
hwar och en, som wedepdör, kominer atc utgöraS,
och hwad sa mai Kronan, ftin Pastor deras dör
tillfalla, hwilka Tionde - sättrin gar, da de undergått
Konungens Befallningshafwandeö och Consistorii
granikning, böra sedermera med deras utlakande insändas,
till Kongl. Majus widare Nådiga pröfning
och fastställande, för att gälla oest till efterlefnad
landa, antingen till dest den as Utskottet föreslagne
och tillstyrkta 'allmänna Jordrefning för stg
gatt, eller pa en wist annan tid af zo ar, i likhet
med den Arrendetid, svin för Kongsgården: och an,
dra Krono-lägenheler blifwit antagen.
Widkommande sedan Smör- och Qwick-Ti,
enden, Likstol, Lysningar med öfrige Prest-rättigheter;
sa emedan de härom utfärdade aldre Försatt,
ningar, enligt Kongl. Majus Nådiga Kungörelse
af den 21 September i8io, icke blisiwt håfne, eller
till Församlingens godtycko öfwcrlemnadt, att ef,
ter behag fastställa hwad till Presterstapct bör utgöras;
ty anser Särskildta Utskottet, alt deste Författningar
komma att följas; och, ta, hwad Smörvch
Qwick - Tionden angar, den berodt af det antal
Kor och öfrige Kreatur, sam wid hwarje Hemman
ärligen kunnat underhallas, bör ock anledning derifrån
hämtas, till en häremot swarande ersättning;
Och, enar widare benämningen af Likstol föranleder
till miftnöje och owilja, men en aspastad afgift i
Penningar deremot blifwit föreslagen; sa bör icke
heller hinder möra, att härom träffa en billig öfwerenskommelse,
till befrämjande af inbördes sämja och
förtroende.
Lys
-
Den ro Augusti. 2517
Lysmngar och öfrige Prest-rätkkgheker höra af,
wen till öfwerenskommeiftn. Det är Pastor, som
dör uppgnwa och färesta, hwad han anser dest ratt
tillhöra, ftm derefter ankommer pa Församlingens
bifall och antagande; och ftm Hederwärda Bonde,
Ståndet förestagit, det owäldige Man a ömse sidor
matte mfts, under Ordsörande af den, som Konungens
Vefallningshaswande, i sitt ställe, dertill förordnar,
hwilka böra afgöra hwad rätt och billigt
kan wara, sä får Utskottet afwen detta förslag till
Riksens Högloft. SlanderS bifall wördsamligen ös,
werlemna; hwarefter de öswerenskemmelser, som
kunna träffas, till Kongl. Majus Nådiga fastställeffe
anmälas.
I 9:de punccen yrkas, "att Bonde-Standet
matte fa till godo njuta den t 6;le puncten af Wäl,
loflige Borgare, Scandets Protocoll den 14 Julii
1809 Allmogen bewiljade, men icke sedermera vrdenteligen
kungiorde förman, att fa antaga de för dest
egna förnödenheter behöftiga handtwerkarc, ehwad
de i Författningarne arv nämnde eller icke, samt att
fa inom Riket föra och afsätta egen och grannars
aswel och handastöjder."
Detta yrkande innefattar en werkställighets åtgärd,
hwarmed Utskottet anser sig icke kunna taga
någon befattning, af det stal, att, pa satt denna
punct inneballer, Borgare - Ståndet redan är 1809
medgifwit Bonde-Standet de ofwan uppräknade förmåner,
och Utskottet icke kanner, att något hinder
blifwit lagdt i wägen för deras åtnjutande, samt
det således lärer bero af Hederwärda Bonde.Standets
Medlemmar sjelfwe, att anmäla sitt behof hos
Kongl. Ma,:ts Befallningshafwande, som wisterligen
icke underlåta att leinna den handräckning, ftm
med ConseSstonen instämmer.
2si8 Den i,o Ausust»'.
Utssettet finner, pä nu anförde stöl, fig endast
böra hänwisa Hederwärda Bonde-Srändet till Wälloft.
Borgare, SlandetS gjorda Consession, såsom
frrllkoinligen utstakande de rättigheter, vswanberörde
9-de punct omnämner, och hwilken Concessions tydlighet
icke kunnat sättas i fräga.
Uti roche punccen pästar Hederwärda BondeStändet:
"Att den »fran Högloft. Nidderjkapet och
Adeln wid 1809 arS Riksdag framställda fräga vin
frihet för Landlinän, att, jemlikt 6 Cap. Handels,
Balken och Kongl. Breswet den ro Maj» »790,
köpa, sälja och upplägga victualie-waror »»». m.,
antingen i Stad eller pa Landel, matte, i anledning
af derom hos Bonde-Standet skedd Motion, nu a
nyo komma under öswerwägande, utan hinder derutaf,
att, sedan denna sraga wid förenämnde Riksdag
blifwit af bade Lag, och Allmänna Bcswärsoch
Econornie-Utskotten samt trenne Stand bifallen,
Högwördige Prest - Ståndet gatt ifrån dest förra
mening, för att godkänna Wälloft. Borgare-Standets
anmärkning, att denna »vore såsom en Privilegii
sak att anse, och att, »vid en sadan pröfning,
i anledning as de pä rättwisa och billighet grundade
skäl, en fullkomlig handelsfrihet »ned Landt, och
Bergsmanna.waror af alla stag samt Skogs-effecler
matte äga rum."
Wid öswerläggning härom ar inhämtadt, att,
sedan Lag- saint Allmänna Beswärs- och Economie,
Utffotten äfwen wid innervarande Riksdag sörehaft
en dylik sraga som denna, och uti afgifwet Betän,
tande under den i:sta ftstledne Julli tillstyrkt ut»vidgning
af Landkmännens handelsfrihet, samt ripp»
glswit sörstag till nya stadganden » detta afseende,
har Högloft. Nidderlkapet och Adeln funnit, af samma
-
Den ro Augusti. szi
ma
skäl SpannemalS-handeln förut blifwit frigifwen,
äfwen »ned rättwisa och billighet öswerensstämmande,
att till Utskottens förslag lemna sitt bifall, Heder,
»värda Bonde - Ståndet jemwäl gilladt nämnde för,
enade Utskotts Betänkande, »nen Högwördige PrestStåndet
funnit-Betänkandet icke böra till afgöran,
de företagas förr an Särskildta Utskottet med sitt
Utlätande i »nälet inkommit, och Borgare - Standel
Utskottens yttrande förkastat.
Uti Särskildta Utskottet hafwa olika meningar
härutinnan uppstött.
Ledainöterne af Högloft. Ridderskapet och A,
deln saint Hederwärda Bonde-Standet hafwa fun,
nit Lag- saint Allmänna Beswärs, och EconomieUlskottens
Betänkande byggdt pä goda grunder. De
anse den af besia Utskott föreftagne utwidgning uti
Landtinannens handelsfrihet »vara af'högsta wigt,
för att bereda honom den förmånligaste afsättning
pä sin wara, och icke underkasta honom det twäng,
att fa föryttra henne blott pa ett »visit inskränkt område
och, i följe deraf, för ett merendels ringare
pris, än en widsträcktare handel skulle leinna honom.
Nämnde Ständs Ledamöter hafwa derföre welat,
lika »ned de förenade Utskotten, förestå, att, med an,
bring af 1 §. 2 Moin. samt 2 §. j 6 Cap. Han,
dels,Balken, feinke de Särskildte Författningar, sorn
härmed äga gcmenskap, Jordbrukande Landtman, i
likhet med hivad Kongl. Breswet till Commerce,
Collegiuln ben ro Maji 1790 och Kongl. Collega
derpå grundade Kungörelse den z» Maji samma ar
innehålla, ma äga frihet att sälja, köpa och acer lill
andra i Stad eller pä Landet sälja allahanda älbare
eller victualie-waror, handarbeten, ladugårds, pro,
duc.
Ls2V Den IO Augusti.
kutter, m. m., alldeles pä satt de gemensamma Utskottens
Betänkande innehåller.
Deremot haswa Ledamöterne af Högwördige
Prest-Standet och Wällofiige Borgare - Stander
warit af enahanda tanka, som sistnämnde Stand i
afseende pa de gemensamma Utskottens Betänkande
yttrat, att nemligen de vin Landthandel nu gällande
Aörfattningar äro med egenskapen och fördelarne af
Stads- och Landtmanna Näringarne närmast förenlige
och, Utan behof af någon ändring, ofelbart
leda till Allmänhetens säkraste forman och bästa,
hrvadan defte Ledamöter trott sig böra afstyrka allt
afseende pa hwad Hederwärda Bonde - Stander i
10 Puncten pastatt.
o Och, da således i Serskildta Utskottet twä
Stand stadnat emot twä, får Utskottet begge desa
alternativ till Riksens Högloft. Ständers pröfning
wördsamligen framställa.
Särskildta Utskottet, som till grund för åtskilligt
bland sina afgifva Utlätanden, jemwä! åberopat
H4 §. i Regeringsformen, får nu slutligen förklara,
akt, ehuruwäl Hederwärda Bonte - Srändet
uti sitt swar pä Utskottets hemställan angående upplagande
af de 2:ne ärenden, dem Allmänna Beswärsoch
Ekonomie - Utskottet förut förehaft, bland annat
yttrat sig, att nämnde §. alldrig wore af BondeStändet
erkänd, inhämtas dock, att Hederwärda
Bonde-Ständet sielst uti April manad r8>v äbero.
pal denna § till stod för sitt dä fattade beftut, att
ändring uti Försattningarnes föreskrift em Gärdfarihandeln
wore en rubbning af de Bonde, Stan,
det Nädigst förundte fri - och rättigheter.
De skiljaktiga tankar, som Hederwärda BondeStändets
Ledamöter uti Särskildta Utskottet vtirat
i ät
-
Den ro'Augusti. 2s2r
i ätskillicia delar af hwad Utskottet salunda sig utlåtit,
får Utskottet, pä dose Ledamöters begäran, härjemte
wötHsaiiiligcn bifoga. Orebro d, 9Aug. 1812.
Pä Särskildta Utskottets magnar,
facob Os Is Larclie. XVilk. kaxe.
^näers Konsell. ^näers Kil sson.
^rveässon.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den io Aug.
- - - - Prest - Ständet den ic> - -
- - - - Borgarc-Ständetd. io - -
- - - - Bvnde-Slnndcl den io - «
^Vördsam t Memoria!!
Ä§älloflige Borgare-Ständct har, uppå Herr Gömmel
ce. Rådet San tes sons Motion, infordrat Utskottets
Utlakande, huru med Bränwins - bränningen
ifrän den ista instundande October till ärets stut
föihällas mä.
Utskottet tror, att, enligt den wid denna Riksdag
nödig befunne och fastställde principe, det tillhör
Kongl. Maj:t, att efter sig företeende omständigheter
förordna om tiden til! Bränwins-bränningens
vtöswande.
I den händelse Kongl. Mant skulle pröfwa
nödigt, att för någon del af det löpande äret förbjuda
Bränwins - bränningen bör wal och Panneasgislen
i män af inskränknings - tiden eftergifwas;
Och torde Riksens Högloflige Ständer sinna nödigt,
att i underdäninghet hos Kongl. Majit anhålla,
2532
Den ro August!.
la, det Kongl. Majtts Nädiqa beslut, beträffande
Brånämgen under den återstående delen af äret,
mätte sä snart sig göra later kungöras; Dock warder
detta kill Riksens Höglofl. Ständers widare
vmpröfwande wördsammeligen öfwcrlemnadt. Orebro
den 9-dc Augusti r8>2.
Högt. Nidd.^och Adelns Pä Högw. Prest-Skändets
Ledam. magnar,
Litsberg.
Pä Hcderw. Bonde-Stäns
dets Ledam. magnar,
Olok Lruttn.
Ledam. magnar,
kr. L. Lctivverin.
Pä Wallofl. Borgare-Ständers
Lcdam.jwägnar,
^ncl. krestin.
-lVlax. kiaZeiZl-vn,
Uppläst hos Ridderff. och Adeln d. ro Aug
«
- - - Prest-Ständet den io - -
- - » - Borgare-Ständet d. ro - -
- - - - Bonde-Ständer den ro - -
Riksens ^ögloflige Ständers Grats- och
Bewillnings-Urskorrs Betänkande, i anledning
as Herr Borgmästaren L. U.
Lgges Memorial, rörande förändring
i Sjö-Tullens clarerande för utgående
wabror med wäxlar
^edan Riksens Högkoflige Stander wid Riksdagen
i Stockholm 1809 och 18 io bifallit, att i anseende
till Stats- och RiksgäldS-Werkens behofaf
rväxlar, Kongl- Kungörelsen af den 2 Augusti r 800
vin Sjö-Tullens erläggande för utgående wahror,
borde enligt dej; ordalydelse, och uran undantag för
någon af Rikets Stapel-Stader som idkar Sjöfart,
Den ro Augusti. 202;
fark, tills widare bliswa gällande, sa att Slö-Tullen
för utgående wahror skulle betalas 'med goda
waxlar pä Hamburger Banco och hwarje sadan
Riksdaler anses smara emot En N:dlr Swenfft Banco
Speciemvnt, sa lange Waxel-Coursin pä den
förra icke föll under 46 k-, hwarwid likwäl till förekommande
af den svårighet, soini flere af de mindre
Stapel-Staderna kunde möta wid anskaffandet
af goda wäxlar pä Hamburger Banco, defie Städer
skulle äga betala Sjö-Tullen uti Swenfft Banco,
med den uppgäld som fixerades af den pä Hamburger
Banco warande Cours, hwilkea borde af
Fullmäqtige uti Riksens Ständers Riksgälds-Contoir,
pä del salt bestämmas, att ett medium af den
Cours som de g:ne första weckorna i den^ näst föregående
och sista weckan i den der förukgängne mannder,
warit gängse, borde tagas till grund, och om
hwilken — salunda för hwarje manad bestämmande
Cours, Fullmägtige i Riksgälds-Contvirel borde
lämna General,Tull-Arrende-Socieletens Herrar
Fullmägtige del sä tidigt, att Ordres ifrän dem
til! Tullkammarne kunde expedieras, innan den förra
mänadens flut; hwarförutan ock blifwit stadgadt,
att Stockholm, Götheborg och Gefle i desäll,
dä den Tull som clareras skulle, icke uppginge till
fulla ivo R:dlr, jemwäl ägde att erlägga den uppgäld,
som pä lika sätt bestämdes; Sä har wid denne
Riksdag Herr Borgmästaren Egge, uti til!
Wälloflige Borgare-Ständet ingifwit Memorial,
som till Stats- samt Bewillnings-Utskottens åtgärd
blifwit remitteradt, under åberopande deraf att
nämnde Ständ pä anförde skal, godkändt oswannämnde
Tull-Clareringssatt endast till nästa Riksdag
hemställt, att någon med billighet och allmän
sz24 Den io Augusti.
nytta mera förenlig, utwäg lill ändamälets winnanve
nu mätte widtagas.
Stats- och Bewillnings-Utstotten, som i an.
ledning häraf gemensamt förchast detta ärende, hofwa
Vcrwid ansett nödigt göra sig underrättade om
Stats- och Riksgälds-Werkens behof af maxlar,
samt funnit att drusimma för Stais-Merker icke
kan upptagas ringare, an hwarlill det wid 1309
och ikro ars Riksdag pä Förflag uppfördes, nemnligen
lill — — izo.ooo
Hwarjemte Riksgälds - Contoirct
erfordrar minst — — 57,000
Tillsammans 207,002 R:d
Och
till hwilka wäxel-utgisters bestridande Riksens
Högloflige Ständer icke ansiagit något såsom
ersättning uti och för den förhöjning i behofwet,
som Coursens högd grundlägger, ehuru dertill etter
nu warande wäxel-pris fordraS nästan dubbel Summa,
som ock lätteligen kan stiga ännu högre.
Som nu Slö-Tullen fran äldre tider warit
ansedd för den Canal, hwarigenom Guld och Silfwer
borde tillflyta Riket för att äga tillgäng pä mynt,
och naturligare utwäg dertill icke finnes, än att någon
liten del af wärdet för Rikets utgående Producter
återkommer i Silfwer wid Slö-Tullens erläggande;
Sa anse Stais- och Bewillnings-Uk,
stötten den Författning, som till bestridande af StaisUkgisierne
pä Utrikes Orter i stället blifwit widtagen,
att nemnligen Sjö-Tullen för utgående wahror
erlägges i wäxlar, lika sä nödwändig till förekommande
af redbara myntets utförsel, som atl defle
wäxlar komma Staten till godo efter pari Lous,
utan allt afseende pä den arbitraira, osia höga,
osia»
Den iv Augusti. 2)2;
ostadiga och merendels stigande Wäxel, Coursin i
Banco - Sedlar.
Om Stats, Merkel, Banken eller RiksgäldsContoiret
were förledde med förmåga att styra Waxel-Comsens
sielfswäldiga och stadeliga ombyten,
fä atc Banco-Sedlar kunde till Wäxelkjöp anwandas
utan förlust för Stats, och Riksgälds-Werken,
det will säga med blott den omkostnad som mäste åtfölja
Wäxel -Transactionen; Sä wore berörde betalningssätt
af Sjö-Tullen likgiltigt om icke öfwerfiödiat;
Men att i saknad af sädan defle Merks
förmäga eller andre tjenlige anstalter älägga Landet
en hittills omanlig särstildr ytterligare beskattning af
202 och tilläfwentyrs innan korrt af 300,020 R:d.
blott för att bestrida kostnaden af Cours-förhöjningen
i Banco-Sedlar pä den Summa i wäxlar
som för Statens allmänna behof oundwikeligen mäste
ut, remitteras, det stulle, om ock Nationen dermed
uthärdade, ester Utstottens tanka wara desto
»billigare, som en hwar, i anseende till den af de
fläste icke till sine grundorsaker kände, mindre godkände
höga och stigande Wäxel - Coursin, mäste till
högt stegrade pris köpa deh bäde nödwändige och af
wahran oumbärlige behof af Utläntsta wahror- Och
som Tullen, samt alla en wahra wid utskeppningen
utfästande umgälder alltid blifwa af Utlänningens här
warande Commissionairer Debiterade i CourantRäkningarne
samt alitsa af den Utländske Kjöparen
godtgjorde pä alldeles lika sätt, som Swenfke Köpmän
behandlas af sina Utrikes Commissionairer dä
dem uppdrages att upphopa och hitsända wahror
frän Utrikes Orter; Sä synes icke eller wid detta
sörhällande, stal wara, att fråntaga Riket den lättnad
i Statens utgifter, som ifräga warande TullClareringösätt
i wäxlar medförer. Ut
-
2526 Den 10 Augusti.
Utskotten anse sig alitsa icke kunna tillstyrka förändring
uri del,, fason, vfwanberördt ar, wid 1809
och ,8io arens Riksdag antagne Clareringssätt af
Slö-Tullen för utgående wahror; Men halroa dock
trott sig böra foresta, om icke Riksens Höglofiige
Stander skulle finna stäiigt till Kongl. Mastt i underdånighet
hemställa, att pä det de med detta TullClareringssatt
förknippade olägenheter, ma, till lättande
c/Exporten, j möje.igaste matto förekommas,
Kongl. Magt i Näde^täckres förordna, att da det
är att befara, att WMjka orsaker kunna hindra
Exporten till Fasta Landet, Tull-Clarcring ma ste
med wäxlar, antingen pa Hamburger Banco eller
Pund Sterling, hwarwid dock, enär den hittills för
Pund Sterling antagne /elpgrl Lours, 4 R-dlr
ix fi. Banco, icke ar lämpelig, sedan detta mynt
fallit i wärde, en annan Cours efter allmänt gällande
difference emellan Hamburger Banco Riksdalern
och Pund Sterlings wärde bör regleras, efter
hwilken Tullen uti denne sednare myntsort får
liquidcraS, och hwilken Cours pä lika sätt, som angående
Coursin emellan Hamburger Banco och
Swensk Banco är förordnadt i afseende pä betalningen
med uppgäld i Swenstl Banco, lärer böra
af Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret mänadteligen
uppgifwas och bestämmas; såsom ^ck att
i händelse uti Stockholm» Götheborg eller Gefle skulle
brista tillgäng pa wäxlar wid tillfälle dä TullClarering
stall göras, Exportören eller Tull-Clareraren
mä emot det han genast nedsätter wäxlenS
fulla wärde efter den Cours som sednast warit noterad,
erhålla anstånd med wäxelns aflämnande pa
tre weckor, högst en mänad, inom hwilken tid den
likwäl ofelbart bör anffaffas, och till Tull-Kamma
-
Denio Augusti. 2527
maren afleswereras: Att Tull-Clareraren eller Exporteurcn
mä äga att erlägga Tullen med wäxel utan
accept, och i sädant fall aflämna sä wäl i:ma som
2,do wäxeln till Tull-Kammaren samt att pasatt
wid r 809 ärs Riksdag för Stockholm, Götheborg
och Gefle är stadgadt, det stall stä Astullaren fritt,
att, dä Tullen icke uppgär till fulla 10^, R:dlr,
antingen betala med wäxel eller Swenstt Banco och
Len uppgäld som pä förenämnde sätt bestämmes.
Till Riksens Höglofiige Ständer öfwerlämnas
detta allt wördsammeligen. Ä-ebro d. 10 Aug. , 8 > 2.
Nä Högloft. Ridderff. och Adelns Ledam. wägnar.
L. kuutk. Lst. v. LInZern.
Nä Högwörd. Prcst-Ständets Ledam. magnar.
6u8tak O. Lgurbäck.
Nä Wallofl. Borgare-Ständets Ledam. magnar.
I.VVetzelin. L. II. 8 L nte 8 8 o n.
Nä Hcderwarda Bonde-Ständets Ledam. magnar.
Lric ^ruse. ^on ^son88on.
6. tunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 10 Aug.
- - - - Prest-Ständet den ro - -
- - - - Borgare-Ständet d. ro - -
----- Bonde-Ständet den ro - -
WZrdsamt Memoria!!
^edan Bewivnings, Utskottet förehaft till öfwerläggning,
de ifrän Högloft. Ridderstapet och Adeln,
Högwördige Preste- och Hederwärda Bonde-Stän
den,
2;28 Den io Augusti.
den, enligt mkomne Proivcolls-Utdrag, wid Utstet,
tecs Betänkande, crf den 29 sistledne Juli! om LandtTulls
ersättningens fördelande i Land och Stad samt
angående Slö. Tullens reglerande, får Ulstottet af,
gifwa des' wördsamma swar ochderwid:
i:o. Ä hwad inom Högwördige Prest Skön,
det blifwit anmärkt, angående Landt-Tulls ersätt,
ningens fördelning, nemnligen dels af flera Ledarnöter,
att denna fördelning emellan Land och Stöder
icke ar rigkig och afpaflad till lika dryg del, pa Sta,
derne, sou, pa Landet, enar de förres andel, 60,000
R:dlr netto, wida lärer öswerstjutas af för Landet
prosecterade rz och en tredjedels stilling för hwarje
lövö R:dlrs warde a Hemman — dels af andra
Ledamöter, att repartitionen emellan alla Znnewä,
nare i en Stad efter den proportion, som hwar och
ens Bewillning efter 2:dra Artikeln der i Staden
utgör — icke wore den rattwisa grund, som derwid
borde följas, utan snarare alt den förut gällande,
eller i mohn efter som hwar och en kunde anses haft
wa nytta af Landt, Tullarnes indragning, borde alwen
framdeles fa anwändas, hwilka bada meningar,
dock äfwen af andra Ledamöter, uti Högwördigc
Prest. Ståndet blifwit bestridde
Wid
detta förhållande, anser Utskottet sig endast
böra upplysa, att wid den under »809 och 1812
arens Riksdag i ersättning för Landt.Tullarnes indragning
atagne summas fördelande pa Land och
Stad, mindre gjordes afseende pa, eller ens kunde
utrönas i hwad förhållande denna ersättning borde
drabba den ena delen mera eller mindre i förhallan,
de till den andra, emedan, dels för en sadan noggrann
beräkning, ej alla nödige upplysningar ägdes,
dels tankarne härom wörö alltid lika stridiga som
de
Denis Augusti. 2529
de olika intereflen hos Stadsbo och Landtman, hwarföre
endast efter wänlig öfwerenskommelse emellan
Standen, för att winna det gemensamma hufwud,
ändamälet, att blifwa Tullarne qwitt, denna uppgörning
stedde sa, att Städerne atogo sig oafkortad!
answara, för 60,000 R:dr såsom Landt-Tulls ersättning,
utom för Accis och Qwarntul! med särskilde
zo,Oos R:dr, men Landet deremot, icke med
60,000 R:dr utan med bestämde 14 fl:r af hwar,e
1000 R:drs Hemmans warde, efter deras Uppskattning
till allmänna BewillnmgenS utgörande, hwilken
ater borde ste efter gängbara priset i orten.
Häraf följer ock, att om än man, wid samina Riksdag,
icke med säkerhet wagade påräkna, att härigenom
med tillagg af hwad för Pastoraterne, utaf
Presterstapet, äfwensom af Bruk, Qwarnar och indelta
Löner, efter derföre antagen beräkning, skulle
kunna ulfås, erhålla mer an 6o,ooc> R:dr, sä hav
den af Utskottet wid denna Riksdag, tillstyrkta förändring
af Landets bidrag i Tull»ersättningen, sa
mycket mindre blifwit förhöjd emot dä, som den k
i stället för 14 fl. nu blifwit föresiagen att ulga
med iz^, för hwarje rc-so R:dr, och kan det, inom
Högwörd. Prest-Standet anförde stäk, att Hemmanen
hädanefter böra ock troligen afwen komma
att högre taxeras, sä mycket mindre werka till ändring
deraf, som denna Hemmanens wardering af
Riksens Högloft. Ständer afwen dä war afgjord,
stola ste, efter gängbara priser, fastan Författningen
i denna del icke blifwit werkställd. — Snarare sturle
häraf kunna dragas den slutsats, att hwad Staten,
genom en sadan underläten oriktig wärdering,
af Hemman ä Landet förlorat, borde nu med en
högre afgift ersättas. Men Utskottet tillstyrker dest»
Bihang. Nr» »sS. M
Sszo Den ro Augusti.
häldre, akt det ma förbliswa wid hwad Utstottet i
denna dcl sörestasiit, som iz^ §. pä iooo I^:dr ut,
gör rz 8. lör hwarje hundra R-dr, och blir en anwändbar
beräkning, äswen för mindre Hemmansdelar.
Hwad ater angar fördelningen inom Stad, sa
kan Utstottet icke l>ka med de i Högwördige PrestScandet
giorde anmärkningar, anse, att ester TullUppbördens
indragande, det blir lämpligt eller ens
möjligt, att i hwarje Stad uppgöra hwad nytta
hwar och en haswit, af Tull-indragningen. Det
är en gifwpn sanning, att sa lange Tull-Uppbärderi
existerade, denna Tull ej utgjorde Köpmannens stalt,
utan blott ett förstott af honom för Consumenten,
som denne i Marans pris alergaldade, men sedan
Tull-Uppbörden färswunnit, kan han icke mera lägga
den afgiften pa Waran, ej heller för sin statt,
eller andel i Tull-ersättningen, mera an en Handtverkare
och Arbetskarl taga ersättning uti sin arbetslön.
Det gamla anförde ordspråket, att allt gäller
hwad det kan gälla, men hwarwid tyckes wara
uteglömt, sednare hälften, all allt äswen faller, hwad
det kan falla bewisar ingen ling för den sats, att
Köpman äswen hädanefter borde betala det'drygaste
af Landt-Tulls ersättningen. Och enar Utskottet,
wal inseende, att salunda Tull, ersättningen rättast
borde fördelas, icke annorlunda än per Lapim såsom
Consumtions-afgift, dock förestagit Bewillningsafgiften
inom Staden ester s:dra Artikeln, såsom
grund och rättesnöre, hwarefter beräkningen framdeles
ställe ste, har dermed endast äsystaks, att stona
de fattigare i Städerne, som pa detta sätt blifwit
vienaoerade för hwad tillafwentyrs drabbat Städerre
af hela Tull, ersättningen, härdare än Landet.
Den »s Augusti. 25Zi
Dä derigenom äfwen de Handlande i Städerne onekeligen
fa en proportionerlig förhöjning i samma
man, som deras Rörelse är större och taxeras till
högre Bewillning, samt det i anmärknkngarne såsom
preferabelt förestagna sätt, att fördela ersättningen
efter som hwar och en, befunnits mäst gagnad af
Tullarnes indragning, warit sa obestämt, och gifwit
anledning till sa manga och alldeles stridiga
tillämpningar häraf i olika Skader, som nogsamt
pakallat en ändring deruti för framtiden, sa skulle
Ucstolret desto haldre tillstyrka att äfwen häruti mä
fördlifwa wid dek, af Utskottet förut förestagne, och
af alla öfriga Stand oanmarkte fördelningssätk, efter
hwar och en Stads Jnnewanares Bewillning»
förhållande, som Utstottet fortfar att anse, LandtTull
fran början endast hafwa warit ett särskildt
namn pa statt, och äfwen nu intet utgör, annat, än
del af Bewiliningen.
Dock får Utskottet kill Riksens Högloft. Stander
hemställa, om icke bet matte tilläggas, an om
någon Stads Jnnewänare, genom friwillig öswerenSkommelse
sig emellan enhälligt besluta, en annan
fördelning det da ma wara dem tillätit.
2:0. Utaf en Ledamot i Högwördige PrestStandet,
sa wal som inom Hederwärda BmdeStändek
har blifwit yrkadt, att fördelningen a Landet
mätte blifwa i man efter hwarje Hemmans läge
nara eller långt fran Stad eller Tull. Och da
benna skilnad stuve blifwa högst swär alt uppgöra,
samt bäst i alla fall är considererad uti hwarje
Hemmans, äfwen derefter onekeligen sig rättande
wärde, samt sä oberydeligen drabbar de sämre Hemman,
kan Utskottet icke heller tillstyrka något afseende
pä denna anmärkning
-
Stzr Den IS Augustk,
z-.o. Twänne Ledamöter af Högloft. Ridderstapec
och Adeln, hafwa anmärkt, att det i Utskottets
förra Betänkande, såsom wilker och förbehåll
wid tillstyrkta uppdraget ät Kongl. Majit att fritt
förordna och reglera om stora Sö,Tul!en, dest förhöjning
och nedsättning intill näfta Riksdag, fogade
förstag, att det af en sadan förändrings widkagande,
uppkommande öfwerskott borde tjena till minskning,
uti de af Riksens Högloft. Stander wid denna
Riksdag sig atagne dryga Bewillningar och skatter
- wore stridande och oförenligt med Riksens Högloft.
StänderS förut wid denne Riksdag, at Kongl.
Majit lämnade öfwerlätelse af allt pä Stats-Werkcks
en,kille, sa wäl ständige som under namn af
Bewillning inflytande inkomster blifwande öfwerskott;
anseende nämnde Ledamöter salunda allt öfwerskott,
afwen a Sjö - fullen, förändrad eller oförändrad,
susom en af deste Stats-Werket tillhörige Bewillnings-Artiklar
redan dermed wara disponeradt.
Utskottet äberopar härwid sitt förra Betänkande,
hwaruti Utskottet lydeligen utmärkt dest förestag,
na förbehåll om disposition af öfwerskottet till Bewlllningens
minstning icke anga något annat öfwerskott,
an det som winnes pa den ester Utskottets
tillstyrkande, af Riksens Högloft. Stander nu till
Kongl. Majit upplälande rättighet as Tullens förändring
,
Således desto mindre en minskning eller ändring
uti hwad Riksens Högloft. Ständer, igenom
deras förut afiätne underdåniga ssrifwelse till Kongl.
Majit upplarit, som enligt hwad en annan Ledamot
af Högloft. Ridder,kaper och Adeln, afwen anfort,
dä ännu ingen förändring till höjning eller nedsättning
af Tullen, war pälänkt, eller omnämnd, och
hwar
-
Den i» Augusti. 2fzz
hwartill sa mycket mindre wägen kan anses hafwa
warit öppnad, genom den wid sednaste Riksdag af
Riksens Högloft. Ständer, Kongl. Majit lemnade
rättighet att förhöja Sjö'Tullen a wiste Artiklar,
dä detta uppdrag icke afsäg någon werkelig förhöjning
i Statens inkomst, utan endast en jemkning
emellan Tullen pä wiste Artiklar, enär en proportionerlig
minskning uti andra artiklars afgift, dermed
borde följa.
Utskottet tror sig wäl ej bättre kunna förena
den projecterade vlimiterade förändrings-rättighet i
stora Sjö-Tulls - afgifterne, an pä sätt som stedt,
med den i Regeringsformen, Riksens Högloft. Stander
ensamt tillerkända rättighet att bestämma Tullförhöjning;
men om Riksens Högloft. Stander skulle
finna den swarighet af ena Ledamoten hos Högl.
Ridderstapet och Adeln anmärkt för uppgörande och
urskiljande af den del utaf möjeligen blifwande öfwerskott
pä Tull-Jntraderne, emot hwad den i NiksStaten
anslagits, som hör till, eller uppkommer af
den nu öfwerlätande Tull-förandringsrätt ifrån den,
som der förutan, i alla fall hade inträffat, wara
ogörlig, eller mera vmständelig, an att den bör kunna
förestrifwas, anser Utskottet sig, i stallet, wid tillstyrkande
af den omnämnde förhöjnings? rättighet k
Tull, afgifterne, böra förestå att den bestämmes till
ett limiterat förhållande till exempel 102 procent,
emot hwad förra taxan innehåller, intill dest den nya,
igenom förestagna Committeens utarbetande, hinner
göras färdig och af Konungen stadfästas, och sedermera
emot hwad i densamma nya ä hwar Artikel
kan blifwa utsatt, utan att Kongl. Majtt deraf dock
skulle wara bunden till någon molswarande nedsättning,
ä andea Artiklars afgift.
2sZ4 Den 10 Augusti.
Härmed förswinner dock allt anspråk till minskning
af atagne Bewiliningar, äfwensom de inom
H^ögwördige Prest-Standel gifne särstilde förslag,
pä hwilka Artiklar denna minssning skulle äga rum,
eller huru öfwerskottct till amvrtijjemcnt för Riks,
gälds-Sedlarne skulle först och främst böra armandus,
da förfalla.
4:0. Har ock blifwil yrkat inom Högwördige
Prest - Ståndet, att de till wiste Barmherlighcrsanstalter,
ansiagne afgifter a wiste Ofwerfiöds» Artiklar,
borde till Kongl. Mast, upplatas, att än widare
förhöja, och om de derigenom erhållande medels
anwändande förordna, efter hwarje orts behof,
och ägande fullkomliga Fatrigwards-anstalter.
Utskottet tror icke, att någon sadan förhöjning
l Tullen, som hela Landet erlägger, skäligen bör äga
rum till förman för endast wista Stiftelser a en eller
annan ort — och tror ändamälet med de förut
gällande afgifter redan böra kunna winnås, äfwenftm
det wara lämpligast och mäst uppmuntrande för
hwarje Stapel, Stad, att inrätta och ordentligen
organisera sine egne Fattigwärds - Inrättningar, om
de pa lika sätt, ftin hittills fä anmanda denna !n,
komst hwar pä stn ort, der sadane gifwas och wid
magt hällas — hwartill kommer, att förminskningen
uti en sadan intrad härefter skulle skada och sörstära
de redan pa den af Konung och Ständer förut
lemnade, sadan rättighet, grundade inrättningar.
s:o. Wid Utskottets, förra tillstyrkande, om
Tull, Arrendets ater upprättande, har af en Leda,
mot i Högloft. Ridderfkapet 06) Adeln, gjsrdts anmärkningar,
four ater blifwit wederlagde af en an,
nan uti samma Riks-Stand. Pä de af denne sistnämnde
Ledamoten anförde skäl, äfwenftm uti Högtysk
-
Den rc> Augusti- scz;
wördkge Prest, Ståndet ytterligare yrkade mera 0-  willkorligt framställande till Kongl. Mast om nödwändigheten
af ett Tull-Arrende: — och Wällofl.
Borgare - Ståndets redan gifne bifall — hwilket
Hederwärda Bonde, Ständer äfwen derigenom, att
de härwid ingen anmärkning gjort, synts biträda —
stöder Utskottet sin önskan, att äfwen i denna del fäe
förblifwa, wid hwad förut, är tillstyrkt, som kydeligcn
innefattar, att Kongl. Majit icke utan Arrendets
befinnande nytta, och kunna ske med lika, om
icke mera förmånliga witor för Staten, detsamma
täcktes äter förnya.
Dock warder detta allt, Riksens Höglvsiige
Ständers widare granskning wördsammeligen understäldt.
Orebro den 9 Augusti 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adclns Pä Högw. Prest-StändetK
' Ledam- wägnar, Ledam. magnar,
L. kuutk. Olok Lzurdeck.
Pä Wällofl. Borgarc,Stän- Pä Hederw. Bonde-Ttäm»
dets Led. wägnar, dets Led. wägnar,
Larl kr. I-LuäberA. 'kon jonsson.
k. Oron?..
Utdrag af protocsllrt, hållet hss AZglofl.
Ridderskapet sch 2ldeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den ro Aug. »812.
S. D. oöredrogs till siutekigt afgörande Bewill,
riings-Utskottets den zo Iulii pä bordet lagda, förslag
till Allmänna Bewillningens utgörande, femte
' samma Utskotts den 8 Augusti pa bordet lagda, sivar
pä de ifrän samkeiige RikS-Ständen gjerda ätcrre
mister,
«sZ6 Den is August?.
wiker, och stadnade dcrwid Högloflige Ridderstapet
och Adeln i följande bestut.
Lörsta Artikeln: Personel Bewillning.
B.fölls att denna Bewillning stall Utgöras k
stallet för i R:dr pä Personen, med 4 Dagswerken
ester Markegängs-pris. enl.gt de willor och pa
det sött. som Bewillnings-Utstottet i afseende harpa,
i des sednare utlåtande föreslagit. Äfvenledes bifölls
Buvillnkngs - Utskottets förslag att ynglingar,
under 18 ars alder stola komma att betala endast
Adelar af manspersoners personella afgift;
Andra Artikeln: r §.
Beslöts akt Tjensteman hwilka aga Löningsförmäncr
till högst 200 N:dr matte befrias frän all
Lön-afgift: akt de Tjenstemän, hwilkas Löne-In,
komster stiga deröfwer, beskattas enligt BewillningsUtskottetö
sednare förflag: att, wid beräkningen af
Löne - inkomster intet afdrag mä wara tillätit för
hjelpare ät Civile- och Ccclesiastique Embetsman,
och stuteligen, att det i allt öfrigt förblifwer wid Utskottets
sörsta förslag.
2 §. Blföllos Bewillnings, Utstottcts i dest
förklaring öfwer anmarkningarne gjorda förslag.
z §. Bifölls Bewillnings - Utstoitets förklaring,
rörande Bewillning, efter Rust-tjenstmarker,
samt rörande Bewillning as Frälse-Egendvm, som ef
utgör Ränta i Rusttjenst, med förbehåll, att färststdt
Taxering af hus ej mätte äga rum, utan blott
i allmänhet pä byggnaderne afseende hafwas, wid
bestämmande af Jordegendoms warde.
Widare ansägs, att den i denna Artikel förestagna
Bewillning pä Arbetsfolk, borde förhöjas lill
50 procent, emot den afgift, som i Utstottcts första
förstag är utsatt. Ve
-
Bestöts att för Krögare och Krögerstor samma
Clatzer och samma afgift för Säster, skulle bibehållas,
som i i8ro ars Förordning är bestämt.
4 §, Bifölls förhöjningen till 8 st. per Stig
för Kolnings - rättigheten ä Kronans Allmänningar
och Recognitions - skogar.
5 §. Bifölls Bewillnings, Utstottcts swar pä
Anmarkningarne.
7 §- Likaledes.
z §. 1 och 2 Mom. likaledes.
Äfwenledes bifölls Bewillnings-Utskottets sivar
pä Anmarkningarne, rörande afgift ä DisconttAclier
och i andra Actie-Werk insatta Capitaler.
9 8- Om Bewstlning af Sterbhus, Testamenten,
Gäswor och Fidei-Commister- B.fölls Utstvttets
swar pä Anmärkningarne.
; Arrikeln. Om Bewillnings - afgift t progressivt
förhastande för större förmögenhet.
Bifölls att hwar och en, hwars Bewillning
uppgär till so R:dr stall, till bestämmande af hans
progressiva afgift, för Berednings-Colnmitteen i det
Distrikt, der han är stattstrifwen, till pröfning as
Taxerings.Colmnittäm och med rättighet till afdrag
af skulder, uppgiswa hela sin behallna inkomst, ware
sig af Fastighet, Rörelse eller Capitaler. Den
progressiva afgiften stall endast ä en sadan behållen
inkomst beräknas. Embels- och Tjenstemän stola
derwid stna Lön, inkomster med sin e> skilda förmögenhets
behållning sammanräkna. Skulle härigenom
brist uppkomma i den af den progressiva afgiften
paräknade. Summan, ansäg Ridderstapet och
Adeln ersättning ä andra Artiklar deremot wara att
påräkna.
4 Ar
-
»5Z8 Den io Augustk.
4 Artikeln: Om Bewillnings-afgift för wika
Ofwerflöds- Artiklars bruk och nyttjande.
Bifölls Utskottets sivar pä Anmärkningarne.
5 Arrikeln: Om Mantalsssrifningar, Commitlierna,
och Besivär öfwer deras argarder.
l, 2 och z §.§:rne biföllos.
4 §- Beslöts att Taxeringsmännen i Staderna
skulle utses kill ett lika antal Ledamöter,. bland
skattjkyldige af alla Ständ, i fall tillgäng dertill
finnes.
5 §. i mom- bifölls enligt Utskottets sivar pä
Anmärkningarna. 2 mom. Att för Committöerna
i Stockholm lamma proportion i antalet af olika
Sränds Ledamöter iaqttagas, som för andra större
Städer, z mom. BiföllS Ulssottets sivar pä Anmärkningarne
6
Arrikeln: Om uppbörd, afkortningar och
redogörelse
1
§. Bifölls Utskottets sivar pa Anmärkn.
2 §. Likaledes
z
§. Bifölls Utskottets sivar pä Anmärkningarna,
samt Borgare - Ståndets till denna § tillstyrkta
tillägg.
Bestöts att till aflöning af Häradsskrifware
m. fl. wid Taxeringarna behöflige Tjenstemän, samt
andra omkostnader, blott en half procent af hela
Bewillnings' Summan skulle bestämmas
Angående
anwändandet af möjligen uppkommande
öfwcrskott ä de genom Bewillningen inflytande
nredel, gillades UlskortelS förflag i swaret pä Anmärkningarna,
dock med tet tillägg, att om i följe
af Ridderskapet och Adelns beslut om ändring i den
progressiva asgiftens utgörande, någon brist i den
ge
-
Den ro Augusti. 2xzZ
genom en sädan afgift päräknade Summan, skulle
uppkomma, densamma först of detta öswerjkott komma
att ersättas; hwarjemte anmärktes alt bestämmas
borde af hwilken den af Utskottet förestagne
nedsättning af Bewillningen skulle »verkställas, anseendes
Ridderskapet och Ädekn för sin del, att Fullmägkige
i Banken och RiksgaldSContoirct borde
till Kongl. Maj:t uppgifwä förslag till en sadan nedsättning,
enligt de af Riksens Ständer härom k
Bewillnings - Förordningen gifna sörnkrifter.
Atterligare förenade sig Ridderskapet och Adeln
med de öfriga trenne Ständen i frägan om LandtTullarnes
upphäfrvande, i följe hwaraf, ett swar,
i enlighet med Riks-Ständens enhälliga beslut, kill
Kongl. Mant pä desi Nådiga Proposition i underdånighet
kommer an öfwcrlemnas.
Till förbättrande wid Redactionen, anmäldes
ytterligare »vid s Art. 4 §. att ett »nera bestämdt
ord än oberoende, "mätte utwäljas, att s Art- 7
§. s mom. i Belvillnings - Utskottets första förslag
matte förfalla, eller göras tydligare.
Sluteligen destöt Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
att, med godkännande af Bewillnings-Utskottets
första förslag, i allt hwad ej, genom de nu
fattade bestut, blifwit ändradt, öfwerlämna sä »väl
berörde förslag, som de nu gjorda besluten till Bewillnings-
Utskottet, att under sammanjemkande, sä
widl sig göra later, af samtelige Riks - Ständens
meningar, och enligt de beslut, som, der jemkning ef
äger rum, genom Nämd böra afqöras, upprätta en
fullständig redaktion af Bewillnings « Förordningen,
hwilken lill justering sedermera till Riksens Ständer
ingiswes.
hlt supra. klx krotocollo,
A. 6. Lil vers tolpe.
»54» Den ro Augustt.
Utdrag af protocovet, hältet hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln, wid Urcima Riksdagen
i Orebro den to Aug. 1812.
S- D- 8öretogs till slutelig! afgörande Bewillnings-Ulstottcts,
den Zo Julli pä bordet lagda, Betänkande,
rörande afgiften pä Bränwinsbranning,
jemte bemäldte Utstötts, den 8 Aug. pä bordet lagda,
swar pä de Anmärkningar, som, genom äterre,
mifier, wid det förra blifwit gjorda, och stadnade
derwid Högs. Ridderst. och Adeln i följande beslut:
r:o. Bifölls den 0 ' Bewillnings - Ukstottet
gjorde jemkning i afseende s Pannornas matning.
2:0. Bifölls Utffotts! , i betz sivar afgifne,
yttrande, rörande Hemmam ifgiften.
Z:o. Beslöt Högloft, .idderffapet och Adeln
att PannerymdS-afgiften för Pannor ifrån och med
80 lil! 90 kannors rymd stall förhöjas enligt det af
A lmänna Beswärs- och Economie- Utstottets uppgifne
sörftag.
4:0. Bifölls Bewillnings - Utstottets förflag
till afgift för den andra tillärna Pannan, utöfwer
90 kannor.
5-o. Bifölls Utstottets förslag om afgift för
de Pannor, som nyttjas till större rymd, än man
ester Hemmanswarbet, äger att begagna.
6:0. Bifölls att afgiften, utöfwer Consumlions-afgiften,
för Städerna icke mätte förhöjas.
7:0. Bifölls att Consumtions - afgiften mätte
förhöjas till 12 si. för hwarje Skattstrifwen mansperson,
och qwinnokönet derifrån fritagas.
8:0. Bifölls Utstottets yttrande i dest 7 punct.
9:0. Bifölls den z:de puncten.
Och
Den ro Augustd Ls4»
Och gaf Högloft. Ridderstapet och Adeln för
öfrigt till alla delar sitt bifall till Utstottets förslag:
rörande afgift för BränwinSbränning.
Hwad siuteligen rörde frägan om förbud mot
införsel af Utländskt Branwin och Romin samt andra
starka drycker, wille Ridderstapet och Adeln, under
förklarande af sitt tillstyrkande till ett sadant förbud,
i underdänighet öfwerlemna detta mäl till
Hans Kongl. Maj:ts nädiga godtfinnande.
Ut supra. blx krotocollo,
^ 6. Lilverstolpe.
Utdrag af prsto dllet, hället hos Högloft.
Ridderstapet o^Mdeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro, den ro Aug. 1812.
S- D- §äredrogs ä nyo Stats-Utstottets, den 8
Augusti pa bordet lagda, utlåtande, angående Riksdagsmannen
Eric Swen ssons Memorial, rörande
tillökning i arfwodet för Riksens StänderS Deputerade
till deltagande i Sfwer-Nevision af KrigsRäkenstaperne,
och blef detsamma, jemte derwid
gjorde anmärkning, till bemälte Utstött äterremitteradt.
Ut supra. klx kiotocollo,
/V Q. Lilverstolps.
Utdrag af protocollet, hället hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i örebro den ro Aug. 1812.
S- D- 8öredrogs ä nyo och Bifölls Stats - Utstottets
den 8 Augusti pä bordet lagda, Utlåtande,
angående Riksens StänderS för deltagande i Ofwer
Re
-
2542 Den ro Augusti.
Revision af Krigs, Räkenstaperna utsedda Deputerades
berättelse, rörande Krigs-redogörelse och Revisions
- Merkel.
vt supra. Lx kiotocollo,
O. Silverstolpe.
Urdrag af prococollet, hållet hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i wrebro den io Aug. rZir.
S. D. 8örcdrog§ Allmänna Beswärs- och Ekonomie,
UtskottetL Betänkande, öfwer Herr CommerceRädet
San tessons giorda Motion huru med
Bränwinsbränningen fran den r nästkommande Oc,
tober till årets stut ma förhällas, hwilket af Högloft.
Nidderffapel och Adeln bifölls.
vt supra. Lx krotocollo,
6. Silverstolpe.
Utdrag af protocollet, hället hos ^Zgwörd.
prest-Stän-et, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den »o Aug. 1812.
S- D. ^§fter noggrann öfwerlaggning om Bewillnings
- Utstottets den 8 dennes pä bordet lagde
Utlåtande, öfwer de inom Riks-Ständen gjorda anmärkningar
wid samma Utskotts den 29 sistl. Julii
afgifne Project till Allmänna Bewillningens utgörande
fran och med ar ,8»Z, har Prest-.Standet
skäligt funnit, att sistnämnde Project med de ändringar
derminnan, hwilka uti förstberörda Utlåtande
blif.vit föresiagne och tillstyrkte, för sin del antaga
-
Den ro Augusts. 254;
kaga och godkänna; med följande inom Ståndet sa,
som nödige ansedde rättelser, nemligen:
r:v. Det sivar uppå P est-Standets anmärkning,
att löntagare utur de a6 pios usus auslagne
Castor, destomindre borde fa göra dee
uri 2 Arr. 8 §. omfLrmälde afdrag af Räntorne,
>om dels af de fleste fädane fulla 6 procents
afkastning är utan allt afdrag påräknad,
till wista deraf owilkorligen beroende
Fromma Stiftelser, dels ock dcste Fonder till
storsta delen äro grundade pa enstildce Testamentarisk.
, Dispositioner, hwaruci ingen
rubbning lag! gen fär eller bör göras, hwilket
Utskottet tili desi sednare Betänkande afgifwit, nemligen:
att bifall till Scandets yrkande i denna del
skulle lända till rubbning i den antagna principen,
kunde Ståndet sa mycket mindre finna antagligt,
som lhskottet sjellt frangatt berörde princip, da det
tillstyrkt, att Gäldenären kill Disconterne icke ka
göra något afdrag af Näntorne, af det skäl, att der
Län blott giswas pa kortare tid och räntan MiV
förut erlägges. Enligt Ståndets »förgripliga me,
ning hade detza för Läntagare tryckande omständigheter
snarare bordt föranleda till winnande af afdrag
för defia Läntagare. Men da sadant icke skett och
principen redan är rubbad, och det till förmän ej
mindre för Staken än äfwen för Private Actie Ägare,
som thy förutan torde kunna päräkna wida mer,
än laglig ränta, för sine uti Diskonten insalta penningar,
gör Ständet sig den säkra förhoppning, att
de Resp. Med-Stånden, med afseende uppä ofwan
aberopade skäl, upplyst lära finna t/enligt bifalla
hwad Prest, Ständet härutinnan östat och för sin
del bestutit, nemligen: att Läntagare utur de aä
PO»
»544 Den 10 Augusts.
xio8 nsus anflagne Fonder, lika sa ival sam utur
Disconterne, icke fa göra afdrag i intereste-beloppet;
anseendes Ståndet ett sädant stadgande desto,nindre
kunna kallas obilligt, som det, sadant oaktadt alltid
torde finnas förmånligt, att utur förstberörda Fonder
erhälla stående Län.
2:0. I anseende till utskottets uppgifna förstag,
till anwandande af tet öfwerstott, sou, öfwer den
päräknade Bewillnings-Summan kunde inflyta, erkände
Prest - Ständtt a ena sidan der wara högst
önskelig!, om berörde öfwerffott möjligen kunde disponeras
till lindring i de dryga Bewillnings-afgifterne,
särdeles för 4)e /attigare Folk-clasterne; men dä
Ständet deremot ä andra sidan erinrade sig, att,
i händelse Kongl. Maj:t finner nägon Krigs - Rustning
nödwändig, Riksens Ständers Rikögalds-Contoir
kommer, att om ett betydligt penninge - bidrag
anlitas, hwilket möjligen skulle kunna leda till mitztroende
för Riksgälds-Sedlarne, en statlig agiotering
och deraf följande oredor samt kanhända i framtiden
till nödwändigheten af en ny plan för deras
realisation, sä framt Riksens Ständer icke i förwäg
arv betänkte uppä, att igenom betydligt förökande
af den Fond, som till RiksgaldsSedlarnes inlösande
är anslagen, berörde menliga följder i god tid förebygga;
ansäg Prest-Ständet för sin del skäligt,
att i omwänd ordning antaga Bewillnings-Utskottets
förstag tili öfwerstottsmedlens anwandande, lill minstning
eller utestutande af wista Bewillnings. Artiklar,
sa att det öfwerstott^ som af Bewiliningen kan inflyta,
öfwer den päräknade Summan, ätminstone
till största delen mä säsom en ytterligare tillgäng till
Riksgälds»'Sedlarnes inlösande insättas i Riksens
Ständerö Vank intill nästa Riksdag.
D'en is Augusti. 2545
För öfrigt och dä Ständet, under äberopande
af dest genom särstildt Protocolls Utdrag af denna
dag, redan meddeldte beslut, rörande Mantals,krifningarne,
i det ändamål som Regeringsformens 71
§. och Riksdags-Ordningens zi §- omförmäla, af
desta Beslut får lämna de öfrige Resp. Stånden
del, med wördsam och wänlig inbjudning, att häruti
instämma, förbehäller sig Ständet öppen talan;
ej mindre i afseende pä de ändringar och tillägg,
med hwilka de öfrige Ständen torde antaga ifrägawarande
Bewillnings-Förordning, än i anseende till
den nya redaktion, af denna Författning, som Bewillnings
- Utskottet utlofwat.
suprs. Tx prvtocollcr,
s. Lil. ^.1m«gui8t.
Utdrag af protocollet, hället hos ^ögwor^.
prest'Ståndet, wid Urtima Riksdagen k
wrebro den LS Aug. »Sls.
S. D. ^fter pröfning af Bewillnings - Utskottets
den 8 dennes pä bordet lagda utlätande, öfwer de
anmärkningar, hwilka inom Riks- Ständen blifwir
gjorda, wid samma Utstötts de 29 sistl. Julii af»
gifna Betänkande, rörande afgisterne för Beanwtnstiliwerkningen,
fann Prest-Ständet, oagkadt dest förut
yttrade och ännu fortfarande önskan, att leke mera,
än en 90 kannors Panna mätte af någon fa
nyttjas, nu mera sedan zme Ständ desina fräga pa
annat sätt afgjort, sig föranlärtt, atk till Bewillnings-Ulstottets
först afgifne Betänkande med de än,
dringar hwilka uti Utskottets sednafte utlätande blist»
wit förestagne, sitt bifall lemna.
LIt supra. ?rotocoUo,
I. Lil. timitt ist.
Kihang. N:o W
2546 Den io Augustk.
Ut-rag af protocollet, hållet hos -;Zgwor-.
Prcst-Gtändet wib Uttima Riksdagen L
Orebro den io Zlug. »812.
S- D. ^ä Log- samt Allmänna Bevars- och
Economie - Utskottens den z dennes pa bordet laode
gemensamma förnyade Betänkande, i fragan om
styldishet, att taga lösen för sadane Wattenwerk, som
kunna hindra Odlingar, nu a nyo föredrogs, fann
Prest - Ståndet skäligt, att berörde Betänkande bifalla;
under den underdåniga förhoppning att Kongl.
Ma,:r, med Nådigt afseende uppå Utskottens förslag,
täckteS till nästa Riksdag lala bereda en För,
fattning om detta wigtiga ärende, sa att det da ma
kunna slutligen afgöraS.
pt supra. Lx xrotocoUy,
(7. Almguist.
Utdrag af protocollet, hältet hos HAgwZrd.
Orest-Gtändct, wid Urtima Riksdagen i
Orebro e. m. den io Aug. ,812.
S- D. 8öredrogos a nyo cch biföllos BewillningS-Utskvltes
unker förra Plenum pä bordet lagde
Betänkanden, angående
1:0. Post-Medlen;
2:0. Sältet till erhållande af Statistiska upplysningar
M Landet;
. Afwensom Stats, och Bewillnkngs, Utskottens
gemensamma Utlåtande, i anledning af Herr Borgtnästaren
Egges Memorial, rörande förändring i
Sjö - TullenS klarerande för utgående waror, med
Wcrlar.
L7t supra. Lx krotocoUo,
F. k/. Almguist.
Den rs Augustk. 2547
Utdrag af protocollet, hället hos Hägwörd.
prest,Srändet, wid Urtima Riksdagen r
(örebro den ro Aug. 1812.
S. D- ^b,d förnyad föredragning af Bewillnings»
Ukffottets sedan förra Plenum pa bordet hwilande
swar uppå de anmärkningar, hwilka inom RiksStanden
blifwit gsorda wid Utskottets Betänkande
rörande Landt- och Slö-Tullen, kann Prest-Standet
skäligt gilla och godkänna hwad Utskottet föreslagit
och tillstyrkt, med undantag:
no. Af Utskottets yttrande k fragan om det
öfwerskott, hwilket a Tull-afgifterna kunde inträffa,
och hwilket Ståndet, i likhet med betz förut denna
dag, angående anwändande af Allmänna Bewillningens
öfwerskott widtagna Beslut, ansäg böra till
största delen såsom ytterligare tillgång för RiksgäldsSedlarnas
inlösande uti Riksens StänderS Bank
insättas; och
2:0. Det utlåtande, art Utskottet icke kunde
tillstyrka Prest - Ständets förslag att det ät Kongl.
Mahl i underdånighet ma uppdraga-, att genom
lindriga men ökade Ssö-Tulls-afgister, a någon öfwerflöds,
Artikel göra be till wisa BarmhertighetSanstalter
anslagne intrader tillräcklige, och de derigenom
erhållande medel fördela emellan Rikets Stapel,
Städer. efter deras olika behof, och ägande mer
eller mindre fullständiga Fattig-förförjnings-anstalter.
Det skal hwarpä Prest-Ständek grundat detta förslag,
och i stöd hwaraf Ståndet annu derwid förbliswer,
är att detza Barmhertighets-Werk, utan afseende
uppå i hwilken Stad de ma wara inrättade,
synas wara lika berättigade till Regeringen- och
Riksens Ständers ward och ömma behjertande;
7 * men
2548 Den IO Augusti.
men att de, om Kongl. Mast icke erhåller rättighet
att om en jemnare fördelning af Jntraderne förordna,
an widare, likasom hitintills skett, stola njuta
allt för olika andelar af berörde anslag, i sa matto
att da den ena Stapel-Stadens andel blir wida
större, an hwad som till desi Fattig - försörjnings,
anstallter erfordras, den andra Stapel-Staden icke
pä långt nar bekommer det som för dest Fattigwärd
är högst oumbärligt; — Uti hwilka beslut de öfrige
Resp. Stånden skulle wördsamt och manligen inbjudas
att sig med Prest- Ständet förena.
Ot supra. Lx protocollo,
I . O. ^ Impuls t. ,
Utdrag af prstocsllet, hället hos >6§gwörö^
Yrest-Gtändet, wid Urtima Riksdagen r
Orebro den io 2lug. 1812.
S- D. ^2edan Bewillnings-Utskottet, uti desi den
2y-.de
männa Bewillningen, önskat Församligarnes Pastorer
mätte ätaga sig att wid Vlantals - strifningarne
wara tillstädes för att med erforderlige upplysningar
gä Mantalsffrifwarne tillhanda, har PrestStändet
uti till Bewillnings-Utstottet affärdadt
Protocolls-Urdrag af den z:dje dennes häruppä swärm
att Ständet, oagtadt en sadan befattning icke
allenast wore stridande emot tydliga innehållet af
Ständets Privilegier utan ock medförde mycket be,
swär och menliga werkningar pä det förtroende, de
hos sine Åhörare böra sörwärfwa, likwäl, t betragtande
deraf, att den controll ä Mantals-skrifningen,
som igenom Presterskapets åtgärd kan bibringas, är
Den ro Augusti. 2549
nära oumbärlig, icke will densamma sig undandraga
i händelse Herrar Landshöfding^- i sitt ställe tillförordna
någor Ombud som ät besia förrättningar gif--  wa tillbörlig wigt och anseende. Men som Högloft.
Bewillnings-Utstottet, uti desi förnyade utlakande icke
a detta yttrande eller Ständets i stöd deraf äskade
rättelse i föreskriften om Mantalsskrifningen gjort
det afseende Ständet önskat, ser Prest - Ständet sig
föranlätit att inför de Resp. Med - Ständen framlägga
de skäl som hss Prest, Stander werkat till
denna hemställan.
Prest - Ständet får först erinra det Mantalsstrifningarne
ingalunda böra anses som en förrättning
af mindre betydenhet, dä en stor del af Bewillningen
derigenom bestämmes, och dä talrika understes
derwid nog allmänt förefallit. Med den antagne
Capitations-afgiften blifwa desia förrättningar af
ännu betydligare egenskap, isynnerhet dä jemförelsen
emellan Rikets Tabeller och Mantals-Langderne ger
anledning befara att öfwer 300,002 personer blifwit
utur de sistnämnde utelämnade, hwilket än widare
kunde handa, om ej den mäst grannlaga tillsyn derwid
anwändes. Men det strider icke blott bokstafligen
emot Prest-Sländets Privilegier och emot sednare
Riksdags - Beslut; Sjelfwa sakens natur för-,
bjuder Presten akt deltaga i all algard wid denna
förrättning, om man ej länar derät den wigt och det
anseende som rättfärdigar hans inställelse. Presten
skulle annars snart anses säsom sine Åhörares Fiscal;
och Prest-Ständet som äger Kongl. Maj:t Nådiga
försäkran att icke kunna aiaggas förrättningar, hwilka
ät desi Embete skulle meddela den tillbakastötande
cgenstapcn af angifware; hoppas dä med stal, att
Ingen lärer wilja ålägga Presterjkapet en befattning,
Lsvo Den ro Augusti.
tom för helgden af des; kall, för dest förtroende ibland
sina Åhörare, och för befrämjande af Religionens
afsigter och Statens nytta tvid manga andra tillfallen
wisar sig i hwarje hänseende menlig. Deremot
will Prest-Stander ej undandraga sig att tillse,
det MamalSssrifningarne blifwa tillbörligen werksiälde,
om blott al någon tillständig person som derwid
förer Ordet, Landshöfdingen lanar sin Embetsmyndighet
öfwer tillstädes warande Krono,Betjening.
Ståndet kror, att da Landshöfdingen ej sjelf
behöfwer infinna sig, och da tillgång vä Personer,
beredwillige till denna befattning icke saknas kan,
detta förflag icke bör möta någon stränghet. För
öfrigt och som det förstag till Manlalsssrisningarnes
förrättande hwilket Prest-Standet i sine anmärkningar
äskat, redan i nogot Län, der det blifwit werkstaltt,
j hwarjehanda afseende befunnits nyttigt och
tillförlitligt, samt enär Prest-Standet harwid endast
driswes af warmt nit för bibehållandet bade af
Kronans tillbörliga rätt 06) af sitt Embetes agtning;
och da Ståndet hwarken begär ersättning för bcswäret,
eller will undandraga sig det, ehuru det icke
kun Presterne aläggas, tror Presterssapet sig äga
tillräckliga stät att wördsaml och wänligen inbjuda
sine Resp. Med-Stander till instämmande i det desine,
atc i händelse Presterssapet skall ataga sig att
wid Mantalsssrifningen wara närwarande för att
utur Förhörs B öckerne nödige upplysningar meddela;
sadank ma sse med det uttryckliga förbehåll, att
Herrar Landshöfdingar genom någon, såsom deras
Ombud tillförordnad tillständig Person, ma wid
Mankalsssrisnmgen föra Ordet, samt Kronans tillbörliga
rätt bewaka, och alt dernäst blott en Prest
finnes wid Pastoratet, och han af laga förfall är
Den io Augusti. 2s5r
hindrad, han da ma äga rätt anmoda någon annan
wassänd Person, som utur Förhörvboken kan nödiga
upplysningar meddela, att i hans ställe wid
Mantalsskrifningen sig med Förhörsboken inställa.
sux-rs. ' Lx krotocollo,
O.
Utdrag af protocollet, hället hos HZgwörd.
forest, Ståndet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den io Aug 1812.
S- D. Instämde Prest - Ståndet, uti Wällofiige
Borgare-Ståndets igenom nu inkommit ProcvcollsUtdrag
af denna dag, meddelte besiut, att anmoda
Bewillnings-Utssottet att i fall emellan Prest-Standet
och de öfrige Riks-Standen skiljagcigheter i fra,
gan rörande Allmänna Bewillningen m. m. skulle
yppas, de stridiga meningarne sammanjemka och
med förslaget deröfwer ofördröjligen inkomma.
Ot 8uxrs. Lx xrotocollcr,
U.
Utdrag af protocollet, hältet hos HögwZrd.
Pr ft-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den ro Aug. 1812.
S. D. rats-Utskottets x>en 8:de dennes pa bardet
lagde Betänkanden:
i:o. ^ Angående Riksens Ständers för deltagande
i Öfwer Revision af Krigs-Räkenssaperne ut.
sedde Deputerades berättelse, rörande Krigs-Redogörelsen
och Revisions - Merkel; samt
2s;r Den ro Augusti.
s:s. I anledning af Riksdagsmannen Eric
Swen ssons fran Bohus Län, Memorial rörande
tillökning i arfwodel för Riksens Ständers Deputerade
till deltagande i Öfwer, Revision af KrigsRäkenffaperne;
bleswo wid ytterligare föredragning
af Prest - Slandet godkände
suprs.
Lx krotocollc»,
jf. O ^lmc^uist.
Utdrag af wälloflkge Borgare, Ständets
l^rotscov, havet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den ro 2lug. 13,2.
S- D. föredrogs a nyo och gilladeö BewillningsUtjkottets
den 29 sistledne Julie afgisne Betänkande
och Försiag till Allmänna Bewillnmgens utgörande,
»ned alla i sista Betänkandet tillstyrkte rättelser och
tillägg, utom de, som anga ; Art. 4 §. om antalet
af Borgerskapets Taxeringsman i Släderne af
fjerde och femte Clasierne, saint 6 Art. z §. angående
afkortning för Z)nglingar, som till Studiers
idkande uppehålla sig wid Gymnasier och Allmänna
Scholor
Borgare-Ståndet
anfag för sin del Borgerffapet
i Skäderne af fjerde och femte Clasierne böra
otnMa lika rätt med Städerna af andra och tredje
Clasierne i det afseende, att jemwäl de förstnämnde«
mage tillsätta nio Taxcringsmän; Och wid Redaktion
af 6 Artt z §, trodde Ständer, till förekommande
af understes, böra tilläggas, emellan Studiers
idkande och uppehålla sig, orden Hela LäseTerminen.
Z öirigt, och da erfarenheten wisat, att wid
Mantalöfftifnkngarne gröfwa missbruk och understes
Lj
Den ro A ugust,'. 2;sZ
ej warit sällsynte, fann Ståndet, med afseende pa
hwad Högwördige Prest, Srandet i denna del förklarat,
Riksens Ständer böra hos Kongl. Mast i
underdånighet anhalla, det Kongl. Mant, jemte meddelande
af Den befallning, att Desi Befallningshafwande
mage förordna Ombud, att pa deras magnar
derwid tillstädes wara, samt sorgfälligt bewaka
Kongl. Majus och Kronans i wäftntelig matto der,
under beroende rätt, och att Husförhörs-Böckerne
blifwa inrättade i likstämmighet, samt sa enkelt och
tydligt, att antalet pa Personer som böra uppföras
i Mantal, med lätthet kan inhämtas, äfwen
desiutom widtaga alla de anstalter och föreskrifter,
som Kongl. Maju finner tjenlige och kunna leda till
controll mot undansnillande af sa wäl Bcwillningcn,
som Stats, Werkets inkomster.
Sluteligen besiöt Ståndet uppdraga al Bewillvings-Utskottet,
att i fall emellan detta och öfrige
Riks-Standen stiljaktigheter skulle yppas, de stri.
diga meningarne, sa midt möjligt wore, sammanfemnka,
och med förslaget deröfwer vfördröjeligen
inkomma; äfvensom att med första insända nya
Redactionen till Författningen.
löle supra. klx krotocollo,
fs. I. Lerjström.
Utdrag af wällöf!. Borgare,Ståndets prstocsv,
häller wid Urtima Riksdagen i
Örebro den Aug. »812.
S D- 8 äredrogs a nyo Lag, samt Allmänna Beswärs-
och Economie-Utffottens Betänkande af dea
17 sistledne Julii, i arMning af Herr Majorer,
Fr,,
»5)4- Den ro Augusti.
Friherre Silfwersch ölds Memorial, om skyldighet
att kaga lösen för sädane Wakten-Werk,
som kunna hindra odlingar, jemte Urjkoitens öfwer
anmärkningar wtd detta Betänkande den zo i samma
manad afgifne förklaring; Och som Riksdagens
snart annalkande flut lade hinder i wägen för en sä
fullständig granskning, svin Ståndet ansäg detta
ämnes wigt fordra, fann Ståndet sig icke kunna,
till hwad Utskotten föreslagit, lämna bifall, utan beslöt
för sin de! hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhälla, att fräsan till Lag-Commitläens åtgärd
ökwerlämnas, för att af Committcen noggrannt beredd,
wid nästa Riksdag till Riksens Ständers ytterligare
handläggning förekomma.
klt supra. Lx krotocollo,
ftft Lerjström.
Utdrag af wälloflige Borgare - Ständets
prorocoll- haller wid Urtima Riksdagen
i Orebro den ro Aug. 1812-
S- D- ^öid förnyad föredragning af Bewillningö-Utskottets
Utlåtande öfwer de inom Riks,
Stånden gjorde anmärkningar wid Utskottets Betänkande,
angående Bewillningen för Bränwinsdränningen,
sann Bergare-Ståndet för godt att
antaga det först afgifne Betänkandet, med de deruti
genom nyssnämnde ytterligare Utlåtande förestag,
ne förändringar; i följd hwaraf ät Utskottet skulle
uppdragas, att med förslag till ny Redaction af förestrifterte
vin afgiften för Bränwinsbränningens
ffyndsammeligen inkomma.
Ot supra. Lx krotocollo,
ft ft Lerjström.
Den ro Augusti. 2s/s
Utdrag af Wällöf! Borgare-Gtändets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den ro 2lug. 1812.
S- D. ^cats-Utskottets meddeldte Utlåtande^ i
anledning af Riksens Ständers för deltagande i Öfwer--Revision
af Krigs - Räkenskaperne utsedde Deputerades
afgifne Berättelser, rörande Krlgs-Redogörelse-
och Revisions-Werket, ansagos ej fordra
tiägon åtgärd, utan ladeS aä acta.
Ot supra. 8x krotocollo,
ft ft LerZström.
Utdrag af wällöf!. Borgare-Ständcts Protocoll,
hstllet wid Urtima Riksdagen -  Orebro den 19 2lug. i8is.
S. D. ^tals. Utskottets afgifne Betänkande, om
tillökning i arfwodct för^ Riksens Ständers Deputerade,
till deltagande i Ofwer-Nevisionen afKrigsNäkenskaperne,
förehades ä nyo och bifölls.
Ilt supra. Lx krotocollo,
< ' ft ft LerZ st r öm.
Utdrag af protscollet, hället hos ^ederwärda
Bonde-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den rc> Aug. »812.
S- D. Ä^id ytterligare föredragning af Bewillnings-Utskottets
den 29 sistledne Znlii afgifne Betänkande,
med förslag till Bewillningen för nästkommande
ar »8iz, och de följande arén till nästa
Riks
-
ss;6 Den io Augusts.
Riksdag, jemte dest, uppå skedde anmärkningar,
medbeiie ytterligare, sedan den 8 dennes pa bordet
lagde Utlåtande, fann Bonde-Standet sig böra
ogilla Utffottets sednare Utlåtande: i:o. I hwad
Let innefattar dels Alternativ tili Personelle afgiftens
beräknande efter Dagsverken 06) Markegång,
sasoiu alldeles olämpeligt, dels Justitie-OmbudSmannens
befattning wid Markegangarne; 2:0. I afseende
pa den wid 2 Art. Z §. r Mom. Embets,
män tillagde minffning i asgiften, och afdrag för
kostnader, da Allmogen icke åtnjuter enahanda förmohn;
3:0. I hwad det innefattar afgift för Rust
tjenst
och Utsockne Frälse-Hemman, den BondeSrandet
anser efter Utffottets första Betänkande,
böra utgöras; 4:0. I hwad det tillägger Actieägare
i Götha Canal-Bolag större befrielse än andre
Private Inrättningar, der likwal de alla pa enahanda
sätt böra till Statens upprätthållande bidraga;
;:v. Rörande den bewiljade nedsättningeN i
Progressions-asgiften, hwilken enligt 3 Art. i Utffottets
första Betänkande kommer att erläggas;
Och 6:0. Angående Z-nglingars Mantalsskrifning,
hwilken Bonde-Stander anser hädanefter som hittills
böra werkställas icke förr än han uppfyllt 15
ars alder; äswensom Bonde, Ståndet icke widare
kan godkänna det till ett möjeligt öfwerffvtts anwänLande
gifne försiag, än sa widt det sträcker sig till
befrielse för Gemenffapen af Indelta Armeen och
Batsmanshallet, fran Personelle asgiften, men allt
hwad som derförutom ingar, finner Bonde-Standet
böra ansins till en Amortificments-fond för Riksgälds-Contoirets
Credit-Sedlar, pa sätt Bewillnings-Utffottets
nu asgifne Utlåtande omständeligen
rnnehaller, men i allt öfrigt blifwer detta Utlåtande
pa
Den io Äugustk. sfs?
påen gang med Utffottets Betänkande, af BondeStandet
antagit och bifallit; med det, i afseende pa
den för Kohlningsfriheten stadgade afgift, tillagde
willkor, att de som af särffildte lägen eller andre
omständigheter, tro sig bafwa ffäl, att deruti söka
lindring, ma dem hos Taxerings-Committäen anmäla,
och efter dest noggranna bepröfwande, en sadan
lindring, dock icke under 4 åtnjuta; Oich
ffulle Bewillnkngs-Utffottet uppdragas, att ofordröjeligen
widtaga Redaction af Bewillnings-Förordningen,
och tillse i hwad Riks-Standens möjeligen olika
Besiut, kunna jemnkas, eller fordra Nämndens
sammanträde och afgörande, samt denne hos Stam
den tillkannagifwa.
Ut supis. kx krotocollo,
(r. Lriri Irman.
Utdrag af ))rotscollet, hället hos Heöerwärda
Bonde-Standet, wid Urtima Riksdagen
i örebro den ic> 2lug. 1812.,
S. D- ^)a Bonde, Ståndet sill stutlig pröfning
sörehaft Bewillnings, Utffottets den 29 sistl. Juli!
meddelte Betänkande, och i anledning af skedde anmärkningar
ytterligare asgifne, den 8 i denna manad
pa bordet lagde Utlåtande, angående Brännvins-tillwerkningen
och asgiften derföre, har Bonde-Ståndet
funnit den för Manspersoner förökade ConsumtionS-afgift
till 12 fi., emot den Qwinkönet i thy
tillagde befrielse, sakna skälig grund, och derföre med
ogillande af förstnämnde afgift förklara den böra wid
8 fi. för hwarje Mansperson förblifwa; ,>men till
alik hwad Bewillnings, Utskottet t öfrigt framställt
2;;8 Den lo Augustt.
och föreslagit, lämnar Bonde-Ståndet dest bifall,
och uppdrager Bewillnings-Ulikottet att belöna om
Redactionen af den utgående Författningen, och tillse
i hwad mo hn Slantens möieligen olika Besiut kunna
genom jemnkning, eller böra genom Nämnd,
afgöras.
Ut sugrs. Lx krotocollo,
6. Krinkmsn.
Utdrag af protokollet, hället hos >6ederwärda
Bonde-Stan-er, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den io Aug. r8»2.
S- D- ^Lster uppläsande af Högwördige PrestStåndets
nu ankomne Protocolls-Utdrag, angående
dest befattning wid Mamalsskrifningarne, fann Bonde-Ståndet
sig icke kunna det Högwördige Ståndets
inbjudning i den delen emottaga, Utan fördlef
wid dest redan vttrade bifall till Bewillnings-Utskott
tets, i denna del afgifne försiag.
Ut sugra. kx krotocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af protocollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Btändct, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den »o Aug. 1312.
S D. 3)^ed det i Wällofllge Borgare, Stan,
dets Protocolls-Utdrag för den 8 i denne manad
beslutade förbehåll, att innan nasta Revision öfwer
Stats
-
Den 10 Augusti. szs
Stats-Werket,
»309 och föregående arens Räkenffaper
mage wara behörigen afsiurade och reviderade,
samt Revisorerne såmedelst beredas tillfälle, alt inhämta
den wid i8>o ars början warande balance,
skulder, tillgångar och afkortningar; aktade BondeStandet
ffäligt, att till alla delar instämma.
Ut supra. kx krotocollo,
6. Lii likman.
Utdrag af protocollet, häll et hos Heder,
wärda Bon-e-Srändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den io Aug. 1812.
S. D. (Ehuru Ståndet ager den öfwertygelse och
den äfwen genom Protocolls-Utdrag den 5 dennes
uttryckellgen tillkannagifwit, att fragan om förbud
emot införsel af Utländskt Bränwin, Romin och
andra dylika starka Drycker, innefattar en Reglementarisk
anstallt, som Kongl. Majit allena tillhörer
och Bonde-Ståndet ej eller kan föreställa sig, att
Kongl. Majit, som i Nader funnit Jnhamska Branwlns-tillwerkningen
böra inskränkas, skulle pa famina
tid, som den utöfwades, tillåta införskrifning af
Utländskt Bränwin; will Bonde-Standet likwäl,
i anledning af Högwördige Prest-Ståndets anmodan,
genom nu ankommit Protocolls,Utdrag, förena
sig i den underdåniga anhållan hos Kongl.
Majit, att införandet af Utländskt Bränwin och
andra dylika starka Drycker ma förbjudas; sa framt
icke Kongl. Majit af högst wigtiga skäl, skulle sädant
någon gang i Nader tillåta,
kält supra. Lx krotocollo.
6. Lrinkman.
Ut.
s;6s Den 10 Augusts.
Utdrag af protocollet, hältet hos Heder»
wända Donde-Ständet, wid Urtiina Riksdagen
i Orebro den ro 2lug. l8>2.
S- D. föredrogs och bifölls Stats - Utskottets,
sedan den 8 dennes pa bordet lagde Betänkande,
angående tillökning i arfwodet för Riksens StanderS
Depurerade till deltagande i Öfwer - Revision af
Krigs, Räkenskaperna
Ut sugra. Lx krotocollo,
6. Lrink.man»
litdrag af protocollet, haltet hos Heder»
wäcda Bonde-Gtandet, wid Urrinia Riksdagen
i Orebro den ro Aug. »812.
S. D. Ä8id Stats-lltffotteks den e dennes af,
gifne och sedan den 8 pa bordet lagde Utlärande,
angående Riksens Ständers för deltagande i ÖfwerRevisiionen
af Krigs-Räkenskapcrne utsedde Deputerades
berättelse, rörande Krigs-Redogörelsen och
Revisions-Werket; fann Bonde-Ståndet för godt,
att läka förblifwa.
Ut sugrs- Lx krotocollo,
LrinkmÄN.
ttt
-
Den n Augustt. 256!
Utdrag af protossllet, hållet hos Hederwärda
Öonde Ständet, wid Urtima Riks»
dagen i Orebro den n 2lug. 1812.
S. D- ^iil Allmänna Beswärs- och EconomieUtssottets
förleden gårdag pa bordet lagde, nu ytterligare
föredragne Betänkande, angående Bränwinsbränningen
ifrån den r nästkommande October,
fann Bonde-Standct sig sa mvcket mindre böra lamna
bifall, som, utom det, eftersöker erfarenhet, arswäxten
pa de fleste orter wisar sig ymnog, och det
för Landtmannen till flere HuShallsbehof ar af wigt,
att Mellden fa anwända flöfäd och jordfrukter, bade
till ett nödigt förråd af Bränwin och glödning
af slaktkreatur, Kongl. Maj:t, at hwars Nådiga
bedömande, inskränkning i en sadan tillwerkning är
öfwerlaten, jemnwal nogsamt lärer, efter erhållande
inhämska och politissa underrättelser, i Nader gröfwa
nödwändigheten af en sadan anstallt, utan att
Riksens Ständer i förtid behöswa derom göra underdånig
framställning.
Ut su-xrs. klx krotocollo
6. Lrinkman.
Utdrag af protokollet, hällit hos Hederwärda
Bonde Ständet, wid Urtima Riks»
dagen i Örebro den n 2lug. 1812.
S. D. 8öredrogos ater och biföllos BewillningsUtskottetS
nästledne gårdag pa bordet lagde Betänkande»:
Bihang.
N:o lär. vs.
2;6» Den ri Augusti.
no. Om sältet till erhållande af Statistiska
upplysningar om Landet, genom Bewillnings, Uppbörden,
och
-w. Angående Post,Taxan.
Ot supra. Lx krotocolls.
6. Lii rikman.
Utdrag äf ArotocoUet- hältet hss ^eder«
wärda Bonde-Gränder, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den n Aug. 1812.
S. D. 2)onde-Stander lät sig ater förekomma
Stats- och^Vewillnings Ucstoltens den io dennes
pa bordet lagde Betänkande, i anledning af Borgmästaren
Egges Memorial, rörande förändring i
Slö-Tullens clarcrande för u'gaende wahror, med
wäxlar; och fann för godt, att samma Betänkande
bifalla.
Ot supra. Lx krotocolio,
6. Lrinkman.
Utdrag af f)rstööoUek, hältet hos Hederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Örebro den n Aug. 1812.
S« D. ^a Bewillnings-Utstottets den 29 sistledne
Julii afgifne Betänkande, angående LandTulls-ersättningens
behöriga fördelande och SlöTullens
reglerande, nu ytterligare föredrogs, tillika
med samma Utstötts, öfwer förekomnc anmärkningar,
meddeldte Utlåtande, som i gar lades pa bordel,
biföll Bonde-Ståndet Utstottetö Betänkande,
med
Denn Augusti. Ss6z.
med den deröfwer meddeldte förklaring och deruti
ffedde tillägg.
bit supra. krotocoUoz
<ör> Lri rikman.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den ra Äng.
s - Prest-Ständet den IL - -
s s Bvrgare-Ständet den 12 - -
i, - Bondes Ständer den 12 s -
Wörösamt Memsrial!
^ anledning af hos Högloflige Ridderstapet och
Adeln wäckt M ttion om ca Författning, hwari böe
stadgas, att Waltén-Werk, hwilka genom uppdämning
hindra odlingen af odelbara Landsträckor,
borde fa lösas af den lidande Jordägaren, hafwa
Lag- samt Allmänna Beswärs- och Economie-Utskottet
gemensamt gifwit förflag till en föb ändamålet
timlig Författning, Riksens Ständer hafwa under
erkännande af sakens wigt, icke tilltrott sig akt
något bestämt häröfwer stadga, men under det deras
pluralitet welat öfwerlämna malek at Konungen,
hafwa Pock sadane olikheter i bestulen förefallit,
att något genom werkelig pluralitet bestämdt resultat
e> af Expeditions - Utskottet kunnat Utrönas,
Högloflige Ridderstam och Adeln har öfwerlämnak
malel till Kongl. Majtt, att såsom ett Economistt
ämne afgöras, det Högwördige Prest-Ståndet hae
bifallit Ulstottels sednare Betänkande, Under hopp
att Kongl. Maj-t med afseende pa Utskottens färstag
läcktes till nästa Riksdag lata derom bereda en Författning,
för att wid nästa Riksdag stuteligen afgöras
- Det Wälloflige Borgare-Stander har föreslagit
att hos Kongl. Maja matte anhallas, dek Lag*
* Com
-
2564 Den l2 Augusti.
CommittLen skulle anmodas, att kil! nästkommande
Ständers handläggning bereda detta mål: DetHeterwärda
Bonde-Ståndet har bifallit Utssvttens färsing:
Den jemnkning Expeditions-kktstottcc i medsökande
Project till underdånig strifwelfe till Konungen
förestår, grundar sig pa den inbördes när,
heren i irenne Stånds Bcsiut, ock Utstottet gör sig
derföre hopp, act Riks-Standen om desi gillande
malte förena sig.
Pa ExpedLlions-Utskoltets wägnar rc.
Stormögtigste Al/erristdigste Ronung!
^edan^ Riksens Ständer nu stadgadt sine Besiut,
hwad Stats-Werket beträffar, sa wäl i anledning
af de det jamina rörande Nådiga Propositioner Eders
Kongl. Masit täckts till dem afiämna, som de
särskilda i Riks-Standen gjorda Motioner, fa Riksens
Stander härmed till Eders Kongl- Masit i underdånighet
öfwerlämna den för innewarande och de
följande arén upprättade Riks-Stat, intill nästa
Riksdag, som utwifar resultatet af den fullbordade
Statsrcglerlngen. — Till närmare upplysning deraf
, fa Riljcns Ständer t underdånighet anmäla följande:
no.
Stats - Werkets Inkomster af LandtRäntor
och de flere bland dem upptagne Uppbörds,
Titlar, som uti 1810 ers Rikö-Stac paräknas till
ett sammanlagdt belopp af i,z 39,^6 R:d. io si.
ir r.-st., anses i den upprättade Riks-Staten för
detta ar komma att göra 1,500,468 R:d!r 41 si.
9 nsi. Skillnaden består i förändringen af Statspriset
till 4 R:dlr Tunnan för den i Staten a r
Rrdlr
Den 12 Augusti. 2565
R:dlr 16 si. beräknade Afrads- och Krono,TiondeSpannemal,
i ett högre upptaget wärde pa KopparRäntan
och Slagskatten, samt Kronans TivndeTackjern:
Och uti åtskilligt, särdeles pa Författningar,
dem Eders Kongl. Maut i Noder widtagit,
grundade, nu tillkomna inkomster, alla sammans omständeligen
uppgifne i Riksens Ständers underdåniga
skrifwelse om Stats-WerkctS inkomster, utgifter
och tillstånd; Hwartill dock kommer 48; R:dlr 46
si. 8 r:st. i Hemmans-Räntor, som utom Stat warit
anstagne i afräkning pa afiöningen för Strömsholms
Slotts, Betjening, men nu tillfallit StatsWerkct,
sedan ester förändringen med Stuteri-Inrättningen
och Strömsholms Kungsgårds bort-arrenderande,
de särjkildte förmohner upphörc, som
Slotts-Betjeningen deraf innehaft, och hwarföre Eders
Kongl. Maj:c blifwit föranlaten att, för denna
till minsta möjliga Personale inskränka Betjening
samt Slottets underhall i Noder fastställa en
ny Stat, hwilken ibland de till första Hufwud-Ti,
tuln hörande utgifter äro upptagne.
2:0. Stats-Werkets, enligt 6o §. i Regeringsformen,
i egenskap af Bewillning tillegnade Tuils->
Post- Charle-Sigillate- och BranwinsbränningsMedel,
oberäknade Ordinarie och Extra Sjö-Tulismedlen
upptagne i Licenten kill 835,149: 14, s
Landt,Tull,ersättning , 150,200:
Post-Medel - 150,000:
Charle, Sigillate-Medlen , 150,000: — —
Bränwinsbrännings-Medlen 702,800: — —
l.987,Z49: 5-
Z:o. Stats-Werkets utgifter, bestämde genom
18>o ars Riks-Stak hafwa blifwit tillöktt pa
följande Hufwud-Titlar, nemligen: För
-
»z66 Den is Augusts.
Första Hufwud, T tuln:
Kongl. Hof, och Slotts Staterne ö5,s§s: ra,
Tillökning består i Hanö Kongl,
Höghet Kron - Prinsens och
Hanö Kongl. Höghet Hertigens
af Södermanland StatsSummor
— förökadk ansiag
till Hö- och Hafre-upphandlingen
för Hof-Stallet —Med
och Kohl för Hanö Kongl,
Höghet Kron, Prinsens HofEeonvmie
och Kök, erforderligt
ansiag at Medbärare för medens
sagning 06) uppbarande,
samt tilt underhall och löner
för Strömsholms Slotts,Betjening.
Andra ^»uswud-Titulm
Civile- och ilands, Stcucrne - §§,471: 16,
Den innefattar tillökningen i
Postlegan och Postillonernas
tractamenten. Förbättring i
Mitza Embets- och Tjenstcmäns
löner, pa Qswer-StatHallarki-Embetets
och Policens
Stat, Medicinal-Staren, Revisions
- Secreterare, Kongl.
HoftNätterne, Kammar-Collegium
ock) StatS-Contoiret,
hwarom genom särstildke underdånige
strifwelser underrättelse
af Riksens Stander biif
-
Den i- Augusts. 2567
Wik aflämnad, Rldlr i
asiöning för det Contoir sorn
till Riks-Voksiutetö författande
i Nader blmvit i StacsContoiret
inräccact: Läner till
ett belopp af 71; R:dlr för
nagra Lands., Slotts- och
Scats-Betjente, coo N:d- i
Hushyra för LandShäfdinaen,
Lands, Cantzliet, tzands-Contoiret
och Landt, Ränteriet
samt Provincie, LandtmäteriContoirct
i Stockholms Län.
Tredje Hufcvud-Tituln:
Militaire, och Förswars-Werken
till Lands, och Siösi 647,87st 47, I
Tillökningen harrörer deraf att
Riksens Högloft. Ständer rvid
1809 och 18 ro arens Riksdag
ej anftogo mera än 620,020
R.d. pä den till En Million fastställde
Defensions-Summan:
akt medel ej anftogos till Löner
för Finsta Land- och SjöArtilleriet:
icke till GarnizonsSjukhusets
underhall: ej list
förbättring i Pasievolance-willkoren
för hela warfwadeA»-  möen m. m.
Sjette ^ufwud-Tikuln:
Milda Stiftelser - - »,zzz: -6, —
Ttll
-
?§68 Den 12 Augusti.
Tillökningen bestar i Stats-anstaaet
till Drottningens Hospital
i Slockholm.
Äcconde Hufwud-Tituln eller:
Staten för Allmänna och Extra
Utgifter , - 8l,oiz: 41, n
Dllökningarne bestä i ökade anstag
till Durchmarcher, Fängars
stjuls och förtäring, Rese-
och Tractamenrs,penningar,
Stockholms Slotts och de Publike
Husens^ sä i Stockholm
som Landsorterne underhallande,
för Manufacturerne till
Commerce-Collegii disposition,
till Nybyggnad af GarnizonsSjukhufet
samt i flyttning pä
Stat af anflaget till Institutet
för Blinda och Döfstumma;
äfwen hafwa pa denne Hufwud
-Tirul blif-vit uppförde
400 N:d. till ersättning för
Spinhus'fonden för förlorad
Landt-Dills inkomst, och Rantorne
för sa wäl Allmänna som
Skänsta Hingst-Premie Casimir.
Allmänna ^Zlndragnings-Staten.
Denna Stat? författad wid 1309
och ig ro arens Riksdag, flöt
sig med en Summa af489,774
A:d. i8tz. z r:st. samt uppsteg
-
Den 12 Augusti. 2569
steg med den nu ifrån i R:d.
16 si. till 4 R:d. fastställde förhöjning
i priset pä den dit
hörande Spannemälen till
509 018 R:d. 18 si- z r:st.
och hwarwid innewarande ärs
början med iagttagande af enahanda
beräkning för Spannemälen,
ramstad till 316,241
R:d. 44 si. 3 r:st. Men som
största delen af den deruti inbegripa
Summan för nu mera
i (Awenffa Armeen an,
wandt Öfwer- och Under-Befäl
af f. d. Finsta Armeen
kunnat förswinna; sa blifwer
ej mer af berörde 316,241
R:d- 44 si. Z r:st. detta är
qwarstående och till utbetalning
gällande än 284,666: 12, 3
Deremot kommer af besparingarne
pä denne Stat an widare
att fortfara.
Den af Riksens Stander wid Urtima
Riksdagen är 1310 bewiljade
Fond till Pensioner för
blesierade Officerare 5, zos
samt lill Arfwode m. m.
för Lag, CommiltLen
till nästa Riksdag 5200 , —
' ^ -2  10,Z20t
Till Löner för tillafwentyrs blifwande
Expectanter och Pommerste
Regementerne m. ff bi
behäl
-
sno Den 12 Augusti.
behällas pa denneStat de 20020
R:v. som wid nvstnämnde Ultima
Riksdag af besparinga rne
anflogos som Ranta pa atstillige
Bankörers i Hamburg fordringar
hos Pommerske Kammaren
- - - ^20,OO0: —
Hwarefter af förra pa denna Stat
uppförde utgifter komma att
fortfara « - 315,166: 12, z
De nya utgifter tillhörande samma
Slat,Lwarmed sistnämnde
Summa nu ökas, bestå i
de Cxpectance-Löner som Kongl.
Majit efter att hafwa af Finsta
och Pommerska Landt-och
Sjö - Artilleriet pa Swensk
Stat bibehållit, hwad oumgängeligt
funnits, i Noder fastställt
för öfrige gf deste Regementet
och Corpser hit öfwcrkomne
och qwarstadnade Befäl.
Desta Expectance-Löner som till
nästledit ars stut Ukgätt af Defensions
- Summan, hwilken
nu bör derifrån befrias, bestiga:
-
För Slö-Artilleriet af Finsta ochSlral-'
sundstaEscaderna, lill 2,z r8: z, 2.
För Finsta Landt-Artill- z,68o: 26, 8.
Och för Wendes Artiller. 91?: 8, —
Hwar
-
Den IL Augusts; 257,
Hwarjemte blifwit bestutad flyttning pa
denna Stat af Lönerne för z:ne Embets
- och Tjenstemän som ester folda
70 ar ined bibehållande deras erhållit
Nådigt afsked, nemligen:
Stats. Cominlstarien Nauckhoff 8oc>:
Commerce - Rådet Therlin , 82»:
Och Controlleurcn ivid ControllWerket
öfwer Guld, Silfwer
och Tehns förarbetning i Riket,
Hamberg . ^2,002:
Widare har den zrdje Hof-Intendenten
Herr af Sillöns Lön pa denna
Stat blifwst uppförd — ZZo: —. —
En Pension för Chirurgie Magistern
Osbeck — — zzz: r6, —
Anstag för en Committöe till öfwerseende
af Rikets Economiffa Författningar
m. m. arl,. till nasta Riksdag Z,oOo: —
Tillsammans 927,76;: 18, r.
Hwarefter alla wid denna Riksdag
tillkomne tillökningar sammanlagde
stiga till — 86z,887t 4Z, 5»
I följe af allt detta komma
Stats-Werkets utgifter, enligt den
bifogade Niks-Stalen för delta och
följande ören intill nästa Riksdag,
att ärligen utgöra:
Uppä Lörsta Hufwud-Tituln:
Kongl. Hof, och Slvtts-Staterne 574,982: 19,--
Andra Hufwud - Ticnln :
Civile- och LandS - Stattrne — ;66,746- i, 5
Tre
-
»572 Den 12 Augusti.
Tredje Hufwud - Tiiuln:
Militer- och Förswars-Werken
till Lands och S/ös — 2,235,273: 14, 2.
Fjerde Hufwud - Timin:
Läro-Werken — — 6,963: 29, 6.
Femte Hufwud - Tituln:
Fria Konsterne — — 10,453:
Sjette Hufwad - Tituln:
Milda Stiftelser — 19,303: 4, 6-
Sjunde Hufwud - Timin:
Pensions - Staten — 30,298: — —-
Åttonde Hufwud-Timin:
Allmänna och Extra Utgifter — 449,155: 18, —
Indragnings - Staten — 327,765:13,1.
Nionde Hufwud-Timin:
Nu öppnad med — — 21,736: 6, 5.
T
tillsammans R:dr 4,292,713: iz, 4.
Nar ifrån denna Summa afdrages
hmad Stats-Weckel ifrån
och med detta ar af Landt-räntorna
och de deribland upptagna
inkomster, bör hafwa att fv»
wänta stigande, enligt hwad redan
anfört ar och Riks-Srat
upptages till — 1,500,463: 47, 9.
Sa akerstar R:dr 2,792,249: 21, 7.
Att bestridas af Inkomster, sa wäl af de under titul
Bevillning, Stats-Werket sarstildt tillägnade, TullPost,
Charle Sigillate- och Bränwinsbrännings
Medel,
Den 12 Augusti. 2573
Medel, som genom tillstött af Allmänna Bewillnlngen;
Och som berörde Stats-Werket. tillhörige Bewillnings-medel
för ar 1812 ej kunna beräknas till
annat belopp an 1,437,349 R:dr 14 si. 5 r:st. elier
alldeles lika med hwartill de i :8io ärS Stat
paraknas, ökas den Summa som Riksgälds - Contoiret,
enligt sarstildt derom widtagen författning till
fyllnad i Stats-Werkets behof kommer akt förstjuta
ifrän 569.126 N:dr 12 si. 7 r:st. efter 1810 ars
Stat, till 1,354,900 R:dr 7 si. 2 r:st. eller utöfwer
1310 ms Statsbrist med 785,773 R:dr 42 st.
? r:st.; Men hwad angar det af Allmänna Bewillningen
för i8iz och följande arén erforderliga tillstött
till fyllande af Stats. Werkets oswanbemälte
behof, kommer samma tillstött att i den man förminskas
som de enligt 6o §. Regeringsformen under
namn af BewiUnmg Stats - Werket tillägnade
inkomster, till högre belopp an inhitlills inflyta, enligt
hwad för dem ofwanföre ar beraknadt; Kommandes
således enar nysi förmälta Bewillnings, Inkomster
inbringa den förhöjda Summan af 1,987,349
R:dr 14 si. 5 r:st. Riksgälds-Cvntvirets tillstött af
AllmännaBewillningsmedlen att nedsättas till 804,920
R:dr 7 si. 2 r:ft. ärligen intill nasta Riksdag.
4:0. Bland desie Stals-Werkets ofwanbestrefne
utgifter begripaS ej de 720,000 R:dr, som Banken
ärligen bör erhälla i Ranta och afbetalning pä
Capitalet af desi förskott till 1803 och 1829 arens
krig och icke heller de 30,000 Rwr, som pä lika
sätt tillfalla Banken för den nästledne är, till Rikets
förswar lyftade mindre Creditiv Summan. För
bägge desie förskott ager Banken säkerhet och pantförskrifning
af Stora Sjö-Tullen. Men dä denne
Slats-Werkers redbaraste inkomst till desi fulla be
lopp,
ss74 Den is Augusti.
lopp, härefter svin tillförene, kommer att päraknas
till godtgörande af Stals-Werkels wanliga utgifter;
och Riksens Stander sörordnadt, att förstnämnde
720.000 R:dr böra utgå af Bewillningen, ftin inflyter
till Riksgälds - Contoiret, anse Riksens Stander
det wara i fin ordning, alt med nu tillkomne
30.000 Iftdr för lilla Creditivs-Länet, pä enahanda
fatt bär förfaras.
;w. De i z:dje Puncten upptagne och omförmaldte
Stars-Werkets utgifter mäste till det mästa
bestridas för innewarande ar, hwartill alwen en
obetydlig Summa tillkommer som likwäl blott för en
gäng utgärd
Den ärliga tillökningen stiger till 1,354,920: 7, 2.
Förenämnde Summa uppkommer
genom Hans Kongl. Höghet
Hertigens Stats-Summa
för är -8ll —
Garnizons - Sjukhusets reparation
innewarande är —
Ersättning för reparationer a
Kongl. Slottet i Stockholm
Commerce-Collegii skuld för utgifter
af Manufaktur - Fonden
arén l8io och 18H
Strömsholms Stuteri-Byggnader
Capotter för Extra RoteringsManstapet
— —
Riksdagskostnaderne troligen öfwer 200,000:
Tillsammans 1,740,80g: 4.Z, 9.
Enär nu Riksens Ständer i likhet med bwad
redan i underdånighet är anfördt faststäldt RiksStaren
samt derefter undersökt hwad Riksgälds
Con
-
16,666: Z2,—
8,ooo:
29,000: — —7
12,237: 4, 7.
Z 5,000:
96,000:
Den i2 Augusts. 2s7s
Contoiret till uppfyllande af de detsamma älagde förbindelser
i tillskott till dess förut ägande inkomster behöfwer,
hafwa Riksens Ständer funnit det ärliga
behofwct svin genom Allmän Bewillning b'r uppfyllas
ifrän och med >8iz stiga till 2,294,219:30.
— Men enär särskildt för detta är nyssnämnde
Statsbrist af 1,742 803.- 43, y. äfwen bordt ersaltas,
och Riksens Stander ej ansett möjligt att
denna Summa pä en gäng genom förökning i Bewillningen
utgöra, hafwa de öfwerenskommit att
densamma pä Fem är fördela och nyssnämnde Bewillninqs-Summa
2,294,019:30, med 348,160
R:dr ärligen i Fem är tillöka, sa att hela Allmänna
Bewillnings - Summan hwilken Riksens Ständer
faststäldt att intill nästa Riksdag böra utgå,
uppstiger till ett sammanräknadt beloppet 2,642,130:
17, 6. hwilka likwal för jämnheten skull blifwit beräknadt
till 2,650,200 R:dr, som till RiksgäldsContoiret
stola inga.
Om till denna Summa af 2,650,000 lägges
de förhöjningar Riksens Stander sig wid denna
Riksdag älagit a de enligt 60 §. Regeringsformen
såsom Bewillning Stats-Merkel tillstagne Artiklar
nemligen:
Pä Charle Sigillate — 6o aso
Husbehofsbrännings - afgiften — 340,000
Landt - Tulls-ersättning — iso,oso
Till ett sammanräknadt belopp af — 550,200,
lärer Eders Kongl. Mant i Näder finna, att hela
den Summa som af Riket intill nästkommande Riksdag
bör erläggas / utom de Summor hwilka förut
pä de särskildta Bewillnings - Artiklarne warit faststälda,
tillsammans utgör Tre Millioner Twähun
-
2576 Den is Augusti.
drade Tusende Riksdaler Specie. — Men da starre
delen af sistnämnde Statsbrist annu under inne,
warande ars lopp bör utbetalas, och medel dertill
el genom denna Bewiilning, som först med arrZiz
tager sin början, hinna inflyta, hafwa Riksens Ständer
till Stats'Werkets understöd beflutit att Riksgälds-Contoieet
ma erhålla en förökc Discont-rättighet
i Banken af 502,020 R:dr, ja alt dest Discont
, ratt nu ma upvstioa i stallet för En, till En
och En half Million Riksdaler, med stilkor att det
tillökte i Discont - Summan ofelbart blifwer inom
twanne ax afoördadt. I sammanhang härmed hafwa
Riksens Stander äfwen beflutit, att till ytterligare
säkerhet för Banken för det biträde som Banken
salunda kommer att lämna, mantalspengarne mä
såsom Hypothek till Banken pankförstriswas, i följe
hwaraf Rstsens Ständer hos Eders Kongl. Maj:t
i underdånighet fa anhalla, att ehuru denna Discont
, rättighet genom Riksgälds - Contoiret kommer
att begagnas, Sats, Contoiret dock matte undfå
Nådig befallning, att i dest till Banken afgifwande
förbindelse, en sadan pant- förskrifning ^vederbörligen
kagttaga.
Riksens Stander framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 12 Aug.'
- - Prest-Ständet den i2 - -
- - Borgare-Ständet d. 12 - -
- - Bondc-Ständet den 12 - s
Gtsrmägtigste Allernädigste Lonung!
^ill swar a Eders Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse
rörande Landt-Tullarna, fä Riksens Ständer
här
-
Den i2 Augusts. 2577
härmedelst i underdånighet lillkannagisttä, att de med
godkännande af de grunder, hwarpa te redan förut
af Riksens Stander biiswil upphäsna, a-wenstin af
enstammig öswertygelje att Inrättningen bade i Economistt
afseende, och wid defl beiragtande såsom en
beskattning för Landet wore betungande, förenat sig,
atl densamma i dest hittills warande stich bibehålla.
Riksens Stärdcr fa derjemte anmäla att de icke
underlåtit behjerta Statens behof af säkra inkomster,
utan deremot anse sig, gencm de Bewll-ninger de
sig aragit, och hwarom deras beslut ofördröjeligm
komma att till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
vswei lämnas pa ett tillfredsställande sätt, kunna adagalägga
att Riksens Stander gjort allt hwad i
deras förmåga statt att bispringa Staten och gä
Ekrs Kongl. Maj:ls önskningar till mötes-»
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 12 Aug>
- - - - Prest-Ståndet den ir - --
- - « - Borgare-Ständer d. ra - -
- - - - Bonde--Ständer d-. 12 » -
Riksens Gtänders Gests - Utskotts Betänkande,
angående tillökning a Sccreierarens
wid Riksgälds-Lsnrsirek Lön
^ndcr
det Stats-Utffottet wid denna Riksdag förehaft
strstildre till Riksens Höolofl. Ständers pröfning
hemstaide frågor om förbättring i en del Tjenstemans
wid R.tsgälds, och Assistance, Contoiren
Lönmgs wilkor, har det icke kunnat undfalla Utstottet,
act Secreteraken wid Riksgälds, Werket, i anstende
till wigten och anfwarigheten af hans Svkla.
KihqnS' Nro »Os. sykics
,s?8 Den 12 August!.
synes böra sättas i fullkomlig jemförelse med Secreteraren
wid Banco-Werket och i följd deraf förseS
Mtd lika Lön som den sistnämnde innehafver eller
iooo R:dr ärligen, hwilket belopp lchskottct anser
wara det som i närwarande lid bör bestås för
Veste Svfllvrs bestridande, enar dertill fordras män
med särdeles skicklighet och kunskaper samt nit för
Wcrkens behöriga gang och styrelse: Och får Stats,
Utskottet alitsa wördsammeligen hemställa, om icke
Riksens Högloft. Ständer^ skulle finna skäligt alt öka
Secreterarens wid RiksgäldSContoiret Lön, som nu
utgör 8») R.tr till ivoo R:dr ärligen, att fran
och med början af detta ar beräknaS och utgå;
hwarwid Utskottet sar tillkännagifwa, att den till
Riksgälds-Contoirets ständige utgifter förut anstague
Tumma af 40,020 N:dr blifwer tillräcklig afwen
till en sadan tillöknings utbetalande. Ötebro den 1 r
Augusti i8 l 2.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högwvrd. Prest-StänLcdcim.
magnar, dets Lcdam. wägnar
kric ak VV e t t e rs te clt. Oust.
Pä Wälofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stän-etS
Ledam. wägnar, dets Ledan,, magnar,
P Wedelin. ^nclersson.
6. ^Ulieliur.
Uppläst hos Ridd- och Adeln d. 12 Aug.
s - - - Prest-Ständet d. 12 - -
- - - - Borgare-Ständet d. iL - -
- - - - Bonde-Ständet d. 12 - B
Riksens HZglsfl. Ständers Grots-Urfkotts
Betänkande, angäende en witz Summa,
som
Den is Augustt. 2579
fom af herrar Fullmägtlge L RiksgäldsLonroi.
cr mä disponeras till arfwode
för en Lasteur och en Lasta - Skrifware
wid Lreditfedel-> Wecker, utojwcr i8»o
ärs fastskälde Stat.
^nar, såsom en föliö af de wid innewaräNde Riksdag
af Riksens Högloft. Ständer widragne Författningar,
Credit, Sedlar möjligen torde komma att
sättas i omlopp till en större Summa, an den nu
warande, samt rörelsen uti Riksgälds, Contoirets sa
kallade Sma-Sedel-Caflor i lika förhållande ukwidgas,
dels genom ombyte af förjlitne Sedlär, och
dels genom insättningar af Credit - Sedlar, hwilka
uti Uppbörden af allmänna medel inflyta, har StåtsUtskottet
icke bordt undfalla, huru som de nu tvärande
2we Cafleurer wid Riksgälds - Contoirets
Credit Sedelwerk icke torde medhinna, att, jemte
Allmänhetens betjenande med wäpling, tillika med
ben skyndsamhet, som wederdör, uppräkna och Attestek
meddela a de för Kongl. Stats - Contoirets samt
andre Publike Werks Räkningar sseende insättningar
af Credit-Sedlar; Och hwarförinnan gwilkencer a
UpPbördsmännens lefwereringar hwarken kunna ifran
wederbörande Werk expedieras, eller de irflut.
ne Credit, Sedlarne ut-assigneras. Z anseende
hwartill, Stats-Utssottet trott sig böra tillstyrka, att
Herrar Fullmägtige autoriseras, i fall en Cafleuk
och en Cafla-Skrifware utöfwer Stat ssulle behöfwas,
sadane Tjensteman pa behaglig tid tillförordna,
och i följd häraf till deras aflöning disponera eö
lika Summa, som uti 18 i» ars Stat för Riksgälds-Coatoiret
är utsatt för en Lafleur samt en Cafla
Skrifware
wid Credit-Sedelwerkett Hwilket Rik
"
* sens
2?8v Den 12 Augusti.
sens Höglofllge Ständers närmare cmpröfwande
wördsammeligen underställeö. Orebro ben n Augusti
18'2.
Sä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högard Prcst-StänLedamöters
magnar, dets Lcdam. mägnar,
kl. at VVe-ltersteä t. Lustaf klura^. 1
Pä Wälloft. Borgare-Stan, Pä Hcderw. Tondo-Stän
dcls
Lcdam. mägnar, dets Lcdam. magnar,
V/e^elin. -^ncl. ^näersso».
6. luuelicir.
Uppläst hos Ridd. och Adcln den i2Aug.
- » - Prest - Ständer den 12 ,
- - , ^"rgarc-Ständet d. :2 , -
- - - Bonde-Ständet den 12 - -
Riksens -HLglofl. Ständers Stars-Ilcskorrs
Betänkande, angående det arfwode, som
wä bestas Embers- och Tjcnstemännen
wid Riksens GcSndcrs Riksgälds, Lon,
roir för Extra Arbete med Smärre Cre,
dir°Sed!acs strifning och tTrumcrcring.
Oi Riksens Ständers Riksgälds Contoir, likasom
i Banken, förrättas skrifningen och numereringen as
sa kallade smärre Credit, Sedlar paTwa°R:drs va,
leur och derunder af Werkets Commiharier, Kamererare,
Bokhallare och Contoirs-Skrifware, och för
hwilket Extra Arbete pä ledige stunder bese Embetsoch
Tienstemän nima arfwode, beräknadt för hwar/e
tusende dylike Sedlar. Och da° personalen af
Riksgälds-Contoims Embrts och Tjensteman, efter
ben
Den 12 Augusti. 2s8»
den ar 'Lis ssedde reglering af Staten, nu mera
ar inskränkt till del antal, som för anora goromals
bestridande oumgäng,'ligen erfordras, har Stats-Utstotttt
funnit bade rättwist och billigt, att RiksgäldsContoirets
förenämnde Embets, och Tjenstemän,
hwilka wid smärre Credit-Sedlars strifning och
numerering lägga hand, fa till godo njuta samma
arfwode, som för alldeles lika bestaffadt Extra Arbete
nu bestås eller framdeles kan warda wederbärande
i Banken tillagdt. Och hwilket till Riksens
Högloft. Ständers pröfning och bifall Stats - Ut.
stöttet alitsa ansett sig böra wördsammeligen hem
ställa-
Orebro ben n Augusti 1312.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högm. Prest-Ständeti
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
L. af öVettersteöt. Lust. ^lurraze.
Pä Wälloft. Borgare-Stän- Pä Hedcrw. Bonde-Ständets
Ledam. magnar, dets Ledam. magnar,
^f. VVeAelin. ^ncl. ^nclerssoa.
x L. lunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 12 Äng.
- - Prest - Ständet den 12 - s
- s Borgare-Ständ. den 12 s ,
- , BonderStändet den 12 - -
Riksens Scän-ero Grats-UrfDotters UUrttan,
de, angående Riks - Starens Zfwerlämnande
till Longl. Maur.
'.dan Riksens Högloft. Ständer under den 9,
ig, 14 och 16 nasti- Julli bifallit ben af Stats,
Urstotttt prvMerads SlatS-Resiering; har Uistcmt,
i öf
-
S58? Den 12 Augusti.
i öfverensstämmelse dermed, latit författa här hos
sö kande Riks - Slat för innewarande ar öfwer
Stets-Werkets Inkomster, och 'Utgifter med tillhörande
Viiagvr, att af Nils.-nS Höglcfl. Ständer till
Kongl. Magis höga Sanktion i underdånighet öfrverlä-nnas.
Stats' Utskottet bör härwid upplysa, att svin
Riksens Högloft. Stander behagat »vidtaga atstillige
förändringar yred de, enligt § Regeringsformen,
såsom Bewfllning inflytande Stats-WerketS Inkomster
bestående i Slö- och Landr-Tuns-samt Accisvch
Charte Sigillate-Medel jemte fri HusdchossBranwinsbrännings-afgift;
Men den tillökning i
Stats - Werkcts inkonlster, som derigenom uppkommer,
icke förrän nästa ar ;8>z kan i Riks-Scaten
paxäknas, hwapsöre Riksens Högloft. Ständer
uppdragit deras Riksgälds-Contoir alt med särskildt
utsedde medel sylla detta ars tillökte Stats-behof;
Sa har, jemte iagttagande deraf uti nu ifragawarande
Riks-Stat, Stats-Utskottet medelst Bilagan
Lik- L ädagalagt huru för ar r8»z och de följande
gren till nästa Riksdag, ofwannämnde BewillningsJnkomster
i Riks-Staten komma art beräknas och
Upptagas, da ater det som af Allmänna Bewillningen
utaf Riksgälds - Contoiret ärligen tilläggas b^r,
Utgör det belopp, som i Riks-Slaten inom Columrien
blifwir antecknadt- Orebro den n Äng. 1812,
Pä Högloft. Ridd- och Pä Högw. Prest-StändctS
Adelns Led-wngnar, LcLamöters wagnar,
L. sk VVettsrZtvät. Lustskikckurrax»
Pä Wälloft. Borgcuc-Stän? Pä Hcderw. Bonde-Ttän
veis
Led. wägnar§ dets Led. wägnar^
U. öVetzesln, /e, ^nstarsson,
(l, '1'uyestu»,
Den 12 Augusti. 258Z
Uppläst hos Ridderff. och Adeln d. 12 Aug.
- - - - Prcsi-Ständet den 12 - -
- - - - Borgare-Ständtt d. 12 - -
- - - - Bonde-Ständer den 12 - -
Riksens Srändcrs Stars-Ucskorts Utlärande
i anledning af Högloft. Ridderskapcts ock»
Adelns ärerremrtz i frägan om tillökning
i arfwsdet för Riksens Gränders Deputerade
till deltagande i Öfwer, Revision
af Lrigs - Räkenskaperne.
Emot Stats-Utskottets Betänkande den ;:te i denne
manad angående tillökning i arfwodet samt Rcsekostnads-ersättning
at Riksens Ständers Deputerade
till deltagande i Öfwer - Revision ak KrigS-Räkenskaperne,
har hos Högloft. Niddcrjkapet och Adeln
af en Ledamot dliswit anmärkt, att det förut
bestämde arfwode till dest Deputerade af 500 R dr,
i ett för allt, wäl wore otillräckeligt men deremot det
nu föreflagne nemligen lika Summa ärligen jemte
skjutspenningar till och isian hemorten, för högt och
vfwerstigande hwad hela nyttan af Revisionen kunde
blifva, i synnerhet som tiden för denne Revisions
werkställande hwarken är bestämd eller möjeligen
kunde bestämmas, hwarföre nämnde Ledamot förestagit
att om Deputerades åtgärd ssnlle anses nödig
och Riksens Ständer icke wille öfwerlämna denna
del af Revisionen till samma Embetsman sm besärier
den öfrige, arfwodet matte nedsättas till Trehundrade
Riksdaler om arel och skjuts för Tiva
hästar till och ifrån hemorten en gang hwarje ax
samt deräst Revision skulle upphöra ecc af Standens
Deputerade förrättas, de som dermed huli s
haft bade omsorg och besivär, oafkortad! fa atiuuta
de förut bewiljade 500 R:dr. ScatS
-
Den 12 Augusti.
S-sts U-?ottet, som af denna anmärkning evh-sttt
dcl genom Protocolls- Utdrag af n.östlednc dag,
. anilina häraf upplösa, akt Utskottet i dest
B//åkande förestagi: fkjutskostnadS-ersättning ät Deputerade
fran Landsorten endast för en fram och en
äerresa i och för hela förrättningen, sami att arfivodet
skulle komma ait tilt Deputerade utbetalas i
proportion af den tid hwar och en af dem mi Rev.
sionen deltaga: och sorn de öfrige Resp. Standen
redan antagit och bifallit Utskottets förflaa, sa wäl
t anseende till arfwodets belopp som jkintskostnadsersättningen,
fä kan Utskottet nu icke tillstyrka någon
förändring deruti.
Hwille.'Mskottet får wördsammeligcn mid handen
gifwa. Orebro den rr Augusti
Pä Högs. Ridd. och NdelnS Pä Högiv. Prest-SLändetS
Ledom. magnar ' Lcdam. wägnar
P, gk w Lt tLrst Lc! t, 6 u siVl ur r s zr.
Pä Wällöf!. Borgare-Stan- Pä Hederm. Bonde-Srändets
Ledam. magnar dets Lcdam. magnar.
Wedelin. ^n6. guster sson,
6. lunelius.
Ppplast ho? Ridd. och Adeln d. 12 Ung.
- - Prest-Eländet den ir - s
- - Bergare - Ständet o. 12 » ^
- - Bonds-Ståndet d- »2 - s
Riksens *^5gssf!. Gränders Stats Ucskorts
wärdsam.na Mema al, angäei.de nrskill>'ge
föreslag ne ändring ,r urr i^ro ärs
Reglemente fäo Riksgälds-Lsntstrer,
^)a de wid innevarande Riksdag af Riksens Höa
lofli
-
Den 12 Augusti. rs8f
loflige Ständer fattade Beslut uti åtskilige ämnen,
hwilka med Riksgälds-Werke: äga gemenskap. öranleda
kil! en och annan förändring uti det wid Riksdagen
i Stockholm ar l8>o af Riksens Högloflig^
Ständer fastställte Reglemente för Riksgälds-Cvntoirct,
har Siats - Utskottet latit författa Project til!
en ny Rcdacuon af de stallen uti berörde Reglemente,
hwilka komma att undergå förändring, 'och
hwilret Förslag till Riksens Högloflige Ständers
gramrning och gillande Stats-Utskottet får wäxdsammeligen
öfrverlämna, saint derwid tillika, i afseende
pä z tz. i 2 Art. särskildt erindra, ack fräsan
om Stora Sjö-Tullens för utgående wahrok
clarerina med Wäxlar, ännu beror pa Riksens Högloflige
Ständers pröfning; men att om ock härmed
skulle komma att förhallas såsom hittills, berörde 8.
likwäl ansetts böra undergå en sadan förändring som
är förcflagen, emedan Stats-Werket nu meraEhav
större Waxel-behof an Rlksgalds-Conkoiret. Ö ebro
den n Augusti r^lL.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högwörd- Prcst-StändetL
Ledam. wägnar Ledam. wannar
V. sk Wetterstedt. Ous-Lk
Pä Wällöf!. Borgare-Stan- Pä Hcderw. Bonde-Stan»
dets Ledam. wägnar dets Ledam. wägnar
Wedelin. Austers Andersso».
6. Ilunolini!,
2s86
Den rs Augusti.
Reglemente föri Projekterad ny
Riksgälds - Contoir Redaktion,
ret af ar 1810.
r Art.
RikSgalds - Co? toirels
bestaffenhet och föremol,
dess skulder i allmänhet.
Ibland' ' RiksgäldsContvirets
wid form Rrksdagarne
af Riksens Stäm
der garanterade skulder förekommer
, -o. Den sa kal,
jade gamla Riksgälden, be»
stående uti Myntteckens
och Jnteresse-Försäkrtngs»
Sedlar samt andre liguiderade
och redan till betalning
fastställde Kronofordringar.
2:0. De aldre
annu outtedde Krsnofordrtngar
och pretentioner,
hwilka i laglig ordning
och inom föreskriswen rid
aro bewakade samt till betalning
fastställas. z:o.
Riksgälds- ContoirekS ös,
rige Inrikes gäld, dels ulan
Ränta och dels löpande
med Interesse. 4:0. Utrikes
Galdea bestående dels
Ali Upptagne Län sä bwre>
-
r Art.
Riksgstldo , Lonro!-  ,rcrs beskaffenhet och
föremål, dest ftulder
i allmänhet.
z 8-
Ibland Riksgälds -  Contoircts wid förra Riksdagarne
af Riksens Ständer
garanterade skulder förekommer
r:o. Den sa kallade
gamla Riksgälden» bestående
af Myntteckens
^ och Jnteressc-FörsäkrlngsSedlar
samt andre liquiderade
och redan till betalning
fastställde Krvnoiordringar.
s:o. De äldre
ännu outredde Kronofordringar
och pretentioner,
hwilka i laglig ordning
och inom föreskriswen tid
äro bewakade samt till betalning
fastställas- 5:0.
RiksgaldS-Contoirels öfrige
Inrikes gäld, dels utan
Ränta och dels löpande
med Interesse. 4:0» Den
återstående Utrikes Sälden
, härrörande fran upptagne
-
Den Augusti.
2587
restes, och dels ut! Lif,
Ränte Län samt dessutom
försallne, men obekalteJnteressen.
Riksens Stander haf^
wa dessutom wid denne
Riksdag kilidtit, att den
skuld, för hwilken Kongl.
Allmänna Magazins-Inrättningen
hoSafiedneCancelli-Radet
m- m. A bertz
0 sfs Sterbhus t Hamburg
hästar, utgörande i
Capital Etthundrade Femtio
Tusende Fyrahundrade
Riksd. Hamburger Banco,
samt upplupen men
obetalt ränta Fjorton Tusende
Etthundrade Åttatio
Fyra Riksdaler 4<? ss. 5 r.
eller tillsammans 164,;84
R:d. 4o ss. c r:st. Hann
burger Banco, och hwaxa
Kongl. Allmänna Magazins-Directionen
meddelar
närmare uppgift, stall ös,
werfivttas pä RikSgäldsContoiret;
Och kommer
med liquiden af berörde
stuld att förhallas pä lika
sätt, som med Contoirets
öfriga Utrikes Gäld,
2 Ark
tagne Län, dels sst liw'
restes, och dels Lif-Rätttor,
samt dessutom sörsallne,
men obecalre Jnteressen.
Riksens Ständer
hafwa dctzurom wid
denna Riksdag t llatit
rc rc. Delta Moment
gar ut.
Ark.
Si88
Den Augusti.
2 ArtRiksgälds
- Contoirets
Fonder, Inkomster, saint
Contoiret särskildt bewihade
förmohner.
- §-
Till liquiderande af os,
wannämnde Gäld och suogörande
at deIärsiilde för,
bindellerl, hwilka wid den,
re Riksdag dessutom blist
Wik RikSgäldS-Contoiret
olagde, äro nedan uppräk,
rode Fonder och Inkom,
sier NlksgäldS- Contoiret
tillstagne samt särskilde förniohner
detsamma bewil/a,
de
r:o.
Hela Len sakalla,
de Allmänna Bewillningen
och Krigsgärden, som
Riksens Ständer wid denne
Riksdag särikildr sig
atogit och hwilken dliswit
paraknad att ärligen sisla
utgöra Twa Millioner
Femhundrade Tusende
Riksdaler Specie.
2:0. Ordinarie Licen,
ten till en ärlig Summa
af Fyratiofem Tusende
Riksdaler Specie.
Z-.0.I
2 Att.
Riksgälds - Csntskrcrs
Fonder, Inkomster,
same Lonro rek
stj skildr bewiljade föem
öhner.
i §-
Til! liqniderande af ost
'wannämnde Gäld och full>görande
af de särsliide förlbindelser,
hwilka dessutom
blifwit Riksgäld S Contoiret
älagde, arv nedan uppräknade
Fonder och Inkomiker
RikSgäldS Contoir
ret tillstagne samt särskilde
förmohncr detsamma bewtljade.
i:o. Den sa kallade
Allmänna Brwillnmgen -  som Riksens Ständer wid
j denne Riksdag sig ätagit
och as RikSgaldS»Contoi--  rct kommer alt uppbäras
till ett paräknadt belopp
as Twä Millioner Sexhundrade
Femtio Tusende
( 2,6;o,Qoo ) Riksdaler
Banco.
Den ra Augusti.
2s89
Z:o. SkakterättS-Me,
del, hwilka inflyta af de
Kronan dehällne Hemmans
sörjäljaude till
Skatte.
4:0. Alla inflytande
Observations-Medel, härrörande
ifrän Revisionen
af Rättnssaper öfwer Allwänna
Mede!, hwilka äro
ställde under Riksens Ständers
disposition, dock med
undanlag af de Observakions-Medel,
hwilka äro
upptagne mi Förstaget ös,
wer SkakS-Werkers In,
kvmster.
c:o. De Auctions-Medel
hwilka kunna falla för
Kronans tillhörige Hus i
Staderne, härifrån lik,
wäl undantagne de, som
äro inköpte för Kongl.
Amiralitetet i Carlscrona
eller Allmänna MagazknsInrättningen.
6:0. Ränta till Fem
för Hundrade om äret ä
StatS,WerkeiS till Riks,
gälds Contoiret öfwerflyt,
tade fordran, stor Etthundrade
Tjugu TufendeRikS,
daler Specie för den del
Af WiSmarsie Pantesiiliin
-
2, z, 4 vch 5 Mo
menterne
oförändrade.
6:0. Jnkeresscn ä de
2:ne Län, Hans Ercellence,
En af Rikets Herrar
f. d. General.Gouverncurcn
m. m. Herr Grefwe
E. Ruuth innehar, och
hwilka Jnteressen ärligen
utgöra Tio Tusende Serhlin
-
2 592
Den 12 Augusti.
lingen, som är utlänt, ock)
hwilken ränta ärligen erlägges
med Sex Tustnde
Riksdaler Specie. Och
7:0. Allt hwad som
kan inflyta uppå i3ox
ärS ännu adetaide KrigsSärd
-
s §.
Riksgälds - Contoiret
kommer, pä lika sätt svin
hittills, att bidehallas wid
rättigheten, att uti Banken
mot Ewa procents!
Ranta under Discontwillkor
nyttja en witz Summa,
hwilken, i stallet för
6os,ooO R:d. hwartil! den
förut warit bestämd, nu
mera, wid pakommande
behof, fär utsträckas till
En Million Riksdaler
Specie, hwaraf 400,000
Riksdaler cgenteligcn komma
att begagnas till inlösen
af Credit,Sedlar.
3 §-
Alla genom Sjö-TullsUppbörden.
inflykande Wexlar
komma att aflemnas
till Riksgälds - Contoiret
emot ersättning ester den
Cours,
hundrade Åttatio Riksdan
lek Banco.
7:0. Restantierne uppå
«8oZ ärs Krigsgärd samt
Bewillningen för 1812 tilr
lika med hwad som för
>8n och föregående arén
kan inflyta.
2 §.
RikSgälds - Contoiret
kommer, alt pa lika satt
som förut, bidehallas wid
den rättighet, att uti Banken
mot Twa procents
Ranta under Discontwilltor
till hwatjehanda
förefallande behof och utgifter
nyttja en Summa
af En Million Riksdaler;
Och hwilken Discont-rätcighct
tili 18'4 ars stut
får utsträckas till en half
Million derutöfwer, och
säledes till nyhnamnde tid
VegagnaS En och En half
Million Riksdaler Banco.
Z §-
Hwad som öfwerblifwer
pä degenom Uopbörden
af Stora Sjö-Tullen
fär utaäende wahror inflytande
Wcxlar, sedan
Stats
-
Den 12 Augusti.
Lcgr
Cours, hwartil! Wexlarne
i Uppbörden blifwit
emottaane; hwaremotRiksgälds-Contoiret
bör biträda
Stats. Merkel med
Wexlar till ett belopp at
högst Etthundrade Femtio
Tusende Riksdaler Hamburger
Bancoj, emot er,
sättning uti Swensst Mynt
med beräknande af sam,
ma Cours, hwartill RikSgaldS,
Contoiret fatt inlösa
Sjö-Tulls-Weplarne.
z Art.
Angäende Uppbörden
k Otterne af RiksgäldsContoirets
Fonder och
hwad derwid bör iagtla,
gas. >
' §.
Uppbörden i Otterne
af Bewillningen och Krigs,
gärden äfwensom af Skatterättighets-Medlcn
m. m.
förrättas pa lika salt som
hittills, af Kronans wanlige
Uppbörds, Betjente,
hwilka härföre arv tillredowisande
förbundne Utan
nägot särffildt Arswvde;
Dock bibehällas sä wal
Uppbördsmänncn i OrterM
som Lands - Contoiren
wid
S a's- Werkets behof as
Uttändffc Mynt till högst
Etthundrade Femtio Tusende
Riksdaler Hamburger
Banco dermed blifwit
fyllde, kommer att aflamnas
kill RikSgälds , Contoiret
emot ersättning efter
enahanda Cours, hwartill
deke W-rlar i Uppbörden
blifwit emottagne.
Z Art.
Angående Uppbörden
i Mrcerne afRiks»
gälds-Loncoirecs Lander
och hwad -erwid
bär iagtragas.
i §-
Uppbörden i Otterne
af Allmänna Bewillningen
förrättas pä lika satt,
som hittills, af Kronans
wanlige Uppbörds-Betjente,
hwilka härföre äro till
redowisande förbundne utan
särffildt Arfwode. Lands,
Kammererare, KronoFogdar,
Härads, Skrifware
och andre »vederbörande,
hwilka med Bewillnmss-TMrmLkn
äga
ds
-
2592
Den 12 Augusti.
tvid det Arfwode af Twa
procent, svin genom KonglKu-gärelsen
af den 28
Januari» »804 är dem tillagt
för deras befattning
nies Uppbörden och redowwning-n
af den Bewill,
befattning, njuta deremot
det Arfwode, som farstedt
kemmer alt bestämmas,
och af B will,'ingen innehållas;
Äiwensom Upp'
bärdsmännen i Landsorterne
och Lands-Contoirett
ningö- afgift, ftin stall er- ? bibchallas wid det Arfwoläggas
at testamenterad i de ge ^noa procent, ftin
Egendom samt behaeina igenom Kong!. Kungärel,
förmögenheten i Sterb,! sen af den 28 Januarii
hus; Hwaremok Bewiil- § > 804 ar dem tillagdt för
nmg af nosinämnde be-ider<^ befattning med lippstaffenhct,
ftin, utan na-! börden och redowisningen
gon Uppbordsmans diträ-!af den Bewillnings,af,
de, direcke lesweccras till? gift, ftm stall erläggas af
Riksgälds, Contoirct, oas Tesremenkerad Egendom
saint behaltna förmögenhet
ten i Sterbhus. Saimeiiae
Land-Rantemästarne
i Riket fa afdraga och sig
tillgodo beräkna En fjerdedels
procent Re,nitz,lage
a deras leswereringar af
R:ksgä.!ds-Contoirels mer
del, med undantag af Land,
Nantemastaren i Stock,
holms Län, som får affär
ra blott En attondedels
procent saftm Remis,lage.
7 Art.
Anxstende Riks,
Zäl-s-Loklroirecs bulder
-
kortad bör C.moiret tillgodo
komina. Smiteliae
Land-Rantemästare i R:.
ket fa afdraga och sig till
godo beräkna Ea serdedels
procent Remis, lage
ci deraö leswereringar af
Riksgälds-Contoirecs Me
del, med undanlag afLandRäntemästaren
i Stock
holms Län, som endast
får affora En attondedels
procent saftm Rcmifflage.
7 ArtAngående
RiksgäldsContoiretS
stulder och sarffildte
-
Dest iL Augusti
-
>2s9S
stildte förbindelser och hwad ^
derwtd iagttagas bär.
Som den sammanstagne
Bewillningen och
Krigsgärden till hela beloppet
kommer att lrfwe,
rrraS till Riksgälds Contoiret,
sä bära deremot af
samma Bcwillnlnq och
Krigsgärd NedannäMnde
Utbetalningar genom Riksgälds
- Contoiret besörjasNemligen:
Eill Riksens
Ständers Bank astainnas
ärligen. Trehundrade Tusende
Riksdaler Specie,
säsom AmvrtisiemcnkS-Fond
till Realisationens werkställande,
enligt 4 §- utk
ttzos ars Riksdags - Be,
flur; Och likaledes till
Srats-Werkel, Uppä K al.
SkatS-Eontoirets reguisitftner:
i:o- Sjuhundrade
Tjugu Tusende Riksdaler,
såsom ersättning tili
Stats-Werket för den de!
af Tull - inkomstekne till
ett lika belopp, hwilken
är anstagen kil! gödrgöran
de af hwad Banken till
kri'.
Bihang. Nrs
der och säd^ildkk för,
bindelseroch hwad -er,
wid iaZtragas bör
t
Mom. Emot dek
Riksgälds, Comoiret fät
disponera alla restantier
Upvä förra arens Bewill»
ning- jemte den Bewillnino,
ftm, enligt 48 ro
ärs Stadga- äfwen förar
> 8 rs kemmer att Utgäwsz
samt tillika under Dtscontwillkvr
i Banken nyttja
till och Med En och En half
Millisn Riksdaler Banrostall
Riksgälds-Contoirel
inom i8t2 ars stut till
Banken aflämna Trehundrade
Tufcnde (zdo.oso)
Riksdaler Banco, såsom
Amortitzkments-Fond till
Realisationens wetkstallanr
de, enligt 4 §. uti »8OÄ
ars Riksdags, V stut;
Och likaledes, uppå KorLl.
StakS Co, toirets rcqUisitioner,
sa Midt RiksgäldsContoireks
benninge, tillgångar
mö,!scen medgift
wa, halla SlatS-W rket
tillhanda t:o. Hwad soln
ännu kan wara ouiwg^t
Uppå
t6j.
2 594
Den 12 Augustt.
kriget redan förstutit och,
enligt R.eens Stander
Beslut än ytterligare kommer
att sörssma. Pä
hwilken Summa as Sjuhundrade
Tjugu Tusende
Riksdaler, Rikvgälds -j
Contvi-et dock äger görcE
det cwillkorliga afdrag,^
som längre -ram uti 8 Art.
omförmales.
2:0. Till den färm -  dadé ärliga Statsbnsteno
fyllande, högst Femhundrade
Sjuttio Tusende
Riksdaler Specie.
Ä dest 2:nc Summor,
hwilka lill Stats-Wecker
stola astämnas, mage Fullmägtige.
sa midt Riksgälds,
Contoirets riliaaogar
möjligen medgikwa,
meddela förstott; Dock
endast för del löpande äret,
hwilket räknas strän den
- Marö det ena äret och
till den i Mars det nästpäföljande.
Således nia
sörstoltswis tiii StatsWerket
utbetalas emellan
den l Marö 1-510 oest
den i Mars i8n, hwad
Stats - Merker för är
ir10 tillkommet; hwar,
emot
uppå de rnd innewarande
Riksdag af Riksens S iänder
särffildt anordnade Fyrahundrade
Tusende Siuyundrade
Aderkvr(4oo7,8)
Riksdaler 3; st 2 r:st.
Banco till fyllnad uti Millionen
tili Defe si)nv
Merket
för arén 1812 och
18 tr. 2:0. En Million
Sjuhundrade Fyratio Tusende
Åttahundrade Tre
( l,?4o,8oz ) Riksdaler
4; st 9 rust. Banco till
S-ats-Werkets behof och
utgisler för innewarande
ar 1812.
z:o. De Trehundrade
Scrtio Tusende (z6oLov)
Riksdaler, hwilka för 2:ne
sista Qwarralen af i»newarande
är 1812 uppå
ärliga Summan afSjuhundrade
Tjugu Tusende
(720,003) Riksdaler stola
utgå, såsom ersättning
till Stats, Weckel för
den del af Tull-inkomj
sterne, hwilken ar ansiagen
till godtgörande af
hwad Banken till sista
! kriget förstutit. Och 4:0.
Trettio Tusende (zo,ooo)
I Riksdaler, säsour Ranta
emot nodre förstott till
Stats - Werket, sträckte
möfwer del löpande äret,
icke sä bewiljas, utan äro
strängeligen förbudne, sä
att före den i Mars - 8 n
något
uppå
icke sär förstutas
i8ii ars ansiag
och Capital af betalning
till Banken för det lyfkade
mindre Crcditivet.
Skulle den Summa af
En Million Sjuhundrade
Fyratio Tusende Ä techun,
drade Tre (1,740,80;)
Riksdaler, 4; st 9 runst.
Banco, sem till StatsWerkels
enstilde behof för
ar >8i2 stal! astämnas,
icke komma att uttagas inom
1812 sirs stut, äger
StatS-Werket dock rättighet
att afwen efter namnaf
dennä signid utstrifwas,Te tid erhålla återstoden,
at hwilka det ena söresedk^'emedan berörde Summa
med Kong!
och sä widare.
Hwarje är i April mä
nåd dör ordentchg liguid
emellan Siacs-Werlet och
RiksgäldS. Eontoiret upprättas,
för del föregångne
äret, samt 2:ne Exemplar!
Stats-Com
toirets godkännande aterställes
Riksgälds-Contoiret,
sanit dilägges räkningen
uti Hufwudboken kill
pcrification; Och det andra
likaledes med patecknad
approbation af Fullmägtige
stadnar uti K:gl- Stats' l
Contoirett
I händelse Bewillningen
och Krigsgärden som
är paräknad till Twa Millioner
Femhundrade Tusende
Riksdaler Specie
något är stulle öswerstiga
betra belopp, sa bör uti
Nik->
alltid är arr anse och betragta
såsom Stats-Werket
tillsiagen, förar >812;
Dock mä RiksgäldS-Contoiret
i afräkning uppå
merbcrörde i,742,8s;R:d.
4; st 9 rust. Banco, uppå
Stats-Werkets rHuisition
afiämnak, ester fastj
staid Realisations-grund,
Credit-Sedlar tili ett belopp,
swa rande mot de
Summor, hwilka i dylike
Sedlar genom Uppbörden
af Riksgälds - ContoirecS
egne Fonder ifrån och med
den r Julii 1812 influtik
och
O
Den ,2 Augusts.
Riksens Sanders Vank
öppnas en särskild räkning,
uppå hwilken de iä-fiurnc
öfwerstotlsmcdlcn insättas;
Och hafwa Riksens Sc»n
der angående detze öfwerskotts-
medels anwändande
stadgat: Att i fall StatsWerket
uti något af de nu
till detsamma anjlagne Inkomster
stnlle sakna den'
tillgäng, hwartil! de§ Inkomster
blifw-c beräknade,
bör den således inträffande
brist af berörde öfwerstottSmedel
ersättas. Skulle
något derefter öswerblifwa,
bör det tjena til! fyllnad af
hwad som brister uti den
till Förswars-Werket ansiagna
Summa af En Million
Riksdaler; Men om
aagot öfwerstott sedan desie
behof blifwit fyllde,' ännu
skulle återstå, äga Fullmäg,
lige rättighet, att wid inträffande
lägligt tillfälle anmanda
detsamma till afbetalning
pä Rikets Ut,
sandsta Gäld; Men om
utwäg härtill skulle saknas
kommer allt hwad öfrigt
blifwer, att qwarsta uti
Ban,
och ännu ytterligare inflyta.
Hacemo-, och set an de
i detta moment uppräkna,
de Ansiags-Summor för
i är i8l2 till fulla beloppet
af Riksgälds - Conlowet
, blifwit godtgjorde, stola al^la
pretentioner a StattsWerkets
sida, i afseende
pa hwad Stats, Werket,
till fölid af Rrks. SränderS
förra B.stut, ägt rättighet
att utaf Bewillningen,
enligt idia arS stadga,
reqvirera och undfå,
till 06) med för ar 1812,
komma att alldeles för,
swinna. Börandes särss.ld
liqvid upprättas öfwer
hwad som tillhörer 1812
ärs ansiag, pa sätt om ben
arliga iliquiden emellan
Stats-Werket och Rttsgälds,
Contoiret lör de päföljande
arén, uti nästa rmment
af denna 8 stadgas.
2 Mom. Den sa kallade
Allmänna Bewillningen,
som wid denne Riksdag,
Riksens Ständer sig
atagit, och hwilken stall utgå
och erläggas ifrån och
med ar iZiZ och till nästa
Riksdag, kommer att
till
Den 12 Augusti.
2597
Banken till Riksens Stav,
drrö framdeles disposition.
I fölid af hwad falunda
af Riksens Stander är
förordnadt, böra Fullmäg,
lige hwarje ar efter dec
samtelige räkenstgperne öf
wer nast föregångne årets
uppbörd af den Bewillmng
och Krigsgärd Riksens
Ständer wid denne
Riksdag sig atagit, till
Riksgälds - Contoiret in-j
kommit af detze räkenskaper
sa wäl som af Conroi,
rets egne öfwer den BeWillning
och Krigsgärd
hwiken omedelbarligen till
Contoiret blifwit lcfwere,
rad laka författa ett sammandrag
som utwisar hela
beloppet af den för upp,
börds-aret infiutne Bewill,
ving och Krigsgärd; sa
Ltt bet sammandrag, hwit,
ket är förfatraS upp,
täger »8 ro ärs infiutne
Bewillning och Krigsgärd
till be» dag sammandraget
afsiutas, men icke infiurne
restantier uppå 1829 och
förra arens Bewillning.
Skulle häraf utrönas
E den infiurne Bewill,
mngs.
till en päräknad Summa
af Twä Millioner Sexhundrade
Femtio Tusende
(2,6;v,ooo) R:dr uppbäras
uti Riksgälds-Conlviret
och derstädes redowisas;
hwaremot utaf denne
Bewillning följande Summor
skola ärligen ifrän och
med ar »b-z till nästa
Riksdag frän RiksgäldsContoiret
ulbetalaS, veml.
till Riks. Ständers Bank:
Trehundrade Tusende R:d.
Banco såsom Amortisiements-Fond
till Realisa,
tionens »verkställande enligt
4 §. uti l8ocr ärs Riksdags-Befiut,
och likaledes
Till Scars«V)erker: »:»
Sjuhundrade Tjugu Tusende
(720000) Riksdal.
Banco såsom ersättning till
Stats-Merket för ben del
af Tull , Jnkomstcrne till
ett lika belopp hwilken är
ansiagrn lill godtgörande af
Bankens förskott till sista
kriget. 2:0. Trettio Tusende
Er»,c>oo) Riksdaler
kill Ranta och Capital-afbetalning
ä det i Banke»
lyftade, mindre Credittvet.
Åttahundrade Fora
i Tu
-
2)9?
Den ir Augusti.
!» och KrigsgärdsSuaiman
öfwerstigit r
Milli mer Femhlindrade
Tusende Nifsdalep Specie
hör öfwecffo:tet genast utgsfigucras
och pä särstiidc
räkning uli Banken nedsättas
sär att anwandaS
pä sitt här ofwanföre finms
stadgadt. Och böra
Fullmäguge hwarje ar, sa
snart saminandraget är försaltadl
lii! Kongs. StatsContoiret
uppgifwa Ofwerskotts
- Summan pä det
Kongl. Stats - Contoixet
derefter mä kunna reqvirera
hwad bchoftvet fordrar.
Restantier uppå i8rc>
och följande ärens Bewillning
och Krigsgärd,
hwilka ester Uppbördsärets
stut inflyta upptagas uti
ealculen öfwer beloppet as
Bewillningen och Krigsgärden
för det är till hwitktt
medlen höra, fa att,
om w.d sammandragets
författande äriZn något
öfwerstott pä >8.'v arv
Bewillning och Krigsgärd
icke jkulle wisa sig; men
restantier för ar rzialeft
nereras, fä komma desie
re»
Tusende Niohundr. (8§4,
Y2O) Riköd. 7. si. 2 r:st.
Banco till fyllnad i Stats,
behoswcn.
Ll desie irenne (zw.e)
' Samor^ hwilka lil! Skalsi
Weckel stola aflämnas mage
Fulimägtige meddela ft rstott,
sa widt RiksgäldsContoirels
penninge tillgångar
mcdgifwa; dock endast
för det löpande äret, hwiiket
räknas ifrån ten i
Vtars det ena äret och till
den r Mars det nästpäföljande,
säledeS urä tor,
stotlswis till Slalö-Wcr,
ket utbetalas emellan den
r Mars lZiz och den r
Mars >8r4, hwad StalLWerket
för är >8>Z tillkommer;
Hwaremot nägra
förstott ttll CtatsWerket,
sträckte ulöfwec
det löpande äret ,cke fä
bewiljas, utan aro strängeligen
förbudne, sä att före
den r Mars 1814 nägot
icke får förskjutas up,
pä 1814 ars anstag o. s. w.
Hwarje är i Aprill mä,
nåd bör ordentelig liqujd
emellan Stars-Werket och
RiköstäldS-Lontoiret upprätta
S
Den 72 A ugustk.
2 599
restantier att tilläggas ten
uti sammandraget upptagne
Summa af igro arS
medel och sä snart afContoirets
räkenskaper utrönes.
att Contoirct afr8 ro ärS
Bewillning och Krigsgärd
erhållit mera än Twä och!
en half Millioner kommer
ffilnadcn att anses sä'om
öfwcrstolt o. s. w. Dock
anmärkes häcwid, att uri
Bewillnings- och KrigSgärds-Summan
af Twä
och en half Millioner Riksdaler
endast indegcipeS den
Bewillning och Krigsgärd
som elter uppgjorde Taxermgs
- Längder inflyter.
Som något fullständigt
sammandrag icke mera;
an en gäng om arcft
kan författas men StatsWecket
torde bchöfwa,
att disponera det öfwer,
skott, som emellan det ena
och andra Uppbörds-äret
genom Restantier kan uppkomma,
sä böra Fullmäg-tige
i början af hwgrje
mänad lill Kongl. StatsContoiret
uppgifwa det
öfwerstott som ar att tillgå.
räms för ket föregångne
äret, samt 2we Exemp!ar
af denna liquid utffrifwas,
af hwicka det ena försedt
med Kongl- Stats Contoir
rets godkännande ätrrsial,
!es Riksgälds - C ntoiret
samt bilägges Räkningen
uti Hutwud-Boken till verification,
och det andea li -  kaledes med pätecknad Aprobation
af Fullmägtig,
stadnar uti Kongl. Stats,
Contoirct.
I afräkning pä den till
,Stats-behofwens fyllande
anfiagne ärliga Summa
!af Åttahundrade Fyratusende
Niohundrade (804-  s 920) Riksd. 7 si. s r:st^
Banko, mä, uppå KonglStats
- EonkoiretS reqvisi,
tioner, ater utgiswas de
Creditsedlar, hwilka genom
Uppbörden af Riksgälds,
Contoirets egna Fonder in,
flyta, pä lika satt, som häk
ofwan, i afseende pä de för
är 18 r 2 Stats-Werket
tillflagnc En Million Sjuhundrade
Fyratiotusende
Åttahundrade Tre (1,742
82z) Riksdaler 4^ si. 9 r:st
stadgadt ar.
8 Art.' Wi,
Den ?2 Augusti.
Widare är utaf den nya
Bewillningen anstagen en
Summa af Trehundrade
Tusende (120,002) Riksdaler
Banco, a-t, enligt
Riksens Ständers bestuc,
anwändas till det särstildta
behof, hwarolir. Stats^tikollet
meddelar närmare
föreskrift.
z:d>eMom. Skulle de«
nya Bewillningen för något
ar öfwerstiga det pä.
räknade beloppet af Twa
Millioner Sexhundrade
Femtio Tusende (2,650,
20tz) Riksd. Banco bör
med detta öfwerffott för,
saras, i enlighet med Riksens
Ständers förordnande,
hwiiket likaledes genom
Srats-lWottets Fullmägtige
särikildt meddelas.
Till utrönande as ett sädank
öfwcrjkott, bör der,
töre hwac e är efter het
samte'ige Räkenikaperne öfwer
nast föregångne årets
Uppbörd af den nya Be^
twillningen till Riksgäl) §-  Contolret inkommit, af dessa
Räkenskaper, sä wäl
som af NiksgäldS,Contoiikrtö
egne öfwer samma
Den IS Augusti. S^c»
Brwillning, hwilken omedelbarligen
till Contoiret
bliswit leswererad eller derstädes
innehallen, försattas
ett sammandrag, svin utwisar
hela beloppet af den
för Uppbörds,äret infiutne
Bewillning; sä att det
sammandrag, hwiiket är
i8l4 försattas, upptager
18 iz arS Bewillning till
den dag sammandraget af.
stutas, men icke infiutne
restantier uppä förra arenS
Bewillning.
Skulle häraf utrönas,
akt den infiutne nya Bewillningen
öfwerstigit Twa
Millioner Sexhundrade
Femtio Tusende (2,6s<oOOv)
Riksdaler Banco,
bör med detta vfwerskott
förhallas, enligt Riksens
Ständers här ftammanföre
omförmälte sarssildte
förordnande.
Restantier uppå i?'Z.
ars och följande arens Be,
winning, hwilka efter Upp>
börds-arens stut inflyta,
upptagas i calculen öfwer
belovpet af Bewillningen
för det är till hwiiket medlen
höra, sa att, our witz,
s6«L Den I
8 Akt.
Angående upptagande af
Inrikes Län och sättet tvid
veras anwandande.
r §.
Riksgälds - Contoiret
kommer pa lika satt som
Hittills, att hällas öppet för
Inrikes Län emot Obligationer
pä minst 5 är ock
nied; procents ränta, sä
länge Fullmägkige pröfwa
sädant nödigt, hwariemte
till Statens behof sä kallade
-
, Augusts.
sammandragets författande
för är 13,5, något öfwerskott
icke skulle wisa sig,
men restantier för nämnde
är sedermera lefwereras,
kommer Veste restantier att
biläggas den uti sammandragit
upptagne Summa
af l8'Z ars mede!; och
sa snart af Conteirels räkenskaper
utrönas, att af
18 lz ärs Bew-llning influtit
mera, än Twa Millioner
Sexhundrade Fenitio
Tusende Riksdaler kcm.
mer skilnaden att anses
såsom öfwerjkott, o. s. w.
8 Ark.
Angäen-e upptagande
af Inrikes Län.
Rikögalds - Contoiret
kommer p - lika sätt som
hittills, att hällas öppet för
Inrikes Län emot Obligationer
pä minst Fora äe
och med c procents ränta,
sä länge Fullmäktige pröfwa
sädant nödigt.
2, z och s § §. gä uk
Den is Augusti.. s6oz
lade Permanent Annuitets - Län, jemte län pä bestämd
förfallo-lid enligt Riksens Ständers särskildt
widtagnc Beslut, genom Rikvgälds, Contoiret skola
mottagas, riied te wil-kor hwilka uli Kungörelser,
härom närmare utstakas.
2 §.
Uti alla Veste Län emotkages sä wal CreditSedlar
hwilka beräknas såsom Banco efter faststäld
Realisations - grund, till Adelar af deras namineöa
warde, som Obligationer hwilka för de sä kallade
Patriotiske Länen af Kongl. Stats-Contoiret aro utfärdade,
jemwal ock de inwisningar, hwilka lil! lefwerantörerne
komma att giswaS och af RstsgäidsConloiret
accepteras. Wid insättningar af Obligationer
för Patriotiska Laner, samt inwisningar kill lefwerantörerne
ligulderaS räntan till iujätknlngsdagen.
3 §.
Öfwer förenämnde z:ne slags Län stola särskildt
Räkningar hällas, sä alt utan vmwäg mä
kunna utrönas, hwad uppå hwardcra länet influtit. —
Och sa sort genom Annuitets-Länet eller det särskildta
Länet, pa bestämd tid, som, enligt Kungörelsen tik
Statens behof stall upptagav, sa stor Summa ingått
att den nHopalagd med behållningen i Banken
uppå Patriotiska Lanen hwarpa uppgift ifrän Kongl.
Stals^, Conroirec meddelas, till fullo swarar emot
beloppet af sauuclige för Patriotiske Länen utgifne
Obligationer, böra Fullmaguge ingä uti författning
om deste Obligationers infriande, saint till den ändan
uti Tidningarne lata kungöra, alt wederbörande
Obligations - Innehafware hwilka åstunda prompt
betalning böra sednast inom z:ne manadcr ifrån
KlmMelsens datum sig härom anmäla och att nä
-
2604 Den 12 Augustt.
gon ränta elter desse z:ne ttlänadcrs förlopp icke widare
godtgörcö. Behållningen i Banken af Patriotiske
Lanea utassigireras till Ikcksgälds-Contoiret,
sa snart Kongl. Stats, Contoiret af Herrar Fullmägtige
eihäller underrättelse om en sadan widtagen
anstad med Obligationernes infriande.
4 §.
Skulle Mgot öfwerdlifwa sedan Patriotiske
Länen aco liquiderade, bör detta öfwerstort afsättaS
lil! Fond för de till lefweranteurerae utfärdade inwisningar.
Och om uppå ContoirelS wanliga Län
med c procents ränta stulle inflyta mera an FuUm-'gtigc
anse Contoiret för någon längre tid behöswa.
ma denna tillgäng äfwen anwändas till anciciperad
betalning af Leweranteurerncs fordringar allt
pä det sätt, att sedan en Summa swarande mor bo
loppet af de är »8n i första qwartaiet, förfallande
inwisningar blifwit samlad, laka Fullmägtige genom
Kungörelse i Tidningarne tillkännagifwa alt desse
inwisningar af Contoiret inlösas med den till betalningsdagen
upplupne ranta; och försäres pä enahanda
sätt med de inwisningar, hwilka i ordning förfalla;
hwaraf följer akt någre inwisningar hwilka
ett sednare qwattal förfall icke fä inlösas, förr ärr
betalningen af de i nast föregande qwarlal förfallne
bliswik kungjord.
Och som uti den Summa af Sjuhundrade
Tjugu Tusende Riksdaler Banken af Sjö-Tullsmedlen
blifwit titlstagen och hwarföre Stats- Merkel
ucaf Bewillninaen och Krigsgärden stall erhålla
motswarande ersättning, är inbegripen ärlig Ränta
och Capital-afbetalning eller 7 procent pä hela beS-Mt
af Lefwerarueupernes fordringar dem Banken
Den 12 Augusts. 26s>r
atagit sig att liquidera, sä, och i händelse desse fordringar
till större eller mindre del genom RiksgäldsConkoiret,
utan Bankens tillitande skulle komma att
betalas äger Riksgälds - Contoiret uti liquid med
StatS-Wcrket om förenämnde Sjuhundrade Tjugu
Tusende Riksdaler afdraga 7 procent nppä det belopp
af Lefweranteurernes inwisningar, hwilket wid
liquidationens afstutande till betalning blifwit kungjord
och hwamll Riksgälds-Contoiret stall hälla
penningar i beredstap.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 12 Aug.
« - - Prest - Ständer den 12 - -
- - - Vorgare-Sländet d. 12 - -
, - r Bonde-Sländct den 12 - -
Riksens Sränders Srars - Urskotrs urlstrande,
angående gjorde Anmärkningac
i wällöf!. Borgare-Scändecmed SratsUcskorrers
Betänkande, rörande inlösen
af äcskillige f d. Longi. Familjen tilt,
hörige mrublcr wid Haga L.ust-Slocc.
Ä^id föredragningen i Wällost. Borgare-Ständer
-en 8:de i denne mänad af Stats, Utskottets Betänkande
af den 2y:de sistl. Julik, angående f. o.
Kongl- Familjens Underhålls,Summa, m. m. har
en wärd Ledamot af bemälte Ständ, Herr Commerce-Rådet
Santesson anfört, dek han trott sig
skyldig alt uppgiswa det misstag han tyckt sig se uti
Stats UtstottetS gjorda framställning om liquiderande
af f. d. Konungens tillhöriga Mendler ä Haga,
till belopp r? 46c Rdr, emot en dess skuld 40,944
THdr för omkostnader under Pommersta Fälttooet,
hwar
-
26o6 Deri ir Augusti.
hwaraf en dest för f. d. Konungens Höstar, enär af
Bouppteckningen, inlämnad under den?:de Nowember
l8«9/ jemnförd med Stats - litjkortetS Forsing
tilt liquid med f. d. Kongl. Familjen, innefattad uti
Betänkandet den 2; Nov. pasöljande, inhämtas,
ival meublerne aro f. d. Konungen l.vhörige och af
honom fa disponeras, lncn ssulden 40,944 R:dc
äfwcn redan honom påförde och afcragcn fran beloppet
af dek för Stats,Werkets rakning öfwertague
Capitaler, Obligationer och Ackier, och således
ej mera f. d. Konungen åliggande att betala; anhållande»
Herr Commerce, Rådet derföre, att till
Stats - Utskottets förklarande häraf, denna del af
Betan'andet matte återremitteras, äfwensom att
Stais Utskottet, om anmäckninaen su nes riktig, matte
uppdragas inkomma med förslag af hwilka medel
nämnde meublee, sffcm bchöffige, kunna inlösas- —
Widare förmäler Herr Commerce - Rådet sig wid
detta tillfälle icke kunna undgå, atc yttecstgare anmärka,
osäkerheten af hela Stats-Wprkets Bokförings,
method, enär en Cereur af sadan beskaffenhet
kan äaa rum, och anser Herr Commerce,Räder allat
Revisioner af Stats - Werket, ar hwem som hälst,
om icke omöjciige, dock h'gst kinkige och operense i
werlstallmngen, samt alltid ofullständige och alldeles
osäkra i Resultatet, sa länge ej ordentlig Vok med
dubbla partier föres och afsiutas med Balanee och
Capital - Conto.
Och som Wallof!. Borgare - Ståndet, i anledning
häraf, återremitterat fragan om mcublerncs
inlösande till Stats - Utskottets ytterligare beredning
och utlåtande; Sa får Stats, Utskottet ett sadank
sörnyadt yttrande häröswer nu afgifwa
-
Den 12 Augusti. 2607
Sa wal uti dek wid Stats, Utskottets Betänkande
as den 2; Nov. 1809, angående en wik Underhälls
- Summa för f. d. Konungen och desi Familj,
bilagde sammandrag af f. d. den Kongl. Familier;
enskildt tillhörande tillgångar, samt hwad Riket
derutöfwcr kunde anses böra särskildt tillskjuta till
Underhalls, Summan för samma Familj, upprättad!
med anledning af den, af Riksens Ständers förordnande,
förrättade Bouppteckning som ock, enligt
hwad samma Bouppteckning derjemte innehaller, äp
f. d. Konungens cnssildta förmögenhet beräknad neml.
För Fastigheter till — 131,000: —,
samt uri fruktbara Capitaler och
Contance penningar m- m. — z 87,650: 14
Tillhopa ; 18,6/0: 14
Men som derwid tillika utreddes, akt f. d. Konungen
borde till Stats,Werket ersätta alskillige poster,
nemligen:
1:0. För dels saknade och dels disponerade
Juveler och Bnljanter m. m. af de Kronan tillhörige
och i 1792 ars Bouppteckning
anmärkte— — 219: 6.
För kompletteringen af
en för Kronans medel inköpt
Rese Silfw. Service 964: z6.
FörenSilfw. Tollette 1,51?: —
och för en bia Siden
meubel
— zoo: —
-goso: 42, --
2:0. För de af Hof,Marskalken
von Platen, uti dest redogörelse,
för, de Statens medel han-om
händer haft, upptagne och lill f. d.
Konungens Hof-hällning oHs enskilda , - ,
be
-
2do8 Den 12 Augusti.
behof under Fälttaget i Pommern
fran hösten l82s kill höstetiden 1827
bestridde utgifter, som af ft d. Konungens
enstilda medel borde ersattas
— — 40,944: -s»
samt z:o. för diverse uppgitne privar
te fordringar hos f. d. Konungen z,o6 t: zi, z»
Tillsammans 47,206: 2s, z»
Sa blefwo, sa ival Uti Bouppteckningen, som
vfwaNnämnde sammandrag, dessa 47,026 R:dr Ssss»
z c:st. anmärkte till innehällning för sä wäl Stats»
Werkerö som de Private Fordrings, ägarnes godtgörande,
ivid den om f- d. Konungens enstilda förmögenhet
framdeles till afslutande liquid; Och war
det pä återstoden af f. d» Konungens enstilda egendom,
hwilken, ester afdrag af förenämnde 47,026
R:dr 2; ss. z rist., utgjorde 471,64; N-dr ^6 ss.
9 r.st.. som beräknades s procents ränta wid underhalls-
Summans bestämmande.
Dä någon sä beskaffad liguid, af de anledningar,
som Kongl. Majas Nädiga Skrifwelse till
Stats« Utskottet af den t f ststledne Julli, angäende
förra Kongl. Familjens U berhalls - Summa, innehåller,
ännu icke för sig gatt; Sä har icke eller
Stats-Werkets fordran ännu kunnat ifrån f. d. Konungens
enskilda egendom Utbrytas, utan är allrsä
i denna stund vUltagen och odisponerad; Men sedan
Kongl. Maj:t under den t ststledne April t
Näder bitallit, att liwid härom nu stall upprättas,
och Stats - Werket således Utbekomma stn fordran;
Sä är det just af denna Stats,Werkets ännu 0-  Uktagnk och vdispönerade fordran, som Kongl, Majit
i W
-
Den 12 Augusti. L604
i Näder förestagit och Stars - Utskottet jemwäl tillstyrkt,
all de wid Haga Lust - Slott befintelige och
f. d. Kongl. Familjen tillhörande Meudler mäge wid
den steende liquiden, med någon billig förhöjning i
deras Jnventaru warde, inlösas; Ty om detta icke
warit meningen, sä hade särskild Fond till'dessa
Meublers inlösande biifwik af Kongl. Majit begärd
samt af Stats - Utskottet da afwen bordt utses och
förestås. . „ .
Att detta liquidations - sätt icke eller föranleder
kill någon minskning uti det Capita! af 47r,S4F R:d.
56 ss. 9 r.st., hwartill f. d.'Konungens enstilda egendom,
efter afdrag af meranamnde 47/^6 R-.hr 25
ss. 9r:st-, uti Bouppteckningen blstwit lippstattad och
hwarä 5 procents ränta wid Underhäll - SuNmanS
bestämmande är mordén beräknad, torde icke behöfwa
någon widare ukweckling eller förklaring; Och
att hwarken Kongl. Ma-:r i Dess Nådiga Skrif,
weise eller Stats-Utstottet i dess afgifne Betänkande
äsystat, eller ens kunnat äfffra, det isrägawarande'
46,944 R:dr skulle af f. d. Konungens enstilda , för/
mögenhet för andra gängen gäldas, eller innchällas,
hade bordt wara, utom allt twifwelsmäl, da icke den
ringaste anledning kill en sadan misstanka warit för
handen.- . . - .
Utaf detta förhållande lärer Wälloss. BsrgäreStändet
finna, akt något misstag eller, enem hwarken
hos Kongl. Maj:t eller Stats - Mstottet i detta
ärende ägt ruin, och ätt anmärkningen, ester din'
nu afgifne upplösning förfaller/
, Stats-Utstottet har för öfrigt icke kunnat inse
hwad sammanhang detta ämne kunnat hafwa med
Stats-WerketS Bokförings- method, eller bestämma
dess pästäbde osäkerhet, dä ifrägawmande Stats
D
chan st- Ntv r'64-. Me5-
»6io Den ,2 Augusti.
Werkets fordran icke kunnat i desi Räkenskaper upptagas
och redowisav, förrän den influtit, och hwilket,
efter hwad ostvan anlörbt är, icke elier kunnat ske,
förr. än liquiden bliswil uppgjord; Och det är da
först, som beloppet deraf kan frän f. d. Konungens
öfriga egendom af,kiljos och till Kongl. Räntc-Kammaren
werkeligen lefwereras.
Hwad särskildt angor StakS-Werkets Bokförings-method;
Sä för Stats-Utskottet åberopa dess
under den i^de sistledne Junti afgffne Betänkande,
angående Smts-Werkets förwaltning för arén 1812
och i8rr, deruti ibland annat adagalägges, alt en
Bokföring med dubbla partier öfwer Stats - Werkets
inkomster och utgifter är olämpelig, såsom afrvikande
fran ali öfrig Krono-Räkenskap, med hw-ilken
Stats, Werkets nödwändigt masse öfwerenssiamma.
Om, såsom Herr Commerce-Radet Santesson
yttrat sig, Stats - Werkets hela VvkföringSmethvd
är sa osäker, att alla Revisioner af StatSWerket,
af hwem som hälst, blifwa, om icke vmöjelige,
dock högst kinkige och vpereuse i werkställningen,
samt alltid ofullständige och alldeles osäkre i
Resultatet; Sa wore detta ett ämne, som förtiente
högsta uppmärksamhet; Men da, sa länge någon
Revision öfwer Stats - Werket ännu icke skett, ett
sadant omdöme sones wara mycket för tidigt, och
dessutom bade motsäges och wcderlägges af hwad
Stats - Utskottets ofwanberörde, af samtelige RiksStänden
redan bifallne. Betänkande as den io:de
sistledne Junit, innehaller, sa är Stats - Utskottet af
den tanka, att, om än detta Herr Commerce-Rädels
yttrande, såsom warande af helt olika beskaffenhet
med det iiragawarande ämnet, kunde, emot
51 L.
Den 12 Augusti. sSn
;r§. i Riksdags-Ordningen, till pröfning upptagas,
fynes detsamma likwäl, i anseende till hwad osman
anfärdt är, icke förtjena något afseende. Orebro den
n Augusti i8ir.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä HSgw. Prest-StändetL
Ledam. wägnar, - Ledam. magnar,
L. ak Wetter s te c! t. 6 as t.
Pä Wällost. Borgare-Stän- Pä Hcderw. Bonde-Ständets
Ledam. wagilar, dets Ledam. wägnar,
k- WeZelin, ^ncl. ^näer8son.
6. lunell as.s
Uppläst hos Ridd- och Adeln den ir Aug'
- - Prcst-Ständsl den 12 - - j
- « Borgare-Ständet den 12 - - j
- - Bonde-Ständet den 12 - ->
wördsamt Memorial!
Ä§id föredragande uti de Respective Riks - Standen
af Bewillnings-Utskottets sednast asgifne wördsamma
Utlåtande, angående grunderne för Husdehofs
- Branwinsbränningens utöfwande, samt den
Bewillning eller afgift, som derföre komme att erläggas,
har enligt de till Bewillnings-Utskottet ankomne
Utdrag af Respective Standens Protokoll, nyssnämnde
Utlåtande blifwit af alla syra Standen antagit,
utom i 2me delar, hwaruti de warit skiljaktigt,
nemnligen:
Iw. Att Högloflige Ridderffapet och Adeln
besiutat, det afgisten för Bränwins - Pannor fran
60 kill och med 92 kannors rymd, borde förhöjas
enligt Allmänna Bcswärs- och Economic-UrskoltetS
* * Be
-
26lL Den 12 Augusts.
Betänkande och Färstag den r;-de Juli! sistledne,
hwaremot de öfrige ):ne Riks-Ständen fastställt af,
gisten för Pannor af enahanda" storlek, i öfwerensstämmelse
med Be»villnings,Utssotlets Utlakande den
7>-de i denna manad. Och
2:0. Att Hederwärda Bonde-Ståndet jemte
fattat Beslut, det Qwinnkönet fritages ifrån ali afgift
för Bränwins - Consumtion, icke welat samtycka
dertill, att Mankönets afgift deremot borde förhöjas,
ifrån 3 till 12 H. för hwarje Person, hwilket de öfrige
Riks-Standen, med iagttagande afden Qwinnokönet
tillagde befrielse, ansedt böra aga rum; och
fvm bada desse frågor arv af Vewillnlngs Natur,
samt derföre enligt 71 §. i Regeringsformen böra
handteras, till följe hwaraf och derest det Stand
som warit af ssiljaktige meningar errwt de öfrige z:ne,
icke skulle finna för godt, med ds sednare M fösma,-  samma frågor, pa i nyfinäuwde §. förordnade satt,'
lärer komma att stuteligen afgöras; sä har Utskottet
ansedt dess befattning icke kunna sträcka sig tili någon
iemnkmngs förestående i desse omständigheter af
de yppade ssiljaktige meningar', utan får ofwannämnde
förhållande till Riksens Höglofiige Ständers närmare
öfwerwägande, wärdsammeligen öfwerlamnaHwad
angar' Högwördige Prest-StandetS,
annu fortfarande snikan, att icke mera än en Brännvins
- Panna af 9» kannors storlek marte af någon
fa nyttjas; Sa emedan de z:ne öfrige Nespective
Standen afgjordt och fastställt, att 2-ne sadane Pari,
nor mage kunna fa gagnaS af dem, hwilkas Egendoms
wärde uppgå till sa högt belopp, att ett sadant
^ryltjande får aga ruin , hwilken staga aker icke
torde böra anses innebära Naturen af Bewillning:
lärer hwad således biifwit af de z:ne Refpective
Stän,
Den n Augusti. 261;
Standen bestutat, böra anses som afgjordt och fastställt.
Orebro den ii Augusti 1312-  Pä Högloft. Ridd. och Adclns Pä Högw. Prest-StändetS
Ledam. wägnar, Lcdam. magnar,
L. Iduutb. Olot Ljurbeck.
Pä Wällofl. Borgarc-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständrtö
Led. magnar, dets Led. magnar,
barl kr. Länck bertz. ^on jonsson.
k'. Lrona.
llpKläst bos Ridd. och Adeln den IL Aug.
- ? - - Prest - Ständet den 12 - -
- - » - Borgare-Ständet d. 12 - -
- - - - Bonde-Ständct den 12 - -
^ -samt Memorial!
Emedan wid Förstagct till Bewillnmoens utgörande,
»vissa ändringar af Refpective Riks. Standen
blifwit äskade, och Bcwillnings. Utskottet deräfwer
hördt, återstod för Utssotket att anmäla, och till Riksens
Höglofiige Ständers afgörande öfwer^ämna de
stugor, om hwilka ffiljagrjghet uppstått, och dem
Utssotket anser sig pliatigt, att helt enkelt framlägga,
utan allt bifogande af de skäl, hwilka i någon mohn
kunde synas »verkande till fördel för den ena eller andra
meningen. Det lärer ankomma pä »vederbörande
Riks-Stånds eget »välbehag, att antingen jemka
sig efter de andras yttrade önssan, eller äska afgörande!
pa det sätt 71 §. af Regeringsformen vmförmäler;
Och har Utskottet med afseende a denna sistflämnda
omständighet, trott det wara för andamäiet
bast
skr4 De» 12 Augusti.
bäst tjenlkgk, att uppställa de twlstiga malen i den
form, som i händelse af en sadan sakernas utgång
rvore beqwämligast, och kunde lätteligen tjena till
grund för hwarje blifwande proposition wid den omröstning,
som för dessa frågors definitiva Beslut
pröfwas nödig. Om denna framställning icke är den
mäst behageliga för ögonblicket, wägar likwäl Utskottet
hoppas, att den i afseende bade pä korrthet
och redighet icke stall wara utan ali nytta, dä Riksens
Högloflige Ständer i hwarje frägas sednare
Alternativ, täckas finna en giswen Contra,Proposition,
och da hwarje Ledamot således genast äger
tillfälle, att öfwerlägga med sig sjelf, pä hwtlkendera
sidan de öfwerwägande stalén befinna-.
Skiljagtigheterna yppa sig pä efterföljande sätt:
no. Wid nsta Art. Skall Capitations-afgiften
bestämmas till i R:dlr för hwarje Mansperson
i allmänhet? Eller stall (enligt Protocolls, Utdrag
fran Högloflige Ridderstapet och Adeln) denna
afgift utsättas till fyra Dagswcrken efter Markegängspris,
enligt de willkor och pä det sätt, som
Bewillnings-Ucstottet i sitt sednare Betänkande för
öfrigt förestagit.
MbftrveraS: I bäda fallen blifwer O.winnanS
afgift hälften häremot.
2:0. Wid s:dra Art. Skola Embets- och
Tjenstemän, med afseende ä deras olika Löningswillkor
njuta lindring i sin Bewillning? Eller stola
de alla utan atstillnad (enligt Protocolls, Utdrag
frän Hederwärda Bonde-Ständer) betala 4 procent
af deras sammanräknade Löne-inkomster?
Observeras: Af denna frägas beswarande be^
ror den följande.
5:0.
Den is Augusts. 2615
z:o. Skall Embets- och Tjenstemans Bewillning
utgöras af zoo R:dlr och derunder med 2
procent, derifrån och till N.dlr med z procent,
och derutöfwer, utan förändring med 4 procent —
eller sta» (enligt Protocolls-Utdrag fran Högloflige
Ridderstapet och Adeln) hwar och en med ringare
Lön, än högst 2so R-dlr, frän all Bewillning wara
befriad, och de af Utstoitet förestagne gradationer
för öfrigt wara gällande.
4w. Tillätes för Embets- och Tjenstemän endast
afdrag för de Personers underhäll och aflöning,
som tili Cystlans bestridande aro vundgängelige, elter
stall (enligt Protoco'ls-Utdrag frän Högloflige Ridderstapet
och Adeln, samt Hederwärda Bondc-Ständet)
Embets. och Tjenstemän erlägga Bewillning,
äfwen för den andel af Lönen, som honom frängär
till underhäll och aflöning för oundgängeligt biträde
i stensten.
Wid 2:dra Art. g tz.
5:0. Skall Bewillning för Rusttjenst Marker,
samt af Frälse-Hemman i Skäne, Blekinge,
Halland och Bohus Län, utaöras med 2; procentförhöjning
emot nu gällande Bewillnings-Stadga
— eller stall denna Bewillning (enligt ProtocolisUtdrag
frän Hederwärda Bonde - Ständel) höjaända
till 50 procent?
6:0. Skail Arbetsfolk a Landet, som med behörigt
tillständ, icke ar i lagstadd tjenst, utan arbetar
för dagspenning efter beting, betala, Mankön
i R.dlr och sa widare, som Utstottets förslag lnnehäller
— eller stall (enligt Protocolls, Utdrag frän
Högloflige Ridderstapet och Adeln) Bewiilningen
för dessa Personer höjas med 5a procent?
7:0.'
26i6
Den 12 Augusti.
7:0. Skola Krögare och Krögerffors Bewillning
bestämmas enligt de z Clahcr, BewiliningsUtstottct
föreslagit — eller stall (enligt ProtocollsUtdrag
fran Höglofiige Ridderffapet och Adeln) den
afgift i Claier bidchallas, som i 18^9 ars Författning
finnes bestämd.
8:0. Wid'2:dra Art- H §.
Skall Götha Canal Discont-Werk, i.stöd af
undfangne' Konungs och Ständers Privilegier af
den 22 Febr- och ir April ar 1810, fran Bewillring
wara besriadt — eller stall detta Werk (enligt
Protocolls -- Utdrag fran H-derwärda BondcStandet)
det oagtadt erlägga afgift lika med andre
Private Inrättningar.
9:0. Wid 2:dra Art. 8 §.
Dkall rättigheten att af Längifwaren njuta ersättning
till sa stort belopp af räntan, som mot Bewillningen
af det läntagna Capital swarar, sträckas
till alla Publika Castor, som taga 6 procent, med
undantag af Discogrerne ensamt — eller bör (enligt
Protvcolls - Utdrag fran Högwördige PxestStandet)
detta undantag äfwen gälla för alla allmänna
Castor, som till pios usus äro ansiagne?
ro:p. Wjd z Art.
Kkall BewillningS-afgiften i progressivt förhastande
erlägges för den större synbara förmögenheten,
föliagteligen man afseende a afdrag gf skpld
— eller stall (enligt Protocolls-Utdrag frgn Högloflige
Ridderffapet och Adeln) denna afgift beräknas,
endast af den inkomst, som sedan ränta för
lämqgne Capital blifwit afförd, kan såsom behälley
anses?
n:o. Skall denna sa kallade progressiva afgift,
bestämmas ester den Tariff, som åtföljde Be'
will
-
Den 12 Augusti. 2617
willnings-Utstotteks sednare Betänkande — ester stall
(enligt Protocolls-Utdrag fran Hederwärda BondeStandet)
afgiften utgå efter den högre beräkning,
som den först upprättade Tariffen närmare utwisar?
12:0.
Wid 5 Art. I §. I Mom.
Gör det tillfyllest, att Mantalsskrifningen förrättas
i nägon af Socken-PresterneS närwaro —
eller bör (enligt Protocolls-Utdrag fran Högwördige
Prest, Ståndet, samt Wällofiige Borgare-Ståndet)
sa wida ändamälet af en säkrare Conty-ll stall
genom Prestens inställelse winnås, äfwen LandshöfdingenS
Ombud derwid wara tillstädes?
r?:o, Wid 2:dra Mom.
Skall tiden för pn Anglings antecknande i
Mantal wara inne, sa svida han före utgången af
de fyra första mängder af skatte-äret binner till
fyllda 15 ar — eller stall han (enligt ProtocollsUldrag
frän Hederwärda Bonde - Ständer) fran
Mantalsskrifning wara befriad, sä snart han intet
fyllt rs:de äret, redan före Mantalsförrältningens
dag.
' " 14:0. Wid 5 Art. 4 §.
Skall antalet Borgare bland Taxeringsmännen
bestämmas i första Clafiens Stader till 12, i
andra och tredje Clatzens till 9 — eller bör (enligt
Protocolls-Utdrag frän Höalofiige Ridderffapet och
Adeln) ert lika antal Ledamöter fastställas, bland
stattstyldige af alla Stand, sä wida tillgäng dertill
finnes.
15:0. Bör antalet Borgare bland Taxeringsman
i fjerde och femte Clafiens Städer blifwa 6,
såsom Utskottet det förestagit — eller bör (enligt
PrMolls-Utdrag frän Wälloflige Borgare,Stän-
det)
26i8 Den 12 Augusti.
det) ett förökadt antal af inalles 9 Borgare, äfwen
i des'e Städer tillatas
16:0.
Wld 6 Art. iz §.
Skola Studerande wid Rikets allmänna Lärvwerk,
fullt nfltta den befrielse fran Krono, utstvider,
hwartill de i kraft af sina gällande Privilegier äro
berättigade — eller stall denna befrielse (enligkProtocolls-Utdrag
fran Wällofiige Borgare - Ståndet)
instränkaö till de ar/ under hwilka de hela LäseTerminen
sig derstädes uppehållit.
17:0. Wid 6 Art. z §.
Skall till bestridande af en ökad aflöning för
Häradsskrifware jemte andre utgifter wid Taxeririoarne,
r procent af Bewillnings-Summan, ansiäs
med de förbehåll och willkor Ulstetret i öfrigt antagit
— eller stall (enligt Prolocolls-Uldrag fran Högloflige
Nidderstapet och Adeln) blott en half procent
till detta ändamål anordnas?
»8:0. Wid slutet af Bewillnings-Urskotcers
sednare förslag.
Skall möjeliga öfwerffottet af BewillningsSnmman
i den ordning och till det ändamål anwändas,
som Bewillnings-Utstottet föresiagit — eller
stall delta öfwerskott (enligt Protoeolls - Utdrag
fran Högwördige Prest» Standel) först och till största
delen tjena tili ökad RealisationS-fond för Riksgälds-Contvirets
Credit-Sedlar?
ry:o. Skall den andel af Bewillningens öfwerstolt/
som till lättnad för de ffatlstyldige blifwit
föreslagen/ i den ordning komma dem till godo, som
Bewittnings-Utstottet uppgiswit — elier stall den
(enligt Protoeolls-Utdrag fran Hederwärda Bondr
Stän
-
Den 72 Augusti. 2619
Ståndet) endast landa till befrielse för Gemenskapen
af Indelta Armeen och Batsmanshallet, och
allt öfrigt inga till Amortiflemems-fonden för Riksgälds,
Merker.
För öfrigt, och da Riksens Höglofl. Stander
med Bewillnings-Utstottet, förmodeligen lära dela
bekymret öfwer den mängd af ffiljagtige meningar,
som Utstottet i ry särskildta Puncler nu haft äran
uppgifwa, bär Utstottet hoppas att winna tillgift,
för hwad Utstottet trott sig icke widare böra upptaga/
såsom lätteligen afhulpit wid den nya Redacttonen
af Författning. Hit hörer den vmförmäldte
Abyggnads-warderingen a Landet, Pröfnings-Committsens
bestaffenhel i Stockholm. Embetsmannaatgärden
i händelse af Bewillningens nedsättning efter
2:ne ars erfarenhet, jemte nagra i förflaael obestämda
uttryck och otydeliga meningar. För Utstottet
skulle det utgöra en werkelig fägnad, om, dä sa
manga af de twistiga ämnena dels synas af ringa
inflytelse, pa det hela af Bewillningens belopp, dels
innebära en anledning till rubbning af erkjända rättigheter/
de af Respective Riks-Standen, som dertill
anledning gifwit, skulle täckas de stiljagtige meningar
frånträda, och till öfrige Riks-Standens beslut
foga sitt fluteliga begisivande; Hwarjcmte Utskottet
wördsammast får anhälla, det matte, pa hwad
sätt sragorne också afgöras, Resultatet tidigt blifwa
Utstottet meddeldt, hälst sjelfwa Förordningens Redaction
deraf beror, och kan icke förr inför Riksens
Högloflige Ständer framläggas, än alla stiljagtigheter,
som sig nu förete, hunnit afhjelpas.
Hwtl
-
2620 Den 12 Augusti.
Hwilket dock allt till Riksens Högloft. Sanders
mogna och upplysta bepröfwande underställes.
Orebro den 12 Augusti 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä HSgw. Prest-StändetS
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
L. kuutk. Olos Lsurbeclc.
Pä Wälloil. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stän,
dets Ledam. mägnar, dets Ledam. »vägnar,
Lsrl ?r. I.snclbsiA. Ion jonsson.
k', silron»,
Utdrag prstscakket, kxilket bos -^Sglsfk.
Ri--erskapetoeb Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro, den 12 Aug. i8?2,
S- D. 8öredrogs Lag- samt Allmänna Beswärsoch
Ekonomie-Utstottets den >z Julli pä bordet lögde
Betänkande, angående beståndet afArrende-Contracter,
och sedan för Ridderstapet och Adeln blifvit
uppläst samma Utstötts swar pä Ridderstapet
och Adeln gjorda anmärkningar af den 28 sistledne
Juli», bestöt Ridderstapet och Adeln att till berörde
Betänkande lämna sitt bifall.
Ut supra. Lx krotorollo,
6. Lil vers tolpe.
Utdrag af protokollet, ballet bos HZglofl,
Ridderstover och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den »2 Aug. »812.
S. D. föredrogs Bewillninss-Utstottets Memorial
-
Den ra Augusti. 2S21
rial af denna dag, rörande de Bewillnings,frågor,
hwaröfwer stiljakcigheter RikS - Stånden emellan
uppkommit, och stadnade Ridderstapet och Adeln i
följande Bestut:
Wid den af Utstottet framställde z:dje fragan
bestöks den tilläggning, att Pensionärer, som hafwa
22? R:dlrs Pension och derunder, döra i likhet
med Embets- och Tjenjsemän af samma Lönegrad,
anses fran Bewillniäg undantagn^, och att
Pensionärer med deröfrver Wande Pensioner, stola
bestattas i likhet nied Tjenstemän, som åtnjuta högre
Löne-förmåner än sos R.dlr.
Wid roche fragan ansags att ordet följaktligen
borde alldeles utgä, och andra Alternativet
uppställas, som följer: "Eller stall, enligt Protocolls-Utdrag
ifrån Ridderstapet' och Adeln, hwar
och en, enär desi förmögenhet gär utöfwer 52 R:dBewillnings-afgift,
anses stylvig, alt sin behailna
inkomst, ware sig af Fastigbet, Näring eller Capitaler
uppgiswa, dock med rättighet till afdrag af
skulder, men med förbehåll för Taxerings-Committeen
att uppgiftens rigtighet pröfwa och att Wisten
derefter fastställa."
Wid l2 fragan förenade sig Högloflige Nidderstapet
och Adeln med Högwördige Preste- och
Walloftige Borgare. Standen:
Hwad angeck Capilations-asgistens erläggande
esker Dagswerks,warde, och sedan i afseende pa
denna Punct, Ridderstapet och Adeln derom emot,
tagit Bonde « Ståndets inbjudning, bestöt Nidderstapet
och Adeln att sin deröswer yttrade tanka frångå,
och med de öfriga Standen sig förena, att denna
Capitation med En Riksdaler pä Person mätte
betalas.
De
L622 Den ro Augusts.
De öfriga uppgifnchsragornaöfwerlaninade Nidderskapet
och Adrin oförändrade lill det Förstärkta
Stats-Utskottets decision.
Widare, efter föredragning af BewillningsUtskottets
Meinorial om de twistiga fragorna, rörande
Bränwins-afgiften, blef detsamma af Hög.
lofligt Niddcrskapet och Adeln lill alla delar gilladt.
Slutligen och da anmält blifwit att wid Nedactionen
af Charle-Sigillate-Förordningen, befunnits
att rörande den 22 §. deraf, Borgare-Standet
emot de öfrige Respective Standen warit af
oskiljaktig mening, ansag Ridderssapet och Adeln alt
det Förstärkta Stats-Utstottet borde anmodaö att
skiljaktigheten i behörig ordning afgöra.
Supra. Lx ?rotocollo,
6. Silverstolpe.
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft.
Ridderstapet. scb Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Örebro den ir Aug. r3»2.
S- D. Oöredrogos a nyo och biföllos BewillningsUtssotteks
den io sistledne Augusti pa bordet lagda
Betänkande»:
1:0. Angående Post-Medlen.
2:0. Om sätt till erhållande af Statistiska
upplysningar om Landet.
z:o. Stats- och Bewillmngs-Utskottens samma
dag pa bordet lagda Betänkande, i anledning
as Borgmästaren Egges Memorial, rörande förändring
i Sjö, Tullens clarerande för utgående
wahror med wäxlar.
Den 12 Augusti. 262;
q:o. Bewillnings-Utskottets sivar a de anmärkningar,
som blifwit gjorda wid desi Betänkande,
rörande Sjö- och Landt-Tullen, jemte bemälte
Utskotts den zc> Julii pa bordel lagda Betänkande
öfwer samma ämne.
supra. Lx krotocollo,
A. L. Silverstolpe.
Utdrag af protocollet, hållet hos ^oglofl.
Ridderstapet scj) Adeln, wid Urtima Riksdagen
t Örebro den 12 Aug. 1312.
S- D- föredrogs Stats-Utskottets i dag inkomna
Utlåtande, angående gjorda anmärkningar rörånde
inlösen af ärskillige f. d. Kongl. Famillcn tillhörige
Möbler wid Haga Lust-Slott, och beslöt Hög»
loflige Ridderskapec och Adeln att den till RiksStanden
ingifna Expeditionen härom skulle i enlighet
med den as Stats-Utskottet afgifnc upplysning
rättas.
Ut supra. Lx krotocollo,
6. Silverstolpe.
Utdrag af protocollet, hället hos HZgwZrd.
prest-Gtändet, wid Urtima Riksdagen i
Örebro e. m. den 12 Aug. 1312.
S. D. ^bid justering af den §. i Riksdaas-Bestutet,
som handlar om Riksens Ständers JustirieOmbudsman,
Fullmagtlge och Revisorer m. m. ansås
Prest» Slandet ester ordet Riksgälds, Lon
roi
-
-624 Den i2 Augusti.
rokret bora tillsättas: samt Allmänna Maga,
rins-Direccionens
Ut
supra. Lx krotocollo,
p k/. ^Im^uist.
Utdrag af prstscollet, hället hos ^ögwörd.
Prest-Gtändet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 12 Aug. iKra.-
S D. ^§fter uppläsande af Bewillnings-Utffottets
Förstag till jemkning i Riks, Ståndens skiljaktiga
meningar angående Bewillningen, fann Prest-Ståndet,
i afseende, pä i8:de Punkten, skäligt, stänga
sin deruti anförde mening, i sä »Mto, att det biträder
Hederwärda Bonde -Stärruets kanka, att Bewillnings-Ofwsrffkttek
endast mä lända till befrielse'
för Gemenskapen af Jndelte Regementerne och Bäts»nanshället,
och allt öfrigt ingä i Banken till Amortisiements
- Fond för RiksgäldS - Sedlarne; äfwensom
Prest, Ständet biföll Hederwärda BondeStändetS
uti rz Momentet'vttrade önskan om tiden
-för Anglingars Mantalsffrifwande.
För öfrigt instämde Prest, Ständet uti Höqloflige
Ridderffapet och Lldelns genom nu inkommit
Protocolls » Utdrag meddelte Beslut, i anseende till
z:dje Mom. att Pensionärer mä beskattas lika med
Embets- och Tjenstemän; sä att det af Högloflioe
Ridderffapet och Adeln t detta Moment äskade tillägg
mä äga rum. . ., - ...
Slutligen anlag Prest - Ständet det ät Förstärkta
Stats - Utskottet böra uppdragas, att, pä
sätt Regeringsformens 71 §. föreskrifwer, genom om/
röstning afgöra de Puncrer, hwarurinnan Riks
Slän
-
Skänden ännu äro af olika meningar, sä wäl angående
Allmänna Bewillningen, som afgiftcme för
Bränwirs-tivwerkningen.
tAt supra. Lx krotocollo,
P O. ^lm^uist.
Utdrag af protscsllet, hältet hss HSgwörd.
prest, Ständet, wid Urtima Riksdagen L
Orebro den 12 Aug. 1812.
S. D- Eedan det till beredande af de emellan
Hederwärda Bonde - Ständet och de öfrige RiksStanden
uppskjutna lwistiga frågor tillförordnade
Särskilta Utskott nu inkommit med desi insörwän,
tade Betänkande i detta mäl, föredrogs ä noo Lag
samt
Allmänna BeswärS- och Econrmie, lltssottets
gemensamma Utlåtande, angående Landthandel», da
Prest-Ständet i betraktande deraf att Wäiloslige
Borgare, Ständet ansett Utskottens förslag icke wara
förenligt med desi Privilegier, samt att PrestStändet
redan wid Riksdagen i Stockholm i8ro
biträdt Wällostige Borgare ° Ståndets beslut, att
denna staga rörde samma Ständs Privilegier, fann
skäligt att med afseende uppå wälbemälte Sländs uti
ProtocollS-Utdrag af den i; sistledne Julii medLelte
afslag ä berörde Utlätande, detsamma ogilla,
supra. Lx krotocollo,
P U. ^Im^uist.
Utdrag af pratscsllet, hället hos ^ZgwSrd.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
(örebro den 12 Aug. i8>2.
S- D- Ää Stats-Utffottets Utlåtande öfwer de
Schang. N;o inom
»626 Den ir Augusts.
Inom Wallostige Boraarc-Ständet tuorda anmärkumaar
wid samma Urfkotts Betänkande, rot a? ide
inlösen af ätjkilliga f. d. Kongl. Familien tillhöriga
Möbler w,d Haga Lust. Slolt, mi upplästes, beslöt
Prest »Ståndet, att med gillande al förstderörde
Utlåtande, t rdliswa wid de^ till det sistnämnde förut
llämnadc bifall.
Vt rugr». kx krotocollo.
ä. V. Hlmhuist.
Utdrag asWällsfl Bsrgare-Srändets prskocoll,
häller wid U-cima Riksdagen i
Orebro -en 12 Aug. »612.
S D. S anledning af Hcderwaröa B^>nde Ståndets
irojuoande och till betygande af sin walwilja
em.t nämnde Stand, bestöt Borgare-Ständer att,
med frångående af sitt Bestut om förhöjning i afgisten
för bruk af Branwin, bcgifwa sig dertill, att
samina amlst mä uegöraö med ätta ftillingar för
hw^xje Monbperson.
Vt Lu^ra. Lx krotocollo,
Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständets s)rstocoll.
hållet wid Untrma tisdagen i
Orebro -en 12 Aug- »312.
S- D- 28id föredragning af Bewillnings-Utikotmö
Mumlat vm Skanittlta upplysningars erhållande
-
Den ir Augusts. §627
lande till näfta Riksdag, fann Borgare - Ständer
för godt, alt dertill lämna sitt bifall.
Vt suxrr». Lx krotocollo,
I- I- Lerjström,
Utdrag af Wälloflige Borgare-Gränders
prorocoll, häller wid Urcima Riksdagen
i drebro den n Aug 1812.
S. D. 8öredrogs ä nyo Stats- och BewillningsUtskottens
gemensamma Betänkande, i anledning af
Herr Borgmästaren Egg es Memorial, rörande förändring
i Sjö - Tullens clarerande för utgående
wahror med wäxlar.
Med afseende endast pä Statens oundgängliga
behof af wäxlar, och swärigheten för Stats-Merkel,
att deuned sig förse, samtyckte Borgare-Ståndet
att, pä satt Utffotten förestagit, utgäende SjöTullen
mä till nästa Riksdag med wäxlar godtgöra-»
Vt sugrs. Lx krotocollo,
) ä- Lsrgström,
Utdrag af Wällöf! Bsrgare-Ständets protocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den rr Aug. 1812.
S- D. oörehades ytterligare 'och godkändes Bewillningb-Utstottetö
Utlakande angående Post-Taxan.
Vt sugr». Lx krotocollo.
Lerg strom.
Utzt
Den 12 Augusti.'
Utdrag af w ällöf!. Borgare-Ständets prstocoll,
haller wid Urtima Riksdagen i
Orebro den rr Aug. i8is.
S- D. 2)csiöt Borgare-Ständet, att, genom delta
Protocolls-Urdrag underrätta Expcdlti-ns, Utssottet,
att Ständers förbehäli wid gillandet af StatSvch
Banco, Urstotteks Beranlanden om Nevisioncrne
af Stats, Banco, och Riksgälds, Werten, jemn>^
asser Magazins, DirectioncnS Rökenffaprr och
Redogörelsen för de under Kongl. Commerce-ColleKii
disposition Wende Catzor.
Dt suxrs. klx krotoc-ollo,
ch L er§ 8 t rom.
Utdrag af Wällsflige Borgare-Ständers
procscol-, hältet wid Urtima Riksdag,n r
Orebro den lL Aug. 1312»
S- D. dcstöt Borgare - Ståndet, att, för att ä,
dagalögaa sm benägenhet, att ga Hederwärda Bonde,
Ståndets önffningar till mötes, fränaa sitt den
8 de uti inncwarande manad widragne besiut, hwari.
envm Borgare, Ständer ansett Hederwärda Bonde,
Ståndet icke bära amima den af Bewilluings-lltfkottel
tillstyrkte lindring i Stämplade Pappers, afgifren;
Till följd hwaraf samtlige Riks, Standen
förenat sig om enahanda bestm. i fräga om kew.a
afgift och hinder icke är emot Författningens expedierande.
Dt »uxr^. k!x ?rotocoI!c>,
Lurgsttröm.
Ut
-
Den r2 Augusti. 262Z
Utdrag af Wällöf! Borgare Gtändetr prsrocsll,
häller wid Urtima Riksdagen L
Orebro den rs 2lug. 1312.
S- D. 8 >redrog§ ä nys Särskildta Utjkottets Betänkande,
angående de emellan Hederwärda BomeStander
och öfrige Riks-Ständen »frän förra Riksdagarm
uppssiutna twistiga frägor; Och besiöt Borgare-Ständct,
lika med Hederwärda Bonde-Ständer,
arr i anseende till Riksdagens annalkande siut
och den korta tid, som wore öfrig, för detta mimma
arendes granskning. läka Betänkandet hwila pä bordel
till nästa Riksdag för att dä kunna till pröfning
förekomma.
Dt sugrs. Tx krotocoUo,
Lerxström.
Utdrag af W'llsflkge Borgare - Stä dets
prorocoll, häller wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 12 Aug. 1812.
S. D. Allmänna Beswärs, och Economie, Utffoktets
Utlåtande, öfwer Herr Co m me rce-Ra det S antes
sons Motion om förhållandet med Bränwinsbrännigen
ifrån den r October till innewarande arsiut
föredrogs a nyo och bifölls.
Dt su^rr». Lx protocollo.
/. Jergströn».
»6zc» Den 12 Augusts.
Utdrag af protocollet, hältet hos Hederwärda
B»nde-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 12 2lug. 18 »2.
S- D. ^bid föredragande af Bewillnings, UtstottetS
sarffildta Försiag tili jemkning dels i Allmänna
Bewillningen, dels t Bewillning för Bränwinstillwerkningen,
finner Bonde- Ståndet sig böra, till
biläggande af de manga rwistigheter, som derigenom
arv ^ utredde, biträda Högwördige Prest-Standet och
Wällofl. Borgare > Ståndet
1:0.
Wid 2 Art- i §. angående Bewillning
för Tjensteman.
2:0. I anseende till afgifter för Rusttjenst
och Utsockne Frälsehemman.
ZW. Att Götha Canal Bolag ma, enligt er.
hållit Privilegium af Konung och Ständer, undan,
tagas fran den Private Aktieägare älagde Bewill«ing.
4:0. Att Bewillning l progressivt förhållande
för större förmögenhet mä beräknas efter UtffotletS
sista Tariff, men ingen gäld dera achragas.
5:0. Att wid Mantalsssrifningarne, Kongl.
Maj:ts BefallningShaswandes Hmbud ma wara tillstädes.
Hwaremot Bonde.Standet wördsamt och wanligen
inbjuder Högloft. Rldderssapet och Adeln, att
Ma ifrån dest beräkning af Capitations - afgiftcn
efter Dagswerken, och samtellge RikS-Sländen, att
förena sig med Bonde-Stander t bestämmandet af
Dränwins Consumrions-afgiften till 8 si. iör hwarje
Mansperson, vagtadt den Qwinnkvnet medgifne befrielse.
Ut suPis. lölx krotocollo,
6. Lrink. man.
Den ^2 Augusts. S6z^
Utdrag af prstocsllet, hället hos Seder,
wända Bonde Ständer, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den »2 Aug. i8e2.
S D. d/f förekomne anledningar anser BondeStandet
nödigt, att, uti desi den ro dennes widtagne
bestut, angående Revision af Stats-Werket, äfwen
innefatta Allmänna Magazins - DirectionenS
Näkenffaper. "
Uc suxrs. kx krotocollq,
6. Lrinkman.
Utdrag af protocollet, hället hos Heder,
wärda Bonde-Ständet, wid Urtima Riks
dagen i Örebro den 12 Äng. 1812.
S- D ^)a Bonde.Standet till ytterligare granskning
förehaft det, till uppkomne twistige frågors utredande
och jemkning emellan detta och de öfrige Respective
Standen, nedsatte Särskilta Utffotls den 9
i denne manad afgifne och sedan den n pa bordet
lagde Betänkande, har B mde> Ståndet funnit i detta,
Betänkande influtne sadane frågor, angående all
Jords mätning och gradering; inställande af Skatteköp
bade ä Kronohemman och Recognitionsjkvaar',
saint ny Tiondesättning, hwilka hwarken ifrån Bonde-Ståndet
ever de öfrige Standen warit wackte,
och dem Bonde - Stander lika sa litet kan pa förhand
unda, rödja, som tillbörligen afgöra, wid saknad
af dertill nödige upplysningar, och af tillfälle
till >a granniaga öfwe. »vägande, svin ämnew w-gt
fordrar, inom dea inskränkta tid som för angelägne
Riksdags - giromal ännu är öfrig; I dmagranoe
- ' ^ hwar
-
L6;s Den iz Augusti.
hwarutaf Bonde, Skardet anser bade lämpeligt och
vumgängeligt, att lala U-stottets Betänkande, i hwad
det innefattar, bade defie och öfrige frågor, hwilapä
bordet till nafta Riksdag, för att da kunna till widare
pröfning förekomma; Och att w'rdsamt och
wänligen inbjuda de öfrige Riks - Standen i detta
beslut deltaga.
IN suxrs. Lx ?rotc>coIlo,
6. Lrin irman.
Mdtag af prstocsllet, hållet hos ^ögwZrd»
Prest-Grändet, wid Urtima Riksdagen r
Orebr» den rz Aug- t 8» 2.
S. D. ^ppa ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs- och Economie-Ulssoktets den t o:de dennes
pa bordet lagde Utlåtande, huru med Bränwinsbränningen
fran den i nästko>nmande October till
detta ars stut ma föxhällas; fann Prest-Ståndet,
lika med Utskottet, del ät Kongl. Maut i underdånighet
böra uppdragas att, i fall, emot förmodan,
Spannemals-brist skulle wara att befara, om tiden
till Bränwinsbränningens utöfwande i Nader förordna;
men dä det ar att befara, att Bewill-ingen för
innewarande ar, lika litet som de nästföregående arén,
torde uppnå det päräknade belopper, ansäg Ståndet,
i händelse af de öfrige Resp. Sländcns instämman,
de deruti, Parme, afgisten böra tillfullo utgå, äfwen
i den händelse Kongl. Maut i Nader skulle finna
nödigt, att för någon tid af delöpande äret Branwinsbränningen
förbjuda; uti hwrlkel besiut de öfrige
Resp. Med, Ständen skulle wördsamr och wanligen
inbjudas, att sig med Prest, Sländet förena.
IN su^ra. Lx xrotocoilo,
I O.
Den iz Augustt. s6zz
Utdrag af prstocsllet, hållet hos Hogwoed:
Prest-Standet, wid Urtima Riksdagen r
Ärebro den iz Aug- i8is.
S-D. ^9-d förnyad föredragning af Allmänna
Befwärs, och EcNomie, Utskottets den ro dennes
pa bordet lagda ProlceeNs - Utdrag af föregående
dag , innehållande Ut.kvttelö svar uppå de inom Prest,
Ståndet gjerda anmärkningar emot Utskottets Betänkande,
angående de sa kallade Härads - Aiiinänningarnes
delning och försäljande til! Skärte, samt
Jägeri - Betjeningens föi minskning, blef nyfinamnde
Betänkande as Prest, Ständer ogilladk.
Ille su^ra. Lx .rotocoUo,
P I). Almguist.
Utdrag af prstocsllet, hältet hos HägwZrd.
Pr st-Ständer, wid Urrima Riksdagen r
Orebro den iz Aug I8>2.
S. D. ^äredrogos ä n»v och bisöllos Stats,
Utfkottets paäbordet lagde Belänkanden, angående
r:o. En witz Summa, som af Herrar Full,
mägtige i Riksgälds-Contoiretmä disponeras i arswode
för en Cafieur och en Catza»Skrifware wid CreditSedel-Werket,
utöfwer iZio ars faststälde Star;
2:0. Det Arfwode, som ma bestas Embets,
«ch Tierstcmänncn wid Riksens Ständers Riksgälds
»Contoir för extra Arbetet med smärre CredikSediarö
Skrifning och Nomerering.
z:u. Tillökning i Secreterarens wid Riksgälds
- Contoiret Lön.
IN Lu^rire klx protocoUo ,
P 17. ^ 1 mcsuiLt.
«6z4 Den 14 Augusts.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 14 ?kuz»
-- , Pre^-Ltändet den 14 » -
- , B»' are-Ständet d. 14 - -
- - Bonde-Ständet den 14 - -
Stormägtigste Allernädinste Konung!
^edan, t anledning af hos Riks - Standen gjord
Motion, om behoswet af^en Författning, som bestämmer
de omständigheter och grunder, enligt hwilka^ägare
af sadane Wattcnwerk, som genom uppdämning
sätta odlingsbara landsträckor under wakten
och såmedelst hindra en möjelig Landets förbättring,
biefwo förbundne att toga en skälig Lösen för
samma Wattcnwerk och anläggningar, Riksens
Ständer infordrat wederbörande Utskotts Betänkande
i detta ämne, fa de, med öfvertygelse om den
wäftndtcliga nytta, Landet genom en lämpeiiq föreskrift
härom kunde tillskynda-; och med öfwcrlemnande
af Motte,>s förslag, hos Eder Kongl. Maj:t
anmäla den underdåniga önskan, det Eder Kongl.
Älastt i afseende hära, täcktes lata detta ämne undergå
den beredning och granskning, att en Författning
derom pa säkra grunder af Riksens Stände»
ivid nästa Riksdag matte kunna destutaS.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridderff. och Adeln d. 14 Aug.
- - - - Prest-Standel den ,4 - -
- - - - Borgare-Ständet d. 14 - -
0 - - - Bonde-Ständet den 14 - -
Riksens Häglof!. Gränders Stars, Utstörta
Utlärande, i anledning af cn uri HZ w.
prest- Gränder anmärkt mitzstrisni, g uti
Stats»
Den 14 Augusti. 263;
Stars, Utskottets Project till en ny Redaction
af ätst llige ställen uti det äe
i8lv fZr Riksgälds, Lonroiret utfärdade
Reglemente.
3 anledning af den uti Högwörd. Prest,Stander
gjorda och genom Protoeolls, Utdrag af denne dag
Stats»Utskottet kommunicerade Anmärkning wid den
af Utskottet färeslagne nya Redaction af 2 §. uti
2 Art. af r8ls arS för Riksgälds-Contoiret utfärdade
Reglemente rörande Riksgälds- Contoircls Discont
rättighet i. Banken, får Utskottet tillkännagifwa,
att genom mitzssrifning bliswit utsatt 1815 men bär
wara 1814, da slutet af nämnde §. kommer att lyda
salunda: - - - Och hwilken Discont - rättighet
till 1814 arS stut får utsträckas till en half (D
Million Riksdaler derutöfwer, och således till nytzoämnde
tid begagnas en och cn half (rI) Millioa
Riksdaler Banco. Orebro den iz Augusti 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högw. Prest-Ständet
AdelnS
Led- magnar, Ledainvters magnar,
dl. Lilk verscdölä. I^uäviZ körver»
Wä Wälloft. Borgare-Stän, Pä Hederw. Bonde-Ständets
Led. wägnar, dets Led. »vägnar,
I. Wedelin. Jonss ^näersson.
<7. juvelius.
Uppläst hos Ridd och Adeln d. 14 slug.
- - - - Prest - Ständer d. 14 -> -»
- - - - Borgarc-Ständetd. 14 - -
- - - - Bonde-Ständet d. 14 - -
Riksens Sränders Lärstärkca Grars-Ut
skotts
wördsammg Memorial/ angående
de
rz66 Den »4 Augusts.
-e till Utskocrers Utgärd Zfwerltkmnade
BLwillntngs - frågor.
sumcäge Respect. Riks, Ständen, genom
Protocoiis-Utdrag den 12 i denne manad, hänstluttt
ätstillige wld der af Högloft. Bewiilninas, Utiöotler
upprättade Förftag gjorde Anmärkningar i träger,
hwaruti ett elkr ftera af Standen stadnat i särstilte
meningar, till afgörande pä fäkt 7- §. Regermgsformen
den 6 Juni, rzoy föreikrifwer af det sörstmkra
Stats-Utstoltet; fa har delta Utikettet i sadant
afseende denne dag sammanträde, och, efter det
69 och 71 §.8- i Regeringsformen samt zi §. i
Riksdags - Ordningen blifwit uppläste och cn Ledamot
för hwarje sräga, pä manligt salt, utlottad, voterat
ö<wer fällande, pä grund as de Utskottet meddelte
Handlingar, framställde, uppläste och justerade
Propositioner
i
sta Propositionens
Den som bifaller arr Embets- och Tjenstemän^
Bewillning skall utgöras af zoo R:dr och derunder
med 2 procent; derifrån och till 600 R:dr med z
Procent och derutöfwer utan förändring ined 4 procent;
voteras Ja! —; Den det ej will Mej! —:
Winner Nej, skall, enligt Protocolls - Utdrafrän
Högloft. Ridderstam och Adeln, hwar och en
med ringare Lön an högst 200 R:dr frän all Bewilining
ester s:dra Artikeln wara befriad, och de
af Utstottel förestagne gradalioner för öfrigt wara
gällande samt Pensionairer. som kalwa 200 R:drs
Pension och derunder i likhet med Emvets, och
Tjensteman af samma Lönegrad, anses frän Bewillrriäs
undantagne — och Pensionairer med dcröfwer
Den »4 Augusti. 26?7
stigande Pensioner beskattas i likhet med Tjenstemän
som åtnjuta högre Löneförmäner än 200 R:dr.
Sedan Voterings, Sedlar blifwit uldelte, upphämtade
och öppnade befunnos 6i Za! och t 8
Nei! — Och som Za! således wunnit, sä kommer
Embcts» och Tlenstemäns Bewiilning att utgöras
af ZOO R:dr och derur der med 2 procent, derifrån
och till 600 R:dr nwv z procent och derucöswer
uran förändring med 4 procent.
Lidra Propositionen.
Den som bifailer att Embetö- och Tjenstemän
tillätas afdrag endast för de Personers underhäll och
aflöning som till SvfllanS bestridande äro oundgäng,
lige, voteras Ja! — Den det ej will, Nej! —:
Winner Neji —; komma Embcts-och Tjensteman,
att erlägga Bewiilning äswen för den andel
af Lönen som dem frängär till underhäll och aflöning
för oundgängligt biträde i T-ensten.
Wid de uldelte och insamlade Voterings-Sedlarncs
öppnande befunnos 52 Ja! och 67 Nej! —:
Och wm Nei' således wunnit, sä komma Emdetsoch
Tjensteman, alt erlägga Bewilining äfwen för
den andel at Lönen som dem frängär lill underhäll
och aflöning för oundgängligt biträde i Tjcosten.
z:dje Propositionen.
Den som bifaller, att Arbetsfolk a Landet som
med behörigt tillständ icke är i lagstadd tjenst, utan
arbetar för Dagspenning efter beting, betalar Mankön
i R:dr v. s. w., som BewlliningS - Utskottets
Förftag innehäller, .voterar Hg; —; Den det ef
will, lTkej! - ;
26zs Den 14 Augusti.
Winner Nej sa kemmer Bewillningen efter
s dra Artikeln för vesta Personer, att höjas med
50 procent.
Efter det Voterings - Sedlar bliswit utdelte,
ater upphämtade och öppnade, befunnos 78 Ja!
och 41 Nell — Och som Ja! således wunnit; sa
kommer Arbetsfolk a lindet, som med behörigt tillstånd
icke ar i lagstadd tjenst utan arbetar för
Dagspenning efter beting, att betala Mankön i
R:dr 0. s. w-, som BewillningS - Utskottets Förslag
innehaller.
4:de Propositionen.
Den som bifaller att KrögareS och Krögerstors
Bewillning bestämmas enligt de z Claster, BewillningS-Utstottet
föreslagit, voterar Ja! — Den det
ej will, klej!
Winner Nej, stall den afgift till Claster och
belopp four i »802 ars Författning finnes bestämd,
bibehallas.
Da Voterings, Sedlarne öppnades, befunnos
g» Ja! och 89 Nej! — I följd hwaraf den af,
gift llll Closter och belopp kommer att bibehallas som
j 1309 ars Författning finnes bestämd.
sire Propositionen.
Den som bifaller det rättigheten, att af Längifwaren
njuta ersättning kill sa stort belopp af räntan
som mot Bewillningen af dec läntagne Capitalet
swarar, stall sträckas till alla Publika Castor,
som taga 6 procent med undantag af DiSconterne
ensamt —; voterar Ja! —; Den det ej will, Mej!—:
Winner Nej, kommer delta undantag alt alwen
galla för alla Allmänna Castor, som till pios
»sus äro anslaM. ä'
Se
-
Den 14 Augustt. »Szd
Sedan VoteringS, Sedlarne bliswit öppnade,
befunnos 67 Ja! och s2 Nej! — Och som Ja!
således wunnit, sa kominer rättigheten, att af Langilwaren
muta ersättning till sa stork belopp af räntan,
som moc Bewillningen af det Läntagne Capitalek
swarar art sträckas till alla Publika Castor som
taga 6 procent, med undantag af DiSconterne ensamt,
6:te Propositionen.
Den som bifaller art Bewillnings-afgiften stall
1 progressivt förhållande erläggas för den större synbara
förmögenheten, utan afseende pä stuld, voterar
Ja! —; Den det ej will, tTsiej! —:
Winner Nes! stall enligt Protecolls, Utdrag
fran Riddcrstapet och Adeln, hwar och en, nar dest
Förmögenhet gar utöfwer 52 Iftdrs BewillningS afgift,
anses skyldig, att fin bchällne inkomst, ware
sig af Fastighet, Näring eller Capitaler, uppgifma;
dock med rättighet till afdrag af skulder, men med
förbehåll för Taxerings »Committeen, alt uppgistenrigtighet
pröswa, och alt afgchen derefter fastställa.
W>d VoteriogS»SedlarneS öppnande besumnos
8» Ja! och Z9 Nej! — I följd hwaraf, och
da Ja! således wunnit, Bewillnings-Afgiften kommer
act i Progressivt förhållande erläggas för den
större synbara förmögenheten, utan afseende a skuld.
7-be Propositionen.
Den som bifaller att tiden för en ynglingS
antecknande i Mantal stall wara inne, sä wida han
före utgången af de 4 första manaderne af Skattearet,
hinner till sylva is ar, voterar Ja! —; Den
det ej will, klej! —:
Winner Nej! — , stall, enligt
drgg frän Hederwärda Bonde-Ständer, bwaruti
Höse
2640 Den 14 Augusti
Högwärdige
Prest - Ständet instämt, yngling frän
Mantalsskrifning ware befriad, sä framt han icke
syiit l^:de aret redan före Mantals - förrättnings
dagcn.
,
Omröstningen befanns, w!d Scdlarnes öppnande,
haswa salunda utfallit, art 40 voterat Ja!
och 79 Ne>! — Och enär Ne,! således wunnit,
kommer i följd deraf yngling art frän Mankalsstnfning
wara befriad, sa framt han icke fyllt ^emton
de
aret redan söre Vtantalsstrisnlngens dag.
--  -
8:de Propssicionen.
Den, som bifaller art antalet Borgare bland
Tareringsmännen bestämmes i Första Clatzens Stader
till Tolf i Andra och Tredje Cl-cherneS till Nio,
voterar Ja! —; Den dtt ej will Ne,! —:
Winner Nej! bör, enligt Prvtocolls, Utdrag
frän Ridderstaper och Adeln, ett lika antal Ledamöter
fastställas bland Skanssyldige af alla Srand, sa
wrda tillgäng dertill finnes.
Sedan Voterings-Sedlarne bliswit öppnade,
besunnos 6z Ja! och 56 Nej! —: Och sem Ja!
således wunnit, sä kommer antalet Borgare bland
Taxeringsmannen i Första Clafiens Städer, att bestämmas
till is, i Andra och Tredje Clafierne till 9.
9.-e propositionen.
Den som bifaller, att antalet af Borgare
bland TaxeringSmännen i 4:de och ;:te Clafiernes
Skader bör biiswa Ser, såsom Bewillnings-lltsiottet
det förestaglt, voteras ^)a! —; Den det ef
will rrrej! ;
Winner Nej! —, bör enligt Protocolls - Utdrag
frän Wällofiige Borgare-Ständet, ett ftr
ökadt
-
Den 14 Augusti. 2641
ökadt antal af inalles 9 Borgare, äfwen i besia
Städer tillätas.
Dä Voterings-Sedlarne öppnades, besunnoS
7Z Ja! och 46 Nej! — Och som Ja! således
wunnit, sa kommer antalet af Borgare - Ständer
bland Tareringsmän i 4-de och 5:te Claserues Skader
att dlifwa Ser, säsom Bewillnings - Ucjkottet
det förestagit.
io:de Propositionen.
Den, som bifaller att Studerande wid Rikets
Allmänna Lärowerk stola fullt njuta den befrielse
frän Krono, utstyldcr, hwarti» de i kraft af sine
gällande Privilegier arv berättigade, voterar Ja!
—; Den det ej will !7fej!
Winner Nei-' stall denna befrielse, enligt Protoedlls.
Utdrag fran Wällofiige Borgare, Ståndet,
inskränktes till de ar, under hwilka Studerande hela
Läse-Terminer sig derstädes uppehållit.
Som voteringen fanns hafwa fälunda utfallit,
akt 62 röstat Ja! och 57 Nej! — sä kommer
Studerande wid Rikets Allmänna Lärowerk, att
fullt njuta den befrielse frän Krono,urstvlder, hwartill
de i kraft af sina gällande Privilegier ars be*
rättigade.
n:ce Propositionen
Den,
som bifaller, att till bestridande af en
ökad aflöning för Häradsstrifware, femte andre utgifter
wid Taxeringarne, En procent af BewillningsSumman
anstäs med de förbehäll och wrllkor, Bewillnings-Ulstottet
i öfrigt antagit, voterar 2»!
—; Den det ej will lTlej! —;
, Winner Ne:! stall, enligt Protocolls - Utdrag
fran Högloflige Ridderstapet och Adeln, blott en
half procent till detta andamäl anordnas»
Mank N;«r -66, Se
-
2642 Den 14 Augusts.
Sedan tvid öppnandet af Voterings Sedlarne
<n blifwil caserad såsom hopruiiad med en annan,
beftmnoS 48 2^och 70 Ne>! — Och som Ne>!
således wunnit, sa stall dlott en half procent lill delta
ändamål anordnas.
i2:te lproposirionen.
Den, som bifaller, att möjliga öfwerstottct af
Bewillnings-Summan i den ordning och till de ändamål
anwandes som BewillningS - Ukstottet föreslagit,
voterar Ja! ; Den det ej will tHj! —;
Winner Äeej! stall detta öfwerstort landa till
befrielse endast för Gemenstapen afJndelca Anneen
vch Batsmanshallet, och allt öfrigt inga kill Amorti§emenks.
Fonden för RikSgalds-Werket.
Nar Voterings-Sedlarne öppnades, befunnos
54 Ja! och 6r Nej: — Nej har alltså wunnit;
j följd hwaraf detta öfwerstott kommer att landa tili
befrielse endast för Gemenstapen af Indelta Armeen
och Batsmanshallet, och allt öfrigt inga till AmortitzementS-Fonden
för Riksgälds-Werket.
iz:de Propositionen.
Den, som bifaller, att afgiften för BranwinSPannor
fran 60 till och med 90 kannors rymd bör
förhäjaS, enligt Allmänna Beswärs- och EconomieUtstotkets
Betänkande och Förslag den 15 sistledne
Julie, voterar Ja! —; Den det ei will klej! —;
Winner Nej: —, kommer afgiften för Pannor
af nämnde storlek att fastställas i öswerensstämmclse
till Bewillnings - UrstottelS Utlåtande den 7 uti
denne manad.
Da Voterings-Sedlarne öppnades befunnos
78 Ja! och 4- Nej! — Och som Ja! saledes
wunmt, sä koutlner aMen för B eanwins,Pannor
frän
Den 14 Augusts. 264;
6s till och med yo kannors rymd att förhöjas, enligt
Allmänna Beswars- vch Economie - Utskottets
Betänkande och Förslag den l s sistledne IM.
i4:de propositionen.
Den, som bifaller Bewillnings-Utstottets Förr
siag, att MankönetS Consumtions-afgift för Branwin
bestämmes till I2 voterar Ja! —; Den
det ej will Nej! —;
Winner Nej! —, kommer Mankönet att betala
i Csnsumlions-afgift blott 8 si- för hwarje
Person. ^
Ester det Voterings-Sedlarne blifwit öppnade,
funnos 82 Ja! och Z7 Nej! — Och da Ja!
således ivunnit, kommer Mankönet att betala i Consumtions-afgift
r2 tz. för Personen.
Hwilket allt Ulstottet får till Riksens Högloft.
Stander »vördsammeligen inberätta. Orebro den rz
Augusti 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högwörd. Prest-StänLedam.
magnar, dets Ledam. magnar
^acotr Oe la 6ar6ie. L. v. ktosensteia.
Pä Walofl. Borgare-Stän- PK Hederw. Bonde-Ständets
Ledam. magnar, dets Ledam. wägnar,
^oli. ket. ^on jonsson.
6. Ignelius.
Utdrag af protocollet, hältet hos Häglof!-  Ridderfkapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i (örebro den 14 A«g. 1812.
S- D. 8öredroao§ och biföllos följande Stats
*
* Ut
-
«644 Den 14 Augustt.
Utstottets den ir Augusti pä bordet lagda Memsrial:
I-.
S. Angående tillökning ä Secreterarens wid
Riksgälds-Contoiret Lön.
2:0. Angående det arfwode, som mä bestas
Emdecs- och Tjenstemännen wid Riksens Ständers
Riksgälds-Contoir för Extra arbete med smärre Credit,
SedlarS strikning och numerering.
z-o. Swar pä Ridderstapet och Adelns aterremitz
i fragan om tillökning i arfwvdet kör Riksens
Ständers Deputerade till deltagande i Öfwer, Revision
af Krigs-Rakenstaperne.
4:0. Angående atstillige förcslagne ändringar i
>8rc> ars Reglemente för Riksgälds, Contoiret.
5-o. Angående en witz Summa, som af Herrar
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret ma disvoneras
till arfwode för en Catzeur och en Catza Skrifware
wid Credit,Sedel,Werket, uröfwer i8la
ars fastställda Stat, wid hwilka Sytzlorö tillsättande,
Riksgälds,Contoiret dock skulle erindras angöra
afseende pa de ffickliga Personer, som pa Riksgälds-Cvntoirets
Exveclance-Stat kunnna tillafwentyrs
finnas uppförde.
Llt supra. klx krotocollo,
/r. 6. 8 i 1 vers tolpe.
Utdrag af protokollet, hälle: hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen t Orebro den 14 2lug. 1312.
S. D. 8öredrogos ånyo Allmänno Blswärs, och
Economie, Utffottetö den 9:0c Junti och den z
Julli pa horvet lagda Memorial, angående stmts
pingS
-
Den -4 Augusts. 264/
ninas-ssyldighet samt deltagande i byggnader m. m.
af Tingshus och Härads. Fängelser m. m. och angående
werkställighrt af besiutade öfwerenskommelser
emellan Kyrkoherdar och deras Åhörare, om
Prest--rättigheter; hwilka Ridderstapet och Adeln
hade hänstjutit, llll behandlande af det till jemnkning
af stridiga meningar emellan Standen tillsatte
Särstildka Urstott: och sedan Högloflige Ridderstspct
och Adeln det Särskildta Utstottets Betänkande
bifallit, men derjemte erhållit underrättelse, att genom
2:ne Stånds beslut, berörde samma Utstötts
Betänkande wore till nästa Riksdag hwilande, fann
Ridderstam och Adeln i följe deraf, afwen de oswar,
anmaldta frågor under samma uppskof inbegtipne.
lUt supra. klx krotocollo,
6. 8i Iver stol ps.'
Utdrag af protscollet, häller hos HZglofl.
Ridderstapetoch Adeln, wid Urtim»
Riksdagen i Orebro den 14 Aug 1312.
S D. 3 anseende till swarigheten alt i ett RiksStänds
Plenum justera Handlingar, hwilka inga i
sa fina detailler, som de, hwilka anga Bewillningen,
bestöt Högloflige Ridderstapet och Adeln att till granskning
af de nya Redactionerna af alla till Bewillmngens
bestämmande hörande Acier, Ridderstapet
och Adeln wille utse Twenne Ledamöter att detza
Handlingar gemensamt med Vewillnings, Utstottek
justera; anseendes Ridderstapet och Adeln, för ekfi
del. någon widare justering deraf icke behöswas.
lät supra. kx krotocollo,
^e. 6. silverstolpe.
,646 Den 14 Augusti.
Utdrag af prstocollot, hällct hos -gäglofl.
Ridderst.f?. t Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den ,4 Aug. r8>2.
S. D. Etter uppläsning af Constitutions-Uiffotteko
denna dag ingifne Memorial, rörande ett tillägg
i Riksens Ständers Justitie-Ombudsmans
Jnstruction, och sedan anmärkt blifwit, att cm denna
stoga nu ffulle afgöras, saken dock wore utan all
werkan förr än ivid nästkommande Riksdag, och det
Ntcd särstaget asyftade ändamål lika wal kunde winvas,
om detsamma genast wid början as nästa Riks,
dag till afgörande söretoges och wunne Konungens
Nådiga sanction, ansäg Ridderffapet och Adeln sig
ej köra bidraga till ett möjligt uppskof af inncwarande
Riksmöte genom målets afgörande, utan beslöt
att detta mål afwen ffulle till nästa Riksdag
warda hwilande.
vt supra. Lx krotocollo,
6. Lil ver stolpe.
Utdrag af protocrilet, hällit bos Hoglaft.
Ridderskaper ^ set) Adeln, wrd Urrrma
Riksdagen i Orebro den iq-Avg. i8«2.
S.'D. 8öredrogs a nvo Stats-Utffottets den 22
Junii pä bordet lagda Betänkande, angående Riksdagsmannen
Eric Bruses fran Carlstads Län
Memorial, rörande skattläggning ä Qwarnar, och
bestöt Höglofllge Ridderffapet 06) Adcln att StatsUtstvttets
i anledning deraf gifna Utlåtande icke för
det närwarande godkänna.
vt supra. Tx krotocollo,
6. Li Iverstolpe.
Den 14 Augusti. 2647
Utdrag afprstocollet, hållet hos HZgwörd.
prest Ständet, wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 14 Aug. 1^12.
S D. konstitutions-Utskottets nästledne gårdag
afgifne Memorial, angående:
no. Motions-Rättighetens inskränkande till en
manad;
2:0. Ändringar i Riksdags-Ordningens ,4
§., om Wahlfattct af Riksdagsmän i Städerne;
z:o. Nytt Förslag till Grundlagsfrågors afgörande;
4:0.
Förteckning pä de förestagne förändringar
i Grundlagarne, hwilka ät tillkommande Ständer
böra öfwerlämas; upplästes och lades pa bordet till
nästa Riksdag.
vt supra. kx krotocollo,
I. v. ^lm^uist.
Utdrag af protocollek, hället hos HögwZrd.
prest, Ständer, wid Urtima Riksdagen k
Örebro den 14 Aug. 1812.
S- D. ^Ippa Herr Erke-Biskopp-ns och Talmannens
giorda framställning uppdrog Ständer ät
Prosten Doctor Stenhammar och Prosten Sw.
Joh. Almqwist, att ä Ståndets wägnar deltaga
i Redaktion af de Expeditioner, hwilka rörde Bewlllningen
m. m- böra ulga; hwanvid Ståndet dock
förbehöll sig Fn förut yrkade granffningsrätt af berörde
Rcdacrion.
vt supra. klx rrotocollo,
v. ^Imc^uist.
-648 Den 14 Augusti.
Utdrag af protocollet, hältet hos HZgwövd.
P-eft, Ständer, wid Urtima Riksdagen i
Orebr- den 14 Avg. 1812.
S- D- I^!opa wäckt fraga, huru Prest-Ståndet
mr. sedan Förstärkta Stats-Ur,kottet redan afgjordt
Rils-Standens skiljaktiga meningar, rörande Bewinningen
och Bränwins-afgifterne, anser det böra
förhellas med de -:ne ändringar Prest-Standet äskat
1 Bewillnings - Utskottets Betänkande», angående
,Tullmedlen, nemnligen:
i:o. Att ett förmodande öfwerffott af Tullmedlen
borde, såsom ytterligare tillgång för RiksgäldsSedlarnes
inlösande, i Riksens Ständers Bank
insättas; Och 2:0. Att det at Kongl. Maj:t i underdånighet
borde öfwerlatas, att genom lindriga men
förökade Slö-Tulls-afgifter a någon öfwerflödsArtikel
göra de till wista Barmhertighets-Werk anslagne
Intrader för behofwet tillracklige, och de härigenom
erhållande medel fördela emellan Rikets Stapel-Städer
ester deras olika behof och ägande mer
eller mindre fullständige Fattigsörsörjnings. anstalter,
sann Prest-Ståndet skäligt förklara, akt ehuru Stander
tror desta Beslut wara pa goda skäl grundade,
wilko Prest-Ståndet be öfrige Resvective
Standen bifallit Bewillnings-UtffottetS ofwanberörde
Utlåtande», utan att i berörde ändringar med
Prest-Ståndet instämma, samt för undw-kande af
ett nott sammanträde ukas Förstärkta Sttrts - Utskottet
till desta frågors afgörande, ifrån ber n de ändringar
assia; hwilket igenom Utdrag af Protocvllet
skulle Bewilluings-Utskottet meddelas.
Ut supra. Lx krotocollo,
I.. 6.
^.x. ^vll. ^Im^uisL,
Den 12 Augusti. 2649
Utdrag af protocollet, hällit hos HZgwörd.
sprej?-Ständer wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 14 Aug. 1^:2.
S- D> ^ill Stats-Utskottets nastledne gårdag pa
bordet lagde Memorial, angående atskillige förestagne
ändringar uti 181» ars Reglemente för Riksgälds-Contoiret,
lämnade Prest, Stander efter erhallen
del af Utskottets förklaring, öfwer en inom
Prest-Standel anmärkt mistskrifning, sitt bifall.
Ut supra. Lx krotocollo,
P U. ^ lm ^ uist.
Utdrag af wällöf!. Borgare - Stän-ets
protocoll, hället wid Urtima Riksdagen
r Orebro den 14 Aug. iZr».
S. D. westör Borgare-Ståndet, att uppdraga
at Herr Lagmannen Landberg och Herr Commerce-Rådet
Santesson, att pa Ståndets wägnar
deltaga i Redactionen och Justeringen af Riksens
Ständers utfärdande Författning om Allmänna Bewiilningen.
Ut supra. klx krotocollo,
P P Lerjström.
Utdrag af wälloflige Borgare - Gtändets
protocoll, häller wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 14 2lug. iZiL.
S- D. Oörehades ytterligare och gillades StatsUtskotlets
Betankanden, angående:
-6so Den 14 Augusti.
i:o. Det arfwode, som mö bestäs Cmbetsveb
Tjcnstemännen wid Rikens Ständers RiksgäldsContoir,
för extra arbete med smärre Credit'Sedlars
skrifning och numerering.
2:0. Lone-tillökning för Sccreterarcn i Riksgälds-Cvntoiret.
z:o. Arfwode för en Casteur och Cafla.Skrifware
wid Credit,Sedel, Werket, utöfwer ryrs
ars fastställde Stat
Ut
supra. klx krotocollo,
-> st. Lerjström.
Utdrag afwöllofl. Borgane Grändets prorscoll,
haller wid Urtima Riksdagen i
Orebro -en 14 Aug. -812.
S> D. 8tats-Utskottets insände Memorial, med
sörestagne ändringar uti 1812 ars Reglemente sör
Riksgälds-Contoiret, söredrogs a nyo och godkändes.
Ut suxrs. Lx krotocollo,
st. st. Lerjström.
Utdrag af protocsllet, häll et hos Hederwärda
B nide Srändet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 14 Aug. 1812.
S- D- Ä^id betraktande af swarigheten att justera
Bewillnings'Förordningen med dertill hörande
Författningar, inom bwarie Ständ- beslutade
Bonde-Ståndet, uppå Talemannens Proposiuon,
att uppdraga at twenne Ledamöter, ait gimeniamt
med Bewillnings-Utskottet justeringen deraf ölwer
wa
-
Den 14 Augustk. 26r
wara,
med samma rätt, som wore den lnför Ståndet
werkställd.
Ut suprg. kx krotocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af prstocollet, hållet hos Hcderwärda
Bonde-Srändet, wid Urtima Riks,
dagen i Orebro den »4 Aug. 1812.
S D- Upplästes Riksens Ständers Förstärkta
Slätö-Ucstotts Memorial, angående de förleden gårdag
genom votering afgjorda rwistiga Bewillningssrägör;
Och stulle Bewillnings'Utstottet anmodas,
att te salunda fattade Beslut i Redactionen af de
till Bewillningen hörande Författningar, iagttaga.
Ut suxra. kx krotocollo,
6. Lrini^man.
Utdrag af prstscsllet, hället hos Hederwckrda
Bonde-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i örebro den »4 Aug. i8»2.
S. D. Efter ytterligare föredragning biföllos StatsUtssottets,
sedan sista Plenum pä bordet hwilande
Betänkanden och Memorialer:
r:o. Angående dek arfwode, som ma bestas
Enibets- och Tjensteman wid Riksens StänderS
Riksgälds-Contoir för extra arbete med smärre Credit-Sedlars
skrifning och numerering.
2:0. Rörande rättighet för Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
att, i fall cnCafleur och en CastaSkrisware
utöfwer Star skulle behöfwas, sadane
Tjenstemän pä behagelig tid tillförordna och aflöna
efter
26sL Den 14 Augusti.
ester i8ro ärs Stak, för sadane T/eastemän tvid
Credit - Sedel - Merkel.
z:o. Med Förlag till ny Redaktion af r8ra
ars Reglemente för Riksgälds, Contoirct.
4:0. Angående tillökning i SecreterarenS wid
Riksgälds-Cvntoiret Lön; Och
5:0. Rörande. Riks,Statens öfwerlämnande
till Kongl. Majus Höga Sanction.
vt suxrs. Lx ?rotocollo,
6. Lriri k.man.
Utdrag af Hrocscollet, hället hos >§ederwärda
Bondc.Stande., wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 14 Äng. 1312.
S- D- Instämde Bonde-Ståndet i Högloflige
Ridderstapet och Adelns genom Prvtocolls-Utdrag,
den 12 Augusti mebdelte Besiut, att Expeditionen,
angående inlösen af f. d. Kongl. Famillens Möbler
wid Haga Lust-Slott, skulle rattas i enlighet med
den af Stats Utskottet i Letz sednare Utlåtande afgifne
upplysning.
vt suxr». Lx krotocollo,
6. Lrinkmsn.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 15 Aug,
- - - Prest - Ständet den 15 s -
- - - Borgare-Ständet d. is - -
» - - Bondc-Ständct den 15 - s
Stormägkigfte Allernadigste Lsnungk
^ m det tillhört Riksens Stander att wid benna
Riksdag sträcka deras omtanka till förordnande om
de Revisioner af Stats- Banco- och RiksgäldsWerten,
hwilka genom Riksens Ständers Reviso
-
Den is Augusts. 26c;
esk böra werkställas, hafwa de med behörigt afseende
ej mindre a förhållandet ined Bankens- och Riks,
gälds-Contoirets, an med StatS,Werkets Räkenskaper
funnit lämpeligt att lill nästkommande ar 18rz
utsatta Riksens Revisorers nästa sammanträde, da
be anse det blifwande Revisions - arbetet kunna pä
den bestämda tiden af z manader medhinnas; BörandeS
derefter Riksens Ständers Revisorer sammanträda
ar 18 ls samt de derpå följande 2:neärs
Räkenskaper till 1317 af de dä sammankommande
Riksens Stander kunna till granskning företagas.
Ätwenledes hafwa Riksens Ständer gjordt det förbehåll,
att innan nästa Revision öfwer Srats.Wcrket
infaller, 1309 06) föregående arens Räkenskaper
mage wara behörigen afsiutade och reviderade, samt
Rcvisorerne således beredas tillfälle, att inhämta den
wid stZio ärS berjan warande bakance i skulder,
tillgångar och afkortningar.
Hwiiket Riksens Ständer welat, för hwad
Stars-Merkel anga kan, Eder Kongl. Maj:t i
underdånighet tillkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hs§ Ridd. och Adeln den rs Au§.
» » - - Prest-Etändct den 15 - -
- - - - Borgare-Ständet d. 15 - -
0 » - » Bonde-Ständet d. 15 » s
Stocmägtigste Allernadigste Lonung!
^enom wäckte Motioner har under Riksens Ständers
öfwerläggning kommit, huruwida de för transporten
och wärdén af Fängar, widtagne Författningar
kunde förbättras, till lättnad och ersättning
för dem, svin af Kängtran-porten hqfwa mödan och
an
-
2654 Den if Augusti.
answaret samt tik! afböjande af den allmänna osa,
kerhet, som af brottslingars undankommande blcswe
en följd, Riksens Ständer som finna lcgan för Fäng,
skjutsen genom Eder Kongl- Majus Nådiga Circu,
lair af dea n Juli,' 1829 wara i likhet med annan
Krono, skjuts förhöjd till 8 tz- per milen, fa i
afseende hara endast i underdånighet anballa, att berörde
Nådiga Förordnande ina genom Allman Kungörelse
i Riket komina till Allmänhetens närmare
kännedom. Detzutom, hwad angar besörjande af
Fangars ward under ransakningsliden m. m. hafwa
Riksens Ständer ansett lämpeligast hos Eder Kongl.
Maj:t underdänigst anhalla om Dest Nådiga Be,
fällning till Landshöfdingarne, att, der det icke re,
dan stedt, söka sörina Hemmans.innehafware antingen
Läns- eller Häradswis öswcrenskomma om
sammanstött af medel och nödiga anstalters widta.
gande dertill pä satt/ som etter Jnwänarnes höran,
de i hwarje Ort, finnes lämpeligast till särstilta
omständigheter och det beswär af Fangföringcn hwarje
Ort widkännes.
Riksens Ständer framhärda re
Utdrag
af prorocollct hället hos Riksens
Högloft- Scstndcrs Lewillnings, Utskott
wid Urtima Riksdagen i Orebro den 15
Augusti 18' 2.
S- D. ^a BewillningS. Utskottet för sin del ei an,
sag lämpeligt att i Projectet till BewiIIningv<Stadzan
inlaga Riksens Högloft. Ständers fattade Beslut
huru med det blijwande öfwerstoltet af Bewillvingen
fran och med ar »sr 3 bör förhallas; Be
-
Den is Augusti. 2655
stöt BewillninaS - Utskottet, att detta hos Riksens
Högloft. Ständer wördsammeligen anmäla, med Iika
wördsam hemställan om icke Föreskrift fran Hög-^
loft. Stänterne bör lemnäs Banco, och SraksUrstotten
att »vid Jnstrucuvnens utfärdande för Fullmägtige
i Banken och RiksgaldS-Contoiret, ofwannämnde
Riks-ClandenS Beslut, behörigen iakttaga.
Ut sugrs. Lx krotocollo,
k. Lron».
Utdrag af protocollet, hällit hos Höglofk.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den i; Aug. rZrs.
S- D. ^edan Bewlllningschlcskottet, genom Protocolls-Utdrag.
hos Riksens Ständer sig förfragat,
i afseende ra Riksens Ständers i sammanhang med
Bewillningen fattade besiut att Markegängssättningarne
borde af Herrar Landshöfdmgarne till Riksens
Ständers Justitie.Ombudsman ärligen insändas,
hwilken borde i wänlig wäg deri söka möjli,
gen nödig ändring, beslöt Högloflige Ridderstapet
och Adeln, att genom underdånig skriswelse della beslut
hos Kongl- Majit skulle anmälas, jemte lika
underdånig anhållan, det matte Hans Majrt såsom
ett Economistt ärende, taga detta mai i öfwerwagande,
och i händelse Kongl. Mast dertill täcktes
lämna sitt bifall, Kongl. Majit mätte tili sina Befallningshafwande
derom Nådig befallning afgifwa,
samt delta Riksens Ständers beslut, Justitie«Ombudsmannen
i Nader meddela.
su^r». Lx krotocollo,
A. 6. Lilvsrstolzro.
Ut
-
2656 Den rz Augusts.
Utdrag af protscollct, hillet hos
Ridderskap^ och Adeln, wid Urtima Riksdagen
t Orebro, den is Äng. r8»2.
S. D- ^ anledning af ett ifrån Bewillnings-Utstottet
ankommit Pcotocoils-Utdrag, rörande anwandandet
af ett möjligen pä Bewiliningen uppkommande
vliverstotl öfwer den fastställda Bewillnings.
Summan , besiöt Högloflige Ridderstapet
och Mein, att Rikfens Ständers öfwer detta ämne
fattade bestut i Riksdags. B.stutet skulle införas,
och tillika Stats- och Banco-Ulffotten anmodas,
att i Neglementerne för Fullmägtige i Banken och
Rlksgälds-Contoiret, berörde Fuilmägtiges åtgärd,
akt hos Kongl. Mant i underdånighet anmäla, när
tillfälle till detta bcstuts »verkställighet inträffade, noga,
enligt Riksens Ständers bestut, bestämma.
Ut supra. Lx krotocollo,
R. O. L i sv er stolpe.
Utdrag af prstocsllet, ballet bos högloft.
Ridderskap^ och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den i; Aug. 1812.
S. D. testot Ridderikapet och Adeln ester uppläsande
af Constitutios fltjkottets Betänkande, i anledning
af Kongl. Majus Nådiga Proposition, rörande
nägra förändringar i Regeringsformen, att,
femte öfwerlämnande af berörde Constilutions-Utskottets
Betänkande i afssrfft, ett sädant underdånigt
sivar till Kongl. Maju skulle afgä, hwari förklarades,
att sedan Riksens Ständer med underdånig
Vördnad enrvttasit KiMl. Majus Preposition af den ?
Den iz Augusti. 2657
7 dennes, rörande ätffillige förändringar i flere §§.
af Regeringsformen; hade, enligt samma Lags 8r
§., Co.nsticutions-UEotttts Urlätande biifwit deröfwer
infordradt, samt akt alla ja wäl i Kongl. Majus
Proposition upptagne, som i vfwannämnde Betänkande,
såsom nya afhandlade frågor, ledande till än,
dring i Regeringsformens stadgande'», blifwit, i anledning
ej mindre af denna Grundlags-föreskrifter,
än af Kongl. Majus i Desi Nådiga Proposition
yttrade och bestämda afsigt, lagdepä bordet, förakt
wid framdeles inkallande Riksdag, till pröfning och
afgörande af Riksens Stander upptagas.
IN supra. Lx krotocollo,
-f. 6. Lilvorstolpo.
Utdrag afprstocollet, ballet hos ^ogword:
prest Gtandet, wid Urtima Riksdagen L
(örebro den is Aug. 1812.
S- D- ^§när Allmänna Beswärs- och EconomieUtffottets
pä bordet hwilande Betänkande, angäende
»verkställighet af besiutne öswerenskominelser emellan
Kyrkoherdar och deras Åhörare,^ om P: est-rät,
tigheter, nu ä nyo föredrogs, blef detsamma af PrestStändet
ogilladt.
I^t supra. blx ?rotocol!o,
js. 17. Almguist.
Utdrag afprstocollet, ballet hos HZgwZrd.
pr-st-Ständet, wid Urtima Riksdagen r
Orebro den is Aug. 1812.
S, D. ^tats - UtEottcts Utlakande, angående
Bihang. N:o 167. Riks
-
26<r Den,5 Augusti.
Riks Statens öfwcrlämnande till Kongl. Majit,
biel al Prest-Ståndet bifallit.
Dt 8uxr«. klx xrotocollo,
st. D. ^ 1 muist.
Utdrar; af protocollet, hällct hos >6ögwZrd.
Prest-Ståndet, wid llctima Riksdagen i
Orebro den i; 2lug- >812.
S. D. ^a Särffildta Ukstotte's pa bordet hwilande
Betänkande, angående de emellan Hederwärda
Bonde, Ståndet och de öfrige Respective RiksSta-den
uppstjutne twistiga frågor, nu ä nyo föredrogs;
beflöt Ståndet, lika med Walloftige Borgare,
Ståndet och Hcderwärda Bonde, Ståndet,
alt detta Mål till nafta Riksdag uppskjuta.
Dt suxrs. Lx krotocollo,
st. D.
Utdrag af protocollet, hstllet hos Högwörd.
Prest, Ståndet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 15 Aug. 1312.
S. D. deftöt Prest-Ståndet att, i likhet med
hwad Högloflige Ridderssapct och Adeln, enligt nu
inkommit ProlocM Utdrag, afgjordt, ConftitutionSUtffollets
Memorial, rörande ett tillagg uti 14 §.
af Riksens Ständers Justitie'Ombudsmans Instruktion,
ma till nafta Riksdag warda hwilande.
Dt rugrg, Lx xrotocollo,
st^ D. ^lmguis t.
Ut
-
Den is Augusti. 26^
Utdrag af prsltocollet, hället hos ^ogwörd.
Prest-Gtandet, wid Urtima Riksdagen i
(örebro den is Aug. 1812.
S. D- Upplästes och bifölls Bewkllnings-Utskottets
uti Prvtocolls-Utdrag af denna dag meddelte
tillstyrkande, att Constiturions-Utstvlret ma anmodas
uti Jnftructionen för Riksens Ständers ZustitieOmbudsman
sörcsia ett tillägg i anledning af z.ne
Stånds beslutne uppdrag at Justitie - Ombudsmannen
, akt i behörig ordning och da det bchöfmes, bereda
jemkning uti de arliga Markegangs-Taxorne
öfwer hela Riket.
Dt suprs. Lx krotocollo,
^ st. D
-
Utdrag af prstocollet, hället hos HögwZrd.
Prest-Gtandet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 15 Aug. 1812.
S- D. Ä)?ed anledning af Bewillnings-Utffottets
utt nu ankommit Protocolls-Utdrag gjorda hemställan,
ansag Ståndet lika med hwad Högloft. Nidderfkapet
och Adeln nu beftutit att Riksens StänderS
fattade beftut, om anwändandet af ett möjligen pä
Bewillningen uppkommande öswerssott öfwer den fastställda
Bewillnings-Summan, bör i Riksdags-Bestutel
införas, äfwensom att Srats, och Banco-Utstötten
skulle anmodas, i Reglementerne för Fullmägtiqe
j Banken och Riksgälds, Cvntoiret intaga
den förestrift, att de när tillfallet till detta beströ
* k wetk
-
26§o Den is Augusti.
werkställighet inlrästar. ma sadant hes Kongl- Masit
i unLerdänigder anmäla.
Ot Lu^ra., Hx llrotocollo,
I. O. lin c^uist.
Utdrag nfprotecolli t. hållet hos ^ägwärd.
Prest-Gtauört, »std Urtima Riksdagen r
0 ebro e. m. de» is Aug. 1312.
S. D.^^Plastes och bifölls Bewillnings-Utfkottels
uti Plorocolls Utdrag af denna dag meddelte
tillstyrkande, att Constitutions-U.skortet ma anmodas,
atr i Jnsteumonen för Riksens StänderS Justitie-Ombudsman
foresta en tilläggning, i anledning
af zme Stånds bestutne uppdrag at JustitieOmbudsmannen,
att i behörig ordning, och dä dek
behöfwcS, bereda jemkning uti de arliga MarkegangsTarorne
öfwer hela Riket.
lllr sugrs. Lx krotocollo.
f. löl. Almguist.
Utdrag af protocollet, hället hos ^Zgwörd.
prest, Grander, wid Urtima Riksdagen
1 Orebro den ls Aug. 1812.
S- D. ^Efker uppläsande-as Constitutions, UtssotretS
yttrande i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition, angående förändring i atffillige Punctcr
af Grundlagen och derwid fogade förstag till sadaue
ändringar, fann Prest-Ståndet öfwerläggningen
härom böra lill nästa Riksdag uppssjutas.
Ut »ugrs. Lx krotocollo,
f. U. Almguist.
Den is Augusti. 2661
Urdrag af wällöf!. Borgare-Grandets prorocoll,
häller wid Urtima Riksdagen r
Orebro den is Aug. 1812.
S- D. 2L^Zid ytterligare föredragning af Constitutions-Utssoktets
Betänkande, om en af Utstvttet nödig
funnen tilläggning i 14 §. af Jnstructionen för
Riksens Ständers Justilie-Ombudsman, förklarade
B.^rgare-Standet lika med H'glosiige Riddcrstapet
och Adeln, att denna fraga nra blifwa hwilande pa
dordet till nästa Riksdag
I-ll
sugra. Lx krotocollo,
ch f. Lergström.
Utdrag af wällöf!. Borgare-Gtändets prstocoll,
hållet wid Urtima Rishagen i
Orebro den 15 Aug. 1812.
S- D. ^ anledning af Bewillnings Utffoktets derom
gjorde hemställan, fann Borgare-Ståndet för
godt anmoda Banco- och Stats-Utffolken, att i
Jnstructionerne för Banco- och Riksgälds - Mertens
Fullmägtige införa, att hwad Riksens Stander
förmdnadt angående blifwande öfwerssott as Allmänna
Bewillningen ifrån och med ar rZrz, blifwer
behörigen iakttagit.
Ut su^l». Lx krotocollo,
f. f. Lerjström.
Utdrag af wällöf!. Borgare-Standets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen k
Orebro den is Aug. i8r2.j
S. D. ^rats-Utffottels afgifne Utlåtande nm
Nies
-
-662 Den is Augusti.
Riks,Statens öfwerlämnande lil! Kongl- Maj:tfö,
retrogs ytterligare och bifölls.
kch supra. Lx ?rotocol!o,
7. st. Lerjström.
Utdrag af Wäkloflige Borgare-Ståndets
prorccolk. häller wrd Urtima Zhrkstagen
i Örebro den 15 Äng. 1812-
S- D. (Ester uppläsande af Lonstitutlons-UtssotketS
asgifne Betänkande, i anledning af Kongl. Vlaj-ts
Nådiga Proposition, med Förslag till ändring och
jemkning uf wifa §.§. i Regeringsformen, förenade
sig borgare-Ståndet om det Bcchit, att med öf,
werlämnande af samma Betänkande i afskrift, hes
Kongl. Magt i underdånighet anmäla, att, sedan
Riksens Ständer med underdånig »vördnad emotta,
gil Kongl. Majus förberörde Nädiga Proposition,
hade de deröfwer. enligt 8r §. i Regeringsformen
infordrat Lonsiitutions-Utskottets yttrande, samt att
aila i denna Nådiga Proposition omnämnde och t
Betänkandet elises! afhandlade frågor, ledande lill
ändring i Regeringsformens förestrifter, i solid af
berörde Grundlag, jemte Kongl. Majus uttryckeli,
gen tillkannagifne afsigt, bliswic lagde pa bordet,
för act wid framdeles infallande Riksdag till pros,
»ing och afgörande af Riksens Ständer företagas.
hit supra. Lx krotocoUo,
I. st. Lerjström.
Ut,
Den is Augusti. 2665
Utdrag af WUlofiige Borgare - Skändets
prstscoll, häller wid Urtima Riksdagen
i Örebro den iz Aug 1812-
S- D. d slutlig föredragning af Allmänna
Besrvars- och Economie-UlskottrlS Betänkande om
Härads,Allmänningarnes bättre anwändande och
Jägeri, BetjeningenS afskaffande, blef detsamma af
Borgare,Ståndet ogilladt.
hlt supra. blx ?rotocollo,
1- st- Zergström.
Utdrag af wällöf!. Borgare Ständets pro,
tocoll, häller wid Urtima Riksdagen i
Örebro den i; Aug. 1^12.
S. D. Ä^!d justering af Expeditions - Utskottets
insände Project till underdånig jkrifwelsc till K maj.
Maj:t, angående Sallbitter. lillwerkningen i Riket,
fmklarade Borga! e. Ståndet, att det ej wille fran,
ga sitt meddelre bifall till Allmänna Besvärs, och
Economie-Utskottets först afgifne Betänkande i öm,
net, men att det ansage detta bifall såsom en Concession
i Ståndets Privilegier, och att denna C n,
cession ej kunde sträckas utöfwer det af Stander
gjorde begifwande, hwartill Exoeditions-li skottet tagit
sig anledning af de öfrige Stundens godkännan,
de utaf Allmänna Besvärs- och Evonomle-Utffott.ets
sista Utigrande: Z anseende hwartill Ståndet ej
kunde antaga der insände P-ojectet, utan skulle an,
moda Expeditions-Uttkottet, att skrifwelfcn till KonglMajit,
t öfwettnsjiammelse med Ståndets destut.
2664 Den ix Augusti.
förandra; Deruti Rcspcctive Med, Stunden skulle
inbjudas att sig förena.
Ot suxrs. krotocollo,
^s. ch Ler^s tröm.
Utdrag af pF»tscollet, hållet hos Hederwarda
Bonde Ståndet, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 15 2lug. 1812.
C- D ^ Fedrogs Bewillnings-Utskottets genom
Protocolis-Utdrag denna dag giorde hemställning,
otc Riksens StanderS widkagne Besiut, vm dek blifwan.
de
peligc att i BewillningS-Stadgan inforas, matte
öfwcrlämnas till Stats- och Banco-Utskotten, akt
wid Instructionens utfärdande för Fullmägrige i
Banke ! och Riksgälds, Lontoirek behörigen iagttaga;
Och som Bonde, Ståndet fann skäligt härtill
lämna visa'!, sa stulle bemältc Utstött anmodas, att
werkstalla hwad Förstärkta Stats, Ucstottet i denna
omständighet afgjordt.
Ot sugra. V Lx ?rotocoIIo,
6. l^rinkniLN.
Uppläst hos Riddcrst. och Adcln d. is Äng
-
- - - Prcst-Etändcl den 16 - -
- - » - Borgare-Ständet d. 16 - -
- - - - Bonde-Standct deners - -
Stsrmägtigste 2ll!ernädigste Ronungl
edan Riksens Stander genom Stats- Regleringen
utrönt till hwad belopp Stats - Werkets och
Nstsgäles-ConkoiMS behof bordt genom tillstött af
Bc
-
Den r6 Augusti. 266;
Bewillnkng fyllas, haswa de, i enlighet med hwad
de redan genom underdånig strifwelse tiilkännagifwit,
funnit, att enär de sarstilde Stats-Werkrr t-llsiagne
Bewillnings-artiklar bidchölloS wid dems förra beräkning,
derutöfwer en summa erfordrades af Tre
Millioner Twahundrade Tus nde Riksdaler. Att
med hela denna summa belasta den Allmänna Bewillningen,
hafwa Riksens Stander ei ansett werksiallbarc,
i följe hwaraf de delat densamma melian
förhöjningar a Sjö-Tulls-afgisten, Charle Sigillateafgiften,
Husdehofs Bränwinsdrännings-afgiften,
och den Allmänna Bewillningen. Riksens Ständer
fa derföre nu i underdånighet tillkännagiswa, att
de wid detta Riksmöte stadsastat Bewillningen genom
Postmedlen, af Brefwäxlingen till sitt förra
belopp — — — 152,202 R:dr
Likaledes Landt-Tulls-ersattningen
till sitt förra belopp — 152,002 R:dr
Såsom tillökning i Bewillnin,
gen hafwa Riksens Ständer derjemte
faststäldt Sjö-Tulls-medlen till
8Z7,Z49 R:dr 14 §. 5 r:st-, hwaraf
sedan ersättning för den indragna
Land-Tulls-afgisten utgår af Skader
och Land, enligt särskild författning,
uppkommer en förhöjning af — 152,000 Rst>e
Charle Sigillate-medlen till
»52.022, med en förhöjning af — 62,220 R:dr
Husbchofs Bränwinschränningsmcdlen
lil! 702,020,med en förhöjn. af 340,200 Rstr
Samt den Allmänna Bewillningen
till — — 2,650,020 R:dr
Hwaraf uppkommer osman
nämnde
Summa af — 3,200,220 R:dr
L666 Den i6 Augusti.
I anseende kill desa förhöjningar hafwa Riksens
Ständer afwen warit nödsakade, att rörande de
förhöjda Artiklarna förandra deras om Bewilimngens
utgörande förut afgifne stadganden; och fa
Riksens ^Stander härmed till Eders Kongl. Majit
i underdånighet öfwerlämna.
Riksens Ständers författning om Charte SiSillake
- afgiften.
Jukseas Ständers stadgande om Husbehofs
Vränwins. bränningen i Riket, samt de afgifter för
densamma böra utgöras: samt
Swea Rikes StänderS Bewillning för ar i8-z
och de påföljande arén intill stutet af ar iL-?, sa
wida ej inom denna tid Urtima Riksdag infaller:
gjord och samtvckt w!d Urtima Riksdagen i Orebro
den i8 Augusti r8-2.
I anseende till Charte Sigillake - afgiften, fa
Riksens Ständer allenast i underdånighet anmäla,
dek såsom grundsats blifwit antagit, att med 50 procent
förhöja hwarje Artikel, dock sa akt atstilliga undergalt
en högre förhöjning, andra ater, der man
ansett billigt eller nödigt, en lägre.
Rörande nägra mindre omständigheter hafwa
Riksens Stander bestulit:
r:o.' Akt det stämplade papperet hädanefter
stall bestå as hela ark, utom det, som för Wexlar
erfordras, hwilket kommer att inrättas i WexelFormat.
2w. Att den förut förordnade conrrollen a
uppbörden ak medlen fortfar.
z:o. Att det papper, som till Charta Sigillata
erfordras, stall wid Bankens Pappersbruk tillwerkas,
med wist tecken och artal, sanik intryckt
valeur, för de olika stämplarna, och wardås i Banken
-
Den i6 Augusti. 2667
ken pä satt, som för dest Sedelpapper ar förcskriswit,
och icke annorledes utlämnas an efter reguisition
af Niksgälds-Contoriet, som äger att under enahanda
answar om hwit-stämplingen besörja bwarefter
swarr-stämpelen rasaktes i Chatta Sigillata-Contoiret,
med skyldighet för wederbörande att hwar a
stlt ställe dcröfwer halla noggranna anteckningar.
4:0. Som den nu stadgade stämplade pappersafgisten,
icke förr an med nästinstundande ar kominer
att taga sin början, hwaraf följer att det nu
ivnrande stämplade papperet, pa sätt förut förordnadt
ar, emedlertid bibehällcs, söranlates Riksens
Stander i underdånighet anhälla, det täcktes Eders
Kongl- Majit, wid denna författnings utfärdande,
lala sadant komma till allman kännedom, samt akt
derest efter nämnde tids förlopp, något af samma
stämplade papper finnes i orterna att tillgå, och ej
blifwit Charte Sigillake - Contoircc aterfordradt till
vmstamplmg, bör wid dest begagnande, den tillökning
iakttagas, som med föreskriften i den nu upprättade
frän nästa ars början gällande författning,
instämmer.
Dä Eders Kongl Maut i dest Nådiga Proposition
rörande Bränwins-bränningen i Riket, anmodat
Riksens Ständer att ä nyo pröswa de grunder,
hwarä den hittills warit inrättad, och Riksens
Stander funnit Eders Kongl. Majtts Nådiga önskan
wara, att den widt utsträckta Bränwins - tillwerknings
- friheten i någon män mätte inffränkas,
hafwa Riksens Säänder, med afseende derä uppgiordt
den författning som nu till Eders Kongl.
Majtt i Underdånighet öfwerlamnas. Enär Riksens
Stander af Branwinsbranningen päräknat en betydligen
förhöjd inkomst till fyllnad i Statens behof,
2668 Den 16 Augusts.
hafwa de ansett en större in Drankning an den de nu
stadgat, lika oförenlig med detta ändamål, som tilläfwentyrs
i cconomistr hänseende mindre förmånlig.
Ett wadl-gt bruk af den för långt utsträckta Bränwins-
bränningen, utöfwer den sa kallade Husbehofs-branningen,
hafwa deremot Riksens Ständer
trott sig hafwa förekommit, dels igenom inskränkande
af Panncrymden, dels igenom de höga afgifter
hwarmed större Pannor blifwst belagde.
I sammanhang härmed fa Riksens Ständer
inför Eders Kongl. Maj:t yttra följande underdåniga
önskningar.
Da en nyttig erfarenhet bewittnat att sadane
händelser kunna inträffa, hwarigenom ett högre Statens
interesse kunde göra etc förbud mot Spannemalens
sörbränuing kill Bränwin nödwändigt, hafwa
wäl Riksens Ständer, med willkor af deremot
swarande minffninq i afgisterna, ät EderS Kongl.
Majit i underdånighet öfwerlemnat att sadane Förbild
utfärda; Men Riksens Ständer fa äfwen med
afseende a enskildtas billiga interesse t underdånighet
anhalla, det Eders Kongl. Majit ej, utan wid högst
trängande behof, matte denna dess Höga rätt utöfwa.
I ffägan on> Förbud pa införande af Arrack,
Romin och Utländskt Bränwin, hafwa Riksens
StänderS meningar warit delade, men allas deri instämt,
akt detta Mål af Eders Kongl. MajitS Nådiga
godtfinnande berodde
Riksens
Ständer fa yttermera hos Eders Kongl.
Majit i underdånighet anhalla, det täckteS Eders
Kongl- Majit genom någon dertill skicklig Embetsman
lata, enligt med de i Förordningen befiutade
grunder uträkna en Tausi öfwer den förhöjda afgiften
för Panncromden. sa wäl för dem, hwilka
begagna sig af större Panna än dem ester deras
Den 16 Augusti. 2669
Hemmanswärde tillkommer, som för dem, hwilka
jemte en 90 kannors Panna Mlja en annan; Och
fa Riksens Ständer derwid tillika anhalla det en
fädan Tauff, wid utfärdandet afBränwinsbränningsFörordningen/
i Nador matte densamma bifogas.
I afseende ra det Reglementariska anhalla äfwen
Riksens Ständer hos Eders Kongl. Maut i
underdånighet, dec täcktes Eders Kongl. Majit genom
Nådiga Författningar ju förr desi häldre meddela
wederbörande och Allmänheten, en närmare
underrättelse huru med Pannors mätning förhällas
bör, hwad qwantum Bränwin under ordet minut
bör förstas, saint a hwilka ställen Bränwins-minutering
ma anses behöfwelig och kunna rillataS.
Hwad Staderna Stockholm, Götheborg och
Carlskrona beträffar haswa Riksens Ständer kill
Eders Kongl. Majit öfwerlämnat att om Brännvinsbränningen
ester eget Nådigt godtfinnande förordna
till Statens basta fördel och under medgifwande,
att sa stora Pannor derstädes ma fa begagnas, som
Eders Kongl- Malit i Nader anser nödigt; ankommandes
defiukom pa Eder Kongl. Majit att upplåta
tillwerkningen i Kronans egna Werk ät annan Person,
men, enär controllcn anses blifwa osäker, ej i
Arrendatorers enffildta eller mindre Werk.
Hwad Eder Kongl. Majit i befi Nådiga Proposition
af Riksens Ständer ästat, rörande medlen
till förekommande af fylleri, och en dermed i sammanhang
stående författning, haswa Riksens Ständer
sullgjordt enär de ät Eders Korgt. Majit redan
förut öfwerlämnat, att såsom Ordningsmål, dcrom i
Nader förordna; Men i anledning af ten befrielse
för Consumtions-afgift, hosföljande Bränwine brännings
- Förordning förunnar dem, sim afs ga sig
bruket af Bränwin, sa Riksens Ständer stmeligen
L67I Den i6 Augusti.
i underdånighet fästa Eders Kongl. Majus uppmärksamhet
pä nödwändighen af sädanc anstalters ssyndsamma
fogande, hwangennu en säker conte»!! pa sädane
wid Mantalsssrisningarne sseende uppgifter,
til! förekommande af en eljest betydlig förlust i Statens
Inkomster ma kunna hällas.
I afseende pa den Bevillning som genom Postmedlen
inflyter, haima Riksens Ständer ansett PostTapan
för Inrikes Brefrraxlingen, sadan den nu ar,
böra tiena till efterlefnad intill nasta Riksdag.
Beträffande Land - Tulls - ersättningen hafwa
Riksens Stander anfelt den wid förra Riksdagen
af Städerna ätagne Summa deraf, R:dr 92,000,
bestande uliQwarntulis» accis till belopp af 32,222
R:dr samt för Landt- Tull R:dr 60,022 afwen häda
ester af Staderna böra utgöras, pa lika sätt
Städerna eniellan fördelt, som hittills, men deremot,
hwad fördelningen af denne Ersättnings, Summa
inom hwarje Stad angar, Mantalspenningar af
Stockholm, Götheborg och Carlskrona böra utgå
lika med a andre orter i stället för Qwarntull med
i5,OS2 R:dr, Salu Accisen med N-dr 11,925: 4 st.
lika sein hnttlls a säcssilda Näringar och Handtwerk
fördelas. Men för sjelfwa Landt-Tuäen hwarje
S.adv andel fördelas pä Jnnewänaren i förhållande
till hwad hwar och en efter s Art. i Bewillning
för Egendom, Rörelse, Handel och Handtering
samt Löne, Inkomster inom Staden blifwil päförd.
Dock med rättighet för den Stads Jnnewänare,
som friwilligt och enhälligt förena stg om en annan
fördelning, att den fä anwänta.
För Landet ater kominer Tull - ersättningen att
utgå med ir. st. för hwar 122, eller izs st- lör
hwart 1022 R:drs warde ä Hemman, Baik, Fabriker,
Qwarnar m. m. ester hwad hwarje sadan
Den 76 Augusti. 2671
Egendom och Lägenhet till Bevillning uppskattats.
Men af Pastorater och Jndelte Löner lika n..d hittills.
Hwad äter stora Sjö-Tulls-Bewillnmgen angar
och grunderna för den sammas bestämmande
hwaroin EderS Kongl. Magt i dest Nådiga Proposition
ässac Riksens S.änders underdåniga yttrande,
hafwa Riksens Ständer bestulit, att
1:0. I underdånighet uppdraga ät Ede s
Kong'.Majit, att genom en Committäe as kunniga Embetsman
och erfar,:e Handlande, lära utarbeta en nu
Sjö-Tulls-Stadga, pä en gäng afseende Handelns
och Näringarnas förkofran 06) Stat - Intradernas
bestånd, derigenom att de förändringar, hwilka genom
förändrade, tider i den gamla Taxan och stadgan
erfordras, hufwudsakeligm mage leda, dels till uppmuntran
för export afJnrikes pcvducter och förädlingar.medelst
nedsättning af Tullen, ej mindre ä Utförseln deraf,
än Införsel af de till förädling inkommande ra ämnen,
dels till öfwerfiödcts hämmande genom en skalig
förhöjning af de dertill hörande Artiklar; Dock
lill ett sä aswagt förhällande att förhöjningen ej mä
öka hogen för Tull-försnillning; samt att destukom
säresta i hwad mätto förtullnings-frihet i öfwerensstämmelse
med Riksens Ständer wid denna Riksdag
redan framförda underdåniga önskan matte medgifwas
ä alla de waror, hwilka till nyttjande tillät,
ne eller anbesaldte, följagteligen aro nödwändiga, sä
länge de hwarken till full godhet eller erforderligt
belopp kunna i Riket tillwerkas, men genom hwilkas
förbudne Införsel, smyghandel ansenligen blifwit
gynnad; Hwarjemle Committöen i sammanhang
därmed skulle äga, att öfwerse alla hittills gäiiande
Tullförfatinirgar, och pä sält^Riksens Ständer wid
7829 och 1810 ätens Riksdag i underdånighet hemställt,
till Eders Kongl. Maj:tS Nådiga pröfning
2672 Den l6 Augusti
och
afgörande förestå de förändringar dera i allmänhet,
som kunde finnas af nöden.
270. Litt öfwer lämna rist Eders Kongl. Majtt,
att fa wäl innan en sadan ny Taxa och Författning
hinner fullbordas, wm äswcn sedermera intill nasta
Riksdag ester förekommande behof, ef mindre i Politifft
an Economissr hänseende, stadga de förhöjningar
a wista, och nedsättning a andre Artiklar, dem
Eders öKongl. Majtt i fin wishet kan anse nyttiga
ock nödiga; Hwauvid dock det'underdåniga förbehåll
bliswit gjordt, alt en sadan förhöjning ej a någon
Artikel ma sträcka sig öfwer ivo procent, mot
hwad dea förra Taxan innehåller utan akt Eders
Kongl, Mafit derföre sturle wara bunden till någon
motswarande nedsättning, a de andra Artiklars afgift.
Riks. Et. anhalla alwen i underdånighet att wid nästkommande
Riksdag i ost) för den granssning och SjöTniis-asoisterne
och den widare åtgärd dermed, som enligt
60 §äaf Regeringsformen, dem tillkommer, undfå
del sa wäl as den nya Taxan och Stadgan, som af det
Resultat öfwer Statens ökade intrader, hwilka dcste
Författningar kunna medföra.
z:o. Fa NikstnS Stander i underdånighet förklara
sig för det nänvarande icke hafwa någon ändring
i hittills stadgade och gällande Sjö-Tulls-afgifter
att förestå; äfwen som de Siö-Tullen åtföljande
till nasta Riksdag vförandradt utgående Licent
och Convoy samt Fattigförsörjnings-afgisten pä
lika satt och med samma wiilkor. Riksens Stander
wid ,809 och i8io arens Riksdag i underdånighet
anmält, komma att fortfara.
4:0. ytterligare fa Riksens Ständer i underdånighet
till Eders Kongl. Majtt öfwerläta rättigheten,
att efter den nu warande Arrende-tidens
för
-
Den 16 Augusti. 2Z7Z
förlopp ater pa Tio ars tid bort-Arrendera SjöTullarne,
med stöd af hwad 62 §. Regeringsformen
i siikt fall bjuder, sa wida Eders Kmgi. Majtt stalie
finna sadant, i afseende pa tidernas beffaffenhet,
med Statens lika stora eller möjligen större försel
kunna förenas.
5:0. Slutellgen fä Riksens Ständer till Eders
Kongl- Mast i underdånighet hemställa, att till lättande
för Exporter Eders Kongl. Majit mätte förordna,
det Tuli-Clareringen niä fä sse med Wäxlar,
antingen pa Hamburger Banco eller Mund Sterling,
hwarwid dock, enär den hittills för Pund Sterling
antagne Alpari Curf, 4 R-dlr is si. Banco
icke är lämpelig, sedan detta Mynt fallit i wärde,
en annan Curs ester allmänt gällande differance
emellan Hamburger Banco Riksdaler och Pund
Smängs wärde bör regleras, efter hwilken Tullen
uti denne sednare Myntsort får liquideras, och hwilken
Curs pa lika sätt, som angående Cursen emellan
Hamburger Banco och Swensst Banco äk
förordnadt i afseende pa betalningen med uppgäld i
Swensst Banco af Herrar Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
mänateligen bör uppgifwas och bestämmas.
I händelse uti Stockholm, Götheborg och Gefle
tillgäng skull brista pä Waxlar wid de tillfällen dä
Tull -Clarering ssall göras, tua Exportören eller TullClarcraren,
emot det han genast nedsätter Wäxl.ens
fulla wärde efter den Curs, som sednast warit noterad,
erhöllo anstånd med Waxelns aflämncwde pä
tre weckor, högst en manad, i?wm hwilken tid dea
likwäl ofelbart dör anskaffas och til! Tull - Kammaren
aflefwcreras. Tull-Clareraren eller Exportören
mä äga att erlägga Tullen med Waxel utan accept,
och i fädant fall aflämna sä.wal rch som 2m
Schans- N:o r6r. ' Wä
-
2674 Den »6 Augusts.
Wäxeln till Tull, Kammaren, samt pä fatt tvid
1809 och rZio arens Riksdag för Stockholm, Göthedvrg
och Gefle ar stadgadt, stall det sta Afrullaren
fritt, att dä Tullen icke uppgär till fulla 120
R:dlr, antingen betala med Waxel eller Swenstt
Banco, och den uppgäld som pä förenämnde satt bestämmes,
hwilket allt, rörande Tull.Werket, Riksens
Ständer i underdänighet anhälla Eders KonglMaj:t
täcktes till »vederbörlig »verkställighet befordra.
6:0. Utgäende Sjö, Tull ä Alun samt inkommande
ä rätt Socker, hafwa Riksens Ständer öfwerflyttat
bland de Sjö-Tulls,Articlar, hwilka höjning
och sänkning efter omständigheterna kunna undergå.
Hwad stuteligen den Allmanna Bewillningen
beträffar, hafwa Riksens Ständer funnit sig bifogade,
att frangä de allmänna grunder hwarefterden
sedan 1809 och 1812 arens Riksdag blifwit utgjord.
Den Förordning Riksens Ständer nu till Eders
Kongl- Mast i underdänighet öfwerlämna, är, enligt
hwad Riksens Ständer förmoda, byggt pä sådana
grunder, att de med säkerhet hoppas. det de
anstag Staren genom denna Allmänna Bewillning
bör erhålla, derigenom stola utgå, genom Person,
lig afgift hafwa Riksens Ständer således i Calcul
paräknac en Stars-inkvmst af 886,37't 24, —
Genom afgift af och synbar
förmögenhet en inkomst af - ^ 1,485,025:
Genom Progressions, afgift a
större förmögenhet - 156,602: 24, —
samt genom Bewillning för öfwer
flöds
nyttjande - - 120 000:
Hwariaenvin upppkommer den
wederbörlige tvkal-Suminan ^2,650,020: — —
Den 16 Augusti. 2675
Riksens Stander gjöra sig det hopp att genom
denna fördelning af Landets bördor. Statens behof
utan Landets alltför känbara lidande ma kunna fyllas
och tror sig genom förbättringar i Taxeringsmethoden
och älstivige andre till werkställigheten hörande
omständigheter äswen dertill hafwa bidragit
Ibland
besia werkar i synnerhet en tillbörlig
noggranhet wid Mantalsstrifningen; hwarsöre Rik«
sens Ständer i underdänighet anmäla, det täcktes
Ebers Kongl. Mahr förordna huruwida till MantalsstrifningcnS
styndsamma och vrdenreliga förordnande
MantalSssrifware mä tillsättas pa de ställen
der HäradSstrifwaren, oansedt förökningen i desi Löneförmåner,
icke medhinner att sin tjenst tillika bestrida.
Till bestridande af den möjeligcn harwid uppkommande
kostnad, samt till arfwoden, aflösning och
kostnadsersättning för de Personer, hwi-ka med Mantalsstrifning,
Debitering och Uppbörd, Prokorus
förande wid Pröfntngs - Commiltöerna i Städer
vch pä Landet tomma att hafwa befattning, sa wal
i afseende pä Bränwins, som Allmänna Bewillningen,
hafwa Riksens Ständer till Stcus-Contvtrets
disposition afsatt af Bränwins Bewillningen 1
procent, samt af Allmänna Bewillningen en half
procent. Riksens Ständer hafwa tillika beflutit'att
Pröfnjngs,CemmittLen böruppgifwa förstag till besia
arfwoden samt uppgifwa de ätaä: gne kostnaderne,
vch alltsammans Eders Kongl- Mant till pröfning
vch afgörande i underdånighet underställa. ?
I afseende pä den mitta, närwaron as ett
Landshöfdingen Ombud wid MantalSstrifninaarne
vck det biträde derwid Presterstapet till doros öcwr- ^
drande funnits förmånligt, fa Riksens Stander k
-576 Den »6 Augusti.
underdånighet analia, det täcktes Eders Kongs.
Maut g. neni Nadina Bref tiis LandshSfdingar och
Dam - Capirel i dcäder framställa sä wäl alt berörde
Ombud wid sada?e Mantalsstrifningar komma
tillstädes, sorn af Kyrkohecdarne eller de Prester
hwuka de i siik ställe utse, sig derwid inställa.
Anteligen anhålla Riksens Ständer det matte
genom Eders Kongl. Majus försorg ben ändring i
Mantals-Commisiarie-Instruktionen göras, att icke
någon Mansperson ma uppforas i Mantal med mindre
han, da skrifningen förrättas, fyllt i; ar.
Da Riksens Ständer bland andra grunder,
hwilka böra siena wederbörande Taxeringsmän till
rättelse och ledning wid bestämmandet af Egendomars
wärde, ansett afwen höra Brandförsäkringak
i enlighet med hwad Bewillnings-Förorbningen närmare
bestämmer, hafwa Riksens Ständer trott sig
böra detsamma hos Eders Kongl. Mant i underda,
nighet anmäla till Nådigt meddelande at wederbörande
Försäkrings-inrättningar,, för att wid inträs,
sande frägor om skade. ersättningars mLelunde, sadant
behörigen iagttaga.
Da Riksens Ständer betänkt wlgtcn för framtiden
af Statistijka Upplysningars erhållande till
hjelpreda wid tillkommande Bewtllnings utarbetande,
fa Riksens Ständer Eders Kongl. Masit ? underdånighet
lillkännagilwa:
no. Att at Riksgälds-Contoiret är uppdraget
att upprätta, och sedan Slars«Cvntoirct och
Kammar-Collegium deröswer biifwit hörde, till Eders
Kong,. Majus Nådiga stadfästelse öfwerlämna
siwstag till Formulärer, sr wäl för Berednings-som
Taxerings- och Prösnings Commiltser, som till sammandrag
derefter för hwarje Län och hela Riket, af
hwil
-
Den i6 Augusti- 2677
hwilka Formulärer till Taxerings-Längder och Länssammandrag
lämnas samtelige Landöhösdingarne del,
att ombesöria, i enlighet dermed, tryckning af nödigt
antal Exemplar och utdelning deraf, tilt alta Districter,
Be»edningS-och TaxeringS-Committeer: och
böra dcsie Formuliärer wara la inrättade, att de icke
allenast bereda en lätt och säker öfwer sigt af hwad
hwarje Bewillnings-Artikel och hwarje desi huswuddel
gifwit, utan ail innehalla Summarist bade-Personal.
Hemmantal och deras warde sammanlaget,
fa wal som per meäium för hwarie helt Hemman,
antal och wärde a Bruk, Bergwerk och Fabriksinrätrningar,
det Taxerade och det Brandförsäkrade.
antal och warde af Egendomar i Stad, och
Stadsjocdens uppstattade belopp, afwensom det af
Rörelse och Närings inkomster, destlikes hwad Embets-
och Tjenstcmans Löner och inkomster i hwarje
Län belöpa af hwarje Clasi, nemal-gcn: af Tre
hundrade R:Slrs inkomst och der under, derifrån till
och med Ser hundrade N:dlr samt alla de öfriga.
Likaledes hafwa Riksens Ständer at Riksgälds-Contoirets
Fullmägtigc uppdragit, att utarbeta
Formulärer till uppgifter wid Mantalsstrifningar,
Berednings- och TaxerinaS - CommuT,-, och de
samma til! Eders Kongl. 'Mant i underdånighet insända,
hwilka Formulärer Riksens Ständer nu lika
underdånigt anhalla alt Eders Kongl. Mast läcktes
jemte Allmänna Bewillnings-Förordningen till Allmänhetens
kännedom och efterrättelse i Noder utfärda.
2:0. Fa Riksens Ständer i underdånighet anhålla
, det täcksis Eders Kongl. Mast anbefalla artigt
uppgörande för hwarje Län as sadane pa Taxerings,
Längderne grundade sammandrag, som Summaristt
upptaga Kila oswannäinude omständigheter
! - för
26?r Den is Augusts.
för hwarje Taxerings, District, och utsitta af hwilka
Socknar hwart och ett sirdant består. Af defla
Läns sammandrag formeras sedermera uli RiksgäldsConloiret
ett generelt sammandrag för hela Riket,
hwilket tryckt bör åtfölja Jnrikes-Tidningarne, lika
som hwarje Läns sammandrag äfwcn bör införas uli
elier åtfölja åtminstone den uti hwarje Län mäst allmänna
Tidning, och tillika ett Exemplar deraf tillställes
hwarje Pastorat alt wid Kyrkan förwaras.
z:o. Kostnaden för Formulärens och sammandragens
tryckning, samt sammandragens upprättande
i hwarie Län stola bestridas af den halfwa procent^
pä Allmänna Bewillningens belopp. Riksens
Ständer bestutat stola M Stats-Contoirets disposition
afsättas, pa sätt ofwanföre är bestämdt.
Riksens Stander utbedja sig äfwcn Eders
Kongl. Majus Nådiga bifall till den underdåniga
önstan, att till Rättegangssätkets förkortande i Bewillningsmal,
klagomål öfwer Pröfnings-Committeernas
åtgärd, matte dirccte tagas under Eders
Kongl. Majus Nådiga pröfning, sedan Konungens
Befallningshafwande, dit Beswären ffulle afiämnasj,
infordrat förklaring öfwer Beswären, ware sig
af den Skattstyldige eller Kronans Ombud, samt
Kammar, Cvllegium, dit Attén skulle insändas, de»
öfwer meddelat desi Utlakande.
ytterligare hemställa i underdånighet Riksens
Ständer till Eders Kongl. Maj:t, alt pa det Borgenär
ma fattas i förbindelse, att genom afdrag a
räntan, med ; procent deraf godtgöra Gäldenär den
Bewlllning han ä ägande förmögenhet blifwit ansedd
böra erlägga. Eders Kongl. Maj:t täcktes genom
Allman Författning stadga, akt den Borgenär,
som
Den i6 Augusti. 2679
som wägrar ett stikt afdrag medgifwa, ej allenast
stall sadant Lagligen aläggas, uran han äswen stall
wara förfallen till enahanda answar med den, hwilken
lager högre ränta än Lag bjuder.
Som till Statens behof är af nöden att ej mindre
afgiflen enligt i.sta Artikeln i den Allmänna
Bewillnings, Förordningen är Husbehofs bränningsafgisten
af Hemman och Bränwins Pannerymden
ma i början af aret uppbäras, sa Riksens Ständer
hos Eders Kongl- Majtt i underdånighet anhålla,
det täckreS Eders Kongl. Maju em sadan Uppbördö
werkstäuande lata Nådig befallning a'ga.
Siuteligen, och da Riksens Ständer bestutat,
att i fall genom hela Bewillningen sa mycket ffulle
inflyta att ett öfwerstott pa den af Riksens Ständer
fastställde Bewillnings-Summa ffulle uppsta,
berörde öfwerstott stall lända till befrielse endast för
Gemcnstapen af Indelta Armäen och Battmanshallet,
och allt öfrigt inga till Amon,flemenls, fond
för Riksgälds-Contoiret, hafwa Riksens Ständer
anbttallt deras Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Conloiret,
att när ett sadant fall inrräffar,
gilwa der i underdånighet Eders Kongl. Maj:t tillkänna.
Riksens Ständer framhärda rc,
Utdrag af prstocol/et, hället hos HZglsfl.
Ridderskapet och 2ldeln, wid UrcrmaRiksdagen
i Orebro den l6 Aug. 1812.
S- D. anledning af Wälloflige Borgare,Ståndets
erinran wid Förslaget till underdånig strlfwelse
till Kongl- Maj:t, körande Salrbitter-tillwerkningen,
fann
s68<s H'Den i6 Augusts.
fann Riddcrskaprt och Adeln, med Hedemarka
Bonde-Srandtt, leke stal att antaga BorgareStandetS
inbjudning til! rättelse deri.
Elt supra. kx krotocollo,
6. Li Iver stolpe.
Utdrag af protscollet, hällit hos Höglofl.
Ridderfkapec ^och Adela, tvid Urtima
Riksdagen i Orebro den i6Aug. 1312.
S. D. 3 anledning af Högwöxdige Prest-Ståndets,
genom Protocolls-Utdrag af den 15 gjorde
anmärkning wid det Särjkilda Utskottets Betänkande
, rörande alla Stånds deltagande i kostnaden för
byggnaden af Publika Hus i Städerna, ansag Ridderstapet
och Ädeln att, i det fall icke Prest-Stänhet
ifrån sina i dek Privilegier grundade rättighet i
detta fall, wille afsta, kunde ej någon Expedition
af detta, endast af tre Stand, fattade besiut aga
rum.
Elt supra. Lx krotocollo,
6. 5i Ivers tolpe.
Utdrag afprstscollet, hället hos HZgwärd.
l)rest-Standet, wid Urtima Riksdagen r
(örebro den 16 Aug. 1812.
S- D. Äa Wälloflige Bergare, Ståndet genom
Protocolls-Utdrag af förledne gårdag förklarat, att
det ej wille.,fransa sitt meddelte bifall till Allmänna
Veswärs- och Economie-Utskottets först afgifne Betänkande,
rörande Saltbitteruillwerkningen i Riket,
men
§
Den 16 Augusti. 2631
men att det ansage detta bifall såsom en Concesston
j Ståndets Privilegier, hwadan Expeditions - Utskottet
skulle anmodas, att skriswelfen till Kongl.
Maj:t i öfwercnsstämmelse med detta besiut förändra,
hwaruti de öfrige Standen blifwit inbjudne, att sig
förena; anser Prest-Ståndet sig böra frånträda
sitt förut fattade besiut, i de delar, som af Wälloflige
Borgare-Stander såsom Privilegii-sak blifwit
ansedde.
Elt supra. Ex krotocollo,
I. El. ^Imzuist,
Utdrag af prstocsllek, hållet h»s HögwZrd.
sdrest - Ståndet, wid llrtima Riksdagen r
Örebro den r6 Aug. »812.
S- D. anledning af Biskoppen Dsctor Frlherre
Mörners gjorda anmälan, bcsiöt Prest-Ständet
underrätta Expedilions-Utskotlet att Prest-Standet
sa mycket mindre kan bifalla det någon underdånig
jkrifwelse till Kongl. Maj:t uppsättes, i anledning
af Särskildta Utstottets yttrande öfwer Radman
Kjel landers Memorial om Presterskapets
deltagande uii Byggnadsskyldigheten i Städerne,
som en sadan Expedition skulle leda till en rubbning
af roche §. uti Presterskapets Privilegier af ar
1725, hwilken, enligt Hällande Grundlagar icke karr
aga rum, utan Prest-Ståndets friwilliga begifwande
dertill.
Elt supra. Ex krotocollo,
js. El. zuist.
2632 Den l6 Augusti.
Utdrag af wälloflige Borgare - Ständets
pcorocoll, hållet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den i6 Aug. 1312.
S> D- Ä^id nu a nyo stedd föredragning afBewillnings-Ucikottets
ytterligare Betänkande om S>övch
Landt-Tulls-afgifterne, fann Borgare - Slandet
för godt, att bifalla den i detta Betänkande förcstagne
ändring i Utssottets först aigifne och af
Stander gödkände Utlåtande.
Ut sugrs. Lx krotocollo,
P Lertzström.
Utdrag af wällöf!. Borgare-Ständers prorocoll,
häller wid Urrima Riksdagen i
Orebro den r6 Aug. l8nr.
S- D. oorehades a nyo Stats-Utssottets afgifne
ytterligare Utlåtande, rörande inlösen af ätfkillige
f. d. Kongl. Famillen tillhörige Möbler wid Haga
Lust, Slott; Och skulle Expeditions, Utstoltet anmodas,
att, i enlighet med de as Stats-Urikottet deri
meddeldce upplysningar rätta det insände Projectet
lill underdånig jkrifwelse i ämnet.
Ut sugr». Lx krotocollo,
P ^s. Zertz ström.
Utdrag afwällofl. Borgare-Stan-ets protocoll,
hället wid Urtima Riksdagen i
Orebro den r6 2lug. l8is.
S. D. ^edan Rikets Ständer förordnat att af den
be
-
Den i6A ugustk. 268;
bestämde Ersättnings,Summan för upphäfne LandtTulls,
Inrättningen, Städerne borde answara för
twä femtedelar eller 60,020 N:dr Banco, samt att
Bergare-Ståndet särffildt agde öfwerenskomma om
grunderne för Ersättnings-Summans fördelning
Städerne emellan; sä har Borgare-Ståndet bestulit,
att i berörde afseende bibehålla samma delningsgrund,
svin wid 1809 och iLio ars Riksdag blifwit
antagen.
Ut LUprs. klx krotocollo,
p p Lertzström.
Utdrag af wällsflige Borgare-Ständcts
prorocoll, hållet wid Urtima Riksdagen L
Orebro den 16 Aug. 1312.
S« D. nu ytterligare föredrogs BewillningsUtssotlels
hemställan i afseende pä det Justitie-Ombudsmannen
gierde uppdrag, att söka möjligen nödig
ändring t ärliga Markegängs - Taxorne, fann
Borgare - Ständer för godt att hos Kongl. Majtt
i underdånighet anmäla detta beslut och tillika anhålla,
dek Kongl. Ma>:t, med bifall härtill, i Näder
täckteS anbefalla »vederbörande Einbetsinän, att
iagktaga hwad Riksens Ständer för werkställighet
deraf ansett nödigt förordna samt om beslutet lemwäl
meddela Justitie-Ombudsmannen underrättelse
Ult
suorra. kx krotocollc»,
p Lerg ström.
2634 Den 16 Augusti.
Utdrag af pcotocollct, hället hos Heder/
wärda Bonde-Btandet wid Urtima Riksdagen
i Örebro den ?6 Zlug. 1812.
S. D. Ä)^ed Högloft. Riddcrssapct och Adeln
förenade Bonde-Srändet stg, om införande i Riks/
dags-Bestutet, af den angående bliiwande öfwerstvlt
pä Bewillningen widtagne Författning.
Ut supra. kx krotocollo,
O. Brinkman.
Utdrag af protscollet, hallit hos He-erwärda
Bonde Stelndet, wid Urtima Riks»
dagen i (örebro den 16 Aug. 1812.
S- D- 8öredrogs Bewillnings. kllssottets genom
Protocolls - Utdrag .'af förleden gårdag gjorde hemställnlng,
i afseende pä Justitie - Ombudsmannens
befattning med Markcgängs - Taxorne; men som
Bonde-Ståndet redan genom defmilist beftut ansett
en sadan befattning onödig; Sä. kunde widare Ut/
latande i detta amre icke meddelas.
Ut supra. Bx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af prstocollet, hället hos >^<-er/
wärda 2?onde Sundet, wid llrtima Riksdagen
i Orebro dea 16 Aug. 1812.
S- D- ^ anledning af Högloft. Ridderssapets och
Adelns antonine ProtocollS-Utdrag, förenade Bonde-Ståndet
stg i det derigenom antagne satt, att hos
Kongl. Majit > underdånighet anmäla Constitutlonö
Ul/
-
D en 16 Augusts.' r6Z;
Utskottets Utlakande öfwer de af Kongl. Mast i
Nader framställde Grundlagt-frågor, och Riksens
Ständers, rm deras hwrlande till nästa R.ksdag,
widtagne beslut.
Ut supra. Bx krotocollo
6. Brinkman.
Utdrag af protocsllct, hållet hos Heberwarda
Bond-e Deändet wid Urri.na R»ks/
dagen i Arebro den 16 Aug. rbl 2.
S. ,D. ^^id föredragning af Wällofl. BorgareStandetö,
genom Prokocolis-Utdrag af förlidne gårdag
gjorde anmärkning öfwer den af Expeditions/
Urlkottet föresiagne underdåniga ffrifwelse till Kongl.
Ma,:t, angående Sclcbitter - tillwerkningen; fann
Bonde.Ständet icke ssäl antaga Walloft BorgareStänders
inbjudning till rättelft derutinnan.
Ut supra. Bx krotocollo,
6. Brinkman.
Uppläst hoS Ztidd. och Ädel» ben 17 .Auz.
- - - - Prest - Ständet den 17 - -
- - - - Borgare-Ständct d. 17 - -
- - - - Bonde-Ständet den r? - /
Stsrttiägtigste 2lllern<;-igste Lonung!
^ anledning af Eder Kongl. Majus Nådiga Pro/
position med fö.ftag tii! ätjkilliga ändringar t Regeringsformen,
haiwa Riksens Ständer, sedan deras
Cvnstiturions-Uistvtt deröswer asgifwits.tt yttrande,
bcftutit, att jemte det berörde yttrande lill Eder Kongl.
Maj:t i Wrist ssulle i underdånighet öfwerlamnas,
in
-
2686 Den 17 Augusts.
inför Eder Kongl. Majit förklara, att sedan Riksens
Ständer med underdånig wördnad cmottagit Eber
Kongl. Martts Nådiga Proposition af den 7
denneS, har enligt 8r §. Regeringsformen Constitutions-Utskottets
Utlåtande deröfwer blifwit infordradt,
samt att alla sa wäl i Eder Kongl. Majtts
Nådiga Proposition upptagne, som i vfwannamnde
Betänkande, såsom nya afhandlade frågor, ledande
tilt ändring i Regeringsformens stadaanden, blifwit,
i anledning c> mindre af denna Grundlags föreskrifter,
än as Eder Kongl. Majit i Desi Nådiga
Proposition yttrade och bestämda afsigt, lagde pä
bordet, för att wid fraifldeles infallande Riksdag,
till pröfning och afgörande af Riksens Ständer upptagas.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd och Adeln d. 17 Aug.
- - - - Prest-Ständct d. 17 - ,
----- - Borgarc-Ständetd. 17 -
- - - - Bonde-Ständet d. r? -
Stormägtigste Allernadigste Lonung!
^2dan Riksens Ständer i linderdaniahet förklarat
siK ej kunna inga i Land-Tustarnes areruvprättande.
hafwa de tillika sammanstämt i det beslut, det
mätte Eder Kongl Majtts Nådiga Förordning om
Landt-Tullarnes upvhafwande framgent äga bestånd;
och hafwa Riksens Ständer derjemte bisoaat den underdåniga
anhållan, det matte till skydd för Fabrikerncr
och til! hämmande af ett oförsynt Lurendrägeri,
Tust -Betjeningen fran StadSbommarna förflyttas
tili Hökusten »ch Gränsen, samt att åtminstone en
del
Den i? Augusts. 2687
del af de medel och den personal, som wid LandtTullarnes
bewakning anwändaS, matte till Rese,
bevakning blifwa nyttjad; hwilket allt till Eder
Kongl. Majtt i underdånighet hemställes.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. r? Aug.
- - - - Prest-Ständer d. 17 - -
- - - - Borgare-Ständ. d. 17 - »
» - - - Bonde-Ständer d. r? - -
Stormägtigste Allernfldigste Lonung!
^^edan Riksens Ständer, wid början af innewarande
Riksdag, i anseende till den Allmänna SpannemälSbristen,
medgifwit, att BränwinSbränningen
till den i October skulle inställas, fa Riksens Ständer
äfwcn nu, i enlighet med de grunder, fom för
Riksens Ständers nya BränwiSbrannings-Förordning
blifwit under detta Riksmöte lagda, än ytterligare
till Eder Kongl. Majtts Nådiga bestämmande
öswerlamna, huru med BränwinSbränningen för
det återstående af innewarande ar bör förhastas.
Riksens Ständer förlita sig pa Eders Kongl. Majtts
Landsfader!,>a tankesätt, att i fast något widare förbud
emot BränwinSbränningen skulle i Nader pröfwas
nödigt, någon eftergift i Parme-afgistcn, i
mohn af inskrankningstiden, afwen mätte bewiljas.
Riksens Ständer framsärca rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 17 Aug.
- - Prest-Ständer den I? - ->
» - Borgare-Ständer d. r? - *
- - Bonde-Ständet d- 17 - -
Srormägtigste AUernadigste Lonung!
Ä^ed anledning af hos Riksens Ständer gjorda
fram
-
2688 Den i? Augusts.
framställningar öfwer angelägenheten 'af sädana Författningars
widtagande, hwarigenom inhemsk tillgäng
pä det för Kronan och Riket erforderliga quantum
Saltbitter alltid med säkerhet ina kunnna päräknas
och den förlust för framtiden undwikas, hwilkenKro,
nan wid inköp af denna wahra präst widkannas,
enar den fran Hemmanen utgående Saltblttergärd
i penningar warit crlagd, haswa Nitlens Stänker
tagit Verta amne under nogaste öfwerwagande, och
La de ej mindre till afböjande af förlust för Kronan
och pä Handelswägen genom införskriswande Utrikes
ifrån af Saltbitter an till säkerhet för jemn Inrikes
tillgång deraf, ansett nödigt, att tillwerkning
och lefwerering in natura af denna wahra hwarje
Hemman vwillkorligen äläggas, samt Staderne i Riket
böra i samma förbindelse deltaga, haswa de af,
wen warit betänkte huruledes Sailbitter-tillwerkningcn
såsom en bade allmänt och enskildt lönande näring
skulle kunna uppmuntras, och en fullkomlig we,
tenskaplig kännedom af samina ycke allmännare kringspridas
I grund häraf och da Eder Kongl. Maj:t
redan under den z December förledit ar funnit nödigt
anbefalla att fran och med i8i6 Saltbitter
af Swensk tillwerkning bör in natura lefwereras af
hwarje Hemman lill det belopp Kongl. Brcfwen den
26 October »801 och 28 Februant rkos föreskrifwa,
hwarefter all infvrsil af Utländsk Saltbitter
bstfwer förbuden, fä Riksens Stander till Eders
Kongl. Majtt i underdånighet ösweriämna fällande
förslag, huru med Saltbitter-rillwerkningen i Riket
bär sörhällas:
r:o. Alt ifrån och med ,816 eller dcsiförinnan
om sig sa gära later, hwarie Hemmans-ägare eller
innehafware skall owillkorligen wara förbunden att
in
Den 17 Augusti. 2689
in natura leswerera Saltbitter för dest innehafwande
Hemmantal, beräknadt efter etc halft Lispund pa
hwarje helt Mantal och i proportion för de mindre.
2:0. Alt sedan en Nådig påminnelse härom
blifwit allmänneligen kungjord, Eders Kongl. Majus
Befallningshafwade ma äligga att pä sätt de för
hwarje Län finna lämpeligast, Socknewis, Häradswis
eller Länswis bereda öswerenskommeiser om
Saltbitter-tillwerkningen pä de Orter eller frakter,
der denna wahra hittills icke blifwit tillwerkad, pä
det sädane anstalter genast och sist inom wenne mänader
efter kungörelsen mä bliswa widtagen, bwarigenom
till allman eller enstild säkerhet och winst Saltbitter
inälte i alla Rikets särskilda Provincer bliswa
tillwerkad.
z:o. För bade det Allmänna och för de Skattskyldiga
sjelfwa bäfwer förmänligasi, att tillwcrkningen
gores i stort och med biträde af ordentligen anlagda
och wärdade Saltbitter Plant-Lador, till besparing
af bäde wed och arbetskostnad, hwarföre det
synes tjenligast, att den besörjes för hela Trakten,
antingen genom Entreprenad af enskilda, hwilka dertill
hafwa erforderlig drift och förmögenhet eller genom
Bolag, om hwilket allt Iordägarne ma sins
emellan, pä sätt ofwan omförmält är, öfwerenskomma.
4:0. Som okunnighet hos Rikets Jnnewänare
och brist pä tillräckliga Saltbittersjudare torde ä
de ställen i början hindra tillwerkningarnas uppbringande
till den höjd, som omtankan förenad med
ymniga tillgängar af tjenliga ställen och jordarter pä
de fleste Orter erbjuder, tro Riksens Ständer, att
vin i hwarje Län, särdeles inwid de Städer, der
Läns-Styrelsen har sitt Sate, pä Kongl. Majus
Bihang. Nw 169. och
2690 Den 17 Augusti.
och Kronans förskjutande kostnad en större Saltbitterinrättning
anlades och olefwe trifwen under behörig
ti lison af någon dertill 'utaf Kongl. Maj:t Nadigst
tillförordnad Styrelse i hwarje Län, och underwisning
der kunde erhallas uti denna handtcrings alla
delarsamt skicklige Saltbittersjudare tilldanas, stuve
förenämnde hinder snart undanrödjas, och handteringen
inom fa ar winna det förtroende som jemte uppmuntran
för anläggarena genom behållen winst tillika
försätter Riket i ett alldeles oberoende tillstånd,
hwad denna tillwerkning widkvmmer och bereder ea
fördelaarig inflytelse pa Handelswagen. Och tro Riksens
Stander att en snart meddelad underwisnings,
afhandling i detta ämne stuve medföra en ranglig förmohn
till anläggningarnes befordrande.
5:0. Pa det Kongl. Mast och Kronan ma
återfå de förskott som efter behöriga räkningar anwändas
a sadana förestagne underwisnings- och till,
werkninas-anstalter samt atgar för tillsynen, Con.
trollen och Uppbörden af Saltbitter, tillwerkningeu
ej mindre äa till Premiers meddelande naaon wid
inrättningarnes början, hafwa Rlkstnv Ständer trott
sig böra förestå, att af den betalning kill En R:dlr
24 st. per Lispundet, som till Hemmansägare a Landet
är bestämd, sa mycket arli^n innehalies. som efter
steende redowisning och uträkning lill Lane Styrelserna
swarar emot besa kostnader; Och torde det
leda till förmånlig werkan, om ester steende anmälan,
genom Eders Kdngl. Majus Befallningshafwantze,
Eders Kongl. Maut och Kronan förstottswiö
undker enahanda ersättningswillkor af dem, sein
sadana requirerar, anstaffade de erforderliga stud,
ningskäril, sam någon kunde åstunda och sakkännedomen
såsom förmånligast för till construction och stor,
lek bestämt. 6:0.
Den i? Augusti. 2691
z:o. Härwid anmärkas dock, att de Orter,
Socknar eller enskilde Jordägare, som ulan art beswara
Eders Kongl. Maut och Kronan med under,
danig anhållan om förskott af Kokpanna eller andra
omkostnader, stola njuta oafkortad betalning a
En N-dlr 24 st. Banco per Lispundet för deras ar,
liga Saltbitter. lefwerams.
7:0. Rikets Städer förbindas äswen, att k
mohn af deras Jordägare eller Hemmantal, lika
med Landet och mot samma pris och willtor till Eders
Kongl. Maj:t och Kronan ärligen aflämna Saltbitter
in natura, och kunna de om tillwerkningen
deraf samt om Salrbitter Plant-Ladors upprättande
till dest större och mera sortstyndande lillwäxt,
antingen sjelfwe föranstalta eller derom med en eller
flera nära belägna Socknar sig förena.
8:0. Städernas och Landels Jnwnnare ma wara
tillåtit, att In-eller Utrikes obehindradt afyttra den
Saltbitter, luttrad eller oluttrad, som utöswer deras
salunda åliggande skyldighet kan af dem tillwerkas.
Hwilket Riksens Stander till Eders Kongl.
Majus Nådiga pröfning i underdånighet hemställa.
Riksens Ständer fraurhärda re.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den i? Aug.
- - - - Prest-Ständer den 17 - -
- - - - Borgare-Stänget d. 17 - -
- - - - Bonde-Ståndet den i? - -
Stormägcigste 2lllern<k-igste Ronung!
3 anseende till den flerfalldiga nytta som deraf kunde
härflyta att i de Markeaangs. sättningar, som öfryer
hela Riket ärligen uppgöras, en billig jemnhet
* * kun
-
2692 Den i? Augusti.
kunde ernäs, sä Riksens Ständer hos Eders Kongl.
Mast anmäla den underdåniga enstan, dtt mette
Markegång^-sättninoarne af Herene Landshösdingac
till Riksens Ständers Justitie. Ombud:man ärligen
insändas, hwilkcn skulle åligga ait i wänlig wig
deri söka möleligen nödig a. däng. Derjemte sä
Riksens Ständer i underdånighet achalia, ket täcktes
Eders Kongl. Viant lega detta mai såsom ett
Ekonomiskt ärende i Nåd gl öswmvaoaude, cch i
händelse Eders Kongl. Maj:t dertill ffulle räckas lämna
sitt bifall, till wederbörande Eders Kongl Masts
Befällningshafwande der 111 befallning afgiswa, samt
detta Riksens Ständers bestut Justitie-Ombudsmannen
i näder med kela.
Riksens Stander framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Odelii den r? Angi
- - Prest-Ständer den i? - --
- - Dorgare-Ständct d. 17 - -
- - Bondc-Ständet den 17 - -
wördsamt Memorial!
^edan under loppet af denna Riksdag, fraga uppstått
inom Constitutions-Utffoktet, huru. wid ölwerjäggnirgar
om till Utskottet af enskild Riksdagsman
ingtine Förslag till ändrlnear i Grund, Lagen, bör
förhällaS, när, efter begärd vottriog nied stutna
Sedlar, Twä Stand befinncs hafwa stannat emot
Twa, har en Ledamot as Urssrttel förestagit akt sädart
«i">'i,ckel''g!'n i Gru-.d, Lagen borde stadgas.
38 s. Riksdags. Ordnine-en söreffrisn.er wäl, ett i
d.ststa 'äl. b'gae meningarne till R. ac s Stander
böra öfwcr»amnas; Men om denna föreskrift i tyska
falt
Den 17 Augusti.
fall med tillämpning till Conststut ons-Urkotlet bokstafligen
fö»de^, stu le a ena sidan den, Lagstiftaren
Ucstoltet tilldelade, rättigheten, all aenom ett atstag
förekomma ett Färstags anmälande till Riksens Stander
i bekydl.g man instränkas och det dermed åsyftade
ändunälet att icke Lag-förändringar efter individuers
hugtkott alltför osta hos Riksens Ständer
mätte kunna förestås, förfelas och ä den antra,
Constilutions - Ulstottet derigenom icke uppfylla den,
genom Grund - Lagarne detsamma alagda pligt att,
enär der tillstyrker någon förändring i Grrmd-Lag.line,
dertill uppgiiwa ett bestämdt Förslag.
Oagtast Urstot'ets plu alitet anftdt hwad i z8
§. Riksdags - Ordningen, rörande alternatwers ar.
målning, förestrifwes, icke böra kunna anwä-das
pä UtstoltetS åtgärder w!d Grundlags-frägor. wäcktn
af enskild man, enär Utstotlet, i afseende pä förekommande
at sadane Förändclgar, uröstvar Ständers
rätt, Utskottet, genom analvaien ansett Ulstaaet af
cn omröstning böra wara lika som inom RiksensStäw
der stelfwa, har likwäl UrstolNt enhälligt funnit nödigt,
och af högsta wigt, att ett bestämdt stadgande
derom i Grund-Lagen mätte intagas. Ustkottet fär
derföre med fullkomligt gillande af del Förslag, of.
wanbemälte Ledamot af Utstot'ek uppgiswit, att ef,
ter orden i §. Riksdags-Ori ningen: i Lö staZec
i-rtagas, ea ny meni, g mätte införas sä lydande:
Stadna inom Coust,'rutioris, Urfkottet,
Twä Ständ emoc Twä wid profningen af
eastildra Riksdagsmäns ingifne Forstag till
ändri ig kiler förklaring as Grundlagarne
forsa e frägan; hwicket förslag Constitr tionsUtstottet
tI^l R k>cnS Ständer lär öfwerlamna, att,
sasem asgifwit wid denna Riksdag, wid den näst.
2694 Den i? Augusti.
följande kunna till pröfning och afgörande upptagas.
Orebro den i? Augusti 1812.
Pä' Constitutions - Utskottets magnar
6. körner. st. Ii nZst astius.
I. ?. Lanäkrer^. I^ars Israelsson.
O. Lilvorstolps.
Utdrag af prsrocollet, hältet hos Häglof!.
Ridderskapet. oeb Ädeln, wid Urtima
Riksdagen L Örebro den 17 2lug. 1812.
S- D- 3 anledning af ankomne Protocolls, Utdrag
ifrän Walloch Borgare - Ständet, af denne
dag, hwarigenom Skändet förklarat sig förblifwa
wid sitt, rörande Expeditionen vin Saltbitter--tillwerkningen
i Riket fattade beslut, fann wäl Ridderstapet
och Adeln icke något stal ur BorgareStäudets
Privilegier kunna hämtas till hinder för
Expeditionen af det derom as trunne Riks-Ständ
fattade besiut, men sedan, genom Högw.Prest-Sländcls
i Protocolls-Utdrag meddelade owäntade frånträdande
ifrän sitt först ragne och dkf öfriga Ständen communicerade
besiut, sielfwa mälet i desi närwarande
stick, ej kan Expedieras, och tiden, sedan Riksdagen
redan more afbläst, ej medgäfwe att, genom nödiga
upplysningars inhämtade utreda sörberörde Privilegii
frägas bestaffenhet, samt saken more af högsta wigt,
i anseende till Landels behof af Saltbitter, wille
Ridderstam och Adeln medgifva, alt Expeditionen
upprättades, i enlighet med Allmänna Besvärs- och
Den ryMugustl.
Ekonomie-Utskottets första Betänkande öfwer denna
fräga.
Ot su^ra. Lx krotocollo,
^.6. Lilversrolpe.
Utdrag af protscsllet, hållet hos Högloft.
Ridoerskapet ock) 2ldeln, wid Urtima
Riksdagen i Örebro den 17 2lug i8ls.
b D. Isider willkor af de öfrige Ständens enstämmiga
besiut, biföll Nidderstapet och Adela, att
i den underdäaiga skrifvelse till Kongl. Mant, åtföljande
Bewillnings - Förordnirvarne, s m förleden
gårdag ho§ Nidderstapet och Adeln justerades, finge
införas följande tillägg:
1:0. Att hos Kongl. Main anhä'!es, det täcktes
Kongl. Mant, genom någon af desi Embetsmän
läka, enligt te af Riksens Ständer stadgade grunder,
uträkna en Tar-sf öfwer den förhöjda Panneromds
- afgitten. sä wäk i afsiende pa deni som begagna
sig af stor.e Panna, an dem, till följe af
deras Hemmanswäxde tillkommer, som för dem, hwitka
jemte en 90 kannors Panna fa nyttja en annan; >
samt att Kongl. Majit i Nader täcktes läka en sadan
Tariffs atfölia desi Rudiga Förordning om
B änwinsorännineen.
2:0. Akt wid det ställe, sam handlar om utarbetandet
af Statistiska Tabeller och Sammandrag,
marte tilläggas att, at Riksgälds - Contoiret
skulle upplagas, ait utarbeta t enliga Formulairer
ait brukas wid uppgifter till Mantals,kusmngarne,
samt wid Berednings- och Taxerings < Cemmuerr;
hwilka skulle af RstsgäldS - ContAret till Kongl.
Majit
2696 Den 17 Augusti.
Maj:t i underdånighet öfwerlämnas, hwarföre Riksens
Ständer hos Kongl,. Majtt borde anhälla, att
berörde Formiilairer, mätte jemte Bewillnmgs, Förordningen
komma till Allmänhetens kunskap; och ansng
Ridderffapet och Adeln, när denna ändring i
den underdåniga sknfwelsen af Expeditions-Utffottet
iagtagas, intet hinder wara för Herr Landt »Marskalken,
alt, utan widare justering i Riks, Standen,
berörde underdåniga ffriswelse underteckna.
bilt supra. klx krotocollo,
6. Lil ver stolpe.
Utdrag af protocsllet, hållet hos HögwZrd.
prest, Grandet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 17 Aug. 1812.
S- D- ^)a Expeditions-Utffottets Förslag till underdånig
ffriswelse till Kongl- Mast med Bewillnin.
-s-Förordningarnc nu till justering upplästes, ans"g
Piest Srändet fig böra instämma uti de tillägg,
hwarmed Högloft. Nidderffapct 06) Adeln, enligt nu
inkommit PeotocM-Utdrag, samma förftag bifallit.
bit supra. Lx krotocollo,
p bl. iblmc^uist.
Utdrag af protocsllet, hållet hss HZgwArd.
Prest - Stffnder, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 17 Aug. 1812.
S. D. ^fter uppläsande af Conftitutkons, Utskottets
Utlåtande, i fragan huru förhallas bör med enskild
-
Den 17 Augusti. 2697
skild Mans Mation om ändring i Grund, Lagen,
fann Prest-Ståndet det böra hivila till nästa
Riksdag.
bit supra. Lx krotocollo,
fs. bi. Almguist.
Utdrag af wällsfl. Borgare - Ståndets
protocoll, hållet wid Urtima Riksdagen
i Örbro den 17 Aug. 1812.
S- D- ^öid justering af Expeditions-Utffottets
insände Project till underdånig ffrifwelse, angående
Beivillnings-Försatknlngarne, beftöt Borgare-Scändek
anmoda Utffottet, att i denna Expedition tillägga,
det Kongl. Majit i Noder täcktes »vidtaga den
i Bewillnings-Stadgans 4 Art. föreslagne Författning
om conttoll i afseende pä afgifterne för Kork,
samt jemwäl lata utarbeta Tariff öfwer Bränwinsbrannings-afgifterne,
för att, i sammanhang med
Författningen, till trycket befordras.
bit supra. Lx krotocollo,
p p Lerg ström.
Utdrag af wälloflige Borgare - Ståndets
protocoll, haller wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 14 Aug. 1812.
S- D- skedd hemställan af Herr Lagmannen
Landberg och Herr Commerce-Nädet Santesson,
som haft stg uppdragit, alt pä Ståndets »vägnar
deltaga i Redactionen och justeringen af Stad,
gar om Allmänna Bewillningcn, fann Borgare
Stän
-
2698 Den i? Augusti.
Ståndet för godt, att öfwerlämna till Fullmägtige
i Riksgälds, Contoiret, att uppgöra de Formulairer,
som böra atföljg Bewillnings, Författningen och de
samma i fadant afseende till Kongl. Mai.t i underdånighet
insända, hwilkct Expeditions,Utskottet skulle
anmodas, att tillägga i ffnfwelsen med Författnim
gens öfwerlämnande.
Ut supra. Lx krotocollo,
Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständets protscoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 17 Aug. 1812.
S- D. Expeditions,Utikoltcts magnar anmälte
Herr x.agmannen och Vice Talemannen Sandberg,
att, sedan Högwöroige Prest,Ståndet, genom
Protocoils, Utdrag den i6:de i denne manad,
förklarat, att., med afseende dera, att Wälioflige
Borgare, Ståndet gifwit tillkänna, alt det ei wille
frångå sitt meddelte bifall till Allmänna Beswärsoch
Economie-Utffvttets först argisne Betänkande,
rörande Saltditter-tillwerkningen i Riket, men. akt
Borgare, Ståndet ansago detta bifall, såsom en Cvn,
cusion i Ståndets Privilegier, hwarmöfwec B rga»
re-Standet ej wille ga, ansag Prest-Ståndet sig
böra frånträda sitt förut fattade Beslut i de delar,
som af Wällvfiige Borgare-Stander, såsom Privilcgii-sak,
blifwil ansedde; Sa kan Expeditions,
Utffoltet icke projectera eller författa någon Expedition,
med mindre Borgare-Scandet, genom Prvtocolls-Utdrag,
ger Utskottet tillkänna, alt Stanoet
icke wille lagga hinder i wägen för Expeditionen,
Den 17 Augusti. 2699
enligt Tre Stånds Beslut, med det willkor endast,
att uti samma Expedition intages Borgare-Stan,
dets Reservation, att icke utöswer desi begifwande,
och endast i den mehn samt pa det sätt oftanämnde
Betänkande innehåller, wilja uri skyldigheten till
Saltbitterns anssaffande och leswererande inga.
Om nu Borgare-Ståndet dertill lämnar bifall,
sa torde Protocolls-Utdrag derom, sa wäl till
de öfrige Respective Standen, som till Expeditions,
Utjkottet afga.
Ståndet fann sig dcstvmindre kunna samtycka
denna hemställan, som, sedan Högwördige Prest,
Sländet franträdt sitt bifall till Allmänna Beswärsoch
Econvmie-Ugkottcts sista Betänkande, och för,
enat sig med Borgare-Srändet, i antagande of det,
som Utskottet först afgifwit, Twa Stand stadnat
emot Twa, och någon anledning för Ståndet icke
företedde sig att derutöfwer sträcka sin Concession
Ut
supra. Lx krotocollo,
P Le raström.
Utdrag af protocsllet, hållet bos Hederwärda
Bonde-Srändet, wid Urtima Rikedagen
i Orebro den 17 Aug. 1812.
S. D. Ä§id föredragning af Högwördige Prest,
Standets och Wallofiige Borgare, Ståndets Pro,
tocvlls-Utdrag, angående Saltbicter-tillwerkningen,
fann wäl Bonde-Standet lika olämpeligt, att denna
fragg will gifwas Privilegii, anseende, som vwän,
tadt, att ett Stånds definitiva besiut, sedan det bilf,
wik de öfrige Standen meddelt, kunnat franträdas,
men da härigentzln denna för hela Riket betydeliga
x an.
2670
Den 17 Augusti'.
angelägenhet räkat i ett owcrkfamt tillstånd, anser
B ndc-Scändct den endautwäa öfrig, attallthwad
derutinnan af Almänna Vrfwärs- och Economielltst.
ttrc blifwit tillgjordt, eller ellie st förekommit,
utan widare yttrande, endast lill Kongl. Masttö Nådiga
förordnande i underdånighet öswerlämnas.
su^rs. kx ?rotocollo,
6. Lrink. man.
Uppläst hos Ridd. och Adcln den 18
- - - - Prest - Ttändet den 18 - -
----- Borgarc-Sländet d. 18 - -
- - - , Bonde-Ltändet d. r8 »
Wör-samt Memorial!
^et Project till en förnyad Chartt>Sig!lIate,Förordning,
som Bewillnings - Iltstottct utarbetat, får
Utfkotrct wördsamine.ägen afiämna; Och har Utff.ttct
ansett nödlgt, att femte Redaccionen af berörde
Project, afwen bifoga 18-0 ar§ Charte - SigillateFörordning,
pä det sä mycket bättre m > kunna utrönas,
hwilka förändringar i samma Författning,
dltstottct ansett för fm del nödige.
Af Projcetet lärer H 'g!ofl!ge' Riksens Ständer
inhämta, alt Ch-me-Sg^are-atgitten b!tfwit förhöjd
lill öfwer htlfwud beräknad Femtio procent i
a'ia de delar der en fädan 'örhöjning anselts lampelig,
och ej för my:kct betungande.
kltstottel har till denna algard trott sig finna
skäl af för handen warande Stats-behof, 'hwilk.t
Ulstottet ansett till någon del böra fyllas och afhjelpa»
-
Den ig Augustia
2701
paS med en förhöjd Charle-Sigillake i afgift. Orebro
den iZ Julli >812.
Pä Högloft. Ridd. och AdelnS
Lcdam. wägnar,
L. Ku ut b.
Pä Wällofl. Boi garc-Ständeks
Lcd. wagnör,
Larl k r. kLnclber^.
Pä Högw. Prest-Ständets
Ledam. magnar,
Olok Ljunbeck.
Pä Hcderw. Bonde-Ständets
Led. wägnar,
Ion jonsson.
k', (trons.
Riksens H'g!oflige Ständers Lag-lfrskstts
Project till cn Allmän Författning emoc
omättligt bruk af starka Drucker och deras
olostiga utminu ering.
§- l.
^en, som antingen synbarligen af starka Drycker
ar öfwerlastad, eller genom bruket deraf kommit i
en upprörd och oredig sinnesförfattning, blifwer kill
answar för fylleri jkyldig ansedd.
§- 2.
Den, som salunda blifwer till Dryckenskap
förwunnen, pl-gte första gängen Feni R:dlr, andra
gängen Tio R:dlr och tredje gängen Tjugo R:dlr,
eller i brist af Botum, jemnlikt stte Cap. 4we §.
Straff-Balken, straffas första gängen nied Älta
dagars, andra gängen med Tolf dagars och tredje
gängen med Sexton dagars fängelse wid watten
och bröd; hwarförman i sistnämnde fall ten brottslige
stall en Söndag sikla i Stocken, samt förklaras
-
L7v2 Den i8 Augusth.
rav oberättigad deltaga i wal eller wäljas till fadara
förrättningar, svin Medborgerligt förtroende innefatta,
och detzutam owillkorligen ställas under Förmyndares
ward och inseende, om hwilket allt Domarens
Utstag offenteligen bör kungöras fran Predikstolen
i den Församling, hwarest den brottslige
sitt bo och hemwist haswer. Da någor andra gången
för fylleri sakfälles, ma Domaren pröfwa buruwida
den brottslige skall under Förmyndare ställaS
eller ei.
Beträdes någon fjerde gången med Drycken,
skap, försändes en sadan till någon Kronans arbetsinrättning
eller spinhus, att derstädes ett halft ars
tid till arbete hällas, hwilket straff sedermera fördubblas
för den, som med fylleri an widare skulle
fortfara.
Echo som trugar, lockar eller förleder annan,
alt förtära starka Drycker, sa att han deraf blifwer
öfwerlastad, anses efter 6i:sta Capillet Misiaernings-Balken.
Ofwermage, som af starka Drycker öfwerlasta§,
agas af Föräldrar eller Husbonde; men den
som förleder en sadan att raga sig ruS, belägges med
dubbla fylleri, böter
Den,
som inför Konungens Bcsallnlngshafwande
eller någon Domstol, wid Läsförhör, allmänna
Sammankomster, Stämmor, Auctioner,
Marknader, Skiutsmngar och Skallgangar ar drucken,
anses med dubbla böter emot hwad här ostvan
är stadgat.
§. g.
Om någon som innehar Publikt Embete, tte"st
eller förtroende, skulle saJöraäta wardigheten och
Helgden af sitt kall, alt han under utöfningen deraf
> ^ fin
-
Den »8 Augusti. 270;
finnes af starka Drycker öfwerlastad, den ware sitt
Embete, dienst eller förtroende förlustig,
o Sker det utom Tjensten erlagge för hwarje
gang dubbelt mot hwad första Momentet af Lidra §.
cm fylleri,böter bcstämmer, och warde derjemte an,
dragängen suspenderad pä ett halft ars tid, samt
tredje gången afsatt.
§- 4-
Den som uti fylleri begär brott, straffas för
detsamma ester Allmän Lag. och särskildt för fylle
riet,
sä framt dödsstraff eller högsta krrpr splikt icke
för brottet ödömes; äuvensom de i z:dje Capitlek
4-:de och stte §.§. Misigernings - Balken, jemförd
med Kongl. Förtlaringen den 2z Mais 1807, 4;
Puncken i6:de Momentet Kongl. Hamn.-Ordningen
den 2g:de Januari, 177», ztte Cayirlet z:dje§. och
-Kongl. Stadgan den ?:de April 18 2, samt andra
Författningar utsatte answar, straff och påföljder för
Dryckenskap, alltid böra älägoaS och äga rum,
jemte den bestraffning, som nu ti-lika är förejkrifwen.
§. 5.
Förtärer någor sä omättligt starka Drycker, att
han deraf dör, warde i tysthet begraswcn.
§. 6.
Den, som utan rättighet, eller ock pä annat
sätt än honom är tillätit, utminuterar starka Drycker,
bote första gängen Tmgv R:dlr, andra gängen
Fyratio R:dlr, sanik tredje aäirgen eller oftare Ser-'
tio R:dlr, eller straffas i brist af b tum med fängelse
wid wattn och bröd efter g:te Capitlet StraffBalken.
Den, som andra gängen för oloflig ntminuterina
af starka Dryckkr sakfälleS, skall sitta en Söndag
i Stocken —- tredje -ängen försäudas lill ar
^
. bets
-
2704 Den i8 Augusti.
betshus pa ett halft ar och mista sin näringsrättighet,
om han någon sadan innehar, samt fjerde gångan
pa ett helt ar; och ökes sedermera arbetstiden
för hwarje gang med ett halft ar.
Skulle a sadane stallen, der Branwin eller andre
starka Drycker aro tillätne att försäljas, någon
deraf blifwa öfwerlastad, belägges Näringsidkaren
första gängen med Tio R:dlrs böter, som andra
gängen fördubblas, och derest en sadan ytterligare
dertill warder förwunnen, ökes böterne till Trettio
N:dlr, jemte det han owillkorligen blifwer sin näringsrättighet
förlustig; men ssulle någon sig öfwerlasta
hos en till starka Dryckers utminutering oberättigad,
plikte denne sednare dubbelt emot hwad
här ofwan är stadgadt.
Alla Wärdshus, Kallare och allmänna Näringsställen
stola wara tillstiitne pä Sön- och Högtidsdagar
ifrån klockan 9 om aftonen förut, och ingen
der winna inträde utan tvid de wanlige mältidstimarne,
wid Tio R:dlrs böter för Wärdén; och
yttermera wid enahanda answar stola alla tillatne
Försäljningsställen wara tillstutne strän den förste
September till den förste Maj klockan Nio, och
ifrän sistnämnde dag till den förste September klockan
Tio hwarje aston; likwäl härifrån undantaget
Gastgifwaregärdar för Resandes behof, och de Städer,
hwaruti, genom särstilde Police-Författningar
annorlunda i delta fall kan wara förordnad.
8- 7«
Wid Tio R:dlrs bot och förlust af all öetalnmgsratt
för wahran, förbjudes allt utborgande af
starka Drycker ät den, som till fylleri ar benägen,
ät Studerande Ungdomen, Tjenstefolk, Gesäller och
Lärvgohar, eller alla dem, sou, hwarken äga rätt
eller
Den 18 Augusti. 2705
eller kunna sig och sitt gods tillbörligen warda och
sörwalta.
Gesäller som emot hwad 8:de Articeln a:dra
Momentet uti Kongl. Skrä-Ordningen den
Junit 1720 uttrockeligen förbjuder, begagna sä kallad
Fri-Mändag och spatsergång, samt oftast anmanda
denna svsstolösa lid till utswäfningar, stola, till förekommande
häraf, stä under sine Mästares uppsigt
och Husbondewäide, likasom andre Tjenstehjon,
och således för wifad försummelse, lattja och liderlighet
wara underkastade det answar, samma Kongl.
Skrä - Ordning och Tjenstehjons-Stadga föressrifwa.
§- 8.
Lands- och Stads-Fissaler, samt Krono- och
Pvlice, Betjente äligaa, att ä sadane förseelser hafira
en noggran uppsigt, dem »vederbörligen angifwa
och atala wid Laga answar, om sädant åsidosattes.
§. 9-
^ Hwar och en af starka Drycker öfwerlastad,
ma, till förekommande af de brott och oordningar,
som af honom i annat fall kunna beaäs, af weder -  börande Cmbets- och Tjenstemän kunna i Staden i
häkte inmanas, och a Landet under tillbörlia bewakning
hällas inM desi en sädan äterwrrnnit sina sinnenS
rälta bruk.
§. ro.
Alla de här ofwan stadgade böter fördelas till
hälften eme län Åklagaren och Församlingens Fattige,
och bör frän Predikstolen tillkännagifwas hwarje
gäng böter efter denna Författniua till Fattig-Casian
infloter, utan att den sakfälltes namn kungöresBihang.
N:o 170. §. ,r.
2709
Den is Augusti.
§. n.
I Städerne atalaS förbrytelser emot denna Författning
wid wänlig Domstol, och a Landet wid Ordi,
narie eller Urtima Ting, da desse sednare af andre orsa,
ker inträffa, eller ock anmälas de af Krono-Betjeningen
till Konungens Befallningshafwande, som ager
att inkalla den tilltalade till förhör, och i händelse han
erkänner förseelsen, honom efter denna Författning sak.
fälla; men om han nekar, Uler foller,',förseelsen är förenad
med andre brott, mäste Malek owillkorligen till
Domarens pröfning och afgörande förwisas.
§. 12.
Denna Förordning stall Fyra ganger om aret
a Predikstolarne kungöraS; nemnligm nästa Söndagarne
före Jul och Past, samt pa Mkdsommarsvch
MickelSmasso-dagarne; och stola jemwäl Wär,
darne draga försorg, att ett Exemplar deraf i alla
Wärdshus, Kaffehus, Kallare och Gastgifwaregar,
dar i Städer och pa Landet pa wäggen uppstås.
Orebro den 14 Julii 1812.
Pä HSgl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcst-StändetS
Ledam. wägnar,
Ik. k'. Lrrömkelt.
P Wällofl. Borgare-Ständets
Ledam. wägnar,
^ kk. Rönkvist.
Ledam. magnar,
^s. f.
Pä Hederw. Bonde-Ständets
Ledam. wägnar,
Austers Ericsson.
W- 'lpnIIZrän.
llt
-
Den i8 Augusti. 2707
Utdrag af procscollec hstliit uti Riksens
Högloft- Ständers Lag-Urfkotc wid Uttima
Riksdagen uti wrebro den 22 Julik
l8l2.
S. D. Lagmannen Rön qwist anförde,
der han i likstämmighet ined sitt förut afgifne yttrande,
ansage, att den Författning svin uti ifragawarande
ämne komme att utfärdas, borde fa lampas
och äfwen understundom sörändraS, icke blott
efter tidcrnes oftast olika förhållande, utan jemwäl
ester Jnnewanarnes i hwarfe Län seder, saint mer
eller mindre radande böjelse för fylleri; Och som
2:ne Stand redan äflamngl till Kongl» MajttS
Egil ompröfwande, att härom i Nader förordna
och stadga, uti hwilket sistnämnde bestut, H:r Lagmannen
jemwäl uti Wailofl. Borgare-Standet enär
denna fraga derstädes förewar, instämt; sa wore
Herr Lagmannen aswcn nu af den tanke, att Lagutskottet
borde förestå, det Riks. Högb Ständer hos
Kongl. Majit i underdånighet anhalle att Kongl.
Mahl efter Högsta Domstolens och wederbörande
Herrar Landshöfdlngars hörande, i Nadcr käckteS
laka utfärda en efter liderne och vmstandigheterne !
detta ämne passande Författning.
Äfwcnsom Herr Lagmannen förmälte, att sedan
Lag-UtstottetS öfrige Herrar Ledamöter, ingått t
Pröfning och beswarande af de gjorde anmärkningarne
sa beropade Herr Lagmannen för sin del endast
hwad han förut da detta amne hos Lag, Utskottet
förewar, särskildt yttrat.
Härmed förenade sig Herr Borgmästaren Lim
de. Och fkulle denna Herr Lagman Röngwists
* ? yltM<
«7oS Den »8 Augustt.
yttrade mening, särskildt, Utskottets Betänkande, till
de Respcctive Standen åtfölja.
^ Lx krotocollo,
luIIZrsiz.
Utdrag af prstscollet, kälket hos >6Zglofl.
Rrdderfkavet scch Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 14 Aug. 1312.
S. D. §öredrogos och biföllos det Särssildta Utskottets
den ro Augusti pä bordet lagda Betänkande,
angående de emellan Hederwärda Bonde-Standet
och de ötriae Resp. Standen uppskjutna twistioa
frågor: äswensom, i anledning af Herr Rådmannen
K »ellan ders Memorial, angående Höglost.
^ Nidderssapet och Adelns samt Högwörd. PrestStåndets
deltagande i nybyggnad och reparation af
Kyrkoherde, Capellans, Klockare, Rectors och Scholhus-byggnader
i Städerne.
Ut supra. Lx ?rotocoUc>,
6. 8ilversto1pe.
Utdrag af prstscollet, hället hos Högwörd.
^resi, Gtändet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro -en 15 Aug. 1312.
S. D- ^öid förnyad föredragning af Särssildta
Utskottets Betänkande i anledning af Radman Kjelland
ers Memorial, angående Högl. Ridderff. och
Adelns samt Prcst-Standets deltagande uti uppbygLande
och reparationer af Kyrkoherde, Capellans,
Klvc
-
Den 18 Augusti. 2709
Klockare, Rectors och Scholehus-byggnader i Städerne,
och med afseende deruppå, att Ståndet redan
under den 6 sistledne Julii bifallit UtssottetS yttrande,
att det icke tillhörde deh befattning att detta
mål upptaga, samt i betraktande deraf att Utskottet
twerkemot bokstafliga innehållet af Riksdags-Ordningens
z? 8- tillika i detta Utlåtande bade wäckt och
bcswarat frägan vin ändring i Byggn. Balkens 26
Cap. 2 och z §.§. hwilken fraga icke warit Vik remitterad,
anlag Prest - Ståndet berörde Utlåtande,
hwarken hafwa tillkommit eller wara sammanfattadt
pä ett sätt, som med Regeringsformen och Riksdagsordningen
är förenligt, och fann Prest-Standet fördenskull
sig icke kunna med samma utlåtande stg
besatta.
För öfrigt ansag Ståndet lfrägawarande Mo,
tion, i hwad densamma rörer Prest-Standet, redan,
igenom deh den z Januarii r8io de öfrige Resp.
Standen meddelte Protocolls, Utdrag, wara beswarad
pa ett sätt, som Ståndet förmodar wara öfwerensstämmande,
med hwad Wallostige BorgareStandet
billigt kan fordra.
tUt supra. Lx krotocollo.
Utdrag af wälloflige Borgare - Ständets
protocoll, höllet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 12 Aug. 1812.
S- D. Ä§id förnyad föredragning af det till utredande
af uppskmtne kwistiga frägan emellan Hederwärda
Bonde-Standet och öfrige Riks-Standen
förordnade Sarstitta UtskottS Betänkande, i anled
Lning
-
S7ts Den i8 Augusti.
ning af Herr Rådmannen G. K/ellan ders Memorial
om Högloft. Ridderffapets och Adelns samt
Högwördige Prest-StändetS deltagande uti nybygg»
nåd och reparation af Kyrkoherde, Capellans, Klockare,
Rectors och Scholehus-byggnader i Städerne,
blef samma Betänkande af Borgare-Ständet kill alfa
delar bifallit.
/ Ur su^rs, Lx krotocollo,
^ st, Lerjström.
Utdrag af protscsllet, hället hos Heder,
wärda Bonde-Gtän-et, wid Urtima Riksdagen
i Arebro den r» Aug. 1812.
S- D- 2bid ytterligare föredragning af det, till
uovkomne twistiaheters utredande emellan Riks-Ständen
nedsatte Särskildta Ulffotts den 9 sistl. Augusti
afgifne, och sedan den n pä bordet lagde Betänkande,
angående alla Husägares deltagande i
fäderne, i nybyggnad och reparation af Kyrkoher,
de. CapellanS, Klockare, Rectors och Scholehusbyggnader,
blef detta Betänkande af Bonde-Ständer
ti» alla delar bifallit,
su^r», Lx krotocollo,
O, Lrinkmsn.
Utdrag af Riksens 'HZglofligo Ständers,
tik! utredande af uppstjutna twistiga
frägor emellan Hederwärda Konde-Gtändet
octi de öfrige Riks-Sränden förordmde,
därstil-g Utstötts prstscoll wid
Den 18 Augusti. .27H
Urtima Riksdagen i Orebro den 1 Augusti
1812.
S. D. ^ afseende pä den hos Särskilda Utskottet
uppkomna fräga, om hemställan till Riksens Höglo
stige Ständer, angående enahanda skyldighet för
Presterskapet i Släderne som för Prestcrffapet pä
Landet, atr underhålla sina Boställen, förmente H:e
Biskoppen m. m. Doctor Faxe, att, da Lagen i
26 Cap- z §. Byggninga-Balken uttryckligen föreffref,
det de, som i Staden hus eller grund äga,
eller der Borgclig Näring idka, skola hus och gard
för Prest bygga och förbättra, kunde någon hemställan
icke ske, att Städernes Presterskap malte
päbördas en skyldighet, som församlingarne sä vlwifwelagtigt
fäkt sig älagde.
L.lt suprs. Lx krotocollo,
(liss ^rveclson.
Utdrag af protscollet, hället hos HägwZrd^
Vrest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den i8 2lug. 1812.
S. D. ^ui Wälloflige Borgare - Ständer genom
inkommit Protocolls - Utdrag af nästledne gärdag
meddelte beslut, att anmoda Expeditions - Utskottet,
att i den underdäniga skrifwelsen, angäends Bewillnings
- Förfatkningarne tillägga den underdäniga önstan
det Kongl. Maj.t i Näder täcktes widtaga den
i Bcwillnings, Stadgans 4 Artikel föreftagne Författning
cm controll i afseende pä asgifterne för Kork,
samt jemwäl lära utarbeta tariff öfwer Bränwins
brän
-
L7l2
Den »8 Augusti.
brännings-afgiftcrnc, för att i sammanhang med För
-
fattningen till
Ctanket.
I-lt suxrs.
gyckel befordraö; instämde Prestkx
protocollo.
Codkönd hos samtclige 3tikS-Ständcn d. 18 Aug. l8i2.
Riksens Ständers Förordning om
Bränwinsbränningen.
r Mom. ^n fri Husbehofsbränning stall emot en
bestämd Bewillning wara tilläten, att under 8 mannder
om äret. nemligen Ianuarii, Februarii, Mars,
April, Mai, Octobcr, November och December v,
behindradt ucöswas, sa wida Kongl. Maj:t af förekommande
wiatioe stäl icke finner nödigt och för
Landets wal nyttigt, att pa längre eller kortare tid
förbjuda Bränwins - tillwerkningen.
2 Mom. Pa Landet stall rättigheten till denna
Husbehofsbränning blott åtfölja Hemman och
Hemmansdelar. Dock ware det Innehafware» tillåtit.
att ostyckat upplasta denna rättighet at annan
a Hemmanets eller HcmmanSdelens ägor boende
person, sa wida denne icke sjelf äger rätt, alt idka
Bränkvinsbränning.
z Mom. Den Branwkns-Pannerymd, hwarnied
tillätes att bränna stall beräknas efter Hemmanets
eller HcmmanSdelens wärde, efter en under
Tre Clatzer gjord fördelning- Den Landt,Egendom
Wiken stiger i wärde:
ti»
O T»
till 750
Första) — 1022
" Z ClatzeiN — 2220
Z222
4O2S
5 220
till 6222
Andra) "
' .-Clatzen
Den ,8 Au.g!usti.
till sso R:dr B:co får
Pannerymd af
s
VO
O
s *
in
^ till n,
iel -
8022 -
92O2 -
12,222
Lredie
Clatzen^ ^
222
22»
14,220
I 5,222
2?lZ
begagna en
22 Kannor
2s —
Z2 —
35 "
40 —
45 —
50 —
5r —
62 —
65 —
72 —
75 —
78 —
8l —
84 —
87 —
92 —
Öfwer denna Pannerymd af 90 kannor ma
ingen Brännvinspanna nyttjas; dock ma wid de Egendomar,
hwilkas warde öfwerstiger 1^,222 R:dr
ingenstädes a Landet wara tillåtit att begaana mer
än tw-änne 90 kannors Pannor, i ett Werk eller
va samina Hemmans Bolstad, ehwad wärde Egendomen
än ma hafwa.
4 Mom. Till undwikande af förnyad kostnad
medelst vm-arbelning till den härigenom fastställde
Pannerymd, af de tilläfwentyrs större pannor Hemmansagare
förut innehar, ma de hwilkas Bränningsrättighet
bestämmes efter Tariffen enligt >:sta
Clatzen till 20 kannors rymd och deröjwer inga l
Maximum af samma Clatz och bruka kannors
panne«
27*4 Den Augusti.
pannerymd. De svin efter Hemmanswärdet fa begagna
stg af ;o kannors pannerymd uppgå anka lill Maximum
af den andra eller 75 kannors rymd; de
hwilka efter HemmanSwärdet begagna sig af 7;
kannors pannerymd uppgå anda kill Maximum k
den tredje Claren eller 90 kannors pannerymd, allt
mot förbindelse af den förhöjning i afgiften, som nenedanföre
stadgas.
Wid bestämmande af den pannas storlek, som
jemte en 90 kannors panna pa en l;,ooo R:drS
warde öfwerstigande Egendom får nyttjas, följer endast
Hemmanswardet, och ware den har ofwanföre
fastställde förhöjning icke tilläten.
5:tc Mom. Hemmansagare, hwilka innehafwa
flera Hemman ekler Hemmansdelar, de dermed
Ägarens eller Brukarens egna bade Folk och Dragare
drifwas och stötas och aro, belägne inom en
mils afstånd ifrån det ställe, der Ägaren eller Brukaren
ar wistande, boende eller Mamalsstrifwen, ware
berättigade, att pa ett ställe utöfwa Bränwinstillwerkningen
för defla inom förenämnde afstånd belägna
Hemman eller Hemmansdelar, till sa stor panricrymd,
som swarar emot hwad för beha Egendomars
sammanräknade warde är killaret alt begagna,
utan att likwäl den tillförene förestrifne rymden af
92 kannorS panna derwid får ölwerstridas, om ock
för sädana Hemman sammanräknade en större pannerymd
stg belöper; i hwilken händelse för den öswerffjutande
pannerymden kommer alt nyttjas särstild panna
i enlighet med hwad oftvanföre i z Mom. ar stadgadt.
6:te Mom. Som pannerymden stall uppgif,
was wid Mantalsstrifningen, farsör nästa ar pannor
begagnas efter det wärde Ägaren d.rwid sjelf
slåtter stna Hemman Ex Hemmansdelar, hwarun
der
-
Den >8 Augusti. 2715
der detta wärde wid nästa ars Taxering icke får
Upptagas för det äret. För de följande ören be
stämmes
pannerymden efter föregående årets wid
Taxeringen fastställda wärde.
?:de- Mom. Den Hemmansägare, som ej will
begagna stg af den i z:dje Momentet bestämda rättighet
till sa stor panna, som Tariffen efter Hem,
manswärdet utstakar, betalar afgift endast ester den
pannerymd han nyttjar.
8:de Mom- Will någon inom ett Werk i flere
smärre Bränwinspannor, ehwad de nyttjas till
Drankning eller Klarning wedela den tillätna pannerymden,
ware det ej förwägradt, dock ma sadan!
kj förändra den fastställda afgistens belopp, ester
pannornas sammanräknade rymd.
9:de Mom. Distillerpannor om 6 kanner ma
utan särstild afgift och beräkning nyttjas.
io:de Mom. De sa kallade Skottsta Bränwinspannor
elier sadane, hwilkas höjd understiger en
tredjedel af deras diameter, fa wäl nyttjas, men
blott till hälften af den pannerymd, hwaraf Hemmansägaren
eljest i förhållande till Hemmanswärdet
i wanliga pannor äger att sig begagna. Wid mätningen
af pannor hwilka da alltid böra wara förscdde
med dertill hörande bröst, Utrönes rvmdcn af
en panna med wänlig hatt ifrån botten till halsen,
samt af en vanna med Conist hatt ifrån bottnen upp
till kranen, dock sä att wid all mätning icke afseende
göres pa 2 till högst z kannors större rymd för
det sä kallade kokrummet. Bade bröstet och pannan
böra ester ffedd mätning med stämpel förscS. Hwad
i denna Förordning stadgas, sä wäl vin pannorS
stämpling som afgiften m. m. galle lika för Jerngrytor
och Iernpannor, som kill Bränwinspannor
Mjas, forn för Kopparpannor., 2 §<
2716 Den >8 Augusti.
2 §.
1 Mom- I Städerne stall Bränwins, till,
werknings-rattigheten grunda sig pä Folk. nummern
pa dec sätt, att 8c> Mantalsstrifne personer as Manoch
Qwinnokön, sammanräknade fä begagna sig af
en panna till 50 kannors storlek, iso personer af
62 kannor, 180 personer af 70 Kannor, 240 persorier
af 82 kannor och zoo personer ak yo kannors
storlek,, hwarmöfwer ingen panna i Stad sär nyttjas,
ej eller nägon som ar under ;c> kannor.
2 Mom. Bränwinsbränning i Stad mä wcrkställas
med särstilde pannor af förenämnde storlek,
hwar för sig elle^ i sammansatte Werk, ett eller
siere, allt efter som Stadens fleste Husägande Jnnewänare
derom öfwerenskomma.
z Mom- Stockholm, Götheborg och Carlskrona
ware ifrån desse stadgande» undantagne, och
warder dessa Staders Brännvinsbränning af Ko
nungen
efter dess Nädiga godtfinnande inrättad till
Statens bästa fördel och under medgifwande, att sä
stora pannor derstädes ma sa begagnas, som kunna
nödige anses; Ankommande dessutom pa K:gl. Maj:t,
att upplåta tillwerkningen i Kronans egna Werk at
annan person, men, enar controlien anses blifwa
osäker, ej i arrendatorers enstilda eller niindre Werk
3
§.
r Mom. Enär genom denna BewillningsArtikel
för Statswerket är paräknad en rund Summa
af Sjuhundrade Tusen Riksdaler har afgisterne
ansetts böra läggaS pa Landet
1:0.
A Pannerymden.
2:0. A Hemmanswardkt.
3:0. Ä Evnsumtivnen.
Z Stä
-
Den !8 Auguistf. 27^7
I Städerne.
i:o. A Pannerymden.
2:0. A Personalen.
z:o. Ä Consumkionen.
2 Mom. Afgiften af Pannerymden beräknaS
pa Landet för Panna till och med r 6 kannors rymd,
för hwarje kanna — — — 2 ss.
Fran 16 till och med 25 kannor — 4 ss
Derifrån
till och med z 5 — — 6 ss.
sv — — 8 ss.
60 — — 12 ss.
7« — — 20 ss.
80 — — Z2 ss.
90 — — i R:d
z
Mom. Den, som enligt hwad i första §.
4 Mom. stadgas, will begagna sig af större Pannervmd
än a dess Hcmmanswärde sig belöper,
stall erlägga den för en sadan Panna efter dess storlek
bestämda afgiften, samt derjemte för hwad Pannan
öswerstiger beloppet af den, som efter Hemmanswärdet
är honom tilläten, so procenkS förhöjning
derä; men den som will begagna större Panna an
för nästa isoo R:dlrs Egendomswärde är utsatt,
stall erlägga dubbelt eller ivo procent för det öfwerstjutande
kannctalet, dock kommer blott 50 procents
förhöjning i detta fall att äga rum för Pannor
under till och med Zs kannors rymd. Likaledes
stall den, bwiiken kill följe af Egendomens högre
Hcmmanswärde, enligt r §. 5 Mom. äger att begagna
sig af mer än en 90 kannors Panna för den
Panna han derutöfwer nyttjar, erlägga afgift efter
följande Tariff:
För rs kannor — 32 ss.
— 20 — 40 ss.
För
Den »8 Augusti.
i R-d^ ^
I R:V. 8 §.
r R:d. i6 fl.
i R:d. 24 fl.
1 R:d. 32 fl.
r R:d. 40 fl.
2 N:d.
Debiteringen stall- göraS för hwardera Pannan
särstildt.
4 Mom. Misten ester Hemmanswärdet stall
salunda utgöras, alt 24 fl. erlägges för hwar>e Etttusende
Rrdlr af warder pä den Egendom, för hwilken
tillwerkning ar tilläten; dock ma denna afgift
ej understiga tolf stillingar, hwilket är faststäldt såsom
ett minimum för ehuru ringa warde en Hemmansdel
ma wara.
5 Mom. För den del af Dalarne hwarest en
utsträckt Heminanskivfnina -'är tilläten, ma i ställe
för den minsta Hemmansstatten af 12 fl. denna Bewillning
erläggas ester Rotarnes delningswärde.
6 Mom. Consumtions, afgiftcn kommer stör
Landet att utgöras af hwarje Mamalsstriswen Mansperson
med i2 fl.
7 Mom. I Städerna erlägges Panneromdsasgiften
efter samma grunder och beräkning som för
Landet ar faststäldt.
8 Mom. Mot asgiften ester Hemmanswärdet
pa Landet swarar i Staden afgift för Personalen.
Denna afgift beräknas pa hwarje i Staden Mantalsffrifwen
Person i fl. 6 r:st. eller för 8» Personer
som nöttja en 50 kannors Panna 2 N:d. 24 fl.
9 Mom- Med Consumtions, asgiften ware t
Städerna samma förhållande som pä Landet.
För Z2 kannor
— 40 —
— 50 —
-- 60 —
— 7«
— 82 —
Den r8 Augusti. 2719
10 Mom. Sä länge Bränwinsbränningsrättigheten
i Stockholm, Götheborg och Carlscrona
utöfwas af Kongl. Mast och Kronan, erlägges af
berörde Städer endast Consumtions, asgiften.
n Mom. Krogar och Näringsställen, der de
tillataö, erlägga för Bränwins,minuterings-rättigheten
, utom den Allmänna Bewillningen ester deras
mer eller mindre förmänliga läge 5 R:d., ioR:d.,
i; R:dlr till 20 Rchlr, enligt Taxeringsmä.-mens
pröfning,, hwilket dec äfwen mä wara tillätit, akt
dem öfwer en högre afgift bestämma, i fall afsättningskillfället
dertill stuile föranleda.
4 8'
1 Mom. Afgisten efter Hemmanswärde pä
Landet och för Personalen i Städerna och Consumtions-asgisten
stall wara beständig; dock frände hwar
och en fritt att afsäga stg Bränwincts bruk, i hwilket
fall han fran all Consumtions - afgift befrias.
Skulle Kongl. Mastt förlänga eiler kortare lid pä,
bjuda Bränwinsoränningens inställande, stall afgiften
för Panneromden till en ättondel förminstas för
hwarje märmd ett sädant förbud warar.
2 Mom. Kronans försäljning samt BränwinS
transporterande frän en Ort till en annan, ware
sig ä Landet eller i Staden, tillhört en hwar, som
till Brännvinsbränning är berättigad, dock icke i
minut- Det är till Kongl. Maj-.t öswerlämnadt,
att i Näder bestämma beloppet af det quantum som
under minutering ej bör hänföras, äfwensom af Kongl.
Mast beror att bestämma ä hwilka ställen minulcringen
mä anses behöflig och kunna tilläras.
z Mom. Hwar och en pä Landet eller i Ska.
derna uppgistve wid Mantalsskrifningen den tilläte!iga
Pannerymd, hwaraf han ästundar sig begagna.
272S Den i8 Augusti.
samt tillkännagiswe om han fran Bränwinets brukande
afstä will, derest han »fran Consumtions, afgisten
will warda befriad.
4 Mom. Uppbörden af afgifterna för Pannerymd
och Consumtion, förrättas i Januarii och Febrnarii
mannder för det löpande äret, pä samma
gäng som den Allmänna Capitations-Bewillningen.
Afgiften för Hcinmanswärdet, hwilken ej förr än efter
hällen Tarering kan päföras, erlägges wid de
wanliga Uppbördsmöten.
5 Mom. En procent af den summa, som genom
denna Bewillning inflyter, stall innehällas och
ansins, att efter Prösnings-Committeens förslag under
StatS-Conloirets disposition anwändas, efter
hwad för hwarje Län kan af Kongl. Maj:t warda
faststäldt, till ersättning för det förökade beswar och
be kostnader, soin med Debitering och Redywisning
af denna Bewillning äro förenade
Justerat
den i? Augusti 1812.
Pä Högloft. Riddcrss. och Adelns Ledam. wägnar.
6. kr. kall^LNsteclt.
Pä Högwörd. Prcst-Ständets Ledam. »vägnar,
lkl. Stenhammar. 6. P ^rlm^uisL.
Pä Dallofl. Borgare-StändctS Ledam. magnar.
6. K^ellanäer. k. I.in6c>ui8t.
Pä Hedcrwärda Bonde-Ständets Lcdam. magnar,
äob. Olsson 1.0 n Zber x.
Upp
-
Den i8 Augusts. -72»
Godkänd hos samtelige Riksens Ständer d. »8 Augusti.
E^wea Rikes till Allmän Urtima Riksväg
sammankallade och häc i Orebro församlade
Ständer göre weterligt: Att, sedan Wi, jemlikt
Regeringsformens föreskrifter, efter fulländad
granskning af Stats, Werkets tillstånd och brister,
sä wal ansiagit särskilda summor till behofwens fyllande,
som ock ätagit Lfl en deremot svarande Bewillning
af Twä Millioner Sephundrade Femtiotusende
Riksdaler, oberäknade Le till StatS,Contoiret
särskildt inflytande Bewillnings-medel, genom
inkomster af Postwerket, Charta Sigillata, Stora
Sjö-Tullen, kand. Tulls-ersättning och för Husbehof»
Bränwinsbranning, och Wt ej ansett de för
Bewillningen förut gällande grunder böra bibehällas;
Hasive Wi, för utgörandet af denna Bewillning
wid denna Riksdag om nya grunder öfwerenSkommit,
enligt hwilka denna Förordning blifwit sammansatt,
i förhoppning akt en rättwis fördelning af
Statsbördorne mä äga ruin, och Kronans bästa,
i förening »ned Underjatarnes, ulan nagondcras försäng,
wärdaS och främjas»
Bewillning.
Art. i.
personel Afgift
Erlägges af alla »noin Swerige^ Rike Mantalsskrifne
Personer, utan afseende pä Ständ, willtor
eller förmögenhet, af hwarje Mansperson ifrän fyllda
rz till fyllda »8 är ^ ^ — za fl.
Bihang. N:o i?r» Af
-lss Den is Augusti.
Af hwarje Mansperson istan det 19
aret och framgent — — R:d. 1: —
Hwarje Qwinna fran fyllda i x är — — 24
Denna afgift fortfar att utgå äfwcn af dem
som aro öfwer 6z ar gamla, sa wida någon af de
händelser icke inträffar, som i VI Art. z §- §
Mom. utsattas.
Undantag:
Gemenskapen af Indelta Armeen, jemte Bats--  manshället, erlägger endast hälften emot ofwannämnde
afgift, eller för hwar Man 24 stilling.
Gemenskapen af Wärfwade Armsen till Lands
och Sjös betalar ingen algift efter denna Artikel.
All Gemenskap af Extra Roterade och Conscriberade
Krigsfolket befrias i Krigstid fran erläggande
af denna afaikt för det ar hwmundcr del utgör
minst Tre mänaders Garnisons- eller Fälttjenst.
I alla dessa uppräknade fall sträcka sig undantagen
till Krigsfolkets egna personer allena, men ej
till deras Hustrur eller Barn.
Art. II.
Afgift af Lön, Rörelse och Egendom,
m. m.
§. i.
Af Embets- och Tjenstemän samt
Betjente, m- m.
> Mom. Embets, och Tjensteman samt Betjente
wid Kongl. Majus och Kronans. Riksens
Ständers, samt alla öfrige Allmänna Stater och
Werk, afwensom wid Private Arrende, Societeter,
Bo,
fDen'18 Augusti. 2?2z
Bolag, Assecurance-, Handels- och Dykeri, CoMpagnier,
Assistance, och Discont-Contoir, Jern,
Contoirets med flere, sa wal i Städcrne som pä
Landet, af hwad namn soch beffaffenhet de warä
ma, stola för deras åtnjutande Lön af en eller flere
Tjenster, den Ma bestä i Penningar eller Spannemäl,
af Krono-Tionde eller fran Kronans MagaZiner,
ellxr ock Indelta Hemmans-Räntor, eller anslagen
Aker, Äng eller andre siike Lägenheter, erlägga
ärlig Bewillning pä följande sätt, nemligen:
För Löner till och ined Trehundrade Riksdaler,
Twa äf Hundrade
Deröfwer till och med Sexhundrade Riksdaler,
Tre af Hundrade; Och
Hfwer Sexhundrade Riksdaler, Fista af Hundrade?
Hwad
af Län ar indelt eller eljest i persedlar
Utgår, förwandlas till penningar efter sednast satta
Markegång,
2 Mom. Under Lön förstas all den Inkomst
af hwad namn och beskaffenhet,den wara ma, som
Under loppet af äret si och för Tjenste» blifwit förwärswad»
Beloppet af denna Inkomst, hwara icke
något afdrag mä äga rum, stall pä det sätt Uppgifwas>
att hwad efter Stat utgätt, uppföres såsom
Ordinarie Inkomst; men Extra Arfwoden utom
Stat, Tracramenten, som för tillfällig Förrättningar
pä wanliga tjenstgörings-orten uppbäras, Compagnie-revenUer,
Procenter, Remiss-lage, Tings,
gästnings-penningar, Expeditions - lösen och andre
Sportler, förås i en summa, under TitUl: Ex,
tta (Ordinarie Inkomst;
Innehafware af.flere Tjenster, uppföra In,
komsterne af hwarje Tjenst särskildt;
* * Bo,
,724 Den r8 Augustd
Boställen och andra pä Lön anstagne Lägenheter
stola lika med andre Hemman till deras wärdén
uppskattas, hwarefter den till Fem procent af wärderingsfumman
beräknade Inkomst tillägges innehafmarens
öfrige Löningsförmvhner widBewillningcnS
päförande ester här stadgad grund.
z Mom. Ecclesiastik, Staten i Städer och
pä Lander crlägger Bewillning cfter enahanda grund
af Tionde och öfrige Prest-rättigheter, som af Församlingarne
uppbäras, samt af Löner och Löningstillökningar
i Penningar eller Hemmans,Räntor,
Wcdcrlag, Förläningar och Inkomster för öfrigt
af hwad namn och bestaffcnhet de wara ma, som i
och för Ticnsten atnjutas.
Härunder begripas äfwen för Capevaner den
Inkomst, som de efter stulad öswerenskommelse med
Kyrkohcrdarne, kunna af dem åtnjuta.
Hjelp-Prester, Bruks-Predikanter med flere
af Ecclesiastik, Staten, som icke hafwa wist Lön,
betala Bewillning cfter enahanda grund, dock icke
under Twa Riksdaler.
Organister och Klockare betala likaledes af Löne-Inkomster
den har efwan stadgade procent.
För Acadcmie-, Gymnasii- och Scholä , Staterne,
Domkyrko, Svssiomän, Kyrko, Jnspcctorer
med flere, tillämpas äfwen hwad för Embets- och
Tjenstemän här blifwit stadgadt.
4 Mom. Städernes Magistrater, samt östme
deras Tjenstemän och Betjente, erlägga Bewillning
i förhållande till deraö Löne-Jnkomster, enligt hwad
för Embets- och Tjenstemän i allmänhet föreskrifwit
ar.
5 Mom.^ Pensioner, Gratialer och Benadnin,
gar, som utgå efter Stat eller af Allmänna medelpaföreS
enahanda Bewillning. 6 Mom
-
Den r8 Augusti- 2725
6 Mom. O.winna, som åtnjuter Lön eker annan
Inkomst, Pension, Gratial eller Benådning
af Allmänna medel, erlägger Bewillnings - afgifren
ester lika grund.
7 Mom. Patroni Ecclesiarum i Skane, Halland
och Bohus Län, som njuta någon Spanmal,
ware sig af Krono- eller Kyrko,Tionde, erlägga
Fem procent af SpanmalenS wärde, uträknadt cfter
sednast satta Markegangs,Taxa.
Af ali behållen Kyrko, Tionde i desta Orter,
som ej är pä Lön anslagen eller till andre behof disponerad,
erlägges lika afgift. Består Kvrko-Tionden
i Spanmäl, sker uträkning pa nystnämnde sätt.
För Domkyrkorne i Riket och de dem tillhörande
Inkomster i Spanmal eller Hemmans,Rantor,
erlaggeS likaledes ärligen Fem procent, sedan
derifrån blifwit afräknade de cfter särskild Stat deraf
utgäende wista Löner, antingen i Spanmal eller
i Domkyrkans öfrige Inkomster, hwarsöre Innehafware
betala Bewillning ester denna Artikel och §.
Undantag.
r Mom. Pensionärer, hwklkas Inkomst, under
hwad Titul som helst, enligt denna §., sammanlagd
icke uppgar till Femtio Riksdaler onr äret, erlägga
deraf ej någon Bewillnings, afgift.
2 Mom. Traciamenter under Commenderin§ar
utom Station pä mindre tid an Sex mannder
samt Fält,aflöning i krig, utan afseende pa huru
lange den fatt uppbäras, äfwensom Mest-underhal!
och RikSdagsmanna arfwoden, intagas ej bland de
Inkomster af Embete och Tjenst, hwara Bewillmng
räknas bör.
S Msm.
Den 18 Augusti.
z Mom. Innehafware af en eller flere Sbsflor,
ulan dcrwid äcföljande Jnronist, crlagger ej afgift
efter denna §.' och siledes hwarken de som aätt
ur Tjenst, utan bibehållande af någon Inkomst deraf,
eller de som undsätt Carackere utan att hafwa
warit i Tjenst.
4 Mom. Embets' och Tienstemans samt Betjentes
Hustrur och Barn, bergla ej sarstild Bewinning
efter dewta §,
§. 2.
Bewillning af Gtäderne,
r Mom. Handlande, Fabrikörer, Handtverkare
och Borgare taxeras i förhällande till deras
willkor och rörelse, och utgöra Bewillningen med
Fem för Hundrade af den deraf wundna Inkomst
under näst föregångne äret, sedan Aflöning och Arbetskostnad
i och för sjelfwa Rörelsen ekler Handteringen,
men ej andre utgifter, blifwit derifrän afracnade,
och bewislige förluster Lfwen betraktade, tz
Som den härtill hörande pröfning af de Skattstyldiges
uppgift pä Taxeringsmännen allena beror',
sä stall der ock wara deras owillkorliga pligt, att
med strängaste rättwisa ester Ed och Samwcte, ber
loppet af hwars och ens afgift fastställa. Till »vägledning
derwid stola alla nödige upplysningar sorgfälligt
sökas. saint Utsseppningen, Importen, Skeppsfarten,
Afstämplingen, Bodhandeln, m, m. tagas
i betraktande; Och böra uppgifter i de delar, som
Hafwa sammanhang dermed, sä widt det afl Publike
Embets-Werk beror att dem giswa, ock) deas Tazeringsmännen
i wcderbörlig ordnMg begäras, swäs^iWtl
warda meddelade,
T Mm.
Den r8 Augustd 272?
2 Mom. Dä hwar och en efter denna grund
erlägger Fem procent;af Jnkoinsten i Bcwillningsasgift,
kan nägsn fördelning i Classcr för Handlande
vch Fabrikörer »ned flere, hwiikas Rörelse af Utrikes
Handeln mera beror, icke äga ruin, och fast ställes
alltsä för dem allenast ten minsta afgift, som
har bör utgä och hwarunder Bewiilni g eller denna
Artikel ej kan någon päföras, nemligen:
I Stockholm och Götheborg:
Grosshandlare — — Zv R:d.
Handande, Mäklare, Skepps-Clarrrare
och Apothekare — - 20 R:d.
Fabrikörer och Manufaclurister — i; R:d
I Lörsta Clasen- Städer:
Handlande rc. rc. — — 20 N:d.
Fabrikörer rc. rc. — — *5 N:d.
I Andra Llastens Städer:
Handlande rc. rc. — 16 N:d. zr §.
Fabrikörer rc. rc. — iz R:d. 16 fl.
Tredje Clastens Städer:
Handlande rc. rc. — re R:d. —^
Fabrikörer rc. rc. — 12 R:d.
I Fjerde Llastens Städer:
Handlande rc. rc. — iZ R:d. r6 k.
Fabrikörer rc. rc. — io R:d.
I Femte Llatzens Städer:
Handlande rc. rc. — ro R:d.
Fabrikörer rc. rc. — r R:d.
z Mom.
»728 Den i8 Augusts.
z Mom. Som Bryggares, Handtwerkares
och andre Borgersmans rörelse och cmftändighcker,
det ena äret mot det andra, af Conjunclurerne mindre
bero, emedan deras Näringsfång egenteligen aro
rigtade pä Inhemska Producter, samt pä tillwerk,
ningen och consumtionen deraf, sä kommer, utan
rubbning af den i allmänhet fastställda grund wid
i sragawarande Personers Taxering, destutom till
närmare rättelse för Taxeringsmännen att gälla, den
särstildta Classificativn som här uppföres, nemligen:
I Stockholm och Götheborg:
Tolf Clasten
Första Clasten
266 R:d. 32 st'
Andra dito
—
SVO N:d.
Tredje dito
iso R:d.
Fjerde dito
—
r:s N:d.
Femte dito
90 R:d.
Sjette dito
7» R:d.
Sjunde dito
—
,2 N:d.
Åttonde dito
—
—
4 <2 R:d.
Nionde dito
.
zo R:d. ^
T-onde dito
20 R:d.
Elfte dico
rz R:d.
Tolfte dito
—
—
10 R:d.
I Sräöerne af
Första Clasten:
Tio Claster:
Första Clasten
—
—
r;c> N:d.
Andra dito
—-
iso R:d.
Tredje dito
92 R:d.
Fjerde ditv
—
75 R:d
v
Femte
»789
60
R:d.
4;
R-.d.
30
N:d.
2V
R:d.
is
R:d.
ro
R:d»
Den i8 Augusti.
Femte Clasten — —
Siclte dito — —
Sjunde dito — —
Åttonde dito — —
Nionde dito — —
Tionde dito — —
I Gtäderne af Andra blåsten:
Nio Closter:
Första Clasten — — — roo R:d.
Andra dito — — — 80 R:d.
Tredje dito — — — 60 R:d.
Fjerde dito — — — 45 R:d.
Femte dito — — — 30 N:d.
Sjette dito — — —»20 R:d.
Sjunde dito — — — is R:d.
Ättonde dito — — — i» R:d.
Nionde dito — —. — 8 N:^
I Städerne af Tredje Clasten:
Nio Closter:
Första Clasten — — — 80 N:d.
Andra dito — — — 65 R.d.
Tredje dito — -- — R:d.
Fjerde dito — — — 4» R:d.
Femte dito — — — zo R:d.
Sjette dito — — —- 20 R'd.
Sjunde dito 12 R:d.
Ättonde dito — — — 9 R:d.
Nionde dito — — — 7 R:d.
x
»7Zo Den »8 Augusti.
^ Städerne af Fjer-e Clatzen:
Nio Claster:
Första Claren — — 60 R:d.
Ändra duo — — 50 R:d.
Tredje dito — —.40 R:d.
Fjerde dito zo R:d.
Femte dito — 20 R:d.
Sjette dito — i z R:d. 16 st.
Sjunde dito — y R:d.
Åttonde dito — 7 R:d- 24 st.
Nionde dito 6 R:d.
I Städerne af Femte Clasten:
Ätta Claster:
Första Gasten —- — 4; R:d»
Andra dito — — zc> R:d.
Tredje dito — — 20 R:d.
Fjerde dito -- — i; R:d.
Femte dito — — 10 R:d.
Sjette dito — — 7 R:d.
Sjunde dito — 5 R:d. 24 st.
Ätlonde dito 4 R:d.
4 Msm. Det ware ej såsom en owillkorlig
skyldighet ansedt, art alka de upptagne särskildte grader
i afgiften för Skäderne af hwarie Clast stola
inom hwarie Stad finna tillämpning, utan warder
sadant till Taxeringsmannens pröfning öfwerlemnadk.
5 Mom. Om wid något inträffande särskildt
fall Taxerinosmännen pröswa, det en Borgersman,
ware sig af Handlande, Handtwerkare eller öfrige
Claster, icke mägtade utgöra den fastställda minsta
af
-
Den i8 Augusti. syzr
afgiften i sin Clast, utan satt likwäl stal förefinnes
att alldeles utesluta en sadan Skattskyldig, såsom
utfattig, fran all afgift, sa bör en noggran anteckning
om förhållandet i Taxerings - Protokollet göras,
och Taxeringsmännen aga rättighet att för en
sadan utsätta en ringare Mimmi-afgift: hwilken
åtgärd likwäl alltid, genom särskildt Extrakt af Taxerings,
Längden, understalies Pröfnings-CommiltHen
i Orten.
6 Mom. Den som drifwer flere särstildte rörelser,
anses till Bewillning i mohn af den Inkomst
han af dem samfäldt uppbär, hwilket Taxeringsmännen
äga pröfwa, utan hinder af den SkattstyldigeS
uppgift, i hwilken dock bör upptagas Inkomsten
af hwarje rörelse särskildt.
? Mom. Borgare, som ej uppsagt Burskap
i laga ordning, erlägger intill dest sadant stett, afgift
i egenskap af Borgare, efter Taxeringsmännens
pröfning, fastän han ej Näring eller Handtwerk
idkar.
Contingcnt-Borgare, ehwad de bo i Städerne
eller pa Landet, erlägga likaledes afgift för sin rörelse
och rättighet i den Stad der de äro antagne.
Borgare-Enka, som sitter i Handel och Rörelse,
anses till afgift derföre lika med Borgare;
men har hon i behörig ordning uppsagt Burskap
och icke idkar Borgerlig Näring, taxeras hon ej
för någon sadan afgift, utan deltager ester sina omständigheter
uti andre här fastställde BcwillningsUtgifter.
De af Ridderstam och Adeln samt Magistrats-
och andre Personer, som uti någon Stad stafwa
sadan handtering och rörelse, att de i anseende
dertill kunna räknas bland Grost- eller andre Handlande
-
-7Z2 Den i8 Augusti.
lande ekler Borgerlig Närings, Idkare, ehuru de
Burstap icke antagit, bära, ehwad de äro Läntagare
eller ej, särskildt uppföras till afgift under Borgerskapets
Claösifrcalion, i förhållande till deras rörelse,
lika med Borgerjkapet.
8 Mom. Af öfrige till Städerne hörand- Personer
uppföras:
Advocater och alle ftin biträda Parter i Rättegångar,
i Fyra Claier:
Första Classen — — yo R:d.
Andra dito — — zo R:d.
Tredje dito — — 20 R:d.
Fjerde dito — — »0 R:d.
Aktörer och Actrrcer, Mufrcamer, Gängare,
Gängerstor, Dansmästare med flere, som höra
antingen till de Kongl. Spectaclernes Stat,
utan att hafwa fastställd Lön, hwaraf afgift enligt
denna Artikels i §. ucgär, eller ock till Spectacle-Troupper
i Stockholm eller Lands-Orterne,
eller med särskildt tillstånd försörja sig i sadan egenskap,
i Fem Classer: ^c>, 25, iz, 8 och 5 R:d.
Arbetsfolk i Städerne, som icke aro lagstadde och
ej heller njuta ständig ars-lön, utan arbeta för
dagspenning eller efter särskilda öfwerenskommelser
och beling.
Mankön:
I Stockholm och Götheborg.
Ogifte och Enklingar samt Gifte utan
minderårige Barn — r: 24:
Gifte samt Enklingar med minderårige
Barn — —> »--24.
Den 78 A ugusts. 2?zz
I de öfrige Städerne:
Ogifte och Enklingar samt Gifte utan
minderårige Barn — i: 8.
Gifte samt Enklingar med iminderarige
Barn — __ ^ 16.
G.rvinkön:
Ogifte eller Enkor utan minderårige Barn:
I Stockhlm och Götheborg — 24.
I de öfrige Städerne — — ,6.
Artister man Lön och ftin icke aro Borgare: i
Siu Classen so, 27, 2», 16, 12, 8, 4R:d.
Auctions-Betjente: se Städerncs Betjente.
Lecjenter eller Lakejer i lagstadd tjenst 2: —
Hyr.Lakejer —" — 4: —
Bokhandlare anses lika med Handlande.
Boktryckare lika med Manufacrurister.
Byggmästare, Skepps, i Städerne: i Fem
Classer: 40, zo, 20, 15, io R:d.
Öfrige Byggmästare lika med Handtwerkare.
Chirurger med practik samt Badare och de fom
halla Badstuga: I Tre Classer, 22,10, 5 R:d.
Lollecrörer erlägga Bewillning af deras Inkomst
i lika förhållande ftin för Embets, och Tjensteman
är fastställdt, och böra genom bewis af Nummer-Lotteriets
Hufwud-Contoir styrka beloppet
af den för det föregående aret uppburne provision.
Direktörer, Theatre- wid andre an Ko
-
nungens Spectacle, erlägga ärligen 2; R:d.
Och dessutom för hwarje Representation
i Stockholm och Götheborg — 4: —
samt i Landsorterne — — 2: —-
Skolande Direktörerne, innan de fä afresa fran
Staden, förse sig med wcderbörande Uppbördsman
-
r?Z4 Den »8 Augusti.
man§ qvlttence, att Representations, afgiften blifwit
erlagd, och hwilket a det stalie, dit de stg
begifwa, mäste uppwisas, innan något Spectacle
der får gifwas; Äswensom bewis öfwer erlagd
Bewillning för det löpande aret efter derföre ställd
säkerhet, pa lika sätt och med samma willtor,
bör upptes.
Doctorer, Medirinä,, med practik, urom Tjensten,
i Fyra Classer: zs, zo, 20 och ro Rt)-
Fiskare, som äro Borgare, i Fem Classen LS,
i2, 8, r R:d. och 2 R:dlr 24 ss.
Fiskare, som icke äro Borgare, Mätare, packare,
Windragare, Rlampare, Lin-, Hampev6)
Tjärn - wräkare, packhus- och WaAkarlar,
lika med ArbetSkarlar.
FZrfäljerskor, sa kallade Brödjungfrur i Bagarebodar
samt alla »frige sadane personer af O.WINkönet,
som förestå försäljning i Bodar eller pa
d7äringsstä8en för andras räkning, i Fyra Classen
6, 4, 2 och i R:dlr.
Gesäller, Werk, Gesall, eller den förste pä Werkstad,
der minst z finnas, 2 R:dlr 16 ss.
Alla öfrige Handtverks, i N:dlr Z2 ss.
Gouvernante och Informations--Fruntimmer
i Private Hus, l R:dlr 24 ss.
Fruntimmer, som hemma hos stg halla Pensions-Inrättningar
eller Scholor, betala ingen
afgift efter denna Artikel.
Handels - Bokhällare och Betjente samt Iuspertorer
och Factsrer med flere wid Städetnes
Bruk och Manufacturier, jemte Apothekares
och Fältskärs-Gesäller, i Stockholm och
Götheborg samt Första Classens Städer, i Sfit
Classer: 2; R:d. 16 N:d. 32 ss. 12, 8, 6, 4
vch z R:d. Och
Den 18 Augusti. S7Z5
Och i de öfrige Städerne, i Sex Classer: rz,
ro, 7, e, z och 2 R:d.
^andtwerkare, Kronans wid Amiralitetet, Artilleriet
och Fortificationen med flere Stater, betala
elter deras Lönewillkor, ifrån 2 Riksdaler till
24 siillinciar.
Hof, Handt vcrkare af alla stag, utan Lön pa
Star, taxera? såsom Borgare efter deras rörelse.
Hoflnänare hos Private, io R-d.
<7USl'.äaerskor, i Jdd. 24 ss.
Harf hörer utom Perukmakare, Cmbctet, ehwad
tor warde hafwa, 2 R:S.
Hästhandlare, eller sadane som resa att sälja och
byta Hästar: Hufwudmannen 20 R:d.
Hwaric medföljande Mansperson ro R:d.
Diro - - Owinspcrson c R:d.
Och stola desse Hästhandlare med »vederbörande
Uoodärdsmans qvittcnce storka, att de rigrigt erlagt
Bewillninos-afgiften för det löpande arek
eller derföre ställt säkerhet, innan Pass dem meddelas
ma.
Informarorer hos Enstilte, i Twenne Classer:
2 och ; R:d.
Inköpare för de Kong!, Höfwen, jemföras med
Handlande.
Judar och Italienare, som med särskildt tillstånd
resa omkring Landet och afyttra Nipper, erlägga
50 R:d.
Och böra desse alltid wara försedde med wederbörandeS
qvittencc, att löpande årets afgift blifwil
erlagd eller säkerhet derföre ställd.
Judar, som i Städerne drifwa Handel och Rörelse,
anses till lika afgift i alla delar af denna
BewillningS-Förordning, i mohn deraf lika med
Handlande i samma Städer. I 6-
»7Z6 Den i8 Augusts.'
Jägare, hos Private, anses svm Lakejer, och in,
gä wid beräkningen af antalet.
Jernbärare, wid Stäng, och Tackjerns-Wägarne,
lika med Arbetare.
Lammarjungfrur, z R:d.
Lammartjenare, hos Private, 5 R:d.
Llädesmäklare och Rlädesmaklerskor, som hälla
Bodar, lika med Handlande. '
Lock, hos Private, io R:d.
Skepps, Kock: se Sjoman.
Lrögare, Lrögerftor, samt de som hälla Likör,
kammare jemte Spisqwarters - Idkare och
Traktörer, som ej are Borgare, oberaknadt för
Bränwins-minutering, sä wida den tillätes, i
Sju Claster: sv, 40, zo, 20, 15, io R:d.
6 R:d. Z2 st.
Luftar, hoS Private: se Drängar.
Licentiater, Medicinä, med practik, utom Tjenste»:
se Doctorrr.
Lotsar, 2 R:d. ^
DeraS Drängar, r R:d.
Mänglerftor, af alla stag, i Sju Claster: 20,
12, 8, 6, 4, 2 R:d. och I N:d. >6 st.
Mästare wid Sockerbruk, Manufacturier och Fabriker
i Städerne, i Fem Claster- 2;, is, io,
6 och 4 R.d.
Mästerswännec och Gesäller wid dito 2 R-d.
parmmätare, i Fyra Claster: 20, 12, 6 och
z R:d.
pigor i Städerne erlägga ingen Bewillning efter
denna Artikel.
provrsorer eller Förste Gesäller pä Apothek: ft
Handels-'Bokhallare re.
Gjö
-
Den r8 Augusts. 2757
Sjömän: Gtprmän, 2 R:d.
Lockar, Matroser och Iungmän m. fl. r R:d.
Inrikes Skeppare, Loopvaerdie,, taxeraS säsvm
Handtwerkare.
Skut- och Batfteppar.e, som icke äro Borgare,
lika med Fiskare.
Spisqwarters,, wärdshus- och CaffehusIdkare:
se Traktörer och Krögare.
Gpannemalshandlare, som icke äro Borgare,
taxeras efter deras Rörelse, lika med StaderneS
öfrige Handlande.
Språkmästare, utan Tjenst och Lön pä Stat 2 R:d.
Stadstjenare och policebetjente: se StaderneS
Betjente.
Tjenstedrängar och pigor i Städerne: se Drän,
gar och Pigor pä Landet.
Timmerhandlande: se Handlande.
Timmer, och Murkarlar: se Arbetsfolk i Städerne.
Tobaks -plantörer och plantage-ägare taxeraS
till afgift efter deras Jordlägenheters wärdénTractöcer,
som ej äro Borgare: se Krögare.
Trägärdsmästare, som ej äro Borgare, i Fyra
. Eluser: 5, z, 2 och » N:d.
Akare, som e> äro Borgare: I Stockholm och
G ötheborg, i Fem Claster: is, ro, 5, z och
2 R:d.
I de öfrige Städerne. t Fyra Claster: 6R:d.
,2 st. 4, 2 och i N:d.
Innehafware af Fabriker, Werk och Inrättningar
i Städerne taxeras efter de grunder som
för Borgerstopet i allmänhet bliftvit faststalde, i
mohn af den Inkomst som de genom Rörelsen wunnit,
och bör dä för Fabriken ingen annan BewillBjhang.
N:o 172. nings
27ZS Den ig Augusti.
ninas-afgift äga rum, än i anseende till Aöyggnadeus
warde.
De af Städernes Jnnewänare, som här icke
blifwir nämnde, taxeras i förhållande till dcn i hwarje
särskildt fall här föressrifne grund för afgiflens beräknande.
9 Mom. För Fastigheter k Städerne, Hus,
Tomter och Gardar, Stadsjord, Skog och Mark
erlägges Bewillningcn med Tolf skillingar för hwarje
Hundrade Riksdaler, eller Twa och en half Riksdaler
för hwarje Tusende af det uppskattade sammanlagde
wärdet.
§- z.
Bewillning för Jordbruket.
1 Mom. Af alla Hemman och Lägenheter,
ssattlagde eller ofkattlagde, som med ägande rätt innehafwas,
erlägges i Bewillning, utan afseende pa
deras natur. Tolf skillingar för hwarje Hundrade
Riksdaler, eller Twa och en half R-kSdalcr för
hwarje Tusende af dec wärde, som Hemmanet eller
Lägenheten asättcs; Och utgår denna afgift Minda
för störrr eller mindre Lagenhet, i mohn af wärdet,
utan att Jnmhafwarens personliga skatt eller afgift
för särskild Inkon st deri inberätnaS.
2 Mom. Aooer pa Krono-Hemman, inga
undantagna, erlägga Bewillningen etter vfwannämnde
örund, laftm were de Jordägande. Men hwad
angar de Embeten och Tlenster atsöliande Boställen,
iaktrages hwad derom i i §. 2 Mom. af denna
Artikel är stadgadt.
z Mom. Utom denna Bewillnings, afgift,
som utgår i mohn af Landt» Egendomarnes wärde,
kom
-
Den i8 Augusti. 2739
komma för öfrigt nedannamnde, äfwen förut erlagde
utffylder, såsom af Grundskatts natur, att pä
följande satt fortfara:
För Frälse-Egen-smak.
Tio skillingar för hwarje Rust - tjenst - mark,
efter ingifwen och rigtig befunnen Rust-tjenst-Längd
och Jordebok i det Län hwarest Egendomen är belägen.
Denna afgift upphör till hälften, om och när
Kongl. Maj:t t Nader anbefaller Rustningens uppsättande.
De Frälse-Hemman, som antingen icke utgöra
Ränta i Rust-tjenst-persedlar, eller icke äro t
Rust-tjenst-Langderne uppförde, skola, wld Bcwillningens
beräknande, anses lika med andre närmast
belägne Fralse-Hemman af samma godhet och
storlek; Men för hwarje Utsockne Frälse-Hemman
betalas: i Skane, Tre Riksdaler Tjuguftx Skillingar,
i Blekinge Tre Riksdaler Sexton
gar samt i Halland och B.hus Län Tre Msda,
ler Elfwa Skillingar, alltefter helt Mantal, och i
förhållande dertill för mindre Hemmansdelar.
För Ra och Rörs samt Insockne Hemman
erlägges halsten emot det som för Utsockne här stadgas:
Börandes, i händelse af Rustningens uppställande,
ej mindre för Ra och Rörs än Insockne
Heminan, samma afdrag äga rum, som för FrälseHemman
faststaldt är: Och lakttages för öfrigt,
att förestående afgijrer beräknas efter förmedladt
Hemmantal.
4 Mom. För de Post- och Lots-Hemman,
som äro frikallade frän Rotering och Kronoskjuts,
betalaö sarikildt, efter Hemmantalet, Twa RitSda
A
* ler
274v Den 18 Augusti.
!cr för hwarje helt Manta!, och i förhållande dertill
för de mindre; Men för dem, hwilka endast njuta
frihet för Kronvstmts, minstas afgifken till halsten.
; Mom. Da all i Riket befintlig orotcrad
Jord, som ar af lika beskaffenhet med sadan Jwd,
hwilken hittills dragit ständig Notering, enligt Riksens
Ständers Bestut, nu mera blifwit till Knekreoch
Båtsmanshåll indeld, sa följer ock deraf, alt
Rotefrihcts-asgiften, för alla fada ne nu med Exlta
Notering belagde Hemnran och Lägenheter, stall
upphöra; Men finnas någre sadane bland dem,
svin annu icke hunnit bliswaRoterade, utan att utgöra
någon nwt Noteringen swarande annan skoldag,
het, erlägga de Notefrihets-afgift, efter Tolf Riksdaler
för hwarje helt Hemman beräknad, och'i proportion
deraf för de mindre. Hwaremot FrälseSäterier
samt Nä och Rörs, för hwilka Ridderskapet
och Adeln eller andre Innehafware ätagit sig
Rotering under Krig, ifrån RoteftihetS-afgiftens
erläggande undantagas, afwensom alla Boställen
hwilka uri Noteringen redan ingått.
6 Mom. Arrendatorer betala afgift efter enahanda
beräkningsgrund som i allmänhet för ägare
ar bestämd, pa det sätt, att sedan den under Arrende
upplame Egendomen, ware sig Kungsgård
eller annan Kronans eller enskild Mans tilihönghet,
af hwad oeckaffenhet som hälst, undergalt wärdering,
och Arrendcsumman, iwan den af wärdet till Fem
Procent beräknade ränta, blifwit afdragcn, skall Fem
Procent af återstoden utgöra den Bewilinings-afgift
Arrendatorn a t samina Egendom enligt denna Artikel
erlägga bör, hwilken afgift dock ej ma honom
paföras lill mindre belopp än en sjettedel af hwad
ägaren efter samma grund betalar. Här,
Den i8 Augusti. r?4r
Harwid kunna likwäl icke andre Hus och Åbyggnader
»vid »värderingen komma under betraktande,
än de som Arrendatorn för egen räkning och Egendomens
skötsel begagnar.
De som bruka arrenderad Jord, erlägga half.
ten af hwad Arrendatorn efter vswannämnde grund
blifwit pafärdt, eller en Tolftedel mot ägarens afgift.
7 Mom. Vewillnings-afgiften, enligt derna
Artikel, af de till Landet hörande Personer och Lägenheter,
uppföres »vidare:
Arbetsfolk, som med behörigt tillstånd icke aro t
lagstadd Tjenst och ej nima ständig årslön, utan
arbeta för dagspenning efter öswerenskommelse och
beting, erlägga:
Mankön, Ogifte samt Gifte och Enklingar utan
minderårige Barn, i R-d.
Gifte saint Enklingar med minderårige Barn,
i6 si.
O-winkön. Ogifte eller Enkor utan minderårige
^ Barn, 12 fi.
Advocater, och andre pa Landet, som biträda
Parter l Rättegångar, i Fyra Classen zo, 20,
12 och 5 R:d.
Betj<nter eller Lakejer pa Landet, Hägare och
Taffeltäckare, med flere, 2 RD.
Byggmästare, Läns-eller Härads-, i FyraClasser:
20, is, ro och 8 N:d.
Drängar, lagstadde, hos alla Stand pa Landet,
samr Allmogens hemmawarande Söner och Magae,
erlägga ingen särskild afgift efter denna Artikel,
da de ej tzafwa annan förmögenhet.
Hogdar, Gckrds-: se föreskriften wid Inspector,
2 R-d.
FLr
i
-
-742 Den 18 Augusti.
Färjekarlar: lika med Arbetskarlar.
Gerningsmän och Sockne - Handtwerkare pä
Lander, af hwad Handtwerk sein hälst, saint
Sågare, Stampare och Socken-Byggmästare,
i Tre Clafler: 5, Z och 2 R:d.
Gästgifwerier pä Landet, utgöra Bewillning efter
wärdct lika med öfrige Hemman och Lagenheter,
men taxeras för Näring och Rörelst efter belä»
genheten, utom Bränwins-minuterings-afgift, i
Sex Clafler: 20, ,5, 5, 3 och 2 R d.
Pä de stallen, der Gästgifweriet mellan flere
är sördeldt, fördelas äswen ofwanstäenbc atgtft
emellan dem alla, efter den andel de deruti aga.
Hemmans- och Boställs-Tjnnehafware, samt
öfrige Jordägare, betala efter denna Artikel såsom
redan osman sagdt är.
Hästhandlare: se Afgift och Controll för dem i
Städcrne.
Innehafware af sarssilte Krono-Fiffcrier somt
flera dylika Lägenheter, hwilka endast erlägga
Räntan efter Jorde-Bok, betala Trettio Procent
deraf ester Markegång.
De af defla Lägenheter, som höra under Hem,
mans skattläggning, och således uti de derwid förut
bestämde afgifter kommit i beräkning, äro frän
denna afgift befriade.
I spectorer, Frälse. och Gärds, samt Catzörer,
BokhäUare, Factorer och Skrifware
i privat tjenst pä Landet, betala ester betydenheten
af den Egendom de förestå och den befattning
de hofwa, i Älta Clafler: 40, zo, 20, is, n,
6. z R:d. och i R-d. 24 fl.
Den, som wid annans Egendom och Landtbruk
bär öfwtrinseendek eller hufwudbefattningen,
ta
-
Dien l8 Augusti. »74Z
taxeras, dä Egendomen bestar af Fyra Mantal
eller derunder, såsom Nättare, frän Fyra till och
med Nio Mantal som Fogde, och wid Egendom
af ännu större Hemmantal fason, Inspector. Likmal
är man icke nödsakad ffrifwa en Dräng för
Ett helt Hemman eller derunder säsom Rättare.
Ramererare, Frälse, och Secreterare, i Tre
Claflcr: ^0, 20 och iz R:d.
Lrögare och Rrogerstor pä Landet, för t)l. och
Matsörfälming, Bränwins-munutering, om den
tillätes, oberäknad, i Fyra Clafler: 20, »L. 6
och z R:d.
Lotsar, pä Landet, 2 R:d.
Deras Drängar, 1 R:d.
pigor, lagstadda, hos alla Ständ pä Landet, samt
Allmogens hemmawarande Döttrar och Son-Hu»
strur, betala ingen särssild afgift efter denna Artikel,
dä de ej hafwa annan förmögenhet.
Rättare och Ladufogdar wid Landt-Egendomar,
i R:d. 24 fl.
Se Anmärkningen för Frälse-Znspectorcr.
Skärkarlar eller Strand sittare, utan Jordbruk,
lika med Arbetsfolk pa Landet, som ej äro i lagstadd
tjenst.
Spelmän, Härads, och Sockne, 1 Tre Clafler:
;,z vch - R:d.
Torpare betala ingen särssild afgift efter denna Ar-,
tikel; Men Torp och Lägenheter, som pä längre
eller kortare tid äro afsöndrade frän sin förra
Bolstad, äswensom till Cnssiltas nöje och beqwämliohet
uppförde Åbyggnader a upplätne platser,
wörderås lika som all annan Jord pä Landet och
Fastigheter i Städer, till Bewillnings-afgift.
Alla öfrige Torp och Lägenheter inbegripas un,
der Hemmanets wärde. Trä
-
»744 Den 18 Augusti.
Trägårdsmästare pa Landet erlägga lika Bewillnlng
med dem t Städerne.
För Utjordar, som ej äro uti Hemmanets warde
inbegrtpne, erlägges Bewillning efter deras warde,
likasom för annan jord, dock ej under Sexton
Skillmgar
8
Mom. Alla pa Landet wistande personer,
som icke till afgift efter denna Artikel blifwit särkildt
uppförde, eller derifrån sritagne, erlägga samma afgift,
som för sudane personer i Städerne utsatt är.
Och personer af bada Könen pa Landet, hwilka icke
finnas nämnde, eller eljest, såsom till något wihk
Sta d icke hörande, har saknas, taxeras till afgift
för Rörelse, Näring och Årke, i likhet med andra
har nämnde personer af lila willtor och inkomst.
§- 4«
Bewillning af Bergwerken.
r Mom. Jern-Bruken, Bergsmans-Hamrar
och Ankar, Smrden wörderås efter de i denna
Författnings V Artikel z §. utstakade grunder och
förejkrifter. Utan afseende pa deras natur, erlägges
i Bewillning Tolf Skillmgar för hwarse Hundrade
Riksdaler, eller Twa och En half för Tusendel af
dec uppffaltade wärdet för större eller mindre BruksLägenbeter,
man att Jnnchaswarens personliga stalt,
eller särstilda inkomst deri beräknas.
- Mom. Widare erlägges Bewillning af:
Arbetare wid Bergwerk och Bruk, Smältare
eller Goujardcc wid Wallon-Smiden, Drifrviare,
Rästwändare, Uppsättare och HptteArbctare,
da de icke äro Drängar i lagstadd
tjenst för kost och lön:
Man
-
Den i8 Augusti. 2745
Man- och Qwinkön kika med Arbetare pa Landet.
Arrendatorer af Bruk erlägga i Bewillning ester
denna Artikel i enlighet med hwad förut om Arrendatorer
pa Landet är sagdt.
Belgmakare och Garmakare, i twennc Claster:
IS och s N:d.
Byggmästare, Masmästare, Hammar.Smeder,
m. st. dulike Arbets-Föreståndare och Mästare,
i Tre Claster: 7, z och 2 R:dMästerswenner,
> R:d. 16 st.
Bleck- nch plär-hamrar wörderås pa lika sätt
som Bruk och erlägga Bewillning elter derwid
föressrifwcn grund.
Drängar, Bruks: likasom Dränaar pa Landes
Fjerdeparts-ägare wid Fahlu Grufwor, erlägga
af den dera blifwande behållningen Fem procent,
hwilka wid de ärligen ffeende utdelningar
böra innehallas, och af Bergslagen Kongl. Maj:t
och Kronan godtgöras; Hmaremot de Werk,
hwarifran denna revenu utgår, icke böra till särffildt
warde efter denna Artikel uppskattas.
Fogdar, Gruf-, wid större Grufwor, i Twenne
Claster: -o och 5 R;d.
Wid mindre, i Twenne Claster: z R:d. och i
R:d. 24 st.
Llppspmngsmän wid Grufwor, i Tre Claster:
z, 2 och 1 N d.
Fältstärer, Lruks-, i Twenne Claster, 6 och
3 R:d.
Inspectorer, Factor er, CatzZrcr, Bokhällare
och Skrifware: lika med dem i z §.
3 Mom. Rolningsfrihet pa Kronans Allmänningar
eller Nccognirions-Skogar, för hwarje
Stig,
2746
Den rZ Augusts.
Stig, till 24 Tunnor beräknad, 8 k-, och det efter
samma qvantum, hwarföre Bruken, enligt und,
fangne Resolutioner, erlägga Skogs-Rccognitionsafgiftcn,
antingen ver kolas eller icke.
För Lolniugsfrihet pä Härads- eller Sockne-Allmänningar,
hwarföre icke tiu Häradet eller
Socknen erlägges sä mycket, som swarar emot hwad
Recognitions-Skogarne, eller Krono-Allmanningarnes
Innehafware efter Riksens Ständers Författning
wiv 1752 ars Riksväg, utom Bevillning särskildt
utgöra, ökes förberörde Bewillning i den proportion,
alt densamma ina blifwa as enahanda belopp
med den, som för Krono-SkogarneS nyttja»
De utgöres.
4 Mom. Pä enahanda grunder, som för
Iern-Bruken finnas stadgade, wörderås:
Loppar-werten:
Loppar-Hamrar och
Loppar-Walswerk, som smida eller walsa Koppar.
Lnip- och Spikhammar-Stockar:
Messings.Bruk:
Stal-Ugnar:
Tackjerns.gjuteri eller Reverbere-Ugnar, hwar
före
Bewillning erlägges i mohn af wärdet, efter
den faststalda grunden af Tolf Skillingar för
hwarje Hundrade Riksdaler, eller Twä och En
half Riksdaler för Tusendel.
§- 5.
Af ärskillige Manufacturier, Fabriker,
werk och Inrättningar pä Landet,
Alun-Bruk upptagas till Bewillning i mohn af
wärdet, efter den allmänt faststälda grunden: Sjö
Tul
-
Deni8 Augusti. 2747
Tullen för hwarje utgående Tunna Alun oberäknad.
Arberare wid alla i denna §. uppräknade Werk
och Inrättningar, utom Gesäller, hwilkas afgift
här nedanföre ar utförd, betala lika med Arbetare
enligt z §.
Arrendatorer, af de under denna §. upptagne
Werk och Inrättningar, taxeras lika med andre
Arrendatorer.
Afte-caicinerings Bruk, i Tre Clafier: so,
i2 och 5 R:d.
De som endast förrätta raffinering, aro fröa
Bewillning sritagne.
Beck-Bruk:
Berliner-blätts- och Blphwitts-Fabriker:
Buldans- och Segelduks, Fabriker:
Latcuns-Tryckerier:
Lobolts-werk:
Degel-Fabriker:
Flors Linne Fabrik:
Gewärs-Factorier och
Glasbruk, wörderås lika med andre Bruk och Inrättningar,
enligt hwad här ofwanföre är stadgadt,
och erlägga lika procent i Bewillning.
Giasbläsare., i Fem Clatzer: 8, 6, 4, 3 och
2 R:d.
Glas- och porcellins-Förare:
Hufwudmannen, 20 R:d.
Hwarje medföljande Mansperson, »0 R:d.
Dito - Qwinsperson, e R:d.
Dock iakttages för öfrigt hwad som angående
Hästhandlare är stadgadt.
Lalkugnar, der kalk b.annes ti» afsalu, i Fyra
Claber: io, 6, 4 och 2 R:d.
Kirm
-
2748 Den 18 Augustt.
KimrSks-Bruk, i Twenne Claier: 8 och4R:d.
Klinge' och Bajoners-Smiden, i Twa Closter:
2s och »6 R tz.
Krut'Bruk wörderås lika med andra Inrakkningar,
enligt hwatz ar stadgadt, och erjäocia lika
procent i Bewiilning. Destulom erlägges Sexton
Skikingar för hwarje tiäwerkad Centner Krut,
enligt attest frän Kongl. Krigs, Collegium.
Widare wörderås till erläggande af Bewillning,
enligt ofwanstaende grunder:
Lädergarfweriec:
Gijeslagerier:
Pappers-Bruk:
Porcellins-Bruk:
poudre, och Stärkelse-Bruk:
Repslageri-Bansr:
Rödfärgs- Swafwel- och Victcisl-Bruk, erlägga
lika Bewilining, i mehn af warder, som
andre Werk'och Inrättningar; Men hwarutom
Dylta Bruk särskildt utgör Bewilining af tillwerkningen,
nemligen:
för Hwarje Skeppund Swafwel, z6 st.
dito dito Viktriol, 8 st.
för hwarje Tunna Rödfärg, z st.
Skeöwattens - Fabriker:
Srlifalterier och Tranksknings,Wcrk, uppssattaS,
till utgörande af Bewilining, lika metz andre
Inrättningar.
Skepps-Byggeri Inrättningar, privilegierade,
betala i Fyra Closter: ioo R:d> L6 R:d. zr st.
; o R:d. zz R-d. i6 st.
Gkepps-Byggmästare, lika med hwatz för SkeppsByggmästare
i Städeme finnes uppförtzt.
Skäl-»
Deyi8 2lugustL 2749
Skäl-westgZrhar, som idka Gårdfari'handel, i
Fyra Claper: 15, ro, ; och z R:tz.
Da någon af dem, som äga att sielfwe eller
genom Drängar idka Gårdfari-handel, undfar
Past till Norrige, stal! dsstutom betalas Alu
Riksdaler i Bewilining; Men om Past erhalles
till någon annan Utrikes Ort, erlägges Trettio
Riksdaler, allt för hwarje person.
Socker-Bruk, wörderås till afgift lika med alla
andra Inrättningar, oberaknadt BewillningS-^fgiftcn
för rudimatericn w>d Slö-Tullen.
Gtenkärls, Fabriker, i Tre Closter: 12, 5 och
3 R:d.
Sap-Bruk:
Tegel-Bruk:
Tobaks-Fabriker och Snus-(Qwarnar:
Tobaks Pip-Bruk:
Victrio! Glje-Fabciker:
LDalswerk, andre an wid Bruk och Kopparwerk,
, hwilka der uti wärderingen upptagas, likasom:
Attike-Fabriker, wörderås tili afgift lika metz alla
andra Bruk och Fabriker.
Inspectorer, Factorer, LastZrer, Bokhällare
och Skrifware, witz alla ofwanstaende
Bruk ech Werk, taxeras lika med hwad i
z §. sagdt är:
Mästare: i Fem Closter: 8, 6, 4. 3 och2R:tz.
i^efälter witz desta Werk, lika med dem pä
Landet.
§. 6.
Bewillning af (Qwarnar.
1 Mom. Alla Mjöl,Qwarnar, som ga f§x
Wakten, Wäder samt Eld och Luft, i Städerne
27so Den i8 Augusti.
och pn Landet, af hwad natur och beskaffenhet de
wara ina, som mala för Tull, stola utan undan,
tag, efter de derom meddelte Föreskrifter och Instruktioner
wörderås, samt Bewillning deraf erläg,
gas till Tolf Skillingar för hwarje Hundrade Riksdaler
af det dem asatte warde
Och
pä lika salt, samt till lika afgift, wörderås
alla.
2 Mom. Fin- och Flerbladige saint Enbladi,
ge Säg-Qwarnar, hwilka saga för Tull eller till
afsalu, likasom alla Walt- och Sramp-Qwarnar.
Undantag.
z Mom. Ifrån här nu stadgade afgister befrias
:
De Miäk-Qwarnar i Stöderne, som innehafwas
af Tjenstemän och Borgare, hwilka för
Inkomsten af en sadan Löne-indelning eller handtering
blifwit till Bewillning ansedde.
De Mjöl- och Sög-Qwarnar, i Stöderne
och pä Landet: hwilka af öaarne rwttias allenast till
enskildt husbehof eller gärdens förnödenhet, men icke
för Tull-tägt eller ^vedergällning af grannar och
främmande, eller till afsalu af Bräder.
De för egne Manufacturiers eller FabriksJnrättningars
behof anlagde Stamp- och WalkQwarnar.
Sädane Qwarnar, som i egenskap af TullQwarnar
höra under Gårdens skattläggning, och
således uti de derwid förut bestämde afgister aro inberäknade.
4 Mom. Arbetsfolk och Tjenstedrängar wid
Qwarnar anses till lika afgift med hwad för sådant
folk uppfördt ar i Städerna och pä Landet
Ar
-
Den i8 Augusti. 275»
Arrendatorer af Qwarnar, ware sig Kronans
eller Enskildtes, anses efter z §. i denna Artikel.
s Mom. Mjölnare erlägga följande Bewillning:
De
som njuta wik Lön och stöta Qwarnar af
z a 4 par Stenar, samt deröswer, erlägga Bewillning
säsom Frälse, Jnspectorer i den Elak, som
efter Taxeringömännens pröfning finnes lämpelig.
De som stöta Qwarnar af Ett och Twä par
Stenar, erlägga lika Bewillning som Rättare
Jnnehafwas,
under arrende, Qwarnar af den
egenskap, att de icke blifwit särskildt warderade,
bör hwarje sä beskaffad Qwarn för sig uppskattas,
och den af Arrende-afgiften belöpande Bewillning
derefter lämpas, enligt i z §. faststälde grunder
§-
?:
Bewillning af Lapitaler, Winst medel, samt
af ätstillige Gocietecer, Latzor och
werk, m. m.
1 Mom. Enar genom Fastigheterncs wärdering
till utgörande ak Bewillning, och wid beräkningen
af den afkomst, som oenom Handel, Rörelse
eller Näring wunnitö, utan att i någondera
fallet Skuld för afdraqas, längifne Capitaler med
eller utan Jntekning uti Fastigheter pa Landet och i
Stöderne, eller instuckne i Handel, Näringar och
Fabriks rörelser m. m., redan draga sin proportio,
nerliga Bewillnings-afgift, sö följer ock deraf, att
Capitalerne icke kunna till sarstildt beräknande i denna
Artikel uppföras.
Men som Lantagarne, efter den nu fastställde
grunden för Bewillnings-afgiftens utgörande, således
-
-752 Den l8 Augusti.
des förskjuta hwad Längifwarne rätteligen åligger
aik betala; Alltså bär det ock wara Läntagarnes
owillkorliga ratt att, utan afseende bade pa den Bewillnings-procent
de erlägga, och pa ken högre eller
lägre Ranta de arv skyldige gälda, afdraga wid
Ränte-Liqviden för läntagne Capital, Längifwarens
Bewillnings-afgift med Fem för Hundrade af Ränte.
beloppet; Kommande ett sädant afgrag att äga
rum a alla löpande Räntor fran den i Januarii
i8lz, men ej pa dem som till innewarande ars stut
förfalla, om ock deröfwer först inpå nästkommande
ar skulle liqvideraS; och hwilket afdrag Borgenär
icke iar wagra. wid påföljd att anses lika med den,
som tager högre Ränta än Sex för Hundrade.
2 Mom. Ifrån detta Stadgande undantagas
icke heller Publike Castor, hwilka för deras utlanta
medel njuta Sex procents Ranta ärligen, hwaraf
följer att afdrag a Interesse-beloppet för Gäldenär
i dylika Castor äga rum, utom hwad Disconterna
anga, der Län blott gilwas pä kortare rid och
hwaraf Räntan destutom förut erlägaeö. Publike
Castor, som ärnöia sig med ringare ränta än Sex
procent, äro här undantagne.
z Mom. Wid Tull,Arrende, Disconts- och
öfrige Allmänna Actie-W-rk b^alas Bewilining
med Fem procent af dea utdelning ftin icke öfwerstiger
Sex procent; Men för uwad derutöfwer utbelaS,
betalas Tio procent i Bewilining: Götha
Canal, Discont-Werk likwäl, enligt dest af Kongl.
Majtts och Riksens Stander undfängne Privilegier,
härifrån undantaget.
4 Mom. Insatte Capital i Trollhätte Gamla
Slutzwerks, byggnad, för hwilka Tolf procent af
Kongl.
Den i8 Augusti. L7ZZ
Kongl. Masit och Kronan betalas: Bewillningen
dera utgöres med En fjerdedel af sammma Ränta.
5 Mom. För Winst pä Numer. Lotteriet eller
dylike Inrättningar, enär den utgår till Femtio
Riksdaler eller derutöfwer, Tionde penningen, sedan
insatte beloppet bliswit afdragit.
6 Mom. Härwid iakttages, att all sadan särskild
Bevillning innehälles, der utdelningen sker, eller
askastningen och winsten utfaller
7
Mom. Dykeri-Compagniet betalar zooc>
N:dlr. Sjö-Asturance-Conroiret Fyra procent af
hela utdelnings - summan. Jern, Contoiret goos
Rwlr.
§- 8.
(vm Bewillning af Sterbhus, Testamenten,
Gstfwoe och L:-ei'Lommitz.
r Mom. Af Gafwor, Testamenten, Arf och
Fidei.Commist salunda: För Gastva eller Testamente
af Lös eller Fast Egendom, Capital eller Fordringar,
som tilldelas andre än Maka eller Arfwingar
i rätt upp- och nedstigande Led, eller icke ansins
till Allmänna Underwisnings- och Scho!ä-Jn,
rättningar, Stipendier, Arbetshus, Hospitals, och
Fatligfärsörjnings.Anstaltcr, samt i öfrigt alla Fromma
Stiftelser, skall, da Gäfwan eller Testamentet
uppgar i warde till Trehundrade Riksdaler och deröfrver,
betalas Sex för Hundrade. Äe den, ftin
Testamentet eller Gafwan undsätt, Gistparcns lagliga
Arfwinge i fjermare Skyldskap än ostvan fogdt
är, erlägges ofwannämnde afgift endast för den del
af Testamentet eller Gafwan, som öfwerstiger hwad
Testaments- eller Saiwo-tagaren lagligen derasärf,
Bihang. " N;o 173. wa
-754 Den 18 Augusti.
iva bordt, för hwilket sednare Bewillning pä det
satt och under lika willkor, som om afgift af ars,
wemedel i allmäihet har nedanföre stadgas, betalas
bör.
Bewillning för Testamente och Gäfwa erläg,
ges/ enär dess belopp emottages; BärandeS behörigt
intyg, att denna afgift blifwit betald, eller säkerhet
derföre boö Uppbördsmannen ställd, alltid upp,
wisaS, dä med Testaments- eller Gafwo-Brefwet
lagfareS.
Gilwes Testamente eller Gäfwa med detwillkor,
akt endast ärliga Räntan elier afkomsten mä
beaagnas, erlägges icke dessmindre Bewillningen af
Capital-Summan med Sex procent.
2 Mom. Af alla Arfwemedel, ware sig i Lös
eller Fast Egendom, Capital eller Fordringar, som
tillfalla andra än Arfwingar i rätt upp- och nedstigande
Led, eller Syskon och deras Barn, bör utaf
arfs-beloppet erläggas Tre för Hundrade! i Bewillning.
En lika afgift äger jemwäl ruin för Fidei-Commitz,
som i arf tillfaller fjermare än nyssnämnde
Skyldeman; Men för efterlefwande Malas
giftorätt i Bo betalas icke någon Vewftming efter
denna Artikel.
g Mom. För de Fidei-Commiss, som hädanefter
stiftas, ware sig till förinohn för närmare eller
fjermare Slägtinge eller ossvld person, stall Bewillning
utgöras till Tio procent af det warde Örtens
Taxen osmän dera utsätta; Och ma icke FideiComnnss
B efwet i Domstolens Protokoll insöras,
innan genom behörigt intyg är styrkt, att afgiften
blifwit tili fullo betald, elier säkerhet derföre hos
Uppbördsmannen stald.
4 Mom.
Den i8 Augusti. -755
4 Mom. Wärdet af al! Fast Egendom, af
hwilkcn afgift efter denna §. u gär, bestämmes ester
den sednast kill Bewillning skedde uppskattning.
Art. lii.
Bewillnings-Afgift i progressivt förhållande
för större Förmögenhet.
r Mom. Oberäknad! Bewillningen ester näst
föregående Artikel, skall en ytterligare afgift under
namn af progressiv Bewillning, enligt bifogade
Tariff, päsöras hwar och en, tom för sammantagen
synbar förmögenhet, under hwad Titul som
helst, samt Inkomst af Embete, Handel, Rörelse
eller Näring, i en eller flere Orter, utgör i Bewillning,
efter H. Art. af denna Stadga Femtio
Riksdaler och derutöswer.
2 Mom. Denna afgift utgär utan afdrag
för Gäld, och utan att den Skattjkyldige kan derföre
af Längifwaren söka ersättning.
z. Mom. Progressiva Afgiften äger eller icke
rum ä de serskilde asgifter, hwilka utom hwad
för sjelfwa Näringen eller Egendomen till wiss bestämd
ärlig Summa, eller efter Inkomst och warde
är faststäldt att utgä efter nämnde H. Art. af:
Hwarje Tbeatre-Representation, enligt §. 2.
Rusttjenst. Marker, Post, och Lolo - Hemman
samt Rotestivet, enligt z. §. z, 4 och 5 M m.
Tillwerkningcx af Krut, Swafwel, Victriol
och Rödfärg efter deras qvantitet och wigt, samt
för Gärdtari-Handlandes Poss, efter 5 §.
Likasom ä Bewillningen af alla Winster
och utdelningen af Actie- och Andre Werk, enligt
' * 7. §-
2756 Den 18 Augusti. .:
7 samt ändteligen a Len i 8 §. stadgade
wilming för Arf, Testamenten och Fidei. Conimisich.
4 Moni. As vswannämde Stadgande folier
äfwen tydeligen, att denna progressiva Afgift icke
heller beräknas a hwad elter I. Art för egen Person
eller husfolk, samt ester IV. Art- för O,werflöd,
ben Skamkyldige paföreS
Tariff
som wisar 1:0. Beloppet af den Berville
ning cnl'gt II. Art. 2:0. Progessiva procenten
som erlägges, och 3:0 Beloppet af Progressiva
Afgiften.
Belopp»
afBewill-  ningen cn-  ' ligt r Art-
Pro-
gressiva
Pro-
centen.
Progres-  siva Af-  giftcns be-  lopp.
Beloppet
af Bewill-  ningen en-  ligt r Art
Prv- I
grcssiva!
Prv.
centen.
Progres-  siva Af-  giftens be-  lopp.
50
—
i-
Z6
sov
—
ZZ
198
—
75
—
L
i
24
625'
—
Z4
212
24
loo
—
Zl
)
24
650
—
227
24
»25
—
4l
5
30
675 j
—
Z6
243
—
Iso
—
5l
8
12
700,
Z7
259
—
175
—
7
12
12
725
-—
38
275
24
200
—
8!
17
—
750
39
292
24
225
lo
22
24
775
40
3io
—
250
nr
28
36
800
41
328
—
275
iZ
35
36
825
42
346
24
zoo
14!
43
24
850
43
365 24
325
isä
53
3o
875
44
385
—
Z50
18'
64
36
yov
45
405
—
375
20;
76
42
925
45:
423
9
400
—
22 ^
90
—
950
46 f
441
36
I 4Ls
24'
104
6
975
47^
460
33
45°
26;
H9
12
i 1,000
43
480
—
475
28
r33
—
1,021
M
499
33
l 500
ry
145
—
1,050
49^
519
36
, 5-5
Zo
157 i 24
I,v'5
50?
540
9
550
3'
170^24
!i,ivo
5i
561
—
' 575
Z2
1L4
—-
k', 125
5 iä
579
18
I
Den a8 Augusti. 2757
Beloppet
Pr»-
Progres-
Beloppet
Pro-
»'rogreS-
af Bcwill-
gr-slva
siva Af-
af Bewill-
gressiva
fi > «f-
ning,n en-
Pro-
giftens
belopp.
ningen en-
Pror!
giftenS
ligt 1 Art
centen.
ligt 2 Art.
centcn.
belopp.
1,150
—
52
598
—
1,900
—
I,2<4
1
1,175
52ä
sts
42
1,9-5
—
662
1,275
15
1,200
53
636
—
1,950
—
sl
1,296
36,
1,225
53'
655
18
i,9 5
—
66Z
1,318
1,250
54
675
—
2,000
—
67
i,34o
1,275
-—
54'
694
42
2,0)0
—
6?L
-,378
30
r,;oo
55
715
—
2,100
—
s?ä
1,417
24
1,325
55l
735
18
2,150
—
67.
,,45s
,o
1,35°
56
756
—
2,200
—
68
1,496
1,375
.
56I
776
42
2,250
68:
1,535
30
1,400
57
57/
798
—
2,ZOO
68 l
i,575
24
1,425
819
18
2,350
68:
1,615
30
1,450
58
841
—
2,400
—
69
1,656
—
1,475
58'
862
42
! 2,450
—
ss:
1,696
30
1,500
59
885
—
! 2,500
—
69:
i,737
24
1,525
59l
9o7
18
>2,b00
—
69i
1,813
24
1,550
60
930
2,700
—
70
1,890
—
1,575
sol
952
42
>2,8oo
—
?oä
1,967
—
1,600
si
976
—
2,900
—
?oä
2,044
24
1,625
slä
999
18
3,000
—
70:
2,122
24
<,650
s2
1,023
—
3,150
i —
7i
2,236
24
1,675
62ä
1,046
42
3,300
—
7iä
2,351
12
1,700
1,071
—
3,450
—
71 ä
2,466
36
1,725
63 ä
i,o95
18
3,soo
7lL
2,583
—
1,750
64
1,120
—
3,800
72
2,736
—
1,775
s4ä
1,144
42
4,000
72ä
2,890
—
1,800
65
1,170
—
4,250
72ä
3,081
12
1,825
65!
1,190
39
4,5oo
72;
3,273
36
',850
65l
1,211
36
4,75o
73
?3ä
3,467
24
1,875
65:
1,232
39
5,000
3,662
24
P.ogresstva afgiften a än högre Bewillning
efter II. Art. än Femtusende Riksdaler blir dock ej
öfwer Sjuttiotre och en fjerdedelö procent; Således
den för Sextusende Riksdalers Bewillning, enligt
U. Artikeln, Fyratusende Fyrahundradeftm Riksdaler,
275b Den i8 Augusts.
ler: För Siutusende Femhundrade Riksdaler dito
Femtusende Fyrahundrade Niotivtre Riksdaler Trettiosex
stillingar och sä widare.
För öirigt tjena till upplysning af denna Ta,
rist följande exempel:
r:o. Dä näsen ager af Fast Egendom eller
Rörelse en afkomst af Fyratusende Riksdaler, sä be,
talas derföre enligt II. A-t. i Bewillning, a 5 procent,
Twähundrade Riksdaler, ,ä hwrlke» Summa
progressiva afgisten uppgär a Atta och en half pro,
cent till Sjutton Riksdaler.
2:0. Äger en Embetsman i Lön och öfrige Inkomster
af Tjensten Femtusende Riksdaler, sä betalar
han enligt II. Art. Fyra procent i Bewillning
med Twähundrade Riksdaler, hwarä progresstva
afgisten likaledes är Sjutton R:dr.
z:v. Äges i Inkomst af fast Egendom eller
Rörel e Femtusende Riksdaler, hwarä Bewillningen
gör Twähundrade femtio Riksdaler, och tillika af
Embete Femtusende Riksdaler, hwarä Bewillningen
är Twähundrade Riksdaler, fä beräknas progressiva
afaiften ä Fyrahundrade Femtio Riksdaler med
Tmgusix och en half procent Etthundra Nitton
Riksdaler Tolf stillingar.
4:0. Om Bewillnings-Summan ej jemt uppgär
till någon af de i Tariffen utsatte Claher, sä
beräknas progressiva afgisten ester den a närmaste
Bewillnings - Summa utsatte procent, eller, dä de
aro lika nära, ester den högsta, salunda att till exempel
af Femhundrade Tio Riksdalers Bewillning,
erlägges Tjugunio procent med Etthundrade Fyratiosju
Riksdaler Fyratiotre stillingar, Twä runstycken;
Men utgör Bewillningen Femhundrade Tolf
Riksdaler Tjugufyra stillingar, jä blix progressiva
Den eb Augusti. 2759
afaiften a Trettio procent, Etthundrade Femtiotre
Riksdaler Trettiosex stillingar.
Art. IV.
Bewillnings - Afgift för wista OfwerflZds,
Artiklars bruk och nyttjande.
§. r.
Afgift för Hus - prester. ^
Den som med wederbörligt riliständ begagnar
Hus-Prest erlägger derföre 25 N:dr.
§. 2.
Afgift för öfwerflödig Betjening.
1 Mom. Der hos Private finnas flere an
twenne Betjenter eller Laquayer, betalas för den
tredje, utom hwad II. Art- stadgar, efter denna
Artikel — — — — 2 R:dc
För den Fjerde — — — 4: —
För den Femte — — — 6: —
samt för den Sjette och öfrige, för hwarje ro: —
2 Mom. Under namn af Betjening förstas
Kammartjenare, Taffeltäckare, Jägare och alla andra
af mankön, som till uppasining brukas, ehwad
namn de hafwa: Minderärige Tjenstegofiar derunder
icke inbegripne. Och stall all sadan Betjening i ett
Hushall sammanräknas, sä att för Fru eller för
minderärige barn någon särskild Betjent ej mä kunna
uppgifwas, för alt derigenom undwcka den förhöjda
afgisten som, för det öfwerstridande antalet
af Betjening, utgöras bör
§-
z.
»76» Den 15 August».
§- z.
Afgift för Tobaks nyttjande.
r Mom. Hwar och en mansperson som röker,
snusar eller tuggar Tobak betalar Bewillningsafgifl
sör denna consumäon, nemligen:
Hwarje af Ridderffapet och Adeln, Presserskapet,
Borgare och alla SkändSpersoner, öfwer is är,
fa i Städernc fom pä Landet 12 ss.
Hwar och en af Allmogen, i tjenst warande
Skattskrifne Manspersoner, jemte öfrige af arbetande
Classen, stall i sadan afgift erlägga 6 tz.
2 Mom. Det enda undantag, som härwid
ager rum, ar för Gemenskapen af Kronans Krigsfolk,
sa lill Lands ftin sjös, sa länge de äro i werk,
lig tjenst.
z Mom. Som denna Bewillnings-afgift utgår
allenast af Förbrukaren, sa stall ock behörig anmälan
wid MantalSstrisningen göras as alla dem,
hwilka fran en sadan Förbruknings-afgift wilja fri,
tagas: Och kominer den, som Tobaks - förbrukning
sig aflagt, »nen ändock dermed beträdes, att wara
förfallen till Fem R:drs böter, angifwarcns ensak.
4 Mom. Efter Mantaksstrifningarnes stut, bör
Mantalsstrifwaren för hwarje Socken upprätta För,
teckningar pa alla tein, som förbrukningen af Snus
eller Tobak sig assagt, hwilka Förteckningar, efter
det de a Sockncstammor blifwit uppläste, i SockneStugan
stola ansins.
5 Mom. Wid Mantalsffrifningarne det paföljande
aret, uppläser MantalSstriswaren, sör hwarje
Sockens narwarande Menighet, Förteckningen
pa deen, som förbrukningen af Tobak och SmiS för
förra aret sig assagt; Och da twennc för god frägd
kan,
Den 18 Augusti.») 276;
kände Män intyga, att någon, af de pä sadan Förteckning
upptagne. Tobak eller Snus likwäl förbrukat,
bör han till utgiswandet af här ofwan stadgade
Böter i laga ordning befordras.
§ 4-
Afgift för brutet af Sidentyg och
förgyllde Meubler.
r Mom. För hwart rum »ned SidentygsTapeter,
utan ätstilnad af större eller mindre, erlägges
Sex Riksdaler ärligen.
2 Morn. Den ssm brukar Siden, Meubler,
såsom Sängar, Soffor, Stolar och Gardiner, betalar
derföre serskildt Tre Riksdaler för hwart ruin
hwaruli sadane Michler nyttjas.
z Mom. Ar äkta förgyllning pa Stolar, Canapeer
och Sangar, erlägges för hwart rum Twä
Riksdaler.
4 Mom. Ridderstapets och Adelns, ^ärestStändets,
Borgare-Ständets och alla andra Ståndspersoners
Fruar och Hustrur, som bruka Sidentyg,
erlägga Tiugusyra Skillingar, samt deras Döttrar,
öfwer is ar, hälften deremot eller Tolf Skillingar:
Tjenande, saint alle öfrige till Arbets,Classen hörande
af Qwinkönel i Sräderne, likaledes Handtwerkares,
Mjölnares, Smeders och flere deras wederlikars
pa Landet, äfwensom Allmogens Hustrur, Döttrar
och Pigor, samt Torpare-Hustrur och af Arbets,
Classen för öfrigt, jemte Rvttares, Soldaters
och Båtsmäns Hustrur, Fyra Skillingar.
5 Mom. Denna afgift, hwilken utgär af alla
dem som bruka Sidentyg, päföres hwar och en,
som wid MantalSstrisningen ej afsäger sig nyttjandet
-
2762 Den r8 Augusti.
det deraf; Skolande den som finnes bruka nägon
persedel större eller mindre af Sidentyg, utan att
atgiften derföre betala, wara förfallen kill Fem Riksdalers
böter, angifwarens ensak.
§- 5. -
Afgift för Fick. Ur.
1 Mom. Hwar och en som brukar Fick-Ur,
erlägger i Bewillning Tolf Skillingar för Gu!h-Ur
och Sex Skillingar för alla andra Fick - Ur.
2 Moni. Wid de ärliga Mantalsstrisningar/
ne böra alla sädane Fick - Ur anmälas och uppgift
was, wid den päföljd 4 §. > denna Ark. bestämmer.
z Mom. I afseende pä uppgiftcrne af hwad
efter denna och 4 §,§. Befattning underkastadtär,
iakttages den controll med Förteckningars upprättande
och kungörande, som i z §. af denna Art. utsättas.
§. 6.
Afgift för Spelkort och biljarder.
1 Mom. För hwarje Kortlek som tillwerkaS,
erlägges i Stämpel-afgifl Twa Skillingar eller Fy.
ra Skillingar paret.
2 Mom. Sättet af Kortens stämpling och
controllen som i detta afseende kommer alt äca rum,
förestrifwes i särsslld af Kongl. Majit i Räder utfärdande
Författning.
o Z Mom. För hwarje Biljard, der afgift eller
sa kallade Parti-penningar betalas, stall i Stockholm
och Götheborg erläggas R:dr 66.- 52 st. och
i öfrige Orter 50 N:dr
4
Mom.
Den >8 Augusti. 276;
4 Mom. Biljarder wid Helsobrunnar arv
frän afgift undantagne, sä wida inkomsten as de
samma tillfaller Bruns- Castorna eller de Fattige.
§. 7.
Afgift för Hundar.
För hwarje Knähund betalar en hwar som sädan
äger En Riksdaler, och för hwarje annan Hund,
utan ätstilnad, erlägges Älta Skillingar.
Uppgiften ster wid Mantalsstrifningarne, wid
samma päföljd för uraktlåtenhet, som ofwan stadgadt
blifwit.
Art. V.
Föreskrifter, angående det, som wid Mantalsskrifningen,
Leredniugs- Taxerings- och
pröfnings-kommittéer, Ändrings sökande
i Lommitceernes Deslut samt progressiva
Äfgiftens beräknande, bör
iakttagas.
§. 1.
<vm Mantalskrifning.
1 Mom. Hwarje är under loppet af November
och December Mänader stall inom hwarje
Stad. Socken eller Pastorat Mantalsstrifning i
hela Riket förrättas; Och alla som wid Mantalsjkrifaingsdagen
fyllt is är i Mantal sörås.
Denna förrättning anställes i närwaro af Konungens
B.fallningshaswandes Ombud samt Pastor
eller någon annan af Socknens Presterstap,
hwiken han dertill utser. Endast i den händelse att
Pastor
2764 Den 18 Augusti.
Pastor är ensam Prest och laga förfall inträffar,
ii,a han pä sitt answar föranstalta, akt annan Person
tillstädes kommer, för att ur de medförde Husförhörs.
Längderne upplysning meddela.
Med Mantalskrifning i Stockholm förhälleS
ester förra manligheten.
Konungens Befallningshafwande late om Mantalsskrifningen
Kungörelser tidigt utgå, och medtele
jemwal derwid de Skattssyldige tvdelige underrättelser
om de uppniftcr till Mantalsssrifning hwilka,
enligt Försartningarnc och denna Bewillnings-Stadga,
af dem ssola aflämnas.
2 Mom. Alla Husbönder, sa wäl pa Landet
som i Städerne, böra wid den tid, som warder kuugiord,
s.elfwe eller genom Ombud till Mantalsskrifning
sig infinna, och derwid aflämna de uki Konungens
BefallningshastvandeS Kungörelse samt nästföljande
Mont. föressrifne uppgifter.
z Mom. Detza uppgifter böra wara twefallt
författade och lydeligen innehalla alla till hwars och
ens hushall hörande Personer, med utsattand? af deras
Namn, kön och alter samt öfrige omständigheter,
såsom orklöshet och bräcklighet, med mera:
Personenb Embete, Tjenst etter annan befattning:
Den Rörelse, Näring eller Handtering han idkar:
Hans Fastigheter, Werk och Inrättningar, och ändteligen
de hos hwar och en boende Hyresmän eller
andre, hwilka desiutom särskildt, hwar för sig och
sitt solk böra lika be>,kaffade Förteckningar och Upp,
gifter afiämna.
Enahanda skyldighet åligger äfwen Förmyndare,
i afseende pä deras Myndlingar och desies Egend
m, samt Förwaltare af outredde Sterbhus eller
annat Bo, i afseende pa den Egendom, som de om
händer hafwa eller wäkda. 4 Mom.
Den i8 Augusts. 2765
4 Mom. Allmogen och mindre ssrifkunnige
Jnwanare i Städerne äga att till Mantalsskrifning
de här vfwan stadgade uppgifter munteligen meddela.
5 Mom. Den som underlåter att, utan anmäldt
laga förfall, sjelf eller genom Ombud wid
Mantalsssrifningen sig infinna, eller uppgiflerne meddela,
böce Twä Riksdaler. Bit samma ware för
den Jordägare, som underlåter att wid Mantalsskrifningen
anmäla de pa atzorna inhyses boende personer,
om de än döra f an all afgift befrias; Af
hwilka böter, ena hälften tillfälle Mantalsssriswaren,
och den andra Socknens fattiga.
Öfwer säoane börer författas, innan Mantals,
ssrifningens stut, pa hwarje ställe, en Förteckning
eller Längd, hwilken, sedan den genom påskrift af
närwarande Krono, Betjening och twenne Socknemän
till riktigheten blifwit bestyrkt, tillställes Mantalsssrifwaren,
pa hwars anmälan Konungens Befallningshaswande
later böterne hos den försumlige
uttaga. Mantalsssriswaren ware pliktig att, nar
någon för uteblifwande är till böter fälld, honom
bewisiigen underrätta, sa wäl derom, som att honom
wid bok af Fora Riksdaler aligger, sist inom
fjorton dagar derefter, meddela ManralSssrifwaren
de saknade uppgifter. Skulle desia uppgifter, ester
en sadan ytterligare förelagd tid, icke desimindre uteblifwa,
anmäle Mantalsssriswaren förhållandet hos
Konungens Befallningshafwande, da med sistnämnde
böters uttagande och fördelning förfareS pä lika sätt
som, i afseende pä de första gängen alagde böter,
stadgadt är. ^ Konungens Befallningshafwande widige
tillika sädane mätt och steg, som pröfwaS nödige
att förmå dm ttedssande, att sin skyldighet
fullgöra.
4 Mm.
L766 ^ Den 18 Augusti.
6 Mom. De wid Mantalsssrifningen meddrlte
uppgifter, sa wide de endast arga Personerne,
i anseende till deras kon, alder och namn, böra noggrant
jemföras med de af Presterskapet upprattade
Husförhörs-Langder, sa att ingen Skattskyldig Person
warder förbigången och fran Mantals-Längden
utesluten; Hwarföre och nar sa händer, att större
eller mindre del af någon Sockens inwanare aro i
annat Distrikt mantalsskrifne an der deras Kyrka
belägen ar, bör derom ett af wedcrbörande Presterskap
undertecknadt Utdrag af Husförhörs-Längden,
wid Mantalsstrifningen, till nödig upplysning företes.
Mantalsstrifwaren bör tillika söka att förikaffa
sig alla nödige upplysningar om de till hans anteckning
hörande Personer; Och pa det sädanc upplysningar
desto säkrare och med mera skyndsamhet
ma kunna erhallas, stola Lännman och F-erdingsman
samt Socknens Scxmän, eller ock Rotemästare
wid Mancalsstrifningarne wara tillstädes för att
härined tillhanda ga.
7 Mom. Hwar och en Skattskyldig stall owilkorligen
antecknas i Mantal och taxeras der han
ar bosatt, eller största delen af äret sig uppehåller.
Embets- och Tjenstemän stola Mantalstrifwas
der de halma ordinair tjenst och Lön; Häriiran
undantagas allenast de, som a annor ort aro ständigt
bosacte.
8 Mom. Alla uppgifter, ja mål stristelige,
som immtelige, böra i Mantals-Längden noaa intagas.
Förteckningarne, eller de stristelige uppgisterne
uumereras, och deras nummer anmärkt'» i Mantals,
Längden, wid hwilken te afwen bifogas.
s Mom.
Den i8 Augusti. 2767
9 Mom. Dcn upprättade Mantals, Längden
stall, pa sätt Författningarne föreffrifwa, a allmän
Socknestämma uppläsas; Och sedan denna Längd
derefter genom påskrift af wederbörande Pastor,
eller den hans tjenst förrättar, samt Twenne wid
Socknestämman närwarande Socknemän, bkstwit
till enligheten med rätta förhållandet bestyrkt, emottages
den samma med tillhörande Bilagor af Pastor
i Församlingen, soin veste Handlingar till Socknens
Berednings, Committee 'öjwerlemnar.
§. 2.
Gm Berednings-Lammirtöe pä Landet.
1 Mom. Sä snart Mantals-Längder blifwit
upprättade och wederbörligen aflemnade till Pastor
i Församlingen, aligger Häradsskrifware» att författa
och till Konungens Befallnmgshafwande insända
Förslag till Terminer för Berednings »Commitkäernes
sammanträden inom Fögderiet, hwilka
Terminer sa bestämmas, att Häradsskrifware» wid
Commitk^erneS inom Härader sammanträden kan
wara närwarande, jamt Veste sa tidigt börjas, att
Committöernes förrättningar inom Mars månads
stut kunna wara fullbordade.
2 Mom. Konungens Befallnmgshafwande bör
med alldraförsta fastställa Termmerne för SvckneBerednings,
Commillsernes sammanträden, samt
harvin förständiga Häradsskrifware»,, som genast
derefter lemnar Pastorerne l Församlingarne underrättelse
vin de sistunda fastställde Terminer.
Z Mom. Ä först derefter infallande Söndag
Utlysa Pastorerne Allmänna Socknestämmor till wal
af Ledamöter uti Berednings-Commitleerne.
4 Mom.
2768 Den !8 Augustt.
4 Mom. Till Ledamot i Berednings. Committeen
är Pastor i Församlingen alltid fieltffrifiven;
Och walms dessutom a den utlyste Sockne--  stämman högst Sex Ledamöter ibland besutne personer
inom Socknen, nemligen: Trenne af Ridderstam
och Adeln eiler Ofrälse Ståndspersoner, samt
Trenne Ledamöter af Bonte-Ståndet: Dock kunna
Berednings - Comimttäer, antingen de äro tillsatte
för en Socken, eller ock, pä sätt här nedanföre
i 6:le Mom. omsörmäles, för flere Socknar,
i fall sa ästundas, bestä af ett mindre antal Leda,
möter än Sju, men ibland hwilka, utom Pastor,
vwillkorligen böra wara Twcnne besutne af Ridderstam
och Adeln, eller Ofrälse Ständspersoner,
samt Twenne Bönder.
5 Moni. Skulle uti en Socken icke finnas
sä mänge besutne personer af Adelsmän, Ståndspersoner
och Bönder, att Committeen mä kunna förses
med Ledamöter af hwardera Classen, efter den
här oswan utstakade proportion, sä mä det wara
tillättt, att, i stället för de Ledamöter, som ffolat
wäljaö utur en wiss Class, utse det behöflige antalet
utur den Class pä hwilken tillgäng inom Socknen
finnes. Socknen ware icke heller förment att,
om den ästundar ett större antal Ledamöter än Fem,
fylla antalet med besutne personer frän annan Socken,
men hwilka vwillkorligen kallas af den Class, hwarpä
tillgäng inom Socknen saknas.
6 Mom. Wilja flere Socknar inom ett större
Pastorat, eller ock Twenne mindre Pastorat,
sörena sig om En Berednings-Committee, waresädant
tillätit; Dock mä en sädan Committee likwäl
icke bestå af flere än Sju personer inalles.
7 Mom.
Den r8 Augusti» 276g»
? Mom. Skulle Församlingen icke kunna utan
omröstning sörena sig om de Ledamöter, hwilka stola
utses, anställes ordenlligr wal, dä en hwar af de
narwarande algifwcr fin rost; Och beräknas röster,
ne ester förmedlade Hemmantalet. Jordägare ware
alltid sjelf röstägande, derest han icke.genom särskild
öswerenskommelse denna rättighet kill Aboen upplåtit
8
Mom. Om uti någon Socken, utom Pastor,
icke -finnes syra desumo personer, hwilka till
Ledamöter i Berednings-Committäen kunna waljas,
stall denna Socken wara förbunden att förena sig
med någon nästgränsande Socken, helst inom samma
Pastorat, till gemensamt wal as Ledamöter i Berednings
- Committeen, hwilret wal da förrättas i
den Socken, som äger största Hemmantalet: Och
äga dessa bada Socknar, i händelse fullt antal Ledamöter
ändock icke stalie kunna erhallas, fylla bristen
genom wal af besutne personer fran andra Socknar,
pa satt stulet af r Mom. innehåller. Skulle
sadane Socknar, hwilka af nyssnämnde rrsaker om
en Berednings-CommittLe sig förenat, hafwa sarstilde
Pastorer, äro desse alltid sjelsffrifne Ledamöter
i Committäen, hwar för sin Socken.
9 Mom. Pastor ware pligtig att säsom Ledamot
i Berednings-Commitlöen biträda, derest icke
alder, sjuklighet, eller annar wigtigt hinder möker;
I hwitkct fall Pastor mä utse någon ibland Församlingens
Presterskap, som han finner mast tjenlig
au dess ställe företräda. ^
ro Mom. Slnncxe-iZMnar och ds med egne
Prester försedde Capell-gäst stola anses lika med
Socknar, och till följe deraf wara berättigade att,
med iakttagande af hwad förut stadgadt är, utse
egen Berednings, Committé, vm de döt åstunda.
Bihang. N:v »74. ii Mom.
277" Den !8 Augusti.
Mom. Hwakje Berednings - Committöe
wäljer main sig Ordförande. Ubpstar harwid skiliaktighet,
anstalleS omröstning, da den som erhållit siesta
rösterne blir Ordförande; Men i bandeste rösterne
lika utfalla, sser lottning emellan dem som erhållit
lika röst-antal.
i2 Mom. Husbonde behöfwer icke till Berednings--Commitleen
afgifwa Förteckning pa tjenstefolk
och underhafvande, eller de personer för hwilka»
Bewillning han answarar; Men deremot åligger
honom att hos Berednings-Committöen anmäla
och, pa salt angående Manfalsstrisningen är sörvrdnadt,
uppqifwa hwad Embete och Tjenst han innehar,
den lön och inkomst han derföre niujer, hwad
Handels-, Fabriks- eller annan Rörelse och Na,
ring han idkar, samt hwilka Fastigheter eller kagen,
heter hein ager eller under Arrende innehar: Hwarsörutan
han bär a desi Fasta Egendom uppgifwa det
warde, hwartill han anser den böra uppskattas.
iz Mom. Den som pä en O-t idkat Naring
e-er Rörelse, men under löpande äret flyttat
den till annor Ort, hwarcst han sjelf sedermera är
MmlalSstcifwen och bör tareras, ware pligtig alt
strän Taxerings -Committeen i den Ort, der han
nast förut warit boende, anskaffa och förete bested,
huru han der dek föregående äret blifwit taxerad.
i'4 Mom. Äga flere del i Egendom eller Rörelse,
som under enskildt Bolag drifwes^ bör hwarje
delägare sin lott eller andel särskildt uppgifwa, och
derföre till Bewillning- anses.
r; Mom. I enlighet med de salunda inhämtade
upplysningar, erhällne uppgifter och utrönte
förhållanden, åligger det Berednings-Commitlöm,
efter aflagd Ed, pä sätt som i denna Alt. 6 §. föreskrift
-
Den is Augusti. L7?i
rcstrifwcs, att förestå de grunder efter hwilka cn
hwar Skacrstmdig bär debiteras, och l följd deraf
pröfwa de EkanstyisigeB uppgifter samt, efter den
kännedom Eommiiiäcn äger, pä ära och samwere
häröfwer desi bedömande meddela, och ändteligen,
med hänsigt lill sädane omständigheter, hwilka, enligt
hwad här nedao.före är söeorduadt, skola tjena
Taxerings-Couttiiirrsterne till rättelse wid deras ät»
gärd i al seende pä Egendomars och Lägenheters upp,
skattning, in m., färesta wärdet a t de hop Berednings-Commitlärn
uppgisne Egendomar och Lagenheter.
i6 Moni. Till den ändan böra Häradshöfdingstrne
wid hwar-e a.s början lill Häradsskrifwarne
insända Förteckningar'öfwer de Fastigheter
och Lägenheter, four del föregående aret blifwit uppbudne,
hwilka Förteckningar upptaga ben summa
hwartill hwarje sadan Egendom dstnvit försald. Men
i ben händelse någon Fastighet pa Landet sa nyligen
blifwit sald, alt uppbud derä ännu icke hunnit
sökas, stall Berednings-Commil e n äga rättighet
att affordra Köparen bestyrkt aftkrift af Köpr-Afhandiinaen,
hwilken äfwen, om sa päiordras, i hufwudstrifc
hos Commitlöän bör föreics.
i? Mom. Om hos Berednings-Committäm
anledning stuile förekomura, akt någon uran gällande
och laga skal blifwit fran Mantaisstrffnmgen utesluten,
bör en sadan utestuten perjon vwlllkoriigen
till lltstvlders betalande anleknas, och anmärkning
derom ste i Protocollet.
»8 Mom. Häradsstrifwaren bör, sä framt
han icke är lagligen hindrad, uti Bcrednings-Committsen
wara tillstädes; Men derest han skulle hofwa
laga sörfall, anmale han sadank tidiLt hos Ko
?
* c tlun
-
L7?2 Den i8 Augusti.
nungens Befallningshafwande, som i silk händelse,
efter Haradsffrifwarens dertill gifne forsing, en annan
skicklig person i hans ställe förordnar. Underlåter
Häradsskrifware» att i ratt tid sitt förfall anmäla,
och uppkommer derigenom hinder för Berednings-CommittemS
förrättning, ware han förfallen
till Tjugu Riksdalers böter. För förfallolöst uceblifwande
fran Berednings, Commitleen, erlagge
Häradsskrifware» lika böter som nysi nämndt är.
ry Mom. Häradsskrifware'»», eller den som i
hans stalie förordnad är, bör answara för Proto,
collets hällande, samt Längders och Anteckningars
förande öfwer det som tillhörer Berednings, Com,
mittäcns Befattning.
20 Mom. Haradsffrifwaren ware ock förpliglad,
wid answar sorn för andre sel i stensten,
att, derest han antingen wid Hemmans och Lägenheters
»värdering, eller uti andre omständigheter skulle
anse Kronans rätt wara förnärmad, sädant uti Protocollet
anmärka, med skälen dertill, hwarefter Be,
rednings, CvmmitlLen är förbunden, att öfwer desie
Häradsskrifwarens anmärkningar till Protokollet sig
utlära, samt de samma under granskning taga, till
gillande eller förkastande.
21 Mom. Den som bliswit wald till Ledamot
i Berednings-CommittLe, mä ej detta förtroende
utan laga förfall sig afsäga; Ej heller ma han,
utan anmälan af sädant förfall, ifrän Commilteen
utebliswa. Sker det likwäl, tillkalle CommitlLen genast
en annan Ledamot af samma Clasi, hwartiil
den utcblifne hörer; Och crsätte den uteblifne den
noa Ledamotens resekostnad och dag - traktamente,
det sednare beräknadt till Twä Riksdaler Banco
hwarje dag. Berednings-Commitleen fortsare lik
-
Den »8 Alugust». 277Z
wäl emedlertid och intill desi den noa Ledamoten hinner
ankomma, med desi arbete, sä framt, utom
Ordföranden, åtminstone fyra Ledamöter äro tillstädes.
22 Mom. De hos Berednings-Committeen
hällne Protocoll och upprättade Längder, stdan de
blifwit behörigen justerade och med Ordförandens
samt minst twenne Ledamöters underskrifter forsedde,
böra tillika med Mantalslängden och Bilagorne
emottagaS af Haradsffrifwaren, för att af honom
Taxerings,CommittLen tillställas.
2z Mom. Enär en Socken är belägen i flere
Härader, tillsätter en sadan Socken likwäl endast
en Berednings-Commiltee; Men wid Taxerings-CommittLen
betraktas hwarje person och egendom
såsom hörande till det Taxerings, District der
personen är boende och egendomen belägen; Till följe
hwaraf Berednings-CommittLen i en sädan Socken
urskiljer hwad till hwardera af Taxcrings-Comriiitteerne
hörer, och meddelar hwarje Taxerings-Committee
behörig Längd för desi Distrikt; Äswersvm
hwarje Ledamot i dylik Berednings-Committee anses
böra till den Taxerings, Committee, uti hwarS
Distrikt han ar boende.
24 Mom. Äro Socknar under ett och samma
Pastorat belägne uti särffildte Län, böra Berednings,
Committsens göromäl för hwarje Socken
granskas af Taxerings, Committé i det Län, der
denna Socken ar belägen.
25 Mom. Allt hwad som efter denna Bewillnlngs-Stadga
är bestämdt mfördt för personer eller
egendom, och icke kan wara underkastadt bedöinmande
af Taxeringsmänncn, eller till högre eller
lägre belopp, än utsatt finnes, får päsöras, samt
således endast pä debitering ankommer, bör Harads
ffrif
-
s?74 Den 18 Augusti.
ssriswaren l Längden utföra; Och blifwer han för
rigtlghetcn af en sadan debnerchg answarig. Duck
kunna Berednings, och Tm-eringK. Cmnmitleerne
erwid göra anmärkning, saint dessa sistnälnndr, om
stäl skulle söresinnas, rättelse i Taxerings-Längden
meddela.
26 Mom. Den som underlåter att wid Berednings
- Committé tillstädes komma, och genom
sitt uteblifwande, efter CommirtöenS pröfning, förorsakar
hinder för förrättningens behöriga fortgång,
plikte Dva Riksdaler till twestiftes emellan Haradsstrifwaren
och Socknens Fattige; Ägande Berednings,
Com,nittzen att, ruan hinder af uteblifwan,
de, eller elljrst förfuinmad uppgift, efter den kännedom
Committsen äger, förestå den Skattstyldiges
BewillningS afglfter.
Med Böttrnes uttagande förhalles'va satt,
som angående Böter för försummelse wid Mantals,
sir.fung redan är stadgadt.
K. z.
Gm TarcrknZL-Lommittse Pa Landet.
r Mom. Enar Sockne, Berednings - ConlinittLerne
stutat deras Förrättningar, anmäler Harads,
krifwa-en sadant genast hos Konungens Befavningsba'wande,
som icke allenast bestämmer antalet
af Taxe rings - Corvmitteer i Länet, nied iakttagande
deråt ark Distrieterne för hwarfe Committ«e
sä inde'as, att något as dem icke bliswer afden
widd, atf wederdöcqnde med langa resor belwäras.
nt m ock utsäsier de dagar da hwaxje TaxeringsCunmiUbft
stall sammanträda.
s Mom.
'Den 17 Augusti. 2775
2 Mom. Taxerings-Commlttckrne böra hwarfe
är sammanträda sä tidigt, att deras Förrättningar
kunna wara afstutade innan Zunii månads utgång.
z Mom. Uti beha Committäer ar Landshöfdingen
Ordförande, med rättighet att deltaga i öfwerläggningen,
men ej i omröstningen, och äger han
att i sitt ställe någon annan förord, a.
4 Mom. Tarerings < Cominitlee pä Landet
stall besia, utom.Ordföranden, af Nio Ledamöter,
nemnligen: Twä af Ridderstam och Adeln, Twä
af Prest-Ständet, Twenne Ofrälse Srands-Personcr
samt Tre af Bonde.Ständet.
5 Mom Till Ledamöter i Taxerings - Committee
böra utses sadane, som i egenskap af Ledamöter
biträde uti Berednings-Committeernc, och det
sä, akt hwarje Pastorat har åtminstone En Representant,
om Pastoraternes antal det medgttwer.
6 Mom. Ledamöterne uti alla Länets Berednings-Committeer
böra wid Taxerings-Lommitte.nS
första sammanträde sig inställa, sörsedde med de för
dem utfärdade Förordnanden eller SockncstammoProtocoll,
för att inom sig anställa wal till Ledamöter
i Taxerings-Committeen.
7 Mom. Skutte likwäl någon BeredningsCommittee
finnas, soin til! Taxerings-CommitwenS
sammanträde äger Twä mils wäg och derutöswer,
ware den obetaget att wid Berednings - förrättningens
stut genom wal, som i Protocollet anmärkes,
ibland sig utse minst Denne Ledamöter, en af Ridderffapet
och Adeln eller ock en Ståndsperson, dee
sadane finnas, en Prest och en Bonde, dock alt
genom denna inskränkning af Ledamöter det behöriga
antalet i Taxerings-Commltt-en icke kommer att
saknas. ^
8 Mom.
L?7d Den >8 Augustt.
8 Mom. När de Ledamöter utaf Beredning
Cvmmitkeerne, hwilka mi w-uet till Ledamöter mi
Taxerings-Commic-Len stela deltaga, a utsatt Ort
blifwit samlade, anställes, i nät warö af Konungens
Befallningshafvande, -eller den ban i sitt ställe förordnat,
omröstning till Ledamöter uti TaxeringsCommitkeen
genom siiitna Sedlar: Och stall hwarje
sadan sedel, siä framt den stan anses gällande, upptaga
ofwannämnde bestämda antal personer afhwarje
Clasi. Hwar och en tillstädes kommen Ledamot af
Berednings-Cvmmitloerne inom Taxerings-Districtet
ager alitsa att afgiswa sin sarikildta VoterinasSedel,
sa att rösterna alltid beräknas per Capita;
Utfalla de sieste rösterna lika för twcnne eller flera
personer inom en och samma Clasi, urrönes pä stället,
genom lottning dem emellan, hwilkendera stal!
blifwa Ledamot.
y Mom. Uti en Socken hwilken ensam utgör
ett Harad, och säledcs kan komma att fa sin sär
skildta
Taxerings-Committee, bör Berednings-Förrättningen
pä redan forestrifivit satt för sig gä, 06)
desi åtgärd, lika med andra Berednings, Committv.
rs göromål pröfwas af en Taxerings-Coinmittee,
hwars Ledamöter af Socknen utses pä samma
gäng och pä lika sätt sorn för wal af Ledamöter till
Berednings, CommittLe ar sörestriswit, till det antal
och förhällande, i afseende pä Clasierne, som
för Taxerings-Commitkäe är stadgadt; Kunnannde
uti denna sednare bibehällas högst Trenne af Bercdninigs-Committsenö
Ledamöter, en af hwardera
Clasien.
ro Mom. Taxerings-Committo kan icke sammanträda
utom Taxerings-D.strictet. Och stulle
Landshöfdingen eller den han i sitt ställe förordnat,
ieke
Den 18 Augusti. 2777
icke komma tillstädes ivid utsatt sammanträde, mä
Csmmittäen till Ordförandes utse någon Udland desi
Ledamöter, sä att Taxerings-Committé:-» uti desi
förrättning icke hindras eller uppehälles
11
Mom. Taxerings -sCommittäerne böra
gansta Berednings-Comutictäernas Försiag, och derefter
päföra hwar och en Skattskyldig den Bewillning,
som efter Venna Stadga Taxerings-Committeen
anser honom böra erlägga.
»2 Mom. Ehuru ägaren af en Fastighet,
pä sätt 12 Mom. 2 §. af denna Artikel föressrifwer,
uppgifwit det »värde pä sin Fastighet, hwartill
han förmenar den kunna anses, ware TaxeringsCommjlteen
likwäl häde berättigad och ffyldig att,
om stal föresinnes, wärdet förhöja; Deremot äge
ej Committeen magt det samma nedsätta.
i z Mom. Af de Handlingar som wid Berednings-Committsen
blifwit insamlade, samt af
det mera som till upplysning kan inhämtas, bör Taxerings
- CommiltLen utröna bade Egendomarnes
gängbara pris i Orten och deras godhet; Och^ esker
hwilka grunder »värdet med all möjelig noggranhet
bestäinmes: Börande sista försäljningspriset pä en
Egendom tjena Taxerings-Committöcn till rättelst
»vid wardets utsättande, sä wida icke Egendomar i
allmänhet sedermera fallit uti wärdet, eller den ifrägawarande
geno», eldswäda, som förstört äbyggnaden,
wattustöde eller andra dylika olyckshändelser,
blifwit märkeligen försämrad.
rg Mom. Dä Egendomar pä längre tid icke
gatt i Köp eller Salu, sä akt priset pä dem derigenom
kan utrönas, böra de priv pä andra Egendomar
i Orten, med hwilka de förstnämnde närmast
kunna jemnföras, som de twenne sista area warit
all
-
-778 Den »8 Augusti.
allmännast gangdare, tagas i betraktande, och medelmlet
af detza pris tillämpas wid bestänunandcl af
wärdet pa ftidane-Egendomar, svm icke inom ruffnämnde
lid af 2 ar gatt i köp.
i; Mom. Z öfrigt bär wid ali Egendoms
warderina noggrant afseende göras pa godhet till
jordman, öfrige förn., ner, åbyggnader, belägenhet
och afsättnings, tillfälle, samt den möjeli,gaste öfwerensstämmelse
iakttagas i wärdet pa Egendomar af
enahanda beskaffenhet, jemte de i Orten gangdare
. pris, sa att icke någon Egendom wörderås lägre,
än den, wid ett inträffande Köp eller Salu, ester
Taxeringsmännens samwetsgranna bedömmandekunde
komma alt gälla, i sall fraga wore om des' afytlrande.
16 Mom. Wid wardering af större Egendo,
mar, bestående af flere Hemman och Lägenheter,
iakttages, att detta wärde chatles hela Egendomen
sammantagen, sa wida den är belägen i samma District,
och icke ar under Arrende eller bruk till stör,
re eller mindre del upplåten, i hwilken händelse Ar,
rendators eller Brukares afgift, igenom färjkild wär,
dering a detza dclar, mäste utrönas.
17 Mom. I afseende pa svårigheten att i
hwarje ^ alrick bestämma wärdet af de der belägne
Hemman utaf en nyligen försåld större Egendom,
belägen uti flere Distrikt eller Län, och hwara en
sammansiagen Köpesumma för hela Egendomen i
Köpe-ashandlingen sinnes utsatt, asätte Taxerings,
Committeen i hwarje Distrikt de der belägne Hery,
man, det wärde som efter deras Hemmantal siva,
rar emot hela Köpesumman för sammanlagde Hem,
mantalet.
iL Mom.
Den ig Augusti. 2779
18 Mom. De EgendomSpris, som wid Köp
emellan närstylde kunna wara bestämde eller as sär,
stoore ordsaker blifwit lägre, än de gangdare, eiler
under hwad för andra Egendomar af samma be,
ffaffenhet blifwit betaldt, böra icke tjena ull grund
för Taxerings-Committsernes wärderingar', hwilka
således kunna och böra förhöjas till deras werkeliga
förhållande emot andra jemngoda Egendomar.
19 Mom. Alla Boställen wörderås ester samma
grunder som Hemman i allmänhet, och böra
esker deras godhet med sadane jemnföras.
2s Mom. Wid wärderingar as Bruk och
Bergwerk bör först Köp af sadan Egendom, jlutadt
under loppet af de nästförflutne twenue axen, tiena
ti'! rättelse, och andra Bruk dermed äfwen jemn,
föras.
2i Mom. Der denna wärderingsgrund saknas,
döra betraktas:
i:o. Tillwerknings-prks: Olika genom oli,
ka nära tillgång och olika höga pris pa Malm,
Kohl, Arbete och Spannemal.
2:v. Afsättttings-tillfälle: Olika genom
belägenhet, nära Ostra eller Westra Hamnarne af
Riket, nära segelbar Slö, genom olika tillgäng och
Ms pa utförseln; Ändteligen genom säkra för flera
är sedan Made Conkracter as tillwerkningen wid flera
Bruk.
z:o. Gnera, olika Hammarskatt, m. m.;
Och af deffa omständigheter afaöraö samt med äga»
rens uppgift jemnföras den af Bruket säpffildt frän
Hemmanen, såsom för sig uppskattade, erhällna In,
komst, hwilken bör, i likhet med det förhållande,
svm emellan Egendom och afkastning är antaget, anses
att utgöra Fem procent as wärdet. Men derest,
s/8o Den i8 Augusti.
efter desta söchastanden, Vewillningen, enligt den k
allmänhet antagna arund af Fem procent, icke stiger
till Tjugusyra Skillingar för hwarje liilwerkadt
Skeppund Jern af de egenteliga Dannemora Werten:
Sex a Alta Skillingar af de öfrige derstädes,
sch eft dem soin antingen ftelfwe hafwa affftkning i
sm Ort, eller nara och lätt urwäg till ffeppning at
den sidan af Riket, der förmonligare afsättning gift
wes: Fyra a Fem Skillingar af dem som icke haft
wa lika förmånlig belägenhet, men likwal kunna med
längre forslande begagna afsättning deråt: Och Twa
a Tre Skillingar dito af alla öfrige, som icke knnna
komma i någon af Vesta Claster; Sa stall denna
afgift alltid owagerligen ulga af sjelfwa Bruket eller
tillwerkningen, utan afdrag och uran att inbegripas
under den pa Hemmanen och Jorden enligt stadgade
grunder blifwande Bewillning.
22 Mom. Hwad angar:
Alun,Bruk,
Ankar-Smiden,
Bergsmans-Hamrar,
Bleck- och Plathammars-Werk,
Beck,Bruk
med alla andra redan i II Art. 4 och s §.§. uppräknade
Werk, Fabriker och Manufackuricr, samt
med dem jemförlige Inrättningar, äfwensom Qwarnar,
Mjöl- och Sag-, drifne af eld, watten eller
wind, Walk, och Stamp-Qwarnar; Sa stola alla
sadane upptagas ost) anses tili deras werkeliga tvärve,
samt i likhet med hwad angående Hemman och
Jernbruk ar stadgadt, uppstattas efter den afkomst
veke uppräknade Werk sm ägare inbringa.
2Z Mom. Der Köp af desa Werk och Inrättningar
nyligen blifwit asstutade, böra Köpesummor
-
Den 18 Augusti. 278!
morne jemwäl tiena till rättelse; Dock anmärkes
harwid, alt sadane Fabriker, Werk och Inrättningar,
hwilka under äret icke warit i gang, upptagas
endast till wärdet af Hus och Åbyggnad; Hwaremot
alla öfrige derjemte betraktas i och för till dem hörande
Privilegier, Förslag och Rörelse-Fond-, samt
efter jemförelse deraf uppg i swen och calculerad afkastning;
Sa att, till exempel, en Fabrik eller ett
Werk, bwars Äbyggnadcrckunna äga ett ringa warde,
likwal, för den Rörelse deruti drifwes, och den
Inkomst deraf hämtas kan, uppstattas till deremot
svarande Summa, emedan det icke är blott Abyggnadcn
titan Näringen som deruti drifwes, och winsten
som deraf uppkommer, hwilka böra träffas i
sika förhållande som Handel och annan Rörelse.
24 Mom. Till rättelse för Häradsstrifwaren
tvid debiteringen till Bewillning af EmbetL- och Tjenstemäns
Löner, böra Cheferne för de a Landet förlagde
Jndelte och Roterade Regementet: inom April
inanadS stut hwarje ar till Landshöfdingen insända
Förteckningar öfwer de till Regementet elier Corpsen
hörande Löntagare, hwaruti upptages hwars och enS
innehafwande Embete, Boställe och Löne, willtor,
>»ed det mera som tjenar kill upplysning för Taxerings-Committserne,
hwilka sistnämnde af desta Förteckningar
genom Landshöfdingen erhålla del: Bö,
randes enahanda förfarande iakttagas, derest pa Landet
Stater eller Corpser finnas som der taxeras.
2s Mom. Efter TaxeringarneS stut, ällgger
det Häradsstrifwaren, att öfwer alla asgifter, som
för Lön och andre sadane Inkomster bliswit påförde
Officerare och andre Tjensteman wid Regementerne,
vsördröjeligen upprätta och til! Lands-Contoiren inL>lwa
Förteckningar, hwilka genom Landshöfdingen
öfwer
2782 Den 18 Augusts.
öswerssickas till Regements-Befalhafwaren att tillsiä
as kippbördsmanncn wid Regements, svin del
aligger, att samma asg.fcer af hwars och enS Lön
innehäila, och i wänlig ordning K fw erer a och redowisa.
26 Mom. Ali taxering bär werkställas i vs,
werensstämmelse med uppgifterne tili Mantalsstrift
ningen, utan afseende pä ve förändringar: som un,
der meilantidcn kunna hafwa inträffat; Till följe
hwaraf hwar vch en taxeras, enligt ManlalSskrffnmgen
för sin Person i den Ort, der han Emere,
Densi eller Huswud-näring utöfwar, samt för Egendvm,
der den ar belägen, och för Noring der
den drifwes.
Tjenstefolk taxeras alltid wid den Egendom,
der de ärv mantalsstrifne vch tjena.
27 Mom. Taxerings - Committse ina balla
sina Sammanträden invm stntna dörrar; äga
Skattskyldig»: att tzvs Ccmmittöen anmäla, om Fe
hafwa något särskildt att andraga.
Taxerings, Ledamot afträde, da han sjelf stal!
taxeras.
28 Mom. Hwarje Skattssnldig som det ästlin,
dar, ware berättigad, att pä stallet ckhrlla under,
rättelse vin det Bewillnings-belopp, hwarlill han
blifwit taxerad.
29 Mom. Uppsta emellan Taxeringsmannen
olika meningar, sa att omröstning bliswer nödige
cmställcs den i^e efter Stand och Clahrr, utan est
ter Ledamöternes antal: Skolandes, i den händelse,
da Rösternas antal arv lika, den mening gälia,
som länder till Kronans största sörmohn, sa wida
frägan är af den art, M sädant kan bestämmas;
Mea uti alla andra frågor, som icke kunna sörås
Den ig Augusti. 278Z
till denna ^beskaffenhet, antages den mening, svin
Taxerings-Committeens sörsta Ledamot bifallit.
;o Moni- Efter Made Taxeringar, vch se«
dan jcmwäl den granskning blifwit fulländad, svin
här nedan i 5 §. sörestrilwes, äiigger HäradSffrifwaren
sä tidigt utfärda Debetsedlar öfwer den päförda
B.willningen, att de Skattffyldige sednast
inom den r z September kunna afhämta de samma
hos någon i Socknen, som Häradsstrifwaren anni
char om dessa" Sedlars utdelande, vch hwarvm
Kungörelse af honom till weterböoandes underrättelse
bör utfärdas. Der Länsman inom Socknen
är boende, ar han lika son; Fjerdings- och Sexman
skvffige art pä Häradsstrffw-arens begäran Debetftdlaene
emottaga, och lill drm, som sig anmäla,
utdela.
zi Moiu. Desta Debetsedlar böra specifikt
upptaga hmad den Skattstvldiae för Sig, Hustru vch
Barn samt öfrige mantalsskrifne Personer och Tjenstefolk
bär erlägga, samt hwad den Skattskyldig».' i
öfrigt för Egendom, Handtering och Rörelse bliswiMafördt.
z- Mom. Husbonde häfte för sitt Tstmstefolks
personella afgift; Men innehar Tjenstehjon
sadan Egendom, Handtering och Rörelse, som är
underkastad Beskattning, sivare det för den Bewill,
ning, svin deraf utgå bör.
zz Mom. Husbonde häste likaledes för test
Landtbönders, Torpares vch Arbetares Krono, utskylder,
sa wida tillgäng bos dem brister; Men denna
änswars, skyldighet mä dock icke sträcka sig till
Iltlagorne as ffidane Backstugu- och Inhyses - hjon,
Iler andre arbetsföre Personer, af hwilka Jord-
garen, ehuru de pä ägorne finnas boende, Ist-val
s?84 Den i8 Augusti.
icke njuter någon deremot swarande tjenstbarhet, i
arbete, penningar eller hwad det wara mä.
34 Mom. Flotta eller ombyta Tjenstehjon,
Landtdönder, Torpare och Arbetare bsningsställe,
sedan Mantalsskrifningen är hallen, widhäscar likwäl
förra Husbonden samma answarighet i afseende
pä destaS Krono, utskylder, som förut stadgad är.
zs Mom. Till ersättning för kostnad i Papper
till Debetsedlarne samt deras Tryckning, njm
ter Häradsskrifware» till En Skilling för hwacie
Debetsedel; när Debetsedeln innehåller öfwer Fem
till och med Femtio Riksdaler, Twä Skillingar,
samt för hwarje Debetsedel, som upptager Summa
öfwer Femtio Riksdaler, Fyra Skillingar, hwilken
lösen i Debetsedeln intages, vä) af den Skattskyldige
wid Uclagvrnes afoördande erlägges.
z6 Mom. Wid Taxerings, Committäe bär,
utom Häradsskrifware», alwen Kronofogden wara
tillstädes, för att med nödige upplysningar tiilhanda
ga, och åligger denne sednare änven tillse, att
hwar och en Skattskyldig blifwer behörigen debiterad,
efter Taxeringsmännens bestut. För Ziffran
answarar i öfrigt Häradsskrifware». Och derest de§e
Tjensteman förmena det någon afwikelsc frän denna
Stadga skulle inträffat, böra de sädant till Protocollet,
hwilket föres af Kronofogden, anmärka,
hwaruti Taxeringsmännens utlätanden äfwen upptagas.
z? Mom. Efter Taxerings-förrättnlngens stut
och föregången justering af Taxerings-Längden, den
Häradsskrifware'!, föra bör, skall den samina af honom
uppsummeras, samt af Ordföranden och menne
af Eommitteens Ledamöter undertecknas.
Den ?8 Augusts. S7Ze
8. 4.
<vm TyxerLng i Städerne.
1 Mom. Taxeringarnc utl Städerne förrättas
i Stockholm inför Öfwer-Stäthällaren, och
pä andra ställen inför Konungens Bcfallningshafwande,
eller den de i sine ställen förordna, med rättighet
för deste Embersmän akt wara Taxerings,
Commiltöerneö Ordförande, utav att deltaga i Omröstningarne
2
Mom, Antalet af Taxerinosmän för Stockholm
stall wara Sex af Ridderstapek och Adeln,
Tre af Prest-bandet och Trettiosex af BorgareStändet,
af hwilka sednare, Nio stola höra till
GrosthandelS-, Nio till Minuthandels, Tre till Fabriks-
och Femton till Handtwerks-Clasterne; Hvarförutan
Commitlöen stall bestå af Sex andraStandspcrsoner,
som ej räknas till något m de Fyra RiksStänden,
eller tillsammans Femtioen Taxeringsmän,
hwilka kunna arbeta pä Trenne Fördelningar, dock
fa att det belopp en hwar Skattskyldig blifwil päfördt
stuteligen i Committöcns Pleno fastställes.
3 Mom. I Götheborg och hwardera af baderne
i Första Elgsten, utgöres Taxeringv-Commitlöen
af Tre Personer ibland Ridderstapet och Adeln,
Tre af Presterskapet, Tre Ofrälse Skändspersoner
samt Femton rätte Borgare af Handlande och andra
Clastcr i Götheborg, och Tolf i Första Classens
Städer.
I andra och Tredje Elastens Skader utgöras
Taxerings-CommWer af Twa Personer utaf Ridderstapck
och Adeln, Twa af Prest-Ständet, Twä
Ofrälse Ståndspersoner och Nio af Borgare-Stan?
bet, tillsammans Femton Taxeringsman.
BibanA N-s »75, 4 Mom
-
L786 Den 18 Augusti.
4 Mom. I alla öfriga Skader blifwa Ledamöterne,
Twä af Ridderstapct och Adela, Twä af
Prest-Ståndet, Twä Ofrälse Stäntspersoner och
Ser af Borgare-Ståndet, tillsammans Tolf Taxeringsmän.
5 Mom. I Fahlun och Sala Stader komma
Lcdamöterne af Borgare-Ständer att utgöras
till ena halsten af Borgare och till andra hälften as
Bergsmän, dock sa, att i Fahlun blifwa det ena
äret Fem Borgare och Fyra Bergsmän, samt andra
äret Fein Bergsman och Fyra Borgare, Stadens
Taxeringsmän.
6 Mom. I de Skader der Gymnasium finnes,
bör ibland Ledamöter af Prcst-Standet En
Lector wäljas till Taxeringsman; Men i Upsala och
Lund, der Academier äro, stola, ulöswer det fastställde
antal Taxeringsman, i sadan egenskap inwäljas
Twenne Professorer; Deremot stola sadane Städer
äga, att ibland Ständs-Classerne wäija Twenne
Ledamöter uti Taxerings - Committeerne, för
Academie-Staten.
7 Mom. Academiste Taxeringar förrättas under
Rettors Ordförande af det förestrifna antal Ledamöter,
pä det satt, att i denna Taxering deltaga
lika manga Ledamöter af Stadens Borgerskap, ftin
Ledamöter af Academie«Staten deltaga uti Stadens
Taxering; Och iakttages derjemte, att Academiens
Taxerings-Längder aflämnas till Academiens
Recker, för att sedermera tillställas den här nedanföre
förordnade Pröfnings, eller Läne-Commuröe.
8 Mom. För Städcrne gäller, hwad äfwen
för Landet tillåtit är, att, da fullt antal Taxeringsmän
saknas af någondera Claren, ma bristen ersättas
fran en annan Class.
y Mom
-
Den 18 AUgUstft L7L7
9 Mom. I Stockholm och Götheborg- samt
Städcrne af Första Clasen, oindims hwarje är En
Trcdiedel as Taxcringsmännen; Men i alla öfrige
Etäder hälften, hwarwid. i afseende pa Borgares
acta! i Ändra och Tredje Ela fenö Skader, iakttages,
att ench äret afga Fyra och andra äret Fem,
somt, i afseende pa Fahlun och Sala, att Borgare
och Bergsmän med hwarandra alternera: De
wäljande vbetagit,, akt de afgående ater inkalla;
Hwarwid erinras, att antalet af Ledamöter som
skola afga, bör wara i förhållande till personalen
inom hwarje Clas, och att de afga, hwilka längst
innehaft befattningen såsom Taxeringsman.
is Mom. Tiden för Taxeringv-Committcsirnes
Sammanträden i Städcrne beramas af ÖfwerSkäthallaren
samt Konungens Befaljningshafwande,
sedan Magisteaterne anmält att Mankalsskrifningarne
för sig gärt, samt att det öfriga finnes i - ordning,
som bör tjena tili grund för Taxerings-Cornmilleernes
åtgärd.
11 Mom- Ledamöter lil! Städernes Taxerings-Committeer
wäljas pa allmän Nadstufwa,
ej mindre af Vorgerstapek, än af alla inviu Sraden
husägande ffattstrifne Jnwänare, som tillhöra
de Stand och Clatzer, af hwilka nämnde Ledamöter,
ester hwad redan fömkrifwit är, döra utgöras.
12 Mom. Detta wal förrättas antingen pä
det sätt, att alla omförinälte wäljande Personer genom
allmän omröstning gemensamt utnämna samtlige
Taxeringsmännen, eller ock att della utnämnande
werkställes inom de olika Classerne, i hwilken
händelse de till wal berättigade inom hwarje Clast
utse det avtal Ledamöter Classen bör Utgöra: Kunnandes
äfwen rättigheten arr namnä Ledamöter till
* * Ta.
2788 Den is Augusti.
Taxerings - Committeen uppdragas ät Electorer,
hwilka antingen härtill kallas af de wähande gemen,
samt, eller af hwarie Ciast särkildt; Dock att i
sednare fallet det fastställda antalet af Electorer ut,
gores af hwarje Elak, i förhållande till antalet af
Clarens Taxeringsmän.j
i z Mom. Kunna de wäliande icke förena sig
vm walsätter, afgöres srägan genom allman omröst,
ning, hwarwid äfwen, som da wal af Electorer för,
rättas, Nösterne beräknas efter hufwudtalet af de
närwarande, bwilket Rästninassätk äfwen wid alla
tillfällen inom Taxcrings-Cominitle n lakttcwes, utan
afseende pä Stand eller Closter. A händelse af lika
Röstetal i fräqa om Personers utnämnande, utlot»
tas en af dem, och anställas desta Omröstningar
alltid med flutna Sedlar.
14 Mom. I Stockholm wäller Borgerstapct
Taxeringsmän genoin Electorer för hwarje Ciast,
samt de af andra Ständ närwarande sina Ledamö,
ter efter hufwudtalet; Och pa det, hwad Nidderskapet
och Adeln samt Prest.Ståndet angar, den
händelse icke ma inträffa, art Ledamöter af Veste Stand
saknas, när Taxerings-Commitlc-en stall utwäljas,
anmodar Öfwer-Stathallaren, före Committöens
sammanträde, Riddarhus-Direttionen och Stock,
holms Stads, Consistorium, att hwar pa sitt ställe
kalla Ridderikapet och Adeln samt Prest, Ståndet
inom Stockholms Stad, att pä wist dag samman,
träda samt walet till Ledamöter uti Taxerings-Committöen
förrätta; Af hwilka Wal, förrättningar Öfwer-Stathallaren
erhåller tidig del, för att wid Ta,
xcrings'Com!Nl!teens första sammanträde, dä de af
Ridderstapet och Adeln samt Prest, Ständer utsedde
-
Den 18 Augusti. 2789
de Ledamöter böra ofelbart wid Committöen sig inställa,
kunna Commitieen meddelas.
r 5 Mom. De underrättelser och upplysningar,
hwilka för Slädernes Taxerings, Comiimteer. äro
behöstige, böra hufwudsakligen inhämtas af de föregångne
Mantalsstrifningar samt de uppgifter, hwilka
af alla Skattstyldige derwid böra göras, pä sätt
som angående desta uppgifter för Landet är stadgadt,
och hwilket för alla tillämplige delar äfwen gäller
för Städcrne, säsom wore det här ordagrannt införd!.
Till följe hwaraf Ower-Stathallaren samt
Konungens Befallningshaswande böra pä enahanda
sätt, som i afseende ä Taxeringarne för Landet ar
förestrifwet, oenom utfärdande Kungörelser underrätta
de Skattstyldige hwad de i afseende pä uppgifternes
meddelande, sä wäl wid Mantalsstrifningarne
som wid Taxeringen böra iakttaga; Och
kommer pä enahanda grund den Skattstyldige, som
underläter hwad stadgadt blifwit, akt böta första
gängen Twä Riksdaler och andra ggngen dubbelt,
dä han till sädant fullgörande blifwit uppmanad,
samt i denna sednare händelse, der han ändä icke
den nödiga uppgiften meddelar, wara underkastad
den päföljd, att fä ätnöjas med hwad Taxeringsmännen
honom päföra, utan rättighet att deri ändring
söka.
»6 Mom. Med sädane Böters fastställande
och uttagande förhälles pä lika sätt som angående
Landet stadgadt är; Dock komma desta Böter att
twestistas emellan dem, som biträda Committeen i
lika egenstap som Härabsstriswaren pä Landet, samt
Stadens Fattige.
17 Mom. Till nödige upplysningar för Tarerings-Committöerne
i de Städer, der Hof-.Nätter,
2?ya Den 18 Augusti.
tcr, Chaler, andre Publike Werk, Acodemkcr och
Gymnasii' finnas, eller Trupper arv förlagde, bära
isron so da ne Publ kr Werk, samt wederbörande
Befalhafware, Förteckningar ki!! Öfwer - Stakhallaren
och Konungens Befallningöhafwande tidigt
insändas, hwilka nona utmarka hwars och ens innehafwonde
Embete, Syssla och Lone-willtor; Blifwande
det pä desse Werks och Chefers answar, om
sädane uppgifter arv ftlagtige och icke i rattan tid
meddelas.
r8 Mom. I anseende kill förhållandet med
Stockholms Stad och dess större Folkmängd, hwaraf
swärighet uppstår för denna Stads TaxeringsCommittäe
att inhämta dea kännedom af hwars
och ens förmögenhets-tillstånd, samt mer eller mindre
widsträckta samt lönande 'Handel, Rörelse och
Näring, hwilken inom mindre Samhällen kan wara
tillgängelig, skall Öfwer-Stathallaren tillika med
Magistraten, förrän Taxeringen med Stockholms
Stad inträffar, ifrån Händelö- ost) Fabriks-Socicteternes
Deputerade, samt Handtwerkeriernes Ålderman
och Bisittare, infordra uppgifter pa Ledamöterne
i stro arje Societet eller Embete samt Nummer
och Qwarter, der de inom Staden eller pa
Malmarne aro boende, tillika med utlakande huru
Deputerade, Ålderman och Bisittare, inom hwarje
Societet elier Embete, finna Ledamöterne kunna, i
jcmnförligt förhållande med utffyldernc till Staden,
eker annan lämpclig och billig grund, anses i Taxationen
till allmänna Bewillnmgen, af hwilka uM
Zistek och utlätanden Taxerings-Committäerne böra
erhålla del, utan alt likwäl Committeens pröfmngsratt,
wld BelvillningcnS bestämmande, ffk
hwarje
Den 18 Augusti. 2791
hwarje Skattskyldig derigenom i sangor matto, hwarken
ma inskränkas eller hindras.
19 Mom. I öfrigt bör Taxerings-Committern,
wid bestämmandet af den synbara sörlin genhet,
som uppkommer af Handel, Näring, Rörelse
och Handtering, med undantag af de händelser, i
hwilka denna Stadga icke annorlunda föreskrifwit,
söka alla möjeliga upplysningar om hwar och en sa,
dan Skattffvldigs mer eller mindre fördelagtiga belägenhet,
Inkomst och Förmögenhet, för att derefter,
efter aflagd Ed, pä sätt som i denna Art. 6§.
föreskrifwes, samwetsgranr, utan wald, mannamohn
eller särskildte afsigter påföra hwar och en Skattskyldig
hwad honom, efter de i denna Stadga antagne
grunder, bör äläggas: Hwarwid den allmänna
föreskrift gäller, att afdrag för Skuld eller Ränka
dera icke får aga rum.,
20 Mom. Hus, Åbyggnader och Tomter i
Städerne uppskattas efter deras gängbara warde,
hwarwid sista försäljningspriset,,pä lika sätt som ä
Landet, bör tjena till.rättelse; Afwcnsom hwad angar
sädaneHus och Åbyggnader, hwilka Brandförsakrade
äro, grund för wärdet tillika hämtas af den
wid Brandförsäkringen faststälde Summan, dock
utan hinder för Committsen, att wärdet, hwilket ef
ma fastställas under Försäkrings, Summans belopp,
derutöfwer ester beskaffenheten förhöja, om skäl dertill
finnes; Åliggande Husägaren att Brandförsäkringö-Brefwet,
eller bewis om Summans belopp
förete, i fall sadant af Committestn äskås ; Och ma
wid timande eldswäda, icke större Brandskade-ersättning
tilldelas, än som swarar mot det wid sista
Bewillnings« Taxering, efter denna Författning af
ägaren uppgifna wärde. Da mi dtt af Allmänna
Brand
-
r?92 Den »8 Augustk.-
Brandförsäkrings , Werket antagne warde, endast
Advggnaden, men ej Tomten kommit i beräkning,
sä fö^er äfwen, art wid uppskattning till Bewistninas
utgörande TomtenS warde bär sränstiljas Äbyggnadens;
Deremot, dä uti Stockholms' Stads
Brandförsäkrings - Inrättning, Fastigheten blifwit
antagen ester Tomts och Äbuggnads sammanlagde
warde, blir sadan wärdcring as hwardera särskilt ej
af nöden.
21 Mom. Den under Städerne hörande Jord
wörderås ester enahanda grund, som för Landet ar
stadgad, med afseende pä den större afkastning som,
jemnförelsewrö med Jord ä Landet, Stadsjord manligen
gistver.
22 Mom. Sedan UppstaltnlngS-Committerrde
stukat deras arbeten, Taxerings-Längderne blist
wik justerade, samt af Ordföranden jemte Twenne
Ledamöter undersknfne, döra Debet, Sedlarne för
hwarje ^Skattskyldig, sa inrättade, som angående
Landet ar föreikkifwet, inom Sex wecker derefter af
Stadernes Uppbördsman, under inseende och an,
sivar af Magisträterne, wara upprättade, för att
efter utfärdad Kungörelse kunna, pä wista dagar,
inom förelagd wist tid, af te Skaktskyldige uttagas.
äz Mom. Till Protocollets förande antager
Öfwer, Slathallaren och Landshöfdingen den person,
som han dertill skicklig finner, och hwilkcn njuter
arswode för denna förrättning af Allmänna medel,
efter kwad särskildt derom kominer att stadgas.
Taxerings-Längden föres inom hwarje Stad
«f den person sädant antingen tillhörer, eller Ma,
gistraten urser.
§.
Den i8 Augusti. -79Z
§. s.
<vm en Allmän prZfnings.Lomnrittse
i hwarje Län.
, Mom. För att gransta Taxerings,Förrätt,
ningarne, jemka alla uppstattningar pä Egendomar,
sa att deras wärdén bestämmas efter hwarje Orts
gängbara pris och hwad de uti enstilte handlingar
allmännast gälla, till rättwist förhällande Medborgare
emellan, samt tillse huru det Allmännas rätt
efter innehållet af denna Bewillnings - Stadga äe
mordén iakttagen, skall i hwarje Län en sä kallad
Pröfnings-Cvmmittäe warda sammansatt; Och ware
den bäde skyldig och berättigad atr alla nödige
rättelser widtaga, med anledning af de anmärkningar
som inkomma emot Taxerings, Committecrnes
beslut, och hwad derförutän, i anseende till Fastighets
wärderingarnr, Committckn kan.finna skäligt2
Mom. Denna Committee, hwaruti Landshöfdingen
med laglig rösträttighet är Ordförande,
stall jemte honom bestå af Femton Ledamöter, hwilka
pä följande sätt utses.
z Mom. Sedan hwarje Taxerings-Committee,
förr än den ätffiljts, ibland sina Medlemmar
walt och hos Landshöfdingen anmält En af hwarje
Ständ och Clast, äger Landshöfdingen af dem alla
att nämna Trenne inom hwarje Ständ och Clast,
iakttagande derwid, sä widt möjeligt är, att en Ledamot
af hwarje Taxerings-Committé mä komma
att Pröfnings-Committöen biträda; Ock äga Städerne
att, utom en ur hwardera af de Trenne ofrige
Claster, pä Först rget uppföra Twenne Borgare.
Jemwäl böra Lands-Kamereraren samt en af Landshöfdingen
tillkallad Landtmätare t Pröfningö - Com
-
-794 Den 18 Augustt.
mitteen wara tillstädes, dock Utan att der äga rösträttighet.
4 Moin. PröfningS-Committöcn sammanträder
ä lid och Ort som Landshöfdingen utsätter. Är
Landshöfdingen af wigkiga förfall hindrad, att i
Committöens göromål deltaga, aligger honom att
sadant tidigt i underdånighet anmäia hos Kongl.
Majit som, etter pröfning af det anmälte förfall, lärer,
i händelse det smnma godkänneS, täckas en annan
Ordförande i Nader förordna.
5 Mom. Sednast inom Tolf dagar, ifrån
det Taxerings-Commilleerne fullgfordt deras åligganden,
döra Magistratcrne t Städcrne och Kronofogdarne
a Landet, till Landshöfdingarne hafwa insändt
Taxerings-Committäernes Protocoll, Längder
och Handlingar, jemte allt annat, som till desse Förrättningar
hört och dit inkommit, wid bot af En
Riksdaler för hwarje dag, fvm dermed längre dröjes.
6 Mom. Landshöfdingen utförde genast derefter
kallelse till Pröfnings-Committeens Ledamöter,
sa att de inom En manad, etter det Handlingarne
fran alla Taxerings - Committöer inkommit, kunna
sammanträda, och kungöre tillika allmänneligen i Länet
dagen för sadant sammanträde, med föreläggande
för dem af Skaktssyldige, hwilka någon åtgärd
af Läne-CommittLen assa, att inom tredje dagen
efter Committeens sammanträde, den dag da
sammanträdet sser jemwäl inberäkna!), ssrifteligen ingifwa
sine anmärkningar emot Taxerings-Committöens
åtgärd, med skälen till den astundadc rättelsen,
och hwad till bestyrkande af förhållandet kan
tjena.
7 Mom: Pröfnings-CommittLen bör med oafbruten
skyndsamhet fortsätta dess förrättning, sa att
den
Den 18 Augusti. -79s
den sednast inom Trenne wecker fran Committeens
första sammanträde kan wara fulländad.
8 Mom. Till Protocollet och Anteckningars
förande wid denna Committöe, utnämner Landshöfdingen
en tjenlig Person, hwilken derföre åtnjuter
arfwode af Allmänna medel, pa sätt särskildt stadgadt
blifwer.
De fran särssildte Districter i Länet tillkallade
Ledamöter, njute ock skjutslega för twenne hästar,
fram och -ater till deras hemwist.
9 Mom. De förändringar som PröfningSCommitteen
anser skäligt fastställa och i Protokollet
warda upptagne, böra Lands-Kamereraren genom
Utdrag af samma Protocoll meddelas, och af honom
utföras i särssild Längd, hwilken för hwarje Skattskyldig,
hwars taxering undergått ändring, utmärker,
bade hwad Taxerings-Committeäm påfört, och
Pröfnings-Committöen derutinnan fastställt. Dessa
Längder, särskildt inrattade för hwarje TaxcringsDistrict,
komma att bifogas Taxerings- Committeens
Längd, för alt Uppbördsmannen till efterrättelse
tjena.
ic> Mom. I Stockholm ware särssild Pröfnlngs-Committé,
hwilken under Ordförande af ^>fwer-Stäthallaren,
eller den Konungen t hans ställe
i Nader förordnar, skall bestå af Ett Kamar-Nad
och En Ledamot af Kamar-Rätten, Twenne af
Ridderssapet och Adeln, En af Prest-Ståndet,
Awenne Ledamöter af Stockholms Magistrat, dem
Öfwer-Stathallarcn utser, Ätta af Borgare-Skandet,
nemligen Twenne af Grosshandels,, Twenne
af Minuthandels-, En af Fabriks, och Trenne af
HandtwerkS-Classerne samt Twenne Ofrälse SkändS>
2796 Den i8 Augusti.
Med walet af dessa sednare, sa wäl som Riks,
Standens Ledamöter, förhälies pä satt som om wal
as Ledamöter till Taxerings.-.Commillöe i Stockholm
redan sagdt ar.
n Mom. Till Protocollets förande namne
Öfwer-Stäthäkaren den han anser tjenlig.
Kamereraren wid Krono» Uppbörds-Werket i
Stockholm ware utan röstnings, rättighet i Commitlem
tillstädes, och werkställe han, hwad om
Lands,Kamereraren i Länen blifwit förordnadt.
Tiden till Pröfnings - Committeens sammanträde
utsattes af Dfwer-Stäthalla ren, och gälle i
öfrigt förPröfnings-Committee i Stockholm, hwad
för Pröfnings-Commitlserne i Landsorterne, uti
alla hit lämpelige delar, blifwit förordnadt.
l2 Mom. Innan Commitleen ätstiljes, upprätte
den Hörstag till fördelning, inom Hufwudstaden
eller Länet, af det belopp, uträknadt till en half
procent ä Hufwudstadens eller Länets BewillningsSumma,
som stall anwandas, dels till kostnadernes
bestridande wid de hällne Taxeringar, såsom tryckte
Formulairer, Harads- och Lans Sammandrag öfwer
Bewillningen, Skjutslega för Ledamöterne i
Pröfnings, Cvmmitöen och arswode för Protocolls
föranden dersammastädes, dels till uppmuntran för
Häradsstrifwaren och öfrige Tjenstemän, som wid
Mantalsstrifnings- och Taxerings-Förrättningarne
genom flit och noggranhet dertill gjort sig förkjente.
§. 6.
Gm Edgäng wid Taxeringarne.
Ordförande med rösträttighet och Ledamöter,
sä wal i Berednings- som TaxeringS- och Pröfnings-Lommilleer,
böra, dä de första gängen träda
kill
Den 18 Augusti. 2797
till utöfning af de göromäl, hwilka dem i siik egenffap
tillhöra, aflägga följande Ed:
"Zag N. N. lofwar och sivär wid Gud och
Hans Heliga Evangelium, att jag, i följd af det
mig uppdragne förtroende, art wara Ordförande
(Ledamot) i denna Berednings-(Taxerings-,Prof,
ninas») Commlklee, stall hafwa till föremäl, att en
hwar har förekommande Skattskyldig Person warder
päförd den beskattning han bör widkännas; Sä
att, under ett noggrant iakttagande af färestriflerne
i nu gällande Btwillnings, Stadga, hwarken Kronan
mä Iida försäng i dess tillständiga rätt, eller den
Skattstyldige betungas utöfwer sina wilkor. Denna
min förbindelse försäkrar jag pä heder och samwetc,
akt utan någon ensidig afsigt och mannamon
redeligen uppfylla: Sä sant mig Gud hjelpe till Lif
och Själl"
§. ?,
Gm änörings sökande uti Taxerings - och
pröfnings - Lommirröernes Beslut.
r Mom. Will Skattskyldig söka ändring k
den del af Bewillningen, som af wederbörande, i
den ordning 2 §. 2; Mom. i denna Artik. föreskrifwer,
blifwit päförd, samt af Taxerings.Committöen
pröfwad och fastställd, mä han inom en manad, efter
det Debet-Sedeln stätt att afhamra, och hwar,
öfwer wcderbörligt bewis bör ätfölja Beswarsstriften,
sin talan hos Konungens Bcfallningshafwande
anmäla och fullfölja. Nöjer ej Skattskyldig sig ät
de Beslut, rörande Fastigheters och Lagenheters samt
Werks och Inrättningars wärdén, eller i fräga om
beloppet af Personers inkomst, säsom grunder för
Bewillnings-afgiftevS beräknande, Taxerings - Corn
»798 Den »8 Augusti.
mitlLe fattat, och hwaroni den Skattffyldige, jems
likt hwad 2 §. 29 Mom. förmar, ägt tillfälle att
göra sig underrättad, ware han berättigad, att i
dessa ämnen söka, hos Pröfnings-CommutDe i Länet,
ändring och rättelse, pä sätt och i den ordning
5 §. 6 Mom. här vfwan utstakar.
2 Mom. Har icke Skattskyldig klagat öfwer
Taxerings - Committckns åtgärd, men Kronofogde
eller Häradsskrifware derwid gjort anmärkning,
eller finner Pröfnings-Commikteen anledning,
akt i Taxerings - Commitleens bestut göra någon
rättelse till afgistens förhöjande, bör i senare fallet
alltid, och i förra händelsen, derest Kronofogdes eller
Häradsstrifwares anmärkning wunnkt afseende, Pro»
tocolls - Urdrag derom, genom Konungens Besällningshafwandes
försorg, tillställas den Skattssyldige
som, efter deraf erhållen del, ager att fin talan
deremot fullfölja, inom den tid och pä del sätt, soM
z Mom. af denna 8 utsätter.
z Mom. Emot Pröfnings-Committöens bestut,
som genom Utdrag af Protocollet bör den Skattffyldige
meddelas, äger denne senare rättighet inom
En mänad, efter deraf bewisligen erhällen del, sina
kill Kongl-Majit i underdånighet ställde Beswär ingifwa
till Öfwer-Stäthällaren eller Konungens Befallningshafwande,
för att till Kongl. Kammar-Collegium
genast insändas, beledsagade med de upplysningar
om sakens förhällande, hwilka wid pröfningen
äro nödige, samt af Committkms Handlingar
kunna inhämtas. Kongl. Kammar-Cvllegium utlåter
sig deröfwer och öfwerlämnar Beswaren till Konungens
Nädiga afgörande, med de Handlingar
Lvm dertill hörén
4 MM
Den 18 Augusti. 2799
4, Mom. I anseende till Prösnings-Commit,
Ons åtgärd, mä äfwen »vederbörande, som ä Kronans
»vägnar talan äga och densamma i förestrif»ven
ordning bewakat, njuta till Beswärs anförande -  enahanda rätt som den Skattffyldige, »ned iakttaganaf
hrvad för de senare, angäende Befivärens inlämnande
samt tiden dertill, är föreffrifwit.
5 Mom. Beswär emot Taxerings-eller Pröfnings
- Commiltöernes Bestut kunna ej uppehålla
Uppbörden af hrvad den Skattffyldige blifwit pä,
fördt, hwilken orvägerligcn wid anfordran erläggas
bör, ined rättighet för den Skattffyldige att, derest
han efter anförde och pröfwade klagomal, njuter
minffning uti afgiften, kostnadsfritt återfå i wänlig
ordning hrvad han för mycket betalt.
9- 8.
Gm hwad för progressiva afgistens beräknande
iakttagas bär.
1 Mom. Uppgift kill Taxering af Egendomar,
Werk eller Inrättningar, tzwiikas ägare utom
Districts »vistas, bör tillika innehålla stället der ägaren
blir Mantalsstrifwcn; Och stall sädant uti
särstild Colman af Taxerings-Längden antecknaS.
2 Mom. Dä desse Taxerings - Längder till
Öfwer-Stäthällaren i Stockholm och Landshöfdingarne
i Länen, inom den tid V Art. ; §. af denna
Bcwilinings-Stadga förestrifwer, hunnit inkomma,
samt Pröfnings-Committöernes arbeten bliftvit
stukade, böra genom Lands - Contoirens föranstaltande
, Utdrag af Taxerings - Längderne upprättas för
sädane Egendomar, Werk eller Näringar, i anseende
till hwilka ägaren, der han är Mantalsstrifwen,
kommer att Progressiva afgiften ester H. Artikeln
erlägga. - Dessa,
2ZOO Den 18 Augusti.
Defia Förteckningar, som ssola upptaga Egendomens.
WerketS eller Näri-gens Bewillning efter
npfinämnde Artikel, afsändas inom atta dagar genom
Öfwer-Stathallarens eller Landöhöfdingens försorg,
til! Häradsssrifwaren, i fall agaren ar inom
Länet Mantalsssriiwen, men i annor händelse lil!
Konungens Befallningshaswande i de Län dit de
höra; Hwarefter samma Utdrag af Lands-Contoiren
i sistnämnde Län remitteras till Häradsssrifware
och Uppbördsman, som åligga att, i anledning deraf,
den Progressiva afgiften uträkna, och hwar en i sin
ordning specifikt påföra, derefter infordra och redowisa.
z Mom, Progressiva afgiften, som uppkommer
af en Persons sammantagne Förmögenhet, utgöres
alltid pä den ort, der han ar Mantalsssrifwen,
och rubbar ei Debiteringen och uppbärandet
af den Bewillnings - afgift, som efter II. Art. bör
för hwarje Egendom, Rörelse eller Inrättning utgå,
i det Taxerings-District der han ar belägen.
4 Mom. Wid de wanlige Uppbördsstämmorne
kommer den Progressiva afgiften lika med
annan Bewillning och öfrige Kronans Räntor att
erläggas.
5 Mom. Ingen tage sig anledning af det som
i Progressiv afgift utgöres, att påföra den Skattssyldige
ett förökadt bidrag i andra afscenden, t. ex.
wid Tull-ersättningen, Fattigwärden, Legokostnaden,
m. m., för Förstärknings - Manssap o. s. w. utan
bliswer Bewillningen efter Ik. Art. enda beräkningszrunden
för utgiften af dylik särssild beffaffenhet.
. Art.
Den t8 AUgrlstft 28oi
Art. Vi?
Gm UppbZtd, Äfksrenittg och ^eöoZZre!se«
Om Uppbörd.
r Mom, Sedan Taxerings - och PröfniägsCommittserne
fulländat deras fö, rättningar, böra
ordentlige Uppbördö-Böcker af Häradsssrifwaren pä
Landet, samt wederböeande Uppböids-nän i StäderNe
genast Upprättas, samt i Stockholm till Stadens
Uppvörds-Contoir, och i öfrige Otter till LandsContoiren,
sä tidigt inlämnas, att te kunna undergå
behörig granskning, inom ten l October hwarje ar>
samt Ordres oM uppbörd wid samma tid urfärdcishwilka
Ordres contrasigneras - i Slockholm af Krono
- llppbördS - Kamereraren, och i Landsmerne äf
Lands - Kamereraren.
2 Mom. Derefter böra Hwadsfogdarne genast
till Kenutigens Befallningshaswande uppgifwä
Förstag till Uppbörds-Stämmorne, soM under loppet
af Ottober- Robembek och December mänader ofelbart
böra företagas, och wid sistnämnde mänaös
Wäng wara fulländade, ja att de sa kallade Restantie-möten,
eller andrä Uppbörds-stämman, i böh
ian af det kommaude äret, mä obehindradt kunna
hällas.
z Mom. I Städerne böra Uppbörds.Termft
ber, efter föregången anmälan hos Öfwer, Stathnllaren
samt Landshöfdingen, pälhsas, och för de
Skattssyldige pä wifia dagar, efter Qwarter och
Nummer, eller hwad annan ordning- som t pwayp
Stav kan wara widtagen, förrättas.
Vthgn-. 176. 4 M-ur,
2802 Den 18 Augusti.
.4 Mom. Wid denna Uppbörd i Stjerne,
stav alltid åtminstone en Magistrats - Person wara
tillstädes, och i Stockholm dermed sa förfaras, som
der manligt ar och redan faststäldt wara kan.
r Mom. Den Skattstnldlge som wid utlyst
Uppbörds--Stamma sig icke inställer, eller, mw han
icke finner fia i tillstånd något af Utstylden sig afbörda,
sadant icke sjelf eller genom Ombud ar maler
ware underkastad den påföljd, som Uppbörds, Författningarne
i allmänhet stadga och förmå; Och
förfares med Utstyldernes indriswande. Restantier^
utsökande, och bwad mera härtill hörer, pa sätt redan
utfärdade Författningar förestrifwa, eller ytterligare
härutinnan kan blifwa stadgadt, sa att ofgiftcrne
kunna inom slutet af Uopbörds-aret, eller d. l
Maj, wara till fullo a wederbörlig Ort redowisade,
insatte och lefwererade; Hwarwid likwal galler det
undantag för Afgiften enligt I. Arn, att den förut
bör uppbäras särskildt, nemligen i början och^ senast
inom Mars månads utgång af det samma ar, för
hwilkct Lenna afgift ar debiterad.
6 Mom. Sjömanshusen böra wid Sjömans
utmönstring innehalla den Bevillning, som af dem
ester redan skedd debitering bör crläggaS, sa framt
med Lewis ej kan styrkas, att den för aret redan
ar betald.
Likaledes böra Sjömanshusen, da Sjömän
hemkomma, innehalla den Bevillning Lesje Sjöman,
under deras bortovaro fia adragit, hwilka Bewillningsmedel
Sjömanshusen bör astamna till Uppbörds-Werket
i den Ort, der en sadan Sjöman är
Manlalsstrifwen och antecknad.
§. 2
Den i8 Augusts, Lz«z
§- 2.
Dm Afksrtnmgab.
r Mom. Annan iAfkortning pa Bcwillningsafgifterne
ma icke äga ruin, än antingen för dem
som aflidit innan Uppbörds-ams början, eller d. r
Maj det löpande arel, i hwilken händelse, dock endast
den afiidnes Afgift efter I Att. i rönna Sädga
försvinner, eller ock, om den Skactstyldige efter
Mantalsstrifningen rakat i bewislig oförmögenhet
och fattigdom, sa att han icke mägtar de påförde
afgifter erlägga, hwarom, pa sätt Uppvörds-Författningarne
förestrifwa, stal noga undersökas: Likwal
ma ackortning icke tillatas för den som någon inkomst
njuter, eller Egendom innehafwer för hwilka
afgifter äga rum.
2 Mom. Dör den Skattstyldige, eller har
han rippgiftvit Egendomen till Borgenärers förnöjande,
sedan Mantalsskrifningen är förrättad, aaldes
Bewillnings - Utstylderne af Sterbhusets utredande
eller Concours, mafian, Utan acc Sterbhusets utreddande
eller Concourfiens stut behöfwcr afwagtas;
Med undanlag likwal af hwad föregående moment
sorestrifwer.
z Mom. Wortnings-Langd undetteckne, tued
answar för dest riktighet, i Stad Uppbördsmannen,
och a Landet Kronofogden samt Häradsskrifware.
I Säd bör denna Längd af Taperingsmanne^granstas
och till fin riktighet af dem verificeras; Ä Landet
af Pastor och Socknens Berednings-Ledamöter,
hwarwid noggrant efterses, att Kronan icke kommit
i mistning af dest rätt genom Uppbörds mannens förfallande
och efterlåtenhet, hwilket afwen utr pastrif
len
anmarkes: Och stola tillika ä Landet Lefia Långt
* *
2804 Den 18 Augusti.'
der ä utlyste Allmänna Sockne-Stämmor uppläsaS,
samt intyg att derwid icke något warit att erinra,
af Pastor och twenne Sockneboar dem atecknas.
Afkortnings, Längderne böra sedermera till ^)fwcr
- Ståthållare» i Stockholm och i Länen till
kandshöfdingarne aflämnas, för att ytterligare pröfwas
och, om något derwid ej blifwit påmint, till
afföring i Rakenstapcrne beordras.
§. 3.
Gm Undantag och Lindring j Bewillning»
i Mom. Sedan, till följe af II. Art 7 §.
Allmänna Bolag blifwit Bewillning underkastade,
genom ke asgifter a Actie-ägacnes utdelningar, som
der blifwit anbefaldte, och äfwen Allmänna Cassör
och Penningewerk, Fonder för Allmänna UnderwisningS-
och Schole-Jnrättningar, Stipendier, Arbetshus,
Hospitals' och Fattig . försörjnings - anstalter,
samt i öfrigt alla fromma Stiftelser komma att
widkännas Bewillning uti de afdrag pa Räntan,
som blifwit Lantagaren medgifne; Sa följer af sig
sielft, act widare Bewillni-g icke kan paföras, hwarken
dessa Cassör, e,er de synbara tillhörigheterna under
dessa Werk, såsom dels med Bewillning redan
träffade, dely utgörande sadane allmänt nyttiga anstalter,
som icke böra betungas. Af denna anledning
äro de Hemman och öfrige Lägenheter, som tillhöra
Academierne, m. m., fritagne fran Bewillning, enär
askemsten länder till wederbörande Lärares Aflöning,
hwilka derföre särskild Bewillning erläaga.
« Mom. Upptaane fattige Barn och Fattighion
till den older som stadgad ar, och medellösa
Fångar.
2 Mom.
Den »8 Augusti. 28»;
z Mom. Kronans Manskap wid Armeen och
Flottorne, med undantag af hwad I. Art. stadgar,
och sa wida Karlen ej äger synbar förmögenhet, eller
idkar sadan rörelse, som efter U. Arc. Bestallning
är underkastad.
4 Mom. Anglingar, hwilka till Studiers
idkande uppehålla sig wid Academstr, Gvmnasier och
Allmänna Gcholox, och ei tillika nyttjaS till BarnS
underwivning samt derwid åtnjuta i Lön, minst Ett
Hundrade Riksdaler, i hwilken händelse de anses till
samma afgift som Informatorer hos Private.
ö Mom. Wanföre, Swagsinte, Bräcklige
och andre, som för bristande arbetsförmåga äro utur
stand att förwärfwa sitt uppehälle, sa framt de ej
innehafwa Egendom, för hwilken efter stadgade grunder
Bewillning bör erläggas,
6 Mom. De af Allmogen, som ej äga eller
bruka större Hemmansdelar än en fjerdedel eller derunder,
Torpare, Gerningsmän, Inhyseshjon samt
Buks-- och Fabriks-Arbetare a Landet, sawälsoui
Arbetskarlar, Fiskare och fattigare Personer i Städerne,
som ej äro inskrifne Borgare, skola, enär de
hafwa Fyra Barn, chwad desse äro egne eller Stjuft
barn-, dtt yngsta under Ätta och det äldsta ej öfwer
Femton ar, åtnjuta i de afgifter, hwilka kunna dem
paköras, Tio Skillingars afdrag, swarande mot dm
förskoning i afräkning a Lön, ych Betalnings-afgift
samt Slottshjelp, dem efter förra Författningen
blifwit jemte frihet ifrän Mantalspenningar tillerkänd.
7 Mom. De af Upsala och Amais Städers
Jnnewanare, som genom de derstädes timade sednaste
Eldswädor i betydlig mohn lidit, erhålla befrielse
fran Bewillning efter^ H Art. af denna Stadga,
till och med ar »814; Äfweasom lika fvrmohn, vä
lika
2806 Den r8 Augusti.
lika lid. förunnas Uddewalla Stads Jnnewänare,
hwilka aenom den Staden öswcrgängne Eldswada
hlstwit lidande och hwilkas Inkomst af svnbar Förmögenhet
och Näring, efter te i ii Art. för dest
utrönande bestömde grunder, icke uppgär till Feni
Hundrade Riksdaler."
8 Mom. Till samma tid förunnas de i Ostersund
Smd bosatte Borgare, hwilka der idka Rörelse
och Näring, eftergift af En Trediedel, mot
hwad baderne i Femte Classen efter H Att. af
denna Stadga böra utgöra.
9 Mom. De Jnnewänare i Westerbotten
och ten Norr om öre Elf belägne del af Nordmalings
Socken, som genom sista Kriget lidit betyde-»
liva jör'uster, för hwilka de ej kunna anses ännu
Hafwa wnnnit ersättning, tua ester Taxeringsmänrer.
s pröfning/ j anledning af Bercdnings-Cmmmitte
nes Försiag, tili i8>4 ars stut, njuta dels be»
ft.etse , dels lindring fran Bewillning efter I och H
Ark. af denna Stadga.
r c, Mom. Äfwenlcdes warder den del af Allmogen
i Stora Kopparbergs Län, som är alagd
Gruswuh ap till Stora Kopparberget, jemte Jnhoggarne
i Särna Socken af Öster-Dalarne frikallade
fran hälften af ali Bewsllnlng efter I och II
Art. astenna Stadga; Och de som en sadan Grust
nmhstkp t^ll LösaS Silfwerwerk, samt den ja kallade
Kungsgårds-hjelpe» utgöra, fran En fjerdedel deraf,
sa länge berörde crtraordinarie styldighcter och
cnera f'r det ena eller andra icke upphöra: Kommande
jcmwäl Allmogen i Herjeådalen, till följe af
Kongl. Resolutionen ten 6 Oclober 1772, samt
Sster- och Westerdal- Fögderi i Stora Koppar
-
Den i8 Augusti.' 2327
bergs Län, att njuta förskoning till halsten af hwad
tinna Stadan i I och II Arr. bestämmer.
n Mom. Kronans och Statens jemte alle
andre Menighetens och Publike Byggnader, Werk
och Jwättninoar, samt alla till BarmhcrtighctsJnrartningar
börande HnS i Stater och pa Landet,
aro fran Bewillnings-afgift undanlagne.
§. 4-
Gm Redogörelsen.
De Jnstructioner, Stadgar och Författningar,
hwilka, angående redowisande och Räkenstamrö
författande och ingifwande. med bwad mera
öfwer Kongl. Mains och Kronans tili Stats-Werkel
anslagne Räntor och Inkomster redan finnas utfärdade,
elier framdeles kunna utfärdas, böra i det
som härer till Uppbörden och Redowisningen för Bewillningen
lända Uppbördsman och akg andra Wederbörande,
som härmed befattning aga, elier någon
tillsyn tillhörer, tili ofelbart iakttagande, samida
de answar för wisad efterlåtenhet elier försummelse
undgå wilia; Bärande wid del Sammandrag
öfwer Allmänna BewiLningen, som för Stockholms
Stad af Krono, Uppbörds-Kamereraren, ock
för Länen af Lands-Contoiren stall upprättas, och
till Riksens Ständers Riksgälds, Contoir inom stulet
af Januarii manad under Uppbörds, Äret insändas,
bifogas sarffild förteckning öfwer de Mål rörande
ändring i Tareringarne, som dä ärv oafgjorde,
samt anga sökt nedsättning af den pajörde Bewillningen,
sä att detta Sammandrag mä innehålla
ali den fullständighet som ar möjlig; Hwarförutan
Riksgälds-Contoiret bör erhålla eli Exemplar af
det
sSaZ Den »8 Augusts.
det Sammandrog esmer LänetS hela Uppbörd, ftm
ärligen upprättas, och mel) den vnderdaniga Upp,
börds-Relationen sill Kongl- Majft efter Uppbörds
Ä.kls Dt ingar:
8.
<VM KLrLeknjng af hg i -enna Stadga
Msatte ?sörer.
Af dc HD ofwansöre utsatte Böter, hmarom
prästängen, efter strdd anmälan, beror, i Smek,
holm pä Oswep- SlathDaren, och pä andre ställen
sif Konungens Befallningshaswandc, tillfaller,, der
annorlunda icke sörestrifwct finnes, ena hälften Magaren,
och andra hälften den benens eller Stadens
Fattige, hwarest den selagtige finnes Mantalsstrifwenr
Bärandes wederbärande, som Bäterne alagk,
Meddela Pastor i Församlingen Förteckningar osmer
defie Böter, samt utfärda befallning om deras
intagande och
tillfaller de Fattige, antingen till Pastor, eller dest
som äger ward VM Fattismedlen.
§. 6.
Gen Gkp-d för Taxeringsman,
Ledamöter af Berednings,, Taxerings, och
Pröfymgs-Committker njute i och för denna besatt,
ning fan,ma säter' et, som uti Regeringsformen och
Riksdags, Ordnjngen är Riksdagsmän ^tillagd.
Till yttermera wiho hasme Wi detta med Mä,
W Namns ^nderssulwapde och Mara insegels un,
' Le>^
Den i8 Augusts.
28c>9
dertrnckande welat bestyrka, stadfästa och bekräfta,
som stedde i Orebro den Adertonde daren i Augusti
manad Ar efter Christi börd Ett Tusende Ätta
o. '
Hundrade och pä det
<wlfte.
Pä Nidderff, och Adelns
wägnar,
O- l. stAer brinA,
fi. t. Landtmarssalk.
(O. 8.)
Pä Borgare, Ståndets
wägnar,
ifl. >1. 8c!iwsn,
tt. t. Talman.
(U- L.)
Pa Prest-Wändek
magnar,
^»c. Uinäblom,
Talman.
(I.. 8.)
Pä Bonde-Ståndets
magnar,
ii.srs Olsson,
n. w. Talman.
(ll- 8.)
28lS
Den i8 Augusti.
L o r m u! a i r e.
Uppgift till Beredning?. Con-milrAn i N. N.
Socken fö? nr ? 8
K
Warde.
Undertecknad äger uti ofwannamnde Socken
—
Frälse-Hcmmanet Fall -
I
4020
Dito Torpa - -
1
2
ZvOO
Skatte-Hemmanet Skog l-
3
*
1600
Skattlagde Tull -Mjvlqwarnen
Forsi med z pär Stenar, som
ga masta delen af äret -
—
IO,O00
Summa
18,600
Arrenderar Frälfe-Hemmanet Basebo -
i
Dessutom uppgifwes: JnnchafwandeHarads-
Höfdmge-Bcställning
Bostället Ryd - - --
1
6ooo
5 procents Ränta derä - zoo:
Inkomst.
Ordinarie tion - - 75:
Enra LrdinarieInkomster 650:
IS2s
Fall dm
K. N.
Anmärkning.
Hwarje Skattstyldig anmälc, enligt Bewillnings-Stadgans
inncbäll och detta Formulaire, Kn Egendom, jemte wärdet
deraf, till Socknens Berednings-Committec. Den som har Egendom
i flere Socknar eller Berednings-Districter uppgifwe, i
följd heras, hwar och e» sgrstildt till den BeredningS-Eomiiiittee,
under dwilken E^ndomen är belägen, men aflämnc tillika en summariik
uppgift öfwer dem alla till Berednings-Cvmmittecn uti
den Ort, der han för sin person är i Mantal och Skatt strifwen,
?ä sätt Bilagan härtill utwisar.
Bi
-
Den i8 Augusts. 28"
Bilaga?
Summarisk uppgift pä annorstädes belägne Egendomar, Werk och
Inrättningar m. m
-
Lätt.
Stad
< eller
Härad.
Socken.
Hem-
man-
tal.
Werk och Inrättningar m- m.
Disposi-  tions-rätt.
Upsala
Upsala
Stad-
Danne-
mora.
Röda
Trön-
ninge
Gärden N-o 15 Qwart N. N.
Brätta Jernbruk - - - ,
i Säg> och 2 Mjöl, qwarnar
' Äger.
östergöth-
land-
Salebo
Winge
Annerby
5
---------
---------
.Arrenderar'
Skatt - Skrisnings - stället de
N. K.
S8r» Den ,8 Augusti.
Lormulaire.
Uppgift till Taxerings, Comniittckn uti N. N.
Stad för ar is
Undertecknad idkar rörelse härstädes säsom
Grosshandlare
äger 5:del j Sockerhr- N. N- ;o,ooo. 1500
dessutom har denna
rörelsen gifwit -
1500
':ten i SegclduksFabriken
N. N?
dessutom bär rörelsen
gifwit - - - - -
10,020. soo
looo'
Huset N:o Owart. N. N. -  ro Tunnland, Stadsjord med tillhörande
odell utmark -- - -
Summa
Hwarförntan uppgifwes: Ordinarie Inkomst
säsom Ledamot i N. N. Direction
-
N. N. dm
^astiqh.
wärde.
In-
komst.
5000
Z 2,000
zooo
!0,003
22,002
1500
IOOO
2030
100
62,000
^0,600
500
Anmärkning.
Tarerings - Gommittee uti Stad afgiswes § annorstödes
belägen Egendom enahanda Summarissa uppgift.
Den i8 Augusti. sZlZ
gift, som af Skattskyldig pä Landet bör af aflemnaS
till Berednings-Committäe, enligt Bilagan tick
Näst föregäende Formulaire.
pr».
sFrch Den i8 Augusti.
Riksens Högloflig e Ständers BewillningsUtskotts
projecc till en förändrad Lharre
Siaillate Förordning.
§ r.
Älla Skrifter och Handlingar, som i cnssildte Mål
författa», stola stnswas pä Stämpladt Papper, i
likhet med hwad har nedanföre stadgas.
Stämplar stola inrättas pä jemna och ojemna
Skillinge-tal, ifrån och med 2 till och med 47
Skillingar, samt pä följande Riksdalerstal: i. is.
if. 2. z. 4. 6. 8. »o. 12. 20. 25. zz4. och
ioo Riksdaler.
Fordrar en Handling, som stämplas stall, större
Charta än en Stämpel innehåller eller genast
är akt tiligä, mä flere Chartor beläggas, kill utgörande
af hela beloppet.
Handels- eller Handtwerks-Sammankomster
och Bolag, Stadernes enstildte Embetskamrar,
Gillen, Skrän och Sällstaper.
Alla Skrifter eller Bref som hit ingifwas,
Twä Skilling Arket.
Allt hwad utfärdas Tre SMlngar Arket;
Bärande den Magistratsperson, som harwid ar
värwarande, fä wäl som Stads-Fiscalen, wld dek
answar 24 §. innehaller, alfwarfam tillsi-n hälla,
ark
Den i8 Augusti. 281;
Longi. Maj.cs kTlädiga Rungärekfe, angäende
en förnyad .Lharce-Sigrllare Förordning.
Gifwen Örebro Slott den 27
September 1810.
med Guds Näde, Sweriges, Göthes
och Wendes Ko">mg rc. re. rc. Arfwinge till Norrige,
Hertig kill Schleswig Hollstein rc. rc. Göre wercrligt:
An som Riksens Ständer till Ost öfwerlemr
nät en förnyad Charle.-Sigillate Förordning, med
underdånig anhällan att densamma mätte utfärdas;
Alltså hafwe Wi i Näder wclat härigenom allmänneligen
kungöra denna Förordning, af innehall som
härefter föhcr:
6- r.
Ma Skrifter och Handlingar, som uti pr iwa te
Mål och Arender författas och uppsättas samt här
nedanföre nämnas, stola striiwas pä eller beläggas
mcd Stämpladt Papper; och pä det Stämpladt Papper,
efter hwarS och ens nödtorft mä wara att tillgå,
stola Stämplar härefter inrättas pä 1. 2. 4.
6. 8- 12. 16. 24. 28. 32. ock 40. Skillingar, samt
i., r och en tredjedels, r och twä tredjedels, 2. 3.
4. 6. 8. to. 12. 20. 2f. gz och en tredjedels, 50
ech ioO Riksdaler. Fordrar den Handling, som
stämplas stall, högre betalning, än e» stämpel inner
häller, biläggas flere, sä acc hela beloppet pa det
sättet warder ulgjordt.
§-
Alla Skrifter eller Bref, som ingifwas till
Handels- eller Handtwerks-Sammankomster och Bolag,
StäderncS enstildte Embetskamrar, Gillen,
Skrän och Sällstaper, strifwas pä eller beläggas
Med Charta till, tzn Skilling Arket, och allt hwa*
der
-
28l6 Den t8 Augusti.
att ofwannämnde Handlingar, warda pä det Utsattt
Stämplade Papper skrifne.
§. z
Härads-
och Bergs-Tings, samt Rädstuflvu,
Nätter i de Städer der Kämners,Rätt ej är,
Käinners- och Hall, Nätter, Städernes Collegier
och Förmyndare-KaMrar, Compromisier som swa,
ra mot Första Domstol pä Landet och i Skader,
ne, i Twiste-Mäl.
Stämningar till Parter och Wittnen, samt
kallelser till Fordringsägare i Concourser.
, Utdrag af Prvtocoller eller Domböcker, de
ma innehålla något Rättens Utstag eller ej.
Wittnesbörd om Bofasthet, Ograwerad Egendom,
Frägd, Slägtskap, Alder, Upphäfde eller Bewiljade
Inteckningar
Utdrag
af äldre Domböcker, 'Bewis och Attester.
Husesyns- Besigtnings, och Wärdermgs - Instrumenter,
Berättelser eller Bewis öfwer uppgangne eller
upprättade Nägangar.
Cautions-Skrifter och Fullmagter.
Constitutorialer till hwarjehanda Förrättningar.
Slfstrifter hwilka ingiswas som Bilagor, samt
Wittnesstrifter och annat, hwatom ej annorlunda
här förordNadk är, Tre Skrllingar Arket.
Intecknings, Bewis wid detze och andra Nät,
ter der Inteckning Vewilias, och hwilken, om deni
stall gälla, alltid bör ssrifwaS pä sielfwa Obligationen,
begripes under hivad VIN Sbjiggtioner Uk »6
S. stadgadt är.
Zn
-
Den i8 Augusti. L8l7
derifrån utfärdas till Twä Skillingar Arket; hwarr
öfwer den Magistratsperson , som harwid är närwar
rande, sä wäl som Stads-Fiscalen, wid det answar
ftin 29 §. innehaller, bör allwarsam tillsyn hälla.
8. Z.
Wid Härads, och Bergs-Tings.' samt Rädt
stufwu-Rätter i Le Städer der KämnerS-Rätt ej är,
Hall-Rätter, Städernes Collegier och FörmyndareKamrar,
Undersöknings- och Commih-rial-Rätter,
Compromister som swara emot Första Domstol pä Laur
del och i Städerne. och äfwcn de son, ej gä kill Domstol,
skrifwas uti Twistc- eller sä kallade Civile Mål,
följande Handlingar pä Twä Skillingars Charta,
nemligen:
Stämningar till Parter och Wikncn, samt Kal,
leiser, som Utfärdas till Fordringsägare i Concourser.
Utdrag af Proroeollcr eller Domböcker, de mä
mnehälla »ägor Rättens Utstag eller ej.
WitneSbörd om bofasthet, ograwerad egendom,
frägd, slägtskap, alder, uphäfne eller bewiljade Inteckningar.
Utdrag af äldre Domböcker, Bewis och Attester.
Husesyns- Besigtnings- och Wärderings-Im
sirumenler.
Berättelser eller BcwiS öfwer uppgängne eller
upprättade Rägängar.
Cautions-Skrifter,
Constitutorialer till hwarjehanda Förrättningar.
Afskrister, hwilka ingiswas som Bilagor, samt
Wittneöffrifler och annar hwarom ej annorlunda
här förordnadt är.
Men Jnteckningsbewis wid deste och andre Rätter,
der Inteckning bewiljas, och hwilken, om den
Bihang. N:v r?7. stall
2818 Den 18 Augustt.
Inlagor,. Meller, Exeptioner, Repliquer, Dupliquer
och Protester:
Första Arket Twa Skillingar.
Andra Arket Tre Skillingar.
Tredje och hwardera af de följande Arken Fem
Skillingar.
Offenteliga Stamningar a Nattens Dörr Tolf
Skillingar.
Alla Bewis, som Notari, Publlci öfwer stna
Förrättningar utgifwa till Jnlaadste eller Främmande:
Färsta
Arket Fem Skillingar.
Andra och hwardera af de följande Arken Ser
Skillingar.
I annat fall plikte Notarien som dem utfärdat,
enligt hwad i 24 §. sägs.
Da flere Bilagor strifwas pa ett Ark, stall
det samma wid hwad Rätt eller Ställe som häldst,
det ingifwes, förses med sa stor Charta, sem stulle
belöpa stg, VM hwar Bilaga more strifwen pasärsiildt
Ark.
Den 18 Augusti. 28rs
skall galla, alltid bör skrifwas pä stelswa Obligationen,
begripes under hwad om Obligationer uri iz
§. stadgadt är.
Stämningar ifrän detze och andre Ratter, ma
uti Twisiemäl beläggas med Stampladt Papper,
men swarandc Part ware ej skyldig att swaromäl ä
Stämning afgifwa, innan den, om ej förr, wid Domstolen
blifwit försedd med Charta och behörig pästrift
derom skett.
Till Inlagor, Libeller, Exceptioner, Repliquer,
Dupliquer och Protester i hwarjehanda Mäl:
Första Arbet En Skilling.
Andra Arket Twa Skillingar.
Tredje och hwardera af de följande Arken, Tre
Skillingar.
Offenteliga Stämningar, som anflaS a Rättens
dörr, Ätta Skillingar.
Bördesbref, eller Resolutioner och Utslag angående
inbördad Fast Egengom, för Len^winnande Parten,
Tolf Skillings Charta.
Till alla Bewis, som Notarii Publici öfwer
sina Förrättningar utgifwa till Jnländske eller Frän,,
mande, nyttjas Stampladt Papper af Tre Skill»,-  gar för det Första, samt Fyra Skillingar för det Andra
och hwardera af de följande Arken. Ware de r
annat fall kraftlöse, och Notarien plikte som i 29 §.
sägS.
Da flere Bilagor skriswaS pa ett Ark, skall
detsamma wid hwad Rätt eller ställe som häldst det
ingifwes, förses medfå stor Charta, som skulle belöpa
sig om hwar Bilaga wore strifwen pä särskildt
Ark.
r; §- 4.'
L8so Den i8 Augusti.
§. 4.
Consistorier, Nedie Bora-Rätten, lagmans,
och Radstuswu-Rättcr der Kämncrs-Räller äro,
Amiralitets-Ratter saint Compromcher ftin smara
emot Andra Domstolen:
Stamningar till Parter och Wittnen samt
kallelser i Concours-Mal,
Utdrag af Protocoller, som ej innefatta något
Utstag,
WiltneSbörd om Bofasthet, Ograwerad Egendom,
Frägd, Slägtskap, Alder, upphäfde eller dewiljade
Inteckningar
Utdrag af äldre Domböcker,
HuftsynS- Besigtnings, och WarderingS - Jnstrumenler
samt
Berättelser eller Bewis öswcr uppgängne eller
upprättade Raoangar eller Tomte- och Ägost.llnader,
Fem Skillingar Arket.
Ansökningar, Förklaringar, Inlagor, Libeller,
Exceptioner, Repliqner, Dupiiquer och Protester:
Första Arket Tre Skillingor.
Andra Arket Fem Skillingar.
Tredje och fällande Arken hwardera Ätta Skillingar.
Offenteligc Stamningar a Rättens dörr, Tjugufyra
Skillingar.
Urdrag af Protoller, som innehålla något Rattens
Utstag eller Dom.
Constitutorialer till allehanda Förrättningar/
Löftes eller Bergens, Skr ister,
Flillmagter till Rättegångars utkörande,.
Skillnads - Bref Uti Trolvfningar eller Aktens
stäp; hwark Ark Sex Skillingar.
Witt,
Den i8 Augustt. 2n-r
§. 4.
Wid Consistorier, Nedre Borg-Rätten, Lagr
mans- och Radstufwu-Nätter, der Kämners-Rattec
arv, Amiralitets-Rätter, Undersöknings- och Comr
mitzorial-Nätter samt Compromitzer, som smara emot
andra Domstolen, brukas Tre SkillingarS Charta pä
hware Ark, såsom till
Stämningar för Parter eller Wittnen.
Utdrag af Protocoller som ej innefatta nägot
Utstag.
Wlttnesbörd om Bofasthet, Ograwerad Egendom,
Frägd, Slägtskap, Alder, upphäfne eller ber
wiljade Inteckningar.
Utdrag af äldre Domböcker.
Wirlnesbdrd
Husesyns- Besigtnings- och WärderingS - Jnstru,
mentrr; samt
Berättelser eller Bewis öfwer upogangne och
upprättade Ragangar, eller Tomte och Ägoskillnader.
Till Ansökningar, Förklaringar, Inlagor, Li<
belter, Exceptioner, Repliquer, Dupliquer och Pror
rester:
Första Arket Twa Skillingar.
Andra Arket Tre Skillingar.
Tredje och följande Arken, hwardera Fem SUlr
lingar.
Ofsentelige Stämningar, scm anstäs pa Rätt
tens dörr, Sexton S illingar.
Utdrag af Protocoller som innehälla något Rätt
tens flur, Utslag eller Don,,
Constitutorialer kill allahanda Förrättningar, Löst
tes- eller Borgen esk ister,
Fuilmagrer till N'ltcg"ngarS utförande,
" ^ Skillnadsbref uti Trolofningar, eller Ägtcnskap;
hwau Ark Fyra S.illingar. Witt
-
2822 Den 18 Augusti.
Willnes-Bref och annat sorn ej innehåller na,
§on wist summa, samt Bilagor och Afstrifter, Tre
Skillingar Arket.
H. 5.
Riks-Marffalken, Öfwer-Stathallaren, §lca«
-emie-Cantzlerer, Landshöfdingar, Ståthållare, Be,
salhafware wid Warfwade Regementerne, Lif-Drabanks-Corpsen,
Fortifications- och Sjö-Stalerne
samt Magistrater som enligt undfangne Priwilegier
Zifwa Uljlag i Utsöknings-Mal och bewilja Utmät,
riingar i hwarjehanda Twister:
Alla Inlagor och Förklaringar som ingifwas,
Fem Skillingar Arket.
Fullmagtcr Sex Skillingar.
Bilagor och Afssrlsler, undantagande Origir.
ala Förfkrifningar och Löpande Sedlar, hwarom
nedanföre i 16 §. förmälcs; Tre Skillingar Arket.
Resolutioner, Executvrialer, Jmmisstoner,
Mandatorialcr och Promotonaler:
Nar Summan, som utsökes stiger till Fem,
liv Riksdaler, Älta Skillingar.
Derunder till och med Tjugufem Riksdaler;
Sex Skillingar, och
Derunder Tre Skillingar hwarje Ark.
Andre Suppliquer och deröswer afgisne För,
kkaringar. Tre Skillingar Arket, och hwad har»frän
utfardas, utom i ofwannamnde UlsökningsMak,
Fem Skillingar Arket.
§. 6.
Konal. Hos- och Öfwer, Nättcrne, samt de af
Kongl. Collegierne, som aga Domsrätt, Riddare
Syoe
-
Den i8 Augusti. 282Z
Witlneöstrifter och annat, som ej innehåller någon
witz summa, samt Bilagor och Afskriftec, Twa
Skillingar Arket.
Bördes-Bref, eller Resolutioner och Utflag,
angående inbördad fast Egendom, för den winnande
Parten, Sexton Skillingar.
§. s.
Ma Inlagor och Förklaringar till Herr RikSMarffalkcn,
Öfwer, Stathallaren, Landshöfdingar,
Ståthållare, Befälhafvare wid Warfwade Reger
menterne, Lif-Drabants-Corpsen, Fortifications- och
Sjö-Staterne samt Magistrater, som, enligt undfangne
Priwilegicr, gifwa Utslag i UtsökningS,Mak
och bewilja Utmatningar i hwarjehanda twister, skrifwas
pa eller beläggas med Stämpladt Papper till
Tre Skillingar Arket; Fullmagter till detze Måls
utförande, Fyra Skillingar, samt Bilagor och Ast
strifrer, undantagande Originals Förstrifningar och
Löpande Sedlar, hwarom nedanföre i I; förmå,
les, Twa Skillingar Arket; Men har fallande Re,
selutioner, Execmorialer, Jmmisstoner, Mandatoriar
lex och Promotorialer, strifwas pa Fem Skillingar,
enär summan, som utsökeö, stiger till Femtio Riksdaler,
derunder till och med Tiugufcm Riksdaler pä
Fyra Skillingar och derunder pa Twä Skillingar.
Andra Suppliquer och deröswer afgifne Förslå,
ringar, Twa Skillingar Arket, och hwad härifrån
utfä das, utom ofwannamnde Utsöknings-Mal, Tre
Skillingar.
I alla händelser förhalles lika hos AcademieCantzlercr.
§- 6
Uti Kongl. Hofr och Öfwer-Ratterne samt de af
Kongl. Collegierne, som aga Lomöratt,^ Riddare
S ylie
-
-824 Den r8 Augusti.
Svne-Ratter somt Compromister hwarifräri Lene6°
cium Kevisionis fokas kan.
Stämningar, Nokistcasionrr, Utdrag af Prv,
tocoller som ei innehalla något NättenS Ulstag, Utdrag
af aldre Prokocollcr, Promotorialer, Mandalorialer
ech Mvnirorialer, hwart Ack Nio SUllu g.
Fullmagler till utförande af ParterS talan,
Originala Cautions-Skrifter och Depositions-Attester,
likaledes hwart Ark Nio Sklllngar; och
beräknas för hwarfe af dcste Documenkcr särskild
Charta, om an de pa ett och samma Ark fkrifwas.
Ansökningar, Förklaringar, Znlcgor, Lideller,
Exceptsoner, Repliquer, Dupliquer och ffristeliga
Anförander lill Protokolletr
Första Arket Sex Skillingar.
Andra Arket N»o Skillingar.
Tredje och följande Arken hwardera Tols Skillingar.
Wittnesffrifter, Bilagor och Asstrifter, Tre
Skillingar hwardera.
Domar, Ulfkag och Constitutorialer, Toll
Skillingar Arket,
Offenteliga Stamningar, §n Riksdaler.
Acrer och Protvcoller t RewisionS-Mål, de
sörre Fem och de sednare Nio SkiiUngar Arket.
§. 7-
Den i8 Augusti. 282?
Syne-Nätter, Commissorial-Nätter samt Compror
mister, hwarifrän öenesicium Kevigionis sökaS
kan, böra Stämningar, Notificationer, Utdrag af
Protokollet, som ej innehalla något Rättens Urstag,
Utdrag af äldre Protocoller, Promotorialer, Mandatorialer
och Monirorialer, ffriswas pa Sep Skillim
gar hwart Ark.
Fullmagter till utförande af Parters talan, Originale
Cautions-Skrifter och Depositions-Attester
strifwas pa eller beläggas med lika Stämpel, och
om de äro uti ett Ark intagne, bär sä stor Chana
dertill npttjas, som, ttllsammamagen, innehaller hwad
för hwarje af deste Documenter belöper.
Till Ansökningar och Förklaringar, Inlagor,
Libeller, Epceptioner, Repliquer, Dupliquer, Ickemoritler
loco Lonkerentias, eller OickaminA säl
kiotocollum brukas lill,
Första Arket Fyra Skilllnqax.
Andra Arket Sep Skillingar
Tredje och följande, för hwardera Äkta Skil--  lingar.
Hit ingifne Wittnesskrifter, Vilagvr och Afskrisier,
Twa Skillings Charta för hwardera.
Utdrag af Protocoller som innefatta något Slut,
Dom eller fsistag, sa wäl som Constitutorialer till
bwarjehanda förrättningar, Ätta Skillingar hwart
^rk.
Ofsenteliqe Stämningar, som wid någon af
dcsta Domstolar urgifwas, ffrifwas pa Trettiotwä
Skillingar Ackct.
Aerer och Protocoller, som härifrån ins'ndas
kill K nal, MaijtS Justitie.-Rewision. de förre pa Tre
och de sednare pa Scp Skillingar Arket.
-826 Den r8 Augusts.
§. 7>
Kongl. Majus och Rikets Colle,gier, Förmast,
ningm as Sjö« Ärendcrne, Canccllic - Styrclftn,
Justitie- och Hof-Cancellairs-Embeten, Seraphi,
mer-Ordens-Gillet, Directionen öfwer As manna
Magazins- Inrättningen, Sjö-Asurance öfwer.
Rätten samt alla andra af Kongl. Maj:l tillförordnade
Directioner eller Commillöer: Ansökningar,
Beswär 06) Förklaringar som ej anga någon Rättegångssak,
i hwilket fall föregående §. bör landa
till efterrättelse, hwart Ark Sex Skillingar.
Bilagor, Tre Skillingar hwardera.
Attester och Utdrag af Diarier, Jordeböcker,
Räkenssapcr och andra Handlingar, Fem Skillin,
gar Arket.
Recommendationer, Promotorial^, Mandato,
rialer m. m-, Nio Skillingar Arket.
Förmcdlingsbref som i Kammar-Collegium bewiljas,
antingen de utfärdas genom Bref eller Utslag,
för hwart helt Hemman Tiugufyra Skillingar,
och sa i proportion för de mindre, dock ej un,
der Ser Skillingar för Hemmansdelen.
Algirijke Sjö-Past Tiugufyra Skillingar.
Fri-Bref och Auctorisationer pa Tullfri Spannemal
Tolf Skillingar, de derom afgifne Förbin,
delser Sex Skillingar; Skatte-Warderingar, Stadjo.
Nätts Uundersökningar och Bewis öfwer deponerad
Städja-Skilling Ser Skillingar,
Utstag och Resolutioner samt Liquidationer öf,
wer Krono. Fordringar, Tolf Skillingar Arket.
Priwilegier. Resolutioner elier TillstandS-Bref
med rättighet till Bergwerks, Handels och Handa,
stö,derS, Fabrikers och Manufagturers, Fiubladige
Sa
-
Den 18 Augusti. 28^?
§. 7.
De Ansökningar, Beswär och Förklaringar,
ftin ingifwas kill Kongl. Mai rs sch Rikets Collegier,
Förwaltningen af Sjö-Ärenderne, CantzluStyrelsen,
Jnstilie- och Höft CantzlerS-Embetena, Seraphimer-Ordens-Gillet,
Directionen öfwer Allmänna
MagazinS-Inrättningen, Sjö-Astnrance Öfwer,
Rätten samt alla andra af Kongl. Maj:t tillsörord,
nade Directioner, Dcputationer eller Committöer,
men ej anga någon Rättegångssak, i hwilket fall föregäende
§. bör landa till efterrättelse, föcseS hwart
Ark med Fora, och hwarje Bilaga med Twä Skillingars
Charta, Attester och Utdrag ftm härifrån
meddelas, utur Diarier, Jordeböcker, Räkenskaper
och andra Handlingar, Tre Skillingar Arket; Rekommendationer,
Promotorialer, Mandatorialer m. m..
Sex Skillingar Arket; Förmedlings-Bref ftm i
Kammar-Lolicgio kunna bewiljas, antingen de utfärdas
genom Bref eller Utstag, för hwart helt Hemman,
Sexton Skillingar, och sä i proportion förde
mindre, dock ej under Fyra Skillingar för Hemr
manödelen.
Algieriska Sjö-Past, Sexton Skillingar.
Fribref och Authorisationer pä Tullfri Spannemal,
Ätta Skillingar; de derom afgifne Förbindelser,
Fyra Skillingar; Skatte - Wärderingar, StädjoRättS
Undersökningar, och Bewis öfwer deponerad
Srädjo-Skilling, Fyra Skillingar.
De i drha Collegicr och Werk fallande sstflag
och Resolutioner samt Liquidakioner öfwer Krono,
Fordnngar, Ätta Skillingar Arket.
Priwilegier, Resolutioner eller Tillstånds - Bref
Med retlighet till Bergwerks, Handels och Handasiöjderö,
Fabrikers och Manusacturerö, Finbjadige Sä
gars
-
2828 Den 18 Augusti.
Sägars, Pappers och andra Bruks antagande
m. ni. ftm kan konuna under namn af Priwilige»
rade Inrättningar till Effccters och WarorS förfärdigande
eller förädling, ikrstwaS pa Stämplat
Papper fran Fvra Riksdaler Tiuaufyxa Skiliiuaae
till Trettiosju Riksdaler Tmgufyra Sftilmgax, allt
efter som förrbemälte Colleoier och Werk pröswa
Inrättningen wara förmonlig; och walder Kongl.
Majus Hos, och Öfwer-Nätter, samt Collegier och
flere Wederbörande, sorn aga enjkildle Personers
angelägenheter, med stut afhjelpa, fördudit akt genom
Erpeditionsfätlet förminffa Kongl. Majus och
Kronans inkomst as Charta Sisillata, utan dör i
sall Bestutet expedieras genom Bref, ProtocollsUtdrag
eller Pa,krist ä Handlingarne. sa stor Char,
ta, S-gillata, Stämpel nyttias, som efter Förordningen
belöper; Communications- och JnhibilionsNesolutioner
härifrån undantagne.
§« 8.
Riksens StänderS Bank ostft Riksgälds-Con,
loir, Öfwer-Hof.Jägmästare och Ofwcr-JntendentsEmbetet,
Collegium Mcdicum, Landcmlfteri- Forki,
fications- Controll- Riks-Discont- Assistance» och
Jern-Contoiren, Convov-Comimtzariatet, Directiv,
nen af Nummer-Lotteriet, Allmänna Brandförsäkrings
<Contoiren, Öfwer-Directionerne wib Tulloch
P^ ^Werten, samt Riddarhusets och öfrige
Riks-Standens Canceilier.
Inlagor, Tre Skitlinaar A-ket.
Hwaric Bi-aga, Twa Skillinoar.
Öppna Ulstag eller Utdrag af Protocollcr och
Diarier, Fem Skillingar Arket.
Chartvr ftin utgifwas ifrån Landtmäteri-Contoiret
i Stockholm, sa,nr Landtmätarne i Landsor
terne
-
Den i8 Augustt. rtlZ
gars.
Pappers- och andra Bruks anläggande, med
mera som kan komma under namn af Priwilegicrade
Inrättningar till Effeclers och WarorS förfärdigande
eller förädling, skrifrvas pä Stämpladt Papper frän
Tre Riksdaler till och med Tjugufem Riksdaler, allt
efter som förrbemälte Collegier och Werk pröswa Inrättningen
wara förmonlig. Och warder det Kongl.
Maj rs Host och Oaver-Rauer, samt Collegier och
flere Wederbörande, som aga enstildte Personers angelägenheter
med sint afhjelpa, strängeligen, fönbudit,
att genom ExpeditionSsättet minsta Kongl. Maj.tS och
Kronans inkomst af Charta Sigillata, utan bör, i
fall Beslutet expedieras genom Bref, Protocolls - Utdrag,
eller påskrift a Handlingarne, sa stor Charta?
Sigillata-Stämpel nyttjas, som efter Förordningen
beiöper; Communications- och ZnhibitionS-Refolutio?
ner härifrån undantagne.
§. 8-
HoS Riksens Ständers Bank och deras Riksgälds»
Contoir, Öfwer-Hos-Jägmästare och Öfwer?
Intendents-Embetet, Collcginm Medicum, Landtmäteri?
Fortisteations- Controll- Riks - Discont- Asst--  stance? och Jcrn-Comoiren, Ccnvoy-Commistariatet,
Directionen af Nummer - Lotteriet, Allmänna Brandförsäkrings,
Conroiret, Öfwer-Directeurerne wid Tulloch
Post-Morken samt Ständens Cantzli pä lika
grund, sonst Riddarhusets, strifwas Julagvrne pä,
eller beläggas med Twä, och hwar Bilaga En Skillingö
Charta, men de härifrän utfärdade Beslut, antingen
genom oppne Utslag, eller Utdrag af Protokoller
och Diaricrj, pä Tre Skillingar Arket.
Chartor, som utgifwas ifrän Landtmäteri-Cort?
toirer i Stockholm samt Landtmätare t Landsorterne,
söre
28zo Den >8 Augusti.
terne förses med Stämpladt Papper för hwarje helt
Hemmans agor Chartan mnehäiier, Sex Skillin,
gar, derunder till och med Tre F/erdedels Mantal,
Fem Skillingar, derunder till och med ett halft Mantal,
Tre Skillingar samt derunder Twa Skillingar.
§. 9-
Hos Kongl. Majus Justitie-Newisions Expedition
Deductioner
och Contra-Deductioner i Rewistons
- saker:
Första Arket, En Riksdaler.
Andra, En Riksdaler Tlugusyra Skillingar.^
Tredje och hwardera af de följande Twa
Riksdaler.
Atffrifter och Bilagor wid Skriftwexlingarne,
hwart Ark Ätta Skillingar.
Domar och Utslag i Rewisions-Mal, hwart
Ark Twa Riksdaler Tjugusyra Skillingar.
Preliminär-Utjlag och Resolutioner i andre
Mål, hwart Ark En Riksdaler.
Nättegängs - Fullmagter, Löftes - Skrifter och
Depositions-Ättester, Tolf Skillingar.
Öfrige Stats-Expeditionerne:
Rättegångs - Fullmagter, Ansökningar, Förklaringar,
Permissions-Suplikcr för Militair och
andre Personer inom Riket, samt Depositions - Attester
och Löftes-Skrifter, Tolf Skillingar Arket.
Ansökningar as Allmogen, Ryttare, Dragoner
med flere dylike af Militären, Fyra Skillingar.
Bilagor och Asskrifter, hwarje Ark Sex Skillingar.
Utflag och Resolutioner k Beswars- och Ansöknings-Mål,
sa wäl som bifall till Tjenstledighet,
Den r8 Augusti. 28zi
försel? med Fyra Skillinges Charta för hwart helt
Hemmans agor, som Charla:, innehåller, och för
Hemmansdel derunder, lill och med Trefjerdedels
Mantal, med Tre Skillingar, derunder till och med
eil halft Mantal med Twä Skillingar, och Verum
der med En Skilling.
8. 9-
Till Kongl. Majus Justitie-Reiwsions Expedition
skrifrvaS eller bjläggaS:
Deductioner och Contra Deductioner i Rewisions-saker:
Första
Arket, Tretliotwä Skillingar.
Det Andra, En Riksdaler.
Det Tredje och hwardera af de följande, En
Riksdaler Sexton Skillingar.
Asffrifter och Bilagor, som wid Dcductisnerne
följa, utom de ifrän Öfwer-Rätterne insände Rewisions-Arter
och Protocollcr, hwarom ibland annat
7 §. handlar, hwart Ark Fem Skillingar.
Domar och Utflag i RcwisiouS: Mäl, hwart
Ark En Riksdaler Trerkiokwä Skillingar.
Men Utflag i Rättegångs- och Resolutioner i
andra Mål, hwart Ark Tretliotwä Skillingar.
Fullmagter till MälS utförande i Justitie-Rewisionen
och de öfrige Stats - Expeditionerne, Ansökningar
och Förklaringar, Supliker om Permissioner
för Officerare och andre inom Riket, hwart Ark
Atta Skillingar, och lika mycket för Depositions-Attester
och Löftesskrifter uti RattegäugS- och VeswärSF
Mäl; Bilagor och AWifter, hwardera Fyra Skillingar,
samt Kongl- Majus har utfallande Utflag
och Resolutioner i BeswärS- och Ansöknings - Mäl,
sä wäl som Bifall till tjenstledighet, Trettiorwä Skillingar;
Och bör ben eller be, utom Allmogen, som r
Kongl.
L8Z4 Den 18 August!.
het, En Riksdaler; Och bör den eller de, utom
Allinoaen, sein i Kongl. Majus Egne Händer na,
gon Suplik i underdånighet aflemna, haswa forsett
densamma med behörigt Stämpladt Papper, till
undwikande af den stadgade plikt i 24 §.
Privilegier eller Resolutioner till Berg» och
Manufaktur, Werks, Handels- och Handaflöjders,
Fabriks- och Apokhcks-Inrättningar samt andre Priwiligerade
Rörelser och Näringssätt sein Kongl.
Maiu antingen omedelbarligen eller pa anförde underdånige
Beswär i Näder tillåter, sa wal som
Tlllstands-Bref till Böckers Tryckande m. m. stola
elter omständlgheterne, och såsom Kongl. Majit wid
hwarje särstild händelse i Na der förordnar, strif--  was pa Stämpladt Papper ifrån Ätta till Fyra,
tiofem Riksdaler.
Adels, e«.h Naturalisalions - Bref, Femtio
Riksdaler.
Friherre-Bref, Ett Hundrade Riksdaler.
Gr elive-Bref, Twa Hundrade Riksdaler.
TLapen och Wapens förändring, T-ugutwa
Riksdaler Tmgusyra Skill,ngar.
Utom Eyarte-Sigillate Recognitionen.
För öppet'Bref, hwarigenom Kongl. Mant i
Nader tillägger någon de förmoner, Heders-Titlak
och företrädes-rättigheter, framför andra Undersåtare
, som Herrar Riksens Råd af alder tillerkände
blifvit, Tiva Hundrade Tjugufem Riksdaler.
Riddare-Bref af Kongl. Seraphimer-Orden,
Fyratiofem Riksdaler.
Commendeurer af Kongl. Swärds - Ordens
Stora Kors, Tjugulwa Riksdaler Tjugufyra SkilUngar.
Commendeurer af samma Orden, Tjugutwa
Riksdaler Tjugufyra Skillingar. Rit
-
Den r8 Augustt. 2ZZZ
Kongl. Majus Egne Händer nägon Suvlik i underdånighet
aflemna, hofwa försedt densamma med behörigt
Stämpladt Papper, till undwikande af Len
plikt, hwarkill de eljest, enligt denna Författnings
29 §- stg styldjge göra.
Alle Sakägare ärv wal skyldige, alt, sä wal i
Kongl. Majus Cantzli, som ock hos Kongl. Majus
Hos- och Ofver-Rckcer, samt Collegier och siere
Vederbörande, hwilka i denna Färcrduing aro nämnde,
uppwisa behörigen Chartcrade Hufwudstrifter till
de Handlingar, som i afskrift bifogas; men dä sädant
understundom kunde för Parter medföra kostnad
och olägenhet, tillätes art, pä lika sätt, som Lagert
Uti 14 Cap. 4 §. RättegängS.'Balken om Afskrift
kers bcwittnande stadgar, äswcn med bewiscn, alt Hust
wudskristerne aro fdrsedde med Stämpladt Papper,
mä förfaras, och i följe deraf Parterne äga, att af
krowärdige Män, som Atstrifierne bcwittna, tillika
lära intyga om och huru stor Charta till samma Hufwndskrifler
är nyttjad, pä det erfaras mä, huruwida
Förordningen blifvit iakttagen eller ej, i hwilket sednare
fall a en flik iZstlaga afseende icke göras sär;
dock undantagas de Handlingar, som blott till Upplysningar
i en och annan omständighet bifogas och
hwilka wäl stola wara skrifne pa, eller beiagde med
behörigt Stämpladt Papper, men blott till öfverensstämmelse»
med Originalet bewmnas.
Är Partens wistande längt fran Domaren böra
Nsstrifcer bcwittnaö, hälst af Secreterare» eller Notarien
i de större, och Borgmästaren eller den i hanS
sränwaro Presidium förer, i de mindre Staderne,
wc.r pä Landet af Häradshöfdingarne, Prester stapet
eller Kronobetjening. Sker bestyrkandet af andre
Älän, böra desie ursäkta si» tjenst, caraetere, näringsBihang.
N:o s^k
28Z4 Den »8 Augusti.
Riddare af Kongl. SwärdS--Ordens Stom
Kors, frie fran Stämpladt Papper.
Riddare af Koning Carl XIII Orden, Sex
Riksdaler.
Riddare af Kongl. SwärdS - Orden, Sex
Riksdaler.
Ccmmendcurer <st Kongl. Nordstjernc-Orden,
Tjugutwä Riksdaler Tjugufyra Skillingar.
Riddare och Ledamöter af samma Orden, Sex
Riksdaler.
Commcndeurer as Kongl. Wasa OrdenS Stora
Kors, Dugutwa Riksdaler Tiugufyra Skilling.
Commendcurer af samnia Orden, Tjugulwa
Riksdaler Tjugujyra Skillingar.
Riddare al denria Orden, Sex Riksdaler.
Alla Alssrifter och Bcwrs fran Kongl. Majus
Cancellie, Ser Skiliirgar Arket.
Kongl. Majnö Nådiga Fullmagkcr för CiwileMilitair-Stän.
det pä Embeten efter Nw för
Hundrade af Penninoe-Lönen och Tjugusu för
Hundradet af Jndeld Lön.
Kongl. Majus Fullmagter för Ecclesiastik- Academie-
Tomnasie- och Schole, Staterne, ssrif,
ivas pä Stämpladt Papper efter enahanda beräkning
för hwad af Kronan bestäs, och Syflan åtföljer
eller tillagdt warder i Penninge-Lön eller och
i Spannemäl, Hemmans- och Ränte-Persedlar.
För Pastorum inkomster af Församlingarne, beräknas
och tilläggas särskildt, nemligen:
För Landt-Pastorater a >8 k-för hrvar/e Helt
Mantal och propoekionalitcr för de mindre, hwar,
af Pastoratet består, sedan Präste- och CapellanSBohten,
samt de under noknämnde Löne-beräkning
begripne Hemman dlifwit afdragne, och
Lör
Den ;8 Augusti. L8z§
sätt och hemort, till Län, Stad, Härad, Sockn och
B-). '
Kongl. Majus Nadina Privilegier eller Resolutioner
till Berg- och Manutaernr. Werkö, Handels
cch HandastöjderS, Fabrikers- lch Apothekers-Jnrättmug,
saint andre Priwilegierade Rörelser och Näringssätt,
som Kongl. MajU antingen finner godt att
omedelbarligen bcwilja, eller ock, pä anförde underdåniga
Benvar öfwer Kongl. Majus Collcgiers och
EwbetömanS derom giftre A ista gg Utslag, i Räder
lilläka, sä wäl som Tillstånds-Bref till Böckers
Tryckande nied mera sädant, stola efter cmständighctttnc,
och, såsom Kongl. MajU wid hwarje särstild
händelse pröfwar godt i Räder förordna, strifwas pä
Stämpladt Papper ifrän Fem till trettio Riksdaler.
Adels- och Namralisarions - Bref, Treltiotrr
Riksdaler Sexton Skillingar.
Friherre-Bref, Sextiosex Riksdaler Trettiotwä
killingar.
Grefwe-Bref, Etthundrade Trettiotre Riksdal
ler Sexton Skillingar.
Wapen och WapenS förändring, FeMlSn Riksaler,
utom Charle-Sigillate Recognilionerr.
För Öppet Bref hvarigenom Kongl. MajU i
Räder tillägger nägon de förmoner, heders - titlar och
företrädes, rättigheter framför andre sinder särare, som
Herrar Riksens Räd af alder tillerkände bliftvkt, Etthundrade
Femtio Riksdaler.
Riddare-Bref af Kvttgl. SeraphimK-OrdenTrettio
Riksdaler.
Commendeurs «Bref af alla Orde«, Trewi»
iiksdaler.
Commendeurck af Kongl. Swärdö-OOmS
«Kors, Femton Riksdaler.
» » EoW
