# ID: svediakorp-gov1755
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1812
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 50,817
# sentences: 1,443
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


rz68
Den 9 Julik.
hwaraf twenne af wadeliga händelser omkommit;
och detta under en tid, da betydliga Farsoter i flere
Landsorter warit gängse, och äkwen wid Commen,
dcringarne wisat sig; men bliswit, dels föeekomne,
dels afhulpne, sa att wid Westmanlands Regemente,
som pä 900 man hade till och med zoo man sjuke,
icke mera an 7 aflidit. Om nagra mindre åkommor
och bräckligheler bland Arbets-Manskapet ägt
ruin, sa aro de ej annat än wanliga händelser, uti
Arbetarens allmänna lif, oundwikeligc. Om Truppen
småningom stall kunna härdas och wäniaS till
.de wida större mödor och beswärliahetcr, af lika art,
men i större grad, hwilka aro Soldatens säkra lott
wid desi egenteliga yrke, och hwartill jag tror CanalArbetet
mera egna sig än något annat Freds-vrke;
der cn blandning af beswärligheter och ward, da alla
uppfylla sina skyldigheter, småningom kan bereda
den vsörfarne att uthärda med de förra, äfwen i saknad
af den sednare, som ej sällan inträffar i krig.
Ett Tjenstgörings-Reglemente för Arbets Com,
menderingar utfärdat under denna synpunkt, som ej
endast utwisar sä Befälet som Manskapet stna styl,
digbcter i och för Arbetet, utan ock det gifna sammanhang
Arbets-Commenderingar hafwa med Militaire
- lifwet i Fält, wagar jag tro af ^vidsträckt
nytta i alla hänseenden.
Da Soldater, som wid dylika arbeten erhållit
stador, förut blifwit af allmänna Casior försedde
med motswarande underhall, torde Eders Kongl.
Maj-.t förordna att wid detta Werk, i den wägen
sörfares såsom wid Trollhättan.
Da Eders Kongl- Majit, akallad af den allmänna
rösten, och Ständers enstan, långt för
delta, bäse genom P.wilegier och serskilt nådig
vm
-
Dcn 9 Julik. 1Z69
omwardnad, wisat den wigt och nytta, detta företag
äger för Fosterland; och Ständer, genom wigtiga
biträden wisat, att intet borde sparas för ändamaiets
winnande, sa torde det i wisit hänseende synas öfwerflödigt,
akt tala om framtida utsigter; men da
det ej sällan handt under loppet af delta ar, att,
uti flere allmänna Papper, yttranden influtit, hwilka,
med äfwen ia mycken okunnighet i sjelfwa saken,
som i allmänt Statistiskt hänseende, oblygt framställt,
ej endast twifwelsmal öfwer administrationen, utan
ock rent af nekat företagets nytta, samt yrkat inbrott
uti de en gang gifne Privilegier: da jag nu
med wisihet wagar i underdånighet försäkra, att sednast
under loppet af ar iZiz, handa hwad som
will, medlersta delen as denna Segelfart, som stall
förena Siöarna Western och Wiken blir fullbordad,
ifrån hwilken central punct sedan, anläggningen
liksom consecutist kommer ar efter ar att sörlängaS
och utsträckas, tills det helas fullkomnande sammanbinder
begge Hafwen, sä torde det ei böra förbigäs-
Hwad en Tidningsstrffware i Stockholm eller
en Smästad yttrar om locala vöfwerwinnerliga
swärigheter, dem han aldrig sett, dä cn Tel sords
pä noga kännedom grundade yttranden, ar sä länyt
för detta allmänt bekant, behandlas fogligt, om det
endast kallas säkunniohet! Äfwen som den dristigt
framkastade sats, att företaget aldrin kan blikwa af
motswarande sann nytta, beltvaras lättast, pä ett för
hwarje redlig Swensk tillfredsställande sätt, med
framlägaandet af rätta förhållandet wid Trollhättan,
s'M i sinom lid rönt samma inkast, och hwilken inrättning
tjent till utwecklingcn af Näringar i Landsorter,
som, eh'.! U goda, dock wisie, ligen ej kunna
hwarken tili widsträckrhet, bördighet eller nalms.alster,
jemn
-
FZ7» Den 9 Julii.
jemnföras med dem, hwilka man inför allmänheten
wagat förklara wara af dcn arten, att de af Canal,
anlaaqmngen e> hade någon förkofran att waara,
eller kunde lemna någon liflig och lönande rörelse
till den; hwilket alitsa borde anses som en mifllyckad
speculation endast uppställd att inleda det ali»
manna. I stöd häraf wagar jag andalla om den
tillfredsställelsen för mig, att här, ehuru annars ett
främmande ämne, fa framlägga en Tafla öfwer
Trollhätte - rörelsen, såsom det kortaste och mäst talande
bewis för dylika Inrättningar. För det öfriga
tror jag mig endast uppfylla min pligt, da jag
akallar den strängaste granskning wid alla tillfällen,
huruwida administrationen, sa i den Financiella wägen,
som uti arbewtS bedriswande, hallit sig inom
de Granfor, Regler och Privilegier samt Ständers
beslut, noggrant utstaka; utgörande rättigheter, hwilkas
oinskränkta utöfning ej utan största wald skulle
kunna frantagas Bolaget, som med sa mycken uppriktighet
och nit uppfyllt och dageligen uppfyller ett
ömsesidigt Contract, hwars helgd bör wara osw,kelia;
hwara minsta rubbning skulle hafwa deswäraste
följder och förstöra allt förtroende till sielfwa Regeringens
företag och förbindelserl Man har swart uttyda
Förslag pa sadane tillbud till en god mening.
De förordnade Revisionerne äro tillbörligen förrättade;
och DiscontenS förwaltning har ock detta äret
fullkomligen swarat till det därmed asyftade ändamål;
ehuru i anseende as tillgangarne, och nödig warsamhct
för att i Banken bibehålla tillräckelig Fond, utlauingarne
ingalunda warit
ansökningar med acnsta grundad säkerhet, som gjerts
och dageligen göras, men mäste uppskjutas, hwarom
Verkets Diaricr och Böcker lemna de säkraste be
-
Den 9 Julik. iZ7i
wis; altsa synes för framtiden grundad, sa wäl företagets
som Bankens säkerhet. Förmodeligen är
det för denna säkerhet, den enda gren af Canalstyrelsen,
hwilken efter Bankens natur kan egenteligen
anga den; fom föranledt att Eders Kongl.
Majit Allernadigst, i enlighet med hwad Riksens
Ständer förbehållit, förordnat, att Banco-Fullmägtige
ma wäija en Directeur i Directionen för Canal-Werket;
och uti Bolags-ReglorneS z:dje Artikel,
stadgar, den af Banco»Fullmägtige walde
Directeur ej böra beräknaS i det fastställde antalet
af Acta Directeurer; men Banco-Fullmägtige, efter
hwad i underdånighet bilagde ProtocollS-Utdrag upplyser,
anse Bolags-ReglorneS 6 Art. z Mom. uttrvckeligen
föreskrifwa, att Canal-Directionen, om
ock aldrig sa talrik, ej är fullsutten, sa framt ej den
af Banco-Fullmägtige walde Ledamot är närwarande;
hwilken mening ater, hwarken jag eller någon
annan DirectionenS Ledamot, häraf kunnat draga,
efter i sadan händelse, ej endast denna Bankens Ledamot
skulle dymedelst wara af större nödwändighet,
än någon annan DirectionenS medlem, hwaraf flere
kunna wara franwarande, dä Fem äro tillräckeliae
för att taga besiut; samt det såmedelst stöde i
antingen Bankens eller sadan Ledamots magt, att
göra hela Directionen och företaget stillastående och
vwerkfamt; utan ock, stalén för Extra sammankomster
ej sällan hafwa warit och framgent stola wara
af den brådskande art, att de göra ett sa långt uppskof,
som till kallelse af Bankens Ledamot erfordras,
omöjeligt, utan största stada för arbetet och företaget
i det hela; af jadane stal, och da Directionen
ej ansett sig kunna, utan answar för sine Committenter,
inrymma en sa besynnerlig, och företaget un
-
Den 9 Julik.
der intet hänsende gagnande Rättighet, samt den ej
kuinac första meningen af den äberopade Artikeln
wara annan, ä i att Bankens Ledamot, såsom egentestarn
korande till Fmance-Redogörelsen (hwilken
ä'er yörer kill det arllga, af förra Ars-Dircctionen
iiria ra Dlncuons-Mötet) har här blifwit ferffildl
rön.ac, för att bestämdt uppge det antal af i Boll
>et wa'de Ledamöter, som utgör rn fullfuten Dir.
ctton; och altsa denna Banco-Ledamotens fränwaro
i alla fall ei kan om intet göra ett beramat Dircctions-Möte
(en händelse som för företaoet stulie
wara h gst wädelig) endast tet lagliga antal Ledamöter
ar närwarande; nödgas jag, alt, a Dircctionens
magnar, i djupaste underdånighet anhalla, om
Eders Kongl. Majsts Nådiga afgörande, om icke,
da Terminen för arliga sammankomster i alla fall,
såsom äret förut fastställd, ej kan wara Banco,Styrelsen
obekant, stora Directions,möten aro lagligen
fustsume, da Feni Dirccteurer finnas der, om ock
Bankens Ledamot skulle wara fränwarande; den enda
händelse undantagen, dä ordinarie sammankomsten
blifwit af en eller annan orsak flyttad till annan
termin, och tilbörlig underrättelse derom, blif,
wik försummad; sä mycket mindre kan häraf nägon
wada uppsta, sm wid Directions-Mown altid föras
fullständige Protocoller, hwilka afBankens Rewisor
konna och böra genomses.
Med den uvpriktghtt, son, är stora Företags
säkrast' wärn, bär jag, om ock ej med tillfredsställelse,
f.amställa den mindre behagliga anmärkning,
att detta årets förr'Made arve ten, ej stom till hwad
mn uti Achetsplanen, grundad raden erfarenhet
är r8l<!> ie-nnat, och beräknad ester de dä e h line
refuilater, tcodt stg kunna utmatta; aftven ombcyöri
se
-
Den 9 Julii. »Z7S
ge afdrag göras för efterföljande ssäft i:o För en
mindre Arbetsstyrka, an den man päraknat, efter
man ej i förwäg kunde beräkna en stor del utaf den
afoäng dera, hwilken under loppet af arbetet, dels
genom sjukdom, dels annars under de i berättelsen
uppgifne se,stolte rubriker, ägt rum, sa att aflönir,,
gar utan arbete stigit till ,57,63; DagSwerken eller
Z; proPent pä hela Arbetestvrkan, utgörande, jemte
Aflöningar för Befäl och Gratistcationer, en kostnad
af 47,0,9 Riksd. ? fi. z rust. eller Z2 proCent
pa hela aflöninocn till Arbetare: I underdånighet
bör jag där påminna, alt de här uppgifne
Summor, äfwensom i hela Berättelsen, ej ktwna
wara precist riktiga, da defia till Eders Kongl-Mai:t
böra wara uppgifne, innan ett fullkomligt Bokslut
kan äaa rum. a-o. Kommo Commenderingarne till
en del sent till A betsstationerne, sedan pä flere
ställen de mindre afdelningar, hwilka wörö ämnade
att förbereda alt för dem, flere gänger blefwo
borrt commenderade, och dymedelst hindrade uti Arbeten,
som nu först mäste fullbordas af de större
Commenderingar, hwilka under sommarhetta och
vwana, behöfde en längre tid att komma i ordning.
z:o. Hafwa de ännu ej flutade Jordliqviderne walrat,
del äfwen för att ej förmycket utbreda sig, man
företagit de djupa och swarare gräfningar pä mänga
ställen, hwilka i alla fall de langsammaste och
swäraste i sin natur, äro mindre muntrande för
Arbetaren och nu ej sällan räkade wara af den
aldra-beswärligaste Jordmohn, ja till och med Skift
ferberg: men man trodde sig, bland annat, tjena
företaget, med att wisa efterkommande, att man
icke ffydde företaga det swäraste först. 4'.o. Bära
wi alla till Styrelsen hörande ej blygas för den de
-
iZ?4 Den 9 Julik
kännelsen,
att, förda till wara yrken af ged wilja och
nit för delta Fäderneslandet gagnande arbete, kunna
wi uti sa okända företag, ej berömma of; af all
den nödiga kunskap, som endast erfarenhet kan lemna,
efter den hittils i Fäderneslandet, ja äfwen -  andra land, warit gansta sällsynt; helst företagets
vfanteliga widsträckthet och stora omfattning, gör dess
fullbordan pa den utsatta tiden ej tänkbar, om ej
genast fran början arbetskrasterne kringspridts pa
hela linien under flerfaldig ledning; och jag wagar
med tillförsigt i underdånighet försäkra, att om detta
förflutna aret pä flere ställen med rätta bär namn
af läro-ar, sa har det ock redan pä manga ställen
framkallat natursgafwor, hwilka för sa wäl CanalWcrkct,
som Fosterlandet, lofwa en rik ersättning.
r:o Har wid 2:ne Stationer pa ömse sidor om Söderköping,
der Westmanlands Regemente war stationeradt,
det missödet inträffat, att sedan arbetet
war i full gang, inrotades en allmän Farsot hos
Truppen, hwilken brytande alla arbetslag, nästan
dageligen, under Arbets-Chefens frånfälle, och rubbande
flere andre förhållanden, hwara arbetet grundade
sig, nödvändigt ffulle minsta arbetshågen hos
Truppen och om intet göra flere werksamma tillställningar
under en annars driftig och nitisk ledning,
som nu mäste wända hela omtankan pa Truppens
hälsa, hwilket äfwen lyckades, utöfwer hwad
yran torde hoppats. Utom att samma farsot war
gängse i Landsorten, wagar jag tro, att Regementet
såsom större delen Bergsboar, hade nog stark
känning utaf ombyter uti Lefnadssätt och Climat wid
Sjökusten, ett ombvte som i Krigstider troligen hafwit
de swaraste föstder! hwarföre det nu torde fa
anses såsom en för Regementet, ehuru ej för arbetet,
Den 9 Julii. iz75
ket, högst nyttig förberedelse; dock torde isynnerhet
till dessa ställen om möjligt, manskap fran Sjökusterne
böra anwandas.
Med alla oiwannamnde, till witz grad gansta
grundade skäl för ifragawarande missräkningar, kan
den, mcd den mäst owäldiga beräkning, dock ej helt
härledas fran dem; och med den uppriktighet, som
endast egnar Eders Kongl. Masts Rädgifware, mäste
jag bekänna, att ej astid arbctarnes flit och arbetshag
af egen drift swarat, enior Eders Kongl. Majus
önskan, eller de werkeligen tillräckelige wilkor denna
Arbets Lommendering åtnjutit; äfvensom stundom
hos Befälet saknats den omtänksamhet, medwerkan
och nit, hwilken, wida stiljd fran en obehörig
wotwilja eller fortfarande bemödande att framställa
föreraaet som ett enskilt arbete, bordt wara en
följd, afsa wäl deras kall, som deraö tillräckeliga utkomst,
utöfwer hwad Eders Kongl. Majus Nådiga
föreskrifter utstakat. De, pa min befallning, af Dagoch
Öfwer,Betings-Zournalerne, gjorde sammandragen,
som jag här i underdånighet får bilägga, wisa
för stora ojämnheter för att pa annat sätt kunna
tydas. Men om min pligt alagt mig denna ledsamma
sannings framställande, skyndar jag till den
för mig högst tillfredsställande, ätt inför Eders
Kongl. Maju wilsorda den förtjenst. Eders Kongl.
Majus Nerike och Wermelands Regemente förwärfwat
sig, att i ar, som under förledne aret, under
ett nitiskt, omtänkt och »verksamt Befäls ledning,
hafwa genom oafbruten arbetsflil befordrat det
stora företaget; äfwen hyser jag den öfwertygelse, att
utom den aldeles owanliga siuklighetcn, hade Westmanlands
Regemente till alla delar swarat emot sitt
nitiska BefälS bemödande, pa ett för arbetet högst
>z?6 Den 9 Julli.
förde'aktigt sitt. Af öfrige Regementets och Arbets
Corp fers Befäl är jerg isynnerhet stylvig anmäla
den omtanka och nit Capitain Klingspor
ivid Lif-Grenadiererne och Capitain Palmcrantz
wrd Skaraborgs Regemente wifat, och sim ofta
hafwit den bästa werkan pä Truppen. Wid hela
denna Militaire styrkans ledande, har jag rönt det
werksammaste biträde af Oswerste.Lieukenanten och
Riddaren Friherre Cedcrströms oajbrutna bemödande.
Med en sann och vinstränkt tillfredsställelse för
det förfiutna, och hopp för det tillkommande, får
jag för Eders Kongl. Mant nämna det oafbrulna,
orvanligt wcrksamma biträde jag wid utförningen
rönt af samtelige Diretteurer, hwilka derigenom
kraftigast bewinnat den utmärkta Patriotism, som
endast kunde förmå dem älaaa sig ett sa mödosamt
och tidspillande kall; äfwensim Werkets ledning af
öfrige T.enstemännen blifwit utförtt pa ett sätt,
som i anseende till widsträcktheten och nyheten deraf,
öswergätt min förmodan; isynnerhet är jag dock
stylvig nämna Werkets Förste Mecanicus, Herr
Majoren och Riddaren Sam. Bagge, hwars säll,
svnta kunskaper, werksamhct och nit, äro för Merkel
af den största wigt, och kunna endast göra fortsättningen
efter den antagna wida Scalan, möjelig!
Säkert stall den lyckas öfwer wäntan, der den
får äga rum, under tillsyn af sa utmärkta wiemer,
s m de, hwilka Capitain wid Armeens Flotta,
Malmborg, Capitain wid Fortifikation Lundström,
Capitain wid Jönköpings Regemente Wallgren,
och Lieutenamen wid Calmare Regemente
Rickter såsom Arbets-Chefer wisat; äfwen som
jas åser fullt hopp, att alla de öfrige nuworande
Akbets
-
Den 9 Julik. iz?7
Arbets-Chefer, stola uppfylla fin bestämmelse. Jag
wagar allsi achalia, såsom af yttersta wigt för företagets
bestånd, att ingen af de Officerare, hwilka
till biträde blifwit commendcrade, matte si lange ej
werkelig krigstjenst gör det oumgängeligt, srantagas
arbetet.
Twänne mindre ändringar a Canalens sträckning,
den ena för att kunna satta en Slufi pa
Berg, sim annars kommit pa lös grund, den andra
för att lätta Jord,liqvidation, utan stada för
Canalen, wagar jag, pä Direckionens wägnar , i
underdånighet framlägga till Eders Kongl. Majus
pröfning och stadfästelse.
Mål har man sökt i möjligaste matto genom
stängsel förekomma de wigtiga olägenheter och förluster
genom ofred, dels redan ägt rum, dels kunna
inträffa lör Inrättningen; men dä ännu bestämd
föreskrift saknas pa Iordwalls beskaffenhet, om den
stall wara Laggild; sä har denna stängning ännu ej
kunnat ste, enligt föreskrift, pä det för Jnrättnin,
gen mäst pafiande sätt.
Liqvidationcrne, för till Götha Canal, öfwerlemnad
Jord, hafwa oafbrutit bliswit fortsatte, och
äger jag fullt hopp att de, innan nasta Sommar,
äro i LandSorterne afgjordt.
Da af kände orsaker, Kongl. LifiGrenadierRegementet
ej under hela arbets-tiden warit wid
Canalen, si wägar Directionen, med anledning af
de uti Eders Kongl. Majus Näsiga Resolution
den rr sisti. Februarii stadgade skäl, till befrielse
frän Marche, kostnad, i underdånighet achalia, att
detta Regementes Marche-kostnad mätte af Kronans
medel bestridas.
Bihang. N;o 87. Det
IZ73 Den 9 Julii.
Det uti Julli Manad, wid Commenderkngarne
inträffade tillökta Befälet, har, enligt i underdånighet
bilagdc Räkningar, pa Ebers Kongl. Majus ReseReglemenre
grundade, wallat en tillökad afgift af
3918 Riksd. iz s. z r:st Banco, som, med anledning
af i underdånighet bifogade afskrift af Hans
Kvngl.^ Höghet Kron-Prinsens OrdreS, Directionen
wagar anhalla matie blifwa ersatt; helft ända
siere härwid ej upptagne kostnader för nämnde Befäl
, falla Bolaget till last.
Da vtillräckelig utsyning gjordt det oundwike,
ligt, akt »verkställa betydliga upphandlingar af SkogsEffecker,
hwilka dock Eders Kongl. Majit, enligt
med Ständers beftut, Allernädigst genom Privilegierne
förundt Bolaget att erhålla a Kronans Skogar,
och da den örliga Revisionen i stöd häraf gjort
anmärkningar wid sadana utgifter, sa wagar jag
anhalla, det täcktes Eders Kongl. Maju förordna
nödiga matt och steg, akt sa wal de reqvirerade utsyningar
till detta Riksbehofwet, framför andra
matte erhallas, som ock, att öfwer de redan lange i
fraga warande Parker, hwilka efter Privilegiernes
»7 §. böra öfwerlemnas till Bolagets cnffilta bruk
och ward, matte med färsta afgöras.
Da Hamnen wid Stöttorp wunnit det utseen,
de, att någre isynnerhet Norr om belägne Bruksägare,
enligt BolagS-Reglornes ro:de Artikel begärdt,
att till besparing a Landswägens längd, fa
der aflasta sitt Jern och till återfrakt losa de för
dem nyttiga förnödenheter, sa har Direction, enligt
nämde Artikel, ansett sin skyldighet wara, att i den
wägen tillhandagå den i sa manga hänseenden beswärade
inre rörelsen, och den isynnerhet för hela
Riket sa wigtiga Jern-assätlningen, som dymedelst
win
-
Den 9 Julik. rZ7S
winner ej endast r Mils afkortning i wäg, utan
ock ett beqwämligare lastningSställe. Det ar med
utmärkt tillfredsställelse som Directionen framställer
detta första praktiska bewis emot de korrttänkta beskyllningar,
det anläggningen wore af ingen nytta,
hwarken för Landet eller Rörelsen; och wagar hop,
pas, det Eders Kongl. Majit, i stöd af BolagsPrivilegiernes
19 §., jemförd med ofwan andragne
Reglornes io Artikel, läcktes förklara denna förstling
af den lättaste transport Eders Kongl. Maj:t
en dag ämnar hela sitt Rike, jemte alla de waror
utan undantag som der antingen losas eller lastas,
befriade fran alla andra afgifter, än de, hwilka
enligt nämnde ro Artikel 2:dra Mom-, kunna öfwerenskommas
om.
Den för nästa ar underdanigst föresiagne Arbets-planens
beräkningar ärv grundade pa detta ars
erfarenhet, och bör man altja med säkerhet kunna
hoppas akt den åtminstone blir utförd. Ardets-styrkan
ar a den, uppförd till 7002 Man, hwilken i händelse
den Allernädigst bewiljas, gör något ytterligare
biträde utom hwad redan erhållits, af Armeens och
Flottans Officerare, nödwändigt, som Eders Kongl.
Majit täcktes tillåta mig fa hos wcderbörande reqvirera.
Da Sweriges luftstreck i alla fall nog
mvcket inffränker den, för Canal-företag tjenliga,
arbetstid, tror jag mig efterkomma Eders Kongl.
Majus önskan, när, till arbetets sa mycket skyndsammare
fullbordan, jag anhaller, att Arbets-stvrkan
ma wara beredd att efter första Maj, inträffa
pa af mig uppgifne Arbets-Stationer. Man hoppas
med wanliga händelser kunna titt en början, bestrida
detta årets utgifter, utan någon insättning af
Actie-ägarne- Arbets-styrkanS ökande srundar sitz
* H Ka
i?8« Den 9 Julii.
pä den öfwertygelsen, att en lycklig och gynnande
tidpunkt, bör med möjeligaste skyndsamhet begagnas
för ett företag , hwars widsträckthet och storhet,
gör att det nödwandigt skulle asstadna, sa snart
mindre lugna tider skulle göra swarigheter för en
tillrackelig Arbets-stvrkas erhållande; isynnerhet ar
detta att bedara sa lange ej Canalei.S widsträckkare
delar hunnit sin fullbordan; är en gang detta målet
hunnit, skav del bliswa läktare, att, under hwatz
tidskiften som halst, sammanknyta desse segelfartenS
ätskil'de delar, genom de längsammare, men mera
Stationaire Sluss-arbeten; man tror sig altsa aldrig
nog kunna begagna det lyckligare nuwarende tidehwarfwtt,
hwilket ester min fasta öfwenygelse, stall
oförryckt föra detta stora företaget till maler, da
Naturen ei upphör wisa sig benägen derföre, och
den widsträckta båtnad, hela Riket deraf stall störda,
är gifwen, om endast företagets fortfarande får hugna
sig af det utmärkta hägn och bestydd, Eders Kongl.
Mast hittils tc.ckts ltmna det, som bade Merkel»
wigt och nytta i alla hänseenden sä wal förstenar.
Wisst har, som jag redan haft näden namna,
bade möjelighcten öch nyttan siere gänger under det
förflutna äret bliswit satt i fräga, uti Allmänna
Papper, af Tidningsstrisware med twätydig fröid,
till och med Pensionerade frän det land, der minst
af alla, man kan wara nöjd med Canalen; men
just detta talar; efter mln underdämga tanka, för,
och e> emot fåken. Ty tvärr har esta en del af
Allmänheten tili witz grad lyssnat ar desse Jngifwelser,
samt trott dem bestyckte genom en och annan
frän stora företog oskiljaktig hwardagshändelse, som
okunnighet och farhaga skapat till oöfwerwinneliga
hinder och olyckshändelser; hwariblano i synnerhet
Den 9 Julli. iZ8r
ett Jord--as wid Söderköping, ber nämnas; men dä
desse Jngifwclser bära lika sä m>cken stämpel af
brist pä statistisk-local- och sok-lännedom, ftm öswerflöd
pä ilista och missundsamhet emot ett allmänt
Företag, om e> af något än wärre; ia tola de söga
werka pä den tänkande, och ett ståndaktigt hastande
till mälet, frambringa den i alla hanseenden sakraste
wederläggning, uti uppställande af det största,
det nyttigaste Nationalstöeetag, som för Swenoe
är tänkbart. Mätte Försynen förläna Eders Kongl.
Mant denna för en Folkets Fader tillfredsställande
ära! och denna den sanna arans mmneswaro, lika
vförgängclig med, som oumbärlig för Swerigewalfärd
och bestånd, stall i Secler öfwerletwa alla
tein, sorn segrar, blodsutgjutelser och inkrakmlngar
rest, eller komma att resa, ät den äran, som efterleta»
med fäfängans irrbloss.
Med djup undersåtlig wördnad, nit och trohet
framhärdar
Skormägtigste Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
Undcrdänigste, tropligtigsle tjenare
och undersäte
L. von kl atén.
Enligheten med den, under försegling, till ferr
Ordföranden i Riksens Ständers Banco-Utskott, insände
owidimerade Afffrift, intygar
Efter befallning
Hl.
UPP
-
IZ82 Den 9 Julik.
Uppläst hos Ridd och Adeln den y IulH.
- - - - Prest-Ständet den 9 - -
- - , - Borgare-Ständet d. 9 - -
- - - - Bonde-Ständet den 9 - -
wördsamt Memorial!
E^enom Utdrag af Protocollet under den 6 i denna
manad, har Högloft. Ridderstam och Adeln,
med anledning af gjorde anmärkningar, till BancoUlstotlet
behagat återremittera, dess under den 2§>:de
ststledne Junii, angående Disconterne, med mera,
afgifne wördfamma Memorial; atföljdt af anmärkningarne.
Nyligen har Banco-Ulstotlet fatt emottaga de
z:ne Refpective Standens, genom Utdrag af deras
Protocoll under den 7 dennes, gjorde anmälan, vin
lemnadt bifall till hela innehåller af Utskottets ofwannämndc
Betänkande. Sadant oaktadt, bör
Banco,Utstottet ej underlåta, att öfwer de hos Högloft.
Ridderstam och Adeln derwid gjorde anmärkningar,
sig närmare förklara.
Herr Friherre Corfitz Ludvig Stael von
Holstein, drager den slutsats af Banco-Utstottets
yttrande, om endast Riks-Discont-Werkets widffrackta
rörelse, samt desi nödwändiga reglering och
inskränkning, jemte omöjligheten, att wid administrationen
deraf, kunna förekomma alla försök till 0-  pälitelige och otillbörliga Lans undfående, och derefter
söimärlte missbruk wid Lanens anwändande; såsom
skulle Urstottet dymedelst satt utom allt rwifwcl,
att Disconterne i gcmcn, handlat emot Regie,
mentct, derigenom begått en olaglighet, samt
brutit (Lonrractet, ock) således "
som orden lyda, förwerkat stna rättigheter: En
Den 9 Julii. IZ8Z
sadan uttydning af Banco - Utstottets aberopade yttrande,
och sä beskaffad beskyllning emot Difconterne,
kan Utstottet för ingen del erkänna; har ock,
dertill ej funnit någon anledning. Öfwer Herr Friherre
Stael von Holsteins, i allt det öfriga
gjorde framställning, om upphäfwande, förändring
och inskränkning, af gällande Stadgar, och erhallne
Privilegier; tillhör det ej Banco,Utstottet att sig utlåta:
och anser Utstottet utom allt ändamål, att inga
uti beräkning af Bankens winst eller förlust,
uti förhallanden, som dels ej kunna bestämmas, dels
icke kunna äga rum.
Af flere föredragne stäk och consideralioner,
framställer Lerr G. A. Silwerstolpe den grundsats
uti Banco, Förwaltningen, såsom oumgängelig,
att Werket aldrig bör inga, eller deltaga uti Disconkering,
och Lans bewiljande pä blotta namn, eller
endast Personlig säkerhet: yrkar pa sadan grund
en ofelbar successiv indragning af allt, hwad Banken
till närwarande tid i sadan wäg anwändt: och
i den oförmodade händelse, att före nästa Riksdag
någon werkelig stagnation i Penninge - rörelsen, genom
berörde indragning, jemte inbetalningarne pa
Bankens förskott till Stats - Werket, skulle förmärkas,
Banco - Fullmägtige ma wara berättigade, att
till afhjelpande, deraf, bewilja Län pä åtskilliga Rudimaterier,
och jemwäl en wiss Summa pa Fastigheter;
dock att af Banco-Urstottet borde bestämmas,
i hwilket fall, och under hwad »vilkor, ett sadant bewiljande
af Län, bör wara Fullmägtige tillåtit, samt
till chwad Summa det högst finge sträckas: Bankens
ändamål, såsom Länc-Bank betraktad, wore att
läna ut pengar pä säker Pant, och emct sa lag Ränta;
att allenast, först Bankens omkostnader derwid
iZb4 Den 9 Julli.
ersattes, och för det andra småningom en del af
Pantens warde indrages, i fall att Panten möjeligen
till flut för Bankens räkning stuve komma att
föcsähas, och belånings, summan ei derföre erhallesUppå
oswar, anförde grunder, förklarar Herr Silwer
stolpe sig pa det högsta emot förslaget, att
Banken stuve, ester Distr nt-Octrojens slut, ensam,
utan Priwate Actie-Agares deltagande, halla Dist
anten öppen.
I anledning af denna emot Banco-Utskottets
wördsamma hemställan, gjorde anmärkning, får Utskottet
äran förklara, att da en noggrann undersökning
för det närwarande syneS onyttig, huruwida en
Discont, rörelse i sin början, bordt genom Bankens
tillstött understödjas? Och dernäst, om gällande stäk
dertill sig företedde, att Statens hela Discont-rörelse,
wid 1800 ars Riksdag blef till Banken öfwerlemnad?
Sedan bade det ena och andra handt;
och Banken icke möjeligen pa flere ar derifrån kan
alldeles bemas; har Banco-Ulstottel ansett defl omtanka
böra wara endast derhän stävd, att de misibruk
och olägenheter, som hitintills sig insmygt, och
som uti en sa »vidsträckt penninoe-rörelse, swarligen
kunna i alla delar hädanefter undwikas, matte genom
en nödig reglering, och warsamt steendc indragning,
efter möjligheten bliswa afhjelpte, och för framtiden
förebygde. Af förekomne icke twetydiga anledningar,
ar Banco, Utskottet derom öfwcrlygadt, att Prtwate
Delägares till egen fördel syftande »verksamhet,
icke kan till ett sodant ändamål bidraga. Nänvarandc
Banco-Utskott har derjemte ansett sig ej böra
sträcka desi omtanka i denna telen längre, än intill
desi Riksens Ständers nasta Sammankomst i alla
fall inträffar: under full wisihet derom, att Nationens
-
Den 9 Julik. iZ8;
nens da samlade Representanter, icke underlåta, att
efter wunncn närmare erfarenhet, och en af förändrade
omständigheter da fattad öiwenygelsc, witta»
ga de ucwägar, äfwen hwad Dlscont.-röreffen angar,
som kunna befinnas nödwändiga, samt för Riket och
Banken under da »varande ställning orungangelige.
Som en ny Octroy för Priwat delaktighet i NiksDistsnten,
desisörinnan mö-cligen kunde äga rum,
har Banco - Ulstottet lrodl sig böra förekomma ett
deraf, enligt desi tanka befaradt hinder, för »vidtagandet,
af någon ej mindre för Werket högst nödig
förändring, än för alla Näringar högst nyttig,
och da till äfwenkyrs möjclig åtgärd, till allmänna
Penninge - Räntans nedsättning.
Lika med Herr Silwerstolpe, har BancoUtstottet
yttrat desi förmodan, att före nästa Riksdag,
någon stagnation i Penninge-rörelsen ej »vöre
att befara; men af en nog allmänt förspord farhåga,
i denna delen, har Utstoktet derjemte ansett sig
böra förekomma den stadeliga »verkan, som blotta
farhagan kan för penninge-circulstionen åstadkomma:
och med afseende dera, föreslagit ett Correctiv, som
Riksens Ständer långt före detta, funnit för ändamålet
tjenande. Summan som dertill stuve fa anwändas,
kan icke sörut, efter ziffra», utan mäste af
inträffande werkeliga behoswet, bestämmas; hwars
bedömmande, äfwen som, att utlåningen icke utan en
nöjaktig säkerhet får äga rum, lorer lill Herrar
Banco-Fullmägtiges med answarkghct förenade cmlanka,
böra öswerlemnas.
Slukeligen finner Banco - Utstollet sig förbundet,
alt ej kunna instämma i Herr Silwerstolpeö
anförde sats, det Bankens ändamål, såsom
iZ86 Den 9 Julik.
Läne-Bank berraktad, är att pä säker pant
läna ut pengar emot sa läg ränta, att allenast
först Bankens omkostnaöer derwid ersättes,
och för det andra smäningom en del af
pantens wärde indrages, i fall att panten
möjligen till stut för Bankens räkning stulle
komma att försäljas, och belönings-summan
ej derföre erhölles. Fonden för Lane-BancoRörelsen,
ar grundad pä upplän för lindrig, och
säker utlåning för högre ranta: af en utlåning,
hwarigenom blott kostnaderne, och möjeliaa förluster,
blefwo godtgiorde, kunde aldrig någon egen
behållning förwäntaS, icke eller någon utwäg
sig förete, till uppfyllande af 74:de §. i r668 ars
Banco - Ordning, hwarmedelst till Riksens Stander
ar öfwerlelnnatt, att öfwer den gewinst, som
Gud af thelka Merkel förlanandes warder, sä disponera,
som ther, med Kongl. Majstus och Fäderneö-Landsens
heder och nytta, till kublicm usus
bast kan anwändas. Orebro den 8 Julii 1812.
äa c 0 b Del.» 6 ar 6 ie. Ib. Wei 6 eman.
6 ust. O. Wilcke. kl. Ollman.
LI. KelsinZius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 9 Juli,'.
- - - Prest - Ständct den 9 - -
- - - Borgarc-Stänvet d. 9 - -
- - - Bondc-Ständet den 9 - -
Riksens Ständers Stats - Utskotts Betänkande,
angäende Riksdagsmännens frän
Stora Lopparbergo Län Memorial, om
be
-
Den 9 Julli. iz87
befrielse för Allmogen, att erlägga Mantals
- penningarne uti Rohl.
^srän det Hederwärda Bonde - Ständet har till
Stats-Utfiottec blifwit remitteradt ett af Riksdagsmännen
Johan Ersson, Hans Hansson, Anders
Olsson och Eric Andersson frän Stora Kopparbergs
Län ingiswic Memorial, deruti andrages:
Att Allmogen i Kohl-districtet omkring Fahlun, som
är anstagen med sine Krono, räntor till Stora Kopparbergs
Bergslag och den tiden Kongl Majit och
Kronan derstädes ägde Grufwe-delar och förde eget
Kopparbruk samt Skogarne öfwerallt wörö öfwerflödige,
äswen ätagit sig, att betala sine Mantalspenningar
med Z:dels Stig Brännkohl in natura pa
hwarje Mantals-firifwen person, men att ^:dels stig
Kohl, enligt ett af Konungens Befallningshaswande
i Fahlu Län den i Dec. 1809 utgifwit och i Transumt
bilagdt Betyg, ar .1808 kostar efter Markegängs-pris
nägot öfwer 2; si. Banko, säledes öfwer
z gängor mera, än andre wederlikar betala, som
erlägga denna afgift contant. — Och som denna
Kongl. Majus och Kronans brukningsrätt nu mera '
är öfwerläten ät ?Fahlu Bergslag med de wilkor,
att vfwannämnde Ränte,Kohl fiola till Kronan betalas
efter Markegängs^pris; Sä anhälles, att Riksens
Höglofl. Ständer täcktes taga denna sak i betraktande;
Förmodandes Sökanderne att ingalunda
kunna wara Riksens Ständers mening, alt desie
Socknar fiola betala z gängor hägre Mantalspenningar,
än alla andra, utan fast häldre owilkorligen
denna Riksdag erhälla rättelse häruti, samt ändteligen,
om Kohl in natura fordras, de mätte beräknai
Mantals-penningars erläggande ester ärliga Markegängs-pris.
Stats
-
iZ88 Den 9 Julii.
Stats-Utskottet får i anledning häraf tillkänna,
gifwa, att Mantals-penningarne i Kopparbergs Län
beräknas dels till 8, dels till 6 och dels till 4 si.
personen, och böra, likmätigt 2 §. i Kongl UppbördsReglementet
af ar 1739 betalas ester manligheten
med Kohl in natura. — Tid efter annan har en
de! af Ailmsgen i Stora Kopparbergs Län förnyat
deras ofta förut i underdånighet gjerde ansökning oin
Nådig befrielse fran Qwarntulls- eiler Mantalsvenningarnes
saint andre Krono,utffylderS erläggande
i Kohl in natura, och arc Allmogen malte förunnas,
att fa lösa den med Penningar efter arliga
Markeaangen; Men som siere bade äld-e och nyare
Författningar stadga., att Mantals - och Qwarntulisafgiften
i de^na Landsort bör i sjelfwa persedeln utgöras;
Sa förklarades genom Kongl. Resoutionerne
pa Allmogens Besvär af den 17 Dec. i?Z4
§. 54 och den 2 Martti 1774 §. 26. att någon ändring
deruti icke kunde tillatas. — Wid 1786 ars
Riksdag gjorde Allmogen t de Socknar af Kopparbergs
Län, hwarest de sa kallade Mantals- eller
Qwarntulls - penningar utgöras i Kohl till Fahlu
Bergslag, igenom sine Riksdags - Fullmägkige Anders
Olsbon, Ingel Andersson och Matts
Persson, underdånig ansökning, att, alldenstund
Kohl priset, genom tidernas förändring stigit sa högt,
att Allmogen da mera föll för tungt att desie Kohl
prestera, och som Mantals, pcuningarne 16 öre för
hwarje person, ämkönt de efter z Daler Silftmnc
Specie Riksdaler» beräknas, i följe häraf kommo
af Sökanderne att erläggas uti en mycket högre
proportion än af annan Rikets Allmoge, emedan
med en Stig Kohl icke wera Mantals - penningar
kunde beräknas, än för 2 och en half person, det
Dech 9 Julift 1Z89
täcktes Kongl. Maj:t således i Nader killata, akt
desie Kohl antingen matte fa betalas efter gangbart
pr?s, som af Embetsman tidtals kunde utsättas, eller
ock, som halst astundades, att uti penningar efter
wederbörligt beräkningssätt dem fa gälda; Men uti
Nådig Resolution hara, dat. Upsala Slott den 8.de
Nov. 1786, cäckteS Kongl. Majtt, sedan KammarCollegium
med flere wederbörande deröfwer bliswit
hörde, i Nader förklara, att som Fahlu Koppar»
Bergslag, ej allenast derigenom skulle lida en förlust,
som wore känbar sa rväl för Riket, som för Jnteresienkerne,
utan ock arbetarne samt en del af Allmogen
sakna föda och utkomst; Sa kunde Kongl.
Maj:t till denna underdåniga ansökning icke lemna
Nådigt bifall, utan hade Sökanderne att stalla sig
de tillförene i detta amne arén 1679, »721, i?zc»
och 1774 utkcmne Kongl. Författningar och Resolutioner
till behörig efterrättelse.
För atc med säkerhet kunna bedomina huruwida
någon förändring häruti nu kunde wara lämpelig
och uran antingen Kronans eller Bergslagens
förlust äga rum, fordras, i Stats-Utskottets tanka,
cn widlyftigare undersökning, än som för närwarande
är möielig art här werkställa, i saknad af tillgång
pä Räkenskaper och Handlingar, som kunna
fullständigt utreda och upplysa förhållandet. StatsUlskotiet
anser detta desimom »vara ett amne, hwarmed
Riksens Högloft. Stander nu icke kunna taga
någon befattning; Uran som Bergslagens rätt härunder
beror, och Bergslagens hörande således nödwändigt
mäste föregå, innan något harwid kan tillgöras,
samt Kongl. Masts och Kronans höga rätt
härwid aswen mäste iakttagas och bcwakas; Sä
synes det ankomma pa Kongl. Mask att, sedan we
-
IZ92
Den 9 Julik.
derbörande blifwit hörde, härom ester befinnande omständigheker
i Nöder förordna.
I öfrigt har Stats,Utstottet harwid bordt till,
kännagifwa att, enligt r Ark. 4 §. 6 mom. uti Be,
willnings, Förordningen af den 28 April! 1810 ar
den delen af Allmogen i Stora Kopparbergs Län,
som är alagd en Grufwe,hjelp till Stora Koppar,
berget, sfrikallad ifrån hälften af den Bewillning,
som 2 §. Allmogen alägger.
Till Riksens Höglofl. Ständer hemställes detta
allt wördsammeligen. Orebro den 8 Julii 1812.
Pä Högw. Prcst-Ständcts
Ledamöters magnar,
6ustak ^lurn)r.
Pä Högloft. Ridd. och
Adelns Led- magnar,
Larl körner.
Pä Wällofl. Borgare-Ständeis
Led. magnar,
p Wedelin.
Pä Hcderw. Bonde-Ständets
Led. magnar,
^onas ^nclersson.
L. 1 rinelius.
Uppläst hoS Ridd. och Adeln den y Juli,.
- - Prcst-Ständet den y - -
- - Borgare-Ständct d. y - -
- - Bonde-Ständet den -
Riksens Gränders Stats-Utskotts utlätan,
de, angående Longi. Maj-ts t77adiga
Proposition af den iy:de sist!. Junti,
om inrättande af ett Jnwalrd - Hus.
^ill Riksens Ständers Stats - Utskotts utlakande
har ifrån de Respect. Riks-Standen blifwir remit,
terad följande Kongl. Majus Nådiga Proposition
om ett Jnwalid, Hus, sä lydande:
"Bland
Den 9 Juli». !Z9l
"Bland de heligaste pligter ett Folk har att
uppfylla, är wifierligen den, att sörja för fine För,
swarares bergning, da de, stympade i striderna, för,
swagade af der erhallne sar eller granande under
Fanorne, aro satte ur ständ att fortfara med sitt
hedrande yrke- Swensta Folket har icke eller dröjt
att fullgöra denna pligt: derom wittna de flere tid
efter annan widtagne anstallter för Afskedade Krigs,
mäns underhall; Men en nu mera ökad Wapen,
styrka och tidernas dyrhet pakalla i sadant afseende
nya utwagar."
"Menstligheten, Rättwisan och Stats-klokheten
bjuda högt, att kraftigare och mera wärdiga ansta!,
ter widtagas till deras bergning, som, ester att haf,
wa blödt för Fäderneslandet och lemnat det sam,
ma sin gärd af hälsa och krafter, äro urstandsatte
alt förtjena ett torftigt bröd."
"Kongl. Maju har således ansett lämpeligt wa.
ra, att ett af desi Lust-Slott eller Kungsgårdar öfwerlännäs
till herbergerande af alla fadane Officerare,
Under -'Officerare och Krigsmän af alla grader
och wapen, som blottade pa alla enstildta tillgångar,
antingen af blefiurer eller fran tjenstgöringen härrö,
rande bräcklighet icke kunna längre dermed fortfara
och sakna den omwardnad, hwaraf de gjort sig wälförtjente.
"
"Födde, klädde samt försedde med allt hwad
för deras dageliga utkomst erfordras stola de lemna
Samtid, och Efterwerid ojäfaktiga bewis pa Swensta
Folkets tacksamhet mot sina Krigare"
"Kongl- Majtt will således förefla Riksens
Ständer, att något af de Lust. Slott eller Kungsgårdar
Kongl- Mafit kan utse mä med desi tillhörigheter
i förenämnde afseende upplätas och ansias,
och
IZ92 Den 9 Julik.
ock ehuru Kongl. Maut wäl finner att denna Inrättning
icke kan aflöpa utan dryga kostnader, will
Kongl. Maj.t likwal lör det narwarande icke dertill
asta något serskildt Penninge-anslag, utan endast till
Riksens Ständers yttrande öfwerlemna om icke alla
hädanefter wid Adelsfane-Rcgemenket ledige blifrvande
Boställen ma med indelningar och räntor ansins
till understöd för Jnwalid-Huset; Warande Kongl.
Majit sa mycket mera förtviflad om Riksens Ständers
samtycke härtill, som Vefla löningar redan tillhöra
förswaret och ett »värdigare ändamål för deras
anwandande icke kan upptänkas."
>'Kongl. Mant har nu lydt en kansta, som,
utan ali kwifwel, Riksens Stander med Kongl. Maj.t
dela och ar öfwertygad att Riksens Stander, i hwad
va deras åtgärd beror, satta Kongl- Maut i tillfälle
att fullborda ett Werk, som en gemensam kärlek
för Fosterlandet och desi Förswarare grundlagt."
Stats - Utskottet, som uti de af Kongl. Majit
uti Desi ofwanhögstberöcde Nadina Proposition yttrade
ömma och Nadina tänkesätt erfarit ett förnyadt
»vedermäle as Kongl. Majus oafbrutna omsorg
och hulda omwardnad för Desi trogm: Undersåtare
, kan för Desi de! ej annat än till alla delar
instämma uti Kongl. Maj:ls Nådiga Försiag om
bade nyttan och nödwandigheten af ett JnwalidHus;
Och Stats - Utskottet finner icke hinder, att
något af de Kongl. Lust-Slolt mcd tillhörande
Byggnader ock Lust-Parker eller Trägardar, som
Kongl. Majit härtill i Nader kan utse, ma till ett
sa »välgörande ändamål anwändas; Men i anseende
till de Kongl. Lust-Slotten »mdeUydande Hemman
och Lagenheter, synes de härtill icke kunna an.
sias, emedan de komma akt förwaltas, enligt Nik
-
-Den 9 Juli». rzsz
fens Ständers af Kongl. Maj-t Nädigst gillade
Beslut, och inkomsterne deraf idla-w Stars MerkerS
Inkomster i RikS-Staren äro paräknade, samt således
icke kunna derifrån utgå, med mindre StatsWerket
erhåller ersättning derföre genom något nytt
^ Penninge-Ansiag, hwilket Kongl- Majit dock uti den
Nådiga Propositionen yttrat fia för narwarande icke
äska.
Beträffande Kongl. Majus Nådiga Försiag,
att alla hädanefter wid Adelvjane-Ncgementet ledige
blifwande Boställen ina mcd Indelningar och Räntor
ansins till understöd för Jnwalid - Huset; Sa
emedan Riksens Ständer besiutit att öfwerskotterne
pä Stats - Werkets enskilde, sa i de ständige, sorn,
under namn af Bewillning, inflytande inkomster, stilllika
med alla besparingar pa Riks - Statens Brta
Hufwud - Titlar, sedan Kongl. Majtt deraf inom
hwarje Titul disponerat hwad nödigt finnes, äfwm
som alla genom dödsfall och befordringar uppkommande
besparingar pa Allmänna Jndragnings-Staten
mage öfwerflvtkas pa y:de Huswud-Tikr-ln, och,
ester det, enligt Riksens Ständers Beslut wid Lagtima
Riksdagen, ioc-,Doo R:dr deraf ärligen blifwit
afsatte till understöd för allmänna Företag i och
för Åkerbrukets, Handelns och Näringarncs befrämjande,
öfwerffottet öswcrlcmnas till Kongl. Majus
Höga disposition till förraders anskaffande för Förstärknings
- Manskapet och andre Miluaire behof:
Och ibland detta Oswerskott alwen äro inncbegripne
de »vid AdelSfane-Regementet ledine och framdcr
kes ledig blifwande Boställen, Indelningar och Räntor;
To anser Stats - Utskottet det ankomma pa
Kongl. Majus Egit Nådiga »välbehag och bepröfwande,
att vin Kongl. Maut i sm Wishet sa för
BihnnA. N:o 88; sedt
«Z94 Den 9 Julli.
godt finnér, häraf anwända och disponera hwatz
Kongl. Map.t för detta bth>.ss syllande kan pröfwa
erforderligt; Och fou, decia är den enda urwäg,
hwuken Stats- Ulstollet i närwaraude vmständighercr
kan förestå Riksens Högloft. Sa nder, a»t gä
Kon. l- Majus Nådiga och wälgörai-.de afsigt i det,
ta ämne kill mötes; Sa hemställes delta ti>> Riksens
Högloft. Stander wördsammeligeu. O.ebco
den 8:dc Julii '812.
Pä Högt. Ridd. och Adelnä Pä Hvg»v. Prest-Ständet
Lcdam.
wäinär, Lcdam. »vägnar,
Larl lVlörner. 6ust. k!urr»)r.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hcdenv. Bondc-StaN
dxls
Ledam. »vägnar, dets Ledam. »vägnar,
Wedelin. ZonL5 ^.nclerLson.
6. lullxlius»
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 9 Zulft.
- - - r Prest-Ttandct den 9 - - -
- - Borgarc-SLändct d. 9 - - -
- - - » Bonde-Ltändct d. 9 » - ,
Riksens Ständers Stats - U skotts Betänkande,
angående Expcctance Löner och
Accor-s - ersättningar för Bes. let wcd
fvommcrfke Regcmcnterne.
^ i Memorial, ingiswit tift Högloft. Ridderssapct
vch Adeln, den iz:de sistl Junii har Herr Capi.
kainen Friherre Henning Wrangel under framstallning
af de twenne t Pommern warande Swenffe
Regememernes förtjcnster mot Riket, och ter lidande
hwaruti de rakat genom Landels ater il.tagan
de
-
Den 9 Julik. rzg; -
de af Franste Trupper, föreftagit, akt We Rcgementers
Officerare, matte ihagkommas n ed någon
hjelp; hwarmi Herr Capicain. O. F. P a h! in a n instämt,
under yttrande att detta ämne lärge Wadt
Herr CapitainenS uppmärksamhet, samt l>s honom
wäckt den önskan, att under detta Riksmöte matte
widtagas sadane utwagar, som pa något fatt kunna
mildra den olyckliga belägenhet, deruti Befälet wid
nämnde Regementer sig befinna. — Denne Trupp
hade under flere ars förlopp med den Swensta Militairen,
troget delat bade faror och mödor, och detz
Officerare, Främlingar här i Landet, stiljde fckm
anhörige vch wänner, betagne all hjeip fran sin utblottade
hemort, hade under samma tid äfwen fatt
widkännaS den betydcliga förlust, att wara i saknad
af de wid Warfwade Armeen cgenteligen paraknade
LövingS-förmaner. Ändteligen återkomne till fin ut,
armade hemort hade de genom ett oerhördt i Krigo,
Historien hittills okändt behandlings-satt bsifwir för,
wandlade till främlingar uti sin egen Fosterbygd.
Att ömma för deras belägenhet, och påtänka mwagar
att hjelpa dessa utan egit förwallande olycklige
blifne Krigsmän wore ett föremål wärdig! Riksens
Ständers omtanka; Och da Riksens St nder beslutat
en gansta betydelig förstärkning af Rikets
Förswarare, wore det enligt med derwid adagalagde
tänkesätt att för Kongl. Majit bereda tillfälle otc i
Rikets tjenst bibehålla dugligt och krigSwmidt Be«
säl; Hwarföre Herr Capitainen hemställt, om icke
Stats-Jtstotlet, matte anmodas att förestå Fond, sä
till Expectance Löner för de af Pommerske Officerare
hwilka i Krigstjensten wilja fortfara, lvm ock till
skalig ssade-rrsätlning för de öfrige.
* * I au
-
MZ96 Den 9 Julli.
I anledning häraf har Högloft. Ridderssaptt
och Adeln till Stats Utskottet öfwcrlemnadt att upp§i!wa
Föeftag delS till skadeslös - Hällande för ter
lidande som öswergatt Osficerarne wid SwerigeS
Pommerske Reaementer wid tillfälle af detta Lands
tagande i besittning af Franska Armeen dels till en
serskild Expeckance Lönings-Stat, och Accords,ersattriings-Fond
för bemälte Officerare.
Den smara belägenhet, hwaruti Pommerlke
Regementerne genom den, tid efter annan öfwer,
Kanane händelser kommit, fsrtjenar wifierlioen efter
Stats - Utstöttes öfwertygelse ett ömt afseende, och
deras, såsom Swenske Stridsman wisade tapperhet
och wälförhallande, kan lika litet wara obekant, som
det betryckta tillstånd, hwaruti dcfie Reaementer mäste
sig befinna, under det att Pommerska Landet nu
ater ar af Franska Trupper inkräktadt och hemsökt;
Och da Franska Nationen i alla tider tacksamt ve»nött
och omfattat dem, hwars lott det blilwit att
uppoffra sig för SwerigeS ära och sielfständighet,
äger twifwelsmal ej ruin, att ju Riksens Ständer
med nöje, och sa midt omständigheterna medgikwa
söka att bereda Pommerske Regrmenterncs Officerare
den undsättning eckänsamheten, och deras belägenhet
kräfwa.
Utskottet saknar dock all underrättelse huruwida
för det närwarande, da Pommerns framlida öde
ännu är obestämdt, och fa af d^fi Regemenlers Officerare
hit öfwerkomne, de öfrige fortfara att njuta
Läner Der de wistas, samt derest Pommern, omsider
skulle blifwa under främmande herrawölde, huruwida
de häldre wilja dela lika öde med deras
Moderland, än hitflytta och sig härstädes nedsätta.
Den 9 Julik. ,Z97
Wid sadant förha lande, och .enär icke dcstommdre
den mttang nu bör uttes, och af Rikfe §
Ständer bewiljas, som, i den händelse werkeiig utgitt
erfordras, icke bör saknas, får Utskottet wördsrmmeiigen
hemställa, om icke de 20 000 R:dr mag
härtill blifwa qwarstående pa Allmänna Indragna
gs-Staten, som af besparingarne pa samma
Star, enligt 5 §. i Niksdags-Besiutet af den i2tte
Noo. >812 blefwo ansiagne till ärlig ränta, pa
Po anierste Kammarens were! Circulations.Skuld
i Hamburg, den Riksens Högloft. Stander w,d Urtima
Riksdagen wilkorligeu garanterade, men hwilken
garantie Uiffottct i serskildt Betänkande af denna
dag ansett upphöra.
Utaf denna Fond, hwartill icke fordras nvtt
anslag blifwa Riksens Ständer i tillfälle, att wisa
Pommerske Befälet lika wälwilia, som den hwarmed
Officerare och Under-Officcrare wid f. d. Fin,
sta Armeen hugnades da de befunno sig i lika utblottad
ställning; Och om Riksens Höglsft. Stander
härtill bifalla, sa förestår Utskottet, alt den Pommerske
Officerare som till qwarblifwande och tjenstgöring
i Swerige sig inställer, och med lagligt Betyg
styrker, art han icke fatt, elier får uppbära den
Lön, han såsom tjenstgörande wid något af Pommerske
Negementeme innehaft, ma af Swensta
Stats-Werket fa till godo njuta Expectancc Lön
och Accvrds-ersättning, den förre till sadant belopp,
som den af Kongl. Mant den rz Aug. 18" fastställde
Expcclance - Stat för f. d. Finsta ArmeenS
Befäl utsätter efter den grad han i Regementet innehaft
men icke efter Fullmagt a en högre, samt
den senare, eller Accords - ersättningen alldeles ester
de derom af Rstsens Ständer widtagne — och nu
för
,Z98 Den 9 Julik.
för Finsta Befälet Mande Författningar, emcdas
Officerare wid Pommerste Regemcnterne ar innebo
gripne under 1795 ars Liccerds^Reglcmente.— Och
bör Utstotiet i anseende till Herr General,Majoren
von Engelbrechten, såsom Chef förödet ena af
berörde Negcmenter anmärka, att Herr General-Majoren
, såsom f. d. Secund - Chef wid det nu mera
reducerade Swensta Gardes-Regementet, pa Indragnings
- Staten innehar Lön, fullt swarande mot
hwad honom efter oswannämnde grund stulle tillkomma,
fa att Herr General - Majoren till Expectance
Lön, a isragawarande Fond icke kan uppföras.
I vfriat beträffande Pommerste Officerares
skadeslös-hällande för hwad de i allmänhet genom
Landets intagande lidit och förloradt; Sa ehuru deras
förluster, ku»na wara bewdlige, finner dock Utskottet
sig icke kunna tillstyrka någon annan eller
större ersättning för dem, an Riksens Högi. Stander
tillagt Officerare af f. d. Finsta Armeen,. svin
befunnit sig i alldeles enahanda belägenhet, i synnerhet,
som i sakeus närwarande stick, det icke föruties
kan, om ock hwad Joni ma bliswa återställt
eller ersatt af hwad Pommerske Officerarne förlorat.
Och da säsom ofwanberördt finnes, ännu osäkert
är, huruwidt Pommerske Officerare, kunna eller
wilia begagna sig af de föresiagne förmåner,
samt någon tid söljakttligen för dem icke torde böra
bestämmas, inom hwilkcn de stola wara skyldige att
stg i Swerige i sadant afseende inställa och anmäla;
Sa tror Utskottet det böra af Riksens Högs Stander,
l underdånighet till Kongl. Mast öswerlcmrias
att härom efter omständighkterne förordna;
hwariemte Riksens Högloftige Ständer, lära hos
Kongl- Mast i underdånighet anhålla, att de
<rf Pommerske Officerarne som hit till Ri
-
Den 9 Julis. iZ9-
ket öfverkomma, mage sa fort sig oöra läker, blifwa
befordrade till-Biensier pa En ensta standia
Mililaire Staterne, eller anwände wid de Coroser,
som äro eller warda upprättade till ,öljd af Bcsullet
om förökande af Sweriocs Kriasmaot, hworkgenom
den af Utstoltet päräknade och här efw. n«
förmäldte Fond, efter Utstotlets fö luodan bl-m er
tillräcklig för behofwen; Hwilket allt dock hemställes
Riksens Högloft. Ständers widare bepröswaude.
Örebro den 8:de Julii i8ir.
Pä Hkgloff/Nidd. AdclnS Pä Höaw. Prcst-St°nLedam.
wägnar, oetöLcdam. magnar,
Lar1^l«rner. ' 6 u st. Nurra
Pa A-älloft. Borgare-rktän- Pä Hederin. MvndEtändets
Ledam. wägnar, dets Ledam. magnar,
,j. Wedelin. hernas ^nstersson,
(!, 1'unelius.
Uppläst hos Ridd. och Vdcln den y Julik.
- - Prcst-Ständct d. - y -
« - Borgare-^tädet d. y -
s - Tonde-Ständet d. y -
Riksens Ständers 67 tats. Urskotts utlätande,
angående Rongl. Maj:ts klådig»
Scrifwelse till Riksens Ständer af ben
25 Junii rZle, om den wid i Zoy och i Z 0
ärens Riksdag föresiagne Rewisis'! öfwer
Lörwaltntngcn af alla Rikets Medel sedan
1822 ars Riksdag.
ingående den wid »809 och »810 a^ens Riksdag
föresiagne Rewision ö«wer Förwalmingen af alla
Rikets Medel under de sednast '^wstulne arén. bär
Kongl. Majrt under den 2/ sisil. Junit till Riksens
Stan»
'4 420 Den 9 Ju lii.
Stander astätit cn sa lydande Nådig Skrift
weise:
"Uli underdånig ssriswelft af den 29 Martu
r 8 :c, anhöllo Riksens da församlade Ständer, det
läcktes Kongl. Mai:r lii! wcrkställande af cn nödig
befunnen Rewision öfwer Förwalningen af alla Rikets
Medel sedan 1800 ärs Riksdag, i Nadcr förordna
och med Jnsteuction förse en fe» skild utaf allmänt
aktade och vjäfwigc Man sammansatt Committee,
at hwilken jemwäl den Speciella granssningen
af Allmänna Medlens Förwaltning wid hwarse
uppköp, Lön ^fördelning eller enskild Afhandling,
kunde uppdragas, med skyldighet, att, i man af arbetets
fortgång, inför Riksens Ständers Ombud framlägga
resultaten af des' pröfning och grunderne dertill-"
"Konal. Majit, fom. efter inhämtande af wederbärandes
undcrdaniga utlåtande, detta mai i Nådigt
öfwerwägande tagit, har wäl a ena sidan funnit
att cn sadan widsträckt om med forskningen i de
minsta dekaillerne förbunden Rewision af hela Nio
ars Räkenskaper, skulle, för att bliswa någorlunda
fullständig, d?l§ fordra en längre tid och ett derunder
oafbrutit arbete, del-s ock medföra en gansta betydlig
kostnad, till hwars bestridande Riksens Ständer
icke ulfelt naara medel, och SkatS, Anslaget för
Extra Utgiftcrnc icke lemnar någon tillgång, samt a
andra sidan, att enär genom en redan förut i wänlig
mag förrättad grew,sining och i följd af derwid förekomne
samt i laga ordning til! stut befordrade Anmärkningar,
Statens rätt synes blifwit tryggad eller
ätcrwunnen, denna nu i fraga warande ytterligare
Rew.sionö åtgärd tilläfwentyrs ej skulle uppfylla det
fökt^ ändamalet, hälst sedan den af Kongl. Mast,
uppå Riksens Ståndets underdåniga hemställan.
Den 9 Julli.
wldtaane och igenom Kongl- Majus och Rikets Kammar-Collegium
och Kammar-Nätt under ten :z:de
Febr. näsil. ar utfärdade Förfaktnina, rörande en
inskränktare Preskriptions - tid för Publike Räkenskapers
Rewision och Redogörares answer, deredt
en ny och större säkerhet bade ät Staten, och de
Redowisande. Likwäl och som Kongl. Maj:t pröfwat
billigt, att Riksens Stander alla de möjeliga
upplvSningar, som kunde bidraga till öfwmyaelsens
wischel i afseende pa Allmänna Penninge - Förwaltningcns
och Redogörelse - Werkets tillstånd under de
förslutne axen, har Kongl. Mant welat i Noder
wara betänkt, att, sa wida Riksens Ständer ännu
fortfara i deras yttrade önskan, om en sadan ytter,
ligare granskning af Räkenstaperne frän och med
180a till och med 1829, den förcstagne Committeen
nedsätta och med lämplig Jnstructivn förse: öfwcrlemnandes
endast Kongl- Maj:! at Riksens Ständer,
att härtill anwisa erforderliga medel."
"Da ett arbete af denna utsträckta omfattning
kräfwcr, för alt med behörig drift sortsältas och fullbordas,
ett emot göromalens beskaffenhet och mängd
swarande antal af Reviderande t Da werkligt tjenst,
görande Civile Embets- och Tjenstemän ej kunna
dertill nyttjes, med mindre dem förunnas tjenstledighet,
i hwilken händelse Vicarier mäste förordnas til!
Sysilornes förrättande och derföre serskildt lönas;
da andre skicklige Män icke eller kunna förbindas tiil
meranämnde Newisions-arbete, utan emot ätmukan,
de af skäliga arfwodcn, och da siuteligen Committecs
bör wara biträdd af Canzli och öfrig Betjening,
lära Riksens Stander nogsamt inse nödwändighclen
af ett för alla Leke kostnader tillrackeligt Anslag"
Dä
rqv2 Den 9 Julli.
Da Stats'U^sioktct, i. följd af erhallne remis»
sir fran de Resp. Riks - Standen, åligger, att dctz
utlåtande, i a ledning h r..f, 'afgifwa, sär StatöUtjkotlct.
till fulgöiande deraf nu andraga följande:
StatS Utsi ettet fö re si r, att en sadan Rewision,
som den nu i sraga varande, skulle, i anseende till
dej; utsträckta i msi ttnina och widlvstiga beskaffenhet,
vstlba.t ko ni ma aic öswcrgä allt hwad i sadan wag
warit förordnadr och söretaoit, och icke aflöpa utan
de drygaste omkostn-idcr; Men Stats Utskottet skulle
ändock icke finna betänkeliot, att såsom öfwerensstöminande
med z6 §. i Riksdags-Besiutct af d. r
Maji i8ro, den famina tillstyrka, om SlatS-Ut,kottet
kunde inse, att den minsta nytta eller båtnad för
Staten eller det Allmänna antingen nu eller i framtiden
deraf more att förwänta.
Da till ett ars Rewisions - arbete i Kongl.
Kammar-Rätten, som hwarken sträcker sig eller möjeligen
kan sträcka sig längre, än till granlkningen af
blott ett enda ars Räkenskaper i fredstid öfwer Förmasta
noén af alla Rikets Medel, Kam nar - Rätten
mast pa Ordinarie Stat förse- med 47 R.viderande
och i Revisions - arbeten crfarne Personer, som,
jemte den ständiga Lönen, uppmuntras till flit och
uppmärksamhet med wista proCent af de Medel,
som efter deras anmärkningar inflyta: Och, utom
dcsta ^Reviderande rz Tjenstemän uti KammarRattens
Canzli och Advocat- Fiscals Contoir, bestas,
vberaknadt Kammar, Rättens egne Ledamöter; sa
skulle fordras åtminstone 9 ar, för att med ett lika
antal Tjenstemän och Betjente kunna werkställa den
af Riksens Stander föresiagne Rewision; Men om
den till nästa Lagtima Riksdag skulle fullbordas;
som Stats, Utskottet förmodar matte haswa warit
Rik
-
Den 9 Julii. r42A
Riksens Ständers mening, erfordrades icke mindre
an ett dubbelt antal härtill, och således nara ras
Personer. För alla dose, ehwad de maas af werkeligen
tjenstgörande Civile Cinders och Tjenstemän,
eller ock af andre skickcliac Män, mäste serskild Aflöning
vestas, emedanSe förre icke kunna medhinna
att sine tjenster sielfwe förrätta, om detta Rcwisionsarbete
med all drift och noagranhet skall kunna werkställas,
utan deras egne Tienster således af lönade
Vicarier bestridas, och de sednare ater icke aläggas*
meranämnde Rcwisions-arbete, utan emot åtnjutande
af skaliga arswoden; Och till en siik aflöning, som
icke kunds blifwa ringare än hwad Rikets Embetsvch
Tjenstemän pa Stat vestas, skulle, cm den beräknas
ester dubbelt antal, åtminstone erfordras
4v,Ooo R:dr Banko om aret.
Alt i narwarande omständigheter, och da sa
mange andre och wigkige Stats-behof mäste fyllas,
belasta Stats-Werket med en sa dryg utgift, hwartill
någon annan tillgång, an en ökad Bevillning,
icke gifwes, kan StatS-Ulffottet för dest del icke tillstyrka,
da sadant wore utan allt ändamål, sedan, pä
sätt Kongl. Majus Nådiga Proposition innehåller.
Statens rätt synes hafwa blifwit tryggad eller aterwunncn
genom en redan förut i wänlig wag förrättad
granskning och t följd as dcrwid förekomne
samt l laga ordning till flut befordrade anmärkningar,
saint den nu i staga warande ytterligare Rewisions
åtgärd ej skulle uppfylla det sökte ändamalet,
hälst sedan den af Kongl. Majit, pa Riksens Ständers
underdäniga hemställan, widtaane och genom
Kongl. Kammar, Collegium och Kammar - Rätten
under den i8:de Febr. nästledit ar utfärdade Författning,
rörande en inffränktare Prescriptions - lii»
för
,*4S4 Den 9 Juli?.
för Publikt Räkenskapers New i sion sch Redogörares
answar beeedt en ny och större säkcchu bade at
Staten och de Ztedowifande.
21 f alla testa stät och anledniiwar kan StatsUiikottet
icke tillstyrka företagandet elter werrstälttcrhetcn
af dennuisraca warande, wid 1309 och r8ie»
arens Riksdag bcftutade Rcwisipn, öfwer Förvaltningen
af alla Jrikets medel ledan 1800 a>s Resdag,
sasvur metförande en dryg och onödig kostnad
utan allt stags ändamål för Skaten och det Minanna;
Hwilket dock Riksens Högloft. Ständers ea!t
ompröfwande wördsarnmeligen understalles. O.ebra
den 8:de Znlii r8>2.
-Pä Högloft. Ridd. och Adcln» Pä Hög»v. Prcst^tändetLcdam-
»vägnar, Ledam. waquar,
Larl körner. 6usr. d/lnrrszr.
Pä Wälloft. Borgarc-Stätts Pä Hed rw. Pcmde-^tändets
Led. magnar, dets Lcd. »vägnar,
st. äVs^elln. ston. sndersson.
6. lunollus.
Uppläst hoS Ridd och Adeln dcn 9 Juli».
- - - - Prest-Ltändct dcn 9 -- ->
- - - - Borgare-Hrändct d. 9 - «
- - - - Bonde-Ständet Len 9 - -
Riksens Sanders Srats - U skotts Betän.
tande, angående pension för Lhirurgie
Magistern Osbeck.
-Eill Statsutskottet har Wallofl. Borgare-Stander
den 1 i sisti. Manad öfwerlemnat Grosjhandlaren
Gustaf D. Wil ekes samt Westgren Doct.
0- Gal^
Den 9 Julik.
O. Gallöens till Ståndet ingifne serffildtc Mcmorialer,
om tilldelande af understöd urås Allmänna
medel at Chirurgie Magistern Osbeck samt
efter hans död serskildt för hanö Hustru och Barn
såsom uppmuntran och belöning för dcn af honom
uppgifne Cur-method till botande af Vencrifke
sjukdomar.
Delje Memorialer ärs af följande ordalydelse:
1:0. "Ifrån langliga rider, har Swensta Folket,
umr des' sköte framalstra: Hieltar, som räddat
deras Fosterland. Patrioter som grundlagt desi
wälmåga, och lärda Man, som at Nationen bewarar
dest wettensiaplicra anseende. En icke mindre
ära för Nationen har der alud warit, att emot deste
sine förtjenstfull»: Medborgare haswa ädagalagt det
prof af tacksamhet, svin möjeiigen statt i dest förmåga
att dem bewisa.
Nyligen ar en af ware dyrbaraste Samhällsplister
uppfylld, som stall lifwa war Nationa!-anda,
trygga wart sjelfbestånd och befästa den agtning
som Swensta namnet i aila tider ägt hos fram,
mande Nationer; Till äfwentyrS böra wi nu mera
cj sa mystet srugta utwertcs stender; men fästom
deremot fa mycket mera war bl-ck pa det onda,
s:m i löndom beröfwar wart Fosterland tor hända
manaa stridbara wapenbröder, manga nyttigt medlemmar;
ett ondt soin härjar de fleste af Rikets
Prowlnser; borrtrycker äfwen till icke ringa del,
Rikets framtida hopp, ten uppwäxande Generationen,
lag menar den eyslioa, nu sa allmänt rasp!idda
Venerista smitta, nll hwars hämmande pa ett
ärkändt säkrare och mera bcpröswadt sätt, Chnur§ie
Magistern Osbeck uppgifwit en genour manga
U-ckliga rön bekräftad Lur,methed. Uppmanad af
»4o6 Den 9 Ju lil.
sitt stora föremål, ihärdig i sina bemödanden, hav
det lyckats honom att genom denna wigliga upptäckt
och dess »verkställande, kunna motarbeta ett
ondt hwaraf följderna hotar att blifwa de mäst förstorande
för Samhället.
Ämnets stora wigt har längesedan fästadt ej
mindre alla upplyste Läkares an hela Allmänhetens
och sielfwa Regeringens synnerliga uppmärksamhet.
Det ar nogsalnr bekant , att Chirucgie Magistera
Osbeck, g.nast efter upptäckten af den nya Curmechod,
han för urartade Veneriffa Patienter nyttjar,
företog sia va egen dryg bekostnad inrättningen af ett
enfkildt Cur-hus i Wadstena för fa dane olyckliga
Sjuklingar, ock hwarest han genom de mast oförtrutne
bemödanden adagalade nyttan och wigten af
stn uppfinning.
Efter de lyckligaste resultater af desi deri gjorde
försök, kalladcS han leil Hufwudstaden, för akt der,
'städeö i stort och under dr mäst berömde Läkares
inseende yttermera bestyrka nyttan och användbarheten
af sin uppfinning; Dessa nya försök utföllo, till
icke mindre heder för honom, och gäfwo den billiga
förhoppning, att i hanö Cur-method torde finnas de
kraftigaste hittils kände botemedel mot den swaraste
och mäst förhärjande af alla smittor. Efter alla desse
sa lyckligt »verkställda rön, »väcktes fräsan om sa
ival en billig errsättning för de mängfalldiga kostnader
Osbeck till »verkställande och fullkomnande af
sin Cur-mekhod sjelf mäst »vidkännas, som om en
billig belöning för den stora nytta han genom sin
uppfinning beredt ät Fäderneslandet. Kongl. Maj:k
täcktes till närmare bestämmande af Sitt Beslut i
detta afseende tillförordna en Committö bestäende
«f allmänt kände och berömde Läkare, hwilka sedan
Den 9 Juli i. 1407
Osbeck för dem uppgifwi: beskaffenheten af sin
Curanethod, ägde att närmare pröswa warder deraf
och serdeles att bestämma i hwad asicende den fattima
stiller sig ifrån den Wuislölfke. Resultatet
af de nya försök Osbeck inför denna Committé
anstallt bekräftade tili den grad upfinningens redan
ärkänoe »värde otc Commirreen oaMdt nagra i wissa
delar stiljaktiga ineningar, sin-n Osbeck hafwa
uppfyllt alla honom förelagde willkor, och honou»
derföre hos Kongl. Majit cul Rådigt afseende anmälte.
Kongl. Majit räcktes de,uppå Nadigst tillägga
Osbeck dea begä.rra arsa:! mgen för de kostnader
han haft »vid urösmn.aen af sin Cur, h»vi!ken
ärfatkn.ng Kongl- Serafimu-Order.s Gille! etter
Konungens Nadisa Förordnande af de under Gillers
disposition stående liiedc! Osbeck tilldelat;
»nen uppstöt fräsan om den belöning som i afseende
pa uppfinningens nytta för det Al-männa af honom
dlstwu fokt; formodeligen tued fästadt Nådigt afseende
ä de kill redan noga bestämda behof och ändamål
fastställde Scats-ansiag.
Sedan de mänga, med den största framgång
»verkställda försök redan nogsamt bewittnat »värdet
af Osbecks Cur method; sedan siere af Riketö
ypperste Läkare äswen uti tryckta ffrisier derom uttryckt
sig, pä ett för honom utmärkt hedrande sätt;
ja jemwäl den sä allmänt Högaglade Förste Styresmannen
af R-kcts Medicinal-Werk, > m Osbeck
lika opartiskt, sm smickrande yttrat: atr Osbeck
äc en om det Allmänna wällfärtient man,
och sedan Konungen sielf pä hans derömliga bemödanden
fästat det Nädiga afseende som redan ar
vämnt; sa har jag wägat tro, att det icke kan wara
för tidigt, att wacka Rikets Högloft. Ständers
upp
-
§4S8 Den 9 Julli
uppmärksamhet a en uppfinning af en sa erkand stor
och »vidsträckt nytta för Staten och till beredande
af en wärdig och afpastad uppmuntran och belöning
för en Man. hwilken genom sitt nitfulla bcmödande
och sin ihärdiga ståndaktighet ändteligen kommit
till wäga att kunna uppgifwa ett kraftfullt och »välgörande
Botemedel emot de sa förfärliga urartade
Venerista Sjukdomar hwilka hittils åstadkommit fa
gruss ina förödelser i »vart land.
Ofwcrtygad om, att fa wal hwarje Ledamot
af detta som de öfrige Rcspcctwe Stånden, delande
»ned mig lika wärma och nit för allmänt gagnande
uppfinningar, önstar, akt pä allt sätt bidraga
till deras utbredande, och till uppmuntran för dem,
hwilka genom sadane bemödanden göra sig sörtjente
af Nationens erkänsla; öfwerrygad att det tillhör
National-aran, att i sadan wäg icke lcinna företräde
ät något annat folk, och att nyttige wettenssapers
uppkomst och fullkomnande i wart land säkrast
stall genom sadane mede! befordras, »vägar jag hos
Högädle Herr Talemannen Directeuren och Riddaren
samt Wällöf!. Ståndets Herrar Ledamöter
ödmjukeligen hemställa, om icke det stuve finnas
rärrwist och »värdigt att efter föregången inbjudning
till de öfrige Respective Med-Standen, att häruti
med ost deltaga, hoS Kongl. Maj:t anmäla en underdånig
önskan: Att Osbeck såsom någon uppmuntran
och belöning uti sina knappa »vilkor matte
hugnas med något understöd af Pudlique medel, sa
wal för sig sa k'nge han lefwer, som sedan för
hans Hustru och Barn och hwarigenom man afwen
kan hoppas, alt denne om det Allmänna fa »väl
sörtjente man, qwarstadnar inom Riket, och der
fullföljer samt ytterligare anwander sitt bemödande,
till
Den 9 Julii. 1409
till fullkomnande af sin Cur-method, samt icke nödsakas
att, i främmande Länder söka en utkomst som
han för när.varande inom Swerige saknar. Jag
ager sä mycket mera anledning till denna min ödmjuka
hemställan, som jag ar fullt öswertygad, att
den Osbecksta Cur-methoden, hwilken af alla hittig
nyttjade lärer, wara den minst kostsamma, säkert
stall bereda för Rikets Medicinal-Werk de betydligaste
besparingar och det således synes troligt,
alt i fall inga andra tillgängar kunna utfinnas,
ifrägawarande ärliga understöd torde utan känning
kunna honom af Medicinal-Fonden tilldelas.
6u8t. O. Wilcke.
Fullm. frän Stockholm."
2:0. "Redan har en wärd Ledamot af detta
Nespectiva Ständ tolkadt Herr Osbecks förtjenst
och önstadt honom af Nationen nägvn gärd af tacksamhet.
Jag fär med honom till alla delar mig
förena.
Her Osbecks Cur-method är af »vära kunnigaste
Läkare pröfwad ock godkänd, samt »välsignad
af Sjuklingen svin sä ofta förut uppoffeadt sin
tid och förmögenhet utan att hälsan älcrwunnits.
Nära ett halft ärs egen erfarenhet har hos mig
stadgadt samma öfwertygelse och har jag äfwen sedt
Sjuklingar tillfristna, pä hwilka jag förut anwändt
förgäfwes alla konstens ätgärder.
Dä narwarande Genaration hällst bland Allmogen
i wista Prowinser, sä mycket beswäras af
urartade Venerista äkommvr; dä Herr Osbecks
Cur-method är säkrare än de förut kände och ej kostsam,
fordrar en korrtare tid, och äger den enkelhet.
Bihang. N.o 89. att
i4io Den 9 Julik.
att Curén följd ester föreskrifter ej fordrar ftrdeleS
Läkarens tillsyn. Da denne Medborgare, om ej
uppfinnare i det hela, dock wäckt allmänna uppmärksamheten
härpå, samt derigenom atergifwit arbetsförmågan
ät flere hundrade Landets innewänare
— och ehuru ersatt för fine förste kostnader —
dock för det närwarande är utan någon Systia eller
annan förmohn af Staten, samt möter sin framtid
utan utsigt för sina behoswer, i det Samhälle,
hwars tillgångar han pä ett mera egennyttigt sätt
kunnat begagna, sa kan jag ej annat än äswen,
inför detta upplysta och Patriotiska Stand, anmäla
min wördsamma önskan, alt denna Herr Os be eks
uppoffring och tjenst emot wär Nation, ej länge
ma sakna sin belöning.
Härutinnan anhäller jag att de öfrige Rikets
Högloft. Ständer matte äfwen inbjudas.
O. (valleen.
Stats-Utssottet har tvid förehafwande af detta
amne funnit det Chirurgie Magistern Osbeck genom
det han wändt uppmärksamheten pä anwändandet
af isrägawarande Cur,method och den till ett
allmännare bruk befordrat, beredt sig Nationens er,
känsla och gjort sig berättigad till den belöning som
Stats,Werkets tillgångar och mängfalldige utgifter
kunna medgifwa; hwarföre Utskottet till Riksens
Högloft. Ständer »vördsammeligen hemställer, det
Osbeck ma af allmänna medel ärligen fä uppbära
zzz Riksd. 16 st.; deremot honom dock äligga
bör att wid någon af de i Stockholm warande eller
tillgörande Inrättningar för Veneriske Sjukdomars
botande förrätta tjenst; Och kommer Osbeck att
åtnjuta berörde Sunrma intill dek han kan erhälla
nä
-
Den 9 Julii. »4"
någon tjenlig Systia med motswarande Lön pä
Stat, samt i händelse sädant icke skulle inträffa,
uppbära berörde Summa såsom Pension i sin lifs,
tid; men huruwida Osbecks Hustru och Barn
ester hans död mäae kunna erhälla nägot understöd,
anler Utskottet, nu icke kunna eller lämpeligcn böra
bestämmas, utan mä ester Osbecks frånfälle fråga
derom wäckas. Orebro den 8 Julii rZra.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä HögwZrd. Prest-Ständets
Ledam. »vägnar Ledan,, magnar
(^Lil klörner. 6ustak delurrn
Pä Wäklost. Borgarc-Stäy- Pä Hedcrw. Bonde-StändetS
Lcdam. wägnar dets Ledam. magnar
7. Wedelin. )onas ^ncler8son.
(l. Iliaolius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 9 Justi.
- - - - Prest-Ständet den 9 - -
- » - « Borgare-Ständet d. 9 - «s
« - » - Bovdc-Ständet den 9 - -
Riksens häglof!. Ständers Stats,Utskotts
Betänkande , i »ledning afLongl. Maj:ts
Nådiga proposition till Stats-Utskottec
af den z Junii ,812, angående Riksgälds-^ontoirets
Utländska Gäld.
^ongl. Maj:t har till Stats-Utskottet aftälit Dest
Nådiga Proposition angående Riksgälds-Contoirets
Utländska Gäld, gistren Orebro Slott den z Junii
lZis, sä lydande:
Sedan Kongl. Majit som funnit Sig af wig,
tiga considerationer uppmanad att lill Riksens Skan,
* * ders
»412 Den 9 Juli».
ders serssilta uppmärksamhet och pröfning framställa
fragan om Riksgälds,ContoirerS Urlandsta GäldForst
dt rosmer, ined anledning af förekomne Politiska
omuandigheter, inhämtat Rikftns Hemliga
Utskotts underdaniaa yctrandc, arcrstar för Kongl.
Majit att till Riksens Ständers Stals-Ulikott öfiverlemna
delta ärende, berest för ett närmare öf,
werwägande genom de upplösningar om Rikets yttre
härtill relativa förhallanden, Kongl Magt, sa
midt sakens beskaffenhet f.rdrar och tilläter, mill
Stats-Utskottet meddela, för att laggas till dem
Utskottet, i egentligen Financielt afseende, redan förut
ager.
Med hänwisning til! de fullständiga underrättelser
om Sweriges ställning lill andra Magter,
som Kongl. Majus Hemliga Utskottet lcmnat, hade
Kongl. Magt af detta Utskott äskat dek, pa tillämpningen
häraf till Rikets Financer och i synnerhet
Utländska Gälden grundade bedömande, huruwida
Staten, i dek närwarande belägenhet, kunde uppfylla
sina förbindelser, i all deras widd, mot de Utländska
Creditorerne, och om, derest sadant more
möjligt, Riksens Stander äfwen borde göra det.
Kongl- Maj:t hade harwid lagt under Hemliga Ut,
flottets ögon en trogen målning af sednare tiders erfarenhet,
den närwarandes radande grundsattser och
nödmandighetens kraf, Fredliga Staters allmänna
ratt, Neutraliteten, cnskilta afhandlingars oberoende
af Cadinetens förändrade Systemer, och sielswa
Menfflighetens fordringar, »vikande för de öswerlagsnas
planmäkiga beräkning att, genom de swagares
utmattande, småningom intminga dem i sina in,
tereken: Sweriges sista oförgätliga förluster ännu
ej botade, och deu »reda i desi Drätsel-werk, hwar
-
Den s Julii. -4-3
till ett olyckligt Krig »väsendtligen bidragit, endast
långsamt afhjelplig: Swensta Exportchandeln stängd,
export-artiklarne minffade, Sillfangstcn felflagen och
Sjöfarten hämmad eller oroad under en försmarad
och osäker communication: Beloppet af Utländska
National-stulden wuxit, genom förfallna räntor, cch
detta effectiva belopp nästan fördubbladt i följd af
en uppdriswen Wepel-cours, — Alt sadant borde
öfmertvga om omöjligheten för Swerige att nu fullgöra
sina förbindelser. Kongl. Majit hade pröfwat
nödigt att till ytterligare utwecklande af ämnet, för
Hemliga Utskottet framlägga åtskilliga Calculer och
Handlingar, som än närmare och till Siffran bestämde
förhållandet, men hwilka Kongl. Majit anser
Sig sa mvcket häldre kunna nu förbigå, som
Riksens Ständers Stats-Utstott ager det bästa tillfälle
akt sjelf erfara och för Riksens Ständer framwisa
de speciella drtailerna af Riksgälds,Contoirets
ställning till dek Utländska Creditorer.
Emedlertid och under förutsättande af de närwaraade
hindren för nämnde förbindelsers uppfyllande
, hade Kongl. Majit likwäl a andra sidan funnit
wigtigl och angeläget att Staten, med agtning
för sin egen »värdighet, icke asidosatte dem utan de
mäst gällande skäl, hcmtade fran andra Mästers
tagna beslut och fran följderna deraf, som lwingat
till ett reciprokt handlingssätt. Konal. Majit hade,
i sadant hänseende, till Hemliga Utskottets uppmärksamhet
framställt hurusom, uppå Kongl- Majus yrkande,
geno», Dek Minister i Paris, att de behörigen
erkända fordringar, dem Swenske Undersater
hos Fransta Regeringen söre Kriget agde, och
hwilkas betalning, formligen och medelst skriftliga
Resolutioner af Fransta Autoriteterna bifallen, endast
i följd
!4l4 Den 9 Julli.
i följd af Kriget blifwit uppskjuten, matte, wid da
mera återkomne manskap!,'ga Relationer, warda
godtgjorde, Frankrikes Kejsare lm-.t, genom sin
Minister för Utrikes ärendcrna, i de bestämdaste
uttryck förklara "att, enligt Folkrätten, alla Reclamationer,
Ansökningar och Fordringar hos Fransta
Styrelsen more helt och hållit och för altid dödade
genom Krigs-tillstandet." Ej mindre tvid tillämpningen
af denna, utaf en främmande Stat, till direcl
försäng för Swenste Undersaker, antagna princip,
än i betraetande af den sedermera inträffade occupationen
af Hertigdömet Pomern, oansedt den lcmnade
garar tien ak Swensta Rikets integritet, äfwensom
at de oberäkneliga förluster Swenste Undersaker
lidit, dels genom wänstapliga Nationers kaperier,
under lofliga Handels-företag, dels förmedelst
Decreter om förändringar i underlagda Stater Financer,
hwaraf det, som rörer förra Konungariket
Holland, pabmder en realisation hwilken, med Twa
tredjedelars afdrag a beloppet, träffat sjelfwa de
wänstapliga Masternas Undersatarcs derstädes ägande
fordringar, derwid jemwäl Kongl. Masts
kärälsteliga Herr Son, Hans Kongl. Höghet
Kron-Pi insen, sett den för ett af honom i Hollänsta
Fonderna nedsatt betydligt Capital pä en gang
till en tredjedel förminstas, — hade Kongl. Mast
funnit det wara hög tid att söka någon säkerhet och
Fond för Swerigcs Kronas och Dest undersåkers
stadeslöshällande, samt att ett nedsättande af Utländska
Riksgäldens belopp salunda skulle i staga
komma, icke under tillämpning af andra Staters
grundsattser allena, utan för eget förswar och såsom
medel till ett utbyte mot lika reela fördelar och
effecter. Sluteiigen hade Kongl. Maj:t i Nader
upp,
Den 9 Julli. »4»s
uppgffwit de utwägar Kongl. Mast harwid pröfwar
menligast och likaledes till öfwerläggning medde.
lat Utstortet sina tankar angående de serskilta omständigheter
som i ett sammanhang med den genere,
la åtgärden borde iakttagas, fa wäl i afseende pä
Swensta undersåkers erhållande betalning för deras
i Fransta länder ägande bestyrkta men afjlagna fordringar
, som till någon ersättning för dylika ännu
outredda fordringsanspråk cch sednare timade förluster,
samt i öfrigt om de återstående skulderna och om
den ändring i Riksens Ständers Finance-Plan,
hwartill allt detta komme act föranleda.
Uti häröfwer afgifwit underdånigt utlakande
har Riksens Ständers Hemliga Utstött, under hufwudsakligt
instämmande med Kongl. Mast, enhälligt
yttrat den öfwertygelse att Riksens Ständer hwarken
böra eller kunna godtgöra Riksgälds-Contoirets
Utländska Gäld i hela detz widd: En öfwertygelse
som hos Utskottet grundadts i de nödwändighetslagar,
hwilka föreskrifwas dels af Sweriges nuwarande
Statsförhallande, dels af vmtankan för
dest framtida wäl och trygghet. Om sättet att härwid
förfara haswa trenne Ledamöter warit af skiljaktiga
meningar med be öfrige, som erkänt för lämp,
ligast den hufwud.mesure Kongl. Mast ansett nödig.
Hwad ater beträffar den af Kongl. Mast förestagna
betalning och indemnisation till Swensta
Undersaker, har wäl Utskottet samfällt medgiswit
principens rigtighet, men dest pluralitet i underdånighet
projecterat en mera willkorlig liqwidation,
jemte en aflägsnare termin för densamma, derwid
likwal undantagande ersättningen till Kongl. Masts
kärälstlige Herr Son, Hans Kongl. Höghet KronPrinsen,
ej allenast för de af Honom a Swensta
-416 Den 9 Julli.
Undersåkers verificerade fordringar utbetalta förstott,
utan ock för hwad Han i Utländska Fonderna förlorat;
hwaremot fyra bland Utstottets Ledamöter,
pä anförde stal, biträdt Kongl. Majus l denna tel
af ämnet gjorda framställning. Hwad Kongl. Maj:t
för öfrigt trott böra, i sammanhang härmed, af
Riksens Stander förvrdnas, har Hemliga Ucstottet
i underdånighet tillstyrkt.
Kongl. Maj:t, sons under ytterligare pröfning
af detta wigtiga ärende i all desi widd, fran Hemliga
Utskottets underdåniga Betänkande hämtat ett
nytt stöd för sitt omdöme om hwad nödwändigheten,
till Statens upprätthållande och Desi Undersåkers
walford i sjelfwa hufwudsaken oundgängeligen för,
drar, och derjemte, wid stärstädandet af öfrige härtill
hörande omständigheter, noga öfwerwägat de af
Hemliga Utskottet eller wisia bland desi Ledamöter
framställde ffiljaktige meningar, hwarwid Kongl.
Majit funnit fräsan om Swensta Fordringsägares
indcmnisation, ja widt den angar, terminen, och
sättet för betalningen, wara ett ämne, som, i jemförelse
till Riksgälds, Contoirets Penningeställning
endast af Stats-Ukstottct kan präswas, har. pa grund
af allt detta nu welat i Nadec föresiä Riksens
Ständers Stats-Utstolt de, i Kongl. Majus tanka,
för ändamalet mäst auwändbara medel, neml-:
Att Riksens Ständer ma /genom Bestut för,
klara: r o Att al! betalning af Riksgälden, sadan
den wid innewarande Riksdags början befanns för
ännu Återstående Län, som blifwit upptagne i Holland,
Brabant och Genua, stall sa till Capital,
som dera upplupne räntor upphöra.
2:0. Att en Tredjedel af berörde Gäld,Capital
stall blifwa att anse såsom en underpant, til! Swensta
Sla
-
Den 9 JulN. 1417
Statens indemnisation för lidna förluster, men att något
anspråk till ärhallande af de förfallne räntorne
samt de twa Tredjedelcune af Capitalist icke någonsin
stall as R.ksens Ständer upptagas eller sräga
om godtgörande deraf kunna hos Riksens Ständer
wackas; att deremot Riksens Ständer öfwerlemnat
till Kongl- Majus afgörande, alt, om och nar Kongl.
Maju jkulle finna dek nödigt, något anspråk i afseende
pa den återstående Tredjedelen af CapitalGälden
arkänna, eller ock att förklara äfwen denna
Tredjedel aldeles förfallen och till intet gjord, pä
särt Riksens Ständer om de upplupne räntorne och
Gäld-Capiralets twa Tredjedelar förordna, samt att
Kongl- Majus Beslut för meranämnde resterande
del stall anses af Riksens Ständer gilladt och faststäldt,
såsom wore detlaf dem nu widtaget.
z:o. Att widkommande Riksgälds-Contoirets
Skuld till Konungens af Saxen undersaker för
Leipzigsta Länet uti Riksens Ständers wastäde Finance-plan
ma inga uppfyllandet af de för denne
ffulds betalning utgifna förbindelser, sä snart en af
handel och rörelse beredd wexel-tillgäng sätter Riksgälds
Contoiret i tillfälle, att, till den af RiksenSländer
f utställande Cours beloppet remittera.
4:0. Att beträffande den del af Riksgälds-Contoircts
Mäld i Hamburg, som, wid sista Riksdagen
d',r i Orebro biifwit wilkorligen öswertagen frän
Poinmersta Kammaren, dermed mä förhällas enligt
Riksens Ständers dä fattade Besiut, lämnfördt
med närwarande stallning, i hänseende till Pommern,
samt hwad äterstoden af Riksgälden i Hamburg
angar, att enär förhällandet dermed icke är afaldeles enahanda
beskaffenhet, som med de här ofwan i första punc,
ren upptagne ffulder, Riksens Stander til! deras Slars
-
1418 Den 9 Julli.
Utstött öfwerlemna, att meddela Fullisiägtigc i Niksgälds-Conloiret
en sadan Jnstruction för Liqvidationen
af denna ffuld till nasta Riksdag, fem, under
hänsigt till Contoirets Utländska courante Pennmgeaffairer
och Rikets blifwande stallning för öfrigt
kunde pröfwas för Staten förmohnligast; derwid
altid till iakttagande, att remisser icke ma göras utöfwer
en wiss fastställande Cours.
5:0. Att, ak de indragne Fonderne medel ut,
ses antingen uti penningar eller Ooligationer enligt
as Stats-Utstottet widtagande närmare utredning,
för att dermed godtgöra de Swensta Undersaker,
hwilkas fordringar af Fransta Regeringen redan
blifwit med formliga Stater och Rewolurioner fullkomligen
verificerade, uppgående, sämligt deröfwer
bilngde Förteckningar, till 2,995,957 Livrés, 2 Sous
4 deniers Tournvis, hwara Hans Kongl. Majus
kärälstelige Herr Son Hans Kongl- Höghet KronPrinsen,
af ömhet för Swenste Undersåkers wäl
och af öfwertvgelse om fordringarnes rättmätighet,
af enstildte medel förstjutit 18 proCent med 539,263
LivreS, 8 Sous 9 deniers, som böra Honom örsätters,
och derwid Hans Kongl. Höghet fästat det
förbehåll att, sedan detta förstock blifwit guldet-, fordringsägarena
da Liqvid kunde pa ett eller annat
sätt beredas, skulle ytterligare undfå 48^ proCent
af fordringsbeloppet, utgörande tillsammans med förenämnde
redan arhallne 18 proCent, twa Tredjedelar
af hela Summan, men den derefter återstå,
ende Tredjedelen öswerlemnas till Kongl Maj:ts
disposition, för att anwändas till föremal af allmän
nytta för Riket; warandes det ock Kongl. Majus
Nådiga afsigt, att ställa berörde Tredjedel under
kandtbruks-Academiens Förwaltning, såsom Fond till
de fran AcademienS bestämmelse ossiljagtiga utgifter.
Den 9 Julii. 1419
6w. Att likaledes af indragne Summor, beräknas
någon Fond, hwara ärfättning ina kunna anwisas
till Swensta Undersaker, dels för fordringsanspråk
af lika beskaffenhet med dem näst föregående
punct upptager, men ännu icke slutligen afgjorda,
dels' för sadane bewlsliga förluster, som, under en
loflig handel och siöfart blifwit dem tillfogade af
Magter, med hwilka Riket warit i fredligt förhållande,
och tili äfwärjande hwaraf andre wanlige
matt och steg, såsom Assurance och dylikt, således icke
kunnat tillfyllest göra: wiljandes Kongl. Majit, i
sadant fall till utredande och pröfning häraf förordna
en serskild Committé; Och
7:0. Att, enär genom nu föreflagne om Utländske
Gälden till widtagande Beflrtt Riksens
Ständers Financeplan komme att undergå en hufwudsaklig
förändring emot hwad hittils warit stadgadt,
Riksens Ständer matte begagna den såmedelst
beredda utwäg, att, utan Sedelmynts ytterligare förökande
eller Swensta Folkets betungande utöfwer
dess krafter, sinna en Fond, för att, genom derpå
grundade Inhemska Lan-bidrag, ställa Kongl. Majit
till disposition den Summa, som i förhållande till
Rikets somt sig utwecklande Politiska tillstånd för
de med dess förswar förknippade vundgängelige kostnader
ärfordras."
Likaledes följande:
Utdrag af Hrotscollet, öfwer Linance^renderne,
hällit pa Orebro Slott den
z Jami 1812
inför
Hans Mant Konungen,
Hwarwid Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
war tillstädes.
När«
r42c> Den 9 Julii.
Narwarande:
Deras Excellcncer
Herr Justitie Stals-Ministern Grefwe Gyllenborg
och
Herr Stats-Ministern för Utrikes Arenderne Friherre
von Engeström.
Stats-Raden, Hans Excllence Herr Friherre Rosenblad,
Herr Friherre Fleming,
Herr Friherre Adlercreutz,
Herr Friherre Adlerbeth,
Hof-Cantzleren Friherre af Wetterstedt och tillförordnade
Stats. Secreterare» Stats- Commiösarien
Wirsen
Tillförordnade
Stats-Secreteraren anmälde i
underdånighet, att Riksens Ständers Hemliga Utskott
nu inkommit med underdånigt swar uppå Kongl.
Majtts till Utskottet aflätne Nådiga Skrifwelse anSaende
den Utländska Riksskulden, och uppläste, med
Kongl. Majus Nådiga tillstånd, i hela sin widd
icke allenast betta swar, utan ock de af någre UtskottetS
Ledamöter yttrade, med pluralitctens olika,
meningar: hwarom allt Handlingarne finnas wid
Protokollet bilagde.
Wid ette punkten, sa lydande: "Att likwäl,
beträffande de af Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
a förberörde Swensta fordringar gjorda förskott,
ej allenast dessa ma Hans Kongl. Höghet, wid första
möjliga tillfälle, ärsältas, utan äfwen HanS
Ksngl. Höghets redan gjorde förluster ej mindre
än de, som genom Fransta Kejsarens Decreter i af,
seende pa andre Statens fordringar kunna tillkomma,
ma blifwa Hanö Kongl. Höghet framdeles
godt
-
Den 9 Julii.
godtgiorde" förklarade Hans Kongl. Höghet KronPrinscn,
att Hans Kongl. Höghet icke wille emottaga
den i senare momentet af samma punct utaf
Hemliga Utskottet förestagna ersättningar för de
Hanö Kongl. Höghet redan tillskyndade enskilde förluster,
emedan alaris Kongl. Höghet anseg en sadan
ersättning icke öfwerensstämnra med sina grundsatser
af rättwisa och billighet. Den förlust i sin
enskilda förmögenhet, som Hans Kongl. Höghet lidit
genom Holländska National-stuldens cvnsolidering,
hade tillkommit, förrän staga war om Hans
Kongl. Höghets utkörande till Swea Nikes KronPrins,
och drabbade Hanö Kongl. Höghet såsom
ännu Fransk Undersate.
Om denna förlust stedt efter Hans Kongl.
Höghets antagande af del utmärkta rum närmast
Throncn, som Kongl- Majtts Nådiga walwilja och
Swensta Folkets förtroende at Hans Kongl. Hög,
het eibjöd, sa hade Hans Kongl. Höghet aswen icke
twckae act af Swensta Stats-Catzan emottaga ersättning
för densamma; men wid nu bestaffadt förhållande
kunde Hans Kongl. Höghet deremot icke
annar an assia en förmohn, hwars blotta tillstyrkande
Hans Kongl. Höghet stulle hofwa undanbedt
Sig: Hans Kongl. Höghet behagade dock med
wälbehag ärkänna Riksens Ständers i Hemliga
Utskottet Deputerade Ledamöters afsigt härmed, och
war för östigt öfwertygad, att Kongl. Majit i Nåder
wille för den del som Mgre ytterligare förluster
till äfwentvrs kunde träffa Hans Kongl. Höghet a
Dess i främmande Länder än återstående enskilda
förmögenhet, derest ärsättning ej annorledes wunneS,
nogsamt iakttaga, att den återstående Tredjedelen af
Utländska Stats-stulden icke skulle blifwa till liqvidation
-
1422 Den 9 Julii.
Vallon bringad, innan HanS Kongl. H'ghet jemte
Ve Swerige Undersaker, sou, kunde anfes i samma
calhegvrie, blifwit rätiwisligen indemniserade.
HanS Kongl. Maj-t tog uri noggrant öfwerwagande
hwar och en as Ve uli Hemliga Utskottets
underdåniga swar förestagne puncter i aifcendeaden
Utländsta Riks-stulden, och befallte i Nader tillförordnade
Stats-Secreteraren, alt, i öfwerensstämmelse
med sa wäl Ve uli Kongl. Majus Nådiga
Skrifwelse härom till Hemliga Utskottet lagda grunder,
som Ve serjkilve föreskrifter Hans Kongl. Maju
i detta ämne dels tillförene lemnat dels nu i Näver
meddelade tillförordnade Srais-Secreterare!,, författa
underdånigt project till en Nådig Proposition
vm Utländska skulden och de dermed gemenskap ägande
omständigheter, hwilken proposition Hans
Kongl. Majit ansag lemp'igast kunna ställas till
Riksens Ständers Slats-Utstott, för alt i sammanhang
med Finance-rcgleringen till pröfning förekomma.
Härwid anmälte tillförordnade Stats-Secreteraren
i underdånighet: att han, som af hwad KonglMajit
förut i Nader yttrat trott sig känna Kongl.
Majus Nådiga wilja och afsigter uti förewaranve
wigtiga ämne, redan hade författat ett sadant underdånigt
project, som Kongl. Majit nu i Nader
anbefallt, och hwari de rättelser, som i följd af
Kongl. Majus i dag meddelade Nådiga föreskrifter
pröfwades nödige, kunde pa stället införas. Samma
underdåniga project blef derefter, med Nådigt
tillstånd till Justering i underdånighet uppläst, och,
uppck Stats-Radels närwarande Ledamöters enhälliga
underdåniga tillstyrkande, af Hans Kongl.
Majit
Den 9 Julik. >42z
Majit i Nader gilladt, sadant som det wid Prvtvcollet
är bilagt.
supra. Lx krotocollo.
Larl O. Lkogmsn.
I anledning häraf, har Stats Utskottet svkt
inhemta noga underrättelse vm Riksgälds-ContoiretS
Utländssa Eapital-Gäld wid innewarande Riksdags
början, samt funnit den samma, med deruti inbegripne
418 st- Obligationer för Lanen i Holland
och Antwerpen, hwardera a Ett Tusende Gulden,
hwilka af Swensta Medborgare, såsom dem nu mera
tillhörige, före Riksdagens början uti RiksgäldsContoiret
till inlösen blifwit anmälde, wara sa beskaffad
, som följer, nemligen:
I Holland.
Fyra Millioner 2Z;,I20 Riksd. Holl. Courant,
i siere serskildte Län, hwaraf 529,500 Niksdarv
Lif-räntor.
I Drabant.
Sju Millioner 541,000 Gulden Brabanstt
Wexelmynt, i flere serskildte Län
I
Genua.
Lires, Nio Millioner 475,122: 6, z. fuork di
Banco i serskildte Län, hwaraf 45,125 Lires Lifräntor
I
Leipzig.
Ett derstädes till Realisationens befrämjande
ar 1822 upptaget Län af En Million z;o,
Convention6,mynt.
I Hamburg.
no. Ett derstädes genom nu mera framledne
Canhli-Radet och General-Agenten Awerhoff
four
-
,424 Den 9 Juli.
fourneradt Län af 502,200 Riksdaler Hamburger
Banco.
2:0. Kongl. Almänna Magazins-Directionens
skuld till Awerhoffsta Sterbhuset, hwilken wid
»829 och 18lo ärenS Riksdag i Stockholm pa
Riksgälds-Contoiret blifwit öfwerflyttad, utgörande
152,400 Riksd. Hamburger Banco, utom dera beräknade
Jnterefien och omkostnader.
z:o. Kongl. Pommerske Kammarens Wexelskuld
till ätstillige Banquirer i Hambu-g, stor
35z,262 Riksd. 4? ff Hamburger Banco, utom
dera beräknade räntor, hwilken Skuld al Rik ens
Högloft. Ständer wid Urtima Riksdagen har i
Orebro ar 1810 blifwit garanterad med rvilkor, som
orden lyda: "Att, oaktadt Riksens Ständer sor denne
Skuld atagit sig answarighet, den samma dock alltid
kommer att anses, såsom en Pommersta Landet
widhästande Skuld, hwars betalande Pommern
sjelf bör ombesörja, sa framt desi nu warandc (ar
1810) omständigheter till äswenkyrs stulle komma
att undergå någon förändring."
Efter nogaste öfwerwägande af de flere sa gansta
wigtiga stal, Kong!. Maitts ofwanintagne Na,
diga Proposition innehaller, har Stats-Utstottet ansett
sig böra med Kongl. Masi.t instämma deruti,
att Swerige hwarken bär eller kan betala Rikets
Utländska Skulder annorlunda, än Kongl. Maj:t
i Nader behagat proponera och här nedanföre närmare
utredes; I följd hwaraf; och beträffande först
Kongl. Pommerska Kammarens Wexel-stuld till atffillige
Banquirer t Hamburg stor 353,262 Riksd43
fl. Hamburger Banco, för hwilken Riksens
Högloft. Ständer, enligt hwad ofwanberördt är,
meddela; deras willkorliZa sarantie, sa tilistyrkeS,
sDen 9 Julik. 142;
att denna Skuld, enligt ordalydelsen af sielfwa garantien
, sa till Capital, som dera beräknade räntor
genast utplanas och fran Niksgalds-Contoirels Räkenskaper
afföres.
Dernäst, och i anseende till Rikets CapitalGäld
i Holland, Brabant och Genua för derstädes
upptagne Län, tilistyrkeS afwenledeö, att twa Tredjedelar
af denne Capital-Gald, sadan dea war wid
innewarande Riksdags början, (utan art häruti inbegripas
vfwanberörde af Swcnste Medborgare till
inlösen anmälde 418 Obligationer uti Holländske
och Brabantste Lanen,) jemte dera beräknade Jnkeretzen,
nu genast aldeles försivinna; da den återstå»
ende Tredjedelen tills widare wäl ma uti RiksgäldsContoirets
Räkenffaper upptagas, dock öfwerlemnaS
till Kongl. Majus afgörande, att, om och när KonA.
Mant stulle finna det nödigt något anspråk pa berörde
Tredjedel erkänna eller ock förklara den samma
aldeles förfallen och till intet gjord, pa lika sätt,
som, i afseende pa de tiva Tredjedelarne och räntorne,
förut ar tillstyrkt.
Widare, angående skulderne till Awerhoff sta
Sterbhuset i Hamburg, utgörande 650,420 Riksd.
Hamburger Banco i Capital, utom dera beräknade
Jnleretzen och omkostnader; sa har Stats,Utstottek
af förekomne serstildte ffäl och considerativner welat
tillstyrka, att detza Capital-Skulder af 650,<00 R-dr
Hamburger Banco an ytterligare såsom Rikets
Gäld erkännas, men icke betalas förr än Rikets
Tillgångar medgifwa och sadant, utan olägenhet för
detz Penningewäsende i allmänhet kan laka sig gära;
hwaremot någon ränta a ifrägawarande Skulder
till Awerhoffsta Sterbhuset hwarkeu nu eller
framdeles kommer alt beswära Swensta Staten.
Bihang. N:o 90. Slu<
1426 Den 9 Julik.
Slutelkgen inkommande Riksgälds-Contokrets
Skuld i Leipzig stor i Capital En Million 3^0,020
Rstsd. Convemions-mynt, utom derä upplupne Intcr-sicn,
sa emedan de för Länet i Leipzig influlnc
medel, hwarifrän Skulden stq harleder, blifwit anwande
till Realisationen as Credit-sedlarne; och de§-  utoin icke ar samina förhållande med Leipzig, som
med de förut omnämnde orter, der Län blifwit upptagna
, har StatS - Utskottet, i betraktande häraf,
trott sig böra tillstyrka, att Skulden i Leipzig, sä
titt Capital, som upplupne och widare upplöpande
Jnteresien godtgäras och betalas, i enlighet med de,
wld Länets upptagande, stipulerade wilkor, sä fort
och i den ordning Wexlar titt nägorlunda modererad
Cours, som af Stats-Utstottet torde komma att
bestammas, kunna erhallas; eller ock Liqviden har
em pä annat sätt, utan Rikets kännbara förlust,
kan regleras.
Sedan betydligaste delen af Rikets Utländske
Gäld salunda kommer att förswinna, anser SlatsUrskottet
det innebära en rättwisa, att Swenske
Medborgares hos Fransta Regeringen ägande erkän,
de fordringar, hwilka blifwit uppgisne till en sammanräknad
Summa af Twä Millioner, 99;,937
Lwres 2 Sous 4 deniers Tournois, af Swensta
Staren godtgöras till det belopp, som, efter föregången
närmare utredning, Kongl. Maut i Näder
godkänner, och sädant pä sätt, som följer:
i:o. Böra de Aderton proCent, som Hans
Kongl. Höghet Kron,Prinsen uppä berörde fordringar
i Noder behagat förskjuta, med en Summa af
99,864 Riksd. 25 tz. Hamburger Banco, genast
Hans Kongl. Höghet godtgöras, och hwilket belopp,
enligt hwad t rigsta punct omförmäla, kommer att
af
-
Den 9 Julik. ,427
afgä fran hwad de Enskilde fordringsägare ytterligare
böra undfå.
2:0. Jemlikt Kongl. Majus Nädiga Proposition,
komma enskilde Swenske Medborgare att söderås
hos Franska Regeringen egande fordringar af
förut omnämnde bestaffcnhet, hwilka af Kongl.
Masi.t i Näder warda godkände, blott till lwä
Tredjedelar af desie fordringars belopp, njura indemmsation
af Swensta Staten, pä det sitt, att, sedan
frän twä Tredjedelarne af hela Fordrings-summan
i Franskt mynt först afgätt de af Hens Kongl.
Höghet Kron-Prinsen i Näder färstjukne Aderton
proCent, äterstvden eller 48^ proCent reduceras till
Swenstt Bancomynt efter Ätta still ingar per Livré
Tournois, hwarester af det härigenom uppkommande
belopp i Swenstt Banco ytterligare innehälles hwad
litt Cours-difference, wid godtgörande! af Hans Kongl.
Högh. Kron-Prmsens Förskott erfordras- — För hwad
sedermera af förenämnde 48-si proCent öfn erblifwer,
meddelas Fordringsägarena Riksgälds - Contoireks
Obligationer pä Tio är och med Fem proCentS
ärlig Ranta emot Qwittenccr pä fördra ga ms hela
belopp, hwilka Qwittencer tillika komma att innefatta
fullkomlig och owilkorlig öfwerlätelse pä Swensta
Staten af fordringsägarnes anspräk hos Fransta
Regeringen för desie af Swensta Slaten liqwiderade
fordringar. - »
I anseende till den återstående Tredjedelen, sa
kommer ben.likaledes at reduceraS titt Swenstt
Banco efter Ätta skiningar per Livré Tournors samt
beloppet derefter liqwidcras med RilSgalds-Contoirets
Obligationer pä Tio är och med Fem proCents
ärlig Ränta, hwilka Obligationer, jemlikt
Kongl. MasitS Nädiga Proposition, komma att
* * ställaS
1428 Den 9 Julli.'
Lillas under Landbruks,Academlens Förwalinmg -  såsom Fond till de fran Academiens bestämmelse
oskiljaktiga Utgifter.
W,dkommande 6:te puncten af Kongl. Majus
Nådiga Proposition, sa, emedan de deruti omförmalde
fordringsanspråk och förluster till beskaffenheten
och beloppet icke äro utredde och bestämde, skulle
Stats-Utjkoltet anse lempligast, akt med fragan
vm ersättning får ansta till Riksens Hoal fl Ständers
nästa sammankomst, hwarförinnan Fordringarne
och förlusterne genom Kongl. Majus Nådiga
föranstaltande kunna hinna, att granskas, utredas
och bestämmas.
Sluteligen, rörande ?:de puncten, sa, och ester
gjordt öfverslag pa Riksgälds-Contoirets lltgifter,
sedan storsta delen af Utrikes Gälden icke mera
fordrar något serskildt Anslag, will Stats-Utstottet
förmoda, att, derest Contoiret för igiz och följande
arén fa sig anslagit utaf Bcwillningen hwad för
Contoiret titt uppfyllande af desi öfrige förbindelser
ac vundgängeligt, en ärlig Summa af zoo,ooo
Riksd. Banco skulle, wid högst trängande behof,
kunna blifwa att tillgå, i den afsigt Kongl. Majus
Nådiga Proposition omförmäler, såsom Ränte, och
Amortisiements,Fond för ett till upptagande Län af
Tre till högst Fyra Millioner Riksdaler.
I händelse Riksens Högloft. Stander skulle
täckas bifalla hwad nu blifwit föreslagit, torde, i anseende
till de omständigheter, hwilka, wid werkställigheten
stola iakttagas och närmare böra regleras.
Stats Utstottet fa sig uppdraget, att, i enlighet med
de af Riksens Högloft. Stander fastställde grunder.
Herrar Fullmägtige i Riksgälds, Contoiret nödige
föreskrifter meddela mi den Jnftruction, rörande
Den 9 Julli. 1429
Rikets annu återstående Utländske Gäld, som efter
wanligheten af Utskottet lärer komma att utfärdasHwilket
allt Riksens Högloft. Ständers närmare
ompröswande wördsammeligcn underställcs, och
hwarwid bifogas Utdrag af Utskottets Protokoll för
denne dag, innehällande 2we Ledamöters serstildte
yttranden i ämnet. Orebro den y Julii 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Hvgm. Prcsi-Ständets
Lcdam. »vägnar Ledan», wägnar
Larl körner. 6ust. klurraze.
Pa Wallofl. Borgare-Stan- Pä Heder»». Bonde-Stän--  L ets Lcdain. magnar dets Lcdam. magnar
L. lunelius. fonss ^nster88on.
6. 1'unelius.
Utdrag af prstocollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott wid
Urtima Riksdagen i Orebro den 9:de
Iunii 1812.
S- D. ^fter det Utstottets Ledamöter sammanträdt
kl- 8 f- m. föredrogs och upplästes a nyo Afdelningens
för Riksgälds, Werkets wid Plenum
nästl. dag pa Bordet begärda Betänkande i anledning
af Kongl. Majus den z:dje sistl. Junii till
Stats, Utstottet aflatne Nådiga Proposition vm
Riksgälds - Contoirels Utländska Gäld; — — —
Herr Commerce, Rådet Krull anmärkte: alt
han uti det projecterade Betänkandet saknade upplysning
vm de serstildte skäl, och considerationer som
förekommit fför Afdelnigenö tillstyrkande i afseende
pa
rqzo Den 9 Julik.
pä Skuldernc kil! A werhoffste Sterbhuset i Hani,
burr, och önstade Herr Comineree- Rådet i öfrigt
en rymligare tid för acc taga närmare kännedom af
amner, innan Herr Commerce-Rådet kunde sig deröfwer
yttra. — —
Herr Commerce-Rådet och Riddaren Wegelin
uvplaste fästande anförande till Protokollet: Wid
det förleden gårdag meddelade förslag lill StåtsUtskottets
Betänkande i anledning afsKongl. Majus
Nådiga Proposition, rörande Rikets Utländska gäld,
ar, i min tanke, åtskilligt att anmärka. — Del innefattar
hufwudsakeligast följande:
i:o Da den tunga bekännelse mäste göras, att
Riket icke kan betala sin Utländska Gäld, anser jag
nödigt, att denna Mstoltets uppgift, styrkes omständeligare.
Om Utskottet specificerar hwad till betalande
af de flere ärs upplupne Räntor och förfallne
Capital. afbetalningar, som nu gängse Coursec
erfordra, och dermed wisar, att en sa stor Bewillnings-Summa
sorn beloppet af denna betalning,
sammanlagt med hwad för öfrigt genom Bewillning
dör fyllas, nu omöjeligt kan utgöras, och a en
annor sida förer Riksens Ständers uppmärksamhet
äfwen pä den omständigheten, att, om Swensta Folket
ock ägde tillgångar till defie betalningar, i Landets
eget mynt, saknas uti Handelns nu warande
inskränkta förhållande, den waxel,tillgäng fom dertill
erfordras; sä stall hwar och en som kan och will gransta,
genast finna att werkställigheten i bada defie afseenden,
möteS af oöswerwinnerliga hinder. Jag
hemställer pä detze skäl, till Högloft. UtskottetS närmare
eftersinnande om den af mig, i denna del önssade
större utförlighet, icke wore nyttigt att iakttaga.
2:0
Den 9 Julik. 1431
2:0 Wid den andra frägans beswarande, om
Swerige VZr betala sin Utländska Gäld, förekommer
2:ne omständigheter, nemligen, om Utskottet bör
föresiä Riksens Ständer, att äfwen.i den händelse,
medel och utwägar dertill funnvs, tills widare endera
lota anstä med betalningen af all Utländsk Gäls
eller med någon del af densamma, eller ock alt pa de
anledningar som finnas, pä sätt föreslagit ar, för
alltid döda §:delar af all Rikets gäld i Holland,
Brabant och Genua. Jag har i detta ämne wägat
äga en olika kanka och jag hofer den ännu.
Uti Rikets för det närwarande ännu omwecklade
politiska förhällanden, har jag trott och tror ännu,
att genom ett fördröjdt besiut, i detta wigtiga ämne,
intet äfwentyras, men lätteligen gansta möckel, om
det tages i otjenlig tid. Pä defie grunder är unn
öfwertygelse bygd, art försigtighetens råd böra öfwerwäga,
äfwen de mäst läckande ögonblickets fördelar.
Milt tankesätt i detta ämne, fnkallar mig
frän allt yttrande, vin den föreflagne Bokförningen af
den ärerstäende Adelon af Gälden, vin äter-upplifwandet
af nägon del af densamma, och vin de händelser,
som derifrån kunna leda sin upprinnelse. I
ämnen af denna beskaffenhet och af denne wigt, tror
jag att öfwersigten bör sträckas längre än till en
närwarande rid och kill alla möjeliga fall, äfwen
de aflägsnaste.
Nedan uti Utskottets förslag rörande Awerhoffs
fordran, wrsar sig, som mig fyres, fördelarne
af mitt förslag. Genom ett fördröjt beslut, undwlkes
det obehagliga, att emot sin önskan endast kunna
göra half rättwisa emot ett Hus, som,, en längd
af är, tjent Swerige pä ett sä utmärkt sätt. De
serstildke stal och consideralioner, fom dlifwit lagte
lill
-
rgzr Den 9 Julik.
till grund för det gjorde undantaget, och hv arigenom
Awerhosfs ?lisw!ngar, efterkvmiuandes esterkemmande,
sofwaS betalning för Capitalet, önstar jag
således närmare bestämde/ till lättnad för Riksens
Ständers omdöme, huruwida förslaget är billigt eller
icke.
Med rättwisans kraf finner ock jag det gansta
öswerensstämmandc, att de, som gifwir vsi, »genom
sitt lidande/ wapen i händer, att endera ftquestrera
eller annullera Rikets Utländska Gäld. blifwa derföre
jhägkomne. När defte, de Swensse Fordringscgarne
i Frankrike, ester 20 ars fåfäng mantan,
ivid undfåendet as de 18 eroCent som Hans Kongl.
Höghet Kron, Prinsen, Nadigst lat till dem, i afräkning
betala, i sine dera afgifnc Qwittencer förklarade
sig nöjde, afstä ^-del af sine fordringars belopp
till Rikets förman, sedan de erhållit 66^-:del§
PxoCent: gjorde de der afseende a den förman,
som en förändrad Wäxel-CourS dem erböd. Emot
egne Landsman ar det således, en besynnerligt beskaffad
rattlvisa, nar uti det vfwannämnde färsiaget provoneras
en beräkning efter ungefär den tidens CourS
da fordringarne af den Republikanske Rättwisan i
Frankrike, erkändes/ nu blifwa med förskrifningar
va Tio ar betaldte för Adelar af beloppet. Men
icke neg härmed, de stola äfwen förlora den förman
i CourS som wid betalningen af de erhallne 18 proCent
genom Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsens
wördnadswärda ömhet för sitt nya Fädernesland,
dem tillföll. Jag hemställer om detta öfwerenssiammer
ined Högloft. Utstottets begrepp om rättvisa.
Sluteligen anhäller fag att det öfwersiag pä
RikSgäldS-Cvlttoisets utgifter, hwarpä Högloft. Ut
ffot
-
Den 9 Julli." 14ZZ
ffottet stall grunda sitt anförande om R-dr zoo/oos
— ärligt ölwerstott, ma blifwa Utstotret nwtdeladt.
Innan desi ar det mig omöjligt att yttra en sadan
förmodan. Äswensa önskar jag närmare bestämdt/
naturen och beskaffenheten af de omnämnde högst
trängande behof, som stola päkalla Län- Om, som
fag förmodar, ett Krigs,tillstånd dermed Zsyftas, får
fag endast åberopa 6z och 76 §. §. af RegeringsFormcn,
seni föreselt hwad i dylika fall erfordras.
Om detta mitt ödmjuka yttrande saknar den
utförlighet och ordning som Högloft. Utskottet har
rätt att fordra och fag önskar att iakttaga, wädjar
fag till Högloft. UtffottelS öswerscende med ett hastwerk/
som pä den inskränkta tid, Högloft. Utskottet
lemnat, af mig icke kunnat ästadkommas fullkomligare.
Orebro den 9 Julii 18-2.
ch öVeAelin.
Sedan Asdclnmgens Betänkande, pä Proposition
af Herr Grcfwen och Ordföranden/ bliswit antagit
och godkäntt, att säsom Utskottets utlåtande
afsandas till Riksens Högloft. Ständer, begärde
Herrar Commerce,Ruderne Krull och Wegelin,
att deras serstildte meningar mätte genom Protocolls-Utdrag
bifogas Betänkandet. Är och dag som
förr fkrifwit star
kx xrotocoilo,
L. lunell us.
Upp,
>454 Den 9 Julii.
Upplyst hos Ridd. och Adeln don 9 Julli.
- - Prest-Ständet den 9 - «
-- - Borgare-Ständet den 9 - ,
- - Bonde-Ständet den 9 - -
wördsamt Memorial!
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs- och
Ekonomie - Utstött har under öfwerläggning sörehaft
Herr Radmannen Ekegrens till Wälioft. BorgareScandet
ingifne, och till Utskottet den 22:dra siftl.
Junii öfwerlemnade Memorial, deruti Herr Radmannen,
ledd af den öfwertygelst han tror sig äga,
att Enköpings Stad, såsom belägen a en ort, der
flere större wagar genomlöpa, och äfwen andre lika
belägne Städer, mer än Landsbygden fa widkännas
tyngden af Jnqwartering och Truppers förseende med
kost och wälplägning, emot ringa betalning, under
påkommande Krig, serdeles under rastedagar, hwilka
efter Herr Radmannens tanka, gemenligen fördrifwas
i Städerne, yrkar, att en tillbörlig och jemnare
fördelning af sadane skyldigheter Städerne och
Landel emellan borde beredas pa det sätt, alt ester
Jvrdetalet, i afseende pa local och andre oinständigheter
i öfrigt, någon bestämd gärd utgöres ärligen,
LänSwiS, as de Jnwanare i Städer och pa Landet,
hwilka antingen undstuppit Jnqwartering, eller ock
i lindrig matto dermed besiväratS, til! understöd för
de Skader och Orter, som oundwikeligen och i större
grad mäste sädant widkännas.
Det har icke kunnat undfalla Utskottet, att nu
mera, och sedan stadgadt blifwit, det Trupper stola
taga och blott i nödfall Durch-Marcher anbefallas.
Rastedagar och Nattherberge!» icke kunna sa ofta
som förut bestammas uti Skader, enär tagandet gemen
-
Den 9 Julli.
menligen icke öfwerstigcr 2 L 24 mil om dagen, uti
2:ne pa hwarandra följande dagar, med den z:djes
begagnande til! rastedag; sa art Znqwarterings-tyngbcn
emellan Städerne och Landsbygden derigenom
liksom af sig sjelf någorlunda jcmnt fördelas. Af
sadan grund finner Utstoltet ingen anledning tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer, att meddela något bifall
till denna af Herr Radman Ekegren salunda
wäckre staga; Hwilket Ulstotlet dock får til! Riksens
Högloft. Ständers widare bepröfwande »vördsammeligen
öfwerlemna. Orebro den -r:de Julii 1812.
PS Högloft. Ridd- och
Adelns Led. wägnar, "
^ ok. lst. OyllenkorZ.
Pä Wallofl. Borgare-Ständets
Led. wägnar,
Olok L^östeät.
Pä Högw. Prest-StändctS
Ledamöters wägnar,
O. V. Kosenstsin.
Pä Hederw. Bonde-Stäir»
dets Led. wägnar,
Olok Lrukn.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 9 Juli,'.
- - - , Prest-Ständet den 9 - -
- - » - Borgare-Ständet d. 9 - -
- - - - Bonde-Ständer den 9 » -
Alsrösamt Memorial!
9err Grotzhandlaren F. Aberg Andrson bar utk
till Wällöf!. Borgare,Ståndet ingifwit och till Rik.
sens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och
Ekonomie-Utstött den sachra sistl. Junii remitteradk
Me
-
!4Z6 Den 9 Julik
Memoria!/ under anförande, att Landshösdlngarne
uti Götheborgs och BohuS Lön, i anseende kill de
manga/ högst wigliga och angelägna göromål i Götheborgs
Stad, arv sa sysselsatte, att de med bästa
wilja icke medhinna/ att inhämta tillräckelig kännedom
af Bohus Läns Norra del, eller taga den befattning
dermed, som bristande Cultur, och saknaden
af uppmuntran och eftersyn sa nödwändigt fordra,
mkar, att Bohus Län mätte blifwa ett frän Götheborg
oafhängit Län, och att Landshöfding Residencet
borde i följe deraf förflyttas till något ställe inom
denna Prowins, som bade l Militairiskt och Ekonomiskt
hänseende more mera passande.
Uti detta anförande har afwen Herr Commerce,
Rådet Santesson instämt/ med det förling,
till berörde Läns delning, att Götheborgs Stad
jemte den deromkring belägne Prowins af samma
namn, bestående af Säfwedahls, Askims/ samt Ostra
och Westra Histngs Härader, serdeles som Säfwedals
Harad dessutom/ i anseende till Domarebefattningen
åtföljer, enligt förläning at Götheborgs
Stad, Justitie Borgmästare-Syssian derstädes, skulle
utgöra ett serskildt Län; Och hafwa Herrar Grosshandlaren
Mal m och Juveleraren Holmer afwen
derutinnan instämt.
Detta Mål har Utskottet under öfverläggning
förehast; Och som den sörestagne Läns,delningen owedersägeligen
förutsätter en ny Landt-Stats aflöning
för Bohus Län, hwartill Utskottet förmodar,
att nödige tillgångar för det närwarande icke lära
wara otc tillgå; sa har Utskottet af detta skäl icke
trott sig böra tillstyrka berömde Läns,delning; Hwil,
ket Utskottet dock fär till Riksens Högloft. Ständers
Den 9 Julii. 1457
widare ompröfwande »vördsammeligen öfwerlemna.
Orebro den 8:de Julli iZea.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pa Högw. Prest-Ständets
Ledam. magnar, LedtM. magnar,
^ok. 14. (Zellen doL. v. tiosenstei n.
Pä Wallofl. Boraare-Sian- Pä Hederw. Bonde-Ständels
Lcdam- magnar, det§ Lcdam. magnar,
Olok Lgosteclt. O lo k k» rulin.
I,-i§erZr6n.
Uppläst hos Ridd. och Adeln Leil y Julli.
- - - Prest - Ständct den y - -
- - - Borgare-Ständet d. y - -
- - - Bonde-Ständet den 9 - -
WZrdsamt Memorial!
^Ili Memorial, som den 22-.dra sistl. Junii af Hög,
loft. Ridderjkapet och Adeln blifwit till Riksens Höglofl.
Ständers Allmänna Beswärö- och EkonomieUtffotts
utlakande remitterat har Herr Grefwe
Jac. DeLa Gardie sörestagit, att, till förekommande
af den nöd, för hwilken inträffad misswaxt
blottställer hela Prowinser och i synnerhet de mindre
bemedlade Jordbrukare, hwilka, as hwarjehanda behof
twungne, att om hösten afyttra sina produccer,
nödgas om wären till dubbelt högre pris återköpa
dem af Speculanter, som gäcka den allmänna nöden,
borde bwarje helt Hemman i Riket, samt Städer,
ne i man af deras Jordrymd, ärligen lill den r:fle
Maji mot Contant betalning efter allmänna i Orterne
gängse pris halla Kongl. Mast och Kronan
tillhanda en half tunna Rag, en half cunna Korn,
en tunna Hafra, tio Iissp:d Hö och tjugu lisspund
Halm,
r4s8 Den 9 Julik.
Halm, dem Regeringen skulle fä disponera till förmän
för den eller de Prowinser, som af mitzwäxt
lidit, dock skulle Jordbrukare som sjelf lidit af initz,
wäxt wara fran sadan prestation befriad, och i allmänhet
wara Jordbrukare tillätit, att med Landöhöfdingens
bifall med annan man öfwercnskomma
om prestationens utgörande.
Utskottet tror för stn del att ehuru någon gäng
förhållanden kunna inträffa, som göra undantag nödwändige,
blir det en grund, princip, för allmänna
hushållningen, att Staten icke bör inlåta sig i Handels-fpeculationer,
eller uppträda såsom Medlare emellan
Köpare och Säljare. — Sä snart Staten gör
upplag af allmänt behöfliga waror, kunna Priwara
inga upplag göra, dä deras Fonder aldrig kunna
wara jemnförliga med dem, som Staten har att
disponera, och hwad som winnes genom upplag och
besparingar ä ena sidan, förloras ofelbart a den
andra. Derjemte skall högst sannolikt förlitandet
uppä hjelp af Kongl. Maj-t och Kronan förringa den
omtanka, som förmär undanrödja tillfälligt olägenheter,
och hwilken om den skulle saknas, aldrig kan
genom yttre biträden ersättas.
Utskottet tror att frihet i Handel och Näringar,
hwars följd ar att den enas spekulation mot,
wäger syftningen af den andras, och hushällarens
hänwisning till egit förstånd och omtanka äro enda
päräkneliga medlen mot de olägenheter, som härflyta
af den wisa naturlag, att det ena äret waxtligheten
ar större an det andra. I goda är ar Spekulanten
eller Upphandlaren onekandes en »välgerningsman
mot den, som är i behof att sälja; att i
lider af nöd Speculanten blir ett föremal för den
lidandes owilja bör tillgodohällaö af den, fom wal
Den 9 Julli. 14)9
äger konstan af sin nöd, men ej förskär att egen bri,
stande omtanka, om ej warit första upphofwec dertill,
dock befordrat den, och alt nöden skulle dliswit än
större, om cj winningölystna Speculanter funnits.
Utskottet anser sig för sin del icke kunna tillstyrka
bifall till det uppgifna färsiaget; Hwilket dock
Riksens Höglofl. Ständers eget ompröfwande »vördsammeligen
underställes. O:ebro d. 4 Juni 1812.
Pä Höglo?. Ridö. och Adelns Pä Hvgwkrd. Prcst-StänLcdam.
magnar, dets Lcdam. »vägnar
kl. 6)'Il endor § (?. v. K osen stein.
Pä Walofl. Borgai-c-Stän- Pä Hederm. Bonde-Stän»cts
Ledam. magnar, dets Ledam. magnar,
Olok Ljösteclt. Olok Lrudn.
I?" Uppläst hos Ridd. och Adeln den - Julii.
- - - - Prest-Ständct den 9 - -
- - - - Borgare-Skandetd- 9 - -
» - - , Bondc-Ständet d. 9 - -
Wördsamt Memorial!
^)ederwarda Bonde-Ståndet har den i z:de Junii
till Lag - samt Allmänna Beswärs - och EkonomieUrskotlens
gemensamma beredning och utlåtande remitterat
ett af Riksdagsmännen Carl Nilss^rr
krän Södermanland och Johan Roswall fran
Gottland ingifwit Memorial, deruti de af anförde
skäl begärt, att förmedlade Hemman mätte fä njusa
deras förmedling till godo, da staga uppkommer om
i44^ Den 9 Julli.
skyldigheten att deltaga uti byggnad och underhallande
af Kyrkor och Preste-Boställen med deras tillhörigheter,
samt att efter samma Hemmantal äfwen
borde röstas wid Prestewal; och härtill hafwa Carl
Nilsson och Roswall trott sig sa mycket snarare
böra winna bifall, som Högwördige Presterskapets
rättigheter icke utgå efter Hemmantalet utan efter
1631 ars Förordning efter Hemmanens gröda och
de Kreatur derpå kunna uppfödas, samt hwad penrunge,
inkvmsterne serskildt anga, efter Ähörarnes
antal.
Af hwad sälunda blifwit anfördt hafwa Utstotten
funnit, art Carl Nilssons och Roswalls
yrkande egenteligen har för afsigt att förmedlade Hemman
böra deltaga uti Kyrko - och PrestegardS-byggnader,
endast efter förmedlade Hemmantalet, och att
såsom en följd af en sadan nedsatt skyldighet, dermed
afwen kunde förenas en motswarande mindre rösträttighet
wid Prestewal för Ägare af sa beskaffade
Hemman.
Enar ^Högwördige Preste - Ståndets Lönkngs,
förmaner Författningarne likmätigt, utgå till större
delen, dels efter Hemmanens allmänna afkastning,
och dels efter Personalen, utan någon gemenskap
med förmedlade eller oförmedlade Hemmantalen, anse
Utskotten något hinder wid detta ärendes behandling
derigenom icke ligga i wägen; och emedan a
ena sidan, efter den esprit Lagstiftaren alltid lagt till
grund för skiliaktigheter uti rättigheter och skyldigheter
af förmedlade och oförmedlade Hemman, de olika
förmåner sädanc Hemman i hwarje tillämpelig
Den 9 Julik. r44l
händelse innchafwa och i förewarande fraga om byggnads
- skyldighet den fördel förmedlade Hemman af
alder hast och annu äro tillerkände, att uti skog och
utmark erhålla lika andel efter oförmedlade Hemmantalet,
med Hemman stin ingen förmedling njutit,
sä mycket stängare warit lagd till grund för en
sadan större skyldighet, som den större tyngd, hwilken
manligen i fraga om byggnads-skyldigheter träffar
Hemmans-Ägaren genom byggnads, matcrialiers
anskaffande och framförande, wäsenteligen beror pä
Skogs-tillgäng och större utrymme, samt i allmänhet
öfwerensstämma mera ined möjeligheten för de
Hemmans-Ägare som hafwa -vidsträcktare rätt t
steg och utmark, och ä den andra sidan rösträttigheten
wid Prestewal blifwit lika rättwist lämpad
efter den pligt förmedlade Hemmans - Ägare i allmänhet
äro älagde att bygga och underhalla wissa
Hus ä Preste - Boställen; ty och som de serstilta
händelser der förmedlade Hemman af naturliga eller
locala orsaker icke hafwa något widstracktare skogsutrvmme,
än a sadane Hemman i allmänhet är att
förwänta, icke kunna föranleda till rubbning uti allmänna
och pä goda grunder stadgade beslut; Altsa
och dä ändring uti dessa skyldigheter skulle dessutom
s werka till flerfaldiga stadeliga rubbningar utt stadgandet
om Hemmans skyldigheter i allmänhet, finna
Utskotten ej anledning tillstyrka någon ändring
uti hwad Kongl. Brefwen den 4 Maji 1759 och
den 2l October r?z6, rörande förmedlade Hemmans
deltagande uti Kyrko- och Presiegärds- byggnad,
samt Prestewal i allmänhet stadga och förmå;
Dock warder detta till Riksens Hö-lost. Ständers
Bihang. N:o Ar. wi
-
1442 Den sIJulil.
widare ompröfwande »vördsammeligen öfwerlemnadt.
Orebro den i Julii r 812.
pä Lag - samt Allmänna Beswärs, och
Ekonomie, Utskottens rvägnar:
Pä Högloft. Ridderff. och Adelns Ledam. wägnar
II. k. Ltrörnkelt. ^ok. ll. O^llenborg.
Pä Högwörd. Prcst-Standets Ledam. wägnar
^ob. ^ac. lleciren. L. vonlio8en8tein.
Pä Wällvfl. Borgarc-Ständcts Ledam. wägnar
Ivt. llön^vi8t. Olok 8^Ö8teät.
Pä Hederwärda Bonde-Ständels Ledam. wägnar
^.näers Lricsson» Kils ^kLlisson.
W. lullAI M.
Uppläst hoS Ridd. och Adeln den 9 Julli.
- - Prest-Ständct den 9 , -
- - Borgare-Ständet d. 9 - ,
- Bonde-Ständet den 9 - -
Mrdsamt Memorial!
-9err Prosten Thyselius har uki ett till Högwördige
Prest-Ståndet ingifwit och till Riksens
Högloft. StänderS Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utffott
den 22 sistl. Junii remitteradt Memorial,
yrkat, att den inställelse af Författningarne,
rörande Enskiften, som pa Skaraborgs Läns Allmoges
underdåniga ansökning tillkommit, matte upphö,
ra och att berörde Författningar om Enskiftes werkställande
inom samma Län matte ater upplifwaö,
serdeles, som Författaren uppgifwet, det flere af detta
Läns Allmoge, som insedt skadligheten af berörde
in
-
Den 9 Julli. >44Z
inställelse, redan gjort flere ansökningar om Enskiftens
erhållande hos Konungens Befaliningshafwan,
de derstädes, hwilka i följd af samma inställelse hwila
oafgjorde.
Wid pröfningen af detta mål har Utskottets
Ordförande Herr Lagmannen Hägwäldorne Grefwe
I. H. Gyllenborg efter inhämtade underrättelser
fran Hof-Canzleren, tillkännagifwit, hwad äfwen
Herr Bistoppen och Commendeuren Doctor Weideman,
wid detta Memorials föredragning uti Högwördige
Prest-Standet, enligt Prvtocolls - Utdraget,
da anfört att, sedan den af Kongl. Majit i Nader
tillförordnade Committee till öfwerscende af Enskiftes
- Författningarne, nu mera flum des uppdragne
Befattning, Kongl. Majus Nådiga Beslut i detta
ämne uti dehe dagar blifwer utfärdadt; hwadan ock
Utskottet trvdt sig ej böra lägga widare hand wid
Herr Prosten Thoselli ofwanberörde Memorial;
Hwilket dock till Riksens Högloft. Ständers widare
ompröswande Utskottet får »vördsammeligen öfwerlemna.
Orebro den 8 Julli 1812.
Pä Högloft. Ridd. Adelns Pä Högw. Prest-StänLedam.
wägnar, detsLcdam. wägnar,
^sob. H. O) Ilenbo rZ. 0 v. klo sensrein.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde»Stän«
dets Lcdam. wägnar/ dets Ledam. wägnar,
Olok Ljösteät. O. K. LcbLrs.
Hfter. i,L§or§r^o«
* *
1444 Den 9 Julii.'
Uppläst hoS Ridderff. och Adeln d. 9 Zuln.
- - - - Prcst-Ttändct den 9 - -
- Borgare-StAndct d. 9 - -
- - - - Bonde-Ständet den 9 - -
WZr-samt Memorial!
I^li twanne till Wällofl. Borgare - Ständet den
2o:de ststl. Junii ingifne, och samma dag till Riksens
Haglöf!. Ständers Allmänna Bcswärs - och
Ekonomie-Utstött remitterade Memorialer, hafwa
Herr Borgmästaren Ornberg och H:rGrosshandl.
Segerdahl vrkat Fyrbäks-Inrättningar, den förre
pä Nordvestra ändan af den fa kallade Holmön
ivid Qwarken, och den senare ä Östergarns Holme
utan för Gottlands Ostra redd, begge af det stal att
berörde Fanvakten stola wara i högsta matto farlige
för Sjöfarande, serdeles under de mörka och gemenligen
dä äfrven stormiga ärsliderne, hwilket Författarne
anse fullkomligen styrkt genom de derstädes
»sta inträffande Sjöstador, som förorsaka oberäkneliga
förluster bäde pä Folk, Fartygs och Gods: och
tror dessutom Herr Borgmästaren Ärnberg, att,
genom anwändande af ärlige besparingarne utaf
Bäk, och Lots, asgifterne, som Författaren uppgifwer
stola för är 1808 uppgätt till ett belopp af
28,245 R:dr 4 ss. Banko, tillräckelige medel för
Fyrbäks« Inrättningen wid Qwarken icke stall saknas,
under förmodan tillika, att om berörde besparingar
stola lill andre ändamäl blifwit anwände och
ätgätc till Stats-Wcrkels behofwer, en sävan Inrättning
bör pä Slats-Werkcts bekostnad besörjaS,
och sedermera af Bäk- och Lots-Merkel underhällas.
Det
Den 9 Julii. 1445
Det har wäl icke kunnat undfalla UtstottetS
uppmarkjamhet, att Memorialernes Författare äsyfta
för Rikets Handel och Sjöfart nyltige Inrättningar,
icke heller att de isrägawarande Farwattea
wid Qwarken och omkring Gottland äro af en wänlig
cgenstap, serdeles under de mörka och stormige
arstiderne; men dä Utskottets egen kännedom icke äp
tivräckelig, att kunna bedomina, om de a> Försattarne
uppgifne ställen aro de tjenligustc till ä-:damälets
winnande, och Författarnc icke heller genom meddelande
af nägon undersökning derom utaf sakkunnige
gätt Riksens Höglofl. Ständer till mötes, trop
Utskottet sig böra tillstyrka, det Riksens Högl. Ständer
inför Kongl. Mant nedlägga ten underdäniga
önskan, att Kongl. Maj:t, med Nädigt afseende pä
Sjöfartens betryggande äswen i ofwannämnde Farwatten,
i Näder lackes infordra wederbörandeö underdäniga
utlätande, huruwida ifrägawarande päyrkade
2:ne Fyrbäks-anläggningar kunna blifwa swarande
emot det äsyflade goda ändamälet, och om de
dertill uppgifne ställen äro fullkomligt tsenlige, eller
vm andre dertill böra utses, samt i sädant fall derom
Nädigst förordna; Da Riksens Höglofl. Ständer
tvaga hoppas, att Kongl- Majit, wid pröfning
om medels erhällande dertill, fäster Nädigt afseende
pä den underdäniga önskan, Riksens Höglofl. Ständer
wid 1809 och i8ro ärs Riksdag, enligt 24 H.
uti Riksdags - Beflutet underdänigst framställt, rörande
Lots- och Bäk-Fondens anwändande till bestämde
föremäl, och uppdragandet af Inrättningens
Styrelse ät en Direktion under Ordförande af Chefen
för Sjömätnings-Corpsen; Hwilket allt Utskottet
får lill Riksens Höglofl. StanderS widare om
-
1446 Den 9 Julik.
pröfwande »vördsammeligen öfwerlemna. Orebro d.
4:de Julii 1312.
Pä Högl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcst-Ständets
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
^oli. kl. O^llenlrorZ. L. v. Rosenstein.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständels
Ledam. wägnar, dets Ledam. magnar,
Olok Lzösteclt. Olok Lrukn.
^lex. l^aZerZrLn,
Uppläst hos Ridd, och Adeln den y Julli.
- - Prcst-Ständet , d. y -
- - Borgarc-Städet d. y -
- - Bonde-Ständet d, -
wördsamt Memorial!
8ran Hederwärda Bonde - Ståndet hafwa under
den s8:de Maji och ryide Junii innewarande är fyra
serskilda Memorialer blifwit till Riksens Högl.
Ständers Allmänna Besvärs - och Ekonomie - Utskott
remitterade: de 2:ne förstnämnde af RiksdagsFullmägtige
Hakan Persson fran Jönköpings
och Bengt Swensson fran östergöthlands Län,
derutinnan deste yrka, att med upphäfwande af alla
Domstolars och Embets-Ställcns hittills sisne Beslut,
rörande ersättning af sa kallade Hjelp - Rotar
till Stam-Notarne för Torpstället, en sadan ersättning
bör stadgaS efter tidens skick, och tillika närmare,
än hwad Knekte- och Båtsmans-Contracten
innehalla, bestämmas, huru med Byggnads - Wirke
och Gärdsle, samt Sommarbete för detta Manskaps
Kreatur, der gemensamt Muhlbete ej finnes, bör
förhallas; och de »:ne senare af Riksdags-Fullmag»
Den 9 Julik. 1447
tige Anders Andersson fran östergöthlands och
Anders Larsson fran Elfsbergs Län, angående
ett med tidernes stick mera lampeligt stadgande, rörande
förhöjning i plan-penningarne eller sa kallade
Hjelp- och Strö-Notars styldighet att deltaga med
Stam-Rotarne uti Soldate-Torp, Muhlbete, Wybrand
och Gärdstcfang efter Soldatens behof.
Utskottet har wid pröfningen af detta mål inhamtadt,
hwad äfwcn Memvrialernes Författare anfördt,
att förhållandet med ifragawarande ersättning
ar stilaktig pä olika orter, allt efter Knekte - och
BatömanShalls, Contractens ffiljaktiga beskaffenhet
och deras stadgande om en stik ersättnings-styldighet;
äfwen som wista Contracker derom alldeles icke nägot
bestämma.
Af deste stal har ock Utskottet trodt något allmänt
stadgande uti deste omständigheter icke lampeligen
kan eller bör meddelas; men som det har synts Utskottet
öswerensstämma med rättwisan, art sa kallade
Hjelp-Rotar böra med deras Stam-Rotar widkännas
ett mot Hemmantalen svarande deltagande utk
alla de förmaner, Jndelre Manskapet äger rätt att
af Rekarne fordra, deribland Utskottet äfwen räknar
Jordlega för Torpen, Muhlbete, Vedbrand och
Gärdstefang, har Utskottet ansett stg böra tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer, att, med undantag af sadane
Rotar, der tilläfwentyrs Stam-Roten med
Indelnings - Werkets tydliga innehåll kan wisa, att
Stam-Roten blifwit alagd ringare Rotering mot
skyldighet, att, utan ersättning af dest Hjelp - Rote,
bestå Soldaten nyst uppräknade Löne-förmaner, såsom
lämpeligast för alla Orter, H06 Kongl. Maj:t
underdanigst anhalla, att Kongl. Mafit i Nader täckes
uppdraga Dest Befallningshafwande, att hwar
1448 Den 9 Julli.
uti dess^ Nadigst anförtrodde Län söka befordra fadane
friwillige öfwerenskominelser, emellan Stamoch
Hjelp,Rotarne, i grund af hwarje orts olika förhållande
och Cvntracter, samt alt ersättningen, der
den kominer att gifwas, hälst ma bestämmas uti
Spannemal eller andre waror, såsom ej underkastade
de förändringar, som ersättning i penningar kunde
medföra, samt att deräst desse öfwerenskominelser
icke godwilligt kunna träffas, Kontkngens Befallningshafwande,
ester föreaangne undersökningar derom
wid wederbörlige Domstolar, uppdragas, att
bestämma sädane ersättningar emellan de Stam-och
Hjelpe - Rotar, hwilka ej i godo kunde öfwerenskomma.
Dock warder detta till Riksens Högl. Ständers
widare ompröfwände »vördsammeligen öfwerlemnadk.
Orebro den 8:de Julii »8 »2.
-Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständets
Ledam. »vägnar, Ledam. »vägnar,
)c>b. kk. Q^IlenborZ. L. v. Rosenstein.
^)a Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hederi». Bondc-Ttän-ets
Led. »vägnar, dets Led. »vägnar,
Olok öst est t. OlokLrukn.
Uppläst hos Ridd och Adeln den 9 Julli.
- - - - Prest-Ständet den 9 - -
- - - - Borgare-Ständctd. 9 - -
----- Bonde-Ständet den 9 - -
WZrdsamt Memsrial!
K
H anledning af förekomne anmärkningar, hafwa
Högwörd. Preste-samt Hederwärda Bonde-Stan
den
-
Den 9 Jjulik. 1449
den till Lag-Utstottet återremitterat den af Riksdagsmannen
Lars Swensson fran Skaraborgs Län,
Anders Larsson fran Elfsborgs län och John
Longberg fran Gästrikland wäckte »notion, rörande
dels upphafwande, dels och bibehallavke afBördsrättigheten
a Landet, hwaröfwer Utstouec under d.
12 sistl. Junii sitt wördsamma Betänkande ajgiswit.
Oansedt således endast 2:ne Stand uti denna
aterremiss deltagir, finner Lag-Utskottet fig likwäl 0-  behindradt, att till sölje deraf a nyo upptaga sragan
kill hela sin widd
I
likhet med hwad i förra Betänkandet blifwit
yttrat, anser Lag-Utstottet äfwen nu gansta wigtiga
stal wara för hand, om ej till ett alldeles upp»
häfwande, åtminstone till inskränkning af den i Allmänna
Lagen Skvldemän tillagde rätt, att inlösa ä
Landet försald Ärfd eller Bördköp! Fastighet samt
Jord, Hus och Tomt i Staden; Och da med de
Memorialer, hwilka grundlagt ämnetS återremitterande,
instämmer, akt Utskottet ingar i desse skälö
»Utveckling, utan afseende, huruwida det förras wigt
och »vidsträcktare omfattning i iner eller mindre man
kunde föranleda till det sammas öfwerlemnande at
Lag-Cominittcen, att i sammanhang med Lag-Werkels
öswersigt i det hela, efter omständigheterne, granskas
och afgöraS; sa får Lag-Ulstoltct härmed, i behörig
ordning för Resp. Standen framlägga ofwanberörde
stäk, pa grund hwaraf en wiss inskränkning
i BördS-rättigheten i allmänhet synes böra widtagas.
Uti 6:te Cap. » §. Jorda-Balken tillägges
denna rättighet, först Säljarens Barn och Bröstarfwingar,
sa länge de till aro, och sedan Föräldrar
och Förfäder, samt dem som a sidone stylde äro, till
och med Systonebarn eller dem som med dessa aro i
lika
i4;o Den 9 Julik.
lika led. — Stadgandet i z:dje §. i samma Capitel,
lydande salunda: Dela män sm Länd, ware
den närmare alt läsa i Bärö, ssm närmare
är att taga ars, allt efter som t a.dra och
z:dje Lapirlen Ärfda Balken sagt är, betager
bock, lika sa litet som något annat Lagens rum eller
serskild Författning en fjermare Skyldeman begagnandet
af den rättighet till Börde-lösen, som en
närmare, antingen icke kan, eller icke will utöfwa.
Man har derföre wid lagffipningen alla tider ansett
den förres Bördes-anspräk gällande, sä ofta den senare
något sädant icke anställt.
Häremot, beträffande rättigheten till klander
af Testamente, sä finnes att LagenS stadgande uti
i7:de Capitlet och 4 §. Arfva Balken uttrvckeligen
inskränker denna rättighet till närmaste arfwingar,
dä det heter: hwad af honom warder samtyckt
eller försummat, derä ma sedan fjermare
arfwingar cj tala.
Nu, da det likwist ligger i sakens natur, att
afhandlingar om Köp, sä wida de ät Säljarens
Arfwingar alltid inbringa en wist Summa penningar,
eller annat Surrogat för ben Egendom, som
aihändes, äfwen ock böra af Lagen njuta lika om icke
mera skygd för ett framtida bestånd, an Testamenten,
hwilka närma sig egenskapen af ren gäswa,
hwarföre nägon ersättning aldrig erhälles; sä följer
och owedersägeligen, att det motsatta förhällande, som
vfwanföre wisats härleda fig frän Lagens stadgande
vm Börd, är lika sä obilligt, som stridande emot
all sund principe, en sanning hwilken äfwen gäller,
dä Börds-Rätten jemnföres med Arfs-Rätten, frän
hwilken den egentligen leder sitt ursprung, och hwaraf
orimligheten af att kunna Börda, hwad inan icke
Den 9 Julik. 1451
möjelkgen färt ärfwa, i händelse Säljaren icke genom
Köp, utan genom döden bliswit frän Egendomen
skiljd, lika pätagligcn faller en hwar i ögat.
Men de betydliga olägenheter, som enligt hwad
erfarenheten bestyrkt, dessutom äro med den nu gällande
widsträcktare Börds - rättigheten förknippade
och frän hwilka mycket, bäde allmänt och enskildt lidande
härflyter, böra härnäst icke lemnäs obemärkte.
Det allmänna lider, dä en allt för stor osäkerhet
i Köpe«Alhandlingars beständ, hindrar Köpare
frän sädane odlingars werkställande ä förwärfwade
Landt-Egendomar, hwarigenom dessa till den möjeligen
högsta afkastning kunna uppbringas. — Enskilda
det will saga Säljare och Köpare, ja ofta sjelfwe
Bördemännen lida genom förlorad tid och onyttigt
anwände kostnader i och för Rättegångar vm
Börd.
Sant är — dessa olägenheter, dessa lidanden
stola wäl aldrig helt och hällit kunna förekommaS,
sä länge Börds - Rätten icke alldeles är afstaffad;
Men de stola dock gansta mycket förminstas, genom
den senares inskränkning inom sina naturliga och biliga
grönför.
Lag, Utskottet som för öfrigt icke inser någon
werkelig nödwändighet för Börds - RättenS bibehäb
lande i sin närwarande widsträckthet det will säga
med tillämpning äfwen pä fjermare Arfwingar, da
närmare icke wilja, eller icke kunna sig deraf begagna,
fär alitsa, pä de nu anförde skäl tillstyrka
en sadan inskränkning i denna rättighet, att, med
upphäfwande af hwad Allmänna Lagen i 6:tc Capitlet
Jorda-Balken och serskilda Författningar derom
stadga, densamme hädanefter endast ma i likhet
med hwad om Testamenten ar förestrifwit, sträckas
i4?2 Den y Julik.
ti'! Säljarens närmaste leswande Arfwinge ellie Arfwingar,
om de arv flere i lika led, med fullkomligt
uteslutande af de fjermare; Dock warder della,
jemte någre Ledamoters serskildt meningar, Irirsens
Högloft. Stander wärdsamt underställt. Orebro
den ?:de Julli 1812.
Pä Högt. .Ridd. och AdelnS Pä Högw. Prest-Ständcts
Ledam. wägnar, Ledam. magnar,
II. k'. 8 t rom keit. st 4- kkeclrea.
Pä Wällöf!. Borgare-Slän- Pä Hederw. Bonde-StändetS
Ledam. magnar, dets Ledam. magnar,
k^l. R. önqvist. Rn6. Lri esson.
R. W. ImIlZren.
Utdrag af prstscollet hällit inför Riksens
Högloft. Ständers Lag-U skote wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den 2>dra
Julik >8l2.
S- D- ^^>d förnyad föredragning af de anmärkningar,
som i Högwörd. Prest-Standet och Hederwärda
Bonde-Ståndet blifwit gjorda wid Lag, Utssottets
Betänkande, angående inskränkning af BördsRätten,
yltrade
Herr
Borgmästaren Kjellander: Sedan
twenne Stand redan bifallit Utskottets Betänkande i
fragan om inskränkning as Bords-Natten lärer aterförwisningen
fran de andre Nespeclive Standen icke
medföra annan pligt för Utskottet, än att närmare
utweckla de skäl, som samma Betänkande innefattar.
Dä
Den 9 Julii. 1452
Da efter min oförgripeliga kanka, förändring i
ett fal! af den, rörande Börd hittills gällande Lag
och Författningar, nödwändigt förutsätter en omar,
betning af de flere Lagens ruin, stin härmed hafwa
oskiljaktigt sammanhang, och hwilket ater icke kan
werkställas utan öfwcrsigt af ämnet i hela dess widd,
hwartill Utskottet i grund af Hederwärda BondeStändets
remiss hwarken warit skyldigt eller berätrigadt;
Alitsa finner jag af desse skäl, hwilka, sä
widt jag haft tillfälle inhämta wid öfwerläagningarne
i ämnet laar grund för Utskottets Betänkande,
fast än genom ofullkomlighet i Expeditionen de samma
kommit atc urefiutas, mig icke äga anledning,
att nu tillstyrka förändring i LagcnS Stadganden
vin Börd, utan öfwerlemnar förewarande frager till
Lag-Committecn, att, i sammanhang med öswersigten
af öfrige Lagens rum, i hela dest widd deröfwer
sig utlaka.
Herr Doctor Hedren, med förklarande af
bifall till Herr Borgmästaren Kjell an ders yt,
trande, uppläste ett sa lydande anförande: Sedan
twenne af de Högloft. Riks»Standen tili Lag-Ulskottel
aterförwist den i Hederwärda Bende - Stander
wäckta, och hit remitterade fragan, om Börds-Nättens
upphäfwande, anhaller jag med åberopande af
Utskottets förut fattade Beslut, fa afgifwa mitt enskifta
utlåtande i sörberörde amne. Man will allmänt
deriwera denna i alla Nationers Lagar befintliga
rättighet, ifrån Arfsrätten, hwarföre äswen dessa
rättigheter, synas böra sta med hwarannan i ett wisst
bestämdt förhållande. Sa länge Staterne bibehålla
den Lag. principe i fraga om ägande rakt, att
blodsbandet afgör successionen wid dödsfall, eller sa
länge Arss-Rätten existerar; sa synes och wara bil
-
K454 Den 9 Julik.
ligt, att Lagen i alla händelser af ledighet, haller
Egendomen till handa ät den, som more dest ägare,
elier kunde blifwa det genom innehafwarens död.
Denna ratt är och t allmänhet ej bestridd, utan fastmer
ansedd som billig i förhållande till Arfs,Rätten; för
min del anser jag dock Börds-Rätten derjemte äga
ännu ett annat ursprung, eller åtminstone åsyfta ett
annat, ett icke mindre wigtigt ändamål, nemligen
kärleken till Fädernejorden. Att denna tänsta är för
Samhället af högsta nytta och nödwändighet behöfiner
icke bewisas. Jag tror att Samhälls - dygden
lefwer i en Själ, som med rörelse betraktar den torsina,
der Jädren bodde och der han sjelf föddes och
uppfostrades. Jag ffulle anse det bade orättwist och
förderfligt, att förneka honom en utwäg, att aker
förwärfwa den, i synnerhet da Lagen fran urminnes
tider förwarat en sadan rättighet at hela hans ätt;
Jag tvet icke om denna åsigt är mindre wigtig än
den, pa sjelfwa ägande rätten. Och da jag hörer
alla instämma uti den mening, att Börd i wista
händelser är rättwis och nödwändig kill återställande
af deras rätt, som äro Laglige Arfwingar, sa wille
jag ock alt derjemte betraktades den djupa inflytelse,
som den, enligt hwad jag haft äran anföra, kan
medföra och werkeligen medförer pa Samhälls-bandet;
Upphäf Börds-Rätten, och manga bedragare
ssola afhända Barn och Slägtingar den jord, som
dem en gang efter Lag bordt tillfalla: Upphäf BördsRätten,
och småningom ssall sjelfwa Naturens kansta
för Fosterjorden aftyna och dö, da rättigheten
till dest ater förwärfwande är efterkommanderne betagen.
Jag kan icke frångå den öfwertygelsen, att
efterkommanderne böra äga att återköpa den jord,
som deras Fäder och Slägtingar frangär; detta hö.
rek
Den 9 Julik. i4s§
rer till ägande och arfsrätten; Men da de icke äga
samma rättighet i afseende pa lös Egendom, sa synes
mig Lagen tydeligen hast ett annat syftemål,
som i min tanka är kärleken till Fosterjorden. Dee
är i stöd häraf jag anser efterkommanderne berättigade,
att aker inträda pa den jord, deras Fäder agt,
sa snart den gar till främmande Alter. Detta hörer
ofelbart till Samhällets djupaste grundwalar;
Börds-Rätten har fördenssull äfwen wunnit genom
urminnes häfd, en sadan helgd, den är sa nära fä,
siad wid myckenhetens Opinioner och Jnteresten, den
utgör ofta grunden för Medborgares käraste och enda
hopp, sa att jag icke ffulle anse en hastig eller
swar rubbning deraf rådelig. Jag har osta bade
hört och läst ffäl fördenka rättighets upphafwande:
Man har sagt, att den hindrar Landt-Culruren genom
en osäker ägande rätt. Jag känner att den
uppwacker och underhaller manga langwariga rättegångar;
Att den öppnar för oroliga Sakdrifware
tillfallen till bedräglighet och prejerier. Och hwad
jag framför allt beklagar, att den mahända förorsakar
manga meneder. Men jag tror att deste olägenheter
ffulle kunna dels borttagas och dels mildras,
utan en total rubbning af en urgammal Lag; Och
anser fördenssull bättre, akt förestå förbättringar i
Börds-Lagarne, än att upphäfwa dem. Slutligen
kan jag icke neka, det jag förmodar Börds - Rätten
kunna med nytta inffränkas till de närmaste Arfwingar,
som efter nu gällande Lagar äga den, med
uteslutande af de fjermare alldeles pa samma sätt
Utffottets förra Betänkande innehaller. Men da jag
mäste bekänna, del jag icke äger nog insigt i ämnet,
för att afgöra hwilka goda eller ffadliga följder deraf
kunde härflyta; Da jag äfwen wagar tro, att
i4;6 Den 9 Julli.
Högloft. Lag-Utskottet är mindre uti tillfälle, än
Kongl. Lag-Committeen, att till hela sin widd pröfwa
denna i min tanka widsträckta och wigklga fråga,
sa kan jag icke annat, än med asstyrkande af
den wäckte Motionen för det närwarande, tillstyrka.
Riksens Högloft. Stander, att öfwerlemna den at
Kongl Lag-Committeen, att i hela sitt sammanhang
ffärjkadas. Jag tror mig, äswen utan fördom och
utan uppoffring af egen öfwertygelse, kunna harwid
åberopa Hedekwärda B:nde - Ståndets förut gifna
bifall till samma tanka, da detta Stand drager häraf
den förnämsta om icke enda förman eller stadan.
Herr Borgmästaren Lagergren förklarade,
att han, som wid öfwerläggningcn och Beftutet till
Urstoltets förra Betänkande warit franwarande, sä
mycket häldre förenade sig med Herr Borgmästaren
Kella nders mening, som han deltagit i det Beslut,
hwarigenom Betänkandet blifwit af Wällofl.
Borgare-Ståndet gilladt.
Herr Lagman Rönqwist instämde likaledes
med Herr Borgmästaren Kjellander.
Herr Grefwen och Ordföranden förmalte sig.
icke äga skäl, att frångå det Beslut som förra Betänkandet
innehåller.
Riksdagsmannen Anders Ericsson fran
Elfsborgs Län förenade sig med hwad Herr Doct.
Hedren uti dest till Lag-Ulstotlets Prolocoll afgif,
ne Dictamen uti ingresten anfört, hälst det förtydligade
Riksdagsmannens till Lag»Utskottet den 2:dra
Junii i denna frasa ingifne serstildte Memorial, och
wille Riksdagsmannen harwid nu endast tillägga,
det han ansag bibehållandet as Börds, Rätten icke
åstadkomma något werkeligt vndt, inen deremot skulle
inskränkningen deraf, efter Riksdagsmannens tan
-
. Den 9 Julik. ttzs?
ka, medföra ett gftagande af den kistiga och upprik,
liga Fosterlands - kärlek Swensta Allmogen alltid
hyser
supra.
In stäem krotocolliz
öV. kullgren.
Transumt af protScollet hstllet uti Riksens
Höglofl. Ständers Lag . Utskott wid Ur,
tlma Riksdagen i Örebro den 29 Junit
»8l2.
I anledning af Riksens Högloft. Ständers JustitieOmbudsmans
Berättelse som kill Lag-Utstottet bliswit
remitterad, yttrade:
r.o. Herr Lagmannen Mannersta m: under
åberopande af mitt förut afgilne serstilte yttrande i
fragan oin Löftesinäns lagsökning hos Dommaren,
godkänner jag för urin del de anmärkningar, hwilka
äro gjorde wid 7 mom. i Betänkandet, nemligen:
att stämning icke allenast bör uttagas utan ock lagligen
fortstallas inom wlst tid; da Lagen äswen,
svin serstilte Författningar wid de mangsaldiga händelser,
da den förestrifwer art stamning wid talans
förlust inom wik lid stall uttagas, förordnar eller
föru-Mer, att ben inom samma tid skall kungöras;
sa finnér jag icke något stät, att med afwikelse fran
denna allmänna grundsats, stadga en ytterligare förmohn
för fordringsägaren som will sin löftesman
lagsöka, den nemligen, att genom en förlängd prescriptisnstid
till stämningens kungörande utöfwer det
ar som 4 §. Uti »798 ars Kongl. Förordning
Utsätter.
Bihang. Nw 92. Här
-
*4s8 Den 9 Julkr.
Härmed förenade sig Herr Kongl. Secreteraren
Danckwardt, Herr Häradshöfdingen Karon
Leijonhufwud och Ordföranden Herr Lagmannen
Grefwe Strömfelt.
2:0. Herr Borgmästaren Lagergren: 4 §.
uti Kongl. Utmätningsstadgan den 28 Junit 1798
upprepar orsakerne hwarföre fordringar, som grunda
sig pa löftesmäns proprie borgen böra förr mfökas
och haswa annan preskriptionstid dertill, än fordrin,
gar i allmänhet- Kongl. Förklaringen öfwer denna
Författning Fen 28 Nov. i8il föreskrifwer,
att om fordringsägare inom den utsatte preskriptionstiden
har genom hos Konungens Befallningshafwande
ingifwen och paffrifwen utmatnings ansökan,
börjat göra sin fordringstalan gällande, samma Utmätnings
ansökan, fastän cj före preskriptionstiden
löftesmannen tillställd likwäl får tjena fordringsägaren
till befrielse fran den i 1798 ars Författning
föreffrifne fatalie förlust.
Nar nu enligt Riksens Högloft. Ständers
Justitie Ombudsmans försiag fraga hos Riksens
Högloft. Ständer warit och blifwit till Utskottets
beredning förwisad, om icke fordringsägare borde
lemnäs den alternativa utwägen, att börja lagsökningen
med stämning till Domstolen i orten, och
Utskottet enhälligt funnit en tillstyrkan deraf lempelig;
sa, med iakttagande och bibehållande af de i
vfwannamnde Författningar stadgade hufwudgrunder,
har jag för min del wäl lika med Utskottets
pluralite, ansett Borgenärernes fordringstalan förwarad
genom det de inom preskriptionstiden, antingen
hos Domaren i orten uttaglt stämning, eller ock
hos Konungens Befallningshafwande ingifwit sin
Utmätnings ansökning, emst löftesmannen; men jag
Den 9 Julik. rgzs
serskilt har derwid welat hafwa tillagt, att denna
stämning eller denna Utmätningsansökan, ehuru ej
före preskriptionstiden löftesmannen kommunicerad,
dock i en sä oafbruten ordning genast derefter borde
blifwa det, att dcsie lagsökningssteg inom den tid,
och pa det sätt 8 Cap. g §. Utsöknings-Balken,
och ii Cap. Nätteg. Balken förestrifwa, kill ! glig
fullföljd betordrades wid förlust eljest af all wware
talan i malet; hwadan ock da hwad angar den salunda
lagsökte löfteömannens stadeslöshallning hos
sine medlöstesman, när sadane existerar, Lagens bud
i 4 Cap. UtsökningsBalken borde i den delen tjena
till efterrättelse, jag altia till den blifwande Lagförklaring
, förestagit en sudan redaktion, som mitt i
detta ämne asgifne yttrande till Protokollet innehaller.
Nu efter ärendets aterförwisning , har wäl Utskottets
pluralitö gjort en, med min tanka öfwerensstammande
förklaring, i anseende till Lagsökningsstegets,
fullföljd, när stamningsukwägen widtagrs;
men i anseende kill Utmätnings - ansökningen hos
Konungens Befallningshafwande sig utlåtit, att som
afgörande! deraf berodde icke pa Borgenären utan
pa Konungens Befallninashafwandes åtgärd och
förestrift, kunde annan tid och påföljd i denna del
Borgenär icke föreffrifwas, än förra Betänkandet
innehaller. Jag sinner wäl lika med Utssottet, att
malers afgörande till tid och sätt beror pa Konungens
Befallningöhafwandes godtfinnande; men i
likhet med hwad rörande stämningen blifwit stadgadt,
will jag deremot hafwa Borgenären förelagdk,
att sa wida han will hafwa sin talan förwarad genom
Utmätnings ansökningens ingifwande hos Konungens
Befallningshafwande mom preskriptionstiden,
*» ban
^46? Den 9 Julli.
han da genast derefter, sä widt del pä honom möjligen
ankommer, genom Communicativn med löftesmannen
och det mera, föranstaltar och bereder denna
mälcts fullföljd.
Jag äberopar derföre i denna fragg mitt förra
yttrande, äfwen deri det afwiker fran Utskottets betänkande.
-- Men i alt öfrigt forn rörer Justitie
Ombudsmannens Berättelse förenar mig Med hwad
Uttkottet ester ätcrförwisningen besiutat, och i ert afgifwande
ytterligare Memorial kommer att anföra,
samt torde detta i anseende till Lagförklaringen fä
till Riksens Högloft. Ständer utfösta Handlingarne.
Z:o. Herr Doctor Hedren: Da jag i allt
det öfriga instämmer uti det Utlåtande Högl. Lagutskottet
nu afgifwit pä Riksens Ständers äterförwisning,
af Justicie-OmbutsmannenS Berättelse,
anhäller jag med åberopande af min förut yttrade
serfkilte mening rörande de samma Berättelse bilagde
bref och förteckningar, att ännu ytterligare den
fä utweckla och förklara.
Jag inser nogsamt, att Utskottet ingen af, eller
tillstyrkande åtgärd kunnat lägga tvid siere as deste
ämnen, serdeles dem'som anga Fängclserne och Sjukwärden.
Men icke kan det wara Utlkottet otillständigt
eller owärdigt, att åtminstone framställa en recension
af hwad Justitie-Ombudsmannen i desta
afseenden uträttat, och till rättelse och hulp hemställt;
fast mer hade sädant, om icke i strängaste
mening hörande till Lag-Utskottets vmekeloara befallning
likwäl warit bade billiot och öfwctensstämmande
med dest pligt, helst sedan Riksens Ständer
till Ut,kottet desta Handlingar remitterat, och Utskottet
i sitt första preliminaira Utlärande dem icke
frän sin befattning skildt. Genom en recension, af
Den y Julik. 1461
ofwanberörde bestaffenhet, skulle Riksens Ständers
uppmärksamhet vlifwit fästad wid Fängelsernas tillstånd
i Riket, hwilka Fängelser äro mäst tillitade,
hwilka äro i sidnare lider nybyggda, om bewakningen
är mer eller mindre säker, om behörigt afseende
göres pa Fangarnes hälla, om wärdén ar tillräckligen
trygg, uran art wara förenad med härdhet,
om de i Kongl. Författningarne af 1798 och rZos
visna föreskrifter, någonstädes försummas, och om
icke Justitie Onrbudsmannens ofta förnyade påminnelser
blifwit lemnade, utan skäligt afseende ä något
ställe, hwad som dliswit i Norrköping tillgift, att
efterfölja Köpenhamns och PhiladelphiaS Exempel
gervin f-rbättrings- och tuckthus,anstalter, och hwad
i de na wigtiga sak, skulle än ytterligare kunna uträttas,
huru wid allmänna häckkens nybyggnad,
nödwärdigl borde gjöras afseende pä Straff. Lagarnes
ruder förbättring ställda skick, huru äfwen med
de brister, som nu genast icke kunna afhjelpas, likwäl
betydligt skulle winnås, förmedelst de af Justitie,
Ombudsmannen einor slutet af den underdäniga
fkrifweden > Åttonde mom. förestagne förbättringar;
widare huru Sjukhus och Hospitaler äro ensamt
lemnade ät Läkares och Systlomäns Direktion: huru
Hospitals-wärden pä ett ställe funnits berömlig
och pä ett annat med goda skäl öfwcrklagad: huru
genom wista Dispositioner en säkrare tillsyn och wärd
skulle ät deste inrättningar beredas; hwilka serskilt»
ämnen i Justitie-Ombudsmannens underdäniga bref
till Kongl. Majt samt i test Memorial till Kongl.
Seraphimer,Ordens Gillet, finnas hwar för sig
omständeligen utredde. Icke eller jag twiflar, att
flere Ledamöter af Rikets Respectivc Ständer lära
hwar för,sig, utan erinran af något Utskott, med
nog.
1462 Den 9 Julli.
noggranhet genomse och granska alt detta: men detta
mäste icke blott wara afsigren, da säda ne Handlingar
inlemnas til! .Rikets Stander, och ak dem
remitteras till Utskott, emedan en individuel granskning
alt för wäl kan sse, utom wib Riksmöten,
utan afsigten mäste vtwifwelagtigt wara den, att
bringa alla pä detta satt wäckte frågor i en sadan
form, som kan leda till ett allmänt beslut och tili ten
ändan mäste wal början sse i något Utskott, och
lempligast der första Remisien blifwit cmottagen,
utan någon anmäld anmärkning. Om ock de flesta
uppräknade stycken, aldeles bero af den styrande
magten; sä kunde Riksens Ständer härutinnan lika
lire som i andra Ekonomiska och Policoarender,
wara hindrade, att sammanfatta sina gemensamma
önssningar i form af besim, och dem Kongl. Maj:t
j underdånighet underställa.
Men om jag salunda trodt Lag-Utskottet, i denna
del af Justme-Ombudsmannens Berättelse, böra
inskränka sig blott tili en omständcliaare anmälan,
utan af. eller tillstyrkande: tror >ag deremot
Diarierne och den ingifna förteckningen ä de frän
Konungens Kansii utfärdade Riksens Ständers Beslut,
fordra en mera omedelbar olgärd. Om i de
förra igenfinnes någon anledning till misiförständ af
Lagarne, sirmt behof af deras förklaring, rättelse
eller upphafwande, anser jag Lag-Utskottet utan annan
remisi böra deröfwer hos Högloft. Riks-Ständen
sig urläta. Om äler inga fädane anledningar
finnas, kan det likwal swärligen undandraga sig att
lemna en summarisk vfwersigt af de sakers vchmäls
beskaffenhet, som blikwa dragna under Justitie-OmHudsmanliens
åtgärd. Hwad fiuteligen angar den
nämn
-
Den 9 Julik. 1465
nämnde förteckningen, kan jag icke frångå den öfwertygelsen,
att Ucssottet bordt till Riksens Ständer
aflemna en bestämd uppgift, hwilka deras sist fattade
Beslut hunnit werkställaS, och hwilka framställningar
och önssningar i öfrigt wunnit Konungens
Nådiga bifall: hwilken uppgift endast kan
winnås genom jemnförelse mellan merberörde förteckning,
och Riksdags-Beslutct. Jag medgiswer,
att wio de salunda af Konungen utfärdade Riksens
Ständers Beslut, alldeles inte kan af Lag-Utskottet
företagas til! förändring eller upphäfwande: men anser
dock den pligt wara bade lätt och billig, atttillkännagifwa
dem, helst utan en sadan åtgärd, det
gjorda tillägget i Justitie,Ombudsmans Instruktion
i i4:de §. saknar bade mening och werkan. Genom
en sadan behandling af Justitie-Ombudsmannens
Berättelse kunna Riksens Ständer winna en upplysning,
som är i min tanka högst wigkig. Da detta
Embete är af sä alldeles serskilt beskaffenhet, och
derjemte i wärt land sif owanligt och nytt, lara
Riksens Ständer aldrig mötas, utan atc fästa en
noggran uppmärksamhet pä hwad genom detta Embete
blifwit uträttat, för att bäde gifwa rättwisa ät
förtjensten och ssicklioheten wid desi handhafwande,
som ock att utröna huruwida denna inrättning är i
Samhället gagnelig eller ej. Att bereda Riksens Ständer
tillfälle dertill, kan inte annat, än wara ett
wärdigt föremål för hwad Utssvtt som hälst; jag
kan hafwa misitagit mig pä stället der det bör sse,
men som jag förmodar, icke pä nödwändigheten och
nyttan af en dylik beredning, hwilken jag för min
del wördsammast wägar tillstyrka Riksens Högloft.
Ständer, att wid deras sammankomster i framtiden
aldrig uragtläta, sä wida deras Ombudsmans.Em
-
»464 Den 9 Juli.
bete, ock» den för detsamma utfärdade Instruktion
stola blifwa af betydelse och nytta- — —. —
Rätteligen transumrradt, betygar
'»V.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den y Justi.
------ Prest, Stantzet den 9 - -
- - » Borgare-Ständct d. 9 - s
- « , - BondesStärchet den 9 - -
Wäodsamt Mcmsrial!
^ill Lag-Utstottet har blifwit remitterat ett as Herr
Commerce Rådet B- H- Santesson tillWätloff.
Borgare-Siandet ingifwit Memorial, hwaruti han
ansett förändrande och rättande af alla nenningeböter
till ett motswarigt penningnvärdes förhållande,
nu emot den tid, de samma först stadgades, »vara
ibland de nödwandiga förbättringar uti »var allmänna
Lag, som fordra en skyndsam och snarare hjelp,
än den som as tillsatte Lag-Commikteen elter flere ax
kan wäntas; till grund hwarföre Herr CommerceRådet
aberopat, att böterne fran början naturligtrvis
»voro lempade ester penningewärdet; men dä
tella sedermera försämrats flere roo:de proCent,
mäste be nu ock »vara högst olempeliga, medföra
förakt f'r straffet, och r samma mohn lätta och
animera Lagbrotten.
Da Lag-bl stöttet nu i detta ämne stall yttra
stna tankar, har der icke undfallit Ukstottets uppmärksamhet,
att de i Lag och Författningar i allmänhet
stadgade böter, ingalunda arv srvarande
emot nu warande ringa penmngewärde, vch desi för
häl
-
Den 9 Julii. 1465
hastande till nu »varande uppdrifne warupriler,
men häremot hafwa ater a den andra sidan förekommit
hos Utskottet sadane.stal, hwilka, om de icke
»vederlägga hivad ofwan är anmärkt, åtminstone
haftva trygaat Urstortets öfwertygelse derom, akt den
tidpunkt ej ännu är inne, da en salunda projectcrad
Lagfförändring är lempelig, och till efterrättelse för
kommande tider kan stadgas.
Uti Kongl. Förordningen den 27 Nov. 1776
är förordnadk, att alla böker och witen, hwilka äro
grundade pa ett sadant myntwärde, att z Daler
eller »-2 Mark swara emot En specie Niksd., stola
till förekommande af all rubbning i Lagens rätta
mening, vch tillämpning, tvid berörde mynlwärde
och beräkningssätt, framdeles bibehallas, sa »vät da
desia böter vch witen förwandlas i kroppsplickt,
som da de i penningar erlögaas; och yttermera efter
>8oo ars Riksdag ba§wa alla böter och witen
i stället för Riksgäldöftdlar blifwit adömde och utgått
i Bankomynt.
Bd efter annan hafwa således penningeböter
wunnit en , emot myntets wärde, någorlunda lcm
pelig
förhöjning.
Genom orvaraatigheten af penningenS wärde,
kan icke bestämmas nödwändiahetcn, att höja eller
minsta böcernas belopp, vch Ilka litet man nu kan
förese de förändringar, som wart mynt möjeligen
framdeles undergår, lika litet kan man med säkerhet
antaga, att mer eller mindre tillgäng pä penningar,
bör blifwa den mättstack, hwaresler böter k
Lag och Författningar bestämmas.
För den rike blifwer denna art af bestraffning
icke hwad den ater för den fattige medför. Dea
förre metz sina tillgängar kan icke sägas undergä
o»,
»466 Den 9 Julli.
ett straff; svin den sednare nog känbart mäste umgälia;,
och da någon ssillnad icke är elier kan förcsirifwas
i delta afseende, uppfylla aldrig penningeböter
ändamalet af bestraffning för Len rike, men
fräcke Lagbrytaren.
Utstottet tror således, att utan öfwersigt af
Brottmals-Lagen i hela betz widd, förhöjning af
straffen i wista fall, och ater minskning i andra,
aldeles utestutande af wiste omständigheter, men deremot
förestrist af andra, det ändamål icke stall
winnås, som författaren äsyftar, hwarom exempelwis
ma anföras Lagens stadgande i z4:de Capitlet
Mistgarningv-Bolken, der, efter Utstvltets öfwerty,
gelfe, dylika brett icke borde med penningar försonas.
Urstotket tror att ändamalet, förekommande
af brott, »vinnes icke genoin en förhöjd bestraffning,
utan genom den säkra och snara »verkställighet Domaren
dera leinnar, och är öswertygadt, att »ned
den rättelse t Kongl. Förordningen den »? April
i7zz om fylleri och drockenstap, som omständigheterne
pakalla, nu stadgade påföljder stola anses »not
mindre brott och förseelser, (da »verkelig »vanart och
gröfre brott med härdare straff beläggas) fullkomligt
svarande, och således uppfylla hwad dermed
asvftas.
Pä sädane grunder, och dä genom en förhöjd
Bewillning, genoin pälagor af alla stag, dem Statens
behof fordra, sedelstocken »näste framdeles ansenligen
minstas, och föijagteligen waru-wärden nedsättas,
äger Utstottet en förökad anledning, att för
närwarante icke tillstyrka bifall ä Herr CommerceRädet
Santessons »notion, i öfwertygelse, att wid
den orna» betning af Lagen i hela dest »vidd, hwarmed
Lag-Committeen nu Mlsättes, sadane straff
och
Den 9 Julli. 1467
och påföljder förestås, som, svarande emot brottets
art och beskaffenhet, stola freda frän förakt för
straffet, och således betaga den yppade farhäga, att
Lagbrotten lättas och animeras; Hivilket dock Riksens
Högloft. Stander »vördsamt underställcs. Orebro
den 7 Julii i8»2.
PäHögkoch Ridd. och Adelns Pä Högwörd Prest-SänLedamöters
magnar, dets Ledam. magnar,
bl. k. Ztrömkelt. ^ok». k a k. westlen.
Pä Walloch Borgare-Stan- Pä Hcderw. Bonde-Stän
dcts
Ledam. »vägnar, dets Lcdain. magnar,
^ kl. tion Hvist. dockers darsson.
KV- 'stiUIZren.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den y IulH.
- - - - Prest-Ständet den 9 - - -
- - , - Boraarc-Sländct d. 9 - - -
- - - - Bonde-Ständet d. 9 » - - -
Wörbsamt Memorial!
O-an Heder»värda Bonde, Ständet är under den
2o.de
dagsmannen Anders Danielssons fran Eilsborgs
Län Memorial, deruti han ak anförde stät
yrkat, delo akt Häradshöfdingars rättighet, att omedelbarligen
gransta Bouppteckningar, matte uckyckeligen
bestämmas, dels ock, att rättigheten för dem, att,
enligt igor ärs Kongl. Bref, tillse, det endast skicklige
personer »ned dylika förrättningar sig bosatta, tvdligare
utwecklas, saint att ingen mä aga ratt til!
Domstolen tngiswa Bouppteckning förseglad.
Dä
1468 Den y Julli.
Da Lag - Utskottet ei funnit anledning tik! andrina
uti sitt, i följd af Riksens Högloft. Ständers
Justitie-Ombudsmans Berättelse, angående de sme
första Puncterne af denna Motion, »ttcrliaare hufwudsakeligen
afgifne utlåtande; sa sar Utskottet, i
afseende hära, nu endast åberopa berörde sikt utlåtande.
Hwad ater angar den omständighet, att ingen
ma aga ratt till Domstol ingifwa Bouppteckning
förseglad: sa ehuru Lag-Urstotlet, i saknad af serskild
Moiion, wid ofwannamnde utlatandcs meddelande
icke kunnat i någon huswudsakelig pröfning häraf
inga, halst detta da endast anmärknings»wis förekoinne
amne, pa intet fält i Justitie - Ombudsmannens
Berättelse inlupit; Likwäl och sedan detta hinder
för en siik pröfning genom Anders Danielssons
Memorial, nu mera bliswit undanröjdt, anser
Utskottet, med fullt erkännande a ena stdan as nyttan
och angelägenheten af den genom Kongl. Brefwet
d. -7:de Maji '821, Domaren alagde ssyldighet,
att tillse, del icke vkunnoge och osticlelige personer
fa med Bouppteckningars förrättande sig befatta,
och a den andra, att en sadan skyldighets fullgörande
sa midt den samme icke annorlunda, an genom
dylika förrättningars granskning, möjeligen kan
werkstallas, owedersägeligcn är Domaren betagen
wid alla de tillfällen da Bouppteckningar, förseglade
ingifwas, det bör Anders Danielssons Mo,
tion i denna del bifallas, ock i följd deraf den uti
4!de §- as 9-de Capitlet Ärfda Balken medgifne
rättighet af förseg'ade Bouppteckningars inlcmnande
till Domstolarne, helt och hållit upphafwas; Hwilkek
dock Mte en LedamvtS ftrffilde mening Riksens
Hög,
Den 9 Julik. ,469
Högloft. Ständer wördsamt underställes, örebro
den 7--e Zulii 1812.
Pä Höqlöft. Ridd. och Adelns Pä Högm. Preft-Ständets
Lcdam- magnar, Ledam. magnar,
n. k?. Ltrömkelt. ^ o b. 2 k.
Pä Wallofl. Borgare-Ttäns Pä Hederm. Bonde-Stän
dets
Ledam. wägnar, dsts Ledam. magnar,
^1. konqvist. ^nclers Ericsson.
öV. PulIZröil.
Utdrag af prstscollet öället uti Riksens
Högloft. Gränders Latz Utskott wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den 2 Juili
I8t2.
S. D. ^bid föredragning af Riksdagsmannens
Anders Danielssons fran Elfsborgs Län Memorial,
angående, det ingen ina äga rätt ingifwa
Bouppteckning förseglad, yttrade Herr Häradshöfdingen
Friherre Leijonhufwud: Med fästad uppmärksamhet
pa den grundsats Utskottet hittills följdt,
akt sällan, och ej utan högsta nödwändighet, förestå
nagra förändringar i Allmänna Lagen, och dä wid
semnförelse af det goda som afskaffandet af förseglade
Bouppteckningars inlemnande kan åstadkomma,
med den olägenhet, som i motsatt fall inträffar medelst
mistbruk, af denna, Sterbhus-Delägare tillagdt
rättighet, sa wvre efter Herr Barons tanka den
förman som derigenom wänns, alldeles ingen, da en
mangarig erfarenhet deremot wisade, att nagra mistbruk
i denna del icke bewiSligen stedt. Pa deste
stät fann Herr Baron ej någon anledning, att hwar
-
»47v Den 9 Julik.
ken tillstyrka förändring i hwatz Lagen härom stadgar,
eller bifall kill ifrägawarande Memorial.
Häruti instämde Herr Doct. Hedren, Herr
Konal. Secreterare» Danckwardt samt Herr
Grefwe» och Ordföranden
supra.
In stclem krotocolli,
W. 1ull§ren.
Uppläst hos Ridd. och Adeln dcn y Julli.
----- Prcst-Standet den <- - -  -- - - Sorgarc-Sländetd- 9 - -  ----- Bonde-Ständet d. y - -
wördsamt Memorial!
»^ögwörd. Prest-Ständet, Wällofl. Borgare-Standet,
och det Hederwärda Bonde. Stander hafwa under
den 27, 26 och 22 Junii metz anmärkningar
återremitterat Paftevolance-Utskottets under den 19 Junst
till Riksens Högloft. Stander öfwerlemnade Memorial
, innehällande swar rörande Kongl- Maj:ts
Nadigä Proposition om en allman Pastevolance-Jn,
rättning. Efter anförande af desia anmärkningar will
nu klcstottet söka meddela de Förklaringar och Tillägg till
sitt förra tillstyrkande, hwarigcnvm Utskottet tror sig
dermed kunna förena allas sinnen, att pä en gang
gä Kongl. Majus wisa och Nätziga assigter till mötes,
och fylla de fordringar, som billige» af hemmawarantze
Principaler kunna göras.
Högrvördige Prest-Ständet har anfört, att, ehuru
del wore öfwertygatzt att Kongl. Majus Nådiga
Proposition, i händelse den af Riksens Ständer
blefwe bifallen,, ffulle medföra mycken nytta, ej
mindre i sig sjelf, än för Staten, dock likwäl, och
dä
Den 9 Julik.' »471
dä härwid manga locala omständigheter pä olika
ställen kunna förekomma, som torde göra Rotchällarnes
hörande, om icke alldeles nödwändigt, åtminstone
nyttigt, samt emedan detzas hörande, långt ifrän
att motwerka Kongl. Majus Nätziga aisigt,
snarare torde till befrämjande deraf bidraga, och
derjemte det Hederwarda Bonde-Ständet, som
af beslutet om della ämne synes haswa ten betydligaste
fördel, denna fräga äterförwisat, n ille PrcstSrändet
i samma äkerremih sig förena, pä del ämnet
af Utskottet närmare mätte utredas.
Ifrån det Wällofl. Borgare-Ständet har upplysning
blifwit begärd, huruwida Rotehällaren bör
wara fri eller ej ifrån den förestagne afgiften i fall
Soldaten wore Commenderad pä arbete, eller inga
Regements - möten infälle; huruwida ej nägvt wiftt
borde bestämmas rörande Under-Ojftc rare, svin innehafwa
Soldate-Boställen, eller de Rotar, som betala
vacance - afgift: huru mycket Soldaten bör betala
af de 8 R:dr, som i Paftevclance - afgift blifwit
förestagna, samt om det af Soldatens lön fär
innkhällas; emedan, om det alltid skulle genom arbete
ersättas, det ledde till en läng omwäg genom
reqvisition först hos Landshöfdinge-Cmbeket och sedan
hos Compagnie - Chrfen, samt äfwen mänga Rorchällare
jutte pä sä smä Hemmansdelar, att de ej
behösde någon arbetshjelp. Swärighecen för ersättning
genom arbete, kunde äfwen uppkcmma i sal!
Soldaten blefwe Commenderad pä arbete för Kronans
räkning elier doge- Äfwen anmarkes att Riksens
Ständer tvdeligen borde bestämma att denna
afgift ärligen skulle utgä, samt tiden ka den borde
erläggas. Widare har denna fräga blifwit ansedd
såsom icke hörande till de nial, som af Riksens Stän
-
»47» Den 9 Julik.
der kunna afgöras, i grund hwaraf den borde hans
skjutas til! underhandling med Kneckte-Contracternes
innehafware. Någon jemkning i afgifts-summan har
äswen blifwit yrkad i man af de större eller mindre
kostnader Soldatens matsäck och skluts, ester orters
nas läge, skulle Rotehällaren förorsaka, hwaraf det
förslag blifwit föranledt, att till Kongl. Mast i uns
derdänighet mätte öfwerlännäs, att, hwad wisa
Landsorten anginge, efter Rotehällarenas hörande,
derom sa föro, dna, som med Kronans och Notehällarenas
ömsesidiga rätt och förman, bast skulle kuns
na förenas.
Hos det Hcdcrwärda Bonde, Ståndet hade sig
yttrat Fullmägtige frän Jemtland, Södra och Norra
Helsingland, Gestrikland, Elfsborgs Län, Carlstads
Län, Westerbotten och Norrbotten, Kronobergs
Län, Jönköpings Län, Södermanlands,Län,
Calmare Län, Skaraborgs Län, Upsala Län, Östergöthland
och Bohus Län. I allmänhet hade alla
instämt i samina anmärkningar, undantagande en
och annan, hörande till hwars och ens serskildta
Landsort. Det har blifwit anmärkt, att denna staga
ej borde anses såsom nägon Riksdags - fräga,
hälst ibland Prest, och Borgare - Ständer, ganska
fä äro Rotehållare, hwarföre den genom öfwerenskommelse
med Roten i hwarje Landsort borde afgös
ras; och har i allmänhet Bonde-Ständets önskan
warit, att Kongl. Mast genom Des Befallnings,
hafwande mätte höra Rotarne, för att med dem om
afgisten öfwerenskomma. För Jemtland serskildt har
blifwit anmärkt, att, enar rzz hela Hemman hälla
104g man Infanteri och 100 man Cavallerie,
wore Rotarne alltför mycket betungade för att kunna
ätaga sig en sä dryg afgift t en ort, dels i sig
Den s Julik. 147Z
sjelf sa fattig pa producter, dels hwarest deras förwandling
i penningar ar sa sivar. Endast Fullmägtige
för twenne Härader haima inom Hederwärda
Bonde, Ständer tillstyrkt Utskottets Förslag,
såsom för Rotehällare fördelaktigt, hwaremot en och
annan Calcul blifwit afgiswen i afsigt att bewisa,
det ben föreslagna asgiften af 8 R-dr i wisa orter
wore allt för öfwerdrifwen.
Sedan Urskottet noga öfwerwagat alla tesa
anmärkningar i ett sammanhang, som Utskottet ibland
orsaker till nägon del deraf äfwen möjligen
hafwa kunnat wara nägon okunnighet om, för hwilka
Regementet den förejlagne Pasevolance - asgiften
egenteligeu skulle komma i fräga. Utskottet tror sig
derföre bestämdt böra förklara, att Konungens Nådiga
Proposition beträffade endast de Jndelte Infanteri-Regementerne
och de till Fotfolk afsutne Cadallmer,
hos hwilka Pasevolance ej ännu funnes
införd. Af sistnämnde art were de afsutne Squadronerne
af Smälänningarne, Bohus-Länningarne,
och Rusthälls» fördelningen af Ostgötharne: hos LifRegementets
Grenadierer och de nyligen afsutne
Westgötharne wore redan Pasevolance införd.
I anledning af hwad som blifwit anmärkt rörande
de Rotar, som blifwit anslagne till Under,Officerares
aflöning, tili underhäll af Spelet, eller eljest
stä för Kronans räkning wacante, har Utskottet
ansett följa af sig sjelf de frän den bestämda afgiften
undantages, emedan förut med dem sädane Contrakt,
aro ingängne, att fräga derom icke kunde uppstä.
Likaledes wille Utskottet erinra, det ingen borde
befara den omtalade länga omwägen när fräga kunde
uppsta om indrifwande af ersättningen för Roten-
Nägon reqvisition till LandShöfdinge - Embetet
Bihang, 94» kuns
-474 Den 9 Julik.
kunde avdrlg wara af nnden, emedan allenast den
lidande Rolen wande sig till Compagnie -> Ehelm,
denne ffulle wara försedd med sädane RegementsOrdres,
att han genast kunde bringa Författningen
i »verkställighet. Skulle någon Arbets-commendering
hindra ersättningens utk»afwande genast genom arbete,
funnes alltid den utwagcn att erhålla den genom
afdrag pä Soldatens Lön och andra inkomster,
eller ock att wanka till ett annat ar, nar detta förfall
icke inträffade. Soldatens före ersättningens
erhållande möjligen inträffande dödsfall wvre utan
twifwel en sällsynt händelse, och med den företrädesrätt
Rotehallaren äger i Soldatens qwarlätenskap
wore derwid ej någon serdeles förlust att befara.
Utskottet ansäg likwäl i anledning häraf nödigt, att
uttrvckeiigen förklara, alt Rotehällaren alltid ma tillkomma
optionS-rätt antingen han will njuta sin err
sättning genom afdrag pa Soldatens Lön och öfrige
inkomster af Roten,, eller genom Soldatens arbete.
Enar dä Soldaten icke wore enligt Contracternes
lydelse skyldig att ersätta skjuffcn ät Roten, borde
förut genom Konungens Befallningshafwande med
Rotarne öswerenskommas huru mycket för skjutsen,
i förhållande af Mötesplatsernas större eller mindre
aflägsenhet, pä olika orter borde asdragas, och således
utrönas huru stor den återstående ersältningssumman
blefwe. Wid detta fastställande af skjutsens
»värde borde ett medelpris, taget efter alla Rotars
lage inom Regementets ständ, uträknas. Derigenom
kunde den förnämsta olikheten i orternas serskildta
wilkor jernnäs, och det blefwe dä synbart äfwen
för dem, uti hrvilkas Contracter med Soldaten
en tydelig förbindelse funnes införd att wid möttn
förse Soldaten med kost, ingen rubbning t Cvw
tractet
Den 9 Julik. »47s
tractet ägde rum, utan endast den förändring, att
Rotehällaren ät Kronan erlade sin afgift, hwarcmot
Kronan uppfvlde Rotens förbindelse till Soldaten,
för hwilken, enär den genom ert föregående Contraet
wore faststäld, af Rotehällaren ingen ersättning af
Soldaten kunde äskås.
Att denna Pasicvolanee-afgift ärligen skall kill
Kronan urgä, har Utskottet frän början ansett er kunna
sättas i fraga, men will nu färesta, att för tydlighetens
skull orden: ärligen i fredstider, wid tppeditionen,
såsom en bättre redaction, mätte insKas.
Den i sammanhang härmed stående anmärkningen
vin möjligheten deraf att somliga är inga möten
hålles, trodde Utskottet »vara alldeles utan kraft, enar
det berodde af Kongl. Majit att när som hälst pa
äret , före, under, elier efter andra Commenderingar
anställa Möken, och desia öfningar till en förestående
Falt-lefnad utan twifwel wore bland de angelägnaste,
att kill en duglig Armees billdande ärligen
werkstalla.
Utskottet behöswer allenast åberopa ben 8s K.
af Regerings-Formen för att »vederlägga den anmärkning,
akt detta mäl icke skulle kunna höra till Riksens
Ständers afgörande, och upptager den här al,
lenast såsom etc mihförstand. Vien da Utskottet med
tillfredsställelse funnit akt Riksens Ständer enhälligt
instämt deri, alt en allmän Pasievolance-Inrättning
öfwer hela Riket borde införas, och »varit skiljaktiga
endast om sättet, och huruwida en lika stor afgift
för alla Landsorter kunde wara lämplig och billig,
och i synnerhet Bonde-Ständets Ledamöter ansett
sig häri af sine principaler bundna att ej ingä i Utskottets
förslag, will Utskottet, efter alla här vfwan
anförda förklaringar, hwarigenom alla twifwelömal
- . * * vm
1476 Den 9 Julli.
om ratta förståndet af den tillernade Författningen
synas Utskottet böra wara hafna, ytterligare afgifwa
det förslag, att Riksens Stander hos Hans Maul
Konungm yttrade den underdåniga anhållan, det,
sedan Riksens Stander nu öfwe^cnskommit vin införande
af en allmän Pasievolance-Jnrättning pä de
förut bestämda grunder, Hans Maj:t tacktes genom
Sine Befallningshafwande i alla orter lata sammankalla
och afhöra wederbörande Rotehållare, för
att utröna och öfwerenskomma hwad afseende kunde
wara billigt och nödwändigt till lindring i afgiften
och desi erläggande, i följe af orternas olikhet i Noteringar
och öfriga beskaffenhet- Utskottet gör sig
den förhoppning, att bwar och en häraf malte inse
Riksens Ständers manhet om en billig fördelning
af desia tyngder, och i förlitande pa Hans Kongl.
Majus Nådiga wälwilja och vmwardnad för sa wäl
Krigsmagten, som Rotehållare och alla Landets Innewanare,
med willighet bidraga till en Inrättnings
införande, hwaraf trvggheteten inom wara gränsor
och underhållandet af Swensta Wapnens ära, betydligen
kan bero. Orebro den 7 Julii 1812.
Pä det Serskildta Utskottets wägnar,
Rustylk Legerström. l^uävi^ körner.
LLNtessori. Austers vilsson.
6. Silverstolpe.
Ut,
Den 9 Julli. 1477
Utdrag af prstocollet, hållet i Riksens
Högloft, ständers Allmänna Befwärsoch
Ekonomie-Utskotr den 8 Julii »812.
S. D. Inlemnade Herr Borgmästaren Kjellander
ett sa lydande Memorial:
Jag har, hindrad af sammanträde i Högloft.
Lag-Utstottet, icke haft tillfälle öfwerwara öfwerlaggningarne
och beflutet, rörande Saltbitter-lefwereringen
in natura m. m«, hwarom nu till justering
uppläste Betänkande innefattar, och anser mig nu
pligtig till Protokollet förklara, att jag icke kan godkänna,
hwad Utstorlet förestagit: att Städerne till
lefwerering af Saltbitter, owilkorligcn stola förpliktas.
Det borde öswerwägas, att, pa sätt Kongl.
Förordningen den 26 Oct. 1801 innehåller, och
Riksens Ständer wid 1802 ars Riksdag medgifwit,
en dylik ssyldighet endast aligger Hemmansägare.
Det hade äfwen bort inses, att Städerne
emot deras och Borgerskapets Priwilegier, icke
utan kränkning häraf, kunde aläggaS ett onus,
hwari de aldrig deltagit, och hwarifran de, likasom
andre Hemman aiföljande ssyldigheter, äro befriade.
Och yttermera i anledning häraf, hade det efter
min förmodan icke tillhört annat, än det till jemnkning
af Priwilegier tillsätta serstildte Urstott, att ett
salunda wäckt staga företaga och utreda. Da nu
likwäl öfrige Nespcctiwe Medlemmar af BorgareStandet
inom Utstottet redan bifallit Betänkandet,
kan jag icke annat, än med billig aktning för, och
förundran öfwer deras öfwerlygelfe, förbehålla mig
den ratt öppen, att inom mitt Stånds Plenum,
widare fä yrka den rättelse och ändring, som pä
kaliaS
-
,478 Den 9 Julik.
kallas af min pligt som Ombud, af sakens natur
vch af min stiljaktiga öfwertygelse em det ratta, eller
oratta i denna för Skäderne.föresiagne nya beskattning.
Häruti instämde Herr Borgmästaren Hellman;
Och ikulle detta anförande till Nesvectiye
Standen åtfölja Utstoktcts Betänkande angående
Saitbetter-tillwerkningen i Riket.
Ut supra. '""Lx krotocollc»,
/elsx. I^LAerZren.
Utdrag af prstocsllet, hällit krös Häglof!.
Ridderfkapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Iulii »812.
D. ^)ppn che§ Herrar Electorers Lista till wal
af Ledamöter i Expeditions-Utstottct efter Herr af
Melin Fulim. Hcrr von Schantz, Gustaf,
Expeditions-Secreterare och Herr Lagerhjelm.
Pehr, Notarie; och befunnos dertill wara utsedde
N-o 66 Herr Liljehöök al GälaredFullm.
Herr Lagerheim, Olof Johan. Kammarjunkare.
N:o raz Herr Rothlieb, Carl Fredric,
Protocolls-Secmerare.
Ut supra. Lx krotocczllc»,
8ilverstolpe.
Utdrag af protocollet, hället hos ^Sglofl.
Ridderskap» t och Adeln wid UrrjmaRiks»
dauen i Orebro den 9 Juiri 18 rr.
S. D. 8.redrcgs ä nyo och biföllos Allmänna
Be
-
Den9Julkk. -479
Beswärs- och Economie-Utffotlets den 6 sistledne
Julii pa Bordel lagda Memorial:
i.-o. Angående förbättring af Hamnen wid
Staden Falkenberg.
2:0. Angäende noa Fyrbäkars anläggande wid
Holmön och Osterzarns-Holmen.
z:o. Rörande inrättande af Hushalls,Nämnden
i Landsortcrne.
4:0. Angäende Näringsidkares ratt att biwista
Marknader.
5:0. Angående införande af alla Ekonomist»
beslut i Allmänna Tidningarne.
6:0. I anledning af Fabrikören BenkertS
Memorial, rörande Judarnes Handelsfrihet.
Ut suprs. Lx krotocollo,
6. Zjlkverstolpe.
Utdrag af protscollet, hället hos <6§glofl.
Ridderskapct och Adeln wid Urtima Riksdagen
t Orebro den 9 Juli, 1812.
S. D. 8öredrcgos ä nyo och biföllos StatsUtstottets
den 6 sistledne Julli pä bordet lagda Betänkande»
:
»:o. Om hwad till rättelse för framtiden bör
stadgas, i afseende pa styrelsen af Riksgalts'Werket,
när Riksdagar hällas pa annat ställe, än i
Stockholm och de fleste ibland Fullmägnge i egenskap
af Riksdagsmän / komma att Riksdagen biwista;
hwaraf det sednare alternatiwet, i enflghet
med hwad förut i afseende pa Baneo, Fullmägnge
blifwit bestutit, anttgs.
2:0.
»482 Den 9 Julli.
2:0. Angående Directionens öfwer Drottning,
huset i Stockholm hos Kongl. Maj:t gjorde under,
däniga ansökning om tillökning a den för detta
Barmhertighets-werk i stat ansiagne summa.
z:o. I anledning af gjorda anmärkningar wid
Betänkandet, rörande ersättning af kostnaden till
Capetter at Extra Roteringsmanffapct.
4:0. I anledning af fragan om förhöjning i
Post,skjuts'Legan m. m.
5:0. öfwer hos Högloft. Ridderffapet och
Adeln gjorde anmärkningar wid MffoltetS Betan,
kande om de under sista Kriget fängne ogifte Ossieerares
och Under-Officerares till Stats,Merkel in,
dragne halfwa Löners ersättning.
6:0. I anledning af Hederwärda Bonde-Stan,
detS remifi i fraga om den till Fromma Stiftelser
anslagne Krono-Tionde Spannemälens för-auclionerande.
?:o. I anledning af Herr Capitainen C. O.
af Forselles Memorial, om anslående as medel
till understöd för a Utrikes ort »varande Swenskt
Sjöfolks bemsörssaffande till Fäderneslandet.
8:0. Angående Kongl. Maj-ts Nådiga Skrif,
wclse af den 12 Junit t 812, rörande det Pro,'ect,
fom inkommit, till en bättre ärendernas behandling
inom Rikets Slyrelse-werk, och hwad i detta amne
blifwit tillgjordt.
9:0. Wid Utskottets utlåtande i anledning af
Högloft. Ridderffapets och Adelns remifi af Rid,
darchus-Kamereraren Herr Commerce-Rädet Strå,
kes redogörelse kör uppburit förskott till Riksdags,
kostnader, hade Ridderffapet och Adeln ej något att
rrindra.
sugr». Lx ?rotocollo,
6. Lilverstolge.
Den 9 Julik. »481
Utdrag af protocollet, hältet hos högloft.
Ridderskapct och Adeli, wid llrtima
Riksdagen i (örebro den 9 Julli »812.
S. D. Cedern Ridderffapet och Adeln Veu 9 sistl.
Junii remitterat lill Pafiewolance-Utffotket en motion
af Herr von Echstedt, Elias, vin erläggan,
de af Pafiewolance-afgift i stället sär rotarnes wid
den indelta Armeens förbindelse att förse Soldaten
med siaomunderingar samt ett förstag af Friherre
Stael von Holdstein, att Riksens Ständer hos
Kongl. Maj:i malte i underdånighet tillstyrka en sadan
jemnkning i Kneckte-Conlracterne öfwer hela
Riket, hvarigenom billiga akgifter till lika belopp
med rättwisa kunde alla rotar lika affordras, har
det Wälloftige Borgare-Standet under den 6 Jiilit
med Ridderffapet och Adela om samma remifi sig
förenat; men deremot bet Hederwärda Bonde-Standet
under den 6 Julik och det Högwördige PresteStandet
under den 9 Julii förklarat sig icke i densamma
instämma; i anledning hvaraf och da saledes
2 Stand i denna fraga stannat emot 2, fann
Ridderffapet och Adeln densamma böra enliat 44
§. Riksdacis-Ordningen lill Constitutions-Utffvtlcts
afgörande hänwisaS.
Ut suprs. Lx krotocollo,
6. 8ilkverstolx>e.
Utdrag af protocollet, ballet hos ^oylofk,
Riddcrskapet och 2ldeln wtd Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Juli» 1812.
S« D. Härcdrogos a nvo och biföllos Lag-Utffot,
tets den 6 fistledne Julii pä Bordet lagde Memorial:
-
i48r Den 9 Ju'lii
i:o.
Om Skoosawerkans hänförande under 40
Cap. 5 §- Mista- Balken, hwarwid det första alternatiwec
i Ut,rotters förstag af Högloft. Ridder,
staoet och Adeln gillades. ^
2:0 Rörande Häradshöfdingen Stjernstams
till Utskottet rcmiiterade Memorial.
z:o. Om Riksdagsmännen Eric Mattssons,
Nils Wahlbergs och Ian MattSsons motioner
om anläggande af Mjöl- och Sag-O.warnar.
4:0. Om Ärosthandlaren Seger dahls motion,
rörande den kragan huruwida en Fullmägtig eller
Svstloman ma wittna om fadana egna åtgärder,
som han i egenstap af Fullmägtig widtagit m. m.
Or supra. Lx ?rotocollo,
O. Lil vers tolpe.
Utdrag af protscollet, hället hos högloft.
Rid-erskapet och Adclrr wid klrtima Riksdagen
i Orebro den 9 Huln 1812.
D
S-D-O eedrogs a n»o och bifölls Banco«!WottetS
den 6 Julli pa Bordet lagde Memorial, i anledning
af Kongl. Måms Nådiga Proposition, om
Fullmagtiges i JermContoiret irgifne underdåniga
ansökning om ylterligare understöd till Jernhandteringe
s upprätthållande
Or
supra, Lx krotocollo,
/O 6. Silverstolpe.
Utdrag af p^atocollet, hillet hos Högloft.
Ridderftapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 9 Julli 1812.
S> D.HöredrogS ä ny» Allmänna BeswärS- och
Eko,
Den 9 Iwlii. 148;
Ekonomie-Utlkottetv den 9 Juni, pä Bordet lagda
Memorial rörande Bränwinsdränningen i Riket,
och enär det till granskning punctewis företogs, utföll
Högloft. Ridder,kapetS och Adelns besiut som
följer:
irsta puncten af Betänkandet bifölls.
Lidra puncten antogS ined följande nya redaclion:
"Hemmansagare hwilka innehafwa stora Hemman
eller Hemmansdelar, de der med ägarens eller
brukarens egna bade folk och dragare drifwas och
fkotas, och arv belägna inom en mils afstånd ifrån
det ställe der agarm eiler brukaren är wistande,
boende eller mantalslkriswen, bllfwa berättigade att
pa ett ställe utöfwa Beänwinsuiilwerkningen för
desta inom förenämnde afstånd belägne Hemman
elier Hemmansdelar kill sa stor pannervmd, som
swarar emot hwad för desta egendomar sammanräknade
ar tillattt att gagna, utan att likwal den
tillförene förestrifnc högsta rymden 90 kannor kernbo
fär öswerstridas om ock för fadana Hemman
sammanräknade en större pannerymd sig belöper, i
hwilken händelse den ötwerikiutande panneomiten
kommer att nytt,as i serskilt panna: dock ma ingenstädes
pa Landet denna rättighet, om än egendomen
har ett aldrig sa flort wärde, sträcka sig längre än
till nyltiande af twänne 92 kannors pannor."
z.dje, 4:de och z:ce puncterna as Ulffottets Betänkande
bifällos.
As 6:te puncten antogs det första af Utstottetö
deri anförda alternativ.
7:de puncten af lltlkottets Betänkande bisöllS.
Den 8'-"e ansäos redan genom ten rina schra
puncten bestämd, i följe hwaraf den skulle förfalla.
s-oe
1484 Den 9 Julli
y.de puncten förändrades ssm följer: "Uti
Staderne, med undantag af Stockholm, Götheborg
och Carlscrona, om hwilkas Bränwins-tillwcrkning
serskildt warder förordnad?, kommer Branwinsbränningen,
att grunda sig pä hwarje Stads
folknummer pa det satt, att 80 mantalsskrifne personer
fa begaana en panna af Femtio kannors storlek,
120 personer Sextio kannor, 132 personer
Sjuttio kannor, 240 personer Åttatio kannor och
zoo personer Nittio kannor, hwarutöfwer ingen
panna i Stad får nvttjas, ej heller någon, som av
under sv kannor. Att Bränwinsbränning i Städerne
ma werkställas med serjkilde pannor af förenämnde
storlek, hwar för stg eller uti sammansatte
werk, ett eller flera, allt efter som Stadens fleste
Husägande innewänare derom öfwerenskomma.
io:de och i>:te punctcrne beflötos sa lydande:
°'Om Bränwlns-tillwerkningen och destilleringen i
Stockholm, Götheborg och Carlskrona och sattet till
dek ulöswande öfwerlates det Kongl. Majtt efter
dest Nådiga godtfinnande och till Statens basta
fördel förordna; hwarwid i afseende a afwerkningsqwantum
af Spanmal i jemförelse med deka Staders
mantalsjkrefne personer samt pannornaS storlek,
samma förhållande och grunder komma att tjena
tili efterrättelse, som för de öfrige Skader ar
faststäldt.
istte och iz:de puncterne af Utskottets Betänkande
gillades.
I stallet för Utskottets i4:de punct antogs följande
- Hos Kongl. Majtt anse Riksens Stander
nödigt i underdånighet anhälla att förbud emot
Branwinstiliwerkning icke matte fa äga rum för
längre eller kertare lid utan högst wigtiga orsaker
och
Den 9 Julii. 1487
och da Rikets behof af Spannemal icke kan fyllas
pa annat satt an genom besparing af den, som i annat
fall skulle åtgå till Bränwinsbränning. Enär
ett sadant förbud emot Bränwinsbränning under ett
eller flera mannder af den tillärna Bränwinsdrännings-tiden
blifwer ansett nödigt, kommer denna
förlorade tid att stallas pa sa manga mannder, räknade
fran Oktober manads början, som nödwändigheten
fordrar; äswensom förbudskiden altid kommer
att wara i oafbruten fortsättning, och således utan
mellanikvf af tillatne eller icke tillatne Branneriterminer;
hwarförutan Riksens Ständer anse nödigt
hos Kongl. Majtt underdanigst anhalia, att enär
Bränwinsbränning för längre eller kortare tid anses
böra inställas, Kongl. Majtt täckes derom sä tidigt
som möjligt är meddela allmän underrättelse,
pa det hushällare mäge bliswa i tillfälle derefter ställa
de härmed i sammanhang stående enskifte huöhallsanstalter.
Alla de öfrige puncterna af Allmänna
BeswärS, och Ekonomie-Utskottets Betänkande
biföllos: Om hwilket allt de öfrige rcspective Stan.
den skulle genom Utdrag af Protokollet wänligen underrättas.
supra. Lx krotocollo,
6. Silverstolpe.
Utdrag af protscollet, hältet hos Högloft.
Ridderftopet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Iulii 1312.
S« D.8äredross a nyo de förenade Lag- samt
Allmänna BeswärS- och Ekonomie - Utskottens Me
-
1486 Den y Julik.
morius, i anledning af dcn hes det Hederwärda
Bonde-Ständet wäckta motion cm ändring i 6 Cap.
Handels,Balken cch de stadganden, scm dermed ägg
gemenskap, rörande en fri Vicmalie-handel: Och
fann Högloft. Ridderskap^ vch Adeln af samma
skal Spannemals. handeln förut blifwit srigiswen,
afwen med räklwisa och billighet öfwerensstämmande
att tilt Utskottens nu afgisna Förslag lemna sikt
bifall.
klt supra. Lx protocollo,
O. Lilverstolpe.
Utdrag af protocollet, hället hos ^ögwZrd.
Prest, Srmdtt wid Urtima Riksdagen i
Orebro e. m. den 9 Hulik >8l2.
S- D Aöredrogos a nyo och bllöllos Lag-Utskottets
under Förmiddags-setzionen pä Bordel lagte Memoria!,
angående:
1:2. Förpantning af Jord.
2:0. Nu warande Boters förhöjning i allmänhet.
Ur supra. Lx krotocollo,
fs. O. Almguist.
Utdrag af protocollet, ballet hos Högwörd.
Prest-Srändet wid lkrtima Riksdagen r
Orebro e- m. den 9 Hulii 1812.
S-D-^ag. samt Allmänna Beswärs och Ekonomie-Utskottens
gemensamma, under Förmiddagssetzionen
vä Bordet lagde, Betänkande, angående
förmedlade Hemmans skyldigheter wid Kyrko, och
Prest
-
Den 9 Julik. »487
Prestgårds byggnad, blef efter förnyad föredragning
af Prest-Ständet godkandt.
OL supra. Lx protocollo,
O. Almguist.
Utdrag af protocollet, ballet hos Högwsrd.
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen i
(örebro e. m. den 9 Julik 1812.
S- D.^iföll Prest-Ståndet Lag Utskottets den 6
dennes pä Bordet lagde Memorial:
i.-o. I anledning af Riksdagsmännen Eric
Mattssons, Nils Wahlbergs m. fi. motioner,
angående ordningen för O.warnars anläggande2:0.
Öfwer Häradshöfd. Stjern stams Memorial,
angående ändring vch förklaring uti ro
Cap. 2l §. R stteg. Balken;
z:o. Rörande Herr Grefwe Gyllenborgs
motion, om äwerkan a Skog, och sednare alternativet
deraf; . >
4:0. Angående Herr Segerdahls Memorial,
cm FullmägtiaeS och Syftiomans skicklighet att wittna
i de mål, de handhaft.
Ot supra. . kx krotocollo,
fs . O. 1 m 9 ui st.
Utdrag af protocollet, hältet hos SögwZrd.
Prest-Grändet wid Urtima Riksdagen L
Orebro e. m -en 9 Hulii 1812.
S-D.?ill Banco.Utffottets Utlåtandei anledning
af FullmägtigeS i Jern-Contoim undepdämga ansökning
vm ytterligare understöd till Jern-handterlig
-
-488 Den 9 Julik. '
ringens upprätthållande, kemnade Prest-Stander
sitt bifall.
Ot suprs. Lx krotocollo,
O. Almguist.
Utdrag af protocsllet, hältet hos Högwörd.
))rcst. Ständer wid Urtima. Riksdagen i
Orebro den 9 Jul i 1812.
S-D.^ill stutlig öfwerläggning företogs det till beredande
af Konal. Majus Nådiga Proposition angående
en allman Pasiewolance-Jnratlnmg pa Bardet
lagde förfrågan, huruwida Utssottet ägde alt
upptaga Herrar Elias von Echstedts och Friherre
Srael von Hollsteins, fran Högloft.
Ridderssapct och Adeln till Utssottet remitterade och
med berörde amne gemenssap ägande motioner.
Med affcende deruppå, att besagde serikildte
Utssott endast blifwit förordnadt till upptagande af
Kongl. Mai:ts Nådiga Proposition, angående en
allman Pasiewolance-Jnrättning för Jndeldte Jnfanterie-Regementernes
underhållande wid Möten och
Marcher, och da iiraaawarande motioner, af hwilka
den förra rörer Patzewolance-afgift för Slap-monderingar
och den andra angar den jemnkning i KneckteContracterne
öfwer hela Riket, hwarigenom billiga
afgifter till lika belopp kunde alla Rotar lika affordras,
enligt Prest-Standets ranka, rörde helt
andra ämnen, an det, för hwars beredande Utssottet
blifwit nedsatt; ansag Prest-Standet Utssottet rätteligen
hafwa förfarit, da detsamma sig icke med berörde
motioner befattat.
supra. k!x ?rotocoUo,
O. Almguist.
Ut,
Den 9 Julik.
Utdragas protocollet, hållet hos -;ägwZrd.
l)rest-Gtändet wid Urtima Riksdagen k
Orebro den 9 Julik 1812.
S- D- Återremitterades
Allmänna Beswars- och Economie - Utssottets
Betänkande i anledning af Prosten Doctor Mellgrens
Memorial, om inrättande af en Practiss
Bergs-Schola i Staden Fahlun; i anseende till
deremot gjorda anmärkningar.
Ot supra. Lx krotocollo,
II. ^Imczuist.
Utdrag afprotocotlet hältet hos HZgwZrd.
Prest-Gtandet wid Urtima Riksdagen Z
(örebro e. m. den 9 Julii 1812.
S. D. ^öredrogos a npo och biföllos Stats - Utssottets
den 6:te dennes pa Bordet lagde Betankanden:
1:0
I anledning af Commerce - Rådet Santessons
Motion, angående anslag af Stais-Medlen,
att anwandas till winnande af saker kännedom
af Sweriges Statistik.
2:0 Om anslående af Medel till understöd för
a Utrikes Ort warande Swensst Sjö - Folks hcmförssaffande.
z:o I frägan om den till Fromma Stiftelser
anslagne Krono - Tionde - Spannemalens för - auctioncrande.
4m ^Rörande yrkad förhöjning i PostssjutsLegan.
5:0 Första Alternativet af Utssottets Förslag
till stadgande, i afseende pa Styrelsen af Riks
Bihang.
N:» S4- SäM
i4yo Den 9 Julik.
gälds, Merkel, enär Riksdag pa annat ställe än t
Stckholm hålles
6:0
Afgående DirectionenS öfwer Drottnings,
huset i Stockholm ^o§ Kongl. Ma::t gjorde ansökning
vm tillökning a den för detta BarmhertighetsWerk
i Stat anstagne Summa.
7:0 I anledning af Kongl. Masits Nådiga
Skrifwelse., rörande det projcct, som inko,nmit till
en bättre Äcendernas behandling inom Rikets Styrelse-Werk
och hwad i detta ämne blifwit tillgjordt.
Ot supra. Lx krotocollo,
I. Almguist.
Utdrag af prstocollet, hället hos HogwZrd.
Prest, Ständer wid Urrima Riksdagen i
' Orebro e. m. den 9 Julit »812.
S. D- dillade Prest-Standet Stats, Utskottets
sedan förmiddags-sessionen pa Bordet hwilande Betänkanden,
i anledning af
»:o Kongl. Majus Nådiga Proposition om
inrättande af ett Jnwalid,HuS.
2:0 Angående Riksdagsmännen fran Stora
Kopparbergs Län Memorial vm befrielse för Allmogen
att erlägga Mantalspenningarne uti Kohl.
z:o Fragan om Pension för Chirurgie Magistern
Osbeck.
4:0 Motionen om Expectance Löner och Accords
ersättningar för Befälet wid Pommerska Resementerne.
5:0 Kongl. MantS Nådiga Skrifwelle till Riktzns
Ständer, vm den wid »809 och 1810 arens
Den 9 Julik. »49»
Riksdag föresiagne Rewision öfwer Förwaltningen
af alla Rikets Medel sedan 1800 ars Riksdag.
6:0 Stais-Negleringen, samt Project till RiksStat
för innewarande och följande ar
ilt
supra. Lx krotocollo^
P O. Almguist.
Utdrag af protscollet, hållet hos HZgwZrd.
Prest, Ständer wid Urtima Riksdagen r
wrebro, e. m- den 9 Juiii iLrr.
S. D. ÄXd förnyad föredragning af det Serssilta
Utskottets den 7-de denneS asgifne och under
förmiddags-seSsionen pa Bordel lagde förnyade utlakande,
i anledning af Kongl. Mattts Nådiga Proposition
om en allmän Patzcvolance-Inrättning i
Riket; beslöt Prest-Standet att pa sätt Utskottet
tillstyrkt, högstberörda Nådiga Proposition i underdånighet
bifalla,
t^r supra. kx krotocollo,
O. Almguist.
Utdrag af prstoeollet, häller hos HsgwZrd.
prest, Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro e. m. den 9 Julik 1812.
S. D. dillade och godkände Prest-Standet All,
wänna Beswärs,och Economie-Utskottets, pa Bordek
lagde Memorial:
r:o Öfwer Riksdagsmannen Ian Mattssons
och I. O. Långbergs Motioner, om en
»twungen Kohl-Handel;
* * S:»
1492 D«N 9 Julik;
2:0 I anledning af Borgmästaren Kjell an»
ders Memoria! om inskränkning i Närings-Idkares
rätt att bewista Marknader;
g:o Angående Commerce, Rådet San tessons
Motion, om införande i Allmänna Tidninggrne
af alla Ecenomiska besiut;
4:0 Rörande handhaswande af de, om Judarries
Handels, friheter, ulkomne Författningar;
z-o I anledning af Borgmästaren Lagergrens
Memorial, om förbättring af Hamnar »vid
Staden Falkenberg;
6:0 Rörande Handelsmannen Stab ecks Motion,
om inrättande af Hushålls-Nämnder i Landsvrterne;
> ,
7:0 Öfwer Borgmästaren Ornbergs och
Grotzhandla.-en Seger dahls Memorialer om nya
Bakare anläggande wid Holmön och Östergarn»
Holmen.
pt suxra. Lx kiotocollo,
u. sLImauist.
Utdrag afprstocollet, hället hos Högwörd
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen i
(örebro e. m. den 9 Julli 1312.
S. D- kemnade Prest, Ståndet sitt bifall till W
inänna Beswärs- och Economie - Utskottets seda"
förmiddags - sessionen pa Bordel hwilande Memo'
rial, angående
i:o Riksdagsmannen Longbergs Motion rö'
rande Recognitions«Skogarne.
2:0 En jemnare fördelning af Truppers Joqwarterins
m. m. Landet och Städerne emellan.
z:t
Den 9 Julik. 149,
g!v Herr Grefwe De la Gardies Förslag
rörande lefwercring af Svannemal och Foder nll
Kong'. Majus och Kronans Disposition för behöf,
wande Prowinscr i Riket.
4:0 Ett serskilt Landshösdingedömes upprättan,
de för Bohus Län.
5:0 Ersättningar fran Hjelpe. Rotarne till
Stam-Rotarne för Soldare,Torp, Wedbrand och
Gärdstcfang.
Ut sugrs. Lx krotocolfo,
f. U.
Utdrag af Wstllofl-Bsrgare.Ständets pro,
tocoll, bältet wid Urtima Riksdagen k
Orebro -en 9 Julik i8»2.
S- D. Ä§id förni-ad föredragning af Stats-Ut,
skottets Betänkande, angående Riksgälds, WerketS
Styrelse under RikSdagar pa annor ort än i Hus,
wudstaden, blef det uti Betänkandet framställde Alternatif,
hwarigenom tillstyrkcs samma författning
med Riksgälds - Contoircts Styrelse, som i anseende
till Banko - Merket blifwit widtagen, af Borgare,
Ståndet antagit och godkändt.
Ut sugra. Lx ?rotocoUo,
f. I. ker§ ström.
Utdrag afwstllofl. Borgare-Gtändets pro,
tocoll, hgllet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 9 Julik 1312.
S. D. Ä5id förnyad föredragrlna af Allmänna
Beswärs/ och Ekonomie., Utskottets Betänkande/ k
au
-
»494 Den 9 Julii.
anledning af Herr Fabriqueuren Benckert- MeMoria!
»in handhalwande af Förfarmingarne rörande
Judacncs Handels-friheter; sann wal BorgareCtandec
någre anlaglige stal icke wara anförde för
de c utlakande/ Ustkctte: afgifwit. men wille dock, för
akt icke genom äterrem.ss öka Utskottets göromål och
bereda uppeka'! med Riksdagens skyndsamma afslutande,
wid nämnde Utlåtande för närwarande lata
bero.
Vt supra, ^ klx krotocollo,
4. P Lerjström.
Utdrag af wättoflige Borgare - Ständets
protokoll, hällit wid klrtima Riksdagen
i Örebro den 9 Juiri iZrr.
S D- 2)lefwo ater föredragne följande LagP
UtlkoltekS Memorial:
no I anledning af Riksens Ständers Justitie
Ombudsmans till Utikottets ytterligare handläggning
aterförwiste Berättelse:
2:0 Angående Riksdagsmannen Eric Mattssons,
Nils Wahlbergs och Jan Mattssons
frän Stockholms Län Memorial om owilkorlla rättighet
till anläggning af Husbchofs Mjöl-och SägQwarnar;
?:o
Angämde förklaring ötwer 10 Cap. 2! §.
mom. Rättegångs - Balken; Och
4:0 i anledning af Herr Grosshandlaren Segerdahl
s Motion, angäende Fullmägtigs och
Sysslomans skicklighet att witna i af honom handhafdt
mak; hwilka alla af Ståndet gillades.
Vt supra, Lx protocollo,
I. p Bergström.
>- Den Y Julik. -495
Utdrag af Ulällsfl. Borgare-Sundets Pro,
tscoll/ haller w-o Urtima Riksdagen r
Orebro den 9 Julii 1312.
S D. ^Ester ifrån detta Stand erhallen äterrcmitz
af den uti Justitie Ombudsmannens Berättelse wäckte
fraqa om Lösen för Grawations. Bewiö, hade LaaUtffottet,
genom Protecolls, Utdrag af den 25 sistl.
Junii, förklarat sig icke kunna tillstyrka någon fö-,
ändring uti sitt härom afgifne förra Betämavdc;
Och fann Borgare - Ståndet nu för godt att sam,
ma Betänkande bifalla.
Vt supra. Bx protocollo,
4- 4- Le raström.
Utdrag af lwällofl. Borgare-Ständets protscoll,
hället wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 9 Juiri
S. D- Oöredrogos a nyo och biföllos ^Banko,
Utskvtttts Memorial:
i:o Angående Banko, Werkets Styrelse under
Riksdagar pa annor ort än i Hufwudstaden, och
2:0 I anledning af Kongl- Mattts Nådiga
Proposition om understöd till Bergwerkens upprätt,
hällande.
Vt supra. klx ?rotocnllo,
4. 4. Lerjström.
Utdrag afWällofl. Norgare-Standets Pro,
tscoll/ h<illet wid Urtima Riksdagen L
Oreb-o den 9 Julii !8rs.
S. D. 8öredrogs a nyo Stats Utikottets Betan,
tande, angående Kongl. Maj-ks Nådiga Skrifwelfe
dm
*4y6 Den 9 Julli.
den ir sists. Ml. Juni! vin det project, sem inkommit
kill en bättre Äeendernas behandling inom Rikets
Sivrelse - Werk och hwad i detta amne blifwit
tillgjordt, jemte förestagne tillökningar i atstillige Civile
Embcts- och Tjenstemans Lönings-wilkor.
Stander fann för godt, att gilla detta Betänkande
i sin hela widd, med den önskan, att den af
Utskottet förestagne tillökning i Expeditions - Taxan
för Hof-Rätterne, Collegierne, samt Lands-Sccreterare
och Lands, Kamererare, jemwal ma sträcka sig
till alla Under-Domare bade i Staderne och pa
Landet; Deruti Respective Med-Standen skulle inbjudas
att sig förena.
bit 8uxrs, Lx krotocollcr.
Lerjström.
Utdrag af wällsflige Borgare - Ständels
prorocoll, hällit wi- Urtima Riksdagen
j wrebro den 9 Julik 18^2.
S. D- ^)nöll Borgare-Standet Stats-Utffottets
nu a nyo säredragne Betankanden, i anledning af:
1:0 Herr Capitainen af Forsselles Memorial
om Medels anstående till understöd för a Utrikes
ort warande Swenskt Sjöfolks hemförstaffande
till Fäderneslandet.
2:0 Hedcrwärda Bonde-Smndets Remisi i fragg
om ten till Fromma Stiftelser anstagne KronoTionde-Soannema'6
för, auctionerande.
z:o Aterremisien rörande ersättning af kostnaden
tili Kapotter för Extra Roterinos-Manstapet.
4:0 Riksdagsmannen faniel Scllandcrs
»ch Anders Andersson Åbergs m. fl. Memorial
om förhöjning i Postskjuts,legan; och
Den 9 Julii. 149?
5:0 Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse angående
Dirccrionens öfwer Drottninghuset i Stockholm
hos Kongl. Main giorde undcrdaniga ansökning
om tillökning i den för detta BarmherlighetsWerk
i Stat anstagne Summa,
för su^rs. Lx ?rotocol!o,
). sf. Lerjström.
Utdrag af Wälloflige Borgare - Ständets
protocoll, ftällic wid Urrrma Riksdagen
i Orebro, -en 9 Julli 1812.
T
S- D. ^.ill slutlig åtgärd företogs nu fragan huru
med Brännwinö - bränningen i Riket hädanefter
bör förhallas.
Da äfwcn wid Allmänna Besvärs, och Economie-Utffottets
sist afgifnc Betänkande i ämnet,
et st i Hine anmärkningar blifwit gjorde, dem BorgareStåndet
ansett wara grundade och föranleda till
rubbning af Utffottets Förstag; Sa bcstöt nu Ståndet,
att i cn nn redaction sammanföra alla de stadgande'!:
om Brännwins-bränningen, Ståndet för sin
del funnit nödige och lämplige, och antaga den, som
sinnes bilagd wid delta Protocolls Utdrag,
f/t su^ra. Lx ?rotocollo,
st. Lerjström.
1:0 Lingen Bränwins-branncri-Banna sär i Stad
eller pa kendel öfwer si ig a 92 Kannors rymd eller
storlek, wid matningen af en Panna med wänlig
Halt fran bottnen cili Halsen, och pa cn Panna
med Conist Hatt ifrån bottnen upp till Kranen,
dock sa, alt wid all mätning.afseende icke göres -ä
L tiS
»498 Den 9 Julis.
s tili högst z kannors större rymd för det sä kallade
kölrummet.
2 o En Branwlns-Panna, hwars högd understiger
en Tredjedel af deh diameter, får ej öfwcrstiaa
hälften af den Pannerymd Ägaren ar berättigad
att nyttja, efter den har nedanföre antagne berak' mg.
z:o Hwar och en, som ager rättighet tili B:anwins-bränning,
äger att btgagna en DestillerS-Pan.
na af 6 Kannors rnmd uran serskild a-gitt, eller
beräkning i den pa Vränwins.- tillwerknil gs Pannan
tillatne storlek.
4:0 Pa Landet kommer all Vränwins,-branning
att åtfölja jorden pa det sätt, att inga andra än Le,
som antingen äga Hemman eller Hemmans-delar,
eller efter Contracter bruka andras Hemman eller
Hemmans-delar, under wilkvr att fa tillwerka Brännan,
erhålla rättighet denna tillwerkning utöfwa.
5:0 Uti Städerne, med undantag af Stockholm,
Götheborg och Carlskrona, om hwilkas Branwins-tillwerkning
serfkildt warder förordnad^ kommer
Bcanwins - bränningen att grunda stg pa hwarje
Stads Folk-numer pa det sätt, att 50 Mantalsskrifne
Personer fa begagna en Panna af za kannors
storlek, 80 Personer 52 kannors, 120 Personer
60 kannors, i8c> Personer 70 kannors, 342
Personer 80 kannors och zoo Personer 90 kannors;
hwarutöfwer ingen Panna i Stad får nyttjas, ef
eller någon som är under 34 kannor.
6:0 All Branwins - branning i Staderne mä
werkställas med serffildte Pannor af förenämnde
storlek, hwar för stg, eller uti sammansatte Werk,
ett eller flera, allt efter som Stadens fleste Husäzande
Jnvrwanare derv,n öfwerenskomma.
7:»
Den 9 Julii.
7:0 All Vranwins-tillwerkning l Staderna och
pa Lander dör endast mgöfwer Ä ta manader hwarie
ar, samt under Juna, Julii, Augusti och September
mannder upphöra och följakteligen under Letze
mannder wara alldeles förbuden.
8.0 Ägare af Hemman samt de Brukare af
andras Hemman, som erhållit rättighet lill Brän,
wins-branning, men icke sielfwe wilja begagsa denna
ratt', stall del wara tillåtit upplåta den samma
hel och hallen, men icke stockad, till någon pa Ägorne
boende annan person, sa wida den icke sjelf
ager rättighet, alt VranwinS-branning idka; börande
dock Hemmanöägarne eller den till Bränwinsbränning
berättigade Hemmans-Brukaren blifwa
answarig för den afgift, som för rättigheten att tillwerka
Branwin, kommer att äga rum.
9'o Sa beskaffade Hemmansägare eller Hemmansbrukare,
svin ofwan äro anförde, hwilka innehafwa^
flera Hemman eller Hemmansdelar, de der
med Agarens eller Brukarens egne bade Folk och
Dragare drifwaS och stötas, och aro belägne inoa,
en mils afstånd ifrån det ställe, der Ägaren eller
Brukaren ar wistande boende eller Mantalsstriswen,
blifwa berättigade, att pa ett ställe utöfwa Bränwins-tillwerkning
för defle inom förenämnde afstånd
belägne Hemman eller Hemmansdelar, till sa stor
Pannerymd, som swarar emot hwad för de§e Egendomar
sammanräknade ar tillåtit att gagna, utan
att likwäl den tillförene föreffrifna högsta Pannerymden
90 kannor derwid får öfwerstigas, om ock
för sadanc Hemman sammanräknade, der större Pannerymd
stg belöper, i hwilkcn händelse den öfwcrstiutande
Pannerymden kommer att nyttjas i serffild
Isoo Den 9 Julik.
ro s Rättigheten att försälia Branwin', som
lollijn bliswit tillwerkat, förblifwer emellan Stad
ock Land obehindrad och inbördes, likwäl utan minucerings'rätt
tor den ena pa den andras område;
Och ma ei eller Ägare eller Brukare af HeiMnan
eller Hemmansdelar pa Landet, som Beanwin till,
werkar, afyttra mindre an ett Stop hemma i desi
Hus eller inindre an en Kanna, om han förer det
till Stad akt der försälja.
n:o Om försälininaen af det Bränwin, som
i Stad lillwerkas, ma den, som rättighet till en sadan
tillwerkning sig förwärfwat, eller de sammansatte
Bolagen, disponera och aflata Vränwin i större
eller mindre partier, dock icke under ett Stop i
sänder, eller att någon Bränwins-minutering dermed
ma utöfwas annorledes, än har nedanföre warder
färordnadt.
12:0 Asgiften för rättigheten att förbruka Branwin
pa Landet alägges hwarje MantalvskrifDen Person,
och för rättigheten att det tillwerka, BränwinsPannorne
efter den Kanneromd, som bwar och en
Hemmansägare eller Brukare kan bliswa tillåtit,
enligt följande
Tariff
som ukwisar Kannctalct i anseende till Egendomens
warde ej inindre an den högre Panneri»nd, som till
undwstande, af för mycken ändring af Redskapen,
förestås til! ett wist Maximum i Clafler, emot den
tillökning i afgift som Bewillmngs Utskottet kan finna
skäligt att förestå.
Den 9 Julik.
i',sta Claflen.
Egendomens wärde lill och
ordinair Pannerymd — —
/ 750 R:dr —
k l.OQO
—
Maximum till^
5a Kannor.
med
i?
0OO
,002
.000
75 Kanner
Vz,ooI —
2:dra ClaHen.
> 6,000 Idde -
i 7,OOO —
. - 8,OO0 —
^1O,0OO
i;ol
5-22 R:dv
20 Kannor.
25 —
zo —
40 -—
45 —
5O —
Kannor.
Z-.d,e Claflen.
R:dr
90 Kannor
/ 77,000 R:dr —
Xl2,O20 — —-
. ^IZ,OO0 — —
^ 74,VOO
fr roos —
62
65
7«
75
78 Kannor8r
—
84 —^
8? —
92
Hwarwid iakttages, att den sista Pännerymden
i första och sista i den andra Llaflen kan inga i den
päföljande Claflens Maximum, sa att 50 Kannors
Panna kan ökas till 7r Kannors och den sistnämnde
till 90 Kannors för den dera belöpande asaifl,
hwaremot den, som icke äger sa stor Panna honom
ester ofwanstaende Tariff för desi Hemmans wärde
tillkommer, endast betalar asgiften efter den werkeliga
Pannerymd, hwaraf han sig begagnar; Och
kommer wid allt detta att iakttagas hwad i 2 mom.
vm serskildt inrättade Pannor är förordnad^ sa att
de endast till hälften emot denna Tariff mage beL§Ms,
men fulla afsisten derföre likwäl beräknas.
15:»
IZS2 Den 9 Julis.
lz:o I Städerna betalas Bränw-ns, afgisten
jemwäl efter Personal och Pannerymd, alldeles t
samma förhållande, som för Landet biifwcr faststäld.
14:0 Hwar och en Hemmansägare eller Hem,
mansbrukare, som har rättighet att tillwcrka Bran,
win, biifwcr det tillåtit i flera Pannor dela den
pannerymd, som honom tillkommer att gagna emot
det att Panne, afgisten erlägges ester Pannornes sam,
manflagne rymd; Dock mage icke sadane Pannor
-a serskildta ställen, man blott inom ett och samma
Bränneri nyttjas.
i;:o Den som icke will tillwerka Bränwti»
»ch dertill icke äger Redskap, betalar endast Perfo,
vela afgisten; Men finnes han hafwa Bränwins,
Redffap i fin Gard, utan att den i behörig ordning
är förseglad, betalar han lika Panne,afgift, som wo»
re Bräntvins. bränning af honom utöfwad, änskönt
han söregifwa skulle, att den icke af honom blifwit
gagnad.
r6:o De, som äga Landt, Egendomar af högre
wärde än den Summa, som swarar emot högsta
Pannervmden 90 Kannor, äro berättigade, att, i
mohn af det öfwerstigande wärdet, nyttja en tillökt
Pannerymd, dock högst af 90 Kannor; Och kom,
mer för denna Pannerymd, att erläggas en förhöjd
afgift, som i ett billigt förhållande af Bewillnings,
Utskottet utsattes
17:0
Om Bränwins-tillwerkningen och Distil',
leringen i Stockholm. Götheborg och Carlskrona,
som »frän alla förestående föreskrifter äro undantagne
,vch sättet till befi utöfwande öfwerlemnas det i underdånighet
till Kongl. Majit, att, förordna enligt
Dest Nådiga godtfinnande och Statens bästa för,
del; med det underdåniga förbehåll, att, i sall Kongl.
Maj-t
Den 9 Julli. rzoz
Majst, för någondera Staden skulle sinna lämpligt
att upplåta tillwerkningen pä Arrende, Stadens
Borgerskap ma äga företräde dertill framför andre,
när de erbjuda samma wllkor, saint att icke i någon
händelse, tillwerkning i annat än ett eller flere
sammansatte Werk ma wara lillätne, och obehindrad
iu, och utförsel af Dränwin kunna förbjudas.
13:0 Jfrän nyfinämnde trennc Städers Lager
af Bränwin bör icke säljas mindre än en Halfankare
al hwar Köpare, hwadan någon utminutering
i smärre partier, eller rättighet till Krog-hallning för
defie Bränneriet icke fär äga rum.
19:0 Dä indragning af alla Krogar pä Landet
och i allmänhet all möjlig inskränkning af minutering
utaf Bränwin 06) andre starka drvcker, »eda
till borgen för Sederna; Sä öfwerlemnas de åtgärder
som dertill erfordras, till Kongl. Majus Nådiga
godtfinnande och bestämmande.
2o:c Wid större Landt- Egendomar och B?uk
mä för Ägarens egen Betjening, egne Handlwerka,
re och Tjenstefolk, som a Egendomen gagnas, samt
ankommande främmande Betjening, kunna inrättas
Wärdshus, hwarest Bränwin wid spisning fär till
dein försäljas; men allt Bränwinsffalu till andra
ware pä det strängaste förbudit.
21:0 I Städerna stall Konungens Befallningshafwande,
i samråd med Magistraten, bestämma icke
allenast antalet af de Krogar, der Bränwin fär
minuteras, 'utan äfwen de ställen inom Staden,
hwarest sadane Krogar fa anläggas- Pä Kallare
och sä kallade Wärdshus, der mat gifwes, samt ll,
ka beskaffade mindre Näringsställen och Markctente,
kier, fär Bränwin fötyttras endast under förtäring
af mat. Landshöfdingen, med MaMxuten/ ager
rs<>4 Den y Julik.
pröswa bchofwet och mängden af sadane mindes
Näringsställen och Markctcnterier, ester Städernas
olika beskaffenhet till Folkmängd och andre omständigheter;
I alla "sadane frågor, såsom hörande till
Ordningsmål, bör den mffnöjde hos Kongl. Magt
anföra sine underdånige Bcswär och söka rättelse.
22:0 HoS Kongl. Magt lära Riksens Ständer
anse nödigt i underdånighet achalia, alt förbud
emot Bränioins-tillwerkning icke matte fa äga rum
för längre eller kortare tid, 'man högst wialiga orsaker
, och da Rikets bohok as Spannemal icke kan
fyllas pa annat sätt, an ge vin besparing af den, som
i annat fall stalie alga cili Vranwins-bränning.
2z:o Enar ett sadanr förbud emot Bränwinsbranning
under en eller flera mannder af den tillätme
Branwins, bränningd-tiden blifwer ansedt nödigt,
kommer denna förbuds, tiden att ställas pa sa manga
manader, räknade iftän ^Qctober manads början,
som nödwändigheten sordrar, äfwen som sörbudstiden
alltid kommer att mara uti oafbruten fortsättning
och således utan mellanskof af tillatne elier icke tilllame
Bränneri, terminer; Hwarförutan Riksens
Ständer torde anse nödigt hos Kongl. Maj:t underdaniqst
anhalla, att, enär Bränwins - bränning
för längre elier kortare tid anses böra inställas.
Kongl. Maj:t täckteö derom, sa tidigt som möjligt
ar, meddela allmän underrättelse, pa det Hushållare
matte blifwa i tillfälle derefter ställa de härmed i
sammanhang stående enskilda Husbalisanstalter.
24:0 Alla inskränkningar uri Bränwinstillwerknings-tiden
böra wara lika och inträffa under selmma
lid i alla Städer och pa Landet.
2s:o Den Personela afgistcn kommer alltid att
utgå, antingen Bränwin får tillwerkas eller för längre
eller kortare lid inskränkas. 26;,
Den 9 Julik. rzrz
26:0 Wid inträffande förbud emot Bränwinstillwerkningen,
kommer Panne - afgiften, att minstaS
i förhållande till den minskade Branwms, branni, Åsliden,
sa alt för hwarje manad af den senare, ^:del
af Panne,afgiften förswinner.
27:0 Allt det, som rörer contrvll och tillsyn öfwer
den blifwande Författningens noggranna Eter,
lefnad, jemte det answar och de påföljder, som för
afwikelser derifrån böra äläggas förbrvlaren, öfwerlemnas
i underdånighet till Kongl- MastlS Nådiga
granstning, bepröfwande och stadgande.
Borgare - Ståndet har funnit de§a föreskrifter
lämpelige och för stn del antagit dem till efterföljd;
Men, der Nespective Med-Standen icke ffulle derpå
inga, utan skiljaktighet» yppas, som icke nu,
med hwarje Stånds bifall, kunna jemkas; Sä öfwerlemnar
Borgare - Stander i underdånighet till
Kongl. Majit, att uti sadane delar af detta Economista
ämne förordna såsom Kongl. Mast i Sin
rattwisa och Landsfaderliga omsorg för alla Sine
undersåtare finner för godt. in stäem,
P Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare,Ständets protocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen k
örebro den 9 Juli! -812.
S-D. § anledning af stedde anmärkningar wid
Stats,Utskottets den az fistledne Junti afgifne Betänkande
om tillökning i en del Embets-och Tjenste^
mäns Löningswilkor, atersörwistes detta ärende tik
Stats-UtstottetS ytterligare beredning.
iUt sugrs» kx krotocollc^
LetLsteöM»
Litzäng. Nr» -z. Ut
-
isi6 Den 9 Julir.
Utdrag af Wällöf!. Borgare - Gtändets
protocoll, hället wid Urtima Riksdagen
j Örebro den 9 Julii 1812.
S«D. ^bid förnyad föredragning gillades de af
Allmänna Beswärs- och Ekonsmie,Utskottet afgifne
Betänkanden, i anledning af .
i:o. Herr Borgmästaren Ornbergs och Herr
Grosshandlaren Segerdahls motioner om anläggande
af Fyrbakar tvid Holmön och Östergarnsholmen.
2:0. Herr Borgmästaren K fell anders Memorial
om inskränkning i Närings-Jdkar^S rätt,
att biwista marknader.
z:o. Herr Commerce-Rådet Santessons
motton om införande uti allmänna Tidningarne af
alla Kongl. Majus Nådiga Beslut, som fattas uti
Allmänna Ekonomiska ärender.
4:0. Herr Borgmästaren Lagergrens Memorial,
angående förbättring af Hamnen wid Staden
Falkenberg; och
5:0. Herr Handelsmannen Sta beck s Memorial
om inrättande af Hushalls-Nämder eller sä
kallade Industrie,Committeer.
Ut supra; Lx ?rotocc>IIo,
f. Lerjström.
Utdrag af protocsllet, hället hos Hederwärda
Bonde-Ständer wid Urtima Riksdagen
i Orebro -en 9 Julii 1812.
S. D. Ä§id föredragning af Stats-Utskottets, sedan
sista Pleni-dag pä Bordet lagde Betänkande, angående
M§-
Den 9 Julli. rsi7
Riksgälds-Contvirets styrelse under Riksdag a annan
ort än Huswudstaden, dies Let senare alternativet,
som bestämmer samma styrelse, af Bonde,Ständer
bifallit.
Ut sugrs. Lx krotocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 9 Julii 1812.
S.D. danco,Utskottets sedan den z i denna manad
pä Bordet liggande Betänkande, angående
Bankens styrelse wid Riksdag a annan ort än Hus.
wudstaden, blef ä nyo föredragit och af BondeStändet
bifallit.
Ut suxrs. klx krotocollo,
6. LrinlLmsn.
Utdrag af protocollet hälkeL hos 6edeewärda
Äonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
L Orebro den 9 Julli 1812.
S. D- ^^edan Bonde - Ståndet nu mera, pä sätt
dess utfärdade Prolocolls - Utdrag wid handen sifwer,
fastställt grunderne för Bränwinstillwerkningen
i Riket, och Riksens Högloft. Ständers LagUtskott,
som redan den -7 sist!. April fatt sig uppdragit
att i underdånig följd af Kongl. Majus Nådiga
Proposition, sammanfatta ärs Kongl.
Förordning , med de sedermera i ty utkomne Författningar,
och lämpa dem till närwarande tid och
omständigheter, förmodeligen medhunnit, och har
* ? den
-
,siS Den 9 Julii.
denna strafflag i beredskap; da skulle wälbemalte
Utskott anmodas att dermed utan widare uppehåll
inkomma.
Ut supra. krotocollo,
6. Lrin^mau.
Utdrag af prstocollet, hållet hos Hederwärda
Bonde. Srändet wid Urtima Riksdagen
L (örebro den 9 Julik 1812.
S» D. föredrogs a nyo Stats,lltffottets sedan
sista Pleni-dag pä Bordet lagde Betänkande, om
tillökning i understöd för Drottninghuset i Stockholm,
men dies af Bonde,Stander ogilladt och afslagit.
LIt supra. Lx krotocollo,
O. Lrinkman.
Utdrag af protocollet, häller hos Hederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 9 Julii 2812.
S.D. ^öid ytterligare föredragning af Lag, samt
Allmänna Beswärö- och Ekonomie,Utskottens gemensamma,
sedan sista Pleni-dag pa Bordet lagde Betänkande,
angående Landtmäns ock Jordbrukares
Handelsfrihet; blef det af Bonde-Standet enhälligt
bifallit och tillika bestutadt, att genom en Deputation
utbedja sig de öfrige Respective Standens wälwilliga
afseende pä de kraftiga stal, som till enahanda
bifall synes föranleda
supra
Lx krotocollo,
6. LiinLmsn.
Den 9 Julik. 1519
Utdrag af protscsllet, hållet hos Hederwända
Bonde,Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Juiri 1812.
S-D. 8öredrogos och biföllos Lag-Utikottets sedan
sista Pleni-dag pä Bordel hwilande- Betankanden,
angående:
1:0. Rättighet att anlägga Mjöl- och SägO.
warnar.
2:0. Ratta förståndet af -r:dra momentet i sr
§. 10 Cap. Rätteg. Balken; och
z:o. Tillämpning af 1? Cap. 7 §. Rätteg.'
Balken, till Fullmägkig och Syhlomän.
I-lt supra. Lx krotocollo,
6. Lriukman.
Utdrag af protocsllet, bället hos Hederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Julii 1812.
S-D.Ä^id Stats-Utskottets Utlätnnde i anledning
af Riddarhus-Kamreraren Sträles Redogörelse
för uppburit förskott till Riksdagskostnaden,
fann Bonde-Ständet ffaligt lala fördlifwa.
klt supra. Lx krotocollo,
6. krin k man.
Utdrag af protocollet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Sundet wid Urtima Riksdagen
L Orebro den 9 Julii 18»-.
S.D. ^edan Högwördige Prest-Ständet genom
meddeladt Protocolls,Utdrag, till Allmänna B?-
swär-r
'rzrv Den 9 Julik.
swär§- och Ekonomie Utskottet aterförwist Prosten
Dmor Mellgrens Memorial, angående inrättning
af en practik BergS-Scbola i Fahlun; Be,
Hutade Bonde-Slänket innehälla med widare pröfning
af detta ämne, intill defl Utskottets ytterligare
Utlåtande inkommer.
, Ut suxrs. klx xrotocollo,
6. LrinlciNLN.
Utdrag af Hrotoeollet, hållit hss Heder,
wärda Bonde Ständet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 9 Huli» izis.
S. D- ^ster förnyad föredragning af Allmänna
Beswars- och Economie-Utjkottets d. 8 sistl. Junii
afgisne och päföljande dagen pa Bordet lagde Betänlande,
angående BränwinS-dranningen med de flere
dertill hörande omständigheter, stadnade Bonde-Standet
i följande Beslut:
i:o Ingen Bränwinsbränneri,panna får i Stad
eller pa Landet öfwerstiga 90 KannorS ryind eller
storlek, wid mätningen af en Panna med wänlig
Hatt frän bottnen till Halsen, och pa en Panna
med Conisk Hatt ifrån bottnen upp till Kranen,
dock sa, att wid all mätning afseende icke göres -ä
v till högst z kannors större rymd för det sa kallade
kckrummet.
2W En Bränwtns-Panna, hwars högd under,
stiger en Tredjedel af desi diameter, får ej öfwerstiga
hälften af den Pannerymd Ägaren är berättigad
stt nyttja, ester den har nedanföre antagne beräkning.
z:o Hwar och en, som äger rättighet till Brankvins,
dränning, äger att begagna en DeMers-Pan
na
-
Den 9 Julli. 2521
na as 6 Kannors rymd utan serskild afgift, eller
beräkning i den pa Bränwins, tillwerknings-Pannan
tillalne storlek.
4:0 Pa Landet kommer all Bränwins-bränning
att åtfölja jorden, pa det sätt, att inga andra än de,
som antingen aga Hemman eller Hemmans - delar,
eller efter Contracter bruka andras Hemman eller
Hemmans-delar, under willor att fa tillwerka Branwin,
erhälla rättighet denna tillwerkning ulöfwa.
5:0 Uti alla Stader med undantag af Stockholm,
Götheborg och Carlskrona, om hwilkas Bränwins-tillwerkning
scrssildt warder förordnad!, kommer
Branwins - bränningen att grunda sig pa hwarje
Stads Folknummer, pa det sätt, att 8o Mantalsskrifne
Personer fa begagna en Panna
af — 50 kannorS storlek
,2o Personer — 6o Dito dito.
182 Personer — 70 Dito dito.
242 Personer — 80 Dito dito.
zoo Personer — 90 Dito dito.
hwarutöfwer ingen Panna i S^ad får nyttjas, ej
eller någon som är under ;» kannor.
6:0 All Bränwins - bränning i Städerne ma
wcrkstallas med serskildte Pannor af förenämnde
storlek, hwar för sig, eller uti sammansatte Werk,
ett eller flera, allt efter som Stadens fleste Husägande
Jnnewanare derom öfwerem,komma. Tock
sa, att om flere Pannor nyttjas inom st nuna Werk
den tillökning i afgisten kommer att iakttagas som k
följande l?:de Mom. för Landet är stadgadt, och
att Controllen öfwer Pannornes storlek ma bero
af hwilken Landtman som hälst, emot det att Städernes
Jnnewanare, pä Landet äga lika rättighet.
7-S
izrr Den 9 Julik.
7:0 All Bränwins, tillwerkning t Stader och
pa Landet bör endast utöfwas Ätta mannder hwarje
ör, samt under Junii, Julli, Augusti och Septem,
ber manader upphöra, och fäljakceligen under detze
mänader wara alldeles förbuden.
8:0 Ägare af Hemman samt de Brukare af
andras Hemman, som erhållit rättighet till Bran,
wins-bränning, men icke sjelfwe wilja begagna Lenna
ratt, stall det wara tillåtit upplåta den samma
hel och hallen, men icke stockad, till någon pa Ägorne
boende annan person, sa wida den icke sjelf
äger rättighet, att Bränwins-tillwcrkning idka; börande
dock Hemmansägarne eller den till Bränwins,
tillwerknkng berättigade Hemmans, Brukaren blifwa
ansvarig för den afgift, svin för rättigheten att till,
werka Bränwin, kommer att äga rum.
9:0 Sa bestaffade Hemmansagare eller Hem,
rnansbrukare. som ofwan äro anförde, hwilka inne,
Hafwa. flera Hemman eller Hemmansdelar, de der
med Agarens eller Brukarens egne bade Folk och
Dragare drifwaS och stötas, och aro belägne inom
en mils afstånd ifrån det ställe, der Ägaren eller
Brukaren är wistande, boende eller Manlalsstrifwen,
blifwa berättigade, att pa ett ställe utöfwa Brän,
mins-tillwerkning för defle inom förenämnde afstånd
belägne Hemman eller Hemmansdelar, til! sa stor
Pannerymd, som swarar emot hwad dehe Egen,
bomar sammanräknade ar tillåtit att gagna, utan
att likivät den tillförene förestrifna högsta Pannerymdsn
90 kannor derwid får öfwerstigas, om ock
för sadane Hemman sammanräknade, en större Panverymd
stg belöper, i hwikken händelse den öfwer,
stigande Panner-mden kommer att nyttjas i serskild
Panna» -
lo:t>
Den 9 Julii. isaz
is:o Rättigheten att försälja Branwin, som
lösligen bliswit tillwcrkat, emellan alla Städer och Lan,
det, förbiifwcr obehindrad och inbördes; likwäl utan utminutcrings-rätt
för den ena pa den andras område;
Och ma ej ekler Ägare eller Brukare af Hemman
eller Hemmansdelar, som Branwin tillwerkar, afyttra
mindre än ett Stop elier mindre än en Kanna
om han förer det till Stad att der försäljas.
n:o Om försäljningen af det Bränwin, som
i Stad tillwerkas, ina den, som rättighet till en sädan
tillwerkning sig förwärfwat, eller de sammansatte
Bolagen, disponera och Bränwin aflata i större
eller mindre partier, dock icke under ett Stop k
sänder, eller att någon BränwinS,minutering dermed
ma utöfwas annorledes, an har nedanföre warder
förordnad!.
12:0 Afgiften för rättigheten att fa tillwerka och
Destillera Bränwin pa Landet, fördelas, dels pa
Hemmanen och dels pa BränwinS, Pannorne efter
det Kannerum, som hwar och en Hemmansägare
eller Brukare kan blifwa tillåtit, enligt följande
Tariff
som utwisar Kannetalet i anseende till Egendomens
wärde ej mindre än den högre Pannerymd, som till
undwikande, af för mycken ändring af Redskapen,
bestämmes till ett rvitzt Maximum i Clatzer, emot
den tillökning i afgift som Bewillnmgs- Utskottet kan
finna skäligt Ätt förestå
-
IZ24
Den 9 Julik.
r:sta Classen.
Egendomens wärde till och med
ordknair Pannerymd 20 Kannor.
sso R:d»
7;o Ndr
F 002 —
2ooo
ZSso
4000
5003
6222
7020
8020
9220
losos
I loos
I2OOQ
IZ2OO
14000
issos
N-dr
N-dr
^ j
iben.
>annor.^
^ s
1
^ j
^Maximum till
50 Kannor.
75 Kannor.
— 2s
— zo
3;
40
45
50
s:dra Classen.
— zs Kannor.
— 62
— 6;
70
75
z:d'e Classen.
?8 Kannor
8l
84
—
87
- 92
Hwarwid iakttages, att den sista Pannerymden
i första och andra Llassernne ingär i den paföljande
Classens Maximum, sa att 50 Kannors Panna,
kan ökas till 7e Kannor och den sistnämnde till 90
Kannor för den dera belöpande afgift, hwaremot
den, som icke äger sa stor Panna honom efter ofwansiaende
Tariff för dess Hemmans wärde tillkommer,
endast betalar afgiften efter den werkeliZa
Pannerymd, hwaraf han sig begagnar; Och
kommer wid allt detta att iakttagas hwad i 2 mom.
sm serskildt inrättade Pannor ar förordnadt, fä att
de
90 Kannor.
Den 9 Julli. r;2s
Le endast till hälften emot denna Tariff mage begagnas,
men fulla afgiften derföre likwäl beräknas.
iz:o Sa wa! afgiften för Bränwins tillwerkningcn
pa Landet, som den deremot svarande Pannerymd,
kommer att bestämmas efter der wärde
hwartill Egendomen wid Allmänna Bewillningens
Utgörande, blifwer Taxerad.
14:0 I Städerne betalas Bränwins, afgiften,
äfwen efter Pannerymden i samma gradation som
för Landet blifwer fastställd, och i stället för Afgift
efter Hemmans wärde, kommer en serskild Afgift
att erläggas af hwar och en i Staden Mantaisstrifwen
Person.
15:0 Hivat och en som äger rättighet tillwerka
Bränwin, blifwer det tillåtit i siere Pannor
dela den pannerymd, som honom tillkommer att
gagna emot det att Panne» afgiften erlägges ester
Pannornes sammanslagna rymd; Dock mage icke
sadane Pannor pä serskildta ställen, utan blott inom
ett och samma Bränneri nytlsas.
16:0 Den som icke will tillwcrka Bränwin
och dertill icke äger Redskap, betalar endast Hemmans,
afgiften;. Men finnes han hafwa BränwinsRedjkap
i sin Gard, utan alt den i behörig ordning
är förseglad, betalar han lika Panne,afgift, som wo«
re Bränwins, bränning af honom utöfwad, änskönt
han föregifwa skulle, att den icke af honom gagnad
blifwit.
17:0 De, som äga Landt,Egendomar af högre
wärde än den Summa, som swarar emot högsta
Pannerymden 90 Kannor pa hwarje Panna, ärs
berättigade, att för den öfwerskjutande Summan af
Egendomens wärde nyltia en eller flere Pannor,
dock icke någondera öfwer 90 Kannor, till det samman
-
Is26
Den 9 Julis.
manstagna belopp som emot Egendomens warde
swarar; Och kommer för sädane tillökade Pannor,
att erläggas en högre afgif pä Pannerymden än t
den händelse dä detta Kannetal icke stiger högre än
till 92 Kannor, hwilken tillökning i afgiften kommer
akt uti ett billigt förhållande af Bewillnings-Utstottet
närmare utstakas.
18:0 Om Bränwins-tillwerkningen och Distilleringen
i Stockholm, Götheborg och Carlskrona,
och sättet tili dess utöfwande lärer det öfwerlätas
Kongl. Maj:t, efter Dep Nådiga godtfinnande och
till Statens bästa fördel förordna; Hwarwid, i afseende
pä Afwerknings - qwantum af Spannemäl t
jemförelse med dessa Städers Mantalstrifne Personer
samt Pannornes storlek samma förhållande och
grunder komma att tjena till efterrättelse som för
de öfrige Städer äro fastställde.
ry:o Ifrån nyssnämnde trenne Städers Lager
af Bränwin bör icke säljas mindre än en Halfankare
ät hwar Köpare, hwadan någon utminulering
i smärre partier, eller rättighet till Krog-hällning för
desse Bränneriet.- icke får äga rum.
20:0 Med undantag af Gästgifwerier och
Skattlagde Krogar, hwarmed förstas sädane som
hafrva serskild Jordeboks-Nänla sig äsatt och lika med
Gästgifwerierne icke kunna betagas, att sälja Bränwin,
döra alla Krogar pa Landet, pä del strängaste
wara förbudne; Alen enär pä nägot stalie i asseen»
de pa Rörelse eller andre behof, det skulle anses vundwikligt
eller nödigt, att en Krog eller ett Näringsställe
skulle tillätas, bör en sädan icke fä wara
närmare belägen Kyrka, Stad, Gästgifwcrie eller
Skattlagd Krog än en half mil. Efter föregänoen
undersökning wid Tings-Rätten äga Konungens-Be
fall
-
Den 9 Julik
1527
fallningshafwandc, att om nödwändigheten af en sädan
Krog- eller Näringsställe sig utlära, men bör
underställa sitt Utslag Kammar - Collega bepröfwandc,
förr än rättigheten sär gagnas, dä ten af Ksnungens
Befallningshafwande bliswit tillstyrkt.
ane Wid större Landt, Egendomar och Bruk,
mä för Ägarens egen Betjening, egne Handlweckare
och Tjenstefolk, som ä Egendomen gagnas, samt
ankommande främmande Betjening, kunna inrättas
Wärdshus, hwarest Bränwin wid^ spisning sär till
dem försäljas; men allt BränwinS-salu till andra
ware pa det strängaste förbudit.
22:0 Wid Ting, UppbördS-Stämmor, Auctioncr,
Möten och andra Folksamlingar pä Landet,
som hällas pä andra ställen, än Gästgifwaregärdar,
mä icke Bränwin af eho den wara^mä i större eller
mindre partier till salu hällas; Alwen sorn de pa
witza ställen wid Auctioner brukeliga sä kallade
Slagsupar, äro strängeligen förbudne.
2z:o Wid Marknader pa Landet bör icke Bränwin
fä förfallas af andre, än Gästgifware eller sädane
Närings-Jdkare som pä sätt ofwannämndt är,
erhållit Branwins- Minuterings, rättighet.
24:0 I Städerna stall Konungens Befaklningshafwande,
sedan Magistraten blifwit hörd, bestämma
icke allenast antalet af de Krogar, der Bränwin
sär minuteras, utan äfwen de ställen inom
Staden hwarest sädane Krogar fä anläggas. Pa
Källare och sä kallade Wärdshus, der mat gifweS,
samt lika beskaffade mindre Näringsställen och Marketenteriet,
får Bränwin föryttras under förtärring
af mat. Landshöfdingen, äger pröfwa behofwet
och mängden as sädane mindre Näringsställen
och Marketenterier, efter StäderneS olika de
staf
-
»sas _ Den 9 Julik.
skaffenhet till Folkmängd och andre omständigheter;
I alla sadane frågor, såsom hörande till Ordningsmål,
bor den mitznojde hos Kongl. Maj:t anföra
sine underdäniga Beswar och söka rättelse
25:0
All Brämvins- försäljning under Gudstjenst,
det ware sig i Stad eller pä Land, ware pa
det strängaste förduden, med undantag likwäl, af
Städerne pa Källare och Wärdshus da Mat under
Gudstjenst gifwcs.
26:0 Hos Kongl- Majit anser Bonde-Ståndet
Riksens Ständer böra i underdånighet anhalla, att
förbud emot Bränwins - tillwerkning icke mätte fä
aga rum för längre eller kortare tid utan högst wigtiga
orsaker och ,dä Rikets behof af Spannemäl
icke kan fyllas pa annat sätt an genom besparing af
den, som i annat sall skulle åtgå till Bränwinsbränning.
27:0 Enar ett fadant förbud emot Bränwinsbränning
under en eller flere manader af den tillätne
BränwinS-brännings-tiden blifwit ansedt nödigt
kommer denna förbuds-tid ätt ställas pa sä manga
manader, räknade ifrän October mänads början,
som nödwändighcten fordrar; äfwen som förbudstiden
alltid kommer, att wara i oafbruten fortsättning
och således utan mellanskof af tillätne eller icke rilllätne
Bränneri - terminer, hwarförutan hos Kongl.
Majit bär underdänigst anhallas, att, enär Bränwinsdränning
för längre eller kortare tid anses böra
inställaS, Kongl. Majit täcktes derom, sä tidigt som
möjligt är, meddela allmän underrättelse, pä det
HuShällare mage blifwa i tillfälle derefter ställa
de härmed i sammanhang stående enskilda HuShällSanstallter.
28:0
Den 9 Julii- 1529
-8-o Alla inskränkningar uri Branwinstillwerknings-tiden
böra wara lika och inträffa under samma
tid i alla Städer och pä Lander öfwer hela Riket.
29:0 Den Hemmanen pä Landet ätföljande
Bränwins - afgift med hwad Städernes Mantalsskrifne
personer erlägga, ej mindre än ten afgift
som för Kan«ervmden bestämmes, kommer alltid att
utgå, antingen Bränwin får tillwcrkas eller för längre
eller kortare tid inskränkas.
Sedan Bonde-Ständer salunda stadgadt grundcrne
för Bränwins, tillwerkningen, öfwerlemnas till
Bewillnings - Utskottet att förestå den Bcwillning,
som ej mindre efter Hemmanens wärde, än Pannervmden
är lämpelig; hwarwid Bonde»Ständet bifogar
den önskan grundad pä sanning och billighet,
att de mindre Pannoc som icke öfwerstiga 22 Kannor,
mage njuta all möjetig lindring och Dalarnes
Jnnewänare det benägna afseende som dem tillförene
wederfarits; Hwarjemte Lag,Utskottet, som synes
hafwa haft mera än tillräckelig tid, att utarbeta den
dit remitterade fräga om Straff-Lag för förbrytelser
i sädane mäl, skall anmodas, att dermed ofördröje
igen
inkomma.
Igt suxrs. Lx krotocollo.
6. Brinkman.
Utdrag af prorocollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Julli 1312.
S. Dafter föredragning af Stats-Utskottets ytterligare
Betänkande, som hwilat pä Bordel sedan den
6 i denne mänad, angående kostnad till Capotter ät
Extra Rolerinssmanskapet; fann Bonde,Ständer
den
-
rzzs Den 9 Julli.
denna kostnad icke böra beräknas högre an tili rs
Riksdaler eller ansiaget utöfwer 72,202 Riksdaler
Banco SpecieUt
supra. Bx protocollo,
O. Brinkman.
Utdrag af prstocsllet, hället hos Hederwärda
Bom e-Standet wid Urcima Riksdacren
i örebro den 9 Julii 18 l 2.
S-D. 8oredrogs Banco, Utskottets Betänkande,
som hwuat pä Bordet sedan ststa Pleni-dag. angående
understöd till Jernhanderingen, och blkf af
Bonde-Ständet bifallit.
Ut supra. Bx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af prorscsllct, hället hos Hederwärda
Bonde-Ttandec wid Urtima Riks»
dagen i Orebro 9 Julii 1812.
S.D-8öredrogos och af Bonde-Ståndet bifollos
Allmänna Besivärs- och Ekonomie-Utffottets den 6
dennes pä Bordel lagde Beränkanden, angående:
1:0. Alla Ekonomiska Stadgars och Besluts
införande i Tidningarne.
2:0. Handhafwande af de, angående Judarnes
Handelsrättigheter, utkomne Författningar.
z:o. Förbättring af Hamnen wid Staden Falkenberg.
4:0. Inrättande af Hushälls-Nämd i Landsvrterne
5:0.
CaffLhuS- och Näringsidkares besökande
af Marknader.
6;o«
Den 9 Julik. >;zr
6w. Fyrbakars inrättande pä Holmön widdén
sä kallade Qwarken och wid Östergarns Holme
pa Gottland.
Ut supra. Bx krotocollo,
O. Brinkman.
Utdrag af prstocsllet, hället hos Heder,
wända Bonde Stander wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Julli 1812.
S-D. 8öredrogos och biföllos Stats-Utskottets,
sedan den 6 dennes pä Bordet hwilande Belänkan
den,
angående:
no. Förhöjning i Postskjuts-legan.
2:0. Förfäljningsfättet af den till fromma Stiftelser
ansiagne Kronotionde Spannemälen.
z:o. Medel att skaffa hem utrikes wistande
Sjöfolk; och
4:0. Anslag af Statsmedel för befordran af
kunskapen om Sweriges Statistik.
Ut supra. kx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af prstocsllet, hältet hos Hedec»
wärda Bonde-Gtändet wid Urtima Riksdag
i Örebro den 9 Julli 1312.
S.D. ^bid ytterligare föredragning af Lag-Utskottets
den 6 dennes pä Bordet lagde Betänkande
, angående i fräga ställd skärpning af answar för
äwerkan, blef det sednare alternativet, som bibehäl.
ler nu
Ständel antagit och godkändt.
Ut supra. Lx protocolll,
6. Brinkman.
Bihang. N:v 96. Upp
-
i^zr Den iz Julik.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den iz Iu!il.
- - Prcst-Ständct den iz -
- - Bcrgarc-Ständet d. iz -
- - Bonde-Ständet den iz -
^Gtormäglrgste 2lllernäd'gste Lsnungl
L anledning af hos Hederwä'.da Bonde Stander
g:ord anmälan, att som Skjutslegan för Posten,
samt de till Pastbönder förunnade friheter, pa intet
fält mot deras beswär och kostnader wörö swarande,
de derföre malte fa hwad som är eller för Gästgstwaressjuts
i en framtid kan blifwa förordnadt, äf«
wensom i sammanhang härmed Posten icke ssulle fa
färdas i goda wägar pa kvrrtare tid an i^ tunina,
och i elaka eller backiga wägar 2 timmar milen; eller
ock att Posthemman ssulle blifwa befriade fran
detta onus, och i likhet med andra Hemman roteras,
äfwensom att Postförarnes Drängar skulle
wara fria fran Conscriptionen, och wärdet af en
Kapprock och Wagn fastställas ester Markegångstaxa».
såsom grund för ärlig ersättning deraf, och
att Posthemman matte blifwa befriade fran alla
publika byggnader, och reserv-skjuts anstaS till understöd
för de under Krigstid ofta inträffande extraposter;
äfwensom ock serskildt blifwlt färeflagit, att
Postförfcln i Norrland ssulle ombesörjas genom
beting eller pa cntrepenad,auction till den minstbjudande,
fa Riksens Ständer, som wäl inse att
^Postförarnes aflöningswilkor, serdeles i en del Landsorter
tarfwa förbättring, men sakna nödiga upplysningar
härutinnan, till Eders Kongl. Majus Nådiga
godtfinnande i underdånighet öfwerlemna, att,
rörande ändringar och förbättringar i Postförares
wikttor och Löner, som omständigpeterne kunna fordra
-
Den iz Julli. rzzz
dra och medgifwa, förordna såsom Eder Kongl.
Maj:t, efter inhemtade upplysningar fran Dest
Befallningshafwande, bäst synes, samt i fall någon
tillökning bewiljas, lata densamma af Postmedlcn
utgå.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. iz Julik.
- - Prest-Ständet d. iz -
- - Borgare-Städet d. i; -
- r Bonde-Ständet d. iz -
Stormägtigste Allernädigste Lonungl
Riksens Ständer fa härhos t underdånighet öfwerlemna
ett af Handelsmannen Stabeck ingifwil
Memorial om inrättning af Hushalls-Nämder
i Landsorterna, jemte förslag till Reglemente för
desamma, med underdånig anhållan, det Eder Kongl.
Maj-t täcktes deraf i Nader lemna Dest Landtbruks,
Academie del, för att deraf göra den tillämpning,
som kan leda till befrämjande af Jordbrukets
och Näringarnes förkofran.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den iz Zulii.
- - - - Prest-Ständer den IZ - -
- - - - Borgare-Ständct d. - -
- - - - Bonde-Ständer den iz - «
Grormäxstigste Allernädigste Ronung!
Riksens StänderS uppmärksamhet ej kunnat
förbigå angelägenheten af att, genom inskränkning i
den frihet att besöka Marknader pä Landet, hwar
af
allehanda Näringsidkare sig begagna, förekom
*
* ma
r;Z4 Den iz Julli.
ma sa tvål allt intrång uti denna, endast werkellge
Borgare tillhörande rättighet, som ock de för sider
och ordning stadeliga följderna af de flerahanda utfwafningar,
hwarpä dylika Näringsidkare ofta beräkna
fördelen af sin handtering, hafwa Riksens
Stander bordt hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
achalia, det Författningarne rörande Embetsmäns
rätt, att utfärda Pal; för dem, som till
Näringsidkare besöka frimarknader, mätte noga
granskas och inskränkas endast til! dem af wcrkeliga
Handlande och Borgare i Städer, hwilka äro allmänt
kände för en hedrande wandel, och för deras
utkomst nödwändigt mäste besöka Marknader i andra
Städer, samt, i fall de oumgängeligen behöfva
betiening derwid af en eller flera Qvinspersoner,
defla stola wara under answar tillika förpaflade såsom
ärlige och wälkände personer; bärandes en
Näringsidkare wara sin Borgerliga Näring förlustig
om liderlighet och wanart, af hwad namn
som helst, utöfwas inom det hus, der han sin rörelse
idkar, eller pä annat sätt af honom tillätes,
understädjes eller befrämjas.
Riksens Stander framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. rz Julii.
- - - - Prest-Ständet den iz - -
- - - - Borgare-Ständet d. lz - «
- - - - Bonde-Ständet d. rz - -
Stormögtigste Allernädigste Lonung!
^ill förekommande i framtiden af det bos Riksens
Ständer öfwerklagade mlflbruk wid Auctioner ä den
till fromma Stiftelser , säsom Barnhus, Skolor och
Dom
-
Den rz Julik. 1555
Domkyrkor anflagne Tionde Spannemäl, akt det
för hela Länet belöpande Spannemäls-qvantum i
en Post utbjudes och försäljes, hvarigenom tillfälle
lemnäs för Handels,speculanter att, jemte inköper
af Säden, begagna Tiondetagarens rätt till lösen
för den längsta möjliga transport inom Lagsagan,
men innewänarena i Landet beröfwas lägenhet, att
återköpa den frän deras hemort utgäende Säd, hvilket
deremot vöre dem lätt om icke större qvantum
ginge under ett utrop än hwad för hwarje Socken
erlägges, fä Riksens Ständer i underdänighet anhälla
om Nädiq Författnings utfärdande till utwerkande
af den rättelse i detta ämne, hvartill omständigheterna
kunna föranleda.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. i; Julii.
- - - - Prest-Slä,idet d. i; - -
- - - - Borgare-Ständeld. iz - -
- - - - BoNde-Ständet d. iz - -
Stormägtigste Allernadigfte Lonung!
^ anledning af hos Riksens Ständer gjorda anmälanden
om angelägenheten af Fyrbäkars anläggande,
sä väl pä den sä kallade Holmön wid Qwarken,
som ä Östergarns Holme utan för Gottlands
östra redd, hafwa Riksens Ständer, med skyldig
uppmärksamhet ät wigren af en anstallt, hvarigenom
säkerhet för Sjöfarten i defla wädeliga farwakten
befordras, inför Eder Kongl. Maut welat
nedlägga den underdäniga önskan, att Eder Kongl.
Maj:t täcktes infordra wederbörandes underdäniga
utlätanden, huruvida ifrågavarande tvenne Fyrbäks
an
-
15)6 Den lz Julii.
anläggningar kunna blifwa swarande emot det goda
ändamälet, och om dertill uppgifne stätten äro sullkomligt
tjenlige, eller om andra dertill böra utses,
samt i sadanl fall derom Nadigst förordna; da
Riksens Ständer waga hoppas, att Eder Ksngl.
Maj:t, wid frägan om medels erhållande dertill,
faster Nådigt afseende pä Riksens StänderS wid
1809 och >810 arens Riksdag yttrade underdåniga
önskan, rörande Lots- och Bakfondens anwändande
till bestämda föremal och uppdragandet of Inrättningens
styrelse ät en Direktion, under Ordförande
af Chefen för Sjömätnings-Corpsen.
Riksens Ständer framhärda rc
Uppläst
bos Ridd. och Adeln den !Z Julli.
- » Prest-Ständet den rz - --
- - » « Borgarc-Ständet d. i; - -
- - - - Bonde,Ständer den iz - -
Stsrmägtigste Allernäbigste Ronung!
^enom Nådig Proposition af den 22 sistk. Masi,
har Eder Kongl. Majus täckts till Riksens Ständer
öswerlemna Fullmägtiges i Jern-Contoiret underdåniga
ansökning, om ytterligare understöd till
Jernhandteringens upprätthållande, öfwer denna
Nådiga Proposition hofwa Riksens Ständer, enligt
de föreskrifter de för förvaltningen af sitt BancoWerk
sig sjelfwa alagt, hört sitt Banco-Utffotr,
och ester erhållande af dek Utlåtande, stadnat i det
beslut, att, sa wäl wid betraktande af det laga tvärve
hwartill Jernet för ögonblicket försäljes, som den
Inträffade omständigheten, att, oagtadt de lättade
wilkor för beläning och betalning Banken tid ester
annan
Den rz Julik. 1537
annan bewiljat, likwäl flera läntagare nu med ll,
qwiden pa den utsatte tiden ulebiifwit; kunna Riksens
Ständer icke medgifwa något förökadt belä,
nii gS wärde ä Jernet, dä Banken derigenom möjligen
kunde kcmma att stadna för ett, genom tidernas
Me, än widare till wärde försämradt betydande
pantelager, hwars ersättning utan förlust, i sädaut
fall swärligen kunde förwäntas
Rörande
Jern.Tontoirets anhållan om nedsättande
af räntan pä metaller och exportabla effccter
till en proCent, finna Riksens Ständer sig i samma
nödwandighet att densamma afsiä, enär den omtanka,
som framför allt är söreskriswen, til! återställande
af behörig stadga för det representativa mynter,
icke kan medgifwa någon förminskning a Bankens
päräknade rcvenue i Jntereflen, äfwensom icke tillswidare
någon tillökt utläning af Banken, för hwad
nyttigt och i annat afseende nödigt ändamäl det
än wara mä.
Riksens Stander framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den iz JulH.
- - - - Prest-Ttändet den iz - - »
- - - - Borgare-Skändet d. i; - --
- - - - Bonde-Ttändet d. 1; - - -
Stormägtigste Allernädigste Lonung:: ,
^ anledning af den del i Riksens Ständers JustitieOmbudsmans
Embets.Berättelse för arén »8" och
i8l2, som angär en föreslagen ändring uti Auctionskammare-Ordningen
för Stockholms Stad af den
6 Junii 1780 rörande den sa kallade siag-afgiften,
fä Riksens Stander hos Eder Kongl. Mant anmäla
, det de inhämtat, att flag-afgfften icke blifwit
uti
-5^8 Den iz Julik.
uti Rikets öfrige Stader, med undantag afStockholm
och SwerigeS större Städer/ tillämpad, och
att detta stadgande icke heller ar t enligt för dem
i allmänhet; änvenlom att den ölriga Auctionsprowisionen
för läs och fast egendom fullkomligen
eifmter dec answar och beswär, som med Auctioners
förrättande i Staderne är förenadt.
Det är pa desta grunder/ som Riksens Stan,
der fa hos Eder Kongl. Maut i underdånighet tillstyrka,
alt Auktionskammare-Ordningen/ hwad stag,
afgiften beträffar, ma undergå den ändring och rättelse/
att när Auctions-prowisivnen och stag,afgiften
tillsammans utgöra mera än Sex proCent af Partiets
försäljningssumma, bör stag,afgiften minskas sa,
att densamma tillika med Auctions-prvwisionen ej
betungar Partiets försäljningssumma högre, än till
fullt belopp af Sex pro,cent, samt att detta stadgande
om siag,afgiften endast ma sträcka sig till
Stockholm, utan rättighet att förbinda en sadan afgift
med lagliga Auctions-prowisionen i Rikets öfriga
Skader; Hwilket allt Riksens Högloft. Stander
fa i underdånighet EderS Kongl. Maj-ts Nödiga
pröfning underställa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den IZ Julli.
- , - - Presi,Ständet den i; » -:
- , , - Borgare-Ständetd-i; , -
» - - - Bonde-Ttändet den iz - - i
Stsrmägtigste Allernädigste Ronun^!
^enom Nödig Proposition af den 22 April har
Eser Kongl. Majit täckts till Riksens Ständers af
gö
-
Den iz Julii. isZ9
görande vswerlemna/ antingen Rothallarne ssulle
ensamme winkännas hafda kostnader för extra Noteringens
Kapotter/ eller de borde af Smls-E»stan
derföre godtgöras.
Riksens Stander hafwa i anledning häraf, och
enär Eder Kongl. Maj:t och Kronan består utred,
nings-persedlar, deribland Kapotter äfwrn räknas,
öt ej mindre alla wärfwade/ än alwen indelta Regementen,
funnit med billiahotca öfwerensstänrmande,
att desamma böra af Stats-Castan betalas till
Rotehallarne af extra Noteringen, hwilken utgör ungefärligen
6c>2O man. De hafwa stadgadt, att
priset för hwarje Kapott icke får ga öfwer 20 R:d.;
men da Riksens Ständer förmoda, att beröde Ka.
potter pa olika ställen kunna för olika och wida
bättre pris anskaffas, hafwa de ansett ett anstag
af blott 96,000 Riksd. kunna till behofwets fyllande
blifwa tillräckligt. Men innan betalning för desta
Kapotter erlägges, böra de. genom Eders Kongl.
Mant Befallningshafwandes föranstaltande, af »vederbörande
warda behörigen besigtigade och godkände,
da ersättningen efter deras beskaffenhet »vid förfärdigandet
och hwarje orts serskildta pris blir bestämd;
Hwilkct Riksens Ständer fa Eder Kongl.
Maj:t i underdånighet tillkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst ho? Ridd. och Adeln d. IZ Julli.
- - Prest - Ltändct dcn iz - s
- - Borgare-Ständct d. i; - -
- - Bonde-Ständct d- iz - -
Stsrmägigste Alleriurdigste Lonung!
^Viksens Ständer fa. i sölje af »vackt fröga om
en ändring och förklaring af --.dra moni. s» §.
uti
rz;o Den rz Julii.
uti lo Cap. Rätteg. Balken, jcmfördt med Kongl.
Bäfwer af dm 2 Mars 1748 att en förtjufnadSdrokt
tilltalad person, da han bekänner sig a annor
ort hafwa ett dylikt drott begangit, icke derföre ma
förwisaS till annan Domstol, innan den Domstol,
under hwarö ransakning brottslingen först kommit,
erhållit en noga upplysning fran wederbörande om
de af honom sist uppgifne brott, hos Eder Kongl.
Mant i underdånighet anmäla, att de noga insitt de
skadliga följder, som en längre tids utdrägt för brottslingars
snara bestraffande medförer, da de, under soldane
osta föregifna brott, hysa den tankan, att det under
deras forslande lätteligen stall beredaS dem tillfälle,
att, genom flvgtcn undgå Lagarnes straff, hwilkct
ock understundom genom Fangförares oerfarenhet och
oförsigtighet werkeligen har handt. Riksens Ständer
hafwa äfwen funnit, att, genom dylika ransakningar,
ofta ingen annan följd kunnat dragas, än
all Staten, genom brottslingens längre qwarhallande
i häckte, och deras forskande ifrån en Domstol
till en annan, fatt widkännas onödiga kostnader.
Det är af desia anförda orsaker, och da Kongl.
Brefwet af den 2 Mars 1748, innehallande, att,
om en brottsling, som gjort sig saker till döden eller
dödsstraff, bekänner något annat brott, genom
hwars ransakande ingen hufwudsaklig upplysning star
att winna, Under-Dommaren ma, efter dertill erhållit
sökt tillstånd af Ofwer-Domaren, genom Brefwäxllng
med de Domstolar, hwarunder den tilltalade,
efter egen bekännelse, begatt flera brott, ininhemka
all möjelig upplysning, och sedermera pa
en gang deröswer sig utlaka, icke owilkorligen kan
lempas pa Lidra mom. 21 §. io Cap. Rätteg.
Balken , Riksens Ständer finna stäligt tillstyrka den
för
-
Den i; Julli. 154!
förklaring af 2:dra mom. 21 §. ro Cap. Rätteg.
Balken, all, da en häcktad person, inför Domstol
för stölld tilltalad, uppgifwer sig ett eller siere dylika
brott hafwa begatt, eiler - af ransakningen finnes
anledning alt förmoda detta, det pa Domarens
pröfning stall bero, huruwida han, innan den tilltalade
fölwises till ransakning under annan Domstol,
bör genom ffriftwäxling, med wederbörande först söka
inhemta, om det föregifna brottets tillwarelse och
werkligbet; hwilket besiuc Riksens Ständer ka till
Eders Kongl. Majus stadfästelse i underdånighet öfwerlemna.
Riksens Stander framhärda rc.
Uppläst hoS Riddcrst. och Adeln d. r; Julli.
» « - - Prcst-Skändel den iz - -
- - - - Borgare-Ständet d. i; - -
- - - « Bonde-Ständet den iz - -
Riksens Ständers Stats - Utskotts Betän
kande
i anledning af Longi. Majtts Mä--  diga Proposition den 5 Junit 1812, om
nödwändigheten af cn Stuteri-inrättning
uti Skäne samr att de L Malmöhus Län
belägne Flyinge och Dahlby Longsgärdar
dertill maga anwändas.
^ill StatS, Utskottet har Kongl. Mast i Nadev
läckts afiata följande Nådiga Proposition:
"Sedan Riksens Stander wid r8oy ars Riksdag
bestutit, att Stuteri, Inrättningen wid Kongsgårdarne
Flyinge och Dahlby skulle upphöra samt
att med dispositionen af besia Kongsgardar skulle
förhallas enligt i allmänhet stadgade grunder; sa
har
1542 Den rz Julli.
har Kongl. Majit anbefallt de förberedelse-anstalter,
som ffu!l> befordra werkstäiligheten af detta Beslut;
Och hajma flere Förslag till besa Kvngsgardars
delning, förarrenderande och anwändande blifwit
hos Kongl. Mant i underdånighet uppgifne, hwilka,
hwar för sig, fordrat serskildta upplysningar och weLerbörandes
uclatanden, deni Kongl. Maut äswen
behagade infordra. Da, efter dtt deha yttranden
inkommit, Maler fluceligen den s:te ststl. Martil
manad hos Kongl- Majit i underdånighet föredrogs,
fann Kongl. Mast likwäl, att, i afseende pa de o!ika
Förflag, som för defle Kongsgardars anwandande
blifwit uppgifne, en undersökning annu ytterligare
behöfdes, till utrönande af det förmohnligaste
sätt, pa hwilket defla Kongsgardar för Kronans räkning
borde diSponeras. Och som en sadan undersökning
wid da warande årstid icke kunde med tillbörlig
noggranhet werkställas, samt detta ars Fardag
för da warande Kongsgärds Jnnehafwarens
afträde äswen snart inträffade, sa att hwarken de
annu saknade upplysningarne kunde erhallas eller
Arrende-Lluctionen, i den ordning 1799 ärs Författning
föreskriswer, för sig ga, innan tiden för ett
nytt tillträde skulle infalla, sa ansag Kongl. Mast
sig nödsakad förordna, att med defle Kongsgardars
bort-arrenderande ssulle till nästa arv Midfasta uppskjutas
och Kongsgardarne under tiden, eller ifrån
detta ars Midfasta, da förra Kongsgärds-Jnnehafwaren
war ffyldig att dem afträda, och intill d. 14
Martil ,8iz, da nya Arrendet borde widtaga genom
Kongl. Majus Befallnmgshafwandes i Länet försorg,
förwaltas pa det för Kronan förmohnligaste sätt,
som möielioen wid da warande omständigheter kunde
er hällas."
Den iz Julii. r54Z
^'Da Kongl. Majit sedermera warit beredd, att
i Nader pröfwa de ytterligare inkomne underdåniga
utlatanden, angående disposiuonen af dess Kongsgardar,
har Kongl. Maj:tS Nådiga uppmärksamhet
icke kunnat undfalla, hurusom, serdeles de sednare
arén, brist pä Hästar i synnerhet sadane, som ärv
kjenlige för Cavallecie-Regementen, uppkommit och
föranledt till ett pa defla Kreatur owanligt högt
pris, enär de någon gang kunnat erhallas."
"Af sadan anledning, K dä uti Skane äro
förlagde z:ne dels Jndelre dels Warswade CavallerieRegementen,
hwilka med goda Hästar böra förfes vä)
hwartill nästan all tillgång bade inom Riket och,
i sednare lider, äswen fran främmande Orter, i
anseende till de emot HästarS utförsel utfärdade förbud,
saknats, har Kongl. Mant ansett det wara ett
wigtigt föremål för Des' Nådiga omwardnad, att
söka befordra en förbättrad Häst-afwel uti Riket;
Och emedan densamma pa något säkrare sätt icke
kan winna förkofran, än genom inrättningar af goda
Stuterier, will Kongl. Majit som anser Skane
wara en ibland de orter i Riker hwilka bade af en
Stuteri-Inrättning äro i behof och äfwen för en
sadan äro tjenlige, till Riksens Ständers Stats-Utskott
hafwa öfwerlemnat, atc hos Riksens Ständer
föreslå, om icke Flyinge och Dahlby Kongsgardar
skulle kunna till en sadan Stuteri-Inrättning fa anwändas,
pa det sätt att hela afkomsten af Kongsgardarne,
äfwen sorn lösen för de Krono, Dagswerken
till dem nu utgöras, men hwilka nästa ar upphöra,
maga till Stuteri-Inrättningens underhallande
ansläs, da Kongl. Maut förmodar, att, med de
anstallter, som Kongl. Maur angående Stuteriets
förwaktning i sadant fall ämnar widtaga, samma
In
-
1544 Den iz Julik.
Inrättning stall, i likhet med den, som wid Strömsholm
är anlagd, i sin mehn bereda Riket betydlig
gagn och nytta. Kongl. Maj:t sörblifwer rc."
Stats-Utstottet, som till underdånig solid häraf
får hemställa detta ärende till Riksens Höglofl.
Ständers pröfning och afgörande, har inhämtat, att
ifrån äldre tider ansetts nödigt, det en Stuteri,Inrättning
bordt underhallas i Skane samt att denne
ort dertill funnits i siere hänseenden framför andra
tjenlig. Redan pa 1600,talet har pa Flyinge och
Dahlby Kongsgardar warit anlagt ett Stuteri, som
dock ödelädes under Konung Carl XII.s langwariga
Krig; men efter högbemälte Konungs återkomst
till Riket bestöts, att Stuteriet a nyo stulle inrät.
tas med behörig Stat, hwilket likwäl i Konungens
lifstid icke kom till någon »verkställighet. Sedermera
förordnades ar 1724 framledne Amiralitets Kam,
mar-Rådet Lagerbjelke såsom Arrendator, att
besörja utförandet häraf; Men i allseende till
uppkomne lwister med Lunds Akademie, till hwarS
förmvhn samt de Studerandes Exercice detta Stuteri
stulle anläggas, följde icke eller någon »verkställighet
hära. Wid 1747 ars Riksdag anmälte hos
Kongl. Maj:t Rikstens Ständer i underdånighet,
huru svin i anledning afOfwerste-Lieutenantens Friherre
Sten Coijets gjorde framställning om nödrvändigheten
af Stuteriets anläggande i Riket i anseende
till den brist som pa gode och Mönstergille Hästar,
da för tiden befans, Riksens Ständer detta ämne
förehaft, hrvarwid de inhämtat, det ibland andre orsaker
till denna brist va gode Hästar besynnerligast
wore den, att i Skane såsom bästa afwelftorten för
sabane Kreatur, de Stuterier, hwilka derstädes warit
pa Flyinge och Dahlby Kongsgardar i förra tider
-
Den rz Julik. 154;
der inrättade, sedermera blikwit alldeles försummade
och nerlagde; Men som Riksens Ständer med un,
derdanig fägnad förnummit, att Hans Kongl. Höghet
Kron - Prinsen af priswärd karlek för Fäderneslandets
bästa, behagat försäkra sig wara sinnad, att
lala hit i Riket införa det Stuteri, som Haus Kongl.
Höghet i Holstein ägde; sa hade Riksens Stander
stadnat i det beslut, att förberördc Kongsgardar
Flyinge och Dahlby, sorn wörö de ljcnligaste i hela
Riket till Stuteriers anläggande, såsom bestående af
en ansenlig Höwäxt och belägne pa en wärmare
och blidare ncgd, stulle sa fort sse kunde till Hans
Kongl. HöghetS förwaltning »vederbörligen öfwerkemnas,
akt der halla, föröka och plantera vfwannamnde
Stuteri, hwilket stulle icke allenast lända
Kongl. Maj:t och Kronan till ansenlig besparing,
utan ock detza Kongögärdar hädanefter svin tillförene,
nyttigast för Rrket anwändas, när landet dymedelst
med tjenlig afwel och goda Hästar warder försedt
ester handen till ymnoghet; I hwilket afseende Rik,
senS Ständer uppgafwo detta Arrende till Hans
Kongl. Maj.t att »ned Hans Kongl. Höghet öfwerlägga
pa hwad sätt detta Stuteri till goda Hästars
anstaffande för Cavallerie-Regementerne i Riket och
flere Stuteriers anläggande bäst matte kunna inrät,
las och upphjclpas. Uti Nådigt bref af den 27
Nov. »747 täcktes Kongl. Maj:t härtill lemna Nådigt
bifall, »ned befallning till Kammar, Collegium,
att inkomma med underdånigt utlakande pa hwad
sätt Riksens Ständers förenämnde begäran aldrabäst
matte kunna »verkställas. Sedan Hans Kongl.
Höghet genoin Memorial af den io Febr. 1749
förklarat sig nöjd »ned hwad Kammar, Collegium
föresiagit till omförmäldte Inrättnings befordrande,
täck
-
1546 Den rz Julii.
täcktes Kongl. Maj:t i Nådigt bref af den 12 April
samma ar laka derwid bero; men som till Huss
byggnaden a förenämnde Gardar war nödigt att medel
uti Staren blefwo anstagne; sä anbefallteS StatsConkviret
att derom besörja samt Kammar-Collegium
att befordra werställigheten af denna byggnad
efter den af Hans Kongl. Höghet uppgifne descin,
sedan uträkning öfwer kostnaden blifwic uppgjord,
hwarom Hanö jKongl. Höghet skulle till Collegimn
afgiftva dej; närmare utlåtande, sä wäl fain om tiden
till Gardarncs afträde.
Afträdes-Sonen stedde derefter ar i7fr fran
dä warande Arrendatoren Ofwer-Amiralen och Lands,
höfdingcn i Malmö Friherre Sjöblad, och haf,
wa bägge Kongsgärdarne, ulan att Kammar-Colle,
giunl dermed haft någon befattning, sedermera stätt
under Kongl. Majus Egen höga disposition, intill
dch f. d. Konungen under den 28 Febr. !8or. till
Hof-Stallmästaren och Ridd. af Kongl. SwärdsOrden
Herr Grefwe D. G- Frölich upplät och
för-arrenderade dem pä 52 ärs tid, räknad frän den
14 Martti samma är, pä willor som framdeles sedan
behörig Af- och Tillträdes-Syn för sig gätt,
skulle uti dä upprättande Arrende-Contract utsättas.
En sadan Syn har ock den ; Septcmb. '825
blifwic förrattad, men något Arrende-Contract icke t
laga ordning upprättadt och fastställt, innan 1809
ärs Riksdag inträffade, dä Riksens Ständer togo
dec beslut, att Stuteriet borde upphöra och Kongs,
gårdarne fördelte i Lotter, pä nya Arrenden uppläras,
hwarförinnan dock borde undersökas huruwida
de Dagsverken, som till Kongsgärdarnes brukning
och häfd warit anstagne kunde umbäras, såsom ock
kill hwad belopp den af Herr Hof-Stallmästaren
Grefwe
Den r; Julik. rt47
Grefwe Frölich yrkade ersättning för ätstillige kostnader,
som han lill Kongsgärdarnes och Stuteriets
förbättrande stall hafwa omvändt, kunde döra bestämmas.
Under noggrant öfwerwägande af hwad Kongl.
Maj:t i Dek efwan införde Nådiga Proposition
täckts framställa, har StatsAltikottet funnit, att
sedan Hästars införande frän främmande orter nästan
aldeles aftagit, hwarigenom brist uppkommit pä sä,
dane som wid Cavalleri-Regememer-ie erfordras, och
priset a Hästar, hwaraf Landtmannen i allmänhet
bär vundwikeligt behof, stigit lill oerhörd höjd; sa
dlifwer det ännu mer nödwändigt an tillförene warit,
att i Skane, säsom warande den cjenligaste orren
och hwarest z:ne Cavallen Regementen äro för,
lagde, bibehälla en Stuteri-Jnrättninq till befor,
vran af en förbättrad Hast-afwei , som eljest skulle
widare aftaga och omförmäldte olägenheter ännu
mera ökas, hwilket icke kunde förutses dä Rchens
Hägl. Ständer beslutade att Stuteriet borde upphöra.
Utskottet hemställer denna desi öfwettycielse till
Riksens Högloft. Ständer, samt fär i afseende pä
sättet till Stuteri-Inrättningens bibehållande foresta,
om icke lempligast more, att Kongsgärdarne Flyinge
och Dahlby, hwilka i Jocdebokrn äro upptagne den
färre till z Adels och den senare för 4 Adels Mantal,
i likhet med hwad ar 1747 skedde, öfwerlem,
nas flill Kongl. Majus Höga disposition att an,
wändas, pä sätt för ändamalet nyttigast finnes, likwäl
med bifogad underdånig önskan det ett större antal
Beställare, än Stuteriet enskildt tarfwar, ma
underhallas till befrämjande af en allmänt god Hästafwel
i Södra delen af Swerige.
Härigenom förmodar Utskottet att ändamälet
Bihang. N:o 97. stall
1548 / Deri iz Julli.
stall winnås utan serskild tunga för Staken. — Mm
Lin Riksens Häglof!- Ständer härtill bifalla, anser
Utskottet som en följd deraf, att de till Flyinge och
Dahlby anstagne dagswerken, stola såsom oumgängelige
äfwen hädanefter in natura utgöras, åtminstone
sa länge och intill dest Kongl. Majit i Nader
kan finna utwäg att Allmogen derifrån fritaga.
I öfrigt och dä den undersökning ännu icke
kommit till »verkställighet, som borde förrättas till
bestämmande af Herr Hof-Stallmästaren Grefwe
Frölich^ ersättning för upogifne kostnader wid
Flyinge och Dahlby, lära Riksens Högloft. Stander
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhalla, akt
densamma med första matte blifwa i laga ordning
ombesörjd, hwarwid den Syn, som, enligt bächoS i
afskrift bifogade Förrättnings-instrument hölls wid
Herr Grefwens och Hof-Stallmästarens tillträde af
deste Kungsgårdar, kommer att tjena till ledning
och rättelse: Och är Utskottet af den tanka, att
Stats-Werket ma godtgöra hwad Herr Grefwe
Frölich till äfwemyrs kan hafwa utöfwer fin arliga
skyldighet till Gardarnes än bättre häfd och
nödiga byggnad nedlagt, men till hwilken utgift
Utskottet likwäl icke finner anledning att ferffildte
medel va Stat foresta.
Till Riksens Högloft. Ständer hemställes -etta
allt »vördsammeligen, hwarfemte en Ledam^tS
serskildta tanka t ämnet efter begäran bifogas, wrebro
den 14 Julii i8l2.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högni. Preft-StändetK
Ledam- wägnar, Ledam. magnar,
Larl körner. 6u8t. klurrs^.
Pä Wällöf!. Borgare-Stäii- Pä Hederw. Bonde-Ständrts
Led. wägnar, dets Led. magnar,
öVsgelin. ^nftersson.
6. ^unvlius.
Den »Z Julis. Is49
Är 18^5 den ;:te September inställke sig a
Dahlby och Flyinge Kongsgardar undei skrefne Lagrnan
och Häradshöfding jemte theste tillkallade Torna
Harads Nämdemän r
Pehr Jeppeson i Häby, Lars Jeppeson
i Onnerup, Anders Nilsson i Fjelie, Nils
Ionssoni Dahlby, AndersJönsson och C h r istophcr
Palsson i Lunnarp ochJöranMansson
i Stafwie.
För att, i anledning af Hans ExelleNce GeneralGouverneuren
i Hertigdömet Skane, Generalen
af Cavalleriet, förste General-Adjutanien, Riddaren
och Commendeuren af alla Kongl. Majus Orden,
samt Riddaren af alla Kejserliga Ryska Orden,
Högwalbsrne Friherre Herr I. Ch. T olls
till DomhafwandeN aflatne skrifvelse af den aidrä
sistl. Augusti, företaga laga Husesyn a ofwanNämnde
Kongsgardar, dem Kongl. Maj:t under arrende
öfwerlemnat till defi Hof-Stallmästare öfwerste-Lieutenanten
och Riddaren af Dest SwärdsOrden,
Högwälborne Herr Grefwe D. G. Frölich
att disponera med de wiltok och förbindelser -
som derföre blifwit bestämde.
Att a Kongl. Majtt och Kronans wägnar betvifla
denna förrättning, infann sig ester Hans
Hxcellences Herr Baron och GenerabGouvetneurens
förordnande Häradsskrifware,» Högagtad Herr Carl
Krook, och war Herr Grefwen och Hof-Slallmästaren
i egen person tillstädes.
Till biträde wid denna förrättning wörö kallade
och tillstädes Murmästaren Lundberg och
Timbermannen Norström fran Lund. Innan
sjelfwa besigtnings företogs, företeddes följande wid
* * -este
IN» Den IZ Julik.
detze Kongsgärdar warande Husesyns- och Besigk.
nings-Jnstrumenter:
no. Husesyn af den 9 och io Julli 17^1-  2:0. Besigtning ä de, sedan 1751 ms Son
wid Dahlby Kongsgård werkställdte Nybyggnader
och förbättringar af den 6 Junti 1765.
z:o. Afwenledes a Flyinge Kvngsgärd den 2z
Julli berörde ar
4:0
Ett af Nämdeman Jeppe Jänsson och
Jöns Arildsson under den 2i Junii 1766 öfwer
bristfalligheter a Södra längan wid Flyinge utgiswit
Besigtningsbewis.
r:o En Besigtning af Kronofogden Dröscher
i Martil Manad 1767 ä nagra brisifalligheter wid
sisiberöcde Gard.
6:0 Son öfwer Ädyggnaderne wid Dahlby
Kongsgård den 12 Junii 1782.
7:0 Den under den n och 12 October 1780
a berörde Kongsgardar hällne Husesyn och
8:0 Ett af Kronofogden Sandberg den r
Martil 1802 öfwer den wid Kongsgardarne warande
Brand-redssap, urgifwit bewis, att wid hwarde,
ra Kongsgård finnes en Slangspruta, twanne Handsprutsr,
twanne Laderambar, twänne Swabbar,
twanne Brandhakar och 2:nc Brandstegar; härefter
blef Besigtning företagen , hwarwid togs till
rättelse den ar 17; 1 hällne Husesyn och ar 1798 i
afseende pa försäkring i Rikets Allmänna BrandCafia,
öfwer da warande Byggnader hallen markering
, 06) hwarigenvm jemwäl kan inhemtaS,
hwilka Byggnader och större förbättringar, som före
ar 1782 blifwit uppförde, och be, som efter berörde
ar, da framledne löfwersten och Commendeuren
af Kongl. Maj:ts Swärds-Orden Walborne
Den rz Just ii.
rzsi
Herr Ludw. ^oll emottagit förwaltningen as detze
Kongsgardar, blifwit werkställte, hwlikuö kostnad
uti f-ne serstilte Coluiuner aro rufördc.
Flyinge Kongsgård.
Caracters - Hus.
A! Korfwirke pä Ekcföttrad
med Ekestolpar och röshult ^uru
leider. Bolkar sch Svarrwerk: En
wanina hög, 40 alnar läng, rgoch
en half aln bred. ; ock en half aln
höa, innehäller ro Vinningar med
bränd Tegel inmurade: Täckt med
Tegelpannor samt uppförd »ä en och
.'en half alns HLg Stenfot, är inredd
Ifrån östra ändan i aune afdelte rum,
Säl, fförma-, Mrstuswa, Garderob,
Kök och Spiskammare, n:nc Kammare
jemte Rustkammare samt ett
litet Winds- eller foserum. A
denna länga soni ivid vfwanberörde
Brandförsäkrings- wärdcrinq wor-dcn
anlcdd till 586 R:dr ic> f. finnes
nu en stor del af Takpannorne
sönder, sä att loft och wäggar genom
takdropp finnas ffadaoe; Äfwcnsom
stolpar och dörrposter tagit
förruttnelse och sjelfwa sten i wäggarne,
genom fuktighet till en del
förderfwade, sä att den ei, utan en
större kostnad kan förbättras, och
dä denna Byggnads läge tillika är
sädant, att den wid inträffande
Byggnad as Caractershus, husarö
den, utaf Kongl. Mant i Näder fastställa
ritning förewistes, mäste nedrifwas:
sä fanc Kärads Svne-Ratten
skäligt densamma utdömma,
och upptages gamla Timret och ös-l
rige Martcrialicr nu förcsundne'
warde till zic> R:dr. Blifwandes
dock harwid anmärkt, atp berörde
vr rs ^ r-l
Den i; Julii
Bnggnad ei får ncdrifwas esser deri
warandp materialieranwändaS, eller
fLrberörde Suinma beräknas innan
högwederbörligt utlåtande derom
wordet utwerkat: dock utfores
ofwannamndc Försäkrings Iväcde -  Hfnga Bvggnnder.
N:o r. Ett grundmuradt Grästenshusas!?
och en half alns längd
20 och trefiepdcdelS aln bred och 7
och en half aln hög. samt 11 alnar
pä gaflarne, indelt tiss 4 st. Förstugor,
y st. scrstilta rum, jemte
Kök pch Brygghus.
Kela Stommen af denna byggnad,
hwars murar äro , och en half
aln tjocka, jemte kvrliwerkz skilje
wäggar med brändt Tegel inmurade.
wärderas tillsammans 1200,
Vttra Taket as halm
med Sparr,verk Bockhufnmd
pch öfrige kchör af
läcktes halm, jern och arhetStön
elter >7edd uträkning 6:4.
Bjelkhagen, innehållande
gä st. Furublelkar af
y tums tjocklek, rr alnar
länga a r R:dr st. -  Bräder tiss Loftet öh
mer kela hssset 29 tolftcr
a 2 R:dr -
2800 dubbla Läcktspik
fiss Loftet a 16 tz. roochet
Lyckt uppgång trappa
till ä Norra ändan, med
bräder, spik, läs och arbetsk,
i dito ä södra ändan
4 st. större pancladc
Iprstugu-dörrar ä Kaflarne
och mittelen, de irenne
försedde med Lasar och den
4:de med regel, wärbergs
hmarje till S R:dr -  ic> st. Spegeldörrar
med beslag, nemina de 8
Med Lasar och alne med
Klinkefall och dörr-panelning,
wörderås hwarje
till , Rdr - -
1 liten enkel dörr frän
Köket med Klinka -
78.
k».
9> rä
8.
8,
,86
Den rz Ju
14 pär dubbla fenster
6 ä hwarje sida och r-.ne
pär ä norra gallen med
karmar och bestaa och glas,
wärderas till 7 R:dr xarct yS.
rMe par mindre fenster
ä gaflarne a 2 R:dr - 4.
4 st. Luckor ä gaflarne
med bestag - - 4:
amy st. hchälfda grundmurade
Källrar ä södra
gafle» med ;me enkla dörrar.
och 2:11c luckor wörderås
tiss - - 166: Z2
4 kuagna stentrappor
tiss Förstugudörrarne - 8.
Stensättning i norra
Förstugan, bränd Tegelsten 4.
2:ne i östra Förstugan 4.
Mellan Förstuga, Kök
och Borgstuga mcdGrästcn 4.
7 st. Rum med Brädgols
hwartill ätgär 20 tolftea
klockare Bräder esser
Plankor a ; R dr - 60.
Spik, Bolster och Arbetslön
- - - ,0.
2:ne Pottugnar oglaserade
i Rummen ivid norra
Förstugan - - ,6: ,2
i Skorsten tiss Kök och
Brygghus afmurkegel - 40,
, dito stående vä Loftet ro.
Timmermans och Snickare
- arbets'öncr - 400.
Murmästare arbetslön goo.
N:o 2. Afwen ett grundmurat
Krästcnsbus med .Halmtak 61 aln
9 turn långt, 19 alnar 2i tum bredt,
^7 alnar högt pä sidomurarne och n
ialnar pä gaflarne, indelt egenteligen
tiss Spcmnemäls-Magazin, innehåller
under första SxaawemälsLoftet,
MaterialShus, Förstuga med
uvpgänqs-trapp, Packhus, Mangelbod,
Reintygskammare,samt Wagaas
bod >ned 2me dubbla Portar, niljcwäggarne
af Furutimmer, med 0-  drandk Tegel inmurade, uppförd wid
>554
Den rz Juli!.
!VrandHrsäkrings-f)rrättningen berörde
ar och wärderad till - -  Denna Byggnad finnes uti fullkomligt
ständ och uran ringaste bristfällighet.
l N:v Grundmurat Grästenshus
4; alnar långt ri aln bredt, 7
aln. högt samt 1 och en halfaln tjocka
murar belägeni öster gentemot
N:o r, irnchäller Ridstall med wälft
brädlefc och Panelning, samt r-ne
par dörrar, 9 par dubbla och i:nc
smärre Fönster med Foder och Beslag,
yttra taket af Halm allt i stills
somligt stand, och wärdcrade wid!
!BrandförsäkringS-Krrattningen till
N:v4- Pä ir alnars afstånd frän
! Ridstallet ät norr, i lika direktion
ibelägen, grundmurad Grästensbyggnad
med Halmtak c6 alnar lang
i8 alnar 6 tum bred, 7 alnar hög,
har en och en. half aln tjocka murar,
och;:ne ingängs-dörrar inredd till
ry st. Hastar och wärderad ivid berörde
förrättning till - - ,1400
Är i godt ständ, utom det vbeitydlig
stensättning i ett och annat
Spiltrum felar. I detta stall finnes
Brunn och Pumpwerk.
N:o ,. Widare en Grästensbyggnad
med Halmtak sammanbygd
i westra ändan med norra Gaflen
af N:o 4 med hivilken den innefat»
tarén winkel, är nr alnar lang,
18 alnar bred 6 och en half aln hög
med en och en half alns tjocka murar
sä ival i nttra som skiljewäggarnc
>inredd frän westra ändan till stall
för rg och östra ändan Hr 8 styck.
iHästar samt mellan stallarne 4 stFöhlhus
och wärderad likaledes till
>rr8r R:dr 8 st., men när derifrån
drages den till östra Stall-inredningen
af Herr rdfwersten och LomImendeuren
Toll anwände kostnad
,6 R:dr bliswer förra Byggnings-,
behällningen'- - - - >^"6
Och vswanberörde inredning af
östra Stallet allt i fullkomligt
i ständ.
1698!ro
40
"sr 4!
N:o
Den IZ Ju
N:» 6. En Korstwerks-Byggnad
med Lerwaggar och Halmtak,
belägen i öster gentemot N:o; och
4, 66 alnar läng, 14 och cn half
aln bred, Innehållande r; Vinningar
och är inredt till Färhus, Foderlada,
Kostall, Källhus och Redskapshus,
wid Brandförsäkringsförrättningen
wärderad till
I d m-m länga förefants någre
Bäs bristfälligt som dock är obetydligt
och genast bättras samt således
e! utföres
N:o
7. En Korstwerls-länga,
belägen i söder gent emot N:i> c
> och sammanbygd i wästra gaflen med
Ridstallet pä en och en half aln hög
I Stenfot, Eketimmer, Murstenswäglgar
och Halmtak, izi alnar läng
> 18 och;-fjcrdedels aln bred r och;-  fjerdedels aln hög, inredd till Loge,
wid norra och afdelning till Ladugolf
wid södra fidan wärderad wid
jofwanberörde förrättning till 85;,
R:dr 40 st-, men deruti inbegripen
den grästensmur svin wid wästra
ändan i linea med wästra sidan af
Ridstallet utafHerr-dfwersten Toll
jworden uppförd till ett warde af
80 R:dr och hwilka sräntagne lemna
en behållning af - - ,
N:v 8. En Korstwcrks-länga
wid nordöstra hörnet af Ladugarden
af lika beskaffenhet och byggnads-'
amen med N:o 7, aln läng, n
!och en fjerdedels aln bred, ; alnar
jhög, innehåller 14 Binningar samt
inredd till Hus för Arbetswagnar,
Fähus, Sjukstall och Torkhus, likaledes
Brandförsäkrad och wärderad
till - - -
! N:o 9. Icmwal en Korbwerks^byggnad
af lika bekaffenhet med Nm
^8, ined hwars wästra ända den är
sammanbygd s8 alnar lang, ir och
en fjerdedels aln bred och ;aln. hög,
j inredd till cn Wagnsport, Stall för
Föhlstvn, Foderhus och ettArbetscller
Rcdskapsrum, äfwen wid ofsvanberörde.
förrättning, wärderad
till - - - L <
»ss6 Deri i;
;:ne Halfportar wid Ladugarden
ined häugstor och haspar saint ingänasluckor
- -
N:o io. En grundmurad Grästens-bnggning
med Tegeltak, belägen
ett längre lincke söder frän
Karden innehåller Hofslagare-Werki
stqd elter Enedia 14 och g-fjerdedels
aln lang, rr g-stcrdedels aln bred
och 4 atnar hög saint en och en half
aln tiock mur, upptages likaledes
den nard? till - «
Ett Afträdcs-hus as Gråsten indelt
i twenne rum hwaruti förnär
ras Trädgårds-Redssap, är utan
snnncrlia kostnad uppförd och beräknas
blott till ett warde af :
rme st. Brunnar, en midt emot
r,u waconde Caracccrs-Hus, med
Väst och Iernswlngel och en utan
för Bnggnadcn Nm -, af lira bcNgffenhek
och hwiiken sednare efter
berörde Byggnads uppförande, är
inrättad med en kostnad ak minst -
Sraqmetety; alnar emellan mangärden
och Trägården pä stenfot af
Gråsten och 10 st, MurstenS-pelare
med runda tkäwahlar emellan Pelarne.
Träfoten, sä wal svin Pelarne
smlägqcS och omsattes kill större delen
och i stallet för berörde Mablor
bör Stagwet inrättas och hwacS
hela kostnad med Bräder, Svik,
öfiverstrokning med Linolia och Rödfärg
samt Arbetslön upptages till
Handtwerks-och Wärdshus uppförde
pä näqsc afstånd frän Smeden
af Korstwerk 51 aln långt ir
alnar bredt, 4 alnar högt, yttre
wägmrne af Tegel och inre af rä
sten, indelt till twenne Hushall och
inredk frän södra andan tiis Torkhus,
Förstuga, Stuga och Hammare
jemte Kök och Spiskammare som
as Hofstagaren Angelin bebos och ä
norra ändan Torfhus, Kok, Kammare,
Stuga och en Kammare ät
öster som bebos af Husman Loberg
wörderås efter Wrssag inalles till
Julk
Den 1; Julii.
Ett serstilk hus pä Uninge Bvs!
ägor med Lerwaggak, Ekestolpar, är
uppfört pä Konqsgärdcns bekostnad
lech bebos af Husmannen Mäns
Swensson i dest lifstid, uppiördt
as gammalt Timmer, således utforcs
till ett öfwerstngit wärdc af -  Wäktarehus wio Kongsangeu ät
Ketingwagen 4 Binningar, ,pdelt
Till Kök, Stuga och Kammare -  Gatwaktarehus wid sa kallade
Rafradagen 7 Binningar, gam!nall
och nedrutit, sä att det e> kans
ras till nägvt warde.
Utem förestående Rastahns äro,
1- Gatehus i Åvinge och Sandbo,
Byar, som utgöra hwardera ett,
iDagswerkc i werkön pa egen kost.
Om de ut: äps Syn om-,
näinnde ödcgrundcr är ej widare
upplösning munnen.
4: st. Hela och halfwa Arbetsk
Bönder, hwilka efter Eontract utföra
arbete till Kongsgäpden saint
lang, och stackäekor.
i Ängen Räften kastad, nyttjas
nu till Beteshage.
Skatteberga Wädergwarn, som
är upptagen i vfwannämnde 17kr
ars Sone - förrättning . såsom en
jKongsgäpdens tillhörighet med en
afgift tiss Kongsgården af g; Daler
8 x:st. S,lfm;t stall wara uppling
d as en wid namn Thor Iönsson,
men inlöst afägaren till Skatteberga
och af honom im-ehaftves emot
det han till Krono-agaren
ränta sä lm ge Kongsgården tjlkkommande
rättighet ei genom stwapns upförandc
gagnas, dä Tull-rättigheten!
tvid Skatteberga Owar» upphörer.
Kongsgärdens äkermrd, sam tillförene
ined Been ivar i Tegen iste,
är efter >782 äi^s randtmätcrjförrattning
stopstifrad och pä det l M
brukas: Af;-4:delap säs och r-4idestar
trades - ar i r:ne inhägnade,
i och med afloppsdlk.n fersedde WänIgar,
samt innehälla 8i Tunneland
>17 g-gi^elsKappstd. WidStast-.
Hnaffare-ly^an är scrstsldt af plän,
Tunne- och
r>58
Den lz Julii.
^Kappland sch a wästra Zngfallen af
Etensängarne uppdriftvit till Haft
reiord 4; Tunnl- 1; och en bals
.Ka-pl. Hwad Husmannen ^'utgörande
Äagswerken är tillagt witor
Charta» och hwilkct ej uti föregående
Tunneland är upptagit.
Kongsgärdens ofmanberörde Ängar,
fem efter Lharte-Beikrifninzcn
innehålla 966 Tunnl. 29 Kappl.
Yk'stas till någon del af godsets
Bönder och Husmän efter fördelning
och Set öfriga af Frosta Förs,
Onsiö och Rönnebergs samt Torna
och Bara Härader.
Harriagers Härad är afwenskyldig
att höstnad dera fullgöra, men
efter ingängit Contractchärföre befriade
emot erläggande betalning a
1 Rchr utaf hwarie Mantal des
Äng war Liniebjcr kallad,
I stället att wid 1751 ars Son
endast funnits en Kalhaqe samt Trägård
af ett Äpple- och Almträd,
!har Herr Öfwcrsten och CommcnI
deuren Toll icke utom betydlig
-kostnad af Kärr-fyllig mark anlagt
Trägård jemte Trä-Schola af en
mängd wilda Träd och öfrig Plantage:
Warandes Trägården indelt i
flere Qwarrer och hwaruri befinnes
c» mängd Fruktträd af bästa sorter.
Äfwen i Plattie samt större Plantage
af wilda Träd minst io a
irooorde stycken.
Pä Konqsqardens bekostnad Lro
följande Stängsel af sten werkstäld.
Famnar
Wid FärabeckS Damm a
Fäladen -  Wid gamla Landswägen i
Flyinge -  Emellan Hofflaqarehuset
och slyinge Bys Wang
grinden af Flyinge
Bys Wang till gärden
upplagde 288 Famnar
sörgårdens rakning,soiir
p rr
93
4
ir
underhälles af alla Arbets
- Bönderne efter
skedd fördelning - - - 288
Wid ömse sidor om grsnderne
wid Wärdshuset
pä breda wäg uvplagt rz
Omkring Trägården - zs;I,
Lerflaqit gärde wid Trägårdens
östra ända, wid
bagelängan, innehåller - 9I- I
Dito till Trägärdsmur
ivid wästra andan tillstötande
Magazinshuset 7
Wid westra WangfKiersebecks-täppan
kallad) - - 117
Wid Wallbjer. Stcnän,
garnc och biniebjer:
A westra sidan 895 en half
ostra sidan - 681 -  Södra Dito- 147 en half
Omkring sä kallade Södra
Ängarne, är frän Hagewaktarc-huset
till grinden
wid Sandby
Ängar
östr. sidanafdetzeÄng. 884
Westra dito dito - 624
Uti Hingsihagen ärrme
Planteringar instängde:
denna stängsel innehåller
k S:a 40Z. Z54i
Urräkmng.
16 och en half Famn
Lerflagen a zr tz. >1, —
z86 och en half
dubbel a 24 si. 19;, ir
;54i dito enkel
ansi. - 885, ir
1724
I2IY
284
Summa
Dahlby Kongsgård. 1
N:o i. Ett Stenhus as Gråstens
grundmur, Tegelwäggar och
Tak '4» och en half aln lang, 15
alnar bredt samt 10 i-4:dels aln
högt. 2:ne waningar, deraf den nedersta
innehåller Kammare för La
-
J6o
Den i; Julli.
du-Fogdesi mod Kök och förstuga,
MItkus och: genom asbelninq äl
estra sidan 4 st. små Wi sthus för
gårdens Betjening. I -öfra Maningen
af Herr -dfwerstesi och Lommendeurcn,
wcrkställd följande inredning:
ä norra andan
r:Ne rar större Fenster
i par dubbla dörrar -  r Wäggjkäp ined ett par
lika dörrar - - -
;:ne hela Panel- dörrar
Med beslag och målning -  I yttra Rummet, a:ne par
Fenster med sina rutor -  I Sängkammaren r:ne par
större rutor a z R:dr - -
y. -  5. -
k- -
9, -
6. —
Hwilka tagne fran förra BrandsörsäkringS-SummaN
1479 R:dr 20
8. lemna en återstod - -
Och öfriga uyptages, såsom af,
framledne Herr QfwcrsteN jnrcdr -  Härtill kommer widare nva golf,
i dcste ;:ne rum, Bräder, Spik, och
Arbetslön - - 45. —
i gul Potkugn ined
Ined Spiell och dörrar - ro, --  Afdelning wid Sängstället
i, egen,kap af Alkow
grainälad - - « 6. —
Ruinmen försedde Med Tapeter
som dock ej till något
warde upptages «
N:o 2. Ett grundmurat Srästenshus
med Hal,noak, 6S alnar
7
s
1441
laugt, i? och en half aln bredt,
och en haff alli högt med 1 aln 1
tumS tjocka murar, beläget i norr
frän N:o t, jnnehällcr Stall och
Fähus samt wio BrandfLrsäkringsfvrrättnjngc»
wärderadt till -  i I godt stand utom det ;me st.
Fenster felas, hwarpä tillgäng wid
gärden sinnes, och Herr Häradsjkriswaren
Krook förklarar anstalt
wara gjord o»i deras insättning.
N:oEn grnndmurad Grästens-Bvggnad
med Halmtak, belägen
i wester, gent emot N:o i, ar
l2>
98 och en half aln läng 21 aln bred,
7 och en half äln hög, saMt en och
en half alns tjocka murar, inrcdt
till Loge äk, östra med afdelning af
Sädesgolf ät westra sidan, wärderad
wid berörde Förrättning till -  I fullkomligt ständ.
N:o 4, Ett grundmurat Grällenshus
med Halmtak i söder om
gärden 59alnarlängt, is och i-4:dels
aln bredt, 7 och en half aln högt,
i westra norra hörnet, 8 och en half
alN i westra södra och lika högd i
östra södra, samt r och ;-4:dels aln
i östra norra hörnan, > och en hals
alns tjocka murar. Indelt till Stall
med 9 Spiltrum och 2:uc Korswerks
stikiöwäggar till Fähus r; skilnaden
emellan rummen nyttjas till Foderlada,
och är Fähuset indelt till
14 st. Bäsar Med sine krubbor wid
mcllanaängen och upptages helaStoinet
afdeniia Bnagn. till 1^76:16, -  Pttra Taket med Halin,
täckten och wigrar samt
Täckarc-Lön till - 256:
24.st- Furu-Bjelkar
a ; R:dr s , 72:
26 par Spärra g R:dr
26 st. 8 r:st. - - 92: 21,4
49 st- Hane - Bjelka r
a 1 R:dr - - 49: — -
9st, l8 alnars Nelkar
kill Bockhufwuden a
; R:dr - e - 27:
18 st. 12 alnars träd
till styfwor a 1 R:dr - ig:
2?s alnar dubbla lejder
a 8 st. alnen - - 59: -6, -
9 tolfter Bräder till
Loft öfwer Stallet
a 2 R:dr - - - ig: - -
800 Spik till Loftet
a 16 st. tomdet - - - 2: ;2, -  , ^lo tolfter Bräder till
bade gastarne a 2 R.-dr - 20:
1000 Spik dertill a 16st. iS, -  r st. 18 alnars Nelkar
till stiljorummen a 2 R-dr 4: -
4st. 12 alnars Nelkar
till böshult och poster
a r R:dr - - - 4:
1562
Den
iz Julik
z:
-s,
9:--  ;r,
Till inredning af 14
Basar i Fähuset
15 st. rs aln. Bjelkar
!af Furu a 2 R:dr jo: 1
2 st. ,8 alnars Lejder
dito a i R:dr zr st. -  9 st. 11 alnars Bjelkar
dito a 1 N:dr
4 st. Sparr a 8 st. -  r; tolfter Bräder till
Krnbbvr a R:br - - - 26: —
2x0 Spik till dito a
16 st. ioo:det - -
Titt inredning i Stallet:
24 alnar Eke-fotträd
till Spiltrum a iS st. - 8:
zr alnar d:o d:o a 16 st. ro!
40 alnar Elestvlpar till
uppständare i Spiltrummcn
a 16 st. alnen - 1;:
8 st. Träknappar pä
uppständarne till - -  2 st. is alnars FuruBjelkar
till Stall-bommar
a r R:dr - -
2 Tolfter Bräder till
stiliornm a 2 R:dr - -  z Tolfter d:o till Krubb.
48 alnar Fucu-Bjelkar
till hickar - - 8
1 Tolft Bräder till
Spolar i bäckarne - 2
6 par Fcnsterluster a
2 R:dr paret - - 12
; st. små Fenster öfwer
dörrar och portar a i R:dr
r st. Panelade Portar
med hängstor och haspar
samt en läs ä norra por- ,
ten a 8 R:dr st. - 16: 1
iz st. dito Dörrar, med
hängstor och beslag a 4
A:dr st. - - 12: —
16 st. Jern-Ankare a
i R:dr - - « 16: —
Timmcrmansoch Snickare
Arbetslön i Stall
och Fähus - - 148: —
Stensättning, Stall och
Fähus jemte Spiltrum 20: —
40,
16,
2: !
Den r; Julik.
Denna länga 'är i fullkomligt
ständ, Iltoin det pa Herr Grefwens
och Hof-Srallmästarens begäran
anmärkes, att a norra änsau on)
westra längfidan förestnnes en obetydlig
bugt, som dock mera synes
härröra af wärdlöshet i arbetet, an
af sedermera tillkommen stada, och
således ej i en framtid kan walla
längans obeständ
Söder pä gärden jknnes ett gammalt
grundmurat Stenhus som
uti 175l ärs Husesyn är upptagit
för Loge, men nu nyttjas för Fölsto»
och Foderhus samt finnes brist-I
fattigt bäde till wäggar och tak, sä
att det ej kan synnerligen bättras,
och utomdctz stall wid wcrkställande
af tillarnad byggnad ä denna
gärd bvrtflyttas, hwadan det utdömmes
och warderas gamla »taterialierne
tillsammans till -  Dock bör wid Husets nedrifwande
sä sörhällas, soM ined Laracters
Byggnaden wid Flyinge är
förordnadt.
För gärden är ämc pNr Portar
af Bräder och Beslag, utom Läsår
och äro i nägorlunda godt ständ»
2-ne Stakcct - Poktar äfwen i
godt ständ.
4 pär Pelare wid inkörsel» titt
gärden a 5 R:dr st. - -
Flere Byggnader fins ej härwid
gärden.
Brunnen pä gärden med Jernkedia
vch rmcIcrnbcslagna Spannar,
Brunnskaret komister att omsättas
till en kostnad af - - -
Wid södra längan är uppsatt
ett hemlig-hus afgrästen, men sä
obetydligt, att det c> kan beräknas.
Kälhage öster om östra Längan,
nyttjas till Jordfrukter.
A westra sidan, der nagta könnoch
Ästeträd wid t-ki ärs Syn moro
anteknade, är nu dels af Byens
gata, dels as derstädes förut makande
Gathehus-byggnads platser,
ansenligen utwidgad och deruti fin
-
66
45!
24
10
Bihang.
ne
rs64! Den iz Juli
nes planterade wilda Träd af LönnA,
k och Alm, med dylikt till nära
fem tusende it. och pä sidan as utkorsten
frän gärden äro Alm, Ast och
Pil planterade och utgöres af den
platts som i 1751 ärSSnu blifwit
nämnd för norra Trägärden.
Den sa kallade Ladugårds Dam
i westra Wäng, är - senare arén upprensad
och äro deruti planterade Ruder,
, och Damarne pä gatan öro ei att
påräkna emedan de flesta ären uttorka
De twenne pä Fäladen upptagne
Dammar och en sä kallad Lvckarpe
- sjö äro mäst igenwäxte, och
detzutoM ivid Fälads-delniitgen, garden
frändelte, men den uti Hästhagen
warande Dam, underhålles till
Kreaturens mattning.
Den wid Hästhagen warande Skog
as Ek,Bok m. m. är i senare ären myc- ^
ket wäl fredad. Mcnstogen pä Allm.
Fäladen som warit underKrono- och
Jägeri-Beticningens tillsyn, är pä
40 a 50 är alldeles borthuggen.
Dock har wid skedde delning as Byens
allmänna Fäladsmark, framiHerr
Qfwersten och Commcndeuren
Toll till Kongsgärden undantagit
ame planteringar under namn af
Rauinakulls och Knifsäs, hwarest
wälbcmalte Herr öfiverste, sött öka
Träplanteringen, sä widt den för äwerkan
kunde skedas.
Gardcsgärdarne kring Wängarnc,
underhålles af gärdens Bönder: me»
sedan äkcrjorden blifwit lagd i fyra
Wängar, som tillsammans gör 107
Tunni. 9 Kappl. har Herr Hfwersten
der sä wäl, som ivid Fäladsmarkcns
instängning pä Kongsgärdens
kostnad lätit uppsöka följande
Dubbla och Enkla gärden. Famn.
Wid södra sidan asny Wang »2?
Westra Wäng dito z?S
Omkring gärdens westra
Wäng mot Malmö el- .
, ler södra sidan - - ;6o
>Wid westra sidan - - 4»
Den D Julik.
A norra sidan om samma
Wäng - - - -  Wid sä kallade Klöfwer
eller Plantage-löcka
wid gärden - - -  Ifrån sa kallade Nöbeled
till gärden -
Ifra» södra ändan af Logclänzan
omkring noa
Stall-langan, till norra
ändan af Stallet
Uti Rägängen wid sä kallade
Knifsäs plantering
Omkring stora Fälads-hagen
wid södra sidan
tillgränsande Norrjords
Fälad -
östra sidan wid Hagen -  Dito wid Norra sidan till
Sjögarp - r
Frän Hagwaktare-huset
utmed bandswägen, som
ätstiljer stora och lilla
Fälads-hagarne
6to
IY0
82
12S
82
7S°r
ZZi
7l?;
404
S:a 2726.1996
Urräkning
i;2ä Fainnar Dubbel
1996 dito Enkel a 8 si. ;;2:
Under gärden lyda 14 st- Torp
Iler Gatehus som hwardera pä egen
ost Utgöra ett Dagswcrke i ivec-.
an; äfwcnledes är till gärden 6a
l. hela och enkla Arbets-Bönder
mulka gfter Lontract bruka wist
ord i Aker och Äng, jemte Äckor,
nen öfrige delen as jorden, som i
cdnare tider blifwit uppodlad, bruias
med gärdens egne Dragare.
Wid Hästhagen är uppfört Stall
till Hingstarne, under Springliden,
med Ekestolpar, böshult och Fotträd
medKäpparoch berwäggar,täckt
med Halm, inrcdt till 6 Hästar,
Spiltrum, Krubbor och Häckar samt
2:ne enkla Fenster och Halfdörrar
med Hängflor och kas, efter upp.
.r^kn.na Ivärderad tiilsam^
l24l
16
lss6
Den iz Julik.
, Hagewaktar-e-hus af 6 Vinningar
y alnar Bredt af Furu Korswerk
med sa kallade Klenwäggar,
indelt till istuga med Bred-soft,
r Vinningar, Fdrkuga och Kök en
Anning, i litet Stum, i Binning
och Torkhus r Vinningar, inalles
8;
76
I SuMMa^zo^z!:bI-!64^6^^7I4I roj j I
Sedan ej widare war alt besigtiga elier anföra,
meddeltes detta
Utlätande:
Föremålet för Harads Syne-Nattens algard,
består egentligen att urröna i hwad stand Byggnaderne
finnes witz defle Kongsgärdar, hwilka Herr
Grefwen och Hof-Stallmästaren Frölich med innewarande
ars Fardag, under Arrende pä Femtio
ar tilltradt och ar harwid befunnit att Kvngsgärdarnes
Byggnader, utom Caraccers-Husel wid Flyinge
och Stenhuset söder pä gärden wid Dahlby, som
nu nott,as till Föhlston, hwilka till större delen wordne
uppförde, under ben tid framl. Herr Oswersten
och Commendeuren Toll haft Kongsgärdarne under
disposition, äro med den waraktighet uppdragne cch
sä underhällne att ej någon bristfällighet harä warrt
anmärkmngsward, utan nu aflemnas i fullkomligständ
och de säledes af Herr Grefwen och HofStallmastaren
böra underhällas, sä att de wid sseende
afträde aflemnas i det stand de nu finnes, sa
wida ej andre wilkor derom warda föressrifne, och
hwad be nu befundne bristfälligheter af ett Staqurtts
förbättrande wid Flyinge samt Brunnskarets omsättning,
wid Dahlby, till en sammanräknad Summa
af Ättaliofem R:dr beträffar; anser Harads SvneNätten
sädant sär ankomma pä de wilkor, hwarmed
Kongsgärdarne till Herr Grefwen och Hof-Stall
mästa
-
Den iz Juli». »557
mästaren öfwerlännäs; och kan Syne-Rätten således
derom ej något bestämma.
Widkomiiiande gärdarnes under Herr Ofwerstcn
och Commendeuren Tolls disposillvn indelning
och häfd, sä, utom det wälbemälte Herr Ofwerste
derstädes, enligt den är 1798, i afseende pä Brandförsäkring
hällne Besigtning och hwad nu utrönt
wordet, werkställt Byggnader och uppförde Stengärdesgärde.
r »n. m. af Kongsgärdarncs afkastning,
till en sammanlagd Summa af Femtontusende Femhundrade
Sjuttiotre N:dr rz fl. 4 r:st. Banko, har
Herr Ofwersten, efter Kongsgärdarncs Jnägo-jordS
utbri-tning fran Byarnes ägor, medelst detz inhägnad,
dikning och jordens häfd, ej allenast ansenligen och i
större mohn uppdrifwit afkastningen, utan ock gistvik
tillfälle för en tänkande Jordbrukare till nyttigaste
efterdöme samt thy förutan, jemte anseenlige
och wäl fredade Planteringar wid bägge gärdarne,
anlagt wid Flyinge Kongsgärden, rymlig och till
Fruktträd, sa wäl, som Jordfrukter ansenlig och
nyttig Trägärd; -7- Och hwilket allt ej mindre ökar
wälbemälte Herr Ofwerstes wid flere tillfällen yttrade
omtanka för Landels uppkomst än förwaras dest
aktninqswärda minne oin defle Kongsgärdars ansenliga
förbättring, vt supr».
pä Härads Syne »Rättens wägnae.
Larl Ist. Istsäclers.
Lika lydande med Originalet, betpgar
L. ^ unell us."
rs68 Den iz Julik.
Utdrag af protocollet, hältet i Riksens
Ständers Stats-Utskott, wid Urtima Riksdagen
j Orebro den 14 Julii 1812.
S- D.^ fragan om Stuteri-Inrättningens pa
Ftyinge och Dahlbo Kongsgardar bibehållande, anförde
Riksdagsmannen Jonas Andersson fran
Wester Norrland:
"Om an Stuteri,Inrättningen wid Flvinge
och Dahlby Kongsgardar stulle wara mera nödwändig
nu an ar r 8 > c>, da den af manga stal
indrogs, anser jag likwäl Allmogen hwarken kunna
eller böra med rättwisa och billighet aläggas utgöra
dagswerken till samma Kongsgardar- Jag anhåller
derföre, att till Kongl. Mant matte framställas
den underdåniga önstan, det Kongl. Majit i Nåder
täcktes widtaga sadane utwägar, sa widt möjligt
är, att de af delje dagswerken sam aro Jordeboks-,
och ManralS-dagswerken matte af Allmogen fa lösas
efter arliga markegangen, men alt alla hjelpedagswerken
matte indragas."
Och stulle Jonas Anderssons mening,
efter begäran, genom Utdrag af Protokollet bifogas
Utstottets Betänkande lill Riksens Högloft. Ständer.
suxrs. klx?rotocol!o,
L. ^ noelius.
vpp
-
Den iz Julii.' 1569
Uppläst hoS Ridd. och Adelil dcn iz Zulii.
- - Brest-Ståndet den iz - -
-- - Borqnre-Standet d. i; - -
, - Bonde-Ständet den iz - -
Riksens Ständers Stats--Utffotts Betänkande
, i anledning af hos Hederwärda
Bonde-Standet wäckt fraga om Latzernbpggnadcr
i Carlscrona.
^ice Talmannen Jon Jonsson har i Memorial
den 2z sistl. Junii andragit, huruledes de Indelnings,
och Roterings-Palsman, som ärligen hafwa
sin tjenstgöring wid Orlogs,Flottans Station i
Carlscrona, mäste för Fartygens ffyndsamma utlöpande
till Sjös, ofta under wintrens köld och smara
wädcrlek systelsaltas ined Isens sugning, sönderdelande
och borttagande a siere tusende alnars sträckor,
jemte sierfaldiga arbeten under bar Himmel,
derunder Båtsmännen äfwcntyrar att dagligen blifwa
wäta och förfruöua; men sadane Qwarter äro
för dem ej alt tillgå, hwarest täta Rum och nödige
Eldstader finnas, utan nödgas de begagna kalla
windar och uthus til! Natthärberge, der hwarken
deras kropp eller kläder blifwa torkade, hwarigenom
mangfaldiga förödande Sjukdomar och härjande
Farsoter uppkomma som medtaga manga tusende
Mennistors lif; i anseende hwartill vice Talmannen
föreslagit, att tillräckligt Caserner i Carlscrona
matte blifwa pa Kronans bekostnad uppförde,
inredde och sörseddc med Eldstäder och nödigt wedbransle
för de under wmtertiden till tjenstgöring uppfordrade
Båtsmans bättre conserverande, samt medel
härtill af Statens tillgångar warda anstagne: hwilken
framställning, sedan RikSdags-Fullmägtige för
i;6<? Den iz Julii.
Hallands Län, Anders Bondesson för Södra
Vöre Härad samt Anders Erlandsson ochJcu
cob Hansson fran Oland af Calmare Län deruti
inftäur, dlnwit af Hcderwärda Bonde.Slantet till
StatsUttkvttcts Utlåtande remitterad; äfwrnsom
Uistettel fält emottaga Utdrag af Ståndets Protokoll
för den 26 Junii, innehållande Bengt Niclas
sons fran Bohus Län anförande om angelägenheten
af CakcrnerS uppförande i Carlscrona till
förekommande af den Mortalitet, som altid rvisat
sig derstädes da Krigsfolk warit sammandraget, och
hwarmed åtskilligt Riksdags,Fullmäktige fran Bohus
Län och Halland samt Elfsborgs och Stockholms
Län sig förenat.
Stats.Utstottet har i anledning häraf inhemtat,
att Casternbyggnad i Carlscrona länge warit
uödia funnen och äswcn blifwit päbörsad samt till
en del uppförd; men sednare tiders mångfaldige
behof haswa förmodelkgen hindrat test fortsättning,
likasom de föranledt till den uppbyggda delens anländande
lill Sjukhus m. m.
En sadan byggnad ar dock af stor nödwändighct
samt ibland de inrättningar, som pa bekostnad
af Örlogs,Flottans Underhalls-summa böra anläggas
och hwarcm Kongl. Maut lärer i Nader täckas
föranstalta i den mohn den till Förswarswcrken
nu anslagne förökade penningetillgang tet uiedgiswer.
Srats-Utstottct anser således något serskilt anslag,
hwarigcnom Bewillningen än widare skulle
vkos, icke kunna tillstyrkas; men hemställer wördfammeligen
huruwida Riksens Höglofl. Ständer
heS Kongl. Maj-t i underdånighet mage yttra deras
önskan, att erforderlig Casternbyggnad sa snart stg
rnöjcligkn söra later, kunde bliswa utaf de till För
sivars
-
Den rz Julita is6r
swarswerket bewil/ade medel rippförd och inrättad
för ofwanbemälke manssaps inrymmande och ward
under Arbets,commenderingarne i Carlscrona. Orebro
den er Julli ,812.
Pä Hvgl. Ridd. och Adclns Pä Hvgword. Prest-StändetS
Ledam. magnar Ledam. magnar
Carl körner. 6ustsk ^lurrs^.
Pä Waklost. Borgarc-Stän» Pä Hederw. Bonde-Stän
dets
Ledam. wägnar dets Lcdam. mägnar
I. Wedelin. Jonss ^liljersson.
0. luneliur.
Uppläst hos Ridd. och Adeln dcn IZ Julli.
» - - - Prest-Ständct den iz - -
- - - - Bor-gare-Ständet d. iz - -
- - - - Bonde-Ständet den iz - -
Riksens Ständers Stats. Utskotts Betänkande,
rörande medels anslående till förbättrande
af Fiskfångsten r Lattegat.
^?cd bifall till Allmänna Beswärs, och Ekonomie-
Utskottets uttalande i anledning af Herr General-Consuln
M. Sk söldeb rands Memorial om
medels anstaende till förbättrande as Fiskfångsten i
Cattegat, har Höglofl. Ridderjkapet och Adeln under
den 20 ststi. Junii till Stats-Utskottct öfwerlemnat,
att, derest lillgängarne kunde medgifwa, för
resta det af Herr General-Consuln begärde samt af
Ecvnvmie, och Beswärs - Utskottet tillstyrkte 5000
Riksdalers anstag af allmänna medel till anwän,
dande pa Fiskeredskapers anskaffande och Notwäf«ad,
enligt Skönsta methoden; men som ester hwad
. StatS
-
rZ72 Den IZ Julik.
Stats,Utstottet inhemtat, 2:ne af de öfrige respekt.
Riks-Standen ogillat och afsiaait det sökte biträde
af^ Starens medel tillcherörde behof; sa lärer all
sraga derom förfalla O-ebro den 12 Julli 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Hvgwörd. Prest-StänLcdam.
wägnar, dets Lcdam. wägnar
Larl IVlörner. 6u8t. klurraz-.
Pä Wäloft. Borgare-Stän- Pä Hcderw. Bondc-Stän-ets
Lcdam. magnar, dets Lcdam. magnar,
st. Wedelin. stonaa ^nclersgon.
6. lunellus,
Uppläst hos Ridd. och Adeln den i; Juli,.
- - - Prest-Sländct den 1; - -
- - - Borgare-Ständet d. iz - -
» - - Bonde-Ständet den rz - -
Riksens Ständers G-ats Utstötts Betänkande,
angående en bättre LontroU ä
Mankalsstrifningen i Riket.
^ anledning af Öfwer,Stathallare-Embetets i Stockholm
underdåniga anmälan om tillökning ä MantalöCommihariernes
derstädes arswoden, har Kongl.
Maj:t, ledan Dest Stats,Beredning blifwit hörd,ge«
nom Nådig Remist d. 27 sist!. Maji till Staks-Utffottel
öfwerlemnat Handiingarne i ämnet, egenreligen
i afieende att fästa Riksens Ständers uppmärksam,
het pä nödwändlchecen af en sadan reglering om
arfwodct för Mantalsskrifningen uti Ri'tt i allmänhet,
som swarar einor delta för Ulstyldernes behö,
riga beräkning wigtiga arbete
Da
Stats,U?kotcet förehaft detta ärende har
den upplös ling erhållits, att wid jemnsörelse emellan
den, pä gm.sd aflnkomne Mamlslangder, i Kongl.
Den iz Julli. r;-?z
Stats - Contoirek upprättade Riks.-hufwudbok och
Tabell-werket, befunnits, det ett gansta betydligt
antal eller icke mindre än emellan Tre och Fyra
Hundrade Tusende personer som bordt wara Man,
talsstrifne, icke blifwit i Längderne upptagne: Och
som del således synes af serdeles wigt och angelägenhet,
att en säker Controll blifwer widtagen dera,
att Mantalsstrifnmgarne warda med fullkomlig nvggranhet
werkställda, helst derpå beror, att Kongl.
Majus och Kronans inkomster ma behörigen kunna
paföras och infordras; sa får Stats-Utstottet »vördsammeligen
förestå Riksens Högloft. Stander, alt i
underdånighet achalia, det tacktes Kongl. Mast i
Nader widlaga den anstalt, som finnes lempelig
och säkrast befordrar vmförmäldte ändamål; hwarjemte
e,ch da den kostnad, som dertill erfordras, synes
böra bestridas af Bewillningen, för hwaeö taxeran,
de och uppbörd Controll a Mankalsstrifningen, i
synnerhet blifwer angelägen; lära Riksens Högloft.
Ständer till deras Bcwillnings,Utskott öfwerlemna,
att wid Bewillningens förestående tillse, det nödige
medel till ifragawarande behof bliswa ait tillgå.
Hwilket dock till Riksens Högloft. Ständers
närmare vmpröswande wördsammeligen öswerlemnas,
och hwarwid en Ledamots yttrade serskildt
mening, efter begäran bifogas. Örebro den 12
Zulii 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständets
Lcdam. wägnar, Lcdam. magnar,
Larl ^körner. 6ust. ^lurraz-.
Pä Wälloft. Boraare-Stän- Pä Hcderw. Bonde-Stän--  dets Lcdani. magnar, dets Ledam. wägnar,
st. Wedelin. stonas ^n«Zer880n.
L. tunelius.
1564 Den iz Julik.
Ultrag af protocsllet, hållet hss Riksens
Häglof! Ständers Stars Utskott wid Ur
rima
Riksdagen i Orebro den 12 Julik
1812.
S- D-^öid förehafwande af frägan, angående
Controll a Mantalsskrifningen i Riket, anförde
Riksdagsmannen Pehr Jonsson fran Kronobergs
kan: "Harwid får jag yttra den tanka, att det
torde tillätas Riksens Högloft. Stander, hos Kongl.
Majrt i underdånighet önsknmgswis anhälla, det saken
enkelt behandlas, hwartill hörer, att föreskriften
i Kongl. Majus och Rikets Högloft. KammarCollcgii
Circulair af den 7 Oct. r8n noga iakttages;
och alt de Commisiarier eller HäradSssrifware
som förratta Mantalsskrifningar, fa uttryckelig
befallning, att altid wid sjelfwa förrättningen föra
dupplette längder, hwilka pä en gang af närwarande
Prestman, Kronobetjent, Nämnd eller
goda man, tusteras, collationeras och undcrskrifwas,
hwarefter det ena Exemplaret genast lemnäs lill
Pastor i Församlingen, som i Embetsbref öfwersändcr
det lill Kongl. Majus Befallningshafwande.
Härigenom tror jag en säker Controll kan winnås,
och en ^vältänkande Mantalsskrifware med
glädje fä afkasta sig den skugga, att efteråt kunna
gjöra ändring i Mantalslängden, samt en nitisk
Kronobetjent sa tillfälle, akt wid »vederbörlig Domstol
fordra näpst, pä alla förefallande understes
Skulle Kongl. Maju! Näder finna, att en
Mantalsskrifware, i och för ett sädant tillökadt arbete
behöswer Löneförbättring, som nog ar troligt,
torde den blifwa för Staten mindre känbar, än oni
flere nya Embetsman tillskapas, alla med swaga
Pen
-
Den rz Julil.' 1565
Penningelöner; men i det hela tryckande för Samhället;
anhällandes Pehr Jonsson, att desie
tankar mätte fä åtfölja Högloft. Utskottets Betänkande
i ämnet till de Respective Riks.Ständen
Ut
suprs. Lx krotocollo,
L. lunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den rz Julik.
- - - » Prest-Ständer den rz - -
- » « Vorgarc-Ständet d. »z - -
- - - - Bondc-Sländer den i; - -
Riksens Ständers Stast-Ulskstts Ustätande
L anledning af gjorde anmärkningar wid
Utsksttcts Betänkande rörande tillökning
i en del Lmvets- och Tjenstemäns Lönings-wilkor.
^ill Stats - Utssottet hafwa Wallof!. BorgareScändet
somt Hederwärda Bonde-Ständer med
derstädes gjorda anmärkningar äter,remmitterat det
af Utssottet genom Betänkande den 25 sistf. Junii
till Riksens Högloft. Ständer hemstälde ärende
angäende förbättring af en del EmbetS- och Tjenstemäns
Löner; i anledning hwaraf Utssottet nu får
afgifwa utlåtande.
Beträffande de för Under-Stäthällaren i Stockholm
sörestagne 400 Riksd. ärligen, har blifwit
anmärkt,att han nyligen fatt sig tillagdt ro» R-d.
i Taffelpenningar af Stadens enskilde medel, samt
således wunnit en större Lönförhöjning än desi »vederlikar
vice Presidenterne i Kongl. Hof-Rätterne.
Stats,Utssottet fär härwid upplysa, att de 500
Riksd. Under - Stäthällaren af Stadens enssildte
»s?6 Den rz Julik.
medel stall fatt sig tillagdt, icke kunna anses annorlunda,
an som en personel discretion som i denne
fraga icke bor komma i beräkning, samt att de af
Utffottet tillstyrkte 400 Riksd. icke eller utgöra tillökning
i ilonen, utan ersättning af den kostnad, Under-Stathällaren
mäste »vidkännas lill underhallande
af 2we Hästar i och för utöfningen af sitt Embete
och den dermed förenade representation. Utffvtkethar
i dest förra Betänkande upptagit och wisat widdén och
beskaffenheten aft Under, StathallarenS EmbetS,göromål
vchj tror att hans tjenstgöring lämpeligast kan
jemsöras med Herrar Landshöfdingars, nied hwilka
han ock är »vederlike; och da de sistnämnde innehaftva
wida större inkomster, samt Under-Stathallaren
oagtadt oswanberörde af Stadens medel honom
tillagdt roo Riksdal, samt med de söreslagne 400
Riksd. icke stulle erhålla »ner an 19ZZ R:d. r6 st.
ärligen men 2:ne Dest företrädare innehaft »vida
större inkomster; sa kan Utskottet icke frångå dest
tillstyrkande af ifragawarande 402 Riksd. för denne
Embetsman, utan förmodar, det Wällofl. Borgare-Standct
stum Hederwärda Bonde-Ständet, i
betraktande häraf, finna berörde ärliga ersättning
billig, och förthy, lika »ned de 2:ne öfrige respective
Stander» densamma bifalla.
Wid den förestagne arliga Summa af i s,<voo
Riksd., inberäknadt hwad förut warit bestadt, till
Policens i Stockholrn aflönande och öfrige dermed
förknippade utgifter, har en Ledamot af Wällofl.
Borgare,Sländct stirut atstillige Hederwärda BondcStandets
Ledamöter gjort anmärkning, egentel gen
Ka den grund, att Statens knappa tillgångar icke
skola medgifwa denne tillökning, ehuru den wal kunde
bchöfwaS. Hwarföre Veste Ledamöter trott, att
med
Den iZ Julik.
med ifragawarande förhöjning likasom med den för
en del andre Einbets- och Tjensteman tillstyrkte påökning
borde uppskjutas intill dest genom förbättring
i Rikets Financer eller indragning af mindre angelägne
Embeten, tillgångar härtill kunde winnås.
Sedan Stats,Utskottet uti dest förra Betänkande
adagalagt angelägenheten af en waksam och
driftig Polis i Huswudstaden såsom »nedförande det
största inflytande pä ordningens och lugnets bibehällande
i den öfrige delen af Riker saint, att hwad
till densammas aflöning och serffildte behof, hitkiis
utgatt med 7.758 Riksd. »6 st. warit aldeles otillräckligt,
får Utskottet med
ra , att dä den tillstyrkte påökning för Policen blott
utgör 7,241 Riksd. 52 st. samt öfrige Löneförbättringar
jcmwäl äro mskränkte till det minsta belopp
som skäligen kunnat förestas, blifwa deste tillökningar
sä litet känbare, för det allmänna, att Utskottet
icke finner grundad anledning af de anförde orsaker,
att förandra dest förslag, i synnerhet som 2-.ne af
Respective Riks-Standen detsamma bifallit och
fleste Ledamöterne af Wällofl. Borgare-Ständet
samt Hederwärda Bonde-Ständet jemwal yttrat det
Embels- och Tjenstemäns Löner i jemförelse till
warupriferne fordra tillökning.
Kongl. Majit har uti Dest Nådiga skrifwelse
i deta ainné täckts föreställa nödwandigheten af förbättring
uti ifragawarande Einbets- och TjenstmanS
Löningswilkor och Utskottet har, med fullkomlig öfwertygelse
om behofwet deraf, haft det sorgfalligaste
afseende pä de mänga utgifter, som nu erfordras och
derföre blott förestagit sadane tillökningar, hwilka synas
icke kunna underlätaS, utan alt andamälet med
i;68
Den rz Julik.
hwad dertill förut är faststäldt och utgår stall förfelas.
Pa de§e stal öfwerlemnas wördsammeligen
ärendet i denna del till Wallof!. Borgare-Slandets
och Hederwärda Bonde-Standets afgörande, hwarwid
dock Hederwärda Bonde-Standeks Ledamöter
inom Utskottet aberopar hwad hos Ståndet är.anmärkt,
hwilket de ansett sig icke kunna frångå. Orer
bro den ra Julii 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns
Ledam. wägnar
Larl Klor ner.
Pä Wällofl. Borgare-Stän,
dets Ledam. wägnar
7. Wedelin.
Pä Högw. Prest-StandetS
Ledam. wägnar
6ust. ^lurra^.
Pä Hederw. Bonde-Ståndets
Ledam. magnar ^
^onas -^näersson.
0. ^uneliur.
