# ID: svediakorp-gov1754
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1812
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 149,128
# sentences: 4,304
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Huset
Bihang
Till samtelige
Riks-Ständms Protocolh
Innehållande dc Handlingar,
Hwilka till Riks-Standen blifwit aflemnade,
.Såsom
Konungens Nädiga Propositioner, Rik.
sens Ständers Utffotts Betänkande»
och Förklaringar,
Samt
Riks. Ståndens Protocolls-Utdrag tvid
Urtima Riksdagen i Arebro r3LS,
Andra Bandet.
Orebro,
Tryckt hos Nils Magn. Lindh, igra»
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 22 Zunik.
» -- s s Preste-Ttändet den 22 - -
i- - , - Borgare-Standet d. 22 - s
j-sss- Bonde-Ttändet den 22 s s
U)Zk--samt Memorial!
2)^ed anledning sa wäl af de af förra Constikukions-Utstottet
afiemnade förslag till förändringar uti
Tryckfrihets-Laaen, sorn af de hwilka i Konungens
wid denna Riksdag astatna Nådiga Proposition innehåller,
samt de Uti t-c Respcctive Riksstånden gjorde
anmärkningar, chnn ConstitUkions» Ucstottet härmedelst
sitt förnyade förslag till Riksens Höglosiige
Ständers pröfning »vördsammeligen öfwerlemnaDa
stalén och anledningarne till de nu sörestagne
stadganden och förändringar hufwndsakeligen igenfinnas,
dels uti förenämnde Konungens Nådiga
Proposition, dets uti ConMitions, Utskottets wid
sörlidne Urtima Riksdag afgisne Betänkande, saint
de Resp. Riks-Standens anmärkningar, aterstar endast
för närwarande Constitutions - Utskott, att till
undwikande af ett onödigt upprepande, desamma sig
härmedelst åberopa och att tillägga act, dä Utskottet
funnit det de stadganden, hwilka äro ernade att
bestämma skilnaden imellan Tryckfrihetens rätta bruk
och dest mistbruk, samt beskaffenheten af inseendet och
bewaknings,anstalterna derwid, kunna beqwämligen
stiljas ifrån sjelfwa Rätteaangs-sättet, har Utskottet,
t hos hwilket de mäst skiljaktiga meningar i afseende
pa detta sednare uppstått, trott sig böra förslaget
dertill uti ett serskildt Betänkande afgifwa, och sär
derföre, da i det närwarande upptagas alla de uti
de fyra första §. 8. af Tryckfrihets - Förordningen
* * in
-
770 Den 22 Jirnii.
innefattade ecb af Utskottet godkände stadaanden uti
ett fe.stildt tzarhos säl.unde Betänkande öfwerltN.na
Lein, hwilka höra lili den ; K. af TrycksnhtrS-Fört
tninge»., vä-hwilka endast, uppå sjelfrvaRätkcoärws-sälttl
och Formen af uadesjökningen deras hafwa affeence.
Orebro ten 20 Junii 18-2.
Pa Constikukionsckltstottets wagner,
6. Norner. ch Ii nZstssti u s.
LLnäder^. i^ncleis ^nä:LON ^derZ,
efterstrefne Swea Rikes Stander, Greswar,
Friherrar, Bistoppar, Rwderstap och Adel, Klerkeri,
Borgerstap och Menige Aumoge, svin nu har i
Orebro lil! astman Urtima Riksdag förfamlade arv,
gore wetlcrstgt: Alt sorn rm ten af ost unter ten 6
Junii 1809 antagne, och af Konung och Stander
faststal-da Regerings - Form, Tryckfriheten blifwit
Swensta Folket tillerkänd, förmedelst det stadgande
i berörde Grundlags 82 §., att med Tryck?r,het
bör förstas hwarje Swensk mans rättighet, att, riton
nagra af den ostentcliga marien i förwäg lande,
af TrycktrihetS- karaen ei förcstrisne hinder, utaiiwa
Skrifter - att iedennera inför laglig Domstol
kunna tilltalaS för deras innehall, och att iste i annat
fall kunna derföre st astas, an »in detta innehöll
strider einor todelig Lag, gilwen att dewara
allmänt lugn, uran att a-erhalla allmän upplösning;
alltså och med hanstat tili de salunda förest',isne ändamål.
ba-we wi härmed wesat.förklara öwar och
en fritt och öppet akt, med iakttaaande af te föreskrifter
mok Tryckfrihetens mistbruk, hwilka här nedanföre,
Den 22 Junit.
vanföre, i öfwerensstämmeste med Rikets allmänna
Lag, stola urnyckel igen stadgaS i afseende pä Statens
inwärtes lugn och/atwares säkerhet, >a i-l det
Högsta Wäsendeks, Oswerhetens, den enskildte
Medborgarens och Sedernes dermed förknippade
helgd, stna taukar uttrycka och meddela i atla ämnen,
i hwad skrifart som helst, och ehwad föremålet
stulle wara detta Rike enskildt eller frammande
Lander, ett närwarande tidehwarf eller de förflurne,
leswande personer eller astidne. Till följd
häraf, ost) jemte det Wi därmed förpligtc alla dem,
pa hwilka en laglig pröfning af förb.melfer i allmänt
tryck ankomma kan, att »vara den ostrstdigas
lagliga wärn och beskydd, hafwe Wi, till Tryckfrihetens
försäkrande pä ett sätt, förenligt med ett
Borgerligt,samhälles och hwarje Medborgares ratimätiga
fordringar, welac sta.ga och förordna följande
:
§. 1.
1:0 Alla förut gällande Laaar, Stadaan^en
och Förestrifter i afseende pa Tryckfriheten eller
Bokhandeln ware härmed upphafne, och såsom en
följd häraf, äfwen aila hittils glfna särskildta Förbud
emot utgiswandet af wista Böcker, Skrifter
och Handlingar; stolandes desta ej kunna ataias
annorlunda, ä i denna Tryckfrihetslag b uder.
Under ordet skrift, som i denna Lag nott'as
stall förstas allt, hwad genom tryck under Allmänhetens
ögon läoges.
Med PcrioJ.k skrift förstas en sadan, sorn i
Nummerföljd euer pa bestämda tider urgrfwcv.
2:0 Någon Nvckningen föregående granstning
af strist, eller något förbud emot uycknmg deraf,
^ stal!
772 Den 22 Junii.
stall ej äga rum. Ej stall någon strift kunna före
resi utgifwande, Boktryckare, Utgifware ever Försågare
affordras, ej eiler något för tryckningen eller
u .i .ängen hinderlige inseende öfwer Boktryckerier
cl- Förwttare och lltaifware wara tillåtit; Läroue
reen dock deras förra rättighet förbehållen, att öfrrerlc
och gilla sadane Afhandlingar, sv»n stola pä
deras larvsalar offenteligen sörswaras.
z:o Jnga Priwilegier vä Skrifters utgifwande,
af hwad sorm och bestaffenhet de wara mä, stola
hädanefter behöfwas, utan ware för hwarje Författare
eller Förläggare, thv förutan, utgifningsrätten
af trycket fri, andras redan erhällna uteslutande
rätt dock oförkränkt. Sadan uteslutande rätt
mä hädanefter ej förunnas pä längre tid än tjugu
ar- Pä obestämd tid redan förunnad galle endast
för dens lift tid, som den erhållit. Priwilegier pä
Skrifters utgifwande, förränta till allmänna inrättumoars
understöd, åge ej kraft för längre tid än
tjugu är, räknade fran denna Lags damm, Kongl.
Majit dock obelagit, att dem hwarje gang pä högst
tjugu ar förnya.
4:0 Utgifware af Dagblad eller Periodista strifter
anmäle sig, jemte Titeln och Tryckningsorten,
hos Hos-Canzleren, som äger att, sä wida sökanden
ej för nesligt brott blifwit dömd, eller förklarad
»wärdig föra andras talan, meddela bewis att intet
hinder emot skrittens umjfwandc förekommer.
e:o Priwilegier ä Biklryckeri stola ej erfordras,
utan stände hwar och en fritt att, utan hinder
af nägon särskildt Författning, äldre Priwilegier
, eller något Boktryckeri-Reglemente, samt utan
att wara underkastad nwon Skråordning, anlägga
sädana Tryckerier af hwad bestaffenhet eller widd
honom
Den 22 Junik.
77)
honom tjenligt synes, uti Stad, eller inom ett afstånd
derifrån af högst en half mil.
Dä ett Boktryckeri salunda utom Stad anlägges,
stola i alla mäl som Boktryckningen röra,
Boktryckare, Arbetare i Tryckeriet, samt dee
tryckte striftcrs Författare och Utgifware lyda under
Stadens Ratt.
Den ett nytt Boktryckeri inrättar, äligger att
stst zo dagar innan nägon strift derifrån utgifwcs,
sä wäl hos Magistraten i den Stad, hwarutk
Boktryckeriet anlägges, eller under hwars domsrätt
han säsom Boktryckare stall lyda, som ock hus den
Kongl. Majus Befallningshafwande under hwarS
styrelse eller Embets tillsyn Staden hörer, strifteligen
tillkännagifwa, att och hwarest han Boktryckeri anlagt.
Uraktlater någon del, plikte iso Riköd. och
warde haus förbrytelse i allmänna Tidningarne
kungjord. Utgifwcs frän ett pa nu förestrifne sätt
icke behörigen anmäldt Tryckeri, nägon brottslig
strift, ware den olaglige Boktryckaren, jemte Författaren,
underkastad lika straff och answar för striftens
innchäll och skrifart, och hafwc sitt Boktryckeri
till äklagaren förwerkat. Sedan anläggningen af ett
Boktryckeri blifwit kill Konungens Befallningshafwande
anmäldt, aligge det honom genast, ever med
först afgående vost, derom underrätta Hos-Canzleren.
6:0 Författare ware ej stylvig, att ä Tryckt
strift laka sitt namn utsättas. Ehwad han okänd
wara will eller ej, aligge honom, att tillställa Bok,
tryckaren en förseglad sedel, innehallande hans namn
och hemwist, med pästriftvet betyg om dctza uppgifters
riktighet, af 2.ne pä orten wäl kände, inom
Swerige boende Swenste medborgare, hwilka äligge
Författare answar, i händelse skriften inom laga
tid
?74 Den 22 Junii.
tid ätalas skulle, och Författarens namn och hemwist
befunnes oriktigt uppgifne, elier i sedeln saknades,
eller ock Författaren, utan laga förfall, fran
swaromalet uteblikwe. Röjer Boktryckare Författares
namn och hemwist, da sadant honom ej af Domaren
lagligen alagdr ar, bote 200 Riksd., och warde
hans brott kiingjordt i allmänna Tidningarne.
7:0 Den hwilken utgifwer utlandff mans arbete
eller öfwersättning deraf, eller inlandff mans,
som sitt namn ej angifwit, åge enahanda rättigheter,
pligtcr och answarighet som Författare i aliade fall,
der ej i denna Lag annorlunda stadgadt ar. Utgifware
af Dagblad och Periodiffa Crrister, ware
alkid i afseende pä an,wäret ansedde såsom Författare,
aliggandes dem, under lika förbindelse, att
tillse det de wilker, som wid utgifwandet deraf i
denna Lag ytterligare stadgas, warda noga iakttagna.
8-o. Wid Rättegångens början ware Boktryckare
skyldig, akt Författarens namnsedel till Domaren
ingifwa. I annat fall stande han Författarcanswar,
sä framt icke Författaren sig hoS Domaren
sjelfmant tillkannagiswer. Angar Rattegängen
Dagblad eller Periodiffa Skrifter, blifwe Utgifwarens
namn af HoftCanzleren, i följe af ofwan förescrisne
anmälan, uppgifwet. Domaren ager att,
senast sedan namnsedeln bliswit aflemnad, densamma
öppna, oech den derigenom upptäckta ratta Parten
för Domstolen inkalla.
Skulle, wid Rättegångens stut, Domaren
pröfwa, akt äklagaren i oträngt ural anställt Nattegängen,
sa akt namnsedelns brytande deras bliswit
en följd, ware aklagaren förfallen till ,oo Rud- böter.
- Har Boktryckare utan Författares och-Utgifwares
tillstånd desi namn en Skritt äsatt, straffes
enligt Misig. Balkens 8 Cap. z. §.
Den 22 Junii. 775
9:0. Hwarje Skrift ware Författarens eller desi
ratts lagliga innehafware!, egendom. Hwilken som
Skrift trycker eller eftertrvcker, utan Författarens
elier Förläggarens ffrifteliga tillstånd, miste Upplagan,
eller böke desi fulla wärde , agarens ensak.
Lag samma ware om någon trycker eiler eftertrycker
den öfwersättning af utlandff Skrift, som
annan man utarbetat, eller laser sin öfwersättning
för annars anses; men ej ma Ofwersättarens ägande
ratt till sitt arbete förhindra någon, att en annan
öfwersättning af samma Skrift utgikwa.
Utgifware af Dagblad och Periodiffa Skrifter
bäfwer ej brutit enrot Författares ägande rätt,
da han i dem insända anonyma Skriften ntgifwer.
Hwilken som ä en Skrift bedrägligt Titelblad,
eller orätt Författare- eller Utgifware--namn utsätter,
straffes enligt Misig- Balken» ^ Cap. Diktadt
namn hwarmed ingen werkiig person utmarkes,
ware ej förbudet att pä Titelbladet utsätta, dä
Auctors rätta namnsedel lemnad ar.
io:o Ä hwarje Skrift warde Boktryckarens
namn, tryckningsorten och ärtalet utsatte; uraktlåter
Boktryckare sadant, plikte han första gängen
Trehundrade Riksd. och andra gången Sexhundrade
Riksd.; ffer det tredje gänaen, ware han sitt
Boktryckeri förlustig. Utsätter nä-.wn a tryckt Skrift
falfft Boktryckare-namn eller orätt tryckningsort,
stall han derefter anses efter 8 Cap. z §- Misig.
Balken. Hwad bär om namns och orts utsättande
förordnas, galle dock ej för Notisicationer och
Sorgbref, Formulairer, Betingningsfedlar med mera
af dylik beskaffenhet.
nw Af alt hwad som tryckes ware Boktryckaren
pligtig, att ifrån Upplagan aftaga, och uran
beta!-
776 Den 22 Junit.
betalning aflemna, sa manga exemplar, att Hof
Canzleren,
och de under Riket lydande Uniwersiteter,
Kongl. Bidliocheket, Niks-Archiwet och WetenstapsAkademien
erhålla ett hwardera- Är något Werk
atföljdt af kostsirmma Plancher, ina fadane dock
endast för Kongl. Bidliocheket owllkorligen aflemnas.
12:0 Intet hinder ware för Bokhandels idkande
, icke heller för utgifning till föryttrande af någon
Skrift, ware fia inländsk eller utländsk. Hwarje
Författare eller Förläggare stande fritt att en honom,
i följd af sadan egenskap tillhörig Skrift, antinoen
sjelf eller genom andra föryttra; dock ware
h .r och en, som antingen i öppen Bod eller eljest,
i- ' --ärciai-et att derom f allmanna Tidningarne
s -ö - -gö.elfe införa. Bokhandel idka eller Böcker
försälja will, förbunden att, pa satt om Boktryckeriers
anläggning stadgadt ar, och wid samma answar,
anmälan derom hos Hof-Canzleren göra.
För f.nfarande föryltrande af en Skrift ware inga
andra hinder än de, som i 4 §. af denna Lag
fö.estriswaö.
§. 2.
r:o I öfwerensstämmelse med har ofwan för
en allman och Lagbunden Tryckfrihet lagda grunder
stall det, under de nedanför i z K. stadgade
förbehåll, sta hwarje Författare fritt, att öfwer allt
hwad som är eller kan blifwa föremål för Mensklig
kunskap, genom tryck sina tankar kungöra.
2:0 Skall för hwarje ämne strifarten, afhwarje
Författares eget wal bero, under det answar
derföre, som nedanföre stämmes, i fall den såsom
skändlig eller smädelig sig Utmärker.
z:o
Den 22 Junit. 77?
z:o Skal! det, i enlighet med hwad i 1 §. z,
4 och 9 mom. stadgadt är, wara hwarje Författare
eller Urgifware 'tillåtit att, under det enda wilker af
helgd för andras ägande rätt, allmängöra Skrifter
af hwad form, widd eller beskaffenhet som häldst.
4:0 I grund af hwad i i mom. af denna §.
stadgadt är, skall afwen, till fftgifwarenö säkrare efterrättelse,
dock med de undantag och willor, som
nedanföre stadgas stola, uttryckeligen wara en hwav
tillåtit, att t allmänt tryck utgifwa alla, sa wäl
Rättegångar, som andra allmänna ärenden rörande
Handlingar, Protokoll och Beslut af hwad namn
och beskaffenhet de wara ma, ehwad de höra till den
förflutna tiden, eller till mål som hädanefter förekomma,
ware sig hos Riks-Rätt, Högsta Domstolen,
Nedre Justitie-Rewisionen, Allmänna Beredningen,
Oiwer, och Under.Rätter, Cvllegier, Commitleer.
Beredningar, Directioner, Commissioner,
Förwaltningar, Konungens Befallnmgshafwande,
Consistorier, Exekutions, säten, eller andra Publika
Werk, man åtskilnad pa malens beskaffenhet af Civila,
Criminella, Ekonomiska, Militaira eller Ecclesiastiqua;
widare aila tillförene, nu eller hädaneftee
gällande Instruktioner, Constikmioner, Reglementen,
Stamter, Ordningar, Priwilegier, Nefcripter och
allmänna Stadganden, hwarjfran helst utfär,
dadé, tillika med alla ofwannämnde högre och lägre
Rätters, Collegiers, Embetswerks, Publika Corporationers
och alla Embets - och Tjenstemans Relationer,
Memorialer och Embetsbref; andkligen alla
Societeters och Werks samt erstilde Personers Memorialer,
Ansökningar, Förslag, Betänkande», Beswär
jemte Uksiag och Swar dera tili de delar deraf,
som till publika Embetsmäns ach Werks handläggning
-
778
Deri 22 Junit.
laggning komma; och böra till den andan, icke allenast
alla sädana Handlingar wid Domstolar och
andra ofwannämnde Werk och Embeten genast och
utan tids utdrägt emot losen utlemnas ar horlin det
astar, antingen han har i saken del eller e!,- wid answar
sost in för tienstenS försummelse, örn st ank af
någon publik Tjensteman wägras, eller obehörigen
fördröjeS, utan äswen wid samma answar, i ai>a
Archiv, hmar och en fri tillgång lem. aS, att fa pa
stallet afstrifwa, eller afstelswa lam, elier, om delund
betydande hinder were, i bewittnad asstrist, emot
wederbörlig lösen, ritoekomlna alla sågs Handsingar
i hwad amne stin halst.
Wid föregående tillåtelse ssola följande undantag
och willor owägerligen iakttagas:
Att Protocll hällne hos Konungen i Miaisteriella
Ärenden och Commando-mal, eiler Scakö-Rädets
Protocoll och Handlingar, eller Rlkv - Ståndens,
eller Hemliga sskstottets, eller Cvnjkmitionsistssotkets
rörande Slätö-Rådet, eller Banco - och
Riksgälds-Werkens, eller Banco - och Stats - Iltssottens,
eller Rewisorers öfwer Banco-och RiksgäldsWerken,
rörande samma Werks hemliua ärenden,
icke kunna till tryckning fordras eller, man wcderbörandes
tillstånd, utbekommas- Utgifwas stdana
Hanölinaar ar t ycket uran wederbörandcs tillstånd,
straffas Utgifwaren, om han warit betrodd att dem
warda och förpliomd akc dem hemliga halia, ester
allman Län och serssiidra stadgar. Gör någon annan
det, bote dan derföre roo R-dr, eller mera efter
brottets beskaffenhet. Till lika straff ware den
föl! allen, stin vlolligen genom trycket kungör förenämnde
Hanel: lgar, i fall wärdén deraf biifwit honom
anförtrodd, men han icke wid något bestämdt
Den 22 Junii.
779
högre answar wore förut förbunden alt dem icke
uppenbara.
Att e nägra Mmisterilla Handlingar eller Diplomatiske
personers enssilda antecknmoar eller berättelser
osmer Ministeeiella ärenden, hwilka höra till
ett senare tidhwars an för minst tunt.o ar tillbaka,
tunna, utan Regeringens tillstånd, el elier enssildta
brest ra wida de ej till något R tttegangs-mal nödwändigt
höra, ei eller ac Puvtik ward anförtrodda
Depmira Afstrister och Hanlinoar, uran deras tillständ,
forn ytnraiu dref eller Deposika anga eller tillhöra,
kunna utgnwas eller utbekommas; den häremot
bryter, böre Femt.o R:dr.
Arc t hwad Rätteganosmal som helst, en Part
ival ma wara ltllalet, ätt innan Dour eller Utstag
fallit, efter evet wal, genom tryck kungöra Inlagor,
Besvär, och Anklagelse; men art en sadan Part
arwén åligger wedrrpaeteus förtla ungar dera, jemte
Domstolens utlärande deröfwer, sch ledamöternas
i Domstolen jerssildta vora, cenom tryck kunnige göra,
sä att allt kwad som härer ull en fullständig
upplysning om s.eifwa fåken, deli behandlings-sätt
och dktstagets grunder, ma Lill Allmänhetens kunssap
komma. Lstwal ma ej någon anses ssylldig
akt utlöia andra Handlingar än till detta ändamål
vwilkorligen oundganaelige äro, och ma pwfnmgen
derom bero af Domaren, hos hwilken maler förewarit,
u der laga answar, vin dermed annottunda
förfares, än med denna Lagö tydliga mening och
stadgande öfweeensstämmer» Den häremot bryter
bote eo R:dr.
Det stall ock sta hwar och en Part fritt, four
hafwer någon sak, eller något annat d-st rättighet
rörande mal, antingen hos Kongl. Majit i Test Högsta
-
780 Den LL Junit
sta
Domstol, eller hwad annan Domstol eller Pu,
blikt Werk det wara ma, att deröfwer lala trycka
underrättelse, eller sa kallad Species facte; dock att
han haller sig wid sanning och anständighet. Den
häremot bryter, böke zz R:dr r6 fi.
Ait Protocoll och Handlingar i förlikta brottmål
ej ma, sa länge någon af Parterna lefwer,
utan deras ömsesidiga tillstånd, eller derest Partcrne
arv döde, ej förrän 50 ar efter deras död, af trycket
mgifwas. Den häremot bryter, böte zz R:dr 16 st.
Att ingen ma killatas att, i andra fall, än
Allmänna Lagen och nu gällande Författningar utstaka,
meddela eller till tryck utlemna Utdrag af Kyrkoböcker
eller af andra Själawärden och Kyrko-discipl
nen rörande Handlingar, i afseende pä erskilde
personers leswerne och seder, sa midt de landa dcm
till stada eller förklenande. Den häremot bryter,
böte zz R:dr 16 st.
Alt sädant, som rörer styggelser, eller högeligen
farar blygsamheten, eller innehaller hädelser emot
Gud. eller lastliga uttryck om Rikets warande Of,
werhet, eller hwad, i afseende pä personer, hwilka
ett mål icke egentligen beträffar, kunde i sädana
Handlingar hafwa influtit, otidigt, anstötligt eller
förklenligt, icke ma uti dem, wid wike af z z R.dr
r6 st., genom trycket kungöras, utan sä wida, hwad
sistn ämnda fall angar, åberopandet skulle af Domaren,
som sist i malek dömt, pröfwas nödwandigt,
till upplysning och styrkande af sjelswa huswudsaken.
I öfrigt och som det blefwe för widlyftigt att
alla förekommande ämnen, mäl och ärenden, med
noggrannhet utsätta, stall det stä hwar och en fritt,
att i tryck allmänt kunnigt göra allt hwad som k
denna Lag icke finnes umyckeliM förbudit; följak
teligen
-
Den 22 Junii. 781
ttligen stall ock ej något, som afwen i denna Lag rillätliga
ämnen i tryck anmärkcs, päminneö, eller eljest
gransknings - eller resiectionswis i dagsljuset framlägges,
kunna, under förewändning att innebära tabel
eller klander, såsom straffbart anses, sa wida
strifsattet icke såsom smädligt eller skändligt sig utmärker;
om answar hwarför i denna Lag stadgadt är.
§. z.
Under de förutsätta wilkor, att wid pröfningen
asen Skrift, eller answaret för densamma, de, pä
hwilka en sadan pröfning ankomma kan, i fall som
twetydiga synas, häldre fria an sälla, alltid mera
mä fästa sin uppmärksamhet pä ämnets och tankans
an pä uttryckets lagstridighet, pa Skriftens äsyftning
än pä framställningssättet, och alltid utan rättighet,
att i hwilket fall som hälst, draga obestämda
stutföljder af uttrycken stola såsom mifibruk af
Tryckfriheten anses:
i:o Hädelse emot Gud. Brottet stall umgällas
såsom i r Cap. 1 §. Mifigernings-Balken Allmänna
Lagen stadgadt är, och Skriften confisceras.
2:0 Förnekelse af en Gud och ett lif efter detta,
eller af den rena Evangeliska Läran. Förbrytaren
stall anses efter 1 Cap. 4 §. MifigerningSBalken,
och Skriften confisceras.
z:o Gäckeri af den allmänna Gudstjensten,
Guds Ord och Sacramenten; förbrytelsen stall umgällaS
med ivo R:dr böter, och Skriften confisceras.
4:0 All stags lastelig! yttrande vm den Regerande
Konungens höga Person eller gerningar, eller
Dest Gemål, Drottningen, eller Rikets bestämda
Tronföljare; Brottet stall straffas enligt MifiLermngs-Balkens
z Cap. » §., och Skriften confifteras.
5:0
782 Den 22 Junit.
5:0 Smädeliga uttryck emot någon af de öfriga
Personer af det regerande Konungahufet, hwilka
Kongl, eller Furstelig wärdighet inom Riket åtnjuta;
brottet stall straffas med ros R:drs böter,
och Skriften confisceras.
6:0 Smädliga uttryck om Riksens Stander,
eller någon af deras fördelningar; brottet stall straffas
med ivo R:dr böter, och Skriften consisceras.
7:0 Uppmaning till Myteri eller Uppror. Brottet
stall straffas enligt 6 Cap. Missgernings-Balken,
vch Skriften confisceras.
8:0 Smädliga uttryck om Rikets Embels- och
Tjenstemän, i och för Embetet. Brottet stall straffas
ester allmän Lag
gno
Smädliga, förgripliga, eller kill osämja med
främmande Magter syftande omdömen och yttranden
vm samtida Nationer eller Stater, med hwilka Riket
är i fredligt förhållande, om deras warande Ofweihtt.
Regering och Regeringssätt, höge Embetsman
och Sändebud, inre eller yttre förhållanden,
företag eller underhandlingar. Förbrytelsen stall
straffas enligt 6 Cap. c §. Missgerning» - Balken,
jemförd ined Kongl. Förordningen af den 2° Jan.
1779. Är Skriften ej smädelig eller förgriplig,
men genom densamma missförstånd med Utländsk
Maat sig yppadt, ma den utan Rättegång kunna
confisceras.
,o:o Allt kungörande i tryck af hwad som röker
Statens a fardc warande underhandlingar med
främmande Magcer, eller eljest af Konungens i sammanhang
med dem tillernade bestut vch afsigtcr,
samt Dess Ministrars, Rads, och Sändebuds wärf,
vm det ej ster med Regeringens tillstånd» eller med
officiel tillåtelse. Förbrytelsen straffas i likhet med
- Den 22 Juni 78;
Hwad i föregående moment stadgadt är. Sker sähant
kungörande af den, som Konungens vch Statens
hemligheter betrodde mo, straffes brottet enligt
4 Cap. 5 8- Mtssgecnings. Balken, och l bada fallen
confisceras Skriften.
liw 'Angripelser mot Mild man, hwilka a
ara ga, elier för dess borgensen namn och rygte
förkknliga äro. Brotten ffaffas efter 62 Capitl.
Missge-nings - Balken, och warde dessutom Skriften
confisccrad.
t 2:0 Lögnaktige Uppgifter och Mangda framställningar
till Allmänhetens sörwillande och förledande;
brotten umgällas med böter fran ZZ R-dk
16 ss. kill och med i os R:dr, eller motjwarande
kroppsligt ester Brottet» bestaffenhet; böterne förwandlade
enligt s §. af denna Lag, och Skriften
confisceras.
l z:o Sedernas manhelgd, ware sig genom offenteliga
läror till någon last, serdeles den, som särar
ärbarheten, eller sadana ohöljda och ständcliga
framställningar af denna lasts Utöfning, hwariaenom
främjandet af ett förderfligt lefnadssätt asyftas. Brottet
stall umgällas med Z2 till ros Rwr böker, och
Skriften confisceras.
Såsom allmän regel galle i afseende pä consiscerande
Skrifter, att något mer af dem ej ma af
1 Trycket a nyo utqifwas, an dek, hwilket Domstolen,
som sist i malek dömt, icke för brottsligt ansett.
§. 4.
I afseende pä bewakningen öfwer Skrifters
lofliga allmängörande stola följande stadganden gälla;
uo HofCanzleren stall tillkomma, att bäke
mom Hufwudstaden och i Orterna, antingen sjelf elBihang.
N-o zs. key
7?4 Den sr Junit.
ler genom wederbörligen af honom förordnade Ombud,
waka öfwer Skrifters allmängörande, pä det sätt,
och i de delar, som har nedanföre stadgas.
2:0 Till befrämjande af detta ändamål ware
härmed till owägerlig efterlefnad förefkrifwet, att i
samma stund, ej senare, än en Skrift till försäljning
eller till spridande pä hwad annat sätt som hälst
utgifwes; stall ett Exemplar aflemnas, i Stockholm
till Hof-Canzleren, och t hwarje annan ort tili hans
förordnade Ombud. Boktryckare, som denna föreskrift
uraktlåta, böke hwarje gäng 52 N:dr; och
vm han, utan att wara försedd nied Hof-Canzlerens
bewis om gjord anmälan af ett Dagblad eller
Periodist Skrift, de samma trycker, böke iso R:dr
och Skriftens utgifwande inställes intill desi Utgifwaren
iakttagit hwad ofwanfäre derom stadgadt är.
z:o I alla de fall som z §. utstakar, åge HofCanzleren
eller desi Onibud rättighet att, da han
det nödigt pröfwar, en Skrift med qwarstad belägga
lata, hwilken sist inom ätta dagars förlopp werkstad
Börandes en mänad efter den dag, dä i
Landsort gwarstaden lagd bliswit, Hof, Canzleren
meddela ^Ombudet sitt gillande eller upphäfwande
deraf. Ar uti Hufwudstaden qwarstad ej inom ätta
dagars förlopp lagd, eller i Landsorterna Hof-Canz!erens
gillande ej inom ofwanstrifne en mänads förlopp
ankommet, mä qwarstad ej, utan efter Laga Domstols
och Tryck>nhets - Commitläens yttrande gälla.
Men wid alla de tillfällen dä Hof, Canzleren anser
förbrytelser emot denna Lag sig yppa, och sä ofta
mälet ej hör, ware sig såsom blott Ordningsmål,
under hans egen pröfning, eller wid personliga förolampanden,
till den oförrättades enstildta beifrande,
äligge Hof-Canzleren, antingen han funnit qwar
-
Den 22 Aunik. ?8Z
stad äga rum, eller endast ätal wid Laga Domstolart
Skriften ofördröjeligen och omedelbart till Justitic-Canzlerens
laga åtgärd öfwerlemna.
4w Till Ordningsmäl räknas, vm wid Trytkcriers
anläggande uraktlätes hwad i §. r momentt
derom stadgar, eller om Boktryckare underlåter att,
enligt r §. to mom., ä Skriften utsätta sitt NNMn,
Tryckningsorten och ärialet, eller om han, en hos
honom tryckt Skrift, till Hof, Canzleren eller dest
Ombud, inom utsatt tid, icke asieNiNar. I besia
fall åge Hof--Canzleren, att, i öjwercNsstämmeise
med hwad denna Lag stadgar- den brottslige genast
pligtfälla, denne likwäl vberaget, att, der han sig sä
befogad finner, hos Konungen l Desi Justitie-Revisions
- Expedition underdåniga B.swär anföra, i
Stockholm inom izrde dagen, och i Landsorterna
inom en mänad, sedan han Utaf Hof, Cansterens
sltsiag bewislig del lindfält- För öfrigt äro Ördningsmäl
ej andra an sädane Economissa, som enligt
något framdeles tillgörande Boktryckerie - och
Bokhandels-Reglemente till Hof-Canzlerens pröfning
kunna höra, och till rubbning af nägöt stadgande
i denna Lag icke leda.
sto Sä snart nägon förbrytelse elliot denna Lag
blifwit af Hof-Canzleren hos Justitie-Canzleren anmäld,
aligge den sistnämnde, ack ofördröjeligen lätä
förbrytelsen, genom tillförordnad Actor wid behörig
Domstol aklagä; och bör hän desiutom för egen del,
genom wederbörände Ombud öfwer Tryckfrihetens
lagliga bruk tillbörlig uppsigt hafwa. Ware likal^
des Justitie, Ombudsmannen pligtig, att i afseende
pä förbrytelser emot denna Lag, lemna sin Embetsåtgärd,
enligt de k Instruktionen rörande hans befattning
med andra mäl förejkrifne grunder» Enskildt
»* för
-
786 Den 22 Junlk.
förolämpande äger målsägande» att sielf eller genom
Ombud atala.
6:0 Sedan 6 mannder förlupit efter det en
Skrift till Höft Canzleren eller hans Ombud, enligt
nästföregående 2:dra mom. inkommit, hwaröfwer
Embels-belyg genast afgifwas bör, ma ej publik
Actor atal dera aga rum. Enskild man njute, enligt
Allman Lag till godo sin talan uti mål, genom
hwilkas tryckning han ar personligen förolämpad.
Är någon Skrift med qwarstad belagd, da stall atal
fte a Skriften inom atta dagar i Huswudstaden,
och i Orterna atta dagar efter det Hof-CanzlcrenS
gillande af qwarstaden blifwit kunnigt, i annat fall
upphöre qwarstaden, och ware Skriftens försäljning
obehindrad.
7:0 Utgifware af Dagblad och Periodiska
Skrifter, hwilka, såsom i i §. ? mom. stadgadt ar,
ensamme äro underkastade Författare answar, ware
framför andra erinrade om ett rätt bruk af Tryckfriheten,
och umgälles Utgifwarens förbrytelse genom
sadant Blad, dubbelt i alla de fall der med
penningar pliktas.
8w Anser Hof-Canzleren ett Dagblad eller
Periodisk Skrift wadlig för allmän säkerhet, eller
utan skäl och bewis förnärmande personlig rätt,, eller
af en fortfarande smädlig egenskap, ma han äga,
att i Stockholm genom Överståthållare-Embetet,
och i LandSorterne genom Konungens Bcfallningshafwande,
genast lata inställa Dagbladet eller Pc«
riodista Skriftens widare utgifwande intill desi, efter
underdånig anmälan hos Kongl. Maju hwilken
sist inom atta dagar bör äga rum, sedan Hof-Canzleren
om qwarstadens ^verkställande blifwit underrättad,
och sedan Justitie - Canzleren äswen blifwit
Den sr Junlk. 787
hörd, Kongl- Majit! Slats-Radet förordnat huruwida
den inställde Skriftens fortsättning ma widare
tillaras, och ankommer det pa Kongl. Majus
Nådiga Förordnande huruwida Wgifwaren af ett
salunda indraget Dagblad eller Periodist Skrift
ma något annat Dagblad eller Periodisk Skrift
framdeles kunna utgifwa.
9:0 Qwarstad eller Consiscation gälle ej för
större del af en Skrift än det eller de Blad, Häften
eller Tomér, hwara atal göres.
io:o Hwar som beträdes att hafwa försalt eller
ukspridt en i Laga ordning med qwarstad belagd
eller confiscerad Skrift, ware wid alla sadana tillfällen,
dä han om qwarstaden kunskap ägt eller
bordt äga, till samma answar som Författaren förbunden,
och umgälle förbrytelsen efter enahanda
grunder. Rubbning af qwarstad, hwaruppa försäljning
eller utspridande icke följt, umgälles efter 8 Cap.
8 §. Utsöknings - Balken.
i i:o I afseende pa försäljning och utspridande
af utifrån inkomna Skrifter pa Swensta Språket,
äge Hof-Canzleren lika rättigheter och aligganden,
svin i afseende pa inom Riket tryckta, och ware
Föryttrare af sadana Skrifter underkastad samma
skyldighet och answar, som i 2 mom. denna §. för
Boktryckare stadgade äro.
12:0 Finner Hof, Canzleren att Utrikes ifrån
inkommen, pa främmande Sprak författad Skrift
innehaller något stridande emot z §. 4, r, 7, 9, ro
och mom. aligge honom att, efter tills widare
dera lagd qwarstad, i underdånighet inhämta Kongl.
Majus befallning huruwida Skriften bör till förytlrande
frigifwaö, eller onder widare qwarstad sörblifwa.
Till
788 Den 22 Junti.
Dill den ändan äligge hwar och en, som, ge*
nom gjord anmälan hos Hof.Canzleren, ar berättigad
att Bokhandel idka, all till Hof-Canzleren eller
hans Ombud inlemna förteckning pä inkomna
sl-Iändsta Skrifter. Skulle a någon sadan ^warstad
läzgas, inhämw Hof Canzieren i underdånighet
Kongl. Majus Nådiga befallning, huruwida Skriften
bör till föryttrande frigifwas, eller under widare
qwarstad till äterulförande fördlifwa, da det pq
Konungens Nådiga pröfning mä ankomma, om och
till hwad belopp Bokhandlaren ma njma ersättning
af Stats - Medlen-,
§. 5.
Alternativ.
Mtew-Nvtn be- Lagligheten af Bäckers och Skrifva
deri - Atc i det ters innehåll stall hädanefter alltid vröst
sörffa" mo was af en Jury eller Nämd, bestäm--  m-ntin; i de sed-ye af Nio personer, hwilka Utan arfms
med wode eller kostnads-erfältning för den
na
besättning, sammanträda wid dea
Domitol, der brott emot denna Lag ätalaS,
och der, gen vin förhör med Parterne,
aklagarens atgiswande stutpästärnde
och den ätalades infordrade för»
klaring, ranfakningen fullbordas bör.
s:o Derefter äga Par ter ne walsa
hwar sina fyra, och Domstolen ftin,,
tillfatnnrans tretton, i Stade» eller orten
derintill, nära boende, för Medborgelig
dygd wäl kände personer, af
hwilka sedan de ester Lag blifwit af
Domstolen vjafwige förklarade, en ibland
de af wcderparl^.. och en ibland
de
Den ss Junlk.
be af Domstolen nämnde personers
bör af hwardera parten, ulan anförde
stäl, utestutas.
z:o Sedan Nämndens antal salunda
blifwit nedsatt till Nio Ledamöter,
stola de af Domstolen, sa
snart sig göra later, till utsättande
dag sammankallas, da de inför Domstolen
stola aflägga en sa lydande Ed:
Allswäldtge Gud! Du städar
mitt hierta. För Ditt allseende öga
är intet upsat fördoldt. Ware Din
godhet och förbarmande Nåd mig
ewigt tillsluten, om jag döljer min
öfwertygelse i detta mål. Jag N. N>
sivär derföre wid Gud och Hans Hejiga
Evangelium, alt, ester mitt bästa
förstånd och samwete, utlåtande i denna
sak afgifwa, och att det, som under
öfwerläagningen yttras, stall af
mig i obrottslig tystnad hallas.
4-o Jemte en korrt och noga bestämd
striftelig sammanfattning af ma.
leks beskaffenhet och stick, bör Domaren
dä för ^Nämnden framställa denna
fräga: Är Skriften brottslig ester
det Lagens rum aklagaren äberopat?
Och mä Nämnden, sedan Domstolens
Ordförande och Ledamöter afträdt,
icke ätstiljas innan minst twätredjedelar,
igenom med slutna sedlar anstäld
omröstning, förenat sig att med kTlej
eller Ila beswara den af Domaren
framstälde staga, hmuwida den anklagade
är brottslig eller ej S
7§y Den ss Ju ni k.
c:s I anledning deraf, stall, efter
inhcimad underrättelse om Nämndens
åtgärd, Domstolen ofördröjeligen
för Parterne afkunna Utstag med tillägg,
antingen af den bestraffning
hwartill den brottslige sid styldig gjort,
eller af den upprättelse, hwartill den
offyltigt anklagade kan berättigad anses»
A hän^lse Iiiryq 5;o Förbrytelser emot denna Lag
!^V"mck"k-tka^ptaga§, i Stockholm widKämnersmement,
' ^Rätterne. men i alia andra Skader,
tvid RadstufwmRätten, i den Stad
Boktryckeriet, ifrån hwilket den Dagade
Sk ilten utkommit, anlagdt ar,
eller p i sätt §- r innehaller, wid an
läagandct
anmäldt blifwik, Academiernes
Jurisdietions-xätt, enligt deras
Constitutioner, dock oförkränkt»
Stamningstid ware i allt sall, chwad
Tryckeriet innom, eller, pa sätt nyssnämnde
§. utstakar, utom Staden äp
beläget, enahanda, och förhalles dermed,
som om Slämr.ingskid i Staden
Lag säger, kloo star fraga om
B ktrockares eller Författares af en
tlvckt Skrift tilltalande eller hörande,
böra han eller do, wid sadan Ratt
personligen till swars standa, men aknjure
i öfrigt deras Nä-tegangs förmoner,
enligt allmän Lag och särskilta
Författningar, uti allt hwad
igenom detta förordnande icke uttryckligen
annorlunda stadgadt är.
Den sr Juni!. . 79»
7:0 Finner Hof-Canzlern eller
dess Ombud sig befogad, att pa de
grunder för qwarstad ä tryckt Skrift
här efwan stadgade äro, förordna eljer
äffa det någon skrift med qwarstad
beläggas ma, ware han eller det berättigad^
att i Stockholm, genom biträde
af Olwer-Stathallcire-Embetet,
och i öfrige Städer samt Orterna, me,
deist skyndsam handräckning, som ej sar
wägras af den Magistrat, hwgrunder
Boktryckeriet, enligt §. r lyder, sadan
qwarstad erhålla; Börandes öfwer förloppet
af qwarstads-förrättningen och
orsakerna dertill, samt i afseende pa den
Dagade Skriften, om och huru manga
exemplar da annu finnas uti Bok,
tryckarens wärjo, anteckning trefallt
författas, hwaraf den ena tlllstalles
Hof,Canzler» eller bans Ombud, den
andra Magistraten och den tredje Boktryckaren.
Maaistraten ware pligtig att
wid answar, såsom för Embets-försummelse,
med näst afgående Post, en af,
skrift af denna anteckning till Justitie,
Canzlern insända, I Stockholm warde
samma anteckning genast, eller sist
jncm näst följande dags utgång, till
Justitie-Canzlern astemnad. JustitieCanzlern
ma sedermera, i Stockholm
inom atta daoar och i Landsorterna
aldrasist inom ttenne weckor, efter det
qwarstaden lagd blifwit, hafwa hänwist
nrälet till wedcrbörlig Domstol
7gr Den 22 Junkk.
och Actor förocdnat, dä Domstolen sist
inom atta dagar ma pcöfwa om qwarstaden
skall aga bestånd. Sker det ej,
vä) ar icke qwarstad inom en manad
höfwen, ägr Boktryckare ratt, i enahanda
ordning, som handräckning af
Magistraten till qwarstadens beläggande
meddelad blifwit, att fordra dest
brytande, hwilket icke wägras ma, wid
answar af Embetets förlust. Hos,
Canzlern eller detz Ombud åge ej magt
att annorlunda än nu sagt är, qwarstad
fordra eller widare befattning med
saken taga, utan hänskjute genast alit«
sammans till Justitie, Canzlern, pä
hwilkenö ytterligare Embets åtgärd och
answar det ankommer, att sadane mäl
warda enligt denna och Allmän Lag
handhafde- Amnäles hos Justitie Can,
zlern omedelvarligen någon Skrift till
ätal, bör han stst inom fjorton dagar
om maletv upptagande wid Laga Domstol,
genom af honom tillförordnad Actor,
anstalt foga, men icke ma han om
någon sadan föregående qwarstad, som
här framföre nämnt är, förordna, utan
Hof-Canzlerns eller hans.Ombuds hörande
och tillstyrkande. Är malek till
Laga Domstol kommet och qwarstad
der af Actor yrkad, bör Domstolen stg
deröfwer inom ätta dagar utlaka; mea
likwät, derest det utan tids utdrägt ste
kan, Hof-Eanzlerns eller Fest Ombuds
utlakande inhämtas- Wä§ qwarstads
xä
-
Den 22 Junlk. 79?
pästäendet, fortfares ändock med Rättegången,
men om pästäendet gillas, och
har Hof-Canzlern eller hanö Ombud,
sadant tillstyrkt, stall qwarstaden werkställas;
Dock där Undcr.Rätts Utslag,
i bada detza fall, utan uppehåll till
Hvf, Ratten insändas. Hof-Rätten
bör genast deröfwer infordra TryckfriHlts-Coinmiträms
utlakande. Tillstyrker
denna qwarstads beläggande, mä
Hök-Rätten, der fö skäligt pröfwas, efter
Uchag en sadan qwarstad bifalla, och
stände den dä fast intill Rättcgängens
slut. Har Tryckfrihets - Committsen
afstyrkt qwarstad, men Hof-Nätten ändä
finner den äga rum, dä mä HofRättens
Utslag e> k werkställighet gä,
utan underställes Högste Domstolens
afgörande. Riksens Ständers Justitie
Ombudsman äge, att, efter erhallen
underrättelse da sädant mäl till öfwerläggning
förekommer, derwid tillstädes
wara; Hwarefter honom äligge,
att Högste DomstolenS Prokocoll och
Utslag i malek, genast till trycket befordra
pä publik bekostnad, i händelse
enskild Förläggare ej skulle »hällas.
8:0 Sedan kTlämdens utlä-w>d underh»
lande säledes blifwit inhämladt,
, - » ^ ^ re T)oi»aren ss
profwe
och afgore Domaren sa- ken, me» 'inverken
och underställe sitt Utslag stelle sirr
Hos-Rättens pröfning, påsätts; Cap.
5 §. Rättegängs-Balken bjuder, men
i alla sall stola Handlingarne uti
794 Den 22 Junii
Tryckfrihetsmål, understallningswis af Under-Ratt
till Höft Rätten insändas.
9:0 Är akiagad Skrift, ester aklagarens påstående,
af sa brottslig bejstaffenhet, ait urbota bestraffning
derpå följa bör, och Skriftens Författare hörer
till det Stand, alt efter Lag och Författningar,
han endast i Hof.Rält för dylikt brott dömas kan,
förwise da Under-ratt der namnsedeln blifwir öppnad,
saken till Hof-Rattens handläggning, hwarefter ined
den samina widare förfares, såsom denna Tryckfrihets
Lag förcffriftver.
10:0 Angripes, uti af trycket utkomna Skrifter,
cnffildta personer, en eller flera, och det ej sser
i och för deras Embete, derom ma ej annor an ratter
målsägande kära, ej eiler ma tillförordnad publik
Actor, någonsin sadant i sitt käromål upptaga
och aklaga. Målsägande» ware likwäl obetagit,
att, hos Justitie Canzlers-Embetet begära biträde i
Rättegången af Kronans Ombud, och ma pa Justitie,
Canzlerns eget ompröfwande ankomma, att
härtill bifall lemna; dock kan sadan Actors franwaro
eller uteblifwande icke uppehålla malets företagande
och algöande wid Domstolen. Sadan aklagan
af enssilda personer, handteras i alla delar
efter det Rättegångssätt denna och Allmän Lag föreffriftva;
dock ma Under,Domare wid sadane enffildte
lwister, utan inhamcadt utlåtande af HofCanzlern
eller hans Ombud, qwarstads-fragor upptaga
och deröfwer meddela Utflag, hwaröfwer Parterne
äga i laglig ordning hos Öfwer - Rätten Beswar
anföra, i hwllket fall qwarstaden ej ma werkställas.
n:o I frågor om qwarstad, böra i sadant
fall Konungens Befallningshafwande och »vederbörande
-
Den 22 Junit. 795
rande Magistrater, owägerligen och wid answar biträda,
dock ma ej hos Bokhandlare eiler anr an försäljare
a någon inom Riket utkommen Skrift, qwarstad
begäras, utan art, genom bewis kan styrkas
att Skrtften i trycknings-orten olifwic med qwarstad
belagd, eller, i det fall art Skriften ej blifw c, enligt
4 §- 2 mom. till Hof - Canzlern eller del Ombud
inlemnad.
12:0 Warder någon af trycket härstad s utkommen,
eller Utländsk hit i Riket införd Skrift,
utaf en eller flere främmande Staters S >-' debud
eller deras Regeringar anmäld, såsom innesetiande
sadane ämnen, hwilka kunna föranleda till intznöje
hos andra Manter, äge Konungen att derom, ester
sakens och omstandighekerneS bestassenhet, i Nader
förordna, samt, om Han sa nödigt pröswar, om
Skriftens seguestrerande och indragning genom Desi
Hof-C a-oster eller Justitie-Canzler, sa wäl hos Boktryckare
som Försäljare eiler andre utsprida re lara,
föranstallta, och hwarmcd förhalles pa sätt, som anga-»
ende beläggande med qwarstad, har ofwanföre ftodgadk
finnes; Skolandes i de fall, da den af förenämnde Embetsman,
som om werkstalliaheten erhåller Konungens
Nådiga befallning, icke hanwisar Skriften till äng,
lande af Actor, wid ^vederbörlig Domstol, berna,te
Embetsman genast owägerligen infordra Tryckftche-sCvmmitteens
utlåtande om den i fraga warande
Skriften. Finner Colmnitlsen, som ej äger inga
uti någon pröfning utaf Politissa consideratftmr och
förhallanden, att Skriften, ester Lagens bokstaf? ej
atalas kan, da ankommer det pa Konungens N ådiga
pröfning, om Förläggare eller Boktryckare ma, i thy
fall, till mer eller mindre del, af Statsmedlen njuta
någon ersättning för omkostnaden till tryckning
7Y6 Den 2r Junii.
vch pappek, och hwad utaf Upplagan kunnat tn«
dragas.
iz:o Skulle den oförmodade händelsen inträffa,
arr Tryckfrihets ^ Committeen, med anledning af
io8 §. RegcringS-Formen, warder till answar stöldUpptages
och afgöres malek af Swea Hos-Rätt,
uppå äkaran af Advocat - Fifcalen derstädes. Domen
warder genast efter askunnandet, med alla dertill
hörande Prvtocoll och Handlingar, pä Publik
bekostnad, genom trycket befordrad kill Allmänhetens
kunsta». Kumner saken till Konungens Högste
Domstol, förhälles pa enahanda satt. Den man,
som af Riksens Stander blifwit tillförordnad, att
Justitie-Ombudsmanncn i Embccet efterträda, ware
wid sadant tillfälle pligtig, att hans Embetes'skvldigheter
uköfwa, föranstallta om tryckningen af Rättegångs
- Handlingarne, samt biwista öfwerläggninsarne
uti malek hos Högsta Domstolen.
!4'.o Älla mål, angående förbrytelser emot denna
Lag, stola wid answar för Domare och Embetsman,
med största skyndsamhet asgöras, och'wid
alla tillfällen da fraga kunde uppsta om flera olika
brotts bestraffning, serskildt behandlas, afwen som
den brottslige i alla de fall, dä han ej redan gjort
sig saker kill dödsstraff eller Fästning för lifstiden,
stall serskildt undergå den bestraffning, som han, enligt
denna Lag sig adragit; Böter efter denna Lag
mä ej sörwandlas ! annat straff, än fängelse ä fästning,
ester beräkning af Sexton Rwr zr såsom
svarande emot hwarje månads fängelse, mänaden
räknad til! TjugUätta dagar. Böter under ofwannämnde
summa, sware emot Fjorton dagars fänselse
i orten, der förbrytelsen skett,
Den 22 Zunik. 797
Böter ester denna Lag gange till tweskiftes emellan
Åklagaren och närmaste Inrättning för de
fattiga, de fall undankagne, dä böter, enligt hwad
här ofwan stadgadt är, Mälsaganden ensamt tillfalla.
Til! yttermera wiflo re.
wordsamt Memorial!
^ill åtlydnad ak Riksdags,Ordningens Ly§., samt
i stöd af den rättighet i ,c>; §. Regeringsformen
innefattas, har Constitukions-Urssottek, genast wid
denna Riksdags början, genom amalan hos HofCanzleren,
äskat de Protokoll, som uti StatS-Rädet
blifwit förde och af Utskottet boede genomläsas;
Och hafwa, i anledning deraf till Utskottet blifwit
öfwcrlemnade.-
i:o. De öfwer Justitie-Arender i Stats-Radct
hällne Protocoll, frän och med den 28 Julii
i8io, till vch med den 2 April inncwarande är.
2:0 Protocollerne öfwer General AuditörsArender,
frän och med den Julii »8ro, lill och
med den 2 ststl. April.
zw. Protocollen öfwer Krigs-Arendcr, frän
och med den z Augusti till vch med d. 24
Martti »812, hällne i Stats-Radet och RiketS
Allmänna Ärenders Beredning.
4:0. Protocollen öfwer Kammar Arender, föredragne
i Stats-Nädet, frän och nied den 24 Julii
1812, till ock med den 6 April 1^2.
5:0. Protocollen uti Kammar Ärenden, hällne
i Rikets Allmenna Ärenders Beredning frän och
med den 19 Junii »Lis, till och med den 25 sistl^
Februarii. 6:».
798 Den 22 Junti.
^ 6:0. Protocollen öfwer Handels- och Finance
Armi. > r inför Kongl. Mant i Staks-Radet förbe
fran och med den 26 Julii 1312, lill ock med
den r April innewarand ar.
^ 7:0. - Protocollen öfwer Handels, sch Finan»
ce. Är ender, föredragne i Rikets Mmenna Ärenders
Beredning, fran den iv Juli! 18 to till ock med
den z Mars 1812.
8-o. Protocollcn öfwer Ecclesiastique-Ärender,
haline i StatsNavet och Rikets 'Allmänna Arenders
beredning, fran den z Julii i8io, till ock med
den i3 Mars innewarande, bundne i syra Tomér;
samt ett särstildt protocoll, hallit i StatsRadet,
den r April detta ar.
Ba derom gjord anhållan, har HofiCanzlern,
med Kongl. Mai-ts Nadrgste tillstånd, lemnat Utstöllet
del af följande Protocoll, angående allmänt
kände och af tttstottet uppgifne händelser;
no Protocollet för den ls Nov. 1810, röran,
de Krigsförklaringen mot England.
2:0 Protocollet för den 17 Ma^s i8lk, da
Riks - Styrelsen öfwerlemnades till Hans Kongl.
Höghet Kron - Prinsen.
z:o Protocollen af den 27 Febr. samt z-dje
och 4:de Mars, i,anledning af innewarande Riks,
dags flyttning till Orebro.
Samt af följande af Hof,Canzler» wid ftrstildta
tillfällen förde Protocoll, nemligen 2we för
den 28 Julli, ett för den 18 Atia., den 26 Sept.
den i z Octob. och den s Nov. >8io, samt ett fök
den 7 Januarii 1812.
Constitutions-Utstoktet har med all noggranhet
fullgjort den pligt, detsamma af Regerings-Lagarne
t afftknde pa defia Protocoll funnit sig alagd, och
W
Den 2S Juni!. ssr
fak nu härmedelst, under öfwerlemnande till Riksens
Högloft. Ständer af sin wördsamma förklaring,
akt tet ej finnes någon anledning till anmärkning
emot Stats-Rädets Ledamöter, föredragande
eller Konungens radgifware i ColnMandomäl, anmäla
, att det salunda förrättar den granstning, som
enligt 76 K. Riksdags ordningen, och it 8- i bett
af Riksens Ständer fastställda Answarighet§,Lag
för Stats-Radets Ledamöter, Föredragande och
Konungens Radgifware i CoiNMandvMal frikallarbemälte
höga Embetsman fran all answarigyct för
deras Cmbetesutöfning intill den dag, da innewa,
rande Riksdag tagit sin början. Orebro den s»
Junii 18 lä.
Pa Constitutlvns-Utstottets wagNak,
6- körner, ^ ifi ngstast i usch
8sji6b«r^- ^nclertz ^berg»
6- 8i1v6rstc>1^Sr
Uppläst hös Rjdd. och ÄbclU beNLL Juli?.
----- Prest-Skändct deli 22- - -  - - - - Borgcirc-SkäNdetd. 22- - -  , - - - Bonde-Ständer t>< LL, s -
Riksens Ständers Stars-ljtstottZ Kekckn,
tande, angäende Riksdagsmannen pehe
Jonssons frän Lronobergs L.än Memoria!
om rätta förståndet af z:ts
puncten Ari Long! Majit» Mädiga
KchanZ. N;s fr- srS
-
8«r Den 22 Jun i i.
ordning af 2Z Januari! i8n, rörande
förökade Afgifter till wadstena
Lrigsmanshus-Latza.
^ill Riksens Ständers Stats-Utstott har ifrån
det Hederwärda Bonde-Ståndet blifwit reinitteradt
ett af Riksdagsmannen Pehr Ionsson fran
Kronobergs Län dit ingifwit sa lydande Memorial:
"Om rätta förståndet af Kongl. Majas Nådiga
Kungörelse d. 2z Januarii i8'i, angående förökade
afgifter till Wadstena Krigsmanshus Cassa,
har uppstält olika begrepp, mäst bland Allmänheten
och äfwen wid Domstolar. Hwad sjelswe uppbördssältek
angar, hur det, genom Kongl. Majus
Nådiga Kungörelser af den 4 Junii i8n och 21
Januarii detta ar lyckligen blifwit bestämdt. Men
det är femte punkten af Högstberörde Nådiga Kungörelse,
som i synnerhet wäckt uppmärksamhet till
en olika tydning. Deruti stadgas, att wrd köp af
all fast Egendom, fä i Gtaderne som pä
Landet, statt en per mille till Lrigemans.
Hus-Lastan inbetalas. Har uppstår fragan, om
de Fastigheter hwilka genom lika laglig åtkomst,
medelst Arf, Skifte eller Gafwa komma i annor
mans hand, antingen de böra betala ofwannämnde
afgift, eller derifrån befrias? Skola de betala, sa
mäste wärde pä Fastigheten bestämmas, som kunde
ffe pä det satt, alt när uppbud begäres pä ärsd
Egendom efter Bouppteckning eller Arfskifte, bör
wärdet wara utförde, efter de grunder TareringsCommitteen
i orten den samma uppskattat."
"Af stiftad eller sä kallad Bytes-afhandling
kunde wärdct efter enahanda grund pä den minsta
hemmanödeien först utföras, dä det i och med det
sam
-
Den 22 Junit. 8oz
samma bestämmes för den större nar mellangiften
tillägges-"
' När Gäfwobref pä Fastighet utfärdas, katt
pä lika fält, som om Arf är sagt, dess rätta warde
utsattas."
"Till andra frägan gifwes anledning ! sjette
puncten af Högstberörde Nädiga Kungörelse, dä
stadgandet är om Skatteköp, hwarifrän wisa Hemman
undantagas, som en dylik afgift förur åtföljer?'
'.Manne icke hit kunde föras Krono Skatte
Rusthäll i allmänhet, dä de säljas eller stiftas enstilte
personer emellan?'
"Deke Hemman hafwa efter äldre Lagar kilk
samma Cassa faststälde utgifter, wid hwarje Afhandling,
för Säljaren En Procent afhela Fastighetens
wärde, samt för Köparen En Riksd. för helt Mantal
och proportionaliter för de mindre. More dä
icke med billighet instämmande, att deke befriades
frän den ifrägawarande En per mille afgiften."
''Pä satt Kongl. Majis Nädiga Kungörelse
den 2i Januarii delta är wisar, har, till LandtmannenS
stora lindring, uppbörden af En per mille
afgiften blifwit anförtrodd tili Kronofogdarne ä
Landet. Huruwida desse Tjenstemän, som i alla
affeender hafwa manga görcmäl, fä nägon ersättning
för delta tillökta befwär, känner jag icke»
Snsteligt wore, om de af inflytande mede! kunde
fä afstrifwa en wiss procent, och derigenom winna
nägot till stn bergning."
"Som Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
wid 1809 och r8ro ärS Riksdag hafwik
sig uppdragit, att förestå grunder till Högbemälte
Författning; sa anhälles i ödmjukhet sill detta Me
*
* moM
8c>4 Den 20 Junii.
moria! matte blifwa dit remitteradt. Orebro dess
5 Maj i8i2."
Beträffande den af Riksdagsmannen Pehr
Iohnsson i första puncten gjorde hemställan, huruwida
för de Fastigheter, hwilka genom Arf,
Skifte eller Gäfwa komma ! annor mans hans,
bör betalas ofwannämnde afgift, eller om befrielse
derifrån bör äga rum; sa ehuruwäl uti site puncten
af Kongl. Kungörelsen den 2; Januarii >8n egentligen
omtalas köp af all fast Egendom sa i Städerne
som pä Landet, anser dock Stats-Utikottet
bade billigt och rätlwist, att ifrägawarande afgift
äfwen bör erläggas för sädane Lägenheter, som ge,
nom Byte, Gafwa eller Testamente arhällas, enie,
dan ägande rätten dertill beror, icke pa någon lagligen
förwärfwad rättighet, man pa enskild antingen
öfwerenskommclse eller walwilja; deremot en
sadan afgift för ärfd Egendom icke sones böra äga
rum, pa den grund, att Arf är en i Lag grundad
åtkomst, fran hwilken man icke utan lagliga och
gällande skäl kan skiljas, och akt osta, i synnerhet
bland Allmogen, hafwa Barn, som en sädan ärfd
jord achalia , under Föraldrarnes lifstid medelst
egen nedlagd möda och arbete bidragit till densammas
widmagthallande och förbättring; hwarförutan
det i Utskottets tanka synes sa mycket obilligare, att
ålägga en sadan afgift af ärfda Fastigheter, som innehafwaren
deraf da skulle betungas med drygare
utgifter, än den, som ärfwer contante penningar eller
Lösören. I afseende pa Wecdets bestämmande till
afgiftens beräknande för sadan fast Egendom, som
genom Byte, Gafwa eller Testamente ärhalles, instämmer
Slats-Utskottet för de§ del uti hwad Riksdagsmannen
Pehr Ionsson härutinnan förestagit
-
Den 22 Junii. 805
nemligen, att det warde, som i och för Bewkllnkngens
utgörande finnes wara sadan Egendom asatt,
ma blifwa grunden till afgiftens bestämmande.
Hwad dernäst angar Riksdagsmannens hemställan,
att Krono Skatte Rusthäll matte ifrån
denna afgift wara befriade, emedan de förut efter
aldre Författningar hafwa till denna Cafia fastställde
afgifter; sa emedan, likmätigt 1 och z §. §.
i Kongl. Kungörelsen af den 4 Maj 1778, angående
Wadstena Krigsmanshus, afgifternes Åläggande
wid Rusthålls af, och tillträdande, KrigsmansHus-Cafian
af Säljaren eller Afträdaren undfar en
procent af Köpeikillingen, antingen Rusthållet säljes
pa öppen Auction eller eljest föryttras och transporteras
efter laga Afhandling af Kongl. Majtt och
Kronan eller priwate emellan i eller utom börd,
samt af Tillträdaren r Niksd. för helt Rusthäll och
i samma förhållande för mindre Rusthålls andelar:
och Krigsmanshus,Takan således af Rusthäll redan
bekommer en wida större Centonal, än den ifrägawarande
af En per mille; t» anser för dek del
Stats Utskottet, att pä satt Riksdagsmannen Pehr
Jonsson hemställt, den till En per mille uti femte
puncten af Kongl. Kungörelsen den 2 z Januari!
18 ii päbudne afgift icke bör äga rum wid föranliing
af ägare till Krono,Skatte Rusthäll.
Widkommande i öfrigt Riksdagsmannens hemställan,
att Kronofogdarne för uppbörden af denne
afgift matte fa afskrifwa en wik procent; sa kan
Stats,Utskottet dera destomindre tillstyrka bifall,
som, Utom det att Kronofogdarnes tjenstebefattning
genom denna uppbörd bliswer kill föga och högsd
vbetydelig del förökad, da den sker wid uppbörden
as de öfrige Kronontssylderne, sädant skulle rnedfä
-
Den 22 Juni»
ra enahanda föimäncr för Städernes Magistrater,
hwilka b!ifw»t älagde att besörja indrifwandet af
denne afgift i Stjerne, lika med Kronans ulstnlder.
I händelse Riksens Högloft. Stander tackas
Lilla, hwad Stars Utstottet salunda anfördt och
hemställt; sa lärer underdånig anmälan hoö Kongl.
Mant i anledning häraf böra göras, med underdånig
anhållan,, att Kongl. Majit genom Nådig
Kungörelse matte täcka» laka komma till wederbörandes
kunstap och efterrättelse de tillägg och rättelser
angående afgifterne till Wadstena KrigsmansHus-Casta,
som Riksens Stander för deras del nu
ansett nödioe.
Till Riksens Högloft. Stander hemställts alt
detta wördsammeligen. Orebro den 19 Junti 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högw. Preste-StänAdelns
Ledam magnar, dets Ledam- magnar,
Öar! förner. jfuci v. Norner.
Pä Wällofl. Borgare- Pa Hederw. BondeStåndets
Led. wägnar, StandetS Led. magnar,
I. öVe^elin. ^son. ^näer58on.
6. 1'unelicts.
Uppläs! hök Ridd. och Adeln den 22 Junit.
- - Preste-Slänhet den 22 - -
- - Borgare-Skändct d. 22 - -
s - Bonde-Ständet den 22 - -
Riksens Ständers Stats'Utskotts Betänkande,
angäende Riksdagsmannen Ander
s
Den 22 Juni!.
807
ders Carlssons fran (örebro Län
Memorial om indragning af Fjerdingsmäns
Boställen.
till Hederwärda Bonde-Standet ingifwit Memoriaf
har Riksdagsmannen Anders Carlsson
frän Orebro Län andragit: ''Att i anledning af de
stal, som han redan här stall inhemtat, äswensom
han förut fatt weta, stola Statsbristens owilkorliga
följder c.j kunna widmagthallas, utan en högre
Bewillningssumma böra uprättas; och da i grund
deraf hwar och en redeligt ointänkt Medborgare bör
sökauppgiftva något, som till Statsmedlen kunde bidraga;
sä har han anmält en staga, angående
Fjerdingsmäns Boställen i Riket. Uti Orebro Län
stall intet nägot sädant finnas, utan mäste Fjerdingsmannen
hwar i sin ort älnöjas med en Lön,
som honom tillstagcn är, hwilken lar wara En R-d.
Banco, med den rättighet, att han äger en sadan
Syssla sig fränsäga, dä han den haft ett eller twa
är; Han frägar derföre, hwarföre Fjerdingömännen
pä andra orter stola sitta och haswa ^dels
till och med ^ Hemman till Boställe; och som desse
Boställen tyckes honom wara aldeles öfwerflödige;
sä har han öfwerlemnat till Bonde-Ständets ompröfwande,
huruwida sädane Kronohemman kunna
wara af Fjerdingsman disponerade utan nägon stags
afgift till Kronan. Häkan Persson frän Jönköpings
Län har häruti instämt, med anförande:
Att pa alia de orter, ä hwilka förhällandet af honom
är kändt, stola Fjerdingsmans,tjensterne af
Allmogen tourwis bestridas; och dä sädant öfweralt
kan werkställas, wore det icke billigt, att nägok
undantag häri agde rum, eller den ena Landsorten
Kstz Den sr Junii.
framför den andra gynnades, hwarföre, i den händelse
Boställen, pä sätt A n d e r s C a r l s so n s Memorial
innehåller, pä någre ställen finnas anstagne
till Fierdjngsmännen; Häkan Persson ansett
dem böra indragas, och begärt, att en sadan, efter
hans förmodan, Ständets allmänna önskan
mätte åtfölja Rennfien tili wederbörligt Utstött,
Sedan mänga häri instämt, och nägra uppgifvit
förhällandet i hwar stn ort, hwilket gifwit tillkänna,
att i synnerhet i O tergöchland sädane Boställen
stola wara anstagne; sä blef Anders Carlssons
Memorial till Statsckltstottet remitteradk
Efter
erhållandet af denna Neinifi, har StatsUtstottek,
sä midt härstädes ste kunnat, svkt staffa
nödige upplysningar om Fjerdingsmännens Löningswilkor,
derom Utskottet nu sär uppgifwa förhållandet.
Utaf danens Stater har inhemtats, att i
Upsala Län, bestäS vä Stat 56 Fjerdingsmän metz
^ R:d. 16 tz. indeld don hwardera.
Stockholms och Svartsjö dito, 66 Fjerdingsman
med z N:d. oindeld Lön hwar.
Södermanlands Län, 6, dito med z R-d. ;6 tz,
indeld Lön hwardera.
östergöthlands Län, 52 Fjerdingsmän med z N-d,
»6 t). indeld Lön hwardera.
Gottlands Län , 44 FjerdingSmän , som tillsammans
med ra Länsman mula efter gjord fördelning
r66 R:d. zr fi. i Hemmansräntu-.
Ealmare Län, 40 Fjerdingsmän, med r IFd. 16 fi,
indeld Lön hwardera, samt r6 dito med i R:d.
r6 fi. oindeld Lön hWw.
Blekinge Län, -e Fjerdingsman med r R-d. vin'
M Lön hwar-/
Zöll?
Den 22 Junik.
Jönköpings Län, 48 Fjerdingsmän med 2 Riksd.
Z2 fi. indeld Lön hwarderaKronobergs
Län, g l Fjerdingsman med 2 Riksd.
gr ff indeld Lön hwar.
Christianstads och Malmöhus samt Hallands Län,
finnes icke någre Fjerdingsmans, Löner a Stak
uppförde eller bestädte.
Götheborgs och Bohus Län, 47 Fjerdingsman,
som njuta tillsammans indelt Z3 R- ro fi. 6.
och »indelt - 6;: - 2, -- 6,
Elfsborgs Län, 42 Fjerdingsmän, med 2 Riksd.
oindeld Lön hwardera.
Skaraborgs Län, 4» Fjerdingsmän, med enahanda
Lön, som i Elfsborgs Län.
Nerikes Län, 4Z Fjerdingsmän, med lika Lön,
som i Elfsborgs och Skaraborgs Län.
Wermelands Län, 4; Fjerdingsman, med lika Lör
ningswilkoe, som i Nerikes Län.
W-stmanlands Län, 4g Fjerdingsman med z R:d,
16 fi. indeld Lön hwardera.
Kopparbergs, Gefborgs - Westernorrlands och
Westerbottens Län hafwa icke någre Fjerdingsmans
Löner i Stat anstagne.
Starerne uplyfa icke, om och hwar Fjerdingsmännen
hafwa någre Bohemman eller Boställen sig
tillstagne; men genom Kongl. Brefwet den z i Aug.
N84 är förordnadk, att pä de ställen, hwarcst
Kongl. Författningarne af arén 1757 och 1766 om
Boställens indragande dä icke blifwit werkstälke,
ffulle Fjerdingsmgnnen framgent behälla de dem
jilldeldte Hemman, och för de orter, der sadant redan
stelt, skulle Kongl. Kammar-Collegium utse
och uppgifwa andra »disponerade Kronohemman,
som till detta behof kunde gustas,
Stats?
812 Den 22 Junit.
Stats-Utikttttt känner icke, huru Fjerdingsmans-systlorne
i Länen i allmänhet bestridas, incn
likmätiat ;r §. i Kongl. Resolutionen pa Allmogens
Beswär af ar 1751 , böra de i Upplands och
Stockholms Län förrättas af Allmogen, svin, i ordning
ester omgången, böra sig dem ataga. Om nu
förhastandet ar fadant i de öfrige Länen, sonås
Fjerdingsmans Boställen wara öfwerflödige, samt
bade böra och kunna till Kongl. Majit och Kronan
indragas, sa framt de icke aro någon annan pa lön
anstagne eller af Kongl. Majit disponerade; hwarföre
Riksens Högloft. Ständer lära hos Kongl.
Majit i underdånighet anhalla, att undersökning om
förhastandet malte blistva werkställd samt likhet
härutinnan öfwer hela Riket iakttagas. Hmilket till
Riksens Högloft. Ständers Eget ompröswande
wördsammeligeu hemstastes. wrebro den 19 Junii
IZI2.
Pa Högloft. Ridd. och Pa Högw. Prest,Stand.
Adelns Led. wägnar, Ledam. magnar,
Larl lVlörner. I.uclviA körner.
Pa Wästoft. Borgare- Pa Hederw. Bonde
Stand.
Led. magnar, Stand. Led. magnar,
I. Wedelin. )ons8 ^ ndersson»
L. 1une1iu8.
Uppläst hsS sttidd. och Adeln d. 22 Juni.
- - - - PrcsteStandet den 22 - -
- - - - Borgare-Standet d. 22 - -
- - - - Bonde-Ständet den 22 - s
Riksens Häglof!. Ständers Stats,Utskotts
Betänkande, L anledninZ afL-tig!. Maj is
NäL
Den 22 Junii. 8n
kAädiga Remisie uppä >§ere Genera!-  Majoren och Lommendeuren Friherre
L. F. Laulbars's underdåniga anfökniug,
att af Mad njura befrielse fran
ärläggande af räirta a ett under 1788
ärs 7UlZ uti Calmare Läns Landt-Räntcri
utqwitteradt förskott af Sjuhundrade
Riksdaler till Fält Tractamente, Nationer
och portioner.
^ongl. Majit har genom Remiste af den rs sistledne
Maii i Nader behagat til! Stats-Utssotlet
vlnerlemna den af Herr General-Majoren och Commendeuren
af Kongl. Masits Smärds Orden Herr
Friherre L. F. Kaulbars i underdånighet gjorda
anhållan, att af Nåd njuta befrielse fran utläggande
af ränta a det förskott af Sjuhundrade Riksdaler,
som under 1788 ars Krig, Herr Friherrcn och
General-Majoren uti Calmare Landt-Ranterie uppburit.
Af de härwid fogade Handlingar har StatsUtssottet
inhemtat, att, sedan under Högstsalig
Konung 6u8tat' IH.-8 mistande i Carlscrona ar
1788 Herr Friherren och General-Majoren undsatt
Nådig Befallning, att ätfölja den del af
Armeen, som pa Flottan till Finland ffulle öfmerföras,
Herr Friherren och GenerabMajoren
under den is Junii nystnämnde ar till Fält Traktamente
, Portioner och Nationer uti Calmare Läns
Landt-Ranteri utgwitterat Sjuhundrade Riksdaler:
Att Kongl. Kammar,Ratten, i anledning af tillförordnade
Actors för Krigsredogörelse-malen, Newisorcn
Pehr Törnemans gjorda påstående,
Kir Den 23 Junlt.
genom Utflag af den 14 December 1802 alaat
Herr Friherren och General-Majoren, att desse
förstottswis ärhallne Sjuhundrade Riksdaler till
Kongl. Maj.t och Kronan återbetala, san da Herr
Friherren och General-Majoren dessutom ifrån den
r Junii 1788 och under de derefter följande ma,
nader åtnjutit ful! Fältstats Aflöning; hwaremok
Kongl. Kammar-Ratten pröfwat skäligt, att ifrån
den af Actor tillika yrkade ranta Herr Friherren
och General-Majoren befria. Uppå bemalde T ö rnem
ans häröfwer i underdånighet anförde Beswär
har Kongl. Majit genom Nådigt Utflag af den 4
April nästlcdit ar, med ändring af Kongl. Kammar,
Rättens, i afseende pa räntan, meddelade yttrande,
förklarat Herr Friherren och General-Majoren skyldig
, att till Kongl. Maflt och Kronan jemwäl be<
tala ränta till ser för hundrade om äret ifrån den
12 Juni, 1788 a de uti Kongl. Kammar-Rättens
Utslag till betalning faststalde Sjuhundrade Riks,
daler; Dock will Kongl. Maj:t framdeles i Nader
Sig utlåta öfwer Herr Friherrens och General,
Majorens underdåniga anhållan, att fran denna
rankas ärläggande af Nåd warda befriad.
Såsom bewekande skäl för denna i underdånig,
het sökte eftergift af räntan, har Herr Frihcnen
och General-Majoren uti dess underdäniga förklaring
öfwer Törnemans underdåniga Beswar an,
dragit: att da Herr Friherren och General Majo,
ren ärhöll Kongl- Majus Nådiga Befallning, att
med en del af Armeen embarguera, hade Herr Friherren
och General-Majoren warit stadd uti Civil
Tjenstgöring såsom i Räder tillförordnad Landshöfding?
i Calmare Län; att Herr Friherren och General*
-
Den 22 Junit. 8ig
Neral-Majoren, som saknade al! militainst utred,
ning, hos Konungen i underdånighet anhallit om
g a 4 weckors anstånd, för att lana penningar till
Equiperingens anskaffande, och att äfwen fa med
senare Transporten asga; hwarkil! Konungen gifwik
Nådigt Bifall och tillika lemnat Herr Friherren
ock General-Majoren anwisning, att uppbära pen,
ningar i Calmare Läns Landt-Rämerie; och stalt
Herr Friherren och General-Majoren, som anfelt
desse penningar såsom en gafwa, ytterligare uti en
sadan förmodan blifwit styrkt deraf, att Commissetriacet
i Finland ej wäckt fraga om ersättning, utan
lill fullo ligwiderat Transport kostnaden; äfwensoM
iL a iz ar förbigått, innan någon anmärkning
försports.
Enär någon anledning icke förekommit/ att
sätta i twifwelsmal det af Herr Friherren och Gei
neral-Majoren salunda i underdånighet uppgisne för,
hällande, synes det wara billigt, att Herr Friherren
och General-Majoren^ ffom först genom veu
ffedde anmärkningen samt Kongl. Kammar-Mkkens
derpå följde Utflag blifwit upplyst om sitt misstag,
i afseende pa egenskapen af de isragawarande pen,
ningar, dem Herr Friherren och General-Majoren
alltdittills ansett säfom en stänk af Konungen; samt
wid sadant förhållande saknat anledning att, genom
förskottets återbetalande, förekomma ben tillökning i
skulden, som de är ifrån ar upplupne Interesse»
skulle medföra, enligt dess underdåniga ansökning,
befrias fran arläggande af ränta a vftabcrörde i
Calmare Lans Landt-Ränkeri utgwiterade Sjuhrtndrade
Riksdaler; och hwilket StatS-Ut stöttet, sä
wäl i afseende hara, som flere andre förekomne
bewe,
8i4 Den 22 Juni».
bewekande omständigheter, funnit sig bära hos
Riksens Högloft Stander wördsammeligen tillstyrka.
Orebro den iz Junii 1812-
Pä Högl. Ridd. och Pä Högw. Prest-StänAdelns
Ledam. wagn. dets Ledam. wägnar.
Larl Norner. Gullvi» Norner.
Pä Wäl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bondedets
Ledam. magnar, Ståndets Ledam. magnar,
P Wedelin. stonu8^nster880n°
L. linnelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 22 Junst.
- - Brcstc-Ständel den 22 - -
- - Borgare-Standet den 22 --
- - Bondc-Ständet den 22 - s
Riksens Ständers Gtars-1!tf?otts Betänkande,
om erforderlige mede! till en np wägs
anläggande emellan wer mland och jemtland
m. m.
Stats- Utjkottet hafma Riksens Högloft.^Stander
Remitterat Kongl. Majus Nadina Proposition
af den iz sistlcdne Maji, angående medels anstående
till ny mågs anläggande emellan Wermland och
Jemtland, tillika med de i sammanhang dermed
nödiga ansedde Afwttkrings-- och Storlkiftes förrättningar;
hwaeom Kongl. Maj-.t i Näder Sig yttrat:
att "sedan Kongl. Maj:t funnit godt anbefalla
en undersökning om möjligheten och tjenligaste sattet,
att till communicationens och rörelsens befordrande
i dec inre af Landet, anlägga en ny näg, frän
stränder ne af Wenern till Rikets nordligare Promimer,
06) i sadant ändamål, under den 22 Marti
näst
-
Den 22 Juni,'. 8rz
nastledit är beordrat OfweEdjukanlen Majoren I.
Ekenman, att, i öfwerensstämmcise med den för
honom under samma dag utfärdade Nådiga Jnstruction,
företaga en resa genom Wermland, Dalar,
ne och Herjeådalen, anda till Frös-ön i Jemtland,
för att under ledning af redan lemnade anwisningar,
pa stället göra nödiga recognosceringar och observationer,
till utrönande af bästa sträckningen för
denna wäg; har bemälte Major nu mera fullgjort
Kongl. Majus Nådiga uppdrag, och i underdånighet
ingifmit, ej mindre de af honom i berörde afseende
författade generela och specksta Chartor, jemte
detaillerad beskrifning af förekomna locala omständigheter,
an en fullständig berättelse om hela
förrättningens fortgång, med statististe anmärkningar
och uppgifter samt ungefärligt kostnadsförslag.
"Kongl. Majtt, som funnit denna förrättning,
under åsigt till desi föremal, med omtanka och skicklighet
utförd, har af handlingarne hufwudsakcligen
inhämtat, akt den projecterade wägen ooide sträcka
sig ifrån Carlstad långs klar-elfwen till Rada,
Uddeholm, Opsto, öfwer gränsen mot Dalarne , till
Äppelbo, utmed Vana mattendrag till Silstansforsi,
wester om sjön Siljan till Mora, förbi Elfwedals
kyrka och Porphyrwerk, längs Rot-elswen och Rymän
till Olings>ffog i Herjeädalen, öster om Or.
mo-sjön och till Herrdal är Elfros, Öfre Hogdal
till Wittgatts-krogen i Jemtland, samt widare till
Rätan, Asarne, Berg och Ostersund: Att desi längd,
sidogrenarne inberäknade, blefwe emellan 95 och 96
mil, hwaraf likwäl nära g 5 äro uppbrutne, och atk
anläggandet af den ouppbrutne delen, tillika med
vundsängeliga förbättringar ä den redan anlagda,
stulle
tzrS Den 22 Juni
skulle fordra omkring 2» 8,oss karl- och 107,«ss
enkla ökedaoswerken."
"Kongl. Majit har harwid tillika elfant, atk
denna wäg, svm, ehuru framtwingad genom okändtga
trakter, kan, enligt hwad, förmedelst noggranna
mätningar och afwägningar- Utrönlö, öfwer allt
blifwa farbar och jemwäl bcqwäm, skulle bereda
en lättare och hastigare gemenskap emellan hittills
nästan ässkiljda orter, och i synnerhet w»d Trouppers
sainmandragande i ögonblicket af ett krigS utbrott,
medföra synbara förmåner. Men det ar icke
blott Clttnmunicativnen, som i fragawärande anstalt
siulle befrämja. Den utsigt, som derigenom bleswe
öppnad för stora Landsträckors och teras Inbyggares
odling, för arbetsstnenS lifwande och för populalionnns
framgång, utgör ett icke mindre wigtigt
föremal akt härmed förknippas. Utmed hela
den tillärnade nya wägsträckan, alt intill Jemtlands
LänegränS anträffas, bosatte i skogarne, urgamla
Finska folkstammar, hwilka, nu merendels pä obehörigt
salt till arbete underlagde afläesne Bruk och
Hein man,, endast behöfwa en närmare vmwardnaö
och egen jord för art blifwa idoge och nyttigt- Alwen
dek nu glest bebodda Jemtland, hwars af skog
bewajeka höjder omstutne dal wejelar frugtbara fält
Med de vattendrag, som genonistära hela Prowineer,
tarfrva särskild uppmärksamhet, om desi Jnnewanare
stola fran ostadiga och wanstliga näringsfång
aterföras till deras naturliga hufwudyrlen,
Jordbruket och Boskaosfkötfeln. Alt detta kan ej
Werkställas utan afwittringar och storskiften, och desiä
ater förutsätta betydliga kostnader, för hwilkas be,
stridande nu warande Stats-Anslag icke lemnar na.
Kon tillgång öfrig.'' Dä
Den 22 Junii. 817
"Da emedlertid sadane förskjutande kostnader
skulle i framtiden rikeligen arfattaS, icke allenast genom
det gagn företaget tillskyndade siere Landskap,
utan ock förmedelst aterbärandet till Kronan af widlöftiga
skogar och marker, som kunde tili Nobyggen
upplatas och snart till Staten utgöra behörig skatt,
will Kongl. Majit, som ej twisiar det Riksens Ständer,
salunda lära infe den »vidsträckta fördel dek
Allmänna, i sa wäl Economistt som Miiitairisrt
afseende skall hämta af den föresiagne nya »vägens
fullbordan, hafwa till Riksens Ständers öfwerwägande
och beslut sramstält att, till »verkets skyndsamnia
utförande, och de i sammanhang dermed anställande
Aswiltrings- och Storskiftes-förrättningar, dem
Kongl- Majit pröfwat blifwa alldeles cundgängelige,
ma i Riksens Ständers Finance-plan beräknas,
och i Stat anwisas en ärlig summa af Tjugu
tusende Riksdaler; wiljandes Kongl. Majit för öfrigt
lata omedelbarligen tillställa »vederbörande Riksens
Ständers Utskott de till Kongl. Majit ingifna
härtill hörande Chartvr och flere handlingar."
Stats-Utstorcet, son» af de i denna fraga, Utskottet
tillhanda komne Chartor och Handlingar tagit
en noga kännedom af ämnet, har derwid inhämtat,
huruledes anläggningen af denna »väg samt de
afwittringar och Storskiften som i sammanhang dermed
böra sättas i »verkställighet uti nu föga bebodde
men odlingsbara Landsträckor der wägen kommer
att framlöpa, stola blifwa af wäsenteiig nytta för
Miket, sa i Militairistc som Economistt afseende.
Kongl. Majit har i Nader käckrs framställa
och närmare ådagalägga fördelarne som häraf tunina
wantas; Och Utskottet sär, under åberopande
Deraf, yttra den öswertygelsen akt den af Kongl.
Bihang Lits ss.
8i8
Den 22 Ju ulli.
Maj:t äskade arliga kostnads-sumnnin 20,sos R:dk
bör af Almänna medel bestas; Men ba Slete,
Werkets näcwarande behof soin af Riksens Stander
oundwikeliaen mäste fvllaS, är» manga och be,
tydlige, har Utskottet ansett fia till delta företag,
sam ej torde tarswa lika skyndsam handläggnina, icke
döra föreslå Bewillnmgens ökande med särskildt
anslag, utan hemställer till Riksens Häglof. Sta >
ders pröfning, vin icke den underdåniga önskan ma
göras act Kongl. Maj:t täcktes utaf den tond, som
under Nionde Huswud-Tituln ar bewiljad till allmänna
företag, för näringarnes, handelns och jordbrukets
understöd, anmanda hwad icke för andra
angeläane och snarare srugtgiswande behof kan blifwa
af nöden. Örebro den 12 Junti 1312
Pa Högl. Ridd, och
Adelns Ledam. wägnar,
Larl körner.
Pa Wällofl. BorgarcStandets
Led. magnar,
lVLAe 1 in.
Pa Högw. Prest-Standcls
Lcdam. wägnar,
U,u6v. körner.
Pa Hederw. BondeStandels
Led. wägnar,
Morras cl ers son.
(?. llklinelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln dcn 22 Junst.
, - - - Preste-Ttändct den 22 - -
- - - - Borgarc-Etändct d. 22 - -
- - - - Bonde-Ständet den 22 - -
wärdfamt Memorial!
Riksdags-Full,nagtiaen fran Örebro Län Nils
Nilsson har uti ett den z.dje dennes till Heder)
- wärda
Den LL Junii. 8»s
warda Bondr-Ständet ingiswit och till Riksens Högloft.
Ständers Allmänna BeswärS- och Ec.nomieUtskotts
handläggning remitteradt Memorial, delust
jemwäl sig fö.-enat öfrige Riksdags-Fullmägtige af
Hederwärda Bonde-Standet fran samma Län t vika
med Anders Nilsson fran Carlstads Län,
yrkat, att, da aldre utfärdade werkande Beslut, serdeles
pa anmälde Ansökningar och Beswär wid
1754 och »756 arens Riksdagar, ukwisa, det Innehafware
af sadane pa atskillige ställen i Riker wa,
rande Hemman, hwilka till utgörande af Krono,
eller Kyrko-Tionde aro anftagne, ansetts wara närmast
att Socknewis efter Markegangen fä inlösa den
Spannemal, som öfwerffjuter Staten och anordningar,
Hemmans-Adoerne mage berättigas, att, wid
de tillfallen da Tionde-Spannemalen hädanefter kan
fa lösas med penningar, esler derom före Tbomedag
ofelbart werkstäldt kungörande, sadan lösningsrätt
tillgodonjuta, utan hinder af förut härom med
antingen Andelige eller Werldslige Enibets - och
Tjenstemän ingangne förbindelser af hwad innehall
som halst, ester Markegangs-pris, da utgiften af de
såsom forlön bestämda r6 tz. per Tunna serskildt
erlägges.
Uti detta ämne som noaa blifwit öfwerwägat,
har Utskottet inhämtadt, att Riksdogs-Fullmägcigen
egenteligcn mgält fran den fynyunck, stm berättigar
Tiondegifware, wid de tillfällen löicn kan aea rum,
att till sig lösa Tionde efter Markegangs-pris, som
öfwerskjuter Stater och Anordningar, det will säga
Kronans behallne odisp merade Spannemal och ined
grund deraf äfwen welat förbinda med en sadan i
forntiden förunnad rätt, den att jemwäl fa lösa pa
lika wilkor den atskillige Stater samt Embets, och
* * Tjenste
-
82o Den 22 Junit.
Tjenstemän ansiagne Krvno-Tionde. — Harwid har
det icke kunnat undfå lia Utstottet, att, pä de stal
samt åldrige Författningar, hwilka uti Kongl. Förordningen
den 22 Julii i8oz angående Afrads-och
Krono - Tionde Spannemälens utgörande, forslande
eller lösande m. m. vinnämnes, Krono-Tionde, hwarvm
enligt Menrorialets innehåll egcnteligen fraga
nu är, da den ar enskilde Stater och Personer anslagen,
anses wara Tiondetagarcns behof att in natura
erhålla, eller, i händelse af längre afstånd frän
Tivndegifwaren än med försel-skyldigheten kan förenas,
a annat stalie till utbyte eller försäljning lata
för sig upplägga, hwadan ock det blifwit Tiondetaaaren
tillåtit, art i den ordning samma Kongl. Förordning
föreskrifwer före Thomedag tillsäga om lefweranis
in natura af sadan Löne - Spannemäl, da
han finner det för sig nyttigare. Ucjkollec har jemwal
tydeligen, funnit, att den reciproqua rättigheten
blifwit Tivndegifwaren förunnad, att dä han det
hälst önskar, fä lefwerera den af desi Hemman utgående
spannemäl in natura, enär derom äswen bewiSligen
tillägges, Tlvndetagaren om han wistas
inom Häradet, eller om denne bor eller wistas ritow
Häradet efter sadan uppsägning hos KronoFogden
för Landt- och Ecclesiastiqwe-Staterne och
hos Regements- och Uppbörds-Mönsterskrifwaren
för Militie-Staten samt i bägge defie fallen med
förenad skyldighet för Tionde-Tagaren, att sa tidigt
hafwa meddelt anordning till Tiondens leswerering,
att den, efter sist 14 dagar förut undfängcn forsedel,
kan till den s? Februari wara till det anwista
stället afförd. — I öfrigt har genom samma Nådiga
Författnings 4 §. Kongl. Maj:t tillätit Tiondetagaren,
att efter Markegång och med tillägg af
den
Den 22 Junik. 82r
den i berörde Förordning stadgade forfiellön lösa den
Tionde-Spannemal, som under besparingstiden wid
serskilde tillfällen tillfalla Kongl. Maut och Kronan,
ej mindre än uti i §. stadgadt, huru förhällas bör
med den sa kallade Aftads-Spannemälens lcfwerering,
sorsel och lösning, samt genom Kongl- Resolutionen
pa Allmogens Besvär den 9 Dec. r^66
§. Z9, hwad Kongl. Maj-.ts och Kronans behällne
Spannemäl angar, och genom Kongl. Brefwet d.
z Feve. 177Z, hwad Jndelte Hemmans-räntor beträffar,
som rörer Pnvatvrum eller Jndelningshafwares
rätt och förman, förordnat huru wid infallande
mifiwäxter bör förhällas, samt genom Kongl.
Brefwet d. io Jan. i8<Z4 rörande förhällandet med
löfen af Kyrko-Tionden i Skane föreskrifwit; Och
som Utsto-tet deraf funnit att äfwen Tiondegifwares
förmän blifwit i defie fallen noggrant betraktad,
samt således alla de serskilda händelser warit förutsedde,
hwilka i fräga om Afrads- och TiondeSpannemäls
infordrande, utgörande eller lösande
med penningar kunna förekomma, pä ett sätt, som
med åsigt af hwarderas i sakens natur grundade rättigheter,
stär tillsammans med Tiondetagares och
Tiondegifwgres ömse fördel; Sä har Utskottet icke
trodt sia med skäl kunna tillstyrka någon ändring
uti hwad vfwannämnde Nådiga Författningar stadga
och innehålla; Dock warder betra Betänkande
till Riks. Högi. Ständers w dare granskning wördfammeligen
öfwerleinnat. Orebro den 16 Junst 1812.
Pä Högloft. Rlddersk. och Pä Högw. Prest-Stän
Adelns wägnar, dets magnar,
^ok. kk. O^llenbor^. /i. L1k8ber§.
Pä. Wällofl. Borgare- . Pä Hcderw. Bonde
Ständets
magnar, Ständ, magnar,
I.. SctrvvLN. Olok Brutin.
I,sZerZrö5i.
822 Den 22 Juni».
Uppläsk hos Ridd. och Adeln den 22 Junii.
- - Prest- Ståndet den 22 - -
- - Bvrgorc-Stäiidct den 22 - -
- - Bonde - Ständek den 22 - «
N)ärdsamt Memorial!
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Economie - Utstött har fran det Hederwärda
Bonde-Stander under den 2Z:de sisti. Maji
ett Memorial blifwic reuritterat af Riksdags - Fullmagtigen
Pehr Olsson Hallander fran Halland,
deri Riksdagsmannen Bengt Persson och
Per Persson fran samma Län ftg förenat,
hwarutinnan Hallander lill Riksens Ständer
framställer den enstan, att Kongl. Majit Nadigst
räckes upphänva de Författningar, som tillåta Städse
Auction pa Korko-Hemman i allmänhet, samt att
Kongl. Maj:t wille i Räder göra det afseende pa
Hedcrwarda Bonde - Ståndets Allmänna Beswär
wid 1809 arS Riksdag, alt de Äboer, af sa kallade
Domkyrko, Kyrko- Schole- Academie- och
Annep, med flere s6 stios usus anftagna Hemman,
hwilka wäl häfdat sine aboende Heminan, med 0-  rubbat åtnjutande af deras åborätt äfwen »nätte fa
lösa sadane Heinman til! Skatte, i likhet »ned hwad
vm Krono-Hemman i allmänhet är förordnat.
Såsom stal härtill har Riksdags-Fullmägtigen
andragit: Att sadane Aborr, hwilka efter sine Föräldrar
eller Swärföräldrar emsttagit Hemmansbruket,
oftast derwid förbundit sig, att försörja sine åldrige
Föräldrar och kanhända äfwen minderårige eller wanföre
Syston: Att defie Ädoer Författningarne likmätigt,
aro underkastade Byggnads- och Enstiftes-Lagarne med
derwid förenade dryga kostnader: Att om Frihets- eller
Abo
-
Dcn 22 Junii. 825
Äbo-aren tift ända löpa, innan Äboerne njutit frukten
af deras i sa matto mdlagda möda och arbete, deras
undergång och fattigdom stola »rara säkra följder
deraf: och stuteligen. att oslast en winningslysten
och rik grannes önskan och deraf beroende öfverbud
wid Städje - Anctionerne bereder den äldre
Äboens afgång fran Hemmanet, merendels i de fall
da förenämnde deyga kostnader föregadt, och en kostnadsfriare
Hemman stö cfcI lofwar den blifwande förmögnare
Arrendatorn en säkrare winst.
Ukstottet har trodt sig finna, att Författaren,
»ned hänsigt af den ringare afgift, bestående serdeles
hwad Kyrko-Hemman angar, endäst uti någon
Smör-ränta, förment ten följd deraf böra dragas,
att, da Aboerne i öfrigt lika »ned Krono-Hemman i
allmänhet utgöra alla öfriga Hemmanets utffylder
till Kongl. Majit och Kronan, borde en sadan rin,
ga Smör-ränra icke leda till det Resultat, att Iyrkerne
derföre wörö såsom werkcliae Hemmans-Ägare
att Mose och således berättigade kill ali den förman
wid Äooars af- och tillsättande eller Arrende-Auctieners
anstäilade, som en fullkomlig ägande rätt
medföra.
Utskottet har af äldre nu tlllgängelige Förfatkn
nqar, serdeles Kongl. Brestven d. -z Nov. 1694,
den 28 Aira. »74; och den 18 Febr. 1747 trodt
sig »ned säkerhet finna, att Kyrko/ och Acadennemed
siere »6 pios usus anftagne Hcrnman, bliswit
sadane inrättningar tid ester annan i allmänhet förlänte
dels af framlidne Konungar, dels af enffilte
Personer till försäkrande om sadane nyttige inrättningars
bestånd: Hwaraf också följer, att defie inrättningar,
iklädt sig samma rättigheter, som förre
Agarne innehaft, och att dcfie Donationer af fram,
färne
824 Den 22 Junit.
färne Regenler genom de bekräftelser af fädane Ko,
rungar och jemwäl Riksens Ständer dera sederine,
ra tillkommit, innebär för deli Inrättningar en sa
vswikelig grund för ägande rätten deraf i allmänhet,
att fädane Krono-Hemman i följd deraf icke kunnat
eller blifwa inbeoripne uti de annars gcncrelle sed,
nore Sladganden om lösen af Krvno-Jvrd til! Skakte,
eller wid pröfningen af uppkomne lösnines-twister
kunnat tillämpas, enar desse Inrättningars Styreiser
sträckt stn omtanka till förswar mot ingrepp
uti desse Inrättningars pä ägande rätten således
grundade förmaner.
Uttskottet har också wunnit säkrare öfwcrkygcl,
se om sanningen deraf genom de föreskrifter, Kongl.
Brefwen den 7 Dec. 1796, den 9 Junii 1824
och den -o Junii 1827 meddela, rörande ej mindre
sadane Hemmans och Lägenheters upplätande under
Arrende pä 25 och zc> är igenom anställande^ Auc,
tioner ät den mästbjudande, än angående de Aboer,
ne dera, enar Enskiftes utbrytningar och utflyttningar
utur By sökes och winnes, förenämnde besittningö-är
m. m. Derwid ett noggrant afseende b!iswit
gjordt pä de kostnader Memorialets Förfaltare i
fädane fall öswerklagat.
Pä desse stal sinner Utskottet ej anledning att
tillstyrka någon ändring i allmänhet uti de Försatt,
ringar, som försäkrar förrberörde Inrättningar, ge,
nom deras Styrelses wärd och inseende, om full agande
rätt af flike Hemman och Lägenheter samt
deraf beroende bortarrenderiugs - rättighet, Jamt i
följd deraf icke heller nägon rättighet för Äboar k
allmänhet att söka eller winna förmän till Skattelösen
af sadane Lägenheter; Dock, i fall förhållandet
skulle med ett elier annat Hemman wara annor
-
Den 22 Junii. 82;
norlunda än hwad Utskottet nu allmänneligen äsedt,
tror Utskottet Äboerne derä böra wara obecagit, att,
wid sig yppande twister om begagnande af en wid,
sträcktare Åborätt eller Lösnings,förmän, med iakttagande
af den Rättegångs, Ordning förrberörde
Kongl. Brefwcr, Allmänna Lagen och andra nu
gällande Författningar föreskrifwa, serskildt derom
utföra bäst de kunna och gitta; Hwilket allt Utskottet
fär till Riksens Högloft. Ständers widare
vmpröfwande »vördsammeligen öswerlemna.
Riksdagsmannen Bruhns af Herr Handelsman
Stabeck och Riksdags,Fullmägtigen Skare
nu understödde Jerskiltc tanka, får Utskottet astren
härhos bilägga. Orebro den es Junii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och ?ld. Pa Högw. Prest-StanLedam.
wägnar, dets Ledam. wägnar,
K. kl. 6^I1enk>o r§. Litsberg.
Pä Wäl. BorgareStän, Pä Hederw.BondeStandets
Ledam. wägnar, dets Ledam.wägnar,
l,. Lcliwan. Olok Lrukn.
^lex.
Uppläst hos Ridd- och Adeln den 22 Junii.
- - - - Prest-Ständct den 22 - -
- - - - Borgarc-Standct d. 22 - »
- - - - Bonde-Standet den 22 - -
Utdrag af protoeollct, hället inför Riksens
^öglofl. Ständers Allmänna Be,
swärs, och Ekonomie-Utskott wid Urttma
Riksdagen i Orebro d >8 Junii 1812.
S D. Inlemnade Riksdags-Fullmägtigen Olof
Bruhn frän Malmöhus Län ett sä lydande an,
j förander Uti
8r6 Den 22 Junii
Uti den fräga, som Högloft. Utskottet nu fö,
rehar, angående Domkyrso- och a idea »ä piss
usus anstagne heinmans lösande till Skatte, torde
mig cillacaS yttra mina ta lar
Da
deste hemman ifrån början obestridcligen
endast bifwit af Kongl. Ma-:t och Kronan anstagne,
att med Tionde sch Ranta förbättra Clereciets
löningswickor, eller till wista'Inrättningars bestånd,
hafwa wal Innehafvare deraf icke heller pä grund
af Lag kunnat handla med Äbo om besittningsrätten
till deste hemma!,, och uppstegra ärliga afgifterne
efter godtycke; sadant har likwäl under tidernes
lopp stedt och ster ännu; men att det warit och är
Mistbruk tyckes wifaö derest, att ätstillige sädane
hemman redan bliswit af Äboerne till Skatte in,
löste, hwilkec icke möjeligen kunnat ste, om någon
widstracktare rätt tillhört Räntetagaren.
Om en sadan handel :ned bisittningsrätt och
uppstegring af ärliga Siädjo-afgisren i förra tider
wöro mindre tryckande, dä sädane hemman njöto
en lika befrielse frän en del allmänna onera, som
Boställen, har deremot sadant i samma män blifwit
tungt och
påökning i a lmänna stoldigheter, och nu dä Rotering
blifwic dem lika med^ Krono Skarre älagd, da
icke Räntetagare.-! utan Aboen mäst för densamma
answara, talar billighet och rättwisa högt för påkläendet,
att Aboen och dest Arfwingar genom en stad,
gad Besittningsrätt böra betryggas tvid Hemmanet,
hwarpä han anwäntt mä handa bela sin förmögenhet.
— Kan det wara billigt eller laoligt, att om
en sadan Aoo a-Iider, Enkan och Barnen antingen
mäste ytterligare fördjupa fia i stuld för att kunna
utgifwa den godtyckliga Summa en Domkyrko,
Sysio
-
Den 22 Junik. 8-7
Sysloman, en Hospitals - Föreståndare eller annan
Räntetagare utsätter, eller ock frän Hemmanet afstä,
med uppoffring af redan dcrä anwände ansenlige
kostnader; och manne Kyrkan eller Jnrattmngcn
rumer fordel af en sadan förändring? Nej — det
ar endast Systomännen, som störda, ost) Principa,
len får ändock säkerligen icke mera an dest lagliga
ratt. —
Sädane händelser wid inträffande dödsfall aro
icke utan exempel i min Ort, der en mängd 26 pros
usus anstagne Hemman finnes; och detta har
föranledt mig wäcka Högloft, tttstottets behjertande
till afhjelpande af detta förtryck; och nar till deste
bewekande stal lägges, att Stacs-Jnkomsterne betydeligen
stola ökas genom Skatte-Köpestillmgen för
meranämnde Hemman, och Jordbruket jemwäl genom
ägande ratten wunne tillwäxt och förbättring,
wägar jag hoppas att Högloft. Utstottct tillstyrker
bifall till den wackte motionen, och anhaller att detta
yttrande Utstottets Betänkande till Riks - Stånden
sär åtfölja. Orebro den 16 Juni,' 1812.
Olok Lrulin.
^ Och stiille detta anförande till Respect. RiksStanden
åtfölja Utstottets Betänkande, angående
löfen till Skatte af Kyrko - Academie - och ScholeHemman
m. m.
Ot supra. Lx ?rotc>coIIcr,
^lex. k.s§erZren°
Upp
-
F28 Den 22 Junit.
Uppläst hos Ridd och Adeln den 22 Junst.
- - - - Prest-Ständet den 22 - -
- - - - Borgare-Ständct d. 22 - -
- - - - Bonde-Ständct den 22 - -
Wördsamt Memoria?!
^ti ett till Hederwärda Bonde-Ståndet den 9.de
dennes ingifwit och till Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Bestvärs, och Econoinie-UtskottS enskilda
behandling remittcradt Memorial, yrkar NiksdagsFullmägtigen
Johan Oisson Longberg fran
Gefleborgs Län. arr sein Landels Hemman och Släbernes
Jord blifwit pa samina tid och med lika
rviikor anstagne till Batsinanshall, endast med undantag
af ome Prowinser i Riket som utgöra Indelnings
- Båtsmän af helt olika beskaffenhet, och
Städerne under de blodigaste Krig fatt med penningar
lösa sig frie fran skyldigheten att förswara Fäderneslandet,
da Landtmannen för sin Jord, dels
genom Karls anskaffande, sa länge desi förmögenhet
sadant medgisrvit, dels sedermera stels satt vidkännas,
osia med lifwcts förlust, ett personligt förswar
af Fosterjorden, en billig nedsättning af Städernes
således hittills njutna förman, och en skälig lindring
Uti Landers skyldigheter i berörde hänseende matte
tillatas pa det satt, att Städerne blefwo alagde
uppsätta hälften af deras BatsmanS-antal och Ländet
befriar emot vacance - afgift för ena hälften, af
desi nuwarande Rustnings-skyldighet.
Utskottet har hast detta ärende under öfwerläggnmg
och wid pröfningen deraf funnit, att Städernes
Jord genom den nyligen 'werkstäldc Extra
Noteringen blifwit alagd skyldigheten att, i likhet
och pa enahanda wilker som ben tillförene Oroterade
-
Den 22 Junii. 829
Le Jord a Landet, uppsätta och underhålla Karl,
och att, a de ställen, der Båtsmanshåll för Staders
Jord tillafwcntyrs förut warit stadgat, uppsättande
af Karlar derföre sa wäl som vacance-frihetS
förman till någon del af de a Landet Jndclte Båtsmanshåll,
som Memorialets Författare satt i bredd
med StäderncS Bats mans-skyldighet, såsom icke innefattande
någon ändring ut! huswudgrunderne af förra
Jndelningarne, ma kunna af Konal. Maj:t, utan
hinder af 8a §. uti 1829 «rs faststalde Regeringsform,
i Nader bestutas, w d serskilde dcroin till Kongl.
Masit ingifwande underdånige ansökningar; Hwilket
dock till Riksens Högloft. Ständers widare granskning
Utskottet får wördsammeligcn öfwerlemna.
Örebro den r8 Junii r8r2.
Pa Högloft. Ridderskapets PaHögw. Prest-Stänvch
Adelns wägnar, dets wägnar,
Joli. Ist. 6^11 en bor §. Litsberg.
Pa Wällofl. Borgare- Pa Hederw. BondeStanbets
wägnar, Ståndets wägnar,
A. Lob^vsri. Olok Lrubn.
I.LZerZrso.
Uppläst hos Ridder,kavet och Ndcln den 22 Junit.
- - - - » Prest-Standet - 22 - -
----- Borgare-Ständet - 22 - -
----- Bonde-Ständet - 22 - -
Wöcdsamt Memorial!
Riksdags-Fuvmagtigen Johan Olsson Longberg
fran Gefleborgs Län, har uti ett den gide dem
nes
8;o Den 22 Jun,,.
ms ingiswit och af det Hederwärda Bonde-Stan,
det till Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be»
swars och Economie-Utskott samme dag rcmitteradt
Memorial, deruti alwen Riksdagsmannen Jonas
Ersson frän Östergöthland sig förenat, till Riksens
Högloft. Ständers granskning öswerlemnat, om icke
hädanefter det borde wara allmänneligen sörbudit
meddela Past at alla sa kallade Skoijare, att a Landet
eller pa Marknader kringfara under förewänd,
ning alt drifwa handel med Glas, Jernsmide och
Hästar, samt att, i fall sadane personer besinnas
kringstryka i Landet, de da matte med ansenligt
spöstraff warda belagde och derefter till något Kronans
arbete forsande.
Det har icke kunnat undfalla Utskottet, hwad
ock Riködags-Fuilmägiigcn anfört, att de sa kallade
Skonare, hwarmed egenteligen förstas de sa kallade
Tartarcr och Ziguenare, samt annat uti rr §. af
1802 ars Kongl. Wärfninos-Stadga widare upp,
räknadt löst solk, kunna med skäl anses såsom upp,
bofsmän för manga brott och laster, saint att de,
aswen om de aro uti någon mindre Stad eller ä
Landet bosatte, igenom en ej i någor matto wardal)
egen uppfostran, efterlemna sig en afföda, som inöt,
wad uti osedlighet och ogudaktighet, icke lemnar na,
got serdeles hopp om en mera rättskaffens wandel.
Utskottet har äfwen fästat sin uppmärksamhet pabet
tillstånd, som sadane i allmänhet mindre walfrägda.
Le personer, da de någon tid stg i Riket uppehållit
och uti någon af Rikets mindre Städer satt sig ne.
Ler samt öfwa någon loflig Näring, genom Kongl.
Förordningen den 24 Mars 1748 erhållit alt besö,
ka Marknader, och da de aro förseddc med sadant
Past, som Kongl. Brefwet den 14 Dec. 1765,fö,
rejkrif
-
Den 22 Junii.
reskrifwcr, annu fortfar, samt tror, att en sadan tilllacelse,
hwilken egenteligen warit grundad pa hwarie
bosatt Medborgares naturliga ratt alt försörja stg,
da Staten eller enskilda personer derigenom icke för,
fördelas, af sadane personer begagnas, under sten
att idka Handel med Glas, Porcellain, Klensmiden
och Hastar m. m., egenteligen för att a Marknader
äga ett lättare tillfälle alt med begagnande af
deras wanliga öswerlägsenhet uti swek och bedrägerier,
begagna stg as en kortsynt Allmänhets enfalld
och lättrogenhet ej mindre wid utöfningen as sadane
Handelsgöromal, än äswen för att wid latsade förtroliga
siuntal, deremellan sranröfwa den af starka
drycker öfwerlastadc eller enfalldiga hwad han un,
ter en längre tidö mödvMnt arbete förwärswat och
a Marknaden ämnat anwända för stn framlida
bergning och beqwämligbet.
Det är pa deste skäl och äfwen med uppmark,
samhet pa de förförande exempel deste personers l
allmänhet omoraliska lefnad oest handlingssätt lemna,
som Utskottet tror sig böra' tillstyrka Riksens Hög,
loft. Stander, att hos Kongl. Mant underdanigst
nedlägga den önskan, att berörde tillåtelse för sadane
änskönt bosatte personer, som 1748 ars Kongl. Förordning
dem lemnar att besöka Marknader salunda
inskränkas, att Past för dem af weder börande wid
skarpt answar icke ma meddelas i hwad afsigt som
hälst att bewista Marknader, sa wida de icke kun,
na uppwisa wederbörande Pastors under strängt
answar meddelte Bewis öfwer en god ChristendomSkunskap
och en flerårigt förd oklandrad wandel, samt
att, ined skärpande af answaret för de Embets- och
Tjenstemän hwilka underlåta ett noga upp'yllande
af Fvrfattningarne, rörande stike ej bosatte och kring,
siry
-
8Z2 Den 22 Junis.
strykande personers gripande och ställande till answar,
noga hand hålles deröswer, akt ett sadant kringstrykande
Gärd fran Gärd och Orter frän Orter, ma
upphöra, och den brottslige till laga answar befordras;
ej mindre än att de, till försäljning af Glas,
Stenkärl, Porcelain eller Manufactur-Smiden enligt
serskilda tillätclser, utsände Karlar, hwilkaö kringfarande
Utskottet äfwen tror wara menligt för leverne
och allmänna säkerheten, icke mä sä länge detta
tillständ får fortfara äga rum inom Länet der
Bruket eller Fabriken är belägen, utan wederbörande
Pastors och Bruks - eller Fabriks-Jdkares answarige
betyger öfwer den kringwandrandes hemwist,
Christcndoms - kunskap och förda hedrande wandel,
samt att dä de färdas utom Länet i samma anda,
mäl, Patzet bör wara grundat va dylike answarige
Preste ° Bruks - och Fabriks - Jdkares till Konungens
Befallningshaswande inglfwande och der förwarande
samt i Patzet åberopande Betyger.
Harwid wägar äfwen Utskottet yttra den önskan,
att, wid utfärdande af patz i allmänhet och serdeles ät
förenämnde ringare Handlande och andre dulike Närings-Idkare,
af alla wederbörande, som till utgifwande
deraf äro berättigade, den högsta granlagenhet
mätte blifwa iakttagen, sä att Utskottets nu yttrade
hemställningar och Författningarnes asyftade
ändamål Fiätte winnås, samt att, till förekommande
af missbruk, stike Handlande personer siola wara
pligtige försiaffa sig hwar sitt Patz, sa att ej siere
fädane under skydd af ett enda, mä kunna kringfara
och att deras resetour i Patzet noggrant utsattes
jemte den tid hwartill det högst mä gälla.
Dock
Den 22 Junii.
Dock warder delta Utlärande lill Riksens Högloft
Ständers widare ompröfwande ^vördsammeligen
öfweriemnat. Orebro den i8:de Zunii »812.
Pa Högloft. Riddersi. och Pä Högw. Preste-StanAdelns
wägnar detS wägnar
.soli. kk. LllksberZ.
Pä Wälloft. Borgare- Pä Hederw. BondeStändets
wägnar Ständers wägnar
Lekrvsn, Olok Lrukn.
Alex.
Uppläst hos Ridd. och Mein d. 22 Junst,
r - -- - Prest-Ständer den 22 - s
----- Borgare-Ständetd. 22 » »
» - - - Bonde-Ständek -,22 - -
ZVördsamt Mcmsrialk
Riksens Högloft. Sränders Allmänna Beswarsvch
Economie-Utffort har under öfwerläggning fö retz
a fr der frän Hederwarda Bondeständer den z i
Lenna manad till Utskottets hanlaggning remitterade
Memorial af Riksdagsmannen Lars Swensson
frän Wadsbo härad, deruti demälre Rstsdags-Fullmaglig,
jemte Anders Pettersson frän Skånings,
Nils Swensson frän Kållands, Lars
Swensson fran Wartofta och Lars Persson
frän Gudhems härader, hwilka deruti mst-mt, yrka,
arr dem af Ailmogen, hwilka böra tilltalas för
försummad snöskottning, häldre mage inkallas M
^vederbörlig Domstol, an inför Konungens BefallrungShafwande
i Lanm, för alt ransakas och dömSchang.
N-o zz, mas
8Z4 Den 22 Junii.
mas för sadan deras försummelse, emedan den anklagade
derigenom dels undwiker att för en förseelse,
hwara endast ringa böter kunna aläggas, färdas
en lang wäg, som ökar answaret wida öfwer Lagens
ändamål, dels beredes derigenom tillfälle att
genom wittnen eller andra a hemorten tillgangelige
stal ådagalägga sin estrild eller det hinder, sein honom
mött wid fullgörandet af desi åliggande Snöstottnings-styldighet.
Wid pröfningen af detta ärende har Utskottet
funnit hufwudsakeligcn böra öfwerwägaS gransen
emellan Executorns och Domarens befattningar, sa
att a ena sidan det answariga åliggande Konungens
Befallningshafwan.de
Lagen i Byggninaa,Balken, Landshöfdinge-Jnstructionen
af den 4 Nowembcr 1734 och Kongl. Förordningen
den i z September 1790, jemförde med
Utsöknings, Balken i Allmänna Lagen samt flere
Sladgander förestrifwa, icke förfelas, och a andra
sidan den anklagade icke betages de Rättegångs,förmåner,
Lagen en hwar tillägger. Urssottet tror äfwen,
att, sa långt en Sumarist Rättecängs-Ordning
kan sta tillsammans med en hwars ratt, att
genom wittnen eller andre Laga stal leda fran sig
Let answar, som a honom asyftas, ett sadant Rättegångssätt
i alla Ordningsmål medförcr kraftigaste
werkan och att det ingalunda bör betagas de Ämbetsmän
hwilka wärdén om ordningen i Samhället
är anförtrodd, att deraf under förenämde asiät sig
begagna. — Utskottet har äfwen uti Allmänna Lagens
stadgande i 2 Cap. 5 §- Utsöknings-Balken trott sig
finna den säkraste gränsen emellan Konungens Befallningshafwandes
och Domarens Ambctsbefattningar
wara bestämd, samt att da den rätt tillämpas,
Den 22. Junii. 8Z5
yas, ingen har stäk att kzaga öfwer förment ratt,
att fin oskuld adagalägg.
Det är äfwen pä desie grunder, som Utskottet
icke sinner anledning tillstyrka något bifall tili Riksdags
Fullmägtiges ofwanberörde yrkande af inskränkning
uti den Länens Styrelser sa nödwändigt tillagde
och utöfwade DmrsRätt uti Economie- och
Ordningsmål, enär en hwars, genom bjuden bewisring
för sig, yrkade urstuidningsralt behörigen iagrages;
Men som dels en felaktig anklagelse dels en
ringare förseelse kunna medwcrka wid alagd personlig
inställelse till förhör, någon gang til! en större
kostnad, hinder och tidspillan för den anklagade, än
med förseelsens beskaffenhet och Lagens ändamål är
förenligt, tror Utskottet sig böra tillstyrka, det Riksens
Högloft. Stander inför Kongl. Mant nedläg
ga
den önstan, att Kongl. Maj:t käckes i Nader anbefalla
Desi Befallningshafwande, alt i alla ds
fall, der personlig inställelse uti Polis- och Ord.-  ningsma! möjeligen kan undwikas, den tilltalade dermed
icke beswäras, utan berättigas, att, efter erhållen
del af anklagelsen fa sin skrifteliaa förklaring
Leröfwcr till wederbörande Kronobcnente aflemna
inom wisi wid vite förelagd tid, samt att sedan Utslag
i makt fallit, pa enahanda sätt erhålla de! af
Ukstagct med lemnad förman, att, efter i Ursiaget införd
hänwisning fä deruti söka ändring, om han sä
astundar, inom den i Lag och Författningar stadgade
lid, räknad frän den dag, han af samina Utsiag
Le! erhöll, ej mindre än att i händelse af obewist
eller felaktig anklagelse den oskyldige uti befrielse-Utsiaget
alltid tillägges skälig ersättning för sine kostnader,
ehwad personlig inställelse eller icke ägt rum,
efter de grunder Allmänna Lagen i 2» Cap- Räc*
*
8z6 Den 22 JttnLi.
tegangs. Balken och Kongl. Brefwet den 27 Mait
iZol stadga, antingen han t sin förklaring eller
mid mundreliga förhöret derom pämint eller leke.
Orebro den 19 Junii 1312.
PaHögl. Ridd. Adelns Pa Högw. Preste-Stam
magnar, dets magnar,
N. L^llenborZ. ^LIt5berg.
PaHögl. Borgare-Stan- Pa Hcderw. Bonde
dets
magnar. Ståndets magnar,
l.. Lclirvan. O. Lrubn.
^IeX.
Upplöst hos Ridd. och Adcln dctt ssIulii.
- - Prcste-Ständet d. 22 s
- - Borgarc-Ctädet d. 22 -
- -- Eotrde-Ständrt d. 22 s
Wördsamt Memorial!
^4 i ett till Walofl. Vorgare-Standet ingismit och
derifrån till Lag-Utffottet Remitterat Memorial har
Herr Borgmästaren Kjellander yrkat, nödwändlgheten
af en sadan förklaring efter 6, Cay. 2. §.
Mistg. Balken cch i. Cap. 9. §, r. Mom. Utsöka.
Balken, att stadgandet deri icke ma i något fall kunna
lampas till Executiva Magtens förhållande till
Domare-maoten, och att den gemensamma befattning
Landshöfdingarne och Under-Domstolarne hofwa
i mista Ekonomiska mål, mä fran endera ffiljas,
pa
Den 22 Junti. 8z?
pä det Domare-magten ma i alla hänseenden wara
af den Executiva oberoende.
Nödmandigbeten af ett sädant oberoende har
alltid warit erlandr, aldrig Lag-Utffottet meterligen
mi någon Lag eller Författning förnekadt; Men af
denna sanning foller icke, att den i wista fall Domstolarne
tillkommande handläggning wid sadane mål,
hwilka såsom af Economiff beskaffenhet, tillhöra
Landshäfdingarnes pröfning, skulle behöfwa derifrån
ffiljas, ty af en algard, föreffrelwen af Lagen, till
sin form och sine gränsor bestämd af densamma,
uppkcmmer icke något beroende af annat, an Lagen,
hwars bud hwarje offentelig myndighet, lika med
hwarje enffild Medborgare, är och mäste wara underkastad,
och således äfwen den myndighet, hmilken
den än wara, som ager alt pröswa Under - Rattens
åtgärd, utan art derigenom kan uppkomma, något
med stal beledfagadt förmanstap a ena, eller beroende
a andra sidan.
Grunden för stadgandet af Under-Ratts förberedande
åtgärd i wiste Economiffa mål, ar synbarligen
den större lättheten för Domstolen i Orten,
an för någon annan, att i ämnen som röra en menighet,
höra densamma med mindre kostnad, än som
blef en följd af samma menighets hörande hes en
ofta aflägse i Länet boende Landshöfding, utom det
denne sednare i sine manlige göromål tillffyndades
stora hinder, da Häradernes innemänare owilkorligen
skulle med honom rådpläga; och DomareMagtens
oafhängighet af den Executiva bewises i
detta fall uppenbarligen derigenom, att domstvlarne
i mai af sadan beskaffenhet äga blott undersöka och
hemställa; men icke domina.
8rr Den 22 Juni
Utan stada för fjelfwa fåken skulle troligen icke
eller undersökningarne i defte ämnen kunna uppdragas
al Kronofogdarne, hwilkas befattnit.g i sin
natur blott sträcker sig till uppbörden, och ovilkorlig
werkställighet af Konungens Befallnigshafwandes
bud, och af hwilka Tjensteman nidige kunstaper och
erfarenhet för sadane förrättningar icke skäligen kan
fordras, eller alltid paräknas: Afwensom naturen af
Econe miska mål. Naturen af Landshöfdingarncs och
Ordinarie Domstolarnes befattning lägger, i LagUtstotlets
omdöme, vöfwe^winncliga hinder i wägen
för Lagmans, och Hos, Rätternes pröfningsrätt af
Economiffa mak, ever att Doms,Rätten deri kan
ät någon annan än Landshöfdingarne i Länet uppdragas.
Hwad aker den af Herr Borgmästaren Kiellander
förestagne Lag-förklaring angar; sa enär de
i frögakomne twcnne paragraserne aro tydlige och
klare i hwad de röra detta ämne, hwilket och, sä
wida af Herr Borgmästaren blifwit medgifwit, som
han uti sitt anförande sjelf ansett Lagens mening och
grund pa desie ställen icke behöswa bewisas; Altsä
kan Lag-Utstottct icke understödja hwad Herr Borgmästaren
assar, och lärer äfwen de förestagne åtgärderrie
wara sa mycket mindre nöwändiga, sem den noggrannhet
uti iagkkagandet afömsesidigärältighrter-och
skyldigheter Embersmän eniot hwarannan icke böra
underlåta, i allmänhet stall aflägsna obehörige in.
grepp inom Domaremagtens område, och de Lagar,
hwilka redan finnas, äro tillräcklige akt förekomma
sadane försök, der de skulle wagas, och lemna i Domarens
hand tillräckliga medel, att bibehålla och förswara
sitt oberoende under desi Embeies utöfning;
Hwit
-
- - . i*?' --
Den 23 Junii. 5ss
Hwilket dock Riksens Högloft. Ständer wördsamt
underställes. Orebro den 12 Zunii r8r-.
Pa Högloft. Ridd. och Pa Högw. Prest,StanAdelns
Ledam- magnar, dets Lcdam. wagnar,
lss. ir. 8 trömkel t. lsseärsn.
Pa Wällofl. Borgare- Pa Hederw. Bonde
Standets
Ledam. wägnar, Stänkets Ledam-wägnar,
i^I. l^ön^vlst. ^nä. ^Lrsson.
H.. ^v. 'UullZien.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 22 Julik.
- - - - Prest-Ständer den 22, - -
- - - - Borgarc-Srändct d. 22- --  ----- Bonde-Ltändet d. 22» - -
Wördsamt Memoria!!
(§edan Riksdagsmannen Anders Anderssohn
Aberg fran Westerbotten, och D. Selander fran
Wester, Norrland uti ett till Hederwarda BondeSrandkt
ingiswik Memorial, begärt tillökning i ffjutslegan
för Postens förande, samt att Post,Bönder i
Westerbotten och Wester-Norrland, af anförde orsaker,
matte befrias fran den skyldighet, akt smara
wid Post, Rätt, da de tilltalas för någon försummelse
med Postens förande; sa har bemälte Stand
Len i dennes remitterar detta Memorial i denna
sistnämnde omständighet till Lag-sltskottet. ,
Da det är ett nödwändigt wilkor för bibehållandet
af den skyndsamhet och säkerhet, hwarme!»
Posten bör fortskaffas, att de försummelser derwid,
som af Post-Bönder begas, senast och utan omwäg
842 Den 22 Junik.
af wänlig Rättegångs, Ordning warda undersökte,
samt den felaktiae tilt answar befordrad; men detta
ändamål ofta förfelades, samt tids utdrägt och flere
vlägenheter lika ofta inträffade, cm Post, Bönder
stulle i mål af denna art höras wid Härads-Rätten
i Otten, saknar Ucstottet ali anledning, att hos
Riksens Höglofl. Ständer förestå någon förändring
uti hwad de nu gällande Författningar i denna del
förordna; Hwilket dock Riksens Höglofl. Ständer
wördsamt underställes. Orebro d- ls Junii 1812.
Pä Höglofl. Ridd. och Pä Högw.Preste-Stän
Adelns
Ledam-wägnar, detS Ledam. wägnar>
k. strömfelt. I. t4eärän.
Pä Wälofl. Borgare- PäoHedxi-wärda Bonde
C
tanders Ledam. wäg., Ståndets Ledam. wägnar»
konqvist. ^.näer8 ULrssaa.
W. 'luIIZrLn.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 22 Iunik.
- - rreste-Ständet den 22 - -
» s Borgare-Ständct d. 22 - -
» - Bonde-Ständet den 22 -
U
Wördsamt Memorial!
ti Memorial, som den z-.dje denneS fran Högwördiye
Prest-Standet blifwit till Lag-Utskottet remitterat,
har Herr Prosten Carl Dybeck af anförde
stät begärt, alt da Lagen uti i zrde Eapitlet
6 §. Giftermäls-Balken icke uppräknar de sa kallade
goda stal, pa hwilka Domaren äger förkorta den
lid af Sex ae, efter hwars förlopp lysning i allmänhet
pa Hustruns begäran ma utfärdas efter hennes
-
Den 22 Jun ii. 84 r
veS man, när han bortrest, och någon anledning icke
finnes, om han lefwer, elter hwarest han sig uppehåller,
det malte de orsaker, som till inskränkning
af ofwanberörde tid fä föranleda, sa tydligt förestrifwas
och bestämmas, att de kunna urstilias och
tillampas af hwar och en. — Att sedan Lagen i
detta fall blifwit tydlig, pröfningsrätten af denna
omständighet matte uppdragas at wederbörande Pastor
med Församlingen i allmän Sockne-Stämmaeller
Kyrko - Rådet, och att efterlysningen makt? ste
genom intimation i Post - eller Inrikes, Tidningarne,
pa sätt det är förordnat genom Kongl. Brefwet
den 26:ce Octvb. 1791, dä hinderslöshet till ägtenstap
e> kan bestyrkas.
Hwad först beträffar, att Pastor med Församlingen
eller Kyrko Råd stulle äga den förestagne
vrösningsrätt, sa emedan den wisthet om rälta förhällandet.
som wille winnås genom en af Pastor
och Församlingen eller Kyrkv-Rädet anställd undersökning,
wid de fleste tillfällen icke erhölls, enär Pastor
oftast wore nödsakad, att bygga sitt omdöme pa
personers lösa, och understundom kanffe med flit 0-  rigtiga uppgifter, hwarföre de icke wörö något answar
underkastade, hwilket icke kan inträffa dä de,
som i saken hafwa någon upplysning att meddela,
blifwa hörde inför Domaren, och der genom Edgäng
tillhällne, att icke säga mera, än hwad de sjelfwe
werkeligen sedt, och alt icke uppgifwa för sanning
hwad de blott af andre hörk omtalas, anser
Lag.Utikottet fig sakna ali anledning, alt uti Lagens
föreskrift i denna dek förestå någon ändring.
Dä undersöknings - och pröfningsrätten i detta
ämne således bör tillkomma Domaren, anser Utstöttet,
att han kan bäst pröfwa efter sig företeende
om
-
842 Den 22 Junik.
omständigheter, huruwida de aflemnade upplösningar
äga den sammanstämmighet, att de kunna werka
till förkortande af den, i cfwannämnde LagenS
rum, utsatte tid af Sex är, inom hwilken den qwarkemnade
hustrun, i allmänhet uti ifrägawarande händelse,
icke kan fa stn man efterlyst; äfwensom att ett
bestämmande, hwilke defie gode stal borde wara,
blott skulle lägga ett hinder i wägen för Domarens
pröfning, enar de icke kunna förutses till hela den
widd, de kunna förekomma.
Slnteligen finner Utstottet, att hwad Kongl.
Brefwet den 26:te Octob. 1791 förordnar angående
tillkännagifwande i Tidningarne, da någon will
gifta sig, som ej kan bestyrka fin hinderslöshet dertill,
icke är lämpeligt till ifragawarande händelse,
der det är ostadigt, att Sökanden ingått äktenskapsförbindelse;
hwarföre Utstottet icke tua tillstyrka någon
förändring uti den ordning för efterlysningen
som rz:de Capitlet Giftermåls-Balken förestrifwerDock
warder detta allt. Riksens Högloft. Ständer
wördsamr underställt. Orebro den r r Junii 1812.
Pa Högloft. Ridd. och Pä Högw. Prest - StanAdelns
Ledam. wägnar, dets Ledam. wägnar,
Ik. k. 8 trömke 1 t. ss. kke 6 ren.
Pä Wällofl. Borgare- Pa Hederw. BondeStändets
Led. wägnar, Ståndets Led. wägnar,
köncjvist, I^Lrsson.
ä.. XV. kullgren.
Upp
-
H
Den 22 Junii. 84Z
Uppläst hos Ridd. och Adelx dm 22 Iunii.
- - Preste-Ständer den 2.2 - -
-- - Borgare-Standet den 22 --
- - Bonde-Ständct den 22 - -
WZrdsamt Memorial!
cderwärda Bonde-Ständet har den 9 dennes till
Lag-Ulstottet Remitteradt, ett af Riksdagsmannen
Jvh. Roswall frän Gottland ingifwit Memorial,
hwaruti af anförde skäl förestås, att den Krono-Äklagare
eller Actor, som med halft skäl ej styrkt sitt
käromål, bör icke allenast ersätta den anklagades, ertan
äfwen alla under Rättegången hörde wittnens
tidsspillan och kostnader, eller ock uppgifwa Angiswaren,
som i denna händelse borde wara en lika
ersättnings-skyldighet underkastad; Dock har Roswall
ansedt, att härifrån borde undantagas undersökningar
om mord och nidingsbrolt, dä werklighercn
af dehe förbrytelser wisas, ehuru brottslingen ej
kan upptäckas.
Genom Kongl. Förordningarne den y Mars
17ZZ och den ,2 Octvber i?Z9 är förordnat, att
enär Lands, Fiscaler eller andre allmänna Åklagare
öfwerstrida gränsen af deras Embekspligt uti angrfwande
och utförande af mäl, kunna de icke undgå,
att derföre sta till laga answar; och att ehwad recvnventions
talan genom Stämning blifwit wäckt
eller ej, det aligger Domaren att pröfwa huruwida
angiswelsen ma anses ohemul, sä att derföre bär pligtas,
samt stada och kostnad gäldaS.
Enär nu säledes a ena sidan allmänna Åklagare
finnes wara underkastade answar och ersättningsffyldighet,
uti de mäl, hwilka af dem göres anhangige,
och ä den andra witknen, enligt t? Cap. g §.
Rät
-
844 Den 22 Junii.
Rättegängs-Balken, arv berättigade till ersättning
för Tingsresa och underhåll, sä widt det icke angar
sädane mål, hwilka röra uppror, deruti någon ersättning
till wittncn, enligt Kongl. Brefwet d. 22 Nov.
1749, icke äger rum; sa anser Lag-Utskottet häraf
ostridig! folia, att allmänna Åklagare, med nyfinämnde
undantag, arv skyldige ersätta de hörde wittnens
tidsspillan och kostnader, i aila de fall, der ersättning
den anklagade tillägges; Hwarföre Lag-Utskottet
saknar anledning, alt angående Actorers skyldighet,
att ersätta de a» dem instämde Parter och wittnen,
hos Riksens Högloft. Ständer föreslå någon annan
Författning, än den, som redan i detta fall finnes,
Hwilket dock Riksens Högloft. Ständer wördsamt
underställes. Orebro den 19 Junii 18 ir.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högw. Prest Sländ.
Adelns Led. »vägnar, Ledam. magnar,
n. kV Lrröinkelr. ^oli. F. Hedren.
Pä Wallofl. Borgare- Pä Hederw. Bonde
Ständ.
Led. magnar, Ständ. Led. wägnar,
^l. Uönc^vlst. klrivsson.
'kuIIZrori.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 22 Juni.
- - - - PrcsteLtändet den 22 - -  ----- Borgare-Ständet d. 22 - -
- - - - Bonde-Ständet den 22 - -
wördsamt Memorial!
9cderwärda Bonde-Ständet har till Lag-Utskottet
remittcradt Riksdagsmannen Lars SwenssvnS
frän Skaraborgs- och Anders Larsson frän
Elfb
-
Den 22 Junkk. 84f
Elfsborgs Län ingifne Memorialer om upphäswande
af den i allmänna Lagen ssyidemän tillagdt rätt,
att börda ä Landet förfall) lord; Äfwen som Riksdagsmannen
I. O. Long bergs Memorial om bibehållande
af Lagens stadgande i detta fall.
Wid öfwerwägande af hmad i detta ämne förekommit,
anser wäl Utskottet, att anledningar förekommit
till Börds - Rättens inst-ankande till de af
Säljarens närmaste Arfwingar, sem enligt Allmänna
Lagen nu äga rätt till Börd, med den följd för
fjermare Arfwingar att wara oberättigade till dek
klander som den närmare asidosatt; Men dä BördsRaktcn,
i anseende till dest wundna häfd i Swensta
Lagarne är sä wigtig, att den fordrar det noggrannaste
öfwerwägande, innan någon förändring
deruti widtagcs, fär Utskottet wördsamt hemställa,
vm icke denna fräga, mätte fä öswerlemnas tili den
af Konung och Ständer förordnade Lag-Commiltv,
svin hade, att densamma i hela sin widö upptaga
och förestå de rättelser som kunna finnas nödige;
Hwilket jemte en Ledamots ferskilta mening Riksens
Högloft. Ständer wördsamt underställes. Edebro
den 12 Junii 18-2.
Pä Högl. Ridd. och Pä Högw. Prest-StanAdelnS
Ledam. wägn. dels Ledam. wägnar,
kV 8tromkelt. kkeären.
Pä Wäl-Borgare-Stän- Pä Hederw. Bondedcts
Ledam. wägnar. Ståndets Ledam. wägnar,
Kl. konqvist. /enck. Lric8S«».
A,. VV> l^ullArvv.
Ut
-
846 Den 23 Juni»
Utdrag af protollet hällit uti Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utskott wid Urtima
Riksdagen i (örebro, den 2 Juni! i8»s.
S- D- Ä§id föredragningen af Riksdagsmannen
Lars Swenssons, Anders Larssons och I.
O. Långbergs förleden gårdag pä Bordet lagde
Memorialer, angående dels upphäfwande, och delS
bibehållande af den Skyldeman tillagde ratt, att
börda a Landet försäld Jord, inlemnade Riksdagsmannen
Anders Ericsson fran Elfsborgs Län detta
Memorial:
Bibehållandet af Lagar och Författningar, samt
ändringar och förbättringar i de delar deruti som
gagnat bade det enskilta 06) allmänna, har alltid
grundlagt karleken för Fäderneslandet, men att afskaffa
rättigheten för Barn och Arfwingar, att fä
börda arfwe/ord, eller indränka något af bwad allmänna
Lagen deri föreskrifwer, strider werkeligen emot
andamalet, helst erfarenheten wisar, att ibland
Medborgare af alla Ständ finnas de, som af oförutsedda
händelser hafwa blifwit twungne försälja fin
arfda jord, och afwen de, som genom förhastande
eller dylikt sörfält densamma; det kunde ock hända
att Syskon eller Syskonebarn som agde en gemensam
egendom, en eller flere af dem saide sin obesutna
lott till en granne eller någon pä längre afstånd
boende, hwilken i afsigt att sedermera för en ringa
betalning nied tiden tillbringa sig de ös iges obesutne
delar, widtoge de steg, fom till andamalet kunde
bidraga, således skulle det icke bliswa någon swärighet
för Capitalisten, att bereda sig wäg till åtkomst
af den mindre besmne Medborgarens egendom. I
Den 22 Junji. 847
fä fatta omständigheter insäge den idoge Odlaren
alt afskaffandel eller inskränkning i Börds-rättigheten
beredde en widsträcktare möjlighet för egennyttans
bundSförwanter, att komma i besittning af den
egendom han antingen ärft eller aflat, och i synnerhet
om han hade flere barn, skulle icke den ibland
dem eller deras barn, som möjligtwis hade förmäga
att inlösa den egendoms-lott, som en desi Bro.
der eller Syster blifwit lackad eller af andra orsaker
twungen att försälja till någon utom siägten, hwilkct
erfarenheten wisat icke sällan kunnat inträffa,
således skulle wilia och »verksamhet hos honom sörwandlas
till liknöjdhet och ledsnad.
Hwad de Hederwärda Medbröderne af wärk
Ständ i sine Memorial som skäl till upphäfwande
af Lagens rum angående Börd föredragit, att Hemman
fom köpeS icke kunna af Köparen som sig bör,
dlifwa förbättrade, och att Köparen uppehäller Rättegängen
med Bördcmannen samt emedlertid egendomen
icke allenast blifwer wanhäfdad, utan också att
skogen under den tiden blifwer förstörd; jag hemställer
wördsamt till Högloft. Lag-Utfkottet, jemte det
jag pastär att Lagen, i afseende till Vörds-rättighetcn,
mätte sörblifwa oförändrad, att den Köparen,
som icke inställer sig wid Domstolen, dit han lagligen
blifwit kallad af Bördemannen, blef älagd an^
. senliga böker för uteblifwandet, och att näst derpå
följande Tinget sjelfstämd wid talans förlust sig infinna,
samt att dä icke någon inwändning bör aga
rum sä wida Bördorätten är bewisad, och derjemte
att Bördemannen icke allenast dör wara berättigad,
uran äfwen älagd att tillträda egendomen, sä wida
Börden blifwit wunnen före Midkastan, förmodar
ja- art alla de svårigheter som den sammas bibe
L
0,
848 Den 22 JunU.
hällande elter deras tanke medförer, blcfwe förekommen.
Orebro ben 2 Junii »812.
Austers Lricsson,
frän Elfsborgs Län.
Äfwen anhäver jag detta mätte fa åtfölja Högllofl.
Utskottets Betänkande häröfwer.
lUt LUprs. !n ftäem,
lullgren.
Utdrag af prstocsllet, hället hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riks»
dagen L Orebro den 22 Junii 1812.
S-D. ^-emitterades till
pajzevslanee »Utskottet:
Memorial af Friherre Stael von Holstein,
Corfitz Ludwig, angående det Kneckte-Conträr,
»erne öfwer hela Riket malte vfwerses och jemkas
till enher.
lät supra Lx krotocollo, ,
O. H.. Lilverslolpk
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft.
Ridderskap,et, och Adeln wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 22 Junii 18*2.
S» D-föredrogs a nyo det till Pahrvstance,
fragakls beredande nedsatte särstildre Urstoltels, den
20 Medne pä bordet lagda Memorial, i anledning
-
Den 22 Junti. 849
ring af Kongl. Majtts Nådiga Proposition vm inrättandet
af en allmän Patzcvolance wid mölen och
marcher, hwilker, med den rättelse som i andra
puncten onnom särskildt Protocolls Utdrag, af Utskottet
blifwit anmäld, till alla delar bifölls.
lät supra. Lx krotocollo,
6. A. 8i Ivs rsto Ipe.
Utdrag af protokollet, häller hos Högloft.
Ridderskapet ^ och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 22 Junti »Zia.
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet.
Memorial af Grefwe Löwenhjelm, Gustaf,
angående det enahanda principe mäste folias i afseende
.pa ersättningen till de reducerade Ossicerarn?
af Lss Gardel till Häst och f. d. Swensta Garder,
svm till Oksicerarne wid Adelsfanan och f. d. OstZötha
Cavalleric-Regemente.
Memorial af Friherre Stael von Holstein,
Corfitz Ludwig, anaäendc dcl Ctats-Werkets Räkenskaper
för l8vZ icke blifwit lill Stais-Utskottets
granffmng framlagde.
Anförande af Friherre Stael von Holstein
angamde felande Räkenskaper för förflume är af
allmänna Magazins-Directionen; i anledning hwaraf
Högloft. Ridderskapet och Adeln destör anmoda
Stats-Utskoltet, att inkomma med upplnsning, buruwida
allmänna Magazu s Direclioncn aflemn^t
Mäkenstaper för de ar. för hwilka sadane saknats.
. Bihang N:o s4. 2llk
35» Den 22 Junit.
Allmänna Befwärs- och EconsmkeUtftottet:
Diktamen af Grefwe Gyllenborg, Johan
Henning, angående ändring i Kongl. Förordningen
den 4 Februarii innrwarande ar, om Rotehallares
skyldighet att förse Soldaterne med stäp,
kläder i likhet med Kronomunderingen.
Memorial af Friherre Wrangel, Henning
Gustaf, angående förändradt sätt till arfwodes
beräknande för Landtmäteri-förättningar.
Diktamen af Grefwe De la Gardie. Jacob,
angående det Hemmansägare matte ifrån sades
och höbergningen till den r Maji hwarje ar
hälla Kronan ett wisit qwantum säd och foder tillhanda
emot betalning.
Lag, Utstotter:
Memorial af Herr Stjernstam, Ludwig,
om förändring i io Cap. 21 §. Rätteg. Balken,
i afseende pa Tjufwars lagförande för a flere ställen
begängne stölder
pastevolance
- Utskottet:
Memorial af Friherre Stael von Holstein
Corsith Ludwig, angående det Kneckte-Contracterne
öfwer hela Riket mätte öfwerses och jemkas
till enhet.
Ut suprL Lx krotocollo,
O. /t. Li1ver8tolxe
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 22 Ilinii ^,2.
S- D. föredrogs a nvo det till Pakevolancesräganö
beredande nedsatte särjkildte Utskottets,
den
Den 22 Junit. 8z«
den 20 sistledne pa Bordet lagda, Memorial, i
anledning af Kongl. Majus Nädiga Propssition
om inrättandet af en allmän Patzevolance wid möten
och marcher, hwilket, med den rättelse som r
andra punkten genom särskildt Protocolls-utdrag af
Utjkottet dlifwit anmäld, tilt alla delar bifölls.
Ur suxrs. Lx krotocollo,
<r. Lil vsr5tolxo.
Utdrag af protocollet, hället hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
j Orebro den 22 Junti 1312.
S. D- föredrogs ä nyo och bifölls Allmänna Beswärs
ocy EconMiie<Ut>kottcts den 20 dennes pa
Bordet lagda Memorial, i anledning af Kongl.
Majus, till' berörde Utskott remitterade Radiga
Proposition om befrielse för Rusthallarne wid de
Skånska Cavallerie-Rcgementerne frän den af dem
ftiwilligt ätagne skyldighet, att utgöra Wargering,
dock med förbindelse för det nuwarande Wargeringsmanskapet,
att da Contratten sadant innehålla, wid
inträffande vacancer i ordinarie numrerne deri inga.
Ut su^rL. Lx krotocollo,
U Lilkvsrstolpo.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwörd.
prest-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 22 Iunii »812.
S D. Ä§id förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs- och Economie-Utssottets Sett 22 bennes
Den 2L Junti.
ba Bordet lagde Betänkande, i frägan om läsén
till Skatte af Kyrko- Academi- och Skole-godS;
dlef samma Betänkande af Prest-Ståndet godkändt.
Dt supra. kx krotocollo,
p D. Hlmc^uist.
Utdrag afprotocollet, häller hos Högwärd.
prest-Ständer wid Urtima Riksdagen t
Örebro den 22 Junii l8l2.
S. D. ^bid förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs- och Economie-Utffottets den 20 dennes
pä Bordet lagde Betänkande rörande jemnkning
emellan Städernas och Landets skyldigheter, i afseende
pa Batsmanshällen; blef samma Betänkande
af Prest-Standet gvdkändt.
Dt supra. Lx krotocollo,
p D. Hl millis t.
Utdrag afprotocollet, hället hos ^Zgwörd.
Prest, Ständer wid Urtima Riksdagen »
Orebro den 22 Junit »Lis.
S. D. Äid förnyad föredragning all. Allmänna
Beswärs, och Economie-Utfkottels den 20 dennes
pa Bordel lagde Betänkande, om lösen för Kronotionde;
blef samma Betänkande af Prest-Srandek
godtjendt.
Dt supra. Lx krotocollo,
D. H1 iuguist»
Ut
-
Den -2 Junti. 8;z
Utdrag af protococllct, hället hos H'gwörd.
Prest Htändet wid U tima Riksdagen r
Orebro den 22 Junii 1812.
S. D. 8 mr Lag-Ucssottets den 22 dennes pä Bordel
lagde Memorial, i fräsan om upphäfwande
ak den i Allnranna Lagen Skyldeman tillagdt ratt,
att börda a Landet försäld ford, nu ä ryo föredrogs,
blef detsamma, i anseende till deremot gjorda
anmärkningar, till Utskottet äter-remitcrat.
Dt supra, Lx krotocollo,
D- Him eduist.
Udrag afprotocollet, häller hos ^Zgwörd.
Prest-Ständer wid Urtima Riksdagen t
Orebro, den 22 Junii i8l2.
S. D. 2öid förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs- och Economie.-Utlkollets den 20 dennes
pa Bordet lagde Betänkande, om utdelande af Past
till Skojare, Tattare och annat löst folk; blef samma
Betänkande af Prest-Standet godkändt.
Dt supra, Lx krotocollo,
D, Hlm^uist.
Utdrag af protocsllet, hället hos ^ZgwZrd.
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen r
Örebro den 22 Junii »8r2.
S D. 8oredrogs ä nvo och bifölls Lag-UtskottetS
pä Bordet hwilande Betänkande, angående Herr
Biskop Faxes Memorial om Beswärs anförande
hos
854 Den 22 Ju'nii.
hos Kongl. Hos-Ratterne öfwer Consistoriernes
Utstag.
vt suxrs^ Lx krotoccrllo,
p v. ^ 1m c^uist»
Utdrag af protocsllet hället hos ^ZgwZrd.
Prest-Gtandet wid Urtima Riksdagen »
Orebro den 22 Iunii 1812.
S. D. 8'.cdrocs a nyo och bifölls Lag-Utstoltets
pa Bordel hwilande Betänkande, angående Prosten
Dnbäcks Memorial om styrkande af hinderlöshet
till Agtmstap.
vt supra. klx?rotocoI1o,
II. ^elmc^uist.
Utdrag afprotocsllet hillet hos <6ögwordprestGtändet
wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 22 Jun» r8i2.
S- D. 8öredrogS a nyo^ och bifölls Lag-Utstotlets
pa Bordel hwilande Betänkande, angående Borg- '
mästaren Kjel landers Memorial, rörande förklaring
öfwer 6 Cap. 2 §. Mitzg. Balken och §
Cap 9 §. i Mom. Utsöknings-Balken.
Ht supra. Lx ?rotocoHc>»
I. v- Almguist.
ptdrag af prstscsllet, hället hss ^ögwZrd.
Pcest-Gtändet wid Urtima Riksdagen L -  Orebro den 22 Juni! r8r2.
S. D. 8öredrogs ä nyo och bifölls Lag-Utskottets
va
Den 22 Junkk. 8zs
pa Bordet hwilande Betänkande, angående straffets
ställande för stöld
vt
supra. Lx krotocvllo,
I. v. Almguist.
Utdrag afprstocollet, hältet hos Högwörd.
prest Gtändet wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 22 Iunii 1212.
S. D. Ä8id förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs- och Economie-Utstottets den 22 dennes
pa Bordet lagde Betänkande, om tillåtelse för Allmogen
, att ä Kronans Allmänningar och Paster
upbryta och till Tjär», och Beck-tillwerkning anmanda
Träd, Stubbar och Windfälle» m. m.;
blef samma Betänkande af Prest-Standet godkändtvt
supra. Lx krotocollo,
p v. Almguist.
Utdrag afprstocollet, hältet hos HZgwZrd.
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 22 Juni! iger.
S. D. Ä^ld förnyad föredragning af Allmänna
BeswärS- och Economie Ulstottets den 20 dennes
pa Bordet lagde Betänkande, rörande Skönsta
Wargeringens upphörande; blef samma Betänkande
af Prest-Standet godkändtvt
supra. Lx krotocollo,
p v. Almguist.
tit
-
8;8 Den 22 Jun'kk.
Utdrag afprotscsllet, hället hss Hägwärd.
Orest Grandet wid Urtima Riksdagen r
Örebro den 22 Hunn 1812.
S- D- ^Emitterades till
Allmänna B.fwärs- sch Economke-Utsksttet:
Ett af Prästen Doctor Fahreus mgifwit Memoria!,
i hwad det rörer Naringarnes upphjelpande
pa Gottland.
Ett anförande af Prosten Thyselius, om
upphäfwande och inhibition af nu gällande EnffistesFörfattningar,
med Herr Biskop Wei dem ans,
i detta ^stende kemnade upplysningar,
Ot supra. Lx krotocollo,
U. ^ 1m reuist.
Utdrag af Wälloflige Borgare - Ständets
prorocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 22 Hunn >812.
S. D- ^ anledning af skedde Anmärkningar wid
Statv.Ulskyttets Betänkande, om ersättning af kostnaden
till Kapotter för Extra Roteringsmanskapet,
aterförwistes detta ärende till Utskottets ytterligare
beredning.
Ut supra» Tx protocoHo,
P Lerjström.
Utdrag af Wällsflige Borgare - Ständets
protocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 22 Hunn 18I2.
S. D. nu ånyo skedd "föredragning af All
männa
BefwarS, och Economie-Ulssottets afgifne
Be
-
Den 2r Junit. *?7
Betänkande, i anledning af Herr General-Consulens
M. A- Sköld eb rands motion, om angående
af medel till förbättring af Fifffangsten i CatteZatt,
fann Borgare-Standet för sin del, ej någre
omständigheter, hafwa förekommit som kunde tala
för bifall as Herr General-Consulens motion;
hwarföre ock Ståndet besiöt, att Utskottets deraf i
Betänkandet gjorde tillstyrkande ogilla.
Ut supra. Tx krokocollQ,
^s. Ler yström.
Utdrag af Wällöf!. Bsrgare-Ständets prstocoll,
häller wid Urrima Rikvdage» i
örebro den 22 Hunn 1312.
S D- föredrogs a nyo Srats-Utssottets algifnr
Betänkande, i anledning af Herr Amiralen Friherre
RudolfCederströms förslag om rättighet för
Kongl. Maj:t, att, i händelse Landers sielfstandighct
skulle hotas af främmande Magt, öppna Inrikes
Län emot Stats,Obligationer med ränta eller
annuiteter till belopp af 4 a s Millioner Riksdaler,
eller om denna summa icke stulle till fullo
kunna erhallas, upptaga resten säsom Krigsgärd,
hwilken äfwcn kommer att med Stats-Obligationer
liqwideras; och fann Borgare»Standet derwid för
godt, att gilla Utskottets Betänkande i hwad dek
tillstyrker afsiag och ogillande af Herr Amiralen
Friherre Cederströms project, som nu ulgjordt ämnet
för Utskottes handläsgnlng.
Ut supra. Lx protocollo,
I. ^s. Lerg ström.
Ut
-
8;8 Den 22 Junii.'
Utdrag af protscollet, hället hos Wällöf!.
Borgare,Ståndet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 22 Junti i8>2.
S. D. 8öredrog a nyo och pillades Allmäna Besvärs-
och Economie-Utskottets afgifne Betänkanden,
angående:
1:0 Ätssillioe omständigheters iakttagande wid
utfärdandet af Patz för Tartarer, Ziguenare och
andre sädane personer.
2:0 Sökt rättighet, att wid tillfällen, dä Tionde
Spannemälen icke stall lefwereras in natura ,
fa lösa den samina efter Markcgä. gspris, med tillökning
af »6 h. per Tunna i forlön.
z:o Inrättning af ett Lazarett i Uddewalla
Siad och Utflyttning af ett i Strömstad warande
Curhus för Veneriska Sjukdomar.
4.0 Upplösning af Skånsta Wargeringen.
5:0 Jemnkning emellan Städerne och Landet
af Batsmanshallet.
6:0 Z)rkad rätt för Allmogen, att pä Kronans
Allmänningar, Parker och sä kallade Gehäg uppbryta
i jorden stående stubbar och anmanda sädane,
jemte rjärnor efter förruttnade Windfälle» och Skakar
eller Toppar till Tjäru och Becktillwerkning; och
7:0 Wäckt ftäga om rättighet, att fä lösa till
Skatte, Domkyrko, Kyrko, Schola, Academie och
Anex m- fl. ad pros usus emstagne Hemman,
Ut Luxrs. Lx krotocollo,
f. Zergström.
^ M
-
Den sa Junki. 859
Utdrag af wällöf!. Borgare>Gtändets pcotocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 22 Junti »812.
S. D. Remitterades till
Lag-Utskottet:
Herr Commerce-Rädet San te ssons Memorial,
angående förklaring öfwer Lagens stadgande
om förpantning af Jord.
Lag- samt Allmänna B^fwärs- och Sconomie-Utskotten:
Herr
Commerce-Rädet Santcssons Memorial
om skärpning i straffet för Lurendrägeri och
Tullförsnillning.
Bewillnrngs -Utskottet:
r:o Herr Commerce-Rädet Santcssons
motion, angående granskning af Sjötulls-Taxan,
m- m.; uti hwilken motion Herr Commerce-Rädet
Nordlindh och Herr Brukspatronen Duwall
med Herr Commerce-Rädet Santesson sig förenat.
2:0 Herr Lagman Låndbergs Memorial, an.
gående afgifter pä utländske waror til! Barnhuset
och andra inrättningar i Slockholm.
Allmänna BeswärS' och Economie-Utsksttet:
i:o Herr Commerce,Rädet Santcssons
Memorial, hwaruti förestäs, att Allmänheten genom
Tidningarne ma fa del af Economista författningar.
2:0 Herr Grosihandlaren Åbergs af samtlige
Fullmägtiae frän Götheborg understödde motion vin
Bohus Läns skiljande frän Götheborgs Län och
Stad
«6<r Den SL Junti
Stad samt inrättande af särskildt LanWöfdingesäle
j förstnämnde Län.
o?ro Herr Radmannen Ekegrens Memorial,
angående jemnare fördelning af Jngwarteringar
emellan Staderne och Landet; och
4:0 Herr Borgmästaren Lagergrens Memorial
om utwäg till upphjelpande af hamnen wid
Falkenberg.
Vt supra. Lx krotocollo,
ch LerZström.
Utdrag af wällöf!. Dorgare-Ständets pro.
tscoll, hället wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 22 Junti 181».
S- D. ^ag-Utjkottets särssildke Utlatanden, i anledning
af wackte frågor, vin föreskrift af wifle
omständigheters iakttagande wid ändrings sökande i
Confistoriernes Utstag; och förestagne ändringar i
ölstilligc delar af hwad som finnes stadgadt, angående
lysning efter Man som borrtrest ifrån Hustru;
blefwo nu ytterligare föredragne hch af Stander
godkände.
lät supra. Lx protocollo,
^s. ch Lc: raström.
Utdrag af prstocollet, hältet hos >§e-erwärda
Bonde-Gtändet wid llrtima Riksdagen
i Örebro den 22 Junit 1812.
S- D. §ag-Utskottets den reide i denna Manad
afgime och sedan den ro:de nästföljande, pä Bardet
hwilande Memorial, öfwer Prosten Dybecks
Motion,
De» 22 Junti. KöL
Motion, om förtydligande af r z Cap. 6 §. Gifterrmsts-Baiken,
föredrogs nu ater, och klef af Bonde-Ståndet
bifallit,
lät supra. Lx krotocollo,
6. Lrink man»
Utdrag af protsesllet, hältet hss igederwärda
Bonde-Grändet wid llrtima Riksdagen
i (örebro den 22 Junit 1812.
S. D. ^a nu ytterligare föredrogs Lag?UlskoltetS,
sedan den 20 af inncwarande Monad, pä Bordet
liggande Memorial, af den 12 föregående, rörande
Borgmästaren Kjellanders Motion, omnödwändighecen
af en sadan Förklaring öfwer 6 Cap. 2 §.
Mlfigernings-Balken, och i Cap. 9 S. i mom.
Utsöknings, Balken, att Executiva magten icke mä
hafwa något inflytande pa Domare,magten, lcmnade
Bonde»Ständer dertill sitt bifall.
(ät supra. Lx krotocoUo,
6. Klinkman.
Utdrag af prstocollet, häller hos Hederwärda
Bondc-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 22 Junii 1812.
S- D. ^§id förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs- och Ekonomie - Utskottets den 16 i denne
Mänad meddeldte Betänkande, angående rättighet
till inlösen af Krsyö - Tionden; blef Let af BvndtiB
Ständet bifallit»
Ut supra» kx krotvcoUo,
Lrinknran.
Ut
-
862 Den 22 Junti.
Utdrag af protscollet, hillet hos He-erwärda
Bon-e-Stan-et wid Urtima Riks-agen
i Orebro -en 22 Junii 1812.
S. D. 9!ar nu ånyo föredrogs Allmänna Besvärs-
och Economie-Utstöttes den 18 sistledne af,
gifne Betänkande, öfwer Riksdagsmannen Longbergs
fran Gefleborgs Län Motion, om förbud
emot Patz utdelande ät sa kallade Sköljare, Tartarer
och annat löst folk; Blef det samma af
Bonde-Ständet till alla delar gilladt och godkant.
lät suxis. Lx krotocollo,
6. Lrinlrman.
Utdrag af prstocsllet, hållet hos >§edrrwär-a
Bonde Gtän-et wid Urtima Riksdagen
i Orebro -en 23 Junii 1812.
S- D- Ää nu ytterligare föredrogs Allmänna Besvärs-
och Economie-Utstottels den 19 i denna manad ,
afgifne och dagen derefter pä Bordet lagde Betänkande,
öfwer Kongl. Majus den 9 föregående aflätne
Nådiga Proposition, angående Skönsta Wargerinoens
upplösande; Fann Bonde. Ståndet enhälligt
lika billigt som rättwist att bifalla Utstottets tillstyrkande
i hufwudsaken; Men dä Utstottet till desi tilllagde
önstan, i afseende pa andre WargeringsCorpser,
icke af Kongl. Mains högstberörde Nådiga
Proposition haft anledning, lemnar BondeStänder
den utan widare uppmärksamhet.
Ut Laxra. Lx xrotocollo,
6. Lrinkman.
Den 22 Junit. 86z
Utdrag af prstoeollet, hället hos >6ederwär-a
Bon-e-Stän-et wid Urtima Niks-agen
i Orebro -en 22 Junii 18^2.
S. D. ^öid förnyad föredragning af Riksens Högs.
Ständers, till upptagande-af Kongl. Majus Nä,
diga Proposition, rörande en allmän PatzevolanceJnrättning,
nedsatte serstilta Utstötts, sedan den -s
i denna manad, pa Bardet hwilande Betänkande,
pröfwade, i anledning af de derwid nu gjorde anmärkningar.
Bonde, Ständer nödigt, att remittera
de samma till Högloft- Serstilta Utstottet; med anmodan
att taga dem under närmare öfwerwägande,
och med yttrande deröfwer till Ständer benäget inkomma.
Ut 5uxrs. Lx krotocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af prstocsllet, hället hos He-er°>
wärda Bon-c-Gtän-et wi- Urtima Riks-agcn
i Orebro -en 22 Junit 1812.
S- D-^emitterades
Till Stats-Utstottet
Vice
Talmannen Jon Jonssons Memorial,
angående inrättande af Casierner för Båtsmannen
m. m. i Carlskrona.
Till Bewillnings Utstottet:
Riksdagsmannen Olof Ericssons frän Norra
Helsingland, Memorial, angående Bewillning a
wike öfwerflödS - artiklar.
Tik'
864 Den -z Jun!?.
Till Lag- samt Allmänna Bescvärs- och
Economie, Utskotten:
Vice Talmannen Jon Jonssons Memorial,
angående upplifwande af de emot Skaltffyldig
Jords förminssning Ukgifne Författningar m. m.
Ut 8U^)rr Lx krotocollo,
6. Lii »k. msn.
Uppläst hos Ridd och Adeln den 2; Juni!,
s - - - Prest-Ständet den 2; r -  ----- Borgare-Ständrt d. Lz - s
- - Bonde-Ständer den 2Z - s
Riksens Ständers Stars-Utskotts betänkande,
angående tillökning i Hans Long!.
Höghet Lrsn-prinscns GtatS-Gumma,
j ansende till densammas otrllräcklighet,
att deraf äfwen kunna bestrida de tillökte
Resekostnader, som wid Statens upp
görande icke kunnat beräknas.
^lfrän de Nespective Riks-Standen har tillStatsUtffoltet
blifwit Remitteradt ett af Friherre Jacob
Otto Cronstedt ull Höalofl. Ridderffapet och
Adeln ingiswit Memorial, angående tillökning i
Hans Kongl. Höghet Kron-Pnnfens Stats-Summa
till fulla ico^oo R:dr, sa lydande:
WZrdsamr Memorial!
Da Ridderffapet och Adeln alltid wisat sig
lifwade af den adla kansta, att främst bland sina
MedStander wäcka deraS uppinärsamhet pä allt
hwad svin befäster Fäderneslandets ära och sjelfständighet;
har Ridderffapet och Adeln e> eller någonsin
underlåtit an, vm an uppoffring dertill warit vand
wik^-
-
Den Lz Justi!. M
wkkelig — Uppfylla billighetens fordringar, dä dt
grunda sig pa erkansta och tacksamhet.
Da wi inom wart ffvke äge den ädle Furstepä
hwars höga egenffaper, Sweriges framlida
hopp grundar sig, och hwars mödor, stora uppoffringar
och alldrig hwilaNde »vaksamhet för sitt nyFädernesland,
bör Med hwarje dag föröka war underdåniga
tillgifwenhet, sä synes war pligt wara»
att t allt hwad pä osi kan ankomma, lätta Desi bekymmer,
och ätminstone aflägsna de omsorger som
kunna uppkomma af en okillräckelig Star.
Hans Kongl. Höghet Kron Prinsens befattning
med en Utwidgad Armee, fordrar störte kostnader,
än i Staten kunna wara beräknade. D«
resor i Landet, som stola tillfredsställa hwarje Inbyggare,
som sär den lyckan nalkas desi höga Person,
och giswa Soldaten Wid sine öfningar tillsE
att känna och wörda den Hjelte, som, om Fäderneslandets
Jnteresie det fordrar, förer honom en dag
till striden och segren, — bllfwa alt uppoffringar
af Hans Kongl. Höghet för wär tycka, wär fördel.
— Hwad benne Furste äger, bklas osta med den
behöfwande, den nödlidande. Alt stines dä förena
sig, att kräfwa Riksens Ständers omtanka, pä iillräckeligheten
af Hans Kongl- Höghet KrsnPrinsens
Stat; hwarföre jag ödmjukast fak föresia, om intet
Ridderffapet och Adeln ffulle finna lampeligt för sin
del, att i underdänighet erbjuda Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen en tillökning i Desi Stat till fulla
ros,000 Ridr banko.
Hky. Otts LrvNsteät.
Hwad Friherre Cronstedt sälunda anfört ^
är i Stas-Utffottkts öfwertygelse sa tvål smndadtj.
Kihgng. N:» Z§. M
«66 Den -z Juni».
att Staks-Utstottet för sin dek ej annat kunnat, än
till alla delar deruti instämma. — Och ehuru härtill
ej behöfwa hämtas andra skäl, än Nationens allmänna
kärlek och »vördnad, hwartill Hans Kongs.
Höghet gjort och »ned hwarje dag gör sig mer och mer
berättigad genom Desi »visa och vuttrötteliga omsorger
saint ömma tillgifwenhet för Swensta folket och
desi bade närwarande och framtida sällhet och sjelfständighet,
bör dock Stats-Utstottet fästa Riksens
Högloft. Ständers uppmärksamhet dera, att, pä sätt
Friherre Cronstedt rätteligen anfört. Hanö Kongl.
Höghet KronPrinsens befattning med en förökad Artner,
i egenstap af Generalissimus, samt de flera
resor i Landet, Hans Kongl. Höghet, sa wäl i detta
som andra afseenden, enligt Nationens önsta»
kan pröfwa nödigt, alt i Nader företaga, fodra
ofelbart wida större kostnader, än som, tvid bestämmandet
af Hanö Kongl. Höghets HvfStats-Summa,
kunnat förutseö eller koinma i beräkning. — Att
de för Hans Kongl. Höghet nu a Stat uppförde
66,666 R:dr Z2 si. alldeles icke kunna i närwarande
tid blifwa tillräckclige, akt dermed, jemte Desi Hofhållning,
äfwen bestrida alla de utgifter, som i ofwannämnde
afseenden ej kunna undwikas, tarfwar
icke något bewis; En tillökning är således nödwändig,
ock den har StatS-Utstottet icke kunnat förestå
till mindre, än zz,;zz N:dr »6 si. om äret, sa att
Hans^ Kongl. Höghets Stats-Summa till Desi
Hofhållning och Resekostnader hädanefter och ifrån
innewarande ars början ina pä Stat uppföras och
utgå med fulla 102,002 N:dr B:co om aret. Om
en sadan tillökning icke swarar emot hwad Riket under
lyckligare omständigheter bade bordt och kunnat
åstadkomma, magar dock StatS-Utstottet söra sig
dm
Den 26 Junk».
8§7
ben Underdänlga förhoppning, akt Hans Kongl. Höghet
KrvnPrinsen mindre stall fasta sig »vid Summans
obetydlighet, an den »varma underdåniga »vördnad
och kärlek för Hans Kongl. Höghets dyra Person,
sorn föranledt Desi erbjudande, vä) att följakteligcn
Hanö Kongl. Höghet torde med Nådigt »välbehag
upptaga detta Riksens Ständers anbud, såsom
ett prof af deras underdåniga tillgifwenhet. Tilli
Riksens Högloft. Ständers eget^ vmpröswandr hemstalleS
detta »vördsammeligen. Orebro den rs Junii
I8l2.
Pä Högl. Ridd, och Pa Högw. Prest-Stäm
Adelns Ledarn, »vägnar, dets Ledam. magnar,
Larl förner. Lust, KLvrrttz,.
Pä Wällofl. Borgare- Pä Hederw. Bonde
Ständets
Led. »vägnar, Ståndets Led. wagnar,
ä Wedelin.
O. 'tu nelitts.
Uppläst hoö Ridd. och Adeln den 26 Irmid'
, ss - Prest - Ständer deN 26 - -
cess Borgare-Ständet d. 26 , -
ssss BondesSrändet dett 26 » -
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utftotts
Betänkande, rörande Hushäklningen wi^
Strömsholms och Lungsöhrs Lungsgärdar
samt Stuteri-Inrättningen wiö
Strömsholm m. m
i Nådig Proposition till Okäts.UlstoM af dm
29 sistl. Maji, har Kongs Majis i Wder kill Ut-.
868 Den 26 Junti.
stöttet öfwerlemnat handlingar angående hushällnw»
ningen ivid Strömsholms och Kungsöhrs Kungsgårdar,
samt Stuteri-Znrättnkngen wid Strömsholm,
och till Riksens Höglvfl. Ständers widare åtgärd
sramstalt de ämnen, som dermed äga gemenskap,
hwarom Utskottet nu får kill Riksens Höglvfl. Stander
wördsam berättelse och utlåtande asgifwa.
Af handlingarne har Utskottet inhämtat, att
Riksens Ständer uti underdånig skriswelse af den
sr Mars »8ro anmält huruledes derefter öfwerlläggning
om förwaltningen af Strömsholms och
Kungsöhrs Kungsgärdar samt Stuteri-Inrättning
beflutit, att Stuteri-Inrättningen pä Strömsholm
särskildt borde såsom nyttig widmagthällas, samt t
underdånighet anhällit att till reglering deraf Kongl.
Maj:t i Nader täcktes förordna en Committee af äfwen
i Landthushällningm kunnoge man, hwilka ha,
de att utarbeta och föreslå en tjenlig plan, hwarwid
likwäl såsom owilkorlig grund för deras åtgärd borde
antagas, sa wäl att Slaten med någon Utgift
för Stuteriets underhall icke finge belastas, som ock,
att Le till detta ändamål anflagne Krono, dagswerken
matte ester Markegängcn löfås och medlen till
Stuteri,Cafian inflyta: Och borde denna Förwallning
wid nästa Lagtima Riksdag till Riksens Ständers
pröfning och afgörande öfwerlemnas.
Kungsöhrs Kungsgård ater borde med betz tillhörigheter
hel och hallen skiljas fran den blifwande
Stuteri-Inrättningen och serskildt till Stats,werkets
förman disponeras efter de grunder som för öfrige
Kungsgårdars anwandande blefwo faststalde: Och
förmodade Riksens Ständer, att kill Kungsgardarnes
skiljande fran hwarandra m. m. skulle åtgå arne
sr, under hwilken tid Riksens Stander anhöllo, att
den
Den 26 Junik. 869
ben Committee, som tillförordnades matte, med iagtkagande
af hwad förskrifwit bliswit, förwalta Kungsgärdarne
och befordra werkstalligheten, sa att samma
Kungsgårdar, efter eune ars förlopp wederbörligen
afskiljde frän hwarandra, kunde ställas under
Kammar-Collegii inseende att med tem, likasom med
de öfrige Kungsgärdarne i Riket, taga befattning
och enligt Le för deras behandling faststälde grunder
vm framtida hushållningen och dispositionen förordna.
Hwad Riksens Ständer salunda funnit nödigt
och äskat, har med utmärkt omtanka och drift bliwit
i »verkställighet satt. En är rZoZ äfwen i afseende
pä Hushällningens förbättrande wid Stuteriet
förordnad Commitlee, som funnit början dertill
böra göras med Räqängarnes undersökning och
Kungsgärdarpes samt Stuteri-ägornes affattande pa
Caria samt om werkstalligheten deraf gätt i författning,
upplöstes och en ny Committee af erfarne och
nitiske Män, blef i Näder tillförordnad, med Instruktion
försedd samt i förwaltningen af Kungsgärdarne
och Stuteriet insatt.
Under wistande pä Kungsgärdarne tidetals,
ha§ enligt till Utskottet aflemnade Handlingar, Comr
mitteens samtelige Ledamöter tagit den nogaste kännedom
om defie Egendomar och Lägenheter, samt
genom twanne dertill föreflagne i Nader förordnad^
och i orten boende Ledamöter ombesörjt Förwaltningen
och inhemtat hwad ytterligare funnits af nöden
att undersöka och utreda för att med all möjelig
noggranhet fullständigt kunna förestå den plan
som säkrast befrämjade bäde ändamäl och »verkställighet
af Riksens Ständers föreskrifter.
Det är ester salunda utrönte föchällanden och
fullföljde åtgärder, samt derunder sa wäl wid Dom
st»
-
672 Den 26 Juni!»
stolarne afflutade, sam särskildt sörekomne, i
dänighet anmälte och i Noder afgjordt frägor och
vmständigheter, som ej blott alla rägängar emot
angränsande jordägare blifwit fastställde och Domfäste
, utan ock Kungsgärdarnes under hwarderas
särffildke och i Skattläggningvrne .inbegripne vinräden,
Stuteriets af alder tkllagde Angar och Lägenheter
samt Strömsholms och Kungööhrs Slotts enfiildte
oumbärliga mark för Byggnader och Trädgårdar
m. m. blifwit hwar för stg afffiljde och närlagde.
Wid derefter, fä wäl i Kongl. Kammar-Coltegio
som pä Westerås Lands-Cantzlie, ä Kungsöhrs
Kungs--Ladugärd hällen Arrende-Auction, har,
ehuru utbuden i 2:ne delar, högsta anbudet 729^
Tunnor Spannemäl likwäl blifwit gjort för KunasLadugärden
ostyckad och hwilket Arrende atrsä ifr«n
Len 14 Mars detta är, dä Kungs-Ladugarden af
Arrendatorn tillträddes, ärligen tillfallit SkatsWerket
tillika med wärdet efter Markegängen för
4630 Dränge dagswerken som förut warit anslag,
ve till Kungs,Ladugardens häfd och^ ffjötfel.
För Stuteri-Inrättningen aker, som borde
grundaS uppä och underhällas utaf afkastningen i
Hö af Stuteriets Ängar och Lägenheter saint inkomsten
af Strömsholms Kungsgård och wärdet
-efter Markegängen pa de Krono dagswerken som
lill berörde Ängars och Kungsgårds bergande och
häfd wore bestädde men med 1312 ars början borde
upphöra att in natura utgöras, hade Committerade
utarbetat och i underdänightt föreslagit en derefter
Dämpad plan, som Kongl. Maj:t i Näder
fastställt och enligt hwilken, sedan nödige och till
Lete tjenlige Lägenheter blifwit undantagne alla öfrige
Angar, Holmar och Lägenheter, med afseende
Den -» Junit. r?r
M bergnkngs och stängningskostnaden m. m. uppskattades
till wist ränta per Tunneland i Hö och
Hafra, att utgöras och erläggas af den, som för
en tid af zo ar pä utsatt Auction till Arrende gjorde
högsta öfwerbudet i Hafra,
För de nära Strömsholm belägne Stuteriets
Angar, bestämdes Hö,räntan för de.första femören
till zo Lispund och för de öfrige Ängarne rill 25
Lispund af Geometriska Tunnelandet, men med
willkor, att för de följande 25 arén för alla ökas
med ro Lispund Tunnelandet, efter hwilken beräkningsgrund
Hafre-ranlan lika allmänt uppsattes till
atta Kappar.
Och som pa denna tillgäng af Hö och Hafra,
Stuterie-Jnrältningen till en början sans kunna
bestä af 200 Hästar, utom ars fohl, med en brist
i Hafre af blott 557^ Tunnor, som genom öfwerbud
wid Arrende Auctionerne förmodades blifwa
minskad, men med ett öfwerskott af 9157 Lispund
Hö, som för sjette Arrende,äret af den päföljande
tiden borde ökas till Stuteriets utwidgning med
Z4,tlo Lispund ärligen: och inkomsten af Strömsholms
Kungs-Ladugårds bliswande Arrende samt
den lösen soin för Krono dagswerken borde till Stuteri
- Taflan inflyta m- m. förmodades gifwa erforderligt
medel till inköp ej mindre af all Halmen
29,248 Lispund och den bristande Hafran, än till
aflöning ät Betjeningen wid Stuteriet samt öfrige
omkostnader; sa blef Stuteriets Häst-styrka i
Näder fastställd till förenämnde belopp af 20» Hästkreatur
eller lika med hwad den tillförene utgjordt;
och skulle defla Hästkreatur bestå af
Beställare — — 16.
Transport ^
Den -s Junii.
i M äret
i. 4rde dita
! zrdjedita
t 2.:dradur
Transport
»2
—
rq
r2
E-
«-
58
«-
i?
12
—
12
—-
12
Ttllsamrnans
Bärande Stoén
Hwilande dika
Skeen i ;:te äret
i 4:de dita
i z:dje d.o
t a:dra. d:y
Wattendraggrp
Aom Fohl,ungar.
Aflöningen för Stuteriets till minsta möiliga
Men tillräckliga antal bestämde Betjening, hwilken
aflöning förut till betydlig del bestätt i allehanda
förmoner hemtade af Stuteriets och Kungsgärdarnes
ägor och förjwunne genom den antagne förbättrade
hushållsplanen att ställa alla desse undcp
Arrende , har blifwit förestagen förnämligast i penningar,
nägon Spanmäl samt wisst Lispundtal Hö
vch derefter lempade beten för mjölke-kor, Hwarförptan
en hwar wid sitt Boställe erhållit pä den för
Stuteriets Byggnadstomter undankagne platsen sin
tappa för jordfrugter; och har för öfrigt Schole--'
inrätlnlngen vllfwit bibehållen och bättre organiserad
samt en liten summa af Stuteri-medlen afsatt tils
pensioner för äldersteqne till widare tjenstgöring oförmögne
och fattige Skuteist-bekjenke och deras lika
WstW EM, . '
Ak
-
Den 26 Junit, 87Z
Ätikillige sä wäl af Strömsholms som den
förut wid Kungsöhr antaane Stallbetjeningen, hafs
tva dock wid den nu werkstälde regleringen blifwit
indragne och tjenstlös samt komma alltså jemte de
flere ät hwilka personlige förmoner pä Stuteriets
fordna tillgångar warit anwiste, att för hwad dem
tillkomma kan, flyttas pä Rikets allmänna indragningsstat
i ställer för Stutcribetjeningens wid 181E
qrs Riksdag pä samma Star uppförde förra ordinarie
aflöning, hwilken med innewarande ärs början
förswinner. ' Af Stuteriets nu blifwande tillgångar
kunna förenämnde till indragning ställde personers
fortfarande Löner ock förmoner desto mindre
Utgå som dessa tillgångar icke medgifwa andre utbetalningar
än sädane, forn för Stuteriets underhåll
och bestånd aro oumbärlige: äfwemom Stats-BZerket
icke eller kan undgå , att för Strömsholms vch
Kungsöhrs Slott »vidkännas en lempelig Stat för
nödig Betjening och Slottens widmagthallande, sedan
hwad dertill af Strömsholms Kungsgärds och
Stuteriets revenuer och tillhörigheter tillförene blif,
wik qnwändt, nu mera till Stuteriets underhäll äs
disponeradt,
Wid de anställde Arrende-Auckioneme blef högsta
anbudet för Strömsholms Kungsgärd, äfwen
»styckad, 1625 Riksd- Banco, utom 21; Tunnop
Kappar Spannemäl, hwarmed pä rz Tunnor
nära all Stuteribetjeningens aflöning i Säl) kan
bestridas; och as Stuteriets Angar, Holmar och
Lägenheter fördclte i flere serffildke ffisten, hafwa en
del gatt betydeligen högre i Hafre, än den bestämde
ärliga räntan samt någre Ängslotter af de sq
kallade Kungsörs, mast utställas till ytterligare
Auction; men Stuteriers ÄNM/ KöpinMhn och
874 Den 22 Junit.
Boslätten, innehallande 8°4 Tunne-och 4 Kappland
eller nära en fjerdedel af Stuteriets Angar och alisa
för Stuteriers bestånd och underhall af största wigt,
haswa ännu icke kunnat till Arrende utbjudas.
Kongl. Maj:t har i Desi Nådiga Proposition
vm denna Stuteri-inrättning och de ämnen som dermed
äga gemenstap, täckts anmärka, hurusom Riksens
Ständer i deras underdåniga fkrifwelse af den
22 MarS >8ro ibland annat anmält, att hos dem
blifwit yrkat, det Köpings Stad, som enligt Donationer
och Privilegier fran äldre tider stall innehaft
den förmon, att emot wisie willkor fa begagna
betet a de under Kungsöhr lydande men nu M
Stuteri-inrättningen wid Strömsholm anstagne Angar,
Köpingsön och Boslätten, jemte fistel wid wiken
der nedanföre, matte äfwensom Förwaltarne af
Gästgifwcriet och Postföringen derstädes, till hwilkas
underhäll Kungsgårds Lägenheten Hushagen
blifwit emot fastställde wilkor uplaten, bibehallas
wid desie förmaner af förenämnde Lägenheter, öfwev
hwilken anhållan Riksens Ständer icke annorlunda
sig yttrat, än alt med detta ärende borde förfaras
ester de grunder, som, vm siika Lägenheters
framtida begagnande blefwe i Allmänhet stadgade
vch förestrifne. Nagra grunder för begagnandet af
fadane Lägenheter som med Ängarne KöpinMn och
B)stätten samt Lagenheten Hushagen äro af lika
egenskap, stola dock sedermera icke blifwit af Riksens
Ständer förestrifne. Och som wid sadant förhållande
ocy da ä ena sidan Köpings Stad, under
förnyat påstående att fa bibehallas wid betet a Köpingsön
och Boslätten, dels ärbudit för desie Lägenheter
ett mindre Arrende, än hwad för de öfrige
Stuteriets tillhörigheter erhallas, dels ytterligare
-
Den 26 Junik. 875
gare hörd, om Staden jemte detta Arrende äfwen
stulle wilja ataga sig ben extra rotering som a Ängarne
kunde komma att belöpa, yttrat, att da, gerom
berörde rotering, Arrendet as Ängarne med ny
utgift blifwit förknippadt, Staden ansäge sig icke
kunna det förut gjorde Arrende anbudet widare fullfölja,
utan nödgades derifrån assia, likwäl med påstående
arc fa begagna Betes rättigheten; men a den
andra sidan förekommer, att förberördc Betes rättighet
om Staden derwid stulle bibehallas, bliswer
i wäsendrelig mohn hinderlig för desie Ängars förmsnliga
ut,arrenderande, och stulle för Stuteriet
medföra betydande förlust i den för desi bestånd påräknade
afkomsten; sa har Kongl. Majit funnit Sig
böra uppskjuta med fluteliga afgörandct af den fragan,
huruwida Köpings Stad ma äga rätt, alt
äfwen framdeles fa begagna sig af betet a Köpingsön
och Boslätten, äfwensom rörande framtida hushållningen
med desie Ängar och Lägenheten Hushagen;
öfwerlemnade Kongl. Majit till Stats,Utstottet,
att hos Riksens Ständer föreslå dels hwilka
widare anstalter t anseende till förwaltningen af den
angelägne Stuteri,inrättningen wid Strömsholm
kunna till befrämjande af det dermed asyftade wigtiga
ändamål anses nödige, dels huru och pa hwad
fatt med hushållningen sa af desie Ängar som Lägenheten
Hushagen bör förhallas, icke allenast till
Ängarnes bergning detta ar, utan ock för framtiden
, i hwilken afsigt de rörande desia Lägenheter
till Kongl- Majit inkomne Handlingar blifwit
Stals-Utstottet tillsände.
Af desie Handlingar har Utffottet inhemtat,
att Konung lil, pä Köpingsboernes kla
gan
deröfwer, att de icke finge njuta de wilkor de
af
?76 Den 2s Junik
af alder ägt, att beta Kronans Äng Ohn kallad
samt pä deras anhållan, att wid betes förmanen
warda bibehallne, den 7 Sept r?9» förklarat, ^att
efter Köpings inbyggare bärga Hö pa samma Äng
till Kronans hästa, tili nägra Hundrade Las' ärligen,
derföre de ock sedan hafwa warit wäne, att
slappa deras Hästax, Boskap och Söer pa samma
Äng efter Höbergningm; sa wille Konungen bewilja
och efterlåta, att de sa derefter, som de tillförene
hafwa plägat, mage släppa deras Hästar,
Boskap och Söex pä samma Äng efter Höbergningen.
Denna Resolution som är den äldste
Staden kan förete, Confirmerades med enahanda
uttryck af Konung tzigismunst den 4 Junst 1594
och Staden förblef wid Betes förmanen till är
j68v da den indrogs till Kronan och beaganaderill
bete för LiftDrabant,Hällarne till 1696 da
f^eteSrätten pa Boställen, den Staden bergane,
Sterstäldes till des Khnung L»rl XH den s4 Sept.
1700 pä Landshösdingens i Westmanland anhållan
Mät att muhlbetet pa Köpingsöhn, sedan Höet war
afhergqt, ater matte upplätaS Köpings Stad, emedan
som orden lyda berörde bete stod öppet och ledigt
sedan Drabante-hästarne icke widare wistades
pa berörde ort. Boslätten, utgörande föga öfwer
tiondedelen af Köpingsöhn, har fordom warit serskildt
afstängd: men som Gärdesgården förfallit,
och Landshöfdingen, enligt Ka.nmar.'Colleoii skrifwelse
gsort påminnelse om dest återupprättande, an«
höll Stadens Fullmagtig wid 1748 arv Riksdag
att Köpings StadS Borgerskap sa derefter som ditsntill
mätte till bete för sine Kreatur fä nyttja heila
Kronoängen Ohn kallad emot den Höbergning
som de pä en del af samma äng prestera, hwilken
Den 26 Junii. 87"?
söMiän skulle betagas dem i fall Gärdesgården emellan
den delen af Ängen som Boraerssapet bergar
och den som af Allmogen inhöstas, ater blifwit upprättad.
Med åberopande af ofwannämnde izyr,
1594 och 1722 ärS Resolutioner och Skrifwelse,
samt Konungens Försäkran att Städerne wid deras
gamla Privilegier och Rättigheter skulle bibehållas
, blef denna ansökning pä Riksens Ständers
Underdåniga föreställning den Z Februarii 1748 bifallen
och i följd deraf förklarat , att Gärdesgården
emellan Bystätten och Ängen Köpingsöhn icke widare
finge upprättas.
Desi ätcruppsättande i anledning af uppkommen
fräga emellan Stallmästaren wid Stuteriet
samt Köpings Magistrat och Borgerskap, blef wäl
den z Julli 1789 i Nader anbefaldt dä Staden
bibehölls wid betet ä Boslätten, och betet a Köpingsöhn
blef Stuteriet förbehållit; men den 8 Apr.
1792 återfick Staden pä underdånig ansökning best
fordna ^Betningsrätt, emedan Stuteriet ansags,
denna Äng förutan, äga tillräckligt bete för dest
Hästkreatur; men Staden deremot wara L behof
deraf,
Sadane aro de grunder, hwara Köpings Stad
äfwen wid den nu widtagne förmånlige Hushållsförändringen
wid Stuteriet, stödjer påståendet att
bibehallas wid BetningSräktigheten ä deste widsträck!e
och ypperlige Ängar, och sadane de anledningar
hwara Kongl. Maj:t behagat till Riksens StänderS
afgörande i Nader framställa frägan derom. ^
Att pä sätt Magistraten och Stadens 'Äldste t
en till Committerade ingifwen Skrift förment, denne
Betesrätt skulle wara bekräftad genom 77 §»
k Regeringsformen desi 6 Junii r8c>s, hwarrill
Sia--
878 Den sr Ann k k.
den förmodeligen hemtat anledning deraf, att berörde
§. förklarar: "del de personer och menigheten
som ester hittills gällande Författningar innehaiwa
och nyttja Kungsgårdar med dertill hörande Lagenheter
, mage laglig ratt dera till godo njuta:" lärer
desto mindre kunna antagas och gillas, som det icke
är Staden utan Stuteriet som innehar desse Kronans
Lagenheter samt ager dem til! sin förman nyttja»
Och att Riksens Stander icke ansedt denna Stadens
rättighet wara genom Regeringsformen bekräftad,
intages nogsamt deraf, att Rikets Ständer,
pa Köpings Riksdags,Fullmägtiges wid 1829 arS
Riksdag ingifne Ansökning om Stadens bibehållande
wid meranamnde betesrättighet, i underdånighet
hemställt till Kongl. Mast att dera göra det afseende
Kongl. Mast i Nader funne skäligt,
Utskottet kan i anledning af allt detta icke anse
Stadens Betesrättighet annorlunda, än som en
följd af skyldigheten att berga eller widsträcktare än
till den Äng, Staden bergat
Af
Regeringens gunst och deraf att Stuteriet
icke warit i behof för egne Kreatur af betet pä Köpingsähn,
har efter UtskottetS tanka betet 3 densamma
tidtals warit Staden förunnadt. Nu är
förhällandet helt annat- De Krono dagswerken,
hwarmed denne Äng bliswit bergad äro med detta
ars början indragne och annan utwäg till dess bergning
ätersiär.ej, än att ställa densamma, lika med
alla andra Angar under Arrende, hwarifray ater
becksrätligheten desto mindre kan skiljas, som Ängens
häfd, bördighet och odling pa utöfningen deraf
hufwudtakeligen beror.
Köpings Magistrat och Äldste, som sedan ComMkerade
föreslagit en sadan Ut-arrendering och att
Stä
-
- Den 26 Juntti 87-
Staden förthy borde förlora beles, rättigheten, ansägs
för owisst hwad beslut Kongl. Maj:t derom
kunde täckas widtaga, gjorde derföre för Ängarne
Köpingsöhn och Bystätten, med wilkor att de ej till
för-arrenderande pä Auction skulle utbjudaS, ett Arrende-anbud
af 2s Lisspund Hö och 8 Kappar Hafra
för hwarje Tunneland, att aflcmnas till Stute,
rict wid Strömsholm, dock utan att erlägga Arrende-afgift
för Ängs Backarne, för hwilka de likwäl
om detta Anbud ej ansags antagligt erböds
i2Z Lisspund samt att för Angen Bystätten, efter 5
är öka Arrendet med 5 Lisspund till zo Lisspund
Tunnelandet m. m. Men innan dessa anbud, som
icke kunde såsom wida ringare än faststäldt war,
af Committerade tillstyrkas, kom under Nådig pröfning,
hade Stuteri-ängarne och ibland dem, äfwen
de ifragawarande undergäkt Rotering. Och i anseende
dertill förklarade Stadens Äldste och Borgerfiap
genom Committerade meddelt Protocolls Utdrag,
att de icke wörö i tillfälle, att det gjorde Arrendeanbudet
a Köpingsöhn och Bystätten fnllsäiia. Genom
Herr Borgmästaren.Sch en st röms föranstaltande
hafwa Stadens Äldste den 4 nästl. Maji
derefter blifwit hörde, huruwida Staden dels skulle
wilja afbärga berörde ängar inncwarande ar samt
erlägga 25 Lisspund Hö och 8 Kappar Hafre för
hwarje Tunneland och dels widhalla det förut a
desse Lägenheter gjorde Arrende-anbud, i händelse
'Kongl. Maj:t täcktes förskona dem ifrån Noteringen;
Men i swar dera andrages, att atskillige af Stadens
Jnwanare, synnerligen de, hwilka haft mera
förmåga än andre att deltaga i arrendet, ester det
de erhållit underrättelse om Lägenheternes Rotering,
dels inropar wiss? redan för-arrenderade Krono ÄngS
-
§8» ' Den 26 Juni!.
stycken dch dels genom kngängne Contracter med
priwate personer, sökt för sig bereda enskildte utwas
gar till bete för sine Kreatur samt såsom wid deke
förbindelser fastade, wörö satte ur tillfälle akt delta»
ga i ett arrende med öfrige Jnwänarne hwartilt
deste senare ater för andragne Ml stola wära oförmögne;
Dock hyste Stadens Äldste den förhoppning,
att af Kongl. Majus Nåd warda wid den dittills
pä fordna wilkor äknjutne betess rättigheten bibehåll»
ne. Stuteriet är alitsa genom det uppehåll l förs
arrenderandet af Angen Köpingsöhn, som frägan om
Köpings Stads Betnings-rättighet wallat, försatt
1 den bekymmersamina belägenhet, ätt iM Utan
fwarighet och kanske stort lidande fa denna Äng, som
serskilt innehåller 7nadelö TunnelandS wldd, detta
ar bergad.
Utstottek hak trott sig sä omstandeiigen som stedt,
böra upplysa beskaffenheten af de swaga grunder
hwarpä meranamnde BetnlNgs-rätt hwilar, för att
stadga öfwertygelsen om rätkwisan as dest fullkomlig»
upphafwande, hwilket Utskottet wördsamligen lillsiyrker.
. - .
Om Riksens Höglofl. Ständer dertill bifalla
och deras underdåniga ffrifwelse derom, sa styndsamk
till Kongl. Mast kan afgä, alt genom Dest
Nadigä försorg Arrende-Auttion inom Medlet af Julii
manad kän anställas, fa torde wäl Ängens bergning
äfwen för delta är derigenom kunna winnås,
serdeles som l anseende till den längwariga kylan
patta bergnlngskiden torde sent infalla; Men som
semwal är att befara, det en sa nära före dergninZen
anstald Auction kan blifwa assträckande stan
amagelige och än mera förmånlige anbud, och osäkert
är, huruwida derest anlaseligt bud icke göres,
. dagS
-
Den 26 Junti.. 58r
dags werkön till bergningen för antingen penningar
eller witz andel af höet och betet stä att erhällas;
Sa ehuru Ulstottet ogerna tillstyrker, att detta ars
höbergning pä Köpingsöhn mä, såsom förr, med de
dertill anjiagne Krono-Dagswerken förrättas, hälst
den dertill indclie Allmogen derigenom för detta är
ei får njuta lika lindring med den öfrige, anser dock
Utskottet sig dertill föranlätit enär någon annan lämpligare
utwäg icke skulle blifwa möjlig; Men wid sa
satta omständigheter, torde Allmogen för dcste Dagswerken
böra, jemte det den faststäide betalning derföre
ester Markegång undsiippes, erhälla såsom uppmuntran
6 st. Banko för DagSwerket, hwilken utgift
förmodeligen kan ersättas af penningarne för de
Kreatur, som ester bergningen till bete pa samma
äng intagas.
Beträffande dernäst Boslätten, som Staden as
alder bäde bärgat och betai, sä har i afseende pä
dest för'arrenderande fräga ej förekommit omannar
förfarande med denna än den öfrige delen af Köpincsöhn,
emedan Köpingsboerne aga lika rätt med
alla andre att göra inrop deraf och dermedelst förwärfwa
sig en fortfarande betes-rättighet, h wärsö re
ock Utssvttet tillstyrker att derwid mä förbliswa.
För innewarande är förmodar Utskottet, att, derest
omständighctcrne det fordra, Köpingsboerne stola
finnas willige, att. pä sätt, som förr, emot betningsrätten
af denna äng, 8Zz:deIs Tunneland stor, den
samma bärga m. m- —
Widkomniande stureligen Lägenheten Hushagen,
som jemwäl i Kongl. Masts Nädiga Proposition
omnämncs säsom warandc af serskildt beskaffenhet
och hörande till den ätgärd som Kongl. Mast
rill Riksens Ständer öswerlemnat; Sä är föchälVihang.
N:s;6. län»
88- Den 26 Aunik.
landet dermed sädant, att Kongl. Kammar - Collegium
den Zi Ockod- 1758 genom Blef till Landshöfdingen
i Westmanland tills widare bifallit, att
Capitainen, Gästgifwarcn Berthlin, till Gästgifweriets
i Köping styrka och understöd, ssulle fä arrendera
Adelar samt Rådmannen och Postmästaren
Norberg för Postsöringens skull Adel af denne
äng emot det, att de begge erlade Femtio Tunnor
Hafre ärligen till Strömsholms Stall-Stat; Och
stulle arrendet af angen åtfölja Gästgifwerier och
Postföringen i hwars hand de kunde komma. —
Derwid har det sedermera förblifwit tills Kongl.
Mant den 6 Maji -8ro j Räder förklarade, att
berörde äng borde till Stuteriets förmän ät den mäst,
bjudande pä zo ärs tid bort-arrenderas; Dock med
lemnat tillstånd för nu warande Arrende-Jnnehafware
Jnspectoren och Gästgifwaren Reuterhell och
Postmästaren Djurman, att innan Auctionm utlystes,
göra Arrende, anbud, hwilket om det kunde
anses antagligt borde hos Kongl. Majit anmälas,
samt wist lid för dest bestånd tillika i underdånighet
förestås.
Bemalte Arrendatorer hafwa derefter med ett
sädant deras anbud till Committerade inkommit och
under åberopande af den dryga vdlingökostnad, som
de till winnande af större afkastning af denna Lägenhet
dera stola hafwa nedlagt, och för att framdeles
kunna erhålla en deremot swarande ersättning,
gemensamt erbudit Adels tillökning eller 6-z i stället
för 50 Tunnor Hafra ärligen i za ärs tid med
enahanda förmaner som samma arrende hittills blifwit
begagnat; Och hafwa de till säkerhet för erbudne
nya arrendet ställt wedcrbörligen bestyrkt Borgen.
Och som de ut» senare ingiswen skrift förklarar.
D e n 26 Z un ii. 8Lz
rar, art afwen denna arrende--rätt stulle komma att
tillhöra deras efterträdare i Gästgifweri, Inrättningen
och Postföringen, och Committerade erhållit dm
underrättelse, alt den odlingsbara marken stal! wara
wäl skött och wärdad samt befinnes i ett frukt,
bart tillstånd och de erbudne 62^ Tunnor Hafre
utgöra -A Tunna per Tunneland af Lägenhetens
Hela område; Sa hafwa Committerade hemställt
om icke anbudet i Nader kunde antagas- — Committerade
hafwa dock ansett ersättning för den nedlagdt!
odlingskostnaden fullkomligen kunna winnås, om
dec erbudne arrendet blefwe anställt pä r5 eller 20
är, men hemställt antingen arrende-liden dertill mä
inskränkas eller pä Le sökte 30 ären bewiljas.
Utskottet som anser sistnämnde fräga wara dm
enda Hwilken nu mera fordrar Riksens Högloflige
Ständers ätgjärd, tillstyrka att nu warande Arrendatorer
till ersättning för deraS odlings-kostnad, mä
än widare bibehällas wid arrendet pä erbudne arrende-wilkor,
men arrende-tiden instränkaS till 15 är
säsom tillräcklig för hwad kostnad i odlingswäg som
Le ä denne Lägenhet hälst mäge hafwa anwandt.
Kongl. Majit har stuteligen vfwerlemnat till
Riksens Ständers Stats-Ulstott Committeradesunderdåniga
hemställan sm Medels anordnande till
uppförande af nödige byggnader till Stuteriets fullkomliga
iständsättande pä det att det samma sedermera
utan Stats - Werkets betungande mä kunna
underhällas- Och hafwa Committerade i Memorial
som till Stats,Utskottet blifwit aflemnadt, uppgifwit,
att deste Byggnader enligt wederbörlige vmkostnads-försiag
erfvrda 30,195 R-dr hwaraf 15,000
R:dr ä hwilka Kongl. StatS-Contoiret nu undtätk
Nådig befallning att i förffott utbetala svooR:dr,
* * L-tta
88< Den 26 Ju ni i.
detta ar ssola wara af nöden och återstoden under
loppet af de 2:ne päföljande arén tarfwas.
Utssottet har inhämtat, att behoswet af defle
byggnader huswudsakligast härrörer deraf, att den
delen af förra Stuteri-Inrättningen som warit förlagd
pa Kungsöhr, mast enligt den af Riksens
Ständer äfwen härutinnan fastställde förmanliga
husb Hs-planen flyttas och anläggas wid Strömsholm:
Att en stor del af Stall-Drängarne pa sistnämnde
ställe jemwäl warit boende kringspridde och
merendels i eone eller andras hus pä Kungsgårdens
nu bon - arrenderade ägor, samt jemte Kungsöhrs
Stuteri - Betjening och Stall-Drängar, nu mäste
förses med Boställen, hwilka för Kronans räkning
komma att uppföras pa dertill utsedde och assattL
Tomter; Samt ändteligen, att Inrättningen, som
efter Riksens Ständers förordnande bör bliswa förbättrad
och i börian satt i det ständ, att den sedermera
utan Stats-Wcrkcts kostnad kan underhållas
af egne wäl anwände revenuer, nödwändigt tarfwar
flere bäde Nybyggnader och reparationer; I
anseende härtill har Stats«Utssottet funnit den till
allt detta ässade Summan 32,195 R:dr blilwa sumgängelkg
och icke kunnat undgå, att hos Riksens
Högloft. Stander tillstyrka bifall till defl utbetalande;
Dock med wilkor, att ett äfwen nödigt funnit
nytt Ridhus som skulle af Tegel kosta 5,229 R:de
Z- fl. eller af Korflwirke med Tegelsyllning 3,518
N:dr 16 fl. 8 r:st. hwilken kostnad icke är inbegripen
i ofwannämnde Suinma, mä, ej pä StatsWerkets
utan Stuteriets bekostnad framdeles uppbvggaö
af de besparingar till reparationer som af
Stuteriets inkomster ärligen böra afsältas, och under
flere ar icke kan medtagas för samma behof efter
-
Den 26 Junik. 885
ter alla Stuteriets byggnader nu bliswa antingen
förnyade eller i sullgodt stand försatte samt BoställSJnnehafwarne,
jemlikt Författningarne aro pliglige
pa egen kostnad bättra alla under tiden inträffande
smärre brister och felaktigheter.
Stals-Utssoktet, som af de meddeldte Handlingarne
haft tillfälle inhämta det trägna och med utmärkt
nit fortsatte mödosamma arbete som i synnerhet
en del af Commiterade sa wäl wid utarbetningen
af ana Betänkanden och Calculer som den ständige
wärdén och tillsynen öfwer hushällningen wid
Kungsgardarne och Stuteriet nu pä z:dje äret och
än mäste »vidkännas, har med skyldigt erkännande,
häraf skolat hos Riksens Ständer anmäla detta förhällande
med »vördsam hemställan, om icke Riksens
Höglofi. Ständer jemte underdånig anhållan, att
Kongl. Mast deröfwer täcktes betyga dem Dest
Nådiga »välbehag, jemwäl behagade öka förenämde
Byggnads - Summa fran 30,195 R:dr till jemna
z 5,voo R:dr »ned lika underdånig anhällan, att
Kongl- Mast täcktes efter omständigheterne till belöningar
anwända öfwerssottet samt sträcka samina
belöningar äfwen till dem, svin Commikterade sa wid
undersökningar, som byggnader »ned synnerlig tjenst
och omsorg tillhanda gatt och salunda af belöning
gjordt sig förtjente.
I öfrigt och hwad stukeligen angär Kongl.'
Majus Nådiga framställning hwilka »vidare anstalter
i anseende till Förvaltningen af den angelägna
Stuteri« Inrättningen wid Strömsholm kunna till
befrämjande af det dermed äsyftade »vigtiga ändamäl
anses nödige; Sa beror efter Utskottets tanka
Stuteriets rätta drift och skötsel egentligen pä Directeuren
sa wäl i afseende pa det som deras ma
886 Den 26 Zunik,
kallas Mkenstapligk, forn k anftentzs lill Econcmien,
hwaruti han biträdes af Kameceraren samt l alla
desie delar har Stuteri-Bestenmgen under sin be,allvintz:
Och blifwer det föstagkeligen af stor wigt,
att till Directeur i Noder förordnas en inan af godkänd
kunskap och erfarenhet i hwatz till Sysiians
bestridande hörer, af wacdigt satt, att bade med
lampor och alfwarsamhek halla Betjeningen tili sine
skyldigheters fullgörande och al redlighet och mk k
sin förwaitning; Men Utskottet anser lika angeiägit,
att Stuteriet, som nu mera blir alldeles oafhängig!
fran Kongl- Hof-Stallet och desi styrelse försattes
under öfwerinfeende nemligen till desi yttre Ekonomie
af Landshöfdingen i Westmanland, som haller
hand deröfwer, art Anendatvrerne as Stuteriets
Ängar och Lägenheter med lefwerantser af goda persedlar
i rättan tid fullgöra sine skyldigheter; Hwarjemte
Landshöfdingen föranstaltar, att efter ärlige
Svner a alla Stuteriets byggnader, den som we,
derbör, bliswer tillhållen, att genast boka och bättra
det bristfälliga, och till den inre eller Stuteriets
skötsel, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhalles,
det täcktes Kongl. Majit ärligen uste och sörvrdna
en eller twenne i denne skötsel kunnige och
erfarne Män, att 2:ne ganger om aret, War - och
Hösteliden wid Stuteriet mönstra och besigtiga Hästkcealuren
samt noga undersöka hushållningen med
mera och derom till Kongl. Majit med underdånig
berättelse inkomma.
Utskottet tillstyrker likwäl, attnu warande Committerade
mäge bibehålla öfwer-Sryrelsen i de -me
ar, utom det innewarande som ännu erfordras till
de här ofwannamnde byggnaders uppförande i fall
Medel till dem warda bestädde, pa det att Stuteriet
-
Den 26 Junii. 887
rict under en och samma Förwaltning ma komma
i fulländigt stick och den började nya hushållningen
winna stadgad gang. Och torde at Committerade
uppdragas att af den erfarenhet de sig förwärfwa
utarbeta och i underdånighet till Kongl- Maj:tS
Nådiga pröfning och fastställande förestå Reglemente
ej mindre för den inre Econemien än de omständigheter,
som Landshöfdingen har att handlägga
samt hwad de till Stuteri - hushållningens granskning
i Nader tillförordnade böra iakttaga och i deras
underdåniga berättelse utreda och upplysa.
Under Kongl. Kammar - Collegii öfwerinfeende
förblifwer i öfrigt allt som rörer Strömsholms
Kungsgårds och alla Stuteriet tillhörige lägenheters
skötsel och för-arrenderande samt huru Arrendatorerne
fullgöra atagne Contracts-wilkor m. m. alldeles
pa lika sätt som med Rikets öfrige Domainer.
Och kommer jemwäl redogörelsen för Stuteriets^ inkomster
och utgifter, att inom dertill utsatt tid ärligen
till bemälte Kongl. Collegium aflemnas för att
af Kongl. Kammar-Rätten granskas; Hwilket allt
till Riksens Högloft. Ständers ompröfwande öfwerlemnas-
örebro den 2z Junii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högw. Prest-Ständctr
Adelns Led- wägnar, Ledamöters magnar,
Larl körner. l-uävig körner.
Pä Wallofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständets
Led. wägnar, dets Led. wägnar,
I. MeFelin. Zonas ^näer5soa.
L. 1uuekiu5.
Uk
-
838 Den 26 Junst.
Utdrag af protocollet, hältet hos högloft.
Rrdderst^pek och Adeln wid Ur tima Riksdagen
t Örebro den 26 Junii 1312.
S- D. ^^edan för Högloft. Ridderikapet och Adeln
dlifwet föredrager Constirutions-Uistottetv Memorial,
innehallande anmälan af berörde UtstuttS
förrättade granjkning af Stats Rådets Protocollcr,
famk, enar denna granffnina utan anmärkning hade
aftupit, af frikallelsen för Stats-Radets Ledamöter,
Stats-Secreterarena, och Konungens Föredragande
i Comm mdo-mäl, för allt answar, intill den dag invewarande
Riksdag begyntes, beflöt Högloft. Ridderstapet
och Adeln, att Expedilions-Uistottet derom
ffulle underrättas, för att bcinälte frikallelse i RiksLags-Bestutet
behörigen införa.
Ut suprr b,x krotocollo,
, C. Lilvsrstolps.
Utdrag af prslscsllet, hällit hos Högloft.
Ridderstapet och 2ldeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 26 Junit 1312.
S- D. ^§fter förnyad föredragning biföll Högloft.
Ridderffapet och Adeln den af Cvnstitutions-Utffottet
ingifne och den 22 sisiledne pä Vordet lagda
nya redactivn af de syra första paragrapherna af
Tryckfrihets - Lagen.
Ut supra. Lx krotocollo.
/>. U. Lilverstolpe.
Ut
-
Den 26 Junit. 889
Utdrag af Hrotocollet, hållet hos ^Zglofl.
Riddersta^et och Adell» wid Urtima Riksdagen
r Örebro den 26 Junit 1812.
S-D. 8 ".edrogs ä rvo Consiitutions - Utssottets
den 2?:ora ftstlidne pä Bordel lagde Betänkande,
ätsöijdc af en ny redactior. af Tryckfrihets - Lagens
5 §-; och d?ef af de s:ne deri fraiilstälida alternativen,
tet förut gällande, enligt Utstottets nya redaction,
bifallit, under förklarande, det andra alternativet,
rörande Tryckfrihets - mais behandling genom
en Jury. mätte tilt afgörande wid nästa Riksdag
blijwa pä Bordet hwilande.
Ut supra. klx krotocollo,
K. 6. 8i 1 t v crs t olps.
Utdrag af protocollet, hållet hos HögwördHrest-Gtändet
wid Urtima Riksdagen i
Örebro de»» 26 Junit 1312.
S> D. -^wad Allmänna Beswärs- och EconomieUtstotlet
uti deft den 22 dennes pä Bordet lagda
Memorial, om afgörande af Snöffottnings- inäl,
wid Härads-Domstolarne, yttrat, blef as Presi.
Ståndet gilladt
Ut
supra. Lx krotocollo,
ch U. Almguist.
Utdrag af Protscsllct hållet hos ^ogwörd.
Hr st Ståndet w d U tima Riksdagen i
Örebro, den .6 Junit »812.
S-D-8 bedrogs ä nyo och bifölls Stats-Utssottets
den 22 dennes pä Bordet lagda
i an
-
8s«» Den 26 Jun ii
i
anledning af Kongl. Majus Nädlga Remitz uppå
General - Majoren, Friherre F. Kaulbars'S
underdaninge ansöknings arr af nåd njuta befrielse
fran erläggande af Ränta a ett under 1788 ars
Krig uti Calmare Läns Landt-Ränterr utqwitteradt
förskott af 700 R:dr till Falt-Tractamcnte, Nationer
och Portioner,
ldlt supra. Lx krotocoUo,
I. reuist.
Utdrag af protscollet, hället hos Hägwörd.
Prest-Stän-et wid llrtima Riksdagen i
Orebro, den 26 Junti 1812.
S. D. 8'redrogs a nyo och bifölls Stats-Utskottets
den 22:dra dennes pa Bordet lagde Betänkande,
i anledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition
om erforderlige Medel till anläggande af en
ny wag emellan Wermland och Jemtland.
Ult supra. Lx krotocollo,
ch O. /^Ilnc^uist.
Utdrag af prstscollet, hältet hos >6ZgwZrd.
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den 26 Junii 18'2.
S-D. ^öid förnyad föredragning af Constitutions-Ulskottets
den 22 dennes pa Bordet lagda serskildta
Memorial, med derwid fogade Förslag till
ändringar och ny redaktion af ;:te§. i TrvckfrihetsLagen,
rörande sjelfwa Rättegångs-saltet, bestöt
Prest-Standet, att, med ogillande af det alternativ
i Utskottets Förslag, hwarigenom Lillstyrkes inrätt
-
Den 26 Junii. sgr
ning af en sa kallad Jury eller Nämd, antaga den
redaktion, som asser bibehållandet af det hitintills
manliga Rättegångs - sätter, sa att samina §. kommer
att begynnas med 6:te mom. och i 8:de mom.
den ändring göras, som Ucffoktet ansett äga runi, i
fall Juryn icke skulle antagas.
supra. Lx krotocollo,
s. O. ^ linguist.
Utdrag afprotocollet, hället hos Hogwörd.
j)rc st - Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 26 Junii >8 »2.
S. D. föredrogs a nyo och bifölls Stats-Utskottets
den 22Zdennes pa Bordet lagde Betänkande,
i sragan om indragning af Fjerdingsmäns-boställen.
Ut supra. Lx krotocoUo,
I. O. ^lmc^uist.
Utdrag af protocollet, hället hos ^ZgwZrd.
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 26 Junti *812.
S. D- ^oredrogs a nyo och bifölls Stats-Utffvt
tets
den 22 bennes pa Bordet lagde Betänkande,
angående rätta förståndet af §:te punctcn uti Kongl.
Majus Nådiga Förordning af den 2; Jan. i8n,
rörande förökade afgifter till Wadstena KrigsmansHus-Catza.
Ut supra. Lx krotocollo,
js. U. ^.Im^uist.
! Ut
-
892 Dcn 26 Junil.
Utdra» afjZrsrscollet, hållet hos Högwörd.
^rest-Standet wid Urtima Riksdagen i
(örebro den 26 Junit 1312.
S- D. ^'ter öfwerläggning om Constitukions-Urstöttets
Zrn 22 dennes pa Bordet lagde Förslag till ny
redactivn af de fyra första §. §. uti TryckfrihetsLaaen,
dlcf samma Förstag af Prest, Scandet gilladt
och antagit med följande ändringar:
r:o Att tillagget Uti I §. 6 mom. anoamde de
pa Namnsedelns tecknade wittnens Lörfattarealtswarighet,
i händelse Författaren föttallolösr
uteblifwer fran Swarvmal, i fragan vin Skriftens
innehall, borde alldeles utgå; emedan Ståndet ansag
det mara stridande emot ali wänlig och rättwis
Lag princip, att wittnen stola iklädas Borgesmäns
answar, samt dymedelst förwandlas till Censorer, en
befattning, som oftast stulle öfwerstiga deras insigter.
2:0 Att till det uti z:dje mom. z §. för Gäckeri
af Allmänna Gudstjensten, Guds Ord och Sacramenten,
fastställde straff af 120 R:dr, borde tillläggas:
eller fängelse efter brottets stvärare
beskaffenhet, hälst som Ståndet ansag de ber utstakade
Penninge-böter, för ingen del hwarken wara
swarande mot det rysliga brott, att dufwa Gäckeri
med Guds Ord och Sacramenten eller proportionerade
emot de uti i, 2 och 4 momenten utstakade
straff.
3:0 Uti z §. 9 mom. ansag Ståndet, efter
orden: Kongl. Förordningen ben 20 Januari 1779,
genom misstag wid Rcnssrif,ringen wara melemnadc:
och Skriften confisceras, i thy att Ståndet icke
kunde föreställa sig, att den i stutet af berörde 9
mom. vmförniälda mindre brottslighet, skulle be straf
-
Den 26 Jun ii. 893
fas med Skriftens confiscation, utan att ett dylikt
straff borde drabba den swarare förbrytelse, som i
det föregående af samma mom. omnämnes
4:0 I betraktande deraf, att uti 4-de §- 8 momåtskilligt
utaf de i z §. fördudna Skrifter, upprepas,
såsom de ber hwilkas trycknina af Hof-Canzleren
bör inställas, ansag Prest-Stander i första
rummet härstädes böra intagas: anstötlig mot
Len rena Evangeliska Läran.
5:0 Widkvmmande ändteligen den i stutet af
4-.de
handlare för de Skrifter, hwilka befinnas sadane,
att de ur Riket böra ater utföras, ansag PresiStandet,
för sin del, en sadan ersättning sa mycket
mindre böra äga rum, som ä ena sidan Bokhand,
larne icke äga minsta skäl, att af Staten söka ersättning
för andra utifrån införstrifne Böcker, hwilka
de icke sa försälja, och a andra sidan inga Medel
finnas till en dylik ersättning a Stat anstagne;
Och stulle de öfrige Resp. Med-Ctande» igenom
Protocolls-Utdrag wördsamt och »vanligen inbjudas,
att om förberörda ändringar sig med Prest-Ståndet
förena.
Ut sugr». krotscollo,
f. k). Almguist.
Utdrag af protokollet, hället hos Högwö: d.
^>rest-Gtändet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 26 Iunii 1812.
S. D. kemnade Prest-Ståndet sitt bisol! till
Lag-UcstotteS sedan den 22 dennesopa Budet hwrlaude
Memorial, Rörande Krono-Åklagares answar
och
894 Den 26 Jun k i.
och skyldighet, att i mindre brottmål ersetta den
anklagades och tillkallade wittnens tidsspillan och
kostnader.
Vt ruxrs. Lx krotocollo,
V. ^ linguist.
Utdrag afprotocollet hållet hos igögwärd.
Prest-Gtändet wid Urtima Riksdagen i
(örebro den 26 Junii i8is.
S. D. kemnade Prest-Ståndet sitt bifall till LagUtssottetö
sedan den 22 dcnneS pa Bordet hwilarrde
Memorial, angående Post, Bönders skyldighet
att smara inför Post - Ratt
Vt
suprs. Lx ?rotoco!lo,
k). ^ Impuls t.
Utdrag af protokollet, hället hos wällsfl.
Borgare Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 26 Junti »8-2.
S. D. ^ag-Utstottets serskildta yttranden, l anled,
ying af Riksdagsmannen Anders Andersson
Åbergs och D. Selanders Motion om besrielse
för Post-Bönder i Westerbotten och WesterNorrland,
ifrån skyldigheten att smara wid PostRatt
för försummelse wid Postens förande, och
Riksdags-Fullmägtigen Iohan Roswalls Memorial,
angående Reconventivn af Actorer, blefwo
nu föredragne a nyv och gillade.
Vt sugrs. Lx krotocollo,
f. Lerjström.
Den 26 Junik. 895
Utdrag afwällofl. Borgare-Ständets pro,
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 26 Junti »8'2.
S. D.'^'örehades ytterligare och biföllos Lag-Utskottets
utlakande i anledning as:
1:0 Wäckt fraga hos Hedermärda BondeStåndet
om inskränkning i rättighet till Börd af
försald arswejord pa Landet.
2:0 Skedd motion hos samma Stand om
skärpning i straffet för stöld; Och
3:0 Den af Herr Borgmästaren Kjellander
sökte förklaring öfwer 6 Cap. 2 §. Mihgernings-Balken
och i Cap. 9 §- r mom. UtsökningsBalken.
Vt sugrs. Lx ?rotocollo,
I. Lerfström.
Utdrag af wällöf!. Bsrgare-Ständetsprotocoll,
hillet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 26 Junii 1812.
S. D. ^ anledning af skedde anmärkningar wid
det Betänkande, angående en allmän PatzevolanceJnrältning,
som det, för nämnde ärendes behand,
ting, förordnade Serskildta Utstött afgifwit, bestöt
Borgare, Ståndet att aterförwisa samma fraga till
Utstvttets ytterligare beredning.
Vt suxrs. Lx krotocollo,
^s. Lerjström»
«k
-
896 Den 26 Juni».
Utdrag af Wällöf!- Borgare-Stän-els protokoll,
hullet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 26 Juni» 18-2.
S- D. -^wad Allmänna Bcswärs - och .Ekonomie
- Utskottet uttatit sig i anledning af wäckt staga
hos Hederwärda Bonde-Ståndet att Allmogen da
den tilltalas för försummad Snöskottning, haldre
ma inkallas till wcderbörlig Domstol, än inför
Kongl- Maj:tS Befallningshafwande, blef, wid förnyad
föredragning, af Borgare-Smndet bifallit.
vt supra. Lx ?rotocoIIo,
ch Lerjström.
Utdrag afwällofi. Borgare-Gtändets protocoll,
stället wid Urtima Riksdagen i
(örebro den 26 Juni» »812.
S. D. ^fter a nyo skedd föredragning och före
gången
öfwcrläggning, i anledning af CvnstitutionSUlstottetS
ytterligare Memorial, med serstilde förslag
til! ändringar och ny redaetion af z §:n i TrycksriHets-Lagen
eller den, stm angar stelswa Nätcegangs.
sättet, har Borgare-Ståndet bestntit, att med ogillande
af det alternativ i Utskottets förslag, hwarigenom
tiilstyrkes inrättning af en fa kallad Jury eller
Nämnd, antaga den redaetion, som asser bibehållandet
af det hitintills warande Rättegangs-sält,
sa att samma §. kommer att begynnas ined 6:te
mom. och i 3 de moni. den ändring göras, fvm Utffottet
ansett äga rum, i fall Jurvn icke skulle antagas.
Ut supra. Lx krotocollo,
I- ch Lerjström.
Ut,
Den 26 Juni!. 897
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständets pro,
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 26 Juni» »812.
S D. konstitutions »Utskottets Memoria-, med
ytterligare förslag till ändringar och ny redaetion af
de fyra första §. §, i Tryckstihets.Lagen, eller de
stadganden, som äga för afseende, att bestämma
skillnaden emellan Tryckfrihetens rätta bruk och dest
mitzbtuk, samt beskaffenheten af inseendet och bewakningSanstalterne
dcrwid, föredrogs nu 0 nyo
sch gillades till alla delar.
Ut supra» klx krvtocollo,
ch ch Lerjström.
Utdrag af Wällsflige Borgare-Ständets
protocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i (örebro den s6 Iunri !8»2»
S- D. Etats-Utstottets afgifne Betänkande, an,
gående erfordcrlige medel till en ny wags anläggande
emellan Wermland och Jemtland, blef, i anledning
af derwid gjorda påminnelser, till Utskottets
ytterligare handläggning aterrrmitteradt.
vt supra» Lx protocoUvz
I. LsrgströM.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Standeis prd*
toooll, hället wid Urtima Riksdagen L
Orebro den s6 Junit i8r«»
S. D. ^talS-Utskottets afgifne Betänkanden öfwer:
Bihang. N:» §A »rs
r§8 Den as Juni!
i:o Kongl. Maj:ts Nådiga Remisi uppå
Herr General,Maior en och Commendeuren Friherre
Kaulbars underdäniga ansökning. att af Nåd njuta
befrielse ifrån erläggande af ranta a ett under
»788 ars Krig, uti Calmare Lans Landt-Ränteri
utqwitteradt förskott af 702 Riksdaler tili FältTraclamente,
Rationer och Portioner.
2:0 Risdagsinannen Per Janssons fran
Kronobergs Län Memorial om ratta förståndet af
5 puncten i Kongl. Förordningen den 23 Januarii
»8n, om förökade afgifter till Wadstena Krigsmanshus-Ca§a;
Och
z:o Riksdags-Fullmägtigen Anders Carlssons
fran Orebro Län Memorial om indragning af
Fjerdingsmäns Boställen.
Föredrogoö nu ytterligare och gillades.
Ut supra. kx protocollo.
Lerjström. '
Utdrag af wäll sfi i ge Borgare - Ständets
protocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 26 Junii »zir.
S. D. godkände Borgare-Standet hwad StatSUtskotlet
yttrar, i anledning af Riksdagsmannen
Eric Bruses fran Carlstads Län Memorial,
rörande skattläggning pa Qwarnar.
Ur supra. Bx protocollo,
s. Lerjström.
Ut
-
Den 26 Junit. 899
Utdrag af protocollet, hället hos Hcderwärda
Bonde-Gtändet wid Urtima Riks-agen
i Orebro den 26 Junii 1812.
S- D. 3 anledning af skedde anmärkningar emot
Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utskottets den 18
i benna manad, meddelte Betänkande, angående
upphafwande af Städse-Auctioner a Kyrko,Hemman;
bief detta ärende till Utskottet aterförwist, att
tagas under ytterligare granskning, och, med förnyadt
Utlåtande, ätersandas.
Ut supra. Lx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protocollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Grändet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 26 Junii »812.
S- D. Äf förekomne anmärkningar emot Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utskottets den 20 dennes
pa Bordet lagde Utlåtande, angående jemkning,
i afseende pa skyldigheten, att halla Båtsmän för
Städerne och Landet, har Bonde-Standek funnit
nödigt lemna Utskottet del, för att deh förslag närmare
jemka och dermed till Ståndet inkomma.
Ur supra Lx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protocollet, hället hos Heder,
wää»a Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 26 Juni! 1812.
S. D- ^fter förnyad föredragning godkändes
* * Stats
-
yao Den 26 Junit.
Stats,Utskottets sedan sista Plenidag pä Bordet
hwilande Betänkande», angående
i:o
Indragning af Fjerdingsmans Boställen.
2:0 Medel till en ny wäss anläggande emellan
Wermland och Jemtland.
z-o Rätta fastandet af z:te pnncten i KonglMajus
Nådiga Förordning den 2z Januarii >8n,
angående förökade afgister lill Wadstena Krigsmanshus,
och
4:0 Eftergift af räntan för det förskott General-Majoren
och Commendeuren Friherre Kaulbars
till Fällt-Equipcring under 1788 ars Krig
utur Calmare Läns Ränteri erhållit.
Dt supra. Lx krotocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af protocollet, hållet hos Hederwärda
Bonde-Ständer wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 26 Junii 1812.
S- D. Wcd bifall till Lag,Utskottets sista Plenidag
pa Bordet lagde Betänkande, angående skyldighet
för Krono,åklagare, som brista i bcwiS, alt
betala Parter och Wittnen; förenade Bonde-Standet
det Besiut, att hos Kongl- Majit i underdånighet
onhälla om Nådig befallning till wederbörande
Hof.Rätter, att förständiga Under-Domare om en
nogare efterlefnad af Lag och Författningar t detta
ämne, än hittils pä manga ställen blifwit iakttagen,
Dt supra. Lx krotocollo,
6. Lränkman.
Ut
-
Den 26 Jun ii- 901
Utdrag af protocollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 26 Junit 1812.
S.D. 8 'redrogs ä nyo och godkändes Lag-Utskottets
den i r dennes afgifne och sista Plenidag pa
Bordet lagde Utlåtande, rörande Postförares befriande
, att sivara wid Post,Rätt i mål, som röra
försummelse i deras befattning.
Dt supra. Lx krotocollo,
6. Lri likman.
Utdrag af prstoeollet, hället hos Hederwärda
Bonde Ständer wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 26 Junii 1812.
S. D. 8ag,Utskottets Betänkande, som pa begäran
hwilat sedan den 20 dennes, angående hänwiSning
till Besvärs anförande öfwer Dom-Capitlens
Utsiag, föredrogs nu äter, och blef bifallet.
Dt supra. Lx krotocollo,
6. Lrrnkman.
Utdrag af protocsllet, hältet hos Hederwärda
Bonde Ständet wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 26 Junii 1812.
S. D. ^2edan de öfrige Respective Ständen nu
mera siuteligen sig utlätit öfwer det, i anledning af
Kongl. Majus Nådiga Proposition angående en
ny inrättning af Bewärings-manskapet, nedsatte
Serskildta Utskotts försiag till Riks-Ständens under--
-
9os Den 26 Junii.
derdäniga önskningar; sa finner Bonde-Standel af
dess, d. sistl. Maji wid lemnadt bifall till Kongl.
Majus Nådiga Proposition, tillika tagne bestut, att
förkasta alla andra önskningar an dem, svin i det da
utfärdade Protocvlls-Utdrag arv anförde, intet hinder
att förena sig med de öfriga Riks-Standens
dertill kemnade bifall; i hwad samma underdåniga
önskningar i deras tillämpning ärv för BondeStandet
nödige och nyttige; men, i afseende pa den
för Studerande förestagne befrielse, såsom ledande
till manofalldiga missbruk, tror sig äga anledning,
att en sadan befrielse i underdånighet afstyrka och i
lika underdånighet anhålla, att inga andra undantag
matte aga rum, an de som i Kongl. Majus
Nadrga Proposition aro innefattade.
lllt su^>rs» Lx protocollo,
, O. LrinkmLN.
Utdrag af prstocsllet, hället hos Hederwärda
Aonde-Standet wid Urtima Riks,
dagen i Orebro den 26 Junii 18-2.
S> D. ^bid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den 22 dennes meddeldte Utlåtande, angående
yppad fräga om nv skattläggning a Qwarnar,
blef detsamma af Bonde-Slandet bifallit, under
öfwerlemnande till Kongl. Majit, att i Nader bestämma
liden och sättet för dess wettsta llighet.
Ut supra. Lx krotocollo,
6. brinkman.
Ut
-
Den 27 Junkk. s<rz
Uppläst hoS Ridd. och Adeln den 27 Junii.
- -- ^rcst-Ständct den 27 - -
- - Bvrgare-Ständet d. 27 - «
- - Bonde-Ständet den 27 - -
Utdrag af prrtocsllet hos det utaf Riksens
Högloft, bänder, till utredande af
uppskjutne twistiga frägsr emellan Hederwärda
Bonde-Gtändet och de öfrig»
Riks, Gtänden, förordnade Serskilda
Utskott wid Urtima Riksdagen i Orebro
der 27 Junii i8l2.
S- D. ?ill Serffilda Utskottets handläggning
hade Hederwarda Bondc-Standet öswerlemnat rme
ämnen, som Allmänna Beswärs- och EconomieUtffottet
förut förehaft, och hwaruti samma Utskott
med Betankanden inkommit , angående:
i:o Kyrkoherde-Boställens uppbyggande, och
underhållande; Och
2:0 Skjulsnings-skyldighet, samt Tingshus
och Haradsfängelsers uppbyggande,
Men da dessa frågor blifwit af Allmäna Beswärs,
och Economie-Ulskottet behandlade, och, efter
hwad Serffilda Utskottet gjort sig underrättadt,
den förstnämnda redan är af 2me Stand, nemligen
Högloft. Ridderffapct och Adeln samt Hög,
wördige Prest-Standet, afgjord medelst bifall till
Allmäna Beswärs- och Economie-Ulffottets Betänkande
, samt den sistnämnda pa enahanda /ätt afgjord
hos Högwördige Prest-Standet; ansag Serffilda
Utskottet sig böra till Riksens Högloft. Ständer
wördsamligen hemställa: huruwida detta Serskilda
Utskott mä äga, att nied berörde twänne frågor
sig befatta, och dem till handläggning upptaga.
H04 Den 27 Junli.
Herr Profekorn Doctor Wijkmans serskilda
tanka i afseende pä denna hemställan skulle, pn
Herr Doctorns begäran, härjemte bifogas.
L/t sugrs. Lx krotocollo^
Lias ^rveäsori.
Utdrag prstocollet, hältet hss det af Rik,
sens högloft Ständer, till utredande
utaf uppstjutne twistiga frägsr emellan
Hederwärda Bonde-Gtändel och de öfrige
Riks-Gtänden, förordnade Serskilda
Utskott wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den s? Dunii 1812.
S S- ^balloflige Borgare-Standet hade under
-en -o dennes till Serskilda Utskottet remitterat ett
Memorial af Herr Radmannen G. Kjellander
vm Högloflige Ridderskapets och Adelns samtHögwördige
Prest-Standets deltagande med öfrige Husägare
uti uppbyggande och reparation af Kyrkoherde--,
Kapellans,, Klockare-, Rektors- och Schole,
Byggnader i Städerne; men, som Utskottet satt
ftg bestämdt uppdraget, endast att behandla de af
Hederwärda Bonde-Standet wäckte frågor, ansag
Utskottet stg icke tillhöra, att härmed taga någon
befattning; Hwilket till Riksens Högloft. Ständers
bepröfwande skulle wördsamligen hemställas.
blt sugrs. Lx krotocollo,
Olss ^.rveäson»
Ut.
Den 27 Junii. 905
Utdrag af protocollet, hållet hss det utaf
Riksens Högloft. Ständer, till utredande
af uppstjmna twistiga frågor emellan
Hederwärda Bonde-Skändet och de öfrige
Riks Standen, förordnade Ger/kilda
Utstött, wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 27 ^unii i8l2.
S- D. lander öfwerläggning angående hemställan
att Riksens Högloft. Ständer: Huruwida Utskottet
borde till handläggning upptaga 2.-ne af Allmänna
Beswärs, och Economie-Ucskcllet redan handhafde,
men sedermera af Hederwärda Bonde-Standet till
derla Serskilda Utskott remitterade, ämnen, yttrade
sig Profehorn Herr Doctor Wijkman med
egna ord:
''För min del anser jag mig i de mål, der
rr:ne Stand redan sig utlåtit, icke kunna återgå med
hemställan, att de samma i ett annat Utskott under
samma Riksdag ater upptaga. Beskaffenheten
af saken säger da, vm jag ock supponerade de twänne
öfrige Med-Standen bliswa af motstridig kanka,
att en sadan Sak eller Motion bör förfalla, och
jag anser da för min del icke i sin ordning, att
hemställa vm aterkallande af 2-.ne Stånds redan
förklarade wilija."
Och skulle, pa Herr Doctorns begäran, denna
hans serskilda tanka affölja Utskottets hemställan
till Respective Riks,Standen.
IIt su^rg. blx l?rotocoIIo,
Liss ^rveäsoll.
^ Ut
-
yo6 Den 27 Junis.
Utdrag af protocollet, häller hos Hötzlsfl.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i örebro den 27 Junti 1812.
S D. o'rdrogs ä nyo och biföllos Allmänna
Beswärs- och Economie-Utstottets den 2- sistledne
pa bordet lagda Memorial:
i:o Angående utdelande af past till Skojare,
Tartarer och annat löst folk.
2:0 Angående lösen af Krono- och Kyrkofonden
efter Markegangspris.
z:o Om lösen lill Skatte af Kyrko, Academieoch
Sch»le,gods m. m
4:0 Rörande jemkning mellan Städernas och
Landets skyldigheter, i afseende pa Batsmanshallet.
5:0 Om afgörande af Snöskottnings,mål wid
Härads-Domstolarne.
Ut suprr. stlx krotocollo,
^.6. 8i lverstolxe.
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 27 Junti 1312.
S- D. 8öredrogs a nyo och biföllos följande LagUtskottets
den 22 sistledne pa bordel lagde Memorial:
i:o
Rörande en föreslagen förklaring öfwer 6.
Cap. 2. §. Mistg. Balken och r. Cap. 9. §. r.
Mom. Utsöknings,Balken.
2. Rörande närmare bestämmande af de orsaker
som kunna föranleda förkortande af de 6 ar,
in
-
Den 27 Junii. §07
inom hwilkas förlopp lysning ej ma utfärdas för
hustru hwars Man bortrest.
z:o Rörande sörestagcn tillökning i skiutslegan
för Postens förande, samt alt Postbönder i We.
sterbotien och Wester-Norrland matte befrias fran
den skyldigheten, att swara wid Post-Ratt, da de
tilltalas för någon försummelse med Postens förande.
Ut supra. stlx krotocollo,
6. Lilverstolpe.
lltdrag af protocollet, hållet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i örebro den 27 Junit 1312.
S- D> Ä^id förnyad föredragning af Stats-Ut«
stoltets den 22 sistl- pa bordet lagde Betänkande,
angående Skattläggning a Qwarnar, beslöt Hög.
löst. Ridderskapet och Adeln att denna sraga skulle
hwila intill dest fragan om en Allman Skattläggning
och Refning kunde förekomma.
Ut supra Lx krotocollo,
6. 8ilverstolpe.
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 27 Jun» 1812.
S- D- 2)lsöll Höglofl. Ridderstavet och Adeln
Lag. Utskottets den 22 sistledne pa Bordet lagda och
nu a nyo föredragna Memorial om reconventivns
erhållande af den Krono. Åklagare, som icke med
halft stät styrkt sitt käromål m. m. hwarwid Ridderssapet
och Adeln ock derjemte bestöt hos Hans
Kongl.
928 Den 27 Junit.
Kongl. Maut anmäla den underdåniga önlkan, att
Lagens stadganden härom till nogare efterlefnad
matte befordras.
Ot supra. Tx krotocollo,
6. Liltverstolpe.
Utdrag af protocollet, hället hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 27 Junit 1812.
S D. 8öredrogs a nya och biföllos följande
Stats-Ulffottets den 22 sistledne pa Bordet lagda
Memorial, nemligen:
i:o Angäende Riksdagmannen AndersCarlssons
fran Orebro Län Memorial, om indragning
af Fjecdingsmäns-Boställen.
2:0 Om erforderlige medel till en ny wägs
anläggande emellan Wermland och Jemtland m.m.
z:s Angående rätta förståndet af z:te puncten
i Kongl. Majus Förordning af den 23 Januarik
i8n, rörande förökade afgifter till Wadstena
KrigsmanShus-Casia.
Samt följande den 2 6ue sistledne pä Bordet
lagde, nemligen:
4:0 Angäende Kongl. Majus Nådiga Proposition,
rörande Ollestads sä kallade Krono, Säteri
med underlydande hemman i Elfsborgs Län.
5:0 Angående befrielse för General-Majoren
och Commendeuren Friherre L. F. Kaulbars frän
erläggande af ränta ä ett under 1788 ars Krig, i
Calmars Läns Landt-Ränteri utqwitteradt förskott
af Sjuhundrade Riksdaler till Fält-Traktamente,
Nationer och Portioner.
6:0
Den 27 Junir. 909
6:te Rörande hushällningen wid Strömsholms
och Kungsöhrs Kungsgärdar samt Stuteri-Jnrattningen
wid Strömsholm m. m.
7:0 Rörande Secrekeraren Jonas Lönngrens
ansökning i afseende pä desi Wexel-skuld till
Riksgälds-Contoiret.
8:0 Angäende tillökning i en del Embets- och
Tjenstemäns Lörängs/wilkor.
Ot supra Lx krotocollo,
6. 8 i 1 vers tolpe-.
Utdrag af protocollet, hället hos HögwZrd.
Arest-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 27 Junit 1812.
S. D. ^ anledning af gjord anmärkning wid det
Betänkande, angäende en allman Pasievolance - Inrättning,
som det för nämnde frägas beredande
nedsatte Serffildte Utskott afgifwit; beslöt PrestStändet,
att till Utskottets ytterligare beredning
samma fräga återremittera.
Ut supra. Lx krotocollo,
ss. U. ^Llmollist.
Utdrag afprotscollet, hället hss HZgwZrd.
s)rest--Gtändet wid Urtima Riksdagen r
Örebro den 27 Junti 1312.
S- D. ^ anledning af Herr Ärke-Biskoppens och
Talmannens gjorda Proposition, och pä det att de
ändringar, med hwilka Prest-Ständet beledsagat
sitt förledne gårdag gifne bifall till ConstitucionsUtjkottets
förnyade Försias till rättelser och nv redaktion
-
yrs Den 27 Junii.
daction af de 4 särsta §. §. i Tryckfrihets - Lagen,
icke ina lagga hinder i wägen för Erpeditionen af
berörde Lag, har Prest, Ståndet, svin ansett all
alerremist till Constitutions - Utskottet af detta förut
akerfärwista ärende, wara stridande emot Grund,
Lagen, enhälligt trott sig böra, under åberopande af
sitt, uti det härom afgangne Protocolls, Utdraget
lemnade bifall till berörde Lag, förklara: att desta
Ståndets anmärkningar blifwit af Ståndet de ös,
rige Resp. Standen meddelte, för att wid Expedi,
tionen iakttagas, i händelse Med, Stånden, hwilket
Prest Stander skulle önskat, dertill accederade, samt
att, i annan händelse, och om sadant icke skedde,
wore Ståndets tanka icke att derigenom hindra an,
tagandet utaf Försiaget, utan att, k fa fatta omständigheter,
famina anmärkningar ma blifwa, sa,
som nu wä ckte motioner, till nästa Riksdag hwilande.
illt suprs. Lx krotocollo,
v
Udrag
afprolocollel, hället hos 6^3wöcd.
prest-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den 27 Junii 1312.
S. D- ^'ter uppläsande af ett till Hederwärda
Bonde - Ståndet ingiswit och med Prest - Ståndet
communiceradt Memorial af Riksdagsmannen Eric
Swensson fran Bohus Län, angående Rewision
öfwer Krigs - Utrednings - Räkenssaperne, samt med
anledning af 2: ^ Ledamöters inom Prest,Ståndet,
rörande samma ämne afgifne serjkilde yttrande; be,
Aöt Prest, Stander, att lika med det Hederwärda
Boli
-
Den 29 Junii. yrr
Bonde, Siandet denna motion till Stats, Utskottet
remittera.
d7t su^ra. kx krotocollo,
dl.
Uppläst hos Ridderstapet och Adeln den 29 Junst.
- - - - « Prest-Ständet - 29 - -
----- Borgare-Ständet - 29 - -
----- Bonde-Ständet - 29 - -
Stormagkigste Aller Nadigste Konung!
^edan Riksens Ständer i anledning af Eders
Kongl. Magt till deras Stats-Ulskott aflemnade
Nådiga Proposition af den 13 sistl. April, rörande
Stats-Werkets tillstånd och förwaltning nästförflut,
ne twenne ar, under öfweriäggning förehaft sa wäl
hwad bemälte Utskott i desta ämnen sig utlåtit, som
hwad för öfrigt befunnits dermed äga gemenskap,
fa de härmedelst inför Eder Kongl- Maj-t i underdånighet
framlägga deras fattade beslut.
Utaf de meddelade handlingar, hafwa Riksens
Ständer inhämtat, att Stats-Werkets ordinarie
inkomster för hwardera af arén 1310 och iZn utgjord!,
i enlighet med Staten en summa af
2,776.885-N:dr 25 st: 4 r:st; dest tillkomne inkom,
ster för 1812, 4,654,125 N:dr l st. 6 r:st och för
ar 13H, 5,175,212 R:dr 26 st. io r:st-, samt att
deste medel blifwit disponerade dels i enlighet med
föreffrifterne wid sista Stats - Regleringen, dels enligt
Eders. Kongl. Majus särskilta stadAnden, till bestridande
af de omkostnader, Eder Kongl. Maj:t sök
Rikets säkerhet och fördel pröfwat oumgängeliga.
Wid granskningen af de förändringar SmtenS
vrdinaire inkomster och utgifter undergått, hafwa
RiL
9ir De'n 29 Junil.
Riksens Stander funnit att följande inkomster för
framtiden försvinna, neml-:
Knekte Rotefrihets-medel N:dr 8o«
Utjkrifningspennkngar i Skane
och Halland - - - is,ooo:
/ Till Uppköpare-afgift i BohusLan 520:
Landshöfginge Lönen i Stockholms
Län - - , 5,492: zs.
Summa 19,792: 52.
Som erfarenheten under den korta tiden seda»
sista Stats,Regleringen icke kunnat stadga någon
grund för högre beräkning af ordinarie inkomst,titlarne,
hafwa Riksens Ständer icke funnit någon förhöjning
i detta afseende antagelig, undantagande för
Koppar-räntan och Slag-skatlen, som i stället sör^o
R:dr Skeppundet, hädanefter upptages till! 66 Rrdr
52 st. Sk:det, samt Kronans Tionde Tackjern, som
i stället för 2 R:dr kommer att beräknas till s
Rdr Z2 st. Sk:det.
I sammanhang härmed hafwa Riksens Ständer
ansett ledande till mera redighet och enkelhet riri
Räkcnffaperne, om Kronans Tionde och afrads
Spannema!, hwilken dels anwändes till Flottornas
och wärfwade Regementernas aflöning, dels utgör
Stats-Werkels öfwerjkotts Spannemal, utan att
hädanefter uti Räkenffaperne upp- och af-föras, efter
det hittills wanliga Stats-priset af - R:dr >6
H. tunnan, för framtiden beräknas endast ester det
wid 18 ars Stats-reglcring för öfwerffotts,spannemal
pa förslag i Staten upptagne pris af 4
R:dr tunnan; medförandes betra stadgande likwäl
ingen förändring uti beräkningssättet af Kronans
in
-
Den 29 Junit. 9rZ
Mesta Spannemal, som uti. Staten upptages till
ett wärderingsptis af z6 st. tunnan.
Deremot hafwa Riksens,Ständer funnlt följande
rillökte och noa inkomster ifrän och med inn^-  warande ar 1312 wara för Stats,Merkel att påräkna,
nemi.:
i:o Tillökte eich tillkomne nya Arrenden ä
Kungsgårdar och andra Kronolägenheter
- - R:dr. 8,974'- Z6. 7
2:0 Häste,Vacance,afgift
wid Wästgötha Regemente - 50,000: —
3:0 Dito wid Smålands--  Cav allert - - - 14,000: — —
4:0 Dito af Bergslagerne
i Nerike - - - s,8?8: 36. P-.
5:0 Zntcrestcn af Capitalen
som statt under Kongl. Krigs-Colkegii
disposition, men blifwit till
RiksgäldSContoiret aslemnade 563»: 9. ir-.
6:0 Jntereste af f. d. KronPrinsen
Gustaf för-ränrade Capital
a 5 proc. af 36,696:47.6. 1,834: 40- ^
7:0 Jntereste a Wermelands
Landtwarns Castas Capital
a 8 proc. af 4,820 R:dr - 288: — —
8w Tillökning i Statsprisrt
för koppar-räntan och stagskatten
- 4- 8,241:,——
Transport 7Z,94«: 8.
Rrv ;8» O är--
§i4 Den 29 Iunkk.
Transport 73,948- n, 8.
9:0 Tillökning i Statspriset
för Kronans TiondcTackjern
- - n,886: zr. —
Summa arlG tillökning R:dr 85,834: 4Z. 8»
Härifrån afgär den ofwan
upptagne minskning i Stattin,
komsterne - - »9,792- zr. —.
Således äterstäende tillökning
uti inkomsten - R:dr 66,242: n. 8
Derutom hafwa Riksens Ständer welat L
underdånighet welat hemställa, om icke den hyra till
Kronan för Caflernen a Skeppsholmen i Stockholm,
som altsedan ar 1797 af Compagnie Cheferne wiv
Kongl. Armeens flottas Stockholms Escader blifwik
erlagd med 400 R:dr Riksgäld eller 2662 R-dr
B:co, borde nu, da Jnqwarterings-penningarne för
Armmeens Flottas manskap wunnit en förhöjd nurneraitt
i Bankomynt, utgå i denna myntsort, till
den först faststäldte numeraire eller 422 R:dr.
Likaledes böra Riksens Ständer ej underlåta, att
anmäla saknad »verkställighet uppå de wid 1309 och
igro arens Riksdag gjorde underdåniga anhållanden,
sa wäl om undersöknings anställande huouwida
Innehafware af Hemmanet Lindö, i afseende pä
hemmanets och Fär-afwelns underhällande fullgjort
sina skyldigheter, som ock angående Jnteckningslagande
t Nyqwarns Gästgifwaregård till Kronans
säkerhet för Arrendet af Nyqwarns Qwarn och Bro;
Onskandes Riksens Ständer, det Eder Kongl. Majrt
täcktes anbefalla wederbörande om owilkorlig »verkställighet,
inom förelagd tid, af hwad i sa mätt»
bliswit nödigt ansett.
Den LZ Jun!» ytz
Wid granskningen af Riks-Stalens Utgifter
hafwa Riksens Ständer funnit de af Kongl. Majit
i Näder autoricerade Ri"s-stater för arén »8-2 och
18'», hwad i, 2, 4, 5, 6, 7 och 8 Hufwud-Titlarne
angar, i det närmaste äfwen till de spcciela
Staterna instämma med de af Riksens Stander författade,
samt de obetydliga ändringarne derutinnan»
inskränkte till hwarje Hufrvudtitels bestämda total,
stimma; afwensom att de förändrinoar och tillökningar
som ägt rum mid de specielle Staterne pä zchjt
Hustvudtiteln warit en följd, dels af ökade Pafstvolance
»vilkor för wärfwade Armeen, dels af andra
nödige befundnr förbätktindar Uti Armeens organis
salton; Hwarwid Riksens Ständer tillika insett, att
de till Förswars-werktt hörande Werk och Sraters
requisitioner icke pa långt när kunnat uppfyllas,
äfwen »»»ed tillgängarnes tillökning af te 199,648
N:dr Zo fl, c rist. Riksgäldswerket til! Staiswerket
utbetalt, i afräkning pä bristande 400,^20 N-dr
Uti ben till FörswarSwcrket anflagne i million 8vdr.
De pä Allmänna Indragnings-Staten gjorde
besparingar hafwa befunnits anwande till de utgifter
Riksens Ständer pä denna fond anwisat, med ett
öfwerskott för är »8is af 18,667; 46. L., och för
lön af Zr,ot8: 9. 4-
Hwad angär Stars-werkets förwalkning för
de Line isrägawarande är, haftva Riksens Ständer
funnit de af Eder Kongl. Majit gjorda Regleringar,
samt i öfrigt Riks-Staternes uppgifter instämmande
med hwad Riksens Ständer sig utlätit eller sörestcifwit.
Till granskning af sjelfwa utbetalningarNcs
rigtighet Haftva Riksens Ständer, i brist af dertill
hörande verifikationer, ej warit i lilifelle, samt af«
iven ansett stkdanl böra öfwerletnnas till Kongl Kammar,
Rätten och Riksens Ständers Åkvist rer; likwä!
hafwa de, ritt winnande af stöm lätthet wid
-i6 Den 29 Junit.
öfwerseendet af Stats-Werkets tillstånd, bekvende
pä afsiutningen af utgifterne efter Hufwudtitlarne,
samt en säkrare och skyndsammare kännedom af besparingar
eller brister uti inkomsterna, ansett t/enligt,
att hos Eder Kongl. Maju anhalla om Nådig författnings
utfärdande derest ej oförutsedde gällande
hinder emot en sadan författning förekomma, ined antydan
för alla dem, som äga rätt, undfå mede!
ester Staten, att, wid deras fordranS förlust, anmäla
sig om utbekommandet deraf innan z:dje Qwarralets
stut, arel efter det, för hwilket samma fordran
uppkommit.
Riksens Ständer hafwa äfwen för vfwersigten
af det hela, bade i Statistiskt och financielt afseende,
befunnit den uti Eders Kongl. Majus Nådiga
Bref af den > i Februarii förledit ar anbefalte
Boksiuts method böra bibehallas, såsom närmast
swarande mot Riksens Ständers ändamål med
Räkcnffapernes omsiutning.
Dernäst fa Riksens Ständer i underdånighet
afgifwa deras yttranden öfwer de af dem besiutade
tillökningar i anslagen pä ätffillige af RikS-StatenHufwudtillar.
irsta Huftvud-Titeln: I anseende till den
befundne otillräckligheten af de till Police, Lys- och
Renhållning pä Kongl. Slottet i Stockholm antagne
2,150 R:dr, kominer detta Stats-ansiag att intill
nästa Riksdag föcslagswis tillökas med Zvoo
R:dr eller tillsammans utgöra ?,i;o R.dr Buo.
Dä del för Kongl. HoftStalletS behof frän llpsala,
Djurstaholm och Mällösa Kungsgärdar päräknade
utfordringshö, i stöd af Riksens Ständers beslut
fatt af Arrendalvrerne efter MarkegängspriS
löfås, men samma qwantitet hö, ej utan en betydlig
förhöjning i priset kunnat i Stockholm upphand
-
Den 29 Junii. 9^7
las, anse Riksens Stander nödigt, akt till ersättande
af derigenom uppkommande skillnad i betalningen
ansia en summa af Eoos R:dr, samt alt till enkelhets
winnande i Räkenffaperne förordnas, det bela den
summa som till upphandlingen erfordras, pä Stak
uppföres, och deremot betalningen för Arrende-Höet
upptages och rcdowisas bland Statswerkets revenuer,
under särskilt titel, såsom Arrenden för Kronolägenheter.
Som det faststalde priset af z R:dr tunnan
för de till Utfordring wid Kongl. Hofstallet bestädde
LZ17 tunnor 29 kappar Hasta, icke funnits swarande
emot gängbart pris, sä har detta anslag blifwit
ökt med 24 si. per tunna, eller tillsammans med
»,158 R:dr 4; §. 9 rist.
I sammanhang härmed, anhälla Riksens Ständer
att wid Arrendet af Wändtholms, Eldgarns,
Hamnskärs och Enghvlms Kungsängar, hwilket ar
»8r6 och således innan nästa Lagtimma Riksdag,
löper till ända, i de nya Contracterne mä iagttagas,
att de besia ängar tillsiagne dagswerken förswinna,
men att likwäl åtminstone lika qwantitet hs
in natura aflemnas, sä wida deka förmåner stä att
winna; Skulle deremot ingen Arrendator uti besia
wilkor wilja ingä, sä kunde de förut gällande Arrende-Contracter
pä ännu ett är prolongeras, intilldesi
Riksens Ständer wid snart derpå instundande Riksdag
hinna att om samma angelägenheter ytterligarcbesiuta.
»:dra Hufrvud-Titcln. I enlighet med ytde
puncten uti Eders Kongl. Majus Nådiga Proposition,
hafwa Riksens Ständer insett nödwändigheten
af tillökning i medlen att bestrida den stadgade
förhöjningen i Postlegan, samt af en förbättring k
Postillonernes traktamenten, och i följd deraf ansia.
git för förstnämnde behof, en summa af 12,000 Rrdh
§rs Den 2- Junii,
och för dek senare z 002 R:dr, tillsammans ,5,esc)
Rrdr, att af Postmedlen utgå,
Ztdje Hufwud Tireln. Till s»l!nad uti den til!
Försmars-werket bewilljade i million R'-dr, hwaraf
tvid 1809 och >b'o. areiiS Riksdag endast 629,209
R-dr blifmit pa Slak uppförde, samt af Bewillningen
sedermera 199,642 R-dr zs s 6 r:st. ar«
ligen killagde, och ändkeliaen genom Riksens Ständers
underdåniga strifwelse af d. i Z-ststl- Maji de
för begge sistfärfiulne arén annu resterande 402,718
R:.dr 2; tz. 2 rrst. hlifwit anwiste art utbetalas af
de outtagne medel i Riksgälds-Conroiret, som Statsverket
haft att påräkna, aro af Riksens Ständer
i Riks-Staten uppförde 402,902 U:dr, alt för
framtiden kill detta salunda godkände dehof Ukna.
Eder Kongl, Mast har derutom pa Dttensions.
Summan anwist den Lönjngs-och Underhållskostnaden,
som tillkommit pa nedannainnde Speciella
Staten, och utgöra följande belopp:
Landt-Militiens bonings-Stater,
Kongl/Krigs-Eollegii Stat R-dr 742:—
General Ad,utants - Staden zz?;: — ---
Kongl, LisRrgementetS Husar-Corps zoo: —, —
Swea Lif-Gardie — 2294: z6, 6.
Lis-Gärdet till Häst -- 8670; Z2.
Andra Gärdet ---- 1904: z6, 6.
Wcstgötha Regemente — 750: ^
Mönerssa Husar-Regementet 5^9: il. --
Swea Artilleri tillökt med 2 Compag. 7Z74-; 21. 6-  Götha Artilleri »514: zs. —»
Mandes Artilleri lillökt r 5,826: 16, H.
KvWl. Majus Eget Wärfwade
Rescmcnke — y;6-. Z2, —
Transport 44,046;
Den 29 Junis. §rg
Transport 44,046: 26.
WermelandS Jägare-Corps — 1072: — —
Krigs - Academiens Stat — 778: r». 6.
Sjö- Militiens LöningsStater.
Orlogs-Flottans Civil och Economie-Stat
— — sz: — —.
Attnoens Flottas Stockh. Escadre i6,zis: 44.
Dito Götheborgs dito — 29,045: Z4, r.
I anseende till beha begge Staters
tillökning af twenne Volonlaire
- Compagnier.
Lotteri - Staten --- 9;: »6.--
Förbättring i underhållet för
Stockholms Garnizon, samt
till detz Smkbus - Inrättning — 37,259; s, 8.
Tillsammans R:dr i t g,6z r: 42, 8-  Hwaremot likwäl afgatt följande pade af Riksens
Ständer upprattade personela Staten anslagna
Summa, nemligen:
A Staten för Fortificatlons - och
Fältmätnings-Corpserne R:dr »99: zs> —
Kongl, Gardes-Brigadens Stat - 2,769: zr. —
Lif-Gärdet till Häst — 56: — —
Orlogs-Flvttans Militaire-Stat — 95Z: 14. —
F. d. Malmö Escadre af Armsens
Flotta — — 4224: 45. —
Covstructions - Corpsen 26: Z2. —.
Tillsammans R:dr 8,ozo: n. —.
Och hafwa således Riksens Ständer funnit den återstående
Utgifts-Summan af m,6<rr R;dr z» § 8 r.
såsom
§2» Den 29 Junti.
8 r:st, safrin erforderlig för de dels af Eder KongK.
Maj:k, Defi höga ratt likmätigt, widragne, dels af
Riksens Stander beslutade förändringar, icke döra
belasta den lill Förswars, Merkel nödig ansedde En,
million R:dr, utan sördra serskildt anslag pä Stat 5
för att ifrån och med innevarande ar, till uppgifne
ändamål urdetalas.
Deffuioin har Eder Kongl. Mant i Nader tillkännagifwn
följande, ined Rikets Förswar gemenskap
ägande behof, för att af andra tillgängar an
Defenjions-Snmman fyllas:
Till aflöning
r:o För fullt Befäl wid de af Rvkerings-Manskap
upprättade Södra och Norra Skänika Regementerna,
jamt Löner för en Subaltern,Officer wid
hwar/e Compagnie af Jndelte Infanteri, Regementerne,
i afseende pä den tillökning de igenom Noterings-
och Förstärknings-Manskapet erhållit.
2:0 För erforderligt Befäl och Manskapet af
Den tillökte styrka 302 Man tvid Wermelands. FotJägare,
Corps, hwartill Wermelands Bergslag äragit
flg utgöra en serskild vacance, afgift för befrielsen
frän Extra Rotering,
z:o För Befäl och Manskap tvid twenne GränsCompagnier,
det ena under Uplands Regemente till
öewakning wid Grifilchamn, och det andra under
Westerbottens Regemente till samma tjenstgöring
wid Haparanda; Hwilka Compagnier Eder Kongl,
Maj:t af Befäl och Manskap frän f, d. Finsta
Arrr.s.n kätir inrätta.
4:0 Till. underhäll för tillökte IO2 Hastav
tvid Lif, Gärdet till Häst, samt e" lika antal witz
Mörnerska Husar-Regementet. Till ny Stat och
Rotering af Wendes Artilleris,Regementes Ridande
-
Den 29 Junki. 9?r
de Compagnie, Kamk Exercitie - Sguadroners inrättande
wid Skånska och Småländska Indelta Cavalleriecne
pä Statens bekostnad, såsom oundgängeligs
att befordra dehe Regementens fullkomliga tjenstbarhet.
5:0 För ständigt Befäl för den pä Gottlaninrättade
National - Bewäring, samt ManstapetS
underhäll under Exercis och tjenstgöring i Fredstid,
Dä de ärligen böra sammandragas för att öswaS i
Wapnen.
Till defia aflöningar och underhälls - kostnaden
har Eder Kongl. Majit östat nytt anslag endast för
hwad som brister uti de dertill päräknade tillgängax
af Finska Erpectance, Fonden, vacance - afgiften af
Westgötha Regemente och hälften af Smalands
Dragon - Regemente, samt afgiften af Wermelands
BergSlag. Defia tillgängar hafwa befunnits uppgå
till en Summa as 84,563 R:dr, hwaraf 31,54-  R:dr utgöra den pä Finska Expectance-Fonden wundne
besparing; hwaremot beloppet af förrberörde nya
kostnader enligt calcul funnits bestiga stg till ungefär
145,465 N:dr 45 fi. 8 r:st.
Riksens Ständer som erkänna nödwändigheten
af de anstalter i och för Krigsmagtens upprätthållande,
Eder Kongl. Maj:t i Näder täckts föreflä,
hafwa beflutit, att den till nyfi uppräknade behof
erforderliga ansedda Summa af 145,46; R-dr
4; fl. 8 r:st. under Tredje Huswud-Titeln uppföres,
pä egna eller de Regementets Stater, dit de höra,
samt deremot Vacance-afgifterne och de flere af
Eders Kongl. Maj:t vmförmälte inkomster beräknas
bland Stats - Werkets intrader och 31,549 R,.dv
frän Indragnings - Staten af Finska ExpectanceStatcn
uteslutas. I följd häraf bristen som genom
hetta anslag ft-lleS utgör 60,902 R;dr fi. 3 r-st.
Tis
9-2 Den 29 Ju n i i.
Till bestridande af de kostnader till Armeens
wapenöfningar och anssaffande af de förnödenheter
som böra finnas i förråd för FörstärkningsManskapet,
da Rikets warn fordrar desi uppfattning,
hwartill Eder Kongl. Majit till Riksens Stander
öfwerlemnat att utfinna medel, hafwa Riksens StanLer^ej
funnit någon utwäg närmare öfwerensstämmandc
med Eders Kongl. Majus wördnadswärda
önssanoch allmänna behoswets södran, att undwika
förökande af den för öfrigt erforderliga BewillningsSumman,
an att förordna det alla blifwande öfwerssott
pa Stats,Werkels enssilte, sa wäl ständige,
som under namn af Bcwillning inflytande inkomster,
tillika med alla besparingar pa Statens
Atta Hufwud - Titlar, äfwensom alla genom dödsfall
och befordringar uppkommande besparingar pa
allmänna Indragnings, Staten maga öfwerflyttas
pa Nionde Hufwud-Titeln och efter det, enligt Riksens
Ständers beslut wid 18^9 och 1812 arens
Riksdag, ivo,000 R:dr deraf ärligen blifwit afsatre,
till understöd för allmänna företag i och för Akerbrukets,
Handelns och Näringarnes befrämjande,
vswerskottet till nästa Riksdag öfwerlemnas till Eder
Kongl- Majus höga disposition till förraders anssaffande
till Förstärknings,Manskapets med flere dylika
förnödenheter, och hvarföre pa lika sätt som för
Statens öfrige medel af wederbörande redowisas;
Och da Riksens Ständer salunda sa widt Landels
krafter tillåta atagit sig hwad Eder Kongl. Maj:t
för Rikets Armöe och Förswars-Werk äffat, wasa
de afwen bifoga den underdåniga förhoppning, det
Eder Kongl- MajU täckes fa organisera Rikets Armöe
och Wapen, ssm lämpeligast öfwerensstämma
bade med säkerheten af Landets Försmak, och desi
förmåga att samina anstalter underhälla» L.de
Den 29 Junii. 92;
8;de Huswud, Titeln. Uppå Eders Kongl.
Maiuö Nådiga framställning uti 2:dra puncten af
Desi Proposition om nödwändigheten alt öka Stats»
anflagen under denna Hufwud - Titel lill wisia ut»
Mer, de der i anseende till föränderligheten af waruprifer
funnfts ej kunna med hittills bestadde Summor
bestridas, hafwa Riksens Stander ansett följande
tillökningär uti RikS?Staten böra uppföras.
r;o För Durchmarche-kostnader, den östade till.
ökningen af l 5,002 R:dr, hwilken sammanlagd med
de förut onsiagne 15.000 R:dr således kommer alt
framgent med en Summa af 52,200 R:dr af Staten
bestridas.
Härwid Riksens Ständer tillika i underdånighet
anhallä, att, till förekommande af förökad
kostnad genom wantpmgs, penningars erläggande,
som egenteligen ägt rum wid Krono - Transporter,
för hwilka flera mil pa dagen warit utsatte än man
j swart wäglag kunnat färdas, Eder Kongl. MajU
täcktes anbefalla wederbörande Embetsmän som upprätta
marche-router wid Krono-Transpvrters afsändande,
att sa framt icke omständigheterna fordra desto
större skyndsamhet, aspasia och bestämma miltalet
för fortssaffningen efter wäglagets beskaffenhet,
men aldrig utsätta detsamma öfwer 6 mil pa dagen,
samt att deremot de som Krono stmls utgöra förpligtas
att afbida ssmtsens ankomst atta timmar
fran den utsatte, utan att derföre undfå wäntningspcnningar,
och dcrutöfwer syra timmar emot erhållande
deraf, med rättighet likwäl att hemresa derest
skjutsen efter denna tids förlopp ej ankommit.
2:0 I anseende till befunnen otillräcklighet af
de till sargars skjuts och underhall hittills ansiagne
R.dr hafwa Riksens Ständer bewiljat en
924 Den 29 Junit.
förhöjning uti detta anslag af 10,020 R:dr; harrvid
har äfwen Riksens Ständers uppmärksamhet
blifwit fästid pä bnstfälligheten af den i Carlskrona
warande Arbets - inrättningen , sa wäl
i anleende till utrymmet, hwilket ej inotfwarar dehofwet,
sedan den efter förlusten af Sweaborg är
den enda af detta slag i Riket, äswensom i anseende
till den felaktiga egenskap att de för systlolöshe!
eller wanart ditsände personer, undergå samma behandling
som brottslingar, hwilka der afstraffas;
Och anhålla i anledning deraf Riksens Ständer L
underdånighet, det ifrägawarande Arbets - inrättning
mä, sa midt omständigheterna medgifwa, utwidgas
»ch förbättras till mera öfwerenssiämmelse med hwad
dest ändamål äsystar.
z-o Till Rese - och Tractaments - penningar
6,002 R:dr eller tillsammans med förut anstagne
12,000 R:dr, en Summa af 18,200 R:dr.
4:0 Till Accords-ersältningar, serdeles till interestet
pa de Obligationer, som utfärdas för reducerade
Officerare af Gardes - Regementerne samt af
f. d- Finsta Armeen 12,000 R:dr. Till Räntor a
de Accords-ersättningar till reducerade Officerare af
Gardes-Negementerne samt Officerarne af f. d. Finsta
Armeen, hwarföre Obligationer redan aro utfärdade,
eller owilkorligen stola utfärdas utgår en
Summa af 5,400 R:dr; Men hwilken utgift kan
komma att fördubblas om alla de Officerare af f. dFinsta
Armeen, som till Accords- ersättning aro berättigade,
sig anmäla. I anledning häraf och som
de 10,002 R:dr hwilka förut finnas pa Stat anflagne
hädanefter såsom hittills ännu i nägra är torde
till det mästa utgå till Accords-crsättningarneför
dem af Finsta Landt - och Sjö-Artilleriet med flere
an
-
Den sy Junit. 925
andra, hwilkas Accords'ersättningar böra med kontantt
penningar betalas, hafwa Riksens Ständer
bewiljat detta anflagö ökande till 22,020 R:dr;
hwarjemte de äswen funnit nödigt besluta att en
wist prescriptionS-tid, såsom till exempel 6 mänader
frän första kungörandet deraf i Tidningarne bör förestrifwas
dem bland bemälte Officerare, som ej
redan sig anmält att uppglfwa och enligt Författningarne
styrka den rätt de tro sig äga till Ackordsersättning,
pä det Stats - Werkets utgift i denna
del mä blifwa bestämd, och obehöriga anspräk i
framtiden förekommas.
5:0 Till Byggnader och Reparationer a Kongl.
Slottet samt de publika Husen i Stockholm, blott
för deras nödwändigaste underhällande 6022 R:de
uköfwer de lill samma ändamål förut anstagne 12,02»
N-dr; således tillsammans iZ ooo N:dr.
Till godtgörande af hwad som brister för de
twenne föregäende ären i desta och öfriga förstagswiö
pä 8:de Hufwud-Titeln beräknade utgifter, anse
Riksens Ständer böra, i enlighet med hwad Eder
Kongl. Majit i Näder föreslagit, anmanda del
öfwerstott, som kan uppkomma pa samma ärens
Landt-Räntor, sedan bristen afdragitS pä dem af dessa
Landt-Räntor, som med brister utfallit.
För att enligt z:dje puncten af Eders Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition kunna fortsätta och fullborda
Inrättningen af ett Garnijvns - Sjukhus k
Stockholm, hafwa Riksens Stander ej allenast
funnit nödigt anslä en Summa af 8 022 N:dr till
reparation af de Kronan tillhörige Byggnader pä
Kungsholmen, hwilka tills widare för denna Inrättning
begagnas, ulan äswen, enär desta gamla Byggnader
hwarken för manga ar kunna paräknas, ej
yr6 Den 2H Zunii.
eller äga det förestrifne utrymme för Zos Sjuke,
jemte Läkare, Elever, Magaziner m. m.; welat hoS
Eder Kongl. Maitt anmäla den underdåniga önstan,
att, sa midt ffe kan, någon annan Kronan tillhörig,
eller mindre kostsam, men redan bebyggd Eegendom
kunde lill denna Inrättning mses; men likwäl och
för det fall, att ingen annan utwäg till minnande
af en passande local för ett Garnizons'Sjukhus af
denna widd skulle erhällas, bordt wara becänkte pä
medels anslående art efter hand genom nybyggnad'
kunna sadanl åstadkomma, och för detta ändamål
funnit bära under 8:de Hufwud - Titeln ansins en
Summa af 20,00a R:dr att ärligen intill nästa
Riksdag utgå.
För ersättning af de 22,202 R°.dr dem Eders
Kongl. Maj-.ts Hsfhällnings-Cassa först,utit till
werkställde nödiga reparationer af de Kongl. Rummen
i Stockholms Slolt, ucäfwcr de behällne Statsmedel,
som dertill warit anwandbar, såsom g:de
puncren af Eders Kongl Maitts Nädiga Proposition
omförmäler, stola Riksens Ständer i underdånighet
uppgifwa utwägar uti ben af dem upprättade
Finance - planen.
Eder Konal. Mast har uti stte puncten af
Dess Nådiga Proposition meddelt Riksens Ständer,
Commerce, Collegii underdåniga anmälan cm angelägenheten
deraf att de före 1809 och 1810 arens
Riksdag till inhemska Industriens uppmuntrande
anstagne Fonder skulle äterställas ifrän det wid
nämnde Riksdag nedsatte belopp 4,ros R:dr till
den Summa af 11,020 R:dr, hwilka fa wäl be
lwenne sistförsiutne, som de färegäende arén warit
erforderlig, och af Commerce - Cvllegium blifwit Utbetald,
hwarigenom äfwen samma Werk äsamkak
en
Den 29 Zunlk. 927
en stuld af IO/2Z7 R:dr, som bör ersättas; Riksens
Ständer ftin fullkcmligen erkänna billigheten
och nyttan af dessa utbetalningar till allmänt gagnande
Näringsgrenars förbättrande, haswa beflntit,
att förhöja ärliga Stats-anslaget för dess behof till
en sammanräknad Summa af 2020 R:dr; samt
att wid Finance-planens upprättande upptaga till
ersättning ben vmförmälte, under de lwenne sistledne
äreu, tillkomne stuld af 10,2^7 R:dr.
Sluteligen fä Riksens Ständer till underdånigt
swar pä 6:te puncten af Eders Kongl- Majtts Nådiga
Proposition, tillkännagifwa deras beslut, akt följande
af Kongl. Stats - Contoirct, utaf öfwerstottet
pä StatS,Werkets såsom Bewillning inflytande medel,
förstoktswis bestrida tillfällige utgifter, de der ej
under någon af Hufwud-Titlarne kunna hänföras,
mä ^ säsom omedelbart härrörande frän af Riksens
Ständer widtaone anstalter, pä innewarande ärs
Stat uti Stats,Contoirets Nakenstaper till afskrifning
uppföras; nemligen:
i.o öfwerstjutande kostnad utöfwer den till 181 a
ars Urtima Riksdag och Hans Kongl. Höghet KronPrinsens
emottagande anstagne Summa 150000
R:dr till ett belopp af — 27,969: 29, i.
2:0 Förstott till Committaen
för hushållningens reglerande
wid Strömsholms och Kungsöhrs
Kungsgärdar — ro,55Z: 4^l, 4»
z:o Återstoden af de Högsalig
Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
Carl August bewiljade
Refepenningar för de första
Fem mänaderua r8io — 2,500: — —.
Transport 38,023: 45, z.
92§ Den 29 Tunik.
Transport Z8,sZz: sz, 5»
4:0 Sisiledit ars Ränta och
Capital - afbetalning pä ben dä,
rikt Krigskostnader i Banken lyftade
mindre Creditiv,Summan — 9,;°»: — —
Tillsammans utgörande N:dr 48,sLz: 2;, si.
Hwarförutan de till Ränte - och Capital afbetalrungar
ä den lyftade mindre Crcditiv-Summan ersorderlige
Zo,c.oO R:dr komma att fran inncwarande
ars början och framgent Stats,Wreket serffildt
af Allmänna Bewiilningen ersattas
Hwilket
allt Riksens Ständer såsom swar pa
Eders Kongl. Majus Nädiga Proposition fa i underdånighet
öfwerlemna.
Riksens Stander framhärdar re»
Uppläst hos Ridd dch AdelN den Ly Junii»
------ Prest-Ständer den 29 - -
- - - - Borgare-Ständdt d. 29 - -
s - - - Bonde-Ständer dell 29 -! -
MZrdfamr tNemsrial!
iÖswer Fullmagtiges i Jern-Contoiret hos Kongsi
Maj-t ingifne underdäniga ansökning, om vkterligare
understöd till Jernhandteringens upprätthällandesom,
genom Nådig Proposition, Under den 22 sistledne
Maji, till Riksens Ständer war öfwerlemnad,
hafwa de Respective Ständen behagat infordra
Banco-Utssottets yttrande.
Underdäniga ansökningen innefattar, för hwad
Banque» kan angä. den anhållan, att, med affterv
de ä Jernhandteringens fortfarande, och än tilltaga»-
-
Den 29 Junik. 92-
gande, betryckte belägenhet, samt till förekommande
af desi, bade till allmän och enssildt förlust, belarade
förstöring, BanquenS utlaningöbelopp mätte förhöjas,
ä ett Skepp:d Stångjern till 7 R-dr Specie och i
proportion derefter för Maniifactursmidel, samt att
Räntan för alla Län pä exportable Effecter icke
niätte beräknas högre, än till En procent ärligen
Banco-Utssottct
har ej''bordt underläta, att
härröswer inhemta Herrar Vanco-Fullmägtiges ut,
låtande, som , efter af deni isian Commisiariatet infordradt
yttrande, hwad Banqnens säkerhet angär,
nyligen till Banco-Utsiottet inkomniit.
I enlighet med deraf Commisiariatet andragne
stal och upplysningar, förmäla Herrar BancoFullmagtige:
buruledes, jemlikt enstämmig uppgift
ifrän trenne Stadsmäklare, priset pä Stångjern för
dek näwarande utgjorde ifrån Sm Riksdaler 8 si.,
till Sju Riksdaler, samt Sex Riksdaler 32 a 94 si°
Banco för L>keppundel, alt i mohn af sorternes
olika beskaffenhet: att i öfrigt, ehuru betalningswillkoren
för Banqnens Jern-Län, i de sednare ärm
blifwit betydeligen lättade, flere Läntagare sädant
oaktadt, med sine liqvider långt öfwer den förelagde
tiden ukeblifwit, hwilket förhällande ock, ännu
den s dennes, med Tio Läntagare icke uphött:
och att säledes, med afseende ä nu warande Jernpris,
til! hwars snara förhöjning, jemwäl de förfallne
Länens tröga infriande, icke tillätt nägvtt
gynnsam förmodan, Banquens säkerhet nu icke kunde
förenas, med nägon tillökning ä det för Stängjeru och
Manufactur-smide före delta fastställde Länebelopp,
dä Banken derigenom möjeligen kunde komma att stadna
för att, genom tidernas Me, an widare till wärde
Bihang. 59. rade
Den 29 Junii.
försämradt betydande Pant lager, hwars afsättning
Utan förlust, l sudan! ial! nvcwttgcn lunde förwämas.
Wid eet öfriga as Jern-Conioiiets underdaniga
anhållan , har, »ti hwad Banqtien angar, Her,
rar Banco-Fullmägnges uppnrärksamhet dera warit
fastad, huruledes, äswen med äftdosalt afseende a
den förlust , fini genom en widsträckt Banqu-.ns
utlåning i Represenral..'t äbivnt pä Expvrkable Efftcter,
till blott En procent ärligt Jntcreste, län
för Samhället befaras, Banqueus narwarande
stallning, och den omtanka, so,!, iramföralt ar förtstrifwen,
till återställande af behörig stadga för
det Representat iva Mynter, icke medglfwa någon
förmirmning a Banquens päräknade ärliga Revei ue
uti Jnteresten, icke eller, tills widare, någon rillölt
utlåning af Banqtien, lör ehwad nyttigt, och
i annat asjc,nde nödigt, ändamål betan wara mä.
Uri Herrar Banco-Fullmägtiges sa bestå stade,
öfwer förewarande ämne afgstne hemställan, har
Banco-Utstottet för dest de! junnit grundade skäl alt
till alla delar instämma.
Twänne Ledamöters härwid yttrade serffildte
tankar bifogas härjemte. Orebro den 29 Junii 1812.
^2 co b Os Is 6a r 6 i e. "stk. Weistman.
6ust. v. ^Vilcke. L. Östmsn.
Al. HclsinZius.
^ Till protocollet den 29 Juni» 1812.
Lernwerks-ägare uti Wermland och Dahl Exportera
filt Jern pä Götheborg, der afsättning pä denna
-
Den 29 Juni».
na wahra de sednare ären gifwits, sä att ehuru förtjensten
warit ringa, Jernet åtminstone icke ligger
ägaren till last.
Men sädant förhållande äger icke runi »ved
Jero werkö-äga re uti stera öst ige Rikets Pcowufir,
hwilka haswa Twäni e och kanste stere ärö rillwerkningar
ännu osälda, och hwarföre en betungande ränta
stall bereda deras oundwikeliga undergång om icke
någon snar hjelp ät dem af Banquen förunnas.
Det är för deste Medborgare jag wägar töresta,
i anledning af Jem-Conloirets derom gjorda
ansökning, art alla de Jernwcrks-ägare, hwilka ännu
hafwa mera än ett ärs tillwerkning oförställd,
mätte utaf Banquen sä upplaga Län, tvid hwilken
tid af äret sorn hälst, emot pantsättande af deras
Jarn, beräknat esler det pris som wanligen Banque»
ärligen utsätter till lwräkcingssumma ä i Skeppund
Stängjern, som wanligen warit s a 5 R:d. r6 st.
och i proportionerlig tillökning tor Manufactur-smiden
; för hwilka Län ej mera än 2 procents ärlig ränta
Löntagaren bör astordras
En
dylik sörman är Tackjärns-Bergslagen redan
bewiljad med den stora förmän alt ärerbetalningen
ster inom 16 är.; Och dä Riksens Ständer
äswen hugnat stene Prowinsers innewänare med
eftergift uti Bewiliningen, för det lidande sorn genom
wad-eld och fiendens härjningar dem blifwit
tillfogad!, anser jag nägon walgörande anstalt, äswen
böra widkagas emot Jernwerks-ägare, hwilka
utan egit förwällande, endast i följe af Europas
allmänna ställning, och hämmad handel, hotas
med total undergäng.
Deras olycka är i sä mätt» swärare, an de
förres, sorn det ända ärligen förwänas, och en
* * hjel
-
9)2 Den 29 Junit.
hjelpelig utkomst genom sugande räntor Meliam
dem detages.
Om det kunnat wisas, att Banqucn pa sina
utlaningar til! Jernwerken hittills ärligen wunnit
mera an 60,000 Riksd-, säljer ju deras tydligt, att
Banquens Pappersmynt, med fordel warit anwändr;
och ännu större fördelar ffulle ofelbart tillflyta Banqven,
vin ökad lätthet till förlags erhållande Jernwerks-ägarne
uppmuntrades, aic deras tels nerlagde,
dels aflynande Werk med kralt och ifwcr
drifwa, hwarigenoin Production af Rikets reelafle
Exporlswara ökas, och kan till behöflig mängd utskeppas,
da Conjuncturen sädant medgifwer.
När man widare cftersinnar de omwägar och
kostnader, hwilka åtfölja bcläningen, såsom Jcrnels
uppwägning, försegling, förwarings - arfwode och
Magistracernes deröswer meddelade Embetsbetvg,
lärer man blifwa derom öfwerrvgad, art ingen utan
högsta nödfall, betjenar sig af Länc-rättighelen, som
utsträckt till 9 mannder, till det af mig föreslagna
Ränkebelopp, ända ffulle kunna medföra den enda
walenteliga nytta, som med Banguen, denna wara
förfäders wisa och priswärda inrättning warit äsyfrad,
nemligen medborgares räddning och hjelp uti
nödens stund.
Detta mitt serskildta yttrande anhaller jag mä
fa åtfölja Högloflige Utskottets betänkande till de
Respectwe Riks-Standen.
.Lustaf ^Valilunch
Uti förberörde serffildta yttrande, instämde Herr
Bergö-Radmannen Falhe m.
In st6em,
M. Helsnisius»
Ut
-
Den 29 Junii. yzz
Utdrag af prstocollet, hället hss Hederwärda
Vonde-Standet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 29 Junti 1812.
S- D. ^öid ytterligare föredragning af dek till
utredande af de ifrån förra Riksdagarne uppffjutne
twistiga frågor emellan Bonde, Ståndet och öfrige
Respcclive Standen nedsatte Serffilta Utffotts d. 27
i denna manad fattade Besiut, hwarigenom Utskottet
ansett sig icke tillhöra, att taga någon Mattning
med det fran Wällofl. Borgare - Standel dit
remitterade Memorial af Radmannen Kallander,
angående yrkande, att Högloft. Ridderffapet och Adeln
samt Högwördige Prest, Ståndet, matte med
öfrige Husägare deltaga uti uppbyggande och reparation
af Kyrkoherde - Capellans - Klockare - Rektors,
och Schole-Buggnadcr; fann Bonde-Standet
wäl, att bemälte Utskott bade af Ståndets fram.-  ställning om Inrättningen af detta Utskott, och de
öfrige Standens dertill lemnade bifall, haft skäl till
desi meddelte yttrande; Men da ofwannämnde Mo,
tion äger gemenskap och star i nära sammanhang
med de ämnen, som af saimelige Riks Smnden blifwit
öfwerlemnate till Ulffottets handläggning, i
samma man, som Bönder kunna äga eller förmärs,
wa Hus och Jord i Staden, anser Bonde-Ståndet
för sin del lampcligt, och hos de öfrige Respect.
Standen wördsamt och wänligen tillstyrker, att
hwad Radman Kjellander salunda i fraga ställt
afwen matte at det Serffilta Utskottet uppdragas
Lt
su^ra. klx krotocollo,
6. Lrinlr.mau.
Ut
-
9Z4 Den 29 Junk,.
Ut-rag af prstoeollet, hältet hss <ke-erwär-a
Bonde-Gtänbct wit> klrrima Riksdagen
i Örebro den 29 ^jumi 18 2.
S. D. Oöredrogs a nys den af det, till utredande
af uppssmtne twistiga frågor emellan Bonde-Ståndet
och öfrige Respect- Smnden, nedsatte Cerffilta
Utskott, genom Protocoils utdrag, den
ne manad, gjorde hemställning, huruwida Utssottet
ma aga, att till handläggning upptaoa de dic öfwerlemnade
trenne ämnen, hwaruti Allmänna Be,
stvärs och Economie Utssoitet med serjkilta Be:änkandcn
inkominit, angående: r:o Kvrkvherde-Boställens
uppbyggande och underhallande; 2:0 Skjuts,
nings-ffyldighet, samt Tingshus och Härads-Fän,
gelsers uppbyggande; Och z:o Lösen till Skatte af
Kyrko- Academie- och Schole - Gods.
Wid öswcrwägande häraf, sinner Bonde-Stan,
det, att den sistnämnda fragan ännu icke blifwit till
det Serskilda Utskottet ifrån detta Stand remitterad;
Och hwad de twenne förra fragorne widkemmer,
att den af Allmänna Beswärs- 06) Economie-Utffoitet
derwid fogade handläggning, ecb twenne
Stånds öfwer den första, och ett Stånds ölwer
dm andra fragan meddelte yttrande, sä mycket min,
de böra ligga i wäoen för det Serskilda Utskottets
pröfning, som just detta Utskott blifwit satt, för art
jemka eller a lo öra de emellan Bonde - Ståndet och
de öfrige Standen »ppade twistighcter, hwilka ater
eaenttliaen bafwa till föremål, att, utan hinder af
r»4 §' i Regerings,Formen, fascin aldrig af Bonde,
Stander erkänd, alta frager om jemkning i de
öfriga Ständers Privilegier, malte ester rättwisa
och billighet urskiljas; Och om än Allmänna Be,
swärs.
Den 29 Jun i l. 9ZH
smars - och Economie - Utskottets, endast pa grund
af Privilegier meddelte yttranden, blilwit af ett el,
ler annat Stand godkände, kan likwäl sadant desto,
mindre lagga band pa det Cerskilta Utskottets at,
gärd, som Höglofiiae Ridderffapet och Adeln samt
Högwörd. Prest-Ctandet just pa saluma dagar som
dessa frågor hos dem afgjordes, eller den z:dje och
4:de i denna manad, biföllo det Serskilda Utffottets
sättande, och således icke kunde wilja undanrödja
sadane ämnen, hwilka till deras grundwal berodde
af Serskilta Utskottets befattning; såsom ock detta
Utskott under den 10 Juni,' begärt, att BondeStandet
wille bestämt uppgifwa alla de för twisti,
ge ansedde frågor, hwaribland Ståndet genom desi
den i z nästpaföljande meddelte swar uti ?:dje, 4'.de
och 6:te Momenterno »ttryckeligen anfört dem, hwarom
Utssottet nu hemställt.
Af sadan anledning förklarar Bonde, Ståndet
de emellan sig och de öfriae Standen uppkomne
frågor om Kyrkoherde, Boställens uppbyggande och
underhallande och om Skjuts-ssyldighet, samt Tingshus
och Härads,Fängelsers uppbyggande, i sammanhang
med de öfrige as Ståndet, genom Prvtocvllsutdrag
af den iz i denna manad fraknftällie angeläaenheter,
bade kunna och böra af det Serskilta
Urskottet upptagas, och ester Utffottets berömmelse
ashjelpas; I hwilket afseende Allmänna Beswärsoch
Economie-Utffottets Betänkande, i ofwannämn,
de ämnen, skola detta,Protocolls Utdrag bifogas.
Ot 8uxrs. klx krotocollo,
6. krin loman.
M
-
sz6 Den 29 Junti.
l Utdrag af protocollet, hållet hos Heder,
wärda Bonde.Ständer wid llrtima Riksdagen
i Orebro den 29 Iuuii 18»2.
S- D. 8)onde,Ständct löt sig nu oter föredraga
Slats-Utstmets den 2Z i denna manad afgifne, och
den 26 nästföljande, pä Bordet legde Betänkande,
rörande Hushållningen wid Strömsholms och Kungsöhrs
Kongsgärdar, samt Stuteri-Inrättningen wid
Strömsholm m- m., och del samma till alla betar
biföll.
Ut sugrs Lx krotocollo,
6. llrinloman.
Utdrag af protocollet, hållet hos ^ederwärda
Bonde Grandet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 29 Iunii 1812.
S. D-^onde-Ståndet har til! den af Constitutions-Utjkottel
ingifne och sedan den 22 i denna manad
pä Bordet lagde Redartion af te fora sörsta
xaragrapherne i Tryckfrihets,Lagen Icmnat dest bifall.
Ut sugr». klx ?rotocol!o»
6. krin k man.
Utdrag af protscollet, hållet hos Hederwärda
Bonde,Ständer wid Urtima Riksdagen
L Orebro den 29 Juni» 1812.
S- D. ^ill afgörande företogs Stäts - Utskottets
sedan den 26 af mnewarande manad pä Bordet
hwiiande Betänkande af den -z förutgående, i an
kd
-
Den zo Junis. 9Z7
ledning af Kongl. Måms Nådiga Proposition till
Riksens Ständer ak den 8 Maji 1812, rörande
Ollestads sä kallade Krono-Säteri, med underlydande
Hemman; Och blcf samina Betänkande till alla
delar gilladt.
Ut 8UP12. kx krotocollo,
O. Lri akman.
Utdrag af protocollet, hållet hos Hederwäeda
Bonde Ständer wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 29 Junit 18-2.
S. D.^et af Constitutions, Utskottet afgifne och
sedan den 22 dennes pä Bordet hwilande Betänkande,
ätföljdt af en ny rcdaction af 5 §. i Tryckfrihets-Lagen,
har Bonde,Ständer förkastat i hwad
det innefattar tillstyrkande af en sä kallad Jury eller
Nämnd; Men antagit, i anseende til! det hittills
wanliga RättcgängS - salt, sadant det af Utskottet
blifwit framställt.
Ut supra. Lx kiotocollo,
O. Lri likman.
Utdrag af protocollet, hället hos HögwLrd.
))resk-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den zo ^Junit 1812.
S. D. 8öredrogs ä nyo och bifölls det frän
Stats'Utskottet inkomne och sedan den 26 dennes
pä Bordel hwilande Betänkandet, angående Secretcraren
Löngrens ansökning i afseende pa dest
Wäxel-skuld till RikSgälds-Cvntoirct.
Ut supra. Lx krotocollo,
I. U.
yzö Den zo Juni!.
Utdrog afprotocollet, ballet hos ^ögwärd»
Orest-Srändet wid Urtima RrksdaAcn i
Orebro den Iunir i8>2.
C. D. föredrogs ä nno och bifölls Stats-Utssottets
sedan den 26 dennes pä Bordet hwilande Betänkande,
angående Olli stads sä kallade KronoEäteri,
med undcrligaande Hemman i Elfebokas
Län, sä widt detta Betänkande innehåller det yttrande,
att Utskottet leke kunnat rörejlä någon för,
ändring uti Riksens Ständers är i8iv angäende
denna egendom widtagne bestut; kommande således»
enligt Prcft-Standeks tanka, dek af Stats,Utskottet
föreslagne willor, i händelse Ollestad skulle till
Skatte försäljas, att af sig sjelf förfalla.
Ut supra. klx krotocollo,
^s. O. /elmciuist,
Utdrag af protscollet, hällct hos ^ZgwZrd.
Prest-Standet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den zo Junti 1812.
S. D. Oärcdrogs ä nvo och bifölls Stats-Utskottecs
sedan den 26 dennes pä Bordet hanlande Betänkande,
rörande tillökning uti en del Embets- och
Denstcmäns Löningswiikor, dat. den 2Z innewarande
Junii.
- Ut supra. kx krotocollo,
ss. kl. ^.lmczuist.
Ur
-
Den i Julii. ZZ9
Udrag af protocolket, bället hos ^ögwörd.
Inrest-Ständct wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den zo Junit 1812.
S- D- Oäredrogs ä nyo och bifölls StatS-Utssottets
inkomnc och sedan den r6 Junii pä Bordet
hwilande Betänkande, om hushållningen wid
Strömsholms och Kungsölns Kungsgärdar samt
Stuteri,Inrättningen wid Strömsholm m. m.
Ut supra. Lx krotocollo,
O O. Almguist.
Utdrag af protocollet, hållet hos HägwZrd.
Ocest-Slandet wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den zo Junst 1812.
S- D. ^snstänide Prest - Ståndet uti Höglofl.
Ridderssapets och Adels genom Protocolls,Utdrag
af den 27 dennes mcddelte Beslut, att den i StatsUkssottets
Betänkande, angäende Skattläggning a
Qwarnar, omförniälda fräga skulle hwila, intilldef'
frägan om en allmän Skattläggning och refning
kunde förekomma.
klt supra. klx krotocollo,
ä- kl. ^Imyuist.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 1 Juli,.
- - Preste-Ttsndct den r - -
- - Borqarc-Ständet den k - -
- - Bondc-Ständct den l - -
Stormägtigste Allernädigste Ronung!
^llsens Ständer, inseende otillräckligheten af dm
pä Stat för Hanö Kongl. Höghet Kron-Prinsm
an
-
94» Den i Julii.
anslagne summa af 66,666Riksdaler zs fi., sa wal
i afseende pä tidens dyrhet, som de resor, hwilka
Hans Kongl- Höghet i egenskap as Gencralitzimus
och i andra afseende,, finner nödwändigt göra, fä
i underdånighet hos Eder Kongl. Majit anmäla,
att de förökt densamma till fulla ivy oys Riksd.,
och alt den bör ifrån inncwaragtze ärö början pä
Stat uppföras och utgå. >. "
Ehuru denna tillökning icke swarar mot det,
hwad Riket under lyckligare omständigheter bade
bordt och kunnat åstadkomma, wäga likwäl Riksens
Stander hoppas, att Hans Kongl. Höghet
mindre skall fasta sig wid summans obetydlighet,
än den warma underdäniga karlek och wördnad för
Hans Kongl. Höghets Höga Person som förankedt
befi erbjudande. Det är af denna anledning be öfwer,
hoppas, att Hans Kongl. Höghet med wälbehag
emottager detta Riksens Ständers underdåniga
anbud såsom ett prof af deras rena och oskrymtade
tillgiswenhet.
Riksens Ständer framhärda m, m.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den r Zrilii.
- - - - Prost-Ständer den i - - -
, - « - Borgare-Srändet d. i - - -
, - - - Bonde-Ständet d. r - - s
Stsrmägigste AUernädigste Ronung'.
3)^ed afseende sä wäl pä den fördel de fattigare
Folk-Clakerne kunna hämta genom Stubbars anwändande
till bränsle och Tjäru-tillwerkning, som
ock pä fistnämde waru-productivnö förkofran, samt
i öf
-
Den i Julli. 94-r
i öfrigt pä Skogarnes widmagthällande och äterwäxk
i allmänhet, hafwa Riksens Ständer ansett fig böra
inför Eder Kongl. Majit nedlägga den underdäniga
önfkan, att Tjärn- och Bark-tillwerkningarne,
genom begagnande af dertill anwändbara Stubbar
ä Krono Allmänningar, Krono Parker och Gehäg
mä för hwar och en efter behörig anmälan derom
i öfwerensstämmelse med Skogs-Författningarne tillätas
och uppmuntras; samt en sädan förmän genom
serskildt Nådigt stadgande allmänt kungöras;
Riksens Ständer haswa dock ansett en sadan tillåtelse
till Skogs-afhemtningar ej böra utsträckas till
annan ärstid eller andra trakter af Kronoskogarne,
än hwarrill rättigheten att afhemta torra träd,
windlallcn och skatar redan förut warit inskränkt;
hwilket allt Riksens Ständer härmed fä Eder
Kongl. Majit i underdånighet underställa.
Riksens Ständer framhärdar rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. r Juli!»
, - - - Prest-Ltändet den i - -
- - » - Borgaec-Ständct d> r - s
- - - - Bonde-Ständer den i - -
Stsrmägtigste Allern^digste Lonung!
^stsens Ständer fä hos Eder Kongl. Majit anmäla
sitt underdäniga beslut, att den, som will söka
ändring uti ConfistorierneS Utslag i de mäl, som
derefter omedelbarligen böra dragas under Kongl.
Majits pröfning, icke allenast inom samma tid, som
han äger sina underdäniga beswar till Eder Kongl»
Mai:t ingifwa, Consistorium om denna sin föresatts
mderrälta, utan ock inom utgängen af en lika läng tid
942' Den i Ju
derefter, med bewis inför Consistorium styrka, att
han sina beswar i laga tid och ordning ingifwir,
äfwensom till winnande af likhet härmed uti te mål,
som dragas fran Consistoricrnas till HoftRätterncs,
och widare till Eder Kongl. Masits pröfning, det
matte aläggas de smara aden enahanda stadighet, sa,
som öjwerensstämmandc med grundförsatcningcn för
Rättegången i Dom-Capitlen ken n Febr. 1687.
Riksens Ständer hafwa funnit sta lig t, att, da
Consistorierne med DomaremagtenL utöswanke i
wisa fall afwen förena den stvldiayet, att waka öfwer
Ecclcsiastika Emdets- och Tftnstemäns förhållande
i och utom timsten, samt befordra de härom
afgisne Ulsiag till werkställighet, hwarwid manga
vlagenheter kunde uppsta, om Consistorierne wörö
beröfwade den i sistnämte afseende nödiga upplysning,
om deras Utstag wunnit laga kraft, eller kvm,
mit genom beswar under högre Rät'L pröfning,
Consistorierne döra mi deras hänwisningar lil! beswärs
anförande, som dem aligger, att, till efterrättelse
för otterne, a Utstaget tydligen utsätta, afwen
införa, att den nusinöche inom samma tid,
som han ager sina Beswar, ester hwad i hwarje ort
ar förestrifwit, till Hof-Rätten ingifwa, stall bos
Consistorium anmäla, att han sig öfwer det gifna
Utslaget will beswära, och derefter inom zache dagen
fran sista Fatalie-dagen i Hof Rällen, med demis
derifrån inför Consistorium styrka, att han samma
beswar inlemnat, sa wida chonom angeläget ar,
att hafwa sin talan öppen. Afwen bör det aiioga
Hof-Rätten att, semke meddelande as hanwisning, i
hwilken ordning desi Ulstag får dragas under Eders
Kongl. Mas:ts pröfning, klaganden förestriswa, att
inom den tid, som han sina beswar hos Eders Kongl.
Maj:t
Den i Julii. 943
Masit i underdånighet bör inlemna, hos Consistorium
tinkännagifwa, att han Hof-Rattens Dom öfwerklaga
will; hwaremot klaganden afwen ma wara
stylvig, att, inom zc> dagar fran sista Fataliedagen,
som för de underdåniga beswarens anförande
hos Eder Kongl. Majit blifwit förestrifweu, hos
Consistorium med bewis styrka, att hans beswar
blifwit hos Eder Kongl. Majit riktigt inlemnade, sa
kärr honom är, att sin taian i saken icke förlora;
Hwilkec bestut Riksens Stander fa i undeldanighek
Eders Kongl. Majus nådiga ompröfwande och stadfästelse
underställa.
Riksens Stander framhärda rc.
Uppläst hcs Ridd. och Adeln den r Julli.
- - Prest-Ständet den i - -
- - Eorqare-Ständel d. i - -
- - Eonde-Ständet den i - -
Stormägtigste Allernädigste Lonung!
9 os Riksens Ständer har under öfwcrläggning
komiuit angelägenheten, alt genom instränkning uti
den genom Kongl. Förordningen den 24 Mars 1748
stadgade tillåtelse för Tatarer och Skoijare, att a
Landet eller pa Marknader kringfara, sätta en granS
sa wäl för kringspridandet af den osedlighet, som
för de till den enfaldigare Folk-clasiens stada ofta
ledande bedrägerier, hwaraf tesia personers lefnadssätt
och yrke utmarkeS.
Riksens Ständer hafwa i afseende härpå ansett
rättigheten att med sadant pasi Kongl. Beefwet
den 14 Dec. 176; förestrifwer, besöka Marknader,
icke böra till detta slags Handlande utsträckas, may
deremot weim hos Eder Kongl. Majit nedl-asL- deras
-
944 Den r Julis.
ras underdåniga önskan om en sadan förändring af
stadgandet i ofwanberörde 1748 ars Kongl. Förordning,
alt past för Ziguenare och Sköljare af
wederbörande, wid skarpt answar icke ma meddelas
i hwad afsigt soin halst, att biwista Marknader, sa
ivida de icke kunna uppwisa wederbörande Pastors,
under strängt answar meddelte Bewis, öfwer en god
Christendoms - kunskap, och en ster-arig förd oklandrad
wande!, samt att »red skärpande af Embetsech
TjenstemänS answar för Författningarnes efterlefnad,
noaa hand hålles deröswer, att dylike persones
kringstrykande ma upphöra och den brottslige
till laga answar befordras; ej mindre an att de. till
försäljning af Glas, Stenkärl, Porcela ner, eller
Manufactur-Smide», enligt ferskildle tillåtelser, utsände
Karlar, icke ma, sa länge detta tillstånd får
fortfara, äga rum inom Länet der Bruket eller Fabriken
är belägen, utan wederbörande Pastors och
Bruks - eller Fabriks - Jdkarcns answarige Betyg
öfwer den kriugwandrandes hemwist, Chrisiendomskunskap
och förde hedrande wandel, samt att da de
färdas utom Länet i samma ändamål, Pasiet bör
wara grundadt pa dulike answarige Presters, Bruts,
och Fabriks, Jdkares till Konungens Befallningshafwande
ingifwande och der till förwarande, samt
Pasiet till åberopande i betyg.
Harwid fa afwen Riksens Ständer yttra den
underdåniga önskan, att wid utfärdande af Past i
allmänhet, och i synnerhet at ringare Handlande och
Närings-Idkare, den största grannlagenhet af wederbörande
matte iakttagas, sa att det asyftade ändamålet
ma winnås; i hwilket afseende aswen ofwanberörde
Handlande personer, till förekommande
af mMruk, skulle förpligtas att förskaffa sig hwav
sitt
Den i Julik. 945
sitt Pass, hwaruti utsattes, ej mindre deras resetour,
än den tid, hwartill Pasiet högst ma gälla; Hwilket
allt Riksens Stander härmed fa Eder Kongl.
Maja i underdånighet underställa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Niddrrstapet och Adeln den r Julli.
- - - - Prest-Stände/ d. l - -
- - - - Borgarc-Ständet d. l - -
----- Bonde-Siändet d. r - -
Gtormägtigste Allernndigste Rsnung!
^dcr Kongl- Maftk har, genom Nådig Proposition
af den 9 Junii tekta ar, täckts förestå till Riksens
Ständers antagande, att Rusthallarne, wid de
Skånska Cavallerie-Regementerne, ma befrias fran
den af dem ftiwilligt atagne styldiehet att utgöra
Wargering, med förbindelse likwäl för det nu warande
Wargerings, Manskapet att, da Contracten
sadant innehalla, wid inträffande vacance i Ordinarie
Nmnrorne derstädes inga.
Riksens Stander finna sa mycket mera med
skäl och billighet instämmande att till denna Nådiga
Proposition bifall lemna, som Skånska Wargeringens
bibehållande sedan 1829 ars Fredsslut utgjordt
en samma ProwinS serskildt betungande pålaga,
hwarifran andra landsorter warit befriade; med
hwilka Skane likwäl sedermera mast dela samma
lott, i afseende pa extra RoteringenS och Förstärknings
- Manskapets utgörande, i synnerhet som, genom
Bewärtngs - Manskapet, nya »twagar till Rikets
Förswar numexa blifwit Eder Kongl. Majit af
Riksens Ständer lemnade- Detta Beslut bör lik,
wal icke leda till prejudicat wid tillafwentyrs uppBihrrng.
N:o 60. kom
-
946 Den l Julii.
kommande fragan em upphäfwande af Conkracker,
rörande andre WareeiingS-Corpser/sim icke Minda
sia pa Proninciillc, utan pa allma, r förbindande
ste-dganden, hwilka Riksens Ständer uti 4<xde
purttm as Z4 §. i Rikkdage-Btsimel den 2 Mali
1812 förbehållit sia böra till sin lulla kraft cch
werkan besia. Hwilket allt Riksens Stander härmed
fa Eder Kongl. Majtt i underdånighet lillkännagifwa
Riksens
Stander framhärda re.
Utdrag af Wällöf!. Bsrgare-Ständets prstscoll,
häller wid Urnma Rrkedagen i
Orebro den i Julii 18^2.
S- D. 8öredroas a nyo cch gillades Stats - Utskottets
asgifne Betänkanden, angående:
no Hushållningen wid Strömsholms och
Kurigsöhrs Kungsgärdar samt Stuteri-Inrättningen
wid Strömsholm m. m-; Och
2:0 Seciereraren Jonas Lönngrens ansökning,
i afseende pa desi Waxel, skuld till RiksgäldsCvntoirer.
Ut suxrs. kx kintoovllo,
5. f. Ler^s rr öm.
Utdrag af wällofliae Ds^gare» Ständets
pnotocoll, hållit roed klre.ma Riksdagen
L Orebro den i Julii 1^,-2.
S. D. ^ anledning af skedde anmärkningar wid
Siarö - UtMtets asgifne uriarande öfwer Kongl.
Mapt
-
Den r Julii. 947
Mattts Nådiga Preposition, rörande Ölmstads sa
kallade Krono-Sateri, med underlydande Hemman,
i Elfsborgs Län; besiöt Ståndet, att detta ärende
rill Stats. Utskottet akerremtttera
supra.
Lx 'x ro to coll o,
P Lergström.
Utdrag afwällsfl. Dorgare-Ständets pro.
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen r
Orebro Den 1 Julii röra.
S- D. ^Ester förnyad föredragning af det till upptagande
af uppffjutne twistiga frågor emellan Hederwärda
Bonde-Standet och öfrige Riks-Standen,
förordnade Serstildre Utskotts anmälan, att Utskottet
ansedt sig ej kunna taga befattning med det af
-Borgare.Srandet till Utskottet remitterade Memorial
af Herr Radmannen Kjellander, om Högloft.
Midderskapet och Adelns samt Högwörd. PrestStandets
deltagande med öfrige Husägare uti uppbyggande
och reparation af Kyrkoherde' CapellansKlockare-
Rectors- och Schole-Byggnader i Städcrne,
sarut erhållen del af Hederwärda BondeStandcts
Protocolls Utdrag för dm 2y:de i förleden
manad, Utwifande, att Ståndet wäl funnit, dek
Utskottet bade af Ståndets framställning om inrättningen
af omnämnde Utskott och de öfrige Standens
dertill lemnade bifall, haft anledning tift desi
yttrande; Men att Ståndet dock, enär motionen
agde gemenskap och stöde i nara sammanhang med
De ämnen, som af samtelige Riks, Standen blifwik
öfwerlemnade till Utskottets handläggning, i samma
enon som Bönder kunde äga eller förwärswa Hus
Hc . PH
948
Den z Julis.
och Jord i Staden, ansett lämpeligt, alt afwen
hwad Herr Radmannen K tellan der i fraga stäldt,
matte at kltstottet uppdragas; Bestöt Borgare
Stander,
alt pa de af Bonde-Standet anförde stäl,^
sörena sig i samma beslut; Äfwen sein BorgarcStandet
wille härigenom inbjuda Högloft. Ridder,
stapet och Adeln samt Högwördige Prest-Standet,
att deruti instämma.
su^rs. Lx protocollo, .
ch Leidström.
Uppläst hos R-dd.^ck' Adcln d. ; Juli!.
- , - - Prkst-Ständet den z - -
- - - - Borqare-Ständetd. z - -
- - - - Bonde-Ständct d. z - -
Stormägtigste Allerna-kgste Lonung!
LillK:gl.Maht
vni rätta förständetaf^
puncteii
uti Kongl.
Majus Nädiga
Förordn- af d.
2; Jan.rörande
söröktej afgifter
till Wadstena
Krigsmanshus.
H anledning af hos Bonde-Standet
wäckt fraga om rätta förståndet af
Kongl. Majtts Nådiga Kungörelse af
den az Januarii i8n, angående för,
ökade afgifter till Wadstena Krigsmanshus,
Cafta, fa Riksens Ständer
till Eder Kongl. Mast öswerlcmna sitt
deroswer fattade bestut.
Hwad första puncten angar, huruwida
för de fastigheter, hwilka genom
arf, stifte eller gaswa komma till
annor man, bör betalas ofwannämn,
de afgift, eller om befrielse derifrån
bör äga runi, anse Riksens Ständer,
churuwäl uti zue puncten af Kongl.
Kungörelsen den 25 Jan. iZn, egen
teli
-
Den z^Julkk. 949
kcligen omtalas köp af all fast egendom, sa wäl i
Städerne, som pa Landet, bade med billighet och
rättwisa öfwerensstämmande,'att ifragawarande afgilt
alwen bör erläggas för sadane Lägenheter, som
genom byte, gafwa elier testamente erhallcs, emedan
ägande rätten bertill beror icke pa någon lagligen
förwärfwad rättighet, utan enskild antingen öfwercnskommelse
eller wälwilia. Deremot haswa Riksens
Stander funnit, att wid arf icke en sadan afgift
kan hästa, pa den grund, att arf ar en i Lag
grundad åtkomst, hwilke man icke utan lagliga stal
kan bcröfwas, och att ofta, i synnerhet bland Allmogen,
haswa barn, som en sadan ärfd Jord erhålla,
under Föräldrarnes lifstid, genom en mödosam
arbetsamhet bidragit till desi widmagthallande och
fortsättning. En sadan afgift ffulle äfwen derföre
wara mera betungande, som den som arfi Fastigheter,
derigenom stulle pabördas statler, fran hwilkaerläggande,
den, som ärft contance penningar eller
lösören, stulle wara fri.
Men i afsende pa wärdets bestämmande till
asgiftens beräknande för sadan fast egendom, som
genom byte, gafwa eller testamente erhalles, anse
Riksens Stander akt det wärde, som i och för Bewillningens
utgörande, finnes wara sadan egendom
asatt, ma blifwa grunden till asgiftens bestämmande.
Hwad dernäst angar, att Kronoskatte Rusthäll
matte ifrån denna afgift wara befriade, emedan
de förut, enligt äldre Författningar, haswa till
denne Casja fastställda afgifter, anse Riksens Stander,
enligt i och 4 §. §. af Kongl. Förordningen
1773, wid Rusthålls af- och till-trädande, Krigsmanshus-Casjan
af Säljaren eller Afträdare» undfår
en proCent af Köptlkillingen, samt af Tillträ
daren
-
yso. Den ; Julli
daren
r R:dr> för hell Rusthan och k samina förhållande,
för mindre Nusthallsdclar och således Krigsmanshtis-Easian
erhåller en större Cemona! än dea
ifragawarande, r per Mille, att den, till l per Mil»
le uti ztte puncten af Kongl. Kungörelsen den 2z
Jan. l pabudna, fastställda afgift icke bör äga
rum wid förändring af ägare till Kronossatte Rusthäll
Atterligare,
widksmmande det, att Krvno-Fogdanie
för uppbörden häraf ssulle fa afssrifwa en
witz proEem, kunna Riksens Ständer fa mvckeL
mindre instämma i denna begäran, som uppbörden
af denna afgift icke betpdeligen ökar Krono, Fogdarnes
tjenstebefattning, äfwensom en sadan inkomst för
Krono,Fogdarne ssulle medföra enahanda förinance
för Sladernes Magistrater.
Slukeligen fa Riksens Ständer i underdånighet
hos Eder Kongl. Maj:t achalia, det täcktes
Eder Kongl- Mast genom Radig Kungörelse lata,
komma till wederbörandes kunssap och efterrättelse
de tillägg och ändringar angående afgifterne tilL
Wadstena KrigsmanshuS-Casta, fsm Riksens Ständer
för sin del ansett nödwändiga.
Riksens Ständer framhärda rr.
Uppläst hoö Ridd. och Adcln dcn 5 Jukik
-
- - - Prest-Ständct den z - «
- « - » Borgare-Skänd/td- z - «
» « - « Bonde-Ständct d. Z - -
StormssAtigste ?Lllerna-igste Ronung!
^kfcnS Ständer stunda, att till Eder KonglMaj:t
i underdånighet aflemna sitt beslut om bewiljandet
af en ärlig Summa pa Stat af 16,666 R-de
Z2 si.
Den z Julik. 95l
zr ss. räknad ifrån 18 l r ars början för Hans Kongl.
Höghet Arf-Fursten Prins 0 8cur8, Hertig af
Södermanland, uppfostran och Hofhållning.
Riksens Ständer hafwa med den gladaste tillfredsställelse
omfattat detta tillfälle för att bewisa
den oinssränkta undersätliga wördnad och kärlek, som
de hysa för Hans Kongl. Höghet, pa hwilken Swensta
Folkets ljufwaste förhoppningar i en hotande
framtid hwila.
Riksens Stander framhärda re.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Julik.
- - - - Prest »Ständet den Z - -
- » - - Borgarc-Ständet d. z - -
r - » , Bonde-Ständer den z - -
SrormäZtigste AUernädiZste Lonung!
den aranssning ak Stats,Rådets Protocoll,
som »or 8. Regerings - Formen och 29 §. Riks.
dags-Ordningen föressrifwa, af Constitutons-lltssottec
blifwit förrättad, och bemalte Utssott, under anmälan
till Riksens Ständer, att det dcrwid ej funnit
någon anledning lill anmärkning, förklarat, alt
enligt 76 §. Rlksdags-Ordningen och n 8. af den
af Riksens Ständer fastställde Answarighcts - Lag,
Stats-Rådets Ledamöter, Föredragande och Konungens
Radgifware i Commando, mål, wörö såkallade
frän ali answarighet intill den dag da innewarande
Riksdag tagit sin början, fa Riksens Ständer
härmed denna förklaring till Eders Kongl. Majrt
i underdånighet öfwerlemna.
Riksens Stander framhärda rc.
vpp
-
9§r Den z Julik.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Julik.
- . - Prest - Standct den Z - -
. - » Bi'rgarc-Ständet d. Z - -
- - - Bonde-Srändct den z - -
Stsrmägtigste Allernadkgste Ronung:
^ anledning af skedd anmälan om bchofwet för
Bohus Lans Jnnewänare af ett Lans - Lazarett,
hwaraf de alltsedan 1806 ars Eldswäda i Uddewalla
warit i mistning ej mindre an om nyttan deraf,
arc det i Strömstad inrättade Curhus för Venenjka
sjukdomar förflyttas till någon mindre aflägsen
ort inom Länet, halma Riksens Ständer insett
angelägenheten om anstalters widtagande till besia
bristers afhjelpande. Riksens Ständer fa derföre
h.s Eder Kongl. Majit i underdånighet anhälla, sä
wäl att ett efter bebofwet aspasiadt Läns. Lazarett
matte för Bohus Län i Uddewalla Stad inrättas,
som ock det i Strömstad warande Curhus för
Länets större begwämllghel och nytta till Uddewalla
förflyttas.
I sammanhang härmed och da sistnämnde Curhus
blifwit grundlagdt genom Bohus Läns Jnnewänares
friwilliga gafwor, samt tillgångar til! den af
behofwet pakallade anstalt för Bohus Län kanhända
saknas ibland Kongl- Seraphimcr,Gillets medel,
fa Riksens Ständer inför Eder Kongl. Mast nedlägga
den underdåniga önskan, attalia arliga in.
samlingar som sta under Seraphimer-Gillets disposition
och ward matte sa anwändas för serskildta
orter till samma belopp de fran hwarje ort inflyta,
samt att inkomsterne af alla hittills gjorda eller framdeles
blifwande donationer alltid matte komina den
ort till godo, för hwilken de warit eller diifwa af
Den z Julii
95Z
Giswarena bestämde; förmenandes Riksens Ständer
att insamstngarne fran orterna till sadana ändamål
betydligen skola ökas, när ben mhemgherens gäfwor
komma dem till godo, som aro närmare föremål
för Gifwarens walwilia.
Eder Kongl. Mast lärer äfwen nädigst härjemte
pröfwa, om icke inkomsterne af de redan warande
donationer, sem för u-gen wist Lundsort warit
gifne, besinnas tiltracklige till betäckande af de behof
i denna wäg, som för en eller annan mera wanlotkad
Landsort af ut! densamma skoende ärliga insamlingar
icke fyllas. Hwilket allt Riksens Ständer fa
till Eder Kongl. Maj-ts Nådiga pröfning i underdånighet
hemställa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Julli.
- - - Prest - Ständet dm Z - -
- - - Borgare-Skändct d. z - -
... Bondc-Ständet den z - -
GtOkMä§ti§ste 2lllernädigste Lcmung!
Riksens Ständer, som funnit nödwandigheten, att
de wid 1809 och >8 ro arens Riksdag bkwiljade
Z,ZZZ R:dr 16 si. till ärligt understöd af Institutet
för Blindas och Dös-Stummas uppfostran och
danande rist nyttiga medlemmar i Samhället, mätte
uppföras pä Stat, fä i unde danighet till Eder
Kongl. Majit dcröfwer öfweUemna sitt beslut, art de
samma under Åttonde Hufwud - Titeln ma warda
uppfö da och ärlieen utgä, sä länge nu warande
upplyste och werkfamma Styrelse af Institutet fortfar.
Riksens Stander framhärda rc.
UPP
-
954 Den g Julik.
Uppläst bos Ridd. och Adeln den z Julli.
- - Prest-Standet d. z -
« - Borgare-EtZdet d. z -
s - Bonde-Ständct d. z -
Stormagtigste Allernadigste Konung!
^ sammanhang med det beslut Riksens Stander
redan förut i underdånighet lill Eder Kongl- Majtt
aflemnat, rörande en förändring i utjkrifninassättet
af Bewäringsmanlkapet, fa Riksens Stander nu
härmed till Eder Kongl. Majtt hemställa de underdåniga
önskningar hwarom de, i afseende pa denna
nya Inrättning sig förenat- Riksens Ständer sätta
ej i fraga, att deka önssningar skulle kunna äga
någon bidande kraft i afseende pa det bestut öfwer
hufwudsaken som redanär fattadt; men te hofwa
dermed haft den afsigt, att det allmänna tänkesättet
i wika fall som röra Reglcmentariska stadganden,
säkrast och snarast xa delta sätt mäste framtränga
till Tbronen, och göra sig det hoop, att
Eder Kongl. Maru derpå matte göra det Nådiga
afseende, som Inrättningens natur och lidens omständigheter
kunna medgifwa.
I anledning af den rätt till pension och underhall
för Bewä, inas-manskapet, som i ; punkten af
Ede s Kongl. Mains Nådiga Proposition omtalas,
fa Riksens Stander i underdånighet anmäla den
önskan, att enär alrid en stor del af Bewaringsman,
kapct af mindre fritt wal utgår, än de hwilka
taga tftnft wid den stående Armeen, och beha sednare
detzntom njuta sädana willor, att de för sig
hustru och barn ej kunna sägas sakna alta utwägar
till uppehälle, såsom någon större uppmuntran och
sake: het emot en altför torftig framtida lefnad, tiden
till
Den ; Julik. 955
M sådana pensioners erhållande matte för. Bewa»
rings, manskapet förkortas
Riksens
Stander hafwa äswen förenat sig k
rn underdånig anhållan till Eder Kongl- Mant, det
täcktes Eder Kongl. Majtt i Nädcr undantaga Studerande
wid Lärowerken ifrån kallelse till werklig
tjenst i krig, utan sä wida Rikets nöd skulle göra
alt afseende pa ömmande omständigheter obehörigt.
Men detta i underdänighet, önskade undantag ar ej
vwilkorligt, der innefattar allenast den underdåniga
anhållan, att de, hwilka såsom Studerande, genom
»vederbörande Lärares eller Förmäns, efter skärpta,
föreskrifter, företedde bewis om god fräjd, om snille
skicklighet, flit och kunskaper gifwa hopp att i en
framtid i Läro-jkolar och Ämbeten bliftva Staten
nyttigt, matte af Eder Kongl. Majit, efter förutgangcn
pröfning, dispenferas eller permitteras, i fal! de
tillika kunna leda i bewis, att de af fattigdom äro
ur ständ att lega fullgod karl i sitt ställc
Riksens
Ständer fa äswen till Eder Kona?.
Majtt i underdånighet hemställa, att de hemmansägare,
som i förlitande pa Eder Kongl. Majus Nar
diga löfte wid sista utssrifningens uppsättande att
njuta frihet för ny utskrifning, nyst tillträdt sine
hemman och bosatt sig, genom ett lika medel kunde,
endast för denna gången, frikallaö ifrån Conscriptionen;
samt att likaledes i allmänhet pe soner, hwilka
såsom gifta äro enda stödet för en stor 06) torftig
slägt, underhålla aldriga föräldrar, eller en mängd
minderåriga barn. eller i allmänhet alla mot hvilkas
borttagande ifrån sitt förut bestämda yrke Iska
ömmande omständicihetcr kulle tala. mftte, efter af
Eder Kongl. Matt tillförordnad pröfning, kwma be»
frias isian kallelse t.ll krig, sa wal pe soaligen, ! m,
yr6 Den z Julii.
derest werklig fattigdom dertill föranleder, i afseende
pa förbindelsen att lega karl i sitt stalie.
Likaledes anhalla Riksens Stander i uderdäniahet
hos Eder Kongl. Maj:t det matte en undersökning
blifwa anställd, huruwida det med BeställningSbrcf
försedda antalet af Prstföratt som nu finnes,
werkeligen ar behöfiigt, samt att Eder Kongl.
Maj:t äfwcn i Nader tacktes utförda den befallning,
att hädanefter inga matte till Postförare och
Postilloner antagas, som icke redan upphunnit 2 c
ar, pa det mängden af undantag ej altför mycket
matte ökas.
I afseende pa den alder inom hwilken Legokarlar
till Bewärings-manskapet skulle fa sökas, sa
Riksens Ständer äfwen i underdanicchet anmäla den
önskan, att den matte utsträckas äfwen till emellan
z? och 40 ar, derest de personer som komma i fråga
förut warit i krigstjenst, i den öfwcrtygelse, att
sedan en z? ars gammal person redan lärt och
wunnit öfning i krigstjensten, han ännu wid 42 och
4> ars alder ager tillräcklig kroppstyrka och liflighet
att förrätta densamma.
Enär Riksens Ständer endast i allmänhet bifallit
rn:de puncten af Eder Kongl. Majus NadiLa
Proposition, och werställigheten af hwad deruti
stadgas, sa wäl i afseende pa otterne hwarest förwaringsställen
böra anläggas, som sättet och medlen
till deras anläggande, endast af Eder Kongl. Mast
beror och kan besörjas, fa Riksens Stander dock
derwid ffr sm del yttra den önskan, akt dessa förwaringsbus
mätte anläggas för sa små districlec
som möjliat är, såsom till exempel ett för hwarje
större Scken, eller högst för rme mindre Socknar
saininanflagne.
3
Den z Julii. 957
I antenina af den utte puncten i Eders Kongl.
Majas Nådiga Proposition fa Riksens Ständer i
underdånighet anmäla den önskan, det matte ei såsom
en orubbelig skyldighet föreskrifwas, den Indelta
Armeens fullständiaa rccrytering inom tre monader
ester ett fluladt krig. Riksens Stander fa äfwen
i afseende pä denna önskan i underdånighet
förklara, att de ej anse 82. §. i Negeringsfornacn
hindra Cvntracternas fullgörande, ester förut skedd
öfwerensrommelse emellan Ccntrahenttrne, antingen
in natura eller genom varancé-afgift.
Pa det i en framtid ingen twetydighet om rättigheter
och skyldigheter ma kunna uppsta, hafwa
Riksens Ständer trott sig böra anmäla en undervåning
önskan om ett noga bestämmande, att i fall
en ägare af Indelt Båtsmans, Ryttare eller ständigt
Knektehåll, som för sin nummer har vacance
och är^ i utskrifningSaldern, sjelf utgår för sin Rote,
del matte wara honom owillkorligen förbehållet, att
efter fyllda 27 ar nyttja de Conscriberades rätt, att
ifrån krigstjensten afgä, derest han för Roten sätter
karl i sitt ställe. Riksens Ständer hafwa ansett
det sa mycket angelägnare att af Eder Kongl. Majrt
utbedja sig ett sadant stadgande, som dessförutan den
händelse kunde inträffa att om Lagens och Contracternas
innehall bokstafligen följdes, mangen hemmansagare
inom Conscriptions-aldern, da han ej pa en
gang kunde tjena för Roten och såsom Conscriberad,
kunde nödsakas ga ifrån sin åborätt, eller gwarblifwa
i krigstjenst längre än hans, med andre medborgare
gemensamma pligt honom alägger.
I sammanhang ined åtskilliga af dessa redan anförda
underdåniga önskningar, wilja Riksens Stander
äfwen i underdånighet anföra deri, att icke mindre än
en
952 Den z Alili!.
en hel elak? i sender ma uppbadas. Anledningm
dertill ar den, att wart Presterffap sällan med full
säkerhet inom kertare perioder än äret kan uppgifwa
ålderns weckeliga förhållande, och att när de
Conscnbtto.kcs antal akes ju längre tidsrymd för
uppbädningen antages,, erhåller Eder Kongl. Majrk
ett större utrymme att permittera de ynglingar, som
af moddrlbshtt icke forma lega, men antingen för
sine Studier, yrken eller en sti Ide förhållanden, pröfwas
böra fran Krigstjenst frikallas.
RikseirS Stander an hälla äfwen i underdånighet,
alt ingen Conscrrberad matte mot sin wilia trugas
till tjenstgöring som Batsman eller tili Slös»
da det är en erkänd sak, att böjelsen till en betydlig
del bestämmer dugligheten till tjenstgöring pä detta
element.
Erfarenheten af mangfalldiga missbruk har för»
arstedt dm underdåniga önskan, atti allmänhet Författningarne
rörande Läkares undersökningar om personers
skicklighet till Krigstjenst, matte starpas; och
da Eders Kongl. Majus Reglemente utan twifwel
härom kommer att innehålla bestämda Författningar,
tro Riksens Ständer sig böra deribland utbedja sig
det stadgande, att sjuk-attester ej matte gälla, utåt;
i fall synbara lyten och åkommor aro förhanden,
hwilka göra den framställda Personen oduglig till
All Kronans tjenst.
Atter!igare anhålla Rlkssens Stander ! underdånighet
det täcktes Eder K mål. Maja genom bestämd
Lag föreskriswa, Att Bewärings - Manskapet
ej i och för fel i tjensten, eller utan föregången laglig
dom tua kunna bestraffas med nesliga eller
kroppsstraff, af hwad beskaffenhet som hälst, och ej
underkastas andra Militairista bestraffningar an ar
-
Den z Julik.
rest, kassation och dödsstraff. I sammanhang härmed
anhalla afwen Riksens Ständer, att om det
skulle inträffa, att någon af de inskrifne undergått
ett wanhederligt straff eller wore känd för wanfräjd
och liderlighet, en sadan person ej matte ställas i
led med de öfrige utskrifne, utan en Corps Arbetsmanskap
inrättas med serskild Unifvrme och Befäl,
der sädana Conscriberade böra insättas. I följe
häraf matte icke heller någon för lega fa anragaS,
som ar wanfräjdad och undergått wanhederligt straff;
och pa det häröfwer säkrare matte kunna hallas uppsigt,
hafwa Riksens Ständer önskat att legningen
hälst matte ske, inom samma Socken, Härad eller
Stad, der den utskrifne tages, da man kan erhålla
riktig reda pa den legdeS fräjd, pä en ort der han
är noga kand.
Riksens Ständer fa afwen till dessa underdåniga
önskningar an widare tillägga: Att den som
sjelf ej utgätt, uran genom legning latit uppfylla sitt
rum, ej sedermera mä 1 Krigs» stander njuta befordran:
Att den som lill Bewäringen friwilligt utgätt
ma wid förefallande befordran; derest han i skicklighet
och förljenster anses jemngod, njuta företräde
för den, som emot lega i utskrifningen deltager: Att,
dä man af erfarenheten känner huru vtillrackliaa
anstalter i wärl Land finnas, dels för blesserade Solr
daters, dels deras E»kors och Barns understöd, Eder
Kongl. Mant täckas uppmuntra sa wal dem k
landet som ej i denna utskrifnings pligt deltaga, som
dem, hwilka wid förmögnare wilkor genom legning
ifrän faran befriat sina personer, att genom friwilliga
sammanskott samla Jnwalid-Cassor, hälst inom
smä districter, der wälqörenhelen päkallas till kända
lidandes understöd. Swensta Nationens kända dör
962 Den z Julik.
jelft för wälgöre chet ökas nar den friwilligt utöfwas,
och Riksens Stander twifla ej, att nar den en gang
i detta Bewärings-Manskap stall igenkänna hjeltar,
som skyddat befi flelfständiahet, stall ett ringa men
frivilligt offer af de skyddades förinögenhet gerna
åtfölja wördnaden för deras tappra bedrifter.
Ändteligen, och enär denna allmänna Bewäring
i en framtid stall kraftigt werka pa Nationallynneks
förädlings sa Riksens Ständer i underda,
niahct hos Eder Kongl. Maj:t anhalla, det matte
wid wara allmänna uppfoststngs, werk (sa wäl de
som redan finnas anlagde, som de hwilka mera brhöf,
liga efter en stigande odling, och alla Medborgares
ökade behof af upplysning i man af deras ökadedclragande
i Statens högsta angelägenheter, hädanefter
kunna inrättas) sadana anstalter widtagas, att
öfning och skicklighet till denna nya allmänna Medborgerliga
bestämmelse redan der matte kunna
grundläggas.
Riksens Stander iakttaga ock detta tillfälle att
hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla några
delade meningar rörande rätta förhållandet wid
den förestående utskrifningen. Frågor hafwa uppstått:
rw Huruwida den, som wid den förra utskrifningen
utgått, eller self för sig legt, bör anses
hafwa uppfyllt fin förbindelse om han efter stutad
Fred ifrån stensten återkommer utan att annu hafwa
upphunnit aldeen af 27 ar. 2:0 Om en Nägling
pa hwilken lotten fallit alt wara FörstärkningsKarl,
ma wid fyllda 2; ar, wara fran stensten fri,
eller om han owilkvrligen bör tjena till Krigets stut,
om det än blefwe aldrig sa langwarigt. z:o Om
den som wid förra utskrifningen deltagit i lottning,
eller för akt undgå lottning i lega, derigenom bör
Den 3 Zulii, 961
anses hafwa uppfyllt fin Conscrlptions-plie: oaktadt
han ännu sjelf är emellan 20 och 25 ärs alder.
Hwad den första fragan beträffar anse Riksens
Ständer i underdånighet utom all twifwel, alt
den som sjelf utgatt eller sjelf för sig legt under den
rid han bewistat Kriget äfwen uppfyllt denna nya
Conferiptions-pligt; men skulle han, när detta förut
ingangna Contrack genom ett Fredsslut upphör, ännu
icke hafwa fyllt 25 ars alder, äger han ofelbart
att för den återstående tiden uppwlla hwad genom
den nu pa nya wilker stadgade Bcwärmgm blifwit
föreskrifwet.
Wid den andra fragan anse Riksens Ständer
det Contract, som wid Förstärknings - Manskapets
uppsättande uppgjordcs, och hwarigenom Förstärkmngs'Karlen
förbands stena ända till Krigets flut,
genom en senare Författning kunna rubbas. De
rrv, att den som i denna tjenst hinner öfwer 25 ars
alder, wäl ma räkna sig det tilt godo i afsende pa
Lefia nya förbindelser, men skulle fraga uppsta cm
riden för kjenstens fortsättande, kan den icke af annat
an Contractets ordalydelse bestämmas.
Wid den tredje fragan har det synts Riksens
Ständer, som en ynglings deltagande i lottning eller
legning lill Förstärknings, Manskapet icke kan,
enar han icke annu fyllt 25 ars alder, befria honom
ifrån sin skyldighet i afseende pa Bewärings-Manskapet.
Mm hos Riksens Stander har derwid,
såsom en ömmande omständighet kommit i betraktande
den dubbla kunga defia personer skulle draga,
om, sedan de erlagt sin andel i lottlagets lega, de
äfwen siuteligen nödgas an sjelfwe ga i Fält, eller
personligen lega Karl i sitt ställe- Riksens Ständer
hafwa, för alt om möljigt ar afhjelpa denna
Bihang. N:o 6r.
962 Den z Julii.
olägenhet, beflutit att i underdånighet hos Eder Kongl.
Maj:t anhar.'er, det täcktes Eder Kongl. Majit sa
anordna, att, enär en sadan person sjelf nödgaS utgå,
Sraden, Häradet eller Socknen, hwarest han
förut i lettlag ^eltagir, ersatte den som sjelf utgår,
hans Conlmgent i den förut för Förstarknings-kar,
len aecorderade Legan; hwarwid dock ej kunde kom,
ma i finga ersättning för del redan pa hand gifna
förskottet innan FörstärkningS-Karlen i tjenst utgått,
utan endast återstoden, som wid desi utcommendering
warit accorderad att betalas, och hwilken pa de flesta
ställen warit den betydligaste.
Da genom twekande meningar inom Riksens
Stander fraga uppstått huru sörhallas borde, enar
en Bewärings-Karl, som ingått för lega, genom
död, rymning elier wanhederliat brott, afginge fran
sittrum, utbedja sig Riksens Ständer att nu i underdånighet
hoS Eder Kongl. Majit fa anmäla deras
dcröjwer siuteligen stadgade öfwertygelse. Om
en' legd Karl stupar i Fäst, eller dör pa ArmöenS
Sjukhus, eller genom bleflurer eller sjukdom blir osiicklig
att göra tjenst, bär sädant anses, såsom hade
samma miflöde öfwergatt Principalen, och were
således denna löstad fran ali ytterligare förbindelse.
Om genom ett broänget nesligt brott den legde blefwe
urstandsatt alt göra tjenst i led med Fäderneslandets
adle Förswarare, hafwa Riksens Ständer
redan yttrat don underdåniga önskan, alt, derest brottet
ci fordrar hans fullkomliga skiljande ur Statens
tjenst, flan da mätte flyttas lil! ArbctS - Manskapet.
Men skulle brottet wara af sadan natur att han
alldeles fran stensten watte skiljas, inträder Principalens
pilot, alt sjelf med egen person, eller genom
nplegd Karl, hans rum ersätta. Samma skyldighet
Den z Julik. 96;
åligger Principalen afwen derest den legde rymmer;,
dock sa Riksens Ständer hos Eder Kongl. Majit 1
underdänighet anh ålla, att tre mänaderö rid ma lemnäs
till den rymdes eftersökning genom Eders Kongl.
Majtts Befallningshaswande, innan Principalen an,
ses stylvig att uppfylla hans lediga ruin. ,
Bl> förekommande af mistförstand om Ven stående
Ar msens rättigheter i afseende pa Wäcsning,
hafwa Riksens Ständer trott stg nu böra förklara
att enar dea stående Armeen äger en gifwen rättighet
att wärfwa inom 18 och z6 ars alder, denna
rätt, oaktadt de nu beflutna stadganden om Bewäringen,
alldeles oförkränkt fortfar, och att den yneling
mellan 20 och 2^ drs alder, sm friwilligt ingar
för Nummer i den stående Arin« n, derigenom fullkomligen
anses uppfylla sin Bewarings pligt.
Riksens Ständer anmäla ock i underdånighet
hos Eder Kone-l. Majit den önskan, det täcktes Eder
Kongl. Mant wid de reglementariska Författningars
utfärdande, som med Bewaringen hafwa gemenskap,
kata hafwa ett noga afseende pa de redan gällande
stadgar rörande legning af tjenstehjon och andra
Hemmans-Ädoer, saint de matt och steg hwilka bö,
ra widtagas wid Bewarings-Manskapets hemför,
lo swan de ur stensten, och hvilka, derest de följas,
Riksens Stander ansett tillräckligt kraftiga att skydda
Husbönders och Tjenstehjonsömsesidiga rättigheter
ocd bewara den allmänna ordningen.
Sluteligen fa Riksens Ständer i underdånig,
het anmäla de underdåniga önskningar serskilda R,ksStand,
hwatt för stg beflutit: neml.
Höglofl. Ridderstolpe! och Adeln. Att wid fragan
om den ersättning Riksens Ständer önskat af
Staden, Socknen eller Häradet, ät den som förut
q- * del
-
964 Den z Julis.
deltagit i lottning eller lega till Förstarknings-Marv
skåpet, all sadan penninge^ersättning korinne att förswinna,
utan i desi skalle mätte stadgas, att de, som
möjligtwis innan de upphunnit Bewärings, aldren
tjcnt w,d Förstärknings - Manskapet, och nu i följd
af denna nya Författning böra taga tjenst wid Bewärings-Manskapet,
matte för sin tjenstetid fa niuca
askortning pä den förestående.
Wällofl. Borgare-Standet: Att Eder Kongl.
Maj:t i Räder täckteS icke stcäcka besririfen ifrån
skyldigheten att deltagande i Bewärings.Manjkapets
utgörande för Hemmansbrukare emellan 20 och 25
ar, längre an till dem, som före förra utskrifningen
hade bosatt sig och tillträdt Hemman; att till Eder
Kongl. Mast, af full förtröstan pa desi Landsfaderliga
tankesätt, i allmänhet öfwerlemnas, att pröswa
aila de fall, dä serskildt stal och omständigheter kunna
inträffa, som tala för undantag ifrän Bewärmgsffyldigheten,
eller frågor uppsta om rätta förståndet
af den widtagne Författningen, sedan wederbörande
derom inkommit med berättelse och förslag, samt att
Staden, Häradet eller Socknen icke mä anses skyldigt
akt ersätta de personer, som antingen utan något
bidrag, eller med biträde af de lottlag, till hwilka
de hort, legt för sig wid förra utskrifningen,
»nen ej desi mindre nn böra utgå, för hwad de kjelfwe
bewisligen utgiswit, utan Statswerkct wara
förbundit att derföre hälla dem skadeslöst.
Del Hederwarda Bonde-Standet: Att det ingär
i de af de andra Ständen öswerenskomna underdåniga
önskningar i hwad de i dcraS tillämpning
äro för Bonde-Ständet nödige och nyttige; men i
underdånighet afstyrker al! befrielse för Studerande,
fästin ledande till mängsalldiga misibruk, och i unber
dä
-
D en s Jul i i. ^ 965
dänighet anhalla, akt inga andra undantag mätte
noa rum, än de som i Eders Kongl. Majus Nådiga
Proposition arv innefattade.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Julli.
» - - - Prest-Ståndet den z - -
- - - - Borgare-Sländet d. Z »
----- Bonde-Ständet den z -- -
Stsrmägtigste Allernädigste Rsnung.'
^envm Nådig Proposition till Riksens Ständers
Stats-kltffott, af ben 29 sistledne Maji, har Eder
Kongl. Mant täckts meddela Riksens Ständer underrättelse
om hwad i afseende pä hushållningens
reglerande wid Strömsholms och Kungsöhrs Kungsgärdar,
samt Strömsholms Stuteri blifwit tillgjort,
samt till Riksens Sränders widare ätgärd framställt
de ämnen, som dermed äga gemenskap.
Af Handlingarne hafwa Riksens Ständer inhemta!,
huruledes werkställigheten af Riksens Ständers
uti underdänig strifwelst af den 22 Mars
1810 anmälte Bejlut rörande nämnde Kungsgargars
förwaltning och den serffildte inrättningen af
Strömsholms Stuteri blifwit af en tillförordnad
Commiktö med utmärkt drift och omtanka befordrad,
gränsorna af berörde Domainers ägor noggrant bestämde
och Kungsöhrs Kungs-Ladugärd pä Auction
ut-arrenderad, emot ett ärligt arrende af 729H Tunnor
Spannemäl, som ifrån den 14 Mars betta är
tillfalla Skms-Werker, tillika med wärdet efter
Markegäng, för 4630 Drange dagswerken Hwilka
Lill Kronan blifwit indragne.
.En
-
^65 Den z Jukik.
Enligt den af Committerade uppgifne, ech af
Eder Kongl. Majit i Noder fastställdte, olan föe
Strueri-Inrättningen wid Strömsholm, kommer den
samma att ^ underhallas maf afkastnkngen i Hö af
Stuteriets Angar och Lagenheter, samt inkomsten af
Strömsholms Kungsgård och Markegängswardet
af de densamma tillstagne dacswerken, sä. att ett antal
af inalles 220 Hästkreatur Mom Fölungar derstädes
alltid kan mara att påräkna, den för Skure!
i erforderliga Betiening af samma tillgångar aslönas.
den derstädes warande Schole-Jnrättning.
midmagthällaS, samt negon mindre summa till pen»
fimer för alderstegne Stmeri-Betjente och deras
Enkor disponeras.
Da Strömsholms Stuteri Bet-enings aflöning,
jom wtd äes Riksdag bllfwit pä allmänna
Indragning-'Staten uppförd, med innewa»
rande ars början derifrån försrvinner, komma deremot
de personer, hwilka- Lienster wid denna reglering
bllfwit indragne, eller ät hwilka eljest lömaner
pa Stuteriets fordna tillgångar warit anwiste,
att för bwad dem tillkonima kan, pä förderörde indragninos^Stat
förfivltas, äfwensom Riks>Slatcn
kcnuner att widkannas den utgift, soia till Betjening-
aflöning och Slottens underhållande, wid
Strömsholm och Km gsöhr,. kan pröfwas wara af
nöden.
Hwad angar den af Staden Köping yrkade
rättighet, att hädanefter, säfö nr förr, fa till bete
begagna en render Strömsholms Stuteri lydande
Elna, stm källos Köpingsöhn, emot besörjandct af
test afkergning till den del som kallas Boställen och
fordom warit serskildt inhägnad, sä anse Riksens
Ständer, wid nu förändrade omständigheter, icke
Den z Junii. 967
förenämnde Stad kunna wid samma betmngsräkt
bidehällas, enär dest biträde wid afbergmngen iste
mera kommer att ecfördras, utan desta, i likhet
med andra icke undamagne Kronolägenheter, .komma,
enligt Riksens Ständers Beslut, att ställas
under Arrende, hwarigenom ej allenast större förmäner
stör Kronan och Stuteriet erhålla-, utan ack
desta Angarö bättre odling befrämjas. Dä lirwäl
twistigheten af denna fräga werkat uppehåll i Kö,
pingsöhns uk-arrenderande, anse Riksens Ständer
förmanligaste och lämpligaste sältet för dest afber-.
gande, da tiden dertill snart instundar, wara att
endast för i ar de dertill förut anstagne dagsverken
begagnas, men att Allmogen till uppmuntran er,
haller 6 st. Banco för dagswerket, utöfwer den
fastställde lösen för Krono-dagswerten som derigenom
afkorta-. Till afbergmngen pa Bystätten,
förmoda Riksens Ständer att Köpingsboerne afwen
för detta är emot samma willtor som förr torde
finnas willige, i fall omständigheterne det fordra,
ehuru i afseende pä dest m-arrenderande ej något
annat förfarande än med dea öfriga delen af Kö,
pingsöhn kommit i fräga.
Dermed anse Riksens Stander det arrende ä
KungsgardS-lägenheten Hushagen, som blifwit upplåtet
till ch ak Gastgifweri-förwaltarcn och ^ at
Postmästaren i Köping, böra, till ersättning för
den odlingvkostnad de dera anwandt, i ännu iz är
fortfara emot den af dem gemensamt erbudne arrende-afgift,
af 6-j Tunna Hafre om äret.
Till uppförande af nödige Byggnader och Vo,
ställen för Betjeningen, wid Strömsholm, estor,
dras, enligt kostnadsförslag, en summa af 90,197
Riksdaler, hwaraf i z,OQ<Z redan detta ar stola wara
-
§)6L Den z Julik.
ra af noden och återstoden under loppet af de sme
näst päföljande arén. Riksens Ständer forn inse
nödwändigheten af dessa utbetalningar, fa jemte deras
btfail dertill, foga det willtor, att det äswm
nödigt befundne Ridhus, hwartill kostnaden under
sistnämnde summa ej är innebegripen, ma ej pä
Stats-Werkets, utan pä Stuteriets bekostnad framdeles
uppbyggas af de besparingar till reparationer,
som af Stuteriets inkomster böra afsäktas; men
under siere ar icke torde kunna till samma behof
medtagas, när ett fullkomligt istandsättande af Struteriels
Byggnader, genom förutnämnde anstagsfumma
kan werkställas och Boställena af innehafwarena
underhallas.
I öfrigt anhalla Riksens Ständer i underdånighet,
det Eder Kongl, Majtt täckteS förklara
Committerade wid hushållningens reglering pa
Strömsholm och Kungsör Dess Nådiga wälbehag
öfwer deras ädagalagde nit och werksamhet i denna
förwaltning. Hwarjemte och da Riksens Stander
funnit ska! att öka förenämnde Byggnadssumma
fran zo,i9; till jenrna z;/ooo Riksd. de underbar
nicsi anhalla det Eder Kongl. Maj:! täcktes ester
vmstandioheterne anmanda öfwerffottct till belöningar,
hwaribland afwen för dem som med synnerlig
skicklighet och omsorg oart Committerade tillhanda.
Hwad siuteligcn angar inseende och skötseln af
Stuteriet fa anse Riksens Ständer att en kunnig,
wärdig och redlig man såsom Directeur derwid bör
antagas, samt den yttre Econonomien försattas' under
öfwerinftende as Landshöfdingen i Westmanland
, som äger halla hand deröswer, att Arrendatorernc
af Stuteriets Lägenheter i rättan tid och med
goda persedlar fullgöra deras skyldigheter, famt genom
-
Den z Julik. 969
nom ärliga husesvner waka öfwer Byggnadernes
behöriga underhallande; för Stuteriets skötsel anhålla
ater Riksens Ständer, atc en eller twänne i
denna skötsel wäl kunnige och erfarne man mätte
sörordnaS, att twänne gänger om äret, wid Höst
och Wär-tider mönstra och besigtiga Stuteriets
Hästkreatur och noga undersöka hushällningen derstädes
samt berättelse derom till Eder Kongl. Maj:t
i underdånighet afgifwa.
Riksens Ständer tillstyrka likwal i underdånighet
att Committerade ma bibehallas wid Oswerstyrelsen,
under de twänne är, utom det innewarande,
som erfordras till föreslagne Byggnaders upp,
förande och den nya hushållningens stadgande i fullständigt
stick; hwarjemte samma Committerade kunde
uppdragas att utarbeta förslag till ett Reglemente,
ej mindre för den inre Economien, än för hwad
till Landshöfdingens handläggning och wederbörlig
gransknings anställande hörer. För öfrigt kommer
öfwerinseendet öfwer allt hwad som rörec Strömsholms
och alla Stuteriet tillhörande Lägenheters skötsel
och ut-arrenderande samt uppsigren öfwer Arrende
- Contracternes fullgörande m. m. att tillhöra
Kongl. Kammar-Collegium, pä samma sätt, som wid
Rikets öfriga Domainer, samt redogörelserne för
Stuteriets inkomster, inom utsatt tid, till bemälte
Collegium aflemnaS, för att af Kongl. KammarRätten
granskas; hwilket allt Riksens Ständer fä i
underdånighet tillkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Upp»
97» Den z Julik.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den ; Juli,'.
- - - - Prest-Ständer den z - -
----- Borgare-Gtändetd. z - -
r - - - Bondc-Ställdet den z - -
Gtsrmägtigste Zlllernadigste Rsnung!
9Vkscns Ständer fä till följe af Eder Kongl.
Mattts Remih afven is sistl- Maj, till Stats-Utstottet,
uppå den af General Majoren och Lommendeuren
af Kongl. MajttS Swärds-Orden, Friherre
L. F. Kaulbars gtvrda underdåniga anhållan, att
af Nåd muta befrielse fran ranta ä det af honom
under 1788 ars krig uti Calmare L^rns Landt Ränteri
uppburna förskott af Sjuhundrade Riksdaler,
i underdånighet öfwerlema till Eder Kongl- Majtt
deras deröfwer fattade besatt
Riksens
.Ständer hafwa öfwerwagat de af General-Maioren
Friherre Kaulbars anförde skäl,
att han, såsom wid krigcls urbrolt uti civil tjenst stadd,
j egenstap af Landshöfding uti Calmars Län, saknade
all miljcairist utredning och derföre hos Konungen
anhöll om z a 4 wcckors anstånd för att fa
läna penningar till equiperingens anstaffande, och
att med senare transport fa afga, han hade derföre
af Hans Majtt erhållit anwisning att uppbära penningar
i Calmare Ränteri, hwilka han ansett såsom
en gäfwa, hälst Commistariatet i Finland ej
wäckte fraga om ersättning, och -sa r z är förbigingo
innan nägon anmärkning förspordes.
Riksens Ständer fa i anledning häraf, och enär
inga stal att sätta delta af General-Majoren
Friherre Kaulbars uppgifna förhållande i twifMlsmal,
uppstått hos Eder Kongl. Majtt anmäla,
det
Den z Julik. syr
det de funnit med billighet öfwerensstammande, att
han, fran ali räntas betalande, mätte njuta försoning.
Riksens Ständer framhärda rc
-
Uppläst hos Ridd och Adeln den z Juli,, l
- - - Prest-Ständer den z - -
- - - - Borgare-Ständer d. z - -
----- Bonde-Ständer den z - -
Stormägtigste 2ll!ern6digste Ronur-g!
^)enom Nådig Proposition af d. rz ststl. Maji,
har Eder Kongl. Majtt i Näder täckts för Riksens
Ständer föreställa nödwandigheten af medels anstäende
till en ny wägs anläggande, emellan Wermeland
och Jämtland, sälön! hörande till en närmare
communication med Rikets nordligare Provincer,
hwarigenom näringar, handel, arbetsstit och population
st rille i belydlig mon befrämjas, samt Vermll
östat en ärlig summa af 22,002 R:dr; Riksens
Ständer som i anledning deraf, genom sitt Stols,
Utstött, latit taga en noga kännedom af de tillhanda
komne Cyactor och Handlingar, halma insett
den nytta, som denna wägs anläggande i en framtidsa
roal i Economistt stin Militaittstt afseende stall bereda
Riket; fa i underdänighet anmäla, det de bewiljat
de af Eder K nal- Majtt ärligen östade
SOO2O R:dr, in en att de ölmen funnit att de saluma,
emedan S^ars-Wernes rstnvarande behof,
stin ak RiksenvStänder vundwike igen mäste syllas
öro marga ock betydliga, icke böra blifwa en orsak
till Buvillnmgens ökande med ctr säestildt anstag,
helst detta företag icke torde tarfwa lika styndfam
972 Den z Julik.
handläggning. De fa derföre i underdånighet hes
Eder Kongl. Maj:t pä denna grund hemställa, om
Icke Eder Kongl- Majit i Noder täckres af den fond,
som under Nionde Hufwud-Titeln ar bewiljad till
allmänna företag, för handelns, näringars och jordbrukets
understöd, anmanda till detta företag hwad
icke för andra angelägne och snarare ftugtgtfwande
behof kan blifwa af nöden.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den Z Jul"»
- - Prest-Ständct den z - -
- - Borgare-Ständct d. z - ,
- - Bonde-Ständet den z -- -
Stsrmägtigste Allernädigste Lonung!
I anledning af hos Riksens Ständer wäckt motion,
om indragning af Fjerdingsmans-Boställen, i de Län,
ber sädana bestas, hafwa Riksens Ständer, som
funnit ett olika förhastande med Fjerdingsmäns Löriewilkor
äga rum t olika Län, men icke warit i tillfälle
att af Statems inhämta, huruwida och pä
hwilka orter Fjerdingsmännen hafwa Bohemman
eller Boställen sig tillflagne, welat hos Eder Kongl.
Maj:t i underdånighet anhälla, det undersökning om
förhållandet i denna del matte blifwa anställd, samt
en med billighet och Statens fördel instämmande
rikhet derutinnan öfwer hela Riket iakttagen.
^ Riksens Ständer framhärda rc.
Upps
Den z Juiri. s?z
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Juli,.
- - Prest-Ständer den z --
- - Borgare-Ständet den Z - -
- - Bonde-Standet den Z - -
Gtormägtigste 2LllcrnädiZste Lonung!
^ följe af gjord anmälan, att de af Allmogen, som
böra för försummad snöskottning tilltalas, snarare
af wederbörlig Domstol än af Konungens Befallningshaswadde
i Länet matte ransakas och dömas,
emedan den anklagade derigenom dels undwiker förr
en förseelse, Hwarwid endast ringa böter arv fästade,
färdas en lang wäg, som ökar answaret wida
öfwer Lagens kraf, dels honom beredeS ett lägligare
tillfälle, att genoin willnert ådagalägga sm offuld
och styrka de hinder, som wallat hans uteblifwande,
fä Riksens, Stander, hos Eder Kongl.
Mast i underdånighet, öfwerlemna sitt beslut.
Wid pröfningen häraf hafwa de trott att isynnerhet
gränsen emellan ExcecutornS och Domarns
befattningar bordt öfwerwägas, sä att a ena sidan
bet answariga åliggande Konungens BefallningShafwande,
ester de grunder Allmänna Lagen iByggninga-Balken,
Landshöfdinge - Jnstructionen den 4
Nov- »7Z4 och Kongl. Förordningen afd. iz Sept.
1790, jemförd med hwad Ulsöknings-Balken samt
flera stadganden förefkrifwa, icke förfelas, och ä andra
sidan, den anklagade icke betagas de Rättegängsförmäner,
Lagen en hwar Swensk Medborgare
tillägger. Riksens Ständer tro afwen, att sä
långt en summarisk Rättegängsordning kan stä tillsammans
med hmarje mans rätt, ar, genom wittnen
eller andra laga stal aflägsna fran sig det an
-
974 Den 5 Julii.
swar, ftin Lagen för fösuimnad snöstoktning stadgar,
ett sadant RättegäncLsätc i alia OrdmiigLmat
medförer kraftigaste werkan, och an der ingalunda
bör betagas de Embetsmän, hwilka wärdén öfwer
Ordningen i samhället ar anförtrodd, all berak under
förenande åsigt sig begagna. Rik,ens Ständer
hafwa äswen i allmänna Lagens stadgande i
2 Cap. ? §. Utsöknings Balken trott sig finna den
sakraste gransen emellan K-iiunaens BesallningshafwandeS
och DomareS Emdecsbefattningar, wara bestämd,
samt att da besia Lag-rum rigtigt tillämpas,
ingen har stal akt klaga öfwer förnekad ratt alt sin
vstuid ådagalägga.
Det ar pa besia grunder, Riksens Stander
icke hafwa funnit något stal att tillstyrka nvsinämde
inskränkning i den Länens styrelse tillaode Domsrätt
uti Economie och Ordningsmål. Men för att
undwika en större kostnad och tidsspillan, an med
förseelsens beskaffenhet och Lagens ändamål ar förenllgt,
fa Riksens Etander hos Eder Kongl, Magt
i underdånighet nedlägga den önskan, det täcktes
Eder Kongl Mastt i Nader anbefalla Desi Befallningshafwande,
att wid alla de tillfallen, da
personlig inställelse uti Poliee- och Ordningsmål
möjligen kan undwikas, den tilltalade dermed icke
beswaras, utan äga ra sighet, akt, ester erhallen
del af anklagelsen, fa deröfwer afgifwa sin ssriftliga
förklaring, inom wisi tid, kill wederbörande Krono
Betjente, samt alt sedan Utslag i malek fallit,
pa enahanda satt erhålla del af Utslaget, med lem*
nåd förman, att deruti, i sall han sa Dunbar,
Inom den i Lag och Författningar stadgade sid, räknad
ifrån den dag, han af samma Utslag del erhöll,
söka ändring; aftvensom att, i händelse an
kla
-
Den z Julli. sys
klagelsen more ogrundad, den anklagade matte för
gjorda kostnader antingen han sig personligen in,
ställt eller ej, njuta skälig ersattnina, efter de grunder
Allmänna Laren i 2i Cap. Rättegangs-Bal,
ken och Kongl. B.efwet af den 27 Maji igor
stadga, oberoende deraf om han i sin förklaring eller
wid muntliga förhöret derom pämint eller icke.
Riksens Ständer framhärdar rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. z Julli.
» - - - Prcst-Ständet den z - ,
----- Borgarc-Ständet d. z - -
- - - - Bonde-Ståndet den z - -
Stormägtigste Allernstdigste Ronung!
^ill Eders Kongl. Maj.-ts Nådiga stadfästelse får
Riksens Ständer härmedelst öfwerlemna BryckfriHets-Lagen,
författad i enlighet med de enhälliga beslut
, till förändringar deri, Riksens Ständer wid denna
Urtima Riksdag fattat. Riksens Ständer anhålla
i underdånighet, det täcktes Eder Kongl. Maj:t
i Nader densamma till allmän efterlefnad lära utfärda.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Julik.
- - - -- Prest - Ständet den z - - -
- - - - Borgare-Ständet d. z - - -
----- Bonde-Ståndet d. z , - -
wördsamt Memoria!!
4-!ppä ankomne Remisier ifrän de Respective Stånden
till Riksens Ständers Stats- och Banro-Uk
ffott,
976 .'Den z Julik.
skott, akt sig utlaka , huru med styrelsen af Vancooch
Riksgälds-Werken bär förhällas, enar Riksdag
inträffar a annat ställe än i Hufwudstaden?
hafwa Deputerade ifrån hwardera Utffottet till gemensam
öfwerläggning sammanträdt, och med afseende
a alla derwid förekomne Considerationer, till
hwardera Utskottets närmare ompröfning hemställt:
Att r:o När Riksdagar komma att hallas pä
annat ställe än i Stockholm, saint Fullmägtige L
egenskap af Riksdagsmän wistas a Rikkdags-orten,
till fulltaligt antal, äfwen för afgörande afwigtigare
mål, Styrelsen dä anses wara pa Rikvdagsorten;
Och twartom när samma antal qwarblifwer
i Stockholm.
-:o Att derest fulltaligt antal af Fullmägtige
icke befinnes pä näaotdcra stället, Styrelsen dä
kommer att wara i Stockholm, samt till antaletv
fyllande Suppleanter att wäljas, wid den tid, och
pä satt hwardera Ständer härom förordnar.
Uti denna af Deputerade samfällt gjorde hemställan
, finner Banco-Ulskottet, hwad Banco-Styrelsen
angar, all anledning att instämma. Orebr»
den 2Z Junli i8i2.
^Lcolr Oe la Oa rclie. Ib. eickman,
6ust. I). äVilcke. L. Okman.
' Helsingius.
Utdrag af prstoeollet, hället bos Rikstns
högloft. Ständers Banco - Utskott wid
Urtima Riksdagen t Örebro den z Iukii
I8l2.
S. D. ^edan, wid Justeringen den 29 Medrik
Junii, af Banco,UlffottetS under samma dag
öfwer
Den z Julik. 977
öfwer siere remitterade Änmen afgifne wördsamma
urlakande, Herr Brukspatron Gustaf Wahlund,
uti en omständighet war af stil/aktig mening, som
han wille ffrifteligen ingifwa, för akt Betänkandet
biläggas; men berörde yttrande icke förr än under
denna dag, inkommit; beslöts: det skulle samma
anförande härmedelst till de Respcctive Sländen
wördsamt öswerlemnas.
t-st xuxra. Ester Befallning,
Ul. IIslsinZius.
Allmänna säkerheten uti Pennkngerörelsen uti Riket
ligger förwarad uti Riksens Ständers magt, och
att afhjelpa alla swärigheter som kunna uppkomma.
De manga Afiignakioner, sorn nu äro uti omlopp
uti Landsorterna och förnärma Banquens
Ratt har Högloft. Utskottet funnit; Men Disconte
Octrostec och Reglementen hindra att härutinnan nu
göra nägon förändring, men för min del tror jag
atc uti hwarje Assignation pä Banque» torde en tid
af z eller 6 mänader wara utstakad, inom hwilkm
han till inlösen borde presenteras och att inga Reglementen
härigenom förnärmades
Gamla
och äfwen nya Aftignationer kunna
wara falska och efterapade, och flere är paftera utt
mänga händer , hwilket ej kan utrönas om ej nägon
tid utstakas till deras inlösen, det är nu sä myckek
nödwändigare som Constitutions, Utskottet ej förklarat
dem för Rikets sängbara mynt som Bancooch
Riksgälds-Contoircts sedlar, således kan minskningen
i straffet läcka mangen att göra förändring
uti summans storlek, isynnerhet pä de gamla, hwarBihang»
Eg. förs
678 Den z Julik.
före en wik tid ar mycket angelägen fä utstakad,
ly eljest kan manga människor blifwa^ lidande.
Detza mina tankar anhäller malle uti Protokollet
fä anteknas och till Riks-Ständen medfölja
Expedition.
Lustak ^Vaklullö.
In 66em,
1^1. öelsinZius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Zulki.
» - Prest - Ständct den Z - «
- - Borgare-Ständet den ; « -
» - Bonde - Ständet den z - -
WZrbsamt Memorial!
^öglofl. Ridderffapet och Adeln, har lill BanccUtssottets
utlåtande behagat remittera:
Under den 2; sistledne Maji, Herr Gustaf
Tolls under samma dag ingifne Dictainen.
Under den 9 i denna mänad, ett Memorial
af Herr La.rS Johan Dahlman; och ett
Memorial af Herr Friherre Jacob Cederström,
samt
Under den iz dennes, ett Memorial af Herr
Friherre Corfitz Ludw. Stael von Holstein.
Herr Gustaf Toll upprepar flere betydande
vlagenheter af narwarande allmänna penninge ställning,
och af det ulöfwer all proportion cirkulerande
representativa Myntet, an widare förökadt genom en
mängd flere Penninge-WerkS och Inrättningars pä
Banqven utfärdade Assignationer: Anser ä andra
sidan Discont-Jnrättningarne till odlingar, förbättringar,
med flera gagnande och nyttigt företag i
Den z Julli. 979
Riket, haswa hufwudsakeligen bidragit, och bllfwa
för framtiden i flere affeenten oumbärlige: Hemställandes
fluteligen, att, i likhet med Gotha Canal
Discont, Nevcnyen af aila öfrige Discont - Inrättningar
i Riket, som öfwerstiger cn witz procent, ansins
till en särskildt fond, hwaraf större län pä runLeligarc
tid bicswo meddeile, för afhjclpandc af nöd,
wändige odlingar, förbättringar, Industri m. m. eller
för Stats-Werkets egen räkning ut-atzigneradcs:
Att widare, i den ordning de nu warande DisronkWerkens
octrojer löpa till stut, noa af denna egenskap
skulle blifwa fördelaktige, da den behållning!,
som af Discont,Werlen nu bliswer Banquens enffildta
tillhörighet, borde kill större eller mindre del
ansins, att göra förrbervrde fond sä wälgörande för
Rikets uppkomst, som i följd deraf wäfendtelig för
möjligheten af dest högre beskattningar.
Herr L. I. Dahlman, framställer i desi in»
gifne Memorial, mälmngen af narwarande penninge
Lsnjunctur i wärk Lan-, säsom i alla afseende»
beklaganswärd: och huswudsakeligen deraf
beroende, att Banquens såsom Mynt circulerande
Attester, ej blifwa inlöste med det mynt de reprecentera;
hwartill ater orsaken lag uti den ofantliga disproportion,
som finnes emellan prvduct-wärdek och
rörelse - Capitalet, med tillökning derjemte, af en
mängd inbildningS-mpnt, som genom Discont och
andre dvlike papper tillkommit. Med upprepande
af det oskyldiga och tillika mycket kännbara lidande,
som af nämnde orsak bade Staks-Werkel och hwarje
enskildt Medborgare, ärv underkastade, föresiäk
Herr Dalman, ehwad pä Banquens befattning
till det ondas afdöjande kan ankomma, alt alla Rir
kets Discvnter, wrd Octroymö upphörande, förklaras
* * fök
98»- Den z Julik.
för Statens; och att Private Actie-Ägare endast
berättigas till Sex procents Ranta af deras 'Aktier;
samt att drefter, i den progression, som finnes möjlig
och för det hela ostadlig, Discont-papperen borde
ur rörelsen indragas; och nya Län endast pa Ve
tillförlitligaste hewis om Sökandens idoghet, och desi
drift i Riket gagnande företag, kunna bewiljas:
Men egenteliga föremälet för desi Motion more emedlertid,
att, för det narwarande, och intilldefi alt det
omförmalte hunnit göra werkan, i stöd af HandelsBalkens
9 Cap. 2 och z den Förklaring,
som Kongl. Förordningen den 16 Mars 1792 innehåller,
i tillämpning a de da införde Credit- eller
såkallade Riksgalds-Sedlar, äfwen ma i nuwarande
wida sämre Confunctur, tjena till efterrättelse,
i anseende till de i Banco Specie före ar 1309,
gjorde ock ännu obetalte Län, intilldefi Banquen
kommer i tillstånd, alt honorera sine Sedlar, eller
mynt derföre utan agio erhålla.
Herr Friherre Jacob Cederström, framställer
och förklarar egenstapen af alt till omlopp
sanctioneradt Representativ mynt, samt nödwändigheten
af dest bibehållande wid oafbrutet oföränderligt
wärde emot hufwud-mvntet: Anser Private Personers
och Private Disconters pa Banquen utgifne
Afiignationer, uti allmänna penninge-rörelsen icke
ssadlige, da de pä egen Fond eller egen Credit äro
grundade, men finner ett motsatt förhållande inträda,
da det allmännas Credit och medel, till understöd eller
biträde för dylika Inrättningar får begagnas, och
det Representativa Myntets tillökning, utan motswarande
reel fond derigenom förankedes. Med afseende
dera, och under tillika hyst öfwertygelse, att
af en för publique räkning förd Administration, icke
möje
-
Den z Julik. 931
möjeligen kan förwäntas den noggranna och klanderlöja
uppmärksamhet och åtgärd, som åtföljer redogörelsen
och answarigheten för privates medel;
hemställeS således, om icke Banquen, da närwarande
Disconters Octroyer tilländalupit, bör indraga
sina Förstotter; samt att sa bestaffad föreskrift
Banco-Forwaltnmgen meddelas, att Banquen aldrig
mer får inga i en sadan winst och förlust-handel
, oförenlig med desi ändamål, det att utgifwa
Sedlar widare än i man af den fond, den i Metaller
äger inom sina hwalf, sa framt annars
Banco-sedeln stall hafwa något wärde.
Herr Friherre Corfitz Ludvig Stael von
Holstein bestrifwer äter stadlighettn af de Private
Discont-Jnrättningarne i Riket, samt Private
Actie-agares erhallne delaktighet i Riks-DiscontWerkets
rörelse: anser deras derigenom erhallna öfwerdrifna
winst, sajom medförande lika stor förlust
för Banquen: huruledes widare, de såsom ett nytt
siags mynt i omlopp bragre såkallade Discont-Afiignalivner
wörö för allmänna penningerörelsen i alla
afseende» högst förderflige, och stridande emot Regeringsformens
72 §. som stadgar: att Riksens Ständer
allena äga rätt, att genom Banquen utgifwa
Sedlar , som för mynt i Riket ma erkännas; utom
hwad äldre Författningar i denna delen innehalla:
och föreslås flutetigen till undanrödjande af berörde
olägenheter och deras widare stadeliga werkmngar,
att först alla Discont-Asianationer mä presenteras
till inlösen i Banquen; och icke inga i afbetalning
a Dkfcont-Lan, hwilken inlösen borde besiammaS
till en manad fran kungörandet af Förordningen:
och för det andra; att da Disconternes Octroyer
upphöra, alt Discontenng ma sse genom Banquen
982 ^ Den » Julli.
Banquens elier Statens räkning; utan något deltagande
deruti för Enskildte
Jemte
förrberörde, ifrån Högloft. Ridderikaper
och Adeln, kill B rnco U'lkottets ritlatande remitterade
framställningar, är till Utskottet, genom
Remisi ifrån Hederwärha Bonde-Standet under
den i i denna manad, öfwerlemnat, att sig utlaka,
öfwer Riksdagsmännen Hans Hanssons sch
Eric Anderssons fran Dalarne, med afseende
pa Rikets närwarande belägenhet. och desi allmänna
Penninge-Wcrk Banquen, gjorde hemställan,
om nödwändigheten deraf, att inga Asiignareurer,
eller Private; fa aga rättighet, att halla Län- och
Discont-Inrättningar, samt att utgifwa Sedlar eller
Asiignatiouer, som i Riket omlöpa, lika med Banco
Transport-Sedlar; hvaribland isynnerhet de senare
Octroyerade Private Discont-Jnrattningar wörö att
räkna, hwilka genast med Octrovernes stut borde
upphöra; samt att författning wid denna Riksdag
tages, att inga sadane mera mätte fa privilegieras;
men Riks-Banquen ensain utgifwa Sedlar, som i
Riket gälla- äfwenledcs, alla private Asiignanter,
de der pa lika sätt med stne Asiignationcr utspäda
Penninge-stocken i Riket, och såmedelst göra Banquen
och Riket lika skada och förlust, genast mätte
förbjudas och indragaS, antingen de draga stne
Sedlar pa Banquen eller Private.
Genast ester Banco-Utstottets sörsta sammanträde^
har det hufwudsakeligaste af hvad i sa matto
till Riksens Ständers eftersinnande och åtgärd
blifwit framställt, icke undfallit desi noggranna uppmärksamhet
, samt utgjort föremålet för dest äfwen
sa ömtåligt», soin i ste^g asseenden wigtiga öfwer,
Mnjngar. Banco,Utskottet har ej bordt underla
-
Den z Julii. §8z
ta, att öfwer ämnen af sa widsträckt financiel beskaffenhet,
inhemta Herrar Banco-Fullmagtiges,
pä erfarenhet i tillämpningen, grundade tankar.
Och har Utskottet, under nogaste pröfning, och
uppmärksamt öfwerwägande af deras öfwer det ena
och andra yttrade mening, och yppade öfwertygelse,
funnit grundad anledning, att med dem till alla delar
instämma.
Det, till allmän gångbarhet, sanktionerade
Representativa MyntetS bibehållande, wid desi emot
Hufwudmyntet stadgade wärde, har warit, och
fortfar att wara, Banco-Förwaltningens första och
förnämsta åliggande; hwartill WerketS alla operationer
förnämligast och framför alt annat vöra syfta:
att enär af owäntade den allmänna wälfä-rden
hotande tillfälligheter, någon temporair rubbning uti
ett sadant förhållande icke kunnat undwikas, all
werksam men derjemte »varsam omtanka dera bör
wara fästad, alt samina Mynt, ju förr desto hellre
, till desi af nödtwa.rg i mer eller mindre mohn
rubbade stadga biiswer aterställdt.
Högst olyckliga, till en betydlig del af Utrikes förhållanden
beroende anledningar, hafwa gjort tillämpningen
, pa någon tid, af sistnämnde föreskrift nödwändlg.
Under tryggad wisihct derom, att de i berörde
wigtiga afseende af Riksens Ständer anordnade
och försäkrade mebel och utwagar, fa oförändrade
till ett sa önskanswärdt ändamål anwändas,
äger Banco,Utskottet den tillfredsställande förhoppning
, att detsamma inom en kortare tidcpunct
kan winnås; hwilken »vältänkande Medborgare »ned
tålamod lära afbida. Banco,Förwallningcn har ej
wallat de anförde olägenheter; de härleda sig fran
den allmänt kända orsak, alt Fäderneslandet fram
-
984 Den z Julii.
för allt mast frälsas; och att ingen annan tillrackelig,
säker och noa hastig, utwäa dertill da fanns,
än den, hwars följder nu öfwerklagas.
I den oförmodade händelse, att, under fortfarande
nödwändig successiv förminstning af det, inom
kort tid, öfwer ali proportion i vwanlig wäg förokade
Rörelse-Capitalet, färe Riksens Ständers
nästa sammankomst nägon werkclig stagnation i
Penningerörelsen bleswe synbar, förenar BancoUtskottet
sia uti Herrar Banco-Fullmägtiges deröfver
gjorde hemställan, att i sadant fall, den af
Riksens Ständer före detta, under wissa förbehöll,
päbudne utlåning ak Banguen, emot lindrig Nälsta,
pä hwarjehanda Nudimaterier, samt pä Salt och
torkad Säd, da singe widkagas, såsom i alla fall,
för idoge och omtänksamt Näringsidkare, den säkraste
upplnuntran till nyttigt företag, och den minst graverande
resource för tillfälligt penninge behof. Till
förenämnde ändamål, anser BancmUtffoltet i öfrigt,
lika med Herrar B^nco-Fullmägtige, utan tillökning
ä Räreise-Capitaltt, i sin mohn blifwa bidragande,
om, för uppfyllande omsider, af Riksens
Ständers för längre tid tillbaka gikne, och wid aila
Riksmöten förnyade löste, att wid en tidepunct,
som dä förmodades kunna snart inträffa, men som
af vw äntade olyckelige tillfa2i-Heter, blifwit, och med
det bifogade wilkoret, synes än widare pä en längre
framtid blifwa aflagsnad, al! den afbetalning pä
Capitalerne af Banquens nuwa aude FastighetsLän,
som uti detta och uti nästa ä: inflyter, pä är
78ri, får till nye Fastighets-Län, uppå de wid
R779 ärs Riksdag utstakade grirnder och uti dä
förestrifwen ordning, anwändas; med ett lika för
farande
pä hwarjc ar derefter, af hwav under det
Den z Julii 985
föregående äret uti afbetalnings-procent ingått:
blotta utsigten till ett länge önskadt Län biträde t
denna wäg, skall ofelbart till mänga förut undanhällne
drägelige private Län-bitraden blifwa föranledande.
Till venningc-rörelstns lättande, och befrielse
ifrän ett högst ssadeligt ocker, samt till nyttigt Näringars
upplifwande, blcf den sä kallade Discontering
med biträde af Banguen, ar 177g i Swerige
införd, och genom Reglemente utstakad; hwilken sedermera
, tid efter annan, af tillfällige, till äfwentyrs
icke alltid nog grundade stäk, fatt förökas, till
en i början wisserligen icke päräknad höjd: en noggrann
undersökning, huruwida denna anstallt wid
desi införande, war mer eller mindre oumgängelig,
blefwe nu lika sä swär, som utan ändamäl: derom
finner Banco - Utskottet sig emedlertid öfwertvgadt,
att afwen med beräkning af flere missbruk och olägenheter,
som uti en til! sädan höjd utsträckt penninge-rörelse
swarligen i det hela kunna förekommas,
fördelarne deraf bade i allmänt och enskildt
afseende öfwerwägt vlägenheterne: äfwen som, att
denna rörelses totala indragning , numera, icke utan
de mäst wädclige följder skulle kunna äga rum. En
efter omständigheterne afpassad reglering, och warsamt
werkställd instränkning, får deremot icke uturaktlätas.
För utförandet sä wal deraf, som rörelsens
omtänksamma och noggranna styrsel, enligt
Reglementets föreskrift, anser Bancofflrskoltet, lika
med Herrar BancwFullmägtige, säkrast tjenande,
att Riks-Difcont-Werret, sedan Octreyen för de
Private Delägarne tii! anda gatt, bliswer utan
Enskildte Actic-ägares delaktighet, förwaltadt: enligt
hwad en af det framfarna wunnen erfarenhet,
vm
986 Den z Julik.
om waren af Banquens medel och angelägenheter,
besannar, äger Banco-Ut,kottet för betz del ej anledning
lill twifwelsmal, em fortfarande lika nit
och palitelighet hos dem, som det blifwer vm-betrodt,
att denna granlaga, vä) med enahanda answar förknippade
förwaltning till Banquens fördel besörja.
Banquens behallna Rcvenue af Riks-Discont-rökelsen
efter berörde tid, kan ej förut med nä gon
siags palitelighet bestämmas; men till ehwad belopp
den ock ma uppgå, är det, för Werkets Credit,
för dest fortfarande Soliditv, och för betz framtida
förmåga att i allmänna behofwets stund göra det
Allmännas räddning möjelig, af högsta wigt, att
den af Riksens Ständer, till ersättning för gjorde
förffott, ^och till förnyad styrka för deras Banco,
Werk, sa wäl om denna inkomst, som alla öfrige
anslag, högtidligen meddelte försäkran, utan inskränkning
blifwer uppfylld.
Någon emot allmänna behofwet svarande Privat
Discont-Jnrättning uran alt Publikt understöd, an,
ser Banco'Utffpttet, för sin del, icke kunna förwäntas,
sa lange Enstildte icke sakna utwäg att igenom
egen industrie af sine Capitaler förskaffa sig wida
hägre Revenue, än af en pa blott Privat Fond
grundad Discont-rörclse kan paräknas.
Hwad de nuwarande Private Discont-Jnrätk,
ningarne beträffar, hafwa Herrar Banco-Fullmägtiqe
funnit, och hwarmed äswen Banco-Uifkottet sig
förenar, att, som deras Octroyer fortfara ett och
annat ar efter den tid, da enligt Regeringsformen,
nästa Lagtima Nikodag infaller, de da församlade
Riksens Ständer lära, med afseende ä dawarande
allmänna Penningeställning, samt de ifrån Hulwudstaden
aflagsne orters werkeliga behof, angående
berörde Werk sig bestämt utlåta.
Den z Julik. 9Z7
Wärel-Banqnen är inrättad till ett säkert förwaringsställe,
för alla Publique medel, och för Enffildte
personers penningar, enligt derom utfärdade
förordnanden, cch meddeldt tillåtelse, under owrlkorlig
rättighet, att frilla beloppet deraf förr eller senare,
genom urfärdande Jnwisningar oinskränkt^
disponera: bwarwid Private Jnwisningars innehall,
i början blef instränkt till minst Femtio Daler
Kopparmynt; derefter war förhöjd till Fem Riksdaler,
och numer- icke får utgöra mindre än Tio
Riksdaler. Deste Ästignationers utgifning pa ägande
behållning i W-ixel-Banquen, kan icke förbjudas;
icke eller någon preskription för deras inlösen
sa länge behållning a Räkningen excisterar, äga rum.
Deras gångbarhet i allmänna rörelsen beror pa
hwars och ens wälbehag, att dem för god betalning
antaga, eller icke erkänna: och pa sadan grund blir
deras werkan pa allmänna penningerörelsen icke enahanda
, med Bancosedlarnes, för hwilka gangbarheten
är vwilkorligen stadgad.
Öfwer Herr L, I. Dalmans framställning,
vm rätlwisan och sättet, att till Banco-sedlarne, såsom
det enda nu sanctioneradc Representativa myntet,
i jemförelse emot dest Hufwud-mvnt lämpa,
hwad uti 1792 ars Författning, för sme serffildte
stag da till gångbarhet aukhoriserade Sedlar, finnas
stadgadt, sidan uppgiald dem emellan war bade
känd och erkänd; tillhörer ej Banco-Utskottet, att
sig utlåta: någon ester rättwisa och billighet afpassad
måttstock för allmänna och enffildta peningeliqwider,
som dermed wore förenlig, kan BancoUtikottet
för dest del ej inse.
Uti der föregående, tror Banco Utffottet sig efter
möjligheten hafwa utredt, och ester hyst öswer
t>Ml
-
988 Den z Jchlik.
tägelse beswarat, förrberörde till dest utlakande Remitterade
framställningar. Det ena och andra, öfwerlemnas
wördfamt till de Respective Standens
närmare upplysta ompröfning. Orebro den 29 Junti
>8 12.
ok Oe la (iLrclie. Ibomas selleur.
Lust. O. Wilche.' ketterssou.
HellsinZius
Uppläst
hos Ridd. och Adeln den z IulH.
- - Prcst-Ständet den z - -
-- - Borgare-Ständct den z - -
- - Bonde-Ständet den z - -
Longi. Maj ts
kmlädrga Skrifwelse till Riksens Ständer,
angående den wid 1809—>8io ärens
Riksdag foreslagne Rewision öfwer Lörwaltningen
af alla Rikets Medel, under
de senast framflutne ären; Gifwen Arebro
Slott den 25 Junii 1812.
^!ti underdånig strifwelse af den 29:de Martil
i8io anhöllo Rikets da församlade Stander det
täcktes Kongl. Mast, till werkställandet af en nödig
befunnen Rewision öfwer Färwaltningen af alla
Rikets Medel sedan 1312 ars Riksdag, L Nåder
förordna och med Instruktion förse en serskild,
utaf allmänt aktade och ojafwige Man sammansatt,
Committé, at hwilken icmwäl den Specksta granstningen
af allmänna Medlens Förvaltning wid hwarje
Uppköp, Lön - fördelning eller enskild Afhandling
Den z Ju ni i. 989
kunde uppdragas, nied skyldighet, att, k man af Arbetets
fortaang, inför Riksens Sanders Ombud
framlägga Resultaten af dest pröfning och grunderna
dertill.
Kongl- Mastt, som, efter inhämtande af Wederbörandes
underdåniga utlakande, detta mål i Nådigt
öfwcrwägande tagit, har wal, a ena sidan, funnit,
alt en sadan widstrackt och med forskningen i
Le minsta detailierna förbunden Rewision af hela
Nio ars räkenskaper »kulle, för att blifwa nagorlun,
da fullständig, dels fordra .en längre tid och ett derunder
oafbrutit Arbete, dels ock medföra en gansta
betydlig kostnad, till hwars bestridande Riksens
Ständer icke utfatt någre medel och Stars-ansiaget
för Extra Utgifterna icke lemnar någon tillgäng,
samt, ä andra sidan, att, enär, genom en redan förut
i wänlig wäg förräkrad granskning och i följd af
derwid förekomna samt i Laga ordning till slut befordrade
anmärkningar, Statens rätt synes haswa
blifwit tryggad eller aterwnnnen, denna nu ifragawarande
ytterligare RewisionS- åtgärd tillafwentyrs
ej skulle uppfylla det fäkta ändamalet, hälst sedan
den ^af Kongl. Majit, uppå Riksens Ständers underdåniga
hemställan, widtagne och genom Kongl.
Maj:ls och Rikets Kammar-Collegium och Kammar-Rätt
under den 18 Febr. nästledit ar utfärdade
Författning rörande en inskränktare prescriptions-rid
för Publika Räkenskapers Rewision och
Redogörares answar, bercdt en ny och större säkerhet
bade at Staten och de Nedowifande; Likwäl,
och som Kongl. Majit pröfwat billigt, att Riksens
Ständer ma erhålla alla de möjliga upplysningar,
som kunde bidraga till winnandec af öfwertvgelsenS
wisthet i afseende pa allmänna Penninge - Förwalt
nin.
Hys Den z Julik.
ningens och Redogörelse-Werkets tillstånd under de
förflmne arén, har Kongl. Maj:k welat i Nader
wara betänkt, att, sa wida Riksens Ständer annu
fortfara i deras yttrade önskan om en sadan ytterligare
granskning af Räkenskaperna fran och med
i8oo till och med invy, den föreslagne Committé,
en nedsatta och med lämplig Instruktion förse: Of»
werlemnandes endast Kongl. Majit ät Riksens Ständer,
art härtill anwisa erforderliga medel.
Dä ett arbete af denna utsträckta omfattning
kräfwer, för alt med behörig drift fortsattas och
fullbordas, ett emot göromälcns beskaffenhet och
mängd swarande antal af rcwiderande; Dä werkligt
tjenstgörande Civile Embets - och Tjenstemän,
ej kunna dertill nyttjas med mindre dem förunnatjenstledighet,
i hwilken händelse vicaricr mäste förvrdnas
till Sosftornes för 'ttande och derför serskildt
lönas; Dä andre skicklige man icke eller kunna
förbindas till mcranamnde Rewisions-arbete, ritan
emot åtnjutande af skäliga Arfwvden, och dä
stuteligen CommittLen bör wara biträdd af Canzli,
och öfrig Betjening, lara Riksens Ständer nogsamt
inse nödwändigheten af ett för alla besia kostnader
tillräckligt anslag.
Kongl. Maj:t förblifwer Riksens Stander med
all Kongl- Näd och Annest wälbewagen.
Datum ut suorra.
6. k. V/irsön.
Enligheten med Hufwudss,Isten bemittnar
I. k. Lerg5tröm.
Borgare-St. Secr.
Rik,
Den z Julik. 991
Uxpläst hos Ridd. och Adeln den z Julli.
- - H/rest-Eländet d. z - -
- - Borgare-Ständer d. z , -
» - Bonde-Ståndet d- z - -
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utstötts
Berättelse och Betänkande r. rande Riksgälds-werket.
^nför Rikets Högloft. Ständ-'? får Stats-Utskottet
härmedelst aftemna Berättelse om RiksgäldsContoirels
tillstånd, i anseende till desi ffulder och
tillgängar, jemte Betänkande om detta Werks Styrelse
och Förwalkning, sedan sist hällne Urtima
Riksdag.
Utskottet, som af Handlingarne inhämtat, att
Stats-Ut,kottet wid nysinämnde Urtima Riksdag
granffal de uti RikgäldS-Contoiret hällne Protocoll
lill och med för Julii mänad 1810, har nu genomläst
de Protokoll, hwilka sedermera till nästledne
MarS månads stut blifwit förde.
Desie Protocoll, tillika med Herrar Fullmäg,
tiges, Commisiariernes och Ombudsmannens till innrwarande
Riksdag afgifne berättelser har Utskottet
pä del nogaste granskat.
I afseende pä Räkenskaperne, sä har harwid
förekommit, att den för är 1807 öfwer Riksgälden
afftutade Hufrvudbok warit den sista, som undergätt
granskning af Riksens Högloft. Ständers Deputerade,
sa alt wio denne Riksdags början ännu äter,
stodo till en lika beskaffad granskning de för ärm
1808, 1809, isis och 18 ri redan afftutade Huswud,
Böcker.
Stars-Utskottet, omtänkt, att sä långt tillfälle
och omständigheter kunde medgiswa, äfwen revidera
Rä,
992 Den 3 Juli».
Näkenstaperne, har derföre latit fran Slockholm
hltregvirera >8-28 ars Hufwudbok med dertill hörande
widlöftige verificationer, och pä hwars granskning
lltstottet anwandt och ar sinnadt att äfwen
ytterligare anmanda den tid, som andre mera magtpaliggande
Riksdagsgöromal kunna lemna öfrig.
Utskottet bör dock ej utan erinran förbigå hwad Utskottet
härunder redan ägt tillfälle erfara, att swarigheter
alltid stola möta en Revision afRiksgäldsContoirets
Hufwud-Räkenssaper, da den förrättas
pä annat ställe, än i Stockholm, enär wifia handlingar,
hwilka såsom Verificationer tillhöra, en och
annan Special-Räkning uti Huswud-Boken, mäste
närmare upplysas af fadane uti Contoiret förda annotationer
samt dit inkomnc Förslags-Räkenskaper,
de dar såsom wid Expeditionen ständigt behöfiige,
icke stulle kunna utan olägenhet stiljas fran Contoirct
pä någon längre tid; Och hwilket i synnerhet
gäller om Landl-Ränteriemes Manads-Förfiag och
Lands-Eokoiicns Summariska ars Redogörelser,
med hwilka Cafia-Räkningen, i anseende till den lefwererade
uppdörden af Contoicets fonder, egentligen
stulle kunna med tillförlitlighet kontrolleras.
Enligt den Specifikation-, som åtföljt StatsUtstottets
wid Urtima Riksdagen till Riksens Högloft.
Ständer afgifne Berättelse om RiksgäldsWerket,
hastade Riksgälds-Contoiret den zi Augusti
iZio för Ucländste stulder, evalverade till Swenstt
Bankomynt efter antagne alpari Courser, nemligenLän-Capital
löpande med Ränka
— — R:dr 9,868,126: 7, —
Förfallne men obetalde Jnterefim
- - - i,c>6z,zo6:4>, i>.
Transport io,§6>,4zz: —n
-
Den 'z Znlil. 993
Transport iv,9H.4zZ:
samt skulder pä diverse Räkningar
- - - r8o,ztzz: Z8, 9»
Eller tillsammans ri,m,8i8: 39, 8.
Hwarcmot Contoirets fordringar
och tillgångar uti åtskilliga
Utrikes Myntslag, pa enahanda
sätt evalverade bestego sig
sill - - - iZ3,6n: 18, 9.
sa att enär sistnämnde summa afdrages frän stulderNe,
war återstående Utrikes sälden 12958,207
R:dr 20 fi. i > r:st. Banco Specie.
Inrikes stulderne utgjorde dm z 7 Augusti r8ro
5,079,836 R.dr 26 fi. z r:st. Banco, hwäraf
997,777 R:dr >7 si- 6 r:st. wörö löpande med ränta
och 4,032,059 R:dr 8 si. 9 r:st. rantefrra.
Deremot agde Contoiret Jnländste Tillgångar
och fordringar till ett blvpp af 2,27^,505
R:dr 20 si. 7; r-:st B:co, och hwilket belopp afräknadt
fran stulderne utwisar en återstående Inrikes
gäld af 2,8s6,OZl R:dr 5 si 7^ r: st Banco.
Såsom en följd af de wid Urtima Riksdagen
widtagne Författningar, har Riksgälds - ContoiretS
Bokförde Utrikes gäld blifwit ökad; Äswensom
Contoirer med nya särskildta utbetalningar, kommit
att brswaras
PiharrA
Moss»
994 Den r Julik
Riksens Högloft. Ständer hofwa wilkorligen
garanterat Kongl. Pommerske Kammarens wäxclffuld
till atskillige Banqvierer i Hamburg; Och sedan
de handlingar, hwarnied denne skuld till dess rätta
beskaffenhet och belopp skulle närmare bestyrkas,
till Riksgälds - Contoiret blifwit aflemnade, äro förenämnde
Banqvierers fordringar till ett sammaräknadt
belopp af Istdr 355,262: 43 ss. Hamburger
Banco uti i8n jars Räkenskaper ibland Contoirets
Utrikes Capital - Skulder upptagne. Med
någon utbetalning hära har Contoiret likwäl icke
blifwit beswäradt; Utan har twertom Contoiriet fett
sine contante tillgångar förökade med 40,000 R:dr
Banco, hwilka såsom Interesse» för arén 18 ro och
i8-r ä förrberörde skuld, fran Kogl. Stats-Cvntoiret
blifwit lefwererade.
De såkallade Patriotiske Lanen, femte Stockholms
Beurse-Lan, tillsammans utgörande 351,678
R:dr 46 ss. 8 r:st B:co, upptagne ar 1809 mot
Kongl. Slals-Eontoirets reverser med löpande Sex
Procents ärlig Ränta, skulle, efter Riksens Högloft.
Ständers Förordnande wid Riksdagen i Stockholm
arén 1809 och 1812, genom Riksgälds-Conttiret
liqwideras. Den behållning af förenämnde
Län och friwilliga gaswor, som fran Kongl- StatsContoiret
blifwit till Riksgalds-Cotviret aflemnadt,
utgjorde, sedan Stockholms Beurs-Lan blifwit till
Capiial med i 1,252 R:dr infriade, i contant R:dr
80,026: 41 ss. z r:st B:co, en Riksgälds-Contoirets
Obligation stor zoe» R:dr med dera upplupen Ränta
26 R:dr 32 ss., samt en Actie,sedel uti Abo
Discont-Werk stor iso R, eller tillsammans R:dr
82,433: 25 ss-. z r;st. B:co. Återstående fonden
Den z Julik. 99s
til! de egenkelioen sa kallade Patriotiske Lanm, för
hwilka Obligationer wörö ukaifne lill ett belopv af
241,628 Rwr 46 ss. 8 r:ff skulle anskaffas genom
det sa kallade Permanenta Annuitels, Länet. Men
sistberörde Län har, ester hwad bekant ar, wid Uc--  tima Riksdagen blifwit inställkt, innan det samma
ännu hunnit att vvpnas; Och genom hwilken förändrade
anstalt Patriotiska Loren för sa stor del
deraf, som med vfwannömnde fran Kongl. SiatsContoiret
aftemnade Summa icke kunde infrias,
kommit att ikläda fig egenskap af Ni.s^aids - Con*
koirekS enstllde gäld.
'Widare hafwa Riksens Högloft. Stander witz
Urtima Riksdagen behagat pa Riksgälds-Csmoirek
anordna utbetalning af följande förskott, nemligen:
ns Till Hamnstananinss-kostnadm samt lugnets
äkerställande i Hufwudstaden Rrdr 7TL 454: »4, rr.
2:0 Till Riksdags-kostnaden 152,202: —
3:0 Till Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsens emottaoan-e
samt menblering af Dess Ruin
pa Kongl. Slottet 33-3zZ: 16.
Tillsammans R:dr 885/767: zs, n.
Denna Summa af 885,76? R:dr 32
blef inom kort tid härefter requirerad och uttagen.
Genom de sedermera tid efter annan fran K nol.
Stats-Coi kostet gjorde Utbetalningar har Co.> kostet
likwäl återfart 5^8,445 R:dr ry tz. z rtst.; Sä att
Contoirets återstående fordran uppå desse Förskott
* * »,r.
-96 Den z Julik.
utgjorde den zi nästledne Mars 327,322 R:dk
iz fi. 8 rist. Banco.
Efter hwad allmänt är bekant, kom wid Taxeringarne
till 1810 ars Bewillning att dröja, fa
att Contoiret af samma ars Bewillning egentligen
icke fick uppbära någon Inkomst förr an långt
fram pä aret 18 n. Emedlertid har Contoiret pä
bestämda terminer aflemnat inom 181° ars stut
den Summa af 720,000 R:dr, som utaf Bewilluingen
bliswit Stats-Weckel anstagen till ersättning,
för den del af Tull - Jnkomsterne, som Banken
ärligen bör undfå till godtgörande af desi till
Kriget meddclte Förstott. Och da dröjsmålet med
Uppbörden af 18 «o ars Bewillning äfwen werkade
pa Jntäckten af en del Stats-Werkets Intrader,
försattes Kongl. Stats-Contoiret i nödvändighet, att
under första hälften af ar 18 n pä 9,619 R:dr
12 fi. 7 rist. nära, såsom förskott reqvirera och uttaga
hela den Summa af 569,126 N:dr 12 fl. 7 rist.
som till r8io ars Stats-Brists fyllande StatsWerket
warit berättigadt att utaf samma ars Bewillning
, sedan den influtit, erhälla.
Genom Besparingarne pä 1809 ars Bewillning
och öfrige Fonder, dem Contoirtet saknat tillfälle,
att till Utrikes Jntereflens betalande, anmanda,
jemte de tillgängar, Contoiret wunnit genom influtne
medel för Län till enskilde personer, hwilka före
Kriget frän Contoiret bliswit utgifne, har Contoiret
warit i tillfälle, att utan biträde af den nya Bewillningen,
bestrida här oswan afraknade sä gansta
betvdliga utgifter.
Af Riksdags - Relationerne befinnes, att Uppbörden
af den 'nya Bewillningen har förhållit sipå
sätt Bilagan Lit. utwisar, nemligen;
Den z Julii. 997
Af 1810 ars Bewillning har till samma ars fluk
endast influtit W z r,9Z i: i», io.
Ar i8n 1,719,362:20, 6.
Och i8i2
till Mars mä
nads
flut — 88,014:34, 6. i,8z^8o8; 19, ro.
Asiifln ars
Bewillning.
Ar I8n W 82,478: 20, z.
Är iZi2 till
Mars mänadS
flut — — 409,670:35,
Bewillning
af Testamenten,
som icke kan för
Ä M--S - g.
eller tillsammans W 2,355,015:45. 4-
Beträffande Utrikes Gälden och dest behandling
sedan sist hällne Urtima Riksdag, sä befinnes",
att Herrar Fullmägtige lätit betala de ären 182-  och is°9 i Amsterdam och Genua förfallne LifRänlor;
och till hwilka utbetalningar bliswit anwand
dels den behållning uti Utrikes Myntstag som
under Kriget bliswit samlad och dels det öfwcrstott
gf Sjötulls-Wäxlar, Contoiret till egit behof sätt
disponera.
Med anledning af Stats.', Utskottets Herrar
Fullmägtige gifne serskilda Instruktion, i afseende pä
Riksgälds--Contoirets Utländske Gäld hafwa Herrar
Fullmägtige lätit infria och med Swenstt Banco
liqvidera Obligationer, utfärdade för de i Holland
och Antwerpen för Swensta Kronans rakning
upp
-
998 Den 3 Julii.
upptagne Län, efter en, i jemförelse till den gang,
da: a gansta lindriga Cours af högst 5 2 st. per en
R:dr Hamburger Banco och ester en satan grund
ra tiva törhaHandtt emellan Hamburger myntet
vch de myntstag hwaruti Obligationernc warit ställde.
At oylika Obligationer arv inlöste, nemligen
hörande till Länen i Holland 7^9 stycken s ivo» Flhwarbe>a
^ 48^ st. per 2j Gulden H:b. Ii. 7)9,000
187st. ä roos Fl. hwardera a 47 st. d:o d:o >87^00
Hamburger Courant Gulden Capital — 926.00»
Obligationer hörande till Länen i Anttverpen.
Z22 st. pä Gulden hwardera a
48L st. per 2^ Fl. Brad. Warel,mynt zsr.ooo
65 st. dlto a 47 st> Vito Vito — Ss.socr
Brad. Wäxelmvnt Gulden Capital — 337,000
Således tillhopa i Obligations-Capital af diverse
Gulden !,zrz,oo2 hwaraf 287.00» Gulden
med dera upplupne Jnleresten till Hälften blifwit
liqviderade med Riksgälds, Contoirets Obligationer
i Cwenfft Banco pä 5 är och med 5 proCents
Ränta, men allt dek öfriga deralt med Swcnssk
Banco.
En sadan operation, företagen i följd af StatsUtskottets
serskildt Jnstcuction och efter da warande,
förhållande med stal ansedd såsom Riksgagnelig,
har Stats-Uljkotket också funnit, wara behandlad
vch utförd med all nödig w^klamhet och försigtighet.
Af förekomne serskildta skäl hafwa Herrar
Fuklmagtige i början af detta ar uppskjlitlt med
widare inlösen af de Obligationer för Utrikes La,
nea, hwilka i sadant blifwit anmälte.
Wid
-
Den 3 Julik- 999
Widkommande Contoirets Inrikes Skulder,
hwaribland Patriotiska Laner,, enligt hwad ofwanberördt
är blifwit upptagne; sa befinnes, att Herrar
Fullmägtige redan i Nov. manad 1810 gadt i
författning om infriande af deste Län, hwilka wörö
löpande med 1 proCents högre Ränta, an som
manligen betalas för de Inrikes Län, Contoirel för
egen räkning upptager. Efter skedd uppsägning i
allmänna Tidningarne hafwa de för Patriotiske Länen
utgifne Obligationer pa obestämd förfallotid
blifwit inlöste till ett belopp afN:dr 236,573: 46, 8-  samt aterstovo Ven Z i sistl. Mars 5,o/o: — —
R:dr 241,623: 46, 8.
Contoirets utgift för de egentligen sa kallade
Patriotiske Län, ulöfwer den fran Kongl. StatsContoiret
aflemnade och till deste Lans liqviderande
behallne Summa af 80,433 R:dr 25 H. z r:st.
Banco, har redan uppgått, nemligen:
För Capital betalning R:dr 156,145: sr, 5.
Och upplupne Räntor hara
samt a Stockholms Beurse-Lan 31,812: 17, 5.
R:Vk 187,957, 38, ia
Och hwartill ytterligare böra läggas de ännu till
en Summa af R:dr s.ozs oinlöste Obligationer
med dera upplupen Ränta.
Jnsättningarne pa Contoirets sä kallade; procents
Län, sedan derifrån afsatt de Obligationer
hwilka för omsättningar af Utrikes skulder till Inländske
aro utfärdade, hafwa emellan de Z1 Aug.
i8l» och den zr nästledne Mars blifwit ökade med
368,618 R:dr 44 k- 9 r:st, uti hwilken Summa
Eva
-
iso* Den z Itilia
Contoiret således ej allenast erhållit ersättning föe
hwad till de Patriotiffe Lanens infriande af Contoiret
blifwit förstjutit utan ock en betydlig summa
derutöfwer, som till Utländske Skulders betalande
kunnat anwändas.
Bilagan I.itt. L. utwisiir tillståndet af Contoire'6
Unikes Skulder och tillgångar samt fordringar
uki Utländske Mvntsiag den zi nästledne Mars.
O räsedt sedan den zi Aug. r8ic> tillkviumic och uki
Rokenffaperne blifwit löland Utrikes LÄ Capita!
Gulden upptagne:
r:o Kongs. Allmänna Magazins - Dirttionens
pä Riksgälds - Contoiret ofwersivttade Skuld stor
150.400 >:dr Haindurger Banco utom beräknad
Ränsa och omkostnader och 2:0 Köne!. Pommerste
Kammarens af Riksens Höglochge Ständer
»vilkorligen garanterade Waxel,Skuld af zrz.262
R:dr 4Z 6. dito mynt, desin,nes dock, tvid lemnlörelfe
att Contoirets Uttikes för Ränta löpande Ca,
pital-^gäld häruti inbegripne nohnämnte tillkonine
ripa Skulder, cnrellan den zr Aug. i8»o och den
bl nistedne Marö endast blifwit okad med 7,766
R:dr 28 si. r r:st. Specie, och hwartill anledningen
igenfianes deruti att Utrikes Lif-Mntrr till ett
belopp af 3240 R:dr Hamburger Courant förfwunnit
och att Obligationer för Länen i Amster,
dam och Antwerpen ined Swen sk c mynt blifwit
Liqviderade
Till
upplysning om förhållandet af Riksgälds,
Contoirets Inrikes skulder, tiilganaar och st-.dr ingar
är Bilagan Imr. e. författad, enligt hwaken Con,
toire'§ ffuld, ester till afdrag beräknade fordringar
och tillgångar, den z» nästledne Mars utgjorde
»,014,976 R:dr gr si. z rist. Specie.
Bland
Den z Julii. isor
Bland desia Contoirets fordringar finnes dock
en och annan för hwilken någon betalning icke tor,
de kunna förwänkas, och ett lika förhållande ar äfwen
med atffillige enligt inkomne försina, uppå
Contoirets Fonder till Ränterter i siere Län influtue
men i Otterne till Krigskostnader disponerade
medel; och om hwilka PvsterS afskrifwande StafsUtstottct
serskildt Betänkande, four sub Lik. v.
bifogas, afgifwit och harwid alitsa får åberopa.
Efter fogad anstalt har Stats, Utskottet hwarje
»vecka erhållit utdrag af Casia-Räkningen som utwi,
sar Riksgälds, Contoirets Inkomster, och Utgifter,
afwensom fran Contoixet inkomna likdrag, af de
anteckningar, som derstädes blifwit hällne och förås
öfwer den nya Bewillningen sa att Stats,Utskottet,
ehuru de afsiutade Räkenjkaperne icke go längre än
till den i:ste nästledne April, är t tillfälle alt sa till
sägandes pa dagen känna hwad, i anseende till Riksgälds-Contoirets
Penninge-rörelse förefaller, och till,
lika någorlunda bedömma de tillgångar genom Ve,
willningen, som kunna wara akt påräkna.
Stats-Utskottet, har under den af Riksgälds,
Werket förrättade granskning, erfarit, att den för,
ändrade organisation, af Riksgälds-Werkets administration,
medelst inrättande af ett Commisfariat, som,
till följd af Riksens Högloft. Ständers wid Riks,
dagen i Stockholm arén 1829 och »tzls widtagne
Författning, blifwit införd, till alla delar uppfyldt
det med denna nva inrättning afyltade ändamål att ef
mindre betrygga Contoirets säkerhet, än afwen befrämja
mera drift och skyndsamhet wid wise Courant,
: men dock mycket angelägne arenders expedierande.
Med
ivor
Den z Julik.
Med tillfredsställelse-har Stats-Utskottet också
ägt tillfälle öswertyga sig terrin, att Herrar Fullmägtige
med oafbruten uppmärksamhet vch nit följt
och wardat Contoirets anoelägenh/ter saint at dem
ägnat en berömwärd omsorg. Äfwensom Herrar
Fullmägtige ställt sig till noga efterrättelse de af
Riksens Högloft. Ständer meddelade Jnstructioner
vch Föreskrifter, och da Herrar Fullmägtige genom
en klok och nitisk Förwaltning till alla delar rättfärdigat
det wigtiga och dyrbara förtroende Riksens
Högloft. Stander at dem uppdragit, anser StatsUtskottet
sin pligt fordra att hos Riksens Högloflige
Ständer tillstyrka: att Herrar Fullmägtige srikallas
fran ali answarighet för de af dem inom den zi
nästledne Mars widtagne beslut och åtgärder, hwilka
äro upptagne uti de till samma tid as Utskottet
granskade Protvcoll. örebro den r Julii 1312.
Pä Hkgwörd. Prest-Ständets
Lcdam. magnar
6u8ts.k ^tura^.
Pä Högt. Ridd. och Adelns
Ledam. wägnar
Larl körner.
Pä Wälloff. Borgarc-Stän»
detS Ledam. wägnar
Wedelin.
Pä Hederw. Bonde-Ständets
Lcdam. wägnar
ketir jonsson.
L. tunelius.
Bilaga till Berättelsen om Riksgälds.
Werket.
Lutt. V. O
Riksens HLglofl. Ständers Stats-Utskstts
Betänkande, kärande Afskrifning af ät
skil.
Bilag. Lik. ^.,8 och 6 äro i ett serskilt Häste tryckte.
Den 3 Julik. isoz
skillige Summsr, hwilka utaf RiksgäldsLonloireis
medel blifwit anriciperade och
till ersättning ännu balanceras.
^cmte det Stats - Utskottet under denna dag till
Riksens Högloft. Ständer afgikwit Berättelse och
Betänkande om Riksgälds-Concoircts Tillstånd, dest
Stvreise och Förwaltning sedan sisthallne Urtima
Riksdag här l Orebro, har Stats-Utskottet, sa wäl
i anledning af de till Utikollet inkomne RuksdagsReiationer,
som af hwad under granskningen af
Riksgälds - Werket förekommit, ansett sig böra serskilt
utlåtande meddela angående åtskilligt Smnmvr
Utaf Riksgälds-Contojrets medel, hwilka mi Räken,
skaperna tili ersättning balanceras, nemligen:
r:o Wid sist hällne Riksdag i Stockholm arén
1809 och 1310, haswa Riksens Högloft. Ständer,
Uppå deras Stats-Utskotts hemställan, bewiljat Afskafning
för Riksgalds-Cvntoirels uti åtskilligt Län
till Krigskostnader anticiverade medel, hwilka, efter
hwad af inkomne Förslags-Räkenskaper da war kändt,
uppcingo till en Summa af Riksdaler 223,539:
25 ft. Banco; Och hwaraf, enligt weder börande
Werks till Riksgälds-Contoiret afgifne Owittencer,
R:dr 223,224: 34 ft. n r:st Banco redan fran
Räkenskaperne blifwit afförde.
Uti Berättclserne om R.ksgälds-Werket, hwilka
till denne Riksdag blifwit aftemnake, förmärs, att,
enligt sedermera till Riksgälds-Contoiret inkomne
Förftags-Rrdogörelscr, skola lika beskaffade anticipativncr
af Contoircts metel ägt rum uti andre Län,
såsom Hallands, Götheborgs och Bohus, Elfsborgs,
Skaraborgs, Nerikes, Wermclands, Wester-Norrlands,
Gottlands och Westerbottens Län, hwilka
rc>O4 Den z Julli.
anticiperade medel, efter uppgift, förnämligast skola
wara anwande till ersättning af lefwererad Krigsgärd
in natura.
Utskottet har harwid tillika af de utsNikkgaldsContoiret
haline Protocol! inhämtat, att, oaktadt förd
Brefwaxling med Herrar Landshöfdingarne öfwer
förenämnde Län, samt wederbörande Embets-Werk,
hwilka med Krigs - Fondens förwaltande ägt befattning,
vefla anticipationer ännu icke hunnit cili deraS
rätta beskaffenhet och belopp fullkomligen utredas
och bestämmas.
Och som någon ersättning för de under förra
Kriget till krigsbehof anticiperade medel troligen icke
kan färwäntas, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka,
att sedan i fraga »varande anticipationer blifwit
siuteligen utredde samt wederbörande EmbetsWerk,
hwilka för den disponerade Krigsgärden in
natura samt Contante medlen stola redowisa, deras
Qwittencer till Riksgälds - Contoiret astemnat, alla
de Summor, för hwilka någon ersättning ej kan
erhallas, warda afstrifne pa lika satt, som skjell tvid
Riksdagen i Stockholm.
2:0 Uti RikSgälds-Contoirets löpande rakning
med Riksens StänderS Bank balanceras till ersätt,
ning en Summa af R:dr 10,482: 42 fl. 5 r:st.
Banco, med hwilken ar sadant förhållande. — Sedan
hos Herrar Fullmagtige i Riksgälds, Contoiret
ar igoz blifwit anmäldt, att Riksens StänderS
Bank icke fick öppnas för den Realisation af nämnde
Contoirs Credit,Sedlar, Banken sig atagit, innan
Förmögenhets - Afgiten till hela det paräknade
beloppet till Banken blifwit lefwererad; Men pa
hwiken afgift da ännu återstod en Summa af
33,i§8 Rrdr 4Z fl- 2 r:st. Banco; hafwa Hcrrar
Den z Julik. rcos
Fullmagtige till unöanrödjande af ett sadant hinder
för Realisationens pabörjan, latit sistnämnde Summa
till Banken aflemna emot förbehållen ersättning
af hwad uppå Förmögenhets-afgiften kunde ytterligare
inflyta; Marandes genom sedermera inkomne
restantier Contoirets förffott minffadt till sörstberörde
ännu balancerade Sumrna af R:dr 10,482:
42 fl. ^ r:ft. Banco.
Enar Banken såsom ett wilkor för Nealiscringen
af Femton Millioner R:dr Credit - Sedlar
astat och förbehållit sig en wifl och bestämd Gumina,
som genom Förmögenhets- afgiften skulle inbringas,
och a hwiken Summa Banken icke lärer medgifwa
något afdrag, har Stats-Utstottet wid sadant
förhållande, och da, efter sa manga arS förlopp någon
ersättning af ytterligare inflytande Förmögenhels-afgifl
icke synes wara till något betydligt belopp
att förwänta, trott sig böra förestå att i fraga
»varande till ersättning balancerade Summa af
10,482 R:dr 40 fl. 5 r:st. Banco ma fran Räkningen
wid Riksens Ständers Bank afföras; hvaremot
och om emot förmodan någre restantier uppä
Förmögenhets-afgiften skulle inflyta, de samma, såsom
en Riksgälds--Contoirets Inkomst under Titul
af Förmögenhets-afgift uti defl Räkenskaper till
Redowisning upptagas.
z:o I anledning af Kongl. Masits Nådiga
Proposition, hafwa Riksens Höglofl. Stander wid
Riksdagen i Stockholm arén 1809 och l8l«- bewiljat
Stats-Merkel utaf Riksgälds - ContoiretS
Waxel - tillgångar en försträckning af Sertio Sju
Tusende N:dr Hamburger Banco, emot ersättning
i samma mynt.
Dek
-
ioo6 Den z Julik.
Detta Förskott, hwilket saftm oersatk Uti Riks»
Kalds- Contoirets Räkenstaper balaneeras, har Utskottet
sa mycket haldre trott sig böra tiv Afskrifning
anmäla, som, i händelse det skulle Contoirel
godtgöras, serskild Fond härtill af Riksens Högloft.
Stander mäste utses, enär berörde Summa uti Finance-planen
ännu icke warit upptagen och beräknad.
4'.lo Uvpa Riksens Högloft. Ständers underdåniga
anhållan, har Kongl. Maj-t t Nader täckts
lata föranstalta om tryckning dels i Stockholm och
dels i Landsorterne af etl tillräckligt antal Blanquetler
till sa beskaffade Bcwillnings - Taxerings
Längder, som Riksens Högloft. Stander fastställ;
Men som Någre serffilte medel härtill icke blifwit
anwisade, enär Riksens Höglofl. Ständer endast
förordnar, att kostnaden ffulle af Konungens Befallningshafwande
förskjutas af Bewillnmgen, emot ersättning
af dem, som sadane Blanquelter reguirera»
sa hafwa uti flere Län, efter hwad de till Riks»
gäldö-Conkoiret inkomne Förstags, Räkenskaper Utwisa,
Bewillnings-medel till trycknings-kostnad blifwil
anwande, och hwilka Summor ännu balaneeras.
Utskottet bär härwid ansett, det emot billighet
icke kunna aläggas Ledamöterne af BcwillningsTaxerings-Commitlven,
och icke eller Häradsskrif»
warne, hwilka wanligen med ringare Löner aro försedde,
att af egne medel godtgöra kostnaden för tryck»
ningen af förenämnde Blanguetter; Hch stuHe äler
fraga bli om ersättning af de Skattskyldigr. sa förekommer
härwid, att fördelningen af en jemförelsewis sa
ringa afgift skulle möta gansta stora om ei alldeles
vöfwerwinnerliga swarighcter. — Wid sadant förhållande,
och da genom bruket af tryckta Blanquetter
till BewittnirW,Taxerings-Längder en större re»
dig
-
Den z Auli,'. ros?
vighet wid Bewillningcns bestämmande ostridigt mäste
befrämjas, har Stats-Utskottet funnit det wara
närmast i sin ordning, att selfwa ^ewiilningen
kommer att draga den till sadane BlanquetterS anskaffande
erforderlige kostnad; hwarföre ock hos Riksens
Höglofl. Ständer Urffottet welat hemställa,
att de Summor, hwilka utaf Bewillnings - medlen
blifwit kill trycknings - kostnad anwäade och till ersättning
balanceras, ma, jemte hwad till enahanda
behof kan komma att widare förstjuras, uti Länens
Räkenskaper afskrifwas, afwensom att Stats-medel,
hwilka till en sadan kostnad i ett och annat Län tillafwentyrs
torde wara antieiperade, godtgöras utaf
Bewillnmgen samt derefter likaledes uti Räkenskaperne
öfwer Bewillnmgen afföraö. Dock bör för
allt hwad salunda kommer att afskrifwas, mi Landsböckerne
redowisas.
Detta allt underställes Riksens Höglofl. Ständers
närmare ompröfwande wördsammeligen. Orebro
den i Julii i8i2.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högwörd. Prest-Ttän»
Ledamöters magnar dets Letzam. magnar
LsrttUörner. Lust.
Pä Wälloss. Borgare-Stän» Pä Hkderw. Bonde Stän»
dets Ledam. wägnar dets Ledam. wägnar
kelir jonsson.
6. tunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. z Julik.
------ Prest-Ständet den Z - -
----- Borgare-Ständetd. Z - »
»»- - Bonde-Ständel d. Z » -
Riksens högloft. Stänvers Stats - Urfforks
Betänkande, angäende Riksgälds-Lonroikers
-
IS28 Den z Zulli.
récs Dispositions - rärrighec öfwer de frän
Rongl. Rrigs, Lollegium till Lonroirec
aflemnade behällningar af Arm«ms orgaNlsacions
— Allmänna Hingst,Medels —
Artillerit Exercicie-Medels — samt Gkänska
Hingst - premie - Castor.
Ä!ed anledning af Riksens Högloft. StanderS
underdåniga anhållan uki ffrifwelse afven ro April
i«io, ärc följande fyra Castor, hwilka förut statt
under Kongl. Majtts och Rikets Krigs, Collegii
Disposition, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning,
kill Riksgälds-Contoiret aflemnade, nemligen:
1:0 Armeens OrganisalionsCasta
— — R:dr 34,567: z^, 10.
2:0 Allmänna Hingst-Medels-Castan
— — 37,008: 35, Z>
gro Artilleri Exercitie - Medels-Castan
— L2,Z8z: L4, z.
4:0 Skanffa Hingst-PremleCastan
— — 18,642: 2, 2.
Tillhopa N:dr 112,604: 5, 6.
Och har Kongl. Mast riti Dest till Herrak Fullmägtige
härvin aflätne Nadina ffrifwelse af den z
Octvd. >8ll, täckts HerrarFullmägtige förständiga,
qtt dä deste Castors paräknade Utgifter warit
sadane, som äro alldeles oumgängelige och uteslutande
tillhöra Tredje Hufwud-Tituln i Riks-Staten
för DefensionS - Werket, Kongl. Maj:t i Nadep
funnit för godt, akt wid Castornes aflewerering fästa
det wilkor, att Räntan a deras behållningar Ma
blifwa StatS - WerketS tillgäng, för akt dermed
be
-
Den z Julik. »009
bestrida sadane utgifter, som Castorne förut haft till
föremål; I följd hwaraf Herrar Fullmägtige ffulle
ega, att genast begagna de Contance Behallningarne
såsom Län emot den Ränta Contoiret manligen
betalar: Att emottaga Odligationerne, till indrifning;
Och att allt svin Medlen inflyta, pä lika sätt
ställa deras belopp pä Ränte - beräkning, att utgå
til! Stats-Werket, som likaledes imedlertid borde af
Riksgälds, Contoiret undfå Jnterestet, sadant som
det af Läntagarena erlägges, intill dest Fullmägtige
hunnit Länen indrifwa.
Uti det betänkande, i anledning af Kongl- Majtts
Nådiga Proposition den i8 sistledne April, som
Stats Utffottet under den 12 derpä följande Junii
afglfwit, angäende Stats - WerketS Inkomster och
Utgifter samt Förwaltning för ären t 812 och iZn,
har Utffottet under serffild Titul i Riks-Staten ibland
Stats-Werkers Inkomster uppfört en Summa
af Rdr 5,632: y st. n rust. att såsom Ränca
a ifrägawarande Castors till Riksgälds - Contoiret
aflemnade Behållningar ärligen frän nämnde Contoir
utgå. Och som detta Betänkande af Riksens
Högloft. Stander redan blifwit bifallit, samt vfwanberörde
Indr 5,630: y st. n r:st. i följd häraf
nu mera ärligen stola hällas till Stats-Werkets
disposition, har Stats, Utffottet wid sadant förhållande,
och da Castornes Behållningar icke egentligen
kunna räknas till Riksgälds-Contoirets Fonder,
med anledning sä wäl häraf, som en tilsStatsUtffottet
inkommen ansökning af Enke''Fru Oswerste
Löjtnanffan Ramsay, att warda bibehällen wid
det Län stort R:dr 16222 Banco, som hon af Armäens
Organisations, Castas Medel innehar mot
Fem prvCents ärlig Ränta, trott sig böra till NikBihang.
N:o 64. fens
lolo Den 3 Julli
sens
Häglof!. Ständer hemställa, om icke det ma
öfwerlemnas at Herrar Fullmägtige i RiksgäldsContoiret,
att, i afseende pa meranämnde Caftors
annu återstående fordringar, »vidtaga sadane DiSpofitionsanstalter,
som Herrar Fullmägtige kunna
pröswa för Riksgälds - Cvntoiret mäst förmanlige,
samt såsom en följd häraf bewilja anstånd med be,
talningcn af Caftornes fordrinaar för Län, nar
Herrar Fullmägtige pröfwa H»potheken innefatta
full och tillräcklig säkerhet och Lantagaren tillika
will förbinda sig, akt erlägga Sex proC-.nts ärlig
ränta, sa framt läare ränta stulle wara förestrif,
wen; Dock sa att de Summor, hwilka en gang
säwm betalning för län influtit, icke anwmdas till
någre andre noa utlaningar, an Riksens Högloft.
Stander serstildt bestämma; Hwilket allt Riksens
Häglof!. Ständers nymäre ompröfwande wördsammeligen
understalles. ä ebro den r Julii iLir.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-StänLedam.
wägnar, dets Ledam. magnar,
Larl lVI örner. Oust. ^lurrs^.
Pä Wälloft. Borgarc-Stän- Pä Hcdcrw. Bonde-Ständets
Ledam. magnar, dets Ledam. magnar,
st. Wedelin. kelir stansson.
6, lunell us.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Juli,'.
- - - - Prest-Ständet den ; - -
----- Borgare-Ständet d. z - »
- - - - Bonde-Ständet dcn z - -
Riksens Scanders Gtars-Ucfstoccs Uclätan,
de, KUgäende f. d. Regemenrs-st^warter
mä.
Den z Julii. ion
mästarens wid f. d. Swenska Gardes,
Regeincncec. Öfwer-Adjutanren och Ma,
joren ^crr H. F Zveurerfstölds Memorial,
att fä äcnjura enahanda crsätcning för
förlorade Lönuiltsinkomster, som blrswic
tillagd Lompagnie.'thess wid f. d. Swensta
Garder.
^)enom Protocolls-Utdrag af den rz sistl. Junii
har Häglof!. Ridderstam och Adeln remitterat till
StatS-Utstottels utlåtande ett af f. d. Regements,
Qwartermästaren wid f. d. Swensta Gardes-Re,
gementet, Oiwcr Adjutanten och Majoren H. FReutersköld
till Högloft. Ridderstam och Adeln
ingifwit och härhos i afstrift bifogadt Memorial
med tillhörande Handlingar, deruti han anhaliec, att
i stöd af sa wäl Kongl- Brefwet af den i 8 Jan.
som Riksens Ständers undcrdaniga strifwelfe
till Kongl. Maj:t af dcn ro April i8io, angående
Stats-Regleringen, erhålla enahanda ersättning för
förlorade och genom Regementets upplösning honom
frangangne Löningsinkomster, som blifwit Compagnie-Chefs
wid berörde Regemente tillagde genom
Riksens Ständers ofwanberörde strifwelfe.
Till upplösning om rätta förhållandet har,
utinnan, får Skats-Utstottet tillkännagifwa, att enär
Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref af den 12 Oct.
i8o8 täcktes upplösa Dch zme Gardes-Regemen,
ter till Fot och deraf formera sme wärfwade In,
fanterie Negementer, förvrdnades tillika, att inan,
stapet wid Swensta Gärdet stulle till lika styrka
fördelas uppå berörde 2me Negementer, men att
Befälet deremot stulle pa andra Negementer placeras,
dock stulle detsamma intill dch det erhölle Lö
*
* ner
rois Den z Julik.
ner wid de Regementer, hvartill det flyktades, bibihallas
wid de Löninas, förmoner detsamma da
ägde. Da sedermera Staterne för de formerade
2me nya Regementerne fastställdes, förklarade Kongl.
Mast uti 11 puncten af Dest Nådiga bref den , 8
Januarii 1809, att Kongl. Mant af det wid f. d.
Swensta Gardets öfwerblcfne Bela!, hade, med
åtnjutande af da i nach a swan de Lönings-förmoner
och intill desi de molswarande erhölls, placerat de
uti samma punct uppräknade Officerare pa andra
Regementer, men alt Kongl. Mant lil ålit Cavitaincn
och Regements,Qwartermäftaren H. F. Reutersköld,
att, med bibehållande af innchafwande
Lömngs-wilkor, sa tills widare förblifwa utan placering-
Som nu Regemenls-Qwartermästarens Löningöwilkor
utgjordes, icke blott af den lön och 0-  afkortade traktamente, som, enligt Kongl. Brefwet
den 6 Junii 1306, uppå Stat bestods, utan äfwen
hufwudsakeligast af de samma beställning, enligt
Författningarne, ätföljande beklädnads,procent; Sä
hade, wid f- d. Swensta Gardets upplösning, och i
grund af dä gifna Kongl. Försäkringar om ett orubbad!
bibehållande af innehafware, Lönings-förmäner,
Regements, Qwartermästaren, Öfwer, Adjutanten
och Majoren Reuterskölds rättighet warit,
att uti den dä upprättade Staten blilwa uppförd
till sarstild ersättning för dcfle genom Regementets
upplösning förlorade och honom frängängne Beklädnads-proCent-
Men som sädant icke ffcdt: och någon
ä' malan härom wid den af Riksens Stander
under ^29 och 1812 ärens Riksdag werkställde
Stats-'eglermg, hwarken blifwit gjord, ej eller
sörhällandct härmed da war kändt; sä hwarken
lunde eller blef han uppå Allmänna Jndraanings
-
Den z Julii. roiz
Staten uppförd till mera, an den Lön och Traktamente,
han förut pa Stal innehade. Sedan nu
upplyst är, ott denna Lön och Traktamente ingalunda
äro swarande emot de Lonincslöunoner han,
såsom Regements, Qwartermästare åtnjutit, anser
Stats,Utstotket för deh del bade räktwisa och billighet
fordra, att häruti bör ste en sadan rättelse, sorn
med de af Riksens Ständer wid Stats,Regleringen
fastställde grunder för f- d. Swensta GardetS
öfrige Ochcerares ersättning öswerensstämmcr.
Uti underdånig strifwelse af den ro April i8ro,
angående Ståts-Regleringen, hafwa Riksens Sc-lider
förklarat, att de Erguadrons-Chcfer wid LifGardet
till Häst, som genom R.ductionen äiwcn
förlorat sine Compagnie-Rcvenuer, stulle, till ersättning
derföre och egentcsigen i afseende pä godtgörande!
för erlagde drygare accord, åtnjuta lika
förmoner, som i 1806 ärs Stat blifwit förunnade
ät Compagnie-Chewrne wid de öfrige Gardes-Reoementerne,
och hwilka förmoner stulle ätnjmas i
Ätta är, nemligen sme är i Contant och för de öfrige
6 ären uti Stats-Wcrkels Rcwerser pä 6 är
med 6 ProcentS ranta; och stulle denna Författning
äfwen gälla för te Officerare wid f. d. Swensta
Gardets och f. d. af Pal än sta Regementet,
som wörö i samma belägenhet, sä att Accords-ersättning
wid förefallande transport, befordran elier afgäng
äfwen för dem äger rum.
Dä nu, , efter hwad Handlingarnc innehälla,
styrkt är, att Öfwer Adjutanten och Majoren Reutersköld,
såsom Regemcnts-O.wartermastare wid
f. d. Swensta Gärdet, innehaft lagliga och i Författningarne
grundade Löningsförmäner till fullt och
lika belopp med Compagnie»Cheferne wid berörde
Nege
-
ioi4 Den z Julli.
Regemente, och han pä grund deraf afwen betalt
ett lika drygt accord med dem, samt dert af Riksens
Stander bestämde ersättning egenteligen har afseende
pa godtgörandet för erlagde drygare accorder; sa
hemstalles till Riksens Ständers Stats - Iltstottet
»vördsammeligen, att Osiver-Adjutantea och Majoren
Reutersköld ma, srsom en följd as Riksens
Ständers ofwanberörde förordnande, fä ätnjlita enahanda
accordsersäktning, som Compagnie-Cheferne
wid f. d. Swensta Gardet och Esguadrons-Cheserne
wid Lif»Gardet till Hast blifwit af Riksens
Stander wid 1829 och i8»o arens Riksdag tillagd,
och att densamma ma honom godtgöras pa
enahanda satt och för lika tid, som för dem blifwit
bestämd; Börandes Stats-Utstotttt harwid tillkännagiswa,
att något serstildt a-ftag ä Stat härföre
icke erfordras; emedan de till accordsersättningar pä
Stat uppförde medel kunna lemna tillgäng härtill.
Hwad i öfrigt angar Majorens anhållan, att
fä njuta denna ersättning tillgodo fran Regementets
reductionstid; sä anser wäl Slats-Utstoltet denna
hans begäran wara bäde stälig och med hans rätt
instämmande; men dä detta rörer ersättning för en
föregående tid, innan Riksens Stander med StatsReglecingen
ägt någon befattning; sä synes det icke
tillhöra Riksens Ständers åtgärd; Emedlertid och
dä Kongl. Mast uti Nödigt Vres af den 6 Febr.
1810 förklarat Sig wifierligen inse, det Majoren
Reutersköld blifwit mera lidande genom s. d.
Swensta Garders upplösning, än öfrige derwid
anställde Officerare, och akt fördenstull Kongl.
Mast, som dä saknade utwagar att halla honom
skadeslös för dest förlorade inkomster, likwäl wille,
i händelse tillfälle skulle sig förete, alt någon ersättning
-
Den z Julik.
ivi;
ning honom derföre tilldela, hafwa kwnom i Nådig
äcanka; sä ankommer pä Kongl. Masts Eget Nädiaa
»välbehag, när och huru en sadan ersättning
mä kunna honom i Nader bcwiljas.
Till Riksens Högloft. Ständers enet ompröfwande
ökwerlemnas detta allt wördsammeligen.
Orebro den r Julii 1812.
Pä ööglofl. Ridd. och
Adelris Led- »vägnar,
Larl Norner.
Pä Högw. Prcst-Ständcts
Ledamöters magnar,
6u8t. Nurra^.
Pa Wallofl. Borgare-Ständets
Led. »vägnar,
VVeZekin.
Pä Hcderw. Bonde-Ständets
Led. magnar,
kekr I0N88ON.
L. 1une1iu8.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den iz Junii.
- - - - Prest-Ttandct den iz - - -
- - » - Borgare-Siändet d. r; - - -
----- Bonde-Ständer d. iz » - -
wordfamt Memorial!
^ i ette amne som rörer en lagligen förwärfwad
räcrighet och innefattar ett närmare samband med
min framtida utkomst, utbeder jag mig för ctt ögonblick
Walborne Herr Landt-Marstalkens famt
Högloft. Ridderstapets och AdelnS rättwisa och benägna
uppmärksamhet.
Widdén aubefallre upplösning Kongl. Swen,
sta Gardet, till följe af Kongl. Brefwet den rr
October 1828 (s.it. ^.) undergick, sör>akrades
hög
-
io:6. Dcn z Julli.
högtid! gr:: sa wal da, som genom Kongl. Förordnande:
dl-n I8 Jammrii päföljante äret (bit.
L.) högre och lägre indivituer wid Regementet, att
framacnc warda bibchailne wid alla Löniugeförn.
aner afwen dem de öfwer Skak åtnjutit.
Såsom da warande Regements - Qwartermästare
wid Swensta Gärdet fick jag genom sist,
nämnde Förordnande jemte tillåtelsen att tills widare
förbliswa utan placering, emottaga den st7ädtga
försäkran att brbehälläo rvid alla mina
Lömngs-wilkor och förmåner, utan undantag, intill
dest morswarande inkomster, efter fritt wal,
pä annan Stat erhölles. Till defia Lönmgs-förmåner
hörer »stridigt den Beklädnads, proLenc,
hwilken Sanecionerad sa wal genom Kongl. Brefwet
as den 6 October 1779 (Lit. e.), som af Herrar
Compagnie-Chef» scrskilla till mig gifna förbindelse
as den i September i8oz (Lit. O.) utcjordt
det huiwudiakligaste af inin Lön, som
derigenom minst blifwit drägt, till likhet af det
belopp Compagnie-Chefs sjelfwa kunnat pärakna,
men ocksw deremot grundar crc aeeord för denna
tjenst, större än hwad de fleste Compagnie - Chefer
berair, och således utöswer all jemförelse drygare
an hwad som swarar emot den i Staten utförde
Lön.
Det ar af denna anledning som oaktadt de
grundsärstr, hwilka wid Regleringen af Regementets
stade - ersättning, j ock för den anbefallce
Beduarionm, h.drat Riksens Höglofl. Ständer,
jag cnst.m af alla wid Gardes - Regcmenkerne reducerade
Officerare rakat i det känbaresta lidande.
Den z Julli. roi?
dä ät hwarje Compagnie-Chef, jemte uppbärandet
af alla Lönings, söcmäner till den r Maji
18 ro. 8:ta ars Lön i Spannemal och Penningar
blifwit ansiagen kill accords crsärrnmg, hwilken
för 2we är skulle utgå pä wanligt sätt, och för de
senare 6 ären eller ifrän den i Maji 1812 med
Slals-Werkets Obligationer, (ställde till inlösen efter
nämnde tids förlopp,) liqvideras, hwaremot
Kongl. Stats-Contoiret i ett för allt, (att förtiga,
det jag ifrän Regementets anbefallte Reduction,
(oaktadt Long!. Förfakran as dcn 18 Januarii
>809,) fatt sakna den berydeligaste Löne,förmän,
som genom Beklädnads-proCenten stensten ätsöljde)
icke ansett mig berättigad till mer an bletta beloppet
af 8:ta ärs inkomst, efter den ringa Lön Staten
upptager, utan allt betraktande af det högre
accord jag beralc och den minst jcmngoda Lön
med Herrar Compagnie - Chefs, jag genom förenämnde,
nied stöd af Förfaccningarnc, Sancnonerade
Beklädnads , proLenc ärligen säsom laglig
aurhoriserad inkomst ägt att påräkna.
Öfwer detta mitt oskyldiga och härda lidande,
har wal Herr General-Adjutanten och Oswersten
von Engelbrechten, som innehade Secund-Chefstapet
wid Regementets Reductien, inför Thronen
i undcrdänighet framburit min klagan. Denna har
Konn noén med Näd ansedt, och afwen genom Nådig
Skrifwelse (Lit. L.) förklarat mig berättigad,
att för mine förlorade inkomster, hällas skadeslös,
ehuru tillgängar dertill för narwarande saknades.
Understödd af defia Kongl. Majus Nådiga
tänkesätt, af min förra Chefs Herr General-Adim
rån
-
rois Den z Julik.
kanten ock» Öfwersten von Engelbrech tens underdåniga
Memorial/ (Lik. b.) förenadt med Handlingar,
som widare upplösa förhållandet (Lik. 6. ».)
kan jag derföre icke ett ögonblick lwifla att , efter de
billiga grunder, som, med anledning af den lörordnade
Rednccionen wid Stats,Regleringen, för
Gardes,Regementerne blifwit följde och, mig »>--  dantagen, kommit alla ofwanbemälke Officerare
till godo/ hos Riksens Högloft. Stander winna en
lika billig / som rärrwis upprättelse.
Enar genom förr äberopade r?79 ars Kongl.
Bref och öfriga Författningar i staga warande
Beklädnads-proCent, aldrig annorlunda an såsom
laglig inkomst warit eller blilwit ansedd, har aswcn
till följd deraf, wid den förändring i Gardes,Rege,
menternes organisation ar ,806 werkställtes, med
afsende a den förlust Regements, O.wartermästaren
genom denna nya organiftttion och dermed förknippade
förminskning i Beklädnaden tillskyndades, endast
en Summa af zzz R dr 16 fi., såsom skadestånd
uti Extra Staten af berörde ar blifwit anslagen/
under betraktan al ben fortfarande prcLenren
a ärerstäenbe Beklädnaden (till besparing
af Stats-anftaget) säsoin bibehållit Pafievolance eller
Lönrngo-wllkor, hwaremot Cvmpagnie-Chefer,
ne i samma Stat blifwit tillagde sull ersättning
för alla inkomster eller Lönings . wilkor de an,
sagos förlora/ afwensom de Subaltern Officerare,
hwilka förinenccs åtnjuta en wänlig ehuru obestämd
douceur inom Regementet, fatt en supponerad
motswarande erjäccmng sig tillagd.
Med
Den z Julik. -019
Med anledning häraf, och da i Militaira tjen,
stewägcn accordecne hittills wanligen warit lämpade
efter motswarande fördelar ar det således äfrpen
med åberopande af Riksens Högl. Gränders
underdaniaa skrifwelse/ till Kongl. Mast/ rörande
Stats - Regleringen af den io April 1810
(Lit. I), hwarmedelst de Lfquadrons-LH-fer wid
Lif, Gardel till Häst, som genom den förordnade
Reductionen, förlorar sine Compagnie Rcvenucr
eller Lönings - wilkor med afseende pä gvdtgörandct
för erlagde drygare accorder, blifwit tillagde lika
färmäncr/ som genom Kongl. Breswet den 6 Junti
1806 med atföljande Stat (Lit. K.) wörö förwarade
Compagnie-Cheferne wid de öfrige Gardes,
Regementerne, jag hos Riksens Högloft. Ständer
wördsammast får anhalla att/ da efter bifogade och
pa förenämnde Författningar grundade säkra calcul
(Lit. b.) jag wid berörde Regements, O.wartermästare
tjenst, innehaft en åtminstone jemngod
om ej större rcvcnu an färbemälte Compagnie,
Chcfer, och för hwitken revenu/ hwars förlust
genom den anbefallce och sedermera med wisa förändringar
stadfästade härda Reductionen af mig
lika liter, som de öfrige Compagnie - och Esguadrons-Cheferne
möjligen kunnat sörursts, jag äs,
wen betalt ett minst lika om ej drygare ac.ord,
enahanda ersättning för förlorade Lönings-för,
maner, som dem blifwit tillagd sa wäl ester Ordinarie
Staten, som 1806 arv Extra Stat i Span,
nemal och penningar, mätte strän Regementets
Reductions.rid mig tilldelas och accords-ersättningen
salunda för mig räccwisstgen urgä till lika
belopp och med stöd af de grunder Riksens
i22v Den z Ju lii.
Högloft. Ständer redan såsom hsIstbilllga ansett
och faststäidc.
Denna min »vördsammaste anmälan, jemte de
Bilagor, som dertill höra, och med hwilkas citation
jag icke trodt mig widare döra upptaga Walborne
Herr Landt - Marstalkens samt Högloft. Ridderstam
pet och Adelns dyrbara tid, anhaller jag benäget
matte Remitteras till Stats - Ut,kottets utlåtande.
O.ebro den 5 Junii ,8 >2.
bl. k'. ste u terslciöI 6.
promemoria.
(§j mindre tvid f. d. Swensta Gardets anbefallts
upplösning, genom Kongl. Breswet den 12 Oct.
i8o8, än wid qwarwarande Befäleis Transporterande
eller placering pa andra Negementer, genoin
Kongl. Breswet den >8 Jan. 1809, erhöllo Officerare
och Unders Officerare, jemte öfriga Militaireoch
Civile personer wid Regementet, bcir försäkran
alt -ramgetrc »vara brbchällue wid dä lime.
hafwande stömugö - wiiksr; och som till »nina
Lönmgs-sörmäner hrrfwadjakeilgaft hört dell
Beklädnads.proLenc till hwilken Förfarcnliiaarne
föranleda och som wid i8o3 ars nva organisation,
och Extra Statens reglerande (c-U besparing af
Statsmed! n) beräknades såsom framgent so tsarandc
Lömngs-wilkor för Regements,O.tvartermästarc--
Befi »ilningen wid Gardes-Rcgemenlernc,
men donna »vid Extra Statens upprättande, päräknade
LoningSförman (ifrån den i Jan. 1829 da
Regeinenkrts förordnade upplösning »verkfiälites) korn,
mir
Den z Julii. ivsr
mit att upphöra. Sa sones bade rättnu fa och
billighet haswa fordrat, att i stöd af orwanhögstbcrörde
Kongl. Bref och deruti lorfdldc gifne
förjäkriugar en morjwarande erlärcning bordt
mig i Stat tilläagas, halst jag för NegementsQwartermästare-Beftäliningen
pä Grund och dernid
närande och i Författningarne Gancrionerade
Lönings-förmäncr, utöfver hwad pa Stat
egenteligen anftagits, men stin wid Extra Starens
upprättande 1826 beräknats betalt ett accord
större än hwad de fleste Compagnie-Chefer
erlagc, och således utöfwer all jemnförelse drygare,
an som swarar emot den i Staten uppförde Lön.
Wid upprättandet af Allmänna JndragningsStaten,
som grundar fia pa den af f. d. Konungen
fastställte Extra Stat, har jag oaktar högstberörde
högtidliga försäkringar wäl icke blifwit till någon
ersättning för den genom Regementets anbefallts
Beducrion »nig stangangne Beklädnads - proCent,
utan blorc för den obetydeliga Pennings - Lönen
uppförd; Detta kan likwäl sa mycket mindre blifwa
något hinder för mig, att fa njuta till godo
den ersättning mig bör tillkomma, som de reducerade
Esguadrvns-Cheferne wid Lif-Gardet till Häst, icke
eller arv pa >L tat uppförde till någon ersättning för
deras förlorade Compagnie, Revenuer, ehuru Riksens
Ständer förklarat, dem böra en sadan åtnjuta,
til! lika belopp, som i 1806 ars Stat blifwit förunnade
at Compagnie-Cheferne »vid de öfriga Gardes
- Negementerne.
Da nu Riksens Ständer, inseende Regementets
osörftyllta lidande, senom den anbefallra, werk
ställ
-
ior2 Den z Julik.
ftällra och fastställa härda Reductioner na, jemte
hel^des, af den Konunga-Försäkran, som om fullt sta,
dcftand törwltzade hwarje indlvldu, förordnar,
att hwad som tlll accorderneS godtgörande för Esquadrons-Cheferne
wid Lif, Gardet till Hast, blifvit
stadgadt, äfwen bör gälla för de (Officerare
wid f. d. Swensta Gardet, som aro i samma be,
lägenhet, sa att accordo-ersäccning afwen för dem
bör äga rinn. Sa ock da enligt bilagde uträkning,
mina lagliga Lönings.-wilkor, före Regementets för,
ordnade Reduktion uppgått fullt och till minst lika
belopp, med de Compagnie-Chefs pa Stat åtnjutit,
anhaller hos Höglofl. Statsckltstottet jag ödmjukast,
att i stöd af Riksens Ständers ofwandcrörde stadgande
sa till godo njuta enahanda och lika ac,
cords, ersättning, som Reducerade CompagnieChefs
wid f. d. Swensta Gardet rättwisligen genom
Riksens Högloft. Stander tillagde blifwit.
bl. k. R,e utersK. öl 6.
Litt.
<^1781^? Le Le. Le.
War ynnest och Nådiga benägenhet med Gud
Alsmägtig Troman re. rc. Sedan Wi inhemta!
det Retraitten den 28 sistledne September fran
Wiais till Hellftnge icke utan i största oordning blifwit
af Ware Gardes Regementer tili Fot werk,
ställd, i det de ej uppfyllt deras vwilkorliga pligt,
att igenom ett kraftigt motstånd uppehålla fienden
och rädda Artillerie-Piecerne, da deremot Wart
Kronobergs Regemente till bet yttersta förfwarat
Em,
Den z Julli. 102;
Embarqueringen, och Wi således icke anscdt lcmpe,
ligt, att de efter ett sadant uppförande widare fort,
fara att wara Gardes-Negementer, sa halme Wi
i Nader godt funnit, att de samma upplösa och i
öfrigt förordna, det de sammantagne hädanefter böra
endast utgöra Twenne Regementer, pa det sätt,
att månstorpet wid Swensta Gärdet till lika styrka
fördelas pa de twänne andra Regementerne, hwilka
hädanefter böra bära namn af de Chefer defia Regementer
aga; warandcs dcfiutom War Nådiga
wilja att detze twänne wärfwade Regementer i anseende
till deras tour och rang i Armeen hädanefter
komma att såsom de yngste anses. Det öfwerblifwande
Befälet wid Swensta Gardet, wilje Wi pa
andra Regementer placera, dock ma detsamma intill
dest det ordalier Löner wid de Regementer hwar,
till det flyttas, bibehallas wid de Löningswilkor
det samma nu äger, afwensom Wi af serstildt nav
wilje tillåta Ofwersten von Engelbrechten, att
tills widare behålla hwad han i egenstap af Chef
för f. d. Swensta Gardet pa stat åtnjuter och uppbär.
Beträffande ater Befälet wid de twenne nu
formerade Regementer, sa wilje Wi i Nader tillära
, att det samma likaledes tills widare, och till
indragning wid steende flyttning eller afgång ma
behålla befi nu innehafwande Löningsförmaner, börandes
Wart och Rikets Stats-Contvir för defia
Regementen i underdånighet förestå Stater, med
iakttagande, af hwad nu i Nader stadgat blifwit,
hwilka Stater efter att, af War tillförordnade
Stats-beredning haswa blifwit granstade, sedermera
i »vederbörlig ordning böra War Nådiga pröfning
underställas; härom hafwe Wi Eder i Nader
underrätta welat', lärande Wi Nädige Bref i samma
-
1024 Den z Julii.
ma ämne till öfrige wederbörande afgä. Wi befakle
Eder Gud Alsmägtig nådeligen. Högqwartcret
Lemnands Prestgård den 12 Octobcr 1808,
Enligt Kongl. Maj:r Eget höga Besiut
Under Hanö Maj-ts war Allernädigste Konungs
och Herres fränwaro
Dest tillförordnade Regering
Larl Wacktmeister.
Rikets Drotz.
5. ak dlZZIas.
8. Lkrenkeim. skriket.
^äZerkorn.
K. M. Tj. Gen. Adj. l Stockholm.
6. l^agorkrillS.
Likheten med höga Originalet bestyrker
.4.. striclbeclc.
Actuarie i K. Ärigs-Coll.
Litt. L.
6081'^? ^O0k.ktt Lc. Lc. Lc.
War ynnest rc. rc. Sedan Märt och RiketS
Stats Contoir, till följd af War den 12 sistl. Oct.
gifne Nådiga Befallning, hos Ost i underdånighet
föresiagit ordinarie Aflönings,stater för de af förra
Gardes Regemcnterne till Fot under berörde dag
formerade Fleetwood sta och Pålön sta Regementerna
, till sina hufwudgrunder lempade efter den
för Wart eget warfwade Regemente, i Näder fast
stalldte
-
Den z Julik. ross
stalldte Stat, och War tillförordnade Stats Beredning
med underdanigst utlakande deröfwer inkommit,
hafwa Wi detta ämne till Nådig pröfning
förehaft och i anledning af hwad, sa wäl StatSBeredningen
derwid i underdånighet anfördt, som af
hoS Ost i öfrigt förekomne omständigheter, i Näder
för godt funnit, att med fastställande af de t underdånighet
förestagne Stater gilla de ingifne grunder
till bestämmande af Bataillons-PresterneS och Profotzernes
Löningswilkor, i följd hwaraf de förra i
stallet för ;c» Riksd. utom Spannemal komma att
hädanefter undfå 40 Riksd. 22 st. jemte z Tunnor
Spannemal om äret, samt de senare i stället för
Z2 Riksd. i ett för allt, 20 Riksd. och ? Tunnor
Spannemal om äret, utan att någon ersättning af
den såmedelst uppkomna skillnaden i Contanta aflöningen
för någon af dem ä extra Stat mä uppföras,
emedan hwad deste förlorat i Lönen hafwa
de pä nya Staten ätcrwunnit, genom en högre inkomst
uti Spannemal. I öfrigt och sedan till
följd af War f. d. gifna Befallning fyra af f. d.
Swensta Gardets Capitainer med sine Compagnier
och dertill hörige Under-Befäl, redan med a f Palen
sta Regementet blifwit införlifwade. hafwa Wi
följande i sammanhang med den förändring s. d.
Gardes Negementerna till Fot undergått i Näder
förordnat.
i:v Som Fleetwoodsta Regementet, enligt
dest förra Lif-Gardes Stat, äger inom sig fullr antal
Officerare, Under-befäl och Betjente, mera än
tillräckeligt att uppfylla de tjenfter, som a nu fast,
ställdte nya Stak wid samina Regemente komma
att bestäs, läte Wi nu befallning iill wederboxande
Chef afga att deraf i behörig ordning till LönerSihans-
kli» 6s, nas
rarö Den z Zulii.
rias åtnjutande pä sistnämde Stat inplacera och
foresta sa mänga af hwarje Grad, svm Regementet
enligt densamma till deh tjenstbarhet fordrar:
Bommanves de, som enligt förra Staten, högre
Löner åtnjutit, eller enligt Wart Nådiga Bref af
den 6 Zunii I8c>6, Tractamenten-^uti Penninoar
och Spannemal uppburit, sedan Lönen pä ten nya
Ordinarie Staten blifwit afdragen, alt öswerstottet
deraf, 1 följd af Wär Nådiga föreskrift under
den ra sist!. Octvber, pä Extra Stat uppbara;
äfwen som de, hwilka sedan öfwerblifwa likaledes
till ärnjurande af deras förra Lomngs-förmäner
pä Extra Stat uppföras böra samt Förteckning
ä dem till Wart och Rikets Stats-Contoir
och den hos Oh Tjenstgörande General-Adjutanten
insändas.
2:0 Ett lika förhållande i afseende pa Lönerne,
enligt nya Staten och dem wederbörande wid
f. d. Finsta Gardet, nu mera det Eder i Näder
anförtrodde Regemente, samt de ifrån Swensta
Gardet ditflyttade hittills upvburit, kommer wid det,
ta Regemente alwen att iakttagas, fä arc hwar och
en pä ofwannamde satt mä enligt Wär Nådiga
ssrifwelse af den 12 flstl Ocrober tills widare
och tills skeende flyttning eller afgäng bibehållas
wid de Löningssörmäner de dä ägde.
z:o. Hwad widare angar det Eder i Näder
anförtrodde Regemente, sä äger det samma pa t
dest förra Stat 6 Lieutenanter och 6 andra Lieutenanter.
Af deha sistnämde böra 4 ä nya Staten
inflyttas säscm Lieutenanter och de 2:ne öfrige med
sine Löner pä Regementets Extra Stat uppföras,
för att wid framdeles timade ledighet ä den Ordinarie
Staten inga. Deremot fordras wid detta
Rese,
Den z Julli. ' -027
Regemente z:ne Fendrickar och -me MZnsterstrifware
mera än dek förut ägdt. Wi hafwe för den
skull fran f. d. Swensta Gärdet dit transporterat
Fendrickarne I. A. Palm, U. Ehren bill och
C. G. Westman. Kommande förenämde felande
Mönsterstrifware att af de öfwerblifwande wid
f. d. Lif, Garde til^ Fot ditflyttas, äfwenftm de öfriga
genom nya Staten tillökre beställningar böra,
der sä fordras, besättas af dem, som wid nu me,
ra upplöste Swensta Gärdet lika befattningar ägt.
4:0 Pä sätt här ofwan näml är, böra wäl
de Under,Officerare, som det Eder i Näder anförtrodde
och Fl et k wood sta Regementerne enligt deras
gamla Stater hittils ägt pä deha Regementets
nya Stater inflyttas; men som ätstillige af dem under
längre tid warit till tjenstgöring pä andra Toepfer
och Regementet placerade, och pä det nämde
Regementer ä den ort de nu finnas, ma genast i
fullt tjemkbart ständ kunna försättas, tilläte Wi att
dehe salunda Commenderade Under-Officerare mä
rist ärn;ucanbe af Veras revan äganve Löninqeförmäner,
der de för det närwarande tjenst göra
pä Errra Scar uppföras, vh bristen i UnderBefälet,
som derigenom wid nyhnämde 2:ne Regementer
uppkommer ärsättas med Under Officerare,
som förut haft Lön wid f. d. Swensta Gardes Regementet,
i bwilket afseende Wär Nädiga Befallning
är sa wäl till Eder, dek I till Wärk och Rikets
Sraks-Contoir uppgifwer de Regementer och
Coxpser der ofwannämde linder,Officerare nu göra
tjenst, som til? den pä Äland Commenderade Befäl,
hafwaren, art sä snart de nya Regementerne blifwit
formerade, besörja der Stats>Conloiret och
Wär General-Adjukants Expedion, erhålla Förteck
*
* nina
1028 DLn z Julik.
ning pä alla de Civila Betjente och Under.Officerare
med flere wid f. d. Swensta Gardet, som
derefter öfwerblifwa, och hwilka Lömngs-förmäner
pa Extra Stat böra upptagas, pa det i händelse
deras tjenstgöring annorstädes stulle tarfwas,
derom da ma kunna förordnaS.
s-.o. Som a f. d. Lif,Garde till Fot och
Swensta Gardes Regementets Stater wörö anflagne
Traktamenten t Spannemäl för Tio Fältwäblar,
eller dem som gjorde deras tjenst wid hwardera
Regementet, samt a f. d. Finsta Gardes-Reoementets
Stat för 6 Fältwäblar, sa är det till
Eder War Nådiga Befallning det I, till rättelse
wid Extra Statens författande, till Wart och Rikets
Stats,Contoir insänder Specifique Förteckning,
pa de Under,Officerare, som hittils bestridt Fältwäbelstjensten,
och Tractaments-Spannemälen åtnjutit.
6:0 Wid den under den 6 Junit i8»6 »
Nader anbefallte förändring med Garde-,Negementerne,
hafwe Wi i Nader sörordnat, att 20 Corpsraler
wid f. d. Lif- och Swensta Gardes Negementerne,
samt 6 wid f. d. Finsta Gardes,Regementet
stulle reduceras, samt skillnaden emellan deras
Löner och Soldat-gaget pa Extra Stat uppföras
, att i den man de afgingo, till Under-OfficcrsCvrporalernes
Beklädnad anwändas. — Som nu
Letze Regementer ater blifwit förändrade och till
2:ne Regementer pä föreffrifwit sätt ferwandlade,
i likhet med wanliga wärfwade Regementer, sa
kouuner äfwen Lenna serstildta anstalt med UnderOsficerarnes
Beklädning att upphöra, och skillnaden
ei till större belopp att pä Extra Stat upptasas,
an hwad som arfordras för de redan reducerade
/
Den z Julik.' 1029
rade Corporaler, som äro tjenstgörande och Löneskillnaden
åtnjuta.
7:0. Uppå f. d. Swensta Gardets Stat, finnas
ansiagne till ärlig hvra för en Regements- och
10 Compagnie,Nustkamrar a i6Z Riksd. för hwardera
133 Riksd. 16 tz. och pä f. d. Finsta Gardets
Stat, till hyra för nödige Chefs-Cancellie och
KrigS,Rätts,rum so Riksd., samt för 6 st. Rustkamrar
ivo Riksdaler- Hwad salunda uppå f. d.
Finsta Gardes Regementes Stat warit uppfördt,
anse Wi böra wid nästa Flyttningstid indragas och
besparas. Hwaremot den Hyres-summa, som
Swensta Gardes,Staten upptager, mä tills widare
uppföras för det Eder i Nader anförtrodde Regemente.
— Men stulle detta Regemente framdeles
blifwa förlagd! i Orterna der Rustkammare i Wära
och Kronans Hus icke kunna erhällas, bör det
samma till Rustkamrar-hyra icke mera tilläggas,
au hwad för öfriga Garnizons - Regementer wänlig!
är.
8:0. Beträffande de Traktamenten, som Wk
under den z ststl. Junii i Näder bewiljat den delen
af wärfwade Regementerna, som efter Pafievolancens
upphörande icke blifwit commenderade och
som ätgätt för det i Garnizons-tjenstgöring hemmablifne
manskapet med 2 tz. om dagen i tillökning
utöfwer det pä Stat bestädda gaget, men af serffildte
skäl blifwit för de Hemmawarande Gardister
förhöjt till -r fl. dageligen utom deras gage och
Spannemal, pröfwe Wi i Nader skäligt förordna,
art sedan f. d. Gardes-Regementerne till Fot blifwit
satte pä lika aflöning och Traktamente med annat
wärfwadl manskap, den halfwa skiklingen som de
i förenamde afftenee yittilö mera njutit, äfwen bär
rszo Den z Julli.
fran och med bör/an af nästkommande manad indragaS,
äfwen som de Traktamenten efter Rese-Reglementct,
hwilka Wi under oswanberörde dag i Nader
tillagdt hcmmawarande Befäl och Betjening wid
f. d. Gardes-Regementerna till Fot, bära för samma
tid upphöra, för alla dem deraf, som icke werkelig
tjenstgöring inom Garnizonen bestrida; och
hwad widare angar de Z90 Riksd-, svin a Extra
Stat hittils warit uppförde för Barnhuset wid LifGardet
til! Fot, sa wilje Wi framdeles i Nader
förordna huru dermed förhallas ma.
9:0. Utaf de pä f. d. Gardes-NegementernaS
Stater uppförde 21 Hautboister, hwilkas Löner
wid innehafwarnes afgång ofelbart böra indragas,
hafwe Wi tillåtit, att 6 st. tillhörande f. d. Swensta
Gärdet, ma med bibehållande af deras Löner
och Deklädningspenningar rill Leende algäng
placeras pa von E ngel brech ten sta wärfwade Regementet;
afwen som akt a:ne wid namn Blankenburg
och Lindbeg med enahanda wilkor
till tjenstgöring wid Hennes Maj:t Drottningens
LiftRegemenle mä insattas; wiljande Wi framdeles
meddela Eder Wart Nådiga beslut, rörande
de öfrige Hautboisterncs tjenstgöring.
10:0. För öfrigt hafwe Wi till OfwersteLieutenant
wid det Eder i Nader anförtrodde Regemente
utnamt Ofwerste-Lieutenanten i Armeen och
Förste Majoren derstädes von Schultzenheim;
och anbefalle Wi nu Wart och Rikets StatsContoir
att tillse det de Accords-summor, som enligt
allmänna Accords-Reglementet böra betalas för de
wid i staga »varande Regementer tillsatte nya Beställningar,
behörigen till Stats,Merker inga.
n:o.
Den z Julii.
n:o. Af det wid f. d. Swensta Gardet öfwerblifwande
Befäl hafwa Wi med arnjucande
af nu Lunehafwande Lönings-föcinäner och mr-ll
dest de mor/warande achalia, i Nader godt
funnit placera Oiwerste Lieutenant Reuterskjöld
och Capitain P D. Lorichs pa Dahl-Regementet,
Major Hercules och Fendrick Nordenstolpe
pa Södermanlands Regemente; Capitain Bäck
ocb Lieutenant Friherre Vi öblad pa Skaraborgs;
Capitain B. M. Nordenstolpe och M. U.
Rehnberg, samt Fendrickarne Linderskjöld,
G. M. Nauckhoff, von Wallden och Whitlock
pa Lif-Grenadier-Regemementet; Capitain
von Engelbrechten och Lieutenant Däwel pa
Upplands Regemente; Capitain Mecklenburg
och Lieutenant Bath pa Elfsborgs; Capitain
Elias Norlin och Lieutenant Goldkuhl pa
Weftgötha-DahlsRegemente; Capitain Bleumer
och Fendrick Koschell pa Rerike och Wermelanös
Regemente; Capitain I. A-Ankarswärd och
Lieute- ant Piper pa Westmanlands Regemente;
Lieutenant von Langenberg pa Hellsinge Regemente;
Fendrick Christjernin pa Westerbottens,
och Fendrick Stjerneerentz pä Callmare Regemente
; Major Wallman, Major Pejervn, samt
Capitaine och Regements-Qwartermästaren H F.
Reucecskiöld hafwa Wi tillåtit akt med bibehållande
innehafwande as Lönings,wilkor fä tills
widare förblifwa utan placering; afwen som Wi icke
eller funnit godt, att pä något Regemente placera de
pä f. d. Hwensta Gardets Extra Stat warande Officerare,
Oswerste-Lieutenant Rehausen, Capitain
Testrup, Lieutenant af Hockberg och Fendrick
von Wehrs.
12:0.
rozr Den z 'Julik.
12:0. Slutligen och till rättelse ej mindre
ivid Exrra Gracernas upprättande, än för Löntagarne
wid de nu mera indragne GardeS-Rcgementerne,
hafwa Wi följande welat i Näder förestrifwa,
rörande de Tractamenter som Wi under
den 6 Junii »8o6 till ersättning för permltterings-rarciIheren
tillagdt Compagnie- Lheferne
dels uri Contant, dels uti Spannemäl och
hwilka Wi under den z ststl. Iunri förklarar
deras Läner tillhörande, samt pä sadan grund
tillåtit, uppbärandet deraf, afwen efter det patzcvolancen
wid nämde Regemente upphört. Deka
Traktamenten anse Wi, lika med Wart och Rikets
Stats»Conloir bära dä det Eder i Näder anförtrodde
och Fleetwoodste Negementerna, framdeles
skulle komma i åtnjutande af den wid wärfwade
Regemcnter wanliga Permitering och öfrige
Patzcvolance-förmäner till Stats-Werket indragas
och besparas; dock stola innehafwarne deraf, som
genom Compagniernas minffade styrka till 80 emot
loa Ä !2a Nummer sädane de före 1806 moro,
annars fkulle komma art förlora dä, till inträffande
afgäng eller befordran personell behälla en femtedel
af nämde Traktamente: Beträffande ärer detBefäk,
och de Tjenstemän, hwilka till följd af Wart förordnande
af d. 6 Junii »826, dyltka Tractamenten i penningar
och Spannemäl tillagdt blifwit, och nu icke
komma att pä Ordinarie Stat wid det Eder i Nädcr
anförtrodde eller Fleetwoodjka Regementerna
msivttas, utan att t stället pä Extra Stat med
förut innehaswande Lönings-förmäner upplagas;
Sä haswe Wi härmed i Näder welat stadga
, att de af dem, som blifwit placerade pä indelta
Regemenrerne, der de i motswarande grader be
-
Den z Julil. rozZ
stadde indelningar understundom icke torde gä till
lika afkastning med hwad de förut i Lön åtnjutit,
ma wid uppkommande staga, alt derstädes tillträda
Lön, efter innehaswande Grad, äga srirr wal att,
om de icke stulle anse en sädan Lön jämngod med
den de förut äga, dä wid den sistnämde tills widare
befordran sördlifwa; Börande i sädan händelse
den indclte Lönen till Slats-Werket under tiden inga
, samt Bostället enligt Författningarne för War
och Kronans räkning borrtarrenderas. Skulle ater
ifragawarande Befäl och Tjenstemän blifwa förflyttade
lill wärfwade Regemcnter, der Pastcvolanceförmäner
icke bestäs och en Lön deraf dem tillträdas,
som öfwerstige den innehaswande tillika med Contanta
Tractamentet, bör af deras TracramenrsGpannemäl
sä stor del indragas och besparas,
som swarar emot det erhallne Lön-beloppet, Tunnan
beräknad i Pengar till 4 Riksd. Rägen och
z Riksd. för Kornet. Hwad Wi salunda nu i
Näder förordnad!, hafwen I uti allt, hwad pa
Eder ankomma kan, att till behörig werkställighet
befrämja; Befallande Eder Gud AllSmägtig.
Stockholms Slott den »8 Januarii 1809.
6081äk KVOI.kN.
6. I.L§erhrintz.
Likheten med Höga Originalet bcsinrkcr
Ltricllieck.
Actuarie i Kongl. Krig5-Coll,
Tram
-
i«;4 Den z Julik.
Lit. c.
Transumt af Rongl. Brefwer till Rrigskollegium,
rörande Bcklädnings-Statcrne
tor Marlwade och Indelrs Infanteriet
m. m. af den 6 Vcrober 1779.
Beträffande de d proCent, som hittils warit
R-'gements-Chefs och Regements-O.wartermästarcn
bestädde för upphandlmgarne a Kläde ochBoy, och
hwarom I underdånig förfrågan gjordt; sa ehuru
Wi äga anledning att de samma borttaga, sedan
förbemalte Embetsmäns wilker genom deras förhöjde
löner blifwit ansenligen förbättrade, wele wi
toch l afseende derpä arc en stor del af detze
Officerare för deras innehafwande Beställningar
och dermed följande förmåner erlagt accorder
i Nader tillåta, att dessa proCent af nyssnämde
upphandlingar mä deni bestäs sä länge de innehafwa
nämde sysslor, mid de Regemcnter de nu stä,
eller intill bess Wi om sältet till upphandlmgarne
och Regementernes Beklädning widlaga någon annan
författning.
6081^ k.
6. v. Larlsson.
Rätteligen transumeradt intygar
LtriUIisclc.
Actuarie i K. Ärigs-Coll.
Lik. v.
Den z Julik- ioz;
Lik. v.
undertecknade Compagnie-Chefer wid Kongl.
Majus Götha Gardes Regemente stadfäste härmedelst
för oss och wäre efterträdare: Air Capitaine»
och Regements - Qwarlermästaren Herr Hindric
Fabian Reuterskiöld stall äga att nu och framgent
beräkna sig till godo utaf Regementets Beklädnads-Summas
hela belopp Fem proCent, som han,
sä osta någon stags Beklädnad pä ett eller a mat
sätt för wäre Compagnier utfaller, äger att i Liqvid
upptaga och genom innehallnmg sig godtgöra- Skolandes
ofwanbemälte Capitames Efterträdare i Regements-Qwartermästare-Densten
äswen benna förmän
åtnjuta, likwäl, med förbehåll, för den eller de
af ost eller wäre Efterträdare som dertill kunna finna
sig föranlatne, att indraga En proCent, dä wid
sädan händelse han endast kommer att uppbära de
Fyra proCent af Beklädnads - Summan fom söre
detta warit beslutat och faststäldt. Stockholm den
rista Sept. lFoz.
L. ^Vulfcrona. L. L. euters k. iölä.
Hercules. ^.xel N artina u.
ch O. VVallmrn. L Läck.
L. L. Loricks. ^okn Leiler.
L. L1 allencreurr. Leäerskiolch
Likheten med Originalet intygar
8. Lallberg.
L>fw. Auditeur.
Lit»
roz6 Den'3 Julik.
Lik. L.
ckr. med Guds Nade SwerigeS, Göthes
och Mandes Konung rc. rc. rc. Arwinge till
Norrige, Hertig till Schleswig Hollstein rc. rc.
Annest och Nådiga benägenhet med Gud Allsmägtig,
Troman, General-Aiutant, Ofwerste ochCom,
mendeur af War Swärds-Orden! Wi hafwe i Nåder
latit O§ föredragas edert underdåniga Memorial
af den i - nästl. Jan., hwarutinnan I anmält OjwerAdjutanten
hos Ofi, och Majoren i Armeen Henrie
Fabian Reuterskölds gjorde anhållan,
om någon ersättning, för den förlust han, såsom
Regements-Qwartermästare, wid för detta Swensta
GardetS upplösning fädt uti sine Lönings-förmaner
»vidkännas, emedan han nu mera endast! får uppbära
hwad honom enligt Stat bestas, och ej den
Douceur Eompagnie-Cheferne honom tillagt af Fem
proCent af kostnaden för all beklädnad, hwarom han
wid Regementet besörjde och hwarigenvm han lidit
betydligare minstning uti inkomster än de öfriga Officerarns
wid berörde Regemente, som njutit bade
full Lön och Spannemal; Men ehurn W, witzerligen
inse, det Majoren Reuterskiöld, blifwit mera
lidande genom f. d. Swensta GardetS upplösning,
an öfrige derwid anställde Officerare, sakne
Wi likwal för det närwarande utwagar, att halla
Sökanden skadeslös för befi såmedelst förlorade inkomster,
dock wilje Wi i händelse tillfälle skulle sig
förete, att honom någon ersättning derföre tilldela,
hafwa Sökanden i Nådig alanta. Wi befalis E
-
Den Z Julik. -0Z7
der Gud Allsmägtig Nådeligen. Stockholms
Slott den 6 Febr- rgro.
14. VV. Iserbielm.
Likheten med Höga Originalet, bestyrker
8. k^äberA.
Lrfw. Audrteur.
Lit. k'.
Aller Underdänigfte Memorial!
Äa Regements-Qwartermästaren wid f.d. Swensta
Gardet, Öfwer, Adjutanten hos Eders Kongl»
Mast och Majoren i Armeen Henric Fabian
Reuterskiöld uti ett till mig ingifwitMemorial ej
mindre styrkt den förlust, han genom ofwanberörde Regementes
upplösning uti sine Lönings, willor nu får
widkännas än äfwen derom antzallit att, hos Eders
Kongl. Maj:t, underdanigst blifwa anmäld till minnande
af ersättning för detta sitt lidande, sa är det
med anledning deraf jag, jemte öfwerlemnafide af
förenämnde Memorial underdanigst wagar anhalla
och med mitt underdåniga förord understödja, det
Eders Kongl. Mast med Nådigt afseende pa Le af
bemälte Major anförde skäl, och da han ensam ibland
Öfficers-Corpsen wid förra Swensta Garder,
genom Regementets Reduktion, nu får widkännas
en sa betydlig förminskning i sina inkomster, Nädigst
täckes tillägga honom en sadan ersättning, som
ester Eders Kongl- Majus Nådiga och Rättwisa
godtfinnande med billighet alltid förenas.
kl. Luxelbreckt.
Lik.
Foz8 Den z Julii.
Lik. 6.
Till Herr General-Adjutanten och ^siversten
von Engelbrechten.
Ödmjukaste Memorial!
Ä§,d den upplösning Kongl. Swensta Gardet
undergalt, har förlusten icke drabbat någon sa mycket
som mig, da jemnförelse får aga rum, emellan
de af Officerarne utbetalte Accords - Summor, och
de olika Lönings - förmaner som efter Regementets
Reduction, dels af placerade, dels annu oplacerade,
fa uppbäras.
Till grund för Accord till Regements. Qwartermästare-Beställningen
wid Warfwade Regementen,
göres alltid afseende pa den douceur a Beklädnaden
som i allmänhet åtföljer defia ljenster. Denna dsuceur
har ock derwid blifwit paräknad, svin en laglig
inkomst, da den samma warit Sanctionerad genom
Kongl. Författningar, hwilket stvrkes sa wäl af
Kongl. Accords - Reglementet, deruti stadgas att högre
Accord i afseende a douceuren bör betalas för
Regements Qwartermästare-Tiensten, an för StabsCapitains-Beställningar,
ehuru den pa Ordinarie
Stat Regements - Qwartermästaren tillstagne Lön,
ar blott is R:dr större än en StabS, CapitainS,
som äfwen af Kongl. Brefwet till Krigs, Collegium
af den 6 October ar r?79, hwaruti bestämmes, att
da warande Regements - Qwartermästare, som innehade
Beklädnads-proCent (borde i anseende till att
en stor del af deste Officerare för deras innehafwande
Beställningar och dermed följande förmaner
erlagt Accorder) derwid bibehallas till steende af.
Sang eller flyttning. Tydeligen adagalägges härigenom
-
Den z Julik. ross
nom, att den.,a inkomst alltid blifwit betraktad, som
en Lönings - förman, ehuru den samma underkastad
förändring efter olika överenskommelser, såsom obestämd
till sitt belopp ej kunnat i Stat inflyta. Af
sadan anledning, nödgas jag ock nu sakna denna
fördel, da Stats - Contoiret ej utbetalar annan Löräng
än den Staten upptager. Närlagde Afskrift
af Compagnie - Chefs förbindelse, utwisar till hwab
del jag åtnjutit ifragawarande douceur, och har jag
med afseende a den samma betalt lika till och med
högre Accord än de fleste Compagnie - Chefer wid
Regementet, hälst jag genom samma BeklädnadsproCent
och öfriga förmaner kunnat wid Tjensten
påräkna minst en lika inkomst med dem, men får nu
deremot efter Stat blott uppbära omkring 48o R:dr;
Af ordsak att wid Regementets nya organisation och
Extra Statens upprättande, da afseende gjordes pa
den douceur som widare för Regements-Qwsrtcrmästare
skulle komma akt fortfara endast sadan ersättning
blef med Tjensten förenad, stm ansags swara
emot den förlust, hwilken genom Regementets förminskning
inträffar, hwaremot Compagnie - Chefs
kommo i åtnjutande af en lämpad ersättning ester
deras förlust, och uppbära nu öfwer 850 N:dr k
penningar utom §0 Tunnor i Spannmål för äret.
Som mitt lidande härigenom blifwit det kännbara,
sta, får jag sa wäl med stöd af anförde skäl, som
med åberopande af Kongl. Brefwet den 12 Oclvb.
1808 angående Swensta Gardets upplösning, hwaruti
den försäkran blifwit lemnad Officers,Corpsen t
allmänhet art bibehallas wid fine innehafwande Löningsfförmaner,
intill motswarande wilkor pa Stat
erhalles, till Herr General-Adjutanten, Öfwersten
och Commkndkmen hemställa, om jas ej ma kunna
> Den z Julik.
förhoppas den Nåd af Kongl. Majit att, da öfrige
dels placerade dels oplacerade Officerare efter
Regementets upplösning fa åtnjuta alia Lönings.förmaner,
äfwen ersättning för ifragawarande douceur,
som ej annorlunda an som Lönings-förman kan och
ör betraktad, da Accord för densamma är tillåtit och
beralt, matte mig fa beräknas och fran Stats-Merket
komma mig till godo. — Utbedjandes.jag mig tillika
att, da Herr General-Adjutanten, Öfwersten och
Commendeuren säkert stall inse den rätt och billighet,
som förenar mitt hopp och min önstan i denna
del, Herr General-Adjutanten och Lfwersten, täckes
i underdånighet hos Kongl. Majit föredraga min
underdåniga anhållan i detta ämne, och densamma
med ett gynnande förord till Nadigste bifall understödja.
bl. k. keuterskiölst.
Lik- N.
Till Herr Stats-Rådet, Generalen m. m.
Friherre Adlercreutz
Ö.
p. M.
Eufoni warande Secund-Chef wid f. d. Swensta
Gärdet, da berörde Regemente upplöstes, har
jag alltid efter detta ögonblick med listigaste deltagande
omfattat de tillfällen, som tillffyndal Officerarne
wid samma Regemente, dels motswarande
dels förbättrade förmaner, äfwen som jag ansedt
tillhöra min pligt, att efter min förmåga dertill
bidraga. Ibland förenämnde Officerare, har det
öde ensamt träffat, förre Cnpitain och RegementsQwartermästaren,
nu mera Hswer, Adjutanten hos
Kongl»
Den z Julik. ro4r
Kongl. Majit och Majoren i Armeen Fabian
Reuterskiöld att, sa wäl i anseende till utbetalt
Accord, och den ersättning nu derföre erhalles. som
förminstade inkomster efter Regementets Reductionslid,
fa erfara det kännbaresta lidande, da Löningsförmanerne
wid förenämnde tjenst, hufwudsak.igen
warit grundade pa wist Beklädnads - proCent, som
alltid ägt authoriserat inflytande pa Accords-Summan
för dylika tjcnster, men nu i ett motsatt förhållande
werkar för Majoren Reuterskiöld, ernar
Accordet endast efter den pa Stat, anflagne
Lön stall utgå. Compagnie-Chefs åtnjuta för 6 ar
beräknadt såsom Accords - ersättning ^,124 N-dr
Banco utom 540 Tunnor Spannemal, hwaremot
bemälte Major, som med afseende a den Regemenks
O.
warterinästare-Tjensten atföljande douceur och öfrige
förmaner kunnat med säkerhet påräkna minst en
lika ärlig inkomst med dem. och af sadan orsak betalt
till och med högre Accord än de fleste Compagnie-Chefer
wid Regementet, nu endast får åtnjuta
Accords-ersättning i ett för allt 2,888 R:dr,
hwilken Summa, han redan genom mistmngen af
förenämnde Beklädnads - proCent efter Regementets
Reduktion i bet närmaste förlorat, da CompagnieChefs
under samma tid begagnat alla Lönings - förmaner;
sa wäl med stöd af denna sanning, som
Kongl. Majus försäkran uti aflaken Nådig strifwelse
till mig, att, af ofwan anförde stäl, hafwa Ma,
jor Reuterskiöld uti Nådigt minne är det derföre
och da han nu är den enda af Swensta Gardes
Officers, Corps, som i berörde afsende nödgas
betrakta fig iyanlottad, jag i ödmjukhet får framba.
ra detta amne till lie. behjertande, med den anhållan
att lit., wid inseende af de tillfällen, som äro
Bihang, Nw 66» öpp
-
ro42 Den z Julli
öppna för Konungens Nåd höggunstigt lackes l underdånighet
föra honom till Kongl. Majus Nådiga
alarika- kl. LnZelbreckt.
Lik. I.
Transumr af Riksens Höglosiige Ständers
underdäniga skrifwclfe r>ll Rongl. Mai:t.
rörande Srars--Regleringen af den 10
April izio.
Wid bestammandet af Löne, wilkorcn hafwa
Rikfens Stander funnit stal att tillägga de salunda
Reducerade Officerare och Under, Officerare wid
Lif,Gardet till Hast, enahanda Löner, som af dem
förut under tjenstgöringen innehades, hwarjemte Esquadrons
- Cheferne, som genom Reducrionen elfwen
förlorat sine Compagnie - Revenuer böra till
ersättning derföre åtnjuta lika förmaner som i i8<-6
ars Stat blifwit förunnade ät Compagnie-Cheferne
wid de öfriga Gardes-Regemcnterna. Som likwäl
en sadan tillökning egentligen har afseende pä
godrgörandct för erlagde drygare Accord hofwa
Riksens Ständer ansett billigt att en wist tid
för defia Löners owilkorliga åtnjutande bestämmas,
hwaresier Lönerne ofelbart komma att indragas, antingen
innehafwaren under tiden wunnit annan befordran
eller ej; Och kommer härwid att iakttagas,
att de Officerare, svin efter defia grunder erhålla ersättning
för deras reducerade Tjenstcr, ma i twenne
ar amjuta densamma, wid hwilken tidsförlopp
totala ersättyings-Summan för 6 ar pä en gang i
Skats-Werkets Reversi uppå lika tid, med 6 proCents
Ränta tili dem utbetalas, hwilken Författ/>
ning
Den Z Julik. rv^z
ning aswen bör galla för de Officerare wid f. d.
Swensta Gärdet och sid. af Palensta Regementet,
nu mera Andra Gardet, foin aco i samma bclägciivec
sa att Accords-ersättning wid förefallande
Transport, befordran eller afgäng äfwen för dem
ma aga rum
-
Litt. K.
Transmm af Rongl. Drefwer till E>fwersten
von Engelbrechten, rörande de »ned
Götha Gardek-Regcniencet gjorde ändringar
af den 6:re Juni» l ssZ.
Sedan Second - Chefen för Wart Swea LifGarde,
öfwersten Greswe Mörner, till Ost
inkommit med underdånigt projecc till en förbättrad
organisation af nämnde Regemente, och Wi för godt
funnit, att detsamma gilla och fastställa, wele Wi
nu i Näder förordna, akt ÄVakt Götha Gardes
Regemente, som hädanefter kommer akt bara namn
af Swensta Gardes Regementet, bör i likhet dermed
organiseras, i hwilker afseende Wi i Nader
wele stadga forn följer:
Beklädnads - pastevolancen mä för denna
styrkan bibehällas och bör wara ställd pä Durchschnir
samt Qwartalirer utbetalas; hwarjemte ock
dä prisen äro förändring Underkastade, Wi, till Nådig
Reglering härutinnan^ i Näder wilja förordna,
* * att
ro44 Den z Julik.
att öppen Auction i sadant afseende hwart tredje ak
halleS uti Wart och Rikets Krigs-Collegio.
Sluteliacn och för att lemna Regementet ett
vjäfaktigt bewis af War Kongl. Nåd, mele Wi i
Noder tillägga Regementets Officers - Corps lika
Rang med Finsta Gardets Regementets.
Detta allt hafwe Wi, Eder till behörig efterrättelse
kungöra welat, hwariemte Wt harhos till
Eder wilje öswerlemna den af Otz i afseende a förenämnde
ändringar för Swensta Gardes-Regementet
fastställda Extra Ordinarie Stat.
6081^? ^ v 0 I. k N.
Heckerstieens.
Transumt af Rong!. Maj-.cs Star för Swensta
Gardes-Regemenre är 1828, Likmätigt
Rongl. Majrrs den 12 Maji och den
6 Junii 1806, samt fästställre Grat af
sistnämnde dag.
Ordinarie Staten.
Staben.
- Regements Qwartermästare — 143: — —
Compagnie Staten.
7 Capitainer med 2.-dra Majoren
» 206 Riksdaler — 1442- —
Extra
Den z Juliu ic>45
Extra Ordinarie Staten.
2irliga utgifter.
Likmätigt Kongl. Ma,:ts Bref och fastställts
Stat den 6 Junii 1306 bestas följande oafkortade
Traktamenten i Penningar och Spannemal utom
hwad pa Ordinarie Staten är uppfört, nemligen -  i Penningar.
Staben.
r Regements Qwartermästare — z z z: 16. --
Compagnie Staten.
io Compagni-Chefer L 6ss Riksd. 650a:
I Spannemal.
is Compagnie-Chefer L 90 Dr hwar 900 Dnor.
Enligt Kongl. Maj.-k Eget höga Bestut
Under Hans Majus war Allernadigste Konungoch
Herres franwaro
Defi tillförordnade Regering
O. trolle Wacktmeister.
Swea Rikets Drotz.
8. sk Isglas.
8. Lkrenkeim. hl LöelcrantL
6. fä^erkorn.
K. M. Bef. Gen. Adj. i Stockholm.
0. R. hfAUolLkvtk.
Rätteligen utdragit ur Höga Originalet, intygar
8. k^clbeiZLfwer-Auditeur.
!«46 Den z Julik.
Litt. kCalcul
p^wer
de Lönings-förmaner, som ar i8»6 wid
Gardes-Regementerncs nya Organisation, tillädes
Offsteraroe wid berörde Regementen, upprattad
med stöd .af de grunder och det underdåniga Project
Second-Chefen wid Kongl. Swea Lif.Garde
m. m. Herr Grefwe Carl Mörner i afseende a
de derwid skedde ändringar afgifwit.
Ärlig inkomst för en Lomp. Chef
wid Gardet.
Lön efter Ordinarie Staken B:co R:dr 226.
Oaskortadt Tractamente, såsom ersättning,
för förlorade Compagnie-Revermer,
genom ofwannämde nya Orga»
nisation i penningar — 6fo.
856.
Spannemal in Natura 9<r T'.ok. S:aR:d. 856.
Ärlig inkomst för Regements,LUvartermästaren
wid Gardet.
Lön efter Ordinarie Sta
Tractamente
såsom ersättning
för förminffad Beklädnads
proCent, genom
ofwanberörde nya Orgamsation
— zzz: G.
48». »6.—
Tillkommer
ProCenten ä Beklädnads-summan,
hwilken enligt bilagde Betyg af Re-
Transport 481: »6.—
Den z Julik. »047
Transport 48»: »6. —
gcments - O.wartermästaren Friherre
Lagerbjelke wid Färsta Gardel arén
!8>ooch i8li utgjorde 42,15; R:d.
Z9 st 4 r:st. hwara efter c proCentS
beräknande enligt Compagnie, Chefs
förbindelse, uppkommer en Revenue
af NrkSd: zz st 2 r:st., svin
fördelt pä sme är belöper för äret till iocz: 41, 4.
Summa Riksd. r,5Z;: 9, 4.
ti. Keutersstiölst.
Hela Beklädnads-summan för Kongl. Swea
Lif-Gardcs -8 >0 och iZn ärs Beklädnad utgjorde
4r,icz Riksdaler 39 st 4 r:st. Banco, intygas.
Stockholm den 7 Maji 1812.
l.sZerk;6lke.
Neg- Qwarterm. wid Swea Lif-Garde.
Hela Beklädnads-summan för Kongl. Swea
Lif-Garde i8'2 och iF-z ärs beklädnad utgör
6.4469 Riksdaler i? st z r:st. Banco. Stockholm
den 7 Mast l8la.
^,6.
Regcmcnts-Qwartermästare^
Stora Liverie-Beklädnaden för Swea LifGarde,
som anlägges den r Januari! 1812 och
räcker i 6 är, uppgär till ett belopp 6,41c Riksd.
47 st » r:st. Banco. Stockholm den 7 Maji
IL» 2. ^6. I^sAerb^elke.
Regements-Qwartermästare.
-Upp
-
rv§8 Den z Julii.
Uppläst hos Ridd. och Adcln dcn z Juli,'.
- - - - Prest-Skändct den ; - - -
- - » - Borgare-Sländet d. z - - -
- s - - Bonde-Ständct d. z , - -
N)ördsamt Memorial!
^^edan Riksens Häglof!. Stänker öfwerlemnat at
Bewillnmgs, samt Allmänna Beswars- ech Ekonomie
- Ulstotten, att öfwerwäga de ämnen, som i
Kongl. Måms Nådiga Proposition angående Tull,
weckel förekomma, fa Utstotten, ester färehafd sorgfällig
öfwerläggning, härjemte äran, att til! Resp.
Standen afgifwa sitt wördsamma Betänkande.
Hwad först angar sjelfwa grunderna för Sjö,
Tulls'- afgisternes bestämmande, hwilken omständighet
Ulstotten ansett utgöra den första huswudfragan
uti den Nådiga Propositionen och derstädes redan
i andra puncten wara upptagen, sa hafwa Utstol,
ten wäl insett wigten af de der framställde stäl för
en hastig och obehindrad förändring i Tull-afgifterne,
sadan som Stats-Jnteresiet och Politikers fordringar
samt Nationernes omwäplande Handels-Relationer
ofta förestriswa, icke af någon enda Sakkunnig
och Rättskaffens Medborgare kunna misikännas;
Men trott detta ämne ligga utom gransen för
begge Ulstottens gemensamma befattning och derföre
till Bewillnmgs-Ukssottets serskilda behandling detsamma
öfwerlemnat.
Dernäst, da Konungen i sin Nådiga Proposition
östat Riksens Ständers Beslut om LandtTulls
- AfgiftenS återinförande, i händelse, till Bewillnings
- Summans ofelbara utgörande andre medel
icke ffulle utfinnas, som med större lättnad öfwer
Swensta Folket kunna förena en lika sa jemn
Den z Julii. 10^9
fördelning af desi bördor, svin den hwilken genom
Tull-Afgiflen winncs jemte serstildt underdånigt yttrande
i de fiera ämnen, som nied detta ärende hafwa
gemenstap och dertill anledning giswit, haswa Utstotten
'till winnande af en sa mycket noggrannare
kännedom af detta ämne radfört de allmänna acker
ifrån 1809 och i8eo arens Riksdag, som härom
handla och hwaraf utrönt blifwit, att, sedan Riksens
Ständers Bewlllnings - samt Allmänna Beswärs-
och Economie - Utstött fact sia uppdragit att
med sitt Betänkande rörande Landt-Tullarne inkomma,
sedan ock Riksens Stander genom sitt sammanstämmande
bifall dertill erkändt, att Landt-TullsJnrättningen
war för Samhället gansta tryckande,
att den lade twang pa Inrikes Näringen, att den
ledde till tidsspillan och olägenhet för alla trafiquerande,
att den medförde kostnad för Hus, och för Betjente,
som nyttigare kunde anwändas wid Jordbruket
och Slöjderna, att den uppbörd, som till Tullersättning
förestogs, kunde gemensamt med den öfriga
Krono-intägten werkställas och Sjö-Tulls-Bewakningen
icke desi mindre besörjaö; hade och Kongl.
Maj:t icke allenast i Sitt till Riksens Ständer aflacne
Nådiga Bref af den ?:de Mars i8is bestämt
förklarat Sin öfwertygelse, att inrättningen
såsom ert Beskattnings-medel ofullkomligen uppfyllde
sitt ändamål och lade ett kännbart twang pa den
Inrikes Handeln och rörelsen, som gcnom Naturliga
och ännu oöfwerwinnerliga hinder sörfwarad
fordrade att werksamt befrämjas, i stället för att
aterhallas igenom allmänna anstallter utan ock till
följe af Sin i samma Nådiga ffriswelfe uttryckta
önstan, att ät Ständernas beslut en ofelbar och
waraktig werkställiM senom Sin Nådiga Kun
gö
-
ro;o Den z Julli.
görelse af dcn zo derpaföljande Nov. Landt-Tullarne
med det årets utgång upphäfwit.
Ester denna tagna allmänna kännedom af sakens
behandling och utgång, och änskönt uti den inre
Rörelsens och Naringarnes tillstånd intet stal
förekommit Urstvtten som ester sa kort tids fö lopp
ftu>le kunna gära det twäng ater nödwändigt som
KonungS och Ständers, och man ina tillägga Na,
tionens gemensamma röst förklarat stridande mot
den allmänna och enstilta Hushållningens fördelar,
haswa Utstotten likwäl aldrig saknat anledning att
erkänna Konungens oföränderliga karlek för Sitt
Folk och rättfärdiga Dek adla och sanna afstgter.
— Tb jemte serskildt afstcnde a det oförsynt stigande
Lurendrägcriet, har Kongl- Majit blott för att
werka lindring i Bewillningen framställt den Nådiga
Propositionen, och derwid öfwerlemnatät Stän,
derne att pröfwa hwilketdera alternativ agde företräde
Tullarnes återinförande, eller något annat
Medel, som ined lika lätthet och pa lika billiga
grunder inbragte ät Staten desi fulla behof. Också
haswa Utskotten intet ögonblick twekat att begagna
den frihet, som Konungen förunnat, som Regerings,
Formen förbehållit och som Stats-Nädet anfört såsom
ett skal för desi tillstyrkandis af den Nådiga
Propositionen och magar sa mycket häldre öppen,
hiertigt framlägga sine tänkesätt, som Utskotten aro
säkra att om an de synas i motsägelse med Kongl.
Majus Nådiga framställning stola de dock i sjelfwa
werkst befinnas öfwerensstämmande med Kongl.
Majus redan i delta ämne högtidligt yttrade Höga
öfwerlygelse med Desi Egna widkagne priswärda
åtgärder och med de för Fäderneslandet Nädiga afstgter,
som ligga till grund fpr alla Kongl. Majus
Hand,
Den z Julik. roze
Handlingar och omifikänneligen framlysa afwen uti
drn Nådiga Propositionen.
Med detta förutsättande drista således Ukstot,
ten förklara, att, wid plöjningen af detta ämne,
serdeles belraktadc i egenstap af Bestattning, de
funnit, det afgifren wid Landt-Tullcn icke rätteligen
förtjente namn af Consumtion, åtminstone icke swarade
emot det ändamål, som ined en sadan bestattning
äsystas. Tull-Asgiften träffar icke mängden af förbrukare,
knappt en Tiondedel af Nationen. Lagd
pä Jördens Produkter betungar ten osca Landtmanna
rörelsen och när detta ej händer faller den
tyngst uppå de inom Städerne boende PenningeLöntagande
Embetsmän och de för ar eller manad
förhyrde Arbetare hwilka minst tala den oiämna
bördan och ingenstädes kunna återtaga hwad pä Lifsmedlens
dyrhet förloras. Den är icke kännbar för
den, som icke beräknar sine förluster; Men om an
omärklig för dagen, blir den i längden icke desi mindre
tryckande för det Allmänna och föga bakande
för Staten, nar man besinnar hwad stada häraf
uppstår bade i Moraliskt och Ekonomiskt hänseende.
Den mängd af Uppbördsman, som Landt-Tullen
fordrar, är för Riket och Samhälls - pligterna nästan
förlorad; Uppbördens lätthet underhaller och be,
fordrar sweket, den enfalldige prejas, hans tid förloras,
hans kreatur mifiwardas, han sjelf lär sig
muta eller bedraga och alla dr fia följder bli desto oundwiktigare
och widstracktare ju mer man söker ge,
nom en förhöjd afgift pa alla Artiklar bereda en
större behållning för StatS-Cafian. Undersiefwen
blifwa i samma ögonblick destomera lucrariva, förbrytelserna
ökas, cvnlrollen blir omöjlig och fördelen
af de Restantie-Utsökningar, som Staten undgår akt
iO/2 Den 3 Julik.
göra ho§ de Skattdragande, blir wida återgäldad
genom de Afssrifmngar som Staten i tysthet nödgas
medgifwa för hela hopen af Betjeningen. Härigenom
förswinna nu tillika den nyttiga kännedom af Inhemska
Productionernas tillgång, som man för StatsHushallningen
paräknar^ af Persidle, Extracterue.
Manga betydliga Waru - Transporter synas ej uti
Specialerne och ehwad afdrag för möjlig försnillning
man ock antacier, skall osäkerheten af dest beräkning
till 20, zo, 40, ;o proCent och derutöfwer, alltid
leda till misstag i Ealculcn och till flere för Landets
Economie och Cultur deraf härflytande menliga Resultat.
Om nu Löne-wilkoren wid Tull.Werket efter
cn i förhållande till Waru-wärdet förhöjd Taxa
icke kunna undgå att i sin inan tillökas, torde ock
härjemte winsten för Staten böra nedsättas och wisferlioen
icke bli sparande mot Allmänhetens förlust,
oberäknat den chican och de vlägenheccr af alla stag,
som fran Tull-Inrättningen hittills wisat sig oskiljaktige.
Af förtroende till de erfarne och kunnige Män,
genom hwilkas utarbetande försina oordningarne wid
Landt - Tullarne ma hända auda kunde möjeligen
förebyggas, skulle Utskotten, warit frestade att tillstyrka
deras återinförande om man allenast wagat
hoppas genom denna utwäg kunna förekomma SjöTullens
försnillning och gifwa ett skydd at inhemska
Manufaciurerna. — Ty det kan icke nekas att
Lurendrägeriet desse senare arén blifwit drifwit till
en skamlös höjd, och att Fabrikerna ssynda till undergång,
om icke de strängaste och waksammaste anstal.
ter widtagas, att hamma detta öfwerdrisna stadeliga
sjelfswald; men Utskotten hafwa trott Landt, Tullarnes
uppliswande kraftlöst i delta afseende, enar
Den z Julii.' rozz
Lurendrägeriet just fortfarit och stigit under bibehållande
af Landt - Tull - bommarne och änskönt ingen
uppbörd derwid hindrat inseendet, Utskotten hafwa
föreställt sig, att med en återförd intägt, som ökar
göromalen och tröttar eller afwänder uppmärksamheten
skulle de annu blifwa owerksammare till
detta ändamål och hafwa Utskotten i allmänhet
härledt den stundliga Tull försnillningen och
Lurendrägeriet fran helt andra källor; fran de
oinskränkt inställde Hus, visitationerne, fran förbrukningen
af det Utländska gods, som Modens
tyrannie nödwandigt begär, fran ett owilkorligt förbud
äfwen af de WarorS införsel, som hwarken till
erforderlig mängd eller godhet wid Inhemska Fabriker
kunna astadkommas och serdeles fran de sedan
sista Riksdag förändrade Politiska förhallanden.
En wäl organiserad Rese - bewakning som oförsedt
och hwad halst träffar lagbrytaren, skulle efter Utskottens
tanka säkrare hämma Lurendrägarens Lagstridiga
företag och hwartill medel sa mycket mindre
kunde saknas som Staten ej allenast njutlt fullkomligt
wederlag för Landt-Tulls, Jntraderne, utan
derutöfwer erhäilit ett betydande öfwerskolt af 97,522
R:dr 20 ss. 4 r:st. hwilket Utskotten genom åtföljande
Calcul trott sig böra tydeligen ådagalägga
Calcul
öfwer Kronans winst genom den wid
1829—^ iZlv arens Riksdag bestämde Landt-Tullsersättning,
emot hwad förut af Landt-Tullarnc werkeligen
erhölls.
Den totala uppbörd Staten haft af LandtTullarne
före ar 1809 war, efter ett tagit medium
för de 5 nästföregående arén ärligen 300,916: ro, z.
Deraf gär hwad Riksens Stander
Transport 302,916: ro, z.
>054 Den 3 Juli,'.
Transport. 300,916: ro, Z.
Uti denna Summa ansagv wara sa»
dane medel som ej kunna paräknas och
följakteligen ej eller inga i ersättningsberäkningcn
— 9,422:10,1.
Omkvstningar för
Landt-Tullarne — 24,800:32,8.
Restitutioner cch
afkortningar — 22,828:20,7.
Samt ändteligen
Landt-TullsochAccisBetjeningenö
aflöning 66,660:37,3.
Summa afdrag 123,712: 4, 7.
Kronans arliga Behållning war
således ej större an — — 177,204: 5. 8.
Hwarpa annu asdrages, hwad
deraf utgatt i Finland, eiler — 20,335: si, n.
Återstod att ersatta — R.dr 156,863: zi, 9«
Hwaremot bcwiliats och ingått
följande:
Den Staderne alagde Accis,
Qwarn-Tulls 06) Landt-Tulls ersättning
oafkortadt med R:dr B:co 90,000: —
Af Landets Hemman har en,
Ngt Sammandraget öfwer allmän,
na Bewillningen, >6,320 hela
Hemman, ansetts till wärde af
soea R:dr och derunder, me>
svin till Landt-Tulls-Slfgists erläggande
denna Clafl ssulle delaS
ytterligare uti sme, Caleuleras till
vch med >s,oos Hemman af wär
-
Den z Julli. 1055
de till IQOO R:dr och derunder,
hwaras 14 fl. afgift gör 3500: —
Och endast 4,320
hemman af warde deröfwer
till 20003 »8 fl. 2,520:—.
21,905 hemman hafira
ansetts till warde
3000 och betala »40 fl. 18,254: 8.
15 022 Hemman
4000 N:dr betala
i R:dr 12 §. — 18,777:24.
9,643 dito af hög- ,
re »värde 2 R:dr 24 st. 24,107:24.
62 890 hela Hemman
oberäknad jord,
somejärhemmanlagd
hafwa minst betalt — 67,159: 8.
Af Pastorater,
Qwarnar rc. uppta,
ges endast lika med
Calculen — — 2,415: —
Summa af Landet minst 69,574: 8. —
Igenom Sjö - Tullen har af
förra Landt-Tulls- och Accis afgifterne
sa wäl som af de för
Landt-Tulls upphäfningen bewiljade
Tull-förhöjningar influtit ar
r8> i inalles R:dr 87,297:21, i.
samt af Cours och
Agio - differencen
pa utgäende Sjö,
Tullen — 81,242:19,"
»68,539:4».--
Den z Julli.
Afgår:
Uppgifne vinkoflnlnflar w!d Uppbörs
den af de förre inberärnat aflöningar
wid blbehällne bcwak:
ning^Tullar — R:dr k8.y°i: iy,y.
Dito för den senare
Jnkomflen — — 5,;z8:r;,4.
Af ofwannamdc Cours
och Agio difference har
influtit i Stockholm,
Götheborg och Gefle,
som redan före ar iSoy
tillM State» — r4,izy:;;, 7»
Till Borgffa Jniiitutet
anflogos af nämnde
TulhFörhöjningar — 16. -
9i,7ir :44, 8.
76 8r6: 44, 4.
Summa Kronans crhällne ersättning
för Lcmdt-Tullarne — 256,421: 4, 4.
Men för hwilka Kronan enligt
förestående endast förlorat — ic6,868: Z>, 9.
Kronans winst wid Landt -Tul,
larnes upphäfwande ar 181» el,
ler Stadernas och Landets bidrag
till förstärkande asSlö- och Gränse-Tull,
bewakningen utöfwer kostnaden
af den bibehallna bewak,
nmgs-anstalten wid Landt-TullsStällena
gör alitsa minst den icke
obetydliga Summan af RHr
Banko — — 79,5Z2: 20, 4.
Och skulle med anledning af allt det som anfördt
blifwit Riksens Häglof!. Stander dela med
Utskotten den öfwertygelse att Landt-Tulls. Afgiften
wida ffiljd fran en werkelig ConsumtionS-Afgifk in
.
? . . . ^ ne
-
Den z Julik. ros7
nesakkar en ojemn, obillig och för den fakklge i längden
mäst kännbar beskattning; att uppbörden deraf
är för Staten högst kostsam, ledande till grof försnillning
och till förlust af en mängd personer, som
med fördel i andra yrken kunde begagnas; att den
tillika med Menigheten medför de widrigaste olägenheter
och ar till den grad tryckande att oin också
600,000 R:dr utan skada för Landtmanna-Naringarne
kunde pä detta sätt inbringas, skulle den lindring
i Bewillnings - Ziffran, som härigenom uppkom,
fruktanswärdt kosta allmänheten denna Summa
tw<! Z«lngor; att Landt - Tullarne dessutom
bjuda det swaga motstånd at Lurendrägaren, som föder
Lacnförakc och lockar till öfwerrrädelser; att persedle-ertracter
utan trowärdighel mindre upplysa an
förwilla begreppen om Landers Waru-tillgängar och
den inre rörelsens locala förändringar; samt att ändteligen
Tull-Jnkomsterne bade hitintills blifwit fullt
godtgjorde at Staten och skola jemwäl hädanefter
pä lika eller till afwentyrs annu bättre grunder med
allmän tillfredsställelse warda ersatte; sa böra Utskotten
hoppas, att Riksens Häglof!. Ständer lära
med bifall till det af Kongl. Maj:k Nädigst föreslagne
alternativet ifrån om Landt-Tullen, med Utskotten
instämma i det Bcstut, att Kongl. Majtts
Nådiga Förordning om Landt - Tullarnes upphäfwande
i Riket ma framgent aga bestånd i stöd af
den ofelbara och waraktiga »verkställighet, som Kongl.
Majtt ät Ständernas önskan weiat gifwa och med
den killagde underdäniga anhållan hos Kongl. Majit
det mätte till skydd för Fabrikerne och kill hämmande
af ett oförsynt Lurendrägeri, Tull - Betjeningen
frän Stads-Bommarne förflyttas till Sjö-Kusten
vch Gransen, samt att åtminstone en del af de meSihgng.
kils 67. ve
!2s8 Den z Julli.
del och den Personal, svin tvid Landt» Tullarnes bewakning
gagnas matte till Resedewakning anwändasHwad
ater angar fördelningen af Statens er,
fattning för den inkomst, som af Landt-Tullen wa,
rit att påräkna, hafwa sammansatte Utskotten ansett
detta amne till Vewillnings - Ut,holtet böra öfwerlemnas,
att i serskild Artikel af Bewillnings, Förordningen
utstaka grunderne för Landt-Tulls-ersättningcnS
utgörande.
Dock warder detta allt Riksens Högloft. Manders
pröfning wördsammeligen understäldl. Orebro
den zo Juni! iz 12.
Pä Höglofl. Bewillnings-Utskottcts wägnar
kl. Kuutli. OI. L^urbäck.
Larl kr. k>anäber§. ^on jonsson.
Pä Högloft. Allmänna Bciwärs och Economie
- Utskottets wönnar
Ul. O^IIenborZ. L. v. Rosenstein.
Olok Ljösteät. OI. K. Lclisrs.
lVl^ttlis ^Veibull.
Uppläst hos Ridd och Adcln den ; Julli.
----- Prest-Ständet den z - -
s - « - Borgare-Ständet d. ; - -
- - - - Bonde-Ståndet den z - -
WZrdfamt Memorial!
-§ill Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Ecvnomie-Utstött, hafwer iftan Bonde
Stam
-
Den z Julik. rv;9
Ståndet blifwit Remitteradt Riksdags Fullmäc tigen
ifmn Geftcborgs Län Johan Olsson Lvngbergs
Memorial, innehållande sörftag till skyndsam werksrällighet
af Kongl. Mains N-adiga Kungörelse -8 > l
den 4 Fcbruacii, i följd af Riksens Ständers
rttoy kill Kongl. Maj.-t i Underdånighet aftemrade
yttrande, rörande Reconitions-Skvgarne och deras
anwändande till mera fördel sör Slaten.
Af sjelfwa Memorialet inhämtas, det bemälte
Riksdagsman Longberg, med afseende a de manga
inom Gestrikland och Helsingland belägna Reconitions-stogar,
thern han Förteckning i Memorialet
bifogat, som af Bergsfogde» i Orren är underlecknadt
(och destas okända beskaffenhet i anseende
till Tunlandtal) förmodar att wid deste skogars af,
»ätande stall finnas Areala innehall med Skogsbärande
och ärligt kolningS-tillfelle, sa vfwerflödigt,
att cnligil i, z, s, och ro Mvmenterna af Kongl.
Kungörelsen iFn, da deste skogar blifwa ordenteligen
afmatta, till ärlig kolning beräknade, och efter
hwarje Bruks smide i jemförelse med koltillgangen
af egne skogar, ansenliga widder lill nya odlingar,
stall finnas, som, at enskifta upplatna, stall öka bade
waru- och folknummer gemm tillfelle af Bosättning.
Men wid fragan om den skyndsamma werkstallighek
hwilken Kongl- Maj-t alagt Dest Befallningshafwande
i Länet att befordra, fruktår bemalte
Longberg hinder häruti, derigenom att de EmbetSmän
som tillhör werkställande af undersökningar om
Allmänningarnes beskaffenhet och brukens behof ef
hafwa att wänta någon ersättning sör möda och
kostnad; Desta mätningar och undersökningar dessutom^
anseende till mängden af stogar, derom allt
* * den
ro6o Den z Julik.
den bifogade Förteckningen innehåller, fordra längre
tids arbete, an att detta med Ordinarie Embetsmännens
wanliga göromål kan förenas. Hwarföre
alt bemälte Longberg föreslagits det särstildta
Landtmätare, likasom för afwstlringen i Dalarne
mätte förordnas med manligt arfwode för private
förrättningar, och att öfrige Embetsmän som har,
»vid hafwa befattning, maga njuta ersättning för
resekostnad med dagtraktamente såsom i Kronans
ärende.
Och har Longberg ansedt den kostnad här,
wid kan tillkomma sä mycket mera af Bruksägarne
böra erläggas, som han i nyttjande rätt af Recognitions,
stogen, hwilken han begagnat till kolnings,
rätt utöfwer hwad efter statt kslats bordt, afwen
hittills derjemte begagnat fiske, näswertäckt, mulbete,
storwerksträd samt byggnads, och sågtimmer till afsalu.
Widare har bemälte Riksdagsman Longberg
uti ingifne Memorialet yrkat, det de pä sädana
Recognitions, stegar boende Torpare och nybygga,
re med deras uppodlingar icke böra anses säsom en,
stilla tillhöriga eller för Brukens räkning anlagöe,
emedan ehuru Bruket äger rättighet till skogens nvtsande
samt i följd deraf kunnat betinga sig wista
förmoner af kolning, emot den rättighet Odlaren er,
hällit till byggnads- och wedfäng, stall deraf icke
kunna dragas den simsius, som skulle genom stogens
upplärande till Bruks,ägaren, Kronan eller det Allmänna
afhändt sig rättigheten till disposition af den
odlingsbara jorden. — I annat sall skulle mäng
tusend odlingar med tillfelle för deras ökande antal,
som lill hemmantal kunna Skattlaggas, kunna stil,
jas ifrän att wara Kronans egendom till enskild e,
ge.
Den z Julik. ro6»
gendom, och Ädoerna strän sjestständiga Krono, bön,
der till Bruks-torpare, det Allmänna till oberäknelig
förlust och stridande emot den besittnings-rätt
som är tillärkand innehafware af Krono-lägenheter
uti Knngl. Förklaringen i8o; den 14 Mars.
Med anledning häraf hafwer Riksdagsmannen
Longberg föresiagit den förklaring öfwer 2 och
8 Momenterne uti Kongl. Kungörelsen den 4 Fe,
hruarii i8n, detta ämne rörande; Att bewisnings,
skyldigheten, det de pä Recognitions,ffogarne befinteliae
Torp och Nybyggen äro anlagde för Brukens
räkning, äligger Bruksägaren. — Och att Brukens
rätt till Nybyggen ej ensamt mä antagas af den
skogs afkastning. Bruken af Nybyggare sig betingat,
ei eller af Nybyggarenas eget metgifwande dertill,
säsom icke ensamt dem, utan äfwen Staten rörande,
hwadan ock sädane frägor böra ak Kronans
Ombud bewakas och utföras, samt Kammar-Collega
Advocat, Fiscal och Konungens Justitie-Canzler
uppdragas, att särskildt waka öfwer Vesta ärender.
Äfwensom att alla Nybyggare och Torpare
bibehällas wid deras besittningsrätt, intill dest de
genom ordentelig Rättegäng och Laga kraft wunnen
Dom derifrån stiljas, samt att alla i detta ämne
uppkommande Rättegångar mä anses säsom det allmänna
rörande, och Nybyggarena ej härwid »vidkännas
nägon kostnad.
Detta Riksdagsmannen L engbergs anförande
i sammanhang betraktadt, synes kunna anses innefatta
twenne omständigheter, hwarinnom dest yr,
sande är inskränkt, nemligen:
i:o. Om befordrad skyndsam »verkställighet af
mätningar och undersökningar a Recognitions,stogarne,
samt dertill ansiagen kostnad:
2:0
lo6s Den z Julik.
2:0. Bewisningsgrunder af ägande-rätten och
skyldt helen att sadant styrka.
Wldko.mmande det förra eiler den skvndsamma
werkställstchcten, synes Kongl. Majus Nådiga
Kungörelse af den 4 Februarii i8> l, sa fullkomligen
uppfyldt syftemålet för Långbergs yrkande,
la i anseende till gfmättning som rinder sökning och
Skattläggning, uti tionde Momentek derest stadgas,
om Konungens Befallningshaswandes åliggande, att
uti alt hwad detta amne rörer med al! skyndsamhet
befordra werställigheten och undanrödja de hinder
ssm kunna yppas, samt dessutom tydligt yttrande
om derwid uppgående kostnad, hwarföre Utskottct
icke anser sig killstandigt, att a Longbergs i
denna del lemnade yrkande något särskildt afseende
fästa, hälst, det aligger Konungens Befallningshafwande
art, till åtlydnad af Kongl. Maj:tö Nödiga
Befallning, bestyra om skyndsamhcten af alla hit
hörande förrättningar, hwadan ock Konungens Befullningshaswande
icke lärer underlåta, att, i brist
af Landtmätare, a wederbörligt stalie reqvirera sa
manga härtill fordras, och widkommande öfrige
Embetsmän som härmed tillkommer befattning, sa
äger Konungens Befallningshafwandc i grund af
ofwannämnde Kongl. Förordning rättighet till förrättningarneS
utsättande, och det tillhör hwarje Embetsman
särskildt, att i händelse af Laga sörfall, sadant
inberätta till wederbörstgr ställe, som i sadant
sali förordnar Vicarius. Äsrvenstiii k anseende til!
kostnaden Utskottet, da Kongl. Maj:t sig tydligen härom
yttrat, ej kan förestå någon ökad afgift utöfwer
hwad med Författningar är enligt.
Det andra af Longbergs yrkande, rörande
bewisninMyldigheten af rättigheten för Brulen till
de
Den z Julli. i°6z
de a Necognitons-skogar warande Torp och Nybyggen,
samt de grunder derwid böra fästas och Kronans
Nätts bewakande genom Actor Publicus.
Sa enär Kongl. Majtt uti vfwannämde Nödiga
Kungörelse förordnadt, huru dessa undersökningar
skola förrättas, nemligen af Borgmästaren och
Oswer-Jägmästaren tued biträde af Ordinarie Landtmätaren
och twenne Nämndemän, i närwaro af
Bruksägaren, a ena, ocy Kronofogden såsom Kronans
Ombud, a andra sidan, synes Longbergs,
äfwen i denna del yrkande uppfyllas
Det
följer af sig sjclft att -wid denna undersökning
förekommer hwars och enS enffildta rätt till
den a Recvgnitions-skogen warande odlade jorden
och salunda äfwen företeende att de atkvmstbref och
handlingar som sadant styrka, hwaröfwer undersökningsratten
till Kongl. Kammar, och Bergs-Collegierne
inlemnar Prvtocoll med Betänkande- Och
kan Utskottet i sadant afseende icke något särskildt
yttrande lemna a hwad Longberg äfwen i denna
del yrkat såsom warande ett ämne sa för undersökningen
pa sjelfwa stället som Kongl. Kammar- och
B.rgs-Collegiernas pröfwande och afgörande.
Dock warder detta, Niksens Högloft. Ständers
widare ompröfwande wördsammeligen öfwerlemnadt.
Orebro den 29 Junii 1812.
Pä Högloft. Ridd. Adelns Pä Högw. Prest-StänLcdam.
wägnar, dets Ledam. magnar,
I^olr. kl. O^IIenborA. 6. v. kiosorrsrein.
Pä Wälloft. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bvnde-Stän»
dets Ledam. wägnar,> dets Ledam. magnar,^
Olok L^östeclt. Ol. k. Lcstäre.
^I ex> I. Apergren.
1064 Den z Julli.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Irikir.
» - - - Prest-Standct den z - -
- - - - Borgarc-Ständet d. Z - -
----- BondeEtändet den z , -
^Vördsamt Memorial!
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärso
t- Economie Utstött har under öfwer laggning sörehaft
ett af Lagmannen Högwälborne Grefwe Herr
Johan Henning Gyllenborg till Högloft.
Ridderstam och Adeln ingifwit och den 17 dennes
tili Utskottet remitteradt Mcmemorial, hwaruti Herr
Greiwen yrkar den förändring uti Allmänna Lagens
stadgande och särdeles i föreskriften uti n §. af
Kongl. Förordningen den 9 Februnrii 1802 om
Stängsel, att skyldigheten till gardesgardars Mandsättande
wamben omkring alla agor, svin hittills
uär käle gatt ur jorden bordt wara wcrkstält, blcfwe
i anseende till tiden förlängd till den l Junik
hwarje ar, pa det denna förrättning icke matte hindra
jordbruket under Saningsriden: och att en hwar,
som dessförinnan utsläppte eller wille beta sine kreatur
utom egen hägnad, skulle wara pligtig med dem
halla wallhjon, samt alt, utom Laga böter ersatta den
skada a äng och besådd aker, som dess kreatur förorsaka
under winter och wartiden, da gärdeSgardar
af hwarjchanda orsaker kunna wara öppnade eller
uedfallne
Wid
pröfningen af detta ärende, har Utskottet
fästat sin uppmärksamhet derwid, att, enligt i r §.
i vfwan-äberopade Kongl. Förordning, hägnad omkring
besådd aker fainr äng och planteringar
bör alla rider af äret hällas i fwarsgilr ständ
af den det tillhör: att, da nästan allmänt s ds
fädeSrikaste och tätast bebodde Prowincer i Riket,
Den z Junii.
126;
Icke allenast allmänna Lands- Härads- Farwägar,
Utan äfwen wmletwagac genomlöpa gjcrden och angar,
det i berörde § omförmälte stadgande icke kan
af wederbörande uppfyllas, emedan led och grindar
vasbrutit öppnas och stundom förstöras af »Vägfarande
under wintmiden och äfwen långt inpå waren:
och att den skada, som särdeles af swinkreatur witz
minsta inträffande barmark förorsakas a besådd aker,
äng, wall och planteringar således icke kan förekommers
om ej kreaturen hallas instängde inom hus eller
stängsel wid gårdarne under wineertiden, och om
tvärliden, intill dess betandet kan medföra allmän
nytta och warbrukot har natt sitt stut, warda genom
wallning wardade fran tillfelle att göra skada.
Ett sadant med böter och skade-ersättning förenadt
stadgande tror äfwen Utskottet böra icke allenast
förekomma den mindre omtanka, som någre
jordägare i alla Landsorter nästan ärligen röja, att
icke ined sparsamhet anwända sine fodertillgangar,
hwarigenom kreaturens förtida utsläppande alltid blifwer
en följd, osta till ringa båtnad för en sadan jordägare,
men alltid till gansta betydelig stada och olägenhet
för dess husallsaktizare grannar, utan äfwen
utrota det selfswald svin nästan allment särmärkes,
alt ej söka afböja, utan snarare wid inträffande
barmaik winter och wartiden genom egne kreaturs
msiäppande befordra den stada, kramren a äng och
besådd aker förorsaka.
Det är pa desse skäl, som Utskottet tror sig böra
tillstyrka, det Riksens Högloft. Ständer inför
Kongl. Majtt nedlägga den underdåniga önskan, att
»i §. i Kongl. Förordningen af den 9 Februari!
1802 om stängsel»skyldighet warder pa följande satt
ändrad:
"Häg
-
io66
Den z Ju lii.'
"Hugnad omkring aker, äng och planteringar
emot steg, utmark och beteshaga bär wäl alia tider
af äret i behörigt stand hällas, af dem sudan styldiahet
enligt denna Förordning tillhörer; dock om
sadan stängsel stalie af hwariehanda orsaker winkertiden
uppriswas eller nedfalla, bör denna felaktig
blifna stängsel af den dertill pligtstyldige upprättas
sist till den r Innii hwarje ar: och ware den, som desiförinnan
under winter eller waetiden uksiäpper sine kreatur
utom egen swarsgild hägnad pligtig, att med
dem halla wallhjon intill samma tid, och answare
efter mätismanna ordo-n för den stada, som under
den tiden kan af desi kreatur a annars aker, äng
och betesmark tillstondaS: samt plikte desiutom, ester
6 §- uti 9 Cap. Bvggninga,Balken, om desi kreatur
äswen under winter och wartiden bewisligen finnas
a annars ägor, ehwad stada derigenom stedt
eller icke-"
Dock warder detta till Riksens Högl. Ständers
widare ompröfwande wördsammeligen öfwerlemnadt.
Herr Prosten Dybäcks samt Riksdagsmannen
Schures och Nils Månssons särstilda
tankar uti delta ämne, warda, pä, deras begäran,
härhos wördsammeligen bilagde. Orebro den 29
Jueii ,8 ra.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcst-Stän
-
Ledam. »vägnar,
7. 8. Lcb werin.
Pä Wällofl. BorgarEtändets
Ledam. wägnar,
O. Ljöstestt.
dets Ledam. wägnar,
(?. v. kogenstein
Pä Hcderw. Bondc-Ständets
Ledam. wägnar,
0. Lrukn.
^iex. UsZerxreki.
Uc
-
Den z Juki'i. 1067
Utdrag af ^rorocollec, hällic hos Riksens
högloft. Scändcrs Allmänna Bejwärsoch
Econoriiie-Ucj?orc wid Urtima Riks
dauen i Grevra den 29 Juii i8l2.
S. D.^nlemnade Herr Prosten Dyback ett sa
lydande Anförande:
För min del kan jag es bifalla Högloft. Utskottets
Betänkande i an edning af Herr Grefwe
Gyllenborgs Förslag om ändring i Kongl.-Förordningen
as den 9 Februarii >822 angående stängsclstyldigheten.
Samma Kongl. Förordning stadgar
att sädesåker bör wara hägnad alla årstider och att
gärdesgård bör wara iständsatt, sä snart kälen ga L
ur jorden. Ingenting syn/s mig billigare och nödwändigare;
Det är sant Åkergärdet, der allmän wäg
genomgår, kan ej om wintern hägnas; men ta behöfwes
det ej eller, sä länge köld och snö hindrar
alla slags kreatur alt der göra stada, och när täwäder
inträffar, som gör åkrarne bara och tillgängelige
för äwerkan, ehuru kälen ej gärt sä ur jorden
att stör kan nedstäs, sä är ej dä omöjliyare art i
ordning sätta grindar och igenstänga led an vin waren,
dä det nödwändigt mäste ffe. — Utstottet tror
^ dock det wara omöjligt, att hägna och stänga innan
kalen gatt ur jorden. Min erfarenhet wisar likwäl
att det lärer sig lätt göra att efwen dä uppresa och
^ stödja en vmkullbläst gärdesgård, samt igenstänga
H de led som för winterwagarne blifwit öppnade, till
, desi man längre fram pä wären sär lägenhet att gära
en waraktigare stängsel; Och hwad den omständigheten
angär att snödriswor osia ligga bredewid
och lika högt med gärdesgården, sä att swinkreatur
deröfwer utan möda kunna inga" i garder sa finnes
till
»O68 Den z Julik
till
färkommande häraf dek säkra medel att stötta
blott en half alns bred ränna emellan snodriswan
och gärdesgården, da swinen ofelbart utest.mgas.
Jag medgistvcr att detta kostar något arbete; men
är det da mindre beswärligt akt walla boskapen än,
da till ben r Junii, särdeles swinen, som icke alltid
kunna innestängas? Huru stall Torparen och Dagakarlen
kunna walla sin ko, sitt får och sin gris,
da han sjelf mäste fullgöra sitt dagswerke i Herrgarden?
Hustrun hemma har siria barn att stöta,
och foderbrist nödgar dem att stäppa kreaturen pä
utmarken akt söka sin lifsbergnina? Skulle de icke
förr, an att l ta kreaturen innestängde smälta ihjäl,
vfwerträda det strängaste förbud och derigenom ivanjas
wid olydnad och söraxk för Lagen? Jag hemställer
derföre i ödmjukhet om icke det förestagna botemedlet
är långt wärre än det onda, man will undrvika,
och tror att ingen förändring i Kongl. Stängsel,
Förordningen är nödwändig, emedan det icke kan
wara mera omöjligt för andra än för mig, hwars
akergärden, omkring en Kyrka belägne, äro genomskurne
af alla siags wägar, att pa ofwananförde sätt
förekomma äwerkan och stada pa den waxande sadén;
samt anhaller att denna min särskilda mening mätte
sa åtfölja Betänkandet till Högloft. Riks - Standen.
Häruti föi enade sig Riksdagsmannen Schure
och NUs Mansson; Och skulle desse särskilde
tankar ätfölja Ucstonets Betänkande, rörande ändring
uti n §. af Kongl. Förordningen den 9 Februarii
1802 om stängseljkyldighek.
Ot suxrs. Lx krotocollo,
^lex. l.LZ«r§ren.
UPP
Den z Julii.'
1269
Uppläst hos Ridd. och Adeln den
- - - Prest - Ståndet den
- - - Borgare-Ständet d.
, - - Bonde-Ständet den
z Zulii.
z - -
z s s
z p s
Wördsamt Memorial
^ä Riksens Hoel. Ständers Allmänna Beswärsvch
Ekonomie, Utskott nu förehaft det frän Högloft.
Ridderstapel och Adeln den 22 dennes till Utstoitct remitterade
och ten 25 i denna mänad mkomne Memorial,
af Herr Lagmannen Högwälborne Grefwe
I. Henning Gyllenborg, rörande innehållet af
Kongl. Majus Nödiga Förordning under den
sistlcdne Februari!, anoäende indelte Infanteri,Regementernes
Beklädnadssatt, har Utskottet funnit
alt Memorialets Författare cgenteligen icke asyftat
ändring, förbättring eller förklaring af nägon allmän
Ekonomist Lag och Författning, icke eller anmärkt
uti Ekonomiskt hänseende nägon brist i allmänna
Stadganden; hwadan ock Utskottet, med
åberopande «f 44 §. uti Riksdags-Ordningen den
io Februarii >8io, fär harhvs, innom deri förestrifwen
tid, wördsammeligen ätcrlemna samma Memorial
, såsom af förenämnde.stal lill Utskottets befattning
icke hörande. Orebro den zo Junii 1812.
PäHöglofl. Ridd. och AdelnS
Ledamöters magnar
k- L. 5c b verin.
Pä Wallofl. Borgare.Ständets
Ledam. wägnar
Olok Ljösteckt.
Pä Högwörd. Prcst-Stäns
ders Ledam. magnar
L. v. Ko8en8tein.
Pä Hederw. Donde Stäns
dets Ledam. magnar
Olok Lrukn.
UPP»
127» Den z Julli.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. Z Juli!.
- - - - Prest-Ständct den z - -
- - - , Borgare-Etandet d. Z - -
« , - - Bonde-Ständet d. z - -
Wördsamt Memorial!
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besivärs
vci)
Ekonoinie-Utskott har under ösiverläggning förehaft
det frän Hederwärda Bond e< Ständer till Ut,
skottet den l2 sisil. Mali remitterade Memorial, af
Riksdags, Fullmägtigcn Anders Nilsfon frän
Jemtland, derutinnan Författaren, understödd af
siere Fullmägtige uti Bonde-Ständet, yrkar, att,
som Högwördiga Prest, Ståndet wid rzoe) och
iLeo arens Riksdag förbundit sig att efter under,
dunig anhållan h s Kongl Majtt och genom eget
sorgfälligt bemödande, befrämja stadgandet af öf,
werer skomincljer om Tivndenoch öfrige Pastoralier,
men oaktadt sadant begifwande samt Kongl. Kungörelsen
af den ro April l8ro, silke öfwercnskom,
melfer pa de fteste orter icke blilwit träffade, icke
allenast detta Besiut lika med de öfrige Riks-Standens
Concesiioner mätte ställaS i skyndsam fullbordan, icke
i grund af äldre Fä. fattningar ulan ester nu wa,
rande förhastande och widtagre sämjor, utan äfwen
akt hos Kongl. Majtt i underdånighet mätte anhällas,
det en Cominirte af bepröfwade och owälduge
man i hwarje landsort blifwer förordnad, sim , i
brist af asamiande äger förestå och bestämma wilkoret»
a ömse sidor etter rättwisa och billighet, för att
sedermera »vederbörligen pröfwas och afgöras.
Detta »ned hwad »nera Författaren andragit,
har Utskottet noga öfwccwägat; och alldenstund
Högwördige Prest-Ständets LöninZs,svrmoner för,
blif
-
Den z Julli. ',071
bliftva oförändrade pa det sätt, som innom hwarje
Landsort är gästande och »varit brukeligt, intill
desi sadane öfwerenskommelser kunna träffas, som
Anders Nilsson i grund af 9 §. uti Rikfens Stän,
ders Besiut af den , Maji 1810, samt Kongl. Kun,
görelserne den ro April och ar September samma
ar, rist werkstästighet orkar, för den skulid och emedan
, i anseende till de mangfaldiga olikheter ukl
Presterstapets Löningssätt, som a serffildka orter inträffa
, någre bestämda grunder för stile öfwercnskommelser
icke kunna af Utfkocret uppgifwas; ty an,
fer Utskottet sig icke kunna meddela annan hand,
läggning med detta mål, än, akt med afseende pa
Anders Nilssons yrkande, tillstyrka Riksens
Högloft. Stander, att hos Kongl- Majtt underdanigst
achalia om Desi Nådiga imdwerkan till sa,
dane friwillige Contracters uppgörande a de Orter,
der sadane icke blifwit träffade, och att till ändamålets
sa myckel säkrare »vinnande, Kongl. Majtt i
Nader täckes uppdraga Desi Befallningshaswande
saint Consistorierne i Riket, att sjclswe eller genom
deras Ombud, i fall fkiljaktigheter emellan Kyrko,
herdarne och Hemmansägarne, om Lönebeloppet,
skulle uppsta, med deras bemedling ga Cvntrahen,
terne tillhanda; och tror Utskottet det skulle wara
a ömse sidor förmivnligc, om wid samma tillfälle de
mer eller mindre obehagelige smärre inkomster eller
sportler till benämningen utplanades, och en ersätt,
' ning derföre ät Pastorerne bestämdes i ett för allt
ärligen uti Penningar, Spannemäl eller andre wa,
ror, allt ester orternas olika beskaffenhet. Dock
warder detta till Riksens Högloft. Ständers widare
bepröfwande wördsmnmeligen öfwerlemnadt.
Herr
l°72 Den z Julik.
Herr Prosten Grefwe von Schwerins serstilla
kanka uti delta amne, deruti Herr Bistoppen
och Commendeuren Rosenstein, Herr Professor
Sundewall, Herrar Pastorerne Rönbeck, Dyback,
Siwertson, Lönbom och Hjelmerus,
samt Doct. Fåhraus, Herr Ofwersten och Riddaren
Gahn och Riksdagsmannen Eric Andersson
frän Dalarne instämde, är härhos wördsamnuligen
bilagd- Orebro den l Julii 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högwörd. Prest-SländelS
Ledam. wägnar Ledam. waqnar
k. bl. 6^1 lenborg. L. v. K o se uste in.
Pä Wällofl. Borgare-Stän» Pä Hcderw. Bondc-Ständets
Lcdam. wägnar dets Ledam. magnar
01ok8^östeät. OI o k 6rnbn.
Utdrag af prstoeollet, hället i Riksens
Häglof?. Ständer» Allmänna Befrvärsoch
Ekonomie-Utstotc den r Julii 18*2.
S. D. Inlemnade Prosten Herr Grefwe Schwerin
ett sa lydande
Anförande.
Ofelbart stulle redan flere öfwerenskommekser
emellan Pastorer och Församlirgarne, om Bonden
och öfrige Pastoralier warit träffade, dä de wisserligen
lika ifrigt ä ömse sidor önskas , om ej dels de
obehagligheter, för hwilka frägor om ömsesidiga
rättigheter blottställa när be discuteras utan medlanSe
tredje person, och utan alt Parterne arv genom
e»
Den Z Julii. lss)
en uppställd oryggelig grund-princip ledde i sina anspräk,
och tryggade enut andras, dels sacha an,
att af Efterträdare beskyllas för cm illa haswa wärdat
den innehaswande Sysslans rättigheter, hadeafhällir
tnängen ilrän att wäga försöket.
Högst önsteligt wore, att, sedan frägan om
öswcrenSkonunclser blifwit ett föremäl för allas önstningar,
och genom Kongl. Majus Nädiga Kungörelse
af den 10 April 1810 jemwäl i wisst afse nde
satt en förbindande kraft, man ock wille wara betänkt
pä medlen att befordra werkställigheten. halst,
säsom Anders Nilsson gansta riktigt anmärker,
dröjsmålet föranleder till hwarjehanda »ordningar,
svin i synnerhet inträffar wid vacanta Consistoriella
Pastoratets tillsättande, och hwilka för en framtid
öka swärigheterne att äterföra Presterskapets aflöning
till en allmän och billig princip; men jag troe
att Lagstiftande makten allena kan uppställa denna
allmänna och billiga grundprincip: hwilken Committé
som helst, som kommer art bereda öfwerenskommelser
emellan Pastorer och Församlingar, blik
åtminstone frestad att läna örat ät locala interesse^
Wäl blir det möjeligt alt förena Parterne, som
för del närwarande äro i saken inkeresserade, men
Let bör ock göras afseende uppå hwad framtida behof
kunna krafwa, och detta afseende torde endast
af Lagstiftande makten eller af Starens Embetsman
wara att förwänta.
Prästerskapets rättigheter grunda sig pä äldre
stadgander. Enligt Cvnsesswnens ordalydelse är det
pä dessa äldre stadgander, som de förestagne nya öfwerenskommelser
stola grunda sig, men det är just
dessa aldre stadgander som pä mänga ställen ligga
i wägen för nya öfwerenskvmmelser»
' Bihang. N:o 63. Ma
io74 Den z Julli.
Ma hända skulle ändamälet snarare winnås,
om man ginge tillbaka till primitiva prircipecne för
Presterskapets aflöning.
Den ena delen af Presterskapets inkomster,
Lysnings-penningar, Likstolar m. m- är af samma
natur som de fa kallade sportler, Plotocolls, och
Utstags-Iöscn, som Justitiä.stacen har att uppbära.
Afgisten är personel ock bör kunna förandras esler
det förändrade förhållande fom inträffar med waru,
prisen och med myntet Alt annu i Likstol lemna en
Ko der 6 finnas, torde icke instämma med närwa,
rande tids warupris, äfwensom 4 k- för en Lysning
till Ägtenskap icke torde instämma med'närwarande
tids myNt-föehallande. För Len förra af Vefla ar,
ticlar torde kunna bestämmas ett wihr förhållande
till summa inwentarii ester den aflidne, och för den
senare ett wiflt förhållande till Charta Sigillatäafgiften
får LySningar, sedan för bada ett maximum
och ett minimum blilwit bestämt, som dock icke kan
wara enahanda för Pastorcrne i Staderne och Pastorerne
pä Landet, da de senare äga inkomster af
Tionde och af Boställen, och de förras inkomster
hufwudsakligast bestå i dcfla sportler.
Deremot lära Sades- Smör, och Qwick,
tionde kunna anses såsom grund,räntor ätföljande
jorden, den förra lagd pa åkerjorden, de twenne
senare lagda pa ängsjorden. De drabba icke inne,
hafwaren, ty jorden gar i arf och i köp onererad
med Vefla grundräntor. Alla specielle Accorder,
som bestämma Vefla Räntor lägre än de efter Lag
böra wara, utgöra vpäräknade förmoner, som tillgodo
komma icke jorden, utan den ägare som innehar
jorden a den tid da Accordet flutaö och soyr
seda» sa mycket drygare säljer eller for«amnderar sin.
Den z Julik. »976
jord, som den blifwit mindre vnerad, men de lag,
ga hinder i wägen för regleringar, som fram iden
torde »akalla.
Det ar att förmoda, sedan Swerige nu t
wiflt afseende blifwit skilldt fran Continenten, och
torde böra anses fasom Lön, alt medlen som allena
leda till national wälständ, till styrka och sjelsberocnde
skola nu med me: a energie widtagas, an man
kill äfwentyrs tillförene kunnat det, da området war
större, eller ansett sig behöfwa sä lange man i ten
ena Continental-makkens biträde säg stöd emot den
andra Continental-maktens anspråk- Jag menar
Swensta jordens odling och sädane näringars upp,
hjelpande, som grunda sig pä Swensta jordens alster.
Jag icke allenast tror akt wid en tilltagande
folkökning och en tilltagande inre rörelse, det blir en
nödwändighet att dela de större Pastoraterna; jag
tror jemwäl, att i wifla trakter skulle PastoraterneS
delning blifwa ett befordrings, medel af Jordodlingar
och Näringar, om t. ex. i öfre Dalarne och
sannolikt i de flesta af wästra Landstaperne, Kyrkor
anlades der nu Byarne hafwa sine sä kallade Ratt
teplalser ofta flere mil frän Byarne belägne, skulle
snart en del af Byemännen flytta till berörde plåtser,
der företaga odlingar, och med det samtya lem,
na ett nu saknat utrymme ät de qwarblifwande.
Om jag härutinnan ser rätt, följer ock, att
Staten ej bör läka öswerenskommelserne ankomma
pa Parternas godtycko, icke läka miflhushällning
med de till Folkets religleusa wärd anfiagne medel
och räntor, ej fä, ät de fördelar, som af den nu
lefwande Generationen, a ena sidan, sökas, a den
andra, såsom till äfwentyrs umbarlige eller för lugnets
bibehållande, eftergifwaS, uppoffra hwad man
* * t en
1076 Den Z J lUn.
i cn framtid torde finna fia behöfwa, hwars sa°-  nåd da
för Folkmängdens och Näringarncs ytterligare tilltagande.
Jag tror att stadfästelse pa Accorder om Sades,
Smör- och O.wick-rionden c> böra bewiljas
andra ägare af Hemman, an s"dane som^latit uppmäta
sine Hemmansögor till Aker oä> Äna, latit
gradera dem, och för hwilka grun',räntan till den
religieusa wärdén blifwic af wederbörande Embetsman
beräknad. Ter delta blifwlt werkstaldt, bör
Sades,, Smör, och Qwicktiondens bestämmande
till fixafgifc e> kunna sörwäg as hwarken af Tivndegifwande
eller af Tiondetagare.
Att bestämmas bör efter jordmanens beskaffenhet
huru manga är odlare af ny Aker eller Äng
bör njuta befrielse frän Räntan till rcligieusa wärdens
underhällande.
Alt, såsom i Konung Lsrl sten Xk:s tid brukades,
ferstild jordebok bör upprättas, i hwilken
Presterskapets inkomster anteknas.
Att hwad som genom en tilltagande jordodling
i somliga Landskaper, kan inflyta ulöfwer behofwcn
till religieusa wärdén, hwarmcd jag förstår icke
Presterskapets aflöning allena, utan äfwen Scholoe
och Fattigwärd, bör kunna al Styrelsen anwändaS
till religieusa wärdens förbättrande i sädane Landssaper
der de dertill ersorderlige medel saknas.
k'. L Lckverin.
Och skulle vfwanstäende Anförande till Rcspective
Ständen ätfölia kltjkottets Betänkande, angående
werkstaUigheten af Presterskapets Concestioner.
Iblt sugrs. Lx protocollo,
^lex ^L^er^reu.
Den z Julik. >077
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Justi.
, - - Prest - Ltändct derr Z- -
- - - Bergarc-Standct d. Z - -
- - - Bondc-Siändet den z - -
WZrdsamt. Memorial!
^ikstns Höglofl. Ständers Allmänna Befivarsvch
Ekonomie-kltjkott har taait i öfwerwägarde det
frän Hederwärda Bonde-Ståndet til! Uiskottet remitterade
Memorial, af Riksdagsmannen Jan
Mattsson frän Frösäkers Härad af Stockholms
Län, jemte Riksdagsmannen frän Gestrikland Johan
Olsson Longberg, med yrkande, af dest
förre, att om ägare af skog skall anses skylldig att
sälla dest product af Kohl till det Bruk, hwarlill
han ar anslagen, betalning härföre bör beraknaS
ester gängbart warde, eller ock i annat sall ägaren
Hatwa rättighet anwända sin wahra, pa sätt honom
nyttigast synes; den sednare eller Longberg, instämmande
uti den förres yrkande, »ned tillagg, att
om den koblsaljande Allmoaen skall wara förbunden
genom twängct att till wista Bruk yttra iwa K hl,
och det till mindre pris af em kan z6 2 40 st.
Riksgälds för Tolfitunnestwen, sädant e> star att
förena med nu warande högt Svannemälspris,
samt följden blilwa den
mogens unkergäna och bristande lili astina, na utfkvlder,
sa wäl Staten som den enskilda till betydlig
skada.
Wid betraktande af deste Memorialers innehall
, har det ej undfallit Iltkottets uppmärksamhet
dea föga uppmuntran till Skogshushållning, fem en
bunden och twingad Näring meorörer; men dc. rmte
att detsamma tillkomma genom gamla Forralt
NlN
-
r«78 Den z Julii.
ningar, (.'stade wfd Bruks- och Smidesnärftgcn,
och wärdet af dessa ^endomar, som dessutom ej
skulle kunna tillmura, och nu röra ägande rätten,
hwara köp och salu af desse egendomar grundaö,
och hwara äswen säkerheten för Län i Riksens Siande»
§ Banque beror; derigenom Utstottet icke anser
sig tillständigt, att inga i pröfning af hiva!) i Memorialen
rörer fragan, som ar wäckt om rättighet
att sälja Kohl annorstädes an till de Priviligerade
Bruken; och i anseende tili yrkandet om betalningen
af Kohlen, anser lftstottet den kohlsäljande Allmogen
aga tillfälle till rättelse uti sin rättwisa fordran
om betalning efter gangbart pris, da, enligt
Förfaltninaarne, Landshöfdingen med Bergmästaren
upprätta Taxor för Kohlen, och uti de orter, der sådant
manligen ej ster, ager kohlsäljande Allmogen
att wid de räkningar, som med dem uppställas om
Kohlbetalning, hwilka, sedan Kohlförseln är stutad,
afgöras, dcrwid göra sina anmärkningar, i jemförelse
med gangbara priser, och i bristande öfwer»
enSkommelse göra sina pastaender gällande efter in,
stämmande till manliga Bergs-Tmgen, och Rätter
gängens fullföljande i »vederbörlig ordning; pa delta
sätt har ! alla tider tillgått, och de nu inlemnade
Memorialcr innehålla ej eller något, som föranleder
till påminnelse härwid, utan endast okunttighet
om huru rättelse uri för lågt beräknade Kohlpriser
kunna och böra erhallaS- I öfrigt och om
serstillde Conkracter skulle befinnas, hwilka tillägga
Kohl-Wmogen någre föimoner, svin någon eller flere
Bruksägare icke i sednare arén uppfyllt, hwartill
Memorialerne silma anledning, synes Utskottet,
att genom flika Contracts-brott ä Bruksägarnes sida,
Kohl-2tl!mogenS förbindelser a andra sidan bö
ra
-
Den z Julik. 1079
ra upphöra, och att en hwar ma derom i Laga
ordning och wid »vederbörlig Domstol wara öppet
att utföra, bäst han gitter; Dock warder detta till
Riksens Högloft. Ständers widare pröfning »vördsammeligen
öfwerlemnat. Orebro den 2 Julli 1812.
Pä Högloss. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständets
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
jsok. lss. O^llenborA. L. v. Rosenstein
Pä Källoff. Borgarc-Stän- Eä Hederw. Bonde-Ttä :-
dets Led. magnar, dets Led. magnar,
Olok Ljösteclt Olok Lrnkn.
^lex. I,3Aei-Zrsn.
Uppläst hos Ridderff. och Adeln d. z Zula.
- - - - Prest-Scändet den z » -
- - » - Borgare-Ständet d. z - -
- - - - Bonde-Ständer den z - -
Wordsamt Memorial!
^ran Hedcrwärda Bonde- Ståndet aro under den
28:de nästledne Maj zme serffildte Memorialer, angående
Ekestogarncs begagnande ocb wardande m. m.
till Riksens Ständers Allmänna Beswärs- och Economie,
Utstött remitterade:
Det ena af Vice Talemannen Jon Jonsson,
derutinnan han med afseende ej mindre a Kronans
behof af serdeles större Ekwirke, än Skattemäns
och Jordägares i allmänhet uppodlings - sörman
och skäliga uppmuntran till plantering och wardande
af Ekeskog a de ställen der aker-odling icke företages,
vrkar, att pa satt Riksens Högloft. Stan,
der
>c>8v Den z Julik.
ber rvkd 1809 ars Riksdag bcflutit, Skattemän mage
farunnas rättighet, art efter snart skeende wräkstämpling
a alla befintelige, och till Skepps-byggnaden
för Kronans räke ina mindre anwändbare Ekar,
efter deras egen nitta, fördel och beqvämlighet salig
ech anwanda sadane Ekar, som icke tjena till större
och redbarare Ckepprbyggnads, behoswer, utan
widare utsyning eber ar malan derom: Att en bestämd
grans mätte stadgas, emellan de till större betz/.
wer anwändbare Ekar, och dem, soni endast till
mindre behojwer kunna till någon del begagnas, sa
att de senare icke blelwe inbegripne bland de under
ward och answar för Kronans rakning qwarstående
Ekars antal, emedan i sadant fall, utom Berggasar,
hwilka till annat ari bränsle icke aro tjenlige lika
Iwäng som förut för Landtmanncn inträffade och
foctfore: Att Skatte-Jordägaren ma förunnas wid
fieende äker-odling utan föregången utsyning, eller
anmälan derom med roten uppgräfwco äfwen de för
Kronans räkning qwarstående ostämplade Ekar, som
inom en flik odlingsmark kunde finnas: Attén hwar
matte äga ratt, alt wid Kronans hwarf eller närmaste
hamn aflemna mindre partie Ekwirke, efter 2,
z eller flere Ekar, och derföre erhålla betalning till
Adelar af den Summa, som för lika bessaffadk.
wirke ä sist hällne Entreprenade-Auktivn erhölls, da
den öfrige besparde -delen kunde anwändas till
Qwartermäns aflöning, wid anställande resor t
Lands- Orterne till utrönande af tillgangarne a behöfligt
Ekewirke, och underrättelsers meddelande, hunt
och pä hwad sätt, och till hwad dimensioner trä.
Len borde huggaS: Art aldrig något Ekewirke borde
fran Utrikes Orter fä upphandlas, innan genom päkittlig
undersökning wore styrkt, alt erforderligt pär
-
Den z Julik. r<Zi
rke
af alla dimensioner icke finnes i Riket, och att,
till winnande as säker upplysning derom, de för
Kronans räkning dehöfligc trädens belopp, längd,
storlek och dimension borde allmänt tillkännagifwas,
hwarigcnvm hwarje ägare finge tillfälle anmäla hwad
han kunde aflata, och i sadant fall utan serskild betalning,
reqvirera en Eonstructions-man att öswerwara
hygget; hemstöilandcs fluceligen vice Talemannen
till Riksens Ständers pröfning, om icke till
winnande af god och tillrackelig Ekestog, samt da
Kronans behof deraf icke kan frän enskildtas egendomar
till fullo paräknas, wore nyttigt, att för
Kongl. Maj:t och Kronans räkning, med uppoffring
och försäljning af nägra andra Krono-hemman
och Lägenheter ä Orter der Ekeskog icke wäxer, inköpa
Hemman ä de Orter der den wäl trifwcs, i
ymnighet finnes, och ett blidare Climat befordrar
desi wäxt, samt Sjö - eller Ström-lägenheter underlätta
Transporten, hwilkas äker, äng och öfrige
jord-lägenheter, .efter Författarens tanka borde till
Ekeplantering anwändas, sadane inrättningar med
drift pästyndas, och för framliden med hägnad, under
god tillsyn underhallas, efter den Instruktion,
som till detta ändamål blefwe nödigt, att af Kongl.
Maj:t i Noder utfärdas.
De 2:ne andre af Riksdaos - Fullmägtigerne
Anders Larsson frän Elfsbergs Län, och Hakan
Isacsson, Jonas Norstedt, Magnus
Iönsson, Peter Jönsson, samt Anders
Iansson frän Jönköpings Län, huswudsakeligcn
of det innehäll, att Krono- och Krono-SkattehemmanS
Äboer och Ägare mätte förunnas, att po sätt Kongl.
Förordningen den 21 Febr. 1789 och Skogs-OrdninM
den isrde Dec. »7SZ innehålla, efter föregående
-
ro8r Den z Julis.
gående ytterligare besigtning ock stämpling, fa fritt
anmanda alla de Ekar, loin icke finnas för Kongl.
Mast ock Kronanv behof af större wirke tjenlige,
emedan a ena sidan Jordägaren icke hindras uti
dea uppvdlinqsrält ock förmän, ftin bör wara vstiljaktig
ifrån ägande ratten af jorden, och a den andra
Jordagarens och Kongl- Masts och Kronans
ömsesidiga fördel derigenom förenas, samt den hittills
brukelige och af erfarenheten såsom mindre för,
delaktig ansedde nilson och controll a Ekestogarne af
Jageri-Betjeningen kunde undwikas.
Detta med hwad mera Författarne anfört, har
Utskottet öfwerwagat, och deraf sa wal som i grund
af de stal Ekonomie-Ulstottet i detta amne wid 1309
ars Riksdag i desi deröfwer afgifne Betänkande anfört,
tillika trott det wara en uppenbar och pa erfarenheten
grundad sanning, att ehuru hwad Ekestugan,
e wrdkomma, desie i grund af aldre Författnin.
gar icke kunna anses såsom atföljande äganderätten
till Skattehemman i allmänhet, ulan tillhöra Asarne
af Hemmans, räntvrne, en fri ägande och dispositiens-rätt
öfwer jorden, ock hwad dera kan produceras,
medföra ostridig nytta bade i allmänt
och enstilt hänseende, lifwar industrien och bereder
tillgångar pa sadane ämnen, och producter, som under
twang aldrig erhallas, knappt patänkas, hwilken
allmän nytta icke winncs, om egande och disposi,
tions-rätlen instränkeS, serdeles pa ett sätt, som icke
star tillsamman med, utan twärtom undergrafwer
Jordägarens wälmåga och hindrar desi begär, att
öppna fiere ulwägar för sig till utkomst och förkofran.
Det är pa detta grundsta! samt de af För attarne
i öfrigt andragnc wigtige orsaker, som Utskottet
ansett sig döra ytterligare tillstyrka Riksens Högloft.
Den z Julik. tozz
loft. Ständer, att hos Kongl. Majit underdånigt
anhalla, det inom slutet af 13,4 ej de för Kongl.
Majit och Kronan till större bchofwer tjenlige, ertan
dem, som dertill mindre gagnclige, böra at Keonostatte-Jordagaren
upplatas, warda stälnplade. pa
det ej de dugelige träden mage genom stämplmg.n
taga stada och syras: Att wid en sadan stamplmg
ej andre Ekar, efter Utskottets tanka borde anses för
Kongl. Mant och Kronans räkning, under Kronoskatte
- Jordägarens och Krono - Bondens ward och
inseende böra blifwa qwarstående, än dem, som antingen
redan äro fullwaxte och innehalla en betydlig
qwistfri stam, eller af förmånlig Byggnads-bcstaffenhet,
eller ock sadane yngre Ekar, hwars wäxt
synes lofwa dylika goda träd at framtiden: Att Ägare
af sa beskaffade Ekar, efter allmänt tillkännagifwande
af Kronans bestämde bchofwer deraf till
längd och öfriga beskaffenhet, mage tillätas i större
eller mindre partie, dem afyttra mot Adelar af sa«
dant wirkes wid försäljningen gangbara pris, da Utskottet
anser den öfrige besparde Adelén kunna anwändas
till aflöning at de Embets- och Tienstemän,
hwilka med tillsyn och underwiSning om tradens
fällning och upphuagning pröfwaS nödwändige-
Att om Kronoffalte-Ägare eller Krono Äbo will
eller i följd af skedde Storstistes - eller Enstiftes
delningar, eller andra orsaker, behöfwer werkställa
odlinoar, honom ma wara tillätet, att, efter skriftelig
anmälan derom till Konungens Befallningshafwande
i Länet, eller närmaste Krono-Betjente, hwilken
senare dä derom till Konungens Besallningshafwande
bör genast inberätta, med uppgift ä antalet
af de för Kongl. Maj-.t ock Kronans räkning qwar,
stående, och a den till uppodling bestämde marken be,
sint,
iQ84 Den z Julli
fintelige Ekur, sädane trud uppgräfwa och frun vdlings-marken
afföra, och om deste trud för Kongl.
Maut ^och Kronans räkning iche behöswas, eller
Jord. Agaren, om behoswet deraf genom wedeibörande
Krono - Betjente ieke underrättas inom z nc
manadcr fran den dag han om den tilltänkte uppodlingen
emot undfanger dcwis anmälan gjort, Jordägaren
eller Krono Bonden ma wara berättigad, till
egen nytta och utan allt answar, sädane träd anwända;
men cm under sten af dylik odling, och utan
att en sadan odling fullborda, Krono-Skatte - eller
Krono-Bonden >lulle pä förenämnde sätt borttaga
Kronan förbehallne och ostämplade Ekar, anser Urstöttet
en sadan böra, icke allenast ersätta till Kongl.
Majit och Kronan trädens fulla warde, utan ock
ansenligen derföre med böter beläggas, hwilka Ulffottet
tror med fördel kunna, a de Orter, der Plantage-hagar
finnas eller blifwa anlagde, sa wäl som
s,elfwa ersättningen, efter Markegangs.pris, förwandjas
i arbete a någon Kongl. Majus och Kronans
der a orten warande Planterings - park, ehwad tillgång
till ersättningens och böternes utgörande hoS
äwerkaren finnes eller icke: Att ett allmänt kunga,
rande i te Län der tjenlig Ekeskog för Kronans
räkning befunnits, as det wirke, som för Kronans
behofwer erfordras, skulle, da större eller mindre
partier finge lefwereras mot bestämde priser wid
ticnlige ställen, minsta Kronans behof af sadant
»virkes upphandlande fran andre, serdeles Utrikes
Orter; Och att Riksens Högloft. Stander till Kongl.
Majit underdänigst öfwerlemna, att, med Nådigt
afseende pä sa wäl Kronans som den enstiidteS sörman,
för öfrigt i Näder stadga och förordna om
Den z Julik.
IO8Z
allt hwatz som Kongl. Majit uti detta wlgtiga amne
finner för godt.
Slutelioen tror Utskottet fig böra tillstyrka,
hwatz vice Balemannen Iva Ionsson äfwen förestaoit,
att wiste till Ekeffogs - Plantering rjenlige
Hemman för Kongl. Mant och Kronans räkning
upphandlas, och a't efter ak Kongl- Mast Nadiast
Utfärdande Instruktion, deste Hemman blifwa till
förenämnde behofwer anwände och stötte. Dock
warder detta till Riksens Högloft. Ständers,widare
profning 'vördsammeligen öswcrlemnadt, Orebro
den 2g:de Juni! r8>2.
Pä L>vglofl. Ridd- och
Adelns Led wägnar,
jsoh. lst. O^llenborZ
Pä Wallof. Borgare-§tänders
Led. wägnar,
O lo t ds öste 6 t.
Pä Högw. Prest-Ständcts
Ledamöters wägnar,
L. v. Rosenstein.
Pä Hcdcrw. Bondc-Ständets
Led. wägnar,
Olok örufin.
^lox. I,gZer§ien,
Uppläst hos Ridd. och Adel" den z Juli,.
- - - - Prest-ständer den ; - - -
- - » - Bor.aare-Siändet d. ; - - -
- - - - Bonde-Ltändek d. z » - -
XVZrdsamt Memorial!
^8'llofl. Borgare S andel har till Lag. UtstottetS
Utlåtande behagat remittera ett af Riksdags, Fullmagtigen
för Nykopings Stad, Herr Lagmannen
och Borgmästaren Rön qwist, till Wällost. Borgare.
-Standet ingifwit, sa lydande Memorial:
Da nsta §. af ?:de Capitlet Jorda-Balken
innehåller, att om Bördeman ej inom wist utsatt
tiv
i°86 Den z Julli.
tid flör sin rätt kill ett försallt Hus eller Tomt i
Staden gällande, äga Widerbo och Nabo-rätt, att
inom rq:ton dagar derefter en sadan Egendom till
sig läsa, syres häraf wara ostridigr, att Widerboendes
och NaboS lösnings - rätt är owilkorlig till
ali stags fast Egendom i Staden, som säljes, da
Bördeman icke will sig den tillwinna. Färsta
anledning till den Widerboende och Nabo tillagde
lösningsrätt mäste otwiswelaktigt haswa warit, att
en trångbodd Granne skulle sa bättre utrymme, och
denna grund är också lydeligen stadgad uti Kongl.
Brefwet den 2o:de April l?z6.
Ca billigt och rätiwist det a ena sidan äk,
att en Granne i sadane sall, da han har del i den
försålde Tomten, eller da Hus och Tomt blikwit
fran Nabo styckad och söndrad honom till mehn
och trängsel, eller de händelser inträffa, hwarom 4
§. af ?:de Capitlet Jorda-Balken handlar, eller da
han för idkandet as sin Näring eundwikeligen behöswer
mera utrymme, än hans egen Tomt erbiuder,
äga rätt, att genom inlösen af den salida Tomten
befria sig fran detze olägenheter, eller bereda sig
en nödwändig beqwämlighet, lika mycket synes det
wara obilligt, att blotta tillfälligheten af ett grannskap
stall medföra företrädes, rätt till inlösen af en
Tomt, den Nabo icke under något hänseende behofwcr,
och hwarigenvm osäkerhet beredes i aftal om
ägande ratt enskildte personer emellan, utan allt annat
ändamål, än att lemna rum för chicaner, och
sätta Nabo i stand, att onödigtwis, utan allt märkeligt
behof, sta under sig ägande rätten tili hela
Qwarter i Staden. — Da nu derjemte fragg blifwit
wäckt om inskränkning i Börds, rätten, hwil?en
likwäl ostridigt i sin Natur har mera Laglig
Den z Julii. 1037
och billig grund, än ifragawarande oinskränkta lösnings-rätt
för Nabo, och frågor af detta senare stag
med stöd af den i 17)6 arS aberopade Bref utsatte
grund blifwit af Domstolarne olika afgjordt, i det
somlige ansett Nabo i alla händelser äga ratt till
lösen, men andre ater funnit en sadan rättighet endast
tillkomma den Nabo, pa hwilken inträffar
hwad z:dje och g-de §. §. af 7-de Capitlet Jorda,
Balken innehåller, lärer behofwet uppsta af ett stadgande
i denna del, som bereder enhet i Lagskipningen,
och är förenligt med billighet, rättwisa och vägande
rättens helgd. Jag förestår derföre »vördsammast
en sadan förändring i hrvad 7:de Capitlet
Jorda-Balken stadgar om Nabos rätt till lösen af
försallda Hus och Tomter i Städerne, att den icke
ma äga rum utan i de händelser z:dje och 4'-de §.
§. af samina Capitel förestriswa; men Widerboende
deremot bibehallas wid den rätt han förut enligt
samma Capitel äger till inlösen af sadane Tomter
eller Hus i hwilka han äger del. Orebro den
2v:de JllNii 1812. ^l. könHui5t.
Och som wid öfwerwägande häraf, Lag-Utskottet,
lika med Herr Lagmannen Rönqwist, anser
anledningen och grunden till Nabos rätt till lö,
sen af försaid Fastighet i Staden endast hafwa warit
behofwet för honom, att winna större utrymme,
eller ock en af Lagstiftaren gillad omsorg, akt undwika
de olägenheter, som z:dje och 4:te §. §. af
7:de Capitlet JorDa-Balken vmförmäler, men deremot
något enda skäl icke synes kunna anföraS, för bibehållandet
af en lösnings-rätt, som är grundad endast
pa grannskapet till en försalld Fastighet, och som
innefattar ett obehörigt förnärmande af enskilde personers
rätt, att afhandla om deras Egendom, till
hwilken Nabo anda alltid ager samma rätt, som
ro88 Den z Juli».
hmarje annan, och således kan genom köp sjelf förwärfwa,
om han den behöfwer; sa tillstyrker Lag--  Ulssottet wördsammeligen bisa!!, till hmad Herr
Lagniannen Rönqmist hemställt, sa att Nado icke
i andea sall ina aga ratt till lösen af försaild Tomt
eller Hus i Staden, än att den samma bliswit
»fran honom styckad, honom till mehn och trängsel,
eller att han äger halima muren jemte Säljaren,
eller nyttjar hans mur eller wagg, eller pa sin
grundmur har hans inur, elier nyttjar hans grundmur;
men att deremot ej mindre Widerboende, an
de, som af Granne lida de märkeliga besvär ;:te §.
i osman abrcopade Cap. och Balk uppräknar, marda
mid deras förut stadgade lösnings-ratt bibehallne;
och lärer i händelse Riksens Högloft. Ständer
bifaller detta yttrande, deraf dliswa en följd, att
Len Författning svin i anledning häraf stuve komma,
med förutsättande af Kongl. Majus Nådiga bifall,
att utfärdas, icke kan göra någon ändring i den,
enligt allmän Lag, stadgade lösnings-rätten för Nabo
tili alla sadane försålde Hus och Tomter, hwara
Lagfart före Författningens utfärdande blifwit
pabörjad; Deremot samma Författning jkulle blifma
gällande i afseende pa alla sadane Köp, hmara
Lagfarten förut icke blifmit pabörjad, änstönt asstutade
innan Förordningen kungjordes; Hwilket dock
Aikssens Höalofi. Ständer mördsamt underställes.
Orebro den 27:de Iunii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Hög!!'. Prcst-StänLedam.
magnar, dets Ledam. magnar,
Ibi. ss. LtrömkLlt- st. st lUe 6 ren
Pä Wätloft. Borgare-Stän- Pä Hcdenv. Bonde-Ständets
Ledam. »vägnar, dets Ledan,, magnar,
källkvist. ^.ncler8 Ericsson.
VV. 'lullZreu.
' - .... .. Upp
-
Den Z Zulii. »sZy
Uppläfl hos Ridd och Adeln den z Juli,'.
----- Prest-Ständer deri z - -
s - -> - Borgare - Sländet d. z - -
----- Bonde-Ständer den z - -
lwZrbsamt Memorial!
Riksens Höglvfl. Stander hasma till desi Lag?
lltssott remitterat Kongl. Majus Nådiga Proposition
af den »9:de dennes, att ehuru allmänna Lagen
i 4 Cap. 6:te och 7:de §. §. MisigernmgS-Balkeu
»itsatter straff för de Smenste Undersåtare,
hwilka taga gafwo eller förläning af Främmande
Herrssap, lata sig bruka såsom desi Sändebud, eller
ga främmande Sändebud tillhanda i de ärendee
som ga desi förrättning ann, saknas likwäl bestämd
Lag, hmarefter de »nage dömmas, som utan Konungens
samtycke söka eller emottaga tjenst hoS
Främmande Magter; Och da äfwen sadant icke
star att förenas med de förbindelser en hwar Undersåte
äger i afseende pa sin Regering, och kan leda
kill wadeliga följder för det Allmänna har Kongl.
Maj:t i Nader föreslagit: *
iw Att i 6:te K. af ofwanbcrörde Capitcl och
Balk, ett tillägg ma göras, som innefattar ifragawarande
förbrytelser, och att samma paragraf »närike
således komma att lydar
Tager någon gasms eller förläning af Främmande
Herrskap, akt främja desi fördel mot Konungens
och Rikets bästa, hasme sörwerkat lifwet och
det han njutit. Täger eljest Konungens Embetsman
gafwo ever förläning af Främmande Herrskap
sch haswer ej förut ever straxt derefter gifwit dek
Vihans. N;o 6-. till
-
»syo Den z Juli».
tillkänna, och fatt Konungens lo/dertill, miste Ära
och Embete, och hafwe färbrulit det han fatt bäfwer.
Söker eller tager någon Swensk Undersate Nensi
hos Främmande Herrskap, utan förut erhållit Kongl.
MajttS i behörig ordning utfärdade tillstånd dertill,
hafwe han för alltid förwcrkat den ratt och förman,
som Swensk Undersate tillhörer, samt warde ansedd
och behandlad såsom Utländsk Man. Med Krigsoch
Sjö-folk, Arbetare wid Bruken och Bergwerken,
samt Handtwerks-folk och Tjenstehjon, som olofligen
ur Riket stg begiswa, och tjenst Utrikes an,
taga, förhalles ester hwad Författningarne i hwarje
händelse serskildt stadga; samt
2:0 Att härjemte förklaras ma, att, om någon
innan Kongl. Majus Förordning härom kungjord
blifwer redan sökt eller antagit främmande tjenst, dör
sadant af honom om han ar i Riket stadd inom en
manad fran den dag Förordningen kungöres i den
Församling der han wistas, och om han a Utrikes
vrt sig uppehåller, inom Sex mannder fran Förordningens
kungörande i Swensta Post-Tidningen,
anmälas hos Jnstitie-Canzleren, wid enahanda answar,
som drabbar den, hwilken utan Konungens
tillstånd sökt eller antagit tjenst under Främmande
Herrskap.
Lag-Utstottet som finner a ena sidan, att Allmänna
La aen icke bestämt uttryckt answaret för i,
sragawarande brottsliga förhållande, och a den andra,
alt den föresiagne påföljd är lämpelig och mot
sitt ändamål swa^ande, får af sadan anledning hoS
Riksens Höglofl. Stander wördsamk tillstyrka bifall
af hwad Kongl. Majus ofwanberörde Nädiga Pro
po
-
Den z Julik. 109»
position i hela sin widd innehaller; Hwllket dock
^riksens Höglofl. Ständer wördsamt understalikö.
örebro den 2g Junii >8*2.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständets
Ledam. »vägnar Ledam. magnar
Ist. I?. 8 trörn te t t. s I-Ieärön.
Pä Wällost. Borgare-Stän- Pä Hcdertv. BondcsStän»
dels Ledan», »vägnar deks Ledam. »vägnar
Ast. Konqvist. ^.nä. 1-,»rs8oa.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Juli»'.
- - - - Prest-Ständer den ; - -
- - - - Borgare-Ständetd. z - »
- r - - Bonde-Standet den z - s
Wördsamt Memorial!
^2edan Riksens Höglofl. Ständers Lag.Utstött utk
dest afgifne Memorial under ken yrde sistledne Maji
förklarat sig icke anse det tillhöra Lag-Utskottet, att
till Beredning upptaga den del af Riksens Ständers
Justitie-Ombudsmans till Lag-Utskottet remitterade
Berättelse, öfwer dest Embets - Förmälning
under arén »8 er och »812, som angar deri föreslagen
ändring uti Auktions-Kammar. Ordningen föe
Stockholms Stad af den 6:le Junii r?8o, röranr
de den sa kallade och till z stilling för hwarie Partie
bestämde Stag-afgift, och Riksens Högt. Ständer,
Med godkännande af detta Lag-UlstottetS utlåtande,
remitterat denna staga lill Allmänna Beswars
- och Economie-Utskottets handläggning; sa
har Utskottet sörehaft ärendet till öfwerläM.ing.
. * Af
>v9- Den z Julli.
Af Justitie-Ombudsmannens Berättelse har
Utskottet inhemtat, att enligt berörde Auctions-Kammar,
Ordnings föreskrift den samma också borde uti
andra Skader införas, sa wida den finnes lämpelig:
Att försäljnings Prowifionen is proCent af
Fast Egendom, 2 af Guld och Silfwer, samt z
proCent af Husgerådssaker utgör hufwud-afgiften,
och att den sa kallade Slag afgiften 3 skillingar för
Hwart partie, är att anse som en biasgift: Att uti
Stockholm och större Städer, som aro folkrike, och
hwarest geinenligen större förmögenhet finnes samlad,
ett större partie af åtskilligt Lösören möjligen
kan formeras under ett slag, utan förlust för Köpare
och Säljare, och utan att stag - afgiften utgör
något betydligt accessorium; men att förhållandet i
de mindre Städerne blifwer stundom sadant, att
partie eller Slag - afgiften kan utgöra wida större
belopp an Auctions-Prowisionen och, enligt uppgifwet
exempel, uppgått anda till zo proCent eller
^-:del af partiernes Inrops,Summa: Och har Justitie,
Ombudsmannen, af sadan orsak, förestagit den
rättelse uti AuctionS-afgifternes beräknande, att nar
Auktions,Prowifionen och Slag.-afgiften tillsammans
utgöra mera an 6 proCent af Partiets Försäljnings.
Summa, bör Slag - afgiften minskas sa, att densamma
tillika med Auclions - Prowisionen ej betungar
Partiets Försäljnings - Summa högre, än til!
fullt belopp af 6 proCent.
Utskottet har afwen derom gjort sig underrättad!,
att förenämnde stadgande uti Auktions - Kammar
- Ordningen, hwad Slag - afgiften angar, icke
blifwit tillämpad uti Rikets öfrige Städer och att
detta stadgande ej heller ar tjenligt för Städerne i
allmänhet; äfwensom ben stadgade Auktions,Prowi
sio.
Den 3 Julik.
rog;
sisnen för Lös och Fast Egendom fullkomligen ersätter
det beswär och answar, som med Auctioners förrättande
i Städerne äro förenade; hwadan och Utffoltcc,
pa sa wäl kehe, som de af Justitie - Ombudsmannen
andragne orsaker finner för sin del skäligt
tillstyrka Riksens^ Högloft. Stander, att hos
Kongl. Maj-t underdanigst anhalla, att AuktionsKammar-Ordningen,
hwad Slag - afgiften beträffar,
ma icke allenast undergå den rättelse och ändring
Justitie-Ombudsmannen pa ofwanförmälte satt förestagit,
utan äfwen att detta stadgande om Slagafgiften
endast ma sträcka sig till Stockholms Stad,
uran rättighet alt förbinda sadan afgift med lagliga
Auktions, Prowifionen i Rikets öfrige Städer, wid
liqviderande af Auktions, omkostnaderne; Dock warder
detta till Riksens Högloft. Ständers widare ompröfwande
»vördsammeligen öfwerlemnadt. Orebro
den 2y:de Junii 1812.
Pä Högt. Ridd. och AdelnS
Ledam. magnar
Joli. H. O^IIendorZ.
Pr Wällofl. Borgare-Ständels
Ledam. wägnar
O. öste cl t.
Pä H§gw. Prest-StändetS
Ledam. magnar
6. V. kl o § 6 Ii 8 r 6 in.
Pä Hederm. Bonde-Ständets
Ledam. magnar
O. Lrukn. -
^lex. I,s§ei-§ren.
Uppläst hos Ridd. och ?ldcln den z Julik.
- , Prcst-Ständel den z - -
- - Söorgare-Ständet den z - -
- - Bonde-Ständer den z - -
R
WZrdsamt Memorial!
iksdagsmannen Anders Pet tersson fran Skaraborgs
Län, har till Hederwärda Bonde. Ståndet
in
-
rc>94 Den z Julik.
lngiswlt ett derifrån den r? denneS till Laa-Utstottet
renurteradt Memoria!, hwaruti Riksdagsmannen
begärt, att den förklaring matte meddelas öfwer
;8)2 ars Kongl. Stangselförfattning, att likasom
den ager vstridigt wuSord sam stänga will em» ilan
aker och äng, lckasä ma i fräga om Ukägo.-stäng,
sel detta witsord icke äga rum, da i total drist af
stogstillgäng eller andre dvina vmst'ndi"hcter, en
sadan stängseMldiohek stulle medfara en grannes
altför stora och kärmbwa lidande, hwilket denne genast
borde wara liyidig hos Domaren anmäla och
utföra.
L ka med Anders Pettersson finner wäl
Lag,Utstottct, att elm-u ifrägawarande Författning i
allmänhet är bygd pä goda och billion grunder, kan
den likwäl äga den med andre För'altttngar gemensamma
brist, att icke wara pä alia ställen med lika
rättwisa anwändbar; men dä harwid förekommer
a ena sidan, alt Lagcksistouek för det närvarande
icke är i tillfelle, att lämpa nägra forestrif,
ter efter serffiltte orters behof emot det allmännares,
och a den andra/ alt 4 §-uti merberörde
.Författning redan förutsett en sä bestaffad händelse
som nu är i fräga, och derföre förordnat, att om
den ff«tlnads!inea, bwarester stängas stall, utgör
ZOvo famnar eller derutöfwer, och derjemte inträffar
att den by, hwars deltagande ästas, icke kan
anses draga särdeles nytta af markens fränstiljande,
stall dek a komma pä Domarens pröfning. em och
hwad lmdring, uti ett mindre deltagande, än emot
Hemmantalet swarar, en sadan bv erhålla mä,
hwarigenom ät Domaren blifwit upplalm prölningen
af sädane omständigheter, som tillfällig? händelser
beredt, men af Lagstiftaren icke kunnat be
-
Den z Julik. »095
stämmas; sä får Lag-Utstottet wördsamt hemställa,
om icke wid oswanberörde stadganden förblifwa mä;
hwilket dock Riksens Höalofl. Ständer wördsamt
underställes. Orebro den 25 Junii >812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä HögmSrd. Prest-Ständel»
Leda'm. wägnar Lcdam. magnar
k. 8trömkelt. äob- vestren.
Pä Wäklost. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stäns
dets Lcdam. wägnar dets Ledam. magnar
>1. kön gvist. kristers Errsson.
W. '^nIlL^n.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Julik.
- - - Prest, Ständer den z - -
» - - Borgare-Ständet d. z , »
» - - Bondc-Ständet den z - -
WZr-samt Memorial!
^i Memorial, som den rz dennes frän Hederwärda
Bonde-Ständel till Lag-Utffottet blifwit remitterat,
har Riksdagsmannen Olof Olsson frän
Sör Tweta Westerås Län anfört, att som han
icke kan inse grunden för det olika stadgande uti
Kongl. Majus Nådiga Förordning af den 9 Februarii
1802, angående ,stängselstvjdighet, att da
By möter annan By uti Aker elier Äng, bör stängsel
ä hwardera sidan upprättas efter förmedlade
Hemmantalet, men ater ester inägornes dclningSgrund
wid ett lika förhållande emellan grannar och
delägare innom samma By; det mätte alitsa den,
med
1096 Den 3 Julik.
med rättwisa och billighet öfwerensstäinmande ändring
häruti sse, att hwar och en bör stänga efter
sin ägodel, äswen i den händelse, da Byar möta
hwarannan med deras inägo område.
Uti en By eller samfällighet är delningsgrunden
ofta enahanda , hwaremot serssildte Byalag kunna
hafwa olika delningsgrunder.
Häruti igenfinncs anledningen till det stadgande
, att stängsel bör upprättas i ena fallet efter telningöamnden,
och i det andra efter Hemmantalet.
Det är således till winnande af en mera bestämd
grund, samt till förekommande af de rättegångar,
hwilka troligen blefwo en följd om delningögrunden
ssulle bestämma stäugselssyldiccheten
serssilde Vyar emellan, som den aberopade Författningen
i detta afseende tagit Hemmantalet till rättesnöre,
och da samma Författning således efter
Lag-Utskottets förmenande, är uti isragawarande
afseende bygd pa rigtige grunder, saknar Larmskottet
all anledning hos Riksens Högloft. Ständer
förestå bifall till Olof Olssons begäran; hwilket
dock Rjksens Högloft. Ständer wördsamt understalies.
Orebro den 27 Junii 1812.
PäHögloff. Ridd. och Adelns Pa Högwörd. Prest-TtänLedamöters
mägnar dets Ledam. magnar
III. k. Ltrömkelt. ^oli. I^eärän.
Pä Wallofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständets
Ledam. »vägnar dets Ledam. magnar
Al. konqvist. ^näers larssom
. luIlZrsii.
Upp
-
Den z Julli. 1097
Uppläst hos Ridd. och Adeln den ; Juli!.
- - Tresi-Ständct den z - -
- - Borgare-Skändct d. ; - -
- - Boiide-Ständet den z - -
wördsamt M moria! l
^ill Lag-Utssottet har den 17 dennes fran Wallofl.
Borgare-Standet blifwit remitteradt, Herr Commerce-Radct
Sa ntessons Memorial, deruti Herr
Commerce-Rädet förklarar, att han anser förfalskning
bade till sin asyftning och werkning alltid lika
lastbart, och följakteligen lika straffbart brott, som
det sser med ett eller annat siags mynt, publik
Cassas, Discont eller annat Werks eller privat Persons
förskrifning, Assignation m. m. hwarföre Herr
Commerce-Rådet af desse och i öfrigt anförde skäl
yrkat, att dödsstraff matte stadgas, för all förfalskning
af publikt Werks eller privat Persons utgifne
förbindelse. Assignation, eller annan för penningewarde
swarande Handling.
Strafflagen mäste hafwa afseende ej mindre
pa sielfwa brottet, än de mer och mindre stadeliga
påföljder, det samma för Samhället kan medföra»
Härifrån härleder sig den olika bestraffning
som af Lagen stadgaS för sadane brott, som annarL
för sig sjelf betraktade, kunde wara af enahanda art.
Ehuru åtskilligt Werks och i synnerhet Discontcrnes
anwisningar aro sa gangbare, att de mi allmänna
rörelsen ofta antagas för god betalning, kunna
de likwal hwarken i följd af deras beskaffenhet,
eller afsigten med och wilkoret för deras inrättning,
anses lika med Bancosedlar four föreställa Rikets
gangbara mynt. Dessa Werks förbindelser äro
endast anwisningar pa Banquen, och deras warde
är
r»98 Den z Ju lii i.
är beroende af bwarje Catzas eller Werks enskilta
Credit, men icke såsom Vanquens Sedlar af Rikets
Ständer garanterade
Det
ar derföre icke alagt någon enstilt man,
att såsom betalning atnöjos med Discontsediar, eller
andra anwisningar pa Banque» och de stöl som
tiil bewarande af C>cditcn för ett sa wigtigt Werk
som Banquen, föranledt till sradgande af dödsstraff
för förfalskning af Banqucns Sedlar, gäller icke
för flere Werk än tet sisinämde och NiksgäldsContoiret
Lckwäl
ar genom Kongl- Förordningen den 10
December ,741 för sörfalssning af Asiignationer pa
Banquen utfart ett större answar, än det 8:de Cap.
Miflgernings-Balken för försalffning i allmänhet bestämt,
och detta af den anledning att det förra har
en större inflytelse pa allmänna säkerheten, än det
sednare.
I följd häraf och da Lag-Utskottet anser för
falsning af andra enskiltas förbindelser icke böra
bestraffas strängare, an förfalskningsbrott i allmänhet,
kan Lag-Ulskottet icke tillstyrka bifall af Herr
Commerce-Rådet Sa åkessons Memorial, eiler
förändring uti Lagens och Författningarnes stad
gande, anaaende answar för falskningsbrvtt; hwil
ket dock Riksens Höalefl. Ständer wördsaml under
ställes. Orebro den Junii 1812.
Pä Högloft. Ridd. Adelns Pä Hvgw- Prest-StänLedam.
wagnae, dets Lcdam. wägnar,
Ik k. Liröintelt. Iste 6 ren.
Pä Wälloss. Borgore-Slän- Pä Hcdcrw. Bvndc»Stän'«
deks Ledan,, magnar, dets Lcdam- magnar,
^1. konqvist. Urrrsson.
W. luUZren.
-
B
Den z Julik. 1099
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. ; Julik.
, - - - Prest-Ständet den Z - -
- - - - Borgare-Standet d. Z » ->
, « , - Bonde-Ständet d. z - -
Wördsamt Memorial!
^ckrdagemanncn EricMattsson,Nils Wa hiberg
och Jan Mattsson fran Stockholms Län,
hafwa uti ett fran Hcde warda Bonde Ståndet den
rz dennes till Lag-Uttr^ttet remiiterat Memorial, af
anförde skäl beg wc, att hwar och en, som dertill
har lägenhet, matie tillätaS, att Utan föregången
Syn eller undersökning för eget husbehof anlägga
Mjöl- och Sagg w arnar, att ryk tia för wakten elier
wint; a:t ett beit Byelag eller flere matte fa förena
sia om ctt fadant Werk, och att deräst framdeles
skulle besinnas, att det kunde betjena flere än
delagarne, det da, efter behörig undersökning, matte
skatt läggas.
Svin ofwanbcrörde Memorial, sa witt det
angar en fri anläggning af Miölqwarnar, är grundat
pa enahanda och lika skäl med de Memorial
i samma ämne, hwilka Riksdagsmännen Eric
Bruse, Joh. Roswall och Olof Jonasson
söre detta ingifwit, och i anledning hwaraf Utskottet
genom wördsamt Memorial den 8.de dcnneS pa
anförde skäl anfelt sig icke kunna tillstyrka någon
förändring uti den ordning för anläggningen af Mjölawarnar
till husbehof eller emot Tullrägt, som Loche
Cap. Byggninga-Balken bestämmer; sa får Utskottet
i denna del wördsamt åberopa samma desi
Memorial^ och hwat serskildt angar Nils Wahlbergs,
Eric Mattssons och Jan Mattssons
anhållan, om en lika frihet i afseende pä Säggwar
-
n2o Den z Julli.
qwarnars anläggning; sa sinner Utstottet, att samma
stal, som werkat asstyrkande i förra afseendet,
äswen aro tillämpcligc i detta sednare; hwarföre
ock Lag-Utstottet äswen i denna omständighet saknar
anledning, tillstyrka förändring uti 2o:de Cap.
B»ggninga-Ba!kcn; hwilket dock Riksens Högloft.
Stander wördsaml underställes. Orebro den 2/
Junii >812.
Pä 2. öglsfl. Ridd. och Adelns Pä Hvgw. Prest-Ständets
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
Ik. k'. 8 t rom kol t. st. st. Ikeären.
Pä Wallof!. Borgare-Slän- Pä Hcdcrw. Sondc-Ständets
Ledam. wägnar, dets Ledam. magnar,
lVl. Könsvis t. ^.näers Lries son.
W. lullgrän.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den z Iulir
- - Prest - Ltändct den z - -
- - Borgare-Ständet den Z - -
- - Bondc-Standet den z - -
WZrdsamr Memorial!
^amtelige Respective Riks-'Ständen hafwa äter»
remitterat Lag-Utskottets, öfwer Rikssens Högloft.
Ständers Justitie Ombudsmans Berättelse, afgifne
yttrande, med de af flere Ledamöter inom RiksStanden
derwid gjorde anmärkningar.
Innan Lag, Utskottet beswarar Veste anmärkningar,
anser Utstottet sig först böra namna, att det
tvid granskningen af alla de ämnen, som blifwit remitterade,
sorgfälligt sökt inskränka sine åtgärder inom
-
Den z Julli. noi
om de gränser, hwilka 5 g och 87 §- 8- i Regeringsformen,
samt ZZ tz. uti Rilödags-Ordningen bestämt
utsätta för Lag - Utskottets befattning: Och dä Lagutskottet
förmoda», alt Riksens Högloft. Ständer
stola erkänna rigtigheten af denna grundjatts, hwars
efterföljd af aila Uttstolt^är högst wigrig för ärendernes
ordenttliga beredning ock afgörande, har Utskottet
af denna, med grundlagarnc cgwerensstänimande
orsak, icke tagit anledning af flere Ledamöters
yttrade tankar, akt befatta sig ined beredning
af frägor, som icke tillhöra Lag-Urstottets åtgärd.
Af anmärkningarne har Lag , Utstottet funnit
stridiga tankar om Utskottets, uti dest förra Memorial,
yttrade föresats, att dä en Committä til! utarbetande
af hela Lagwerket är nedsatt, icke utan högsta
nödwändighet föreftä ändring eller förklaring af
nu gällande Lagar. Någre Ledamöter hafwa ansett
tillwarelsen af en sadan Committé icke böra föranleda
till uppskof af yrkade nödiga 06) nvttiga Lagförändringar,
och andra äter hafwa yttrat den mening,
att äswen de fa Lagförklaringar, som Lag-Utskottet
tillstyrkt, böra uppskjutas intill dest att LagCommittäen
lunner, att Allmänna Lagen och dertill
hörande särskildt Författningar i ett sammanhang
gransta.
Laa-Utskottet torde derföre nu böra närmare
Mweckla skälen för sitt omdöme i detta flrll, hwilka
Lag-Ulstottet, under förmodan att de lätteligen kunnat
inses, ansett öfwerflödigt, att uti sitt förra utlåtande
upptaga; Och Lag-Utskottet bör fä mycket häldre
begagna detta tillfälle, och derwid utbe sig Riksens
Högloft. StanderS uppmärksamhet, som Utskottet
aderopar de anmärkningar, hwilka dcc nu ämnar
fram
-
;ror ' Den z Julik.
framställa för hela sia befattning wid denna Riksdagen.
Den lange öfwerklagade oreda och widlöftighek i
uti wart Lagwerk, och den olikhet i Lagarnes tydning
och stipande, som deraf ar en oundwikelig fölid, föranledde
till Lag-Utskottets, wid 1809 ars Riksdag,
afgifne tillstyrkande och Rikets da warande Ständers
beslut, att en Lag - Committé borde nedsattas.
Man inlag, att de förändringar, tilläga och förklaringar,
hwilka af enskildta inom Riks-Ständen
kunde i staga sättas, skulle snarare öka an minsta
oredan, eftersom Förrättare till dylika förstag, oftast
föranledde af Domares stridiga Beslut i lika frä»
gor, eller af ensidigt fundne behof af någon Lag-förändring,
sällan utgå fran allmänna synyuncter och
grundsatser, elier sträcka sin omtanka till alla de stallen
uti Lagarne, som äga sammanhang med den staga,
hwilkeu de framstält.
I följd af soldane grundsatser öfwerlemade Lagutskottet
wid ofwannämnde langwarige Riksdag manga
da inkomne Memorialer uran all handläggning
till den olifwande Lag-Commitlöen, och detta blef
as Riksens Ständer bifallit.
Lag - Ucstottet wid deMa Urtima Riksdag har,
femte förmodan, att den icke skulle blifwa langwarig,
och med den vfwan yttrade öfwertyaelsen, ägt sa
mycket större anledning att inskränkt ulöfwa sin rätt,
att förestå Lag, förändringar, s m det med wisihek
känner, att den tillförordnade Lag, Committäm, i
följd af en klok organisation, med drift werkställek
Lag-werkets sammanhängande utarbetning.
Lag-Utstotcet, som funnit, att yrkade förtydniN,
gar eller förmente bnster i Lagarne oftare härleda
sig af felande urskiljning, och ett orätt fattat begrepp
om
Den z Julik. no;
om Lagens mening och grund, än stan werkeligt behof
af förklaringar hwilka alldrig kunna förutse alla
de händelser, da olika lydnigar kunna gijwas,
har således endast i de sall, da en uppenbar twecydljghet
samt en större nödwandighct och nytta fordrade
en skyndsam rättelse eller förklaring, tillstyrkt sädane,
men i öfrigt ansett bättre, att uppskjuta, än
att förestå förändringar, hwiikas fördelar wörö mindre
tydliga, hälst da Lag-Utskottet, som icke bör utwidga
sine förstag utökwer de frågor, four blifwit
ditremiiterade, således icke eller kan sträcka sin åtgärd
till alia de ställen i Lagar och Författningar,
som ined salunda yppade frågor sta i stmmanhang,
Utan att ändring deruti biifwit yrkad.
Scdan Lag-Utskottet framställt desie allmänna
omdömen, får Lag - Ut-kotlet, med mottagande af
samina ordning för ämnen, fvm uti förra Memoialet
sinnes, b esma ra de dcrwid gjorda anmärkningar.
Dcn as Herr Äichiatorn och Cemmendeuren
Schulzenheim ahlde anmärkning wid -:stapunkten
af Lag-U:skottels Betänkande, nemi. alt spannemalens
wigt borde i stället för desi mätande antagas
till grund och rättelse wid desi afiefverering,
innefattar en ny staga, hwilken icke äger ett sadant
sammanhang med det af Justitie'Ombudsmannens
yrkade tillägg uri 07 zz arS Kongl. Förordning om
matt, ma! och wigt, alt Lag-Utskottet kan upptaga
den till granskning såsom en ny anmärkning wid desi
utlakande i delta ämne, hälst densamma dcsiutom
är af Cconomist beskaffenhet, och äswen ur detta
skäl icke tillhörer Lag Utskottets befattning.
Wid Lag'UtskottetS yttrande i fragan om Domarens
rätt alt gransta wärdet as Bouppteckningar
ärv uti Wällofi.Borsare-Standet atstillige anmärk
nin
-
no4 Deri z Julli
uindar
gjorde, och flere Ledamöter hafwa yrkat/ audre
ater. bestridk nädwändigheten och nyttan af en
sadan Domarens granskningsrätt.
Niksczagsmannen Anders Danielsson uti
det Hederwärda Bonde-Standet har icke allenast
ansett Domaren döra aga nämde rättighet och styldighet,
utan ock satt i staga den ändring uti 4. §.
9. Cam Arida-Balken, att ordenr .ritingen öp»
pen eller förseglad borte försvinna, äswensom
han yrkat ett närmare bestämmande af Domarens
granskningsrätt/ förenad med det stadgande/ att Häradshöfdingarne
borde aga/ att inom hwarje Härad
antaga wise skicklige män af Bonde-Stander, som
i Sterbhus» hos detta Stand skulle förrätta Bouppleckningarnc
Wid
jemförelse af defla anmärkningar med den
af Justitie-Ombudsmannen egenteligen wackte staga
i delta ämne. nemi. dels om Domarens ofranamde
granskningsrätt af wardet uti Bouppteckningar, delS
att till förekommande af mifibruk, wärderinsmän
borde Bouppteckningen med edelig förpligtelse un,
derstristva, finner Lag-Utjrottet, att da det bör inskränka
sin åtgärd till den salunda yppade fragan,
utan att Lag-Utskottet kan i sammanhang med dek
återremitterade Betänkandet, inga uti pröfning af den
nya Lagförändring/ som Riksdagsmannen Anders
Danielsson föreslagit uti 4. 8. 9. Cap. Ärfda«
Balken. Likasom Lag - Utskottet icke eller nu kan
tillstyrka den rättighet för Haradshöfdingar, att tillsätta
Bouppteckningsman för Bonde-Standet, efter
som detta stadgande, hwilket icke förut warit
ifragastallt, skulle upphäfwa Bonde-Slandets »
Kong!. Brestorp den 9 Sept- >747 samt den 8
Julii -761 bestämda ratt, att fa till Bouppteck
MLs
-
Den z Julli. no;
nkngS- och Skiftesmän antaga den,. till hwilken de
förtroende äga.
I öfrigt finner wäl Lag-Utskottet, att en motsägelse
synes wara emellan Lagens tillåtelse, alt Bouppteckning
får förseglad till Domstolen inlemnas,
och det i Charte Sigillate Förordningen utsatte förbud
för Domare alt gransta Bouppteckningen utom
hwad Ch- Sig- angar a den ena sidan/ samt a
den andra den uii Kongl. Vrefwet den 27 Maji
1821 Domaren alagde tillsyn, akt Bouppteckningar
icke ma af okunnige och oskicklige man förrättas.
Men da L'-.-'Utstottet för det närwarande
icke kan förestå ändring uri någon annan omständighet
än den, hwilken Jnstitie-OmbudLmannen satt
i staga / sa kan Lag-U:stottet icke hufwudsakeligen
ändra sitt förra utlåtande i ämnet; dock anser Lagutskottet,
att nyfinämde Kongl- Bref äger full
kraft utan afseende pa det förbud / som Charte Sig.
Förordningen innehaller, hwaraf uppenbart följer
att Domaren i de fall da Bouppteckning öppen ingifwes,
äger / att inga i en sadan pröfning deraf
uti alla omständigheter, att han af Bouppkecknin,
gens beskaffenhet kan döma lill den Persons af Domaren
i öfrigt möjeligen icke kände skicklighet, som
Bouppteckningen förrättat.
I följd deraf, och da i detta lika litet som i
alla andra sall, der bewakandet af enstildtes eller
del allmännas ratt kan komma i staga, det är Do,
maren betaget, att efter behörigen anställd talan,
pröfwa en öswerklagad felaktighet, anser Lag-Utffottet
de nu gällande Författningar vin Bouppteckningars
förrättande kunna utan betydande olägenhe,
ter tjena till rättelse intill deh 9 Cap. Ärfda-Balken
med alla de i anledning deraf utkomne FörfattninBihang.
N:» 7»- S«r,
no6 Den z Julli.
gar, blifwa uti ekt sammanhang af LagCommitreen
utarbetade, och till Riksens Högloft. SländerS
pröfning framställde.
Ehlin, den förändring, som i Högwördiga
Prest-Standet är anmärkt wid 6:re puncten, nemi.
att i stället för ständig Lag, gällande Lag bör
saras, är utan ali inflytelse pa saken och föreskriftens
bestämdhet, tillstyrkes den likwäl pa den räkning,
att det sednare order såsom mera godkändt
kan anses.
Wid Lag-Utskottets hemställan, att Stämningsuttagande
hos Domaren ina medföra enahanda
werkan, som Lagsokningssknftcrs ingifwande till
Konungens Befallningshafwande emot Löftesmän,
hafwa acffillige amnärkningar innom de Respective
Riks^Standen blifwic gjorde. Da den rättighet
ar, och efter sakens natur mäste wara hwar och
en förunnad, att antingen hos Executorn eller hos
Domstolen göra sitt fordringsanspråk gällande, allt
efter som Sökandens wistelseort nära eller aflägse
fran Landshöfdingens Rcsidcnce gör det ena eller
andra mera beqwämligt, lärer ock uppmärksamheten
böra fästas dera, att rättigheterne i begge fallen
i det närmaste bliswa lika. Slamning till Domstol
är lika sa wäl som Lagsökning hos Konungens
Befallningshafwande en offentelig witsords ägande
Artus, hwarigenom Löstesmannen anmanas till
betalning.
Nödwä-ndisheten att till allmänna förtroendets
befästande förswwa utwägen för en Löftesman, som
naturlictwis, under willor af en wöjligen inträffande
betalningsskyldighet, iklädt sig Löftesmanna answar,
akt genom chikaner undandraga sig uppfyllandet
af en ingången förbindelse, föranledde till det
stab.
Den z Junii. »roy
gade, att genom Lagsökning alwen utan dermed
förenad communication, fordrignsägaren förwarat
sin talan, ty det skulle annars bcrodt pa Löstesmannen,
at sig undanhålla och Borgenären skulle
kunnat anwända hela det ar inom hwilket Löstesmannens
answacighet är inskränkt, till en svrgäfwes
efterforskning af hans person. Samma förhållande
är ock med stamning. Äswen i detta kall kunde
Borgenärens alla bemödanden göras fruktlöse, utan
att derföre den händelse inträffade, att ett sadant un,
danhallande kunde göras bewisligt, och att Löstesmannen
derjemte funnes innom Häradet eller i
Staden, och fordringsägaren salunda wore berättigad
till stämningens uppspikande a Gäldenärens Hus,
dörr, såsom Lagen i r r Cap. 7 §. Rättegångs,
Balken stadgar.
Riksens Högloft. Ständer lära täckas finna,
att da olägenheter a bada sidor möjeligen kunna in,
träffa, bör Borgenärens rätt wara heligare, efter,
som han pa god tro antagit Löftesmannens ansvarighet
, än denne sednares, att endast genom inwändningar
befria sig fran uppfyllandet af en ingången
friwillig förbindelse; och om det a ena sidan
icke kan bestridas, att Lagen i allmänhet för stärn,
vings giltighet förutsätter desi tillställande at weder,
parten i behörig tid, är det likwäl a den andra äf,
wen sa vförnekeligt, akt den af Lag,Utskottet yttrade
mening redan är i wara Lagar antagen, nemligen
i de fall, ftm nermast öfwerensstämmer med ifraga,
warande: att Konungens Befallningshafwande förwiser
en fraga såsom twistig att utföras wid Domstol
da 2 Cap. ; §. Ulsöknings-Balken alägzex
Sökanden, att innom natt och ar taga stämning
6 sin wederpart, hwilket ester ordalydelsen och den
** tolk
-
irv8 Den z Julik.
tolkning, som alltid bliswit följd, icke förutsätter
stämningens tillställande; äfwcnsim i 8 Cap. z §.
samma Balk, der det förordnas, all den, som
sätt Bysättning a Gäldenärs person eller gwarstad
a hans egendom, stall saken hos Domaren a
r äfta Nättegängsd g angiswa, om den ej ar
sa klar, att utmätning dera följa kan, hwilker icke
eller innefattar förestrift om nägm föregången eomnuinication.
Ät soldane stal lillsrytker Lag Utstottet,
att test förut i detta amre afgisne utlåtande mä
winna Riksens Högloft. Ständers bifall.
Lag-Uissortet hade wäl förmodat, det wara en
solid af sakens natur och Lag Utskottets förra utlakande,
att pa sa wäl en Lagsökningsstrrft hos
Konungens Besallningshafwande, som stamning till
Domstol stulle följa wanliga åtgärder för Breswets
giltighet, men för att annu mera förtydliga denna
mening, tillstyrker Lagutskottet tet tillagg: Att fordringsägaren
derjemte stall wara förpliktad att maler
a Landet wid nasta Ting, och i Staden a den
dag, som i stämningen är utsatt fullfölja wid för,
lust af all rätt tili talan, men da tiden, innom hwilken
communicationen af en hoS Konungens Befallmngshafwande
anställd Lagsökning stall werkställas,
icke beror af den Sökande, utan af Konungens
^tzefallningvhaswande, anser Utstottet något tillagg
tal hwad Kongl. Majus Nadina Förklaring den 28
Nov. i8n innehaller ! sistnämnde omständighet icke
lämpeliccn kunna aga rum.
Pa sätt Riksdagsmannen Anders Danielsfom
anmärkt, synes wä! af Fordringsägarens skyldighet,
atr inom ett ar esler förfallodagen lagsöka
Löftesmanncn, böra följa, att denne, som till fordringsägare
hos sine medlöstesman bliswit förwand
lad,
Den z Julik. nog
kad, afwen bör äga en witz tid förest-Liwen, inom
hwilken han bör deste lagsöka; men da Löftesmannens
antal icke kan bestöm-nas e u da den, sirn först bnfwit
sökt enligt 4 Eap. 12 §. Utsöka. Balken äcer
lika rätt emot den gucr de öinge, för det han mtö'wer
sia de! utdetulr, hwiller rörd a II ende i händelse
Löftesmän a.o sine än snie, sorlfar, sa kan
någon wist sturelig ad ecke uciättas. Destat^m kan
såsom ytterligare staf emot en wist lids bestämmande
i detta fall ancagas. att den Löftesman som först
bliswit sökt, är angelägen att ju förr, desto belldre
söka sine medlöttesmän och deste, som sökas sed-m,
re och för en mindre del, an den som först mäste
utbetala hela summan, äro alltid för ett mindre betalnings
answar blottställde.
Pä deste grunder kan Lag-Utstottet icke tillstyrka
bestämmandet af annan tid, än den Lagen i
allmänhet miättcr för kraf, hälst Utstottet destutom
finner, att om någon motsägelse i detta fall gifwes, ligger
orsaken dertill uti den, emot ursprungeliga egenskapen
af Borgen såsom för egen skuld, stridande förestrist
uti 4 §. af 1798 ars Förordning, akt Fordringsägarens
rätt att lagsöka Löftesmän, hwilka såsom
för egen skuld borgat, bliswit innom der utsatt tid
inskränkt. Lag-Ulstottet anser i följd häraf öfwerflödigt
och vlämpeligc, att någon förklaring i detta
fall färesta.
Sedan Lag-Utstottet beswarat de anmärkningar,
som blitwit »ppade wid de Lagfragor hwilka
innehallas i Lag-Utskottets förra Memorial, aterstar
för-Lag-Utstottet cm ottea sig öfwer de påminnelser
som innom alla de Respectwe Ständcn bliswit ajor,
de wid io:de puncten af samma Memorial, hwiiken
handlar om de bilagor, sorn ä.Mt JustitieOmbudsmanneos
Berättelse.
mc> Den z Julli.
Det första ämnet är om de Fängelser, Lazareiter,
Hospitaler och Barnhus, hwilka JustitieOmbudsmannen
under sina resor besökt, och i anledning
hwaraf han till Kongl. Maj:t underdanigst
och till Kongl- Seraphimer-Gillet afgifwit Berättelser
om förhållandet med deras tillstånd samt de
missbruk, som han upptäckt och de rättelser han ansett
nådiga 06) nyttigt.
Ärstillige Ledamöter inom dl t Högwördiga
Prest Ståndet hafwa ansett Lag-Utskottet böra widMiia
någon åtgärd att förestå rättelse Uti anmärkte
missbruk, eller åtminstone att wäcka Riksens Högl.
Ständers uppmärksamhet pa nödwändigheten att
lara dem pa annat ställe bereda.
Herr Bistoppen Doctor Murray har under
»ttrad förundran, att Lag-Utskottet förbigått detta
ämne, äfwen uppgifwit det missbruk, att samma
Stiftelser icke sällan stola dragas ifrån deras egenteliga
bestämmelse, hwarsörc Herr Bistvppcn ansett
det wara Prest-Ctandet wärdigt anmoda Lag,Utskottet,
att antingen i sammanhang med utlakandet
öfwer Justitle-Ombudtmanncns Berättelse, eller ock
uti serskildt Memorial Förestå förtydligande af wara
nu gällande Lagar till förekommande af dylika
missbruk, och till halld för de Testamentarista Dispositioner,
som till sörmon för dylika inrättningar
finnas.
Häruti stafwa flere Ledamöter af det Högwördiga
Prest-Standet instämt , samt någre aberopat
serstildte exempel pa det öfwer klagade missbruket.
Lag Utskottet inser lika med de wärde Ledamäterne
wigten för det allmänna, att wid alla ofwannämde
Inrättningar nödige förbättringar ste., samt
att wärdén sch tillsynen om de Personer, hwilka
för
Den z Julii. rm
för ett eller annat ändamål finnas pa dylika allmänna
ställen, noga iakttages, sa alt alla möjeliga
missbruk i alla afseenden förekommas och rättas,
men Lag-Utstottet anser sig böra fästa de warda Ledamöternes
uppmärksamhet deruppå, att Lag-Utskottet
emot tydeliga sörestrrfter i 5z och 87 § §.
Regeringsformen, och zz §. Riksdags-Ordningen
icke kan befatta sig med de ämnen, hwilka här äro
jfragastaldte.
Lag Utstottet ansag sig uti sitt förra Memoria!
icke behöfwa utreda skälen för dess yttrande i detta
fall, esterssm de ligga uppenbart i ämnets beskaffenhet.
Utskottet får derföre äfwen nu endast i
korrthet namna desse stal.
Justitie-Ombudsmannen har enligt 1? och 19
§. i dess instruktion besökt under sina res r
Fängelser, Hospitaler och dylika allmänna inrättningar.
Da han pa behörigt sätt anmält de brister,
som han derwid funmt, synes föremålet för dess
skyldighet wara uppfyllt, eftersom rättelser icke lara
kunna bero af någon annan än Styrelsen, hwarunder
dylika inrättningar medelbarligen eller omedelbarligen
äro ställde.
Ehuru Bcrättelserne till Kongl- Mant och
Seraphimer-Gillet atfölst Justitic-Omdudsmanncns
Berättelse om dess Embetssörwaltning för ar l8n,
har Utskottet således hwarken ägt anledning att upvtaga
detta ämne, eller att förwisa det fran sig såsom
till annat Utskott hörande
Om
Riksens Högloft. Stander skulle i detta
fall wilia nägon underdånig önskan till Kongl. Maut
genom Economie- och Beswäos U sköttel beneda, lärer
det i anledning af en, i behörig ordning wäckt
staga,
ili2 Den Z Julik.
fräga, böra ske, utan anmäla derom af Lagutskottet.
Den staga om Tcstamentarista Dispositioners
anwandandc till sitt ratta ändamäl hwilken somlige
Ledamöter pä nämde satt yttrat, anser Lag-Utskottet,
vm den ock wore framställd i ett sädant stick, art
ben såsom en wäckt Lagstaga tillhörde Utskottets besättning
, icke böra med det nu förewarande ämnet
sammanblandas eller af Lag-Utstottet för det nar,
warande fäsom ny frana upptagas.
Hwad Justilie-Ombitdsmannens Diarier och
Registratur angar, kan Lag-Utskottet icke eller frångå
betz förut derom meddelade utlåtande. — Lag,
Utstottet äberopar derwid hwad Utstottet i början
af detta Memorial om gränsen för Utstottets befattning
yttrat.
En sadan granskning afJustitie-Ombudsmannens
Diarrer och Registratur, som åtskilige Ledamöter
inom Riks-Standen yrkat, samt ett derwid fogadt
omdöme af Lagcklcstottet om det sätt, hwarpä Justitje-Omdudsmannen
förwaltat sitt Embete, skulle
förutsätta, att Lag-Utstottet skulle aga tillgång pä
Handlinqarne uti alla de ämnen, anmälandcr och
klagomal hwarmed Justitie-Ombudsmannen sig befattat,
att Lag-Utskottet borde gransta besia Handlingar
och de efter dämma, om den åtgärd Justitie-.
Ombudsmannen widragit i hwarje sak warit den
ratta eller icke, samt vin han försummat eller sullgiordr
sin skyldighet uti alla de delar, som till desi
Embetsförwaltning höra.
^ Lag-Utstottet förmodar, att Riksens Högloft.
Stander lackas finna, att en sadan befattning bade
är stridande emot grundlagens föreskrift i allmänhet,
vch att ben icke af någon anledning kan tillhöra
Lag,
Den z Julii. , mz
Lag-Utskottet; likasom detta Utskott icke eller lärer
kunna lägga nägon hand wid de Förteckninaar, som
frän Kongl. Justitie- och Stats Expeditionerne blist
wit afgstne pa de Riksens Siände-s Beslut, hwilka
till Kongl. Masil blifwu önrcolemnade.
De innehålla antingen pä hwad sätt desie mål
i Näder blifwit af Kongl. Masit
åtgärder som pä annat sätt blifwit widtagne- Och
dä det af ingen anledning lärer tillhöra Lag Utstottet
att yttra sig vm beskaffenheten af besia åtgärder,
kan Lag-Utskottet för sin del icke finna, pä hwad
sätt eller t hwad män Lag Utstottet skulle utreda
innehället af besia Förteckningar, sä att Riksens
Högloft. Ständer derigenom kunde winna annan
upplysning derom, än ben, som innefattas uti sielfwa
Förteckningarne, hwilka komma att detta Memorial
ätfölja. Lag-Utskottet kan således icke inse
behörig möjelighct för sig, att uppfylla något äpdamäl,
som kunnat med tillägget i 14 §. af JustitieOmbudsmannens
Instruktion äsyftas.
Sä wida de af en wärd Ledamot hos Högl.
Ridderstapct och Adeln Herr Friherre Sr a el von
Hollstein anförde anmärkningar öfwer förment
wälld i Laaskipningen, derom klagsmäl stan alla
Landsorter stall förspörjas, innefatta amren, öfwer
hwilka Lag-Utskottet äswen borde sigi utläta, sär
Utstottet wördsamt anmäla: att dä Lag-Utskottet
icke bar någon befattning med Lagskipningen i Landet
och således är utom tillfälle att känna i hwad
män stikå klagomäl kunna wara grundade, och Ut,
stoltet icke eller lärer tillhöra, att af offenteliga
blad samla oftast ensidiga och vtillsörliteliga underrättelser
derom; sä bliswer det för Utstottet omöje
^ligt
att hwad oi> skränkt granskning än mä Utskottet
uov
-
ni4 Den z Julik.
dragas, af Herr Justitie-Ombudsmannens Berättelse
och Diarier meddela upplysningar ock yttrande
om möjeligheten för honom, att uppsöka flere
anledningar till ami, an i sädane mål der klagomal
bliswit hos honom anförde. Hwi>ket allt femte någre
Ledamotens serstildte meningar, Riksens,Högl.
Ständers pröfning wördsamt underställes. O. ebro
den ga Juna izls.
Pä högloft. Ridd- och Pä Högw. Prest-Ttändcts
AdelnS Led-wägnar, Ledamöters magnar,
lU. kö Lrröwfelr. I o k. Ho cl ren.
Pä Wallofl. Borgare-Ttäk- Pä Hederw. Bonde-Stänbets
Led. magnar, dets Led. magnar,
^l. lkönc^vist. gullers Ericsson.
Utdrag af protocollet, hållet hos högloft.
Ridderskaper och Aöeln, wid Urtima
Riksdagen i wrebro den z Julik 1312.
S. D.^edan Friherre Stael von Hollstein
förklarat, att elter erhållen underrättelse, det de medel
hwilka för försålde Colonial-waror i Carlshamn
kunnat inflyta, ej ingått i Stats-Werkets räkenskaper.
han wille återtaga sin begäran att deröfwer
erhålla upplysning, fann Ridderskapet och Adeln
nödigt att Högloft. Stats-Utssottet härom underrättelse
meddela med tillkannagifwande att a denna anmärkning
i Friherre Stael von H ollsteins den
22 Juni, tiil Utssolret remitterade Memorial icke
något alseende gära.
lblt supra. kx krotocollo,
6. Lil vers tolpe.
Den Z Julik. m;
Utdrag af protokollet, hältet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima
Riksdagen i (örebro den z Julii 1812.
S- D. ^emitterades till
Lag-Utstotter:
Ett Memorial af Friherre Saltza, Edvard
Fredric, angående widtagandc af Författningar till
Skogarnes wardande och fredande; såsom ägande
sammanhang med ett af Grefwe Gyllenborg,
Johan Henning, i samma ämne ingifwit och
till berörde Utskott remitteradt Memorial.
I7t supra. klx krotocollo,
6. Lil ver stolpe.
Utdrag af protocollet, hållet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
j Orebro den z Julli 1312.
S. D. 9os Högloft. Ridderskapet och Adeln föredrogs
ett Protocolls-Utdrag ifrån det Högwärdige
Prest - Ståndet, innehallande bcmälte Stånds förklaring
, att de anmärkningar, som af det samma
wid afgörandet as Tryckfrihets-Lagen blifwit giorde,
icke haft för afsigt att hindra föcsiagtts antagande,
i följe hwaraf Prest-S andet ansage dem, i fall
icke de öfrige Respective Standen deri instämde, böra
, såsom nu wäckta motioner, till nästa Riksdag
blifwa hwilande. Högloft. Nidderffapct och Adeln
fann i anledning häraf, att expeditionen af Tryckfrihetslagen
borde werkstäilas enligt den afC-mstitutions-Utskottet
ingifna redaciion, och biföll att ostvan--
-
m6 Den z Julli
wannamde dct Högwördige Preste Siandets anmärkningar
bära, sawin nu wäckta motioner till
afgörande wid nasta Riksdag blifwa hwilande
lät
supra. Lx krotocollo.
6. 8i Iver stolpe.
Utdrag af protokollet, häller hos Häglof!.
Riöderfkapet oed Adeln, wrd U.rima
Riksdagen i wrebro den z Julli 1812:
S. D. samtyckte Högloft. Ridd. och Adeln att
det af Riksens Ständer, till utredande af uppskjut,
na twistiga frågor mellan det Hederwärda Bonde,
Ståndet och de öfrige Rics-Standen färordnade
Serskilte Utffolt, mätte fa upptaga och bereda sa
wäl de frågor, hwarom bemälte lltikott, genom Utdrag
af Protocvllet af den 27 Junii sistledne såsom
redan af Allmänna B-swärs, och Economie^Utskot,
tet behandlade och i twänne Stand afgiorde, till sm
efterrättelse gjort förfrågan, som der, hwarmed Ut,
ffottet genom Protocolls-Utdrag af samma dag,
förklarat sig icke kunna taga någon befattning.
lät supra bx krotocollo,
6. Lil vers tolpe.
Utdrag af prstocollet, hållet hos HZgwZt d.
Prest-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den z Julii 1812.,
S. D. föredrogs a nyo och bifölls Lag-Utskottets
f. m. pa Bordet lagde Memorial, anledning af
Kongl. Majus Nådiga Proposition, angående answar
-
Den z Julik. m?
sivar för tem, si m, utan Konungens samtycke, söka
eller antaga tjenst hos främmande Herrskap,
lät supra. Lx krotocollo,
jf. lä. ^.Im hurst.
Utdrag af prstocollet hållet hos HZgwZrd.
prest Ståndet wid Urtima Riksdagen i
(örebro den z ^fulii 1812.
S. D. Olledrogs a nyo och bifölls Lagutskottets
s. midd. pa Bordet larde Memorial, rörande en
ifrån Hcderw. Bonde-Stander wäckt motion, att
hwarje jordegare bör stänga för sin cgodel, äfwen i
den händelse, da Byar möta hwarannan med de,
ras inego-områden.
lät supra. Lx krotocollo,
dä. ä^lm^uist.
Utdrag af prstocollet, hället hss Hägwärd.
Prest-Gtandet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den z Julli 1812.
S. D. Remitterades till
Stats - Utststtet.
Kongl. Masirs Nådiga Skriswelse till Riksens
Ständer, angående den wid 1809 och 18«o arens
Riksdag förestagne Rewisivn öfwer förwaltningen
af alla Rikets medel under de sednast framflutne
arén.
lät supra. Lx krotocollo,
lä. Almguist.
Ut.
m8 Den Z Jnlii.
Utdrag afprotocollet, hället hos HZgrvZrd.
prest Ståndet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den z Julii 18^2.
cT--
S> D O bedrogs a nyo och bifölls Lag.Utskottets
f. midd. pä Bordet lagde Memorial, rörande en
ifrön Hcderw. Bonde-Ständer wäckt motion, att
den, som will stänga mellan utegor, icke owilkorligen
mä äaa witsord.
Ut supra. Lx krotocollo,
p U. Almguist.
Utdrag af Wälloflige Borgare - Ståndets
protocoll, hallit wid Urtima Riksdagen
i (örebro den z Julii r8ir.
S- D. 3v.initterades till Stats - Utskottet Kongs.
Maj:ts Nådiga ssrifwelfe till Riksens Ständer, angående
den wid >809 och 18 >s arens Riksdag förestagne
Rewision öfwer Förwaltningen a Rikets alla
medel under de sednast framfiutne arén.
lät supra. Lx protocollo,
I. p Lerjström.
Utdrag af wällöf!. Borgare-Ständets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den z Julii 1812.
S- D. §ag - Utskottets afgifne Betänkanden i anledning
af:
i:o Kongl. Masits Nådiga Proposition angående
answar för dem som, utan Konungens samtycke
sök a eller taga tjenst hos Främmande Herrskap.
2:0
Den z Julik. 7119
2:2 Riksdagsmannen Anders Peterssons
frän Skarabors Län Memorial, om den förklaring
öfwer Kongl. Förordningen om Stängsel ffyldigbeten
den 9 Febr. »802, att den som will stänga emellan
Utägor icke owilkorligen mä äga witsord; och
z:o Riksdags-Fullmägtigen Olof Olssons
frän Westerås Län motion, vm den förklaring, öfwer
Kongl- Maj.rs nysinämnde Förordning att hwarje
Jordägare bör stänga elter sin ägodel äfwen i
den^ händelse dä Byar möta hwarannan, med deras
Jnägo, områden.
Blefwo nu ytterligare föredragne och af Borgare-Ständet
bifaline. ^ ^
Ut supra. ^x ikrotocollc»,
Hi. Lerjström.
Utdrag af protokollet, hället hos Heder,
wända Donde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den z Ju ii 18^2.
S- D- anseende till ssedde anmärkningar emot
StatS - Ulffottecs sedan den 26 Zunii pä Bordet
lagde Betänkande, angående tillökning uti en del
Embcts, och Tjenstemäns lönings-wilkor; blef detta
ärende till Stats-Ulssottet äterremittcradt, att taga
det under ytterligare ösworwägande, och, sä fort
nänsin möjeligt ar, desi derefter lämpade Utlakande
benäget meddela.
Ut supra. klx krotocoUc»,
6. LrinkmLN.
Ut
-
n2o , Den 6 Julik.
Utdrag af prolocollct, hållet hos ^ederwända
Bonde Ståndet wid Urtima Rlksdagen
i Ör ebro den z Julik 1312.
S- D. ^ongl- Maj:ts Nådiga skriswelse til! Riksens
Ständer, gifwen Örebro Slott den 25 sistledne
Junst, angående den wid Riksdagen den 2g:de
Martil iZro Ureftagne Rcwision öfwer Förwalt
ningen
af alia Rikets Medel under de senast fram
ftutne
arén; renillterades till Stats-Utskolcer.
Ut supra. Lx protocollo,
O. Ui ingman.
Utdrag af Protocollet, hället hos ^eder-,
wärda Bonde-Standet wid Urtrma Riksdagen
i Örebro den z ^ulri 1812.
S. D. ^Efter förnyad föredragning af Stats-Utstottets,
sedan den 26 Junii pä Bordet lagde Betänkande,
angående Secreterare» Lönngrens ansökning,
i afseende pä desi Wlxel-Skuld till Riksgälds
«Contoiret; dies det till alla delar af BondeStandet
bifallit.
Ut supra. Lx ?rotocollo,
0. Lrin k. man.
Uppläst hoö Ikidderff. och Adeln d. 6 Julli.
, - - - Prcst-Ständet den 6 - -
- Borgare-Ständet d. 6 - -
- - - - Bonde- Ständer den 6 - -
Riksens Ständers '"tats-Utskotts ntlätande
öfwer hos Högloft. Ridderskapet och
Adeln gjorde anmärkningar wid Utskot,
> tets
Den 6 Julik. rrrr
kers Betänkande L fräga om de undee
siira Lriget fängne ogifte Officerares och
Under-Officerares till Glats, Werket indragne
halfwa Löners erfarrning.
Stats-Utikottets den 12 sistl. Junii afgkfne
utlåtande öfwer Herr Capitaine» Joh. af Bjerken
s Memorial, om ersättning af de under sista
Kriget fängne ogifte Officerares och Under, Officerares
lill Stats - Merkel indragne halfwa Löner^
hafwa 2:ne Ledamöter af Högloft. Ridderskapet och
Adeln gsort anmärkning och pä anförde jkäl yrkat,
det bemälte Officerare och Under-Officerare, enligt
Kongl. Brefwen af den s Maji »761 06) den r6
Mars »762, samt förklaringen deröfwer af den 2r
September samma är, jemte 789 §- i Fält-StatsReglementet
den 29 Maji »828, mäne undfä lfrägawarande
ersättning, hälst defie Författningar,
hwilka sednare utkommit än det af Utskottet åberopade
Kongl. Bref af den 21 Maji 174;, försäkra
fängne Officerare och Under-Officerare om lönerveS
fulla åtnjutande.
Stats-Utssvttet har, pä satt desi förra Betänkande
innehäller nogsamt insett rättwisan och billigheten
deraf alt benne ersättning mä blifwa weder,
dörande tilldelad; Men som Stats-Werkets utblottade
tillstånd för närwarande sadant icke medgifwer,
utan dertill skulle fordras serskildt anftag af Medel,
hwilket Stats-Utskottet, i anseende till de mangfalldige
andre utgifter som nu mäste bewiljas, icke kunnat
tillstyrka; Alltså och dä z:ne af dö Respective
Riks-Ständen redan gillat och godkändl hwad Utskottet
sedt sig föranlätit att i detta ämne föreslå,
tärer i följd deraf de under sista Kriget fängne ogifDihgng.
N.s 7e» te
H22 Den 6 Julli.
te Officerare och Under,Officerare, böra afbida den
tid da tillgangarne kunna diifwa tillracklige för ersättningen
af deras indragne halfwa löner; Hwilket
Stats-kltstottet, i aiilcdning af Högloft. Ridderstapels
och Adelns aterremifi under den 20 sistl. Junii
får wördsammeligen till swar afgiswa. Orebro
den 4:de Julii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Pkest-Ständets
Ledam. wägnar, Ledam. magnar,
Larl I^lör ner. 6u8t. ^lurra^.
Pä Mälloft» Borgare-Stan- Pa Hederm. Bonde-Stä -  ders Led. magnar, dets Led. magnar,
st. ^Vegelin. Ion. /^n6er880n.
6. I'un el ius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln dcN 6 Juliu
- - - Prest - Ständer den 6-
- - - Borgare-Ständet 0. 6 - <!
- - - Bonde-Ständek den 6 - -
Riksens Ständers Srats-Utskotts Betänkande,
i anledning af >§err Commerce,
Rädet B >6 Gantensons Memorial,
om anslag af Stats-Medel, art anwan,
das till winnande af säker kännedom af
Srveriges Statistik.
^ti Memorial, som Wällofl. Borgare - Ståndet
Len 9:de siftledne Junii till Stats-Utstottet reinitte,
rat, bär Herr Commerce-Rådet Santesson anLrag-it,
huruledes en saker kännedom om Landet, desi
Folkmängd, Jo dbruk, Handel, Slöider och Näringsfång,
sa i anseende till deras äldre och nuwargnvs
tillstånd, svm utsigten för framtiden och med,
len
Den 6 Julik. rrsz
len till deras förbättrande, wore nödig, bade för be
stämmandet
för Beskattnings-grunderne, och en lycklig
utgång af Styrelsens bemödande, att warda del Allmännas
och hwarie serskilt Landsorts angelägenheter,
samt gilwa uppmuntran och understöd ät Näringarne;
hwarföre Herr Commerce-Rådet hemställt,
att en tillräcklig Summa matte till befordran,
de af detta ändamål ansins, samt att kill Kongl.
Maj:t öfwerlemnades, att bestämma huru Medlen
kunde bäst anwandas, antingen till Rese-kostnad
för en eller flere skicklige personer, som stulle kring
resa
i Landet och inhämta alla till ämnet hörande
upplysningar och underrättelser, eller till uppmuntran
och belöning för enskildte, att utgifwa Lans - Härads-
och Sockne-Beskrifningar, eller ock till begge
dclarne
Stats
- lWottet godkänner fullkomligen Herr
Commerce-Rådet Sances sons framställning om
behofwet och nyttan af en fullständig och palitelig
kännedomens Landet i vfwanberörde hmseenden; Men
får derjemte wid handen gifwa, att den Riks-Hufwud-Bok,
som Kongl. Mayr, enligt Riksens Ständers
underdåniga önskan, i Nader anbefallt Stats,
Contoiret, att ärligen lata upprätta kommer med
fullständigare uppgifter, än tillförene, om rätta förhållandet
af hittills nyttjade Beskattnings, grunder,
att wägleda till säkrare beräkning af Bewillningar,
m. m. för framtiden.
Ännu närmare skall ändamalet dock winnås
genom den as Kongl. Main i Nadee inrättade
Kongl. Swensta Landtbruks-Academien, som, under
Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsens Höga Styrelse
och Anförande, enligt 8 §. i Acadenuens uad
-
H24 Den 6 Julli.
gar af den 28:de December i8n omfattar afwen
ifragawarande angelägenhet.
Det är fran denna Akademie, som fullständigt:
föreffrifter meddelas, om allt hwad i hwarje
Peowins, till fullkomligt utredande af dest Statistik,
uti berältelserne derom iakttagas bör, som noggrann
»verkställighet genom brefwaxling serdeles med
redan i Landsorterne inrättade eller widare tillgörande
Hushålls, Sällskapcr förwäntaS kau samt af
hwilken. de uppmuntringar och belöningar böra bestämmas
och utdelas, som Akademien pröfwar nödige
för ändamalets befrämjande.
I anledning häraf anser Utskottet icke nödwändigt
att tillstyrka serskildt anslag till det af Herr
Commerce-Rådet Santesson uppgifne behof;
Hwilket dock till Riksens Högloft. Ständers ompröfwande
»vördsammeligen öfwerlemnaS. ärebro
den i Julii i8»2-
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Stän
Ledam.
magnar, dets Ledam. wägnar,
Larl körner. Oust. KlurrLzr.
,Pä Wälloft. Borgare-Stän- Pä Hcderw. Bondc-Ständets
Ledam. wägnar, dets Ledan,, magnar,
st ZVe^elin. Ojonas ^näeiZson.
6. 1uneliu8.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 6 Juli!.
- - - - Prest, Ständer den 6 - - -
- - - - Bvrgare-Ständet d. 6 - - -
----- Bonde-Ständer d. 6 - - -
Riksens
Letankan-e. om hwad till rättelse för
framtiden bör stadga», i afseende pä styrelsen
-
Den 6 Julik. H2s,
rellen af Riksgälds-Werket, när Riksdagar
hällas pä annat ställe, än i Stockholm
och de fleste ibland Lullmägtige
i egenflap af Riksdagsmän, kommer att
Riksdagen biwista.
^ä, med anledning af Högloft. Ridderskapets och
Adelns remift, Stats-Utffouet under den 4 ftstledne
Maji till samtlige Resp. Riks, Standen asgaf dest
»vördsamma Utlåtande öfwer den hos Wallofl. Borgare-Standet
»väckta staga, huru med Styrelsen af
Riksgälds-Werket, i anseende till de fleste Fullmagtiges
borrowaro fran Stockholm under innetvarande
ars Riksmöte, ssulle sörhällas, trodde Utskottet
sig böra samtlige Resp. Riks, Standens närmare
depröfwande underställa: Om, och huruwida, till
rättelse för framtiden, något stadgande, i afseende
pa Styrelsen af Riksens Ständers We,rk wid lika
beskaffade tillfällen, borde widtagas; Och hwilken
staga Högloft. Ridderskapet och Adeln, Högwördige
Prest-Standet och Wälloft. Borgare,Ståndet derefter
till Stats'Utskottet remitterat; Hwaremot Hederwärda
Bonde - Ständer förklarat sig wilja dest
Utlåtande framdeles meddela
Redan
wid Riksdagens början nar förra Betänkandet
afgafs, hade Stats-Utffottct nogsamt insett
swärigheten, alt stadga en allman Författning,
stm i alla tider kunde wara lämplig, att ä ena sidan
bereda en sadan organisation af Styrelsen af
RikSgälds-Werket, under påstående Riksmöten utom
Stockholm, som till alla delar kunde uppfylla
hwad Reglementet för Riksgälds »Contoiret, i afseende
pa Formen wid göromalens behandlande, kräfwer,
utan att a den andra i någon matto inffrän
-
n»6 Den 6 Julik.
ka Fullm'gliges rättighet, att i egenstap af Riksdagsmän
fran Stockholm afresa; Och hwilken ösrvertyqelse
hos StatS, Utstottet vater den af Utstotlet
förehafde granstning af Rikögälds-Werket ytterligare
diitwit stadgad, enar Utstottet nu ägt tillfälle,
att i mera widstiäckt matto erfara, att sadane ärender,
hwilka wid denna Riksdag, i anseende till CvntoirctS
nu warante ställning och förhållanden, icke
kunnat förekomma, skulle wid andre tillfällen kunna
förefalla samt fordra skyndsam åtgärd och handläggning.
Det är allisa, i betragtante häraf, Statsutskottet
för stn del skulle anse tjenligast. alt, när
man icke kan förutse och bestämma till hwad antal
Fullmägtige kunna komma att bewista Riksdagar,
som hallas utom Stockholm, hwarester dock en widtaqande
allmän Författning synes böra lämpas,
Riksens Högloft. Ständer wid. början af hwarje
Riksdag, pä lika sätt, som wid denne Riksdag
stedt, etrer för handen warande omständigheter meddela
deras serskildta förordnande. Men derest Riksens
Högloft. Ständer, skulle pröfwa en allmän
Författning böra widtagas, sa får, i afseende hära.
Stats, Utskottet wördsammeligcn förestå: Att 1:0
nar NikSdagar komma att hallas pa annat ställe än
i Stockholm och Fullmägtige wid Riksgälds - Contoiret
i egenskap af Riksdagsmän wistas ä Riksdags-orlen
till fulltaligt antal, äfwen för afgörandet
af wigtigare mål, Styrelsen da anses wara pä
Riksdags, orten; Och twärtom, när samma antal
qwarblifna i Stockholm. 2:0 Att, derest fulltaligt
antal af Fullmägtige icke befinnes pä nägotdera
stället, kommer Styrelsen att wara i Stockholm,
samt, till antalets fyllande, wäljas Suppleanter pä
den tid och pä det sätt, hwarje Stand härom för,
ord
-
Den 6 Julik. H27
ordnar; Hwilket Riksens Högloft. Ständers närmare
ompröswande wördsammeliaen underställes.
§n Ledamots serskildt yttrade mening bifogas.
Orebro den usta Julli 1812.
Pä Högt. Ridd. och Zldelns Pä Högw. Prcst-StändetS
Ledam. magnar, Ledam. magnar,
Lark lVI örner. 6u8t.
Pr Walloll. Borgarc-Stän- Pä Hcderw. Bondc«Stä»«
ders Lcdam. wägnar, dets Ledam. magnar,
I. ^Ve^elin. Jon. ^ncle 8r8son.
6. '1'unelius.
Utdrag af pcotoeollet, bällit hos Riksens
Högloft. Ständers,Sla'§-Ustott, wid Urtima
Riksdagen s Orebro d. l Julii 1812.
S- D. ^err Profestorn Forsell ingas följande
anförande till Protocollct:
"I det af Rikets Högloft. Ständers StatsUtstott
nu afgifne Betänkande, rörande RiksgäldsWerkets
Styrelse i händelse af Riksdag pä annat
ställe än i Stockholm, kan jag icke för min del instämma.
Med den kännedom jag såsom Ledamot
af Stats-Utstoltcts Afdelning för Riksgälds-Werke!
haft tillfälle inhämta om Fullmägliges Befattningar
och åligganden dcrwid, anser jag dec wara
nödvändigt att Styrelsen alltid förblifwer pä det
ställe, der Werter är. — Rikets Högloft. Ständers
Reglemente för Riksgälds-Contoiret förestrifwer:
Att Fullmägtige stola föra Öfwer - Styrelsen
sä wäl af Rikvgälds - Werkct, som General Asst»
stance, Contoirct, samt halla desa Werk i den jemna
och oafbmna gäng, som med andamalet af deras
-
ilsz Den 6 Julik.
ras inrättning instämmer, äfwensom att widtaga de
åtgärder, hwilka till befrämjande af RiksgäldsWerkets
rakt, säkerhet och förmän pröswas nödige.
( L Art.) Att Fullmägtige, beträffande RiksgäldsContoirets
Utlandsta Gäld och den dermed gemenskap
ägande Waxel-rörelse stola ställa sig till efterrättelse
den särstildta Instruktion, som derom af
Riksens Ständers Stats-Utstolt utfärdas: (7 Art6
§) Att Fullmägtige böra till öfwerläggning om
Werkets angelägenheter sammanträda minst twenne
Sangor i weckan, äfwen oftare, om arendernes beskaffenhet
och vafbrutna gäng sadant stulle fordra.
Att i händelse af Eldswäda inom Stadens Broar
äro Fullmägtige sielfkallade att infinna, sig i Contoiret.
Att om något förmärkes ä förde wara,
fom stulle leda till Contoirets stada och förfång,
eller sädane oordentligheter förspörjas inom Merkel,
hwilka fordra den styndsammaste åtgärd och hand,
läggning, anmäles det genast hos Ordföranden, pä
hwars pröfning det ma ankomma, huruwida Fullmägtige
genast böra sammankallas, eller om med
sakenS anmälande mä ansta till först infallande SesstonS,
bag — Att uti alla mai, hwilka tarfwa nä§vn
utredning, stola Fullmägtige inhämta Commissariernes
utlätanden, hwilka Protokollet biläggas. —
Att intet Besiut mä fattas,, ingen åtgärd widtagas
och inga Befallningar, uti Olwer-StyrelsenS namn,
meddelas Werkcls Embetsman, utan wid Fullmagliges
sammankomster, dä ordenteligt Protokoll öfwer
alla förefallande ärcnder stall hällas. (io Art.
1, z, 4, 10 och n K. §.) Jag lemnar ät hwar och
en att döma, huruwida vefla och flere dylika /Föreskrifters
iakttagande kan stä tillsammans med OjwerSryrelsenS
wistande pä annan ort. — Under läs
nin
-
Den 6 Julli. ' -i2d
ningen af Protokollen hällne wid Fullmägtiges cxpedition,
har jag ock fält inhämta, huru mänga mal
der ofta förefallit, wigtiga för ComviretS Crcdu och
säkerhet, hwilka icke tält det minsta uppstof. —
Defla mäl kunna likwäl icke upplysas, urredas och
expedieras, utan att dels inhämta C omm is sar ia tets
yttrande, dels äga tillgäng till Werkets Näkenstapcv
och Handlingar. Exempelwis kunde anförasStalsWerkets
Neqvisitioner och Förstolt eller Utländska
Wäxlar, Coursens bestämmande och WäxlarS inköp,
ankommande Utländffa bress beswarande, och
flere sädana. - Af detze stal synes det mig ei allenast
i flere asseenden blitwa menligt för RiksgaldvContoirets
framlida säkerhet, Credit och oafdrvtna
ordning, utan ock rent af omöjligt i werkstäilighrten,
om nägonsin Fullmägtiges Storelse stulle under flera
mänaders tid blifwa annorstädes an i Hufwudfta,
den, oberäknad den kostnad som stulle uppkomma genom
den täta Brefwäxlingen emellan Styrelsen och
CommiSsariatet, samt alla för Styrelsen brhöstiga
Acrers fram, och tillbakaflyttande. — Det stulle leda
till widlvstighel att inga i alla serstildta detailler;
Men om Rikets Högloft. Stander stulle pä försök
genast täckas anbefalla, att dä pluraliteten af Riksgälds
- Contoirets Fullmägtige nu wistas har, lata
dem antaga sig WecketS Styrelse i hela defl widö
pä satt som wanligt warit och Reglementet förestrifwer,
sä ar jag öfwertygad att erfarenheten snart
stulle bewisa omöjligheten. — Jag anser det icke
swart att widtaga. en utwäg till Öfwer, Styrelsens
bibehållande i Stockholm, i händelse af inträffande
Riksdag pä annat ställe; Men dä jag funnit allmänna
Opinionen wara sadan, att en cnstild mans,
M Districts, en Skådö eller elt Härads sörtroen
-
rizo Den 6 Julik.
de kill Riksdagsman anses wara af mera wigt och
helgd, an ett helt Scänds förtroende till Fullinägtigikap
tvid Rikets angelägnaste Pcnninge-Werk, sa
wagar jag icke widare yttra mig i detta ämne,
utan nödgas inskränka mig till det som redan är
sagdt, med ödmjuk anhållan, att detta mitt enskifta
yttrande ma fä åtfölja Högloft. Utskottets Betänkande
till de Hög-Resp. Riks-Ständen."
Hwilket, efter begäran, skulle bifogas Utskot,
tets Betänkande till de Resp. Riks - Ständen. —
Ar och dag som förr skrifwit star.
Lx xrotocoUo, »
L. 1u nelius.
Uppläst hos Nidd. och Adeln den 6 Juli!.
- - Prest-Standet den 6 - -
- - Lorgare-Ständet den 6 - -
- - Bonde-Ständet den 6 - -
R ksens Ständers Stata-Utskotts utlätande
i anledning af Hsglofl. Ridderskapet
och Adelns Rcmitz af Riddarhus-Rame»
rerare> s Herr Commerce - Rådet Sträles
redogörelse för uppburit förskott till
Riksdags,kostnader.
benoni ProtocollS, Utdrag den r? ststl- Junii har
Högloft. Ridderjkapet och Adeln lill Stats-Utskottet
remitterat Riddarhus,Kamererare» Herr CommerceRädet
C. W. Stral es redogörelse för af honom
den 24 Julli i8ro, såsom förskott till Expencer för
Riddarhus-Canzliet i och för Urtima Riksdagen härstädes
berörde är emottagne looo R:dr Bankos
Och som af denna Redogörelse inhämtats, att pa
be
-
Den 6 Julli. nzr
berörde Summa uppkommit ett öfwerskott af 665
R:dr Lz st. 8 r:st. hwilka blifwit förstottswis utdetalde
äRiddarhus-Canzliets och Wakt-Betieningens
wid denne Riksdag tillkommande Resekostnads ersättning
och Dag-tractamente; sä har Stats'Utskottet
beftutit att öfwerlemna vmförmäldte redogörelse
till Herr Landshöfdingen och Commendeuren Friherre
Löfwenskiöld, i afseende pä liqviden af nu
warande Rlksdags-utgifter till Riddarhus-Canz'iet;
Hwilket Stats - Utikottet får till swar pä Renntzen
wördsammeligen tillkännagifwa. Orebro den usta
Julii 18 l 2.
PäHvgloff. Ridd. och Adelns Pä Högwörd. Prest-StänLcdamöters
magnar, dets Ledam. magnar,
Larl IVl örner. Lust. klurra),.
Pä Wälloff. Borgare«Stän- Pä Hcderw. Donde-Ständets
Ledam. wägnar, dets Ledam. wägnar,
Wedelin. keftr^oftnsson.
6- luneliuL,
Uppläst hos Ridd och Adeln den 6 Julii.
- - - - Prest-Ständer den 6 - -
- - - - Borgare-Ständct d. 6 - -
- - - - Bonde-Ständct den 6 - -
Riksens Häglof!. Ständers Stats,Utskotts
Betänkande uti hos Hederwärda BondeStändet
wäckt fräga om förhöjning i
postskjuts - Legan, m. m.
benoni Prvtocolls - Utdrag af den 28 Maji samt
dxn i.sta och z-dje i ststledne manad, hax Heder
warda
-
nz2 Den 6 Julli.
warda Bonde-Ständet till Stats, Utskottet remitterat
Riksdagsmannens Daniel Selanders fran
Wester Norrland, Anders Andersson Åbergs
fran Westerbotten, Pehr Nilssons fran Christianstads
Län och Magnus Jönssons frän
Jönköpings Län till Ständer ingisne Memvrialer,
hwaruti de, under andragande huru som Skjutslegan
för Postföringen, femte de Post-Bönder serstildt
sörundt friheter och förmäner, nu mera icke
swarade emot de med Postförseln förenade ^beswär
och kostnader, anhällit: Selander och Aberg,
att Postförare mätte undfå samma skjutslega för
Postföringen, som för Gästgifware-skjutsen är eller
kan blifwa bestämd, samt tiden till Postens fortskaffande
fastställas i likhet med hwad för Gästgifware,
skjutsen är förordnadt till is timme pä milen,
men i swart wäglag och uti de Orter, der backige
och dälige wägar finnas, såsom isynnerhet med
Norrland inträffade, utstakas till 2 timmar: Pehr
Nilsson äter, att skfutslegan i nämnde män kunde
blifwa förhöjd,, sä att Postförare erhölle lika betalning,
svin för Reserve, skjuls uppbäras; Och
Magnus Jönsson, att antingen Post-Hemman
mätte befrias frän detta onus, och i likhet med andre
hemman Roteras, eller ock för Ordinarie Postens
fvrcjkaffning undfäs lega för 2 Hästar, beräknad
lika med hwad soln erlägges för Gästgiswareskjutö
frän Städcrne och pä Landet, allt efter belägenheten:
Postförares Drängar bcfriaS ifrän Ut,
skrifning till antal lämpadt efter större eller mindre
Postföring i wcckan: Wärdet af en Kappräck och
en Wagn fastställas i Markegängs - Taran, säsoin
grund för ärlig ersättning deraf samt Post-Hemman
be
-
Den 6 Julik. nzz
befrias frän ali publik byggnad och Reserveskjutshemman
anstäs till understöd för dem, åtminstone i
krigstider dä Extra Poster mera ofta påkomma. —
Hwarförutan Selander uti till Utskottet ingifwit
skrifteligt anförande i della ämne förestagit, akt Postförseln
i Norrland mätte ombesörjas genom beting,
eller pä Entreprenad, Auction lill den minstbjudande
öfwerlemnaö
Stats,
Utskottet, hwars ätgärd härwid blott
sträcker sig lill frägan om medel till de utgifter, som
härtill kunde erfordras, har det wäl icke undfallit,
att Postförarnes aflönings, wilkor, serdeles i en del
Landsorter tarfwa mycken förbättring, för att blifwa
nägorlunda jemnlike och swarande emot den kostnad
och de olägenheter, som ätfölja Postföringen;
Men da i detta Economijke ärende som pä Kongl.
Majus Nädiga åtgärd allena beror, fordras en
närmare kännedom af de serjkildte omständigheter,
hwilka, i anseende till olika förhållande ä serskilte
orter, sig förete, anser Utskottet sig i saknad af erforderlig
upplysning i defie delar icke kunna inga uti
nägot förestäende eller tillstyrkande i ämnet, utan
hemställer till Riksens Högloft. Ständer, att med
afseende ä hwad ofwanbemälte Ledamöter af Hederwärda
Bonde-Ständet framställt, hos Kongl. Maj:t
i underdänighet anmäla den önskan, det täcktes Kongl.
Maut, efter det nödige underrättelser och uppgifter
genom Herrar Landshöfdingarne blifwit frän hwarje
Ort infordrade, i Näder widtaga de ändringar
och förbättringar i PostförareS wilksr och löner,
som vmständigheterne kunna fordra och medgifwa,
samt lata den tillökning som kan blifwa bewiljad.
nz4 Den 6 Julik,
af Postmedlen utgå. — Orebro den usta Justi
l8!2.
^ Pä Högloft. Ridd. och
Adelns Led- magnar,
Larl Kl örn er.
Pä Walloft. Borgare-Ständelö
Led. magnar,
ch Wedelin»
Uppläst hos Riddcrff. och Adeln d. 6 Iulin
- - - « Prcst-Ständet den 6 - r
- « » - Borgare-Ständet d. 6 - -
- - s - Bönder Ständer den 6 r s
Riksens Ständers Stats Utskotts uklätande
i anledning af Hederwärda Bonde Ståndets
Remitz i fräga sm den till fromma
Stiftelser anstagne Rrono. TiondeSpannemalens
för - auctionerande.
iksdags - Fullmagtiae fran Stora Kopparbergs
Län Hans Hansson i Torsäng, Eric Andersson
i Gagnef, Anders Olsson i Leksand,
Hans Jansson i Maluna, Lars Andersson
fran Mora, Pehr Jansson och Jan Ersson
samt Riksdagsmannen Bengt Pehrsson fran
Halland, hakwa uti serskilte till Ståndet ingifne
Mcmorialer, som til! Stats < Utffottel den l7:de och
2o:de sistledne Junii blifivit remitterade, förmalt,
huruledes den i berörde orter till fromme Stiftelsers
underhallande, såsom Barnhus, Scholor och
Domkyrkor, anstagne Krono-Tionök-Spannemattn,
Pä Högw. Prest-Ständcts
Ledamöters magnar,
6ust. ^lurrazr.
Pä Hcderm. Bonde-Ständets
Led. magnar,
^onas ^näersson.
L» 'tunelius.
Den 6 Julik. HZ5
stall blifwa ut! en Post för hela Länet pa Auction
uibuden och försald, hwarigenom handt, alt Handels-Speculanrer
uppköpt Sädén och med den förman
Kongl. Förordningen af rsoz tillägger TiondeSpannemals
- Tagare, att fa den forslad, anwisa
Tionde - Gifwarne att föra Sadén pa de möst aslägsne
ställen inom Lagsagan, derest ej betalning sök
tranöporten efter Miltalet erhalles.
Till förekommande af denne olägenhet för Allmogen
utan akt likwäl förnärma vfwannämnde fromme
Stiftelser, hafwa Riksdagö-Fullmägtige förestagit.
att i fraga warande Krono-Tionde-Spannemäl
matte försäljas uti icke större poster under ett utrop,
an dek qwantum, som fran hwarje Socken utgå bör,
pa det Socknemännen matte kunna tösta med Spe
culankerne och sjelswe upphandla Spannemalcn.
Da detta ärende ar af den beskaffenhet, att
det endast tillhörer Regeringens åtgärd, hemställer
Stats, Utskottet ^vördsammeligen, om icke Riksens
Högloft. Ständer, med afseende a hwad oswanbemälte
Riksdags, Fullmägtige andragil, stulle finna
stäligt att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmä.
la, hwad de öfwerklagat, med underdånig anhållan
om den rättelse hwartill omstandigheterne kunna föranleda.
Orebro den 4'.de Zulii 1312.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högwörd. Prest-StänLcdam.
magnar, dets Ledam. wägnar,
Pä Walofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Ständsts
rr-dam. waanar. dets Ledam. magnar,
!-
Upp
-
Den 6 Julli.'
Uppläs! hos Ridd. och Adeln den 6 Zulii.
- - Prest - Stöndet den 6 - »
- - Borgare-Sländct den 6 - -
- - Bonde - Ständer den 6 - -
Riksens Ständers Stats - Utstötts Betänkande,
i anledning af Herr Capitaine»
<L. <v. af Forselles Memorial, om ansläende
af Medel till understöd för ä
Utrikes Drt warande Swenstc Sjö-Folk»
hemförstaffande till Fäderneslandet.
Oti till Höglofl. Ridderstapet och Adeln ingiswit
Memorial, har Herr Capitaineu Carl Otto af
Forselles andragit och sökt ådagalägga, huruledes
en betydelig tillökning i Rikets Sjömagt skulle winnås,
em de a Utrikes Ort warande Swensse Sjöman
aterkallades och bereddeS tillfälle att återkomma
till Fäderneslandet
Herr
Capitainen har derwid uppgifwit, att
med säkerhet kunde antagas, det minst io,oOv:de
Swensse Matroser finnas i Engelsk Sjötjenst och
dessutom gansta betydeligt antal fadane bade i Dannemark
och Ryssland, hwilka Sjömän till större delen
stola åstunda att aterwända till Riket; Men da
Ministeriel åtgärd fordrades till deras frigiswande
och de äfwen behöfde understöd af medel att förhjelpa
sig hem; har Herr Capitainen hemställt:
"i:o Del Riksens Ständer hos Kongl. Majit
i underdånighet marte anhalla, att Dess a Utrikes
Orter warande Ministrar och Handels,Agenter warda
anbefallde, att pa möjligaste sätt understödja och
befordra Utrikes warande Swenste Undersatares lösgifwande
och hemsandande till Fäderneslandet, samt
akt Ministrar och Handels-Agenter berättigas till
ut
-
Den 6 Zulii-» lizy
flklofwände as säker rmploy och underhäll ai fiädanie
Swensta Undersämre wid återkomsten till Fäderneslandet
ut< Kongl. Majlis och Rikets tjenst."
"2:0 Der Riksens Stanler matte ansta Penninge-undccstöö
till bestridande af hemresan till Fäderneslandet
för Utrikes warande Swensta pä egna
tillgångar utblottade Undersåtare och"
"z:o Det undersökning och pröfning matte widkagas
ä gamla Författningar samt om nödigt wore,
nya förestrifwas kill förekommande för framtiden
af denna med Landets wäl och främmande Nationers
agtning si litet öswerensstammandc mwandring
af Swenjrt manbart folk."
Hwarfärutan Herr Capitainen Forselles
stuteligen hemställt, om icke Memorialet, i anseende
till det förestagna penninge understödet, kunde till
Stals.Utstottet blifwa remitteradt samt, sedan Utffottet
stg utlåtit, och i händelse Riksens Höglofl.
Ständer stulle någre medel bewilja, jemte brstutet
derom i underdånighet öfwerlemnas till Kongl.
Majus Nådiga argärd i de öfrige delarne.
I anledning af Högloft. Ridderstapet och Adelns
den 28 ststi. Maj häruppå meddclke remiss,
får Stats,Utffottct fikt utlåtande i ämnet afgifwa.
Ifrån längre tid tillbaka hafwa ulwandringae
till främmande Länder, i synnerhet af Swensti
Sjöfolk warit ett ämne för Regeringens omsorg
och författningar tid efter annan blifwit widtggne
sa wäl till sä dant Månssons hemförstaffande, som
att sörekonrina widare utfivttningär.
Dessa författningar hafwa 'werkat till ändamålet,
allt som utkvägar wisat sist till Sjömanskapets
sysselsättning i dess walde lefnadsyrke och löningSwilkoren
ansets antaglige; men anledning till
Schans. N;o 72^ sä^
rizS
Den 6 Julik.
fadane utsigter är ej för handen i den belägenhet,
hwaruti Rikets Handels Sjöfart sig annu befinner.
Om Kongl. Mast, till winnande af tillgäng
pa Sjöfolk för Rikets Flottor, i Näder skulle finna
tjenligt att äterkalla utewarande Swensst Sjöfolk,
lärer Kongl. Magt dertill widtaga de utwägar,
som finnas lämpligast och af de till Förswars - anstalterne
ansiagne medel tillika fästa sadane wiikor
derwid, som befrämja ändamalet. — Alwen som
Skepps, Rederierne i den män behofwen fordra och
vmständigheterne medgifwa, icke lära underläta, alt
under den ännu idkade obetydeliga Sjöfarten, likwäl
förse sig med dugelig! pä Utrikes Orter wistande och
för ätergang till Fäderneslandet hugadt Sjöfolk.
Och som Utskottet befarar, att pa sädant, i annan
ordning, hemförskaffat Sjöfolks qwardlifwande i
Riket, säker räkning icke torde kunna göras; Sa
finner Utskottet icke skäl, att tillstyrka, det Riksens
Ständer för ifrägawarande behof belasta StatsWer°rt
med ett serskildt penninge-anslag och sig kjelfwe
med sammanskott dertill. Hwilket dock Riksens
Högloft. SkänderS widare ompröfwande underställes.
Orebro den l Julii 1812.
Pä Högloft. Ridd. Adclns
Ledam. mägriar,
(larl körner.
Pä Wälloss. Borgare-Sistndets
Ledam. magnar,
I. ^LAelin.
Pä HSgm. Prest-Ständets
Lcdam. mägnar,
Lust. iVlurra),.
Pä Hederw. Bonde-Slänbets
Ledam. mägnar,
Jonas ^nclerssou,
6. lunslius.
Upps
Den 6 Julin t!Z9
Uppläst hos Ridd. och Adeln dm 6 Julli.
' - s - Prests Ståndet den 6 s -
- - - s Borgare-Stättdet d. b « s
' s - s BondcsStandel den 6 sr
Riksens Stunders Stats,Utskotts Uläkande
i anledning af gjorde unmäcknlngat wid
Betänkandet, dövande ersättning af kost»
naden till Lapotter ät eivtra RsteringsManskapek.
Efter det Stats,Utskottet genom Betänkande dea
sistl. Junit föreslagit, akt ersfttningen för de ät
NoteringssManskapcc anskaffade Caporter, Utgörande
omkring 6sso:de borde till beloppet bestämmaS
wid skeende besigtning till Utrönande af deras beskaffenhet
och efter hwarje orts serskildta pris, dock
icke öfwer 20 Niksd. Banco stycket, samt till denne
ersättnings bestridande förslagswis uppgifwit en
sumlna af »20,820 Riksd., hafwa Högloft. Ridd.
och Adeln samt Wällöf!. Borgare-Ständet och Hederwärda
Bonde-Ständet, t anledning af derstädes
gjorde anmärkningar häremot, genom ProtocollsUidrag
den so och ss sistl. Junii til! Utskottet äterremlnitterat
detta ärende.
Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln ar anmärkt:
akt som Capollerne wid aflemnandet skola
blifwit besigtigade och sedermera mycket siitne, fa
wore icke billigt att en ny besigtning skulle werkställas
för att efter deras nu warande beskaffenhet
bedöma wärdet
I
anledning häraf fär Urskottek förklara, att
med den föresiagne besigtning har Utskottet äsystat
att upplysas mätte, dels huruwida det till Caporttrne
anwände Kläde eller Wallmar warit af stör
-
H4s Den 6 Julik.
re eller mindre godhet, hwarpa waragtigheten beror
och delv om Capotterne aaa den stoUek ock bestås»
senhet i öfrigt som weder bär- Dcse omständigheter
kunna, oagtaat Capotterne blifwtt nyttjade, wid
en sadan besigtning utrönas, och da, ester hwad
s:ne Ledainöter af Högk si. R dderstapct och Adeln
upplyst, någre besiglnmgar i Wermland och Uppland
icke stedt samt Krm ans sa wäi som Rotchällarnes
ratt fordrar, alt förhastandet härutinnan
warder behörigen upplyst/ enar ersättningen derefter
bör lämpas, anser Utstottet nödigt att besigtningar
a Capotterne genom Herrar Landshösdingars föranstaltande
uti wederbörandeö närwaro förrättas.
De hos Wällofl. Borgare- och Hcderwärda
Bonde-Standen gjorde anmärkningar sammanstämma
deruti, att Capotterre stola i allmänhet icke kostat
öfwer ro, 12 s i; Riksd. stycket, i följd hwaraf
förments, att det af Utstottet förstagswis beräkna,
be pris af 20 Riksd. wore för högt.
Utstottet har grundal sitt förslag i denna del
pa den upplysning / att för Kongl- Masts och Kronan
räkning anskaffade Capotter icke kunnat erhallas
under 19 » 20 Riksd. samt att de för Rote,
ringömanstapet förfärdigade stola a wisa orter kostat
ännu mera. Och som billigheten fordrar och med
Riksens Höglofl. Ständers redan fattade beslut instämmer
att Notehallarne undfå ersättning af hwad
de efter orternes pris utbetalt, hwilket wid de skeende
besigtningarne bör kunna upplysas, men nödigt
är att någon grans utstakas hwaröfwcr ersättningen
icke får bestiga; sa kan wäl Utstottet icke frångå,
att såsom betz förra Betänkande i denna del
innehaller, 20 Riksd Banco bör sörestrifwas såsom
det högsta hwartill ersättningen för de bäste Capot,
terne
Den 6 Julik.
terne ma utsättas; pa de orter der de bewisligen
uppgått till en sadan kostnad och derutöswer; men
da Utstottet af anmärkningarne derom nu satt an,
ledning till den förmodan, alt priset i de fleste or,
terne kan wara wida lägre, torde anslagssumman
pa det hela kunna minstas till 96,022 Riksdaler,
hwilket Utstottet tillstyrker somt till Riksens Högt.
Ständers ompröfwande »vördsammeligen hemställer.
Orebro den 4 Julli 1812.
Pä ^öglofl. Ridd. och Adelns Pä Högw. PrestkStändetS
Llda»,- magnar, Ledan», wägnar,
Larl körner. 6ust. Klurrs^.
Pä Wällofl. B.'1'gare-Stäne Pä Hederw. Bonde-Ställ,
dets Ledam. magnar, dets Ledam. magnar,
st. öVeZelin. stvn»8 ^.näerssoo.
0. luneliuL.
Uppläst hoS Ridd. och Adeln den 6 Zulik.
- - Prest-Ttändet den 6 - -
- - Borgare-Ständet den s - -
- - Bonde-Ständet den 6 - ,
Riksens Ständers Stats-U-skstts utlätan,
de, angående Directionens öfwer Drottninghuset
i Stockholm hos Longi. Maj:t
gjorde underdåniga ansökning om tillökning
ä den för detta Barmherlighetswerk
i Stat anslagne Summa.
^öedan hos Kongl. Maj:t Dircctionen öfwer Drottninghuset
i Stockholn! i underdånighet anmält, hu,
ru, genom ökade Warupris, tillgangarne wid detta
Barmhertighetswerk blifwit otillräckeliga, och tilli,
ka
H4» Den 6 Julii.
ka underdonkgst anhällik, att Kongl. Majtt tacktes
lata o^en i Staten för detta Meek anslagne summa
fa pä det satt Utgå, att den Uti nu warunde mynt
kommrr att utgöra samma belopp som wid första
ansiaget eller -oyo Riksd. Banco, samt Kongl.
Majttso och Rikets Stats-Contoir sig Harötwer i
underdånighet yttrat; sa har Kongl. Maist uti ankommen
Nådig Skrifwelse af den i? sistledne Junii
i Nader täckts öswerlemna Handlingame till
Riksens^ Ständers Skats-Ulffotk, att derwid taga
den åtgärd, som med billighet ock detta Barmhertighelswerks
bestånd är öfwerensstämmande.
Utaf hwad ej mindre Directionen uti dek härhvs
sud Litt. bilagde underdåniga ansökning andragit.
än Kongl. Stats-Contoiret uti desi deräswer
afgifne och under Litt. L. bifogade underdåniga
utlåtande sig »ttrat, inhcmtas, att Högst,
salig Konung 6arl Xl.s Gemål Drottning LN r i'
tzL Ll eonora ar ;68o stall grundlagt denna stiftelse
och da förärat densamma af sin egen Hand,
Caka 2201) Riksdaler Specie ärligen, och att Högstbemalte
Konung, som efter Drottningens frånfälle
täcktes stadfästa alt hwad Dck höga Gemål i lifstiden
om Hospitalet förordnak, befallt, det 402Y
Dal- Smynt i stället för de af Hennes Majus
Hand Caka ärligen gifne roos Riksd. Specie,
skulle till samma ändamål af Stats-Contoiret ärligen
af de promtestemedel utbetalas, hwilken summa
pa den ordinarie Slaten uppfördes, och sedermera
alt framgent algatt samt afwen för det närwarande
utgår med 666 Riksd. zs h. om äret, men stall
för nu warande antal af underhållstagare derstädes,
af omkring 92 personer, wara alldeles otillräckelige.
SM
-
Den z Julik. n4r
Stats-Utstottet får för dek del anföra, att enar
Kongl. Mant uti Nådigt Bref af den z Oktober
169; bewiljade Johannis Hospital eller Drottninghuset
et ärligt understöd af 4200 Dal. Smynt i
stället för de af Drottningen förut bestadde roos
Riksd. Specie, wörö deke 4200 Dal- Smynt,
efter den tidens beräkning fullt swarande emot 2000
Riksdaler. Genom Kongl. Förordningen af den S
December 1776, angående huru och i hwad myntwarde
Kronans Penninge-räntor borde utgå, stadgades,
att alla före 1719 antagne och i penningar
pabudne Kronans Räntor och Inkomster borde beräknas
efter Tre Dal. Smynt Riksdaler»; och
sadant iakttogs jemwäl i afseende pa de i Stat ansiagne
rönings- och andre, sörberörde är tillkomne
utgifter.
För Drottninghuset eller Johannis Hospital
har likwal en sadan beräkning icke blifwit följd,
utun de för detsamma pä Stat bestädde 4220
Dal. Smynt endast blifwit uppförde med 666
Riksd. Z2 k., ehuru de samma berakningsrund,
ifrån r?77 ärs början bordt med rzzz Riksdaler
r6 k- upptagas. Att nu ärhällen rättelse härutinnan
är, ester Utstottets tanka, en denna Inrättning
tillkommande rättighet, Men dä äfwen den häraf
uppkommande tillökning blifwer i närwarande tid
aldeles otillräcklig för upprätthållandet af en Inrättning,
som är öppnad för alla Clatzer medborgare
frän alla orter i Riket, och hwars säledcs allmänna
och wälgörande syftemäl päkallar Statens biträde
för alt efter Instruktion och gifne föreskrifter
kunna uppfylla sin bestämmelse; och Inrättningen
af de i dek början ärhällne Kongl. Försäkringar synes
äga en bade skälig och billig anledning att fa
UPP,
*144 Den 6 Julik-.
uppfara sin pa Stat hestadde Anstagsftrntma till kika
Rcksdalertal, som det, hwarpä den i sin första
anläggning war sunderad och ärhallit försäkran om;
sa hemställes. till Riksens Högloft. Ständers vmpröswande,
att k>e pa Riks »Statens 6ue HufwudDtel
för Johannis Hospital till de fattiges understöd
och sielfwa Hospitalets widmagthällande uppförde
666 Riksd. zr ft. mage hädanefter och ifrån
innevarande ars början a samma Stat upptagas
vch utgå med Riksd. om aret.
Om Riksens Högloft. Stander härtill täckas
kemna bifall, och denna Inrättning således härigenom
får en ökad förmåga till fattiga och behöfwan»
de Enkors vch oförsörjda Döttrars emottagande och
understöd; men ester hwad nu upplyst bliswit, en
sa bestastäd wälaörande Stiftelse och desi allmännelighet
för hela Riket föga eller intet stalt wara kand
utom Hufwudstadcn; sa hemställer Stats-Ukstottek,
vm icke Drottninghus-Dirccllönen borde undfå den
förestrist, att, kill Allmänhetens underrättelse, nu genast
härom meddela upplysning uci Allmänna Tidningarne,
samt att sedermera pa sika sätt laka kun>
göra, enär någon ledighet ibland Uuderhallstagarng
sig yppar, eller ock Direktionen ser sig i tillfälle, att
genom Inrättningens utwidgande kemna emottaga nya.
Riksens Högloft. Ständers egen pröfning un->
derstäiies allt della wördsammeligen. Orebro den
4 Julii 1812..
Pä Hvgl. Ridd. och Adelns . Pa Hdgwsrd. Prest--StändctS
Legam. wägnar Leham. waquar
Larl förner. Lustaf lckurrav,
P§ Wälloll. Borgarc-Stän- Pä Hedei iv. Bondc-Stäii-»
drfs Ledam. wäqnar dets Ledam. magnar
vv 6 ^ 6 i in- ^ 0 v as ^ nclers 80, u,
(i!. Runelin?,
Den 6 Julli. r?4s
Lit.
Gr-rmägtigste Allernädigfte Lonuug!
Kong!. Maj:t will haröfwer i Räder has-»
wa mhemtat Dep sch Nitets Statö-Coulyirs
pndcrdänigg utlåtande. Stockholm den r;
Marg i8l2,
Pä RSdigste Befallning
piil» v. Idossustkin.
§nför Eder Kongl. Maj:t wägar Dircctienen öfwer
01 riegs Lleo norrs Hospital här i Stockholm
i dmpaste underdånighet nedlägga sina bekymmer
för detta wälgörande Werkö framtida bestånd,
förwihad att med nådigt öga blifwa ansedd af en
Konung, som af Försynen bliswit stickad att förmildra
Sitt Folks nöd vch olyckor.
Denna Stiftelse, som af Högstsalig Hans
Mask Konung Larl Xl:s Gemäl, Hennes Mahr
Drottning Olrrca Aleonora grundlädes wid
;686 såsom en ewärdelig tillflygt för fattiga, orkelösa
och öfwergjfna Qwmspersoner af Adelig, Presterlig,
Borgerlig, Mlitair eller Civil härkomst,
och ftin af sin höga Stiftarinna ännu bär namn
gf Drottninghuset, har sedan, under den styrelse
och efter de förestrister Kongl. Mast tid efter annan
i Nader behagat stadga, fortfarit att wara en
fristad och en tröst för mänga olyckliga. De Fonder,
som af Kongl, frikostighet wid Inrättningens
första grundläggning bliswit stänkta, jemte de gäfwor
som sedermera fran lika Högra händer bliswit
aflemnade, hafwa under blidare vch lyckligare tider
warit killräcketiga för det wälgörande ändam äler
Högstsalig Hennes Maj:t Ulrica Aleonora
behagade wid första stiftningeu Nädjgst. af sm egen
H46 Den 6 Jul'ik.
Hand.Cassa, ärligen ssänka 2000 Riksdal. Specie.
Efter Hennes Maj-.tS frånfälle läcktes Dess Gemål
Konung Larl Xl stadfästa allt hwad Högstbemälta
Drottning i lifstiden förordnat om Hospitalet,
och befalttc derjemte att, lill Werkcts framtida säkerhet
och bestånd, ssullc, i stället för de af Hennes
Maj:ts Hand-Cassa förärade 2000 Riksdaler
Specie, ärligen utbeealas till samma ändamål af
Stats-Conloiret 4020 Daler Smynt, hwilka pa
den Ordinaira Staren uppfördes och alt framgent
och ännu i bag utbetalas med 666 NikSd- Z2 ss.
B:co ärligen. Konung Larl Xl.s Fru Moder, Högstsalig
Hennes Majit Enke-Drottning »e6vi§
eleonora behagade, genom Testamentariss Disposition
af den 27 Januarii 1704, ytterligare öka
Fonden med en gäfwa af soc> Tunnor Svanncmal
som förwandlades till Penningar att förräntas:
hwarefter i senare tider Deras Majestäter Högstsalig
Drottning L.0VI8L Olrica är 1769 Nädigst
täcktes till denna Inrättning ssänka 1000
Daler Kopparmynt, samt Hennes Kongl. Majit
Enke-Drsttningen den 19 Augusti 177g ett Capital
af 6ooo Daler Kopparmynt. Utom dessa tillgångar
har Drottninghuset äfwen genom enssildta
Gafwor hunnit samla en Fond, hwaraf Internet,
tillika med de pä Stat uppförda medel, amvändes
till underhäll, för omkring yo Pensionairer af of,
wanberörde ständ och omständigheter.
I en lyckligare sakernas ställning säg stg Directivnen
i ständ, att igenom sparsam och ordentelig
hushållning, framhärda med föressrefne plan och
riämde antal. Men dä, under de sista Tio ären,
dvrheten blifwit omättligt förökad, dä Medicinaltaxa,
Medpriser, Reparations-kostnader, Handk
werks
-
Den 6 Julik. H47
werkslöner, med mera, alla blifwit i betydlig män
stegrade; sa hafwa de arliga utgifterna brständigt
stigit, churuwäl inkomsterna warit oförändradeFöl
den har deraf blifwit oförmärkt den, att da fordom
merendels någon starf kunde ärligen besoaras
till Inrättningens förman, har Directionen nu för
de ?:ne senare aren med oro sett omkostnaderna ga
in pa sjelfwa Capitalet, och nu förledne ar med nara
zoc> Riksd.,Banco. Redan i sig sjelf har denna
omständighet warit tillräckelig att wacker hos
Dircctionen de alfwarsammaste bekymmer, och de haf,
wa ännuj mera blifwit ökade genom en förestående »vidsträckt
Reparation ä sjelfwa HusetHwilken icke medgifwer
uppssvf utan Byggnadens ögonstenliga stada.
Direclionen ager wisserligen i Kongl. Majus Nådiga
Jnstructjon af den z October »69Z en tydlig
förestritt, att icke antaga flere fattiga-, än som beqwämligen
kunna fä rum och underhall. Men Allernadiaste
Konung, wärdes behjerta Dircctionens
bekymmer i detta afseende, om den, frän alla sidor
anropad af nödens barn, i en pä fattigdom och
elände sä rik tid, icke tror sig Utan ett slags hårdhet
kunna förstjuta dem, som blifwit frän Urminnestid
wanda, att här i Staden Fattighus finna en
tillflyckt för krämpans och älderns dag. Och om
än Directionen stulle nödgas strida till detta, för
de fattiga förkrossande steg, sä är dock Werkets bestånd
i samma äfwentyr i anseende till medlens otillräcklighet
för de redan intagna Pensionairerna hwilkas
afgäng kan wara bade sen och osäker, och dem
Directionen i öfrigt pä inga stäl wägar ifrån
Hospitalet aswisa, sedan de färt tillständ att der
inflytta
I
dessa
il4L Den 6 Julii.
I desta bekymmersamma omständigheter har
Diremoncn dristat w.d Eders Kongl. Majus Thron
söka hje>p för ett Werk stin blifwit af Konungsliga
hander gruodlagtt. Directionen wägar sa mycket
säkrare hoppas bliswa Nådigt bönhärd, som
höga Författningarne rörande Myntwäsendet äfwen
torde fa lampas pä de i Staden anstagne mista
Drottnmahusmedlen. Genom Kongl. MasttS Nadina
Mynt Placat af den '9 Martil 1681 samt
Kongl. Förklaringarne af den 28 Martu it>8z och
den r6 Martu 1686, stadgaS och päbjudes, attén
Specie Riksdaler stall smara mot Sex Daler
Kopparmynt eller Twä Daler Silfwermynt. Z)ttermera
har Kongl. Maj:t genom Förordnandet af
den 24 April 1715 behagat förklara en Riksdaler
Specie böra smara mot z Daler Silfwermynt,
och slutligen genom Päbudct af den 27 November
1776, emot 6 Daler Smvnt. Detta förhållande
framlyser ock tydligen i Kongl. Majus Nädiga
Stadfästelse ä Drottninghus-Inrättningen af den
Z Oktober 169;, der i stället för de af höga Stif.
rarinnan ärligen bestädda 2000 Riksdaler Specie,
Kongl. Mant behagade ä Stal ansta till mera,
nämnde Hospital 4000 Dal. Smynt, hwilka ,
efter däwarande myntfot, cqaivalerade mot nystnämnde
Summa. Desta primitiva 2020 Niksd.
borde efter r?ls ars Myntförordning hafma undgått
med 6ooo Dal. Smynt, och ester den af
»776 med 12002 Dal. Smynt. De af Högstsalig
Hans Maj:t Konung Xl ä Stat anslagna
medel 4020 Daler Smynt smara salunda
för det narwarande mot 2202 Riksd, Banco.
Det ar pä desta grunder som DrottninahusDlrectlynen,
för ak frälsa en högst wälgörande
Ine
Den 6 Julii. i»49
Inrättning frän ett hotande sall; wegar i djupaste
underdånighet hos Eders Kongl. Maj:t bönfalla,
det meranämnde Statsmedel 4200 Daler S-mynt
mätte till Drottninghus-Inrättningen hädanefter utbetalas
med 20DQ R:d. Banco ärligen, genom
hwilken tillökning Directionen ser sig i ständ ätt
upprätthälla denna Stiftelse enligt dest fö, sta ändamål
: och wägar Directionen ined fä mycket gladare
misthet tillförse sig Eders Kongl. Majus NäLiga
bifall härutinnan , som de till andra ändamål
anordnade Statsmedel gemenligen blismit enligt utkommande
Mynt-Förordningar beräknade, ochEdcrS
Kongl. Maj:t misserligen icke lärer med mindre Nätz
anse ett Werk, som bäde i afseende ä Ctiftningen
vch ändamälet, wägar hoppas Eders Kongl Majus
simnerliga omwärdnad och bestydd.
Allernädigste Konung ! wärdes med Nådig ömhet
behjerta tillständet af en Inrättning, som ar i
mänga hänseenden den enda i Eders Kongl. Majus
Rike: den enda, som utan afseende pä födelse-ort
eller härkomst, upptager i sitt sköte Enkan och den
faderlösa: den enda, derifrån alla Landsorter den
blygsamma fattigdomm kan finna en tillflykt efter
härda mistöden och trösta sig öfwer saknaden af förra
dagars wälständ: den enda, som, öfwergifwcn
at alt annat biständ, ännu tror sig wara trygg af
ett ärofullt namn och gamla tillfredsställande minnen.
Tillät, att denna wördnadswärda lemning af
Sweriges högtwördade Drottningar, ma genom
Eders Kongl. Majus ädelmod upprättas utur sitt
förfall och bibehällas för en tillkommande tid i sin
ursprungliga »välgörande kraft: tillät, akt de fattigas
förböner och walsignelser frän denna deras trygLade
fristad, ma blanda Eders Kongl. Masitö namn
med
nZs Den 6 Julli.
med de afgängna Wälgörarinnors och pä sitt fakt
wittna, huru Eders Kongl. Maj:t icke blott skapar
Sin tids sällhet, utan ock upplifwar be förfiurnas»
Directionen hoppas altsa winna bifall till betz underdåniga
ansökning: och skulle än, mot all förmodan
Eders Kongl. Maju aga wigtigare orsaker att
den förwägra eller uppskjuta, sa wägar ändock Directionen,
med förtröstan till Eders Kongl. Masts
wishet och Nåd, innesiuta merberörbe FattighusInrättning
Uti Eders Kongl. Majus synnerliga Faderliga
ätanka, hwilken icke lärer sakna utwagar och
medel alt upprätthålla och beskydda hwad Dess Höga
Förfäder grundlagdt.
Directionen anhäver underdanigst att fa i Eders
Kongl. Majus Nåd wara innesluten, och framhärdar
med djupaste undersatliga wördnad, trohet
och nit
Stormägtigste Allernädigste Kouung
Eders Kongl. Majus
uuberd. tkoplikugste tjenare
och undersåtare,
trolle Wa c trimester.
OllstLk /^sxlunst.
Job. Iak. tleärött,
1?. l?« fkliUnttlsU»
Lik. k.
Stormägtigste Allernädigste Lsnungk
«6>o§ Eder Kongl. MajU har Directionen öfwer
Qlricss Lleouorse Hospital eller det sä källve
Drott
-
Den 6 Julik. nzr
Drottninghuset i underdånighet anmält, hurusom,
genom de under fistförfiutne -o ar omättligt ökade
hwaru, och wcdpcis saint reparations-kostnader och
handtwerkslöner m. m. Directionen som förut i
en lyckligare sakernas ställning sert sig i stand framhärda
genom sparsamhet och vrdentelig hushållning
med föreskrifwen plan, nu mera wid utgifternas
beständiga stigande emot oförändrade inkomster, med
oro stall funnit omkosinaderne de z:ne sista arén gä
in pä sjclswa Capitalct och nu sistledne är med nära
zoo NikSd., hwilka bekymmer ännu mera stola
ökas af en förestäende widsträckl oundwikelig reparation
ä den hit hörande Byggnaden. Directionen
stall wäl i Kongl. Majus Nädiga Instruktion af
den z October 169Z äga tydelig föreskrift att ej antaga
större antal fattiga än der beqwamligen kunna
sä rum och underhäll, men, i co pä fattigdom och
elände sä rik lid, frän alla sidor anropad, har Directionen
trott sig icke utan en slags härdhet kunna
förskjuta dem, som blifwit fran Urminnes tider
wanda, alt i denna inrättning finna en lillflygt pä
krämpans och älbcrns dag, och om än ett för de
fattige sa förkrossande steg skulle widtagas, ser Directionen
likwäl Werkets framtida beständ i samma
äfwentyr i anseende till medlens vtillräckelighet för
redan intagne Pensionairer, hwilkas afgång kan
wara bäve sen och osäker och dem Directionen af
inga skäl stall wäga frän Hospitalet aswisa sedan
de sätt tillständ deri inflytta.
I sa bekymmersamma omständigheter, anhällee
Directionen i underdänighet om hjelp för detta af
Konungsliga händer grundlagde Werk, genom tillökning
i den pä Stat för densamma ansiagne simiina,
och wägar derom göra sig sä mycket säkrare
un
-
ZttsL Den z Julil»
underdånigt hopp.» som Direttionen i underdankghek
förmodar höga Författningarne om Montwasendet
afwen kunna hit lämpas, lika som till flera andra
Stats-anstag stall hafwa stedt.
Enligt Directionens underdäniga anförande !
detta hänseende, stall denna Stiftelse af Högstsalig
Hans Mask Konung Larl XI:s Gemål, Hennes
Mast Drottning O! rica Aleonora ar 1686
hafwa blifwit grundlagd och Hennes Mast da af
sin egen Hand-Cafla hafwa stänkt Inrättningen
roos Riksd. Specie ärligen. Efter Hennes Majas
frånfälle stall Konung Larl XI täcktö stadfästa
alt hwad Defl Höga Gemål i Lifstiden om Hospitalet
förordnat och derjemte befallt, att i stället för
de af Hennes Majus Hand-Cafla ärligen förärade
2002 Riksd. Specie stullc till samma ändamål af
Stats-Contoiret 4202 Daler ärligen utbetalas?
hwilka pä den Ordinarie Staten uppfördes och allt
framgent samt ännu i dag med 666 Riksd. z? fl,
Banco ärligen utgå, hwilken Fond, jemte ärliga
Jntereflet af dels fran lika höga händer och dels af
private personer kemnade gafwor, underhållet wiö
detta, till ewärdelig flygt för fattiga, orkelösa och
öfwergifna Qwinspersoner af Adelig, Prcsterlig >
Vorgelig, Militair eller Civil härkomst inrättade
Barmherlighetswerk under blidare och lyckligare ti-»
der för sitt wälgörande ändamål stall hafwa warit
tillräcklig, men för nu warande antalet af underhållstagare
derstädes, omkring 90 personer otillräckligt
Dä genom Kongl. Mynt-Placatet af den 19 Mars
1681 samt Kongl. Förklatlogarne af den 28 MarS
i68Z och »6 Mars 1686 stadgas och pabjudes -  att en Specie Riksdaler stall swara emot en Ses'
Dalke Kopparmynt eller « Daler SilfmuM ecb
Köns!'
Den 6 Julli, rrzz
Kongl. Majsts yttermera gcncm Kongl. Förordnandet
at den 24 Apr. 1715 täckts förklara, att En
Riksdaler Specie skulle swara emot z Dal. Sunt
saint stureligen genom påbudet as den 27 Ncvemb.
1776 emot 6 Dal. Sunynt, och da .af Kongl.
Mants Nådiga stadfästelse a Drottninghus-Jnrättningen
af den z Oct. 169;, dec förhållande lydeligen
stall framlysa, atr Kongl» Maj:t i stället fök
de af höga Stiftarinnsn ärligen bestadde scoo R:de
i Noder behagat ä Stat ansta 4000 Dal. Smiyntt,
hwilka efter dä
nyflnämnde summa, förmenar Direttionen i underdänighet,
att defla primitiva 2020 Riksd. ester 17» 5
ärs Myntförvrdning borde hafwa utgätt Med 6200
Dal. och efter den af ar 1776 med 12220 Dal.
och således nu i Stat bcstäS 2222 i stallet för 666
zs fl. genom hwilken ändring, hwarvm Direktion i
underdånighet anhaller, Direttionen ser sig i stand,
att enligt defl första ändamål upprätthålla denna i
manga hänseenden enda stiftelse i Riket, den enda
nemligen, som utan afseende pä födelseort eller här/
kvmst upptager i sitt stöte Enkan och den faderlösa,
den enda der frän alia Landsorter den blygsamma
fattigdomen kan finna tillflygt efter harda miflödm
och tröst öfwer förre dagars wätständ samt den enda,
som öswergifwen af allt annat bistånd, annu trot
fig wara trygg af ett ärofullt namn och gamla tillfredsställande
minnen.
Harwid får till fullgörande af erhallen Nådig,
Befallning genom härhos efterföljande remis StatsConkviret
i underdånighet andraga, att det nu k
ftagasatte Staks-änflag af 666 Riksd. 92 fl. M
ärligt underhall för det fa kallade DrottnmghusetM
Bihang. Mrssrun/
ris4 Den 6 Julik
grundar sig pa Kongs. Majus Nådiga Bref af derk
z Oct. »69;, htvilket innehåller, all Kongl. Majit
i Noder wille lala conserwera och widmagthälla
det Hospital, som Hennes Maju Dest högtälstelige
Gemål latil inrätta wid Sanet Johannis Capell ä
Norr Malm, i hwilket afseende i Noder befalltes,
att för det tillkommande äret och allt framgent dertill
skulle ansins och uppföras af de prompteste medel
gsvo Dal- S:mc; lill underdänigst tälje hwaraf
i 1694 och alla päföljande arens Hospital-stater
lill och med ar 1776 berörde 4002 Daler S:mt
oförändrade blifwit uppförde.
Uti Kongl. Majus Nådiga Kungörelse och
Förordning as den 6 December sistnämnde är angäende
gamla Penninge-räntornes uppbärande i
Speciemynt utsättcs deras uppbörd icke efter 2 Dal.
S:mynt som war Riksdaler-wärdet ar 1696, utan
efter Z' Dal. Sunynt hwartill Riksdaler!» för Rikets
olyckliga tillstånd skuld är 171; blef förhöjd,
hwilken tillökning i gamla Krono,ränrorne hwarmev
förstods alla dem som wörö äldre och före 1719
antagne, utom Accitzcrne, Kongl. Mant i Näder
täckteS ansia till Fond för Embets,- och Tjenstemanna
löneförbättring med underdånig anledning
hwaraf, Committerade för regleringen af 1778 ärs
Stat, icke trodde stg böra proiectera Staten och
Lönerne efter annan Cours än efter 1715 ars evalvation,
nemligen att Riksdalern i Lön beräknades
efter z Daler Srmynt, hwilket project Kongl.
Maju i Näder täcktes gilla och fastställa.
Z följe deraf blefwo LZnerne i 1778 och påföljande
ärenS Stater evalverade efter z Daler per
Riks
-
Den 6 ZuUt. n;z
Riksdaler; men som Kongl. Ma,'st uti Nådiga
Förbudet af den 6 Dec. 1776 kill lindring för Rikets
innebnagare i Noder förordnat, att alla ester
ar 1719 antagne Penninge-räntor, säftm Slottshjelpen.
Lön och betalnings,afgisten samt Riksdagsbewillnlngar
med siere af hwad namn te wara mande
, jkulle, jemte Llccisten i Riksdaler beräknas och
mgöras, i warde af Sex Daler Sunynt R ksdalern;
sä blefwo med tillämpning deraf tfrägawarande
Hospitals understöd ,777 och päföljande ärens
Stater ester sistnämnde berakningssätl uppsördt till
Riksdaler.
Kongl. Brefwet as den z Oct. r6yz handlar
blott om en bestämd summa af 40LO Dal. Sunt,
Utan att tillika i Näder blifwit nämnt det samma
understöd borde wara eqvivalent emot en ärlig gäfwa
af L2O0 Riksd. som Hennes Maj:t Drottning
Ulrica Aleonora under sin lifstid enligt Direktionens
anmälan stall hofwa förärat Hospitalet;
och ehuru ömma och bewekande de af Directionen i
underdånighet anförde omständigheter äro samt 0-  stridigr sonas wara, att denna »välgörande Inrättning
wid nu warande högt uppstegrade hwaru priser,
icke utan tillökning i underhållet eller minskning
i sitt »välgörande ändamål kan för en framti»
äga bestånd, wägar dock Statö-Conkoiret destoMindre
i Underdånighet tillstyrka den sökta tillökningen,
som H6te Hufwud-Timin t Riks-staten, dit
Hospital staten hörer, inga ärliga besparingar äro
eller kunna blifwa alt päräkna, dock öfwerlemnar
till Eder Kongl. Majus Eget Nätigste godtfinnande
och »välbehag Stats-Conloiret i underdänighet Direcuonens
härom gjorde underdäniga ansöknma.
* * Starch
Arje Den 6 Julik.
StatS-Contoiret framhärdar med djupaste word*
«ad, trohet och nit
Stormägtigste Allemadigste Konung
Eder Kongl- Maj:tS
«nderdänlzsie och tropliktizste
tjenare sch undersätcr,
kill. SL k. 6. öVLKlkrer^. lLm. VViclexren.
.8. Wennermark. Ou;t. 6ljvr.
Uppläst hos Ridd- och Adeln den 6 Julii.
- - - - Prest-Ständet den 6 - s
- - Borgare-Ständetd. 6 - -
- - - - Bonde-Ständet den 6 - -
Wördsamt Memorial!
>9err Prosten Doctor Mellgren har uti ett till
Högwörd. Prest-Ståndet ingifwit, med de öfrige
Respeclive Riks-Ständen communiccrat och den 20
sistledne Junii till Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Beswärs- och Ecsnomie-Utstötts behandling
öswerlemnat Memorial, pä deri anförde grundelige
stal och med åberopande af i andre Länder
widtagne enahanda åtgärder, föreslagit inrättning i
Fahlun, såsom lamptist aste stället i Riket, af en
Praclist Bergö-Schola, hwarest den Studerande
Ungdomen, som ägnade sin framtid ät Bergs-Wetenikapev,
efter fulländade Studier wid Academierne,
ägde tillfälle att förwärfwa den Practista insigt, hwilken,
efter Författarens kipplysande stäl, star i sa offiljaktigl
och nödwändigt sammanhang med desi förut
förwärfwade Mathemaliffa och Chemista kunstapcr,
Den 6 Julii.
för att kunna bilda honom till en fullkomligt stickelig
Bergs - Embetsman och serdeles Ledamot af ett
Collegium, som är alagdt högsta wärdén och answaret
af Bergö-handteringens sa skiljaktiga grenar och
den dermed förenade Ekonomiska Styrelsen.
Wid pröfningen af detta ärende har Utskottet
inhämtat, att, enligt Författarens uppgift, detta förslag
redan blifwit wäckt af Herr Bergs-Hauptmannen
och Riddaren Pihl i ett af honom, pä
Befallning till Kongs. Masit afgifwit underdånigt
Betänkande, angående ätstillige förändringar af nu
warande hushållning wid Stora Kopparberget, och
att af Herr Bergs.Hauptmannen da, sä wäl som af
Herr Prosten Doctor Mellgren uti ofwanbcrörde
Memorial nu blifwit föreslagit, att underhållet af Lärare
wid en sadan Praclist Bergs - Schola stolle
bestridas af den betydeliga Fond, som wid Stora
Kopparberget blifwit samlad under namn af AfradSCasia,
hwarS Medel ej inga till Stats - Werket,
men disponeras af ö^ngl. Majit och stä under
Kongl- Bergs-Collegii tillsyn.
Af desie anledningar tror Utskottet sig icke böra
tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer att ytterligare
göra underdånig anmälan härom till Kongl. Malit,
emedan Utstottet wägar hoppas, att Kongl. Majit
uppå Herr Bergs-Hauptmannen och Riddaren
Pihls lika beskaffade Förslag redan lärer fästat den
Nädiga uppmärksamhet, som ämnets beskaffenhet, k
förening med de dertill söreslaane Fonder, krafwer;
Hwilket Utstottet dock sär till Riksens Högl. Stän
-
Hs8 Den 6 Julli.
ders wldgre vmpröfwande wördsammeliaen öfwerlemna.
Orebro den 4 Julli 18,2.
Pä Hög!. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcst-Ständets
Ledom. magnar, Loda»». magnar,
)ok. tk. (rellen bo r^. L. v. Rosenstein,
Pä Ldällost. Borgare-Stän- Pä Hcdcrw. Bondc-Stä^«
dets Lcdam-wägnar, tets Ledam. magnar,
Olvi östedt. Olok-Lrubn.
^lex. l.oAcrgrvn,
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 6 Julli,
- - - - Prest-Ställdet den 6 - -
s - - r Borgare-Ständet d. S - »
, - - - Bonde-Stäsidet d. 6 - r
XVörhsamt Memorial!
*E^err Fabrigueuren Benkert har Uti ett till Wallof!.
Borgare-Ständet ingiswit och kill Rlkstns Högloft.
Ständers Allmänna Bestvärs - och EconomieUtskott
den 2c>:de sistledne Junii rcmitleradt Memorial,
yrkat ett »verksamt handl,afwande af de tid
ester annan utkvmne gällande Författningar, nemligen
Kongl. Reglementet af den s7-de Maji 1782
och Kongl. Breswen af den io:de Marti,' och den
irsta Junii 1807, rörande wiikoren och rättigbeterne
för de i Riket inkomne och Bosatte Judars Han,
deis-friheter; Och alldenstund Herr Fadriqiieur Beckert
Uti Memorialet bestämdt yttrat sig icke äga
anledning till klagan öfwer vfwanberörde Nådiga
Författningar, utan medgifwik dem »vara bäde full,
ständige och tydlige; Fördenskull och med äberopan,
de af Z4 H. Mi >8>o ars fastställde Riksdags-Ordving
har Utskottet icke funnit någon anledning till
UPP
-
Den 6 Julik. ,itS
uppmärksamhet a samina Memorial, såsom ester Utskottets
kanka utom gransen af dest befattning, och
endast beroende pa »verkställande Magtens åtgärder;
Hwilker lil! Riksens Högloft- Ständers widare ompröfwande
»vördsainmeligen öswerlemnas, örebro
den 4tde Ju'ii , 8>s.
Pä Höglo?. 3: iso. och Adelns Pä Högmörd. Prest-StänLedam.
magnar, dets Ledam. magnar
^ob. kl. O^llenborZ L. v. ldosenste!».
Pä Wälofl. Borgare-Stän- Pa Hederw. Bonde-Stän»
»ets Lcdam. wägnar, dets Ledam. wägnar,
Olok Lsösteät. Olof Lrutio.
/elex. I^sgerZr»».
Uj-plast hos Ridd. och Adeln d. 6 Julik.
- - Prest - Ttändet d. 6 - -
- - Borgare-Ständet d. 6 -
- - Bonde-Ständer d. L - -
wördsamt Memorial! ,
>9"r Borgmästaren Lagergren har uti ett tik
Wällöf!. Borgare-Ständet ingiswit och den 22 sist»
ledne Junii till Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- ocy Ekonomie-Utskott, remitteradt
Memorial, pa anförde skäl yrkadt, att da Falkenbergs
Stads egne tillgängar äro alldeles otillräckelige
till förbättring af Hamnen derstädes wiv
Stora Äen EtthranS utlopp t Cattegatt, af de utaf
Riksens Högloft. Ständer anstagne Medel tik
Jordbrukets, Handelns och Naringarneö upphjelpande
och underhäll, ett Förskott »nätte bewiljas,
kill »vinnande af berörde efter Författarens tanka ej
mindre för Kongl. Maut och Kronan, i afseende pa
till äfwentmS ät ten Orten afsandande SkargärdsFartyg,
an för deromkring belägne Otterö Inne
-
1i6« De» 6 Julik.
wmare och k allmänhet alla Sjöfarande, nyltiae
och fördelaktiga Hamn-förbättring, serdeles ftin pä
hela Kusten fran Götheborg til! Landskrona, oberäknade
Warbergs ändock '.vid wisse windar farliga och
kj med god Ankarbotten försdde Hamn, icke finnes
någon fördelaktig,Hamn iner än den wid Falkenberg,
om Etthra-Aens af sand uppgrundade Utlopp
hlefwe förbättrade genom inrättande af en sa kallad
Ami af Sten och Pälwerk, hwilken skulle befordra
Arns raka stäring deremellan ut till det ei långt derifrån
belägne haMupet, med wilker att Kongl.
Maj:k och Kronan skulle bältas skadeslös genom begagnande
i en deremot swarande tid af den törhöjnina
i Hamn - penmngarne, som en flik Hamn, fördämma
medförde.
Da Utskottet, i saknad af egen kännedom om
werk ställ varbeten af ifrägawarande Hain,^förbättring
wid Falkenberg, och, om den än wore mö-lig, huruwida
den deraf härflytande förmän wore swarande
mot den dertill erforderliga kostnad, tillika icke
genom föregången undersökning af desse omständigheter
blifwit af Mtm^rialetS Försättare understödt,
wägar Utskottet icke tillstyrka Riksens Högl. Ständer,
att något bifall till förberörde anhållan för det
närwarande och innan sadant blifwit utrönt, meddela;
Dock warder detta tili Riksens Högloft. Ständers
ompröfwande wocdsammeligea öswerlemnadk.
Orebro den 4:de Juli,' islr.
Pä Högloft. Ridd- och Pä Högiv. Prcst-Ständcts
Adelns Led- wngnar, Ledamöters magnar,
I o k. kj. 6 ^ l 16 nbc> r §. o. V. k oscn,3 tei n.
Pä Wälloft. Borgare-Ltän- Pä Hederw. Bonde-Stän»
vetö Led. »vägnar, dets Led. wägnar,
Olok göstedt. Olok krukn.
De» 6 Julik. Il6k
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 6 Julik.
- - - Prest - Ständer dm 6 - -
- - - Borgare-Ständct d. 6 - --
, - - Vonde-Slänget den 6 « -
wärdfamt Memorial!
Igenom Remiss under den 2 2:dra sistledne Junit,
har Wällofl. Borgare-Ständer till Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs- och EkonomieUr;ko!t
öfwerlemnat Herr Conrmerce-Radet S antes
sons Memorial, hwarutinnan denne, såsom bade
intressant och af wäseudtelig nytta, förestår, att
uti någon af Rikets allmännaste Tidningar alla af
Kongl. Maj:t Nadigst fattande allmänna Economi,
sta Beflul, ei mindre i grund af Riksens Högloft.
Ständers underdåniga anhållan, än uppå fran serstilde
Län och Orter ingifwande underdåniga ansökningar,
pä ett mera allmänt, lätt och styndesamt
sätt, än hittills stedt, motte uti Riket göras bekanta,
om ej till hela, åtminstone till hufwudsakligu
innehäl-et.
Ulstottet har tagit detta ärende under öswerwägande,
och förmodar, att, wid inrättande och organiserande
af den i Noder beflutade ÄkerbruksAcademien,
det i förenämnde mätto af Författaren
asyftade och af Utskottet såsom nyttigt besundne allrnäng'wande
af alla ofwanberörde allmänna Economista
Stadgandcr, äfwen bliswcr ett af samina Academies
föremäl; eller ock alt sädant i Noder uppdrages
ät Länens Styrelser §tl ombesörja, om, efter
tillkännagifwande deraf, tillräckeligt antal Pre»
numerantcr flg anmäla till erhållande af desse Econoinissa
beslut, sä att Trycknings -- och andre dermed
förenade kostnader kunna af sadane premime.
n6s Den 6 Aulii.
rations,medel bestridas; Hwilket Utskottet dock sax
till Riksens Högloft, (ständers widare bepröfwan,
de wördsammeligen underitälla. O.ebro den 4:de
Julli 1812.
Pä Högloft. Ridd.och Adelns Pä Högw. Prest-Ständets
Lcdam. »vägnar, Ledam. »vägnar..
Joli. 6. 6)1 l virbo VA. 6. v. Ros enst vin.
Pä Wällöf!. Borgarc-Stän, Pä Hederw. Bonde-Ttä -  ders Led. magnar, dets Led. magnar,
OlokLsösteät. OlokLrubn.
^lvx- b>Lx«rgren.
Uppläst hoS Ridd. och Adeln den L Julik.
- - Prest-Ständet den 6 - ,
- , Dorgare-Ständct d. , ,
- - Boi»de-Ständet den 6 - -
wördsamt Memorial!
Riksens Högloftige Ständers Allmänna Beswärsoch
Economie-Utstött har under öfwerläggning sörehaft
det af Herr Handelsman Stabäck till Wals
loft. Borgare-Standet ingisne, och till Ulstottet ken
i?:de nästledne Junii remitterade Memorial, hwarUti
Herr Stabäck under åberopande af Kongl.
Breswen den 2o:de Febr. >742 och den s:de December
177,, Kongl. Kammar-Collegii underdäniga
Relation af ar »776, samt 179Z ars tillförordnade
Hushålls - Committes utlåtande, orkar, att Riksens
Högloft. Ständer wille, kill befrämjande af Jordbrukets
och Näringarnes förkofran hos Kongl- Maj:t
underdanigst anhålla, om inrättande af HushallsNamnder
t Landsorterne, Härads - eller Socknewis,
samt i sadant andania! bifogar ett Project til! Neg
-
Den6Ju!ii. n6z
lcmente för sa bestaffade Hnsyalls-Nämndcr; Och
som llrststtet wid pröfnmgen af detta ärendet inhämtat,
att den as Herr Handelsman Stabäck i
förenämnde matto wäckte Motion, äger ett nära
sammanhang med den af Kongl. Maj-t i Nadcr an,
befallde Akerbruks-Academies olwifwelaftigt tillkommande
befattningar, och Ulstottet, hwad ket a^Herr
Stabäck uppgifne förftaget widkommer/ för
sin del icke har deremot något all anmärka; sa har
ock Utskottet trott 6g böra tillstyrka Riksens Hoal.
Stander- att kill Kongl. Ma.:t i underdånighet öfwerlemna
nämnde Författares Memorial, jemte det
deruti abcropadc Förslag till ÄfMmente för Hus,
Hälls-Nämnden, med den undeMniga önstan^ att
Kongl. Majtt i Nader wille deraf leiyna des; Åkerbruks,
Academie del; Dock warder detta till Riksens
Högloft. Ständers widare bepröfwande wördsammeligen
öswerlemnadt. Orebro den 4 Julii 1812.
Pä Högl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest,Ständets
Ledan». »vägnar, Lcdain. »vägnar,
Job. 6. O^llenborg. 6. V. llosvnsteil».
Pr Walloft. Borgare-Stän- Pä Heders. Bonde-Sta»:-
deis Ledan», »vägnar, dets Ledan», magnar,
Olo t 8)östeät, Olok krulln.
Utdrag afU)eillofl. Borgare-Stöndcts protocott,
ballet wtd Urtima Riksdagen i
Orebro den i? ^-unii l8>2-
S D-^err HandelSmannen Stabäck Uppläste
rtt Memortal af denna ordalydelse:
wärd
-
nö4 Den 6 Julik.
WZrdsamr Memorial!
Jag aberopar har, hwad jag redan för längre
tid tillbaka i en af mina pa Trycket utgifne Skrifter,
sam afhandlar Allmänna Spannemals-Magaziner,
pa ett ställe yttrat, nemligen: Att pa hwad
annan grundwal, än Jordbruk, som hälst, en Stat
bygger sitt sielfbestand sa ar den falst, Landtbruket
är och förblifwer den guldgrufwa, hwarifran icke
mindre Manusacturer och Fabriker an alla öfriga
Näringar och Handaslöjder stall hämta deras wäsendteligaste
styrka, att således wanka det någon enda
af dessa Näringar stall komma uti- ett för alla
tider oberoende lyckligt eller sa kalladt blomstrande
tillstånd förr, än deras Moder Jordbruket hunnit
-it, more en pa onaturliga grunder uppgjord calcul.
— Men att dessa grunder hittills dato i wart kara
Fädernesland icke dess! mindre blifwit följda, bewitnas
nogsamt deraf, snart da sagt ingen Näring gikwitS,
Jordbruket undantagit, för hwilken icke antingen ett
Collegium, en Rätt, en Societet eller ett Embetsgille
warit inrättat, ehuru, oaktadt alla dessa anstalter,
hwarken alla eller någon enda Näring hunnit
till någon höjd, hwilket alitsa kraftigt nog bewisar
hwad jag vfwanföre anfört.
War nu warande Nadigste Konung war dek,
som hade den storheten sig först förbehållen, att at
Nationen gifwa en Åkerbruks Academie, ifrån hwilken
Landet ofelbart har att påräkna de mast walgörande
följder. — Men utan att denna Academie
(om det tillätes att sa yttra mig) grenar sig eller
tom will säga meddelar och inhämtar afwcn sadane
kunskaper som den hwardagcliga erfarenheten endast
är i ständ att lemna vm hwarje Otts och Prowins
Den 6 Julik. ilS;
naturliga läge, tillgångar och behof, stall den aldrig
i ett Land af sadan naturs beskaffenhet, som wart,
hinna till någon »vidsträckt och nyttig »verksamhet;
— Det torde derföre tillataS mig att i ödmjukhet
Insinuera hos detta Wälloff Stand inrättande af fa
kallade Hushalls-Namnder eller Jndusteie-CommittLer
i hwarje Socken, ett ämne, hwarom långt för
detta warit aihandladt, och af sa upplysta och Patriotista
Man fullständigt planlagt och utarbetadt,
att, da jag nu gar för att Cvpiera detsamma, ster
sadant icke för art derwid göra något tillagg, utan
för att beifra dess »verkställighet eller åtminstone komma
i erfarenhet utaf orsakerne, hwarföre ett i min
tanka sa Riksgagneligt ärende som detta, kommit art
stadna wid blotta förslag.
— — "I Kongl. Brefwet den 22 Februarii
1742 förklaras nödwändigheten, att i hwarje
Socken utse och wäija ett wisst antal förnuftige och
bepröfwade Landthushållare, som kunde rada och
styrka de öfrige Socknemännen i det, som bast och
nyttigast pröfwas, pa det nödig tillsyn lunde winnås,
okunnigheten småningom fördrifwas, råd och
efterdöme gifwas, samt lif och rörelse sättas i denna
Rikets Hufwud-Näring. Den 9 Dec. 1771 ut,
färdades ett annat Konungabref om LandtbruksSälistaps
inrättande i Socknarne, hwilket än »vidare
tillstyrkes i Kongl. Kammar-Collega Relation
af ar »776."
Pa det att menigheten skulle bäst knnna rådgöra
om sina angelägenheter, bäst winna kännedom
om sina Samhälls - styldigheter med deremot ftvarande
rättigheter, och däst erhålla upplysning om
det, som i deras Narings-wäg »vöre nyttigast, tillstyrkte
den tillförordnade Hushalls - Committeen ar
»7sr
n66 Den 6 Julik.
i79Z, hos Kongl. Maj:t, att en Hushålls,Nämnd
stulle inrättas i hwarje Härav, sammanträda 4
gangor om äret och vesta af Tolf Ledamöter, hälft
ten Bönder och hälften Stånds - Personer, hwilka
af Häradet stulle wäljas, och af hwilka 4 stulle
hwarje ar ombytas. Ltkwäl stulle icke någon Kro,
no-Betjent fa wara Ledamot; och om det utsätta
antalet af Ständs, Personer icke wore att tillgå,
kunde de felande rummen fyllas af Bönder. —
I stora Härader af flere Socknar stulle färre
Socknar fa förena sig om en Hushalls-Nämnd, efter
Landshösdingens Utstakande. De walde Ledamöterna
stulle ej äga rättighet att afsäga sig förtroendet
första gången men wäl den, som andra gången
blifwit wald.
Elter Hushålls,Committeens förslag stulle dessa
Hushålls, Nämnder radtöras wid Byggnader
och Reparationer af publika Hus och Broar, sedan
behörige Deseiner blifwit fastställde, hwarefker nägon
af Nämndens Ledamöter stulle föra inseendet.
Hushålls, Nämnden stulle också afgöra frågor om
nya Socknc-wägar inom Häradet, samt ny delning
af gamla wägar, hwarefier defla frågor stulle till
Landshösdingens fastställelse vfwerlataS; äswensom
ock Nämnden stulle tillhöra att urlaka sig om de utwägar,
som till wägarnes underhållande kunde wara
nödige att widtaga. Dit stulle också höka granskningen
af Kronoskjuts,Listor; Brandstads-mai och
Författningar att förekomma Eldswador stulle likaledes
uppdragas Hushälls-Namnden. Wid hwarje
ars stut stulle en Ledamot inställa sig hos Landshöfdingen
, för att underrätta honom om hwad det
äret blifwit till allmän nytta werkstallt och ined honom
öfwerlägga hwad ytterligare borde företagas,
Den 6 Julii. H67
da också Landshöfdingen kunde erhålla säkra underrättelser
om Spannemals - tillgangarne och säkrare
grunder för Markegangs-Taxorne, sa länge deflean,
seS nödige, äfwen som ock af defle underrättelser
närmast kunde bestämmas huruwida inskränkning
borde göras uti införseln af Utländsk Spannemal,
eller också Tullen derföre nedsattas.
Widare stulle Hushalls, Nämnderne förestå
och werkställa sadane Bo - Ordningar, som till närwarande
tid samt Örtens Lage och beskaffenhet wo,
ro lämpelige. Sa stulle också defla HushallSNamnder
sträcka deras omsorg till Skogarnes omwardnad,
sa att Hushållningen med Skogarne blefwe
inrättad ester ett för Riket nyttigt satt, och alla
möjliga Skogs-besparingar widtagne, tillika med anstallter
till Träd-plantering och Träd,fröns utsående.
Hushalls-Nämndcn skulle också tillalas ait widö
taga de tjenligaste medel lill häfwande af Landtbr^- -  ketS hinder i hwarje Landsort, samt att utarbeta och
förestå en för Orten tjenlig HuShallningS - stadga p
eller By-Ordning, och emedlertid uppmuntra Sockne
- och Byamännen att inga i sadane By'Ordningar,
soin kunde hända till förbättring i Ladugärdsstötseln
och till Åkerbrukets tillwäyt; Hwilka interims
By,Ordningar Hushålls-Nämnden stulle till
^verkställighet befordra.
Inom andra årets slut stulle Hushalls-Naninden
till Landshöfdingen insända ett Förslag i Tabellform
till Sockne-Bestrifningar, hwilka skulle innefatta
Socknens lage, storlek, förmaner och olägenheter,
Junewanarues antal, alder och Näring;
Socknens nödige behof och mäst wanliga afsalu;
goda och nyttiga Inrättningars, jemte UppfostringLWerkets
tillstånd, samt omwardnad om Sjuka och
(k,...
n6z Den 6 Julli.
Fattiga. Utom dest en Tabells som wisade hwarjs
Hemmans storlek och Jordcboks-natur, Jordman,
Aker, Äng, Skog, Betesmark, Fiske, Jagt, och
Djurfång, Wattendrag samt deri anlagdc Werk
och Inrättningar, med mera, soin anses utgöra Hemmanets
förmåner; äfwen ock alla af Hemmanet utgående
utskylder till Kronan, indelningen och Presterffapet,
Skjuis-inrättningar och Wäghallnings-beswä,
ret; serskildta olagenheter wid wista Hemman; deras
abyggnad samt antalet och befattningen af de a
Hemmanet boende personer, jemte antalet och arten
af der underhållna Kreatur; Hwarrfter Landshöfdingen
skulle i Lands-Contoirct lata upratta ett sanimandrag
öfwer hela Länet för alt ervalla en fullständig
kännedom af Länets tillstånd, storlek, Folkmängd
, brister och förmaner.
Hushalls-Committäen har tillika författadt och
till Kongl. Maj:t i underdånighet öfwerlemnadt ett
Project till Reglemente för de förestagne HushallningS-Nämnderna
i hwarje Härad. Detta Reglemente
innehåller bade sättet till Wal af Nämndens
Ledamöter, och de göromål, med hwilka Nämnden
skulle sig befatta, hwilket Reglemente är med mycken
omtanka och kännedom författadt, och som följer
härjemte i bifogad afskrift.
Anhållande ödmjukast, att detta mitt Memorial
matte till behörigt Utskott remitteras, och nicodé öfrige
Respective Ständen communiceras. Orebro
den r/ Junii 1812.
L ta bäck.
Och war harwid bifogadt det Uti Memorialet
omnämnde Project till Reglemente för Hushållnings
- Nämden
Herk
-
Den 6 Julii. 11(19
Herr Slads-Majoren Westin yttrade:^Om
jag rätt kunnat fatta Herr Handelsmannen Skåbäcks
nu uppläste Memorial; sa har han deri skildrat
rätt manga och wackra saker samt äfwen sökt
föra Wällvst- Ståndets uppmärksamhet derpå, att
i wart kära Fädernesland nästan för hwarie Näring
finnes inrartadt ett Collegium. Han förestår
också, att inrätta Hushalls-Näinnder eller sa kallade
Industrie-Committeer, hwilkaö aliggande det
skulle blifwa, att waka öfwer och befordra Jordbrukets
uppkomst och framtida förkofran; Men da
Riket förut äger ett Collegium, som har sig alagl
samma förbindelser, i anseende till Handel, Näringar
och Handtwerkericr, och detta Collegium, sedan
Handeln nu mycket minskats samt hwar och en äger,
att opåtalt befatta sig med hwilken Näring och
Handtering han behagar, wistt icke har fullkomlig
sytzelsättning; Sa hemställer jag vin icke nämnde
Collegium, som nu kallas Commerce-Collegium, men
da kunde fa namn af Commerce- och Åkerbruks
- Collegium, ma fa sig uppdragit, att söka
uppbringa Åkerbruket till den höjd, hwaruti Näringarne
och Handtwerkerierna i Rikets Städer sig
nu befinna.
Remitterades till Allmänna Beswärs- och Economie
- Utskottet.
supra. Lx krotocollo,
j. LcrZström.
Bihang.
N:s 74.
n?o Den 6 Julik.
Project till Reglemente för Hushällntngs-Nämn-er
i Riket.
i Cap.
Om Hushällnings-tTrämndens Sammansättning
och om wal af Ledamöter deruti.
- §.
-^ushällnings-Nämnden af Tolf l Häradet boende
Hemmansbrukare/ hwilka af Häradet wäljas pä sätt
här nedanföre stadias. Af defle Tolf skola Sex
wara Bönder och Sex Hemmansbrukande StändsPersoner,
Frälse och Ofrälse. Arv ej StändsPersoner
till detta antal alt tillgå, kunna de felande
rummen uppfyllas af Bönder
Af
i tjenst warande Embetsmän maga inwäljas
Twä lill Fyra Civile, Militalre och Scclesiastigue;
men ej någon tjenstgörande Krono-betjent.
2. §. Aro Häraderne widlöftige och Socknarne
stora eller långt ifrån hwarandre belägne/ mage
färre Socknar förenäs om en Nämnd och hwilken
fördelning Landshöfdingen äger utstaka; men ej mage
inrättaö flere än en i hwarje Prestgäll.
z §. Ledamöterne i denna Nämnd komma
Hwarie ar att ombytas till en Tredjedel, pä sätt
derom widare stadgas.
4 §. Förste Söndagen i Advent läter Kyrko,
Herden utlysa Sockne-stämma i hwarie Församling,
att hällas fjorton dagar derefter/ med tillkännaqifwande,
att Wal dä kommer att förrättas till Ledamöter
i Hushållnings - Nämnden
Utgöres
Häradet al en enda Socken, eller wilja
de som uti ett Prestgäll äro, sig om en H»S
hälls
-
Den 6 Julii. nyi
hällnings. Nämnd förena, utnämne dä efter öfweeenskommelft,
eller ock dä märkelig skiljaktighet sig
yppar, wälje de tillstädeSkomne Hemmansbrukare i
Socknen, genom omröstning efter Mantal, Tolf
Ledamöter sadane, som i r §. nämnde ärv.
Bestär Häradet af flere Socknar, som sig om
en Hushällnings-Nämnd förenar/ utser hwarje Socken
en Fullmägtig eller Elmor- Dehe sammanträda
da Fjerde Söndagen i Advent eftermiddagen, a
Häradets Tingstad/ der Wal til! HuöhallningsNämnd
af dem förrättas. Härwid anmarkes, att
enar wid ElectorS - Wal öfwerenskommelse ej kan
träffas/ utan märkelig skiljaktighet sig yppar, beräknas
rösterne efter hwar i Sockne-stämman närwarande
Hemmansbrukare- innehafwande Mantal.
Men dä sjelfwa Walet förrättas af Electorerne till
Ledamöter, äger hwarje Fullmägtig eller Elector sa
mänga röster, som defl Socken har fulla oförmedlade
Mantal.
5 §. Alla i Socken boende för Hemmansbruk
skrifne, äga wid Wal, antingen directe till Ledamöter
i Hushällnings-Nämnden, eller ock till Electorer
efter hwad i 2 och 4 §. §. stadgadt är,
rättighet till omröstning antingen de fjelfwe äga
Hemmanet eller bruka en annans, hwadan följer,
att ingen kan rösta för flere Mantal, an han sjelf
brukar, ehuru manga Hemman han ock mä aga.
6 §. Hwarje Sockens Fullmägtig ma utan
hinder till Ledamot i Nämnden wäljas. Honom
äligger, att genast efter Walet aflemna till SocknePresten
en Förteckning, pä alla da walde Nämndens
Ledamöter, hwilken om Juldagen pä Predikstolarne
uppläses, och tarfwas ingen widare kungörelse
härvM/ utan äger Nämnden derefter pä sätt
; * s Cap.
n?2 Den 6 Julli
2
Cap. föressrifwer att samlas sch sine göromål tillträda.
? §- Ingen wald Ledamot mä första gången
förutan laga förfall afsäga sig det honom uppdragna
förtroendet, men wäl da samma person andra
gången efter någon tids förlopp blefwe kallad.
8- §- Hwarje ar kommer en tredjedel af
Nämndens Ledamöter, alt ombytas pa det sätt, att
första aret wid sista qwartalets sammankomst, lotta
alla Lekamöcerne sig emellan om de Fyra som döra
alga. Andra aret sitta de Aua äldsta, men sedan
taga alltid de fyra afträde, som längst warit i schlan.
I anseende hwartill, sedan första äret tolf Ledamöter
i Hushållnings-Nämnden utsedde blifwit, sedermera
hwarje ar allenast fyra, af samma Stand,
som de afgående, wäljas, sa framt ej någon Ledamot
gemm döden afgalt eller ifrån orten flyttat, da
såmedelst uppkommen ledighet äfwen genom ordenttligt
wäljande, tillsättas bör; K mmandes alltid ett
lika antal af Ständs-Personer och Bönder att bibehållas
sa wida tillgång dertill gifwes.
9 §. Wid Electors-Walen förer Kyrkoherden
Pretocollet, hwilket samma dag uppläses och underffrifwes
as någre Socknens äldste, hwarester det
samma renssriswes och af Prester» undertecknadt aflemnaö
till Sockne - Fullmägtigen en dag för Electvrernes
sammanträde; och stall äfwen, dä till Ledamot
i Hushällnings-Nämnden wäljas, af Prester» i
den Församling der Walet ster, Protocoll deröfwer
hällas.
»s §. Skulle menigheten finna detta nu sörestrifna
Walsätt i framtiden tcnfwa någon tilläggning
eller ändring, är det Häraderne och Socknarne
odetagit, att derom med sine Hushålls - Nämnder
-
Den 6 Julii. »!7S
der samrada och ö werenskomma, a hwilket fall det
åligger Nämnden akt .tt således af Häradet förandradt
Walfatt hos Landshöfdingen kill fastställelse insända-,
Kommande emcdlottd och innan Konungens
Befallningshafwande deröfwer sig yttrat det som nu
stadgadt är, akt tjena t»ll allmin rättelse och efterlefnad;
dock ma den grunden aldrig »ubbås, att en
tredjedel af Nämnden ärligen ombytes.
1 i §. Wid Wal-stämmorne äga Sockocboerne
tillfälle att samräda om sina gemensamma angelägenheter
och hwad deraf till Hushallnings-Namndens
ätgärd hänstjucas ma.
2 Cap.?
Om Nämndens Sammankomst.
» §-
9?u aro Nämndens Ledamöter walde och W -let
kungjordt pä sätt sagt är: dä äga de okallade att
samlas den första Söcknedaq i nya äret klockan 9
förmiddagen pä Häradets Tingstad om Nämnden
är tillsatt as hela Häradet, mea annars i den största
Församlingens Socknestuga.
Nämnden utwäsier dä genast af sine Ledamöter
genom omröstning med slmne Sedlar, en Ordförande
och en som förer Nämndens minnesbok,
samt tillika förwara Handlingarne, hwarefter Ledamöterne
intaga sine rum efter lärn ing, utom Ordföranden
som sitter främst och Protocolsistm, som
har rum närmast honom.
2 §. Hushällninqs Nämnden har syra Laatlma
sammankomster om äret, nemligen: första Söknedagen
i Januarii, April, Julii och October wäna,
i
n?4 Den 6 Julli.
nader, hwaraf den första alltid hålles ä det i r §.
utsatte ställe, nien de andra der Nämnden finner
lämpligast och hvilket wid hwaeje sammankomst utsattes
för den näst päföljande.
z tz. U>om deste ager Nämnden sammanträda
nar och pa det ställe Ordföranden den till Urtima
Sammankomst kallar, börande wid sadane tillfällen
ämnet nämnas i kallelsen, och lärer ingen af Ledamölerne
undandraga sig att sammanträda, hälst det
är deras och Häradets gemensamina bästa som sa,
dant kräfwer.
4 §- Blifwer någon Ledamot siuk eller död
under årets lopp, gifwer Socknens Kyrkoherde sadant
tillkänna hos Nämndens Ordförande da i anseende
till efterträdaren, samma walordning följeS
som i i Cap. 8 §- namndt är.
7 5. Ordförande wäljes för hwart ar i första
Sammankomsten. Honom tillkommer, att kalla
Ledamötecne till Urtima sammanträde: i Sammankomsternc
föredraga allt hwad bör komma under
Nämndens »rösning: emottaga och öppna alla
till Sällskapet ställde ankommande Bref och Inlagor
och dem för Nämnden framlägga: tillse att expeditionerne
ordenteligen för stg ga: besörja sadan
brefwäxling som e> fordrar öfwerläggning och gemensam
understrift, samt att i öfwerläggningarne
befrämja och bibehålla ordning och stick, till hwllket
ändamål Nämnden ager, i fall sa tarfwas, stadga
wista reglor och föreskrifter, hwilka obrottsligen böra
efterlefwas. Skulle wid omröstning hälften af
alle Ledamöternes tankar wara emot och hälften för,
rader den, med hwilkea Ordföranden sig förenadt,
och uppsattes beslutet derefter.
6 §.
Den 6 Julii. H75
6 §. De närmast, till Ordföranden boende
Bv-Fegdar eller Bv-Ålderman äga att honom l
och för Embetel biträda: fortskaffa ce bref och kal.
lelfer han utfärdar, till hwilket a, dama! söttärdigas
en brefwästa med påskrift: N. Harads Hushållnings-Nämnd;
och lärer ingen Häradsbo undandraga
sig att den samma efter sadan skristelig an
wiöning
fortskaffa.
Wid hwarje Sammankomst äga de närboende
By-Fogdar wara närwarande, att Nämnden tillhanda
ga.
7 §- Den af Nalnndens Ledamöter, som förer
pennan wid dest Sammankomster, lärer ej lata
sadant sig för brswärligt wara, ehuru för närwarande
intet arfwcde derföre kan bestås; men som
detta arbete med tiden torde blitwa widlöstigare, än
att någon will sig det utan jerstad wedergällning
ataga, sa ma Nämnden wara betänkt pa, att färesta
någon utwag till en sadan lämpelig ersättning,
som utan Statens betungande kan uhallas; och
bör han erhålla en lika P.ctocolls, och UtstagsLöscn,
som för Härads-Ratkerne stadgad är, hwars
belopp pa Skriften antecknas; men aldrig wid allt
förtroendes och aktnings förlust öfwerstrideS- Imedlertid
lara Ledamötcrne af Patriotiskt nit för ändamålet
af denne inrättning, sa fördela arbetet sig emellan,
att göromalen ordenteligen besörjas.
8 § Till alla beslut i mål af någon betodenhet,
fordras, att Nio af Ledan,.'terne arv närwarande:
i mindre angelägne fall, kan saken pwfwas
af Sju och ester pluralitetens mening expedieras.
9 §. Wid första QwattcUS Sammankomsten
underrättas Landshöfdingen och Domhafwanden i
Otten genom Bref, som af Ordföranden och alla
Le
-
H76 Den 6 Jusi».
Ledamöter understriswes, att Nämnden sammanträdt
och sine göromål börjat, hwarjemte addresscn
namnes till Ordföranden.
io §. Wid hwart ars fjerde Qwartals sammanträde
utses Twa af Nämndens Ledamöter, att
sammanträda med Landshöfdingen pa den dag han
utsätter, emellan medium af October och December
manads sint, för alt da aflemna berättelse ej mindre
om det årets störd, samt utsigter för det tillkommande
af Höst utsädets bestaffenbet, med mera,
än om hwad Hushållnings - Nämnden under det
köpande äret till Häradets nytta uträttadt.
Är Länet »vidsträckt, lärer Landshöfdingen sä
berama sammanträdet, att Lcdamöterne icke betungas
»ned för langa resor, och vin högsta nödwändighet
icke fordrar personligt sammanträde, kunna briskellga
berättelser fa afgifwas.
z Cap.
<vm Hushållning-; - LTränindens göromäl och
dest Gmbudsmanna räck för Häradet.
i §.
Aamndcns förnämsta göromål blifwer, att arbeta
och föreslå en för Orten tjenlig Hushållnings-Stadga
ekler By-Ordning, hwarwid den ar 1742 af
den rorde Februarii utfärdade By-Ordning lägges
till grund, samt till närwarande tid göres lämpelig
med de förbättringar, hwarom ösiverenökommelse ste
kan, enligt ?6:le §. riti nyf,'nämnde By-Ordning.
Ock som den Hushällnings-Stadga, som förestås
, stal! pa de grunder nedanföre utstakas, uti
widlöstigare omfång innefatta allt hwad som lill Landt
bru.
Den 6 Julik. n?7
brukets upphjelpandc och widmagthällande samt ordning
i landet ma bidraga, sa bör den också inrättas,
alt den, sa wida ste kan, bliswer lika åtminstone
för hwart Län; till hwilken ända ett sammanträde
med Deputerade af hwarje HusballmngsNämnd
blir nödigt alt hallas hos Landshöfdinam
sedan alla Häradernes förslag inkommit, hwarwid
desse granskas, jemföras och till likstämmighet sam,
mandragas uti ett enda, hwilket sedan af Landshöfdingen
till Kongl. Majtts Nådiga stärstadandc och
fastställelse insändes.
Wid öfwerläggnkng och utarbetande af en fa
bestaffad Hushållnings-Stadga, äger Nämnden
ställa sig följande till efterrättelse: Allt hwad i någor
matto angar ägande rätten eller twist derom
saint annat dylikt, hwarsöre tredje mans rätt för nu
eller framtiden kan sättas i sraga, sär icke widröras
eller komma under granskning, hwilket om brottmål,
eg».nteligen sa kallade, äfwen är gällande.
2. §. Bill grund för denna Hushallsstadga
äligger Hushållnings-Nämnden att samrada och
öfwerlägga:
Om städsel, lego och Fardag.
Om afrad och asradsdag ä Landet.
Huru a Tomt stall byggas.
Huru wägar och diken i By läggas stola,
med tuera.
Om laga wärn, täppning och hägnad.
Huru aker och äng stola häfdas och ökas,
gärdesgardar stängas och diken gräfwas.
Huru Humlegård stall läggas och uppchallas.
Anm.: hörer till stogsägande orter.
Om awerkan i aker och äng.
Huru stada stall gäldas, som Fa gör i annars
ägor, sa ock huru Fä intagas ma.
n7r Den 6 Julik.
Huru Bys ostifte ägor i skog och mark mage
nytijas eller intagas; sa ock om äwerkan ä ostist,
eller annars mans skog och mark.
Om mulbete/ jordawärd och walloäng.
Huru Swin mage i Ollonskog skäppas. Anm-:
hörer till de Landsorter, som hafwa Bokskogar.
Huru bötas stall nar bärande träd olofligen
hugges, och huru andre igen planteras stola.
Om swedjande.
Om stogs,eld.
Om allmänningar.
Huru Bys Fistewatten nyttjas ma.
Om Qwarnar.
Om Bi. Anm.: der sädane finnas.
Om den, som särar eller dödar annars Fä
eller Hund; och vm någon köper eller säljer sjukt
Fa; sä ock om Fa eller Hund stadar annars Fä.
Huru skadedjur mage sällas, samt Luderplats
ser och Warq-gärdar hällas böra.
Om wäd«eld i By.
Om wagar och broar, huru de göras och byg,
gaS stola.
Huru allmänna hus stola byggas.
Huru husesyn stall hällas.
Härjemte kommer widare att följas allt hwad
Mils sörordnadt är angående Landsculturen och
allmänna hushällningcn i Riket; hwarefter föresläs
sädan rättelse, som landets wäl och tidernas förändrade
stick nu kunna fordra: säsom en för stogrika
och skoglösa orter serskildt passande skogs- och byggnings-ordning;
brandstads författningar, grundade
pä redan derom träffade och för goda befundna föreningar;
lampelige lagar för wäghällningsbeswäret,
nödige
Den 6 Julik. ri79
nödige förbättringar i Stadgarne angående Saltpetter,
Smderierne i Riket, samt hwad sem kan tjena
till uppmuntran för sädane näringar pä landet,
som ehuru icke egenteligen inrättade för Jordbrukets
behof, likwal gagna Riket och Landtmannen genom
en snällare afsättning pä sine och jordens alster, med
mera sädant som till det härmed äsyftade ändamälet
i nägon matto bidraga kan.
Desse förslag böra efter andra årets fjerde
O.wartals sammanträde insändas till Landshöfdingen,
som dä inkallar till sig twä Ledamöter af hwarje
Hushällnings-Nämnd, dem Nämnden sielf utser,
med hwilka han samräder om den förr nämde jämkningen,
hwarefter han med Länets Förslag till
Kongl. Majit i underdånighet » kommer; wistande
Kongl- Majit, sedan wederböra-de deröfwer hörde
blifwit, efter Försiagernas granstnmg och stadfästelse,
i Nader yttra sig, ej mindre om HuShällningsNämndernas
göromål och OmbudSmanna rätt, an
vm den Rättegångsordning derwid iakttagas bör.
Efter Tio ärS förlopp äliggcr det HushallningsNämnben,
att författa och till Landshöfdingen insända
anmärkningar öfwer sädant, som wid detta
sammandrag af Hushälls^stadgarne lilläfwenlyrs
kunnat wara förbigangit, eller tidernas förändrade
stick gjordt nödwändigt akt rätta. Hwilka anmärkningar
till Kongl. Majit af Landshöfdingen i underdänighet
insändas; hwarefter Konal. Maj.t efter
hwarje saks beskaffenhet Sig i Nader utlaka will.
z 8- I alla mål deruti Häradet tillkäras, är
Hushållnings. Nämnden Häradets ständiga laga
Ombud, och äger förthy i sadan egenskap tala och
smara, dess sak wärja och i allo dess bästa befrämja
pä sätt i följande §. §. widare stadgas. Arv
innom
1180 Den 6 Juli
innom Häradet flere Socken-Nämnder, maga de
gemm sammanträden öfwercnskvmma om gemensamma
angelägenheter.
4 8. Warder Häradet af någon enskild utom
Härader, eller af ett annat Härad hos Konungens
BesallningShaswande eller inför Domstolen sölt
eller stämd, communiceras ansökningen eller stämningen
med Hushållnings,NamndenS ordförande,
som genast kallar Nämnden till urtima sammanträde-
Pröfwar Nämnden da efter samråd malek
wara af den beskaffenhet, att den utan hela Häradets
hörande kan sig i swaromalet inlåta, uppsättes
förklaringen, eller om det är instämt mål, anmodas
och genom utdrag af Protokollet förordnas naojon
af Ledamöterne, eller befullmagtigas ssrifteligen någon
, som ager dertill rättighet ester Lag, att stg
a Tinget till swaromal inställa och Häradets rätt
bewaka: Finner deremot Nämnden att malek fordrar,
det hela Häradet först nödwändigt mäste höras,
inberättas sadant till Landshöfdingen Dristeligen
eller wid Tinget muntelicien genom en af Nämndens
Ledamöter, da malct mäste uppskjutas, i förra
fallet till den tid Landshöfdingen pröfwar nödigt
utställa för Häradets hörande, och i sednare,
kill nästa Ting, innom hwilken nd HushällningsNämnden
fogar anstalt, akt genom utlysta Sockenstämmor,
som af en af Hushällnings-Nämndens
Ledamöter bewistas, inhämta Häradets mening,
hwarester Nämnden i swaromal sig inlåter hos
Landshöfdingen innom den föresätta tiden, och in,
för Domstolen wid nasta Ting.
; §. Pa satt nu sagt är/ kan Nämnden äfwen
utan att höra Häradet, deff sak wärja och dest
rätt bewara; men ej ma Nämnden utan fine Com
mi
-
Den 6 Julik. n8r
mittenterS yttrade åstundan sig i något käromål emot
annan inlåta , utan sa är, att Häradet genom nagvns
ingrep i desi ratt eller amarkan och oh'gn ä desi
skog och ägor blifwit försatt i lidande, da Nämnden
äger alt sin .och Häradets sak såsom kärande utföra.
6 §. Äro i Häradet mer an en HushallningsNamnd,
men malek angar hela Häradet gemensamt;
da utsätter Landshöfdingen utt Commumca,
kions Resolutionen sa tillräcklig rid för förklaringens
afgiswande, akt den Nämnden, till hwilken
Remisien är ställd, ma hinna inhämta de öfriges
råd för det gemensamma yttrande, som bör afgifwas;
äfwensom, da malek är wid Domstolen in,
stamdt, bet icke förr än pa andra Tinget kan företagas.
7 §. Emedlertid och intill desi en sadan Hu§-  hallmngs-stadga hunnit blifwa af HushallningsNämnoen
utarbetad, som förut i detta Capitel omrört
är, och Wi Osi deröfwer i Nadee utlåtit,
anse Wi det till Hushällnings-Nämndens synnerliga
mwmäckscmhtt och aliggande höra, att uppmuntra
Sockne- och Byamän till ingående af sadaae
B wr^ningar, som Ladugardöskötselns befrämjande
och Åkerbrukets tillwäxt med hwad mera kill
Hemmanens förbättrande landa kan, till föremal
hafwa; och skall Hushallnings-Nämnden äga, att
öfwer sadane Ordningar, som Sockne-eller Byawis
friwilligt ingas och antagas, behörig hand hafwa,
samt dem till ^verkställighet och efterlefnad befordra.
8 8. Hushallnings-Nämnden insänder inom
andra äretS stut till Landshöfdingen ett För stag k
Tabellform till Socknebeffrifchngar, hwilka med
biträde af Presterskapet och Kroncbetjeningen utarbetas
och innefatta: Socknens läge, storlek, förmaner
un- Deri 6 Inlir.
och olägenheter; innewänarenas antal, alder och näring
; Församlingens nödiga behof och mäst wanliga
afsalu; goda nch nyttiga Krattningars och upp,
fostringöwerkets tillstånd, samt omwärdnadcn om
siuke och fattige; derjemte Tabell, som wisar hwarje
Hemmans storlek och jordeboks natur, Jordman,
Aker, ^Ang, Skog, Betesmark, Fiske, Jagt och
Djurfång, wattudrag, samt deruti anlagde Werk
och Manufactur inrättningar, med mera som anses
utgöra Hemmanets förmaner: deremot alla af
Hemmanet utgående utstylder till Kongl. Mast och
Kronan, Indelningen ^ och Pvesterlkapet, Skjutsinrättningen
och werkhallningstyngden, serssilte Hemman
ätföljande olägenheter af dest natur och beskaffenhet;
dest abyggnad till mangärd och uthus, med
mera , saint siuteligen antalet och befattningen af de
ä Hemmanet skrefne människor, sa wäl som myckenheten
och arken af de der underhällne kreatur:
och äger Landshöfdingen derefter lata i Lands-Contoiret
formera deste beskrifningar till den likhet, att
ett sammandrag deraf mä ärligen kunna göras för
hela Länet, hwarigenvm ändteligen kan ärhällas en
fullständig kännedom om LandetS tillstånd, dest brister
och förmäner.
9 §. Till HushällningS-Nämndens fria förwaltning
uppläteS de Sakören som wid Domstolarne
Häradet tillfalla, hwilka af Kronofogdarne
efter ärhällne Saköreslängder infordras och till
Nämnden aflemnas; kommande deke penningar alt
anwändas efter derom utfärdade Författningar; men
öfwerskottet, till Häradets gemensamma nytta; och
afgifwer Hushällnings-Nämnden wid hwart ars
första O.wartals sammankomst, en rakning, som
wisar hwartil! de algatt, samt da warande behäll
ning,
Den 6 Julli. n8z
nlng, af hwilkcn redowisning ett exemplar tillställes
hwarje Socken, att bland sine Handlingar förwara.
ro §. I lika mätto förwaltas af Hushållnings^
Nämnden alla de medel, bestämde i Penningar,
Spannemäl, eller andre behällningar, som tillhöra
Häradet; och stola alla sädane Castor och besparingar
nu och i ewerldeliga tider wara för alla
stags afgifter till Staten, af hwad namn de wara
mage, aldeles befriade; äfwensom denna Nämnd
icke äger göra någon annan redo för förwaltningen
deraf, än Häradet
Förmenar
Häradet stg kunna tillwita HuSHällnings-Nämnden
något otillbörligt wid anwändandet
af sädane medel, och Häradet deruti ej annorlunda
kan winna rättelse, ma stikt anmälas ho§
Landshöfdingen, som ager att ställa Ledamöterne till
det answar, som med Lag och sakens beskaffenhet
kan förenas.
n §. Häradet tillkommer att wäija Ledamöter
i den Nämnd, med hwilken Häradshöfding och
Lagman dömer ö Landet; men som stikå wal af en
hel menighet skulle borttaga för mycken tid, och
HushällningS-Nämnden i alt hwad icke nödwändigt
tarfwar hela Häradets hörande, man för man,
äger att det samma föreställa, sa har den ock att
tillsätta Ledamöter i Häradets Nämnd, hwarwid
iakttages, akt denna Nämnd, i likhet med Hushållnings,
Nämnden, till en tredjedel ärligen ombytaS, och
förrättas walet i hwarje ars första sammankomst pa
fyra nya Ledamöter för det äret, samt destuwm
pä twä andre Extra-Ordinarier, hwilka kunna wara
att tillgå wid yppad ledighet af nägons sjukdom
eller frånfälle. Med den strifwelse, som enligt 2:dra
Cap- ro §. afgar till Domhaswanden, asgifweS
äfwen
n84 Den 6 Julik.
ä.wen underrättelse om hwilka således till Ledamöter
walde blifwit.
4 C ap.
<vm Förliknings - Rätter och gode
Mäns Utslag.
i §.
I alla twistcmäl, deruti parterne öro ensamme
rätte sakögare och hafwa tillstånd att sjelfwe utföra
sin talan wid Domstolen, samt da saken är af den
beskaffenhet, att icke tredje mans rätt derunder beror,
kan det omlwistade skjutas under gode Mäns
afgörande, äfwen da malek redan wore anhängig!
gjordt wid Domstolen.
Wilja derföre Parterne, för alt undgå den kosina-
och tidspillan Rättegång medförer, lemna twistemälet
till gode Mans afstutande, ar sädant dem alldeles
obetagit, och warder till »verkställighet af ett
således fällt Utslag all laga handräckning meddelad af
Konungens
-5 §. Utsöknings»Balken, enär Parterne förklarar,
det de nöjaS ät det yttrande gode Män gifwit. Och
som det star i de twistandeö fria behag, att »välja kill
sörlikningsmän hwilka de »vilja, sa kan ock en Hushållnings
- Nämnd, antingen hel och hallen, eller
wike Ledamöter derutur, sävare måls afdömande sig
ataga när de derom anlitade warda.
Härwid är nödigt, att de twistande, enär de öfwerlemna
sin sak till afstmande af walde Män, afgi-we
till dem en i wittnens närwaro undertecknad
ffristelig förklaring, innehallande ej mindre hwad
och huru stor myndighet de dem häruti uppdraga,
samt hwilka annars wanliga Rättegångs-förmäner
de
Den 6 Julik. r S;
de sig afsäga, än den friwilliga förbindelsen, att nöjas
ät det stut, hwaruti Förlikningsmännen stadna,
med hwad annat Parterne anse nödigt sig förbehålla.
Emot Lagens redan stadgade föreskrifter, kan
inför sadane gode Män intet »vittne höras pä Ed;
men gifrva bada Parterne Eden efter, är sifwer» Ed
sa god som gängen, och i sädant fall kan wittnesmäket
afgifwas och tjena till laga bewisning; dock
kunna jäss-frägor om wittnen, af Förlikningsmännen
afstutas enär nägon Edesäng dermed icke tarfwas»
HuShällningS-Nämnden, betraktad som ett af
Häradet walt Utstött och säsom dest Fullmäglige
Oindud, har ett »vidsträckt fält för werksamheten af
sitt nit vin eger och sina Committenrers gemensamma
wäl- Igenom den har Häradet »vägen öppngd
till en lättare Communicalion »ned Länets Höfdit»/,
ge, som icke lärer undandraga en bercdwillig händräckning
i allt hwad dest Embete medaifwer: Den
har tillgäng till Lagens och Domstolarnes åtgärd,
hwilken nu bör blifrva sä mycket kraftigare, svin malen
kunna med mera redighet föreställas och utföras.
Nämndens egna kunstapec, alltid tilltagande genom
förtroliga samräd sig emellan och de utwägar den
äger, att förskaffa sig erforderlig kännedom af Landets
förmäner och brister, stola ätersprida en gagnande
upplysning i de sammanträden, den med sine
Hufwudmän beramar; och anser Kongl. Majit derföre
öfwerflödigt, att ännu aifwa ett mera fpccielt
förordnande för veste gode Mäns befattning, utan
will Kongl. Maj:t med Nådigt förtroende till deras
Patriotiska walwilja i allmänhet hafwa bern uppdragit,
att med uppmärksamhe waka öfwer tillwäxten
af goda seder, samt genom goda Schole-JnrättninBihang.
N:» 75.! sar,
H86 Den 6 Julli.
gar befrämja en Christella Barna - Uppfostran, dek
förnämsta mediet att tilldana gode. kör sig sjelfwe
och Riket nyktige Medboraarep Wiljandes KonglMant
med sä mycket mera Nödigt »välbehag anse
hwarS och ens bemödande härutinnan, som Kongl.
Mahl med De§ höga bebodd och kraftiaa bträde
gerna främjar allt hivad, till Dcft trogna Undersatares
>annstyldiga nylla landa kan.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 6 Juli,.
----- Prest - ständer den 6 - - -
- - - - Borgarc-S.'ändct d. 6 , - -
----- BondesLtändet d. 6 » - -
wört-samt Memorial!
^öällofl. Borgare-Standet^ har till Riksens Högh
Sränders Allmänna Beswärs- vch Economie. Utstött
remitterat ett af Herr Borgmästaren G.
Kjellander dit ingifwit Memorial, angående in,
stränkning uti Näringsidkares rätt, att bewista
Marknader, sa iväl ftin Herr Borgmästaren N o r,
ströms derwid gjorde tillägg, alt fadane Personers
tillståndsbref tili Marknads besökande icke mat-,
te fä utsträckas till och transporteras pä andra än
dem, pä hwilken de cgenleligen finnas ställde.
Författaren har utgått frän den synpunkt, att,
dä Riksens Högloft Stander enhälligt insett mädan
vch ffadiiccheten af Kroghandteringen borde äfwcn
andre Näringar, ftin sta i ett offiljakligt sammanhang
med förenämde rörelse, deribland Herr
Borgmästaren Kjellander förnämligast räknat
Caffchuv-ldkande, fästa Riksens StänderS uppmärksamhet
, ej allenast i anseende till fylleri vch
Vry«-
Den 6 Julli. ne?
dryckenskap som ä sadane ställen lika oförsynt utvf
was
som ä Krogar i allmänhet, utan äfwen, med
åsigt af den olyckeliga inflytelse andre dermed allmänneligen
förenade straffbara utswffningar och
lidLnigherer medföra, särdeles ä ke stallen, der
Scholor och Gymnasier äro inrättade, samt af sadan
orsak yrkat, att Embetsmäns rättighet till utfärdande
as Past ät sädane Näringsidkare mätte
noga handhafwas, vch inskränkas endast till dem
af Städers Handlande och Borgerskap, hwilka i
grund af Privilegier och för atr tillbörligen och med
bestånd kunna drilwa deras Handel och Rörelse,
äro berättigade att bewista Marknader.
Utskottet har wid pröfnmgen af delta mål fastat
sin uppmärksamhet ej allenast" pä det stadeliga i uköfningen
af Näringsidkandet i allmänhet, ftin Författaren
uppgifmer och erfarenheten bekräftat, särdeles
det derigenom för uppwäxandc ungdomen beredda
förledande tillfället till i bade fysiskt och moraliskt
hänseende stadeliga ftmmanlefnaden med dem
af O.winkönet, ftm gemenligen åtfölja dylika Näringsidkare
till Marknader, vch funnit denna osed
vch tilltagande frihet icke sta tillsammans hwarken
med de till förekommande af sinhge nöjen i Städer,
der Schöler, Gymnasier och Academier äro inrattade,
tid efter annan utkomne Författningar eller
med allmän ordning och »välfärd, utan äfwen de
mängfaldiga serstiita Författningar och Resolutioner
pä Stadernes ofta förnyade Beswar, särdeles
Kongl. Brefwet den 4 Novemb. 1768 och Kongl.
Reftlutionerne af den 7 Julli 1752, den 9 Dec.
r?66 och den 2 April 7770, hwariaenom alla
rätte Borgare och Näringsidkare i Städcrne äro
* * tils,
»i88 Den 6 Julli.
tillätne, att, da de arv förftdde med behörige bewis
öfwer den Boigeliga rörelse de dufwa, samt tillika
hanva behörige Rese-past, besöka alla Fri Marknader
i Riket under deri utst.ikade öfriga wftkvr; Och
sem det onda Författaren önstar matte förekomma§,
har förefalla Utjkottet icke runna annorlunda
wäl förenas med förenämnde allmänna frihet för
alla Näringsidkare att-vesöka Marknader, än, alt
a ena sidan yttersta noggranbrt under strängaste answar
iakllagcs af wederdö»ande som äga rättighet
utfärda dylika bewis cch Paff, och a den andra
att ej wanartige Qvinspersoner, som hittils warit
brukeligt, fa medfölja dylika Näringsidkare, utan
att deras namn och goda frägd, som till betjening
af Näringsidkaren nödwändigt mäste medtagas, uti
Rese-pahet äfwen inföu s; anser Utskottet sig döra
tillstyrka, det Riksens Högloft. Stander hos Kongl.
Majit underdänigst anhälla, att, pä satt Författaren
föreslagit, Författningarne, rörande Embetsinäns
rätt att utfärda dylika Past, noga granskas,
och inskränkas endast till dem af wexkelige Bagare
och Handlande i Städer, hwilke äro allmänt
kände för en hedrande wandel och för deras beständ
nödwändigt mäste besöka Marknader i andra
Städer, och att, i fall de oundgängeligen behöfwa
betjening derwid af en eller flere Qwinspersoner,
deke stola wara under answar, tillika förpassade såsom
ärlige och wälkände personer, samt Näringsidkaren
wara sin Borgerliga Näring förlustig vin
liderlighet och wanart, af hwad namn den wara
mä, utöfwas inom de Hus, der han sin rörelse
idkar, eller pa annat sätt af honom tillatas, understödiaS
eller befrämjas; dock warder detta till
Riksens Högloft. Skanörs widare ompröswan<
de
Den 6 Julis/
I 89
de »vördsammeligen öswerlemnas. Örebro den r
Julii r8 2. s
Pä Högloft. Ridd- och
Adelns Led- magnar,
^o ir. L^llenbo r§.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets
Led. »vägnar,
Olok L^östeät.
Pä Högw. Prest-Ständets
Ledamöters wägnar,
O. v. Rosenstein.
Pä Hederw. Bonde-Ständets
Led. wägnar,
Olok Lratin.
/rlex. I.2Zergröli.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 6 Julli.
» - - Prest - Ständer den 6 - -
- - - Borgare-Sländet d. 6 - -
, - - Bonde-Ständet den 6 - -
Wördsamt Memorial!
^)enom remiss af den 22 sistl. Junii har Högloft.
Ridderstapet och Adeln till Lag-Utskottets handläggning
och utlätande öfwerlemnat Herr Häradshöfd.
Lud. Stjern stams Memorial, hwarigensm Herr
Häradshöfdingen af upptagne skäl, och med afseende
pä, samt till befordrande af rättelse uti det olika
behandlingssätt af Dvmstolarne iakttages wld tillämpningen
af 2 Mom. -i §. 10 Cap. Rätteg.
Balken, jämförd med Kongl. Brefwet den 2 Mars
i?48 ansett den förklaring öfwer nämde Lagens
rum, samt utsträckning as föreskriften ut! högst berörde
Kongl. Bref nödig, att dä för Tjufnadsbrott
lilltald person a sig bekänner ett annat lika beskaffat
brott a annor ort begängit, nägot afseende pä
en sädan bekännelse, eller brottslingens förwisande
kill annan Domstol icke dör äga rum, innan Domstolen
,
nyo Den 6 Julik
Meri, unter hwars ransakning den tilltalde först
kommit, genom skriftwäxling sökt inhemta ail möje1ig
upplysning om de as Brottslingens sedermera
uppgifne, a annor ort förötwadc, brott till deras
»verklighet och öfrige omständigheter.
Under granskningen af detta ämne har det
licke undfallit Lag. Utskottets, af erfarenheten under,
stödde och befästade, öfwertygelse, att en skyndsam
behandling af brottmåls ransakningar, och i följd
deraf brottslingarnes hastigare befordrande till ett,
efter Lag wälförtjent straff, hutwudsakcligen ingär
uti det af Lagstiftaren med bestraffningen, asyltade
-ändamål, den brottsliges correction och andras afsträckande;
da deremot denna äsystning antingen helt
och hållit förfelas, eller ock till en icke obetydlig
del minstas, ju flere tillfällen brottslingen ager, att
genom straffets aflagsnande uttänka och bereda utwägar,
att detsamma möjeligen kunna undgå. Obemält
bär harwid icke eller lemnäs den kostnad, oska
betydlig, som Staten sär widkännas genom brottslingens
längre qwarhällande i häckte under ransakningars
fortsättande, och deras forslande frän en
Domstol till en annan, hwarigenom för sannincenS
och uppgifne brottö uppdragande, ofta ingen nog
»vinnes, men brottslingen altid beredes mer och
mindre tillfälle, att under en oerfaren och ouppmärksam
fångförare kunna undkomma.
Till undanrödjande af dessa för Lagstipningen
i brottmål förekomne hinder och olägenheter, är wäl
genom Kongl. Brefwet den 2 Martu -748 stadgadt,
att da en tilltalad för en eller flere af honom begangne
missgcrningar wederbörligen ransakade, gjort sig
skyldig tili dödsstraff elier högsta kroppsplikt, och da
i tjufsaker, som ej pröfwas af synnerligt warde, ingen
-
Den 6 Julii. ngr
gen anledning ar, hwarken till näoon annans delaktighet
med ljufwen, eller att mä,'sagaren, genom
undersökning och Domarens handräckning, till sin
Egendoms äterfäende kan förhjelpas, Under-Domaren
ma, efter dertill ärhallit och begärt tillstånd af
Öfwer Domaren, genom Breswäxling med de
Domstolar, hrvarunder den tilltalade efter egen be,
känrelse stall bcgätt flere brott, derom inhämta all
möjlig upplysning, och sedan öfwer alla den tilltalades
brott pä en gäng sig utlåta, men dä denna
tillätne Brefwax!b'gs undersökning tydeligen förutsätter,
att den tilltalade redan stall wara förfallen
till dödsstraff eller högsta kroppsplikt, och hanS bestraffning
således blir enahanda ehwad flere smärre
brott genom en sädan Breswäxlingswis skeende, och
följakteligen mindre fullständig undersökning upptäckas
och utredas eller ej, sa har Lag-Utskottet funnit
, att stadgandet uti Högstberörde Kongl. Bref
icke kan owiikorligen lämpas till det uti 2 Mom.
af 21 §. ro Cop. Rätten. Balken förekommande
fall, dä en tilltalad ä flere ställen gjort enahanda
missgärning, och följakteligen ä hwarje ort bör ransakas
och stuteligcn dömas af dcn ratt, der han sist
Lagföres. — Frän detta Lagens stadgande härleder
sig ock, efter Utskottets tanka, Domarens olika behandlingssätt
af sä beskaffade brottmåls ransarningar,
i thy att en del med hämtad analogisk anledning
frän ofwannamnde Kongl. Bref, genom skriftväxling
sökt inhämta wisshet om ett af en tilltalad,
ä annor ort uppgiswit brott werkeligen timat, med
flere efter ämnets föranledande, nödige upplysningars
införarande, hwaremot andre Domare en sädan
nödig försigtighet underlätit, och obekymrade
vm det mer eller mindre trowärdiga i uppgiften,
.. -
HF- Den 6 Julii.
förwist den tilltalade till den Domstol, under hwarS
Domwärjo det uppgifne brottet stall bliswit begånget.
I anledning häraf, och till tvinnande af enhet
i detta fall, finner Lag-Utskottet skäligt för sin del
wördsamt tillstyrka den förklaring öfwer s Mom.
uti 21 §. af 10 Cap. Rältcg. Balken, att da en
häktad person, inför rätta tilltalad för stöld, uppgifwet:
sig ä annor ort hafwa begatt ett eller flere
lika beskaffade brott, eller dertill af ransakningen annars
blott finnes anledning, stall det pa Domarens
pröfning, efter sig företeende omständigheter, ankomma,
huruwida han, innan den tilltalade förwises till
ransakning under annan Domstol, bör genom skriftväxling
med wederbörande först söka inhämta all
mojelig upplysning om det föregifne brottets tillwa,
relfe och »verklighet, jemte öfrige nödige omständigheter.
— Hwarefter Domaren har att efter Lag
och sakens beskaffenhet att förfara; hwilket dock Rik»
sens Höolofl. Ständers pröfning wördsamt undersiälleS.
Orebro den 2 Julii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständcts
Lcdam. wägnar, Ledam. magnar,
n. k. Ltrömkelt. ^ o Ii. lTlecirön.
Pä Wällofl. Bergare-Stän- Pä Hedcrw. Sonde-Sländets
Ledam. magnar, dets Lcdam. magnar,
H. konqvist. ^ nä ers Lricssoo,
W. ^ullZren.
Upp»
Den 6 Julii. nsr
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 6 Julik.
- - - - Prest-Ständct den 6 » -
» - - Borgai c-Glandetd. 6 - -
- - - - Bonde-Standet dcn 6 - -
Wördsamt Mcmsrial!
^balloflioe Borgare-Standet har till Laa-Utskottets
utlakande remitterat, ett af Riksdags-Fullmägtigen
för Götheborgs Stad, Herr Commerce-Ra,
det Santesson, till Wällofl. Borgare-Standet
ingifwit, sa lydande Memorial:
"Uti Riködags.Beslutct den 2 Maji >8io befinnes
följande twenne Stadganden: I zr §. stm
angar Förändringar eller tolkning af Allmänna La,
gens ruin."
"Till närmare bestämmande af dispositionsrätten
öfwer fast Egendom och friheten, att stifta
Fidei Commiss, kommer följande derom bestulna
Lag, såsom ett tillägg i :6 Cap. i §. Ärfva Balken,
att införas:"
"Will någor, Mann eller O.winna göra Testamente,
hafwe ratt göra ther mundteliga eller skrifteliga,
med eller utan »villkor och »vittne twenne goda
mann, att ther Testamente ta war gjort med
sundt och fullt förstånd och af fri willja stande ock
honom fritt, att löta .vittnen »reta thefi innehall eller
ej. Äro ej wittnen all tillgå och utredt warder,
alt Testator intill sin död, »rärik utur stand fart,
wittnen anskaffa, åge ock ta, Testamentet laga kraft,
sa framt thel finnes med egen hand striswit och underskrifwit.
Borrtgifwer någor fast Egendom, äge
ej makt om willkoren för thefi förwaltning, sträcka
Förordnandet längre, an förste mottagarens och thetz
makas lifstid eller om ägande rätten widare, an till
ut
-
9ry4 Den 6 Julik.
utnämnande af Testaments - ever Gäfwotagarens
nästa efterträdare, tili hwilken sistn.mrdcs hard.
Fastigheten ikläder sig, exenstap af Arfwejvid,
hwanned i allt, efter Allmän» Lag förhallcs. Ej
eller ma i andre Afhandlingar och E>mract vin fast
Egendom sadane willkor inflyta, hwarigenom lörwaltnings-
och ägande rätten för en framtid widare
infkränkes, an nu sagt är, men angående Städja
och Arrende, galle hwad rherom serstildt stadgal är."
"Såsom tillagg wid 2 §. i Cap. Jorda Balken,
kommer följande att tjena till iakttagande: Ej
ma Sälliaren i Köpe - och Skiftes-Afhandling om
Jord och Fastighet hädanefter förbehålla sig eller
avdra att emot någon i samma Afhandling bestämd
Penninge-Summa eller andra willkor fä framdeles
winna Egendomen ater. Skjer thel, ware utan
werkan och Lagsart ä sädant Köp eller Skifte icke
tilla tein"
Widare innehåller nämnde Riksdags - Beslut
uti zr §.
Pa det Stadgandet i z:dje §. y:de Capitlet
Jorda. Balken jemnlöid med Kongl. Förordningsr,
ne, den i z Junii i8»s och den 28:de Zunii 1798,
§. ro ina winna större fullständighet, är den ytterligare
forcikrift btstmen, akt om någon, som under
förpantning innehafwer, fast Egendom, till hwars
inlösen wiff tid ej ar i Pantebrefwet utsatt, anniäler
h.s Domstolen, hwarunder Egendomen lyder,
att Pant-agaren eller hans rätts innehafware, ever
doras wistelse-vtt ej aro af honom kände, stall Do,
ma. en aga förordna, om en sadan anmälans införande
wenne sänger, sä wal i Rikets Allmänna,
som Hamomger Tidning, med föreläggande alt em
sälden ej inom ett är, ester den sista i berörde Tid,
nin
-
Den 6 Julik. re
ningar
införde Kungörelse betalas, kommer Egendomen
att nppbjudaS och dermed förfaras pä fält os,
wannämnde Lagens rum och Kongl. Förordningar
utstaka; Hwaremot känd Pant ägare bör, enligt åberopade
förra Stadgande», tillsägas, och este? derom
företedt bervie, Lagfarten för sig ga, i händelse Egendomen
ej blifwit inlöst.
Af desie Stadgande» synes böra följa, att all
förpantning af fast Egendom ester Maji mänad
i8lc> är afstaffad; Men sä will man ej uti allmänhet
taga meningen, af den orsak, all uti Niksdags,
Befluket, ej är nämndt Tillen Pant som uti i Cap.
i tz. Jorda-Balken »ämnes, der frägan är om Laga
Fäng ä Jord, Hus och Grund a Landet och !
Staden, hwaruti äfwen stär anfördt. Femte äp
Pant, om den lagligen pantsatt och förstånden är.
Jag önstar, alt denna omständighet blefwe förklarad
, sä alt ef nägon kunde mistaga sig pä rätta
meningen deraf.
Dä det nu är gifwit, att hwar och en fär besitta
fast Egendom, sä behöfwes ej mera, den förut
brukade omwagen, att genom förpantning kunna ätkomma
fast Egendom, hwaruti förpantnings-wilkoren,
gemenligen wörö sä uppgjorde, att Egendomen
möjligtwiS aldrig kunde äterlösas efter 99 ärs förlopp.
Ändamälel med.Förpantning kan endast nu
wara, det obehöriga, att undwika erlägga, ret af
Gärde-KöpSpenningar uti Sräderne, samt Fen fixerade
Afgisten till Krigsmanshus-Caflan; Aswensvm
för att understundom undgå Böld eller Nabo-twist.
Jag anhäller att delta mä till Lag-Utstottet remitteras
L.
^1. Zantesson.
Som
ng6 Den 6 Julti.
Som Förpantning af Jord icke bli Laga Fäng,
förr än Panten ar lagligen förstånden, och emedlertid
blott innefattar en af Agaren förskrifwen eller
lemnad säkerhet för en erhållen försträckning i penningar
eller waror, sa är Förpantning lill sin natur
wida skiljd bade fran köp, hwilket emot en bestämd
Summa penningar, öfwerlater ägande rätten och
Testamente», som dels med och dels utan wise förbindelser,
öfwerlemna nyttjande eller ägande rätten,
eller ock begge delarne.
De förändrinaar eller förklaringar af LagenS
stadgande som inga uti inskränkning af Testamentsriheten
eller rättigheten, att göra och begagna wifle
förbehåll wid Köpe-Ashandlingar, kunna således icke
werka pä Lagens stadgande om sättet och ordningen
för Färpantningar da derom tillika ingenting serskildt
stadgas.
Af denna anledning arv de genom RiksdagsBestuttt
den »:dra Maji 1810 gjorde tillägg uti 16
Capit. i §, Ärfda Balken och r Cap. 2 §. JordaBalken,
blott gällande i förra fallet, att inskränka
rättigheten för en Testaments-gifware, akt bestämma
huru och pa hwad fält, en af honom bortgifwen
Jord i en framtid bör ärfwas, och förwaltas
i annan ordning, än den Allmän Lag föreskriswer
och i det senare, att förekomma de Rättegångar och
det lioande som genom förändrade Egcndvms-priser,
inträffar derigenom, att Säljare förbehålla sig eller
andra, att efter en witz förfluten tid, eller wid inträffandet
af wise bestämde händelser, fa återlösa
Egendomen hwdken rättighet naturligtwis icke begagnas,
om icke dermed är förenad någon fördelHwad
ater beträffar det under ofwanberörda
Riksdag afwen gjorde tillägg uti gude Capit. z §.
Jo»
Dest 6 Julis. ,197
Jorda-Balken sa innefattar det blott ett Stadgande
som allmänna Lagen eller någon serskild Författning
förut, icke innehållit, huru och pa hwad fält, bör förfaras
i den serskilda händelse, da witz tid til! inlösen
af fast Egendom, som under förpantning innehafweS,
ej är söreskrifwen, och Innehafware» will med Panten
Lagfara, men är i okunnoghet, om Pantägaren
eller hans wistelse-ort, hwilket Stadgande sä mycket
mindre kan tydas till något upphäswande af hwad
Allmänna Lagen uti l Capitlec r §. och 5>:de
Cap. Jorda-Balken förordnar, som bade sjelfwa föreskriften
och den i Riködags-Beflutet dertill förklarade
anledning, att derigenom gijwa en större fullständighet
är g>:de Cap. z §. Jurda-Balken, gemensamt
utmärka Lagstiftarens föremal, att med bibehållande
af de grunder, som för Förpantnings,rätten
t det hela blifwit stadgade blott öka dem i de delar,
der förekomne omständigheter wisat, nödwändighetcn
deraf.
Pä dehn skäl, finner således Lag, Utskottet, ef
allenast, att Allmänna Lagens stadgande om rättigheten
till Förpantning, ännu är t sin fulla kraft,
uran äfwen, alt skäl icke förekommit till en motsatt
tanka; Hwarföre Lag,Utskottet anfedt sig icke kunna
i ett sa tydeligt ämne tillstyrka utfärdande af någon
Förklaring; Hwilket dockERiksens Högloft. Ständer
wördsamr underställes. Orebro den 2 Julii 18,2.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högwörd. Prcst-StänLedamöters
wägnar, dets Ledam. magnar,
1^. k. Ltrömkelt. ffob. ffrk. Hedren.
Pä Wälloft. Bsrgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stän
dets
Ledam. wägnar, dets Ledam. wägnar,
A N. kön Hvist. Anders Ericsson.
H.. VV- '^rdlZrsn.
H98 Den 6 Julik.
Uppläst hos Ridd och Adeln den 6 Julik,
- - - - Prest-Ständet den 6 - -
----- Borgare-Ståndet d. 6 - -
- - - - Bonde-Stander den 6 - -
WZrdsamt Memorial!
Borgare, Stindet har till Lag-Utskottets
Utlåtande behagat remittera ett af Riksdags-Fullntägligen
frän Wisby Stad, Grosshandlaren T.
Segerdahl til! Wältofl. Borgare-Ständer tngif,
gifwit, sa lydande
Mem orra!:
Huruwida en Fullmägrig eller Systoman mä
wittna om sädane egne åtgärder, som han i nytznamn,
de egenstap i den honom anförtrodde sak widcagit emot
sin Hufwudmans Weder» Pär t, och hwilka åtgärder
kunna werka pa Parternes ömsesidiga rätt, derom lärer
Lagen icke wara nog tydelig da Domstolarne
kunna meddela stridiga Utslag. Jag anser alitsa nödigt,
att fä det rälta bestämt; äfwensom, vin Hufwudmannens
ät Fullmägtigen eller Sysslomannen
kemnade decharge, Förman eller da han till wittne
aberopas, bör kunna föranleda lill något förändrat
förhastande i afseende pa denne senarcs skicklighet,
som wittne.
Jag anhäller att denna Lraga matte til! wederbörligt
Utskott förwisas. örebro den 20 Junii
18 l».
limotb. LeZeräsbl.
De olika benämningar af Fullmägtig, samt
Syssloman eller Ombudsman, som Lagen älfwer ak
dem, som a andras wägnar något göra och lata,
Wämmes ester arken as de kemnade uppdrag.
Z
Den 6 Julik. ngs
I alla Rättegångs - ärcnder kallas det Full,
mägtigstap vcy uti andra i allmänna sammanlefna,
den förekommande ämnen. Sysslomanskap eller Om,
budsmanstap.
Begge hafwa det gemensamt, att dermed äe
förenadt answars-ffyldighet bos Hufwudmannen, och
att hans förtroende förutsattes; Och endast frän
denna synpunct kunna de komma att betraktas tvid
afgörande af del nu framstäille ämne, som synes
endast anga, huruwida en Fullmägtig eller Ombudsman,
sedan han denna befattning afträtt, ina
kunna wittna om de egne åtgärder han derunder i
saken widtagit.
Sa widt en sadan staga kan uppkomma, förutsätter
den upplysning, antingen om werkligheten
af en, utaf Fullmägtigen eller Sysslomannen ingången
handling, eller huru den bör förstas. I bcgoe
händelserne innefattar det fel a Fullmägtigens eller
Ombudsmannens sida, att detta ej annorledes än
genom hanö eget »vittnesmål kan utredas.
17 Cap. 7.de §. Rätkegängs - Balken utestänger
alla stan wittncsmal i den sak, af hwarS utgang
de kunna wanka nytta eller stada, och att detta
förhållande inträffar pa Fullmägtigen eller Sysstomannen,
är ostridigt, i följd af det answar, uti
hwilket han star hos Hufwudmannen. Att denne,
före eller wid åberopandet af sin Fullmägtig eller
Ombudsman till wittne, förklarar, att han för en
möjeligen felaktig åtgärd afträder allt anspråk pa er,
sättning eller answar, förändrar ej sjelfwa saken.
Denna afsägelse ar en hemlig öfwerenskommelse,
som ej bör finna något skydd af Laaen.
Den som uti en Afhandling föreställer en annan
person, mäste wara lika obehörig med denne
sena
-
rroo Den 6 Julli
senare
att wittna vm samma Afhandling i allt hänseende.
I alla fall strider det mor Lagens esprit i allmänhet,
att wittna om egna åtgärder, och änskönt
utgången af saken möjeligen icke skulle hafwa inflytande
pa wittncts rätt af den anledning, alt all talan
blifwit franträdd, sa aterstar likwäl en witz tänsta
och böjelse hos hwar och en, att at sine Handlingar
giswa en sadan riktning, som frikallar honom
fran förebråelse, att hafwa något asidosatt, och känstan
för hedren lemnar alltid starkare inttryck, än
den för andra enskildta fördelar.
Allmänna Lagens stadgande i i7'de Capitlet
7 §. Rättegangs.Balken: Att ej ma man wittna i
den sak, deraf man kan wanka nytta eller skada, ar
således i förening med det att Fullmagtig ej ma wittna
om hwad som honom under Rättegången af betz
Hufwudman blifwit förtrodt, fullt lämpeligt till ifragawarande
händelse. Angelägenheten att kunna
förutse mindre bestämma alla de händelser, som i sadan!
hänseende kunna förekomma, har föranledt Lag,
stiftaren, att under en allmän principe, öfwerlemna
at Doniaren pröfnings'. attén; och ehuru Domare
kunna meddela stridiga Beslut, förutsätter sadanl icke
brist i Lagen. Olika öfwcrtygelse och urskillningssäfwa,
äro de orsaker, som oftast härtill föranleda.
Pa detze grunder anser Lag-U'skottet, att merberörde
Lagens rum l?:de Cap. ?:de §. RättegangsValken,
uti den framflälive händelsen ar sa tydligt,
att något widare bestämmande eller förklaring deraf
icke
Den 6 Julik. r2O!
icke behöfwes; Hwilket dock Riksens Höglofl. Stän,
der wördsamt undcrställes- Orebro d. 2 Juli 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständets
Ledam- »vägnar, Ledan», wägnar,
kl. k'. Lcromkelt. kieärön.
Pä Wäftoft. Borgare-Stän- - Pä Hederw. Bonde-Ständets
Led. magnar, dets Led. wägnar^
A. kl. Konqvist. /enders Lrlc8son.
'InIIZrän.
Uppläft hos Ridd. och Adeln den 6 Julli'.
- - Prest-Ständet den 6 - -
- - Borgarc-Ständet d. 6 - -
- - Bonde-Ständet den 6 - -
wördsamt Memorial!
^ill Lag - samt Allmänna Beswärs, och Economie-Utskottens
gemensamma handläggning och utlakande,
har Hederwärda Bonde-Standet den 23 stst-'
ledne Maji remitteradt ett af Riksdagsmannen Per
Nilsson fran Christianstads Län till bemälte Stand
ingifwit Memorial, deruti Riksdagsmannen hemställt,
vm icke ined anledning af 6 Cap. HandelS-Balken,
jemte de serskildte stadganden som dermed aga ge,
menskap, Landrmän och Jordbrukare, som äga Hemman,
mage lemnäs frihet, att i likhet med hwad
Kongl. Brefwet till Kongl. Commerce-Collegium d.
i» Maji 1790, och Kongl. Collegii derpå grundade
Kungörelse den zr Maji samma ar innehalla,
Sälja, Köpa och ater i Stad eller pa Landet sälja
eller förbyta allahanda Viclualie-waror, Landt-arbeten,
Ladugards-producter eller Kreatur och deras afBihang.
N;» ?6. kast
-
»2V2
Den 6 Ju lii.'
kastning, Jord- och Trädfrukter, femte Wildt,
jamt warorne till hwad de!^p och hwilken gwantir
t. som halst, upplägga och afyttra, m. m-, svin till
en fullkomlig Handels - frihet m.d Landrmanna waror
hörer.
Ulssottcn, som öfwerwägat hwad Allmänna
Lagen och de i ämnet ulkomne Författningar innehålla,
har uimir drt wara ostadigt, att den fria afsätining
af Producter, som Jordbrukaren bör aga,
dlilwir inskränkt pä ett sätt, som icke star att förena
med ägande rätten, eller den fria anwandande rätt,
som bör wara hwar och en öppen. — Alla förbud
emot begagnande af sadane rättigheter, hwarigenom
hwarken det allmänna eller någon wist enstad lider,
star icke tillsammans med en wal organiserad Stat;
och annu mindre, da de stada bade det allmänna
och enstildta.
De Författningär,' som i senare tider bade i
Economistk och Juridistt afseende blifwit widtagne,
wittna vstridigt derom att Jordbrukets förbättrande
warit en ibland de R kswärdande anoelagenherer,
sim i synnerhet wäckt Regeringens uppmärksamhet,
och det kan ef motsägas, att det mer eller mindre
fördelaktiga uti Åkerbrukets stötsel har ett, i lika
mohn, wäsendteligt inflytande pa den allmänna watt
mägan, som alltid bereder den enstildas, upprätthåller
Staten och kan göra den oberoende. —
Att en inskränkt rättighet för Lar.dbrukaren, att
afyttra stna Producter, i mer an ett afseende motwerkar
Åkerbrukets tilltagande, ar en af de erkända sanningar,
som icke behöfwa annat bewis, än det erfarenheten
lemnar. — Dä Landtmannen antingen saknar
-
Den 6 Julii. !2o;
nar afsättning med stna waror, eller ock derföre icke
undfär, hwad han i förhållande till andra warupriser
borde påräkna, mäste hans flit och idoghet
förswinna, da han ser sig bedragen i sin billiga
waman, att winna sin utkomst; och detta blir i
samina mohu för det allmänna iner skadligt, som
den mindre fönuögne alltid härigenom mäst är blottställd
att blifwa lidande, emedan han icke har tillfälle,
att för sin wårås afsättning, afbida de gyn,
nande tillfällen och tider, den förmögnare kan iakttaga.
En sadan »lägenhet undanrödfes, om det blir
hwar och en tilläcit, utan afseende pä eget behof, att
göra upphandling af Landtmanna.waror, och icke pä
sätt nu förhäller sig, enda afsätcnings-stället i allmänhet
blir inskränkt till Ortens närmaste Städer.
Det är en icke sällsynt händelse, att Handlande
i Städerne öfwerenskomma om ett wistt pris,
hwaröfwer de för wiste waror icke betala Landtmannen.
Denne, som icke ager nägon annan utwäg,
att fa den afyttrad, mäste underkasta sig ett
sädant wälbehag, och detta blir desto swärare, som
det ofta äfwen gäller, da Landtmannen nödgas äterköpa
sin wara.
De olägenheter äro äfwen ostilfaktige ifrån beståndet
af närwarande Författningar, att Landtmannen
för afsättningen af sine producter, eller uppfyllandet
af sine behofwer af waror, nödgas ofta företaga
en längre resa, än som, i förra fallet, ersättes
genom hwad han kan föryttra, och i det senare
motswarar wärdet af hwad han will köpa.
I2V4 Den 6 Juli».
Stiderna förlora icke uti tillförseln derigenom,
akt ifrägawarande frihet upplätes ät Landtman, »n.—
Dennes waror äro manligen af den beskaffenhet,
att de snart mäste anwändas, och således, om orten
derpå har öfwerflöd, mäste komma Släderne till
godo, om afsättning will winnås.
Det ingär uti ändamälet för Staders inrätt,
ning och Handländers yrke, att latta communicationen,
och frän det stalie, som har öfwerflöd pä en witz
slags wara, staffa den till ett annat, som deraf lider
brist eller ar i behof, samt att samma wara
sedermera utminutera,- men icke att med en uteflutande
ratt, köpa af den ena grannen hwad han har
att afyttra, för att dermed genast uppsylla den andra
grannens behof.
I följd af sädane grunder har, genom Kongl.
Förordningen den zo Now. 17L0, en oinskränkt
rättighet till Handel med Spannemal blifwit tilläten
och erfarenheten har wisat, att detta icke medförer
nägon flags olägenhet, utan twertom fördel och
rulta, ehuru Spannemal utgör en af de mäst oumbärlige
nötwändighets. waror; och tillika af alla ätbara
La- dtmanna - produccer längst kan förwaras,
utan att underkastas förstämning.
Da Utstotten således ä ena sidan funnit,nödwäpdigheten
af m förändring uti nu gällande Lagar,
angående Landthandel, för att förekemma de olägenheter
inskränkningen af Landtmannens rättighet till
sin waru-afsattning medfört, hafwa Utskotten tillika
a den andra öfwerwagat huru »vidsträckt en sädan
rättwhet bör wara, för att icke öswerstrida gränsen
qb bchvfwrt för Landtmakma. yrket, hwaras denna
Den 6 Julik. »Los
rättighet är en följd; och med hänsigt till begge delarne
fä Utskotten wärdsamt tillstyrka, att med ändring
af 1 tz. 2 mom. samt 2 §. 6 Cap. HandelsBalken,
jemte de serstilde Författningar, som härmed
äga gemenskap, Jordbrukaade Landtmän, i likhet
med hivad Kongl. Breswet till Commerce-Collegium
den ro Maji »790; och Kongl. Collegii
Lerpå grundade Kungörelse den zi Maji samma är
innehålla, mä äga frihet, att sälja, köpa, och ater
till andre i Stad eller pä Landet sälja allehanda
ätbara eller Victualie-waror, Handa-arbeten, Ladugärds-probucter,
eller Kreatur och deras afkastning,
Jord - och Trädfrukter, Wildt jemte Slö - och
Skogs-producter, — saint warorne till hwad belopp
och hwassen qwantitet som halst upplägga; men att
victualie.waror ej mäge tvid förut, som emot Landthandel,
stadgad päföljd, pä Landet säljas i minut,
eller i Staden annorstädes, an »vid Hamnar och pä
Torg, eller till ringare Partier, än lispund och stycketal
ester hwarje Wårås beskaffenhet; u-der hwilkel
förbud likwäl ej inbegripes färsst Smör, Agg
och dylika färsta waror, hwilka hädanefter, som hittills,
torde böra för Städernes innewänares beqwämlighet
fä förvltras hwar som halst til! större eller
mindre partier; äfwensom de Norrländske Städernes
Handlande skulle äga tillständ att i Gärdar och
hyrde Bodar inwid Stadens Torg föryttra sa wäl
Wildt och Renkött, ffm andre victualie-waror, defle
senare utom Torget, likwäl icke i mindre partje än
r lispund pä sätt rörande försäljning af Lin förut
genom Commerce - Collegii Kungörelse den 27
Febr. >777 ar stadgadt.
Dock warder detta Riksens Höglofl. StanderK
ompröswande »vördsammeligen underställdt.
Herr
1206 - Den 6 Julii.
Herr Doctor Hed rens, Herr Borgmästaren
Lagergrens, Herr Grosshandlaren Se g erda
HI§ med fleres sersiilda meningar warda pa deras
begäran bifogade. Orebro den i Juli» 1812.
Pa Höglofl. Lag, samt Allmänna Beswärö- och
Cconomie - Utskottens wägnar,
Pä Högloft. Riddersi. och AdelnZ Ledam. wägnar,
kkl. k. strömfelt, ^ok. 6^I1enborA.
jPä Högw. Prest-StändetS Ledam. magnar,
^ok. ^Lc k^eclrön. L. v. Kosen8tein.
Pä Wällost. Borgare-Ständcts Ledam. wägnar,
Olok 8gÖ8te6t. IVl. köi,Hvi8t.
Pä Hcderwärda Bonde-Stän dets Ledam. magnar,
Kl il 8 ^län850n. ^ncier8 Lric880n.
1 ull§t«n.
Utdrag af protocollet, hällit LnfZr Riksens
Högloft Sccnders Lag- samt Allmänna
Leswärs- och Economie - U sköttens
sammansatte beredning wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 20 Junii 1812.
S- D. ^fter föredragning af Niksdags-Fullmag,
sigen Per Nilssons fran Christianstads Län remitterade
Memorial, angående ändring i Lagens
Stadaande vin Landt-handel, uppläste och ingas
Herr Borgmästaren Lagergren ett sa lydande anförande
:
"I en jemt afpassad öswerensstämmelse med
Författningarne om Städernes administration och
med de Städerne t allmänhet Madigst förunnade
. Pri
-
Den 6 Julii. ias7
Priwilegier, har Ordningen i 6 Cap. HandelsBalken
rörande Landt-handel och gransorna derföre
i likhet med äldre Stadganden, blifwit föresirifwen.
Förordnandet i detta Capitcls 2 §, och sitta
Moment. bar giiwit anledning till den i Kemi.
Måms Nadiaa Försäkran och Stadfästelse a Sorensia
Allmogens fri - och rättigheter ar 1789 Landtman
Nadigst lemnade frihet, att till hwem och hwarest
inom Riket, han hälst will, afvttra sin egen
och sine grannars afwel och afrad, sine och deras
Slöider
Denna,
at Dagswerkens besparing och Jo^d,
brukets upphjelpande syftande Nådiga Författning,
förutsätter wäl, alt en Bonde, som för sina egna
Laedtmanna-warors förvttrande mäste resa fran sin
hemort, men af dem icke har fullt Las, ma, för att
fa det och lindra sine grannar ifrån att också resa,
medtaga icmwäl deras lika handawaror till försäljning,
samt ma bända äfwen för sm och deras räk,
ning fran Städerne hemföra de nödwandiga Köpmanna
waror; och en noga efterlefnad deraf Landtman
också i Handels,afseende endast nyttig, siadar
icke Städerne eller Stadsmanna rörelse; Men den
öfwerdrift ak denna helsosamma Författnings ä danial
och den gränslösa afwikelse derifrån, som missbruk
ocb sjelfswald hittills tillskapa! och som man
nu will hafwa förwandlad till en stadgad rättighet
för framtiden; det är denna afwikelse fran äldre
Författninaar och detta missbruk deraf, som siadar
bade Stads- och Landkmanna Näringarne. — Erfarenheten
har lemm dt derpå de petageiigaste wedermalen.
Man sinner det blott af det nu östiga för,
Hallandet, lön; alminstoye i af mig kända Orter är
sadant.
r:oz Den 6 Julii.
Icke allenast Bönder som blott ibland kunna
hafwa Lantmanna Produkter att aflata, och som da
endast öro berättigade i ändamål deraf företaga resor;
utan öfwen Drängar, Torpare och Backstugusittare
hwilka aldrig hafwa egen waru-tillgang, flere
sadane fran en och samma ort dufwa ständig
handel med bade samköpte Landtmanna, och äfwen
, fjermare fran sig belägne Städer uppköpte Köpmanna-waror,
dem de a Landet utprångla.
Defla ständige och till sin mängd mer och mer
tilltagande samköpare, öfwergiswande och bliswande
odugelige till sine egentelige yrken, förorsaka, genom
detta deras förhållande ej mindre Landtbrukets wanffätscl
och sin egen, genom lättja, liderlighet och okunnighet
i handeln, bereda fattigdom och uselhet,
än ock för Borgare i närmaste, serdeles smärre
Stader, ben brist och dyrhet pa victualie, och andre
Landtmanna. och den saknad af afnämare till
Köpmanna-waror, hwarigenom Städerne ej kunna
annat, än blifwa högst förorättade och undergräfne
uti den dem priwilegierade Stadsmanna - rörelse,
derföre de likwist mast och mäste widkännas swära
beskattningar i och till det allmänna.
Och emedan wid detta sanna förewettande,
den bade Smds» och Landtmanna Näringarne förstörande
sammanblandning af begge defla Näringar,
som genom den i förewarande ämne sökte oinskränkta
LandttupplagS - samt Oxe. och annan Kreaturshandel
asystas, synes wara rakt stridande emot of,
wan aberopade och ännu flere hittills gällande Lagar,
Författningar och Priwilegier i allmänhet, emot
den deri stadgade ordning och fördelning af
rättightter och skyldigheter, Medborgare, Näringar
sch Närings. Idkare emellan, samt, hwad dm fria
Den 6 Julii. 1209
Ox - handelen serskildt angar emot Ridderssapet och
Adelens och tvifla Städers exklusivt erhällne Prlvilegier;
T» kan jag för min del icke annat, an
tillstyrka afflag i det af detta ämne gjorda försök,
och deremot hemställa: om icke Riksens Högloflige
Ständer skulle täckas, just i anledning deraf, upplifwa
— och med större answar för öfwerträdelser
beledsaga de förut gällande Landt-handels förbuden.
Med delta anförande förenade sig Herr Lagmannen
Rönqwist och Herr Borgmästaren Horster,
med tillägg af Herr Lagmannen Rönqwift
att Herr Lagmannen anlag någon widsträcktare
Handels, rättighet ej böra lemnäs Landtmannen, än
den Commerce-Collegium i defl Bref den ro Maji
1792 och andre gällande Författningar innehalla,
hälst i annat fall Städernes sa mycket onererade
Handels'frihet derigenom skulle förnärmas.
Herr Prosten Lönbom: anser rättigheten till
uppköpande och försäljande af Landtmanna. waror
endast böra lemnäs Bosutlne Hemmans - ägare och
en flik Handel således icke driswas af andre, emedan
annars till äfwentyrs manga behäfiige arbetare
haldre skulle wäija ett sadant yrke, an anwända sine
krafter wid Jordbruket; Äfwensom Herr Prosten
trodde Landtmannens Handelsfrihet ej böra sträckas
derhän, att han skulle äga tillstånd uppköpa Handels-waror
i Städerne, för att sedermera utprångla
pa Landet, antingen emot contant betalning eller i
byte mot Victualie- eller andre Landtmanna'waror,
i hwilken händelse Herr Prosten tror mera stada
än nytta i allmänhet skulle inträffa.
Herr Bruks-Patron Lindberg ansag Per
Nilssons Memorial åsyfta för mycket intrång i
Städernes ratt, som stakka för HandUs-frihet, och
Herr
i2l» Den 6 Jnlii.
Herr Brukspatron trodde, att om Landtmannens
Handelsrättighet i den mohn utsträckes, kan sädant
icke annat än innefatta ett oinskränkt tillstånd till en
allman Landthandel, hwilken torde medföra flere
olagenheter äfwen för Landtma.nnen och den fattigare
Jordbrukaren, sa wäl i anseende till dyra waruwärdén,
som uppstegrade dagswerkspriser m. m.;
hwarsöre Herr Brukspatronen yrkade ogillande af
Memorialet. — — —
Ht 8vxra. Lx krotocollo.
^obsn krjstsstt.
Utdrag af protocollet, hällit wid gemen,
samt Sammanträde af Rikfens Höglafl.
Ständers Lag samt Allmänna Beswärsoch
Economie-Utjkstt w d Urtima Riksdagen
i Örebro den , Iulii 1312.
S- D. Inlemnade Herr Grotzhandlaren Segerdahl
ett sä lydande Anförande:
"Af Lag- samt Allmänna Beswärs- och Econemie-Ulffottcts
Berednings Betänkande, öfwer
Riksdagsmannen Per Nilssons frän Christianstads
Län Memorial, har jag som Fullmägtig för
ett Borgerskap hört wara beredt Städernes Borge,
ssaps undergång, hwaröfwer jag sä mycket mera
förundrat mig, som jag eljest wid alla tillfällen furu
nit att de öfrige Ständen ej glömma den i fördelningen
till alla utstylder.
Beredningens betänkande innehåller att Jord,
brukande Landtman mä äga frihet arr sälja, köpa,
och
Den 6 Julii. i2n
och äter till andre i Stad eller pä Landet sälja allehanda
ätbare eller Victualie-waror, Hond.-arbeten,
Ladugärds-producter eller Kreatur och deras
afkastning, jord, och lrädfrugttr, sjö- ock) skogs-prvducker,
till hwad qwantitct och belopp som hälst
upplägga, och wid Hamnar och Torg sörytta m. mOm
Landtmanncn blir tilläten förfärdiga alla
möjeliga Hand-arbeten sä är det mycket säkert alt
alla Handtwerkerier i Stöderne skola upphöra, och
bese för att staffa sig sin bergning söka staffa sig
en liten Hemmansdel pä Landet, hwarest de dä arbeta
fritt utan Borgerlig tunga. Dernäst om en
Hemmans-abo tillätes upphandla Landmannawarcr
af andre Hemmans-äboer och deraf häva upplag i
Städer och wid Landthamnar, sä skulle förmögne
af detze hwar och en i sin Tract upphandla alt
hwad Landtmannen kan afiäta, dermed war all billig
tillgäng för Stadsboen betagen. Detta upplag
höll han dä i Staden, och sedan dä Borgaren ej
hast tillfälle att fä köpa något pä Landet, sä skulle
han anlita bese upplagsmän, och dä när de sägo att
alla tillgängar wörö stänglH, kommo be öfwerenS
att sätta upp sina waror alt efter bebofwet till det
högst möjeliga, de blefwo dä ej allenast Minuteurer
utan Grofleurer, och det utan nägon augist lill Staten.
Jag will dä sräga huru Borgerstapet i Stäberne
först stola kunna förtjena hwad de behöfwa
för sin bergning och sedan hwarikrän de stola fä till
sine utstylders afbördande, sedan sä wäl Handel
som Handtwerkerict är lcmnar i Landtmannens
händer.
Jag anhäller att detta mitt anförande mätte
fa ätsölja Utskottets betänkande till Ständ ens pröfning.
"
isrr Den 6 Julli.
^ Och skulle detta anförande till Resoective Riks,
Standen åtfölja Ucstoltens Betänkande, angående
ändring i Lagens stadgande om Landthandel.
suprs. Lx krcrtocollcr,
polian bristeclt.
Utdrag af prsrscallct, balkit wld gemensamt
Sammanträde af Riksens Häglof!.
Ständers Lag samt Allmänna Bcswäs,
och Economie Utskott wid Urtima Riksdagen
i Orebro den r Julii 1812.
S D. Inlemnade Herr Borgmästaren Lagergrän
ett sa lydande Anförande:
"Jag kan destomindre afwika fran min i förevarande
ämne förut yttrade mening som Landthandels
mihbruket hittils giswit mig och en hwar derom
fullkomlig öfwertygelse, att genom en oinskränkt
handelsfrihet pä Landet, just det ändamål, Jordbrukets
upphjelpande helt och hållit förfelas, som
man likwäl anfört såsom ffäl till nu uppläsne betänkande.
Den Landsbrukare som stryker eller reser
kring Landet för att handla, försummar och
wärdslösar naturligtwis sikt eget yrke; han bereder
ival fiuteligen sitt obestånd, sin egen wanmaat, men
han undergrafwer och kränker imedlertid och med det
samma Statsmarnens ratt och wälfärd. — Denne,
etter uråldrige Privilegier och Samfunds-ordningar
mäste i idkandet af Handel och Handtwerkerier
söka sin näring; och derföre ar han äfwen underkastad
långt tyngre bördor i Staten än hans
Samhäilsmed.emmar pa Landet. Och den som kan
Den 6 Julik. mz
saga att han icke lider i sin rätt da hwar man idkar
Handels- och Handtwerksfrihet; den antingen
icke känner saken och förhållandet; eller ock will
han icke göra det.
Jag nämnde nyfi att Statsmannen för den
honom priviligerade näring, är underkastad större
samfundstyngder i proportion, än Landtmannen.
Och jag bewisar det. Städerne mäste Löna och
underhålla sina EmbetSmän sielfwe. Pa Landet ater
fker detta pä Statens och följakteligen äfwen pa
Städernes bekostnad. Städerne, i större man än
Landet deltaga i Krigsmaktens underhall, äro underkastade
stjutsningar, inqwarleringar och mera sädant;
och man behöfwer blott se sammandraget öfwer
sist förflutne arens Bevillning för att finna
olikheten i beskattning till Staten. — Lika manga
personer i Städerne och pä Landet emellan.
Da man trädde in i Samfund war det för
att njuta skydd till Lif, wälfärd och egendom, och
för att fredas fran inträng i de yrken, som en hwar
efter Samfunds-vrdningen ttllkommer. Det är derföre
wi toligt bara samfunds-tyngderne. Det är
derföre wi uppoffra otz till Samfundets tjenst. Det
är derföre wi ga kjelfwe eller sticka wära Söner
ut i Striden mot Samfundets Fiender. Men huru
uppfyller wäl Samfundet sine motswarande förbindelser,
nar den ena Medborgaren får genom
magtsprak tillwälla sig den andres rättigheter och
uråldrige Privilegier S Och när all ordning Medborgare-Clatzer
emellan upphörer.
Detta ster oemotsageligen i händelse af en oinskränkt
Handelsfrihet, för en hwar äfwen pa Landet,
Den Handlande Landtmannen haller sig icke
blotx wid Landtmanna-waror. Tillbykade och uppköpte
-
i2i4 Den 6 Juli
köpke Köpmanna-warors utprängling pä Landet,
får derjemte utgöra ett fördubdladt intrång i StäVernes
rörelserättigheter.
Det sages wäl att det bör wara Städerne
likgiltigt om flere eller färre tillföra dem Landtmannaproducter
samt deremot köpa deras Statsmannawaror;
men den samköpande Landthandlaren gjör
icke, som Landtmannen sjelf gjör, da han reser ut
för att afyttra sin egen och blott sine grannars afwel,
nemi- häller sig till närmaste Stöder; fikande
efter en större winst, häller Landthandlaren sig till
aflagsne Orter. Osta misslyckas wal denna plan
och han sär pä den fjermare Orten fö,sista sin wara
för underpris, men imedlertid sakna de närmaste
Staderne tillförsel af Landtmanna- och tillfälle till
försäljning af Köpmanna waror.
Den frigifne allmänna Spannemäls, handeln
äberopar man här förgäfwes till stal. Afwen den
är ett inträng i Städernes Handelsrättigheter, beledsagade
för Städerne med den skyldigheten, att
i misswaxt.är hälla Spannemälslager, Landtman tillhanda;
en skyldighet annars, som ingen Spannemälshandlare
pä Landet underkastar sig.
Att stadgandet i 6,te Cap. Handels,Balken
stedt i ett afpassadt förhällande till StäderneS Privilegier
och att färewarande ämne säledes är en Privilegiifräga;
det till föranleder mitt förra yttrande,
och det upplyses och ärkännes ännu närmare genom
Hederwärda Bonde-StändetS till det sä kallade Priyilegii
JemnkningS-Utstottet afgifne Mahanda påstående
med det här ifrägawarande.
Och derföre anhäller jag om proposition till
förkastande af Beredningens emot min mening stridande
nu uppläsne Betänkande, säsom tili beredning,
Den 6 Ju lii. 12 iz
ning, ändamål och grunder rakt stridande emot
H4 H. i 1809 ärs Regeringsform
Härmed
förenade sig Herr Borgmästaren
Horster, Herr Brukepatren Lindberg och Herr
Grosshaodlaren Seoerdahl; Och skulle detta anförande
till Respeciive Riks-Ständen åtfölja Utskottens
Betänkande, angäende ändring i Lagens
stadgande om Landthandel.
- kx ?rotocc>Uo,
hostan kristeät.
Utdrag af protocoller, hällit wid gemensamt
Sammanträde af Riksens Häglof!.
Ständers Lag- samt Allmänna B swärsoch
Economie-Utfkott wid Urtima Riksdagen
i Orebro den r ^ulii 1312.
S- D. Inlemnade Herr Prosten Doctor Hedren
ett si lydande anförande:
"Jag anser äswen Näringsfriheten, sadan
jag kan första den, såsom ett nöcwändigt medel
till Landets förkofran och wälständ- Men
Näringsfrihet mäste wäl icke betyda rättighet
för hwar och en, att efter enskifta nycker bestämma
Lagarne för det yrke, hwarmed han sig
sysselsätter; utan rättigheten att, ester kungjorda och
stadgade Lagar utwälja och chwa det yrke, honom
bäst behagar och bast lyckas. Dä jag fördenskull
gärna instämmer i den af de Högloft. Utskottens
Beredning föreslagne utwidaning af Landtmannens
rättighet alt obehindradt försälja Landers produkter,
och det desto heldre, som, mig wetterligt, en sidan
frihet i sje»fwa werket dageiigen uöswas utan lag
-
I2l6 Den 6 Julik.
ligt klander eller bestridande af dem, som deraf
ffulle förmena fig lida mehn; har jag dock a andra
sidan funnit en sadan utsträckning deraf betänklig,
som den i Beredningens betänkande tikikännagifwes.
Landtmannen ffulle, som orden lyda, icke blott äga
rätt til! en oinskränkt handel med hwad Landtmanna-waror,
som helst, utan att ock akt deraf göra
Upplag i Städerna, att derstädes succestive förytt,
ra. Ehucuwäl de i Betänkandet yttermera upptagne
modisicationer af denna upplagörättighet synaS
inskränka dest utöfning inom behöriga gränsvr, fruktar
jag dock att mistbruk deraf blifwa omöjliga att förekomma
, sedan sjelfwa rättigheten ar gifwen.
Men lill hwilkens förman ar den gifwen;
Till Landtmannens, säger man; till Landtbrukets
upphjelpande- Men ingen riktig Jordbrukare behöfwer
den,^och om han werkeligen nyttjar den, sä
lära hans Akrar deraf föga bätnad njuta^ Den
werkeliga, i sitt yrke egenteligen systelsatte Äkerbrukaren
har nog, om han får fritt föryttra Landets
producter, och pä sin höjd, om han, wid bristande
eller otillräcklig afsättning fär sätta in sina waror
till en annan dag, da de kunna försäljas; och denna
frihet tror jag Landtman i sjelfwa werket bos
ost dageligen ulöfwar och icke enö efter gällande Lagar
kunna honom förmenas. All annan och widsträcktare
upplagsrätt kan, efter min tanka, aldrig
komma Landtmannen 'och hans handtering tillgoho;
utan cndast dem, som Utan stadig systelsäktning, sö,
ka lyckan pä äfwcntyr, eller dem, som utan häg
för Landtbruket, öfwergifwa det för handeln, mä
hända afwen dem, som, ägare af mera jord och
större förmögenhet wilja förena bade productionS
och Handelswinst.
Skulle
Den 6 Julik. ' »sr/
Skulle meningen med denna upplagsrätt wara
ingen annan, an den jag hast aran omröra,
sä anhällcr jag, att den matte i redamonen uttryckas,
sadan den är.
Men da jag hörer en sadan förändring ej kunna
antagas, sä slutar jag, att upplagsrättigheten
här tages i sin wanliga bemärkelse; och enligt ten
samma, anser jag den wara bade onyttig och skadlig.
Den sa kapade Landtbrukaren, som häraf
ffulle draga fördel, lärer ej nöja sig att upplägga
waror; tillfälle saknas icke att utprångla dem. Jag
förbigär de oredor, de bedrägerier, de understes, de
wanartige och läga Handels-intriger, de förtroliga
förbund emellan wanfregdade och sedlösa menniffor,
som deraf kunde blifwa följder. Jag bchöfwer icke
nämna det inträng, som Städerne deraf ffulle lida
, utan att med nägon Lag kunna wärja sig. Jag
förutser, huru Landtmannen smäningvm ffulle alternera
med föryttrande af sina egna waror i Staden
och med Köpmanna-waror pä Landsbygden; hwarigenom
i framtiden Landtbrukare i allmänhet förwandlas
till Gärdfari,handlare, af hwilket mistbruk
wärt Land hast tillrackelig erfarenhet, för att icke
önsta dest widare utbredande, Likasä stall Stadsboen
, sedan han antingen bliswit entledigad såsom
ossickelig i andras handtering, eller ock kommit pä >
obestånd i sin egen, i tanka att upphjelpa sina affar--  rer, söka besättning pä Landet och börja en af
Stads- och Landlyrken sammanblandad hushållning;
bwaraf den förmenta nyttan för Landtbruket åtminstone
sones högst twifwelaktig.
Sluteligen fär tag tilläga en anmärkning, som
i min tanka icke ar uran sin betydenhet, nemligen,
att, dä en bestämd ffillnad emellan Städernas och
Bihang. N:v 77 Län
-
12,8 Den 6 Julis.
Landets yrken, utom det Ekonomiska äfwen äger ett
ganska wigtigt Constitutisnelt ändamål, de yttersta
råmärken dem emellan icke kunna utan bade wada
och orättwisa uppryckas. Jag anhaller derföre i
stöd af det anförda, alt rättigheten kill upplag mat,
te ur Betänkandet ulga, att i öfrigt den förestagne
utwidgningen af Landtmannens Handelsfrihet med
Landets produkter sa tydligt vch noga bestämmes,
alt icke bade Stad, vch Land deraf skadas, att slu,
teligen den förändring i Handels-Balkens 6 Cap.
af Allmänna Lagen icke matte sträcka sig längre,
an Landtmannen behöfwcr och för honom är gagnelig!;
Det är till nogare justering af besia puncter,
som jag anhaller, att B.tankandet ma till Beredningen
återremitteras.
Härmed förenade sig Herr Borgmästaren
Horster; Och stuve detta anförande tili Respective
Riks-Standen åtfölja Utskottens Betänkande, angående
ändring i Lagens stadgande om Landthandel.
kält supra. Lx ?rvtocollo,
holtan kristestt.
Utdrag af Hrotocsllet, hället hos Häglof!.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
j Orebro den 6 Julli 1812.
S- D Remitterades till
Stats-Utskottet:
^ Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifwelse till Riksens
Ständer, angående den wid 1309 — ,8l<o> arens
Riksdag förestagne Rewision öfwer Förwaltningen
af alla Rikets »nebel, under de sednast framflutne
arén: Gifwen Orebro Slott den 25 Junst ,812.
AU
-
Den 6 Julik. ,219
Allmänna Befwärs- och Economie--Uk»
sdotter:
Memorial af Friherre Hjerta, Axel, vmöfwerseende
af Jagt-Ocdningame, hwarjemte Icmnades
Friherre Hjerta Ullftand att sine ytterligare
tankar i samma amne med utskottet enskilt coinniunieera.
Ot suprs. Llx krotocollo,
6. Lil Verstolpo.
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft.
RibSerftapct och Adeln wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 6 Julli r8»2.
S. D. Ä^id förnyad föredragning af det förenade
Bewillnings, samt Allmänna Besvärs- vch Ekonomie,
Utskottets den z:dje Julii pa Bordet lagda
Memorial, i anledning af Kongl. MajttS Nådiga
Proposition rörande Land.Tullarne, bestöl Högloft.
Ridderskapet och Adeln, art malcl nu icke stuve
afgöras, titan at Bewillnings-Utstottet uppdragas,
att i en allmän öfwersigr af medlen vch sätten till
»Wande af hwad Rikets behof fordrar och genott»
Bcwltlning mäste fyllas, taga under betraktande,
hwad inflytande en lippbörd af Land,Tuli kunde
aga pa Bewillningens större eller mindre belopp, och
äfwen huru f motsatt förhållande, vch bernst ingen
Landt-Tull uppdäres, den erforderlige Bewillringssuminan,
kommer att sig wisa, saint i den sednare händelsen
förestå fördelningen till utgörande af den serskilda
ersättning för Land,Tullen, som redan ar i
Staten upptagen vch der paraknad; Och skulle BewillningS-Utskottet
anmodas, akt inom akta dagar
ester detta Besluts inhandigande, med denna öf
*
* wer
-
i22s Den 6 In lii.
wersigt jemte försina till de allmänna Bewillningsgrunderna
till Riksens Ständer inkomma. Slmeligen,
till tvinnande af likhet och skyndsamhet i ärendernas
behandling, skulle de öfrige respective Stånden
wänligen anmodas, att i detta bcstut sig med
Högloft. Ridderskapet och Adeln förena.
Ut 8ugr». Lx krotocollo,
H. 6. Lilverstolxe.
Utdrag af prstocsll t, hället hos ^öglofl.
Ridderskavet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 6 Julik i8>2.
S. D^oredroes a nvo
swärö- och Economie-U.,kottets den z sistl. Julli
pä Bordel lagda Memorialer:
i:o Angående en otwungcn Kohlhandek2:0
Angående Ekskogars anwändande m. m.
z:o Angående ändring i Kongl. Förordningen
den 9 Februarii 1802, vin stängsel-skyldighet.
4:0 Angående ändring uti Auctions-Kammar->
Ordningen för^ Stockholms Stad.
5:0 Angående de Indelta NegementerneS Be->
klädnadssätt.
I7t supra. Lx krotocollo,
6. Lilverstolpe.
Utdrag af prstocollet, hällit hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 6 Julik 1812.
S- D-8öredroqs a nyo och biföllos Lag-UtskottetS
den z sistl. pä Bordet lagda Memorial:
»:o I
Den 6 Julik. »22L
1:0 I anledning af Kongl. Masits Nådiga
Proposition af den 19 Junii vin straff för de
Swenske Undersåtare, hwilka taga gafwa eller förläning
af främmande Herrskap, laka sig bruka såsom
desi sändebud, elier oa främmande Sändebud
tillhanda t de ärender, som anga desi förrättning,
sa wäl som dem, hwilka utan Konungens samtycke
söka eller emottaga tjenst hos främmande Magter.
2:0 I anledning af yrkadt dödsstraff för förfalskande
af Sedlar och Asiignationer.
z:o Rörande yrkad ändring i första §. 7 Cap.
Jorda-Balken.
4:0 och s:o Twänne Memorialer, det ena i
anledning af Riksdagsmannen Anders Peterssons,
det andra i anledning af Riksdagsmannen
Olof Olssons motioner, bägge angående stängsel-ffyldigheten.
6:0 Utskottets Memorialer, i anledning af
Riksens Ständers Justitie,Ombudsmans berättelse.
l^t supra. Lx krotocollo,
6. Li lkverstolpe.
Utdrag af protocollet, hållet hos högloflRidderskapet
och Adeln wid Urtima Riksdagen
t Orebro den 6 Julii 1312.
S D.^'öredrogS och bifölls Banco-Utskoltets den
z Julli pä Bordet lagde Memorial, angående sältet
huru med Styrelsen af Banko- och RiksgäldsWerlen
bör lörhällas, enär Riksdag inträffar a
annat ställe än l Hufwudstaden.
k-lt supra. Lx krotocollo,
6. Lilkverstolpe.
Ut
-
1222 Den 6 Julik.
Utdrag af protocollet, hållet hos Häglof?.
Ri-derskapet och Adeln wid Urtima Riks»
dagen i Orebro den 6 Julli 1812,
S-D. §'wedrogs a nyo B.inco-Utssotlcts den z
Julii pa Bordel lagda Memorial, angående Disconterna,
och da dcrwid alffilliga anmärkningar
gjordes, beflöt Höolofl. Ridder,kaper och Adeln,
att det samma, atföljdt af dcfla anmärkningar, lil!
Banco-Uttkottet aterremmittera.
Ut sugrs. Lx krotocollo,
U. 8i Iver st olge
Utdrag af protocollet, hältet hos HSgwörd
Prest, Ståndet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 6 Julli »812.
S- D. Prcst-Standet litt bifall till Lag'
Ukikomtö pa Bordet hwilande Memorial, angående
straffets skärpande för Förfalffnings»brott.
Ut su^rs» Lx krotocollo,
^s. U. millis t.
Utdrag af protocollet, hållet hos HogwZrd
Prest Srändet wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den 6 Julli >8r2.
S- D° ^enrnode Prest,Ståndet sttt bifall till Lag^
lltffottets pa Bordet hwilande Memorial; Öfwer
Lagman Räng wists Memorial om NaboS och
Widerboendes Värdes-- ratt.
Ut suprs, Ux krotocollo,
U. ^lmc^uist.
Utr
Den 6 Julkk. 122Z
Utdrag af protocollet, hällethos HZgwZrd.
Prest-Standet wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 6 Julli 1312.
S' D. kemnade Prest-Standet sttt bifall till LagUt>kottets
pa Bordet hwilande Memorial; I anledning
af de wid Utstottets utlåtande rörande Riksens
Ständers Justitie Ombudsmans Embets-berättelse,
gjorda anmärkningar.
Ut supra. Lx krotocollo,
ls. U. Almguist.
Utdrag af protocollet, hältet hos Högwörd.
Prcst-Ständet wid llrtima Riksdagen i
Orebro, den 6 ^ulii 1812,
S- D. ^a Bewillnlngs- samt Allmänna Beswars,
och Economie-Utstottets den z:dje dennes pa
Bordet lagde gemensamma Betänkande, angående
Tullwerket, nu a nyo föredrogs; Beflöt PrestStander,
att malek nu icke afgöres, utan Bewillrungs-Utstottet
uppdrages, att uti en allmän öfwerstgt
af medlen och sälten till erhållande af hwad Rikets
behof fordrar, och genom atagande Bewillning
mäste fyllas, taga under betraktande, hwad inflytande
en uppbörd af Landt-Tull kunde äga pä Bewillningens
större eller mindre belopp, och äfwen
huru i motsatt förhållande, och derest ingen Landt,
Tull uppbäres, den erforderliga Bewillnings-Sum,
man kommer att stg wisa, samt i den senare händelsen
förestå fördelningen till utgörande af den serskildta
ersättning för Landt »Tullen, som redan är i
Staten upptagen och der paräknad; önjkandes Prest
Slän
-
»r-4 ^ Den 6 Julik.
Stnndet, att BewillningS-Utssotket, sä sert sig möst
ligen göra later, ina med dest Betänkande härom
till Rikk-Standen inkomma.
^lt su^rg. blx ?rotocollo,
ss. O. <eVlm^ui5t.
Utdrag afprstocollet, hållet hos ^ögwörd.
sldrest - Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 6 Julik »312.
S. D. ^bid förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs- och Economie - Utffottets den 3 dennes
ra Bordet lagde Memorial, i anledning af Herr
Grefwe Gyllenborgs Motion, angående förändring
i Kongl. Förordningen den ycke Febr. 1802,
vm stängsei-ssyldigbet; fann Prcst-Ständet sä mycket
mindre skäl, att bifalla Utskottets Förslag till ändring
häruti, som Prest»Ständer för sin det ansäg de i
detta amne gällande Författningar, dä de noggrant
cfterlefwas, wara tillräckliga och mera tjenande til!
ändamalets winnande, än hwad Utskottet tillstyrkt
lOt
suxrs. Lx krotocollo,
I. O.
Udrag afprotscollet, hillet hos >6ZIwörd.
j^rest-Gcandet wid Urtima Riksdagen i
Mredro, den 6 Julii 18 »2.
S- D. Ester uppläsande af Högloft. Riddcrssapet
och Adelns Protocolls - Utdrag af denna dag, innehållande
inbjudning till'de öfrige Ständen, att instämma
uti Högloft. Nidderssapcts och Adelns an,
modan till Bewillnings-Utskottet, alt med öfwersigt
öst
Den 6 Julli. 1225
öfwer Tullmedlen, jemte förftag till de Allmänna
Bewiilningsgrunderne till Riksens Stander inkomma;
Bestöt Prest-Ständer, sorn redan förut denna
dag anmodat Bewillnings-Utskottet, att sa fort sig
möjligen göra later, afgifwa dest Betänkande om
grunderna för och fördelningen af Tullmedlens ut
görande,
att lika med Högloft. Nidderss. och Adein
anmoda BewillningS - Utskottet, at med möjligaste
skyndsamhet förcstä de allmänna Bewillningsgcunderne.
bit suxrs, kx krotocollo,
ss. S Almguist.
Utdrag af prstocsllet, hället hos Aogwörd.
^nest-Gtändct wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 6 Julii 1812.
S. D- Ester öfwerläggning om det kill utredande
af uppjkjutne twistiga frägor emellan Hederwarda
Bonds, Ståndet och de öfrige Riks-Sländen, förvrdnade
Scrfftlte Utskott, uti Protocolls-Utdrag af
den 27 sistl. Junii afgifne yttrande, att Utskottet,
som endast fatt sig uppdragit, att bemedla de af He,
dcrwärda Bonde. Scandet i desa ämnen wäckte
frägor, icke ansett det tillhöra sin befattning, att
upptaga Rädmannen Kjel lan ders ifrån Wäöofl.
Borgare-Ständet remircerade Motion om Högloft.
Riddcrssapet och Adelns samt Högwördigc PrestStändcks
deltagande med de öfrige Husägare uti
uppbyggande och reparation af Kyrkoherde- Capellans.
Klockare- Neetors- och Schole - byggnader i
Städerne; fann Prest-Ständet sä mycket mera skäl,
att detta Utssotkers yttrande bifalla, som samma Utstött,
i anledning af Hederwmda Bonde - Ständers
rs26 Den 6 Julii.
begäran, och endast till jemkning af de inom samma
Stand wackla frågor, blifwit organiserade.
Vt supra. Lx krotocollo,
st. V. ^Imc^uist.
Utdrag af protocollet hället hss ^ögwörd.
prest Ständer wid Urtima Riksdagen i
wrebro ben H Julli itzls.
S. D> ^nar det till utredande af twistiga frågor
emellan Hederwärda Bonde-Ståndet och de öfrige
Riks - Standen förordnade Serstiidta Utstötts uti
Protocolls,Utdrag af den r? ststl. Junii gjorda hemställan,
huruwida Utstottet mä äga, att med de af
Allmänna Beswärs - och Economie - Utstottet förut
behandlade frågor, angående;
r:o Kyrkoherde-Boställens uppbyggande och underhållande,
och
2:0 Skjmsnings-skyldighet samt Tingshus och
Härads - fängelsers uppbyggande, sig befatta, nu a
nyo föredrogS; förklarade Prest-Standet, att ehuruwal
Ståndet fann det icke wara wäl förenligt med
Riksdags-Ordningens 7s §., att förstnämnde ärende,
sedan det redan af Allmänna Beswärs- och Economie-Utstottet
blifwit utredt, och samma Utstötts
Betänkande af Högloft. Riddcrstapek och Adeln samt
Prest-Standtt blijwit bifallit, stall a nyo upptagas,
wille Prest-Standet nu, da de öfrige zme Respect.
Standen bifallit defta frågors upptagande, icke derföre^
lägga hinder i wägen; förbehallandes PrestStandet
sig likwäl desi rättighet, att efter erhållen
del af U-'stottels Betänkande i desia frågor, sa widt
Den 6 Julik. ,22?
de kunna röra Ståndets Privilegier, jemnlikt Grunds
Lagen derom desima.
Vt supra. Lx ?rotc>cc>I!o,
st. V. Almguist.
Utdrag afprotocollet, hillet hos HögwLrd.
Prest-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 6 Justi rftir.
S. D- -^-vad Banko, Utstottet uti desi den z:dje
tennes pa Bordel lagde Memorial, rörande Styrelsen
af Banko- Werket, enär i framtiden Riksdag
ö annat ställe än.i Hufwudstaden hålles, yttrat; blef
af Prest-Standet till alla delar gilladt och godkändt.
Vt supra. kx krotocollo,
st, V. Almguist.
Utdrag af protocollet, hållet hos HZgwZrd.
Prest-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 6 Julli 1812.
S. D. ^wad Banko-Utstottet uti desi den z dennes
pa Bordet lagte Memorial, i anledning af Herrar
Dahlmans och Tolls Memorial, cm Penninge-ställningen
i Riket, yttrat, blef af Prest-Standet
kill alla delar gilladt och godkändt.
Vt supra, Lx krotocollo,
st, V. /ilm^uist.
Utdrag af protocollet, hållet hss HZgwörd.
PrestGtändet wid Urtima Riksdagen L
Orebro den 6 Julii r«i2.
S. D- ^)esiöt Prest-Standet, att Allmänna BeswärS
- och Economie, Utffcnels den 3 dennes pa
Bor
-
1228 Den 6 Julik.
Bordet lagde Memorial, angående »verkställigheten
af öfwercnskommclser emellan Kyrkoherdar och deras
Åhörare vin Prest-rätlighi ter, icke stuve till afgörande
företagas förr. an de< till beredande af de
emellan Hederwarda Bcnde - Scändet och de öfrige
Riks - Standen tw-stlga frager mdsatle Serstildte
Utstött, till hwars utredande sörberörda ämne afwen
stall wara öfwerlemnadr, med sitt utlåtande inkommit,
l/t supra. Lx kiotocollo,
p O. Almguist.
Utdrag af protokollet, hållet hos ^ögwörd.
Prest-Gtändet wid Urtima Riksdagen i
Ötebro den 6 Julli iZrr.
S- D. 8bedrogs a nyo och bifölls Allmänna Beswars,
och Ekonomie - Utstottets den z:dje dennes
pa Bordet lagde Memorial, angående Ekestegars
wärd och anwandande
Ut
supra. kx krotocollo,
st. l/. /^linguist.
Utdrag af protocsllet, hället hos HZgwörd.
prest - Gränder wid Urtima Riksdagen i
i Orebro ven 6 Julli -812.
S- D. ^^illade och godkände Prest-Stander
Stats-Uistottcts den z:dje dennes pä Bordet lagde
Utlärande om Riksgälds-ContoiretS Dispvsttivns,
ralrighet öfwer äkffilliga behällna Krigsmcdel.
llllt supra, Lx protocollo,
st» I/. Almguist.
Ut
-
Den 6 Julik. 1229
Utdrag af protocsllet, hållet hos ^ogwörd.
prest Ständet wid Urtima Riksdagen r
Orrb o den 6 Julli 1812.
S. D. dillade och godkände '"st - Ständet
Stats-Utstottets den z:dje dennes pä Bordet lagde
Berättelse och Betänkande rörande Rilsgälds-Werket,
och derrvid under Lit. v
trande om afskrifning af atssilliga Summor, hwilka
utaf Riksgälds Comoirets medel biifwit anticiperade
och till ersättning ännu balanceras.
l/t supra. Lx protocollo,
st. l/. Almguist.
Utdrag af prococollet, hållet hos HZgwörd.
prest-Ständer wid Urtima Riksdagen -  Orebro den 6 Julii 1812.
S. D. dillade och godkände Prest - Ständer
Stats - Utstottets den z:dje dennes pä Bordel lagde
Betänkande, angäende f. d. Regements-O.wartermästaren
wid f. d. Swensta Gardes - Regementet, Öfwer,
Adjutanten och Majoren H. F. NeuterskiöldS
Memorial, att fa njuta enahanda ersättning för
förlorade Lörängs - inkomster, som blifwit tillagd
Compagnie-Chefs wid f. d. Swensta Gardet.
l/t supra. Lx protocolli,
st. I/. Almguist.
Utdrag af protocollet, hållet hos HZgwärd.
Prest-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 6 Julii r8rr.
S- D. §öredrogs ä nvo och bifölls Allmänna Beswärs-
och Economie, Utstöttes den z:dje dennes pä
Bor,
rrz» Den 6 Julli.
Bordel lagde Memorial, om ändring i AuctionsKammar,
Ordningen för Stockholms Stad.
Ot supra. Lx prOtocollo,
P O. Almguist.
Utdrag af Wällöf!. Dorgare-Ständets protocoll,
hållet wtd Urtima Riksdagen i
Orebro den 6 Juli! »812.
S. D. 3^ anledning af det, till beredande af Kongl.
Majus Nådiga Proposition om en allmän Patzevolance
Jnrättnina förvrdnade Serffilte Utffotts genom
Protocolls, Utdrag för den 2 i denna manad
gjorda förfrågan, fann Borgare»Ståndet, för godt,
att »emwal för sin del, uppdraga at nämnde Utskott,
att upptaga de af Högloft. Rldderskapet och
Adeln dit remitterade Memorial, af Herr Elias
von Echstedt, om erläggande af Patzcvolanceafaift
i stallet för Rotarnes wid den Indelta Armeen
förbindelse, alt förse Soldaten med Släpmonderingar,
och af Friherre Stael von Hollstein,
angående jemkning i Knekte,Contracten.
Ur supra. Lx krotocollo,
kerfström.
Utdrag af Wällöf! Bsrgare-Gtändets protocoll,
häller wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 6 Julli l8>2»
S. D. 2)tsiöt Borgare - Ståndet att til! det för
upptagande af uppjkjutne twistiga frågor emellan
Hederwärda Bonde-Standet och öfrige Riks-Standen
förordnade Serskildt Utskottet öfwerlemna Allmänna
-
Den 6 Julli. iszr
wänna Beswärs- och Ekonomie - Utskottets afgisne
utlåtande öfwer Riksdags, Fullmägtigen Anders
Nilsson fran Jemtland Memorial, angående werk,
ställighet af besiutne.öswerenSkommelser emellan Kyrkoherdar
och deras Åhörare om Prest-rättigheter, för
att i sammanhang med öfrige till Serskilde Utskottets
handläggning förwiste ämnen, dera göra det afseende
som Utskottet kan finna detsamma förtjena.
Ut supra. Lx krotocollo,
^s. Lerjström.
Utdrag af Wälloflige Borgare» Ståndets
protocoll, hällir wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 6 Julli izir.
S. D. NU till siutlig handläggning förehades
Allmänna Beswärs- och Economir, Utskottets afgifne
Betänkande, i anledning af Herr Lagmannen
Grefwe Gyllenborg- Memorial om ändring i
Allmänna Lagens stadgande och serdeles föreskriften
i 77 §. af Kongl. Förordningen den 9 Febr. -802
om Stängsel, fann Borgare - Srandet för godt att
ogilla Utskottets förslag och förklara att wid hwad
redan finnes stadgadt i förenämnde matto äfwen
hädanefter ma förblifwa.
tit supra. Lx protocollo,
P P Lerjström.
Utdrag as Wällöf!. Bsrgare-Ständets protokoll,
häller wid Urtima Rikedagen i
Örebro den 6 Julli 1312.
S- D. 8örehadcs ytterligare och godkändes Banko-Utskottets
afgisne Betänkande, angående närwa
ran
-
i2zr Den 6 Julik.
rande Pcnninge, ställning, Discont - Jnrätkningak
och Assigneringar pa Banken.
Oc supra. Lx krotocollo,
7. Lerjström.
Utdrag af wälloflige Borgare - Ständets
prstocoll, hällit wiö Urtima Riksdagen
i Orebro dcn 6 Julik lZn
S- D. ^wad Lag- Utffottet yttrat sig i anledning
af Herr Commerce - Rådet SantessonS Mems,
rial, om ffärpning i straffet för förfalskning af Publike
Werks och enffildte Personers förbindelser och
Assionationer, blef wid ytterligare föredragning af
Ståndet godkändt
supra.
Lx krotocollo,
P s. Lerjström.
Utdrag aflwällofl. Borgare-Standets pro,
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen k
Orebro den 6 Julli 1812.
S. D. ^öid förnyad föredragning af Lag, Utskottets
Betänkande, i anledning af Herr Lagmannen
Rönqwists Memorial om Nabos rätt till inlösen
af i Staden försaldt Hus, b!cf samma Betänkande
af Stander bifallit.
supra. six protocvllo,
7. P Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Gtändets protocoll,
hållet wid Ur tima Riksdagen i
Örebro den 6 Julli 1812.
S. D. Instämde Borgare-Ståndet med Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Högivördige Prest
Stan
-
Den 6 Julli. iszz
Ståndet k dek förklarande, att de af Prest-Standet
gjorde anmärkningar wid Tryckfrihets - Lagen, derom
Prest - Ståndet genom Protocvlls - Utdrag för
den -6 och ^7 Junit lemnat Borgare-Srandet underrättelse,
mage anses såsom nu wäckte motioner
och hwila till afgörande wid nasta Riksdag.
Ut supra» Lx krotocollo»
I. ch Lerjström.
Utdrag af protscsllet, häller hos wälloft.
Borgare-Gtandet wid Urtima Riksdage»
i Orebro den 6 Iulii ^812.
S. D. 8äredrogs ä nyo den af Scrffilde Utskottet
till Utredande af uppskmtna twistlge frågor emellan
Hederwärda Bonde - Ståndet och öfrige RiksStanden,
genom Peorvrolls-Utdrag den 27 sistiedne
Junti gjorde hemställan, huruwida Utffottet ägde
befatta sig med lwenne af Allmänna Besvärs - och
EronomieUltffotket förut behandlade frågor om Kyrkoherde
- Boställens uppbyggande och underhållande
samt lika deltagande i Skjutsningar, jemte Tingshus
och HäradsfängelserS uppförande; Och fann
Ståndet derwid för godt, att, lika med hwad Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Hederwärda Bonde-Slandet
hade förklarat, anse Serskildt Utskottet
äga att jemwal upptaga nämnde frågor lill beredning.
Ur supra. Lx krotocollo,
^ Lerjström.
Bihang.
Ni- 7i:
llt
-
»2Z4 Den 6 Julik
Utdrag af Wallof!. BorgareGtändets protocoll,
hillet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 6 Julik i8l2.
S- D. ^§id f-^nyad föredragning af Bewillningssamt
Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utskollels
gemensamma Betänkande, angående Tull - Merkel,
besiöc BorgareStändet, att laka fraaan blifwa hwrlande,
intill dess nan Bewill-ningv - Utskottet inkommit
alternativ, förflag öfwer hela Bewiiiningen och
dest fördelning dels med, dels utan päräknande af
inkomst genom Landtull» - uppbörd, hwilket ät BewillningS
- Utskontt skulle uppdraeas, att ofördröjligen
med möjligaste största skyndsamhet werkställa,
efter äfwersigt af, medlen och falten till erhällande af
hwad Rikets behof fordrar, och genom åtagande
Bewillning mäste fyllas.
kält supro. kx krotocoUo,
P Lerström.
Utdrag af w-rllofl. Borgare-Ständers protocoll,
hällic wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 6 Julii 1312.
S« D. Upptogs lill slutlig handläggning Allmänna
BeswarS - och Ekonomie - Utskottets pä Bordet
hwilande utlåtande öfwer Riksens Ständers Justitie-Ombtldsmans
Berättelse i hwad den angar Auktions,
Provision och Slag-afoiften i Städerna; Och
fann Borgare- Ständer derwid för godt, att samma
utlåtande förkasta.
Ot suxrs. Lx ?rotocoUo,
P Lerjström.
Uk
-
Den 6 Julik. »-Z5
Utdrag af wällöf!. Borgare-Ständets pro»
tocoll, hällit wid Urrtma Riksdagen i
Orebro den 6 ^ ulii »8>2.
C. D. Allmänna Beswärs - och Economie-Utstoktets
pä Bordet hwilande utlätanden öfwer
l:o Riksdagsmännen Jan Mattsson frän
Stockholms Län och Johan Olsson Longbergfran
Gefleborg Memorial om oinskränkt Kohlhandel;
och
2:0 Vice Talmannen Jon Jonssons m. ff.
Motion om Ekeskogarnes wardande, blefwo nu a
nyo föredragne och af Ständet bifallne.
Ur sugrs, Lx ?rotocollo,
P P Lerjström.
Utdrag af protscollet hället hos Wälloflige
Borgare-Ståndet wid Urtima Riksda*
gen i Örebro den 6 Julik 18'».
S. D-i^oredrogos ä nvo och gillades Stats-Utskottets
atgtfne Betänkande, angäende
r:o NiksgäidS - Werkcts tillstånd och förwaltning
jemte afskrifning af ätskiilige Summor, som af
Riksgälds-Contoirets medel blifwit anriciperade och
till ersättning ännu balanceras.
2:0 Riksgälds-Contoirets dispositions-rättighet
öfwer de frän Kongl. Krigs-Collegium till Contviret
aflemnade behållningar af Armsens Organisakionsallmänna
Hingst-medels, Artillerie Exercikie-medels
samt Skänska Hingst-Premie-Castor; Och
z:o F. d. Regements, Qwartermästaren wid
förra Swensta Gardes - Regementet Her» Ofwer
*
* Adju
-
i2z6 Den 6 Julik.
Adjutanten och Majoren H. F. Reuterskiölds
Memorial, att fa åtnjuta enahanda ersättning för
förlorade Lönings - Inkomster, som blifwit tillagd
Compagnie-Cheferne wid samma Regemente.
10t suprs. Lx krotocollo.
Lerjström.
Utdrag af protocsllet, hället hos Hederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i örebro den 6 Julli 1812.
S. D. föredrogs a n»o Pastevolance - Utssottets
hemställning genom Protecolls--Utdrag af dm 2 i
denna manad, huruwida, sedan Höglofl. Nidderffaxet
och Adeln under den y sistledne Juni, till samma
Utskott förwist Memorialer, dels af Herr Elias
von Echstedt, angående Pastevolance - afgift
för Släpkläder, dels af Frih Stael von Hollstein,
angående jemkning i Knekte-Contracterne,
bestå frågor maga af Utskottet upptagas eller til!
annat Utskott remitteras; Men Bonde, Ståndet
fann intet stal. att med förenämnde af Höglvflige
Ridderskapet och Adeln widtagne kemister sig förena.
I7t sugis. Lx krotocollo,
6. Lrinlcinsn.
Utdrag af protocsllet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den S Juli» »8 »2.
S. D- 26id ytterligare föredragning af Bewillninas,
samt Allmänna Beswärs- och Economie--  UtskottenS sedan den .z bennes pä Bordel hwilande
Be
-
Den 6 Julik. rrz7
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-ts Nådiga
Proposition, angående Tull-Werket, besiutade Bonde
- Ståndet, att delta Betänkande, med alla deremot
gjorde anmärkningar, til! al! huswudsakelig pröfning
stulle uppskjutas, och Bewillnings - Utskottet
uppdragas, att med ali möjelig skyndsamhet uti en
allmän öfwersigt af medlen och sotten till erhållande
af hwad Rikets behof fordrar, och genom atagande
Bewillning mäste fyllas, taga under betraktande
hwad inflytande en uppbörd af Landt-Tull kunde
äga pa Bewillningens större eller mindre belopp, och
afwen, huru, i motsatt förhållande, och derest ingen
Landt»TulI uppbares, den erforderliga BewillningsSumman,
kommer att sig wisa, samt, i den senare
händelsen, förestå fördelningen til! utgörande af den
serskilta ersättning för Landt-Tullen, som redan ar i
Staten upptagen och der paraknad.
blt suxis. Lx krotocollo,
6. Lrlnlcmsn.
Utdrag af protocollet, hället hos Hederwärda
L-ondc-Ständet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 6 Juli» i8»2.
S- D. 8öredrogs a nvo Banko - Utssottets^ sedan
den 3 i denna manad pa Bordet lagde Utlåtande,
öfwer åtskilligt fran Häglof^ Ridderskapet och Adeln
remitterade Memorialer, angående Rikets Penningewerk,
och blek af Bonde-Slandet till hela dest innehåll
gilladl och godkändt
Ut
sugrs. l^x krotocollo,
6. Lrialemsn.
Ut
-
rs^r Den 6 Julik.
Utdrag af protocollet, hältet hos Hederwärda
Bondc-Ständet wid Urtima Riksdagen
L Orebro den 6 Julik 1812.
S D- Ä^id ytterligare föredragning af Allmänna
Beswärs- och Cconomie'Utskottets, sedan den z
i denna manad, pä Bordet hwilande försiag till förklaring
öfwer er §. i Kongl- Förordningen den 9
Febr. 1802, angående Stängsel - fkyldnchcten; sann
Bonde,Ståndet skäligt, att det lill hela dess innehall
assia och förkasta.
Ut supra. kx krotocollo,
O. Lrinkmsn.
Utdrag af prstocollet, hältet hss Heder,
wärda Bonde Grändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro -en 6 Julii 1812.
S. D. Otk Häglof!. Ridderssapets och Adelns
samt Mällofi. Borgare - Eländets den z i denne
manad ock denne dag, enligt ankomne och nu uppläste
Protocolls Utdrag fattade besiut, att de af Högwördiee
Prest, Ständer gjorde anmärkningar wid
Tryckfrihets-Lagen, såsom nu wäckte motioner, till
afgörande wid nasta Riksdag, blifwa hwilande,
fann Bonde-Ståndet stg böra instämma.
Ut sup>r» Lx ?rotocoUo,
6. LrinLmsn.
Den 6 Julik. rrzy
Utdrag af protocollet, hältet hos Heder,
wärda Boonde Ständer wid Ultima Riksdagen
i Orebro den 6 Julik 1812.
S. D- 8öredrogos ä nyo, samt af Bonde-Stan?
det bitölloS och godkändes Lag-Urstoirets sedanden;
k denne manad pä Bordet hwilande Betänkande, k
anledning af
1:0 Kongl. Majtts Nådiga Proposition om förklaring
as 4 Cav.. 6 och 7 §- § Missgernings-Balken,
angående straff för den, som tager gäswo eller
förläning af Främmande Herrskap.
2:0 Riksdagsmannen Anders Peterssons
frän Skaraborgs Län anhållan vin förklaring öfwer
Kongl. Förordningen, angående Stängsel-skyldighet
af den 9 Februarii »802.
zw Riksdags - Fullmagtigen Olof Olssons
frän Westeräs Län fokle förklaring öfwer nyssnämnde
Kongl. Förordningar)
Commerce-Rådet Santessons hemställning
om .lika straff, som för förfalskning ä mynt,
för förändring af Publik Cassas, Disconts eller annat
Werks eller priwal Persons förskrifning, Assignation
m. m. samt
5:0 Angäende sökt förklaring öfwer 7 Cap. r
§. Jorda-Balken rörande Viderboende och Naborätt.
Ut supra. Lx krotocollo,
6. Lri rikman.
Utdrag af protocollet, hältet hos Hederwärda
Bonde Gtändet wid Urtima Rikrdagen
L Orebro den 6 Julii 1812.
S. D- ^bld förnyad föredragning biföllos Allmänna
Beswärs-- och Economie,Utlkottetv Bktänkanden.^
^:s
1240 Den 6 Julik.
i:o Angående föresiagen ändring uti AuctivnsKammare
Ordningen för Stockholms Stad. i hwad
ben innefattar ben fa kallade Siag-asgiften.
r:o Rörande Ekestogarne; samt -Krono och
K'-ono-Skatte, Hemmansegares rättighet till de för
Kongl. ?^a,:t och Kronan odugetige Ekar; Och
z:k Ö wer Riksdagsmännen Jan Mattssons
fran Stockholms Län och Johan Olsson Longbergs
fran Gefleborgs Län, ansökning, om en
vtwungen Kohlhandel.
Ut 8u^r». Lx protocollc»,
6. Lrinkman.
Utdrag af protoeoUet häktet hss Hederwärda
Bonde-Stan^et wid Urtima Riksdagen
i Orebro ben 6 Juiri i8»2.
S D- ^ftcr förnyad föredragning biföllos StatsUlssottctS
den z i denne manad pa Bo-del lagde
Betankanden, angående:
i:o Riksgälds-Contoirets dispositionsrätt öfwer
be fran Krigs, Colleaium till Eontoiret astcmnade
Behållningar af ArmömS Organisations, Allmänna
Hingst-medels, Artlllerie Exereitie - medels samt
Skånsta Hingst,Prerme-Casiorne; Och
2:0 F. L. Regements, Qwartermästaren wid si
d. Swensta Gardes, Regementet. Majoren H. I.
Reuterskiölds ansökning, att ta akniuta enahrn
da
ersättning för förlorade Lörängs - rättigheter, som
blifwit tillagde Compagnie - Cheserne wid nämnde
Regemente.
Ut suorra» Lx protoeollo,
6. Lrink.MLll.
Ut
-
Den 6 Julik. 1241
Utdrag af protocollet hället hos >6ederwärda
? sndc-Standet wrd Urtima Riksdagen
i Orebro den 6 Julik 1812.
S. D. Äs Allmänna Befwärs- och EconomieUtstvttets
den i i denne manad meddelte och sedan
den z dennes pa Bordet lagde Betänkande öfwer
Riksdagsmannen Anders Nilssons fran Jemtland
ansökning, angående Conventioners upprättande
emellan Presterstapet och deras Åhörare, fann
Bonde»Ståndet nödigt, att lemna det till utredande
af de, emellan detta och de öfrige Standen uppkomne
twistigheter, nedsatte Serskildta Utskott, oehörig
del för att tjena till upplysning tvid ten till sistnämnde
Utstötts behandling förtvifla frasa af enahanda
beskaffenhet; Och att Allmänna Beswars-vch
Ekonomie - Utstotte-s yttrande emedlertid förblifwer
hwilande utan widare pröfning förr än det Serskildta
Utskottet sig utlåtit.
I^t supra. Lx krotocollo^
6. Lrinkman.
Utdrag af pro'srollet hållet hos Hederwär,
da 2äonde-S'«mdct wid Urlrma Riksdagen
i Orebro den 6 Julik iLl2.
S. D- ^6id förnyad föredragning af Lag-Utskottets
sidan den z i denna manad pa Bordet lagde,
i anledning af skedd aterförwisning, meddelte ytterligare
förklaring öfwer desi den 2; förutgående Maji
afgifne Betänkande, rörande Justitie - Ombudsmannens
berättelse; Lemnade Bonde-Ståndet betz bifall
1242 Den 9 Julik.
till samma Betänkande >' hela desi widd, med de i
senare Utlåtande! ssedde tillägg.
l^lt suxrrl. Lx protocoUo,
6. Lrink.man.
Uppläst hos Ridd. och Adeln dcn 9 Juli,.
- - , - Prest-Ständer den 9 - -
- - - - Borgare-Sländctd. 9 - ,
, - - - Bonde-Standet den 9 - ,
Stormägtigste Allernädigste Lonung!
Riksens Stander fa i undtrdänighet anmäla has
Eder Kongl. Maj:t sitt bcjlut, i anledning af wäckt
fraga, ^huruwida Nabo och Widerbo, som enligt 7
Cap. i §. .Jorda, Balken äga en vwilkvrlig lösnings-rätt,
sedan Bördeman icke gjort sina anspråk,
till försaldt Hus eller Tomt i Staden gällande, till
all stags sasi Egendom i Staden som säljes, bör
wid denna rätt bibehällas.
Riksens Ständer haima insett alla de mistbruk,
som genom en alltför »vidsträckt Bördsrätt uppkomma,
och fa derför till Eder Kongl. Masit i underdånighet
hemställa, att rättigheten för Nabo, att
genom Börd åtkomma en till annor person försald
Egendom eller Tomt i Staden, matte sa wida inskränkas,
att han icke äger, att den inlösa, derest icke
densamma blifwit fran honom styckad, honom till
mehn och trängsel, eller han icke äger halima muren
jemte Säljaren, eller nyttjar hans mur eller wägg,
eller pa sin grundmur har hanö mur, eller nyttjar
hans grundmur; men att deremot ej mindre Wider-,
döende, än de, sorn af granne lida de märkeliga be
-
DenyJulii. 724)
sivär; §. i osman aberopade Capikel uppräknas, ma
warda wid deras stadgade lösningsrätt bibehällne.
I händelse Eder Kongl. Masit i Nader ikulle
hafwa afseende pa detta af Riksens Ständer saltade
besiut, bör likwäl den förordning, som i anled,
ning deraf kommer att utfärdas, icke lägga nagra
hinder i wägen för Nabo att lösa till sig sadan Egendvm,
hwara Lagfart söre Förordningens utgifwande
blifwit börjad, hwaremot samma Författning
bör blifwa gällande i afseende pa alla sädana Köp,
hwara Lagfarten förut icke blifwit pabörjad, änskönt
afstutade, innan Förordningen hinner kungöras;
Hwllket allt Riksens Ständer till Eders Kongl Masits
Nådiga stadfästelse i underdånighet öswerlcmna.
Riksens Stander framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 9 Juli,.
- - - Prest - Ständer den 9 - -
- - - Borgare-Ständet d. 9 - -
- - - Bonde-Ständet den 9 - -
Stormägtigste Allernädigste Lonung!
benoni Riksens Ständers Justitie Ombudsmans
afgiine Embers - Berättelse, har Riksens Ständers
uppmärksamhet blifwit fastad pä billigheten af ett
serskildt stadgande för Lösen af Grawations - bcwis,
de der, såsom förenade med ett större beswär och
answar för Domaren, icke skäligen kunna mncbegripaS
under den af Kongl. Maj:t utfärdade Eppedi.
tions-Tara af den 27 Maji 1801. Riksens Ständer
hafwa derföre till framtida iakttagande fasistält.
Lösen för GrawationS, bewis ma uppbäras:
Osmer Egendom af ett helt mantal
och derunder — — » R:dr 32 tz.
Öf
-
!244 Den 9 JulikT
Öfwer Egendom af ett till och med tre
mantal — — z R:dr 16 si.
Öfwer Egendom af ännu flere mant. 6 R:dr 32 si.
Samt öfwer hwarje Hus och Tomt
i Staden under ett Nummer z R-dr »6 si.
En lika beräkning af lösen bör äfwen aga rum,
da GramationS-demis fran Kongl. Hof, Natternas
Ärchiv utfärda.
Hwilket beflut Rikfens Ständer härmed fa
Eder Kongl. Mant kill pröfning och stadfästelse i
underdånighet underställa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adcln ben 9 Juli?.
- - - - Prest-Ständet den 9 - --
Borgare-Ständet d> 9 - -
- - - » Bondc-Ttändet d. 9 - -
Gtsrmägtigste Zlllernädigste L-nung!
E)enoin Nådig Proposition, har Eder KonglMajit
pa anförda grunder, i Nader förestagit förändringar
i 4 Cap. Mitzgernings, Balken, hwarf,
ehuru straff utsättas för de Swenste Undersaker,
hwilka taga gafwo eller förläning af Främmande
Herrskap, laka sig bruka såsom desi Sändebud, eller
ga främmande Sändebud tillhanda i de ärender, som
desi förrättning anga, likwäl saknas bestämd föreskrift
hwarefter de maga dömas, som utan Eders
Kongl Mants samtycke söka eller mottaga tjenst
hos Främmande Magter.
Riksens Stander, som till alla delar i Eders
Majus förstag instämt, fa således till Eders Kongl.
Maj:tS Nådiga stadfästelse töresta följande tillägg och
förklaring till 4 Cap. 6 §. Misigrs-Balken. »:o
Den 9 Julik- 1245
i:o "Täger någon gafwo eller förläning af
Främmande Derrstap, att främja desi fördel mot
Konungens och Rikets bästa, hasme förwerkat lifwek
och det han njutit. Tager eljest Konungens Embetsman
gäfwo eller förläning af Främmande Herrskap,
och hafwer ej förut eller straxt derefter gifwit
det tillkänna och fatt Konungens lof dertill, imste
Ära och Embete, och hasme förbrutit det han fatt
hafwer. Söker eller rager någon Swensk Undersate
tjenst hos Främmande Herrskap, utan förut erhållit
Kongl. Majus i behörig ordning utfärdade
tillstånd dertill, hasme han för alltid förwerkat den
räll och förman, som Swensk Undersåte tillhörer,
samt warde ansedd och behandlad såsom Utländsk
Man. Med Krigs- och Sjöfolk, Arbetare wiv
Bruken och Bergwerken, samt Handlwerks - Folk
och Tjenstehjon som vlofligen ur Riket sig begifwa
och tjenst Utrikes antaga, förhalles efter hwad Försattningarne
i hwarje händelse serskildt stadga."
2:0 "Om någon innan Kongl. Majus Förordning
härom kungjord blifwer, redan sökt eller antagit
främmande tjenst, bör sadant af honom, om han
är i Riket stadd, inom en manad fran den dag
Förordningen kungöres, i den Församling der han
mistas, och om han a Utrikes Ort sig uppehåller,
inom Sex mänader fran Förordningens kungörande
i Swensta Post- Tidningen, anmäkaS hoS JustitieCanzleren,
wid enahanda answar, som drabbar den,
hwilken, utan Konungens tillstånd, sökt eller antagit
tjenst under främmande Herrskap."
Riksens Ständer framhärda rc.
Upps
1246 Den 9 Julli.
Uppläst hos Ridd. och Adekn den y Juli!.
- - Prest-Ständet d. 9 -
- - Borgare-städet d. 9 -
- - Londe-Ständet d. 9 -
Slormägtigste Allernädigste Lonung!
^ anledning al hwad Riksens Ständers JustitieOmbudsman,
i dest afgifne Riksdags Berättelse, till
Riksens Ständers öfwerwägande framställt angående
behöfliga förklaringar och förbättringar af atffillio.
e Allmänna Lagens och dertill hörande Författningars
Stadgandcn, sa Riksens Stander hos Eder
Kongl. Ma>:t i underdånighet anmäla deras öfwer
besia ämnen fattade Bestut.
Hwad först angar de af Eder Kongl. Mast
genom Högsta Domstolen i Nader meddelade lwenne
Lag-förklaringar, sa hafwa Riksens Ständer anfelt
den förra, eller af den 27 Julli rZli om wärdering
och författning af fast Egendom a Landet,
som för gäld i nial tagcs, salom föranledd af siere
LandHöfdingars anmälanden om swarigheten att
tillämpa Förordningen i delta ämne af den 27 Aprill
18 ro, samt innehållande sadane föreskrifter, att
de af erfarenheten utwisade brister derigenom ashjelpas,
böra i egenskap as gällande Lag till efterlefnad
antagas.
Den senare Lag-förklaringen ater, af den 28
Nov. i8li, öfwer rätta förståndet af 4-de §. i
»798 ars Concours, Stadga, angående Lagsökning
mot Löftesmän, hafwa Riksens Ständer afwen
funnit böra blifwa beståndande, men att likwäl, för
alt ännu tt-deligare bestäinma. hwqd till en fordrings,
ägares rätt hörer, det tillägg uti 4-de §. af
Kongl. Förordnincen den 28 Junii 1798 fastställes:
Att
Den 9 Julli. 1247
Att den fordringsägare, som för öfrigt iakttagit hwad
honom till sin rätts bewakande jemlikt Lag alegat,
bör anses hafwa fullgjord: innehållet af nysinämnde
Förordning och §. när han inom tolf manader efter
förfall »dagen, ellso 'ester den utsatte tidens förlopp,
hwarje manad, enligt- 42-.dra puncten i Kongl. Förklaringen
den 2; Mars 1807, räknad till zo dagar,
hos wederbörande Btfallmngshafwande eller
Domaren i orten sökt laglig handräckning till sin
fordrans utbekommande, ehuru Löftesmannen icke inom
samma tid erhållit del af Lagsökningen; WarandeS
likwäl fordringsägaren derjemte förpltgtad, att
malek, a Landet wid nästa Ting, och i Staden a
den dag, som i Stämningen utsatt är, fullfölja,
wid förlust af sin rätt til! widare talan i samma lak.
Till undanrödiande af allt tw-fwelsmal, huruwida
ben genom Kongl. Förordningen den 1 z Junit
stadgade skyldighet för Börveman a Landet,
att genom Stamning a Köparen sin Bördecalan
förwara, kan lämpas til! Börde- och Lösnings-fragor
i Staden, hafwa Riksens Stander funnit nödigt
stadga följande förklaring af s Cay. r ,
saint 7 Cap. i §. Jorda-Balken: Alt den Bördeman.
Nabo eller Widerbo i Staden, som will hafwa
förwarad sin Börde- och Lösningsrätt, aligger,
att i likhet med hwad för Bördemän a Landet stadgadt
är, icke allenast Börde-Skilling i Rätten nedsätta,
utan jemwäl lagligen instämma Köparen inom
den tid, räknad ifrån z-dje uppbudet, nysinaninde Lagens
rum i besia serskildta omständigheter utstaka.
Till återställande af tillbörlig likstämmighet emellan
Brottmals, Författningarne och närwarande
Sryrelse-grunder, samt emellan lika beskaffade Brottmåls,
behandlingssätt, antingen de wid Hof-Rätt eller
-
1248 . Den 9 Julik.
ler Under-Ratt i farsta knstance upptagas, hwarmed
Len i wista fall stadgade dubbla hemställning till
Kongl. Maut af gräfte Brottmål ej ar förenlig,
anse Riksens Stander ;:te momentet as r8oz ars
Leuterations-brcf böra upphäfwas, samt att uti alla
Le mål, som uri nämnde moment uppräknas, alwen
svin Brott emot Majestätet, hwarom Kongl. .Brefrvet
den 4 April «8^7 stadgar, Hof- och ÖfwerNätter
hädanefter ina äga efter fulländad ransakning
genast utfärda deras Ukstag och i öfrigt dermed för,
fara pa fäkt -9:de panelen uti Konol. Förklaringen
Len 2z Mars 1807 om lifsfaker förefkriswer.
Sluteligen, och La nvst abcropade -gide punct
af r8c>7 arv Förklaring förordnar, det Hof, Nätts
Utstag hwarigenom någon är ansedd saker till döden,
e> ma werkstälias, utan stall warda Eder Kongl.
Majtt i underdånighet hemstäldt, och af ordalydelsen
i Lenna förestrift tydeligen följer, att ett sadant Utstag
tili hela sin widd är understäldt, och werkstallig,
heten deraf hwilande, intill dest Eder Kongl. Maut
S>g i Näder ullätit sa wäl i sjelfwa hufwudmalet
rörande dödsstraffet, som ock öfwer hwad påföljd
kan träffa de för mer eller mindre delaktighet i brottet
tilltalade och dömde personer, fa Riksens Ständer
till bestämmande af en alltid lika afsigt af detta
ämne hos Eder Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det en härmed öiwerenSstämmande Förklaring
i Näder warder utfärdad; samt de ofwan nu anförde
puncter till Eders Kongl. Masits Nådiga
pröfning och stadfästelse underställa.
Riksens Ständer framhärda rc.
'"lipp'
Den 9 Julik. »249
Uppläst hos Ridd. och Adeln den y Iu'ii.
- - - - Prest, Ståndet dm 9 - -
- , » « Borgare-Ständct d. y - -
- - , - Bondc-Standct den - « -
Geormägtigste Allernä-igste Lsnung!
frisör Riksens Ständer har NcgementS-Qwartermästaren
wid f. d. Swensta Gardes - Regementet,
Öfwcr-Adjutanken och Majoren Herr H. F. Reuterskiöld
anmält det lidande han mast widkännas
genom indragningen af bemalte Gardes-Regemente,
pch derjemte anhallit, att fa alnjuta enahanda ersättning
för förlorade Lönings-inkomster, som dlifwit
tillagd Compagnie-Chcfs wid f. d. Swensta Garder.
Sedan bemalte Major fullkomligen styrkt sitt lidande,
och detsamma blifwit pröfwadt enligt de Författningar
Riksens Ständer wid 1809 och 1812 ars
Riksdag widtogo, rörande de indragna Gardes-Ne--  gementernas ^ersättning, hafwa Riksens Ständer bestulit
, att Öfwer - Adjutanten och Majoren H. F.
Reuterskiöld ma, såsom en följd af Riksens Ständers
ofwanberörde förordnande:
no Sedan upplyst blifwit, att den Lön och
Traktamente han förut pä Staten innehade, ingalunda
är swarande emot de Lönings - förmaner han
såsom Regements, Qwartermästare enligt bestämda
Författningar åtnjutit, erhålla en sadan ersättning,
sorn ined de af Riksens Ständer wid Stats-Regleringen
faststälde grunder för f- d. Swensta Gardets
öfriga Ossicerares ersättning öfwerensstämmer.
2:0 Åtnjuta enahanda Accords-ersättning, som
Compagnie-Chefernc wid f. d. Swensta Gardet, och
Esquadrons-Cheferne wid Lif-Gardek till Hast blifwit
af Riksens Ständer wid 1309 och 1812 ars
Bihang. Nro 79. Riks
-
l-so Den 9 Julli.
dag tillagd, och att densamma ma hoiom godtgörapa
enahanda sätt och för lika tid, som för dm, blifwit
bestämd; hwattiii dock något serskildt ansiag pa
Stat icke erfordrats.
Hwad för öfrigt angar Majorens anhållan,
att fa njuta den salunda bewiljade ersättningen till
godo ifrän Regementets Rcductions^tid, hafwa Riksens
Ständer wäl ansett denna hans begäran bade
skälig och med hanS rätt instämmande: Men da den
rörer ersättning för en föregående tid, innan Riksens
Ständer med Stats -- Regleringen ägt någon befattning.
har den soms Riksens Ständer icke tillhöra
deras åtgärd. Likwäl, enär Eders Kongl. Magt genom
Nådigt Bref af den 6 Febr. lgm täckls förklara
Sig inse, det Majoren Reuterskiöld blifwit
mera lidande genom f. d. Swensta Gardets upplösning,
an öfrige derwid anstälde Officerare, och att
fördenskull Eder Kongl. Maj:t som da saknade utwägar
att halla honom skadeslös för desi förlorade
Inkomster, wille, i händelse tillfälle sturle sig förete,
att någon ersättning honom tilldela, hafwa honom i
skälig atanka, anse Riksens Ständer i underdånighet
det ankomma pa Eders Kongl. Majus Eget Nådiga
wälbehag, när och huru eu sadan ersättning ma
kunna honom i Nader bewiljas; Hwilket allt Riksens
Ständer härmed sa Eder Kongl- Majit i underdamcchet
tillkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den y Julli.
- - - - Prest- ^tändet den y - - -
- - » - Borgare-Siändet d. y - - -
----- Bonde-Ltändet d. y - - -
R ksens Ständors Gtats-l!kl?otts Betänkande,
om Stats Regleringen, samt pro
ject
-
Den 9 Julii. i
ject till Riks-Stat för inncwarande och
följande är.
^2edan Stats - Utstottet, efter art haswa granssat
och ken io nästl. Junii, kill Rikets Högkst. Ständer
afgifwit desi wärdsamma Berättelse om StalsWerkets
färwaltning under de 2:ne ar fran i8>o
ars början, för hwilka Rikets Högi. Ständers Regiering
deraf bordt följas och blifwit iakttagen, nu mera,
jemwäl utlåtit sig öfwer alla, Smts-Werkct rörande,
och fran Nespective Riks-Stånden, till Utstottet remitterade.
sa wäl Kongl. Majus Nådiga Propositioner,
som serstildte i Riks-Standen wäckre Motioner
—, och detze utlatanden till större delen blifwit
af Rikets Högloft. Ständer granstade och åtgjorde;
Sa får Stats - Utstotter nu, till Rikets
Högloft. Ständers pröfning och gillande öfwerlemna
det Project kill innewarande ms Riks-Stat,
som utwisar Resultatet af den fullbordade StatS,
Regleringen; Och bör Stats-Utstottet till närmare
upplysning deraf anföra följande:
i:o Stats-Werkets Inkomster af Landt,Råntor,
och de flere bland tein upptagne UppbördSTitlar,
som uti 18-0 ars Riks, Stat paräknas till
ett sammanlagdl belopp af i,ZZ9,fz6 R:dr >o fi. rr r.,
anses i den projecterade Riks - Staten för delta ar
komma att utgöra 1,^00,468 N:dr 41 H. 9 r:st.
Skillnaden bestar l förändringen af Stats-priser till
4 R:dr Tunnan, för den i Staten ä » R:dr r6 fl.
beräknade Afrads- och Krono, Tionde Spannemäl. —
Uti ett upptages högre warde pa Koppar, Räntor
och Slag-Skatten, samt Kronans Tionde TackJern
— och uti ätstillige, serdeles pä Författningar
dem Kongl. Maj:t i Nader widtagit, nu tillkomne
* * in
-
i2sL 'Den 9 Julli.
inkomster, allesammans omständeligen uppgifne utk
Stats-UtstottctS efwan aberopade Berättelse af den
ro Junii, hwartill dock kommer 48 Z R:dr 4b si.
8 r:st. i Hemmans-Räntor, som utom Stat warit
ansiagen i afräkning pa Aflöningcn för Strömsholms
Slotts Betjening; men nu tillfallit StatSWe.
ket, sedan, efter förändringen med Stuteri-Inrättningen
och Strömsholms Kungsgårds bort-arrenderande.
de ftrstlldre förmaner upphört, som
Slotts - Betjeningen deraf irnchait, och hwarföre
Kongl. Maj-t blifwit söranlattn att, för denne till
minsta möjliga Personale mstränlta Betjening, samt
Slottets underhäll, i Näder fastställa en n» Stat,
hwilken ibland de till Första Hufwud-Tuuln hörande
utgifter är upptagen.
2:0 StatS - Weckets, enligt 60 §. RegeringsFormen,
i egenffap af Bewillning tillegnade TrillPost-
Chartä-Sigillatä-och Branowins-branningsmedel,
arv blott antecknade inom Colulnn, sadane,
som de uti lZio arS Riks-Stat äro upptagne, till
desi Riksens Höglofl. Ständer sia yttrat, om, och
hwilka förändringar deruti kunna äga rum.
z:o Stats - Werkels Utgifter, bestämde genom
igro ars Riks-Stat hafwa blifwit tillörtc pa följande
Hufwud-Tirlar, ncml.
Forsta -Fufwub - Titulcn
innehallande
Kongl. Hst, och Slotts-Staterne 65,592: is, 5-  Tillökningen består i Hanö Kongl.
Höghet Kron Prinsens samt Hans
K. Höghet Hertigens Stats-Summa,
— förökadt ansiag till Hö- och
Hafte-upphandlingen för Hof,Stallet,
Med
Den 9 Julii. 125;
— Med och Kohl för Hans Kongl.
Höghet Kron - Prinsens Hef-Economie-
ochKök, istället för blott 122 Famnar
Med, som i8ro arv Stat anskar
f'r Rikets da warande vförmäldte
Thronföljare, — erforderligt anslag
ak Wedbarare, för Medens sägning och
uppbärande, — saint tilläggning under
denne Hufwud-Titul af den i Nader
faststäldte Staten för Strömsholms
Slotts underhall och till Läner för
Slotts - Betjeningen stor 1516 Istdr
zo si. 8 r:st.
Andra Hufwud - Titulen
innehallande
Civile- och Lands, Staterne 55,471:16.—
Denna summa innefattar i följe af
Kongl. Majas Nådiga Proposition och
ull Stats - Utskottet i serstildte Skrifwclser
gjorde Nådiga framställningar,
samt till Utskottet remitterade, uti Rcspective
Riks-Standen gjorde motioner,
de tillökningar, som Stats-Ulskottet till
Rikets Höglofl. ^Ständer hemställt,
neml. — I Betänkande af den roche
nästl. Junii att pa Post,Staten uppföra
den wid 1809 och t 8 ro ars Riksdag
tillstorkte förhöjning i PosiLegcm
och det Postillonerne i Nader tillagde
förbättrade Tractamente. — Uti utlåtande
af den 2Z i samma manad, om
förbättring i wisia ffmbels- och Tjenstemäns
Löner pa Öfwer,Slärhallare
Embc
-
I2Z4 Den 9 Julii.
Embctcks, si wäl sein Police Staten,
samt pa Mdicinal - Staten, i Lönerne
för Prtvncial- och Falt-Läkare: —
samt uti Betänkande dat. d. 4 i denne
manad vi» Mede! till Löne-förbättring
lär Nrwisionk.Secieterare, KonglHof-Rärrerne,
Kammar Collegium och
Stats-Sntoiret- I öfrigt innebegriper
ifräaawarande Summa, dels 577
R:dr rk> si. j aflöning för det Contoir,
ftin tili Juks-Bokslutets författande i
Noder bliswit i Stats - Contoirtt inrätladt,
tillika med Löner för någre
Lands- och Slotts - Stats-Betjente,
som böra ulga pa ständige Staten i
Contanle Penningar, sedan Tiensternes
nu warande innehafware med Indelta
Löner pa Indragnings - Staten asgätt,
men hwilka Contante Löner, stigande
till 715 R:dr, ehuru nödige fundne, likwäl
bliswit wid upprättandet af 18'--  ars Stater förbigångne — dels <02
Rrdr i Hushyra för Landshöfdingen,
Lands'Canz.'«'ets, Lands. Contxirets och
Lindt'Nänkerict samt Province LandtMäterie-Contoiret
i Stockholms Län,
hwilken hushyra, såsom innebcgripen i
nu mera aflcdne Hans Excellence H:r
Grefwe af Ugglas Löne-wilker, da
han med bibe-aHande af Surrogat för
hwad ya.: som Landshäfdinge åtnjutit,
emviteg Presidents-Embetet i Kammar.
Collegio,, icke kommicatl pä Stat
serstildt uppföras.
Tre
-
Den 9 Julik. i2zs
Trc-je ^ufwud-Titulen
innchällande
Militaire och Förswars - Werken till
Lands och Sj-'si —, 647,8?sl47,'z
Beskaffenheten
af denna tillökning
är hos Rikets Högkfl. Ständer anmäld,
genom Stats-Ucffotlets betänkande
af den 10 näst!- Junii om de
anslag, som Kongl. Mant i Desi Nådiga
Proposition af d> -8 April! astat
pä Tredje Hufwud - Timlen.
Egentligen härrörer tillökninoen deraf, att Rikets
Ständer wid r8°9 — »8 ro ärs Riksdag vä
Stat blott uppförde 620,020 R:dr af den till En
Million bewiliade Defensions- Summan, — ej anslogs
medel till Löner för Finsta Landt - och S>öArtilleriet,
hwaraf Swensta Armöen ansägs tarfwa
förstärkning, och att böra hit öfwerfiyttas —, icke
till Garnizons-Sjukhusets underhäll, som fanls nödwändigt
— att i Hufwustaden inrättas —, och ej
eller till förbättring i Pasievolance-wisteren för hela
Warfwade Armeen, som blef en oundwikelig följd
af uppstegrade Warupris frän är i8c>8, emedan wid
Krigets utbrott i början af samma är, förra Passevolance-Contracterne
upphörde
För
iner än 500,000 R:dr hafwa desie omständigheter
bidragit till ifräaawarande tillökning —
och bland de derutöfwer tillkomne, äro alla uvpgifne
och bestrcfne uti Stats-Utstottets förenämnde betänkande.
med blott undantaa af 4000 R:dr, som Kongl.
Mast, enligt serffild Nådig Proposition ästat att
pä Stat uppföras till bättre organisation af den delen
utaf Smälands Cavallerie, som bliswit förwand
lad
-
I2§6 Den 9 Julik.
lad till Infanteri och för en del af desi Befäl tarf--  ivaS Penninge, Löner, pä den grund, att Kongl. Maj:t
funnit nödigt fördela den beridne hälften af Regementet
pä 6, i stället för 4 Esquadrvner, hvarigenom
2:ne utaf de afsiitne Esguadronernes Befäl bibehålla
fine Löne,wilker, såsom Cavallerister. Och
sorn Häste Vacance - afgiten för Infanteriet af ine-
ranämnde Regemente ingått till Stats-Werket, med
wärdet af z<ioa Tunnor Spannemal, sä anses dessa
4220 R:dr dermedelst hafwa blifwit StatsWerkct
ersatte.
Sjette Hufwud-TLtulcn
innehällande
Milda Stiftelser — — rzzz: r6. --
Tillökning uti Stats - Anslaget till
Drottninghus-Hospitalet i Stockholm,
enligt Kongl. Mains Nadina Skrif,
weise af den 17 Junit och Utskottets
Betänkande af den 4 i denne manad.
Ättonbe Huswud-Titulen eller
Staten för Allmänna och Extra ,
Utgifter — — Zr/vlstHl, rr.
Pä denne Hufwud-Titul, innehällande
allmänna Utgifter af flerfaldig
beskaffenhet hafwa wista FörlagsSummor
blifwit uti r8ic> ärs Stat
upptagne till mindre belopp, än att de
i anseende till en och annan ändring i
wiste Författningar samt en tilltagande
dyrhet funnits swara enrot behoswcn.
Kongl.
Den 9 Julii. 1257
Kongl. Mant har anmärkt sädant i Dest Nådiga
Proposition af den >8 nast!. April!, och Utskottet i
följe deraf uti serssildt Betänkande af d. Junit
tillstyrkt Rikets Högloft. Stander att med i Nädek
östade Summor tillöka Ansiagen till Durchmarcber.
— Förrgårs skjuts och förtäring. — Rese- och
Tractaments-Penningar. — Stockholms Slotts och
de Publike Husens, sä i Slockholm fsar Landsorterne
underhällande — samt för Manufacturerne,
til! Comrnerce-Collegii disposition, — äfwensom att
anslä medel till Nybyggnad af GarnizonS,Sjukhuset,
och enligt serskildt utlåtande af den 12 Junst, att
flytta pä Stat den Summa, som Riksens Ständer
wid 1829 — i8'2 ärenS Riksdag anslagit till Institutet
för blinde och döfstumme.
Och har Utskottet siuteligen pä denna HufwudTitul
uppfört dels 402 R:dr som enligt Kongl.
Majus den 18 sistl. April! til! Utskottet afiäwe Nödiga
Remist tillkommer Spinnhus,Fonden såsom ersättning
för genom Landt,TMarnes upphörande förlorad
inkomst, dels de ibland Stats - Jnkomsterne
nu upptagne Juteresten för i RikSgälds - Contoiret
förräntade sä wal Allmänna som Skänsta HingstPremie-Castorne
för akt anwandas till de med dem
päsyftade angelägne ändamäl.
Zlllmänna Indragnings - Staten.
Denne Stat, författad wid 1809— igro
ärs Riksdag, slutar sig med en Summa af 489,774
R:dr 18 st. z r:st. samt uppstiger med den nu frän
i R:dr 16 st. till 4 N:dr faststäldte förhöjningen i priset
pä den dit hörande Spannemalen till 509,0,3 R-dr
r8 st. z r:st., och war wid innewarande ärs början,
med iakttagande af enahanda beräkning för Span,
ne.
>2z8 Den 9 Julii.
nemälen, minstad till 316,241 R:dr
44 si. 3 r:st. ; Men ftin storsta delen
of den deruti innebegripne Summan
för nu mera i Swensta Armsenanwändt
Öfwer, och Under,Befäl af f.
d- Finla Armeen kunnat enligt Stats,
Utstottets Betänkande af d. 10 Junit
föcswinna; Sä dlifwer ej merafbemälce
316,241 R:dr 44 si. Z r:st.
detta ar qwarstående och till utbelalnina
fällande än — - 284,666:1»
Deremot kommer af Besparingar,
ne pa denne Stat an widare att fort»
fara:
Den af RiketS Högloft. Ständer
wid Urtima Riksdagen ar i8>o bewiljade
Fond till Pensioner för blesserade
Officerare — 5500
Samt till arkwoden m. m.
för Lag-Comminöen till näfta
Riksdag — — 52O0 ^o,;oo. __
Hwarjemte Stats, Utstottct i Betänkande
af denne dag tillstyrkt, att
till Löner för till äswentyrs blifwande
Expectanter af Pommersta Regemen,
terne m. fl. pä denne Stat bibehålla
de 20,000 R:dr ftin wid bemälte Urtima
Riksdag af Besoaringarne an,
ftogos till ränta pä ätstillige Banquierers
i Hamb.urg fordringar hos
Pommerste Kammaren — 20,noo: — -
Hwarefter af förra pä denne
Stal uppförde Utgifter kommer att
fortfara — R:dr 31 s, 166:12,
Den 9 Juli». >259
De noa utgifter tillhörande samma Stat hwar,
mcd sistnämnde Summa nn ökas besia i de Expectance
Löner, ftm Kongl. Maj:t efter att hafwa ak
Finsta och Pommerste Landt - och Sjö - Artilleriet
pä Swenst Stat bibehällrt, hwad vumoänaeligt fun,
nitS, i Nader fastställt för öfrige af deist Regementers
och Corpsers hit öfwerkomne och här qwar/
stadnade Befäl.
Deist Epectance böner, som till näftl. ars flut utgätt
af Dcfensions. Summan, hwilken nu bör der,
ifrän befrias, bestiga nemligen:
För Sjö,Artillerister af Finsta och Stralsund,
sse Escaderne, enligt Stat af den 7
rästl. Jan. till — 2ziz: z, 2.
För Finsta Landt-Artilleriet,
ester Stat, bater,
den 4 sistl. Febr. — 3682:26, 8.
och för Wendes Artillerst,
efter Statt af sist
nämnd-dag
- ,7...
Hwarjemte Stats-Utstottet i Betänkande
af ben 4 i denne mänad till.
styrkt flyttning pä denne Stat af Lönerne
för 3me EmbetS, och Tjenstemän,
som efter fyllde 70 är med bibehällande
deraf erhållit Alsted, nensi.:
Stats,Commifiarken Nauckhoff 8a«
Commerce,Rädet Chierlin 800
och Controllcuren wid Controll Werket
öfwer Guld, Silfwer och Tenns förarbetning
i Riket, Hamberg 400
2000.
Wi
-
>260 Den 9 Julii.
Widare har Stats, Utskottet
inhemtat, att af de z.nc HofJntendenter
svin lönades pa >809
och föregående arens Stater har
den z:djc, Hof,Intendenten af
Sillen, blifwit förbigången
och icke pa Indragnings Staten
ar 18-0, uppförd, samt att
Kongl- Majit derföre den z»
Januarii 13 rr förordnat, det
borde han af förräntade besparingar
tills widare åtnjuta de
z;o Riksdaler, som honom tillkomma.
Af sadan anledning
har denna Lön nu blifwlt till
Indragning wid Hof-Jntendenten
af Sillens afgång eller
befordran pa Indragnings,Staten
uppförd med - - - 352.
I följe af en Remist fran
Wallofl. Borgare-Ständet pä
der gjorde Motioner, har för
Chirurgie Magister Osbeck, i
anseende till dest uppgifne Methode
att emera Veneriska smittan,
en Pension blifwit forestagen
af - - - zzz
Och stuteligen har StatsUtskottet
pä skäl, som dest wördsamma
utlakande af den 4 i
denne manad omständeligcn innehåller,
förestagit, att för en
Committé till öfweriecnde af de
Economiske Författningarne,m.m.
till
Den 9 Julil. Is6r
till nasta Riksdag matte
anstas en Summa arl. af 5020.-  Deste aro de lltgiftcr,
hwarmed Stats Utskottet
funnit Indragnings-Staten
nu böra tillökas, och
som tillhopa utgöra - 12,599: 5, i<z.
Hwarefter alla wid denna
Riksdag tillkomne tillökningar,
sammanlagde stiga till - - 365,887: 4Z, 5»
Med behörigt iakttagande, sa wäl af Veste tillökningar
pa de Hufwud-Tittlar dit de höra, som
öfwerstyttning ifrån Indragnings, Staten till Hufwud-Titlarne
af de Löneförbättringar och öfrige
ständige Stats utgifter, som till i8n ars stut af
Besparingarne pa Indragnings-Staten blifwit godtgjorde,
tillika med nagra nödiga sundne fast mindre
betydelige rättelser i anseende till en och annan Post,
som tillhört annan, än den Huswud-Titul, hwarä
den förut warit uppförd, komma StatS,Werkets Utgifter,
enligt det bifogade Riksstats-Projectet, fördetta
och följande arén till nasta Riksdag att ärligen
utgöra, nemligen:
''Uppå Första Hufwud-Titulen:
Kongl. Hof, och Slotts,Statcrne 574,982:19—
'Ändra Huswud,Tillsten:
Civile och Lands,Staterne - - 566,746: r, 5.
"Tredje Hufwud-Titulen:
Militairen och Förswarswerken
till Lands och Sjös - - 2,-35,275:14, 2.
"Fjerde Hufwud-Titulen:
Läro,Werke» - - - 6,963:29,6.
"Femte
iL6a
Den 9 Julli.
"Feinke Huswud-Titulen:
Fria Konsterne - -
"Sjette Huswud-Titulea:
Milda Stiftelser - ,
"Sjunde Hufwud-Titulen:
Penftons-Staten - -
"Åttonde Hufwud-Titulen:
Allmänna och Extra Utgifter -  Z.-draanings-Staten - "
"Nionde Hufwud-Titulen nu
öppnad med - -
io,4sz:
»9 ZSZ: 4,6.
30,290.
449'is?: r8- —
327,765: 18, i.
2l,786: 6, 8.
Tillsammans R:d. 4,292,718: 15,4.
Och enär derifrån afdrages,
hwav Stats.-Werket ifrån och
med detta ar af Landt-Räntorne
och de deribland upptagne Inkomster,
bör hafwa alt förwanta,
stigande, enligt hwad i början
af delta Betänkande anföreS
och i Prsiectet till Riks,Staten
anmärkes, till - - 1,500,468:41,9.
Sa återstå R-d. 2,792,249:21,7.
alt bestridas ukas Inkomsten, sa wäl af de under
Titul: B.wlllning, Stats-Werkct enstildt tillägnade
Tull- Post- Charte-Sigiilate- och Bränwinsbrännings-medel,
som genom tillstött af Allmänna
Bewillningen. Och om bemälte Stats-Werket tillhörige
Bewillningsmedel komma att utgöra r,4Z7,Z49
Riksd. 14 tz. 5 rst, eller aldeles lika belopp, hwartill
de i >8io arv Star paräknas; sa ökas tilläggningen
af Allmänna Bewillningen ifrån 569,126
R.tSdaler l» ss. 7 r:st. efter tölo ar- Stat
till
Den 9 Julik. 126;
till 1,354,9-20 Riksd. 7 ss. 2 rist-, eller utöfwer 1810
mrs Statsbrist med 785,775 Riksd. 42 ss. 7 nst.,
hwilken summa ar den, hwarmed Stats-Werkets
Utgifter, i förhållande till förbättringen i dess Inkomster,
tvid denna Riksdag blifwit ökade, och
hwaraf omkring Tre fjerdedelar äro följden af widtagne
Beflut och Författningar tvid 1509 och iZro
ars Riksdag.
4:0. Ibland Stats,Werkets nu bestrefne Utgifter
begripes ej de 720,020 Riksdaler, som Banque»
ärligen bör erhålla i Ränta och afbetalning
pa Capiralet af dess Förstott till i8»8 och ,829
arens Krig, och icke eller de 30,000 Riksdal., som
pa lika sätt tillfalla Banken för den nasti, ar till RiketS
förswar af Stats-Werket lystade mindre Creditivsuminan.
För bagge desse körstotter ager Banqum
säkerhet och Pantförstrifning af Stora Slö-Tullen.
Men da denne Stats-Werkets redbaraste revenue,
till dess fulla belopp, härefter, som tillförene kommer
att paräknas lill godtgörande af Stats-Werkets
wanliga Utgifter, och Rikets Stander förord,
nät, att förstnämnde 720,000 Riksdaler böra utgå
af Bewillningen, svin inflyter till Riksgälds-Contoiret;
sa anser Ucstottet det wara i stn ordning att
med nu tillkomne zo,ooo Riksd. för lilla CreditivLanet,
pa enahanda sätt bör förfaras.
Sluteligen och
5:0. Bör Statö-Utstottet göra Rikets Högl.
Ständer uppmärksamme dera, att de i förenämnde
z:dje Punct upptagne och omförmäldte StatsWerkets
Utgifter, till det mästa nödwandkgt mäste
bestridas för innewarande ar, samt att en icke obetydlig
Summa dessutom tillkommer, som likwal blott
för en gang utgår.
Den
L264 Den 9 Julli.
Den arliga tillökningen stiger som ofwan är
wisadt till j- - - ->,354,902:7,2.
Och dessförutan er,
fordras till Hans K.
Höghet Hertigens
Statssumma för ar
>8>r , - 16,666:32.-
Garnizons, Sjukhusets
Reparation innewarande
ar - - 8200: - -  Ersättning för reparationer
af de K:gl.
sch Furstliga Rummen
i Stockholms
Slott ar 18io - - 20,oos: - -  Commerce Collegii
skuld för utgifter af
Manufaktur - Fonden
ören igro och iZri 10,237:4,7.
Strömsholms Stumle,
Byggnader m.m. 35,200: - -  Samt
Till Capotter för
extra Noterings manskapet
pä förslag - 96:200: - -  Hwartill kommer: -  Ersättning för kostnaden
wid närwarande
Riksdag, som troligen
öswerstiger - 220,000: - -
Tillhopa " Z8^9oz:z6,7'
Eller tillsammans 1,740,823:43,9
Med
Den 9 Julik. >26?
Med någon betydlig del af denna ansenliga
Summa, lärer Riksgälds-Conkoiret sa mycket min,
dre kunna biträda Stats-Werket, som 1812 arS
Bewilimngsafgift ännu ej är taxerad, och i8n
ars icke pä långt när influten, hwarförutan anledning
ej är att förmoda det Bewillningssumman
för nägokdera af desse 2:ne är lärer öfwerstiza beloppet
af hwad den är >8io utgjorde, dä Len stadnade
wid ungefär Tre fjerdedelar af hwad Bewivningen
ester Rikets Ständers Beslut wid >829 och
«8rs ars Riksdag utgöra borde.
Stats--Utskottet bör ock till upplysning anmär-,
ka, att den blifvande nya Allmänna Bewillningeu
för 'Liz och de fällande ärm till nästa Riksdag,
icke mer än de föregående arens, lärer kunna uppbäras
och inflyta inoin det löpande, eller förrän urp
der första hälften af det efterföljande äret»
18 r 2 ärs otillräckeliga Bewillning kommer således
akt nästa är utgöra Riksgälds-Contoirets egenteliga
Penningelillgäng, hwilken följakteligcn lika litet som
>8'! ärs Bewillning detta är, medglfwer serdeles
förskott pä dea Summa af 1,354,902 Rikd. 7 ss.
s r:st., hwaraf Stats-Werket äswcn Lä blifwer i
behof
Stats-Utskottet
föranlätes derföre wördsammeligen
tillstyrka, ati Rikets Högl fl Ständer ris
Dems Bewillnings-Utffott öfwerlemna att upgifw»
förslag, huru, med afseende pä den befattning, som
Rikets Ständer wid >309 och rzro ärs RiksLaz
widtogo till erhållande as Bewillmngens bestämde
belopp, derest den wid de pabudne taxeringarne
ej skulle dertill uppgå, bristen i hwad Stats-WerBihang'
N;v Z». Me
1266 Den 9 Julli.
ket, (Åtminstone för, innewarande ar betarfwar, ma
^lifwa afhulpen. Ötebro den 8 Julli 1312.
Pä Högt. Rid-, och Adelns Pä Högwörd. Prest-Ständers
Ledam. magnar Lcdam. magnar
Larl ^körner. Oustak delurrgy.
Pä Wällofl. Boraarc-Stän- Pä Hcdcrw. Bonde-Stän
dets
Lcdam. wägnar dels Lcdam. magnar
p äVeZ 61 in. ^c>nss^nller880n.
0. Tunelius.
De hit hörande Tabeller aro tryckte i ett scrffilt Häfte.
Uppläst hos Ridd och Adeln den 9 Juli!.
- - - - Prest-Ständer den 9 - --
- - - - Borgare - Ständer d. 9- -
- - - - Bonde-Ständer den 9 - -
Riksens Höglofl. Ständers Stats-U skstto
Lecänkande, angående Longi. Majus Mädiga
Skrifwelse af den 12 Junit 18^2,
rörande del Project, som inkommit, till
en b-tkre äre' bernes behandling inom
Rikets Styrelse - werk och hwad i detta
ämne beiswit lillg/oldt.
^)edan Riksens Ständer wid 1809 ars Riksdag
bcsutit, att de Proiecter, hwilka i.ir en bättre ören,
vernäs behandling inom Rikets Styrelse Werk, kunde,
med åseende a de belöningar Riksens Ständer
för de basta af desta Förstaa utfäst, inkomma, stul,
le till Riksens Stander, aflemnas, tillika med den Commaleeö
yttrande deröswer, Kongl. Majit enligt Rik
-
sens
Den 9 Julli. 1267
ftns Stanners anhållan, till utarbetande af en plan
i detta amne förordnat; Sa har Kongl. Magt uti
Nådig Skrifwelse af den >2 sisth Juni» lemnat
Riksens Ständers Stats, Utstött del af alla de
Handlingar hwilka, angående delta ärende, till Kongl.
Maj:t inkommit, till det afseende Stats - Ulstoktek
kan finna lämpeligt.
Stats - Utstotlet har häraf inhämtat akt i anledning
af denna Riksens Stander» underdåniga an,
hallan och med Nådigt bifall dertill, har, pa Kongl.
Majus Nådiga befallning, Annonce biisrvit i Tidningarne
införd om de 2:ne Belöningar Riksens
Stander uri §. a.f Riksdags-Besturet d. 2 Maji
!8io utfäst för de bästa Peojecrer, och hwilka Prolecter
under adrest till Coinmitterade i Stockholm
för Regleringen af der fullkomligaste sätt till ären,
bernes behandlande uri alla Riker» Collegier och
Publike Werk, borde inom stutet af nästledit ar insändas;
Äfwensom Kongl. Main uti Nådigt Circulairebref
af den ro Dec. i8ro anbefallt nämnde
Collegier och Werk, att inkomma med underdånigt
Betänkande om de utwägar och anstallter fom kill
befordrande af det asyflade ändamalet stulle inom
Coliegiecne finnas lämpelige och kunna widtagas
Efter
desta föregångne åtgärder och sedan samkelige
wederbörande inkommit ined Le infordrade utlaranden,
har Kongl Mant under den z Occobec
förledit ar i Noder bebagat tillförordna den af Rik.
fenö Ständer ästade Committöe och till densamma
vfwerlemna ej mindre Riksens Ständers underdåniga
Skrifwelse, än Collegiemes mgifne Belankanden,
hwilka nreddela en allmän öfwersigr af de mål och
ärender, som, enligt Regerings-Formen, Jnstructio,
ner och andra Författningar, hwatt och^ ett af bein
* * kill
-
1268 Den 9 Inlii.
tillhöra, det sätt och i den ordning desse ärenden derstädes
behandlas, -emie uppgifter af hwilka Embetsvch
Tjenstemän göromalen bestridas, och de Loner
samt öfrige förmaner dem a Stat bestas, m. m.;
Hwarförutan Collegierne, sa wäl i afseende pa arbets-
methoden i hwarfe Werk, som antalet och beskaffenheten
af bemaldke Embets- och Tjensteman,
jemte deras Lönings-willor, anmärkt och till Kongl.
Maj:ts Nadigste pröfning i underdånighet hemställt
ätstiliige omständigheter, deruti ändring synes kunna
och böra äga rum samt medföra en förmånlig werkan^
Canzlie - Styrelsen har jemte insändande af
de utaf Cheferne för Stats-Expcdilionerne samt åtskilligt
under bemglte Styrelse lydande Werk och
Inrättningar afgifne utlatanden, förmatt sig med
dem öfwerensstämma, att Canzli-Styrelsen^ ej känner
något annat satt mera bidragande till Ärender,
nes skyndsamma gang, än det nu antagna och igenom
erfarenheten pröfwadc, ehuru omwäg och tids
utdrägt derigenom stall uppkomma, att Canzli-Styrelsen
uti atstillige förekommande frågor äaer att sig
utlaka gemensamt med Kammar- och CvmmcrceCollegierne
samt Stats - Contoiret, och att de mål,
som Post-Werket och Convvy-Commissariatet tillhöra/
stola undergå Canzli - Styrelsens pröfning,
innan de hoS Kongl. Majit i underdånighet anmälas.
— Nagra indragningar af Embeten och Tjen,
ster inom Canzliet och derunder hörande Werk anser
Canzli-Styrelsen icke wara möjeliga utan stada
för göromalens bestridande, utom wid Post, Kammar,
Contoiret, der, sedan Finland dlifwit asträdt,
arbetet är minstadt genom redogörelsen för PostContoirs,
sa att en Kammar,Skrifware, wid framdeles
ffeende afgäng, derstädes stall kunna indragas.
Der
-
Den 9 Julii. »269
— Deremot framställes fran de fleste Canzli, Departementen
nödwändigheten af en talrikare Betjening,
och hac tillförordnade Skars - Secrckeraren
Wirsen föreflagit, att Handels - och Fmance-Expeditionens
Ordinarie Stat matte ökas med en Expeditions
- Secreterare.
Lrigs. Lollegium har förmalt sig icke hafwa
något att i detta ämne anmäla, sedan Kongl.
Majit den -9 Martti förledit ar meddslt Collcgium
ny Jnstruction och Stat, som nu mera tjenar Collegiuin
till efterrättelse; Men tillförordnade Presidenten,
General-Majoren och Commendeuren Friherre
Sandels har hos Commitlen sedermera anmält,
alt han, efter inhämtad närmare kännedom af
Ärendernes gang inom Collegium, funnit sig wara i
tillfälle, att i detta ämne afgifwa ett »utförligt utlåtande,
hwaruti andrages, huru hos.Kongl- Majit äk
i underdånighet föreflagit, att en Civil Ledamot matte
tillförordnas uti Collega Artillerie- och GeneralKrigs
- Commissarie-Departement med Säte och
Stämma i Collegio, dock med bibehållande af förut
innehafwande Löner till framdeles ledighet; Hwarefter
till Commiileens bepröfwande blifwit aflcmnadt
ett Förflag till förflyttning af Ärenderne, tillhörande
Krigö'Collegii Civile Departements till andre Werk.
Lörwaltningen af Sjö-Ärenderne har i
afseende pa de under densamma ställde s:ne Flottors
Economista Styrelse, anfört, att hwad angar den
wid ArmLens Flotta fastställde och hittills följde Räkenstaps-method,
samt de, i afseende derpå gifna Formulairer
och Förestrifrer, synas desamma redan wara
sa förenklade, alt någon widare inskränkning deruti
lämpligen ej kan äga rum. — Widkommande
äler Arcndernas behandling inom denna Flottas Stationer
-
»sys Den 9 Julik.
tioner och en möjelig inskränkning i antalet af desi
ru bcfindkelige Embets, och Tjenstemän; Sa anser
Förwaltningen, att sedan, i anledning af Riksens
Ständers Beslut om Finska Esiadrernes öswerflyttning
pa Swensk Stat, de för Stockholms och Götheborgs
Escadrer uppgjorde Stater bliswit af Kongl.
Maht den 7 sist!. Jan. i Nader gillade och faststaude,
lärer något Förslag i afseende pa Civile
Tjenstrmäns och Betjenings antal wid Stationerne
nu mera icke böra komma i staga, da detta antal sa
nyligen bliswit bestämdt för behoswet, i anseende till
hwarie Stations ökade styrka och dermed förenade
göromål, hwilka såmedelst fatt en betydelig tillökning.
I afseende pa den wid Orlogs-Flottan nu brukelige
och till sölje af Kongl. Brefwet d. 31 Martu 1807
derstädes antagne Räkcnstaps-mcthode, har Förwaltningen
funnit sig icke tunna nu tillstyrka någon ändring
uti hwad sa nyligen bliswit fastställdt eller sörcsiä
ett annat redogörelse-sätt. Rörande ater Ärendernas
behandling pa stället, har Förwaltningen ej mindre
as Bcsäiets än Cvntoirs - Förmännens yttranden inhämtat,
att en serskildt Öfwer, Styrelse i Carlskrona
endast för denna Flotta är af dem önstad, utan
att likwäl något förslag i afseende derpå bliswit uppgiswit.
— Förwaltningen är för sin del as den öfwertyggelse,
att det borde göra tillfyllest, att nödigt
Befäl samt erforderlige Einbets- och Tjensteman
jemte Betjening finnas i Carlskrona, utan att en
Huswud-Styrelse ditflyttas eller der inrättas. —
Det nu warande antal Tjenstemän ock) Betjening
anser Förwaltningen wara 4ill Ärendernas stötande
inom Station och Flottornas redogörelse oumbärligt-
— I afseende pa sjelfwa Förwaltningens Inrättning
ansöres, att Räkenskaps-methoden inom det
-
Den 9 Julik. 1271
ta Werk är i det hela sa enkel och redig, akt deruti
någon jcmnkning icke lämpellgen kan äga rum.
—^ Deremot tror Förwaltningen den förändring i
Arbets-mcthodcn wara nödig, akt alla förekommande
mål och mender handlerades in pleno af desi Ledamöter,
och att således de nu inrättade 2:ne Departemenker
upphörde; Derigenom behöfdes icke eller
flere än mne N tarier till Protecvlls förande,
och föreslås att den z:dfe af de nu warande mätte
förordnas till Actuarie, emedan Förwaltningen saknar
en sädan Tjensteman, hwi'ken k denna egenskap
skulle bibehallas wid fin irwehafwande Notarie-Lön
och öfrige förmåner. — Sluteligen har Förwaltningen
uppgifwit ett Förslag, angående öfwerflyttning
till Kammar-Collegium af mål, rörande Batsmans
hallet
pa Landet, m. m.
Lammar - LoUegium har icke allenast full,
ständigt uppgifwit de göromål, four efter Jnstruclivn,
tillhöra Collega handläggning, jemte den tillökning i
arbetet, stur dels fran senare tiders widtagne Hrishallvsörfattningar
med Kronans Lägenheter, dels och
fran de mangfalldiga pa Riksdagarne yppade frågor
och anbesalldle åtgärder ytterligare tillkommit, utan
ock wisen, huru desin göromäl, pa wisia Departementer
fördelade emellan Ledamöterne, fullkomligen
upptaga hwarje Ledamots arbecskid. — Utan afseende
derpå, samt att redan är 1734 Sm Ledamöter
ansagos för göromalens bestridande nödige, sto,
la dock sine af Ledamöterne wara pa JndragningsStat
upptagne, hwaraf Collcgium förmenas följa,
att wid deras afgång det tein tillagde Föredrag,
nings-arbete ar tingen skulle afstadna, eller ock indelas
pa de ösri.w Ledamöterne, ehuru desie, i anseende
lill deras redan dryga arbete, icke mö/eliM kunna
-
i272 Den 9 Julik.
na dermed uthärda. — I anseende till Betjeningen
stall röjås en lika brist pä nödige arbetare emot arbetets
mängd sa i Collega Contoirs som Canzliet,
sedan en dyr tid betagit en medellös ungdom lägen- -  het, att utan nägre inkomster sig längre tid i Hufrvudstaden
uppehålla, hwilket stall medfört en nära
odräglig tunga för Collegii Ledamöter, som, pä det I
ardetet ej mätte afstadna, warit twungne, att sjelfwe R
besörja uppsättning af Expeditionerne i de flere I
widlöftiga eller angelägna mäl, men hwilket Collegii »
Ledamöter, betungade af ett strängt arbete, älder,
hwarjehanda bekommer och Embetet i öfrigt äliggan,
de plister, förmält bäde öfwerstiga deras förmäga, I
lika som deras Embetsmanna ffyldighet, att pä lika I
sätt framgent fortfara, och deras vnekeligen stall föl- I
sa ett afbrott i Collegii arbete, om ej Canzliet säl- »
tes pä den sot, att möjeligen medhinna Expeditionen I
af de arender i Collegio föredragas. »
Till undanrödjande af detzc hinder för arbetets I
fortgäng i Kammar - Collegium, har, i afseende pa I
nödigt antal Embets- och Tjenstemän för göromä- I
lens handläggning derstädes, Collegium uppgifwit, I
att dertill erfordrades 7 Ledamöter utom Presiden- «
ten, hwilka Embeten säledes borde pä ordinarie Stat I
och ej underkastade någon indragning wara uppför- I
de. — Hwad Cvntoiren angar, föresläs; Att, i an- I
seende till den märkcliga förökning i göromälen i:stcr I
Province - Contoiret tillfallit, serdeles genom de an- I
befalldte anstalter med Kungsgärdarne och Stall- !
Ängarne, en Kammar, Skrifware kunde ditflyttas 1
frän z:dje Province - Contoiret, der den, efter Finlands
förlust, kunde umbäras. Att af sistnämnde I
orsak, och den minssning i General Landtmaterie- I
Contoirels göromäl, som deraf uppkommit, -me In- I
ge- I
Den 9 Zulii. . i2?z
geneurer derstädes kunde indragas, dock hcmstalles,
att den ena könen kunde anstäs stor en Canzlist,
hwaraf Contoiret synes wara i behof, men Landtmäteri
- Fiscals - SiMn mä förblifwa indragen och
göromälen bestridas af Kammar-Collegii AdvocatFiscals
- Embete; Att Collegii vice Advccac-Fiscal,
som hittills warit lönad med 102 R:dr, mätte bekomma
lika lön med Kammar-Förwandterne i Collegii
Province-Contoirs: Att, i anseende till BvtcS
och Reductions-Contoirets Betjening, Collcaium
ffulle i underdänighel yttra sig, sedan Kongl. MajuL
Nådiga utlätande öfwer de om Botes-Merkel yppade
frägor till Collegii underdåniga efterrättelse ankommit;
Och att, i anseende till Tull - och LicentContoiret,
nägon ändring dermed för närwarande
icke kunde tillstyrkas, samt, i anseende lill framtiden
berodde af Kongl. Majus Nädiga Förordnande, angäende
Tullwerkets Styrelse: Akt wid Myntet den
pä Extra Ordinarie Scal uppförde Mynt-Klipparen
wore oumbärlig och således borde pä Ordinarie Stat
förflyttas: Men att deremot wid Charta SigillatäContoiret
r Rewisor, r Kammar - Skrifware och
Stämpel - Mästaren med r Stämpel-Dräng kunde
wid timande afgäng indragas, såsom öfwerflödige
efter den förändrade ställning detta Werk, enligt
Riksens Ständers Beslut, nu erhållit. I anseende
till Kammar-Collegii Canzlie anses nödvändigt, att
en Proto-Notarie warder tillförordnad Secreterare»
till biträde; Hwad aker Protocollsförandct med ätföljande
Expediton angär; Sä i händelse Kongl.
Majit i Näder bifaller, att detta arbete får fortsättas,
enligt den senast antagne arbets-ordning, dertill
Collegium, i anseende till de dermed förenade förmäner
af den enklaste, fkyndesammaste och sakraste
1274 Den 9 Julik.
handläggning, styrker, anser Collegium någon tillökning
af arbetare icke nödigt, utan förestår allenast,
att den Summa af ;c:o R:dr, hwarä werkstävigheren
af det i den nya arbetsordningen antagne ar,
betssätt sta grundar, matte höjas till 1002 R:dr ärligen,
och qwartaliter, lika med den öfriga astönin,
gen, till Collegii bisp. sition, emot wänlig redvwisning
utbetalas. Men i den händelse Kongl. Maj:t
i Näder befaller, att den fö"ra arbets ordningen inom
Can.zliet bör ater införas, anser Collegium nödigt,
att den gamla Staten ökas med 4 Notarier
och 2 Coyistcr med lampelig lön. — Delta antal
af Canzliets Betjening är dock endast beräknadt etter
behvfwet för Expeditionen w«d Ärendernes föredragning
pä ers Division; Men om Kongl. Maj:t,
med astöningens äterförande för Collegii Embets,
män, och Betjente i dest förra stick, sa att de kunde
oppoffra hela sin Arbets, förmåga ät KammarWerket,
stuile i Näder befalla, det föredragningsarbetet
borde förrättas pä arne Divisioner wista dagar
i weckan för courante mål, samt in pleno wista
dagar för wigligare ärender, hwilket Collegium i an,
seende lill malens tilltagande mangd och »vidlyftighet
samt den stvndsamhet, hwarmed Riksens Stander
önstat fä flere angelägne ämnen utredde, i underdänighet
tillstyrkt; sä erfordras vundgängeligen, att
Canzli, Betjeningen tillökas med minst en tredjedel,
utöfwer det antal, som efter ärendernas föredragning
pä ea Division bliswit förestagit, sä wida eljest es
behörig expedition af de afgjorda mälen stall kunna
wäntas, och hwarförutan fortstyndandct af föredragnings-arbctet
stuile blifwa utan ändamål. — kläder
tillkännagifwande, att den sälunda förcstagne arbetsstyrka,
sä i anseende till Ledamöter som Bettenina 1
Col
-
Den 9 Julik. »27s
Collegium, wore beräknad derpå, att hwar och en
af dem utan att upptaga tiden med bistysstor, borde
allenast omvända densamma pä de Merkel åliggande
göromäl, sä framt eljest desta stola med tillhörlig
drift, ordning och säkerhet kunna besörjas, sä,
och till »vinnande ej mindre af detta ändamäl, än
äfwcn att tjenlige och stickelige ämnen mätte hädanefter
såsom tillförene uppmuntras att genom oförtruten
arbetssamhet i Collegii tjenst derstädes söka
sin framtida befordran, uppgifwet Collegium den
grund för aflöningen inom Kammar - Werket, som
Colleaium anser »vara förenlig bade med den derstädes
förefallande trägna, och, i anseende till Rikets
Economista ställning allt mer magtpäliggonde tjenstebefattning,
samt äfwcn med de öfrige omständigheter
ak »varuprisernas stegring och myntets nedsatte
wärde. I detta afseende bar Collegium förestagit,
att hwarje pä -778 ars Stat för Werkets Ledamöter
och Betjente anflagne lön stuile förwandlas
till Spannemäl ester ett medium af alla 1788 ars
och de föregäenke 4 arens Markegängar öfwer hela
Riket, som 2 R:dr ro st. 2 r:st- Tunnan; Och sedan
hwars och ens lön sälunda blifwit i Spannemäl
bestämd, stuile denna Spannemäls-Post för löningsaret
äter förwandlas till dek mynt hwarmed aflöningen
bestrides och hwari Markegängarne sättas, ester
medium af de -5 sistförflutne arens Markegängar öfwer
hela Riket. — Collegium tillägger i öfrigt, ot»,
om Stats-Werkels tillgångar icke möjeligen medgifwa
den förestagne förbättringen ä lönerne för Collega
Ledamöter, den åtminstone mätte bcwilias för
Betjeningen, såsom högst oundgängeligt, till förekommande
af Werkets snara förfall, men hwarwid
likwäl borde bindas det wilkor, att den författning
mät
-
1276 Den 9 Julli/
mätte pä det strängaste widmagthällas, som förbjuder
de pä Stat Löntagande, att söka eller emottaga sa,
dane Tjenster pä andre ställen, hvarigenom de kun,
na hindras frän deras tjenstgöring i Collegium
Stats
- Lontoirer har, lemle berättelse om
Werkets inrättning och de förändringar detsamma tid
efter annan undergått, anmält, att bade mängden och
beskaffenheten af de detsamma åliggande göromål ic,
ke synas medgifwa någon minskning i dest pä Stat
bestädde antal af närwarande Embetsmän och Be,
tjente, i synnerhet sedan Riksens Ständer wid 1809
ärs Riksdag uti Stats - Werkets Förwaltning och
Räkenskaper widtaglk ätffillige serstildte författningar
och förändringar; Och det ar först under de förberedande
anstalter till werkställigheten häraf, som StaisContoiret
amer stg i tillfälle att kunna utröna och
bedömma, om och hwad förändringar kunna blifwa
möjeliga.
Bergs-Lollegium har anfört, att wid granss,
ningen af dek' Star har Collegium funnit den dera
uppförde Lön för en Landtmätare kunna indragas, sedan,
genom den widtagne författningen, rörande de
Bruken och Bergwerken upplätne recognitions-skogar,
en sädan Tjenstemans befattning och göromäl
upphör. — Likaledes anser Collegium de i Bergslagerne
pä Stat uppförde Malmletare kunna umbäras
i Oster - och Wester,- Nora och Lindes samt
Wermclands Bergslager; Äfwensom inom Upland»
och Roslagens samt Södermanlands och Östergöthlands
Bergmästaredömen, men att denna Tjenst
bör bibehällas i Westerbotten och Lappmarken, der
kunssapen om Malmarter och deras upptäckande i
allmänhet är mindre känd, än i förstnämnde orter.
— Den wid Dannemora Grufwa t Uppland och
Rosla,
Den 9 Julik. »277
RoSlagens Bergmästaredöme pä Stat uppförde
Krono,Gruffogde» Tjenst förestår Collegium till in,
dragning, sedan Grufwe - Jnterestenterne nu mera
böra sjelfwe besörja om Grufwedriften och dertill
nödige Tjenstemäns astönande. — Bergsfogde,Tunsten
i Skinskattebergs Bergslag tror Collegium kunna
förenäs med Bergsfogde - Sysstan i Norbergs
Bergslag; i anseende kill desta Districters mindre
område och nära belägenhet till hwarandra, da lönen
för den förstnämnde skulle kunna indragas. — Men
i öfrigt anser Collegium nägra andra indragningar i
Staten sä mycket mindre lämpelige, som Jern-Contoiret
äfwen skall warit föranlätit, att ärligen bestå
en Summa af nära 7020 R:dr Banco till Löner
ät flere andre för Bergs,handteringen nödige Tjenstemän.
Commerce-Collegium förmäler, att ehuru
Collegium är fördeldt pä aine Divisioner, den ena
Handels och Manufactur och den andra Justitie
Divisionen, finnas dock pä den för Collegium fastställde
Ordinarie Stat, Löner ej anstagne för flere
än 4 Commerce,Råd och 6 Astestorer, eller s Ledamöter
pä hvardera Divisionen; Hwad Handels och
Manufactur Divisionen angär, anser Collegium sig
ej kunna gifwa anledning till indragning af någon
bland de löner, som för de derstädes tjenstgörande
Ledamöter äro i Staten anstagne. — Widkommande
äter Justitie Divisionen tror Collegium sig icke
böra förtiga, att sedan, enligt Kongl. Kungörelsen
den ga Nov. >8 Landltulls-inrättningen undergått
en wäsendtelig förändring, mäste sadank werka
betvdelig minskning af denna Divisions Rättegångs,
ärender; Skulle delta förhällande fortfara,
synes Justitie Divisionen blifwa mindre nödig och
ir?8 . Den 9 Julit.
kunna indragas, samt de ärender, hwilka tillhört
densamma, kunna dels förwisas till Handels och
Manufaktur Divisionen och dels emellan Rikets HofRätcer
fördelas. — Collegium är emedlertid af den
öfwertygelse, att om Kongl. Maj:t skulle finna Rikets
interetze och Näringarnes trefnad fordra sadane
ansiallker emot Lurendräjerier och Tull-försnillningar,
som medförde en ökad uppmärksamhet i denna del,
samt Rikets Slöfart återkommer i sitt förra för.
manliga stick och de derunder i öfrigt sig manligen
yppande fel och förbrytelser emot Författningarnes
föreskrifter i samma man ater tilltaga, blefwe Ju» .
stilie DivisionS fortfarande ej allenast nödwändigt
för göromalens obehindradt gang, ruan äfwen af
»verkelig nytta och angelägenhet för bibehållandet af
enhet och likstämmighet i grundsatser wid afgörande
af de frågor, som röra de till Collegium hörande
delar af Rikets allmänna hushållning. — I afseende
pa Betjeningen förmäler Collegium sig, i händelse
arbetet hädanefter kommer alt pa r:ne Divisioner
förrättas, icke kunna gifwa anledning till någon
annan indragning än af endast den BokhallareSyssia
i Collega Första Rakenstaps-Concoir, hwars
göromål skulle wid Jnnehafwarens afgång af Kammar»
Förwandten i nämnde Contoir bestridas, da
den berörde Syssia nu arföl,ande lön kunde, om ej
till sitt fuila belopp, åtminstone till någon del, sa
anwändas till förbättring uti den i Contoiret tjenstgörande
öfrige Belieningens knappa löningö-wilkor.
— Skulle ater Justitie Divisionens indragning finnas
lämpelig, kunde äfwen en förminstning af Collegii
Betjening äga rum, men likwäl icke flere, än
den wid samma Division tjenstgörande Proto-Notarien,
En Notarie, och en Canzlist kunna umbäras.
' Lam
-
Den9Julik. 1279
Rammar.Rätten har ansett förändringar och
indragningar derstädes kunna wara nödige och möjelige,
nemligen: iw indragning af 6 de yngre Rewisorer
med 222 R:dr för hwardera, hwilket skulle
göra en besparing af 1222 R:dr; 2:0 Canzli- Betjeningens
förökande med en Canzlist, hwaremot Copist-Sysflan
kunde indragas, och genom hwilken förändring
ett tillagg af endast 45 R:dr i arliga ut,
gisten uppkommer; och z:o en tillökning af 89 R:dc
i vice Advocat-Fiscalens pa Stat anflagne lön 177
R-dr, sa att den blefwe lika stor med de aldre Newisorernes
eller 265 R:dr.
Collegium Medicum har anfört, att, i anseende
till den fördubbling, som de senare 2.ne arén
uppkommit i Collegii göromål, Collegium under den
2,7 Martu i8lr i underdånighet anmält behefwet
af tillökning i defi Tjenstemäns antal; Och beträffande
de under Collegium lydande Werk och Inrättningar,
anhaller Collegium, att, i sragan om de
derstädes möjeliga besparingar och indragningar, ka
utläta sig, sedan den i Nader tillförordnade Committé
öfwer alla de, rörande Läkare - Wärdén, af
Riksens Ständer framställde ämnen, m. m., hunnit
med defi siuteliga underdåniga utlakande inkomma.
Lommittren anmäler widare, att ined anledning
af den pa Kongl- Majus Nådiga befallning i
Allmänna Tidningarne införde Annonce om de 2:ne
Belöningar Riksens Ständer utfäst för de basta
Projecter, till reglering af arbetet inom Rikets HofRätter,
Collegier och Styrelse» Werk, har inom den
fastställde tiden, till Committen blifwch inlemnad en
Anonyme Skrift i detta ämne, under Titul: Project
till en förmånligare Inrättning af görvmaien i
Collesierne, ledande sä wäl till en förkortad arbets
me
-
>L8c» Den 9 Julik.
method, som till en betydelig Löne-förbättring för der
hädanefter tjenande Personer. — Författaren, som
tagit till matto i öfwerstrift de orden: 8ic vos noa
vobis, och undertecknar sig: karriD aääickus, har
i synnerhet haft till föremal, att wisa olägenheterne
as det nu warande behandlingssätt af mål och mender
i Rikets Collegier, af hwilka han förestår, dels
att någre marte till ett enda förenas, dels nagra alldeles
afstaffas, och alla för öfrigt till deras form,
befattning och organisation, m. m. förändras. —
Han förestår, att alla onödiga Collegier malte förenäs
med de oumbärlige, och deke senare förwandlas
till Bureauer, som styras af Ministrar, Stats-Secrcterare,
hwilka det skulle tillhöra, att förrätta nu
warande bade Presidents och Stats - Secreterare
Embeten. — De B ireauer, som Författaren anser
blifwa nödige och döra organiseras pa af honom förestagit
satt, äro: En för Utrikes angelägenheterne,
hwars Chef skulle blifwa Utrikes Stats - Ministern
med Hof.Lanzleren till Suppleant; En Bureau för
Landt Armöen; En dito för Flottorne; En FinanceBureau;
En dito för Handeln och Manufacturerne;
En dito för Allmänna Policen; samt En för Larowerken
och Ecclestastique mai. Författaren har i
öfrigt uppgifwit hwad han ansett nödigt och tjenlig!
för deke Bureauers organisation och
m- im
Öfwer hwad i detta Project blifwit framftälldt,
har Committöen sig omstänkeligen yttrat, samt till
Kongl. Majus widare Nådiga pröfning i underdånighet
öfwerlemaat, hwad afseennde detta Project
kan förtjena, da den deri förestagne förändring hwarken
syneS medföra någon cgenkelig besparing för
Staten, eller wara till sin werkställighet möjelig med
Den 9 Julik. i2gk
bibehållande af ordning, säkerhet och ett noggrant
afseende pa enstildtas rätt och allmänt wal, hwartill
stuteligcn kommer, att denne förändring synes stri,
dande emot Swensta Nationens lynne, saint förutsätter
en kullstörtning eller rubbning af nu gällande
och beswurne Grundlagar och deri bekräftade rättigheter;
En omständighet, som ensam, utan alla andra
betänkligheter, stall stadgat Commirteens öfwertygelse,
att detta Project icke kan förestås, såsom anwändbart
och antageligt.
Sedan Commiltöen salunda anfört det Hufwudsakeliga
af de inkomne Berättelsernes innehall,
förmäler Committöen, att wid en allmän blick öfwer
Rikets Styrelse, Werk, tid efter annan tillkomne
under gansta stiljaktige omständigheter ifrån de
närwarande, > sa i anseende till Rikets område, folkmängd,
Näringar och tillgångar, som deraf upp,
kommande behof af Embetsmanna biträde, har det
icke undfallit Commitlöen, huru atstillige, efter deke
olika förhallanden lämpade och af Riksens Ständer
i deras underdåniga hemställan asyftade förändringar
skäligen kunde äga rum. — Committöen har äfwen,
till närmare utredande deraf, och som en följd af
Kongl. Majas Nådiga Befallning, till nogare granskning
förehaft de ifrån Collegierne och öfrige Allmänna
Werk insände Berättelser, men derwid snart
funnit, huru, med bibehållande af nödig säkerhet och
ordning wid de allmänna Ärendecnas handhaswaode,
någon hufwudsakelig förändring med de Werk, hwilka
besättningen dermed nu tillkommer, icke kan uppgifwas
och än mindre brinaas till en för det Allmänna
förmånlig werkställighet, utan att de Economiste
Författningarne förut undergå en nödig granskning
och erhålla en till enklare behandling af ÄrenBihang.
N:o der
-
1282 Den 9 Julli.
derne ledande förbättring. — Till ett sa beskaffad!
med widstcäckta forskningar och noggranna undersökningar
förenadt arbete erfordras den ledighet och
större rådrum, som Committeen saknat, da dek Ledamöter
warit upptagne af andra Embetspligker, som
fordrat jämn handläggning, och Committäens underdåniga
utlåtande jeinwäl bordt aflemnas till den utlyste
Urtima Riksdagen, dit flere af Committsens
Ledamöter mäste flg bcgilwa- — Wid ett sadant
förhållande, der ett fullständigt arbete för andragne
orsaker omöjligen kunnat tillwägabrlngas, men äfwentyret
ar uppenbart, att loka de gamla banden,
innan en ny ordning för Ärendttnas förande hunnit
utarbetas, anser Committöen sig säkrast uppfylla
Kongl. Majus befallning och Riksens Ständers afsigt,
dermed alt anledning nu icke gifwes till andre
förändringar, än fadane, som antingen ifrån hwarje
Werk. såsom närmast kännare af de dermed gemenskap
ägande delar, blifwit tillstyrkte, eller ock till de
förbättringar, som i enahanda wäg blifwit hos Commiltäen
anmälta och, ester föreaangen granskning,
funnits ledande till en enklare arbets-vrdning och Ärendernes
driftigare behandling. — Da Committöen
wagar hoppas, det Kongl. Maj:t med Nådigt wälbehag
täckes anse bade de förslag till förbättringar
i Styrelse, Merkel, hwilka till Nådigt bepröfwande
blifwit hemställde, som afwen de skäl
Commiltcen andragit, hwarföre något mera fullständigt
icke kunnat för narwarande i detta afseende a,
stadkommas, har Eommittöen ansett sig böra härwid
nämna, att da, hwad salunda tillgjordt blifwit, endast
gansta ofullkomligt kan uppfylla Kongl. Majus
tillkannagifne Nådiga afsigt och Riksens Ständers
Yttrade undkrdaniga önskan, men tillika gansta synbart
-
Den y Julik. »s8z
bark ar, att efter det förändrade stick, som den allmänna
ställningen de sednare liderne i flere asseeor
den tagit, Statens behof äfwen i Ekonomiskt afseende
kräfwer fadane Författningar, som närmare lampa
sig efter Rikets läge Tidehwarfwers fordringar.
Folkets begrepp och Naringarnes ställning; Sa lärer
Kongl. Majus hulda omsorg för allt hwad som
kan upplyfta Fäderneslandet kill möjelig-aste wälsiand,
ej tillåta, att det arbete, Cvmmitleen allenast till en
ringa del inom gansta inskränkt tid kunnat börja,
skulle utan widare fortgång fa afstadna. Och da
Commitlöen under öfwerläggningarne k detta ämne
anfelt sig finna fullkomlig anledning till den öfwertygelse,
att, der något hufwudfakeligt skulle kunna
härwid uträttas, gränsen emellan de egenteligen Juridiskt
och Economiste angelägenheterne till en början
bör wara bestämd, samt akt, i anseende kill de senare,
ibland nu gällande Närings-författningar bär
urstiljas de, som erfordras för ordning i Samhället
och säkerhet för Industrien, ifrån dem. som kunna
leda sin upprinnelse fran ensidiga afsigter, eller
fran misstagne, eller efter tidens stick och tänkesätt
icke pakande begrepp, samt att widare allt öfwerflöLigt,
sins emellan stridande eller osammanhängande
i de tusendetals utkomne Författningar bör utgallras,
och det återstående med nödige och efter vmständigheterne
lämpade tillägg sammanbindas; Sa
emedan ett sa beskaffad! arbete erfordrar bade tillräckelig
tid, ledighet fran andra göromål, samt alwen
den rättighet, alt efter ämnets föranledande yttra
sin mening, utan twang eller hinder af redan
widkagne stadganden, af hwad beskaffenhet de hälst
wara ma, sa fort de finnas stridande mot det ändamål,
som ester Konungens och Riksens StänderS
* * sam
-
IL84 Den 9 Julli.
sammanstämmande befallning och önskan bör sökas;
Ty anser Committeen, till winnande deraf, sig böra
tillstyrka, att någre om de serskilda Etyrelse-Werken
kunnige, i allmänna Hushållningen erfarne, samt för
nit och arbetsamhet kände Män kunde nises, ftin,
under ledighet fran andre befattningar och med obehindrad
tillgång i de Allmänna Werkön, samt ined
rättighet till det biträde derifrån, ftin för arbetets
fiyndesammare befordran kan finnas nöbiot, finga
sig i Nader uppdragit och anbefaldt, att, utan hinder
af gällande Lagar och Författningar, till antagande
och gillande färesta sadane Economiste stadgandcn,
samt den ordning för de Allmänna Ärrndernas
handhafwande i besia delar, ftin med Rikets
närwarande skick, och alla dermed gemenskap ägande,
förhållanden bäst kunde instämma; och att detta med
skyldigt iakttagande af Kongl. Majus redan aifne
Nadina föreskrift, att all möjlig förkortning i arbetet,
lenne inskränkning i Embets- och Tienstemäns
antal, matte vwilkvrligen finnas förenade med ordning,
< skyndsamhet samt allmän och enskild säkerhet
wid Äwndernas handhafwande och förwaltandet af
de derföre inrättade Embeten och Tienster. — Under
öfwerläggningarne i Committeen saint i de af
desi Ledamöter afgifne ffritteliga anföranden stola ätffilliga
frågor förekommit, som Committeen ansett
öga aemcnffap med en sadan speciellare granskning
af förewarande amne, som borde föregå utarbetandet
af en allmän plan för Styrelse-Wcrkct, den Committeen,
för andragne skäl, funnit ej nu kunna företagas,
hwarföre ock Committeen, till undwikande af
större »vidlyftighet, trott sig i detta utlakande böra
förbioä allt, som kill en närmare pröfning ej kunnat
upptagas: Dock har det ena med det andra blifwit
ane
Den 9 Julii. i28s
anmärkt och fattat till de i Committeen hällne Protocvller,
hwilka blifwit bifogade, såsom äswen tjenande
till nägon framtida upplysning i ämnet, der Kongl.
Majit skulle täckas detsamma till ytterligare granskning
och utarbetande, pä sätt hcmställdt blifwit, i
Nader anbefalla.
I anseende till de uti de insände Berättelserne
gjorde Förslag till sadane förändringar och förbättringar
inom Collegicrne och de öfrige StyrelseWccken,
ftin omständigheterne genast kunna påfordra,
sa har Committeen till Kongl. Majus Nådiga
bifall desamma hemställts Den inskränkning i antalet
af Tjenstemän derifrån uppkommer, är wäl
mindre än Committeen önskat kunna förestå; Dock
beror, såsom Berättelserne utmärka, en ytterligare inskränkning
deruti urås sadane anstalter, som ankomma
pä widare Nådiga Förordnaden. — Committeen
har desiutom, efter ett nogare betraktande af detta
ämne, trott sig finna, att något hufwudsakeligt
derutinnan icke kan wara att förwänta, utan att,
ester hwad ofwan anmärkt är, en sadan utarbetning
af de Economiske Författningarne föregått, som ifrån
grunden beredar sakernes enklare behandling. —
Under afbidan deraf är det chkwal oumgängeligt, att
ordning och säkerhet wid Ärendernes handhafwande
ma widmagthallas, ett ämne i Committeens öfwertyggclse
af wida större wigt, än någon besparing af
vbetydeliga Löner, och hwllket blifwit wid de af wederbörande
förestagne förändringar med all omsorg
iakttagit. — Och dä i ätstillige af Berättelserne
sinnes anmärkt, ywad Kammar, Collegium fullständigare
utredt/ angående förhällandet af det swaga
Penninge-wärdet och de stegrade Waru-priserne, i
anseende till Penninge^Löntaggude Tjenstemän, samt
is86 Den y Juli!.
den stadeliga inflytelse det vundwikelioen stall hafwa
pä Kronans tjenst, serdeles i anseende till den ungdom,
som inträder pä Tjenstemanna banan; Sä
har Committeen icke kunnat undgå, att anmärka
denna omständighet, såsom icke allenast af erfarenheten
bekräftad, utan wcrkelicen tillämvelig ä jamtelige
Penninge-Löntagande wid alla Rikets Collegicr
och Werk, hwilkas bekymrade tillstånd, under saknad
ofta af en nödtorftig utkomst, Committeen anser
förtjena Kongl. Majtts och Riksens Ständers öma
behjertande.
Angående den förestagne förändringen, i afseen.
de pä Krias-Collegium och dest Civile Departements
ärenders öswerfiyttande och fördelning pä andre Werk
och stallen; Sä har Committeen, wid öswerwägan,
de af hwad i detta ämne blifwit hemstaldt och anfördt,
funnit densamma i flere afsecnden ländande till
allmän och enstild förmän, dä de öfrige samma Cvllegium
egcnteligen tillhörande Militaire mai kunde
derstädes med sä myckel mera drift och styndsamhet
handhafwas..— Genom denna öfwerfivttning wunna
äfwen Ärenderne ett enklare behandlings , sätt;
den hittills stundom nödiga omgäng stulle undwikas,
och mälen kmnma att tillhöra de Werk, som till
deras inrättning dermed äga en närmare gemenskap,
hwarigenom en nödig likstämmighet i deras behandlande
och afgörande kunde wara att förwänta. —
Och dä det uppgifne förstaget icke sifwer anledning
till nägon kostnad för Staten, utan twärtom nägon
besparing derigenom torde wara att päräkna, sä tror
Committeen af alla beha stal detsamma förtjena
Nådigt afseende och bifall.
Wid
-
Den 9 Julii. rr87
Widkommande den ifrän Förwaltningen af Sjöärenderne
gjorde anmälan, att lwister uti frågor, rörande
Bätsmanshället pä Landet, desi Noterings
jemkning och BätSmans - Torps flyttningar, kunde
i lika mätto, som om Landt-Militia Hemman ifrän
Krigs-Collcgium blifwit förestagit, af Kammar, Collegium
afgöras, utan attFörwalningen afSiö-ärenderne
deröfwer behöfde höras, såsom endast ledande till en
onödig omgäng och tids,Utdrägt, enär tillsynen öfwer
allt hwad med Kronans Jord och lagenheter har gemenskap,
egenteligen tillhörde Kammar-Collegium, som
derom i sina Handlingar agde tillgäng pä alla nödiga
upplysningar, och derjemte borde erhäkla Original
Noterings-Werkön öfwer Bätsmanshället till
widare underrättelse; Sä har Committeen ansett sig
derä böra tillstyrka bifall, pä det sätt, att ä Kammar-Collegii
Statt en Cancellist ytterligare mä bestäs
för Expeditionen af besia ärcnder, samt akt
Originale Roterings-Wcrket öfwer Bätsmanshället
warder bemaldte Collegium tillhanda ställdt.
Med anledning af hwad Cantzli-Stvrelfen i
desi Berättelse anmärkt, samt under Committecns
vfwerläggningar ytterligare förekommit, har Committeen
hemställt, om icke, dä flera Collegiers gemensamma
befattning med samma ärender mäste
göra mälens gäng längsammare och onyttigt öka
arbetsmödan genom en mängfaldig Communicationsstriftwäxling
m. m.» de mä! i allmänhet, som anga
Handels-Agenterne, och hwilka nu gemensamt till,
höra Canhli,Styrelsens och Commerce-Colleaii åtgärd,
mätte ensamt wärdas af sistnämnde Collegium,
dock med undantag af de arender, som beträffa
Agenterne pä Barbaresque Kusterne, hwilka, i
anseende till deras olika beskaffenhet nied Handeis
Agents-'
-
iL88 Den 9 Julik.
17 ' !
Asents-Ä''enderne pä andre platser, fordra bibehås
lande af samina behandling sein hittils.
Beträffande den af Riksens Ständer yppade
fräga, angående en enklare och förbättrad Räken,
fkaps methode; sa förmäla Coinmittcrade, att detta
ämne redan för längre tid tillbaka utgjort ett föremål
för Konungens och Riksens Ständers omtanka,
och at sednast eller wid 1329 och 1810 arens
-Riksdag gjordes h^s Kongl. Mant underdånig hemställan
om förändring i Jorde.Bolen samt Räntepersedlarnes
utgörande, och i sammanhang dermed
vm en enklare Räkenskaps-methode, såsom ledande
lil' besparing för Stats-Werket, hwarjemte Riksens
Ständer tillkännagaswo deras önssan, att häröfwer
erhålla fullständige upplvSningar wid nästa
Lastinia Riksdag.
Detta ärende har Kongl. Majit i Nader remitterat
till Kammar-Collcgium, som uti afgifwit
underdånigt utlakande adagolagt swärigheken att
Åstadkomma någon förändring uti Räntc-persedlarnes
utgörande, förnämligast i afseende pa den jämkning,
som under ffiliaktiga ärgängar nu kunde äga rum
emellan flere Näntepersedlar, ak hwilka tillgängen
pa den ena merendels wore större, da den pä den
andra wore mindre, och Markegangspriserne således
kunde tämligen jernnäs, till möjelig lindring för
Räntegifware wid inträffande missinäxter. Collepium
har likwäl i underdånighet tillstyrkt, att Kongl.
Mant öfwer ett sä wigtigt ämne täcktes anbefalla
Dest samtelige Befallningshafwande, att infordra
wederbörande ssattssyldigcs yttrande, saint dermed,
femte eget utlåtande, till Collegium inkomma. Sedan
Kongl. Maj.t härtill i Näder bifallit, ssola blott
ganska fä »Mandén hafwa inkommit; och wid ett
sadan!
Den 9 Julii. 1289
sadant förhållande, da srägan om Ränte-persedlarnes
utgörande ännu är oafgjord, hwilken till hufwudsakelig
del kommer alt bestämma grunderne och
sattet för mångfaldige Räkenskapers form och sammansättning:
da Collegium i öfrigt i deras Betänkande
icke gistvik anledning till någon förändring k
det redogörelse-sätt, som hos deni nyttjas; och dä
detta ämne dessutom är af en sädan widd och omfattning,
att det fordras mänga och de noggrannaste
undersökningar; har Conimitteen warit utom tillfälle,
att häröfwer kunna afgifwa nägot yttrande. —
Hwad stuteligen widkommer den frän CommerceCollcgium
gjorde hemställan, huruwida, med indrag»
ning af Justitie-Divisionen derstädes, cn del as de
der. handlerade mäl skulle öswertagas till Handelsort)
Manufactur-Divisionen, och alla de öfrige Justitie-Divisionen
tillhörande mäl pä Rikets HofRätter
fördelas; sä enär Kongl. Majit täcktes gifwa
Commitleen tillkänna, att hwad som i nägot
afseende rörde Hof-Nätterne, ej tillhörde denna
Committees befattning, men de förslag, som i detta
ämne kunde uppgifwas, nödwändigt skulle widröra
Hof-Rätternes göromäl 06) ätgärder; sä har Committeen
ansett den salunda af Commerce,Collegium
framställde sräga icke widare kunna blifwa föremal
för Committeens öfwerläggningar.
Detta med hwad Committcen i öfrigt uti
dess underdänlga Betänkande bäde grundelig och
vmständeligen utredt och anfört, rörande detta amne
i hela sin widd, har StalS-Utssottet med all möjelig
uppmärksamhet granskat, och de derwid förekommande
omständigheter i ett noga öfwerwägande
r-9- Den 9 Julik.
Riksens Ständer hafwa wid 1329 och i8r»
arens Riksdag hos Kongl. Mant i underdånighet
anhällit, det Kongl. Maj:t i Nädcr matte täckas
förordna en Committé af nitiske, kunnige och dristige
Män, till utarbetande af en fullständig plan i
detta ämne. Denna Riksens Ständers underdåniga
önskan har Kongl. Mant genom nu ifrägawarande
Committees förordnande i Nädcr uppfyllt;
och ehuru, för de af Committeen anförde gällande
siäl, någon fullständig plan inom en sa korrt och
inskränkt tid icke möjeligen kunnat utarbetas, har
dock Committeen haft bade tid och möda osparde,
till befordrande af detta stora och wigtida ändamål.
Committeens underdåniga Betänkande, som mer än
tillräckeligen wittnar härom, innefattar, i StatsUtskottets
öfwertygelse, den omständlighet i utredningen
af sjelfwa ämnet, den grundlighet i bedömman,
det af alla dithörande omständigheter, den kännedom
och ärfarenhet af hwad som kill bristernas afhjelpande
ärfordras, samt det nit för befrämjandet
af en bättre sakernas ordning och skick i Rikets allmänna
ärender, som utmärka redlige, kunnige och
nitiske män, och som ofelbart bade böra och kunna
grundlägga och bereda kommande åtgärder i ett ämne
af den widd och omfattning, samt granlaga beskaffenhet,
som det ifragawarande
Stats-Utskottet
instämmer till alla delar uti
hwad Committeen föreslagit, att, till winnande af det
äsyftade andamälet, en serskild Committé matte i Na,
der tillförordnas, bestående af någre om de serskilda
Styrelse Werten kunnige, i Allmänna Hushållningen
ärfarne, samt för nit och arbetsamhet kände Män,
pä satt Committeen i deh Betänkande widare utfört.
Stats,Utskottet tror en sadan anstalt wara desto
nödi
-
Den 9 Julik. >29,
nödigare, som granskning och utarbetande af efter
närwarande lider mera lämpade Economiska Författningar
mäste nödwändlgt föregå och grundlägga
en bchvfwlig förändring och förbättring af de Civile
eller Economijke Styrelse-Wcrken, likasom Allmänna
Lagens och de Juridiske Försattningarnes
närmar^ öfwcrseende och granskning af en serskildt
tillförordnad Lag-Tommitle ansetts nödig, innan någon
förändring eller nv organisation af RiketS Domaremagker
kan företagas. Men da detta arbete
blir förenadt med widsträckta forskningar och noggranna
undersökningar, samt fordrar mycken bade
tid och möda samt arbetsbiträden af skicklige personer,
tror Utskottet ändamalet aldeles icke sta att
winna, sa framt ej nödige medel till desi utförande
ansins; och det är i betraktande häraf, samt dä för
Lag-Committecn, hwars befactniug säkerligen icke är
eller kan wara af större omfattning och arbete, aa
den nu föresiagne Committeens blifwer, af Riksens
Ständer till nasta Lagtima Riksdag blifwit ansiagen
en Summa af 5020 Riksdaler om aret, som
Stats'Ulskottec till Riksens Ständer nu får »vördsammeligen
hemställa, att till nästa Lagtima Riksdag
ma för det nu i ifragawarande behof ansins en
Summa af Zooo N-ksd. Banco om äret, såsom
den minsta hwilkcn Utskotter kunnat förestå; men dä
afwen denna Summa för detta Werks widlyftiga
omfattning synes blifwa vtillräckelig: sä hem,
staller Utskottet, att pä det ett sä nyttigt och Riksgagneligt
företag icke mä afstadna, Riksens Ständer
matte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhälla,
det Kongl- Majtt täcktes af de medel, som kunna
blifwa af Stats-ansiagen eller öfwerskotterne pä Inkomst,
Tiltlarne, förskjuta det som härutöfwer kan
lsyr Den 9 Julli.
ärfordras, emst ersättning derföre wid nästa Riks-,
dag. Det har icke undfallit Stats,Utstotteis uppmärksamhet
de manga och oundwikeliga Statsbehof,
fom genom nya anstag för närwarande mäste fyllas,
och att således alla förslag till nya utgifter bade
mäste och böra inskränkas innom de aldranödwändigaste;
men Utskottet har, med anledning af hwad
bade Kongl. Majit i Nader yttrat och Riksens
Stander i underdånighet önskat, samt erfarenheten
jemwal besannat, knapt funnit något ämne af större
wigt och följder för det allmänna, an att Rikets
Slyrelse-Werk försattas i ett sa förändradt och
förbättradt stick, att de, genom enkelhet, ordning och
drift i ärendernas handhafwande samt erforderlig
skyndsamhet i werkställigheten, pa en gang bereda
bäde allmänt och enskildt wäl. Den penning som
i delta afseende af Staten pakostas, långt ifrån att
kunna anses såsom förlorad, ätergäldes Staten
mängdnbbelt genom den säkerhet denna anstalt bereder
hwarje Statens medlem i en förbättrad och
skyndsammare gang af de allmänna ärenderne, och
förebyggande af thy förutan förgäfwes förspild bade
tid, möda och kostnader.
Men om det är af wigk, att förberedande anstalter
widtagas till sadane framtida förändringar
sch förbättringar, svin, esler hwad här frammanföreomfördt,
är, för närwarande icke möjeligen kunna
astadkommas, är det icke mindre magtpaliggande,
att Styrelse-Werken i sitt nuwarande stick icke
lämnas utan det biträde och understöd, som deras
upprätthållande kräfwer och ärendernas jemna och
eafbrutna gang nödwändigt fordra, sa framt ordning
och drift i göroinalen stola kunna bibeh^aS
samt
Den 9 Julil. I2YZ
samt Werkön icke raka i sörfall och wanmagt, til!
stada ej mindre för det allmänna än hwarje enskild.
Ledt as desta grundsattser, och förnämligast med
anledning af hwad sa wäl Collegierne i deras Berättelser
som Committeen l dest underdåniga Betänkande
bade vmständeligen och grundeligen utredt och
anfört, har Utskottet arstedt sm pligt owilkorligen
fordra, att hära fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
Med
gillande af hwad Committeen anfört och
föreslagit, har Stats-Utstottet endast funnit sig böra
till Riksens Högloft. Ständers ompröfwande
och bifall widare förestå och hemställa i afseende pä
Rikets Collegiers närwarande belägenhet, följande
omständigheter.
Hwad Krigs,Cvllegiurn och Förwaltningen af
Sjö-henderne angär, hwilka med deras aflöning
höra lil! z;dje Hufwud-Tituln, eller den för Mili,
tairen och Förswarv-Werken tili Lands och Sjös,
sa anser Utskottet, att da Riksens Ständer till
Kongl. Maj:t framställt den underdäniga enstan,
alt Kongl. Mahl Dest höga rätt likmätigt, täcktes
af de tillgängar, stm denna Hufwud-Titul inne,
haller, samt derjemte af öfwerffotter och besparingar
är att förwänla, reglera och organisera RikctS
Armee och Wapen; sä lärer tvid en sadan reglering,
ester de grunder Riksens Ständer tillika i
underdånighet hemställt, regleringen bade kill personal
och aflöning böra komma i fraga för ostvannämnde
-me Werk, säsom ägande Styrelsen och
ombesörjandet af de Ekonomiska Mlitaire behofwcn.
Beträffande ater Bergs, och Commerce,Cvllegierne;
sa hafwa, enligt Committeens Betänkande,
Veste Collegier sjelfwe uppgifwit, qtt atstillise indrag
nim
-
»294 IDen 9 Julik.
ningar ivid hwardera Werket kunna äga rum, såsom
Justitie-Divisionen i Commerce-Collegium, och
ätstilligc Sysslor bland Betjeningen a Bergs-Collegii
Stat. Commerce-Collegium kan dessutom, efter
eget anförande och hwad hittils stedt, achalia
tillgång till Löneförbättringar af den under Collegii
disposition särstilt stående Fond; och om ändring i
Bergs-Collegii göromål tvid en närmare reglering
ssuye finnas lämpelig, att alla blott juridista eller
egenteliga Rättegångsmål frångå Collegii åtgärd
och befattning; sa torde betydeliga indragningar derstädes
kunna ste- Till förbättrande af bägge desse
Cvllegiers qwarblifwandc Ledamöters och BeljeningS
Löner är således att förwänta ärforderlig Fond
inom de Statssummor, desamma nu äro ansiagne,
utan att något nytt anstag för dem nu synes wara
behöfweligt.
Kammar-Rätten har uppgifwit de indragningar
i dess Stat, som den anser möjelige; och desse
synas blifwa fullt swarande emot den tillökning som
för Ledamöter och en del af Betjeningen kan anses
ffälig och nödig. Kammar-Rätten är dessutom
ett sädant Werk, der största delen af bade Conloirsvch
Cantzli-Betjeningen njuter andel dels kill 2 c och
dels till 40 Procent af de Anmärkningar, som genom
flit och uppmärksamhet göras; och det torde
icke wara förenligt med deras Tienstemanna bestämmelse,
att genom förökade Löner sätta dem utom
allt beroende af den uppmärksamma granstning, sein
är grundad i WerketS organisation och fa hufwudsakeligen
tillhör deras Trenstebefattning.
Hwad deremot angar Kammar-Colleoium och
StatS-Contoirct; sa är förhållandet med tem, och
de der förefallande göromål af en annan och helt
ssilj
-
Den 9 Julik. »295
stiljaktig bestaffenhet, och hwilka altfa bära ur en
annan synpuntt betraktas.
Att Kammar-Collegii göromål, i anseende till
deras mängd och anfwarsfulla bestaffenhet, äro sa
beswärlige och fordra sa mycken tid och arbetsmöda
till deras behöriga utredande och afgörande, att detta
Collegium icke kan jcmnföras med något annat
af Rikets Collegier, tror StatS-Utstottct icke behöfwa
något bcwis för den, som känner Rikets widlyftiga
Kammar-Werk och de snart sagt oräkneliga
Författningar, som under en tidlängd af flere arhundraden
utkommit och ännu till mer eller mindre
del tjena till ctterrättelse.
Detta Collegium tillhör enligt 1720 och 1772
arens Regeringsformer samt den för Collegium den
n Oktober i7Z4 utfärdade Instruktion med flere
Stadgar ock Författningar, akt hafwa omwardnad
om Landets Cultur och Allmänna Hushållning, samt
Kronans Skogar och Allmänningar; öfwer uppsigt
ten öfwer Kongl. Majus Hus, Slott och Gardar,
som pä Landet ärv; Uppsigten öfwer Allmänna Fisterier,
sa att de till inkomsternes förkofring matte
blifwa wäl inrattade och stötte, och att iakttaga
Regalia Fisci och Kronans rättigheter, serdeles i
de mål, som anga inkomsterna, sä att intet deraf
försnillas, försummas eller förloras, utan Riksens
medel pä alt sätt bättras, begwämas till utgifterne,
hällas titt räda, staffas i tid och Crediten ej förloras,
som orden i Regeringsformen lyda; widare att
afgöra Landshöfdingarnes förfrågningar, såsom ock
beswär öfwer deras Utslag i mäl, rörande Wägar,
Broar, Färjeställen, Gastgifwerier, Häll- och Reserve-ffjuts;
twister om jord. Kronohemman emellan;
Storskifte» anMNde Kronohemman; Äoo- och be
-
1296 Den 9 Julik.
stttningsratt ä flike Hemman; rörande samje- och
städgchemmans samt stubbrättigheters wilker; angående
Landtmätares arfwodcn för deras förrättningar;
rörande Bewillnings-Taxeringar; kwister emeöan
Prest och Åhörare om den förres LöningSrättigheter;
angående syner a förarrenderade Kongl. Gardar;
angående Landshöfdinge-Restdencehus ost) de
. Landshöfdingarne pa Lön uplalne Kungsgårdar; angående
utsyningar a Allmänningar; angående nya
Mölgwarnars anläggande; angående de indeldte
Räntornes utgörande och formande; angående Krogars
inrättande. — Widare tillhör Collegium, utom
pröfningen af förenäninde med flere Beswärs-mal,
följande, nemligen: Omsorgen och inseendet öfwer
Rikets sa Ordinarie som Extra-Ordinarie LandtRäntor,
Tullmedel, och hwartehanda flere uppbörder
och inkomster, sa att de behörigen beräknas
och indrifwas, deribland alwen Koppar.-Röman och
Koppar-Tullen samt öfrige Intrader af Bruk och
Bergwerk; art afgöra Skatteköps-mal och utfärda
Skatte-Bref; att draga försorg, det Kronans Gods
lill Rikets nytta och pa bästa sätt blifwa förwaltare,
samt om dem, som stola föracrenderas, upprätta
och utförda Arrende-Contracter och halla hand
öfwer deras fullgörande; att afaöra mål, som anga
förmedlingar a Hemman; om indragne Säteriefrihcters
aterwinnande; twister om Mantals rätta
storlek; mål om Säterie-frihekers flyttning och om
Säteriers sammanläggande; vin Kronans Jordebok,
dest inrättning och rättelser deruti; att pröfwa och
fastställa Skattläggningar; att afgöra twister om
bättre rätt till besittmna af Krono-Nustball; om
Båtsmanshåll och Loks-Hemman; om Bestttningstid
a uppodlmgar af oländig Mark ä Boställen;
Den 9 Julik. l297
om öfverloppsjord wid Militie och Civile Boställen;
om orätt uppburne och i Stats-Castan influtna
medelö Restitution; om Posthemman och deras
friheter; om Sagars anläggande; om intagor och
uppodlingar a Krono-Aiimänningar; om jemnkningar
och flyttningar af Soldate-roteringar; om Arrenden
a Militie Boställen; om wisa Procent till
Kronan af deras Egendom, som flytta mur Riket;
om wista ro:de sättninga-'; om Kronans Nybyggen
och frihets-ar dera; om tö?es Hemmans upptagande;
om Lön och fordrings-ligvidationer; om Kronopantningar;
om Reductions-Werket med mera, som
Kronans Gods och Räntor angas, eller tt t afkortning
och afstrifning i Räkenstapcrne komma ma; om Hemmans
Boken emellanKronan och Private; om Bytesbrister
och deras ärsaltande; om ärsättningar till Private i
Jord och Ranta för skatterätts- och räntesordringar;
vm Jndelningswerket samt efterlefwande af de med
Stadcrne och Allmogen uprättade Contracter; Widare:
inseendet öfwer Tull-Werket; wärdén och
inseendet öfwer Kongl Myntet och Myntningen;
Inseendet och Styrelsen öfwer Charte SigillateWerket;
Uppsigten öfwer Landtmäteri-Contoirct
samt dest och LandtmäterieStatens göromål; Att
tillsatta Lands,Kamererare och flere Lands-StatsBetjente;
att dömma öfwer Sjö-Tulls- och LandtTulls-Betjentes
fel och förbrytelser i stensten; att upptaga
och afgöra mål om Tullhus-Byggnader; samt
att pröfwa och afgöra Beswär öfwer Landstzöfdingarnes
Utstag i mål, angående Kyrko, PrestegardsSockne-Faltigstugu-
och Tmgs-Byggnader, Kronokörflor,
Kronofljutningar, Garder, Jnqwarterinaar,
och i öfrigt alla andra allmänna eller enffildta Economista
mäl, som kunna begripas under de genom
Bihang. N;» 82. In
-
i-98 Den 9 Julli.
Jnstructkon och flere Författningar Colleamm i allmänhet
uppdrar ne ärendcr.
U af denna koma öswersigt as Kammar-Collcgii
göromål, sm, icke blott kill sin mängd, utan
aftven med flore andre ivas i sednare tider bl sivik
ansenligen ttllökte, lara R k e k Högloft. Stander
täckas sinna, ha ad Committern alwen med gansia
goda skäl sökt wisa, art det ar aldeles omö:e!iot bestrida
alt detta, bade till Statens och ensiildtas
gagn, utan tillökning i ankalet af sa »val Collegii
Ledamöter som Betjening, och att de achalia sa
förbättrade Löningswilkor, att de i möjeligastr matto
kunna uppoffra sin tid odelad pa de deias Embeten
och Tjenster tillhörande göromål. En sadan tillökning
i Personalen blifwer desto nödigare, som efter
hwad Committeen upplyst och Stats Utskottet
för desi del finner gansia grundadt, Collecium hädanefter
mäste arbeta pa 2:ne Divisioner, om att
i behörig tid och ordning stall kunna medhinnas.
Ehwad reglering som hälst ma »vidtagas, ar, »vid
ett sadank förhållande, ingen besparing inom Collega
egen Stat att fönväl.ta, utan mäste lersiilde
medel härtill ansins. Da det ej kan tillhöra R.ksens
Slandc.s åtgärd, akt taga befattning med reglerandet
af Personalen inom de publique Morken, utan
sadan.t bör och mäste tillhöra Konungen ensamt,
såsom utösivare of den »verkställande Mig ten, och
hwilket Riksens Stander uti deras underdånige» skrift
weise af den z Januarii -8-o, angående en förbättrad
reglering af Coilegierne och de Publique
Morken, lennval i underdånighet begärt; sa lära
Riksens Högloft. Ständer pröfwa skäligt, att för
Kongl. Majtt l u. deedanighet framställa de för
Kammar-Collegium sig söreleeude sersiildte omstan
.
dig«
Den 9 Juli!.
1209
digheter i detta anine; men som Kongl. Maitt utan
att medel ansiös, ej är L tillfälle, att efter besinnande
omständigheten och behff widtaaa den regering
af detta Collegii Smt, som för Wcrkcts upprätthållande
är nödig; sa heurställer Stats-Urkotttt,
att, remke de det pa Allmänna JndraHings-Staten
upptärde 2: e Kammar-Rads Löner pä Collegii Stat
inflyttas; en ärlig summa af ;ooc> Riksdaler ma
pa Stak ansins, att efter Radig pröfning anwändas
till omförmaldte behof; denna sununa ar efter
uppgjord Calcul, den minsta, som synes bliftva af
nöden, om afsigten dermed i någon matto stal! »vinnas:
kommandes dock aftöningen för det Economisia
eller Evile Departement, hwstket Stars-illsioktel
anser »ned mycket skäl döra flyttas ifra i Krigs- kill
Kammac-Coliegium, icke att häruti inga, emedan
samma aflöning utgår af de under Departementets
redowisning stående Casior.
Hwad deremot Stats Contoiret angar; sa ehuru
desi göromål och aligganden äro af en helt annan
hesiaffenhet än Kammar-Collegil, aro de, i afseende
pa Rikets Drätsel-Weck, icke mindre »vigtige
och ansivarslulle samt för Werkcts Enrbctsmän
och Betiening sa trägne och beswärliqe, att de medtaga
hela deras tid och arbetsförmåga, om de till
Statens garm och båtnad siola tillbörligen stötas.
Efter Jnstmction och Författningar aligger bet
Stats-Contoiret: att upprätta de arliga Stater och
Dispositioner för alla Rikets Utgifter sa cili Militaire
son» Civile Werk och Stater bade i Huswudstaden
och Landsorterne; att emottaga och redovisa
alla Stats-Werkets Znkoinsier, som till RänteKainmaren
inflyta; att a aila Lönings- och andre
utgifter, som ej efter Disp 'sition i Lönen utgå, >,t
*
* ' sär
-
iZoo Den 9 Julik
färda
anordningar; att till Contrsll a Uppbörden
gransta de inkommande Manadtelige Rapporter,
Calculationer och FSrsiagcr ifrån Landt-Ränterierne,
Lands-Eontoiren, Regements-Skrifware och BergsFogde,
Contoiren samt Magazins - Förwaltare; att
gransta Laads-Contoirens arsattnings-rcqttisitioner för
af Kronans medel gjorde förstotter, och tillse det ingen
ting warder obehörigcn förstjum, utan Stats,
Merkel erhåller ärsauning för hwad som anmärkts,
samt att i öfrigt icke meddela afstrisnings,orders a
andre förstotter, an de, som med Stat och Försatt.-  ringar instämma; att halla nogasic tillsyn deröfwer,
att Statens medel icke warda kill andre behof dispo,
nerade, än som med den fastställde Staten och
Dispositionen samt andre gisne Nr diga Förestrifter
öfwerensstämma; att ärligen uppgföra underdånigt
förstag till Pensions-regleringen för Militaire och
Civile Embets- och TjenstemänS i fattiadom esterlemnade
Enkor och Barn, som sig till Pension anmäla;
att beswara alla nästan dageligen inkommande
Requisitioner och förfrågningar fran Ccklegier,
Landshöfsingar, Regements,Chefer och andre publique
Werk; att utom den wanliga Nante KanrmareHufwudbokens
uppgörande, gransta alla inkommange
StatS-försiaa, lili beredande af det andefalldte
Rikö-Hrifwudboksiuret, med de flere mål och ärender,
som i öfrigt kunna förekomma och mi Jnstruction
och scrstildte Stadganden äro Stats,Contoiret
alagde.
Om alt detta stal!. med säkerhet för Kongl.
Mast.t och Kronan wederbörligen iakttagas och fullHiöras,
fordrar det ^ä mycken bade tid och möda
för bade Werkets Swresman och Betjening, att
ingen ledighet kan päräknas till anwändande pä andre
-
Den 9 Julik. zo-rr
dre göromål, som kunna bidraga till förbättrande af
deras knappa Löningswilkor. Da wid alla andra
Collegier och publique Werk wanlioen njutes wista
manaders ferier om äret, är tjenstgöringen i StatsContoiret
jemn och oafbruten under alla Söcknedagar
hela aret igenom, cch ärs icke Helgedagav
undantagne, enär expeditioner förekomma, som icke
tala det minsta uppskof utan fordra en promt werkställighet.
Wid de fleste öfrige Collegier kanäfwen
Betjeningen påräkna någon inkomst af sa kallade
Sportler; men tet ligger i sjelfwa Werkets natur
och organisation, att i Stats-Contoirct och RänteKaminaren
näara sädane aldeles icke gifwas. StatsConroiret
är äfwen i saknad af en Registrator; en
Svstla, som icke wid något af de öfrige pubuque
Werlen saknas, och som är af sa mycken nödwändighet
sa wal för Werket som enstildte Personer till
handlingars emottagande och införande i Diarium
samt underrättelsers meddelande ät sökande m. m»
Denna StatS,Conloirets belägenhet i afseende pä en
trägen och beswärlig tjenstgöring, m. ,n. har hwarken
bordt eller kunnat undfalla Srats-Utstottets uppmärksamhet;
och Riksens Högl. Ständer lära upplyst
täckas finna, alt om det är af högsta angelägenhet
för ärendernas jemna och oafbrutna gäng
wid Rikets Collegier och publique Werk i allmänhet,
att Werkens Embetsman och Betjening icke
nödgas för sin nödtorftiga utkomst anwända en tid
pä andra yrken, som för göromälens bestridande är
nödwändig; sa är det wid Rikets Stats-Werk och
dermed förenade bctydeliga uppbörd och redogörelse
ännu mera magtpäliggande, att Tjcnstemännen och
Betjeningen under de trägnaste och answarigaste göromål
icke tryckas af bekymrande näringsomsorger,
ZVO3 Den 9 Julli.
som arfarenheten wisat efta wallal stadeliga följder'
för ^et allmänna.
Wid betraktande af alla desta förekommande
stal och omständigheter, har llkstotter hwarke^ bordt
eller kunnat undgå, att till Riksens Höa!. Skan,
der wördsammeligen hemställa, det en Summa af
Zovo NikSd. om äret matte i Stat anstäs, ait xf,
ler Kongl. Majus Eget Nädigste oodtsinnande an,
wändas till förbättring i Stats-Contoirets Cmbelsmäns
och Betienings knappa Löningswilkor.
CtatS-lltssoktet inser nogsamt, alt hwad som
för Kammar. Cvllegium bliswit föreftaojt, hwarken
ar eller kan bliswa t.llrackeliat akt sa förbättra en
talrik Betjenings lwaga inkomster, att behofwet till
alla delar dermed ashielpcS; men tä Statens kill,
gängar för narw.arande icke simas medgifwa något
ytterligare understöd, ehuru behösweligt det än wara
ma; sa har Utskottet trott sig skyldigt, att foresta
en annan utwäg, som till någon del skulle kunna
bidraga, att fylla beisten; och denna wore, att sa
wäl uti Kammar-Collegium som uti de öfrige Ri,
krts Collegier den nu gällande Taran a lösen för
Ulstag med fiere Expeditioner marte höjas med ;o
Procent, samt att mi de öfrige Colleaierne, utom
Stats-Contoiret, matte, i likhet med hwad i Kaiuniar-C'llegium
nu ster, ärläggas insinuations penringar,
och att dctza tillika imd den fallande Utstags,
vch Expeditionslösen matte insa i en gemensam
Sportel Cafta, till fördelning Betjeningen emellan,
ester Collcgiernes eget bepröfwande samt hwars och
ens sticklighet vch förtjenst. Men som det ar Ko,
uungens ensak, att förordna om förhömina eller
minskning uti Taxorne a Expeditivns-losen; sa lärer
delta ämne ej annorlunda än önstningswis kunna
Den 9 Julik. zvOz
ak Riksens Högloft. Ständer tift Kongl. Majus
Nådiga ompröfwande och Höga bifall i underdånighet
framställas.
Stats-Ur skottek har wid detta tillfälle icke eller
bordt förbigå, att hos Riksens Högloft. Stander
anmäla den swarighet och olägenhet för de Evile
Werken, som derutaf uppkommer, att de nödgas
wara i saknad af de Löner Staten bestar, wid de
tillfallen da Embeks- och Tjensteman, som uppnatt
70 ars alder, erhrlla alsted med hela Lönens bibehållande
, och E.ttctträdaren alisa mäste tiena utan
den Embetet eiler Timsten tillhörande Lön.
Redan genom Kanal. Resolutionen af den 2z
September 1668 aro Ttänsteman sam trogtt tient
haswa, försäkrade, att de för Sjukdoms och Älders
skull icke skola fran Timsten tränaaS eller mista sin
Lön och annan rättighet, utan sadant oafkortad! åtnjuta,
sig och de sina till hjelp och understöd; och
genom Kongl. Circulaire-Brefwet af den rz Martil
>770 samt s §. uti Kongl. Förordningen om den
förbättrade Embets- och Lönings-Staten af den 24
Januarii 1778, ar det ytterligare stadgadt, att Embetsmän
wid Civil-Staten, som uppnatt 70 ars alder
samt länge och wäl tjent, mage fa afsked med
åtnjutande af hela Lönen, om de sadant åstunda.
Denna anstalt widtogs, intilldetz en allman Civil,
Statens Pensions-Caha kunde blifwa inrättad och
komma i ordning, derpå Kongl- Maut förklarade
Sig wilia wara i Nader betänkt. — En sadan
inrättning är wäl sedermera icke allenast påtänkt,
utan. ock anbefalld, ehuru den ej annu kunnat komma
till »verkställighet; emedlertid, och dä Riksens
Ständer wid Stats-Regleringen under 1829 och
lyko arens Riksdag insago nödwandigheten deraf,
akt
rz04 Den 9 Julii.
att de Löner icke mätte saknas, sem för SMorne
i Staten bestås, widtogs ken fm fattning, alt alla
da warante gamle och till tjenstgöring oförmögne
Cmbets» ost» Tjensteman samt Betjente, hwilka undse
tc afjked eller tjenstfrihet ined bela eller »agen del
af Lönens bibehållande, bleswo flyttade pä allmänna
Indragnings-Staten, pä ket, efter Riksens
Ständers eget yttrande, Lönen matte återkomma
till Wreket och efter hand hwar ecb en kunna undfå
hwad Staten för hwa.je Soflla ock för arendernaS
behöriga gäng bestar; denna sä billiga som
rattwisa prundsatts blef ytterligare af Riksens Stander
wid Urtima Riksdagen i Orebro är > 8 >« bade
gillad och tillämpad. Dä likwäl något stadgande
i denna wäg för framtiden icke blifwit giswit, hwitt
ket dock efter Stats-UcstottelS kanka, är af sä inycken
wigt och nökwändighet för arendernes behöriga
gäng; sä har Smts,Ut,kottet till Riksens Höglofl.
Stander stolat wördsammeligen hemställa, att icke
allenast nu warante Civile Embete- och Tjenstemän
samt Betjente, hwälka, såsom öfwer 70 är gamle,
örhällit asffed med Lönens bibehällande, utan ock
de hädanefter wid samma älder afskedstagande, mätte
warda flyttade pä Allmänna Indragnings,Staten.
att der njuta stne Löner, intillkefl den anbefalldte
Pensions, Cafle-Jnrattningen kan blifwa satt i werkscälllghet,
och att således Lönerne altid mätte qwarblilwa
wid Werkct för de tjenstgörande, som de afgängnes
Sbfllor bestrida. — Stats,Utstoltet böc
harwid endast tillägga, alt som antalet af afskedstagande
wid 70 ärs älder alsid warit ringa, och för
närwarande utgöras af blott z:ne Personer; sä blifwer
ock gravationen för Slaten altid ringa och
högst vbetydchg, r jemförelse mot dea nytta och för.
mon
Den 9 Julii. iza;
MSN för de Allmänna ärenderne, s m en sadan widtagande
anstalt stalie medföra. Men pä ket äfwen
Staten i en framtid mä blifwa befriad ifrän en
sadan, ehuru ringa och obetvdelig gradation; sä
hemställer Stats Utskottet, att Riksens Hägl. Ständer
mä hos Kongl. Mai:t t underdäniohet anhälla,
det Kongl. Mast t Näder taktes läta till sä skyndes'm
werkställighet, som möjeligt är, befordra ifrägawaran'e
Pensions-Inrättning, hwartill redan en
icke obetykelig Fond ar samlad.
Hwad fluteligen angar det insände Projectek
till en sörmonligare inrättning af göromälcn i Collegierne
- sä emedan Riksens Höglofl. Stander uti
deras underdäniga strifwelse till Kongl. Maj:t af
Len z Januarii r8ro, förklarat, att alle sädane
Förslag bära inlcmnas till den i Näder förordnade
Committeen, att der pröfwas och granstas, samt i
sammanhang ined Committeens yttrande keröfwer
wid^ nästa Riksdag komina under stärffädande af
Riksens Stander, som dä aga, art tilldela den utföste
belöningen ät den eller dem, som finnas deraf
förtjente; ty fär i fölid häraf Stats-Utffoktet till
Riksens Höglofl. Ständer härhos wärsammcligen
vfwerlemna en aiskrift af sirmma Project tillika med
Committeens yttrande deröfwer; och fär för egen
del Ssitts/Urskottet förklara att Utskottet, lika med
Committecn, anser detta Peoject icke wara anwändbart
och antaacligt, och att siledes llstottct icke kan
tillstyrka nägon belöning ät Projectets författare.
Sedan Stats Utskottet nu sälunda yttrat sig
i alla de delar som det ansett fia tillkomma, i anledning
af Kongl. Majtts till Utskottet aflätne Nådiga
Skriswelse af den ir sistl. Juni»; fä fär Utffottet
i sammanhang härmed afgiswa desi »flätande,
-Zc>6 Den 9 Julik.
de, i anledning af serssildte Remisser ifrån de Respective
Riks-Standen, vin Löneförbättring för
Justitie, Revisions-Expeditionen och NiketS HofRälter.
I detta amne hafwa följande Remisser ankom,
mit, nemligen:
Ifrån Högloft. Ridderstapet och Adeln:
no. Herr Lagmannen von Rööks Memorial,
deruti Herr Lagmannen, under ädagaläggande af
wigren och nödwandigheten för ett Land, att aga
upplyste, ärfarne och redelige samt derjemte någorlunda
wal lönte Domare, anför: Att Hof-Nätter,
ries Ledamöter och Betjening aro alldeles otillrackeligt
lönte, i jemförelse mot närwarande tids dyrhet; att de,
ras trägna tjenstgöring samt wardigheten och egenskapen
af deras Embeten tillåta icke de förre, att
ataga sig private Commissioner, och att Lagen för,
bjuder de sednare att, uti Hof-Nätten och derunder
lydande Domstolar utföra Rättegångar såsom Full,
mägtige; att Hof-Ratternes Ledamöters aflöning ar
mångfaldigt ringare, an de derunder lydande UnderDomares;
att af sadan anledning Hof-Nätterne
omsider komma i förlägenhet, att kunna erhålla
skicklige Embets- och Tjensteman, da utsigten till en
tarfwelig utkomst ar sa föga löfwander och efter dek
Herr Lagmannen genomgått Historien om Hof,Nätternes
aflöning ifrån 1696, och wärdet deraf nu
emot da, i jemnsörelse mot Spannemals priserne och
Hemmans wärdén; sa förestår Herr Lagmannen-en
Capitulations-afgist till Hof-Nätternes aflöning, till
2 fl. Banco pä den Bewillningsgiswande mastan af
Swensta Folket, da tillgängen stalie bliswa tillrackelig;
hwarförutan Herr Lagmannen uppgifwet en
annan tillgång; bestående deruti att Lagmans- och
Härads
-
Den y Julii. ' iza?
Häradshöfdinge-rantan, hwilken i äldre tider stall
betalas med Cad, men sedan förwandladts till
12 st. pa matlaget, mätte ökas till 24 st.
2:0. Hans^ Excellence Herr Justitie StatsMiniste.
ns nr. m. Grefwe Gyllenborgs Mems,
ria!, deruti Hans Excellence till alla delar instäm,
mer med hw d Herr Lagmannen von Röök anfört
em etäjräaliehtten af Hof-Ratternes närwarande
aflöning, och nödwändighcten af en lämpclig tillökning
dermi; äfwe svin Hans Excellence ansett nödigt,
att något understöd för Justitie-Revisions-För?
delningen af Konungens Canzli warder ansiagit;
Hanö Excellence sem städt sitt andragande pä gan,
sta geda och gällande stal, har alwen wifat, att nä,
gon tillökning i Personalen, särdeles hwad Götha
'Hof,Nätt angar, är nödwändig.
Jfrän Walloch Borgare-Standet:
i.-o. Herr Lagmannen och Vice Talemannen
Sandbergs Memorial, deruti Herr Laamannen
söker wisa, att. oaktadt den Löneförhöjning, som
Hof-Rätrernes Ledamöter, lika med öfrige Collegicr,
wid 1329 och 18 »o arens Riksdag blifwit tillagd,
stola de, under en mödosam systlosanning wid deras
wigtiga och answariga Domare-Embeten pä en dyr
och kostsam ort, deraf icke hafwa en deremot swa,
rande wärdig utkomst; följden deraf stall ock hafwa
warit, att wid yppanoe ledigheter bland Ledamöter,
ne derstädes de sednare ären, sällan nägon af den
äldre Betjeningen sökt eller kunnat förmäs, att emottaga
en sädan ledig beställning, och hwarigenom
Hof, Rätterne snart kunna komma att siakna tillgäng
icke allenast pä mogne, ärfarne och uti Domare-Em,
betet inöfwade Ledamöter, utan afwen pä nödig
och skickelig Betjening, dä Vnglingar i god tid utgå
-
»zoz Den 9 Julik.
ga derifrån till andre Werk, der möjelig utsigt för
framtiden och mera ledighet wisa sig, att finna sin
bergning genom det ditrade de kunna lemna at enskildes
angelägenheter; Herr Lagmannen hemställer
derföre, att bada Hos-RättcrneS sa wäl Ledamöter
som Betjening matte förhjclpas till sadan förbättring
uti deras Löner, att de erhålla fördubbling deraf,
och att, till Fond för denna tillökning uli StatsUtgifterne,
Lagmans- och Häradshöfdinge-penningarne
såsom fran äldre tider egenteligast ansiagne till Ju,
stitie-Statens aflöning, matte till dubbelt belopp ulga.
2:0. Herr Borgmästaren Kjel landers Memorial,
deruti Herr Borgmästaren anför flere stäk
och grunder till bewisande af vtillräckeligheten af
HoftRatternes närwarande aflöning, och i följd
deraf nödwändigheten af en stälig tillökning deruti
för deras nödtorftiga bergning, lämpad efter nu
warande tids »varupriser; och förestår Herr Borgmästaren
, att den förut härtill ansiagne Lagmansvch
Häradshöfdingc-Räntan 12 tz. af hwarje matlag,
matte i någon mohn förhöjas: anseendes Herr
Borgmästaren, att en ökad afgift till 50 eller rac,
Procent i detta afseende skulle uppfvlla behoswet och
icke anses synnerligen betungande för Allmänheten;
och torde denna afgift tilläfwcmyrs kunna betydligen
höjas a Hemmantalen, i afseende pa grunden för
denna befattning.
3:0. Herr Borgmästaren Lindqwists Memorial,
deruti Herr Borgmästaren pa flere anförde
skäl tillstyrker Löneförbättring för HoftRätterncs
Ledamöter och Betjening uti deras efter närwarande
tider sivaga och för deras utkomst och bergning
vtillräckelige Löningswillkor.
StalZ
-
Den 9 Julik. 1509
Stats-Utskottet, som icke är okunnigt om de
manga wigtiga, answarssulla och trägna göromål,
hwilka tillhöra Rikets HoftRälter, delar lika öfrvcrtygelse
med ofwanbemäldte Ledamöter af Högloft.
Ridderffapet 06» Adeln samt Wallofl. BorgareStaodet,
om nödwändighcten för Domare-Embetets
wigt och wärde i allmänhet, att desi Innehafware
icke sakna en nödig och anständig bergning,
om det sa huswudsakeliga anseende och förtroende
ibland Allmänheten, som altid warit fästadt wid
Domare-Embetet, annars stall kunna i sin tillbörliga
helgd bibehallas. Utskottet inser ock, att Höft
Rätternes närwarande aflöning är under nu warande
dyrhet pa alla Lifsförnödenheter för deras utkomst,
aldeles,otillräckelig, da hwarken deras wärdiohel,
som Ofwer-Domare, eller bestaffenhcten af
deraS trägna EmbetSgöromal tillåta dem, att genom
scrstilde befattningar pa något satt kunna bidraga till
någon fördetting i deras »vilkor; Ulstottet tror fördenstull,
att detze Etnbctsmän, kanste mer an någon
annan Clafi, tarfwa en billig och stälig tillökning i
deraS Löningswillkor; »nen da det icke tillhör Riksens
Ständers åtgärd, att taga befattning »ned reglering
af Personalen inom Rikets Hof,Rätter eller
öfrige Storelse-Wcrk saint bestämmandet af Lönewilikoren
för hwarje Embete eller Tjenst, utan sadant
ankommer pa Kongl. Mafit att, efter Eget
Nådigt bepröswande och efter sig företeende omständigheter,
,fastställa och förordna; sa har Utskottet
ansett lampeligast, att en witz Summa ansins, till
fördelning emellan Swea och Götha HoftRatter,
att anwändas till Löneförbättring för detze Hoft
Ratters Embets- och Tjenstemän, pa satt Kongl.
Majit i Nader täckes pröfwa behoswet fordra, och
izio Den 9 Julik.
hertill har Utjkottet, ester nogaste bepröfwande, icke
kunnat förestå mindre Summa an 6001 Riksdaler
Banco om aret för bada Hof-Rätterne gemensamt,
hwilken Utskottet altsä hemställer matte fa pä Stat
uppföras. — Men som denna Summa ändock icke
sones blifwa tillräckelig, att kunna tilldela Hof-Rätternes
Betjening den förbättring i sina LöninqSwilkor,
hwaraf de synas wara i werkeliat behof; sa
får Utskottet förestå, att, till ashjelpande häraf och
till fyllnad i det bristande, Riksens Höglofl. Stander
matte hoS Kongl- Maj:t i underdånighet anhålla.
del Kongl- Maut i Räder täckes bewilja HofRalterne
den rättighet, att för hwarje Commumcations-Rcsoluliou
i Civile mål undfå 12 st. Banco
i Lösen, samt att Taxan för Utstags och Domslösen
med flere Expeditioner mätte fä höjas med ro
Procent, och att de härföre inflytande medel mätte
samlas i en serskild Casta, för att ester Hof-Rätterncs
bepröfwande anwandas till förbättring i Betjeningens
Löner. — Beträffande den sorcstaane tillökningen
i Lagmans- och Häradshöfdinge-Räntan;
sä kan Utskottet wid närwarande ourständighcter
hwarken tillstyrka någon förändring eller tillökning
uti dest utgörande.
Hwad Justitie-Revisions-Expeditionen angär;
sä inträffa för Revisions Secreterare samma och
fullkomligen lika gällande skäl, som för Hos-Rätternes
Ledamöter äro anförde, sä i afseende pä wigren
och answaret af deras Embeten, som grannlagenheten
och beswärligheten af deras göromäl. Utskottet
tror derföre wara öfwerflödigt, att anföra
flere skäl, till ädagaläggande af hebofwet för dem,
sam icke åtnjuta större Lön an Hof-RättsRäderne,
att erhålla en billig förbättring i sin aflöning. Sif
Den 9 Julik. rzn
sadan anledning sär Utskottet altsä till Riksens Högt.
Ständer wört-sammeligen hemställa, att en Summa
af rooo R-kSd. Banco om äret mä pä Stat
uppföras till förbätl.ing i Justitic-Revisions-Secreterarnes
Löner, efter den fördelning Kongl. Majtt i
Räder kan täckas bestämma samt att en lika tillökning
Doms- och Utstaas-lösen, som för HofRälterne
och Collegierne blifwit förestagen, sä wäl
här som uti de öfrige Stats-Expeditionerne af Konungens
Can.zli mätte fä äga rum.
I anseende till den mängd göromäl, som wid
Rikets Landshöfding^ Embeten förefalla och i sednare
tider sä ansenligen tilltagit, hafwa hos Kongl.
Maj t underdäniga ansökningar blifwit gjorde om
nägon tillökning i Sktifwarehielpen wid LandsEanzll
och Contoiren dä den förut bcstädde af zzsRiksd.
om ärct omöjeligen kan förslä, att r>ä längt
när besörja det Skriswarcbittäde, som för Arcndernes
behöriga bestridande vuadgängeligen ärsordras.
Till ashjelpande häraf och kill undwikande af
att grawera Stats-Werket med nägot serskildt anflag
för detta angelägna behof, sär Stats-Utskottet
förestå, att Riksens Höglofl. Ständer mätte täckas
hos Kongl. Majtt i underdänighet anhälla, det icke
allenast den lösen, som genom Kongl. Kungörelsen
af den ,8 Nov. 1321 blifwit i Räder bewiljad
för sadanc Communications- och Nemistorial-Resolutioner,
som wid Lands Canzlierne och Contoiren i
enlkilde mäl utfärdas, ma warda förhöjd med 50
P oCent, utan ock Taxan ä Expeditionslösen a
alla andra isran Lands-Canz'ierne och Contoiren utgäende
Expeditioner, Utstag och Resolutioner till enahanda
belopp eller 52 proc. förhöjas, och hwad salunda
fastställde warder, sedermera tjella till efterlefnad för
IZIL Den 9 Julli.
alla utan undantag wid lösens ärlaggande utk Ansöknings^
och Rättegångs ma!, hwauned Ulstottet
anser behofwet bliswa ashulpet, och de gjorde ansökningarne
förfalla.
Till Riksens Höglofl. Ständers eget ompröfwande
hein,'.alles alt delta wötdjämmcligen. Orebro
den 4 Julii 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pil Hvgwkrd. Prest-Ständets
'Ledam. wägnar Ledam. magnar
Larl körner. Ou8tak^1urrs^.
Pä Wäklofl. Borgarc-Stän- Pä Hcdcrw. Bonde-Stän
dets
Lcdam. wägnar dets Lcdam. magnar
P Wedelin. Ojonas ^näers sou.
<7. luaoliuL.
Litt.
Project till en förmänligare LnrättninF af
göcomalen i Lollegierne, ledande sa wäl
till en förkortad Arbets, Mcthode, som
till en betydlig Löneförbättring för der
hädanefter tjenande personer.
Ao »-osr».
Ää Koncl. Majit sä Nådigt behagat uppmuntra
en och hwar, att till Herrar Commirterade öfwer
förbättringen öfwer Ccllegial - göromalcn inkomma
med deras Projecter, har äfwen jag trott mig böra
presentera mina önstningar. sä wäl till ändring af
CollegierneS närwarande bestaffenhet, som rll! den
der brukclige Arbets - Metboden, i afsigt att sä wäl
minsta göromälen inom Coliegietne, som att gen- m
den
-
Den 9 Julii. rziz
denna minskning bereda en större, och med tidens
fordran passande Löneförbättring, för de der sedermera
tjenande Personer.
Ingen kan neka,- att icke wära sä kallade Collegier,
sadane som de nu äro, hafwa deras stora lörtjenster
och kanffe iner än någon Inrättning i deras
ställe befordra en allmän öfwertygelfe om rättwisans
handhafwande mcnnissor emellan. Ailnränna förtroendet
har oafbrurit beledsagat
läggning, och detta förtroende, sein ensamt utgör
styrkan för alla Collegial - Handlingar, har lika sä
mycket hwilat pä handlingssättet inom Collegierne,
som pä skickligheten af de till Ledamöter walde Personer
mom desamma. Ingen ting är naturligare
an att en mennistas wälfärd rörande angelägenhet
tyckes wara bättre bewarad genom flere än en enda
mennisso-hand; Att en irring i begrepp om min
eller min contraparls bättre rätt är af mindre stadelig
följd/ dä wär ifrägawarande bättre rätt discuteras
af flere an blott as en: Alt hwad en enda person
utan nägons hörande deciderar, har en slags air
af despotisme som hos en allmänhet minssar förtro,
endel, ehuru rättwis deföflon än mä wara. Denna
sanning, som mera allmänt kännas än den kan
bewisas, päkallar ett oafdrunt bibehållande af Coilegial-handlinasfärtet,
nemligen af öfwerläggnings' och
röstnings - bruket öfwer ätminstone de angelägnaste
mälen.
Ehuru College-Inrättningen, sadan som den nu
är, fullkomligen fwarar till allmänna förtroendet och
tyckes i följd deraf böra orubbeligen bibehällas, sä
mäste man dock medgifwa, att marchen af Collegialhandlingarnc
hafwer Snäckans gäna, är tidsutdragande.
tröttande och ei sällan nog kostsamt för söBihanS'
N:s 8Z. kan
-
lzl4 Den 9 Julii.
kande, samt ledande till widluftigher i arbete för de
ras
Ledamöter och Betjening. Man stuve göra
Collegierne mycken orätt om man ensamt tillräknar
dem dessa stora fel. Dessa ligga wäl till en del i
deras närwarande inrättning och de ändringar, de
lid efter annan undergalt; men en ej ringa del deraf
ligger, wid närmare betraktande, mera i sjelfwa
inrättningen i det hela af wart allmänna StyrelseWerk
än i Collegierne
Wid
Collegiernes första inrättning tyckes som
de warit ämnade att wara Undersätares directe Medlare
emellan dem och deras Regent. I denne egen,
skap skulle gängen af Jnwänares ansökningar warit
ansenligen förkortad, hwilkel nu mera, dä Collegierne
det ej äro, ej kan äga rum. Detta blifwer ej
Collegiernes fel, lika som det ei kan läggas Coilegicrne
till last, att malens afgörande hos dem hindras
genom ofta högst onödiga remisser till andre och merendels
föregäende Jnstantier. Genom bada dessa
fallen, som gansta wäl kunna förekommas utan att
allmänna säkerheten och rättwrsan derigenom pä nägok
sätt rubbas eller inskränkas, mäste arbetet inom
Collegierne ansenligen ökas, och med det samma antalet
af de arbetande, likasom tidSutdräcten för mä»
lens statliga afgörande utom all hofwa förlängas,
förswäras och fördyras.
Det är mälens widlystiga lopp genom mängfalldiga
och widk frän hwgrandra belägna Jnstantier,
hwilken tillstapat lika sä mycket mängden af
Ledamöter, som mennisto-säfängan. Dä göromälen
minstas, mäste en ansenlig inskränkning pä personer
af sig sjelf göras; Och denna inskränkning af personer
kan genom en wis ändring af Collegiernes
när
-
Den 9 Julik. izif
närwarande inrättning, utan att mälens Collegiala
handling derigenom lider, ännu mer befordras.
Men en wida större minskning pä göromälen
inom Collegierne är att sinna, om man med uppmärksamhet
betraktar grundorsakerne till mängden af
göromälen för Collegierne och will bjuda till att förekomma
anledningarne dertill. De fleste ansöknin,
gar äro beswärs mäl öfwer behörigheten till utöfningen
af nägon sä kallad naturlig rättighet. I
hwarje Land der LTläringsfr iheten är inskränkt
antingen inom privilegierade Cvrporationer, elier under
wisse förbehäll, skall beswären nödwändigt tilltaga
i män med Nationens tilltagande industris,
och med detsamma gifwa Riksstyrelse, Werket nya
och täta anledningar till göromäl, hwilket utom denna
inskränkning i Näringsfriheten ej möjeligen stuve
uppkomma, om all Swensk Jord finge en enda
klarup, dit den redan med stora steg, sedan si,
sta Revolutionen, nalkas, om beskattnings-sättet
finge den naturliga enkelhet alt der endast
wore fastadt genom en g»fwen proLent wid
pcoduct-Tillwerkning och Ränta, dit wäre
bristfällige och högst felaktige Bewillningar snart eller
sent en gäng mäste föra; Om all skilnad
emellan Städer upphörde och hwarje Jnwänare
fä erhälla len honom tilli).ronde
rättighet att föda fig hwar och huru dan
kan, otc fä uppköpa ock förställa hwar och
till hwem han behagar; att hwar stom hälst
fä anlägga hwilken slöjd eller inrättning
man behagar, utan att deruti pä nägot sätt genereras
hwarken af lika Slöjd Idkare eller Grannar
eller Författningar; sä kan man wara försäkrad att
de fleste anledningar till Beswär och med detsamma
rzib Den 9 Julik.
dxn största mängd af hivad nu sysselsätter, sa Collegierne,
som Kongl.. Maj-t, stola alldeles förswinna.
Det är dock likwa! ej »ulnstningen af arbetet
inom Collegierne, som ensamt pakallar nu nämnde
förbättringar i Statens och Medborgares tillstånd;
vm sa wore, stulle de wiherligen ej af mig blifwit
nämnde; Men det är tillika Fäderneslandets gemensamma
wal och hwarje Jnwanares individuella rättighet,
som det yrkar.
I wart upplysta Tidehwarf, bör man af en
wis och Faderlig Regering kunna hoppas återfå
hwad forntidens antingen bardane eller okunnighet
beröfwat Samhällen, nemligen en oinskränkt t7!ä,
ringsfrchet, hwarwid ingen annan har att förlora
mer än egennyttan: Herrar Committerndrs allmänt
wördade bemödande ait sprida ljus och werksamhet
till alla clafler i Samhället: Att gagna och rikta
Staten genom stadeliga mihbruks afstaffande och en
wisare ordnings införande hwarest fada nr behöswes,
giswa mig och hwarie Swenst Man den glada öfwertygelsen
det Herrar Committerade ej »vägra alt
inför Thronen anmäla nödwändigheten häraf, pa
sätt att den allmänna Näringsfriheten matte åtfölja
förbättringen af Colleoii - inrättningcune, utom
hwilket den intenderade minstningen af Collegiernes
arbeten, blott till en inskränkt del winnes.
Man mäste medgifwa att namnen pa de Publike
Jnrättningarne, till rätttvisans och allmänna
säkerhetens ^dervarande, gör ingen ting till saken.
Det gör således ingen skakning i göromalens lopp,
om desa Inrättningar halfas för Colleaier, eller
Bnreauer elier hwad annan Titul som hälst, allenast
deras inre Inrättning och malenS lopp fa en
moc syftemålet svarande utöfning.
Mk
Den 9 Julik. izry
Wi äga inom Fäderneslandet en den wackraste
Type för Inrättningen af wara Collegier, nemligen
»vara Landshösdinge-Embeten. Manne intet deras
Inrättning skulle med fördel kunna till wara
Collegier anwändas, utan att derföre hwarken minsta
eller rubba det brukliga Collegial-Handlingsfättet,
som är sa nödwändigt för allmänna förtroendet?
Säkerligen, och om man tillika, som redan är
nämndt.
no Förkortar loppets längd af ansökningarne,
2:0 Minstar pa personerne i mohn af arbets-minstning
och z:o flyttar Collegierne i ett närinare förhållande
till Monarken än de hittills warit, sa stola
Kongl. Majus och Riksens Ständer säkert winna
det genom Herrar Committerades sammanträde asyftade
ändamål, nemligen: Minskning af arbeten
vch personer inom och utom Collegierne. Genom
detta ändamals »vinnande erhälles i och »ned der,
samida en förkortad arbets-methode, såsom en följd
af det förra. När mängden af arbeten minstas,
blifwa de återstående för hwarje Collegium lätt alt
ordna.
Till erhållande af den asyftade minstningen,
sa af Collegial-göromalen, som pä de der warande
personer, mäste, som en följd af hwad jag redan
haft aran yttra:
i:o Collegierne upphöra med hwarje befattning,
som ej dicette annar dek werkeliga Inrättning.
Hit hörer synnerligen Collegiernes sa kallade
Ofwer-Domarerättiahet i Justitie mål, hwilken bör
vfwerlätas. dit den hörer, till Hof-Rätterne.
2:0 Böra alla Collegial - göromål hwilka ärs
för narwarande spridda pa flera Werk eller kunna
ock sammanfläs till ett enda, upphöra och dit öf,
wer
-
izr8 DenzJnlii.
wcrflyttaS der de egenteligen hora. Commerce- och
Bergs-Collegiernc böra, sa snart deras Doms-rättigheter
upphöra, förenas; liksom Kammar, Collegium.
Stats-Contoiret och Kammar-Ratten höra
af naturen tillsammans; de twanne sistnämnde böra
aldrig annat an Contoir af det första med hwar
sia Kamererare till Chef.
Ett bättre Beskattnings- och Uppbördssätt,
samt en wäl ordnad Förwaltning af Statens Utgifter
stall otroligen minsta sa Kammar-Cvllegii som
Kammar-Rättens närwarande arbete och förwandla
dek senare, till hwad det bör wara, till ett blott Rewistons.
Contoir öfwer Statens Inkomster och Utgifter.
Hit kan man med stäl rakna den sa kallade
Canzli-Styrelsen, hwars alla göromål arv af
den bestaffenhct, att de ej utan stada för det hela,
bör af en serskild Corps sörwaltas, utan till de
ställen öswerföras hwarest de eocnteligcn höra. Detta
Cvllegii befattning med Post, mål borde ej orätt
tillhöra, hwad i Swerige saknas, cn Inrättning
som har uppsigt öfwer allmänna Policen i
Landet; dest befattning med Laro-Wcrket bör tillfalla
den Inrättning, som hade stt besörja alla Ccclestastique
mål; Dest eller Hvf Canzlerens befattning
med Boktryckerierne äswen til höra Inrättningen
för allmänna Policen. Hwarföre förmangfalldiga
hwad som kan förenklas? Canzli-Styrelsens befattning
med Annoncers införande i främmande Tidninaar,
bör upphöra och af Domstolarne bestridas.
Hwad öfrigt är af Canzli - ScyrelsenS göromål, är
ej widsträcktare än att det med yttersta lätthet kan
besörjas af en egen person, som blifwer Hvf-Canzleren.
Om nagra af de mål, som äro sorterade
under Högsta Chefen för Cabinetttt, med hwad derunder
-
Deln 9 Julik. rziy
under kan höra, såsom befattn-ngar med Creditiver
och Eliqvetter mot främmande Magter och deras här
restderande Ministrars förekommande angelägenheter,
i anseende till deras här ägande rättigheter eller till
Swenste Medborgare; Med Riks-Archiwet m. m.
behöswa antingen cn Collegial, öfwerläagning eller
föredragas Konungen, sa kan i första fallet sadant
haswa rum, da Hans Excellence Stats - Ministern
för Utrikes Arenderne tillkallas Hof, CanzlerenS
samt Förste Secrecerarnes, för de under StatsMinistern
hörande Afdelningar biträde, och i det
andra, af HofCanzleren föredragas.
zw Böra alla återstående Collegier, bliswa
hwad de borde wara nemligen Undersatarnes direcre
Medlare emellan dem och deras Konung, det will
säga, Lollcgiernes Chefer bl,siva -e ende f--  redragande hoo Longk. Maj:t af Underfärares
angelägenheter, sedan deste först blifwit
pa manligt Collegialfätt beredde. Detta gör ej allenast
en ny inrättning af Collegierne, utan ock de
sa kallade Stats-ExpeditionerneS införliswandc med
Collegierne nödwändig, emedan sa wä! deste senare,
till och med den inrättade Allmänna Beredningen,
bliswa onödige. Igenom denna ändring mäste naturligt
alla malens gang oändelig.- förkortas, emedan
de nu slippa att wandra fram och tillbaka emellan
Expcditivneriie och andra Werk, hwarwid sa
Expcditivnernes som Beredningens handläggning förswinna.
Wid denna Collegierncs förwandling förstas
att Collegierncs Chefer upphöra art wara hwad de
nu äro, Presidenter, och mäste bliswa Ministrar
— Gtats-Secreterare. Wid denna ändring blifwa
de sa kallade Collegii-Nöderne och Astestorer o
nödige.
iZL-, Den y Julli.
nödige. Deras biträde ersättes af mera naturlige
Tjenstemän af Werkets Kamererare, elier de af
mig här nämnde Avdelnings, Chefer, hwilka utom
dest, genom naturen af deras svsstor, mäste wara
mer i liand akt döma öfwer de inkomne malens
mer eller mindre billighet, än Collegierneö Ledamöter
utan erhållen upplysning fran KamercrareContoiren.
4:0 Böra alla Ans'kningar svin till KonglMant
eller Collegierne ingifwas, aflemnas antingen
till Maaistraterne, Landshöfdingarnc eller Regements
och andre Chefer, hwilka bora infordra wederbärändes
yttrande deröfwer innan de öfwersändas till
wcderbörm de Colleaier- Härigenom lindwikes det nu
brukcliga långsamma, tidsutdragande och ej litet
kostsamma remitterande, liksom Collegierncs och Beredninoens
handläggning, genom den i tredje Punkten
nämnde andrina förswinncr. Till följe af denria
projectcrade ändring med syftemålet för Collegicrrcs
existance får jag förestå.
1:0 Att alla onödige Colleaier matte de oumbärlige
tillstås. 2:0 Att alla nödige Collegicr förwandlaS
till Bureauer, som regeras af Ministrar — StatsSecreterare,
' bwllken tillhöra akt förrätta de narwarande
Presidents - och Stats-Secreterare, Embeten.
z:v Att alla Ansökningar ock Mål gifwas en
trefalldig beffaffenhet eller delas i mål, som af Chefen
ensamt afgöres; som af Collegierne kunna bestutas;
och i sädane som fordra Konungens utlåtande-
De twä första böra utwidgaö sa långt sig göra
later, och de senare inskränkas. §:o Alt wid alla
de mål som Collegialemcnt stola antingen afgöras
eller till widare föredragning för Konungen be
"
redas
Den 9 Julii. rz2i
redas, Werkens Kamererare eller Contoirs, Chefer
marte som Ledamöter tillkallas och der sadant i ett
eller annat fall ej worc tillrackeligt, da tillkalla någon
eller nägra för insigter i desta malen allmänt
kända Medborgsmän att antalet eller det bristande
ersätta. ;:o Att desta Collegier eller Bureauer gifwaS
trenne Secreterare, af hwilka den första kan
understödja Coefen, wid föredragningar, antingen
med Protocolls - förande hos Konungen da Chefen
sjelf föredrager, eller att i dest ställe föredraga, dä
andre Secreteraren förer Protocollet. Tredje Sekreteraren
bcsörjcr Bureauens eller Collega wanliga
inre angelägenheter, liksom honom tillhör akt föra de
Protocoller, som Collegialiter författas.
Med iakttagande af deste förestagne ändringar
sä i malens behandlingssätt som i omfattningen af
Collegierncs Handlingar, blifwer utan twifwel nödigt--  r:o En Bureau för Utrikes angeläIcnheterna,
som har till högsta Chef Stats - Ministern
för Utrikes affairerne och en Suppleant eller HofCanzleren.
Denne Bureau indele man i trenne afdelningar
eller Contoirs, nemligen En sär Utrikes
Brefwäxlingen eller Cobinettet, som behåller den
inrättning den har; En afdelning som besörjer CrLditiver
och Etiqvetts-Skrifwelsers uppsättande, samt
harwarande främmande Ministrars angelägenheter i
hwad sorn kan röra deras angelägenheter eller Collision
med Swensta antingen Werk eller Priwate
.Personer. Hit drage man tillika Vor - Pommerns
alla angelägenheter jemte uppsigten öfwer Kongl.
Biblioteket. Chefen för denna afdelning, eller Contoir
blifwe Hof-Canzleren, som har under sig en
Förste och twenne andre Secreterare med nödig Betjening
till renstrifning. Och stuteligen blifwer det
4'»
rzsr Den 9 Julil.
sa kallade Riks - Archivet den tredje hithörande afdelningen.
— Sä ofta mål af den bestaffenheten
förekomma, att de Collegialiter böra öfwcrses och
till föredragninq för Kongl. Maut beredas, sammanträda
Stats-Mmistern, HoftCsnzleren samt de nu
nämnde Trerme Afdelningars Trenne Förste Secreterare,
hwarwld en Secreterare frän Andra Afdelningen
förer Protocollet, och Hof-Canzleren göre
sedan föredragningen och bcsörje Expeditionernas utfärdande
genom sin Afdelnings Förste Secreterare.
Genom denna nya Inrättning förswinna, till
betydelig förman för Stats - Casian, alla CanzliRader,
femte flere af Betjeningen sa i Canzli-Styrelfen
som i den si? kallade Höft Canzlerens eiler för
detta Utrikes Expeditionen.
2:0 En Burrau sär Landt, Armeen, och
hwad dit kan höra, som har till högsta Chef en
Minister — Stats-Secreterare, wald bland Rikets
Generaler, hwilken det nu mera tillhörer att hsS
Konungen föredraga alla hithörande mål, sedan de
förut blifwit Collegialiment discuterade och till detta
ändamål beredde, ef mera af sa kallade Råd i KrigsCollegio
utan af detta Collegii ConloirS Chefer, som
af Ministern dertill kallas pa wista i weckan utsatte
dagar. Jemte Ruderne förswinner tillika Stats,
Expeditionen för Krigs-arenderne- Krigs. Burauen
erhcrller endast trcnne Secreterare med bibehållande
af de wanliaa Contoirs - Jnrattningarne och hithö,
rande Betjening. ^
KcigS-Coliegii närwarande Personal och indelning
i Departements och Contoirs med dubbla Ledamöter
af Militaire- och Civil,Ståndet tyckes wilja
förrada en widd af Krigsanstaltec, som wida öfwerkOffar
Swensta Styrkan. Det kan wara lika
myc.
Den 9 Julik. >32)
mycket om Cheserne för der warande Contoirs äro
af Militaire, eller Civil. Ståndet, allenast de ars
kunnige Man, men akt xa en gang haswa twa, eller
en af hwardera ef allenast här utan för hwarfe
Departement är för mycket och förrader ett inskränkt
förtroende till bada StandenS skicklighet. Alla sa
kallade Ledamöter, bade Civile och Militaire, aro för
öfwerflödigc, och om oförsedde mål någon gang skulle
wara sa beskaffade, att Ministern — Stats-Sekreteraren
och Krigs , Bureauens Contoirs - Chefer
skulle behöfwa höra flere kunnige Man, sa äga Ministern
— Stats - Secreterare» rättighet att härtill
kalla en eller flere af de i Staden warande Militaire
Chefer. Omöfeligen kan en Landt-Arm e af
40,000 man gifwa mera att sysselsatta än Rikets
Kammar - och Finance-Werk, som är af wida stör,
re omfattning. Da Contoiren äro rätt indclte och
tillräckeligen förscdde med kunnige arbetare, blifwa
alla serskilta radgifwande Ledamöter öfwerflödigc,
emedan de utan motsägelse kunna af Contoirs Cheferne
ersättas wid hwarfe behof af Collegial, sam,
manträde
Äfwen
denna Burrau bör erhålla z:ne Secreterare,
af hwilka den Förste besörfer Expeditionerne
af de mål som af högsta Chefen eller Ministern —
Stats-Secreteraren blifwa Konungen förcdragne.
z.o En Burrau för Rikets Flottor, som
likaledes styres af en Sjö- Minister — Stats,Secreterare,
wald bland Rikets Amiraler, den det åligger
att för Konungen föredraga alla hir hörande
och till denna Bureau inkomna inål, hwarcst likaledes
stall finnas z.ne Secreterare. Da mal-fordra
Collegial,sammanträde, kalla Sjö-Ministern, Bureauens
Contoirs, Chefer tillsammans, och der defla
rZ24 Den 9 Julik.
ej forsla, en ever flere af de i Staden warande
Sjö-Chefer, hwarwid ,ingsta Sccrcteraren förer
Protocollet och uppsätter Resultatet.
4:0 En Linance-Bureau svin innefattar och
bestrider alla de göromål, hwilka hittills tillhöra
Kammar - Collegium, Stats - Contoiret, KammarRattcns
och Finance-Expedition. Denne Bureauens
Chef blifwer Ministern — Stats-Sccreteraren
för Linancerne, hwilken i Coilcgiala sall pa dertill
utsatte dagar skall understödjas af denne Burauens
Contoirs - Chefer eller Kamererare, bland
hwilka nu mera sa Stats-Contoiret som KammarRatten
komma att räknas, hwilka bada utan serdeles
swarighet allt för wäl lata sig förenkla till
blotta Contoirs eller Afdelningar, sedan sa de som
sjelfwa Kammar - Collegium förlorat, som sig bör,
all hittills häfd Domare - rättighet i hwad Justitiemal
som haldst.
Denna Bureau får likaledes sina z:ne Secreterare
af hwilka den förste besörier Expeditioner,
ne af de mål, som Finance-Ministern — StatsSecreteraren
hos Konungen föredragit. Del förstas
att alla Räder och Assessorer lemte andre nu
blefne vnödige Personer, samt den sa kallade Kammar-
och Inrikes Stats-Expeditionen förfwinner.
» 5:0 En Bureau för Rikets handel och
Manufacturer stall omfatta hwad Commerce- och
Bergs - Collcgierne hittills hwar för sig serskildt bestrida
När dessa Collegier förlora deras hittills
hafde Doms rätlighet blifwer det återstående ej widsträcktare,
än att det beqvämligen kan af en enda
Chef eller Minister — Stats - Secreterare för Rikets
Handel och Manufacrurer, dit Bergshandtcringen
äfwen hörer, bestridas, med tillhjelp af 3-ne
Secre
-
Den 9 Zulii. iza;
Secreterare och de hithörande Asdelnincs - Chefer.
Alla förut hit hörande Råd och Assessorer, jemte
Handels och Finance Stats-Expcditionerne upphöra.
I anseende till delningen af de mai, som nu
mera här förekomma, kan denne Bureau fa Fem
Afdelningar eller Contoirs, nemligen, en för Handeln,
en för Städernes Fabriker och Handtwcrkerier,
en för Bcrgslagerncs rörelse, hwartill kan läggas
en för Myntet och en för Controll, Werket.
Wid fall af flere än desse Afdelningars Chefers
infigter blifwa nödige, tillkalla Commerce-Ministern
sa manga af Handels - cch ManufacturCorpserne,
eller af Jern - Cvntvirets Ledamöter fom
han nödigt pröswar.
6 0 En Lureau för Allmänna policen,
hwars högsta Chef blifwer en Police, Minister —
Stats- Secreterare, likaledes biträdd af zme Secreterare
hwaraf den förste besörier expedierandet af de
mål, som Police - Ministern Konungen föredragit.
Denna Bureau kan gifwas Fz?ra Afdelningar,
hwaraf hwarje Afdelning får sin serstilta Chef, den
man gifwer hwilken Titul som häldst. Den ena
Afdelningen sysselsätter sig med allmänna Policeanstalter,
den andra med Pass - wasendet, den tredje
Afdelningen med Boktryckerierna i Riket och fjerde
Afdelningen med de allmänna Barmhmighets, Jnrattningarne,
såsom mera hit hörande än till Ecclesiastique
föredragningar. Fran Lenna Bureau böra
alla Konungens Pass utfärdas till och med de Pass
till Utrikes Orter som för närwarande gifwas enssildte
Personer kran Ofwerstäthallaxe - Embetet i
Stockholm. — Om mäl förekomma som fordra ett
manligt Collegial-sammanträde, kan sädant här äfwen
eisa rum en eller twenne basar i weckan, dä
NV».
iZ26 Den 9 Julik.
Politie - Ministern dertill sammankallar Afdelning^
Cheferne. Möjeliga fall kunna förekomma dä desse
personer antingen ej wore tillräcklige, eller ej alla
tillstädes; Wid sädane händelser äge Police-KKinistern
rättighet att till biträde kalla sä wäl Öfwersom
Under-Stäthällaren samt Stadens Borgmästare.
Den i öfrigt för hwarje Afdelning i denna Bureå»
nödige Betjening rättas ester behoswen; Men
nödigt blifwer att hwar och en till en början förses
med en Registrator, en Notarius och en Canzlist
pä Stat, och gemensamt för Bureauen en Bokhallare
eller Räkenskaps - förare. -
7:0. En Lurau för Lärs-werten och Ecclesiastique
mai i Riket, hwars Chef blifwer en
Minister — Stats - Secreterare, hwilken heö Konungen
föredrager alla de mål, som pä ett eller annat
sätt antingen röra käro-Werken eller Kvrkomäl
med dertill börande personer. Om denna Bureau
förses med z:ne Secreterare, 2:ne Canzlister och twä
Copister samt en Räkenskaps, förare, har den allt
hwad den behöfwer till alla der förekommande mäl§
bestridande. — Da mål förekomma, som fordra
Colleaial-sammanträde, stall Ecclesiastique-Ministern
— SkatS-Sccreteraren äga rättighet att härtill kalla
sä mänga af Stadens Pastorer och Ledamöter
antingen fran Hof, Rätten eller Magistraten, som
han nödigt pröfwar, dock alltid lika manga af hvardera
Stavdet.
Genom nu förestagne andrina i mälens gäng
och totala indragning af allt hwad Collegii Ledamöter
kallas, genom desse Collega Chefers törwandlande
kill, hwad de borde wara, föredragande Ministrar
hos Kongl. Mant, winges i arbetet ej allenast
en omanlig skyndsamhet i mälens afgörande, hwar-»
ige'
Den 9 Julik. rz»7
iaenom Undersåtare af alla Classer, närmare än hittills
har kunnat ske, nalkas thronen, utan ock en 0-  wanlig indragning af Stats- Utgifterne, hwilken besparing
blifwer mer an tillräcklig ej allenast att löna
de der proiectcrade twenne nya Bureauer, nemligen,
Eorlcstastique - och Police-Bureaurne, utantill
och med att förhöja de i desse Bureaur tjenande personers
löner efter tidens narwarande fordran, sä wida
Stats-Cassan, nu som hittills, will umbära den
härigenom erhallne besparingen.
Hwad sjelfwa handläggningen af alla hit hörande
mäl angar, torde ej wara otjenligl att dela
den pä sätt Författningarne det medaifwa, i tre stag,
nemligen: r:o i mäl som hwarje Bureau, Chef för
deras personer kan slutligen afgöra, 2.0 i mäl som
stola Collegialiter afsturas, utan att widare kunna
gä, 06) z:o i mai som böra Kongl. Majit föredragas.
Genom denna indelning, den Kongl. Maj:t genom
en ät hwarje Bureau serskilt utfärdad och allmänt
kungjord Instruktion endast kan bestämma,
stall. Kongl. Maj-t och Dess Regering mindre an
hittills blifwa beswärad, hwilket ock bör wara en
af systemälen för denna ändring. Dä Författningar
rädsrägas, blir denna indelning mindre swär,
än som wid första päseen-et skulle tyckas, emedan
desse tillegna dels Magistraten dels LandshöfdingeEmbeten
full decistonsrätt i en betydlig del mäl, och
om dessa Jnstantier följa Bokstafwen och Författningarne,
äro alla dessa mäl af den beskaffenhet att
de ej behöfwa mer än antingen Bureauens Collegiala
stadfästelse, eller ändring, utan att widare kunna
dragas till Konungen. Mål ater af den beskasfenhet,
som enligt narwarande Författningar hittills
Hädt frän nu nämnde Jnstaptier genom Collegierne
rZ28 DcnyJulu.
till Konungen, såsom större delen af Beswärs - mål,
kunna nu ej mera af Bmeauerne kill ändring af
dessa Jnstanliers Utstag upptagas, da de mäste, som
sadane, ti!! Kongl. Majus höga decision afBureauerne
beredas och föredragas, det skulle tyckas, som
cn Sakägare förlorar i sin rökt om han ej enligt
wanan ffulle kunna fa framföra sina benvar mer
an pä ekt ställe, men denna förlust ar för honom
en »verkelig winst, åtminstone pä tid. I stallet att
som nu beswara sig öfwer Magistraters och Landshöfd.
nge - Embetens Utslag i Lcllegierne och öfwer
vestas hos Konungen, gör man det nu mera dicette
hos Kongl. Maju. Om mål finnas, hwilka tillförse
af Föriattningarne hittills blifwit af Csllegierne,
såsom förste Jnstancc, afgjordt och derifrån genom
Besivär för Konungen dragne, mäste de nu mera
fiyttas pa Magistrarerne eller Landöhöfdingarne, hwarifrän
de genom BureauerneS Chefer blifwa Konungen
föredragne.
Sedan de förste Premister wid hwarje inkommande
mäl aro wederbörligen gjorda, det »vill sägadä
hwarje till Bmeauerne insände mål arv beledsagade
med »vederbörande förste Jnstancens betänkande,
blifwer deras widare handläggning en gansta
lätt handling. Aila till Bureaurne inom hwarie werka
eller högst inom hwarie manad inkommande mål
annoteras och patecknaS af Registratorn samt öfwer,
lemnäs ät Första Secrettraren, svin dem genast wid
emottagandet forcerar i ofwannamnde z:ne Closter.
Malen uppföras efter den gjorde sorteringen pä en
Lista, hwilken högste Chefen presenteras, dä denne
genast pä de mäl, som honom tillhöra att afgöra,
tecknar sin bettsi,»»; de öfrige blifwa pä wanligt sätt
wid första Sessionsdag Collegiaiiter föredragne och
Den d Julik. rz2-
discuterade- ' De mäl som hit höra att afgöras fa
wid Sessions siut deras decision, och för de, som
Kongl. Maj:t stola föredragas, uppsattes i korthet
Bureauens betänkande, hwilket med de närwarande
röstägandes samtycke blifwit fattadt. Om wid detta
Betänkandets författande ens eller annans mening
»varit olika med pluralitetcns, följe denna mening
betänkandet i största korthet, med den röstandenämnande.
Skulle mäl förekomma, som röra mer an en
Bureaus tillhörighet, sa bör sadant mäl anmarkaS
wid Listans uppsättande, dä Bureau - Chefen, wid
fädane mais diftuterande, bör tillkalla den dertill hörande
Bureau-Chefen. Wid mäl af den omfattning,
alt de röra antingen Kongl. Majus och Kronans
Interesse eller en hel allmänhets, elier sädane, hwarwid
inga gifne Författningar wore att tillgä, sammanträde
alla harwarande Ministrar — StatsSecreterare
i den Bureau, der malek ar, för att
deröfwer fatta deras gemensamma betänkande, som
sedan af tillhörande Bureau - Chef Konungen söredrageS.
Denna mälens indelning med detta behandlingssätt,
förenad med den förestagne förkortningen
af mälens gäng, mäste nödwändigt medföra en hittills
omanlig lätthet sä i arbetet som sjelfwa arbetssättet.
Jag fär medgifwa att detta Project, ehuru
»välmenande det än är för allmänt wäl, ei ar annat
an ett utkast till ett »nera utförligt. Men ett
förslag, so»n det borde »vara, kan sä mycket mindre
blifwa en enda och kanske utoin Embets-wägen »varande
enskildt manS höswa, som han genom bemödandet
att gära det Utst äckt, nödwändigt ffulle tillBihang.
N:o esna
rzzo Den 9 Julik,
egna sig, hwad endast kan tillhöra en samling af
Rikets förståndigaste Embetsman. Jag anser mig
hafwa fullgjort hela skyldigheten, om >ag har endast
kunnat påfinna en af de mast antagliga planer till
den önskade förbättringen af Collegial - göromälen,
fullkomligen öfwertvgad, att Herrar Commilterades
större och förenade kännedom, förent med deras marig,
anga erfarenhet sa i förmåner som i bristerne af de
narwarande Collegial - Jnrättningarne. wida bättre
än alla andra stola kunna antingen ät detta eller
annat utkast gifwa ej allenast all den widd, här sak.
nas, aran äfwen derwid göra de modifikationer, som
antingen de sökandes olika local och tillstånd eller
malens serstilta naturer fordra. Skulle denna min
afsigt lyckas och denna plan, som pä en gang syftar
att sa wäl inskränka mängden af Tjenstemän
och arbetare, som den öswerhand tagande äträn hoS
oeftertänksamma och ärelystna föräldrar och ynglingar,
alt till deras och RikelS stora stada fly nyttigare
yrken, för att söka inbillade och dem ofta
ej pahande förmäner, winna Herrar Commilterades
uppmärksamhet, sä wist, som dest werkställande i
framtiden dlifwer »välgörande för Fäderneslandet;
sa har detta mitt bemödande wunnit all den belo,
ning jag för det samma mig önstat.
Dä sä här förefiagne som andre proiecterade ändringar
ej lära kunna göras utan genom Hanö Maj:ts
och Riksens Högloft. Ständers gemensamma ätgärd,
emedan de fordra ändring i en och annan §. af war
Regerings, form, sä anhaller jag i ali ödmjukhet akt
detta Förstag mätte under hwilken synpunkt det balst
betraktas, blinva af Herrar Committerade HanS
Kongl. Mant och Riksens Högloft. Ständer witz
nästa tillfälle presemeradt.
Den s Julik. iz;* .
Jag smickrar mig, under glad tillförsigt fä lill
Herrar Committerades som till Riksens Ständers
»vidsträckta insigter och rättwisa bedömmande öfwer
nu föreslagna ändring med Collegierne och Malens
lopp, att mig icke tillräknas annan afsigt än Fäderneslandets
werkeiiga nytta. Jag öfwerlemnar ät
hwarje kännare af det närwarande behandlingssättet
med Undersätares Ansökningar eller Bchvär, om de
icke mäste genomwandra allt för onödige Jnstancer
och i följd deraf underkastas en högst onödig
»vidlyftighet och kostnad, hwarigenöin flere personer
nödwändigt mäste syfielsattas an annars wore nödigt.
Jag för min inskränkta del kan ej finna annat än
att mälen kunna lika sa wäl till slutelig föredragning
hos Konungen beredas af Collegierne, sädane som de
nu här blifwit förefiagne, som i den dertill inrättade
Allmänna Beredningen, — hwars Ledamöter äro
utomdefi lill större delen Ledamöter i Collegierne och
således redan lågt hand wjd hitkommande mäl, liksom
akt föredragningen af mälen hos Konungen äfwen sä
»väl af Burrau - Cheserntz kan »verkställas som af
dertill serskildt tillsatte Embeksmän. Stats, Expeditionen
och Beredningen aro i sjelfwa »verket och wid
nogare pröfning ej annat än blott twenne formaliteter,
af hwilka de förstnämnde inaen ting bidraga ttll
malens widare utweckling an h»vad redan föregält,
och den flags controll pä Collegiernes yttrande, som
genom Benedningen sökes, ar witzerligen onödig, e,
»ncdan samma rättwisa och kännedom finnes hos
Collegierne som hos Beredningen, och i fall controll
likwäl behöfs, finnes den ju opäkallad i all widd,
wid mälens föredragning inför Kongl. Mant hos
Stats-Radet, som wifierligen ej undandrager sig hela
uppfyllandet af desi dyrbara kall- Igenom det
* * när
-
izZL Den 9 Julik.
närwarande behandlings.sättet med malen äro Colle,
giernes handläggning ej annat an en blott formalitet
och Beredningen, hwad Collegierne borde wara, ett
slags ^>»wer - Collegium. Äga Collegierne full kannedom
fa om malens bestaffenhet, som om dithörande
Författningar; ager billighet och rätlwisa derafwen
utöfning, sa inser jag intet hwarförc de der beredde
inål böra underkastas någon ny och säkerligen
»fullkomligare pröfning, innan de i Stats, Rådet
föredragas. Beredningens sammansättning gore denna
pröfning ofullkomligare an, Collegiernes, emedan
del; Ledamöter, tagne sa utom som inom Collegierne
och ej fran alla, mäste wid de fleste tillfällen antingen
wara af Collegiernes yttrande, eller samtycke till
den ändring, Stats-Secreterarne der kunna förestå.
Hwem inser ej att Beredningens Cvllegiala handläggning
blifwer ännu iner bade ofwerflödig och o,
fullkomlig, sa snart som Collegierne sar här föreflagne
ändring, med föredragande StatS, Secreterare
till Chefer, hwilka för närwarande aro själen i Beredningen,
likasom genom dcflas flyttning till Styresmän
för Bureauerne eller Collegierne, StatS-Expeditionerne
derigenom af sig sjelfwa förswinna. Herrar
Stats - Secreterare sa härigenom hwarken iner
eller mindre beswär än förut, ej heller andre göromål
an hwad dem för detta tillhört, men wäl en
minffning i deras answarigbet och en muntran i deras
arbeten, såsom följd as Collegiala Styrelsen och
en större werknings-krets. Ehuru jag ar öfwertygad
om närwarande Projects ofullkomlighet, wagar jag
likwäl yttra den försäkran, det hwarje annat sörflag,
som syftar till bibehållandet af malens närwarande
gang genom de närwarande Jnstantier, bltfwa ända
ofullkomligare om icke ledande till okände ledsam
-
Den 9 Julik. rzzz
Heter, utan att åstadkomma den minsta inskränkning
hwarken. i handlings-sättet eller i Statens Utgifter.
Derest man ej har ^för afstat att förenkla sa handlings-sätttt
som inrättningen af Collegial - Werten,
gör man säkerligen bäst att bibehålla deras närwarande
stick, emedan ändring utan den asxftade
förbättringen alltid medföra de oangenämaske
ledsamheter.
Stockholm i November r8n.
kstriD ^ääiÄus.
Lif. k.
Tranfumt af Longi. Csmmktteens, angäende
det fullkomligaste sätt till ären-ernas
behandling inom Rikecs Lollegier och
andre publique werk, underdäniga Betänkande
till Longi. Maj-t, dar. den rr
Marni 1812.
Da det aligger Committeen, att jemte aflämnande
af detta Project, deröfwer afgifwa sitt underdåniga
utlakande, har Committeen, med förbigående af
alla mindre detailler det innehaller, trott bet göra
tillfyllest att till granstnkng upptaga de grunder och
anledningar. Författaren anfört, såsom pakallande
den projecterade allmänna förändring af nu »varande
Collegier och Styrelse-Werk, och att undersöka
huruwida en sadan förändring är i werkställigheten
möjlig, och ärendernas sa beskaffade behandling törenlig
med allmän sch enskild säkerhet. De anmärk
nin
-
rz;4 Den 9 Julii.
ningar Committeen i defia asseenden trott sig äga
anletni g att göra, räcktes Eder Kong! Maj:t nu
i Nader tillåta Committcen i underdånighet framställa.
Pro,'Mets Författare har som här ofwan blifwit
upptagit, arkänt de stora förtjenster Collegierne
äga, äswen som det förtroende de allmänt njuta.
Delta stulle redan wara ett nog talande stal för
deras bibehållande. Men likwäl postås, att ärendernes
behandlandlande derstädes ar förbundet med
en långsam, tröttande och kostsam gang. Om detta
skulle till någon del wara en sanning, tror Committeen
orsaken dertill icke böra sökas i grunden af
Cvllegiernes inrättning eller beskaffenheten af deras
arbetsmclhod, uran i tillfällige omständigheter, i göromätrns
mängd, widlvftighct och nödwändighcten
af deras noggranna utredande och behandlande, fanste
stundom i »vederbörande Embets- och Tienstemäns
okunnighet, bristande wilja eller försummelse,
men denna sednare omständighet ar tillfällig och per,
sonel och kan möiliglwis wid hwad Inrättning som
hälst inträffa, aldramäst der Embetsman äro underkastade
mindre Controll än de ärv i Collegierne.
Tid och omgång kunna icke undgas, pa det alla
de, hwilka sakcrne anga, matte fa höras och kunna
wisa sin rätt, äfwensom till inhemtande af alla
nödige upplysningar, hwartill undersökningar, förrättade
pa förestrifwit sätt, oftast äro nödige. Denna
noggranhet att utreda sannskyldiga förhållandet
kan icke blifwa mindre nödig för något annat Swrelse-Werk
än det ar för Collegierne, och nagra
tienligare eller paliteligare utwägar dertill, an af
detn begagnas, lära swarligen kunna utfinnas
De
-
Den 9 Julik. rzzs
De wilkor den anonyma Författaren förutsatt
för möjligheten af malens och arbetets förminlkning
i Collegierne och en deraf följande möjlig och behöflig
förändring i deras organisation, är en oirstränkt
närinobsrihet, upphätwande af »vista Privilegier, ett
nvct Bejkattningssätt och öfwerlemnande till »vederbörande
Domstolar af de Juridiska malen, som
Collegierne afdämma. Det kan icke betwiflas, att
en större näringsfrihet och ect öppnare fält för idogheten
i detta land, än nu finnes, stulle medföra ben
förmohnligaste »verkan pa allmän »välmåga; men
Committcen kan dock icke inse, hwad nära gemenstap
denna näringsfrihet kan äga »ned Prvje<M§
egentliga ämne. Det kan wäl icke wara meningen,
att alla stadgande», alla rättigheter och all ordning
i uäringöwägen stola derigenom förswinna, att till
exempel ingen gräntö sta» bestämmas emellan Stadsvch
Landtmanna-rörelsen, och intet hinder läggas mot
förfång och förfördelande i andras egendomsrätt
och säkerhet genom skadande anläggningar af mang»
faldigt stag, som egennyttan och oförsyntheten kunde
företaga. I alla fall hade det warit en nödwändighet
att förut uppgifwa och bestämma grunderne
för den yrkade näringsfriheten, för att deraf kunna
bedömma, hwad inflytande densamma kunde hafwa
pa ärendernas förminstande och lill hwad förändring
i Styrelse-Werket den möjeligen stulle föranleda.
Detta är likwäl lika sa litet i Projectet widrördt,
som den wigtiga fragan om bestattningssattct; men
vm det stulle medgifwas, att mera utwidgab näringsfrihet
och ett enklare bestatlningssätt stulle i
någon mohn bidraga till förminskning af Befivarsvch
Twistemal; lärer dock denna förminskning icke
blifwa sa betydelig, att den kunne göra den Colle
-
rzz6 Den 6 Julii.
giale befattning-» öfwerflödig, samt de öfrige arenderne
sä fä och till deras beskaffenhet sä enkla och
klara, att de afen eller blott annan,person kunde
hinna att handläggas och afgöras. Äfwen om de
såkallade Juridiska mäl srängtngo Collegierne, äterstä
andä mängfaldiga Twistemäl som fordra en lika
noggrann pröfning som de förstnämnde. Skulle
äter defle också förås under Hof-Rätterne och derifrån
till' högsta Domstolens pröfning, sä fordrade
detza Werk en ansenlig tillökning i Embcts, och
Tjenstemän, hwaremot de af Projectets Författare
i Collegiernes ställe föreflagne 7 Ministrar — StatsSecretekare
sonås fä ganska obetvdligt att sykla;
likasom Staten wunne ringa besparing pä högre
löner samt Parterne pä tid och rättegängskostnad.
Dä Projectets Författare uvpgifwit Rikets
kandshöfdinge-Embeten såsom den Type, hwarefter
Collegierne kunde inrättas, har det undfallit honom
Den märkeliga olikhet och skillnad som äger rum
emellan de förras befattning och de ftdnarcs. De
förre arv högsta Magtens werkställande Ombud i
afseende pä hwarje Landsorts uppbörd, allmänna
hushållning och högre Poliee, samt i allmänhet för
uppfyllandet af Regeringens medelbara eller omedelDara
uppdrag. Deras kall fordrar under utöfningen
i wisa fall den snabba uppmärksamhet och den
styndsamhct i beslut och werkställning, hwarförutan
ändamälet med detta Embete skulle förfelas, men
fom deremot icke läter förena stg med bestaffenheteu
af den befattning, Collegierne tillkommer. Den egenleliga
Lagskipningen i RättegängSärender är skiljd
frän Konungens BefallningShafwandes åtgärd och
Fulle icke dermed kunna förenas. ^iwer-Domarebefattningen
deremot t Juridiska och Economiska mäl
Den^yJulil.' -zz?
tillhör Hof-Rätter och Collegier äsweusom högre
inseendet öfwer de Jnhemike föremal och allmänna
angelägenheter, som blifwit hwarje Cvllegium uppdragit,
samt atc icke ensamt med afseende pä en eller
vägra Landsorter, utan med allmän öfwerstgt af
Rikets gemensamma interefle anmäla behvfwet antingen
af noa Economiska stadgande» eller rättelse
och ändring i de förra. Sädane arenders rätta behandling
tal icke Dictaturen af en Chef, hwilket
otwifwelaktigt skulle inträffa genom den i Projectet
förestagna planen att förändra Collegierne till Bureauer
styrda af hwar stn Minister—Stals-Sccreterare.
En sadan med det widsträckta uppdrag och inflytelse
samt med sä swag Controll i utöfningen af
sitt Embete, som Projectet omnämner, skulle äfwen,
med en omanlig grad af upplysning och dygd, ej förmä
uppfylla Projectets ideal. Och om han äter med
mindre werkelig kunnoghet och genomträngande förstånd
förenade sjelfklokhet och tilltagsenhet eller mindre
nogsam wördnad för rättwifan, skulle han nödwändigt
tillfoga obeskrisweligt mycket ondt bäve emot
Samhället och mot enskildte Medborgare. Men
äfwen utom denna wädliga följd af den förcstagne
Departemental-Stvrelsen, är det icke tänkbart, att
enMinister—Stats-Secreterare med det ringa biträdehan
kunde äga af Betjeningen skulle kunna medhinna
all genomgå, utreda och afdämma eller hos
Konungen föredraga de mäl, som nu tillhöra icke
allenast ett utan äfwen flere Collegiers befattning.
Och likwäl tror Författaren att sädane mäl stola
winna i styndsamheten af deras gäng; och likwäl
wäntar han för deras afgörande eller föredragning
hos Konungen af en enda person samma noggranna
förberedelser och behandling, som för sakens upplys
-
rzz8 Den 9 Julik.
ning och de sökandes rätt ar nödwändig, och som
nu genom Collegiernes, Allmänna Beredningens och
Stats-Secrelerarnes gemensamma åtgärder äsyftas.
Da ärender nu förekomma as den mäst kinkiga beskaffenhet
och sammansättning samt inwecklade egenskap,
da beslutet fordrar den yttersta nogoranhet och
»varsamhet; da hela Collcgier, sammansatte as flere
kunnige och genom mängärig erfarenhet i sadane
ämnen, som för dem utgjord! ett serskildt yrke, upplyste
Män, ej sällan utan mvcken betänkelighct kunna
fatta ett beslut, är det för mycket fordradt, atk
en enda mans begrepp och arfarenhet, tid och arbetsförmåga
stola läktare eller lika snart utfinna det
rätta och sanna än fieres förenade kunskaper och åtgärder.
Författaren synes haswa förutsett deke hinder
och olägenheter och derföre pä hwarje Bureaus
förste Secreterare anwist hwad Chefen icke kunnat
medhinna, samt i sammanhang härmed öfwerflyttas
förste Secretcrarens göromål pa den andra och denne
sistnämndes pa tredje Secreterare», hwaraf ound,
wikeligen mycken oreda inom Bureaun skulle förord
sa kas.
Widare föresiäs att andre kunnige Män stola
tvid wika tillfällen kallas till öfwerläggningarne;
men det är icke uppgifwit, hwilken det lilllomme
att kalia dem; äfwensom osäkert more, att de altid
funnos ledige eller hugade att inmänga sig i slika
wärf och angelägenheter. Committcen har också
förut ärindrat, att den föreslagne oinskränkta näringsfriheten
och de egenteliga Juridiska malens skiljande
fran Collegierne icke stulle medföra den minskning
i ärender och göromål, som Författaren affekt;
och detta alt sammanlagt synes göra en Mmister
Stats
-
Den 9 Julik. izzs
Stats-Secreterare befattning, sadan Projectet de»
föresiagit, i werkställigheten aldeles omöilig.
Dä de mål, som nu dragas under Collegiernepröfning
och wid deras beslut blifwa beroende, skulle
pa sätt Författaren föresiagit, komma att omedelbart
underkastas Eders Kongl. Majus granskning,
wunncs wäl derigenom förminskning af ek»
instance för rättsökande; Men Kongl. Maju blefwe
mer än tillförene beswärad med pröfning af defia
ärender, dä likwäl Kongl. Majus tid redan är af
beswäromal sa upptagen, att, såsom Projectet äfwen
äsystar, tillönstandeS wore, det nägon inskränkning
deruti kunde aga rum, pä det Kongl. Maut, mindre
upptagen af smärre detailler, mätte kunna obehindrad
sträcka Sin uppmärksamhet öfwer det hela.
I detta afseende framställeS det förslag, att i hwarje
Bureau urskilja de under Kongl. Majus Hoga
pröfning dragne mål, pä det sätt att en del afgjordes
af Minister — Stats-Secreterare» enskildt, en del
ater efter öfwerläggning med Bureauns Tjenstemän
eller tillkallade personer, hwaremot endast de öfrige
stulle hos Konungen i underdånighet föredragas. Om
man kunde föreställa sig, det Konungens tid medgaf,
att Sjelf i Stats-Rädel urstilja hwilka mål
förtjente komma under Dek Egen h -ga granstning,
och hwilka Kongl. Maju wille anförtro Sin Minister
att afgöra; sä kunde detta förslag förekomma
mindre stötande, ehuru det altid blefwe för Swensta
Allmänheten okärt, att mäl, öfwer hwilka Kongl.
Maut äger att efter godtfinnande förordna, icke till
deras sammanhang bleswo af Kongl. Maju kände,
utan i stället kunde af Ministern eller hans Secreterare
efter deras tycke afgöras, och bestutet likwäl
med Kongl. Maj:tS Höga namn sanelivneraS. Men
i an
-
-342 Den 9 Julik.
i annat fall och om sädane mål hwarom Kongl.
Mant ager att sjelf förordna, ej skulle blifwa af
Konungen tanda, hwarken såsom hos Kongl. Maj:t
anhängige och an mindre kill deras beskaffenhet och
förhållande; skulle sadant troligen förekomma Swensta
Folket såsom ett ingrepp i Konungens höga rättigheter
, da det med förtrytelse funno sig tkisidt fran
undersatens yppersta^ förde! att inför Thronell fä
frambära sina angelägenheter.
Anledning torde äfwen wara till en anmärkning
rörande dels den indelning af ärenderne, som
finnes uppgjord emellan Bureauerna, dels den derwid
projrcterade Betjening. Det är nemligen sivart
att föreställa sig, pä hwad grund Finance,Ministern
borde komma att taga befattning med Twister, rörande
besittning af Kronohemman, »Väghållning och
BoställS-Syner, Gästgifweri, och Skjutsnings-,
samt Skatteköps frågor, twister om Sagar och
Qwarnar, hushållningen wid Kungsgärdar, Boställen,
Krono-Parkcr och Allinänningak, Afwittrings-
och Landtmatare-arfwodens samt Presterskapets
Aflönings-twister m. fl. dylika, som nu af
Kammar,Coliegkum handteras. Och den Minister,
som skulle öfwertaga ärenderna frän nämnde Collegium,
Stats-Contoiret och Kammar-Nätten, skulle
ej fä större handräckning, än den Minister, som pä
sitt Departement flnge Bergs, och CvmmerceCollegiernes
arender samt Miliiair-Bureaun icke större
än den Ecclesiastique: allt detta torde fordra en
nägot nogare granskning, och sedan derefter Aflönings-förstagerne
blifwlt uppgjorde, lärer wisa sig
huru stor besparing i Staten genom denna Reform
kunde winnås.
Ester
IZ4- Den 9 Julik.
Ester de flere förändringar Regeringssättet l
Swerige undergått, har blifwit stadgadt såsom ett
nödwändigt wilker för Konungamagtens utöfning i
Civila mäl, att wifia Embetsman borde öswerwara
malenö föredragning inför Konungen, samt pä answar,
sina råd, föreställningar och upplysningar i
underdånighet afgiswa. Der grundlagens föreskrift
sä enlig med Swensta Folkets lynne, att Konungen
skall styra och befalla, lika otwungen i sitt beslut,
som fullkomligt upplyst om mälcts beskaffenhet, kan
icke förenas med del i Projectel uppgisne föredragningssätt,
hwilket framställer, enligt Författarenyttrande,
en medlare emellan Konungen och Folket,
med det prerogativ att läka Konungen känna eller
icke känna Sitt Folks angelägenheter, och som i de
mäl, Honom täckteS föredraga, agde fritt tillfälle
att efter godtfinnande framställa fåken utan all Controll,
fa framt det ej skulle åligga Stats-Räderne,
att genomläsa och gransta alla Handlingar; Detta
ater lärer blifwa en omöjlighet äfwensom onekeligt
ar, att Konungens dyrbara tid ej skulle sparaS eller
arendernas skyndsamma afgörande befordras dermed,
att ben åtgärd, som nu wid mölen lägges i ColleZierne,
förflyttades till Konungens Conseil. Konung
och Folk skulle sättas i owilkorligt beroende af Minisirarne,
och dä Nationen sökt förese allt, som utan
inträng i Majestätets Höghet, mä tjena till förekommande
af mitztag i Konungens beslut, är det
icke anledning att föreställa sig, att samma Folk
skulle med tillfredsställelse emottaga ett sädant Styrelse,
sätt för ärenderne, som icke sökte förekomma
mifltag, tilltagsenhet eller sjelfrädighel hos en Minister
— Stats-Secreterare. Projectet synes således
mgä fran en principe, lika stridande emot Nationens
lynne
rzgr Den 9 Julik
lynne
vä) begrepp, samt de Lagar den sig gifwit,
som mindre wardandc allman och enskild säkerhet.
Da med den hittiiS öfliga befattning med arenderne
bade Konungens och Folkets trygghet warit förenad;
Da intet mål kunnat i mörkret fördöljas eller ak
glömstan uppoffras/ eller Parternes stal lemnäs
utan uppmärksamhet, med mindre sadanc stolat wid
föredragningen hos Kongl- Maut under Nådigt
afhörande af Collegiernes underdåniga utlåtande eller
Allmänna Beredningens underdåniga tillstyrkanden,
genast kunnat markas. Da arenderne antingen
blifwit afgjorda i Collegierne, under rådplägningar
och samlandet af flere Personers likmyndiga röster
och samfaldta upplysning/ eller af Vefla förberedde,
blifwit dragne till Kongl. Majus Nadigste afgörande;
och hivarje rättsökande ägt öppen wäg, att,
vm B.stutet honom emotgatt/ anföra underdåniga
beswär hos Konungen; stuve deremot alla vefla för,
mohner, genom den i Proiectet förestaane förändring
1 Styrelse-Werken, ga förlorade och alla Economista
arender och Twistemal blifwa ensamt beroende af
Ministrar — Slats-Secreterare ever deras Secreterare,
dem de naturligkwis sielfwe ställe äga, att i
underdånighet förestå; inga befwär öfwer deras åtgärder
skulle kunna äga rum, och Vefla Embctsmän,
ämnade/ efter Författarens yttrande, att blifwa
medlare emellan Konung och Folket, snarare kom,
me att lägga de betydligaste hinder i wägen för Undersåten
att genom sin Monarks Nåd och rättwlsa
blifwa skyddad i defl genom Lagar och Författningar
försäkrade rättigheter.
Till Eders Kongl. Majus widare Nådiga
pröfning får Commuleen således i underdånighet jöfwerlemva,
hwad afseende ifragawarande Project
kan
Den 9 Julik. lZ4r
kan förtjena, da, pa oswan anförde stal och grun,
der, den deri förestaane förändring hwarken synemedföra
någon cgentelig besparing för Staren eller
wara till sin werkställighet möjlig med bibehållande
af ordning, säkerhet och ett noggrant afseende pa enffiltes
rätt och allmänt wäl, hwartill stuteligen kommer,
att denna förändring synes stridande mot
Swensta Nationens lynne/ samt förutsätter en kullstötning
eller rubbning af nu gällande och beswurne
Grundlagar och deri bekräftade rättigheter; en omständighet,
som ensam/ utan alla andra betänkligheter,
stadgadt Csmmilteens ö^wertygelse, att detta
Project icke kan i underdånighet förestås såsom anwändbart
och antageligit- — — —
Uppläst hos Ridd och Adeln den y Julli.
- - - - Prest-Ständer den y - -
- - - - Borgare-Ständer d. y - -
- - - - Bonde-Ständer den 9 - -
Riksens Högloft. Sränders Stats,Utstötts
betänkande i anledning af Herr professorer,
Forsells förslag om tillökning
i den Carlbergs Lrigo.Äcademie anslag,
ne Stat samt utwidgande af berörde
Inrättning.
^ögwördige Prest-Ståndet har genom rcmifl den
sz siftl. Maji till Stats-Utstotret öfwerlemnat Herr
Profeflorn Forsells Memorial af den 8-de i berörde
manad, hwaruti Äerr Profeflorn andragit:
att sedan Riksens Ständer wid Lagtima Riksdagen
»809 och i8io, nedsatt den örliga Staten för
Kongl. Krigs- Akademien pa Carlberg fran Aderton
.rs»
rz44 Den 9 Julik.
till Tretton Tusende Riksdaler, har Cadetternes antal
mast instrankas fran 120 till 80 samt indragningar
göras i alla grenar af Befälet, Läro-Staten
och Betjeningen, men anda blefwe den anslagne
Summan otillräcklig i anseende till den ärligen tilltagande
dyrheten, sa att för närwarande behöfdes för
Inrättningens bibehållande pä den fot den nu ar,
en ärlig tillökning af minst z,oos R:dr eller in alles
en Summa af 16200 R:dr, hwilken tillökning
Herr Profetzorn alitsa förestår.
Herr Profetzorn har widare förmalt, att KrigsAcademien
fran början blifwit inrattad för i6s
Cadettrr, hwilket antal 1796 warit fullt och da ansetts
behöfligt för Riket, oaktadt Finsta Krigs,Skolan
i Hapaniemi; i anseende hwartill och nar för en
ökad krigsmagt, behofwet af odlade, wak uppfostrade
och sticklige Officerare wore annu större, Herr
Profetzorn hemställt, att derast Kongl. Mast stulle
i Nadrr täckas återställa Academien till hetz ursprungliga
bestämmelse, Rikets Stander matte ansta
en mot ändamalet swarande Summa, och hwartill
Herr Profetzorn trott att z6 — L 40,000 R-dr
ärligen kunna blifwa tillräckelige.
Stats- Utssoltet har, med styldiat erkännande
af Herr Profetzorn Forsells patriotiska nit och omtanka
, funnit detz förstag och hemställan i ofwanberörde
hänseenden pä goda stal grundade; Men, ehuru
dyrheten pa alla förnödenheter till Inrättningens
underhäll mycket tilltagit, serdeles pa lcfnadsmedel
och beklädnads-persedlar, sä att Cadetterne med den
Summa som wid 1809 och igro ärs Riksdag för
Academien fastställdes, knappast torde kunna födaoch
klädas, anser dock Utffottet fia icke äga fullkomlig
anledning, att, da Academiens Stat än senare
-
Den 9 Juli,'. iZ45
nare blifwit af Kongl. Maj:t i Nader reglerad,
deruti tillstyrka förhöjning.
Och ywad ater angär Inrättningens utwidgande,
sa emedan den förändring inträffat sedan Heer
Profetzorn ingar detz Förstag om ti läkning i Cadelternes
antal, att Kongl. Ma>:t täckts öka det>am«
ma pä Konungens serstildta bekostnad med zc> af de
trenne Ständens Barn; sa sones det af H:r Profetzorn
a sy stade wigtiga ändamalet, derigenon» wa^a
wunnit och detz Förstag i följd deras förfalla; Hwstkrt
dock till Riksens Högloft- Ständers bepröswande
wördsammeligen hemställes. Orebro den i Julli
1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Hogmörd. Prest-Ständcts
Lcoam. magnar Ledam. magnar
Larl ^körner. Oustak^lurrLzr.
Pä Wäklofl. Borgare-Stän» Pä Hcderw. Bonde-Stän
dcts
Lcdam. magnar dets Lcdam. wägnar
^.Wegelin. ^onL8 ^ncier8son.
0. lunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den y Julik.
- - - - Prest-Ständct den 9 - -
- » - - Borgare-Ständet d. 9 -
- - - - Bonde-Ständel den 9 - -
Riksens Ständers Gtars-Utskotts utlåtande,
i anledning af gjord anmärkning wid
Stats-Anslaget under Ättonde AufwudTituln,
till lTIyb^ggnad af GarnizonsSjukhus.
^vs Wällofl. Borgare-Ständet har blifwit anmärkt:
att det af Stats-Utfkottet i Betänkande den
Bihang. N:o 8s. 10
«Z46 Den 9 Julik.
70 sistl. Junki tillstyrkte anstag af 20.022 R:dr ärligen
till nasta Riksdag till Nybyggande af det
Garnizons-Sjukhus i förening med ett Institut till
danande af skicklige Fält,Läkare, fem Riksens Ständer
wid 1809 och i8K> arens Riksdag ansago nödigt,
skulle kunna minskas om Kongl. Mast i Noder
täcktes lota flytta Krigs - Akademien fran Carlberg,
antingen till något af de Kongl. Lust-Slotten,
som af Kongl. Famillen ej bebos, (lier till nagoidera
af Rikets Universiteter, samt anwändande pa
Carlberg warande Byggnader till förenämnde Garnizons
Sjukhus-Inrättning; hwilken anmärkning
genom Protocvlls<Utdrag den 17 flstl. Junii blifwit
remitterad till Utskottets utlakande.
Da StarsUltskoctet förehade fragan om Medel
till omförmäldte Sjukhus-Byggnad, undföll det
icke Utskottet, att kostnaden torde kunna blifwa något
mindre -i den händelse Kongl. Maj:t stuve finna
lämpligt och möjligt att härtill anmanda någon Kronan
tillhörig eller mindre kostsam men redan bcbygd
Egendom; Hwarföre ock Utskottet-i desi Betänkande
tillstyrkt Riksens Högloft. Ständer, art derom
hos Kongl. Mast anmäla underdånig önskan. Men
sorn i fall Krigs-Academiens Byggnader a Carlberg,
stuve kunna blifwa härtill ursedde, hwilket Utskottet
dock trodt fig icke böra uttryckeligen förestå, för deras
förändrande till Sjukhus,Inrättning, och KrigsAcademiens
förläggande a annat ställe, otwifwelaktigt
erfordras en betydlig Summa, samt i händelse
äter, någon annan lägenhet icke stuve blifwa att tillgå,
än den dertill iftagakomne a Kungsholmen belägne.
medel till nybyggnaden icke böra saknas, utan
ester hand insamlas; lärer Wällofl. Bergare Ståndet,
lika med hwad de trenne öfrige Resp. Standen
redan
Den 9 Julik. iZ47
redan besiutit, finna, att något mindre, an ofwanberörde
anslag till detta angelägna behof, icke kan
göras; Hwilket Stats-U-stoltel får lill sivar a remmen
wördsammeligen meddela- Orebro den 8:de
Julii 1812.
Pä Högt. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-StändetS
Ledam. »vägnar, Ledam. wägnar,
Larl lVlörner. Oust. klurruy."
Pä Wällofl. Borgarc-Stän- Pä Hcdcrw. Bonde-Ständels
Ledam. wägnar, dets Ledam. wägnar,
I. Wegelin. Zanus ^näersson.
6. llflunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den y Julli.
- - - - Prest'-Mandet den 9 - - -
- - - - Borgare-Sländet d. 9 - - -
- - - - Bonde-Ltändet dt 9 - - -
Aiksens Ständers Gtats-Utskotts utlåtande,
L anledning af anmärkningar i fräganom
medel till ny Wägs anläggande emellan
lMermland och Jemtland.
^--edan Stats-Utikottet, i Betänkande den 12 sistl.
Junti, cillstvrkt, Riksens Högloft. Ständer, att de
till ny Wägs anläggande emellan Wermland och
Jemtland, jemte de flere i sammanhang derin d stående
austallter af Kongl. Majus ästade medel 20.00a
R:dr ärligen matte bewiljas, men med underdånig
önskan, att Kongl. Maj:t i Nader täcktes taga dem
ukas den Fond som under y'de Hulwud, Timln är
anflagen för Närmgarnes, Handelns och Jordbrukets
understöd; sa hafwa ätstillige Ledamöter af
* * Wäl^
1Z48 Den 9 Julik.
Wallofl. Borgare - Ständet, under andragande af
denne wäg-anläggnings stora nytta och angelägenhet,
trodl att till dest skyndsammare werkställighct en mera
bestämd tillgång pä medlen borde uppgifwas och
ansias, i anledning hwaraf detta ärende blifwit fran
Wallofl. Borgare-Ständet äterreinitteradt.
Utstoltet har wisterligen insett fördelarne af i
fragawarande wägs öppnande sa snart sig möieligen
göra later, men likwäl, i anseende till Stats.-Merkel»
manga behof, icke trodt sig böra föresiä Bervillningens
ökande med scrffilt ansiag härtill, enär tillgäng
pa y:de Huswud-Tituln efter den nu widtagne
Författning, icke kan komma att brista; Och som
de irenne öfrige Resp. Riks - Standen redan gillat
och artagit hwad Utskottet föresiagit, kan Utstottet
icke tillstyrka någon annan utwäg till medel härtillÖrebro
den 8:de Julii iZiL
Pä
.tööglofl. Ridd- och Pä Högw. Prcfl-Ständcts
Adelns Led- magnar, Ledamöters magnar,
Larl körner. Oustak
Pä Wallofl. Borgare-?tän- Pä Hederw. Bonde-Stnn
dcts
Led. magnar, dets Led. magnar,
Wedelin. stonL8 ^n6er880u.
L. 1uneliu8.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den y Julik.
- Prest - Ständct den y -- -
- Borgare-Ständet d. y - -
- Bondc-Ständet den 9 - -
Ulördsamt Memorial!
^öällofl. Boraarc-Standet har, genom Utdrag af
dest Protocoll under den iz sisth Junti, till Banko
Ut
-
Den 9 Julik. iz^-
Utstottets utlåtande remitterat Herr AstcstorenCarl
Ar 0 seni i Memorial em tillökt försträckning af
Banken till Manufaktur - Disconten; hwaruli Herr
Lagmannen Rönqwist sig förenat.
Med upprepande af flere jbelydande olägenhe,
ter, som Manufacturerne i Swerige äro underkastade,
framställer Herr Westeren angelägenheten, för
deras upprätthållande, af ett tillräckeligare Pennirgeunderstöd,
genom Discont-Län af den Fond, lvm
Kongl. Commerce-Collegium i sadan wäg disponerar;
men hwars belopp nu knappast swarade till en femtedel
af arliga tillwerknings - wärdet. Ifrån längre
lid tillbaka, hade af Banken för detta nyttiga an,
damal, Län-rättighet pa närmare Tre Hundrade
Tusende Riksdaler emot Tre proCent ärlig ränta
warit bewiliad, hwilken Summa Herr Westeren
anhäller, mätte, under enahanda »vilkor och säkerhet,
fä med Twä Hundrade Tusende Riksdaler blifwa
förökt.
Banko, Utjkottet har ej underlätit, att öfwer
denna ansökning inhämta Herrar Banko-Fullmägtigcs
utlärande.
Swensta Manufacturernes nu warande förlägenhet
är allmänt känd, och deras behof af kraftigt
biträde utom all twifwel. Sedan Banko-Utstottet
nyligen fält emottaga trenne Resp. Ständs gillande
af dest wördsamma hemställan, att, i den händelse,
en synbar swärighet uti Pennige - rörelsen, genom
BankoSedlarncs successiva förminskning, skulle före
Riksén» Ständers nasta sammankomst inträffa, den
af Ständerne före detta, under wista förbehäll päbudna
utlåning pä hrvar/ehanda Rudimatcrier m. mi
sadant fall singe äga rum; öfwerlemnas »vördsamt
till ds Nespeckive Ständens benägna godtfinnande
-
'izza Den 9 Julik.
rinnde, hu-uwida ju icke. wid ett sädant tillfälle, den
sökte tillökning ä Bankens biträde till ManufactllrDistonten,
under enahanda wilkor och säkerhet, som
ivid Bankens förra Län-biträde är» häftade, matte
fa winna ett för Manusacturerncs bestånd nödwänLigt
afseende. Orebro den 8 Julli 1312.
^acob Oe 6g.räie. Ib. Weideman.
6ust. O. Wilche. L. Öbman.
Ul. HelsinZius.
Uppläst hos Ridd och Adeln dcn 9 Julik.
- - - - Prest-Ständet den 9 , -
- - » - Borgare-Sländctd. 9 - -
- - - - Bondc-Ständet dcn 9 - -
wördsamt Memorial!
^.'nom U'drag af Protokollet under den I? ststl.
Junii, har Wällvfl. Borgare-Ståndet till BankoIltffottcts
utlärande hänwtst Herr Grosshandlaren
Åbergs, för Uddewalla Stad itererade ansökning,
att nu ifrån Banken erhålla det Län - biträde pä
2s,ODI R:dr, til! Stadens Publike Byggnaders iständsättande,
hwarmed Rik>ens Ständer wid 1809
ärs Riksdag lcmnat Staden förhoppning, att uti
innewarande är bliswa understödd.
Ester häröfwer inhämtat yttrande ifrän Herrar
Banko-Fullmöytige, 06) sedan z:ne Nespective
Ständ behagat bitalia Banko - Utstotlcts wördsam--  rna hemställan, om anwändande är 1814 till ny
utläninä pä Fastigheter, af allt hwad uti detta, och
riri nästa är, säsom afbetalning ä Fastighets - Länen
ingått; underställes wördsamt till de Resp. Ståndens
benasna omprösning, huruwida Uddewalla
Stad,
Den 9 Julik.' rzsi
Stad, redan wid- början af nästa är, kan af den
afbetalning, som uti innewarande är influtit, till det
sökte Län,biträdet fä sörhielpas; under wilkor och
förbehåll, att Staden för Län-Summan ställer nöjaktig
säkerhet; och att ä hela Länet inbetalas ärligen
Sex proCent, med Tre proCent wid hwarje
halft ärs förlopp, hwaraf Räntan godtgöres med
Fyra proCent för äret, och det öfriga afgär pä Caxitalet,
intill dess hela Länet är äterbetaldt: samt
under owilkorlig förbindelse derjemte att Stadens
alla Publike Byggnader, allt efter som Ne hunnit
fullbordas, bliswa i Allmänna Brand- och Försäkrings-Contoirct
för Branstads försäkrade. Orebro
den 8 Julii isis.
^ucob Oe l_.a 6a rstie. Ib. Weideman.
6ust. O. Wilcke. L. Öbman.
lU. Helzivgiur.'
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 9 Julik.
----- Prest-Ständct den 9 - -  ----- Borgare-Ständetd- 9 - -  - - - - Bonde-Ständet d. 9 - -
Wördsamt Memorial!
8)anco-Utstottet älkgger, att till de Respect. Stånden
afgiswa wördsam berättelse, om werkställigheten
af den wigtiga, Utstottet anförtrodde, befattning,
att undersöka det angelägna Banco-Werkets
nuwarar.de
ker, ester Riksens Ständers sednaste sammanwaro,
bäde i det hela förde Styrelse, och i alla serstildte
delar fortsatte Administration; att fästa en noggran
iz;2
Den 9 Julik.
uppmärksamhet pa werkningarne i tillämpningen, af
de medel och utwägar, som för Werkets säkerhet
och fortfarande Solidite, samt desi widare förkofran,
aro utsidde och förestrime; och fiuteligcn, att
till R«k cnS Ständers fastställande foresta, och till
noga tstellefi.ad törestrifwa, hwad i det ena eller
andra afteendel, kan fo.dra någon för ändamalet
nödig rä-teise eller jemnkniug.
Med manerlig tillfredssta,'leise finner Utskottet
fia i tchstaud, att alwen för dest del, kunna instämma
uti den »ö-käk an, sem Riksens SländerS Depui-,
ate wid 2:ne föregående Rstrinöten, til! sine
RJp^clive Princ-oalcr frainburu. dit, oaktadt meddela
mycket oealdande, och Bankens förnämsta
werkniogsstvldighcl pa någon tid inskränkande biträden,
fem »ör det A»inän"aS räddning wörö oumgängclige,
Werkets Solidite hwilar pä sakra grunder;
och arr desi förmåga lill widare bade Allmänna
och Enffildta understöd, icke är långt aflägsnad,
dä den, för gjorda förskott, owilkorlioen försäkrade och
anordnade successiva ersättning, oafbrulit får fortfara.
För Banco-Utskottet har det widare warit serdeles'lägnelamt,
akt uti Herrar Banco-Fullmägtiges
ö!wer Werlet förde Styrelse, finna ojäfaknga wedermälen
af den nit och werksamma omsorg, som gör dem
berättigade lill Riksens Ständers synnerliga crkänsia.
Under granskningen af Werkets Räkcnssaper,
jenite undersökning om ärendernes behandling östr göromalc
s nang inom Merker; samt medelst en deruppå,
gem m Deputerade werkställd Jnwenrering af alla
Bankens Redb wheter, med mera; och öfwersigt, ej
mindre a de inom Bankohuset inrättade förwaringsanstulter;
än stuteligen indemtad kännedom angående
Administrationen jemwäl as Bankens PapperS
Bruk;
-
Den 9 Julik. »ZsZ
Bruk; har Banko-Utskottet till dest synnerliga nöje,
fatt blifwa förwisiadt, om bade Behallningarnes enlighet
med behörigen vcrificerade JnwenteringsJnstrumenter,
och vin all nöjaktig säkerhet och ordning
uti Redbarheternes »vårdande: att widare,
Räkenskaperne enligt antagen och fastställd methode,
aro ordentcligen förde och afstutade; samt att uti
det ena och andra Bankens Embetsmän och Betjente
i allmänhet, med berömlig omtanka och flit,
uppfyllt sine aliggande skyldigheter.
Flere Banco-Förwaltningen rörande, ej mindre
angelägne, än ömtålige, omständigheter, har
Banco-Utskottet före delta, genom afgifwit utlakande
öfwer ankomne Remisier, haft äran, till de
Respecrive Standens kännedom, och upplysta oinpröfning,
öfwerlemna.
Banco-Utskottet underlåter ej, att uppå erhallen
del af Riksens Ständers upplysta bedömning sa
wäl deraf, som uti hwad Banko Utskottet nedanföre
, lill närmare benägen ompröfning har äran anmäla;
jemte alt hwad för en efter tid och omständigheter
, afpasiad tillämpning af förre Stadganden
icke får uturaktlatas, meddela Herrar Banco, Fullmägtige,
en efter möjlioheten bestämd föreskrift.
Som Riksens Ständers Förordnanden, om
Fem serskildte Skådepenningars prägling pa Bankens
bekostnad, och genom Herrars Banco - Fullmägtiges
försorg, ännu saknar behörig »verkställighet,
af den anledning, att Slämplarnes gravering
till Krönings-Medaillen, och till Skådepenningen
öfwer Hanö Kongl. Höghet Kron-Prinsen Larl
stöhaf utkörande till Swensk Tronföljare, som
Profesioren och Kongl. Medailleuren Grande! sig
alagit, icke af honom blifwit fullbordad; har Bane»-
i»Z54 Den 9 Julik.
Utskottet genom sine Deputerade utwerkat ett bestämdt
löfte af bemajdte Proftflor, att Srampiarne till
Krönings-Midatllen, skola inom Mast Månads utgång
och tili te r sednare Skade-Penningen, inom
Dcc. manad nästkommande ar, bllfwa förfärdigade
Till
mera beqvämlighet, och icke obetydlig lästrad
wid Penninge - Nemlflcr, jemte besparing för
Merkel; är det Herrar Banco - Fullmägtige före
detta uppdragit, alt, sa snart en dageligen erforderlig
Sedel-tiliwerkning sadant medgaf, och det, utan
Bankens olägenhet i andra afseenden, kunde äga
rum, lala utfärda de förut gangbare Sedlarne af
z och 2 R:drs Valeur, pa blott enkla blad, jemte
en stylisering, hwarigenom deras förfalskande kan i
möjeligaste matto förckommas.
Genom Herrar Banko.Fullmägtiges berättelse,
har Banko-Utskottet fatt inhämta, att sa befkaffade
Sedlars utgifning, kan under loppet af nästa ar
blifwa företagen.
Wid Herrar Banco-Fullmägtigcs i allt öfrigt
med nit och omtanka förde Styrelse, bör BancoUtstottet
ej förtiga, deras serskildta mycket försigtiga
och tillika werksamma bemödande, att med görligaste
första iiran Stor-Furstendömet Finland utbekomma,
Bankens, -Riksgälds - ContoiretS , och RiksDisconr-Werkets,
wid Fredsslutet derstädes ägande
betydeliga Fordringar. Genom 2:ne Bankens pa,
litelige Tjenstemans uppmärksamma och oförtmtna
åtgärd, har Banken nästledit ar inbekommit dest
till 2lbs Discont-Contoir bewiljade Discont-biträde,
utgörande wid 1308 ars stut något öfwer 123000
R:dr jemte dera till hwarje skedd inbetalning upplupen
z proCents Ränta: Riksgalds-Contoirets til!
berörde Discont,Werk utgisne Län pa 6o,ovo R-dr
Van
-
Den 9 Julik. izss
Banco har tillika med go6z R:dr i Ränta, genom
Banken blifwit betald: och har af RikS-DisconbWerkels,
till Äso Discont - Contoir lemnade nödhjelpsbiträde
pa 212,020 R-dr hela återstoden ar 181»
jemte upplupen 6.proCents Ränta, blifwitgodtgjordt
med R.dr 2os,no: »6 Skill. Banco.
Bankens pa Fastigheter i Finland ägande
fordran utgjorde den sista Dec- ar 1308 i Capital
och Ränta 103,571 R:dr som inom Mars manads stut
innewaranöe är, wa« förminskad till 48,468 R:dr/ och
är säkerheten, för full inbetalning äfwcn deraf, nöjaktig.
Den af Riksens Stander anordnada Successiva
inbetalning, a Bangucns, lis! Stats-Werkets
utgangne Förskott, har ifrån Kongl. Stats-Contoiret,
wid hwarje gwarrals stut, noggrant blifwit fullgjord.
Inbetalningen a Amorliflements »Fonden, som ifrån
och med ar i^ro, ffullc ifrån Riksgälds-Contoiret,
af den inflytande Bewillningen werkstallas, har för
berörde ar med zoO ooo R:dr blifwit fullgjord; och
kommer, hwad än widare för de återstående arén,
a berörde Fond bör inflyta, att til! och med för ar
iZr; B mkcn godtgöras.
Med anledning af ett, inom Götha CanalDircction
stedt förklarande, det Allmänna Sammanträden
för Directionen kunde aga rum, oaktadt
den a Bankens wägnar utsedde Directeurcn derwid
icke ar närwarande; hade Herrar Banco, Fullmägtige,
uppå derom skedd anmälan, sig utlåtit, att
wid hwarje för Canal-Direction beramadt allmänt
Sammanträde, Bankens Ombud icke får saknas:
ankommande pa Banco - Fullmagtiges omsorg, att
wid inträffande giltigt förfall för Banquens walde
Fullmägtig, en annan lill bewistande af Direclionens
Sammanträde blifwer utsedd. Med gillande
rzs6 Den 9 Julis.
af H:rr Banco.Fullmäqtiges sa beskaffade förklaring,
finner Banco-Utskottet stjäl att till Herrar Fullmagtiges
widare noggranna uppmärksamhet öfwerlemna,
det, i händelse hädanefter, någre steg af Götha Canal,
Direction skulle widragas, stridande emot de, för
bewiljandet af Bankens biträde till Götha Canalanläggning
widhäftade willor och förbehåll, Herrar
Banco, Fullmägtige dä ej underläta, att efter sig företeende
anledningar, iakttaga, hwad till behörigt
handhafwande af Konal. Majus för Canal,Werket
i Näder utfärdade förelkrifter, uti hwarje fall kan
finnas närmast tjenande
Af
den nog allmänt öfwerklagade swärighet, i
allmänna och enskildta Penninge - liqvider, som fig
stall förete, genom Götha Canal, Contoirets i Götheborg
pä Banken utfärdade smärre Assignationer,
till och med af Fem Riksdalers valeur; har Banco
- Utskottet ansett nödigt, att till förekommande af
widare klagan i denna delen, till Herrar BancoFullmägtige
blifwer öfwerlemnadt, att pä tjenligt
sätt söka förmä Directionen tili sä beskaffad tillämpning
af dest genom Discont, Reglementets io:de §.
för sa smä Assignationers utaifwande erhallna tillätelse,
det hädanefter ej näqre Assignationer pä mindre
Summa, än Tjugu Riksdaler, blifwa utfärdade;
i likhet med tet begifwande, som de Private Disconterne
söre detta ingätt
Till
Banco, Utskottets Ordförande, har, jemte
Slrifweise under den sz sistledne Maji ifrän Herr
Hof, Canz!eren Friherre af Wetterstedt, pä
Nädig befallning blifwit öfwersänd, Herr StatsRädet
Friherre von Plåtens underdåniga strifwelse
til! Kongl. Maj:t, med öswerlemnande af den
i Götha Canal-Bdlags,Regler 2Lidra §. föreffrifne
Den 9 Julik. rz;7
Berättelse angående Canal-Arbete't; det ena och andra
har Banco-Utikottct trodt sig ej böra underläta,
att till de Resi). Ständens kännedom härhos bifoga:
och anser Banco', Utskottet, med Reglementets
»swan äberopade §. närmast öfwerensstämmande, art
Directioncns Berättelser, blifwa hädanefter directe
lill Riksens Ständers Banco - Utskott och Newisorer
inlemnade.
Sedan wid Bankens för Riks Discont-Wcrkek
utstakade biträdes Summa, ett sädant wilkor ar bifogadt,
att, i den mohn Götha Carals Bolag begagnadt
de till desi understöd bewiljade 800,00c,
R-dr, Riks - Discont, Werkets Län - biträde skulle
förminskas; men af berörde 300,002 N:dr blott en
ringa del wid wisia tillfällen utgält, och den mästa
tiden deremot jemwäl egen behällning pä CanalContoirets
Räkning warit innestäende: har BancoUtstottct
funnit stal, alt för tillämpningen af det wid
Riks-Discont, WerketS Län-biträde bifogade wilkor,
meddela Herrar Banco - Fullmäglige ett för andamälet
nödigt yttrande.
Under werkställd tillsyn ä Bankens Pappersbruk,
hade Banco, Utstottets Deputerade jemwäl
besedt den Sten-Bro, som nära Fittja Gästgifwaregård,
med mycken omsorg blifwit uppförd, och nyligen
war fullbordad. Denna Brobyggnad, som
Svartlösa Härads--Boerne wörö älagde, att pä
egen bekostnad »verkställa, hade de öfwerenskommit,
att uppföra af Träd, och derjemte pä ett sätt, hwarigenom
Sjö - TranSporten för Bankens PappersBruk
till och ifrän Stockholm hindrades; som ater
föranlatit Banken, att efter träffad öfwcrenskommelse
med framledne Landshöfdingen Georgii, ätasa
si- Broms uppbyggande af Sten; och att der
-
iz;8 Den 9 Julik.
till förskjuta kostnaden, under erhallen Kongl- Maj:ts
Nådiga försäkran, det samma kostnad, skulle genom
Bro-afgift, jemte ett af Härads, Boerne bewiljadt
sammanstött till 4020 R:dr Riksgäldsmynt i ett för
allt, blifwa Banken godtgjord, Härads - Boerne
tillika förbehållit, att igenom Bro - afgiften, fä berörde
sammanstött tillfullo ersatt, och att dest förutan
ifrän all afgift wid öfwerfarten wara befriade.
Den derföre af Banken förstjutne kostnaden, borde,
enligt hwad förr berördt ar, genom Bro-afgist godtgöras;
och hwarä Project till Baxa, nyligen war
af Konungens Befallningshafwande, till Kongl.
Majus Nädiga Stadfästelse uppgifwit.
Med afseende a ena sidan, pä de olägenheter,
som ifrån Uppbörden af en sadan afgift äro oskiljaktigt
, dä Härads - Boerne derifrån aro befriade,
hwara säker controll icke blifwer möjelig; och dä
det ä andra sidan, med en för Banco-Merkel nödig
allmän aktning blefwe mindre öfwerensstämmande,
att genom längwarig bestattning ä oftast fattige
wagfarande, söka ersättning för en kostnad, svin för
Werkels, af Sjö-Transporten päräknade enstildta
fördel och beqwämlighet, funnits lika sä nödwändig
ssm gagnande; öfwerlemnar Banco-Utstottet wördsamt,
till de Resp. Skändenö benägna godtfinnande,
huruwida, med eftergift för alla utan undantag,
ak Bro, Penningars erläggande, hela kostnaden fär
päföras Bankens Pappersbruk, för hwars oumgängeliaa
behof den blifwit förffjuten och till Broens
uppförande anwänd. Orebro den 8 Julii 1312.
Lcc> b veI.L6Lrc!is. 1 li. Weist em a n.
Lust. O. Wile lee, L. ()stmsn.
lVI. IstelsinZius.
Upp
-
Den 9 Julik. iZsS
Uppläst hos Ridd. och Adeln den y Julik.
- - Prcst-Ständct d. y -
- - Borgare-Städet d. y -
- - Bonde-Ständet d. 9 -
wrebro den 2z Maji 1812.
<9ögwälborne Herr Grefwe, General Major, Ca»
pitaine-Lieutcnant, Skattmästare wid Kongl. Majus
Orden, Commendeur af Kongl- Nordstjerne-Orden,
samt Riddare af Konung Larl XUI:s, samt
Kongl. Swerds, Orden!
Pä Kongl. Majus Nädiga befallning får jag
härmed den äran till Herr Grefwen, för alt Riksens
Ständers Banco, Utstött meddelas, öswersända
Stats-Rådet Friherre von Plåtens underdåniga
ffrifwelse till Kongl. Maj:t, med öfwerlemnande af
den, i Götha Canal Bolags - Reglor 22 föressrifne
Berättelse angäe.nde Canal - arbetet
Med
fullkomligaste högaktning har jag den
äran wara
Högwälborne Herr Grefwens, General, Majorens,
Commendeurens och NiddarenS m. m.
Ödmjuke tjenare
6. ak VVe tterste stt.'
L. I. ager k elva.
Enligheten med Originalet, intygar
A4. tielsinziuz,
Afstrift.
Stormägtigste Allernst-igste Ronung!
ditt Eders Kongl. Maj:t täcktes läka till Dest och
Riksens StändrrS Banco, Mott öfwerlemya hos
söst
2360 Den 9 Julik.
följande, af Bolags-Privileaiernes 22 §. föreskrifne
berättelse, ar min underdåniga anhållan
Med
djup undersåtlig wördnad, nit och trohet
framhärdar
Stormägtigste Allernadigste Konung!
Eders Kongl. Majus
t
Underdänigste, tropligtlgste tjenare
och undersäte
Orebro d. 5 Maji 18 is. L. von klaren.
Med det till Handels-och Finance-Expeditionen inkomne
Lriginal-vehiele lika lydande, Dthi le intygar
8. l
Canzlich tjcnstförr. Rcgylr.
Berättelse till Riksens Högloft. Ständers
Banco - Utskott
-^wad
arbete wid Götha Canal anläggning blifvit
utfördt, hwad medel dertill blifwit anwände, och
hwad Materialier derwid blifwit dels förbrukade,
dels arv i förråd; inhämtas af medföljande tid efter
annan inlemnade underdåniga Berättelser; dessutom
äro under förledne Winter allkillige, hälst Hamnanläggningar
satte i arbete, alla förraderne til! instundande
Sommar (enligt närlagde Arbets,plan för
en arbets-styrka af 7000 man, som redan är under
Marche,) anskaffade, och Bolaget pa flere ställen
redan i besittning af, enligt Prwilegierne för Cana
len
-
Den 9 Julli. rz6i
len bestämda utrymmet, genom Jord-liqvidationcr,
dels redan afflutade, dels under dagelig asgöring.
O ebro den s Maj i8'2.
Pa Götha Canal - Directions wägnar
L. von klaren.
Enligheten med Originalet, intygar
Al. Uslsingiur.
Afstrift.
Stormägtigste Allernädigste Lonung!
^a Eders Kongl. Maj:t den zo sistled- Maji genom
Nådigt Constitutorial täcktes uppdraga mig
att wara Ordförande uti Götha Canal Directivnen,
ansag jag min första pligt wara, att taga de mäst
werksamma steg, för att det sa länge efterlängtade
företaget, malte ej endast kunna börjas, utan och sabatie
förberedelser göras, att det oafbrutet, med den
mäst möjeliga skyndsamhet och utweckling, kunde
fortsättas, samt bringas till fullbordan i hela sin
widd: Huruwida jag warit lycklig i utsörningcn af
denna ranka, under det framfarna aret, torde af i
underdånighet inlemnade Berättelser och Arbets'plan,
kunna inhämtas; min pligt fordrar emedlertid, att
inför Eders Kongl. Majit försäkra, det jag pa dek
kraftigaste blifwit biträdd af de EmbetS- och Tjenstemän,
samt enfkildte Personer, hwilka till utsörningcn
blifwit brukade, sa att om vfullkomligheter finnas,
kunna de blott tillssrifwas händelser, och mlg: Astren
Trupperne med deras Befäl, hafwa, sedan de
lärt känna arbetet, wisat en hög grad af nit, omtanka
och flit, ehuru lyckligare naturs-Mwvr och 0-  Schang. N:» 86. lika
1Z62 Den 9 Julli.
lika för in ao a, kunnat walla någon olikhet. Fortfarande
god halsa diar d Arbets - Commenderingen, sa
att ^ ej en enda man algatt med döden, bör högst
beräknas bland lyckliga händelser. — Fördomen att
anse arbetet för ett enstildt företag, hwilket ej wal,
lat lika förbindelser, hwarken hos Trupp eller Rotehållare,
som andra Kronans Arbeten, har dock or,
sakar för manga ledsamheter, för att ej har aler
böra namnas.
Kalk tillgangarne, sa lofwande efter fullbordade
arbete, sa wigtiga för sjelfwa arbetet, ehuru förmodclwen
ej annu alla kända, äco de mast ymniga pa hela
Ostgötha-Linien, som nästan någorstädes i Naturen
kunna uppwisas: Med fullt stal kan man hoppas,
akt ibland sa manga olika tillgångar, sinna de mast
tjenliga variationer af detta oumbärliga grund amnet,
i ymnoghet, ehuru stort behofwet deraf wisierligen
blifwer: Undersökningar och försök kill nogare utredandet
häraf, hafwa långt för detta blifwit satta i
gang, och fortfara alltjemnt.
Wirkes, behofwen hafwa warit, och äro annu,
de swaraste att fylla: Ehuru Eders Kongl. Majus
Nådiga Privilegier berättigar Bolaget att hoppas
full tillgång häraf fran Kronans Skogar, har dock
en gansta betydelrg del blifwit anstaffad genom köp,
efter man öfwer allt gjort sig till första grundsats,
att ingen uppoffring borde underlatas, för att win,
na det dyrbaraste af allt, tiden, och stadga en kraftig
samt högst wiotig öswertygelse hos allmänheten,
att en alfwarlig förelatts ligger till grund för WerketS
utsökning; en grundsats, som blir enda ursägren
för den ej oförutsedda dyrheten a arbetet förledit ar,
sorn ei torde bli obemärkt; Och hwarföre Directionen
är lugn L den öfwerthgelsen, att da ben i begge
Den 9 Julik. rz6z
hanseenden tycks wunnit sin önskan, dymedelst hafwa
gatt Eders Kongl. Majus Nådiga wilja, och
Nationens wäntan, till mötes: Jag wagar emedlertid
bönfalla om Eders Kongl. Måms kraftiga
biträde, enligt med Riksens Ständers önstan, uti
afhjelpandet af ett behof, som annars matte uppehålla
företaget, och öfwer höfwan medtaga Bolagets
tillgångar, samt utsätta Directionen för klander.
Till winnande af Wattenuillgangar, pa stallen,
der sadant bäst behöfwes, för att winna dek föremål
Eders Kongl- Mant Nadigst asystar uri Privilegiernes
4 § , äfwensom, för att, oin möjeligt, i framtiden
afböja inwecklade ersättnings» frågor, hafwa betydeliga
inköp af lägenheter till Watten-Werk, bliH
wit gjorda. De wid Roxens utlopp belägne Kimsta
Qwarnar, af 8 par Stenar, pa begge Stranderne,
ehuru nu uti nästan obrukbart stand, hade ett
för ögonstenligk sammanhang med Canal-anläggningen
allt-till Åkersjön; moro af för stor wigt wid
Södra Sweriges andra Wattendrag i ordningen,
för att ej, da möjlig utwäg fanns, förwarfwas till
ewärdelig egendom för Bolaget. — Directionen hade
trodt sig misskänna det wigtiga af sitt Warf,
om den ej insett den bestämmelse, Naturen urwisat
Sjön linden, såsom Hufwud - Basin för hela Anläggningen;
denna synpunct, och ej de afsigtcr, four
z:ne par Qwarn-Stenar, uti högst förfallit tillstånd,
och en kanste osäker Sag» Rättighet, med ett Äisiste,
kunna kemna, hafwa förmatt Directionen, att, med
ej owanliga uppoffringar, da tillfallet yppas till öfwerdrifna
fordringar, inköpa wid llndens utlopp belägne
Edets Qwarn, Sag och Ålfiske, samt Sörqwarnen,
för ett pris, som öfwerstiger all jemnförel?
se med dtt för Kimsta qwarnar.
; * Jord,
IZ64 Den 9 Julii
Jord- ersattningarne hafwa längs hela Linien
blifwit i gang sarte, och pä en del stallen utförde,
uran betydei.ga swärigheter: Jag har fullt hopp,
att med den Nädrga förklaring, Eders Kongl-Mast
under den zo ststl. Nov. lcmnat, pä Detz Nådiga
Förordning i detta ämnet af den utte April, stola
nasta Sommar, nästan alla frågor af denna art,
k, nna wara utredda, för att Eders Kongl. Mast
ttll Nådigt afgörande, i underdånighet underställas.
Dsconten, som af Eders Konas Mast för,
undtes Bolaget, för att i någon mohn ersätta, och
uppmuntra till nödige kostnader, dies under fvrlcdne
Sommar, satt i »verksamhet; och har förwaltats
med den framgång, att det as Riksens Ständer
dermed asyftade ändamål för Anläggningens framgang,
till alla delar wunnits.
Att denna Discont, uti en af de »näst kritista
belägenheter, kraftigt bistätt en för Sweriges rörelser
sä »vigtig ort, som Götheborg, är allmänt kändt;
För i ar, da efter Arbets-Planen, kvstnadssuimm.n
kommer att uppgå till 4;»,652 R:dr, har en insättning
af »; proCent a Acfterne, blifwit besturad,
som utgör en Summa af 472,25.0 R:dr- De här
framställde grundragen. junte i underdånighet öfwerlemnade
anbefallde Berättelse? och Arbets-Plan,
torde höra det möieliat att dedömma Inrättningen,
bade i anseende till hwad under »rainfarne äret blifwit
widojordt. svin i anseende till hwad under ftamfarne
twet blifwit widaiordt, som i anseende till hwad
man för framtiden »kalisen kan hoppas; hwarföre
jag i djupaste underdånighet waaar framställa den
frägan: Under hwad synounkt Eders Kmgl. Mast
t ttkes fatta detta företag? Och hwad Eders Kongl.
Masts höga afstgter äro dermed? För min egen
un
-
Den 9 Julik. rz6s
underdåniga del, mitztror jag »nitt alltid swaaa omdöme,
nu kanste till raga förwllladt af »vanlig kärlek
till egne förstager- Företaget torde kunna anses
och behandlas svin ett blott enstildt Handels - och
Finance - Företag för att dymedelst, »emte Ränta
för anwände penningar, i sinom tid lemna biträde
ät den inre rörelsen i Riket; och dock, som sädant,
efter räd och lägenhet, en gang blifwa utfördt: »nen
finner ater Eders Kongl. Mast, att det bör anses
som en af Grundprlarne för Rikets sammansättning
i det hela; som räcker handen ät alla andra Inrättningar
sä i Krig som i Fred; ftin fimar alla Waror
frän ena ändan af Riket till den andra; som
flyttar alla Förswars-medel frä en Kust till den andra;
som säkrar all afsättning, och nästan fyller, all
brist; som gör Swerige till ett sjelfbestäende och 0-  beroende Rike, i trötts af afund, och sä lömska som
uppenbara tillbud; Sä torde all möjelig omtanka
vck böra anwändas, för att utföra ett Wärf, som
ärhundraden äftven sa lifliot efterlängtat, som det
stundom ansetts omöjeligt att utföra; och dock war
Eders Kongl. Masts Landsfaderliga Regering förhehällit!
Men dä torde Eders Kongl. Mast finna för
godt: Att med aldraförsta förordna öfwer Warfsvch
Docke, Anläggningen för Skärgårds, Flottan,
wid Söderköpings Att, dä det är frägan om en
anläggning, som Östergötland framför hela Riket,
bäde under och efter utförningcn drar nyttan utaf,
lära höra »vederbörande derstädes, hmuwida de yrka
den rättighet, hwilken tillkommer i synnerhet LifGrenadier
- Regementets Rusthålls-Div-sion, att ifrän
u.bets.-commendcring wara befriade; eller, om
Morarne älaga sig skötseln af Soldatens Jordbruk
-a den till arbete cvmmenderas; efter i annor händelse,
detta Regemente pä annar ställe, der Militaire
iz65 Den 9 Julii.
erfordras, kunde anwändas, för att ei ligga sysstolöst
hemina.^ dä andra finae komina langwäga ifrån,
till ctt för Östergöthland sa nyttigt arbete; Att, som
ett werkeligt National-Företag, faststäldt och bckräftadt
genom alla mö,telisa och lagliga Formaliteter,
förklara det hela under lika förhållanden med andra
Rikets och Kronans Arbeten, såsom Fästningar,
Hamnar och Dockor; lämna den Militaire som till
arbetet anwandes. bestämda föreskrifter i stöd häraf,
samt ställa dem pa en ordnings-fot, lik den, som skulle
antagas, viii de wore inom en Fästning kommenderade
till dest fullbordan; Att skickelige Officerare,
Under-Officerare och Tjenstemän, sa wäl af Flottorne
som Armeen, da de finnas passande för någon
befattning wid Canal - byggnaden, mäste dertill fa
anwändas, ej såsom Permitterade, utan svin Cominenderade;
och att da de omvända sin tid till befrämjande
af ett Riksgagneligt företag, de ej malte
förlora sin tour eller andra rättigheter, hwilka dem,
sorn Kronans Tjenstemän tillkomma- I detta fallet,
torde det förtjena en af Statens Högste Embetsmäns
hela omtanka, uppmärksamhet och åtgärd, att,
som ett prof af National wilia och kraft, och under
det hägn, Eders Kongl. Maj:t högtideligen loswat,
brinna företaget till ett önffadt mai. I förra fallet
ater, torde Eders Kongl. Majit finna bade onödigt
och mindre passande, att dermed sysselsätta en af
Rikets Första Embetsman.
Med djup !!Ndc>-säle!ig wvrdiwd, n-t och trohet framhärdar
Glormägligste Allernädiqste Konung
Eders Kongl. Monts
Underdänigste, Tropligtjgste Tjenare och Undersäte
sj von Minten.
Enligheten med den under försegling, till Herr Ordföranden
i Riksens Ständers Danco-Utilvtt, insände ovidimerade Afstrift -  intygar Efter befallning
Hl. IlLlsiNZMS,
Den 9 Julii.
1367
Afskrift.
Grormägtigste Allermrdigste Lonung!
Äf den underdåniga Ars - berättelse, jag i dag har
naden framlemna, täcktes Eders Kongl. Mant finna
den betydeliga fortsättning , som, under förflutne
Sommars lopp, a Götha Canal-arbete ägt rum;
Svstningen häraf har warit, att uti ett oafbrutet
Helt, förbereda och fortsätta detta stora företag till
en allmän fullbordan. Endast, under denna synpunct
af en flerårig framtid, torde de widtagna åtgärder
kunna rätt bedömmas, och med trygghet wäntar jag
da en rattwis dom. Nara so^o man hafwa pa en,
genom flere stora Sjöar afbruten sträcka af 19 mil,
warit sammandragne, nästan hela Sommaren, uti
afdelningar fran 200 till 920 man, samt under en,
för Soldaten i allmänhet owanlig, utkomst, (hwilken
enligt med Eders Kongl. Mai:t§ Nådiga Föreskrift,
hälst da Befälet welat mcdwerka, satts pä
beting, och ofta stigit ifrån 24 ss. till r R:dr Banco)
blifwit sySstosatte och inöfwade, wid ett okändt
yrke, hwars ändamål är den största allmänna båtnad
för Fosterlandet, som kan tänkas; utan en enda
betydande olyckshändelse, och med afgång a arbetsstyrkan
under wanliga mortalitet förhållande, da
hela antalet af döda warit: af
Kongl. LifiGrenadier Regementet — 4
Westmanlands Regemente — 7
Skaraborgs Regemente — i
Nerike och Werme!. Regemue 6!
Westgötha Båtsmän — 3
Östgötha Båtsmän — r
Södermanlans Batsman - r
Summa az man,
