# ID: svediakorp-gov1753
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1812
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 41,910
# sentences: 1,405
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


594 Den rz Junti.
jens underhålls, summa, ifrån årets början till dm
27 Mars, da dm Höga Familjen till dest wisteljeort
Bruchsals Slolt anlände, och bcwakningen samt
underhållet pa Swensta Stats-Wrrkcts bekostnad
upphörde.
Hwad af Veste Oswerstotk, sa° wal som afBesparmgarne
pa de första atta Hulwud-Tillarne,
hwilka besparingar Eder Kongl. Majit, enligt Riksens
Sländers undcrdaniga strifwelse af d. 10 April
1810, i Nader äger att disponera cili nödige Utgifter
inom hwarje Timi, kan blifwa att öswerföra
till y:de Huswud-Titnln, beror pä beloppet af de
Löne-förbättringars som Eder Kongl. Maj:c i Nåder
kan sinna billigt att ansta at de Penninge-Löw
tagare, hwilka deraf annu ej kommit i arnjutandeMen
såsom utgifter för allmän nytta, och således
landande till Jordbrukets, Handelns och Narmgan
nes upphielpande och underhall, har Eder Kongl
Mast i Nader bewiljat, att pa Nionde Hufwud,
Timin, enär den samma bliswit formerad, anord,
nas och utgå, nemligen;
Enligt Eders Kongl. Majtts Nådiga Bref af
den zo Augusti igro 06) den 24 April lgn^ de
6so3 R:dr ärligen, som, efter Kongs Brefwet den
26 Junii 1L2; förut af Allmänna Magazins-Fvnden
warit anstagne till Storskifts-delningar och
Sttömransningar i Dalarne.
Jemlikt Eders Kongl. Maj-ks Nådiga Bref
af den 22 Maji och r8 December nast!, ar, till
underhal! och öfrige Utgifter för till Elever as qwin,
nokönet fran Kronobergs och Calmare Län, som isron
den »ista Julii samma ar borde intagas uti del af
jdfwecste-Löuenanlen Rappe a dest Egendom Ga»
Veby inrättade Znst>tut,. att der erhålla underwis-^
Den i; Hunn'.' 5-9?
Wg iiti Linrötning, Beredning, Soanad och Wäst
stad efter Norrländska methödcn. Denna utgift a
t,2Oo R:dr om äret, belöper för ert och ett half!
ar lill 1802 R.dr. Och
Siuteligen
Efter Eders Kongl. Masts Nådiga Skrifwetserafd.
22 Nov. !Z> t och 26 Febr. nastl. 5 prcCents
ärligt Jntereste a de af Jnterestenterne uti Södertelge
Canal, och Slustwerks Bolag till detta Werks
fullbordande gjorde tillskott. Denna ränta stall, i
förhållande till arliga inbetalningen, beräknas och
Ulga till i8r6 ars stut, ej allenast för hela det fran
arbetets bör>an hittills insatte Actie-Capitalesutast
ock för de tillstött, hwilka i för Canal-Boggnadens
behöriga fulländande, af BUaget ytterligare erläggas,
5:0 De 48.52Z R.dr z; st. t rst. sock, enligt
hwad Stats Contonet här ofwan haft dkäden anföra,
blifwic anticiperade af t8ir ars Olwerfkott
pg de fleste, likmätigt Regerings-Formens 60 §,
såsom Bewillning influtne Inkomster, öeflä i estert'
följande utgifter, nemligen:
1) 25,969 R:dr 2y st. t rst- som Ägatt tiö
kostnader wid Urtima Riksdagen i Orebro- samt
Hanö Kongl.- Höghet Kron-Prinsens och Dest HöSa
Famillcs emottagning och hitresa, utöswer de
t56,260 R:dr som Riksens Stander uti underdånig
strifwelse af den it Octob^ 1816 dertill utsattcch
af deras Riksgälds Contoir förstottswis blifwit
Stats-Werket meddelte.
. 2) t2,55z R:dr 44 st. 4 rst. , efter serffilte
^ders Kongl. Masts Nådiga Bref och BefallninSar,
anordnade i Förskott till den CoMmiltL, soÄ
ombesörjt werkställigheten af Riksens Ständers förordnande
om reglering till en förbättrad förtvattiM
* * M
596
Den rz Junii.
af Strömsholms och Kvngsöhrs Kongsgardar samt
Stuteri. Genom afmätning och undersökningar af
desse Kongsgardar samt Stuteriets widstrackta agor
haswa Coinmitterade sörwärswat erforderlig kännedom
om deras rätta fördelning kill winnande af förmanligaste
Arrende-anbud, och dertill, sa roal som till
anskaffande och iständsättande af nödige Byggnader
wid Stuteriet, hwilket härefter wid Strömsholm
allena kommer att fortsättas, stall förenämnde Förskott,
hwarföre behörig redo kommer att wisas, wara
anwändt, och mera penningar ännu betarfwas.
Förskottet bör, enligt Eders Kongl. Majus Nådiga
Skrifwelse d. 17 Julii i8 n, ersättas af framdeles
inflytande Arrende för KongsöhrS fran Stuteriet
undantagne Kongsgardar; men ordningen i
redogörelsen och beskaffenheten af Stats-Werkerv
förvaltning synas fordra, att detta Arrende under
behörig Titul bland Statens revenuer upptaoes,da
den inträffar, samt att Utgiften af blifwande Ofwcrstott
pä Stats-WerketS Inkomster ersattes.
z) 2,500 R:dr utbetalte, enligt Eders Kongl.
Mafltso Nådiga Bref och Befallning afd. >8 Dea
nästi. ar, såsom innestäende Refepenningar till Högsalig
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen Carl
Augusts höga Arfwingar för de första s manaberne
ar rZio.
Samt
4) 9,svo R:dr i ranta och afbetalning till
Banguen pa Capitalet för ststl. ar, af den, under
loppet af samma ar, lystade mindre Creditiv summa.
Desse Utgifter, hwilka warit oundwikelige, men
icke pa c^cat anflagne, eller af sadan bestaffenhet,
att de till någondera af Huswud-Titlarne kunnat
hänföras, haswa till Riksens Ständers gillande, pa
sätt som stedt mast bestridas. 3
Den iz Junii.
59?
I öfrigt bär Stats, Contoiret i underdånighet
anmäla art, enligt Konal. Brelwen d. i8 Maji och
d. is Junii >822, skulle den gafwa af En Tunna
Guld om äret, i 6 ar, som enligt Riksens Ständers
Beslut d. -5 Junii i8oc>, af Krönings- och Begrasnings-hiclpen
tillägnades f. d. Kron-Prinsen Gustaf,
begagnas af Stats-Werket såsom Län emvt E
proTents ärligt Interesse och detta Interesse list f. d.
Kron Prinsens framtida disposition äfwen förräntas.
För att ej äsamka Stats-Werket en genom ranta
pä ränta tillwäxande dryg skuld, blef Interesse! äe
efter annat anvrdnadt, och i Convoy-Commissariatet
pä förestrifwit sätt fruktbart gjordt, till dess Riksens
Stander wid Lagtima Riksdagen bestämde f. d.
Kongl. Familjens Stats-Summa, dä den dit intill
upplupne räntan tillädes Prinsens primitiva Capital,
88,888 N:dr 42 ss. 8 rst., hwilket derigenom ökades
till 120,886 R:dr zo H. 6 rst. samt Interesse!
derföre, beräknadt, a 6 proCent, ingick i f. d. Kongl.
Familiens ärliga underhälls-summa 66,666 R:dr
Zr ss., med hwars utbetalande all f. d. Kron-Prinsens
rätt, till den samlade och i Convoy-Commisariaket
stäende räntan, upphörde.
Stats-Contoiret har sedermera i saknad af annat
förordnande, fortfarit att pä lika sätt förränta
sistnämnde Capital, hwilket af Convoy-Commissariatet
efter uppsägning äterbetaltes, och d. 2; Jan.
sistl. är insattes i Riksgälds-Contoiret för 5 proCents
Interesse , samt d. 2z nästi. Jan. utgjorde ett Capital
af z6,6y6 R:dr 47 ss- 6 rst.
Stats-Contoiret afwaktar Nädigt Förordnande,
huru därmed hädanefter förhällas bär.
Den liqvid emellan StatS-Werket och Riksgälds-Contoiret
som, enligt z Mom. i 7 Art 5, §.
af bemalte Comoirs Reglemente för hwarje ar r
5W
Den Junit.
Ap'-!! manad dct päföljandc, 'bör upprättas, är för
är i8'o asstutad, och afsiukas för sistledet är, i början
al instundande Ap'il manad.
Stats-Werkets skuld till Riksgälds-Contoiret
för dest försträckning stor 885,767 R:dr 42 st. 9 rst.
till ,8lo arv Hamnstäng ing och Hrebro Riksdag?-  kostnader m-M., war wid 181: arv sut 348.291
R:dr 42 st. 9 rst.; men bör mcd den ptterligare
afbetalning, fou» Contoiret den . sista i denna manad
erhåller af detta O.warkalS Q-werffott, pä den §f
Riksens Ständer anordnade Summan till asbördande
af Stars WerketS Banöoffuld, bliswa minskad till
Z20.850 R.dr 47 k'- rst.
Riksgälds-Contoiret erhåller ock da lill inlösen
af accepterade Jnwisningar för Krigsssulder, stin d.
, April blifwa förfallne, en Summa af l 87.769
R:dr ;6 st. hwjlkcn Summa blifwer af Banquen
försträckt och kvmnier att öka dest fordran, ftin wid
fistl. ars slut war 9.260,965 R.dr 28 st. z rst., 0-  heräknadt der» mindre Creditiv-Summan 502,200
R:dr, som sistledet ar uppläntes
Hwad Stats-Eontoiret salunda haft den Nåden
i underdånighet anföra, warder Eders Kongl.
Mattts Nadigste pröfning och godtfinnande underdanigst
hemstaldt.
Med undersätlig trohet och lydno framh. Stats-Contoir^
Stormäkti- 'e Ailccnadigste Konung,
Eder Kongl. Maj:ts
Underdqnigste. Trvplistigste tjenare och uadersafark
6. läl. I^SZerlieim.
M. klnnlc. 6. O. VV8l>lbei'g. 12. ^VitloAreq. dl. sittouelius.
Stockholm dm r8 Martil I.. 8.
i8n. Lv. Ler§ttröm. (3. Orjes.
Till 5 ongl. Majtt underdänigsi, angående StatsLderkets
Förwgltning arén ipr? och ixn, Rgft
Den i; Juni».
599
Stormägtigste Allernadigste Rsnung!
Kongl- Mai-t will häröswer i Nader inhämta
Dest tillförordnade Stats-B,rednings underdäniga
Utlåtande. Stockholm den rg Februarii 1812.
Pa Nadigste Befallning.
6. k-, kirsen.
^ a sätt hosföljande Förteckningar utwisa, är tid
ttcer annan i Nader förordnad!, hwilka utgifter
Commerce-Collegium äger, att bestrida af de till
Manufaecurernes befrämjande bewiljade medel. Oberäknadt
de skulder, stm strän de föregående ören
lili och ined förledit är uppkommit, i afseende pä
vdetalle eller oersatte anstag af nämnde medel, erfordras
för det närwarande till dylika bestämde ärliga
dehof en Summa af omkring Elfwa s Tolf Tusende
R-dr, stin af berörde Fond böra utgä.
siloin ätffjllige deruti inberäknade smärre SuMinor,
som blifwit bewiljade lill förmän för wistecnskiidte
Inrättningar och Manufaktur-Idkare, hwilka
lära utan rubbning böra bibehallas wid de understöd,
hwarmed de, i afseende pä serskildte förtjenster,
blifwit i Näder hugnade, förekomma ibland ofwannamnde
ärliga anslag hufwudsakeligen följande
poster, nemlsttN:
Ullwärderings- och Sorterings-Arfwoden, utgörande
ärligen circa Ett Tusende Trehundrade
Riksdaler.
Premier för ästadkommen Kamulls-och Bomulls,
ppänad, hwartill päraknas ärligen Fem Tusende
Fem Hundrade a Sex Tusende R:dr, och
Premier för tillwerkningen af finare Larfter,
ftin uppgå för hwarje är till Twä Tusende FemHundrade
a Tre Tusende R:dr- Dä
6o« Dcn iz Jun ii.
Dä genom Kongl. Brefwet den ,;:de Iulii
»7y4, de till Far-afwelns befrämjande förut bewiljade
Ullpremier upphörde, dies derwid i undttchänighet
förordnadt, att de arfwoden, som äfwen warit
bcstädde för »värdering och sortering af den Ull,
hwilken till de i sadant ändamälwid Hall-Rätterne
inrättade Magaziner inlemnadeS, stullc fa lills wi.
dare fortfara. Denna anstalt är ofelbart af mrcken
nytta för bade Schäserie-Ägare och Fabriks.
Idkare, hwilkas ashandlingar oin de Ullpartier, som
till salu utbjudas, wäsenteligen lättås och befordras,
Da waranS rätta wärde efter dest olika godhet och
beskaffenhet, blifwit genom föregången sortering ordenteligen
bestämd; och som de understöd, hwilka i
detta afseende arv i Nader bcwiljade, således i sin
man bidraga till uppmuntran för en inbenist gagnelig
hushallsgren; sa torde nämnde arfwoden äfrven
hädanefter fa tills widare fortfara.
Enligt Kongl. Förordningen d. 21 Febr. 177»
och Kongl. Breswet d. y Aug. 1774 aro med wise
Der förestrifne wilkor, premier anstagne till den inhemsta
Kamulls- och Bomulls, spänadens upphjelpande.
Denna handtering förtjenar sa mycket stör,
re uppmärksamhet, som, jemte den nationela besparing,
hwilken winnes derigenom, att tillgång inom
Riket icke saknas pä oumbärlige waru-artiklar,
hwarmed Handelswägen förut warit betungad, nämnde
näringsgren tillika tjenar till ett lämpeligr försörjringsmedel
för en mangd torflige personer, bade 1
Städer och i synnerhet pä Landet, der genom enffildte
Jdkares bemödande och föranstaltande dylik
spanad blifwit befordrad och firkcrligen stall i en fraim
tid bibehallas samt mer och mer utspridas, i sall de
understöd, som genom nystberörde Nådiga förordnanden
-
Den iz Junii. / 621
den blifwit till detta nyttiga ändamål anstagne, fa
än widare wederbörande rillgodokomma.
De medel, hwilka under namn af LärftS-premier,
i söfte af Förfatlningarne ärligen utbetalas till
förman för den fina Lärfts-wäfnaden i Welker,
Norrland och andre Landsorter, kunna wisterliaen
anses säsom gansta wäl anwände. En näringsgren
af sa mycken nytta för det allmänna, som denna,
förtjenar ock ofelbart all möjelig vmwärdnad, och
Collegium kan således ej annat an i underdänighet
tillstyrka, att nämnde premier äfwen hädanefter mätte
fä fortfara, såsom en uppmuntran, hwilken utan
twifwel är nödwandig, sa framt AllmogenS haa för
detta gagneliga yrke stall i en framtid bibehallas
och utspridas.
Deste jemte öfrige i de bilagde förteckninaarne
uppräknade uppgifts-poster, af hwilka, de före är
1^09 fastställde, blefwo för Rikets dä församlade
Ständer af Collegium uppgifne, äro alla bewiljade,
dels uti allmänna ännu gällande Författningar, dels
genom serskildta Nådiga Resolutioner, hwilka tid
efter annan blifwit utfärdade; Och ehuru, enligt
hwad Collegium redan i underdänighet anmält, berörde
utgifter för bet närwarande ärligen uppgå till
en Summa af circa Elfwa a Tols Tusende N:dr,
har likwäl, uti den af Eder Kongl. Maj:t under d.
2Z October l8>i i Räder fastställde och ben 19
sistledne November ifrån Stats-Contoiret till Coileglum
inkomna Stat för iZio, en Summa af
endast Fyra Tusende Fem Hundrade R:dr dl invit
anflagm, att till Veste behof af Collegium disponeras,
hwaraf föftt, att denna Fond för det närwarande
häftar för betydliga lkulder, hwilka till och
med förledir ärs stut uppsa, lill ett belopp af Tiv
Den iz Juni!.
Tusende Twa Hundrade Trettio Siu Riksdaler
Fyra ffillrngar Sju runstycken; I anseende hart,!;
pch som de redan gjorde och annu återstående utbe?
kaininaarne de!6 aro grundade pa Eder Kongl. Majus
fersttlta Nådiga förordnaden, wid hwilka w edund K
rande lara aga att sig trygga, dels aro af den natur
att de icke utan ofördelaktiga påföljder för dek
Allmänna kunna inställas, har Collegium trott sig,
jemte berättelse om förhållandet harwid, höra hos
Eder Kongl. Magt i underdånighet anmäla nödwäm
tigheten deraf, att erforderliga medel blifwa anordnade
till godtgörande af.förenämnde stulder, härrörande
af dels obetalte poster, dels af Rutterierne
för Fondens rakning förstutne, men ännu ej ersatte
medel, samt att den arliga anstags-summan jemwäl
matte ökas i den man behosivet kräfwer.
Collegium framhärdar med djupaste wördnad
SLormägtigste Allernadigste Konung,
Eders Kongl. Maj-ts
Underdsinfgsie och trspl-gstgste tienart
och undcrfätare,
ss- I^iljen^rAnr^.
kl- VE. Iserlstelm, 7- ä Ljungren. 6. ^V. StrZIe,
8. dt- LÄSströw. ä. Itort^ingn,
Stockholm d. >o Febo. i8n. 6. XIIntberZ,
Till Kongl. L.'mU underd, angående otillräckligheten
gf den Summa som till Manufacturerues befrämjande
4r gnsiagcn.
De
Ju
o-.
S'
Den rz Juni,. 625
Starmägtigste Allernäöigste Lsnungr
^ders Kongl- Majus Commerce-Collegium, som
af 18 2 ars Stat kommit i erfarenhet, att arliga
Fonden under Collega disposition, till Manufacturerneö
befrämjande endast utgör 4520 R:dr; hwaremot,
enligt aldre Kongl. Författningar, arliga utbetalningarne
af samma Fond, jemlikt Förteckning,
stiga till n a r2,coc> R:dr, har uti ffrifwclse af
den 10 nastledne Februarii detta förhållande i underdånighet
anmält, uppgifvit den skuld, hwaruti
Collegium derigenom wid -8n ars stut redan irakat,
till I0,2Z7 M:dr 4 st. 7 rst., hwara Förteckning
bifogas, samt anhallit, sa wäl örn medels anordnande
till godtgörande deraf, som om arliga anstags-summans
ökande i man af werkeliga behofroet.
Ärllga utgifterne af de till Manufacturernes
befrämjande anslagne Medel uppgifwas wara, utom
nagra smärre poster, som tillsammans göra
1516 R:dr z2 st, till förman för wista enskifte
Inrättningar och Manufaktur-Idkare förnämligast:
i:o De Arfwoden. omkring r,zoo N:dr, hwil,
ka enligt Kongl. Brefwet af den 15 Julii 1794,
bestas för wärdcring och sortering af Ull, som i
Magazinerne wid Hall-Rälterne upplägges; en anstalt,
hwilken, da warans rätta beskaffenhet och
wärde derigenom bestämmes, Jall wara af wäsenteligl
gagn, fa för Schäffer, Ägaren, som FabriksJdkaren.
2:0 Premier för Kamulls-och Bomulls-spanad,
omkring 6ovo N-dr, enligt Kongl. Kungörelsen
-
Den iz Junti.
sen af den si Februarii 1771 och Kongl- Brest
tvet den 9 Augusti 1774, hwilka Premier anses
an widare döra fortfara till understöd för en handtering/
font bade gcnein att bereda tillgång moni
Riket pä oumbärlige waru-artiklar, förskaffar en
National-besparing, och tillika tjenar lill ett lampeligt
Näringsmedel för en mängd törstige personersa
i Städer- stm i synnerhet pä Landet.
z:o Premier för finare Lärfts-tillwcrknmg,
omkring zovO R:dr, enligt Kongl. Förvrdningarne
den 17 Junli 1740 och den 22 Februarii 1762;
ett uppmuntrande understöd, som redan wisat den
förträffeligaste werkan hos Allmogen i Wester
Norrlands Län- och synes böra fortfara, sa wäl
till denna Nyrriga Näringsgrens Underhallande der^
städes, som till desi utspridande till andra orter.
Stats-Beredningen bär undsatt Eders Kongs
Majus Nådiga Remis pa detta ärende af den 14
i Wedne Februarii, att deröswer afgifwa unberdm
tägt utlåtande.
Da Manufactur-anslaget pa Stat af 4500
R:dr ä rligen i et c får öfwer skridas; sa skulle endel
hielpmedlet att tillwagabringa ett rigkigt förhållande
emellan berörde anslag och utgifterne dera synas 0-  trndwikeligen blifwa det, att pa defia sednare göra
indragningar. Men dertill bör Stats'Beredningen
icke i Underdånighet g.ffwa tillstyrkande, da sadan!
Ekbark skulle medföra menliga följder för allmän!
nyttiga näringsgrenar, hwilka böra uppmuntras,
mea
Den tz Junik.
men icke beröfwas den omwärdnad som gikwit dem
if 06) bibehåller dem. StatS-Beredningen stulle
ördenstull, wid deria st-rewettande befinna sig i
ror förlägenhet att kunna i underdånighet föreslå
något till andamälet cjenligt beslut i detta ämne,
imr ej den händelsen rökade wara förhanden atk
Riksens Stander snart till Urtima Riksdag komma
tillhopa. — Scats-Beredningen, som icke har
ig bekant, af hwad anledning Riksens Ständer
vid Lagtima Riksdagen, oaktadt fran CommerceCollegium
erhällne uppgifter pa werkeliga behofwet,
A sa ocillräckelig Sumuia inskränkt Manufacturanslaget,
skulle ej annat tro, än att Riksens Stander,
wid öfwerwägande af nödwandigheten och nytan
af de pa berörde anslag Utgående utgifter,
lwaraf de betydligaste, nemligen Kamulls- och
Bomullsspanads - stum Lärfks, tiilwerkningS, premie
erna, pa Riksens Ständers egne, i fordna rider
widtagne, och genom en mangärig erfarenhet hälso'unma
befunne Författningar sig grunda stola inse
angelägenheten, sa wäl af ett ökadt anslag, till it
a l2,02o R:dr ärligen, som af Medels utseende
lill de genom det förra anslagets vtillräckelighek, adragne
staldets ligviderande; Och heuiställer SkatsBcredningen
alicsa 1 underdånighet, om icke Eders
Kongl. Maj:t mä täckas, att om de.ta ärende göra
Riksens Ständer nådig Proposition, med haustén
Commerce - Collega underdäniga strlfwelse, jeiittö
dörteckningarne, torde imma ätfölja.
Staks^
Den iz Junk».
Stats-Beredningen framhärdar med djupaste
underdånig wördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts,
Underdånigaste, tropliztigaste tjenare
och undersätare
FoU. Oust. 6. ^ckleicreutr.
kr. lersruecken. Lm. Wickgren.
Stockholm d. » April i8ir.
l.. I^unni
US.
Till Kongl. Majit undcrdänigst angäende ärliga
Manufaktur - anslaget.
Upp
-
Den rz Junti. 629
Uppläst hos Ridd. och ÄdelN deN iZ Julik.
- - - - Prest-Standct den ig - r s
» - » s Borgare-Ständek d. iz - > -
s - - « Bonde-Standel d. iz » - s
Riksens Ständers Stats-Utstötts Betänkande
rörande de ä Long!. Majlis L7?«!s
diga Proposition till Smis Utfkotet af
den 18 Aprill >812, äskade Stats,Anslag
under Riks, Statens Lörsta HufwudTitul:
^tats-Utstottet
soln rist Riksens Höglvfl. Ständer
afgifwit sörstildt Utlakande öfwer hwad som angar
Stats, Werkets Förwalkning, fran sista till
denna Riksdag, sä i anseende tili Inkomster som
Utgifter; får nu aflemna Desi yttrande, örn de i
Kongl. Majros Nådiga Proposition östade förhöjningar
i Anflagen under Riks» Statens Första Hufwud
-Titul, innefattande Longi. <^vf. och SlottsGtaterne.
Uti Andra punkten af Högstberörde Nådiga
Proposition, har Kongl. Maur täckts gifwa tillkänna
att af de pä Förflag i Riks,Staten upptagne
utgifter, haswa de, till Staten för Slottets Police,
LyS- och Renhållning uppförde, funnits otillräcklige
i anseennde till dyrheten pa LysningS,ämnen,
och hwad till Slotts-knecktarnes beklädnad ärfordras,
hwarföre Kongl. Majit till Riksens Ständers
Stats, Utstött öfwerlemnadt, att för detta ar,
samt ärligen mtill nasta Riksdag öka förra ansiaget
till nämnde behof, med tillsammans Tre tusende
Riksdaler.
Bihang. N:o Zs. ^tats
-
6io Den iz Junii.
Stats-Utskottet har i anledning häraf inhämtat,
att förut pä Stat ar bestädt:
Till Lvshällningen . . 2oc>n:
och till Slotts - knektarncs beklädnad 152:
Tillsammans 21/o- R:dr
samt att deke belopp, aro i sa matto
otillräcklige, att för 1810 Lyshällningen
uppgädt till . 4.H8: 26 ro.
och beklädnaden till  . 879: zo, z
Tillsammans 4998: 9. 6.
Och som prssen pä olsa samt beklädnads-pen
sedlar nu än mera uppstigit, och troligen pä flen
är icke falla; sä har Stms - Utskottet ansedt det as
Kongl. Majit, äskade tillökte anslag oundwirliak.
samt får alicsa hemställa, att ä Staten för Slon
tets Police till Lys- och Renhällnings-kostnaden sam!
Slotts-knecktarnes beklädnad, warder förstagswik
till nästa Riksdag uppförd, en med förra anstage!
sammanräknad summa af 5/152 R:dr.
Wid denna titul har Kongl. Maut afwcn cm
märkt nödwändigheten af Hof, Stall - Stater»
närmare Reglering i afseende pä Utfordrings-höcd
som deruti nu frän Kungs,ängarne päräknas till wida
lindrigare pris, än hwarföre det samma i den
män Kungs-ängarne upplätas pä nya Arrenden,
kan inköpas.
Förhällandet härmed har Stats, Utskottet feni»
nit wara sadant, att sedan till följd af Riksdags
Bestulet den 2 Maij r8r->, Upsala och Djursta»
holms Stall-ängar biifwit genom Auktion bortarrenderade,
emot högsta anbudet ä hö, som likwal
icke lefwereraö in natura, utan ständigt bekalaS ef»
cel
Den rz Junit. 6ii
ter Markegängspris, sä har härigenom uti >en för
Kongl. Stallet pa Skar uppförde Hö-lefwerering
uppstått en brist af 65 Parmar, hwarril komma
z;Z dito, som fran Mällösa Skälläng äro i Staten
paräknadc, men hwilken, i anseende till Höeks
otjenlighet till utfodring wid Kongl. Stallet, hwarken
tillförene blifwit anwände, eller nu in narum
utgöras, sa att bristen för innewarande och följande
ären bestiger till looZ Parmar.
Denna Höqwantitet bör, enligt hwad Riksdags-Bestutet
tillika fvrestrifwcr, pä EntreprenadAuction
upphandlas, och betalas af de medel, som
förberörde Angars Arrenden inflyta; Men som,
i anseende till det stom antal Hästar, hwilket utom
zvo:de och derölwer wid Konungens Lif-Garde till
Häst, af Stockholms talrika Näringsidkare, och
andre Jnwänare underhällas, inköpspriset ä Hö
derstädes altid är högt och nästledne Höst warit
rz til 18 stilling Banco Livpundet; hwaremot
Markcgängen i de Län, der de bortarrcnderade
Ängarne äro belägne, blott stigit til 8 stilling Lispundet,
i följd hwaraf den i Hof-Stall-Staten
anstagne Summa deri Höck blifwlr beräknavt, a
c stilling 4 runst. Lispundet, är alldeles otillräcklig;
Sä har Stats, Utskottet funnit nödigt, at Anslag
göres til arsättande af ffillnaden t betalningen
för det Hö, som efter Markegäng löses, och
det som i Stockholm mäste uphandlas: och dä dek
skulle föranleda til widlvftighet i Räkenstaperne,
vin blott berörde stillnad emellan Jnköps- och
Markegängs,priset uptagas och beräknas, fär Utstottet
föreslä, att hela den Summa, som till upphandlingen
erfordras pä Stat uppföres och deremot
betalningen fök Arrende,Höet upptages Lvch
H O 4. ii- .
Den iz Junik.
redowises bland Stats-Werkets Nevenuer, under
särffild Tikal, samt såsom Arrenden för Kongs,
gardar och Krono Lagenheter.
Pä grund häraf, och enär inköpspriset i Stock,
holm icke kan upplagas till mindre än r6 stilling
Banco Lisvundet, kommer för i fragawarande
löör Parmar a iZo Lisvund Parmen, pä För,
slag at uptagas 6220 R:dr; Dock bör wid upp,
handlingen iakttagas, att jemte det Auction an,
ställes, tillfälle lemnäs till förseglade anbud, af
hugade Lewerantörer.
I sammanhang härmed har Utskottet funnit,
att priset för till Utfodring i Hof-Stall,Slaten
bcstadda -zr/ Tunnor 29 Kappar Hafre, efter
Tre Riksdaler Tunnan, icke ar swarande emot det
a sa beskaffad Hafre som för Kongl. Ställets behof
arfordraS, gangbara priset, hwilket innewarande
ar warit, och icke hädanefter förmodas understiga
Tre R:dr 24 stilling Tunnan; i anseende hwartil!
Utskottet anser stg bära hemställa, at detta anslag
ökas med -4 stilling pa Tunnan, som a nyss,
nämnde qwantitet gör nr8 N:dr 45 still. 9 r:st.
Hwad aler angar huru förhallas bör i anseende
till Wändtholms, Eldgarns, Hamnstärs och
Engholms Kungsängar, hwilka ar 1316 och sale,
des innan nästa Lagtima Riksdag lärer infalla,
komma at pa nya Arrenden uvlatas; sa har Ut,
skottet funnit betänkligt att förestå någon rubbning
i den af Riksens Ständer wid Lagtima Riksdagen
rvidtagna Författsing om ÄngarneS ut,arrenderan,
de» i följd hwaraf Allmogen, som wid deras in,
berqande alegat utgöra DagSwerken, fran denna
betungande skyldighet kommer at njuta befrielse wid
nya ArrendenS ingående. Men i den förmodan,
att
Den 1, Junki. 6iz
att Arrendatorer af Vesta Ängar kunna ärhällas,
hwilka, oagtat berörde arbetshjelp uphörer, ataga
sig att åtminstone lefwerera en lika Hö,qwantitet
til Kongl. Stallet, som derifrån nu erIalles; får
Utffvttet förestå, att wid de a nämnde Angar 1316
anställande Arrende-Auctioner, förbehalles det Arrende.
Höet till minst lika Lispund,tal som förut,
lefwereras in natura til Kongl. Stallet. Skulle
likwal anbud dera icke göras, torde antingen nu
warandc Arrendatorer böra förunnas, att pa de
»vilkor, hwarmed Ängarne innehafwas, fortfara
med förra Arrenden, eller ock någon annan tjenlig
anstalt härmed widtagas intill den snart derpå inträffande
Riksdagen, da Riksens Stander komma
i tillfälle, att uti detta ämne efter sig företeende
omständigheter satta beslut; hwilket alt Riksens
Högloft. Ständers ompröfwande wördsamllgen öfwerlemnas-
Orebro den ro Iunii 1812.
Pa Högloft. Ridd. och Pa Högw. Prest.Stan,
Adelns Ledam. wägnar, dets Ledam. wägnar,
Larl körner. Lust. däurrav.
Pa Wällofl. Borgare- Pa Hedcrw. Bonde,
Ståndets Ledam. wägnar, Ståndets Ledam wägnar,
^Vegelin. ^näersson.
6. lunelius.
Uppläst hos Ridd- och Adeln den i; Iunik.
- - - - Prest-Ständer den iz - -
« - - Borgare-Ständetd. iz - -
- - - Bonde-Ständet den rz - -
Riksens Ständer- Stats - Utskotts Betänkande
angäende af Longi. Maj-t äskade
Stats
-
DenJunii.
Stats-Anslag under Riks.Glatens 2:dra
>6ufwud-Titul: Civil- och Land - Staterna
-
^ongl. Maj-t har uti ?:de puncten af Dek Nådiga
Proposition, angående Stats--Werkecs till,
stand och behof förklarat, att sedan bland de flere
omständigheter, rörande Post, Merkel och Post,
föringen, hvaruti Riksens Stander, enligt under,
dänig Skrifwelse af den zo:de Martil' r8>o önstat
ändringar och tillagg, Kongl. Maj-t bifallit den
förestagne förhöjningen i Postlegan, hwilken fran
innewarande ars början betalas-- den Ordinarie
med dubbelt mot hwad 1321 ars Kongl. Kungörelse
utsätter och den för Extra Poster a alla »vägar
med Atta stillmgar milen, eller lika med Krono
Skjutslega!»; sä ock enär denna förhöjning i
betvdelig mohn och pä förslag med minst ra-oos
Riksdaler ökar Post-Werkets ärliga utgift, wille
Kongl. Mai:t hära hafwa fästat Riksens StänderS
Stats-Utffotts uppmärksamhet, pä det kostnaden
matte blifva ä behörig Stat uppförd; derjerme och
dä i anledning af Canhli-Styrelsens och Ofver--  Post-Dir.ctivnens underdänlga tillkännagifwande af
oinöiligheten at erhälla Postilloner för det nu bestådda
Tractamentet af iS stilling om dagen, Kongl.
Majit lärer finna Sig föranläten at öka detta
Traktamente, borde följakteligen en Summa pä
förslag ä samma Stat ansläs
I
anledning häraf har Utskottet ansett lika
vundgangkligl, att till den förhöjde Postförareaflönsngen
pä Stat ansläs 12200 Riksdaler, four
ock att till förbättrande af Postillonernes Traktamenten
bewiljas en Summa pä förslag af ^22
Den rz Juni». Lis
Riksdaler eller tillsammans rsooo N:dr, som
komma at af Postmedlen utgå och ä Andra Hufwud-Tituln
upföras; hwilket Riksens Högloft.
Ständers ompröfwande wördsamligen underställes.
Orebro den is Junit 1812.
Pä Höglofl. Ridd. och Pä Högw. Preste-StänAdelns
Ledan».»vägnar, dets Ledam. vägnar,
Larl IKörner. 6ust. helurra^r.
Pä Wallojl. Borgare- Pä Hederw. Bonde-.
Ständets Led. vägnar, Ständets Led. vägnar,
ä. ^Vegelin. /enst. ^.näersoon.
6. lunelilis.
Uppläst hos Ridd. och Adeln dcn iz Junit.
- - - - Prest-Ständer dcn rz - - -
- - « - Borgare-Ständer d. »Z - - -
- - - - Bonde-Ständer den iz - - -
Riksens Ständers Stats-Utstotts Betänkande,
angående de af Longi. Maj:t
äskade Stats-anslag under Riks-Statens
Tredje ^ufwud-Titul.
^Efter det Stats-Utstottet under den r ststlidne
Maji till Riksens Höglofl. Ständer afgifwit särskildt
Utlätande rörande de af Kongl. Maj:t i första
puncten af Detz Nädiga Proposition örn StatsWerkets
tillständ och behof, ästade medel till fyllande
af hwad som för hvardera af ären 18ro och
>8 n brustit uti den till Försvarsverket beviljade
En Million Riksdaler ärligen: och Riksens Högl.
Stan
-
6l6 Den iz Junk,'.
Ständer den 5 i berörde manad uppå Stats,Ut-»
Mtets tillstyrkande bifallit, att denna brist, Utgö,
rande tillsammans 422,718 Riksd. 25 still. 2 r:st.
barde till för hand »varande angelägne behof' utbe,
talas af i RikSgälds,Contoiret outtagne medel, hwar,
med detta Werk bordt Stats-Werket biträda; sa
får Utskottet nu meddela sitt yttrande öfwer hwad
Kongl. Maj:t i abcropade punct af Propositionen
täckts widare framställa om anstagen under Riks,
Statens Tredje Hufwud-Tikul: Militairen och
Härsioarswerket till Lands och Sjö».
Kongl. Maj:t har harwid i Näder fordrat,
att icke allenast för inr.ewarande ar och framgent
erhälla berörde En Million Riksdaler oafkortad,
utan ock att fran detta anslag bör stiljas sadane
päföringar, hwilka i dest första beräkning icke inKatt.
Angående först fyllnaden k den till Förstvars,
»verket östade En Million Riksdaler, har Urstottct
ivhemtat, det Rikstn.§ Ständer redan wid 1829
ocl) >8 ic> arens Riksdag erkänt behofwet af denne
Summa samt jemte det 622,002 Riksdaler här,
till a Stat uppfördes, genom Deras underdåniga
strifwelfc af dea 12 April 1812, angående Stats--  regleringen anmält, att de öfrige 422,02» Riksd.
ffulle utgöras enlikt Riksens Ständers derom särskilt
fattade Beslut; hwarefter Riksens Ständer genom
underdånig ffrifwelfe den 24 April »812, rörande
defl fastställde Financeplanen samt i >8 §. af Riks--  dags,Bestutet den 2 Maji berörde ar esttr uträk--  ning af Skuldbeloppet, och med den örliga Stats,
beisten samt det tili Förswarswerket af Bewillnin,
gen till utgörande anflag, fastställt den örliga Be*
willningen till sZ Million Riksdaler med förordnande
-
Den rz Junit. 617
nande derjemte, att i Banquen ffulle öppnas en
färstild räkning, hwarä de till Riksgälds-Comoiret
möjligen inflytande öfwerffottsmrdel af den bewilja,
te summan ffulle insättas, men med förbehåll;
att dcfle medel kunde anwändas af Slats-Contoiret,
i händelse någon brist i defl anstagne inkomster
ffulle yppas: att det derefter blifwande öfwerffott
ffulle tjena till fyllnad för hwad som ännu bruste
i den till Förswarswerket beräknade En Million
Riksdaler, samt att, om utöfwer Vefla behof något
ytterligare öfwerffott uppkomme, Niksgälds-Con,
tvirets Fullmägtige ffulle dermed wid inträffande
läglighet besörja afbetalningarne a Utrikes gulden
eller förwara medlen i Banquen till Riksens Stän,
ders framdeles disposition; Men sedan Ståtsregleringen
blifwit wcrkstäld och Riks-Staten i
enlighet dermed uprättad och faststäld samt den till
2^ Millioner Riksdaler Banco bestämte örliga Be*
willningssumman blifwit uti den i sammanhang dermed
uppgjorde Financeplanen fördeld emellan Stats,
och Riksgälds-Werken, har af Bewillningssum,
man endast äterstött 199,642 R:dal. z; still, s r.
att efter hwad Riksens Ständers ofwanberörde
ffrifwelfe och nämnde §. i Riksdags, Bestulet inne,
hälla, till Förswarswerket utöfwer de pä Stat
uppförde 622,222 Riksd. anwändas.
Wid sädant förhållande anser Stats,Utffot,
tet nödwändigt, att ifrägawarando 420222 Riksd.
såsom en följd af Riksens Ständers redan kemnade
kodkännande af behofwet, warda pä Stat upp,
förde, att jemte de wid sista Stats-reglcringen an,
siagne 622,022 Riksd. ärligen till DefensicnSwer*
ket anwändas.
Wid
-
6i8 ^ Den iz Junik.
Widkommande ater de utgifter som Kongl.
Mast warit föran'äten att anwisa pä Dcfenfionssumman,
sä har Utskottet funnit, att defie Poster
bestä uti Lönings- och Underhällskostnadek, som tillkommit
pä nedannämnde specielle Stater och utgöra
följande belopp:
Landt - Militiens LZnings-Gtater.
Kongl. Krigs Collegii Stat — 742:
General Adjutants Staden — 3,375:
Kongl. Lif-Regementets Husar,
Corps - — — zoo:
— Swea Lif-Garde — 2,094: 36:6.
— Lif-Gardet till Hast — 8,670:32.—
Andra Gärdet —. — 1,904: 36: 6.
Westgöta Regemente — 750:
Mör- erska Husar Regementet — 5 59: 11. —
Swea Artillerie Regemente med
tillökning af 2 Compagnier frän
f. d. ^inssa Artilleriet — 7,377:21:6.
Götha Artillerie — — 1,514: Z2.—
Wendes Artillerie Regemente med
tillökning ak ett ridande Bakterie
frän Pomern och z Artillerie
Compagnier frän Fin,
land — — — is,806: 16: 6.
Kongl. Maj is Eget wärfwade
Regemente — — 956: Z2—
Wermlands Jägare Corps — 10,70:
Krigs,Akademikus Stat — 778: 6.
Transport — 45,894:42:11.
Sjö
-
Den rz Junii.
Transport —
619
35,894:40:"'
sz: — —
16,315:44.—
20,045:34: i.
Sjö-LNilit!ens Löning?-  Stater.
Örlogs,Flottans Civil- och Oeco
nomie-Scat.
— —
Armeens Flottas Escadre i Stock
holm
—
Dsto i Götheborg — —
A hwilka 2:ne sitnamnde Stater
2:ne Volontaire-Compag,
nier frän Sweaborg och Avo
Estvadrerne som f. d. Stralsundske
Esgvadre-Divisionen
bliswit vfwerstyttade.
Lotseri-Staten — —
Hwarlill kommer förbättradt underhäll
för Stockholms Garnizon
och til det för densamma
inrättade Sjukhus — —
Tillsammans 119,631:42.-5.
Hwaremot likwäl afsatt följande pä de af Riksens
Stander upprättade personella Stater anstagne
Summor, nemligen:
Ä Staten för Fortifikations- och Fältmatnings-Corpserne
— — 199: 32: —
Kongl. Gardes-Brigadens Stat 2,769: 32. —
Lif-Gardets till Hast — — 56:
Orlogs - Flottans Militaire - Stat 952:14.—
F. d. Malmö Escadre af Armeens
Flotta — — — 4,024: 45. —
Constructions-Corpsen — — 26: 32. —
9Z: 16.
37,259: 3: 8.
Tillsammans 8,030: n.
sä
620
Den iz Junii.
sä att de till utgående för 1812 och framgent erfordcr»
lige utgifter, som a Defensionssumman mast amri,
sas, utgöra m.6ol Riksd. zr still. 8 r:st.
Pa sätt Utskottet i Dest Betänkande rörande
Förvaltningen as Stats-Werkct under de s:ne fö/
regaende arén vmförmält, härröra deste tillökningar
fran förändringar dem Kongl. Majit Dess höga
rätt likmätigt, funnit nödige för Armeens bättre
organisation; fran af Riksens Stander wid Lag,
tima Riksdagen antagne och tilstyrkte öfwerflyttnin,
gar af f. d- Finsta Land, och Siö-Artilleriet jemte
inrättningen af ett Garnizons Sjukhus, hwartiil
något anslag da icke blifwit gjordt, och ifrån deri
förhöjning a wärfwade Regemcnternes pastevolauce
willor, som i anseende till stegrade priser warit
oundwikclig wid förnyandet af Pastevolauce-Con,
tracterne, hwilka med början af 1828 ars Krig
upphört. Och soin deste Lönings- och Underhålls,
kostnader icke böra belasta den till Förswarswerkel
nödig ansedde En Million Riksdaler, utan fordra
särskildt anslag af ofwannämnde m,6or Riksdal,
zr still- 8 r.st.; sä hemställer Utskottet att denne
Summa bland Titulus ärliga utgifter af enahan,
da beskaffenhet ä Stat warder uppförd.
Dersörutan har Kongl. Maut i Näder till,
kännagifwit följande angelägna behof, hwilka med
Rikets förfwar aga gemenskap och likaledes af andre
tillgängar än Defenstonssumman böra fyllas, nenv
igen: Till aflöning
,:o För fullt Befäl wid de af Roteringsman,
stäp uprättadc Södra och Norra Skånsta Rego
menterne samt löner för en Subaltern,Officer wid
hwarje Compagnie af Jndelte Infanteris Rego
menterne, som funnits nödig i afseende pä den ökade
-
Den rz Junit.
621
jde styrka Negcmenterne erhålla af Noterings-- och
Försiärkningsmanst ap.
2-0 För erforderligt Befäl och Manskapet af
iden tillökte styrka 520 man wid Wermlands FocjIägareSorps,
hwartill Wermlands Bergslag mait
sig utgöra en särskild Varancé'afgift för befrielsen
fran extra Notering.
z:o För Befäl och Manskap wid rune Gräns,
Coinpagnier, det ena under Uplands Regemente crl!
btn-akning wid Grisslehamn och det andra under
Westerbottens Rgemente till samma tjenstgöring
frid Haparanda, hwilka Compagnicr Kongl- Maj:l
f Befäl och Manskap fran f. d. Finsta Armeerr
!lätit inrätta.
4:0 Till underhäll för tillökte 100 Hastar wid
Kf-Gardct till Häst samt ett lika antal wid Mörnerska
Husar-Regementet, som Kongl. Maj:t för
Armeens Complettcring funnit nödigt läka äter upprätta:
till ny Stat och Reglering af Wendes Arrillcrie-Regementes
Ridande Compagnie samt Excaieksqwadroners
inrättande wid Skönsta och Småländska
indelta Cavallerierna pä Statens bekostnad,
såsom oundgänglige at befordra bese Rcge»
mentcrs fullkomliga tjenstbarhet.
5:0 För ständigt Befäl wid den pä Gottland
Dnrättade Nationalbewäring samt Manskapets un,
mchäll under Exercice och tjenstgöring ifredscid dä
de ärligen böra sammandragas för att öfwas i
vapen.
Till deste aflöningar och underhållskostnader,
som ansetts uppgå till omkring 152,20» 'Riksdaler,
har Kongl. Maj:t astat nytt anslag eodast för
Dwad som brister uti de bertil paräknade tillgångar
»f Finsta Eppectame, fonden, Vncance-nfsiften af
.West,
622 Den i; Junii.
Westgötha Regemente och hälften af Smålands,
Dragon-Regemente samt afglften af Wermlands
Bergslag, tillsammans unaefär 93,000 Riksdaler;
Och har Ulstouet af upprättad Calcul funnit koftnaderne
ej bestiga till mer an ungefär 145,465
Riksdaler 45 stilling 8 r;st., hwaremot tillgängen,
inberäknade zr,;49 Riksdaler, som utaf Sxpectance-Staten
för f. d. Finsta Armeen komma alt
besparas, utgör 84,56; Riksdaler.
Da Kongl. Maju pröfwat desie anstalter och
inrättningar i och för Krigsmagtens upprätthållande
nödwändige samt tillika i Nader täckts förestå ock
anwisa tillgång för betydligaste delen af de dermed
förenade Utgifter, anser Utstoktet stg böra tillstyrka
anstag af dea till behofwen erforderlige summa
145,46; Riksdaler 45 still. 8 r.st. ach att, efter
hwad Kongl. Majit kill beredande af ordning och
reda i rakenstaperne derjemte funnit angeläget, berörde
summa upföres under z:dje Hufwud:Tituln
pä egna Stater, eller de Regementens dit de höra;
hwaremot Vacance-afgifterne och de flere al
Kongl. Mast i Nader omförmälte Inkomster böra
beräknas bland Slals'Werkets Intrader och
31,549 Riksdaler fran Indragnings,Staten af
Finsta Expectance-Staten utestmas. I följd hwar,
af bristen fom genom anstag bör fyllas, blott utgör
60,902 Riksdaler 25 stilling z r:st.
Beträffande stuteligen Kongl. Majus Nådiga
yttrande, akt hwad salunda ästadt blifwit blott förstar
afwen med den noggrannaste hushållning till
kostnaden för Sweriges ständige Krigsmagt och deH
mäst oumbärlige wapen till lands och sjös, men ej
til Armeens »vapenöfning och an mindre till aire
staffande af de förnödenheter, som böra finnas, i
Den rz Junii 62»
förråd för Förstärkningsmanstapet, da Rikets wärn
fordrar dest uppsättning; hwarföre Kongl. Maju i
Nädcr till Stats-Ucstottet öfwerlemnat huru nödige
medel i förenämnde afseende ina erhallas, med
Nådig önstan, att de dertill »vidtagande utwägar,
sa widt möiligt wvre, icke föranleda till förökning
af den för Rikets öfrige behof eiforderlige Be»villningen;
sa har Ucstottel funnic någon annan utwäg
till uppfyllande af deke Kongl. Majus likaså billi,
ga fordringar, s m rvördnadswärda önstan stg icke
förete än att öfwcrstotterne pa Stats-Werkets en,
stilte sa wäl ständige, som under namn af Bewillning
inflytande inkomster, tillika med alla besparingar
pa Statens arka Hufwud-Tiltlar, sedan KonglMast
deraf inom hwarje Titul disponerat hwad
nödigt sinnes, äfwensom alla genom dödsfall och
befordringar uppkommande besparingar pa allmänna
Jndragnings-Staten mage öfwerflvttas pa Nionde
Husivud-Tituln, och efter bet, enligt Riksens Ständers
Bestut »vid Lagtima Riksdagen, Etthundrade
Tusende Riksdaler deraf ärligen blifwit asiätte till
understöd för allmänna företag i och för Åkerbrukets,
Handelns och Naringarnes befrämjande, öfwerstotlet
till nasta Riksdag öswerlemnas til! Kongl.
Majus höga disposition till förräders anskaffande
för Förstärkningsmanstapet m. m., och hwarföre pä
lika sätt som för Statens öfrige medel af »vederbörande
bör redvwisas.
Detta öfwerstott, hwars mer eller mindre betydlighet
beror pä förhållanden som icke kunna förutses,
mindre bestämmas, kan stundom bluma gansta
ringa och fordrar således alltid den noggrannaste
hushållning wid anwändandet; Men dä ett kraftfullt
förswar när Riket angrlpeS, beror pä en wäl
6-4
Den lz Junti»
öfwad Armee, försedd med ersokderlige wapen,
samt denna Armee och dessa wapen, för att desin»
na§ i sädant tillstånd, nöowändigt mäste med afseende
pä Rikets Local och Gränser wara lämpade
efter Rikets förmåga att dem underhålla, sa torde
den underdåniga önskan böra widfogas, att Kongl.
Mant i Nader täcktes sa organisera Rikets Armee
ock wapen, som Kongl. Maj:t i Nader finner med
desse grunder instämmande, häldst Riksens Stander
sa widt Landets krafter tillåta, nu lära ataga
sig hwad Kongl. Maj:t för Rikets Armee ock Förswaröwerk
^ Nader ässat; Hwilket allt till Riksens
Högloft. Ständers widare ompröfwande wörd,
samligen öfwerlemnas. Orebro den ro Junii »Lrs.
Pa Högl. Ridd, och
AdelnS Ledam. wägnar,
Larl Norner.
Pa Wällofl. BorgareStåndets
Led. wägnar,
ch Wedelin.
Pa Högw. Prcst-Ständets
Ledsm. wägnar,
Lurt. Nurraz^.
Pa Hedcrw. BondeStandets
Led. wägnar,
^nä /rnäersson.
(f. st^uncliu».
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. r; Junio
----- Prest-Ständer deni; - -  ----- Borgare-Ständetd. i; - -  » - , BoNde-Ständet d. t; - -
Riksens Ständers Stats-Utskstts Betänkande,
angående -e af Lsnglr Maj t
ästad
-
Den rz Junst 625
Wade, Stats-Anflag undet Riks-Sta
Lens
Åttonde Alfwud-Titul.
^Eti Andra Puncten af Kongl. Majus Nådiga
Proposition till Riksens Ständers Stats-eltskott
om Stats-Werkets tillstånd och behof, har Kongl.
Mast i Nader vttcat "Sig sinna uti Steus-Ulgifternes
fördelning under wissa Hufwud-Tittlar
en saker grund för förwaltningen och det tjenligaste
medel, at medelst noggrant iakttagande af de såmedelst
bestämde grantsor, stärka förtroendet till densamma;
Men ta till Utgifter, som bero af föränderlige
warupris, och derföre sa wäl som för andra
orsaker, icke kunnat utsättas till bestämdt belopp,
de i Staten förstagswis uppförde Summor
bliswa otillräckeliga och bristerne ej kunna af besvaringarne
pa andra till Hufwud-Titeln hörande utgifter
godtgöras, sa blottställdes Förwaltningen att
antingen brista i ersättningen eller öfwerskrida föreskriften.
Det förra wore obilligt och ledande till
ovrdningar; det sednare förknippadt med answar och
stridande mot det angelägna ändamål som åsyftades.
En del pa Förstag i Riks-Staten upptagne
utgifter funnes wara af sadan beskaffenhet, änssönt
de för Färstags-Summan ingått i hwad för Hufwud-Tiruln
i et för alt blifwit faststäldt: Och som,
i händelse besparing pa större Anstag något oär uppkomme,
denna besparing ersatte bristen pa andra
till Tituln hörande utgifter, eller, ester den derom
widtagne Författning, föras pa särskild Tikul för
särskildta Niksgagneliga behof; sa wille Kongl.Majtt
till StalS-Utssottet öfwerlemna, att för detta ar samt
ärligen till nästa Riksdag öka nuwarande StatsAnstaq
med följande Summor, som blefwe nödwändiga:
Bihang. Nro 40. pä
626 Den rz Junlf.
pa Ättsnde Hufwud-Tituln:
i:o Ansiaget till Durchmarcher, som för de»
flerdubblade stjutslegan samt ökade underhälls-kostnaden
krafve förhöjning af i;,ooo Riksdaler."
Urikoltet har inhämtar, att härtill pä förra
arens Stater för Fredstid warit ansiagen en Summa
af r 0,000 Riksdaler ärligen, den Riksens
Ständer wid Lagtima Riksdagen ökat lill 15,2.10
Riksdaler; men, enligt wederbörl.a uppgift öfwer
anordnade och förstjutne Durchmarche-kostnader näch
levit är, har denna utgift da uppgätr till icke mindre
an 74/627 Riksdaler 12 H. z rst., härrörande
frän de talrikare Trupp-marcher, som berörde är,
i anseende till Förswarsrciget mot England och inom
Riket förefallne upptraden, warit nödwändige
Och som, efter dek Skjutslegan och Coinmenderingarnes
underhållskostnad blifwit ökade genom Kongl.
Majus Nådiga Kungörelse den 28 Iunii 1809,
samt en förut ej känd utgift af wänmingspenningar
stundom tillkommit, enär Commendering eller Transporter
till skjutsombyten sednare anländt, än stjutsen
warit uppbadad, utan att Befälet wällat dröjsmålet;
sa anser Urstottet den af Kongl. Mast östade
tillökning i ansiaget till dubbelt eller zo,ooo R:dr.
i Fredstid bära sörslagswis ä Stat uppföras;
hwarjemte Urstottet hemställer, om icke till förekommande
af wäncningspenningars erläggande, som
egenteligen ägt rum wid Krono Transporter/ för
hwilka flere mil pä dagen warit utsatte/ an som i
swart wäglag kunnat färdas, hos Kongl. Mast i
underdäniqhet bör anhallaS, ej mindre, det wederbörande
Embetsman som upprätta Marchrouter wid
Krono Transporters afsändande, warda befallde/
att da vmständigheterne icke fordra större styndsam
-
Den rz Iunii. 627
hek, afpassa och bestämma miltalet för fortskaffa ingen
efter wäglagets beskaffenhet, men aldrig utsätta
detsamma öfwer 6 mil pä dagen/ utan ock, att de
som Kronostjuts utgöra, förpliktas, att afbida
stjutsens ankomst ätta timmar ifrån den utsatte,
titan att derföre undfå w.mteoenmngar, samt derutöfwer
fora timmar mot erha-lande af sädane,
men hwarefter, derest stjutsen da ej ankommit, webecbörande
borde aga hemresa.
"2:0, Till Fängars stjuts och underhäll samt
någon förbättring i det sednare to,ooo Riksd?'
Härtill äro förut pä Stat uppförde Zo,öös
Riksd.; men efter hwad sammandrag af Landt,
Ränterie-förstagerne öfwer anticiperade medel till
delta behof wisa, äro dertill nästledit är sörstjutne
35,090 Riksd. 20 ss. 2 rst., utom underhällö-kostnader
för Arbetsfängarne i Carlscrona, som ds
förra ären stigit till omkring 3,202 R:d., sä att
hela Summan utgjort Z8 a 39,000 R:d: Och fär
Stats-Utstotret, som i anseende till den allmänna
dyrhcten anser någon billig förbättring i dessa uslingars
underhällswillkor nödig, tillstyrka, att den
östade förhöjning i Anslaget till fulla 42,000 R:dr
mätte bewiljas.
Stats-Urstottet har i anledning häraf jemwat
trott sig böra fästa Riksens Högloft. Ständers uppmärksamhet
derpä/ huru otillräcklig den i Carlskrona
warande Arbetsinrättningen är för behoswek,
sedan ester Sweaborgs förlust, ofwannämnde Inrättning
är den enda af detta stag/ hwartill ds
Personer kunna sändas/ hwilka för sysslolöshet ellee
wanart anses förfallne att pä obestämd tid hällas
till arbete för att undergå rättelse.
* * Käle.
628 Den rz Junti.
Följden deraf har blifwit, att sadane Personer
mast insattas a Fästningarne bland för brott
dömde Arrestanter, hwarigenom ändainälet med arbetskarlarnes
asstiljande isian allmänt umgänge förfelats;
och Utskottet hemställer derföre, om icke
Riksens Högloft Stander skulle finna lainpeligt att
bos Kongl. Maj:t i underdånighet anhälla, det
förrberörde Arbets-inrättning kunde efter omständigheten,
e warda utwidgad, sa att ett större antal
personer derstädes mä kunna inrymmas och omförmäldte
olägenhet i möjeligaste matto förekommas.
'z:o Till Rese- och Tractaments-penningar
6,020 Riksdaler.''
Pa 1808 ärö Stat hafrva till sadane utgifter
warit bestadde 12,000 Riksdaler' hwilket oelopp
Riksens Ständer wid silka Stats-reglcringen icke
päökat. Och som till defie behof nästlcdet ar åtgått
17.264 RikSd. 10 si. r rst. hwartill ffjutslegans
förhöjning lärer hafwa i synnerhet bidragit, sann
behofwet annu mer ökas, nar den pa Riksens
Ständers hemställan af Kongl. Maja i Nader sörvrdnade
anstalt af Extra Brottmals-Domares till^
förordnande i wista widsträckte orter, emot atnjutande
af skjuts för 2 Hastar och En Riksd. Banko
i Traktamente hinner a alla stallen komma till
^verkställighet; sa förestår Utffoltet att iftagawarande
Anstag okas med de östade 6,020 Riksdal, till
18,220 Riksdaler.
"4:0 Till Accords ersättningar särdeles till Jnterestet
pa de Obligationer, som utfärdas för reducerade
Officerare af Gardes-Negementerne samt af
f. d- Finsta Armeen. 10,020 Riksdaler."
Såsom den wid Kongl. Majas Nädiga Proposition
fogade underdåniga berättelse af Kongl.
Stats
*
-
Den iz Junii. 629
Stats-Contoiret uplyftr, bestiger räntan a de Accordsersattningar
till reducerade Officerare af Gardes-Regementerne
samt Officerarne af f. d. Finsta
Armeen, hwarssre Obligationer redan äro eller
owilkorligen stola utfärdas lill 5,400 Riksd.; men
hwilkcn Ränteutgift kan komma att fördubblas, oni
alla de Officerare af f. d. Finsta Armeen, scm till
Accordsersättning aro berättigade, sig anmäla och
fullgöra hwad Förfactningarne dem förestrifwa.
Och som de 12,220 N:d., hwilka förut finnas
pa Scat anstagne, hädanefter säsom hittils annu i
nagra ar torde till det mästa alga till Accordsersattningarne
för dem af Finsta Land- och SjöArtilleriet,
med flere andre, hwilkas Accords-ersättningar
böra med Contante penningar betalas, anser
Stats-Utskottet nödigt att iftagawarande Anflag
okas till 20,020 Riksd.; hwarjemte Ucstottet dock
stolat hemställa, om icke en witz präfcciptionstid
såsom till exempel Sex mannder fran första kungörandet
deraf i Tidningarne, ma böra förestriswaS
Officerare af f. d. Finsta Armeen som ej redan sig
anmält, at upgifwa och enligt Föcfattningarne styrka
den rätt de tro sig aga till Accords-ersättning,
pa det Stats-Werkets utgift i denne del ma blif.
wa bestämd och obehöriga anspråk i framtiden förekommas.
"s-o Till Byggnader och Reparationer a
Kongl. Slottet samt de publique Husen i Stockholm.
blott för deras nödwändigaste underhallande
6,200 Riksdaler."
De 12,000 Riksd. som till Byggnader och
Reparationer a Kongl. Slottet samt publique Husen
t Stockholm och Landsorterne förut aro a Stat
anstagne, har efter hwad Stadö-Utstottet inhämtat,
altid
Den rz Juni!.
altid, funnits vtillräckelige och blifwa det föliakteli,
gen ännu mer, da Byggnadsmaterialier, Arbetslo,
ner och Handtwerksarbeten nu uppstigit till oerhörd
dyrhet, i anseende hwarlill och da den förut begagnade
utwäg att godtgöra bristen sa wäl a detta som
andra Ctctts-anstag pa följande årets Skuldfordrings.
Stat, icke är anwandbar, sedan en mera re«
xelbunden förwaltning nu mera fordrar at åtgärder,
ne e> sträckas uläfwer dertill bestämde tillgångar;
Utssottet funnit anaeläaet, at Anflaget göres till,
räckeligare, och altja tilstyrker, bet ifragawarande
6-soI Riksd. uptagas a Stat såsom en tillökning ö
förra Förftagssumman till deste behof.
I öfrigt har Utssottet ansett sig böra tillstyrka,
att, såsom Kongl. Mast i Nader täckts förestå,
dek som brister för de ame, föregående arén i bese
och öfrige förstagswis pa Ättonde Hufwud Tttuln
beräknade Utgifter, ma godtgöras af det öfwerffott-,
som kan uppkomma pa samma arens Landl-Räntor,
sedan bristen afdragits pa dem af beha räntor,
som med brister utfallit.
Utom de salunda tillstyrkte arllge ansiag har
Kongl- Mast i z:dje Puncten af Dest Nådiga
Proposition till Stats-Utssottet öfwerlcmnat, at utse
medel ej mindre till den Reparationskostnad af
7 q 8,000 R:dr som erfordras a de Kronan tillhörige
Byggnader pa Kungsholmen, hwilka till
Castern för Lif,Gardet till Häst warit nyttjade och
Kongl. Mant funnit tjenlige för inrättningen af del
GarnizonS Sjukhus i förening med ett Institut till
danande af fficklige Fält-Läkare, som Riksens Stan,
der wid 1809 och itzio arens Riksdag ansago nö,
Vigt samt hwartill da anordnades medel för Läkares
sch Elevers aflöning och underhall; än ock till dea
nv
-
Den rz Junii.
6zr
nybvggnad a berörde ställe, ssm snart blesive nöd,
wändig och hwarpa Inrättningens fullkomnande
beror.
Stats-Utssottet har inhemtat, att berörde
Sjukhus med detta ars början blifwit öppnadt,
ehuru blott provisionelt och för ett mindre antal
sjuke, än behofwet fordrar, samt alt de gamle och
förfallne Byggnaderne oundwikligen tarfwa Repa,
ration under instundande Sommar, om Inrättningen
stall kunna fortsättas och nu warande Byggnader
biiswa någorlunda brukbare till dest tjenlig nybyggnad
uppföres; Och Stats-Utssottet får derföre
tillstyrka, att till denna Reparation bewiljas 8,->co
Riksd-; Beträffande ater Nybyggnaden, har StatsUtssottet
jemwäl funnit densamma blifwa oundwikelig,
sedan pa grund af de Bestut Riksens Stäa,
der wid Lagtima Riksdagen fattat. Inrättningen,
såsom högst nödig, är satt i werkställighet uti vmförmäldte
Kronan tillhörige Castcrn, hwars gamla
och förfallna Byggnader, oagtadt den dera tillgörande
Reparation, icke fför manga ar kunna blifwa
gagnelige och destutomaro vtillräckelige för dek
antal af zoo sjuke, svin Smkhuset, enligt föressriften
om Inrättningen, bör kunna inrymma;
men denna Nybyggnad, hwartill atgar en betydligare
Summa, särdeles i närwarande tid, da Byggnadsmaterialier,
Handtwerks- och Daglöner uppstigit
till omanlig höjd, lärer icke annorlunda, an genom
Materialiers samlande efter hand kunna företagas
och fordrar således nagra ar för dest fullbordan,
hwarföre ock Fonden dertill icke pa en gang
blifwer behöflig.
Pa sadan grund och ehuru Utssottet funnit
sig. böra hemställa, det Riksens Högloft. Ständer
6zr
Den iz Iunif.
hos Kongl. Mant i underdånighet anmäla den öm
stan, att sa widt sse kan, någon annan Kronan
tillhörig eller mindre kostsam men redan bebyggd
Egendom till denne Sjukhus-Inrättnings forlsättande
ma blifwa utsedd/ anser Utssottet sig dock pliktigt
att foresta den Summa, som ärligen till nasta
Riksdag, elter Utskottets ranka, bör samlas/ derest
annan utwäg för Sjukhus,Inrättningen, an denna
Nybyggnad icke skulle blifwa att tillgå. Och sorn
israaawarande Byggnad kommer att innefatta wäl
inrättade rum för zoo^de med olika sjukdomar behäftade
Personer och för dem oundganaelige be,
qwämligheler: Boningsrum för Läkare, Lärare och
Elever wid det med inrättningen Förenade Institut:
Rum för Marketentare och Smkhusets Betjening
samt Magaziner för Förrader och Inwentarier,
m. in., sa har Utssottet funnit sig icke kunnat ur,
sätta ringare Summa för aret än 20,000 R:dr;
samt sar altja tillstyrka det Riksens, Högloft. Stam
der laka detta belopp uppföras pä Åttonde HufwudTittlln,
att ärligen till nästa Riksdag utgå.
Kongl. Maj:t har uti 4:de Puncten af Dest
Nådiga Proposition tillkännagifwit, "att de Kungl.
Rummen i första waningen.af Stockholms Slott,
dem Kongl. Maj:t och Dest Gemål/ Hennes Maut
Drottningen nu bebo, ej mindre än Kongl. Martts
förra Fursteliga Rum, hwilka för Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen och Dest Gemål, Hennes
Kongl. Höghet Kron-Prinftstan borde wid Deras
Kongl. Högheters ankomst hallas färdige, tarfwade
mycken Reparation' och compkettermg af den wagg,
fasta inredningen samt någon Meublering, innan
Deras Majestäter och Kongl- Högheter i dem kunde
wärdig! logeras, hwilka förbättringar uppgått till
en
Den rz Junik.
6zz
en Kostnadssumma af 42,285 Riksdaler, och dä
af 1809 och föregående arens behallna Statsmedel,
härtill icke warit disponible mer, än 22,285
R-dr, utan de återstående 20,000 R:dal. mast, i
saknad af annan tillgång: till en del förssjutas af
Kongl, Majus Hofhallnings-summa, som ännu icke
återbekomma Förssottet, och till en annan del finnas
obetalde, sa förwäntabe Kongl. Maj:t att StatsUtssottet
skulle utse den tillgång, hwaraf deste
22,000 Riksd. kunna ersattas.
I anledning häraf lära Riksens Högloft.
Ständer bifalla, det Stats-Utssottet ma uvpgifwa
tillgäng härtill, i den Financcplan, sem Utssottet
stall upprätta och Riksens Högloft. StänderS
granskning underställa.
Widare har Kongl. Majtt i z:te puncten af
den Nådiga Propositionen förklarat, att sedan Riksens
Ständer pä Åttonde Hufwud-Tituin till Manufacturernes
understöd icke anstagit mer än 4,50c»
N-dr, men de utgifter fortfara, hwilka före
fordrade ärligen ett Stats,anslag as n,ooO R:dr,
sa har Kongl. Matts och Rikets Commerce-Collegium,
som desta inedel förwaltar, hos Kongl. Maitt
i underdånighet anmält, att Collegium för de bada
sist framflutne ören häftar för en skuld af lo,2Z7
R-dr samt till löpande utgifter ärligen behöswer 1 r
» 12,000 Riksdaler; Och emedan Premier dels för
fina Lärfters tillwerkning, dels för Kaiuulls, och
Bomulls - Spänad ät Fabriguerne i Landsorterne,
aro grundade i allmänna Författningar såsom
medförande 'verkelig nytta, och hwad enstildte
personer af detta anslag i öfrigt åtnjuta, syftar
till serskildta gagneliga föremäl samt destutom
icke utan rubbning i den säkerhet, som är hwarS
och ens rätt, kan indragas, sa länge ätagne skyldig
-
6)4 Den iz Junik.
heter fullaöras, har förtby Kongl. Majst trott, att
Stats-Utskottet lika med Konal. Majit funne, det
nödiga medel böra ansins sa wäl till skuldens betalande,
som till de fran årets bönan fortfarande
utgifter; i hwilket andania! Kongl. Mant, m-d öfverlemnande
af de till ämnct hörande Hanolinoar,
framställt detsamma tili Stats-Utstottcts handläggning
och åtgärd.
Wid färehafwande häraf har Utssottet inhämtat,
det Riksens Stander wid Lagtima Riksdagen
»809 och iZro minskat ifragawarandc Ctats-anslag
under den förmodan, akt ändamalet af Manufacturerncs
och Fiskerierncs bedrifwande och uppmuntran,
skulle kunna befordras med det återstående
beloppet 4,;oo R:dr; Men dä Stats-Utskottet nu
anser denne indragning medföra menliga följder för
allmänt nyttiga Näringsgrenar, hwilka böra uppmuntras
men icke beröfwas den omwardnad, svin
dem bibchäller, får Utskottet ej mindre i anledning
häraf, än uppå de af Kongl. Mast i Nader yttrade
grunder, desto häldre tillstyrka, att till dcfic behof
hädanefter pa Stat uppföres inbcräknadt hwad
förut bestas en Summa af 12,000 R:dr, som
Kongl. Commerce-Colleaium före sista Stats-Regleringen
dessutom af Tull - Medlen uppburit ett belopp
af 4,520 N:dr, hwilka till Stats-Werket blifwit
indraane, utan att någon ersättning derföre erhållits:
Och torde Utskottet wid Finance-planens
upprättande fa till ersättning upptaga den skuld
ro,2Z7 R dr, som efter hwad omförmäldt är, under
de 2:ne föregående arén uppkommit.
Sjette puncten af Kongl- Majsts Nådiga Proposition
innehåller, huruledes Kongl. Majst anbefallt
Dess och Rikets Stats-Contoir, att af Öfwerskot
ttt
-
Den iz Junii. 6zi
tet pa Stats-Werkets såsom BewillnivA inflytande
Medel förskottswis bestrida en och annan tillfällig,
fran anstalter, dem Riksens Ständer widtagit, omedelbart
härrörande utgift, hwartill antingen otillräckligt
eller ock alldeles intet Penninge-Ansiag bliswit
gjordt nemligen:
s) Kostnaden i och för Urtima Riksdagen igro
samt för Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
och Dest Höga FamiljeS emottagande, utöfwer sa
wäl de rzO/cyo R:dr Riksens Ständer dertill
anslagit, som 29,058 R:dr 84 8r 9 rst. för Kongl.
Hofwets extra depencer wid nämnde Riksdag, ut,
görande detta överskjutande belopp 25,969: 29, r.
Hwarwid, Kongl. Mast tillika
i Nader förmält, att den
wid 1809 ars stut i Hofwets
Magasin befintlige och till ett
wärde af 27,624 R:dr 96-6
rst. uppgående behållning afPro,
wisioncn blifwit till följd afKongl.
Majsts den lg:de Junii och 29
Aug. i8lo tagne bestut anwand
såsom interims ersättning för de
serffildte kostnader wid Kongl.
Hoshailningcn s»m warit en följd
af Riksdagens flyttning till Orebro
och hwilket ämne KonglMajst
till Stats-Utskottets widare
åtgärd öfwerlatit.
k) Förskott till den Committé som
besörjt werkställigheten af Rik,
sens Ständers Bestut om Hus
-
Transport -5,969- 29, r.
hall-.
5Z6 Den 13 Junik.
Transport 2;,969: 29, r.
hållningens Reglering ivid
Strömsholms ocb Konas öhrs
Kungsgårdar och Stuterier lamt
börjat med uppförande af de
Byggnader, hwilka genom Kongsöhrs
Sruteries flyttning och sammanflaende
med Strömsholms
blifwit oundwikcliga — r 0,553: 44, 4.
e) ?lterstoden utaf de Högsalig
Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
Carl August af
Riksens Stander bcwiljaoe Resepenniugar
för de första ; Manaderne
af i8>o — 2,500: — —
6) Sistledit ars Ranta och Capital-
afbetalning pä dm da, till
kostnaden för Rikets Förswar i
Banquen Ivftade mindre Credirlv.
-Summan — 9,500: — —
48,523: 25, s.
Hwarförutan Kongl. Maj:t i Nader anmärkt,
att den Summa af 30,000 R:dr Banco ärligen,
som til! ranta och afbetalning a mindre CreditivSumman
fran innewarandc ars början och framgent
utgå bör, i serskild Calcul matte upptagas, såsom
ej bland Smls-Werkets utgifter paräknad;
Äfwensom ock. da ingen af deste utgifter kunnat
hanföras til! någon af Hufwud - Titlarne och desto
mindre bordt belasta extra Utgifts-Summan i Åttonde
Hufwud, Timin, som den samma för egenteligen
dithörande utgifter ar gansta knapp och tarf
wande
-
Den izJunii. 637
wande tillökning, Kongl. Maj:t till Riksens Ständers
Stais-Ulstolt öfwerlcmnat at ifragawarande
poster, med bibehållet Liquidationssatt pa innewarande
ars Stat uppföra.
Da deste utgisttr 48,523 Riksd. 25 st. 5 rst.
härflutit fran af Riksens Ständer widtagne eller
ovdkande anstallter och redan äro af Stats-Werkets
OfwerstoNö--Inkomster för nästledit är godtgjordc,
sa akt blott fraga är om deras a sst .-isning
i Staten, samt någon erindran emot det af
Kongl. Maj:t i Nader förordnade anwändande af
behållningen a Provisionen i Hoswets Magazin icke
eller äger rum, enär sadant fordrats kill scrffildte
kostnader wid Mongl. Hofya Ilningen under sista Riksdagen
har i Orebro, får ScatS-Utstortct till Riksens
Högloft. Stander hemställa, att nämnde Summa
mätte såsom Kongl. Mast ästat a innewarande
ars Stat warda uppförd: Likasom at de Zo.ovo
R:dr, som lill ränta och afbetalning pa deniBanquen
lyftade mindre Creditivchumman erfordras, och
hwarföre Ansiag a Stat saknas, men för hwilrcn,
sa wäl som öfrige Ränte- och Capital-afbetalninoar
till Banguen, Tullmedlen, enligt Riksens
Ständers Förordnande äro Hypolheque, maga fran
innewarandc ars och framgent Stats-Wcrket serskildt
ersättas af allmänna Bewillningen.
Som Utstottet fatt emottaga Kongl. Majus
särskildta Nådiga Proposition angående Hushållningen
wid Strömsholms och Kungsöhrs'.Kungsgårdar
samt Stuterie-Inrättningen wid Strömsholm
med -dek mera som med samma ämne äger gemenskap;
sa får Utstottet teröfwer serskildt Utlåtande til!
Riksens Högloft. Ständer afgifwa.
Men
6ZS Den rz Junti.
Men hwad beträffar kostnaden, som kan er,
fordras tiodea Reglering Riksens Stander begärt
nied Hushållningen wid Drottningholms och Grips,
holms Kongl. Lust-Slott, och hwilken Reglering
genom serstiidte Committerade warder utarbetad och
förestagen; torde Stats-Utssstlet wid Finance-pla,
nens uppgörande sa färesta den tillgäng as Stats,
Wreket» medel, som härtill mä wara att begacmaS.
Hwilker alic sock till Riksens Högloft. Stän,
ders onipräfwandc wördsammeligen öswerlemnas.
Orebro den i-> Juni» 18-2.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högw. Prest,Ständ.
Adelns Led. wägnar, Ledam. wägnar,
6sr1 körner. 6ust
Pä
Wallof!. Borgare, Pä Hederw. Bonde,
Ständ. Led. wägnar, Ständ. Led. wägnar,
st. Wedelin s^n6. ^näersson.
6. tunelius.
! Uppläst hos Ridd. och Adeln den r; Julli
» - - - Preste-Ständet den iZ -
- - - - Borgare-Ständet d. rz ,
- - , , Bonde-Ständet den rz -
Riksens Häglof!. Ständers Srats-Utskotts
utlätande, angående -e, till Institutet
för Blinde och Döfstumma, anstage medels
uppförande ä Stat.
^os Högloft. Ridderssapet och Adeln, har En af
Rikets Herrar m. m. Högwälborne Herr Grefwe
M.A
Den 13 Junti.
6zs
M. F. Brahe, framstält angelägenheten deraf,
att de wid 1809 och r8ro ärens Riksdag af Rik,
sens Högloft. Ständer bewiljade Tre Tusende Trehundrade
Trettio Tre Riksdaler 16 st. ärligen till
understöd af Institutet för Blinde och Döfstumme
Barns uppfostran och danande till nvttiga medlemmar
i samhället, mätte warda ä Stat uppförde;
hwilken fräga Höolost. Ridder stapel och Adrin, samt
öfrige Refpective Riks-Ständen till Stars-lltstottel
öfwerlemnat.
I anledning häraf har lltstottet inhämtat, att
Len af Riksens Ständer lill ifrägawaronde utgift
anwiste tillgäng af någon förhöjning i Tuilafgiften
ä wiste öfwerftödswaror som till Riket införas, ingar
till Statswerket, sä att för summans uppförande
ä Stat icke tarfwas nägot nytt anslag; Och
Lä ordningen fordrar, hwad ock för medlens utbetalning
a bestämda tider, eller qwartaliter, ar nödwandigt,
Let Summan finnes pä Stat upptagen,
får lltstottet wördsammeligen hemställa,, att ofwannämnde
z,zzz R:dr 16 st., mä under Åttonde Hufwud
Tituln uppföras och ärligen mgä, sa lange nu
warande upplyste^ och werksamma Styrelse af Institutet
fortfar. Orebro den 12 Junii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och
ldelns Ledam. wägnar,
Lg.rl körner.
PäWälofl.BorgareCtändets
Ledam- wäg.,
st. Wedelin.
Pä Högw. Preste-Ståndets
Ledam. wägnar,
6u8tLt
Pä Hederwarda Bonde
Ståndets Ledam. wägnar,
A. ^ncl ers son.
e. ^UL elius.
640
Den rz Auni!.
Uppläst hos .Ridd. och Adeln d. lz Jun,,'.
- - - - PresteSkändct den i; - - -
- - » - Boegare-Ständet d. iZ - - -
- - - - Bonde-SkAndet dcn iz - --  Riksens Ständers S-at§-Utskotts Ldetän
kande,
angående uppfärairde pn Stat af
en Gumma af 16,666 Ä:dr Z2 st. ärligen
för Hans Longi. Höghet Hertigen
af Södermanland, prins Oscar.
H
^>)s Högloft. Ridderjkapet och Adeln har Herr
Landshöfdingen och Commendeuren Friherre af Hakanson
gjort en sa lydande Motion, angående en
ärlig Summa pa Star af 16,666 R:dr >6 ss. för
Hans Konol- Höghet Ars-Fursten, Prins Oscar,
Hertig af Södermanland, nemligen:
"'Högloft. Ridderjkapet och^ Adeln täcktes förunna
mig någre ögonblick, för att fa dm äran
andraga ett ärende, som (jag hoppas det) icke förr
blifwer namnt, an det genast af Ridderjkapet och
Adeln säkerligen omfattas med alla de känstor, som
tillhöra wördnaden, den sanna troheten, samt Ridderffavets
och Adelns egne lika upplysta som adla
tänkesätt'".
''Af tzwad i Riksens Ständers Stats, Uljkott
förekommit har jag haft tillfälle inhämta att, under
de 66,666 R:dr Z2ss. som blifvit Hans Kongl.
Höghet Kron Prinsen pa Stat anftagne, innebegripes
äfrven 6,666 R:dr Z2 ss., säsoin bestämde'
för hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland
Arf Fursten Oscar."
"Om det den tid da denna Stat upprättades,
hwad för Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland
således blikwit utsatt kunde »anseende
till Hans Kongl. Hödhets yngre alder, hafwa
blist
Den i; Zunii.
641
lifwit ansett tillräckcligt för Hans Kongl. Höghets
chof, lärer hwar och en latt finna alt en sa ringa
Summa nu mera icke är derefter aspa fad, eller
tvid Hans Kongl. Höghets stigande ar, swarande
emot PersonenS Höga stand, (eller jag wägar saga
det) Rikets wärdighet. Man efterftnne endast
mt om Hans Kongl. Höghet Kron Prinsen behaanse
Hans Kongl- Höghet Hertigens wistande wid
lingon af Rikets Academier, böra inga uti Planen
af Hans Kongl- Höghets återstående uppfostran,
eiler att Hans Kongl. Höghet kommer em företaga
resor i Landet, till inhämtande af lika nödioa
om nyttiga kunskaper om Rikets tillstånd k atjkilli>a
delar skall man genast finna att den anftagne
Lumman icke ar afmätt hwar ken efter sak eller
^danial."
''Dessutom kan den betraktelse icke uteslutas, att
>a esker Regerings-lagarne, fem ar kunna framflyta,
örr än Riksens Stander ater sammankomma, och
m Hans Kongl.^ Höghet Hertigens af Södermanland
Stats-Summa blefwe i belägenhet nasen
annan anstalt widtaga, uppnar ^emedlertid
vans Kungl- Höghet den alder, da efter förra ti»
>ers bruk, en Swea Rikes Arf-Furstes Stat, relän
bör wara reglerad."
"I anseende till dessa fkäl, samt de flere som
»arwid sig förete, bar jag icke funnit betänkeligt
äi Högloft. Ridderjkavet och Adeln ödmjukast hemfalla,
om icke den Summa af 56,666 R:dr zr
l-, swarande emot en tunna guld, som efter förra
^rs^räknesätt, warit dit minsta en Swea Rikes
kst-Fmste ärligen åtnjutit,, ma för Hans Kongl,
läghet Hertigen af Södermanland bliswa bestämd,
Ms-Staren upptagas och utgå frän irnit
4 t. arö
64^
Den
iz Junik.
ars början, samt att Riksens Ständers Stats-U
stott erhåller förestrift, sadont behörigen iakttaga
dock att hwad Hans Kongl. Höghet Hertigen sale
des blifwer tillagt, för större eller mindre del ick
afräknas den Hans Kongl. Höghet Kron Prinse
redan anslagne Stars-Summa 66,666 R.dr Z2 fl.
"Det ar »viflerligen öfwerflödigt, att för bi,
fall af denna hemställan, söka understöd, hwarke>
af Hans Kongl. Höghet Kron, Prinsens stora egen
jkaper och lysande färtjcnster, af Dest kärlek fö
Defl nya Fädernesland, och eldade åtrå alt befor
dra Rikeis »välgång och sällhet, eller af de glad
förhoppningar till en framdeles lycka, hwartill Han
Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland, dag
ligen Zilwer sa killfresställande anledningar, Nei
Mine Herrar, latom ost endast rådfråga den m
äldriga Swensta Troheten, emot en älstad Öfwer
het, »var wördnad och »var tillgifwenhet för Har
Kongl Höghet Kron-Prinsen, som orwifwelaktiz
tued en öm Faders känga stall emottaga hrvarj
»vedermäle af Nationens tänkesätt emot en af hono>i
sa högt älstad Son, hans enda ättling."
"Derest som jag hoppas Höglvfl. Ridderst»
pet och Adeln lemnar des; bifall, denna wördsai»
ma hemställan, anhaller jag att de öfrige Reste
ttve Sranden deraf matte erhålla del, öfwertyge
att de med glädje instämma uti ett lika bestm".
Och som de Restective Riks Standen beh<>
gat Remittera denna Motion till Sraks-UtstotM
med aninvdan, alt denna Summa för Hans Konc>!
Höghet i Stat förestå: sä far, till fullgörande hot
af/Stais-Uistottet d.fl yttrande häröfwer nu al
Sifwer. » ^
Den rz Junk».
64Z
Om ifrån sekler tillbaka, en oföränderlig wö-.dnåd,
karlek och tillgifwenhet för dest Konungahus
och Tronföljare alltid utgjort ett af de förnämsta
hufwuddragen i Swensta Nationens caracrör, hafwa
kanste fa af framfarna tider dertill giswit rikare
anledning, än närwarande dagar, da Swerigeframtida
sällhet och sjelfständighet, blifwit fästad wid
sa glada förhoppningar, som utwecklingcn af Hans
Kongl- Höghet Arf-Prinsens lofwande egcnstapcr-,
synas bereda ett troget och tillgifwet folk.
Stats-Utstottet, som uti wördnad och kärlek
för Hanö Kongl. Hödhets dyra Person, läflar med
hwarje Swenst Undersåte, har derföre med den
gladaste tillfredsställelse omfattat detta tillfälle, alt
till Riksens Högloft. Ständer kunna förestå, det enligt
den gjorda Motionen, en ärlig summa af
16,666 R:dr zr fl. Banco, ma ifrån rZli arbörjan
ansins och uppföras pa Stat, för Hanö
Kongl. Höghet Hertigens af Södermanland, 2lrfPrins
Oscar- till bestridande af de för Hans
Kongl. Höghets uppfostran och Hofhållning oumgangelige
utgifter; en summa som alltid tillförene
manligen a Seat minst warit bestådd för Kongl.
Swensta Arf, Prinsar, och i närwarande tid »visserligen
är den minsta, som kunnat förestas.
^ , I den öfwertygelse, att Riksens Högloft.
Stander, delande härutinnan lika tänkesätt med
Stats-Utstottet, lärer med glada känstor emottaga
denna anledning, till adagaläggande af deras underdåniga
»vördnad och tillgifwenhet för Hans Kongl.
Höghet, får Stats-Utstottet uti den
Finance-planen uppföra denna Summa för HanS
Kongl. Höghet, dock utan att sadant ma afräknas,
* * pa
644 Den iz Junii.
pä hwad för Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
egen Hof - Stats. Summa warder bestämt.
Till Riksens Högiofl. Ständer hemställes detta
mötdsammeligen. Orebro den 12 Junii 1812.
Pa Högloss Ridd. och Ad- Pa Högw. Prest-StänLedam.
magnar, dets Ledam. magnar,
Larl örner. Oustakk^urrs/.
Pa Wal. BorgareStan, Pä Hederw-BondeStän'
detS Ledam. magnar, dets Ledam.wagnar,
I. Wegelin. ^Lnäersson.
O. Inne Iius»
Uppläst hos Riddcrssavet och Ndeln den r; Junst
----- Prest-Ständet - iz - -
----- Borgarc-Ständet - i; - -
----- Bondc.Ständet - iz - -
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utstötts
Utlätande i fräga om de under sista kriget
fängne Lv ficerarcs och Under.Officerares
till Statswerket indragne halfwa
Löners utbetalande.
9öalofl. Ridderikapet och Adeln, har under den
2g sistledne Mail till Stats-Utssotcet remitterat
Her Capitainen och Riddaren Jvh. af Bjerköns
oer>
Den 13 Junit- 645
derstädes uppläste Memorial, hwarigenom Herr
Capitainen, under anförande af det lidande, de
under sista kriget i fångenskap rakade ogifte Officerare
och Under-Officerare ssola fatt widkännas,
derigenom, att hälften af deras Löner under Fängenssaps»
tiden blifmit till Statswerket indragne,
begärt, att medel mätte ansins till Löncrncs fulla
godtgörande, hälst Kongl- Mafits Nådiga försäkran
om de innehallne Lönernes utbetalning, när Statens
tillgängar det kunde tilläta, troligen alldrig
ssall kunna uppfyllas, i anseende till Statswcrkets
utblottade tillstånd, utan det ankomme pä Riksens
Ständers ädelmod att bewillja medel till detta
behof.
I anledning häraf, har Stats-Utskottet inhämtat,
att i frägawarande halfwa Löners indragning
till Statswerket ssfett, till följd af Kongl.
Brefwet den -i Maij 174Z, som mid alla seddermera
förde krig, blifmit killämpadt. Och ehuru
Utskottet anser de Officerare och Under - Officerare,
hwilkas halfwa Löner salunda blifmit innehällne
under tider, dä Statswerkets mänga utgifter
fordrat desse besparingar, kunna aga rätt till ersättning,
fastän de under Fängenssapen äknjutit
tractamente der de hällitS fängne; Llkmäl och i anseende
till de stora och angelägna behof, hwilka
nu af Riksens Ständer genom nya sammanskott
mäste fyllaS, kan Utskottet icke tillstyrka nägot särskildt
anslag till i fräga warande ersättning, utan
hemställer wördsammeligen, om icke de uti sista kriget
fängne Officerare och Under-Officerare, lika
som de, hwilka under förra Fälttag räkat i sädan
belägenhet, mage afbida den tid, dä Statswerkets
646 Den rz Junir
tillgångar medgifwa utbetalning deraf, wrebro den
Junii i8>2.
Pa Hoal. Ridd. och Pa Högw. Pi-est-SkanAdclnö
Ledan,, wagn., dets Ledam magnar.
Larl d-luruer. (rustak Uurra^.
Pa Wäl-Borgare-Stan^ Pa Hederw. Bondedets
Ledam. magnar, Ståndets Ledam. magnar»
öVeZelin. ^nöersson.
0. tunelius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den i; Junit
- - - r Prest-Ständer den iZ - - -
----- Borgare-Ständer d. «Z - - -
- - - - Bonde-Ständer den i; - - -
Riksens Ständers Stats-Utskotts Betänkande,
i anledning af Herr Amiralen
Friherre Rudolf Lederströms förslag
om rättighet för Rongt. Ma tt, att
i händelse Lanheto fwlfstäirdighet skulle
hotas af främmande Magt, öppna Inrikes
2,än mot Stats-Obligationer med
ränta eller annuitettr, til! belopp af 4
a ^ millioner R:dr; eller om denne f,imma
icke skulle kunna till fullo crhallasupptaga
resten såsom Lngsgärd, hmit
-
Den r,z Junit. 647
ken äfwen ksmme att med Stats-Gbli,
gationer liqwideras.
a Memorial, ingifwit kill Högloft. Ridderssapet
och Adeln den iz i denne manad, anfier Herr
Amiralen Friherre Rudolf Cederström följande:
"Sedan Riksens Stander genom atagandct af
Confcription misat angränsande Nationer, bade
Svensta Folkets oinstränkta förtroende till sin Of,
werhet, och dest fasta föresats att förswara sin lord,
sin ära och sin sjelfständighet; aterstar likmäl ännu
en omtanka, af lika wigt som Armeens tillräckli,
ga antal, den, att förse Kongl. Majit med medel
till denna Armees utrustning, underhall och befolkande,
da den kunde möjeligen bchöfwas till Lan,
dets försmak. Detta förswar mäste i tid beredas
em man wiil undwika att blifwa anfallen; — Och
ställe en främmande Magt wilja förestrifwa ost
Lagar, sa blir det troligen för sent att tänka pa tillrustningarne,
sedan desi magtsprak blifmit ost kun,
gjordt."
"Den i Regerings- Formen 6z §. nämnda
utwag, alt genom ett Creditiv pa Banquen lemna
medel till förswar, har den olägenheten, att först
mindre fördelaktigt werka pa Banquens Credit,
och sedan twinga till tätare Riksdagar, hwilka betunga
Landet och enstildte med betvdlige kostnader,
och ofta nog sätta hela samhällsordningen i wada."
"Jag förestår att Riksens Högloft. Ständer
uppdraga at Kongl. Maj-.t, att, i händelse Landtts
sjelfständighet, antingen genom werkeligt anfall, eller
genom förolämpande maktspråk af någon främmande
Magt stalie hocas, öppna Inrikes Län, emot
Stals, Obliao.tioner med Ranta eller Annuiteter
till
648
Den i; Junti
till belopp af 4 n ; Millioner Riksdaler och vin
det icke skulle till fullo erhallas, upptaga restrn svin
Krigsgärd, utgående enligt den bliswande Bewillningens
grunder, hwisten Knasgärd äfwen bör
med Stats- Obligationer ligwideras. En hwar,
svin will lefwa och dö Swenss, nia kasta sin blick
pä de Stater,- four nu hafwa öfwermagceu i Enropa,
ihägkommande de grundsatser, efter hwilka
wanner och fiender ak dem behandlas, och sedan
afgifwa fin röst till detta ärende".
Jag anhäller att detta mitt wördsamma anförande
matce t-ll Stats-Ilijkottet bliswa remitteradt,
och att mig ma tillätas detsamma med de öfrige
Respective Standen cominunicera."
I anledning häraf samt da Höglofl. Ridderikavet
och Adeln genom R-unist behagat öswerlemna
denne Herr friherre Cederströms framställning
till-Scats-Utssotcet, har Smts-Utjkottet tagit
detta wigtiga ärende under ett deremot swarande
noga betraatande, lamt ssyndar desto mer att underställa
Rikets Höglofl. Stander, dest yttrande
deröswer, som ämnet pakallar en lika hastig som
granlaga handläggning.
Utstottet instämmer med Friherre Cederström
uti den wälgrundade tanka, att alt förswar mäste
i tid beredas, om man will undwika att blifwa anfallen,
och art det är för sent, påtänka tillrustningar
sedan en främmande mindre wälwiljande Magt,
skulle hafwa rostat dest fiendtliga affigter, antingen
i werkeliga anfallande förerag, eller kungjorde förfördelande
anspråk
I
detta hänseende har ingen omtanka brustit,
hwarken hos Konungen eller Rikets Ständer. Hwad
Konungen astar till Krigsmagtens bade förstärkande
-
Den rz Juni i.
649
de och bringande i tjenstbar! ständ, har Utskottet tillstyrkt,
öfwertygadt, att Rikets Höglofl. Stander
icke tweka att detsamma bifalla; Men Friherre*
Ceder ström äsyftar an kraftigare medel, tilt befordrande
af det framsatte stora ändamål. Deste
medel skulle efter Herr Friherre Cederströms
tanka bestå deruti, att Rikets Stander uppdraga
ät Kongl. Majit att öppna Inrikes Län emer StatsOoligationer
med Ränta eller annuileter till ett belopp
af 4 a 5 Millioner Riksdaler, och om detta
icke ssulle lill fullo erhällas, upptaga Resten som
Krigsgärd, utgäende enligt den blifwande Bcwillninaens
grunder, hwilken Krigsgärd äfwen borde med
Stars Obligationer ligvideras
Det
foller således i ordning att tillse, i hwad
mohn deste utwägar arv anwändbare, och, vin de
äga denna egenskap, huru widt de kunna uppfylla
det dermed äsyftade andamäl.
Att Krig, det mä wara till anfall eller förswar,
icke kan föras uran penningar, ar en sanning ^
lika sä obestridlig som den, att Swerige icke äger
någon redan samlad fond eller penningestyrka, swarande
emot de behof som wida ursträckce Krigsrustningar
bereda och af dem uppkomma.
Det hörer derföre till sakens natur, att wid
händelser af denna egenjkap, erfordcrlige medel »rätte
anskaffas. Denwäg som dertill rakast leder, är
> Läns upptagande; Men det gör icke tillfyllest, att
man will eller önskar erhälla ett sädant biträdeMan
mäste äfwen eftersinna, om man karr begagna
denna utwag.
I detta afscend förekommer i första ämnet,
den werkeliga omständighet, att hwilken Längifware
som hälst, alltid assar att icke allenast finna säkerhet
-
6 > o Den iz I u n i i.
kerhet för sina penninaar, utan äfwcn att blifwa
öfwerlogad om wstjheten för Räntans erläggande
eller Capitalets ätersäende- Med annat wilker kan
man icke wanka det förtroende, som kallas Credit,
och ingen Stat, äfwen den mögligaste, har arnu
ansett framgången af ett försök i denne wäq moje/
lig, utan att iakttaga, eller lagga en sadan grund.
Likwäl saknas wid Friherre C ed er ströms förstas
al! anledning att sädant ingått uti Friherre Ceder/
ströms beräkning, och deraf bedömmes utan swä/
righet, att detuppgifne medel, hwarkcn är annänd/
bart, eller lämpadt efter det ärendets egenskap hwa/
till det skulle gagnas.
Bekymmerfull! skulle det blifwa för en Styrel/
se, att pä sä owifia grunder bygga företag, hwilka
om de skola lyckas, mäste understödjas af medel, som,
med säkerheten att icke kunna brista, förena tillgäng/
ligheten Len stund behoswen dem pakalla- Af den/
na. Natur är icke hwad Friherre Cederström
förestagit. Skulle nu i Swerige finnas penninge/
män, hwilka sammantagne wörö i belägenhet med/
dela en försträckning af 4 a 5 millioner Riksdaler.
— En belägenhet som näppeligen kan förmodas un/
der en störd handel och en afbruten communication
med de fleste andre magter, lärer man dock icke
kunna wänta, mindre begära att defie Längifwack
stola lemna det biträde de förmå åstadkomma, utan
rvifihet om betalning af Ränta eller Capital.
Denna wisthtt kan icke bestå i annat än anwi/
ste fonder, ställde under sadan säkerhet, som tryggar
för dest rubbande.
Denna säkerhet har Friherre Cederström
icke uppgifwit. Han synes sjelf deremot haswa
lwekat om möjligheten as dest utfinnande, da hem
Den i; Junis. 6;r
mer än sannolika händelsen, att penningar gervin
län icke kunna crhällas, anwist den utwäg att
Urtaga, som orden lyda, Resten, som krigsgärd.-»
-Fen äswen denna utwäg föranlätes Utskottet anse
Mmkelig att godkänna, såsom innebärande följder
Os ten mäst wadeliga art.
Ehuru Allmänna arendernes gang under närvarande
Riksmöte, icke ännu satt Riksens Högloft,
btändcr i belägenhet att kunna fastställa belopper
os den Allmänna Bewillningen, som till Rikets
Warjehanda behof mäste utgöras, tror dock Statsmstottec
sig kunna förutse, att den mäste uppgå till
^ida högre summa an förut, och högre än den näOon
tid i Swerige warit utsatt: och om de SkattstvlldigaS
förmåga än skulle anses wara tillräcklig.
Ost jemte afdöldandet af alla andra utstyllder, hwilka
icke utgöra obetydlige summor, afbörda sig denne
Allmänna Bewillning, kan man dock taga för afOiordt,
att all tillökning, skulle sä föröka dessa lyngrer,
att för de fleste orter inom Riket, de öfwerste/
bäde tillgångar och krafterLikwäl
tror Friherre Cederström, att en
krigsgärd till flere Millioner, wore möjlig alt til!
erläggande päräknas- Det är fant, att Riket äger
est wida större Rörelse-Capital, an under nägon
^reaäende tidepunck, och det är, med sästadt afkcende
pä detta förhällande, som hoppet kan grun.
das. att högre Utstylder för Statens behof, an näOdnsin
tillförene kunna utgå; Men allt detta mäste
Mva en gräns, hwilken rubbad eller öswerskriden
>cke bereder mindre följder än Landets utarmande
vch en deraf uppkommande Riks-kroppens wanmagt,
icke blott aflägsnar utan tillintetgör ali tanka ou»
löjligheten alt wid ctt fiendtligt anfall kunna nrp
-
6(2 Den IZ Juni».
rätthälla Rikets sjelfständighet, hwilken uti ett utblvttadt
tillstånd, »näste hastigt falla ett offer för en
* ärelysten fiendes företag.
Skall detta, som utan all twekan instämmer
med hwarje Swensk mans böjelse chrekoimnas; sä
mäste Riiets krafter icke utspännas till den grad alt
de brista och förswinna, utan gagnas ined den försigtighet,
och de», wäl öfwerlaggde utsigt för framtiden,
som försäkrar vin bade waraktighet och sann
nytta.
Desse,egenskaper kan Utskottet efter dess öfwctt
tygelse icke 'tillegna uppbörd af en förcstagen Krigsgärd.
Den skulle twertorn morwerka allt, hivad t
annan wäg, för andamalet kunde patankas, och
denna gärds liqwiderande »ned Stats-Obligationer,
raga »nättet af allmänna olyckan, genom tillffapande
af ett Rörelse'Capital, four utan samband mtd
det Riket redan, äger, skulle snart försätta det senare
» lika förstörande belägenhet, four andra magtck
af lika orsaker, fastan genom olika behandlingssim
mäste »vidkännas, och hwilka gifwit anledning tm
sa wäldsamma steg emot allman säkerhet, svin »m"
icke torde önska, att inom wärl Land finna oun^
ivikelige.
Stats-Utskottet, som icke kan misskänna Jaherre
Cederströ m s wälmening »»ti dess gjorda fram-'
ställning, har pä de skal, sou, nu anförde bli'fw>6
således icke kunnat för sin del godkänna densamM^
utan nödgas tillstyrka Riksens Högloft. Stander,^
den i alio assia och ogilla. -
Men dermed will icke Utskottet hwarken ^
samtid eller efterkommande adraga sig den förewicck
sen att hafwa åsidosatt någon omtanka för
Ayddande emot päkouuuande wäder, eller alt
Dea »Z Jun» 6zz
dra förgätit wigten och angelägenheten af sadane utw-ägar,
hwilka satte Ksngl. Maitt i tillstånd, alt i
tarans stund wara beredd till ett kraftigt försmak
kinot anfall eller hotande tillställningar.
Kongl. Maj:t, hwars öma omsorg för Rikets
ival, icke är något ögonblick hwilande, har redan
Sielf föresett hwad tillkommande händelser kunde
Söra oumbärligt, och derföre behagat för Utskottet
öppna utsigt att ga Kongl. Majus Höga afsigter
till mötes- — Utskottet önskar att ester närmare utveckling
af Rikets tillgångar, kunna förestå hwad
svin säkrare leder till andamalets »vinnande, utan
att för framtiden förstöra Rikets krafter, eller grundlägga
följder, svin i stället för att hjelpa, deremot
söröka swarigheterne, och kunna blottställa för allmän
wanmagt och enskildt förswagande.
Hwilket allt till Riksens.Högloflige StänderS
Mare vmpröswande »vördsammeligen hemstalleswrebro
den r6 Junii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högw. Prcst-Ständets
Ädelns Led- magnar, Ledamöters magnar,
(llsrl tVlöiner. Onstsl ^turrs^.
Pä Walloch Borgarc-Stän- Pä Hederw. Bonde-Standets
Led. magnar, dets Led. wägnar,
>Veze1i». O. O^ils^vn.
6. llllunolius.
Utdrag af prstocollet, hältet hos Riksens
HZglost. Ständers Stats - Utskott wid
Urtima Riksdagen i Örebro den i6:de
^junir l8»2.
^-D. >^err Amiralen Friherre Cederström
Uppläste följande anförande till Prvrocollet:
"I
654 Den lz Junii.
"I Stats-Urffotteks Plenum den ststl.
Ridderstapets och Adelns Remist af min motion af
den iz Junti, om medels anstaende till Konungens
disposition, i händelse af anfall af krig föredrogs,
gjordes genast pa en Ledamots föreställningar, pro,
position af Ordföranden om denna motions obehörighet
och kill afstag derpå. Jag protesterade deremot
att ett Utskott afqjorde behörigheten af en remitterad
motion, begärde del af Protokollet, för akt
vederlägga den Ledamotens anförande, som sökt för,
klara min motion för obehörig, och wisa hanö imff
lag bade i uppgifter och conclustoner, men allt detta
oaktadt blef den till upptagande Wägen."
"2 Stats-Utffottet har den wanliga marchen
af alla saker alltid warit, att da Kongl. Proposition
eller enffilt motion fran Standen blifwit remitterad,
den genast till beredning at någon afdelning
af Utffottet öfwerlcmnad, hwarisran återkommen,
behörigen utredd, den af Utskottet in Pleno blifwit
granstad, afgjord och till Standen aterfänd. Detta
underläts nu och saken afsiogs utan pröfning, ritan
nödig förklaring öfwer sakens förhållande."
'Dm Stats-Utffottet hade remitterat denna
motion till Niksgälds-Äfdelningen och den utlåtit sig
öfwer möjligheten att erhålla Län, och Fonder till
deras amortistement och ränta, och StakS-Ulffoltck
sedan pröfwat behoswet, möjligheten, laglighelen,
SummanS storlek, wilkoren, om Ständer borde kallas
eller ej, när Summan begagnades o. s. w. Da
hade saken fatt sin laglioa form, och rnalet warit
beredt till Standens afgörande."
"Nu förbehåller jag att denna min uppgift otti
sakens tillgång, ina fa åtfölja Utffottets sivar till
Riksens Ständer, pa det de ina se och pröfwa lM
kitt
Den iz Ju ni i. 6e;
Niwida berörde sivar är affatkadt eftrr de grunder
<z och ;6 §. §. Regerings-Formen föreikrifwa eller
ej."
Uustolk Lssterström.
Hwilket anförande skulle oenom Utdrag af
Protokollet bifogas Högloft. Utskottets Uttänkande
i ämnet till Riksens Högloft. Ständer. Ar och tag
som förr ffrifwit star.
Lx krotocollo,
L. luri el ius.
Uppläst hos Ridd. och Adcln d. r; Zunil.
« - - - PrcsteStändet dcn iz - - -
s - - - Borgare-Staiidet d. iz - - -
- - - - Bonde-Ständer den rz - - -
Longi. Maj:ts LTkädiga Prspositisa till
Riksens Ständer, rörande upplösningen
af Skönsta Wargeringen; Grfwen Orebro
Slott den 9,de J)unir i8>2.
9os Kongl. Maj:t haswa Riksdags-Fullmagt,'ge
af Bonde-Standet fran Skäne, i underdånighet anhållit,
att den i nämnde Prowins warande Wargering
ma upplösas. Härwid har hos Kongl. Majtt
förekommit, att denna Wargering blifwit, i anledning
af Kongl. Majus, genom wederbörande Dest
Befallningshafwande gjorda, framställning, och i anseende
lill Rikets behof af större Wapenstyrka, under
i7L9 ars Krig, bewiljad, och uppsatt tstl hälften
as de inom Skane warande Jndelte Cavc llerieRegemenker,
samt lill följd af Riksens Sanders
beftut wid 1809 och r8eo arens Riksdag i Stockholm,
6;6 Den iz Junir.
holm, oaktadt Rikets öfriga Wargering da upphörde,
bibehållen. Da Skane likwal sedermera mäste dela
samma lott med Rikets öfriga Prowinser, sa wiil
i afseende pä Extra Noterings - som Förstärknings,
Manskapets utgörande, och da den förra i synnerhet
i denna Landsort medfört dryga kostnader, samt
härtill kommer, att Rikets Krigsmagt, genom det af
Rikets Ständer wid nuwarande Riksdag fattade
beslut örn Bewärings-Manskapets utgående, lemnat
Kongl. Majit nya utwägar till Rikets förswar;
Har Kongl. Majit ansett bade billighet och rättwä
sa fordra, akt Nusthäilarne wid de Skansse Cavallerie-Regementerne
njura till godo en sörman, som
öfrige Rustande och Rvthällare bliswit bewiljad.
Kongl. Mant will således i Näder föreslå Riksens
Stander, att Rusthällarne wid ofwannämnde Regementet'
ma befrias fran den af dem friwilligt a,
ragne skyldighet, att utgöra Wargering, med förbindelse
likwäl för del nuwarande Wargerings-Manffapet,
akt, dä Contracten sadant iniichalla, wid
inträffande Vacancer i de Ordinarie Nummerne,
deri inga.
Kongl. Majit färblifwer Riksens Stander med
all Kongl. Nåd och ynnest walbewagen.
Datum ut 8u^rri.
Enrishttm med Höga OriZlnalet bestyrker
Lx otticio,
D- ^Imc^uist.
Prest-St. Tccr.
Upp
-
Den rz Junik. 6;7
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. iz Iunii.
- - - - Prest-Ständct den iz - -
----- Borgare-Ständetd. iZ - -s
- - - - Bonde-Standet d. iz - -
wordsamt Memorial!
Äcnom äter-remiss ifrån Högloft. Ridderskavet och
Adeln, Hägwördige Preste-Ständet och Wällofl.
Borgare, Ståndet hafwa en myckenhet anmärkningar
blifwik Utskottet meddelade innehållande, dels
förftag till ytterligare bestämningar af de puncter
Utskottet förut föreslagit, dels nya underdåniga önskningar
i sammanhang med dem, hwilka Utskottek
upygiswit att till Hans Kongl. Majit i underdånighet
öfwerlemnas.; Med skyldig aktning för Riksens
Ständers yttrade meningar gar Utskottet att
deröfwer förklara sig.
Utskottet har ansett sin åtgärd bunden wid
alla de fall, der anmärkningarne rört sädana ämnen,
som igenom Riksens Ständers redan fattade
och till Kongl. Majit i underdånighet öfwerlemnade
beslut, aro bestämde. Detta har inträffat wid alla
mrade meningar emot legningens lillätande, mot
Bewaringsmanskapets formerande till en serskild
Corps, rörande förändringar i Ukssrifnings-äldern,
rörande nya stätt att utgöra conscriptionen, rörande
en bestämd tid för inrättningens bestånd sadan den
nu bliswit antagen, rörande Bewaringsmanskapets
sättande under eget sjelfwaldt befäl, rörande olika
wilker för dem som friwilligt eller dem, som emot
lega utgå, rörande ytterligare undantag rn. m.,
och anser Utskottet sig icke omständligare behöfwa inga
i förklaring om grunderna till sitt förfarande, att icke
widlyftigäre hafwa beswarat dessa anmärkningar.
Bihang. N;o 42. Hwad
6s8
Den rz Junii.
Hwad^äter de anmärkningar beti assar, hwilka
röra fada ne reglementariska Författningar, somknn.
na synas mörka och lwttydiga; och, derest de icke
widare förklarades, kunde pä olika stallen föranleda
olika tillämpning, sam! hwilka Utskottet ansett ligor,
inom kretsen af dem, hwaröfwer Riksens Gländerv
meningar kunna närmare tjena till uplysmng wiv
fattande af debuten, sar Utskottet nu deröftvcr yttra
sina tankar.
I anledning af io:de puneten af Konungens
Nådiga Proposition rörande Bewäringsmanssapet,
har den anmärkning bllfwit gjord, att Kongl-Majus
deri framställda sraga af Utskottet, och således äf.
wen af Riksens Ständer, hwilka gillat UtskottelS
förslag, blifwit obeswarad. Kongl- Maj:t hade lill
Riksens Ständer öfwerleinnat, att bestämma hur»
till undwikande af betungande forslingar genom lam
det, serskildta förwaringsställen för Vewaringsmanffapets
wapen och trost, ware sig Härads- elle
Socknewis i otterne maire upprättas.
Till detta förslag har Utskottet endast i alimänhet
troll sig böra tillstyrka bifall. Utskottet har
warit af den öfwcrtygclse, all werkstalligheten deraf
sa wäl i afseende pa otterne hwarest desta förwaringsställen
böra anläggas, som sättet och medle»
till deras anläggande, bäst och endast af Kongl
Maj:t genom Dest Belallninoshafwande kan besörjas,
och kan derwid för sin enskilta del icke yttra
någon annan önskan, an att desta förwaringshus
matte anläggaS för sä sina Districtcr som möjelio!
ar, såsom till exempel: Ett för hwarje större Sött
ken eller högst för twänne mindre Socknar saim
manflagne.
Den rz Junii.
659
Frågor hafwa uppstått: r:o huruwida den,
vin wid den förre Utskrifningen ucgart, elier sjelf
ör sig legt, bör anses haiwa uppfyllt sin förbinelse
om han ttt:r slutad fred ifrån tjensten aterammer
utan att annu hafwa upphunnit aldern af
ar? Dermed sta i gemenskap följande händela:
2:0 om en Vngling mellan och L; ar, pä
vilken lotten fallit att wara Förstärkningskarl, ma
ivid fyllda 2e ar, wara frän tjensten fri, eller om
dan ovilkorligen bör tjena till Krigets stut om det
im bleswe aldrig sä längwarigk. z:o om ben, som
wid förra Utskrifningen deltagit i lottning, eller för
m undgä lortnina, i lega, derigenom bör anses
^>fwa uppfyllt sin conscriptionspligt, oaktadt han
^»nu sjelf ar mellan 2 v och ärS älder?
Hwad den första frägan beträffar, har Ut,
slottet ansett utom allt twifwcl, att den som sjelf
Mikgätt eller sjelf för sig legt under den tid han bevistat
Kriget, afwen uppfyllt denna nya conscripionspligt;
men ssulle han, nar detta förut ingångMa
conrract genom ett sredssiuk uvphör, annu icke
hofwa fyllt 2; ärs äler, ager han ofelbart att för
den äkerstäende tiden uppfylla hwad Riksens Stander
genom den nu pä nya nistor stadgade bewaringen
föressrifwit.
Wid den andra puneten sones icke det Contrakt,
som wid Förstarkningsmanikaptts uppsättande
uppgjordes, och hwarigenom Försiarknmgskarlen
lörbants att tjena anda till Krigets stut, genom en
lenare författning kunna rubbas. Wäl mä den,
svin i denna tjenst hinner öfwer 25 ärs älder, räkna
sig det till godo i afseende pä desta nya färbin-
»drifer, uren ssulle staga uppsta om tiden för tjenstenS
Frag-kD * * fort
-
66v
Den rz Junit.
fortsättande, kan den icke af annat an Contracleij
vrdalydelse bestämmas.
Wid den tredje puncten har det synts Utssl-M
som en Anglings deltagande i lottning eller legning
tilt Förstärkningsmanssapel icke kan, enar han lett
ännu fyllt -5 ars alder, befria honom fran sin ssoiLighct
i afseende pä Bewaringsmanssapet. Men
Lerwid komuier sasoin en ömmande omständighet i
betraktande den dubbla tunga dessa personer ssullr
draga, om, sedan de erlagt sin andel i lottlageis
lega , de astren siutcligen nödgas att Ijelfwe ga
fält, eller personligen lega karl i sitt ställe. Utssol
tet har ej trott denna olägenhet kunna afhiclpas
annorlunda an genom en underdånig anhållan hor
Hans Kongl- Magt, dest tacktes Hans Majit sa"
anordna, att, enar en sadan person sjelf nödgaS ulga,
Staden, Häradet eller Socknen hwarest han
förut i lorclag deltagit, ersatte den ftin sjelf utgår
hans contingent i den förut för Förstärkningskarl^
accorderade legan. Harwid kunde dock ej komma
fräga ersättning för det redan pa hand gisna sön
stvitet innan Förstärkningskarlen i tjenst utgätt, utan
endast återstoden, som wid desi ukcommendering warit
accorderad att betalas, och hwilken pa de flesta
ställen warit den betydligaste.
I flera? Stand har bliswit anmärkt att Utskottet
i sina förra Memorial ej yttrat sig huru sön
hällas borde enär enBewäringskarl, som ingått för
lega, genom död, rymning eller wanhederligt brott,
afgick ifrån sitt rum. Utssottet hade trott att wiS
denna inrättnings införande i Swerige i detta afseende
samma wilkor skulle gälla, som i andra Länder-
Om en legd Bewäringskarl stupar i fält, eller
dör pä ArmeenS SlukhuS, eller genom blessurer
eller sjukdom blir ojkicklig alt göra tjenst, mäste
Den iZ Junii.
66 l
sädant anses såsom hade samina missöde öswergätt
vrincipalen, och wore således denne lossad frän all
»tterligare förbindelse. Om genom ett begängek
msliat brott den legde bleswe ur ständ satt att göra
tjenst j led med Fäderneslandets adla förswarare,
äberopar Utssottet sitt redan afgikne förflag, att
derest brottet ej fordrar hans fullkomliga skiljande ur
Statens tjenst, han dä matte flyttas till Arbetsmanssapet.
Skulle äter brottet wara af sädan natur
att han alldeles frän stensten mäste ssiljas, intrader
principalens pligt att sjelf med egen person,
eller genom ny legd karl hans rum ersätta. Samma
skyldighet äligger principalen afwcn, derest den
legde rymmer; dock wille Utssottet tillstyrka, det
mätte Riksens Stander hos Hans Kongl. Majit
i underdänighet anhälla, att tre mänaders tid mä
lemnäs tili den rymdeS eftersökning genom Konungens
Befallningshaswande innan principalen anses
skyldig att uppfylla hans lediga ruin.
Genom de ankomne anmarkningarne har Utskottet
äfwen funnit anledning till nägot missförstånd
af hwad i tess förra Memorial bliswit anmäldt,
att den förut stående Armeens rättigheter
i afseende pä warfning, för ingen del genom de nu
fvrestagne nya stadaanden mä kunna rubbas. Utskottet
tror sig derföre nu böra förklara att enar den
stående Armeen äger en gifwen rättighet att warfwet
inom »8 och z6 ärs alder, denna ratt aldeles
oförkränkt fortfar, och att den yngling mellan 20
och 25 ärs älder, som frivilligt ingär för nummer
i den stäende Armeen, derigenom fullkomligen anses
uppfylla sin bewaringspligt.
I anledning af de anmärkningar, som blifwit
gjorda rörande legning af tjenstehjon, och andras
Hem
-
66r
Den rz Junii.
HemmanSaboer, samt rörande de författningar
hwilka borde widragas wid Bewäringsmanstape
hemförlofwonde ur t/ensten, har Utskottet trott
redan gällande stadgar wara tillräckligt kraftiga a
skydda husbönders och tjenstehfons ömsesidiga ra
tiaheter, och bewara den allmänna ordningen; li
wal torde, om Riksens Stander sa finna tjenlig
nar nu sa mangfalldigt ökade tillfällen till desia Försg!
ningars tillämpning inträffa, Riksens Ständer lill Har
Kongl. Maf:t i underdånighet anmäla den önskan, a
wid de reglementarista författningars utfärdande, so>
härmed baswa gemenjkap, ett noga afseende p
deka omständigheter matte göras.
Antcligcn får Utstoltet anmäla att det af
meddelade anmärkningarne icke funnit skäl att frär
ga någon af de önstnmgspuncter det i sitt förr
Memorial föreslagit, men deremot i anlednind
i Preste-Standet gjorda anmärkningar, trott ,
böra antaga den wid andra puncten gjorda rätteljr
att i stället för ordet Studenter, nyttja uttryck
Studerande w d Lärowerken.
Det är^ i sammanhang härmed Utskottet nu ki
Riksens Ständer får anmäla följande ifrän Rik
Stånden förestagne nya önffningar:
, r:o. Det täcktes Hans Kongl. Mast gene»
bestämd lag föreskrifwa att Bewäringsmanjkapet'
i och för fel i stensten eller utan föregången lag!'
dom kunna bestraffas med ncsiiga eller kropps-stras!
af hwad beskaffenhet som helst, och ej underkast-'
andra militairiska strafflagar an arrest, raham
vch dödsstraff.
sw. Att den som ej sjelf utgått utan gemi'
legning lätit upplylla sitt rum. ej sedermera M
Krigs Stander njura befordran.
sl
Den rz Junik.
S6z
z:o. Att den som till bewäringen friwilligt
maaic ma wid förefallande befordran, derest han i
skicklighet och förtjenster arstes jemngod, njuta företräde
för den som emot lega i Utskrifningen deltager
4:0.
Att, sa widt sig göra later, inga hädanester
matte till Postförare vch Postillioner antagas,
som icke redan upphunnit 2; ar, pa det icke
undantager genom dem altför mycket matte ökas.
5:0. Alt, da man af erfarenheten kanner huru
otillrackcliga anstalter i wart Land finnas, dels
för blesierade soldaters, dels deras Enkors och barns
understöd, Kongl. Maj:t täcktes uppmuntra sa wäl
dem i Landet som ej i denna utstrifningSpligt deltaga,
som dem, hwilka wid förmögnare wilksr genom
legning ifrån faran befriat sina personer, att genom
friwilliga sammanstött samla Jnvalid-cafior,
hälst inom sina Districter der wälgvrenheten pakallas
till kända lidandes understöd. Utskottet, som
tydligen insett det ädla i denna fran BorgareStändet
ankomne Motion, har ej trodt sig böra
tillstyrka ett sädant stadgande såsom någon förbindelse,
an mindre inga i bestämmande af en sinn-'
ma för denna afgift. Swensta Nationens kända
böjelse för wälgvrenhet ökas när den friwilligt utöfwas,
och när den en gang i detta BewäringsManstap
stall igenkänna hjeltar, som skyddat desi
sjelfständighet, stall ett ringa men friwilligt offer af
de skyddades förmögenhet gerna åtfölja wördnaden
för deras tappra bedrifter.
Hwad ifrån Preste-Standet blifwit anmält,
sa wä! om inrättning af en Conscription pa Oland
efter samma grunder som den pa Gottland, sein
om de önskningar deputerade fran Gottland rörande
den derstädes inrättade Bewäringen, wille hoS
Hans
664 Den iz Junit.
Hans Kenqs. Majtt anmäla, trodde Utskottet sig
icke kunna upptaga såsom icke hörande till dek, besättning,
utan sära wederbörande rörande dessa frågor
äga att directe i underdånighet wända sig till
Hans Kongl. Maja. Likaledes har Utskottet ansett
ligga utom sin befattning sadana anmärkningar,
som angott förändringar med det redan uppsatta
Förstärkningsmanskapet, eller författningar angående
den indelta Armeens inrättning. Åtskilliga färsing
hafwa äfwen sones Utskottet röra sadana detailler
as reglementariska författningar, att kltjkvtter
ej tilltrott sig böra tillstyrka Riksens Stander att
deröfwer i underdånighet yttra någon önskan, såsom
till exempel om bestämmandet af tjenliga öfmngstider
för Bewaringsmanjkapct; vm tiden och
sättet nar den som till Utskrifningen är förbunden,
bör stadga sitt wal om han sjelf utgår eller will
för sig lega m. m.
Utskottet tror sia genom dessa tillägg till sitt
förra Memorial hafwa sammanfattat hrifwudsumman
af Niks-Skandens meningar och derigenom
hafwa uppsvlt det återstående af den pligt Riksens
Ständer detsamma alagt, i afseende pa Kongl.
Masits genom Dess Nadina Proposition meddelade
fordran, att öfwer denne wigtiga staga erhålla ett
sadant beftltt, som i det närmaste wore ett uttryck
af Nationens allmänna tänkesätt. Orebro den 10
Junit rZrr.
Pä det särskildta Utskottets magnar,
Ik. von L8SSN. Uustvi§ dckorner.
Larl brosenius. ston ftonsson.
6. LUkverstolpe.
Upp
Den lz Junis.
66 s
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. iz Junit.
-> - - - PrcsteTtändet deis iz - - -
- - » - Borgarc-Ständet d. iz - - -
- - - - Bonde-Släiidet den iz - --
Utdrag af protocsllet haller hos Riksens
HZglofl. Ständers till upptagande af
Ronungens fTlädiga Propossttsn sm Lsrstärkningsmanskapet
nedsarte särstildta
Utstött den ro Iunii 18-2.
S- D- ^iksdagsstillmägtigen fran Philipstaö Herr
Brukspatron Mithander uppläste till Protocoilet
följan e:
Wördsamt Memorial!
Da jag innan Högloft. Utskottets förra Betankanden,
ingingo till Högloft. Riks-Standen, icke
kom att göra. den motion hwarkil! jag sedan wid
vfwerlaggningen i ämnet hos Walloftige VorgareStändet
ansett mig befogad, att nämligen det matte
stadgas, att Riksens Ständers nu fattade Vestm
bifwer gällande intill den efter fem ars förlopp
eller förut infallande Lagtima eller Urtima Riksdag,
för att da a nyo antingen aldeles bekräftas
eller ock behöft-gen jemkas, hwarom mitt Memorial
är Utskottet, och lärer wara Högloft. Standen communiceradt,
har jaa nu trott mig skyldig anbälla,
att pa denne hemställan fa wacka Högloft. Ut kottets
uppmärksamhet med åberopande af mitt nämnde
Memorial.
Det är wal sant, att det star i Ribens Ständers
magt, att enar ftin halst wid Riksdag, ater
taga detta ämne under östverwagande, men jag skulle
ändock icke tro det wara öfwerftödigt att i förhand
verust
666 Den iz Junii.
dertill hafwa bestämdt rn tid lämpad efter en behöflig
erfarenhet om werlan af nu saktade Beslut,
ty genom detta bestämmande tryggs bättre eller
åtminstone tillfredsställts hwar och en, som (ware
sig as ett eller annat skäl) under tiden kunde finna
sig missnöjd med denna widtagne organisation af
Förstärkningsmanskapet.
Jag utbeder mig akt Eders Ercellence och
Högloft. Utskottet täcktes taga detta i öfwerwägande
och hemställa det lill Riksens Högloft- Ständers
pröfning, samt att, om Ukstottet härtill icke skulle
lemna bifall, detta mitt yttrande ma till Riksens
Ständer medfölja Högloft. Utskottets BetänkandeUtskottet
ansag fia ej kunna inga i pröfning afdctta
förslag, sedan Riksens Stander redan deröfwcr beslutat,
hwarföre endast Herr Mi thanders yttrande
borde genom Protocolls Utdrag Uttkottets Memorial
till Riksens Stander åtfölja. lie suprs.
Lx krotocollo,
6. 8i Ikverstolpe.
Ilppkäst hos Ridd. och Sldcln dcn IL Maij
»
- - - Prefle-Standct den lL - -
- - - ? Borgarc-Ständet d. 12 - -
- - s - Bondc-Ztändet den 12 - -
Riksens Ständers Särskildta Utskotts betänkande
i anledning af Longi. Majtts
tTladiga Proposition om en sörändring
i utskrifningssättet af det faststäldte
LärstärknmZsmanskapct.
Wördsamt LUemoria!!
^ anledning af Riksens Ständers Remiss af E
Kongl. Masts Nådiga Propofition till Rikets
Stäm K
Den rz Junii. 667
Ständer om en förändring i utskrisningssältet af det
faststäldte Förstärkningsmanskapet, gifwen Orebro
d. zo April >812, samt af åtskilligt Stånds Ledamöters
af högstberörde Nådiga Proposition föranledda
ensktldta yttranden, får Utskottet härmed wördsamt
aflemna Resultatet af sina öfwerlaggningar.
Utskottet har haft den öfwrrtygelsen, art ingend
uppoffring är för stor da srägan är att förswara
Fäderneslandet, att denna grundsats af hwar Swensk
Man redligt erkänncs under styrelsen af en älskad
Konung, under Lagar, som betrygga frihet och fä-"
kerhct, och under ett säkert hopp, att, derest ett krig
skulle af nöden uttwingas, wär nu warande Kronprins
skall föra Swenffarne till seger och lugn, att
sinnen och tänkesätt ej hos Nationens Fullmärttge
kunna wara delade huruwida den söresiagne ukstr-if--  ningen borde antagas eller ej. Om WerldenS allmänna
händelser hotat de fleste Stater med omstapning,
om desse missöden endast genom Nationernas
egen inre kraft kunna afböjaS, stall Swensta Folket,
tappert och lugnt inom fina haf och sina fjällar,
wisa dem, som äfwen dit gerna sträckte sitt walde,
otc der genom enighet och ett ihärdigt mod, genom
tillgifwenhet för sin Konung och smtroende för den
Hielte, de genom fritt wal ulkorat till sin Anförare,
will bibehålla sig sjelfständigt, will häldre trotsa
döden an böja sig under något främmande ok; dä
detta ar Nationens allmänna tänkesätt, lära Riksens
Ständer oinssränkt bifalla den första puncl-m af
Kongl. Mayts Narian Proposition: att skyldig,-eten
kill deltagande i Bewarings-Manskapets utgörande
ma börja med solida Dugn. och owrlkorliaen upphöra
med fyllda Tjugufem är.
Mea
668 Den iz Ju ni i.
Men dä denna FörswarZ-pligk icke mera är twetydig,
har Kongl. Ma>:t till Riksens Ständers pröfning
och afgörande öswerlemnat, huruwida densamma
af hwar och en yngling inom den bestämda aldren
af Tjugu till Tjugufem är, personligen bör
uppfyllas, eller det bör tillätaS den, som i sin ordning
utskriswes, att genom legning sätta fullgod karl
i sitt ställe. Utskottet, ät hwilket Riksens Stander
öswerlemnat, att häröfwcr först yttra fin mening,
har wid denna pröfning erfarit mänga delade kan»
stor. Det har insett, att den fanna kärleken till Fäderneslandet,
dä den lifligt brinner i Anglingens
bröst, mäste giswa skyldigheten ett högt warde att
för dest skull gä i striden: att mod och en högre
National - anda skulle säkrare födas i Anglingens
hjerta, om denna stadighet föreskrifwes fästin vwilkorlig:
att den friwilliga Soldaten strider utan delade
interesien: att ordning, sedlighet och disciplin
swärarc bland de legda underhålles; det hade trott
sig bäde as grundsats och af förutseende af en nyttig
werkan för framtiden pä den Swensta National-Caracteren
se det rätta deri, akt hwar och en
yngling inom den utsatte äldcrn mätte färpligtaS att
sjelf utgå. Men wid betraktande af sakens nyhet,
dä erfarenheten lärt, att allt sant och godt af en
stor och kraftig inflytelse endast smäningom i Weridén
sprides och stadgas, dä wid ett mäjeligen öf,
werhängande behof man har trott sig böra aflägsna
allt, som, ma wara af fördom eller mindre tydliga
begrepp om sakens förhällande, eller af hwad
orsak, som hälst, ställe kunna gära Nationen mindre
böjd att willigt gä Kongl. Majus assigter till
mötes, har U-ikmet trott sig böra tillstyrka, alt
legning mätte tillätas. Det har trott, att, när ett
fritt
Den rz Junit. 669
fritt -wal lemnadcs ät hwar och en att utgå eller
genom legning fylla sitt rum, skulle det behöfliga
antalet af Stridsmän alltid lättare fyllas, i fullt
förlitande, att de olägenheter, som legningen älföljde,
genom uppmärksamhet wid Manskapets antagande
och Befälets omtänksamhet, i del mästa mätte
kunna afböjas, intill desi del allmänna tänkesättet,
Icdt af erfarenheten, säkrast skulle afgöra hwad
i detta afseende bordt stadgas. Utskottet bör dock,
när der tillstyrker denna legnings-frihet, genast förklara,
att de wilkor derwid, som Bewarings-Manstapet
i de följande puncterne förestrifwas, pa intet
wis kunna sträcka sig till Swerigeö förut stående
Armee.
Hwad den andra puncten beträffar, har den
af'Utskottet blifwit till alla delar tillstyrkt, enär
Utskottet icke satte i fräga, att i en tillkommande
Författning, äfwen detta ämne, uttrycket: Llatz
efter Llatz, sä noga warder bestämdt, att den dermed
äsyftade indelning efter äldern af alla kan inses
och fattas.
Rörande den tredje puncten, att BewaringsManffapet
antingen stall förstärka den Indelta Armeen
eller Bätsmanvhället, eller ock utgöra serlkildre
Corpser under serskildt Befäl, och sidan Utskotingält
i en omständelig undersökning huruwida något
pä förhand i afseende hära af Riksens Ständer
boede stadgas, fann Utskottet, att ett krigs öden
kunde sa mycket bero af tillfälligheter, hwilka
gjorde Truppers lolika anwändande nödwändigt, att
rättigheten dertill alltid borde wara Ofwerbefälhafwaren
förbehällen, hwarföre det äfwen ansäg bäst,
alt genom denna puncts tillstyrkande, ät Hans
Kongl. Maj:t i detta afseende sörwara en fri dispositions
, rätt» Till
6? o
Den iz Junii.
Till winnande almera tydlighet och bestämdhet
får Utskottet foresta, att dä den fjerde'puncten
för öfrigt till alla delar tillstyrkes, deri dock den
ändring matte göras, att orden: under den tid
tjenstgoringen warar, matte utgå, såsom de der
möstigtwis pä ett einot afsigten stridande satt kunna
förklaras.
Likaledes wille Urskottet tillstyrka en sadan ny
redaction af den scntte puncten, hwarigenom hela
stadgandet rörande Bewärings» Manskapets ratt att
idka handtwerk sörswunne; anseendes Utskottet allt
hwad härom kunde behöfwa föressrifwas, tillhöra
de Reglementarista Författningar Kongl. Majtt
Sielf lärer utgiswa.
Den femte puncten skulle efter denna forandring
lyda som följer: Att Bewstrings-Manskapet
äger lika rätt till pension och Underhäll,
som ordinarie Soldater och Sjömän i Ilka
belägenhet.
För att något närmare bestämma de undantag
som i den sjette puncten förekomma, förestår Utskottet,
att efter ordet: Lotsdrängar, skulle tilläggas,
och Lots, Lärlingar pä Stat, och efter ordet
Postförare: med Beställnings-bref, samt att orden:
jemte Arbetare i Lronans Förräd och
Werkstäder, emedan de redan äro i tjenstgöring
och stående under Kongl- Maj:ts ordreS, alldeles
skulle utgå.
Af den sjunde puncten har Utskottet förestagit
följande nya redaction: För ywar och en som wid
denna Författnings antagande ej ännu fyllt Tjugu
är, eller är emellan Tjugu och Tjugufem är§ alder,
gälle, att han ej till något Statens eller af KonglMaj:t
erkände allmänna Inrättningars ordinarie Embete
-
Den rz Junit.
67 r
bete eller Tjenst befordras, eller erhåller Burskap
eller Borgare-rätt, eller i något Handtwerkeri till
Mästare antages, utan att wara intill fyllda Tjugufem
ärS alder inskrifwen i Nakional-Bewärinsen,
och pa ettdera sältet hafwa fullgjort alla dermed
förenade skyldigheter, eller ock enligt denna Stadga
behönaen bliswic derifrån undantagen.
Ä den åttonde puncten sar Utskottet till alla
delar tillstyrka bifall.
Den nionde puncten ater tror Utskottet sig böra
tillstyrka alt den alldeles malte utgå, enär hwar
och en skulle äga rätt alt wälja om han wille lega
eller ej.
Den ro, n, 12, iz, 14 och rs puncterne
tror Utskottet ej kunna annat än utan inskränkning
bifallas.
Ulffottet bör likwal icke förtiga, att det sa wal
af deste puncter, som wid pröfningen af de föregående,
och under hela undersökningen af detta ämne, funnit
ett ganska nara sammanhang emellan hela denna
Bewärings-Jnratlning och de Rcglementariska stadganden,
som endast mäste wara Kongl. Majus höga
rätt alt bestämma och utfärda. Utskottet har derföre
trott, att wid ett amne, som sä nära rärer hwar
Medborgares wigtigaste inleresten, Riksens Ständer
skulle wilja begagna sin rättighet, att i afseende
vä wista af detze stadganden, yttra sine underdåniga
önskningar, hwarigenom otwifwclaktigt för Kongl.
Majus sötter ncdlades en myckenhet upplysningar,
sä wäl i afseende pä sakens weckelina förhallanden,
som pa det allmänna tankesättc» och hwarpä Riksens
Ständer kunna göra sig förwistade, att Hans
Kongl. Maju lärer göra det Nådiga afseende, som
Inrättningens natur och lidens omständigheter kunna
medgifwa, Men
672 Den iz Junii
Men da desse underdäninga önskningar ingalunda
kunna anses såsom wilker för ett hufwudbeslut
öfwer Kongl. Majus Nådiga Proposition, dä
en myckenhet af dem just dero af ett sadant beftutS
beskaffenhet, har Utskottet ansett sig böra dem i ett
serskildt Betänkande til! Aukfens Högloft. Ständer
wördfamt öswerlemna. Orebro d. n Maji 1812.
Pa det Serskildta Utssottets wägnar,
kk. von Lss en. Ullst vig örner.
Lsrl ^rosonin8. ^onjson5son.
6. 8i!ver3tolpe.
lMördsamt Memsrial!
Riksens Ständers, till öfwerlaggning rörande Kong!-  Majus Nådiga Proposition till Riksens Ständer
om en förändring i Utskrifning^-sättet af det fastställda
Förstarknings-Manskapct, nedsatta Serskildta
Utskott får wördfamt åberopa sig sitt Memorial as
denna dag, innehållande dess yttrande, i anledning as
högstberörde Nådiga Proposition, och de hufwudgrunder
den innefattar, samt det deri gjorde förbehåll,
att lill Riksens Högloft. Stander serskilt fa öfwcrlcmna
de underdåniga önskningar det wille tillstyrka,
att Riksens Ständer till Hans Kongl. Majtt
afgaswe- Med fullkomlig insiot deraf, att dessa önskningar
ej kunna äga någon bindande kraft i afseende
pa det beslut Konung vcb Stander öfwer hufwudsaken
gemensamt fatta, har Utskottet med deras
öfwerlemnande ej hast någon annan afsigt, an alt
Riksens Ständers hemmawarande Medbröder matte
se det deras Fulimagtige wakat för deras angelägen
-
Den i; Zunii. 673
genhcter, och att dek allmänna tankesättet genom dem
snarast matte framtränga till Thronen.
I anledning af den ratt till Pension och Underhall
för Bewärings-Manskapet, som i z:te puneten
af Kongl. Majus Nådiga Proposition omtalas,
wille^ Utikoctet hos Riksens Stander anmäla, det
den önskan matte af Riksens Ständer i underdånighet
yttras, det tiden till sädana Pensioners erhållande
matte för Bewärings-Manskapet förkortas', emot
hwad för den wanliga Armeen hittills är stadgadt,
emedan när alltid en stor del deraf mindre af fritt
wal utgår, än när tjenst wid den stående Armeen
antages, hwarest hwar och en, a swen hwad den Indelta
beträffar, njuter sadane willor, att han för sig,
hustru och barn, ej kan sagas sakna alla utwägar
lill uppehälle, någon större uppmuntran och säkerhet
emot en alltför torftig framtida lefnad, synes wara
blista, om icke alldeles af nöden.
Äswenledes tror Utskottet sig böra tillstyrka en
underdånig anhållan hos Hans Kongl. Majtt om
undantag för Studenter ifrån kallelse till »verkelig
Tjenst i Krig, utan sa wida Rikets nöd skulle göra
allt afseende pa ömmande omständigheter obehörigt.
Utskottet trodde, att man ej blott borde hasum
afseende pä Rikets Förswar, utan afwen tänka
Pa behofwet i en framtid af skicklige Embetsman till
Statens förwaltning, allmänna odlingens uppehållande
och befrämjande- Att de, som i Studier utmärka
sig genom flit, goda framsteg och oklanderliga
seder, kunna, om de ej ruckas derifrån, en dag med
sina Sjals-egenskaper blifwa nyttigare för Staken,
än genom det modigaste anwändande af kroppens
krafter, hwarigenom deras wäxande odling afbrötes,
lärer svårligen kunna motsägas, men att häraf manSihgng.
N:» 43. sa
6?q
Desn iz Junit.
Den i?
6?;
ga ogiltiga förewändningar till undantag skulle kunna
uppsta, will Utjkottet icke eller bestrida. Del
tillstyrker således ej för dem ett owilkorligt undaw
tag: det tillstyrker allenast den underdåniga anhållan,
att de, hwilka såsom Studerande, genom wa
derbörande Lärares eller Förmans, efter skärpta fö>
reffrifter, företedde bcwis om god fräjd, cm snille/
skicklighet, flit och kunskaper, gifwa hopp att i en
framtid i Lärostolar och Embeten blifwa Stam
nyttige, matte af Kongl. Maj:t efter förutgangcii
pröfning kunna dispenseras eller permittcras, i fall
de tillika kunna leda i bxwis, att de af fattigdom
aro ur stand att lega fullgod Karl i sitt ställe. U>
stoltet känner att den wälbildade Ungdomen gärna
erbjuder sig till striden för Fäderneslandet: det will
ej betaga Landets af denna ädla anda lifwade
ner al! ukwäg att tillfredsställa sitt begär till Att
och Medborgerliga Lagrar, men det önskar att först
Styrelsen med ett medel att at Staten förwara tt
plantskola af sadane Embets- och Tjenstemän, som
stola stöta desi inre angelägenheter, sadane Lärare/
som stola warda den tända gnistan af Wetlenffen
pers, Konsters och den allmänna odlingen ljus.
Utskottet önstar äswen, det täcktes Riksens
Stander till Hans Kongl. Majft i underdanighcl
hemställa, att de Hemmans, ägare, som i förlitan^
pa Konungens Nådiga löfte wid sista Utskrifningen^
uppsättande att njuta frihet för ny utskrifning/
nyst tillträdt sina Hemman och bosatt sig, genom
ett lika medel kunde endast för denna gängen undantagas
ifrån Conscriptionen; samt att likaledes i allmänhet
personer, hwilka såsom gista äro enda stöde!
för en stor och torftig Slägt, underhålla aldrigo
Föraldrar, eller en mängd minderårige Barn, eller!
all
-
Mänhet alla mot hwilkas borttagande ifrån sitt
örut bestämde yrke lika ömmande omständigheter
kulle tala, matte, efter af Konol. Maut tillforordmd
pröfn>ng, kunna befrias ifrån kallelse till Krig,
a wäl personligen, som derest werkelig fattigdom
Mill föranleder, genom legd Karl i sitt ställe.
När ibland de r 6:te puncten uppförde undan,
lag, Postförare och Postiljoner a-även bliswit inbeyipne,
tror Utskottet Riksens Ständer böra hos
hanö Kongl. Mahl i underdånighet anhalla, det
natte en undersökning blifwa anställd, huruwida det
-ned de omnämnde bestallnings-brefwen försedda antal
af Postförare, werkeligen ar behofweligt, sa att
nangden af undantag ej genom denna mwäg matte
lunna öfwer bchofwet ökas. Da Utstoltet tagit för
gifwet, att Rikets stående Annee ej kan rubbaö i
sine hittills ägande rättigheter, genom de stadgar
som för Bewärings-Manskapet nu öfwerenökommas,
>c>r det ej haft något att anmärka wid den 8:de
puncten af Konungens Nådiga Proposition; men i
Anledning af hwad deri färestas om den alder hwarmom
legokavlar fa sökas, har Utskottet önffningSwis
welat förestå, att den matte utsträckas afwen till
mellan Z? och 4a ac, derest sadane personer förut
warit i Krigstjenst, i den öfwertyaelse, att sedan en
3? ärs gammal person redan lärt och wunnit öf,
ning Krigstjensten, äger hän ännu wid 40 och 45
ms alder rillräckelig kroppsstyrka och liflighet att
förrätta densamma.
I anledning af den rr puncten får Utskottet
anmäla den önskan, det matte ej såsom en orubbelig
skyldighet föreskrifwas ben Indelta Armeens fullständiga
recrutering inom tre Manader efter slUtM
!Krig. Manga anse denna pligtS uppfyllande ofta
* * omö
-
676
Den iz Junii.
omöjligt, och man har trott, att derest det tilläts,
att för vacancen erlägga en billig öfwerenskommen
afgift, skulle i manga fall bade Kronans och Rust,
och RotehällareS fördel mera befordras än genom
recrurering, enar detta skulle bero af Kongl. Maj-tS
Eget höga wal- Men da denna önssan nu yttras,
har Utssottet äfwen trott sig böra wanda Riksens
Ständers uppmärksamhet pa 8 8- af Regerings,
Formen, i afseende hwarpa en sa bessaffad önssan
bör till Hans Kongl. Maj:t i underdånighet fram,
föraS, såsom ett af dem gifwit bifall, att Grundla,
gen icke hindrar Contracternes fullgörande ester för,
ut ssedd öfwerenskommelse emellan Contrahenterna,
antingen in natura eller genom varancé, afgift.
I anledning nf den 12 puncten, och pa det
en framtid ingen twetydighet om rättigheter och styl,
dighcter ma kunna uppsta, finner Utssottet sig böra
anmäla en önssan om ett noga bestämmande, att
fall en ägare af Indelt BatSmanS, Ryttare ella
ständigt Knektehåll för sin Nummer har varancé och
är i Utssrifnings-äldern, sjelf utgår för sin Rott
det matte wara honom owilkorligen förbehållit, ali
ester fyllda 25 ar nyttja de ConscriberadeS rätt, att
ifrån Krigstjensten afgä, derest han för Noten sätt
ter Karl i sitt ställe. Utssottet har ansett detta fi
mycket angelägnare, som utan ett sadant stadgande
den händelse kunde inträffa, att om Lagens och Coitt
tracternes innehall bvkstafwcligen följdes, mängt»
Hemmansnägare inom Conscriptions-äldern, da ha»
ej pa en gäng kunde tjena för Noten ochffäjom Coitt
scriberad, kunde nödsakas gä ifrån sin Åborätt elltt
gwarblifwa i krigstjenst längre än hans, med andrs
Medborgare gemensamma pligt honom ålägger.
Z
Den rz Juni l.
67?
I sammanhang med ätssilliga af defia redan omorda
önssningar, will Utssottet äfwen wördsamt fotte
!)liks. Ständer anföra den, att icke mindre, än en hel
Clah i sänder mä uppbädas. Utssottet har till denna
underdäniga önssan haft det ssal, att älderns werkelia
sörhällande sällan af wart Presterskap med full
äkerhet inom kortare perioder än äret kan uppgifvas,
och att när de konssriberades antal ökes ju
angre tidsrymd för uppbädningen antages, erhäller
Regeringen ett större utrymme art permittera de
ynglingar, som af medellöshet icke förmä leja, men
antingen för sina studier, yrken eller enssildta förhälanden,
pröfwas böra frän krigstjensten frikallas.
Att sä widt möjeligt är ingen konskriberad ma
emot sin wilja trugas akt göra tjenst som Batsman
eller till sjös, är en önssan som Utssottet anmäler,
dä det är en erkänd sak, att böjelsen till en
betydlig del bestämmer dugligheten till tjenstgöring
pä detta element.
Erfarenheten af mängfalldiga missbruk har föranledt
den önssan, att i allmänhet Författningarne
rörande Läkares undersökningar om perfoners skicklighet
till krigstjenst, mätte skärpas; Och dä Kongl.
Maj:t§ Nädiga Reglemente utan twifwel härom
mnehäller bestämda Författningar, har Utssottet
trott sig bära deribland utbedja sig det stadgande,
vtl sjuk-attestcr ej mätte gälla, utan ifall synbara lyten
och äkommor äro för handen, hwilka göra den
framställda personen »dugelig till all Kronans tjenst.
Skulle det inträffa, att nägra af de utssrifne
undergått ert wanhederligt straff, eller wore känd
för wanfrägd och liderlighet, är det en önssan Utssottet
anhäller mätte till Kongl. Maj:t afgifwas,
akt en sadan person ej mätte ställas i led med de
öfrige
§7?
Den ,z Juni!
öfrige n k skrifne, utan en Korps Slrbetsmanffap id
rattas med särstild Uniform och Besa!, der ffdaoe
konffriberade döra insattas. I toije häraf bör icke
eiler någon för lega antagas, som ar wanfragda!
och undergått wanhcdcrligt straff. För att säkra
Häröswer ma kunna hallas uppsigt, önskas således,
att legnlngen matte häist ske inom samma Socke!
.elier. Harad eller Stad, der den utstrisne tages
La man kan erhålla riktig reda pa den lcgdas frägl
pa en Ort der han ar noga kand.
När siuteligen Utskottet i sina utlåtanden öfwe
detta amne trott sig hasrva, elter sin bästa förmåga
beredt en billig willighet att inaa i Kongl. Mahl»
Nådiga afsigker, och uppfyllt Nationens fordringa
att se sina fördelar bewakade; Och enär denna ali
manna bewäring i en framtid stall kraftigt werk
pa National-lynnets föradlrng, har Ulstvtkel tre!
sig ej böra förbigå att till Lesia önskningar bifog
den, det mätte wid wara allmänna uppfostrings
werk (sa wäk de som redan finnas anlagde, st»
de, hwilka, mera hehöfiiga efter en stigande odlms
och alla Vckdborgaces ökade behof af upplysning
Den iz Juni 679
Utdrag af protscollet, hällit hos Riksens
Ständers, till öfwerläggning rörande
Longi. Maj:ts Mädiga Proposition till
Rikets Ständer om en förändring t utfkcifningsfättet
af det fastställda Förstärkningsmanstapet,
nedsatte Gärstildka
Utskott i Orebro den n Maji 1812.
W. D. E^enom ingifwen Skrift sä ?rotocoIIum
lade Bonde-Standets Ledamöter i Utstottet, pa sitt
Atands wägnar, i följe af en med utsedde Ledanöter
deraf hallen öfwerläggning yrkat, att dels för
>tt underlätta legningen, dels för att i början gifwa
ingdomen någon uppmuntran, öfwerenskommelse
natte träffas, Socknewis efter Bewillningsgrund,
litt gifwa hwarje Karl, som i ändamål af Exercering
lippbadas, ro R:dr Banko för alla Fem tjenstearen,
iller 2 Ndr för hwarje ar han pa sadant sätt är
ysielsatt, och zz R:dr 16 stilling samma mynt, da
>an gar i fällt mot Rikets Fiender, i hwilka aflifter
alla utan atffillnad borde deltaga. Utstottet
rodde, att da detta anginge en betydelig penninge
-
anstalter widtagas, att öfning och stickelighet
denna nya allmänna Medborgerliga bestämmelse
redan der matte kunna grundläggas, Orebro del
n Maji 1812.
Pa chet Eärstildta Utstotkets wägnar,
lU, u, von Lsson, Luci vi A Norn el
Lark brosenius, sjon^ons?on.
anses såsom en stags Bewillning, kunde en sadan
fraga ej höra till desi åtgärd, hälst den ej genom någon
ordentlig Nennsi ifrån något Riks,Stand blifwit
till det samma öfwerlemnad; hwilken förklaring under
betygande af all uppriktig aktning för det wäl»illiga
i förstaget, genom Protocolls-Uldrag stulle
ftkffns Högloflige Ständer meddelas. Ut supra.
Lx krotocollo,
6. /L Lilkverstolxe.
Ut
-
68 v
Den rz Junit.
Utdrag af Protocsllet, hället hos högloft
Ridöerstupct och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den iz Jurin 1812.
S. D ^unit-erades till Allmänna Beswärs- och
Ekonomie, Utstottet Kongl. Majkö Nådiga Propo,
sirion af den 9 dennes rörande upplösning af Skan
sia Wargeringen- Ur supra.
Lx ?rotocc>llc>,
O. silverstolpe.
Utdrag af protocsllet hället hos Högloft.
Ridderftapet ^och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den rz Jluiii 1812.
S- D. ^!ppa gjord motion af Friherre Wrangel,
Henning, och Herr Pahlman, Otto
Fredric, hwilkas yttranden de öfrige Refpectivc
Sranden serstildt stulle communiceras, bestöt Hög
löst. Rldderffapek och Adeln enhälligt, att till Statse
Utstottet med ett gynnande förord öfwerlemna, atc
uppgifwa förstag, dels till ffadeslöshallande för det
lidande som öfwcrgatt Osficcrarena wid Sweriges
Pomersta Regimenter wid tillfälle af detta Lands
tagande i besittning af Fransta Armöm, dels tili
en serskilt Expectance Lönings-Stat och Accordserst
ttnings-Fond för berörde Officerare.
Ut suprs. Lx krotocollc»,
6. Lilverstolpe.
Utdrag af prstocsllet, hället hos högloft
Riddcrskapet ^och Adeln wid Urtima
Riksdagen i (örebro den rz Iunir i8l2
S. D. O^einitterades kill Stats
-
Den iz Junii.
68r
Stats-UtstottetDictamen
af Friherre Cederström, Rudolf,
hwaruti föreslås att Riksens Högloft. Ständer
matte ät Kongl. Maj.-t uppdraga, att i händelseLandets
sjelfständighet af någon främmande Magt stulle hotas,
öppna Inrikes Län emot Stats, Obligationer
med Ränta eller Annuiteter till ett belopp af 4 ^ 5
Millioner R-dr, och om det icke skulle till fullo erhallas,
upptaga resten som Krigsgärd.
Memorial af Herr Reuterskjöld, H-Fabian,
med hemställan om Lönings - ersättning för
sig, såsom f. d. NegementS-O.wartermästare wid f. d.
Swensta Gärdet i likhet med hwad CompagnieChefs
wid samma Regemente blifwit tillagd.
Banco - Utskottet:
Memorial af Friherre Stael von Hollstein,
Corfitz Ludvig, angående indragande af
Disconternas utelöpande Aösignationer.
Lag-Utstottet:
Memorial af Frih. Silfwersköld, Nils,
angående Wattenwerks - Agares förpligtande att dä
närliggande trakter af deste Werk lida mehn, derföre
taga lösen eller ersättning.
patzevolance ° Utstottet:
Memorial af Grefwe Gyllenborg, Johan
Henning, angående wista Provincers stiljande fran
det i Kongl. Majus nådiga Proposition generelle
stadgande, rörande Pastevolancen.
Ut supra, Lx krotocollo, '
6. Silverstolpe.
Ut
-
682 Den iz Junik.
Utdrag af protocollet, hållet hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i wrebro den iz ^unii 1312.
S D. föredrogs a nyo Lag-Utskottets d. 9 Juni,
pä bordet lagda Memorial rörande en hos Högwörd.
Prest-Standet wäckt motion om en preskriptions-tids
stadfästande för rättelser i Storskiften
och Enstiften, och blef i anledning af derwid gjorda
anmärkningar, berörde Memorial till Lag-Utskot»
tet ater remitteradt.
Ht sugrs. Lx ?rotocoUo.
^.6. 8 il ver 5t olge.
Utdrag af protocollet, häller hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen L Orebro den iz Junit 1812.
S D. biföll Högloflige Nidderstapet och Adeln
Lag - Utskouets den 9 sistledne Junti pä bordet lagda
och nu a nyo föredragna Memorial i anledning
af Riksens Ständers Justitie Ombudsmans förslag
att bestämd lösen för Gravations-bewiS matte stadgas.
Ot sugra. Lx krotocollo,
6. 8i l ve r8tolge.
Utdrag af protocollet, hället hos Högwörd.
prest-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den i; Junti I8l2.
S. D.^ag-Utstottets den 9 dennes pa bordet lag
de
Memorial, om serskildt stadgande för lösen af
Er^wations-bewis, föredrogs a nyo och bifölls.
Ut supra. Lx krotocollo,
st. 77. ^Imuuist.
Ut.
Den rz Junii. 6Zz
Utdrag af protocollet, hället hos Högwörd.
prest-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den iz Junit 1812.
S- D. ä anseende till de anmärkningar, hwilka
inom Ståndet gjordes, emot Lag-Utskottets den gude
dennes pa bordel lagde Memorial, i anledning-af
Prosten Lindeströms till Utskottet remitterade hemställan,
om utstakande af witz preskriptions-lid, för
klander öfwer Landtmäteri-förrättningar, blef samma
utlåtande till Lag-Utskottet äterförwisadt.
Ut supra. Lx krotocollo,
st. 77. ^ 1 mui 8 t.
Utdrag af protocollet, hället hos Högwörd.
Prest-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Arebro den rz Junit 1312.
S. D- ^§fter uppläsande af Kongl. Masts under
den 2:dra i denna Manad till Herr Arke-Bistoppcn
och Talmannen astätne och nu ankomne Nådiga
Skrifwelft, innehällande Kongl. Majus Nådiga
Besut, att tillöka Krigs,Academien pa Carlberg,
med zy nya Fri-Cadekter, hwilka komma alt utgöras
af Fem Preste- Fem Borgare- och Tjugu
Bonde-Söner, och da Prest-Ständer uti högstberörde
Nådiga beslut med underdänigste wöxdnad
ych tacksamhet, igenkände ett förnyadt dyrbart prof
af Kongl. Majus ömma och alltid waksamma Landsfaderliga
wärd och omsorg för sina Undersätares
sanna bästa; ansag Prest-Ständet för stn del Riksens
Standder bäde af böjelse och plikt päkallas,
att medelst underdäniga tacksäzelse-addretzer till Hans
Kongl. Majit äfwensom till Hans Kongl. Höghet
684
Den iz Junk».
Kron,Prinsen, hwilken enligt hwad Ständek har sig
bekant, i denna Inrättning tagit betydlig del, tolka
deras underdäniga wördnad och tacksamhet för den,
na Wisa och Wälgörande författning; äfwensom
att berörda underdäniga Tacksägelfe-Slddresier genom
en stor Deputation, under Herr Landt-Marstalkens
anförande, ma till Hans Kongl. Ma,':k och Hans
Kongl. Högh.Kron-Prinsen afRiks-Stänten i under,
Länighet frambäras; Uti hwilket besiut de Respective
Med,Standen skulle wördsamt och manligen inbju,
das alt sig med Prest-Ståndet förena.
blt supra. Lx ?iotocollo,
st. bl. ^Imhuist.
Utdrag af prstocsllet, häller hss ^ägwäcd.
^>rest-Ständer wid Urrima Riksdagen i
Orebro den iz Junii 1812.
S. D. Upplästes Kongl. Maf.-ts Nådiga Proposition
angående Upplösandet af Skånsta Wargeringen,
och Remitterades till Allmänna Beswärsvch
Ekonomie-Utffottet.
Ut supra. Lx Brotocollo,
st. bl. /rlmhuist.
Utdrag af Wälloflige Borgare. Ständets
protocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i Orebro den iz Junit izra.
S. D, ^emitterades till
Allmänna Beswärs, och Ekonomie-Utskottet:
Herr Handelsmannen Segcrdahls Memo,
klal om en utwidgad Magazins, Inrättning för
Oottland- Dan,
Den iz Junki. 685
Banko-Utskottet:
Herr Asiesioren Ar osen i i Memorial vm tillökt
försträckning af Banken till Manufaktur - Di,
stomen, deruti Herr Lagmannen Rönquist sig
förenat, blt supra
kx protocollo,
st. st. Lerjström.
Utdrag af wälloflige Borgare - Ständets
Protocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i (örebro den iz Junii 1812.
S. D. 3 anseende till gjorde anmärkningar wid
Lag, Utskottets Betänkande af den 2; sistled. Maj»
i anledning af Riksens Ständers Zustitie-Ombudsmans
till Utskottet remitterade Berättelse, besiös
Ståndet alt äterförwisa detta Betänkande till UtffottelS
ytterligare handläggning, blt supra
Lx protocollo,
st. st. Bergström.
Utdrag af wälloflige Borgare-Ständer»
protocoll, hällit wid llctima Riksdagen
i Orebro den iz Junii i8lr.
S. D. 8)orgare - Ståndet har med serdeles tillfredsställelse
samt under betygande af sin djupa och
! underdäniga wördnad för Kongl- Masits wid alla
tillfällen ädagalagde wälbehag för sitt trogna Borgerskap
emottagit Kongl. Majtts genom Nådig skrifwelse
till Ständets Talman meddelte underrättelse, att
Kongl. Maj:t, i anseende till Riksens Ständers beredwillighek,
att, t frasa» vm Förstärknings-Man
-
686 Den 1Z Junis.'
stapel ga Kongl. Majus Nådiga önssningar till
mötes, förklarat sig wilja pa egen bekostnad unders
halla ett tillökt antal Fri-Cadetter wid Krigs-Acadcmien
pa Carlberg, hwaraf Fem kommo att ut,
göras af Vorgerstapcts Söner.
Till betygande af sin underdanioa erkansia för
detta ytterligare prof af Kongl. ^Majus Nådiga
uppmärksamhet, har Borgare-Ståndet beslutit, att
derföre genom en underdånig adress inför Kongs
Maju nedlägga sin underdåniga tacksägelse; Och dä
Borgare-Ståndet äger sig bekant, att Högwördiga
Prest,Ständer och Hederwärda Bonde-Ståndet
hugnats med lika wedermäle af Kongl. Ma:u6 Nåd;
sa får Borgare, Ståndet härigenom inbjuda desse
Respective Stand, att i en sadan Abretz med Bor,
gare-Ståndet sig förena, vt supra
Lx protocollo,
ch ch Lerjström.
Utdrag af protscollet, hället hos Hedckwärda
Bondc-Ständet wid Urtima Rikss
dagen i (örebro den rz Jumi 1812.
S. D ^emitterades:
Till Lag,Utststtert
i:o Riksdagsmannen Olof Olssons fran
Westerås Län Memorial, rörande förändring i Kongl.
Förordningen den 9 Febr. 1302, angående Stang,
sel-styldighkten.
2:0 Carl Nilssons fran Södermanland/
Memorial, angående förmedlade Hemmans delta,
Sande t allmänna Byggnader; Och
. 3:0
Den iz Juni,'. 637
z:o Nils Wålbergs fran Stockholms Län,
Memorial, rörande anläggande, pa Wermdön, af
Husbehoss Mjöl- och Sag, Qwarnar.
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomie,
Utstottet:
Kongl- Masts Nådiga Proposition till RiketS
Ständer, angående upplösande af Skånsta War,
geringen. vr supra
k!x krotocollo,
6. Lringman.
Utdrag af protokollet. hållet hos fetzer,
wända Bonde-GtaNdet wid Urtima Rikss
dagen i Orebro den iz ^Zunii 1812.
S- D. 8^onde-Ståndet har med djup innerlig
wördnad emottagit det genom Hans Kongl. Majus
Nådiga Skrifwelse till Talemannen, af den 2:dra
i denna manad, förkunnade dyrbara wedermäle af
Kongl. Majus Nåd, att 22-af Bonde, Ståndets
Söner mage såsom Fri-Cadetter i Kongl. KrigsAcademien
pa Carlberg intagas; Och da Ståndet
tillika känner huru mycken del Hans Kongl. Höghet
Kron, Prinsen tagit i denna Inrättning, wore
ingen ting mera enligt med Ståndets listiga böjelse,
än att aenast i underdånighet, sa wäl för Hans
Kongl. Maju, som för Hans Kongl. Höghet tolka
detz underdåniga tacksamhet; Men da twenne af de
öfrige Respective Ständen äfwen i denna Nåd deltaga,
samt Höglofl. Ridderstaper och Adeln torde
anse denna anstalt såsom ledande till en utwidgad
bildning, tillika åsyfta ett allmänt redbart godt an,
damal; Sa tror Bonde, Ständet sig böra wärd
-
688
Den 17 Junit.
samt och Manligen inbjuda de öfrige Respeckive
Standen, att genom en stor Deputation under Herr
Landtmarikalkens anförande, serLilte til! ämnet lam,
pelige tacksägelse-addrefter till Hanö Maj-t Konungen
och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, matte
i underdånighet frambära. ille supra.
Lx krotocollo,
O. Lrinlrmau.
Uppläst hos Ridd. och Adeln dcn 17 Jun,".
- - Prest - Ständer den r? - «
- - Borgare-Ständet den 17 - -
- - Bonde - Ständer den 17 - -
Riksens Söglofl. Ständers Stats,Utskotts
Betänkande, angående ersättning afksst,
naden till Raporter för Extra Rote,
rings - Manskapet.
-edan Kongl. Mast under den 22 Med. Abril
till Riksens Högloft. Ständer aflatit följande Nådiga
Proposition.
Da Riksens Ständer wid 1809 och igro
arens Riksdag bestöto, det all i Riket befintelig 0-  roterad Jord borde med Knektehåll under Krigstid
beläggas, förbundo de äswen dermed skyldighet för
de nya Rotehållare att förse Manskapet med beklädnad;
men som denna beklädnad, till sin beskaffenhet,
och antalet af persedlar icke tillika war bestämdo,
har pa olika ställen i Riket olika begrepp
uppstadt om beklädnadssättet, hwarföre en del Rotehållare
försett sitt Manskap med Kapotter, da andre
sadant uraktlatit. Kongl. Mast som ansett nödigt,
att Extra Noteringen t händelse af »verkelig
Tjenstgöring ej borde wara i saknad af denna nöd
tvän/
-
Den 17 Junii.
689
wändiga beklädnadspersedel, har i Noder förordnat,
ett Kapotter af Rotehäilarne skulle anskaffas, sa
mycket häldre sam inga Statsmedel dertill »varit
akt påräkna. Kongl. Mast »vill dock nu till Rikens
Ständers godtfinnande öfwerlemna om kostaden
för Lenna del as Extra Noterings-Manskapets
beklädnad bör af Minanna medel ersättas;
da Riksens Stander i sadant fall lära dertill uttjenlige
unvägar, eller åtfölja skyldigheten att
Manikapct under Krigstider utgöra. Sa har Hederwärda
Bonde, Ståndet genom Protocol! af den
2z:dje och azste näsil. April till Stats- samt Bewärs-
och Ekonomie-Utlkotten remitterat detta ären»e
saint de öfrige Respective Riks, Standen, ester
>et Besvärs - och Ekonomie-Urskottet först afgifwit
itt utlåtande den 2z:dje derpaföljande Maji, med
»ifall till hwad nämnde Utssett hemställt, at Statsltskottet
uppdragit, att foresta och uppgifwa nödige
medel till bestridande af ersättning för dem, som
med Kapotter förfedt det uppsatte Noterings, Mankapet.
Da i anledning häraf Stats - Utskottet detta
vnne förehaft har den upplysning wunnits, att Allnänna
Bcswärs- och Ekonomie-Utskotttt, till hwars
besättning hört sragan antingen Rothallarne borde
vidkännas denne kostnad, eller den samma skulle af
Alllmänna medel ersattas, ansett Utgiften böra bestidas
af Statens Tillgängar, pä den grund att
^ongl. Mastt och Kronan bestar Utrednings-persedar
deribland Kapotter räknas, at ej mindre alla
Warfwade än Jndclte Jnsanterie Regenienten;
ff.nt att, enligt hwad vfwanberördt är, detta Beänkande
blifwit bifallit utom af Hederwärda Bon>e-Ståndet.
Bihang. N-o 44. 3
6gs
Den 17 Junii.
I följd af de trenne öfrige Respective Riks,
Ståndens således fattade Beslut, bör StalS-Utstoltet
nu föreslå kostnads-crsättmngen för dem, seni
med Kapvtter forsett sina Noterings-karlar; Och
Utskottet dar i delta afseende sökt och erhållit ben
underrättelse, att nya Noteringen uppgär till ungefär
Sex tusende man, såsom ock, att de för Kongs
Majus och Kronans räkning, ät Jndelte Jnfanterie
Regementerne förledit och detta är anskaffade Kapotter,
kostat omkring Nitton L Tjugu Riksdaler
Banko stycket.
Pä grund häraf kan Utskottet lill ifrägawaranLe
ersättning ej sörestä mindre samma, än Etthundrade
Tjugu Tusende Riksdaler Banko pä Förslag;
Men sär derjemte tillstyrka att innan betalning sier,
de för Roterings-Manskapet förfärdigade Kapotter
warda behörigen besigtigade, och ersättningen för
dem som godkännes, bestämd efter beskaffenheten och
siwarje Orts serskildta pris, samt de som kunna fin
nas oduglige Casierade.
Och torde Utstottet wid upprättandet af Fö
nance,planen fä uppgifwa det sätt till ersättningssummans
erhällande, som Utskottet dä kan finna
bliswa det lämpligaste; hwilkct allt till Riksens Hög
löst. Ständers bepröswande vswerlemnas. Orebro
den 12 Junii i8i2.
Pä Högloft Ridd. och Pä Högw. Preste-StänAdelns
Ledam. magnar, dets Ledam- wägnar,
Larl IVIörner. 6u8t. dckurra^.
Pä Wällost. Borgare- Pä Hederw. BvndeStänLets
Led. wägnar, Ståndets Led. wägnar,
P Ve ebelin. H.n<Z. ^ostersson.
6. 1?une1iuL.
Upp
-
Den 17 Junit» §9!
Uppläst hoS Ridd. och Adeln ben r- Zunii
- - ^reste-Sländ>.t den l? - s'
-- -- Borgatc-Stöndet d» 17 s -
- - Bonde-Ständet dkn t/ - s
vördsamt Memsrial!
^li ett den 2§:de nästlidne Maji till Hederwärda
Bonde-Ständet ingifwit och lill Riksens Högloflige
Ständers Allmänna Besvärs- och Ekonomie-Utstötts
handläggning remitterat Memorial, har Riksdags,
Fullmägtigen frän Skaraborgs Län Lars
Swensson till Riksens Högloft Ständers granskning
hemställt, om icke nu sä wäl som tillförene det
mä wara Allmogen, Torpare och Inhyseshjon tillåtit,
att ä Kronans Allmänningar, Parker och sa kallade
Gehäg uppbryta de i jorden stående Stubbar,
och dem sä wäl som Tjärnar efter ruttnade windfälle»
samt sä kallade Skakar eller Toppar till
Tjäru, och Beck tillwerkning anwända: Och har
Lars Swensson, säsom skäl till denna hemställan
anfört, dels att en sadan rödjning och afhämtning
befordrar Skogens äterwärt, dels alt behofwet
af Beck och Tjära derigenom bör mera fyllas och
priserne dera icke uppjagas till den höjd som sis
nu wisar.
Wid pröfning af detta mål tror Utskottet förnämstrr
ögnamärket böra fästas pä Skogarnes besparing
till andre nödwändigare bebos, ej mindre än
vä ett nyttigt anwändande af de Skogslenmlngar,
hwilka till Bränsle äro mindre tjenlige och derutom
sällftnt gagnas.
Med insigt af hwad Kongl. Skogs-Ordningen
under den r Augi 182c uti z §. stadgar, att, till
tvinnande af en nvdwändia Skogs-besparing, till
* * Bräns
-
692
Den i? Junit.
Bränsle ej ma, sa länge föraldrade och förtorkade
träd samt windfällen, som ej till byggnad äro tjenlige,
finnas, frist och till bättre behof dugelig steg
stämplas, tror Utskottet att anwändande af sadane
skogs-lem ingar till Tjäru, bränning icke med lika
nytta för det Allmänna böra eller kunna begagnas,
serdeles som missbruk äfwen under sten af Tjär»,
idkning lättare kan insmyga sig, hwarföre ock Utstöttet
anser sig icke kunna tillstyrka något bifall til!
Lars Swenssons förenämnde yrkande, sa widt
det angar anwändande af sadane stogs-lemningarBeträffande
ater rättigheten, alt till förenämnde
tillwerkningar fa uppbryta och begagna Stubbar
efter fällde Träd a Allmänningar, Krono»Parker
och Krono-Skogar, sa har Utskottet icke funnit sa
dant wara. genom förenämnde Kongl. Förordning
eller andre Författningar förbudit, utan twertom
uti »4 och 49 §- §- af Kongl. Skogs - Ordningen
afhämtning af Stubbar och deras anwändande till
Bränsle och Tjärn-bränning fran sadane KronoSkogar
wara tillatne, såsom ledande till Skogens
ochjBctesmarkens rensning; Och som, utom detta
stäl, Utskottet jemwäl trodt skogs-rensning, genom
Stubbars borttagande, mera befordra det ändamål
till Skogarnes snarare och obehindradt aterwäxt
som förenämnde Nådiga Stadgande tillika synes
åsyfta, samt dessutom leda till uppmuntran, serdeles
för de fattigare folk-klasserna att tillwerka förrberörde
nödwändighets - waror, anser Utskottet sig byra
tillstyrka det Riksens Högloft. Ständer nedlägga
för Kongl. Mant den underdäniga önskan, att Tjäru,
och Beck-tiliwerkningarne, genom begagnande af dertill
anwändbara Stubbar a Krono - Allmännigar,
Krono,Parker och Gehäg ma för en hwar ester behörig
-
Den i? Junik.
6gz
hörig anmälan derom i öfwcrensstämmelse med
Skogs-Författningarne tillättas och uppmuntras;
samt en sadan förmon genom serskilt Nådigt Stad,
gande allmänt kungöres; Dock wagar Urskottet
framställa den försigtighelstanka, att till förekom
mande
af Skbgs-missbruk, tillåtelse till Stubbars
uppbrytande och anwändande till förenämnde behof,
som gemenligen icke kan förrättas a annan årstid,
än da Tjälen är ur jorden gången och da Skogs,
afhämtningar fran stikå Skogar i allmänhet är förbuden,
ej ma meddelas a andra trakter af Krono,
Skogarne, än der, hwarifran torra träd, windfällen
och statar redan förut blifwit till andra behof afhämtade.
Orebro den 16 Junii 1812.
Pa Högloft. Ridderst. och Pa Högw. Preste-Stan,
Adelns wagnar dets wägnar
sok. kk. Ozrllenkor^. A. Llksker^.
Pa Wällöf!. Borgare, Pa Hederw. Bonde
Standetö
wägnar Ständers wagnar
A. l.. 8c k^v an. OI. k. 8 c KL re.
Alex. l,LZerZren.
Uppläst h»s Ridd. och -ldeln den 17 Junik.
- - Preste-Sländet den 17 - -
- - Borgare-Standet den 17 - -
- - Bondc-Sländet den 17 - -
WZrdsamt Memorial!
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs,
och Ekvnomie-Utstott har under öfwerläggning före
hast
-
694 Den 17 Junik.
hast det stan Högloft. Riderskapet och Adeln den
irste dennes till Högloft. Stats- och detta Utskott
remitterade Memorial af Herr General - Consuln
Matthias Archimboldus Skjöldebrand,
rörande Medels omstående till förbättrande af Fiskesängsten
i Cattegatt, och får nu till Riksens Högloft.
Stander »Vördsammeligen afgifwa desi utlåtande
uri berörde amyé, sa widt det rörer denna stagas
Ekonomiska del.
Författaren, som i förbigående yttrar den förhoppning,
att det af Kongl. Mai:t Nadigst rillatne
B-lag för Sillfisket pa djupet, och hwartill Riksens
Högloft. Ständer anftagit en serskild Fond, iof»var
säker framgång, da det enligt Holländska methoden
med drjfnat anställes, förklarar widare dest egenteliea
syftemål wara, att, utan serskild belöning tillbjuda Nationen
de kunskaper, han i andre Länder hast tillfälle
färwärfwa sig örn wida bättre Fisken-Inrättningar
an de nu i Cattegar brukelige, och hwilka förnämligast
afe Kust-Boernes bättre underwisning uti
Fiikerierne och en större fångst af öfrige Fiss-sorter,
som arv tjenlige till saltning såsom Cabiliou, Langa,
Tiorik, Flundror och Makrill, hwilka, da Sill ei fas
i tillrackelig rnyckenhet, kunde ersatta behofrvet af
Sall! Fisk för Landel och till stur lemna öfwerftöd
derqf, samt, kill winnande af ändamål, ytterst anhåller,
det en Summa af zoys R:dr Banco matte
bliswa af Riksens Högloft. Ständer anslagen pa
dek sätt, att hälften deraf kan af Memorialets Författare
fa disponeras detta, och androl halsten nasta
ar- W'.oandes »vid Memorialet fogade sa wäl
sty- kd afskrift af ett afatskillige Personer underteknadk
hetsa deräfwer, att, »vid anställde försök med en af
Wfaklarrn inMah N^t sm tjusutre famnars
hrchS
Den i? Junik. 69;
bredd pä fem famnars djup födsedd med dubbel
Kihl eller Kalf till fiske pa djupet, under segling i
öppna Sjön, diverfe sorter fisk utan landning med
Noten uppfangats, som ock en förtekning pa i Cattegatt
anwändbare Fiskredskaper.
Det är icke Utskottet obekant, att Saltsiöfiske.'
rierne, ehuru genom Kongl. Förordningen af d. 14
Nov- »766 med atskiliige serdeles Personlige föxmoner
uppmuntrade icke pa långt nar uppfylla Rikets
behof af Fiskwaror »vid en ymnig Stllfangst,
än mindre da brist pa sistnämnde fiskftag inträffar.
Utffottet är defiutom öswertygadt, att vin goda Inrättningar
till Fiskredskapers förfärdigande winnås
till besparing för Jdkarne uti de dertill nödwändige
och nu högst kostsamme arbetslöner, skola flere uppmuntras
att anmanda deras enskilda förmögenhet
och arbetsförmåga wid ett ycke, som, genom tillika
»vunnen större insigt i tillwerknings-mechoderne af
redskapen och deras sakrare anwändbarhet till ändamålet,
lofwar at Jdkarne en ymnigare winst.
Af någre Ledamöter uti Utskottet har aswen
den upplysning wunnits, att, urom hwad oswanberörde
betyg innehaller, rörande Notfängst pa djupet
utan landning, »ned flere af Författaren förestagne
redskaper, serdeles genom de sa kallade sankmachiner
med ingangar pa alla sidor och hwaruti bete lagges,
bec»)delige fördelar wid fiskfångst sig »visat, som wer§
kat kraftigt till detta nyttiga ändamål.
Det är pa defie stal, so»n Utskottet tror sig böra
tillstyrka Riksens Högloft. Ständer, att antaga
det anbud till Kustboarnes öfwertygande och bättre
underwisning om nyttan och säkerheten af de förestagne
FiskeredskapernLs anwändande, och aswen till
lättande wid tillwerkmngeri af fiskredskap, igenom
an
-
696 Den »7 Junii.
anläggning as Notwäfnad enligt Skottsta methoden?
som Författaren utföst samt ansta en dertill erfor,
terlig summa; Och om Riksens Häglof!. Stander,
med Mande af de stal Utskottet härtill äderopat,
gedkm na denna Utskottets tanka, t rde det tillkom,
ma Riksens Högloft. Ständers Slars-Utskott att
förestå medlen dertill, samt de säkerhetsmått, som för
Summans behöriga anwandande och redowisande,
kunna pröswas nödige. Orebro d- 16 Junii t 812.
Pä Högloft. Ridd. och Ad- Pä H'aw. Prest-StänLedam.
wägnar, dclS Ledam. wägnar,
sto b. k!. 6 ^llend 0 r§. LlkskrerZ.
Pä Wäl. BorgarcStäu, Pä HederwBondcStäm
dets Ledam. magnar, detS Ledam.wägnar,
Olok Lxösteät. ^ Ol. K. 8c!iLre.
^.lex. I^rxergron.
Uppläst hos Ridd. och Adekn den 17 Julli.
- - - , Prcst-Ständet den 17 - - ,
- - - - Borgare-Standet d. i?-- - ->
- , - » Bonde-Ständer d. 17 - - «
wördsamt Memorial!
^ögwördige Prest. Ståndet har til! Lag-Utskottet
Remitteradt ett af Herr Pistoppen, Ledamoten af
Kongl. Nordstjerna - Orden Doctor Wilh. Faxe
mgitwit Memorial, deruti Herr Vistoppen förestår,
utt sedan Kongl. Maj-t genom Nådigt Bref d. 2
Nov.
Den 17 Junii. 697
Nov. 1791 forordnat, att tä någon will söka ändring
uti Consistoriernes Utstag i de mai, som derefter
oimdelbarlioen böra dragas under Kongl. Majus
Eaen Nadigste pröfning, bör beswäranden icke allenast
inom samma tid, som han äger sine underdåniga
bcfwär til! Kongl. Maur ingrfwa, Consistorium
om denna sin föresats underrätta, utan ock
inom utgänaen af en lika lang tid derefter, med Lewis
inför Consistorium styrka, alt han sine underdänige
beswär i laga ordning ingifwit, det mätte
till minnande af likhet härmed, uti de mäl, som dragas
frän Consistoriernes till Hof-Rätternes, och widare
till Kongl. Masits pröfning, Beswäranden älaggas
enahanda skyldighet, hwilken Herr Bistoppen
anfedt öfwerenSstammandr med grundförfattningen
för Rättegången i Dsm-Capitlen d. n Febr.
?68?. Och har Bistoppen jemwäl uppgifwit Project
till den hänwisning til! Beswärs anförande,
som m.d bifall härtill borde af Consistorium meddelas.
Wid öfwerwagande häraf, och dä Consistorlcme
med Domare-magtens utöfwande i wista fall,
äfwen sörena den ffyldighet, att waka öfwer Ecclesiastik
Embets- och Tienstemäns förhällande i och
utom stensten, samt befordra de härom meddelade
Utstag till wcrkstallighet, hwarwid ock olägenheter
kunna möta om Consistorierne sakna den i sistnämnde
afseende nödiga upplysning, om deras Utstag
wunnit laga kraft, eller blilwit dragne under
högre Rätts pröfning; sä finner Utskottet full anledning
hos Riksens Högloft. Stander i sä matto
wördsamt tillstyrka bifall af hwad Herr Bistoppen
sörestagit, att den författning mätte utfärdas, att
Consistorierne böra uti de hänwiöningar till Be
swärL
-
698
Den 17 Junik.
smars anförande, sem dem aligfler att till efterrättel,
se för Patterne, a Utftaget meddela, äfwen införa,
att den mistnöjde, inom samma tid, som han ager
sine Beswär, efter hwad i hwarje ort ar söreffrifmit,
till Hof-Rätten ingifwa, stall hos Consistorium
anmäla, att han sig Beswära will, och derefter
inom zo:de dagen fran sista Fatalie-dagen i Host
Rätten, med bewis derifrån styrka inför Consistorium,
act han samma Beswär inlcmnat, sä wida han
will emot Utftaget hafwa sin talan förwarat, samt
att Hof-Rätten jemte meddelande af hänwiöning i
hwilken ordning desi Utslag får dragas under Kongl.
Majtts pröfning, bör tillika förestrifwa, att den
niistnöjde stall, inom den tid, som samma underdåniga
beswär till Kongl. Majtt fa inlemas, hos Consistorium
tillkännagifwa, att han sig beswärar och inom
Zv dagen fran sista fatalie-bagen, som för de underdåniga
befwärens ingllwanb till Kongl. Majtt blifwit
förestriiwit, med behörigt bewis inför Consistorium
ådagalägga, att de tillämnade underdåniga beswär
blifwit i Laglig ordning fullfölgde, fä wida
han will hafwa sin talan förwarad; Hwilket dock
Riksens Högloft. Ständer wördsamt underställts.
Ocebro den 8 Junii 1312.
PaHögl. Ridd. Adelns Pä Högw. Preste-Stänwägnar,
dets wägnar,
1^1. k. 8tr6mkelt. ä- vestren.
Pä Högl. Borgare-Stan- Pä Hederw. Bonde
dets
wägnar. Ständets magnar,
A. hönqvist. ^nst. 1,3 rgson.
VV. ^ ali Lion.
Upp
-
Den 17 Junik.
69-
Uppläst hos Ridd och Adeln den 17 Iunir
- - - - Prest-Ständer den 17 - - «
- - - - Borgare - Ständer d, 17 - - -
- - - - Bonde-Ständer den 17 - > -
wsrdsamt Memor.al!
Riksdagsmannen Lars Persson frän Skaraborgs
Län, har tilt Hederwärda Bonde-Ständet
iogifwit ert derifrån den 23 sistl. Maj till Lag Utstottet
rcmicteradt Memorial, innehållande Riksdagsmannens
önstan, om det stadgande, det mätte af
anförde stal löfen af den för zo a 40 är sedan förpantade
Jord, bestämmas ester Riksdalers-beloppet,
i jemförelse med den walvations-grund, som
war dä söcpantningen stedde, och den curs som
galler, dä inlösningen ster.
Wid öfwerwagande häraf, sinner Utskottet, att
dä en lagligen uprättad afhandling enskifte personer
emellan, är den Lag, som bestämmer, deras ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter, hwilka afwen af
allmänna Lagen skyddas, sa more den begärte förändringen
ett ingrepp uti en af de ContraherandeS
rättigheter; och af sadan anledning sinner U:stottet
icke stal, at hos Riksens Högloft. Ständer tillstyrka
bifall af hwad Lars Persson begärt; hwilket
dock Riksens Högloft. Ständer wärdsamt underställes.
Orebro den 8 Junii 1812.
Pä Högloft. Ridderstapets PäHögw. Prest- Stänoch
Adelns wägnar, dets magnar,
n. I?. Lrrömkslr,
^Pä Wallof!. BorgareStändets
wägnar,
A. kls. konqvist.
isoli. is. He6rän.
Pä Hederw. Bonde»
Ständets wägnar,
ä.. 'luIlZILU.
UPK
-
^ Den 17 Junik.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 17 Junst.
- - - - Preste-Ständet dcn,'l? - -
- - - - Borgare-Ständet d. l? -> -
- - - - Bonde-Ständet den 17 - -
Wordsamt Memoria!!
^ k särffillde fran Hcderwärda Bonde-Ständet
den 28 sist!. Maji remitterade Memorialer, hafwa
Riksdagsmännen Pehr Nilsson fran Christian»
stads Län och Jonas Jonasson fran Calmare Län
yrkat, den sörre, att Tjuf, som andra gången stjäl,
borde, jemte ett ökat answar af böter eller spöstraff
emot första gången, dömas sin frihet förlustig; och
den sednare: att första gången stöld owilkorligen
borde medföra spöstraff, och itererad stöld anses
»ned spöstraff och Lifstids fästningsarbete.
Utskottet anser wal ej mindre denna, än andra
laster pä sina orter kunna stigit till en sadan höjd,
att kraftige medel till hämmande deraf borde wid,
tagas, ehuru Utskottet icke finner någon anledning
till straffets skärpande, utan snarare, att det antin,
gen owillkorligen, eller i brist af botum, föreskrifne
bestraffningssätt, af spö och ris sittande, såsom olämpligt
och mot sitt ratta ändamål icke fyllest sivarande,
borde förswmna; men da detta bestraffnings,
satt förekommer i Brottmals-Lagcn allmänt, och är
lika olämpeligt i de öfrige fall der det stadgas, sa
förutsätter en förändring häraf en allmän öfwersikt
af hela Brottmäls-Lagen, som nödwändigt mäste
betraktas under en synpunkt, för att achalia likhet i
grunderne- Af denna anledning, och da en sa all,
män öswersigt af Brottmals-Lagens grunder för
bestraffningssätten nu icke kan Lag-Utskottet tillhöra,
sär Lag-Utskottet wördsamk hemställa, om icke wid
nu
Den 17 Juni!.
nu gällande Lag med Tjufwars afstraffning mä för,
bliswa intill desi Riksens Högloft. Ständer komma i
tillfälle att inga uti en allman granskning af Brottmals-Lagarne,
hwilket, jemte någre Ledamöters särffillde
meningar, Riksens Högloft. Ständer wördsamt
underställes. Örebro den Junst 1812.
Pa Höal. Ridd. och Pa Högw. Prest-StänAdcinS
Ledam. wagn., dets Ledam. wagnar,
lU. b. 8 t rom kel t. kkeckrön.
Pa Wäl-Borgare-Stän- Pa Hederw. Bondesets
Ledam. wagnar, Ståndets Ledam. wagnar,
H,. lel. konqvist. Ericsson.
7^.. >V. luIIZren.
Utdrag af protocsllet, hället uti Riksens
-;ögl. Ständers Lag-Utstott wid Urtima
Riksdagen i Örebro den 8 Juni: 1812.
S. D. ^9id föredragningen af Riksdagsmännens,
Pehr Nilssons och Jonas Janssons den 5
dennes pa bordet lagde Memorialer, angående straffets
skärpande för tjufwar, yttrade Herr Borgmästaren
Kjellander:
"För min del kan jag sa mycket mindre ttllstyrka,
att straffen i tjufnadsmal ffärpas utofwer
hwad Lagen och Författningar derom förordna, som
erfarenheten bestyrkt den sanning, att icke något
brott förekommes genom en härdare bestraffning.
Domaren som efter ordalydelsen mäste följa Lagens
7°2 Den i? Zunii.
bud och efter den människokännedom han hunnit förwärfwa,
ofta skall erfara skillnad emelian den af
swagyet och behof, eller ondska och werkelig wanart
felande männiffan, ager icke att för dcn forre mildra
ett straff, som dcn sednare efter dest stränghet
förtjent; hwadan en än widare förhöjd bestraffning,
da någon salunda utsträckt pröfningsratt icke kunde
Domaren tilläggas, i min tanka är olämpelig och
ingalunda af Lagstittaren bör tillätas. Jag ar destutom
af den motsatta mening i denna sräga, att
straffen häldre borde lindras an skarpas, til! minnande
af tet för mänskligheten ömande föremal:
den brottstigcs möjeliga förbättring i seder och uppförande.
Andra laster och brott kunna ju genom
en sedermera fortsatt dygdig wandel öfwcrfts och
försonas, men icke sa med den lagbundne tiufwen.
Han undergår icke allenast det harda straff Lagen
bestämt, utan bcröfwas i och med detsamma all utsigt
för framtiden, alla medel till bergning och underhäst
Ingen will antaga en salunda wanhedrad
manniika i ars tjenst, Krigs,Lagarne neka honom
att inga i Mlitairen, och af slägt och anförwanter,
som äfwen anse sig genom honom wanhedrade,
bemötes han med afsky och föragt. Hans
oundwikeliga öde blifwer da , att fortsätta sin brottsliga
bana, enär Staten icke ester ager Inrättningar
för dest omwändande genom nyttigt arbeteHwem
finner icke således, att ett straff, som beröfwar
den ofta genom bchoswen, lättsinnighet eller
förledande tillfallen föranledde brottslingen att med
borgerlig existence, att all omwardnad af mänskligheten
eller Staten, ar olämveligt och jemwal wanhedram
be för ett upplyst tidehvarf.".
"Men
Dcn 17 Junik. 70;
"Men da jag nu härom wagat yttra mina
tankar och således icke kan underlåta den önskan,
alt nu stadgade bestraffningssätt för tjufnader matte
förändras, anser jag likwal, att delta ändamål
icke kan winnås utan en fullkomlig omarbetning af
Lagens siere stadganden och öfriga Författningar i
ämnet, äswensom att i händelse Lag,Utskottet wid
denna Riksdag systelsarte sig med betänkande och
förslag i fraga af sa mycken wigt och omfattning,
ingen tid wore öfrig för Utskottets genom dageligen
fran Standen inkommande kemister ökade göromål.
Jag inskränker mig altsa till den wördsamma hemställan,
om icke Högloft. Utskottet i sammanhang
med det utlåtande som kommer att afgifwas, rörande
begärd skärpning af straffet för tjufnader, och
hwilket fag ar öfwertygad icke blifwer stridande
emot min yttrade mening, kunde hos Riksens Högloft.
Ständer anmäla den önskan, att dcn i, Näder
tillförordnade Lag-Committeen agde foresta sadane
förändringar i Straff,Lagarne, hwarigenom det
nesliga spö och ris,slitandet, om icke helt och hållet
afskaffades, åtminstone icke borde ädömas andre
än dem, som till itererad stöld med förenad obotelig
wanart, samt andre swara brott blifwit lagligen
förwundne-"
Härefter inlemnade Riksdagsmannen Nils
Swensson frän Calmare Län detta
Memorial.
Det kan wäl ingen bestrida, att tjufnad ar
en af de största och skadeligasie laster som kan finnas
i Samhället, hwilken af alla bör hatas och
förekommas, samt till straff befordras. Det är
af ben grund Riksdagsmännen Pehr Nilsson
och
och Jonas Ionsson pä deras hemmawarands
Comitenters begäran i Hederwärda Bonde Ståndets
plenum wäckt frä.m om straffets skärpande
för tjuswar, eftersom tjufnad, som ersa enheten wisat,
nu i senare tider mera tilltagit, sa att i flere
Laridsorter stora tjufband flaalt sig tillsammans, och
va flere ställen gjort en oersättlig skada, hwartill i
synnerhet Stranda och TunalänS Häradö-Rätters
Protocoller för sistförflutne arén äro fasta wittncn,
ätt sa i Calmare Län tillgått. Detta ansäg Ståndet
förtjena åtgärd, samt till Lag-Utskottet blifwa
remitterat, under hepp att derifrån erhålla något
Betänkande eller project till LaaameS skärpande,
derigenom tjufnad kunde undanrödjas, sä långt möjeligt
wore, hwilket jag tror säkrast skulle kunna ske,
om sadane Lagar ware, att en tjuf som första gängen
stulit, blef dömd lill arbete pä wist tid, och
för andra gängen all sin tid. Jag är öfwertygad,
att ffufwar mera frukta för Fästnings eller annat
dem älagt eller ädömdt arbete, an för de böter och
det straff, som de stall undergä. Jag tror äfwen,
att Fängförare-stjutsen derigenom skulle blifwa minskad,
som wäl är att päräkna, halst den förledit
är uppgått till 35,090 R'.dr 2 fl. 2 rst. Banco.
Dä singö sadane elaka wckkelser i stället för akt
göra stada bidraga till det allmänna bästa, derföre
är jag af den tankan, att om Högloft. Lag Utskottet
ätcrförwisgr detta ämne, utan alt meddela något
förslag till ändamäletS winnande, och i det stället
förklarar, att nu gällande straff för Tiufwar
är alldeles tillräckligt, Utskottet icke fullgjordt hwad
Riksens ^ Högloft. Stander deraf härutinnan hoppats
wänta, och hwilket kunde hända förorsakade
äterremifl frän något Riks-Ständ, hälst mig
tycktes,
Den 17 Junst. 725
yckkes, da sr äg a härom wäcktes, att största delen
st Hederwärda Bonde Slandet war af enahanda
anka. De nu warande Lagar och Författningar
rörande tjuswars bestraffning kände wäl dem som
Memorialen inaiswit, och det war för att winna
aägon förbättring i dem till straffets ökande, de sä)ant
inför Riksens Högloft. Stander anmält, och
)warmed jag mig nu som förr förenar, och tror att
att Lag-Utstottet utan hinder kunde något lämpeligt
förslag härtill uppgifva; dock Irkwäl hwarken kan
eller will jag förhindra Lag Utskottets öfriga Resp.
Ledamöter fatta det beslut, som de lempeligast finner,
men anhaller lstwäl, att Vefla mina enfaldiga
tankar mätte fä i Protokollet^ intagas och Betänkandet
till Ständen affölja- Orebro den 8 Junii
r8i2. Nils Swensson frän
Tunaläns, Sefwcdes och
Aspolands Härader i Calmare
Län.
Rätteligen utdragit, betygar
DuUZren.
Uppläst hos Ridd. och Sldeln d. 17 Innii.
- - - - Prkst-Standet den 17 - -
- - - - Borgare-Ständetd. r? - -
- - - - Bonde-Standet d. r? - -
wsrdsamt Memorial!
^ti särssillde, titt Hederwärda Bönda StändetinHifne,
och derifrän kill Lag-Ut,kottet under den 28
fistledne Maji, och den irsta dennes remitterade MeLchans-
N:o 45. mori
-
70S
Den !7 Junik.
Den 17 Zunii.
7°7
morkaler, har blifwik yrkat: Af Riksdagsmannen!
Eric Bruse fran Carlstads Län: Att da det uti
20 Cap. 4 §. Byggninga Balken gagnade yttryck!
af stada och förfång för aldre Qwarnägare är sa
obestämdt, att godlycko nödwändigt mäste uppsta
under pröfningsrättcn, det mätte af delta, och för
öfrigt anförde stal, aldre O.warnagare, som bestrida
anläggningen af en begärd Tullqwarn, wid undersökningen
härom förete Skattläggnings-chandlingarne
öfwer deras Qwarnar, och i bewis leda, att de
ei amma denTulltägt, som blifwik paräknad wid
skattläggningen, i hwilket fall tillåtelse ej borde lemnäs
till anläggning af nya Qwarnar, derest något
Monopolium i anseende till Qwarnar rättwisligen
kan äga rum, hälst det efter Riksdagsmannens tan-I
ke, bordt inga uti hwars och ens ägande rätt tili
strömmar och wattenfall, att fa begagna Tulhwarnar,
hwarjemte Riksdagsmannen hemställt, om icke
de uti z §. af aberopade Cap. och Balk utsatte
Böter för den, som va ostattlagd qwarn intager
mäld för annan, borde, jemte Qwarn-Tullens
förwerkande, höjas första gången till ro
20 eller zo R:dr och andra gången till förlust as
rättigheten till qwarnen. Af Riksdagsmännen Jo-j
han Roswall fran Norra och Johan Isums
fran Södra Gottland: Att den förändring af ans
förde skäl matte göras uti 2» Cap. 4 §. Byggninga
Balken, att det hädanefter ma blifwa hwar ocl
en, som är boende minst en mil fran Tullqwarn
tillåtit, att utan annan föregången syn, an af 2:ye
oiäswige Namdemän, som lemna intyg om wägens
längd , fa uppbygga Husbehofsqwarn, samt af Riksdagsmannen
Olof Jonasson i Bohus Län: Att
de i Orust och Tjörns Härader af sistnamde Län,
utan
uan förfången syn och wunnit bifall, krattade
usvehofs wäde.qwarnar, matte i afseende pä sö:eommande
omständigheter för framtiden bibehallas.
tt del i allmänhet pa sätt Roswall och Isums
önffat, mätte killätas, att antingen enstedt eller ock
ined flere gemensamt, utan föregången syn, eller för
öfrigt nu stadgade formaliteter, husbehofs wäderqwarnar
uppbygga, samt wara öppet alt fa dem
till Tullqwarnar ffattlagde emot en billig afgift.
Öfwer dessa ämnen, som med hwarannan haf,
wa en nära gcmenstap, har Lag-llrstottet ansett sig
böra i ett sammanhang sig miam.
Dä ä ena sidan en oinskränkt rätt till anläggning
af qwarnar, satte äldre qvarnägare ur
infälle, att kunna utgöra de förejkrifne vnera,
wilka icke sällan inga uti Rustnings och Jndelningswerket,
och äldre qwarnägares förbindelse lill
laken således grundar sig pa den uleflutande rätt
i allmänhet, en förfluten tidS erfarenhet för dessa
'nrättningarS bestånd funnit nödig, men ä den
andra förändrade omständigheter af en tilltagande
folkmängd och jordens uppodling kunna medgifwa
flere qwarminrältningar med bibehållande afwen af
de äldres rätt till en skälig utkomst för deras anläggningar,
sa finner Ustottet, att det monopolista
häruti förswinner, och att bestämdare föreskrift i afseende
pa nya qwarnars inrättning ej kan gifwas,
än sa widt de äldres redan wunne rättigheter derigenom
ej för nära trädes.
De olägenheter sadane inrättningar fiH qwar,
nar kunna medföra, i synnerhet wid waktenqwarnar,
genom wattnets hämmande i dess lopp, kunna
icke med tillförlitelig wisshet utredas, utan genom
anställande syn, hwilken af sadan orsak blifwik
* * i La
-
7->8
Den i? Junik.
i Lagen påbuden, och den påföljd, sorn redan fin.
nes stadgad för den, som pa offattlagd qwarn intager
annans mald till förmälning ar, wid jemförelse
af denna med öfrige förbrytelser, och de derq
i allmänhet i Lagen utsatte böter, lämpelig, sa wida
något särdeles missbruk icke skulle pa något ställe
föröfwas, da detta amne ar af den Oecvnomiffa
beffaffenhet, att wederbörande Landshöfdingar ägg
efter förekommande ornständighcter ett ökat answar
föreskriswa.
Bibehållandet af de i Orust och Tjörns Hä-l
rader anlagde husbehofs wadergwarnar är ett ämi
ne, deröfwer Utffottet icke ager att något widare
utlåtande meddela.
Pa desse grunder finner Utffottet att Lagens
stadgande i 20 Capitlet Byggmnga-Balken uti de
ifragawarande ämnen ar fullständig, t-enlig vä) mot
sitt ändamål swarande, hwarföre Utffottet någor
förändring deraf icke kan tillstyrka; hwilket dock
Riksens Högloft. Ständer wördsamt underställts.
Orebro den 8 Junti 1812.
Pa Höaloft. Ridd. och Pa Högw. Prest-Standl
AdelnS Led. wagnar, Ledam. wägnar,
k. 8 trömre 1 t. ch tste 6 ren.
Pa Wallofl. Borgare- Pa Hedcrw. Bonde
Stand.
Led. wagnar, Stand. Led. wägnar,
A. Ul. konqvist. Lric850n.
öV- 'ckullgren.
Upp-1
Den i? Juni
709
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 17 Juni,'.
- - Prest-Ständer den 17 - »
- - Borgare-Ständet den 17 - -
- - Bonde - Ständer den 17 - -
Wördsamt Memoria!
-ti ett fran Högwördiga Preste-Standet den 2;
fistl. Maji remilteradt Memorial, har Herr Doct.
lehnström begärt den förändring af allmänna
lagens stadgande i ;. Cap. 2. §. Byggninga Bal'en,
att da ena Bvlbyns odal Jnägor möta den
mdras Utmark, den förra wal borde, pa sätt La,
!cn söreffrifwer, sjelf hägna omkring sine Jnägor,
>en för beloppet af den såmedelst uprättade stängsel
likwäl njuta afdrag wid beräkningen af stängselchldigheten
emelian Bolbyarnes Utägor; Och har
>err Doctorn derpå grundat sin begäran om denina
förändring, att Utägor före detta ansetts af
mindre wärde, och merendels legat oinstängde och
till gemensamt bruk, samt att det da war billigt,
att den som angräntsade med Jnägor, borde hägnaden
deromkring sjelf upprätta, men att förhallan,
>et i sa matto nu ffall wara annorlunda, som man
insett förlusteu af en för wida sträckt samfällighet,
och således begynt att instänga sine Utägor.
Nu ehuru Utffottet funnit billigheten osta kun!na
wara talande för en fadan ändring uti 5 Cap.
2 §- Byggn. Balk. och Kongl. Förorda, den 2 Apr.
angående stängsel-ffylldighet, som Herr Doct.
lehnström förestagit, har Utffottet likwäl ansett,
au ett stadgande af denna art i allmänhet ffulle medföra
lidande, hwarföre, och da stängseftlkylldigheten
är ett af de Oeconomiffa ämnen, deruti en allmän
före
-
Den 17 Junit.
föreskrift' sällan är till alla orter fyllest lampelig,
Utskottet trott sig icke bära hoS Riksens Högloft.
Ständer färesta någon förändring uti den uräldriga
fkvlldighet för äaaren, at sjelf hägna omkring de
Jnägvr, som lill Utmark grantsa; hmilket dock
Riksens Högloft. Ständer mördsamt understalles.
Orebro den ro Junii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Höqw. Preste-Stan
Adelns
Ledam- magnar, dets Ledam. magnar,
k! k'. Lrrömkclt. ^s ,s. k^särän.
Pä Wäloft. Borgare- Pä Hcdermarda Bonde
Ståndets Ledam- wag>, Slandets Ledam. wägnar,
lrl. Konqvist. ^nä. Ericsson.
W. 1ullgren.
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft.
Ridderskapet ^ och Adeln wid Urtima
Riksdagen i Ö ebro den r? Juni! 1812.
S- D. ^ anledning as ett ifrån det Hedcrwarka
Bonde»S andet ankommit Protocolls Utdrag af d.
>; Junii, instämde Högloft. Ridderskapet och Adeln
i bemälte Stånds mackta motion, det samtelige Rik»
sens Stander matte med en stor..Deputation, under
Herr Landt.Marskalkens anförande, inför KonglMaj:r
och Hans Konal. Höghet Kron - Prinsen betyga
deras undecdaniaa tacksamhet för ben nyligen
gjorde Inrättning af Fri. Cadett-mm mid Kongl.
Krigs-Academien för de Ofrälse Ståndens Söner;
och
Den 17 Junit. 7"
och besiöt Högloft. Ridkerskapet och Adeln att denna
tacksägelse-upvmaktning skulle förenas med den
som i anledning af Landtbruks-Academiens Inrättning
förut blifwit bestulen
Ut
supra Lx ?rotocoIIo,
6. Lil verstolpe
Utdrag
af protocollet, hället hos Högloft.
Ridderskapet , och Adeln wid Urtima
Riksdagen L (örebro den 17 Juni» 1812-
S- D- Efter förnyad föredragning af RiksénStänders
till beredning af Konungens Nådiga Proposition,
rörande en ny Inrättning af BewaringsManskapet
tillsatte Serskilda Utskotts, den iz sistlpä
Bordet lagda Memorial, blef det samma af
Högloft. Ridderskapet och Adeln til! alla delar gil»
ladt och bifallit, endast med den förändring, att
wid den z:dje puncten den önskan mätte framföras,
att de som möjligtwis innan de upphunnit Bewärings-äldren
tjent mid Förstarknings-Manskapet, och
nu i följd af denna nya Författning böra taga tjenst
wid Bemärings-Manskapet matte för sin förra tjenstetid
fa njuta afkortning pä den förestäende, i följe
hwaraf all Penninge-ersättning för dem komme att
förswinna
Ut
supra. klx krotocollo,
6. Lilkverstolpe.
Utdrag af protocollet, hållet hos Högloft.
Ridderskapet ^ocb Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 17 Junst 18 l2.
S. D- 9^ttnitterades ti8
Be
-
De.n 17 Junis.
Bewillmngk -Utskottet:
Memorial af Friherre Hjerta, Axel, angående
Bcwillning för rättigheten att Jaga.
Allmänna B gevärs- sch Economre-Utskottet:
Memorial af Grefwe Gyllenborg, Iohan
Henning, med projecterade förändringar uti Allmänna
Laoens föreEriinr om Stängsel-skyldigheten.
Memorial af Friherre Wrana el, Henning,
innefattande förslag til! förändradt sätt till Fangars
förande
dlt
su^ra. Lx krotocollo,
6. 8 i 1 verstol^e..
Ucdrag af protocoller, hället hos HZgword.
Prest Ståndet wid Urtima Riksdagen r
Orebro -en 17 Junii 1812.
S- D. kemnade Prest-Ståndet sitt bifall til!
Stats-Utstoltets den i z innewarande Junii pa Bordet
lagde Betänkande.
Om de till Institutet för Blinde vch Döst
Stumme anstagne medels uppförande va Stat
dit
suxrs. Lx krotocollo,
dl. 1m c^uist.
Utdrag afprotocollet, hållet hos HogwZrd.
Prest-Ståndet wid Uoeima Riksdagen e
Orebro den »7 Junii 1812.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Lag-U skottets
Len iz:de denneS pä Bordet lagde Betänkande:
OtU
Den 17 Junk. 7iz
Om bestämmande af Lösen, af den för zo »
är sedan förpantade Jord.
dlt suxra. klx krotocollo,
dl. Almguist.
Utdrag af protocsllet, hället hos HögwZrd.
Prest-Stander wid Urtima Riksdagen L
(örebro den 17 Junii 1812.
S. D-^emn^de Prest-Ståndet sitt bifall till
Stats-UtskoMts den iz:te innewarande Junii pa
Bordet lagde Betänkande:
Angående upvförande pa Stat af en Summa
af 16,666 R dr Z2 st. ärligen, för Hans Kongl.
Höghet Hertigen af Södermaland, Prins 0 8car.
dlt 8uxra. dx krotocollo,
dl. ^1mc^ui8t.
Utdrag af protocsllet, ballet hos ^ögwo^d.
Prest-Gtandct wid Urtima Riksd.§.n i
Orebro den i? Junii 1812.
S- D. ^einnade Prest-S/andet sitt bifall till
Stats - Utstoktets den i z innewarande Juni pä
Bordet lagde Betänkande:
I anledning af Kongl. Majus Nädiga Prc«
position af den 18 April >812, i hwad som rörer
Stats, Werkets Inkomster och Utgifter samt Förwaltning
för arén 18.0 och i8n.
Ut 8u^ra. dx krotocollo,
ä. dl. Alm au i8t.
Uh
714 Den 17 Junti
Utdrag afprotocollet, hället hos HögwLrd.
Prest - Ständer wid Urtima Riksdagen j
Orebro den 17 Junii 1812.
S-D. kemnade Prest-Ståndet sitt bifall till
Stats - Utskottets den rz Jnnewarande Junii va
Bordet lagde Betänkande:
Angående af Kongl. Majst uti Desi Nadina
Proposition af den 13 April i8r- östade StatsAnsiag
under Riks,Statens Första, Andra, Tredje
vch Åttonde Hufwpt», Titlar.
Dt supra. kx krotocoUo,
D. stlwHUlSt.
Utdrag af protocollet, hältet hos ^ögrvZrd.
Orest-Ståndet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 17 Junii 1812.
S- D- (§ster öswerläggning om det, i anledning
af Kongl. Maj-ts Nådiga Proposition, angående
förändring i Utstrifnings-sättet af det fastställda För,
stärknings, Manstapet, tillförordnade Serskilda Ut,
stotts den rz:de dennes pä Bordet lagde förnyade
Memorial, rörande de underdåniga önskningar, hwilka
Utskottet ansett Riksens Ständer böra bifoga
deras underdäniga strifwelse till Kongl. Masit i detta
ämne; blef samma Memorial af Prest - Stam
det bifallit.
Ut supra. kx krotocoUo,
^.17. Almguist.
Den 17 Junik. 715
Utdrag afprotocollet, hältet hos HZgwZrd.
prest-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro -en 17 Junit r8»2.
S- D. kemnade Prest, Ståndet sitt bifall till
Stats-Utstottets den rz:de dennes pä Bordet lagdt
Betänkande,
Rörande tillökning i Hars Kongl. Höghet
Kron-Prinsens Stats,Summa, till fulla ioa,c>L«
Riksdaler.
Ut supra. Lx krotocoUo,
17. ^ImHuist.
Utdrag afprotocollet, hället hos >A5gwZrd.
prest-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 17 Junii 1312.
S. D. o bedrogs ä nyo och biföllS Lag-Utstottets
den r z:de dennes pä Bordet lagda Betänkande:
Angående rättigheten att bygga Qwarnar.
Dt supra. kx krotocoUo,
I. 17. ^ImHuist.
Utdrag afprotocollet, hället hos HZgwZrd.
Prest-Gtändet wid Urtima Riksdagen -  Orebro -en 17 Junit 1812.
S- D- 8 öredrogS ä nyo och bifölls Lag-Ulst.ttets
den r z:de dennes pä Bordel lagda Betänkande:
I anledning af Doctor RenströmS Memorial,
rörande Stängsel-styldigheten.
Dt supra. Lx krotocollo,
17. 1m Hurst.
7i6 Den 17 Junii
Utdrag af wällöf!. Bsrgare-Ständets prstocsll,
hållet wid Urtima Riksdagen L
Orebro den 17 Junit 1312.
S. D-^emitterades till Allmänna Beswärs- och
Ekonomie-Urstottet Kongl. Maj:,s Nådiga Propo,
sition angående Skönsta Wargeringens upplösande.
Ut supra. Lx krotocollo,
7. Lergström.
Utdrag af wällöf!. Borgare Gtändeto protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 17 Junit 1812.
S D. ^cats-Utstottels pä Bordtt hwilande utlätanden:
i:o
I anledning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition af den i8-de sistledne April, i hwad
som rörer Stats-Werkets Inkomster, Utgifter och
Förwaltning för arén 1812 och i8n.
2:0 Rörande de i samma Nådiga Proposition
östade Slats-Anstag under Första Hufwud-Titelen.
z:o Om tillökning i Statv-Anstagen under Andra
Hufwud-Titelen.
4:0 Om ytterligare Ansiag under Tredje Hufwud-Titelen.
;:o Om förhöjning i Hans Kongl. Höghets
Kron-Prinsens Stats-Summa.
6:0 Angående de under sista Kriget fäncme Officerares
och Under,Officerares lill Stats. AZerket
mdragne halfwa LönerS utbetalande. Och
7:0 llppförande pä Stat af 16,606 R:dr
Z2 fi.
Den i? Junii. 717
gr fi. ärligen för Hans Kongl. Höghet Arf-Prinsen,
Hertigen af Södermanland,
Föredrogs nu ä nyo och pillades.
Ot supra. llx protocollo.
Le raström.
Utdrag af wällöf!. Borgare.Ständets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 17 Junit »812.
S- D. ^ anledning af derwid gjorda anmärkningar,
bestöt Borgare-Ständet, att till Lag-Utskottet
aterförwisa dest Betänkande, angående förhöjd
lösen för Gravations - bewis.
I7t supra. blx krotocollo,
^s. kerfström.
Utdrag af prstscollet, hället hos wällöf!.
Borgare,Ståndet wtd Urtima Riksdagen
i Orebro den 17 Junit 1812.
S. D.^ag-Utstottets serstildta utlätanden, i anledning
af
i:o Riksdagsmannen Lars Perssons frän
Skaraborgs Län Memorial, angående Pante-stillingars
beräkning wid äterlösandc af pantsatt Jord.
2:0 Herr Prosten Doctor Renströms motion
om förändring i skyldigheten för Innehafware
af Bolby, att stänga emot Utmark, nar den möter
Odal inägor- Och
gro Serstildte ifrån Hederwarda Bonde-Ständet
remitterade motioner om anläggning af Owar
-
7»8 Den ry Junii.
nar, förhöjning i answarct för den, som inlager
mäld pä oskattlagd qwarn, samt bibehållande af de
i Orust och Tjörns Harad »varande HusbehofWäderqwarnar;
blefwo nu a nyo föredragne och
godkände.
Ut supra. Lx protocollo,
^f. Lerström.
Utdrag af wälleflige Bsrgare- Ständets
Hrotocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 17 Junji 1812.
S- D. Ä?id förnyad föredragning af Lag-Utstottets
Betänkande, angående Prcscriptions-lid för rättighet,
att söka rättelse i Stor-stifkes och En-skiftes
Förrättningar, blef i anledning af gjorda anmärkningar,
detta Betänkande till Lag Utskottet äterförwist.
Ut supra. Lx protocollo,
I. Lerjström.
Utdrag af wällsflige Bsrgare-Ständets
protocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i (Orebro den 17 Junii i8lr.
S. D. ^emitterades lill Lag-Utstottet Herr Commerce,
Rådet Sante sons Memorial, angåendei:o
De i Allmänna Lagen och Författningar
stadgade Böters förhöjande till ett emot nu gällande
Waru-pris swarande belopp; och
s:o Skärpning uti straffet för Förfalskning as
Publique Werkö och Enskilde Personers Förbindel'
ser och Assignationer.
Ut supra. Lx krotocollo,
ösrxström.
Ut
-
Den 17 Junik. 719
Utdrag af wällsflige Borgare - Ständets
protocoll, hällit wid Urtima Riksdagen
i (örebro den r? Junii 1812.
S. D- ^§id förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den rs:te i denna manad afgifne utlakande
om de till Institutet för Blinde och Dös-stumme
ansiagne medels uppförande pä Stat; fann Borgare-Ständer
för godt, att gilla samma utlåtande,
med den tilläggning, alt, i anseende till dehe medel,
enahanda Redogörelse och Revision ma äga rum,
som för andre Stats-anslag är eller kan blifwa
föreskrifwen.
Ut supra. Lx krotocollo, '
^f. ^s. Lerjström.
Utdrag af wällöf. Borgare-Ständets protoeoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 17 Junii i8>2.
S- D. 3 anledning af skedd anmärkning wid
Stats-Utstöttes Betänkande, angående de as Kongl.
Waj-t äskade Stats-Anslag under Riks-Statens
Åttonde Hufwud-Titul, beflöt Boraare-Ständet,
att äter remittera detta ärende till Stats,Utskottets
ytterligare handläggning.
Ut supra. Lx krotocollo,
j. j. LerZstrvm.
Utdrag af wällöf! Bsrgare-Ständets pro.
tocsll, hället wid Urtima Riksdagen t
Örebro den 17 Justei
S. D. ^emitterades till
Nan»
72»
Den 17 Junit.
Banks - Utstottet:
iw Herr Bergs-Radmannen Falkems Me--  morkal, örn utsträckt belänings-tld i Banken sos
Fahlu Bergslag.
2:0 Herr Grotzhandlaren Åbergs Memorial,
cm ett Banko-Lan för Uddewalla Stad.
Allmänna Befwärs-- och Ekonomie-Utsksttet:
Herr Handelsmannen Stabecks Memorial,
sm inrättande as Hushållnings - Nämder eller Industrie
- Commiltäer.
Ut sugra. klx ?rotocollo,
Lerström:
Utdrag af protocsllet, hältet hos Heder
wäl
da Bondc-Ständet wid Urtima Rike
dagen
i Örebro den 17 Junii 1812.
S. D. Remitterades
Till Stats-Utskottet:
r:o Riksdags-Fullmägrige Pehr Janssons,
Eric Anderssons och Hans Hanssons m. fl
fran Stora Kopparbergs Lm Memorial, angående
Förbud enrot försäljande i större partier, as den l
Fromma Stiftelser anstagne Krono Spannemal.
Andreas Pettersson fran Skaraborgs Latt
Memorial, angående försäljande till Skatte efOhlstorps
Krono-Säteri i Skaraborgs Län.
Till Stats-- och B^nco-Utskottet:
Nils Ericssons tran Carlstads Län Memoria!.
angående förhöjning i Arfwodet för Riksens
Ständers FullmägtiLe i Banken och Riksgälds
, Contoiret.
Til!
Den r? Junii. 721
Till Lag, Utskotten
Andreas Pettersson fran Skaraborgs Län
Memorial, angående Förklaring öfwer Kongl. Förordningen
den s Febr. angående Stäncselflyldigheten.
Till Lag - samt Allmänna Befwärs. och
Economie- Utstotten:
Olof Ericsson fran Norra Helstngeland
Memorial, angående rättighet för den/som ingått i
Allmänna Brandföisäkrings»Inrättningen, att skilja
!g fran de Harads - eller Socknewis ingangna
Brandstods-Föreningar.
Till Allmänna Beswärs- och EkonomieUtstottet:
i:o
Per Larsson fran Calmare Län Memotal,
angående astkaffande af Jagerie-Betjeningen k
Met.
3:0 Anders Anderssons fran Östergöthland
W Anderö Lar § sons frän Elfsborgs Län Menorialer,
angående Stam - och Strö, Rotars lika
clkagande i Soldatens underhall.
All Serstilta Utskottet för utredande af de
ifrän förra Rikodagarne uppstjutne twistiga
frågor emellan Londe-Gtändet
och de öfrige Riks - Ständen.
Riksdagsmannen Eric öhmans fran Upsala
on Memorial, angående alla Hemmans lika deltalande
i Fangföringen»
su^ra- Lx krotocollo,
O. LrinlLMLN»
Bihang.
N:o 46»
Ut
-
72» Den r? Junit.
Utdrag af prstocollct. hållet hos ^edcrwärda
Bonde-Standet wid lirtima Riksdagen
i Orebro den 17 Hunn 1812.
S D. 2bid förnyad föredragning af Lag-Utstoktet§
sedan den 9 i denne manad pa Bordet hwilande
Memoria., as den 4-de förutgående, om scrffildt
stadgande för Lösen af Gravations-.bervie, blef dek
samma af Bonde, Slandet difallit.
Ot suxrs. Lx krotocollo,
6. Briskman.
Utdrag af Hrotocollct, hallit hos Hederwärda
Bonde. Ståndet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 17 Innii 1812.
S. D. 2öid ytterligare föredragning biföllos
Stats-Utskottets sedan den i z i denne manad pa
bardet hwilande Bctankanden:
i:o I anledning af Kongs. Måms Nådiga
Proposition af den »8 sistledne April, i hwad som
rörer Stats-werkets Inkomster och Utgifter^ samt
fönvaltning för arén rzia och 18 il.
2:0. Rörande de i Konol. Maj:ts berörde Nådiga
Proposition östade Stats-ansiag under RiksStatens
Första Huswud Titul.
z:o. Angående as Kongl. Mant östade Statsanslag
under Riks-Statens Andra Huswud Tirul:
Civil- och Lands-Gtaterne.
4:0. Angående de af Kongl. Masit östade
Stats-anslag under Riks-Statens Trevie Hust
wud-Titul: Militaira samt Lörftvars-werken
till Lands och Sjös.
;:o.
Den as Junit. ?sz
5:0. rörande de af KongkMayt östade Statsanslag
under Siks-Statens Ac.onde Husivad-Titul.
6:0. Angående tillökning i Hans Kongl. Höghet
KronPrinsens Stats-summa till fulla 120,000
R:dr.
7:0. Angående uppförande pa Stat af en summa
af >6,666 R:dr 32 ärligen för Hans Kongl.
Högh. Hert af Södeunanland, ArfPrinsen O 5c ar.
8:0. Angående de till Institutet för Blind och
Döfstumma anstagne medels z,zzz N:dr >6 si.
uppförande a Stat; och
y:o. I anlednina af wäckt fraga om de under
sista kriget fangne Officerares och Under-Officerares
till Stats, werket indragne halswa Löners utbetalande»
suorra Lx krotocollo,
6. Brinkman.
Uppläst hos Ridderstapet och Adeln den 2a Zunii
----- Prest-Ständet - 20 - -
----- Borgare-Standet - 20 - s
----- Bonde.Ständet r 20 - »
Wordfamt Memorial!
^)et Utstött, som af Riksens' Ständer blkfwkk förvrdnadt
att bereda den af Kongl. Majtt till Riksens
Stander genom Nådig Proposition hanstiutne
lräga, rörande arlöggande af en sa kallad pasievolance-afgift,
i stöllet för den kostnad Rotehållare för
Matsäckar, drickspenningar och ffiuts wid Mötestider
at den indelta Soldaten manligen bestar, har
med största noggranhet tagit detta 'wigtiga ämne i
vfwerwagande. Meningarne hafwa warit alldeles
^24 Den 20 Juni!.
/odelade rörande nyttan deraf, att Roten genom en
-bestämd afgift tili Kongl. Maju och Kronan stolle
satta högsta magtcn i tillstånd att wid mötes-iden a
behandla Soldaten lika, stin onder kiigstid. Ingen
har twifiat, alt ju denna inrättning stolle bttraga
dertill, arc Soldaten wänjdcs wid Fältlesraden,
att den stora monalireten, stm wid krigenS början
härflyter af en ombytt lefnadsordning, stolle förminstas,
att den rätta dugligheten till Fälttjenst
skulle okas genom Paflevolancens intagande. Om
inrättningens nytta har således ingen fraga uppstått.
Den enda stridighet, stm inom Urstottet försports
har angott den fragan, hurowida allmänna willor
kunde för hela landet förcstrifwas, och huruwida
cnffildta contracter icke lade hinder i wägen att härvfwer
fatta ett för hela landet gällande beslut.
Utskottet har med fullkomlig högaktning emvttagit
alla upplysningar rörande sakens sanna förhållande.
Det har erhållit fullständiga uppgifter angående
alla enstildta contracter, som i olika orter synas
böra gifwa en olika beskaffenhet at befluten,
rörande denna afgift. Det har funnit, att det i
detta afseende gjorda påstående, i grund hwaraf
man önstat attén Paflebvlance-inrättning wäl matte,
till hufwudfaken, af Riksens Ständer beslutas,
men till sine detailler, genom enstilta contracter
mellan Konungens Befallningshafwande och Länens
och orternas inbyggare, tili den till erläggande summan
bestämmas, i sjelswa werket warit billig; men ta
Utskottet, efter en noga granskning af K ongl. Majus
Nådiga Proposition, trott sig kunna foresta att medel,
hwarigenom bade Konungens afsigt och Landets
lindring märkeligcn kunnat winnås, har Utskottet
trott sig stylldigt att detta förflag för Risens Ständer
anmäla. Wid
Den 2O Junit. 725
Wid undersökning af Knekte-contractet befinnes,
alt man anfelt såsom Soldatens eget åliggande
att under mötena bestå sig foda. Ehwarest genom
sednare contracter roten förbundit sig att bestå Soldaten
matsäck och drickespmningar, och pa alla ställen
der delta genom gammalt bruk blifwit sa godt
som Lag, har likwäl alltid den rättigheten blifwit Idolen
förbehållen, att af Soldatens lön och öfrige
af Roten beroende inkomster göra sig betalt. Alla
Le omkostnader Roten hittills gjort sig för Soldaten,
i detta afseende, eller efter det nu gjorda förslaget
kommer att göra, äro således i sjelswa werket endast
förskorlswis utgifne, och döra Roten af Soldaten
ärsattas. Pa denna grund har Utstöttes trott
att om ett medel utfunnes hwarigenom denna ärsattning
ofelbart agde rum, skulle de öfrige olikheterna
i Contracts-wilkvr, ester olika Landsorter, icke göra
någon förändring i den summa, hwilken såsom
Paflevolance-afgist borde Kongl. Mastt och Kronan
arbjudas.
Ester anställda beräkningar pa bägge sidor, sa
wal öfwer det möjligaste minsta pris, hwartill denna
Paflevolance-afgift a Kronans sida kan nedsättas,
som af hwad föda, skjuts och drickspenningar
m. m. hitintills ofelbart kostar Noten, har Utskottet
funnit billigt att förestå föl-ande:
i o. Hwarje Rote stall hädanefter icke wida,
re till Soldaten wid Regements- eller Compagniemöten,
Mönstringar, Kronoarbeten, eller hwad annat
tillfälle och tåg som hälst wara ma, aflemna
möteskost och drickespenningar, eller skjutsa hans
Rotekista; stolandes befälet noga tillse, att Soldaten,
wid framkomsten till möteS-platsen, inga matsäckar
medför eller pa något satt Noten någon utgift
aftwingar. , 2:0.
7?6 Den 20 Junii.
2!» För denna befrielse ärlägger Roten till
Kenei. Majit och Kronan atta (8) R:dr B:co, i
ett tor al-t, att betalas antingen i penningar eller
, sian^em. l ech lafwelwaror, införde till Krono-Ma«
xazinet och beräknade efter Markegång.
z:v. Att pa de ställen dar Roten, enligt konträrt,
ar stvldig att bestå kost, m. m., upphör den,
na sörbn belse, da Roten icke äger ratt til! ärsättning
för större del af berörde 8 R:dr, an sein öfwe>
skjuter beloppet af den kost, den eljest hade bordt
bestå- Hwarest ater denna förbindelse c> finnes,
bn Roten erhålla stn ersättning af Soldaten för
hela fuinnian. Dessa ersättningar stola ste, antin,
g.n genom afdrag af Soldatens lön och andra in,
kemner af Roten, eller genom dagswerken af Sol,
daren at Roten, beräknade efter ortens markegång.
Nefalet stall haima noga tillsyn, att pa ehwab af
teha sätt som halst, ersättningen ofelbart al Roten
utgöres.
4:0. Denna afgifts erläggande börjas med na.
sta ar och fortfar i rz ar under hwilken lid ingen
ändring deri ma äga rum: kommande den likwäl,
i händelse krig infaller, att fa länge det warar,
upphöra med utgången af det äret da kriget börjas,
och icke ater ulga förr än strän äret efter det, da
freden bljfwit stuten, och Soldatcrne lill sina Notar
återkommit.
5:0. Emot förenämde wilkor täckes Kongl.
Maut draga Nådig forst ra det Soldaten, unter
berörde lrd, wid alla de i första puncten omnamde
tillfallen, undfår god och nöjaktig förplägning, efter
den för Armeen saststälte provianlcrings-stat, och
i händelse af sjukdom, derjemte fria medicamcnter.
E:o»
Den 20 Junik. 721
6:0. Utskottet tillstyrker derjemte Riksens Högloft.
Stander, att till Hanö Kongl- Maja framföra
deras underdåniga önskan, att wid steende mönstcin,
gar eller möten, noga undersökningar ma göras
med Rotehållare, huruwida de med Soldatens förhållande
heinum i Landet till dem ärv tillfreds, elier
ha»wa något deremot att erinra, jemte underdånig
anha>!an, alt om upptäckta oordningar ej pa stället
af Befälet kunna afhjelpas, de genast mätte till
Hans Kongl. Maj-t till rättelse i underdånighet
anmälas.
Salunda har Utskottet trott sig kunna förena
Rotehallarnes intresse med Kongl- Majas Nådiga
önskningar. Det har ansett fasom en säker winst,
pa de siesta ställen, skjutsen för Soldatens Rotckisia,
som pa manga orter är ganska tryckande och
borttager för bonden manga dagsverken. Det har,
jemte Hans Kongl. Mast, insitt den bättre skötsel
Armeen pa detta sätt kan erhålla, ledande till minfkande
af mortaliteten, och Soldatens bildande till
större duglighet i fält, till mera wana wid ordning
och disciplin. Det har cfwen insikt nyttan ass
Kongl. Majtts afgifne Nådiga löfte, att om en eller
annan province af misswäxt hemsökes, wilja komma
dess nödlidande och mast behöfwande inbyggare till
hjelp, medelst upplärande af samlade förråd. Afwen
i de ändringar Utskottet förestagit, har det trott
sig finna gynnande anstalter, för den allmänna
hushållningen, enär oberäknad! indragning af de manga
dagswerken, som kill sklutsningar hittills attgatt,
i följe af den förestagna ersättningen at Roten, genom
dagswerken, öfwer hela Riket stera hundrade
tusende dagswerken till Rotarnes nytta , skulle erhällan
hwilket alt Utskottet härmed till Riksens Hög
i
»a.
?28 Den 20 Junis.
loft. Ständers widare pröfning wördsamt får öswerlemna.
Orebro den 19 Junti i8rr.
Pa det Serskildta Utskottets wägnar,
Ist. Ist. von Lssen. I,uckvig ^körner.
Lautesson. Austers lellsson.
6. 8iIversto!pe.
Lideng af prstocollet bället bos det kill
upptagande af Long!. Majtts kladiga
proposition rörande en allmän paffevo.
lace-Anrättning nedsätta Utskott, wid
Urtima Riksdagen i Orebro den 22 Junti
l8'2.
S D. ^§nar något misiförstand möjligen kunde
öga rum rörande ratta meningen af andra punctcn
huruwida erläggandet af 8 R-dr. B^co. i penningar
eller wahror ffulle bero af Rotehallarens wal eller
ej, har Utskottet till dess förekommande trott sig bo,
ra till Riksens Stander deraf öfwerlemna följande,
alt twetydighet utestängande, redaktion:
"§or denna befrielse erlägger Roten tilt Kong!.
Maj:t och Kronan 8 R:dr B:o, i ett för alt, att
efter Notens fria wal betalas, antingen i penningar
eller i spannemal och säsweiwaror, införda till Krono-Magazinet
och beräknade efter markegång, hwilket
genom utdrag af Protocollet, fasom en rättelse i
U-skottets asgifna Me nior ial, stuve till Riksens
Stander wördsamt heu-siällas."
Istt supig, Lx krotocollo,
6. A. Lil ve rstolp o»
Uxp
-
Den so Junki. 729
Uppläst hos Ridd. oH Adeln den 20 Junli.
- - - - Prest-Ståndet dcNLo - -
- - - - Borgare-Gtnndetd. 20 - »
- - - -- Bondc-Ständet den 20 , ls
Wördsamt Memoria!!
^ti Nådig Proposition under den ,9--de dennes till
Riksens Högloft. Stander, svin den iz:deoch lyche
derpaföljande blifwit till Allmänna Besvärs - och
Econvmie - Utstottet remitterad, bar Kongl. Mant
Nadigst föresiaait Riksens Ständer, att Rusthallarne
wch de Skånska Cavallcrie-Regementtrne ma
befrias fran den af dem srnvilligt atagne fkyPightt,
att utgöra Wargering, med förbindelse lika '/ för
det nu warande WargcringS, Manskapet, att da
Conkracten sadant innehalla wid inträffande vacancer
i ordinarie Nummerne deri inga.
Såsom skäl till denna omberörde Waraerings
upplösande, i anledning af Riksdags-Fullmägtige
utaf Bonde-Standet fran Skane derom giorde underdåniga
anhållan, Riksens Högloft. Ständer Nadiqst
meddelte Proposition, har hos Kongl. Maj:t i
Nader förekommit, att dennmWarcering, som j anseende
till Rikets behof as större Wapenstyrka, under
1789 ars Krig blifwit, i anledning af'Kongl. Mains,
genoin wederbörande Desi Befailnkagshafwande,
gjorde Nådiga framställning bewiliad och uppsatt
till hälften af de inom Skane warande Javelte Cavallerie-Regementen:
att denna Wargering, tillföljd
af Riksens Höaloft. Ständers beslut wid 1809 och
1810 arens Riksdag i Stockholm, oaktadt Rike-s
öfrige Wargering da upphörde, blef bibehållen: att
da Skane likwal sedermera mast dela saiuma lott
med Rikets öfrige Prowinser, fa wäl i anseende a
7Z»
Den 20 Ju ni k.
Extra Noteringens, fem Förstärknings-Manstapel
utgörande, hwaraf serdeles den serra i denna Lands
ort medfört dryga kostnader: och sturcligen, alt R
kers Krigsmagt, genen; det af Rilftns Högloflig
Stander wid denna Riksdag fattade beflut em Be
wärings-Manssapcts utgående, lemnat Kongl. MajDans Exccllence Justitie bats-Ministern Herr
nya utwägar till Rikets Förswar.
Ntstettet har förchaft denna Nadina Propsfl
tion till öfwerläggning, och derwid funnit de a
Kongl. Maj:t Nadiast anförde stöl till
Wargeringenv upplösande wara ja kraftige och ös
werenSstämmande med dadé billighet och raktwisa
att Utffottet icke twekar tillstmka Riksens Höglof
Star.dcr, att till alla delar bifalla högstbcrörde Na
diga Preposition; Dock rvagar Utstotret framställ: Sof-Cancellereu Friherre af Wetterstedt och
den enstan, akt i fall Riksens Högloft. Stande
lemna deh bifall kill Skånsta Wargeringens upplö
sande, icke ma tillämpas, eller leda kil! prejudica
tvid tilläfwentyrs uppkommande frager, om upphaf
Corpser, som icke grunda stg pa Provinsielle, utai
pa allmänt förbindande stadganden, hwilka Riksén
Högloft. Ständer uti g o puncten ak Z4 §. j Riks
dags-Besmtet af den 2:dra Maji :8io förbehåll!!
sig böra till sin fulla kraft och werkan bestå; Öci
warder detta till Riksens Högloft. Ständers ompröfwande
wördsammeligen öfwcrlemnadt. Orebr»
den ry de Junii 1812.
Högloft. Ridd. och
Adelns Led- wägnar,
stod. chl. 6^ lien borss.
Vä Walloft. Borgcrrc-Standets
Led. wägnar,
l,. 8c brv aa.
Pä Högw. Prest-Skändelj
Ledamöters hägnar,
Litsberg.
Va Hcd;rw. Bonde-Stänj
dets Led. ivagnar,
Olok Lru b n.
Den 2« Juni?.
7?r
Utdrag af protocollct. hillet pä örsiirs
Slott inför Hans Longi. Maj k uti
Stats-Rädet den ry »8 ra.
Närwarande:
Grefwe Gyllenborg,
hans Exccllence Staks-Ministern för Utrikes arénderne
Herr Friherre von Engeström,
hans Exccllence Sracs-Radet Herr Friherre Rosenblad.
)tats-Radet Herr Friherre Flemming.
)tatsr9didet Herr Friherre 'Adlercreutz.
tats-Radet Herr Friherre Adlerbeth.
ZtatS-Secreteraren Friherre Carpelan.
^tats-Secrcteraren Friherre Carpelan uppläste
underdånighet en af honom pa Kongl- Maitts
wande af Contracler, rörande andre. Wargering^ ^adiga befallning författad Proposition till Riksens
tänder, om inrättandet af ett Jnwalid, hus.
Hans Kongl. Mast som pa Stats-Rådets
nhälliga tillftyrkande till alla delar gillade denna
järoposilion, belallte i Noder, art dcnsiunma pa
vanlrgt sätt till Riks-Standen expedieras ssulle.
kn 66em krotOLolli,
Ich k.inftgren.
llvplöst hos Ridd. och Adeln den 20 Jun,','»
» - - - Preste-Ständet den 20 -- s
- - » - Borgare-Ständet d. 20 - -
- , - - Bonde-2 tälidet den 2» - -
Longi. Maj:ts
k7ädk§a Proposition till Liksens Ständer,
om
7Z
-
Den
2S
Junit.
sm 'Metande af ett Jttwakd-hus. Gif ^ona!. Majit kan utse, ma med desi tillhärigheter i
we,! Orcbi-s G!srt den 19 ^u-ni 1312. Mende upplatas och ansins, och, ehu
^iand
de belioaste vliater ett -Tolk bar akt noi, " Kongl. Majit wäl finner, att denna Inrättning
rares bergning, dä de, stympade i striderne, för
swagade af deri erhällan sär eller gränande unde»
Fanorne, aro satte ur ständ att fortfara ined si!
hedrande örke. Swensta Folket har icke heller dröji
att fullgöra denna pligt, derom wittna de tid este
annan widtagnc anstalter för afskedade Krigsmä
underhäll; Men en nu mera ökad.Vapenstyrka och
tidernas dyrhet päkalla i säoant afseende nya utwä
sar.
M-nMhci-a, Rättwik och StalSkI°khctt, «».««»«
bjuda höal, <tt krasllgatt och luera wärdiga an sta D b anwan.andc >lkl kan upplankas
ker widtagas till deras bergning,'som efter att ha»
blött för
iva blött för Fäderneslandet och' lemnat det samms
sin gard af helsa och krafter/aro urständsatte al!
förtjena ett tarchgt bröd.
Kongl. Mant har således ansett lämpligast rm
ra, att ett as Desi Lust-Slott eller Kungsgårds
vfwerlemnas r l! herbcrgerande af alla sädane Ossicerare,
Usider-Ofsicerare och Krigsman af alla grader
och Wapen, som, blottade pä alla enstildta tillgängar,
antingen af blesiurer eller frän tjenstgöringen
härrörande bräcklighet icke lunna längre dermed
fortfara och sakna den omwärdnad, hwaraf dgjort
sig wälförtjente. Födde, ckiädde samt förseddmed
allt hwad för deras dagliga utkomst erfordras
stola de lemna samtid och efterwerld ojäfwaklia»
bewis pä Swensta Folkets tacksamhet mot stiir
Krigare.
Kong!. Mast will således föresiä Riksens Stan/
der, arr nägoe af de Lust, Slott eller Kmrgsgärdar
Kong!
Den 22 Junti.
7ZZ
la>:t likwäl för det narwarande icke dertill asta
igot serskildt penninge-ansiag, utan endast till Rikms
Ständers yttrande öfwerlemna, om icke alla.
ädanestec wid Adelsfane-Reaementet ledige bliswan>e
Boställen mä med Indelningar och Räntor anias
till understöd för Jnwalid-huset; Warande
>ongl. Majit sä mycket mera förwisiad om Riksens
olanders samtycke härtill, svin besia löningar redan
illhöra Förswaret och ett wärdigare ändamål för
Kongl. Majit har nu tydt en känsla, som, utan
>ll twifwel, Riksens Ständer med Kongl. Mahr
»ela och är öfwertygad att Riksens Ständer, i hwad
>ä deras åtgärd beror, sätta Kongl. Majit i tillfälle,
>tt fullborda ett werk, svin en gemensam kärlek för
österlandet och desi Förswarare grundlagt.
Kongl. Majit förblifwer Riksens Ständer med
!! Kongl- Nåd och ynnest wälbewägenOstum
ut supra.
vv. LLrpelaw
Likheten med Höga Originalet intygar
6. Silverstolpe.
Upp
-
754 Den 22 Ju ni i.
!
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 2.0 Juli,'.
- - - - Prest-Ständer den LO-- -
- - » - Borgare-Ständet d. 20 - s -
- - - , Bonde-Ständet d. LO» -
Ntt"-ag af protocollet, öfwer JustiticÄrenden,
fallit uppi! örebro Slott den
iy.de
Konungen uti Stats - Rödet hwarwid
Hans Long!. Höghet Lron-prinsen wal
tillstädes.
Närwarande: '
Deras Excellcnccr, Justitie Stats--Ministern Herr
Grefwe G vIlenb 0 ra Och
Stats-Ministern för Utrikes Äeenderne Herr Fri»
herre von Engeström
Stats-Raden:
Hans
Excellcnce Herr Friherre Rosenblad.
Herr Friherre Flemming.
Herr Friherre Adlerbeth.
Justitie, Raden B l 0 m
Friherre
Kurck.
Justitie - Eanccllercn Grefwe Trolle Wachlmeister.
§örste Expeditions-Secreteraren Wahlin föredrog
i underdånighet:
Högste Domstolens underdaniaa utlakande, >
anledning af ett, pa Kongl. Majus Befallning, författadt
FHrstag till Proposition till Riksens Ständer,
angående answar för de Swenske Underlärare,
hwilka, utan Konungens tillstånd, söka eller antaga
tjenst hos Främmande Herrskap.
Högste Domstolen har i underdånighet hemstält,
om icke, da Förordningen den r8 Febr. 1768,
an
-
Den ro Junil.
755
sngaende dem, som vkofligen och hemligen begifwa
sig utur Riket, äfwen stadgar answar, l detta afseende,
för arbetare wid Bruken ecb Berawerken,
samt Handtwerksfolk; Kongl. Majus Nådiga Proposition
matte till Riksens Stander a siga med en sa-,
dan tilläggning wid stutet af detta Memorial, att
detsamma koimne att lyda pa följande falt - Med
Krigs, och Sjöfolk, Arberare wid Bruken och Bergwerken
samt Handtwerköfolk och Tjenstehjon förhalles
ester hwad Försattningarne i hwarje händelse
särskildt stadga.
Uppå Stats-Radcts närwarande Ledamöters
underdåniga tillstyrkande biföll Kongl. Maut det författade
Försiaget, med det af Högste Domstolen
derwid gjorda tillägg, och befaöte att Desi Nådiga
Proposition i detta ämne, som, i enlighet dermed
förestagen, nu upplästes och af Kongl. Mast gillades
, skulle i wänlig ordning till Riksens Ständer
öfwerlemnas. Lx ki-otocollo,
kl. LerZeliSLsiölll.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den LO Juni,'.
- - Preste-Ttändet den LO - -
- - Borgare-Ständet den 20 - -
- - Bondc-Ständct den 20 - s
Longi. Maj:ts
k°7<kdiga Proposition till Riksens Ständer,
angående straff för Swensk? Undersåtare,
hwilka utan Lonungcns tillstånd säka
eller antaga tjenst hos Främmande
Herrskap Gifwen Orebro Slott den
>9:de Junit 1812.
-^ongl. Mast som funnit allmänna Lagen i 4Cap.
^ vch 7 §. §. MisigerningS - Balken ursälta straff
för
7z6 Den 22 Junti.
för de Swenste Undersåtare, hwilka taga gafwo
eller förläning af Främmande Herrskap, laka sig bruka
såsom desi Sändebud eller gar främmande Sändebud
tillhanda i de ärender som ga desi förrättning
ann, saknar likwäl bestämd Laa, hwarestcr de dömaS
niage, svin utan Konungens samtycke söka eller
emottaga tjenst hos Främmande Magter. Da nu
afwcn sadant icke star att förenas nied de förbindelier
en hwar Undersåte ager i afseende pa sin Regering,
och kan leda tili wadeliga följder för det
allmänna, förestår Kongl. Maj:t i Nadcr:
i:o Att i 6 K. af ofwanberörde Capitel och
Balk ett tillägg ma göras, som innefattar i fraga
warande förbrytelser, och att samma §. således ma
komma att lyda pa sätt som följer, nemligen:
Täger någon gafwo eller förläning as Främmande
Herrskap, att främja desi fördel emot Konungens
och Rikets bästa, hafwe förrverkat liswet och
det han njutit. Tager eljest Konungens Embetsman
gafwo eller förläning af Främmande Herrskap
och hafwe ej förut eller straxt derefter giswitFet
tillkänna och fatt Konungens lof dertill, miste Ara
och Embete och hasme förbrutit det han fatt hafwer.
Söker eller tager någon Swensk Undersate
tjenst hos Främmande Herrskap utan förut erhållit
Kongl. Maj:ts i behörig ordning utfärdade tillstånd
dertill, hafwe han för alltid förrverkat den rätt och
förman som Swensk Undersate tillhörer, samt warde
ansedd och behandlad såsom Utländsk ManMed
Krigs, och Sjöfolk, Arbetare wid Bruken
och Bergwerken samt Handtwerks-Folk och Tjenstehjon,
som olofligen ur Riket sig begilwa och tjenst
Utrikes antaga, förhalles efter hwad Författningarrie
i hwarje händelse serskildt stadga; samt
s;o
Den so Junit. 7?7
2W Att härjemte förklaras ma: det VIN någon,
innan Kongl. MaittS Förordning härom kungjord
blifwer, redan fokt eller antagit Främmande tjenst,
bör sadant af honom, om han är i Riket stadd, anvin
en manad fran den dag Förordningen kungöres
i den Församling der han wistas, och om han ä
Utrikes ort sig uppehåller, innan Sep mannder fran
Förordningens kungörande i Swensta Post-Tidningen,
anmälas hos Justitie-Canzleren wid enahanda
aaswa'-. som drabbar den, hwilken utan Konungens
tilland sökt eller antagit tjenst under Fram»
mande Herrskap.
Kongl. Maj:t förblifwer Riksens Ständer med
all Konal. Nåd och ynnest wälbewagen.
Larum ut supra.
kr estr. öV ali lin.
Likheten med Höga Originalet, intygar
6. Silverstolpe.
Hrotocoll öfwer Justittä ärender, som hos
Longi. Maj:t kommer att i underdånighet
anmälas och i Högsta Domstolen
föccwacit Mandagen den i; Junii 1812.
I närwaro af
Justitie-Naden Nibelius.
Jserhjelm.
Liljewalch.
Ziervogel.
Poppius.
Grefwe Hamilton.
Marks von Wurtenberg.
Bihang. N;o 47. Rewi
-
7Z8
Den 20 Junit.
Den 2v Junis.
7Z9
Rewisions-Sccreteraren Graan föredrog iM säte tjenst hos främmande Herrssap utan förut erderdanighet:
Mt Kongl. Maj.tS i behörig ordning utfärdade
Ett pä Kongl. Majus Nådiga Befallning för Wand dertill. hafwe han för alltid färwerkat den
fattadt Förslag till Kongl. Majus Nådiga Propv Mc och förmon som Swenst undersate tillhörer,
sition till Riksens Stander, angående answar för t< samt warde ansedd och behandlad såsom utländsk
Swenste Undersåtare, hwilka utan erhållet Korum ;,an. Med Krigs- och Siöfolk samt Tjenstehjon,
gens tillstånd söka eller antaga tjenst hos slämman som olofligen ur Riket sig begiswa och tjenst Meide
Herrssap, sa lydande: kos antaga, förhälles efter hwad Färfattningarne
"Kongl. Maj:t som funnit allmänna Lagen j hwarje händelse särstildt stadga; samt 2:0 at t-er4
Cap 6 och 7 §. §. Misgernings-Balken utsälN x,nce förklaras mä: det om någor innan Kongl,
straff för Swensta Undersåtare, hwilka taga gafm Majus Förordning härom kungjord blifwer, redan
eller förläning af främmande Herrskap, lata sig druke M eller antagit främmande tjenst, dör sädant af
såsom dest sändebud, uller gä främmande sändebu! Morn om han är i Riket stadd, inom en manad
tillhanda i de ärender som ga best förrättning an istän den dag Förordningen kungöres i den Försaknar
likwäl bestämd lag, hwarefter de döma, samling der han wistaS, och om han a Utrikes ort
mage, som utan Konungens samtycke söka Ml sig uppehåller, inom sex mannder fran Förvrdninemotlaga
tjenst hos främmande Magter. Da m tzens kungörande i Swensta Post-Tidningen, anäfwen
fadant icke star att förenas med de förbin Wilas hoS Justitie-Canblcren, wid enahanda andclier
en hwar Undersate äger i afseende pä siWvar som den drabbar,' hwilken utan Konungens
Regering och kan leda till wadliga följder för dei
allmänna; förestår Kongl. Maju i Näder 1:0 M
i 6 §. af ofwanberörde Capitel och Balk ett tillag
ma göras, som innefattar i fraga warande sörbry
teifer och akt san,ma §. således ma komma att lyd
pa sätt som följer, nemligen:
Täger någon gaswa eller förläning af främ
mande Herrssap att främja dest fördel emot K!
nungens och Rikets bästa, hafwe förwerkat lifwc
vch det han njutit. Täger eljest Koungens Em
hetsman gafwo eller förläning af främmande Herr
stäp och hafwer ej förut eller strart derefter gifw»
bet tillkänna och fatt Konungens lof dertill, miss
ara och Embetete vch hafwe förbrutet det han D
hafwer. Söker eller täger någon Swensk under
sal
-
illstand sökt eller antagit tjenst under främmande
Nrrstap."
Öfwer hwilket FSrflag Kongl. Mast den r- j
enna Manad i Nader befallt, att Högste Bomglen
borde underdånigt utlåtande afgifwa.
Som Kongl. Förordningen af ben 18 Febr.
r?6z, angående dem s'M olostigen och hemligen beMfwa
sig utur Riket, äfwen stad-ar answar i detta
afseende för Arbetare wid Bruken och Bergwerken
samt Handtwecksfolk, trodde Högste Domstolen
sig i underdånighet böra hemställa, om icke Kongl.
Majus Nådiga Proposition matte till Riksens Ständer
afgä, med en sadan tilläggning wid slutet af
« sta Momentet, att det samma komme att lyda pa
följande sätt: Med Krigs- och Sjöfolk, Arbetare
- * * wid
74» Den so Junit.
ivid Bruken och Bergwerken samt Handtwerksfol!
och Tjenstehjon, som olofiigen ur Riket stg begifwa
och tjenst Utrikes antaga, förhallcs efter hwaS
Författningarne i hwarje händelse särskilt stadga.
In stäem ?iotoco!U^
k. ch blerrel.
Den 22 Junik.
74^
och fa kallade
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft
Ridderftapet ^ och Adeln wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 20 Junii 1312
S D-8öredrogs a nyo och återremitterades at<
följdt af derwtd gjorde anmärkningar: i:o Stats
Utskottets den iz Junii pa bordet lagde utlatan^
i fraga om de under sista Kriget sangne Officerarci
och Under-Officerares till Stats-Wcrkec indragna
halfwa löners indragande- 2:0 Scals-Utffottets den
i? Junii pa bordet lagde Betänkande, angaend
ersättning af kostnaden till Kapotter för Extra Nc
teringsmanskapek
sugrs.
Lx krotocolly,
6. 3iIkverstolpe.
Kronans Allmänningar, Pär
chäg uppbryta de i jorden stående stubbar ^ och
n, sa wäl som kärnor efter rutnade »vindfällen
samt sa kallade ffatar och toppar till Tjäru- och
Becktillwerkning an»vända, det sednare i anledning
af Herr Sköldcbrands motion om medels anslående
till förbättrande af Fijkefangsten i Cattegatt:
vid hwilket sistnämde bifogades den anmärkning att
setta anslag »natte af Stats-Utskottet, derest tillingarne
sa »nedgifwa, föreslås.
Ut sugra Lx krotocollo,
6. Lilverstolge
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft
v»»»» 2:0 Angående as nongi- -wm,:r a,raoo
Rrdderskapct och Adeln, wrd Urtima <^g under Riköstatens första Hufwud-Tikul.
Riksdagen i Orebro den 20 Junii ° ^
swärs- och Ekonomie-Utskoltets Nvänne den i? sist
ledne pa bordet lagda Memorial , det förra i anled
ning af Riksdagsmannen Lars Swenssons m»
tion vin icke nu sa wäl so»n tillförene det ma
ra Allmogen, Torpare och Inhyseshjon tillätet, al!
a Kro»
Utdrag af protocollet hället hos Höglsfl.
Ridderskapet och 2ldeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 20 Junit 18-2
. D. 8örcdrogs a n»>o och biföllos följande Stat.
ltssottetö den iz sistlidne Junii pa bordet lagde
etänkanden, nemligen:
r:o I anledning af Kongl. MajttS Nådiga
roposition af den »8 April r8»2, i h»vad som rö»ec
Stats-Werkels Inkomster och Utgifter samt
förwaltning föraren 1812 och i8n.
2:0 2lngaende af Kongl. Majtt äskade Stats
-
z:o Angående Kongl. Maj:ts äskade Stats
-
S. D. föredrogs a n„o och bifölls Allmänna Be> »mder Riksstatens Andra Hufwud-Titul:
Civil- och Landsstaterne.
4:0 Angående de af Kongl. Maj:t affade Statsanstag
under Riksstatens Tredje Huswud-Titul,
5:0 Angående de af.Kongl. Mafit äskade Statspnstag
under Riksstatens Åttonde Hufwud-Ticul.
6:0
74»
Den -o Aunik.
6:0 Angående tillökning i Hans Kongs. Hög,
het Kronprinsens Statssumma, i anseende till den,
sammas otillräckeliabet, alt deraf alwen kunna be,
strida de tillökte Resekostnader, som wid Statens
uppgörande icke kunnat beräknas.
7:0 Angående uppförande pä Stat af en Summa
af r6>666 Niksd. zs §. ärligen för Hans Kongl.
Höghet Hertigen as Södermanland, Prins Oscar.
8:0 Angäende de till Institutet för Blinde och
Döfstumme anstagne medels uppförande ä Stak.
Ut supra Lx krotocollc»,
6. 8i1verstolge.
tltbrag af prokoesllet, hållet hos Höglofl.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen j Örebro den 20 Juni» 1312.
S. D. O^einitteradcs till
Stats, Utskottet.
Kongs. Majus Nådiga Proposition till Riksens
Ständer VM inrättande af ett Invalid,hus.
Lag Utskottet.
Kongs. Majus Nädiga Proposition till Rik,
sens Stander, angäende straff för Swensta under,
sätare, hwilka utan Konungens tillständ söka ellkk
antaga tjenst hos främmande Herrskap.
Ut supra. Lx krotocoUo,
Den 20 Junii.
743
Utdrag af protokollet, hältet hos Häglof!.
Ridderstapet ocl) Adeln wid Urtima
* Riksdagen i Orebro den 22 Junii rgra.
6. 8i Iverstolpe.
Ut,
S-D. bifölls Stats-Utskottets den 17 sistlcdne
Junii pä Bordet lagda Betänkande, i anledning
af Herr Amiralen Friherre Rudolf Cederträ
ms förslag om rättighet för Kongl. Majit att,
händelse landet sjelfständighet skulle hotas af främ,
mande magt, öppna Inrikes län mot Stats-Obligationer
med ränta eller annuieter, till belopp af
4 a ; millioner Riksdaler, eller om denna Summa
icke skulle kunna till fullo erhällas, upptaga
resten säsom Krigsgärd, hwilken aswen kommer att
med Stats-Obligationer liqwideras. Ot supra
kx krotocollo,
O. 8 il verst olge.
Utdrag af protocollet, hället hos Häglof!.
Ridderstapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Örebro den io Juniii8i2.
S- D. -^os Höglofl. Ridderstapet och Adeln föredrogs
a nyo och biföilvs följande Lag-Utstottets den
17 dennes pa Bordet lagde Betänkanden, till hwilka
Ridderstapet och Adeln lemnade bifall, nemligen:
i:o Angående förändrad förestrift wid hannusning
till Beswärs anförande i de mål, hwilka frän
Consistorierne dragas under Hof-Rätternes och sedermera
till Kongl. Majus pröfning.
,:o Angående wäckt fraga om upphäfwande af
Bördsrätt till försåld arfwejord.
z:o Rörande Riksdagsmännen Per Nilssons
frän Christianstads Län och Jonas Jonassons
frän
744 Den 20 Junik.
fran Calmars Län yrkande vm ssärpnkng k straffet
för stö d
4:0
Anoaende ätffilliga fran Bonde-Ständer
remitterade Motioner, om rättigheten till husbehofs,
och lkattlage qwarnars anläggande.
5:0 I anledning af Riksdagsmannen kars
Pehr skons fran Skaraborgs Län Memorial, vm
Pante-ffillingens atergallande ester curs.
6:0 Rörande af Doctor Rehnström wäckt
fräga om förändring af Lagens stadgande i s CayL
§ Byggn. Balken, angående stängsels upprättande
emellan Odal-inägor och utmark.
Ht LU^ra. Lx krotocollc».
6. Lilvs rstolge.
Ucdrag af protokollet, hållet hos »^ögword.
prest-Stander wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 20 Iumi 1812.
S- D- 8bedrogs ä nyo och bifölls Stats-Utstoktetv
pä bordet hwilande Betänkande
I
anledning af Herr Amiralen Friherre
Rudolf Cederströms förslag om rättighet för
Kongl. Mant, att, i händelse Landets sjelfständighet
skulle hotas af främmande Makt, öppna Inrikes
Län, mot Stats-Obligationer, med Ranta eller
Annuiteter, till belopp af 4 a 5 Millioner R:dr,
eller, om denna Summa icke skulle kunna till fullo
erhällas, upptaga resten såsom Krigsgärd, hwil
ken
äswen kommer, att vred Stats, Obligationer
liqwideras.
Ut su^rs. Lx krotocollo,
U. Rinquist.
Ut
-
Den 2» Junik. 747
Utdrag afprotocollet, hållet hos Högword.
Prest-Ständer wid lirtima Riksdagen r
Orebro den 22 Iunii 1812.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Stats,Utskottets
pä bordet hwilande Betänkande:
I fraga vm de under sista kriget fängne Officerares
och Under-Officerares till Stats-werket intagne
halfwa Löners utbetalande.
Ut suxirs. blx krotocollo,
^s. O.
Utdrag af protocollet, hållet hos HZgwZrd.
Prest, Ständer wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 20 Junit 1812.
S. D 11
^4-ti det tillägg, hwarmed Höglofl. Rid
derlkapet
ock Adeln antagit Hcderwarda BondcStändcts
besiut, art Rikftns Ständer, genom en
stor Deputation, under Herr Landmarskalkens anförande,
inför Kongl. Majt. och Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinfen ma betyga deras underdåniga
tacksamhet för den nyligen gjorda inrättning af
Fri-Cadett-rum wid Kcigs-Akademicn, för de Ofralse
Ständens Söner, nemligen att denna tacksägelse,
uppwaktning skulle förenas ined den, som
i anledning af Landtbruks, Akademiens inrättning
förut bliswit besluten, instämde Prest-Ctandet.
Ut su^rs. Lx?rotocoll0z
U.
Ut
-
746 Den 20 Junis.
S. D. Remitterades till
Lag-Utskottet:
Kongl. Majis Nådiga Proposition af den 19
bennes, angående straff för Swensta Undersaker,
hwilka utan Konungens tillstånd söka eller antaga
tjenst ho§ främmande Herrstap;
Stats-Utskottet:
Kongl. Masts Nådiga Proposition om Inrättning
af ett Invalid-Hus;
Allmänna Beswärs- och (veconomieUtskottet:
,
Ett Memorial af Prosten Doctor Mellgren,
angående inrättning af en Practist Bergs-Schola.
supra. Lx krotocollo,
st. U. ^Imc^uist.
Utdrag af pcotocollet, hältet hos Hägwärd.
^>rest-Gtändet witz Urtima Riksdagen i
Orebro den 20 Junit 1812.
S- D. (§'ter uppläsande af ConstitutionsUltstottets
d. 19 dennes afgifne Memorial af innehall: att Utffottet
med all noggranhct förrättat den detsamma tillhörande
granstning afStats-Rädets Protocoll, som, enligt
76 §. Riksd.Ordn- och ii §. i den af Riksens Ständer
fastställde Answarighets-Lag för Stats-RadetS
Ledamöter, Föredragande och Konungens Radgif,
ware i Commando-mal frikallar berörde höga Embetsmän
fran all anstvarighet för deras Embets,
uröfning, intill den dag, da innewarande Riksdag
tagit
Den 20 Junik. 747
tagit sin början; bestöt Prest-Standet, att Eppedltions-Utstottet,
till iakttagande häraf, wid Riksdags-Bestutets
uppsättande, borde härom underrättas.
^
dit supra. lllx krotocollo,
st. di. Almguist.
Utdrag af Wällofl. Bsrgarc-Ständets protocoll,
hållet wid Urrima Riksdagen i
örebro den 20 Junii 1312-
S. D- Remitterades till
Det särstildta Utstött,
som blifwit uppdragit att utreda uppstjutna twiiUga
frågor emellan Hederwärda Bonde-Slandct och öfrige
Riks Slanden.
Herr Rådmannen Kjel land ers Memorial
om Högloft. Ridderstapets och Adelns samt Högwördige
Prest-Sländets deltagande med öfrige
Husägare uti uppbyggnad och reparation af Kyrkoherde-
Capelians, Klockare, Rectors- och Scholäbyggnader
i Sräderne.
Stats - Utstottet.
Herr Commerce-Radet Nordlindhs Memorial
om Anstag till förskott för uppförandet af en
Cassern i Malmö.
Lag--Utstottet:
10: Herr Grosshandlaren Segerdahls Memorial
om förtydligande af Lagens stadgande angående
Fullmägrigs eller S»t'lomans skicklighet att
wittna om hwad i sadan egenskap blifwit honom
anförtrott.
748 Den sa Zunlk
2:0 Herr Lagman Rönqwists Memorial,'
angående förklaring af Lagens stadgande om NaboS
ratt till lösen.
Allmänna Bcfwärs, och Oeconomie-Utfkottct.
r:o Herr BrukSpatronen L indbergs och Herr
Rådmannen Sch wans Memorial, angående Gårdfarihandel,
samt Stadcrne Borås och Ulricehamns
handelsfrihet, jemte särstilde anföranden i sistnämde
amne af Herr Brukspatronen Lindberg och Herr
Borgmästaren Lin qwist.
2:0 Herr Fabrikören Benkerdts Memorial
om handhafwande af Författningarne angående Ju,
darnes handelsfrihet.
z:o Herr Borgmästaren rOnberg Memorial
vm inrättande af en Fyrbåk pä Holmön wid O.warken;
och
4:0 Herr Grotzhandlarcn Segerdahls Me,
moria! om inrättning af en Fyrbåk pä Gottland.
Ht supra. klx krotocollo,
f. ch Lerjström.
Utdrag af wällofl- borgare Gtandeto protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen,
Örebro den 22 Junit 1812.
S. D. ^emitterades till allmänna Beswärs, och
Oeconomle-Utstottet Herr Borgmästaren Kjcllan,
ders Memorial, angående Näringsidkares rätt,
«tt bewista Marknader , beledsagadt med det af
Herr Borgmästaren Norström gjorde tillägg, at deke
Personers tillståndsbref icke mätte fä utsträckas till
Den aa Junii. 749
och transporteras pä andra, än dem, pä hwilka de
egentligen finnas ställde.
IN supra. lLx krotocollo,
ch f. Lergstrum.
Utdrag afwällofl. Bsrgare-Ständets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen t
Örebro den 20 Junit 1812.
S. D. ^emitterades till
Stacs-Utstottet.
Kongl. Majus Nådiga Proposition, om in,
rättande af ett Invalid-Hus.
Lag-Utskottet.
Kongl- Majus Nådiga Proposition angående
straff för Swensta Undersåtare, hwilka utan Konungens
tillstånd söka eller antaga tjenst hos fram,
> mande Herrffap.
IN supra. Lx krotocollo,
f. H Lerjström.
Utdrag af Wällöf. Borgare- Ständets prsroeoll,
hället wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 22 Junit 18-2.
S. D. ^ edan Högloft. Ridderssapet och Adeln
! genom ankommet Protvcolls-Utdrag, gistvik Borgare,
Ståndet tillkänna, att Ridderstapet och Adeln in,
stämt i den hos Hederwärda Bonde-Standet wäck,
te motion, att samtlige Niks-Ständen mätte, genom
en stor Deputation, under Herr Landtmar
ffal
-
7?<> Den 20 Junik.
ssalkens Ordförande, inför Kongl. Mast och Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen betyga deras underdåniga
tacksamhet för den nyligengjorde inrättning afFriCadett-rum
wid Kongl. Krigs-Akademien pä Carlberg
för Ofrälse StandenS söner och tillika beslutit,
att denna tacksägelse-uppwaktning skulle förenas
med den, som, i anledning af LandtbruksAcademiens
inrättning, förut blifwik öfwerenskommen;
sa sann nu Borgare-Stander för godt, att,
med erkännande af Ridderffapels och Adeln wäl,
wilja i detta Beslut, spä lika akt som Nidderjkapet
och Adeln uti motionen sig sörena.
su^rs. klx krotocollo,
I. Lerjström.
Utdrag af pcotscollet, hältet hos Wällofl.
Borgare-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i -örebro den 20 Junit 1812.
S-D. (Efter fulländad öfwerläggning t anledning
af Särskildte Urskottets Memorial, af den n Maj
och 12 Junii detta ar med förslag till Riksens
Ständers underdåniga önskningar, i afseende pa
Utskrifningen ak det faststäidta. Förftärkningö-manffapetbeslöt
Borgare-Standet, att antaga bägge
deke förslag, med de förändringar och tillägg för
Ståndets enskilda del, att Kongl. Maj:t t Räder
läcktes icke sträcka befrielsen ifrån skyldigheten att
deltaga i Manskapets utgörande för Hemmansbrukare
emellan 20 och 25 är, längre än till dem,
som före förra Utskrifningen hade bosatt sig och tillträde
Hemman ; att till Kongl. Maj:t, af full förtröstan
pä Desi Landssaderliga tänkesätt, t allmänhet
-
Den 22 Juni 7;r
het öfwerlemnas, att pröfwa alla de fall, dä särffildte
skäl och omständigheter kunna inträffa, som
tala för undantag ifrän bewäringsskyldigheten, eller
frågor uppstä om rätta förståndet af den widtagne
Författningen, sedan wederbörande derom inkommit
med berättelse och förslag, samt att Staden, Härader
eller Socknen icke mä anses skyldigt att ersätta
>, de personer som antingen utan något bidrag eller
med biträde af de lottlag, till hwilka de hört, legt
I för sig wid förra Utskrifningen, men ej desmindre
nu böra utgä, för hwad de sjelswe bewiSligen utgifwit,
utan Statswerket wara förbundit att derföre
hälla dem skadeslöst.
Ot LuxrL. Lx krotocollo.
Zergström.
Utdrag af protscollet, hållet hos fetzerwända
Bonde-Scändet wid llrtima Riksdagen
i Orebro den 20 Junit 1812.
S D- ^emitterades till
Gtats-Utstottet.
1:0 Kongl, Masits Nädiga Proposition, angäende
inrättande af ett Invalid-Hus.
- 2:0 RikSdags-Fullmägtige Johan Erssons,
Hans Hanssons m. fl. frän Stora Kopparbergs
Län, Memorial, angående befrielse för Allmogen^ i
det sä kallade Kol-Districtet omkring Fahlun, frän
ffvldigheten att, t stallet för Mantalspenningar, lefwerera
Kol in natura.
Z:o Eric Paulsons frän Elfsborgs Län,
Memorial, angäenöe widtagande af en Författning,
svM
75r
Den 20 Junlk.
som antingen förbjuder eller bestämt tillåter DiscontAtzignationers
emottagande wid allmänna Uppbörden.
4:0 Hakan Isacssons fran Jönköpings
Län, Memorial, rörande Edeltortz Guldwerk.
5:0 Bengt Perssons frän Hallands Län,
Memorial, angående förbud emot försäljande i större
partier af den till Fromma Stiftelser anstagne
Krono Spannemäl.
d^o Eric Swens sons frän Bohus Län,
Memorial, angående förhöjning i arfwodet för Riksens
Ständers Deputerade för deltagande ! O'werRewision
af Krigs-Räkenstaperne.
7:0 Riksdagsmannen Eric Bruscs frän
Carlstads Län, Memorial, angående Tionde-Tackjerns-afgiftens
jemna fördelning.
Till Lag-Utskottet.
i:o Kongl. Mains Nådiga Proposition, angående
straff för Swenste Undersåtare hwilke utan
Konungens tillstånd söka eller antaga tjenst hoS
Främmande Herrskap.
2:0 Anders Danielssons frän Elfsborgs
Län, Memorial, angäende Bouppteckningars granstaude
wid Härads-Nätterne, m- m.
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomie- l
Utskotret:
i:o Abraham Larssons frän Östergöthland
Memorial, angående fördelande af Härads-Allmänningar.
2:0 Jan Mattsons frän Stockholm Län,
Memorial, angäende högre betalning för Kol, som
till Bruken lefwereras.
lUt suxrs. Lx krotocoUo.
b. Lrinkman.
Ut^
Den 20 Junik. 75;
Utdrag af prstocollet, hältet hos Hederwärda
Bondc-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 20 Jurin 1812.
S- D. ^ anledning af ffedde anmärkningar emot
ag-Utstottets den ra-.te i denne mänad meddelte l/
litlätande, angäende Börd; Besiutade BondeSländet,
att deraf lemna Lag-Utstottet del, for att,
efter närmare granskning med dest ytterligare Be-tänkande
inkomma.
L/t sugra. Kx krotocollo,
Q» Lri rikman.
Utdrag af prstocollet, hältet hos SederwärdaBonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 30 Junti 1312.
K. D° ^)ä Bonde-Ständet till pröfning företog
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utstotts den is
denne mänad meddeldte Betänkande, angäende ersättning
af kostnader till Capotter för Eptra Noterings-Manstapet;
förekommo sädane upplysningar i
Afseende pä det derä föresiagne pris, att Ständer
änsäg betänkeligt dertill leinna bifall; utan stall Uti
ottet anmodas att taga detta ärende under ytterligare
öfwerwägande och derefter desi yttrande benäSet
meddela.
Ut suxis.
Lx krotocollo,
6, LrrnkmAN. -
N:s 48'
Ut.
-752 Den 20 Jun)'!.
Utdrag af protscsllet. ballet hos Heder
wärda Äokide Scandet wid Urtima Riks
dagen i Orebro den 20 Junti 1812.
S. D. Riksens Hög ost. Ständers Cta's-Uk<!
stolts den 16 i denna manad iruddelte och den r^
pa Bordet lagde B.tänkanoe, i anledning af Am>«!
ralén Friherre Rud. Cederströins Förstag on«
rättighet för Kongl- Maj:t, att i händelse RikerSlelfständighet
stalie holas as främmande Magr,
öppna Inrikes Län emot Stats-Obligattoner till 1
s 5 Millioner, eller om Unna S.-mma icke stulk
kunna till fullo erhällas, upptaga resten st s.m Krigen
gärd; Blef i hwad det tillstyrker afstag och ogillam
de af en satan framställning af Bonde-Ctandet ew
hälligt bilallit och godkänt
lät
supra. klx krotocollc»,
6. Lrinkman.
Utdrag af protscollet, hattit hos Heder
wända Bonde. Ständet wid Urtima Rikö
dagen i Orebro den 20 Innii 1812.
S- D. Ä8id förnyad föredragning af,Laq-Ulstektet§
d. 4-de i denne manad meddelte utlåtande, a>:>
gående Prescriptions, tid, i fraga om mitzräkM
wid Storstiften och Enstiften; dies det, i anseenti
til! de deremot stedde anmärkningar, till Lag-Ulstog
tet aterförwist.
Ut supra klx krotocollo,
6. Lrinkman.
»
Den 20 Junit. ?sz
Utdrag af protocollet, hållet hos Heder,
wärda Bonde-Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den so Juni: -Lis.
S D» 2)onde-Ståndet har till stärstadan iöre,
haft, Allman ra Beswärs- och Ekonomie Urstoitets
Betänkande, angående en af Herr General-Tensuln
Sköldebrand erbuten Fisteri-Jnrätlning iCattegatk;
Men icke funnit stal, att dertill lemna bifall,
utan detta Förstag förkastat.
Ut supra, 8x krvtocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af protocsllet, hattet hos Hederwärda
Bonde Gtändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 20 Junti iLl2.
S- D. Allmänna Beswärs - och Economle-Utstottets
Betänkande, angående rättighet till Tjäru-Stub-'
bars uppbrytande, blef af Bonde-Srandet bifallit.
Ut supra. Lx protocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af prstocollet, hållet hos Heder,
wärda Boudr-Gtändet wid Urtima Riks,
dagen i Örebro den 20 Junii r8r2.
S. D. ^bid ytterligare föredragning, biföllos
Lag-Utstottets sedan sista Pleni-dag pa Bordet hwi,
lande Betänkande»:
^ r:o I anledning af Eric Bruses nied fleres
ifragastäldte tillämpning af 20 Cap. 4 §- Byggvinga-Balken.
* * 2:0
754 Den 22 Junis.
2:0 Angående skärpande af straffet för tjufmar.
3:0 Rörande kätter beräkning aspanleskilling, och
4:0 Angående förändring af Allmänna Laxens
stadgande i ; Cap. 2 §. Byggninxa-Balken i afseende
pa ffyldigheten att deltaga i hägnad emellan
In - och Utägor.
Ot supig. Lx krotocollo,
O. Lriukmgu.
Uppläst hos Niddcrflapcl och tzldcln den 22 Irmil
- « - Prest-Ständet - 22 - -
-- - - s- - Borgarc-Standet - 22 - -
t- - - , - Bvndc.Ständct -- 22 - s
Riksens Ständers Stats-Utskotts Vetöntande,
angående Riksdagsmannen Eric
Bruses fran Carlstads Län Memorial,
rörande Skattläggning ö (Qwarnar.
denvin Protocolls-Utdrag har det Hedervärda
Borde-Stantet till Slats-Ulstcttet remitterat Riksdagsmannen
Eric Bruscs fran Carlstads Län
med flere Ledamoters afgifne Memorialer och vtkranden,
angående förcflagen ny Skattläggning a MjölQwarnar,
sa lydande:
"Att hwarie Medlem i ett Samfund, efter stn
fattnings-förmaga, bor uppgifwa Medel till marden
af den Allmänna Styrelsen och behosvens fyllande
i Landet, anser lag för en ovilkorlig pligt, och i salant
afseende gar jag, att framlägga ett ämne till
öfvervägande bland Medbröderne af det Hedervärda
Bonde-Slandet, som, mig wettcrligen, aldrig
warit underkastadt någon pröfning, men som, redbart
och grundeligen utförde, samt med alfvara unterstödt
as Högloft. Riksens Ständer, patageligen
medförer följder, förmanliga för Slaten." ?'U
-
Den 22 Junis. 75?
Utan Inkomster, ware sig i Penningar, Säd
eller andra effecter, lärer intet Samhälle kunna blifwa
tänkbart, långt mindre äga bestånd, och ju mera
hwar och en Medborgare uppoffrar sina krafter
och sin egendom för allmänna Inkomsters förökande,
desto större tillfredsställelse bör han äga, serdeles om
principen, den ingen redlig' och mindre egennyttig
kan jäswa, njuter stöd och uppmuntran hos högsta
Magten."
"Länge har fraga warit wäckt om rätta beffattningssältct
af Sädens framalstrande ur jorden,
af Näringar och Bergsbruken, m- m. men annu
aro de Inrättningar icke widrörde, hvilka skola göra
Sadén användbar, jag imnar O.warnwerken i Riket,
som äro af lika nödvändighet med Åkerbruket;
Och i närvarande tid da odlingsdriften hos hvarje
Jndividue, liksom fatt ett nytt. skaplynne, dels genom
den uppmärksamhet Nådiga Ofverhcten lemnat deråt,
och dels genom den stigande böielfe hos hvarje
Rikets Invånare, att odla och bruka jorden, såsom
det verkeliga och mäst sannskyldiga näringsyrke, någon
kan välja, lärer i anledning deråt, utan förse»
lande, den erfarenhet wara synlig, att jordbrukets
klokare rigtnmg och odlingS-andans tilltagande, has,
va pa en tid af zo är forsett Landet med en tredjedel,
om ei dubbelt mera säd, än söre den riden,
och i samma mon som sadeSförradet i Riket blifver
stigande, i den man böjeS äfven malningsbehofwet,
och ökar spannemals-tillförseln för qvarnarne.
"
Nu uppkommer förste fragan, om Kongl. Maj-t
sch Kronan icke borde hafva någon inkomst af
hvarje tunna säd, som förmalcs, och den andra
huruvida, efter hittills brukelig skattläggnings-method,
756 De» 22 Junik.
thod, den kan erhällas, eller om de för roo-de, so
a 6c» är sedan stattlagde qwarnwerk, efter närwarande
tiders malningsbehof af sgannemäl, ärlägga
den statt, som ar rättmätig i assccnde pä tillragante
folkmängd och sädes-production? Pä den förra
swaras, att ingen sädestunna borde fa malas, utan
någon wifi afgift, och i fädant hänseende wore hwarfe
husbehofs- eller sa kallad sqwalte-qwarnägare förpligtad,
att uppgifwa huru manga tunnor den ärligen
kan förmala pä sadan inrättning, och derefter
desi afgift bestämmas, wäder- och häste-qwarns in,
nehafware icke intagne fran denna statt, antingen
i säd eller penningar; Och pä den andra, att alla
werk, som aro ssattlagda, och inbringa sine äaare
en sä öfwecdriswen winst, akten förwäning uppstår,
hurti man kan aga sä stora förmäner emot en sa
ringa afgift, som, efter da warande mindre kännehein
i jordbruket och hoglöshet att odla bliswit be,
stämd; borde undergå no stattlaggnina, i svnncrhet,
som mäide-tillförseln i sä manga delar bliswit ökad
och wtdgad, alt förhällandet stall sannolikt wara förändradt
emot den tid stattläggningen stedte, äswen
alla Säteri- och Frälseqwarnar uti denna nya före,
slagna stattläggning innebegripnc, pä oswan anför,
de stal. akt ingen qwarn bör existera utan någon
grundstatt till Kronan; Det will säga en statt, som
ewardeligen ätsöiier dest lage, och bör icke i annat
sall upphöra, an dä naturhändelser utsätta dest ned,
rifwcwde, samt gör starkens utgående omöjelig.'^
Werkställigheten af ten föreslagna noa ssatklag,
ring a qwarnar, lärer med något wcrkeligt stal ej
kunna bestridas; To Kronofogde och Häradsstrifwa,
re, med de stere ä landet, stola, efter nägon n»
stalllaggnings-metcd, som lärer wara under utar
be
-
Den 22 Junik. 757
betande i Högloft. Kongl. Kammar-Collegio, och
blifwer förmodcligcn af mera betungadr innchäu,
an den, som warit nyblad hittills, ej finna nägra
swärigheter eller möta hinder, att fä mängden af
spannemäls-tillförseln för en qwarn lill alla delar
upplöst; Men winsten för Kronan ligger i öppen
dag, tä, med ali sannolikhet, kan antagaö, att
Riket producerar 8 millioner tunnor säd, som stola
förwandlas genera målning, hwaraf Kronan i det
minsta borde beräkna sig 1,000 tunnor pä hwarje
million, som gör 8,200 tunnor om äret, hwilken inkomst,
efter nu warande stattläggning, och den tid
den stedde ä qwarnar, och dem sem mala för ingen
statt, wisterligen icke kan päräknas, knappast
sä manga hundrade tunnor; Tv det ar ej swärl akt
bewisa, att en qwarn med twenne par stenar, som
1766 undergätt stattläggning, endast kunnat i ärlig
tulltägt päräkna »2 tunner, hwarsöre den också
bliswit skattlagd, i närwarande tid ärhälla 40 tunner
i Tull.Inkomst, hwaraf Kronan, dä de nämnde
12 tunnor derifrån afgä, ej haftoer någon inkomst;
Och männe BvggnadS- kestnadcn af Huset
och Damsästens upprättande saint Stenars anskaffande,
kunna bliswa af den betydenhet, art en sä 0-  stälig winst bör tillfalla Qwarn, Ägare, utan erläggande
af Skatt? Hwattill swaras Nej, emedan
intet Mancnwcrks anläggande är med mindre bekostnad
uppförde och underhållit, samt fordrar mindre
arbetare, än en Qwarn, terest man ej will bygga
hus för prydnaden, af hwilken orsak Kronan ej
bör komma i mistning af sin rätt. — Hufwudsakcliga
ändamälct är, att Sädén blir wal förmålen,
hwilket ej stcr genom kostsamma Byggnader, utan
en förståndig Mjölnare och geda Stenar, som finnas
i ymnoghet inom Landet och warar i manga är."
7sz Den 22 Junik.
"Med den nu vrkade grundskatt och mia Skatt,
laggning a Qwarnar, hoppas jag ingen inblandar
en möjeligt förestående Bewillning a testa Lägenheg
ter, emedan ten förra i cwärdeliga tider stall bi,
draga till Skattkammarens riglande, men ten senare
ar blett periodique, eller utgår sa lang tid Riksens
Högloft. Stander utsätter till Riks-Skuldcrs afbetalning.
— Det kan således icke göra tillfyllest, att
en Bewillning äläsgcs Qwarnar, hälst detta Onus
mäste nödwandigt inga uti Skatlstyldiges förut ätagne
och palagde utgifter- Till exempel, Jorden
ar redan drygt skattlagd, men manne den nu ester
sitt Tunnetal, såsom kanhända det rätta af alla bestattningssatt,
kan undslippa den förestående Bewillningen?
Jag haswer åtminstone icke den öfwertvgelsen."
"Icke eller tage någon sig anledning, att mistkanna
mig, såsom den der ej bäfwer aktning för ägande
rätten till Egendom? Nej granskningen af
testa i enfaldighet framställde ämnen, önskar jag
matte winna mina Hederwärda Medbröders werksamma
åtgärd, afwen i den delen, alt de warda
cominuniccrade de öfrige Respekt. Medständcn, i den
förmodan, att någon mera urstiljningssnll Medborgare
af de wid detta Riksmöte församlade Fullmagtige,
med en större omfaktnina, öswersigt och
styrka, biträder wisten deråt. — Wälmeningen och
en nitfull känsia för Statens inkomst hafwa fört
mina tankar. — Mane wärma för sanning, ära
och oegennytta leda Rödsta c en och göra Bcsiuten,
da stall war Nådiga O storch et löltas i omsorgerna
att winna medel tili upprätthållande af Camhällsbanden,
och ten vurma och tappre Furste, som bade
heligt och offenkcligen lofwar alt under stridens
stag wara cn Får för ost och wara Barn, erhålla
till
-
Den 22 Junik 759
tillräckeligt Stridsman för art gära^ Swensta Wapnen
bade lysande och segrande- — Orebro den usta
Maji i8i2.>
lEric Bruse."
Uti detta Memorial förenade sig Lars Swensson
i Watz af Skaraborgs Län, hwareftcr det, ester
fieres begäran lades pä Bordet.
Den 28 Maji.
Enar nu ytterligare föredrogs det af Riksdagsmannen
Eric Bruse fran Carlstads Län ingifne
och sedan den rude i denna manad pa Bordet hwi,
lande Memorial, ansäende en ny och allmän Beskattning
pä Mjölqwarnar, inlemmades följande Anförandet:
wörösamt
Memoria!!
"Med ali aktning för den wärde Medbroderns
förslag, svin sista Pleni-dag inlemnades, angående en
ny och allmän Beskattning pä Miölqwariar, torde
det likwäl tillätas ost, att fästa uppmärksamhet, pä
den följd till osäkerhet och Mannamon, som ett slikt
företag skulle medföra"
"I afseende pä de gamla Qwarnarne, är det
wäl sant, att deras förmalnings-qwantum, wisserligen
i betydelig matto öswerstiger det, som wid Skattläggningar,
ej mindre i förre, än helt wisst också i
nyare tider blifwit päräknadt, men sä är det äfwen
med Hemman och flere Lägenheter, och förr än wid
en allman Refning och Skattläggning, lärer den
ena icke mera än ten andra, rätteligen böra komma
i fräsa, och med samma stal, som dessa Qwarnar
äga bestånd, med samma rättighet böra wäl Hus,
behofs-qwarnar bibehallas, utan inträng af ett ofkaligt
wike" ''Att
760
Den 22 Junii.
"Att säga dct O.warnwerks inrättande och underhällande
icke medförer nagra kostnader, kan efter
ivar tanka icke förenas med rätta förhållandet.
Desia kostnader, och MjölnarneS aflöning, hafwa
stigit lika med allt annat, och nar de wädeliga händclser,
för bwilka sadane Werk äro blottställda, äfwen
komma med i räkningen, torde deras winst pa
manga ställen, åtminstone der hederliga ägare beflita
sig om, act halla deras Qwarnar i bästa stand,
icke wara sa obetydlig, som mangen sig fö csiäller."
"Emedlertid kan ju den utwägcn lämpeligen
föranleda till deras egen önskan för högre Skattläggning,
att i fraga om ar^re Tull-qwarnars anläggande,
de förres Skatt bör afgöra deras förmalnings-qwantum,
och icke derutöfwcr hindra nya
Inrättningar, da Ortens behof med det deraf Skatt
lagde belopp, ställes i jemförelse."
"Men att derföre pasta, att sielfwa förmalningen
af hwarje Tunna Säd, antingen wid Tullqwarn,
Sqwaltqwarn eller HusbehofS Wäderqwarn,
bör gifwa Skatt, 'är i war tanka icke rimmeligt,
och skulle säkert föranleda til! den mäst tryckande af
alla utgifter; den, alt ikatta för hwarje af de mäst
naturliga behof, och wända en afgift, som winsten
allena bör palägaas, lill sielfwa förbrukningen as
waran. Pa samma grund skulle äfwen den skatt,
som rätteligen tillhörer stora Bagerier, kunna lämpas
till den, som hemma bakar desi bröd; Och
hwem inser ^ icke rättwisan af en sadan Skattlägg
ning? — Orebro den 21 Maji 1812."
Andreas Pettersson, Lars Persson
och Nils Swensson fran
Skaraborgs Län.
Beng
Den 22 Junii.
761
Bengt Andersson i i Utby fran Elfsborgs
Län förenar sig med oswanstaende.
Likaledes NilS Swens son fran CcstmareLän.
Med oswanstaende Memorial förenar sig Anders
Olsfon, Erie Paulsson fran Elfsborgs
än, Petter Swensson fran Orebro Län.
UOördsamt Memorial!
^^Itcm det twenne wärda ^Medbroder, Lars
Persson och Nils Swensson fran Skarabergs
Län, nu anfört, i affcende pa det inkomne
försiaget till qwarnarS skattläggning, och hwarmed
jag till alla delar mig förenar, tror jag dct tillägg
wara nyttigt, att skattläggning pä husbehofs-qwarnar
äger sa mycket mindre stal, som desia qwarnar
ofta aro inbegripne i hemmanens grundränta,
och altid af den beskaffenhet, att de icke tala någon
annan afgift an den Bewillning, som af Riksens
Ständer blifwit stadgad. — Och ingenting skulle
säkrare leda till desia qwarnars undergång, och de
störres uppkomst, an en sadan skattläggning. De
förre skulle derigenom efter hand förswinna, och de
senare alt för gerna ataga sig en högre afgift, för
att komma till detta ändamål, men icke wore rättwisans
och billiaheieas grundsatser derwid bibehallne.
Orebro d 22 Maji 1312. And. Larsson,
fran Elfsborgs Län.
ödmjukaste Memorial!
^ ^huru att jag under sista Pleni-dag den rf
sistledne, medgifwit, det första Memorialet wara
gan.
762
Den
22 Jun,','.
gansta nyttigt, som warda Medbroder» Eric Bru,
se, ingifwil om ett förbättradt satt och jemkning,
rörande sa wal Frälse, Krono, Kronoskatte, Sgwalte,
HuSbchofS, Matren-och WäderqwarnarS ffaltläggning,
defl jemna fördelande och bidraaande till
Staten; Sa får jag dock namna, det jag erindrar
mig, att i7Z4 ars Förordning eller Riksdags-Beslut
sager: att Qwarnars Innehafware i Skaraborgs
Län, böra utgöra deras chatta ranta efter Jordaboken,
och de der uti Landsorkernc haline Commissions
Domar. Dock ehuru detta, wore det wistt
ett lämpligt förhållande, att Qwarn-CommiSsioner
nedsattas uti alla Län, som kunde undersöka och tilllampa,
att Fralse med flera utan grundränta, innehafwande
Qwarnar, matte lika med de öfrige Skartlagde
Qwarnar fa draga lika kunga till Statens
bristande behofwer; Härwid borde likwäl göras afseende
pä de Qwarnar, som aro inbegripne uti och
med Hemmanets utgående Ranta."
"Hwad warda Medbroder» uti fltt andra Memorial
anfort, om nya Qwarnars anläggande, är
en sak, som jag helt och hällit bestrider; Ty skulle
hwar och en fa anlägga Qwarnwerk efter eget behag,
skulle derigenom alla Odal-Qwarnar ga till
undergång, och Krokan eller Jnnehaswarnc sakna
defl tillhöriga ratt."
"Warda Medbrodren nämner äfwen, att ett
stort wike wore nödwandigt för olofliga QwarnarS
byggande, samt för dem, som intaga mäld pa ostattlagd
Qwarn. Detta är hwad jag anser wara bade
nyttigt och tillika ester omständigheterna, lämpligt-"
"Jag
anhäller ^vördsammeligen, alt detta an
fö
-
Den 22 Junii.
763
förande kunde fa atalia- Bru ses Memoria! till
wedcrbörligl ställe. Orebro den 22 Maji 1812.
Lars Swensson,
fran Wadsbo Härad."
Wöc-samt Memoria!!
anledning af ett sista Pleni-dag, knlemnadt
Memorial, angående QwarnarS serffilta Beskattning,
torde mig tillataö anföra följande:"
"A ena sidan är jag af samma tanka, som
Författaren till nyflnamnde Memorial, nemligen,
att utwagar böra uppsökas till fyllande af den brist
i Bewillningen, hwilkcn för narwarande lärer wara
uppkommen; Men a den andra, tror jag det wara
lika angelägit bygga allt sädant pa billiga och rätt,
wisa grunder, att ingen ma äga fog, att klaga öfwer
utgifter, som icke med motwagande tyngd träfat
hanö likar."
"Hwad först Tullgwarnarne beträffar, är det
ester min tanka, ej sa lätt utredt, om de, nar alla
omständigheter jemföras, äro förmonligare nu, än
de wvro en tid tillbaka. Om man än täger för afgjordt,
att mera Spannemäl nu förmales, än för
en femtio ar sedan, mäste man tillika medgifwa att
QwarnarneS antal också nu är ansenligen större än
den tiden; Och man har ingen anledning till den
förmodan, att de Qwarnar som da funnos, behöfde
Iida brist pä mäld. Har Spannemalen stigit i
dyrhet, sa hafwa äfwen alla Materialier och Dagswerken,
som till QwarnarneS undcrhällante och skötsel
fordras, uppstigit i samma proportion. En del
af Tullqwarnarne arv innebegripne under Hemmanens
-
764
Den 22 Junis.
nens Skattläggning; Och bland deka finnas fada
na Hemman, svin utan Qwarnens tillhjelp, ej ställe
kunna utgöra de Onera, svin åtfölja det Hemmantal,
dem med Qwarnens inbcräknande ar päfördl
Alla Tullqwarnar af annan destaffenhet an besia
sistnämnde, hör wikt draga utgifter t Men hwarlilj
stulle sa manga och serstilta bestattningsfätt t-cna 1
Medelst Bewillning ar ju tillfälle pälä.>ga dem allt!
hwad de kunna tala, ester deras mer eller mindie
förmonliga bestaffenbet."
"Beträffande ater Husbehoss-Qwarnar, sa finnes
ester min tanka ännu mindre stal till desias beskattning.
Sadane läaenheter arv ofta innedcgripne
i Hemmanens grundränta, och alltid af den beskaffenhet,
att de ej tala någon firstild afgift. Den
Sädesbesparing, en sadan Qwarn medförer ar stundom
lika swarande mot underhållnings - kostnaden,
men aro dock omistcliga för den, som ar boende
långt ifrån Tullqwarnar, sa wäl för att filppa besöka
desta senare Höst» och Wärtiden, da alltid
swart wwelag infaller, och som just ar de årstider
da Husbehofs-Qwarnar i allmänhet hafwa watten,
som .äfwen för att med mera bade beqvämlighet
och nytta, an wid större Qwarnar wanligen ster;
kunna förmala sämre Sädessorter, hwilka till anwändande
ät Kreaturen äro gagnelige. Skulle sadane
Husbehof qwarnar stattläggaS, stulle för dem
en tammeligen saker undergång beredas; och endast
de aldra förmonligaste Tullqwarnar stulle derwid
winna, att de sämre efter hand förswunno; Omän
de förre ätogo sig en högre afgift, wörö dock desenares
ägare, som ar mängden, i dubbelt afseende
lidande: dcIS genom den Spannemal de medelst
Tullgifwande mäste förlora, dels genom de dags
wetten,
Den 22 Junit.
76;
wetten, som förspildes och de resor, som mäste anwandus,
för att besöka en aflägsen Tullqwarn;
Men jag lemnar till en hwars omdöme, om icke
sadant wore, att wika fran rattwisans och billigheten
S grundsatser. Orebro den 2Z Maji 1812.
Anders Hakansson,
frän Elfsborgs Län."
Derefter anförde Nils Sivensson frän
Calmare Län, "alt han med förundran afhört srägan
om förbud emot Husbehofs qwarnarS uppbyggande.
I dest tanka borte en sädan inrättning destomindre
hindras eller med Skatt beläggas, som
den endast Höst - och War wid öfwerflödigt wakten
kan begagnas nagra dagar, dä wägelaget merendels
är sä swart, att den knappast kan färdas till oftast
aflägse Tullqwarn."
Stats.Utstottet, till hwars utlåtande detta ämne
icke i annat afseende hörer, an sä witt tet kan
leda lill nägon ökning eller minstning uri StatsWerkets
päräknade Inkomster, kan ej undgå anmärka,
att det ester alla anledningar stulle wara af
en icke ringa förmän för StatS-Werket, om, efter
Riksdagsmannen BruseS förfiag, dels pröfning
af de i förra tider och ester äldre methoder redan
ffedde Skattläggningar, och dels n» Skattläggning
ä alla Mjölqwarnar, efter derom förut stedd undersökning,
företogs, lltstottct tro, att om wid en
sädan undersökning ä ten ena sidan stulle befinaS,
att en eller annan Odal-qwarn, i anseende lill ett,
genom sednare tider anlagde nya Qwarnar, minstadt
mäldelag, stulle tarswa förmedling i sin statt, stall
deremot ä drn åndsta snart utredas,
rän
-
766 Den 22 Junkk.
räntor, som i förra tider blisivit a satta,, icke i närrvarande
tid äro swarande emot hwarje Qwarn»verks
werkeliga förmåner och indrägtighet, och akt
således ej mindre Kongl- Maj.-ts och Kronans höga
ratt an billighet och rättwisa synas fordra någon
skälig jemkning härutinnan. Men huru och pä hwab
satt en sadan undersökning och skattläggning ma
»verkställas, ar utom gränsen för Stats-UtskcttetS
utlakande.
Till Riksens Högloft. Ständers Egen pröfning
hemstalles detta ärende »vördsammeligen.
Orebro d. »9 Junit 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pa Högw. Prest-Stän
Adelns
Ledam- magnar, dets Ledam. »vägnar.
Larl körner. L.uäv. körner.
Pä Wällofl. Borgare- Pä Hedena- BondeStändets
Ledam. magnar. Ständers Ledam-wägnar,
I- äVe^ekin- ^ o n.
6. 'tuxalius'
a /
