# ID: svediakorp-gov1756
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1812
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 160,862
# sentences: 4,865
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Till santtelige
IW-Ständcnv Protocoll»
Innehållande de Handlingar,
Hwilka till Riks-Standen blifwlt aflemnade,
Såsom
onungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utffotts Betänkande»
och Förklaringar,
Samt
iks-Ständens Protocolls-Utdrag wid
Urtima Riksdagen i Arebro i8ir°
Tredje Bandek»
wrebro,
Tryckt hos Nils Magn. Lindh, r8rz.
Den rz Julik. 1571
Uppläst hos Ridd. och Adeln den »Z Juli!.
- - ^resl-Ständet den iz - -
- - Borgare-Skändct d. r; - »
- - Boiide-Skändet den i; - -
Riksens ^ögloflige Ständers Stats-Urskolts
Betänkande, i anledning af Riksdagsmannen
l^ils Swensfons fran Guteberg
hos Hederwärda Bonde-Ständet
ingifne och till Stats-Utskottet remitterade
Memorial, angående gimla och sön,
driga Banco, och Riksgäldsfedlars emottagande
i uppbörden.
3enom Prvtocolls,Utdrag af den 5 ststledne Maji
ar Hederwarda Bonde-Ständer till Stats-Utflottet
cmitterat ett af Riksdagsmannen Nils Swenson
fran Guteberg ho§ Hederwarda Ståndet inifwik
Memorial, sa lydande:
^'Hemmawarande medbroder af Allmoden uti
frammestad, Bäreby, Tang, Trökjerna, Hyringa,
ängiums och Malma Socknar haswa alagt unicrteknad
deraS och B onde, Ståndets i Kallands,
ilse och Wiste samt Värne Härader af Skarabrgs
Län,, Fullmägtig wid nu påstående Urtima
Riksdag i Orebro, att hos Hederwarda BondeStandel
anmäla och föra klagan öfwer det känbara
lidande, som menige Allmogen tillffyndas, igenom
det stora antal söndriga och förderswade Banco, och
Riksgäldssedlar, hwilka nu i penningerörelsen ga
händer emellan; och hwilka Allmogen, såsom fran
^ufwudstaden aflägse boende, ej aga tillfälle att i
Banken eller Riksgalds-Contoret, fa, nar bchofwet
sa krafwer, utbyta. Det ar af sadan anlcd,
nins, som vswanberörde Socknars Jnnewänare, tro
* * stg
*572
Den iz Julii.
sig böra fasta Hederwärda Ståndets uppmärksam,
het wid detta ärende, och wördsamt wilja hafwa
den önstan framställd, alt Hederwarda Bonlci
Ståndet täcktes hos war Allernädigste Konung an,
mäla deras begäran, det matte alla gamla och söndriga
Sedlar, hwara waleurcn och understriflerne
annu finnas sa låslige, att rätta förhållandet med
tillförlitelig wihhct kan utredas, fa lemnäs, och,
utan widare »urklistring eller reparation den Allmo,
gen ej förstår wcrkställa som sig bör, emottagas pä
Krono Uppbördsstämmorne hädanefter; hälst Landt,
Ranteriet, om ej tiilförbundit alt besörja Scdlarnes
hyfsning, sedermera icke saknar lägenhet, att pa all,
män bekostnad laka transportera dem till wederbö,
ronde Werk, der de, såsom förstitne och i rörelsen
icke pa sadane grunder anwändbara, kunna indra,
gas och nya i stallet efter omständigheterna utgift
was. Orebro den 4 Maji 1312.
I^il8 Svensson
fran Guteberg.
Uti olwanstaende amne förenar sig äfwen un,
dcrteknad Fullmagtig för Allmogen uti Wadsbo
Harad. L.srs Svensson
fran Wad.
Stats-Utstottet arkänner wiherligen, att All,
mänbeten ofta får af de i omlopp warande förnvtte
och söndrige Banco, och Riksgäldssedlar »vidkännas
olägenheter, och hwilka till en betydlig del beredas
genom det vwarsamma sätt, pa hwilket Sedelmyntet
handteras; men Stats-Utskottet anser tillika den
uti Memorialet uppgstne utwäg till detza olägenheters
ashielpande, icke wara lemplig, eller förenlig
med Niksgälds-ContvrelS rätt och säkerhet.
Om
Den rz Julik.
157;
Om det ar hwarje enstild mans rättighet, att
pröfwa och bedöma rigligheten af dest utgifne /örbindelser,
innan de emot honom kunna göras gällande,
sa mäste wäl enahanda rättighet äfwen förbehållas
at Riksgälds,Contoiret, i afseende pa CreditSedlarne.
Men derest, efter hwad Memorialet sones
asosta, granskningen af söndrige och förstitne Sedlar
skulle uppdragas at deras innehafware i sa »vidsträckt
matto, att Uppbördsmännen wörö owilkvrligen
förpligtade, att emot egen öfwertygelse, såsom
rigtige och giltige mottaga alla de Sedlar, innehafwaren
godkänner, sa torde lätteligen finnas, att k
och med det samma frankännes Riksgälds,Contoiret
all rättighet att granska och såsom för en eller annan
orsak oduglige rata de Credit.Sedlar, hwilka genom
Uppbördsmännen instickas, helst det icke lärer kunna
sättas i fraga, att Uppbördsmännen stola »vidkännas
någon förlust pa sadane Sedlar, som de
sjelfwe warit twungne, att utan granskning såsom
fullgode mottaga. Hwilket dock Riksens Högloft.
Ständers närmare ompröswande »vördsammeligen
underställes. Orebro den is Julii 1812.
PäHöglofl. Ridd. och AdelnS Pä Högwörd Prest-TZn
Lcdamöters
mägnar, dets Ledain. wannar,
^törner. Oust. ^lurrs^.
Pä Wällofl. Borgarc.Stän, Pä Hcderw. Bonde StändetsLcdam.
wägnar, dets Leda,», wannar,,
ch ^nclersson.
O. tunelius.'
Upp
-
-574 Den iz Julli.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. i; Julli.
- - Prcst-Ständet d. iz -
- - Worgarc-Städet d. rz «
- - Londe-Ständet d. iz »
Wördsamt Memorial!
^edan Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Economie-Utssott uppå ett frän Heder,
wärda Bonde-Standet den 12 sistl. Maji remitteradt
Viemorial af ätssillige Riksdags-Fullmägtige
frän Stora Kopparbergs och Westerås Län, rörande
yrkad förhöjning i fängffjutslegan och serskild ersättning
för fängewärden under ransakningstiden m. m.
redan den z c» i ofwannämnde mänad afgifwit Betänkande
i berörde hänseenden; sä har wid föredragning
af samma Betänkande hos Refpective RiksStänden
i
o Högloft. Ridderfkapet och Adeln ej mindre
under den z sistl. Junii äterremitterat Betänkandet
till Utskottet, under anmodan att inkomma med förslag
til! bestämda grunder för de friwillige öfwerenvkommelser
i afseende pä fängföringen, hwilka
Utskottet i sitt Utlätande äsyftat; an äfwen, under
den 9 i nämnde mänad, säsom en särskild motion
remitterat Herr Landshöfdingen och Commendcuren
Frih. af Häkanssons anförande, af samma inne,
häll, som Högloft. Ridderskapet och Adelns äberopade
äterremitz utwisar; hwarförutan Högloft. Ridderskapet
och Adeln den 17 sistl. Junii till Utskottets
handläggning hänwist ett af Friherre Henning
Wrangel til! Högloft. Riddcrsk. och Adeln inlemnade
Memorial, angående inrättande af en Gensd'armerie'Corps
till fängföringcns bestridande. —
Och har Herr Landshöfdingen Friherre af Håkans
-
Den rz Julik. »575
kansson detzutom skrifteligen meddelat Utskottet sina
tankar i ämnet, innefattande i serskillde puncter
förslag till den förändring i fängföringen, att fän,
garne, under bewakning af en dertill anslagen bewapnad
Corps, borde, sä wida kroppsfel ej gjorde
dem oförmögne, till fots forslas frän och till bestämde
ställen; samt att hwarje Härad efter Hemmantal
borde deltaga i kostnaden till sa wal underhället
och beklädnaden för nämnde FängbcwakningsCorps,
som äfwenwäl inrättande af PosteringshuS
och anskaffande af nödwändiga sängkläder m. m.
till waktkarlar och fängarne m. m.; och
2:0 Högwördige Prest-Ständet har under den
9 sistledne Junii till Utskottet remitterat Herr Prosten
Johan Almqwists, Herr Biskoppen m.m.
Doctor Faxes och Herr Prosten Doctor Stenhammars
i anledning af UtskottetS förenämnde
Betänkande gjorde anföranden, äsyftande den ändring
i hwad Utskottet förestagit, rörande lempelige
vfwerenskommelsers afstutande Häradswis, om ersättning
för fängewärden, att sadane öfwerenskom,
mclser borde hälst LänSwis wcrkställas, och derefter
insamlande ärlige medel, af Landshöfdingen till fångförare
utdelas i mohn af deras mer ever mindre
hafde beswär och wisade omtanka wid fängarneS
wardande; med serskild hemställan af Herr Doctor
Stenhammar, om icke wid en ny införande
Landpolis, fängforslandet hädanefter, till minskning
af Kronans i sä mätto betydligare kostnad, kunde
wcrkställas af inwid wägarne boende Soldater, pä
säbant sätt, att under stike personers bewakning, fängarne,
dä de besunnos frisse och rörlige, singe
marchera Slalionerne emellan.
Desse
»576 Den rz Julik.Z
Defte ferstilde Motioner och anförander, såsom
med hvarannan sammanhängande/ har Utskotlet
pä en gäng under öfwerläggning förehaft; Och
ehuru Utskottet, hwad inrättande af en Gensd'arnierie,
ever serffild Bewakninos-Corpö angar, tror,
att en sadan inrättning tilläswentvrs pä wise Örter,
derigenom sängar oftare transporteras, skulle, genom
anskaffande af tillräckelig bewakning, medföra
bade säkerhet wid fängars forslande och äfwen i
synnerhet nu warande fängförares lindring och förmohn
i flere hänseenden; likwäl och da en sädan
inrättning i ätffillige Orter ej torde bliswa anwändbar
utan en större kostnad för Jnnewänarne, anser
sig Utskottet icke annorlunda böra tillstyrka antagande
af meranämnde inrättning eller annan förändring
i nu warande fängföringssättet, än att det ma ankomma
pä Jnnewänarne i hwarje Ort, att, efter
deras hörande genom Konungens Befallningshafwande
och ikeende föreställningar om nyttan deraf,
siclfwe bestämma, huruwida samma Inrättning ma
antagas för de medel, som till fängförares crsättsättning
för fängwärden, genom de af Utskottet tillförene
söreflagne öfwercnskommelser, stadgas; dock
utan att Utskottet ser stg kunna till sädane öfwerenskommelscr
algifwa nägot förflag till bestämda grunder
, ftin ftr alla Orter i Riket kan göras antag,
ligt, emedan sädant bör lempas efter hwarje Orts
mer eller mindre besvär wid fängförlngen.
Och widkommandc de frän Högwördige Preste-Ständet
remitterade ofwannämnde anmärkningar
wid Utskottets förra Betänkande, sä anser Utskottet
det böra vfwerlemnaS ät Konungens Befallningshaswande
att föreställa wederbörande om fädane öfwerenskcmmelserS
afflutande amingen Läns-eller Hä
rads
-
Den ir Julli. is77
radSwis, som närmast leda till ändamälet och äro
för hwarje ort lempeligast, sä wäl i mohn af större
eller mindre beswär wid fängewärden, som äfwen i
anseende till ersättningen derföre, hälst Utskottet ej
tror sig kunna föreslä nägon sädan föreskrift, som
kan anses bliswa med lika förmon och nytta anwändbar
för för alla Orter i Riket- Dock warder
detta till Riksens Högloft. Ständers widare ompröfwande
»vördsammeligen vfwerlemnat. Orebro
den ro Julii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Hkgw. Prest-Ttälldets
Adelns Led- wägnar, Ledamöters wägnar,
^ob. kft. 6^I1enborF. ^ob. loenbom.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hcdcrw. Bonde-Stän
dets
Led. magnar, dets Led. wägnar,
O. Lotr^vän. Kils Nansson.
Uppläst hos Ridd. sch Adeln den rz Julli.
- - - - Prest-Standet den ig - -
- - - - Borgare-Ständct d- i; - -
- - - - Bonde-Ständer den iz - --
U)ördsamt Memorial!
i ett till Högwördige Preste-Ständet ingkfwit
och den 22 sistlcdne Junii tell Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Besvärs- och Economie, Utskott
remitterat Memorial, har wäl Herr Prosten
Doctor Fahreus bland annat äfwen yrkat rättighet
för Gottlands Jnwänare akt med däckade Fartyg
fä utföra egne Producter till Swensta Städer
och att äfwen dermed idka Slrömmings-fiste;
men
»578 Den rz Julli
men som Kongl. Ma:jt redan i Nader tillagt Gottlands
Jnwänare en sadan förmohn, pä satt Kongl.
Commerce-Collegii derom utfärdade Kungörelse af
den 2 sistl. Junii innehåller, och Herr Doctorn inför
Utskottet tillika i följd deraf afsagt sig ytterligare
yrkande derM; anser Utskottet sig icke kunna der,
öfwer meddela något widare Utlakande; Och skulle
Riksens Högloft- Ständer derom wördsammeligen
underrättas. Orebro den n Julii »8 >2.
Pä Högt. Ridd. och AdelnS Pä Högw. Prest-Ständets
Ledam. wagnar, Lcdam. wägnar,
^ok. kl. O^IIenborA L. v. l^086N8tein.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständcts
Ledam. magnar, dets Lcdam. wägnar,
Olok Ljösteclt. O. li. Lclräre.
^.lex. lbsZerZr-eri.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den i; Zulii.
, - Prest-Ständel den i; - -
- - Borgare-Ständet den i; - .
- - Bonde-Ltändet den ig - -
wordsamt Memorial!
^ i ett till H'gl. Ridderskapct och Adeln den ar
sist!. Jami ingifwit, och den 6 dennes lill Riksens
Högloft. Sländcrs Allmänna Bcswärs- och Eco,
nvmie-!!tskctt rcmirteradt Memorial. samt sedermera,
efter det i Remissen meddelte tillstånd, uti ytter,
ligare med Utikotttt communicerade tankar, har Herr
Hfwersten och Riddaren Friherre Axel Hjerta
yrkat nödwändigheten af Jagt-Färfattningarnes öfwer^eende,
till förekommande af Willbradets ut,
ödande under parningsliderne, och förestår hufwud
-
Den »z Julik. 1579
sakligen: att Harar under den förbudna tiden fran
den l z Mars lill den » Augusti hwarje ar icke ma.
ge dödas, sangas eller förföljas; att afwen Harhund
under den för wildt i allmänhet förbudna tiden
icke bör fa nyttjas: att böterne uti 4 6, och n
§. §. af s Art- uti l 808 arö Kongl. Stadga, an,
gående Jagt och Djurfång mage förhöjas: och stuteligen
akt Jagtkassa mätte samma Författning lik,
mätigt komma till stadga.
Utskottet har detta mål uti behörigt öfwerwagande
tagit, och wid öfwcrseende af förenämnde Nådiga
Författnings innehall, funnit densamma bade i
afseende pä böternes belopp och dess öfnga innehåll
öfwerensstämmande med tidernes och fördrytelsernes
beskaffenhet, samt tillräckeligen swarande mot det
dermed Nädigst äsyftade ändamål; sä alt enär werk,
ställigheten deraf noga handhafwes, nägon skälig
klagan i den delen icke bör äga rum; hwadan ock
Utskottet icke finner skäl tillstyrka annat bifall lill
Friherre Hjertås ofwanberörde yrkander an hwad
som pä handhaswandet af samma Nödiga stadgande
beror; hwilkel Utskottet dock fär till Riksens
Högloft. Ständers widare ompröfwande wördsam,
meligen öfwerlcmnas- Orebro den »r Julii »812.
Pä Högloft. Ridd. Adelns
Ledan,, wägnar,
^sob. Ik. O) IIen bon A
Pä Högw. Prest-Ständets
Lcdam. wägnar,
O. v. Hosensrein.
Pä Wällofl. Borgarc-Ttändels
Ledam. wägnar,
Olok Ljösteät.
Pä Hedcrw. Bonde-Stän.
dets Lcdam. wägnar,
0. K. 8cb Lry.
Upp
-
Den 9 Julik.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den r; Iulii.
- « - Prest - Ständet den i; -
- « , B .'rgarc-Ständet d. r; »
, - , Bonde-Srändet den i; -
wördsamt Memorial!
^edan Constitutions-Utffottet, genom Protocolls,
Utdrag fran Högloft. Ridderffapet och Adrin af den
9 ststledne Julli, blifwit underrättadt att twänne
Sländ nemligen Ridderffapet och Adeln och Bor,
gare» Ståndet, samt Prest, och Bonde,Ståndet
stadnat emot hwarandra i staga om remist af twan,
ne hos Högloft. Ridderffapet och Adeln wäckta och
till Pastevolance-Urffottet remitterade motioner, den
ena af Herr von Echstedt, vin erläggande af
Pastevolance-afgift, i stället för rotarnes wid den
Indelta Armeen förbindelse att förse Soldaten med
Släp-mondcringar, den andra af Friherre Stael
von Holstein, att Riksens Ständer matte hos
Kongl. Mant i underdånighet tillstyrka en sadan
jemkning i Kneckte-Contracterne öfwer hela Riket,
hwarigenom billiga afgifter, till lika belopp med
rättwisa kunde alla Rotar lika affordras; fann Utskottek,
sa wäl till följe af ämnenaS beffaffenhek,
som i anledning af de af twänne Stand gjorde re,
mister, da deremot de twanne andra Standen ingen
remtst bestutit, lcmpligast, att desta bägge frågor
skulle till det för Pastevolance-stagans beredning ned,
satte serskildta Ulffott hämvisas; hwilket Constitutions,
Ulffottet harinedelst får Riksens Högloft. Ständer
wördsamt tillkännagifwa. Orebro den ro Julii 1312.
Pa Constitutions-Ulffottets wägnar,
H.. O. körner. I. ^ingstacliur.
I. k, 8snäder§. ^nä.son ^berg.
6. Lilkverstolpe.
Den IZ Julik. 1581
Uppläst hos Ridd. och Adeln den iz Iulii.
- - Prest - Ständct den iz , ,
- - Borgare-Stäiidet den iz - -
- - Bonde-Ständet den iz - -
wördsamt Memorial!
-högloft. Ridderffapet och Adeln har infordrat Allmänna
Beswärs- och Econcmie-Ulffotteks Utlåtande
öfwer ett af Herr Riddarhus, Secreterare» och
Kammarherren A. G. Si iwer stolpe den i:sta
ststledne Junii till Ridderffapet och Adeln inlem nät
Memorial, hwari Författaren framställer såsom medel
till beredande af en önffad Statens sjelfständighet:
Folkets förbättring och Landets förbättring.
Hwad det förra beträffar, har Utffottet med
listigaste glädje af Memorialet inhemta!, alt första
steget till winnande af ändamalct redan blifwit wid,
taget, och att Kongl. Maj:r i Nader uppdragit at
en Committé, att inhemta fullständig kännedom
af tillståndet med hela Uopfostringswerket i Riket,
och förestå medlen till dest förbättrande. Utffottet fö,
resiar, om icke Riksens Högloft. Ständer ffulle wilja
i underdånig ffrifwelse inför Kongl. Maj:t betyga
deras glädje öfwer det Nådiga afseende Kongl.
Mast lemnat at Riksens Ständers wid 1810 arS
Riksdag yttrade önskan, samt tillika anmäla Riksens
Ständers underdåniga anhållan, del täckteS
Kongl. Mastt i Nader anbefalla, alt CommitteenS
instruktion och de utlåtande», som t denna Nationen
sa högt interesterande staga kunna komma alr asgifwas,
med ett ord, att Committeens Protocoller mat,
te, i den mohn de författas, till trycket befordras.
Ulffottet döljer icke, hwad som föranleder det,
samma till denna önskan. Det är den bedröflig»
ersa.
r;8r Den iz Julli.
erfarenhet Nationen äger, alt de wksaste Regerkngens
afstgte'-, och de rättmätigaste Nationens fordringar
, stundom genom individuella interchen bilf,
wik motarbetade, och i sakernes nuwarande stick känner
Utstoltet intet annat botemedel deremot an publicitetcn,
som för allmänt mihbilligande blottställer
dem, som icke blygas art lägga hinder i wägen för
befordrandet af Konungens och Folkets önstningar,
eller neka att till deras befordrande medarbetaHwad
den senare punkten eller medlen till
Landets förbättring beträffar, tror Utstoktet med
Memorialets Författare, att upprättandet af en
Statistik öfwer Swerige blir en nödig förutgående
mesure. Ucstottet tror ock, att säkraste medlet till
beredande af denna felande kännedom af Landets
Local, af sa wäl de nu existerande Näringar, som
af de, hwilka genom en med säker kännedom i harmonie
stående högd, framdeles kunna uppwäxa, more
om, säsom Författaren förestagil, en sorgfällig
undersökning anstäldes i 2w.e Prowinser af olika beskaffenhet,
hwaraf sedan ett Schema kunde formeras,
tjenande till ledtråd för dylika undersökningar
i de öfriga Rikets Prowinser, hwilka da lätteligen
skulle kunna genom Orkens Embetsmän werkstallas.
Utstotet ttillstvrker derföre, att Riksens Högloft. Ständer
wilja inför Kongl. Maj-t anmäla deras underdåniga
önskan, att en sadan undersökning matte företagas
af en kunnig, och af nit för saken lifwad manHwad
Jnstructionen till ledtråd för den man,
at hwilken denna undersökning uppdrages, beträffar,
torde Kongl. Maj:t derom i Näder höra De§
Wettenskaps Academie. Den sannolikt högst obetydliga
kostnad, som till detta företag kan erfordras,
torde kunna af det pä 9:de Hufwud-Titeln anstagne
medel
Den 13 Juli!.. >58z
medel bestridas; dock warder detta till Riksens
Högloft. Ständers widare ompröfwande »vördsammeligen
öfwerlemnadt. Orebro den ic> Julii i8«2-
Pä Högt. Ridd. och Adclns Pä Högm. Prest-Ständet^
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
Joki. Ii. O^Ilenbor^. L. v. Rosenstein.
Pä Wällöf!. Borgare-Stän- Pä Hederm. Bonde-Ständets
Ledam. mägnar, dets Ledam. magnar,
Olok Ljöstellt. O. k. 8c bäre.
Uppläst hoS Ridderff. och Adeln d. iz Julik.
- - - - Prcst-Ständet den i; - -  « - « - Borgare-Ständet d. iz - -  ----- Bonde-Ständet den iz - -
wöcdsamt Memorial!
8'än Högwördige Prest-Ståndet och Wallof!.
Borgare,Ståndet haswa under den iz och 22 sistl.
Junii s:ne serstilde Memorial blifwit remitterade till
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs och
Ecvnvmie-Ukstott: Det ena af Herr Prosten Doct.
Fahreus och det andra af Herr Handelsman Segerdahl,
hwarutinnan bagge instämma i den önskan,
att genom Allmänna Magazins-Directionens
försorg Spannemals-Magazlner a Gottland blefwe
anlagde, pa det icke allenast Allmogen, som gemenligen
Höstetiden asyttrar sitt förmodade öfwecskott,
matte äga tillfälle inom Oen till jemnare pris fa
försälja Spannemalen, utan äfyoen den fattigare
Fvlk-Clatzen genom sa beffaffade upplag äga tillgäng
pä denna wahra alla årstider, som i widrigt
i;84 Den iz Julik.
fall till andra orter a fasta landet försäljas, och
hwariacnom brist derä för de fättigare oftast kan
uppsta: och förmodar Herr Handelsman Segerdahl,
att om sadaue allmänna Spannemals-upplag
blcfwo tillatne uti Wisby, CapellShamn och wid
Burgswik, stuve ortens innewänare garna besörja
den kostnad, som erfordras till Magazinshus a berörde
ställen; äfwensvm Herr Doctor Fahreus
tror, att i händelse satane allmänna Spannemalsupplag
icke bifallas, inrättande af sa kallade CockneMagaziner
stuve, da de uppmuntrades af Landels
styrelse och komme till stadga, i betydelig matto befordra
der ändamål, svin Författarne åsyfta, nemligen
^behoswets undanrödfande för den fattigare delen
af Oens inncwanare i allmänhet, samt möjelig brist,
i händelse as hämmad tillförsel, wid inträffande
mistwäxtar.
Da Utstottet af Författarnes Memorialer knhemtat,
att Gottland, da ej allmän mistwäxt a On
inträffar, producerar mer än tillräckligt förräd af
Spannema! för innewanarne, sa att denna wahra
manligen exporteras till andra orter af Jordägarne
sjelswe, eller pa stället till andra uppköpare asyttras,
tror Utstottet, att allmänna Spannemals-upplag icke
aro för Orten gagnclige, utan sannolikt stulle bereda
en onödig kostnad för Allmänna Magazins-Directioncn,
om den dermed stulle taga någon befattning;
hwadan ock Utstottet icke kan tillstyrka Riksens
Högloft. Ständer, att lemna annat bifall till
hwad Författarne yrkat, än att för Kongl- Majit
yedlagga den önstan, att, i händelse af mistwäxt pa
Om, ost) tillika inträffande hinderlig cvmmunicativn
emellan denna ork och fasta Landel, Kongl- Maj:t
Nädigst täcktes lemna Gottlands Jnnewanare det
un.
Den >z Julik. rs8;
understöd genom allmänna Magarins,Inrättningen,
hwartill inträffande behof kan efter inkomne underrättelser
föranleda, samt uppdraga Dest Befallmugshaswande,
att genom tjcnlige föreställningar uppmuntra
Oens Jnnewanare, att anlägga sa kallade
Socken-Magaziner, hwilka sedermera, rätt admini--  strerade, Utstottet tror uppfylla det ändamål, Författarne
åsyfta; hwilket dock till Riksens Högloft.
Ständers widare vmpröswande wordsnmmeligen öfweclemnas-
Orebro den n Julii röra.
Pä - ögtsff. Itidd. ochAdclnS Pä Hvgm. Prest-Ständets
Ledum- magnar, Ledam. magnar,
^ok. kä. 6^1kenkor§. L. v. Kosen8tein.
Pä Wälloff. Borgnre-Stän- Pä Hedcrm. Bonde-Ständets
Ledam. wägnar, dets Ledam. magnar,
Olok L^ösfeckt. O. k. Lcliäre.
-ö.l6x. I.g§er'Zröir.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den i; Julli.
- - - - Prest-Ständer den iz - - ,
- - - - Borgare-Ständet d. iz - - -
- - - - Bonde-Ståndet d. iz « , -
WZrdsamt Memsriak!
^ill Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be,
swärs- och Ekonomie-Utstotts handläggning, har
Wällofl. Borgare-Slandet remitteradt ett Prolocolls-Utdrag
af den az sistl. Maji, af hwilket inhemtas,
det Herr Lagman Rönqwist genom uti
Wällofl. Ståndet uppläst Memorial yttrat, att
Medborgare af alla Stand, med mer och mindre
framgång arbetat till det wigtiga ändamalet, att
Bihang. N;o iso.
»586 Den rz Julik.
Swensta Nationen matte kunna bekläda sig sjelf,
allt sedan 1799 ars Kongl. Förordning tilt hanimande
af Lurendrägeri och Tunsörsnulnirg, samt
den af 1798 rörande fullkomlig Näringsfrihet i
Klädestillwerkningen och Fabrikens anläggning, sa
?a Landet som l Städerne samfällt lifwade denna
Näringsgren; att under de tio arén, som Swen,
sta Fadrikerne warit styddade, hafwa de wunnit en
förut okänd trefnad och tillwäxl; att Swensta Jordbruket
at Alletillwerkningarne räckt en sa hjelpsam
hand och sa ökat Färafweln i landet, att beh-swct
af fin och medelmåttig Ull kunnat fyllas fran in,
hemsta Schälericr, under det Swensta Kläden upp,
natt en godhet, om icke i allt jemförlig med de
Utländska, dock likwäl gansta förfwculig och öswerträffande
förra tiders tillwcrkningar; men att ter,
emot ett bedröfligt öde finnes för Swensta Alle,
Manufacturerne berett genom förbudet mot Hus>
wisitationerne och det derigenom lättade Lurendrä,
geriet, genom försäljning, til! qwarblifwande af
confiscerade förbundna wahror, och siutel-gen genom
Auctionerne i Carlshamn pa° wäfnader af alla siag,
hwilket allt i Herr Lagmannens tanka orsakat de
olyckor, sim redan drabbat och snart stola ruinera
Swensta Alle-Fabrikerne, Schaferierne, samt Konst,
fiitens bästa och stönaste werk innom delta Land.
Da Lurendrägeri oförsynt och med största lätthet
utäfwas, da Landet öswerswämmas af Utländska
wahror; da till och med Swensk Manufakturstämpel
saktes pa Utländskt gods, da sjelfwa de
stämplar, som asättas confisterade och till qwar,
bliswande sörfallde Manufactur-wahrvr, aro fa bestaffade,
att de utan controll lätteligen kunna efter,
göras; dä tycks tiden wara inne att inför Thronen
Den rz Julik. is8?
och Rikets Höglofl. Ständer framföra FabriksJdkarcs
klagan.
Widare anser Herr Lagmannen tillame Huswisitationer
utgöra en kraftig och alltid med fram,
gang nyttjad anstallt till hämmande af Lurendrägeri
och Tullförsnillning, och hwilken anstallt genom
flera i Memorialet anförde stäl tillstyrkes.
Herr Commerce-Radet Santesson, som instämmer
i den önstan, att det ständliga och förderfliga
Lurendrägeriet matte pa det kraftigaste förckommas,
tillstyrker äfwen Huswisitationer till upp,
läckande af Lurendrägadt och Tullförsnilladl gods;
men tillägaer derjemte, att han anser såsom den enda
radicala Cur för Lurendrägeri och tillika den minst
ffadliga, om icke werkeligcn nyttiga för wara Landet
annu paflande Fabriker, förtullningsfrihet asalia till
nyttjande tillatne Utlandsta Fabrikater och Manufactur-waror,
åtminstone af dem, som har icke kun«
na tillwerkas hwarken nog goda eller af tillrackelig
myckenhet för behofwet. Om Tullen bestämmes
dera i afpastadt förhållande mot Lurendrägeriets
kostnader och risgve, hwilken genom nya och stärpta
Lagar mot Tullförsnillning bör an mera ökas, för,
modar Herr Commerce-Radet att benägenheten för
Lurendrägeri stall aftaga, och Fabrikören säkrare
kunna göra sin beräkning af medtäflares wahrupris.
Widare tror Herr Commerce,Rådet, att en nyttig
täflan da stall förmå wara Fabrikanter till wcrkeligen
goda tillwerkningar, hwarpa det Allmänna onekligen
stulle winna; att Lurendrägare» ensam skulle
harwid förlora; att Staten häraf kan draga betydlig
inkomst till flere 100,000 Niksd.; och den
summa genast, om de redan i Landet vlofl. inpracWade
wahror, inom föreffrifwen korrt tid, finge
* * ' förr
>588 Den >z Julli.
förtulla- mot en hög Tull, till undwikande påföljd
af de ater uppiifwade Huöwisitationerne; att denna
inkomst kunde anwändas, dels till en förstärkt
Sjötulls-bewakning, dels till uppmuntran och lättnåd
genom premier eller Län mot lag ranta för de
r mart Land tjenlige och med wara tillgångar och
omständigheter ej oförenliga Fabriker och Manufacturier,
och syanerligast till nödig uppmuntran för
Farafwcln och sramalstrandet af flere ra ämnen; att
wid Tullafgifternes bestämmande, Regeringen tillika
borde uppdragas den magt, att genom deras höjande
förekomma den forcerade import af Engelska
wahror, som England genom ökade drawbacks eller
export-premier kunde någon gang wilia ost påtruga.
Herr Radman Kjellander sörklarar sig mot
Huswisitarionerne, såsom wndliga för cnffilda säkerheten,
och önstar, att nian haldre wille wara betänkt
pa förslag af ratta sättet, att för en framtid
utrota Lurendrageriet och förtvifla Inrikes Fabrikanter
om paräknad fördel och winst af det »rke,
hwarpa arbete och dryg kostnad bliswit anwsnde.
Herr Stads. Majoren Westin yttrade stg
önska kraftiga steg mot det onda. som kunde inträffa,
v'm införsel af Utländska Fabriks, waror tilläts, och
anförde atssillige exempel, sa wal ur Fäderneslandets
Historia som andre Länders, inom hwilka Näringarne
stigit till någon höjd, genom hwilka Herr
Stads-Majoren ansia bewist, att Nationernes wälstand
berott af den stadiga hand, hwarmed Jnhemssa
Näringar och Fabriker bliswit af Regeringarne
uppmuntrade och mot Utländsk medtäflan skyddade.
Da defle ämnen sta i nara samband med dem,
som uti Kongl. Majus Nådiga Proposition, rörande
fragan om Landttulls-Uppbörden- äterupplifwan
de
-
Den iz Julik. >589
de förekomma, och denna Nådiga Preposition wa->
rit af Riksens Stander til! Bewillnings- samt Allmänna
Beswars- och Economie-Utskottens samsäldta
åtgärd remitterad; har Utskottet icke i förhand weim
yttra sig öfwer den, uran trott sig böra dröja
med cfgifwande af det Betänkande, som nu wördsammeligen
framlemnas. — Utskoitet har emedlertid
tagit dein i nogaste öfwerwagande, såsom af en lika
wigtig syftning, som grannlaga beskaffenhet.
Den sanning har icke undfallit Urskottet, såsom
alla Nationers erfarenhet bestyrkt, att ett allmännare
Fabriks - Systrme icke welat lyckas för något
Folkstag förr, än det samma redan genom Åkerbruk
eller Sjöfart, eller beggedera, wunntt den tillwäxt i
wälmåga, att Capitaler mot lag ränta kunnat i Fabriks
- rörelsen anwändas. Det war mera genom
lagliga räntans nedsättande för lanta Capitaler fran
ic> ända 4 proCent, än genom stadgar mot ImportHandeln,
som England under loppet af Zyrde Seclet
och sedan det redan hyste en rik och widsträckt
Sjöfarande Nation, började täfla i Fabrikswäg med
Holland och Nederländerna samt grundläde sin nu
warande öfwerlägsenhet öfwer andra Folkstag i nästan
alla Manufacturer. Utikottet har äswen estersinnat,
att, sa snart ett Folk will rigta sin omtanka
och sin arbetsförmåga till sidone Manufacturer,
som icke af Natur och omständigheter sjelfmant erbjudas
och utan yttre biträde af sig sjelswe underhallas
samt blifwa lönande, mäste deras tillwäxt och
trefnad beredas gensm understöd of Samhället, ett
understöd, som i manga fall af dem rikeligen ersattes.
Detta understöd har icke alltid eller pä alla
ställen bestått i contante premier, emedan tillgångar
tilt sidane i mansa Stater ofta saknatS. Oftare
*590 Den rz Julli.
har man anwandt uteslutande rättigheter, hwarpä
man i synnerhet icke warit nogräknad, da de omfat,
tat förbud mot Utländska Manufactur, ÄLarors in,
försel i Landet eller deras beläggande med höga Tullafglfter.
Att Utländska Warors härigenom stegra,
de oris, är en statt, som Nationen bcralar till för,
mohn för fina F. brikantcr, lärer af ingen kunna be,
stridas. Denna statt är betungande i samma mohn,
som i händelse förbudet, eller den drygare Tullafgif,
ken upphörde, man skulle fa den Utländska waran
till betydligt lindrigare pris och större godhet än den
inhemska. Den är ater lätt i samma mohn som
Fabrikanten kan med Utlänningen täfla i afseende
pa sin tillwcrknings bade godhet och pris. Äfwen
da nar denna uppmuntran för Inländsk Manufac,
tur synes tryckande, kan den wara bade billig och
nyttig, när för en snar framtid beredes möjligheten
af denna förmohnliga täflan.
FiiM-mrlig Närings-frihet är wäl sakraste utwagen,
hvarigenom en Nation ledes till de yrken,
som med dess Lands läge, climat, narur-producter och
Handels förhållande bäst öfwerensstämma. Man
har i stdnare tider yrkat att denna Näringsfrihet
bör msträckas äfwen till fullkomlig frihet i afseende
pa bade Export- och Import,Handel, och att deri,
genom skulle Nationens rätta och naturliga Fabri,
cker bäst uppmuntras, med de öfriges nyttiaa förfall,
hwilka ledt till förspillande af bade tid, Arbetsför,
maga och Capitalcr, samt således mera skadat än
gagnat del Allmänna. Denna erfarenhet stuve lik,
wä! kan hända bliswa för Swerige, i war närma,
rande ställning, allt för dyrköpt.
Da emedlertid en del af Swensta Manufac,
turer, serdeles Vlic-Fabriker ester arén 1798 och 1799
un
-
Den >z Julik. 159,
under gynnande Författningar wunnit en icke obetydlig
förkofran; men denna ater, genom en oförmohnlig
täflan med i Riket inpractiserads Utländska Z)l!e-waror,
som wida under wara Fabriks, priser försälies,
hotar att förstvinna; Da Lurendrägare och Tullförsnillare
emot stadgade Lagar och Författningar,
underarätwa de pa god tro och i stöd af dessa stll
icke blott eskilda Agarnes utan äfwen Samhällets
nytta anlagde wackra och kostsamma Fabriker wl nu
äga inom wart Land; da samma Lurendrägare och
tullförsnillare undanstjäla Staten en paräknad laglig
inkomst och stada desi lofliga och nyttigt rigtade
Handels är det wisserligen af stor wigt, att detta
onda matte förekommas, och wara egna tillwerknim
gar muta e billig uppmuntran och kraftigt beskydd.
I betraktande häraf kan Utskottet icke undgå
tillsti-rka att Riksens Höglofl. Stander hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla:
, i:o Alt wisttationer till upptäckande af Lurendragadt
eller TMlförsnilladt gods matte tillatas t
alla öppna Salubodar, Maqaziner. a upplagsställen
r Skargardar eller wid wägar, samt i alla rum,
der salu hålles; — Wid hwilka wisttationer den
personliga säkerhet, den hus, och hemfrid, Reger
rings, Formens 16 §. afyftar, samt den warsamhet
wid werkställigheten, som uti Kongl. Maflts Nådiga
Förordning i detta ämne af den 6 April 1799
XIII Artikeln sa wisligen stadgas och anbefalles,
icke af en mild, rättwis och Nådig E>fwerhet någonsin
kunna lemnäs utan afseende.
2:0 Att wid warors transporterande genom
Landet noga uppsigt öfwer Lurendrägadt eller Tullförsnilladl
gods matte hallas genom resande bewakning
med besigtnings-rättighet, men lagligt answar
för
'i;y2 Den iz Julik.
för missbrukad magt till onödigt uppehåll eller olagligt
förfarande.
z:o Akt Confisceradt till införsel förbudit
gods, aldrig -nutte fa försäljas till qwarblifwande
och förbrukning inom Landet.
4:0 Att alla »varor, jern kill förbrukning arv
tillätne, och icke inom Landet kundet tillwerkas, böra
icke till införsel förbjudas, utan mot erläggande
af Tullasgift, obehindradt i Riket inkomma. Detta
gäller ännu »nera om de kläder och prydnader,
som till bruk äro anbefallde. Motsatser i Laga
Stadganden wänjer och nästan twingar Nationen
till Lurendrägeri.
5:0 De waror, som icke kunna umbäras och af
wära Fabriker icke kunna nu eller inom en någorlunda
snar framtid kill nödig mängd och godhet tillwerkas,
böra fa emot Tullafgift införas- Hit lära
kunna räknas Bomulls - tillwerkningar ined flere
dylike, och bland.Mewaror gröfwa Kläden.
Med desse och dylika Stadganden lärer mycket
kunna uträttas kill förmohn för wära inhemska
Fabriker.
Hwad äter angar den wäckta frägan om FörtullnlngS-frihet
af alla till nytt/ande tillatne Utländska
Fabriker och Manufaktur-waror, synes den wara
af sä widt utseende beskaffenhet, och dess rätta bcswarande
bero af sä mänga, ofta inom kort tid förändrade
omständigheter, att Riksens Eränder derom
för det nä ewa rån de knappast lära kunna stadga deras
öfvertygelse. Utskottet har dock trodt sig böra
.öfwer densamma framställa nägra tankar. De äro
följande:
Ä ena sidan skulle den yrkade Förtullnings-fritzeten
vnekeligen, genom taflan emellan wära egna
Fa
-
Den r; Julii. 159;
Fabrikanter och andra Handlande Nationers, förwissa
Sweriges Innebyggare om Fabrikater och
Manufactur-waror af den bästa beskaffenhet och för
lindrigaste pris till uppfyllande af wära behof. Sjelfum
wära Fabriks-Idkare skulle med större säkerhet
kunna beräkna det pris, hwartill deras tillwerkningar
kunna »ned förmohn hällas och försäljas under denna
täflan, hwilken beräkning alltid är osäker, när
Lurendrägade godset försäljes till ett pris, hwarutk
ingen Tullafgift ingär, och det confiscerade osta kan
köpas utan all mattstock af rudimateriens eller nerlagde
arbetets »varde. Ofullkomliga Tullstadgar,
hwilka genom absoluta Förbud nästan twinga till
Lurendrägeri, haswa nägon gäng gjort Lurendrägare»
till en skenbart nyttig person för mänga, som mera
betrakta sitt enskilda intresse och sina behof, än Statens
allmänna. Han har fatt till fiende nästan Fabriks-Jdkarcn
ensam, och »not dennes lagliga klagar»
wunnit biträde och stöd af de fleste öfrige Statens
medlemmar, dä deremot Tullförsnillare!», som undandragit
sig en lagligen stadgad skatt, af alla, hwilka
till Stats-Cassans inkomster bidraga, stall anses såsom
en skadlig och läg bedragare.
Förtullnings-friheten skulle säledes helt naturligt
stada Lurendrägaren, och steg för steg undergrafwa
hans bedrägliga och nedriga handtering. Wisserllgen
skulle ock genom antagandet af denna flags frihet,
inorn nägon tids förlopp »ned aldrastörsta säkerhet
utrönas, hwilka Näringar och Fabriker för Swerige
äro de naturligaste och med »nästa förmohn för
det Allmänna kunna sysselsätta arbetare och anmanda
Capitaler, och omtankan säledes lebes frän dem,
som stadeliZen upptaga en fruktlös möda om omfvrg.
' ^
-594 Den iz Julik.
Deremot skulle ostanämnde Förkullnsngs, frihet
a andra sidan vnekeligen förswära controllen mot
Lurendrägeriet ock Tullförsnillningarne. Den ffulle
med total undergång hoka en del as de Fabriker, som
rmhosoft finnes, och med mycken kostnad äro bragte
i stand. I war egen och Europas närwarande Po,
tuiska stallning och med andra Nationers, i synner,
het Englands tanda Handels-System, skulle ett sä,
Vant steg wara högst wädligt, halst Swerige inom
kort tid säkert wore öfwerswämmadt med en sädan
mängd Utländska Fabrikater, tillwerkade för lindriga
pris ock hitsände med betydliga premier, att wara
Fabriker pä en gäng blefwo störtade, hwarefter wi
under mansäldrar icke skulle kunna förmå genom eg,
r>a tillwerkningar motarbeta framtida stegringen as
samma waror, hwilkas närwarande lindriga pris
hade förledt 08 att qwäfwa egen möilig industrie.
Wid sädant förhällande tr^r Utffottet det i al,
la afseenden wara rättast, att Riksens Högl. Stan,
der, under anförande af skälen mot och med, i un,
derdänighet hänskjuta frägan om Förtuftnings-friheten
af Utlandffa Fabstkater och Manufactur-waror ät
Kongl. Majus wisa pröfning och Landsfaderliga sm,
ivärdnad för Undersätarnes wäl.
Under öfwerläggningarne om detta ämne har
hos Utskottet äfwen förekommit, att den Allmogen i
Rikets Kust-Prowinser Nädigt förunnade Segla,
tions-sriheten, utan behörig uppsigt och controll skulle
lätteligen leda till Smyghandel med Stadsman,
na-waror, Lurendrägeri och Tullförsnillning, i anledning
hwaraf man ffulle kunna anse nyttigt om Sjö-'
farande Allmogen, lika med Städerncs Borgerskap,
owilkorligen förpliktades, att ej mindre wid närma,
ste Tull-Kammare taga ordemeligt Tull«Pasi a den
-
Den rz Julik. iryz
sä kallade egna afwel de till Afskeppning uti sina
Farkoster intagit, än wid hemkomsten anlöpa samma
Tull - Kammare och undergä behörig »visitation,
innan de företaga nägon utlosining af deras hemförda
waror-'
Wld eftersinnande af wära Kusters olika läge,
i afseende pä aiständec frän Utländska Orter, derifrån
förbudet gods kunde hämtas, och äfwen det tilllätna,
utan erläggande af behörig Tull inpractiseras,
wägar Utskottet icke tillstyrka nägon bestämd för alla
Rikets Kuster anwändbar Författning i denna
del; utan hemställer wördsammeligen, om icke Riksens
Högloft. Ständer ffulle hos Kongl. Maju i
underdänighet anhälla, att fädane Författningar i afseende
pä Allmogens Seglations - rättighet ä Rikets
Kuster mätte widtagas, som ä ena sidan genom wederbörlig
controll kunde förekomma Lurendrägeri och
Tullförsnillning, men ä den andra icke hindrade en
nyttig frihet för Jordbrukaren att utan betungande
och mödosamma utwägar afyttra Landets producter
och anffaffa sine egne förnödenheter.
Hwilket allt till Riksens Högloft. Ständerwidare
ompröswande wördsammeligen öfwerlemnaSHerr
Doctor Fährei, Herr Borgmästaren
Ohrn bergs, och Herr Handelsman Sta b ecks
serskildta tankar i detta ämne, warda härhos, pä
begäran, wördsammeligen bilagde. Orebro den io
Julii 1312.
Pä Högloft. Ridd- och Pä Högw. Prest-Ständets
Adelns Led> magnar, Ledamöters »vägnar,
L. V. 086 N St 6 I N.'
Pä Wallofl. Borgare-Stan- Pä Hcderw. Bonde-Ständets
Led. magnar, dets Led. magnar,
01. testt. Olok 8cb»r6.
I-sxerzreo.
1596
Den iz Julik.
Utdrag af protscollet, bältet hos Riksens
Hög^ofl Ständcro Allmänna Bcswärsoch
Ecs«omi'e lltjstotr wid Urtima Riksdagen
j Orebro den ic> Julli 1812.
S-D ^r r Posten Doctor Fahreus inlemnade
ett sä synande Memorial:
I anledning af det som i Betänkandet omnamnet,
angående den tillsyn, som borde tillkomma
bade Slö - och Lundvalls samt framdeles Krono,
Betjeningen wid Waru, transporten ifrån Stapel,
Staderna Sjö - eller Landwäaen inom Landet och
w'd Si»» Kusterna, till förekommande af förbudna
Marors spridande och Siötulls, försnillning, samt
nied afseende pä Landtmännens nu gällande skyldig,
het, som med Däc^ade Fartyg föra stna Landtman,
na waror till andra Rikets Prowinser, att uttaga
Siömlls-Pass, hwi'kcl i synnerhet Herr Borgmästaren
Ohrnberg yrkat för Westerbotten, får jag anföra
följande:
Dä man i alla tider vrkat, att Land Tullarne
haswa warit en den säkraste controll pä Sjötullen,
hwilket äfwen anföres såsom ett owedersägeligt skäl
af alla dem, stom sä ifrigt annu yrka Land, Tullar,
nes ater upprättande, bör man noga gransta, bwarutinnan
denna controll hittills hufwudfakeligen bestått,
och om den icke genom andra och bättre utwägar
kan winnås, dä hwarken Land-Tullar, Tullbommar
och Betjening-der nägonfin blifwa synliga.
Controllen har huswudiakcligen bestält deruti,
«tt Utländsta waror, som wid Sjö, Tullen bliswit
förtullade, stola till bewis deraf wara föl ledde med
förpassning dä de förjandcs till andra Städer och
Otter, Sjö- eller Landsvägen mom Riket. Stora
miss
-
Den rz Julik.
-597
missbruk hafwa aldrig kunnat sörekommas, som ste
genom öswerenkvmmelser emellan Tull-Kammarne t
conmvance med Köpare och Säljare; Och oaktadt
Bewakningen wid Tullbommarne b^iswer bibehållen,
sä stall sädant endast förwara mmnet Kraf, att en
Landrulls-Ctvrclse i Swerige tillwarit; men aldrig
med de hittills widtagne Tull,Författningar conttollera
Slömilen..
Men säkrare stulle detta ändamä! winnås, om
nu stadgades wid Tull-arrendets upphörande med
detta är. — Att alla sädane waror vwilkorligen åtföljdes
af förpassning da de lrasporter, s inom Länet
eller wid Sjö-kusterna. — Att pä en förpassning
inga flera waror finge uppföras, än som rymdes pä
ett Lass; men Pass wal kunde tagas pä hwarje Fastage
och Packa, m. m. — Att hwarje sadan Fastage,
Packa eller Stycke lwrde wara förstedt med
märke och nummer, samt Sjötulls-Sigill och ett lika
Signum funnos pä Passet. — Att Krono, och
Sjötulls, Betjente wörö berättigade, att a wägar,
hwilostäilen eller hwar som hälst wid Sjö, kusterne
eiler ä fasta Landet sädane waror under transporter
träffades, efterse om de wörö med Förpassning försedde.
— Att dä Passet icke åtföljde waran borde
densamma wara eonfiscabel, utan afseende pä det
söregifwandet att Passet wore förut eller efterät med
nägot annat lass. — Att Magistraten i den Stad
eller Krono-Betjente i den Ort dit Passet war stäldt,
wore styldige, att detsamma emottaga och till TullStyrelsen
insända, hwarigenom de nu sä kallade
Bewaknings-Tullkamrarne wörö öfwerfiödige.
Att deremot hela f. d. Landtulls, Betjeningen
sch den bewakande Sjötulls. Betjeningen sattes pä
en Militakist fot, och wäl ägde stna sisna hemwist,
men
r;y8 Den iz Julik.
icke wero stationerade wid Tull-Kammarne eller an,
dra »vissa stallen, utan styldige att enligt sine För,
mäns ordres och anwisning patrullera pa hwilket
ställe inom Länet, som nödigt pröswades, till förekommande
af Lurenträgade och Försnillade »varors
transporterande, hwarigenom Lurendragaren och Tull,
först illaren, owiss hwilka personers eftersyn han more
underkastad, skulle swarligen med dem kunna cvn,
nivera.
En sadan Trupp kunde efter handen danas till
werkelig Militairist och kunde da med en fran ung,
domen bibragt Hederökänsta äswen tiena till allman,
na Säkerhetens och Ordningens bibehållande inom
Landet.
Jag »vägar siuteligen tro att wid Tull- Arrendets
snart inträffande och önskade slut Tull-Förfaktningarne
kan och bör gifwas den tydlighet hwilken
man liksom hittills sökt undwika. och hwilken den a,
nonyme Auctorn till tryckta reflexionerna nödgats
rvidgä, wara nödig, samt att Tull - Betjeningens
inkoinster eller aflöning kunde utan gravalivn för
Stats. Cassan inrättas pa det sätt, att det för dem
blef fördelaktigare att efterse an öswerse Försattningarnes
efterlefnad.
Jag anhaller att detta mä åtfölja Betänkandet
till öfriga Riks,Ständen.
O. lo kl. käki reus.
Och skulle detta anförande till Respective RiksStanden
affölja Utskottets Betänkande, angående
medlen till upphjelpande af Fabrikerna i Riket.
Ot suxrs. klx xrotocolli,
^lex L-sZerZrsn.
Ut<
Den iz Julki. 1599
Utdrag af protokollet, hälsrt hos Riksens
Häg.ofj. Ständers Allmänna Beswärsoch
Ekonomie-Utskott wid Urtima Riksdagen
i Orebro den io Juiri 1312.
S. D.^nlemnade Herr Borgmästaren Örnberg
ett sa lydande anförande:
Gillande till alla delar de af Herr Doct. och
Bi,koppen Rosenstein uti det proiecterade Betänkandet
förestagne medel, till hämmande och förekommande
af Lurendrägeri och Tullförsnillning, anser
jag mig likwal böra derwid tillägga, att, sä framt
det önstade ändamalet stall winnås mäste Förfaktningarne
angående den Allmogen i Riket i Räder
förunnade Scglations-frihet, i sä matto bestämmas
och rättas, att Allmogen lika med Slädernes Borgerskap
mätte owilkvrngen förpligtas, att e,, mindre
wid närmaste Tullkammare taga ordentligt Tullpass
ä den sä kallade egne Afwel de till afsteppning
uti sine Farkoster intagit, än wid hemkomsten anlöpa
samma Tullkammare och undergå »vederbörlig
wlsitation innan de företaga någon utlossning af deras
hemförde waror; Ty i »vidrigt fall, och sm Allmogen
fär hädanefter såsom hittills, utan Tullkammare
- förpassning eller »visitation anlöpa alla Städer
och Kuster i Riket med sine Fartyg af anda till
Femtio Lästers drägt; sä finner man läkt, at Lurendrägadt
och Tullförsnilladt gods, sällan lärer anträffas
pä wagar eller i Salubodar och Magaziner;
men sä mycket ymnigare genom den enda säkra Canalen,
Bondstumn, kringspridas till alla landsändar.
Och skulle detta anförande till Respect. RiksAänden
pa begäran åtfölja Utstvtleks Betänkande,
an
-
Den iz Julli.
ångande medlen till upphjelpande af Fabrikerne i
Riket, »r. in.
kält suxr». Ilx xrotocollo,
^lex. L-LZerAren.
Utdrag af protacollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Llllmärma Veswärsoch
Ekonomie Utskott tvid Urtima Riksdagen
i Orebro den io Julii 1812.
S- D-Inlemnade Herr Handelsmannen Stabeck
ett sa lydande
wördsamt Memorial!
I anledning sa wäl af Herr Lagman Nönqwisrs
till det Wällofl. Borgare - Ståndet inlemnade
och derifrån till detta Högloft. Utskott Remitterade
Memorial, angående Swensta Kläde-Fabrikernas
tillstånd, och utwägar til! deras upphjelpande,
som af dek, af Högloft. Economie-Utstotket i samma
amne afgifna Betänkande, utber jag mig fa yttra
följande:
Herr Lagman har icke anhallit, sa wida jag
fattat ratta innehållet af des Memorial, om
något understöd, utan endast om lagligt skydd
för de inhemska Fabrikerna emot den gränSlösa
Tullförsnillning och det afstywärda Lurendrägeri- >
System som r sednare arén tagit en öswerhand näst
intill waldsamhet, och hwilken Swenst skulle icke
sätta en ära uti att tafla om winnande af sadane j
medel som jemte det de för alltid brännmärka den
föraktliga Tullförsnillaren, tillika uppmuntra den
idoge, nyttige och till Nationens kärlek och aktning,
högst berättigade Manufaktur - och Fabriks-Idkare»
Den iz Julik.
»6oi
Ännu gass aldrig någon Stat, hwarest Manusacturer
och Fabriker uppkom eller bestod, med mindre
de af den Regering hwarunder de lydde, eller
det Samhälle till hwilket de hörde, i en eller annan
wag mägtigt blef understödda, uppge mia ur
Merlds-Historien, ett enda Samhälle, der i sädant
fall denna omständighet blifwit asidosatt, jag stall da
med tillfredsställelse återtaga hwad jag enligt min
RiksdagSmanna-plikt, för besa nyttiga wärfs skydd
och sjelfbestånd med ja mycket nöje nu gar att anföra.
Antåg ett sadanc fall som ehuru Let ännu aldrig
existeradt, derföre icke är omättligt, att om och
alla de cultiverade Staterne i Manufaccur- och
Fadrikswägen stodv pa en lika punct, eller som will
saga det samma, att en, och hwar af dem häruti
hunnit till enahanda grad af fullkomlighet, hmem är
i stand bestrida det ju den Stat motarbetade sitt
egit interetze, som kemnade det bästa tillfället öppet
ät en annan, akt dic införa Letz öswerstott. När
sager jag, det i en sadan tingenas ställning, redan
wore ett stort Stats,fel, att tillåta införsel af främmande
tillwerkningar, huru oförlikneligt orimligare
och oförlatligare wore det icke da, all i ett Tidehwarf
enär del är wcrldsknnnogt att en witz Stak
snart sagt underhållit Seelers Krig, endast och allenast
för att qwafrva och förhindra upplysning och
industri i andra Stater, och för att som en följd
deraf endast staffa sig sjelf afsättning med Knifwar,
Saxar, Kläden, Camlotker, Bomullsmaerrc., tillåta
import af stikå Artiklar som ock med införandet af
de samma, följde tiodubbelt deras wärde lill och med
klingande mynt, wörö dock i det hela ända icke att
Schang. N:s rot, an
-
1604 Den rz Julli.
de consiscerade warorne mot förbindelse likwal att
behålla dem oförfkingrade qwar till utförsel deraf
kan ske, pä sätt föreffrifwit är, och till förekommande
af allt understes sa wäl wid detta som wid andre
conflfeations - fall, bör det wara Beflagöniannen
vwilkorliga älagdt att pa Trycket lata befordra en
lika lydande Speciftcations - uppgift med det Original
a de consiscerade warorne svin det han dagen efter
bör wara förbunden acr till wederbörande Magistrat,
Direktion eller Collegium i den Ort der beläget
ar gjordt, hafwa inlemnad.
4:0 Bör de consiscerade warorne wara BeståZarens
ensak, och enär de Beslags,Summor hwilka
han gjordt uppgå till ett warde af 6200 R:dr B:co
sa borde han uppmuntras antingen med någon stagS
Caracter, eller ock med en Medalj för trohet och nit
i tjensten.
5:0 Böra inga andra waror, wara sig under
hwad pretext som hälst, till förbrukning tillatas, än
sädane som inom Riket kan tillwerkas, i följd hwaraf
alltså de som för det närwarande hos oh aro mäst
ofullkomlige men icke desto mindre mäst oumbärlige,
såsom Bomulls-tillwerkningar, Sy och TambvurNälar
rc. njuta största understödet, bestående deruti,
att de lemnades wiha förstotter emot lägre ranta,
hwartill Banken med mera skäl an wid manga an
dra tillfällen borde begagnas, ty da de Manufacturer
och Fabriker hwilka tarfwa Publikt understöd
icke böra utsträckas längre än endast lill Landets
egna behof, sa ar icke större Summor dertill
erforderlige an som Banken utan att det ringaste
äfwentyra kan afgifwa
6:0
Bör Ull Tullfritt fa införas intill deh, att
wara egna Schäserier aro i sadant ständ satle ari
de kunna förse wära Fabrikers behof.
Den rz Julli. 1625
7:0 Bör hwarje utlärd Manufakturist som ar
Swenff född, och som jemte ett oafdrulit dygdigt
och ordentligt uppförande tillika kan uppte en mera
än wänlig ädagalagd flit, skicklighet, och arbets-sörmäga
enär han etablerar sig, as Manufaktur - Diskonten
njuta ett wihk förskotts Capital pä s ärs
tid, utom ränta.
8:0 Enär Fabriks-Societeten öfwer hela Riket
i god tid blifwit hörd, men den icke kunnat ätaga
sig att inom den bestämda tiden lefwerera de partier
af gröfwa Kläden som Kronan för Armeens behof
har af nöden, sa bör det wara Kronan och ingen
annan, införskrifningen af den delen som inom Landet
icke kan tillwerkas, ensamt öfwerlatit.
9:0 Bör det wara hwarje inom Swerige boende
Medborgare utan afseende af hwad för annan
Nation han mä härstamma, endast han till Kongl.
Magt "och Kronan Skatt erlägger, den tstlätelsen
öppen lemnad, alt utan allt siazs answar inom en
wih förefkrifwcn tid kunna uppgifwa allt hwad utaf
Utländsk förbudit Gods han för det närwarande
har i sine Lager, efter hwilken uppgift Kongl. Maj:t
i Nader täcktes högst upplyst pröfwa, huruwida det
samma antingen, mot hög Tull-asglfts erläggande, i
Riket ma fä qwarblifwa, eller om wära egna Fabrikers
sjelfbeständ gör det till en nödwändighet att
de erporceras pä sätt och med de formaliteter föreskrifwit
är.
Denna Artikel är för märt National-Jntercke
af högsta wigt, en beräkning öfwer de i Landet för
det närwarande existerande Lagar af främmande
Manufactur- och Fabriks-waror läter sig icke uppgöra;
Men att detta Lager är betydeligt, dertill gifwes
flere anledningar, af hwilka jag torde fä uppge
-
?6otz Den rz Julli.
ge endast några fa säsom till exempel, att k Stocks
holm man för det närwarande stall köpa 1 aln Kläde
för 8 a -o N:dr som man för 6 Mannder tillhaka
betalte med a rtz R:dr samt andra was
ror i lika förhållande, i solid hwaraf alitsa för en
M rk Swenst Ull derstädes endast stall betalaS nu
mera 40 ss. a i R:dr R-GS., da den deremot
sistiedit ar gälde 2 a sadels R:dr.
Enär nu ofwannamnde waror hunnit ända till
- zomii upp i Landet, ochpa sa korttid redan nersatt
war Swensta Ull inemot ivo proCenl under det
wärde den i förhållande till andra waror dör hafwa,
hwad stall da följa längre fram, och wanka
. annu 6 a g mannder till dess Crediten a dehn Manufaetur«
och Fabriks -.waror ar förfallen 06) Utlänningen
derföre stall rembourseras, da will det
gifwa stg, om war Cours icke rakar upp till några
Hundrade Skillingar, lag fruktar det, och om
Kongl, Mant i Nader icke täcktes att widtaga de
alfwarsammaste och kraftigaste makt och steg emot
inkommandet af Utländska riliwerkningar och kringspridandet^
Landet af de som redan torde wara inkomne,
sa gfwentyra wara pengar blott af denna
orsak, samma olockftga öde som de Danike.
io:o Den aker som efter nämnde preskriptionstid
i sitt Hus eller ägo besinneS hafwa sörbudit
gods, dör anses som en Lurendrägare, och straffen
för en sadan torde salunda bestämmas, att enar dek
confiscerade godset icke öfwerstego 50 R:dr Banko
warde, borde han jemte warans förlust dertill erlägga
lika swarande böter, men enär waranö belopp
öfwerstego eo Rwr Banko wärde, sa ehuru
det wore första gången han som brottslig befunnos,
borde han icke desto mindre böla waraus dubbla
^wäk
-
Den rz Julii. 1627
warde, hwilka böter i brist pa penningar i allmänt
arbete borde förwandlas; Och da han andra gången
för Lurendrägeri blefwe öswerbewist, borde han
för alla tider ur Riket förwisas. Men inträffade
detta sednare fall med någon som härstammade af
främmande Nation, sa borde straffet i allmänt arbete
inom Riket förwandlas.
n:o Tili Fär-afwelcns förökande borde stadgas,
aic hwem som hffst, der kan stockas att han
inom årets utgång ifrån sitt Schäferi tili Inländsk
Man förfoldt ett wist qwankum Ull, bör i proportion
af qwanriteten till godo njuta uppmuntran, men
hwilken uppmuntran dock icke af någon bättre kan
bestämmas, ej eller sättet huru den bör utgå än den
blifwande Äkerbruks-Academien, ibland hwarö första
asigter lär ofelbart bliswa en den, akt om hwarje
Hemmans och Egendoms local, brister och förmohner
skaffa sig de tillförliteligaste underrättelser da
kanske ofta denna uppmuntran kommo akt utgöras
pa ett satt som med bade Statens och Producreurens
interesse wore mera förenligt, an om den gjordes
i Contanta penningar.
12:0 För den som bewisligen exporterar Ull
borde kroppsstraff stadgas lika som för den Manufacturift
eller Fabriqueur derpå Utländska.Fadrikater
ell.r Manufaclurer lät sätta falsk Stämpel för
att de samma såsom Swensta tillwerkningar i Landet
afyttra
iz:o
Som det sednare Seculum warit sa rikt
pa täta ombyten as Författningar i denna wäg hwilket
till större delen torde kanske böra kunna tllskrifwas
wara fordna Riksmöten, och da icke något tänk,
bart gifweS, som mera motarbetar de yrkens trefnad,
hwilka pa en framtid grunda sitt interesse och förkofran
-
r6o§ Den rz Julli.
koftan, än vmwaxlingar i redan gjorde Stadgander,
har ock följden warit den som wisat sig att den
förmögne ^ aftkräkts att nerlägga sine Capitaler ber
haarest sa mocke csäkerheter sammanstött, hwarföre
jag tror att det Högloft. Utskottet borde tillstyrka
Duksens Högloft. Stander alt hos Kpngl. Majit
frambära deras underdåniga önskan, att ehwad principer
som hälst Kongl. Majtt i följd af Riksens
Högloft. Ständers undcrdäniga Försiager i Nader
täcktes Stadga — skola utan afseende pä hwad
öfrige förändringar i Riks. Hushållningen ma föregå
till scdnaste tider oförändrade förblifwa vch Mamifacturcr
vch Fabriker snarare siyddas vch uppmuntras
an af Utländsk Waru - införsels inflytelse
eller inhemska enskifta interesien stadas, mindre undertryckas.
Och ftuteligen
14:0 torde det Högloft. Utskottet wal upplyst
finna, att allt hwad i denna wäg härom an ma
stadgas, samina icke blir efterleswadt om ej den magt,
hwarifrän besia Stadgande» utgår gör sig det till
en helig och oafbruten Lag att häruti med exempel
föregå den öfriga delen af Nationen, hwarföre jag
tror detta Högloft. Utskottet icke öfwerskred gransen
bwarken af den wördnad det är skyldig en Nådig
Konung, eller den warsamhet med hwilken det alltid
bör göra sina framställningar örn det tillstyrkte Riksens
Högloft. Ständer, att hos Konungen frambära
den Leras underdåniga önskan, att Konungen och
Kongl. Familjen vch Hofwek med de högre Rikets
Embeis - och Tjenstemän wille med onåd och ogunst
anse den eller de som lill något slags bruk begagnade
sig af andra an Swensta tillwerkningar.
Historien upplyser att det warit genom Lesia
«ch inga andra mwagar som Cngelsta tiliwerknm
gsrne
-
Den rz Julik» 1629
garne hunnit til! den grad af fullkomlighet de framför
alla andra Nationer vwedir ägeligen äga; Fölle
wi samma exempel och icke laka det falla otz för swart
VIN wi I8IZ, 1814, 1815 och 18-6 betala något mera
för tillfredsställandet af wara inbillade eller werkeliga
Waru, behof an hwarföre wi till afwentyrS stuve
kunnat fatt dem ifrån Utrikes Ort da pcngarne i
alla fall stadna inom osi ftelfwa, sa stola wi de derpå
följande arén med all säkerhet af wara egna Manufacturer
och Fabriker icke allenast förses med besia
artiklar mot lika godt pris och till lika godhet som
utifra, utan till vch med för wida bättre, jemte den
lugna njutningen att haswa warit de första af Landets
Medborgare hwilka bidragit dertill att Fäderneslandet
blifwit istandsatt, erbjuda vsi alla lifwets
behagligheter.
Dä deremot om af Utlandst Industri för alla
tider wara sinnligheter stall tillfredsställas, stal!
de tillgångar wi haswa inom wära Berg pä rä ämnen
icke en gang ftuteligen motswara räntan a ben
skuld wi komma uti hoS Utlandningen.
Och skulle detta Memorial till Respcct. RiksStänden
åtfölja UtskottetS Betänkande, angäende
medlen till upphjelpande af Rikets Fabriker, m- m.
Ht suxrs. klx krotocollc»,
Alex. l^sZergren.
Upp
-
»6rcr Den lz Jitlik.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den i; Julli.
- - - - Prcst-Ständet den i; - -
- - - - Borgare-Slandet d. i; - -
- - - - Bonde-Ständel den iz - -
Wördsamt Memorial!
Riksens Högloft. Stander hafwa uti meddelte Pro,
tocolls. Utdrag till Lag-Utffotter äterremiiteradt Ut,
skottets Memorial af den 4 sistl. Junii i anledning
af Hrr Prost. Lindeströms Memorial, att en Pre,
scriptions-tid af 2 högst z ar bör utsättas för rät,
tighcten att söka äterwinning af den Jord, som ge,
nom mifiräkning frängädt en Hemmansagare tvid en
Storskiftes- eller Enffiftes delning.
Dä hwarken Kongl. Majus Nädiga Förord,
ning om Enskiftet, i allmänhet af den 2 Febr. 1827,
eller de förut för wiste Län serskildt utkomne Enffif,
tes-Författningar, lemna Jordägare rättighet, att efter
det en sä beskaffad förrättning blifwit af Konungcns
Befallningshafwande fastställd, erhälla jemnkning
i afseende pä efteråt befundne uträknings- eller
mätningsfel; sä fannt Lag«Utsko:tet jemwä? ostridigt,
att de i laglig ordning fastställde Enffistes-delningar
sedermera icke fa ätalas eller jemkas, hwarföre Lag,
Ucssotket icke ansäg nödigt läka nägot härom uti för,
ra Memorialet inflyta.
Såsom deswarak och af§'' rt genom Enffiftes,
Författningarnes egna owilkorliga innehäll, förfaller
alltsä efter Lag - llkffottets omdöme, hwad rörande
faststaite Enffiftes, delningars hänförande till 8l §.
uti Kongl. Förordningen om Landtmäteriet i Riket
af den 12 Augusti 178 g blifwit anmärkt; 06) beträffande
äter Herr LandShöfdingens och Commen,
deurens Frihem af Häkanssons anmärkning om
en
Den r? Julik. ,6n
en längre tids stadgande till Klanders anförande emot
Enffiftes-delningar innan de af Konungens Betali,
mngvhafwande fastställas, emot hwad nu gällande
Författningar föreffrifwa; sä läcktes Riksens Högloflig
Ständer finna, det Lag-Utskottet, utan att
öswerffrida den gräns för Utffvtkets befattning, hwartill
Herr Prosten Lindeströms Motion föranleder/
icke kan öfwer Herr Landshöfdingen och Com,
mendeuren Friherre af Häkanssons framstälde
anmärkning nägot hufwudfakeligk utlåtande nu meddela.
De pä erfarenheten grundade skäl, hwilka stad,
gade Utskottets förra Betänkande för asstyrkandet
af Herr Prosten Lindeströms Motion, finner
Lag-Utffottet icke wara genom de skedde anmärkningar
wederlagde, hwarföre Lag-Utskottet saknar
skal frångå dest förut häruti afgifne Urlakande, som
Utskottet derföre till alla delar äberopar, och till
Riksens Högloft. Ständers wPore ompröswande
»vördsammeligen öswerlämnar. Orebro den ir Julii
i8i?.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-StändeLs
Lcdam- magnar, Lcdam. magnar,
fsk. k. Ltrömtelt. P P lkeckren.
Pä Wällyft. Borgare-Stän, Pä Hederw. Bonde-Ttändets
Led. magnar, ders Letz. wägnar,
k^l, Z.ön^vist. dUis Lvensson.
ullgren.
Wörd
-
L6l2 Den 13 Julik.
H
-
Uppläst hos Ridd. och Adeln den r; Juli!.
- - - - Prest-Ständet den iz - -
- - - - Borgare-Ständet d. i; - -  ------ Bonde-Ständet den rz - -
wördsamt Memorial!
'öglofl. Ridderstapet och Adeln har den z:dje dennes
till Lag-Utstottet remitterat ett af Herr Friherre
E- F. Saltza ingifwit Memorial, deruti
Herr Friherren, till förekommande af Skvgarnes
utödande, as siere anförde stal yrkat, alt Skogsäwerkan
matte straffas lika med stöld, och att den
Jägeri-Betient, som bewisligen deltager uti tjufnad
a Krono,Skogar, utan skonsmål matte warda hängdI
fragan om straffets stärpande för Skogsawerkan
får Utstottet wördsamt åberopa desi, den
2z:d>e sist!. Junii gifne Betänkande öfwer Herr
Lagmannen Grefwe Gyllenborgs i samma amne
wäckte lika Motion; och hwad särskildt angar" ett
vkadt answar för Jägeri-Betjeningen, dä de uti stn
tjenste-utöfning begå brott; sä har Lag-Utstottet
icke funnit stäk, att tillstyrka någon förändring uti
de härom gällande Författningar; hwilket dock Riksens
Höglofl. Stander wördsamt understalies. örebro
den n Julli 1812.
PäHögloff. Ridd. och Adelns Pä Hvgwörd Prcst-TällLcdamöters
magnar, dets Ledam. magnar,
Ist. b. Strömfelt. fl. ch Hedren.
Pä Wallofl. Borgarc-Stän- Pä Hederw. Bonde Ständets
Ledam. magnar, dets Ledam. magnar,
^1. kdöutvist. dstils Svensson.
/r. 'lkullgren.
Upp
-
' Dcn IZ Julik. i6iz
Uppläst hos Ridd. och Adeln den r; Juli,'.
- - Prest-Ständer den i; - »
- - Borgarc-Ständet den rz - -
- - Bonde-Ständet den iz - «
wördsamt Memorial!
I^ti ett till Hederwarda Bonde-Ständet lngifwit,
derifrån till Lag, saint Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utstotten
den 22:dre ststl. Junii remitterat
Memorial, har Vice Talemannen Jon Jonsson
anförc, att ehuru Hemmanens utmark till större eller
mindre del blifwit frän uråldrige tider, tillika
med sjelfwa Bolstaden, derunder utmarken lyder,
refwad och skattlagd, och såsom en fran Hemmanet
ostiljagtig härlighet ansedd, samt alla bade äldre och
nyare Författningar, angående förbud emot skattskyldig
jords minskning, enstämmigt bjuda, att hwarje
Hemman stall behälla och bruka de derunder lagde
ägor, sä att intet deraf till Hemmanets stada och
vbeständ söndras, har likwäl synnerligen i sednare
tider det stadeliga misibruk hos oförstandiga Hemmansägare
allt mer och mer insmugit sig, att af
Hemmanets agor i utmarken söndra och stympa
smärre delar, och derä antaga Torpare, hwilka ^icke
til! Hemmanets nytta och understöd utgöra något
wisit ärligt arrende, utan endast wid Torpare-lägenhetens
tillträdande erlägga en wisi summa penningar,
hwars ränta stall utgöra arliga arrendet,
hwaraf en efterträdare pä Hemmanet icke njuter nägon
fördel, fastän han mäste ansvara för Hemmanets
alla onera; och pä detza samt flere anförde
stal, har Vice Talemannen hemställt, om icke,
utom det att alla rörande skattskyldig jords förminskning
utkomne Författningar upplifwades till deras
5
»614 Den r; Julik.
sulla kraft och werka», alla Contracter om statk?
stylvig, af hwad beskaffenhet de wara ma, kunde
anses ogillde, och en efterträdande Hemmansägare
anses berättigad, att Vepa Contracter återkalla antingen
emot eller ulan ersättning ester omständigheterna.
Följden af hwad Jon Jonsson salunda anfört
biifwer den, alt alla Contracter om bruket af
iord skulle förlora sin helgd, sa ofta ägande rätten
kommer att tillhöra någon annan, än densomContractet
uttärdadt, och detta ehwad samina Contract
efter narwarande Författningar är lagligt eller ej.
För mc kunna afaifwa det utlåtande, hwartill
en sadan Motion föranleder, anse Utskotten sig böra
inga uti en korrt utweckling af det tillatna ochsörbudna
uti sa beskaffade Contracter, som uti Memorialet
blifwit ifrägasatte, sanik i sammanhang
dermed, hwad ej mindre allmänna Lagen, än de
särskildt utkomna Författningar hänföra under skattstvldig
jords minskning.
Utskotten wilja harwid i förbigående hafwa anmärkt,
att detta utlåtande icke har afseende, hwarken
pa de Lägenheter, .derä innehastvaren blott äger
en willkorlig besittningsrätt, och således icke kan afstilla
någon öfwerenskommelse af denna art längre,
än för sin besittningstid, eller sadane enMade Hemman,
hwarifran, enligt Kongl. Förordningen oM
enstiften den 2:dre Februarii 1807 §. n till full
ägo sax upplatas witze tiinneland jord emot förestrifna
willkor och förbindelser.
Ej mindre allmänna Lagen uti g:de Capitlet
9:dr §. Jorda-Balken, än de i anledning deraf
särskildt utkomne Författningar förutsätta de willkor,
för att innefatta ffattstyldig jordö minskning, att ett
wisst
Den iz Julii. 1615
wisst belopp jord eller annan härlighet för alltid skiljes
fran sin Bolstad under ful! ägande rätt at Contcahenten,
man att hwarken Bolstaden derföre erhåller
en i Laglig ordning pröfwad och tillkommen
ersättning, eller att pa den afsöndrade delen sättes,
ett, i förhållande till det hela, motsvarande Hemmantal,
som, efter hwad i hwarje Landsort kan
wara stadgat, medför besutenhet.
Att sadane afhandlingar, om de ansägos gällande,
i en framlid skulle kunna werka kill en skattlagd
Lägenhets ödesmål, är lika sa ostridigt, sorn
acc Lagen och Författningare äro till förekommande
häraf sa bestämde, att något twifwelsmal om tillämpningen
ej kan uppkomma, hwarföre ett upplifwande
af Vesa Författningar, pa sätt Vice Talemannen
Jon Jonsfon yrkat, torde wara öfwerflödigt.
Deremot äro genoin i6:de Capitlet JordaBalken
jemfört med Kongl. Förordningarne den i z:de
Junii 1300 och 2:i'ra Mars 1802 Hemmansägare
berättigade, att, antingen -genom lifstids städja, eller
pa bestämd tid, som likwäl ej sar öfwerstrida 50
ar, upplåta bruket af deras egendom pä landet.
De såmedelst ingangne afhandlingar, fa enligt
samma Lagar icke rubbas eller ändras utan sa wida
dön pa bestämd tid borrtarrenderade egendom innefattar
arfwejords egenstap i dens hand, som arrendeContractet
utfärdat, t hwilken händelse samma Contract
blott Fem ar efter denne sednares död owillkorligen
får gälla, om sa manga af arrende-aren återstå.
Lagen, som icke kan bestämma willkoren för
enstilldas afhandlingar uti sadane ämnen, hwarom
de äga att afsluta, har således icke kunnat föreskrifwa,
huru afgäld för bruket af jord bör utbetalas.
Det beror af sadan anledning pa Contrahenterne
sjelf
-
i6i6 Den iz Julik.
fjelswa akt öfwerenskomwa pä hwad sätt arrendet
bör utgå, antingen pä en gäng genast ivid arrendets
tillträde, eller successive under Letz fortsättning.
Den stada för Hemmansägaren, som Contracten
af förra bestaffcnhetcn medföra, är en förlust,
som han siel! får »vidkännas sä wäl i denna,
som alla andra okloka handlingar, och köpare afen
sadan egendom , hwarifran, genom Lagligt Contract,
witz jord blifwit bortarrenderad, kan derigenom icke
anses lidande, emedan sä wäl denna, som alia andra
egendomens förmäner och gravationer böra inga
uti bestämmande af den köpesumma, han utfäster
sig att betala; äfwensom köparen icke kan erhälla
större eller w-dsträcktare rättigheter, än säljaren innehaft,
och således kunnat öfwerläta.
Wid ett sädant förhållande fa Utskotten wördsamt
tillstyrka, det mätte, med asstag till Vice Tajemannen
Jon Jonssons Motion, nu gällande
Författningar uti ämnet blifwg oförändrade, och
Let i anledning deraf hädanefter som hittills fä ankomma
pä Domaren, att wid yppad twist tillse och
pröfwa huruwida i frägawarande stans Conlracter
vfwerstrida de grönför Lasén för dylika afhandlingar
bestämt; hwilket dock Riksens Högloft. Ständer
»vördsamt underställes. Orebro den 8 Julii 1812-  Pä Risens Högloft. Ständers Lag- samt Allmänna
Beswärs, och Economie-Utskottens »vägnar.
Pä Högloft. Ridderff. och Adelns Lcdam. magnar
w k. 8 t rom tel t. loll. bl. O)-11 e n b o r A.
Pä Högwörd. Prest-Ständets Ledam. magnar
soli. sa c. Westräll. L. von KosensteinPä
Wallofl. Borgare-Ständets Ledam. wagnar
IVl. Konqvist. Olok 8^ö8cestt.
Pä Hederwarda Bonde-Ständets Ledam. magnar
Wils Lveussoa. Wils Olansson.
>V. 'lullLrön.
Den rz Julik. 1617
Uppläst hos Ridd. och Adeln deri k; Zulii»
- - -- Prest-Ständer den rz - -
s - - Borgare-Stäncet d. iz , -
- Bonde-Srändet de»r rz - s
Wärbsamt Memorial!
*8ag- samt Allmänna Beswärs- och
stötten hafwa under gemensam äswerläggning förehaft
Herr Lagmannen Högwälborne Grefwe I. H.
Gyllenhorgs och Herr Prosten I LindeströmS,
samt Riksdags - Fullmägtigen Olof Ericssons
fran Norra Helsingland, remitterade särikilde Memorialer,
angående den ändring af Allmänna Lagens
stadgande i 2q:de Capkllet s och 6 §.§. Byggr
»unga-Balken, att det mä wara öppet för hwar
och en delägare uti upprättade Brandstodöförenin.
gar i Landsorterne, att derifrån afsäga sig, och inga
uti allmänna Brandförsäkrings-fonden; och fa
Utskotten öfwer detta ämne wördjamt afgifwa följande
Betänkande: Lagens bud i 242 Capiclet s och
6 §.§. Byggnings-Balken, att Brandstod af HäradSboer
bör gifwas, och föreningar om Letz belopp
upprättas, leder sin upprinnelse derifrån, att någon
sadan allman inrättning dä icke war känd;
hwarigenom de, som lidit brandstads, derföre kunde
erhälla ersättning, och det owillkorliga uti stad,
gandet att gifwa, grundat pä den i 4-de K. samma
Capitel bestärnde rättighet, att fä brandstod, torde
hafwa harledt sig frän den kända sanning, att,
ehwad den, som brandstads lidit, ingått uti en sadan
förening eller ej, war hans anjpräk pä nägot
understöd likwak grundat pä hans behof deraf. Lag,
stiftaren, som säledeS förutsett, att Grannar alltid
skulle beswaras med understöd ät den, som lidir
Bihang. N:o roa. brand
-
r6,s
Den »z Juli».
brandssada, har alitsa föressrifwit detta understöd
såsom en allman skyldighet.
Utskotten styrkeö desto snarare i den öfwertygelfe,
alt anledningarne till Lagstiftarens bud warit
sadane, som endast Sätes- och Ladugärdar, samt
Presteaardar blifwit fritagne fran den owillkorliga
skyldigheten, att i detza föreningar inga, och delta
af den anledning, att ägare tili de förre gemenligen
arv af den förmögenhet, att något understöd af deni
icke begäres, och innchafwarne as de sednare fa de
fleste af fine hus uppbyggde af Församlingarne, med
undantag af wista orter.
Da genom Kongl. Kungörelsen des rf April
,?rr, och Kongl. Förklaringen den 26 Januarii
»786 om Allmänna Brandförsäkrings-inrättningen
nu mera en ny utwäg blifwit öppnad för husäga,
re, att fa sin brandssada ersatt, och ändamälet för
Lagens vswanberörde stadgande således pä annat sätt
kan winnås, bör äfwen det owillkorliga i dest föreskrift
fä mycket helldre förswinna, som det ar en känd
fanning, dels att brandssada icke ersättes efter dest
werkeliga wärde, i bet skick de fleste Brandstod^
föreningar nu finnas, och dels att en sadan ersättning
wid betydeligare eidswädor icke kan utgöras
utan deläaarnes större förlust.
Kongl. Majus Nådiga Kungörelse af den r;
April 1782 om inrättande af en allmän brandförsäkring,
synes äfwen åsyfta en sadan förändring,
da den såsom skäl till denna inrättning förklarar,
att dest styrka beror -a en widsträcktare sammansättning,
och uppmanar Husägare bade i Städer
sch pä Landet, att sig häraf begagna, fastän san"
ina inrättning stekt uran rubbning af de flere pa
LandS
-
Dea rz Julit.
r6i§
kandsbyggden upprättade Brandstedt föreningar, sä
länge wederbörande åstunda deras bibehållande.
Utskotten hafwa trott ett ytterligare stal till frihet
frän LagenS meranämnde stadgande hafwa lillkvmmit
genom tiden, deraf beroende starkare Hemmansklyfningar,
och uppkomne tätare Bostäder,
hwaraf större risque för Brandstodsgifwande i
allmänhet nu inträffar, än den tid detta LagenS bud
stadgades; af hwilken orsak Allmänna Brandsö»
säkrings, fonden blifwit fördelad emellan Släderne
och Landet, och de sednare stil/de fran den gemensamma
fara för större förluster, som förut war fä,
stad wid hela inrättningen och detz delägare.
Af defle sammaniagde skäl anser Utssotten ei
något hinder böra i allmänhet möta wid förändring
af Lagens ifrägawarande Ekonomiska stadgande, utan
att delägarne uti enskilda Brandstods - inrättningar
böra äga rättighet, att skilja sig derifrån, när te
wilja inga uti Allmänna Brandförsäkringen, sa wida
ej i sednare arén njuten brandssade-ersättning
bör förbinda till fortfarande derutinnan, sä länge
och intill dek de gifwit en mvtswarande ersättning
at andra brandssadade delägare i samma ineättnidg.
Endast det har fästat Utskottens uppmärksamhet,
att en större helgd ät sadane, likwä! unde! Lagens
twäng pä bestämd tid slutne Bcandstods Coniracter
bör lämnas, än at dem, som pä obestämd
tiv blifwit ingänane, emedan i förra fallet Contrahcnterne
liksom förwäntat, alt under deras egen lifstid
fä sjeifwe njuta eller dela frugten af Concrackksamt
i händelse af felagtighet, kunna ändra eller
förbättra detsamma, och i det sednare endast Lagens
twäng, utan förutseende af blifwande nödwän>
» * tzia
»6^o Den rz Juli,.
dig ändring elier förbättring i ett sädant Econsmistt
bestut, legat till grund.
Det är pä desta skäl och grunder, som Utskotten
fa wördsamt tillstyrka sadan ändring i 24 Capltlet
5 och 6 §.§. Byggninga, Balken, att de pa
obestämd liv ingängne Brandstods. föreningar wäl
böra medföra owillkorlig »verkan under loppet af
irenne ar fran det dc<r härom utgående Försämring
warder utgifwen, sa framt annan öswerenskommelse
ej kan träffas, men att hwar och en delägare uti
Mivannämnde föreningar pa obestämd tid, som uti
Allmänna Brandförsäkringen ingått, efter berörde
ars förlopp ar fri stan samma föreningar Sex mävader
efter det han derom inför Härads-Rätten i
Orten gjordt anmälan; dock med förbindelse förden
delägare, som innom loppet af de sednast förflutnr
17 ar söre den dag, han föreningen sig afsagt, enligt
samma förening erhållit Brandstod, att begära
Domarens föreskrift huru manga Sr han, i förhållande
till den undfängne ersättningen, bör gifwa
Brandstod till öfrige delägare uti frantradde föreningen,
som brandskada lida, och uti Allmänna
Brandförsäkrings-fonden ingått; hwarcmot Utskotten
anse de pa bestämd tid ingängne Brandstodssöreningar
icke böra rubbas eller upphäfwas, samida
ej alla »vederbörande derom asämjas; hwarrvid
dock iackttages, att den, som will frånträda enskilde
Brandstods-föreningar, ware sig antingen pä be,
stämd tid, sedan den samma til! anda lupit, eller
ock pa obestämde är, owillkorligen skall wara skyldig,
att ingä uti Allmänna Brandförsäkrings-fonden
, och styrka sädant wärkeligen wara fullgjort, innan
han kan anses wara fri frän uppfyllande och
deltagande af de Brandstods-föreningar, som blif
-
Den r? Julik
wit
stukade, eller framdeles af Ortens Jnwänarc
träffas; hwarjemte och som i Allmänna Brandförsäkrings-sonden
ej »vinnes nägon ersättning för lösören,
utan allenast för hus och byggnader, »nen ofta
lösören utgöra redbaraste egendomen, dä husen öro
bristfällige, rro Utskotten sig äga stät tillstyrka Riksens
Höglostige Ständer hos Kongl. Maju i underdånighet
anhalla, att genom Herrar Landshöfdingars
åtgärder, Lans-Jnwänarne, sä i Sladerne
sorn pä Landet, blifwa dels uppmuntrade laka försäkra
sina hus i Allmänna Brandförsäkrings,fonden,
dels ock föreställde nyttan af förmänen deraf, att
särskildt stuta lämpelige föreningar i afseende pä ersättning
för de genom eldswäda förlorade lösören,
wahru, lager och effeeter af alla stag; äftvenson» att
hcs Kongl. Majit tillika underdänigst anhalla, att
omgängarne sä wäl i afseende pä »värderingar, hwilka
stola iakttagas för alt fä ingä uti Allmänna
Brandförsäkrings-fonden, som äswen wid sielfwa insättningen
af stadgade afgifter, i möjeligaste matto
faciliteras för Allmogen, och mindre beinedlade Hemmansägare.
Dock warder detta allt Riksens Höglofiige
Ständers widare ompröswande »vördsammeligen
öfwer!emnadt. wrebro den 17 Julii l8'2.
Pä Riksens Höalofl. Ständers Lag-samt Allmänna
Beswärs- och Econvmie-Utskottets wäonar.
Pä Höglo»!. Ridder»?, och Adelns »Ledan», »vägnar,
ltt. (rellen borA. lk. k?. Xtrömkelt.
Pä Högwörd. Prcsi-Ständets Ledam. wägnar.
O. v. k o» en stei n. ^ol». H a c. kl ett ren.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledam. »vägnar.
Olok 8jöstettt. ^l. Ldon^vist.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledam. »vägnar,
dgils ölänsson. kutters I^Lvsson.
InUZreo.
iUt
-
1622 Den IZ Julli
Utdrag af Protocollet, bället hos Högloft.
Ridderskopet »ch Adeln wid Urtima Riksdagen
t örebro den rz jIulii »Lrs.
S. D. Eom Höglvflige Ridderssapet och Adeln
wid jemförelse» mellan de fran de öfrige Respective
Standen inkomna Protokoll s-Utdrag i anledning af
Allmänna Beswärs' och Ekonomie-Utskottets Betänkande
angående Branwinsbränningen, med sina
egna öfwer detta mål fattade beslut, funnit betydliga
ssiliaktigheter i rossia delar af Riks-Standens
tankar, ansäg Högkofl. Ridderssapet och Adeln samtelioe
Riks, Ständens beslut, enligt Riksdags,Ordningens
föreskrift, böra till berörde Utskott remitteras,
hwilket ma öga att de skiljaktiga meningar»?
sammanjemka, och med sitt förslag dertill skyndsamrneligen
till Riksens Stander inkomma
Ut
supra, kx krotocollo,
6, Silverstolpe,
Utdrag af protseollet, ballet bos Högloft,
Ridderskopet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den rz Iuln »gl?.
S. D- a nyo och bifölls förenade Lag
cch
Allmänna Bestvärs- och Ekonomie-UtskottenS
den 9 Julii pa bordet lagde Utlåtande angående
förmedlade Hemmans skyldigheter wid Kyrko- och
Prestgårds, byggnader,
Ut supra, klx krotocollo,
U. Silverstolpe.
Ut
-
Den rz Julli. r6-z
Utdrag af protseollet, ballet b»s Högloft.
Ridderskopet och Adein wid Urtima Riksdagen
i Orebro den rz Juli» 1812.
S. D. 8 ')redrogo§ a nyo och biföllvs följande den
9 sistl- Julii pä bordet laggda »frän Lag-Utskottet
ingifna Memorial:
i:o. I anledning af Riksdagsmannen AnderS
Danielssons Memorial rörande Bouppteckningar.
. ^ „
2:0. Angående förändrande och rattande af alia
penningeböter till ett motswarigt penningewärdeS förhållande,
nu emot den tid, de samma först stadgades.
g:o. Angående förpantning a» jord.
Ut supra. Lx protocollo,
6. Lilkverstolpe.
Utdrag af protoesllet, bället bos Högloft.
Ridderskopet,och Adeln wid Urtima
Riksdagcn i (örebro den tz Julii »8»2.
S. D. Höredrogos a nyo oÄ^ bifötlos Stats-Utskottets
den 9 sistledne Julii pa bordet lagda iBetankanden:
i:o.
Angående Kongl. Maj-ts Nädiga Skrifwelse
till Riksens Ständer af den Ss Junii 1812,
om den wid »829 och >8>o arens Riksdag förestagne
Revision öfwer förwaltningen af alla Rikets
medel sedan 1320 ärs Riksdag.
2:0. I anledning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition till Stats-Utskottet af den g Junii >8ir
angående RiksgäldS-Contoirets Utländska gäld.
z:o«
W24 Den r; Julik.
Z:o. Om Stats-Regleringen saint Project tig
Riksstat, för innewarande och säljande ar.
4:0. Angående Kongl. Majus Nådiga Proposition
af den !9 sistledne Junii, om inrättande af ett
Invalid-huS.
5'.o< Angående Riksdagsmannens frän Stora
Kopparbergs Län Memorial, om befrielse för Allmogen
att erläoga Mantalspenningarna uti Kohl.
6:0. Angående Pension söp Chirurgi-Magistcm
Osbeck,
Vt supra, Lx krotocolls»
6. Silverstolpe
Utdvag af prstscollet, hillet hos ^öglofk.
Ridderskavet och Adeln rvid Urrima Riksdagen
j Orebro den r; Julli 2812.
S. D. ^örcdrogos a nyv och bifällos följande den
6 och 9 Julli pff bordet lagde Allmänna Eeswars»
och Ecouomie-Utskottets Memorial:
1:0. Angående Recognitions-Skogarns och de»
ras antvardande till"mera forde! för Staten.
2:0. Angående ersättningar för Hjelp, Rekarne
til! Stam-Rotarne för Soldatr-Torp, mulbete,
wedbrand och gjärdslefang.
zw. Angående ett jämnare fördelande af Truppers
inqwartering m. m. Landet och Städsrns.
emellan.
4:0, Öfwer, Herr Grefwe I. De la Gar»
dies Memorial, rörande ärlig lefwereving af Spannsmäl
och Foder till Kongl. Majus och Kronans
disposition lör behöfwande Provinser i. Riket.
,:o. Angående ett särskildt LandshöfdingedöiM
Upprättande för Bohus Läm
Vt suprs, klx ?rotocol!o,
V. Lil vexstolps.
Den IZ Julik. 162;
Utdrag af protokollet, häller hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den iz Juiir lkir.
S. D. testot Högloflige Ridderffapet och Adeln
att Riksens Ständers, för Pasievo!ancc-sragans
beredning nedsatte Särskilda Utskott till underrättelse,
meddela, akt sedan i fragan om upptagandet af de
ifrån Ridderskapet och Adeln remitterade Memorial
af Herr von Echstedt och Herr Friherre Stael
von Holstein, twenne Stand hade stadnat emot
twenne, saken kill ConstitutionS-Utskottets afgörande
bsifwit hällsluten, bemalte Utskott afgifwit det Utlåtande,
alt sa wäl i följe af ämnenas beskaffenhet,
svin i anledning af de af twenne Stand gjorde remisier,
da deremot de andra twenne Standen ingen
remisi besiutit, ansago Utskottet lämpeligast, att besia
frågor till det för Pasievolance-fragans beredande
nedsatte SärskilSa Utskott hänwifadcs.
Vt sugrs. Lx krotocolko,
6. Lilverstolpe,
Utdrag a^ protscsllet, hället hos ^ögwörd
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen r
(örebro den rz Julii »8>2.
S. D. ^edan Prest-Standet af nu knkomse Protocolls-Utdrag
inhämtat de ssiljaktige besiut uti hwilka
Riks-Standen ftsdnat, rörande willkoren för
Bränwins-tiöwerknkng m. m. har Prest-Stander
utan frångående af sin den 9 dennes yttrade tanka,
att, i händelse sadane skiljaktigheter Riks-Standen
emellan skulle yppas, som icke med hwarje Stånds
bifall kunde jcmkas, det at Kongl. Maj:t i under,
danighet ma uppdragas att l fadana delar af detta
»6s6 Den i; Julii.
Ekonomiska omne i Noder förordna, för sin del
funnit skäligt anmoda Allmänna Beswärs. och Eco,
rwmie, Utskottet att ffyndsammeligen till Riksens
Ständer inkomma med förslag till sammanjemkning
af Riks-Ständens ofwanberördeskiliaktiga meningar.
vt supra. Lx krotocollo,
v v. Almguist.
Utdrag af prstscollet, hältet hos HZgwZrdprest,
Gtänvct wid Urtima Riksdagen t
örebro den tz Julli »312.
S- D. Ä8id förnyad föredragning af Banco,Ut.
stöttas den y dennes vo bordet loade Memorial,
angående arfwvdet för Fullmägtiges i Riksens Ston,
derS Bank, ansog Stander det samma böra hwila,
intill desi Stats, Utskottet inkommit med sitt inför,
wäntade Betänkande, i ffögon om arfwode till Fullmöatige
l Riksgälds-Contoiret.
vt supra. Lx ?rotocvllo,
I. v. Almguist.
Utdrog af protocollet, hället hos HZgwZrd.
Prest,Ständet wid Urtima Riksdagen i
örebro -en i; Juli! 1812.
S- D. Stats-Utffottet nu inkommit med
dest Betänkande, k fräsan om medels anslående till
förbättrande af Fiskfångsten i Cattegatt; beslöt Prest»
Ständer, att med ogillande af Allmänna BeswärSvch
Ecvnomie-Utssottets Utlåtande i anledning af Hr.
General, Eonsuln M. Sköldebrands i detta
ämne wäckte Motion, till Stats-Utskottets ofwanberörde
yttrande lemna sitt bifall.
vt supra. Lx krotocollo,
I. v. Almguist.
Ut.
Den >z Julli. »627
Utdrag af protocsllet, hället hos HZgwZrd.
prest Ständer wld Urtima Riksdagen r
örebro, den iz Julii »8rr.
S- D. ^)estöt Prest, Ståndet anmoda Bewkll,
vines. Utskottet, att, do Utskottet icke ännu lärer wara
i tillfälle att afgifwa desi Project till Allmänna
Bewillningens grunder och fördelning, icke destomin,
dre med möjligaste skyndsamhet, inkomma med dest
förslag till en ny Chatte-SMote, Förordning; uti
hwilket Beslut de Respeclive Med, Ständen ffulle
wördsamt och wänligen inbjudas att sig med Prest,
Ständer förena.
vt supra. klx protocollo,
V. Almguist.
Utdrag af protocollet, hället hos HZgwZrd.
prest. Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den iz Jul» 1312.
S D. Efter uppläsande af Hederwärda Bonde,
Ståndets uti Protocolls-Utdrag af den g:de dennes
meddelte erinran till Lag-Utskottet, att utan widare
uppehöll inkomma med desi affordrade Förslog till
Strafflag, för misibruk af storka drycker, och dö
Prest-Stonder ö ena sidan erkände det Utskottet icke
kunnat afgifwa ett dylikt förslag förr än Riksens
Ständer fastställt wilkoren för Brännwins-tiliwerkning,
m. in. tillförsäg sig Prest-Ständer ö andra
sidan att Utskottet nu, sedan berörde fräsa af R.ks,
Ständen bliswit i det hufwudsokligaste afgjord icke
lärer underlåta, att med möjligaste skyndsamhet, nämde
Strafflag förestå.
vt supra. klx krotocoilo,
v- AlmHUlSt
,628 Den rz Julli.
Utdrag afprotscollet, hället H-S HSgwZrd.
l)r- ^ Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den i; Julik rzl2.
S- D. ^'cats-Ucstottets förnyade Betänkande rörande
ersättning af kostnaden till Capottcr för Extra
Noterings Manskapet, föredrogs a nyo och biföllS.
Ut 8Uprs. Lx krotocollo,
U. /Almguist.
Utdrag af prstscollet, hället hss -;ZgwZkd.
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen Z
Orebro den iz Julli 1812.
S. D. ^ftex fulländad granstning af Allmänna
Beswärs- och Ecsnomi, Utskottets förnyade Betänkande,
angående wilkoren för tillwerkningen af Bränvin
har Prest-Stänbet för fin del bestutil, alt antaqa
berörde
rättelser, nemligen:
i:o Uti » momentet borde orden: i Städer
se!) — utgå.
2:0 För minnande af mera tydlighet böra §.:de
och 5-te momenten uti UlstottelS förslag salunda redigeras,
nemligen:
' Ägare eller Brukare as Hemman eller Hemruansdelar
a landet under och till och med eva R-drs
wärde, fä begagna erbin- Panner:d 20 > Kannor.
75"> R drs — — 2;/
, nos — — — zoi maximum
2,0 c, — — Zs till ^c>
z 002 — .— — 40! Kannor.
4200 — — — 45!
s,ooo —
50/
6,oos
Den IZ Julik.
6aoo —»
7,200 — — kok maximum
8,000 —. —
9,002 — — 70 f Kannor.
ro.oo» ^ 7s^
II,ov» — 78
r2,ovo 81 maximum
iz,oco — — 84 ^ 9v
i4,svo — — 87^ Kannor.
is,oc>o — — 90)
Hwarwid iakttagcs, att den sista Pannerymden
i Första och Andra Clasierne ingar i den påföljande
Clasiens maximius, sä att ;o Kannors
Panna kan ökas till 77 Kane or och den sistnämnde
till 90 Kannor för den bera löpan-c afgift, hvaremot
den, som icke äger sa stor Panna, honom efter
vfwanstaende Tariff för dest Hemmans wärde
tillkommer, endast betalar afgiften efter den werkeliga
Parmerymd, hwaraf han sig begagnar.
z:o I fragan om 6:le mom. antog Stander
det förra af de alternativ, hwilka Utskottet förestagit.
4:0 ?:de mom. i Utskottets Betänkande antog
Prest-Standet, med följande redactivn: Ägare af
Hemman samt de Brukare af andras Hemman, som
erhållit rättighet till Bränwins-bränning, men lcke
kjelfwe wilia begagna denna rätt, stag det wara tilllatit
upplåta densamma hel och hallen, men icke
styckad, till någon pä agorne boende annan person,
fa wida denna sjelf, icke äger rättighet, att Brän,
wins-bränning idka; Börande dock Hemmansägaren,
eller den till Bränwins-bränning berättigade Hem,
maus. Brukaren blifwa answarig för den afgift som
för rättigheten att tillwerka Branwin kommer att
äga rum.
»6zo Den rz Julik.
c:o I stäket för 9'.de mom. borde införas fö!,
rande- ''Uti alia Stader, med undantag af Stock,
holm, Götheborg och Carlskrona, om hwilkas Bränwins
- tillwerkning serskildt warder förordnadt, kommer
Bcänwins. bränningen att grunda sig pä hwarje
Stads Folknummer, pa det sätt, att 80 Mantals,
skrifne Personer fa begagna en Panna
af — — — Kannors storlek,
r 20 Mantalsskrifne Pers. 60 —
k8o dito — — 70 — —
240 dito — — 80 — »—
zoar dito — -— yo — —
Hwarutöfwer ingen Panna i Stad får nyttjas,
ej eller någon, som ar under 50 Kannor.
All Bränwins-bränning i Staderne ma werk,
ställas med serskildte Pannor af förenämnde storlek,
hwar för sig eller uti sammansatte Werk, ett eller
flere, allt efter som Slädens fleste Husägande In,
newänare derom öfwerenskomma; dock sa, att om
flere Pannor nyttjas inom samma Werk, den till,
ökning i afgiften kommer att iakttagas, som Riksens
Ständer, efter Bewillnings, Utskottets hörande fast,
ställa.
6:0 Rörande 12 och rz momenten, ansag
Prest - Stander desamma, jemte ett dertill hörande
och hos Ståndet uppläst anförande, böra till Be,
willnings- Utskottet öfwerlemnas.
7:0 Uti 14 mom. ansag Ståndet uttrycket:
blott i högsta nödfall, böra ändras till blott t
nödfall, äfwen som att den mening, som omförmaler
tillåtelse till Bränwins - tillwerkning med de
mindre Pannorne, da de större ars förbudne, borde
helt och hällit uteflutas.
DtN iz Julik r6z»
S:o Wid flutet af i8:de mom. trodde Prest,
Ståndet böra tilläggas: Börandcs en Bränwinspanna,
hwars höjd understiger en tredjedel af oest
diameter, ej öfwerstiga hälften af den Pannerymd,
Agaren är berättigad att nyttja, efter den här »swan
antagne beräkning.
Siuteligen och i händelse Riks-Stånden uti
betta ämne skulle stadna ml fadana skiljaktiga beslut,
som icke nu med hwarie Stånds bifall kunna stinkas;
tror Prest-Ståndet, att Riksens Ständer bö,
ra i underdånighet achalia, bet täcktes Kongl. Mai:!
uti fadana delar af delta Ecvnvmiska arente förordna
pa det satt Kongl. Maut i sin rättwisa och Lands,
faderltga omsorg för alla sina undersåtare, bäst finnér.
Ot Lugi». Lx krotocollo,
k- O. mollist.
Utdrag afprotscollet hället hos HZgwörd.
prest-Gtändet wid Urtima Riksdagen i
(örebro den rz Ii»lii r8is.
S-D-^!ti det tillägg, hwarmed WÄlofl. Borga»
re-Standet enligt Protocolls, Utdrag af den 9 dennes
antagit Stats-Utskottets Betänkande, angående
Kongl. Maj:tS Nådiga, skrifwelse, om Let inkomna
Projectet till en bättre ÄrendernaS behandling inom
Rikets Styrelse-Werk, instämde Prest, Siandet pa
det sätt, att den af Utskottet föreflagne tillökning i
Expeditions - Taxa för Hos, Rätterne, Coiicgierne,
samt Lands-Secreterare och Lands-Kamererare äf,
wen ma sträcka sig till alla Under - Domstolar i
Städer och pä Landet, Consistoriernes Expeditioner
deribland mnebegripne.
Ilt suxrs. kx krotocollo,
P kl. ^Imc^uist.
i6zs Den rz Julii.
Utdrag af Wällöf!. Bsrgare-Ständeks protocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den rz Juli» »812.
S-D-8öredrogs a nyo Stats, Utskottets pa Bordet
hwilande ytterligare utlåtande», i fraga om Mede!
till en ny wägS anläggande emellan Wermland
och Jemtland, samt Stats - anslaget under Åttonde
Huswudtiteln kill en nybyggnad af Garnizons Sjukhus;
Och da derwid inhämtades, att Rcspect. MedStanden
redan bifallit detza belänkanden, ^sa besiöt
ock Borgare - Ständer, att för sin del wid samina
betänkande lala beto.
Ut supra. Lx krotocollo.
Lerjström.
Utdrag af wällofl. Borgare-Ständets prstocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den r; Juli» »812.
S-D- ^ anledning af gjorde anmärkningar wid
Lag, Utskottets Betänkande, om förpantning af Fast
Egendom, blef detta Betänkande till Utskottets ytterligare
beredning aterförwist.
Ut supra, krotocollo.
Lerjström.
Utdrag af Wällsflige Borgare, Ständets
protocoll, hallit wid Urtima Riksdagen
i Orebro, den rZ Julli i8l».
S. D- 8öredrog§ a nyo och gilladeS Pabevolance-Utstortets
först asgifne Betänkande, i anledning af
Kongl,
Den rr Julik. r6zz
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om en allmän
Patzcvolance-Jnrättning, med de af Utskottet i sista
Betänkandet gjorde rättelser och tillägg.
Ut supra. Lx ?rotocollo,
I. Lerjström.
Utdrag af wälloflige Borgare - Ständets
protocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i Orebro den rz Julik »812.
S. D. ^edan Borgare - Ståndet inhämtat, akt
samtelige Riks, Standen i åtskilligt delar stadnat k
stridiga slut i fragan om BränwinS-bxänningen; Sa
fann nu Ståndet för godt, att, jemnlikt 73 8- Riksdags,
Ordningen, uppdraga at Allmänna Beswärsvch
Econvmie-Utskottet, som beredt detta ärende att
de skiljaktiga meningarne, sa nära möjligt är, sammanjämka,
och anmoda Utskottet alt med förslaget
öfwer denna jämkning ofördröjeligen inkomma.
Ut supra. Lx ?rotocollo,
Lsr§ström.
Utdrag af wällöf!. Bsrgare-Ständets protseoll,
hället wid Urtima Riksdagen L
Orebro den iz Julli 1512.
S. D. 8öredrogos 3 nyo och gillades Allmänna
Beswärs- och Economie-Utsk. utlåtande angåendei:o
Hjelp-Rotes ersättning till Stam-Rote,
för Torp.och andra Lönings-förmohner till Soldaten.
2:0 Ärlig leverering af Spannemal och Foder
till Kongl. Majus och Kronans disposition för beHöfwande
ProwincerBihang.
Nr» ioz. 3:s
1634 Den rz Juli i.
z:o Serskild administration i Bohus Lön.
4:0 Jemnare fördelning emellan Släderne och
Landet af Jnqwarterings-skyldigheten, och
s:o Skyndsam »verkställighet af Kongl. Kungörelsen
den 4 Febr. i8n, om Recognitions - Skogarne
och deras anwändande till Statens fördel.
. Ut supra. Lx protocollo,
Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Bsrgare-Gtändets prstocsll,
hällct wid Urtima Riksdagen i
örebro den iz Julli 1812.
S. D- Ä^id förnyad föredragning godkändes
Stats - Utskottets följande Betänkande»:
i:o Angående Riksdagsmannens fran Stora
Kopparbergs Län Memorial om befrielse fran art erlägga
Mantalspenningar i Kohl.
2:0 I följd af Kongl. Majus Nådiga Proposition
om inrättande, af ett Jnwalid-HuS.
3:0 Rörande Expeclance Löner och Accords ersättningar
för Befälet tvid Pomerffe Regementerne4:0
I anledning af Kongl. Majus Nådiga
skrifvelse till Riksens Ständer ory. den tvid rzoy
och 18 ro arens Riksdag föreflagne Rewision öfwer
Förwaltningen af alla Rikets medel, sedan 1320
ars Riksdag, och
5:0 Om Pension för Chirurgie Magistern
Osbeck.
Ut supra. Lx krotocollo.
Lerström.
Ut
-
Den iz Julli. r6z;
Utdrag afWällofl. Norgare-Ständets pro.
toeoll, hället wid Urtima Riksdagen i
Orebro den lZ Dulii i8r».
S- D. Ooredrogs ö nyo Lag - samt Allmänna
BeswärS - och Economi-Utskottens gemensamma Utlåtande
angående Landthandel; Och fann BorgareStandet
derwid sa mycket mindre anledning till den
koncession i StandetS Priwilegier hwilket bifall till
Utskottens Betänkande skulle förutsätta, som Ståndet
nu, lika med hwad det under Riksdagen i Stockholm
den 24 April i8ro förklarat, med full öfwertygelse
ansag de om Landthandel» nu gällande Författningar
wara med egenskapen samt förkelarne af
Stads- och Landtmanna Näringarne, närmast förenliga
och utan behof af någon ändring, ofelbart
leda till Allmänhetens säkraste förmohn och bästa;
Hwarföre ock Lag - samt Allmänna Besvärs - och
Cconomi-Utskottens yttrande förkastades.
Ut supra. Lx krotocollo,
I. Lerjström.
Utdrag afwälloflige Borgare - Ständets
protokoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i Örebro den iz Iulii 1812.
S- D. ^ag, Utskottets pa Bordet hwilande Betänkande,
i anledning af Herr Commerce - Rådet
Santessonö Motion om Boters förhöjning tilt
emot nu warande Penningc-wärde ftvarande förhållande,
förehadeS ä nyo och gillades.
Ut supra. Lx protocollo,
I. Ls^rg ström.
* * Ut»
»6z6 Den r; Julik.
Utdrag af wällöf! Borgare-Gtändets pros
tocotl, häll^t wrd Urtima Riksdagen L
Orebro de» r z Julil 1812.
S- D- dag - samt Allmänna Beswärs - och Eco,
nomie - Utskottens yttrande öfwer Riksdagsmännen
Carl Nilssons fran Södermanland och Jo han
Ros'walls fran Gottland Memorial om förmedlade
Hemmans deltagande i byggnad och underhallande
af Kyrkor och Prest-Boställen, samt Röstande
tvid Prestwal, föredrogs a nyo och antogs.
Dt sugra Bx krotocollo,
^f. Lerg 5 tröm.
Utdrag af wällöf!. Borgare - Ståndets
protocoll, hället wid llrtima Riksdagen
j örebro den rz Julii 1812.
S. D- EonstitutionS - Utskottet hade insändt sitt
utlakande i anledning af den ifrån Högloft. Ridderssapet
och Adeln erhällne underrättelse, att twenne
Ständ slädnät emot hwarandra i frägan om Remist
af de twenne hoS Ridderskapet och Adeln wackte och
till Pastevolance-Utskottet remitterade Memorial utaf
Herr von Echstedt och Friherre Stael von
Hollstein, uti hwilkct Utlakande Utskottet förklarat,
alt sa wäl i följd af ämnenaS beskaffenhet, four
i anledning af de af twenne Stand gjorde Remisser,
da deremot de andre twenne Ständen ingen Rcmist
bestulit, Utskottet ansäge lämpligast, att desta
begge frågor till det för Pastcvolance-Frägans beredande
nedsatta Serskilda Utssott hänwistes; Och beslöt
Borgare, Ständet, att detta Serskilda Utskott
skulle häraf erhälla del.
Dt supra. Bx Brotocollo,
f. ä. Lerjström.
Den rz Julli. -6;?
Utdrag af protokollet, hållit hos >6cder,
wärda Bonde Ständet wid Urtima Riksdagen
i (Orebro den rz Julii 1812.
S. D-^om af inkvmne Protocolls - Utdrag inhämtas,
att, i frägan om Bränwins-tillwerkninaen,
Riks-Ständen i flere delar widtagit ffiljaktige Beslut;
Sä fant Bonde-Ständet, med anledning af
7; §- t Niksdags-Ordningen, nödigt remittera detze
ffilraktigheter till Allmänna Beswärs - och EconomieUtjkottet,
för att meningarne sä nara möjeligt äx
sammaniemnka och med förslag öfwer denna jemnkning
ofördröjeligen inkomma.
Dt supra. Lx protocollo
6. Brinkman.
Utdrag af prstocollet, hållet hos ^edeewärda
Bonde Ständet wid Urtima Riksdagen
i örebro den iz Julii i8l2.
S. D. de emot Banko,Utskoktes Utlätande angäende
Fullmägtiges Arfwoden eller sä kallade Honsrarier,
genom Anders Pettersson ifrän Skaraborgs
Län föredragne och af Ständets Allmänna
Röst understödde anmärkningar, skulle Banko,Utskottet
erhälla del med anmodan att sä skyndsamt möjeligt
ar med förnpadt yttrande inkomma.
Dt supra. Bx krotocollo.
6, Brinkman.
Ut
-
r6)8 Den iz Julik.
Utdrag af protocollet. hältet hos Hederwärda
Bsnde-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Örebro den iz ^julli i8»r.
S D. förnyad föredragning biföllos Stats
Utskottets
sedan sista Pleni-dag pa Bordet hwilande
Betänkanden
r:o
I anledning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition, angående ett Jnwalid-Hus.
2:0 Angående Newision af Rikets Räkenskaper
ifrån 1802 ars Riksdag.
z:o Rörande Expectance Löner och Accords ersättningar
för Befälet wid Pommerske Regemenlerne.
su^rs. Bx Brotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protocollet, hältet hos ^eder»
wärda Bonde-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Arebro den iz Julii 18^2.
S. D- föredrogs ater och godkändes det af Lagsamt
Allmänna Beswärs, och Cconvmle-Urjkotten
den 1 i denne manad afgifne och den 9 nästföljande
pa bordet lagde Utlåtande öfwer Carl Nilssons
fran Södermanland och Jvh. Roswalls
fran Gottland Motion, att förmedlade Hemman matte
fa njuta deras förmedling till godo wid Kyrkors
och Prestgardars uppbyggande samt Prestewal.
L)t sagra. Bx krotocollo,
O. Brinkman.
Den IZ Julik. 1639
Utdrag af protocollet hället hss ^ederwärda
Bonde-Stän-er wid lerlima Riksdag
n i Orebro den iz Julik 1812.
S. D. ^bid ytterligare föredragning blefwo af
Bonde - Ståndet bifallne Allmänna Beswärs - och
Ekonomie-Utssottets sedan sista Pleni-dag pa Bordet
hwilande Betankanden i anledning af:
>1:0 Herr General - Majoren m. m Grefwe
Jacob De laGardies Memorial om ärlig lefwerering
af Svannemai och Foder till Kongl. MaiUs
och Kronans disposition för behöfwande Prowinse*
t Riket.
2:0 Grosshandlaren I. Aberg Anderssons
Memorial, rörande ett sirssilt LandShöfdinge-Dömes
inrättande för Bohus Län.
z:o Radmannen Ekegrsns Memorial, angående
en jämnare fördelning af TrupherS Jngwartering
Landet och Sräderne emellan. ^
4:0 Hakan Persson fran Jönköpings Län
och Bengt Swens foris fran Östergöthland med
fleres Memormler, rörande ersättning af sa kallade
Hjelp-Rotar lill Stam-Notarne för Soldat-Torpställen.
Llt supra. Lx protocollo,
O, Brinkman»
Utdrag af protocollet, hället hos Heder,
wärda B.onde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Örebro den iz Julli 1812.
S. D.^a Bonde - Ständer latit sig föredragas
Kongl. Majus Nädiga Proposition af den 22 sistl.
Maji, angående en allmän Passevolance-Inrättning
för
,64» Den rz Julik.
för de Jndelte Jnfanterie-Regementerne, med det i
anledning deraf nedsatte Serskildta Utskott den 19
Zunii och^ den 7 Julli asgifne Betänkanden; har
Bonde-Standet, med underdånig wördnad för Kongl.
Majttö wisa och Landsfaderliga afsigtcr, och med
erkännande af Inrättningens nytta, likwäl, i anseende
till serskildte Orters olikhet i Noteringen och öfrige
omständigheter, funnit sig, utan att godkänna
de af Serskildte Utskottet i desi Betänkanden lagde
grunder, eller hindra hemmawarande Medbroder fran
deras fria beslut, böra hoS Kongl. Maj:t! underdånighet
anhälla att Kongl. Maj:t täckes genom
Desi Befaklningshaswande t LandSorterna lata
höra de Rust, och Rotehållare, hwilka i sadant afseende
nu äro i staga, och med dem träffa de öfwerenskommelser,
som med Kongl. Majus och Kronans
samt Rust- och Rotehallares ömsesidiga rätt
vch förmohn bäst kunna förenas; under den tillagdt
underdåniga önskan, att Kongl. Maj:t täckeS, de ar,
da inga Möten hällas, Allmogen ifrån en sadan afgift
i Räder befria. .
Vt suprs. Lx krotocollo,
6. krin kmsn.
Utdrag af prstscollet, hället hos Heder,
wärda L onde-Gtandet wid Urtima Riks-agen
i Orebro -en rz Julik 1812.
S. D. ^ät Bonde-Standet sig förekomma StatsUcstottets
»stan den 9 dennes hwilande Betänkande,
angående Mantals - penningarues utgörande i Kohl
inom stora Kopparbergs Län, och pröfwade skäligt
delta utlåtande godkänna, med underdånig önskan,
att
Den iz Julik. 1641
att Kongl. Majrt Nädigst täckes lata befordra den
af Utskottet föreflagne undersökning till skyndesam
werkställighet.
Vt suprs. Lx krotocollo,
6. LrinkMÄN.
Utdrag af prstscollet, hället hos >6eder.
wärda Londe-Ständet wid Urtima Riks-agen
i Orebro den iz Julii 18»?.
S-D.2)anko< Utffottets sedan sista Pleni-dag pä
Bordet lagde Utlakande, om Banko-Werkets narwarande
tillstånd, bkef efter förnyad föredragning, af
Bonde,Ståndet godkändt.
Vt su^rs. klx krotocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af protscsllet, hället hos >6ederwärda
Bonde Ständer wid llrtima Riksdagen
L Örebro -en rz Julii rFia.
S. D. Ärt Constitutions-Utskottet, k anledning af
Högloft. Riddcrskapet och Adelns Remisi, genom
Utlåtande den ro i denna manad ansett 2:ne Memorialer
af Herr von Echstedt om Pasievolanceafgift
för Släpkläder, och af Herr Friherre Stael
von Hollstein, angående -ämnkning i KneckteContracterne,
rätteligen böra till det för Pasievolance-fragans
beredning nedsatte Serskilta Utskott remitteras,
blifwer till sistnämnde UtMs efterrättelsemeddeladt.
Vt su^rs. Lx xrotocolli',
6. Lrinkman.
Ut
-
,642 Den ,z Julik.
Utdrag af prstocollet, häiict hos Heder»
wärda Bonde-Standct wid Urtima Riks»
dagen i Orebro den iz Julii r8»2.
S- D. dä Stats - Utskottets sedan den 9 dennes
pä B.rdet hwilande Betänkande, angående under»
hall för Chirurgie Magistern Osbeck, nu ater
föredrogs, blef det as Bonde»Ståndet bifallit, med
den tillagdt önskan, att dest tryckte beskrifning om
Veneriska Sjukdomars botande malte emot beta!»
ning komma hwarje Socken i Riket tillhanda.
Ut supra. Lx krotocolls,
6. Lrinkman.
Utdrag af protocollet, hållet hos Hederwärda
Bonde-Srändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den iz Julli r8r2.
S. D. ^bid ytterligare föredragning af Stats»
Utskottets sedan sista Pleni-dag pä Bordel lagde
Betänkande, angående Riksgälds-Contoirets Utländ»
sta Skuld; blef det af Bonde - Ståndet enhälligt
bifallit.
Ut supra. Lx Lrotocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af prstocollet, hället hos Heder»
wärda Bondt-Skändet wid Urtima Riksdagen
i Örebro den iz Julii 1812.
S D. förekom till afgörande Allmänna Be»
sivärs» och Economie» Utskottets sedan sista Pleni»
dag pä Bordet hwilande Betänkande af den 29^
nasti.
Den iz Julik. 164;
»ästl/ Junii öfwer Riksdagsmannen Iohan Olsson
Long bergs Memorial, rörande R.coLm'n'onsSkogarne;
och blef af Bonde, Stander bimllit ined
det tillägg, att hos Kongl. Maj:t undcrdanigst an,
hålles om fkyndsam »verkställighet af hivad rörande
Recognitions»Skogarnes anwändande blifwit för»
rrdnadt.
Ut supra. Lx krotocoUo,
6. Lrinkman.
Utdrag af protokollet, hället hos Hederwärda
Bonde Ståndet wid Urrima Riksdagen
i Orebro den iz Juli» >812-
S. D. §ftcr ytterligare föredragning biföllos Lag»
Utffottets den 9:de i denna manad pä Bordel lagde
Betänkande» i anledning af:
r:o Commerce»Rådet San tes sons Mcmo,
rial, angående de i Lag stadgade Boters förhöjning
i allmänhet.
2:0 Riksdagsmannen ZlndersDanielssons
frän Elfsborgs Län Motion om Domares rätt alt
granska Bouppteckningar och att desie hädanefter
mätte till Domstolen öppne ingifwas.
z:o Commerce» Räder San te ssons Memorial,
angående förpantning af Jord, m- m.
Ut supra. Lx krotocollo,
U. Lrinkman.
Utdrag af protokollet, hället hos Hederwärda
Bonde»Ttandet wid Urtima Riks»
dagen i Orebro rZ Julli 1812.
S. D. O -^edrogos och af Bonde - Ständer biföllos
Sals, Utffottets den , i denna mänad afgifne
Be
-
>644 Den >4 Julik.
Betänkande» om Riksgälds - Werket och atffillige
asffrifningar för Riksgälds, Concoirets räkning,
klt suxrs. Lx krotocollo,
6. Lrinkman.
Uppläs! hos Ridd. och Adeln d. 14 Zukil.
----- Prest-Ständer den 14 -
- - - - Borgare-Ständet d. 14 » -
- - - Bondc-Ständet d. 14 - -
WZkdsamt Memorial!
Constitions, Utskottet nu uppfyller det answa,
riga och grannlaga uppdrag att öfwer Konungens
Nådiga proposition af den 7 dennes rörande för,
ändring i atffillige puncter af Grundlagen afgifwa
sitt yttrande, är det med känslan af wigren af detta
kall som Utskottet, uti den hwila som wid desta ärenders
sörsta beredning är at de samma bestämd, finner
möjligheten till ersättning för arbetets ofullkomlighet,
och bet blir i anseende kill tidens korthet och ämnets
omfattning hwilka gemensamt bidragit att öka swa,
righeterne som Utskottet wagar hoppas och utbedja
sig Riksens Ständers benägna öfwerseende.
Med skyldig wördnad för Konungens Nådiga
afsigtcr och liflig öswertygelse om ädelheten deraf
har Utskottet icke ett ögonblick lwekat att göra rättwisa
al syftemålet med de af Konungen sörestagne
förändringar i Grundlagen och till större delen har
också Utskottet trott sig kunna beledsaga deras öfwer,
lemnande till Riksens Ständer med sitt tillstyrkande;
Men om Utffottet, i wista fall trott sig böra förestå
modisicationer, och i andre icke kunnat till den
föreslagna förändringen lemna sitt gillande, har sa
dank
-
Den >4 Julik. 164;
dank endast härrört af de olika synpuncter under
hwilka Utskottet a sin sida trott sig böra betrakta
de i staga warande ämnen, och förestår Utffottet nu
till Riksens Ständer, alt äfwen i de ämnen Utffottet
icke trott sig kunna tillstyrka, lata Konungens Nådiga
Proposition, jemte Utskottets förslag hwila till
nästkommande Ständers framtida pröfning.
Det har icke undfallit Utffottet att Arendernes
driftiga och skyndsamma behandling, att möjligheten
att för hwarje huswudgren af Stats-Förwaltningen
hos en enda man finna answarigheten, ware föremal
af lika mycken wigt och allmän nytta, som bidragande
till lättnad och tillfredsställelse för den Styrande,
och Utffottet wagar hoppas att intet af dest
forsing skall motarbeta en sadan afsigt. Men a^ en
annan sida har Utffottet trott sig äfwen böra fästa
uppmärksamhet pa den i war Grundlag radande
och med enffildkas säkerhet sa nära förenade grundfats,
att jemte det en person finnes som för Radstagen
är answarig det tillika bör förekommas att icke
densamma ensam ma wara mästare af malens framställning,
att derföre Konungen bör omgifwas af
alla möjliaa upplysningar. Till detta ändamål är
det som Utffottet trott nödigt att, med någon inskränkning
till antalet af personer, bibehålla det i
början af 8 §m Regerings - Formen förekommande
stadgande angående dem, seni da beslut af Konungen
fattas böra wara narwarande. Till samma
ändamals winnande är det äfwen som Ulskottet trott
att cn Beredning i likhet med narwarande borde äga
att bidraga till malens öfwerseende och utredande-
Utffottet har trott att en sadan Corps blefwe i
samma mohn sa mycket nödwändigare, som wid cn
för öfrigt mera concentrerad Styrelse nu warande
1646 Den 14 Julli.
serskildta Werkö pröfning kunde komma att upphöra
och malen således mindre blifwa utur sina olika
jonpuncter betraktade. — Da Utskottet derföre wid
Ärendeme i allmänhet trott en controll och ett answar
alwen pa den föredragande wara lämpeligt,
har Ucstvttet likwäl iakttagit den skilnad som af sakernas
natur uppkommer emelian de mål som medgifwa
ett sadant behandlings-satt och de wid hwilka
sörstagens hemlighet samt en owillkorlig och snabb
»verkställighet ofta utgöra de oumgängeliga willkoren
för ändainalets winnande och det Allmännas fördel.
I detta afseende är den uti ?:de §:n af RegeringsFormen
uppförde ssilnad emellan öfriga allmänna
Ärender och de ministeriella samt Coinmando-mal bibehållen,
och i enlighet dermed samt med Konungens
Nådiga Proposition ar äfwen föreslagit att de
n och
uteslutas.
Pa beffaffenhetön af denna Arendernas naturliga
fördelning har Utskottet äfwen grundat sitt förslag
i anseende till antalet af de Ministrar det trott
sig kunna bestämdt uppgifwa och har derföre till de
närwarande endast tillagt en Stats, Minister för
Krigs-Arenderne. Da i anseende till de öfriga Utstottet
icke ansett sig kunna bestämma hwarken det
bchöfliga antalet eller Arendernas fördelning dem
emellan, har det icke eller trott, att ett sadant stadgande
borde inga i Grundlagen, utan att det borde
wara Konungen förbehållet att efter behof och omständigheter
ibland Stats-Raden utse till Ministrar,
hwilka och huru manga han sunne t/enligt. Det
enda Utskottet i afseende sa wäl pa ämnets beskaffenhet
och wigt som uppä allmänna rösten för desi
ward trott si- böra iakttaga är att omsorgen för
Den 14 Julik. >647
allmänna Uppfostran och Fattigwarden femte Ecclesiastique-Werket
alltid matte utgöra en serskilt persons
befattning, och säledes icke med de öfriga ärender förblandas.
Da fragan om ett förökt antal af StatsRadets
Ledamöter uti etc serskildt Betänkande är
upptagen och hwilar sedan de 2me föregående Riksdagar
har Utskottet icke heller ansett sig böra uti
närwarande förslag denna staga ytterligare »vidröra.
PZid tillfälle af besia öftverläggningar om RiksÄrendernes
förwallnmgs-satt har icke heller undfallit
Utskottet att ehuru med den omfattning Konungen
täckts giswa at sin framställning, och i afseende
pa wisia i densamma förekommande benämningar,
en Departemental Styrelse icke pa sadant sätt
skulle kunna utan nu färestagne ändring i RegeringS -  Formen införas, skulle likwäl densamma under ea
något olika form men »ned en nära morswarande
werkan kunna utan rubbning i närwarande Grundlags
föreskrifter efter behag »verkställas. Utskottet
som redan wid sistledne Urtima Riksdag uti sivar
till enskild man, i anledning af i detta ämne wäckt
staga yttrat samina tanka, grundar denna sin öfwerlygelse
deruppä, att ehuru i Regerings - Formen ar
utsatt den »värdighet Stats-Raden såsom soldane innehafwa,
gifwes likwäl ingen föreskrift sorn hindrar
Konungen att personligen benada hwar och en utaf
dem »ned en högre sorn kunde satta den ban behagar
öfwer alla andra Einbeksmän och säledes undanrödja
swarigheterne wid det inseende öfwer någon
förwaltnings - gren som Konungen skulle finna för
godt at någon Stats-Rad uppdraga; Att enär gränsen
för Stalö-Rådets Ledamöters befattning eller
göromål icke är utstakad, äswcnsom icke heller den
för Stats - Secreterarnes åtgärder wid deras Em
-
1643 Den 14 Julli.
betS-Förwaltning, beror det af Konungen hädanefter
som hittills att i dessa afseende» lemna de uppdrag
eller fastställa de Jnstructioner han finner nödige,
och att enär Collcgierne endast under denna benämning
såsom tillwarande icke med bestämda rättigheter
eller befattningar i Constitution förekomma, beror
det äfwenledes af Konungen art för deras werknings
- krets och subordination bestämma ben grans
eller omfattning han skulle finna tjenlig, samt art
ändteligen sadan matte hafwa warit Riksens Ständers
afsigt enär de wid 1309 ars Riksdag yttrade
den önskan att en Committee stuve sättas ured uppdrag
att förestå en enklare och redigare organisation
af allmänna Arendernes förwaltning. I anseende
till det nog allmänt erkända behoswet af en KrigsMinister
för denna wigtiga gren af Aeender har Utstottet
ännu ytterligare blifwit styrkt i sitt begrepp
om möjligheten af en sadan Embetsmans snara tillsättande
igenom det i i5:de §:n Regerings-Formen
förekommande uttryck angående den Embetsman hwilken
Konungen i Comniando, mål allmän befattning
dermed uppdragit. Enar man da uti ?:de §-  Regerings-Formen fäster uppmärksamhet pa definition
af Commando-mäl, hwarmed förftäs fadane
fsm Ronungen i egenskap af Högste Befälhafware
öfwer Rrigsmagten till Lands och
Gjös omedelbarligen beförjer lärer man icke
heller kunna undgå erkänna att under denna rubrik
kunna alla de hufwudsakligaste till Krigs - Förwaltningen
hörande mål upptagas, och att således det
beror af Konungen att härom anordna huru han
finner tjenligt.
De. ämnen hwilka i afseende pä de öfrige allmänna
Ärendernas förwaltning synas Utstottet egen
ttligen
-
Den »4 Julik. id
keligen
utgöra föremal för Grundlagen ar jemte den
vfwannämnde grundsatsen att Konungen matte omgifwas
af alla möjliga upplysningar afwen de, att
Konungens rädgifware malte wara ffyldige att fine
meningar till Protocollet yttra, akt de matte hafwa
rättighet göra föreställningar och att i följe af beha
pligter och rättigheter be marke wara alagde en mott
svarande answarighet. Utstottet har med lika mycken
tillfredsställelse som wördnad erkänt, att intet
af dessa sednare förhallanden war uti Konungens
Nådiga Proposition till någon hufwudsakelig del förändradt,
och har derföre l anseende till ;z, lo6vch
107 §. §:§ stadganden, endast funnit sig föranlatik
iakttaga den ordställning som möjligheten af wissa
Statö-Secreterares bibehållande gjorde oundwikelig.
Om emedlertid Utstottet trott sig böra till oförändradt
bibehållande förestå Z8 §. i Regerings-Formen
har detta stett icke i förmodan att fraga någonsin
stuve uppkomma om behoswet af en Stats, Secreterare^
wägran af sin kontrasignation men för alt icke
kort efter en tidepunct da Embeksmäns answarighet
utgjort ett mål för allman önstan och uppmärksamhet
igenom uteslutande af nyssnämnde stadgande
möjligtwis »väcka den misstanka, att något af en sadan
answarighet stulle blifwa.sörminstadk.
Uti de tillägg till zs §. Regerings-Formen,
hwilka uti den af Konungen föreslagna nya redaclion
af §m innefattas, har Utstottet »visserligen igenkänt
afsigten acl igenom en strängare subordination
gifwa at Ärendernas gang mera enhet och en snabbare
»verkställighet, men i anseende till wissa af de
bland förtroende - sysslor uppförde Embetsmän Har
lsistottet dels icke kunnat medgifwa nödwandighetm
af ett sadant beroende, dels i ben föxestagva ordBihsnZ.
N:» »04. ställ
-
,6s» Den »4 Julii.
ställningen funnit anledning till en allt för widsträckt
och obestämd tydning. Således har Utskottet i det
förra afseendet ansett Advocat-Fiscaler såsom ingaen,
de i Domare, Magtens åtgärder icke eller böra sätt
lazuli annat förhållande, same ifrån Embetsmän,
nen i Konungens Canzli hwilka skulle kunna till- och
afsättas undantagit Justitie, Rewisions Expedition.
Af den sednare anledningen har Utikottet ansett den
förestagna tilläggningen Chefer för alla andra
werk sch Inrättningar hwilka af Konungen
utnämnas, böra helt och hållet utgå. I anseende
till de personer som höra till eller utgöra den sa kal,
lade Landt, Regeringen, hafva meningarne i Utskott
tet warit sa delade huruwida de skulle kunna efter
behag endtledigas eller ej, att wid anställd omröst,
ning rune Stand stadnat emot 2 och att således
förstaget såsom alternativa kommer att underställas
Riksens Ständers pröfning.
Uti de af Konungen förestagne förändringar el,
ler tillägg i 59, 40, 41, 4-, 4Z, 9- och yz §. §-  af Regerings, Formen samt uti 92 §:s uteflutande,
har Utskottet igenkänt endast en och samma afsigt,
den att sörkorrta tiden af en mlnderarighets Rege,
ring och att ät Thronföljaren och Prinsar af det
Kongl. Huset för alla fall bestämma den delaktighet
i Riks-Styrelsen som dem med rätta bör tillkomma
samt att för öfrigt förtydliga stadganderne. Ulskoc,
tet som i detza afsigter helt och hallit instämt
har icke heller wid den af Konungen föreflagne re,
daction gjort andre anmärkningar än som kunde tje,
va att ytterligare bestämma föreskrifterna. Da Ut»
skottek icke funnit någon betänklighet uti att med afseende
pä Thronens försäkrande bifalla bade att Ko,
vunsen mätte wara myndig wid Aderton ar och art,
Den 14 Aultk. »6;r
enär Thronföljaren icke denna alder uppnatt, personalet
af Riks,Styrelsen matte af Företrädaren kunna
bestämmas, har Utskottet likwäl i anseende till den
som stuve bllfwa en omyndig Konungs Förmyndare
ansett nödigt bestäirtt uttrycka, att han åtminstone
skulle hunnit till den alder, wid hwilken man i allmänhet
anses till myndiga ar kommen utan att likwäl
allmänna Lagens stadgande om Förmyndares
älder blefwe pä honom tillämpadt, och t afseende pä
en afliden Konungs Testamente, att dek skulle äga
kraft ej blott till nästa Riksdag, men till dek Riksens
Ständer hinna sig deröswer yttra. Utskottet
bär icke desi mindre instämt i den tanka, att en således
förordnad Förmyndare,Styrelse icke skulle wara
owillkorligen förbunden att genast sammankalla
Riksens Stander, utan derest inga trängande omständigheter
det fordrade, äga att afbida deras nästa
Lagtima Sammankomst. Utskottet har trott att
en sadan mellantid skulle wara lika swarande emot
ändamälet, att förekomma de wid en Regems timabe
dödsfall möjligen inträffande orolighcter, som alt
lemna den nya Regeringen tillfälle akt winna och förtjena
Nationens förtroende; Men längre än till nästa
Riksdag har Utskottet icke ansett sig böra sträcka
kraften af den aflidne Konungens förordnande, sä
snart icke en Prins af Kongl. Huset kunde genom
sitt anseende understödjer der; emedan i Mana fall
da Nationens representanter wvre församlade, det
allmänna behofwets och förtroendets inflytande alltid
skulle blifwa kraftigare än hwilka bokstafligen i föreskriften,
som häldst, enär häfderne och erfarenheten
wittna, att äfwen utan närwaro ak en Man Lagstiftande
Corps, aflidne Konungars Testamenten salim,
wunnit oförändrad efterföljd, utur en olika syn
k
k punct
r6;s Den 14 Julik.
punct med den ur hwllken Konungen ansett roz §ms
föreffrift, har Utffottet trott sig böra betrakta det
deruti innefattade stadgande. Dä Utskottet med skyldig
rvördnad och tacksamhet erkänt den omsorg för Do»
mare, Magtens oberoende, som ligger till grund för
den i Konungens Nädiga Proposition innefattade
framställning af ämnet, har Utskottet likwäl i anse,
ende till Högsta Domare, Magten såsom utgörande
sista Jnstantien icke^ kunnat godkänna behofwet af
ett alldeles lika förhållande. Utskottet har trott att
rvid afgörande af detta ämne, torde, jemte afseende
pä grundsatsen af Domare-Magtens oberoende, förenas
den, alt denna Magt genom wistheten att utom
gröfwa uppenbara förseelser i intet fall kunna ffiljaS
frän Embttet, icke mätte utgöra en alldeles okontrollerad
och vförbättrelig del af Lagskipningen, akt
den igenom en sadan stags sjelfständighet icke mätte
uppresas till en Stat i Staten, möjligtwis lika wädelig
för enffildtas wälfärd som den styrande Magtens
werkningö,förmåga och Samhällets lugn. Utssvttct
har trott att möjligheten att undwika Vesta
olägenheter och att ändock bibehälla Högsta Domstolens
Ledamöter uti ett skäligt oberoende, gäswes
endast uti en inrättning som satte dem blott i farhåga
för allmänna omdömet; Att denna inrättning
more sä mycket nödwändigare för en Domstol, hwars
Utstag af chgen annan kunde vfwerses eller ändras
och att da emellan Niksdagarne det wore omöjligt
att förese hwem som en framtida pröfningsrätt kunde
tillkomma, skulle det för Högste Domstolens Ledamöter
icke gifwas något säkrare medel, att bewara
sig för omröstningens följder, an att göra alla
rätt och att således Lagen skulle finna det kraftigaste
stöd uti en Inrättning som icke skulle medgifwa en
ssildta
-
Den 14 Aulii. iSstz
skildra orättwisor. Utffottet har wifferligen icke undgått
inse att afwen denna skulle möjligswis kunna
mistbrukas, att för den enskildle som wore föremal
för en sadan stags omröstning den ofta skulle kunna
wara farande; Men Utskottet har trott, att wid
frägan om walet emellan möjliga olägenheter torde
Le som rörde cnskildte, mindre fästa uppmärksamheten
an de som angä det allmänna, enär ingendera
wore af en öswerwägande beskaffenhet och att när
inga menskliga inrättningar kunna wara utan mistbruk,
wore ej möjligheten af desta i anseende till cnskildle
ett skäl att mähända bereda ännu större för
det allmänna. — Allmänt har man lckwäl önskat
att kunna minska det obehagliga i sakens framställning
och »verkställighet, och ätskillige förslag hafwa
i afseende derpå blifwit inom Utffottet framställdte;
Men efter granskning af deras antaglighet, har det
ftin förenat de siesta sinnena warit det som uti hosföljande'rcdaction
af roz §:n finnes föreslagit.
Med anledning af de utaf Konungen föreslagna
förändringar och af det nya sältet för Arendernes
behandling, får Utffottet stuteligen tillkännagifwa
att det ansett ett par tilläggningar nödige i den
s:dra och i2:te §- §:ne Regerings - Formen. Den
förra som endast aygär den Styrandes förbindelse
att wara af den rena Evangeliska Läran, är endast
derföre i 2:dra §:n införd, att ett öfwerflödigt upprepande
af samma amne mätte undwikas. Den senare
som i anseende till Handels, Tractatee utgör
ett udanlag frän öfriga Ministeriella mäls behandling,
har derföre hss Utffottet kommit i ätanka, att
det ansett sädane afhandlingar med främmande Magler
hafwa ett sä nära samband med Rikets inre
Hushållning och Näringarneö trefnad att upplys
nin
-
1654 Den 14 Julik.
ningar l desta ämnen borde åtminstone,af den Embetsman
inhämtas, hwilken, af desta Ärender kunde
anses aga den närmaste kännedom och att Utskottet
ansett desta Traktater icke wara af den skyndande
egenskap att någon stada genom en langsammare
pröfning skulle kunna uppkomma.
I anseende till numereringen af Regeringsformens
§. §:r och den i enlighet med nu föreflagne
tillägg och förändringar nödiga omarbetning af wiste
§. 8. i Riksdags-Ordningen tror Utskottet att bada
delarne bäst kunna göras da tvid en kommande
Riksdags Riksens Stander t anseende till sielswa
hufwudiragorne stadgar stna beslut, örebro den 14
Augusti itzlz.
Pa Constltutions-Utstottets magnar
6, ^särner. I. lirrZstaäius.
k, LsnäberZ, ^nä:son
(Z. 8j1verstolxs.
FörfkaA
till ändringar i Regerings - Formen.
8. 2. Konungen eller den Regeringen förer
stall alltid wara af den rena Evangeliska Läran, sadan
som den uti den. oförändrade Augsburgilka Bekännelsen,
samt Upsala Mötes Beslut af ar r zgz
antagen och förklarad är.
§. 4. Konungen ager att allena styra Riket,
pä sätt denna Regeringsform föreskrtfwer, inhämte
dock I de sall här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd af ett Stats-Råd, hwartill Konungen kallar
-
Den-4 Julik. -655
lar och utnämner kunnige, erfarne, redlige och allmänt
aktade, infödde Swcnste, Fralse eller Ofrälse Ältan,
af den rena Evangeliska Läran.
§. 5. ScatS - Rådet skall bestå af Nio Ledamöter,
hwilka äga rätt, att alla der förekommande
nial öfwerwara, nemligen: En Justitie Stats-Minister,
som tillika alltid stall wara Ledamot af Korunge:
s Högsta Domstol; En Stats-Minister för
Utrikes Ä mderne; En för Krigs - Ärenderne; Feni
Stats-Råd, hwaraf minst Tre böra hafwa klent
ut! civila beställningar; samt Hof--Canzleren. Konungen
äger rättighet att at en eller flera Ledamöter
af Stars - Rådet k egenskap of Stats - Minister
uppdraga inseendet öfwer den gren af Stats-Förwaltningen,
som Konungen finner tsenligt honom anförtro.
Den en sadan befattning erhållit, äge samma
answar och skyldigheter som Stats-Secreterare.
Omsorgen för allmänna Underwisningen och Uppfostran,
Ecclefiastique-Werket och Fattigwarden ware
alltid en serskild Person uppdragen med Säte och
Stämma i StatS-Radet för de mål, som till dest
befattning höra. Ej mä Fader och Son, eller twa
Bröder pa en gang wara ständige Ledamöter af
Stats - Rådet.
§. 6. Stats-Secreterare bibehalles för alla de
förwalrnings«grenar, hwilka ingen serskild Minister
fatt sig uppdragne; och äge i sadant fall Säte och
»Stämma i StatS-Radet för de mak, som till derabefattning
höra. Hwarje Stats-Minister eller
Stats-Secreterare, da han af laga förfall hindras,
att malens föredragning inför Konungen öfwerwara,
företrädes af det Stats-Rad eller den Person, som
Konungen dertill utser, hwilken enahanda answar
r6§S Den 14 Julik.
§. 7. Konungen läte uti Stats-Rådet sig
föredragas och algöre der alla Regerings, Ärender,
utom de Ministeriella, eller dem som anga Rikets,
förhållanden till främmande Magter, samt Com,
mandomal, hwarmed förstas sadane, som Konungen
i egenskap af Högste Befälhafware öfwer Krigsmagten
till ^Lands och Sjök omedelbarligen besörjer.
Till Arendernas föredragande förvrdne Konungen,
efter de i föregående §. §. lagde grunder, Chefer
för de serjkilde Departementen af Konungens
Canzli elter den fördelning af Ärenderne, till hwarje
Departement, som Konungen finner för godt utstaka,
samt en af Konungen utfärdad Canzli, Ordning
Eormner att bestämma.
§. 8. Ej ma Konungen fatta något beslut k
te mål, hwaröfwer Stats-Rådet höras bör, deräst
icke twenne af Stats-Rådets Ledamöter jemte den
föredragande tillstädes arv. Stats-Radets samtelige
Ledamöter, der de icke laga förfall aga, ssola öswerivara
alla mål af synnerlig wigt och omfattning,
som i. StatS-Nadet förekomma och RiketS allmänna
Styrelse röra. Sädana äro: Frågor och förslag
vm nya Allmänna Författningars widtagande; om
upphäfwande och förändring af de förut gällande;
vm n»a allmänna Inrättningar har uti serssildte Styrelsen-
grenar, med flere af dylik beskaffenhet.
§. y. Öfwer alla mål, som hos Konungen eller
Regeringen föredragas, skall Protokoll föras;
klifwande de närwarande Ledamöter af Stats-Rådet
och Föredraganden vwillkorligen förbundne att
deras meningar öfwer de förekommande Mender yttra
och förklara; Konungen dock förbehållit att alleria
besluta. Skulle någonsin den oförmodade händelse
inträffa, att Konungens beslut wörö uppenbarligen
-
Den 14 Julik. 1657
ligen stridande mot'denna Regeringsform eller Rikets
allmänna Lag, aligge det da Stats-Radets Ledamöter
att föreställningar deremot göra. Der nä,
gon serskild mening icke blifwit till Protokollet anfört,
anses de närwarande hafwa styrkt Konungen
till det beslut han fattat. För rädstagen stola StatsR
Idets Ledamöter wara answarige, såsom i 106 §.
derom widare stadgas
§.
io. Om Stats,Ministrarnes Embeks-Förwaltning
och Ärendernas föredragning inför Konungen,
förordne Konungen som honom tjenlig! synes.
Hwarje Minister eller Föredragande ware ansvarig,
deräst han försummar nödige upplysningar inhämta
och Konungen underställa. I samma ändamål och
till Ärendernas fullständigare utredande tillsätte Konungen
en Beredning, bestående af hälften Frälse
och hälften Ofrälse Män, hwilka i alla förekommande
mål, deräst de sig icke serskildt yttrat, anses Pluralitetens
mening hafwa biträde.
§. 11. Uteslutes.
§. ir. Konungen äger att i afhandlingar och
förbund med främmande Magter inga, sedan han dcröfwer
hörr Stats - Ministern för Utrikes Ärenderne
och Hof-Canzleren- Wid Handels - Tractaters afsiutande
höres tillika den Embetsman, som öfwer Ärender,
rörande allmänna Hushållningen och Handeln,
ager högsta inseendet eller deraf är Föredragande.
§. i z. Will Konungen börja Krig eller sluta
Fred, kalle da till ett utomordentligt Stats-Råd
samtelige Ledamöterne af Stats, Rådet och StacsSecreterarne,
framställe för dem de skäl och omständigheter
som härwid till öfwerwägande förekomma,
samt ässe deröfwcr deras yttranden, hwilka de stola
hwar för sig, med den answarighet 127 §. bestäm
-
»6s8 Den 14 Julli.
mcr, till Protokollet afgifiva. Konungen åge derefter
maak att fatta och utföra det beslut, som han för
nyttigast finner.
§. Utesiutes.
tz. 28. Konungen ager att i Stats-Radet utnämna
och befordra infödde Swenske Man till alla
Embeten och Tjenster inom Riket, högre och läg-e,
hwilka aro af den egenskap att Konungens Fullmagt
dera utfärdar, dock böra wederbörande förut med
förslag hcuwa inkommit, der sadane hittills agr rum,
ware likwäl Konungen obetaget, att uti MilitairEmdeten
nyttja Utländske Man af sällsynt skicklighet,
men icke tili Commendanter i Fästningarne. Konungen
faste wid alla befordringar afseende endast a de
Sökandes förtjenst och skicklighet, men icke pa deras
börd. Till Stats-Ministrar, Stats,Nåd, JustitieRåd,
Stats, Secreterare eller Chefer för ftrskildte
Departementeme i Konungens Canzli, samt alla andra
Civila Embetsmän inom Riket och Domare,
ma sadane Män endast nämnas, som äro af den rena
Evangeliska Läran.
§. 3?- Stats, Ministrarne, med undantag af
Justitie Stats-Ministerm Stats,Råd, Prcsidenterne
i Collegierne, Öfwer,Stathallaren, Under,Stathallar
ren i Hufwudstaden samt Politiemästare, Hof-Canzleren,
Konungens högste Ombudsman eller JustitleCanzler,
Stats,Secreterareelier andre Departements,
Chefer i Konungens Canzli, Landshöfdingar, Falt,
marskalkar. Generaler, och Amiraler af alla grader,
General-Adjutanter, Öfwer-Adjutanter, Stabs,Adjutanter,
Commendanter uti Fästningarne, CapitainLieulenanter
och Officerare wid Lif, Drabairterne,
^fwerstar för Regementerne, Secund, Cheferne wid
Gardes - Negementerne till Häst och Fot, bswerste
-
Den 14 Julii. r6;y
kieutenanlen wid Lif-Regements Brigaden, Cheferne
för Artilleriet, Fortifikation, FältmätniNgs och Sjö,
mätnings, Wasendet, Ministrar och Sändebud till
främmande Magter, tillika med Handels« Agenter
samt alla de Embets, och Tjenstemän, svin uti Konungens
Canzli, med undantag af Justitie Revisions
Expedition, nyttjas, eller wid Utrikes Beskickningar
antagas, hafwa förtroende-sysslor, hwarisran Konungen
ma dem endtlediga, eller om deras entledigande
förordna, när han pröfwar Rikets tjenst sadant
fordra. Konungen kungör dock sadane beslut i Stats,
Rådet, hwars Ledamöter ware skyldige att deremot
göra underdånige föreställningar, om de finna sig
dertill skäl äga.
Meningen: scb alla andra personer, som
utgöra ellerhöratill den sä kallade Landt-Rege,
ringen, som skulle följa pa ordet Landshöfding^r,
blef af twa Stand antagen och af twa Stand
afstagen, hwarföre den såsom alternativ hemstalleö.
§. 39. Will Konungen i fredstid Utrikes resa,
meddele han Stats-Radet in Pleno benna sin
föresats, och inhämte desi tankar deröfwer. Besluter
Konungen derefter sadan resa och den werkställer,
befatte sig ej med Rikets Styrelse, eller utöfwa den
Konungsliga Magten sa länge han Utrikes wistas.
Har Thronföljaren uppnatt Aderton ar, förwalte han
Riks,Styrelsen; men i annat fall före Stats-Radels
samtelige Ledamöter, under sadan Konungens fran,
warö Regeringen i hans namn med all den rätt
denna Regeringsform Konungen tillägaer, dock ma ej
i någon af detza händelser Regeringen Adeligt Stand
och »värdighet förläna, eller till Greflig! eller Fri,
herrligt Stand upphöja, eller Riddarcwärdighet utdela;
äswen som alla sytzlor endast tills widare kunna
förwaltas af dem som Regeringen dertill förordnar.
i66o Den 14 Juli!.
§. 40. Blifwer Konungen sa sjuk att han
Regerings-Ärcndcrne icke wardar, förhalles med Rikets
Styrelse pa det satt, som i föregående §. bestämmes.
H. 41. Konung ware myndig wid fyllda Aderton
ar. Dör Konung förr, an Thronföljaren denna
alder uppnätt, föres Styrelsen under des' minderårighet
as den Prins af dec Regerande Konunga,
huset, som, enligt den gällande SuccessionS-Ordningen,
Arfsrätt i Riket aga kan, och minst till 21 ars
alder hunnit, samt blifwit af Konungen dertill förordnad.
Har Konungen andre Personer, som stola
Swenste Man wara, till förmyndare för den minderårige
Konungen utsett, da söre desse Rikets Styrelse
intilldess Riksens Ständer wid nästa Riksdag
derom förordnat. Dör Konung utan att hafwa någor
förordnande medelat, föres Styrelsen af StatsRaders
samtellge Ledamöter intilldess Riksens Ständer
wid deras nästa sammankomst Förmyndare för
minderårige Konungen utsett. I alla dessa fall styr
den minderårige Konungens Förmyndare eller StatsRadet
med Konungslig magt och myndighet i Ko,
nungens namn och galle denne Regeringsform till
owillkorlig efterlefnad. Är Konung eller Tronföljare
wid de i denna och föregående §.§. uppräknade
händelser Femton ar gammal/ äge Han att uti
Stats-Rädct, Högste Domstolen, Hos-Nätter
o.h Collegier inträda, dock utan att i något beslut
deltaga
§.
42. Skulle den olycka tima att hel<Konungahusel,
inom hwilket arfsrätten till Riket, räknas,
pä Manliga sidan utginge, da färwaltas,Regeringen
af Stats-Rådet med Konungslig magt
och myndighet, intill dess Riksens Ständer hinna
sam
-
Den 14 Julis. 1661
sammankomma, ett nott Konungahus utkora, och
den walde Konungen Regeringen tiliträdr.
Uri alla de fall hwarvm föregående fyra §-8-  handla stola samtelige Stats-Rådets Ledamöter
och Stats-Secreterarne wara närwarande 06) rösta.
§- 4Z Gar Konungen i fält, förordne Ha«
antingen Thronföljaren, > händelse denne uppnatt
Aderton ar, eller ock minst Ser as Stats-Rådets
Ledamöter, och ibland dem Justitie-Stats-Ministern,
ali föra Regeringen i de mål Konungen förestrifwer.
§. 91. Blifwer Konungen utöfwer Tolf mannder
ucvm Riket och icke är i fält mot Nikelö
fiender, fammankalle Thronföljaren, i händelse han
Aderton ar fyllt, eiler i motsatt sall Stats-Rådet
genom öppet Påbud Riksens Stander till Allman
Riksdag, och laka kallelsen inom Femton dagar efter
berörde tids förlopp uti Hufwudftadens Kyrkor,
samt styndsammeligen uti de öfriga delar af Riket
kungöra. Sedan underrättelse derom wid samma
tid till Konungen afgatt, men Han ändock icke inom
en manad efter Riksdagens öppnande till Riket återkommit/
da stola Riksens Ständer en nv lid utsätta
inom hwilken Konungen bök till Riket aterwända,
skulle Konungen det oaktadt uteblifwa, tillträde
Thronföljaren genast, om Han Aderton ar fyllt,
Rikets styrelse såsom Konung med bibehållande af
denna Regeringsform. Har Thronföljaren ej denna
alder uppnatt, förordne Riksens Stander förmyndare
för den minderårige Konungen intill dess
denne myndig warder pä sätt i 9? §. stadgas.
§. 92- Uteflutcs.
§. 93. Dä Konung dök/ utan att, pa sätt
4i §. stadgar, hafwa den eller de Personer utsett,
som
i66r Den 14 Julik.
som stola Rikets styrelse föra, Utförde Stats-Rådet
kallelse a Riksens Stander, hwilken kallelse inom
Femton dagar efter Konungens död stal! i Hus,
wudstadens Kyrkor och widare i Riket kungöra-.
Riksens Stander åge att förordna en eller flere Förmyndare
som, intill dest Konungen myndig blifwer,
Regeringen i Dcfl namn efter denna Grundlag mä
utöfwa. Lag samma ware t händelse Konungs urinderärighet
fortfar da den nasta Riksdag infaller efter
den förre Konungens död, och PrinS af det regerande
Konungahuset icke finnes, ät hwilken NiketS
styrelse under Konungens minderårighet uppdragen
hliswit, pä sätt qi §. innehåller.
§- -o;. Wid hwarje Riksdag stola Riksens
Ständer wäija Tolf Ledamöter af hwardera Stander
till en Nämd, som åge att dömma, huruwida
Högste DomstolenS Ledamöter gjort sig förkjente att
uti sitt wigtiga kall bibehällas, eller om wista af deni,
utan bewisligen begärgne fel och brott, hwarom föregående
§. handlar, likwäl kunde anses böra ifrån
utöfningen af Konungens Domsrätt stiljas. Denna
Nämd träde samina dag, den blifwit wald,
tillsamman, och röste, man för man, men icke StändSwis,
med flutna Sedlar öfwer den frägan: Skall
omröstning anställas till uteslutande af någon bland
Högste Domstolens Ledamöter? Härwid iakttages
bwad Riksdags, Ordningen förestriwer till undwikande
af pari» Vora. Beswaras derefter denna staga
enhälligt eller af de fleste röstande med Nej —
blifwe da Högsta Domstolens samtelige Ledamöter
bibehällne? Beswaras den ater med Za, sa uppgiöre
hwar och en af Nämden en fluten Lista pa
L.m as Högsta Domstolens Ledamöter, flera eller
,lärre, som kan anses böra endtledi-as. De wenne
iblank
Den »4 Julik. »66z
ibland deke som da fatt det största anta! af röster
emot sig, ställes hwar efter annan under ny omröstning;
hwarwid twa tredjedelar af röstcrne jordras
emot den eller dem, som stola anses wara frän Riksens
Ständers förtroende uteslutne- Blifwe dan eller
de derefter af Konungen, hos hwilken Riksens
Ständer härom anmälan stola göra, isron Embete!
genom Nådigt afsked ssiljde- Dock tillägge Konungen
honom eller dem hwardera en ärlig Pension
till Lönens halfwa belopp.
§. i O6. Finner Utskottet af deke Protokoll att
någon af Stats-Rådets Ledamöter eller Föredra,
gande uppenbarligen handlat emot denna Regeringsforms
tydeliga föreskrift eller tillstorkt nägon öfwer,
trädelse deraf, och af andra Rikets gällande Lagar,
eller underlåtit att göra föreställningar emot sädana
öfwerlrädelser, eller dem wallat och befrämjat, genom
uppsåtlig! fördöljande af nägon upplysning, dä
öge Constitutions, Utskottet att ställa en sadan under
tilltal af Justitie-Ombudsmannen inför RiksRätten,
hwaruti, i stället för Stats, Räd, Fyra
de äldste Justitie-Nåd, twänne af Frälse och twänne
af Ofrälse Ständ, i defia fall komme att säte
taga, och gänge härmed som i roi och 102 §.§.
om tilltal emot Högsta Domstolen sörestrifwes. Dä
Stats,Rådets Ledamöter finnas hafwa, pä sätt
vfwanberördt är, gjort sig till answar skyldige, domme
dem Riks, Rätten efter Allmän Lag vä) den
serskildta Författning, som till bestämmande af sä,
dant answar af Konung och Riksens Ständer fastställd
warder.
§. 107. Skulle Constitutkons - Utskottet anmärka,
att Stats, NädetS Ledamöter samfällt, eller
en eller flere af dem, mi deras radflag om allmänna
-
r664 Den 14 Julli
na mätt och steg icke iakttagit Rikets sannskyldiga
mitta, eller att någon Stats, Minister eller StatsSecreterarc
icke med owälld nit, skicklighet och drift
fikt Förtroende-Embete utöfwat, äoe dä Utskottet
att sadant tillkännagifwa för Riksens Stander, hwilka,
om de finna Rikets wäl det lrälwa, kunna hos
Konungen skrifleligen anmäla deras önskan, all Han
wille ur Stats,Rådet och frän Embctet skilja den
eller dem, emot hwilka anmärkning blifwit gjord.
Frågor uti delta ämne kunna i Riksens Stan,
ders Plena wäckas och af andre Riksens Ständers
Utskott än Cvnstitutions. Utskottet hos Stånden an,
dragas, men icke af Riksens Ständer afgöras förr,
än sistnämde Utskott deröswer blifwit hördt. Under
Riksens Ständers öfwerlaggningar derom, stola icke
Konungens beslut uti mål, som röra enskilde Personers
eller Corporationers rättigheter och angelä,
genbeter kunna ens nämnas, ännu mindre någon
Riksens Ständers pröfning underställas.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den. !4 Juli',.
- - Prest - Ständer den 14 - -
- - Borgare-Ständet den 14 - -
- - Bonde - Ständet den 14 - ,
wördsamt Memorial!
^2ä wäl i anledning af hwad wid denm Riksdag
förefallit, enär fräga hos Riksens Ständer upp,
stätt, rörande granskning af Riksens Ständers Justitie-Ombudsmans
Diarier, som i sammanhang
med hos ConstitutionS -Utskottet wäckt fräga, rörande
Justitie - Ombudsmans - Embetets nytta och
ändamål, har Cvnstitutions-Utskottet funnit sig för,
anlätit, att till Riksens Högloft. Sränders pröfning
Den 14 Julli. r66;
vch afgörande, genast wid denna Riksdag föreslä ett
tillägg i 14 §- af berörde Embetsmans Instruktion.
Wid pröfning af den frägan, huruwida någon
inrättning borde finnas, till bedömmande af Riksens
Ständers Justitie - OmbudSmans åtgärder, i afseende
pä Lagstipningen i Landet, har Cvnstitutions,
Utskottet ej kunna annat än medgifwa att, da Rik,
sens Ständer, wid hwarje Riksdag, genom nytt
wal äga att bortskänka sitt förtroende, del för dem
äfwen bör finnas en anledning alt weta huruwida
den, pa hwilken dec en gäng fallit, i alla afseende»
gjort fig deraf förtjent. Utstottcl har äfwen bordt
erkänna de skäls rigtighet, hwilka Lag-Utskottet an,
fört att ej kunna gransta Justitie-Ombudsmannens
Diarier, sä mycket mer, som den granskning, berörde
Utstött kunde anställa, blott inginge i Juridi,
sta undersökningar, och förde till sa individuella Utslag,
att de för Riksens Ständers omdöme ej kunde
gifwa nägon fullständig ledning. Cvnstitutions,
Utskottet, hwarS skyldighet del är, att gransta StatsRädets
Prvtocoller,^ och deribland äfwen de Prolo,
coll som i Justitie-Ärender inför Kongl. Majit blifwit
hällne, anser Utskottet i ständ att läktare
winna upplysningar för att kunna fatta en öswerlygelse
och fälla ett allmänt omdöme öfwer JustitieOmbudsmannens
åtgärder i afseende pä Lagstipnin,
gen. Det är pä sädane grunder, Utskottet funnit
fig befogadt, att till den 14 §. i Riksens Ständers
Justikie-Ombudsmans Instruktion, efter ordet
kungöra, och framför det wid sista Riksdag i farn,
ma §. gjorde tillägg, till införande förestå följande
mening: Äfwen bär Justitie-Ombudsmannen
wid hwarje Riksdags början till Riksens
Ständers Canstirutions-Utstött inlemna de
Bihang. N;o »vs. df
-
l666 Den »4.Julli.
öfwer dest Embets-förrättningar, ftdan sista
Riksdag hällne Diarier, för att af detsamma
granskas.
Om Riksens Högloft. Ständer skulle täckas bifalla
detta förstag, lärer det deraf blifwa en naturlig
följd, att Constitulivns-Utskottet bör med sitt pa
en sadan granskning grundade yttrande, wid hwarie
Riksdag till Riksens Ständer inkomma, innan nott
wal till Justitie- Ombudsman af Riksens Ständer
anställes. Orebro den iz Augusti
Pa Cvnstilutions-Utffottets wägnar.
6. körner. ^s. linZstaäius.
?. Landberg. k estr Kilsson.
E. Lilverstolge.
wördfamt Memsrial!
^)err Commerce - Rådet Santesson har till
Constilutions-Utskottet inkommit med förslag till ändringar
i «4§- Riksdags-Ordningen, rörande walsätter
af Riksdagsman för Städerne. Enar ibland
de anförde anmärkningar förekommit, att berörde Z,
i nagsn Stad bli hvit la förstadd, att »valsedlar antagits
patecknade, med den wäljandes röstetal och
namn, har wal Utskottet trott sig böra förklara, att
det ej kunnat förmoda, det en sadan mening, mot
ändamalet med slutna sedlar alldeles stridande, kunnat
dragas af de i 14 §. befintelige stadganden, men
likwäl, till förebyggande af ytterligare mitztag, trott
sig böra färesta följande tillägg till berörde 14 §-  såsom en ny mening ester orden icke kallas: ware
sig till wal af Elektor eller Riksdagsman j
Den 14 Julik» 166?
skola besia sedlar wara sä inrättade att derr
röstande derigenom icke ntmärkcs, hwarföre
hwarje sedel icke mä innehälla mer än en hel
röst efter den L Staden antagne beräknings,
grund
Likaledes
får CsnstiMtions-Utskottet tillstyrka,
att orden i Stadt.n mot slutet af samma §. mätte
förändras till i nägsn Stad. Cluteligm har Utskottet
ansett sig böra foresta, att i den 21 §. Riksdags-Ordningen
den t 4 §. matte aberopas salunda:
till följe af »4 och 18 §.§. förmodandes sadant
Utskottet till förestrifternaS förtydligande och bestämmande,
mycket siola bidraga. Orebro den iz
AUgUsti 1812.
Pa Constitutions<-Utskottets wägnar.
A. 6. ^lörnsr. f. linZstsiZins.
?. Lsnäberg. ksbr Krlsson.
6. Lilverstolge.
Wördfamt Memsrial!
^ill följe af Riksens Ständers af Kongl. Majst
Under den n sistledne i Noder sanctionerade bestnt,
att alla sedan de twänne föregående Rrksdagarne
hwilande GrundlatzSfrägor, som icke redan wid denna
Riksdag blifwit upptagne och afgivrde- siola till
den nästkommande blifwa hwilande, för att da kunna
till pröfning förekomma, får ConstiMkions-Utskottet
nu till Riksens Ständer wördsamc öswerleikna
en förteckning pä de förestagne förändringar
i Grundlagarne, hwilka pa delta sätt ät tillkommande
Ständer böra öfwerleMnas»
* * A a
-
1668 Den 14 Julik.
Anmärkningar wid Regeringsformen.
Wid 5 §. Fragan om Eonstituering af Extra
Stats-Råd, eller förökandet af Stats-Radel med
en eller lwänne werkeiiga Ledamöter.
2O §. Förändring af 2 Mom. rörande de
måls afdömande som frän Krigs-Domstolarne dragas
under Konungens pröfning.
28 §. Om Konungens rätt, att bortgifwa
Embeten at Ucländffe Män, samt om aldrens bestämmande
för dem som träda i Embete.
29 §. Om Upsala Stifts röst wid Erke-Bistops
wal. Bonde-Ståndets anmärkning om Biflops
- Embetets indragning.
zo §. Angående tillägg as sus prsesentsnst,'.
Z s §. Angående tillägg af Agenter för Han.
Hein.
37 §. Om inrättningen af Adelstam.
4y §. Om Riksens StänderS sammankommande
hwart Femte ar.
52 §. Om tillsättandet af Bonde-Ståndets
Secreterare.
;z §. Om Lag. samt Allmänna Beswärsvch
Economie-Utstottens befattningar.
56 §. Det wid »809 och i8 ro arens Riksdag
gjorde förslag till förändring, genom tillagg af
Ståndet prZfwar sa wal besia som öfriga
anmärkningar och — dä stola de.
6i §. Om beräkningen af tiden för Bewillningens
utgörande.
69 §. Om det förökade Stats-UtstottetS röst«ingösätt.
70 §. Om BewillningS - Utstotteks arbets,
ordning.
7> §» Om förändring af medlet att undwi
kq
kari» vot». 74 §.
Den 14 Julli. 1669
74 §. Om tillägg af orden äfwensom all
slags förplägning.
7? §. Om intagande i denna §. af Recognitions-Skogar.
82 §. Om uteslutande af siutmeninoen deraf.
8i §. Om bestämmande af Fem ars tid för
afgörande af alla Grundlagsfrågor.
87 §. Förslag till förändring i sättet att stifta
Civil, Criminal och Korkolag.
9S §. Om afstaffande af Justitie-Ombudsmans,
Embetet.
97 §. Om röstningssättet wid Justitie-Ombudsmannens
wal.
ros §. Om Riks, Rättens Organisation.
roz §. Förstag till ändring i röstningssättet;
Förslag att den afskedade Ledamoren skulle sa Pension,
efter Konungens pröfning af hwad hans willtor
och omständigheter oundwikelioen tarfwade.
108 §. Anmärkning att Tryckfrihets-Committsen
kunde wara öfwerflödig.
i, i Z. Om answar för den som förolämpar
en Riksdagsman efter Riksdagen.
i>4 H. Angående Standens Privilegier. Rättelser
häruti anfördes under 1809 och 1810 arens
Riksdag af Bonde, Ständer såsom ett willtor,
hwarunder Regeringsformen af Stander blifwit antagen.
Wiö NikKdago-cvrdningen.
i.i. H Om walsätt/r och Fullmägtigstap af
Riksdagsman innom Borgare-Ståndet.
17 §. Om bestraffning för den som sbeträdeS
att harma stört '.valfriheten.
19 tz. Om klagomal öfwer INiksdagsmanna
wal.
2Z 8-
167? Den 14 Julik.
2Z §. Om Takemännens tillsättande.
Z4 §- Om reinisser af inkomne mål.
z6 §. Hm de meningar särstilda Stand ön«
stat bos Konungen fa anmäla, ehuru de af Rik«
sens Ständers Pluralitet blifwit gillade.
38 §. Om omröstningarne i. Utskotten per
46 §, Om Dalemans ratt i afseende pä upps
losandtt af Ständers Plena.
57 Om Cxpeditionssattet as Miks, Stans
dens. bestuk.
63 K Förslag till förändring i öfwerensstämmelse
med den förestagna förändringen i 97:de §>
af NeoeringSformen.
7; §. Förstag till tillägg af följande uttryck;
samt 73 och 80 § § i hwad dessa twänne §.§. röra
Beskattnings^ och Bensillnings- frågor, hwilka efter
nyssnämnde 69 och 7l §.§. handteras böra.
78 §. Om den Författares answar som ulan
Ståndets begäran, pa egen kostnad trycker ett i näs
got. Ständ ingifwit Memorial.
8 t §. Om tiv ägg af orden innom rätt tid,,
framför orden fulländad är.
De förslag till en ny represtntatisn som wid
1809 och >810 arens Riksdag gjordes och särskildt
finnas utgisr.e, fa wäl som det dä upprättade körs
slaget om inrättande af en Riksens StänderS Lags
och Hushållnings, Beredning.
Det allmänna förgaget, att derest någon §. k
GruMaoarne ,sulle förändras, de dermed omedelbart
t sammanhang stående §.§. mäste undergå enahanda
förändring.
Slukeligen får ConstitutionS, Utskottet anmäla,
4tt enär en närmare, kännedom af de förstag som i
ast
Den 14 Julik.
l67l
afseende pä olwananförde Grundlagarnes' rum till
förändring blifwit gjorde, skulle behöfwas, kunna
de igenfinnas.« ConstitutionS-UtlkottetS wid Urtima
Riksdagen i Orebro ar i8ro afgifne Betänkande,
öfwer förestagna förändringar i Grundlagarne. Orebro
den iz Augusti 1812.
Pä ConstitutionS-Utskottets magnar.
6. körner. lingstsäius.
k. Landberg. ?edr l>U1s80n.
6. Liljestolpe.
wär-samt Mcmorkak.
Ä)ed hämtad anledning af, inom Utskottet gjorde
anmärkningar, och dä twenne Riksdagars erfarenhet
öfwertvgat ConstitutionS-Utskottet, att en allt
för wida utsträckt tid för utöfningen af motionsräkten,
icke annat kan, än öfwer det ändamål som
äsyftar utdraga Riksdagarnes längd, har Utskottet
trott sig böra tillstyrka, att 56 §. Riksdags-Ordningen,
mätte i sa matto förändras, att i stället för
twenne mänader ifrän Riksdagens början, blott En
mänad skulle insättas
ConstitutionS-Lltskotttt
har ansett', att nar längden
för Riksdagen'rätteligen bör antagas till allenast
tre mänader, ganska wäl twä mänader kunna
behöfwas till' beredande hos Utskotten och afgörande
hos Riks-Ständen af de frågor, som, innom en
mänads förlopp, hos Riksens Ständer kunna markas,
i full öfwertygelse att ingen Riksdagsman bör
kunna anse fin motionsrätt inskränkt derigenom, att
en kortare tid för dess utöfning föreskrifwes. Con.
Kitutions-Utskottet har äfwen trott sig kunna taga
för
?6?2 Den!Z Julik.
för afgjordt, att hwgr och en Riksdagsman sedan
han anda fran Ncksdagsmannawalet kunnat bereda
sig, redan wid sin ankomst til! Riksdagen, bör hofwa
sia bekant hwilka mai kunna wara af sadan wigt,
att staga derom böx af honom wäckaS, i hwilket
fall, en månads tid utan twiswel ar tillräcklig för
honom att stadga stna tankar och sammansätta sina
motioner, hollst denna tid alltid beräknas enligt 27
§ Riksdags, Ordningen ifrån den dag Konungen
aflemnar Desi Nådiga Proposition om Stats,Wertets
tillstånd och behof. Orebro d. i z 2lug. >8 >2.
Pa* Constitutions-Utskottets magnar.
6. lVlörner. ). lingstastius.'
Z. ?. SsnstlaerZ. kskr I>li1s8on.
6. Lilverstol^e.
WSrdsamt Memorial!
^?är Constitutions-Utskottets Memorial, rörande
ben, sidan sista Riksdag, hwilande staga, huru,
m.d afsiende pa 56, 8r, 82 och 8Z Regeringsformen
, färstag till förändringar i Grundlagarne
hos Riksens Stander wid afgörande böra behandlas,
ben 9 sistledne Junii hos Riksens Ständer
föredrogs, blef detsamma af Högwördige PrestStandet
och det Hederwarda Bonde-Ståndet alldeles
ogilladt, m a af Högloftige Ridderssapet sch
§ldUn och det Wälloflige Borgare. Standtt, till
Constitutions - Utskottet med anmärkningar, aterförwisadt.
Ehuru Utskottets afgifna förstag således alldeles
är förfallit och stagan för denna Riksdag afgjord,
har dock Utskottet af de, alerremisierne åtfölja
n
-
Den rg Ju!ii. ,673
sande, anmärkningar, funnit anledning, att med ett
nytt förstag till Riksens Ständer inkomma, sa mycket
hellre som de i detta afseende saknade föreskrifter
utgöra en brist af gansta wadlig egenskap för wara
Grundlagars bestånd. Det förstag som i följe häraf
nu afiemnas, kommer s,stunda, att såsom wid
benna Riksdag utardecadt, endast läggas pa bordet,
för att wid nästkommande Riksdag till afgörande
upptagas: och lära Riksens Ständer sielfwe lydeligen
inse, art derest bland de gjorda, eller ännu under
loppet tillgörande Project till förbättringar i
Grundlagarne, något stuile besinnas af den wigt,
att det förtjenar antagas, denna staga gerna dcsiförtnnan
af Konung och Ständer borde wara afgjord,
till ett rättesnöre för de öfrigas behandlingssätt,
och att den således bär wara en af de första, som
wid nästa Riksdag komma under Riksens Ständers
pröfning.
Da alla Standens enhälliga röst ar nödig till
Grundlags stadgande, har Ulssottet warit sorgfälligt,
att sa ställa formerna, att det yttersta beslutet genom
Proposition ställd pa Ja eller Mej, mätte
kunna fattas. Dertill fordrades att all sammanjemkning
af meningar, i fall de, wid plöjningen af
bet första förstaget, skulle hos Riks-Standen blifwa
fkiljaktige, borde föregå det definitiva bcsiutet,
hwilket ej kunde innehalla annat än ett fullkomligt
gillande eller ett rent afstag. Utskottet har derföre
trott, att denna jemkning borde ike wid samma Riksdag,
da fragan wäckes och lägges pa bordet, sa att
ben till afgörande med Ja och Nej, wid den nästföljande,
matte wara fullkomligen beredd. Den för.
stärkning af Constitutions-Utskottet, som till jemk
NtNgs
-
»674 Den 14 Julik.
nings förrättande blifwit föreslagen, ar således af en
helt annan bcssaffenhet an de Nämder, sein för de
andra Utssvtten i Rcgeringsforrnen finnas förcffrifna.
§n lika afgörande ratt, som de aga, kunde ej
denna tillegnaS, enär ottenia afgörande ratten i desta
frågor mäste tillhöra Standen ftelfwa, ho§ hwilka
allenast ett Stånds voto gör tillfyllest att hindra ett
försiags antagande. Deremot, om, efter Utskottetförsök
att förena- Riks, Ständen kill ett enahanda
Utlåtande, sädant ej lyckades, borde ett medel firmas
stt genom omröstning xer ca pit» uppgöra ett sädant
bestämdt förslag, fom utan förändring kunde antagas
eller förkastas. Pä detta satt har Utskottet trott sig
bereda aga möjliga tillfallen till frägornas gransk»
ning, meningarftes jemförande, stnnenas förening och
frägans siuteliga rediga framställning» sa att ett bestämdt
beslut matte kunna fattas.
Denna förstärkning af Cvnstitutkons-Utssottet»
har blifwit förcstagen endast till 20 personer af hwarr
Ständ, dels med afseende pä wista Riks, Ständs
ringa personal, dels efter den analogie, som, wid
de i Grundlagarna förut bestämda Namder, är
emellan det primitiva antalet af Utskottets kedamöter
och dest förstärkning; sä, attnär Stats,Utskottet,
som bestär af 9 Ledamöter af hwart Ständ der
förstärkes till zo personer, skulle har CsnstitutivnsUtskottet
i samma sörhällande förstärkas till ett sammankagdt
antal af 20 personer af hwarje Ständ.
Efter Vesta förklaringar får ändteligen Utskottet
nu till Riksens Ständer öfwerlemna följande förstad
till nytt Moment i 56 §. Regeringsformen.
"Frägor om förändringar afstadganden i GnmdLagarne
warda pä följande sätt behandlade- Till
styr
-
Den r4 Julik. 167?
styrker Constitutivns-Utskottet hwad en Riksdagsman
hos detsamma i sädant afseende foresiagit: eller
utlåter fig Utskottet med till- eller asstyrkande ä en af
Konungen i lika ändamål gjord Proposition, warda
Utjkottets yttrande wid samina Riksdag öfwerlcm-,
nadt till Riksens Ständer, hwilka wid densamma
ma derom kunna öfwerlägga; men icke wid densamma
besiuta. Göras i Riks, Ständens Plena icke
nägra anmärkningar emot Constitutions, Utskottets
yttrande, hwile detsamma såsom ett Riksens Stän,
ders Utlätande, hwaröfwer först wid näster Riksdag,
och dä endast med Ja eller l7?ej, skall kunna
beslutas, och gällö da föreskriften i 75 §. Riksdags-Ordningen.
Göras äter i Rik§,Stävdens
Plena, emot Utskottets yttrande anmärkningar, blift
we de hwilka hwarje Riks-Ständ serskildt förklarar
utgöra dest gemensamma tankar, till ConstitutionsUtskottet
hänwisade- Utskottet äligge dä, att samtelige
Riks, Ständens tankar till ett helt Utlätande i
möjeligaste mätto sammanjemka, och, om vförenlige
skiljaktigheter finnas, dem derjemte till samiel ige Riks--  Ständens behandlande antnäla. Förena sig derefter
samtelige Riks-Ständen om ert enahanda Utlätande,
hwile det till siuteligt antagande eller förkastande
pä rid och sätt, som ofwan föreskrifne äro»
Bliswa äter nägol Ständs tankar i nägon eller nägra
delar skiljaktige frän de öfriges, och samma Ständ
fig icke efter de öfr^e fogar, warde ConstitutionsUtssottet,
genom «al af Riks-Sländens Plena,
till siukelig jemkning förstärkt till ett antal af tjugu
personer af hwarje Ständ, hwilka genom samfäld,
icke efter Ständ anställd, omröstning, skiljaktighe
Krnp
sörene, och det dymedelst fullständigt beredda
tts»
r6?6 Den 14 Julik.
Utlåtande hwile sedan til! Riksens Öländers afgörande,
säsom efwan sagdt är. Orebro den r Augusti
18 >2.
Pä Constitukions,Utskottets wägnar,
6. biörnen. 1 i nZst aäi us.
?. Lancloer^. kekr Niisson.
b. 811kvsrstolpe.
Utdrag nf Protokollet, häUlt hos Rrkfeng
Hsylofl. Ständers Eonskitutisns«Utskott
wii» Urtima Riksdagen i Orebro den »z
Juiri r8»2.
S- D-^8id öfwerläganlngen om sättet för Grundlags-ftägors
behandling, uppläste Biskopen vchEommendcuren
as Kongs Nordstierne-Orden, Herr Doctor
I. A. Tingstadius, följande skrifteliga^anförande
till Protokollet:
"frågor, om ämnen, som höra till Rikets
Ständers öswerlaaqmnaar, böra utan twifwel, efter
deras olika art behandlas. En del, såsom till erempel
de, hwilka fordra Stats- och Bewillnings-Utffottens
beredande, arv af den beskaffenhet, att de
hwarken tala uppskof till en eftersättande Riksdag,
ekler pä något närmare sätt röra Riks - Constitutionens
grundpelare. För att derföre sspndsamt kunna
om dem besluta, ar den utwäg, i sall af Ständens
skiljaktiga tankar, widtaaen, som sörelkriswes
l!ti 69 och 7i §. §. Regeringsformen, att de fleste
rastandes mening af hwardera förstärkta Utskottet,
kommer art gälla säsom Rikets Ständers
besiul."
"Af
Den »4 Julli. 1677
"Af annan art aro de ämnen som närmast röra
Niks-Constitutionens grund, och derföre icke täia
ett skyndsamt afgörande. Sadana äro Grundlags-frågor,
hwarom, l enlighet med Regeringsformens
Lr §., wiSligen stadgas, uti 75 8» af Riksdags.
Ordningen, alt till Grundlags stiftande,
uppbäfrvande, förändring eller förklaring,
fordras alla Riks - Strindens sammanstämmande
beslut."
"Har kan, efter min tanka, ingen förstärkning
af det Utskott, till hwars beredande mälet härer, äga
rum, ej eller wara behöftigt; emedan i alla händelser
ett Stånds ogillande af den wäckta frägan ar
tillräckligt för dest nedläggande. Skulle wid frågor
af denna art skiljaktighcter i Ständens meningar stg
förete, afsa ringa betydenhet, att de lala jemkning,
mä en sadan werkställas, igenom Deputerade af hwart
Ständ, under namn af Jcmknings, Utskott. Men
skulle ett Ständ likafullt fördlifwa wid stn serskildta
tanka, mäste frägan förfalla. Enar jag derföre a ena
sidan icke kan göra mig begreppet om ett Utskotts
förstärkning, utan någon rätt till afgörande beslut i
förekommande ämnen; bär jag, ä den andra, hwarken
förmoda eller tillstyrka att Rikets Ständer en
sädan räll i anseende till frågor om Grundlagen, ät
nägot stags Utskott eftergifwa."
"Att detta mitt yttrande tlll Protokollet mä warda
Högloft. Constitutions, UtskottetS Betänkande i
närwarande amne till Riksens Högloft. Ständer
Makligt, anhäller jag wördsammast."
Herr Prosten Doctor Falk anförde: "Med Herr
Biskop T ingsta di i yttrade tankar, förenar jag
mig
1678 Den 14 Julik.
mig sa mycket mera, sam jag icke kan fin nä hukv
den princip för Grundlags, frågors behandlande,
hwilken i Regeringsformens r6, samt < 81, 82, 8Z
'K, §. finnes lagd,, och serdeles i den sistnämnde K.
bliswit till oförändradt iakttagande tydeligen uttryckt,
ma kunna bewaras orubbad genom någon anstallt,
ware sig med Nämnd, förstärkt Utstött eller Jemknings,
Committee, med det uppdrags akt desi beslut
eller utlakande skulle binda Riksens Ständer endast
till bejakande eller afstag af samma Utlåtande, Utan
all widare yttrande ratt. Sjrlfwa detta yttersthwarje
Riks,Stånds sä kallade llberum fär
vck, efter min tanka, ett serdeles Utseende, dä tet
exerceras öfwer ett förut, såsom samteliga Ständens
instämmiga tanka, genom NämndenS eller Jeink,
Rings - Committeens behandling, erkändt förslag.
Korteligen, jag asstyrker för min del, detta sätt att
behandla Grundlags - frågor, och yrkar de vfwannämnde
8§:ne orubbade bibehållande och efterföljd;
Med den tillfredsställelse att, om, genom i der gifna
föreskrift, handa ssulle, att någon nyttig funnen Grundlags
förklaring eller förändring skall komma alt förfalla
eller hwila va en tid, densamma af tiden ännu
mera mognad, och genom ännu allmännare spridd
upplysning stärkt, icke lärer gä för alltid förlorad."
"Jag anhaller att detta äfwen fär till RikSStanden
åtfölja Utskottets Betänkande."
I anledning as Herr Biskop T ingstad i i och
Dockor Falks begäran, skulle deras föregående setftildke
meningar biläggas Constikukivns Utskottets
Betänkande om Grundlags-frågors behandlingssätt.
suxra.
6. Lilverstcrlxe.
Ut
-
Den 14 Julik. 1679
Utörag af protocsllet, hället hos Riksens
HZglsfl. Ständers Corftrtucions - Ulftott
wid Urtima Riksdagen i Orebro den i
Augusti isis.
S- D. ^Ester det Utskottets afgifwande Betänkande
med förslag till nytt inoinent i T. Regeringsformen
biifwit till justering uppläst, yttrade Biskopen
och Commendeuren H:r Doct. Ti ngstad ius:
"För min del finner jag med Riks - Standens
rätt icke förenligt att, sedan ett eller flera Ständ
med sitt ogillande nedlagt en wäckt fraga om Grundlagen,
densamma ä nyo ina behandlas af Cvnstitutions,
Utskottet med eller utan förstärkning, pä det
sätt, alt derom icke röstas Srandswis, utan ester
beräkning af de flesta röstandes meningar."
''Intet hindrar att förändrade former af en
fraga, såsom nya frågor, af ett utskott utan all förstärkning
kunna framställas till gillande eller ogillande.
Men icke kan jag tillstyrka, alt Riks Standen
underkasta sig sadant lwäng alt endast med
Ja eller Mej belwara näaon framställd fraga under
hwad form som häldst."
Hwilkel Herr Bissopen anhöll mätte, såsom
tillägg till dek förut i ämnet yttrade mening, Utskottets
Betänkande åtfölja.
Igt suxrs. Lx krotocollo,
wördsamt Memorial!
Ea wä! i anledning af hwad wid denna Riksdag
förefallit, enär fraga hos Riksens Ständer uppffätt,
rörande sranssning af Riksens Ständers Justitie
Om
-
r68«s Den r4 Julik.
Ombudsmans Diarier, som i sammanhang med hoS
Constitulions Utstottet wäckt fräga, rörande Justitie
Ombudmans Embetsnvtta och ändamål, har Constitulions-Utstottet
funnit sig föranlätit att till Riksens
Högloft. Ständers pröfning och afgörande, genast
wid denna Riksdag förestå ett tillägg i 14 L:n
af berörde EmbersmanS Instruktion.
Wid pröfning af den frägan huruwida någon
inrättning borde finnas, till dedömmande af Riksens
Ständ. Justit. Ombudsmans åtgärder, i mseende pä
Lagstipningcn i Lander, har Constitutions-Utikottel ej
kunnat annat än medgifwa att, da Riksens Sränder
wid hwarje Riksdag, genom nytt wal äga bortskän.
ka sitt förtroende, det för dem äswen bör finnas en
anledning att weta huruwida den, pä hwilkcn det en
gang fallit, i alla afseenden gjort sig deraf förtjent.
Utstottet har äfwen bo>dt erkänna de stais vigtighet,
hwilka Lag-Utskottet anfört att ej kunna gransta Justitie
OmbudSmannenS Diarier, sa mycket mer, som
den granskning, berörde Utskott kunde anställa, blott
inginge i Jurid> ä undersökningar och förde till sä
individuella Utstag, all de för Riksens Ständers
omdöme ei kunde gifwa någon fullständig ledning.
Constikurivns - Utstottet, hwars skyldighet det är all
gransta Stats-Radets Protocollcr och deribland äfwen
de Protocoli som i Justitie Ärender inför Kongl.
Maj:t bltfwit haline, anser Utstottet i ständ alt lättare
winna upplysningar för att kunna fatta en öfwcltyoelft
och fälla ett allmänt omdöme öfwer Justitie
Ombudsmannens åtgärder i afseende pä Lagskipnkngen.
Det är pä sädane grunder Utstottet funnit
sig defogadt art till Ven 14 §. i Riksens Ständers
Justitie Ombudsmans Instruktion, efter ordet
kungöra och framför der wid sista Riksdag i samma
-
Den »4 Julik. r68e
ma §. gjorda tillägg, till införande föreslå följande
mening: Äfwen bär Justitie Ombudsmannen
wiö hwarje Riksdags början till Riksens
Ständer» Lonstitulions-Utfkott inlemna de öfwer
dest Embets - förrättningar, sedan sista
Riksdag hällne Diarier för att af detsamma
granskas.
Om Riksens Högloft. Ständer skulle täckas bifalla
detta förslag lärer det deraf blifwa en naturlig
följd, att Constitutions-Utstottet bör med sitt, pä en
sadan granskning grundade yttrande, wid hwarje Riks,
dag till Riksens Stander inkomma, innan nytt wal
till Justitie Ombudsman af Riksens Ständer an»
ställes. Orebro den iz Augusti 1812.
Pä Constitutions-UtstottetS wägnar
6 körner. linAz tLöiur.
8 knäberg. kekr d>li1s80n.
6. 8i1 ver8tolpe.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 14 Ziilll.
- - - Prest - Ständct dcn 14 , -
- - - Borgare-Sländel d. 14 - -
- - - Bonde-Ständet den 14 - -
Wördsamt Memorial!
^ag, Utstottet har fädt del bäve ak Kongl. Majus
Nädiga Proposition den lS sistl. April, angående
bestämmandet af willkoren och afgifterne för Bränwins
- tillwerkningen, samt answaret för Bränwins
och andra starka dryckers omätteliga bruk, och flere
i detta ämne till de Resverk. Ständen ingifne Me,
Lihang. N:» m».
r682 Den 14 Julik.
morialer; äfwensom de af ätstillige Landshöfdingav
och Consistoriel: afgifne underdånige berättelser och
forsing till hämmande af fylleri och dryckenskap äro
till Lag - Utskottet öswerlemnade. Men da ofwan,
nämnde Nådiga Proposition jemte öfriga handin gar
innehålla hufwudsakligen, dels Ekonomiska dels Beskattnings,
fräyor, hwilka icke tillhöra Lag »Utskottets
befattning, anser Utskottet, med uppmärksamhet pä
syftemålet af Remisien till Lag-Utskottet, detsamma
egentligen hafwa fädt det uppdrag, att genomse nu
gällande Författningar emot dryckenskap, och att deruti
föresiä till ändamälet ledande tillagg eller förändringar.
I detta afseende har Lag-Utskottet granskat
Kongl. Förordningen d. 17 April i7ZZ såsom den,
hwilken ännu är den enda allmänt gällande emot
dryckenskap, utom i de fä fall Lagen answar derföre
bestämmer.
Frägan är nu egentligen, att utsätta answar
för omättligt bruk af starka drycker, utan att nägvt
annat werkeligt brott dermed wore förenat. Dylika
förseelser utgöra egentligen icke föremal för Criminal-Lagens
uppmärksamhet och bestraffande, men de
böra likafullt alfwarsamt straffas och beifras derföre,
alt de leda till oordningar och brott af gröfre art,
samt äga en högst skadlig inflytelse pä Scderne.
De som blott genom fylleri sig förbryta, borde
Medes enligt Police-Författningar näpsaS och af Police,
Rätter dömmas: Men dä skilnaden emellan Pojicemäl
och Brottmål icke kan sägas i wära Lagar
vch Författningar wara bestämd, och dä wi pä Landet
icke äga Domstolar, som med ben skyndsamhet,
hwilken utgör hufwud,egenskapen hos en Police-Rätt,
kunna afgöra sädane mål, kan en sadan skilnad icke
nosa bestämmas. Nät
-
Den t4 Julli. r68r
Aattegängs - grunderne för brott emot allmän
vkdning, mäste Medes ännu, liksom andra CriminalLagar,
bestämmas, sä snart de skola nägon alfwarfammare
bestraffning utsätta. Del är af detze skäl,
som Utskottet tror det tillhöra sig, att en författning
i detta ämne föresiä.
Wid desi sammanfattning, vch med uppmärksamhet
pä de flere goda anstalter, som äro föreslagne
uti en del af Bilagorne wid Kongl. Majus Nådiga
Proposition, samt de kända följder af de pä gägra
Orter i detta afseende redan widtagne ätgärder,
har Utskottet ansedt emot fylleri och deraf följande
vordningar de medel mäst werksamma, som i grunden
motarbeta dylik osedlighet.
Utskottet tror i detta fall den af flere Landshöfdingar
gjorde anstalt med Ordningsmän, samt förslagen
inrättning af Kyrko, Räd eller OrdningsDomstolar
inom hwarje Socken eller större Byelag,
synnerligen för uppsigten vch werkställigheten af
Författningar, emot dryckenskap, wara de mäst werksamma
anstalter. Det kan säkert förmodas, akt
endast ansedde personer blifwa till dylike Uppsyningsmän
walda, vch kunna Medes bättre än allmänna
åklagare bade tillse och beifra oordninLak vch förseelser»
I öfrigt är det UtskottetS tanka, att tillsyn och
»verkställighet mera än författningens stränghet, stola
Utrota fylleri vch osedlighet, samt återföra ordning och
måttlighet i de Orter, der den i mer eller mindre
mohn förswunnit. — Dylika anstalter bero efter Ut,
stöttets omdöme, endast pä Styrelsen, men Domftolarne
och Police - Magtcn böra understödjas af
Författningar, som swara emot ändamälet.
Med wördsamt öfwerlemnande af den strafflag
t ämnet, hwilken här bifogas, får Utskottet alitsa li
*
ka
>684
Den »4 Julii.
ka vördsamt tillstyrka Riksens Högloft. Ständer,
att hos Kongl. Maj-t i underdånighet achalia om
Nådig befallning till samtelige Dek Befallningshafvande
om sadane Författningars widtagande in,
om hwarfe Län, hwarigenom uppsigt a begängne
drott och förseelser alldrig saknas, och veste angifwas
till befordrande af stadgade straff och påföljder; Likasom
att de flere anstallter och förmaningar till
ordning och sedlighet, som inom atffillige Län genom
Herrar LandShöfdingars och Presterskapets »verksamma
åtgärder bliswlk widtagne och meddelade, och
hwaraf en synnerlig nytta redan är witsordad, jemwäl
i de öfrige Orter af Riket matte widtagas och
wcrkställas, pä det bade Andeliga och Werldsliga
Styrelsen inom hwarje Län gemensamt ma medwerka
till det stora ändamål Kongl. Maj:t i Noder
asyfrat. — NalionenS förbättring t seder och lefnadssätt;
Dock warder delta allt tillika med twenne
Ledamöters ferskilta meningar Riksens Högloflige
Ständers pröfning wördsaim underställt. Orebro
den »4 Julii ,8i2.
Pä-ögtofl. Ridd. och Adeln»
Ledamöters wägnar,
U. k. 8trömkelt.
YS Wällofl. Borgare.StSn.
dets Ledam. »vägnar,
Ul. K 5 v.! s t.
PS Högwörd Prest-TSm
dets Ledan», wägnar,
). Hedren.
PS Hederw. Bonde Ständets
Ledam. wägnar,
Anders Lrjcs8on.
X. W. 'ridlZr^n.
Utdrag af protokollet bället inför Riksens
Högt. Ständers Lag-Utskott wid Urtima
Riksdagen uti Orebro d. 14 Julik 1812.
S. D.^err Borgmästaren Linde anförde:
»Det
Den 14 Julii. i6z;
"Det kan hända, att en person, som förut förtärt
starka drycker, utan att synas wara öfwerlastad,
och inkommen pa en Källare, af a:ne glas kan komma
i den delägcnhet, att han efter Förordningen bär
pligta. — Icke kan den som utsäljer dryckerna a
Källaren, eller Källannäftaren sjelf, wara skuld kill
denneS irakade rusighet.
Ofta kan äfwen pa en Källare wara sa myckel
folk samlar, att den, som utsäljer warorna, icke
kan hafwa reda pa huru mvcket hwarje person för
egna penningar dricker, eller får af andra.
Och det händer, art en person kan blifva rusig
af ett witzt malt drycker, hwaraf en annan kan förtära
dubbelt utan att blifwa sa beskaffad, att han
derföre kan till böter sällås.
Således är det en omöjlighet för en Näringsidkare,
att straxt se pä sin gäst huru mycket han
täl, hvarföre ock han aldrig bör till böter fällas i
annat fall, än da han säljer dryckeswarvr ät den,
som synes rusig eller sjelf uppmuntrar eller förleder
någon, att med drycker sig öfverlasta.''
In kdem,
W. lullAren.
Utdrag af protocollet, häller utkMiksens
Högloft Ständers Lag-Utstott wid Urtima
Riksdagen i Orebro d. 14 Jul- »8»2.
S- D- 9err Lagmannen Rönqvist äter ansäg
för sin del, 6 §. uti den projecterade Författningen
böra lyda salunda-- Ln hwar som trugar eller förleder
-
,6SS Den »4 Julik.
der annan, att förköra stqrka drycker/ eller ät honom
meddelar förtäring deraf/ till det öfwcrflöd, att han
warder deraf öfwersastad, eller frän sin lugnare siw
riksförfattning rubbad, stal! böta frän s till och med
-o R-dr efter Domarens ornpröfwande,
Hwarjemte Herr Lagmannen tilläde, att ett bestämdt
answar borde stadgas för den Lands - elle»
Stads, Fiscal, Krono - eller Police-Betjening, som,
enär förbrytelse emot denna Författning hos honom
anmäles, eller af honom upptäckes/ uturaktläcer, att
den samma lagligen äklaga, och hwilket answar Hery
Lagmannen ansäg minst böra stadgas enahanda, med
det, hwartill dm anklagade gjort sig förwunnen.
I öfrigt ryår bemälle Herr Lagman jemwäl
af den sexssiltq tanka, att böterne efter denna Förredning
borde till hälften tillfalla äklagaren, men att
den öfrige hälften skulle aflemnas till Arbetshuset t
Orten/ eller der sädant icke finnes, till en Fond för
siik Inrättning, om hwarS tillwägabringande Konungens
Bcfallningshafwande borde draga nitisk
försorg.
In stöen,
ä. IV. TulltzrLn,
Utdra-t af protos sllet, hället hos ^ederwärda
L^nde-Ständet wid Urtima Riksdagen
förebrå den >4 Julii isrr.
S. D. ^8id ytterligare föredragning as StatsNtstottets
den 9 dennes vä bordel lagde Betänkande
i anledning af Kongl. Mj:ts Nådiga strifwelse d.
Amli i8rr vm det projcct som inkommit till
e«
Den »4 Julik. 1687
en bättre Ärendernes behandling inom Rikets Sky»else-Werk;
är det icke Bonde-Ståndet obekant att
en del Statens Embrls- och Tjenstemän äga mindre
Löner och inkomster än emot deras behof efter
tidernas förökade dyrhet swarar; Och Bonke-Ständet
saknar ej eller god wilja för afhjelpande af -eha brister;
Men dä Staten icke dertill ager nägon tillgäng,
utan allt mäste af sammanstött utgöras, medförer
Bonde-Ständeks kännedom af hemmawarande Medbröders
tryckande omständigheter/ den pligt att, sä
widl möjligt ar/ afwärja nya bördor; Och det är
i sadan följd som Bonde. Ständet finner sig föranlätet,
att Stars, Utstottets Betänkande till hela dest
Widd förkasta.
Ot supra. Lx krotocollo,
6. LrinkmLN.
Utdrag af protocollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i örebro den 14 Julii 1812.
S. D. Dä Riksens Ständers Stats-Utstotts sedan
den 9 dennes pä bordet lagde Betänkande om
Statsregleringen, samt project till Riks-Stat fö»
innewarande och följande är/ nu ä nyo föredrogs;
Fann Bonde-Ständet, med förbehäll vm afdrag för
desi genom serstilte Bestut meddelte afflag ä ätstillige
framställde tillökningar, detta Betänkande, med
derpå grundade Stat, i det öfriga döra winna bifall.
Ot supra. kx krotocollo,
6. brinkman.
r6z? De» i6 Julli.
Utdrag af Hrotocollet, hället hss Hederwarda
Bonde-Standet wid Urtima Riks'
dagen i Orebro den 14 Juli» »812.
S- D- 8 'rcdrogS a nvo Stats-Utssottets Betänkn:-de
af den sz sist!. Juni», med dest, efter skedd
ätcrförwismng, den »a i denne manad meddelte ytterligare
Utlärande, rörande tillökning i en del Embcts
- och Ticnstemäns Lönings-willkor; hwarwid
Bonde Ståndet, i hwad det angar skicklige Fält-Läknres
ti!!danande och Under-Läkares aflönande, i sä
matto biföll Stats - Unko'tets hemställning, att ett
ärligt anstag af 6020 R:dr dertill mäbcwil/aS; men k
allt det öfriga fann sig icke kunna samtycka hwad
Stats-Utskottet tillstyrkt, utan det samma förkastade.
Ut suxr». Lx ?rotc»aollo,
tZ. Lriakmao.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den »L Julik.
- - - - Prest-Ständet dcn i4k- -
- - - - Borgare-Ständet d-16 - -
» « - - Bonde-Ständet den »6 - «
Stormägtigste Allernädigste Rsnung!
Ä)^ed afseende a den utmärkta förtjenst om Fäderneslandet,
svty Chirurgie Magist. C- G. Osbeck,
genom anwändandet af en werksammare Curmethod
c»not Veneriska akemmor, sig förwärswat, hafwa
Riksén- Ständer trott sig böra, säsom en belöning,
tillägga honom en ärlig Pension af allmänna medlen,
stor zzz R:dr r6 st.; med förbindelse derjemte
för honom, att förrätta tjenst wid nägon af de i
Stockholm warande eller tillgörande inrättningar för
urartade Veneriska sjukdomars bolande; Och kom
-
Den »6 Juli». 1689
mer Osbeck, att åtnjuta berörde summa intilldetz
han kan erhälla nägon tjenlig syssla med motswarande
Lön pä Stat, eller i händelse sädant icke skulle
inträffa, säsom Pension i sin lifstid uppbära.
Hwilket Riksens^ Ständer fä Eder Kongl- Maj:t
härmed i underdänighet tillkannagifwa.
Riksens Ständer framhärda re
Uppläst
hoS Ridd. och Adeln d. 16 JulH.
- - Prest, Stänpet den -> -
- - Borgare-Skändet d. 16 » «
- » Bonde-Sländet d- 16 , -
Stormägigste Allernädigste Ronung'
^ill swar uppå Eders Kongl. Maj:tS Nädiga Proposition
om inrättningen af ett Invalid-Hus, fä Riksens
Ständer i underdänighet anföra, att dä de derutinnan
erkänna ei mindre ett förnyat wedcrmäle af
EderS Kongl. Mai:ts hulda omwärdnad för Dest
trogne undersiäter, an en af billigheten vakallad omtanka
för deras bergning, svin i striden för Fosterlandet
uppoffrat helsa och arbetsförmåga, finne de ej
något hinder, det näaot af de Kongl. Lust - Slotten,
med tillhörande Byggnader och Lustparkcr, som Eder
Kongs. Majit kan härtill i Nader utse, mä till
detta wälgärande ändamä! anwändas, med undantag
af de samma Lust - Slott underlydande, och säsom
inkomst för Stats-Werket vnräknade Hem,nan
och Lägenheter- Likaledes hafwa Riksens Ständer
medgifwit, att alla hädanefter wid Adelsfane-Regementet
ledige bliswande Boställen mä med Indelningar
och Räntor ansins till understöd för Invalidhuset;
hälst alla sädane pä RikS-Statensatta Huf
wud
-
,690 Den 16 Jullk
nudtitlar uppkommande besparingar, sedan r«o,ooo
R:dr deraf ärligen blifwit afsatte till understöd för
cllmänna företag i och för Åkerbruket, Handeln och
Naungarne, redan arv till Eders Kongl- Maj:tS
höga disposition i underdånighet öfwerlemnade, för
ott anwändas till förräders anstaffande ät Förstärknings-Manssapet
och öfrige militaire behof, och ofwanberörde
fran Adclsfane-Regementet Kronan tillfallande
inkomster; såsom under samma besparingar
innebegripne, således till de af Eder Kongl. Majit
nödige ansedde utgifter äro att påräkna.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den i6 Julli.
- - - Prest - Ständet den l6 -
- - - Borgare-Ständet d. l6 -
- - - Bonde-Ständet den l6 ->
Stormägtigste Allernädigfte Lonunz!
^ anledning af den underdåniga ansökning ifrån
Directionen öfwer Drottninghuset i Stockholm, samt
Eder Kongl. Maj:ts och Rikets Stats» Contoirs deröfwer
afgifna underdåniga yttrande, hwilka Eder
Kongl. Majit till Riksens Ständer i Nader öfwerlemnat,
och sedan Riksens Ständer efter en noggrann
pröfning funnit bemälte Barmhertighets - inrättning
berättigad till en artig inkomst af Stats - Werket,
swarande emot 2000 R:drs wärde wid den tid, ar
1680, da donationen dertill gjordes, hafwa Riksens
Ständer beslutit, och fä "härigenom Eder Kongl.
Masit i underdånighet tillkännagiswa, att de nu pä
Riks»Slatens sjette Hufwudtitel för Johannis Hospital,
eller det sa kallade Drottninghuset till de fat
-
Den r6 Julik.
tigas understöd och s,elfwa Hoshitalets widmagthaklande
uppförde 666 R:dr z- si., mage hädanefter
och ifrän innewarande ars början ä samma Stal
upptagas och utgä med 2002 R:dr om äret.
Dä äfwen bland stalén till denna bewiljade
tillökning ingått, att berörde Drottninghus eller Johannis
Hospital är en inrättning öppnad för alla
clasier Medborgare fran alla orter i Riket, men, efter
hwad nu upplyst blifwit', denna wälgörande stiftelse
och desi allmännelighet för hela Riket föga eller
intet stall wara känd utom Hufwudstadcn, fä Riksens
Ständer härjemte i underdånighet hoS Eder
Kongl. Masit hemställa, om icke Drottninghus Directionen
borde undfå den föreskrift, att till allmänhetens
underrättelse nu genast härom meddela upplysning
i allmänna Tidningarne, samt att sedermera
pä lika sätt läka kungöra, enär nägon ledighet ibland
underhällstagarne sig yppa, eller och Directionen ser
sig i tillfälle, att genom Inrättningens utwidgande
kunna emottaga flera nya.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst HoS Ridd. och Adeln den r6 Julik.
- - Prest-Ständet den 16 - -
«> » Sorgare-Ständet den r6 - -
- « Bonde-Ständet ben r6 - «
Stormägtigste Allernädigfte Ronung!
Riksens Ständer, hwilka ej kunnat undgä att behjerta
det lidande, som träffat Befälet wid de twenne
Pommersta Regementtrna, de der under Rikets
Wapenstiften delat Swensta Krigsmagtens öden,
men genom senast timadc händelser i Pommen fin
-
»692 Den 16 Julii.
nas oskyldigt beröfwade deras beställningar och inkomster
af delta Land, hafwa hos Eder Kongl. Maj:t
welac i underdånighet anhällaj, del de till ranta pä
Pommersta Kammarens Wexel circulations'skuld i
Hamburg, enligt ; Z. af Riksdags - Beslutet d. r r
Nov. i8ro, anstagne 20,000 R:dr af besparingarne
pa allmänna Indragnings,Staten, maga pa samma
Stat blifwa qwarstående, för alt anwändas till
bxpeckance löner och Accords ersättningar för de Officerare
af Pommerska Regementerna, som till qwarblifwande
och tjenstgöring i Swerige fig inställa
och med laglioa bewiS styrka, all de icke fatt eller
fa uppbära den wid nytznämnde Regementen dem
tillkommande lön, efter samma belopp, som den af
kder Kongl. Majit den rz Augusti fastställa Expectance
Stat för f. d. Finska Armeen utsätter efter
den grad de i Regementet innehaft, men icke efter
Fullmagt pa en högre, samt hwad Accords ersätlningarne
angar, efter de derom af Riksens Stan,
der widtagne och nu för f. d. Finska Befälet gällande
Författningar.
Riksens Ständer fa härwid endast i underdånighet
bifoga den anmälan, att General - Majoren
von Engelbrechten, ehuru Chef för det ena af
ifragawarande Regementen, icke kan komma att under
de till nu beslutade ersättning berättigade Officerare
af samma Regemente innebegripas, sä wida
han redan pa Indragnings-Staten innehar lön säsom
f. d. Secund- Chef wid det reducerade Swensta Gardes
- Regementet fullt swarande emot hwad honom,
efter efwan anförde grund, eljest tillfalla Gulle.
Dä Riksens Ständer för öfrigt till Eder Kongl.
Maut i underdånighet öfwerkemna, att efter omständigheterna
om de nu bewiljade ersättningar förordna,
fa
Den r6 Julli. 169,
fa de tillika i underdånighet anhålla att de Pommer,
ffe Officerare, som hit till Riket öfwerkomma, ina,
ga, sa fort sig gära later, blifwa befordrade kill tjenster
pa Swensta ständiga Militair-Staterna, eller
anwände wid de Corpser, som, till följe af Bestutet om
Swensta Krigsmagtens förökande, ärv eller blifwa
upprattade, hvarigenom den till expectance-löner och
accordS ersättningar päräknade Fond, enligt Riksens
Ständers förmodan, kan befinnas tillräcklig för behofwen.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 16 Julli.
- - - - Prest-Ständet den ls , ,
- - - - Borgare-Ständer d. 16 - -
- - - - Bonde-Ständer den r6 - -
Stormägtigste Alkrnädigste Ronung!
^ anledning af wäckta Motioner hafwa Riksens
Ständer under granskning företagit, huruwida icke
de nu gällande Författningar om rättigheten för innehafware
af Krono- och Krono,Skatte-jord, att
hugga och begagna Ekar, kunna förändras till mera
likstämmighet med den allmänna fördelen af jördens
frig uppodling och anwändande, med bibehållande
ä andra sidan af säker tillgäng för Kronan pä
erforderligt Ekwirke af den beskaffenhet fom för de
större behofwen är af nöden.
Riksens Ständer hafwa i detza afseenden an,
sett tjenligt, och fä ho§ Eder Kongl. Maut i underdånighet
anhälla, det den Författning mätte widtagas:
att sadane Eketrän som antingen äro, eller
genom sin wäxt lofwa att blifwa af förmånlig byggnad
-
>6y4 Deri »6 Julik.
nads bestaffenhet, säsom Kronans anses, och noga!
urskiljas ifrån de Ekar, som kill sadant behof ärö
mindre dugliga, samt att teka senare, inom slutet
asar i8>4, ät Krono--Skatte-Jordägaren uppläta§
och astämplas: att ägare af de för Kronans be»
hos utsynte Ekar maga dem wid närmast belägne
Kronans warf eller hamn i större eller mindre partier
afyttra, mot erhållande af twa tredjedelar af sadant
wirkes wid försäljningen gängbara pris, men
att den återstående tredjedelen af betalningen, genom
de personers försorg, som desa upphandlingar för
Kronan besörja, innehalies och anwändes till aflöning
at de Embets- och Tjenstemän, hwilka med
tillsyn och underwisning om tradens fällning och upp<
huggning hafwa befattning:o att det tillätes Kronoskatte-ägare
eller Krono,Abo, wid steende uppodlingar,
borttaga sä beskaffade Ekar, enär uppgift af
antalet dera blifwit hos Konungens Befall ningshafwande
anmäld, samt med rättighet, att sa framt de
icke, inom z:ne mänader frän anmälningödagen, ge<
nom Krono < Betjeningen underrättas, att desamma
för Kronans behof erfordras, dem till egen nytta
anwända; hwaremot om någon Krono, Skatte eller
Krono,Hemmans,innehafware, under sken afen dylik
odlinq, och utan att densamma sedan fullborda,
skulle borttaga Kronan förbehällne ostämplade Ekar,
en sädan bör ej allenast ersätta Kongl- Maj:t och
Kronan trädens fulla wärde utan och beläggas med
ansenliga böter, hwilka sa wäl som ersättningen Riksens
Ständer anse kunna, a de orter der Plamagehagar
finnas eller blifwa anlagde, med fördel sörwandlas
ester Markegangspris, i arbete a nägm
Kronans närgränsande PlanterlngSpark, antingen
.tillgång -i Contant finnes hos den styldige eller est.
Den is Julik. »695
Da Riksens Ständer för öfrigt ät Eders Kongl.
Maj:t öfwerlemna, att i detta ämne sa förordna,
som med allmän och enstilt förmän bäst instämmer,
sa de 1 underdänighet tillstyrka werkställrgheten af
Let hos dem ingiftie förslag, a:t witza till Skeplantering
tjenlige Hemman för Kongl- Majus och Kronans
räkning inköpas, för att till detta trädstags drifwande
anwändas, och i öfrigt stötas enligt ten Jnstruction
Eder Kongl. Ma/U derom i Näder täcktes
utfärda.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 16 Julik.
- - - - Prest-Ständer den 16 - - ,
- - - - Borgare-Ständetd. 16 , -
- - - - Bonde,Ständet d. 16 - -
Gtormägtigste Allernädkgste Rsnung!
^ill följe af gjord anmälan hos Hederwärda Bonde»
Ståndet, att med upphäfwande af alla Domstolars
och Embetsställens hittills gifna bestut, rörande
ersättning af sä kallade Hjelp,Rotar till StamRotarne
för Torpstället, en sädan ersättning mätte
stadgas efter tidenS stick och tillika närmare, än
hwad Kneckte- och Båtsmans-Contractcrne innehälla,
bestämmas, huru med byggnadswirke och
gärdsle, samt sommarbete för detta manskaps kreatur,
der gemensamt mulbete ej finnes, bör förhällas;
äfwensom i sammanhang härmed blifwit anmält,
att ett mera efter liderne lämpligt stadgande,
rörande förhöjning af Planpenningar, eller sa kallade
Hjelp- och Strö-Rotars stadighet, alt deltaga
med Stam-Rvtarne uti Soldare-Torp, mul
-
1696 Den i6 Jul'lt.
bele, wedbrand och gärdslefäng ^fter Soldatens behof,
matte blifwa utfärdadt; fa Riksens Ständer
hos Eder Kongl. Mast i underdånighet anmäla,
art lvm förhällandet med ifragawarande ersättning
är skiljaktig pä olika orter, allt efter Knekte, och
Bälsmanshälls-Contrackens skiljaktiga beskaffenhet,
och deras stadgande om en flik ersättningsskyldighet,
hwiiker äfwen i wisa Contracter alldeles icke blifvit
bestämdt, Riksens Ständer icke funnit ett ali,
mänt stadgande härutinnan nödvändigt. Men hwad
det angar, att Hjelp-Rotarne böra »vidkännas ett
mot Hemmantalet svarande deltagande uti alla de
förmaner, Indelta Manskapet äger rätt alt af Räkarne
fordra, deribland äfwen bör räknas jordlega
för Torpen, mulbete, wedbrand och gärdslefäng, sa
finna Riksens Ständer detta bade med billighet och
rattwisa öfwerensstämmande. I anledning häraf,
fä Riksens Ständer Hv6 Eder Kongl- Maj:t i underdånighet
anmäla deras önskan, att, med undantag
af lädana Norar, der tilläswenlyrs Stam-Rotar
med Jndelningswerkets tydeliga innehåll förmå
wisa, att Stam-Rotar blifwit alagd ringare Rotering
mot skyldighet, att, utan ersättning af dest HjclpRote,
bestå Soldaten nytz uppräknade förmoner,
säsm lämpeligast för alla orter, Eder Kongl. Majit
i Nader täcktes uppdraga Deh BefallningShafwande,
att bwar i sitt Län söka befordra sädana friwilliga
öfwerenskommelser emellan Stam- och HjelpRotarne
i grund af hwarje orts olika förhållande
och contracter, samt att ersättningen, der den kommer
akt gifwaS, mätte bestämmas i spannemäl eller
andra waror, såsom mindre underkastade de förändringar,
som ersättning i penningar medför- Mea
ställe icke godwilliga äfwerenskommelser kunna träs
sas,
Den r6 Julli. 1697
fas, mä det uppdragas Eders Kongl. Maj.ts ,Befallningshafwande
att, efter föregångne undersökningar
derom wid wederbörlig Domstol, bestämma sädana
ersättningar Stam- och Hjelp-Rotarne emellan;
hwilket dock allt till Eders Kongl. Maj-ts Nådiga
pröfning i underdånighet underställes.
Riksens Ständer framhärda re.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 16 Julli.
- - - - Prest-Ständet den 16 - -
- - - - Borgare-Ständet d. rä - -
- - - - Bonde-Ständet den 16 -- -
Gr-rmägtigste Alletnädigste Lonung!
?ill underdånigt swar uppå Eders Kongl. Maj:ts,
under den 25 flstl. Junii aflätne Nädiga strifwelse
till Riksens Ständer, angående werkställandet af den
wid 1309 och i8io ärenS Riksdag beflutade Rewiflon
öfwer Förwaltningen af alla Rikets Medel
sedan »800 ars Riksdag, fä Riksens Ständer anmäla,
det de, i fullkomlig öfwerensstämmelse med
hwad Eder Kongl. Majit t detta ämne behagat framställa,
anse Statens rätt hafwa blifwit tryggad eller
äterwunnen genom den redan förut i wänlig wäg
förrättade granskning, och i följd af derwid förekomna
samt i Laga ordning till flut befordrade anmärkningar,
sä wäl som att den nu ifragawarande
ytterligare Rewisions-åtgärd ej skulle uppfylla det
sökta ändamälet, hälst sedan den utfärdade Författningen
af den ig Februari >811, rörande en inskränktare
Prescriptions-tid för Publika räkenstapers
Rewision och RedogörareS answar, beredt en ny och
större säkerhet bade ät Staten och de redowisande.
I följd häraf, och da detzutom en sadan Rewiflon
Bihang. N:o 107. skulle,
-698 Den ,6 Julli.
stuve, t anseende till dek utsträckta omfattning, ej
kunna aflöpa utan ojämförligt drygare kostnader än
hwarje i denna wäg förut widtagen anstallt, samt
ruägon tillgång till bestridande af en sadan dryg utgift
ej hos Statswerket finnes, äga Riksens Stän,
der icke anledning, att widare fullfölja den wid rzoy
och i8io arens Riksdag yttrade önskan, om werk,
ståtlighet af en Rewision. hwaraf nyttan för det all,
manna synes föga betydlig, och kostnaden af sa manga
andra och wigtiga Statsbehof pakallas.
Riksens Ständer framhärda rc.
Utdrag af protocsllet, hållet hos Häalofl.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riks,
dagen i örebro den r6 Juli» »812.
S- D. föredrogs a nyo de förenade Lag- samr
Allmänna Beswärs, och Economie-Utssottens den
iz Julii pä bordet »agde Memorial, angående be,
ständer af Arrende-Contracter, och sedan dcrwid sä,
bana anmärkningar blifwit gjorda som ansägos hin,
dra Memorialets antagande, blef detsamma, ätföljdt
af defia anmärkningar äterremitkeradt.
Ur suxr». Lx krotocollo,
R. 6. 8i Iver8tolgs.
Utdrag af protocsllet, hället hos Hägkofl.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima
Riksdagen i (örebro den 16 Julli 1812-
S« D. 0 'redrvgos ä nyo och biföllvS följande den
9 och iz sistledne Julli pä dordet lagde Memorial
fran Stats-Utskottet:
I'0.
Den 16 Julli. »699
l:o. Angäende Expectance. Löner och Accords,
ersättningar för Befälet wid Pommerska Reaementerna.
2w. Angäende en bättre Conkroll ä Mantalsskrifningen
i Riket, hwarwid till Bewillnings-Utskottet
öfwerlemnades, att wid Bewillningens föresiäende
tillse, det nödige medel till ifrägawaranbe be,
hof blifwa att tillgå.
z:o. Rörande medelö anslående till förbättrande
af Fiskfångsten i Carregat.
4:0. I anledning af hos Bonde - Ständer
wäckt fräga om Casern-byggnader i Carlscrona.
5:0. I anledning af Profefior Forsells förr
slag vin tillökning i ben Carlbergs Krigs-Academie
ansiagne Stat samt utwibgande af berörde Inrättning.
Ut 8Ugrs. l^x krotocOllo,
6. 8il kver8 tolpe.
Utdrag af protocsllet, hållet hos Häglof!.
Ridderstopet sch Adeln wid Urtima Riksdagen
t Arebro den 16 Julii »8r2.
S- D. 8öredrogs a nvo Allmänna Beswärs, och
Economie,Utskottets den »z sistledne Ju!» pä bordet
lagde Memorial, rörande Saltpeter.tillwerkningen
i Riket, och dä derwid sädana anmärkningar
giordes hwilka Ridderskapet och Adrin ansäg hlndrS
betz antagande, blef detsamma, ätsöljdt af besia an.
Märkningar, till ofwanberöröe Utstött, äterremitteradk.
Ut 8upr»« Lx protocollOj
6. LilvsrgtolpS.
* * Ut
-
»7->o Den i6 Julik.'
Utdrag af protocollek, hällit hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
L Orebro den i6 Julii 1812.
S. D. 8öredrogss a nyo och biföllos följande
Banco-Utskottets den iz sistledne Julii pä bordet
lagde Memorial, nemligen:
»:o. Angående Län-biträde till Uddewalla Stad.
2:0. Angående tlllökt försträckning af Banken
till Manufaktur-Diskonten.
z:o. Innehållande swar pä den ifrän Ridderskapet
och Adeln gjorde äterremitz af Banco, Utffotrcts
Betänkande, rörande Discontina.
lllt supra. Lx krotocollo,
6. 8ilkvcrstolpe.
Utdrag af protocollek, hället hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
j Örebro den 16 Julii 1812
S- D. oöredrogS ä nyo Banco-UtffottetS den 9
sistledne pä bordet lagda Utlätande om Bancowerkets
tiilständ och förwaltning; och blef detsamma,
sedan anmärkningar derwid blifwit giorde, ätföljdt
af detza anmärkningar, till Banco-Utskottet äterremittcradt.
supra. Lx krotocollo,
/r. 6. 8 i Iverstolpe.
Utdrag af protocollek, hället hos Högloft,
Ridderstapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Örebro den r6 Julii 1812.
S- D. §öredrvas ä ny» och bifölls Lag-UtskottetS
den
Den 16 Julik, 1701
den iz sistledne Julii pä bordet lagda Memorial,
angäende straffets skärpande för Skoos-äwerkan.
t^lt supra. kx krotocollo,
6. 8i lve rst0 lps.
Utdrag af prstocsllet, hället hos Högwörd.
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen i
(örebro den 16 Juli: 1812.
S. D- ^ä Stats-Utffottets den iz dennes pä
bordet lagde Betänkande, angäende en bättre Kon,
troll pä Mantalsskrifningen i Riket nu ä nyo föredrogs;
ansäg Prest-Ståndet detta Betankadc böra
till Vermlin ings, Utskottet öswerlemnas,
^lt supra. Lx krotocollo,
PO. ^ Imc; ui st.
Utdrag af protocollek, hältet hos Högwörd.
Prest,Gtändet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den, 16 Julii 1812-
S. D. 8-'redrogo§ ä nyo och biföllos Lag, Utskottets
den 9 och iz dennes pä bordel lagde Memorial,
i anledning af
r:o. Frägan om Domares rättighet, att granda
Bouppteckningar, samt att de böra öppne til!
Domstolen uppgiswas;
2:0. Gjorda anmärkningar wid Utskottets förut
afgifne Betänkande!, rörande Bördes--rättigheten
pä Landet
z:o. Äterremitz af Utskottets yttrande öfwer
Prosten Linde strö ms Motion, angäende witz tid
till kmnder af fasistalida egodelningar;
4:0.
»70» Den 16 Julik.
4:0. Herr Friherre von Saltza- Memorial,
angående straffet- skärpande för Skogö-äwcrkan.
pt suprq. Lx krotocoUo,
^f. II. Rlm^uist.
Utdrag of protokollet, hältet hos ^ZgwZrd.
^>reft-Grän-et wid Urtima Riksdagen i
O ebro, den 16 Iulii »8H2,
S- D« ytterligare föredragning af Bancou
ffottets ten y och rz bennes pä bordet lagde Me«
morial, angående
i:o. Bancowerkets tillstånd.
2:0. Tiilökt försträckning af Banken till Manufactur
- Diskonten; och
z:v. Läne, biträde af Banken för Uddewalla
Stads Publike byggnader; bkeftyo defamma af PrestStändet
gillade.
17t supra, k!x ?rotocoUc»,
^f. O. /Nmguist.
Utdrag af protocoltet hältet hos HägwördPrest
Gtändet wid Urtima Riksdagen i
(örebro dey rtz rtzl»,
S- D. Ää Stats. Utskottets den iz dennes pä
bordet lagde Betänkande, angående en bättre Kontroll
ä Manlalsstrifnineen i Riket, nu ä nyo föredrogs;
ansäg Prest-Ständet detta Betänkande böra
till Bewillnings. Utskottet Lswerlemnas.
Ut supra- k!x krotocolto,
I. 17. -Nmyuist.
Ut.
Den 16 Julki. >70;
Utdrag af protocoltet, hältet hos Hägwörd.
Prest, Stäudet wid Urtima Riksdagen L
Orebro drn 16 Juiri 1312.
S. D dag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomie,
Utskottens den rz dennes pä bordel lagde
gemensamma Uilärande,, rörande vestander af inaaegna
Arrende-Conreacr, blef wid förnyad föredrag,
ning af Prest, Ståndet antaget.
Ut supra. klx krotocollo,
ch 17. Almguist.
Utdrag af protocollet, hältet hos HZgwörd.
Prest-Scändet wid Urtima Riksdagen i
örebro den 16 Iulii e. m. 1812.
S- D. biföll Prest-Ständet Allmänna Beswarsvch
Economie, Utskottets under sista Plenum pä bordet
lagde Utlärande, i anledning af Prosten T hysell
i Memorial om återställandet af Enskisten i
Skaraborgs Län.
17t supra. kx ?rotocc>Uc>,
ch 17. Almguist.
Utdrag af protocollet, hältet hos HZgwärd.
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen i
örebro e. m. den Juli! I8l2.
S» D. Ä§id förnyad föredragning af Allmänna
Beftvärs- och Economie-Utskottets under förra Sessionen
pä bordet lagde förslag till jemkning af RiksStändenS
olika meningar, rörande willkoren för Brän
winS
-
l7«4 Den i6 Julik.
wi«s,tillwerkningen m. m. blef samma förslag af
Prest-Stander gilladt och antaget.
17t supra. Lx krotocollo,
f. 17. Almguist.
Utdrag af pratoeollet, hillet hss ^Zgwörd.
Arest-Gtändet wid Urtima Riksdagen i
Örebro -en l6 Julik 1812.
S- D. kemnade Prest. Ståndet sitt bifall till
Stats-Utskottets den rz denneS pa bordet lagde Betankanden,
angående
i:o. Profetzor Forsells Memorial om tillökning
i den Carlbergs Krigs>2lcademi anslagna Stat
samt utwidgande af berörde Inrättning; '
S:o. En hos Hcderwärda Bonde - Stander
wäckt staga om Cascrn-byggnaden i CaUscrona
17t
supra. Lx krotocoUo,
f. 17. Almguist.
Utdrag af protocollet, hället hos ^ögwörd.
Arest, Stän-et wid Urtima Riksdagen k
Örebro den 16 Juiri 1812.
S. D. Ehster siutad öswerläggning om Stats-Ust
stöttets den 9 dennes pa bsrdet lagde Betänkande,
i anledning eif Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Riksgälds, Contoirets stuld till Utländska Fördringseaare;
blek detsamma af Prest-Ståndet g>^
ladt och godkändt.
17r supra. Lx krotocollo,
f. 17. Almquist.
Ut
-
Den l6 Julik. l?o;
Utdrag af Ulällofl. Borgare-Ständets prs,
tocoll, hället wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 16 Julik -812.
S- D. >^wad Banco-Utskottet tillstyrkt i desi aft
gifne Utlåtande om Bancowcrkets tillstånd och förwaltning,
blef af Borgare-Ståndet till alla delar
bifallit.
17t supra. Llx krotocollo,
kerfström.
Utdrag af Wälloflkge Borgare, Ständets
prstocsll, häller wid Urtima Riksdagen
i Örebro, den r6 Julii 1812.
S- D. ^örehades a nyo och gillades Stats-Utffotkets
Betänkande om en bättre Kontroll pa Mantalsstrifningen
i Riket; i solid bwaraf, till Bewillnkngs.
Utstottet öfwerlemnades, att wid Bewillnin,
gens förestående tillse, det nödige medel till nämnde
behof blifwa att tillgå
17t
supra. kx protocollo,
f. f. Lerjström.
Utdrag af UOällcfl. Borgar-.Ständets prstocoll,
hället wid Urtima Riksdagen r
(örebro den r6 Julii 1812.
S- D. ^^tats-Utjkottets afgifne Betankanden angående:
r:o
Stats-Regleringen saint pro/ett till RiksStat
för innewarande och paiöljai de ar.t
2:0 Herr Professtren Forsells försiag om
tillökning i den Carlbergs Krigs-Academie änstagne
Grat samt utwidgande af berörde Inrättning.
r?v6 Den 16 Julii.
Högloft. Rivderssavets och Adelös Remktz
om medels anslående kill Fistfangstens förbättrande
i Catregatk; Och
^ ^ >3äckt sraga om Easiern - byggnader i
Carivlrona
Föredrogos
ytterligare och godkändes.
I7t supra. Lx ?rotocolIc>,
ch LsrtzLtröm.
Utdrag af Wällsfl. Borgare.Btändet? prs;
tscoll, hältet wid Urtima Riksdagen »
örebro den 16 Julie 1812.
S D- Ester a n»o stedt» föredragning af StatsUtstvttcts
afgisne Utlakande, i anledning af gjerde
anmärkningar wid samina Utstötts den rz sistledne
Junit meddelte Betänkande. om siklö - ina i en de!
bmdets' och Tiensiemäns Löningswillkor, blcf detta
Betänkande till alla delar bifallit.
Ut supra. Lx ?rotocoUc> ,
7. ch Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Bo»-gare.St<kndetspr^
tscoll, hället wid Urtima Riksdagen i
Örebro den ^Iulir 1812-
S- D Instämde Boraare-Standet k Hogwördicst
Prest-Srandets den iz i denna manad gjorde fä^
k>arande. att den föresiagne tillökningen i Expeditions;
Taxan för Osmé--, och Uiderrättcr, jemwäl
sträcka sig till Consisioriernes Expeditioner.
Ot supra. Lx protocollo,
ch ch Lerjström
Ut
-
Den >6 Jukii.. »?»7
Utdrag af wällsflige Borgare-- Ständots
pco»ocoll, hället wid Urtima Riksdagen
i Orebro den »6 Juiri »8-2.
W. D. anledning af ffedde anmärkningar wid
Stats-Utstottets afgifne Betänkande i följd af Kongl.
Majus Nådiga Proposition om Riksgälds-ContotMs
Utländska Gäld, klef samma Betänkande aterremitteradt
till Utskottet, som af anmarkningarne
ffulle lemnäs del.
Ut supra. klx ?rotoco!Io,
I. Le raström.
Utdrag af Wällöf!. Dsrgare - wändels
protoeoll, hillet wid Urtima Riksdagen
i örebro den »6 ^sulii »8» 2.
S- D. ^ag-UtstoktetS utlåtande vin Domares ratt,
att gransta Bouppteckningar, och den ändring i Lagens
stadgande, att de hädanefter böra oppne ingifwas,
föredrogs a nyo och antogs.
Ut supra klx kratocoNo,
ch ch Lerjström.
Utdrag af protooslket, hältet hos Heder,
wärda Bsnde-Standet wid Urtima Riks^
dagen i örebro den r6 Juli» 1812.
S- D- ? anseende titt de utk Bonde-Stander förekomne
anmärknigar emot Allmän-a BeswärS- och
Economie-Utssottets afgisne och sedan den »z i denne
manad pa bordet hwilande Betänkande, angående
Saltpeter-tillwerknlngen i Riket, blef detta ärende
-
I7°8 Den 16 Julik.
de äterremitteradt till nämnde Utssott, som icke lärer
underlän, att, i anseende tili Riksdagens päskyndagde
slut sa fort möjligt ar, med förnyadt Utlätande
inkomma.
sugra. Nx protocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protocollet hältet hos Hederwärda
Bonde-Scändet wid Urtima Riksdagen
L Orebro den i6 Julli 1812.
S- D. ^ anledning af Riksdags - Fullmägtigcn
Eric Ohman fran Upsala Län yppade Motion,
om afgörande af den wid i8oy ars Riksdag skedde
anmärkning emot az §. i Riksdagsordningen, med
Evnstitutions, Utskottets deröfwer afgifne Utlakande,
be^uiade Bonde - Ståndet, att sä wäl denna som
alla andra uppskjutna Grundlags - frågor, som icke
redan wid denna Riksdag blifwil upptagne, eller
wunnlt handläggning, skola till nästa Riksdag klistra
hwilande och dä till pröfning förekomma.
I7t snxra. Bx krotocollo.
6. Brinkman.
Utdrag af prstocsllet, hällets hos H-derwärda
Bonde-Grändet wid llrtima Riksdagen
i Orebro den i6 Julik 1812.
S- D- ^§!d ytterligare föredragning biföllos Statsutskottets
sedan den. i ^ dennes pä bordet hwilande
Bctänkanken, ngäende:
r:o Camera-Byggnader^i Carlskrona; Och
Den r6 Julii. -709
2:0 Tillökning i den Carlbergs Krigs - Academi
anstagne Stat samt utwidgande af berörde Inrättning.
Ut sugra, Bx xrotocollo
6. Brinkman.
Utdrag af Prstocsllet, hallit hos Heder,
wäl da Bonde Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 16 Huln 1812.
S- D. I^ppä förnyad föredragning af Lag, Utskottets
sedan den 1 z i denna mänad pä bordet hwilande
Utlåtande öfwer det af Friherre C. F. Saltza
ingisne Memorial om straffets skärpande för
Skogsäwerkan, kemnade Bonde-Ständet dertill dest
bifall.
t^t sugra. Bx xrotocolli,
6. Brinkman.
Utdrag af protocollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 16 Julii 1312.
S. D. 8öredroqS och bifölls Lag- samt Allmänna
Beswars- och Economie-Utffottens den iz i denna
mänad, pä bordet lagde Betänkande öfwer vice Talemannen
Jon Jonssons Motion, om utwagak
emot Skattssyldig Jords förmmssning.
^-lt sugra. Bx krotoeollo,
6. Brinkman.
r?l» Den ,6 Julli.
Utdrag af protocollet, hället hos Hederwärda
T^onde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den »6 sjutti l8'2.
S- D. ^2edan Lag-UtffottetS den rz i denne ma.
ned pa bordet lagde Utlakande öfwer de i RiksStanden
sörekvmne anmärkningar emot Ulffottets
Memorial af d. 4 sistl. Junti, i anledning af Prosten
Lin dest röms Motion, om Prescriptions - tid för
klander a fastställde En» och Srorffiftes-delningar,
nu ater blifwil föredragit, blef Lag - Utffottets Betänkande
i sa matto saststäldt, att 8» §. i Kongl.
Förordningen ben 12 2lug. ryzz, salom tydelig och
klar, kommer att hädanefter som hittills, lända till
efterrättelse.
Ut suxrs. kx ?rotocoHo,
6. Lrinkmsn,
Utdrag af protokollet, hältet hos Heder,
wärda Bonde-Ständer wid llrtima Riksdagen
i Örebro den r6 Julii 1812-
S D. 26id ytterligare föredragning af StatsUrffottets
den rz dennes pa bordel lagde Betänkande,
anaäende en bättre Controll pa Mantalsffrifnin,
gen i Riket; fann Bonde, Stander, i anledning af
det Riksdagsmannen Pehr Jonsson anfört, och
dea nu förekomne upplysning om Bewillnings, Utskottets
förstag tili förbättra,» arfwode förMantalsffrisni
gar, icke stal att till Stålv, Utffottets hemställning
lemna bifall.
Ur su^rs. Lx krotocollo,
6. Lrink msn.
Ut
-
Den r6 Julik. t?rr
Utdrag af protocollet, hältet hos »Zeder,
wärda Bonde Gtändet wid Urrin a Resdagen
i Örebro den r6 Julii '8-2- ,
S. D. ^^id ytterligare föredragning af StatSUtffottets
sedan den ststl. pa bordet hwila de
Utlåtande, rörande Medelö anslående tili förbättrande
af Fifffangsten i Carregat, sann BondcErandet,
denna fraga sa mycket mera böra förfalla, som Iden,
enligt ankommit Protocolls, Utdrag under den 1 z i
denna manad, af Högwördige Prest, Stander, och
således genom z:ne Stånds Pluralite, blifwit af,
stagen.
Ut kx krotocollo,
L. Lein k man.
Utdrag af prsrscollet, hället hos Hederwäcda
Bsnde.Ständec wid Urtima Riks»
dagen i Örebro den 16 Julii l8»2.
S- D.^6id förnygd föredragning af Banco-Utffottets
den I Z fistled. pa bordet lagde Betänkande
öfwer Grotzhandlaren Åbergs ansökning, alt nu
ifrån Banken erhålla det Län-biträde pa 2-000
R:dr Banko till Uddewalla Stads publike Byggnaders
istandsättande, hwarmed Riksens Ständer
wid r 829 ars Riksdag stall lemnat Staden förho ppning,
att innewarande ar blifwa understödd, fann
Slandet, uppå Talemanncns föreställning, ffäligt
att samma Betänkande bifalla.
Ut suxr». Lx krotvcolbo,
V. Lriukmsiu.
Ut
-
i?i2 Den i6 Julik.
Utdrag af prococollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 16 Jul» 1812.
S. D- Allmänna Beswars - och Economie-Utstottets,
sedan den iz sistledne pa bordt hwilande, Betänkande
om nödige matt och steg emot Lurendrägeri
och Tullförsnillning, samt till inhemska KlädesFabrikernes
upphjelpande, dies nu ater föredragit
och bifallet. -
O t supra. Lx krotocollo,
L rink. man.
Utdrag af protocsllet, hillet hos Hederwärda
Donde-Standet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den i6 Julli 1812.
S- D. 8äredrogs ater Lag-Utstottets sedan den iz
dennes pa bordet hwilande förnyade Utlakande i den
dit arerförwista, af Riksdagmännen Lars Swensson
frän Skaraborgs Län och Anders Larsson
fran Elfsborgs Län, wäckte fraga om BördsrättenS
upphafwande; Men blef till hela betz innehåll af
Bonde - Ståndet ogilladt, samt Lagens stadgande i
thy sall utan förändring bibehållet
Ut
supra. Lx krotocoUo,
6. Lrink man.
Upp
-
Den 17 Julik. 171;
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 17 Julli.
- - Prest - Ständct den 17 - -
- - Borgare-Ständet den 17 - -
- - Bonde - Ständet den 17 - «
Riksens Häglof!. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angäende Lontoirs-Skrifware»
I. G. Gandahls genom Herrar
Lullmägtige i Riksgälds-Lontoiret anmälde
Ansökning, att säsom pension fa
uppbära de Ett Hundrade Riksdaler,
han pä Riksgälds, Lontokrets E-rspeclance-Stat
innehar.
>9os Stats-Utskottet hafwa Herrar Fullmäktige i
Riksgälds-Contoiret anmält reducerade Cvntoirs,
Skrifwaren I. G. Sandahls Ansökning- att,
i anseende till desi irakade swärn sjukdom samt torftiga
belägenhet, fa uppbära såsom Pension de Ett
Hundrade Riksdaler, hwilka han för narwarande
pä Riksgälds, Contoirets Exspectance>Stat åtnjuter'
och hwarwid Herrar Fullmäktige anfördk, att, da
enligt Ansökningen bifogade Läkare-Attest, det är
föga eller intet hopp, att Contoirs - Skrifwaren
Sandahl någonsin aterwinner hälsan och dmaenom
sättes i tillfälle, att någon tjenstgöring i Riksgälds-Contoiret
emottaga och bestrida, samt med
afseende dera, att Sandahl, som den go Mars
»790 blifwit förordnad till Contoirs-Skrifware och
sedermera ända till den 7 Januarii »803, da han
flyttades pa Exspectance-Stak, wid Contoiret gjort
tjenst, uti desi narwarande torftiga belägenhet icke
utan honom förordsakad kostnad kan anstasia de Läkare-Betyg
om desi fortfarande sjukdoms tillstånd,
hwilka, till följd af 2 Art. 3 §.4 Mom. uti RcgleSchang.
N:s i»8. men
-
I?r4 Den »7 Julli.
mentet för Riksgälds-Contoiret, wid hwarje halft
ars förlopp böra förttes, om han pä ExspectanceSkaten
stall fa qwarstä, Herrar Fullmäktige ansett
sig böra tillstyrka bifall a Contoirs - Skrifwaren
Sandahls Ansökning, att blifwa flyttad pa Riksgälds-Contoirecs
Pensions-Stat med åtnjutande af
Ett Hundrade Riksdaler ärligen.
Provincial-Medici k Jönköpings Län m. m.
Doctor Carl Wilhelm Hardhs under Edelig
förpliktelse den 9 sistledne Maj ContoirS-Ckrifwaren
Sandahl meddeldte, här osman omförmäldte Betyg
innehaller: Att den stada, som, ester en svar
bulning med benröta i högra handleden qwarblifwit,
befunnits wara alldeles obotlig: Att hela högra sidan
ar periodistt lam, eller liksom borttagen, sä att bade
arm och ben med swärighet kunna röras: Att de
medel, som emot desse äkommor blifwit tillstyrkte,
hittills icke wisat ringaste werkan, utan ar det att
befara, att Sandahl för lifstiden får bibehålla
dem utan hopp om synnerlig förbättring.
Dä, enligt berörde Attest, Sandahl icke mera
lärer bli förmögen, att göra tjenst uti Riksgälds-Contoiret,
om och när hans biträde framdeles
skulle komma alt behöfwas; samt de Ett Hundrade
Riksdaler, han säsom reducerad ContoirsSkrifware
nu pa Exspectance-Stat åtnjuter, icke
kunna, utan orättwisa, honom fräntagas, har StatsUcstottet
funnit stäl med Herrar Fullmäktige i sä
matto instämma, att hos Riksens Högloft. Ständer
Utskottet sär förcflä, det Contoirs, Skrifwaren
Sandahl, sä framt han framdeles, (hwartilldock
Lakare-Belyget ej föranleder), icke skulle blifwa till
halsan fullkomligen återställd, ma pä RiksgäldsContolms
Pensions-Stat uppbära dess nu inne
-
Den 17 Julik. 171;
hafwande Exspectance-Lön af Ett Hundrade Riksdaler,
helst genom en sadan omflyttning frän Exspcctance.
Staten pä Pensions-Staten NiksgäldsContoirct
med nägon ny eller ökad utgift icke i ingaste
mätto kemmer att beswäras. Hwilket RikjenS
Högloft. Ständers ompröfwande wördfammeligen
underställeS. O ebro den is Julli 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högwörd. Prest-Stän,
Ledam. magnar, dets Ledam. wägnar
Oarl förner. 6nst. ^lurrav.
Pä Walofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stan-ees
Ledam. wägnar, dets Ledam. magnar,
WeAslin. näer85on.
0. lunelius.
Uppläst hos Ridd- och Adeln d. 17 Julik.
- - - - Prest-Ständet d. 17 - -
- - - - Borgare-Gtändetd. 17 - -
s - - - Bonde-Ständet d. r? - -
Riksens Ständers Stats, Utftotts Utlätande,
angående Allmänna Magazins, Inrättningens
förwaltning..
^ongl. Majit har under den 2; sistl. Junki, rörande
Allmänna Magazins-Inrättningens förwaltning,
till StatS-Utskottet aflätit följande Nädiga
strifwelse:
"Hos Kongl. Maut hade, wid sista Riksdagarne
i Stockholm och Orebro, Riksens Ständer uti
underdänige strifwelser, af den 2; April och 17
October andragit och hemställt, hwad de för
bestämmandet af Allmänna Magasins - Jnrättninrr
sen
-
1716 Den 17 Julik.
gen§ egenteliga ändamål och af grunderna sär dest
sivrclse funnit lämpligt och angeläget, och hwilket
allt, ester ämnenas särskildta bestaffenhet fördeldt,
innefattade Fem Hufwudfragor, nemligen, om inrättningens
fond, om DirectionenS sammansättning,
dest och Beljeningens Lönewillkor, om Brännwinsbränningen
för Kronans räkning, om Spannemälsupphandlinoarne
och Werkets redogörelse samt ändteligen
om DirectionenS Lane-rättighet i Banken.
Kongl. Maju, som, sedan flere wederbörande
bMwil hörde, under den 7 Noweinber nästledit ar
företog detta mål, i hela dest widd, till pröfning
och afgörande, gaf derwid Magazins-Inrättningen
i flera delar en, jemlikt Riksens Ständers yttrade
önskan, förändrad ricktning; I andra ater, skiljde
sig Kongl. Majus Höga Beslut fran Riksens Ständers
underdåniga förslag: Allt pa sätt det under
r.ystnämnde dag utfärdade, härhoS bilagda, Nådiga
Bref och Förordnande till Directionen utwisar.
Uti den sednare underdåniga strifwelsen hade
Riksens Ständer bland annat förklarat, det Magazins-DirectionenS
Räkenskaper komma att ställas
under samma allmänna granskning af Riksens StänderS
och deras Rewisorer, som i zo och 68 §.§. af
Riksdags-Ordningen är för StatSwerket föreskriswen,
hwarefter Riksens Ständer wid nästa Lagtima
Riksdag wille ytterligare stadga, huru med inrättningen
till dest bestånd och stick skulle förhallas.
Kongl. Mast som i Nader biföll hwad Riksens
Ständer om Räkenskapens granskning yttrat,
lat för öfrigt de med Allmänna Mazarins, Inrättningen
tillkomna förändringar, fran och med innewarande
1812 ärs början i werkställighet sättas,
sedan Kongl. Majit efter omstandigheterne lämpat de
Eco
-
Den 17 Julik. 171?
Ekonomiska Detaillerne af ämnet. Kongl. Majit
anbefallte ock, i följd häraf, Dest Allmänna Magazins,
Direktion att i underdånighet uppgifwa förhållandet
med Räkenstapswerkct för de förflutna
arén; och Directionen, understödd, för Bokslutens
författande, genom tilläten disposition af dertill förut
anslagna arfwoden, rzz R:d!r 16 st. för hwarje
Hufwudbok, inkom i Martti manad detta ar med
underdänig berättelse om arbetets fortgång, hwaraf
inhemtades att de återstående Hufwud-Böckerne öfwer
Contante medlen och perscdlarne fran och med
ar 1304 till och med ar 1307 da redan aflcmnats
till Kongl. Majus och Rikets Kammar-Collegium,
för att i Kongl. Majus och Rikets Kammar-Ratt
wänlig rewision undergå, samt att r8o8 ars Hufwudbok
blefwe färdig att k början af April manad
och 1829 ars, att innom Junii manads flut likaledes
till Kammar-Collegium ingifwas: Förmälandes
derjemte Directionen att Calculativns-böckerne med
dertill hörande General, Calculer för desta Sex arén
skulle, äfwensom den för 1312, tillika med samma
ars Hufwudbok hinna författas innom flutet af nästkommande
ar, och den följande Räkenskapen sedermera
ärligen innom den tid Författninaarne förestrifwa,
hwilket ock Directionen, genom Nådigt Rescript
förständigades att »vederbörligen besörja.
Da Magazins - Dircctionens Räkenskaper salunda
redan för de förflutna aren blifwit afsiukne
och i behörig ordning till granskning kommit, nemligen
sa, att 1809 ars Räkenskap wid innewarande
manads flut ar färdig; har Kongl. Majtt, enar deribland
destutom befinnas twenne Krigs, ars betydliga
Redogörelser, ansett Directionen hafwa med »verksamhet
nu »nera befordrat hwad i denne del densamme
alegat. Kongl
-
>7i8 Den 17 Julik.
Kongl. Maut har fluteligen och framför allt
warit betänkt pa medlen alt utsträcka stelfwa inrättningens
biträden ät del Allmänna, sa långt som
hwarje orts werkliga behof päkavade och tillgangarne
pröfwades medgifwa; Och Kongl. Majit har jemwäl
njutit den tillfredsställelsen att se stna omsorger
krönta med framgång. I en tid da Staten nödgats
underhalla Troupper till Lands och Sjös för
Rikets förswar, hafwa likwal, dels uppå Kongl.
Ma>.ts egna omedelbara anordningar, dets i följd
af de Magazins-Directionen i allmänhet uppdragna
åtgärder, under innewarande ars första hälft, för
Länets Jnnewanares undsättning blifwit utlämnade
omkring Femtio Tusende Tunnor Spannemal af
särskildta stag, till de möjligen billigaste pris och,
der omständigheterne sadant fordrat, med bewiljadt
anstånd för betalningens erläggande- Det ar endast
genom tidigt träffade werksamma anstallter i
synnerhet till införskaffande af Utländsk Spannemal,
som deka betydliga understöd, uppgående i wärde
till mer än en tredjedels Million Riksdaler Banco,
kunnat astadkommaö: Anstallter hwilka ännu fortsattas
för samma ändamål.
Kongl. Maj.t bär i Nader welat meddela Riksens
Ständers Stats, Utskott deka underrättelser,
icke i afsigt alt af Riksens Ständer asta något ökadt
anstag för en inrättning, hwars närwarande tillgångar,
ehuru sparsamma de äro, skola genom klok och
omtänksam hushållning blifwa tillräckliga, men pä
det Utskottet deraf ma, till det begagnande som i öfrigt
ttenligast finnes, taga fullständig kännedom ej
mindre om de i Magazins - Directionens förvaltning
tillkomna förändringar, än äfwen om de werkningar
som denna förwaltning, bringad till närmaste
öfwer
-
Den >7 Julii. >719
öswerensstammelse med sitt wigtiga hufwudföremäl,
medfört
Kongl.
Majit förblilwer rc."
Jemte det Stats-Utskottet ansedt sig böra till
Riksens Högloft. Ständer afaifwa de underrättelser
som denna N6diga skriswelse innefattar, rörande MaxazinS-Inrättningens
förärdrade rickrning och styrelse,
får Ur,kottet »vördsammeligen hemställa, om
icke Riksens Högloft. Stander skulle finna angeläget,
att till Allmänhetens upplysning om det förbättrade
sk>ck, hwaruti denne Inrättning kommit genom
te af Kongl- Majtt l Nader wtdtagne åtgärder,
Kongl. Majus den r? November >8/1 i detta
ärende aflalne Nådiga Bcef, hwilket härjemte i
afffriit bifogas, bör af teucket särskildt urgiswas,
hwarom Expeditions-Utskottet torde fä sig uppdragit
besörja; och har Stats-Utskottet, enär förändringen
med ifragawarande Inrättning sa nyligen
tillkommit, att föt-derne deraf ännu icke kunna urskiljas
och bedömmas ansett någon annan åtgärd för
Utskottet i förewarande amne icke wara att »vidtaga,
än att till Riksens Högloft. Stander hemställa örn
icke den i z:dje Afdelningen af Kongl. Ma/ttS Nådiga
Bref om förmälde Parme-afgift, som Kongl.
Majtt funnit böra lämnas oliquiderad intill desi R»kftnS
Ständer närmare bestämt dek belopp, mä anses
här icke kunna äga ruin, enär en sadan afgift efter
de i Kongl. Kungörelsen den »z Junii >810
stadgade grunder, skulle blifwa större än MagazinsInrättningens
hela Fond.
I öfrigt och som, efter hwad Kongs Majtt k
Nader tillkännagifwit, sa wäl alla föregående svin
,808 och i8«9 ärenS räkenskaper fran MagazmsDirectionen
blifwit aflemnade och i behörig ordning
till
/?2V
Den »7 Julik.
till granling kommjt, för Stats, Utskottet wördsammeligen
åberopa denna underrättelse såsom swar
pa Högloft. Ridderffapets och Adeins den sr sistl.
Junii afiatne remis', hwarigenom, i anledning af
Friherre Stael von Hollsteins Motion, Utskottet
biilwit anmodadt att meddela upplysning huruvida
Direetionen förr berörde räkenskaper afgifwit.
örebro den 14 Julli 1812.
Pä Högloft. Riöd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ltändets
Ledam. wägnar, Lcdam. wägnar,
Lsrl lVlörner. 6u8t. ^lurrszr.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Sonde-Ttändsts
Led. magnar, dets Led. magnar,
I. tegelin. ^uäersron»
v. tunelius.
Lkl^. rc. re. re.
^edan WJ uti noggrant vfwerwägande taali
hwad sa roal Riksens Ständer, wid Riksdagarne
uti Stockholm och örebro, rörande Allmänna Ma,
gazins. Inrättningen i Riket, uti Skrifwelse af den
2; April, och 17 October !8»o underdänigst andra,
git och hemställt, som hwad ej mindre War i Nä,
der tillförordnande Stats - Beredning, än I, med
anledning deraf i underdånighet yttrat; hafwe Wi
funnit godt, att om Förwaltningen af detta Werk
följande i Nader stadga och förordna.
Riksens Ständer hafwa i underdånighet ansett
föremålen för Allmänna Magazins - Inrättningens
wigtiga bestämmelse wara, art till Landtbrukets upp
hjel
-
Den r? Julli. ,721
hjelpande och säkerhet bade i bättre och sämre ar bereda
ett någorlunda jemt pris a Spannemäk, att
bispringa behöswande orter i Riket, att förekomma
hungersnöd i misiwäxt, ax, att fylla Statens behof
utöfwer Stats - Werkets egne tillgångar, samt att
wid inträffande Krig dermed förse Rikets Flottor
och Armeer: och de grunder för denna Inrättnings
Styrelse, som Riksens Ständer i underdånighet framställt,
innefattas egentligen uti följande Fem hufwudafdelningar,
nemligen:
r.o Om Inrättningens Fond.
-:o Om Directionens sammansättning, des och
Betjeningens aflöning, samt pensioner för dem, som
reduceras.
z:o Om Branwins bränning för Kronans räkning.
4:0 Om hwad wid Spanmals - handel m. m.
bör iakttagas, samt om Werkets redogörelse.
Och zw om rättighet för Directionen att i
Riksens Ständers Bank upptaga län.
Och hafwe Wi i Noder funnit lämpligast att
yttra Osi serskildt öfwer hwar och en af besia Afvel
ningar.
irsta Afdelningen.
Gm Allmänna Magazins - Inrättningens
Zond.
Denna förut betydliga Fond, som under sista
Kriget till största delen medtogs genom Förstärkningar,
dem Riksens Ständer ej funnit utwägar alt
ersätta, kunde, enligt Eder underdåniga uppgift, ar
»gro icke med säkerhet beräknas till mer än 572,129
R:dr 46 H. 7 r:st., hwilken Summa, bestående af
wärdet för Magazins - Inrättningens Werk och
VM
-
>622 Den 17 Julik.
Byggnader, saints Förlager af Spanmäl och Branwin
jemte utestående Fordringar, likwäl sedermera
blilwit tiilökt med warder af de behållningar, som wid
krigets sint i Magazinen wörö att tillgå. — Riksens
Ständer hatwa insett, att denna återstående
Fond icke ar tillräcklig för ofwanberökde de-med äsyftade
angelägna ändamål; men da Statens tillgångar
för del narwarande icke medgiswit hwarken
att ven öka, eller att till desi underhjelpande ansta
någon ärlig inkomst, och Riksens Ständer ej heller
surmit stal, att till understöd för Magazms-Jnrättningen
bibehålla den wid uteslutande rättighet lill
försäljning af Bränwin i Slockholm och Götheborg;
sa haswa Riksens Ständer trott det wara
lämpligast att samma inrättning med sm nu »varande
Fond pä försök fortfar till nästa Lagtima Riksdag,
om också Fonden skulle under uden genom oundwikeliga
förluster än ytterligare förminskas.
Wid detta förhållande hafwe Wi funnit någon
annan åtgärd i afseende pä Fondens belopp icke af
nöden, är att Wi nu lill underdånig efterrättelse
meddele Eder hwad Riksens Ständer i förrberörde
matto yttar, och derjemte anbefalle Eder att inkomma
med fullständig calcul öfwer det belopp, hwartill
Magazins -Inrättningens effectiva Fond wid innewarande
ars stut kan beräknas
2:dra
Afdelningen.
Om Magazins-Directionens sammansättning,
dest och Betjeningens aflöning, samt
pensioner för dem, sdm indragas.
Efter granskning sä wäl ef de Special-Stater,
Riksens Ständer i underdånighet förestagit, som af
de
Den 17 Julik. i?rz
de förändrade Stater, hwilka I, pä anförda
skäl, hwaruti Stats- Beredingen för sin underdåniga
del instämt, upprättat, hafwe Wi funnit godt
att i Nader gilla och fastställa sistnämnde Staters,
med följande tillägg, förändringar och anmärkningar,
nemligen:
wid Staten L7:o i.
eller Stat för Allmänna Magazins-Directionen
hwartill Riksens Ständer beräknat N:dr 6;§9: 3r
Men I uppfört R:dr 6,;sz: l6.
Riksens Ständer hafwa ansett
en extra Ledamot inom
Directionen göra tillfyllest;
men Wi hafwe funnit de tkäl,
som blifwit anförde för nödwändigheten
af 2:nettxtra Ledamöter,
wara säwäl grundade,
att Wi dertill lemnat
Nådigt bifall.
Äfwenledes hafwe Wi i
Nader gillat och bifallit hwad
I för öfrigt andragit om de
grunder, hwarpä denne Stat
blifwit upprättad och af hwab
anledning förändringar blifwit
tillstyrkte uti hwad Riksens
Ständer förestagit; likwäl med
följande erinringar.
iw Att dä göromälen i
Advocat Fiscals-Ccnloiret, genom
Finlands förlust och nu
mer »vunnit stut i de siesta,nät
Transp. 6,525: 16. 6549: zr
1724 Den i? Jul!».
Transp. 6,523: r6. 6549: zr
rörande fordna KronoBrännerierna,
blisivit lansenligen
minstade, bör vice AkvocatFiscalsttjenstcn
upphöra, enär
det äldre Revisions, Arbetet
blifwit fullbordadt: hwadan
vice Advocat Fiscalslönen kommer
att ifrån denna Stat aspa
och till Jnterims-Staten
Nw 4 öfwcrflyktas med iso
2:0 Wid Kammar-Contoiret
upptages en Revisor med
zoo R:dr i lön; för det han
tillika skulle bestrida Revisions
Cvminitzarie-tjensten; men som
någon serskild Förman i berörde
Contoir ef ansetts nödig
eller blifwit föreslagen och Revisions-Arbetet
är för alla tre
Revistonerne af enahanda beskaffenhets
sa kommer skilnaden
utöfwec en wänlig Revistonslön,
att ifrån denna
Stat utgå med 120: — 250: —
hwaremot Jndragnings-Staten
Nw 5 ökas med en lika
Summa, sa länge den nu
warande Revisions,Commissariens
tjenstgöring fortfar.
Således återstå — 6,273: 16.
Hwilken Summa utgör Eder
egen ärliga Stat.
Transp. 6,275: »6. 6,549: zr
Den 17 Julli. ,727
Transp. 6,273: 16. 6,549: gr
Beträffande frägan om tillökning
i detza ester Niks-Sta,
ten beräknade löner, sä emedan
Riksens Ständer i allmänhet
funnit och erkänt nödwandigheten
att till en 4:del
förhöja wise Penningelöner;
ty hafwe Wk, enligt StatsBeredningens
och Edert underdåniga
tillstyrkande, welett
i Noder bifalla, att wederbörande
Embets-och Tjenstemän,
som efter den nu fastställde
regleringen blifwa ständigt
tjenstgörande, ej allenast
uppå denne, lutan äfwen pä
Jnterims-Staten Nw 4, ma
ifrän och »ned den i Jan.
fä till godo njuta enahanda
Lönetiilökning'eller 3Zr
prsCent, hwartill medlen af
Magazins,Fonden böra utgä.
Wid Staten V7:o s.
eller Staten för Magazinen och Bagericrne
isamt
j wrd Staren V7:o z.
eller Stat för Betjeningen wid Dränwinsbränningen
och Försäljningen, samt wärdén af
inställda Brännerier och inseende öfwer fers?ilda
Malrerier och Förmalningar.
Transp. 6,27 z: 16. 6,549; 32
»726 Den »7 Julik
Transp. 6,273:16. 6,549:32.
Till hwilka behof Riksens
Stander inalles beräknat en ärlig
Summa af — — R:dr 8,650:30,8
Men hwartill I uppfört
enligt Staten
N-o 2 R-dr 7,297:20.
samt enl. N:o 3. 3,191:32.
Som Lönerne
ä Staten N'.o a
arv uppförde dels
efter gamla Staten,
dels ester Riksens
Ständers underdåniga
förslag,
sa hafwe Wi den
utan någon anmärkning
i Nader
gillat; men wid
Staten N:o 3,
hafwe Wi funnit
anledning till följande
erinringar:
no Dä I antagit
att Brannwins
försäljningen
wid Kongsholms,
Marie och Catharine
Lagerkällare
kan bestridas af de
dertill bibehällande
i och för Bränueriernasochbrän
-
Transp. 10,489:4- 6,273:16. !Z,2oo:i4,S
Den 17 Julik. ,727
Transp. 10,489:4- 6,273; 16. 15,200:14,8
neri, Redstapens
ward förestagne,
Jnspectorer ensamme,
emot erhållande
af strifwarehjelp;saböra
de 2-.ne Factorerne
wid Lagerkällarne
pa Ladugärdslandet
och i
Staden likaledes
wara belåtne allenast
med en dylik
Skrifware-hjelp;
hwarföre stiinaden
emellan de för
i Bokhäliare wid
hwardera af dessa
Lagerkällare upptagne
13; R:dr
i6ss. och Skrifwarehjclp
af 75
R:dr för H-Vardera
Factoren stola
afgä med tillsammans
166:32 och
L-oafdeameUppsyningsmän,
som
för tillsyn och controllwidLagerkällarne,
SvanmälS
lefwereringar, m.
KranöP. 10,489:4- 6,273:16. ,5,202:14,8.
l?L8 Den 17 Julik.
Transp. 10,489: 4. 6,275. ,6. 15,200: 14,8.
M. äro uppförde,
kommer deri ene att
bibehallas. för alt
wara till handö k
de yttre ärenden,I
kunnen anbefalla,
och för att biträda
Öfwer , Uppsyningsmannen
i tillsynen
aSpanmalS
matningen, m. m.
men den andreslön
bör ifrån denne
Stat utgå med
66: Z2. i8z: 16.
som afdrages, da
återstoden afSlaterneN:ri§
2Lz
utgör >o,Zoz: 56.
Sa att Summan af
Werkets ständiga Stat
gör enligt Riksens Ständers
Calculer — — — —15,200:14,3.
Men enligt de af Ost nu
i Nader gillade Aflöningsgrunder
— — 16,579: 4.
Och kemmer alitsa den
ständiga Staten att med
i,Z?8: z?, 4. ärligen öfwerstiga
' hwad Riksens
Ständer dertill beräknat.
De a Staten N:o z an
-
Den 17 Julik. 1729
Transp. 16,579: 4. 15,220:14,8.
vesa löta indragningar komma,
att, antingen till hälften
eller till det belopp,
som för Expectanterne, enligt
Staten N:o 9 framdeles
af Ost i Nader kan—-  blifwa bestämdt, gravera
sistnämnde Stat, till dest
innehafwarne afga eller
befordras.
Utom de ständiga aflönings-Staterne
N:ri§ 1,
2 L z, hafwen I före^
siagit:
L7:o 4. Inrerims,
Gcac för erforderlig
Betjening till Räkenskapernes
granffning
och Balancernes utredande
för äldre tider
900 pä hwilken Stat,
enligt hwad förut är beflutit,
tillkommer vice Ad,
vocat-Fiscals lönen 150 isss:—»
N:o s.IndragningsGrat
för tjenstgörande
Betjeningen hos Eder
592:52 hwarwid anmärkes,
att difference, lönen
för Revisions- Commissa,
rien här tillägges med i »c» 692: z 2.'
-7Z2 Den i? Iulls.
Transp. r8,Z2i: z6. l?,soo: »4,8-  cch erinras ytterligare »vid
denna Stat, att dcn minskning
sein, genom Lönetill,
ökningen pä Otdinarie
Staten, häruti winnes,
behörigen innehallas och
besparas.
N:s 6. InLragningsStal
för tjenstgörande
Betjeningen wid Magazinen
ZZ4: 16. Hartvid
erinras, att som de 8->
R:dr hwilka bestas P:oviantmästaren
och Controlleuren
wid Stockholms
Magazin hwardera, i utfordring
för hwar sin hast
icke kunna anses lika med
en personel Löneförmån,
och således böra indragas,
sä snart detze Tjensteman
finnas kunna umbära hä,
star; sa uppföras hara»
afgä och besparas r6OR:dr
hwarester äterstär — 174:16.
Nw?. JnterimsStak
för Sex Magazin, hwit,
ka komma all tills widare
bibehällas — — r,»8z:i6.
Dä Wi, i anseende till
hwad I anfört, funnit
nyttigt, att Linköpings,
Transp. ><-,679:20. r;,2O2:i4,8»
Den r? Julik.
r7Zr
c>
Ekesjö, Uddewalla, Warbergs
och Carlshamns
samt bade Lidköpings och
Mariestads Magazin nu
mä bibehallas, wilje Wi
dock framdeles Ost i Räder
yttra om Uddewalla
Magazin mä kunna indragas,
samt nck huruwida
en dvlik anstallt med
Ekesjö Magazin kan aga
rum, samt att bwad förändring
med de öfriga Fora
ifragawarcnde Magazinen
mä pröswas lampel
ia.
Rw 8- IndraonlngeSrar
för tjenstgörande
Detjen ingen wid de rr ll
Bränwins- bränningen
hörande werk —
hwanill kommer skilnaden
as Le twenne indrogne Lönerne
för Bokhällarne »vid
Brantvins - försäljningen,
emot den bewiljade Skrifwarehjelpen
ät Factorerne,
enligt anmärkning wid
Staten N-o z, att utgä,
sä länge de nu warande
Bokhällarne i tjensten
qwarsta — —
Lnansp. 19,679:2«. 1^,222:14,8
»16: Zr.
*
Transp. 19,97^: 4. 15,so« i4,.s.
ryzr Den i? Julik.
Transp. i9/97>: 4- 15,2^:14,8.
Wid motstående beräkning
af gamla Pensions-Staten
hafwen I rätteligen
anmärkt 2:n,e miflföringar,
sa att denne Stat utgör 2,428: 8.
Utom Riksens Ständers
vswannämnde anslag till
ständige Stater, hafwa de
uppfört:
Expectance - löner och
Pensioner elter gamla
Staten — — -- — 2,228:40,
samt till den, genom nu
ifrågavarande reglering af
Werket uppkommande nya
expectance - aflöning — — 5,248: 8,—
Till nya Expectancelöner
hafwen I uppå
Gracen N:o 9 med beräkning
af haifwa Eönbeloppcc
uppragrr dem,
som efter formeringm
af föregående 8 Grarer
ärerftä, och hwilkas
rjen.stbefacrningar i
följd af Werkecs nya
organisation komma arc
^ransp. 22,979:12. 22,597:14,8.
Den 17 Julik. i7ZZ
Transp. 22,979:12. 22,597:14,8.
upphöra. Summan a
denna Stat gör — 1,958:32.
hwarwid erinras att den
a Staten N:o z fastställda
Indragning af en Uppsyningsmans
lön, werkar
en tillökning pa denna Stat
afhalswaLönebeloppetmed zz; 16.
Hela Summan af Lönings-anflaget
utgör alltså:
Efter den af Riksens
Ständer i underdånighet
uppgjorda beräkning
22,537:14, 8.
Mea efter de af Ost nu
i Nader fastställde Stater -4.971:12.
ever 1,833 R:dr 45 fl. 4 r:st. mera än Riksens
Ständers beräkning.
Sedan Wi salunda i Nader fastställt Stater,
ne för Allmäna Magazins-Inrättningen, ma någon
förändring under hwad namn forn helst, derutinnan
icke äga rum: Eder likwäl oberagit att i
underdånighet anmäla hwad, wid werkställtgheten af
Werkets organisation efter nu fastställde^ grunder,
ytterligare kunde anses bidragande till Arenderncs
jemna och behöriga gang, samt nödig hushållning.
Och wilje Wi afwen uppå sseende underdånig anmälan,
ester sig företeende serssilda omständigheter,
att i Nader pröfwa, hwad Expectance-Löner de
böra fa åtnjuta, hwilka» ljenDefattningar genom
Len noa Regleringen komma att upphöra
I
sammanhang hamed hasme Wi funnit godt
i Nader förklara:
»Ä.
r?Z4 Den 17 Fullt.
Iw. Att de nu fastställde ständige cch Interims-Staterne,
samt hela Regleringen af Magazins-inrättningen,
stola widtaga med den r Janna,
ri iZls, da Lone-tillökningen, Eder egen Stat och
Staten Nw 4 femwäl börjar.
2:0. Att alle de som hittills warit tjenstgörande.
men hwilkas tjenstbefattningar genom den noa
organisationen komma att upphöra, stola uppbära
sine förut innehafde Löner och öfrige förmaner till
innewarande ars stut.
z:o. Att de hwilkas tjenstgöring redan upphört,
rätteligen för innewarande är, tills widare ej
fatt uppbära mer an halfwa Lönerne.,
4:0. Alt sä wäl de i näst föregående Punct
upptagne, som äfwen de, hwilkas tjenstebefattningar
wid ärets flut komma att upphöra, böra ifrän nasta
äcs början tills widare ej fa uppbära mera än
halsten af deras hittills innehafde Löner; men akt
det stall åligga Eder att till Ost i underdånighet inkomma
med nytt förflag till Expectance LöningsStat
för alle desie Tjenstemän, lampad ester den tid
hwar ock en i Wär och Kronans tjenst tillbragt,
samt i öfrigt förekommande omständigheter, i öfwerenöstämmelse
med de ust Kongl. Reglementet af den
29 Junii 1798 om Pensioner för Civile Embctsvch
Tjensteman stadgade grunder, men med iakttagande
deraf, att ingen uppföres till mindre än halfwa
Löne-beloppet, dä han ieke pä annan Stat njuter
Lön eller är kand för »verklig enskild förmögen,
het; börande wid detta underdåniga förflag bifogas
de yttranden, som I stolen äga att hwar och en af
de till indragning upptagne affordra.
;:o. Ätt I rätteligen förfarit, dä I ingen
Expectance-Lön utbetalt till dem, bland de redan
rn,
Den 17 Julii. ryzs
indragnes antal, som ä annan Stat uppbära Lön
till lika eller högre belopp einot hwad de ä Maga,
zins, inrättningens Stat åtnjutit: hwarwid äfwen
hädanefter kommer att förblifwa.
6:0. Att förmänen af Expectance- Lön ej kommer
att ätnjutas af andre ibland de indragae än dem,
som hast ständige Löner pä Stat, och således icke
att» beräknas hwarken för de Ledamöter, hwilkas befattningar
och arfwoden med årets flut upphöra,
eller för andre Tjenstemän af dylik beskaffenhet; och
7:0. Att J börén, wid sig yppande ledigheter,
framför andre lika skicklige sökande städse föredraga
dem, som uppbära Expectance, Löner, till winnande
af besparing deraf, afwensom att Wi, wid förekommande
befordringar, wilje fästa Nådigt afseende
pä en sädan besparing, da sökande Expectantec
finnas skicklige och förtjente.
Wl öfwerlemne nu kill Eder de i underdånighet
föceflagne och af Ost, med ofwannämnde tillägg
och anmärkningar, i Näder faststälde Special,Stater;
ägande I att till Wär underskrift i underdänighet
insända de Stater, som med iakttagande af
förberörde tillägg och anmärkningar böra upprättas.
Hwad I underdänigst förbehållit, att i sinom
tid fä gära underdånig anmälan om tillökning af en
Revisors Lön, derest göromälen skulle sadelm oundgängeligen
fordra, finne Wi redan wara bifallit genom
den Eder i allmänhet lemnade Nådiga tillåtelse,
att i underdånighet föreflä nödiga förbättringar eller
förändringar i de nu faststälde Staterne
Likaledes
och som Wi funnit wälgrundadt,
hwad bade Stats, Beredningen och I andragit dels
om otillräckligheten af det ansiag Riksens Ständer
beräknat till byggnadernes och Magazinens underhäll
-
'A7Z6 Den r? Julik.
häll m. m. dels och om medel till skrifmaterialier
tved och lius, hyror, hästars utfodring m. m. sä
hafwe Wi i Noder bifallit, att sadane oundgängellige
utgifter mä hädanefter i den ordning och pa det
sätt som hittills fa fcrlfarande bestridas, emot behörig
redo och räkning.
Slutligen hafwe Wi, wid pröfnmaen af denria
afdelning, ansett nödigt, att I tili Oss inkommen
med särskildt underdånigt utlåtande i fragan, huruvida
behållningen i Lane-Magazinet uri Westerns
mn med Krono, Magazmet fammansias, hwarom
vlika meningar emellan Eder och Wnr Befallningshafwandc
uppstått.
ztdje Zlfdelningen.
Mm VränwLnsbrarrningen för iRronnns
rakning.
Riksens Ständer, som funnit, att Bränneriet
för Kr,mans räkning böra endast i Stockholm och
Gölbeovrg driswas,, hafwa uti deras ikrifwelse af
dea 25 April rtzro, underdanigst anhallit, att Oh
i Näder täcktes pröfwa och bestämma, hwilka Brännerna
i desse Städer stola bibehailas, äfwensom hwilka
Magnzinshus i allmänhet kunna försälias; hwarsemte
Riesens Ständer, i kraft a» deras rättighet
att om BränwinLbränningen i Riket förordna, för
en sadan tillwcrkning för Kronans rakning fastställt
följande willkärr
r:o. Att Krono-Bcannerierna i Stockholm
och Götheborg ma fa föroränna i Stockholm ett arligt
qvantum af 2O,Ovc> Tunnor och i Götheborg
af lO voa Tunnor Swensk Svannemal.
s:o. Att Krono-Brännerierna ej fa ut-arrenderas.
' z:o.
Den »7 Julik.! I7Z7
z:o. Att till förenämnde likasom till andre
Stader Bränwin får ifrän Landet, efter Landt-Tusi
larms upphörande, tullfritt införas.
Samt 4:0. Att den Siaderne Stockholm och
Götheborg eljest aliggande Bränwins branningSafgift
bör af Magazins, Inrättningen godtgöras.
I hafwen ansett Bränwinsbränning för Kronans
räkning under nyss anförda willkor icke kunna
utan förlust drifwas, och hafwen i Detta ämne med
store serskilda underdåniga stritwelser inkommit, i anledning
hwaraf Stats, Beredningen afgifwit sitt underdåniga
Utlåtande af den 6 September 18 ro,
hwilkct Wi, med dertill hörande Handlingar och
Calculer, igenom en Nådig Proposition wid Riksdagen
i Orebro til! Riksens Ständers ytterligare
pröfning öfwerlemnade. — Och uti deras underdåniga
skrifweisc af den 17 Ottober samma ar, hafwa
Riksens Ständer, i afseende pa Bränwinsbränningen
för Kronans räkning, andragit, att Riksens
Ständer ej kunnat samtycka till den af StatsBeredningen
hos Oss i underdånighet föreslagna befrielse
för Magazins-Inrättningen ifrån Bränwinsbrännings-afgiftcnS
erläggande för Stockholm och
Götheborg, men att de dock, för art icke betaga
Eder tillfälle att i möjligaste matto minsta inrättningens
tilläfwenriys blifwande förluster medgifwit att
i fall af hwarje ar uppgjorde och af Oss i Nader
pröfwade Calculer skulle finnas, att Bränwinsbränning
06) Distillering för Magasins-Inrättningens
rakning icke utan förlust kan uröfwas, der stal! wara
Eder tiltätit att för det äret inställa dess lillwerkningar,
da emedlertid, till »vinnande af någon ersättning
för osta nämnde Städers Bränwins-afgift,
som icke destomindre bör Stars-Werket godt
-
i?Z8 Den 17 Julik.
göras, Brönner^ husen kunna, med iakttagande af
redstapens behöriga ward, pa lämpelia kort lid ut,
hyras till Magazin, hwarigcnom, serdeles i Göthe,
dorg, en icke obetydlig inkomst förmodas uppkomma.
I anledning af hwad salunda sörelupit, bäfwe
Wi funnit följande frågor i detta amne lill Wart
Nådiga afgörande återstå, nemligen:
i:s. Ecke hwilka bcräkninc;s - grunder
Bränwins. asIstt-nr för Stockholm och Görheborg
bör af Eder gsdtgöras.
Utaf hwad harwid blifwit fullständigt upplyst
och utredt, haswe Wi wal a ena sidan funnit att,
enligt z §. g Mom af War i öfwerensstammelse
med Riksens StanderS besiut, den Junii inia
utfärdade Nädiga Kungörelse om Bränwinsbranningen
i Riket, den andel i Branwins-afgisten som
af Staderne Stockholm och Götheborg bort ukgöras,
derest de, såsom de öfrige Städerne, ägt Bran,
wins-tillwerkning utöfwa, nu deremot Eall af Eder
erläggas utaf den winst, som kan erhallas dels af
de fortfarande Krono-Brannerierna i samma Stader,
dels genom Eder dispositionsrätt af Distillerings-friheten
derstädes, hwilket ytterligare uti Rik,
sens Ständers sednare underdåniga strifwelse blifwit
bekräftadt, och att med olden andel i afgiften icke
lärer kunna förstas den personela Bränwins.Be,
winningen allena, utan äswen Parme,asgiften, ehuru
den ej blifwit uttryckeligen nämnd; men det a
andra sidan är nogsamt adagakagdt, att ett ordagrant
tillämpande af Förordningens innehåll i fraga
om Pannerymden, icke kan blifwa i werkställigheten
förenligt med Riksens Sta adersd afsigt, eller för
Magazins, sonden möjligt att utgöra; alitsa och da,
såsom Stats - Beredningen jemwäl behörigen anmärkt
-
Den r? Julik. I7Z9
markt, producten eller widsten pa Branwinsbränningen
ingar i Stats-Casian och för Riksens Ständer
redowisirs, samt Wi anse ingen anledning wara
för handen att förklara, ester hwilket kannetal
Pannerymden, enligt Riksens Ständers afsigt, bör
beräknas, bäfwe Wi funnit lämvligast: allden personela
Branwins-Bewillningen för Städerne Stockholm
och Götheborg stall i behörig ordning af Eder
t-il Stars-Wcrket ersättas; men alt Psnne^afgiften
deremot lemnäs oliquiderad, intill desi Riksens
Ständer närmare bestämt desi belopp, hwilket da
kan, om Riksens Ständer sa förestrifwa, af Magazins-Inrättningens
behallna fond utgå.
2:0. Huruwida Bränwinsbränninrr söe
kronans räkning hädanefter bör werkftällas
i Eörheborg?
Och z:o. Om Bränwins Distillering för Kronans
räkning hädanefter bör uköswas bade i Stockholm
och t Götheborg?
I afseende pa desicl frågor förekommer: att I
uti underdånig strifwelse af den 10 December sistledne
ar, pa anförda stäl, ansett Eder icke kunna
werkstalla hwarken B.änwins Distillering i Stockholm
och Götheborg, eller, för bristande requisita,
innewarande ar åstadkomma någon Bränwinsbranning
pa det sednare stället, sa framt ej hwad Distilleringen
säostilt beträffar, den stulle kunna till
den mestbjudande ut-arrenderas.
Hwad I salunda anfört har Stats-Beredningen
wäl ej kunnat bestrida, men dock underdanigst
hemställt om icke till säkert utrönande af rätta
förhållandet, ett försök med Branwins-Distillerinz
med eller utan kryddor ma för Kronans rakning, i
Stock
-
1740 Den 17 Julik
Stockholm
anställas, ester bast beräknade hushallsgrunder
och under möjligaste werksamma Comroll.
Af hwad sa wäl War Befallningshafwande i
Götheborg, som I undecdanigst anfört, sones det
följa att någon BränwinSbränning för Kronans räkning
icke kan derstädes med förmohn werkställas;
men som Riksens Stander i underdånighet ansett alwen
denna brännings inställande böra bero af hwarje
ar upprättade och till War Nådiga pröfning öswcrlemnade
Calculer, hwilke stola bestämdt upplysa,
huruwida BränwinSbränning och Distillering sör
Kronans räkning ma kunna utan förlust utöfwaS
eller icke; sa wilje Wi, ester granstning af deste nyligen
inkomne och till Stats, Beredningens underdåniga
utlakande remitterade Calculer, Wart Nådiga
Beslut i detta amne fatta. Till StatsBeredningens
underdåniga hemställan om försök med
Vränwins Distillering i Stockholm, hasme Wi
emedlertid sa mycket hellre lemnac Nådigt bifall^
som ut, arrenderandet af Distillerings, rättigheten
icke blifwit af Riksens Stander Eder bestämdt medgifwit,
samt, derest ock ingen särdeles winst af sjelfwa
Distilleringen blefwe att påräkna, det derigenom
erhållande förråd af flera slagS Bränwin likwäl synes
böra latta afsattningen.
4:0. Om Lrän.wri, husen böra, enligt
Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande,
urhyras till Magazin, der är dä Bränwinsbrämung
för Rronans räkning icke werksrälles?
Wi
hasme harwid funnit godt i Nader förordna,
alt lediga Bränneri,hus i Götheborg stola
genom Auction till den mestbjudande uthyras, med
iakttagande af redstapens behöriga ward: hörande
hy
-
Den 17 Julik. >74r
hyresterminerne derstädes sa inrättas, att något hinder
för husens begagnande det ar, da Bränwinsbränning
för Kronans räkning kunde anses förmånlig,
icke ma uppkomma: hwaremot de ledig blifwande
Brannericrna i Stockholm, der tillwerkning
blott wid ett wist Bränneri kommer att utöfwas,
ma pa ar förhyras, enar fraga derom enligt följande
Punct uppstår.
Samt 5:0. Hwilka Bränneri - Mark i
Stockholm böra bibehällas, äfwensom hwilka
Magazins-huo i allmänhet kunna försäljas?
^Som hwarkcn I eller Stats - Beredningen,
hufwudsakligt underdånigt utlåtande i detta amne
meddelat, sa aterstar harwid att närmare bestämma,
om hela det sör Slockholm tiN Brännvinsbränning
tillatna Sädesqwantum kan hinna wid Ladugårdslands,
Bränneri afwerkas, eller om nödigt ar,
att något annat Bränneri derjemte för samma ändamål
bibehalles; widare hwilkel Bränneri ma wara
lämpligast för den anbefaldta Bränwins-Distilleringen
i Stockholm, derest den ej kan wid förenämnde
Bränneri werkställas; samt ändteligen, om
och huruwida de öfrige härwarande Brännerien,
hwilka sör Branwinsbränningen eller Distilleringen
ej bchöfwas, jemte andre Magazins, Inrättningen
tillaswentyrs tillhörige byggnader mä kunna pa annat
satt till nytta för Ost och Kronan anwändas:
äfwensom huruwida efter förut indragna Magazin
någre Kronan tillhörige byggnader finnas i behåll,
hwilka med förman kunde försäljas. Om hwilket
allt Wi nu anbefalle Eder att med fullständigt underdånigt
utlåtande inkomma.
r?42 Den 17 Julis.
4:de Afdelningen.
«Vm hrvad wid Spanmäls-handel af Eder bök
iakrragas, samt em Magazins «Inrättningens
redogörelse
Uti deras underdäniga ffrismrlser rörande Ma,
gazins-Inrättningen, hajma Riksens Ständer i af,
seende pä Spanmäls upphandling med flere Eder
åliggande åtgärder, framställt grunder, almikande
ifrån de hittills gällande föreskrifter, och öfwer defle
grunder hasme Wi inhämtat ej mindre Stats-Beredningens
än Edert underdåniga utlåtande; men
Dä Wi funnit att de till denna Afdelning hörande
ämnen, öfwer hwilka Riksens Ständer flg yttrat,
med undantag af Redogörelse-Werket och Revisionen,
alla angä dels ändring i Kongl. Författningar
uti Eeonomijka mäl, dels införande af nya sädana
Författningar till mcderbörandeS efterrättelse; sä hasme
Wi ansett pä Wär Rädiga pröfning dero, att
Härutinnan efter omständigheterna förordna
Hwad
alitsa harwid först beträffar frägan vm
upphandlingssättet; sä bör i föreskriften derom ingen
annan grund gälla än den, som för Staten är
förmänligast;'och dä erfarenheten ofta misat, alt intet
mist upphandlingssätt är uceflutande jördeiakligt
framför de andra, lamt att i denna del, likasom i
öfriga grenar af Administrationen, anmändbacheten
af det ena eller andra sättet beror pä tillfälliga omständigheter;
sä hasme Wi funnit det Allmännas
nytta fordra, att sjrlfwa sättet kill werkställande af
Spanmäls upphandlingar för Mägazins-Jnrärtningens
räkning icke mä, till nägoi mist inskränkas,
utan att, da ett bestämdt upphandlingssätt icke blifvit
af Ost i särssildt fall föreskrifwit, Det alltid stall
Den ry Julis. »74;
bero pa Eder egen pröfning att mÄja det förmånligaste,
med bidehällande af all behörig och maklig
veriflcakion: börande de orsaker 06) grunder, som
den ena gängen kunna föranleda till beflut vm ttr
olika upphandlingssätt, emot en annan gäng, alltid
i Protokollet anteknas.
Dernäst förekommer frägan om sacrec arc anskaffa
Spanmät rill nödställda provmcers
undfärrning i mistwLpr-ar.
Wid öfmcrmäg mde af hwad i detta ämne blifmik
anfördk, hasme Wi mai insett, att de uti Kongl.
Bresmet af den 20 Nowember 1798 fastställde grunder
för berörde SpanmälS-anskaffning i flera afscenden
äro i tillämpningen nyttigast; men Wi hasme
dock i Räder funnit stäl att wid detta tillfälle
meddela följande dels tillagde, dels förändrade, förestrister,
nemligen:
-.o. Sä snart en Landshöfding med säkerhet
lnhemtat, att Länets Spanmäls- gröda för äret icke
ar tillräcklig för Jnwänarnes behof, och att den
uppkommande bristen icke kan fyllas genom de anstalter,
som manligen i enskild mag äga rum, samt
att således werkelig nöd är akt befara, hwarom allt
han, straxt ester skördetiden icke kan sakna fullständig
underrättelse, åligger det honom att sädant hos
Eder genast anmäla, och tillika uppgiswa, om han,
medelst erhällande sörstom i penningar, pä de militor
högstbcrörde Kongl. Bref stadgar, men med det
ytterligare anständ med återbetalningen, som här nedan
i 6 Puneten utstakas, ser sig r tillfälle alt sjelf
läta anskaffa de erforderliga Spanmäls,quantiteter;
men i annat fall bör han requirera undsättning in
natura rill det belopp, som vundgängeligen ar af
nöden.
2:0.
1744 Den 17 Julis.
2:0. Dä I af de ifrån andre Landsorter inkomna
Rapporter hafwen full kännedom vin till-'
ståndet i det hela, bör det ock för Eder blifwa latt
att genast inse, hwarifrän det behöfwande Länet kan
llämpeligast bispringas: och derest diSvonibla behållningar
ej finnas i Kronans, den nödlidande otten
närbelägna, Magasin, ssolen I osördröjeligen, genom
Landshöfdingen i en med Spanmäl rikare för,
sedd Province, draga försorg om sspndsam upphandling
af det erforderliga q warnum och om transport
deraf till Krono-Magasinen i den nödställda orten,
samt tillika om Edre åtgärder härutinnan underrätta
Landshöfdingen i sistnämnde ort, pa det han ma fät,
tas i tillfälle att med den förra öfwerenskomma och
reglera om de Spanmäls-qwantiteter som förmånligast
kunna till serssilda upplagsställen anwisas.
I fall omständigheterna tillåta att undsättningen
sser ifrån ett närbeläget Län, sa gifwes äswen
mera rådrum för säkrare anstalter. Landshöfdingen
i den behöfwande orten bör alltid, men i synnerhet
dä, pä tjenligaste sätt inhämta fullständiga
underrättelser till bestämmande af hwarje Sockens
minsta Soanmalv-behllf, hwarigenom i möjligaste
matto undwikes alt den anssaffade Sädén blifwer t
Magasinen qwarliggande, samt lata fördela upphandlingen
och afsändningen i flere terminer, såsom
i sspndsam undsättning till brödföda, ommisswäxlen
är stor, samt i undsättning pä winterföre och första
öppet wasken till utsäde, om lägenheten det lilläter.
z:o Öfwer Spanmalens upphandling och Fragrens
betingande till de billigaste pris ssall personligt
inseende, äfwensom personligt answar derföre, åligga
den Landshöfding, i hwars Län upphandling werk,
ställes: börande harwid sädane Contract afstutas, att
ben
Den 17 Julii. 1745
den uppköpta Spanmälen af jLefweranterne directe
aflastas kill afsändning, och således ej kominer att intagas
och omsättas i flera Magasiner, hwarmed af,
jkrifningS - och andre kostnader äro förbundne.
Redogörelsen för upphandlingen stall genast efter
befi stut till Eder insändas, och tillika i sammandrag
meddelas den Landshöfding, som undsättningen
reqvirerat, för att tjena till grund för försäljningsprisens
beräknande.
4:0 Dessa pris stola efter berörde sammandrag,
isted tillägg af sedermera uppkomna omkostnader
och Magasins, asssrifning samt af Tolf ss. pä
Tunnan till ersättning- för tillfällige förluster, bestämmas
af sistbem älte Landshöfding pä samma gäng,
som Kungörelsen utgår om det qvantum Spanmal,
hwarmed hwarje Socken kan undsättas.
;:o Utlcfwereringen bör tillika indelas pä twenne
terminer, nemligen: den första, ester en allmän
fördelning öfwer hela den behöfwande orten, och den
sednare, dä det öswerssolt utdelas, som derigenom
kan uppkomma, att icke alle begagna sig af den er.
bjudna undsättningen.
Denna utlcfwerering bör af Magasins - Förwallarne
werkställas efter Sockne-Listor, hwari det
uppgifna qvantum blifwit fördeladt, och hwarwid
Wär och Kronans säkerhet bör pä det nogaste iakt,
tagas, äfwen pä det sätt, att inge andre mä erhälla
understöd än de, som i egen jord eller besittningsrätt
äga säkerhet för återbetalningen, eller ock derföre
ställa wedcrhäftig borgen; hwilket allt ssall af Lands,
höfdingen pröfwas, innan utlefwereringS - ordres till
Magasins - Förwaltarne ä Listornc tecknas. Och
6:0 Betalningen ssall uppbäras af Krono-Fog,
darna, efter de debiterings-ertract, som Magasins,För,
Bihang. Nw no. wal.
,746
Den i? Julik.
wallarne böra till Landshöfdingen afgifwa, och som
Landshöfdingen till uppbördens besörjande tillsänder
Krono-Fvgdarne, under enahanda answar föroselbara
indrifwandct, som för Krono, Uljkylberne i allmänhet
äger rum.
Wi hafwe i Nader funnit stal att anstånd
med betalningen lemnäs till den första Uppbördsstämman,
som hålles i sista qwartalet arel efter initzwäxc-aret;
men för hwad da icke godwilligt crlaggeS
stall betalning genom pantning genast utan skonsmål
uttagas, sa att allt inom årets stut ar crlagdt: dock
att, vin sivar mitzwaxt äfwen det paföliande arel
ffulle inträffa, sadant scrstildt ina ho§ Otz i underdånighet
anmälas innan pantning hos de stvldige
företages. — Medlen stola i den man de inflyta,
til! Eder lefwereras, och siut-liqviden ofelbart, wid
wile af En R:dr för hwarje öfwcrstjucande dag,
samt ränte-betalning af Sep för hundrade a influtna
men ej lefwererade beloppet, inom den sista derpå
följande Februarii wara fran Landshöfdingen
afsänd. Deremot hafwe Wi ansett billigt att befria
Landshöfdingen ifrån ben i 1798 ars Kongl.
Bref honom alagda owillkorliga ansivars - skyldighet,
enär han behörigen styrker sig ingenting hafwa uraktlåtit
till bewakande af War och Kronans rätt;
utan böra de brister eller förluster, som icke statt at!
förekomma i sadane fall stanna för War och Kronans
räkning och i behörig ordning till afskrifning
anmälas.
Widare aterstar till Wart Nådiga yttrande
frägan om de Ränregifwandes Försel, skyldighet.
Ibland de wigtigare föremålen för Eder 01m
tanka anse Wi det, att, genom tidiga dispositioner
och upphandlingar i de orter, hwarifrän Sjö-krans
porl
-
Den 17 Iulin
»74?
port kan ste till de Mogazin, der, serdeles för Garnizonerncs
behof, en större Utdelning af Spaumäl
inträffar, lindra Allmogens forsling, sa widt vmständigheterne
det möjeligen medgifwa och någon förlust
för Magazins - Fonden derigenom icke uppkommer.
Utan att för det narwarande wilja inga i pröfning
af alla de speciella förhallanden, som tvid ut,
färdandet af en förnyad Nådig Författning i detta
ämne förekomma, hafwe Wi likwäl funnit godt härutinnan
i Nader anbefalla Eder följande:
1:0 Att, sa widt omstandigheterne det möjligen
medgifwa och det utan serskild kostnad för Maga,
zins-Fonden kan werkställas, alltid disponera aflefwereringen
af Räntegifwarnes Spanmal, da den för
Statcrnes behof in natura erfordras, till närmast
belägna Upplags - Magazm.
2:0 Att I wid uttagande af Kronans SpanMal
in natura utaf sadane Lefwererings-styldige,
som hafwa 8 mil och derutöfwcr till det Krono,
Magazin, dit Spanmalen för widare transport sjöledes
eller disposition pa stället anses lämpligast böra
anwisas, börén erbjuda lefweranlerne lösningspris,
lämpade efter det belopp, hwartill Spanmalen,
genom tidige anstalter och hushallssauimaste upphandling,
kan anskaffas för Kronans behof i den
orten.
zw Att ingen rubbning ma göras l den Span,
mals-lefwerering, som, efter gällande Contrakt, bör
wid närmaste Krono, Magazin emottagas
4w
Att I skyndsamligen upprätten och till Otz
i underdånighet insänden en fullständig Utredning,
huru hwart Läns Ränte- och öfrige Kronan behåll,
ne Spanmal till utgörande in natura hittills wam
* * Ii
-
»748
Den i? Julik.'
Dien i? Julik..'
1749
lisen blifmit''disponerad; om längsta afständen för
hmarje Härad till de Magazin, dit Svanmälen blifwit
till lefwerering anwist, och huruwida annat Magazin
pa-närmare hall funnits, änskönt I ej ansett
för Staten förmånligt att den der emottaga; samt
derjemte i underdånighet uppgifwet! ärliga Span,
»näls - behofwet efter Freds - Stat a de stationer,
Ler större qwantitetcr deraf erfordras.
Och 5:0 Att I tillika afgifwen underdånigt forslas
till en ständig reglering, till hwilket Magazin
hwar och en ort i fredstid stall lefwerera stn Räntevch
öfriga Afrads-Spanmal: börande derwid alla
de utwägar noga beräknaö, ftm kunna bidraga till
lindring i de Skatlstyldiges beswar, och framför allt
tagas til! grund, att den, svin har mera an sju högst
ätta mii, tili det för leswereringen lämpligast ansedda
Magazinet, i wanliga är befrias ifrån lefwererings,
skyldigheten in natura, mot skalig ersättning för fors,
lingen, och äläggcs att den fullgöra endast wid de
tillfällen, da Wi, i anseende til! förekommande serstilde
omständigheter, sadant i Nädrr anbetalle.
Enar alla defla upplösningar wunnits, wilje
i Nader wara betänkte, att pä något wcrksamt satt
till allmän nytta härom förordna; men da likwäl en
alldeles jemn fördelning af forslings - beswärct synes
svårligen kunna ästadkommas, sa tsrde, till minnande
af den likhet, som i samma utstylders utgörande
bör för alla Medborgare aga rum, den reglering
framdeles kunna göras, att ett wihl miltal, uträk,
nadt efter medeltalen af hwarje Härads rväglangd
ti>l Let lämpeliga aflefwererings-stället, utsättes som
cn oförändrad forslings, styldighet med Ränte, och
ainan Kronan behållen Spanmäl, samt att hwad
Räntegifwaren derutöfwer färdas med stn gärd, räk
nas
-
nas honom till godo i annan Kronoskjuts, tour och
ersattes af allmänna Medel efter hwad i lega för
sadan stjuts beftäs; hwarwid till undwikande afmidlyftiga
liqvider, mågens längd till Magazinet kunde
i ett medeltal för hwar Socken fastställas.
Wid denna afdelning förekommer stuteligen
frägan om Magazino, Inrättningens redogörelse.
Uti deras underdåniga ssrifwelse af den 17 Oktober
sist!, ar hafwa Riksens Ständer i afseende pä
Allmänna Magazins,Inrättningens räkenskaper förklarat,
att de stola, likasom Stats, Werkets, wara
ställde under en sadan allmän granskning af Riksens
Ständer och deras Rewisorer, som zo och 68 §.§.
i Riksdags, Ordningen föreskrifva; hwarjemte Riksens
Stander i underdånighet förbehållit stg att Edra
Protocoll och öfrige handlingar ma lemnäs till
deras Rewisorers kännedom, pä det Riksens Stander
af deras berättelse wid nästa Lagtima Riksdag
mä kunna hämla tillförlitliga anledningar att om
Magazins-Inrättningens stick eller bestånd widtaga
de beslut, som en da munnen erfarenhet gillade, och
da warande omständigheter fordrade. Och som Wi
i Näder bifallit att Förwaltningen af Magazins,
Inrättningen, pä förenämnde sätt mä till Riksens
Ständers kännedom komma; sa förståndige Wi nu
derom Eder till behörigt iakttagande
Hwad
sjelfwa redomisnings-sättet beträffar, sä
hasme Wi funnit det hittills nyttjade böra framgent
bibehallas: Och anbefalle Wi tillika Eder alt inkomma
med underdånig uppgift om tillståndet med
Näkenstaps - stuter för de förflutna oren, pä det en
lämpelig tid för fullbordandet deraf ma kunna t
Näder förestrifmas.
Dä
»75-> Den ,7 Julli.
Dä den berättelse och Tabkeau öfwer Magazlns-Jnräktningens
förwaltning och tillstånd, som enligt
Riksens Ständers underdäniga önskan, hwartill
Wi lemnat Nådigt bifall, stall hwarje är af Trye,
ket utgifwas, stulle förlora störn delen af sitt interesse,
om de, pä sätt I andragit, utkomme först 2^
äx efter Redogörclse-äret; sä hafwe wi pröfwat skäligt
förordna, att berörde berättelse och tablcau stor
la för hwarje är genom Trycket utfärdas inom det
nästpäföljande årets stut, hwarförinnan det bör blist
wa möjligt, att med nägorlunda fullständighet kunna
framlägga Resultaten af Werkets förwaltning
tinder det föregäende äret: och stall det, som wid
nämnde tid annu icke är asstutadt, pä calcul upptagas,
och de sedermera yppade stiljaktigheter i nästa
grets Tableau rättas.
Uti förenämnde berättelse böra äfwen de uppglfter
inflyta om priset, hwartill I upphandlabk
Spanmäl, som Riksens Ständer i underdånighet önskat
mä till allman kunstap komma. Ifrån och
med nästkommande är 1812, dä Magazlns-Inrättningens
förwaltning efter de nu fastställde noa grunder
widtagex, stall början ste med Berättelsens och
Tableauns författande, sä att de första utkomma
inom slutet af är r8>?; men dessutom stall det äligga
Eder att läta författa serskild Berättelse och tsbleau
om Werkets förwaltning för ären i8>o och
,8rr, att wid nästa Lagtima Riksdag för Riksens
Ständer framläggas»
I sammanhang med hwad wid denna Afdelning
blifwit förordnadt, wilje Wi i Räder haswa erinrat
Eder, att hälla noggran tillsyn öfwer efterlcfnaden
af Författningarnes stadganden om förbud sa
wäl för de Embets- och Tjensteman, hwilka med
Upp
-
Den i? Julki. 17N
Uppbörds-Weckel äga befattning, ätaga sig Svan.
mals-lefweranser för Allmogen, som för MagazinsFörwaltare,
att i Kronans Magazin upplägga dem
eller andre enskilt tillhörande Spanmäl
s.
te Afdelningen.
Gm rättigheten för MagaZins-Directionen, att
i Riksens Ständers Bank upptaga Län.
Dä Magazins - Inrättningens behällne Fondfunnits
till största delen beflä i fordringar, samt i Laver
af Bränwin, Spanmäl och Prowiant, haswa
Riksens Ständer, för art bereda Eder en möjlighet
att sträcka Eder werksamhet till betydligare Spanmäls-upphandlingar
och derigenom sä wäl förekomma
dess wanprts wid serdeles god äring, som samla
förräd till behöfwandes understöd i misswäxt-är, uti
deras ofta äberopade underdäniga strifwelse af den 17
Octeder sistl. är bewiljat Eder ZOO,OOa R.drs Länerättighet
i Banken, emot ; prvCent i Ränta och
säkerhet genom Inteckning uti Magazins-Jnrättningens
Fastigheter; samt pantförskrifning af alla dess
tillgängar sä i penningar som i waror och effecter,
hwilken länerättighet fär till nästa Lagtima Riksdag
i män af behofwen begagnas pä Eder Werel-Banks
räkning, hwarigenom Edre inkomster och utgifter
böra löpa sä, att ränta ej faller till last för större
del af Länet än dag efter annan nyttjas.
Sorn Wi funnit Eder ej böra underlåta, att,
sä widt penninge-tillgängar för Eder werksamhet blifwit
af Riksens Ständer beredde, söka uppfylla de
Eder älagde pligter, och derwid, ledde af en läng erfarenhet,
anwända de bäst beräknade utwägar till
Werkets förmän; sä hafwe W>, förordnat att förr
de
-
175-
Den iy Julli.
berörde lane- rättighet stall begagnas, och anbcfakke
Eder härmed i Nader att
af Fuilmägtige i Riksens Ständers Bank i öfwer»
ensstämmelse med Standerncs beslut meddelas, utan
uppehåll till Baiken aflemna Eder förbindelse med
Inteckning i Wcrkcts Fastigheter och Pantförstxif.
ning af ofwannämnde dest tillgångar, pä det att I,
enär omständighetcrne det fordra och Edke egna till,
gängar äro medtagne, ej ma fakna medel till Span»
måls-upphandlingar och de utgifter, som Eder i öfrigt
åligga att besörja.
Såsom Ordförande i den nu organiserade noa
Directionen öfwer Allmänna Magazins-Jnxättninaen
hafwe Wi i Nader bibehållit Eder, Grefwe
Lagerbjelke, och såsom ordinarie Ledamöter Eder,
Kammar, Räd Tidblom och Lagman Redin,
samt till extra ordinarie Ledamöter förordnat Eder
Stats - Commissarie Widegren och Krigs-Råd
Sno ilsk». Om allt hwad i anledning häraf bör
till Ware Besallningshafwandes kännedom komma,
äaen I att genom Circulaire-Bref dem förständiga.
Wi befalis rc. Stockholms Slott d. 7 Nov- r8 rr.
Under Konungens Sjukdom
efter Dest Förordnande,
o. p. Wirsen.
Lika lydande med det ^Handels- och Finance-Expe-ltlsnen
förwarade Original-Concept.
k'. 1. I,orivki,
Canzliff, tjenstfLrrätt. Stegistrator.
Upp>
Den i? Julii. r7>z
Uppläst hos Ridd. och Adeln Len r? Jnt».
- - Presl--Ständ:t den 17 - -
- - Sörgnrc-Skänderden 17 - -
- - Bonde-Ståndet den 17 - -
Riksens Ständers Stats - Utskotts Betänkand',
angående Riksdagsmannen Häkan
Isacssons frän Jonköpings Län
Memorial, om Indragning till Kronan
af Ädelfors Guldwerk med dest tillhorigheter
samt deras försäljande stycke
wis
Pä Auction.
^ederwarda Bonde - Ståndet hax uti Protocolls,
Utdrag af den 20 ststl. Junii till Stats-Utskottet
remitterat ett af Riksdagsmannen Häkan Isacsson
frän Jönköping Län tili Ständet ingifwit sä
lydande Memorial:
"Da Fäderneslandets mängfalldiga behof for,
tra stora uppoffringar, torde det wara en pligt att
uppgifwa hwad tillgäng som hälst, med rättwifans
grundsalser kan förenäs?'
"Deribland torde Adelforfl Guldwerk i Jönköpings
Län förtjena uppmärksamhet. Till detta Werk
äro i förstone anflagne 8^ till 6H förmedlade Hem.
man med omkring 22 Torp, 2:ne Miölqwarnar med
5 par Stenar, en Säg, en Knip - och r:ne SpikHamrar;
Och sedermera derunder lagde Pauliströms
Jernbruk med underlydande 2^:dels Hemman, Säg
och Miölqwarn med z pär Stenar, tillhopa, efter
gangbart pris i orten, med säkerhet warde 75-00^
R:dr Bankomynt; oberäknad det distr,'ct af Sju
hela Socknar som till detta Werk är anslagit."
"Om pä en tid, da Stats-WerkelS brister icke
wvro ja stora och kännbara, Regeringen gjorde af.
seende
-754
Den 17 Julii.
stende mern pa dct noa och rycktbara påfundet, att
tillwcrka Guld, an pa werkliga nyttan deraf; tyckes
sednare tiders erfarenhet hafwa bordt ingifwa ett
annat begrepp och mera uppmärksamhet pa en sa
betydlig förlust ärligen "
"Icke desto mindre marrenderandes detta Werk
med alla befi tillydenheter till nu mera afl. Afiefloren
Swal) den 27 Marti, iFor pa zc> ars lid
för reo Ducatcr i Guld ärligen, och ifrån ket ögnablicket
har Merkel, under manga och ombytte Arrendatorers
hander, stundeligen närmat sig till undergång
och är wiflcrl.gcn mi sa förfallit, att det
omöjligen lärer kunna ater istandsättas."
"Nog arbetas der ännu stundom med 2 Borrlag
af 4 man i stället för det i förra tider 14 a
i z Borrlag wörö sysflofatte; Men detta drifwes efter
all sannolikhet mera för utwärtes anseende an
för att frambringa det Guld, som till ArrendeSumman
erfordras; Hwilket i dct öfriga lätteligen
kan anskaffas för de 600 R:dr Banko, som endast
Qwarnen wid Paulisirömmcn gifwer i inkomst."
"Min afsigt härmed ar witzerligen icke, att
klandra Kongl. Mans nyligen widtagne beslut, angående
wederbörandes bibehållande wid Arrendet a
hälften i denna Egendom, utan hinder af den endast
för bristande Arrende- Summa deremot gjorde anmärkning;
Men mitt ändamål är, som jag hoppas
af hwar rättskaffens Patriot stall blifwa godkändt,
att samtelige Riksens Ständer matte hok Kongl.
Majtt underdanigst anhaila, att en noggrann och
allmän besigtning a hela denna egendom matte anställas
sch att, om derwid icke stulle finnas, att hela
egendomen, pa grund af Guld-Werkets odugliga
stick, är till Kongl. Maj:t och Kronan förfallit; at,
min,
Den r? Julli. 17;;
minstone den redan aterwundne hälften, matte genom
offentelig Auction styckewis försäljas."
"Åtminstone will jag härmed hafwa uppfyllt
mina hemmawarande Medbröders enständiga kraf;
Och freda mig fran den förebråelse, som ett förtigande
af Sanningen skäligen kunde medföra. Ore*
bro ben 19 Junti 1812.
kläK-LN I8LC880N."
Riksdags-Fullmogna för Ostra Härad
och Jönköpings Län.
Redan wid 1809 och r8io arens Riksdag i
Stockholm ingas till det Hederwärda Bonde-Ståndet
Riksdagsmannen Anders Sansten nan Ion,
köpings Län ett Memorial, som till da warande
Stats-Utstött remitterades, deruti han fvrcflog, att
Ädelfors' Guld-Werk med >309 ars flut matte upphöra,
samt de underliggande Hemman och Pauliströms
Jernbruk pa öppen Auction till den mästbiudande
hwar för sig blifwa försålde, hwarigenom
han förmodade, akt en half Million Daler Sflfwermvnt
stulle inom 6 manader troligen kunna til!
Stats-Caflan indragas- Ester det Stats - Utskottet
om beskaffenheten af denna Kronans Egendom inhämtat
nödige underrättelser, afgaf Stats--Utskottet
öfwer förhållandet dest Betänkande, i anledning
hwaraf Riksens Ständer, pa sätt is §. uti Riksdags-Beflutet
af den 2 Maji r8rs innehåller hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhöllo om,Nådig
Befallning till Kammar-Collegium, att, da Adelforfi
Guld-Werk atergar till Kronans fria disposition,
inkomma med underdånigt förslag, huruwida del,
samma bör fortfara eller nedläggas, i hwilkct sedanr.
»7s6 Den 17 Julli.
nare de dcrundee hörande Lägenheter kunna försäljas
genom Auction ever pa Arrende upplatas.
Da Kongl. Mant säkerligen Nadigst lärer
täckas widtaga de anstallter, i afseende pa Ädelfors
Gu d, Werk, som med Riksens Ständers ofwanbe,
rörde underdåniga anhållan öfwerensstämmer; Sa
anser Stats-Utffottet något widare harwid för närwaraode
icke wara att tillgöra; Hwilket dock Rcksens
Höglofl. Ständers egit ompröfwande wörd,
sammeligcn underställes. Orebro den 14 Juli, iFrr.
Pä Högl. Ridd. och Adelns Pä Hogwörd. Prcst-Ständets
Ledam. wäinär Ledam. wäqnar
Larl körner. Oustak lVlurra^.
Pä Mallost. Bopqnre-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständets
Ledam. wägnar dets Ledam. magnar
VVsZelirl. ^ncler8son.
0. lunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 17 Julik.
- - Prest-Ständct den 17 - -
- - - Borgare-Ständet d. 17 - »
» - « Bvnde-Ständct den 17 - -
Riksens ^ögloflige Ständers Stats-Ute
skotts Betänkande, L anledning af Rongk.
Maj.ts tTllädrga Gkrifwelfe den 2g sist!.
Junit samt wällofl. Borgare-Stän-ets
Remitze den 20 i samma manad, kärande
Malmä Stads genom dest RiksdagsLullmägtig,
^err Commerce-Re.dec ock)
Riddaren af Rongl. Wasa Orden L. !M
17? 0 rdk indb gjorda anhållan om ett Län
gf 40, a 50,000 N:d!c Banco, till upp,
byg
-
Den r? Julis. ^7
byggande af Latzern och Stall i dekorde
Stad för ber inquarterade g Esqua
droner
af Mörnerska ^utzar-Rcgemenret
^ti
Nådig Skriswelse till Stats, Utstöttes af ken
2; sistledne Junii, har Kongl. Maur i Noder behagat
kill Utskottet öfwerlemna Riksdags-Fuvmägtigens
för Malmö Stad, Herr Commerce - Rådet
och Riddaren af Kongl. Wasa Orden C. M. Nord,
lindhs undcrdaniga Ansökning, deruti Herr Commerce,
Rådet, under anförande af det dryga och Mal,
mö Stads förmåga öfwerstigande beswär wid In,
quamringcns utgörande för de der föelagde Troup,
per, samt med åberopande af Riksens Höglostige
Ständers wid iFvy 06) 1810 arens Riksväg i
Stockholm framställda underdåniga önskan om lättnad
i Jnquarterings-beswäret för de Städer der
ständige Garnizoner äro förlagde, underdanigst anhållit,
att Caflerner och Stall för de i Malmö in,
quarterade Stab och Esquadroner af Mörnerska
Husar-Regementet matte anskaffas, men hwilket
Staden dock erbudit sig att sjelf werkställa, derest
Staden härtill erhöll ett förskott af 40, a 50,000
R:dlr Banco mor Fyra procents ränta och Twa
procents afbetalning.
Jcmwäl har Wälloflige Borgare- Ståndet till
Stats-Utikottet remitterat Herr Commerce-Rädet
Nordlindhs i samma ämne den 20 sistl. Junii
ingifne Memorial. För att närmare ådagalägga,
ej mindre behofwet än billigheten af ifragawarande
Förffott, har Herr Commerce, Rådet sa wäl uti desi
underdåniga Ansökning, som uti vfwanberörde till
Wälloflige Borgare Ståndet ingifne Memorial an,
dragit, hurusom Jnqvamringen redan länge wari^
i758 Den r? Julik.
för Malmö Stad högst tryckande samt i sednare
arén uppgått till »2, a 15,222 Rwlr Banco; och
att en sadan summa, i förhållande till Stadens förmåga,
är oformlig, förmodar Herr Cvmmcrce»Radet
stall wara desto mera påtagligt, som den efter
igro ärs Författning Taxerade Bewillning endast
kunnat bringas till Tio Tusende Riksdaler, oaktadt
sistnämnde belopp utgör nära dubbelt mera, än hwav
Sraden förut i Bewillning erlagt.
I anledning häraf får Stats »Utskottet andraga:
Att när Riksens Högloflige Stander wid.Riksdagen
i Stockholm aken 1309 och 1310, enligt 26
Mom. af Z4 §- > Riksdags,Bestutet den 2 Maj
i8ro, funnit rättwist och billigt, att Jnqvarteringsbeswäret
afhjelpes i de Städer, der Garnizon är förlagd,
medelst Casterners och Byggnaders anffaffande
pa Statens bekostnad. Och när Malmö Stad,
som i förhållande till betz storlek och förmögenhet,
vnekeligen af Jngvirtering är synnerligen beswarad,
nu icke sträckt dest anhållan om biträde af Staten
till uppförande af Casterner och Stall, längre, an
blott till ett Förstört eller Län mot ränta, har Statsutskottet
med allt skäl ansett stg böra densamma
understödja.
Beträffande ater kragan om de medel, hwilka
härtill skulle kunna anwiias, har Stats »Utskottet
nogsamt funnit, att uti Stats-Werkets nu warandc
belägenhet något Förskott eller Län derifrån icke
kau astadkemmas; Deremot tror Stats » Utskottet
sig kunna uppgifwa och hos Riksens Högloft. Ständer
föreslå en annan utwäg, hwarigenom, utan
rubbning af Stats, Ansiagen eller förändring uti den
Summa, som af Bewillningen för Riksgälds-Con
-
Den r? Julik. i7';y
tokrets behof mäste bestämmas, Malmö Stad med
det sökte Länet skulle kunna understödjas.
Jemlikt Riksens Högloft. Ständers förordnande
wid Riksdagen i Stockholm ären ,80906) 1810,
äro fyra serskilde Castor, hwilka förut stätt under
Kongl. Krigs-Collega disposition, till RiksgäldsContoiret
aficmnade, nemligen: Armöens Organisations-Casta,
Skånska Hingst-Premii-Castan, Allmänna
Hingst-Medels-Enstan samt Arkillerie.-Exercitie»Medels-Lastan.
Största delen af deste Castor,
hwilka tillhopa utgiort en Summa af 112,604 N:d.
5 st. 6 r:st. Banco, har bestätt uti Reverser för
meddeldte Län, hwaraf flere redan blifwit liguiderade
och äterstoden är nu under indruning. — Och
da förenämnde Castors Medel hwarken warit upptagne
ibland RikSgalds-Contoirets Fonder och Inkomster
eller disponerade till någre scrffildte behof
och utgifter, hwilka härmed skola bestridas, annorlunda,
an 6tt, enligt hwad wid denna Ri-.odag blifwitfaststäldt,
Riksgälds-Contoiret ärligen skall halla
Stats-Werket tillhanda en Summa af z.6zo R:d.
9 st. it r:st. Banco, såsom s procents ränta ä merberörde
Castors belopp, da de till Riksgälds - Contoiret
aflemnadcs; Sä torde Riksgälds - Contoiret
lampeligen kunna utaf de för utlänen frän Castor»
ne influtne och widare inflytande Medel bispringa
Malmö Stad med ett Förskott af 50,20.2 R-dlr
Banco med följande willkor:
no. Detta Förskott eller Län, som icke fär
sträckas högre än till FeMtio Tusende Riksdaler
Banco och endast kommer att anmanda- till uppförande
af Castern- och Stall »byggnader, mä ester
hand lyftas och uttagas, dock ej till mindre belopp
hwarje gang, än Fem Tusende Riksdaler.
i76s Den 17 Julis. ,
2»o. Under Byggningstiden, hwilken bestämmes
till^högst 4 är, att räkna frän den dag, dä
färsta Summan uppå Länet uttages, stall 4 procents
ranta erläggas, i den mohn penningarne lyftas.
z:o. Ester deste 4 arens förlopp, stola, femte
4 procents ärlig ränta ä hwad Malmö Stad af Lä,
net innehar, tillika oafbrutet hwarje af de derpå näst
följande arén afbclalaS Twä procent a Capitalek,
och hwilka Twä procent beräknas efter hela LänSumman,
sadan den war, da första afdetalningen
stulle wettsta lias.
4w. Till Riksgälds-Ccntoirels säkerhet kommer
Malmö Stad, att astemna dek Förskrifning
inrattad, i öfwercnsstämmelse med de har osman
stadgade willtor, samt underteknad af Malmö StadS
Magistrat och Borgerskapets Äldste i Stadens namn
och ä dcst wäguar, med förbindelse, att en för alla
och alla för en answara för betalningen.
c:o. Dckutom böra wiste Deputerade utses
och formligen auctoriseraS, att, ej mindre i afseende
pä förefallande frägor om Länet, sa wäl uti Riksgälds,
Contoiret som wid Domstolar och Executions,
Säten, representera Malmö Stad, än aftven, att
ftelfwe eller genom Ombud, hwilka af dem befullmäot.
gas, uppbära och quittera penningarne uti
Riksgälds-Contoiret.
6:0. Nar någon as deste Deputerade antin,
gen med döden afgär eller eljest stulle komma i belägenhet,
att ej kunna fortfara med den honom, i
afseende pä Länet, uppdragne befattning, kommer
en annan, i hans ställe, att pä lika fäit utses och
auctoriseras; och hwarom Riksgälds, Contoiret bör
genast underrättelse meddelas.
För
Den 17 Julis. r?6r
För öfrigt, och da Riksgälds-Contoiret efter
hwad här osman är omförmgldt, stall halla StatsWerket
tillhanda 5 procents ränta a beloppet ajde
fran Kongl. Krigs-Collegium aflemnade Castor;
men Contoiret deremot ä de Medel, hwilka till Malmö
Siad komma att utlänas, endast får uppbära 4
procent» ränta, anser Stats-Utstottek billigt, att
Riksgälds, Contoiret uti liguid får päföra Stats,
Wcrket En procent a de Summor, hwilka såsom
Län af Malmö Stad innehafwas.
Slutelig^ torde Riksens Höglostige Stander,
i händelse af bifall til! hivad Stats, Utstottet nu
föresiagit, finna lämpeligt, hes Kongl. Maj:t lunderdänighet
anhälla, det täckes Kongl. Majtt i Na,
der anbefalla Dest Befallningshafwande, öfwer Malmöhus
Län, att hwarje är inkomma med underdånig
Berättelse om Castern- och Stall-byggnaderneZ
fortgång, samt stuteligen, när de warda fullbordade.
Detta allt underställes Riksens Höglofl. Ständers
närmare ompröfwande wördsammcligen. Örebro
den 15 Julli »812.
Päi.Hoglofl. Ridd. och Adelns Nä Högwörd. Prest-Stäns
Ledam. wägnar, dets Ledam. wägnar
Oarl IVIörner, <^rrst.
Pä Walost. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Skäns
dets Ledam. magnar, dets Ledam. magnar
I.
öVeALliri. ^ostersson.
BrhtMI. N:»
1762 Den 17 Julik.
llpplast hos Ridd. och Adeln den 17 Julli.
----- Prest-Ständet den 17 - -  ----- Borgare-Ständer d. 17 - -  ----- Bonde-Ständer den 17 - -
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Betänkande, i anledning af Riksdagsmannen
Eric paulssons fran Elfsborgs
Län till Hederwärda Bonde,Ståndet
ingifne Memorial, angående nödwändighetenafen
Författning, som tyd*
ligen, antingen tilläter eller förbjuder
Discont-Werkei s Jnwisningars emottagande
i Uppbörden.
^)encm Protocolls-Utdrag af den 20 Mledne
Jun»' har Hederwärda Bonde, Ståndet tili Staks,
Utstottet remitterat ett af Riksdagsmannen Erie
Paulsson fran Elfsborgs Län ingiswit Memo,
rial, sa lydande:
"Oagtadt a min hemort Disconkernes anwkS,
ringar pa Banken, eller de sa kallade Discont,
Sedlarne, erhållit en sadan gångbarhet, att de arv
mera synbara i Allmänna rörelsen, an wart werke,
liga mynt; och Landtmannen i anledning deraf, wid
föryttrandet af sine waror, sällan erhåller annat an
Discont, Sedlar, sa har likwäl Kronans Uppbörds,
man wid Skatternes uppbarande, wägrat emotta,
ga berörde Sedlar utom Götha Canals, hwilka till
wika Skatters erläggande bliswit antagne. Grun,
den för detta wagrande har blifwit hämtad af Ko,
nungens Respective Befallningshafwandes gifne fö,
restrister, hwilka icke eller lara sakna laglighet, hwar.
Den 17 Julik. r?6;
före min afsigt icke ar att kasta någon skugga bwarken
pa Uppbördsmannen eller deras Befallander;
men da förenärnnde omständighet föcorsa'at en gansta
känbar werkan i Allmänna rörelsen, satt den skatt,
skyldige i morken förlägenhet, och wallet h. nom be,
tydelige förluster, hälst icke warit owanligk, att Köp*
mannen, sedan han först emot Discont'Sedlar efter
gangbara priset, tillhandlat sig af Bonden dest
Landtmanna-waror, sedermera med samma Bonde,
som warit r behof af manligt mynt till sine Skat,
ters godtgörande, förweplat nämde Discont-Sedlar
emot 2; procents rabat, sa kan jag icke annat ärr
hemställa, om nödwändighelen af en Författning,
som tydeligen antingen tillåter eller förbjuder Dis,
conternes anwismngars emottagande uti All,
wänna Uppbörden; hwilken min ödmjuka hem,
ställan jag anhaller matte ej mindre tili wedcrbörligt
Utstött remitteras än afwen med Respective SlänLen
communiceras- ^>.cbro den 20 Junii 1812.
Eric Paulsson fran Elfsbergs Län."
I anledning häraf får Stats-U>stöttet yttra:
Att om Discont,Werkens Jnwisningar pa Banken
tillwunnit sig ett sa allmänt förtrccnde, att de
såsom Banco,mynt i rörelsen omlöpa, det dock alltid
ankommer pa dem, som stall hafwa Penningar,
ware sig Enstild Man, eller Allmänna Werk, att
dessa Jnwisningar, i stallet för Contant, emottaga
eller icke; Hwarföre ock SttUs-Urstotlet anser något
stadgande icke wara lämpligt, hwarigenom emottagandet
af Discont, Werkens Jnwisningar antin,
gen stulle owillkorligen anbefallas eller förbjudas.
Hwllket dock Riksens Högloft. Ständer? närmare
6 * LM,
1764 Den 17 Juli!
ompröswande wördsammeligen underställes. Orebro
den is Julli i8»2.
Pä Högt. Ridd. och Adelns
Ledam. magnar
Lsrl körner.
Pä Mällofl. Borgarc-Ctair,
dets Ledam. magnar
1. Wegelin.
Pä Högw. Prest-Ständets
Ledam. »vägnar
6u8t.
Pä Hcderw. Bonde-Ständets
Lcdam. wägarn.
^rn6er58ork.
6. lunelrus.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. r? Iuliz.
s - - - Prest-Ständer den 17 - -
- - - - Borgare-Ständctd. r? » -
- - - Bonde-Ständet d. 17 - -
Riksens Häglof!. Ständers Stats-Urskotts
utlåtande, i anledning af Riksdagsmannen
Mils Ericssons fr«n Carlstads
L in kill Hederwaeda Bonde-Ständet ingifne
Memorial, rörande ;o proLents
tillökning i arfwodet för Rikstens Gtän.
ders Lnllmägtige i Banken och Riksgälds
- Lontoiret.
Ejennia Protocolls', Utdrag af den 17 sistl. Junii
har Hederwärda Bonde - Ståndet till Stats - och
Van?:> - wffi,klen remitterat ett af Riksdagsmannen
fran Carlstads Län Nils Ericsson ingiswit Memorial,
sa lydande:
"Allt ifrån 1769 ars Riksdag och således nara
under ett och Z> Seculum. lära de lär Riksens Ständers
FnllmägtiLe i Banko. Styrelsen, bestämda arf
woden
-
Den r7 Julii. »765
woden, warit enahanda, och Riksgälds-Fullmagkiges
aflöning afwen derefter blifwit inrättat?'
''Defle arfwoden wörö rikt,, och efter Stiftarnes
wärdighet tilltagne, i förhållande till den tidenS
warupriser, men sedan deflas uppjagade warde, nedsatt
alias förut hjelpeliga utkomst wida under mctclmattanS
tillgångar, kan denna ersättning till äfwentvrs
wara mindre paräknad och de öfrige Respectwe
Slantens Herrar Fullmägkige, såsom merendels i
Stockholm wistande, och der förut beklädande an,
bra Embeten, eller innehaswa Borgerlig rörelse;
hwaremot den, såsom enda utkomsten >ör BontcStantets
Fullmägkige, ar alldeles för knapp och
otillräcklig. — Hwar och en föreställe stg, att wara
aflägsnad fran tillsyn af egen Egendom, hwilken
med Legofolk näppeligen giswer nstgon behållning,
att wistas i en sa dyr Stad sem Stockholm ;6s
dagar, och wara anständigt bebodd, nödtorftigt född
och ssickeligen kladd kör 502 R-dr, eller r R:dr
1? fl. och nagra runstycken om dagen;—Och han
stall wiflerligen finna sig mera än öfwertygad, att
Bonde-Standets Fullmägtige icke kunna wara med
en sa ringa wcdergällning belåtne. Deras åtgärd
ar derföre icke mindre magtpaliggavde; och att upplysning
och erfarenhet i dcfle Werk äro lika angelägne,
som nyttige, har jag sielf haft tillfälle inhämta?'
"Jag tror mig således hafwa all anledning förestå
samma tillökning för Banko och Riksgälds Fullmagtige,
som asta öfrige Embctsmän wid defla Werk
nyligen atlantic med ;o proCent, till R:dr för
hwarle sadan Fullmagrig, och det sa mycket häldre,
som RiketS Högloft. Stander wid sistlrdne Urtima
Riksdag anslagit jcmtdubbelt högre arfwvdeän förur at
Defl Rewisorer wid defla Werk, hwilka deflutom be
'
räkna
Den 17 Julli.
rakna stmlSpenningar för-from- cch aterrcsan, dem
Bonde Stasttcis Fullmäglige tremat sitlswc mäste
lnsta fia, dä de för cn nödwandig tillsyn af stek
Jordbruk, ofta omkring 52 mi! fran Hufwudstadcn
belägit, cn och annan gäng om äret aro nödsakade
fram- och återresa. Och om de öfrige Rcspeetive
Ständen, för deras Ombud, anse denna tillökning
antingen obetydlig eller mindre behöflig, ty såsom 0-  förljent kan den icke med rältwisa bedömmas, sa lär
r cn hwar likwäl harwid inse Bonde - Ståndets
serskildta belägenhet ända hafwa ett billigt anspråk
pa en ädelmodig och rättwis uppmärksamhet. Orebro
den re Junii »812. dallis Lrics80n,
fran Carlstads Län.
Under öfrverläganlnqen i detta ämne hafwa -me
ssilsaktiga meningar hos Stats-Utskottet uppkommit,
nemligen den ena, att arfwodet för Riksens Högl.
Ständers Fullmäatige borde förblifwa sadant det
nu är, eller 50^» R:dr ärligen: Och den andra ater,
att detta arswode, enligt Riksdagsmannen Nils
Ericssons förslag, borde förhöias med 50 proCnt
och utgöra Sjuhundrade Femtio Riksdaler.
Och som wid anställd votering, den samma utfallit
salunda: Att rösterne warit lika för hrvardcra menn
gen, får Stäts-Utskottet, jemte anmälan af förhällandet,
wördsammeligen öfwcrlemna sragan till
Riksens H^glvstige Ständers eget bcpröfwande.
Ö tb'o den rs Julii >812.
Pä Högl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcst-Ständets
Ledam. magnar, Lcdam. magnar,
(larl förner. 6ust. ^lurrszr.
Pä Wällöf!. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständets
Ledani. wägnar, dets Ledam. wägnar,
Wegelia. ^näersson.
6. tunelius.
Den 17 Julik. 1767
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 17 Julik.
- - - » Prest-Ständet d. 17 -- -
- - « - Borgarc-Gtändet d. r? - -
? - - - Bonhe-Ständet d. r7 - -
Riksens Häglof!. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angäende Nrksdagsmannen
Anders peterssons fran Sk raborgs
Län Memorial om Skatteköp ä (ölstorps
Lrono,Säterie i Skaraborgs Län,
^!ti Protocolls, Utdrag af den ,? sistledne Junii
har det Hederwärda Bonde-Standet till Stats-Utflottet
remitterat Rlksdagmannen Anders Peterssons
fran Skaraborgs Län Memorial, deruti han,
med anledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition
angående Ollestads Krono-Saterie i Elfsborgs
Län anmäler, att uti Skaraborgs Län, Laske Härad
vch Osterbctarne Socken stall finnas ett lika beffaffadt
Säterie wid namn Olstorp, som af alder
stall warit Krono; Och som han tror det stola landa
Staten till mera förman om det får af den, som
dertill kan wara närmast berättigad, emot behörig
Löseskilling till Skatte köpas, än om deraf endast
erhalles ett kanske obetydligt Arrende; Sä anhallee
han, att hans Motion härom pä lika falt som stett
med sragan om Ollestads Krono-Saterie ma remitteras
till Stats - Utskottet för att deröswer afgifwa
Utlakande, hälst Olstorps Säterie äfwen blifwlt upptagit
under de Kronolägenheter, hwaröfwer Riksens
Ständer sjelfwa förbehållit sig dispositions, rätten,^ l
Enligt Kongl. Kammar-Collegii Förteckning öfwer
utarrenderade Kongsqardar och Krono»Lägenheter,
består Olstorps uti Skaraborgs Län, Laske Härad
och Osterbctarne Socken belägne KronsrSäteris
r?6K Den 17 Julik.
af ett Mantal med ro R:dr 22 tz. y r.-st. Grundränta
efter Krono, wärdie och innehar efter Synen
dea 16 och Landtmätare-Förrättningen den i? September
1799, Aker till 18 Tunnland zo Kappland,
Äng till omkring 90 a iso Stackar Ho, ert Torp
pä ägorne, som utgör arne Dagswcrkcn i weckan,
hwarjemte wid Garden underhålles 20 a 24 Nötkreatur,
4 a e Hästar samt 20 Får.
Under den zo April 1820 har Kongl. Kam,
mar-Collegium stutadt Arrende, Contract om denne
Egendom pä zo ars tid med Lars Nilsson
Sunneberg; Men sedan det af förekomne vin,
-standighetcr upphört, har bemälte Kongl. Collcgium
den ro October t 806 öfwerlätit samma Arrende
at Gastgiswaren Anders Lundgran pä de äter,
stäende 24 är, räknadt fran Midfastan 1307 till
samma tid 18;r, emot en ärlig Arrende-Summa
af 90 R:dr i penningar samt 14 Tunnor 6^ Kap,
par Svannemäl.
Som Olstorps Krono-Säterie är utarrenderadt
pä witz tid, i oswerensstämmelse med Kongl. Förordningen
af den 17 Dee. 1799, angående Kongs,
gärdars och Krono-Lägenhcters Arrenden; Och Riksens
Ständer uti iz §. af Riksdags, Beslutet den
2 Mast iZlv förklarat, att Arrende, Contracten ä
sädane Krono, Lägenheter, hwilka efter 1799 ärs
fastställde grunder blifvit utarrenderade, böra oför,
ryckte och utan ändring bestå; Sä kan Stats-Ut,
skottet icke tillstyrka bifall ä Riksdagsmannen An,
ders Peterssons nu gjorde Motion om detta
Krono. Sateries försäljande till Skatte.
I öfrigt bör Utskottet Upplysa, att förhällandet
med detta Säteri är i sa matto olika med Ollestad,
som detta sednare inaehafweä under perpetuel arrem
de
-
Den 17 Julli. 1769
-e-ratt, dä deremot Olstorp blott innehafwes pä missa
är. — Någon winst för Kronan skulle des försäljande
till Skatte icke eller medföra, ty nu betalas
wida mer i arrende, än grundräntan efter förwand,
ling ecb Markegäng utgör, och som dä blefwe Kronans
inkomst häraf, och hwadan allisa nägot stal
sta häraf icke eller företer till förändring i Riksens
Ständers wid tagne bestut.
Till Riksens Högloft. Ständer hemställes detta
wördsammeligen. Orebro den 14 Junst 1812.
PäHkglofl. Nidd. och Adelns Pä Hvgwörd Prcsl-TänLcdamölers
magnar, dets Lcdam. magnar,
Larl kl örnö r. 6 usta k kl u r azr.
Pä Wällofl. Borgarc-Stän, Pä Hederw. Bonde Ständets
Ledam. vägnar, dets Ledam. magnar,
f. Wegelin. ^näersson.
L. lun elius.
Utdrag af protocollet, hället hos ^Zglofl.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den r? Julii 1812.
S. D- Ä8id förnyad föredragning af Patzevo,
lance-Utskottets sedan den g:de dcnneS hwilande Utläkande,
öfwer de af de zme öfrige Respective Stånden
gjorde anmärkningar wid Utskottets första Be,
tänkande öfwer Konungens Nådiga Proposition om
en allmän Patzevolance-Jnrättning, beslöt Högloft.
Ridderskap?! och Adeln, att, utom sitt förut gifna
bifall till sistnämnde Betänkande, äfwen instämma
i Preste- och Borgare, Ståndens genom Protocoils,
Ut
-
-77c» Den 17 Julik.
Utdrag meddekte godkännande af hwad i Utskottets
Utlåtande af den 9:de Juli! blifwit tillstyrkt.
vt supra. Lx krotocollo,
6. 8i Ikversto Ipe.
Utdrag af protocollet,. hället hos Häglof!.
R^ode. skåpet och Adeln wid Urtima Riksdagens
Orebro den 17 Julik iZir.
S. D. ^edan Höglofliae Ridderskapet och Adeln
redan förut bifallit Stats-Utskottets Betänkande oin
en bättre Arenderncs behandling innom Rikets Styrelse-Werk
m. m. fann Ridderstam och Adeln äf«
rven nu godt, att, lika med det Högwörd ge PresteStåndet,
förena stg i den af det Wällofl. Borgare-Ståndet
genom Prdtocolls-Utdrag af den c,:de
Julii meddeldte önffan, att den af Utskottet förestagne
tillökning i Expeditions.-Taxan förHof.Ratterne,
Collegierne, Lands-Secreterare och LandsKammererare,
jemwäl ma sträcka sig lill alla Under-Dom
ire bade i Städerne och pa Landet,
vt supra. Lx krotocollcr,
O. 8 i Iverstolpe.
Utdrag af prstocsllet, hållit hos Häglof!.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riks»
dagen i Orebro den 17 Julli 1312.
S. D. 8'renade stg Högloflige Ridderstapet och
Adeln med det Högwördige Preste-Ståndet i den
anmodan till Bewillnings-Ucikottet, att detsamma
matte med möjligaste skyndsamhet till Riksens Ständers
Piena inkomma med desi Förstag till en ny
Charle-Sigillate Förordning.
vt supra. Lx ?rotocoUo ,
O. .Silverstolpe.
Ut
-
Den 17 Julii. 177-
Utdrag ak p^otocottet, haller hos Högloft.
Ridder skåpet och -»deln wid Urtima Riksdagen
i örebro den 17 Julik 1812.
S. D. 2)-fölls Lag-Utskottets uti^ Memorial af
den t 4 dennes, i afseende pa göromalens mängd yttrade
önskan, att Auditeuren Schough matte kran
och med Junii manads början och till Riksdagens
stat anses wara lill CantM wid bemalte Utstött
antagen.
vt supra. Lx krotocollrr,
R. 6. 811 verstolps.
Utdrag af protocsllet, hållet hos Hedecwärda
Bonde-Gländet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 17 Juiri 1812.
S- D. ^btd ytterligare föredragning af Allmänna
Beswars-och Economie-Utskottets sedan förleden
gårdag pa bordet lagde Förstag till jemkning » RikSStandens
bestut, angående Bränwins-tillwerknmgen,
stadnade Bonde-Ståndet i följande Bestut:
wid 2:dra Mom. B^änwinS-Pannornes
antal har Bonde »Ståndet tillåtit ester wärdet af
den Egendom, som brukades med eget Folk och egna
Dragare, men pa oskiljaktig grund af den tillika antagne
särskilda afgift efter Egendomens warde. Om
detta genom de öfrige Skandens eller Nämdens pluralits
skulle blifwa ändradt etter Högloff. ^Ridderstapet
och Adelns samt Wallof!- Borgare-Standets
Beskattnings-Princip och läggas pa Pannor^ och
Personer pa Landet; da förklarar Bonde-Standet
i öfwerensstämmelse med Ukstottets Betänkande och
i?7r Den 17 Juslk.
Högwördige Preste-Ständers Besiut, att icke mera
au Eu 90 kannors Panna, hur stor Egendomen
au ar, derwid ma tillatas, hälst omdömet öfwer
Egendoms storlek utan beräkning af dest warde till
deremot swarande afgift saknar bestämd grund, föllakteligcn
s:ne 90 kannors Pannor pa de siesta Egendomar
kunde inrättas
Hwad
U'jkottet i afseende pa afglften för den
andra Pannan föresiagit, finner Bonde - Ståndet
sig icke kunna bifalla, da ett sadant Försiag rätteligen
tillhörer BewillningS-Utstottet, hwilket äfwen
gäller för den tillökning, som wio 4.de och ssteMomenterne
blifwit framställd.
wid 7:de Mom torde den redaction som
Bonde-Ätandet i 8:de Puncten af desi Besiut widtagit,
anses mera uttryckande och lämpeligt, änden
som Utffvttet föresiagit.
Wid iL>:öe och uste Msmenterne har Utffottet
funnit en större Pannerymd kunna nyttjas k
Städerne Stockholm, Götheborg och Carlskrona;
men som detta strider emot alla 4 Riks-Ståndens
antagna Maximum till 90 kannor för en Brännvinspanna
; sa kan wä! någon ändring häruti icke möjeligen
tillätas, men bör till Kongl. Majst i underdånighet
öfwerlämnas, att i Räder förordna om sädane
Pannor innom berörde Städer i ett eller flere
sammansatte Werk mäste nyttjas.
wid i2ste och i;:de Momenkerne har Utffctlet
föresiagit Parme- och Consumtions - afgift,
den sednare beständig, den förre upphörande för de
mannder Branwinsbränuingcn förbjudcs.
Uti intetdera af defia Försiag kan Bonde-Standet
inga. Consumtions--.gsgiften blifwer dels tryckande
för Allmogen och orättwis i jemförelse till stör
-
. Den 17 Julik. 177;
re Egendomar och Pannor, dels osäker kill befi werkställiohet
och Controll. Och utom dec Statens beHof
icke tilläta någon minskning i paräknade liilgängar
för en, utan desi förwällande inträffad mifiwäxt
eller annat olycksfall, wvre det äfwen gansta obilligt,
att betala afgift för en Consumtion, som dyrköpt erhalles,
under det de, som ined större Pannor haft
tillfälle, alt bereda sig rika förråd, just wiö sadane
tillfällen störda en öfwerdr.fwen winning. BondeStändet
förblifwer således i allt detta wid desi förur
ytlrade öfwerlygelfe; men da stiljaktighet om afgifternes
beräkning Juks-Standen emellan uppkommit,
och denna beräkning sa wäl till det hela som
till desi delar i ett sammanhang säkrast af Bewillninas-bltstottet
kan föresias, anser Boude-Ståndet
detta ämne i hela desi widd böra till VewillningsUtstottets
behandling hänwifas; men utan påföljd
derutaf förbehåller sig sin fria och vbchindrade pröfningsrätt,
sä wäl i afseende pa Pannornes antal
som afoiftens utgörande.
Wid i6:de Mom. har Utstotlet i desi Jemkning?'
- Försiag underlåtit nämna något om fri Bränwins-transport
emellan Landet och Städerne, ehuru
den i samma Moment af desi Betänkande är tillstyrkt;
ock Bonde-Ständer får således åberopa sig,
hwad rocke Puncten i desi besiut härom innehåller,
t den förmodan, att de öfrige Nespective Niks-Standen
lika med Bonde-Standet och Wällofl. Borgare-Ståndet
finna den billig och lämpelig, ej mindre
än 15 och 16 Puncterne af Bonde-Ståndets
besiut, som Wällofl: Borgare-Ständer i iHvch i;
Puncterne af desi Ullätande hufwudsakeligen bifallit;
men hwad Utstotter föresiagit, att alla Reglementarifka
FörsattniiWr om Krogar och andra För
-
^774 Den i? Julik.
fälmingsställens inrättande, ma i underdånighet öfwerlännäs
till Kongl. Majus Eget Nådiga »välbehag
och förordnande, winner sa mycket heldre Bonde,
Ståndets bifall, som Bonde-Standet anser Conkroll
ö Författningens »verkställighet och efterlefnad
i sammanhang med den i rz Moment- anförde önskan,
om förbud emot Utländsk Spanncmals införskrifning
och den i 19 Mom. förcstagne utwäg till
utrönande af Parmornes storlek, egentcligen tillhöra
Regeringens omwardnad och föreskrift.
, Alla återstående delar af Utskottets Jemknlngs»
5 Forstag, såsom enlige med samtelige Riks-Ständcns
beslut eller en gistren pluralite, blistva af BondeStandet
antagne och godkände, med den önskan, att
Hwad nu wid Jemknings-Förslagets stut ou» Pannerymden
ar anfört, »natte wid Redactionen sättas
framförde ställen Ler Bränwins-Pannornes högsta
ftorkk namnes eller wid 2:dra Momentet, dit denna
bestämmelse rätteligen hörer.
^ supra. Lx protocolll,
6. Brinkman.
Utdrag af prstocollet, hållet hos I^ederwärda
Bonde-Standet wid Urtima Rlks,
dagen i Orebro -en »7 Julli »8»2.
S, D- ^bid ytterligare föredragning af Allmän,
NP Besvärs- och Economie, Utskottets förledne gar^.
>ag vä bordet lagde Utlåtande, i anledning af Promén
Thvselii Meinorial, o»n återställande af EnMen
i Skaraborgs Län, fant Ståndet, pa de af
Ut,kottet anförde anledningar, att denna fraga ma
förwlla.
Ut supra. Lx protocoUs
6. Brinkman,
Den r7 Julii. 1775
Utdrag af protokollet, hållit hos Hederwärda
Bonde Gtä»»det wid Urtima Riksdagen
i (örebro den r? Julii 1812.
S- D- ^8id ytterligare föredragning af Lag-Utffottets
sedan förleden gårdag pa bordet lagda Betänkande,
»ned förslag till en efter tiden lämpad Författning
emot Swalg och Dryckenskap; har Bonde-Ståndet
funnit nödigt att af de deremot ställde
anmärkningar lemna Lag, Utskottet del för att med
ytterligare Utlåtande deröfwer inkomma.
Ut supra. Bx krotocollo.
6. Brinkman.
Utdrag af protscollet, hållet hss Hederwärda
Bsnde-Grän-et wid Urtima Riksdagen
i Orebro den r? Julli 1812.
S- D- ^ill Lag,Utskottets i gar pa bordet lagde
Memorial, angående Tractamente och Arfwode för
Extra Ordin. Cancellisten derstädes vice Auditeurcn
Schough, agtade Siandet skäligt lemna bifallsupra.
Lx protocollo,
O. Brinkman.
Utdrag af protscollet hället hos Hederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
L wrebro den 17 Julli 1812.
S- D. 8äretogs till afgörande Allmänna Beswärsvch
Econolnie-Utssotkets den ro dennes afgifne och
i gär pa bordet lagde Betänkande öfwer Herr Kainrnarhemn
G. A» Silverstolpes Memorial, an
-äerr
-
-776 Den 17 Julik.
gäende Medlen till Folkets och Landets förbättring;
och fann Bonde-Siandet skäligt bifalla hwad Utskottet
i förra delen af desi Betänkande tillstyrkt,
rörande tryckning af Handlingar, som anga Uppfostrirgs-Werkets
bättre organisation m. in.; men,
i afseende pä sättet, att vin Landet inhämta StatiMa
underrättelser, fann Ständer ej jkäl, att antaga
hwad Utskottet hemställt.
su^rs. Lx krotocollo,
6. LrinlLmao.^
Uppläst hos Ridd. och Adeln den „8 Zulik.
- - - - Prest-Ständer den i8 - - -
- - - - Borgare-Srändet d. i8 - - -
- - - - Bonde-Ständer d. r8 - - -
Grsrmägtkgste Allernädigste Ronung!
^ill swar pa Eders Kongl. Masits Nådiga Proposition,
rörande erläggande af en sa kallad Pafievolance.
afgift, t stället för den kostnad Rotehållare
för Matsäckar, Drickspengar och Skjuts wid Mötestiden
ak den Indelta Soldaten manligen bestar,
fa Riksens Ständer i underdånighet kill Eders Kongl.
Masit öfwerlemna föl,ande sitt beslut. Med en enhällig
röst haswa Riksens Ständer erkänt den ali.
manna nyttan af den inrättning Eder Kongl- Masit
föresiaait, hwilken skulle satta Högsta Magten i tillstånd,
att wid mötestideräe underhälla Soldaten likasom
under kr'gstid, hwaraf otwifwelagtigt följer,
att Soldaten wänjes wid fältlefnaden, och den stora
mvrtaliteten, som wid krigens början härflyter af en
ombytt lefnadsordning, förminskas. I afseende pä
Letz införande hafwa således Riksens Ständer samman
-
Den i8 Julik. 1777
Manstämt i enhälligt bifall till Eder Kongl. Masits
Nådiga Proposition, men under förbehåll af en och
annan modifikation i de willtor högstberörde Nådiga
Proposition innehälleki
Wid undersökning af Knekte-Contracten befinnes,
att man i allmänhet ansett såsom Soldatens
eget åliggande, att Under Mötena bestä sig föda.
Ehwarest genom sednare Contracter Roten förbundit
sig, ait bestä Soldaten matsäck och drickespenNingar,
och pä alla ställen der detta genom gammalt
bruk blifwit sä godt som Lag, har likwäl alltid
den rättigheten blifwit Roten förbehållen, att af
Soldatens lön och öfrige af Noten beboende inkomster
göra sig betali Alla de omkostnader Roten hittills
gjort sig för Soldaten i detta afseende, eller efter
det nu gjorda förslaget kötnmcr att göras, aro således
i sjelfwa werket endast förskottvwis mgifne,
tzch böra Roten af Soldaten ersättas. Denna rankeledning
har warit grunden till dek förslag Riksens
Ständer härmed i underdånighet öfwerlemna, när
de ej trott sig, med fullt iakttagande af allman billighet
kunna inga k erläggandet af twenne tunnor säS
för befrielsen ifrän ofwanbeskrifne skyldigheter.
Efter anställda beräkningar pä bägge sidor, sä
tvål öfwer det möjeligaste minsta pris, hwartil! denna
Pafievolance-afgift ä Kronans sida bör kunna
nedsättas, som af hwad föda, skjuts och drickspenningar
m. m. hittills ofelbart kosta Roten, haswa
Riksens Stander antagit följande förslag.
i:o. Hwarje Rote skall hädanefter icke widare
till Soldaten wid Regements- eller CompagnieMöten,
Mönstringar, Krono-arbeten, eller hwav
annat tillfälle och täg söm hälst wara mä, aflemna
möteskost och drickspenningar, eller skjutsa hanö RoBiha-:-.
N:o 112. te.
1778 Den ir Julik.
kista' ssolandes Befälet noga tillse, akt Soldaten,
tvid framkomsten till Mötesplatsen, inga matsäckar
medför eller pä något fält Nolen någon afgift as,
twingar.
2:s. För denna befrielse erlägger Roten til!
Eders Kongl. Magt och Kronan 8 N:dlr Banco i
ett för allt, ärligen i fredstid, att efter Rotens nia
tvål betalas, antingen i penningar eiler i spanmmal
och säswelwaror imörda till Krono-Magasinet, och
beräknade efter Markegång.
z:o. Pä de ställen der Noten, enligt Cvntract,
är skyldig art bestä kost m. m. upphör denna förbindelse,
dä Roten icke äger rätt lill ersättning för
större del af berörde 8 R-dlr, än som öfwerffjuker
beloppet af den kost, den eljest hade bordt bestä,
hwarest äter denna förbindelse ej finnes, bör Roten
erhålla sin ersättning af Soldaten för hela summan.
Defie ersättningar stola ste, antingen genom afdrag
af Soldatens lön och andra inkomster af Rolen,
eller genom dagsverken af Soldaten ät Nsten, beräknade
cfter örtens Markegång. Befälet stal hasna
noga tillsyn, att pä ehwad af desa sätt som
hälst, ersättningen ofelbart ät Roten utgöres.
Till »vinnande af ytterligare tydlighet hafwa
Riksens Stander härwid »velat bifoga den sörklaring,
Att defia stadgande!» beträffa endast de indelade
Infanteri - Regementerne och de till fotfolk afsuttne
CavMrier, hos hwilka Patzevolame ej ännu finnes
införd. Af sistnamde art äro de afsuttne Sguadroverne
af Smälänningarne och Rusthällsfördelningen
af Oftgölharnc.
De Rotar som blifwit anflagne till Under,Officerares
aflöning, till underhäll af spelet, eller eljest
sta för Kronans rakning vacama, undantagas frän
den
Den i8 Ju lii. >779
ben bestämma afgisten, emedan förut med dem sätrane
Conrract äro ingängne, akt fräga örn afgiftens
erläggande ej kan uppsta. För de betalande Notarm
stall ingen stränghet om ersättningens utbekommande
uppsta, enär Rotehållare» stall tillkomma
Optionsrätt, antlnges han will njuta sin ersättning
genom afhrag pä Soldatens lön och öfrige inkomster
af Roten, eller genom Soldatens arbete- Skulle
nägon Soldat en sädan ersättning waara, stall Ro,
tehaliaren endast behöswa wända sig till CompagnieChefen,
hwilken stal! wara försedd med sädane Regements-Ordres,
att han genast mä kunna bringa
författningen i »verkställighet.
Enär Soldaten icke, enligt Contrackernas lydelse,
är skyldig att ersätta ffjutsen ät Noten, bör
förut genom Eders Kongl- Majus Besallnwgpafrvandc
med Notarm öfwerenskommas, huru mycket
för stjutsen, i förbällande af Mötesplatsernas större
eller mindre aflägsenhet pä olika orter börafdracas,
och salunda utrönas huru stor den äterstäende ersättningssumman
kan blifwa. Wid detta fastställande
af stjutsens wärde bör ett medelpris, taget efter alla
Rotars läge inom Regementets stand, uttäknaSHärigenom
warder den förnämsta olikheten i otternäs
särskildta willtor, jämnad, och det blifwer synbart,
äfwen för dem, uti hwiikas Contracter nred
Soldaten en tydelig förbindelse finnes införd, att wid
Möten förse Soldaten med kost, att ingen rubbning
i Contractet äger rum, utan endast den förändring,
att Notehallaren ät Kronan crlägoer sin a wist, hwar,
emot Kronan uppfyller Rotens förbindelse till Soldaten,
för hwilken, enär den genom ett föregående
Contract är fastställd, af Rotehållare» ingen ersättning
hos Soldaten kan ästas.
* *
r?8» Den Julik.
4:0. AfgistenS erläggande bör/as med nästa är
och fortfar i i; ar, under bwilken rid ingen ändring
deri ma äga rum, kommande den likwäl, i händelse
krig infaller, att, sa länge det n arar, upphöra med
utgången af det aret da kriget börjas, och icke ater
utgå förr än ifrån aret ester det, da freden bliswit
slutad, och Svlda-terne till sina Rotar återkommit.
5:0. Emot förenämde willkor täckes Eder Kongl.
Maj:t draga Nådig försorg, det Soldaten, under
berörde tid, wid alla de i första Pundten oMnämde
tillfällen, undfår god och nötaktig förplägning, ester
den för Armeen fastställde Provianterings - Stak/
och i händelse af sjukdom derjemte fria Medicamenter.
6:0. Riksens Ständer fa äfwen till Eders
K:gl- Maut framföra deras underdåniga önskan, att,
wid skeende mönstringar eller möten, noga undersökningar
ma göras med Rotehållare, huruwida de med
Soldatens förhållande hemma i landet till dem äro
tillfreds, eller hafwa något deremot akt erinra; jemte
underdånig anhållan, att om upptäckte oordningar ej
pä stället af Befälet kunna afhjelpas, de genast matte
till Eder Kongl. Majit till rättelse i underdånighet
anmälas.
Sluteligen sa Riksens Ständer härmed hos
Eder Kongl. Maj-t yttra den underdåniga anhållan,
att, sedan Riksens Ständer nu öfwerenskommit om
införande af en allmän Pasievolance - inrättning pa
de förut bestämda grunder. Eder Kongl. Maj:t täcktes,
genom Sina Befallningshafwande, i alla orter
läla sammankalla och afhöra wederbörande Rotehållare,
för att utröna och öfwerenskomma hwad afseende
kunde wara billigt och nödwandigt, till lin
-
Den is Julis. 178!
bring i afgiften och desi erläggande l följd af orternas
olikhet i roteringar och öfriga beskaffenhet.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 18 Julik.
» - - - Prest-Ständetl den >8 - *
» - » -> Borgare-Ständet d. 18 - ->
» - - - Bonde-Ständet den 18 - -
Starmögtigste Allernädigste Louung!
anledning af hos Hederwärda Bonde - Ständer
wäckt Motion, det Häradshösdingars rättighet att
omedelbarligen granska Bouppteckningar, matte uttrvckeligen
bestämmas, aswcnsom att den rätt, som
i?o l ars Kongl. Bref dem meddelar, att tillse det
endast skickelig? personer sig dermed ma befatta tydeligare
borde utwecklas, samt att ingen matte äga en
Bouppteckning förseglad till Domstol ingifwa, fä
Riksens Sränder till Eder Kongl. Maul i underdånighet
deras deröfwer fattade Beslut afgiswa.
Riksens Ständer, som icke funnit skäl till ändring
i de twenne förste puncterne, hafwa, hwad den
tredje omständigheten beträffar, och dä de erkänna a
ena sidan den nytta, som i följd af Kongl. Brefwet
den 27 Maji isor, hwark stadgas, att inga andra
än skickeliqe personer ma sig med Bouppteckningars
förrättande befatta, Domarens tillsyn medför; och
a den andra, att en skyldighets fullgörande, sa widt
den blott later sig werkställas, genom dylika förrätningars
granskning, owedersägeligen ar Domaren
betagen wid förseglade Bouppteckningars ingifwande,
funnit skäligt, att stadga, det ingen Bouppteckning
hädanefter ma till Domstol förseglad inlemnas,
»ch att således denna i 4 8. af s Cap. Arfda Balke»
-
17*2 Den l8 Julik.
ken grundade rättighet ma warda upphäswen; Hwklket
allt I^ksenS Stander till Ederö-Kongl. Majus
Nådiga Slaofästelse i underdånighet öfwerlcmna.
Riksens Stander framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adetir den 18 ZrU^.
- - - -rest - Ständer den l8 «>
, - , Bvrgare-Stän-ct d. i8 -
- - - Bonde-StänLet den r8 -
Stsrmägtigste Allernädigsre LonrmZl
^derS Kongl. Maut hav genom Nadia Proposition
af den 8 sistl. Maji till Riksens Ständers -afgörande
öjwcrlemnat, huruwida det ma tillätas Innehafwaren
af det i Elfsborgs Län belägne Ollestads
Krono- Säteri, att under Skattemanna rätt
till sig löja samina Egendom emot willkor, att framgent
betala räntan al Egendomen elter hwarje ars
Markegång, samt erlägga Skatte - köpeskillingen beräknad
efter iö> ars sammanstagne grundräntor efter
Kronowärdie.
Riksens Stander, som funnit denna Kronolägenhet
med underlvdande Hemman upptagen uti iz
§. as Riksdags, Beslutet den 2 Maji rZio ibland
de Kongsgardar, för hwilka den fastställde ArrendeSumman
skulle för den återstående Contracts - tiden
erläggas, reducerad till Spannemal efter det årets
Markegång da Penningeräntan bestämdes eller Arrende
- rättigheten bewiljades, bafwa ej anfelt någon
förändring i detta stadgande böra göras eller den begardte
Skattelösen af Krono,Säteriet Ollestad kunna
bewiljas. Hwilket Riksens Ständer fa hos Eder
Kongl. Maj:t i underdånighet tillkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Den i8 Julik. »7?z
»pplast hoS Ridd. och Adeln den 18 Juli-.
----- Httest-Ständet den r8 -- -  - « - » Borgare-Ständetd-18 - -  ----- Bonde-Ständet den 18 - -
Stsrmägtrgste Allernädigste Lsnung'
^ anledning af den Nådiga "Proposition angående
Riksgälds-ContoiretS Utländska gäld, Eder KonA
Maj:k till Riksens Ständers Stats,Utstött täckts afgifwa,
och med hwilken Stats-Utstottet, tillstvrkande
dest antagande, till Riksens Ständer inkommit, fa
Riksens Ständer härmedelst i underdånighet öfweelemna
dest swar.
Riksens Ständer hafwa inhämtat noga underrättelse
our Rttsgälds-Contoirets Utländska Capltalgäld
wid innewarande Riksdags början, samt funnit
densamma, med deri inbegripne 418 st. Obligationer
för Lanen i Holland och Antwerpen, hwardera
a Ett Tusende Gulden, hwilka af Swensta Medborgare,
såsom dem numera tillhörige, före Riksdagens
början uti Riksgälds-Contoiret kill inlösen blifwit
anmälde, wara sa brstaffad som följer, nemi..:
I Holland.
Fora Millioner 2^5,100 Holl. Courant, i flere'ferstildte
Län, hwaraf 529,500 R:dr ärv Lifräntor
I
Brabant.
Sm Millioner 541,000 Gulden Brabandstt
Wexelmynt, i flere serstildte Län.
I Genua.
Lires, Nio Millioner 475,1-2: 6, z. fuoro di
Banco i serskildt Län, hwaraf 45,125 Lires ars
Lifränta.
I
»784 Deri i8l Julli.
I Leipzig.
Ett derstädes till Realisationens befrämjande atz
38o2 upptagit Län af En Million 352,202 R:dr
Convemions-mynt.
I Hamburg,
r:o. Ett derstädes, genom nu mera framlcdne
Canzli-Radel och General Ligen ten Awerhoff souxveradt
Län af 5<-o,og2 Rwr Hamb. B:co.
2:0, Kongl. Allmänna Magazins-Directionens
Skuld till Awerhoffsta Sterbhuset, hwilken wid
i8«y och r8ro grenr Riksdag i Stockholm pa
Riksgälds - Cont»ret bliswit öfwerflyttad, utgörande
152,400 R-de Hamb, B:co, utom derä beräknade
Jntereflcn och omkostnader,
z:o. Kongl. Pommerske Kammarens Wexelfiuld
till akstillige Banquierer i Hamburg, stop
Z5Z,2ö2 R:dr 4Z fl. Hamb. B-co, utom deri beräknade
räntor, hwilken skuld.af Riksens Ständer
wid Urtima Riksdagen här i Orebro gr blifwit
garanterad, med willkor, som orden lyda: A»,
oaktadt Riksens Ständer för denna skuld äkagit stg
gnswarighet, densamma dock alltid kommer att anses,
säsom en Pommerska Landet widhäftande ssuld, hwars
betalande Pomern sjelf bör ombesörja, sa framt defl
nuwarande (är igro) omständigheter till äfwcntyrH
skulle komma att undergå nägon förändring.
Efter noga öfwerwägande af de wigtiga skäl
Eder Kongl, Maj:t i Defl Nådiga Proposition anfört,
hafwa Riksens Stander ansett sig böra med
Eder Kongl. Majit deruti instämma, att Swerige
hwarken bär eller kan betala Rikets Utländsta skulder
annorlunda, än Eder Kongl. Majit behagat proponera,
och här värmare utredas. I följe häraf,
och
Den r8 Julli. r-85
och beträffande först Kongl. Pommerska Kamma,
pens Wexeistuld till akstillige Bcwguierer i Hamburg,
stor z5Z,?62 R:dr 4Z K- Hamb. B-co, för
hwilken Riksens Ständer meddelat deras willkorliga
garanti, hafwa Riksens Ständer besiutik, att denna
stuld, enligt ordalydelsen af sjeffwa garantien, sa till
Capital, som derä beräknade räntor, genast ma utplänas,
och frän Riksgälds-Contoireks Räkenstaper
afföras.
Dernest, och l anseende till Rikets Capital,
gäld i Holland, Brabant och Genua, för derstädes
upptagne Län, hafwa Riksens Ständer beflutit, att
twa tredjedelar af denna Capikalgäld, sädan denswar
wid jnncwarande Riksdags början, utan att häruti
innebegripaS de af Swensta Medborgare tkll inlösen
anmälde 418 Obligationer uti Utländske och
Vrabantste Länen jemte dera beräknade Jntereflen,
nu genast alldeles förswinna; den återstående tredjedelen
mä wäl tills widare uti RiksgaldS-Contoireks
Räkenstaper upptagas, dock öfwerlemnas till Eders
Kongl- Majus afgörande, att, om och enär Eder
Kongl. Maj:t skulle finna det nödigt nägot anspråk
pä berörde tredjedel erkänna eller ock förklara densamma
alldeles förfallen och till intet gjord, pa lika
sätt, som i afseende pa de twa tredjedelarna af räntorna
förut är beflutadk
Widare
angäende stulderne till Awerhoffsta
Sterbhuset i Hamburg, utgörande, 650,422 R;dr
Hamb. B:co i Capital, utom dera beräknade Jntereflen
och omkostnader, hafwa Riksens Ständer af
förekomna serskildta skäl beflutat, att defla Capitalffulder
af 652,40» R:dr Hamb. B-eo än ytterligare
såsom Rikets Gäld erkännas, men icke betalas,
förr än Rikets tillgauM medgifwa, och fädant i»
1786 Den 18 Julli.
tan- olägenhet för dest venninge-wäsende i allmänhet
kan laka sig göra; hwaremot någon ranta a iftägawarande
stulder till Awerhoffsta Sterbhuset,
hwarken nu eiler framdeles kommer att befwara
Swensta Staken.
Sitiftligen wldkommande Riksgälds-ContoitetS
skuld i Leipzig, stor,i Capital En Million z;o,ooo
R:dr Conventionsmynt, utom dera upplupne Jnteressen,
sa emedan de för Länet i Lripzig inssutna medel,
bwanfrän stulden sig härleder, blifwit anwande
till Reeäirationen af Credit - Sedlarna; och förhållandet
med Leipzig dchutom icke ar detsamma, som
med de förut omnämnde orter, der Län blifwit upptagne,
hafwa Riksens Ständer, i betraktande häraf,
besiular, att ffulden i Leipzig, sa till Capital som
upplupne, och widare upplöpande Interesse» böra
godtgöras och betalas, i enli.ghet med de, .wid Länets
upptagande stipulerade wilster, sä fort och i den
ordning Wexlar till någorlunda modererad Cours,
som af Stats-Utstotter kommer att bestammas, kunna
erhallas; eller ock liqvie-en härom pä annat satt,
utan Rikets kännbara förlust kan regleras.
Sedan den betydligaste delen af Rikets Gäld
salunda kommer att förswinna, anse Riksens Ständer
det innebära en rättwisa, att Swensta Medborgares
hos Fransta Regeringen ägande erkände
fordringar, hwilka blifwit uppgifne till en sammanräknad
Summa af Twä Millioner, Pyz,<)Z7 LivrcS
2 Sous 4 Diniers Tournois, af Swensta^Staten
godtgöras till det belopp, som efter föregången närmare
utredning Eder Kongl. Mast i Näder godkänner,
och sadant pä sätt soin följer:
i:o. Böra de iz prvCent, som Hans KonglHWel
Kron-Prinfen uppå berörde fordringar i Nä
dtt
-
Den ,8 Juli,'. k-.;/
der behagat förstjuta med en Summa af 99,864
R:dr 2; ss. Hämd. Brev, genast Hans Kongl. Höghet
godtgöras. och hwilket belopp, enlig: hwad i iiästa
punct omförmäles, kommer att afga frän hwad
de enstilda fordringLägarena ytterligare böra undfå.
2:0. Jemlikt Eders Kongl. Majus Nådiga
Proposition, komma enstilda Swensta Medborgare,
att för deras hos Fransta Regeringen ägande fordringar
af förut omnämnde destafienhet, hwilka af
Eder Kongl. Mast i Näder warda godkände, blott
till twä tredjedelar af dessa fordringars belopp, njuta
indemnisation af Swensta Staten, pä det sitt,
att, sedan ifrän twä tredjedelarne af hela FordriugsSumman
i Frcmstt mynt först afgätt de af Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen i Näder förstjutne 18
proCent, äterstoden, eller 48^:dels proCent reduceras
till Swenstt Bankomynt, efter 8 ss. per Livres Tournois,
hwarefter af det härigenom uppkommande belopp
i Swenstt Banco ytterligare innchälles hwad
till CurSdifferencc wid godtgörande: af Hans Kongl.
Höghet Kron-Primens förskott erfordras. För hwad
sedermera af förenämnde 48^ proCent öfwerblifwcr
meddelas Fordrinasägarena Riksgälds - Contoirets
Obligationer pä Tio är och med Fem proCenrs ärlig
ränta emot qwittencer pä fordringarnas hela belopp,
hwilka gwittencer tillika komma att innefatta
fullkomlig och owillkorlig öfwrrlätelse pä Swensta
Staten af Fordrinasägarenas anspråk hos Fransta
Regeringen för dessa af Swensta Staten liqvidcrade
fordringar.
I anseende till den återstående Tredjedelen, sä
kommer dea likaledes att reduceraS till Swenstt Banco
efter 8stillingar per Livré Tournoss, samt beloppet
derefter iiqvideras med Niksgälds-Contoittts Q
-
r?88 Den ,8 Julik.
bligatsoner pä Tio ar och med Fem proCents ärlig
ranta, hwilka Obligationer, jemlikt Eders Kongl.
Majus Nädiga Proposition, komma att stallas under
Landtbruks,Academiens förwaltning, såsom Fond
tili de fran Academiens bestämmelse oskiljakkige utgifter.
Widkcmmande Sjette puneten af Eders Kongl.
Majus Nädiga Proposition, att af indragne Summor
mätte beräknas någon Fond, hwarä ersättning
ma kunna anwisaS till Swenssa Undersöter, dels
för fordrings - anspråk af lika beskaffenhet med dem,
hwilka näst föregående upptager, men ännu icke siuteligen
äro afgjorda, dels för sadane bewisliga förluster,
som, under en loflig Handel och Sjöfart blifvit
dem tillfogade af Manter, med hwilka Riket
warit i fredligt förhållande, och till aswärjande hwarvf
andra manlina mätt och steg, säsom asturance och dylikt,
icke kunnat tillfyllestgöra, sä, emedan de deruti
omkörmälte fordrings. anspråk och förluster till beskaffenheten
och beloppet icke äro utredde och bestäm»
de, anse Riksens Ständer lämpclinast, att med ftägan
om denna ersättning fär anstä till Riksens Ständers
nästa sammankomst, hwarkörinnan fordrinaarna
och förlusterna genom Eders Kongl. Majus Nådiga
föranstaltande kunna hinna, att granskas, utredas
och bestämmas.
Slutligen, och da efter gjordt öfwersiag pä
Riksgälds-Contoirets Utgifter, sedan största delen af
Utrikes Galdon icke mera fordrar något serskildt anslag,
wilja Riksens Ständer förmoda, att, sedan
Contoiret för »8iz sch följande ären fär sig anslaget
af Bewillningen hwad för Contoiret till uppfyllande
af dest öfriga förbindelser är vundgängeligt,
kkl örlig Summa af 320,000 R:dk Banco skulle.
Den rz Julik. i?Ls
för högst trängande behof, kunna blifwa att tillgä,
i den afsigt Eders Kongl. Majus Nädiga Proposition
vmförmäler, såsom Ranta och AmortistementsFond
för ett till upptagande Län af Tre till högst
Fyra Millioner Riksdaler.
Riksens Ständer framhärda re.
Uppläst hos Ridd. och Adeln ben l8 Julik,
r - Prest, Ständct den i8 ° -
, - Borgarc--Ständct d. »8 , -
- - Bondc»StäNdet den 18 - -
Stormägtigste 2lllernadigste Lonung!
^edan Riksens Ständer i anledning af fa wäl
Eders Kongl. Majus Nädiga Skriswclft till deras
Stats--Ulstott af den iL sistl. Junii, som de densamma
ätföliande Handlingar, rörande werkställighet
af besiulad förbättring i sättet af Riksärendernas
förwaltning inom wederbörande Styrelse-Werk, under
öfwcrwägande förehaft, ej mindre den för detta
ämne nedsatte Committees, an Riksens Ständers
Slals-Utffotts yttrande deröfwer, fä de nu hos Eder
Kongl. Maju i underdänighet anmäla, hwad de för
närwarande ansett till berörde ändamål böra och
kunna tillgöras.
Med underdånigt erkännande af de anstallters
gagnelighet till beredande af den fullkomligaste öfwersigt
utaf Styrelse-Werkets organisation, hwilka Eder
Kongl. Maju käckts widtaga, samt med rättwisande
af ' den under den z Ouober förledit är tillförordnade
Committeens aktningswarda bemödande
och mogna utlätanden t samma sak, fa Riksens
Ständer hoS Eder Kongl. Mchu underdanigst anhäk
-
!7tz« Den r8 Julik.
la, att enär nyfibemälte Commsttee saknat bade tlS
och ledighet fran andra Embecspligter för att kunna
inga i den utförligare behandling af sitt uppdrag,
som mnnet fordrat, mg till utarbetande af en fullständig
plan för en enklare, redigare, sakrare och
mindre rostfiun förwaltning af Rikets Allmänna Ä!
ender, faun en förutgående dertill nödig granskning
och mgaiwing af mkomnr inästgahanda iner och mindre
till lideharfwet lämpeliga Econvmiffa Författnin,
gar, hwariblsnd afwen bestämmandet af gransen ernellan
de Juridiffa och Econvmiffa angelägenheterna,
tillförordnas en serskildt Committce af nagra om
de atffillige Styrelse - Werten kunnige, i Allmänna
Hushållningen erfarne, samt för nit och arbeksssm,
het kände Män, de der under ledighet frän andra
befattningar, och med obehindrad tillgäng i de allmänna
Werken, saim med rättighet till det biträde
derifrån, som för arbetets skyndsammare befordran
knit finnas nödigt, äga, att, ulan hinder af gällande
Lggar och Författningar, föreslå sädane Economiffa
stadganden, samt den ordning för de allmänna ÄrendernaS
handläggande i beha delar, som med Rikets
nänvmande skick och förhallanden bäst kunna instäm,
nia; och allt detta med iakttagande af redan gifwen
föreffrift. akt ali möjelig förkortning i arbetet, jemte
inll rankning i Embeks-och Tjenstemäns antal, vwillkorligen
förenas med ordning, ffnndsamhet, samt allmän
och enskild säkerhet wid arendernas handhafwande-
Da Riksens Ständer äfwen bordt wara
betänkte pä nödige medels anslående till werkställiaheren
af hwad de salunda affat, hafwa de bestulit,
«tt tili nästa Lagtima Riksdag ma till ifragawarande
behof utgå en Summa af ?c>oc>R:dr om äret,
samt derjemte welat i underdånighet anhalla, a» L
fall
Den Julli. 179a
fall denna Summa skulle i anseende till arbetets
widlyftighet befinnas otillräcklig. Eder Kongl-Majit
täcktes af de medel, som kunna bliswa öfwerffott pa
Inkomst-Titlarne, förffjuta det, som dcrmöfwer kan
erfordras, emot ersättning derföre wid nasta Riksdag.
Dä Riksens Ständer pä nu omförmäste sätt
welat sörja för Styrelse-Anstalsternas framtida förbättring,
hafwa de likwäl icke kunnat lemna ur sigle
angelägenheten deraf, att nu warande StyrelseWerk
icke, lämnas utan det biträde och understöd,
som-stör Arendernas jemna gang och skjötsel är af
nöden, och fä med afseende a hwad samtclige Rikets
Werk och Collegier i deras mlatanden anfort, samt
Herrar Committerade tillstyrkt, derföre härinedelst i
underdånighet hemställa följande:
Z:o. Alt hwad till Krigs-Coliegii och Förmast-'
ningens af Sjöaren,derna astöning hörer, ma af de
pä Riks-Statens z-dje Hufwud-Tite! anstagne medel
till Rikets förswarswerk bestridas, enligt den reglering
bade till personal och utgift, som Eder Kongl.
Majit, efter de grunder Riksens Ständer tillika i
underdånighet hemställt, täckts förordna.
2:0. Att, enär Commerce - och Bergs, Collegierne
sielfwe uvpgifwit det åtskilligt indragningar
wid bwardera Werket kunna aga rum, såsom Justitie
Divisionen i det förra, och af åtskilliga Svssior
bland betjeningen pa det senares Stat, samt Commerce
- Collegium defiutom, efter eget anförande och
hwad hittills skett, erhåller tillgångar till Löneförbättringar
af den under Collega disposition serskildt stående
Fond, samt för Bergs-Collegium aswen sädana
kunna astadkommas, genom de betydliga indragningar,
som skulle bliswa en följd af den ändring i samma
Collegii göromål, .att alla blott Juridiska eller
179? Den i» Zuist»
Rättegångsmål derifrån ffiljas, kan, till förvätrandit
af begge desta Collegicrs qwarblifwande Ledamöters
och Betjcnings Läner, paräknaö erforderlig Fond inom
den för bemälte Werk redan anstagne StatsSumma.
gw. Da de af Kammar,Ratten uppgifne möjliga
indragningar a dest Stat sonas blifwa fullt
swarande emot den Löne-tillökning, som för dest Ledamöter
och Betjening kan anses skälig och nödig,
samt B.tjeningens inkomster genom den dem bestadde
anmärknings - procent winna förbättring/ något
nytt Stats-anstag för detta Werk icke af nöden.
4:0. Da deremot befinnes att de KammarCollegium
tillhörande göromalen, i anseende till deras
mängd och answarSfulla beskaffenhet, kunna till
Statens och enskildt gagn bestridas, utan tillökning
i antalet af Collega Ledamöter och Betjening, hälst
nödwändigheken hädanefter later fordra, att Collegii
arbeten pa 2:ne Divisioner fördelas, sa wäl som
förbättring af deras Lönewillkor/ hwilka för göromalen
der mäste uppoffra hela sin tid, fa Riksens
Stander, jemte öfweklenlnande lill Eder Kongl. Maj:t
att om personalens reglerande, förordna, ansta till
densammas aflöning en Summa af 5002 Riksdal./
samt derwid foga deras bestut, att de pa Allmänna
Indragnings - Staten uppförde twenne KammatRads
Löner pä Collegii Stat inflyttas; kommandes
dock aflöningen för det Economiska eller Civila Departementet,
hwilket torde böra flyktas fran Krigstill
Kammar - Collegium, icke att häruti inga, emedan
samma aflöning utgår af de under samma Departements
redowisning stående Castor.
5:0. Till förbättring af Embcts - och Tjensteyräns
i Stats-Contom knappa Lönewilkor under en
swan/
Den »8 Jultt. 179^
owanligt tragen och ansmarsfull tjenstgöring, samt till
aflöning för en wid Werket erforderlig Registrator
är af Riksens Stander bewiljadt etr ärligt Statöanflag
af zooo R:dr, att efter Eders Kongl. Maj-.ts
Nådiga godtfinnande fördelas.
6:0. Som Riksens Stander ansett de HofRatternes
Ledamöter och Betjening anstagne Lönewtllkor
lika litet swarande emot närwarande lids dyrhet,
som emot Öfwer-Domares wardighet och anfwarsfuila
befattning, hafwa de anstagit en Summa
af 6002 R:dr om aret kill fördelning emellan Swea
och Götha Hof, Rätt, hwiken de at Eders KonglMaj:t
i underdånighet fa öfwerlemna, art efter Nådigt
godtfinnande till förman för Embets- och Tjenftemännen
wid nämnde Hof, Nätter omvända.
7:0. Likaledes ock pa enahanda gällande skäl
hafwa Riksens Ständer till förbättring af Justitie
Rewisions - Secreterarnes Löner anstagit en ärlig
Summa af 1002 R:dr efter den fördelning Eder
Kongl. Mant kan täckas i Nader bestämma.
8:0. För att ännu ytterligare åstadkomma någon
tillökning uti Beljeningens wid Rikets Allmänna
Werk knappa Löne - inkomster, hauva Riksens
Ständer, enär Stats Castan ej med drygare anslag
kan graweras, ansett lämpeligt, och fa hos Eder
Kongl. Maj:t i underdånighet anhalla om Nådigt
förordnande, ej mindre att uti Rikets Collegier, undantagande
Stats-Contoiret, ma, i likhet med hwad
i Kammar-Collegiuin nu sker. Jnsinuarions-penningar
erläggas, än uti Konungens Stars - och Justitie
Expeditioner, Hofi Ratterna och samteliga Rikets
Collegier, Taxan a Lösen för Domar, Resolutioner,
Utflag och Expeditioner ma med ;o prrCent
förhöjas, och de fran Hof-Nätterne utgående Cevila
Bihang. Nw nz. Com,
>794 Den i8 Julli.
Communications, Resolutioner betalas med -2 tz.
Banco, samt hwad Hof-Räjtterne och Collegierne
angar, de pa denna grund inflytande medel samlaS
i en serskild Sportel, Casa för hwarje Werk, till
fördelning Betjeningen emellan pa det satt Ledamöterne
emot hwars och ens göromål och förtjenst fin,
na svarande. I sammanhang härmed finna äfwen
Riksens Stander billigt, cltt samma förhöjning i
ExpeditonS-Taxan sträcker sig till alla Under,Domstolar
i Stader och pa Landet, Consistorierne derunder
innebegripne.
9:0 Till afhjelpande af öfwerklagat oiemnt förhållande
emellan göromalen y)id Lands - Canzlierne
och Conloiren, och den derwid bestadde Skrifwarehjelp,
fa Riksens Stander äfwenledes i underdånighet
anhalla, att ej allenast den Lösen som genom
Kongl. Kungörelsen as den »8 Nov. ,801 blifwit
i Nader bewiljad för sadane Communications - och
RemiSsorial-Resokutioner, som wid Lands-Canzlierna
och Contoiren i enskilda mål utfärdas, utan ock Taxan
och Expeditions. Lösen för aila andra ifrån
Lands-Canzlierna och Contoiren utgående Expeditio,
ner, Uisiag och Resvltioner ma ined so prvCent
förhöjas, och hwad salunda faststalldt warder seder,
rnera tjena till efterlefnad för alla utan undantag
wid Lösens erläggande uti Ansöknings- och Nättegangs-mal
ro:o.
Med öfwcrtygelse om nödwändigheten
deraf, att de Löner, som wid hwarje Werk bestas,
ej för de tjenstgörande saknas, hwilket handt, du det
tillätes gamla afskedade och uttjente Embets - och
Tjenstemän, att sin innehafwande Lön pa samma
Stat behålla, fa Riksens Ständer hoS Eder Kongl.
Maja i underdånighet anhalla, det den redan lange
pa«
Den is Juli». »79;
patänkta inrättningen af en Pensions-Cafia för CivilStaten,
hwartill en icke obetydlig Fond är samlad,
ma tili sa ffyndsam werkställighet son, möstigt äe
blifwa befordrad, saint finna emedlertid den författning
böra widtagas, att icke allenast nu warande
Civile Embets, och Tjenstemän och Betjente, hwil,
ka, såsom öfwer 70 ar gamla, erhållit afsked med
Lönens bibehållande, utan ock de hädanefter afskedstagande,
matte warda flyttade pa Allmänna Indragnings,
Staten, att der njuta de dem tillkommande
löner, samt Lönerna wid Wcrken deremot alltid
qwarbliswa till deras förman som de afgangnes
sysior bestrida.
n:o. Sluteligen och hwad angar dek till Herrar
Committerade ingifne Project till en förmånligare
inrättning af göromalen i Rikets Collegier, fa
Riksens Ständer i underdånighet tillkännagiswa, alt
da den deri föreflagne förändring, hwarken synes
medföra någon egentelig besparing för Slaten eller
kunna werkställas med bibehållande af ordning, säkerhet
och ett noggrant afseende pa enskiltes rätt och
allmänt wäl, samt i öfwerenstämmelse med nu gällande
Grundlagar och deri bekräftade rättigheter,
hafwa de ej ansett densamma förtjena det afseende,
att någon af de twenne utfäste belöningar kan Författaren
deraf tilläggas.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. >8 Julli.
- - Prest-Ttändct den 18 - -
, - Borgare-Ttändct d. 18 - -
- , Bonde-Ständer d- 18 - -
Riksens Ständers Gtats-Utstolls Betänkande,
angäende Riksdagsmannen Eric
* * Bru
-
1796 Den i8 Julli.
Bruses frän Larksta-s Län Memorial
om befrielse för Tackjerns-Bcrgslagcrne
frän io:de Tackjet nb-afgiftens erläggande.
^Riksdagsmannen Eric Bruse fran Carlstads Län
har till Hederwarda Bonde--Ständet ingifwet ett
derifrån genom Protocolls-Utdrag af den 20 sistledne
Junii till Stats-Ucjkvtteks Utlärande remitterat,
sa lodande Memorial:
"Ingen lärer kunna neka, att ju Bergslaget,
hwars belägenhet i det förflutna tidehwarfwet warit
och i detta ar den mast bedrösweliga, det oaktadt,
likwal med RiketS öfrige Allmoge täflat, att
med beredwillighet dela Statens bördor, hwilket
Bergslagets Depucerade wid sistsörflutne wigtiga
Riksmöten, wisat wara genom uppoffringar af uråldriga
friheter, såsom besittning af Bergsmansjord
m. m. med ali Patriotisk nit fullgjordt.
Denna beredwillighet i förening med Bergslagets
swaga författning, som desi Deputerade jemte
Idkare af hwad slags jerntillwerkning som hälst,
lifligt känna, såsom ock betraktandet af de förluster
Rikets Drätsel-Werk komme att lida, om denna
wigtiga del af Närmgarne skulle upphöra, föranlat
Bergslagets Deputerade akt wid 1309 ars Riksdag
uti till Riksens Samder ingifwit Memorial fullkomligen
uppdaga detta förhållande; men da något
afseende derpå icke lämnades, ma det wäl icke wara
Bergslagets Deputerade obetagit, att nu eldade af
samma Patriotiska nit, som förut, yrka, att dest näring
ej malte utöfwer all proportion betungas.
I srägorne om Rotering och Lonfcription
war Bergslaget ibland de förste, som till deltagande
vti fullgörande af desse begge skyldigheter, jakade,
fastan
Den i8 Iulin r?s7
fastän derigenom ett onus mera, jemförelsewis kinot
öfrige Skatte-Allmogen, drabbade Bergslaget, halst
det emot erläggande af den betydeliga Tionde-jernsafgifcen,
såsom fullkomligen swarande emot det ifrån
Roteringsstyldigheten oskiljaktige onus, tyckes med
allt stjäl hafwa ifrån denna skyldighet warit befriadt.
Längre tid tillbaka har Kronan wisligen öjwerlamnat
till en hwar, den förut rcgala rättighet, att
söka och begagna fynd under jorden — Att likwal
Bergslaget, en ringa del deraf undantagen, är genom
brist pa denna till Jernets tillwerkning oumgängeliga
rudimateria, i afseende pa priser 06) winkar,
ärligen gansta hardt taxeradt, bewises deraf, att
en ifrån Gruftorget hämtad Malmhop, som giswer
rs Skeppund Tackjern, stall med 26 a 27 Skeppund
betalas, och da Malmens framkörmng 4, 5
a 6 mils wäg, dess rostning, bokning, Hvttefolkets
aflöning, afgång pa Kohl, hwars tillwerkning blir,
Skogens warde oberäknadt, mycket kostsam, korgfattning,
dyra werkstäders underhall m. m. härtill
lägges; lärer hwar och en lätteligen inse den ringa
båtnad som Tackjerns-tillweckningen åtföljer, och att
swelt och möda är den arbetande Bergskarlens enda
behållning.
Utom allt detta finnas ännu bindande Författningar
och Förlags-Förordningar, som da de inrättades,
witzerligen medförde nytta, men såsom andre
Economiste Stadgar, tarfwa efter tid och local, sina
täta förändringar, som oagtadt Bergslagets Deputerades,
äfwen i denna del wid 1809 ars Riksdag,
genom Memorial gjorde påminnelser, ända icke stedt,
hwilka Författningar pålägga denna näring för stork
twäng, för att siuteligen kunna bestå, hwadan den
af sig sjelf mäste upphöra; och Jordbruket såsom
nä
-
i7§r Den i8 Julli.
näringsgren, wkdtagas, hwilket särdeles i Bergslags,
otterne, ka ket »kall stjötas med utmattade armar
och utmärglade Dragare, alldeles ligga neder, samt
brist pa säd till födan och brist pa jern till förswar,
sätta Landet i saknad af medel, till dek sa ifrigt ön
stake
sjelfständighet. Och enär i öftigt, det betrag
tas,
att en Tunna Rag ej löses med mindre an
5 a 6 Skeppund Tackjern, som pa detta arhundradetalet
handt, och uppenbart är, att den ena näringen
ei räcker den andra en hjelpsam hand, samt da
af Konung och Stander i thy fall, widtagne Nadi,
ga och wisa Författningar synas helt och hållet haf,
wa förfelat deras ändamål; finna Bergslagets Deputerake
för deras Committenter, som af deras,
efter föregående Calcul högst obetydliga öfwerstott
mäste tillbyta sig ett mer an knapt lifsuppehälle, in,
gen utwäg öfrig till tillgång pa medel att utgöra
Krono-utstylderne. ,
Bergslagets Deputerade som alsta sanningen,
hafwa ej kunnat undgå lämna denne, alldeles icke
ösiverdrifne bestrisning pa Bergslagets belägenhet.
Den fordrar en ömande behjertenhet; och Deputerade
waga hoppas, att Bergslaget hädanefter
icke blifwer bestattadt utöfwer den proportion, som
i anseende till Rikets öfrige stattejords-ägare blifwit
iakttagen, hwilkct onekeligen stjer om det ensamt för
mittjandet af sine Skogar, da alla andra nyttja deras
utan särstild afgift, stall den gansta betydeliga
Tacklcrns-Tionden, ärligen erlägga, jemte alla öfrige
utstylder, och defiutom deltaga i Rotering och
Conscription, och i följd af denna sednare, sakna sin
paräknade, dock alltid knappa arbetsstyrka, wika tiLer
pä aret längre eller kortare tid.
Den 18 Julik. 1799
Bergslagets Deputerade känna mer än wäl behofwet
och inkomst för Drätsel,Merkel — och
hwarkcn wi eller hemmawarande Medbröder tweka,
att för defia wigtiga ändamål uppoffra allt; men
wi alla hopvas en billig och lika fördelning deraf;
och waga förestå att den betydeliga summa, som genom
erläggande af Tionde, Tackjerns-afgiftcn utgöres
och af Tionde-Langderne till ziffran säkrast
urrönes ost) hwilken Bergslaget hittills ensamt satt
»vidkännas, hädanefter utraknadt efter ett medium af
Tio ar, fördelas pa bela Landet, da Bergslaget
wikt icke undandrager sig ett pa deras jord belöpande
deltagande deri.
Om allt hwad nu anfördt ar tages i noga öfwcrwagande,
torde det gjöra tillfyllest, att werka
den nu asyftade lindring uti Bergslagets onera. Likwäl
torde o§ tillatas, att genom ett korrt sammandrag,
wisa att Bergslagsrörelsen werkeligen förtienar
all möjelig uppmärksamhet och ej bör benäm,
nas med det mindre lämpeliga namnet binäring.
Rikets totala Tackjerns-tillwerkning har för
arén 18°? , 4 och 5 eller zme ar utgjordt för Bergslagen
efter
17,142 dygn — 208,117 Stepp:d 21 Lisp:
dito ;,24l dito-- 6z,o;y dito 9 wid Rergsm. Hyttor
af Ktindspersoner.
dito 11,427 dito — 12;,161 dito 21—5 afStandsyersoner utom
BcrLölag.
— 25-14 —
Och da häraf efter dygnen, T^onde-jerns-afgifterne
efter hwarje Hyttas Tionde-Taxering uträknas,
blir denna afgift, den Bergslaget ensamt
bestridt, gansta betydlig.
Bergs
-
Den i? Julli.
Bergslagets Deputerade sein nu sullgjordt 2:ne
aliana i.e pligter, ben ena, att astämna en fullständia
Neimi, n om dest mer an bxydlamma belägenhet,
och den andra att uppaifwa sattet, hwarpa den
förbättras, ja upphttpas kan, anhalla ödmjukast,
att detta Mein-rial blir Cominliniceradt med de andre
Rcspective Med-Stander, sein eldade af renaste
nit för allmänt wäl ädelmodigt lära inse wigten
af war Motion, och lika ädelmodigt understödja
Bergslagets anhållan vin förskoning för Tionde jernsafgisten,
såsom det rätta medlet att latta Bergslagets
börda, och om möjeligt ar upprätthålla en näring
sa wiatig för Staten, och hwars fall ofelbart
ställe medföra en oersättlig rubbning at de öfrige.
Dock derest denna war önskan ieke winnes, förestå
wi åtminstone befrielse ifrån afgitlen af samma Tionde
för det Tackjern stin kan blåsås, intill dest Masuan
rne, deri det tillwerkas, hinna blifwa sa uppwärmde,
att någon fördel af dem kan dragas, hwartil!
en inanadS tid gemenligen algar.
Till närmare utredande af atgaende kostnader
till ett Skeovund Tackierns-tillwerkning, hafwa
BeraslcgS-Deputerade bilagdt ordenteligen upprättad
Calcul derpå, stin i ali ödmjukhet aberopas.
Orebro den 20 Junst r8>2.
lilric Zruse,
Rikbdagsman för Philipstads Bergslag.
Med föregående Memorial förena sig undertecknade
:
OIofkrrlc880n, stok. Olsxorik,onAker§,
för Grot botte och Hel- för Ofwansjö och Thorsleforst
Bergslag. akers Bergslag.
?6trer Ericsson, kor stansgon,
för Carskoga och Leke Bergsl. fran Wäster Bergsl.
^fan ^näerssonz fran Norbergs Bergslag.
Den 18 Julii. »8or
Calcul.
För Tackjerns-tillwerkning fordras
8o!)l, hwaraf atgangen kan wara olika, emedan
den beror af.KohlenS olika styrka, af Malmens
olika halt, olika smältighet och fiera omstisteliga händelser;
och ehuru för hwarie uppsättning blott räknas
IL tunnor renharkade Kohl, som, da Masugnen
är i full gang, gifwer minst r Skeppund Tackjern,
är dock troligt, alt Malm och Kohl lill halt och
godhet öfwerhufwud tagne, för en allmän beräkning
och med afseende pa wärmnings- och rostnings-behofwen,
samt pa den tid bade sättning och drifning
mäste atechallas, äfwenstm oa öfwerbliswande Slarkoch
Stybbehögar, Kohl-atgangen för hwarie Skeppund
Tackjerns-tillwerkning ej kan räknas ringare
än i8 Tunnor, som a r R-dlr 28 st. Stigen
gör — — B:co R:dr r 9
Framkördt ur Skogen till Hyttan,
ester medel,afstånd räknadt
till 2:ne hwarf vin dagen da
Otterne nyttjas, gör för en kärare
- 2 st. och en dragare 8 st.
wintertagspris
17 6.
Malm, en sa tung stin wadlig
åtkomst äfwen till medelhastighet
ansedd » co procent räknas
pa hwarje Skeppund Tackjern
en wigt efter gangbart pris— r 20 —
Forlönen emellan Gruswan och
Hyttan för medel-afstånd 2
mil till 8 st. — — — 16 —
Transp. z: 14, 6.
1802 Dcn 18 Julii.
Transp. z 14 —
Rostning med wedinläggning
och inkörsel beräknas pa hwarje
Skeppund — — — 5 4
Malmbokning den der ej stjer
genom Mechanist anstallt,
hwilket ar och förmodeligen
blir händelsen wid BergsmansHyttor
i allmänhet — — — 2 —
Limsten med bränning och bok,
ning inberäknad — — — 2 —
Aflöning för Hvttefolket — ---- 8 —
Uppatznittg under blasnings,
dygnen — "— — 2 —-
Rrono-utskylder eller Tion,
de och Bewillning efter sedna,
re arens förhållande
— 63
Byggnader och Redskaper
att uppsätta och underhålla — 6 —
Och kostar således hwarje Skeppund
Tackjern, vlyckshändel,
ser, omsorg, förlag m. m.
oberäknadt R-dlr z: 46, 6.
Stats, Utstvttek får i anledning häraf anföra,
att enligt Färfattningarne, utgöres Tionde, Tackjer,
net af Masugnar och Hyttor med wista Lispund
Tackjern för hwarje blasninasdygn, och får antingen
erläggaS in natura eller ock lösas med penningar ef,
ter den Taxa, Kongl. Kammarkollegium, Kongl.
Stats-Contoiret och Kongl. Bergs-Collegium ar,
ligen fastställa, och som är olika för olika Bergstager.
Denna afgift är icke någon Bewillning, som
grun.
grundar sig pa Taxering, utan en ständig eller ordi,
narie ränta och statt, hwilken, sedan ten. elur föregången
undersökning wid Masugns anläggningen,
bliswit till Lisvundtalet för hwarje blavmngvdygn
utsatt och fastställd, sedermera utgöres endast i pro,
portion af tillwerkningstioen. Och som denne afgift,
lika med Stats-Werkets öfrige ordinarie inkomsttr,
är uti Riks , Staten upptagen och beräknad för
i? 8;o Skeppund a 2 Rwlc ?2 st. Skepoundet,
till en ärlig inkomst af 47,546 R:dlr zr st. Banco:
och Stats-Werket icke kan en sä betydelig inkomst
umbära, utan att derföre erhålla särstild ersättning;
sa kan Stats-Utskottet icke foresta någon förändring
härutinnan, eller att Bergslagerne ifrän merberörde
Räntas utgörande maae befrias, hälst negon annan
utwäg till Stats-Werkets ersättning härföre icke gif,
wes, än att dermed öka Allmänna Bcwillningen,
men hwilket Stats'Utstottct ansett sig hwarken döra
eller kunna tillstyrka.
Men va det Bergslagerne icke ma äga anstd,
ning till någon klagan öfwer ett för högt uppiatt
lösningspris a Tionde-Jernet, i händelse de stulle
finna för sig förmonligare, alt detsamma med penningar
lösa, än in natura lefwerera; ja har StatsUtstottct
trott sig böra till Riksens Högloft. Stan,
der öfwerlämna, huruwida Riksens H'glest. Stan,
der anse nödigt, att hos Kongl. Majit i linderva,
nighet anhalla, det we^crbörande mage undfå Na,
dig befallning, att wid den arliga Tionde, Jerns»
Taxans upprättande i möjeligaste matto iakttaga,
att den icke öfwerstrider de i orten da gängbara Tackjernspris;
hwiket dock Riksens Högloft. Ständers
egst
i8o4 Dcn i8 Juli,'.
egit ompröfwande wördsamligcn hemställes. Orebro
deri 14 Julli 1812.
Pä Höglofl. Nfl-d. och AdelnS Pä Höflmörd. Prcst-StänLedam.
magnar, dets Lcdam. wägnar
Larl förner. 6ei5t. ^lurraz-.
Pä Walo fl. Borgarc-Stän- Pä Hcderw. Bonde-Slän-cts
Ledam. wägnar, dets Ledam. magnar,
^f. öVsZLlin. ^,näer580n.
6. lanellus.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Urskotts
Utlåtande, angäende de bos ^ogloftige
Ridderskapet och 2lde!n gjorde anmärkningar
wid Stats-Utskottets Betänkande
af den 14 i denne mänad, rörande
Riksdagsmannen Bruses ifrån Carlstads
Län Memorial om befrielse för
Tackierns - Bergslagerne fran TiondeTackjerns-asgiftens
erläggande.
, os Högloflige Riddcrssavet och Adeln har, tvid
föredragningen af Stats-Urssottets Betänkande af
den 14 i denne manad, angående Riksdagsmannen
Eric Vruses fran Carlstads Län Memorial vin
befrielse för Tackjcrns - Bergslagerne fran Tionde,
Tackjerns-afgiftens erläggande, Herr Westeren och
Riddaren Dettlof Heykensköld anmärkt, akt
Stats-Utskottets tillstyrkande, det Tackjcrns-Jdkare
hädanefter ssulle tillätas, att utom Auction fä lösa
deras Tionde- Jern, efter det pris, som Kongl. Kammar-
och Bergs-Collegierne samt Kongl. Stats
Con
-
Den 18 Julik. 182;
Contoiret ärligen utsätta, ssulle kunna medföra förluster
för Kongl. Maj:t och Kronan, äswcnsom fiere
stvärigheter i den för Bruksägare nödige tillgäng pä
Tackjern för deras Smiden, och hwarföre Herr As,
sestoren föreftär, att för Kronans höga rätt matte
bibehallaS ett genom erfarenheten godkandt behandlingssätt
med Dest Tionde-Jerns försäljning, hälst
den med ändring asyftade lindring för Bergsmännen
förmodeligen ssulle alldeles uttblifwa, sa framt
Kongl. Collegierne och Kongl. Stats-Contoiret icke
tillika fa den föressrift, att lösningsprisct bör fattas
mer eller mindre under hwad Tackjernct elsest gäller.
Stats-Utssottet får, i anledning af hara erhållen
Kemist fran Högloft. Riddcrssapet ock Adeln,
tillkännagiswa, akt Utssottet i dest förra Betänkande
alldeles icke tillstyrkt någon förändring i hwad gällande
Författningar söressrifwa om terne Räntepersedel
utgörande af Tiondegifwarne pa hittills manligt
sätt; Utssottet har endast föreslagit, att widdén
arliga Tionde-Jerns-Tarans upprättande matteas
wederbörande i möjeligastc mätto iakttagas, att dcn
icke öfwerssrider de i orten gängbara pris; och Utssottet
tror, att sadant icke stall leda till förlust för
Kongl. Mast och Kronan, men wäl om priset utsattes
i Taxan antingen öfwer eller under det i orten
gangbara, ty i dec förra fallet ssulle möjeligen
kunna hända, hwad erfarenheten förut wisat, att inga
antagelige anbud gjordes, hwarigenom TiondeJernet
kvmme att blifwa qwarliggande till ett annat
ar, da priset emedlertid kunde falla, och i den
sednare händelsen, eller om priset i Taxan utsatteS
under det i orten gängbara, wore Kronans förlust
säker och gifwen- Af sädan anledning kan Utssottet
icke stänga hwad Utssottet, angående Tionde-Tack
-
l8o6
Den i8 Julik.
jerns-Taxans upprättande förestagit; hwilket Utststrot
får till sivar a den meddeldte aterremifien wärd,
sammeligen anmäla, med tillkännagitwande derjemte,
att de öfrige ;:ne Rcspective Riks, Standen under
den iZ i denne manad bifallit Stats Utffottets Betänkande
i detta ämne. Orebro d. 22 Julii 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Hkgw. Prest-Ständets
Lcdam. magnar
kl. v. ding erm
Pä Wällöf!. Borgar e-Ständets
Ledam. magnar
st. Wedelin.
Ledam. wägnar
6u8t. lVlurrazr.
Pä Hederw. Bondc-Ständets
Lcdam. wägnar.
stonas ^ncler88on0.
Innalins.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. -8 Iulii.
- - - - Prest-Ständet den 18 - -
- - - - Borgare-Ständetd. 18 -> -
» - - - Bonde-Ständct d. 18 - -
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Betänkande, angäende Herr GeneralAdjutantens
och (öfwerstens m m. Grefwe
G. Löwenhjelms Memorial, att
antingen de Reducerade Gfficerarne wid
Lif-Gardet till Häst och f. d Swensta
Gardes,Regementet mätte, lika med <Vfficerarne
wid f. d. Östgötha (Lavallerie Regemente
sch Adelsfanan fä bibehälla sine
Löningsfärmoner pä lifstid eller ock deste
sednare inom nägon wist tid indragas, i
likhet med hwad för de förre blifwic
bestämdt.
lill Stats-Utskottet har Högloflise Ridderffapet
och
Den rz Julli. 1827
och Adeln remitterat ett af Herr General,Adjutanten,
Ofwerstcn och Commendeuren Grefwe G. Löwenhjelm
ingifwit sa lydande Memorial: "Wid
1329 ars Riksdag ansags Stats-Werkets belägenhet
fordra åtskilligt indragningar i Armeen. Defie
inskränkte sig likwäl, sa wida mig bekant är tili reduction
af i-o Man och 220 Hästar af Lif,Gardet
till Haft och 2oo Hästar af Mörnerska Husarerna
Sa wäl de Officerare af förstnämnde Regemente
som i anledning häraf blefwo reducerade,
som hela Officers-Corpsen wid f. d. Swensta Gärdet,
hwilket förut war upplöst, stäldes pa 8 ars åtnjutande
af sine Lörängs-willkor. Befälet wid Adelsfanan
och wid f. d. Östgötha Cavallerie behvllo deremot
Löner och Boställen pa lifstid — Principen
till denna stillnad i behandling har jag alldrig kunnat
utfinna, och jag tror mig weta att äfwen inom 1809
ars Stats-Utstott wörö tankarne derom delade. Såsom
merendels bortcommenderade eller af stensten sysselsatt
under 1809 ars Riksdag, kunde jag da ej
härom wäcka Motion, och afhölls derifrån wid 1810
ars Riksdag genom den gränts för öfwerläggningsamnen
defie Ständer sig förestrefwo. Jag anhaller
fördenskull om tillstånd att nu kalla Ståndets uppmärksamhet
pa delta ämne och fragar hwad grund
kan wäl gifwas för denna stillnad i behandling?
Manne att det ena ar indelt och det andra är wärfwadt?
Omöjligen.' Det är redan illa nogatkwärfwade
Officerare aro sa swagt lönte i jemnförelse
med en del af de indeldte, utan att deras svfilor
också stola wara osäkrare. Ej heller kan för Adelsfanans
befäl aäföras det stät att det ar såsom tjenstgörande
att anse emedan det när som hälst kan commenderas,
ty Swensta- och Hast, Gardets reducerade
-
I3Q8
Den i§ Julik.
rade Officerare moro cj blott att såsom tjenstgörande
anse uran wöro werkeligcn tjenstgörande nar
de reducerades. Jag wet att man anför särskilda
Konunga-Bref och Förordnanden. Men wära Fullmagter
dara också Konungens Höga underskrift och
ehwar denne finnes mäste den utan twifwel medfö,
ra enahanda helgd. Da werkan af denna Kongl,
undecstrift i anseende till Starens nöd och dristande
tillgångar mäste rudbas, dör wäl detta gälla lika
för alla, chwad Documentet, som med Konungens
Höga namn ar ätecknadt, an ma heta, och, jag upprepar
det, en Kongl. Fullmagt anser jag i dttta fall
sa helig som någon annan med Kongl underskrift
försedd säkerhet, hwilkct alldrabäst deraf bewises,
att utan dom och ransakning kan ingen annan an
innehafware af förtroende-syssla, stiljas ifrån den
tjenst och de dermed åtföljande förmvner, en KonglFullmagt
honom tillagt. Om nu ohjelpelig brist pä
tillgångar, kan berättiga Staten att rubba salunda
försäkrade rättigheter i anseende till werkeligen tjenstgörande
och fullt tjenstbare Officerare, med huru
mycket mera skjäl är Staten' ej dertill berättigad i
anseende till Officerare som icke mera aro och pä
längre lid ej warit tjenstgörande, och som icke alla
kunna wara tjenstbare, sedan aldeen fatt uttaga fin
rätt eller lang owcrksamhet cffdrutit deras bana och
förlamat deras förmögenheter.
Till detta Argument fimar sig ett annat. Denna
Stat har utan twifwel ressvurcer, men den har
stora behof, och en del af dessa stiga dageligen' genom
mynt-systemets beskaffenhet. Nyligen hörde jag
med glädje att Ridderstapet och Adeln med adel wärme
ätagic sig ware Tysta Cameraters öde — mä
det tillätas mig att här uppfylla den skyldighet jag
för
-
Den -8 Julik.. »829
förra gängen mot min wilja ccncm mm fränwaro
försummade. Den att såsom wittne af deras förtjenster
förena mig med dem som lifligen önsta att än
en gäng stä i linien med sädane wapcnbröder, och
att om delta hopp ej kan uppfyllas, åtminstone i'
Economist wäg se deras swara öde lattadt i den
mohn möjelighctcn det metgiswcr. Men till den undsättning
hwartill de äga sa helig rätt fordras medel.
Här hemina behöswa wi icke eller se ost långt ikring
man art upptäcka te behof och inse huru bekymmersam
hushållningen med z:dje Hufwudtiteln mäste
bliswa när alla de brister stola fyllas, som gemmi
myntets försämring uppkommit eller förswärats. Wi
se ju Befälet wid alla wara wetenstapiiga Corpfir,
wid Artilleriet, Flottorne, Fältmätningen och Forti,
ficationen, illa lönte till en grad som öfwergär all
föreställning om en möjelig disproportion emellan Lön
och det tarfweligaste uppfyllande af de nödwändigaste
behoswer; Cbeferne wid desse Cvrpser börja redan
möra stor swärighet wid Officers-C.orpsccnes tillbörliga
complctterande, och likwäl hwilar hela Förswars-Werkets
styrka pä desse Corpsers bestånd och
goda sammansättning. Widare se wi en möjclighet
akt Staten en gäng finner stg böra foga någon anstalt
till sadane lytte Krigsmäns bergning som intet
hem och inge anhörige äga. Men hwar stola medel
till allt detta och en mängd andre päkommande
och oundgängclige utgifter tagas.
Jag anser högst öswerflödigt akt spilla ett ord
mer eller en minut mer af Ståndets tid att widare
bewisa werkligheten af wära behof, och när man betraktar
dessa, känner man sig oemotständeligen dragen
att wilja ät Tuna med flere Kronans lägenheter,
sä ansenliga, alt afkastningen af en enda st ille
Bihang. N:o racka
>812 Den 18 Julik.
räcka akt fördubbla 52 a 62 Artilleri, eller Marin,
Officerares lönewillkor, eller att rikeligen pensionera
202 Invalider.
Jag förestår fördenskull att samma principe som
tvid 1829 ars Riksdag upvä Reducerade Officerare
af Lifgardet till Häst och f. d. Swensta Gardet
blifwit följd, mutLU8 mutanäls anwändas pä A,
delssanans och f. d. östgötha Cavallerie,Officerare,
elier ock att förstnämnde bade Gardes-Regementers
Reducerade Officerare i likhet med bade sistnämnde
Corpjcrs Befäl blifwa hugnade med sine Löningsförmäners
bibehållande pa lifstid, t» jag upprepar
det, en rättwis grund till olika behandling i lika fall
kan svårligen uppgifwaS. Skulle den förre af desie
mina i ödmjukhet wäckte Motioner bifallas, får jag
till undwikände af den hårdhet som ar att befara,
da dpUke atgjerder, utan afseende pa sarffildte omständigheter,
bestutas, i lika ödmjukhet förestå att till
Kongl. Maj-t i underdånighet öfwerlämnas de modificationer
i werkställigheten, hwartill fortsatt tjenstgöring
eller inlagde förtjenster rätlwisligen kunna föranleda.
Atterligare anhMer jag ödmjukeligen alt
Stats-Utskottet, till hwilket detta, om Höglostige
Ridderstapet och Adeln sa för godt finner, anda
stall remitteras, blifwer anmodadc att sig afwen öfwer
werkstalligheten nogare yttra an jag ined de
ofullständige Notioner jag äger om ämnets alla inre
förhallanden kan åstadkomma, örebro den 22 Jurist
1812. 6. I.öv eniH elm."
Stats-Utskottet instämmer för desi del med
Herr Grefwe Löwenhjelm, att det för Kongl.
Majit och Kronan skulle blifwa en icke obetydelig
inkomst, om de till indragning ställde ^Indelningar,
Läner och Boställen wid sä wäl f. d. Östgötha Ca
»alle
-
Den >8 Julli. rön
vallerie- Regemente som Adelsfane-Regementet im
dragas till Kronan, utan asdidande af JnnehaswarrieS
afgång eller befordran; och da Stars--Urikottet
erinrat sig förhållandet med de Reducerade Officerarne
wid Lif-Gardet till Häst, f. d. Swensta Gardet
och af Palönsta eller Andra Gardes-Regementet,
för hwilka ru tid af Älta är bestämdes, under
hwilken de skulle fä wara i åtnjutande af sine innehafde
Lön»'ngs> willtor; sa har Utffoltet trott det kunna
förenäs med bade rättwisa och billighet, att wist
tid äfwen fastställdes för Innehafware ak de till
indragning bestämde Indelningar, Löner och Bosta!-  len wid f. d. Östgötha Cavallerie och Adelsfane-Regementet,
efter hwars förlopp desie Indelningar, Löner
och Boställen owillkorligen bcrde till Staksr
Merkel indragas; men dä Utskottet nogsamt inser,
att härwid kunna förekomma sadane omjtändigherer,
hwilka förtjena särskildt afseende,, och erm hwarken
Utskottet eller Riksens Högloflige Stander kunna wa,
ra i tillfälle akt bedöma; sä anser Utskottet ändamä,
ler säkrast winnås pa ett sädant sätt, att ingen enskilds
rätt förnärmas jemte det Kronans förmohn
och bästa tillika befordras, om detta ärende i underdänighet
hemställeS kill Kongl. Maj:t. CtarsUtstottet
fär derföre färesta, akt Riksens Höglostige
Ständer, ined hämtad anledning af stadgande: för
de Reducerade Officerarne wid Gardes - Regemenkerne,
mätte till Kongl. Majit i underdånighet öfwerlämna,
att efter Nådig pröfning vcl) befinnande
omständigheter bestämma en wisi och lämpelig tid,
Wid hwilken de till indragning ställde Indelningar,
Löner och Boställen wid f. d. ^östgötha Cavallerie
och Adelsfane,Regementet böra, utan afseende pä
* * In
-
»812 Den 18 Julii.
Jnnehafwarnes afgång, befordran eller transport,
till Stats, Werket owägcrligen indragas.
I afseende pa Herr Vretens hemställan, att
de Reducerade Officerarne wid Lif-Garder till Häst
och f. d. Swensta Gardes - Regementet matte i annat
sall, lika med de Reducerade Officerarne af
Adelsfanan och f. d. Östgöta Cavallerie, Regemente,
fä bibehålla sine Lönings-förmoner pa lifstid, får
Stats-Utstottet tillkännagifwa, att enligt Riksens
Scänderö wid Stars»Regleringen fattade beslut,
singö de wid Gardes-Regementerne Reducerade Officerare
bibehålla icke allenast deras Läner pa Stat
utan ock den dem särskildt i >8os ars Stat derutöfwer
tillagde ersättning för förlorade CompagnieNevenuer
och Inkomster; men som detta hade egenteligen
afseende pa godtgörandet för erlagde drygare
accocd, sa förklarade Riksens Ständer uti deras underdåniga
strifwelse till Kongl. Maj:t af den io:de
April -8'o, angående Stats-Regleringen, det Riksens
Ständer ansett billigt, att en wis tid för dese
Löners owillkorliga åtnjutande borde bestammas,
hwarefter Lönerne ofelbart komma att indragas, antingen
Jnnehafwaren under tiden wunnit annan befordran
eller ej; och skulle harwid iakttagas, att de
Officerare, som efter dcsia grunder crhöllo ersättning
för deras Reducerade Beuster, skulle i s:ne ar åtnjuta
densamma, wid hwilken tids förlopp totala erfält
ungssumman för 6 ar pa en gang i Stats-Werkets
Reverser uppå lika tid med 6 procents ranta
till dem skulle utbetalas.
Stats»Utskottet kan destomindre tillstyrka någon
ändring härutinnan, som desie Officerare, ehwad
de genast taga alsted eller ock winna transport eller
befordran till annan Tjenst och Lön, ändock fa i 8
är6
Den i8 Julli. i8iZ
ars tid bibehålla icke allenast hela Lönen utan ock
den särstilda ersättningen uti bade penningar och spanncmal,
och såmedelst erhålla wida större accord, än
hwartill de annars, enligt Accords - Reglementet
wero berättigade — och bör Stats-Utstottet i öfrigt
tillkännagifwa, det Stats-Werket icke ager någon
tillgäng a Stat till utsträckande af en fa belydelig
förmohn pä lifstid för Officerare, som til!
största delen äro i sin bästa alder och af hwilkas redan
adaaalagde utmärkta nit och warma för sitt
Fosterland det icke ar alt förmoda, det de skulle wilja
eller önsta, art va sadant sätt se sig i förtid förwandlade
lill Lifstids-Pensionärer.
Riksens Högloflig Ständers egen pröfning underställes
allt detta ^vördsammeligen. Örebro den 14
Julii ,8r2.
Pä Högl. Ridd. och Adelns Pä Högm. Prest-Ständets
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
Larl lVI örner. 6ust. iVlurrL)r.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hcderw. Bonde-Ständcts
Lcdani. mägnar, dets Ledam. wägnar,
st. Wedelin. ^näer850n.
0. tunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 18 Julik.
- Prest - Ständct den 18 - -
- Borgare-Ständet d. 18 - -
- Bonde-Ständct den »8 - -
wördfamt Memorial!
Respective Riks-Ständen hafwa tik Allmänna
Beswärs- och Economie-Utstottet återremitterat
Ut
-
rr'4 Den rs Julik
Utjkotteks afgifne Betänkande öfwer Branwins bran»
ningen, med anmodan att föreslå jemkning i te puneter,
om hwilka Slanten warit af olika tanka.
Följande Mvmenter af Utskottets Betankandr
aro af alla Slänten difallne;
r:sta. Pä Landet får endast Hemmansägars
eller Hemmansbrukare bränna.
z tje. Hemmanswärdet hör taxas till grund
för tillätne Pannerymden.
6:te> Endast 8:ta man ader om aret — fran
den r;sta Ockob.r tili d. r sta Junit - sär Brans
Winsbrannina utöfwas.
7:de. Rättigheten alt bränna får uxplatas atz
annan pä ägorne boende nian, dock ostyckad.
i;:de. Förbud mot införsel af Utländskt Bran»
Win m. m. tillstvrkes, samt att tillåtelse till införskrifning
af Utländsk Spannemal matte bewiljaS ens
dast i händelse gf werkligt behof.
iä:te. Det Reglementariska om Krogaxne öflemnas
ak Styrelsen. Nägxa modificationer, som
Willoff. Borgare-Ståndet och Hederwärda Bons
de-Stän> et föreslagit, andra icke histwudideen.
i?:de. Distillerspanna cm Ser Kannor till»
lates utan serskild afgift eller beräkning.
iglde Momemet, som nämner om Parme»
stämpl.ng ai; jemväl bifallit.
I nedanstående puncter haswa Riks-Ständen
stadrmt i olika Beslut.
-:dra Momentet. Mål hafwa alla syra Standen
sagt, att ingen Panna får öswerstiga 90 Kannors
rvmd, men Högloft. Ridderssapet och Adela
samt Wallof!. Borgare - Ståndet tillåta nyttjandet
os till och med twenne Nittio Kannors Pannor för
Wa-re eller Brukare af Jord af deremot fwarande
wars
Den i8 Julik. 1815
wärde: Hederwärda Bonde-Ståndet tillåter än flere
pannors nyttjande: Högwördige Prest - Sländct
har bifallit Utssotlcts Betänkande.
Ukssottet föresiär nyttjande af högst twenne Nittio
kannors Pannor, samt med anledning af sa wäl
af hwad för lörsta Pannan ar stadgat, ftin ock i
anseende till Wallof!. Borgare, och Hederwärda
Bonte-Ståndets gjorde förbehåll mot följande progresfiwa
Panne, afgift:
Fran 90 till och med ivo k:rs sammanräknade Pannor.
betalas 60 för hwarjc kannum
Fr. 100 till och med no — 7-2 Dito Dito.
Fr. no — 120 — 80 Dito Dito.
Fr. 120 — iza — go Dito Dito.
Fr. izo — — 140 — ic>I Dito Dito.
Fr. 140 — — i;o — i, 0 Dito Dito.'
Fr. ito — — 160 — 120 Dito Dito.
Fr. 162 — — 170 — izo Dito Dito.
Fr. 170 till och med 180 — 140 Dito Dito.
g:de och r:te Momenten halma Högwördiae
Prest-Standet, Wallofl. Borgare-Standet och Hederwarda
Bonde-Standet begärt ffulle salunda redigeras,
nemligen:
Ägare eller Brukare af Hemman eller Hemmansdelar
a Landet under och till och med
520 R:drs wärde fa begagna vrdinaik
Panncrymd 20 Kannor.
750
, 120a
2000
zooo
4000
soo»
2 g Dito.
Z0 Dito.
Zs Dito.
40) maximum til!
41; zo Kannor.
52
6c»oo
f 6sso
-:dm i
Elak"
VI 0,202
Den i8 Julik.
551
6o! Maximum
6; s 7s Kanner.
75
/ n 000
1^2.000
^:dre ) '
^ n -1^,002
Ciasien.-^
^ l 14.000
78-,
8i I Maximum
84 till
87 90 Kannor.
§2-»
Hwarwid iakttagcs, att den sista Panne-pmden k
farsta och andra Clasiernc, ingär i den nästföljande
Clasiens maximum, sa att 50 Kannus Panna kan
ökas lill 75 Kanner, och den sistnämnde till 92
Kannor för den dera lövande gscust. bwaremot den,
som ike ager sa stor Panna, bondin ester osinan,
stående Tariff för desi Hemnians warde tillkominer,
endast bualar asgisten ester den werkliga Pannerymd,
hwaraf han sig begagnar.
bwaremot Höglofl. Nidderffapet och Adeln bifall
t Utssotkets Förstag.
Utffetket förestår antagandet af denna noa tariff
med den förändring: Att den Jordägare, hwars
Hemmans warde öfwerstiger 2200 N:dr och som
wi i nöttja större Pannerymd, bör erlägga femtio
proCents högre afgift.
8:de Mome"tet. Hög'ost. Nidderffapet vch,Adeln,
Wällofl. Borgare, Stander och Hedcrwärda
Bonde-Ståndet tillåta sammanstaendet af Brän
nings
-
Den i8 Julli. kör?
mnaSrättigheten för Hemman, som ffötas med ägarens
eller Brukarens egne bade Folk och Dragare,
nar Hemman äro belägne inom en mils afstånd fran
det ställe, der Ägaren eller Brukaren ar wistande,
boende eller Mantalsffrifwen.
Utskottet förestår detta till antagande.
y:de Momentet. Föstande proportioner för
Städerne hafwa alla Fyra Standen stadgadt:
80 Mantalsskrifne Personer ssola fa begagna
50 Kannors Panna
120 — — 60 Dito.
— — 70 Dite.
2§s — — 80 'Dsto.
Z02 — 90 Dito.
Wallof!. Vorgare^Standet orkar för 50 mantalsffrifne
personer begagnandet af en Z4 KannorS
Panna.
Utssottet finner ei ffäl wara, att denna Wälstlofl.
Borgare-Standels tanka tillstyrka.
roche och utteMomenttn. Beträffande Bränwinsbränninam
och Distillerinqen i Stockholm, Götheborg
och Carlskrona. Alla Stånden hafwa bestulit,
att Kongl. Mant nia derom förordna ester
Desi Nådiga godtfinnande och till Statens bästa
fördel. — Enligt Höglofl, Nidderffapet och Adelns,
Wallof!. Borgare - och Hedcrwärda Bonde-Ståndens
Bestut skall Svannemals-förbrännings-gwantiteten
beräknas ester antalet af mantalsskrifne personer-
— Höglofl. Nidderffapet och Adeln samt Hederwärda
Bonde-Ständer saga, att samma grunder
> box
-
rsi8 Den ,8 Julik.
börte der följas i afseende pä Pannornes storlek,
som för andra Skader är Stadgadt. Walloflige
Borgare - Ståndet anhäller, att i fall deija StaderS
Bränningscäkt stuve upplätas ät Arrendatorer, Borgerstaj)<!
i deija Skader matte aga förmånsrätt.
Utstottet förestår: Att för deke Städer matte
tillätaS begagnandet af större Pannor än blott go
KannorS rymd; att Kronan ma fa förarrendera
V-tänningsrältighetens utöfwandc uti de§ egna Werk,
men ej förarrendera Branningsrättighetens begagnande
i Arrendatores cnssilda och mindre Werk, emedan
k detta sednare fall controllen synes bli omöjlig.
raue och rz:de Momenten. Högloft. Ridder»
stapel och Adeln samt det Wällofl. Borgare-Ståndet
haswa bifallit de af Utstottet förestagne Pannevch
Consumtionö - afaisterne. Högwördige PrestStandet
har yttrat sig wilja aswakca Högloft. Bewillnings
- Ucstvttets projcct; men likwäl i sin till
sainma Utskott aftatne remisi förklarat sig halst önsta
Consmntions- och Pannerymds, afgift. Hederwärda
Bonde-Ståndet har förklarat sig för Paulie
- och Hemmans - afgift a Landet, samt Panneoch
Personal-asgift Scadcrne.
Utstottct förestår Parme- och Consumtkons-afgift;
den sednare beständig; den förra upphörande för de
mannder, Bränwinsbranningen förbjudes,
r^de Mom. Utstottet förestår följande nya af
Högloft. Ridderstam och Adeln, Wällofl. BorgareStandet
och Hederwarda Bonde-Stander gillade
redaction af Momentet, rörande Branwinsbranningsfördud:
Hos
Kongl. Maj:t anser Utstottet Riksens Högloft.
Ständer böra i underdånighet achalia, att förbud
mot Branwins/tillwerkning icke malte fä äga
rum
Den ir Julik. 1819
ruin för längre eller kortare tid. utan högst wigtige
vrsaker, och dä RiketS behof af Spannemäl icke kan
fyllas pä annat satt, än genom besparing af den,
som k annat fall stuve ätgä till Bränwinsbränning»
Enär ett sädank förbud emot Bränwinsbxäukilng
under en eiler siere mannder as den tillärna
BränwinLbrannlngsaiden bliswit ansett nödigt, kommer
denna förbuds tid att ställas pä sä manga mävader,
räknade frän October mänads början, som
nödwändigheken fordrar; Ächensom förbudstiden alltid
kommer att wara uti oafbruten fortsättning och således
utan mellanskofaf tillätne elier icke tillätne bränncri-terminer;
Hwarförutan hos Kongl, Masit bör underdänigst
anhällas, att enär Brännvinsbränning för längre
eller kortare tid anses böra inställas, Kongl, Maj:L
täckes derom sä tidigt som möjligt ar, meddela allmän
underrättelse» pä det Hushällare mage blifwa
k tillfälle derefter stalla de härmed i sammanhang "
stående enstilde hushälls-anstalter
Alla
inskränkningar uti Branwins-tillwcrknmgstiden
böra wara lika, och inträffa under lamma tid
i alla Städer och pä Landet öfwer hela Riket,
i8:de Mom, Hwad BränwinS-Redstapcns be»
ssaffenhek angar, förestär Unkottet följande af Högwördige
Prest, Ståndet, Wällofl. Borgare-Ståndet
och Hedcrwärda Bonde-Ständer antagne redaction,
Jnaen Branwinsöranneri - Panna fär i Stad
eller pä Landet öfwerstiga KannorS rymd eller
storlek; Wid mätningen af en Panna med wänlig
Hatt, mätt ifrän bottnen till halsen, och pä en Panna
med Ermst Hatt ifrän bottnen upp till Kranen;
Dock sä att wid all mäming afseende icke göres pä
Twä till högst Tre Kannors större rymd för Let sä
kallade kokrummel»
Ev
1820 Den 18 Julik.
En Bränwins-panna, hwars höjd understiger
en Tredjedel af dest diameter får ej öfwerstiga hälften
af den Pannerymd, ägoren är berättigad att
nyttja efter den , här ofwanföre antagne beräkning;
Hwiikct allt till Riklens Haglöfs. Ständers widare
ompröfwande wördfammeligen vfwerlemnas. Orebro
den iz-de Julii 1812.
Pä .röSgloff. Ridd. Adclns Pä Höaw. Prcst-StänLedam.
wägnae, dets Lvdam. magnar,
läl. 6/Il6nborZ. O. v. lä o sen srein.
Pä Wällust. Borgarc-Stän- Pä H^derw. Bonde-Stän,
dets Ledam. magnar, dets Ledam. magnar,
Olot Lzösteät. O. k. Lekare.
^lox. I/-lZ6r^ien.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 18 Julli.
- - - - Prest-Ständet den 18 - - -
- - - - Borgarc-Ständct d. 18 - - -
- - - - Bonde-Ständet d. l8 - - -
Wördfamt Memorial!
ex
Oran Högloft. Ridderstapet och Adeln och Hederwärda
Bonde-Ståndet hafwa 2:ne särstildta Memocialer
blifwit till Riksens Högloft. Ständers Allmänna
BeswärS- och Economie-Utskott remitterade,
nemligen.-
i:o. Af Friherre C. L. Stael von Hollstein;
derutinnan han anför, att, med förökande
af Sweriges stridskrafter, Riksens Ständer afwen
böra wara betänkte pä anskaffandet af Krutets förnämsta
ingrediens Saltbikter, sä att dels denna wahra
icke mä genom betz upphandling frän Utrikes Orter
be
-
' Den r8 Julik. r82l
belasta Handclswägen, dels Riket icke stadna i be
roende
af Utrikes Magcer för erhällande af samma
wahra, som ganska läkt och lil! öfwerflöd kan produceras
i Riket. Att orsaken till Saftbttter-tillwerkningens
aftagande i Riket härleder sig förnämligast
frän den rättighet Hemmanöägarne äro förunnade,
att för en elter tidernes pris ringa ersätt
ning
lösa sig frän Saltbitter-gjarden, som dä samma
ersättning, stadgades wäl swarade mot inköpspriset
för wahran; men hwarpä Kongl. Mas:t och
Kronan wid upphandlingarne efter de derä nu gängse
priser gör betydelig förlust, ej mindre än fran den
allmänt radande okunnoghet uti Saltbitter-riilwerkningen,
hwiiken mer och mer tilltagit sedan Saltbitter-siudningen
efter r8oo ars Riksdag för Kronans
räkning upphörde, och widare stall tilltaga;
lawida ej genom alagd skyldighet att tillwerka och in
natura till Kronan lefwerera denna wahra, samt genom
särstilte pa wettenskaplige grunder skeende Salt.
bitter-Sjuderie. Inrättningar, denna handtering bibehållas
och utwidgas samt kunnige Sjudare frän sädane
ställen kunna blifwa att tillgå: Och stuteligen
att berörde tillwerkning icke lärer kunna utan förlust
i smätt werkställas, sä att Asiociationer af Härader
eller Socknar torde blifwa en nödwändigbet.
Pä desie grunder föresiär Friherre Stael von
Hollstein; att Saltbitter tillwerkning och lefwerering
af denna wahra in natura bör förbindas såsom
en owillkorlig plikt med hwarje Hemman: Att
Bolag Härads- eller Socknewis i och för Saltbitter,
tillwerkningen torde böra säsom werkställbarast
blifwa en nödwändig fölgd af en sädan lefwereringsstylldighet
i sjelfwa wahran, och att med eftergift af
den ersättning eller betalning till 36 si. pa hwarje
Hem
-
r8rs Den rz Julli.
Hemman, för ett halft Lispund Saltbitter beräknad
, ftin Kronan förbundit sig erlägga, och hwilken
ersättning Författaren anser för sa obetydlig att
eftergifwa, Seminarier för Saltbitter, tillwerkningen
borde, med den deraf till circa 50,222 Rwle
Banco ärligen uppgående besparing, af Kongl. Majtt
och Kronan pä desi bekostnad i Landsorterne inrättas,
derifrån kunnige Saltbitter-Sjudare kunde lill
betjening för de enstilta Corporationers tillwerkningar
Utgå och andre ater derstädes tilldanas.
L:o. Af Riksdagsmannen Anders,Erlandsson
fran Olands Södra Mot, derutinnan han af
anförde orsaker förmenar alla Skader i Riket, hwil,
ka lika med Landets Jnnewänare njuta enahanda
fördel as Rikets förswar, böra deltaga uti Saltbit,
ter-tillwerkningen kill Rikets behof och att alias gemensamma
stylldiahek bör wara, att hwar i sin mohn
anskaffa hwad som tjenar till gemensam nytta.
Hwad beha Memorialer således innehålla, och
Utskottet i öfrigt krodt wara med detta ämne sören,
ligt, har Utskottet noga öswerwägak, samt deraf funnit:
Att
Rikets hitintills paraknade Krut-behof utgjord!
6,loo Centner, deraf 1274 Centner åtgå till
arliga Erercitier, Z022 Centner till Bekgwerken och
det öfriga eller 2026 Centner endast blifwer att påräkna
kill Kronans förrader och pakommande krig:
Att för denna Krut-tiltwerkning, som äfwen öfwerensstämmer
med de för Krutbruken i Riket utfärdade
Privilegier, erfordras ärligen något öfwer
52,202 Lispund Saltbitter, hwilket i det närmaste
instämmer med det guantum Saltbitter till ett halst
Lispund per Hemman beräknad, som nu med penningar
till största delen löses af Hemmans-ägarne.
Den »8 Julik. iLLz
och eljest wörö akt påräkna af Rikets till omkring
65,2cm uppgående Hemmantal utom 8 a 12,-220
Lispund Saltbitter, som deiutöswer ärligen erfordras
till Skedwattens-Fabrikerne, Glasbruken, Laboratorierne
och Apoteken m- m.
Det har dessutom lika liket kunnat undfalla Utskottet,
att genom förlusten af Österbotten, hwarifrån
förut omkring kwa tredjedelar af Rikets Saltbiltec-behof
kunnat päräknas, och äfwen genom ett
sedermera tillkommit förbud fran Kejserliga Ryska Regeringen
mot utförsel af denna wahra, en sadan tillgäng
alldeles blifwit tillstängd, som Utskottet tillika
trodt sig inse, att med Krigsmagtens förökande, och
dess ärliga Exercice säsom en följd af Europas Politiska
förhållande och hwarje Magrs nödwändigyet,
akt wara beredd pä kraftigt förswar, i händelse af
anfall, ett betydeligare förräd af Sa'tbmer bör wara
akt påräkna; och om Rikets behof af denna wahra,
som i sednare ären knappast till en ättondede!
blifwit inom Riket tillwerkat, skulle frän Utrikes Orter
upphandlas, medförde sadan upphandling icke allenast
en ganska ofördelagtig inflytelse pä handelswägen,
som ärligen wore att beräkna i tilltagande,
utan äfwen wid möjeligen upphörande tillfälle att
pä sadan wag, änskönt med Rikets märkeliga skada
fylla behofwet, Riket kunde igenom brist pä denna
wahra, som inga andra förswarsanstallter möjeligen
skulle kunna uppwaga, raka i största förlägenhet och
wada.
Utskottet har äfwen icke heller förgätit, hwad
nagra fä Häraders erfarenhet under de sednare ären
bekräftat, hwarest öfwerenskommelser om egen Saltbitter
»tillwerkning, Ladors anläggande och inköp af
dertill nödige karl blifwit träffade och i werket ställde,
r824 Den !8 Julik.
de, att denna handtering, utom hwad til! inköp af
Pannor och Saltbitter, Ladorms första inrättning
och anläggning algar, fordrar föga förlagcr och kostnader
samt wid gansta matteliga priser, wida under
de nu gängse, inbringar ät anläggarne ester fa ars
förlopp en Icke vbetydelig afkastning, som, om den
cn widare utwidgades, ssulle öfweroa till en i bade
allmänt och enskilt hänseende gansta lönande näring,
sardeies för anläggningar inwid Städerne, hwarest
öfwerstödig tillgång i allmänhet finnes pa sadane ämnen,
som, rätteligen tiliwarawgne och begagnade, i
betydelig matto befordra Saltbitterns danande.
Da erfarenheten jemwäl besannat, att wedätgängen
icke öfwerstiaer, med nu warande föga
kännedom oin lindrigaste och fördelaatiaaste sattet för
denna tillwerkning, en fjerdedelS Cubik-famn för
hwarfe 2:ne Lispund, och Utstoltet af de wcttenskapligc
undersökningar och anställande försök, uti denna
handtering, som Kongl. Maj:t i Nader täkts
uppdraga at en särskilt dertill förordnad Direction
af sakkunnige Män, har säker anledning förwänta
åtskilliga wiatiga Resultater, som ofelbart komma att
sördelagtigt werka till en ymnigare Saltbitter-fangst,
genom jordens behöriga wahl och tillblandning, Saltbikter,
Ladornas förmånligare inrättningar, och Sim
deri - förrättningens ordenteligare behandlingssätt,
samt, såsom en fölgd deraf, äfwen leda till besparing
af bade tid, arbete och bränsle af flere handa stag,
tror Utffottet att denna handtering icke allenast bör
såsom en pligt aläggas, utan äfwen uppmuntras,
synnerligen i stort, Härads- eller Socknewis, genom
antingen Jnnewanarnes astvciationer, eller ock
genom enskiltas anläggningar under Entreprenad och
med full. ansvarighet samt säkerhet för fullgörandet
Den is Julik. >82;
af de Corporationers lefwereringsstyldighet, som med
Entreprenören contraheras.
Med godkännande af den ej bestridde grundfatts,
att alla Medborgare aga lika rätt till förswar,
följer äfwen den Reciproqua förbindelse för
alla Medboras-Closter, att gemensamt bidraga dertill,
pch da Utffottet icke kunnat winna någon upplysning,
akt Stadernes Jnnewanare genom särstilte
eller allmänna Privilegier eller Resolutioner warit
eller aro mera än Landtmänncn sritagne fran den
allmänna skyldigheten att bidraga till erhållande af
RiketS Saltbitter-behof, utan det twärtom ar i
mannaminne, det Saltbitter Sjuderi blifwit utöfwadt
i åtskilligt Rikets Städer och Jorden under
Uthusen i deste Städer dertill anwänd, har Utffottet
icke funnit något hinder, att ju Städernes Jnnewanare
jemwäl k någon mohn böra bidraga till delta
ändamål.
Enär Kongl. Maj-t, ledd af behofwet och den
ärligen aftagande Saltbitter, tillwerkningen i Riket
genom Nådigt Circulaire af den z December förledit
ar, funnit sig nödsakad stadga, att fran och med
ar l8i6, Saltbitter af Swensk tillwerkning bär lefwereras
in natura till det belopp som för hwarje
Hemman är genom Kongl. Majus Nådiga Författningar
den 26 October 1821, och den-8 Febr.
182s föreffrifwit, och att da samt sederstiera Hem,
mans-ägare icke fa med penningar lösa denna gärd,
utan att införsel af Saltbitter i Riket fran samma
tid blifwer förbuden, har Utffottet trodt sig äfwen
deraf böra hämta det starkaste stöd för dest här ofwanföre
yttrade tankar i ämnet, hwarföre ock Utffottet,
med underdånig anledning deraf, sä wal som i
Bihang. N:o nz. Krund
»826 Den »8 Julik.
zrund af förrberördc stal, anser sig böra till Riksens
Ständers pröfning öfwerlämna följande förslag
till ålgården, rörande Saltbitter - tillwerkningen i
Riket:
no. Att fran och med 18»6 eller deflförinnan,
om sia sa göra later, hwarje Hemmans-ägare eller
Innehafware stall owillkorligen wara förbunden, att
in natura lefwcrera Saltbitter för desi innehafwande
Hemmantal, beräknadt efter ett halft Lispund pä
hwarje helt Mantal och i proportion för de mindre.
2:0. A:t sedan en- Nådig påminnelse härom
bliswit allmänneligen kungjord, Kongl. Masils Befallningshafwande
ma åligga, att, pa sätt de för
hwarje Län finna lämpeligast. Svckne-wis, Häradswis
eller Läns-wts bereda överenskommelser om
Saltbitter-tillwerkningen, pa de orter eller trakter,
der denna wahra hittills icke bliswit tillwerkad, pä
det sädane anstalter genast och sist inom z:ne mänader
efter Kungörelsen ma blifwa widtagne, hwar,
igenom till allmän och enskild säkerhet och winst Saltbitter
matte uti alla Rikets särskilta Provincer blifwa
tillwerkad.
z:o. För bade det allmänna och för de skattskylldige
sjelswe blifwer förmånligast, att tillwerkningen
göres i stort, och med biträde af ordentcligen
anlagde och wardade Saltbitter-Plant-Lador, till
besparing af bade wed och arbetskostnad, hwarföre
det sones tjenligast, alt den besörjes för hela trakter,
antingen genom Entreprenad af enstilte, hwilka dertill
hafwa erforderlig drift och förmögenhet, eller
genom Bolag, om hwilket allt Jordägarena ma sinS
emellan, pä satt ofwanförmält är öfwerenskomma.
4:0.
Den »8 Julli. 1827
4w. Som okunnoghet hos Rikets Jnnewänare
och brist pa stickelige Saltbitter-Sjudare torde
a de flesta ställen i bör/an hindra tillwerkningarncs
uppbringande till den högd, som omtanka», förenad
med omnige tillgångar af tjenlige ställen och jordarter
pä de fleste orter erbjuder, tror Utskottet, att
om i hwarje Län, särdeles inwid de Städer, der
Läns-Styrelsen har sitt säte, pä Kongl. Mahrs och
Kronans förskjutande kostnad, en större SaltbilkerZnrättning
anlaöes och bleswe drifwen under behörig
tillsyn af någon dertill utaf Kongl. Mahl Nädlgst
tillförordnad Styrelse i hwarje Län, och underwisning
der kunde crhällas uti denna handteringS
alla delar, samt stickelige Saltbitter - Sjudare tilldanas
skulle förenämde hinder snart undanrödjas och
handteringen inom fa ar winna det förtroende, som,
jemte uppmuntran för anläggarne, genom behållen
winst tillika försätter Riket i ctk alldeles oberoende
tillstånd, hwad denna tillwerkning widkommer, och
bereder en fördelagtig inflytelse pä handelSwägen. Och
tror Utskottet alt en snart meddelad underwisningsashandling
i detta ämne, skulle medföra en wigtig
förmohn till anläggningarneö befordrande
r:o.
Pä del Kongl. Maj-.t och Kronan ma
återfå de förskott, som efter behörige räkningar an,
wändas ä sädane föresiagne underwisnings- och tillwerkningsanstalter
samt ätgär för tillsynen, controlIcn
och uppbörden af Saltbitter-tillwerkningen, ej
mindre än till Premiers meddelande någon gäng wid
inrättningarnes början, har Utskottet trodt sig böra
föreslå, att af den betalning till En R:dlr 24 tz.
Banco per Lispundet, som till Hemmans-ägare ä
Landet är bestämd, sä möckel ärligen innehälles, som,
r * ester
1828 Den 18 Julik.
ester sseende redowisning och uträkning till Läns,
Styrelserne, swarar emot dese kostnader: Och torde
det leda till formenlig »verkan, om efter sscende anmälan
genom Konungens Befallningöhafwande, Kongl.
Mant och Kronan förssottswis under enahanda ersättnmgswillkor
af de»n, som sadane requirera, anstaffade
de erforderlige Siudningskäril, som någon
ort kunde åstunda och sak-kännedomen såsom förmonligast
förut till Construction och storlek bestämt.
6:0. Harwid anmarkes dock, att de Orter,
Socknar eller enskilte Jordägare, som utan att besvära
Kongl. Majtt och Kronan med underdånig
anhållan om förskott af Kokpanna eller andra omkostnader,
ssola njuta oafkortad betalning a r R:dlr
24 tz. Banco per Lispundet för deras arliga Saltbitter-lefwerants.
7:0. Rikets Städer förbindas äfwen, att r
mohn af deras Jordägor eller Hemmantal lika med
Landet och mot samma pris och willkor till Kongl.
Mant och Kronan ärligen aflämna Saltbitter in nakura;
och kunna de om tillwerkningen deraf samt om
Saltbitter. Plant, Ladors upprättande till dest större
och mera forkskyndande tillwäxt, antingen sjelfwe föranstalta,
eller derom med en eller flere nära belägna
Socknar sig förena.
8:0. ^ Städernes och Landets Jnnewanare ma
wara tillåtit, att In- eller Utrikes obehindrat afyttra
den Saltbitter luttrad eller oluttrad, som uköfwer
deras således aliggande ssylldighet kan af dem
tillwerkas. ^ Dock warder detta till Riksens Högloflige
Ständers widare ompröfwande wördsammeligen
öfwerlämngt.
^ - Herr
Den r8 Julik. >8-29
Herr Borgmästaren K i el landers särssilta
tanka är härwid wördsammeligen bilagd, derutinnan
Herr Borgmästaren Hellman äfwen instämde.
Orebro den 8 Julli 18".
Pä HSgl. Ridd. och Adelns Pä HSgw. Prest-Ständet*
Ledam. »vägnar, Ledam. magnar,
L. v. Kosen stei 17.
Pä Wallof!. Dorgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stän
dets
Lcdam. wägnar, dets Ledam. wägnar,
Olss Ö8tLst t. O. 1^. 8 c bäre.
^Isx. I.n§sr§7-Ln.
Uppläst hos Ridd. och. Adeln den 78 Julli.
- - Prest-Ständet den 78 - -
- » Borgäre-Ständet den iL - -
- - Bonde-Ständet den i8 - --
wördsamt Memorial!
3-apItainen Högwälborne Friherre Henning C.'
Wrangel har uti ett till Höglofl. Ridderssapet och
Adeln dcn^LL sistl. Junii ingifwit och. till Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs- och Economie-Utssott
remitteradt Memorial yrkat, att den
ändring uti grundcrne för Landturätarcs arfwoden
malte sse, att de i Författningarne nämnde bercdelsedagar
och regndagar m. m., såsom bade betungande
för Jordägarne wid arfwodelS beräknande, del§
swara att kontrollera, matte alldeles upphöra att considereras,
och Förcättningsinännens arfwoden endast
och allenast bestämmas efter Tunneland-talet af all
flags mark ester des' olika beskaffenhet sa wäl i afseende
-
i?;» Den *8 Julik.
stende pa mötningarne, som Charle-renoveringar och
transporkeringar, uträkningar, gradcringar, utbrytningar
och Ragangs - förättningar m. m., och har
Författarn derwid fogat icke allenast en Tabell, utan
a wen ett Prolect till en dylik Landtmäteri,Ta»
xa, derwid Herr Baron, n under det malek i Utskottet
förewarit, ejon det tillägg: "Akt för sa kallade
semkalngar v6) rätt-.lser al redan werkstäilde delningar,
samt Cbarrans deral nödwändiga jemnfö,
rande med marken, serskildt arfwode af t. ex. z r-st.
per Tunneland stuve i Taxan äfwen bestämmas.''
Hwad Författaren i förenämnde matto anfört
och det bilagde Prosectet semke Tabellen i öfrigt innehålla,
har Utskottet noga öswerwägat; Och som
Utskottet deraf inhämtat, alt Friherre Wrangel
asyftar uteslutande fran Landtmateri-Förfatkningarne
af de deri för Förrättningsmännen befintelige tillfällen,
att utan Jordägarnes nytta, pa desse sistnämndes
bekostnad öka sina arfwoden, ei mindre än att
genom det ingifne Prosectet till ny Taxa för Landtmätare,
sadane tilläfwentyrs inträffande missbruk
kunna förekommas; Sa anser Uiffottet sig böra
tillstyrka Riksens Högloft. Ständer, att hos Kongl.
Mast underdanigft anmäla detta Friherre Wrangel
s förslag, med lika underdånig anhållan, det
täcktes Kongl. Mastt dcröfwer i Nader infordra
wederbörandcs utlåtande, och om färsiaget till det
hela eller i betydelig matto finnes werkstälibart, da
i Nader laka upprätta Taxa för Landtmätare med
grund deraf, som i afseende pa ersättningen eller
arfwodet, är förenlig med bade Förrattnlngsmannens
bestånd och Jordägarnes båtnad; Hwilket till Rik,
Den i8 Julik. iZzi
sens Högloft. Ständers widare vmpröfwande wördsammeligen
öfwerlemnas. Orebro d. »o Julii »8l2.
Pä Högw. Prest-StändctS
Ledamöters magnar^
L. v. K osen st Lin.
Pä Hcderw. Bonde-Ständets
Led. magnar,
OlokLcliäre.
Bihang
till ben pr-jecterade nya Landtmäteri-T ax an.
anledning af Remissen får sag äran meddela
mina tankar, pa hwad sätt Landtmäteri-Taxan efter
närwarande tider enligt min tanka borde bestämmas,
och har sag genom egen erfarenhet da flere Landtmätare
för min räkning wörö sysselsatta med en gansta
»vidlyftig förrättning, kommit uti stor förlägenhet,
Hwad medel som stuve amvändas till controllens
»vinnande och snart fann jag att Tunnelands-Mäkningen
war det enda; således får jag äran projecte,
wiS förestå:
, §. Att för hwarse Tunneland tat skogbewuxen
mark bör betalas X ss. Banco, da jemkning
likwist bör ske wid större skogars uppmätande i samma
proportion som i i?8z ars förbättrade Landt,
mätare-Taxa z mom. stadgad är.'
2 §. För hwarse Tunneland aker af hwad
beskaffenhet som hälst X ss. Banco.
r §.
Pä Högloft. Ridd. och
Adelns Led- wägnar,
Pä Wällofl. Borgare-Ständets
Led. wägnar,
OI. L^östestt.
»8Z2 Den r8 Julik.
3 §. För hwarje Tunneland äng af hwad
beskaffenhet ftin hälst X ss. Banco.
4 8» För hwa.ie Tunneland stoglös utmark
af hwad beskaffenhet som hälst X ss. Banco.
r §' Flere flags local - omständigheter eller
impedi!nenta till undwikanöe af widlyftighet får ej
beräknas tvid mätningen.
6 §. Under påstående mätningar pä fältet beräknas
tädan, om den ej bestäs Landtmätaren, till
X ss. per Tunneland, dessa X ss. aro upptagne till
- ett medium emellan förefallande regn - ecb uppehållsdagar,
sa att i törra fallet blifwer winsten mindre,
men i senare fallet sa mycket mer, samt lika mycket
för ljus och rum.
.7 §> För Renoveringen af hwarje Charta,
inberäknad bcssrifningen antingen den är pa serskildre
Ark eller pa Chartan, Papper ock Färgor m. m.
bär betalas för hwarje Tunneland X r:st. Banco
saint för födan X r:st. samt lika mycket för ljuv
och ruin per Tunneland.
8 §. För Uträkningen och Graderingen eller
Upplkottningen X r:st. per Tunneland, för fDan
X r:st. samt lika mycket för ljus och rum per
Tunneland.
9 §. För tranSporkeringen af Chartor ifrån
större tili mindre eller twettom X r:st. Banco per
Tunneland och för födan X r:fl. samt lika mycket
för ljus och rum per Tunneland.
ro §. För Utbrytning af de k samfällighet
belägna ägor i Stor-- eller Enskifte betalas med rs
K. Banco per Tunneland och för födan X r:st. samt
lika mycket för tius och rum per Tunneland.
»i §. Gärdesgards - delningar, Diken m. m.
betalas med X r:st. för hwarje ,s:de famn och
hälften för födan samt lika mycket för ljus och rum.
Den »8 Julii. r8;z
is §. Nägängars uppgående betalaS med X
r:st. per hwarje lv:de famn och !X r:st. för födan
per ro:de famn samt lika mycket för ljus och rum
per famn. Slurf eller förbrykning emot Förfaltningarne
pa ett eller annat sätt bör bestraffas med
arbetets fullkomliga omgörande af en annan Landtmätare,
hwitken får sitt arfwode af den som hafwit
förrättningen; Wid arfwodus erläggande"bör hälften
betalas genast ester förrättningens fullbordande,
men andra hälften ej förr än Rakenskaperne och arbetet
a »vederbörlig ort blifwit granskade och bifallne
och derwid af Jordägaren ingen klagan gjord.
Här hos medföljer Project till Formulair som
Landtmätarena böra nyttja wid liqviden, om ej A,
garen för sin del önskar att pa annat sätt blifwa
debiterad.
Grunderna önskade jag alltid blefwo följde, men
ziffran ändrad efter tider och penningens warde, likwisst
ans»r jag ej mina uppgifter pä Tunnelandsräkningen
wara det efter billigheten rättast uppgifna
belopp, utan wädjar jag till dem som hafwa mera
kännedom om salen alt rätta det kanske felaktiga i
denna calcul, hwilket jag tror bäst skedde om Eco,
nomie, Utskottet som en underdånig önskan framställde
till Konungen att enligt Kongl. Maj:ts Egit godtfinnande
bestämma arfwodec enligt de grunder som
af Utskottet blifwit uppgifne.
Anmärkning: Conserancer m m. för att ej
lemna tefälle till ofta förnyandet af sädana, böra
ej serskildt beräknas, utan dä arswodet är per Tunneland
med billighet upogjordt, sä torde denna casus
försvinna äfwen sa wa! som alla andra hwilka ej
mv pä beting
-
rLZ4 Den ir Julik.
För att uppmuntra den mindre förmögne Bonden
att läka sarta pä Charta sin Egendom, sä wvre
önsseligc att Taxan ej sattes högre än att Jord,
ägaren utan saknad kunde »vidkännas denna kostnad,
men likwifit iakttagande det Landtmätaren har sin
bergning; Hwilket allt synes mig lätt att winna da
man erinrar sig att Landtmätaren har en serskildt Lön.
IkenninZ 6. Wrangel.
Lika lydande med Originalet intygar
klr». Lrummer.
Riddarhus Cangjst.
^x vläimsto viöi,
d.kiASi-Aion.
«. B. och Ec. Ut>7. n. w. Sccret.
(Dct hithörande Project till Fomulair för Landtmätaren,
finnes tryckt bland de öfrige Tabellerna.)
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. i8 Iulii.
- - Prest-Ttändct den >8 - -
- - Borgare-Ständet d. i8 « -
- - Bonde-Ständet d- 18 - -
wor-samt Memorial!
^!i till Wällofl. Borgare, Ståndet ingifne och till
Riksens Högloft. Stander- Allmänna Beswärs, och
Economie, Utskott remitterade Memorialcr af Herr
Bruks-Patron I. Lindberg Person, Herr Rådmannen
Schwan, och Herr Borgmästaren Lind,
qwist, bar den förstnämnde pä anbragne skäl yrkat
ett uttryckelkgt förbud mot Gårdfari, Handels frihet
af Marks, Medens, Bollebygds, Gäseneds, As,
Kind
-
Den »8 Julii. iZzs
Kinds och Redewägs Härader i Elfsborgs Län,
samt att, i händelse den, till afyttring af egne tiilwerkningar,
ssufie tillätas, densamma borde blifwa
inskränkt inom Elfsborgs Län, och, till förekommande
af mifibruk, blott Hemmansägaren tillkomma och
ej kunna öfwerlätas hwarken pä Dräng eller annan
obehörig person. Herr Radmannen Schwan
har utsträckt sitt yrkande derhän, att icke allenast
Städerne Berns och Ulricehamns Handlande, utan
i synnerhet de sä kallade Skal, Westgötha» mätte
förbjudas, att wid alka andra tillfällen än Frimarknader,
bandia eller utbjuda deras waror, och att samma
Författning, i anseende till defte sednare perso,
ners medförande gods, mätte till alla oordnmgars
b'mmande widtagas, som är förcl-rifwen Judar,
Borcellame- Glas- Jern, och Hästhandlare. Herr
Borgmästaren Lindqwist, har, jemte yrkande af
inskränkning uti Westgöthe-Allmogens Gärdfarihan,
dels rättighet, tillika tryggat sig wid den Handelsfrihet,
Ulricehamns Stad, efter Priwilegier och Re,
solutioner innehafver, hwilken Herr Borgmästaren
tror icke kunna, emot 114 §. uti lf-og ärö fastställde
Regeringsform, andras eller upphätwas; uti hwilket
sednare yrkande äfwen Herr Bruks - Patron
Lindberg, hwad Boräs Stads Handlande angar,
genom serskildt anförande lill Wälloflige Borgare,
Ständet, instämt.
Detta allt, ej mindre an hwad Riksdags-Full,
mägtigarne Anders Danielsson, Anders Häkansson
och Anders Larsson frän Elfsborgs
Län, uti twenne till Hedcrwärda Bonde-Ständet
ingifne och den 26 nasti- Junit till Utskottet öfwerlemnade
Memorialer tift Westgötha-Allmogens för,
män, andragit och derwid fogade Bilagor innehålla.
iLZ6 Den r8 Julik
Utstottet
behörigen öfwerwägat; Och ehuru Utstottet
icke kan dölja den genom dageliga erfarenheten be,
kräftode sanning, att all Gårdfari-handel sa wäl af
BoräS och Ulricehamns Städers Borgerskap, som
rfwanberörde 7 Häraders Allmoge, ör för Riket
ffadclig, såsom befordrande icke allenast benägenhet
sör yppighet hos alla ringare folk-classer, utan afwen
kringspridande af färbudit, kan ock handa Lurendrägadt
och Tullförsnilladt gods, anser Utskottet sig icke
kunna emot 92 och 114 §-§- uti 1809 ars fastställde
Regeringsform/ tillstyrka någon rubbning uti desse
Staders och Häraders pa aldriga Priwilegier och
Resolutioner grundade Gårdfari-handelsfrihet, änskönt
Utskottet hyser den fullkomliga öfwertygelse, att
ensam rattiohet för Allmogen, att, lika med nämnde
Staders Borgerskap, bewista och s öppna Bodar
eller Stand afyttra a alla Frimarknader i Riket,
sodanc egne tillwerkningar och handasiöjder, hwar,
rned de aro berättigade idka Gårdfari- handel, skulle
ej allenast befordra en lika fördelaktig och saker af,
sättning deraf, utan afwen i betydlig man minsta
tillgängen pa en del otillakne och öswcrflödige Handelsrvaror,
samt bibehålla åtminstone de fran Stä,
der aflägse boende wid en mera enkel och tarflig
klädsel, som befordrar ett iemnare sköjde-och tillwerknings-begär,
samt tycke för egna prvductcr.
Hwad ater conttollcn inot missbruk af i fraga
warar.de
skottek, att, om Kongl. Commerce-Collegii Kungörelse
af den 8 Mars i8oz och de deruti af Allmänna
Besivärs- och Ekonomie--Utskottet wid 1809 och
?8lo arens Riksdag förestagne tillagg, af wederbörande
Embets- och Tjenstemän under strängaste an,
sivar noga handhafwas, och^ Staderne Borås och
Ulrick,
Den 18 Julli. i§z.7
Ulricehamns Handlande Borgerskap olades enahanda
risgue och answar, i händelse af missbruk wid utöfningen
af Gårdfari-handeln, som Allmogen genom
samma Kungörelse är alagd, samt böterne icke allenast
till dubbelt förhöjaS, utan äfwen i allmänt arbete
åtminstone för andra eller tredje resan föröfwa,
ds brott deremot, förwandlas, som berörde KonglCommerce-Collegii
Kungörelse forestriswer, och att
inga Borås eller Ulricehamns Borgare ma fa a annan
ort bygga, bo och tillika drifwa någon Handel,
utan genast wid Burskapets erhållande inflytta och
bo i desse Städer, wid förlust af Burskapct, samt
att Kongl. Maj:t i Noder täckes ytterligare genom
Police-Författningar, söka förebygga ali oordning och
missbruk i denna Handelswäg, och sedan Landt-Tullarne
upphört, lota vfwanberörde Författning i den
delen, hwad förtullning af warorne angor, med del
mera, undergå den rättelse och förändring, som Kongl.
Maut i Noder pröswar nödig, stola de betydligaste
olagenheterne, sa widt de möjligen med en sadan
Handelsfrihet kunna förenas, chlifwa undanröjde;
Hwilket allt Utskottet får till Riksens Högl. Ständers
widare ompröfwande »vördsammeligen öfwer,
lemna. Herr Bruks-Patron Lindbergs serskilda
tankar warda härhos »vördsammeligen bilagde. Orebro
den is Julli i812.
Pä Högloft. Ridd. ochAdelnö Pä Högw. Prell-Ständets
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
Jod. dl. 6^1lenbor§. L. V. kosenstein.
Pä Wälloff. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stän,
dets Ledam. magnar, dets Ledam. wägnar,
Olok L^östeät. O. k- Ledare.
UL
-
r8z8 Den -8 Julik.
Utdrag af Hrotocollet/ hallit hs§ Riksens
Högloft. Stunders Allmänna Beswstrsoch
Economie-Utskott wid Urtima Riksdagen
i Orebro den is Julii 1812.
S> D-Inlemnade Herr Bruks,Patron Lindbers
ett sa lydande:
Wördsamt Memorial !
I anledning as Riksdagsmannen Anders Da,
nielssons Memorial, får iag närmare förklara min
wäckta Motion, angående Rese-Allmogens Handel.
Da jag yrkat en inskränkning deruti inom Elfsborgs
Län, sa att endast Hemmans - aboen sjelf den
stalie utöfwa; har jag ej af bristande kunskap, derom
att Böndernes rättigheter, ei sträckte sig derhän
att öfwerlata den pä annan person warit föranledd
dertill, utan mitt syftemål war endast att wisa huru
långt misibruken af denna Allmogens Handels-utöfning
blifwit utsträckt, enär det ar allmänt kändt, att
gansta manga Drängar fran besia Härader färdas
med waror till salu.
Anders Danielssons yttrande om oriktig,
beten, af hwad jag anfört, angående Borås Stads
Priwilegier med åberopande af sina Committenters
uraldriga rättigheter deremot, ar wederlagt genom
Konunga-Breswet af den 2s Maji 1622 och den z
Jan. e68z, dem jag till sitt innehåll i hwad det
denna staga rörer, får aran åberopa, af hwika det
förstnämnde sa lydande:
"Till det i z:de. Ester Wi synnerligen genom
samma Stads fundation derefter hafwa traktadt vch
sökt, att Wi matte afskaffa the Utlöpare som härtill
af Allmogen pä Landet, om deras wahrors ull Linlie,
och Dilewäf, Smide och Träkarl! äro creditera
öe
-
Den »8 Julik. 18Z9
de blefne, och således härtill hafwa warit Städerne
sä wäl som wär Handels - Ordinanlie till prejudice
och försäng; derföre stadge Wi nu härmed om förbemälte
Utlöpare således, att ingen af dem efter besia
Privilegiers dato mä eller sta hafwa lof eller tillstånd
till sädant utlopp kring Riket, utan stola sig i
Staden nedsätta och dersammastädes Burskap winna;
warder eljest någon af sadane Utlöpare beträdde
och Staden deröfwer komma kan, dä stall allt
det han haswer att medföra likasom förbrutit till
Stadsens gemensamma bästa wara förfallit.''
Hwilken Kong'. Försäkran blifwit eonsirmerad
och stadfäst arén 1624, 2?, 59, 40, 4Z, 47,52,
60, 64, 68, 72, 78, 80, 1754, 56, 57.
Sednare Kongl. Brefwet lyder salunda: "Säsom
af någre Städer stola wilja förmena BoräsBoarne
kring Landet sina wahror art försälja och
för reda penningar att uppköpa hwad Bonden nedre
i Landet hos dem kan bafwa att aftära, alitsa anhäller
Allmogen undcrdanigst att bemälke BoräsBoer
hädanefter som förr, mäge sä resa kring om
Landet sin wanliga handel att idka; Kongl. Majtt
hafwer besia Borås-Boers sina öfwer denna handeln
wälfängna Privilegier Nädigst confirmerat, sä
att Allmogen härutinnan ingen ändring hafwer att
frukta;" samt följande transsumt af Kongl. Majus
Nädiga Resolution pä samtelige Allmogens Allmänna
Beswar, gifwit Riksdagen i Stockholm den n
Nowember 1636/ 34 §. innehaller att Boräs-Bserne
efter rtzzz ars Resolution mätte en otwungen
handel kring Landet fä idka, sä will Kongl. Majtt
att de harwid som alltid tillförene handhafde blifwa.
Om i följd häraf Städer ansetts nödige för
Landet att uppbygga, och Negenter i grund deraf för,
lank
i84o Den i8 Zulir.
länt tern Handelsrättigheter och Privilegier, kan jag
intet finna det wara att wanda bakfram pä Tingens
ordning, akt söka bewara samma rättigheter och
Privilegier lika helige och till efterlefnad utan klander
gifne.
Fast mera synes den.näringsfrihet Anders
Danielsson sa ifrigt yrkar för dess Committenter,
hwilka utom Smide och Träökäril och Tacken,
gansta litet tillwerka uröfwer hwad de sjclfwe förlora,
ingalunda instämma med den rättighet de aga,
La Leke i stallet för att med egen tillwerkning refil,
uppköpa wahror fran andra Härader och Län. ofta
uppå flere mils afstånd frän deras hemwist och dermed
fara Landet omkring och afyttra
Sjelf
medger Anders Danielsson att s
Härader mindre gagna dest handelsrättigheter samt
uppger de yrken, hwarmed desse finna sin utkomst.
Hwad hindrar dä ÅHS och Kinds Häradsboer att
i stallet för handel gagna samma lofliga näringsfång;
annat än dek, alt derwid icke är samma maklighet
och gifna winst alt påräkna, som de öfrige.
Manne icke den sarts är sann och kan ej bestridas,
att Landtmannens sjelfständighet hwilar pä
Le stemer, han ifrån sin jord hämtar och de siögdee
hans idoghet frambringar, 06) ingalunda pä den wansseliga
winst, som handeln honom kan tillssynda; och
med förutsättande häraf lärer det blifwa sivärt art
dewlsa, det mitt yttrande härom stär i nägvn strid
med det öfriga som mitt Memorial innchäller.
Att i Marks Härad tillwerkas 6 a 800,voo
alnar Linnewäf medger jag fä mycket häldre, som,
jaa har kännedom utaf, att flit och arbetsamhet anwandes
der pä nyttiga och lofliga yrken, emedan
gansta fä frän delta Harad begagna reserattigheten,
utan
Den !8 Juli». r§41
utan i Let ställe sysselsätta sig wid sina hemwist, och
till heder för dem äfwen, att Manspersoner, da
gärdsbruk och dermed förknippade göromål lämnar
dem tid öfrig, afwen spinna till larfter.
Om, enligt hwad Anders Danielsson
äberopat, Tabellwerket styrker, att i de Härader
som idka handel intet brist pä folk förefinnes, sä styrker
deremot erfarenheten, att som berörde folkstock
kill en stor del reser Landet omkring, kan likwäl af
desamma intet något arbete beräknas; jag sä wäl
som mina grannar bade i Staden som pä Landet
hafwa frän Smäland och andre aflägsne orter mast
förskaffa tjenstehjon. Dessutom har jag ända fran
Fryxdalen pa zs mils afständ nödgats hämta Sågsarbetare
till jordens odling.
Angående Klädes-tillwerkningen som Anders
Danielsson uppgjer wara drifwen i Borås uran
nägon enda wäfstol, ja och ehuru Anders Danielssons
kännedom härom kan för Borås wara
likgiltig, likasom hans reflexioner af mindre betydenhet,
förefaller det mig likwäl underligt alt han ej
längl frän Borås boende är vkunnog derom, att
Klädes-tillwerkning i flere ar med Spinn-Maschin
och 2:11c Wäfstolar blifwit drifwen, först wid Cathrineberg
pä Stadens agor och nu i fielswa Sraden,
dit den flyttades för z ar sedan, och der wrtsätlcs
werksamt med 2:ne Wäfstolar.
Efter en noggrannare undersökning i Borns,
som redan är slutad, har icke någon werklig förbrytelse
att hafwa stämplat Utländska Kläden kunnat
upptäckas. Och således ar den utbasunade Klädesstämplingen
obehörig och lika sä vantagligt stal för
bibehållandet as den sjelfswäldiga Bondhandeln.
Bihang. N:o n6. Den
>842 Den i8 Julik.
Den af Anders Danielsson fluteligen upp,
dragne himmelswida skillnad, emellan Handlande och
Krämare ma wara för hans enskilda rakning. Orebro
den iz:de Julii 1812.
I. ?:son.
Och skulle detta Memorial till Respective RiksStanden,
pa begäran, åtfölja Utskottets Betänkande,
angående yrkad inställelse af den fa kallade
Gårdfari - handeln.
Ot suxrs. l^x protc-coUo,
^lex. l.s^erAr6n.
Utdrag af protocollet, hällit bos Riksens
Högloflige Ständers Allmänna Bcftvärsoch
Economie, Utskott wid Urtima Riksdagen
i Orebro den >s Julit 1312.
S. D- ^)err Bruks, Patron Lindberg anförde
Dictando:
Jaa äbcropar min wäckte Motion och sedan
ingifne Memorialer, med begäran, det afseende dera
göres, att en inskränkning matte stadgas för ReseAllmogen,
utom hwilken misibruken alidrig kunna förekommas,
tillika att en grans matte sättas för grannskap,
det jag anser wara allt för widsträckt att beräknas
i Siu Härader, och tror att det icke borde
räknas längre an inom hwarje Socken eller högst
Pastorat, fa att hwar och en blott reste med egen
och betz grannars tillwerkning inom det Pastorat,
han är boende uti; och tror da, att den betydliga
folkstack som nu utwandrar fran Kinds och ÅHS Härader,
helt säkert skulle inskränkas till Adelar, der
-
Dejn 18 Julii. r84Z
igenom jordbruket och arbetsflit i andra nyttiga yrken
skulle till Landels sjelfbestånd winna mycken tillwäxt;
Och da Proposition till bifall af profeterade
Betänkandet af Högloflige Urskottets Ledamöter yrkades,
tillkännagaf Herr Bruks-Patronen sitt ruisi.
nöje deröfwer, akt ett ämne, i Herr Bruks, Patronens
tanka afsa mycken wigt, blifwit allt för
kort afhandla!, och begärde att desi Reservation matte
fä åtfölja Betänkandet. — — — — —
Ot sugis. Lx krotocolio,
^lex
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. r8 Zulii'
- - - - Prest-Ständct den ,8 - -
- - - - Borgare-Ständet d.-8 - -
« - - - Bonde-Ständct d. r8 - -
MörbsamL msria!!
^fran Högloflige Ridderssapet och Adeln har den
r z:de sistl. Junii blifwit remitterat ett af Herr Majoren
Friherre N. Silfversköld ingifwtt Meinorial,
deruti Herr Friherren anfört, huruledes i en
förfluten tid blifwit anlagde flere Wattenwärk, hwil,
ka genom uppdämning satta hela Landsträckor under
wakten och således betaga möjeligheten af de odlin,
gar, hwartil! en ökad folkmängd och större Industrie
i denna wäg annars föranledde, samt i sammanhang
härmed pa flere anförde skal yrkat stiftandet
af en sadan Lag, som bestämmer de omständigheter
och grunder efter hwilka en ägare af ett dylikt skadligt
Wattenwerk wore förbunden, att derföre antingen
emottaga utlösen, eller detsamma emot ersätt,
ning flytta och ombygga.
* * Lag
-
1844 Den »8 Julik.
Lag- samt Allmänna Beswärs- sch EconomleUtstotten
hafwa wid öfwerwägande af detta ämne,
ansett sig först böra afgöra betz allmänna rättwisa
och betz allmänna nytta.
Hwarje ägare af ett Wattenwerk åberopa»
helgden af sin rätt att bibehällas wid orubbad besittning
af dylika ^inrättningar, under de willtor, som
alfölia deras ägande.
Han har också rätt uti denna fordran, sa länge
en sadan orubbad besittning icke störer eller gör
intrång uti andras lika heliga rättigheter; men det
wore orättwist, och emot samhälls-inrältningens ändamål
stridande, om en rättighet kunde orubbad bewaras,
hwilken uppenbart stadade det allmänna,
och kränkte sadane enskilte rättigheter, hwilkas utöfning
Lagen borde befordra och stydda.
Da man ur denna synpunkt, som efter Utstottens
tanka, är enlig med de för Lagars stiftande giltiga
rättsprinciper, betraktar ämnet, uppkommer den
fölgd, att en Wattenwcrks-ägare icke har grundade
stöl, att bestrida en Lag, som förklarade honom
skyldig, att emot ersättning borttaga, flytta eller pa
annat sätt ändra eller rubba ett södant Werk, när
detsamma genom uppdämning wällade mer eller min,
dre skada a andras agor.
Detze lida utan ersättning wärkelig intrång uti
jin ägande rätts begagnande. Wattenwerks,ägaren
ater kan alldrig anses lidande, da han får full ersättning
för sin minskade eller förlorade egendom.
Den stora allmänna, och en mängd enstildaS
nytta af ifragawarande Lag lärer wara otwifwelagtig.
Uti flere Landsorter af Riket finnes större och
mindre wattensiuka.trackler, som bestå af Motzar,
Kärr och sidlänta Angar, hwilkas odling hindras af
upp
-
Den i8 Julll. »845
uppdämning. Förhållandet är ofta sädant, att ett
obetydligt wattendrag hindrat i sitt naturliga aflopp,
genom ett Wattenwerk af ringa warde, gör stora
Landsträckor obrukbare. Der är tikwäl änasodlin,
gen, som är den mäst wigtiga och den mäst försummade
uti de fleste Provincer af Riket, och en allmänt
wäckt uppmärksamhet samt anwänd omtanka
pä denna del af Lands-Culcuren, skalle i UtstottetS
ranka mäst bidraga till jordbrukets fortjkyndade förbättring.
Det torde äfwen förtjena uppmärksamhet i detta
amne, att wattensjuka trackter, i synnerhet Motzar,
om waren underhålla luftens kyla, och bidraga till
nattfroster, hwilka bade i allmänhet werka luftkretsens
oblidhet och ofta stada den wäxande grödan.
Alla Wattenwerk i Riket äro, dels anlagde frän
urminnes tid tillbaka, dels i senare tider tillkomna
uti den ordning som Författningarne stadga.
De förre förswaraS af Urminnes-häfden, godkänd
i i;:de Capitlet z:dje §. Jorda, Balken, de
sednare, antingen af Privilegier, som giswa tillstånd,
att utan undersökning anlägga Qwarnar och Sagar
till husbehof, iller ock, att Laga kraftwunne
fastställelse»: ä undersökningar och skattläggningar.
so:de Capitlet Byggnings-Balken förestrifwer wäl
uti 2 §., att man icke får bygga Wattenwerk, sa
att man ofwan eller nedan deraf har mehn. Uti
z §., att Kongsädren stall hällas öppen. Ut«'4§.,
att Häradshöfding med Nämd stall undersöka och
pröfwa, om Qwarn ulan andras stada ma byggaS,
och stutellgen uti 6 §., jemförd med Kongl. Förklaringen
den z:dje September «?ss/ att Flodlucka
stall öppnas den ro:de Maj, da wakten stadar aker
1846 Den i8 Julii.
Desie Stadganden utmärka tydeligcn Lagstiftarens
afsigt, alt förekomma all stada och olägenhet af
Wattenwerk för Jordägare och andra, som deraf
kunna lida förfång
De
salunda förestrifne försigtighetsmått, wörö,
ma hända tillräckelige för ändamalet, da Lagen författades;
men de aro det icke nu mera. Man odlade
fordom höjder och wattenfria fält, derföre, att
man dels mindre förstod sältet att göra andra fällt
fruktbara, dels icke i allmänhet anwända sa mycken
flit och omtanka pä jordbruket, söm nu för tiden, da
ö*ad folkmängd, och tillökta bade enstilldas och det
allmännas behof riglat uppmärksamheten pa utwägar
att af jorden winna större afkomst.
Man war derföre fordom mindre uppmärksam
pa följderne af WattenwcrkS anläggning.
Likwäl synes af Kongl. Förordningen den 20
Februarii 1764, som förestrifwer strömrensningar,
och ålägger Landshöfdingarne att dem befordra, att
man da warit betänkt pa flera utwägar, att förekomma
uppdämningar än dem Lagen uppgifwet;
Liksom Kongl. Stadgan om Rikets Fisserier af den
-4'de Nowember 1766 innehaller, att Kongsådra
stall hällas öppen, der den af alder warit, ock att
öppning till cn sjettedel af wattnet stall underhållai
de strömmar och äae, der af älder ingen Kongsådra
warit, sä wida något Fistewerk vfwanföre ligger,
flottled warit nytt/ad, eller wattendämning pa
vfwanföre belägne Hemmansägar, i brist af sadan
öpning stada förorsakar.
I följd af de grunder, som ostvan äro nämde,
och da erfarenheten otwifwelagtigt styrkt, att alla af
Lagar och särskilda Författningar stadgade föreskrifter,
emot de olägenheter, som wattenuppdämningar
walla,
- - V
Den »8 Julik- r84?
walla, icke uppfylla ändamalet, finna Utskotten det
i alla hänseenden rättwist och för det allmänna gagneligt,
att en Lag stillas, som a ena sidan säkert bereder
möjelighet för Jordägare, att utan hinder af
Lagliga fastställelser lwinga en ägare af Waltenwerk,
att flytta andra eller borrttaga dem, men a
den andra gifwer den sednare full säkerhet för obehörige
och mindre nyttige företags wcrkstallighet, och
om nu i det högsta beräknad ersättning da en sadan
rubbning as desi egendo,n honom alägges.
Ut botten föresia således en Lag svin bjuder, att
da ägor skadas eller till odling eller förbättring aro
onytkige genom Wattenwerk, som derä uppdämning
förorsaka", stall det under de willtor, samt efter de
grunder och i den ordning, som här efteråt stadgas,
äligga ägaren, att ester omständigheterne flytta, förandra
eller borrttaga det eller de Wattenwerk, som
för vfwanföre belägne agor stada eller hinder medföra
§.
r. Ägare till Wattenwerk kan icke twingas,
att det borrttaga, flytta eller pa annat sätt
rubba, sa framt fullt aflopp för de ägor, hwarä
uppdämning förorsakas, kan genom strömmens eller
wattendragets upprensning, utan rubbning t Wattenwerket,
winnås
§.
2. Att wärdet af de ägor, med afseende pa
dera möjelige förbättringar, stall betydligt öfwerstiga
wärdet af Wattenwerket, om det stall borrttagas,
eller till sin bestaffenhet försämras, och afflyttningskostnaden,
om det stall förändras.
§. z- Att Mattenwerks, ägare fa en, pä nedanstående
sätt bestämd, t det högsta beräknad ersättning
för rubbningen af dylikt werk, och att denna
ersättning till honom utgifweS, eller ock full af
ägar
Den i8 Julii.
Egaren godkänd säkerhet honom derföre läinnas, förr
än dest Wattenwerk rubbas.
§ 4- Att da skattlagde Wattenwerk förstöras,
eiler i warde och afkomst minstas, den eller de
Jordägare pä hwars ansökning detta stedt, answara
Kongl. Maf:t och Kronan för den statt och ranta,
som af Wattenwerket utgätt, samt att denna statt
lägges pä det eller de Hemman, dertill den ford hörer,
hwarä odling eller förbättring genom Wattenwerkets
rubbning äsyftaS.
§. s. Ersättningen gifwes antingen med penningar,
ford eller ärlig spannemalSranta i de fall,
da något Wattenwerk mäste förstöras, eller blifwa
alldeles onyttigt, eller till warde och afkomst för,
minstas för agaren, och denne har da rättighet, att
bestämma pa hwilketdera af detza satt han ästundar,
att ersättningen stall utgöras; men dä Wattenwerk
endast flyttas eller ändras, utan att kill beskaffenhet
elier afkomst försämras, stall kostnaden och ersättningen
med penningar erläggas.
Beloppet af ersättningen da Wattenwerk borttages,
eller wärdet genom rubbning minstas, bestämmes
således, att Wattenwerket sättes uti det
wärde, som det wid försäljning efter ortens gängbara
pris t det högsta taget kan gälla.
Dä Wattenwerk utan minskning i betz wärde
sch afkomst kan förändras eller flyttas, ersättes alla
kostnader, i det högsta beräknade, som ägaren t och
för rubbningen får widkännas, äfwensom den saknade
afkomsten under förändringen honom godtgöreS.
Ersättni g i ford äger endast rum, dä tillgäng
derpä finnes, antingen af de ägor, hwarifrän wattentappningen
stall werksiällas, eller ock annan jordlägenhet,
Hemman eller Wattenwerk kan erbjudas.
I 3 sa?
Den r8 Julii. »849
I sätant fall bestämmes ersättningen ester detze
lagenheters femförande med det Wattenwerk, som
agarne förlorar, dock art ersättningen alltid, och i
synnerhet med afseende pä den sistnämdeS förlorade
beqwämlighet och öfrige fördelar, i bet högsta bestämmes.
§. 6. Da ägaren till det Wattenwerk, som
förorsakar uppdämning, pä samma ställe eller i samma
ström har annat Wattenwerk, hwars drift och
afkomst pä ett eller annat sätt beror af det förstnämde
Werkets bestånd, mäste det eller de sednare äfwen
inlösas, om ägaren det yrkar; och i händelse,
att Wattenwerket utgör hälften af den egendoms
wärde, hwartill det hörer, mäste hela egendomen
inlösas, om ägaren det orkar.
§. 7. Den nytta som Wattenwerket tillskyndar
orten mäste äswen komma i beräkning, dä afgöras
stall, om' det, för odling eller förbättring af
agor stall rubbas. Aswen bör lika afseende fästaS
pa deras stada och olägenheter, hwilka hafwa ägor
eller werk nedanföre det lfrägaställde Wattenwerket,
som pä deras, hwilka äro ofwanföre belägne.
§. 8. Dä någon will genom annans Wattenwerk
staffa aflopp för sina ägor, och öfwerenskvmmelse
icke kan träffas, stall den förre hos Konungens
Befallningshafwande söka förerdnahde för Landtmätaren
, hwilken med biträde af fyra Gode Män,
som enligt Lagens bestämmande äro vfäswuge, hwaraf
sökanden wölfer twenne, och Wattenwerks-äga,
ren twenne, affatta och afwäga strömmen eller wattendraget
frän det ställe, der den öfwerklagade uppdämningen
begynner, intill desi att den faller in uti
nägon sfö eller ström af den storlek, att aftappningen,
eller det ökade afioppet genom det eller de hinderliga
-
-8;o Den r8 Julik.
derliga Wattenwerkens borttagande icke kunna någon
vswerswäimung eller annan stada förorsaka. Därwid
stall äfwen undersökas, om tillräckeligt aflopp
utan rubbning af Wattenwerket kan erhällas; äfivensom
Landtmätaren och de Gode Männen böra utlära
sig om möjeliaheten och sördelarne af den ifrägastallde
markens odling.
§. 9. Da denna afwägning och uppmätning
med tillhörande beskrifning bliswit fullbordad, anställes
Syn af Häradshöfding med Nämd. Kun,
görelser om denna Syn bör utgå till alla de Socknar,
hwarest Jordägare finnas, som pa ett eller
annat fält af den ifragaftällde förändringen kunna
stada eller olägenhet lida. Wid Synen böra ej mindre
Parterne och Kronans Ombud, der Kongl- Majus
och Kronans rätt kan komma i fraga, an de Gode
Männen samt sa wäl den Landtmätaren, hwikken
afwägningen förrättat, som annan ojäfwug Landtmätare,
wara närwarande. Syne-Rätten mäste
om fa nödigt är, gransta och undersöka förhållandet
uti hela den va Charta affattade sträckan och i händelse
den gar igenom olika Härader eller Län, bör
särstilt Domare dertill förordnas.
§. rc>. Syne-Rätten bör, om det utan Laga
hinder kan sse, pa stället afgöra, vmochpahwad
färt Wattenwerket stall rubba-, samt i sadan händelse,
sedan de Gode Männen och Nämden under
Domarens tillsyn ägarens stada warderat, bestämma
ersättningen och öfrige willkoren. Alla kvstnader
till Landtmätaren, Goda Män och Undersökningen
ste för Sökandens räkning.
§. n. Den af Parterne, som med Syne-Rättens
Utslag ej aknöjes, äger genom Wad i Laga
»rdningsin talau fullfölja, hwilket dock, jemte någre
Le
-
Den »8 Julli.
Ledamöters särlkilde meningar. Riksens Högloflige
Ständers pröfning wördsamt underställcS. Orebro
den 17 Julii 1812.
Pa Riksens Höglofl. Ständers Lag, samt Allmänna
Beswärs- och Economie-Utstottens wägnar.
Pä Höglofl. Ridderff. och Adelns lLedam. wägnar.
^ob. lä. O^llenborA. kl. k. Ttrömkelt.
Pä Högwörd. Prcst-Ständcts Ledam. wägnar.
O. v. Rosenstein. ^oli. Jac. läoären.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledam. magnar.
Olok osieät. ^l. konqvist.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledam. wägnar.
Nils Kl Lusson. /^näers darsson.
H.. W. ^uIIZren.
Utdrag af protocsllet, hället inför Riksens
Högloflige Ständers Lag, samt Allmänna
Beswärc- sch Economie-Utskott wid
Urtima Riksdagen uti (örebro den r?
Julii i8 lS.
S. D- 9err Ofwerste, Lieutenanten och Riddaren
von Echstedt inlämnade följande
Anförande till Protocollet:
"Wid afgjörankct af den fragan, hmuwida en
Wattenwerks-ägare, stuve nödgaS af en vfwan,
boende Jordägare, emot ersättning förändra eller alldeles
borttaga sine Werk, hafwa flere betänkligheter
-8s2 Den 18 Julik.
hos mig föranledt en stridig tanka, emot den, som
uti H'glvflige Sammansatte Lag, och EconomieUtskottens
Betänkande ar lagd till grund. Jag anser
ägande rätten härigenom för »lycket kränkas,
dä det beror af min grannes godtycke, om han händelsewis
äger någon större wattensiuk odlingsmark,
att fråntaga mig min wälfangna egendom, och pä
hwars oqwalda bibehållande hela mkn timeliga wälfard
kan bero.^ För egen del har jag ingen ting att
befara af en sadan Författning, men anser den, isynnerhet
genom oundwikeliga misibruk-högst wadelia.
Det kan ej nekas, att sädane händelser inträffa, da
ett Wattenwerk är ffadeligt för gan^a mänga, och
det Allmänna, svin af det anförde exemplet äfwen
bestyrkes, och i sädant fall dä en Mölqwarn medförer
en sädan olägenhet och hwara ersättning är lätt
att bestämma, genom warande elier möjeligen blifwande
Qwarnränta, med ffäligt afseende pä ägarens
och kringboendes fördel och beqwämlighet, bör
det likwäl ej bestridas, att Wattenwerks,agaren,
emot en nöjaktig ersättning förändcar eker rubbar
Merker^ hälst Kongl. Maj:ts och Kronans inkomst
af en sadan Qwarn wanligen äfwen är obetydlig,
och lätt kan annorlunda ersättas, samt det för Riket
är likgiltigt, hwarest förmalningvi af spanncmäl
ffjer, men helt olika är förhalkandet med Jernbruk
och andre sädane Werk, samt Sägqwarnar, hwarS
Droducler säsom Export-wahra äroaf största wigt,
för handeln och allmänna rörelsen, samt öka Landels
ivä'mäga, genom ett kraftigt samband emellan särffilte
näringar. Om desie skola rubbas för en Spekulant-
enfwarslösa försök att ätkomma andras egendom,
sä kan det medföra mehnliga fölgder för enskilt
och allmänt wal. — Om det ifragawarande
Den »8 Julik. r8zz
Betänkandet ffulle blifwa en Lag, sa kunde den möjeliga
händelsen läkt inträffa, att en Bruks, eller
Sägwerks-ägare, svin af en annan Wattenwerksagare
inom samina wattendrag, ansage sig hindrad
uti en större Speculation pa egne och andras Skogstillgängar,
och önskade fä under sin Grannes Weck,
antingen sjelf eller genom nägon annan, dertill skaffade
sig rättighet da nägon större odlingsmark wid
detta wattendrag, efter Syne»Rättens bepröfwande,
sinnes besivärat af wakten, och »ppgäende til! det
wärde, svin dertill erfordrades. Sedan detta ändamål
blifwit wunnit, torde odlingen alldrig inträffa,
isonnerher dä hwarken answar eller borgen är bestämd
för den, som genom sitt föregifwande att wilja
odla en wist trakt, stört en annan i desi äganderätt,
och således af andra dolda anledningar åtkommit en
annans egendom.
Da en sa »vidsträckt förmohn tillägges nägon
i anseende till desi odlingsbara mark, som kan wara
af wakten öfwerswämmad, och sädant säkerligen skulle
ske med afseende pä Statens och det Allmännas
basta, för att genom flere odlade fält erhälla en större
tillgäng pa födoämnen, hwarigenom folkökningen
ffulle kunna befordras, sa anser jag det wara en
fölgd, att det blifwer ett aliggande att fullgöra hwad
man ansedt ock föregifwit '.Vara skälet för ett Wattenwerks
förstörande pä ett eller annat sätt, ty i
annat fall blifwer förlusten gifwen för den, somdlifwit
fräntagen sin Lagliga näring, utan att den wäntade
fördelen för Staten och Riket någonsin inträffar,
och winsten kunde möjeligen endast blifwa hss
Speculanten, som welat undanrödja en annans Wattenwerk,
till egen fördel och möjeligen till sin mannes
undergång, t synnerhet om de» af Syne-Rätten
-
lZ54 Den r8 Julis.
ten efter gangbara priser i Orten, bestämde ersätt,
ning inträffade till exempel för Bruks, egendomen,
under en mindre gynnande Conjunctur, och ett för,
sämrat mynt, som ty wäro, dageliga erfarenheten
bewisar kunna handa. Jag bestrider derföre pa det
högsta, att någon jadan rubbning af andras Wat,
tcnwerk ma någon tillataS, innan full säkerhet och
borgen för fullgörandet af den odling, som föranled!
till ett nedanföre belägit WattenwerkS rubbande,
matte owillkorligen presteras, och odlingen ffe
inom den lid, som af Syne-Rätten bestämmes,
jemte ägarens förnöjande, icke allenast för sjelfwa
Wattenwerket, uran äfwcn för de fördekar, som detsamma
i sammanhang med dest egendom och öfriga
jocala omständigheter honom kunna förskaffa. Det
är endast relatift till Starens och det helas wäl,
som ägande rätten någonsin bör kunna waldföras,
och da man till detta ändamals winnaadc will öfwerlata
denna Statens rättighet pa någon Enstilt
Man, bör densamma kraftigt förbindas att fullgöra,
hwad som derigenom asyftaS, och kan leda lill
ändamalet."
Härmed instämde Herr Kammarjunkare» Uggla
och Riksdagsmannen Abraham Larsson, äf,
wensom Herr Öfwerste Gahn och Herr OfwersteLieutenanten
och Riddaren von Echstedt begärdte
fa anteknadt, att de förenade sig uti det yttrande
Herr Bergs, Räder Engström förut afgifwlt i
fragan om behörigheten och rättigheten tor KammarCollcgium,
att pröswa och tillse det Kongl. Maj:t
och Kronan hålles skadeslös, da någon skattlagd Lä.
genhet i följd af ifragawarande Författning kommer
att förswiana.
Ord
-
Den i8 Julik. i8;r
Ordföranden Herr Lagmannen Grefwe Gyllenborg
förklarade, att da helgden af ägande rät,
len icke medgifwer, att en ägare af Wattenwerk
nödsakas derföre emot sin wilja taga Lösen, med
mindre, att den skada a andras ägor, samma Wattenwerk
genom uppdämning förorsakat, i betydlig
mohn öfwerstiger wärdet af sjeffwa Wattenwerket,
och alt ägaren derföre erhåller en sadan ersättning,
hwarmed han i alla afseendcn är belåten, ansag Herr
Grefwen och Ordföranden det wara af högsta wigt
och angelägenhet, att för utgörandet af denna ersättning
förejkriswa sadane willtor, som ostridigt med,
wcrkade till det ändamål, af WattenwerkS-ägarens
skadeslöshet, destohelldre, som dm öfwerwägande
fördelen af Wattenwerkets förstöring i en framtid
kunde a den sidan medföra en till äfwentyrs ofta
mångfaldig ersättning, da WattenwerkS - ägaren, der,
emot för sin förlorade rättighet icke har att wänta
mera, än hwad han genast erhåller.
Pa detza ffäl, och enär erfarenheten ostridig!
wisat, att egendomar arv uti tilltagande, men venningar
deremot uti aftagande wärde, samt wärderingsmän,
ehuru granlaga de än ma wara uti uppfyllandet
af deras skyldighet, likwäl kunna mifftaga
sig om det rätta, äfwensom det icke fällan torde inträffa,
att med förlusten af en egendom, äswen lan
wara förenat förlust i andra afseenden, som icke
kunna inga uti beräkning till ersättning, sä sant Herr
Grefwe» och Ordföranden för sin del skäligt till.
styrka, det WattenwerkS, ägaren borde såsom ersättning
erhålla, icke allenast den Summa, hwartili hans
förlorade rättighet, kunde efter den ifragawarande
Författning, uppskattas, utan äfwea derutöfwer en
fjerdedel af detta belopp.
r8s6 Den r8 Julli
Och skulle detze särffilte meningar uti Protokolls,
Utdrag åtfölja Utskottens Betänkande
suxra.
In L6em protocollr,
VV^. lullgren.
Utdrag af prorocollet, hället i Riksens
^öglsflige Ständers Lag- samt Allmän,
na Beswärs , och Economie - Utskott
wid Urtima Riksdagen i Orebro den 14
Julii i8»2.
S- D- Inlemnade Herr Bergs.Rådet von Engeström
ett sa lydande
Anförande.
"Wid öfwerläggningen uti Lag- med Allmänna
Besvärs- och Economie - Utskottets Beredning,
rörande Herr Baron Nils Silfwer sk ölds Memorial,
med yrkande af rättighet, att emot full ersättning
antingen fa borttaga eller flytta sadana qwarndammar,
som genom hämmande af wattnets utflytning
hindra Lands-Culturen, hafwer nästan enhälligt
bifall till fragan utmärkt öfwertygelsen vin nyttan
häraf för det Allmänna genom en Författning
i detta ämne. Jag instämmer ock häruti till alla
delar, i hänseende till den nytta Lands - Culturen
härigenom tillkommer och t annat fall förlorar. Fragan
ar af wigt i anseende till allmän nytta och granlaga
i anseende kill ägande rätten. Bada desa omständigheter
hafwa blifwit considererade, och man
hafwer sökt att befordra ändamalet med noga iakttagande
af den ersättning ägaren af sadana dammar
bör tillkomma, likasom deras rätt, hwilka af Qwarninrättningen
sig betjena, för att ej a minsta sätt ska
-
Den i8 Julii. 1857
da enskilda, jemte det man a andra sidan sökt förekomma
enskiltas, utan stal, bestridande as hwad som
tjenar till allmänt gagn, om desutoin hafwer Kronans
rätt i anseende till Qwarnränkan blifwit iakttagen,
med flyttning ifrån Qwarnen pa annor Hemmansgrnnd.
Man hafwer äfwen kemnat förflag huru härmed
stal! procederas, och grunder för ;röjningen af
härigenom tillkommande sörmuhn jemte eisäctningenS
finnande, samt ansett ansökningen böra anmälas hos
Härads-Rätt, som deröfver med biträde af Landtmätare,
Kronofogde och Goda Män undersökes,
och i bristande förening Parterne emellan wid Domstol
skiljer genom Utflag, hwarmed sedermera i wänlig
ordning fullföljes. Jag anser härwid twcnne frågor
förekomma; den enskiltas rätt till Dammen och
ersättning i anseende till borttagande eiler flyttning,
och Kronans rätt i anseende till räntan. — Den
wäckta fragan till sitt förnämsta syftemål rör LandsCulturen
och tillhör således Kongl. Kammar- Colle,
gii omsorg, enligt Instruktion för högbemälre Kongl.
Collegium. Den rörcr äfwen Kronans säkerhet uti
räntan som öfwerflyltas till anner Hcmmansdei tilt
ersättning för Kronan, sedan O.warnräntan för svinner,
och pröfningen af en sadan räntas till fullo svarande
emot den förra räntan, tillhör äfwen högbemälte
Kongl. Collegium enligt Jnstnictionen, hwaraf
följer, att ingen »verkställighet kan sse innan KonglKammar-Collegium
sig i malek yttrat. — Jag anser
således att i likhet med hwad Lagen stadgar om
Qwarnars byggande uti as:de Capitlet BvggningaBalken,
anmälan kan ike wid Härads-Rätt som
derom med biträde af Landtmätare, Kronofogde och
Goda Män efter Landshöfdingens förordnande, un.
Bihang. N:o n?. der
-
,8;8 Den r8 Julik.
dersöker, samt i fall af stridighet i de delar som röra
ägande rätten med ersättningen Parterne emellan
Lagliga delar genom Utsiag, hwarmed i anseende till
a någondera sidan önstad ändring, wanliga Rättegångsordningen
följes, men ater i de delar som röra
Lands-Culturen och Kronans ränte-ersättnina, öfrvcrlemnas
till Landshöfdingens yttrande och Kongl.
Kammar, Cvllegii Decision.
von LnZeström.
Och stuve detta anförande, hwaruti Herr Doktorn
och Bistoppen Rosenstein, Herr Doctor
Hedron, Herr Prosten Leffler, Herr Prosten
Lönnbom samt Herr Lagmannen Rönquist sig
förenade, tili Resvective Standen åtfölja Utskottens
Betänkande, angående borttagande eller rubbning af
Wattenwerk, som göra stada a andras ägor.
lät supra. kx krotocollo,
lulltzren.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den i8 Juliil
- s - - Prest-Ständct den 18 - -
- - - , Borgare-Ständetd. 18 - -
, - , Bondc-Ständet den 18 - -
Wördsamt Memorial!
§8älloflige Borgare-Ståndet har till Lag, sam!
Allmänna BeswärS- och Ekonomie, Utskotten remit
terar ett af Herr Commerce-Rådet Santessol
ingifwil Memorial, deruti Herr Commerce - Rade
yrkat, att nu gällande Författningar emotLurendrö
gen och Tullförsnillning matte öfwerses, och pä de
sättet ffärpas, att kroppsstraff i stället för böter fö
Den iZ Julii. »8s9
keffrifwes. Eincdan den brottslige annars icke har
swart att finna personer af sämre willtor, som wiv
Uppdagade förbrytelser angiswa sig säsont godsägare»
Ulstotten, som öfwerwägat hwad dc ifragawarande
Författningar innehålla, haransedt, att de olika
bestraffningar, som bliswit stadgade uti t Arkic,
len, i, z och 4 §.§. af Kongl. Förordningen den
6 April 1799 icke äro lämpade efter den nära ge,
menstap, som de häruti uppräknade förbrytelser hofwa
med hwarandra
1
§. förestriswer böter, för första gången Lurendrägeri
af det till införsel förbudna gods, till ett
lika belopp med wahrans warde- sch för andra gängen
eller ostare dubbelt- sa wida det, LurendrägM
uppgär till 50 N:dl, men i annor händelse pligtas
första gängen nysinaMnde Suinma, och andra gängen
eller oftare dubbelt, äfwcnfom förbrytaren i förra
fallet, för första gängen Lurendrägeri icke tuera
anses wärdig, att deltaga eller komina Under omröstning
tvid wal till sadane publique förrättningar-,
som bexo af medborgeligt förtroende, och andra gän.
gen, om han ar Borgare, mister sin Borgeliga rättighet
och näring, samt z:dje gängen chwad warde
det Lurendrägade stiger kill, ställas för 'en Päle pä
Torg att stämmas twä timmar, utom det att wahra»
i alla hänseenden är förwörkad; hwarjemte förbrytarens
namn stall uti Post- och Znrikes-Tidningarne
införas, wch böterne i brist af tillgäng förwandlas
i allmänt arbete i progressift förhållande efter
förestrefne grunder.
z §. anser inpractisering af det gods, som till
införsel är tillätit, och hwarigenom Tullen försnillas,
med förlusten af wahran, ock en fjerdedel af dest
wärde i böter, hwilka i brist af tillgäng, efter All
-
* Män
-
i86« Den »8 Julli.
manna Lagens stadgande, i fängelse tvid wakten och
brod stola förwandlas; och
4 §. stadgar för utförsel af dertill förbudne
wahrok, jemte deras förlust, sörsta gången böter efter
wahrans halfwa warde, och andra gängen eller
oftare fulla warde, sä framt ei annorlunda derom
särskilt ar förordnadt, samt för oloflig utförsel af
de till utförsel lofgifne wahror, deras förlust och en
fjerdedel af wärdet i böter; och stola äfwen desse
böter wid bristande tillgång förwandlas pa satt i z
§. ar sagt.
Ä ena stdan hafwa Utskotten wäl funnit, att
del i i tz. för Lurendrägeri af det till införel för,
budna gods, stadgade answar, såsom redan i wisst
afseende af Urbota beskaffenhet, dä det Lurendräga,
des warde oar öfwer 50 N:dlr, och derjemte af,
wen wid bristande tillgäng, för brottslingen innefat,
tande en swarare päfölgd, an den Lagen i Allman»
het i sadant fall förestrifwit, wara mot sitt anda,
mål tillfyllest fwarande, och icke kunna tala nägon
skärpning, sä wida en likhet i Brottmåls-Lagens
grunder stall winnås wid bestraffning af brott, som
kunna till sin mvralits och päföljd för det Allman,
na wara enahanda; men deremot hafwa Utskotten
a den andra sidan ansett, att det i z och 4 §.§.
bestämda answar för Lurendrägeri af det till utför,
sel förbudna gods, och Tullförsnillning af fädant
gods iom kill in- eller utförsel ar tillätit, icke blifwit
efter desse förbrytelsers art, jemförelsewis hwad
i §. förordnar, rigtigt afpassat, halst det, efter Utskottens
omoöme, är lika straffwärdt, och i allmänhet
lika skadligt, att söra ur Riket dertill förbudit
gods, som att Utrikes isron införskaffa förbudna
wahror, och i samma mohn som Tullförsnillning kan
an
-
Den iZ Julli. -86k
anses mindre skadeliq för det Allmänna, och frän
sädan synpunkt, i afseende pä sjelfwa saken, förste,
na ett mindre answar än Lurendrägeri, i samma
mohn utmärker det en större wanart a förbrytarens
sida, emedan han icke behöfwer widtaga en sadak
utwäa, för att winna ändamälet af warornes ut,
eller nförsel, och således för personen ffull fordrar
en allwarsammare behandling.
Pä dessa grunder fa Utskotten wördsamt tillstyrka,
det matte z och 4 § §. uti i Art- af ofwan,
n'mnde Förordning, till deras wärkan förswinna,
och > Mom. uti o §. af samma Artikel och För,
ordning deremot winna en sadan tillökning:
Edo som lönligen i Riket inför, eller införa läker,
säljer eller tili salu haller, eller ock döljer gods,
som till införsel ar förbudit; eller inpractiserar na,
gon det gods, som till införsel är tillätit, och säle,
des försnillar Kronans Tull med flere godset älagde
utgifter; eller hemligen i fartyg inlastar, eller eljest
söker olofligen utur Riket föra sädane waror, som
tili utförsel äro förbudne, eller ster sädan förbrytelse
med gods, som är tillåtit att utföras, eller meddelagtighet
i desse brott beträdes, pä satt Lagen i 6r
Cap. r §- Missgernings-Balken innehäller, stall första
gängen böta ;o R:dlr, om wahran, som likmätigt
4 Arliklen bör uppskattas, ej i warde upp,
gar till en sädan Summa, men om wahran gär till
ro R:dlr och derntöswer, wahrans fulla wärde.
Den som andra gängen eller oftare en sädan ger,
ning föröfwar, plikte hwarie gäng dubbelt, eller > 00
R.dlr om wahran är under 52 R:dlr i wärde, mea
om den kill eller öfwer ;o R:dlr ar warderad, wahrans
bubbla wärde; stolandes äfwen den, som sig
härutinnan första gängen förbrulit, utom detta, för
»862 Den r8 Julik.
Lurendrägeri eller Tu'lförsmllning§brott stadgade straff,
när wahrgn gar till so R:dlr eller derutöfwer, icke
mera anses wärdig, att deltaga eller komina under
omröstning wid wal till sadane publike förrättningar,
spur bero ql medborgeligt förtroende; likaledes stall
ock den, som Borgelig näring och rörelse idkar,
der han andra gången kill Lurendrägeri eller Tullförsnilln-ngsbrott,
eller sadan drägtighet deruti,
som i denna Z, är jagt, förwunnen warder, och wahran
gar till elier öfwer ^ R:dlr, hafwa utom böeerne, stn
Porgerliga rättighet och näring förlorar; sa stall jemival
straffet för den, som z:dje gången med Lurendrägeri
eller Tullsörsnillningsdrott funnen warder, ehwad
det Lurendrägade eller Tullförsnilladc godset da stiger
till mycket eller litet, utom böterne, salunda stärpas,
att svrbrotaren ställes för en Påle pa Torg alt der sine
limmar stammas, ware ock i alla falk, da således Lurendrägeri
eller Tullförsnillning till mer ekler mindre wärpe
ar söröfwadt, den Lurendrägade eller Tullförsnillare
wahran förwerkad. Skojandes derutom Skeppare eller
Styrman, da oloflig inlastning stedt aswahror, ware
sig till utförsel förbudne eller ej, i bägge besia fall böta
66 Rrd. 32 h. Dock warder detta allt Riksens Högs»
Stander wärdsamt underställt. Orebrod. 17 Jul. 1812.
Pa Riksens Höglofl. Sländers Lag- samt Allmänna
Besvärs, och Economic-Utstottens magnar.
Pä Höglofl. Ridderff. och Adelns Ledam. wägnar
L. 8 c liver in, lst. k. Strömfelt.
Pä Högwvrd. Prest-Ständcts Ledam. .magnar
A vyn ldysenstein. ) 0 b. c. hj e6 r 6N.
Pä Walloff. Borgar e-Stänhets Ledam. wägnar
Olof 8^öste6t. lVl. kölkvist.
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledam. wägnar
Niss NLnsso-N. /^näers I-Lrsson»
H.. >V. Inllsrsv,
Den i8 Julik.. »86z
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 18 Zulii.
----- Prest-Stände/, den 18 - ^
- - , - Borgare-Ständet d. 18 -> -
- - - - Bonde-Ständet den 18 - -
wordsamt Memsrial!
^edan det till Pasievolance - sragans beredande
nedsatte Särskildta Utstött fatt stg alagdt att upptaga
ett ifrån Högloflige Ridderstapet och Adeln remitteras
Memorial af Friherre Stael von Holstein,
Corfitz Ludvig, innehallande förflag om
en öfwersigt och jemkning till enhet öfwerallt, med
Knekte-Contracterne, att af Konung och Ständer
stadfästas, för att afhjelpa de hinder som möta en
bättre organisation af Armeen, föredrogs berörde
Memorial a nvo. Utskottet erkände lika med Friherre
Stael von Hollstein, att en jemkning k
Knekte,Contracternas olikhet wisierligen kunde wara
önskelig; men wid betraktande af de vmgangar och
den möjliga oreda hwartill den kunde leda, och da
svårligen nu nagra bestämda grunder kunde uppgifwas,
hwarester en sadan jemkning borde förrättas,
ansag sig Utskottet ej böra tillstyrka Riksens Ständer
någon underdånig anmälan derom till Kongl.
Majit, än mindre att i förhand samtycka till en pä
8o §. Regeringsformen stödd förändring i Contracter,
hwars beskaffenhet man omöjeligen kan känna
utan widlyftiga undersökningar i alla Rikets Provincer.
Orebro den 18 Julii 1812.
Pä det särskildta UtstottetS wägnar,
Uuäolk Legerström. I.uäviA björner»
Zantesson. Austers Nilsson.
6. Silverstolpe.
'864 Den ,8 Julik.
U)5edsamt Memorial!
baller erhäilen del isrän sam te lige Respective RiksStånden,
af Höglosiige Conftitukivns-Utstoktets yttrande
rörande dek af Herr von Echstedt ifrån
Högloflrge Ridderstad ock Adeln til! Ilt-Iottet remitterade
Memorial, innehallande forsing, att, emot
erl gg ant e af en äriig afgift af 6 R:dlr Banco, öfwcrlämna
ät Kr -nan att med Släp - Mundering
först Soldaterne för de Rotehållare, hwilka arv styldige
atc hwart tredje ar dermed bekläda sina Soldater,
upptog Utstolret detta amne. Sedan Utstötte:
underkastat detsamma en noga undersökning, och
da Utstottet fann att förhållandet i förbindelser i afseende
derpå wore mellan Regementet:, vä) till ock
med inom Regementer, gansta olika, sa att möjeligen
något billigt föxsiag till en allman författning
Har klinge uppgöras, ock Utstottet anlag akt ingen
annan utwäg kill en sadan inrättnings införande
kunde ennas än den, att genom Konungens Befallning-haswande
i hwarie ort öfwerenskomma med
Rotorne, trodde Ulffottet sig ej böra tillstyrka hwad
Herr von Echstedt söresiagit, inseendes de förut
ingangne Contracterna annu lampeligast att i detta
afseende gälla och bibehallas. Orebro d. >8 Julii >812.
Pa det Särstikdta Utstottets magnar.
Kuoloik sloäerstrom. l^lörner.
Zantesson. wästers Iriksson.
6. Zilverstolpe.
Ut
-
Däa 18 Julik. 186;
Utdrag af protocsllet, hället bos SZglsfl.
Ridderstapet.ock) Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den ,8 Julik »812.
S- D. 8öredrogs a nyo Stats-^Utstottets den
i?:de siftledne pa bordet iagde Betänkande, i anledning
as Kongl. Maj:ts Naoiaa Proposition^den
c:te Junst 1812, om nödwandigheten af en Stuteri-inrättning
i Skane, samt att de i Malmö-hus
Län belägne Flyinge och Dahlby Kongsgården: dertill
maga anwändas; och da derwid sadana anmärkningar
gjordes, som ansagos hindra desi antagande.
beslöt Högloflige'Ridderstam och Adeln att
samma Betänkande, atföljdt af detza anmärkningar,
till Stats-Ukstottet ffulle återremitteras.
k-t supra. Lx krotocollo,
8> 1 vsrstolpe.
Utdrag af Protscollet, häller bos Högloft.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen t örebro -en »8 Julli 1812.
S. D. ^öredrogs a nyo och bifölls Allmänna
Beswärs, och Economie-Utstoltets den 17 Julli va
bordet lagde Memorial:
r:o. Angående medlen till Folkets och Landets
förbättring.
2:0. Angående utwagar till Fabrikernas upphjelpande
i Riket m. m.
z:o. Om upplifwande af Enstiften i Skaraborgs
Län.
Ut supra. kx ?rotocollo,
6. 8 i 1v erstol ps.
Ut
-
1866 Den 18 Julik.
Utdrag af prstocollet, hällkt hos HZglsfl.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro d^n i8 Julii 1812.
S> D. 8öredrogos a nyo och biföllos följande
Stats-Ucstottets den i? sistledne pa bordet lagda
Betankanden:
i:o. Angående Allmänna Magazins, inrättningens
förwaltning.
2:0. Angående Contoirs-Skrifwaren I. G.
San dahls genom Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
anmälde ansökning att såsom Pension
fa uppbära de iso R'-dlr, han pa RiksgäldsContoirets
Crpectance,Stat innehar.
z:o. I anledning af Riksdagsmannen Nils
Swenssons fn?n Guteberg bos Hederwarda Bonde,
Ståndet ingifne och till Stats. Utskottet remit,
terade Memorial, angående gamla och söndriga Banco-
och Riksgälds - Sedlars emottagande i Uppbörden.
4:0. I anledning af Kongl. Majus Nådiga
Skrifwelse ben 2z sistledne Junii samt Wälloflige
Borgare-Ståndets remist den 20 i samma manad,
rörande Malmö Stads genom dest Riksdags-Fullmägtkg,
Herr Commerce, Rådet och Riddaren af
Kongl. Wasa Orden C- M. Norlindh gjorda
anhållan om ett Län af 40 a 50,000 R:d. Banco
till uppbyggande af Casern och Stall i berörde
Stad för der inguarterade z Esquadrsner af Mörnerska
Hustar, Regementet.
5:0. Angående Herr General,Adjutantens och
öswerstens m. m. Grefwe G- Löwenhjelms Memorial,
att antingen de Reducerade Officerarne
wid f. d. Swensta Gardes-Regementet imatte lika,
med
Den i8 Julik. 1867
med Officerarne wid f. d. Östgötha Cavalleri.Regemcnte
och Adelsfanan, fa bibehålla sina Löningsförmoner
pa lifstid, eller ock deke sednares inom någon
wist tid indragas, i likhet med hwad för de
förre blifwit bestämdt.
6:0. Angående Riksdagsmannen Hakan Isacssons
fran Jönköpings Län Memorial, om indragning
till Kronan af Ädelsorst Guldwcrk med dest
tillhörigheter, samt deras försäljande styckewis ä Auction.
7:0. I anledning af Riksdagsmannen Eric
Paulssons fran Elfsborgs Län till Hederwärda
Bonde, Ståndet ingifne Memorial, angående nödwändigheten
af en Författning, som tydligen, antingen
tillåter eller förbjuder Discont - Werkens Jnwiöningars
emottagande i Uppbörden.
8w. I anledning af Herr Commerce-Rädet
B. H. Santessons Memorial om ansiag af
Stats, medel, att anwändas till winnande af säker
kännedom af (Iweriges Statistik.
9-0. Angående Riksdagsmannen Anders
Peterssons fran Skaraborgs Län Memorial om
Skatteköp a Olstorps Krono, Säteri i Skaraborgs
Län.
Ut suprs. Tx krotocollo,
6. LNverstolpe.
Utdrag af prstocsllet, hältet hss HZglsfl.
Ridders?apetoch Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den >8 Julli 1812.
S- D- föredrogs a nyo Lag, Utskottets den 17
sistledne pa bordet lagde Memorial, rörande answar
ca*
1868 Den 18 Julik.
för Bränwins och andra starka Dryckers omättlioa
bruk, jemte dic hörande Handlingar, och beslöt
Högloflige Ridderssapct och Adeln, som icke anlag
sig kunna bemötte Utssot?s uppaifna försiag bifalla,
art sästm swar pä den Kongl. Majtts Nådiga Proposition.
som dertill gjswit anledning, i underdånighet
ät Hans Köne!. Mosit öfwerlemna att utfärda
de Författningar, fou. Hans Kongl. Majtt till anLamaletS
winnande i Nader finner tjenligast.
Ut supra, Lx llrotOLollo,
6. 5 i Iverstolpe.
Utdrag af protokollet, hältet hos Högloft.
Ridderfkapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den »8 Julli 1812.
S- D- ^öredroas a nyo Allmänna Beswärs- och
Economie - Utssotrets den i6:de sistlednc pä bordet
lagde Memoria!, innefattande försina till jemkning
mellan Riks-Ståndens meningar, rörande Bränwinsbrannlngen,
hwilket Höglosiige Ridderfkapet och
Adrin, i hwad som rörcr de Econoniifka delarne deraf,
biföll, samt besiöt att med öfwerlemnande af
Economie-Ulstottets försiag, Bewillnings - Ut,kottet
ssul-e anmodaS föresia de grunder och det belopp af
Bewillnmgens utgörande, för Bränwinsbränningen,
so>n detsamma kW för betz del, och i sammanhang
med de öfrige Bewillninqsgrunderne finna tjenligast,
dock med förbehåll af Ridderfkapet och Adelns ytterligare
prösninasrätt deröfwer.
Ut supra. kx krotocollo,
6. 8i l v erscol ve.
Den 18 Julli. r86y
Utdrag af protocsllet, hållet hos Högloft.
Ridderfkapet sch Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den i8 Julli »812.
ex
S. D- o äredrogs a nyo Stats-Utikottets den r?
Julii pä bordet lagda Betänkande, angäende Riksdagsmannen
Eric B nises fran Carlstads Län
Memorial, om befrielse för Tackjerns-Bergslagerne
frän ro:de-Tackjerns-afgiftens erläggande, och
gjordes derwid sädane anmärkningar som ansägoS
hindra desi gillande, jemte hwilka anmärkningar
samma Memorial till Slätö - Utssoltet blef äterremitteradt
Ut
supra. Lx ?rotocollo,
6. Lil ver stolps.
Utdrag af protocsllet, hällct hos Högwörd.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
(örebro den 18 Julli 1812.
S. D. »^wad Allmänna Beswärs- och CconomieUtstottet
uti defi den 16 dennes pä bordet lagde Memorial,
angäende medlen till Folkets och Landets
förbättring, yttrat, blef af Prest-Ständet godkändt.
Ut supra. hx krotocollo,
P U. ^Imc^uist.
Utdrag af protoc»llet, hället hos Högwörd.
Pre,?-Ständer, '^id Urtima Riksdagen i
Orebro, den 13 Julii 1312.
S- D. 8öredrogoS a nyo och biföllos Stats-Utffottets
den 16 dennes pä bordet lagda Betänkanden,
angäende
1872 Den 18 Julii.
r:o. Allmänna Magasins - Inrättningens förwallning;
2:0.
Conkotrs - Skrifwaren San dahls ansökning.
att såsom Pension fa uppbära de ic>o R:d.,
han pa Riksgälds , Contoirels Expectance - Stat
innehar.
z:o. Frägan om gamla och söndriga Bancooch
Riksgälds-Sedlars emottagande i Uppbörden;
4:0. Ett fokt Län af 40 a so,doö Ridik
Banco till uppbyggande af Casertt och Stall i
Malmö Stad för der inquarterade 3 Esquadronek
af Mörnerska ^Hussar-Regementet;
5:0. Fragan om nödwänvigheten af en Författning,
som tydeligen antingen tillåter eller förbjuder
Discont-Werkens JnwiSningars emottagande
i Uppbörden;
6:0. Befrielse för Tackierns - Bergslagerns
fran Tionde-Tackjerns-afgiftcns erläggande;
7:0. Indragning till Kronan af Ädelfors Guldwerk
med desi tillhörigheter, samt deras försäljande
styckewis a Auction;
8-o. Skatteköp a Olstorps Krono, Säteri i
Skaraborgs Län;
9:0. General--Adjnt. och Öfwerstens m. m.
Herr Grefwe Löfwenkielms Memorial, att antingen
de Reducerade Officerare af Lif, Gardet tilt
Häst och f- d. Swensta Gardes-Regementet matte,
lika med Officerarne wid f. d. Östgötha Cävalteri.
Regemente och Adelsfanan, fa bibehålla sina
Lönings-förmaner pa lifstid, eller ock detze sedNareS
inom någon wi§ tid indragas, i likhet med hwad
för de Hörre blifwit bestämdt.
vt suxr». Lx krotocollo^
O. ^Imyuist.
Den i8 Julik. - 1871
Utdrag af protokollet, hället hos.^Zgwärd.
Prest, Gtändet, wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 18 Juiri 1812.
S. D. ^ag - Urffottets den 16 dennes pa bordet
lagde Project till en Allman Författning emot olof,
ligt bruk af starka Drycker och Lerås olösliga ut,
minutering, dies, i anseende lill derwid gjorda anmärkningar,
till Lag, Utskottet atersörwisadt.
vt supra. Lx krotocollo,
k- O. ^ 1m reuist.
Utdrag af protocollet, hållet hos Högwsrd.
Prcst-Srän-et, wid llrtima Riksdagen i
Örebro den 18 Julik 1812.
S. D. ^tats-Utstottcts den 16 vennes pa bordel
lagda Betänkande, i anledning af Kongl. Majus
Nådiga Proposition om nödwänvigheten af en Stuteri,
Inrättning uti Skane, samt att de i Malmöhus-
Län belägne Flyinge och Dahlby Kongsgardar
ma dertill anwändas, blef af Prest-Ståndet bifallit,
med tillagd underdånig önskan att Hans KonglMaj.
t i Nader täcktes at Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
uppdraga styrelsen och wärdén af berörde
inrättning, och att denna inrättning i framtiden likaledes
ma utaf någon ibland de Kongl. Prinsarne
styras och wardås; uti hwilket tillägg de öfrige Resepectlve
Standen skulle wördsamt och manligen in»
bjudas a» sig med Prest-Ståndet förena.
vt supra. Lx krotocollo,
I- v.
-872 Den -8 Julik.
Utdrag af protocollet, hältet hos Hogwärd.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen L
Orebro den 18 Julik 18-2.
S- D. biföll Prest,Scändet Lag,Utstottets den
i6 dennes pä bordet lagda Memorial, angående:
Traktamente och arswode för Extra. Ordinarie
Cancellisten, Auditeuren Schough,
l-lt suprs. Lx krotocollo,
^s. U.
Utdrag af Wällofl. Borgare-Ständets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den rg Julik i8!2.
S. D. ^öid justering af Exeditions, Utstottcts
Project till 2 §. i Riksdags > Bcstutct, angående
te under denna Riksdag fastställde förändringar i
Tryckfrihets-Lagen, har Bergare-Ståndet anmärkt
att derutur blifwit utestuten den uti ConstitutionsUtstottcts
bisallne Betänkande om de fyra första §.§.
uti nämnde Lag bland stalén till de beslutne sörandrinoarne,
aberopade omständighet, att veste förändringar
äfwen warit föranledde af de innom
Riks Gränden gjorde anmärkningar;
Och, som Ståndet ansag det wara af wigt, att
§- i Riksdags-Beslutet blifwer, i öfwerensstämmelse
härmed, rattad, wille Ståndet inbjuda Respecti,
ve Med-Standen, att med Borgare-Ståndet förena
stg deruti alt en sadan rättelse ma werkställaS.
Ut su^rrs. Lx ?rotoco!Io,
^s. Lerjström.
Ut
-
Den »8 Julik. !87Z
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständets protscoll,
hället wid Urtima Riksdagen k
Orebro den r8 Julli 1812.
S. D. ^ä nu a nyo föredrogs Allmänna Beswärs-
och Economie-Utstottets pä bordet hwilande
förstag till jemkning af Riks-Standens ffiljagtige
meningar, i fragan om Bränwinsbränningen, förenade
stg Borgare, Ståndet om följande Beslut:
r.sta Momentet godkändes,
srdra Momentet. Det derk förestagne antal af
Branwinspannor, instämde med Ståndets förut fattade
Beslut. Till Bewillnings-Uistoktet öfwerlemriades
att förestå den progressiva afgiften för den killökte
panuerymden, som blifwii tilläten.
z:dje Momentet gillades.
4:de och ;:te Mom. Utom i hwad rörer den
i deha Mom. förestagne afgift för ägare ak Hemman
utöfwer 2000 R:dlrs wärde, som ansags böra
ankomma pa Bewillnings - UtstottetS bestämmande,
gillades deha Moinent.
6:te, ?:de och 8-de Mom. bifölloSy:de
Mom. Ståndet gillade grunden för nyttjandet
af Pannor ifrån 50 till och med 90 kannors
rymd, och förklarade stg ej kunna frångå dest redan
fattade Beslut, att i Städerne borde fa begagnas
Pannor af 34 kannors rymd för 50 mantalsskrifne
personer. Dä icke blott en lika, utan en wida mindre
pannervmd blifwit tilläten pä Landet, sä trodde
Ståndet det innefatta en orältwisa mot Städerna,
om icke, dä för dem i allmänhet ej blifwit yrkad
samma förmohn, de åtminstone borde fa nyttja pan,
nor af det pästadde kannetalet, Z4 kannor; Och
wille Ständer, i fall Respectkve Met-Ständen icke
Bihang. N:» "8- skulle
»874 Dea i8 Julik.
stuve finna sig wid att derpå inga, i underdånighet
hafwa öswerlemnat till Kongl. Maut, att i cenna
Ekonomiska fräga efter godtfinnande förordna.
>o:de och ii:te Moni. Med frångående af sä
ival Ståndets redan fattade beslut, som UifkottetS
förslag till föreskrifter i ämnet för dcfie Moment el»ler
Bränwinsbränningcn i Stockholm, Götheborg
och Carlscrona, beslöt nu Standct att, utan någre
derwid fastade willkor och förbehåll l underdånighet
öswerlemna lill Kongl. Mant, att derom förordna,
såsom Kongl. Maj:t bäst och nyttigast svneS.
irue och iz:de Mom. Srsndel fann innchället
af dofia Moment tillhöra Bewillnings-Utffottetåtgärd
och förwiste det derföre lill samma Utskottstvndsamma
handläggning, under uttryckligt förbehåll
af Ståndets rätt till närmare yttrande om ei >
mindre beloppen af än grundcrne för asgiftrrne, nar
Utskottet med sitt förslag inkommer.
r^de Mom. bick' af Ståndet bifallit.
»k-de Mom. Derwid förklarade Ständet det
wara stridande emot förhällandet, att Ståndet bifallit
detta Moment. Ståndet hade uri nv Redaktion
sammanfört alla de stadgande» om Bränwipsbränningen,
som Ståndet för sin del funnit nödige
och lämplige. Dä detta Moment icke fanns intagit
i nämnde Redaction, sä följde deraf att Ståndet
icke eller antagit detsamma. Utom det Ståndet för
öfrigt ansäg det icke kunna förenas med Landets Joncwänares
rätt och bästa, att meddela någon ständig
och owillkorlig föreskrift i de delar som detta
Mom. omfattar; Sä trodde Ständet att defie ämnen
wörö af den beskaffenhet, att de hädanefter likalon,
hitintill borde ankomma pä Kongl. Maj-ts
Nädiga godtfinnande.
»6;de, f
Den 18 Julik. »875
rk:de, t7'.de och !8!de Mom. antogos.
tg:de Mom. hade Ständet icke bifallit, och
ansäg nu Ständer detsamma höra till de Ncglementariska
stadganden, som bero pä Kongl- Maj:t.
I öfrigt beslöt Ständet uppdraga ät Bewillnings-'Utskottet,
alt uppgöra förslag till de afgifter,
som Utstottet kan anse härmed i ena eller andra afseendet
äga sammanhang, och dermed ofördröjellgen
inkomma.
lUt supra. klx kiotocollo,
/. Lerjström.
Utdrag af wällsflige Borgare' Ständets
protocoll, hället wid Urtima Riksdagen
i Orebro den rz Julik »812.
S. D- H^ed anledning af Hederwärda BondeStändets
genom Protocolls-Utdrag meddcldte Besiul,
att alla uppffmne Grundlagsfrågor, som icke
l redan wid denna Riksdag blifwit upptagne eller wunnit
handläggning stola till nästa Riksdag blifwa hwilande
och dä till pröfning förekomma; fann Borgare,
Ständet för godt att deruti instämma, mom hwad
angick de af Constitutions - Utskottet wid Urtiina
. Riksdagen i Orebro är i8rc> föreslagne nva Redaktioner
af 8r §. uti Regeringsformen, rörande
' en mera bestämd tid för Grundlagsfrågors afgö'
rande, samt r^de §. uti Riksdags-Ordningen, an^
gående ett uttryckligare stadgande, hwilka StaderFullmägtige
aga att tillika emottaga Fullmagter för
andre Städer, äfwensom de flere §.§- i Regeringsformen
eller RiMags-Ordningen, som med den
förstnämnde aga sammanhang, om hwilka för
*
* ändra
-
>8?6 Den i8 Julik.
ändrade Redaktion Borgare - Ståndet för sin del
skulle önska att Riksens Ständer wid denna Riksdag
wille besluta; hwarföre ock Borgare-Ståndet
härmedelst »vördsammeligen och manligen inbjuder
sina Respective Med, Stander att uti detza ämnenföretagande
med Borgare-Ståndet sig förena.
Vt supra, Lx protocoUo,
Lerjström.
Utdrag af wälloflige B-rgare - Gtändets
prstocoll, häller wid Urtima Riksdagen
i Arebro, den i8 Julli 1812.
S- D. ^ag. Utskottets Memorial, i anledning af
Herr Friherre E- F. Saltzas Motion om ffarp,
ning uti straffet för Skogsawerkan, föredrogs a nyo
vch gillades.
Vt supra. kx protocollo,
I. Lerström.
Utdrag af wällöf!. Borgare-Ständets protokoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i
(örebro den >8 Julli i8'2.
S. D. ^tgts-Utffottets pä bordet hwilande Betänkande,
i anledning af Riksdagsmannen Häkan
ZsacssonS fran Jönköpings Län Memorial, om
indragning till Kronan af Ädelfors Guldwerk med
dest tillhörigheter, samt deras försäljande styckewis
pä Auction, föredrogs a nyo och antogs.
Vt supra. Lx krotocollo.
Lerjström.
Ut,
Den i8 Julik. >877
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständets protocoll,
hället wid Urtima Riksdagen i
Orebro den i8 Iulii 1312.
S-^D. ^ä nu ä nyo färehades Stats-UtskottetS
Utlåtande, i anledning af Riksdagsmannen NilS
Erssons fran Carlstads Län Motion, om tillökning
i arfwode för Fullmägtige i Riksgälds, Contoiret,
uti hwilken fräga skiljagtige meningar hoS
Utskottet sig yppar, fann Borgare-Ständet för godt
antaga det yttrande, att arfwodet hädanefter borde
förblifwa lika med hwad det hitintills warit.
Vl supra. Lx krotocollo,
f. Lsrxström.
Utdrag af wälloflige Borgare-Ständets
protocoll, hällit wid llrtima Riksdagen
i Örebro den i8 Iulii 1312.
S. D- 8örehades ä nyo och godkändes BancoUlffottets
meddelte Betänkande, rörande:
r:o. Sökt Län, biträde i Banken för Uddewalla
Stad.
2:0. Tillökning i arfwodet för Hederwarda
Bonde, Ståndets Fullmägtige i Banken; och
z:o. Tillökt försträckning af Banken till Manufaktur
, Diskonten.
^ Vt supra. Lx krotscollo,
f. Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare - Ständets
prstocoll, hället wid llrtima Riksdagen
t Orebro den >8 Julli 18"-
S- D- §öketogS tili afgörande Stats - Utskottets
n?s Deri 18 Julii.
pa bordet hwllande ytterligare Betänkande, rörande
Ollestads sä kallade Krono, Säteri; Och fann Bor,
gare-Ståndet derwid, lika med Stats-Utstottet,
att ändring i Riksens Ständers fraga om denna
Krono-Lägenhet wid Riksdagen arén 1829 och r8io
rvidtagne Beslut ej kunde äga rum.
(It supra. Lx krotocollo,
I. ä- Lerjström.
Utdrag af wällöf!. Borgare,Gtändets protscoll,
häller wid Urtima Riksdagen i
Orebro den !8 Juiri 1812.
S D- nu ater föredrogs Lag-Utskottets Memorial,
i anledning af anmärkningarne widdehBe,
tänkande öfwer Herr Prosten Lindest röms till
Utskottets ytterligare handläggning aterförwiste Mo,
tion om Prescriptivns-tid för ändrings sökande uti
fastställde ägodelningar; fann Borgare, Ståndet för
godt, att wid Utskottets först afgifne och jemwäl nu
af Utskottet aberopade Betänkande laka bero.
(It supra. krotocollo.
Lerjström.
Utdrag af wällöf!. Borgare-Ständets protocoll,
hället wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 18 Julii i8l».
S- D. ^8id förnyad föredragning af Lag, samt
Allmänna BeswärS- och Econcmie, Utskottens ge,
mensamma Betänkande, angående medel till före,
kvmmande af skattskyldig jords- förminskning, blef
detsamma af Borgare- Ståndet bifallit.
(It supra. Lx protocollc»,
Z. Lvrxström.
Ut,
sDen 18 Julik. »879
Utdrag afwällofl. Borgare-Ständets prorocoll,
räller wid Urtima Riksdagen i
Orebro den »8 Julii i8rr.
S D. 8öretogs ater Allmänna Beswars, och
Economie, Utstotkets Betänkande, rörande Salkbitter-lillwerkningen
i Riket, till hwilket Betänkande
Borgare - Standel lemnade sitt bifall.
(It supra. Lx protocollo,
^ Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständers pro,
c-coll, häller wrd Urcima Riksdagen k
Orebro den r8 Julii i8la.
S. D. ^öid förnyad föredragning af Banco-Ut,
stoltets ytterligare Memorial, rörande Rikets Pen,
ninge-Werk och Discont-Inrättningar m. m.; anlag
Borgare, Stander stg uti detta, endast af Högloflige
Ridderskapet och Adeln lill Urstutet återremitterade
ämne icke hafwa af nöden att någor widare
Utlåtande meddela, utan beslöt, att Utskvtlet-
Memorial ställe läggas till Handlmgarne.
(It supra. Lx protocollo,
I. ä Lerjström.
Utdrag af Wällöf! Borgare-Ständets prsrocoll,
häller wid Urtima Riksdagen i
Orebro den rZ Julik 1812.
S. D. ^öredrogoS ä nyo och gillades StatsUtskottets
afsisne Betänkanden, angående;
,:o.
i«8o Den is Julkk.
,:o. Contoirs, Skrifware», I. G- Sandahl
s genom Herrar Fullmägtige i RiksgäldSConloiret
anmälte ansökning, att såsom Pension fä
uppbära de ioo R.dlr han pä Riksgälds, Cvntvirels
Expectance-Stat innehar;
2:0. Riksdagsmannen Nils SwenSsons
frän Guteberg till Hederwarda Bonde-Ständet ingifne
och till Stats - Utskottet remitterade Memorial,
angående gamla och söndriga Baneo- och Riksgälds-Sedlars
emottagande i Uppbörden;
z:o. Herr General, Adjutanten m. m. Grefwe
G. Lö swen hjelms Memorial, att antingen de
Reducerade Officerare wid Lif-Gardet till Häst och
f. d. Swensta Gardes-Regementet mätte lika med
Officerare wid f. d. östgötha Cavallerie-Regemente
och Adelsfanan fä bibehålla sine Löningsförmoner
pä lifstid eller ock defle sednares inom nägon wist
lid indragas 1 likhet med hwad för de förre blifwit
bestämdt;
4:0. Riksdagsmannen EricPaulssons frän
Elfsborgs Län till Hederwarda Bonde-Ständer ingtine
Memorial, angående nödwändighetcn af en
Författning, som tvdeligen antingen tilläter eller förbjuder
Discont, Werkens Jnwisningars emottagande
i Uppbörden.
5:0. Riksdagsmannen Anders Peterssons
frän Skaraborgs Län Memorial, om Skatteköp ä
Olstorps Krono. Säteri i Skaraborgs Län;
6:0. Riksdagsmannen Eric Bruses Memorial,
om befrielse för TackjernS Bergslagen frän
Tionde - Tackjerns - afgiftens erläggande.
Vt ruxra. Lx krotocollo,
I. Lerjström,
x. Ut
-
Den ir Julik. »kär
Utdrag af Wällöf! Borgare,Ständers pro,
rocoll, haller wid Urtima Riksdagen i
Orebro ben 13 Julii 1812.
S D. ^ä Borgare-Ständer erinrat sig, att,
utom flere ärenden, hufwndsakligen annu för Riksens
Ständers åtgärd, äterstär, att bestämma Bewillningen
och defl fördelande, samt ansett det icke
wara möjligt att medhinna de återstående fragorncs
afgörande inom den tid, som i Grundlagen för Riksdagens
afflutande är bestämd; besiöt Borgare,Ständer
an inbjuda sina Relpective Med-Ständer att
med Borgare-Stander förena sig om underdänig
anmälan hos Kongl. Mant om nödwändighetcn af
Riksdagens förlängande pä nägon wist tid, till högst
en mänad, pä sätt 109 §. i Regeringsformen tilläter.
Vt suxr». Lx xrotocollo,
P Lerström.
Utdrag af wällöf! Borgare-Gtänders prsrocoll,
häller wid Urtima Riksdagen i
Orebro den »8 Julii 1812.
S D- 8bedrogs ä nyo Lag - Utstottets Memorial,
i anledning af Högwördige Preste, Ståndets
samt Hederwärda Bonde - Ständets anmärkningar
wid desi Betänkande, angäende Bördsrätten ä Landet;
och fann Borgare- Ständer för godt att förblifwa
wid sitt till Betänkandet glfne bifall, i följd
hwaraf hwad Lag-Utskottet i det sednare Memorialet
tillstyrkt, kommer att förfalla.
Vt suxrs. Lx ?rotocoUc>,
Lerjström.
Ut
-
-882 Den 18 Julik.
Utdrag af protokollet, hältet hos Heder,
wärda T>onde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 18 Julli 18-2.
S. D. ^a nu ater föredrogs Stats, UtffottetS
den is sistledne afgifne och i gar pa bordet lagde
Betänkande, i anledning af Riksdagsmannen Eric
Pahlssons fran Elfsborgs Län Memorial, angående
nödwändigheten af en Författning, som tydelicen
antingen tillåter eller förbjuder DiscontWerkens
Jnwisningars emottagande i Uppbörden,
blef hwad Utffottet derigenom »ttrat, antaget, med
önffan, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet matte
anhuliaS om en i enlighet dermed utfärdande Allmän
Kungörelse.
Ut supra. klx ?rotocollc>,
6. k rink man.
Utdrag af prstocollet, hältet hos Hederwärda
2?onde-Ständet wid Urtima Riks,
dagen i Orebro den l8 Julii l8i».
S D. förekomne anmärkningar emot StatsUtssoktets
sedan sista Plenidag pa bordet lagde Betänkande,
cmgäcnde indragning af de Löningsförmäner
Officerarne wid f. d. Östgötha Cavallcr-Regemente
och Adelsfanan åtnjuta; har Bonde-Stan,
det lemnat Utffottet del, för att deröfwer med ytterligare
Utlåtande benäget inkomma.
ot supra. Lx ?rotoco1Io,
6. Lrinkman.
Utdrag af prokocollet, hället hos Heder,
wärda Bsnde.Btänder wid Urtima Riks»
dagen i Orebro den 18 Julik 1312.
S. D. wal af Revisorek till granffnins af
Den r8 Julii. -88z
Stats, Werkets, Bankens och Riksgälds-Contolrets
tillstånd, styrelse och förwaltning, icke mom
Bonde-Ständet kan företagas, förr än antalet af
de Rewistoner, som färe nästa Riksdag deröfwer
böra anställas, blifwit bestämdt; sa stola de öfrige
Respettive Riks,Standen anmodas, att, enligt
68 §. i Riksdags-Ordningen, derom ga i författning,
hwarefter Bonde, Ståndet will dek yttrande
meddela.
Ut supra. Lx krotocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af prstocollet, hället hos Heder,
wärda Bonde-Gtandet wid Urrima Riksdagen
i wrebro den 18 Juli! »312.
S. D. ^tats,Ulffottets i gar pa bordet lagde
Betänkande af den 14 i denna manad, angående
Allmänna Magazins , Inrättningens förwaltning,
blef nu ater föredragit och af Bonde, Ständer bifallit;
i följd hwarutaf Expeditions-Utffottet stall
anmodas, att om tryckning af Kongl. Maj:ts i detta
ämne aflatne Nådiga Skrifwelse besörja.
Ut supra. Lx krotooollo,
L. Lriakman.
Utdrag af protocollet, hället hos HZgwörd.
prest.Ständet wid Urtima Riksdagen r
(örebro den >8 Julii 1312.
S. D. 26id ytterligare föredragning bifölloS
Stars, UtffottetS sedan sista Plenum pä bordet hwilande
Betänkanden, angående:
r884 Den i8 Julli.
i:o. Jfrägaställd indragning af Ädelfors Guldverk
med dest tillhörighetcr.
2:0. Befrielse för Tackjerns, Bergslagerne
fran Tionde-Tack/erns-asgiftens erläggande.
z:o. Malmö Stads, genom dest RiksdagsFullmägtige
Commerce-Rådet Nordlindh gjorde
anhållan, om ett Län af 50,002 R:dlr, till uppförande
af Caserne- och Stallbyggnader.
4--o. Gamla och söndriga Banco- och Riksgäld^-Sedlars
emottagande i Uppbörden.
5:0. Contoirs-Skrifwaren I. G. Sandahls
genom Herrar Fullmäatioe i Riksgälds-Contoiret,
anmälte ansökning, att fäsom Pension fä uppbära
de roo R:dlr han pä Riksgälds-Tontoirets Expectance-Stat
innehar. Och
6:0. Riksdagsmannen Anders Peterssons
srän Skaraborgs Län Motion, om Skatteköp ä
Olstorps Krono, Säteri i Skaraborgs Län.
ll^t su^rs. Lx krotocollo,
6. LrinlLman.
Uppläst hos Ridd. och. Adeln den La Julli.
» - Prest-Ständet den 20 - -
- - Borgare-Ständet dcn 20 - -
- - Bonde-Ständer den ro , -
Stormägtigste Allernädigste Lsnungl
3 anledning af hos Riksens Ständer wäcktc Mo,
tioner om Caserners uppförande för de under wintertid
till tjenstgöring i Carlscrona uppbädade Indelnings-
och Roterings-Batsman, och dä Riksens
Ständer funnit, att den dödlighet, som bland denna
del af Rikus förswarare förmärkeö, är till en stor
del
Den 2O Julii. inzs
Lel en följd deraf, att de till natthärbergen nödgas
begagna kalla windar och uthus, fä de hos Eder
Kongl. Majit i underdånighet anhälla del Eder Kongl.
Maj-t t Näder täckteS föranstalta, att tillräcklig
Casern-byggnad för ofwanbemälte manffaps inrymmande
och wärd under arbets-commenderingarne i
Carlscrona med tet snaraste utaf de till förswarswerket
bewiljade medel, mätte blifwa uppförd.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 22 Julli.
- - Prest-Ttändet den 22 - -
- - Borgare-Ständer d. 20 , -
» - Bonde-Ständer d- ro - -
Gtormägtigste Allernadigste Lonung!
, (^)ensm Nädig Skrifwelse till Riksens Ständers
l Stats-Utffott af den 25 ststledne Junii, har Eder
! Kongl. Majit täckts i Näder meddela underrättelse
vm de förändringar uti Allmänna Magazins - Di-
rectivns-Inrättningen, dem Eder Kongl. Majit i
anledning af Riksens Ständers wid Stockholms och
Orebro Riksdagar underdäniga ffrifwelse af d. 25
April och 17 Oktober iZro täckts förordna, pä sätt
Eder Kongl. Maj:t§ bilagde Nädiga Skrifwelse af
! den 7 Nowcmber i8n innehåller.
Riksens Ständer hafwa deraf funnit- att werkställigheten
af de wid Allmänna Magazins, Inrättningen
nödige befundne förändringar frän och med
innewarande är rzr» tagit sin början; attHufwudböckerne
öfwer Contanta medlen och persedlarna,
frän och med är 1804 till och med 1807 i ststledne
Mars manad bliswit till Kongl. Kammar, Colle
gium
-
»886 Den 20 Julik.
gium aflemnade, att »8->8 och 1829 arens Hufwudböcker
likaledes inom Junii manads slut stulle färdige
lefwereras, samt att »8»o ars Hufwudbok jemee
Calculationsböckerna för alia nu uppräknade arén
stulle inom nästa ars stut hinna författas.
Da Riksens Stander derjemte funnit att Landets
behof genom denna inrättning under sistförflutne
tiden blifwit betydligen understödt, hafwa de beflutit,
att till allmänhetens upplysning om det förbättrade
stick denna Inrättning wunnit, laka till trycket
särskildt befordra Eber Kongl. Maj.ts vfwanberörde
Nådiga Bref af den 17 November i8n; och i
öfrigt, da Eder Kongl. Majtt ej astat någon förhöjning
i denna Inrättnings Fond, samt de gjorde för,
öndringarne sa nyligen tillkommit, att följderne deraf
ännu icke kunnat urstiljas och bedömmas, ansett
stg endast böra hos Eder Kongl. Mant i underdånighet
hemställa, om icke den i z:dje Afdelningen af
Eders Kongl. Majus Nådiga Bref omförmälte Panneafgift,
som Eder Kongl. Majit funnit böra lemnäs
vliquiderad, intill dest Riksens Ständer närmare
bestämt dest belopp, ma förklaras ej kunna här
äga rum, hälst en sadan afgift, efter de i Kongl.
Kungörelsen den i z Junii »8 »o stadgade grunder,
skulle blifwa större än Magazins-Inrättningens hela
Fond.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hoS Ridd. och Adeln den 21 Julik.
- - - Prest-Ständct den 21 - -
, Borgarc-Ständet d. 21 « -
- - - Bon-c-Ständet den 21 - -
Stormägttgste Allernä-igste Lonung!
E^enom Nådig Proposition till Riksens StänderS
StatS
-
De'n 2» Julik. »887
Stats.Utstött, har Eder Kongl. Majit täckts, dels
meddela följande underrättelser, dels förestå Lönetillökningar
för åtskilligt af Statens Tjenstemän:
»:o. Att i anledning af Riksens Ständers wid
ststledne Riksdag widtagne beslut, Eder Kongl. Majit
förunnat Löne-tillökning s zzs procent a depenninge-löntagande
Embets- och Tjeästemans samt Betjentes
Löner, hwilka hittills ej kommit i åtnjutande
af Löne-förhöjningen, att taga sin begynnelse fran
början af ar »8»», utgörande enligt ^rteckning ett
sammanräknadt belopp af »8,978 R:dlr 42 tz.
2:0. Färsiag till Löne-tillökning för PostwerketS
Betjening.
z:o. Förslag till Löne-tillökning för Medicinal-Staten
i Provincerna.
4:0. Förslag till ett förhöjdt ansiag för ÖfwerStåthållare-Embetets
Stat.
5:0. Förstag till Löneförhöjning af Länsmännens
Löner.
6:0. Förslag lill förhöjning för de Under-Offficerare,
som ännu bibehålla sina Contanta Löner
efter förra Staten oförhöjda
Hos
Riksens Ständer hafwa äswen Motioner
blifwit wäckle, rörande en bättre inrättning af den
Militaira Läkarewarden och medel tili bewarande
af Swensta Soldatens hälsa, samt angående förbättring
i Häradsskrifware och LänSmännens Löner.
Det är öfwer beha i ett sammanhang behandlade
mål. Riksens Ständer härmed sa till Eder Kongl.
Majtt i underdånighet öfwerlemna sina fattade beslut.
Till den Löneförhöjning af procent Eder
Kongl. Majtt i Nader täckts fastställa för de mäst
i behof waranbe penninge» löntagande Embets, och
Tjensteman, hwilka förut ej deraf kunnat komma i
»888 Den 2l Julli.
åtnjutande, och hwilken ifrån och med början af nästkedit
ar bör utgå med 18,s?8 R:dlr 4» si., bör
den wundna tillgängen ä Allmänna Indragnings,
Staten anwändas.
Den åtgärd Eder Kongl. Mast till reglerande
af Postwerket Löner i Orterna funnit lämpeligtatt
widtaga, nemligen att anbefalla Eders Kongl-MastS
Cancelli-Styrelse, att, sedan öfwer,Pvst,Directionen
blifwit hörd, inkomma med underdånigt förslag
till sadan reglering i förhållande till de olika fwmäner
desa Tjenstemän nu innehafwa, är i Riksens
Ständers öfwertygelfe den tjenligaste ulwäg, att med
den besparing i Sratöwerkets medel, som kan sin,
na rum, förhjelpa de Postförwaltare, som, i saknad
af särskildt inkomster, äro i werkligt behof af förbättrade
Löner, till en derefter och i mohn af deras
mer eller mindre crägna tjenstgöring lämpad Lön;
och hwilken tillökning, när den i Nader kan blifwa
bestämd, kommer att af Postmedlen utgå.
Fraqan om någon ytterligare förhöjning i Medicinal-Statens
Löner hafwa Riksens Ständer an,
sett förtjena ett särdeles afseende. Provincial - Läkarenas
Löner stiga, med den dem tillagdt Löne,
förhöjning af procent, blott till i zz R-d. 16 tz.,
hwilkas otillräckelighet för den torftigaste utkomst,
jemte angelägenheten ak bemälte Tjenstemäns bättre
aflönande i afseende pä nyttan och nödwändigheten
af deras befattningar, hafwa Riksens Ständer nog,
samt ^ insett. De för menstligheten wigtiga pligter
som åligga Provincial,Läkarna, i anseende till Vaccinationens
befordrande, Epidemiers och Veneriska
smittans bokande samt sjukwärden af de fattiga, l
de flestas gansta widstcäkta Distrikt, för hwilka göromål
stundom föga eller ingen wedergällning erhåller
-
Den sr Julik. »889
hålles, synes wiserligen förtjena en belöning, mera
tillräcklig för nödtorftig bergning, i synnerhet som
till desa syslor fordras kunnige och crfarne perjoner,
de der till förwärswande af sadana egenskaper mäst
anwända kostnad och sträng möda, hwarförutan det
ej kunnat undfalla Riksens Ständer hurusom, sedan
öfwerstyrelsen af Lakarewerket i Riket uti alla
des delar blifwit Collegium Medicum uppdragen,
och Collega Präses förthy funnits böra äga lika anseende
och wärdighet med vice Presidenterna, han
icke kan anses belåten med den honom pä Stat nu
bestadde Lön af 400 R:dlr Banco, och icke heller
Cvllegii Secreterare, hwars göromål genom berörde
nya organisation blifwit mångdubblade, med de 2^0
R-dlr han nu innehafwer. Wid sädant förhållande
hafwa Riksens Ständer welat tillägga hwarje Provincial
»Läkare i ärlig Lön 200 R:dlr, samt Colle,
gil Präses och Secreterare en tillökning ä -sina Löner,
den förra till lika belopp med sina wederlikae
vice Presidenterna, saint den sednare i den mohn
omständigheterna kunna fordra och medgifwa.
I sammar-hang härmed hafwa de hos Riksens
Ständer wäckte Motioner, föranledt förslag lill en
förbättrad inrättning af den Miiitaira Läkarewärden.
Riksens Ständer hafwa derwid funnit, att Regementerne
för nu bestädda Löner icke uran mycken
swärighct kunna erhälla sädana Under, Läkare, eller
såsom de i Staterne merendels nämnas. Barberare
och Fältskärs-Gesäller, som kunna betjena med mera,
än blott rakning och äderlätning, i följe hwaraf
ock Under-Läkare med godkände insigter och kunsta,
per för sädan belöning hwarken lära ^örrnäs antaga
tjenst, eller ens anse wettenstapen wärd, att, i af,
seende pä Kronans tjenst, med kostnad ach arbete
Bihang. N:o ny.
r89<- Den 2! Julli.
förwärfwas. En möjlig förbättring i den Militairista
Läkarewärden hafwa N>kjens Ständer salunda
ansett bero af förbättrade Löner för Läkarena. Dessutom,
dä ändamäiek af den anstailt Riksens Stander
fogat om ett Institut till Fält, Läkares danande
stulle förfelas, derest icke tienlige utwagar öppnades,
och genom lampelige Löner till nödtorftigt uppehälle
bereddes för deras begagnande, enär de efter
asiagde nöjaktiga prof af skicklighet böra frem Institutet
afga, hafwa Riksens Ständer härtill funnit
oundwikeligt ett ärligt anslag pä Siat, hwilket lämpligast
torde kunna sammcmsiäs med hwad Riksens
Stander häk ofwan tillstyrkt, marte bewiljas til! Lönesörbattring
för Provincial-Läkarne samt Collegii
Medlci Präscs 06) Secreterare, samt summan öfwerlemnas
till Eder Kongl- Maj.t, att för dessa ändamål
disponeras.
Men som hwad Falt, Läkarena beträffar, andre
sädana wid warfwade Regementerna antagne
Läkare än de, som efter »vederbörlig och godkänd
Examen blifwit antagne, icke böra undfå nu ifragawarande
Löneförbättring, si»mt stike Löner i öfrigt
icke ansins i samma mohn, än fullkomligt skicklige
ämnen lill Under,Läkare frän Institutet erhallas, och
nar det inträffar, de warfwade Negementerne törst
förses med deras fastställda antal, för hwilka blot!
erfordras fyllnad i de Löner, Staten för dem redan
bestar; allsta och i betraktande as Stats-Werkets
manga behof, haswa Riksens Ständer icke harti!!
kunnat ansia större summa än >0,002 R:d!r, hwilken
bör ställas pä Medicinal-Staten; likwäl mev
den tilläggning, att de medhjelpare. Löner som bestås
nästan hwar Provincial, Läkare, och med tillökningen
utgör 44 R.dlr 2» ss. 4 r:st-, menhwar
-
Den 2, Julik. 189»
före de fleste ingen sadan kunnat anskaffa, mage inga
i beräkning a förbättringen af Provincial-Läkarnas
Löner. Och böra efter Riksens Ständers
tanka de Under, Läkare, som framdeles utöfwcr Regementernas
behof i fredstid komma att tillsättas och
med Löner förses, fördelas pä Provincerna ester de
grunder, som derwid pröfwaS tjenliga, samt ställas
under Provincial,Läkarnas inseende, för att kastena
Ortens Jnnewanare, och biträda wid nödiga
förrättningar. Äfwensom Riksens Ständer anse,
det den summa som nu blifwit bewiljad bör för sitt
bestämda ändamål hällas oförryckt, sä att besparingen
det ena, kan för större utgift det päföljande
äret anwandas.
Hwad angär regleringen af Lönerna pä Öfwer,
Ståthållare, Embetets Stater, hafwa RiksénStander
funnit en bättre aflöning för dessa Staters
Einbets- och Tjenstemän oundwikeligen Lrfordras.
Under - Stäthällaren, ^ som förrattar OfwerStäthäliare
- Embetet, dä Öfwer-Stäthällaren äe
sjuk eller af förfall hindrad, har en gansta »vigtig
och trägen tjenstgöring, hwartill, jemte det honom
äligger wara Ordförande i Slotts-Nätten och Taxerings,
Committöerna, hörer äfwen uppsigten ä bewakningen
och wärdén wid de i Stockholm warande
fängelser, samt att wid timande eldswädor i Hufwudstaden
wara narwarande, såsom Befälhafware
öfwer eldsiäcknings, anstalterna; och dä UnderStäthällaren
för sädana befattningar är nödsakad
hälla sig hästar till sin fortkomst, hwilket hans »vederlikar
vice Presidenterne i Kongl. Hof-Rätterne,
med hwilka han i öfrigt njuter lika Lön, utom ,c>o
R:dlr i hushyra, icke behöfwa; hafwa RiksénStänder
tillagt Under-Stäthällaren den ersättning
1892 Den 2i Julli.
af hwad till twanne hästars underhäll algar, med
420 N-dlr ärligen.
Eders Kongl. Maj:ts Fogat bestas för närwa,
rande pä Stat blott z66 R--dlr Z2 ss., jemte 66
R:dlr 32 §. såsom hushyra, ehuru han aoer lika
wärdighet med Akessorerne i Kongl. Hos-Rätterne,
som med den bcwiljade Löne'tillökningen af zz§
procent innehafwa rzz R:dlr r6 ss., utom hwad
dem dessutom af Revisions-stillingar, som ga til!
delning, tillfaller. Fogatenö syssla ar äswen särdeles
magtpaliggande, tragen och beswärlig. lltom
det han alternerar med Under,Stäthällaren i Slotts,
Cancelli,göromälen, tillhörer Fogaren, altiUnder,
Stathällarenö framvaro söreträda hans stalie, samt,
jemte en närmare tillsyn pa fängelserna, öswerwa,
ra och ombesörja alla Executioner, som i Stock,
holm förrättas, hwarföre Fogaten ock är nödsakad
akl med häst wara försedd. I anseende härtill haf,
wa Riksens Stander tillagt Fogaten icke allenast
ester den i allmänhet antagna grund lika Lön med
stna wedcrlikar, nemligen sZz R-dlr r6 ss., oberäknadt
huöhyremedlen, utan ock lill underhall af
en häst 200 R-dst ärligen, hwarförutan, och dä
Secreterare wid Öfwer-Stathallarc-Embetet, svin
bekläder en gansta beswärlig post, för det narwa,
rande icke har större Lön än 200 N:dlr, inberäkna!)
bewilljade Löne, tillökningen, deremot dess wederlikar
Lands, Secreterarne njuta wida större löner och in,
komster, Riksens Ständer i betraktande häraf, samt
att lefnadSkostnaden i Stockholm stiger till betydligt
högre belopp an i Landsorterna, tillökat nämde
Secreterare Lön med ros R:dlr, sä att han ha,
danester får uppbära zoo R:dlr ärligen.
Dä
Den 2» Julik. i89Z
Da lugnet och ordningen i allmänhet vtwiswclagtigt
i betydlig mohn bero af en waksam och driftig
Bolice i Hufwudstaden, anse Riksens Ständer
af särdeles wigt, att-de Embets- och Tjenstemän,
hwilka tillhöra Policcns Stat, tilldelas sa tillrack,
liaa Löner, att inrättningens ändamål ma bliswa
uppsyldt, och hafwa Riksens Ständer i detta af,
seende funnit lämpligast att en wiss summa i ett för
allt ansiäs, att, såsom Eder Kongl. Majit i Nä,
der för godt finner, efter hwars och ens ffickelighet
och förtjenst, samt särstildte omständigheter och
behof fördelas och anwändas. Och som till Policens
aflöning förut ej bestäs mer än 7,758 R:dlr
16 tz., hwarmed stola lönas Polismästaren, Secreteraren,
Registratorn, z:nc ^Notarier, zme Cancellister,
Waktmästaren, 5 Öfwer, Gewaldiger,
Stads, Gewaldigern, n, Gewaldiger, 42 Uppsyningsman
och ; dito till Öfwer - Gewaldigerns biträde,
samt öfrige i afseende pä bcwakningcn förefallande
utgifter dessutom bestridas; sa ock enär berörde
summa mellan omförmälde antal Tjenstemän
och Betjente, wid nu uppstegrade warupriser och
lefngdskostnader icke lemnar dem en nödtorftig utkomst,
utan hwilken en nitist och werklnm tjenstgö,
ring icke kan wäntas, ansta Riksens Ständer, inberäknadt
den förutnämde summan 7,758 R:d. röss.,
i;oe>2 R:dlr, att i ett för allt ärligen Utgå, och
till Policens aflönande jemte bewakningens underhäll,
samt dermed följande utgifter anwändas, såsom
Eder Kongl. Majit t Nader finner lämpligt
bestämma och förordna.
Rörande förhöjningen a Länsmännens Löner,
sa hafwa Riksens Ständer inhämtat, att i de flesta
af de Län, hwarest Länsmannen njuta penningelö,
ner,
»894 Den 21 Julik.
ner, finnas ock antingen Indelningar eller Bohemman
för en del af dem anslagne, samt att förmanen
deraf, sammanlagd med pcnningelönerne för de
öfrige blifwit tvid den reglering Eder Kongl. Maj:t
lätit werkställa, lika fördelad a dem alia, pa hwilket
satt äfwen kommer att förhallas med den nu bewiljade
tillökningen, sa att htvar Länsman med pcnningelön
undfar Fyratio Riksdaler om äret. Och
som desia Betjer.tes Löner i allmänhet salunda blifvit
förökade och bestämde til! det belopp som förut
warit det största, samt den billiga grund derföre antagen,
att deras förut innchasde alika penningelöner,
öro bragte till likhet öfwer hela Riket; anse Riksens
Stander harwid, sa i anseende til! Länsmännen
som Häradsssrifwarne med penningelöner, hwilka
til! zz2 procentö Löne - tillökning blifwit hugnade,
tills widare böra förblifwa. Hwad särskildt beträffar
Häradsssrifwarnes i Wermland af Eder Kongl.
Maj:t i Nader öfwerlemnade ansökning om Löneförbättring,
särdeles i afseende pa deras resor till
Mantalsffrifningarnas förrättande, anse Riksens
Ständer bemälte Häradsskrifware, såsom förledde
med 50 R:d!r indelte Löner, böra dermed, jemte dem
förut bewiljad Löne-tilläkning r6 R:dlr 32 si. och
»z R:dlr 16 si. i resepenningar, atnöjas.
Sluteligen har Eder Kongl. Maj:t i Nader
framställt angelägenheten deraf, alt de Under,Officerare,
som ännu bibehålla sina contanta Löner efter
förra Staten osörhöjda, matte af Löne-tillökningen
blifwa delagtige.
Ibland wärfwade Regementen och Corpser finnas
Wermlands Jägare, samt de twenne Finffe
Gräns-Compagnicrne i denna belägenhet, samt Löve,
tillökningen zzH procent för Stabs,Capitainer
och
Den 21 Jul lic 1895
och Subaltern, Officerare wid berörde Regemente
och Compagnier, har icke eller blifwit wid deras
Löners bestämmande beräknad. Riksens Ständer
hafwa derföre bcsiutit, att Stabs-Capitainerne och
Subaltern, Officcrarne ssola, såsom deras »vederlikar,
komma i åtnjutande af Löne, förbättring, med
tillhopa 1028 R:dlr »6 si, samt Under-Officerarne
erhålla 2; procents Löne-förhöjning med tillsammans
417 R:dlr 34 si., och besia belopp nppföras
pa innewarande ars Stat, såsom för Under-Officerare
wid de öfrige Regementcrne blifwit werkställdt,
likmätigt Riksens Ständers förordnande wid 1809
och igro arens Riksdag.
Men hwad angar de Under-Officerare widett
och annat indeldt Regemente, som blifwit tillsatte
med penningelöner, hafwa Riksens Ständer funnit
en del af dem innehafwa större Löner än deras »vederlikar
wid de wärfwade Regementerna med Lönetilläkningarna
åtnjuta, samt att förhallandel i anseende
till de förras tjenstgöring i jcmnförelse mot de
sednares, äfwen bör komma i betraktande. Och
som alla de, hwilka till Löne-tillökningar funnits berättigade
efter de grunder och till det belopp Riksens
Ständer wid Lagti,na Riksdagen faststälidt, kommit
eller komma i åtnjutande deraf; sa ock, ehuru
dyrheten wisierligen kan pakalla förbättring i Lönewillkoren
sa wäl för ifragawarande Under - Officerare,
som för flera högre Militaire Embetsman,
hwilka under Riksens Ständers föreskrift om Löneförbättring
icke kunnat begripas; anse likwäl Riksens
Ständer sadant bero pa den närmare reglering
af Rikets Armee, wapen och förswarsanstalter, som
nödwändigheten torde fordra, och Eder Kongl. Maj:t
tillkommer alt i Nader widtaga; hwarförc Riksens
Slän
-
*896 Den 2r Julik.
Ständer hos Eder Kongl. Masit om en sadan reglerings
widtagande i underdånighet anhälla.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2! Julik.
- - - - Prest-Ständer deri 21 - -
- - - - Borgare-Ständet d. 2i » ,
- « - - Bonde.Ständet d. 21 - -
Riksens Ständers Stats - Utskotts Betänkande
om Riksgälds-Loncoirecs enskildce
samt detz och Stars, werkers samfäldre
penningebehof, till grund för Bewillningens
bestämmande m m
^^om
Riksens Hägloflige Ständer nu tagit deras
beslut öfwer Stats-Ulikotlels, i anledning af Kongl.
Ma>:ts Nådiga Proposition afgifne Betänkande,
angående Riketö Utländffa ffuld, sa får Stats-Utstoltet
härmed uppgifwa bessaffenheten och beloppet
af de utgifter, hwartill Riksgälds-Cvntoiret bör erhålla
Fond, tillika med den Bewillnings-summa,
som för Stats- och Riksgälds-Werlen samfält ärligen
till nästa Riksdag erfordras.
Riksgälds, Contoirets ständrge utgifter äro följande:
r:o.
Aflöning och Expencer m. m.
För Contoirets underhäll samt Rikfens
StänderS Justitie-Ombuds,
mans Bureau och Tryckfrihets,
Commitke-n, uppföres lika svin
tillförene — — 40/020;
Tranpvrt 40,000:
Den 2i Julik. i897
Transport 4°,o°°:
r:v. Interetzen.
Pä Leipziger - '.'änet,
det endaUtländstahwarföre
ränta härefter kommer
att erlängas, ar
interebct obetalt ifrån
den I) Aprill -8ic> lamt
uppstiger till d. i; nästkommande
Oetober, lill
nr,;oo R:dlr Hamburger
Banco — ... —
Ut,stöttet tillstyrker,
att denna tumma mä
omsättas till Capital,
t händelse RiksgäldsContoirek
stulle sakna
tillgäng till dej afbördande
antingen genom
behällning af de Sjötulls-Wcxlar,
Contoiret
kan sä stg tillbyta,
eller ock genom WexlarS
upphandling till den
Cours, svin af Statsutskottet
kommer att
bestämmas. I förstnämnde
fall stiger interetzet a
denne omsatte summa, ^
jemte släntan ä s,elfwa
Länet, för i8lg och till
detz afbetalning ster, till ;6,;S9:r4,—
För den tnu warandc
Inrikes stulden belöper
Inccretzet till — 7;,!!8:
>29,947: rg,—
;:v. Till inlösen af
Riksgälds - Sedlarne,
hwilka äro utelöpande
lill det belopp svmStstsUtstottets
rörande Riksgälds
Wcrkcts afgifne berättelse
utwisar, anser '
Stats- - Utskottet någon
annan anstalt icke bchöf
wa
fogas, än den som , .
enligt 18 S. i RiksdagsBestutet
den i:dre Maj
rzio i sadant afseende
Lranspsrt 169,947: rg, —
MM-,'
1898 Den Ll Julik.
«f Rikets Skinder Zr
wldtagen. I samman»
hang härmed bär af,ven
förekommit, att efter
hivad Stats - Utskottet
under granstningcn af
R' .sgäldS'W.-rkec funnit,
de Crcdit-Scdlac,
hwilka hitrrlls af enskildte
personer blifwtt realisi
rade, uppgätt till
gnava ringa belopp, men
att dede Sedlar egenieligen
genom Uppbörden
as Allmänna Medel utur
rörelser ind-agas. Erfarcnsctcii
har ock wilat,
art dr !ä kallade smärre
Credit - Ecdlarne,
Maras den nu warande
Sedelstocken till det mästa
bestar och i synnc»-  hee Seal ar pä Sexton
stUlingar, arv gansta bcKäeligeoch
merendels omlöpa
>ä länge de arv bruer
dare. Riksens HLglvsl.
Stander, uppmärksamme
härä, baswa ocksä
ivariromtänkte, att bereda
ät Allmänheten ftttlgäng
pä deje i den mindre
rörelsen sä begärlige
Sedlar, och derföre utk
Äeglementct för Riksgälds
- Lontoirct af äk
r8io förordnar: Allom
någon stulle ästunda, att
lillwexea fig CreditSedlar
emot Bancornynt,
sädant borde tillåtas:
m.n da Allmanhelen
i banssortecnc sakna
tillfälle, att pä delta
fatt förskaffa sig nya och
»rukbaraCrcdit-Seotar,
IkorStäts-Utstvttet, alt
Transport 169,947: 24, —
Transport 169,947: »4, —
l en annan iväg, ej mindre
skulle kunna herodes
tillgäng pä Crcdit-Sed»
lar i Landsortcrne, än
alwen i någon mätto afhielpas
de olägenheter,
vylike t oimopp warande
sörstitne Sedlar förordna,
lom Kongl.Maj:t
i Räder täckes tillära,
att om och när wederbörande
rill Manskaps
asiöning och dylikc utgifter
skulle rcquirera Crcdit-Scdlsr
i stället för
Banco-Sedlar, Kongl.
Stats - Cvntoiret dämä
frän RiksgäldS.Cvntvlret
utaf ben i Crcdit-Sedlar
influtne Uppbörd uttaga
de summor i sädane
Sedlar, som wedett
börande till förenämnde
behof öslunda:
4:0. Bör RiksgäldsCvntoiret
erhälla tillgäng
för de utgifter, som
uppkomma i följd af Riksens
Ständers beslut och
med anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Propofition
rörande Rikets Utländske
skuld, och bwarr
igenom en ärlig interetzeutgiftuti
Utländsttmynt.
stigande efter pari Cours
till 46;,801 R:d. r4
2 r:st. förswunnit, nemi.
Till ränta a r procent
för dc Obligationer i
Banco som Csntoiret
kommer att utfärda för
Swenstc Medborgares
bos Franska Kronanägandc!
och I odkände mcn til!
godtgörande af Franska
Regeringen sedermera afPagne
fordringar, utgör
iZoo Den 2i Julik.
rande för -tt Capital af "
499»lrrRch.4O§.yr:st. 2496S: 6, ra
samt lika ränta pä ett
Capital stort omkring
>6;,7-z R:dlr zi st. lör
Obligationer uri Riksgälds:Conto!rctsUtiändste
Län i Holland ochBrabant
sem Swenste Medborgare
före denne Riksdag
till inlösen med
Swenstt Banco oster
modererad Cours, t Riks,
gälds-Tontoirct anmält,
stigande högst till — 8,185: 40 —
ZZ,ilr: 46, ro
Ochfluteligen den summa
som wid högst trängande
bebos ma anivandaS
till ränta och afbetalning
pä Län, som.derj
till z a 4 Millioner Riksdaler
kunna upptagas sch
hwilkcn summa Riksens
Ständerbestämttill — 500 osa: -
Tillhopa 5^5,099: ;z, »s
Deruppå afgä Tontolrcts
Inkomster som följer
Licent-Medel
— 45,000:
. Skatterätts-Medcl pä
korstag — — 4,o>oo: —
Pä ASpestislingcn för
Godcmanska Huset — i,;oo:
Jntereste pä HansEreellence
Herr Grefwe
Ruuribsffuld — io,L8c>: —
Och ränta pä ännu
utestående fordringar,
hörande till de frän Kgl.
Krigs- Lollcgium till
Cent. astemnadc Castor
Merster, som Conto,-  pet^i och för ofwannämn
-
5,000:
6;,y8o
Den 2i Julik.
de utgifter genom den Allmänna
Bewillningen bör undfå ärligen
5:0. Riksens Ständers Bonk
bör ärligeo erhälla hivad Riksens
Höglostige Ständer höatidligeu
försäkrat och Banken tillkommer,
ej mindre för inlösen och realiserande
as Femton Millioner
Riksdaler RikSgälds-Sedlar, an
uti Ränta sch Capital afbetalning
pä dest förstrackningar till
krigen.
Dä det är pä Banken i dest
grundförfattningar försäkrade och
oförryckt biöehällne Soliditet,
som Rikets wälgäng och- bwae
mans säkerhet till egendom och
närings,rke beror; sä är vwedersägeligcn
Swensta Folkets pligt,
att säsom garanter af Banken
orygaeligen uppfylla de willksr,
blvarmcd Bankens Credit i Rikets
nöd, blifwit af dem sjelfwa
utstrzckt och begaanad.
Derigenom stadgas Bankens
Soliditet och Credit pä sä fast
grund» att Riket wid.framtida
wäbliga bändelier kan räddas genom
ytterligare biträden, hwarr
till ätkvmsten inom Riket nu mera
blifwer för dest sjelfbestånd
desto »igtiqare, som man icke
kan aga förhoppning, att härefter
lika som tillförene, derom kunna
anlita andra Stater.
Till stadgande ak den genom
Banken redan wcr st !l'e realisation
af 15 Millioner Riksdaler
Riksgälds-Sedlar, ksmmcr Banken
i följd af 1800 ärs Riksdagstestut,
att ärligen undfå för detta
och följande arén till och med är
Igix — — — 520,002:— —
Till intereste och afbetalning
pä Bankens förstotk till kriget 7205000:
Samt i Ränta och pä Capi
-
Transp. e,o»o,sso:
190»
459,119: rr, ro
— 459,'-9! rr, 10
1962 Den -i Julik.
Träns», i,oro,vev:-"
talet af den »Modne är kystad»
Mindre Treditiv - Summan ;o,ooo: —
Harwid bör Utskottet anmärka,
att Riksaälds-Contoiret i anseende
dertill, att 1810 Scs Bewillning
sa sent influtit, icke förr,
än detta är, kunnat till Banken
inbetala bwad Banken är 1810
för Riksgälds-Scdlarncs realiserande
bordt undfä, att denne inbetalning
alltsä annu äterstär för
i8n, same att Cvntoirct ickeblifiver
i tillfälle att därefter kunna
afbörda mer an ;oo,coo R:dle
vm äret.
i8is ärs inbetalning kan således
icke werkiiällas förrän är r8i6<
och följagtclige» blifweräret 1817
(dä Riksens Stander st n')o lära
sammankomma och -8iS ars Bcivillning
inflyter) den tidpunct
ifrän bwilken denne utgift kommer
att upphöra.
Till Stats-Lvntoiret äter, som
giswit Banken deg förbindelser,
för l-rskottcrne till kriget och den
lyftade mindre Creditiv-Summan
, samt för begge dcfe Län
pantförskrifwit Stora Sjö - Tullen,
kommer Riksgälds »Lontolret,
efter Riksens Ständers ber
stut att aflcfwercra rSo ooo R d.
i quartalet för det förra veis,
000 R:d- för bwart halft äe
till ränta »ch afbetalning pä det
sednare Länet, sä att Banken för
begge dctze fvrdringar mä pä sätt
Riksens Höglvslige Ständer föreikrifwit
in termina warda godtgjvrd.
Sluteligen och
6m. Tillkommer hwad Utöswer
Stats-Werkets ständige samt
det hitintills päräknade belopvct
af dest t egenskap af Bewillning
inflytande inkomster tarfwaS, och
enligt Ståls-Ut,fottets Betan
Tkansp.
— 4Z9,nsc rr,
- »,vso,soo: — —.
r,4bs,ri9: rr, »o
Den 21 Julik. rysz
Transp. 1,489,119: rr, ro
kande af ben 8'de i denne mänad
bestär uti Gtatsbristen efter-8io
Lrs Riks-Stat — — 569,rr6: rr, 7
famt den Summa, bwarmed
Etats-Wcrkcts utgifter wid denne
Riksdag blifwik okade nemi.
syllnaden i Defenstons-Summan,
Löner kör frän Finland öfwerflyttade
samt sär,kildt tillökade Regementen
och Miljraiee Corpscr,
sä wäl som olillräckclige Statsanstag
pä Åttonde Huswudtituln
m. m. allesammans till omkring
tre fjcrdedelar, härrörande frän
ividta,me bestut wid 1809 och 1810
äis Riksdag samt tillhopa utgörande
— — — 785,77;: 4r, 7
eller tillsammans r,554 900:' 7, 2
Hworefter totala behofwet uppstiger till 2,844 019: ;o, —
Hwilka Twa Millioner Ätta Hundrade F»,
ratio Fyra Tusende Nitton Riksdaler tz. Specie
utgöra det svin erfordras i ärlig Bewillning ifrån
och med i8iz till nästkommande Riksdag.
Särskildt, och kör innewarande ar allena, för
hwilkel nästnämnde Bewillning icke kommer att erläggas,
men hwarunder likwäl icke allenast berörde
l,Z54,9oo R:dlr lill det aldra mästa, utan ock en
summa derutöfwer af Z8c,yo? R:dlr z6 tz. 7 r:st.,
jemlikt det under N:v r bifogade Transsumt af
Stars-lltssottets ofwannämnde Betänkande, kommer
att utgå, tarfwar Stars-Werket detzutom en
summa af r,740,805 R:dlr 49 tz. 9 r:st.
För alt utröna om ock hwad biträde StatsWerket
dertill kunde hafwa att förwänla af Riksgälds-Contoirets
inom keita ar i Contante penningar
inflytande inkomster, har Utskottet latit författa
bifogade Calcul N:o 2, hwilken wisar, att enär
Csn
-
1924 Den 2! Juli!
CvntciretS inkomster upptagas till deras högsta möjliga
belopp, och utgifterne sädane som de ofelbart
utgå, kommer Contoiret, wid årets flut att häfta
för en brist af 169,427 R:dlr 46 fl. i r:st. utan
att hafwa meddclt Stats-Merkel något af hwad
till afbördande af förenämnde 1,740.825 N:dlr erfordras.
Och som wid detta förhållande derjemte
förekommer, att änskönt Riksens Stander skulle ataga
sig att genast utgöra en särskild Bewillning till
berörde summas anskaffande, denne Bewillning likwäl
icke kunde debiteras, uppbaras och blifwa till
behörig disposition att tillgå, inom den korta tid af
2 högst z mänader härefter, da medlen blifwa oumbärlige;
sa har Utskottet efter noga öfwerwägande
icke kunnat utfinna annan utwäg att uppgifwa, än
att Stats, Merkel genom Bankens biträde i egenskap
af Discont,Län, understödjes pa den tid, (i
möjligaste matto förkortad) som Riksens Högloflige
Ständer till samma särstildte Bewillnings utgörande,
kunna anse oumgängeligen nödig.
Huruwida och med hwad aterbetaimngswillkor.
Banken deruti skulle kunna inga, beror pa BancoUtstottets
pröfning och utlåtande; men Stats-Utskottet
förmodar att med en Discont.ratt, ökad till
en och en half Million ! stället för En, som Riksgälds-Contoiret
hittills ägt och ännu äger att nyttja,
stola bade Stats- sch Riksgälds-Werten detta ar
wara belåtne samt Bankens operationer troligen icke
komma att lida, sa framt det willtor widfogas, att
det tiliökte t Discont, summan, ofelbart blifwer inom
2:ne ar afbördad genom en särskildt bertill atagen
Bewillning, delad pa Fen, ar, borde denne särskildte
Bewillning utgöra 543,160 R.dlr om aret och med
en lika summa minstas den tillökte Discont-rätten
hwarje
Den -i Julii. »Zoy
hwarje ar, ifrån och med ar l8rz, samt elef inom
2:ne ar fullkomligen ersatt; hwacwid Stats-Ut.
stoltet tror sig böra hemställa, att till ytterligare säkerhet
för det biträde, som Banken således kommer
att lemna. Riksens Högloflige Ständer matte hoS
Kongl. Maj:t i underdånighet anhalia, det till Ban*
ken ma såsom Hypothek pantförstrifwas Mantalspenningarne,
och att ehuru Discont-rättigheten kommer
att begagnas genom Riksgälss-Contoiret, StatsConloire.
t dock matte undfå Nådig befallning, att utk
defl till Banken afgifwande förbindelse, en sadan
pantförskrifning ^vederbörligen iagttaga.
Om denne utwäg warder antagelig funnen och
af Riksens Högloflige Ständer gillas, sa bör Riksgälds-Contoiret,
ät hwilket Discont, rättighetens
förwalkning kommer att uppdragas, meddela hwad
Stats - Contoiret reguirerar och Stais - Contoiret
åligga atr ej äska mer än nödwändigk tarfwaö lill de
i den fastställde Staten bestadde utgifter.
För nästkommande ar r8iz lärer NiksgäldsContoiret,
enligt Calculen N:o z icke kunna bista
Stats-Werket med mer än roo.oso R:dlr pa de
da bristande 1,554,900 R:dlr sa framt den Bewillning
Riksens Ständer för samma ar och den påföljande
tiden sig nu ataga, icke inflyter annorlunda
eller wida tidigare än förut.
Huru förhållandet hittills warit inhämtas af
Calculen N:o 2 som wisar, att mer, än 200.00»
R-dlr ännu utestodo eller wid detta ars början icke
wero influtne af 1310 ars Bewillning, samt akk
blott 57,687 R:dlr Z4 fl. z nst. ingått inom 13 n
ars flut af det årets Bewillning.
Af Discont, summan i Banken lärer någon
särdeles behållning icke blifwa för ifragawarande är
Bihang. N:o 12». akt
»SvS Den 2i Julik.
att tillgå; men bristen skulle lätteligen och kanske till
fullo kunna afhielpas om någon bck af de Bewillklings,
Artlclar, som nu arv under reglering, antingen
inflöt successivt under loppet af äret, eller ock
under de första mänaderne deraf infordrades och
erlades.
Denna utwag anser Utskottet wara af husrvudsakelig
wigt och den enda för att undgå anlita
Banken om än ytterligare biträde, hwartill Utskottet
för dek del finner betänkligt att gifwa anledning.
Till Riksens Högloflige Ständers ompröfwande,
öswerlemnas detta allt wördsammeligen. Orebro
den 19 Julii 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä HögwSrd. Prest-Ständcls
Ledam. magnar Lcdam. magnar
kl. v. Vugern. 6u8tLk Klurrs^.
Pä Wällofl. Borgare-Stän» Pä Hcdcrw. Bonde-Ständets
Ledam. wägnar dets Lcdam. wägnar
Wedelin. ^ONLS ^uclerssOn.
V. lunellus.
N:o r.
Transsumt af Skars, Urststtets Betänkan,
de den 8 Julli 1812, angående Gcacs,
Regleringen.
5:0. Bör Stats, Utskottet göra Rikets Häglofllge
Ständer uppmärksamme dera, att de i förr
nämnde ;:dfe Punct upptagne och omförmäldte
Stats-Wrrkets utgifter till det mästa nödwändigl
mäste
Den Lr Julik.. tgo?
Mäste bestridas för innevarande ar samt ätt en icke
obetydlig summa dessutom tillkommer- som likwäl blott
för en gäng utgär'
Den ärliga tillökningen
stiger som
vfwan ar wisadt
till — ^ r,3Z4,Sbo: 7, 5
Och dessförutan
erfordras:
Till Hans Kgl.
Höghet HertigenS
Stats-summa för
är 18H — 16,666:^2,
Garnizons-sjukhusetö
reparation
innewarande ar 8,000: — —
Ersättning för
reparationer af de
Kongl- och Fursteliga
rummen i
StockholmSSlott
är i8io 5o,dSs: — --->
Commerce-Collegii
skuld för utgifter
af Manus
sactur-Fondenären
1810 och i8lt io,2Z7:4, 7.
Strömsholms
Stuteri, Byggnader
m. m. — 35,002: —
Samt till CaPvtter
för Extra
Transp. 89,90;: 7. i,z/4,9o«- 7, »
* q
-
ryor Den 2! Julii.
Transp. 89,903:36, ?. 1,354,92°: 7, 2
Noterings - Man
ffapet
pä Förslag s6,o»c>:
Hwartill kommer
Ersättning för
kostnaden widnärwarande
Riksdag
som troligen öf,
werstiger — 220,200:
Tillhopa __Z8c,903: 36,7
Tillsammans 1,740,805: 45, 9
Rätteligen transsumeradt betygar
kx Okkieio
6. tunelius.
(Calculerne Nro s och z medfölja i ett särskildt
Häfte-)
Upplät! hos Ridd. och Adeln den Li Julik.
- - Prest-Ständet den 21 - -
- - Borgare-Ständet den 21 , -
-> - Bonde - Ständer den 21 - -
Wördsamt Memorial!
^)crr Prosten Doctor Fahreus, har uti dest till
Högwördige Preste-Ständet ingifne, och den 22 sistledne
Junii till Riksens Högloflige Ständers Allmänna
Beswärs- och Economie-Utskott remitterade
Memorial yrkat, att den Nederlagsfrihet som Naturen
ät Gottland ämnat, förre Sweriges Kvnun
sax
-
Den 21 Julik. ryog
gar slsom förmänlig ansett, och Riksens Högloflige
Ständer tvid 1829 och izro .arens Riksdag, serdeles
för Wisby Stad, i underdånighet tillstyrkt,
mätte blifwa ytterligare understödd: Och har Herr
Doctorn såsom verkande stal dertill, bland annat
anfört, att en sadan Nederlagsfrihet för Wisby
blifwit af Kongl. Commerce-Collegium tillstyrkt',
men öfwerflyttad till Marstrand, sedermera till mycken
fördel öfwerlaten ät Götheborgs Stad, samt en
dylik frihet redan förunnad Carlshamns Stad.
Detta med hwad mera Författaren anfört, har
Utskottet öfwerwägat; och som Riksens Högloflige
Ständer, pä sätt 42 Momentet uti 34 §. af Riksdags-Bestulet
den 2 Maj >8ro innehåller, redan
tillstyrkt den Nederlagsfrihet serdeles för Wisby
Stad, som Herr Doctorn nu ytterligare päyrkar,
tror Utskottet stg icke kunna tillstyrka annat bifall till
benna Motion, än att Riksens Högloflige-Ständer,
med åberopande af dest förra undcrdaniaa önssan,
underdänigst anställa, att Kongl. Mahr täcks fästa
Dest Nädlga uppmärksamhet pä hwad Riksens Ständer
förut i detta ämne, underdänigst önskat; hwilket
dock till Riksens Högloflige Ständers widare
vmpröfwande »vördsammeligen öfwerlemnas. Otebrs
Len n Julii r8r2.
Pä Högloft. Ridd. och AdclnS
Ledam. wägnar,
Fok. II. O^llenliorZ.
Pä Wälloff. Borgare-Ständets
Ledam. wägnar,
Olok Ljösteät.
Pä Högw. Preft-Ständets
Ledam. wägnar,
0. v. liosenstsin.
Pä Hederw. Bonde-Stän-ets
Ledam. wägnar,
O. k. 8<rlr»re.
Alex, H,rZsl§ren.
Den -r Julis,
Utdrag af Protocollet , hälletz hos Högloft,
Ridderskapet scb Ädelst , wid Urtima.
Riksdagen L Orebro den 21 Julii »812.
S- D. föredrogs q nyo och bifölls Banco »Utstöttets
den g sistledne pä bordet lagda Memorial,
rörande förhöjning af arfwodet för det Hederwarda
Bonde »Ståndets Fullmägtige i Banken.
Vt supra. Lx krotocollo,
6, 8 i 1 ve 1 st o l p e,
fttdrag af protocollet, hället hss Högloft,
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i örebro, den 21 Julli 1812,
S. D. ^ster uppläsning af Stats.Utskottets denna
dag inkomnc Betänkande om Riksgälds-Contoirets
enikilte samt detz och Stats-Werktts samfälte
penningcbchof, till grund för Bewilln ingens bestämmande,
»m m., beslöt Höglostsge Ridderssapet och
Adrin att en afskrift af berörde Betänkande skulle
genast till Banco - Utskottet öfwerlenmas, hwilket
stulle anmodas att till Riksens Ständers Plena styndesamt
inkomma med Utlåtande öfwer de Puncter
som pä någon gemenskap med Banken hafwa afseende:
Miljande Ridderskapet och Adeln derjemte
härmed vänligen inbjuda stna Respective Med-Stänr
tzer att i detta Vestm stg förena,'
pt svpr». kx krotocollo,
6. Silverstolpe
-
Den 2i Julik. tgn
Utdrag af protocollet, hältet hss Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 21 Julii 1812.
j S. D- föredrogs ä nyo Lag- samt Economie-Ut!
stotteks den r8 Julii pä bordel lagda Memorial,
angående borttagande eller rubbning af Wotterwerk,
som göra stada ä andras ägor, och bestöt Högloflige
Ridderskapet och Adeln, att Betankandet skulle i underdänighet
till Kongl. Maj:t öfwerlemnas, med anhållan
att Kongl- Majtt täcktes deröfwer, säsom ett
Ekonomiskt ämne och utan hinder af allmänna Lagens
föreskrifter, taga de Författningar, som med
allmän nytta, utan enstiltas förfång, kunna tjenligast
anses.
Vt suprs, Lx krotocollo,
A. 6. Silverstolpe.
Utdrag ak protocollet, hället hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro, den 2, Julii 1812.
S- D. 8öredrogos ä nyo och biföllos PastevolanceUtstottets,
den »8 sistledne pä bordet lagda, Memorial:
r:o.
Angäende gjord Motion af Friherre Stael
vvn Holstein, rörande jemkning till enhet öfwer
allt med Knekte-Contracterne.
2:0. Anqäende wäckt fräga af Herr von Echstedt,
rörande införande as Pahevolance-afgift för
Släp, Munderingar.
Vt supra. Lx krotocollo,
H.. L. Silverstolpe.
Ut
-
ryls Den 2i Julis.
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft.
Ridderskapet och 2ldeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 21 Juiri »812.
S D. ^öid förnyad föredragning af StatsUtskottets
den r? Julii pa bordel lagda Utlåtande,
i anledning af Riksdagsmannen Nils Ericssons
Memorial, rörande 50 procents tillökning i arkwodet
för Riksens Ständers Fullmägtige i RiksgäldsConloiret,
biföll Högloflige Riddcrssapet och Adeln
det af Stats-Utffottet framställda, nekande Zlltcrnativet.
Ut suxrr». Lx kiotocollo,
6. 8i I ve rst o I pe.
Utdrag af protocollet, hället kos Högloft.
Ridderskapet och 2Ldeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 21 Julii 1812.
S- D- 8'redrogos ä nyo och biköllos följande Allmänna
BeswärS. och Economie-Utskottets den 18
ststledne Juli,' pa bordet lagda Memorial:
i:o. Angående nödwändigheten af Jagt-Författningarnes
öfwerseende.
2:0. Angående Nederlagsfrihet för Staden
Wisby.
z:o. Angående Spannemäks-MagazinerS anläggande
pa Gottland
4w.
Angående förändring i Författningarna
»m LandtmätareS arswoden.
5:0. Om rättighet för Gottlands Jnnewänare
att begagna däckade Fartyg till idkande af Strömmings,
Fiske.
6:0. Angående straffetS skärpande för Tullförsnillning.
Ut suxrs. Lx krotocollo,
6. Lilver5tolxe.
Den 2i Julik. 191;
Utdrag af protocollet, hällit hos Högloft.
Ridderskavet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i örebro den 21 Julii 1812.
S. D. ^bid förnyad föredragning af Lag, Utskottets
den 17 sistledne pä bordet lagda Memorial,
innehallande swar pä giorde aterremcher af berörde
Utskotts Betänkande rörande Bördesrättighcten ä
Landet, beslöt Högloflige Ridderskapet och Adeln att
wid sitt förra den 20 Junii öfwer samma mål fattade
beslut förbliswa.
Ut 5ugrs. klx krotocollo,
6. Lilkverstolpe.
Utdrag af protocollet, hället hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
t Orebro den 21 Julii 1812.
S. D- afseende pa kortheten af den tid som numera
aterstar intill dest den wanliga Riksdags-Terminen
till ända gar, och i betraktande deraf, att,
oaktadt de oafgjorde Riksdagsmalen genom sitt antal
föga skulle hindra Riksdagens slutande wid den första
i Regeringsformen och Riksdags - Ordningen
stadgade tidpunkt, nagra fa af dem likwäl äro af
den wigt och omfattning att de skulle kunna kräfwa
en till tiden mindre inskränkt handläggning; ansäg
Högloflige Ridderskapet och Adeln, lika med det Wälloflige
Borgare-Ståndet, att pa sätt Regeringsformens
rouché och Riksdags-Ordningens 8c>:de §.§.
stadga, hos Kongl. Maj:t borde af Riksens Stän,
der i underdånighet äskas, att Riksdagen matte utöfwer
den 2c:te dennes förlängas till någon wik tid
af högst en manad: förmvdandes likwäl Riddcrska
xsr
-
ryr4 Den 2l Julik.
pct och Adeln för sin dcl att denna tid af en månad,
medelst en ssyndesam ärcnders behandling,'torde
icke i hela sin utsträcknstg blifwa behöflig.
Vt supra. Lx kroMcoIIo,
^.6. Lilver8lolpe.
Utdrag af protocollet, hällit bos Högloft.
Ridderfkapet ock) Adeln wid Urtima Riksdagen
i Arebro ben 2, Zulii ,8^2.
S. D- föredrogs a nya och bifölls Lag-Utskottets
den »Z sistledne pä hordet lagd? Memorial, i an«
ledning af skedd aterremifl, rörande Prosten Lindeströms
Memorial, om en Prescriptions-tid af 2
högst ; gr för rättigheten, att söka aterwinning af
den jord, som genom miflräkning frangatt en Hemmans-agare
wid en Storskiftes eller Enlkistrs,delning,
rit 8Uprs. Lx krotocollo,
^ 6. Lil verstolpe.
Utdrag af protocollet, hältet hos Hägwörd.
Orest Ståndet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den 21 Justi 1812.
S- D. Ä^id ytterligare föredragning af det till
Patzevolance-frägans utredande nedsatte färffildte Utskotts
den r8 dennes pa bordet lagde Memorial, i
anledning af
no. Herr von Echstedts Motion om 6
R-dlrs ärlig afgift, i stallet för Släp-Munderingar
ät Soldaterne; och
2:0. Herr Friherre Stael von HolsteinS
förslag till öfwersigt och jemkning af Knekte-Con
tracter
-
Den 2i Julik. 19,-5
jrqetevne; blefwo Utskottets ofwanberörde MAnorial
est Prest-Ståndet bifallne,
Vt supra, tzx krotocollo,' s
st, O,
Utdrag af protocollet, hästet hos Hogwcird.
Prest-Stqndet, wid Urtima Riksdnn«n i
(örebros hen 21 Julii 18 rs,
S. D. Äfterremitterades till Lag- samt Allmänna
Beswärs, och Eeonomie-Utskotten, deras geu ersatnma
Betänkande, angäende borttagande eller rubbning
af Wattenwerk, som göra skada ä andras agor;
sqmt till sistnämnde Utskott dek Betänkande, angående
Saltbitler-tillwerkningen « Riket.
Vt suorra, Lx krotocollo,
I, k7. Almguist.
Utdrag af Protocollet, häller hos HSgwZrd.
Prest - Ständer, wid Urtima Riksdagen L
Orebro, den 2l Justi 1812.
S. D. ^2edan Stats, Utskottets den 19 dennes
sfgifne Betänkande , om Riksgälds - Conwirets cnffildte
samt de§ och Srats-WerketS samfäldte penningebehof,
till grund för Bewillningens bestäm,
mande m. m. nu bliswit upvläst; beslöt Prest-Stander,
att, i afseende pa det af Banken affade fo-rökade
Discont,biträde, anmoda Banco, Utskottet,
att skyndsammeligen med desi Utlätande häröfwcr inkomma;
afwenftm att i anseende till angelägenheten,
att pa flera Uppbörds - Terminer fördela Utskyldev
-
*Z>6 Den 2r Julik.
ne, bekörde Betänkande till Bewillnings- Utskottet
ofwerlemna.
supra. Lx krotocollo,
s. O. Almguist
Utdrag
af protokollet, kallet hos ^ogrpord.
Prest-Scändet, wid llrtima Riksdagen i
Orebro den 21 Julik 1812.
S,D- Ester uppläsande af Hederwärda BondeStåndets
Protocolls-Utdrag afven »6 i denna manad
och Wälloflige Borgare-Ståndets ProtocvllsUtdrag
af den 18 dennas, innefattande dessa Srands
särskildta bestut, i afseende pa Grundlags-frågors
uppskjutande lill nasta Riksdag; bestor Prest-Standet
för stn del, och för pajkyndande af innewarande
Riksdags stut, att alla före detta Riksmöte wackta
och ännu icke afgforda Grundlags-frågor, ma under
loppet af denna Riksdag blifwa hwilande.
l_lt supra. Lx krotocollo,
p O. Rlmguist.
Utdrag af protokollet, kallet hos ^Zgwörd.
Prest-Grandet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 21 0"lii I8l2.
S. D. ^.liade och godkände Prest-StändetLagsamt
Allmänna Beswärs- och Economie-Utskottens
Betänkande, angående straffets skärpande för Tullförsnillning.
Ut supra» Lx krotocollo,
p U. ^Imizuist.
Den sr Julii. 1917
Utdrag af protokollet, hället hos HZgwärd.
Pr st-Sundet wid Urtima Riksdagen i
Orebro dea 2l Ottia Ib,2.
S. D. betraktande deraf, alt de återstående
Riksdags-goro,nälen icke möjligen kunna hinna af->
stutas, inom den för Riksdagens stut uri Grundlagen
föressrcfne tid; bestöt Prest-Standel, alt i sa
matto instämma uti Högloflige Ridderssapets och
Adelns samt Wälloflige Borgare-Ståndets igenom
nu inkomna Protocolls-Utdrag meddelte besiur, att
Prest-Ständet för sin del anser Riksens Stander
hos Kongl. Mahr bära i underdånighet äska, att
Riksdagen matte förlängas till 14 dagar efter d.-s
innewarande Julli eller derest, emot all förmodan,
Bewillnings-Förordningen icke da skulle wara fastställd,
högst till den rz:de innewarande Augusti.
Ut supra. kx krotocollo,
p U. ^Imczu ist.
Utdrag af protocollet, kället hos HögwZrd.
Prest-Gtändet rvid Urtima Riksdagen i
Orebro den ar Julii 1812.'
'S- D. 8öredrogos a nyo och bifölloS Allmänna
Beswärs-och Economie, Utssotkets> den i8:de dennes
pa bordel lagde Memorial, angående:
i:o. Nödwandigheten af Jagt,Författningars
öfwerseende;
2:0. Doctor Fahrei Motion, rörande Nederlggsfrihet
för Wisby Stad;
z:o. Förändring uti Författningarne om Landkwätares
arfwoden;
4:».
»9>8 Den 2i Julli. "
4:0. Svannemäls Magaziners,Inrättning Pa
Gottland.
supra. Lx protocollo^
st. ^7. Almguist.
Utdrag af wällöf!- Borgare,Grändets prs,
rocoll, häller wid Urrtma Riksdagen i
lörebro den 21 Julii 1312.
S. B- 2bid föredragning af Hedcrwärda Bon»
de-Ständets Protocolis, Utdrag, med anmodan till
öfrige Nikö »Standen, att bestämma antalet pä de
Revisioner, som färe nästa Riksdag böra anställas
öfwer Stats - Werktts, Bankens och Riksgälds»
Coritoireks tillständ, styrelse och förwaltning, fann
Borgare, Ståndet ordningen fordra, att Banco-och
Stats-Utstotten detsamma färesta, och bestöt derföre
uppdraga ät nämnde Urikott att ofördröjligen in»
komma med ett sädant färstag, samt inbjuda sine Re»
spective Med-Ständer att deruti med Borgare-Stän»
det sig förena.
b/t supra. Lx ?rotocollo,
st. st. Lerjström.
Utdrag af wällofl. B-kgare-Ständetspro»
tscoll, hillet wid Urtima Riksdagen t
Orebro, den ar Julii »812.
S. D. ^asievolance - Utstottets afgifne och den
19 i denna mänad pä bordel lagde yttranden, öfwek
r:o. Herr von Echstedrs färstag om PaS»
fevolance-afgift för Släp,Munderingen till So"
daten; och
Den -i Julii. 1919
2:0. Herr Friherre Stael von Holsteins
Motion, om öfwersigt och jemkning af Krekce-Contracten.
blefwo nu ä nyv föredragne ock godkändeUt
supra. Lx protocollo,
st. st. Lörström.
Utdrag äf wällsflige Borgare - Sandels
protocoll, haller wid Urtima Riksdagen
i Orebro, den 2! Julii 1812.
S- D. Enligt insändt Protocolis-Utdrag, hade
Standels Herrak Electorer till Ledamot i Expeditions
Utstotlet, i stället för Herr Borgmästaren Lagergren,
Utsedt Herr Lagmannen och Vice Talmannen
Sandberg; och skulle deröfwer Utdrag af
Protokollet utfärdas.
b/t supra. llx protocölloj
st. st. Ksrgsrrötn.
bidrag af Wällofl-Bsrgare.Ständets protocoll,
hället wid Uttima Riksdagen i
(örebro, den 21 Julli »812.
S. D. O^rehades ä nno och gillades Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-UtstvttelS afgifne Retän
kanden,
i anledning af
,:o. Herr Kammarherren och RiddarhusSecreteraren
A- G. Silwer stolpes Memorial,
om utwägar tili Folkets förbättring och tili Lcu.deiS
förbättring;
2.0. Särskildta Motioner om utwägar tili Fa»
brikernes uyphjelpanve;
z-o. Herr Prosten Thoselli Memorial om
Enjkiflens återställande i Skaraborgs Län;
4:»'
-yrs Den -i Julii.
4:0. Herr Prosten Doctor Fahr ek Motion
sm Nederlagsfrihet för Gottland;
;:o. Herr Prosten Doctor Fahrei yrkande
vm rättighet för Gottlands Jnnewanare, att med
'dackade Fartyg fä utföra egne Producter till Swensta
Stäter, och dermed äfwen idka StrömmingsFiffe;
6:0.
Herr Öfwersten Friherre Axel Hjertås
Memorial, om nödwändigheten af Jagt-Författningarnes
öfwerseende; och
7:0. Herr Friherre H. Wrangels Motion
om ändring pgrundxrne för beräkning af Landtmätares
arfwodcn.
Llt supra. Lx krotocollo.
Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Srändets pro.»
cscoll, häller wid Urtima Riksdagen i
Orebro den ri Julii l8rz.
S- D. 8örehades till stutelig åtgärd och godkändes
Stats-Utskottets Betänkanden, angående:
' :o. Herr Commerce, Rådet Santesson -  motion vm anstag af Stats, Merkel till winnande
af säker kännedom om Sweriges Statistik; och
2:0. Kongl. Masts Nådiga Proposition om
nödwändigheten af en Stuteri-Inrättning i Skane
samt att de i Malmöhus Län belägne Flyinge och
Dahlby Kongssärdar dertill maga anwändaS.
I^t supra. Lx protocollc»,
I- ä' burgström.
Ut
-
Den 2» Julik. rg-r
Utdrag af prorocollet, häller hos wällofl.
Borgare-Ständer wid Urrima Riksdagen
i Örebro den ar Julli 1812.
S. D- doraare-Ståndet, ansag sig icke kunna
antaga Allmänna Besvärs- och Ekonomie - UrstottetS
yttrande, i anledning af Herr Prosten Doctor
Fahrei och Grotzhandlaren Segerdahl^ Förstag
vm inrättning af Spannmåls-Magazincr pä Gottland,
r den öfwertygelsc, att Kongl. Main, utan att
behöfwa deswäras med' någon serstild ansökning söp
hwad denna Ö angar, hädanefter, likasom hitintills,
ivisterligen lärer gä i författning, om sa wäl den
ena som den andra Provinsens understöd med Spannemal,
när behofwet sa fordrar och omständigheter-,
na det medgifwa.
supra. Lx prc>t0co!lo,
Lee Aström.
Utdrag af Wällofl Borgare Ständers prscocoll,
häller wid Urtima Riksdagen i
Örebro -en 2» JulLt 1312.
S. D. Upplästes och lades pa bordet Stats-Utstottets
insände Betänkande om Riksgälds -- Eontoirets
enstildta samt dest och Stats-Werkew samfäldte
penmngebehof till grund för Bewillnings bestämmande,
m. m.
I sammanhang härmed besiöt nu Ståndet uppdraga
at Banko-Utskottet att osördröiligen inkomma
med utlåtande öfwer de puncter i nämnde Betänkande,
som pä något sätt kunde stafwa gemenskap
med Banken; Äfwensom att, i anseende till de derk
sörestagne ftrstildte Uppbörds, terminer för BewillBihang.
N:s t sr. liing
iy22 Den 2! Julik.
ningen, deraf lemna Bewilinings-Utskottet del; Och
skulle för öfrigt med detta Prolocolts - Utdrag till
Banko,Utsksltet åtfölja ett . as Herr Commerce-.Rådet
Santesson ingifwit Memorial med anmärkningar
wid det föresiagne realisationssättet af Riksgälds
, Scdlarne.
Ut 8u§rg. blx ?rntocollc>.
Lerjström.
Utdrag af Wällsfllge Borgare - Ståndets
protocoll, hället wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 21 ^ulli i8l2.
S. D. ^)a nu till slutlig åtgärd företogs LagUrffoltets
pa bordet hwilande Memorial, med förslag
till en altman Författning emot omättligt bruk
ak starka drycker och deras vlvfliga utminutering,
förklarade Borgare,Ståndet sig ej kunna antaga berörde
projett, utan akt det wilie såsom sevar pa Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposirron i ämnet, i underdånighet
hafwa öfwerlemnat tili Kongl. Majit att derutinnan
utfärda de Författningar, som Kongs. Maj:t
kunde finna tjenlige och ledande tili ändamalet.
Ut sugra. Lx krotocoiio.
Lerjström.
Utdrag af wällöf!. Borgare,Ständets protocoll
, hältet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 2r Juiri 1812.
S- D- ^afievolance-Utssottets afgifne och den 19
i devne mänad pa borde lagde yttranden öfwer:
>:s
Den 2» Julik. 192;
i:«. Herr von Echstedts försiag om Pa§-  fevolance-afgift för Släp-Monderingen lili Soldaten;
Och
2:0. Herr Friherre Stael von HolsteinS
Motion om öfwersigt och jemkning af Kneckte-Contracten,
blefwo nu föredragne a nyo och godkände.
Ut suxr». Lx krotocoiio,
I. Ler§8tröm»
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständets protocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 21 Iu-Iii i8i».
S. D. ^söredrogos a nyo och bifölls StatsUlffoltets
Utlåtande om allmänna Magazins-Jnrättningen;
I följd hwaraf Expeditions-Utstottet stulie
anmodas, att besörja om serskild tryckning -f Kongl.
Majus deri intagne Naditza ffrifwelse af den i7:de
sistledne November, angående denna Inrättnings
förbättrade stick
Ut
8UPN2. blx prstocollo,
fs. sf. Lerg5tröm.
Utdrag af wällöf!. Bsrgare-Ständets protocoll,
hället wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 21 Julli 1812.
S. D. ^ag-Utskottets Memorial, med hemställan
vin Traktamente och Arswobe för Extra Ordinarie
Cancellisten Schough, föredrogs a nyo och
lemnades utan erinran.
Ut suxr». Lx grotocoUo,
fs. Lerjström.
* * Ut
-
-924 Den 2l Julik.
UrLrag af wällöf!. Borgare,Ständers prorocoll,
häller wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 21 Julli 1812.
S- D- ^ag, samt allmänna Beiwärs- och Econvmie,
Uistottens gemensiimma »Mande, angående
ssärpning i straffet för Lurendrägeri och Tullförsnillning,
förehades ytterligare och gillades
Ut
euxra. Lx krotocollo,
). ch Lerjström.
Utdrag af pcstocollet, hältet hos Hederwärda
Bon^e-Stander, wid Urrinra Riksdagen
i Örebro den 21 Julii >8»2.
S D- Oöredrogs Allmänna Beswärs- och Economie-Utttoktets
ytterligare sedan sista Plenidag pä
bordet lagde utlåtande, angående Skattelösen af
Kyrko, Academie och Schole-Hemman; Hwarwid
Bonde, Ståndet lät forblifwa.
Ut suxrs. klx krotocollo,
6. Lrlnl^man.
Utdrag af protokollet, hället hos Hederwärda
Donde-Standet, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 21 Julii 1812.
S. D- 8öredrogos och bifölloS Allmänna Beswärsoch
Economie-kltssottets sedan sista Plenidag pä bor,
det lagde Betänkande», angående:
r:o. Jagt - Författningarnes öfwerseende,
s:o. Den för Staden Wisby sökte Nederlags
- frihet. Ut supra. Lx krotocollo,
6. Lrinl^mLN.
Den 12 Julik. 1925
Utdrag af protocollet, hället hos Hedcrwärda
2-onde-Gtändet wid llctima Riksdagen
i Orebro den 21 Julii i8>2.
S. D. ^)onde - Ständer har till slutelig pröfning
förehast Allmänna BeswärS- och Ekonomie-Utskottets
den 18 sist!- Junii algifne Betänkande, med
dest, efter skedd äterförwisning, den ni denne manad
meddelte ytterligare Utlåtande, i fräga om jemkning
i Städernes och Landers styldkghcter till Bätsmanshäll;
Och esler den as Utskottet meddelte förklaring,
att ärendet obehindradt ma hes Kongl.
Mant i underdånighet anmälas, funnit all widare
fräga derom för det närwarande komma att upphöra.
Ut supra. klx krotocollo,
6. Lrin leman.
Utdrag af protokollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Ständer wid Urtima Riks»
dagen i Örebro den 21 Julii 1812.
S. D. ^§id föredragning af Allmänna Beswarsvch
Economie-Utffvttets den 17 sistl. Junii incddelte,
och efter skedde anmärkningar den i r i denna
manad afgifne ytterligare Utlåtande, angående behandling
af mål, som röra försummad Snöskottning,
har Bonde - Ståndet funnit skäligt ogilla Utskottets
yttrande i allt hwad det innefattar Konungens Befallningshafwandes
undersöknings, och Domsrätt i
sädane arender, och dä mälet, ehuru redan afgjordt
genom de zme öfrige Respective Riks - StändenS
pluralitee, likwal blott sträcker sig till underdäniga
önffningar hos Kongl- Masit, will Bonde, Ständer
genom en serskild Skrift i underdänighet anmäla
1926 Den sr Julii.
dch ssäl, til! det Nådiga afseende Kongl- Majit k
Noder kan finna deråt böra lemnäs.
Dt supra. kx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af prorscollet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 21 Jlulii 1812.
S. D- ^^ed bifall till Allmänna Beswärs- och
Econvmie-Utffottets sedan sista Plcnidag pa bordet
lagde yttrande om rättighet för Gottlands Jnnewanare,
att begagna däckade Fartyg, till egen afwel
vcb Slrömmingsfisse, fann Bonde-Ständer denna
ttaga, i anledning af derom redan widtagen Författning/
böra förfalla.
Dt supra, Bx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protocsllet, hållet bos Hederwärda
Bonde 6tändct, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 2i Julli 1812.
C. D- ^fter ytterligare föredragning biföllos det
till Pasievolance-ärendernes behandling nedsatte Serskildta
Uc-kottS sedan sista PIcnidag pa bordet lagde
Utlatanden, angående
i:o.
En witz ärlig afgift för Soldaterncs
Släp, Monderingar; Och
2:0. Jemkning i Kncckte-Contracterne.
Dt supra. blx Brotocollo, ^
6. Brinkman.
Ut
-
Den 2i Julii. 1927
Utdrag af protscollet, hållet hos Hederwärda
Bonde.Gtandet, wid Ultima Riksdagen
i Orebro den 21 Iulii 1812.
S- D- ^bid ytterligare föredragning af BinkoUt,
?otrets pa bordet hwilande Betänkande, angående
tillökt försträckning af Banken till ManukacturDisconten,
blek det i öfwercnsstammelse med de öfrige
Riks-Standens bestut, äfwen af Bonde-.Ståndet
bifallet. ^
Dt supra. Bx Brotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protocollet, hället hos 6ederwärda
Bonde-Gtändet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 21 Julii l8r2.
S- D- Ä§id föredragning af Wallof!. BorgareStandets,
genom Protocolls-Utdrag afdcn r8 i denne
manad meddelte yttrande/ i anledning af BondeStandets
Bestut om alla ännu icke upptagne cllee
behandlade Grundlags, frågors uppskjutande till nästa
Riksdag; Med de undantag derwid/ i afseende
pa 8i §. i Regeringsformen och -48. i RiksdagsOrdningen,
som Wallofi. B^rgare-Standet önffat,
har Bonde-Standet icke kunnat, till defia undantag
lemna bifall, utan förblifwer wid betz förra Bestuk
oförändradt.
Dt supra. Lx Brotocolls.
6. Brink man.
Ut
-
»928 Den 2! Julik.
Utdrag af prstscollet hältet hos >6ederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro -en sr Julli 1812.
S D. Ä^id föredragning af Höglofl. Riddcrstapets
och Adelns samt Wällofl. Borgare - Ståndets
rneddelte Protocolls-Utdrag och deruti tillkännagifne
bcsiut, att hos Kongl. Maut matte i underdånighet
anhällas vin Riksdagens förlängande pa högst en
manad, förenade Bonbe-Standet sig i enahanda underdåniga
önskan; under det Ståndet instämde i Ridderstapets
och Adelns förmodan, att, genom en
skyndcsam ärenderncs behandling, deruti BondeStänder
för ingen del stall sta tillbaka, ben föresiagne
tiden torde kunna förkortas.
Ut suxr». Lx protocolio,
6. Lrinkmsn.
Utdrag af protoeol/et, hältet hos Hederwärda
Bondc-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 21 Jul» 1812.
S> D. Alftan sista Plenidoa har pa bordet hwilat
Lag- samt Allmänna Beswärs- och Economie-Utskottens
afaifne Betänkande, angående Straffets
skärpande för Lurendrägeri; Och da det nu ater föredrogs
kemnade Bonde-Ståndet dertill desi bifall.
Ut suxrs. Lx xrotocollo
6. Lrinleman,
Uk
-
Den 2i Iulin 1929
Utdrag af protokollet, hällit hos >§ederwärda
Bonde Ständet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 21 O"lir i8l2.
S. D- ^§fter uppläsande af Srals-Utskottets denne
dag inkomne Betänkande om Riksgälds-Contoircts
enstildta samt desi och Stats - Contoirets sam,
fäldta nenninge-behof, till grund för Bewillnmgens
bestämmande; tillika med det ifrån Höglofl. Ridderstapet
och Adeln nu erhallne Protocolls - Utdrag i
samma ämne; förenade Bonde - Stander sia i den
af Ridderstapet och Adeln stedde Remitz till BankoUtstottet,
i afseende pa de vuncter i Stats-Utstottets
Betänkande, som med Banken hafwa gemenskap.
Ut suxis. kx krotocoUo,
6. Lrinkman.
Utdrag af protscollet, hältet hss Hederwärda
Bonde Scändet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den ar Iulii 1812.
S« D- 26id ytterligare föredragning af Lag, samt
Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utskottens d. 17
i denna manad gemensamt afgifne och sista Pleni,
dag pa bordel lagde Betänkande, angående sättet till
afhselpande af sadane uppdämningar, som förorsakas
genom anlaggde Wattenwerk, blef detta Betänkande
efter förehafd öfwerläggning, kill hela desi
innehåll af Bonde - Ståndet bifallit.
Ut suxrL. kx krotocoUo,
6. Lrin km an.
Uc
-
»952 !Den 22 Julik.
Utdrag af protocollet, hältet hss Heder,
ivarda Baudc-Ständer, wid Urtima Riks,
dagen i Orebro den 21 Julik iZrr.
S. D. (§ftcr förnyad föredragning bifölles Allman,
manna Beswars- och Economie, Utssottets sedan
sista^ Plenidag pä bordel hwilande Betänkande,
angående:
i:o. Spanncmäls - Magazins Inrättning pa
Gottland.
2:0. Förändring i Landtmätare-arfwoden.
blt sugrs. Lx krotocoUo,
6. Lr ingman.
Uppläst hos Ridd. ock Adeln den 22 Julil.
- - - - Prest-Ständet den 22 - -
- --- - Borgare-Sländetd-22 -
- - » Bonde-Ständet dcn 22 - -
Stormägtigste Allernädigste Lonung!
^ a > seende pä korrtheten af den tid som numera
äterstär intill dest den wanliga Riksdags, Terminen
tillandagär, och i betraktande deraf, alt oagtadt de
oaiaiorde Riksdagsmälen genom sitt antal föga skulle
hindra Riksdagens slutande wid den första i Regeringsformen
och Riksdags-Ordningen stadgade tidpunkt,
nägra fa af dem likwal arv af den wigt och
omfattning, att de skulle kunna krafwa en till tiden
mindre inskränkt handläggning; hafwa Riksens Ständer
förenat sig, att va sätt Regeringsformens 109
och Riksdags-Ordningens 8o:de §.§. stadgar, hoS
Eder Kongl. Magt i underdånighet anhälla, att Riksdagen
-
Den 22 Jultt. i9zi
-agen mätte utöfwer den 25 dennes förlangas till
någon wist tid af högst en manad: förmodandes likwäl
Riksens Ständer famtelige, att genom en skönd,
sam ärendernas behandling, denna tid asen manad
icke i hela sin utsträckning mätte blifwa behöflig,
utan kunna förkortas.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. ock Adeln den 23 Julli.
- - - - Prest-Ständer, den 2; - -
- - - - Borgare-Ständet d. 2; - -
- - - - Bonde-Ständet den 2z - -
Stsrmägtigste Allcrnädigste Lsrrung!
H anledning af hos Riksens Ständer wackta Motioner
om widtagande af anstalter att beskydda Ni*
kets Fabriker under narwarande bekymrande stallning,
hafwa Riksens Ständer tagit detta wigtiga amne
under öfwerläggning och fä hos Eder Kongl. Majit
i underdånighet anmäla hwad de funnit derutinnan
böra beflutas.
Under öfwertygelfe, att sädana Manufacturer,
som icke af ett Lands natur och af omständigheterna
sjelfmant erbjuda sig, och sjelkberoende bibehälla sig,
ej annorlunda kunna äaa beständ an genom det biträde
och de förmäner Samhället wälwilligt dem förunnar,
hafwa Riksens Stander, som äfwen insett
att de uppoffringar den narwarande tiden gör för den
inhemska kvnstflikens befordrande, blott ar ett län sou,
af framtiden rikeligen ersattes, trott de anstallter wara
af kraftigaste nytta för Rikets Manufacturer, särdeles
Alle-Fabriker, hwarigenom^Lurendrägerier fäe
rekom
-
>9Z2 Den 2z Julli.
rekommas och sadana tillåtelser upphäswas, de der
lemnar tillfälle för Utländska Fabricater att hit införas
och försälias till lindrigare pris, an hwarsör
de inhemsta tillwerkningarne kunna aflatas. Utan
att misskänna riktigheten as den grundsats som pr,
kar allmän Näringsfrihet, och tillfälle till allmän kas.
lan i pxoductionenS godhet och pris, anse Riksens
Ständer likwäl tillämpningen deraf i närwarande tid
wadelig, och nyttan, som deraf kan uppsta, alltför
dyrköpt.
I betraktande häraf fa Riksens Stander hos
Eder Kongl. Mant i underdånighet anhalla:
no. Att wisitarioier till upptäckande af lurendragadt
eller tullförsniliadt gods matte tillatas i
alla öppna salubodar.. Magaziner a upplagsställen i
Skargärdar eller wid wägar, sanet i alla rum der
salu hålles, wid hwilka wisttationer Riksens Stander
göra sig försäkrade, att den personliga säkerhet,
den hus och hcnffred,. Regeringsformens »6§. asvftar,
samt den warsamhet w>d werkställighetcn, som
uti Kongl. Förordningen i detta ämne of d- 6 April
1799, 8 Art. sa »visligen stadgas och anbefalles,
icke någonsin lämnas uran behörigt afseende.
2:0. Att wid warors transporterande genom
Landet/ noga uppsigt öfwer lurendragadt eller tull,
försnilladt gods matte hallas genom resande bcwakning
meh besigtningsrättighet, men Lagligt answar
för missbrukad magt till onödigt uppehåll eller olagligt
förfarasde.
3:0. Att Confisteradt, till införsel förbudet
gods, alldrig mätte fa försäljas till gwarbliswande
och förbrukning inom Landet.
4:0. Att alla waror, som till förbrukning aro
Mattie, schicke inom Landet kunna tillwerkaö, bora
-
Den sz Julik. 193?
ra icke till införsel förbjudas, utan mot erläggande
as Tull-afgift, obehindradt i Riket inkomma. Detta
gäller annu mera om de kläden och prydnader,
som till bruk aro anbefallde.
e:o. Att de waror, som icke kunna umbäras,
och af wara Fabriker icke kunna nu eller inom en
någorlunda snar framtid till nödig mängd och godhet
lillwerkas, emot Tuli-afgift fa i. förås; hit
lära kunna räknas Bomulls-tillwerkningar med siere
dylika, och bland yllewaror gröfre Kläden.
Hwad för öfrigt angar den föresiagna sörlullningsftiheten
för alla lill nyttjande tillatne Utländska
Fabricater och Manufaktur-waror, sa hajwa Riksens
Ständer funnit, att samma frihet genom uppwäckandc
af taflan mellan wara egna och andra
Handlande Nationers 'Fabrikanter ställe förwissa
Nationen vin tillwerkningar af den bästa beskaffenhet
vä) för lindrigaste pris, kill fyllande af wara
beLof. Sjclfwa wara Fabriks - idkare stulle ined
större särerhet kunna beräkna priset a sin wara, utan
fruktan att undersaljas af de waror, som genom
Lurendrägeri eller Confiscation inkommit, ochihwarS
pris således ingen Tull, afgift ingar.
Da ofullkomliga Tullstadgar genom absoluta
förbud nästan twinga till Lurendrägeri, stulle förtullnlngsfriheten
deremot efter hand undergrafwa denna
bedrägetiga handtering, samt dessutom bidraga
till att säkrast utröna hwilka Näringar och Fabriker
för Swerige äro de naturligaste och ined mästa
förman för det allmänna kunna sysselsatta arbetare
och anwände Capitaler, samt omtankan derigenom
ledas ifrån dem, som stadligen upptaga en fruktlös
möda och omsorg.
Der
-
i9Z4 Den 2; Julik.
Deremot har ei kunnat undfalla Riksens Stander
att oftanämde förtullningSfrihet a andra sidan
skulle onekeligen försvara controllen mot Lurendrägeriet
ocd tullförsnillningarne. Den skulle med total
undergång hota en del af de Fabriker, som nu hos
vfi finnas och med mycken kostnad aro bragta i stand.
I närvarande Politiska stallning och med andra
Nationers, i synnerhet Englands kanda Handelssystem
skulle derigenom äfwentyraS, att Swerige
inom korrt tid öfwerswammades af en sadan mängd
Utländska Fabricater, tillwerkade för bättre pris och
hitsande med betydliga premier, att wara Fabriker
derigenom pa en gang störtades, hwarefter wi sedermera
under mansaldrar ej kunde motarbeta stegringen
af nödwändighetswaror, som genom inhemsk industri
ej kunde frambringas.
Riksens Stander, som salunda funnit talande
skal bade för och emot förtullningsfriheten af Utländska
tillwerkningar, hafwa, under anförande deraf,
welat för öfrigt i underdånighet hänskjuta fragan
derom till Eders Kongl. Maj:ts wisa pröfning och
landöfaderliga omwardnad.
Likaledes och i afseende pa Allmogens wid Rikets
Sjökuster seglationsrattighet och det tillfälle till
smyghandel med Scadsmannawaror, Lurendrägeri
och tullförsnillning, hwartill mifibrukct af denna rättighet
kai, leda, fa Riksens Ständer i underdånighet anhålla,
del sadana Författningar i Nader widtagas,
som a ena sidan genom ^vederbörlig controll kunde förekomma
Lurendrägeri och tullförsnillning, men a den
andra icke hindrade en nyttig frihet för Jordbrukaren,
att utan betungande och mödosamma utwägar afyttra
Landels Produkter och anlkaffa sina egna förnödenheter.
Riksens Ständer framhärda rc.
Upp
-
Den 25 Julik. »9Z5
Uppläst hos Ridd. och' Adeln den 2; Justi.
- - - - Prest-Ständet den 2; - -
- , - , Borgare-Ständet d. 2; - - '
----- Bonde-Sländek den 2; - -
Riksens -HZglofl. Srän-ers Stats-Ucstotts
utlärande, angäende arfwoden för Re,
specrive Riks-Grändens samt Urborrens
Secreterare och öfrige Tjenstemän.
^sfran Herr Landtmarskalken samt Talmannen har
Stats - Uijkottet fatt emottaga följande Förstag till
Arfwoden sör Respective Riks, Ståndens Secreterare
samt wid Canzlierne antagne Tjensteman, under
detta Riksmöte:
pro Memoria.
"Undertecknade Landtmarskalk och Taleman an.
se sig, i anledning af 24 §. Riksdags - Ordningen
döra till Stats, Utskottet uppgifwa beloppet af det
Traktamente, hwartill Standens Secreterare, Notarier
och Canzlister i mohn af deras wid nuwaran,
de Riksdag hafde manga och trägna arbeten simas
förtjente wara, och fa fördenskull härmed förestå:
För Riddarhus - Secreterare!, och Secreterarne i
Preste- och Borgare - Standen
hwardera — — 500 R:dr Banks
För Bonde-Ståndets Secreterare 800 Dito.
i Notarie i Prest-Ståndet — zoe» Dao.
i Dito i Borgare - Ståndet zoo Dito.
i Dito i Bonde, Ståndet — 400 Dito.
1 Dito Dito — 402 Dito.
2 Första Canzlister hos Ridder
derskapet
och Adeln hwardera zoe» Dito.
2 An
-
!9?6
Den sz Julik.
2 Andra Canzlister hos Nidderssapek
och Adeln
2 Dito hos Prest-Ståndet
2 Dito hos Borgare - Ståndet
4 Dito hos Bonde - Ständer
Orebro den i6 Julli
L. b>LZerbrin§.
h. t. Landtmarskalk,
bl. d0. Lckvvsn.
Borgarc-Stänv. Talman.
j
hwardera
2sv N:dr.
I8l2.
sscob binäblom.
Prest-Ständets Talman,
bars Olsson,
n. w. Talman.
Hwarjemke Herrar Ordförande i Utssotten aflemna!
Förslag till Arfwoden för Utskottens Secreterare
och öfrige Tjenstemän, sa lydande:
pro Memoria.
"Undertecknade Ordförande i dem ibland Riksens
Ständers Utstött, för hwilka utgifterna böra ä
de gemensamma Rrksdagskostnaderne anstas, fa härmed
uppaifwa följande Förslag till de Arfwoden förbemält
Mtstotts Secreterare och Canzlier, hwilka
Ord,örande, med billigt afseende uppå hwarje Tienstemans,
sa wäl fins emellan, som i afseende pa stilnaden
emellan denna och den förra Urtima Riksdagen,
olika arbetsmöda, trott stg böra till RiksénStänders
godkännande hemställa, nemligen:
R:dr B:co.
För Hemliga Urstsrters Secreterare 200: —
2 Canzlister, hwardera — 8;: »6.
För Lon stitucions-Urfkorcets Secreterare zss:
g Canzlister, hwardera — roo:
För Gcats-Utfkorters Secreterare 500:
Secreterare» wid R>kög:S,Afdelnjngen 352:
» Ka
-
i
Den 2z Julik. 1937
Kamererare — — 35»:
? Canzlister, hwardera — izo:
För LewiUnings-Urskotrers Secreterare 4;o:
2 Notarier, hwardera — 202:
6 Canzlister. hwardera — 16.
För Lag. Ucskorcecs Secreterare — 322:
2 Canzlister, hwardera — izz. 16.
För Allmänna Beswärs- sch Leo,
nonne - Utsioccets Secreterare 4-2:
2 Notarier, hwardera — 200:
Skriswarehjelp för hwardera — 52:
För Expe-irions-Urskotcets Secreterare 450:
2 Canzlister, hwardera — r;c>:
Skriswarehjelp, hwardera — 50:
Det Serskildta Ucskortcrs för patze
vskance-frägan,
Secreterare — r;o:
i Canzlist — — 83: »6.
Utskstters till upptagande af twiftkga
frägsr mellan Riks-Gränden,
Secreterare — 20a:
1 Canzlist — — izz: 16.
Urskorrers för Confcriptionsfrägan
-» Canzlist — — 8): r6.
För z Waktmästare en wid hwardera
af de serstilta Utssotten, hwardera SZ- r6.
örebro den 17 Julii 18 »2.
sse. OelsOsräie. sok. !4. O^l lenborg.
L. Kuut k. ^1. v. Ongern.
ll. k. 8trömkelt. H.. 6. Lilverstolpe.
Ruclolk Lesterström.
Wid granskning häraf har Stats - Ulssottet
funnit sig böra för sin del instämma uti desie Förslag,
utom hwad angar:
Bihang. N:s 122. r:o.
»Y38
Den 2z Julik.
7:0. Secreterare» wid Riksgälds < Asdelningen
inom Smis, Utskottet, stm i anseende till dess
wid denne Riksdag hafde trögna tjenstgöring Ucstot,
tet anser böra undfå ;o R-drs tillökning, sa atl han
ina bekomma lika med hwad Utstottet genom serskildt
Betänkande denne dag förtagit för HfwcrCtmmissaricn
Sk, nemligen 400 R--dr samt
2:0. De wid Ccnstitulicns« Utstottet antagne
rme Canzlistcr, hwilka t.rde böra, i jemförelse ined
Bewillningö, Urstcttcks, tilläggas zz N:dr 16 sis
tillökning a hwad som ar förestagit, sa alt de undfå
izz R:dr >6 ss. hwardera.
Utstottet har wä! ock anmärkt, att de 2:ne wid
Allmänna Beswärs, och Eeonomie, Utstottet antagne
Tjenstemän, bliswit uppförde till åtnjutande af
större Arswote än något annat Utstötts Notarier
<ellcr Canzlister nemligen 250 R-dr hwardera; Men
j betraktande deraf, att detta Ulstett, ehuru mycket
sysselsatt, likwal icke begagnat utom Secreterare»
»ner än -me personer, sinner Stats - Utstottet dem
hafwa förtjent berörde Arswode; Hwilket allt dock
wördsamligen vfwerlemnas till Riksens Högi. Ständers
pröfning vcd afgörande; Hworetter Riksens
Högloft. Ständer lära hos Kongl. Majtt i underdånighet
anhälla, att ifragawarande Arswoden matte
bliswa af de till Riksdagskostnadernes bestridande anstagne
medel utbetalde. Orebro d. 22 Julii 1812.
PäHkgloft. 9!idd.och Adelns Pä Högwörd Prcst-SämLcdamvters
wägnar,
lVl. V. tln^ern.
Wallost. Borgare-Ständets
Sedam. wägnar,
ä- Werolin.
dets Ledam. wägnar,
6u8tsk klursy.
Pä Hcdcrw. Bende Stäm
dets Ledam. magnar,
Zon. ^nclersLoo.
6. TuneUu».
Den 2; Juli! 7SZ9
Lpplast hos Ridd. och Adeln den 2; Julli
- « - Prest - Ständer den 2; -
- r s B^rgare-Standet 0. 2; ,
- - - Bondc-Skändet den 2Z s
Riksens Ständers Scars Ursksrrs urlakande,
i anledning af hss Högloft. Riddersk. sch
Adeln gjord anmärka, wid Urst. Becänkande
om Gcurrri-Inrättningens bibehållande
pä flyinge och Dalby Longsgärdar.
Eedan Stats-Utstottet i dess till Riksens Högloft.
Ständer afgifne Betänkande under den 74 i denus
manad tillstyrkt, det Kengsgardarne Flyinge och
Dahlby matte öfwerlemnas till Kongl. Majas hö,
ga disposition, i ändamål af de» wa»ande StuteriInrättnings
bibehållande, såsom serdeles angelägen
lill befordrande af en förbättrad Häst-afwel, i Sä,
dra delen af Swerige, samt att de till desse Kongsgardar
ansiagne dagswerken äfwen hädanefter borde
in natura utgöra» in till dess Kongl. Mant i Nåder
kunde finna utwäg att Allmoge» derifrån fritaga;
sa har wid förehafwande af detta ärende hos Högloft.
Ridderssapct och Adeln, Herr General-Majoren
m. m. Högwälborne Grefwe De la Gardie
upplyst: att berörde dagswerken stola wara af twenr
ne ffiljakcige stag, nemligen, dels sadane som grunda
sig pa oedenteliga Contracter och äro för de
dagswerkSstyldige en owillkorlig pligt, dels sadane»
som egenteligen anwändas wid Hö - berg-ungen samt
utgöras af 6 eller 7 Häraders Krono-Allmoge och
hwilka sednare stola, efter berättelse 1 orten, tillkommit
af desse Häraders undcrdaniga önstan, att wisa
stn tillgifvenhet för dä warande Höge Jnnehafwa,
»en af Kons§särdarne Hans Kon-l- Höghet K-sg,
k? " Pela
I94V Den 2Z Julik.
Prinsen ^6o!pk kre6ric; Hwarföre Herr Greswen
och General, Majoren, som sunnit Stuteriets blbehällande
af högsta wigt och angelägenhet, söresiagit
det tillägg tvid beslutet, att hos Kong!. Mant i underdånighet
borde anhallas/ det undersökning af LandS,
höfdingen i orten kunde förrättas om sistnämnde dagswerkens
werkeliga beskaffenhet, pa det Kongl. Maj:t,
sedan benärtelic derom inkennnit, mätte blilwa i tillstånd
att fran dagswerkens utgörande befria wederbörande,
men denvid bibehålla dem, som dertill skyldige
finnas; Ock har i anledning häraf, hwaruti
Herr Giefrve Axel Hamilton instämt, ärendet
blifwit till Stats - Utssottet ater remittcradt.
Da Utssottet i solid häraf ater förehast ifra,
gawarande ämne, har någon widare upplysning om
naturen af de dagswerken, som till Flyinge och
Dahlby hitintills blifwit utgjorde, här icke kunnat
winnås, och ej eller ansetts wara att föiwänta fran
Kongl. Kammar - Collegium, som öfwer desta Kongsgärdar
icke agc att disponera.
Utssottet bör derföre desto häldre tillstyrka den
färeslagne undersökningen härom, som en sadan in,
stämmer ej mindre med hwad Riksens Ständer
wid Lagtima Riksdagen förordnat, än ock med Utskottets
förra Betänkande och Förslag, a:t Dags,
werks,skyldigheten ej borde fortfara längre, än intill
dest Kongl Maj:t funne utwäg att Allmogen derifrån
fritaga ; Och sar Utssrt et således till mera
förtydligande as best förra utlåtande wöidfammeligen
hemställa, alt wid besiutet om Kongsgw.darnes ös,
werlemnande kill Kongl. Ma,:t, ma göras den underdaniga
anhållan, det täcktes Kongl. Maj.-t, sedan
i wcderbörlig ordning utredt blifwit af hwad beskaffenhet
deste Dagswerken äro, laka wederböraK,
Den -z Julik. »94»
de, som dertill icke äro förbundne, tillgodo nima dea
befrielse ifrån utgörandet deraf, som de kunna assa
och hwarcili de finnas berättigade. Örebro ben -r
Julii l8>2.
Pä Högloft. Ridd- och Pä Högw. Prest-Ständcts
Adelns Led- mägnar, Ledamöters magnar,
^l. V. VliAern. 6ust.
Pä Wällofl. Borgare-Ttän- Pä Hcderw. Bonde-Ständels
Led. magnar, dets Led. magnar.
Wedelin. f o r>. /^licjersson
0.
ck un elius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 2; Julii.
- - Prest-Stärwel den 2Z - -
- - Borgare-Ständet den 2z > ,
- - Bonde-Ständer den 2Z - -
Riksén.' Ständers Scacs - Ucskorcs Bccäntande,
angående tillökning uti en del
Embers oep T,enstemäns L-önLngswillkor
^ongl.
Mast har under den i z sistledne Maj i
Nader räckts tiil Riksens Ständers Stats, Utskott
ahala följande ssrifwcise, rörande Löne-tillökningar,
oc: "Wid Riksdagen i Stockholm 1809 och i8ro,
förklarade Riksens Ständer huruledes de med afseen
de pä nödwändighekiN och rältwisan af någon för
Yttring i Rikets steste penninge,löntagande Embets
och Tjenstemans knappa willkor, pröfwat billig en
ärlig Löneförhöjning af zzf procent för sadanc Löntagare
wid arssillige Weck och Stater, äfwensom
för Tjensteinäiinen wid Wärfwade Regementerna,
leinte de Embets- och Tjenstemän, hwilka äro stan,
digt tjenstgörande, men åtnjuta Extra Löner pa M
,
man
-
»942 Den 2z Julik.'
männa Indragnings-Staten, till betz Lön pä Ordinarie
Mat kan deni tillfalla; allt i enlighet med
de till Kongl. Majit öfwer desta Werk och Stater
i underdånighet ingisne Förrekningar."
"Med hänsigt kill tiden, dä denna Löneförbättring
borde taga sin början, öfwerlemnade Riksens
bander r underdånighet kill Kongl. Magt att i Nåder
anbefalla werkstäiligheten häraf, sä snart en mot
beholwct sivarande tillgäng inträffade, genom Pomniecffa
Rcgemenlernas öfwerstyttande pä Pommersk
Stak, samt hwad ä Hufwud-Titlarna af StatsLtiisiag.
t j öfrigt kunde besparas; hwarförutan Riksens
Stander ät Kongl. Majtt i underdånighet uppdraga,
att, i m bn af tillgangarne och ester omständichtteene,
utsträcka denna Lömfsrhöjning lill öfrige
Tjenstemän.''
"fläder åberopande af hwad salunda bliswit stadgadt
och hemställt, bestöto Riksens Ständer, wid
sista Rnsoagcn här i Orebro^ att päffonda tiden,
inom hwilkcn Em bets- och Tjenstemän ägde att komma
i åtnjutande as nämnde Löneförbättring, och bestämde
densamma att taga sin början fran och med
ztdje Qwa: talent r8ro, uud underdånig anhållan,
kkt, till ändauiälers winnande, öfwerflyttningen af
Pommerska Regementerna, frän Allmänna Indragnings'Staren
pä Pommer,? Stat, matte warda
werkställd."
"Pä den Fond som genom denna öswrrffottning
stuve uppsta, anwiste likwäl Riksens Ständer tillika
stern wid Uttima Riksdagen tillkomna och bestulna
nya Siaks-urgister, till en är'ig Summa af 8Z.;6o
R'.d!r; och det af Riksens Stander pä samma Fond
Lill Löne-tillökningar anstagna belopp as 61,568
RM Z9 K- 4 nst» sträck sig till förbäkkring endast
Den sz Julik.., ' 19^)
af de Löner som Riksens Ständer ä Förtekningarne
dertill uppfört, men ej af dem, hwilka pä Allmänna
Indragnings-Staten innehades af personer, som
wid enahanda Werk och Stater-woro ständigt tjenstgörande,
ännu mindre till Emdets-och Tjenstcmäns
Löner pä andra Werk och Stater, dem Riksens
Ständer .vid Förtekningarnes upprättande första
Riksdagen hade förbigått."
"Hwad Riksens Ständer, pä sätt ansördt är
om Lönetilläkning för wista StaterS och Werks Embcts-och
Tjenstemän bestutit, och dertill, enligt Förtekningarne,
frän och med z:dje Qwartalet 18ro
anstagit, har redan, jemlikt Kongl. Majus Nädiga
Förordnande af den i2:te December samma ar,
kommit till werkställighet och beräkning; och likaledes
haswa ständigt tjenstgörande Embets- och Tjenstemän,
med Extra Löner pä Allmänna Indragnings-Staten,
enligt Kongl. Maius Bestut af dm
27 Maj sistledit är, med Löneförbättring blifwit hugnade.
Men ännu äterstä mänge Penninge. Löntagare,
om hwilkas Löneförhöjning srägan öfwerlemnades
till Kongl. Mast, pä det denna förmohn mätte,
ester Näöig pröfning, tilldelas dem, som kunde
deraf wara i behof."
"I följd häraf haswa ätstillige Stater samt sarffildte
Embets- och Tjenstemän med Penninge-Löner
hos Kongl. Majtt i underdånighet sig anmält eller
blffwit anmälte till Löneförbättring, hwarölwer Kgl.
Maj:t inhämtat den tillförordnade StatS, Beredningens
underdåniga utlakande, i sammanhang med
en allman Reglering af ej ännu fastställde Lönctillökninqar.
"
"Kongl. Majit som under denna dag tagit ti»
Nådigt öfwerwägarideHwad Stats. Beredningen k
ämnek
r-44 Den rz Julii.
ämnet andragit, jemte öfriga hit hörande omständig,
heter, har derwid i Näder funnit att penningelvnte
Embets- och Tjensteman i allmänhet more, med fa
undantag, der särskildta betydligare inkomster åtfölja
könen, i owillkorligt behof af den tillökning a deras
Löner, som Riksens Stander för en del biand dem
bestämdt utfatt, men i ölr-gt. till Kongl. M Prs Nä,
diga Reg ering hänskjutit, och akt det således bleswe
endast i betraktande af den Fonds vnikäcklighct,
hwilken härtill kunde anwisas, sein pros!.ina as den
enas större behof utaf denna förmohn framför den
andra, och uppskof med nagm del af sökta Löneförbättringar
koinme att billigen äga ruin för dem,
ftm under de sednare arén icke erhållit Lönewillkor,
mer afpahade efter tiderne och myntwärdct."
''Witz derefter företagen tindersökning af de hos
Kongl. Maj:! i detta ämne anmäldta speciella omstandigheier,
har Kongl. Maj:t i Näder fastställt de
Löne liuökningar som ansetts oundgängligast, utgörande,
enligt bilagda Förteckning N:o l, en ärlig
Summa as -8,978 R:dlr 40 st-, att fran och med
början af nästledit ar 18-1 beräknas och utgå;
hwar m Kongl. Maut welat underrätta Riksens
Scanders Stats-Ur,kott, kill iakttagande as innehållet,
'.vid ruTer hand warande beräkning öfwer
hwad Statt--Werket rörer: och har Kongl. Majit
tillika latit af Staterne utffrifwa och härhos bifoga
Föttekiiino.n Nm 2 a de penninge,löntagande Embets-
och Tjensteman samt Betjente, som hittills ej
kommit i åtnjutande af Löne-tillökning, pä det Riksens
Ständers Stals-Utskott mä wid Stats-Regleringen
tillse, huruwida nägon tillgäng finnes,
hwaraf Fond dertill kunde anwisas."
"Utom
- Den 2z Julli. 194;
"Utom hwad Kongl. Majst salunda i allmänhet
reglerat, hafwa följande omständigheter harwid fö,
rekommit, af den beskaffenhet att Kongl. Majit welat
dein Riksens Ständers Stats-Utskott, till underrättelse
och åtgärd meddela."
"Beträffande Post-Werkets Löners Otterne,
hwara någon tillökning icke ägt rum, har Kongl.
Majst i Nader anbefallt Dest Cancellie - Styrelse
ast, sedan Öfwer-Post-Directionen blifwit hörd.
inkomma med särskildt underdånigt Förslag till Reglering
deraf, i förhållande till de olika förmor.er dehe
Tjenstemän nu innehafwa: börandes den tillökning
soin ä detza Löner tiUaswentyrs kan warda bewiljab,
af Post-medlen ulga."
"För Medicmal-Staken i Prowincerne har KglMajit
wäl i Noder bifallit zz^ procents Löneförhöjning,
utgörande pa sätt Förtekningen N:o i
närmare utwisar, ä ett Lönebelopp af c,ozz Rstlr
>6 ff, en ärlig tillökning af 1,677 Ridlr z? §. 4
r:st.; men som defia för Landet wigtiga tjenster,
oaktadt en sädan tillökning, hafwa ett otillräckligt
anstag, öfweclemnar Kongl. Majit till Riksens Ständers
StatS-Usskott huruwida tillgängarne mä kunna
medgifwa annu nägon ytterligare förhöjning."
/'Frägan om Regleringen af Lönerna ä ÖfwerStachallare-Emdekets
Stater, har Kongl. Majst
funnit wara af mycken wigt och fordra den största
uppmärksamhet, enär lugnet och ordningen sa wästndtligen
bero af en i Hufwudstaden wät organiserad
och werksam Polis, hwilken deremot bör, för
trägna och nägon gäng förhatliga göromål hugnas
med en nödtorftig utkomst. Kongl. Majit, som emedlertid
nu icke tillagt flera af de till denna Stat hörande
personer Lönetillökning, än som a Förtekningen
-
1946 Den 2z Julii.
gen Nw r uppkaaas, förklarar härmedelst Riksens
Ständers Snus Utstött sin Nådiga önstan, att
E>fwer-'Suuya!Iarc«EmdetetS Stat ma erhålla förhö/dt
Anslag, sa att de, hwilka ej redan undsätt Lönetillökmng,
kunna komma i atniutavöe deraf, och i
öfrigt medel ei saknas tik! bewakningens underhall
vch dermed följande andra utgifter: i hwilket afseende
alla härtill hörande Handlingar, jemte en af
Kongl- Majus Fogate ingijwen färstild ansökning om
ytterligare förbättrad Lön, Ritser,S Ständers StalsUtstott
härhos tillställas."
"Da Kongl. Maju nu i Nader reglerat en del
as Landr-Staterncs Löner, har der ei undfallit Kongl.
Majus uppmärksamhet att, ehuru Länsmännens Läner
blifwit förhöjde och till likhet bringade, sa att
Le hädanefter uppgå till g o R:dlr emmet förhwartzera,
nyssnämnde belopp likwäl ar alltför otillräckligt
lill dessa Denstemäns underhall, hälst deras befattning
är answarig och mödosam och e> sällan af
wigtigt inflytande pa den inre förmalmingen; vch
Kongl. Maju will derföre hafwa tili Riksens Ständers
Stats-Urstott i Noder öfwerlemnat, om och
huru någon tillgäng till ytterligare förhöjning a dessa
Löner ma kunna utfinnas."
"Slutligen will Kongl. Mant till Riksens Ständers
Stats, Utskotts särstildta öfwerwägande och åtgärd
framställa angelägenheten deraf, att de UnderOfficerare,
som annu bibehålla sina contanta Löner
efter förra Staten oförhöjda, hwilket af Förtekningen
N:o 2 äfwen upplyses, ma af Lönetillökningen
dlifwa delaktige."
"Kongl- Maju förblifwer rc. rc."
Jemre de i Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse
öberopade Förtekningar N:v i och -, samt Handlik
-
Den 25 Julik. -94?
lingarne, rörande förhöjning af Löncrne pa öfwerStäthällare-EmbetelS
Satter, har Kongl. Maju
jemwal lill Utskottet i Naoer öfwerlemnat dels Krono
»Länsmannens .i Upwidtnge Harads öfra Distrikt
P. S. Hjorts, dels HäradSssrifwarues t
Wermland M. AbrahamSsvns. A. W- Leufstedts,
Adr. Moblads och Bengt Lagerlösts
underdåniga ansökningar, att warda förhulpne
till förbättring uri deras Löningkwillkor.
Siwer hwad salunda t Nader blifwit framstäldt,
och till StatS - Utskottets åtgärd öfwerlämnadt,
får Ut,kottet till Riksens Högloflige Ständer
afgifwa Utlåtande; i sammanhang hwaemed Utskottet
äfwen ansett sig böra beswara de Remisser Utskottet
fatt emottaga, fran Högloflige Ridderffapet
och Adeln af Herr Lif.Medici von We>gels vch
Herr Professoren Munck af Rosenfest öl ds derstädes
uppläste Memorialer, rörande Militaire La.
karewarden och medel till bewarmde af Swensta
Soldatens hilsa, samt ifrån Hederwärda BondeStänder,
angående förbättring i Haradsskrifwares
vch Länsmännens Löner.
Sedan Kongl. Maju, enligt hwad Dess ofwan
införde Nädiga Skrifwelse innehaller, för de mäst
i behof warande Pennmge-Löntagande Embets, och
Tjenstemän, hwilka förut ej kunnat komma i åtnjutande
af den dewiljade Lönetillökning till zz^ procent,
fastställt denne förhöjning, att fran och med
början af nastledit ar utgå med 18,978 R:dlr 4» ss.,
A,får Utskottet af Förtekningen a desse EmbelS-och
tjensteman härjemte til! Riksens Högloflige Ständer
aflemna bestyrkt afskrift, under N-o 1, till upplysning
i afseende pa beräkningen af den tillgäng a
ali
-
194* Den -z Julli.
allmänna Indragnings, Staten, som härtill bör an,
wändas.
Den åtgärd Kongl. Maj.-t, till Reglerande af
Post,Werkets Löner i Otterne funnit läinpcligt
widtaga, att nemligen anbefalla Detz Cancelli-Scy,
reise alt sedan Ojwer-Post, Direktion blifwit hörd
inkomma med underdånigt förslag till sadan Regiering
i förhållande till de olika förmoner dchc Tjenstemän
nu innehakwa, ar i Utstotrcts öfwertygclse
-en tjenligaste ucwäg, att ined den besparing i StatSWerkets
nredel, som kan finna ruin, förhjelpa de
Postförwastare, sorn, i saknad af sarssildte inkoinster
aro i wcrkligt behof af förbättrade Löner, till
en derefter och i m-chn af deras mer eller mindre
trägna tienstgöring lämpad Lön; och hwilken lnlökning,
när den i Nader kan blifwa bestämd, kommer
att af Postmedlen utgå.
Frägan om någon ytterligare förhöjning i Medicinal-Statens
Löner, anser Ur,kottet förtjena sär-elev
afseende- Provincial. Lakarnes Löner bestiga
med den dem tillagde Löneförhöjning af procent,
blott till lzz R:d!r l6 si., hwilkas otillräcklighet
för den tarfwelrgaste utkomst, Utstottet tror fia icke
behäfwa omförmäla, men får desto mcr fästa Riksens
Höglostige Ständers uppniärksamhet pa angelägenheten
as demailc Tlenstemäns bättre astönande i
afseende pa nottan och nödwändigheten af dera? befattningar.
De för menfkligheten wigtiga piikier
som åligga Provincial-Läkame i anseende till Vaccinationens
befordrande, Epidemiers och Veneriska
smittans botande, samt sjukwärden af de fattige r
de flästes gansta widstrackta Distrikt, för hwilka
göromål stundom föga och stundom ringa wedergallving
erhalles, synes wifierligcn förtjena en belöning,
mera
Den sz Julli. 1949
mera tillräckelig för nödtorftig bergning, i synnerhet
soni till drfie Sbstlor fordras kunnige och erfacne per,
söner, de dertill förwärfwande af sädane egenstaper
mast anwända kostnad och flerårig möda; hwarförutan
chet ej kunnat uwfalla Ut,kottet, hurusom, sedan
Ofwerstyrelscn af Läkare, Werket i Riket uti
alla dest delar bliiwit Collegium Medicum uppdra,
gen, och Collegii Prästs förthy funklits böra äga
lika anseende och wärdiahet med Vice Prefidenterne,
han icke kan anses belåten med den honom pa Stat
nu bestadde Lön af 400 R:dlr, och icke eller Collegii
Secreterare, hwars göromål genom berörde nya
Organisation blifwit mångdubblade, med de 250
R:dlr han nu innehafwer. Wid sädant förhastande
hemställer Utstottet, om icke hwarje Provincial-Lä,
kare hädanefter bör i ärlig Lön tilläggas 200 R:d.
samt Collegii Medic» Präses och Secreterare erhälla
tillökning ä fine Löner, den förre till lika belopp
med sine »vederlikar Vice Präsidenterne, saint den
sednare i den mohn omständigheterna kunna fordra
och medgifwa; och fär Utstottet här nedanföre uppgifrva
det anslag, som Utstottet anser härtill jemte
de flere härmed gemenssap ägande behof böra göras.
Herr Förste Lif,Medicus Weisel har i dest
Memorial andragit nödwändigheten deraf, att tjenliqe
utwägar widtagas kill förekommande af den brist
va skicklige Fält-Läkare wid infallande krig, som
Riket wid sädane tillfällen alltid sätt widkannas, och
hwaraf Armseme lidit sa stor bäde wanwärdnad
och förödelse; derjemte Herr Weig el med uppgjord
Calcul öfwer behofwtt af Fält -Läkare för en Annee
af 40,222 Man samt nödig besättning pä Flottorpe,
sökt ädagalägga, att ett antal af r68 stycken
^lwer. och Under-Läkare erfordras, utom dem, som
wid
»952 Den 2Z Juli,'.
wid Regemenlerne underhällas i fredstid, af hwilka
Under-Läkarne tvid de ststnämoe, särdeles wärfwade
Rcgementerne, icke stola kunna erhällas för sädane
Löner, som nu bestås och utgöra 42, sva^Rw.,
och an mindre de i krigstid blifwande noa, utan att
Lönerne för Under-Läkarne i allmänhet ökas till
R:dlr och för Ofwer-Läkarne utsattes till 500
N:dlr; äfwensom Herr Weigel anfört, att, för
de pä Slat bestadde Under-Läkare, skulle efter denna
beräkning, Lönings-Summan uppstiga till 8.2^0
R:dlr i stallet för Z.99O Rttlr ro fi?8 r:st., som
den efter Stat nu utgör, samt för de tillökade FältLäkarne
af bagge Clatzerne till 15,002 Rldlr, men
da flere ar kunde atgä innan tillgång pä sticklige
ämnen till detze Svklor kunna tilldanas, hemställer
Herr Weigel, att en mindre Summa af is.ooo
M:dlr nu mätte ansins, men ärliga besparingarne
deraf hällas oförryckte, att de pasöljande ören efter
Kongl. Maj-ts Nådiga Förordnande anwändas til!
det bestämde andamalet.
Herr ProftfiorN Munck af Rosenschöld
har ater grundeligen ädaaalagk, att sjukdomars härjande
i Armeen mera i sednare an förra tider, icke
skulle wara att befara, derest Soldater och Sjö>
män, jemte sund föda och tillräcklig beklädnad m. mständigt
höllos till renlighet samt, wid pakommande
> sjukdomar, i sunda ruin njuta sorgfällig sjukwärd och
skötsel samt i osriel blifwa behandlade af erfarne Läkare,
hwilka aker ulan erferderlige Loner icke att
att förwänta
Hwad
HerrLif-Medicus Weigel och Hett
Profefiorn Munck af Rosenschöld sälunda framställt,
anser Uc-kottct destomera grundadt, som Resementerne
för nu bestadde Loner icke man m»ckm
siva
-
Den -Z Julik. »9?r
svårighet kunna erhälla sadane Under-Läkare, eger
såsom de i Statems merendels namnas, Barberare
och Fältstars, Gesäller, som kunna betjena med
mer än blott rakning och åderlåtning, hwcuföre ock
Under-Läkare nied godkände inst-ker och kunstapee
för sadan belöning hwarken lära förmas antaga tjenst,
eller enS anse wetenskapcn wärd, att, i afseende pä
Kronans tjenst, nied kostnad och arbete förwärfwas.
Da dchutom andamalet af den anstallt Riksens
Ständer fogat om ett Institut till Fält-Läkareö
danande skulle försett s, derest icke tjenlige utrvägar
öppnades och genom lämpelige Laner till nödtorftigt
uppehälle bereddes för dtrns begagnande,
enär de efter afiagde nöjaktigt prof as skicklighet böra
fran Institutet afgä, finner Utskottet att härtill blifwer
oundwikeligt ett ärligt anslag pa Star, hwilkct
lämpligast torde kunna sammansiäs med hwad Utskottet
här vfwan tillstyrkt matte bewiljas till Löneförbättring
för Provincial-Läkarne samt Collegii Medic»'
Prästs och Secreterare, samt Summan öfwerlemnäs
till Kongl. Majtt, att för detza ändamål
disponeras.
Men som, hwad Fält-Läkarne beträffar, andre
sädane wid wärfwade Rcgementerne antagne Läkare
än de svin efter wederbörlig och godkänd Examen
blifwit anragne, icke böra undfå nu ifrägawarande
Löneförbättring samt silke Löner i öfrigt icke
ansins i annan mohn, än fullkomligt skicklige ämnen
till Under-Läkare frän Institutet erhällas, och när
det inträffar, de wärfwade Regementerne först förses
med deras fastställde antal, för hwilka blott erfordras
fyllnad i de Löner, Staten för dem redan
bestar; allisa och i betraktande af Stats -> WerketS
wanga behof, har Utskottet trott sts icke kunna tillstyrka
-
I9s2 Den 2Z Julli.
styrka, att större Summa an 10,020 R:dlr härtill
anfläs, samt ställas pä Medicinal-Stalén: likwäl
med den tilläggning, att de Medhjelpare-Läner, sou,
bestas nästan hwarse Provinclal-Läkare och med tillökningen
utgöra 44 N:dlr 21 fl. 4 r:st., menhwar,
före de fläste ingen sadan kunnat anskaffa, mana inga
i beräkning a förbättringen af Provincial-Läkarnes
Löner. Och böra, efter Utskottets tanka, de
Under-Lakare, som framdeles, utöswer Regcmenternes
behof i fredst-d komma alt tillsättas och med Löner
förss, fördelaS pa Provinccrne efter de grunder,
som derwid präfwas tfenlige samt ställas under
Provincial-Läkarnes inseende, för att betjena One S
Jnnewanare och biträda wid nödige förrättningar;
äfwensom Utskottet anser, det den Summa som warder
af Riksens Ständer bcwiljad bör för sikt bestämda
ändamål hällas oförryckt, sa att besparingen
det ena kan för större utgift det päföljande äret anwändas.
Widare och hwad angar Regleringen af Löncrne
pä Öfwer-Ståthållare-Embetets Stater, har
Utskottet ej mindre pa de af Kongl. Majit i Nader
yttrade grunder, än med afseende a hwad de i denna
fräga Utskottet tillställde Handlingar upplysa, funnit
en bättre aflöning för defle Staters Emdets- och
Tjenstemän oundwikeligen fordras.
Under - Starhäliaren, som förrättar OfwerStathallare-Embetet
dä Öfwer-Stathallaren är sjuk
eller af förfall hindrad, har deflutom en ganska wiglig
och trägen tjenstgöring, hwartill, jemte det honom
äligger wara Ordförande i Slotts-Rätten och Taxerings-Committeerne,
h ker öfweruppseende a bewakningen
och wärdén w:d de i Stockholm »varande
Fängelser, samr att wid timande eldswädor i Hus
wud
-
Den 2z Julir. 195;
wudstaden, wara närwarande såsom Befälhafvare
öfwer Eldfläckningsanflalterne: och da Under,Stäthällaren
för sädane befattningar är nödsakad halla
sig hästar till sin fortkomst, hwilket hans »vederlikar.
Vice Presidenlerne i Kongl. Hof-Rättcrne, mcd
hwilka han i öfrigt njuter lika Lön, utom 102 N:d.
i hushyra, icke behöfva; sa får Utskottet förestå,
alt Under-Stathallaren matte tilläggas deni Utskottets
tanka högst skäliga ersättning as hwad till rme
hästars underhall algar, med 400 N:dlr ärligen.
Konungens Fogat bcstas för närwarande pä
Stat blott )66 Rtdlr Z2 fl. jemte 66 R:dlr zr fl.
såsom hushyra, ehuru han äger lika »värdighet med
Afleflorerne i Kongl. Hof-Rätterne, som med dm
bewilljade Lönetillökningen af z z§-procent innehafva
N:dl ,6 fl., utom hwad dem deflutom af Revisions-ikillingar
som ga till delning tillfaller, Fogatens
syflla är äfwen särdeles magtpäliggande, trägen
och besvärlig. Utom det han alternerar med
Under-Stathallaren i Slotts-Cancelli-gäromalen,
tillhörer Fogaten, att i Under-Stathallarcns fcänwaro
företräda hans ställe samt jemte en närmare
tillsyn pä Fängelserne, öfwerwara och ombesörja alla
Executioner som i Stockholm förrattas, hwarföreFogaten
ock är nödsakad, att med häst wara försedd.
I anseende härtill hemställer Utskottet, att Fogaten
icke allenast mätte ester den . i allmänhet antagne
grund undfä lika Lön med sine »vederlikar, nemligen
5Z; R-dlr 16 fl., oberäknadt hushyremedlen, utan
vck till underhäll af en häst 200 R:dlr ärligen;
hvarförutan och dä Secreteraren wid Ofwer-StätHallare-Embetet,
som bekläder en ganska beswarliif
ps^st, för närwarande icke har större Län, an 150
R:dlr, utom den dewilliade Lönetillökningen, deremot
Bihang. N:o 123. desi
r§;4 Den sz Juliu
befi w-cderlikar Lands, Secrctcrarne njuta wida stör,
re Löner och Inkomster; Utstottet i betraktande häraf
samt att lefnadskvstnaden i Stockholm stiger till
betydligt högre belopp än i Landsorterne, får förestå
att nämde Secrcterares Lön malte med iso N.dlr
warda tillökad, sa att han hädanefter kunde fa med
tillökningen inberäknad, uppbära zoo R.dlr ärligen.
Da lugnet och ordningen i allmänhet vtwifwelaktigt
i betydlig mohn bero af en waksam och driftig
Polis i Hufwudstaden, anser Utstottet af särdeles
wigt, att de Einvets- och Tjenstemän, hwilka
tillhöra Policens Stat, tilldelas sa tillräckelige Löner,
akt inrättningens ändamål mä blifwa uppfyldt,
och har. Utstottet i detta afseende funnit lämpligast,
att en wist Summa i ett för allt anstäs, att, såsom
Kong!. Majit i Nader godt finner, efter hwarö
och ens sticklighel och förtjenst samt särstildte omständigheter
och behof fördelas och anwändas. Och
som till Policens aflöning förut ej bestås mer än
7.758 R:dlr i6 fi., hwarmed stola lönas PvlisMästaren,
Secreteraren, Registratorn, z:ne Notarier,
z:ne Cancellister, Waktmästaren, 5 OfwerGewaldiger,
Stads - Gewaldigern, Gewaldiger,
42 Uppsyningsman och 5 dito till Öfwer-Gewaldigerns
biträde, samt öfrige i afseende pä bevakningen
förefallande utgifter defiutom bestridas; sä ock enär
berörde Summa, fördelad emellan omförmalde antal
Tjensteman och Betjente, wid nu uppstigande
warupriser och lefnadskostnader, icke lemna dem en
nödtorftig utkomst, utom hwilken en nitist och »verksam
tjenstgöring icke kan wäntas, får Utstottet hemställa,
att, inderäknadt den förut nämnde Summa
7.758 R:blr »6 tz. mätte anstäs 15,000 R:dlr att
i ett för allt ärligen utgå och till Policens aflönan
de
-
Dejn 2z Julik. rysk
de jemte bewakningens underhäll samt dermed följan.
de utgifter anwändaS, sasonr Kongl. Maj:t i Näder
finner lämpligt bestäinma och förordna.
Hwad ytterligare angar Kongl. Maj:ts Naditza
srainställning, huruwida någon tillgäng kunde finnas
till förhöjning i LanSmännens Löner utäfwer
hwad dem blifwit tillagdt enligt Förteckningen N-o
r, i sailnnanhang hwarmed Utstottet förehast ej mindre
den af Kongl. Maj:t sarstildc i Nader öfwerlämnade
ansökning af Länsmannen Hjorth, än ock
Hederwärda Bonde - Ståndets Nemifi af den stte
sistledne Maj, i anledning af Riksdagsmannen A.
Bondessons med fleres orkande af förbättrade
Löner för Länsmännen och Häradsstrifwa e i allmänhet;
sä har Utstottet inhämtat, att i de fläste
af de Län, hwarcst Länsmannen njura PenningeLöner,
finnas ock antingen Indelningar elier BoHemman
för en del af dem anstagne, samt attförmonen
deraf, sammanlagd med Penninge-Lönerne,
för de öfrige blifwit wid den Reglering, Kongl.
Mahr latit werkstälias, lika fördelad a dem alla,
pä hwilket sätt äfwen kommer att förhällaS med dea
nu bewilljade tillökningen, sä att hwarje Länsman
med Penninge-Lön undfär Fyratio R.dlr om äret.
Och stin defie Betjentes Löner i allmänhet salunda
blifwit förökade och bestämde till det belopp, som
förut warit det största samt den billiga grund derföre
antagen, att deras förut innehafde olika Penninge,
Löner äro wvrdne bragte till likhet öfwer hela
Riket; sä hemställer Utstottet, om icke harwid sa i
anseende till Länsmännen, som Häradsstrifwarne med
Penninge-Läner, hwilka med zzst procents Lönetillökning,
enligt Förteckningen N:o i, blifwit hugnade,
tills widare ma böra förblifwa; derjemte hwad
* 5 sär
-
19^6 Den 2z Julik.
särstildt beträffar Häradsstrifwarnes i Wermland
gjorde och af Kongl. Maj:t i Näder jemma! till Ut->
ssottet öfwcrlemnade ansökning om Löneförbättring,
serdeles i afseende pä deras resor lil! Mantalsstrif,
r.ingarnes förrättande, Ulstottct anser bemälte Hä,
radsstrifware, såsom försedde med R:dlr indeldte
Löner, desto häldre böra dermed jemte dem förut bewiljad
Lönctillökning i6 R:d!r Z2 st. och iz R:dlr
r6 st. i respenningar atnö-as, som Ulffottet uti till
dest utlärande remitterade staga om Mantalsstrif,
ningarnes förrättande af andre än Häradsstrifwar,
ne, lärer komma att antingen sadant tillstyrka eller
ock förestå särstild beläning för Veste göromäl.
Slutligen är af Kongl. Maj:t i Dest Nådiga
Skrifwclse framställd angelägenheten deraf, att
de Under, Officerare, som ännu bibehålla sine Constante
Löner ester förra Staten oförhöjda, mätte af
Lönetillökningen blifwa delaktige.
Och emedan ibland wärfwade Regementet och
Corpser Wermlands Jagare samt de 2me Finsta
Gräns-Compagnierne finnas i denna belägenhet samt
Lönetillökningen procent för Stads - Capitainer
och Subaltern. Officerare wid berörde Regeinente
och Compagnier icke eller blifwit wid deras Löners
bestämmande beräknad, ty får Ulstottct tillstyrka,
att Stads-Capitainernc och Sudaltern-Officcrarne
mätte, säsom deras wederlikar, komma i åtnjutande
af Löneförbättring, med tillhopa 1,023 N:dlr i6st.
samt Under-Officerarne erhälla 35 procents Löneförhöjning
med tillsammans 4'? R:dlr 24 st. och
deste belopp uppföras pä innewarande ärs Stat, säsom
för Under, Officerare wid öfrige Regementerne
blifwit werkställdt, likmätigt Riksens Ständers förordnande
wid 1809 ock i8l» arens Riksdag.
Den 23 Julik. I9Z7
Men hwad angär de Under,Officerare widett
och annat Jndeldt Regemente, som blifwit tillsatte
med Penninge-Löner, sä har Ulffottet funnit en del
af dem innehafwa större Löner an deras wederlikar
wid de wärfwade Regementerne med Lönetillökningarne
ätnjuta, samt att förhällandet t anseende till
de förras tjenstgöring i jemnsörelse mot de sednareS,
äfwen bör komma i betraktande.
Och som alla de, hwilka till Lönetillökningar
funnits berättigade efter de grunder och till det belopp
Riksens Ständer wid Lagtima Riksdagen fastställt,
kommit eller komma i åtnjutande deraf; sa
och ehuru dyrheten wlsterligen kan päkalla förbättring
i Lönewillkorcn, sä wäl för ifrägawarande UnderOfficerare,
som siere af de pä Förteckningen N:o 2,
hwaraf bestyrkt afstrift jemwal bifogas, uppförde högre
Militaire Embetsmän, hwilka under Riksens
Ständers förestrist om Löneförbättring icke kunnat
begripas; anser likwäl Ulffottet sadant bero pä den
närmare Reglering af Rikets armöe, wapen och
förswarsanstallter, som nödwändighcten torde fordra
och Kongl. Maj:l i Näder tillkommer att »vidtaga;
hwarföre Utstöttes tillstyrker, det Riksens Höglostige
Ständer om en sädan Reglerings widtagande hoS
Kongl. Maj:t i underdånighet anhalla. Hwilketallt
Riksens Höglostige Ständers ompröfwande wördsammeligen
underställes.
Öfwer hwad i öfrigt till följd häraf aterstär,
stall Utstottet i sammanhang med de till dest Utlåtande
jemwal remitterade frågor om sökt tillökning
i Lönerne för Kongl. Majus och Rikets Swea och
Götha Hos-Rätters med flere Civile Embets, och
Tjen
-
-9?r Den 2; Julik
tjenstemän, till Riksens Högloflige Ständer särffildt
Betänkande asgilwa. Orebro d. 23 Julli 1812.
Pä Högloft. Nidd. och Adclns Pä Högwörd. Prest-StänLedam.
wägnar, dets Lcdam. wägnar
Larl biörner. I^uävig- biörner.
Pä Wäloft. Borgare-Stän- Pä Hcderw. Bonde-Ständets
Lcdam. wägnar, dets Ledam. wägnar,
Wedelin. ^onL8^nöer880n
6.
lunelin».
(Calenlerne Nw i och 2 medfölja tryckte i ett
sarffildt Häfte-)
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 2g Julik.
- - - Prest - Ständet den 2; - -
- - - Borgare-Ständet d. 2; - -
- - - Bonde-Ständet den 2Z - -
Riksens Häglof!. Gränders Stars, lltskorcs
Betänkande, i ani dning af Herrar Jullmägtiges
i Riksgälds-Lonroirec hemställan.
annäende Län-förbäcrringen pa Stat
för arstillige Tjenstemän i General Asststance^Lontsirec
samt waktmästare och
Rammardrängar derstädes.
I^ti ett till StatS - Utstottet aflätet Memorial af
den 22 sistledne Junii hafwa Herrar Fullinägtige k
Riksgälds - Contoiret ansätt, huru som wid senast
hällne Riksdag i Stockholm Riksens Högi. Ständer,
genom bisall till deras Stats - UtstotlS serstilde
Bctänkanden af den i; Nov. »809 och 17 Febr.
Den SZ Juli». »959
i8l<o behagat fastställa en ny och förbättrad LöningSStat
för Embels, och Tjcnstemännen'wid det under
Riksgälds-Merket lydande General Assistance-Contoir;
Men att, i anledning af åtskilligt hoö Herrar
Fullmägtige rörande detta ainné färekomne omständigheter,
Herrar Fullmägtige ansett stg böra till Riksens
Högloft. Ständers widare vmpröswande hemställa
nägra förändringar uti nyflnämnde Stak, sorn
Herrar Fullmägtige icke kunna undgå att för deras
del anse gansta billige och lämplige.
Genom Betänkandet af den 17 Febr. 18ro
hafwa Riksens Högloft. Ständer, i anledning af
Kammarstrifwarenas wid Gcneral-Avsistance-Contoi,
ret ansökning om Löneförbättring, tilldelat de fleste
ib-'nd dem en sadan förmän, att för alla ar, da
Werkets behallna awance sadant medgäfwe, en förhöjning
af 2s proCent utöfwer deras uti Staten
anftagne Löner, stulle fa till de»n efter Herrar Full»nägtiges
föregångne pröfning anordnas; Äswensom
genom Betänkandet af den 15 Nov. 1309 ibland
annat blifwit stadgadt, att Wärderingsmännen och
Waktbetjeningen borde efter hwarje ars förlopp,
undfå en sa kallad Discretion af io, 15 lill 20 proCent
af deras Löner, dock med det willtor, att behållningen
för aret af General-Assistance-Contoirets
revcnue wore sadan, att en flik utgift kunde tillfullo
dermed bestridas, och hwilket ester ssedd anmälan,
va Herrar Fullmägtiges afgörande ankomme. —
Med tillfredsställelse hade wäl Herrar Fullmägtige
erfarit, att för de twenne sist framflutne ar, GeneralAssistance,
Contoiret lemnat sa stor behållning, att
ej allenast vfwanberörde rvitze ibland Kam>narstrifwarena
bewiljade förhöjning af 25 proCent kunnat
dem tilldelas, utan ock en gratiflcation af 20 proCent
-
196» Den 2Z Julii.
Cent utöfwer örliga Län, beloppet lemnäs ät Wär,
deringsmänncn och Waktbetjeningcn, hwilkas
förtjenst till behof af en sadan belöning warit
af Ofwer.Commistarierne uti de örliga Beräitelsernc
wicsordad. — Men da för något ar i framtiden
Len händelse kan wara möjlig, att föga eller ingen
Behållning wid General,Assistance-Contoiret öfwer,
bliiwer, sedan Lönerne till en hwar af dest Embcts,
och Tjenstemän, ester nu warande Stat utgalt, haf,
wa Herrar Fullmägtrge ansett sig böra hos Riksens
Höglostige Ständer förestå, det alla nedannämndc
Tjensteman och Waktbetjente, hwilkas Löner pä Stat,
under rn trägen och beswarlig tjenstgöring, aro otillräcklige
för Jnnehafwarens nödtorftiga bergning,
matte, ehwad utwidgning eller inskränkning General»
ASsistance-Contoirets rörelse ma komma att undergå,
hugnas med fa stor aflöning, som Riksens Hög,
lofl. Ständer dem redan willkorligen utaf Werkets
Veballning anslaget, och således följande Lön-förhöj,
uingar pa Stat uppföras, att ärligen ulga, nemi.:
wid Urläningen
§öy 4 Kommarikrifware a Z7- R:dr
för hwardera — N-dr iso:
Wid Inlösningen
För 2 Kammarskrifware a z?T R:dr
för hasardera — — 7st — "
wid Lörrvaringen och Wärde,
ringen
För en Warderingsman för pretiosa
samt Guld och Silfwer, Panter sv:
En Förwaringsman för dito — sv:
Tre Warderingsman för öfrige Pan,
ter a 25 R;dr hwardcra — 75- — -7"
En
Den 2? Julik. 1961
En vice Warderingsman med Lön
pä Stat — — 20:
Tolf Waktmästare för Panters fortvarande
a 20 R:dr — 240: — —
Tolf Kammardrängar a 14 R:dr 163:
En Husdräng — — 12:
En Auktions Urringare — 2:
N-dr 842:
I öfrigt hade hos Herrar Fullmagtige äfwen
förekommit, sa wäl, att Kamererarcn wid Auktions,
Werket bestrider en Syssla, hwarwid erfordraS mera
skicklighet i Räkenskapers förande, än wid nägon
annan Räkenskaps, Svssia wid General, AssistanceContoiret,
samt derjemte mvckcn noggranhet och trä,
get arbete, men hwilket oaktadt, denne Kammererare
icke njuter sä stor inkomst, som Casteurerne wid General
- Assistans-Contoiret, ehuru Veste sistnämnde
wid Tomens reglerande emellan Riksgälds, Contoi,
rets samt General-Assistancc-Contoircts Tjenstemän
blifwit ställde uti nästa grad under Auktions,Kammeerraren;
Som ock, att, enär Riksens Högl. Stönder,
enligt hwad vfwanberördt ar, ar 18»o fastställde
en willkorlig Löneförbättring för Kammarssrifwarera
wid Utlånings, och Inlösnings - Departemenren<
blef en sädan förmän icke tillagd de z:ne wid
Auktions - Werket tjenstgörande Kammarskrifware,
hwilka likwäl innehafwa lika beswärlige och answariga
Tjenster med Kammarffrifwarena uti förstnämde
2me Departementer. Och af hwilka skäl Her,
rar Zullmägtige funnit i högsta mätto billigt, att
tillstyrka, det Kamereraren wid General, ASsistanceContoirets
Auktions, Kammare matte i Lön ä Stat
erhälla lika mycket, som Casteurerne wid nämnde
i9§2 Den 2z Julik.
Contoir i Lön samt under Titul af Skrifwarehielp
hvardera åtnjuta, eller en ärlig tillökning af 6tH
R:dr; Afwensom att Kammarssriswarena wid Auc,
tions-Wecket tillägges enabanda Lön.sörhöming, som
för deras wcderlikar wid Utlånings- ock Inlösnings,
Departementen är förcsiagen, elier R:dr för
hwardera oin äret.
Wid öfwerwägande af hwad Herrar Fullmägtige
salunda sörestagit ock hemställt, har Stats-Utffotlet
nogsamt funnit, att Lönerne för dea närlagde
Förteckning Lit. ^ upptagne Tjensteniän och
Waktbet ente, afwen med tillägg af de dem hemilia,
de willkorliga sörhöjninoar och discretioner, utgöra
ett belopp, som knappast stalie kunna anses tiliräck,
ligt för deke Tjensiemäns och Bctientes högst nödtorftiga
bergning, enär i betraktande kommer, att de
sakna ali inkomst af fa kallade Sportlar, och afwen,
i anstende lill en tragen tjenstgöring, äro falke utur
tillfälle alt genom andre biförrättningar förbättra si,
ne wilikor. — Wid sädant förhållande synes det också
icke kunna med billighet och rättwisa förenas, att
den i alla kali ringa belöning, ifrägawarande Tjenste,
män och Betjente för en trägen och beswärlig tjenstgöring
med ffäl bör kunna förwänta, ssullc bero af
tillfälligheter, som General, Assistance-ContoiretS rö,
reise det ena elier andra aret kan wara underkastad;
Hwacföre Stats, Utstottet, lika med Herrar Full,
mägtige, trott sig böra hos Riksens Högloft. Ständer
tillstyrka, att de willkorliga Lön, förhöjningar,
som de fleste Kammarssriswarena redan blifwit be,
wiljade, och hwilka förhöjningar, deke Kammarskrifvare
för arén izio och r8n, fatt uppbara, ma a
General-Assistance-Contoireks Stat upptagas, att
Den 2z Julik. i§6z
öran innewarande ars början utgå; Äfwensom att
de Tjenstemän och Betjente, hwilka fatt sig tiilagde
ro, i; a 22 proCents willkorliga Discretioner, ut,
öfwer beloppet af deras fastställde Läner, ma ifrån
berra ars början pa Stat uppbära de 20 proCent,
som de för arén 18 ro och l8n under Titul af
Discretioner fatt till godo njuta.
Beträffande ater de af Herrar Fullmägtige fö,
reslacme Lön-tillökningar för Kamererare» och Kammarstrifwarena
wid Aucrions-Werket, sa har StatsUtstottet
ansett högst billigt, att Kamererare», som
innehar och bestrider en mera wigtig och answarig
tjenst, än Cakeurerne, åtminstone erhåller lika stor
Lön, som Catzeurerne, utom mifträknings-penningarne,
i Lön och under Titul af Skrifwarebjelp, pa
Stat åtnjuta, sa att Lönen pa Stat för Kamereraren
wid Auktions, Werket, i stället för 400 R:dk
blir 4-66§ Rckr; och hwilken förhöjning af 66^ N:dr
i sadan händelse kommer att beräknas och ulga ifrån
den r af innewarande Justi manad. Och hwad angar
Kammarssriswarena wid Auktions, Merker, sä
emedan deke Tjenstemän i alla afseenden aro i lika
belägenhet med Kammarssriswarena wid Utlaninasoch
Inlösnings Departementen, sinner Stats - Utskottet
sig också med allt ffäl böra tillstyrka, att deke
förstnämnde erhälla lika löner som för de senare äro
förestagne, och alt en sadan förhöjning äfwen mä
komma dem till godo fran denne manads början.
Skulle Riksens Högloft. Ständer täckas bifalla
hwad Stats-Utssottet nu sörestagit, utwisar här
vfwanäberopade Förteckning Lit. att tillökningen
uti Werkets utgifter emot förra arén, endast blir 179
R:dr r tz. Banko.
Det,
1964
Den 2Z Julik.
Detta allt underställes dock wördsammeligen
Riksens Högloft. Ständers bepröfwande. Örebro
den 22 Julik »812.
Pä ögloft. Ridd. och Adclns
Lcdam- magnar,
A. ^1. v. Angern.
Pä Wnllpfl.Borgarc-StändctsLcdam.
magnar,
s. egelin.
Pä Högw. Preil-Ständets
Ledam. magnar,
Ou5t. ^lurrazr.
Pä Hcderw. Bonde-Ständets
Ledam. wägnar,
Lric kruse.
6. ^une1iu8.
Lik.
Förteckning, som utwisar ffillnaden i General-Asststance.
Contoirets Ordinarie Lönings-Stat,
om dels nedannamnde Tjenstcmans samt Waktbeticntes
willkorliga Löne-förbättringar komma att a
Stat uppföras och dels wise Benstemän wid Auctions
- Werkct, erhålla de Löne - förbättringar, som
genom Stats-lltlkottets Betänkande af den 22 Julii
>8l2 för dem äro föresiagne.
Ä
rr
UZ
s 3 8
N « ^
Summa
7..
Hvid Utläningr-Departementet.
4Kammarstrifware, hwilka förut åt-  njutit willkorlig tillökning af Z7 och
en half R:dr hwardera, samt in-  nehaft pä Stat iso R:dr - -
6oo
r?o
7i°
-
wid Inlösninge-Dep«rkeme»ter.
2 Kammsrffrifware, med hwilka Lr
alldeles enchar,da förhållande -
zoo
—
7t
17,
-
Transport
sool-
-r;
-
l,'rs
-
Den 2; Julii.
Ms
s ''r
^3 -2
§
» O 3
Summa
Transport
Följande, hwilka åtnjutit under namn
af Discretion ro prvLent af
deras Lön er.
900
21,
1,12,
wid FZrwaringen och
Wärverixgen.
En Värderings nan för Guld och
Silfwer - - - -  En Förwarinasman för dito -  Tre WärderingSmän för Panter i
Allmänhet a 12, R:dr - - -  En vice dito med Lön pä Stat -  Tolf Waktmästare för Panters för
warande med Lön af 120 R-dr -  Tolf Kammardrängar med 70 R:dr Lön
En Husdräng - - - -  En Auktions Utringare - -
2,0
2,2
100
1,220
840
so
10
—
;o
;s
7,
20
240
168
12
2
—
zoo
zoo
4,0
120
1,442
1,208
72
12
> i 11 1 i > >>
S:a
;,5>3,
—
842
4,827
Tillökningar som nu föreslås:
wid 'Auction»-wecker.
En Kamererare - - -  Tre Kammarffrifware - -
400
4,0
—
66
112
;r
24
466
562
;2
24
S:a
8;o
—
179
8
.^9
8
—
Summa
4,8;;
—
1,221
8
>5,856
8
As hela tillöknings - beloppet stort 1,029 R:dr
8 s. haswa 84- R:dr förut under Titul af Lonetillökningar
och Discretioner utgatt, sa att rälta tillökningen
uti General-Asststance-Contoirets utgifter
endast blir 179 R:dr 8 ft- Banko.
Örebro Len 22 Julii i8»r.
v. Lk.
Upp
-
1966 Den 2Z Julik.
Uppläst hoS Ridd. och Ndcln dcn 2; Julli.
- - Prest - Ständct den oz - -
- - Borgare-Ständet dcn LZ - -
- - Bonde - Ståndet dcn 2z - »
Riksens Högloflrge Ständers Srars - Ucstoccs
Betänkande, rörande af äcstillige
Swenske Handelshus sokc betalning för
4>8 stycken Obligationer, hyrande rill de
för Swensta Lronans räkning i Holland
och Brabanc upptagne Län.
I^i särstildtc till Stats - Utstottet wid börian af
innewarande Urtima Riksmöte ingifne Ansökningar,
hafwa Stads- och Handels-Mäklarena i Stockholm
I. L. D'Ailly samt P. C- SaSse, i
egenskap af Ombud för flere Swensse Handelshus,
anhällit, ^akt Herrar Fullmägtige i RikSgalds Con,
toiret matte undfå nödig föreskrift, akt med de willtor,
som förut warit wanlige, inlösa och liquidera
tillsammans 4>8 Obligationer, uti de för Swensta
Kronans rakning i Holland och Brabant upptagne
Län, hwardera a 1002 Gulden, hwilka Obligationer,
såsom för Handelshusens rakning uppköpte, ät
Riksgälds, Contoiret bliswit erbudne.
Wid öfwerwagande häraf; och ehuru förenämnde
4l8 Obligationer icke aro inbegripne under
de stulder i Holland och Brabant, hwilka, enligt
g me de Respective Standens redan fattade Vestm,
komma att afstrifwas, har Stats-Ucstottet dock,
i anseende till de wid innewarande Rstsdag med Rikets
Utländske Gäld widtagne Författningar, trott
sig böra berörde Ansökningar till Riksens Högloft.
Ständers eget afgörande wördsammeligcn öfwerlemna;
och derwid Stats-Utstottet för egen del fäk
andraga. Slats
-
Den -z Julii. 196?
Stats-Utskottet har redan uti dest under den
i i denne manad afgifne Berättelse och Betänkan,
de, angående Riksgälds, Werkets tillstånd, deh styrelse
och förwaltning, haft tillfälle hos Riksens Högloftige
Ständer anmäla, hurusom, med anledning
af Stats-Uistottets wid sist hällne Urtima Riksdag
gifne särstilda Instruktion, i afseende pä Rikets
Utländske Gäld, Herrar Fullmägtige länt med
Swenstt Banco inlösa och liguidera Obligationer
uti Utländske Länen, hwilka ät Contoiret bliswit erbudne.
— En fädan operation, som, elter hwad
ContoiretS Handlingar och Räkenskaper ruwifa, redan
är ro tagit sin början, har oafbrutit bliswit
fortsatt anda till i Februarii mänad delta ar, da
Herrar Fullmägtige, i anseende till sörekomne om,
ständigheter, först uppskjutit med utlämnde öfwer
mkomne anbud af dylika Obligationer, och sedermera,
efter det Riksdagskallelsen bliswit kungjord,
latit meddela wederbörande det sevar: Akt med all
widare inlösen och liquid skulle ansta, intill bech Her,
rar Fullmägtige i ämnet erhäkiit Riksens Högloft.
Ständers bestämda föreskrift.
Sä snart wederbörande Mäklare, t HwilkaS
namn anbuden bliswit gjorde, förmärkt nägon svårighet
»nöta för de anmälde Obligationecnes obehin,
drade inlösen, pä sätt förut warit manligt, hafwa
de Handelshus, för HwilkaS räkning Obligationerne
genom Mäklare bliswit till inlösen anmälde, ssyndat
att till Contoiret läta ingifwa de frän Upphandlings-Otterne
till deni ankoinne Bref och Factura,
för att bestyrka, det Obligationerne för deras
räkning bliswit requirerade; hwarmed dock, i
anseende till en i början af detta är hämmad samt
derefter förfwärad och mindre säker Communication
1968 Den 2Z Julii.
med Hamburg, kommit alt pa tiden utdragaS; och
hwilket alwen werkat pa de uppköpte Odligationernes
öfwersandande till Swerige.
Beträffande den sökte betalningen för ifragawarande
418 Obligationer, sa har harwid förekom,
mit, att, enligt hwad redan omförmäldt är, Riks,
gäldS-Contoiret under mer än ett ars tid, genast
wid uppwisandet infriat Obligationer för Utrikes
Lanen. ehuru inlösningswillkoren efter omständighe,
terne blifwit jemkade; äfwenssm att wederböranve
Swenste Handelshus lackade och uppmuntrade af
en, ehuru i alla fall gansta måttlig winst, som kun,
de förwänias, blifwit inledde uti Spcculation, att
a Utrikes Orter uppköpa Swensta StatS-Obliga,
tioner, under den säkra föreställning, att dessa Obligationer,
när de kunde erbjudas al Riksgälds-Contoiret
mot förmanliga willkor, af Eontoirel ffulle
einottagaö och liquideras.
Stats-Utstottet har, i betragtande häraf, fun,
nit det wara bade rätrwist och billigt, att de Obligationer,
hwilka tillhöra Swcnste Medborgare och
icke kunna wara mbegripne under de afstrifne stul,
berne, warda infriade och liquiderade med sadana
willkor, som ej mindre med billighet, än Statens
nu warande penningctillgangar kunna förenas; me»
Stats, Utstottet har deremot tillika ansett sadane
ibland de anmälde 418 Obligationer, pa hwilka detta
förhållande icke inträffar, att de redan blifwit Swensk
egendom, böra dela samma öde, som alla öfrigt
Obligationer, hwilka tillhöra de afstrifne Länen.
Wid den efter sadane grunder anställde granskning
af de till Stats, Utstottet inkomne Handlingar,
har Utstottet ansett, att utaf de anmälda 4'8
Obligationer, endast z?i stycken kunna komma i staga,
Gen 3Z Jutift »969
ga, att nu genast infrias och liquideras. Och hwatz
angar de återstående 4? Oottgat.oner, fa har hos
Stats-Utstottet blifwit anmäldt, att Sju stycken
hyrande till Brabantste Lanen, hwilka till Nummer
älv specificerade, redan den 14 fistledne April stola
pa Post-Cvntoiret i Hamburg wara inlämnade,
att till Swerige öfwersändas, men, annu icke, vägtadt
stedde efterfragningar, till Stockholm ankom,
mit; samt att de öfrige 40 stycken i Amsterdam sto,
la wara bortsalde»
Hos Riksens Högloflige Stander får Stats,
Utstottet alltså tillstyrka, att 571 Obligationer ma
af Riksgälds-Contoiret infrias och liquideras med
den till betalningsdagen, som af Herrar Fullmäg,
lige senast bör bestärnmas, upplupne ränta, och k
öfrigt med sadane willkor, att, sedan efter antagen
CourS af 4? ss. Swenstt Banco per Twa och En
half Gulden Hollands Courant och likaledes 47 ss»
för Twa och En half Gulden Brabantstt Wexelmynt,
Obligations-Capitalen och Räntorne blifwit
reducerade till Swenstt Baneo, wederbörande ägare
för det härigenom uppkommande belopp undfå Riksgälds/Contoirets
Obligationer i Swenstt Banco pa
Fem ar och med Fem procents ärlig ränta.
Men beträffande de har ofwannämnde Sju
Obligationer, hwilka pa Posten stola gatt förlora,
de, sa emedan dessa Sju Obligationer till Numrot
äro specificerade samt något understes med dem icke
kan aga tum, har Stats - Utstottet trott sig böra
tillstyrka, att de samma, i fall de stulle till rätta
komma, ma liquideras med Riksgälds - Contoirets
Obligationer efter enahanda beräkningsgrund, som,
i affeende pa de g? c Obligakionerne, är förestagen,
med den stillnad, att något interesse a merKihang.
1976 Den 28 Julli.
berörde Sju Obligationer icke godtgores längre än
till denne manads stut. Hwilket allt Riksens Högloflige
Ständers närmare ompröfwande wördsam,
mcligen underställes. Orebro den 22 Julii 1812.
Ha Högt. Ridd. och Adelns Pä Hdgwörd. Prest-StändelZ
Leham. wägnar Lcdam. wäqnar
XI. V. 77 n § 6 rn. 6 u 8 tLk Xl urrL
Pä Wikloff. Borgare-Stän» Pä Hedcrw. Bondc-Stän,
dets Ledaw. wägnar dets Lcdam. magnar
7. Lric Lru8e.
L. lunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 23 Znlil.
- - - - Prest-Ständet den 2; - -
- - - - Borgare-Ständet d. 2; - «
» » - - Bonde,Ständet d. 2; - ,
Riksens Ständers Scarscklrskotrs Urläran,
de, angäende gjorde anmärkningar uri
Hcderwärda Bsnde-Grändet rvid StatsUrskortecs
Betänkande af den -4 i denne
mänad, kärande Herr General-Adjucan,
rens och Oswerstens m. m. Grrfwe GLöfwenhjelms
Memorial, arr antin,
gen de reducerade (vfficerarne wid Lif,
Garder ciU Häst och f. -.SwenstaGardes
Regementet mätte, lika med Office,
karne wtd f. d. Östgötha Lavallerie och
Adelsfanan fä bibehälla stne Löningsförmoner
pä lifstid, eller ock detze fednares
inom nägon witz lid indragas, i likhet
-
Den sz Julli. »97»
het med hwad föe de förre blifwit be-»
stämdt.
^edan Stats,Utstctket under den 14 i denne ma,
nåd till Riksens Högiofiigö Ständer aitziswit dest
Betänkande öfwer Herr General-LldMar.tens och
Oswerstens m. m- Grefwe G. LöfweuhjelmS
Memorial,
delningar wid f. d. Östgötha Cavallerie och Adelsfane-Regementet;
sa har Hederwärda Bonde-Stän,
det uti Protocollö-Utdrag af den »8 l denne manad
ätcrremitterat detta ämne till Stars , Ullkottet, pä
ten grund, att, wid föredragningen deras, Riks,
dagsmannen Linders Andersson frän Östergöthland
derwid anmärkt, huru det förefallit honom be,
synnerligt, att StatS-Utstottet icke nu, likasom wlS
1809 ars Riksdag, förestaget ett definitivt algörande
af denne fraga, utan endast en underdånig hem,
ställning deraf till Kongl. Majit; åtminstone hade,
i hans tanka, det af Memorialets Författare Utpekade
Ofwerste, Sätet Stora Tuna förtjcnte uppmärksamhet;
det stall wara af en särdeles dave
storlek och godhet, med manga Hemman och en ösantclig
hop underlagde Dagswerken; och i mer än 26
ms lid stall nu warande Jnnehafwaren deraf dragit
en gansta bekydelig inkomst, utan minsta tjenstgöUng
eller ens tillstm wid egendomen, som i sadan
ställning dageltgen förfaller; att hwälfwa Reductio,
tlm sä wäl häraf, som andra Boställen af dylik akt,
pä Konungen, kan, t Linders Anderssons kanka,
allsinket för Hans Majestät wara angenämt;
han hemställer således om icke Riksens Ständer borde
förklara indragning böra ste, i enlighet metz de
förut stadgade grunder, men öfwerlemna till Kongl.
*; Maj;k
»972 Den sz Julik
Maut,
att, dä synnerliga omständigheter och bewe,
kande stal af någon Jntelmnasbnfware kunna företes,
deruppå göra Nådigt afseende. Häruti instäm,
de de öfrige Jullmägtige fran Östergöthland, och
dlefwo af Ståndets a!! ränna röst understödde.
Stats-Utskottet får till sivar hära dek Hcder,
warda Bonde, Ståndet meddela, det Utffottet uti
desi förra Betänkande förklarat, att Utffottet trodde
det kunna förenas med bade rättwisa och billighet,
att wisi tid äsiven fastställdes för Jnnehaswarne af
de till indragning bestämde Indelningar, Löner och
Boställen wid f. d- Östgötha Cavallcrie och AdUssgne-Regementet,
efter hwars förlopp desie Indel,
ningar, Löner och Boställen owillkorligen borde till
Srats-Merkel indragas; men dä Utskottet nogsmit
insag, att harwid kunde förekomma sädane omstän,
digheter, hwilka förtjente särskildt afseende, och dem
hwarken Utskottet eller Riksens Högloflige Ständer
kunde wara i tillfälle att bedomina; sa trodde Utskottet
andamälct säkrast winnås, om till Kongl.
Maitt i underdånighet öfwerlemnades, att, ester Nä,
dig pröfning och befinnande omständigheter, bestämma
en witz och lämpelig tid, wid hwilken de till
indragning ^ställde Indelningar, Löner och Boställen
wid f. d. Östgötha Cavallcrie och Adelsfane-Regementet
böra, utan afseende pä Jnnehafwarnes af,
gäng, befordran eller transport, owägerligen till
Stais-Werket indragas.
Till någon förändring uti hwad Utskottet sä,
lunda tillstyrkt, har Stats-Utffottet icke funnit de
gjorde anmärkningar kunna föranleda, hälst defam,
ma synas dermed öfwerensstamma; och bwad an,
gär den gjorde anmärkningen, att Stora Tuna Öfwerste-Säle
stall wara utan tillsyn och i sadan ställ,
ning
Den sz Julik. 197;
ning dageligen förfalla; sa är det ett ämne, som icke
synes tillhöra Riksens StänderS åtgärd, utan ankomma
pä Kongl. Majus Besallningshafwande och
wederbörandc Embetsman, hwilka det, enligt Försattningarne,
äligger, att hälla hand deröfwer, det
Kronans hus och egcndvmmar noga wärdas, ffötaS
och widmagthällas. I öfrigt sär llcffottet giswa He,
dcrwärda Bonde-Ständet tillkänna, det de öfrige
zme Respective Riks-Ständen redan bifallit Urstottcis
Betänkande i denne sräga af den 14 i denne
mänad. Orebro den 22 Julli 1312.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständets
Lcdam. magnar Lcdam. magnar
l^l. v. LInZern. 6ust. lVlurra^.
Pä Nällofl. Borgare-Stan, Pä Hederw. Bonde-Stän,
dets Ledam. magnar dets Ledam. wägnar
st.
tegelin. stonas Anckersson.
6- tunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2Z Julik.
- - Prest-Ständet den 2; - -
- - Borgare-Ständet d. 2; , -
, - Bonde-Ständet d- LZ - -
Wördsamt Memorial!
högloflige Ridderffapet och Adeln har, genom Ut,
drag af desi Protocoll under den r6 dennes, till
Banco-Utffottet behagat återremittera Utskottets afgifne
Utlåtande om Banco - Werkets tillständ och
förwaltning ätföljdt af derwid'lgjorde anmärkningar.
Herr Friherre Jacob Cederström, harr:»
Fästat Högloflige Ridderstapets och Adelns 'wp.
mark
-
1974 Den 2Z Julik.
märksamhet wid föl/ande uttryck uti Banco, Utssokters
oswannämnde Utlåtande: ..... i .
"finner Banco-Utssottet ssjäl, att till Herrar Fullmägtigcs
widare noggranna uppunärksamher öfwerleuma,
der i händelse Hädanefter naara steg
af Götha Canal, Direclion ssullc widtagas, stridande
emot de för bewilijandct af Bankens biträde
till Götha Canal, anläggning widhäftade willkor och
förbehåll, Herrar Banco, Fullmägtige da ej underlåta,
att ester s,a företeende anledningar iakttaga,
hwad till behörigt handhafwande af Kongl. Mattts
för Canal, Wcrket i Räder utfärdade föreskrifter,
uri hwarje fall kan finnas närmast tjenande:" Herr
Friherre Cederström ogillar Redactivnen af denne
mening, såsom innefattande, utan anförde ssjäl,
en Götha Canal, Direktion förolämpande bessyll,
ning, att haswa brutit emot de willkor och förbehåll,
som arv stadgade för Bankens biträden. Och åberopas
harwid:
r:o. Riksens Ständers undcrdaniga ssrkswelse
till Kongl. Majtt, af den 22 Febr. 18 ro, angående
Götha Canal, i det som med 22 §. z^Moment.
uti Kongl. Mattts för Götha Canal-Bolag utfärdade
Nådiga Privilegium instämmer.
2:0. Kongl. Majtts den n April 1810 fastställde
Reglemente för Götha Canal-Bolag.
z:o. Protokoll hällit wid Götha Canal-Bolags
allmänna sammankomst i Stockholm den zo
Maj !3'v. 7 §:
4:0. Prococoll, halkit wid Götha Canal-Directions
allmänna sammankomst i Wadstena frän
den 13 till och ined den 17 Jan. 181 l. 278.
r-o. Protokoll, hallit wid Götha Canal-Dkrections
allmänna sammanträde i Mariestad den rr
ti8 och med den 17 December »8". ^ Punkten.
Den 2; Julik. 1975
6:0. Transsumt af Kongl. Majtts Nådiga
Skrifwelse till Götha Canal - Direktion den ra
Februari »812.
Förmodande Herr Friherre Cederström,
att, "da Canal-Directionen är en af Konung och
Ständer stadgad Laglig Authoritet, som lika litet
kan fattas under Banco-Fullmägliges, som BancoFullmägtige
under befi inseende, och Banco,Utssottet
ej uppgifwit, hwari Canal-Directionen fig förrrutit,
de anmärkte uttryck were endast ett Redacticnsfel,
svin kan rättas."
Banco-Utssottet har fatt emottaga Högwördkge
Preste-SrändetS, Wallofiige Borgare-Ståndets
och Hederwärda Bonde-Ståndets, genom Utdrag
ak Ståndens Protocoll under den rz och 16 bennes
M'ddelte förmälan, om lemnadt bifall till alla
delar af Banco-Utssottets ifrägawarande berättelse.
Öfwer de hos Högloflige Ridderssapet och Adeln
derwid gjorde anmärkningar, får Banco-Utssottet
härmedelst befi wördsamma yttrande asgifwa: hwarwid
Utssottct till en början ej får lemna obemäldt,
att de af Herr Friherre Cederström uti z:dje,
4:de, ?tte och 6:te Momentet omnämnde, och till
innehållet upprepade Handlingar, före detta wore
för Utssottet okande.
Banco, Utssottets anmärkte Utlåtande grundar
fig pa följande skjäl och anledningar:
22 §. af Götha Canal-Bolags i Nader utfärdade
Privilegium, innehåller, uti ingreficn:
De willkor, till Bankens säkerhet, som
Riksens Gränder med derca understöd förenar,
öro följande:
2:0. Acc Bolager förut mä hafwa afgifwir
sin förbindelse, att Canal-Merker blifwer
Bankens Hypochek. Z^o.
»9?6 Den 2z Julik.
Z:o. Att Banco,Fnänägtige rnä wäljq
en Dicectrur i Dircctionen; ......
samt wid de ärlige Revisisnernc äftven en Full,
mägtig.
4:0. Att wid Riksdagen till Riksens Ständers
Banco-Urftorc, ocb detzemellan är deras
Revisorer, samt hwarc är efter sinret af den
ärliga Revisionen, till Banco-Fulluurgrige ^
berättelse mätte aflemnas öfwer Mcrkers till,
ständ, hwaraf de kunna taga kännedom om
Wcrkers successiva fortgång, och bedömmq
huruwida 2öankcno säkerhet fortfar.
Sjette Artikeln af de i Näder stadfästade Bo,
kags,Rcg!orne, förmår, ibland annat: sä framt ej
särskildre omständigheter fordra Errra Sam,
niankomst. sammanträde Canal, Directionen
jn s)lenc> blott en gäng onr äret
Till Exrra Sammankomster, derest Directionen
icke sjelf derom öfwercnskommic, be,
ftännnes rid och orc af Ordföranden
Uti Canal, Directionen böra under Ar,
betsärcn minst Fem, och derefter minst Tren-.
ne Ledamöter, utom Ordföranden, och Bankens
Fullmägtig, wid hwarje Sammankomst
wara tillstädes.
Berättelsen af Bankens Ombud till Herrar
Banco-Fullmäktige under den i Februari >8*, ef,
ter första allmänna Sammanträdet, innehaller: "alt
hos Dircctionen fräga blifwit wäckt, om rätta förståndet
af sistnämnde föreskrift; hwarwid Dircctio,
nen beflutit, att icke anse sig hindrad i sine öfwer,
läggningar och beslut, om ock Bankens Fullmägtig,
sedan han af Ordföranden blifwit tidigt kallad, ej
ffulle infinna sig: dera war a Bankens sida an,
mörth
Den 2z Julil. »977
märkt, att en sadan händelse icke rimligen were att
förwänta; sedan Bankens bade nu utsedde och fram,
deles bliswande Ombud, borde finna förståndet af
vfwannämnde Artikel sadant, att deras owillkorliga
skyldighet wore, alt alltid öfwcrwara Directionens
Sammanträden in Plena, sa mycket läktare att uppfylla,
sein enär Extra Sammanträden icke fordras,
de endast en gang om äret förefalla; och att, i händelse
sjukdom, eller annat gilltigc förfall, hindrade
Bankens Ombud akt sig infinna, han bör sadant
sä tidigt hos Herrar Banco-Fullmägtige anmäla,
alt en annan i hans ställe kan utses, som Directio,
nens sammankomst biwistar; sä mycket mer, som
Ombudets skyldighet ofelbart wore, ehuru icke honom
uttryckeligen älagd, att ärligen lemna Herrar BancoFullmagtige
underrättelse om hwad som wid Dircctionens
ärliga Sammankomster förefaller: och som
Directionen icke desi mindre stannat uti ofwannämn,
de, efter Ombudets tanka, Bankens rätt förnär,
mande bestut, sörbehöllt han sig häröfwer Herrar
Fullmäatiges föreskrift till befi efterrättelse."
Uppä denna anmälan, följde under den 7 i
samma manad ett sadant ifrän Herrar Fullmagtige,
Bankens Ombud meddelt Utlätande: "att, dä för
meddelandet och fortsättning af Bankens Län, biträde
till Götha Canal »anläggning, ett sa bcskaffadt ut,
tryckeligt willtor war af Riksens Höglostige Skön,
der widhäftadt, det bör till Canal, Werkers förwaltning,
en Directeur ä Bankens magnar wara
utsedd, och i Directionen deltagande; hwars närwaro
wid Directionens Sammanträden, uti 6:te
Puncten af de i Näder fastställde Reglvrne, spe,
cielt, lika med Ordförandens, förbehälleö; Herrar
Fullmägtige funno otwifwelaktigt, det fär wid hwarje
»978 Den 2; Julik.
för Canal-Directionen beramadt allmänt Sammanträde,
Bunkens Ombud icke saknas: skolande
Banco - Fullmägtige ej .underlåta, att derom draga
försorg, det »vid inträffande sjukdom, eller annat gilltigt
sörfall för Bankens walde Ombud, en annan,
till biwistande af Canal, DirectionenS Sammanträde,
blifwer ut»edd."
Herrar Banco,Fullmägtiges Protocoll förden
26 September i8rr upptages en sa lydande anmä,
lan af den a° Bankens »vägnar uti Revisionen öf,
wcr Canal, Ardetet deltagande Revisorn: "det hade
han, i anledning af DirectionenS till test Protocoll
för den i2 Januaru samma ar gjorde förklarande,
att desi Pleiff» Sammankomster kunna hallas, elfwen
utan narwaro af den Fullmägtig, Banken t
Directionen äger; ei kunnat undgå, att ett sädant
Drreclionens besiut anmärka, såsom icke öfwerensstammande
med Bolags - R v,lornes 6 ArtikelS z
Mnmnnt. samt instränkning i Banco-FullmägtigeS
deltagande uti Canal-WcrketS styrelse, hwilket del,
tagande är ett af willkoren för Bankens Lane'biträdet
Det
wid Revisionen i sa matto a Bankens
wägnar förnyade förbehåll, att wid Canal-Direktionens
Sammanträden, den af Banken utsedde Directlmren
icke får saknas: "funno Herrar Fullmägtige,
ftmnlikt deras före detta derom yttrade mening,
wälgrundadt."
Uti berättelsen af Bankens Ombud, angående
DirectionenS allmänna Sammanträde i Mariestad
den ir December iZn omförmäles, "det lara ett
eller annat Directions Sammanträde, utom del sistnämnde,
ägt rum, tili hwilka han icke blifwit kalkad;
hwilket han ansett sig ej böra underlåta att
omnämna." Af
Den -Z Julik. ?§79
Af hwad i sa matto är omförmaldt, tro'Banco,
Utstottet sig sinna grundad anledning, att delta
ämne eill Herrar Banco, Fullmägtiges omtanka öfwerlemna.
Canal, Dircctioyens formeligen fattade besiitt,
hwarom den hos Kongl. Majtt, a DirectionenS
wägnar, i detta ämne gjorde underdåniga hemställan
innehåller, som orden lyda: "De
förordnade Revisionerne äro tillbörligen förrättade;
och Discontens förwaltning har ock detta aret full,
komligen swarat till det dermed äsyftade ändamål;
ehuru i anseende af tillgangarne och nödig »varsamhet
för att i Banken bibehålla tillräckclig fond, Utlänningarne
ingalunda warit swarande cmot den mängd
ansökningar med gansta grundad säkerhet, son» gjördis
och dageligcn göras, men mäste uppskjutas; hwarvm
Werkets Diarier och Böcker lemna de säkraste
bewis; alitsa,synes för framtiden grundad, sa wal
företagets som Bankens säkerhet. Förmodeligen äv
det för denna säkerhet, den enda gren af Canalstyrelsen,
hwilken efter Bankens natur kan egenteligen
anga den, som föranledt att Eders Kongl. Majtt
Allernädigst, i enlighet med hwad Riksens Stander
förbehållit, förcrdnat, att Banco - Fullmägtige ma
wäija en Directeur i Directionen för Canal,Werket;
och uti Bolags-Reglornes z:dje Artikel, stadgar,
den af Banco, Fullmägtige »valde D^ecteuv
ej böra beräknas k det fastställde antalet af Atta Directeurer;
men Banco, Fullmägtige, efter hwad k
. underdånighet bilagde Protocolls,Utdrag upplyser,
anse Bolags-Reolornes 6 Art. z Mom. uttryckeligen
söxcstrifwa, att Canal, Directionen, om ock
alldrig sä talrik, ej är fullsutten, sä framt ej den af
Banco, Fullmägtige walde Ledamot är narwarande;
ry8o Den 2Z Julik.
hwilken mening uter, hwarkcn jag eller någon an,
nan Dircctionens Ledamot, häraf kunnat draga, el,
tcr i sadan händelse, ej endast denna Bankens Ledamot
stulle dymedelst wara af större nödwändighet
ön någon annan Dircctionens Medlem, hwaraf fiore
kunna wara franwarande, da Fem äro tillräckelige
för alt taga beslut; samt det såmedelst stöde i antingen
Bankens eller sadan Ledamoks magt, att gö,
ra hela Dircctionen och företaget stillastående och
owerksamt; utan ock, stalén för Ewira Sammankomster
ej sällan hafwa warit och framgent stola
wara af den brådskande art, att te göra ett sa långt
uppskof, svin till kallelse af Bankens Ledamot erfor,
dräs, omöjeligt, utan största stada för arbetet och
företaget i det hela; af sadane stal, och da Dircc,
tionen ej ansett stg kunna, utan answar för sine
Committenker, inrymma en sa besynnerlig, och före,
roget u der intet hänseende gagnande rättighet, samt
'm n ej kunnat första meningen af ten aberopade Ar,
likeln wara annan, an att Bankens Ledamot, sa,
som cgenteligen hörand..' till Financc - Redogörelsen
(hwilken ater hörer till det arliaa, af förra ArsDirectionen
utsatte Directions-Mötet) harhär blif,
wit särstildt nämnd, för att bestämdt uppge det an,
tal as i Bolaget walde Ledamöter, som utgör en
fullsuten Dircctivn; och alitsa denna Banco,Ledamotens
franwaro i alla fall ej kan om intet göra ett
bcramadt Directions, Möte (en händelse som för
företaget stulle wara högst wadelig) endast det Lagliga
antal Ledamöter är närwarande; nödgas jag,
att, a Dircctionens wägnar, i djupaste underdånig,
het anhalla om Eders Kongl. Majrts Nu. aa af,
görande, om icke, da Terminen för arliga Saur-.'
mankomster i alla fall, såsom äret förut fastställd,
ej
Den 2z Julik. " -98l
ej kan wara Bancostyrelsen obekant, Stora Direc»
tions-Möten äro Lagligen fullsurne, da Fem Directeurer
fmnaö der, om ock Bankens Ledamot stulle
wara franwarande; den enda händelse undantagen,
da Ordinarie Sammankomster blifwit af en eller
annan orsak styrrao till annan Termin, och tillbörlig
underrättelse derom blifwit försummad; sa mycket
mindre kan häraf någon wada uppsta, som wid
Directions, Möken alltid förås fullständige Protvcoller,
hwilka af Bankens Revisor kunna och böra
genomseS;" hwilken hemställan adagalägger Dircctionens
syftemål, att erhälla en tydelig förklaring,
det Bankens, till des,' fortfarande säkerhet förbehållne
delagtiahet i Canal, Styrelsen, endast består uti
kännedomen ut Discont-rörelfens säkra och förmonliga
styrsel, jemte hwad blott tili Financc-redogörelsen
hörer; och hwilket kunde af Bankens Revisor,
genom tillgång till de wid Directions,Möten förde
fullständiga Protokoller tillräckeligen inhemtas-- kan
Banco, Utstoltel för dest del, icke förena med ordalydelsen,
uti 22 §. 4 Mom. af Bolagets Privilegium
; och uti 6 Artikeln af dest i Nader stadfästa,
de Regler, der en tidig kännedom är Banco-För,
waltningen bade förbehållen och alagd, vm<Werkels
successtva fortgång, saint bedönunandet, huruwida
Bankens säkerhet fortsar, uri dest, jemlikt 2:dra Puneten
af Privilcgierne innehaswande Hypcthec.
Banco-litstottet har ei kunnat föreställa s:g en
sadan uttydning af dest nyttjade och anmärkte uttryck,
såsom stulle Utstoktet wclat förolämpa nuwarande
Direction; men Utstottet har ock ej, utan att
befara egen och andras förebråelse, kunnat lemna
obemärkt ett af Dircctionen widtagit formeligt besiut,
som kunde berättiKa, eu möjestsen ftamdrles
rg82 Den rz Julli.
bliswande, til! äfwentyrs.mindre upplyst, och för Werke!
mindre nitisk Dircction, till företag, som med
Bänkens säkerhet wvro oförenlige; och som derjemte
kunde för Banco-Förwaltningen blifwa nog länge
okände. Med afseende äswen dera, har Bancostltstottet,
af den i förrberörde matto förekomne anledning,
nyttjat del till framtiden lämpade uttryck, som
långt »fran att wara ett Nedactionsscl, och en följd
af obetänksamhet eller förhastande, war frugten af
en noggran undersökning, en kal! öfwcrläggning, öckert
enhälligt beslut.
Banco-Unkottet hade gärna undwikit, att omnämna,
hwad Utskottet ej kunnat undgå att irffe, huruledes
den af Canal-Directionen hyste, och hos
Kongl. Majit i underdånighet framställde farhaga,
såsom skulle genom en hos Banco-Förwallningen supponerad
oförlåtlig motwilja eller försummelse, hela
Canal-anläggningen löpa fara att raka i owerksamhet;
är för Banco, Förwaltningen ä,wen sa oförtjent
som mindre hedrande; sedan Riksens Högloft.
Ständer, med Canal, Werkets skyndesamma fortgång,
pä sä utmärkt sätt förbundit Bankens bade
säkerhet och förmohn.
Härwid får Utskottet ej lemna vbemäldt, atk
af den för Banco-Utskottet förut okände, men af
Herr Friherre Cederström till des innehall ordagrant
anförde Kongl. Masts Nädiga Skrifvelse under
den > - Febr. detta är till Canal-Direction, Utskottet
funnit nya skjäl att wörda Kongl. Majus Nådiga
omsorg, ej mindre för Werkets drift an Bankens
säkerhet: da, oaktadt Direclionens omförmäldtö
begiäran, alt wid inträffande omständigheter, kunna
frångå den Stadga, som bjuder, att Bankens FullmäZtj-
alltid wid allmänna Sammankomster skall
wara
Den 2z Julki.. »98Z
wara närwarande; Reglementet, jemte öfrige kör
Bankens säkerhet, genom nödig befunnen tidig kännedom
af Canal-Werkc.s omständigheter, fortgång
och bestånd, meddelre föreffriftcr, bltswit af KonglMaiu,
dymedelst till iakttagande ytterligare anbefalldte.
2:0. Herr Friherre Cederströ m har widare
fästat deh uppiiiärksamhet wid Banco, UtskyrletS yttrande:
huruledes, as den >»og allmänr öswerklagade
fwärigher i allmänna och enskiidca pen,
ninge-liquiöcr, som sig skall förete, genom Götha
Canal, Lonroirsts i Götheborg pä Banken
utfärdade smärre Assignarioner; rik! och
»ned Fem Riksdalers valeur; Banco-Urskorrer
. alstedt nödige, att till förekommande af widare
klagan i denna delen, rick Herrar BancoFullmägtige
blifwer öfwerlernnadr, ar c pä rjenligcsärc
söka forma Canal-Directionen, till sÄ
beskaffad tillämpning af^ dest genom Dis.oncReglemenrers
io §. för sä smä Assignaciokwrs
urglswande, erhällne tiUärclse, dec hädanefter
ej nägre Assignarioner pä mindre Gumina än
20 R:dlr blifwa utfärdade, i likhet med der begiswande,
som de skrivare Disconretne före verra
mgäcc: Herr Friherre Cederström önskar
weta, "hwad Utskottet menar med alt pä rjenlrgr
särr, som orden lyda, förmä Directionen till sä beskaffad
tillämpning af des' genom Reglementet erhällne
tillätetse att utgifwa Sedlar, att hädanefter
inga Assignationer pä mindre Summa än Tjugu
Riksdaler blifwa utfärdade; i likhet med det degif,
wande, söm de Private Disconlerrne före detta insätt;"
äfwensom Herr Friherre Cederström ansie
"wigtigt arr weta, frän hwad tid de Private Disronterne
ingått pä nämnde begifwandeN Af
»984 Den 2Z Julik.
Af nästan samtelige Ledamöternes, ifrån hwar
sin Landsort, till Banco-Utskottet framförde sa be,
skaffade klagan, som ofwanförmäles, har Utskottet
icke bordt lemna densamma utan ali uppmärksamhet:
Utskottet har trodt sig med ali tillförlatelighet kunna
öfwerlemna tjenligake sältet för ändamalels wtnnan,
de, till Herrar Banco-Fullmägtiges, i allt öfrigt
adagalagde omtänksamma bedömning, och deras konda
nit för Stadgar och Författningars efterlefnad.
Uppå Herr Friherre Ceöersträms framställde önstan,
bör Banco-Utskottet emedlertid ej förtiga, att
efter desi tanka ett sadant salt, till exempel, icke
borde anses otjenligt, att Herrar Banco-Fullmäguge
blott meddela Canal-Directioncn Banco-Ul-koltets,
och nu mera jemwäl Riksens Ständers, vin tillämpningen
af Discont-Reglementets oftanämnde §.
yttrade åstundan, till det afseende, som Canal-Di,
rectionen finner tjenligt, att dera göra.
Banco-Utskottets anmälan, om de Private
Dlsconternes ingangne begifwande, har Banco-Ut,
stöttet grundat, pa atssilligc Ledamöters i Utskottet
derom yttrade kännedom, att Directionerne, uppå
Revisorernes för nagra ar tillbaka gjorde blott mum
teliga föreställning dertill skall samtyckt; som hwad
Malmö Discont beträffar, genom Bolagets ar 1806,
pa Revisorernes tillstyrkan tagne beslut, derstädes
agde rum: werkan af det ena och andra har i sa
matto inträffat, att den klagan, som öfwer Götha
Canal-Bolags til! en stor mängd utspridde sina
Assignationer, nog allmänt försörjes, nu icke sträcker
sig till de Private Dlsconternes sa beskaffade
Assignationer: och i fall omständigheter skulle föran,
satir Directionerne till något obetydligt undantag härutinnan,
är des likwäl ev af Utskottet känd sak, alt
an,
Den 2z Julli» th8z
antalet af deras utfärdade smärre Assignationer är,
i följd af berörde begifwande mycket förminskadt.
z:o. Sluteligen anmärker Herr Friherre Ce-'
berström: "'saknaden wiv den af Banco, Utskottet
färestagne eftergift af Bro-penningarne wid Fittja
Bro: no. Att Fullmägtige deröfwer blifwit hörde;
hwilket wanligen plägar föregå sadane frågor. 2:0.-  More det äfwen med manligheten öfwerensstäm,
mande, att ett Utstött, som förestår Riksens Stan,
der eftergift af penningar, uppgifwet Summans belopp,
hwarigenom Riksens Ständer kunna komma
! tillstånd att med någon sakkännedom öfwer fragank
besluta. Herr Friherre Cederström kände för desi
enskllbta del ungefärligen hwad den Broen kostar,-  som more, utom Monumentet, omkring ts,oÖo R:d.-  Banco, och tillsammans omkring 26 a 22,^60 N-d.H
Men det wore ej pa enstildta uppgifter som Riksens
Ständer böra besluta eftergift af allmänna Medel»
För desi del fann Herr Friherre Cederström ej/
stin Utskottet, skäl till denna eftergift; Men trodde!
twärtom, att det wore ganska nyttigt, om Allmän,
heten wande sig här i Landet, som öfwerallt annorstädes,
att betala en ringa afgift, för begagnandet
af sadane waragtiga inrättningar, som latta comMunicakionen,
utan att tarftva nagra det Allmänna
betungande reparationer; hwarigenom man kunde
gära sig hopp, att fa se sadane inrättningar pa steke'
ställen.' . . , .
, öfwer desie anmärkningar får Banco - Utstottek
äran anföra: , . .
i:y. Att sedan Herrar . Banco , Fullmägtige
mi deras Berättelse, meddelt Utstottet, en efter möse/
ligheten detaillerad uppgift, af hwad angående Fittja
Brobyggnad förefallit, och den försäkran Sänken'
Bihang. Nw e»s, snh/
»§86 Den 23 Julik.
undfått, att genom Bropenningar fa betz omkostnader
ersatte, har Banco-Utskottet ej funnit anledning
til! deras förnyade hörande öfwer de särskildte considerationer,
som Mskottet till de Rcspective Standens
bedömning, för eftergift af Bropenningars erläggande,
wördsamt framställt. Den owaniiga händelsen,
att sedan Swartlösa Härads-Bocrne woro
vwillkorligen älagde, alt pa egen kostnad besörja hela
Brobyggnaden, de derefterblefwo berättigade, altför
deras del ej behöfwa deltaga i den afgift, som alla
andra »vägfarande, till Bankens och Häradsboerncs
ersättning för gjorde förskott, borde erlägga-, hwar,
af flere swarigheter för uppbörden, under ett flikc
förhållande, moro oundwikeliga; och widare, att den
pa meranämnde byggnad anwande kostnad, egenteli^en
för Bankens paräknade förmohn af en lättare
chch lindrigare transport, uppgått till det belopp,
sym thyförutan icke behöfts; samt siuteligen, ntt med
en nödig aktning för Merker, sivarligen lunde förenas,
att »vägfarande skulle med langwarig, för
hwarje ar till »nindre betydande Summa belöpande
afgift, för ett sadant ändamål, belastas; föranlat
Utskottet till vfwannämnde framställning.
Att 2:0. Kostnadens belopp derwid ej blefuppgifwen;
härrörde deraf, att hela kostnaden, icke an«u
kunde efter Mutade räkenskaper precist bestäm,
mas; sedan i öfrigt Summans »ner eller mindre
öetydelighet, för Utskottets hemställan icke kom i beräkning,
Banco'Mskvttet bör emedlertid, af den nu
gifne anledning upplysa:
Akt kostnaden pa Broens uppfö,
rande besteg sig »vid 1808 ars flut till N:d. 4,304.
Ar 7809 ökad med — — 4,200-
Är r8io widare med — — 8,n6.
r8il
Drn sz Julik.
i8n ars Rakenssaper, woro »vid Mars
manads utgång innewarande ar, da
Herrar Fullmägciges berättelse blef skrif»ven,
icke Murade; »nen Commiflarien
wid Bruket, hade uppgifwil siuteliga
kostnaden till omkring — R:d. r,svo.
således tilisamrnans R:d. 18,120.
Uti sistnämnde Summa äro inberäknade:
i:o. Huggning, Slipning och transport af en
Sten, jemte dest Forsten, ämnad till Minnesrvard,
ftin enligt Standernes bestut wid 1809 ars Riksdag,
ej sar äga rum.
2:0. Kostnaden för en Flottbro, till öfwerfart
under ByggnadStiden.
3:0. Likaledes för ett stort Material-Hus af
Kortzwerke och Bläder, med Smedja, Timmermans-
och Stenhuggare-Werkstad, jemte Redskapslider.
. 4:0. Byggnadswcrke, »n. m- till Waktstuga
för uppbörden af Bro-Misten.
Det ena och andra af detza kostnader, utgör
sammanlagdt circa R:dlc 2000:
Pa oftvananförde uppgifter, har Banko-Utskottet
ansett hela egenteliga kostnaden för Brvens
uppförande, kunna beräknas till något öfwer röaoa
Riksdaler.
Öfwer Herr Friherre Cedcrströms siuteliga
framställning, om nyttan af Bro, Penningars erläggande
t allmänhet, anser^ Utskottet sig ej behörigt,
att något Utlåtande afgifwa. Orebro d. 23 Julli >812.
Oe la Laiäie. H öVeiäman,
Lust. O. ^VilclLs. L. Hlimrill.
st- *
»988
Dcn 2Z Julli.
H
Uppläst hos Ridd. och' Adeln den 2Z Justi.
- - - - Prest-Stänget den 2; -
- , - » Borgare-Ständet d. 2; -
- - » - Bonde-Ständet den 2; -
woedsiamt Memorial!
^ err Lagmannen Grefwe Gyllenborg har uti
crc fran Högloft. Ridderstapet och Adeln den z dennes
remittcradk Memorial af anförde stal tillstyrkt:
Att stogsäwerkan ma såsom stöld anses, ock hänföras
till den bestraffning 40 Cap. ; §. MifiaerningsBalken
sörestrifwer men i den händelse stogsäwer,
kan annu ytterligare ffulle anses med en lindrigare
bestraffning, der matte dä de böter som i iv Lag.
» §. Boanninga-Balken förestrifwes, förhöjas i samma
förkastande svin Spannemalen stigit i wärde,
ifrån dcn tid dä Veste böter stadgades. Att det icke
som Domaren enligt ro Cap. 5 §. ByggningaBalken
ager för äwerkan serskilt förelägga, och hvilket
blifwit ansedt såsom Kronans ensak, mä malsägandcn
tistsaila, samt att stadgandet i 40 Cap. 9
§. Mistgernings-Balken ma fa den tillämpning, att
vm,mälsägandcii ej sjelf wist anklaga den som äwerkan
föröfwat, den inä kara som a Kronans waanar
kara ager och da njuta mälsägande ratt; I srägas
huruwida answaret för stogsäwerkan borde stärpas
eller icke, hafwa efter anställd votering twä Ständ
stadnal emot twä, hwarföre Lag, Utskottet får säsom
alternativer framställa veste serstilte meningar:
Dä nu gällande Lag för snart
cttSekel tillbaka utarbetades, wo.
ro stogarne i de fleste orter af Riket
widfträckte och samfallige,
samt följakteligen stogsprodukter
af
Den olikhet k
bestraffningen, som
Lagen utstakar i ro
Lapitlet r §. Bygg/
ninga. Balken för
ffogs
-
Den -z Julin
af ringa warde, och gransorne för
enikild ägande ratt lill stoa obestämde.
Häruti torde anledningen
finnas till de lindrigare pat'lider,
som Lagen utsatt för obotlige
tillgrepp af skog, oagtadt
den sorgfällighet, samma Lag i
allmänhet mmärker om ägande
rättens wardande och helgd; 0-  twifwelattigt är för hallanda nu
för tiem gansta mycket förändrat.
Skogen är uci alla mera
bebodda delar af Riket i wärde,
och va somliae orter sällsynt ost
mycket dyrbar, sä att trädet pä
jorden, utan något dera anwändt
arbete, har ett wärde, om be
wakander hwaraf ägaren är lika
män, som vin annan tillhörig
het af lika wärde.
Storstiften hafwa äswen
sednare tider blifwit werkställdc
pä stogar och dcn asstilde agan
de rätten dertill för hwarje hemman
samt ofta för hwarje enstilt
Jordegare, bliswir bestämd.
A ena sidan synes således
behof af nya och strängare för
bud emot tillgrepp ä annars skog,
böra blifwa en följd af detta ändrade
förhällande; men ä den andra
aro wigtige betänkligheter
emot tillämpning i detta sall a!
de
stogsäwerkan och i
40 Capitlet < §.
Mistgernings - Bal»
ken för borttagandet
af annans mans
huggna wed, anser
mindre stadans warde,
som i begge fallen
mäste ersäcras,
än den olika wanart
som ligger i brottets
natur
Om
äswen ärverkare
skulle stä tjufsrätt,
sä skulle efter
nu warande och förmodligen
ej sä snart
förswundna anseendet
af eit eller annar
träds fällning ä,
och bortförandet trän
annor mans skog,
händelser, som ofta
för nöd stull, endast
tillfälligt och
helt oskyldigt inträffa,
tjufnad i allman,
hel fä ett annu mindre
stymfeligt anseende,
an denna wedekstvggeliga,
alltid
uppsateliga och alldrig
ursägteliga.wan
-
»99°
Den sz Julli.
de bestraffnings grunder hwilka
Lagen i allmänhet antagit för olofligt
tillgrepp af annars Egen
dom.
Inflytelser af Lagens lin,
driga bestraffning för ssogsäwerkan
ar gwar i allmänna tankef-»t«
tet,fastän förhällandet iEconomisst
afseende undergalt förändring.
Straff lagar, liksom hwar,
je annan Lag böra wa! berigti,
ga allmänna omdömet och tjena
till rättesnöre för enssiltas handlingar,
men det ar nödwändigt
för Lagstiftare^, att med yttersta
warsamhet förändra en Lag
som wunnit wanans och opi.
nionens Sanction.
Straff, lagen hos en Nation
som i hyfsning, ändras wan,
ligen genom mildring, och sa mycket
mera m-tte det stöta allman,
na tänkesättet, om straffet ssär.
pes för en förut lindrigt ansedd
förbrytelse till likhet med det, som
Lagen utsätter för tjufnadsbrott,
wid hwilket den högsta wanära
lyckligtSwis är i allmänhetens
omdöme fästad.
Skilnad är alltså i begrep,
pet om stöld och äwerkan. Det
förra brottet innefattar owillkorligt
ett hemligt tillgrepp af en
annans egendom, Vet sednare ater
är
art nu har, och Lagstiftarens
afsigt till
^densammas häm,
mande fkulle snart
sagt alldeles förse,
las, utan att sso,
garnes bättre fredande
ända derigenom
wänns.
Ci för längre
tid tillbakas, än
knappt Sm ar, har
igenom Kongl. Förordningen
om Sko,
garne i Riket den
Augusti »8oc
icke allenast all siags
ssogsäwerkan äsatt
en efter närwarande
tiders penningewär,
de lämpad bestraff,
ning, utan aswen
körordnat huru med
atal och böters för,
delning i dit höra»,
de ämnen förfaras
bör, och genom den
i io:de Capitlct
Byggninga, Balken
tillatna förbuds ut,
wäg, har Skogs-'
ägare tillfälle, att
bereda den förhöjning
-
Den -z Julli.
1991
är af den egcnssap att det icke
lätteligen kan hemligt werkställas.
Erfarenheten har likwäl wi,
fat, att det i allmänhet ar swart,
att upptäcka ssogsawerkan i syn,
nerhet pä större skogar, och det
är mera denna swarighet, än
den lindrigsta bestraffningen som
wallat tilltagandet af Vefla brott;
likasom det i allmänhet icke är
straffets stränghet, utan förbry,
tårens öfwertvgelse, om swarig-i
heten att undwika det, som stall
afhälla honom ifrån Lagbrott.
Da Utskottet i följd häraf,
anser sig icke böra för det närwarande
tillstyrka den förändring
som Herr Lagmannen Grefwe
Gyllenborg yrkat, eller att
ssogsäwerkan bsrde lika såsom
stöld betraktas, fkulle tilläfwent»rs
ålgården i detta fall böra
stadna wid det tillstyrkande, att
de nu gällande Författningar i
detta ämne handhafweS och eft,
terleswas, intill dest, att Lag,
Committeen hinner utarbeta sill
Försiag till ett nytt Lag-Werk,
hälst bland de ämnen som dä
förekomma straff, lagarne emot
stöld, äfwen torde böra förändras,
derwid för tillgreppet as
ffog ett lampeligt straff, lättare
än nu, kan bestämmas; Men de
lik
nlng och skärpning
as bestraffningen,
som olika tillfällen
och lokala omständigheter,
orter och
ställen emellan kunna
tillföranleda.
Nu i likhet
med Lag-Utskottet i
en lika handa fräga
wid 1809 ars Riksmöte
funnit, saknar
Utssottet all, med nu
gällande Lags esprit
i allmänhet jemnförlig
anledning, till
den af Herr Lagmannen
Grefwe
Gyllenborg föresiagne
Lag, förändring
i detta ämne.
?§9? Den 2z Jul
sikwäl Riksens Högloft. Ständer
torde fordra ett bestämt yttrande
öfwer den nu yppade
fxägan, och da det är otwifwclsiktigt,
att påföljden för ffogsäwerkan
bör förswäras; får Utffotttt
föreslå den förändring uti
»o Cay. Byggninga - Balken,
samt 62, 6z och 6; §§. uti
Kongl. Förordningen om Skogarne
i Riket den i Aug. i8?e,
att med bibehållande af be böter
? mom. uti 62 och 6z §.§.
t nyftnämnde Förordning utsätfa
för awerkan af bärande träd,
mast och storwjrkSträd, de uti
Z mom. 62 §. för annan awer,
kan p Kronans Parker, Gehäg
pch Djurgårdar utsatte böter
fördubblas, samt de uti s mom.
6z §. för annan äwerkan a
Allmänning eller enikiltas ägor,
fyrdubblas, med bibehållande af
de stadgander som 62 och 6z §.
H. i öfrigt innehålla, samt uti
6s §. att äwerkqn andra gängen
stall ligga i tweböte, och
qtt den svin zrdje gängen eller
oftare dermed sig förbryter, bör,
jemte erläggande qf sistnämnde
höte?/ sitta i stock en Söndag
med qwist eller qwistar i handen
af det eller de awerkade
ksWagen.
Den -g Julli,
-993
Med denna tillökning uti
straff och dä Domarens rätt,
att enligt iQ Cap. 5 §- BiMninga-Balken,
sätta wike, da äwerkan
oftare ster, äger bestånd,
torde bade Kronans och enstiltas
stogar kunna ffyddas emot
awerkan, samt allmänhetens uppmärksamhet
mer och mer bstf
wa fästad wid det wanhedrande
uti detta, likasom hwarje annat
sätt, att tillgripa andras
tillhörighet,
,För öfrigt finner Ukstottet icke stal, att tillstyrkamägon
ändring, uti hwad Kongl. Förordningen d.
20 Jan. 1779 samt Kongl. Brefwet d. 16 Nov.
-785 och Kongl. Förordningen den Sept. Igsr
förestrifwa, angående fördelningen af de witen Domaren
äger för stogsäwerkan förestrifwa eller att
förestå någon annan ordning för atalet af stogsäwerkan,
an den, som redan finnes stadgad; Hwilket dock
jemte en Ledamots serstilte mening. Riksens Högloft.
Ständer wördsamt underställes. Orebro Len
Julii 1812.
Pä LSgl. Ridd. och Adelns
Ledam. wägnar,
k. Ltrömkelt.
Pä Wälloff. Borgare-Stän-!
dets Ledam. magnar,
^ Z^l. ^ön^ViSt,
Pä HSgw. Prest-Ständetii
Ledam. magnar,
st. Heärsn.
PA Hederw. Bonde-Ständets
Ledam- wägnar,
Austers Ericsson,
W. 'OuII§ren,
Ur
-
1994 Den 2z Juliu
Uörag af wällöf!. Borgarc-Stän-ets prstocoll,
hältet wiö Urtima Riksdagen r
Orebro, den 9 Julli 1812.
S D- da nu ater föredrogs Lag-Utskottets utlakande,
i anledning af Herr Laamannen Grefwe
Gyllenborgs motion vm skärpning uti straffet för
Skogsawerkan, bcstöt Borcare-Standet, att af de i
urlacandet framställde 2.ne alternativ, antaga det, svin
aster bibehållande af den för nämnde skags förbrytelser
nu gällande Lag och Författningar, samt tili
hwad Utskottet i öfrigt förklarat lemnat sitt bifall.
Vt supra. Lx protocollo,
P P Lerjström.
Utdrag af prstollet, häller infZr Riksens
Häglof,'. Ständers Lag.Urskotc wid Urtima
Riksdagen i Orebro, den r6 Junii
1812.
»?)err Lagman Rön qwist yttrade: att da skogstillgängen
i Riket genom misshushållning och Bruksrörelsens
betydliga utwidgning i senare tider, wore
nu mera än förr i ansenlig man förminskad, och
man således i samma förhållande lärt sätta ett förvkadt
wärde pa hwad, som ännu deraf atcrstar, sa
ansag äfwen Herr Lagmannen Lagstiftarens uppmärksamhet
böra ledas pa otillräckligheten af den bestraffning,
som wara nu gällande Lagar utsätter för
awerkan a annans skog, och den förra böra ökas i
samma proportion, som den sednare stigit i wärde;
Up,
Den 25 Jfflii. >995
Uppå desse och de flere skäl Herr Grefwe Gyllenborg
uti dess Memorial anfört, ansag Herr Lagmannen,
att den, sorn första eller andra gången beträdes
dermed, att hafwa a Allmänning -lier andras
enskilta skog, fält tiipmer eller mindre träd, bör utom
fullt skadestånd, derföre böta det ämerkades tredubblades
wärde, hwilket answar skulle fördubblas, da
sadant sker a Kronans Parker, Gehäg eller Djurgårdar;
Och om samma person tredje ganaen om ett dylikt
brott öfwmygades, han da stu lie standa tjufsrätt.
Vt supra. In Läsm protocolli,
VV. Tullgren.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 2; Juli,.
- - Prest-Stän-det den 2Z - --
- - Borgare-Ständet den 2; - -
- - Bonde-Ständet den LZ - -
WLrdsamt Memorial!
de Respective Stanven, hafwa genom Utdrag af
deras Prolscoll under den zr dennes, behagat in,
fordra Banco, Utskottets skyndsamma yttrande, öfwer
Stats-Utskottets framställning, omnödwändigheten
af tillökt temporairt Discont, biträde i Banken,
för Riksens Ständers Riksgälds , Contoir,
hwarjemle cn uti Wälloflige Borgare, Ståndet, i
sammanhang med berörde framställning, gjord Motion,
angående Bankens nödiga biträde, till Realisation
af alla ännu utelöpande Riksgälds «Sedlar,
ifrån wälbemälte Stand, till Banco, Utskottets Utlåtande
blifwit remitterad.
Utskottet har ej underlåtit, att öfwer förrbekörde,
till Banco-Förwaltningens nogaste uppmärksam
-
»996 Den 2z Julik.
samhet hörande ämnen, inhämta Herrar Banco,
Fullmägtiges mening; som de genom Memorial under
denna dag, öfweriemnat.
Ester etr kort upprepande, af hwad StatS-kltskottets
framställning, Banken angående, innefattar:
huruledes, nemligen, genom uppgjord och bifogad
omständelig beräkning, af bade Statens och RiksgäldS-Contoircts
oumgange'iga Penninge - behof a
ena sidan; samt deriill ägande fond a ben andra,
uti delS redan warande ansiag, delS genom ökad
Bewillning införwäntande tillgång, nötwändigheten
för oumbärlige pre fan te behof, framställeS, alt, såsom
anticipation pa Bewillningen, till hwarS ering,
gande en längre no eriordraS, RikSgälds-Contomls
i Banken ägande Discont, ratt, mätte ökas, ifrån
En Million till En och en half Million Riksdaler,
under willtor, allden t'llökte Summan, paar i8iz,
förminskas med något öfwer Trehundrade Tusende
R:dlx, samt pa ar i8lg, till desi fulla belopp upp,
hörer; och att dera i öfrigt, Kongl. Stats-Contoiret
skulle, uppå Kongl. Maj-ts Nådiga Besallring
och Authorisation, med pantsättning af Mantals,
penningarne såsom Hypvthek, till Banken utfärda
Förskrifning: förmäla Herrar Banco, Fullmägtige
för deras del, det Bankens redan före detta, lill
Stats-Werkets oumbärliga understöd meddelte, och
till någon del, ännu återstående förlkott, wore till,
räckeligen kände, att ei wid detta tillfälle bchöswa
ytterligare upprepas: äswen som, akt öfwertygelsen
derom, borde förmodas wara lika allman, att Bankens
närwarande belägenhet, tills widare ej medgif,
wer någon tillökning a hwad i sadan! afseende redan
är anordnadt: men att, da den lättnad för Stats,
Werkets och Niksgäldv-Contoircts ofta owäntade
till,
^Den 2z Julik. 199.7
tlllfallige utbetalningar, som uti Stats, Utskottets
framställning asysras, 'icke innebar någon werkelig,
genast nödig, u»betalning af Banken; utan egenteli,
gen komme att tjena till säkerhet för RiksgäldS-Con,
nstret, att wid förefallande prcsiante behof, kunna
begagna hela desi förut bewiljade Discont-Summa,
stin hitintill icke ffjedt, och svin äfwen hädanefter,
under ukbetalningarnes wanliga gang, till äfweutyrs
icke blifwer nödwändigt: da widare, den nu astim,
dadé tillökning a Discont, Samman, till större de,
len inom nästa ar, och der återstående inom ar 1814,
kommer att upphöra; och för uppfyllandet deraf,
särskild säkerhet blifwer bifogad; och stdan, i öfrigt,
Banken nu får emottaga, en förnyad höglidelig för,
sakran om orubbad! bibehållande, och ofelbart undfående,
af alla till desi ersättning paräkyade inkomster,
och skjedde ansiag: funno Herrar Fullmägtige
sig ucan farhåga för menlig? följder för Werket
waga hemställa, att, under anförde uttrvckelige willköl,
och emot erbuden säkerhet, en temporerav tillökning
af Femhundrade Tusende R:dlr a Riksgälds,
Contoircts i Banken förut ägande DiScvnt-räct,
matte bewiljas, och med ar »814 upphöra.
Beträffande deremot den uti Wällsflige Borgare,
Ståndet gjorde Motion, som afyftar förbindelse
för Banken, att nu ataqa sig realisation wid
anfordran, af alla än utedlifwande Riksgälds.Sedlar,
till ett belopp af något öfwer Tre Millioner
Riksdaler Banco, uppå en Amortisiemcnts.Fond af
Tre Hundrade Tusende Riksdaler ärligen, fom iikwäl
ej förr, än inom ar i8»7, kunde till en början
komma att inflyta; ansago Herrar Fullmägtige sig,
af förut anförde, samt Banco, Werkets Credit och
sa,
1998
Den 2z Julii.
säkerhet nära rörande ffjäl, förbundne, att ett sädant
korståg, för deras del icke understödja.
Herrar Banko-Fullmägtiges, i afseende pä
Stats, Utffoltets framställning, anförde ffjäl och considerationer,
har Banko, Utffoltet, efter ett noggrant,
ehuru kort, öfwerwägande, ej kunnat undgå,
att äfwen för desi del finna mycket wäl grundade:
och har i lika matto, för Utffottet grundad anledning
sig företedt, att till alla delar instämma uti
det yttrande, som Herrar Fullmägtige afgiswit, öfwer
den, om te återstående Riksgälds »SedlarneS
realisation af Banken, i Wällofiige Borgare,Ständer
ffjedde framställning. Det ena och andra öfwerlemnaS
wördsamt till de Respeclive SländenS närmare
upplysta ompröfning. Örebro d. 22 Julli 1312.
^acob Oe la 6aräie. Ib. VVeiäman.
Lust. O. Wile lee, k. Ökinsn.
l^l. HelLinAius.
Utdrag af prstocollet, hältet hos HZgrvZrd.
prest, Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro -en 2Z Juli» rZia
S-
D. Återremitterades Bewillnings, UtffottetS
den -i dennes pä bordet lagde Förstag till en förnyad
Charle, Sigillate, Förordning.
Ot supra. Lx ?rotocoUo,
ff. u. ^lmcjuist.
Utdrag af protocsllet, hältet hos HögwZrd.
prest-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 2z Julli 1312.
S D. Ää Stats, Utffotttzts den »6:de dennes pä
bo»-
Den 23 Ju lii.. , 1999
bordet lagde Betänkande, öfwer ett frän Hedcrwärda
Bonde-Ständet remitterat Memorial, rörande
50 procentS tillökning i arfwodel för Riksens Stän,
ders eller ätminstone Bonde-Ståndets Fullmäarige
i Riksgälds-Cvntoiret, nu ä nyo föredrogs, bestöt
Prest, Skändek att, med ogillande ak Stats, Utffottets
Utläcande förblifwa wid desi den 16 Oktober
»Liv, uti detta ämne widtagne bestut.
Ot supra. Lx krotocollo,
ff. O. linguist.
Utdrag af protocoilet, hållet hos Högwoed.
Prest,Ständer, wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 2z Julik 1812.
S- D. ^fter uppläsande af Wällofiige BorgareStändets
Protoeolls, Utdrag af den 2^ dennes, innehällande
desi, i anledning af Hederwärda BondeStåndets
anmodan, om bestämmande af antalet pä
de Revisioner, som före nästa Riksdag böra an.
ställas öfwer Stats-Werkets, Bankens och Riksgälds-Contoirers
tillstånd, fattade bestut, att häröfwer
höra Banko, och Stats-Utffotten, fann PrcstSländet
ffäligt att härutinnan med Wällofl. Borgare,
Ständer instämma, med tillagd anmodan till
L-caes, Utffoltet att, i anseende dertill att de uti Riksdags,
Ordningens 63 §- omförmälde, och ännu oreviderade
Näkenffaper för siere an 2:ne ar, fwarligen
torde hinna granffas pä den i Grundlagen föreffrifne
lid al z:ne mannder, uppgifwa förstag huruwida
berörde Revision tjenligast ma hinna^i ordning
bringas.
Ot supra. Lx krotocollo^
js. U, ^lm^ulst^
Loos Den sz Iulin
Utdrag af protokollet, hället hos ^ZgwZrd.
prest-Gtändct, wik Urtima Riksdagen i
Orebro den rz Julik 18l2.
S D. ^>8 Allmänna Beswärs, och Ekonomie,
Utskottets den i6 dennes pa bordet lagde Memorial,
angående ukwägar till Fabrikerncs upphjelpande t
Riket lemnade Prest, Ståndet sitt bifall,
klr supra. Lx Lrotocollo^
O. ^Imc^uist.
Utdrag af wälloflige Borgare - Ständets
prorocoll, haller wrd Urtima Riksdagen
L Orebro den 2Z Julii r8l2.
S. D- den förmodan, att Nespective Med,
Standen deruti instämma, bestöt Borgare. Ständet
Uppdraga ät Eppeditions-Utskottet, att författa Un,
derdänia ansökning till Kongl. Majit, med anhållan,
det Kongl. Maj:t i Noder tacktes af de till Riks,
dagskostnaderne ansiagne medel lata anordna hyres,
afgisierne för Riks, Standens Klubbrum.
- Ut supra. ^ Lx krotocollo^
^s. Lerström.
Utdrag afwällofl. Borgare-Gränders prorocoll,
häller wid Urrima Riksdagen k
Orebro den sz Julii «8i2.
S. D- 8oredrogs a nyo och bifölls Stats, Utikottets
afgifne Betänkande om ett Län af cv,c>oa
N'dle Banco till uppbyggande af Casiern och Stall
i Staden Malmö, för der inqwarteradeTre Esqua,
öroner af Mörnerska Husar-Regementet.
^lt sNprsl. . Lx protocollo,
/. kerfström.
Den -Z Julik. Sval
Utdrag af Wällöf!. Borgare,Grändets prs,
rscsll, häller wid Urclma Riksdagen L
Orebro den 23 Julii 1312.
S- D. ^ag, samt Allmänna Beswärs, och Ekonomie,
Urstotkens gemensamma yttrande om rättig,
hel för ywar och en, att afsäga stg deltagande i in,
gangne Brandsstods-föreningar, föredrogs till slutlig
handläggning; och fann Ständer derwid fök
godt, att samma yttrande ogilla.
Ult supra. Lx krotocollo,
^s. s. Lerg st rom. '
Utdrag af wällöf!. Borgare-Gtändets peo,
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen t
brebro, den 2Z Juli! 1812.
S. D- ^ä nu ä nyo föredrogs Allmänna Be,
swärs. och Economie, Utskottets pa bordet hwilande
Utlakande, angående Gårdfari-handeln, samt den
Staderne Borås och Ulricihamn fönmdte handels,
frihet, gjordeö derwid sadane anmärkningar, att Borgare
, Ständel bestöt, att detsamma till Utskottets yt,
terligare beredning ätersörwisa.
pt supra. Lx prowcoUo,
I. I. Lerjström.
Utdrag af? Wällsflige Borgare - Ständer»
protocoll, häller wid Uttima Riksdagen
i Hrebro, den 23 Julii r8l2.
S- D. 3 anledning af derwid skedde anniärkntn,
gar, aterförwistcs till Lag-samt Allmänna BeswärS,
och Economie, Utffottcns ytterligare beredning, deke
Bihang. N:s r-L Ut
-
"OS Den 2Z Julik.
Utstötts gemensamma Utlakande, om skyldigheten för
ägare till Wattenwerk, att taga Lösen för beha
Werk, när de finnas hindra odlingar.
vt sugrs. Lx krotocollo,
^s. Lerjström.
Ut-rag af protocollet, bältet hos ^eder,
wärda Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro -en 23 ^ulii »812.
S- D. ^ppa föreställning af Talemanncn, att
nu, likasom tvid sista Urtima Riksdag, nödwänvigheten
fordrade, att hos Kongl. Majit i underdånighet
anhalla om den för Standens Klubbar betingade
hyraS godtgörande af de till Riködagskostnaderne
anstagne medel; hwaruti Talemannen äjwen
wore försäkrad, att de öfrige Respektive R'ks-Ständen
instämde; beflutade Bonde-Ståndet för sin dek
uppdraga Expeditions-Ulstottet, att om en sadan
underdånig strifwelse besörja.
vt sugrs. klx ?rotocoIlo,
6. brinkman.
Utdrag af prorocoUet, hället hos ^eder.
wärda Bonde-Ständec wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 23 Juiri 1812.
S- D. ^!bid föredragning af Allmänna B efivärsoch
Ekonomie, Utstottets den 15 dennes afgifne och
sista Plenidag pa bordet lagde Betänkande, angående
den Allmogen i Marks, Medens, Bollebygds,
Gäseneds, As, Kinds och Nedewägs Härader af
Elfsborgs Län förunnade Handels - frihet: fann
Bonde-Ståndet hwad Ulststtet för denna Handels
fri
-
Den sz Julik
vooz
frihets bibehållande efter förra Författningar och
Besiut samt Controklen emot mifibruk deraf, tillstyrkt,
äga sa gällande grunder, att Bonde, Ståndet till
Utstottets derpå fästade Betänkande lenmar bifall;
hwarigenom Utstottets efter befi första tillstyrkande,
i en deremot stridig bemärkelse meddelle yttrande, kommer
att sörfalla.
Vt 8llgr». kx krvtoccrllo.
O. Lrinkm»».
Utdrag af protscollet, hållet hos Heder,
wärda Bonde-Standet, wid Urtima Rikö«
dkgen i Orebro den sz Julii 1812.
S- D. 3 Mällofiigc Borgare-Ständets genom
Protocolls-Utdrag af den 21 dennes meddelle anmodan
till Stats- och Banco-Ulstokten, att vfördröjeligen
inkomma med försiag pa antalet af dö
Revisioner, som före nästa Riksdag böra anställaöfwer
StatS-Werkets, Bankens och RiksgäldSContvirets
tillstånd, styrelse och förwalkning, fann
Bonde, Ståndet sig böra instämma.
vt sugrs. kx krvtocoll»,
6. Lrlnkmaa.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 24 Zulii»
- - - Prest - Ständer den 24 -
, . Borgare-Ständer d. 24 »
- » » Eonde-Skändet den 24 -
Stormägljgste Allernädigste L-nungl
-ders Kongl. Maj:t har t Nader täckt- till Rik-ris
Ständer öfwerlemna Riksdags-Uullmägtigen?
* fran
»004 Den 24 Julik.
frän Malmö Stad, Commerce-Rådet och Riddaren
C. M. Nordlindhs underdäniga ansökning
för bemalte Stad, om erhäLande af ett förskott ^af
42 a zo.soo N:dlr Banco, mot fyra procents ranta,
och twä procents afbetalning a Capitalet, till
understöd för den byggnad Staden erbudit sig att
»verkställa, af Casicrn och Stall för de i Malmö
inqwartcrade Esquadroner af Mörnerska Husar.Regementet.
Wid Riksdagen arén 1309 och 1810,
funno Riksens Ständer redan rättwist och billigt,
att Znqwarterings-beswäret mätte afhjelpas i de
Släder der Garnizon är förlagd, medelst CasiernerS
och byggnaders anskaffande pä Statens bekostnad:
Och nar Malmö Stad, som i förhällande till desi
storlek och förmögenhet, onekeligen af Jnqwartering
ar synnerligen beswärad, nu icke sträckt desi anhållan
om biträde af Staten, till uppförande af Casferner
och Stall, längre, än till ett förskott eller
län mot ranta, hafwa Riksens Ständer med allt
stjäl ansett sig böra densamma understödja.
Beträffande äter frägan om de medel, hwilka
härtill stuve kunna anwisas, hafwa Riksens Ständer
nogsamt funnit, alt uti Stats-Werkets nuvarande
belägenhet nägot förskott eller län derifrån
icke kan äsiadkommas; deremot tro sig Riksens Ständer
kunna uppgifwa en annan utwäg, hwarigcnom,
utan rubbning af Staks-ansiagen eller förändring i
den Summa, som af Bewlllningcn för RiksgäldsContoirets
behof mäste bestämmas, Malmö Stad
med det sökta länet skulle kunna understödjas.
Jemlikt Riksens Ständers förordnande wid
Riksdagen 1 Stockholm arén 1809 och 1810, aro
fyra särskildta Casior, hwilka förur stätt under KonglKrigs-Collegii
disposition, till RikSgäldS-Contoiret
as
-
Den 24 Julik. 2225
aflemnade, nemligen Armeens Organisations-Casia,
Skånsta Hingsrpremii Cassan, Allmänna Hingstmedels
Catzan samt Artillerit Cxcercitiemedels Ensson.
Största delen af desia Casior, hwilka tillhopa
utgjordt en Summa af 112,624 R:dlr z si. S r.st.,
har bestätt i Reverser för meddelte län, hwaraf flere
redan blifwit liguiderade, och återstoden är nu under
indrifnina. Och dä förenämnde Casiors medel,
hwarken warit upptagne bland Riksgäldö-Contoirets
fonder och inkomster, cller disponerade till nägra
särskildta behof och utgifter, hwilka härmed stola bestridas,
annorlunda, än att, enligt hwad wid denna
Riksdag blifwit sastställdt, Riksgälds--Contoiret ärligen
stall hälla Stats-Merkel tillhanda en Summa
af 5,6;s N-dlr 9 si. n rist. Banco, säsvm 5
procents ränta ä merberörde Casiors belopp, dä de
till Riksgälds-Contoiret lämpeligen kunna, af de
för utläncn frän Casiorne influtne och widare inflytande
medlen bispringa Malmö Stad med ett förskott
af 50,020 N:dlr Banco, mot följande willkor:
i:o. Detta förskott eller län, som icke fär
sträckas högre än till Femtio Tusende Riksdaler
Banco, och endast kommer att anwändas till uppförande
af Casiern och Stallbyggnader, ma efterhand
lystas och uttagas, dock ej till mindre belopp
hwarje gäng än Fem Tusende Riksdaler.
2:0. Under Byggningstiden, hwilken bestämmes
till högst fyra är, att räkna frän den dag, dä
första summan pä länet uttages, skall fyra procentränta
erläggas, i den mohn penningarne lyftas.
z:o. Efter desia fyra ärens förlopp, skola jemte
syra procents ärlig ränta ä hwad Malmö Stad af
länet innehar, tillika oafbrutit hwarje af de derpå
nästföljande arén afbetalaS twä procent ä Capitalet,
och
sooS Den 24 Julik. 1
och hwilka twa procent beräknas ester hela län sunimay,
sadan den war, dä första afbetalninaen skulle
»verkställas.
4:0. Till Riksgäld-,Contoirets säkerhet komvier
Malmö Stad, att aflemna dest förskrifning inrättad,
i öfwerensstämmelfe med de här ostvan stadgade
willkor, samt undertecknad af Malmö StadMagistrat
och Borgerskapets Äldste i Stadens namn
och ä dest wägnar, med förbindelse, akt en för alla
.och alla för en answara för betalningen.
5:0. Destutom böra wista Deputerade utseS
Lch formligen auctoriseras, att, ej mindre i afseende
-pä förefallande frågor om länet, sä wäl uti Riks,
-Zälds > Contoiret som wid Domstolar och Exekutions,
säten, representera Malmö Stad, än äfwcn att
sjelfwe eller genom Ombud, hwilka af dem befullrnägtigas
uppbära och qvittera penningarna i Riksgälds-Contoiret.
6:0. När någon af desta Deputerade antingen
med döden afgär elter eljest skulle komma t belägenhet,
att ej kunna fortfara med den honom, i
afseende pä länet, uppdragne befattning, kommer en
annan, i hans ställe, att pä lika sätt utses och auktoriseras;
och hwarom Riksgälds - Contoiret bör
genast underrättelse meddelas.
För öfrigt, och dä Riksgälds-Contoiret skall
halka StatS-Werket tillhanda fem procents ränta a
beloppet af de fran Kongl. Krigs-Collegium aflem,
vade Castor, men Contoiret deremot a de medel,
hwilka till Malmö Stad komma att utlänas, endast
fär uppbära fyra procents ränta, anse Riksens
Ständer billigt, att Riksgälds, Contoiret i liquid
fär påföra Stats,Werken en procent ä de summorWika
såsom län af Maflnö Stad innehafwas.
Den 24 Julik. -o»?
Slutligen fä Riksens Ständer hos Eder Kongs.
Maj:t i underdänighet anställa, det täcktes Eder
Kongl- Maj:t i Näder anbefalla Dest Befallningshafwande
öfwer Malmöhus Län, att hwarje är inksmma
med underdänig berättelse om Caster» och
Stallbyggnadernes sortgäng, samt siuteligcn, närde
warda fullbordade.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den »4 Julli.
----- Prest-Ständet den 24 - -
s - - - Borgare-Ständet d-24 - -
» - - » Bonde-Ständet den 24 - -
Gtormägtigste Allernädigfte Lonung!
anledning af hoS Riksens Ständer wäckt Motion
med anmärkningar emot de nu gällande Författningar
om Lurendrägeri och Tullförsnillningsbrott,
stafwa Riksens Ständer tagit detta ämne under
öswerwagande; Och i betraktande af den olikhet
i bestraffning, som i, z och 4 §.§. i r:sta Artikeln
af Kongl. Förordningen den 6 April »799 stadga
emellan warors olofliga in- och utförande, samt dä
Riksens Ständer anse det Lurendrägeri och den Tullförsnillning
svin medelst oloflig utförsel föröfwawara
lika allmänt skadliga och straffwärda, som en
oloflig införsel, haswa de ho.6 Eder Kongl. Maj-t
welat i underdänighet hemställa det mätte z och 4 §.
§. i r Art. af oswanberörde Kongl. Förordning till
deras werkan förswinna och » mom. uti i §. af
samma Artikel och Förordning deremot tillöka- pa
sätt som följer.
''Eh»
sovs Den 24 Julli.
''Eho, som lönligen i Riket inför eller införa
later, säljer eller till salu haller, eller ock döljer gods
som till införsel är förbudet," eller inpracticerar der
gods som till införsel är tillåtit och ^således försnillar
Kronans Tull med flere godset alagde afgifter,
eller hemligen i Fartyg inlastar eller eljest söker olofligen
utur Riket föra sadana waror som till utförsel
öro förbudna eller som beträdes med sadan förbrytelse
i afseende pa gods, som är tillåtit akt utföras
eller med delaktighet i deka brott pa sätt Lagen i6r
Cap. r §. Mikgernings,Balken innehaller stall första
gången böta 50 R:dr om waran som likmätigt
4 Art. bör uppskattas ej i wärde uppgar till en sadan
tumma, men om waran gär till 52 R-dr och
derutöfwer, warans fulla wärde. Den som andra
gången eller oftare en sadan gerning föröfwar, pligt-
hwarje gang dubbelt eller ivo R:dr om waran
är under so R:dr i warde, men, om den till eller
öfwer R:dr är warderad, warans dubbla wärde;
Skolandes äfwen den, som sig härutinnan första
gången förbrutit, utom detta för Lurendrägeri
eller Tullförsnlllningsbrotk stadgade straff, när waran
gar till 50 R:dr eller derutöfwer, icke mera
anses wärdig, alt deltaga eller komma under omröstning
wid wal till sadane Publika förrättningar, som
bero af medborgerligt förtroende; Likaledes stall ock
den, som Borgerlig näring och rörelse idkar, derhän
andra gången till Lurendrägeri eller Tullförsnillningsbrott,
elier sadan delaktighet deruti som i denna §.
ör sagt, förwunnen warder, och waran gar kill eller
öfwer 52 R:dr, hafwa utom Böterne sin Borgerliga
rättighet och näring förlorat; sa stall jemwäl
straffet Ar dem, som tredje gången med Lurendräga
ri eller TullförsnillntngSbrott funnen warder, ehwad
Den 24 Julik. -009
det Lurendrägade eller Tullförsnillade godset da, stiger
till mycket eller litet, utom böterna, salunda skärpas,
att förbrytaren ställas för en påle pa Torg
att der 2:ne timmar stämmas; Ware ock i alla
sall da således Lurendrägeri eller tullförsnillning till
mer eller mindre wärde ar föröfwadt den Lurendrägade
eller Tullförsnillade waran förwerkad. Skolandes
dessutom Skeppare eller Styrmän, da oloflig
inlastning stett af waror ware sig till utförsel förbudne
eller ej, i begge dessa fall böta 66 R:dr z- ss.
Hwilket allt till Eder Kongl. Majus Nådiga pröfning
och Stadfästelse i underdånighet öfwerlännäs."
Riksens Ständer framhärda rc.
Utdrag af protoesllet, hållet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i örebro, den 24 Iulii iftrr.
S- D. ^ anledning af Wälloflige Borgare - och
Hed-rwärda Bonde - Ståndens beslut, rörande bestämmandet
af tider till Revisioners förrättande, innan
nästa Riksdag, öfwer StatS- Banko, och
Riksgälds-Werken, bestöt Högloft. Ridderstam och
Adeln, att deröfwer infordra sa wäi Stats- som
Banko - Utskottens utlåtanden, med anmodan, det
matte berörde Utstött, förslag till dessa Ncvisionstermmer
uppgifwet
supra.
Lx krotocolly,
Ar. 6. Lil vorstolxs.
m
-
soia Den -4 Julli.
Utdrag af protokollet, hältet hos Högloft.
Ridderskapet ^och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 24 Julli 1812.
S» D. Oöredrogs a n»o och biföllS Allmänna Beswärs
och.Economie-Utffottcts, den 2,:sta Julii pä
bordet lagda, Memorial, angående inskränkning af
den sa kallade Gardfarchandcln.
Ut supra. Lx krotocollo,
6. 8il verstolpe.
Utdrag af protokollet, hällit hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebto den 24 Julii »8 »2.
S- D. 8öredrogs a nyo och bifölls Allmänna Besmars-
och Economie- samt Lag, Utskottets gemensamma
Betänkande, angående ändring af Allmänna
Lagens stadgande i 24 Cap. s och 6 §.§. Byggninga-Balken,
att det ma wara öppet för hwar och
en delägare uti upprättade Brandstads, föreningar t
Landsorterna, att derifrån afsäga sig och inga i
Allmänna Brandförsäkrings - Fonden.
Ut suprs. Lx krotocollo,
6. Lilverstolpe.
Utdrag af protokollet, hältet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 24 Hulii >8l2.
S- D. 28id förnyad föredragning, återremitterades
till Bewillnings, Uttjksttet, atföljdt af
der
-
Den 24 Julki. sou
derwid gjorda anmärkningar, berörde Utskotts Betänkande,
rörande Charle Sigillate afgiften.
Ut supra. k!x krotocollo,
6. Lilverstolpe.
Utdrag af protokollet, häller hos Högloft.
Ridderftapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen t örebr-, den 24 Julli 1812.
S. D. ^emitterades till:
Srars - Utsksctet
Ett Memorial af Friherre Mannerheim,
Lars August, angående förestående af ett Län i
anledning af ?:de puncten af Konungens Nådiga
Proposition till Stats-Utskottet om Utrikes sälden
af den z Junii »812.
Ut supr». lTx krotocollo,
6r. Silverstolpe.
Utdrag af protokollet, hältet hos Högloft.
Ridderftapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
t örebro den 24 Hillri ig,?.
S. D. 3)iföll HSgloflige Ridderffapet och Adeln
Stats-Utskottets den sr Julii pä bordet lagda Betänkande
om Rik-gälds-ContoiretS enskildte samt desi
och StatS - Werkets samfäldte penninge-behof, till
grund för Bewlllningens bestämmande m. m. femte
Banko - Utskottets den 2g Julii pä bordet lagda i
anledning deraf afgifna Memorial, hwarsemte bestörs,
alt ofwanberörde Stats-Utskottet- Betänkan
-
2si2 Den 24 Julli
de, l afseende pa hwad Bewillningen rörer, skulle
med Bewillnings-Utskottet communiceras
Vt
supra. Lx ?rotoco1lo,
6. 8i Ivers tolpe.
Utdrag af protscsllck, hällit hos Häglof!.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 24 Juiri 1812.
S D. föredrogs a nyo Stats-Utskottets den 2;
fistledne pa bordet lagda utlåtande i anledning af
hos Högloft. Ridderskapet gsord anmärkning wid Ut,
skottets Betänkande vin Stuteri,Jnrättningerrs bibehållande
pa flyinge och Dahlby Konasgardar; och
blef samma Utskotts den -7 Julii pa bordet lagda
Betänkande öfwer samma ämne, bifallit med till,
lägg af de förklaringar berörde utlåtande innehaller.
Likaledes wid förnyad föredragning af Stats'
Utskottets den 2; Julli pa bordet lagda utlakande
öfwer de hos Högloft. Ridderskapet och Adeln gior,
de anmärkningar wid Stats - Utskottets Betänkande
of den 14 i denna manad, rörande Riksdagsmannen
Bruses fran Carlstads Län Memorial om befrielse
för Tackjerns-Bergslagerne fran Tionde-Tackjerns
afgiftens erläggande, blef berörde förra betänkande
af den 14 dennes bifallit med iakttagande af den
förklaring som i det sednare innefattas.
Vt suprr». Lx krotocollo,
6. Silverstolpe.
Ut,
Den 24 Julli. -v,;
Utdrag af Hrotocollet, hället hos Häglof!.
Ridderskapetoch Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 24 Iulii 1812.
S. D. Instämde Högloft. Ridderskapet och Adeln
i Walloch Borgare - Ståndets och det Hcderwärda
Bonde-Scandets beslut att at Expeditions. Utssotlek
uppdraga att författa underdånig ffrifwelse t il Kongl.
Ma,:t med anhållan, det Kongl- Maj:t i Noder täcktes
af de till Riksdags, kostnaderna anslagna finede!
lata anordna hyres - afgifternc för Riks- Ståndens
Klubbrum.
Vt supra. klx krotocollo,
6. 5i I v erst olpe.
Utdrag af protocollet, hällct hos Häglof!.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
j Arebro den 24 Iulii iZra.
S- D. §öredroaos a nyo och biföllos Stats, Utskottets
den 2; sistledne pa bordet lagda utlatanden:
i:o. Angående Arfwoden för Respective RiksStandens
samt Utskottens Secreterare och öfrige
Tjenstemän.
2:0. Angående Arfwoden för Herr StatsCommitzarien
Itzö delius och Öfwer - CommiSsarien
Ek.
Vt suprs. ^-x krotocollo,
6. Silverstolpe.
soi4 Den 24 Julik.
Utdrag af prstocollet, hället bos ^Zglofl.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro, den 24 Julik »812.
S- D. Ä^id förnyad föredragning af Banco, Utstottets,
den 9:de och iz:de Julik pa bordet lagda,
samt den i6:de derpaföljande aterförwista berättelse
om Banco-Werkets tillstånd och förwallning, jemte
det under den 2z:dje Julii af Utstottet afgifne utlåtande
innefattande upplysningar i anledning af de
wid betänkandet gjorde anmärkningar, blefwo BancoUtstottet
berörde Memorialcr af Ridderskapet och
Adeln godkände.
Ut supr». Lx protocollo,
6. Silverstolpe.
Utdrag af prstocollet, hältet hos HZgwörd.
Prest, Gtändet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den 24 Julli 18^2.
S. D- Ä)ed anledning af Stats,Utstottets nu fö,
rehafde och bifallne Financeplan, beflöt Prest,Ståndet
aninoda Stats-Utstottet att i det blifwande Reglementet
för Riksgälds - Contoiret förordna, att sedan
Riksgälds-Contoiret meddelt Stats, Werket förskott,
till ett lika belopp med den Contoiret bewiljade ökade
Discont,rättighet af 502,002 R:drl, bör i afseende
pa de Förskott, hwilka derefter komma i fraga,
förfars pa sätt 2 Mom. s:te §:n ?:de Art., af »8,0
ars Reglemente för Riksgälds» Contoiret, angående
förskott tili StatS»Werket, innehåller.
Ur supr». Lx krotocollo,
U. ^lmciuist.
Den 24 Julik.. 2015
Utdrag af prstocollet, hället hos Hogwörd.
Prest-Gtändet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den 24 Julli is,,,
S. D. ett sammanhang föredrogos a nyo Stats»
Utstottets, den 2 t dennes pa bordet lagde betänkande,
om Riksgälds-Contoirets enstildte, samt dest och
Stats-Werkets samfälldte Penniingebehof, till grund
för BewillningenS bestämmande', m. m. samt BancoUtstotkeks
infordrade, och sedan nästledne gårdag pa
bordet hwilande utlåtande, i de delar deraf som kunde
röra Banco, Werket; och blefwo berörde betankanden
till alla delar bifallne.
Ut supra. Lx krotocollo,
P U. Almguist.
Utdrag af prstocollet, hältet hos HZgwörd.
Prest, Ständet, wid Urtima Riksdagen i
örebro, den 24 Julli nZir.
S> D. §öredrogos a nyo och bifölloö Stats, Ut,
stöttets nästledne gårdag pa bordet lagde betänkan»
den angående:
i.o. Löneförbättringar pa Stat för ätstillige
Tjenstemän i General - Assistance, Contoiret samt
Waktmästare och Kammardrängar derstädes; och
2:0. Arfwoden för StatS-Commistarien Frödelius,
och Öfwer - Commikarien Ek.
Ut supr». Lx krotocollo,
U. älmqvist.
W
-016 Den S4 Julisa
Utdrag af Wallof!. Borgare - Ständets
protocoll, hållet wid llrtima Riksdagen
i Orebro den 24 Julik 1812.
S- D. 9wad Stats,Ukstottet tillstyrkt uti sitt afSisne
och nu ä nyo förcdragne betänkande rörande
af atstillige Swensta Handelshus fokt betalning för
4-8 st. Obligationer, hörande till de för Swensta
Kronans rakning i Holland och Brabant upptagne
Län, blef af Borgare - Ståndet bifallit.
Ot supra. Lx krotocollo,
Bergstrom.
klcörag af wällöf!. Borgare,Grunders prstocoll,
häller wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 24 Julli 1812.
S. D- ooredrogs a nyo och aterförwistes, i anledning
af stedde anmärkningar, Bewillnings/Utstottets
insände Förstag till ny Författning om stämplade
Pappers - afgiften.
Ot supra. Lx protocollo,
kerfström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Stän-ets protscoll,
hället wid Urtima Riksdagen t
Orebro den 24 Julik 1812.
S. D. 8örehades ytterligare Stats - Utskottets afgifne
betänkande om Riksgälds - Contoircts enstildta
samt dest och Stats - Werkets samfäldte Penningebehof
till grund för Bewillningens bestämmande
jemte Banko, Utstottets infordrade yttrande öfwer
de
Den 24 Julik. so»?
de deri förekommande Banco, Werket rörande ämnen.
Borgare-Ståndet fann för godt att gilla nemnde
Utlatanden, under det förklarande, akt Ståndet
ansäge detta bifall icke lägga hinder i wägen för
Ståndet, att framdeles under denna Riksdag yttra
sig, huruwida i händelse ester ett eller annat ars förlopp
det skulle wisa sig, att Stats-intrademe, jemte
den nu atagne Ordinarie och Extra Bewillning kunde
lemna någon tillgång utöfwer te bestämda anslagen,
detta öfwcrstott da ma leda till Bewjllningens
nedsättande eller till andra behof anwandas.
klt supra. Lx krotocollo,
I. ^s. Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Lsrgare-Sranders prsrocoll,
haller wid Urcima Riksdagen i
Orebro den 24 Julii 1812.
S. D- I-Iti ankommit Protocolls-lltdeag förmälde
Lag »Utskottet sig ej kunna widare utgöra wid den
af Herr Cvmmerce-Nadel Santesson wäckte och
den rz:de i denne manad härifrån ater remitterade
fraga om förpantning af Fast Egendom, sedan de
öfrige Stånden deruti sig utlåtit samt godkändt Utskottets
afgifne Betänkande; wid hwilken beskaffenhet
Ståndet fann för godt, att wid nämnde Betänkande
laka bero.
lUt supra. Lx krotocollo,
I. I. Lerjström.
Bihang.
N:s »27.
Ut
-
«oi8
Den 24 Julik.
Utdrag afwällofl. Borgare.Gtändets protocoll,
hället wtd Urtima Riksdagen i
Orebro den 24 Julik >312.
S. D. Ä8id förnyad föredragning biföllvs StatsUtstottets
Betänkanden, angående:
10. Acfwoden för Herr Slats-Commitzariea
Frödelius och Öfwer-Communen Ek;
2:0. Arfwoden för Riks - Stankens samt Utsköttens
Secreterare och öfrige Tjensteman; Och
z-o. Fullmägtiges i Riksgälds-Contoirets hemställan,
angående Löneförbättringar pä Stat för ätfkillige
Tjenstemän i General-Aksistance-Contoirct,
jemte Waktmästare och Kammardrängar derstädes.
Dt supra. Bx krotocollo,
Is. Bergström.
UtdraL af protocollet, hället hos Heder,
wärda Bonde-Gtänder wid llrtima Riksdagen
i Orebro den 24 Julik 1312-
S- D- 8öredrogs nu ater Stats. Utskottets sedan
förleden gårdag pa bordet lagde Betänkande, rörande
af åtskilligt Swenste Handelshus sökt betalning
för Fyra Hundrade Aderton stycken Obligationer,
hörande till be för Swensta Kronans räkning
i Holland och Drabant upptagne Ian; och blef
till alla delar af Bonde-Ständer antagit och godkändt.
Dt supra. Bx krotocollo,
6. Brinkman.
Ut
-
Den 24 Julik. 2019
Utdrag af protocollet, hältet hos Hederwärha
Donde.tztändet, wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 24 Julik 1312.
S. D, 2bid ytterligare föredragning af StatSUrstottetS
sedan sista Plenidag pä bordet lagdr Betänkande,
angående Löneförbättring pä S?at för ätffillige
Tjenstemän i General-Assistance-Contoiret
samt Waklmästare och Kammardrängar derstädes,
blef det till alla delar af Bonde-Ständer bifallit.
Dt supra. Bx krotocollo,
O. Brinkman.
Utdrag af protocollet, hället hos Hedeewärda
Bonde.Gtändet, wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 24 Juli» »8rr.
S. D. 26id förnyad föredragni^ af Stats, Utstörtets
sedan den 2» dennes pa bokdet lagde Betänkande,
om RikSgälds. ContoiretS enstilte samt delS
och Stats - Werkets samfälta penningebchof, till
grund för Bewillningens bestämmande m. m. jemts
Banco-Utskottets den 2Z pä bordet lagde, i anledning
deraf meddelte yttrande; fann Bonde-Ständer
skäligt, att till allt detta lemna desi bifall, underdel
af Wälloflige Borgare-Ständer med dest Bestut förenade
tillägg.
Dt supra. k!x krotocollo,
6. Brinkman.
-s2s Den 24 Julik.
Utdrag af protocsllet, hållet hos Heder,
wärda Bonde-Ständet, wid lirtima Riksdagen
i Orebro den 24 Julli 1812.
S. D- ^a Bonde-Ståndet nu ater löt sia föredragas
Lag- saint Allmänna Beswärs- och Ekonomie
Utstoltets sedan den 21 dennes pä bordel lag,
de Betänkande, om Brandstods-föreningars wer,
kan pa deltagande i Allmänna Brandförsäkrings,
fonden, blef det till hela desi innehåll af Bonde,
Stander bifallit.
Dt sugrg. Lx krotocollo,
6. Lrink.MLn. .
Utdrag af protocsllet, hältet hos Hede»-,
wärda Bonde»Gtandet, wid Urrin-a Riks,
dagen i Örebro den 24 Juiri 1812.
S. D. föredrogs a n»o Stats, Utstotkets den
-4 i denna manad afgifne Betänkande, femte det
i anledning af stedde anmärkningar den 22 dennes
meddelte ytterligare Utlåtande,, angående indragning
af Löningsfärmsner för f. d. Östgötha Cavalleri och
Adelsfanans Officerare, eller bibehållande af ena,
handa förmonev för de reducerade Officerarne wid
Lif. Gardet lill Häst och f. d. Swensta Gardesregementet;
och blef hwad Stats - Utstottet i detta
amne tillstyrkt af Bonde, Ståndet bifallit.
Dt sugrs, Lx krotocollo,
L. Lrinkman.
Ut,
Den 24 Julik. 2o2l
Utdrag af protocsllet, hältet hos Heder.
wäcda ^onde-Gtandet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 24 Julli 18^2.
S- D. Ää Stats, Utstottets den 14 k denna ma,
nåd afgifne Betänkande, i adledning af Kongl. Majus
Nådiga Proposition om nödwändigheten af en Stuteri-Inrättning
wid Flyinge och Dahlby Kongs,
gardar i Skane, m> ater föredrogs tillika med StatsUcstvttels
i anledning af stedde anmärkningar fran
Höglostige Rtdderstapet och Adeln afgifne ytterligare,
och sidan förledne gårdag pa bordet »agde Utlärande;
blef detta Betänkande, med de af Utstottet
til! desi förtydligande meddelte tillägg af BondeSrändet
bifallit, i den säkra öfwerrvgelse, att om
Kongl. Maj:t pä sätt Högwördiae Prest, Ståndet
önstadt, och hwarmed Bonde-Ståndet willig! in.
stämmer, i Näder täckes öfwerläta berörde Kongsgärdar
med den tillernade Inrättningen till Hans
Kongl. Höghet Kron - Prinsen, denna Inrättning
»cke allenast stall winna den fullkomlighet, att bade
tjenlige Beställare till Häst-afwelns befrämjande k
allmänhet och Hästar för Gcmenstapens behof wid
Cavallerierne derstädes mage wara att tillgå; utan
också Allmogen njuta den befrielse frän hittills, ut,
öfwcr desi rätta äliggande utgjorde Hjelpe-Dagswerken,
som Utstottet med den i thy förestagne under,
sökning affekt.
Dt 5upr». Lx krotocollo,
6. Lrlukman.
Ut
-
so-r Den 24 Julii.
Utdrag af protokollet, hållet hos Heder,
wärda Bondc.Gtändct, wid Urtima Riks,
dagen i Örebro den 24 Julii 1812.
S. D. ^rats-Utskottets sedan sista Plenidag pä
bordet lagde Betänkande, angående Hrfwvde för
Stats-Commisiarien Frödelius och Öfwer. Com,
niisiarien Ek, föredrogs ä nyo, och blef af Bonde,
Ständer bifallit.
Ut supra. kxkrotocollo,
6. klinkman.
Utdrag af protokollet, hältet hos Heder,
wärda Bonde-Grändet wid Urtima Riks,
dagen i (örebro den 24 Julii 1812.
S D. donde-Stander lat sig föredragas och till
hela desi innehall biföll Stats, Utfkottels den 22
dennes afglfne och sedan förleden gårdag hwilande
sörsiag till Arswoden för Riks, Ständens samt Utsköttens
Secreterare och öfrige Tjenstemän.
Ut supra. Lx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protokollet, hällit hos Heder,
wärda Bonde Ständet wid Urtima Riks,
dagen i (örebr» den 24 Juiri 1812.
S- D« Upplästes afskrift af det Protokoll, som
nästledne gärdag blifwit hållet wid Sammanträdet
af den Nämd, som äger att dömma huruwida HögSa
Domstolens Ledamöter gjordt sig förtjente att i
»eras wigtiga kall bibehallas; Och har wid omröst
nin
-
Den 24 Julli. 2»2z
ningen, sedan en Ledamot blifwit utlottad, 47 Ja
utfallit, och Nämden i fädan följd enhälligt bibehällik
samtelige Högste Domstolens Ledamöter wid deras
Embeten; hwilket till Expeditions »Ullkottets efterrättelse
härigenom meddelas.
Ut supra. Bx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protokollet, hältet hos Heder,
wärda Bonde-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 24 Julli 1812.
S.^D. de anmärkningar, som förekommit emot
Bewillnings-Utfkotlets sedan sista Plenidag hwilande
och nu ater föredragne förslag till Charte-Sigillate-Förordning,
skulle bcmälte Utskott erhålla del,
med anmodan, att sä fort möjeligt är, Utlakande
deröfwer afgifwa.
Ut supra. Bx krotocollo
O. Brinkman.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 26 Julik.
- - - - Prest-Ständet den 26 - -
ssss Borgare-Ständet d. 26 « «
« - - - Bonde-Ständet d. 26 , s
Riksens HZgloflige Ständers Gcars,Uc.
skorrs Betänkande, rörande Secrecera,
ren Jonas Löngrens ansökning, i af,
seende pä dest Wexel, Skuld till Riksgälds.
Lontoirec.
3)?cv anledning af det uppdrag Riksens Högloflige
Stander wid Riksdagen i Slockholm arén 1809
S024 Den 26 Julli.'
och 18 ro behagat lemna deras Stats-Utstött, att
emottaga, pröfwa och afgöra enskilde personers Bcswär
och Ansökningar uti Mai, hwilka röra NikSgälds
- Contoiret «samt General - Assistance-Contoiret,
har Secreterare» Jonas Löngren uti en till
Stats-Utstottec ingifwen skrift anfört, hurusom han,
förmedelst Grosthandlaren i Köpenhamn Christian
Larssens fallistement, rakat i en Wexel-Skuld till
Niksgälds-Contoirct, hwarpä annu aterstar en summa
af R:d. 5,679 is st. i7^r:st. Hamb. Banco, med
bera löpande Ser procents ranta; Och att Herrar
Fullmagtige i Riksgälds-Contoiret, i ömt betraktande
af det kanbara lidande, hwaruti Löngren
med Hustru och atta omyndige Barn skulle försättas,
om denna Contoirets fordran skulle utkräfwaS
efter den högre Cours, som warit och annu är pä
Hamburger Banco, åtskilligt gänger bewilsat Löngren
anstånd med den sammas betalande; Anhällandes
Löngren, det Riksens Högloflige Ständer,
med afseende pä dest bekymmersamma belägenhet,
samt wid öfwerwagande deraf att det ar Riksens
StanderS Riksgälds-Contoir, som äger fordringen,
och deras Bank, som utgifwer Sedlar, ställde att
inlösas med Svecle-RikSdalrar, hwilka äroiwärde
lika med Hamburger Banco Riksdaler, täckas tillära,
att han får liguidera dest i fraqa warande
Wexel - Skuld med Swensta Banco-Sedlar, Riksdaler
mot Riksdaler Hamburger Banco; men iden
vwäntade händelse sädont ej skulle bewiljas, Riksens
Högloflige Ständer dä täckas bestämma en lindrig
Cours, hwarestee liquiden ma werkstallas, samt
Löngren tillika lemnäs anstånd med betalningen,
intill dest han hinner fä rangeradt ett Län uti Publik
Casta till Skuldens betalande
Af
-
Den 26 Julii. 2025
Af Herrar Fullmägtigcs Protokoll och öfrige
Handlingar, har Utskottet inhämtat: AttRiksgäldsContoirel
ar »799 af Kongl- Ränte-Kammaren emot
betalning i Credit-Sedlar efter 75, 75r a 77 stillingars
Cours tillhandlat sig ätskillige af Löngren',
pä Grosthandlaren i Köpenhamn Christ- Larssen
dragne Wexlar; Och att sedan deste Wexlar
till ett sammanräknadt belopp af R:dlr 16,98?: 16.
— Hamburger Banco för nan — betalning med
protest återkommit, Herrar Fullmagtige, efter Kongl.
Stats-Contoirets begäran, lätit hos acceptantcn
Grosthandlaren Larssen, som derefter gjordt Cession,
utsöka betalning för Wcxlarne samt tillika affordrat
Löngren säkerhet för hwad som uti fulla
ersättningen af Larssens tillgängar kunde brista.
Genom Kongl. Swensta Beskickningens i Köpenhamn
wcrksamma och nitiska biträde hafwa också
utaf Larssens Concursmasta blifwit indrifne, och
pä särskilde tider till Riksgälds-Contoiret lefwererabe,
tillsammans R-dlr 18,140: 20. — Hamburger
Banco, och säledes, såsom ersättning af omkostnader
och ränta, R:dlr 1,157: 4. dito mynt utöfwcr
Wexlarnes sammantagne belopp. — Men sedan,
efter inkvmne underrättelse, nägot ytterligare
frän Larssens Concursmatzor icke syntes wara att
förwänta, läto Herrar Fullmägtige genom Lagsökning
utkräfwa af Löngren äterstoden af Contoirets
fordran, härrörande frän de emellan asbctalningSdagarne
beräknade och honom till last förde interesten;
Och i anledning hwaraf Löngren genom
Konungens Befallningshafwande öfwer MalmöhuLän
den 29 Nowember 1829 meddelade Utslag,
hwilket, enligt Kongl- Götha HosiRätts ProtocollsUtdrag
af den 4 Maj 1810, Löngren lätit winna
-
sorö Den 26 Julii.
na Laga kraft, blifwit alagd, att genast till Riksgälds-Conroiret
utbetala R:dlr ^,679: rz, ?. Hamburger
Banco, såsom älcrstäende ersättning för de
med protest återkomne Wcxlar, jemte ränta dera till
Sep för Hundrade om äret fran den rz April 1805
till dest full betalning sker.
Jemte det Löngren särskildt ställt Borgen för
hwad som kunde brista uti fulla ersättningen af
LarvsenS tillgångar, har Riksgälds-Contoiret under
den 27 Maj 1302 äswen wunnit inteckning,
som dea 5 Mars inio finnes wara förnyad, uti
Löngrens fasta Egendom, Utsockne Frälse-Hem
manet
N:o 2 Ett halft Mantal och N:o 17 Ett
ättondeeels dito Stäswie, belägne i Malmöhus Län;
Warandes förstnemnye Hemman wid dera den 20
Julii 1810 förrättade »värdering efter den uti Kongl,
Brefwet den sr Julii 1752 föreskrefne Methode
urpstattadt till Sjutton Tusende Fyra Hundrade
Femno Nio Riksdaler, 34 tz. 8 r:st. Banco; Äfwensom
med wederbörligt Gravations - Bewis är
styrkt att defie Hemmansdelar, icke äro beswärade
med någon äldre inteckning, än blott den Kongl.
Carolmsia Acadcmicns i Lund Cafia erhållit för ett
derifrån meddelat Län af Ätta Hundrade Trettio
Tre Riksdaler 16 st Riksgälds-Sedlar.
Uppå Löngrens gjorde Ansökningar, hafwa
Herrar Fullmägtige af sörekvmne skäl, men förnämligast,
med afseende pa den höga Wexel-Coursen,
som alltsedan är 1810 städse warit Noterad, bewilljat
Löngren anstånd med betalningen af den genom
Konungens Befallningshafwandes ofwanberörde
Utslag bestämde ersättnings-Summa, och senaste
gången den - nästledne Marö, pa zme mänader;
Wid hwilket tillfälle Löngren deponerat Fem Hundrade
Riksdaler Banco. Wid
Dea 26 Julli. 2027
Wid öfwerwagande af hwad salunda förokrmmit;
Och da Secreteraren Löngren anhällir icke
allenast om ytterligare anstånd med betalningen af
befi Wexel-Skuld, utan och alt sa liguidera den
efter samma beräkning, af en lindrigare os» annan
Cours, an den gangbara. har Staw - Utskottet,
enär ststnemnde del af Löngrens ansökning har
till föremål, att nu i förwäg fä stadgat ett sadant
willtor för liquiden, som, i händelse, det af Utskottet
bewllljades, troligen skulle leda till minskning uti
den betalningsrärtighet. Riksgälds-Contoiret genom
ett Laga kraftwunnit Utslag blifwit tillerkänd, fun,
nit betänkligt, att, med anledning af det Utikottet
kemnade uppdrag, i afseende pa enskilde personers ansökningar,
uti en sa beskaffad fraga fatta ett beslut,
hwilket i mer eller mindre matto wore bifallande. —
Men som flere omständigheter sig företett, hwilka
hos Riksens HLgloflige Ständer torde werka benä,
genhet, att genom någon jemkning i Coursen lätta
Lön gr ens betalningsskyldighet, har Utskottet trott
sig böra Ansökningen i hela befi widd Riksens Höglvflige
Ständers eget bepröfwande »vördsammeligen
underställa, och hwarwid Utskottet äfwen får yttra
sina tankar.
Lika med Herrar Fullmägtige, har Utikottet
ansedt Riksgälds - Contoirets säkerhet wara sa tillräckeligen
sörwarad genom den wundne inteckningen,
att, i afseende hära, nägot hinder ej synes böra mäta
för det anstånd med betalningen, som Riksens
Högloflige Ständer skulle finna för godt, att Löngren
bewillja. — Och beträffande Lönqrens tillika
gjorda anhållan, att fa liquidera befi skuld efter
beräkning af en lindrigare och annan Wexel, Courän
den gängbara, sa förekommer härwid- Att Con
tvi«
-
2028 Den 26 Julli.
tomts fordran för de med protest återkomne Wexlar,
utgiorde är 1799, dä liquiden författades, med inberäknande
af Wexel.-ranta och Protest »kostnader,
en Summa af R:d^r 17,57;: Hamburger Banco;
hwaremvt Contoim redan fatt uppbära R:d. 18,140:
20 — i samma mynt, sä att LöngrenS annu
återstående skuld endast härrörcr ifrån beräknade interehen,
och dä dcsie interesien tili största delen upplupit
under en tid, dä Contoiret marit i tillfälle att
förse sig med andra Wexlar i stället för de protesterade,
till en lindrigare Cours, än den hwartill
sistnämnde Wexlar blifwit stutade, har Utskottet ansedt
billigt, att när fräga nu endast är om en Contoirels
räntefordran. Löngrens bttalningsskyldighct,
i anseende till Cours-beräkningen pä nägotsätt
warder lättad; bwarföre och Utssottet welat förestå,
att Löngren erhåller anständ till detta ars stut med
betalningen^ af desi ssuld, och till hwilken tid den
samma, sä till Capital som upplupne och widare
uvplöpande räntor sär liquideraS i Swensst Bancompnt
efter Femtio Twä (52) ssillingar för En Riksdaler
Hamburger Banco, swarande mot den Cours
i Credit-Sedlar, hwarefter Wexkarne är ,799 blifwit
saide. — Men derest Löngren skulle försumma
att den hdliom äliggande oetalningsssyldighet
inom en sadan föressrefwen tid fullgöra, kommer fordringen
att genast derefter hos honom utsökas, enligt
Konungens Besallningshaswandes Utslag; hwarwid,
och i händelse Contoiret skulle nödgas, att, i
anseende till bristande tillgäng pä Wexlar pä Hamburg,
emottaga sin betalning i Swensst Bankomynt,
den Cours, som i Stockholm warit Noterad
pä Hamburg näst för den tid, dä betalningen erlägges,
kommer att till grund för lehidén antagas.
Den 26 Julli. 2029
En Ledamots särskildt yttrade mening bifogas,
örebro den -z Junii 1312.
MHöglofl. Ridd. och Adelns Pa Högmörd. Presi-StänLedam.
magnar, dets Ledam. magnar
Larl bjorner. IbuäviZ körner.
Pä Wälofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stan-ets
Ledam. magnar, dels Ledam. magnar,
^näersLOn.
6. lunelias.
Urdrag af prorocoller, hållet hös Riksens
-Högloflige Gränders Stars Ucst^occ wid
sammanträde in pleno -. 29 Jurrii 1812.
S. D. -^err Grosihandlaren Malm anförde:
"Dä det är endast pa Herr Secreterare» Löngrens
egen begäran, som liquidcn öfwer de iftägawarande
hans med Protest för non betalning återkomne
Wexlar uti flere är blifwit uppskiuten, kan
jag ej sinna annat an att det är sig sjelf 06) ingen
annan som han har att skylla för den förlust i Cours,
hwaröfwer han nu klagar. Och dä genom Riksgälds»
Contoirets Herrar Fullmägtiges foglighet emot
Herr Secreterare», han hela länga tiden blifwit och
ännu är bibehållen wid sin Landtegendom, och denne
genom förändrad conjunctur fatt ett flerdubbelt
warde emot hwad den ägde för flere är sedan dä
Wexlarne återkomma, kan jag äfwen ej sinna annat
än att Herr Secreterare» derigenom har full
ersättning för sitt förmenta lidande. Jag kan Medes
ej medgifwa nägon ytterligare afskrifning, hellst
Staten äger full.säkerhet för Herr SecreterarenL
soza Den 26 Julik.
skuld, Utan mäste jag pästä, att liqulden Störes efter
72 still,ngars Banco Cours pa sätt afdelningen fök
Riksgälds, Werket pa goda stjäl förestagit;" Och
stulle detta yttrande, enligt Herr Malms derjemte
gjorda begäran bifogas Utskottets Betänkande till de
Respective Riks, Standen. Är och dag som föreffrifwtt
star.
kx krotocollo,
L. I' anelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 27 Zulik.
- - - Prest-Ständtt dcn 27 -
- , - Borgare-Ständet d. 27 - -
» « - Bonde-StSndet den 27 - -
wördsamt Memorial!
kinder den r? och 20 sistledne Juni, haswa 2:ne
särstillde Memorialer blifwit remitterade fran Hederwärda
Bonde, Ståndet till Riksens Högloft» StändcrS
Allmänna BeswärS-och Economic-Utstott: Det
ena af Riksdagsmannen Pehr Larsson fran Calmare
Län, derutinnan han, sa wal som Vice Talemanncn
Ion Jonsson, uti dest, rörande Ekestogarne
kngifne Memorial yrka, att sedan genom
Kongl. Förordningen af ar 1809 Jägeri,Slaten för
det masta blef stiljdt fran befattningen och tillsynen
med Skattemannens steg och agor, Ekestogarne under
dest ward i det närmaste blifwit uchuggne, och
tillsyn endast dera, samt a BoställSstogarne enligt
1805 ars Kongl. Skogs, Ordning, Jägeri-Betjeningen
tillhör, denna Tienstemanna, Corps matte
saftm onödig och förtryckande, afstassas, och alt
Riksens Hösloflige Ständer wilie derom hos Kongl.
Den 27 Julli. Lo;i
Maut göra underdånig hemställan: och det antra
af Riksdagsmannen Abraham Larsson fran östergöthland,
som med grund af egen erfarenhet och stadgad
öswertygelse, att genom fördelning af samlallige
ägor, desamma, ware sig skogs eller inagor, med
mera omtanka bade stötas och wardås af enffillda
ägare, än da de bero as siere agares behandling,
och hwad Allmanningarne angör af Jägeri,Slaten,
yrkar att de sa kallade Härads, Allmänningar maire
blifwa Häradets Socknar emellan fördelat pa det
sätt, att om någon Sockn inom det Harad, som
njuter Skogs, understöd as sa kallade Härads-All,
männingar, tillika stulle wara med egen SockneAllmänning
försedde, densamma icke matte komma i
större åtnjutande af Harads-Allmänningar, än akt
den, med beräkning af den innehaswande SockneAllmänningen,
blifwer ttklottig med de öfrige Sock,
narne i Häradet efter Hemmantalet.
Defte Memorialer, såsom med bwarandra uti
nära gemenskap, har Utskottet trodt sig böra l etc
-sammanhang öfwerwäga, och de deri wäckte frågor
pä en gang afhandla.
Hwad således först angar Abraham Lars.
sons yrkande om Härads, Allmänningarnes förde,
lande, sa har der a ena sidan icke kunnat undfalla
Ulstottet, akt de sa kallade Harads, Allmänningar,
i grund sa wal af aldre Författningar, som 77 §.
uti 1809 ars fastställde Regeringsform ärv Kongl.
Mast och Kronan tillhörige, och sta under Kongl.
Majtts och Riksens StanderS gemensamma dispo,
sition, och a den andra, att erfarenheten fullkomli,
gen besannat, akt defte, jemte öfrige Krono-Skogar,
oaktadt Författningarnes föreskrift och den noggrannaste
tillsyn af Kongl. Majus Befallnmgshafwande
samt
2ozs Den 27 Julik.
samt Jager!/Staten, arv i märkeligt aftagande,
utan att under tiden wasendteligen hafwa uppfylldt
de ändämal, som med deras begagnande till nödwändige
behof för stoglöse Hemmansägare förnämligast
äsyftats; äfwensoni Utstottet med enahanda erfarenhet
förenat den stadgade öfwertygelsen, att sädane
Statens tillhörigheter icke närma det mål af
allmän nytta genom bade uppodlingar ost) skogsmård,
innan de inga uti enskilde personers ägo.
Pä deke grunder och med åberopande af 34 §.
uti rttro ars fastställde Riksdags,Ordning tror Utffottet,
med i sa matto lämnar bifall lill Abraham
Larssons förberörde yrkande, sig böra tillstyrka
Riksens Högloflige Ständer, att inför Kongl. Masit
nedlägga den underdåniga önskan, att, sedan de Hemman
hwilkas ägare till äfwentyrs a något ställe kunna
wisa, att wid deHe Hemmans skattläggning Härads-Allmänning
till understöd för dem warit räknad,
blifwit berättigade att under full ägande rätt
och utan lösen njnta en sadan paräknad förman till
godo, Krono, och Boställs, Hemman blifwit bibehall,
ne wid den rättighet dem jemwäl a sädane Lägenheter
kan wara förunnad, och af dem begagnad samt
de a stikå Allmänningar befintlige ffattiagde Hemman
fatt deras nödiga andel i Allmänningar, utan
skattelösen afskilljt och afrösad, de sä kallade Härads»
Allmänningarne matte delas och till stärte sörsäljas,
med beräkning af Sockne, Allmänningar, der sadane
tillika inom Häradet finnas, nied förmans, eller
options-rätt till sadan skattelösen af de Hemman i
Häradet, som as Harads-Allmänningen niutit understöd;
och da Utskottet icke kan inga i pröfning af
de sarstillde omständigheter och behof, som pä olika
mer kunna inträffa »ch föranleda lill still/aktiga
-run
-
Den 27 Julis. 2ozz
grunder för ffattelöse-stillingens bestämmande, tror
Utskottet det wara särrast att Riksens Högloflige
Ständer vfwerlämna till Kongl- Majus Egen Nådiga
pröfning, att derom efter omstandigheterne förordna,
hwilken lösen Utskottet likwäl i allmänhet anser
böra blifwa i likhet med hwad om lösen för recognitions-Skogarne
i Riket blifwit stadgat, da
Kongl. Masit lärer täckas löta svaga och inskränkta
Hemman njuta den skäliga lindring uti lösestillingen,
som med deras bestånd finnes öfwerensstämmande
ej mindre än i öfrigt Nadigst förordna om
»verkställigheten häraf.
Beträffande sedermera fragan om Jägeri,Starens
upphörande, sa emedan ä ena sidan den befattning
med Skattemanna-Skogarne, Jägeri, Betjeningen
i äldre tider haft genom den friare disposition
af sadane Skogar, som Krono, Skatte-Bonden
tid efter annan blifwit förunnad, uti märkelig
matto minstat denna Emdetsmanna-Corps göromål,
och ä den andra en ännu »vidsträcktare inskränkning
derutinnan inträffar om Riksens Högloft.
Ständer bifalla denna Utskottets tanka, rörande Harads,
Allmänningarnes försäljande till skatte, sa wal,
som hwad Utstotket tillförene angående Krono.-SkatteBondcns
friare disposition öfwer Eke-Skogarnetillstyrkt,
06) Kongl. Mant i Nader täckes gilla deka
beslut; anser Urstottet sig böra tillstyrka att Riksens
Högloflige Stander underdänigst anhälla, det Kongs.
Maut Nadigst täckteS fästa befi uppmärksamhet pä
den förminskning i göromalen och tillsynen, som för
Jägeri, Staten i ofwanberörde matto inträffar, samt
åtminstone i mohn deraf minsta antalet af Embets,
vch Tjenstemän utaf denna Stat, sä wida aenom
annorlunda Nadigst tillförordnande, uppsigt ä de fa
Bihang. N:o "8. ofri
-
ssz4 Den 27 Julli'
öfrige Krono-Skogarne, Kongl. Mant icke skulle k
Nader finna för godt, att Jägeri-Staten till StatsWerkets
förman efter Tjenstemännens död eller befordran
framdeles helt och hållit upplösa; dock warder
detta Riksens Högloflige Ständers widare vmpröfwande
»vördsammeligen öfwerlämnat.
Riksdagsmannen Jonas Nilssons fran Södermanland
särskildta tanka, i detta ämne warder
härhos pä begäran bilagd- Orebro d. 25 Julii iZrs.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-StändetS
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
Jod. U. 6^11enbor§. L. v. llosenstein.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständets
Ledam. wägnar, dets Ledam. magnar,
krääln. Olok Lrulin.
Utdrag af protocollet, hället hos högloft.
Riddcrstapet ^och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Mrebro den 27 Julii 1812.
S D. ^öid förnyad föredragning biföllos följan,
de 2:ne den 24:de dennes pa bordet lagda BetänkandenfränStats.
Utst., det ena angående sökt betalning
för 418 stycken Obligationer, hörande till de
för Swensta Kronans räkning i Holland och Bråbänk
upptagne Län; och det andra angående Löneförbättringar
va Stat för ätstillige Tjensteman t
General - AsMance - Contoirek samt Waktmästare
och KammardrälMk derstädes.
Ot sugrs» Lx krotocollo,
/V, L. Lil vers tolxe^
Den S7 Julik. S0Z5
Utdrag afprotoesllet, hället hos HZgword.
prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen L
wrebro, den 27 Julii r8is.
S. D. kemnade Prest - Stander sitt bifall till
Stats Utskottets den 2; dennes pa bordet lagda
Betänkande», rörande
no.
Af åtskilliga Swensta Handelshus sökt
betalning för 418 stycken Obligationer, hörande till
de för Swensta Kronans räkning i Holland och
Bradant upptagne Län.
2:0. Arfwoden för Riks-Standens samt Utskottens
Secreterare och öfrige Tjenstemän.
Or supra. Lx krotocollo,
^f. O- Almguist.
Utdrag af protoc-llet, hältet hos HZgwZrd.
prest-Ståndet, wid Urtima Riksdagen i
Arebro, -en 27 Julii »312.
S. D. Allmänna Beswärs- och Economie-UtffottetS
den 2i innewarande Julli pä border lagde
Memorial, rörande den af Utskottet afstyrkte fräga,
vm inskränkning af den sa kallade Gårdfari-Handeln,
blef af Prest-Ständet gilladt.
Ot supra. Lx krotocollo,
I. O. ^ 1 rnHUis t.
Utdrag af prstocollet, häller hos HZgwärdPrest-Ständet,
wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den 27 Julii l8»2.
S- D. ^!6ld förnyad föredragning af Wällsflige
Borgare-Standeis pa bordel hwilande Protecolls
*;
Ut
20^6 Den 24 Juli»
Utdrag af den i8:de i denna manad, af innehall,
att uti 2:dra §. Riksdags-Beflutet, bland skälen
lil! de beslutna förändringarne i Tryckfrihets-Lagen
borde upptagas, att de äfwen warit föranledde
af de inom Riks, Gränden gjorde anmärkningar
wid Constitutions-Utskottets wid Urtima
Riksdagen 1810 i detta ämne uppgifna förslag;
beM Prest-Ståndet, att om berörde tillagg
sig med Walloflige Borgare-Ståndet förena; och
ansag Ståndet derjemte wid den blifwandenya Redactionen
af berörde §. böra följas samma ordning,
som uti Constitutions-Utskottets Memorial, rörande
detta amne bliswit iakttagen.
lUt suxrs. Bx krdtocollo,
I. kl. Almguist.
Utdrag af protscollet, hället hos ^sgwLrd.
Prest-Ständek, wid Urtima Riksdagen i
Örebro, den 27 Imil »312.
S-D. Instämde Prest-Ståndet uti Walloflige
Borgare-Ståndets, genom nu uppläste Protocolls,
Utdrag af den 23 dennes, mcddeldke anmodan till
Expeditions-Utskottet, att författa underdånig Skrift
weise till Kongl. Majtt, med anhållan, det Kongl.
Majit i Nader täcktes af de till Riksdaqskostnaderne
anflagne medel lata anordna Hyres, afgisterne
för Riks-Sländenö Klubb-rum.
Dt »uxr». Lx krotocollo,
kl. ^lmguiit.
Den 27 Julik. 2HZ7
Utdrag af protscollet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Gtändet, wid Urtima Riks?
dagen i Örebro, den 27 Julli 1812.
S. D- ^om Constitutions - Utskottet annu icke
beswarat Bonde-Ståndets Nemifler af den 27 April;
i anledning af Justitie,Ombudsmannens Berättelse,
i hwad den innefattar Konungens ratt att göra Nåd
för adömde Böter; och af den z Junii, uppå Riksdagsmannen
Eric Swens sons fran Bohus Län
Motion, om tillagg i Justitie - Ombudsmannens
Justruction för befordran af Allmänna Arendcrs styndesamma
flut; Sa skulle wälbemälte Utskott anmodas,
att med defl Utlakande, sa öfwer det ena som
andra ofördröjligen inkomma.
klt 5Ugra. Lx krotocollo»
6. klinkman.
Utdrag af protscollet, hället hos Hederwärda
Loilde-Ständet. wrd Urtima Riksdagen
i Örebro, den2? Julli r8l2°
S- D. ^ i Walloflige Borgare-Ståndets, genom
meddelt Protocolls-Utdrag af den 13 i denna
manad, beslutade rättelse i Expeditions - UtskottetS
Redaction af Riksdags, Beflurec, i hwad det innefattar
Tryckfrihets, Lagen, förenade Bonde Ståndet
sig sa mycket hälldre, som uppmärksamhet genast
dera blifwit fästad, men icke först af detta Stand
welat framställas, att de af Riks-Scänden under
denna Riksdag gjorde anmärkningar blift
wit ibland stalén till denna Lagförändring, uteslutne.
-szs Den 29 Julik.
ne, ehuru i Constitukions - UtssottetS Betänkande
crberopade
suxrs.
Lx krotocollo,
6» LrinIcmLn.
Uppläst hos Ridd. och Adeln ben 2y Julik.
- - - Prest - Ständer den 29 -
- - s Borgare-Ständet d. 29 -
- - » Bonde-Srändet den 2y -
Stormägkigste Allernädigste Lsnung!
Eedan Riksens Ständer, i anledning af 24 K.
Rusdags-Ordnmgen, samt af de fran Herr Landt,
Marskalken och Talemännen uppgifne Förslag, fastställt
de Arfwoden för Riks-Standens och Utskottens
Secreterare och Cancellie som emot görvmalens
wigt och mängd funnits swarande, fa de hos Eder
Kongl. Maj-t r underdånighet anhalla, att utbetal,
rangen af deha Arfwoden ma i Nader anbefallas,
utaf de till Niksdagskostnadernas bestridande an,
slagne medel, enligt följande uppsatts:
För Riddarhus-Secreteraren och Secreterarne
i Preste- och Borgare-Sländcn, R:d. tz.
hwardera — — — — 50c» —
F>r Bonde-Ståndets Secreterare — 800 —
För i Notarie i Prest-Ståndet — Zoo —
För r dito i Borgare-Slandet — 302 —
För 2 dito i Bonde-Ståndet, hwardera §02 —
För 2 Förste Cancellister hos Nidderska,
per och Adeln, hwardera — 300 —
För
Den 29 Julik..' -»zs
R:d. st.
För 2 Andre Cancellister hos Ridderssa-^
pet och Adeln /hwardera
För 2 dito hos Prest-Slandcl — - 2so —
För 2 diro hos Borgare-Ståndet — i
För 4 dito hvS Bonde. Ståndet — )
För Hemliga Utskottets Secreterare — 200 —
För 2 Cancellister, hwardera — 83 r6
För Constitulions,Utskottets Secreterare zo-r -  För z Cancellister, hwardera — »33 16
För Stats-UtlkottetS Secreterare — 5^0 —
För Secreteraren wid Nikegälds - Afdel,
ningen — — — 4°o —
För i Kammererare — z;° —
För 7 Cancellister, hwardera — ico —
För Bewillnings-Utskottets Secreterare 4 » —
För 2 Notarier, hwardera — 202 —
För 6 Cancellister, hwardera — — iz; 16
För Lag - Utskotters Secreterare — zoo —
För 2 Cancellister, hwardera — izz »6
För Allmänna Beswars- och Ekonomie,
Utskottets Secreterare — — 400 —
For 2 Notarier, hwardera — 200 —-
För Skrifwarehjelp för hwardera sc> —
För Expeditions-Utskotlets Secreterare 452 —
För 2 Cancellister, hwardera — 150 —
För Skrifwarehjelp, hwardera — —
För det Särskildta Utskottets för Pahevo,
lance-fragan Secreterare — iso —
För i Cancellist — — — 8z r6
För UtssottetS till upptagande af twistige
frågor emellan Riks-Standen Secreterare 200 —
För 1 Cancellist — — — rzz r6
För
so4» Den 29 Julik.
R:d. fi°
För Utstoktets för Conscription.frägan, r
^ Cancellist — — " — 8z 16
För tre Waktmästare, en wld hwardera
af de Särssildte Utskotten, hwardera zz 16
Detzutvm fa Riksens Ständer i underdånighet
anmäla, att bland de twenne Cancellisterne wid LagUtskottet,
en sednare blifwit antagen, hwilken
Riksens Ständer bewilljadt Traetamente i likhet
med de öfrige Utskottets Cancellister af 2 R:dlr
Banco om dagen, räknadt fran och med den förste
sistledne Junii.
Riksens Stander framhärda re.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 29 Julli»
----- - Prest-Ständet den 29 » -
- - - - Borgare-Ständetd. 29 - -
- - - - Bonde-Ständetden 29 - -
Stormägtrgste Allernstdigste Ronung!
^,ll underdånigt sivar uppå Eders Kongl. Maj.-ts
till Riksens Ständers Stats-Utskott asiätne Nådiga
Proposition af den 5 sistledne Junii, rörande förwaltningen
af de i Skane belägne Kungsgärdarne
Flyinge och Dahlby, fa Riksens Ständer i underdånighet
meddela deras yttrande.
Riksens Ständer hafwa inhämtat, att da fran
äldre tider warit nödigt ansidt, att i Skane underhålla
en Stuteri-inrättning, samt denna ort dertill
i synnerhet är tjenlig, sa hafwa ock Kongsgardarne
Flyinge och Dahlby tid efter annan warit till sadan
afwel begagnade, intill desi Riksens Ständer wid
rFoy
Deu 29 Julik- 2O4D
1809 och l8rc> arens Riksdag beslutade, att Stuteriet
derstädes skulle upphöra, och lägenheterne, före
delte i lotter, a nyo ut-arrenderas, sedan undersökning
warit anställd huruwida de tils deras brukning,
ansiagne Dagswerken kunde umbäras, samt till
hwad belopp den af sista Arrendatorer:, HofiStallMästaren
Grefwe Frölich yrkade ersättning för kostnader
till Kungsgardarnes och Stuteriets förbättrande
borde bestämckas.
I afseende pä befunnen tilltagande brist pa Hastar
bade för Landkmannens och Eavalleri»Regementernes
behof, hälst införseln deraf fran Utrikes
Ort nästan upphört, inse Riksens Ständer nödwändighelen
af att Hästafweln genom en Stuteri-inrättning
befrämjas. Pa sadan grund fä Riksens
Ständer i underdånighet öswerlämna Kungsgärdarne
Flyinge z^dels och Dahlby 4/F.dels Mantal,
till Eders Kongl. Masits Egen Höga disposition,
att till Stuteri-inrättning anwändas pä sätt för ändamälet
nyttigast finnes.
Riksens Ständer sä endast derwid i underdånighet
foga följande önskningar: ,
i:o. Att ett större antal Beställare, an Stuteriet
enskildt tarswar. mä derstädes underhällas till
befrämjande af en allmänt god Hästaswcl i Södra,
delen af Swerige.
2:0. Att i afseende pä skiljaktigheten af de twenne
flags Dagswerken, som till desia Kungsgårdar
warit utgjorde, enär en del, såsom owillkorligt åliggande,
grunda sig pä ordentekga.Contracter, endel
deremot stola tillkommit genom friwilligt åtagande.
Eder Kongl. Masit täcktes genom wederbörlig undersökning
läka utreda förhällandet, samt läka dem
fom dertill icke aro förbundne, tillgodonjuta den be
-
2042 D'en -9 Julik.
frielse frän utgörandet deraf, som de kunna assa,
och hwartill de finnas berättigade; och torde sedermera
de Dagsverken, som tillhöra ifragawarande
Kungsgårdar, blifwa erforderlige att äfwen hädanefter
in natura utgöras, sa lange och intill dess Eder
Kongl. Mant kan finna utwäg, att Allmogen derifrån
fritaga.
z:o. Mt till bestämmande af den ersättning
Hof-Stallmästaren Grefwe Frölich kan tillkomma,
för uppgifne kostnader wid Flyinge och Dahlby,
Eder Kongl. Maj:t täcktes med forsta lala i Laglig
ordning förrätta undersökning, hwarwid den Syn,
som höllö wid Grefwe Frölichs tillträde af dessa
Kungsgårdar kommer att tiena till ledning och rättelse;
och anse Riksens Stander, att Stats-Merkel
ma godtgöra hwad Grefwe Frölich tilläfwentvrs
kan hafwa, utöfwer sin örliga ssylldighet, till
Gördarnos bättre häfd och nödiga byggnad nedlagt.
Riksens Stander framhärda re.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 29 Juli,'.
- - Prest-Ständct den 29 - -
-- - Borgare-Ständet d. 29 « -
- - Bonde-Ständet d. 29 - -
Gtsrmägtigste Allernädigste Lsnung!
^)a Riksens Ständer wäl icke anse sig kunna understödja
den af någre Riksdags - Fuilmägtige fran
Gottland utträde önssan, om Spannemölö-Magaziners
anläggande derstädes genom Allmänna Magazins-Dircctionens
försorg, fa likwäl Riksens Ständer
i anledning häraf inför Eders Kongl. Maj:t nedlägga
den underdäniga önssan, att i anseende till
möj
-
Den 29 Julik. -04Z
ligen inträffande mlsswäxt pa nemnde O och hindrad
communication med Fasta Landet, Eders Kongl.
Majit Nadigff mötte täckas till understöd för Gottlands
Jnnewanare uppdraga Dess Befallningshafwande,
att genom tjenliga och tidiga föreställningar
uppmuntra Oos Jnnewanare, att anlägga fa kallade
Socken - Magaziner såsom den enda utwagen^till
hjelp wid inträffande Spannemalsbrist.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 29 Julik.
- - Prest - Ständet den 29 - ,
- - Borgare-Ständet den -.9 -
- - Bonde-Stänget den 29 - ,
Stsrmägtigste Allernädigste Lsnung!
3 anledning af wäckt Motion om fördelarne deraf,
att Wisby Stad blefwe med Nederlagsfrihet
försedd, fa Riksens Ständer, som finna en sadan
Författning uti 42 Mom. Z4 §. af Riksdags-Bestutet
den 2 Ma> 1810 redan i underdånighet tillstyrkt,
med åberopande häraf underdanigst anhälla,
att Eber Kongl. Majit täcktes fast^Dess Nådiga
uppmärksamhet pa hwad Riksens Ständer salunda
i underdånighet önssat.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 29 Zulir.
. - - - Prest-Ständct den 29 - --
- - - - Borgare-Ständet d. 29 - -
- - - - Bonde-Ständck den 29 - °>
Stormägtigste Allernadigste Lsnung!
Eders Kongl. Majit fä Riksens Ständer i
un
-
2044 Den 29 Julli.
underdånighet anmäla, att de utöfwat ^en rättighet
ioz §. Regeringsformen och 64 §. Riksdags,Ordningen
dem tillerkänner, och utwäldt en Nämd, genom
hwars omröstning enhälligt blifwit förklarade,
att Högsta Domstolens samtelige Ledamöter äga
Riksens Ständers förtroende, och böra wid deras
Mor bibehallas.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 29 Julik.
----- Prest - Ständet dc« 29 - - ,
- - - - Borgarc-Ständet d. 29 - - ,
» - - - Bonde-Ständet d. 29 » - -
Stsrmägigste Allernädigste Lonung!
afseende pä den af flere Riksdags-Fullmäg,
tige fran Tackjerns-Bergslagerna gjorda framställning
af Bergsmans-handteringens betryckta tillstånd
och behof af lättnad i Letz bördor, och derwid särdeles
blifwit yrkad este.gift af io:de, TackjernsSkatten,
hafwa Riksens Ständer, som ej funnit
med Statens behof förenligt, att bifalla någon eftergift
af dcni.a Skatt, likwäl welal hos Eder KonglMast
i underdånighet anhalla, det till beredande af
mera lätthet för Tiondegiswarna att, derest de finna
det förmvnligare att helldre tili sig lösa, än in
natura utbetala Tionde, Tackjernet, wederbörandc
maga undfå Nådig befallning, alt wid ärliga Tiondejerns
- Taxans upprättande i möjeligalle matto
iakttaga, att den icke öfwerffrider de i Orten da
gängbara TackjernspriS; hwarlill Riksens Ständer
i underdånighet fa utbedja EderS Kongl. Majus
Nådiga föranstalltande
Riksens
Ständer framhärda rc.
Upp
-
Den 29 Julik. -045
Uppläst hos Ridd. och Adeln den -9 Julik.
----- Prest-Ständet den 29 - -
------ Borgare-Ständct d. 29 - -
- - - - Bonde-Ständet den 29 - „
Stormägtigste Allernädrgste Lsnung!
^a wid den här i Orebro sist hällne Riksdag blef
widtagit, att enär icke lägenhet fanns, att till Klubbar
ät Riks, Ständen upplåta rum i något af Kronans
hus, hyran för de rum som dertill anwä ndas
af Stats-Werket, räknadt bland Riksdaqsko'stna,
derna, skulle erläggas, hafwa Riksens Ständer beflutit,
att i likhet dermed äfwen nu förfara, och fä
derföre hos Eder Kongl. Majit i underdånighet anmäla,
dek täcktes Eder Kongl. Majit Lefia Hyresmedels
utbetalning i Noder anordna
Riksens
Stander framhärda rc.
Uppläst hos Ridd- och Adeln d. Ly Julik.
- - - - Prest-Ståndet d. 29 - -
- - - - Borgare-Ständetd. 29 -- s
- - - - Bvnde-Ständet d. 29 - -
Stormägtigste Allernckdigste Loiiung!
^?)enom wäckt Motion har Capitaine» Friherre
Henning C. Wrangel yrkat, att den ändring t
grunderna för Landtmäteri, arswoden matte fke, att
Le i Författningarne nemnde beredelsedagar och regndagar
m. m. såsom bade betungande för jordägarna
wid arfwodeks beräknande, och swar att contro liera,
matte alldeles upphöra, och förrättningsmanncns
arfwode endast och allenast bestämmas efter Tunneiandtalet
af ali flags mark efter desi vlika beffas
-
2046 D?N 29 Julik.
senhet, sa wäl i afseende pa mätningarna, som Charle-renoveringar
och transporterlngar, uträkningar,
graderingar, utbrytningar och Rägangs, förrättningar
m. m- Friherre Wrangel hade härtill äfwen
fogat icke allenast en Tabell, utan äfwen ett försteg
till en dylik Landtmäteri, Taxa, jemte den förklaring,
att för sa kallade jemkningar eller rättelser af
redan werkställde delningar, samt Chartans deraf
nödwändiga semförande med marken, särstildt arfwode
af t. er- zr:st. per Tunneland, skulle i Taxan
äfwen bestämmas.
Hwad Friherre Wrangel salunda anfört,
och det bilagde förslaget femte Tabellen i öfrigt in,
achalia, hafwa Riksens Ständer noga öfwerwägat;
och da Riksens.Ständer inhämtat, att Friherre
Wrangel asyftgr uteslutande fran LandtmäreriFörfattningarne
af de deri för Förrättningsmännen
befintlige tillfällen, att utan Jordagarnes nytta, pa
beha sistnemndes bekostnad öka fina arfwoden, ej
mindre än att genom det ingifva Förstaget till en ny
Taxa för Landtmätare, sadane tilläfwentyrs inträffande
mistbruk kunna förckominas, anse Riksens Ständer
fig böra hos Eder Kungl. Majit i underdånighet
anmäla detta Friherre Wrangels Förslag,
med lika underdånig anhållan, det täcktes Eder Kongl.
Maut deröswer i Nader infordra wederbörandes utlåtande,
och om Förstaget tili det hela eller i betydlig
matto finnes werkställbart, da i Nader laka
upprätta Taxa för Landtmätare, med grund deraf,
lvm i afseende pa ersättningen eller arfwodet ar förenlig
med bade Furrättningemännens bestånd och jordägarens
båtnad; hwMer allt Eder Kongl. Majit i
underdånighet underställes.
Riksens Ständer framhärda rc.
Upp
-
Den 29 Julik 2047
Uppläst hos Rldd. och Adeln den 29 Juli-.
- - Prest-Ständer den 29 - -
- - Borgare-Ständet d. 29 - -
- - Bonde-Ständet den 29 - -
Stsrm ägtigste Allernädigste Lonung!
benoni wäckt Motion rörande medlen att till be,
redande af en önstad Statens sjelfständighet astad,
komma Folkets och Landets förbättring, har Riksens
Ständers omtanka blifwit fastad wid desta wigtiga
ämnen.
I afseende pa det första af desta ämnen hafwa
Riksens Ständer med listigaste glädje inhämtat, att
första steget till winnande af ändam'let redan blifwit
widtagit, och att Eder Kongl. Maj:c i Nader
uppdragit at en Commiltee, att inhämta fullständig
kännedom af tillståndet med hela Uppfostringswerket
i Riket, och fa Riksens Stander inför Eder Kongl.
Maj:l betyga deras underdåniga erkänsla för det
Nådiga afseende, som blifwit iemnadr är Riksens
Ständers wid >8lo ars Riksdag yttrade önskan,
samt tillika i underdånighet anhalla, der räcktes Eder
Kongl. Maj:l i Nader anbefalla, alt CommirtLenS
Jnstructivn och de Utlätandcn, som i denna Nationen
sa högt intercherande fraga kunna komma att
afgifwaS, med ett ord att Cvmmitleens Prutocoller,
i den mohn de författas, till trycker matte befordras.
Riksens Ständer böra icke dölja hwad som
föranleder dem till denna önskan. Det är den bedröfiiga
erfarenhet Nationen äger, att de wisaste
Regeringens afstgler och de rättmätigaste Nationens
fordringar stundom genom individuella interesten blist
w.t motarbetade, och Riksens Ständer känna i sakernas
närwarande stick intet annat botemedel der.
^948 Den 29 Julik.
emel, än Publiciteten, sorn för allmänt misibilligande
blottställer dem, hwilka icke blygas, att lägaa hinder
i wägen för befordrandet af Eders Kongl. Majus
och Folkets önstningar, eller neka att till deras befordrande
medarbeta.
Hwad sedermera beträffar berevandet af medel
till Landets förbättring, sa anse Riksens Ständer
första åtgärden i detta afseende wara, att genom upprättande
af en Statistik öfwer Swerige, bibringa
kännedom af LandetS local, afsa wä! de nu existerande
Näringar, som af dem, hwilka framdeles
kunna uppwäxa, samt att till winnande af en sadan
kännedom, en sorgfällig undersökning borde anställas
i 2:ye Provincer af olika bcstaffenhet, hwarak
sedermera ett Schema kunde formeras, tjenande
kill ledtråd för dylika undersökningar i de öfriga Rikets
Provincer, hwilka da lätteligen stulle kunna genom
Ortens Embetsmän werkställas.
Riksens Stander fa derföre i underdånighet
anhalla det en sadan undersökning af en kunnig och
af ni. för saken liswad Man matte företagas, atti
afseende pa den Instruktion, hwarmed denne borde
förses, Eder Kongl. Mast tacktes iNaderhöra dest
Wettenfkaps-Academie, i hwilket fall den sannolikt
högst obetydliga kostnad, som till detta företag kan
erfordras, af de pa y:de Hufwud-Druln anstagne
medel matte kunna bestridas.
Riksens Ständer framhärda re.
Upp
-
Den 29 Julli. 2049
Uppläst hos Ridd. och ?ldeln den 29 Juli,.
» - Prest-Ständet den 29 - -
- - Borgare-Ständet den 29 - -
- - Bonde-Ständet den 29 - -
Stormägtigste Allernädigste Lonung!
^ afseende pa det werksamma biträde, det nit och
den insigt hwarmed Stats-Commisiarien N. Frödelius
gatt Riksens Ständers Stats-Utstottec till,
handa uti desi manga och wigkiga göromål tvid detta
Riksmöte, hafwa Riksens Ständer, såsom Arfwode
svarande mot hans arbete och widkände kostnader,
welat tillägga honom en Summa 666 R:dr
zr si. Banco, oberäknad! ersättning för stjuts och
dag - traktamente
Likaledes
och da wid Riksdagens början^ fannö
nödigt att Malla fran Riksgälds, Contoiret OfwerCommisiarien
D. Ek för att meddela nödiga uppgifter
för Stats, och Bewillnings, Utstotten, samt
han under loppet af Riksdagen med ospard nit och
möda warit oafbrutit sysielsatt, serdeles wid sistnäinnde
Utstött, finna Riksens Ständer honom böra tilllaggas
en belöning af 402 R:dr, utom stjulskostnadens
ersättning, samt dag - traktamente lika med
Secreterarve wid Utstotten
Riksens
Ständer fa pa denna grund < underdånighet
anhalla om Nådig befallnings utfärdande, till
besia Arfwodens utbetalande af de till Riksdags,kostnadernas
bestridande ansiagna medel.
Riksens Ständer framhärda re.
Bihang
-
Nr» r2>9.
Upp
soso Den 29 Julii.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 29 Julik.,
- - Prcst-Ständet d. 29 -
- - Borgarc-Gtadet d. 29 -
- - Bonde-Sländct d. 29 -
WZrdsamt Memorial!
8 anseende till författandet af den Ma §. ä Riksdags
- Bestutet, hwil-en enligt Grundlagarnas föreskrift
bör innehålla kallelse för Riksens Stander till
deras nasta sammankomst, får Eroeditions. Utskottet
wördsaint achalia, det mätte Riksens Högl. Ständer
bestämma dagen, som i denna Riksdagskallelse
bör införas, samt af^ deras salunda fattade beslut
kinna Utskottet del- Orebro den 29 Julii 1812.
Pä Expeditions - Utskottets wägnar.
Uppläst hök Ridd. och Adcln den 29 Julik.
» - Prest-Sländct den 29 - -
- - Borgare-Ständet d. 29 - -
- - Bdnde-Ständet den 29 - s
Wördsamt Memorial!
?ill Constltutions, Utskotter hafwa samtelige RiksStänden
remitterat den delen af Riksens StänderJustitie
Ombudsmans Embetsberättelse, som angar
meningen af^ - 5 §. Regeringsformen, om hwilken han
förmäler fräga hafwa uppstätt "huruwida den deruti
Konungen tillagde höga rättighet att i brottmål göra
nåd borde salunda förstas, att samma rättighet icke
kunde sträckas rill eftergift af andra dörer än
Rronans andel i de samma;", en mening, den
Den 29 Julii. sofi
Justitie Ombudsmannen, uppå anförde stal och slutledningar,
anser stridande eniok §:ns tydeliga innehall.
Constitutions-> Utskottet har, wid Remisternas
emottagande, funnit, att Riksens Högloft. StänderS
Justitie Ombudsman endast anfört stna cnfkildta
tankar i ämnet, utan att yttra någon twekan om
§:ns ordaförständ, eller derwid begära någon åtgärd,
och har Constitutions - Utskottet derföre ansett sig ej
böra upptaga detta ärende till pröfning. fredri»
den 28 Julii 1812.
Pä Constitutions-Utskottets wägnar,
O. körner. s. A. l^nZstsäius.
sob. ker. LLnäberg. ^nä. ?t:ssn.
6. LUverstolpe.
Uppläst hoS Ridderff. och Adeln d. 29 Julik.
« - - Prcsi-Sländet den 29 - -
----- Borgare-Ständet 0.29 - -  - - - - Bonde-Ständer den 29 - -
Wördsamt Memorial!
benoni Remist ifrån det Hederwarda BondeStandet,
af den z ststledne Junii, har Constitutions
- Utskottet emottagit ett, samma dag af Riksdagsmannen
Eric Swensson frän Bohus Län
uppläst Memorial, angående Justitie Ombudsmannens
åliggande att befordra skyndsamhet i den lagliga
gängen af Riksens Ständers fattade beslut och
gjorda hemställningar. Wid företagen pröfning af
denna motion, har ConstitulionS-Utskottet funnit densamma
innehålla ingen ting annat, an hwad förut
? ? i Ju
-
LOsL
Den 29 Julii.
i Justitie Ombudsmannens Jnsiruction finnes innefattade;
och enär derjemte till det asyflade ändamatet
troligen intet annat medel, än de förejkrifne kan
uppgifwas, som icke kunde leda till åtgärder, förnärmande
för den ^Verkställande Magten, trodde Utskottet
det chöra förblifwa wid hwad redan ar föreffrifwit.
örebro den 28 Julii 1812.
P Constitutions-Utstottets magnar,
6. körner. P ^inKStackius.
k. 8slläberx. ^nä. ä.bsrZ ^.son»
O. 8iIversto1pe.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 29 Juli,'.
- r - - Prest-Ständet den 29 - -
* - Borgare - Ständet d. 29 - -
Bonde-Ständer den 29 - -
S
s -
WZrdsamt Memorial!
^ill Constitutions - Utskottet hafwa inkommit ifan
Högwördige Prest - Ståndet, Walloflioe BorgareStandet
ock) det Hederwärda Bonde-Ståndet Protocolls-Utdrag,
innehallande de respective Standens
beftut, act under detta Riksmöte, blott med twenne
af det Wällofi. Borgare, Ståndet gjorde undantag,
icke ytterligare befatta sig med Grundlags, frågors
upptagande och afgörande: Af denna a ledning, äfwen
som af den, att Riksdagen nu nalkas sitt flut,
och att det aligger Constitutions-Utskottet att samla
och uppgifwa hwilka frågor rörande förändring i
Grundlaqarne enligt föreskrift aro beredda, att, såsom
ifrån denna Riksdag hwilande pa bordet kill den
nästa,
Den 29 Julii. 2vsz
n-sta, da kunna afgöras, pa det att de i RiksdagsBeflutet
ma kunna antecknas, har ConstitutionsUtskottet
trott sig böra wända sig till Riksens Höglvfl.
Ständer med wördsam förfrågan om icke Riksens
Högloft. Ständer täcktes förena sig i det Beslut,
att alla hittills uppskiutna Grundlags - frågor,
jbm icke redan wid benna Riksdag bliswlt upptagne,
eller wunnit handläggning , stola till nästa Riksdag
blifwa ch.vilande och da kunna till pröfning förekomma.
Orebro den 28 Jula 1812.
Pa Cvnstitutions-Utstottets magnar,
6. Ickorn or. ck'in§stackiu8.
^s. ?. 8anckbyr§. H nck. Aber§ ^:8 on.
O. LllkverLtolps.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 29 Julli.
- - - - Prest-Ständet den 29 - -
» - - - Borgare-Ständet d-29 - -
» - - » Bonde-Ttändet den 29 - -
wärdsamt Memorial!
högwördige Prest-Ståndet och Hederwärda Bonde-Ståndet
hafwa den l?:de och r8:de dennes återremitterat
till Lag,Utstottet desi, till följe af Kongl.
Majtts Nådiga Proposition afgifne förslag till en
Strafflag emot omättligt bruk af starka drycker.
Utskottet som behörigen öfwerwägat de gjorde anmärkningar,
hwilka föranledt kill aterremitzerne, och
dermed warit följagtige, får deröfwer i denna ordning
sig utlåta.
3 an
-
2^54 Den 29 Jul,'i.
^ I anledning af den, uti Hederwärda Bonde,
Standet gjorde anmärkning, att i 2:dra §. z:dje
Momentet af den projecterade Strafflag, ordet öfwertala
äfwen matte inflyta, för att gifwa detta
Moment mera tydlighet i den föreskrift, att alla försök,
alt faen annan öfwerlastad, ehwad de aro gjorde
i ond afsigt eller ej, aro förbudne ock underkastade
böter, får Utskottet wördsamt tillstyrka, att
ifragawarande Moment med detta ord tillökad, och
således kommer att lyda:
Eho somrrugar, lockar, förleder eller öfwerralar
annan, arc förtära starka drycker,
sä arc han deraf blir öfwerlastad, anses efter
6i:sta Lapirlec Misigernings-Balken.
Höawördige Prest - Ståndet har anmärkt emot
2,dra Momentet i zckje , att da häruti ej stadgas
suspension för den EmbclS- eller Tjensteman,
som utom Embetet eller Tjenste» finnes öfwerlastad,
föran han andra gången härföre Lagföres,
men lycke Capitlet azckje §. Kyrko, Lagen förestrifwer
suspension för första gången för den Prestman,
som i denna waa fig förbryter, det matte sistnämnde
stadgande till sin werka» blbchällas.
Af sadan anledning får Utskottet wördsamt tillstyrka,
att zckje §. -ckra Momentet mä winna den
tillökning: Dock med bibehållande af RyrkoLagens
föreskrift i i9:de Lapitlet 2 zckje H.
^ Emot 6:te §. har wäl uti Hederwärda BondeSt
mdet bkifwit gjord den anmärkning, att Wärdshusidkare
icke kan eller bör answara i alla de fall
uti desi hus en drucken person möjeligen kan anträffas,
hellst den öfiverlastade kan wara uti sadan
belägenhet dä han ditkvmmer: men emedan denna
Z., a ena sidan i ett sammanhang betraktad, tode
-
Den 29 Jul i i. 20; s
ligen utmärker, att den öfwerlastade pa stallet skall
hafwa erhällek ruset, sa wida Wärdén derföre stall
afwen kunna pliktfällas, och a den andra sidan, ak
det gagnade ordet utminutera är uppenbart, att denna
§. endast syftar och kan lampas pa WärdShusvck
Näringsidkare, samt emot betalning utlemna
starka drycker, och således icke kan wara anwändbar
eller utsträckas till andra enskilde personer, hwilka
gratis sa pläga sine gäster, att de blifwa öfwerlastade,
hwarom anmärkning äfwen blifwit framställd,
ty finner Utskottet ingen anledning att göra
någon förändring uti denna §.
Uti Hederwärda Bonde-Ståndet har likaledes
emot ycke 8- blifwit anmärkt: Att i stället för det
af Utskottet gagnade ordalag: Den fom är till fylleri
benägen, borde för mera tydlighet sättas.
Den fom redan är af starka drycker öfwerlastad,
eller deraf oredig, eller annars allmänt
känd arr wara begifwen pä fylleri.
Wid öswerwägande deraf, att det beror pä
hwar och en, som utborgar warvr, alt icke göra
det at andre än kände personer, och att det ligger i
sakens natur, att utlemnandet eller utborgandet af
starka drycker förrgår GästenS öswerlastande deraf,
af hwilken orsak Författningens esprit i denna del
förfelades, sa ofta Gästen icke redan war öfwerlastad
den stund da han starka drycker begärte, samt
att senare qvalificationen, eller are wara allmänt
känd pä fylleri begifwen är ett sa obestämdt,
och wid bewisningen sa mycken swärighet och förklaring
underkastadt uttryck, att wid tillämpningen
oftast skulle möta hinder, finner Utskottet icke anledning
att fränga.eller ändra de gagnade ordalag. ,
2v;6 Den 29 Julli.
Frän ej mindre Högwördige Prest, Ståndet,
än Hederwärda Bonde. Ständer, har den anmärkning
blifvit giord emot z:de §., att något answar
bestämdt borde uttryckas för den åklagare, som wifar
försiimmelighet, walid eller egennytta uti och wid
ötalande af förbrytelser emot isrägawarande Författning;
men dä Lagen i allmänhet stadgadt answar
för den åklagare, som härmed beträdes, och Utskot.
tet föreslagit, att allmänna åklagare wid Laga answar
stola yppade förbrytelser emot samma Författning
angifwa och atala, sä finner Lag.-Utskottet sa
mycket mindre stal föreslå nägot särskildt answar i
denna wäg, som ä ena sidan andre Strafflagar t
allmänhet icke innehålla en sadan föreskrift, och ä
den ändra det ändamål som föranledt till anmärkningen,
att fä den försummelige eller felagtige åklagare»
till böter falld, suspenderad eller asfalt, efter
omständigheterna winnås genom gällande Författningar
desto säkrare, som alla de allmänna åklagare
hwilka haswa att atala de isrägawarande förbrytel,
ser, omedelbarligen sta under deras Förmäns lydna
och inseende, och af dem kunna för minsta fel eller
magklätenhet suspenderas.
Alwen det i 9:de §. föresiagne stadgande, har
frän Hederwärda Bonde-Ständer blifwit gjord en
sadan anmärkning, att frägan om personliga friheten
ar granlaga och att grundsatserne, hwarpä Lagen
i detta afseende är byggd, ej bör ändras, fastän
särskildta omständigheter fordra undantag, men
att defia undantag böra med yttersta nogqranhet och
klarhet bestämmas och uttryckas, emedan det icke
skall, pä sätt Författaren af anmärkningen sig yttrar,
gä an, att frän sitt eget Hus eller Bostad söva
en kand eller wederhästtz Man, blott derföre att
han
Den 29 Julii. 22;7
han finnes öfwerlastad, hcllst, till och med ruset k
stillhet njucit, borde till äswentyrs i detta fal! ligga
ogillt
Erfarenheten
som är den säkraste ledare, och
wid Lagstiftningar i fvnnerhet bör ligga till grund,
har wisat, alt en mängd brott och oordningar ledt
sin upprinnelse endast fräff ett öftoerlastadt tillstånd,
och akt annars fredlige Medborgare härigenom kommit
att hänföras ibland de gröfste förbrytares antal.
Till förekommande häraf har Utskottet blott fö,
resiagit, att den rättighet mä wara öppen för dem,
som ar anförtrodd wärd och inseende öfwer allman
ordning, att, dä de finna den wara i wada genom
en öfwerlastad, kunna försäkra sig om desi person,
men icke att med hwar och en drucken owilikvrligen
borde pä detta satt förfaras. Förekommande om,
ständigheter wid hwarje tillfälle, som utmärker den
öfwerlastades lynne, förmåga och tillfälle att kunna
skada sig sjelf eller andra, hwilka omständigheter alldrig
kunna förutses, mindre i en Lag bestämmas,
blifwa således wid isrägawarande tillfallen grunden
för wederbörandes åtgärd; och om de sträcka den
derhän, att frän sitt hem i fängelse föra en person,
endast af den anledning, att han wore drucken, eller
annorledes antasta en sadan, som redan af nä,
gon saker person war tagen i wärd, eller hwaraf
ingenting war att befara, skulle med förfelande af
Författningens tydeliga syftemål beredaS en oordning,
hwilken ej mindre i detta, än andra fall der Embets«ch
Tjensteman öfwcrskrida gränsen af deras myndighet
eller utöfwa den, der den icke behöfs, mäste
medföra ett ester omständigheterne afpafiadt answar,
som t allmänna Lagen är tydeligen bestämdt.
2o;8 Den 29 Julik.
Utskottet kan således icke frångå hwad i denna
§. bliswit föreflagit, men deremot får Utskottet wörd,
samk tillstyrka bifall af den fran Högwördiae PrestStandet
gjorde anmärkning, attWardarne a Wärdshus,
Cajsshus, Kallare och Gästgifwaregardar,
matte wld Fem R:dlrs wite förpliktas iakttaga den
redan föreflagne skylldighet, att va wäggen hafwa
uppspikat ett Exemplar af den ifrägawarande Författning.
Den sedwana, som, enligt lcmnad upplysning
fran Högwördige Prest-Ståndet, pa flere orter
stall wara radande, att till Kyrkan medtaga Bran,
win och kttt samma bade före och efter Gudstjensten
till förtäring utde'a pa Kyrkogården, finner wäl Lag,
Utskottet wara ett missbruk som bör afssaffas; men
da förbudet häremot ingar uti en reglementarisk fö,
reskrift af den ordning pa hwilken starka drycker fa
utlemnas, anser Lag. Utskottet, att stadgandet här,
vm bör inflyta uti den utkommande Författning, som
t ett sammanhang förordnar, ej mindre angående
Brännvins-tillwerkningen, än sältet och de ställen
hwarpa Bränwin sar sälljas och utminuteras; afwensom
Utstottet anser det wara ostridigt, att den
som förut efter förra Författningar pliktat för fylleri
och sedermera för samma slags förbrytelse Lagföres,
efter det denna föreflagne Författning warder utgifwen,
bör för itererad förbrytelse i denna wäg dö,
mas, hwarföre Utskottet förmodar, att den fran He,
derwärda Bonde-Ståndet gjorda anmärkning, att
något särskildt stadgande härom borde uti Försatt,
ningen inflyta, af sig sjelf förfaller.
Hwad i öfrigt fran de Nespective Prest, och
Bonde, Standen blifwit anmärkt, förmodar Lag,
Utstottet wara tillräckeligen upplyst uti de grunder.
Den 29 Julli. 2oz9
hwarefter det ifrägawarande förslag bliswit uoyr'ttadt;
och Uljkottcl får alitsa stanma förfina, med de
häruti skedde rättelser, tili Riksens Högiofl. Stan.
ders pröfning wördsaint öfwerlcmna-vch underställa.
Herr Lagmannen Nönqwi sts strffildta nlcning
warder pa dess begäran dilagd. Orebro den 2 7:de
Julii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högw. Prest-Ständets
Adelns Lcd- wägnar, Ledamöters magnar,
kl. k. 8 trö nike It. sak. kl edren.
Pä Wällost. Borgare-Stän- Pä Hcderw. Bonde-Stän
dets
Led. wägnar, dets Led. wägnar,
^ ^1. klon ^vist. Anders lsrsson.
VV- 'kullgren.
Utdrag af prstscsllet, hällkt kiss Häglof!.
Ridderskavet och)2ldcln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 29 Julie igro.
S- D. ^3id Justeringen ak Expeditions-kltskottets
Förslag ti>! underdånig skriswelsc till Konoch Matt
angående Gottlands understödjande wid inträffande
misswäxt-ar, ansag Ridderikapet och Adeln för tyd,
lighet skull den ändring deri böra göras, att efter
orden "underdånig önskan" ma sättas arr i andeen,
de till möjligen inträffande mifiwäxr pä nämnde
<A, och hindrad rc. samt ester orden rwnlig»
tilläggas och ridina; uti brvilken redactions-ändrinq
de öfrige Respectwe Standen skulle genom Utdrag
af Protocollet wänligen anmodas att sia förena.
Ot supra. kx krotvcollo»
6. Lil verstolpe.
2o6o Dejn zo Julik.
Utdrag af protokollet, haUet hos HZgwZrd.
prcft-Gtändet wid Urtima Riksdagen t
Orebro den az Jlulii 1812.
S. D- ?!ll ConstitutionS-Utstottets uti Memorial
af den 28 dennes gjorda förfrågan, om icke Riksens
Stander skulle tackas förena sig i det beslut,
att alia hitintill uppstjutne Grundlags - frågor, som
icke redan wid denna Riksdag blifwit upptagne eller
ivunnit handläggning, stola till nästa Riksdag b!ifwa
hwilande ock da kunna till pröfning förekomma;
kemnade Prest-Ståndet sä mycket häldre sikt bifall,
som ett sadant besiut är öfwerensstäminande med
Ståndets förut i detta amne yttrade tankar.
Llt supra. Lx krotocollo,
P O. ^Imc^uist.
UpplEst hoS Ridd. och Adcln den zo Zula.
- - Prest-Ständet den zo - -
- , Borgnre-Ständet d. zo - -
- - Bonde-Ständet den 40 - -
Wördsamt Memorial!
3 anledning af Kongl. Majus till Riksens Högl.
Ständer afgifne Nådiga Proposition om instrankroing
i den förut tillatne Bränwins-tillwerkningen pä
Landel och i Städerne, har genom Riks-Ståndens
pluralitet bufwik besiukadt:
r:o. Att Bränwins- bränningen i egenstap af
husbehof endast arta manader hwarje ar ma pä
Landet och i Städerne emot Bewillnings-afgift utöfwas,
och att densamma under Junii, Julii, Augusti
och September manader stall inställas.
s:o.
Den zo Julli- 2261
2:0. Att hwad Landet angär, berörde rättighet
stall blott åtfölja hemman och hemmansdelar,
dock med tillstånd för Jnnehafwarena deraf att 0-  styckad upplåta den ät annan a ägorne boende
person.
z:o. Att tillatlige pannerymden stall beräknas
efter hemmanets eller hemmansdelens warde, indeld
i tre Clasier salunda:
Att för en siik egendoms wärde till och med
500 N:dr får begagnas ordinarie
i .sta o ^
Clasien.
ZZ
a:dra
Claren.
z:dje
Clasien.
O
Panncrymd
20
kannor.
med 750 N:dr dtto
25
—
—
looo
Z2
—
—
LOVÖ
35
-—
—
Z0O0 —
40
-—
—
4OO0
4s
—
—
zvoo —
52
—
L222 —
55
—
—
7002 —
62
—-
—
8000 —
65
—
—
9020 —
72
—
—
10,020 —
?5
—
—
II,000 —
78
—
—
12,222 —
8i
—
—
IZ,000
84
—
—
14,002 —
87
—
—
ls,V02 —'
92
—'
utöfwer hwilkcn sistnämnde rymd af 90 kannor någon
panna ej ma nyttjas, dock att wid de egendomar,
hwilkas warde öfwerstiger 15,020 R:dr, fyllnaden
i pannerymden ma begagnas i annan panna
efter enahanda förhållande till wärdet, som vfwaa
äp
2062 Den Zo Julik.
ar sagt, likwäl utan att flera an twä pannor hwar-e
pä 90 kannor, någonstädes a Landet arv tillatne,
oansedt haad warde egendomen ma innehafwa.
4:0. Att till undwikande af förnyad kostnad
wid de nu warande Bränwinspannors förändrande,
mage de som i första Claren tillkomma Bränning
med 20 kannors rvmd och deröfver inga l Maximum
af sirmma Class med Femtio kannors panncrvmd;
De soin efter hemmanswärdet stiga till Maximum
af samma Elak, uppgå till Maximum af den
nästföljande med kannors romd samt likaledes
de, hwilka efter samma grund äga rätt till Maximum
i 2-dra Classen/ uppgå till Maximum af Z:dje
Classen eller 90 kannors pannerymd, att med förbindelse
af den har efteråt stadgade förökning i afgiftcn.
5.0. Att för de hemman eller hemmansdelar,
hwilka belägne inom en mils afstånd fran det ställe
der han är wistande/ boende eller Mamalsstrifwen,
samt af honom med egelsvik drifwas och stötas,
begagna sig af sa stor panna som af hemmanSdelarnes
sammanlagde warde belöper.
6:0. Att den Innehafware af hemman och
hemmansdelar, som icke will begagna sig af sä stor
panna, som här förut ar tilläten, endast stall betala
afgift efter den panneromd som nyttjas.
7:0. Att Distillerpannor om 6 kannor utan
serskild afgift och beräkning ma nyttjas.
8 0. Att hwad Städerna angar, BranwinsbrannLng
derstädes salunda werkställas, att för
80 mantals,krisne personer fär begagnas
sI kannors pannerymd.
I2c> — 60 --
Den ZO Julik. Lo6z
Warande i Städerne någon Bränwinspanna icke
tillåtlig under zo ej eller öfwer 92 kannors rymd.
9:0. Att fran stadgandet hwad Städerne rörer,
blifwit undantagne Stockholm, Götheborg och
Carlskrona, der berörde anstallt blifwit öfwerlemnad
till Kongl. Maj:t§ egit Nädiga godtfinnande, till
Statens bästa fördel, med begagnande af sä stora
pannor, som kunna nödige anseS; ankommande pä
Kongl. Maj:t dessutom att uppläta tillwerkningen i
Kronans egne Werk, ä annan person, men ej i
Arrcndatorers enskilda eller mindre Werk, der Centrollen
anses blifwa osäker; samt
12:0. Att de sä kallade Skottska Branwinspannor
eller sädane, hwilkas högd understiger en tredjedel
af dest diameter, ej fär öfwerstiga hälften af
den pannerymd agaren är berättigad nyttja, och att
wid matningen storleken ekler rymden af en panna
med wänlig Hatt bör utrönas ifrän bottnen till halsen
samt med Conisk Hatt ifrän bottnen upp till
Kranen, dock sä att wid all mätning afseende icke
göres pä twä till högst tre kannors större rymd för
det sä kallade kokrummet.
I öfrigt hafwa Riksens Stander besiutit att
hos Kongl. Mafit i underdänighet anhälla, att förbud
mot Branwins-tillwerkning icke mätte aga rum
för längre eller kortare tid, med mindre högst wigtiga
orsaker dertill föranleda, och att dä ett sädant
förbud under en eller flera manader af den tillätne
Bränningstiden kunde anses nödigt, tiden alltid mätte
räknas ifrän Octoöer mänads början och pä en
gqng öfwer hela Riket börjaS samt oafbrutit fortfara,
sa länge förbudet kunde finnas nödigt, utan något
mellanskof, derom sä tidig befallning kunde utgå,
au nödige huöhällSanstallter mätte warda widkagne,
äf
-
2v54 Den zo Julik.
äfwen som att hwiiket rörer dek Reglementarista af
Författningens noga efterlefnad, blifwit öfwerlemnadt
till Kongl. Majus Nådiga förordnande.
Wid Bewillnings-afgiftens bestämmande ester
deka grunder till det för Stats-behofwet calculerade
belopp Sju Hundrade Tusende R:dr har Bewill,
rings - Utskottet ansedt densamma böra pa Landet
läggaS:
r:o. G Pannervmden,
2:0. A Hemmanswärdet, och
z:o. Ä Consumtion.
Afgiften a Pannervmden beräknas för panna
till och med 16 kannors rymd 2 st. för hwarje
Fran 16 kamr till och med 27 kannor 4 st. Kanna.
Derifrån till och med zs kannor 6 —
Derifrån till och med 50 kannor 8 —
Derifrån till och med 60 kannor is
Derifrån till och med 72 kannor 22 —
Derifrån titt och med 8» kannor 52 —
Samt widare till och med 92 kannor r R:dr.
Den som, enligt hwad har förut ar tillåtit,
will begagna sig af större vannerymd an a dest hemmans
warde belöper, stall erlägga den för en siik
större panna bestämde afgift jemte rc> proCents tillökning
för den pannerymd som öfwerstiger beloppet af
hwad honom efter egendoms-wärdel tillkommit, aswenfom
dea, hwilken i man af dest Fastighets warde äger
att begagna sig af mer än en Nittio kannorS
panna, och en sadan förman will till godo njuta,
stall för hwarje kannerymd i andra pannan erlägga.
z6 st. och derest någon astundar att inom ett Werk
i flera smärre Bränwins - pannor, ehwad de nyttjas
lill Drankning eller Klarning dela den tillatne tillmer
kn ingen, ma sadan t ej förändra den fastställde af
-
Den zs Julii. 2s6>
giftens belopp efter pannorne sammanräknade Kannerymd.
Hemmans - afgiften stall utgöras med 24 st.
för hwarje 1002 R-dr a wardet af den egendom,
för hwilken tillwerkningen är tilläten, dock får densamma
ej stiga under Tolf stillingar, af huru ringa
wärde Hemmansdelen wara ma.
Consumlions-afgiftcn kommer deremot att utgöras
af hwarje Mantalsstrifwen person med Acta
stillingar af Man - och Fyra stillingar af Qwinnokönet.
I Städerne stall afgiften erlägges dels efter
Pannerymden till samma belopp svin för Landet är
utsatt och destutom för hwarje Femtio kannors panna
Twa R:dr 24 st. svarande mot ;ooo N:drs
Hcmmanswärde a Landet lamt i enahanda proportion
för större pannor, äfwcnsom den personliga
Consumtions - afgiften i Staden blifwer enahanda
som för Landet är bestämd.
Sa länge Bränwlns-branningen i Stockholm,
Götheborg och Carlskrona kommer akt werlställas
af Kongl. Majit och Kronan utgöres af berörde
Städer endast Consumtions-afgiften.
I sammanhang med de grunder BcwillningsUtstoltet
således antagit för BewillningenS utgörande,
anser Utstottet följa, alt Hemmans och Consumtions,
afgiften bör wara beständig, dea sistnämnde
likwäl endast för dem, som icke afsäga sig Bränwins
förtärande, men att afgiften för Pannerymden
bör upphöra till en åttondedel för hwarje manad
BränwinSbränningen kunde komma au inställas.
Bränwins-försäljning samt dest obehindradt
transporterande fran en ort till annan, ware sig ä
Landet eller i Staden, hafwa Riksens Ständer anDihang.
N?» sett
2O66 Den zo Julik.
sett tillhöra en hwar, ftin till Bränning är berättigad,
dock icke i minut; äfwenftm Riksens Ständer
såsom en Reglementarisk åtgärd öswerlemnat till
Kongl. Majit att bestämma, ej allenast beloppet af
det qwanlum, ftin under minutering ej bör hänföras,
utan alwen a hwilka ställen minuteringen ma
anses behöflig och kunna tillatas.
Bewillnings-Utskottet förestår Vewillningen af
Krogar och Näringsställen till 5, io, i; och 20
R:dr, allt efter deras mer eller mindre förmanliga
läge till afsättning enligt Taxeringsmännens beoröfwande,
och wara dem tillåtit att äfwen derutöiwer
bestämmahögre afgift, om afsättnings, tillfället
dertill föranleder.
Wid Mantalsskrifningen anses en hwar pa
Landet och i Städerne böra uppgifwa den tillatlige
pannerymd, hwaraf han astundar att sig begagna;
Äfwenftm den, hwilken ej will förtära Bränwin och
fran afgiften derföre alitsa ar fri, alägaes, att wid
samma tillfälle sadant tillkännagifwa. Testa afgifter
såsom bestämda fa af wederbörande uppbäras i
Januarii och Februari! mannder för löpande aret,
pa en gang med den allmänna Capitations-Bewivningen,
men den afgift som belöper a Landet af
Hemmans-wärdet och hwilken ej förr än efter hallen
Taxering kan paföras, erlägges wid wanliga
Uppbördsmöte.
Sluteligen anser Utskottet sig icke kunna undgå
att pa lika sätt som hwad ben allmänna Bewillningen
rörer, till Riksens Höglofl. Ständer hemställa,
om icke i anseende till det förökade beswär och
de kostnader, som med Debitering och Uppbörd
samt redowisning af denna projcctcrade Bewillning
äro förenade, en proCent af Summan ma inne
-
Den zo Julik.
-067
Hallas och anflas till desta behof, at Stats-Contoktets
disposition att anwändas till wederbörande, efter
hwad inom hwarje Län kan i förrberörde afseende
af Kongl. Majtt warda t Nader fastställd.
Hmilket allt, Utskottet likwal får till Riksens
Höglofl. Ständers ompröfwande wördsammeligen
öfwerlemna, jemte Herr Ofwersten Druswas,
Herr Prosten Thysell i 06) Herr Commerce,Rådet
S,a åkessons i ämnet afgifne serstilte yttranden.
Orebro den 29 Julii 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständets
Ledam. magnar,
L. Kuut b.
Pä Wälloff. Borgare»Ständcts
Ledam. »vägnar,
Lsrl kr. I.LncIberZ.
Ledam. magnar,
Olok LPirbsclr.
Pä Hederw. Bondc-Sländets
Ledam. magnar,
)on jonsson.
I'. 6rons»
Calcul öfwer Afgift för Bränwinsbränning
och Consumrion.
Afgift efter Pannerymd.
5,ooc> pannor under oä) till l6
kannor, medium 12 kannor gör
zoo,oc>o —— a 2 st. I2soc> —
9.000 dito till 25 kan.
medium 20 kannor gör
580,000 — a 4 st- 48,333:16
8.000 dito till 35 kan.
medium zs kan. gör
i,l4o,«oo —a 6 st.t42,zoo:
H *
Specie.
»7,sso
LsZK
Den zo Julik.'
17,022 dito till ;o kan.
medium 42 kan. gör
714,020 — a 8 §- 119,000: —
5,520 dito till 60 kan.
medium 5skan.gör
322.500— a 12 si. 75,6-;: —
2,000 dito till 7«> kan.
medium 65 kan. gör
IZo,22Q— a 16 si. 4Z,Z3): r6
660 dito till 8o kan.
medium 75 kan. gör
49.500—a 20 si. 22,625: —
6IS dito till 90 kan.
medium 8; kan. gör
51,850 —a 24 si. 25,925:-
Svecie.
Afgift för Egendoms warde.
Hemman pa Landet utgörande i
wärde Zoo,o22,oo2 N:dr betala
24 si. för hwarje
1200 R:dr — 152,002 -
För Staderne, utom
Stockholm, Götheborg
och Carlskrona
erlägges af hwarje
zoo personer lika afgift
som för ett hemman
af ;ooo R:drs
wärde, gör — 2,502: —
Consumtions afgift:
578,87° Karlar a 8 k- 96,478: -  672,690Qwmnor a 4 si. 55,890:40
487,841
Z2
Summa 792,712
152,520
152,369
8
40
Den zo Julik. 2269
Armikrkntng:
Da med wisihet icke kan bestammas huruwida
det efwan upptagne Panne-antal skulle alltid kunna
sa högt sig belöpa; och uppå Consumtions - afgiften
betydlig minskning skulle kunna uppkomma, da denna
afgift icke paföres någon annan an den som till
Bränwins consumerande sig anmäler; Sa har uti
Calculen ej bllkwit upptagen den förhöjning i Afgift
som kan uppkomma deraf, att a mindre Hemmansdelar
nyttjas större Panna an för Hemmansdelen
bestäs, mot det den afgift erlägges som mot
den större Pannerymden swarar.
U?drag af protocsllet, häller wid gemensamt
Sammanträde med Riksens ^ögloftige
Ständers Bewillnings- samt Allmänna
Beswärs- och Econsmie-Utskott
wid Urtima Riksdagen i Orebro den 19
Junit 1812.
S- D. Inlemnade Herr Lagmannen och Riddaren
Landberg ett Anförande sa lydande:
Nar jag, lika med den wärdige Ledamoten,'
som nyst talat, frånskiljer det anseende förcwarande
Betänkande wunnit genom framställningssättet af en
lycklig penna, äfwen som de uppgjorde Calculer,
hwilka jag icke warit i tillfälle genomgå, men wid
en allmän öfwersigt, synas fotade pa Hypotheser och
Suppositioner, torde, efter mitt satt att se, hufwudsakeliga
uppmärksamheten wid sragan om LandtTullarncs
atev införande böra fästas dera: 1:0. Om
de sa allmänt yrkade olägenheter af Landt-Tulls
-
L07S Den Z-> Julik.
afgifts erläggande arv sa stora och oöfwerwinncrliga,
att hwarse Skattstvldig i hela Riket bör kunna
gifwa en femtedels tillökning i den blifwande Allmänna
Bcwillningen, blott och allenast för attbliswa
stiljd ifrån denna förmenta olägenhet? 2:0. Om
icke de ölwerklagade vlägenheterne, hwilka bestå uti
lids-uppehåll wld Tullarne, ändock blifwa nästan
enahanda, enär visitationer och förpatzningar, i anseende
till den fortfarande Inrikes bewakningen, icke
kunna upphöra: Och z:o. Om de misibruk, som i
synnerhet skulle kunna föröfwas wid visitationer,
undanrödjas och förswinua dymedelst, akt ingen aftullning
är med visitationen förenad.
Da Kongl. Maut uti Desi Nådiga Proposition
i Noder uppgifwit "huruledes den korta mellantid,
som förflutit sedan Kongl. Mant, uppå Rike
sens Ständers underdåniga önskan upvhäfde 1792
ars Kongl. Förordning om visitationer i Hus-Magaziner
och Salu-Bodar, nogsamt hunnit intyga,
huru det förtroende till Medborgares Laglydnad och
omtanka, hwaraf framför allt detta steg föranleddes,
blifwit misibrukadt, huru tygellöst förbrytelser
emot Tull-Författningarne utöfwas och huru derigenom
National-Jndustrien undertrycktes och Näringarne
fallit i wanmakt, och penningewäsendet hotar
med oordning; Och att Kongl. Maut i Noder
trvdt det wara tid att häremot lemna rättelse," —
sa simes mig, att ater införandet af en anstallt,
hwarmedelst icke allenast en betydelig Krono,Intägt
kan ombesörjas, utan ock det, sa af Konungen, som
inom Riks, Standen öfwerklagade onda, till desi
förderf«c!iga werkan stall kunna förekommas, wara
Mera maktpåliggande, än att samma anstallt skulle
tili widtagande äsidosaltas för det obetydeliga hinder.
Den z» Julik. 2871
ftin derigenom inträffar i wisie Trafiquerandes beqwämlighetcr
Att
sielfwa Landt-Tulls-afgiften förhöjd till
omkring z proCcnt af waruwärdet och i Calcul wikar
en Product af öfwer 602,202 R:dlr ärligen,
skulle blifwa för Skattdragande tryckande, har icke
ens kunnat förcbäras. Det war i ett helt annat
afseende, som Riksens Ständer under Riksdagen
arén i zog och 18 ro ansäge Landt, Tulls - inrättningen
i hela sin widd böra afskaffas; men da sadant
icke kan winnås, enär Kongl. Mains Nödiga
Proposition innehaller: "Att Kongl. Majit will
i Noder hofwa förekommit Riksens Ständer derom,
att Kongl. Majit i Noder ämnar, pä ett med
Grundlagen öfwerensstämmande sätt, i full kraft och
werkön, fastän med wisie förbättringar och en frän
obehörige förfördelanden befriad handläggning återställa
de Författningar, som pröfwas leda till Lurendrägeriers
och Tullförsnillningars hämmande,
och att Kongl. Maj:t sedt Sig i Noder föranläten
att i sammanhang med Landt,Tulls-Uppbördens inställande
ä de fleste Orter bibehålla Inrikes bewakntngen
till säkerhet emot Sjö-Tullens försnillande
och till inhämska Manufacturcrnes skydd," — sa
följer af detta Kongl- Majus (att jag sa mä säga)
pä förhand gifne Nådiga förklarande, att det uppehäll,
som ästadkommes genom visitationen eller undersökningen
om beskaffenheten af de Igenom Landet
formande waror icke kan undwikas. — De flere l
Kongl. Majus Nädiga Proposition anförde skäl och
orsaker gör visitationen oundgangeligen nödig. — Således
kan uppehåll och tidsspillan icke nyttjas såsom
något egenteligt stal, tv till Tull - afgiftens liquiderande
tarfwas icke mycken tid.
2072 Den ZO Julik.
, Den korta stund, som fordras för att erlägga
^ull-afgiften och emottaga Tull-Sedel, kan wäl
Erig komma i staga, sa länge man i alla andra
fall icke lager i Ekonomist beräkning de flere dagar,
som alga för staitstyldige a Landet wid leswereringen
af Krono, Tionde och Afrad, samt wid Allmänna
Uppbärdsstämmvr. Skulle samma ssäl blist
wa gällande i allmänhet, sa ser jag icke huru Krono,
Utlagor, ware sig i spannemal eller penningar,
stola inbringas i Kronans Förrådshus och Ränterier.
De missbruk och chicaner, som icke utan grund
sa allmänneligen yrkas att förre Landt-Tull-Betieningen
stola understundom föröfwat, är en klagan.
som icke uppkommer af s,elfwa Landt-Tullsintäkren.
utan blott endast af vjsitatlonen. — Ingen
klagan bar bliswit förspord deröfwer, att Uppbördsmannen
fordrat större betalning, än det belopp TullSedeln
ukwisat; men snarare torde det hafwa inträffat,
att hemliga accorden emellan Tull-Betieningen
och den Förtullande till Kronans förfång fatt
aga rum.
§n nyttig och gagnelig anstallt får icke inställas
derföre att missbruk kunna befaras af dem som
werkställigheten är anförtrodd.
Om denna farhåga med afgörande rätt finge
rada, da frågor uppsta om företag bör ste eller icke,
skulle inga företag af hwad beskaffenhet som hellst,
kunna wagas. Och huru skulle efter denna princips
Sysslor wid Slö-Tullen kunna någon anförtros?
Man stulle kunna ga sa långt k detta.misstroende,
stt Domare, Embetet icke tillsattes af stuktan att
Domare-Masten missbrukades.
Den zo Julik. 2O7?
Kongl. Majit har i detta afseende högst upplyst
ansedt Nationens rättmätiga fordringar och förthy
redan förklarat sig i Noder wilsta med förbättringar
"och en frän obehörige förfördelanden befriad
handläggning återställa de Författningar, som pröfwas
leda till ändamalet."
Missbruk ifrån Tull-Betjeninoens sida, alldraminst
i den del, stin rörer de Trafiquerandes förfördelande
wid Tull-Intägten, kan således ej blifwa
något gällande stäl emot Landt-Tullarne» ater
införande.
Uti Kongl. Majus Nödiga, Proposition stamställes
lydeligen "De hufwudsakcliga föremal, som
Kongl. Maj:t i Nader asyftadt, och huru angelägenheten
pakallar. alt förwara Statens rätt, akt
upprätthålla beståndet af Swensta Slöjder och Näringar
och — att hämma Tullförsnillningar och Lurendrägerier,
i förening med den lika nyttiga
omsorgen att genom en billig LonsumrionsBeskattning
underhjelpa fyllander af de Allmänna
Skars, behofrvcn;" Men — i det förestagne
Betänkandet kan jag ej finna någre andre stäl
emot aterförander af Landt-Tillis-Uppbörd wara
andragne, än dem, som jag här efwan tror mig
hafwa wederlagt. Till hwilka as mig anförde stäl,
äfwen bör läggas, att personalen af förra LandtTulls-Betjeningen,
som mäste bibehallas för Inrikes
bewakningen, icke minsta ehwad Uppbörd med
bewakningen ar förenad eller icke. —Kostnaden till
Betjeningens Enande blix i begge fallen enahanda,
men Kronans inkomst i det senare betvdeligen
mindre, och mäste med en ytterligare kostnad och
med ett kännbarare betungande för Skattstyldige i
sagre Classer pa annat sätt inbringas. - .
2074 Den zc> Julik
Dä hwarje sördsmssri mäste medgifwa, att
Accis- och Tull-umgallder utgöra en wida mindre
kännbar bestallning än den som efter andra grunder
utgår, och alt denna bestallning, som tillfällige omständigheter
vmärkbart fördelar emellan Producenten
och Consumenten, alltid fölljer den säljbara WahruProdrccionen
i ett ester tiden afpastadt förhållande,
ar svart för mig att inse, huru de af Högloft. Utskottens
Afdelning uppgifne orsaker kunnat blifwa
tillräckclige för att afstvrka Krono, Intägt genom
Landt-Tull. Detta förekommer mig sa mycket swcirare
att utleta, som da Kongl. Maj:t i Nader insett
att Tull-Taxan, Accis: Stadgan och flere TullWerket
rörande Förordnanden fordra en efter tiden
lämpad rättelse, Kong!. Maj:t äswen med anledning
deraf, förklarat sig i Nader wilsta uppdraga
at en särstild Committse af kunnige och erfarne
Man, att utarbeta och i underdånighet förestå hwad
soin erfordras till en sadan »verkställighet af en med
Landt - Tulls , Uppbörden förknippad Tull-bewak,
ning, som i möjeligaste matto betrvggar Kronan fördel
och de Trafiquerande beqwämlighet, samt asböjer
vordningar och understes.
Delje arv de Reflexioner, som icke kunnat undfalla
mig wid ashörandet af det Betänkande Högloflig^
Utstottens Afdelning sammanfattat. — Och
jag får med all aktning för de upplysta och wärdige
Ledamöter svin i Betänkandet deltagit förklara, att
jag icke finner mig mindre än vfwertygad, att Statens
och del Allmännas sanna Interesse och fördel
äro förenade dermed, att den blifwande Bewillningen
för Personer, Egendom och Näringar stall blott
och endast för föreburna, orsaker af Trafiguerandes
begwamlighet och misstroende att handhafwande af
Den zo Julik. 207;
förbättrade Lagar ej stola utrota obehörige förfördelanden
af Tull - Betjente, förhöjas med minst en
femtedel utan art, som förslaget innehåller, den Skattstyldige
stall kunna af dess Debet-Sedel inse orsaken,
hwarifran denna kännbara och betungande tillökning
uppkommit. — En uppräckt som Betänkandet
förborgar genom det Landt-Tulls-ersättningen
förestas, att inga i Allmänna Bewillningen, uran
särsckild Rubrik- Dessutom kan jag ej stilla mig
ifrån den fullkomliga öfwertygelse, att da Bewillnings-beloppet
i det hela såmedelst förstoras, stall
åtminstone den del af Bewillningen, som komme
att inga i Landt, Tulls, ersättning, säkerligen stadna
i Restantier hos den fattigare delen af Rikets Innebyggare;
Och snart stall försöket härutinnan lika
med i8rc> ars Bewillnings-Förordning allstra nya
brister.
Och skulle detta Anförande till Nespcctive RiksStanden
åtfölja Utskottens Betänkande, angående
Landt-Tullarne.
su^ra» Frcitocollo,
Lrons.
Utdrag af protocoller, häller uti Riksens
HZgloflige Ständers Sammansarre Bewillnings-
samt Allmänna Beswärs- scv
Scsnsmie-Urstorc, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 27 Junii i8»2.
S. D. ^err Baronen, Landshöfdingen och Cvmmendeuren
af Kongl. Nvrdstjerne Orden A. af Hakansson
uppläste och till Prolvcollet^aflemnade följande
Memorial; 3
2076 Den zo Iulin
I anledning af hwad jag redan hast den aran
»tira mig, angående ätstiliige hos mig uppkomne
betänkligbeter, akt kunna instämma med hwad Högloflig!!
wskEns Samnransatte Beredning uti dess
afgijne lltlätande anfört, wid beswarande af Kongl.
Mauts Nådiga Proposition tili Riksens Stander,
om Rikets Tullwerk samt till ytterligare utredande
af de dermed i sammanhang stående frågor, utbeder
jag mig att annu fa föllsande tillägga.
Beredningen har, hwad först angar grunden
för S:ö, Tulls-afgifternes bestämmande, insett att
''wigren af de stal som i den Nådiga Propositionen
blifwit sramstalldte för en hastig och obehindrad förändring
i Tull-afgifterne, sadan, som Stats-intreset
och Politikens fordringar saint NationerneS
omwärlande Handels, Relationer osta förestriswa,
icke kunna af någon enda sakkunnig och rättskaffens
Medborgare mistkännas."
Salom bewis pä denna sanning anförer Beredningen
widare, huruledes "Folklagens inbördes
förhållanden, alltför hastigt och osta sig förandra,
att Handelns närwarande föremal, genom en enda
tillfällighet ombntas, andre utsigter öppnas, nya förbindelser
uppkomma, samt att Staten skulle ofelbart
raka i mistning af de fördelar, som wid sa
förändrade stick wore att winna, derest Styrelsen
icke ägde magt i ögonblicket, genom förändring i sitt
Sosten,, genom en stundom nedsatt, stundom förhöjd
afgift pä Handelswarorne försäkra ät Fäderneslandet
den winning som det Utländska Jntrestet
alltid försöker att undanrycka Nationen."
Med ett fullkomligt instämmande i deste säledeS
anförde grunder, torde det likwäl tillätaS mig fräga,
om de medel-Beredningen framställt, tili befrämjande
-
Den zo Julik. > 2O77
jande af deste grunders werkan och fölgder, ärolill,
fyllestgörande eller deremot fwarande?
I detta afseende anförer Beredningen, att "dä
6o§. af Regerings, Formen, utan Ständernes samtycke,
icke medgifwer annan Sjö,Tulls-förhöjning
än den, ä inkommande och utgående Spannemal,
besiöto uppä derom af f. d- Herr Riks-Rädetm.m.
Friherre Lrlljecrantz wäckt Morien, Riksens
Högloflig!! Ständer redan wid 180900b 1310 arens
Riksdag att intii! den nästinstundande ät Konungen
upplära rättigheten, efter Lin wisa ompröfning i
wisa fall förhöja Sjö-Tullen ända til! so procent,
pä sädane Artielar, som kunde bara det, och emor
cn a andra waror mocswarandc nedsåcriung;
Och har Beredningen förklarat, för sin de! icke annat
kunna än tillstyrka fortsättning af samma under,
däniga vswerlatande ät Konungen eme>c famina
förbchäll; Dock gjerna med en ännu widare utsträckt
gradation, ända list 100 procent."
Beredningen har således till befordrande af den
för sa wigtig erkände grunden att, Styrelsen skulle
kunna efter omständigheterna förändra Sjö - Tullsafgifterna,
ansett det medel wara tillräckligt och ändamälet
wunnit, enar är Konungen lämnades rättighet,
att i wista fall förhöja Sjö-Tullen anda
till ,oc> procent emse willtor af eu morfwarande
nevsärrning pä andra waror
Jag will ej uppehålla mig wid det obestämda
i den sednare meningen, men wisterligen lämnar den
rum för ett twiswelsmäl- Förstas dermed nedsättning
i Tull-afgift, pä wahra mot wahra, eller i
Produkt af Tull-afgift, till wahra mot wahra?
Om l. ex. Kongl. Majtt funne i Näder för godt
förhöja Tull-afgiften med -> st. Skålpundet pä Soc,
2s?8 Den zo Aulit.
ker och Kaffe, hwaraf importen något ar torde gatt
till 12 a r; Millioner Skålpund, more det »val
meningen, i afseende pä den förbehällnc motswarande
nedsattningen att, samma belopp af 2 tz. Skalpundet
minskades pä 2:ne andra Articlar, hwaraf
importen blott utgjorde vägra Tusende Skälpund för
äret? Eiler om i det förra fallet Conjunctur och
Politiska omständigheter medgäfwo att, Staten genom
en sadan operation kunde erhälla cn inkomst af
5 a 620,-20 R:dlr, skulle wäl Riksens Ständer
finna dccca sä skadligt att, enligt det af Beredningen
tillstyrkte förbehåll, Kongl. Maj:t icke borde
widtaga cn sädan utwäg, utan att läka hälla ett
särskildt Bokhälleri, till utsökande af de Articlar,
hwarä Tullen skulle kunna nedsättas för att minsta
Statens Intrader till ett belopp, som fwarade emot
hwad genom den tillfällige förhöjningen kunnat win,
nas?
Det har förekommit mig sällsamt alt, enar
man ä ena sidan behandlade ett sä bestaffadt amne
som detta, under en financiel synpunkt, och man i
premisten erkände alt, en motwigt borde etableras,
som ät Fäderneslandet försäkrade den winning, hwilken
det Utländska Jntrestet alltid försöker undanrycka
Nationen, men ä den andra sidan, eller i Conclufionen,
wille sä helt och hältet utpläna all werkan
af den laade grunden, att, i stället för ästadkvmmen
nytta deraf, skulle nya arbeten, nya bekymmer och
en ny answarighet blifwa de enda fölgderna, eller
skulle hwad man mä hända snarare förwantat det
lämnade^ begifwandet, alldeles förbliiwa en död Bokstaf?
Åtminstone har man icke erfarit, att Kongl.
Maj:t hittills kunnat nyttja, hwad Riksens Ständer
wid 1809 och arens Riksdag i ofrvan
nämn
-
T»n za Juli». 2279
nämnde händelse medgisrvit. Det förekommer härwid,
att, förhöjningen af en Tull-afgift med uttryckelig!
förbehäll att tillökningen icke sär utgöra
någon »verkelig inkomst för Staken, innefattar idet
minsta sagdt, en motsägelse; hollst efter någor ärv
förlopp Conjuncturen kunde föranleda till en lika an»
gelägen nedsättning, som förhöjningen »rar lämpelig
dä den giordes.
Nyttan att förut hafwa samlat en fond för att
dermed uppwäga den sedermera inträffade fö»minst,
ningen, torde böra anies wida större än, angela,
genheten att minska afgiften pä wista Articlar, »ned
det samma att »nan förhöjde den pä andra, endast
af det skäl att Tullförhöjningen icke borde fä begagnas
säsoin en ökad Stais, inkomst.
Dä Beredningen rigligc anmärkt den egenskapen
af Stora Sjö-Tullen, att böra anses »astin
Baromether för Handel, Sjöfart och Cominunica,
tion »ned Främmande Magter, samt pä Rörelse och
Näringar, och att »villkoret af förhöjning eller nedsättning,
ester omständigheterna är det lika nyttiga
sou» nödiga Förfwarswapnet emot Utländska win,
ningölystnade»; sä utmärker hwarje steg öswer denna
naturliga gräns, antingen en allt för hög tanke
vin Rikets tillgängar och utwägar, enär det, stm,
genom förhöjning t. ex. :pa Amerikanska Jmportwahror
kunde inbringas, borde till samma belopp
förminskas pä en annan Nations inkommande wahror,
i stället för att blifwa gwar i Statens Costa,
eller ock ett misttroende till Styrelsens förwaltningsgrunder;
bäda delarne lika litel lampelige till Sweriges
närwarande belägenhet.
Stora Sjö-Tulls-afgiften har alltid blifwit
bestämd af Konungen, och förr an ester sednare Försatt
-
ro8o Den zo Julik.
fattningar har den alldrig warit räknad ibland Bewillnings-Articlarne,
och jag wädjar till hwarje
Swenst Medborgares erfarenhet, om denna rättighet
någonsin blifwit utöfwad i annat föremal än
Statens och Medborgares bästa?
Jag fäster mig likwäl mindre wid den omständigheten,
alt Sjö,Tulls-afgiften förut alidrig warit
räknad ibland Bewillnings-anstagen. Da en
motsägelse emellan Styrelsens Förwaltningsgrunder
och Folkets wäl icke ingar i min föreställning, blir
det ock likgiltigt under hwad mer eller mindre föränderligegenstap
Intraderna inflyttas, ty en wis
Regering stall alldrig begära mera af Folker än som
till Statens upprätthållande är vumgängeligen nödwandigt,
och ett sjelfständigt samt upplyst Folk stall
icke det sig undandraga. Men ma wi alldrig glömma
nödwänbigheten deraf, alt sätta Styrelsen i tillfälle
uträtta der mästa goda för Fäderneslandet.
Sadant utgör egenteliga föremålet för Riksens Ständers
arbeten.
Betrakte man da helldre det mer eller mindre
tryckande i Bestattningen genom Slö-Tull, ijemnförelfe
med annan atagen eller taxerad Bewillning?
Med stal kan man fragg alla Clafler af Nationen,
som hwardera erlägga sin icke obetydliga del i SlöTulls-afgiften,
om icke den Summa till En Million,
eller mer eller mindre, som Sjö,Tullen ar,
ligen indrägt, warit den minst känbara af alla llrstylder;
Och huru swart ffulle den i annan wag
och minst genom Taxering titt lika belopp kunnat
utfinnas? Skola dä Riksens Ständer sätta sig utur
allt tillfälle att, emellan hwarje Riksdag, kunna
winna ben minst känbara, men ofta högst betydliga
och af Utlänningen hämtade tillökningen t StatS,
Den Za Julik. 2c>8r
Intrader, dä dermed kunde beredas en motswarande
nedsättning, i andra utlagor, som icke utan swarighet
utgå.
Konungen, med vsparde omsorger för sitt Folk,
med rättighet att bestnta oin krig och fred, stulle
päläggas hinderliga band, wid beredandet af Folkers
werkeliga fördelar; eller more det wäl med en
rättstaffens ordning öfwerensstämmande, att den fattigare
delen af underfätarne stulle genom TaxativnsBewillning
betungas, art fylla det Stats-behof,
hwartill en uppmärksam Styrelse, med frihet att
kunna begagna'sig af Grannars handelsställning,
inom nägra fä mänadcr hade genom Sjö-Tullen
wuncht tillgäng?
Enär Riksens Ständer wid hwarje Riksdag
kunna undersöka förhäklandct, kunna gransta räkenskaperna,
disponera om öfwerstotten och öka beloppet
af det som pä hwarje Titul blifwit beräknadt,
efter hwad erfarenheten wisat, behofwet päfordrar,
sä är ju all den säkerhet wunnen, ali den ordning
bibehällen, och den sammanstamning i ätgärderna
förwarad, som bör finnas uti hwar och en wäl organiserad
Stat.
Det är pä Vefla grunder och med hänseende till
Riksens Ständers alltid förbehällne rätt, RegeringsLagarne
utstaka, som jag hemställer, om icke Hög,
loflige Utstotten säsom sivar pä Kongl- Majus Nådiga
Proposition, uti der som angar Sjö-Tullsinkomsterna,
stulle anse nyttigt föreslå Riksens Högloflig
Ständer, att intill nästa Riksdag Kongl.
Majtt upplätes rättigheten, alt utan alla förbehäll
förordna om Sjö-TullS-afgisterne, efter hwad vm,
ständigheterne till iagttagande af NiketS- allinänna
fördel. kunna i hwarje fall fordra; samt i afseende
Bihang. N.s rzi. pä
2O82 Den zo Julik.
pa Styrelsen och Förvaltningen häraf taga sadan
Författning, som befordrar den största säkerhet, och
förekommer missbruk och underslef.
F>>rr än >ag widare gar att under betraktande
taga hwad Beredningens Betänkande i det öfriga
innehåller, utbeder jag mig Högloflige Utffotkenö benägna
tillstånd, alt fa fästa deras uppmärksamhet
pa »agra allmänna föremal, hwilka i sammanhang
med det förewarande ärendet, da staga är om de
lämpeligaste Bewillnings-Articlar, till fyllande af
Statens behof, torde förtjena afseende.
Icke allenast uti Beredningens efwan omför,
»n'lte hemställan, om förhållandet med Stora SjöTulls
»afgisten, utan äswen hwad för öfrigt blifwit
framstalldt, har jag trott mig sakna det noggranna
öfwerwägande af Rikets werkeliga belägenhet i afseende
pa dess styrka och utwägar som nödwändigheten
ofelbart pakallar.
Det ar lätt sagdt, att den eller den utskyllden
stall upphöra, och beloppet deremot inflyta, uti den öfriga
Bewillningen; men förstas med ordet Bewillning,
hwad ester Taxation i wänlig ordning hittills
blifwit, såsom Bewillning, utgjordt, sa är saken
icke lika lätt werkställd. Ar ater meningen denakt
med ordet Bewillning bör förstas alla de sarstildte
afgister, hwilka, efter förflag af ett Bewillnings"
Utstött, af Riksens Ständer antagas såsom
de lämpeligaste till utgörande af Stats, behofwet,
dä anser jag icke något stäl hwarföre Riksens Ständer
i förwäg skulle wilsta lägga band pa Utskottets
arbetsplan genom ett bestämdt afgörande, huruwida
den eller den utwägen finge derwid komma i betraktande.
Den zo Julik. 2O8g
Sa länge Riksens Ständers Bewkllnings-Utstött
icke känner Sui!?man som bör fokas, lärer Utstvttet
hafwa swart owillkorligen afgöra hwilka de
rätta medlen äro att den utfinna, och sä länge Riksens
Högloflige Ständer icke kanna hwad Bewillvings
. Utskottet kan hafwa act i förenämnde afseende
förestå, torde det icke wara öfwerensstämmandemed
en rättskaffens ordning, att den ene eller andre utwägen
särstilldl stamställes till antagande eller förkastande,
utan att atfölljas af det alternativ, som
wisar ersättning för hwad som förloras genom det
förkastade.
Min afsigt ar nu likwäl ingalunda att at ärcndernas
gang söka bereda en ytterligare wibiystighet;
jag önskar blott, att man icke i förtid älagger sig
sadane band som kunna leda lill ofullkomliga bestut.
Dä Beredningen förmäler, att den radförk
allmänna Atter, i afseende pa den ined Landt-Tullarne
sist widtagne förändring, och framlagt förhal,
landet ibland annat äfwcn lill upplysning för dem,
som antingen icke fölljt de inträffade förändringarnes
Historia, eller möjeligen kunnat fatta en fördom
mot förra Ständers Beslut, har detta yttrande icke
annat kunnat än förekomma mig lika owäntadt, som
tilläfventyrs mindre wal eftertänkt; kan man wäl
föreställa sig, att ibland de nu församlade Nationens
Fullmägtige, någon finnes af sa mycken kallsinnighet
för det allmänna bästa, att den icke wid
Sakernas beredande tagit åtminstone en allman kännedom
om de under 1809 och 1810 arens Riksdag
inträffade förändringar och deras Historia? För
min del kan jag åtminstone icke förena sadant med
mina begrepp om nu warande Riksdagsman, och
ännu mer, hwarföre stall man förmoda en fattad
3O84 Den zo Julik.
fördom emot förra Ständers Beslut. Mi aro ju
Representanter af samma Fojk som da, wi erkänna
icke eller nu, andre afsigter äa allmänt wäl, lika sa
lilet som någon skulle enS »vaga att påbörda sadant
förra Stander. Nej! ma öfvertygelse och sanning
endast blifwa de »verkande medel och de enda grunderne
för ärendets afgörande; och matte alla anledningar,
till nya fördomar »varsamt undanrödjas.
— Med »nycken högaktning erkänner jag, att Riksens
Ständer wid ofwannämnde Riksdag införde
manga bade wigtiga och nyttiga admmistrationsgrunder,
men Iikwä'1 kan erfarenheten wid jemnförelse
emellan nyare och älldre förhållanden redan hofwa
hunnit afgöra, att icke allt gammalt ar odugligt,
och att af det nya äfwen något kan finnas
som fordrar rättelse, utan alt man bör hänföra sadant
till något stag af fördom. Uti Ekonomiska och
administrativa ämnen, i synnerhet gäller ofta erfarenhetens
Lära mera an de »vackraste Theorien, och
hwarje i arenders kännedom bewandrad Man, rader
till »varsamhet och ett försigtigt framskridande af nya
grundsatser.
Riksens Ständer, enär de 1809 sammankommo,
möttes af de mörkaste utsigter, de största bekymmer
i allt hwad som angick Rikets financerBetagom
dem icke den rättwisa, att de pa ett kraftigt
sätt förenade sig till Statens understöd och upprätthållande.
Deras anslag utmärktes icke af någon
olampelig och ofta ssadelig sparsamhet; »nen om
deremot, uti medlen till utgörande af hwad som bewilljades,
säkerheten i beräkning synes hafwa fatt sta
tillbaka för hwad man kallade billighet i grunder,
och lätthet i uppbärandet, sa bör detta beskadas med
det billiga omdöme svin menjkiiga kunskapers otill
-
Den zo Julli. »s8s
»äcklighet ofta förtjcnar; emedlertid ligga nu följderna
för hwarS »nans ögon.
Riksens Ständer beslutade en Bewillning af
2 och en half Million R:dlr. Efter alla hittills kända
anledningar brister häruti, »vid innewarande arS
stut eller för arén »8 »o, n och 12 en Summa af
omkring 2 Millioner N:dlr; hwilken Staren icke
kan umbära.
Nödwändighetens stränga kraf fordrar, att först
söka utwägar till fyllande af denna brist.
Sökom »vidare fyllnaden i den Million R:dlr
ärligen, som Riksens Ständer wid Riksdagen ae
»809 och >8»o högcideligen bewilljade Konungen till
Rikets forswar, men hwaruti likwäl wid skeende
upphämtnlng af särskilldte deras anslag, äfwen derest
Bewillningen utgatt till det beräknade fulla beloppet
af 2 och en half Million R:dlr, anda en brist
uppstått af 2oo,oo*> R:dlr ärligen. Det bewises
häriacnom, att endast felstagne Nesultater ernot hwad
af förra Riksens Ständer blifwit paräknadt och anwist,
försatt nu »varande Riksens Ständer i bekymmer,
att icke allenast finna medel till de förstnämnde
2 Millioner pa en gang, utan afwen till
flera Hundrade Tusende Riksdaler deröfwer ärligen,
för att derefter kunna fullborda den financiela byggnad
Riksens Ständer genom deras positiva bewilljanden
och beräknanden, ansago genom deras tagne
Författningar wara färdig och inredd ifrån in-o
ars början; och laggom härtill, att med en til! flerfalldigt
belopp uppdrifwen Vranwinsbränning, Staten
likwäl de sednare arén erhållit mindre inkomst,
än för den förut tillatne Husbehofsbränning^ influtit,
hwilken dock agde den förtjenstcn, att genom
mindre consumtion af säd, åtminstone spara nagra
Kappar äfwen at Krono-Utskylderne. I
se8Z Den zc> Julis.
I denna bekymmersamma ställning, och förakt
endast komma till hwad i8lo ars Stat borde hofwa
wisat, uppstår en ytterligare angelägenhet as'en
mognaste eftertanka wid alla anwändbara beskattningSsätt,
som i afseende pä de nya utgifter Statens
upprätthållande och omständigheternas twäng
fordrat, Konungen nu äskadt och Riksens Stander
för största delen äfrven redan bewilljat.
Konungens osparda omsorg och ömma omtanke
söv Sina trogne Undersåtare, wisar sig äswen t
den inskränkning, inom hwilken de nya behofwen
bliftvit Mmäldke, i en tid da Nationerna nödgas
anstränga sina sista krafter, och förstörelsen med häftighet
wisar sig pä alla sidor omkring osi.
Huru angeläget är wäl da icke alt i en sadan
ställning gifwa säkerhet ät det som bewilftas och anstä§.
I annat fall stall Regeringen i alla angelägna
ärender, som för Landets wäl kunna påtänkas,
tillbaka hallas af uppkomne brister i de anwiste
Summor. Konungen skulle ater se sig föranläten
samla omkring Sig Sitt Folks Fullmägtige, för
att rätta berakningarne samt Landet päföras dryga
vmkostningar, och Staten »vidkännas tillökade utgifter,
som ifrån sädane sammankomster äro ostilljaktige.
Matte wi da owillkorligen erkänna angelägenheten
ak ofelbara beräkningar, sä wida det star i
mensklig magt att förekomma de felagtige.
Harwid ingar den betraktelse, hwilken Summa
kan wäl, genom det jag will kalla Tarerad Bewillning
utgöras? Sadant blir ett föremal för Riksens
Ständers pröfning, och derwid uppstår den
fraga: hwarföre hafwa alla andra Länder wid ökade
Stats, behof warit föranlätne afskaffa de BeKallningssält
som kostar sa 4 procent wid uppba
ran
-
Den Zo Julik. 2037
randel, för att antaga dem som kostat 18 till 20.
Jo! as ingen annan orsak än, att med de förre kunde
Folket oagtadt den ringare Uppbördskostnaden,
icke »'göra hälften af hwad som genom de sednare
blifwit möjeligr att winna. Det första willkoret är
alltid, hwad s m med denna möjelighet är förenligt
eller icke; I ordningen kommer sedan', att ibland
de möjeliga utsöka de mäst- anwändbara.
Wid minsta eftersinnande stall man lätt finna,
att i ett folksattigc Land såsom Swerige, der
twenne frista armar utgöra förnämsta egendomen,
hallst ardetsförmagan är oberoende af alla pris och
willkor, och bestämmer sjelf sitt warde, stall ett Bestattningssätk,
som småningom träffar arbetsförmågan,
uti ett billigt förhållande till den derigenom
wundna förtjensten, hafwa företräde framför alla
andra. — Lägger man härtill hwad erfarenheten synes
bestyrka, att Nationen allmänneligen icke har
det sakraste anlag till hushållning, att Folket sällan
tänker pa att samla hwad man för sjukdomens och
vrklöshetens dagar kallar en tärevenning, och sällan
ar bekymrad för tillgång att betala Krono, Utstyllderne,
sa fragas med skäl, om det anses för sannolikt,
att kunna pa en gang uttaga en dryg palaga
af den skattskylldige. — Den Daga-Karl som af
32 si. i dagelig arbetsförtjenst pä zoo arbetsdagar,
med lätthet kan utgöra Z-:dra penningen, eller en
stilling om dagen till Staten, har han wanligtwis
sparat zos si. eller 6 R:dlk rr si., att sammanlagde,
wara tillgängelige pä en gäng wid Uppbördsstämma»?
Jag wädjar med trygghet till deras yttrande,
som i desia ärender äga erfarenhet.
De grunder pä hwilka den nu gällande Bewillnings-Stadgan
hwiiar, hafwa icke hunnit längre,
2o88 Den 29 Julli.
gre, som förut är anmärkt, än att ett deficit uppkommit
i Producten af omkring 600,022 R:d!r ärligen.
Om man uppmärksamt undersöker hwad som
efter samma plan möjeligen kunde tillökas, eller genom
rättelse i werkställigheten minnas, sa will jag
med den säkerhet jag alltid ställer till ett absolut willtor,
wid beräkningen, antaga att 2 ock en half Million
R:dlr bär, genom hwad man kallar Allmän
Bewillning, utgå.
Utan twiswel blifwer den för mänga tryckande,
men rätt werkställd, stall den ej öfwergä de
Skattdragandes förmäga. Att deremot för det närwarande
uppdrifwa Allmänna Bewillningcn öfwer
riystnämnde Summa, anser jag »säkert i effecten,
för Samhället wädligt och för Styrelsen ledande
till bekymmer och förlägenhet, dä deremot hwarje
minstning i detta Maximi belopp genom Surrogat
af indirect Bestattning blefwe en wälgerning.
Mathematiste Sanningar äro icke underkastade
sörtydning. Wid deras ljus upphör all olika öfwertygelse,
hwilken ända dit intill bör med skonsamhet
betraktas. Det är wid ett sädant förhällande
som alla Intrigens ock Kabalens försök, derest de
skulle wilsta inblanda sig i ärendernas gäng, blifwa
vnyttiga, och det är i detta naturliga sticksöm hofsamhet
sä noga urssillies ifrän egensinnighet och envishet.
Bär man dä ej framför allt annat systelsätta
sig med de Practiste Bewisen för hwarje saks
sanna nytta, och endast antaga hwad man kallar
Practistt anwändbart.
Pä desta allmänna grunder önskade jag, att
wid hwarje förekommande BestattningSfraga, Riksens
Stander funne för godt lämna fullkomlig frihet
till deras Vewillnings-Utskott att förestå medlen,
och
Den zo Julik. 2089
och sedermera icke pröfwa desta medel annorlunda
än jemförelsewis till hwarandra, och till den Bewillnings'Summa
som mäste sökas. Det är först
i en sadan sakernas ordning som Riksens Ständer
kunna blifwa öswertvgade om, att de walt de rätta
medlen; och wid tillämpning häraf till ifrägawarande
ämne om Land,Tulls»afgiften, önstade jag det
hafwa kunnat blifwa en följd, att den nu as bada
Ucstotten betragtades endast till sin Ekonomiska egenskap,
r afseende pä Uppbördens förmenta inflytande
såsom hinder för den inre rörelsen, jemförd til! dest
natur af Bewillning, och deraf päräkneliga afkomst
efter lämpelig Bestattningsgrund, och att Utskotten
kunnat efter öfwerwägande häraf Classifiecra fragan
lill sin mer eller mindre anwändbarhet, att inga
uti beräkningen af Bewillnings, anslag; men alt
Hufwudfragan, stall Land-Tulls-afgift dertill höra
eller icke, mätte uppskjutas att komma under Riksens
Ständers stuteliga afgörande, före an i sammanhang
med Utskottets generela tafla öfwer de tjenligaste
medlen till utfinnande af den tota! Summa
som bewilljas mäste. Men jag bör ej uppehålla
Höoloflige Utskotten med denna allmänna öfwersigt
af ämnet; sedan för detsamma, genom redan tagne
Beslut, en annan gäng blifwit utstakad, hwilken således
mäste iagttagas och fölljas.
Högloflige Utskottens Beredning ansörer, att
Kongl. Majtt i Dest Nädiga Proposition om LandtTulls-afgistens
ater tagande ibland Bewillningsanstagen,
öfwerlämnat till Ständerna att xröswa,
hwilketdera alternativ ägde företräder, Landt-Tullarnes
äter införande eller nägot annat medel, som med
lika lätthet och pa lika billiga grunder, inbragte ät
Skaten dest fulla behof, och Beredningen tillägger
alt
2290 Den zo Julss.
att den intet ögonblick twekat begagna den frihet,
som Konungen förunnat, som Regeringsformen förbehållit,
och som Stats.Rådet anfört, såsom ett
skäl för des' tillstyrkande af den Nådiga Propositionen;
men hwarlill'tjenar detta andragande, art Konungen
förunnat frihet till öfn erläggning i elt ämne,
som Regeringsformen at Riksens Ständer förbehal,
lic; ett sadant anförande ar onödigt, om icke alldeles
öfwerflödigt.
Hwarken Konungen eller desi Stars-Råd hafina
betraktat ärendet fran annan synpunkt, än att
Riksens Ständer malte utfinna de wisaste och fullkomligaste
medlen, till utgörande af den erforderliga
beskattningen; och när Beredningen ansedt det tjena
för desi ändamål att åberopa Stats, Rådets yttrande,
synes Beredningen icke hafwa bordt underlåta
den fullständighet som icke bör saknas i det man anförer
om andras yttrade tankar. Hos hwar och en
som med owäld bedömmer detta ärende, ligger till
grund att Landttulls.-afgift icke bör patänkas bland
medlen, till inbringande af ten erforderlig,: Bewillningen,
deräst läktare och niera anwändbare kunna
pafinnas; men ware ock all fördom, alle ensidige afsigter
och allt förhastande bannlyste, i jemnförelsen
emellan detta och andra medel. Sä är wisierligen
den gemensamma fördomsfria tankan i detta ämne
fran Konungen lill undersaten.
Sa länge jag icke kanner de för Swensta Folket
wida läktare och beqwämare Bestattnings-medel,
än Accis och Consumtions-afgifter, eller LandttullS
erläggande, hwilka de warde Ledamöter, som redan
proeliminariter förkastat desie: troligen hafwa i beredskap
att förestå till ersättning derföre, kan jag för
ingen del förena mig, med deras mening som detta
be
-
Den zo Julis. 2091
bestattnkngssätt förkasta; men deremot förklarar jag
lika högtidligen, att om sadane kunna framställas,
stuve jag wara den förste att dem antaga; hälst mitt
enda syftemål är, att befordra det för Nationen
mäst nyltiga. Emedlertid och intill desi saken kommit
i detta stick, kan jag icke undgå framställa några
ytterligare anmärkningar emot det som till bestridande
af Landttulls-afgistens ater införande bliswit
andragit. Det har blifwit sagt att Landttull icke
rätteligen förtjente namn af Consumtion, åtminstone
icke swarade emot det ändamål, som, med en sadan
beskattning asyftas: Alt Tull, afgiften träffar icke
mängden af Förbrukare, knappt en Tiondedel af Nationen;
Alt densamma lagd pa jordens produkter ofra,
stall betunga Landtmanna rörelsen och nar det ej
händer falla tyngst, pa de inom Staden boende nenninge
löntagande Embetsmän och de för ar etter manad
förhyrde arbetare, hwilka minst tala den ojemna
bördan och ingenstädes kunna återtaga hwad de pa
lifsmedlens dyrhet förmenes förlora.
Hwad således blifwit anfört kan jag icke förena
med min öfwertygelse. Landttulls, afgiften förtjenar
ester mitt begrepp intet annat namn än det af
Consumtions - afgift. Den innebar sa wäl alla de
fördelar, som alla de olägenheter, hwilka aro vstiljaktige
ifrån denna beskattnings - art.
Kan det wäl nekas att hwarje omkostnad som
träffar en wara, i naturlig ordning ingar, uti bestämmandet
af warans wärde, och att wid försäljningen
gäller i allmänhet hwarje Artikel hwad omständigheterne
tillåta, att den kan gälla; hwarken
mer eller mindre; och kan jag wäl da göra mig ett
annat begrepp om förhastandet än att den, som i sista
hände» blir den werkeliga Consumenten af waran,
om
2292 Dcn zo Julik.
vm än i aldrig-sä liten portion, likwäl k detsamma
han betalar och Confumerar, jemwäl erlägges LandtTulls,
afgisten.
Man har sagt att denna afgift träffar knappast
en tiondedel af Nationen. Om detta än kunde antagas
såsom efter bokstafwen rigkigt, kan man med
trygghet pasta, akt afgisten träffar just den tiondedel
den dor träffa.
Man jemnfäre Städernes utstyllder med Landets,
man gore det med sanning och owäld, och
man lagge härtill de uppoffringar, som Staten i
jord och pa annat satt gjordt och gör för Städer,
ne och Stadsmanna-näringarne; och man stall genast
finna att den del af afgisten, som werkeligen
kan falla pa Släderne, innebär blott ett billot sur,
rogat mot förmonerne, och stari ett jcmnförligtförhållande
til! Landets ukstyllder; den Allmänna Bewillningen
oberäknad, hwilken sedan widtager efter
lika grund bade lör Stad och Land.
Man pastor att afgisten betungar Landtmannarörelsen;
men hwad är billigare ari-att dcn Landt,
man, hwilken genom sin närbelägcnhet till Stad, är
i tillfälle att med lätthet föryttra sin Producs, widkännes
ett större bidragande än den som bor pa längre
afstånd, större än den som sällan eller alldrig
har något att sällja, men likwäl efter nu gällande
Författning angående ersättningen, uti ett obilligt
förhållande mäste widkännas deltagande i denna ersättning.
Sadanl är mera orättwist, och orättwisan
ligger i sa öppen dag, att alla bewks äro öfwerflödige.
Nar man ytterligare framställt, att afgisten
träffar dcn inom Staden boende penninge-löntagande
Embetsmannen, sa fragas med stal deremot, om
icke
Den ZO Julii. 209;
icke den hittills fastställde ersättningen träffar ho,
nom warre.
Nar Bagaren, Slagtaren eller Bryggaren bidraga
t- ex- med 50 N:dlr hwardera till ersättning,
manne de ej återtaga detta pa hwar Kaka Bröd,
pa hwarie Mark Kött och hwarje Kanna Dricka
som de föryttra, och manne de kunna eller wcrkeligen
gjöra denna repartition med samma noggranhet
och ratrwisa, som da afgisten är lagd pa sielfwa Rudimaterien
ester fastställd mattelig Taxa. Sstdant
är icke ens möjeligt att åstadkomma, och enär nu
gällande Författning förestrifwer, att ersättningen
bör mätaS efter den större eller mindre förmohn hwar
och en kan sägas njuta af Landt-Tullens upphörande,
sa har man blottställt Taxeringsmännen för
den osäkerhet i bedömmandet as denna nytta, som
nödwandigt stall leda till o-emn och obillig fördelning
emellan Medborgare
Dessutom
bör man icke lämna utur sigte det
pa sanning grundade werkeliga förhastande, att siere,
åtminstone de dyraste wahror som till Städcrne inkomma
och der sörtullas, icke qwarstadna till förbrukande
af Stadens Jnnewanare, utan derifrån till
andra Orter utgå, samt i Handelns wanliga omlopp
stuteligen stadna uti helt andra händer, an Jnnewanarnes
i dcn Stad der Tull uppbäres. Härtill
höra en mängd wahror, hwilka det wore för
widlöftigt alt här uppräkna, men hwilka blott af den
Handlande Classen uppköpas och ater föryttras, och
lag fragar med hwad rätt och billighet man kan begära
att Ståndspersonen, Embetsmannen, Handtwerkaren
och Dagakarlen böra aläggas att deltaga
med Handlanden uti en afgift som den sednare
endast sörstjuter, men wid wahrans försälljande ater.
sc>94 Den zo Julik.
får, vä! jag förstår icke annat än att de af Stavernes
Jnnewanare, för hwilka wägen icke är öppen
tili sadan ersättning för den förstiutne LandlTullen,
lida det betungande alt de betala hwad andra
Clafier ensamt borde widkännas.
Akterst har man antagit att afgiften stall träffa
de för ar eller manad förhyrde arbetare. Detta
förmenta stjäl, långt »fran atr motsäga nyttan af
Landt-Tulls-afgiftens uppbärande, talar för dest
återinförande, och är för de arbetande en wälgerrung.
Jag tror »nig här ofwanföre hafwa ädagalagdt,
det wara en tanka sorn af werkeliga förhållandet
rakt emotsagcs, att arbetaren icke kan återtaga
hwad han pa lifsmedlens dyrhet förlorar, sa
snart arbete för honom finnes. Hans arbetsförmåga
ar underkastad mindre uppställning än något
annat, och hwilken bestämmer dagswerkslönen om
icke i)an? och se »vi ej Sladernes arbetskarlar winna
den arbetsförtjenst, att de ofta kunna borlsiösa
hela dagar samt förstöra bade tid och penningar.
Det aterstar wifierligen ännu en betänkelig sida
af ämnet, uti rätta sattet att kunna kontrollera uppbörden
, uti möjeligheten att undanrödja uppehåll och
beswarligheter för de Trafiquerande, samt uti förekommandet
af egenwilligt behandlande eller hwad
»nan kallar Vexationer. Det mäste medgiswas att
erfarenheten uti dcfie delar och hwad hittills falt äga
runst, icke är tillfredsställande, men icke bör detblifwa
vmöjeligt an med klokhet i anstallterne, med en
alldrig uppförande uppmärksamhet och en sträng eftersyn
borttaga mifibruken. Man bade bör och kan
utfinna de »nebel och ulwägar, som aflägsna chican,
latta de Trafiguerandes beswar wid afgiftens erläggande,
ech undanrödja aila anledningar till obehöriga
-
Den zo Julli. -os?
höriga hinder och ostäliga Rättegångar. För att
icke an längre trötta Högloflige Utstottens tålamod,
aberopar jag hwad en utkommen Skrift, kallad Nefiectioner
i anledning af Landt-Tulis-afgiftens återställande
i förenämnde afseende innehaller, och det är
ingen twiswel, att ju flera till samma ändamål ledande
Författningar kunna och böra »vidtagas.
Ibland dem räknar jag likwäl i synnerhet, akt
allenast de mäst Productiva Articlar ställe i Taxan
uppföras. Generaliserade och »ned uteslutande af
alla de Specifikationer till mangfalldiga stag ak hwar
Artikel, som 1777 ars Taxa. Den bör da kunna
reduceras till ett tryckt ark, och jvr smärre wahror
bör warder af ett last eller en ballast som införes,
kunna Taxeras af ägaren, som i mohn derefter har
sin Tull-afgift aflagd, och hwarwid hela controllen
behösde besia i intet annat an rättighet för TullKammaren,
att, emot tillagg til! hälften as uppgifne
wärdet, kunna till sig lösa de Tullbara wahrorneFör
en del wahror kan också Landt-Tullen uppbäras
»vid Wagarne och pa Torgen, som alicsa alldeles
icke hindrar trafiken; Och genom pantsättning
med uppstjutande af liguiden tills Landtmannen afsallt
sin wahra och aterwänder hem, kunte ock något
uppehåll afböjas, hwilket allt pa Kongl. Majus
widare Nådiga bepröfwande bör fa ankomma. Sältet
att controllera afgiften kan bliswa bade säkrare
och starkare, enar Kronan finner en någorlunda betydelig
summa i denna wäg kunna winnås till Statsbehofwens
fyllande, och uppmärksamheten »naste blifwa
större än dä inkomsten war ringa och obetydelig.
Betungande kan icke afgiften bliswa, enar grunden
till beräkningen tages icke efter narwarande sa
högt uppjagade wahruprts, utan efter ett medeltal
för
-6)0 Den zo Julik.
för flere ar, under den tid da myntets warde annu
icke nedsunkit till närwarande ojemna förhållande,
och det förflag som i detta afseende bliswit uppgjordt
och jag har den aran bifoga, stall öfwertyga hwar
och en som utan fördom bedömmer saken, att, något
oskäligt eller tryckande hwarken asyftas eller med
Landt-Tulls, uppbördens återställande ar oundwikeligen
förenadt.
Att med ett sadant återställande Statististe upp,
lysningar winnås derom kan ingen twifla, som gjort
sig ben mödan att eftersinna huruledes till besia höra
att fä utrönt, hwilka och hurumanga af Landets
Producter som inga uri den allmänna'Handeln.
Och om man utom ankra werkeliga Statistiska upplysningar
som af de hittills upprättade PersedleExtracter
wunnits, aswen erfarit den akt jemnförelsewis
kunna utröna uti hwilka Stäter Tullförsnill,
ningarne warit störst, sa kunde en sadan upplysning
icke wara utan sin nytta wid grundläggande rättelser,
derest Landt-Tulls-afgiften ater lomme i fraga.
Beredningens twifwelsmäl att Landt-Tullsbewakningens
fullkomliga återställande icke stulle förmå
hindra Lurendrägeri^, förtjenar sa mycket mindre
någon uppmärksamhet, som det uppenbart strider
emot en redan wunnen erfarenhet.
Konungens Nådiga Proposition är i detta fall
sa tillräckligt upplysande, att något mera derom icke
ens bör anföras, och der Kongl. Maj:t stulle finna
en wal organiserad Nese-bewakning kunna mera uträtta
och wara kraftigare än den ständiga, lärer
Kongl. Maj:t icke underlåta alt Desi höga rätt likmätigt
derom förordna, äfwensom angående den inre
Bewakningen, hwars oumbärlighet Kongl. Majit
redan insett.
Den Zo Julik. 2697
Om Beredningens Calcul hwad Landttulls ersättningen
angar will jag wara heit kort. Skiijak,
kigheterne i min tanke i detta fall emot Beredningens
kommer deraf, att jag ej betraktar producten af
ersättningen i ziffra till sin wcrkan i Kronans Casia,
utan jag betraktar saken till sin werkan för Nationen.
Da der är bewist att Sjötulls - afgister lämpligen
kunnat ökas och indrägt — 87,297: 21, r.
Samt att Cours och Agio diffe,
renee förutgående Sjötullen renderat 81,241: 19, n.
Tillsammans 128,5^9: 41- —
Hwarföre stall da icke denna serstilda Stats
intrad fa hafwa sin gang, utan sammanblandning
med hwad som kallas LandtlullS,ersättning. Hwarsöre
icke häldre lata den werka till nedsättning t
Taxacions Bewiönings, Summan, ty det wore ju
icke antageligt alt pasta det Landrtulls-aigiflens indragande
hast nämnde inkomst till påföljd i annan
ordning än som förut är sagdt, emedan man ansäg
den som ett beqwamare medel till upptagade af den
erforderlige summan an genorn Landttull, men pa
samma satt är Landttullen ett wida läktare och nyttigare
medel att uttaga en icke erfvrdelig Summa,
än Taxations-Bcwillningen eller den fixerade pa
Stat och Hemmantal fördelte LandttuMersättningen.
Hwarföre stall man här anföra Kronans winst
eller förlust när fragan nu endast ar om Nationens
fördelar och Samhällets nytta. Wi arbeta icke nu
för att bewisa hwad Kronan fädt eller intet fatt —
det tillhör Stats, Utstottet.
Men emedlertid kan ingen motstrida hwad som
i Konungens Nådiga Proposition anföres, att Sjökulls,
inkomsten (nemligen i allmänhet, icke den iFörBihgng.
Nro i3s. slagen
S0I8 Den Z2 Julli.
slagen päräknade) förlorat genom Landttullarnes sndragning,
enär derigenom den inre Bewakningen i
baderne förut anwändbar för bada intraderne och
lönt af Landrtulks, medel, nu mäste af Siötull, det
ware sig gammal elier tillökad Sjötull, underhällas.
Da jag vf hwad hos Beredningen salunda
förekommit icke blifwit nog upplyst för att dela Beredningens
tanka i de mörka färgor, hwarmed den
såsom stmföljder af dej; andragandcr, maiak det stadeliga
af Landtlulls-afgiftens återställande och det i
ordalag som jag pä intet satt sinner stä tillsammans
med den liberala framställning af ämnet Kongl.
Mastt till Riksens Ständers mogna och lugna pröfning,
behagat göra; men jag deremot trott mig sinna
att Statens vwilikorliga behof och oundwikliga
upprätthållande päkallar nödwändigheten af sädane
bestattningar, som med den möjeligen största säkerhet
kunna päräknas, i deras utgörande innebära det
minsta betungande, och i den mest naturliga ordning
träffar endast dem som ester billighetens fordringar
böra dem »vidkännas, utan att, jemte en alltid ojemn
fördelning kastas, pä sädane Medborgare som ingen
-itwäg finna att Utstylden, som de endast förstottswis
erlägga kunna återhämta; Da allt annat sätt
till winnande af lika inkomst för Stats - bchofwen
blottställas för orättwisa i grunderne och osäker beräkning
i följderne, samt dä härigenom och genom
Landttulls-afgistens kastande pä allmänna Bewillningen
den sednare icke allenast stall göras pä det högsta
betungande, utan möjestgen leda till alla deswära
följder, hwilka medelst vsäkre eller felaktigt beräknade
anslag mäste för Skaten uppkomma och hwaruppa
wi redan beklageligen hafwa sädane bewiö att
be wäcka en bekymmerfull omtanka, och för hwilka
Den Julik. LsZZ
följder Riksens Ständer lära wara forgfällige akt
för framliden widlaga tillräckligt motwigtcr; Sä
finner jag för min del ingen betänklighet utan anset
det fast mera instämmande med min pligt art i egenstap
af en bland Folkets Ombud, ömt dewara
Statens wäl och Folkets bästa, tillstyrka LandttullsUppbördens
återställande, enligt den ifrån desi första
upphof iagde och sedermera utan rubbning iakttagne
grund af zr.-dka penningen af dek pä warorne sättande
billiga »värde, samt med undanrödjande af olla
de omständigheter som under förra Landlullö. Administrationen
inneburit antingen stadeliga hinder eller
orättwisa behandlingssätt, Utan att befordra Sakeus
werkeliga nytta och stora ändamål.
Derest Riksens Högloft. Ständer skulle antaga
den mening.att återställa Landttulls-afgiften efter
de grunder och under de förbehäll sam sörcslagne
blifwit, böra Riksens Högloft. Ständer ästven anse
Nödigt underdänigst anhälla att Kongl. Maj:! täcktes
de härmed förenliga Författningar, alwen i afseende
pä Styrelsen och Förwaltningen till förekommande
af misibruk och understes stadga, samt nödige
föreskrifter i alla oumgängeiige delar meddela;
äfwensom Riksens Ständer lära uppdraga desi Bewillnings-Utstott
att wid utfinnande af de lillgängar
som Statens behof fordrar jemte förestäende af de
medel hwilka närmast befordra ändamälet, läts Landttulls-afgiften
inga i den allmänna beräkning som mäste
uppgöras, bäde öfwer beskaffenhet och stor!» k af
Lesia tillgängar, till winnande af det wigtiga ändaMäl,
hwilket man sa ofta warit söranläten Upprepa,
men aldrig bör äsidosättas att antaga och fastställa
sädane intrader för Staten, som icke underkastade owisihet
Med största lätthet utgå, med ben billigaste
* » för.
-rroo Den zo Juli».
fördelning erläggas, och således i deras natur arv
minst tryckande.
Det ar endast genom sadane medel som Sweriges
Inbyggare kunna hoppas att se den delen af
Rikets Dräcselwerk som innefattar en säker tillgång
för Statens behof, satt pa en sadan fot som lättar
Regeringens omsorger, bereder allmänt lugn, och
gifwer Styrelsen den fasthet och kraft, utom hwilken
Statens bestånd stall dlifwa »vacklande, och hwarje
rättsinnig Medborgares billiga farhaga för stakningar
och wadliga omstisten icke allenast underhållas,
utan tillwäxa.
Och stulle detta Memorial till Neipert. RikvStanden
åtfölja Högloft. Utskottens Betänkande^angaend-e
Landttullarne. supra.
kx krotocollo,
k. Lrona.
Utdrag af protocoller bällie i Riksens Hsg,
loft. Gränders BewrUnings, samt Allmänna
Beswärs och Economie sammansatta
Utskott rvid Urtima Riksdagen
i Orebro den 29 Juli 1812.
S-D. Herr Grosshandlaren Beckström yttrade
sig salunda:
Sä
-
De« zo Julii. 2ior:
Såsom Ledamot uti Uppstattnings-Cemmitteea
k den Stad för hvilken jag är Fullmägug, har,ag
haft tillfälle öswerwara fördelningen af Landttullserjättningen
till den Summa hwilken Staden warit
alagd betala; och har jag erfarit huru högst
tryckande denna afgift warit för Stadens Jnwanare;
hvarigenom handt att Repartition blifwit ej allenast
högst bcswärlig utan rent af omöjligt art med
fullkomlig rättwisa kunna uppgöra, i synnerhet da
Författningen härtill icke lemnat annan föreskrift än
att Summan inom Städerne stulle fördelas pa
Ii wanarne i den inohn hwar och en kunde draga
mer eller mindre nytta af Landt-Tullarnes indrag,
ning. Ännu har ingen funnits, som elter min tanka,
kunnat bestämma ett rättwist förhållande Jnwänare
emellan, hwarefter en sä illa afpassad beskattning
rätteligen kunnat fördelas pa flere tusende Personer
af sa olika Stand och willkvr: Med anl»dning
häraf får jag för min del ödmjukeligen yrka
att derest icke Landciulis-ersättningen, pa sätt Högloft.
UcstottenS sammansatte Beredning föreslagit, får
inga uti allmänna Bewillningen, eller ock pa ett
annat, men för Städerne mera billigt och lindrigare
satt än förra författningen förestriswer, LandtTullarne
hendre ma ställas uti sitt Primitiva förhållande
hwarigenom Tullinkomsten lagd pa waran
med mera rättwisa pa den stattstyldige fördelas; tv
ehuru jag ej will säga att förra Repartition af
Landttulls-ersättningen pa min ort innan Uppskattnings-Commirteen
wallat chican, ar det en sanning,
akt den förorsakat mera missnöje och stridigheter, än
jag under mitt ZO-ariga wistande i Carlskrona förmärkt
inträffa wid Tullbommen, och hwarwid jag
rrsr Den zo Julli.
äberoyax hwad Herr Baron och Landshöfdingen af
Hakansson l denna del behagat yttra.
Om antingen en Tullbetjent eller Trafiquerande
wid Tullbommen pä ett eller annat sätt skolat
handlat lagstridigt, ja bewisar det ingen ting, hwarken
för nödwändigheten eller icke nödwändigheten af
Tullarnes äterupptagande,, ty dylika förbrytelser bäde
kunna och böra af Lagen rättas och bestraffas,
lika sä wäl som alla andre brott och ooxdningav
hwilka wid mängfalldiga andre förrättningar och tillfällerdsom
med Landttullen icke hafwa gemenskap
förefalla, och äx jag af erfarenheten öfwertygad att
wid förbifarten af en nara Landswägen belägen
Krog mera äfwentyras än all den olägenhet jag förmarkt
wid Tullbommen pä min ort.
Och skulle detta yttrande affölja Högloft. Utskottens
Betänkande, angående Landt, Tullarne, till
Respective Riks?Standen.
Vt SIMS, Lx krotocollo,
k. OronSj
Den ZO Julii. Lias
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. Julik.
, - - - P:-st-Sländct dcn zo - -
- - - - Bor^are-Stander d. jc> , -
» » - - Bonoe-Ständel y. zo - -
Wördsamr Memorial!
Riksens Ständers Bewillninos - Utskotts åliggande
att utfinna och till Riksens Ständers pröfning uppgiswa,
grunderne för den Bewillnirg, hwilken Stålens
närwarande behof, till utgifternes bestridande,
gör oumgängelig, samt derjemte förestå sätter, till
en sädan Bewillnings fördelande, hwad i delta afseende,
för dest utgörande bör anses lämpligast, hav
icke annat kunnat, än wara förenadt med de mäst
brydsamma öswerläggningar och den noggrannaste
behandling, hälst Utskottet sett sig i saknad af erforderliga
Statistiskt underrättelser och upplysningar,
förutan hwilka, ett Bewillnings-Förstags utarbetande
mäste blikwa swart, och oaktadt allt bemödande,
ej nog fullständigt.
När Bewillnings - Utskottet a den ena sidan,'
efter de underrättelser och uppgifter, som blifwit meddelade,
om Statens behof uti desi flere delar, grundade
pä Rikets närwarande belägenhet, utgifterneS
vumgängelighet, samt omständigheternes stränga kraf,
alltsammans af Riksens Ständer redan genom tagne
besiut. icke mindre wid de sist hällne 2:ne Riksdagar,
än den närwarande, gvdkändt och faststäldt,
erfarit, att, hwad under namn af Bewillning nu
mäste utgöras, wida öfwerstiger uti beloppet, allt
hwad någonsin tillförene, under lika egenskap blifwit
ätaqit, och Bewillnings - Utskottet a den ankra
sidan förnummit, huruledes grunderna, som wid sistledne
Riksdag till den dä ätagne Bewillningcns ut
-
SI04 Den zo Juli,.
görande blffwit lagde, men i synnerhet tillämpnin
gen
af den da utfärdade Förordning wallat följder,
som icke smara t mot Riksens Ständers förmodan,
att derigenom erhålla hwad väräknat dliswit, utan att
enligt den erfarenhet som Bewillnings-Taxeringarne
för ar i8>o kunnat lemna, en brist uppstått, hwars
fyllande eller ersättande utgjort ett ämnestör Riksens
Högloft. Ständers strffildta uppmärksamhet, och sa,
ledes mast inga uti Bewillnings - Utskottets härmed
i sammanhang stående omtänksamma betragtelser; sa
lära Högloft. Riksens Ständer finna, sa wäl alt
Utffottets tid för arbetets stuteliga fullbordande wa,
rit nog inffrankt, dä Riksens Ständers bcstut, om
werkcliga beloppet ej kommit Utffottet tillhanda förr
än den 26:re i denne manad, som ock, att Utffottets
arbete warit i samma mohn mödosamt och bekymmerfull^
som Utffottet sett sig föranlätit icke allenast
söka andra Bewillnings-grunder, än de närwarande,
innebärande mera säkerhet i beräkningen och en större
wiHet, att denna beräkning icke matte utfalla
kill en för Statens upprättande wädelig brist, ulan
derjemte utsträcka alla BewillningenS Artiklar till
ett sa högt belopp, att de sammankagne swara emot,
hwad Riksens Högloft. Stander uti deras redan
fattade beslut faststäldt, böra af Riket utgä.
Uti detta ändamål, har Bewillnings - Utffottet
icke allenast pä satt Utskottet redan haft den aran
hos Riksens Högloft. Stander anmäla, ansett nödwändigt
öfwerse Författningen om stämplade pap,
pers-afMen, samt deruti förestå sadan förhöjning,
som beskaffenheten af denne Bewillnings-artikel, förder
riärwaranbe kan anses medgifwa, utan afwcn i afseende
pa rättigheten att fä tillwerka och försälja Bränwin,
Hwilken rättighet alltid tillförene, med afgift, såsom
Den zo Julii. 2125
willning, warit belagd, tillstyrka sadant förökande
uti denne afgift, som åtminstone för det närwarande
kan anses antingen billig till befi grund, eller medförande
sa liten känning för Landet, som med oinstandigheterne
i det hela närmast star att förena;
Hwarjemte Bewillningö - Utffottet, enär detsamma
icke trvdt sig kunna tillstyrka, de afffaffade Landttullarnes
återställande, ansett en mot Landt - tulls
uppbärande, för Stats-Werket erforderlig ersättning,
pa sätt wid 1809 och i8io arens Riksdag blifwit
bestutadt, genom en serskild Bewillnings åtagande
af Städer och Land, äfwen nu böra såsom oundwikelig
aga rum.
Hwad Bewillnings - Utffottet uti defie delar
trodt sig böra Riksens Högloft. Ständer förestå, sä
wäl i afseende till beloppet af förenämnde BewilluingS,
Artiklar, som de deraf uppkommande afgifters
beräknande, fördelande eller Utgörande, innefattas
uti de serffildte wördsamma utlätanden hwilka Bewillnings
- Utffottet haft den äran, dels redan framlägga,
dels nu öfwerlemna till Riksens Högloftige
Ständers närmare upplysta granskning och bepröfwande.
Utffottet inskränker sig af sadan anledning nu
endast till det wördsamma anmälande, att sedan
allt hwad i ofwanföre omnämnde Bewillnings-Artiklar
ar paräknadt, blifwit frändragit det sammantagne
Statsbehof, som enligt Riksens Högl»flige
Ständers bestut, genom ytterligare Bewilkning mäste
fyllas, utgör det återstående beloppet, hwilket
torde kunna benämnas för allman Bewillning, en
Summa af 2,652,000 R:dr Banco.
Wid bestammandet af grunderne för detta Bewillningö
belopp och sättet till desi fördelande har
Ut
-
,re>6 Den zo Julik.
Utssottets ögnamärke warit fästadt derwid, att det
ena och andra, mätte innefatta billigytt, säkerhet,
och det möieligen minsta betungande.
För att, sa wida det siar i mensklig förmåga
kunna vin icke winna, åtminstone i det närmaste
nalkas deste, bade för Stat, och hwarje Statens
medlem sa högst wigtiga föremal, samt att med iakttagande
af all den omtanka, som harwid erfor?
draö, söka förekomma de wadeliga följder, som fran
en stor miffeäkning uti det paräknade beloppet aro
vskiljaktiae och för Styrelsen mäste leda till de mest
bekymmersamma omsorger, har Bewillnmgs-Utssottet
trott sig böra, för denna allmänna Bewillnings utgörande'
i synnerhet hämta det säkraste stöd, dels af
en allman och pa alla Rikets skattskyldige Innebyggare
lika fördelad afgift, och dels af den inkomst,
som hwars och ens synbara förmögenhet efter föregångne
uppskattning, och werkstäldt bedömmande,
kunde anses uppkomma.
Den förstnämnde afaiften, upptagen uti den
föresiagne Bewillnings-Stadgans första Artikel,
skulle således i händelse af Riksens Ständers bifall
härtill, komma att erläggas till lika belopp, af alla
ffattskyldige i Riket, såsom en följd af det lika skydd,
hwar och en rik eller fattig i högre eller lägre elaff,
eller ehwad belägenhet som hälst i kraft af den allmänna
Samhälls - ordningen sjelf astundar njuta af
Slaten, och Staten ar skyldig för hwar och en befordra,
och pa det denne afgift, med afseende pa dest
lika fördelning pa alla, icke matte falla tungt pa
de mindre förmögne, har Utskottet krvdt sig böra
föreslå densamma till det lägsta belopp, som wid
allmmna beräkningen af behofwets total Summa,
warit möjelig.
Den zo Julii. 2127
Wid afgiftens beräknande af inkomst och sonbar
förmögenhet, hwarom andra Artikeln as den föresiagne
Bewillnings-Stadgan handlar, har Utskottet
ansett säkerheten uti beräkning göra onmgängelig
nödigt, att något afdrag för skuld icke sär äga
rum.
Erfarenheten har wisat bade wid den nu gällande
Bewillnings - Författningen, och wid de föregående
händelser, da fraga warit viri allmänna betydelkgare
bidrag till Rikets allmänna tarfwor, till,
lateisen för de skattskyldige, att wid bestämmandet af
deras förmögenhet, aga rättighet göra afdrag för
skulder eller deraf löpande räntor, boredt en osäkerhet
uti beräkningen, af hwad som kunde blitwa ater?
stoden, och hwaraf afgift skulle aga rum, som genom
intet medel kunnat förekommers, eller rättelser till förebyggande
af mindre paliteliga uppgifter, kunnat
widtagas, om icke deffe skolat blifwa af den art och
beskaffenhet, som näppeliaen warit förenlige, med bibehållande
af det enskildta förtroendet, emellan Medborgare,
eller den rättighet hwar och en synes böra
åtnjuta, att icke se sitt tillstånd underkastadt en för
Wida sträckt undersökning och granskning.
Utskottet, hwilket, det härwid icke kunnat undfalla,
att den gäldbundne, pa sadant salt kommer
stt betala afgift för hwad den werkeligen icke äger,
har trodt detta onda eller den mindre billighet, ett
sadant stadgande kan anses innebära, lampeligast un.
danrödjas, och liksom lemnäs emellan ffyldige och
fordringsägare, att de förre undfar rättighet af de
sednare innehalla och afdraga hwad de således för
Borgenären erlägga af hwad den sednare för dest
förmögenhet borde till Staten utgöra-, men som detta
billiga ändamål med all sorgfällighet bör sökas
LiO8 Den zo Julik.
och befrämjas, sa anhaller Utskottet wördsammeligen
att Riksens Ständer hos Kongl. Maj:t täckes faresta
det stadgande, af dea Borgenär, svin med stikt
godtgörande sig undandrager, bör widkännas enahanda
answar med den, som tager högre an 6 proCents
ränta.
Swarigheten, om icke omöjeligheten, att pa am
nät sätt, elier i annan wäg, med någon liknelse af
framgång åtkomma den sa kallade Penningemannen
eller Capitalisten, har dessutom utgjort ett stort skäl
för det af Utskottet förestagna sätt i denna del, sa
mycket mera i Utskottets kanka nödwändigt, som nästan
i alla länder, der fräga warit, eller ar om beskattning
pa Capitalisten, men förgäfwes sökt ett
härtill bidragande direct medel, utan att blottställa
sig antingen för felstagne beräkningar eller andre icke
mindre, dels obehageltge och ffadelige föl,der.
IWottets önskan hade warit upfylld, och dess
arbete stutadt, med större tillfridsställelse, om Utskottet
wid Bewillningens fördelande, kunnat stadna wid,
hwad afgisterne uri de omnämnde usta och 2idra
Artiklar synas i producterna böra lofwa, men behofwens
utsträckta kraf, har icke tillåtit Utskottet att
inskränka sig blott inom desse gränsor.
Det har således blifwit nödwändigt, att till
erhållande af den erforderliga Bewillnings-Summan
påtänka ytterligare uttvägar, och derwid har en pro,
gressive afgift af förmögenhet och dess afkomst, samlad
i en nians hand mast intaga färsta rummet
Skälen
och anledningen till denna utwägs widtagande
framställa sig lätt för Riksens Hög!. Ständers
skarpsynt bedömmande, enär den allmänna
grundsats, äfwen här mäste galla, att den som messa
äger, den som drager den största fördel af fm
,Eco
-
Den zo Julik. 2i2Z
Ekonomiska belägenhet, och den som följakteligen har
största behof, af ett i jemförelse härmed större beskydd
af Staten, och är lika som mera interesserad
uti allt hwad kill dess upprätthållande, och allmänna
säkerhetens befästande, den ma wara inom Landet
eller äga afseende pa främmande inflytelse, mäste
widhästa den skyldighet att uti ett utwidgadt förhållande
deltaga uti de allmänna bördor, som Statens
betryggande, emot inwertes »ordningar, eller andra
Staters försök till störande af sällhet och lugn göra
oundwikelige
Ä-wen
i afseende pa denna progressiva afgift,
har Utskottet den aldrig med nog warsamhct betraktade
säkerhet i beräkningen af Utstyldernes belopp,
kunna medgifwa afdrag för skuld eller räntor dera.
Om sadant wid första påseendet, skulle mcdfö- '
ra intryck om en fortsatt obillighet mot den gäldbundne,
sa förmodar Utskottet, dessa intryck böra
mildras wid de betraktelser, som derwid icke lara
utedlifwa, att denne obillighet icke träffar magdén,
af de skattskyldige, således icke dem, som med ett
märkbart ledande draga densamma; utan endast faller
pa de förmögnaste, hwilka, enär den progressiva
afgiften blifwit afmätt uti ett skäligt förhållande till
wärdet af den egendom de besitta och innehafwa,
icke hwarken kan störa någon del af deras wälfärd,
eller borttaga bctydeligt af hwad deras lefnadsbehof
fordrar; men hwilket allt skulle inträffa, om större
tyngder, än de som blifwit föresiagne falla pa de
fattigare, eller mindre förmögne folkclasser.
Sluteligen har Utskottet af sammanträngande
srsaker, som uppkomma af Bewillnings-Summans
höga belopp, sett sig föranlatit i den föresiagne Be
will
-
sno Den zo Julik.
willnings, Stadgans 4 Artikel upptaga afgift för
öfwerftöd, och deraf beräkna en lämpelig pälaga.
Utskottet har derwich fästat dest egenteliga uppmärksamhet
pä sädane Ofwerflöds - Artiklar, som
uppkomma genom bruket af det, hwilket uti Landet
icke tillwerkas, utan mäste frän Utrikes orter införskaffas
och således uti mer än ett afseende kan
anses wara för det allmänna skadelig; hwaremot
Utskottet trodt sig böra utesiuta frän afgift de Artiklar,
bwilka, ehuru allmänneligen betraktade såsom
luxe, likwäl lnom Riket kunna ästadkommaS, och
hwilkas beläggande med afgift, icke skulle stä i sammanhang
med de uppmuntringar, sim alltid böra
lemnäs den i hemska industrien, att kunna utwidgas
och sig förkofra, äfwen som i de delar, ber Utskottet
icke kunnat tillämpa deste grundsatser, såsom i fräsan
om afgift för sä kallad öfwerflödig betjening,
samt Bewillning för Spelkort, Utskottet i det förra
fästat afseende pä den allmänna skada, som beredeS
deraf, att ifrän Jordbruket och andra nyttiga Näringar,
borttages arbetsföre personer, som merendels
genom onytta och maklighet blifwa kärande medlemmar
i Slaten, och i anseende til! bet sednare ansett
en beskattning lika sä billig, som omärkbar wid dest
utgörande.
Huru Utssottet ansett resultatet af Bewillniugens
hela belopp, efter deste grunder täckes Riksens
Högloft. Ständer af bilagde calcul inhämta, lika
som, att i densamma till ett belopp af l
R-dr blifwit päräknadt sä wäl hwad förr uti Bevillning
inftutit, wid stom Sjötullen af Säcker och
Alun, som hwad efter 1809 och r8io ärens Stanbernes
beslut, af ersättningen för Landt-Tullarne utgjorts
genom förhöjning i Sjötullen pä wista Artiklar,
Den zo Julik. sm
kar, och hwilka bada siags afgifter Riksens Högloft.
Ständer torde hos Kongl. Maj:t anhalla matte
hädanefter directe fä komma Sjötullen lill gedo.
Sadane äro i korthet att omnämna de grun
der
pä hwilka Utskottet fotadt dest arbete, och de
synpuncter till hwilka desamma blifwit riktade.
Ullkottet skall anse sig mera lyckligt, än det ens
tvägar hoppas, om det uti ett ärende, af sä grannlaga
bestaffenhet som detta, kunnat åtminstone närma
sig lill, hwad Riksens Högl. Ständer äga rätt,
i kraft af dest Utstottet gifne förtroende fordra till
befrämjande af de högst wignga afsigtcr, som ifrån
Riksens Högloft. StanderS fattade beslut äro oskiljaktige
Utskottet
förutser att delade menningar och olika
begrepp om det werkeligen nyttiga, och om dek
ofelbara sanna och rätta, nödwändigt mäste uppkomma
uti sämnen, osta af ett starkt inflytande pä
hwad som stär i sammanhang med enffildte fördelar,
ofta af den inwecklade beskaffenhet att de icke lika
lätt af alla fattas och utredas, och alltid af den
egenskap, att något hwar torde kunna anse bättre
utwägar hafwa bordt Ennas, för att winna det
af alla lika gemensamt äsvftadc stora ändamål i del
allmännas största fördel; Men enär hos ett fritt och
sjelfständigt folk, som äger den dyrbara rättigheten
att beskatta sig sjelf, och som härwid icke lemnar
utur sigre, hwad klokheten efter tidens omständigheter
fordrar, och öfwersigten af det helas sammanhällande
till fasthet och kraft päkallar allt inflytande
af främmande afsigter, eller betraktande af smä cnffildte
fördelar, derest de möjeligen skulle wilja insmyga
sig, mäste förswinna, och blifwa ulan all
wettar,, sä är hoS hwar redligt tänkande, det hopp
redan
2H2 Den zo Julik.
redan stadgadt, att alla meningar stola sammanstämma
uti en den mäst »välgörande föreningspunct.
As hwad Utskottet i det föregående haft den
äran andraga, lärer Högloft. Riksens Ständer infe,
akt uti beräkningen af Bewillnings-inkomsterne, icke
något ingått, som kunde uppkomma af Landt - Tullarna
återställande och en dermed i lampelig matto
förenad Landt-tulls uppbörd, undantagande de
150,000 R:dr, hwilka såsom ersättning för denne
Stats - Werkets cnjkildte inrrade, blifwit lika serskildt
till utgörande antagen; men da Riksens Högloft.
Ständer i anledning af deras Bewillningsvch
allmänna Beswärs - samt Economie - Utstötts
gemensamma Utlåtande uppå Kongl. Masts Nådiga
Proposition angående Rikets Tullwerk i allmänhet,
uti giswen Remis' öfwerlemnat och uppdragit
Bewillnings, Utstottct, att med en allmän öfwersigt
af allt hwad, under egenstap af Bewillning borde
utgå, ätwen taga under betraktande hwad inflytande
Landt - Tullarnes återställande kunde anses aga pä
Bewillningens större eller mindre belopp, samt med
utlåtande i denne till Riksens Högloft. Ständer inkomma,
sa anser Bewillnings - Utstottet ordningen
fordra, att inför Riksens Högloft. Ständer nu anmäla
den uppställning, som i det afseende, Utstottet
trodt med bibehållande af den alltid nödiga säkerhet
i beräkningen kunna aga rum.
Utstottet har harwid, änskönt en förnyad, och
efter billiga grunder tillämpad Taxa för Landt-Tullen,
stalie kunna i tet hela eller sammantagen inbringa
till Staten 602,000 R:dr, likwäl i afseende
pa nödwändigheten af den erforderliga Landt-TullsBerjeningcns
aflöning pa ett sätt, att den icke nödgades
för ett .nödtorftigt uppehälle tillgripa hwad i
Kronans
Den zo Ju l ii. 2 nz
Kronans Casa torde inflyta, samt till bestridande af
alla oundwikeliga afgifler, som rill en nödig controll,
en waksam tillsyn och säker redogörelse, med
de tillägg, som Tullhrss-byggnader fordrar, och hwad
genom andra afdrag, förminskar Uppbördens belopp,
icke ansett en större behållning än 350,000 N:dlr
kunna för Staten, ber ena äret tagit uti det andra,
och wid inrikes rörelsens olika stick, med tillförlitelighet
paräknas.
Om denna förftagswis antagna behållning, k
händelse af Landt - Tullarnes återställande, således
skulle komma ait till motsvarande belopp minsta den
öfriga allmänna Bewillningen, med inberäknande as
den särskildt atagne Landt-Tulls-ersättningen, utgörande
2,300,000 R:dlr, sa kunde med förstnämnde
Summa af 350,000 R:dlr förswinna, no. beloppet
af Landt-Tulls-ersättningen 150,000 R:d-,
2:0. de 122,000 R:dlr som i 4 Art. om afgift för
öfwerftöd beräknade, och z:o. de 15,490 R:dlr 24 §.,
svin af den förestagne Koppstatten belöpa pa gemenskapen
af Indelta Armeen, enligt Ucstoltets k
denne del gifne förslag; warande den återstod, af
förenämnde 350,000 R:dlr, som efter denne beräkning
kunde uppkomma, icke betydligare, än att den
bör qwarsta wid Bewillningen till desto mera sa,
kerhel,att hwad paraknadt blifwit, med all möjelig
wihhet kan utgå.
Utstottet har icke nödigt harwid anmärka, att
om netto behållningen, wid en Landt-Tulls-uppbörd,
skulle af Riksens Stander antagas till högre
belopp, an Utstottet wagat densamma betrakta, uppkommer
deraf den naturliga följd, att än flere Artiklar
af allmänna Bewillningen kunna antingen alldeles
förswinna och utgå, eller förminstaö i mohn af
Bihang. N?s rzz» m
2114 Den Z° Julik.
en supponerad Landt, Tulls-afgifts högre Summa,
lika som i fall de af Utskottet upptagne 350,202
R:dlr, deraf ej ssulle erhallas, den päräknade ned,
sättningen, uti de omnämnde Artiklar, dä till en del
eller helt och hållit förswinner.
Hwad som ester Utskottets förmenande kan tjena
till befordrande af en nyttig »växtlighet uti Beivillningens
bestämmande wid Taxeringarne, hwilka
senare till betydelig mohn grundar sig pä föregående
uppskattningar och wärderingar af Fastigheter och
andre Lägenheter, samt Taxeringsmännens bedömmande
af hwarje skattssylldigs si-nbara förmögenhet,
uppkommer af handel, eller idkande näringar och rö,
reise af alla stag, har icke heller undfallit Bewillnings
- Utskottets granlaga uppmärksamhet, genoin
förestående af sadane föreskrifter, sadane grunder och
de behandlingssätt, som ärendetS beskaffenhet fordrar,
och böra tjena lill »vägledning och rättelse för
tillämpningen af hwad Bewillnings-Stadgan äsyf,
tar/ hwilket allt innefatta uti de färskildte föreskrifter/
regler och stadgande», som uti alle till Taxerlngarnes
werkstallande, öfrverseende eller rättande,
hörande nödige delar äro lämpelige och ljenlige ansedde.
Ibland de flere omständigheter, hwilka härwid
kommit under betragtande, har säkerheten för en palitelig
Mantalsskrifning, med allt möjeligt förekommande
af understes, genom personers oratta utestutande
intagit ett hufwudsakeligt rum; och da Hära''sssriswarne
redan sysslosatte/ utöfwer h»vad man
af en Tjensteman skäligen kan begära, blifwa genom
de utwidgade Bewillnings-Artiklar, deras debiterande
och uppbärande/ med allt det mera sorn
härtill hörer, nu mera, äro till söromalen sä bela
-
Den zo Julli. sus
stade, art de icke hinna, med erforderlig noggranhct,
och anwandande af den tid, som härtill ätgav
fortfara uti den i senare arén, med deras öfrige
tjenstebefattning förenade Mantalsskrifningen, hällst
desse förrättningar inträffa under samma lid af aret,
som de waniige eller ordinarie Uppbördsstämmvk
hällas, och hwarwid Häradsskrifwarnes närwaro
icke kan umbäras; sa bar Bewillnings, Utskottet
för sin del, ansell af mycken nödwändighet tillstyrka,
det Riksens Höglofiige Ständer »ville hos Kongl.
Maj-.t i underdånighet anhalla om sarssildte MantalSskrifwares
tillsättande mot sadane löne-willtor,
hwarom Utskottet har nedanföre anhaller, får desi
tankar aflemna.
Till befordrande af MantalSskrifningenS fullständighet/
samt till kontroll mot MantalsikrifwarenS
förfarande, hafwa de af Wördige Prästerskapet
upprattade Husförhörs-Längder blifwit ansedde,
såsom dels uräst ljenlige/ dels tillraekelige för änbamälet.
Under medgiswande af det förra, har Utskottet
deremot i det senare trott sig sakna hwad man wäntat,
enär dels Församlingarnes Pastorer icke alegat
owillkorlig ffylldighet, att wid Mantalsskrifningarne
wara närwarande, eller nägon annan tjenlig person
dertill utse, för att nödige upplysningar meddela,
och dels Husförhörs-Längderna icke warit sa inrättade,
att Mantalsikrifwaren endast deraf kunnat med
den lätthet, som ärendets gäng fordrar, utkomma
kunskapen, om de inom hwarje Socken lwistande
personer, som rätteligen böra i Manta! upptagas,
och till SkattS erläggande antecknas.
För att afhjelpa desse brister, och fullkomna
Mamalslkrifningarnes säkerhet, önskade Utskottet/att
* * Her,
rn6 Den z-> Julik.
Herrar Kyrkoherdar i Församlingarne wille ataga
sig, att »vid Mantalsstrifningarne wara tillstädes,
för att med erfvrderlige upplysningar ga Mantalsffrifwaren
till handa, eller ock i händelse af hinder,
utse någon annan palitelig person, att i lika andamal
sig infinna; äfwcnsom Utskottet ansett af mycken
nytta, om Husförhörs-Längderne inrättades i likhet
med Mantals-Längderne, i afseende pa ordningen
wid personernes antecknande, hwilket kunde befordras
derigenom, att alle Hemman och bebodda
särskildta Lägenheter inom hwarse Socken, utan afseende
pa deras natur eller beskaffenhet, pasattes en
witz och fortsatt nummergang fran början till sint,
samt lika method iagttoges i Mantalslängden, l)w>lken
method pa flere stallen i Riket redan införd och
nyttjad, medförer bade redighet och ordning, samt
äfwen säkerhet, att ingen som antecknas bör, warder
utefluten eller förbigången. Heinställandes Utskottet,
om icke Riksens Högloflige Ständer ställe
lackas hos Kongl. Majit i underdånighet anhalla
om Nådig befallning till Landshöfbingar och DomCapitel,
akt werkställigheten häraf befordra i alla
de orter, der sadant redan icke iagttages.
Da Utskottet bland andra grunder, som böra
tjena wederbörande Taxeringsman till rättelse och
ledning wid bestämmandet af Egendommars warde,
ansett äfwen höra de Brandförsäkringar, som pa
hus och byggnader i Städerne och pa Landet kunna
wara taane, saint derwid häftat den påföljd för
ägaren af Brandförfäkrade hus och åbyggnader, alt
han wid timande cldstada. da ersättning af Brandskadan
sökes, icke ma anses berättigad till sadan ersättning,
i annat eller större förhållande, an som
swarar emot det wärde, pa de Brandförfäkrade hus
och
Den zo Julik. 2H-7
och abyggnader, som ägaren wid Taxeringarne sjelf
uppgifwit, sa har Utskottet trodt, med detta stad,
gande sta i sammanhang, att Riksens Högloflige
Stander behagade hos Kongl- Majit anmäla detsamma
till Nådigt godkännande, samt wederbvrande
Försäkrings-inrättningar derom erhålla underrättelse,
för alt wid inträffande frågor om lstade-ersättningars
utdelande, sadant behörigen iagttagaEnär
dct alltid, da fraga är om utffyllders ast
bördande till betydeligare belopp medförer en markelig
lättnad, i synnerhet för den mindre bemedlade,
att fä i flere afdelningar, och ester hand erlägga
hwad utgå bör, hwarigenom betydeligare restantier
äfwen kunna undwikas; sa hemställer Utskottet, om
icke Riksens Högloflige Stander skulle anse nyttigt
fastställa, bet den del af allmänna Vewillningen,
som innebegripes under första Artikeln af den föreslagna
Bewillnings-Stadgan, matte uppbaras i
början af hwarie ar, och senast inom Martu manads
utgång, saint hwad häraf inflyter, och i likhet
ined allt annat, som till denna allmänna Bewillning
hörer, kommer alt till Riksens Högloft. Ständers
Riksgälds - Contoir remitteras eller der insättas,
derifrån aflemnas till Kongl. Stats-Contoiret,
i afräkning pa den Summa, som as Bewillningen
till Statsbristens fyllande blifwit af Riksens Stander,
Stats-Werket anslagen, genom bwilken anställt
det dubbla ändamål winnes, att Stats Merkel
tidigare pa aret kan inbekomma en del af hwad
till betz utgifterS bestridande är oumgängelige, men
Stats-Werket, enär de ordinarie Uppbördsstämmorne
icke hallas, förr än i flutet af aret ej kan
utkomma, förr än i början ekler längre fram af det
pasöljande, och hwarigenom Stats.-Conkoirek icke
säl
-
-nr Den z-> Julli
sällan blifwit sörfält i förlägenhet, att w>'d den titz
behoswet fordrar »inna nödige tillgångar.
Da Utffct^t ansett nödwändigt foresta särffildte
Mantalsffrifw are-Sysslors inrättande, men den provision
eller belöning, bestående af hwart Sextionde
Mantal, som efter nu rvarande Författningar Mantalsffrifwaren
bestas, pa långt när icke uppgår till
den Summa, akt en sadan Tjensteman dermed kan
wara belåten, eller den mast nödtorftiga utkomst
winnås, i synnerhet nar det belragtas, att Sysslans
bestridande fordrar resor och wistande utom Mantalsffrifwarens
hemwist, hwilket ater medförer sarssildte
kostnader och större utgifter, hwaraf nödwändighrten
uppkommer, att utom Mankalsffrifwareprovisionen
förse desse Tjensteman med särffildte efter
beskaffenheten lämpade löner, sa har Utffottet,
enär särffildte anflag i Staten för sadanc löner, sa,
som ej hittills paraknade icke heller kunnat äga rum,
ansett icke annan utwäg återstå, an att desse löneutgifter
mäste bestridas af allmänna Bcwillningsfonden,
i afseende pa hwilken de egenteligen kunna
sägas wara af den mästa nytta; wid hwilket förhastande,
och da dessutom särffildte utgifter blifwa
uti och för Bewillnings, Stadgans werkställande
vumgängelige, såsom arfwoden, ffjuts, penningar
och skrifmaterialier wid Taxerings- och Löne-Commitlöerne,
med det mera som Bewillnings - Stadgan
utsätter och förestår, hwartill kommer, att icke
mindre Lands-Contoiren, an Härads - Fogdar och
Harads-Skrifware i afseende pa de flerfalldiga och
mångdubblade göromål, hwilka blifwa följden af de
tillkommande Bewillnings - Författningarne mäste,
fastän uti ett olika förhållande pa alla orter understödjas
med särffildte arfwoden eller Skrifware-hjelp,
eller
Den Zc> Julik. 2119
eller ersättning för ffjutsomkostningar ^och dagtractaniente
wid förrättningar uti deras pa manga orter
swaga och ringa Löne-förmoner, sa wida af dem
kan wäntas det nit, uppmärksamhet och oafbrutne
bemödande, som wid förökade palagors uppbärande
och redvwisande, blifwer nu mera an förr nödwandig,
sa hemställer Utffottet, om icke Riksens Högloflige
Ständer skulle täckas tillåta och fastställa,
att af hela Bewillningsbeloppet i likhet med hwad,
angående afgiften för Husbehofs-Branwmsbränningen
i enahanda afseende blifwit föreslagit, mätte
fa innehallas en procent af Uppbörden inom hwarje
Län, för att uti Landt, Ränteriet insättas till Kgl.
Stats, Contoirets disposition, sedan Kongl. Maj:t
efter wederbörandes hörande i Nader behagat fastställa,
huru mycket Uppbörds-Werten i hwarje
Län eller de särffildte Tjenstemän hwaraf de bestå,
böra antingen såsom löner eller särffildte arfwoden
åtnjuta, eller hwad som erfordras till de förefallande
särskildta utgifters bestridande, allt efter det olika förhastande
Kongl. Maj-t pröfwar wara billigt och efter
omständigheterne pa hwarje ställe afpassadt.
Utffottet utbeder sig wid detta tillfälle wärdsanu
mast, att särskildt innan Riksdagens stut, fa till Riksens
Högloflige Ständer inkomma med den anhållan,
att Riksens Högloflige Ständer hos Kongs.
Mant i underdånighet föredrager, det Kongl. Maj:t
t Nader täckes lata anbefalla införskaffandet af sadane
Statistiska upplysningar, hämtade afwen fran
resultaterne af den nu projecterade Bewillnings,Stadga,
som i en framtid kunna lätta och gagna Riksens
Högloflige Ständers och deras BewillnkngsUlffoltö
åtgärder wid Bewillningars bestämmande.
2l2s Den zo Julii.
Sluteligen äterstär för Utikottet, att till fullgörande
af Riksens Höglofliqe Ständers remisi,
grundad pä Kongl. Masits Nådiga Skrifwelse, meddela
dek wördstmma Utlåtande, angående de projecter
lill grunders framställande för en kommande Bewillnina,
<om blifwit astemnade i afsigt att täfla om
den belöning, som Riksens Högloflige Ständer wid
iZro ars Urtima Riksdag utsett, för den eller de,
som dertill gg'!.'t sig sörtjcnte.
Wid granssningcn af desie projecter, hwilkaö
längd och widlöftic-het upptagit inera tid an som siva,
rat emot hwad Utskottet trott sig böra wanka af den
möda Författarne synes bast ospard, under sammansättningen
deraf, har Utskottet icke funnit något, som
efter Utskottets bedömmande tillfyllest gjordt hwad
Riksens Höaioflige Stander äsyftat, och ärendets
beffaffenher fordradt.
I allmänhet hafwa de merendels saknat antingen
säkerhet i calculerne, eller möjelighet i werkställigheten,
eller hafwa de warit grundade pa suppvsitioner,
blottade pä allt sädant sein kunna gjöra de
sistnämnde avtagelige.
Ibland de inkomne förstag, bär dock det som
blikwit författadt af Herr Förste Expeditions-Sekreteraren
Schoerbing fastadtUtskottets uppmärksamhet,
men icke heller uti detta har Utskottet trott
sig sinna allt hwad som kunnat göra detsamma eller
Författaren berättigad till den mfaste belöningen.
Hwarföre Utskottet hwarken för Herr Förste Expeditions-Secretcraren
Schoerbing eller de öfrige
som med täflingsförstag inkommit, ansett sig wara i
tillstånd styrka till någon belönings meddelande, likival
önlkade ^Utskottet, att Riksens Högloft. Stander
i afseende pa den möda Herr Expeditions, Secme
raren
-
Den Juli».
212 r
raren Schoerbing anwandt wid förstagets upprättande,
och de kostnader, som af honom dlifwit gjorde,
stulle täckas bos Kongl. Mant i underdånighet
anmäla Hcrr ErpeditionS - Secreterare»» till något
sädant »vedermäle af Kongl. Majus nädiga »välbehag,
öfwer Herr Expeditions-Secrcterarens nit och
o?da Maker, som Kongl. Maur i Räder kan sinna
wara lämpligt.
Utskottet bör harwid icke obcmäldt lemna, att
utan sammanhang med de såsom Täflingsskrister inkomne
Bewillnings-förslag, Utskottet med tillfridsställelse
frän okänd hand emvttagit en Promemoria,
innehållande uppställning och korståg till en Bewil'-  ninas-stadaa, som framför alla andra utmärkt sig i
grundernes rigtigher, i sammansättningens ordning,
och beräkningarnes säkerhet.
Dä denne skrift icke blifwit aflemna!) i afsigt
att bereda nägon belöning ät Författaren, kan icke
eller Utskottet i sädant afseende ten omnämna; men
enär den deremot framför alla andre wägled! Utskottets
öfwer logan ingar och beslut; sä skulle Utskottet
anse sig fela emot den aktning all werkelig förtjenst
bär winna, om icke Utskottet för Riksens Högloft.
Ständer anmaldte detta arbete: Wittnande virr
ljus och kunskaper; sä inwicklade ämrcn och hwilket
Utskottets owäldiga bedömmande till desi upprig.
tighet, säkrast wirsvrdas, om jemförelse anställes
emellan denne skrifts innehäll, och hwad Utskottet
deraf i den förestagna Bewillnings» stadgan, såsom
ester desi tanka riktigt och sannt nyttigt och godt,
antagit och bibchällit.
Alla de Remisier, som angående Bewillnkng,
och hwad dertill hörer under nu påstående Riksdag
tili Utskottets handläggning dlifwit öfwerlcinnade,
täcktes
2122 Den zo Julli.
täcktes Riksens Högloft. Stonder genom den nu
projecterade BewillningS-Siadgan anse såsom befwarade.
Detta allt, jemte hwad den föreftagna Bewillnings-Stadgan
närmare utreder och innehaller, öfwerlemnar
Uistetict wördsammeligm till Riksens Högloft.
Ständers mogna och upplysta bepröfwayde.
Orebro den 29 Julii 1812.
Pä Oogl. Ridd. och Adelns Pä H5gw. Prest-Ständets
Lcdam. wägnar, Ledam. magnar,
k. kuutk. Olof lljurdeck.
Pä Wallofl. L?orgare»Stän- Pä Hederw. Vonde-Slän,
dets Lcdam. magnar, dets Ledam. wägnar,
Larl ^r. I.an6barZ. )on jonsson.
6. 6rons.
T>bleau som urwisar hwad werka» LandTuliarnes
arer upptagande skulle hafwa upPä
Allmänna Bewillningen.
R:dr j
Om Landt-Tullarne ater upptagas, och
sadane afgifter erlades som det der.
till ingifne Project utwisar, sa kun,
de arliga behällne Inkomsten der,
utaf med säkerhet beräknas till -
zr 0,000
Da skall deremot förswinna:
i:o. Den Summa som under namn
af Landt-Tulls,ersättning till Stats-
Werket ärligen mäste erläggas med
Is0,200
Den zo Julik. 212;
R:dr
st-
2:0. Afgiften för Ofwerflöds nyttjan,
de, som i Allmänna Bewillnings-
Projeccet är beräknad till —
z:v. ^ Personliga Afgiften för Båts-  män och Soldater af Indelta Ar,
mcen a 24 st. Personen utgörande
l2O,O00
en Summa af — —
r 5,490
24
Och ware derutöfwer att påräkna, till
ersättning för de Afskrifningar, Af-  > kortningar m. m. som uppå Be-  willningen vundwikligen inträffa,
återstoden — —
64.509
24
Summa
z 50,000
—
Riksens Höglofl. Gränders Bewilknkngs, Ur.
ftocrs projecc cili Allmänna Bewillningens
utgörande ifrån och med är
i8iz.
i Art.
afgift för Personligt Skydd och Förswar under
namn af Personal-Bewillning.
Denna afgift erlägges af alla inom Sweriges
Rike Mantalsskrifne Personer, utan afseende pa
Stand, willkor eller förmögenhet af hwarje Mansperson
— — — r R:dr.
Af hwarje Qwinna — — 24 st.
Gemenskapen af Jndelte Armeen jemte Batsmanshallet
hwarje man — — 24 st.
Ifrån denna afgift befrias allt dek Kronans
Manskap som till någor af de Wärfwade Regemen
terne
-
2lL4 Dcn zo Julis.
terue kunna hänföras, -same asie Conscriberat manstäp,
da det upptages till tjenstgöring i krig.
2 Art.
Afgift as synbar Egendom och Inkomst.
H, i. Embets och Tjenst.m m samt Velienter
rold Kong'. Majus och Kronans, Riksens Ständers
samt alka öfriga Allmänna Stater och Werk: äfrvensom
wid private! Arrende Socketcter, Bolag,
Afiurance- Handels- och Dykcri-Comnagnicr, Assistance
och Discont - Conkoirs, Jern-> Conlvirs med
flera, serval i Städerne som pa Landet, af hwad
nainn och beffaffenhct de wara ina, erlaaga för deras
åtnjutande Lön af en elter siem tjenste: den ma
bestå i Penningar eller Spannemal eiler Keono-Tionde
elier fran Kronans Magaziner, elier ock In,
idelte Löner,^ Hemmans - Räntor eller pa Lön ansiagen
Äler.- Ann eller andra silke Lagenheter, fyra procent
> Bewuining om äret, sedan b:loppet af hwad
Indelt ar, blifwit efter det nast föreaande årets Markegång
uträknat och i penningar förwandlat
Under
Lön förstas all den Inkomst af hwad
namn och beskaffenhet den w'arä ma som under loppet
af äret i och för stensten blifwit förwärfwad.
Dera tillätes inga afdrag. Inkomsterne stola uppgifwas
pa det sätt, att hwad sem efter Stak under
hwad Titel som halst utgadt, utföres specifikt såsom
ordinarie inkomst. Men extra arfwoden utom Stat,
traktamenten svin för tillfälligt förrättningar a wanlige
ljenftgörings-orten uppbäras, Compagnie - revemier,
procenter, Remifi-lage, Tinesgästnings-kappar,
Ex-editions-läsen och andra svortlax, föres i en sum,
ma under titel- Extra ordinarie Inkomst.
Tracta,
Den zc> Julii. 2124
Trackamenten under Commenderingar utom
station pa mindre tid än Sex mannder samt Fältasiöning
i krig, utan assende pa hurulänge den fatt
uppbäras afwensom NePunderhall, intages e-ibland
de inkomster af Embete och Tjenst, hwara Bewiil,
ning räknas bär.
Innehafware af siere stensten uppföra Inkomsterne
at ywaeje ferstildt.
Pensioner, Gratialor och Benadningar som utgå
-efter Stat eller af allmänna medel widkannas
enahanda afgift; likwäl undantagas de som ej uppgå
cai tjugufem R:dr ärligen.
Innehafware af en eller flera sys!or, utan bernold
atföljande inkomst, erlägga ingen afgift enligt
denna Artikel, och således hwarken de sorn godt ur
tjenst utan bibehållande af någon inkomst deraf, eller
de som undfadt Caracter uran alt hafwa warit
i tjenst.
Aila Boställen taxeras under Hemmanens Bewillning
och afkomsten deraf ingar således ej i beräkningen
af Jnnehafwarens Löne-inkomst, utan erlägges
derföre serskild afgift, enligt hwad här nedanföre
stadgas.
För Näring eller Egendom erlägger Tjensteman
defiutom lika Bewillning med öfrige Medborgare.
Embets- och Tjenstemäns samt Bmentes Hustrur
och Barn betala ingen serskild Bewillning efter
denna Artikel.
O.winna svin åtnjuter Lön eller annan inkomst,
Pension, Gratial ever Benådning af allmänna Medel,
erlägger deremot Bewillnings-afgiften efter lika
beräkning som för Embets- och Tjensteman samt
Betjente, har finnes.stadgadt.
Er
-
LI2Z Den Julii.
Ecclcsiastique - Staten upptageS äswen under
denna §. till afgift för Inkomsten. Den utgär efter
ofvanstående grund för Tionde och öfrige Presträttigheter
som af Församlingarne uppbäras af Löneoch
Lönings-tillökningar i Penningar eller Hemmansräntor,
Wederlag, Förläningar och Inkomster, för
öfrigt af hwad namn och beskaffenhet de wara ma,
soni i och för tjensten atnjutas.
Samtelige till Ecclesiastigue, Staten i Skaderne
hörande Embers, och Tjenstemän saint Betjente,
uppgifwa sine Inkomster, pa samma sätt som öfrige
Embcts- och Tjenstemän.
Capellaner i Lands - Församlingar erlägga lika
afgift för den Lön de af Församiingarne erha8a, äft
wensom för den inkomst Capcllanerne efter Made öfwerenskommelser
af Kvrkoherdarnc njuta.
Hjelp - Prcfftr, Bruks, Predikanter med stera
som icke hafwa fastställd Lön, betala i Inkomst afgift
Twä Riksdaler.
Organister och Klockare pa Landet betala af
Lönc-Jnkomsten den här ofwanföre stadgade procent.
För Academie, Gymnasie och Schole, Staterde,
Domkyrko, Systlomän Kyrko, Jnspectorer med
flere, tillämpas a'-: hwad vin Bewillnings-afgift af
inkomst för Embets, och Tjenstemän blifwit stadgat.
Patroni Ecclesiarum i Skane, Halland och
Bohus Län som njuta någon Spannemäl af KconoTionde
erlägga Fem procent af Spannemalens
wärde, uträknat ester nast föregående årets Markegangs
- Tara..
Af all behållen Kycko,Tionde l desta Orter, soin
ej är pa Lön ansiagen eller till andra behof disponerad
erlägges lika afgift: bestär Kyrko, Tionden i
Spannemäl, ster uträkning ester förra arelS Markegång.
För
-
Den zo Julik. 2127
För Domkyrkorne i Riket och de dem tillhörande
inkomster i Spannemäl eller Hemmans-Räntor
erlägges likaledes ärligen Fem procent, sedan derifrån
blifwit afraknade de efter serskild Stat deraf
utgående wista Löner antingen i Spannemäl eller
Domkyrkans öfrige inkomster, hwarföre Jnnehafwarne
betala.
§.2. Af Städerne.
Städernes Magistrats - Personer och Betjente
som Mita inkomster i Penningar eller ansiagen
Aker, Äng eller andra slika lägenheter efter hwarje
Stads Stat eller serstilta inrättning jemte sportlar
eller andra Lönewillkor, betala i likhet med hwad i
näst föregående §. för Penninge, och Jndelre Löner
utsatt är, eller 4 procent. De Städernes Betjente,
hwilkas Lön eller inkomster icke uppgå till Femtio
Riksdaler undantagne.
Handlande, Labriciueiiren, Hanötcverkare
och Borgare Taxeras i förhållande tili deras willtor
och rörelse. Grunden för beloppet af denna
Bewillning är Fem procent af den genom Rörelsen
eller Näringen wundnc inkomst, hwarmed förstaS
behållningen under aret sedan bewislige förluster blifwit
betraktade samt aflöning och arbetskostnad i och
för sjelfwa rörelsen eller handteringen, men inga andra
utgifter blifwit afkortade.
Da pröfningen af deste Skattstyldiges uppgift
pa deras för aret wundne inkomst af rörelse, beror
pa Taxeringsmännen allena, böra och alla de härtill
hörande upplysningar sorgfälligt sökas.
Utskeppningen, Importen, Skeppsfarten, Afstämplingen,
Bodhandeln med mera, stola derwid
tagas till betraktande och uppgifter fran wederdörli
se
-
2l28 Den zo Julii.
ge stallen i desse delar alltid wara för Taxeringsmannen
akt tillgå.
Någon fördelning i Claber med utfallande
Maximum är i denna del icke lämpelig, hälst hwar
och ens Näring, Rörelse, Handtering 06) Inkomst
böra af Taxeringömännen noga pröfwas samt afgisten
derefter till tet hogsta utsättas som billighet
ost) rättwisa medgiswer; hwaremot följande Mmimi
afgift för Rörelse och Handtering upptages, hwar.
unter ingen till Bewrlining efter denna artikel sar
anses som icke är sa af sig kommen att han efter
TaxeringsmännenS pröfning endast förmar draga
e» ringare afgift. Dock bär i sistnämnde händelse
noga härom undersökas, och alltid i Taxerings-Protocsllet
fullständigt upptagas de orsaker som wailat
nedsätlningen.
I Stockholm och Götheborg
Grosshandlare — zo N:dr
Handlande, Mäklare,
Skepps-Clarerare och
Apothekare - — 20: —
Fabriqueurer och Manufaclurister
— 75: —
I färsta Classens Städer.
Handlande med flera — 20: —
Fabriqueurer »ned flera —- rs: —
I Andra Classens StaderHandlande
med flera — 16: zr
Fabriqueurer med flera — 73: »6
I Tredje Classens Städer.
Handlande med flera — r;: —
Mriqmum med flera — i -: — I
Den zo Ju lii.
2129
I Fjerde Classens Stader. ,
Handlande aned flera — iz: r6.
Fabriqueurer med flera — is: —
I Femte Classens Städer.
Handlande med flera — io: —
Fabriqueurer med flere — 8: —
Bryggare, Handtwerkare och Borgare
af alla slag. Da förändringar i hwarS och ens
till denne Class hörande Borgersmans omständigheter
fran ett ar till ett annar af Conjuncturerne mindre
bero emedan deras Näringsfång egenteligen ar
rigtad pa den inre Rörelsen, anses indelningen i
Classer här wara lämpelig.
De hwilka dylik Näring med serssild rättighet
utöfwa, ulan att wara Borgare, taxeras till lika
afgift efter den Class till hwilken de kunna hänföras.
För att hafwa Clas; som da till hwarje händelse
för desse Slädernes Borgare, kan af Taxeringsmännen
tillämpas, hwilken tillämpning likwal
efter den allmänt antagne grund bör ffe efter HwarS
och enS rörelse, handtering och näring samt hwad
deraf kan bedömmas hafwa utgjort den werkeliga inkomsten,
sa widt den mäjeligen utrönas kan, utförcs
för Stockholm och Götheborg,
Tolf Classer.
i:sta Classen — 266: zr
2:dra dito
3:dje dito
4:de dito —
stte dito —
6:te dito —
7:de dito. —
Bihang. N:v
220:
r;c>:
iso:
90:
70:
8:de
Städerne af Första Classen.
i:sta Classen
2:dra dito
z:dje dito
4-de dita
stte dito
6:te dito
?:de dito
8:de dito
9!de dito
«o;de dito
i;o:
120:
92:
7t:
60'
45:
Zo:
Lo:
-s:
Städerne af andra Classen.
roo: —
80: —
60: —,
i:sta Classen —
2-dra dito —
z:dje dito —
4:de dito —
stte dito —
6:te dito —
7:de dito —
8:de dito —
5>:de dito —
4;: —
zo: —
20: —
12: —
io: —
8: —
I Stä<
^ Den zo Julli.
I Städerne af Tredje Classen.
8°: —
65: —
so: —
40: —
I 9 Classer ^ zo: —
20: —
12: —
9: —
7: —
Städerne af Fjerde Classen.
Z 9 Classer
IZ: l6
7: 24
Städerne af Femte Classen.
45: —
zo:
20:
I 8 Classer
ir: —>
> ross —
t ^ ^
I s: 24
> —
2lzr
Tia
LlZ2 Den ZO Julli.
Till Taxeringsmännens rättelse anmarkes, att
det icke ar vwillkorligen nödwändigt alt uti alla Nasser
för hwarje Stad någon till afgift uppföres, da
omständigheter af willtor, rörelse eller förmögenhet
ej sadant fordrar.
Den som drifwer serskilta Rörelser, hwilka med
hwärannan i och för handteringen icke sia i något
sammanhang, erlägger för hwardera serskild afgift,
enligt bedömmande af den för hwarje Rörelse härflytande
inkomst samt Taxeringsmännens pröfning
deraf.
Vorgare-Enkor som sitta i Handel och Rörelse
anses till afgift derföre lika med Borgare, men
alla de Enkor som i behörig ordning uppsagt
Burskap och ej idka Borgerlig Näring, taxeras ej
för någon sadan afgift utan deltaga efter deras omständigheter
uti andra här fastställde Bewillningsutgifter.
Borgare som ej uppsagt Burskap i laga ordning,
erlägga dock intill desi sadant skett, afgift t
egenskap af Borgare efter Taxeringsmännens pröfning
fastan han ej Näring eller Handtering idkar.
De af Ridderjkapet och Adeln samr Magistrats-
och Ståndspersoner som uti någon Stad
hafwa sadan handtering och rörelse att de i anseende
dertill kunna räknas ibland Groh- eller andra
Handlande eller Borgerlig Närings Idkare, ehuru
de Burskap icke antagit, böra ehwad de aro Löntagare
eller ej serskilt uppföras till afgift under Borgerskapets
Classification i förhållande till deras rörelse
lika med Borgerskapet.
Af de öfrige till Städerne hörande personer
uppföras:
Ad,
Den zo Juli i. 2izZ
Advocater och alla de som biträda Parter i
Rättegångar.
s 52: —
I Fyra Clasier<! II
!. ro: —
Acteurer och Actriser, Musicanter, Sångare,
Sangeriker, Dansmästare, Danseuser med flera
som höra antingen till Kongl. Spectaclernes Stat
utan att hafwa sasisiälldt Lön hwaraf afgift enligt
denna Artikels första §. utgår eller ock till Spectacle-Truppar
i Stockholm eller Landsorterne, eller
med serskilt tillstånd försörja sig i sadan egenskap:
i- 52: —
i 25: —
I Fem Clasier^ 15: —
Arbetsfolk i Städerne, som icke äro lagstadde
och ej eller nima ständig årslön utan arbeta för
dagspenning eller ester serskildt öfwerenskommelsee
och beting.
Mankön Stockholm och Götheborg.
Ogifte och Enklingar utan Barn — i; 24
Gifte samt Enklingar med minderårige barn — 24.
I de öfrige StäderneDe
förra — _ — z
De sednare — — — — 16
Qwinnkön.
Ogifte eller Enkor utan Barn — — 24
I de öfrige Städerne
Arti
-
2!Z4 Den Z2 Julik.
Artister, utan Lön och som ej arv Borgare,
Auctions-Berjenre, se Stadernes Betjenter.
Betjencer eller Lakejer i Lagstadd tjenst 2 R:dv
Hyr-Lakejer — — 4: —
Bokhandlare anses lika med Handlande.
Boktryckare lika med Manulacturister.
Byggmästare, Skepps i Städerne.
s 42: —
! zo: —
I Fem Claster ^ 22: —
I "
V lc>: —'
Byggmästare lika med Handtwerkare.
Chiruraer med practik samt Badare och de
som halla Rakstugor,
s 20: —
I Tre Clajjer «j 10: —
s 5: —
Collecteurer erläaga i likhet med andra Tjenstemän
Fyra procent ärligen af deras inkomst, hwilken
af Nummer - Lotttrie - Directionen i början af
hwarje ar för det föregående bör uppgifwas.
Direckeurer, Theåker, wid andra an Konungens
Speckacle, erlägga ärligen — 25 R:dr
Och
I Sju Clatzer
Den Zo Julik. Lrz5
Och derutom för hwarje Representation k
Stockholm 06) Götheborg — 4 R:dr
Samt i Landsortcrne — 2; —-
Skolandes Directeurerne innan de sa afresa fran
Staden wara försedde med wederbörande Uppbördsmäns
qvittence att Representations. a^gisten olstwit
erlagd, och hwilket a det ställe dit de stg begifwa
mäste uppwisas, innan något Spectacle der får gifwaS'
äfwensom bewis öfwer erlagd Bewillnmg för
det föregående aret pa lika sätt och med samma wlllkor
bör uppres.
Doctorer Medicine med practik utom tjenste»
s so:
I Fyra Claher<! —
!. io: —
Mare som icke äro Borgare, Mätare, Packare,
Windragare Lin, Hampe, och Tjäru-Wräkare,
Packhus - och Wagkarlar lika med Arbetskarlar.
För Säljerssor, sa kallade Bröd, Jungfrur i
Bagare-Bodar samt alla öfriga sadane personer af
O.winnnokönet som förestå försäljning i Bodar eller
pa Näringsställen, för andras räkning.
6: —
4: —
2: —
I: —
Gesäller, Embets - och Handtwerks, utan unantag
'— — — — i: 32.
Guvernanter och Informations, Fruntimmer
i Private hus — — 1: 24.
^7,- Fruntimmer som hemma hos stg halla Pensions',
inrättningar eller Schola ^betala ingen afgift
efter denna Artikel. Han
-
I Fyra Claster
srz6 Den Zo I Uii
Handels-Bokhallare
och Betjente samt Jnspectorre
och Factorer med flera wid Städernas Bruk
och Manusackurer jemte Apotekares och Fältssärs,
Ge fäller Stockholm och Götheborg samt första
C.astens Släder.
s 25: -
! 16: Zr
I Sju Claster ^ 8- —
i 4: -
V z: —
Och i de öfrige Städer.
s -
k io: —
3 Sex Claster ^ ^
-s.
Hofmästare hoS Private io R:dr
Hos -- Handtwerkare af alka 'stag utan lön pä
Stat taxeras såsom Borgare ester deras rörelse.
-Handcwerkare, Rronans, wid Amiralitet,
Artilleriet och Fortificationen med flere Stater, betala
ester deras Lönewillkor »fran 2 R:dr till 24 st.
Hushållerskor — — i: 24.
Harsnstmer utom Perukmare-Embetet, edwad
Förswar de hafwa — — 2 R:dr.
Hästhandlare eller sadane som resa att sälja
och byta Hästar, Huswudmannen — 20 N:dr.
Hwarje medföljande Mansperson iv: —
Och stola deka Hästhandlare, om de ej för
Lösdrifware wilja anses, dels alltid wara behörigen
förpastade, dels oek kunna med wederbörande Upp
bördS,
Den zo Julii. 21Z7
bördsmans qvittence styrka, att de riktigt erlagt Bewillnings
- algisten för dek föregående arel
Informatorer,
private.
I twä Claster H
Inköpare för de Kongl. Höfwen jämföras med
Handlande.
Judar- och Italienare som »ned sarstildt tillstånd
"resa omkring Landet och afyttra Nipper, erlägga
— — . 10: —
Och böra Veste alltid »vara förledde »ned wederbörandcs
Qvittence alt föregående årets afgift blifwit
crlagd
Judar,
sorn i Städerne drifwa handel och rörelses,
anses till afgift i alla delar af denna Bewillnings-Förordning
i mohn deraf lika Md Handlande
i samma Stader.
Jagare hss Private anses som Lakejer och inga
wid beräkningen af antalet.
Jernbärare wid Stang, och Tackjerns - Wagarne
lika med Arbetare.
Jern, och Bräd-Wräkare.
s 8: —
6:-
I fem Claster^' 4: —
s. 2: —
Kammarjungfrur — — 2: —
Kammartjenare hos Private — 4- —
Klädes-Mäklare och Klädes - Mäklerstor som
halla Bodar lika med Handlande.
Kock hos Private — ro: —
Skepps, se Sjömän.
Krv,
siz8
Den zc> Julik.
3 .6 Claier ^
l
s:
i:
Krögare, Krögerssor samt de sem halla Likör
kamrar jemte Tractörer som ej arv Borgare
52:
—
42: —
zo: —
20: —
. i> : -
k. 10: —>
Kuskar hos Private, se Drängar.
Licentiater, Medicine med praktik utom tjensten,
se Doctorcr.
Lotsar — —
Deras Drängar —
Manglerstor af alla stag.
32: —
12!
8: —
6: —
4: —
. 2: —
!- r: r6
Mästare wid Sockerbruk, Manufacturier och
Fabriker i Släderne.
2;: —
i;: —
10: —
t —
Mäster-Swenner och Gesäller wid dito 2: —
Parm-Mätare.
^ 20: —
3 4 Claier < H
I- 3: — ^Prv
-
3 7 Claster
!
Ä fem Closter
Den zo Juli,'. siZ9
Prowisvrer eller Förste Gesäller pa Apothek,
i grader lika som Apotheks-Gesäller
Pigor
i Städerne erlägga ingen Bcwillning
efter denna Artikel.
Sjömän, Styrmän — 2: —
Matroser, Kockar och Zungmän — 1: —
Skeppare taxeras såsom Handtwerkare.
Spisqmarcer, Wärdshus- och Caffehns-Jdkare,
se Tractörer och Krögare.
Spannemalö-Handlande i Städerne, som icke
är» Borgare, taxeras efter deras rörelse, lika med
Stadens öfriga Handlande.
Språkmästare utan tienst och lön pa Stat 2: —
Stadstjenare och Police-Betjente som icke hofwa
wist lön och ej eller idka Borgerlig Näring.
I twenne Closter H
Timmerhandlande, se Handlande
Timmer-
och Murkarlar, se Arbetsfolk i Städerne.
Tobaks-Plankörer och Plantage-ägare taxeras
till afgift efter deras jordlägenheters wärdén
och särskildt för den rörelse de drifwa.
Tractörer som ej aro Borgare, <e Krögare'.
Trädgardsmästare som ej aro Borgare.
s r: —
I 4 Clastorp ^ H
!. r: —
Akare som ej aro Borgare.
I Stockholm och Götheborg.
Is
Den 32 Julik.
I 5 Claster
ls:
12:
s:
3:
2:
Akare i de öfrige Städcrne.
s 4: -  I irenne Claier 2: —
l. —
Alla Innehafware af Fabriker, Werk och In,
rättningar i Städerne, tarras under StäderneS
Claöfification i mohn af inkomsten för deras rörelse,
utan att någon särskild afgift för stelfwa Fabriken
eller Inrättningen agcx rum.
De af Städernes Jnnewänare som här icke
äro nämde, tareras i förhållande till deras inkomst
af lön eller rörelse ester ben Allmänna grunden till
afgift deraf, med afseende pä Wederlikars Claöst
fication.
För Stadsjord betalcs Bewillning efter det
wärde, som dera sättes.
För Fastigheter,^ i Städerne, Hus, Tomter
och Gardar betalas Bewillning med en fjcrdedels
procent af det uppskattade wärdet.
I alla Städer, utom Slockholm, anses Tomtens
warde särskildt, och hwilket,wärde sammanlägges
med hwad bade Tomt och Ä-yggnader gemensamt
uppskattas.
I Stockholm ater der Tomten ingädt uti Brandsörsakradc
Summan blifwer denna stillnad icke nödig.
Kronans och Statens Publika Byggnader samt
Lill Barmhertighet-inrättningar hörande Hus, aro
fran Bewillnings-afgift undantagne.
§. 3.
Den Zo Julik. 2,4!
§- Z
Om
Bewillning af Jordbruk.
Af alla Hemman och Lägenheter, skattlagdt
eller oskattlagde, som med ägande ratt innchafweS,
erlägges i Bewillning, utan afseende pa deras na.
tur, en fjerdedel för Hundrader, som belöper efter
Hemmanets eller Jordlägenhetens wärde, utgörande
denna Bewillning således Twä Riksdaler 24 skillingar
för hwart Tusende R:d!r af wärdet för stor
eller liten Lägenhet, utan att Jnnehafwarens personliga
statt eiler särskilda inkomster der inberaknas.
Aborr pa Krono, Hemman, inga undantagne,
erlägga Bewillningen efter lika grund som wore de
Jocoägande, men alla Boställs »Innehafware endast
syra procent. Da denna afgift efter wärdet utgör
en lika Bewillning för all »ord, utom för Bo,
ställen, komma för öfrigt ncdannämde äfwen förut
utgjorde afgifrer, som äro af Grundskatts natur att
pä följande sätt fortfara, nemligen:
För Frälse, Egendomar tolf skillingar.
För hwarje Rusttjenstmarke, efter ingifwen och
rigtig befunnen Rusttjenst, Längd och Jordebok i det
Län hwarest Egendomen är belägen. Denne afgift
upphör till hälften, om och när Kongl. Majit i Nåder
anbefaller Rustningens uppsättande.
De Frälse, Hemman, som antingen icke utgöra
Ränta i Rusttjenst-persedlar, eller icke äro i
Rusttjenst-Längderne uppförde, stola wid Bewillningens
beräknande anses lika med andra närmast
belägna Frälse-Hemman af samma godhet och storlek;
men för hwarje Utsockne Frälse-Hemman betalas
i Skäne 4 R:dlr 12 stillmgar, i Blekingen
4 R:dlr samt i Halland och Bohus Län 3 Rwlr
42
»'42 Den Zc> Julik.
42 skill,'ngar, allt efter helt Mantal, och i förhällunde
dertill för mindre Hemmansdelar. För Ravch
Norsk samt Insockne, Hemman erlägges hälften
emot det som för Utsockne har stadgaS; böran,
des, i händelse af Rustningens uppställande, ej mindre
för Ra- och Rörs, än Insockne-Hemman,
samma afdrag äga rum som för Frälse - Hemman
fastställd är; och iagttages för öfrigt, att förestående
utgifter beräknas efter förmedlat Hemmantal.
För de Post- och Lots, Hemman, svmärofrikallade
fran Rotering och Kronoskjuts, betalas särskildt
efter Hemmantalet Twa Riksdaler för hwarje
helt Mantal, och i förhållande dertill för de mindre;
men för dem, hwilka endast njuta frihet för
Kronoskjuts, minskas afgiften lill hälften.
Da all i Riket befintclig Orsterad Jord, som
ar af lika beskaffenhet med sadan Jord, hwilken
hittills dragit ständig Rotering, enligt Riksens Stan,
ders Beslut, nu mera bliswit till Kneckte, och Bats,
manshall indelt; sa följer ock deraf, att Rotefrihetsafgisten
för alla sadane icke hittills Noterade Hemman
och Lagenheter, skall upphö.a; men finnes na,
gra sadane bland dem som ännu icke hunnit blifwa
Noterade, utan alt utgöra någon mot Noteringen
swarande annan skolldighet, erlägga de Rvtefrihets,
afgift efter Tolf R:dlr för hwarje helt Hemman
beräknat, och t proportion deraf för te mindre; hwaremvt
Frälse, Säterier samt Na och Rör för hwilka
Nidderstapet och Adeln eller andra Innehafware
atagit fia Rotering under kng, fran Rotefribets-afgjftens
erläagande undantagas; äfwensom alla Boställen
hwilka uti Noteringen redan ingått.
Bewillnlngs-afgiften enligt denna Artikel af de
till Lander hörande Personer och Lägenheter uppföres
widare. Ar,
Den 50 Julik. s»4Z
Arbetsfolk, som med behörigt tillstånd icke äro
i lagstadd tjenst och ej njuta ständig årslön, utan
arbeta för dagspenning efter öfwerenSkvmmelser och
beting, erlägga:
Mankön, Ogifte och Enklingar utan barn i N:d.
Gifte saint Enklingar med minderåriga barn 16 fi.
Qwinnkön, Ogifte eller Enkor utan minderårige
barn — — l2 §.
Arrendatorer och B-ukare af andras Hemman
och Lägenheter samt af Boställen, betala en sjettedel
emot hwad för det Arrenderade Hemmanet eller Lägenheten,
efter dest wärde i Bewilinmg, enligt denne
Artikel förut utgöres, dock ej under — 8 §.
Arrendatorer af Kongl- och Kongs-Ladugärdar
samt andra Krono-Lägenheter som erlägga Räntan
in natura eiler med förwandling efter ärlig Markegång,
betala lika Bewillning med Hemmansägare
efter den innehafwande Lägenhetens wärde.
Dito af Dito, som betala Penninge, Arrende
utan förwandling efter Contracten, afstmande pa de
ören 1727 och 1748 fastställde grunder, erlägga i
ett för allt sc> procent af Arrende,Summan ärligen.
Arrendatorer och Br«kare af Kongl- och KongsLadugardar
samt andra Krono, Lägenheter som efter
1799 ars Förordning bliswit bort, arrenderade, betala
lika afgift med hwad för Arrendatorer af andras
Hemman finnes utsatt, eller en sjettedel mot
hwad ägaren borde erlägga.
De som bruka Jord för hwilken Arrende-afgift
efter denna Stadga utgår, erlägga hälften emot
hwad för samma Jord af Första Arrendatorer» i
Arrende, afgift är pafördt.
Arrendatorer af Krono,Qwarnar samt Lax,
Äl och andra Fisserier, Djurgardar och andra Krono
-
»i44 Den zo Julii.
no-Lägenheter som bibehällas wid gamla Arrenden,
erlägga zs procent af Räntan, och det ester Markegång
räknat, sa wida Räntan finnes uti nagdn
Persedel i Jordeboken uppförd; men för dem som
genom Auckioner ester 1799 ars grunder blistvit eller
bliswa bort, arrenderade, beta! s Twä procent af
Arrende-Summan.
Advocater och alla pa Landet som biträda Parter
i Rättegångar.
^ l. 5.-
Betjenter eller Lakejer pa Landet "om icke höra
till Gårdsbruket, Jägare, Taffeltäckare m. fl. 2R:dByggmästare,
Läns eller Härads.
fl 20: —
I 4 Clafier ^ ^
8: -
0 Drängar till Gärdsbruk, lagstadde hos alla
Stand pa Landet, samt Allmogens hemmawarande
Söner och Magar, erlägga ingen särskild afgift efter
denna Artikel da de ej hafwa annan förmögenhet.
Fogdar, Gärds — 2: —
Färgekarlar, lika med Arbetskarlar.
Gärningsmän och Socken, Handtwerkare pa
Landet, af hwad Handtwerk som hälst, samt Sågare,
Stampare och Socken-Byggmästare
-
Den zo Zulkr. 2145
Gastgifwerier pa Landet utgöra Bewillning efter
wärdet lika med de öfrige Hemman och Lägenheter;
men Taxeras för Näring och Rönffe elter
belägenheten utön» Brännwins-MinuterinZs.afgisten.
fl 22: —
I C Clafier L
! -
i. s: —
Pa de ställen der Gästgifweriet emellan flera
är fördelt, fördelas äfwen vfwanstaende afgift emellan
dem alla, ester den andel de deruti taga.
Hemmans och öfrige Jordägare betala efter
denna Artikel ingen annan Bewillning än den som
ester Hemmanens och Jordens warde äger rum, sa
wida de icke innehafwa särskild förmögenhet, eller
idka särskild handtering och rörelse
Innehafware
af särskilde Krono, Fifferier samt
flera dylika Lägenheter, hwilka endast erlägga ränta
ester Jordeboken, betala Trettio procent deraf ester
Markegång.
De af förestående Lägenheter som höra under
Hemmanens skattläggning och således uti de dcrwid
förut bestämde afgift» äro inberäknade, äro fran
denna afgift befriade.
Jnspectorer, Fralse och Gärds samt Caficurer,
Bokhallare, Factorer och Skrifware i Privat tjenst
pä Landet betala efter betydenheten af den egendom
de för estö.
Bihang. N:s rsz. Jr
»146
Den zo Julii.
^ 40; —
zo: —
20: —
I 8 Clasier /
!
rs: —
n: —
6: —
z: —
i: 24
Den som tvid annan Egendom och Landtbruk
har öfwerinseendct eller huswudbefatkningen, taxeras:
da Egendomen består af 4 Mantal eller derunder
salom Nättare fran 4 till och med 9 Mantal, som
Fogde: och ar Egendom af annu större Hemmantal
, såsom Inspector. Likwäl ar man icke nödsakad
striswa en Dräng för ett helt Hemman eller derunder,
såsom Rattare.
Kamererare Frälse och Secreterare
f Zo: —
I Tre Clasier 201: —
l. —
Krögare och Krögerskor pa Landet för Ol och
Matförjaljning, Bränwins-Minutering om den tillätes.
Oberäknat
I 4 Claier
Lotsar xä Landet — — 2: —
Deras Drängar — — 1: —
Pigor, Lagstadde hoS alla Stand pa Landet,
samt ÄllmogenS hemmawarande Döttrar och SonHustrur
betala ingen särskild afgift efter denna Artikel,
da de ej haswa annan Förmögenhet.
Rät
-
Den zo Iulin 2147
Rättare och Ladu, Fogdar wid Landt-Egendomar
— , — i: 24.
Se Anmärkningen för Frälse - Jnspectorer.
Skärkarlar eller Strandsittare utan Jordbruk,
lika med Arbetsfolk pa Landet sou, ej arv i Lagstadd
cienst.
Spelmän, Härads och Sockne
s n -
I z Clasier <! Z: —
f. 2: -
Torpare betala ingen särskildt afgift för sig och
Hustru efter denna Artikel, men
Torp och Lägenheter som pa längre eller kertare
tid äro afsöndrade fran sin förra Bolstad, warderas
likasom ali annan Jord pa Landet till Bcwillnings-afgift;
alla öfriga Torp och Laacrcheter inbegripas
under Hemmanets warde
Trädgardsmästare
pä' Landet erlägga lira Bewillning
med dem i Staderne.
Utjordar erlägga Bewillning efter deras warde
likasom annan jord, dock ej under >6 skilling.
Alla pä Landet wistande Personer som icke ull
afgift efter denna Artikel blifwit särskild: uppförde
eller derifrån fritagne, erlägga samma afgift som för
sadanen Personer i Staderne utsatt är, och Perso,
ner af bada Könen i Staderne och pa Landet, hwilka
icke finnas nämde eller elljest såsom till något '.visit
Stand icke hörande, har saknas, taxeras til! afgift
för Rörelse, Näring och Årke, i likhet med arbra
här nämde Personer, af lika willtor och inkomst.
§. 4-
Om Bewillning af Bergwerken.
Jernbruken, Bergsmans. Hamrar och Ankarsmiden
wörderås efter de i denna Författning utsta*
« kade
»148 Den zo Julik.
kade grunder och föreskrifter, utan afseende pä deraS
natur erlägga i Bewillning en fjerdedel för Hundradel
efter deras wärde, utgörande denne Bewillning
således 2 och en half Riksdaler för hwarje Tusende
Riksdaler afwärdet för större eller mindre Bruks»
lägenhet, utan att Jnnchaswarens personliga statt
eller särskildta inkomster der inberäknasWidare
erlaggeS Bewillning af
Arbetare wid Bergwerk och Bruk, Smältare
eller Gouiarder wid Wallon-Smiden, Drifware,
Mostwandare, Uppsättare och Hytte, Arbetare, da
de icke äro Drängar i Lagstadd tjenst för kost och lön.
Ogifte och Enklingar utan Barn, Gifte samt
Cnklingar med underärige Barn och Ogifte eller Enkor
utan Barn, lika med Arbetare pä Landet.
Arrendatorer af Bruk erlägga i Bewillning efter
denna Artikel lika med Arrendatorer pä LandetBälgmakare
och Garmakare
I twenne Closter ) '
s. —
Byggmästare, Masmästare, Hammarsmeder
med flera dylika Arbets, Föreståndare och Mästare
Mäster-Swenner — — r: 16.
Bläck och Plåt, Hamrar wörderås pä lika sätt
som Bruk och erlägga lika Bewillning.
Drängar, Bruks, se Drängar pä Landet.
Fjerde Parts ägare wid Fahlu Grufwa betala
en fterdedels procent af Fjerde Parts Revenuen,
som wid de ärligen skeende utdelningar innehallas
Den zo Jusi i. 2149
och af Bergslagen godtgöras Kongl- Maj:t och
Kronan.
Fogdar, Gruf, wid större Grufwor
I twä Closter § ^
Wid mindre
I twä Closter H ^
Uppsyningsman wid Gruswor
st 4: i—
I tre Closter 4 2: —
l. r: —
Fältstärer, Bruks
I twä Claster ^ ^
Jnspectorer, Factorer, Casteurer, Bokhällare
och Skrifware, lika med dem pä Landet
Kolningsfrihet
pä Kronans Allmänningar eller
Recogritivns, Skogar för hwarje Stig till Tjugu,
fyra Tunnor beräknad, erläages — 4 stilling.
Och det efter samma Qvantum hwarföre Bru,
ken ester undfängne Resolutioner erlägga Skogs-Re,
cognitionen, antingen der Kolas eller icke.
För Kolnings frihet pä Härads, eller Socken,
Allmänningar, hwarförc icke till Häradet eller Sock,
nen erlägges sä mycket som swarar emot hwad Re,
cognitions-Skogarnes eller Krono»Allmänningarnes
Innehafware efter Riksens Ständers Författning
wid 1752 ärs Riksdag, utom Bewillning särskildt
utgöra, ökes förrberörde Bewillning i proportion, sa
att deste mäga med Krvno-Skogarnes nyttjare koni,
ma att undergå lika gradation,
§15»
widare och pa cuapanda grunder som för
Jern,Bruk sinnes stadgat, wörderås
Loppar - Morken.
Loppar, Hammare och
Loppar - Wais- werk, som smida eller walsa
Koppar.
Lnip- och Spik-Hammars-Brockar.
Mässings - Bruk.
Srål - Bruk.
Tackjcrns -Gjuterier eller Reverber-Ugnar.
Dito Bergsunds dito.
Ock) erlägges af olla deke Bruk samma afgift
fom för Jernbruk har ofwanföre finnes stadgat.
§. 6.
Af åtskilligt Manufacturier och Fabriker samt andre
dylike Inrättningar 06) Näringar.
Alun, Bruk wörderås pa lika satt sorn förut
stadgadt är, och erlägga i Bewillning procent till
lika belopp med cwdra Bruk och Inrättningar; dock
erlägges särssildt Bewillning wid Sjö-Tullen för
hwarje utgående Tunna Alun.
Arbetare wid alla under /:te och 6:te §.§. upptagne
Werk och Inrättningar, utom Gesäller, hwil,
kas afgift här nedanföre är utförd, betala lika med
Arbetare pa Landet.
Arrendatorer af de under denna §. upptagne
Werk och Inrättningar, taxeras till Fem procent
af Behållen Inkomst, men icke mindre af hwad för
Arrendatorer i allmänhet ar stadgadt.
Aste,
Den zo
Asie,Calcinerings-Bruk
s 20: —
I tre Claher ^ 12: —
l. 5". —
De som endast förrätta Raffinering äro fran
Bewillning fritagne.
Bäck, Bruk.
Bwhwitls-Fabriker.
Buldans- och Segelduks-Fabriker.
CattunS, Tryckerier.
Cobolts-Werk.
Degel-Fabriker.
Flors »Linne-Fabrik i NorrlandGcwärs-Factoricr.
Och
Glas, Bruk, wörderås lika med andra Bruk
och Inrättningar, enligt hwad här ofwanföre är
stadgadt, och erlägga lika procent i Bewillning.
Glas-Blåsare
s 8: -
! 6: —
I Fem Clafier > 4 —
t; -
V s: —
Glas, och Porcellains, Förare.
Hufwudmannen — ao: —
Hwarje medföljande Mansperson ro: —
Och iagttages för öfrigt Hwad som angående
Hästhandlare är stadgadt.
Kalkugnar till afsalu
rist Den zo Julli.
Kimröks-Bruk
I twa Claier ^ ^
Klinge-- och Bajonett--Smiden
I twa Claier H ^
Krut,Bruk wörderås lika med andra Inrätt,
nkngar, enligt hwad här vfwanföre ar stadgadt och
erlägga lika procent i Bewillning. Derutom erlägges
Sexton stillingar för hwarje tillwerkad Centner
Krut, enligt Attest fran Kongl. Krigs-Collegio.
Widare wörderås till erläggande af lika Bewillnmg,
enligt ofwanstaende grunder.
Läder-Garfwerier.
Olje-Slagerier.
Pappers-Bruk.
Porcellains-Bruk.
Puder- och Stärkelse-Bruk.
, Repstageri - Banor i Städerne och pä Landet
som ej äges af dem hwilka för siik rörelse stattå som
Borgare.
Rödfärgs, Swafwels- och Vitriol-Bruk,
af hwilka Dylta utom dest ärläager t Bewillning
af tillwerkningen för hwarje Skeppund Swaf,
wel — - z6 stilling.
Dito Dito Vitriol — 8 stilling.
För hwarje Bunna Rödfärg z stilling.
Sillsalterierne och Brankoknings-Werken wörderås
såsom andra Inrättningar.
Skeppsbyggeri - Inrättningar, privilegierade,
tzrtala
^ fy
-
Den so Julli. -rs?
f' ivo: —
I fyra Näster ^ —
^ zz: »6
Skepps-Byggmastare, se Städerne.
Skal-Westgöthar sou, idka Gårdfari-Handel
JfyraClaster< H
u z: —
Da någon af dem som äga 'att sjelfwa eller
genom Drängar idka Eardfari-Handel, undfå Past
till Norrige; stall destutom betala 5 Riksdaler i
Bewillning, me» om Past crhalles till någon annan
Utrikes Ort, erlägges zo Riksdaler, allt för
hwarje Person.
Sockerbruk wörderås till afgift lika med alla
andra Inrättningar.
Destutom erlägges Bewillnings - afgiften för
Rudimaterie wid Sjö-Bullen.
Stenkärls Fabriker
s ro: —
I tre Claster ^ 5 - —
f. ? t"
Söp-Bruk.
Begel-Bruk.
Bobaks, Pip-Bruk.
Wals, Werk, andra än wid Bruk och Koppar,
Werk, hwilka der uti warderingcn upptages,
likasom
Attike, Fabriker wörderås till afgift lika med
alla andra Bruk och Fabriker.
In
-
LN4 ' Den Julli.
Jnspectorer, Factorer, Catzeurer, Bokhallare
och Skn-ware wid alla ojwanstaende Bruk och Werk
taxeras lika med de pa Landet.
Mästare
s 8: —
6: -
A fem Claier I 4: —
l ^ ^
l. 2: —
Gesäller wid detza Werk lika med dem pa
Lander.
§- 7.
Om B?willning af Qwarnar.
Alla Mjöl, Wäder, Wakten- och Eld-Qwarnar
i Ctäderne och pa Landet af hwad natur och
beskaffenhet de wara ma, som mala för Tull, stola
utan undantaa efter de derom meddelte Förestrif,
ter och Insteuctlvncr wörderås samt Bewlllning deraf
eriäqaav lill en fjerdedel för Hundradet ester deras
warde; och pa lika satt samt till lika afgift wörderås
alla Fin, och Flerbladig samt Enbladig
Sag, Qwarnar, hwilka saga för Tull eller till afsalu,
lika som alla
Walk, och Stamp-Qwarnar.
> Jfrchi har nu ?adgade afgifter befrias de MjölG.
warnar i Scäderne som innehafwas af Borgare,
hwilka för denne handtering taxeras t egenstap
af Borgerlig Rörelse.
De Mjöl-och Sag-Qwarnar, hwilka af asarne
npttjaS allenast till enstilt husbehof och gardenförnödenhet,
men icke för Tulltägt eller wedergöllning
af Grannar och Främmande eller lill afsalu af Bräder.
De
Den zo Julii.
rrzz
De pa Sätesgårdars somt Na, och Nors,
Prästgårds- och Präbende, Hemmans-agor belägne
Mjöl- och Sag,Qwarnar, hwara ej males eller jagas
för Tull, utan endast för eget husbehof.
De för egna Manufacrurier eller Fabriks - inrättningars
behof anlagde Stamp- och Walk,
Qwarnar.
Sadane Qwarnar, som i egenskap af TullQwarnar
höra under Gårdens staltlaganmg och således
uti de derwid förut bestämda afgifter äro iuberäknade.
Arbetsfolk och Tjenstedrängar wid Qwarnar
anses lika med hwad för sadant Folk uppföre är i
Städerne och pa Landet. Arrendatorer af KronoQwarnar
anses efter tredje §. i denna Artikel.
Mjölnare erlägga följande Bewillning:
De som äro Arrendatorer af Privates Qwarnar
eller njuta witz andel af Qwarn-Tullen, erlägga
i Bewillning en sjettedel emot hwad ägaren för
samma lagenhet betalar.
De som njuta witz Lön och stöta Qwarnar af
tre a fyra par Stenar samt deröfwer, erlägges Bewillning
som Frälse - Inspektörer, i den Clatz som
efter Taxeringsmännens pröfning finnes lämpelig.
De som stöta Qwarnar af ett och twa par
Stenar erlägga lika Bewillning som R Ätare, Innehafware
under Arrende, Qwarnar af den egenskap
att de icke blifwit särskildt wärdcrade, bör en
sadan Qwarn för sig uppskatta och Arrende-afgiften
derefter tillämpas efter förut fastställde grunder.
§. 8.
Om Bewillning af Capitaler, Winst-medel
samt af åtskilliga Svcieteler, Catzor och Werk med
mera. Da
-ls6 Den za Julik.
Dä alla Private Läne. Capitaler, såsom knstuckne
dels uti Fastigheter i Städcrne och pä Landet
med eller utan inteckning, dels uti Händelö-och
Fabriks-rörelser i och med Fastigheternas marderingar
och Näringarnes afkomst» beräknande blifvit
träffade, sa föijer deraf att Staten af Capitalisten
icke kan erhålla någon ytterligare Bewillning.
Men som Läntagare» för fulla wärdet af sin Fasta
Egendom eller Närings-Idkare» för sin Rörelse,
ehuru bada med ssulder behäftade, likwäl utan afdrag
kommer att erlägga årets Bewillning och derför
böra af Langifmaren winna ersättning till sa stort
belopp af Räntan som emot Bewillningen pa det
»antagne Capikalet swarar; sa äro Läntagare berättigade
att ifrän och med nästkommande är iZizärs
början, wid liquider med Längifware VM upplupne
Ränte-medel, godtgöra sig ofmanstäende belopp och
hwilket afdrag Borgenär icke fär wägra wid påföljd
att anses lika med den som tager högre an 6 procents
Ränta.
Fran detta stadgande undantages ej Statens
almänna Castor, hwilkas inkomster af Räntor uppgå
till 6 procent, hwaraf följer att afdrag a intreste-beloppet
för Galdenärer i dylike Castor ager
rum, utom hwad Discomerne anga, der Län blott
gifwas pä kortare tid, och hwaraf Räntan utom
test alltid förut erlägges.
Såsom Räntegifwande utöfwer Sex för Hundradel
k. mina följande Capitaler att beffattaS.
Insatte Capitaler i Trollhätte Gamla Slustwerks-byggnad
för hwilka Tolf procent af Kongl.
Mast och Kronan betales cn fjerdedel af samma
Ränta.
- Prk
-
Den za Julik. 2157
Private Actie,Ägare k Discont-Werk, TullArrendcn
med flera dylika allmänna Bolag, dera
ärliga utdelningen kunde öswerstiga 6 procent af insatte
Capitalet, erlägga i Bewillning tionde penningen
af detta öswcrlkott.
Winsten pä Nummer-Lotteriet eller dylika inrättningar,
enar de uppgå till Femtio Riksdaler eller
der utöfwer, tionde penningen, sedan insatte beloppet
bliswit afdragit.
Harwid iagttagcs att al! sädan särskild Bewillning
innehälles der utdelningen ffer eller afkastningen
af winsten utfaller.
Dykeri-Compagniet betalar zooo Riksdaler.
Sjö-Asturance-Contoim syra procent af hela
Utdelnings-Summan.
Jern-Contoiret Tre Tusende Riksdaler.
§. y
Om
Bewillning af Sterbhus, Testamenten,
Gäfwor och Fidei-Commitz.
För Gäfwa eller Testamenten af Lös eller Fast
Egendom, Capital eller Fordringar som tilldelas andra
än Maka, Barn eller Arfwingar i rätt upp»ch
nedstigande led, eller icke ansläs till allmänna
Underwlsnings, och Skole-inrättningar. Stipendier,
Arbetshus, Hospitals- och Fattig-Försörjnings-anstallter,
sann i öfrigt alla Fromma Stiftelser, stal»,
da Gäswan eller Testamentet stioer i warde kill zco
R:dlr och deröfwer, betalas Sex för Hundradet.
Behörigt intyg att denna afgift bliswit erlagd eller
säkerhet derföre hos Uppbördsmannen ställd skal! alltid
uppwisas, dämed Testaments-eller Gäfwo-Brefwet
Lagfares; äfwensom af alla Sterbhus der ej Maka,
Arfwingar t rätt upp- och nedstigande led elter
2is8 Den Z2 Julli.
Syskon finnas, bör erläggas utaf behällne förmögenheter,
ware sig i Lös eller Fast Egendom, Capitalcr
eller Fordringar tre procents Bewillning för
den summa som öfwcrstiger TeflamentS - tagarnes
Lagliga arfs-andel; och börFastighetö-wardeti Bouppteckningar
alltid wara grundat pä de Wärderings.
Summo», hwarefter ärliga Bewiliningarne
blifwit erlagde.
För de Fidei-Commiss som hädanefter fa stiftas,
ware sig till förmohn för närmare eller fjärmare
Slägtinge eller oskyld Person, stola alltid Tio
procent af det warde Örtens Taxeringsmän dera
utsätta till fullo erläggas, innan Fidei-Commiss.
Brefwet^s Domstolens Protokoll införas ma.
z Art.
Gm Bewillnings, afgift i progressivt förhållande
för större Förmögenhet.
§. lista. Progressiv Bewillnings - afgift för
större Förmögenhet, utan minskning af hwad - Art.
bestämmer, utgöres pa sätt Tariffen i denna Artikel
innehåller, af hwar och en svin enligt nyssnämde
2 Artikel under hwad titel som hälst, det förflutna
aret blifwit ansedd till 20,002 Riksdalers behållen
Förmögenhet, hwilken a Fem procent gifwit en inkomst
af 1002 Riksdaler och hwarä en ättondedUs
procent elier En N:dlr 12 stilling kommer att utgöra
Progressiva afgiften. Denna Progression fortfar
sedan med en ättondedels procents tillägg för hwane
Fem Tusende Riksdalers Capital till 65,000 R:dlr,
der Progressionen uppgå» till En procent, hwarefter
för hwarje Fem Tusende Riksdaler ytterligare ökes
en tolftedels procent och sä widare till s8s,ooo R:d.
be
-
Den 30 Julil. -r;d
behållen Förmögenhet, hwarä Progressiva afgiften
utgör 6 procent, som derefter lika beräknas för alla
högre uppkommande Summor.
§. Lidra. En lika Progression iagttages för
den inkomst soin af Borgerlig Rörelse och Näring
uppkommer, sa att, dä någon af en sadan Rörelse
och Näring ager iooo Riksdalers inkomst, hwarefter
afgiften gör Femtio Riksdaler, betales en åttondels
procent i Progressiv afgift efter denna Ar,
tikel, och widare i anledning af hwad Tariffen ukwisar.
Detta galler äfwen för Embcts- och Tsenstemm,
sa snart för inkomst crf tienst erlägges i Be,
willning Femtio Riksdaler och derutöfwer dä Progressions-afgiften
blifwer alldeles Ilka mcd bwad
Tariffen utsätter; kommande bäde Inkomst af enskilt
Förmögenhet och den Inkomst sorn af Tienst
eller Syssla harfloter, att sammanläggas och Pro,
greösiva afgiften derefter beräknas.
4 Art.
Om Bewkllnings-afgifc för wista Ofwerflöds,
Artiklars bruk och nprcjande.
§. rPa.
Gm afgift för öfwerflödig Betjening.
Der hos Private finnes öfwer twcnne Betsen,
ter eller Lakeser betalas för den tredje, utom hwad
2:dra Artikeln stadgar, efter denna Artikel 2 —
För den Fjerde — — 4: —
För den Femte — — 6: —
Samt för den Sjette och öfrige Tio Riksdaler
för hmarje. Under detta antal af Betjening
för
-
2i6s Den ZS Julik.
förstas Kammartjenare, Taffeltäckare, Jagare och
all annan Betjening af Mankön, som till uppaflning
brukas, ehwad namn den hafwa ma, minderange
Tjenstgotzar derunder icke innebegripne; Och
stall all sidan Betjening i ett hushall sammanräknas,
sa att någon särstildt för Fru eller minderårige
Barn ej ma kunna uppgiswas, att derigenom undwika
den Progressiva afgiften, som för flera Betjenter
bör utgöras.
§. 2. Den som med Wcderbörligt tillstånd
berättigas att gagna Huö, Präst, erlägger derföre
-s Riksdaler.
§- z.
Gm afgift för -en ssm Rökar, Gnufar
eller Tuggar Tobak.
Hwar och en af bada Könen. som rökar, snusar
eller tuggar Tobak, betalar Bewillnings-afgift
för denna Consuintion, nemligen:
Hwarje af Ridderstam och Adeln, Prästerskapet,
Borgerstapet och andre Ståndspersoner öfwer
is ar sa i Städerne som pa Landet 12 stillMen
hwar och en hos dcfla förenämde i tjenst
svarande stattstrifne Personer jemte öfrige Manspersoner
af Arbetande Claflen, stall i sadan afgift
erlägga — — — 6 still.
Af samtelige Allmogen bör en hwar som förbrukar
Tobak, derföre erlägga Sex stillingar och
utgår samma afgift likaledes af alla andra pa Landet
wistande Arbetare och as Allmogens Barn och
Tjenstehjon, som uppnadt r; ars alder.
Det andra undantag som härwid ager rum,
Ar för Gemenstapen af Kronans KrMolk, sa nll
Land
-
Den zo Julik. 2i6k
Lands som till Sjöh för deras egna Personer sa lange
de äro i werkeiig tjenst. Som denna Bewillnings-afgift
utgår allenast as Förbrukaren, sa stall
ock behörig anmälan wid Mantalsstrifningen göraS
asalia dem, hwilka fran en sadan Förbrukningsafgift
böra fritagas. Och kommer den som Tobaks
förbrukning sig affagt, men anda dermed berrädes
att wara förfallen till T>o Riksdalers Bot, angifwarens
ensak
Efter
Mantalsstrifningarnes strit alla ac, bör
Mantalsstrifwaren för hwarje Socken upprätta förteckningar
pa alla dem, som förbrukning af Snus
eller Tobak sig aflagt, hwilka förteckningar, efter
det de a Socknestämmor blifwit uppläste, i Socknestugan
alltid stall wara att tillgå.
Wid Mantalsstrifningarne dek paföljande äret,
uppläser Mantalsstrifwaren för hwarje Sockens
närwarande Menighet förteckningen pa dem, sorn
förbrukning af Snus och Tobak för förra äret sig
affagt; och da -me för god frejd kände Män intyga,
att någon sadan Tobak eller SnuS likwä! förbrukat,
bör han ej allenast till ukgifwandct af här
ofwanföre stadgade Böter i Laga ordning befordras,
uran ock för det kommande aret paföras och erlägga
tre dubbel afgift.
§. 4.
Gm afgift för Giöencpgs-Tapecer
och MZbkr.
För hwart rum med Sidentygs - Tapeter,
utan ätstillnad af större eller mindre, erlägges Sep
Riksdaler ärligen. Den som för öfrigt orukar Siden-Möbler,
såsom Sängar, Soffor, Stbjar och
Bihang. N:o Gar
-
»rös Den Zo Julik.
Gardiner, betalar derföre särskildt Tre Riksdaler
för hwart rum hwaruti sädane Möbler nyttjas. Är
tillika akta förgyllning pä Stolar, Lanapeer och Sansar,
ökaö afgiflen för hwart rum med TwaR:dlr
§.
5-
Gm afgift för bruker af Sidentyg.
Ridderskapets och Adelns, Preste - StändetS,
Borgare-Ståndets och alla andra Ståndspersoners
Fruar och Hustrur som bruka Sidentyg, erlägga
Tmgusyra ffillingar samt deras Döttrar öfwer is
är, hälften deremot eller Tolf Winnar. Tjenande
samt alla öfriga till Arbetsclchen hörande. Qwinnokönet
i Städerne Fyra ffillingar. Handtwerkares,
Mjölnares, Smeders och flera deras wederlikars
pa Landet, afwensom Allmogens Hustrur, Döttrar
och Pigor samt Torpare, Hustrur, och af Ar,
detsclatzen för öfrigt, jemte Ryttares, SoldaterS
vch Båtsmans Hustrur. Fyra ffillingar.
Denna afgift utgår ej af andra an dem, som
wilja bruka Sidentyg, hwilken ock kommer att päföras
a«a dem, som wid Mantaksskrifningarne ej
afsäga flg nyttjandet deraf; hwaremot de som finnas
bruka Sidentyg, utan att Bewilinings-afgif,
tea derföre betala, arv förfallne ej allenast till Atta
Riksdalers Böter, angifwarens ensak, utan ock
skyldige att erlägga tre dubbel Bewillning för det
kommande äret.
§. 6.
Gm afgift för Lick-Uhr.
Hwar och en som brukar Fick, Uhr, erlagger
i Bewillning Tolf ffillingar för Guld, Uhr och Sex
ssillinM för atla andra Fick-Uhr.
W>d
Den zo Julii. Li6z
Wid de ärliga Mantalsffrifningarne böra ana
sädane Fick-Uhr anmälas och uppgifwas, wid den
påföljd s H. i denna Artikel bestämmer.
I affeende vä rigtiga uppgifter af hwod ester
denna och z:te § §. beskattning underkastat är, iagt,
tagcs den Contrcll med förteckningars upprättande
vch kungörande, som Z §. af denna Artikel utsätter.
§.
Gm afgift för Spelkort och BLllakdee
För
hwarje Kortlek som tillwärkaS, erlägges t
Stämpel, afgift Twä ffillingar, elier Fyra ffillin,
gar paret.
Sättet af denna Stämpling och Controllen foM
i detta afseende kommer att äga rum, föreffkifwaS
i särskild af Regeringen ombesörjande Författning.
För hwar/e Villard, der afgift eller sä kallade
Parti-penningar betalas, ffall i Stockholm och
Götheborg erläggas 66; 32.
Och i öfrige Orter ,eot —
Billarder wid Hälso-Brunnar arv frän säZ
dan afgift Undantagne, sä wida inkomsten af Bil,
lardén tillfaller Brunns-Cakan eller de Fattige.
La,
rl64 Den zo Julik.
Tariff, som wisae i:s Egendoms swärdet,
2:0 Afksmsten, beräknad a ; procent,
z:o Bewillning deraf, till dec belopp
som är underkastade progressiv afgift,
4:0 progressiva procenten, beräknad pa
Inkomsten och 5.0 Beloppet af progressiva
procenten.
Egendoms
Berkäknad
Inkomst a 5
Bewillning
a i Procent
Progres-  siva Pro-  centen.
Progrcs-  stoa Afgif-
warde.
Procent
af
af Inkom
tens Be
Wärdct.
sten
lopp.
20,000
—.
1,020
—
50
—
L'
l
12
25,002
—
1,250
—
62
24
1
27
Zo,aoo
—
1,500
—
75
—
'L
1
4r
35,ooo
—
> 1,750
—
8?
24
4
18
40,000
—
2,020
—
loa
—
L
7
24
45,000
—
2,250
—
112
24
4
' L
11
12
50,000
—
2,500
—
125
5
-5
30
5^,000
—
2,750
—
IZ7
24
6
20
30
60,000
—
3,000
—
150
—
.7
26
12
65,000
Z,25o
—
162
24
r
;2
24
70,000
—
3,500
—
175
—
r -2
37
44
75,ooo
—
3,75o
—
187
24
43
36
80,000
—
4,00a
—
202
—
50
—
85,000
—
4,250
—
212
24
i/i
56
32
90,000
—
4,500
—
225
—
63
36
95,000
—
4,75o
—
2Z7
24
x-6
7i
12
100,002
—
5,000
—
250
—
1/2
79
8
105,000
—
5,25a
'—
262
24
87
24
110,020
—
5,5oo
—
275
—
96
12
115,000
—
5,750
—
-87
24
105
20
120,000
—
6,aoo
—
ZOO
—
1:1
115
—
125,002
—
6,250
—
312
24
2
125
—
1 Zo,ooo
—
6,50a
—
325
—
134
3
IZ 5,000
—
6,750
—
337
24
2
6
143
21
140,000
—
7,oao
—
Z50
2 ^
15;
6
145,000
—
7,25a
—
962
24
2-4-
163
6
150,000
—
7,5oo
—-
375
24
173
ri
Den zo Julik.
Beräknad
Bewillning
Progrcs-  Ava Pro-  centen.
Pcogres-
Egendoms
Inkomst a s
a; Procent
flvaAfgif»
warde.
Procent af
wärdct.
af Inkom-  sten.
tens Be-  lopp.
155,000
—
7,750
—
387
24
2-6-
6
184
3
16»,020
165,000
—
8,000
—
40a
—
2-7-
^16
195
—
—
8,250
—
412
24
2 8-  ^16
206
12
170,000
8,500
—
425
—
2^-
217
39
175,000
8,7lo
—
437
24
229
33
i8a,Doa
9,000
—-
450
—
2-' »
16
24I
42
185,000
9,250
—
462
24
2-s
254
18
190,000
9,500
—
475
—
1 O
l 6
267
9
195,000
9,750
—
487
24
2» 4
^16
280
15
LOO,OOS
12,000
—
520
—
6
293
Z6
205,000
10,250
—
512
24
Z ,
307
24
5 10,200
10,502
—
525
—
H 2 ^
320
12
215,002
10,750
—
537
24
333
12
220,000
11,000
—
550
—
346
24
225,000
11,252
—
562
24
Ä
360
—
230,000
"
11,500
—
575
—
373
36
2Z5,000
11,750
—
58?
24
) 2 0
387
36
240,000
12,002
—
60"
—
Z -7
402
—
245,000
12,250
—
612
24
Z ,3_.
416
24
250,000
12,500
—
625
—
43i
12
255,0 O
12,750
—
637
24
446
12
260,000
13,000
—
650
—
461
24
265,000
13,250
—
662
24
* ) > -
477
36
270,002
13,500
—
675
—
2'3
) 2 O
492
275,000
I3,75>'
—
687
24
z r.4
5«8
36
28o,ao0
14,000
—
70a
—
525
285,000
14,-50
—
712
24
54i
24
290,000
14,500
—
725
—
2 <?
>7 2 0
558
12
295,200
14,750
—
737
24
2 i 8
575
12
300,000
15,000
—
750
2 1 y
-7 2 L
592
24
505,000
15,250
—
762
24
4
610
310,000
15,500
—
775
—
4/ä
626
22
315,000
15,750
—
787
24
42^
641
6
320,000
k 6,000
—
800
—
660
325,000
16,250
—
812
24
4^
677
4
330,000
16,500
—
825
—
4/r
694
>8
3Z5,ooo
l6,75o
837
24
4/»
7»
42
Dcn zy Iulki.
Egendoms
10 ,rde.
'4o,
l 34-5 >002
0,000
355.000
360.000
365.000
Z7o,ooo
Z75,c>oo
Z8b,ooo
485.000
Z9o,ooo
495.000
400.000
405.000
410.000
4? 5,soo
420.000
425.000
440.000
435.000
440.000
445.000
45o,8oo
455,sso
460.000
4657000
47o,soo
475.000
480.000
485.000
490.000
- 495,000
50 0,000
505.000
510.000
5k5,ooo
ILS^vo
Beräknad
Inkomst a;
Procent af
Ao edet.
57.000
17.250
17.500
17.750
18.000
18.250
18,50^
18.750
19.000
19.250
19.500
19.750
-20,000
LO,25O
20.500
20.750
21.000
21.250
21,500
21.750
22,000
22,250
22,500
22.750
23,000
24.250
24.500
24.750
24.000
24.250
24.500
24.750
25.000
25,2^o
25.500
2-7,750
26,000!
5 Procents
Bc-vi!ln:na
Progres-
Progressiva
siva Pro-
Afgistens
sten.
centen.
Belopp.
850
4-4
729
28
862
24
4/,
747
24
875
—
4/.
765
30
—
887
24
4'L
783
46
—
900
—
4".
802
24
—
912
24
4rt
821
12
—
925
—
4U
840
10
—
957
24
4U
859
18
—
950
—
4U
878
36
—
962
24
4ig
898
16
—
975
4-^
918
6
987
24
4'l
958
b
—
1,000
4'L
958
16
—
1,012
24
4'-
978
36
—
1,025
—
4U
999
18
-
1,047
24
4U
1,020
10
1,050
1,041
12
—
1,062
24
5"
1,062
24
—
1,075
—
52
1,081
34
6
i,o87
24
5 ?-
1,101
4
6
1,100
—
5^2
1,120
30
—
1,112
24
5-r
1,140
15
—
1,125
5z^
1,160
7
6
I,1Z7
24
5L
1,180
7
6
1,150
'—'
. 5 /2
1,200
15
—
1,162
24
8
? 3 2
1,220
30
—
1,175
!—
k» ^
) 3 2
1,241
4
6
i,i87
24
54?
1,261
34
6
1,200
—
5zz
1,282
24
—
1,212
24
0 3 2
1,30;
21
--
1,225
5z-'
1,324
25
6
1,247
24
k' 4
>32
1,345
37
6
k,2fO
? 3 2
1,367
9
—
1,262
24
5sr
1,388
36
—
1,275
5^1
1,410
22
6
i,287
24
5?Z
i,432
l6
6
l,zc>0
1,454
18
—
Den zo Julli.
Egen-omS
wLcde.
Beräknad
Inkomst a ;
Pr-cmt af
Wärdet
5 Procents
Bervillntna
af Inkom-  sten.
Progres-  siva Pro-  centen.
Progressiva
AfgiftenS
Belopp.
525,000
—
26,250
-
r,zi2
24
< 2 f.'
s 3 2
1,476
27
-
530,000
—
26,500
—
r,82>5
—
--2 '
>32
1,498
43
6
535,ooo
—
26,750
—
r,ZZ7
24
<2 2
13 2
1,521
19
6
540,000
—
27,000
—
i,^o
- 3 2
1,544
Z
545,000
—
27,250
1,362
24
<2,4
- 3 2
1,566
42
550,000
-
27,500
1,375
—
m-
1,589
40
6
555,000
-
27,750
1,387
24
5"
I,VI2
46
6
560,000
—
28,000
—
1,400
—
5?. I
^32
1,636
12
—
565,000
—
28,250
—
1,412
24
<2 8
-^32
1,659
33
—
570,000
—
28,500
—
1,425
<29
" 32
1,683
13
6
575.000
28,750
1,437
24
<20
^ 3 2
1,707
1
6
580,000
—
29,000
—
1,450
—
1,730
45
585,000
—
29,250
1,462
24
6-
1,755
—
—
590,000
—
29,500
—
1,475
1,770
—
—
595.000
600.000
—
29,750
1,487
24
6—
1,785
—-
-
—
30,000
—
1,500
—
6 —
1,800
—
605,000
—
30,250
—-
1,5I2>24
6-
Amärkningr
För beräknad inkomst emellan näqon af de specificera»
de olika klasser, hänföres den stattffvldige till den Clast
bwars Summa han kommer närmast; och inträffar hans
Behällning midt emellan rune Claster väföres honom
den höare ClafienS afgift. Säledes blfwer för 15,100
R:dr progressiva afgiften lika med den för 15,000 R:dr
eller 562 R:dr 24 ss. men för 16,150 R:dr lika som för
16,250 R:dr eller 677 R.dr 4 S. och sä widare.
Svid progressiva afqiftens bestämmande för EmbetS.
och Tienstemäns inkomster observeras: att denne afgift
icke begynner förr an ivid 1250 Rldrs inkomst, af hwilken
Summa Bewillningen enligt 2 Art. utgöra 4 pro«
cent 50 N:dr och progressiva afgiften 1 R-dr 12 tz.
För 2500 R:drs Löne-inkomst» gör Bevillninqen 100 Rchr
och Progressiva afgiften 7 R:dr 24 tz. och sä widare.
Art.
Den zo Julik.
Att. y.
Föreskrifter angående det ftin wid Mantalsjkrifningar
pä Landet och i Skader, samt af Berednings-
Taxerings- och Löne-Committser kommer
att iakttagas, äfwensom beträffande ändrings sökande
i Taxerings- och Löne-CommittLernas åtgärder.
§. i
Örn
Mantalsskrifningen.
1 Mom. Wid Mantalsskrifningen, som ofelbart
bör »verkställas under loppet as Nowember och
December mannder dek föregående äret, samt werkställaS
oä sätt Mantals-Commifiarie - Jnstructioner
vch sarskildle Författningar, antingen redan föreskrifwa
eller hädanefter kunna stadga, böra alla Husbönder
sä wäl i Städerna som pä Landet, hwilka
after den BewillningS - Stadga afgift underkastade
äro, ä den tid som kungjord dlilwit, sig infinna.
2 Mom. Konungens Befallningshafwande bör,
fönr än Mantalsskrifnmgarne inträffa, genom utfärdande
Kungörelser, tydeligen underrätta de Skattikoldige
om hwad dem i afseende pä uppgifter wid
Mantalsskrifningen i likstämmighet med hwad denna
BewillningS-Stadga vch andre Författningar
till redighets w nnande och uppgifternes fullständighet
åligger iakttaga.
.z Mom. Till befordrande af detta ändamål,
böra Staderncs Jnwänare, samt Ståndspersoner
vch andre ikrifkunnige vä Landet, til! Mantalsskrifningen
aflamna Twcsaldt upprättade vch af dem
underskrifne Förteckningar, hwilka specifikt och mdeligen
upptaga alla, lil! hwars och ens Hushäl!
hörande personer, med utsäkraade af deras bessaffen
-
Den zo Julii. 2169
het, kön och alder; Derjemte böra defia Förteckningar
innehålla hwarje Skattffyldigs innehafwande
Embete eiler Tjenst, den Rörelse, Näring, Handtering
eller annan befattning som af honom idkas,
desi ägande Fastigheter, Werk och Inrättningar som
arv af den beskaffenhet, att för dem, enligt denna
Stadga, BewillningS-afgift bör utgöras, och änkligen
de hos hwar och en boende Hyresman, hwilka
dcsiutom böra särskildt för sig och sitt Folk lika
uppgifter aflemna.
En lika Skattskyldig i afseende pä sä beskaffade
uppgifter äligger jemwäl Förmyndare för deras
Myndlingar, samt Förwaltare af outredde Sterbhus
eller annat Bo för Egendom som de om händer
hafwa eller warda.
4 Mom. Allmogen och mindre ffrifkunniga
Jnwänare i Städerne bliswer det tilläm att hwad
här ofwanföre stadgadt är munteligen uppgifwa.
5 Mom. Defie uppgifter, sä widt de anga
Personer, till beskaffenhet, kön och älder, börajeinföras
ined de af Presterskapet hällne HusförhörsLängder,
sä att ingen skattskyldig Person utesluteS
eller warder förbigången, blifwandes det pä Man,
talsskrifwarens answar, derest han icke sökt inhämta
alle härtill nödige upplysningar, till hwilkcn ända
de Krono-Betjente as Läns- vch Fjerdingsman, som
inom Socknen äro boende, samt Socknens Sexman
och Rotemästare, böra wid Mantalsskrifningen wara
tillstädes, och alle af dem kände omständigheter,
wid answar anmäla vch meddela. Den som underläter
eller försummar att antingen sig infinna
wid Mantalsikrifnlngeu eller de föreffrisne uppgifter
i den ordning och pä det sätt, som sörcskrifwit blifwil,
»verkställa, ware förfallen kill Twä Riksdaler»
2l7a Den Z0 Julli.
böker, hwaraf hälften tillfaller MantalSstrifwaren och
den andra hälften Socknens Fattiga, och hwilka
böter Konungens BefallningShafwande, va anmälan
af Mantalessrifwaren, sedan den sörsummelige
blifwit hörd, äger magt och stal dertill finnes laka
genast uttaga. Enär sadan underlåtenhet iniräffar,
äger MaalalSssrifwarcn förelägga den stattstyldige
tid, att wid fördubblat wike dest ffyldighet fullgöra,
samt i den händelse han än widare tredskas, anmäla
förballandet hos Konungens Befallningshafwan.
de, som bär widtaga sadane matt och steg hwilka
befordra ändamälet.
6 Mom. Haar och en Skattskyldig stall owillkorligen
Mantalsskrifwas och Antecknas samt äswen
Taxeras der han största delen af äret bor och är
wistande, sa wida han icke är Embets, eller Tjen,
steman, men i den senare händelsen, der han i den.
na egenskap har fin huswudstation och Embets-be,
fattning.
7 Mom. De wid Mantalsskrifningen inkomna
ofwan vmförmalte uppgifter och Förteckningar
stola ak Mantalsstrifwaren l huswudstrist bifogas
Mantals-Längderne, hwartil! det ena eremplaret
af veste uppgifter nyttjas; aswensom alla munteliga
anmälander, der de aro tillätne, böra i MantalsLängden
noga upptagas och antecknas.
8 Mom. De striftclige uppgifterne böraNummereras,
och deras Nummer i Mantals, Längden
upptagas, för att kunna med lätthet wid deras jemsörande
med Mantals, Längden igenfinnas
9 Mom. Sedan Mantals-Längden, pa sätt
Förfatlningarne sörestrifwa, blifwit i Allmän Socknestamma
uppläst, samt med Pastors och någre
Socknemäns uaderstrifter såsom enligt med rälta
- för
-
Den z--Julis. 2i7!
förhållandet bestyrkte, aflemnar Mantalsstrifwaren
detta Exemplar med dest Bilagor till Pastor i Församlingen,
som deste Handlingar till Socknens Berednings-
Committee öfwerleinnar.
§. s.
Om Berednings-Committeer pa Landet.
1 Mom. Sa snart Pastor i Församlingen,
j den ordning som föreskrifwen är, erhållit den upprättade
Mantals-Längden, underrättar han derom
genast Häradsskrifware» i Fögderiet, hwilken i anledning
deraf och i öfwerläggning med Socknarnas
Pastorater upprättar och till Konungens Befallningshafwande
insänder Förslag till Terminer för Sockne-Committöernas
sammanträden inom Fögderiet,
hwilka Terminer sa bestämmas att Häradsffrifwaren
wid dem kan wara närwarande, samt sa tidigt
börjas att Berednings-Committöernes arbeten inom
Mars månads stut kunna wara fullbordade.
2 Mom. Konungens Befallningshafwande bär
genast meddela sitt yttrande till Häradsskrifware»
öfwer Ve förefiagne Terminer, hwarom HäradSstrifwaren
lika ffyndesamt meddelar Pastorerne i Sock?
narne underrättelser.
z Mom. Derefter utlyser Pastor Allman
Socknestämma, till utwäljande af de Ledamöter af
hwilka Berednings - Commitleen bör wara sammansatt.
4 Mom. Deste Ledamöter böra jemte Pastor
i Församlingen, hwilken alltid är ftelfkallad Ledamot,
bestå af Sex inom Socknen besutne Personer, nämligen:
g:ne af Nidderffaptt och Adeln eller Stånds,
personer, med rättighet atr alla kunna wara as endera
Clasten samt desturom z:ne Ledamöter af Bonde-Ständer.
z Mom.
2l?2
Den zo Iulin
r Mom. Derest Församlingen utan wal icke
kan förena sig örn desse Ledamöters utseende, bör
wid samma Socknestämma mål anställas, hwarwid
endast de närwarandes röster efter förmedlade
Hemmantalet beräknas. Jordägare ware alltid sjelf
röstägande, derest han icke genom särskild öfwerenskommeift
denna rättighet till Adsen iipplätit.
6 Mem- Wilja flere Socknar inom ett större
Pastorat eller och ame mindre Pastorat förena
sig om en Berednings-Committäe, ware söderut dem
tillåtit; dock ma en sadan CoimuittLe icke bestå as
flere än 7 Personer; äfwensvm i den händelse desse
Sockneboar icke skulle anse ett sa stort antal Ledamöter
nödigt, de endast äro förbundne att sä wid
Adelsman, Ståndspersoner och Bönder inom Socknarne
flnnas, åtminstone kalla twa ur endera eller
bada af de förstnämnde 2:ne Classer, samt twä af
den sista Classen.
7 Mom. Ehuru uti en Socken, der Personer
af alla förenämnde Classer icke skulle sinnaS,
Zuwänarne äro owillkorligen förpligtade att wäija
Ledamöter frän annan Socken, utan äga att folia
antalet utur den Class inom Socknen der tillgäng
gifwes, mä det likwäl icke wara en sadan Socken
förment, att enar den ästundar en talrikare CommiitLe
än as e Ledamöter, utse de öfrige af sädane
besutne Personer ifrån annan Socken som aga deras
förtroende.
8 Mom. Deremot skall den Socken, hwarcst
utom Pastor 4 besutne Personer icke aro att tillgä,
wara förbunden förena sig med den nästgränsande
Socknen, halst inom samma Pastorat, till
gemensamt wal af Ledamöter i Berednings-Commilleen,
hwilket förrättas i den Socken som ager
stör
-
Den zo Julii. 2ryz
största Hemmantalet, och mage de wäljande kunna
utse en eller flere besutne Personer frän andre Socknar
att ersätta det bristande antalet- Äga saöane
till en Berednings - Commiltäe sammansatte Socknar
sarssildte Pastorer, äro desse amid sjclfjkrifne
Ledamöter i CommittLen.
9 Morn. Pastor ware alltid pligtig att sä
wida älder, sjuklighet eller annat wigtigt hinder icke
förest mes, i Beredningens åtgärder deltaga; men
äger Pastor Laga förfall hwilka icke kunna undanrödjas,
ina han utse någon af Församlingens öfrige
Prestcrstap star han tjenligast sinner att dess stalie
företräda.
ro Mom. Annexe-Socknar och te med egne
Prester forsette Canell-Gäld, skola anses lika med
Socknar, och till följe deraf wara berättigade utse
egen Berednings-Committé.
11 Mom. Ordförande wäster hwarjeBerednings-Committé
efter fleste rösterne, derest skiljaktighet
uppstär, och i händelse af likaröster, anställa
Lottning emellan desse.
12 Mom. Bill Berednings-CommittÄn behöfwer
den Skattskyldige icke uppgifwa Förteckning
pä de Personer för hwilkas Bewillning han answarar,
hwarom upplysning as Mantals- Längden och
dess Bilagor är att tillgå; men deremot äligger det
ben Skattskylldige att hos Berednings - Committeen
anmäla och pä satt angäende Mantalsskrifningen är
förordnadt, uppgifwet hwad Embete och Tjenst han
innehafwer, hwad Handel, Fabriker eller annan
Rörelse som han idkar, samt hwilka Fastigheter han
innehafwer. Derjemte bör han ä dess Fasta Egendom
uppgifwa del wärde, hwamll han tror den
böra eiler kunna uppstartas
is
-
2174 Den zo Julli.
rz Mom. Den som under löpande aret flyt/
lät sin rörelse fran annan ort till den, hwarest hatt
sedermera är Mantalsskrifwen och bör Taxeras,
åligger det, ifrån Taxerings-Committöen i den ort
der han senast warit boende, anskaffa och förete besked
huru han der, det föregående aret blifwit Taxerad.
14 Mom. Af den Egendom eller Rörelse,
svin under Private Bolag ages eller driswaS, bär
hwarse Delägare sin lott eller andel särskildt uppgifna
och derföre till Bewillning anses.
15 Mom. Uti enlighet med de således inhaim
tade upplysningar, werkställdte uppgifter och utrönte
förhallander, åligger det Berednings - Committöen
föreslå grunderne för hwars och ens debitering, och
således pröswa de Skattskyldiges uppgifter, och der,
öfwer ester ägande kännedom pa Ara och Samwete
desi bedömMande meddela, samt änteligen föreslå
Egendomars och Lägenheters wärde efter ett sadant
berragkande af alla harwid inflytande omständigheter,
som här nedanföre, angående Taxerings, Commit
.
teerne och deras åtgärd, i afseende pa Egendomars
och Lagenheters uppskattning är färordnadt.
,6 Mom. Till den andan böra Häradshöfdingarne
wid hwarse ars börfan till HäradSlkrifwarne
insände Förteckningar öfwer de det föregående
aret bewilfade Uppbud pa Fastigheter och Lägenheter,
innehallande Summan för hwilken de blilwit
försålde, äfwensöm i den händelse någon Fastighet
pa Landet blifwit sa nyligen salld, att Uppbud dera
annu icke hunnit sökas, Berednings-Committöen
ager rättighet alt afskrift af Köpe - afhandlingen.
Köparen affordra, öfwer sädane Personer som ingen
genbom eller förmögenhet besitta, samt antingen af
Den zo Julik 2175
sadane eller Laga skäl blifwit ifrån Mantalsskrifning
uteslutne, böra Berednings-Committöerne noga undersöka,
för att utröra om detta uteslutande är grundad
pa warkeliga och gällande ordsaker, men i annat
fall-en sadan orätt utesluta Person till Skatt
anteckna.
17 Mom. Haradsskrifwaren bär, sa wida
han icke är Lagligen hindrad, wid BeredningsCommillöen
wara tillstädes; men derest han äger
Laga förfall, tidigt anmäla sadant hos Konungens
Befaliningöhaswande, som i siik händelse, ester Häradslkrifwarens
Förslag, en annan skickelig Person
dertill förordnar. Underläter Häradsskrifware» atk
i rätter tid sadant anmälan om förfall göra, och
uppkommer derigenom hinder för Berednings,Temmilt^ens
arbete, ware han förfallen lill 20 R:dlrs
Böter, äfwensöm han ädrager sig lika patöl/d, derest
han förfallolöst a den tid som wcderbör uteblifwer.
18 Mom. Haradsskrifwaren eller den, som i
hans ställe förordnad är, bör answara för Pro'ocollets
hällande samt Längders och Anteckningars förande
öfwer det som tillhörer Berednings, Committeens
befattning.
iy Mom. Häradsskrifware» ware förpligta!»,
att derest han antingen wid Hemmans och Lägenheters
wärdering eller uti andra omständigheter anser
Kronans rätt wara förnärmad, sadant uti Protokollet
anmärka med skälen dertill, hwarefter Berednings
, Cvmmitteen är förbunden akt öfwer sadane
Haradsskrifwarens anmärkningar till Protokollet
sig utlaka, samt de samma under granskning
taga, till gillande eller förkastande
SS
-
slyö Den zo Juli».
20 Mom. Den som blifwit wald kill Ledamot
i Berednings-Committé?, ma ett sadant förtroende
uran Laga förfall sig icke afsäga, icke heller
ma ban utan anmälan af sadant förfall ifrån Committeen
uteblifwa eller derifrån sig afhälla. Sker
det likwäl tillfälle Committé,, genast en annan Ledamot
af samma Clasi, hwars Resekostnad och Dag,
Traktamente, det sednare beraknadt till 2 R:dlr för
Hwarje dag, den uteblifwande ersätter; einedlertid,
till desi den nya Ledamoten hinner ankomma,
fortkare likwäl Berednings »Commitlem med desi arbete,
sa wida utom Ordföranden äkminstone 4 Ledamöter
arv tillstädes.
21 Mom. Berednings-Commileens arbete af
Protokoll-, Längder och Bilagor jemte MantalsLängder
emottagas sedan de blifwit behörigen justerade
och med Ordförandens samt åtminstone de fleste
LedamöterS nnderjkrister försedde af Häradssrrifwaren,
för alt af honom Taxerings »Commitleen tillställas.
22 Mom. Enär en Socken ar belägen i flere
Härader, utgöres likwäl af en sädan Socken
endast en Berednings-Committé?, men wid Taxerings-Commitceen
betragtas hwarje Person och Egendom
höra till det Taxerings-Distrikt hwaruti de
finnaS; till följe hwaraf Berednings-Committé i
sadan Socken urskiljer hwad till hwardera af Taxerings
- Commitleerna hörer, och meddelar hwarje
Committé? hwad den bör erhälla, äfwensom hwarje
Ledamot k dylik Berednings »Committé? anses höra
till den Taxerings-Committé uti hwars Distrikt
han ar boende.
2z Mom. Ligga Socknar under ett och samma
Pastorat utisarssildteLän, böra pwarderas Be
red
-
Den zo Julik- 2177
rednings»arbete granffas af Taxer!ngS-Committe?n
inom det Län der Socknarne aro belägne.
24 Mom. Allt hwad som efter denna Bewillnings-Stadga
ar bestämt utfört för Personer
eller Egendom, utan att wara underkastat bedömande
af Taxeringsmännen, eller Taxering kill högre
eller lägre än utsatt finnes, och således endast pä
Debitering ankommer, bör Häradsfkrifwaren i Längden
utföra, och blifwer han för rigtigheren af denne
Debitering ensam answarig, dock kunna Berednings-
och Taxerings, Commilteerne derwid göra
anmärkning, samt de senare om stal finnes, sedanr
i Taxerings-Längden rätta.
Lz Mom. Den som underläter att wid Berednings-Courmitt-en
tillstädcskomma eller i händelse
af fränwaro de älagde upplysningar och uppgifter
meddela, plikte Twä R:dlr till cwejkiftes emellan
Häradvffrifwaren och Socknens Fattig?; ägande
Berednings-Committeen, att utan hinder af sädant
uteblifwa elier försummad uppgift efter ägande
kännedom förestä den Skattskyldiges afgift. Med
böternes uttagande förhälles pa sätt som för försummelse
wid Mantalsskrifning r«Dan ar stadgadt.
§- Z.
Om Taxerings-Committé? pä Landet.
i Mom. ^när Sockne» Berednings , Committeerne
fulländat hwad dem äligger iakttaaa, anmäler
HäradSffrifwaren sadant senast hos Konun,
gens BefallningShafwande, som icke allenast bestämmer
antalet af Taxerings-CommittHx i Länet;
hwarwid iakttages, att Districterne för hwarje Committé?
sä indelas att något af dem icke blifwer af
den widd att Wederbörande med langa resor beLihang.
N:o swÄ
-
2i?8 Den Zo Julik
swäras, utan beramar afwen Konungens Befall,
ningshafwande dagen för hwarje Taxerings-Committcks
sammanträde.
2 Mom. Uti deke CommittÄr ar Landshöfdingen
Ordförande med rösträttighet, dock äger han
att i sitt ställe förordna Domaren i Orten eller
någon annan.
z Mom. Taxerings , Committee pa Landet
stall bestå utom Ordföranden af Nio Ledamöter,
nemligen, 2 af Nidderstapet och Adeln, 2afPrestStandet,
2:ne Ofrälse Ståndspersoner samt 3 af
Bonde-C landet.
4 Mom. Deke Nio Ledamöter tagaS af sadane
som bilrädt uti Berednings-Committeerne, och
det sa att hwarje Pastorat har åtminstone en Representant,
om Pastoraterncs antal det medgifwer.
5 Mom- Ifrån hwarje Socken, BeredningsCommtltee
böra alle dithörande Ledamöter wid Taxerings,
Committeens sammanträde sig inställa, försedde
med de för dem utsedde Förord!.anden eller
Socknestämmo-Prvtocoll, för att inom fia anställa
ival till Ledamöter i Taxerings, Committeen.
6 Mom. Finnas Ledamöter uti någon Berednings.
Committé som mäste färdas öfwer Tre mil,
till det för Taxerings-Committeenssammankrädeutsatte
ställe, äga de att wid Förrättningens stut genom
wal som i Protokollet anmärkes, ibland sig utse
minst 2:ne Ledamöter, hwilka wid TaxeringsCommitteen
sig inställa.
7 Mom. Omröstningen till Ledamöter wid
Taxerings-Committeer werkställcS med stutna sedlar
efter antalet af Personer eller per Capita, pa det
sätt, att hwar och en utnämner de Personer af hwarje
Elak till hwilka han äger förtroende. Utfalla de
fleste
Den zo Juli!. 2179
fleste rösterne lika för -:ne eller flere Personer inom
en Elak, utrönes pa stället genom lottning dem emellan,
hwilkendera 'Ledamot blifwa stall. Der Berednings-Committé^
för en eller flere Socknar tillsammans
består af färre än Sju Personer, äfwensom
da Berednings, Commicröe för sig befullmagtigat
ett mindre antal, äge densamma till Ledamöters
utseende för Taxerings - Committeen icke flere röster
än i förhållande till antalet af dem som tillstädes
arv.
8 Mom. Uti en Socken, hwilken ensamt utgör
ett Härad, och således kan komma akt fa sin
särskilda TaxeringS-Committee, bör BeredningsFörrättningen
pa redan förestrifwit sätt likwäl för
sig ga och dek åtgärd lika med andra BeredningsCommitteer
pröfwas af en Taxerings, Commitlöe,
hwars Ledamöter af Socknen urses pa samma gäng
och pa lika sätt som för wa! af Ledamöter till Berednings,
Committee är störestriswit, till det antal
och förhållande i afseende pa Clafierna, som för Taxerings-Committee
är stadgadt; kunnande uti denne
senare bibehallas högst Trenne af BeredningSCommitteens
Ledamöter, En af hwardera Clafien.
9 Mom. Taxerings-Committee kan icke sammanträda
utom Taxerings-Districtet. Infinner sig
icke derwid hwarken Landshöfdingen eller den ban k
sitt ställe förordnat, ma Commitlöen till Ordförande
utse någon ibland dek Ledamöter samt Förrättningen
derefter fortsättas.
10 Mom. Taxerings-Commiktcen böra gransta
Berednings - Committeernas försiag och sedan
påföra hwar och en Skattskyldig den Bewillning,
som efter denna Stadga Taxerings«Committ6en anser
honom böra erlägga.
* FL
n8o Den zo Julil
r r Mom. Fastän ägare af Fastighet, pä sätt
redan sagdt är, ma i sin uppgift utsätta det warde,
hwartill han förmenar den kunna anses, ware Taxerings-Commiltöen
likwal bade berättigad och skyldig
att om skäl finnes samma warde förhöja, men
åge icke makt detsamma nedsalta.
12 Mom. Af de Handlingar som wid Berednings,
Committsen blifwit insamlade, samt af det
mera svin till upplysning kan inhämtas, bör Taxerings,
Committäen utröna Egendomarnes bade gang,
bäre pris i orten och deras godhet; efter hwilka
grunder wärdet med all möjlig noggranhet bestämmes;
börande sista försäljningspriset pa en Egendom
tjena Taxerings-Committsen till rättelse wid wär,
dets utsättande sä wida icke Egendomar i allmänhet
sedermera fallit uti wärdet eller den ifrägawarande
genom eldswäda som forstört åbyggnader,, wattufläde
eller andre dylike .förstörande händelser, blifwit
märkligen försämrad.
iz Mom. Sädane Egendomar, hwilka pä
längre tid icke gatt i köp eller salu, och hwilkas pris
derigenom icke kan utrönas, böra jemföras med de
pris, som de 2:ne sista arén warit inom orten allmännast
gängbare och medeltalet af desse pris tillämpas
pa wärdet af savane Egendomar, som icke inom
nyssnämnde tio blifwit saide
14
Mom. I öfrigt bär wid all Egendoms
wärdering noggrant afseende göras pä godhet till
jordman, öfrige förmoncr, belägenhet och afsattningötillfälle;
samt den möjligaste öfwerensstammelse iakttagas
i wärdet pa Egendomar af enahanda beskaffenhet,
samt de i orten gängbara priser, sä att icke
nägon Egendom wörderås lägre än den wid ett inträffande
köp eller salu efter Taxeringsmännens sam
wetS
-
Den zo Julik. 218»
wetsgranna bedömmande kunde komma att betalas,
i sal! fräga wore om dess afyttrande.
15 Mom. Wid wärdering af större Egendomar,
bcstäende aft flere Hemman och Lägenheter,
rakttages, att detta warde icke äsaltes för hela Egendomen
sammantagen, utan bör hwarje dertill hörande
Hemmansdel eller Lägenhet särskildt hwar för
sig betragtas och uppskattas, sä wida ägorne icke
äro sammanstagne och höra under en och samma
bostad.
16 Mom. De Egendomspris som wid -köp
emellan Narskylde kunna wara bestämde eller af särskilde
orsaker blifwit lägre än de gängbare och hwad
för andra Egendomar af samma beskaffenhet bliiwit
betalt, böra icke tjena till grund för Taxerings»
CommitteernaS wärderingar, hwilka säledes böra och
kunna förhöjas kill deras werkliga förhållande emot
andra.
17 Mom. Som äbyggnaderne pä en Fastighet
till deras sämre eller bättre beskaffenhet äga inflytande
pä Egendomens större eller mindre wärde,
sä mä äfwen äbyggnader komma i betragtcmde, och
enär de blifwit Brandförsäkrade, den tecknade Brandförsäkrings
- Summan ingä i billig beräkning wid
wärdets utsättande.
18 Mom. Beloppet af Brandförsäkrings,Summan
bör således af ägaren uppgifwaS och bestyr»
kas, helst han wid inträffande EldSwäda icke blifwer
berättigad till större Brandskade-ersättning än
hwad som swarar emot dek wärde pä äbyagnaden
som han wid Taxeringen uppgifwit.
iy Mom. Alla Boställen wärderas efter samma
grunder som Hemman i allmänhet, och böra
ester deraS.gvdhet med sädane.jemnföraS.
2»
2i82 Den zo Julik.
22 Mom. Wid wärderingar af Bruk och
Bergwcrk bär betraktas:
i:o. Tillrverkniuaspris, olika, genom olika
vära tillgång och olika höga pris pa Malm, Kol,
Arbete och Spannemal.
2:0. AfsijrcningsriHfälle, olika genom belägenhet
nära Westra eller Ostra Hamnarne af Riket,
nära segelbar Sjö, genom olika tillgäng och
pris pa utförseln; äntligen igenom säkre för flere
är sedan stutade Contracter af tillwerkningen wid
flere Bruk; och
z:o. evtiera, olika Hammar-skatt m. m.
21 Mom. Köp af sadane Egendomar, stukade
inom 2 är, böra äfwen tjena till rättelse, och
endra Bruk dermed jemföras samt Brandförsäkrin,
garne pä Äbyggnaderne jemwäl erhälla afseende pa
sätt som angäende andre Fastigheter är förordnad^
22 Moni. Wid de Bruks-Egendomar för
hwilka desse förhallanden icke inträffa, bör af alla
vfwan uppräknade omständigheter uppgöras och med
ägarens uppgift jemföras den af Bruket och Egen,
domen erhällne inkomst, hwarwid den allmänna Regel
för alla gäller att inga andra afdrag äga rum,
än för Hemman är bestämdt.
sz Mom. Denna inkomst bör i likhet med
det förhällande som emellan egendom och afkastning
är antagit, anses att utgöra 5 procent af wärdet,
men derest efter desse förhällanden Bewillningen enligt
den i allmänhet antagne grund af 5 procent
icke stiger till
24 ss. för hwarie tillwerkadt Skeppund Jern
af de egentlige Dannemora Werken.
6 a 8 ss. af de öfriga derstädes och af dem
som antingen sjclfwe haswa afsättning i stn ort
eller
Den zo Julik. -l8z
eller nära och lätt utwag till steppnkng Ä den
sidan af Riket der Courant afsättning gifwes.
4 a 5 ss. af dem som icke haswa lika förmonlig
belägenhet, men likwäl kunna med längre
sysslande begagna afsättning berat.
Qch 2 a z ss. dito af alla öfrige som icke kunna
komma i någon af desse Classer, sä stall denne
afgift alltid owägerligen utgå af sjelfwa Bruket
eller tillwerkningen utan afdrag eller att inbegripas
under den pä Hemmanen och Jorden,
enligt stadgade grunder blifwande Bewillning.
24 Mom. Hwad angar
Bergsmans-Hamrar,
Knip, och Spik-Hamrar,
Alun, Bruk,
Ankar, Smiden,
Bleck, och Plåt-Hammar-Werk,
Beck, Bruk,
Blyhwitts-Fabrik,
Buldans- och Segelduks-Fabrik,
Cattuns, Tryckeri,
Cobolts-Werk,
Degel-Fabriker,
Flors-Linne-Fabrik,
Gewars-Factorier,
Glas-Bruk,
Koppar-Hammar,
Dito Wals, Werk,
Krut-Bruk,
Gar-Koppar, Werk,
Läder, Garfwerier,
Mässings-Bruk',
Oljeslageri,
Pappers-Bruk,
2I§4 Den zo Julik.
Puder- och Stärkelse-Bruk,
Repslageri - Banor,
Rödfärgs, Swafwels- och Viktriol-Bruk,
Sillsalteri vä) Trankokerier,
Swcke-Bruk,
Stal-Ugnar,
Tackjerns-Gjuterier eller Reverber-Ugnar,
Sockerbruk,
Säpedruk,
tegelbruk.
Tobaks-Pipe-Bruk,
Wals-Werk, andre an wid Bruk och Koppar-Werk,
Ätticke-Fabriker,
Qwarnar, Mjöl och Säg, drifne af Eld, Watt
ten eller Wind,
Dito Walkar och Stampar;
sa stola alla har uppräknade Inrättningar, Werk
och Fabriker upptagas och anses till deras ägande
werkliga roärde som i likhet med hwad angående
Hemman och Jernbruk är stadgadt, uppskattas efter
den afkomst deke uppräknade Werk inbringa fin
ägare, utan afdrag af ränta för skuld ever annat
som icke för vfwannämnde Egendomar ar medgifwit.
25 Mom. Der köp nyligen finnas afflutade,
böra Köpe-Summan jemwäl tjena till rättelse, äfwensom
Brandföfsäkringsbeloppcn, hwarwid iakttages,
akt endast sädane. Fabriker, Werk och Inrättningar
som under hela aret icke blifwit drffne, fa
rrpptagas endast till wärdet af Hus och Åbyggnader;
hwaremot alle öfrige derjemte betragtas i och
för dertill hörande Privilegier, Förlag och RörelseHond,
jemförd med deraf uppgifwen och calculerad
afkastning, fä att t. ex. en Fabrik eller ett Werk,
hwars
Den zo Julli. 2i8;
hwars åbyggnader kunna aga ett ringa warde, likwal
för den rörelse deruti drifwes och den inkomst
deraf hämtas, kan upptagas till deremot fwarande
Summa, emedan det icke är blott abvggnaden, uran
näringen som deruti idkas och winsten som deraf uppkommer,
hwilka böra trässas i lika förhållande som
Handel och annan rörelse.
26 Mom. Tarerings-Cvmmittäcrne böra hwarje
är sä tidigt sammanträda, att deras arbeten kunna
wara fullbordade inoin Junii månads utgång.
27 Mom. Till rättelse för Häradsskrifwaren
wid Debiteringen till Bewillning af Embets- och
Tjenstemäns Löner, böra Cheferne för de a Landet
förlagde Jndelte och Roterade Regementet, inom
April mänads stut hwarje är till Landshöfdingen
insända Förteckningar öfwer de till Regementet eller
Corpsen hörande Löntagare, hwaruti upptaaes hwar
och ens innehafwande Embets-Boställe och Lönewillkor,
med det mera som tjenar till upplysning för
Taxerings-Committöerne, som af deka Förteckningar
genom Landshöfdingen erhälla del; börandes
enahanda förfarande iakttagas, de-est pä Landet Skatte
eller Corpser finnas som der Taxeras.
28 Mom. Efter Taxeringarncs stut äligger
Häradsskrifwaren att öfwer alla afgister som för Lön
och andre sadane inkomster blifwit päförde Officerare
och andre Tjenstemän wid Regementerne, ofördröieligen
upprätta och till Lands-Contoiren ingiswa Förteckningar,
hwilka genom Landshöfdingen öfwersändes
till Regements-Befälhafwaren att tillställas Uppbördsmännen
wid Regementen, som det äligger att
samma afgister af hwars och ens Lön innehälla och
i wänlig ordning lefwerera och rcdowisa»
LA
2i8§ Den zo Julli. '
29 Mein. All Taxering bör werkställas i öfwerensstäinmelse
med uppgifterne kill Mantalsskrifningen,
utan afseende ;a de förändringar med Egendomar
och mera dylikt som under mellantiden kunna
haswa inträffat; till följe hwaraf, hwar och en Taxeras,
enligt Mantalsskrifningen, för sin person ä
den ort der han Embete, Tjenst eller Huswudnaring
utöfwar, samt för Egendom, der den ar belägen,
och för näring der dendrifwes. Tjenstefolk Taxeras
alltid wid den Egendom der de äro Mantalsskrifne
och Tjena.
zo Mom. Taxerings, Committeen mä halla
fine sammankomster inom siutne dörrar, dock aga
Skattskyldig?, som halma något att hos Committeen
anmäla ^<itt winna tillträde för att afgifwa deras
andrasanden, äsmensom Taxeringsmännen kunna
lämna sadant tillträde för dem af hwilka de hafwa
nödigt inhämta upplysningar. TaxeringS - Ledamot
afträde da han sjelf stall Taxeras.
zi Mom. Hwarje Skattskyldig bör, sa snart
hans Taxering blifwit wcrkstald pa stallet erhålla
underrättelse till hwad belopp han blifwit Taxerad,
derest han sadan underrättelse astar.
zs Mom. Uppsta emellan Taxeringsmännen
olika meningar, sa att omröstning blifwer nödig,
ansiälles den icke efter Stand och Classer, utan efter
Ledamöternas antal; stolandes i den handels?,
da rösternes antal aro lika, den mening gälla, som
leder till Kronans största förmohn, sa wida fragan
är af den art att sadant kan bestämmas, men uti
alle andre frågor som icke kunna föras till denna beskaffenhet,
antages den^mening som Ordföranden'bifallit.
ZZ
Den zo Julik. 2187
zz Mom. Ester afslutade Taxeringar, aligger
Häradsffrifwaresi sa tidigt utfärda Dcbet-Sedlar
öfwer den paförda Bewillningen, att de Skattskvldige
kunna senast inom Augusti manads utgång
afhämta de samma hos någon i Socknen, som Häradsssrifwaren
anmodar om desse Ccdiars utdelande,
och hwarom Kungörelse af honom till wederbörandes
underrättelfe bör utfärdas; der Länsman inom Socknen
är boende, är han, liksom Fjerdings- och Sexman
skyldige Debet, Sedlarne emottaga och utdela,
derest Häradsstrifwaren dem derom anmodar.
34 Mom. Desse Debet-Sedlar böra specifikt
upptaga hwad den Skattskvldioe för sig, Hustru,
Barn samt öfrige Mantalsskrifne Personer och Tjenstefolk
bör. erlägga, samt hwad den Skaltstyldige k
öfrigt för Egendom, Handtering och Rörelse blifwit
pafördt.
35 Mom. Husbonde häfte för sitt Tjenstefolks
Personela afgift, men innehaswer Tjenstehjon sjelf
Egendom eller del uti Handtering och Rörelse, sivare
det för den Bewillning, som deraf utgå bör.
z6 Mom. Husbonde häfte likaledes för dess
Landtbönders, Torpares och Arbetares Krono, Utstylder,
sa wida tillgång hos dem brister, men denne
wederhäftighet ma icke sträcka sig till Utlagvrne
af sadane Backstugu- och Inhyses-Hjon, af hwilka
Jordägaren, ehuru de pa ägorne finnas boende, likwal
icke njuter någon deremot swarande tjenstbarhet
i arbete, penningar eller hwad det wara ma; dock
ar Jordägaren pliktig wid bot af Twa R:dlr sadane
pa ägorne boende Personer wid Mantalsskrifningen
anmäla och förhållandet omständeligcn uvpaifwa.
Z? Mom. Flyttar eller ombyter Tjenstehjon,
Bönder, Torpare och Arbetare boningsställe, sedan
Man,
2i88 Den zo Julis.
Mantalsssrifningen ar hällen, widhäfcar sörre Hukbonden
likwäl samma ansvarighet i afseende pä destes
Krono-Utstylder four förut stadgadt ar.
z8 Mom. Till ersättning för kostnad i Papper
till Debet, Sedlarne samt deras tryckning eiler
skrifning, njuter Häradsssrifwaren, enar den Sum,
ma Debet-S.dlcn innehåller uppgär til! Fem R:d.,
En st. för hwarje Debet-Sedel. Nar Summan
gar deröfwer till och med sc>R:dlr, Twa st., samt
för hwarje Debet-Sedel svin upptager Summa
öfwer eo R:dlr, Fyra st., hwilken tönn uti Debet-Sedeln
intages och af den Skcmssyldige wid
Utlagornes afbördande erlägges.
39 Mom. Wid Taxerings - Committöe bör
utom Häradsssrifwaren äfwen Krono-Fogden wara
tillstädes för att med nödige upplysningar tillhandagå,
och äligoer tet denne sednare afwen tillse att
hwar och en blifwer dchörwcn Debiterad efter Taxeringsmannens
bestrrt. För Ziffran answarar i öfrigt
Häradsssrifwaren; och derest deste Tjensteman
förmena det någon afwikelse ifrån denna Stadga
skulle inträffat, böra de sadant till Protocollet anmärka,
hwilket senare föres af Krono, Fogden, men
Taxerings-Längden af Häradsssrifwaren.
42 Mom. Efter Taxeringssörrättningens stut
och föregången justering upp-summeras Taxeringslängd^,
samt undertecknas af Ordförande och Twenne
as Committöens dertill utsedde Ledamöter.
§. 4»
Gm Taxering i Städerne.
i Mom. Taxeringarne i Städerne förrättas
i Stockholm inför Öfwer,Ståthållare», och pä andre
ställen inför Konungens Befallningshafwande
eller
Den zo Julii. 2189
eller den de i sine ställen förordna, med rättighet
för deste Embetsman att wara Taxerings-Cvmmittöernes
Ordförande och deltaga i omröstningarne.
2 Mom. Antalet af Taxeringsmän för Stockholm
ssola wara 6 af Ridderssapet och Adeln, z
af Prest-Standet och z6 af Borgare,Ständer, af
hwilka senare 9 ssola höra till Grosthandels, 9 till
Minuthandels, z lill Fabriks- och 15 till Handtwerks-Clasterne;
hwarföruran Committöen stall besia
af 6 andre Ståndspersoner, som icke räknas till
något af de Fyra Riks-Ständen, eller tillsammans
51 Taxeringsman, hwilka kunna arbeta pä Trenne
Fördelningar, dock sä, att hwar och en Skattssyldigs
Taxerings Meligen i CommitkscnS Pleno
fastställes.
z Mom. I Götheborg och hwardera af Skäderne
under Första Clasten, utgöres TaxeringsCommittöen
»af z Personer ibland Ridderssapet och
Adeln, z af Prcsierssapet, 3 Ofrälse Ståndspersoner
samt 15 rätte Borgare af Handlande och andre
Claster i Götheborg och 9 i öfrige Städerne,
utom Ordföranden.
4 Mom. I alle öfrige Städer bliswa Lcdamöterne
2 af Ridderssapet 06) Adeln, 2 af PrestStandet,
2 Ofrälse Ständspersoner och 6 af Borgare-Ståndet,
tillsammans 12 Taxeringsmän, allt
oberäknad Ordföranden.
5 Mom. I Fahlun och Sala Städer, komma
Ledamöterne af Borgare» Ständet att utgöras
till ena hälften af Borgare och till andra hälften af
Bergsmän.
6 Mom. I de Städer der Gymnasium finnes,
bör ibland Ledamöter af Prest-Ständtt m
Lector wäljas till Taxeringsman, men i de StädSx
dkx
2l9o Den zo Julik.
der någon Academie har sitt säte, stola utöfwer det
faststä-ldte antal Taxeringsman i sadan egenstap inwäljas
Twenne Profesorer, hwarjemte sadane Städer
äga att bland Stånds - Clascrne wälja en Taxerings-Ledamot
af Academie-Staten.
7 Mom. Academiste Taxeringar förrättas under
Rectors Ordförande af der förestrifne antal Ledamöter
pä det sätt, att l denne Taxering deltaga
sä manga Ledamöter af Stadens Borgerskap som
ivid Stadens Taxering, Ledamöter af AcademieStalen;
hwarjemte iakttageS att Academiens Taxerings-Längder
aflemnas till Academiens Nector för
att sedermera tillställas den här nedanföre förordnade
Pröfnings- eller Läne-Cvmmittäe.
8 Mm. För Städecne galler hwad äfwen
för Landet tillätit ar, alt dä fullt antal Taxermgsmän
saknas af någondera Clasen, mä bristen ersättas
ifrän en annan Clas'.
9 Mom. I Stockholm och Götheborg samt
Staderne unoer Första Clasen ombytes hwarje är
en tredjedel af Taxeringsmännen, men i alla öfrige
Städer hälften, hwarwid, i afseende pä Fahlun och
Sala Städer särskildt iakttages, att det ena äret
ombytes 2 Borgare och en Bergsman saint del andra
äret 2 Bergsman och l Borgare, rvarande det
k alla Städer de wäljande obetagit att de afgäende
äter inkalla; hwarwid erindras att afgäendet bör
ste i förhållande till Personalen inom hwarje Elas
och alltid af dem som längst innehaft befattningen
som Taxeringsmän.
10 Mom, Tiden för Taxerings-Commlttäernes
sammanträde i Staderne beramas af OfwerStäthällaren
och Konungens Befallningtzhafwande,
Mm Magistraterne anmält att MantalsjkrifninZar
ve
-
Den zo Julik. LiU
ue för sig gatt samt att det öfriga finnes t ordning
som bör tjena till grund för Taxerings, Committäernes
utgärd
n
Mom- Taxeringsmän till Städernes Taxerings-Committäe
utses af Städernes Husägande
och oberoende Skattskrifne Jnnewänare tillika med
Borgerstapet pä Allmän Rädstuga.
Mom. Detta wal mä förrättas antingen
pä det säll, alt Borgerstapet samt Husägare och
af sig sjelfwe beroende Skattskrifne af andre Ständ,
genom allmän omröstning gemensamt utnämna samtelige
Taxeringsmännen, eiler ock, att delta utnämnande
werkställes inom de olika Claserne, i hwilken
händelse de till wal berättigade inom hwarje Clas
utse det antal Ledamöter Clasen bör utgöra, kunnandes
äfwen rättigheten att nämna Ledamöter till
Taxerings-Commitlsen uppdragas Electorer, hwilka
antingen härtill kallas af Borgerskap, Husägare
och Skatcstyldige gemensamt eller af hwarje Clas
särskildt; hwarwid iakttages att enär wal anställes
genom Electorer inom Claserne, af hwarje Clas
utses ett emot Taxeringsmännen Aoportioneradl antal
Ledamöter.
iz Mom. Kunna de wäljande icke förena sig
om walstallet, afgöres frägan genom allmän omröstning
; hwarwid äfwen som dä wal af Electorer
förrättas, röstcrne beräknas efter Hufwudtalet af
de närwarande, hwilket röstningssätt äfwen wid alle
tillfällen inom Taxerings - Committöen iakttages,
utan afseende pä Ständ eller Claser. I händelse
af lika röstetal i fräsa om Personers utnämnande,
utlottas en af dem, och anställas dese omröstningar
alltid med siukne sedlar.
-4
2192 Den zo Julis.
14 Mom.' I Stockholm wäster Borgerstapet
Taxeringsmän genom Electorer för hwarje Class,
samt de af andre Stand närwarande sine Ledamöter
efter Hufwudtalet, och pä det hwad Ridderstapet
och Adefn samt Prest--Sländct angar, den händelse
icke ma inträffa, akt Ledamöter af desse Stand saknas,
när, Taxerings-Committäen stall utwäljas,
anmodas Öfwer - Stäthällaren före Committäens
sammanträde Riddarhus - Directionen och Stockholms
Stads Consistorium, att hwar pä sitt ställe
kalla Ridderstapet och Adeln samt Prest-Ståndet
inom Stockholms Stad/ att pä wiss dag inför desse
Werk sammanträda samt walet till Ledamöter uti
Taxerings-Coyimitteen förrätta/ af hwilka »valförrättningar
Öfwer-Stathällaren erhåller tidig del,
för att wid Taxerings-Committöens första sammanträde,
dä de af Ridderstapet och Adeln samt
Prest-Ståndet utsedde Ledamöter böra ofelbart wid
Committsen sig inställa, kunna Committöen med,
delas.
ix Mom. De underrättelser och upplysningar
hwilka för Städernes Taxerings-Committäer äro
behöfwelige, böra hufwudfakeligen inhämtas af de
föregängne Mantalsssrifmngar samt de uppgifter,
hwilka af alla Skattstyldige derwid böra göras/ pa
sall som angäende desse uppgifter för Landel är stadgat,
och bwilkct för alla tillämplige delar äfwen
gäller för Städerne, säfom wore det här ordagrant
infördt; till följe hwaraf öfwer-Stäthällaren och
Konungens BefallningShaswande böra pä enahanda
sätt ftin i afseende pa Taxeringarne för Landet är
förcstrifwit, genom utfärdande Kungörelser underrätta
de Skattstyldige, hwad de i afseende pä uppMemes
meddelande sa wäl wid Mrikalsstrifningen
Den zo Juli». 2!9Z
sdm wid Taxeringen böra iakttaga, och kommer pa
enahanda grund den Skattstyldige ftin underlåter
hwad stadgadt blifwir, att böta första gängen Twa
R:dlr och andra gängen dubbelt, dä han till sädant
fullgörande blifwit uppmanad samt i denne sednare
händelse, der han ändä icke den nödige uppgiften
meddelar, wara underkastad den påföljd att fa ätnöjas
med hwad Tcxeringsmannen honom påföra,
utan rättighet att deri ändring söka.
16 Mom. Med sädane böters fastställande,
uttagande och fördelande, förhälles likasom angäende
Landet stadgadt är.
17 Mom. Till nödige upplysningar för Taxerings-Committerne
i de Städer der Hof-Rätter,
Collegier, andre Publike Werk, Academier och Gymnasier
finnas eller Trupper äro förlagde, böra ifrän
sädane Publike Werk samt »vederbörande Befälhafware
Perftnelle Förteckningar till Öfwer-Scächällaren
och Konungens BefallningShaswande tidigt insändas,
hwilka noga utmärka hwars och env innehafwande
Embete/ Syssla och Lönewillkor; bliswande
det pä desse Werks och Chefers answar om fädane
uppgifter äro felagtige eller icke i rättan lid
warda meddelte.
18 Mom. I anseende till förhållandet med
Stockholms Stad och dess större folkmängd, hwaraf
swärighel uppstär för denne Stads TaxeringsCommittse/
art inhämta den kännedom af hwars
och ens förmögenhets,tillstånd samt mer eller mindre
widsträckte eller lönande handel/ rörelse och näring,
hwilken inom Mindre Samhällen kan wara tillgängelig,
stall^ Öfwer-Stathällaren och Magistraten,
förr an Taxeringen med Stockholms Stad inträffar,
ifrån Handels- och Fabriks-Sscletkternes De
Bihgng.
Nw rz8. p»^
2IY4 Den zo Julik.
puterade samt Handtwerkeriernes Ålderman och Bisittare
infordra uppgister pä Ledamöterne i hwarje
Societet eller Embete samt Nummer och O.warter
der de inom Staden eller pä Malmarne aro choenLe,
tillika med utlakande huru Deputerade, Ålderman
eller Bisittare inom hwarje Societet eller Embete
finna Ledamoterne kunna i jemförligt förhållande
med utskylderne ttll Staden eller annan lämpelig
och billig grund anses i Taxationen till Allmänna
Bcwillningen. af hwilka uppgifter och utlåtande»
Taxerings, Comittäerne böra erhålla del, ulan att
bkwal Committeens pröfningsrätt wid Bewillningens
bestämmande för hwarje Skattskyldig derigenom
i någor matto antingen ma inskränkas eller
hindras.
i ex Mom. I öfrigt bär Taxerings, Commit.
t-en wid bedömmandet af den synbara förmögenhet
som uppkommer af handel, näring, rörelse och hand.
tering, med undantag af de händelser, i hwilka denna
Stadga icke annorlunda föreskrifwit, söka alla
möjeliga upplysningar om hwar och en sadan Skattftyldigs
mer eller mindre fördelaktiga belägenhet, inkomst
och förmögenhet, sör att derefter samwetsgrant
utan waid, mannamohn eller särskildte afsigter,
påföra hwar och en Skattssyldig hwad honom
efter de i denna Stadga antagne gelinder bör alägsas,
hwarwid den allmänna föreskrift gäller, att
afdrag för skuld eller ränta dera icke får äga ruin.
20 Mom. Hus, Åbyggnader och Tomter i
St«derne uppskattas efter deras gängbara wärde,
hwarwid sista försäljningspriset, pa lika sätt som ä
Landet, bör tjena till rättelse, äfwensom hwad angar
sävane Hus och Åbyggnader, hwilka Brandförsäkrade
äro grund för wardet, tillika hämtas af
den
Den zo Julik. 2197
den wid Brandförsäkringen faststaldte Stimma,
dock utan hinder för Commikteen akt wärtet te.utöfwer,
efter beskaffenheten förhöja, om skäl dertill
finnas, börande Armance-Summan således af ägaren
uppgifwas, under den påföljd, att honom wid
timande eldswada större skadeersättning icke ina tilldelas,
än som swarar emot det wid BewillningsTaxeringen
af ägaren uppgifne wärde.
21 Mom- Den under Stademe hörande jord
wörderås efter enahanda grunder som för Landet äro
stadgade, med afseende pä den större nytta och inkomst
som Stadsjord manligen gifwer emot Landet,
grundad sä wäl genom lättare afsättning för Producten,
som lägre beskattning eller mindre mffylder.,
22 Mom. Sedan Uppskattnings -- Committee
i Städerne afstutadt desi arbete, Taxerings. Längderne
blifwit justerade smit af Ordföranden jemte
2:ne Ledamöter underjkrifne, böra DebeuSedlarne
söp hwarje Skattskyldig sä inrättade som angående
Landet är föreskrifwit, inom Sex weckor derefter
af Städernes Uppbördswerk, under inseende och answar
af Magistraterne wara upprättade, sör att efter
utfärdad Kungörelse kunna pä wisie dagar inom
förelagd wisi tid af de Skattskyldige emona ms.
2; Mom- Till Protocollcts förande antager
Öfwer, Stäthallaren och Landshöfdingen den Person
som han bertill skickelig finner, och hwiiken nju.
ter arfwode för denne förrättning af allmänna medel,
efter hwad särskildt derom kominer att stadgas;
men Taxekings-Längden af Uppbörds-Werket fores
inom hwarje Stad af den Person, sädant antingen
tillhörer eller Magistraten utser.
2196 Den zo Julli.
§. 5-
Om en Allmän prSfnings-Lommkttee
i hwarje Län.
1 Mom. I afsigt att a den ena sidan waka
öfwer Statens allmänna rån witz tillämpningen af
denna Vcwillnings-Stadga, sa att hwar och en
Skak! skyldig bidrager till Staten hwad den efter de
har »swanföre stadgade grunder rätteligen utgöra
bor, och a den andra sidan sadan rättwisa och bil,
Iig!'tt ma kunna befordras, att den ene Medborga,
ren beskattas uti ett jemsörligt förhållande till en annan,
efter hwar och ens synbara förmögenhet samt
ändteligen pä det uti alle uppskattningar pä Egen,
domar, till wärdets bestämmande icke allenast desse
wärdén matte antagas efter hwarje Orts allmänna
pris, och hwad de uti enskildte Handlingar aro allmännast
gällande, utan äfwen i desse magtpäliggande
omständigheter ett rältwist förhällande emellan
Egendomar och deras pris ma kunna iakttagav och
sa widt möjligt ar bibchällas, stall i hwarje Län,
till uppfyllande af desse ändamål en sa kallad Pröf,
nings-Committöe warda sammansatt.
2 Mom. Denne Läne- eller Pröfnings-Committöe
stall bestå af följande Ledamöter, nemligen:
Konungens BefallningShafwande, z:ne afRid,
derffapet och Adeln, z:ne af Prest-Stander, z:ne
af Boraare-Srandet, z:ne af Bonde-Ständet och
z:ne Ofrälse Ståndspersoner, hwilka utom Presterskåpet
böra inom Länet wara besutne, afwensoin
Landskamrerare!:, jemte en afKonunzens Befallningshafwande
tillkallad Landtmätare, desse Twenne senare
dock utan rösträttighet böra derwid tillstädes
wara.
z Mom
-
Den zo Julik. 2iy7
z Mom. Ledamöternc af de Fyra Riks-Ständen
samt Ofrälse Ståndspersoner utnämnas af Konungens
BefallningShafwande pä det sätt, att hwarje
Taxerings Lomimr.öe, förr än den åtskiljes, ibland
sine Ledamöter utser en Person af hwarje Stand
och Class, att förestå Konungens Befallninashaf,
wande till Ledamot i Pröfnings, eller Läne-Com,
mitteen, af hwilka förestagne Personer Konungens
Befallningshafwande kallar det antal af hwarje
Stand och Class som förut faststäldt blifwit, der,
wid iakttagandes att, sa widt möjligt är, en Leda,
mot utses af hwarje Taxerings-Committse.
4 Mom. Denna Pröfnings-Committee sammanträder
ä tid och ort som Konungens Befallningshafwande
utsätter, under Hans Ordförande,
med rösträttighet. Är Landshöfdingen af wigtige
förfall hindrad i Committöen deltaga, äligger ho,
nom att sädant hos Kongl. Majit tidigt i underdånighet
anmäla, som efter pröfning af det anmälte
förfall pa händelse det samma godkännes, lärer tac,
kas en annan Ordförande i Näder förordna.
5 Mom. Sednast inom »r dagar ifrän det
Taxerings-Committeerna fullgjordt deras åligganden,
böra Magistraterne i Städerne och KronoFogdarne
ä Landet till Konungens Befallningshafwande
hafwa insändt Taxerings - Committscrnas
Protokoll, Längder och Handlingar jemte allt annat
som till desse förrättningar hört och dit inkommit,
sa tillställande, att allt detta inom nyssnämde tid till
Lands - Contoiret werkeligen inkommit, wid bot af
Tre R:dlr för hwarje dag som därmed längre dröjes.
6 Mom. Konungens Befallningshafwande ut,
färdar genast kallelse till Pröfnings-CommitteenS
Ledamöter, sä att de inom en manad ester det Handlik
-
2198 Den zc> Julik.
linaarne inkommit, kunna sammanträda 'och blifwa
Konungens Befallningshafwande answarig såsom för
annat Embetsfcl, derest siädant ej werkstälieS.
7 Mom. Gransen för Pröfnings-Ccmmikteens
befattning blifwer den som uti i Moin. af denna §.
ar utstakad. Och ware Pröfnings - CommitlLen
berättigad alia nödige rättelser widtaga, antingen anmärkningar
inkommit emot Taxerings - CommitkLernes
besiut eller de Skattssyldige derwid lata bero,
men någon nedsättning as den Taxerade Bewillningen
kan Pröfnings-Commitleen icke besluta. Sa
mida ej den Skattssyldige sadan ändring sökt och
stäl dertill finnes.
8 Mom. Pröfnings - Commitleen bör med
oafbruten skyndsamhet fortsätta desi befattning, sa
att den sednast inoni Trenne wcckor fran Committe.
ns första sammanträde kan wara fulländad.
9 Mom. Till Prokocollet och Anteckningars
förande wid denna Commitlee utnämner Konungens
Befallningshafwande en tjenlig Person, hwilkcn derföre
Åtnjuter arfwode af allmänna medel, pa sätt
särskildt stadgadt blifwer.
ro Mom. De förändringar som PröfningsCommitlöen
anser skäligt fastställa och i Protocollet
warda upptagne, böra af Lands, Kamereraren genom
Utdrag af samma Protokoll uti särskild Längd
upptagas, hwilken a ena sidan utmärker hwad Taxerings,
Committäen utsatt, och a den andra sidan
hwad Pröfning--Commitleen fastställt; och hwilka
Längder särskildt inrättade för bwarje TaxeringsCommittLe,
komma att bifogas Taxerings, CommittLens
Längd för att Uppbördsmannen till efterrättelse
tjena.
11 Mom.
Den Z2 Julki. 2199
71 Mom. Hwad i denna §. om Lane- eller
Pröfnings»Commitlee blifwit sword^edt, kommer
icke att tillämpas eller äga rum k Stock! oaus Stad,
såsom wa^ande af särskild b.ssaffenbet, h.vilken gör
en sadan Commitlee mindre anwändbar, en är Kongl.
Commerce-Collegium ager bästa tillfälle att en sadan
pröfning der åstadkomma.
§. 6.
Om ändrings sökande uti Taxerings- och
pröfnings-Lommitreernas bcstuc.
r Mom. Öfwer allt hwad wid TaxcringsCommillee
af Häradsskrifware pa Landet samt wederdörande
Uppbördswerk i Städerna blifwit de
Skattskyldiga såsom Debitering ester denna Stadgas
bestämde och owillkorlige föreskrifter påfört, samt
af Taxerings , Commitleen pröfwat och fastställt,
och hwilket icke tillhörer Läne-Commitl6en§ präfchlng
eller rältelse, ma den Skattssyldige inom eu
manad efter erhallen del af Debet-Sedeln hos Konungens
Befallningshafwande sig beswära samt ändring
söka, med hwika mål derefter förfarcs som
Uppbörds-Författningare föreffriswa; hwaremot och
i den händelse en Skattskyldig astundar rättelse uti
hwad Taxerings, Commitlee alagt eller fastställt t
det som rörer Fastigheters och Lägenheters Werk
och Inrättningars wärde eller Turings-Committeens
bedömmande af inkomst och förmögenhet såsom
grunder för Bewillningens utgörande, bör den
Skattssyldige om den astundade rättelsen anmäla sig
hos EäLe-Committeen.
rr Mom. Pa det de Skattssyldige maga lunna
deras förmenta rätt i desia delar iagttaga och
bewaka, stalt Konungens Befallningshafwande genom
-
S2OS Dcn z-> Julik.
nom Kungörelser tidigt underrätta Länets Jnnewavare
om dagen lill Läne-Commilletns sammanträde
samt förelägga sadane Skattstyldige, hwilka någon
åtgärd af Lane-Commlttsen äska, att antingen
samma dag eller senast inom Trenne dagar derefter
siutteliaen ingifwa sine Anmärkningar emot Taxerings,
Committeens förfarande med skälen till den
ästundade rättelsen och hwad till bestyrkande af förhållandet
kan tjena.
z Mom. Uri Läne-Committé, ns beslut, som
genom Utdrag af Protocollet bör den Skattskyldige
meddelas, äger denne senare rättighet incm en manad
derefter anstra sine till Kongl. Kammar-Collegium
stalldte beswär, hwilka inom nyssnämnde tid
ingistvas till Konungens Befallningshafwande och
till Kongl. Kammarkollegium genast insändas, beledsagade
tued de upplysningar om sakens förhållande,
hwilka wid pröfningen nödige äro, samt af det,
som wid Commitleen förelupit, kan inhämtas.
4 Mom. Är ingen anmärkning af en Skattskyldig
gjord emot Taxerings, Commilteens åtgärd,
men en sadan tillkommit genom Krono-Fogdes eller
Härads skriswareS wid Taxerings-Committöen gjorde
anmälan, eller finner Läne-Committöen skäligt,
göra någon rättelse till afgiftens förhöjande uti Taxerings-Committeens
beslut, bör i senare fallet alltid,
och i förra händelsen derest Krono-Fogdes anmärkning
wunnit afseende, Protocolls-Utdrag derom
genom Konungens Befallningshafwandes försorg
tillställas den Skattskyldiga som äger talan deremot
öppen ifrån den tid honom detta Protocolls-Utdrag
blifwit tillställt, i likhet med hwad r Mom. sf denria
H. utsätter.
5 Mom.
Den zO Julik. 22si
5 Mom. Jnga Beswär, de maga anföraS
emot Taxerings, eller Läne-Committé.-nes beslut
eller åtgärd kunna uppehålla Uppbörden af hwad
den Skattskyldige blifwit pafördt, hwilker owägerligcn
wid anfordran erläggas bör, med rättighet för
den Skattjkyldige att derest han efter anlörde och
pröfwade klagomål njuter minskning uti afgiften, i
wänlig ordning kostnadsfritt akerfar hwad han för
mycket betalt.
6 Mom. Öfwer Läne-Committöens åtgärd,
ma äswen wederbörande som a Kronans magnar ta,
lan äga och densamma i föreskriswen ordnina bewakat,
njuta samma BeswärS rätt som de Skattstvldige,
med iagttagande af hwad för de senare blifwit
föreskrifwit.
7 Mom. All rättelse hwilken Dundas uti åtgärder,
widtagne af Uppskattnings.'Committoen k
Stockholms Stad, bör sökas hoS Kongl. KammarCollegium,
som ingifwas till Öfwer-Stachällaren
i Stockholm inom »4 dagar efter der den Skattfiyldige
sin Debet, Sedel erhållit eller densamma
uttaga kunnat, hwilka Beswär, Öfwer-Stachällaren
jemte egit utlåtande till Kongl. Kammar-Collegium
ffyndsammeligen insänder.
8 Mom. I afseende pä beräkningen af Beswärs,
tiden bör hwar och en Skattskyldig bifoga
sine beswär, bewis af den som utgifwit Debet, Sedeln,
hwilken dag som den Skattskyldige densamma
erhållit.
8- 7.
Föreskrifter i anseende till progressiva
Afgiftens bestämmande,
r Mom. Wid alla de Egendomar, Werk
eller Näringar, der ägaren för egen person icke äv
statt
-
2202 Den zo Julii.
stattskrifwen, bär i Taxerings-Längden uti särstildt
Colum.i in m^rgine antecknas för hwilken ort utom
Länet samma ägare personligen är Taxerad.
3 Mom.^ Da desse Taxerings - Längder till
Öfwer-Stachallaren i Stockholm och Landshöfdin,
garne i Lämn inom ten tid 5 Art. 5 §. af denne
Bewillnings-Stadga förestrilwer, hunnit inkomma,
samt Lane- eller Pröfnings-Commitleernes arbeten
blrfwir siutade, böra genom Lands-Contoirens för,
anstaltande, Utdrag af Taxerings-Längderne upprättas
för sädane Egendomar, Werk eller Näringar,
i anseende till hwilka agaren der han ärMantaisstriswen,
kommer att Progressiva Afgiften, enligt
2 Isrtikeln erlägga. Desse Förteckningar, som
stola Upptaga Egendomens, Werkets eller Narin,
genL warde, affandas inom 8 dagar genom Öfwer,
Stathallarens eller Landshöfdingens försorg till de
Län dit de höra, hwarester de samma af LandsContoiren
i sistnämnde Län remitteras till wederbö,
rande Häradsskrifware och Uppbördsman, som alig,
ger att i anledning deraf, den Progressiva Afgiften
uträkna, och hwar och en i sin ordning specifikt
påföra, derefter infordra och redowisa.
Z Mom. Genom denne i och för Progressiva
Afgiftens beräknande widtagne nödiga anstallt är
det stadgande likwäl oförandradt, efter hwilket hwar
och en Egendom, Rörelse eller Werk, flagger den
deraf belöpande Bewillning i det Län eller den Stad,
der Egendomen eller Werket är beläget, eller dek
Rörelsen drifweS, emedan det blott är den Progressiva
afgiften som mäste sökas,' der agaren för sin
person är Mantalsffrifwen.
4 Mom. Wid de wanlige Uppbördsstämmorne
kommer den Progressiva Afgiften, lika med an^
nan
Den zo Julii. 220Z
nan Bewillning och öfrige Krono-räntor att erläggas.
5 Mom. Alla de särskildta bidrag, som af
Fastigheter, Werk, Inrättningar och Närma?.r i
Sraderne eller pa Landet, efter Bewillningsgrund,
i hwarsehanda afscenden, komma art utgå, böra icke
grundläggas eller beräknas i anledning af den Progressiva
Afgiften. 2 Art. af denna BewillningsStadga
stall uti utgörandet af fa beskaffade sar,
stildte bidrag utgöra beräkningsgrunden, och hwilket
äfwen kommer att iagttagas i afseende pa utgifter
af sadan egenskap, hwilka framdeles kunna blifwa
stadgade.
Art. 6.
<vm Uppbörd, Afkortning och Redogörelse.
§. r<vm
Uppbörd.
1 Mom. Sedan Taxerings - Committeerne
samt Prösnings-CommittEärne der de äga rum, fulländat
deras arbete, böra ordentelige Uppbördsböckev
af Häradsskrifware pa Landet samt wederböranbe
Uppbörds-Werk i Städerne genast upprättas och
författas, samt i Stockholm till Stadens UppbördsContoir
och i öfrige Orter till Lands-Contoiren sa
tidigt inlämnas att de kemna undergå behörig gransk*
ning inom den 1 October hwarie ar sanff Orderne
om Uppbörd wid samma tid utfärdas, hwilka OrdreS
contrasigneras, i Slockholm af Stads-Ka,
mereraren och i Landsorterne af Lands-Kamereraren.
2 Mom. Derefter böra Härads - Fvgdarne
genast till Konungens Befallningshaswande uppgif
m-,
22O4 Den Z0 Julik.
wa Försina till-Uvpbördsstämmorna, som under loppet
af Octvber, Nowember och December monader
ofelbart böra företagas, och wid sistnämnde manads
utgång wara fulländade, sa att de sa kallade
Reflantie-Mölen eller andra Uppbördsstämman, i
början af det kommande äret mage obehindradt kunna
hallas.
z Mom. I Staderne böra Uppbörds - Terminer
ester föregången anmälan hos Öfwer, Stäthäliaren
och Landshöfdingen pälysas, och för de
Skattstyldige pä wisa dagar ester Qwarler och
Nummer, eller hwad annan ordning som i hwarje
Stad kan wara wldtagen, förrättas.
4 Mom. Wid denna Uppbörd i Staderne
stall alltid åtminstone en Magistratsperson wara tillstädes,
och i Stockholm dermed sa förfaras som der
manligt är och redan fastställdt wara kan.
7 Mom. Den Skattstyldige, som wid utlyst
Uppbördsstämma sig icke inställer, eller, om han icke
finner sig i tillstånd något af Utstylden sig afbörda,
sadant icke anmäler, pligte En N:dlr till Twestiftes
emellan Häradsskrifware och Krono, Fogde pä
Landet samt till sadan fördelning emellan de till
Uppbärds-Werket i Staderne hörande personer,
som lämpelig finnes. Dese böter kunna, efter anmälan
hos Konungens Befallningshafwande genast
uttagas och wederbörande tillställas. I Stockholm
sörfares, i afseende pä försmnmadt asbördande af
Utstylderne, pä sätt derom särskildt stadgadt är.
6 Mom. I öfrigt förfares med Utstyldernas
fndrifwande, Restantiers utsökande och hwad mera
härtill hörer pa sätt redan utfärdade Författningar
förestrifwa eller ytterligare härutinnan kan blifwa
stadgadt, sä att asgifterne kunna inom stulet af Upp
börds
-
Den ZD Julii. -rävs
börds-äret eller till den usta Maji wara till fulla
a wederbörlig ort insatte och leswererade.
7 Mom. Sjömanshusen böra wid Sjömansutmönstringen
innehalla denne senares Bewillning
sä framt han ej styrker, att den redan för äret är
betald och hwilket äfwen af Sjömanshusen iakttages
wid en Sjömans hemkomst för hwad han under
des bortowaro sig ädragit; hwilka medel Sjömanshusen
böra aflemna lil! det Uppbörds - Werk
hwarest en sadan Sjöman blifwit Mantalsstrifwen
och antecknad.
2.
Mm Askorcningar.
1 Mom. Annan afkortning pa Bewillningsasgifterne
ma icke äga rum, än antingen för den som
aflldei innan Uppbörds, årets början eller den r:sta
Maji det löpande äret, i hwilken händelse den af,
lidnes afgift efter i Art. i denne Stadga endast
förswinner eller ock om den skattstyldige efter Mantalsskrifningen
rakat i bewislig oförmögenhet och
fattigdom, sa att han icke mägtar de päsörde afgifter
erlägga, hwarom pä sätt Uppbörds - Författningarne
förestrifwa stall noga undersökas, likwäl ma
afkortning icke tillätas för den som någon inkomst
njuter eller egendom innehafwer för hwilka afgifrer
aga rum.
2 Mom. Dör den stattstvldige eller har han
uppgiswit egendomen till Borgenärers förnöjande sedan
Mantalsskrifningen är förrättad gäldes Bewillnings
- Utstylderne af Sterbhuset eller Concoursmaflan,
utan att Sterbhusets utredande eller Concoursens
stut behöfwer afwagtas med undantag likwäl
af hwad föregående Moment förestrifwer.
3 Mom.
»-'o6 Den zc> Julli.
z Mom. Afkortningslängd upprättas i Stad
och undertecknas af Magistraten, samt pä Landet af
Kronofogde och Häradsskrifware med answar för
dest riktighet; Börande deste Längder i Stad granffas
och kill deras riktighet verisiceras af Stadens
Taxerings- CominittLe, samt pä Landet af Pastor
och Sockne Berednings - Committöen, hwarförutan
de sedermera pä Landet ivid utlyste allmänna Sockne
- Stämmor böra uppläsas
4
Mom. Taxerings - och Berednings - Committeerne
böra noga undersöka förhällandet med er,
sakerne till Afkortningarne och tillse att Kronan icke
kommit i mistning af dest rätt genom Uppbörds,
mannens förwällande eller efterlåtenhet, hwilket uti
pässriften bör anmärkas; Afwensom Pastor och 2:ne
Sockneboer böra genoin päikrift intyga alt wid
Socknestämmorne icke näzol warit att i afseende pä
Afkortningarne erindra.
5 Mom. Derefter böra desta Afkortnings,
Längder i Stockholm till ä>fwer-Stathällaren och i
Landsorterne till Konungens Befallningshaswande
af Uppbördsmännen öfwerlemnas för att ytterligare
öswerscs och derest härwid icke nägot bliswit pämint,
beloppet till afföring i Näkenskaperne beordras.
§. z.
Mm Undantag och Lindring i Bewillning.
l Mom. Frän all Bewillning efter denna
stadga undantages: Allmänna Bolag, Castor och
Penninaewerk, utom de tom i 2 Art. 8 §. omnam,
nas: Widare allmänna Underwisnings» och Schole-Inrättningar,
Stipendier, Arbetshus- Hospitals,
vch Fattig , Försör)ningSansta>ler, samt i öfrigt al,
la Fromma Stiftelser.
, . 2 Mom.
Den 52 Julik. 2207
2 Mom. Upptagne fattige Barn, Fattighjon
och medellösa Fängar.
z Mom. Kronans Manskap wid Armeen och
Flotkorne med undantag af hwad usta Art. stad.
öar, och sä wida Karlen ej äger synbar förmögenhet
eller idkar sä lönande rörelse att den. ester 2
Art. är beskattning underkastad
4
Mom. ynglingar hwilka till studkerS id,
tande uppehålla sig wid Gymnasier och Allmänna
Schöler ocb ej tillika nyttjas till främmande Barns
underwiSn!"saint derwid ätnjuka Lön minst 102
R.dr i hwilken händelse de anses till samma afgift
som priwate Informatorer.
5 Mom. Wanföre, swagstnte, bräcklige och
andre som af bristande arbetsförmåga äro utur ständ
att förwärfwa sitt uppehälle, sä framt de ej inne.
hafwa egendom för hwilken efter stadgade grunder,
Bewillning bör erläggas.
6 Mom. Öfwer- och underärige Personer
hwarmcd förstas de som uppnätt 6z, eller icke inom
den nsta Maj det löpande Uppbörds-äret hmn,
nit till 15 ärs älder ware ock fritagne frän all Bewillning
efter denna stadga, sä wida en sadan icke
har Förmögenhet, Embete eller Näring hwarafBewillning,
dä i allt fall bör erläggas.
7 M- m. De af Upsala och Ämäls Staders
Jnwänare som genom de derstädes timade senaste
Eldvwädor i betydlig män lidit, erhälla befrielse frän
Bewillning efter 2 Art. af denna stadga till och
med 1814; Afwensom lika förmän pä lika tid för,
unnas de genom Eldswäda lidande Uddewalla StadS
Jnwänare hwiikas inkomst'ej uppgar till R:dr
ärligen.
8 Mom.
»208 Den Zo Julik.
8 Mom. Till samma tid förunnes de i töstersund
Stad bosatte Borgare, hwilka der idka
Rörelse ^och Näring eftergift af en Tredjedel emot
hwad Staderne i Femte Classen, efter 2 Art. af
denna stadga, böra utgöra.
9 Mom.^ De Jnnewänare i Westerbotten och
den norr om Ore Elf belägna del af Nordmalings
Socken som genom sista kriget blifwit betydeligen
lidande och derföre ej kunna anses annu wara ersatte,
ma efter TaxeringSmännens pröfning i anledning
af Berednings - Committöernes förstag, till
18 r 4 'ars stut njuta dels befrielse dels lindring
fran Bewillning efter r och 2 Artikeln af denna
stadga.
l s Mom. Afwenledes warder den del af Allmogen
k Stora Kopparbergs Län som Gruftvehjelp
or alagd till Stora Kopparberget, jemte Inbyggarns
i Särna Socken af Oster - Dalarne frikailad
fran hälften af all Bewillning efter i och 2 Artaf
denna stadga; Och de som en sadan Grufwe
hjelp
till LöfaS Silfwerwerk samt den sa kallade
Ku gsgardshjelpen utgöra, fran en Fjerdedel deraf,
sa lange berörde Extra Ordinarie skyldigheter och
Onera för det ena eller andra icke upphöra: Kommande
jcmwal Allmogea i Herjedalen till följe af
.Kongl. Resolutionen den 6 October 1772 samt
Oster- och Wester-Dahls Fögderi i Stora Kopparbergs
Län akt njuta försoning till hälften af
hwad denna stadga i i och 2 Art. bestämmer.
n Mom. Kronans och Statens jemte alla
andra Publike Byggnader, Werk och Inrättningar
samt alla lill Barmhertighets Inrättningar hörande
Hus, i Skader och pa Landet aro fran Bewillvingö
- Afgift undanragne.
§. 4>
Den zo Julik. 2229
§. 4-
Gm Redogörelsen.
De Jnstructwner, Stadgar och Författningar
hwilka, angående Rcdowisande och Räkenskapers
författande och ingifwande med det mera öfwer
Kongl. Majus och Kronans till Stats-Werket anstagne
Räntor och Inkomster, redan finnes utfärdade
eller framdeles kunna utfärdas böra i del som
hörer till Uppbörden och Redowisningen för Bewillningen
lända Uppbördsman och alle andre Wcderbörande
som härmed befattning äga eller någon tillsyn
tillhöra till ofelbart iakttagande fa wida de answar,
för wifad efterlåtenhet eller försummelse, undgå
wilja; Börande wid det Sammandrag öfwer
Allmänna BewillningenS belopp, som af wederböran,
de Uppbördsman efter Taxermgarnes stut kommer
att upprättas och till Riksens Ständers RiksgäidsContoir
inom stntet af Januarii manad under Uppbärds-aret
bör insändas, bifogas serffild Förteckning
öfwer de inål rörande ändring i Taxeringarne som
da ärv vafgjorde och kunna wara ändring eller nedsättning
underkastade, ja att detta Sammandrag ma
innehålla all den fullständighet som är möjelig;
Hwarförutan Riksgälds - Contoiret bör erhålla ett
Exemplar af det Sammandrag öfwer Länets hela
uppbörd som ärligen upprättas och med den underdåniga
Uppbörds-Relationen kill Kongl- Majtt ester
UppbördS - årets stut ingar.
§. s
Gm
Fördelning af de k denne Stadga
ursarce Böter.
Af de här ofwanfore utsatte Böter, hwarom
pröfningen efter jkedd anmälan beror i Stockholm
Bihang. N:o 139. pa
2210
Den za Julii.
pa öfwer,Stahallaren, och ha andre ställen af Ko,
nungens Befallningshafwande tillfaller, der annorlun,
da icke föreffrifwet finnes, ena hälften aklagaren,
och andra hälften den Sockens Fattige hwaräst den
felaglige finnes Mantalsfirifwen; Åliggande wederbörande,
som Böterne alagt meddela Pastor i Församlingen
Förteckningar öfwer dehe Böter sa m om
deras uttagande och afiewererande antingen till Pastor
eller den som äger ward om Fattigmedlen, befallning
utfärda.
Uppgift till Mantalsskrifning L
Socken fZr ar
- Arrenderande Egendom
^ m. m.
Undertecknad —
nyttjar Guld - ur
Dito Tobak
Ett Rum med Siden,
Meubler
Hustru N. N.
nyttjar Siden
Hemmawar. Sonen N
Dito Pupillen N- N.
Dito Dottren Nnyttjar
Siden
Informator N N.
nvttjar Silfwer-Ur.
Gouvernante N. N.
;o
42
18
16
16
26
30
Innehar Embete som
Major.
Äger följ. Egendomar:
Säteriet N. i detta
Taxerings - District.
Frälsehem- N. i dito.
Arrenderar BoställetN.
Äger Skattehemmanet
N- i N. Socken.
Nät,
Den zo Julii.
2211
Rättaren N. N.
nyttjar Silfwer-Ur
Drängen N.
nyttjar Tobak
Dito NLakeien
N. N.
HuShallerffan N. N.
Pigan R. N.
nyttjar Siden och Sr>us
Dito N. N.
nyttjar Siden
torparen N.
T
nyttjar ^
^obak
Inhyseshjon NHos
mig bo:
Capitaine» N. N.
nyttjar Guld - Ur
Kamereraren N. N
N.
den
ZQ
26
24
40
3-
42
x6
46
so
r8r
N. N.
Uppgift till Mantalsskrifning L
Stad för ac
Namn.
Undertecknad
nyttjar Guld-Ur
dito Tobak
sJnnehatwande Embete
^ eller tjenst, ägande eller
arrenderande Werk och
Jord in. m.
so
wa Rum med Siden,
Meubler
Innehar Embete som
Borgmästare
Idkar härstädes rörelse
som Handlande och
Fabrikör.
Ager
»LIS
Den zc> Julli.
Hustru 'N. Nnyttjar
Siven
Hemmawac. Sonen Nnyttjar
Guld - Ur
Min Pupill N. N.
46
Äger här i Staden GarVen
N:o i Qwart-N.
Hälften i Sockerbr. N.
En WattenMjölgwarn.
Odlad Sladö, jord 6c>
Tunland.
Dito en Ang ouppmät^
Arrenderar zc> Tunneland
Stadsjord.
Hemmawar. Dotter N.
nyttjar Siden
Gouvernante N. N- 28
Handels. Bokhåll. N. N. 30
nyttjar Guld, Ur
Handels - Betjent N. N. 24
Fabriksmästare N. N. z6
detz Hustru N- N. 29
Gesällen N- N. zc>
— N. N. 28
Hushnllerffa N. N- 40
Drängen Ä». N. 28
Dito N- N. 32
Pigor N. N. 27
-7- N. N. 21
2v,Ager hälften i en Tobaks-Fabrik
härstäd.
>8 Boende och Mantalsffri
N- Stad noer härstädes
Garden N:o
i Qwarteret samt
ro Tuni. Stadsjord.
16
Ager hälften i
Fabrik härstädes
^obaks
-
HoS
Den zo Julii. 2»rr
Hos mig bo:
Lands-Sttret. N. N.
Stads- Caheuren N. N.
N. den »3l
N. Nl
Uppgift till Bcrednkngs-Lsmmitt^en i
Socken för är
Undertecknad ager: Säteriet N- wörderås af mig
till — — — R:dk 20,sos.
Frälsehemmanet N. dito — 9500
Mitt eget Boställe N- i N. Socken dito 700a
Arrenderar: Bostället N- i N. Socken.
Destutom uppgifwes: Jnnehafwande Majors-Lön,
som förwandlad efter sistledit ars Markegång
bestiger till — — R:dr 820.
För min Pupill N- N. uppaikwes äfwen Skattehemmanet
N. i N. Socken som af mig norderås
till — — R:dr 8000.
N- den 18» N. N.
Uppgift till Taxerings-Lommirreen i Grader»
för är
Undertecknad idkar rörelse härstädes såsom Hand
lande,
äger en Klädes,Fabrik med 6 sto'ar.
Gärden N:o i Qwart. wörderås al mlg
till . — — R:dr »2,02»
Hälften i Sockerbruket N. dito 30.002,
En watten Mjölqwarn dito ro oac,
60 tunneland Stadsjord dito 602a
En Ang ouppmätt — dlto 50»
Min Ernbetöäkek to Tunneland dito rooo
Arrén
-
LLI4
Den Z0 Julis.
Arrenderar zo Tunneland Stadsjord.
Derutom uppgifwes min Borgmästare - Tjenste»
med Lön — — R:dr 320
N. den r 8 l
N. N.
Min Son N. N. boende och Mantalsstrlfwen
i N. Län och N. Stad ager härstädes Garden
N:o i O.wart- som af mig wörderås
till — — R:dr 4020
ro Tunneland Stadsjord — 102c,
Min Bokhallare N. N. ager halsten i en
Tobaks - Fabrik.
Calcul öfwer den af Riksens Höyl. Sanders
Bewillnings - Utskott projecterade
Bewillning för l8»3 och följande arén
-
i Art.
Specie.
Afgift för personer.
Enligt »810 ars Mantals - Längder,
äro de Mantalsskrifne 1,249,561
Personer, hwilka enligt Tabell»
Werket stola wara
Mankön — 578,8?>
' Qwinkön — 670.690
R-dr
I
II
st-
Utaf förstnämnde ö78,87»
Afgår Jndelte och Warf-
wade Armäen — 41,335
^.Äterstär — 537,536
557.336 Mankön a i W 537,536: —
670,690Qwinkön a 24st. 335,345- —
Den zo Julii.
Javelte Armeen och Batsman
utgöra 50,98r
Man a 24 st. — 15,490:24
Wärfwade Ammen 10,354
Man, aro befriade fran
denna afgift — ^
2 Art.
Afgift af Löner och synbar
Förmögenhet.
Civile- och Militaire Embetsman och
Betjente, uppbära uti Indelning
och Contance Penningar circa
z,500,000 R:dr, hwaraf beräknas 4
procent Bewillning — 142,000
Clerecie-Statens Inkomster
beräknas till 592,22vR:dr
a 4 procent — 23,600
PatrvniEcclesiarum iSkane,
Halland, Blekingen och
Bohus Län för atniutande
af Kronotionde m. m.
a 5 procent — 600
För Domkyrkornes Spanmal
och Hemmans-Nanr
tor a ? procent — 425
Gcäderne- Grosthandiare,
Handlande, FabrikörerHandtwerkare
m. fi. för
deras Rörelser,efterClassification
— 256,500
Af Jnwänare i Städerne,
som äro utom Burstap — 4o,?o°
Transp
-
888,37»
888,37'
S2i6 Den 2o Julli.
Transp.
»5r s Sth Tismrer L Sräberne,
äga ut wirde af
circa 25,000 002 NikSd.,
hwara bcräknas 5 procenls
Inkomst, sanik af
denne Inkomst 5 proc.
Bewillning, eller ^ procent
af warder — 62,502
Srädcrnes Jord anses i
warde till 6,200,200 R:d
ester förenämnde grund i;,ooo
Fastigheter pa Landet till ett
warde af 322,200,000
R:d. efter lika grund — 750,000
Af Frälsehemman, 12 fl. för
hwarje Rusttjenst mark 28,002
Af utsockne Frälsehemman
i Skane, Halland, Blekingen
och Bohus Län n,ooo
^För Ra och Rör samt Insockne
hemman — q 220
Post' och Lotshemmans afgift 722
Rotesrihets afgift — zco
Arbetsfolk pa Landet som ej
aro i Lagstadd tjenst — 5200
Arrendatorer af andras hemman 6600
j Dito af Kungsgårdar vch
j Fisterier — Z4O0
Betjente pa Landet och i
, Skader — H300
Öfrige personer pa Landet, såsom
Advocater, Kamere
Transp.
888,37
888,Z?!
Den Zo Ju lii. 2217
Transp.
8Z8,Z7r
24
rare, Gårdsfogdar /Krö-
gare med flere — 22,022
Jern-Bruken anses äga ett
warde af circa 8,002.000
R'-dr, hwaraf Bewillning
ester vfwanförmälte grund
gör — — 20,222
Berasmanshamrarne — 822
Ankar-Smedjor — 202
Bläck- och Plathamrar — 400
Koppar-Werken och Mes-
sings - Bruken — 4000
Gjmerierne — 1002
Kolning ä Allmänningar och
Rccognitionsstogar — 4500
Betiening och Arbetare wid
Bruken — — 6222
Alun Werkens, Krut- Aste.
och Beckbruk, Blyhwkts-
och Buldans-Fabriker,
Cattuns - Tryckerier, Ge-
warS-Factorier, Glas-
Porcelains- ochPappers-
Bruken med fl. Werk och
Inrättningar — 15,002
Jnspectorer, Betjening och
Arbetare wid defle Werk — zooo
Af Qwarnar och Sågwerk 22,222
Af fruktbare Capital, såsom
Trollhätte gamla Slutz-
werks Lottsedlar — »022,
Disconterne, Tull - Arren-
- det m. m. — 8zoo
TranSp.
' 888,Z7»
24
2218
Den 26 Julik.
Transp.
Z222
zoo
400
ZO22
I 5,Ollo
888,Z7^ 1
l,48s,v2sl
rs6,6sz
Winsta pä Nmner-Lotteriet
Dykeri - Cvmpaqniet —
S>ö-;-ssccurance-Compagniet
JernEontvirct —
Af Gafwor och Testamenten
z Art.
progressiv Afgift af större
Förmögenhet.
Denne Artikel är beräknad att,
femte den efterföljande, sylla bristen i
det uppgifna behoswet, och såledesI
utföre? betz afkomst nied —
4 Art.^
Bewillning för Ofwerflöds
npcrjande.
För öfwerftödig Betjening 800
Huv - Prester — rooo
För rättighet att Ilöka och
Snusa Tobak — 57,000
Siden-Tapeter och Mendler 5,602
Rättigheten att bära Sidentyg 37,500
Dito att bära Ur — 7,800
Stämpcl-afgist för Kort — 8,zoo
Afgift för Billardcr — 2,020
I Nchrj 2,650,000!
' Ersättning för den indragne LandTulls,
afgiften, utgår af Städer och
Land enligt serskild Författning med 150 000
Summa 2,800,202
rso,S22
Upp^
Den zo Julii. 2219
Uppläst hos Ridd. och Adeln dcn zo Julik.
- - - Prest - Ständct dcn zo - -
- - - Borgare-StänLck d. zo - -
» - - Bonde-Ständct den zo - -
Ulördfamt Memorial!
Eedan Högloft. Ridderssapet och Adelen, Högwördige
Prest - Ståndet samt Hederwarda BondeStåndet
under dea 16 och 21 uti innewarande månad
til! Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs-
och Ekonomie Utstött återremitterat det mål,
rörande förhastandet med Saltbetter tillwerkningen i
Riket, deröfwer Utskottet, i anledning af Friherre
C- L- Stael von Hol steins samt Riksdagsmannen
Anders Erlandssons fran Ölands Södra
Mot serskilte Memorialer i detta ämne, dess Betänkande
under den 8:de dennes afgiswit, samt derwid
tillika meddelt Utstottet de flere anmärkningar
mot berörde Betänkande, ftin uti vfwannämnde
Riks-Stand blifwit gjorde; sa har Utstottet, efter
genomläsning af dessa anmärkningar och häfd ölwerläggning
i ämnet funnit skäligt att, med bibehållande
af de grundprinciper Utskottet uti dess förra Betänkande
yttradt, inskränka fin åtgärd till en ny Redaktion
af Förslaget, huru med berörde tillwerkning
i Riket bör efter Utskottets tanka förhastas
r:o-
Fran och med ar 1816, ester dessförinnan
om sig sa göra later, stall hwarje Hemmansägare
eller Innehafware owillkorligen wara förbunden, att
in natura lefwerera Saltbetter, för dess innehafwande
Hemmantal, beraknadt efter ett halft Lispund
pä hwarje helt Mantal och i proportion för
de mindre.
2:0.
222O Den Z2 Julli.
2:0. Att, sidan en Nådig påminnelse härom
blifwit allmänneligen kungsord, Kongl. MajttS Be,
fallningshaswande ina alioga, att pä sätt för hwarje
Län, finnas lämpeligast, Socknewis, Häradswis
eller Lanswis bereda öfwerenskommelser om Saltbitter
- tillwerkningen, pa de orter eller trakter, der
denna wara hittills icke blifwit tillwerkad, pä det fäderne
anstalter genast och stst inom z:ne inänader efter
Kungörelsen ma blifwa widtagne, hwarigenoin
till allman och enskild säkerhet och winst Saltbittcr
mätte uti alla Rikets ftrffilta Prowinser blifwit
tillwerkad.
z:o. För bäde det allmäna och för de skatt,
skyldige sjelfwa blifwer förmänligast, att tillwerknin,
gen göres i stort, och med biträde af ordenteligen
anlagde' och wärdade Saltbitter Plantlador, till besparing
af bäde wed och arbetskostnad hwarföre det
synes tienligast, att den besörjeS, för hela trakter
Härads- eller Socknewis, antingen genom Entreprenad
af enffilte, hwilka dertill hafwa erforderlig
drift och förmögenhet, eller genom Bolag, om hwilket
allt Jordägarne mä sins emellan, pä sätt ofwanförmält
ar, öswerenskomma.
4w. Att Kongl. Maj:t i Nader täckes anbefalla
dest Befallningshafwande, att vfördröjeligen och
inom den i 2:dra puncten stadgade tid med alla
Skader i Riket öswcrenskomma om sättet till en eller
flere Saltbetter PlantladorS vwillkorliga inrättande
wid hwarie Stad allt efter som Localen och
öfrige omständigheter medgifwa med förenad tillwerkriingssky
vighet; Dock att den Saltbitter, som fran
vch med är 1816 af Städerne Tillwerkas, innan
den af Städerne fär afyttras In- eller Utrikes,
siall förut hällas Kongl. Maj:t och Kronan tillhanda,
Den zo Julik. 2221
da, pa satt här nedanföre uti 8:de puncten stadgas
ej obetagit för nära belägen Socken att sig med
Staden förena om gemensamma Saltbetter-Sjuderi.
Jnratlningars anläggande och bedrifwande. .
5:0. Soin okunnoghet hos Rikets Jnnewänare
och brist pa ffickelige Salibetter - Sjudare torde
a de fleste ställen i början hindra tillwerkningarnes
uppbringande till den högd, som omtankan, förenad
med ymnige tillgängar af tjenlige ställen och Jordarter
m- m. pa de mästa orter erbjuder, tror Utskottet,
att om i hwarje Län serdeles inwid de
Städer, der Läns - Styrelsen har sitt Säte, Kongl.
Maj-t skulle i Nader täckas akt pä Kronans förskjutande
kostnad läka inrätta underwiSningS-anstallter
hwarest kunskap i denna handtering kunde winnås
och ffickelige Sjridare derifrån crhäilas, skulle
förenämnde hinder snart undanrödjas vch handkcringen
inom fä är winna det förtroende, som, jemte
uppmuntran för anläggarne genom behällen winst
tillika skulle försätta Riket i ett alldeles oberoende
tillstånd, hwad denna tillwerkning widkommer, samt
bereda en fördelaktig inflytelse pä Handelswagen.
Hwarförutan Utskottet tror, att en snart med,
delande underwisnings-afhandling i detta ämne skulle
medföra en wigtig förmän till anläggningarnes
befordrande.
6:0. Pa det Kongl. Majit vch Kronan ma
äterfä de förskott, som ester behörige räkningar an,
wändas a sadane förestaane underwisningS-anstallter,
samt ätga för tillsynen, Controllen och Uppbörden af
Saltbetter-tillwcrkningen, ej mindre an till Premierg
meddelande någon gäng wid inrättningarnes början,
har Utskottet trodt sig böra förestå, att af den
talning till En R:dr 24 st. Banko per LiSpunder.
som
2222 Den Z2 Julik.
som till Hemmans-ägarne ä Landet ar bestämt, sa
mocke t ärligen innehälles, som, elter Mende redowisning
och uträkning till Läns - Styrelserne, swarar
mot besia kostnader; och torde det leda till förmånlig
werkan, om efter skeende anmälan genom
Konungens Bekällningshafwande, Kongl- Mant vch
Kronan förskottswiS under enahanda ersättningswillkor
af dem, som sädane reqvirera, anskaffade
de ersorderlige Sjudningskaril, som någon ort kunde
åstunda och sak-kännedomen såsom förmånligast
förut till Construction och storlek bestämdt.
7:0. Harwid anmarkes dock, att de orter,
Socknar eller enskilte Jordägare, som utan att beswara
Kongl. Mant och Kronan med underdånig
anhållan vin förskott af Kolpanna eller andra omkostnader,
skola njuta oafkortad betalning a n N:dr
24 si. per Lispundet för deras arliga skyldiga Saltbecter
- lefwerans.
8w. Pä det Kongl. Maj-t och Kronan ma
äga fullkomlig tillgång pä Saltbetter, i fal! större
behof deraf inträffar, än som swarar mot det belopp
, som af Hemmanen i Riket owillkorligen bör
lefwereras, skall det icke allenast wara Slädernes
utan äfwen Landets Jnnewänares skyldighet, att
halla Kongl. Mant och Kronan tillhanda ail den
Saltbetter, som af dem tillwerkas, utöfwer deras
efter Hemmantalet vch Jordägor aliggande skyldighet
efter det pris, som ärligen uti Markegängs-Taxorne
hädan efter bör utsättas; Dock fä, att
Kongs. Majit hwar>e är före Thomé Dag täckes
i Noder lata genom des' Befallningshafwande allmänneligen
kungöra om upphandling af sädan större
tillwerkning erfordras, da Saltbetter tillwerkarne
icke mage fä Ju- eller Utrikes afyttra någon Salr
better
-
Den 52 Julik. 222Z
better under upphandlingstiden för Kronans räkning
intill den 26 Februari! påföljande äret och innan
Kongl. Mant wtd sistnämnde tid lakit kungöra, att
Kronans Saltbetter-behof blifwit uppfvldr; Hwarcfter
ali sadan utöfwer skyldigheten tillwerkad 06) ej
desiförinnan af Kronan upphandlad Saltbetter, Utffttet
tror bör wara tillwerkarne obetagit, att Jneller
Utrikes obehindradt afyttra, ehwad den ar luttrad
eller oluttrad.
Den Saltbetter, som ester Hemmantal och
Jordägor owillkorligen bör lefwereras, tror Utskottet
böra afiemnaö pä en gäng minst Härads- eller Socknewis;
Dock den, four för sine egendomar i egne
anläggningar tillwerka Saltbetter, obetagi., arr ä
derrill utsatt lefwereringSdag, utan kwang as de större
lefwerantserne, sjelfwe a utsatt ställe deras Saltbetter-gärd
afbörda; Dock warder delta Riksens
Högloft. Ständers widare omxröfwande wördsammeligen
öfwerlemnadt. Orebro den 28 Juli 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högwörd. Prest-Ständets
Ledam. »vägnar " Ledam. »vägnar
> fsob. l^l. stok», loenbom.
Pä Wälloft. Borgarc-Stän- Pä Hederiv. Bonde-Standets
Ledam. wägnar dets Ledarn, magnar
A.. L., Lcttvvan. Kils Olansson.
Upp
-
2224 Den ZO Julik
Uppläst hos Ridd. och Adeln den zo Iulii.
, - Prest - Ständer den zo -
- - - Borgare-Ständet d. zo »
- - - Bonde-Sländct den zo -
wördsamt Memorial!
^4 i 2me särstilda till Högloflige Nidderikapet och
Adeln den 28 Maj och den nste Junii sistlidne ingifne
ved den z:dje i sistnämnde manad till Riksens
Högloflige Ständers Allmänna Besvärs- och
Economie-Utstott remitterade Memorialer, har Herr
Henning C- Schmitterlöw vrkat, delSattden
i anledning af Riksens Högloflige Ständers wid
1809 ars Riksdag tagne Bestut, werkställde Extra
Rotering af all i Riket da befintelig orvterad jord,
matte undergå en sadan jemkning och rättelse, att
densamma komme i der möjligaste lika förhastande
med gamla Noteringen i hwarje Ort, dels att, ester
en sadan föregången jemkning och dera wunnen fastställelse,
densamma matte förblifwa permanent.
Emot desse förslager hafwa Herrar Greswarne
E. Ruth, H. Gyllenborg och Axel Hamilton,
Herr Baron Nils Silfwerskjöld och
Herr Ofwerste-Löjtnanten von Echstedt ingifwit.
särskilde Contra-Motioner, hwilka äswen bliswitden
3 sistlidne Junii i sammanhang med Herr Schmitterlöws
Memorialer till Utskottet remitterade.
Wid den af Högloflige Ridderskap och Adeln
meddelte Reiniss uti samma ämnen, har den förestrist
blifwit meddelad, att Utskottet endast borde till
Utlakande upptaga fräsan om jemkning i Extra Ro,
teringen.
Wid
Den zo Julli. -225
Wid pröfningen af detta amne, har det wäl
a ena sidan icke kunnat undfalla Utskottet, att, enligt
de af Kongl. Mant Nädigst utfärdade Jnstructioner
för Committcrade till förrättande af ifrägawarande
Soldatr- och Båtsmans-Noteringar, den
ester de Hemmansägare, som ansett sig äga fog till
klagan öfwer Noterings, Bestutet, blifwit berättigade
att, inom Tjuguen dagar frän erhållen del af
Bestutet, sine underdänlga Besvär tili Committerade
ingifwa, för att jemte Committerades underdåniga
Utlåtande till Kongl. Masts Nädiga pröfning
öfwerlämnaS, och att i grund deraf, en hwar,
som trodt sig något wara derigenom för nära stedt,
ägt tillfälle deri söka rättelse; men som det a andra
sidan tillika är Utskottet bekant, dels att fatalietiden
pä olika Orter blifwit .efter skiljaktige grunder
beräknad, en dels frän den dag dä Roteringsmälct
inför Committerade förewarit, en dels frän den tid
de Roteringsskyldige erhällit genom Krono-Betjeningcn
del af Roterings-sammansättningen, dels att pä
åtskilligt ställen den nya Roteringen bliswit högre
fakt, än i jemt förhällande med lika goda Hemman
a samma Ort af gamla Roteringen, hwilket Utskottet
trodt afwika frän Riksens Ständers Bestut och
Kongl. Majus ofwanberörde Nädiga Jnstructioner,
har Utskottet i sa mätto ansett sig böra tillstyrka bifall
till den nu under pröfning warande del asHerr
Schmitterlöws Motion, att Riksens Högloflige
Ständer i underdänighet nedlägga för Kongl. Mai2
Len önskan, att, pä det sätt Kongl. Mast i Näder
finner lämpellgast, den werkställde Extra Noteringen
mä warda a nyo öfwersedd, och, der Len
skulle befinnas pa nämnde sätt ojemn i fvrhällande till
gamla Noteringen, i Nader derefter blrfwa jemkad,
Biha»»-. Nr» »4^- ehwav
2226 Den 20 Julii.
ehwad underdaniaa Bcswär deremot blifwit anförde
eller icke; hwilket dock til! Riksens Högloft. Ständers
widare bepröfwande wördsammeligen öfwerlämna§.
Orebro den 22 Julli 1812.
Pä Högt. 3Ndd. och Adclns Pä Högw. Prcst-Ständets
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
^ob. kk. lenborg. L. v. tto8en8tein.
Pä Wällvfl. Borgare-Stän- Pä Hedcrw. Bonde-Stän
dels
Ledam. wägnar, ders Lcdam. magnar,
^nci. kreclin. Lricöru8e.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den zo Julis.
- - - - Prest-Ständet den zo - -
----- Borgare-Ständet d-zo - -
- - - - Bondc-Ständct den zo - -
Wördsamt Memorial!
^ag- samt Allmänna Beswärs- och Economie-Utffotten
hafwa granstat de anmärkningar som warit
bifogade Högwördige Prest-Ståndets och Wallof!.
Borgare-Ståndets aterremister af Utskottens, den
17 dennes afgifne Betänkande, öfwer Herr Friherre
Silfwer skjö! ds Memorial, om rubbning af
de Wakten-Werk, hwilka genom uppdämning göra
stada a andras agor och dera hindra uppodlingar.
Uc,kotten sa således öfwer samma anmärkningar i
Lenna ordning sig utlåta.
Hwad först angar, att änskönt det af Wärderingsmannen
pä Watten-Werket sakte wärde skulle
wara mindre än inköpspriset, borde agaren likwäl
er
-
Den zo Julik. 2227
erhålla hwad han sjelf utbetalt, samt derjemte ersättning
för aila förbättringar; fa emedan förra Betänkandet
i denna del tydeligen utmärker dm föreskrift,
att Wakten, Werks-ägaren bör hafwa i ersättning
det högsta hwartil! hans Werk i warde kan
uppskattas, wid hwilken beskaffenhet Wärderingsmännen,
med efterlefnad af denna fö reku fr, icke
kunna bestämma ett wärde, som är under hwad ägaren
utgifwit för egendomen, sa wida densamma sedermera
icke undergalt en märkelig försämring, i
hwilket falt ifrägawarande stadgande skulle wara
olämpeligt, ty finna Ukstotten, att hwad i förra Betänkandet
blifwit förestagit i afseende pä bestämmandet
as Wakten-Werks-ägarens ersättning lill alla
delar uppfylla detta ändamål, och att ett sadant tillagg,
-som anmärkningen innehaller, skulle wid flere
tillfallen kunna träda sökandenS rättigheter för nära.
Hwad dernäst beträffar, att wist lid bor bestämmas
för Waltén-Werkets rasering, äswensom
att borgen bör stallas för odlingens fullgörande inom
en likaledes förelagd wist tid, sa fa Utskotten i afseende
pa första anmärkningen, angående WattenWerkets
förstörande, wördsamt tillstyrka bifall, såsom
ett medel att hindra de obilliga 06) ensidiga anspråk,
som annars kunde komma i fraga; men da
det till äfwentyrs oftast skulle wara en omöjelighet
för jordägaren, att inom wist tid hafwa werkstalldt
en odling af sa widsträckt omfattning, som der förutsattes,
samt det destutom är förenat med hans egen
fördel, alt odlingen med del snaraste werkstäfta, för
att derigenom kunna störda frugten af de kostnader
han givrdt, hwilka annars wore utan ändamål, sedan
Werket till begagnande blifwit obrukbart, fin,
na Utskotten icke Laglig anledning, att tillstyrka den
* * styl
-
L228 Den zo Julik.
skyldighet för Jordägaren, att ställa borgen för fullgörandet
af den uppgifne odling, eller att densamma
inom näcon witz tid werkställa.
I följd af hwad Utffotten rörande WattenWerketö
rascring bär oswanföre yttrat, fa Utffotten
wordsa:nt föreflä, att z §. af förra Betänkandet
ma winna följande tillagg:
"Hrvilken rubbning bor ofelbare werkft'l!as
inom witz rid, sam af Domstolen bestämmes.
"
Widkommande ater de af flere Ledamöter gjorde
anmärkningar, att Kongl. Majus och Rikets Kammar.
Collegium bör pröfwa och tillse/ att Kongl.
Maj:t och Kronan får fullkomlig ersättning och säkerhet
för de afgisier som af Watter». Werkct utsatt,
och således böra läggas pä de Egendomar,
för hwars ffuil Watter», Werket blifwit utdömt,
sa fa Utffotten i anledning häraf wördsamt tillstyrka
ett sadoUnt tillagg till 4 Z.
Åliggande sökanden/ att efter föregången behörig
undersökning, i Kongl. Kammar, Collegio uppgifna
den ersättning och säkerhet, som erbjubes Kongl.
MajU och Kronan, i stället för den ränta, hwilken
genom ttt eller flere Wakten, Werks utdömande
stulle förloras; hwarjemte och sedan bemälte Collegium
sig häröfwer utlätit, samt såsom fullgod antagit
den föreslagne ersättning och säkerhet till KonglMaut
och Kronan, sökanden bör inför Härads-Rätten
förete bewis dcröfwer, inan si agan omWattenWcrkcrs
förstörande af Domstolen till hufwudsakeligt
afgörande företages.
Slutligen har wäl äfwen blifwit anmärkt,
att Marten,Werksegaren skulle wara berättigad
i ersättning utfordra samma siags tillwerkning/ som
hans
Den zo Julik. 2229
hans förlorade Werk gifwit, och att Strömränsningar
borde werkställas, för att/ sa widr möieligt
wore, afböja, eller alt förminffa de olägenheter som
genom uppdämningar inträffa; men dä WattcnWerks.
ägaren uti 5 §. blifwit berättigad att mätta
hwilketdera af de i denna §. till hans förnöjande
föreslagne sätt han ästundar, ywarigenom hans rättigheter
i denna del/ i den sorgfälligaste mohn blifwit
bewarade/ sä widt det kan sta tillsammans med
billigheten, finner Utffotten ingen anledning, att uti
detta afseende inga uti någon förändring af förra
Betänkandet, äfwensom Utffotten anse frägan om
Strömränsninyar wara ett Economifft ämne, som
icke tillhör Utffottens gemensamma handläggning.
Med de häruti ffedde ändringar fä Ulffotttn
åberopa förra Betänkandet; hwilket allt, jemte nägra
Ledamöters särffilda mening, Riksens Högloft.
Ständers pröfning wördsamt underställes. Orebro
den zs Julli l8r2.
Pä Riksens Hoglofl. Ständers Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Economie. Utffottens »vägnar.
Pä Höglofl. Ridderff. och Adelns Ledam. magnar,
ffosi. lll. O/llenborA. lk'. 8trömke1t.
Pä Högwvrd. Prcst-Ständets Ledan», wägnar.
L, v. K osen stein. ^oli. Hett rön.
Pä Wallof!. Borgare-Ständets Ledam. wägnar.
^ntt. ^rettin. Könljvist.
Pä Hederwarda Bonde-Ständets Ledam. wägnar.
Lric Lruse. kutters si ar sson.
>V. InIIZren.
Ut
-
22Z2 Den zo Julik.
Utdrag af protscsllet, hållit bos Höglsfl.
Ridderskapet och 2ldeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro dea 30 Julik rzig.
S- D. Ä)id förnyad föredragning af Constftukions-Utstottets
förledne gårdag pä bordet !agde Memorial
af den 28 dennes, innefattande hemställan
att Riksens Ständer mätte behaga sig förena i det
beslut, att alla sedan de föregående o:ne Niksdagarne
hwilande Grundlagsfrågor, four icke r-dan wid
denna Riksdag blifwit upptagne eller wunnit handläagning,
stola till den nasta bliftva hwilande och da
kunna till pröfning förekomma, beslöt Ridderskapet
och Adeln för sin del att til! berörde hemställan lämna
bifalls och skulle de öfrige Respectwe Ständen
härom waniigen underrättas, samt inbjudas att med
Ridderskapet 06) Adeln instämma, att hos KonglMajtt
i underdånighet anhälla om De6 Nådiga bekräftelse
a ett siikt af samteliga Riksens Stander
fattadt benn t.
Ut supra. Lx krotocollo,
A. 6. SilverLtolpe.
Utdrag af protscsllet, hället hos Högloft.
Riddcrstapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Örebro den zo Juli: »8>2.
S. D- 8 stenade sig Höglvsiige Ridderskapet och
Adela uti hwad de äfriae Respecttve Ständen redan
ansett, att i andra §. af Riksdags-Vestutet,
bland skälen till de antagne förändringarne uti Tryckfeihetv-Lagen
äfwen kunde införas, arc dest-. för
än
-
Den zo Julik. 22zr
ändringar äfwen warit föranledde af de inom
Riks-Granden gjorde anmärkningar,
lät supra. lkix protocollo,
R. 6. Silverstolpe.
Utdrag af protokollet, hältet hos HögloftRidderskapet
och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 30 Justi 18*2.
S. D. Oöredroaos ä nyo och biföllos följande,
Constitutions-Utskottets den 29 sistledne pä bordet
lagda Memorial:
i:o. I anledning af Riksdagsmannen Eric
Swenssons ifrån Bonde-Ståndet remitterade
Matton, rörande ändring i Justitie-OmbudsmansJnstruction.
. ^
2 0. Angående Remis; af Justitie. Ombuds,
mannens Berättelse, i dea del som rörer Konungens
rätt att göra Näd.
Ot supra. Lx krotocollo,
R. 6. Silverstolpe.
Utdrag af protocollet, hället hos Högwörd.
Prest-Ständer, wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 30 Justi 1812.
S. D- ^sler uppläsande af Höglosligc Ridderssapcc
och Adelns Protocols-litdrag af nästledne gårdag,
rörande den ändring uti Expedittons-Utskottets
Förslag till undcrdänig Skrifwelse, angående Gott,
lando understödjande wid i-träffande ur-tzwäxl-är,
som Höglostige Ridderstapel och Adeln ansett böra
2AZ2 Den zo Julik.
deri göras, nemligen: att efter orden, underdånig
önskan, ma sättas, arc i anseende till möjligen
inrräffan-e mitzwäxc pä nämnde Ö, och
hindrad, samt efter ordet rjcnliga tilläggas: och
ridiga; bestöt Prest»Ständer, att om berörde Redactions
ändring sig med Högloflige Riddetssapek
vch Adeln sörena.
I/t supra. Lx krotocollo,
p 1^. c^uist.
Utdrag af protokollet, hältet hos Högwörd.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den zv Julli 1812.
S» D. Instämde Prest,Ståndet uti det tillägg,
hwarmed Högloflige Ridderstapet och Adeln, jemniikt
nu inkommit Protocolls, Utdrag af denna dag,
antagit Constilutions - Utstottets gjorda hemställan,
om de icke ännu upptagne Grundlagsfrågors uppskjutande
till nästa Riksdag, nemligen, art Riksens
Stander mä hos Kongl. Maj t i underdånighet anhålla
cm Dess Nädiga bekräftelse ä berörde bestut.
Ut supra. Lx^ krotocollo,
^s. O. ^ 1m reuist.
Utdrag af wällöf! Borgare-Sränders prsrocoll.
haller wid Urtima Riksdagen i
Orebro den zo Julii 18".
S» D- 8^edrog§ ä nyo ConstitutionS - Utssotlcts
Me
-
Den zv Julik. 22zz
Memorial, med förfrågan om de sedan sista Riksdagen
hwilande Grundlagsfrågor, som wid denna
Riksdagen icke blifwit upptagne.
Dä, ester hwad ankoinne Protolls-Utdrag utwiste,
Höawördige Prest-Ständet och Hederwarda
Bonde-Skändet med afstag till Borgare'StandetS
begäran, att Twenne af desse frågor kunde wid denne
Riksdag winna handläggning, förklarat sig nu
ej wilja taga befattning med nämnde frägors afgörande;
sa fann Borgare-Ständet för godt, att till
befordrande af Riksdagens ssondesamma stut, fran§ä
sitt förut fattade bestut, och således jemwäl för
sin del medgifwa, att alia berörde frågor mäge blifwa
hwilande till Riksens Ständers nästa sammankomst.
Ot supra. Lx protocollo,
I. ^s. kerfström.
Utdrag af wälloflige Borgare - Ständets
protocoll, häller wid Urtima Riksdagen
i Orebro den zo Julik 1812.
S. D- Instämde Borgare-Ständet uti Högloft.
Ridderstapet och Adelns bestut, om rättelse i Redactionen
af Riksens Ständers underdäniga Skrifwelse
till Kongl. Maj:t, angående Gottlands understödjande
ined Spannemäl wid inträffande misswäxt.
h/t supra. Lx ?rotoco!1c>.
Lerjström.
Ut
-
22Z4 Dcn zo Julik
Utdrag af Wälloflige Borgare - Ståndets
protoooll, hållet wid Urtima Riksdagen
j Orebro dcn zo Julli 1812.
S- D.^örchadcs a nyo och gillades ConstitmionsUlstvikers
U-.latanden:
i:o. Angående den del af Riksens Ständers
Justitie-Ombudsmans berättelse, svin rörer Konungens
ratt akt i brottmål göra nåd; Och
2:0." I anledning af wäckt fraga om JustitieOmbudsmanncns
äliggaude att befordra ffyndsamhet
i Lagliga gången af Riksens Ständers fattade
beslut och gjorde hemställningar.
Ot supra. kx protpcollo,
ch ch Lerjström.
Utdrag af Hrotocolkt, hållet hos Heder,
warda Bonde Ståndet, wid Ultima Riksdagen
i Orebro den 32 Julli 1812.
S- D- Bonde - Ståndet nu ater lat sig förekomma
Lag - Utjkottets den 14 i denne manad akgifne
Betänkande vä) i anledning af ffedd aterremifi
den 27 dennes meddelte, sedan forledne gårdag pa
berget lagde ytterligare Utlåtande, angående answar
för Branwins och andra starka dryckers omätteliga
bouk; fann Bonde-Ståndet det förra icke antageiigr,
eller det senare llllräckeligt lill häfwande af uypkomne
twiswelsmä!, och aktade kersö e lämpeligt, att,
mder ogillande af hwad Lag-Utställer i detta ämne
före
-
Den Zo Julii. ' 22Zs
föreslagit, lika med Högloft. Nidderssapet och Adeln
och Walloch Borgare-Ståndet, i underdånighet öfwerlemna
till Kongl. Majtt, att, i sammanhang med
öfrige Neglementarista Författningar om Brännvins
bränningen, i Noder förordna om answar för Bränwins
och andra starta dryckers öfwerflödiga nyttjande,
pa sätt Kongl. Maj:t till andamalels winnande
i Nader finner tjenligast.
lät supra. kx krotocoUo.
O. krin k man.
Utdrag af protocollet, hållet hos Hederw«trda
Boude-Sttlndet. wid Urtima Riksdag
n i Orebro den zo Juiri 1812.
S- D ^wcdrogv ytterligare Allmänna Bestvarsvch
Economie- flrstottets den 2; dennes aigifne och
sedan den 27 pa bordet lagde Betänkande, angående
Härads - Allmänningars fördckning, och JägcriBetjeningens
förminstninn; Hwilket Bo!,de-Standet
fanis stäligt att till innehall godkänna.
Ut supra. blx krotocollo,
6. L rinkman.
Utdrag af protocollet, hstllet hos Acderwckrda
Boude Sraridct wid Urrinia Riksdagen
i Orebro den 30 Julli 18 r2.
S- D. ytterligare föredragning biföllos Con,
staiirions-Ucstottets förleden gårdag pa bordet lagde
Memorialer: r:o
22z6 Den zo Julik.
r:o. Angående de wid denna Riksdag icke
upptagne eller handlagde Grundlagsfrågors uppstjutande
till nasta Riksdag.
s:o. I anledning af Rikfens Ständers Justitie
> Ombudsmans berättelse i hwad den innefattar
Konungens rätt att göra nåd; Och
z:o. Angående Justitie-Ombudsmannens aliggande,
att befordra skyndsamhet i den Lagliga gan«
gen af Riksens Ständers fattade bestut och gjorde
hemställnlngar.
lUt LUErs. Lx krotocolloz
6. Lrinkmsn.
Utdrag af Hrotocollet, hältet hos Hederwäcda
L^onde-Standet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den zo Julii 1812.
S. D- förenade Bonde' Ståndet sig med den ändring
i Redacuonen af Riksens Ständers underdåniga
ffriswelse tili Kongl. Mant, angående Gottlands
undecstöd/ande wid inträffande misiväxt-ar,
som Högloft. Ridderstam och Adeln förleden gårdag
widlagit och genom nu ankommit ProtocvllsUtdrag
meödelat.
Ut su^r». Lx krotocollo,
6. Lringman.
U*
Den zs Julik- srz7
Utdrag af protocsllet, hållet hos Hederwärda
Bonde Gtändet, wid Urtima Riksdagen
i wrebro den zo Juiri 1812.
S. D- ^fter hwad Högloft. Nivderffapet sch Adeln,
uti nu ankommit Protocolls--Utdrag behagat framställa;
anser Bonde - Standel samtelige Riks-Standens
beftut, angående GrudlagSsragornes uppffjutande,
böra till Kongl. Majus Nådiga bekräftelse i
underdånighet anmälas.
suxrr». klx krotocollo,
b. LrinLrv^N:
