# ID: svediakorp-gov1752
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1812
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 142,444
# sentences: 4,609
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bihang
Till samtelige
ML-StändenS Protocoll,
Innehållande de Handlingar,
Hwilka till Riks-StanLen blifwit aflemnade,
Såsom
onungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utstötts Betänkande»
och Förklaringar,
Samt
Riks-Ständens Protocolls-Utdrag wid
Urtima Riksdagen i Arebro -8ir.
Orebro,
Tryckt hor Nils Magn. Lindh, »Lis»
Uppläst hos Ridd. och Adelen d. 2Z April.
» - - - Preste-Ständet den 2Z - -
------ Borgare-Ständet d. 25 - -
- - - - Vonde-Standet den 2Z - -
Longi. Majlis
Mädiga Skrifwelse till Riksens Ständer
angående Bewillningen; Gifwen Drebro
Slott den »8 April 1812.
hinder den rq Januarii innewarande ar, hafwa
Tullmägtige uti Riksens Ständers Banko- och Riksgäldswerk,
till Kongl. Maj:t i underdånighet öfwerlemnat
den Kungörelse om tillökning i BewillningsTarifferne,
som, i det fall 18 §. af RiksdaqsBestutet
den 2 Maji 1310 upptager, borde till allmän
efterrättelse och werkställighet utgå.
Kongl. Majit, som af denna Kungörelse inhemtade
att Fullmägtige, j förhällande till bristen,
j som i den bewiljade Summan uppstått, hade fast^
ställt tillökningen z6 procent, a Tariffernes inne.
häll, och tillika erfor, att sädane ssiljaktigheter k
; uppffattningarne förefallit, som ssulle göra weckstäl.
ligheten af ifrägawarande Kungörelse mindre billig,
1 samt för öfrigt föresäg, att de följande ärens Be'
willnings-Summor, ej heller härigenom till sitt stadgade
belopp med nödig witzhet kunde päräknas, fann
i anledning häraf sä mycket tjenligare att inställa
Kungörelsens ukfärdande, som Kongl. Maut för
andra Rikswärdande mender, redan dä war betänkt
att sammankalla Riksens Ständer, och Fullmäktil
ge i Riksgälds-Contoiret uppä dem gjord tillfrågan
- förklarade, att någon tids uppskof med ett sadant
ut
-
4 Den i8 April.
utfärdande icke kunde werka någon rubbning i dG
dispositioner, fern, i följd af Riksens Ständers FiHoi
nance-plan, och den för Fullmäktige gifne JnstrucAj
tion, borde äga ruin.
Kongl. Maj:t för alltså nu till Riksens Stän,
der vswerlemna detta ärende, pa det Riksens Stän,
der ma sielswe kunna pröfwa och afgöra, om den
as förenämnde Fullmäktige widtagoe åtgärd bör
komma till werkställighet, eller andre ukwägar lill
bristens fyllande utfinnas. I sammanhang härmed,
will Kongl. Maj:t gifwa Riksens Ständer i Nader
tillkänna att, sedan Kongl. Majit genom Dest och
Rikets Kammar,Collegium lemnat werkställighet at
Riksens Ständers under nästlidne Urtima Riksdag
fattade, och uti underdånig ssrifwelse af den i6Oc,
kober i8io anmälde beslut om allmänt kungörande,
det serssilde större och mindre belöningar kcmme att
tilldelas den eller dem, som till nästföljande Riksdag
utarbetat och da inlemnat ett fullständigt eller »väsendtligen
upplysande forsing till Bewillvingens utgörande,
hafwa i sadant afseende ätssillige project
bilfwit insände, hwilka samtlige Kongl. Mast nu
lärer omedelbarligen tillställa Riksens Ständers Bewillnings-Utssott,
hwars börande deröswer bör föregå
deras ät Riksens Ständer förbehållna pröfning.
Derjemte, och da till Kongl. Majit lid efter
annan inkommit flera underdåniga Rapporter och
förfrågningar rörande tillämpningen i wista delar
af nu gällande Bewillnings-stadga, hwaruti äfwen
finnas upptagne sadane händelser, der ett och samma
ämne blifwit af serssilde Smpromist-Rätter aldeles
olika afgjordt; har Kongl. Majit som funnit
lämpeligast att allt detta till Riksens Ständers pröfning
-
Den i8 April. 5
ing öfwerlcmna, i Nader anbefallt att alla härtill
örande handlingar ssola till Riksens Ständers Be
illnings-Utssott
afgifwas.
Och som Kongl. Majit med anledning af de
> derörde matto yppade ssiljaktigheter wid BewilllingSgrundernes
amvandande, och i tolkningen af
örsatmingens ordalydelse, warit i Nader betänkt
litt förskaffa Riksens Ständer alla möjliga och för
dcstämda föreskrifters meddelande erforderliga upplysningar,
later Kongl. Majit jemwäl communiceva
Utskottet de i sadant ändamål, t anledning af derom
under den »8-de December sistledit ar afläten
Nådig Befallning fran Provineerne inkomna uppgifter,
jemte bifogade Extract och anmärkningar.
Kongl. Majit gör sig imedlertid förwitzad att
de salunda dels i följd af Riksens Ständers egen
åtgärd, dels genom Kongl. Majits höga omsorg erhallne
bidrag till en närmare granskning och till ett
tillförlitligare behandlande af hwad med Bewillningen
äger sammanhang, ssola af Riksens Ständer
och deras Bewillnings-Utssott begagnas, för fastställandet
af sadane Bewillningsgrunder, som med
en jemn och rattwis fördelning, förena den för dispositionen
nödwändiga wisthet i beräkningen, och såmedelst
leda till den möjliga fullkomlighet i Bessattningswerket,
som pakallas af Kongl- Maj-t och
Svenssn Folkets gemensamma önskan och det allmänna
behoswet. Kongl. Majit förblifwer RiksénStänder
med all Kongl. Nåd och ynnest wälbewagen.
Ostuin ut iuxrg.
6. k. Wirsen.
uxv
-
Den rz April.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2r Avnl
----- Prcste-Ständel den 2; ^ - -
Borgare-Stander d. 25 - » -  - - - - Bonde,Ständer den 27 - , -
Rongl. Maj.ts
Nådiga Proposition till Riksens Ständer,
angående bestämmandet af wilkoren och
afgifterne för Brännwins-tillwerkning,
samt anfwaret för Brännwins och andra
starka drpckers omättlig-» bruk, Alfwén
Orebro Slott den i8:de April 1812.
^ongl. Majit, som i Nader funnit den försatt,
ning angående Brännwinsbränningen i Riket, hwilken,
j enlighet med Riksens Ständers derom aflaine
underdåniga strifwelse af den 28 April i8»o
blifwit under den iz Juni! samma ar utfärdad,
dels leda till betänkliga fölgder i bade economistt
och moralist afseende, dels ock wara underkastad
stridiga tolkningar, will af sadane anledningar hafwa
cist Riksens StänderS förnyade uppmärksamhet framställ
detta ärende, der fraga om sjelswa hushallsanstalcen
äger sa nära oemenstap med den om afgilternas
bestämmande, alt Kongl. Mast, i betragtande
sa wäl häraf som af ämnets allmänna wigt
för öfrigt, icke i annan ordning an med Riksens
Sländers förenade åtgärd deråt welat lemna rättelse.
Sedan wanan nu mera gjort Brännwinets
mattliga bruk till ett ma hända inbilladt, men dock
oumbärligt behof, och da det jcmwäl bör medgifwas,
att Brännwlns-tillweckningen, inrättad med egentelig
hänsigt till Landtbrukets upphjclpande genom en
utwidgad boskapsskötsel, är för landet gagnande och
förmonllg, har Kongl. Masil i Nader insett, att
det
Den »8 April. ?
ket endast är i den mon desa föremål öfwerskridaS,
som Brännwinsbränningen förfelar den dermed åsyftade
nytta och i stället urartar till de för hela sam
hältet
förderfligastc werkningar.
Uti Förordningen om Brännvinsbränningen,
der wid denna icke fästes något förhastande, hwarken
till personalen ester hemmantalet, synes alltså
bägge ofwannämnde föremål, gränsorne för en lämplig
tillwerkning, wara asidosatte, och deremot, för
utöfwandet af Bränningsrättigheten, de allmänna
grunder antagne, som manligen för Fabriks-yrken
äga rum. Erfarenheten har äfwen, ehuru kort,
redan hunnit intyga, huruledes den tillfälliga enskildta
winning, som af denna tillkomna oinskränkta
Fabriks-rörelse statt att hämta, föranledt till widsträckta
anläggningar, utan all sjelfständig Fond af
rudimaterien, och att pa sadant sätt, oaktadt en stigande
Landtcultur, Sädens sa kallade förädling, an,
tingen uppsiukat öfwerskottct af en rikare skörd, eller
wid sparsammare arswäxt, betydligen ökat Sädesbristen.
Kongl. Maj:t hyser wiscrligen den öfwertygelse,
att den nu sa uppdrisna Brännwinstillwerkningen,
skulle, lika med all annan af särskilta omständigheter
utöfwer sin naturliga gräns bringad näring, under
tidens lopp, och sedan den befunnits i längden
förstörande för dem sjelswa, som idka den i annan
ordning och större widd än des förknippande med ett
wäl ställdr jordbruk fordrar, återtaga ett till öfriga
handteringar och det werkliga behofwet afpatzadt
stick; men da, under ett hardt luftstrek och omwäplande
wintrar, Swerges Spannemals-tillgangar aldrig
med tillförlitlig wishct och med det angelägna
wilkoret af ett utaf främmande biträden oberoende
till
-
8 Den i8 April.
tillständ kunna beräknas, och säkerheten att brödfödan,
såsom den första nödtorften, icke kommer att
saknas, nödwändigt mäste utgöra den första äsigten
i allmänna hushallsmäl, anser Kongl. Maj:t det
närwarande för wigtigt alt hänstjucas till den rättelse,
som wore att förbida as framtiden och af den
bedröstrga klokhet man genom stadan winner.
Det ar ej allenast i desi egenskap af hushällsanstalt
som detta ärende krafwer en förändrad och
bättre rigtning; äswen med afseende pä den för
Stats-Casian af Brännwinsbrännings-afgisten päräknade
inkomst, företer sig samma behof. Kongl.
Maj:t förutser det Riksens Ständer lära med förundran
erfara, hwad af Rakenstaperne upplyfeS
att, under det Brännwinsbränningen förwandlaks
fean en husbehofsnäring till en Fabtiksrörelse och
afwerkningen till sa hög grad tilltagit, Stats-Jntraderna
lirwäl icke erhållit en jemförelfewis ffälig
tillökning, att twertom, den enligt förra betalningsgrunden
till z62,OSO R:dr calculerade och af Riksens
Ständer till enahanda belopp i Riks-Staten
uppförda inkomstafBrannwinsbränningen för
ehuru den nu gällande Förordningen endast under
senare hälften af aret tillämpades icke uppgått
till högre Summa än omkring zzs,OOO Riksdaler;
Hwilket allt närmare adagaläager att, i den man
hwem som hälst, utan att besitta jord, och således
uran att deltaga i den pä Hemman lagde Brännwinsstatt,
kunnat uköfwa Brännwinsbränning med
sä mänga smärre pannor han ästundat, emot den för
dem bestämda ringa afgift, en öfwerdrifwen afwerkning
hastigt blifwit införd, hwarigenom den påräknade
progressionen förfwunnit och jordbrukaren förfördelats,
medan tillwerkaren undgätt den del af
Stats
-
Den i8 April. 9
Statsbördan som mot den större winsten bordt äga
rum: En winst tillkommen pä den fattigares bekostnad,
och än mer, pä bekostnad af Samhällets mo,
ralite.
I en tid dä mer an någonsin, Swensta Folkets
fordna enkelhet i seder och ordning i lefnadssätt
mäste äterföras, sä wida Swerge längre stall
nämnas bland sjelfständiga Stater, utgör det ett af
Kongl. Majus listigaste bekymmer, an böjelsen för
starka drycker hos Nationen icke mera allmänt hämmats,
hwarken af gisna föreskrifter och warningar,
eller af omsorgen för bibehållandet af egit warde
och beständ.
Dä Kongl. Maut nu ser omkring sig församlade
Sitt trogna Folks Fullmäktige, är det emedlertid
för Kongl. Maj:t en stor tillfridsstalleise att
göra rättwisa ät de Landsorter, som insett angelägenheten
att sätta ett mäi för denna Riksfördersiiga
osed, och, genom friwilliga öfwerenskommelser
samt werksam inbördes uppsigt, hos sig inrymt och
fästat ordningen och måttligheten; Och Kongl. Maj:t
njuter äswen den tröstande förhoppning, att den omedelbart
werkande nyttan, af besia ädla bemödanden,
hwilka tillwunnit sig Medborgares uppmärksamhet
och förtjenade aktning, stall med öfwertygclsens och
patriotismens wärma erkännas och emottagas öfwer
hela Kongl. Majus Nike, och befästa den samdrägtiga
Nationala kraft som upprätthåller Staten- —
Men om bland Swenste Män gifwes någon, som
uti samfundets rättmätiga fordran ost) sin egen fördel
och hederskänsla icke funne tillräckligt bewekande
anledningar till sedlighet och mättlig lefnad, sä böra
de mot utswafningar och liderlighet redan förut
stadgade författningar efter tidens omständigheter
ro Den 18 April.
skärpas och med alfwarsamhet tillämpas för sädana
vfwerträdelfels bestraffande.
Det ar med hänsigt till besia hufwudsakliga föremal
som Kongl. Majit will hafwa till Riksens
Ständers öfwerwägande och yttrande framställ följande
försiag.
i:o Vrännwinsbranningen ma äterföraS
till det förhållande mot personalen och jordbruket den,
såsom en huöbehofsnäring af alder ägt och framgent
bör äga.
2:do Att Brännwinsstatten ma sattas i afmätt
proportion till näringens lönande beskaffenhet, samt
utgå i den man tillwerkningen utöfwas och waran
förbrukas; Och
z:o Att Förordningen mot swalg och dryckenskap
af den i? April lyzz samt andra sedermera
utkomne stadganden och förbud, som med detta
ämne hafwa gemenskap, ma sammanfattas och
lämpas till näcwarande tid och omständigheter,
för alt tjena wederbörande till fullständig och
uttrycklig efterrättelse, enär, i följd af den stränga
tillsyn Kongl. Maj:t, genom Desi Befallningshafwande
i hwarje Provins, skall lata halla öfwer
ordningen och sederna, de, som deremot bryta, warda
till behörigt answar stälde.
Smtligen will Kongl. Mast i sammanhang
härmed, lata communicera wederbörande Utstött de till
Kongl. Mant inkomne anm stånden och förfrågningar
rörande werkstalligheten af i wisia delar, af nu
gällande Författningar om Brannwinsvränningen
samt de af Landshöfdingarne och Consistorierne i Riket
pä Nådig befallning afgifna underdåniga raporter
och betänkanden om de anstalter, som till hämmande
af fylleri och oordningar, dels widtagits, dels
an
-
Den i8 April. n
annu wore att widtaga. Kongl- Majst förblifwer
Riksens Ständer med all Kongl. Nåd och Anncst
wälbewagen. ut supra.
6. k. XVirsen.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2Z April.
- - - , Preste-Ständet den 2; - , -
- - - - Borgare-Ständet d. 25 - - -
- - - - Bonde-Ständet den 25 - - -
Longi. Majits
tAädiga Proposition till Riksens Ständer,
ongstende en särskild LZrfattning med
Swensta Ultramarinska Besittningens
Styrelse och Dretsel; gifwen (örebro
Slott den 18 April »812.
^en St. Barthelemy som, enligt afsiuten konvention
med Fransta Regeringen, den i:sta Julii
1784, underlades Sweriges Krona i utbyte mot
den dä ensamt för Franste waror bewiljade, men
sedermera genom Kongl. Förordningen den 22 Maji
1794, till öfriga Länders producter, utsträckta Nederlags
rättighet, i Götheborg, och derefter under
omwäxlande förhållanden, dock med Swensta StatsCasians
ärliga gravation, utgjort en allmän Handelsplats,
förmedelst sin den yide September 178?
grundade porto tranoo inrättning, har under de
sednast förfiutne ären, i följd af Krigen, Europas
politista ställning, och Coloniens afständ frän Moderlandet,
warit underkastad siendtliga invasioner och
inwerles stakningar.
Kongl.
rr Den i8 April.
Kongl. Mast har wal sa widt Krigstillståndet
med England det kunnat medgifwa, widkagit tjenliga
anstalter till tryggande af denna aflägsna besittning
samt till återförande af laglydnad, säkerhet och
lugn bland dest inwänare, och Kongl. Masts bemödanden
hafwa ock ägt den framgång att On undsiuppit
främmande Herrawälde och någon tid fatt
åtnjuta en fredad handel, hwarioenom dest intrader
lemnat ett icke obetydligt öfwerstott, som koinmit
Swensta Stats-Castan tillgodo; men Kongl. Mast
har tillika i nader funnit oundgangeliga sadana hufwudsakeliga
förändringar i Öns administration, hwilka
med bibehållande af dest flyttning till befrämjandet
af Swensta Handelsföretag i Westindista farwattnen,
för öfrigt stilja den fran allt mera egentligt
sammanhang med Swerigcs Statsförfattning
och förwaltningsgrunder. Den erfarenhet Rikets
egna häfder och sednare händelser erbjuda, äfwensom
andra Magtcrs Statistigve och Exempel wittna och
öfwertyga om angelägenheten deraf att desta gränsor
wifligen iagttagas, och att moderjorden endast
warsamt inlcdes i speciellare förbindelser med styrelsen
af besittningar, som formera en del af samma
stat, men icke af samma land.
Da Kongl. Mast ämnar omfatta hwarje medel
och hafwa ali omsorg ospard för sine trogne undersåkers
pä St. Barthelemy wälgäng och förkofran,
kan likwäl Kongl. Mast icke erkänna Moderlandets
fördel af denna Ultramarinsta besittnig wara
sa beskaffad, att nagra kostnader för dest bibehållande
böra Swensta undersäter päföras. I den
stund Colonien ej längre kunde, pa ett för Swerige-Krona
wärdigt sätt, administreras genom tillgångar
hämtade fran sjelfwa besittningen, skulle hela ända
-
Den >8 April- rz
malet med dest acqvisition förfela-, och Kongl. Mast weta
att häldre wäsa andra utwägar an att bygga Cvloniens
fortfarande bestånd pa Moderlandets uppoffringar.
Deremot anser Kongl. Mast en mer afstild
och mindre beroende Styrelse af denna Ö, i fullkomlig
öfwerensstämmelse med Swerige- politik,
wäsenkeligen bidraga till Swerige- och Coloniens
förenade båtnad; Och det är med hänsigt härtill
som Kongl. Mast i Nader finner lämpligast att li
ka
med Hertigdöme! Pomern, ej mindre Qn St.
Barthelemy än de Ultramarinsta besittningar, hwilka
i framtiden kunna förwärfwas under Sweriges
Krona, undantagas fran Moderlandets Statsförfattning,
administration och drätsel för att förwaltas
ester de särskilta grunder som antingen wid acqvisitionen
blifwit eller blifwa lagde, eller sedermera
i behörig ordning tillkommit eller tillkomma, dä
alla dertill hörande ärender borde behandlas och inför
Kongl. Mast k underdånighet föredragas af ett
särskilt Departement, utan att detsamma- underhäll
finge betunga Swensta Statswerket.
Kongl. Mast som afwcn härigenom blefwe t
tillfälle att, under närwarande ställning i Swensta
Pomern, hwarwid Pomersta Stats-Expedilionens
Embets- och Tjenstemän äro utan systelsättning och
sina löner och lagliga inkomster beröfwade, genast
organisera ofwannämde Departement och afbesparda
Fonder frän St. Barthelemy godtgöra deste
Embets- och Tjensteman för hwad de nu mäste
sakna, framställer alltsä, till Riksens Ständers öfwerwägande,
att allt hwad som rörer Swensta Ultramarinsta
besittningars styrelse och drätsel mä afsöndra-
frän gemenskapen med Swensta Grundlagarne,
Administrations-författningarne och Financer
ne,
-4 Den i8 April.
ne, samt till Kongl. Majus egen omedelbara hoga
åtgärd öfwerlännäs; dä likwäl Kongl. Maj:t will,
genom Sitt för beha ärender inrättade särskilta Departement,
läka wid hwarje Riksdag komma til!
Riksens Ständers kunskap hwad i denna del af
Styrelsen sig tilldragit, hwad fördel för Moderlan,
det deraf wunnits och i hwad män öfwerff,utande
intrader frän Besittningarne kunnat till allmänt nyttiaa
anstalter inom Riket anwäodas. Kongl. Maj:t
förblifwer Riksens Ständer med ali Kongl. Nåd
och ynnest wälbewägen. O-uum m supra.
6. ?. ^Virsen.
Utdrag af Protocollet öfwer Handels- och Financeärender,
hållet inför Hans Majit Konungen
pä Orebro Slott den i8:de April 1812.
Narwarande:
Deras Excellencer, Justitis- Stats-Ministern Herr
Grefwe Gyllenborg och
Stats-Ministern för Utrikes ärenderne Herr Friherre
von Engeström,
Stats-Raden HanS Excellence H:r Grelwe Wrede,
Hans Ercell. H r Frih. Rosenblad,
Herr Friherre Adlercreutz,
Friherre von Platen,
Friherre Adlerbeth,
Tillförordnade Stats-Secreterare», Stats-Commissaren
Wirsen.
- - , - Tillförordnade Slats-Secrcteraren tillkännagaf
i underdänighet, att han författat underdåniga
förstag till Kongl. Majus Nädiga Propo
sitio
-
Den r8 April. rz
sitioner i nedan anförde ämnen, som i följd af förut
ragna beslut borde wid denna Urtima Riksdag till
Riksens Ständers pröfning framställas, nemligen:
s r:o Angäende Bewillningen; 2:0 Angående bestämI
mandet af wilkoren och afgifterne för BränwinstillI
werkning, samt answar för Brännvins- och andre
starke dryckers omättlige bruk, och z.-o angäende en
s särskild författning med Swenske ultramarinssa be
!
siitninaars styrelse och drätzel.
Med Kongl. Maj ts Nädiga tillstånd upplästes
j, besia, wid Protocollet bilagda, underdäniga förstag
I nu till justering.
k Och Hans Kongl. Maj:t behagade, uppå
I Stats-Rädets närwarande Ledamöters enhälliga
8 underdäniga tillstyrkande, dem i Näder gilla, samt
» befallte, att Dest i enlighet dermed utffrifne NaI
diga Propositioner skulle pä wanligt sätt genom Hof1
Cancelleren till hwarje Riks-Ständ expedieras.
Ot supra.
Lx protocollo
Larl O. Lkogman.
Berättelse om hwad sig i Rikets Styrelse
tilldragit sedan sista Riksdag. Gifwen
(örebro ä Rikssalen d. 20 April 1802.
^ä Kongl. Masit nu gar att för Riksens Ständer
framlägga ett korrt sammandrag af hwad sig i
Rikets Styrelse tilldragit sedan sista Riksdag, är
det för Kongl. Maj-.t i dubbelt afseende tillfredsställande,
att wid uppfyllande af denna Desi Konungsliga
pligt, i synnerhet kunna åberopa den berättelse
Hans Kongl. Höghet Kron,Prinsen ben 7 Januari!
inne
-
r6 Den so April.
innewarande ar afglfwit, öfwer den tid denne Furste,
under Kongl. Maj:ts sjuklighet, wardal Fäderneslandets
allmänna angelägenheter.
Swensta Folket har, af denna berättelse, kunnat
inhämta det oftaida nit Hans Kongl. Höghet
anwändt för Dcfl och Rikets wäl; den framgång
som krönt Dest adla bemödanden och ben ökade
lätthet, som derigenom för Kongl. Magt blifwit beredd,
att upprätthålla och fullända de anstalter, som
af Hans Kmal- Höghet Kron-Prinsen sa lyckligt
blifwit grundlagde.
De författningar som tid efter annan aro utfärdade,
hafwa dels bringat de af Riksens Stander
widtagne beslut i wcrkställighet, delö at flere af
Riksens Ständers, i economista ämnen, gjorde underdåniga
önskningar gifwit den handläggning, hwartill
bade nödige förberedande upplysningar och Rikets
interefle kunnat föranleda.
Kongl. Magt har i synnerhet latkt stg angelägit
wara, att bibehålla och uppmuntra den aktning
för Religionen, utom hwilken ett Folk snart stall
sakna bade ett stöd för sine förhoppningar och den
säkraste borgen för sin narwarande sällhet. Den
nya Kyrkohandboken har, sedan första Advents-Söndagen
förledet ar, blifwit till allmänt nyttjande antagen.
Fattigförsörgnirigsanstalterne hafwa undergått
flere förbättringar, som, i mon af tillgangarne,
stola winna en ytterligare utweckling. Den af
Riksens Stander asyftade allmännare Läkareward,
har redan erhållit den förberedande handläggning,
som med de af Rikets Ständer, i detta ändamål,
anflagne medel, är öfwerensstämmande; och en särskild
Commire har af Kongl. Magt blifwit förordna
-
Den 22 April. 17
ad att undersöka de närwarande Lärowerkens och
ppsostrings-anstalternes tillstånd och beskaffenhet.
Sweriges handel har ej allenast warit den insänkning
underkastad, som ingangne Politiska föriodelser
medfört; den har äfwen mäst widkännas
e mäst känbara förluster genom ett betydeligk antal
oopvardie Fartygs uppbringande af wänstapelige
lagters Kapare. Kongl. Magt har ej underlåtit
tt göra de kraftigaste föreställningar emot Vefla ofta
förnyade waldsamheter, som, under förewändning
att wara riktade emot en v'oflig och med Continen»alffystemets
föreskrifter ei öfwerensstämmande han,
del, iikwäl, utan något sten af billighet, blifwit ut-Mäckte
till Rikets egne exporter, och siuteligen twunWit
Kongl. Maj:t, da alla föreställningar wors sruktMösa,
att widtaga kraftiga anstalter till Swensta
R Flaggans rättmätiga stydd.
Trogen de grundsatser Kongl. Mast lsfwat att
' biträda, och förgätande de dagliga förluster de medsj
förde för Rikets Drätselwerk och intrader, har
Kongl. Mast med oafbruten stränghet wakat deröfwer,
att all införsel af waror fran platser utom
Östersjön, med undantag asSaltladdningar, som under
de första mänaderne af förledil ar inkomma, helt
och hällit warit inställd.
I den mon Lurendräjarens winst af oloflig införsel
och Tullförsnillning i en sadan ställning blifwst
ökad, hafwa äfwen försöken i denna wag blifwit
djerfware; och Kongl. Mast har med bekymmer
erfarit, att den inskränkning af Visitationsförfattningarne,
sorn Kongl. Mast; till följe af Riksens
Ständers underdåniga önskan och med förtroende
till Medborgares laglydnad medgifwit, i betydelig
mon ökat swarigheterne att upptäcka Veste LagBihgng.
N:o 2. bry
-
18
Den so April.
brytare, svin oförsynt begagnat Rikets widsträckl
och öfwer allt tillgängliga kuster. Den fördel fti
Rikets handelsförhållande och myntwäsende kunm
hämta af en minstad import, om den warit ätfölj
af en motsvarande minskning i Consumtionen, ha
af förenämnde anledning ej allenast gatt förlorad
utan ock den brist i Stats-Caflan, som uppkom
mit genom uteblifne Tuilafgister för Jmportwaror,
den mon blifwit känbarare, som Lurendräjeriets sta
deliga inflytande pä penningewärdet, ökat alla waru
priser.
Att efter möjligheten afwända de wädliga föl
der som af ett sadant förhållande kunna wäntaö
har Kongl. Mast anwändt allt sitt bemödande a
befordra Rikets Export-Handel, och att göra inför
sein af nödiga Östersjö-producter, och deribland
synnerhet af Spannemal, sa litet känbar för han
delswagen som möjligt, medelst utbyte af andre här
befintlige utländske artiklar, som, i anseende till nederlagens
betydlighet, kunnat undwaras, och i öfwerensstammelfe
med de antagne Politiske förbindelser,
ne till utförsel tillätas.
Kongl. Majit har i synnerhet trott Sig böra
uppmuntra utförseln af Jern, svin under detza senare
ar, i sa hög grad warit inskränkt, och om detta
Kongl. Masts ändamål, i synnerhet i anseende till
Toska östersjöhamnarne, till större delen blifwit förfeladt,
bör sadant endast tillskriswas Europas allmänna
stallning, och de för handeln mindre gynsamma
grundsatser som inga i de stora Magkernes strid.
För att i någon mon gifwa Stats-Caflan
ersättning för den minstade Tullinkomsten, har Kongl.
Mast, sä widt billighet och de Handlandes utkomst
det kunnat medgifwa, fästat wilkoret af föregående
sök
-
Den 22 A peil.
IS
örtullnkng wid den tillätne Exporten af upplagde
itländste waror. Kongl. Majit har med tillfredSiallelse
funnit, att denna opäräknade Inkomst uppatföfs,
ätt till ett icke obetydligt belopp; i synnerhet har
med stor framgång ett utbyte af förtulladr Salt emot
Spannemal, ägt rum uppå Rysta hamnar.
I öfwerenSstämmclse ined de åtgärder, som i
afseende pä Continental-systemet, i andra Länder
llifwit widtagne, har Kongl. Maut i Detz hamnar
ätrt seqvestrera flere Skeppsladdningar, bestående
af Colonial-waror, och anwändt den del deraf,
som kunnat priSdömmas och sedermera bli.wit förald
, kill en vetydelia törmän för Smes,Casa n. Denna
Inkomst bär warit lika oberäknad till fltt belopp
som till fin möilighet, och ar en frukt af den stand*
aktiahet ocd redlighet Kongl. Maut alltid ädagalagk
i Dest förhållanden till Utrikes Magter.
Under närwarande krig med Stora Britannien
har communicationen med Sweriges enda besittning
i Westindien, ön St. Barthelemi, ej kunnat wara
annat än högst inskränkt. Detta afstilda tillstånd
fran Moderlandet har föranledt till oordningar, dem
Kongl. Majit nu hoppas wara fullkomligen stillade;
men Kongl. Majit har deraf hämtat den öfwertvgelfe,
att styrelsen och färwaltningen af denna O
borde, med afseende pä Sweriges Politik, inrättas,
men hädanefter alldeles wara afskild fran Moderlandets
administrativa författningar.
Statswcrket har blifwit förwaltgdt efter de
grunder, som Riksens Ständer faststält, med noga
iakttagande deraf, att de förändringar i personelle
Stater, m. m. som Kongl. Majit, Desi höga rätt
likmätigt, för Rikets tjenst funnit nödigt widtaga,
icke öfwerstigit den kotal-summa, som Riks-Staten
* * sök
2Y Den 22 April.
för hwarje hufwudtitul utsätter, och Riksdagsbest^
tet af den 2 Man i8l» bestämmer.
Inträffade händelser sam polak att störa Rikets
lugn, hafwa stundom fordrat sarssilte penningtillgän>
gar, och äfwen af sadan orsak warit bckymmerfulle;
men Kongl. Maj:t har funrit utwäg att afhjelpa §
förlägenheten, utan att öka Statens skuld.
En icke obetydelig del af den till förswars
werket
äskade och nödig pröfwade summan har dock
uteblifwit, samt åtskilliga utgifter öfwerstigit, hwad
i Riksstaten till dem pä försiag är uppfördt.
Derom, sa wäl som hwad Statswerket i öf
ngt
widkommer, arnar Kongl. Majit meddela Rik-'
sens Ständers Stats-Utffott, Dest nådiga Proposition.
Krigsskulderne aro genom det dertill af Riksens
Stander bewiljade län af Banqven, i den ordning
Riksens Ständer föreskrifwit, afbördade, oä)Bangven
har pä Veste län, af bewillningen erhällit afdetalningar
pä sätt Riksens Ständer förordnad
Pä de förskott» som Niksgälds-Contoiret, efter
Riksens Ständers bcstut wid Urtima Riksdagen,
meddelt Statswerket till 1810 ärs hamnstängning,
m. m., har Riksgälds-Contoirct ätersätt mer an
hälften af de tillgängar, som Riksens Ständer till
godtgörande deraf utsett.
Af de serskilta skrifwclser och Propositioner
Kongl. Majit ämnar till Riksens Ständer och deras
Stats-Utffott i Näder afläta, komma Riksens Stander
för öfrigt att erfara i hwad mon den oförmodade
bristen i faststälde Bewillningssumman, samt
De betänkligheter, som wid werkställandet af Författningen
om Branwinsoränningen förekommit, fordra
sn skyndsam ätgäxd och rättelse, samt således utgjort
bland
Den so April. sr
öland ^ wkgtigaste af de anledningar, som föranlä"
Kongl. Majit till Riksens Ständers samman^llande.
. Rikets Förswarswerk har wunnit den stadga
^Utweckling, som till bewarande af Fäderneslands
sielfständighet är sä oumgängeligen nödig. KonglAast
har i detta afseende gillat och antagit flere af
Riksens Ständer, under NikSdagarne ären 1329 och
Ao, anförde underdäniga önskningar. Oagtadt
Rikets nuwarande Krigstillstånd och de dermed förenade
oundwikeliga utgifter, har Kongl. Majit liktal,
genom en noga iakttagen sparsamhet, sett sig
' ständ satt att bewära och bekläda den indelta Armeen
och den uppbädade delen afFörstärkningsman'kapet,
samt att bestrida de för Armeens rörlighet
dch fullkomligen tjenstbara tillständ nödige kostnader.
Kongl. Majit har med särdeles tillfredsställelse
Alarit det nit och den beredwillighet, hwarmed extra
Roterings-manssapet blifwit uppsatt och beklädt;
^fwensom den patriotiffa anda, som ledt^Gottlands
^awänare, i anseende till de, pä denna O, widtagNa
betydliga Förswars-anstalter.
Till ytterligare befästande af Rikets framtida
M och säkerhet ämnar Kongl. Majit wid detta
Riksmöte, ä nyo leda Riksens Ständers uppmärksamhet
pä nödwändigheten att widtaga mera bestämma
anstalter till Krigsmagtens skyndsamma complet^ring
och förökning, och till beredande, sä wäl af
werkligt national-försvar, som af möjligheten att
lförwäg inöfwa det dertill bestämda manskap, till
skicklighet i det för hwarje medborgare dyrbaraste kall,
met som leder honom att förswara Fäderneslandet.
° Wid sistförflutne 2:ne Riksdagar hafwa Ri^
Ständer hos Kongl. Mast gjort underdänig
22 Den 20 April.'
hemställan cm tillförordnande af en Comité, hwars
befattning borde blifwa, att, efter en noggran ösiver
sigt af Lagwerket i alla desi spridda delar, bade
uppgijwa huru redan stiftade Lagar kunde förenklas
och förbättras, samt förestå nya, da de af nyttan
och behvfwet päkallades. Denna Comits tillsattes
af Kongl. Mai-t i början af förledet ar, och förscddes
med en Jnstruction, lampad efter de af Riksens
Ständers Lag- Utffott uppgifne grunder. Endäst
Fem af Comitens Ledamöter, jemte ett injkränkt
antal betjening, njuta arfwoden. De öfrige af Riksens
Stander till detta ändamål anstagne medel, anwändas
eller besparas till tryckning eller andra förefallande
omkostnader. Comitens arbetande Ledamöter
aro, för det närwarande, syhelsatte med försås
till en Allmän, Civil, och Criminal, Lag, hwilket
sedan det genomgått granskning af de öfrige committerade,
framdeles kommer att genom trycket utgå
till Allmänhetens kunjkap, pä det Domare, andre
Embetsmän, med flere kunnige och erfarne personer,
derwid ma kunna göra nödiga anmärkningar,
och förslaget sedermera, efter deflas föranledande,
jcmkadt och förbättradt, till Rikets Ständers slutliga
prösiing öfwerlemnaS
Ibland
de omständigheter som bordt fästa Kongl.
Masts uppmärksamhet, under den tid som, sedan
sista Riksdagen, förflutit, har i synnerhet warit det
oförstgtiga och stundom för Samhälls, ordningen
wädeliga bruk, som blijwit gjordt af Tryckfriheten.
Om Riksens Ständer, med rättwist afseende pa Rikets
ställning emot främmande Magter, genom den
wid sista Riksdag gjorde Lagförklaring, till en del
förekommit den fara, som af Politiska ämnens obetänksamma
granskning, uti tryckta blad, möjligen
kunde
Den 20 April
2Z
^en -o
llnde uppkomma, har deremot den i TryckfrihetsDrdningcn
warande och redan, af Constikutions-ttskvttet,
anmärkta swärighet att erhälla en swaran^
varl uti Rättegångar om Tryckfrihets, raal, enblottstäldt
Domaren för ett alltid obehagligt
Al, mellan känsian af den allmänna Rätlwisans
Adringar och bokstafwen af en gifwen Lag. ^ LagMaren
skyddad, genom denna otydlighet, fran allt
Dl, har derföre trott sig allt tillätet, endast han
Awänade genom djerfheten af sina tillmälen, alltid
Adda i Patriotismens sjelsstandiga sprak. Kongl;
Mitt anser sig af en redan tillräckligt wunnen erAcnhet,
wid detta tillfälle, heligt päkallad att ässa
^"ksens Ständers kraftiga och skyndesamma medwerkin
förekommande af ett vndt, som medhwarl/,
dag widgar sitt område och bereder betänkligare
'olider. Kongl. Maj.ts afsigt är ej och kan icke wa^
att åstunda någon inffränkning i den, förhwarredlig
Medborgare, sä dyrbara tillhörigheten af
A fri yttrande rätt; ej heller undfaller det Kongl.
"-^j:t, att denna rättighet, ännu beröfwad tidens
D wanans häfd, kräfwer en längre fortsatts utöfning,
för att ä ena sidan, winna sans och lämpa,
D ä den andra- ej genom hwarje frimodigt uttryck,
Aa för ömtäliga sinnen; men Kongl. Mast bör
Adra, att samma Lag som för den werkliaen förAdelade
öppnar ett tillfälle att wädja till Allmänvrtens
Domstol, äfwen mä lemna den i allmänt
Ack oförsynt eller med lömska wapen angripne MedDgaren,
en möjlighet att kräfwa upprättelse för
bestyrkta och äreröriga beskyllningar. Dä deke är»
° genast kunna framkallas,
....
24 Den 2l April.
förtrycket, sjelf fortfara den enda förtryckaren. En,
dast da kunna bade Konung och Folk upplysas om
sannfärdigheten af besia dageliga utrop emot wald
och despotisme i allmänna ärendernes förwaltning;
da först stall den frimodige Skribenten urstiljas fran
de ifrare i Nationens namn fom endast lyda kristilla
passioner eller en lag winningslystnad, och Statens
tjenare stola ej mer förakta obewista beffvllningar,
utan wärnäs af dem som kunna bestyrkas.
Orebro ä Rikö-Salen den 22 April 1812.
6. sk ^Vclterkteät.
Utdrag af Borgare-Ständets protocsll,
hållit wid Urtima Riksdagen L Örebro
den 2i April 1812.
S- D- ^edan Borgare-Ståndet inhämtat, att
icke mindre än Nio af de till Banqvens Styrelse
af Riksens Ständer utsedde Fullmäktige, komma
att, i egenskap af Riksdagsmän, biwista detta Riksmöte
och att likaledes bland Fullmagtige i Riksgälds-Contoiret
blifwa af samma stäl sir manga
borta fran Hufwudstaden, att det wid afgörande!
af förekommande wigtigare frågor erforderlige anta!
ej är att tillgå, hwarföre pä bägge ställen den anstalt
mast widtagas, att föredragningslistor pä inkommande
Mål uppsättas och hit vfwersändas, till
inhämtande af de härstädes wistande Fullmägtiges
yttranden; Sä har, wid öfwerwagande häraf, Borgare-Ständet,
för sin del, funnit, att, dä, efter
hwad till Ständets kunstap kommit, jemwäl Bancooch
Riksgäldswerkens Secreterare arv wid Riksdagen
-
Den 22 April. 25
gen i och för Banco- och Stats-Utffottens göromäl,
samt medhafwa de Werken hufwudsakligen rörande
Handlingar, och således, i händelse i de här
warande Fullmägtiges ställe Suppleanter förordnades,
de i saknad sä wäl af Handlingar,, som af enr,
endast genom längre deltagande i göromälen möjlig
erfarenhet om WerkenS styrelse, ffulle föga eller intet
till werkens nytta kunna uträtta, något hinder
icke möter med mindre Banco- och Riksgäldswerken
under innewarande Riksdag lämpligen mäge
kunna förwaltas genom den anstalt Fullmagtige, pä
satt ofwannämdt är, widtagit, samt att i följd deraf
det icke är af nöden, att Suppleanter pä nägotdera
stallet utse; Uti hwilket Besiut Respective MedStänden
genom detta Protocolls-Utdrag ffulle inbjudas
att instämma. Ur supra.
klx krotocollo
). 1- kerfström.
Utdrag afprotocsllet, hällit pä Örebro Slott
inför Hans Longi. Majit och StatsRadet
den 22 April 1812.
Närwarande:
Hans Excellence, Justiti-e Stats-Ministern Herr
Grefwe Gyllenborg,
HanS Excellence, Stats-Ministern för Utrikes ärenderne
Herr Friherre von Engeström,
Hans Excellence, Stats-Rädet Frih. Rosenblad,
Hans Ercellence, Stats-RädetHw Grefwe Wrede,
Stals'Rädet Herr Friherre Fleming,
Stats-Rädel Herr Friherre Adlercreutz,
Stats-Rådet Friherre von Platen,
Stats-Rådet Friherre Adlerbeth,
26 Den 22 April.
Hof-Cantzleren Friherre af Wetterstedt, och
Stats-Secreterare», Friherre Carpelan.
Sedan Kongl. Maj-.t i Nader bestutit att till
Riksens nu församlade, Ständer lata afga Dek Nådiga
Proposition angående Ändring af wista omständigheter
uti hwad som hittills blifwit förordnadt
angående Accordsersättningar för Officerarne wid f. d.
Finsta Armeen; Närmare bestäiymande af de» utaf
Riksens Ständer stadgade Centonal-afgift till Wadstena
Krigsmanshus; Kostnaden för Extra RoteringsManstap^s
Beklädnad, och Räntans beräknande för
det län, Innehafware» af Rosenforst Bruk utur
Wadstena Krigsmanshus-Casta erhållit; hade StatsSecreteraren
Friherre Carpelan författat project
till deste Propositioner, som nu upplästes och wörö
af efterföljande innehåll.
Kongl. Mast täcktes, uppå Stats, Rådets
enhälliga tillstyrkande, till alla delar i Nader gilla
desta Propositioner; Och skulle desamma fördenstull
till samtelige Riks-Ständen exvedieras och öfwerlem
In
krotocolli
. lll. I. i närrén.
Uppläst hcs Ridd. och Adeln d. 2Z April.
» - - - Preste-Ständet den 2Z - -
- - - - Borgare-Ständet d. 25 - -
- - - - Bonde-Ständet den 2z - -
Rongl. Maj.ts
Proposition till Riksens Ständers
Stats-Utskott, angående ändring uti
witz» omständigheter af hwad hittills
blifwit förordnadt om Accord-ersättningar
till Officerare af f, d. Finsta
Ae
-
Den 22 April-! 27
Armeen; Gifwen (örebro Slott den sr
April i8>2.
^b.d i8c>9 och i8ro arens Riksmöte hafwa Riksens
Stander, lifwade af erkansta och agtning för
den Finsta Armeen, som under de mäst oblida omständigheter
uthärdat ined Fäderneslandets fötswar,
ej allenast i Niks-Staten anslagit en ärlig Summa
att fördelas emellan de Officerare, som, under wäntan
att införlifwas med den pa Stat warande
Swensta Krigsmagten, borde emedlertid tryggas för
saknaden af nödwandig bergning, utan äfwen, i anseende
till denria Armees upplösning, afStatswerket
bewiljat Accords, ersättningar till dem, hwilka
enligt Accords, Reglementet äro för sine tjenster dertill
berättigade, med förbehåll likwäl, att de åtminstone
tre ar i Rikets tjenst qwarblefwe. I enlighet
med detta Riksens Ständers Bestut och öfrige
derwid fästade willor, har Kongl. Majit i Nader
förordnat, att för de Finste Officerare, som genom
transport eller befordran till sadane Militairebeställningar,
hwarföre accord erlägges fran Expectance-lönen
afga, skulle Accordssumman förssjutas,
med det willkor, att om den befordrade eller Transporterade
afginge fran tjenste» innan Stats-werket,
genom den indragne Expectance-lönens besparing
wunnit full ersättning för förstottet, Statswerket
borde medelst Inteckning försäkras, att genom det
efter honom utfallande accord erhålla fyllnaden i sadan
bristande ersättning.
Sedermera och da wid sistförflutne Urtima
Riksdag, Riksens Ständer ansago ändamalet af
det förut wid Accvrds-ersättningarnes utbetalande
fästade willkor, irenne ars gwarblifwande t Rikets
tjenst,
28 Den rr April.
tjenst, hafwa upphört, sedan endast de af Finsta
Armeens befäl qwarstadnat, som ämnade framgent
bofästa sig inom Riket, stadgade Riksens Ständer,
att alla Finsta Officerare, som dä wörö gevär i
Riket och agde Accords,rätt, borde, utan afseende
pä wilkoret af tre ärS tjenstetid, wid afstedstagandet
genast fä uppbära ersättningen för utgffne Accordssummor.
Defia särstildte stadganden af Accordsrätt sär
i tjenst gwarblifwande och för afstedstagande Finsta
Officerare hafwa medfört en olikhet i deras förmäner,
alltför betydlig för att kunna undfalla Kongl.
Maj:ts rättwisa; Och det ar pä denna olikhet.
Kongl. Maur önstar att fästa Riksens Ständers
uppmärksamhet.
De frän Finsta Armeen omedelbart afstedade
äga rättighet, att utan något siags förbindelse till
ersättning af Statsverket utbekomma fulla beloppet
af det bein tillkommande accord, dä de ej pä
Kejserlige Rysta sidan uppburit motswarande förmåner.
De ater som berömmeligen fortfarit, att uppoffra
sin tid ät Fäderneslandets tjenst, mäste i händelse
af dödsfall eller afsted innan deras utbekomne
Accord blifwit genom Expectance-lönens besparing
Statswerket godtgjordt, återbära hwad i ersättningen
kan brista, och salunda mer eller mindre
förlora i det accord, hwartill de efter Reglementet
för sina förut pä Stat innehasde tjensier arv berättigade.
De Officerare ändtligcn, som blifwit placerade
pä sädane Regementer, ät hwilka icke nägon Accordsrätt
är förunnad, befinna sig i en ännu mera
ofördelagtig ställning. Just derigenom att de qwarblifwit
i tjenst, mäste de se sig förlustige sina wid
fLr
Den 22 April. 29
för detta Finsta Armeen erlagde Accords-summor,
emedan Statswerket ej äger, alt, utan med förenämnde
willor af Inteckning i ett framdeles tillfallande
accord, eller i annan händelse än wid afstedstagande
och dödsfall, sädane Accordssummor ersätta.
Kongl. Maj:t öswerlemnar detta ämne till Riksens
StänderS Stats-Utstötts öfwerläggning, med
den öfwcrtygelse att deruti widtages ett beslut, som
jemnar defia olika stadganden till förmän för Personer
af lika anspråk och hwilkas beställningar ofta
utgöra deras enda egendom, ett besiut som betager
den i tjenst fortfarande Officeraren af den bepröfwade
Finsta Armeen all anledning att stattå sin
lott sämre än den afstedstagandes, och uti hwklket
Nationen hos sine Ombud igenkänner den rättwisa ,
som i alla delar utför hwad den samma tillförene
erkänt sig wara skyldig defia Fäderneslandets ständagtiga
förswarare- Kongl. Mast förblifwer Riksens
Ständers Stats-Utstött med ali Kongl. Nåd
och ynnest wälbewägen. votum m supm.
Larp elun.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2; April.
- - - - Prcste-Ständet den 2; - - -
s - - - Borgare-Ständet d. 25 - - -
- - - - Bonde-Ständet den 2; - « -
Rong!. Majlis
LTlädiga Proposition till Riksens Ständer
angående Centonalen til! wadstena krigsmanshus-Lasta.
Gifwen Orebro Slott
den 22 April 1312.
3 anledning af hos Kongl. Majtt wäckt fräga,huruwida
den till följd af Riksens Ständers Besiut
se
-
zs Den 22 April
genom
Kongl. Förordningen af den 2; Januarii
11 angående förökade afgifter till Wadstena Krigsmanshus-Catza
päbudna Centonal borde äga rum
rvid Skatteköp af Krons. Rusthäll samt qwarnar
och andre sädane lagenheter, a hwilka ^mantal icke
blifwit satt, samt wid de tillfällen da Åborätt eller
besittning erhälles a lagenheter af samma beskaffenhet,
har Kongl. Mast wäliNäder resolverat, att,
som innehafwarne af Krono-Rusthäll wid inlkrifningen
utgöra en witz afgift till Wadstena K- igsmansHus-Casta
och 6-te Momentet i berörde Kungörelse
fran betalning af den deri pabudne Centonal af
Skatte-köpeskillingen för de Kronohemman, som köpas
till Skatte, undantager ej allenast de tili Bätsmans-Jndelningen
i Blekinge och Södermöre an,
flagne Hemman, som redan till Amiralitets Krigsmans-Cahan
erlägga en siik afgift, utan ock alla
andre hemman, som en dylik afgift förut åtföljer,
samt da Kongl. Mast sorgfälligt iakttager, det de
af Riksens Ständer medgifne Bewillninga- icke utsträckts
öfwer ordalydelsen as de derom fattade besatt,
de ägare af Krono-Rusthäll, Krono-qwarnar och andre
sadane lägenheter, a hwilka mantal icke blifwit satt/som
lösa dem till Slatte, böra, tills derom annorlunda och
bestämdt warder förordnadt, wara befriade frän erläggande
af ifrägawarandc Centonal; dock will
Kongl. Maj t nu haswa till Rilsrtt Ständer öswerlemnat,
huruwida de icke finna skäl, att sä förklara
sitt i detta ämne saktade beslut, att Krigsmanshuset
af Skatte-köpeskillingen för ofwanberördc
slags Hemman och lägenheter, äfwen singe uppbära
samma afgift/ som wid Skattelösen af andra
Kronohemman blifwit bewiljad.
Kongl.
Den 22 April.
zi
Kongl. Mast förblifwer Riksens Stander med
ali Kongl. Näd och ynnest wälbewägen. Osmin
ut luprs.
Carpelan.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2; April.
» - - - Preste-Ständet den 2; , - -
- - - - Borgare-Ständet d. 25 - - -
- - - - Bonde-Ständet den 25 - - -
Longl. Maj.ts
k^ädrga Proposition till Riksens Ständer,
angående Beklädnaden för Extra Roterings
Manstapet. Gifwen (örebro Glott
den 22 April 1812.
^ä Riksens Ständer wid 1309 och 1810 arens
Riksdagar beslöto det all i Riket befintelig oroterad
jord borde med Knecktehäll under Krigstid beläggas,
förbundo de äfwen dermed skyldighet för de nya Rotehållare
att förse manskapet med beklädnad; men
som denna beklädnad till sin beskaffenhet och antalet
af Persedlar icke tillika war bestämd, har pa
olika ställen i Riket olika begrepp uppstätt om beklädnadssättet,
hwarföre en del Notställare försett
sitt manskap med Kapotter, dä andre sädant uraktlåtit.
Kongl. Mast/ som ansett nödigt, att Extra
Noteringen i händelse af werkelig tjenstgöring/ ej
borde wara i saknad af denna nödwändiga beklädnads-persedel,
har i Näkcr förordnat,att Kapotter
af Rotehallarne skulle anskaffas/ sä mycket häldre,
som inga Statsmedel dertill warit att päräkna.
Kongl. Majit will dock nu till Riksens Ständers
godt
-
z- Den 18 April.
godtfinnande öfwerlemna, om kostnaden för denna
drl af Extra Noterings-Manstapets beklädnad bör
af Allmänna medel ersättas, dä Riksens Ständer
i sadant sall böra dertill utse tjenlige utwägar, el,
ler åtfölja skyldigheten att manskapet under KrigStider
utgöra. Kongl. Majt sördlifwer Riksens Stän,
der med all Kongl- Nåd och ynnest wälbcwägen.
Datum ut su^r»
XV. Larpelau.
Uppläst hos Ridd och Adeln d. 2z April.
- - - - Preste-Ständet den 2.; - -
- - - - Borgare^Ständetd.L5 -- -
- - - - Bonde-Ständet d- 2; - -
Rongl- Maj:ts
b?ädiga Proposition till Riksens Strindens
Stats-Utskott, rörande räntan pä det
län ägaren af Rosenfortz jernbruk, Majoren
Rosenborg af Wadstena Lrigsmanshus-Lasta
innehar. Giswen Orebro
Slott den 22 April 1812.
^2edan Kongl. Majit och Rikets Krigs-Collegium,
genom Auction till Majoren Rosenborg sörfält
Rosenforfi Järnbruk med Hagelsrums Masugn och
gjuteri, pä de wilker, att Majoren genast erlade
ben till försäljningsdagen upplupne Räntan ä ett as
förre Jnnchafwaren, Brnks-Patron Hedberg i
Bruket intecknadt Län af Wadstena K-igsmansbusCasa,
stort Tjugulwa Tusende Riksdaler Banco,
dä hela Capitalet emot den i skuldsedeln utsatte och
widare löpande räman a fem procent fick innestä i
Den 22 Avrik. zz
fem är, hwarefter twa procent af Capitalet jemte
berörde ränta ärligen borde erläggas, har samma
Collegium, uppå det af Kongl. Maj:t Collegium
kungjorde Riksens Ständers Besiut om sadane Räntors
förhöjning till sex procent, uppsagt berördelan,
sä wida Major Rosenborg icke förbunde sig till
denna förhöjning.
Kongl. Maj:t har wäl, uppä Rosenborgunderdåniga
anhållan alt bibehallas wtd den rätt
han trodt sig äga, att, emot de öfwerenskomne fem
procent sa länet ytterligare begagna, ansett en retroaktiv
tillämpning af sitt under den 2 April förledit
ar gifna Nådiga förordnande om ifragawarande
Räntors förhöjning i allmänhet, stokat rubba helgden
af en lagligen afflutad afhandling, och pa denna
grund i Nader resolverat, det Rosenborg borde
till godo njuta det af Krigs-Collegio utfastade
wilkor af Räntans utgörande med fem procent?
men som Kongl. Maj-.t tillika inskränkt werkan af
detta sitt besiut till tiden af Riksens Ständers sammankomst,
will Kongl. Majit nu hafwa öfwerlemnät
dettta ärende, sa widt det rörer Räntans er,
läggande för framtiden, till Riksens Ständers StatsUcstotts
ompröfwande och yttrande. Kongl. Majit
färblifwer Riksens Ständers Stats-Utstott med all
Kongl- Nåd och ynnest wälbewagen. Damm ut suve».
XV. Oarpelän.
Utdrag af Prstsoollet hållet hos Högloft
lige Ridderstapet dch Adeln wid Urtima
Riksdagen i Orebro, den 2Z April 1812.
A. D. ^ anledning af gjord motion beflöt Höglofligs
Ridderstapet och Adeln för sin del, att ar-^
'Bihang. N:o r, ns,n
34
Den rz April
-
nom en stor Deputation inför Hans Kongl. Majit
frambära sin underdåniga tacksägelse för Desi nådiga
åtgärd, art, under Detz eget sjukliga tillstånd
at Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen uppdraga
Rikets Styrelse, samt derjemte sin underdåniga ön,
stan, att wid alla framdeles till äfwentyrs inträs,
sande tillfällen af Kongl. Majus smklighet, Hans
Kongl. Höghrt matte inträda i utöfningen af Konungamagten
med all den rätt närwarande grundlagar
denstrmma tillägga, samt i Kongl. Majus namn
Styrelsen föra.
Widare bestöt Högloflige Ridderstam och Adeln
att äfwen inför Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
betyga sin tacksamhet för Desi redan med Riksstyrelsen
tagna befattning jemte den underdåniga önskan,
att Hans Kongl. Höghet wid hwarje dylikt
tillfälle täcktes Riksstyrelsen i Konungens höga namn
föra och besörja; hwarefter det förstag till t-rcksägelse-addre§
till Hans MajU Konungen som wid samma
tillfälle söresiogs, och åtföljer dctta ProtocollsUtdrag,
gillades och antogs, för att med någon förändring
äfwcn kunna tjena till betygande af Riksens
Ständers erkänsta emot Hans Kongl. Höghet KronPrinsen;
och stulle de respectivs Med-Ständerne
»vänligen inbjudas att häruti instämma. Ut supra.
Lx protocollo
6. 8i1versto1pe.
Utdrag af protocollet, hältet hos Hägloflige
Riddccskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro, den2z April i8i2.
S- D. Remitterades till Allmänna Befwärsoch
Economie.Utststtet ett Memorial af Grefwe
-
Den 2z April.
35
we Ruuth, Gustaf Eric, om inställande af
Bränwins-Bränningen i Riket. Ur supra.
Lx krotocollo
6. 8llverstolpe.
Utdrag af protocollet, hället hos häglof,
lige Ridderftapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i (örebro, den az April iZr».
S. D- Upplästes och godkändes Jnstructionen »ch
Eds-Formulairet för Ledamöterne af Banco-Utstoltet,
sadane detze Acker wld sistledne Riksdag
blifwit till innehall och lydelse gillade. Ur supra.
klx krotocollo
6. Lilverstolpe.
Utdrag af protocollet, hället i HSgwördige
prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i (örebro, d. 2Z April rZis.
S. D. Ä)^ed anledning af Hans Kongl. Majus,
lili Defl till Riksens Ständer pä Rikssalen hällne
Tal, Riksens Ständer gifna anmaning, akträrrwisa
Kongl. Majus billiga förwankan, alt belöna den
Furstes mödor, som, lika nära Kongl-Majus hjerta,
som Dest thron,.wardal Fäderneslandets angelägenheter
, under den längre tid, da Kongl. Majus
hälsas wacklande tillstånd ej tillät Kongl. MajU att
deruti deltaga, samt under wördnadsfullt erkännande
af den wishet och kraft, hwarmed Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen, under Sin bekymmerfulla
Styrelse-tid, ledt, mildrat och lugnat Fäderneslandets
öden, har Prest-Ständet, lifligen rördt af
** Kongl.
z6 Den sz April.
Kongl. Masts högtidliga Nädiga försäkan, att, t
trötts af yttre hotande ulfsäter och möjliga inhem,
sta willor, hand i hand med Sin Son bibehålla
detta urgamla Nikes frihet och sjelfständighet, för
sin del anfelt det wara ibland Riksens Ständers
första ssyldigheter wid detta Riksmöte, att inför
Kongl. Mast tolka stn underdåniga tacksamhet, för
det af Kongl. Mast den >7 Mars sistledit ar wid,
tagne beslut, att under Hans Kongl. Masts sjuk,
dom, till Hans Kongl. Höghet Krvn-Prinsen öfwer,
lemna wärdén af Rikets angelägenheter; äfwensom
gtt, t anseende till den sorgliga erfarenheten, att
Kongl. Masts trogne Undersåtare icke oafbrutet hos
deras wördade Konung kunna påräkna en fortfaran,
de halsa och en deraf beroende fortsatt utöfning af
Konungamagtens mödosamma pligter, hos Kongl.
Mast i underdånighet anmäla den enhälliga önskan,
att Hans Kongl- Höghet Kron, Prinsen, jemte det
Hans Kongl. Höghet täcktes fortfara, att med Dest råd
och biträde ga Kongl. Mast tillhanda, ma, wid al,
la tillfällen, da Kongl. Mast af sjuklighet hindras,
att med regerinqsärcnderne stg befatta, inträda uti
utöfningen af Konungamagten, med all den rättnu
warande Grundlagar densamma tillägga, samt uti
Kongl. Masts Namn Rikets styrelse föra.
För öfrigt, och da Prest, Ståndet nogsamt
känner den underdåniga wördnad, kärlek och tacksam,
het, hwarmed Swensta Folket fölgt och beundrat
hwarje steg af Hans Kongl- Höghets Kron,Prinsens
ärorika Regering, har Prest,Ståndet trott Riksens
Ständer vfördröjcligen bära inför Hans Kongl. Hög,
het Kron, Prinsen högtidligen nedlägga uttrycken af
dcsta Swensta Nationens ostrvmtade tanksält, med
förklarad underdånig anhällan, att Hans Kongl. Hög
-
Den 2z April. z?
het täcktes pä lika sätt i ofwannämnde fall ga Kongl.
Majit och Riket tillhanda; uti hwilka besiut de öfrige
Resp. Riks-Standen igenom Protocolls,Utdrag
skulle wördsamt och wänligen inbjudas, att sig med
Prest, Ståndet förena. ,Vr supra. >
kx krotocollo
s. 17. Almguist.
Utdrag af prstscsllet, hällit i HZgwZrdkge
Prest-Gtandet, wid Urtima R-ksdagen
i Orebro, -en sz April 1812.
S. D. Instämde Prest-Ståndet uti Hederwärda
Bonde, Ständers denna dag widragne cch igenom
Deputation Prest, Ståndet meddelte besiut,
att uti Riksdagsbeslutet införa och bekräfta Riksens
Ständers enhälliga önskan, att Hans Kongl. Höghet
Krvn-Prinsen, sa ofta Kongl. Masts hälsa icke
Mäter uppfyllandet af Dest dyra Konungsliga kall,
mätte inträda uti utöfningen af Konungamakten,
med all den rätt nu warande Grundlagar densamma
tillägga, och i Kongl. Masts Namn Rikets styrelse
föra, samt att Hans Kongl. Höghet täcktes destemellan
fortfara, att med Sina räd ga Kongl?
Mast tillhanda; hwarjemte Prest-Ständet för sin
del godkände det af Högloft. Riddcrstapet och Adeln
igenom Deputation communicerade Förslag till underdänig
strifwelse till Kongl. Mast uti ofwanberörde
ämne. Ut supra.
Lx krotocollo
Z. 17. Almguist.
Ut,
38 Den sz April.
Utdrag of prstocollet, hållet i Hägwördl.
ge Prest-Städet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro, den az April idis.
S- D- Upplöstes Kongl. Majtts efterföljande Nådiga
Skrifwelse och Propositioner, samt remitterades
till nedannämnde Utstött, nemligen:
Till Lonstitutions- och Stats - Utffotten,
Kongl. Majtts Nådiga Proposition, angående
en särskild författning med Swensta Ultramarinsta
Besittningars Styrelse och Drätsel;
Till Stats-Utskottet,
Kongl. Majtts Nådiga Propositioner, angående
ändring i wisa omständigheter af hwad hittills
blifwit sörordnadt om Accords-ersättningar till Officerare
af f. d. Finsta Armeen; angående Centonalen
till Wadstena Krigsmanshus-Casa; och rörande
Räntan pa det län, Egaren af Rosenfors
Jernbruk Majoren Rosenborg af Wadstena
Krigsmanshus-Casa innehar;
Till Lewillnings-Utskottet,
Kongl. Majtts Nådiga Skrifwelse, angående
Bewillningen.
Till Allmänna Bcfwärs-och EconsmieUtftottet,
Kongl. Masits Nådiga Proposition, angående
Bekläonaden för Extra Roteringsmanstapet; samt
Till Bewillnings- Lag- och Allmänna Bcfwärs.
och Economie-Utskotten,
Kongl. Majtts Nådiga Proposition, angående
bestämmandet af wllko"en och afgiftcrne för Bränivinstillwerkning
samt answaret för Bränwins- och
andra
Den rz April. Z»
andra starka dryckers omattliga bruk; börande wid
sistnämnde Remis till Allmänna Beswars- och Economie-Utstottet
bifogas Afstrift af Ståndets den i?
April i8 ro till Kongl. Majtt aflarne underdåniga
skrifwelse, om widtagande af kraftiga matt och steg
till förekommande af de olyckliga följder, hwilka
Prest-Ståndet af den utwidgade Bränwinsbränmngsfriheten
befarade; hwarjemte Ståndets öfwerläggningar
om detta ärende, hwilka innefattas uti
Ståndets fran trycket utgifna Protokoll för den 14
Sept., 28 Nov. och 6 Decemd. 1809 skulle åberopas.
Ot fuxrs.
k^x ?rotocoI1o
Utdrag af Bsrgare-Ständets protocoll,
hällit wid Urtima Riksdagen i Örebro,
den sz April i8'2.
S- D. ^emitterades till Allmänna Beswärs- och
Econvmie-Utstottet Herr Commerce-Rådet KrullS
med flere Herrar Ledamöters motion, angående inställelse
af Bränwinsbranningen; Och anmodades
Utskottet, att, i anseende till angelägenheten och wigren
af ämnet, med sitt Utlåtande ofördröjeligen inkomma.
suxr».
Tx krotocollo
Is. keiZltröm.
Utdrag af protocsllet, hällit i ^edcrwärda
Bonde-Ständetspleno, d. sz April »812.
S. D- Instämde Bonde-Standet uti Wällofl.
Borgare-Ståndets enligt meddelt Protocolls-Utdrag
-
4c> Den 2z April.
drag den 2l i denne manad tagne Beflut, att fö,
redragnings - listor pä de Banqven 06) Riksgälds,
Contoret rörande mäl, mage uppsättas och afsän,
Las till de wid Riksdagen warande fleste Fullmäk,
lige i nämnde werk, hwilka här äswcn hafwa till,
zäng pä degges Secreterare wid förefallande ange,
lägenheter, och således derom kunna besörja, dir
su^rs. Lx krotocollo
6. brinkman.
Utdrag af protoc-llet, hillet L He-erwär
da
Bonbe-Ständets plensd.sz 2Lpr. r8ir.
S. D. ^emitterades:
Till Allmänna Beswärs- och Economie
Utskottet:
Riksdagsmanen LarSJsraekssons frän Orebro
Län afgifne Memorial, att Bränwinsbränningen
mätte blifwa inställd frän den i nästkommande
Masi intill dess Kongl. Maj:t och Riksens Ständer
kunna en annan Författning derom widtaga; med
anmodan att i anseende till ämnets wigt styndesamrneligen
till Ståndet med Utlakande deröfwer in,
komma.
Till Stats-Utsksttet:
>:o Kongl.Majtts Nädiga Proposition till Riksens
Ständers Stats, Utskott, angående ändring
uti wista omständigheter af hwad hittills blifwit
förordnadt om Accords-ersättningar sill Officerare
af f. d. Finsta Armeen; Giswen Orebro Slott
ben 22 April 1812.
a:o Kongl. Mattts Nådiga Proposition till
Riksens Ständer angående Centonalen till Wadstena
Krigs,
Den rz April. 4»
Krigsmanshus-Casta; Giswen Orebro Slott den 22
April r8 is.
z:o Kongl. Martts Nädiga Proposition till
Riksens Ständers Stats, Utstött, rörande räntan
pä det län ägaren af Rosenforst Jernbruk, Majoren
Rosenborg af Wadstena Krigsmanshus,Gassa
innehar; Giswen Orebro Slott d. 22 Apr. is»-.
Till Bewillnings-Utstottek:
Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse till Riksens
Ständer, angäende Bewillntngen: Gifwen
Orebro Slott den »8 April 1512. kuxrg.
krotocollo
6. Lrrnkman.
Uppläst hos Ridd. och Adcln d. 2z April.
- - - - Preste-Ständet den 2z - - -
- - » - Borgare-Siändet d. 2; - - s
- - - - Bonde-Ständet den 2; - - -
LZrslag till Tacksägelse-Abretz till
Longi. Maj:t.
Riksens Ständer tro sig endast uppfylla Natto,
nens högt utträde önskan, dä de för Eder Kongl.
Majtt nedlägga en vffentclig gärd af underdänig
tacksamhet för det af Eder Kongl- Majit den 17
Mars förledit är widtagne beslut alt under Eder
Kongl. Majtts sjukdom till Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen öfwerlemna wärdén af Fädernesländes
angelägenheter. Länge har allmänna tänkesättet
stödjande sig dels pä Rikets dä warande critista ställning,
dels pä den Furstes owanliga och ädla egenskaper
som af Eder Kongl. Majtt utsägs till Tronens
och Fäderneslandets gemensamma stöd med bi
-
42 Den 2Z April.
fall mött och uppburit fördelarne af ett steg som be,
fastat Statens trygghet och sjelfständighet. Riksens
Stander, laglige tolkare af Swensta Folkets tänkesätt
begagna nu detta tillfälle att dem högtidligen
yttra inför Thronen, och att at ett besiut hos Eder
Kongl. Mant pakallat af den enstilta böjelsen för
en wärdig Son och af Rikets omisikanneliga behof
lana National-Representations erforderliga bifall.
Riksens Ständer hafwa likwäl annu icke trodt sig
fullkomligen swara emot Swensta Folkets rättmätiga
fordringar. En sorgelig erfarenhet har öfwertygat
Eder Kongl. Maj:ts trogne undersåtare att de
icke alltid hos deras wördade Konung kunna påräkna
en fortfarande hälsa och en deraf beroende fortsatt
utöfning af Konungamaktens mödosamma plister.
Om ett sadant fall inträder, om Swensta Folkets
förenade böner ej kunna det afwända, hafwa
Riksens Ständer i förwäg bordt i underdånighet
hos Eder Kongl. Maj:t anmäla deras enhälliga önstan,
att Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen wid
alla de tillfällen da Eder Kongl. Maj-t af sjuklighet
hindras att med RegeringSärmderne sig befatta, inträder^
uti ^ utöfningen af Konungamakten med all
den rätt närwarande Grundlagar densamma tillägga
samt uti Eder Kongl. Majus namn Rikets styrelse
föra, under det Hans Kongl. Höghet täcktes deremellan
fortfara att med Desi råd ga Eder Kongl.
Majit tillhanda. Den kännedom Rikets Ständer
äga om Eder Kongl. Majus tänkesätt för Hans
Kongl. Höghet Kron,Prinsen, gör Riksens Ständer
förwisiade, att Eder Kongl. Majit med tillfredsställelse
stall emottaga en önskan, grundad pa Eder
Kongl. Majus Eget efterdöme; och Riksens Ständer
tro sig ej heller tuera wärdigt kunna swara emot
den
Den 2Z April. 4Z
den ratt Hans Kongl.. Höghet redan förwarfwat pa
deras och Nationens erkänsla än da de förbinda
Sweriges framtida oden med Eders Kongl-Majus
och Kron-Prinsens wardande Namn.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2; April.
, - - - Prestc-Ständct den 27 - -
- - - - Borgare-Ständet d. 27 » -
- - , - Bondc-Ltändet den 2z - -
Durchlauchtigste Reon-prins!
Nädigste Herre!
Riksens Ständer tro sig hafwa uppfylt NationenS
högt yttrade önskan, da de för Konungen nedlagt en
vffentelig gärd af underdänig tacksamhet för det af
Hans Majit den 17 Marö förlcdit ar widtagne be.
siut, att under Hans Majus siukdom till Eder Kongl.
Höghet öfwerlemna wärdén af Fäderneslandets angelägenheter.
Länge hade allmänna tänkesättet, stödjande
sig dels pa Rikets da warande ccitista ställning,
dels pa Eder Kongl. Höghets owanliga och
adla egenskaper, med bifall mött och uppburit fördelare
af ett steg, som defastat Statens trygghet
och sjelfständighet. Riksens Stander, laglige Tolkare
af Swensta Folkets tänkesätt, hafwa nu begagnat
detta tillfälle att dem högtideligen yttra inför
Thronen, och att at ett beslut, hos Hans Kongl.
Maju pakalladt af den enstildta böjcsten sör en wärdig
Son och af Rikets omisikänneliga behof, län»
National, Representationens ersvrderliga bifall.
Riksens Ständer hafwa likwäl ännu icke trott
sig fullkomligen swara emot Swensta Folkets rättmätiga
fordringar. En sorgelig erfarenhet har öfwertygal
Hans Majus trogna undersåtare, att de
44 Den sz April.
icke alltid hos deras wördade Konung kunna påräkna
en fortfarande hälsa och en deraf beroende fortsatt
utöfning af Konungamagtens mödosamma plister.
Om ett sadant fall intrader, om Swensta Folkets
förenade böner ej kunna det afwända, hafwa Riksens
Stander i förwäg hos Hans Kongl. Mast
anmält deras enhälliga önffan, alt Eder KonglHöghet,
wid alla de tillfällen da Hans Mast af
sjuklighet hindras att med Negerings-ärendcrne sig
befatta, matte inträda i utöfningen af Konungamagten
med all den rätt närwarande Grundlagar densamma
tillägga, samt uti Hans Mafits Namn Rikets
styrelse föra, under det Eders Kongl. Höghet täcktes
deremellan fortfara, att med desi råd ga Hans
Majit tillhanda. Den kännedom Riksens Ständer
aga om Konungens tänkesätt för Eder Kongl- Höghet
hade gjort Riksens Ständer förwisiade, att Hans
Majit med tillfredsställelse skulle emottaga en önffan,
grundad pa Hans Majits eget efterdöme; och Riksens
Ständer tro sig ej eller mera wärdigt kunna
smara emot den rätt Eder Kongl. Höghet redan förwärfwat
pa deras och Nationens erkänsla, än da
de förbinda Sweriges framtida öden med HanS
Majits och Eder Kongl. Höghets wardande Namn.
Uppläst hos Ridd- och Adeln d. 2Z April.
- - - - Prest - Ståndet den 2z - -
- - - - Borgare-Gtandetd.Lz - -
, - - , Bonde-Standet d- 2; - -
Riksens Högloft. Ständers Justitia-Gmbudsmans
Berättelse, rörande dest Embetes.
Lörwaltning är 1811.
^en tid ar nu för handen da jag för den wördadé
Allmänheten får framlägga det utlåtande, hwilket
Rik
-
Den 2z April. 45
Riksens Högloft- Ständers Justitia--Ombudsman,
likmätigt hans Jnstrucions 14 §., är skyldig att ärligen
genom trycket kungöra.
Uti min wid det förledne årets början afgifne
Berättelse yttrade jag, att de till min åtgärd inkomna
Ansökningar och Klagomal icke bibringat mig
andra, än tillfredsställande begrepp om Lagffipningens
tillstånd. Hwarken de upplysningar, hwilka
under anställda resor i otterne, förlidne sommar,
kunnat inhämtas, eller beskaffenheten af under^ det
förflutna årets lopp till ett ej obetydligt antal ingångna
Ansökningar, Beswärsffrifter och Handlingar hafwa
gifwit anledning till ett förändradt omdöme.
Af nagra ibland desia har jag dock funnit skäl
Stt ställa Personer under laga tilltal. Andra ater
hafwa inledt mig pa de anmärkningar öfwer Lagar
och Författningar, hwilka jag här för den upplysta
Allmanheten wördsammeligcn får framställa:
Uti Auctions Kammar-Ordningen för Stockholms
Stad af d. 6 Juni! r?8o är stadgadt, att densamma
också borde uti andra Städer införas, och
förbehållet: sa wida den synes lämpelig, har endast
afseende pa skonsamhet emot den inropande.
Af Författningen synes gansta klart, att försäljnings-provisionen
Procent af fast Egendom, 2
af Guld och Silfwer samt z Procent af Husgerådssaker
utgör hufwudafgisten, och att den fa kallade
siagafgisten z si. för hwart parti är att anse
såsom en biafgist
Uti
Stockholm och större Stader, som aro folkrika
ock) hwarest manligen större förmögenhet finnes
samlad, kan ett större parti af atffillige stags lösören
formeras under ett slag, utan förlust för säljaren
samt utan att köparen gör särdeles afseende
derpå
46 Den 2; A pril.
derpå att han, jemte det han Dunbar förwärfwa,
pä samma gang får andra persedlar. Slagafgiften
af ett salunda sammansatt större parti blir ock i an,
seende till desi högre wärde mindre märkbar. Men i
mindre Städerne blir, genom ett motsatt förhållande,
paitierne af ett sa litet warde, att stagpenningarne
blifwa huswudafgift, och provisionen ett högst obe,
tydligt acccssorium. Sadant war förhållandet med
ett för mig upptedt Auctions.-Protocoll, scm utwisade
att 24 partier wörö försålde, somliga under, men
intet öfwer 9 st warde, och följden war att slagafgisten
z st utgjorde omkring zo Procent, men Provisionen
circa z rst. Häraf sones wara anledning
tili den rättelse i desia afgijters beräknande, attnär
Anctions-provisionen och Slagafgiften tillsammans
utgöra mera än 6 Procent af Partiets försäljnings,
summa, minstas Slag-afgiftcn sa, att densamma
tillsammans med Auctions-Provisionen ei betungar
Partiets försäljningssumma högre än till fullt belopp
af 6 Procent.
Uti Konas. Majus nådiga Förordning om Mål,
Matt och Wigt af den 29 Maji 1739 och dest
?:de Moment äro 2:ne sätt att mäta Spannrmal
stadgade, antingen akt sakta hälla Sadén ur
säcken i malkärilet om Säljaren eller Letweranten
det astundar, eller ock genom styjfling, hwilket sätt
noga bestrifwes.
Sa länge Spannmål, hwilken innehaller födoämnen
mera i förhållande till desi wigt an den areala
rymd den intager, likwäl har mätning genom
mal-karil till måttstock, ligger magt derpå, att denna
mätning är underkastad sa liten variation som möjligt ar.
Detta ändamål winnes närmare genom skyffling,
med noga iakttagande af hwad för densamma
fö
-
Den sz April. 47
förestrkfwet ar, an genom hällning ur säcken, hwilket
senare matninossätt ger en nog olika Sädens
sammanpackning allt eftcr som säcken hålles lågt inom
malkärilets bräddar eller iner och mindre högt
öfwer dem, en ombytlighet i ställningen, som under
säckens handtering ar iwar att förekomma. Det
more derföre i min tanke nyttigt, att detta senare
sättet alldeles afstaffades.
Ibland förbudna och med wite ansedda åtgärder
vmnämnes ej den i sin natur olofliga, hwilken
ofta af Mätare utöswas att, sedan tunnan till hälften
eller mera är fylld, antingen genom hällning ur
säcken eller genom styjfling, genom kavpmaletS nedträngande
i den i tunnan warande Sädén taga de
fyra kappar, hwilka höra till tunnans fasta mål,
och sedermera skyffla tunnan full till afstrykning med
strykbrädet. Denna straffbara åtgärd, som i synnerhet
wid mätning af Warsäd förorsakar Säljaren
eller Lefweranten ofta större förlust än om utom
tunnan spild Säd ej skulle komma honom tillgodo,
och hwilken likwäl kostar 100 Daler SilfwermyntS
böter, förtjenar wisierligen att beläggas med enahanda
straff. Ej heller aro böter utsatte för afrvikelser
frän förestristerne för styjfling, för strykning
och emot stötning pa malkärilet.
Genom den Förklaring öfwer 7 Cap. 1 §.
Nätteg. Barken, hwilken innefattas uti rz §. z:d;e
Mom. af Örebro Riksdags-Besiut af den 12N0V.
i8iO, aro wäl alla twifwelsmai upphäfva om Dolares
skyldighet, att Gravations-bewis, när de
östas, emot lösen meddela. Men da desia bewis
»ödwändigt mäste grunda sig pa bewiljade Inteckningar,
beror ock deras bestämdhet pa Jnteckninims
lydelse. Om da, enligt hwad werkeligen handt.
48
Den 2z April.
en Inteckning är begärd och bewiljad i N- N:S
inom Häradet belägne Egendomar utan
att Ansökningen upptager Namn, Nummer, Hemmantal
och Natur af Egendomen, stola deraf inom
loppet af ro är sädane olägenheter uppsta, att
det icke utan mycken omgång kan utrönas i hwilken
Egendom Inteckningen äges, samt hwilken af
densamma är ägare. Domaren, hwilken med sin
Egendom star i answar för Gravativns-bewisets
rigtighet, mäste dä gransta, icke allenast af hwilken
Egendom den skyldige Personen wid Inteckningens
bewiljande war Innehafware, utan äswen huruwida
han sedermera större eller mindre del sig eckhandt.
Om sadant stedt icke genom köp utan såsom
en följd af Arfstisten, hwilka icke äro af beskaffenhet
att owilkorligen böra komma till Domarens
kännedom, möta ännu större swärigheter wid
utfärdandet af ett tillförläteligt Gravations --bew>6.
Den förestrist synes således wara nödig, att en
Jnteckningssökande icke allenast nppgifwer ägaren,
uran äfwen Egendomens namn, nummer, natur och
hemmantal, sa kart honom wara ma att Domaren,
hwilken det åligga bör att, sa wäl för egen
som efterträdarens i Embetet säkerhet, af infordrade
ägande ratts Handlingar förtvifla sig om uppgifternas
vigtighet, Inteckning icke wägrar.
I Kongl. Mains nådiga Taxa em Expeditioners
utlösande wid Ratlerne af den 27 Maji l8or
saknas äswen något särskildt stadgande af lösen för
Gravativns - bewis.
Det answar hwarmed deras utgilwande är för,
knippadt samt den möda och warsundet de pakalla, sonas
berättiga till en annan beräkning af lösen än
för wanliga Protocolls-Utdrag stadgadt är. .
' / Af
Den 2) April. 4S
Af mera wigt är den frägan, huruwida Domare
tillkommer en sadan pröfningkrält af det a
gwarlatenfkapen i en afliden persons Bo, i förestrifwen
ordning asatte warde, att han stulle kunna anbefalla
ny »värdering.
Till styrka för behörigheten af en sadan pröfningsrätt
ar anfördtr "Att afsigten med Bouppteckning
är, Veis att bestämdt upplysa i hwad stick en
afliden efkerlemnade sin Egendom, dels ock ätt bereda
första grunderna till ett blifwande Arfskifte;
hwarjemte Bouppteckning, wid tillfälle der omyndige
taga Arf, icke sällan Utgör Controllcn pä Förmyndares
redowisning, i synnerhet da Egendomen
bestar af lätt förskingrade Lösören- Att da beskaffenheren
af ett Sterbhus omöjligen star att utredas,
sa wida icke qwarlatenffapen lika noggrant som sälden
utföres till desi werkliga belopp, detta belopp
icke kan bestämmas Utan genom rigkig, det wilk
säga- en efter tidernas stick och allmänt gängbara
briser lämpad wärdering- Att wid de icke sällsynta
händelser, da Förmyndare förskingrar Myndlings
egendom, någon annan säker mättstock för skadeersättningen
icke finnes än Bouppteckning och wärdering,
hwarföre ock i Lagen ar stadgadt, att denna
bör af Gode och Redlige Män förrättas: Att
dek tillhör LagenS Wärdare, Domaren nämligen,
magt och rättighet att tillse, det Lagens i förekommande
fall bestämda föreskrifter cfterlefwas,
°ch att t sadant afseende, genom Kongl. Brefvet
af den 27 Maji iflor, Häradshöfdmgar>ie
blifwit alagdt, att, wid Boupptecknings
Mottagande, noga tillse, det okunnige och vst-ckelige
personer med sädane sörrättningar sig E befatta,
samt genom Kongl. Brefwek af d. Maji 1826
Bihang. >N:o 4. blif
-
Den -g April.
blifwit befallt, att Fidei-Commifier stola wid Bouppteckningar
upptagas till deras fulla warde; Förordnanden,
hwilka sakna kraft derest icke skulle wara
Domstolarne tilläten en med granskning af Boupptecknigarne
förenad rättighet att, pa förekvmne
skäl, föranstalta om uppgörandet af en annan: Att
det i Charl» Sfgillatss-Förordningen afar i8oz
för Domare inryckte Förbud att, wid granskningen,
huruwida Bouppteckning wore med behörig Charta
belagd, närmare efterse Bouppteckningens innehåll,
möjligen med Ominne influtit: Att wid Z Procents
afgift af behållen Summa Jnventarii, som wid
1752 ars Riksdag till Justitie-Statens aflöning
blef alagd, den förändring i anseende till »värdering
af qwarlatenstap sig tilldragit, att densamma icke
ensam synes anga Sterbhusets delägare, utan äfwen
Kongl. Majtts och Kronans höga rätt: Alt rättigheten
till ingifwandet af Bouppteckning, förseglad,
icke lägger hinder i wägen för Domares pligt och
rattigh/t, att lagligen behandla dem som öppna äreS
Ä andra sidan ater förekommer att, ehwad »värde
alla defia stöl i och köe sig s,elfwa ma äga, synes
dock deras anrvändbarhet förnämligast ankomma
pa deras öfwexensstä.umelse med Lagens föreskrift
och syftning: Det blir da mindre staga om huru det
till äkwentyrs borde wara, utan fast mera om huru
det werkeligen är
Hwad
således beträffar, att Bouppteckning bör
bestämdt upplysa i hwad stick en afliden persons
qwarlatenstap sia befinner, samt tjena till grund för
"-Eblifwande Arfskifte, sa uppfyllas defia ändamål
enar, <mligt Lagens förest-ift i Arfda-Balkens -9
Cap. i 8. gtzoer af behörig person uppgifwes under
edlig förpligtelse, att intet med wilja och wettstap är
Den 2Z April. zr
dö ljdt och utelemnadt. Boets oför skingrade tillwaresse
är här grunden för tet tillkommande A»sffistet,
ty der alla tillhörigtzeter finnas, der kunna ock alla
delas, genom eller utan lottning, med eller ulan »värde.
Det ä dem, af gode och redlige Män, satte
»värde, förbinder icke wid delning kill efterföljd, ty
Arfwingarnes rätt är att stifta Arfwct, således in
natura: Ärfda-Balk. 12 Cap. z §. Arfwek stoft
läggas i jemngoda delar, sa att ej någon dernon.om
lider. Oin Arfwingarne, ehuru de alle myadtacäro,
ej äsämjas, stall lottning ste- Lottning äger o»r ä nkligen
rum da Arfwingar omyndige äro, 4 § Ingen
af defia eller ytterligare i Lagen förekommande
föreskrifter stadgar asatt warde saftm måttstock för
delning. Endast i samma Cap. ? 8-, der fragan
är om lösen utur Sätesgård, förvrdnas, alt denna
lösen stall ste efter laga »värdering. Men ftin Lagstiftaren
nogsamt insett densammas osäkerhet, har
han ock infört det Correctif, att den Lösen tagande
ägde Options-rätt att taga penningar eller jemngod
ränta, hwi! ketdera han hälst will. Skulle
man wäl af allt detta kunna draga annan med
Lagen enlig slutföljd, än att Egendomens ostyckat-e
tillwarelse och det begrepp, hwaruti Arfwingarne,
men icke Wärderingsmänncn, instämma, om
särskilda delars förhållande i wärde till hwarannan,
äro grunderna för Årsskiftet? Ifrån omöjligheten att
upprätta en Tariff för wärde af fast eller lös Egendom,
synes sannolikt leda sikt ursprung det Lagens stadgande:
att Värdering stall ste efterhasta förstånd,
pa landet af Gode Män, i Stad af 2we eller
flere af Borgmästare och Råd nämnde, och i Preftahus
af den Arfwingarne hollst kalla. Det är således
pa Sterbhus-delägares förtroende kill antagne
** Wär
-
s- Den 2Z April.
Märderingsmäns förstånd och redlighet, som Lagen
welat att säkerheten af Boupptecknings förrättningar
skulle utan widlvftigare omgång hwila; och huru
mycken tillförsigt Lagen i detta som i flere fall hyst
för wälkände MänS urskålning och ärlighet, wisar
sig bäst deraf, att en Bouppteckning kan till Domaren
ingifwas förseglad, hwarigenom ali granskning
deraf är Domaren betagen. utan att kunna koimna
1 fraga^ förr, än wid derom möjligen uppstående
Rättegång. Hwilken säkrare grund, att bedömma
qwarlätenskapens warde har deflutom Domaren, som
blott ser den antecknad pä papperet, framför Boupptecknings-männen,
hwilka se den i sjelfwa werket
för ögonen? Det wore för öfrigt ej tänkbart att
Mäl af alldeles enahanda beskaffenhet skulle kunna
olika behandlas, hwadan syneS följa, att antingen
böra de öppet lemnade anses såsom wörö de förseglade,
eller de förseglade kunna öppnes, i hwilken händelse
förseglandet förfelade det ändamål Lagstiftaren sy,
ves hafwa äfyftat: att till Domarens ward,
men icke till desi pröfning af wärdiet öfverlemna
dylika Handlingar.
Förmyndares answar och skyldighet att upprat,
ta allan stada synas böra mätas icke elter ett äsatk,
utan fast mera efter ett genom försäljning uppkom,
mande wa-de. Hwad beträffar Jord och fask
Gods synes dermed instämma förordnandet i Ärfva
Balken Cap. 22 §. z samt i JordaBalkenCap. 4
§. 8, och om lös Egendom heter det i ÄrfdaBalk.
Cap. 22 §. 4, att den bör föryttras och pennin,
garne förräntas.
Att det i '8oz ars ChartL'Sigil!atw Förordvina
för Domare införde förbud emot ett närmare
efterseende af en Boupptecknings innehall än huru
wida
-
Den 2z April. sz
wida den wore med behörig Charta belagd, möjligtwis
af Ominne influtit, synes sa mycket mera wara
en alldeles förwagad supposition, som detta förbud
fast mera tillkommit af öfwerlagd sorgfällighet
att instämma med Lagens bade bokstaf och syftning;
och för öfrigt är alldeles enahanda med det som finnes
stadgadt, icke blott i 1748 ars Chartre-Sigist
lats? Förordning, utan ock i 19 §. af den af Riksens
Ständer föreslagne och under d. 27 Septemb.
i8' c» utfärdade; hwaraf synes följa att wid alla
defia tillfällen en och samma grund blifwit följd.
Enahanda grundsats synes ock Lagstiftaren hafwa
följdt wid stadgandet af z Procents afgift till
Justitie, Statens aflöning af behållen summa Jnventarii.
Om meningen warit är 1752, att införa
ett annat skydd till bewarande af Kongl. Majus och
Kronans rätt, än det hwilket enligt ars Lag
beror af gode och redlige Mäns bästa förstånd, hade
en sä betydlig förändring wiflerligen klart blifwit
uttryckt. Det gifwes icke något annat sätt att förändra
en Lag, än att bestämdt stadga en ny och förklara
den förra för upphäfwen.
Under öfwerwägande af alla besia sä wäl mot
som ined förekommande skäl har jag icke kunnat fatta
annan öfwertygelse, an att all granskning af det
ä qwarlärenffap i ett upptecknadt Bo satte wärde är,
genom nu gällande Lag, Domaren betagen.
Wore äter fräga om ett nytt stadgande i detta
ämne, skulle Lagstiftaren näppeligen finna någon
säker grund till bestämd föreskrift för en i sin natur
sä obestämd Handling, som utrönandet af tings afgjorda
wärde; och hwar finnes wäl en säker mättstock
för wärde? Icke finnes den i Ortens gängbara
priser- Af knapp elier ömnig tillgäng, af nöd
54 Den 23 April.
eller ej att sälja, af behof och förmäga eller cj att
köpa, af ombytlighet i gangbart warde, kill och med
pa wart gangvara mynt, uppkommer ej bestämdhet
i warde, och i sa fatta omständigheter tryggar dea
warsamme sig wid det sätra minimum hans bästa
förstånd honom wisar. Icke en gang ett Salubref
bewisar annat än Köpares och Säljares individuella
vfwerenskommelse, ofta utan öswertygelse, men icke
det allmäna begreppet om ett tings wärde. Jag aktar
högt Taxeringsmans pa Ed, Ära och Samwete
afgifne yttranden, men deras Ära och Samwete
öro fredade af en öfwertygelse, som pa en gang kan
wara bade ärlig och felaktig.
Umbärlig är pröfningen sedan Lagen i här ofwanförda
och fiera andra desi ruin sörit för Egendomens
ostyckade tillwarelse. De fattigas rätt af
en 8:dels Prrcrnt är sa mycket mera att anse såsom
ett accessorium, som det är hwar och en Församlings
plikt, att utan afseende pa hwad genom
denna osäkra tillgång kan inbringas, sörja för sina
fattigas tarfwcliga underhall.
Af mera betydenhet wore, att fjerdedels Procenten
till Justitie-Statens aflönande utginge till
desi högsta möjliga belopp, om den i sin natur wore
eller kunde wara annat än ett eventuelt biträde
för det hulwudsikliga Staten till detta anaelägna
behof betalar. Ett Statsbehof kill hwars bestridande
en stadgad Summa owilkorligen fordras, kan icke
bero af något sa alldeles tillfälligt, som Personers
frånfälle och beloppet af deras cfterlemnade förmözenhet.
Om följderna af en tilläten pröfning möjligen
kunde blifwa, att Bouppteckning, Arfwingarne till
en förr okänd iojtnad, tidspillan och beswär, ett
obe
-
Den 2z April. 55
obestämdt antal gånger aterfärwisades till ny walderina,
ända intill desi Warderingsmännen antogo till
efterföljd det försiag till wärdén, Domaren efter
sitt bästa förstånd anwlste, såsom anwändbart; om
pa sadant fäkt pröfning blef »värdering; om andre
personer, än de at hwilka Arfwingar ffänkte sitt förtroende,
äe jure inblandades i Familjers hemsaker
och kännedomen af deras Ekonomista stallning; om
dörren öppnades för twister och rättegångar af hittills
okänd beffaffenhet, da lärer man inse skälen för
Lagstiftarens »välgörande omtänksamhet att hafwa
welat sadane olägenheter förekomma.
Enär likwäl erfarenheten wisar, att understundom
uppenbara misibruk utöfwas genom utsättande
af vwanligt laga »värden, synes det tillägg i Lagens
föreskrifter kunna äga rum: att wärberingsmän
skola un-erskrifwa Bouppteckning »ned edelig
förpligtelse, att de efter bästa färständ och
samwete »värderat, och ware ända pligtige,
der sä fordras, att sadant med listig Ed
besanna.
Huru jag befunnit förhållandet med de fängelser,
Lazarettet och Hospitalet', dem jag under mina
resor besökt, intages af mina härhos bifogade Skrifwelser,
underdanigst till Kongl. Maj.-t hwad beträffar
Fängelferue, och till Kongl. Seraphimer-Ordens
Gillet rörande de senare.
Dvänne Lag-Förklaringar hafwa af wederbörande
föredragande i Konungens Högste Domstol
blifwit mig tillställde: Den ena af den 27 Junii
»8»i, innehållande Förklaring öfwer Kongl. Förordningen
afd. 27 Apftl om »värdering och försäljning
af fast Egendom pa landet, som för Gäld i mät
tageS; den andra af den 28 Nov. samma ar, röran
-
;6 Den rz April
rande
rätta förståndet af 4 §. l Kongl. Förord
ningen
af den 28 Junii 1798, angående Lagsökning
mot Löftesmän
Ät
deras innehåll intages att, under namn af
Förklaring, NI) Lag icke hlifwit stiftad, och att de
ej innefatta annat än, med anledning af inkomna
förfrågningar och olika tillämpningar, nödig befunnen
utweckling till fullständig tydlighet af redan lemnade
föreskrifter.
Kongl. Mattts nådiga Mag uppå en stor del
gf under de ame nästförlidne Riksdagar af Borga
re-
och Bonde-Standen underdånigt andragna Allmänna
och Enskildtq beswär, hafwa i Kongl- Kan,
stiek blifwit emottagne och wederbörande Stånds
Kanstier tillställde. Stockholm d. 2 Jan. 1812,
I-,, H..
k, Peterson,
Stsrmägkitzste Allern^digstc Konung!
^nder mina med anledning af 13 8. i den för
R>ksens Ständers Justitie, Ombudsman utfärdade
Instruktion, genom flera af Rikets Provinser »verkställda
resor, har jag besökt ett ej ringa antal, sa
wal Lane - och Stadshäckten, som ock sadane, hwilka
äro ställde under wederbörande Commendanters inseende.
Da dessa inrättningar torde hära räknas ibland
sadane af allman beikaffenhet, rörande hwilka, enligt
samma Instruktions »9 §, det är Justitie,Ombudsmannen
tillåtit att, till den uppmärksamhet Eder
Kongl, Mattt finner dem förtjena, underdåniga anmälanden
söra, täckes Eder Kongl, Majit ej onådigt
-
Den sz April. 57
digt upptaga, att jag till Eder Kongl. Majlis öm
ma
behjertande yppar sadane brister, om hwilkas
»verkliga tillwarelse jag under personlig närwaro kunnat
mig förwissa
Städernes
häckten har jag funnit nästan allmänt
i försvarligt tillstånd, med hjelpclige sangk ader
försedde, till utrymme för behofwet tillräcklige
och merendels nöjaktigt renhallne. Utom deln i Gö
theborg
och Norrköping, funnos de öfrige mindre
tillitade.
Ibland allmänna Hacktcn i Nyköping, Linköping,
Jönköping, Wexiö, Carlscrona, Christianstad,
Malmö, Landscrona, Halmstad, Warberg,
Götheborg, Nya Elfsborg, Wennersborg, Mariestad,
Orebro, Westerås, Upsala, Fahlun och Gefle,
äro endast i sednare tider nybyggde de i Linköping,
Mariestad och Wennersborg. I det sistnämnde är
derwid dock den nödiga försigtighet uragtläten, att
laka jerngallren för fönsterne ga ett stycke in uti
muren. De räcka ej längre än genom trädkarmens
tjocklek, hwaxigenom Arrestanters bemödande att försatta
sig i frihet läktare kunnat lyckas och nödig säkerhet
ar förfelad, hwilket erfarenheten besannat.
Dessa tre äro de enda, hwilka i anseende lill inrättning
och renlighetens widmagthallande i det närmaste
kunna komma i jemförelse »ned det i Hufwudstaden
nybyggda Smedjegärds-häcktet och uppfylla
ändamalet, sa länge det samma, utan att wara
förenat med någon anstalt till systosättning med arbete
och till förbättring, inskränker sig kill säkerhet
vin Arrestanterncs personer och wärdén om deras hälsa.
Men wid de öfriga Länehäcktcn jag besökt är
öfwen detta sednare af billighet och mensklighet pafordrade
ögnamärke i mer och mindre mohn förfelat,
och
58 Den 2z April.
och det förra ej sällan förenat med en härdhet, hwilken
synes öfwerskrida Lagens kraf.
Med fa undantag lara Lane- och Stadshäcktcn
bära a-ss såsom förwaringsrum dels för under
ransakning ställde personer, dels för sadane som äro
dömde till lifs- och kroppsstraff, till fängelse pä kortare
tid antingen säsvm straff eller sälön, förwandling
af böter, eller till bysättning, och hwilka,^ allt
ester domens lydelse sedermera antingen gä till döden,
afsandas till nägon fästning eller Corrcctionshus, eller
ock försättas i fridel. Werkan af illa inrättade
Arrestrum vlir dä den, att under ransakning ställde
men sedermera frikände, utom förlusten af friheten,
som merendels är en följd af sakens outredda stick,
sätt widkännas ett alldeles oförtjent lidande, och att
de öfriga undergätt ett öswerikott af straff, hwilket
Lag och Dom icke älagdt,sä mycket obilligare, som
det osta i betydlig olikhet drabbar lika brottslige, allt
efter olika bestaffenheten af inrättningarnes brister
Att
i sednare tider kraftiga och wälgörande anstalter
blifwit anbefallte till desas afhjelpande, derom
wittnar Kongl. Brefwet af den 27 Nvv. 1798.
Fängarnes öde har wäl sedermera i betydlig mohn
blifwit mildrat men bristernas helt och hållet afskaffande,
har dels ei kunnat stä i förening med bibehållandet
af de gamle Fängelserne, dels i öfrigt icke
blifwit wunnen genom de lemnade föreskrifter.
Säledes nödgas man ännu såsom i gamla Slottet
i Westerås beaagna underjordista rum, i form
af källare, med otillräcklig dager försedda, och fran
hwilka en för hälsan stadelig fugtigher näppeligen
kan Mällas.
Annorstädes äter aro rummen pä sätt som i
örebro Slott, apterade inom tjocka grästensmurar,
och
Den 23 April. 59
och sä små alt öppningen i muren till fönstret, hwilket
pä långt när ej haller, enligt förestrist 6 gwarter
i fyrkant, utgör nära hälften af rummets areala
rymd. Också utwisa Fänglistorne att derstädes mortaliteten
ibland fängarne warit starkare än i nägot
annat fängelse.
I Halmstad äro Arrestrummen anbragte öfwer
Slottets inkörsport, hwars hwalf är sä bristfälligt,
att man är osäker för des instörtande- De äro desmom
till antalet endast 2:ne, och som det ena är
kallrum, fölier deraf att wintertid Arrestanter af bägge
könen mäste förwaras i ett och samma rum.
Aswen tillkännagaf Herr vice Landshöfdinacn och
Riddaren af Klinteberg, att desa rum wörö sä
beswärade af fuktighet, atc sängklädernes förstöring
äfwen sä mycket deraf pästyndades som af deras bruk.
I Wexiö, Christianstad, Halmstad, Götheborg,
som ock wid Hufudstadens häckten pä Castenhof
och Stadshuset saknas alldeleles de i 6:te
Mom. af Kongl. Brefwet d. s? Nov 1798 anbefallde
Gärdsplaner, hwarcst Fängarne dageligcn
kunde hämta frisk luft, eller något arbete sig företaga.
Af huru wälgörande instyttlse en sadan anstallt
ar för Fängarnes häisa derom wittnar dageliga erfarenheten,
i synnerhet i Carlscrona. De derstädes
warande sä kallade Numrorne, uti hwilka de gröf,
re och i jern stutne brottstingarförwaras, äro isynnerhet
genom en omanlig trängsel ganska osunda
Arrester. Likwäl äro Fängarne sällan stuke, hwilket
sannolikt bör tiiissrifwas att de dageliaen ätnjuta
frisk luft under det att de systosättas -ned Kronans
arbete.
Utom w:'d förenämnde nybyggde häckten finnas ingenstädes
afstängde Cloagvcrmed rör försedda för attaff
leda
6c>
Den sz April.
leda luften. Det or likwäl i 6 Mom. af k 798 ars
Kongl- Br- befallt att sadane allestädes, föliakteligen
äfwcn i de gamle Arresteme, böra inrättas.
De i nyfinämnde Kongl. Bref omnämnda Ventiler
saknas i de gamla häckten.
I Upsala Läne-häckte wörö wäl nyligen nya sängkläder
ankomna. Men der finnes hwarken lofwar eller
sängställen, hwarföre de blifwa liggande pa golfwet
till päjkyndad förstöring.
I de flesta Län och Fästninos-Arresterharjag
icke funnit rcnlighctcn widmagthällen pa ett med förelkrutekne
i z och 7 Mom. af 1798 ars Kongl.
B'.u öfwerensstämmande sätt- Pa flere ställen såsom
i »onncrhct i Landscrona, Warberg och Götheborg
lägga ock golfwens bristfällighet swarigheter i
wägen. Att likwäl nöjaktig snygghet är lwftlig, adagaläager
ordningen i Smedjegårds, Mariestads
och Wennersborgs Länehäckten, samt i alla Hufwudstadens
Arrester, med undantag af det der befintliga
Högwakts" häcktet, hwarest mina ofta förnyade
påminnelser blifwit lemnade utan ffäligt afseende.
^ Enligt z:dje Mom. af oftanämnde Kongl. Bref
bestas Fängarne i allmänhet hwart sjunde och likmätigt
Kongl. Br- af den 26 Junii 1825 i de större
Arrester hwart 6:te ar förnyade sängkläder. Det
ar likwäl genom erfarenheten bestyrkt att sängkläder
af den beskaffenhet Momentet bestämmer, i synnerhet
täcken af nöthår, hwilkas förslitning paskyndas
af jern- och trädblackar samt ei sällan af rummens
fugtighet, icke uthärda första halsten af förenämnde
för deras bruk utsatte tid.
Ingenstädes bestas ett ämbar eller annat karil
för dricka eller watten, ingenstädes en trädffäl, ullrick
eller sted för mat.
Det
Den sz April.
6r
Det finnas Fängelser af ännu sämre bclkaffenset,
de nemi., hwilka i Fästningarne Carlscrona,
Christianstad, Malmö, Landscrona, Warberg, Göteborg
och nya Elfsborg äro inrättade till innesluande
af gröfre brottslingar och sta under wederbörande
Cominendanters inseende- Affigten med detza
örwaringsrum är otwifwelagkigk, att under den
iörre säkerhet Fästningars Construction medförer,
nnna dels ifrån Samhällets widare ofredande afkilja
för inrotad wanart kände samt för allmänt
sch enskilt lugn skadelige personer, dels genom deras
Mande till arbete winna någon ersättning för den
ostnad underhållandet af deras nästan onyttiga lif
Ztaten tillskyndar, samt derjemte, sä ofullkomligen
ig göra later , tillhälla dem att godtgöra genom förrytelser
emot Samhället asamkade skulder. Ehuru
välförtjent ett sadant öde än ma wara, upphafwer
ock menffligheten sin röst emot desi förswarande geivm
osunda boningsrum
Ibland
sadane förekomma i framsta rummet de
Warberg, nya Elfsborg samt de sa kallade Numvrne
i Carlscrona.
I Warberg finnes endast ett bredewid Fästningsorten
i en tjock grästensmur anbragk för 8 innestute
ganska trängt rum, hwars fugtighet förökas geom
takdropp. Commendanten Herr Capitaine» och
uddaren Friherre Lejonhufwud förmälke sig för
ingre tid sedan hofwa för Eder Kongl. Majus och
ukets Krigs-Collegium tillkännagifwit detta rums
ljenliga beskaffenhet samt föreslagit uppbyggandet af
sa Arrester, hwarwid kostnaden enligt af honom
swen insändt förslag i betydelig mohn kunde minas
genom omvändandet af sten och andra materiacr
frän ett inom Fästningen befintligt onödigt och
för
-
62 Den 2Z April.
förfallit hus samt handtlangning af Arrestanterne,
men dera hade ej swar söl,t.
Innan jaa lemnar Artikeln om Warberg täckes
Eder Kongl. Maj:t nadigst tillåta mig att, ehuru
innefattande ett amne af annan beskaffenhet än dtt
förewarande, i underdånighet frambära den af sä
wäl Herr vice Landshöfdingen af Klinteberg,
som af Commcndanten meddelade underrättelse att
inga sängkläder^ bestodos för derwarande Garnizonens
behof, utan mäste den åtnöja sig med blotta halmen
att hwila uppå. Soldater aro derigenom wanlottade
emot^brottflingar, pa de ställen der sängkläder
finnas. Färsiitningen af monderingarne pajkyndas
genom nötningen emot halmen, och det kan med
koftnadsförstag upplyfaS att ombyte af halm efter
behof kostar i längden mera än i andre Garnizoner
bestadde^ sängkläder.
Pa nya Elfsborgs Fästning äro rummen likaledes
jnrättade i tjocka grastensmurar och affugtighet
synbart befrvärade.
I Arre strummen pa Landscrona Citadell, Warbergs
Fästning samt wid Kungs- 06) Drottningportarne
i Götheborg äro golfwen alldeles förlorade
De
sa kallade Numrorne i Carlscrona äro wäl
i anseende till deras Construction ej alldeles sa osunda
Arrester som de i Warberg och nya Elfsborg.
Vien de blifwa det genom den owanliga tränescl
som deraf uppkommer, att 20 a 24 Arrestanter innestutas
i rum af 12 till ig alna-s längd och 7 a
8 alnars bredd, hwilkas halswa areal-rymd upptagas
af Lme waninqar lafwar
Arresterne
i Christianstad, Malmö samt wid
Kungs, och Drottningportarne i Götheborg, kunna
i det närmaste sättas i jemförelse med de sämre Länehackten.
Om
-
Den 2; April. 6z
Omtanke att förekomma samhällets ofredande
af personer, hwilka äswensa ofta as wcrklig nöd,
fini wanatt öswerträta Lagarnes föreskrifter, samt
hoppet att kunna återföra sadane till dyz-d och löst.
närmgSfeng, har til! tidehwarswets beder infört inrättnmgarne
af Arbets- och Correctionshus. Man
har insedt winsten för det Allmänna och för menffltgheten
deraf att kunna åstadkomma en brottslings
förändrande till en lagiydig och nyttig medborgare,
att kunna genast tillegna Samhället den hos honom
befintelige redan utwicklade arbetsförmåga, hwilken
den uppwapande osta behöfwer 22 ars lifstid att
uppnå. Man har funnit wadan af en menniskas
sättande pa det härda prof, att wanärad, förskjuten,
asskydd, utan näringsfång, wand genom slrrestlefnaden
till fytzlolvshel, nödgas wäija emellan att
pa ett lagstridigt sätt uppehålla lifwct, eller att genom
qwäswande af naturens fordringar lida den
grufligaste nöd.
Da utgången, enligt hwad ganska wäl är känt,
med en tröstande framgång krönt sadane anstalter i
Philadelphia och i Köpenhamn, synas de wara af
en förökad wigt i en la folkfattig Stat, som wart
kära Fädernesland. Den förtjenstfulle Schenbom
i Norrköping wijar ock huru mycket i denna wäg
kan uträttas sch den till följe af Kongl. Br. af
d. 27 Febr. 1804 organiserade Arbets- inrättning i
Carlscrona har ej heller warit utan mycken nytta;
men densamma är för behofwet alldeles otillräcklig,
sedan den nu mera ar den enda för cmottagandet
äfwen af den del arbetSfangar, hwilka innan Finlands
afträdande, till Sweaborg öfwersändes. Det
hufwudsakligaste synes ankomma uppå walet af personer
att anförtro öfwerinseendet. En Commendants
64 Den »z April.
kraft ligger uti att kunna bestämt befalla, att ofelbart
och machinclt blifwa ätlydd. Philamropenö
ater uti att småningom och med ett outtröttligt tålamod
werka pa sinnet.
Af hwad jag nu haft den nöden i underdånighet
anföra, täckes Eder Kongl. Maj:t nädigst intaga,
att bristernas afhieipande t Ärresterne beror
dels pa nybyggnad, dels af de nu warandes utwidgande
och förbättring, dels af en mera noggran
»verkställighet af redan lemnade föreskrifter.
Emot nybyggnad i allmänhet afsädanehäckten,
Hwilka till ett ej obetydligt antal i högre grad bära
stämpeln af förra tiders hårdhet, men möjligen i
Mer eller mindre mohn kunna förbättras, förekomma
dock för det närwarande åtskilliga betänkligheter. Om
än L öfwerensstämmelse med nu gällande Strafflagar,
hädanefter likasom hittills, wid nybyggnaders
anställande blott hafwes afseende pa sökers förwar
af personer, förenat med den bättre wärd om Fangarnes
hälsa, som befrämjas genom större eller mera luftiga
rum, samt undwikande af gråsten i murarne,
tillskynda de dock Staten en ej obetydlig kostnad.
Denna ater kan i det närmaste anses förlorad i den
händelse Eder Kongl. Maj:t och Rikets Ständer
med anledning af den i full »verksamhet »varande,
af Eder Kongl. Majit förordnade Lag-CommitteenS
arbete, skulle finna för godt att stadga sädane för,
ändringar i Straff-Lagarne, hwilka sta i ett oskiljaktigt
sammanhang med en mera allmän inrättning
af Arbets- och Correctionshus, och hwilka fordra
en sadan särskild anordning wid Byggnadens första
anläggning, som hittills man anledning icke kunnat
komma i staga, följaktligen blifwit uragtläme, och
Den sz April- 65
»ned begagnandet af de gamle Ärresterne pä de fleste
ställen swärliaen lärer kunna winnås.
Zag hemställer dock till Eder Kongl- Majus
nädiaste bepröfwande, hurrtwida icke nöden fordrae
uppförandet af nya Fängelser i Halmstad och Warberg
samt tillbyggnad i Carlscrona till bättre utrymme
för de derstädes owanligt hopträngde gröfre brotlslingarne.
Jag har har ofwanföre haft den nöden att k
underdånighet yttra sannolikheten deraf, att den enda,
i kraft af Kongl. Br. af den e? Febr. 1804,
för ArbetSfängar nu »varande inrättningen i Carlscrona
icke kan inrymma äfwen den del af sadane
som förr kunnat öfwersändas till Sweaborg. Nödwandigheten
synes således fordra antingen ukwid.
Zander af den i Carlscrona befintelige, eller ock föranstaltandet
om fleras anläggande, helst pa fädane
orter ber rum i Kronans hus kunna »vara att tillgä,
och Fangarnes arbets-förmåga med förmohri
för Kronan kan begagnas.
Ehuruwäl huftvudsakliga förbättringar af de
gamla Ärresterne, i anseende till rummens inskränkta
areal, anläggning till större eller mindre del under
jorden, samt inom Gråstens,murar, näppeligen
kunna ästadkommaS, kan dock fangarnes behandlingsätt
i betydlig mohn mildras;
r-.o) Genom golfwenS förnyande der de är»
bristfällige.
2:0) Fönstrens pä mänga ställen lätt werkställbara
förstorande samt förseende med Ventiler..
z;o) Gärds, planers instängande wid de häck-,
ten, der sädane ännu saknas.
4:0) Afstängda Cloaqoers inrättande.
Bihang. R;o z, ^
66 Den 2Z April.
?:o) Renlighetens bättre widmagthallande genom
twattning, sopning och rökande med En eller Gran,
ris i de hackten, hwilka jag för snygghetens nöjag,
tiga underhallande icke särkildt utmärkt. Fangarne
i vrterne kunde tillhällas att densamma sjelswe besörja,
äfwen sa wäl som det nu jker hwarje Lördag i
Smediegards - och Stockholms SmdShäckten.
6:0) Anskaffande af Lafwar eller Sängstallen,
der de fattas.
7:0) Sängklädernas werkeligen bchöfliaa oftare
förnyande än 1798 och 1-joe arens Kongl. Bref tillåta.
8:0) Arrestanterncs förseende med de minst kostsamma
karil för mat, och Lrickswarvr. Om den,
som för fangarne haller mat och drick, stall tillstäppa
karil, betungar sannolikt deras anskaffande och
underhallande det för liss-uppehället avordnade knappa
fangtraktamentet.
Jag hyser det underdåniga hopp att Eder Kongl.
Mast med nadiqste wälbehag upptager, akt jag i öfwerensstammelse
med Undersåtens, Embersmannens
och med,mennistans plicter till Eder Kongl. Masts
nadigste behjertande framburit brottstingens och ustingenS
behof.
Framhärdar med djup undersåtlig wördnad,
nit och trohet,
Stsrmägtigste Allernädigste Lonung!
Eder Longi. Majsts
Allerunderdänigste och tropligtigste
tjenare och undersätc,
O. H.. Plannerlitrim.
Stockholm d. s8 Nov. i8n.
k. keterson.
Till
Den 2; April. 67
Till Longi. Seraphimer Ordens-Gillet till
löfwerstprelsens bestridande wid >Zsspi«
talerne, Barnhusen och Lazaretterne i
Riket.
Ä)^ed anledning af den för Riksens Ständers
Justitie-Ombudsman utfärdade Jnstruclion, har
jag, under mina Embets-resor förlidne sommar,
besökt Lazareklerne och Hospitalerne i Södertelje,
Nyköping, Wadstena, Jönköping, Wexiö, Carlscrona,
Lund, Malmö, halmstad, Götheborg, Wenersborg,
Mariästad, Orebro, Westerås, Upsala,
Fahlun och Gefle.
I flere Stater bestämmer behofwet af och wid
sadane Inrättningar, kostnadernes belopp. I wart kära
Fädernesland ater, torde ställningen wara sadan,
att desta Inrättningars utsträckning och underhall
mäste lämpas efter gifna tillgångar pa medel- Ju
mindre desta kunna anses tillräckligt: att befrämja
christeliga anstalters föremal till hela dest widd, af
sa mycken större angelägenhet blifwer tillsynen, att
de åstadkomma ali den werkan som medlens rätta
anwandande kan sta akt erhålla. Af egen, under
mina resor wunnen, erfarenhet anser jag mig dock
kunna stuta akt till »vinnande af detta ändamål den
nu warande tillsynen, pa ett och annat ställe, fordrar
förbättring.
Herrar Ledamöter af Kongl. Seraphimer Ordens-Gillet
lära sällan wara i tillfälle, att, da Lazarettet
och Hospitaler pa sa manga ställen aro kringspridde,
under personlig narwaro inhämta kännedom
vin tillståndet- Herrar Landshöfdingar och Bissoppar
äro, i synnerhet de förstnämnde, af Mangfalldiöa
och trägna Embetsgöromäl hindrade att till dosta
** In
-
6? Den-g April
Inrättningar
lemna en oafbruten uppmärksamhet.
Anledning för Herr General-Dirccteuren eller någon
af Kongl. Collcgio-Medico utsedd Läkare att
dem besöka, lär sannolikt bero af ifrån någon ort
öfwer oordning inlupne klagomål. Följderna deraf
blifwa, att ward, Ekonomisk dctaille och Police i
det närmaste bero wid Lazaretterne af Läkaren och
Syfllomannen, samt wid Hospitalerne af Syfllomännen
allena.
Jag har dock funnit att wid Lazaretterne,
hwarest Läkarne, i kraft af den för dem under den
23 Martii 1798, utfärdade Instruktion, i flere fall
dela inseendet med Svfllomannen och honom i hans
befattningar conkrollerar, wärdén, kosthållningen och
renligheten mera allmänt med nöjagtig sorgfällighet
besörjas. Jag bör ej heller lemna obemält att Lazaretts-hjonen
allestädes intygade, att Läkaren hwardageligen
dem besökte och med ömhet wardade. I
Hospitalerne deremot har jag funnit mera olikhet.
För ömhet uti ward samt noggranhet att wid makt
halla ordning och renlighet, utmärkte sig framför
andre, Hospitals-Svfllomannen i Wexiö, Magister
Lund. Genom berömwärd omtanke att bespara
en del af det Malt, som bestås till dricka för
Hospitals-hjonen, och att försälja detsamma till
högsta pris, hade han äfwen beredt tillgångar att
efter hand förse Hospitals-hjonen med bchöfliga kläder.
I Wadstena deremot anfördes af flere Hospitals-hjon
klagomal öfwer stundom otillräckelig söda
och bristande wärme wintertid. De tillkännagafwo
att köttet ibland warit ffämdt: att de, efter öfwer
Sillens oduglighet anförde klagomal, nägon tid, i
stället för tillförene bestadde 7 marker Sill i månaden,
undsatt 24 fl-r Riksg., hwarföre de önskade
Den sz April. 6,
att blifwa underrättade om hwad, enligt Kongl.
Seraphimer-Gillets förordnande, dem rätteligen
borde tillkomma. SillenS förwandlande i kostpenningar
bekräftades af Sköterskorna, och da jag öfwer
det öfriga ej ägde andra bewis än flere klaZanders
sammanstämmande berättelser, iemwäl under
Syfllomannens, Kamereraren och Riddaren af
Kongl. Wasa- Orden, Dahlströms franwaro,
befann mig i saknad af hans upplösningar, företog
jag mig att undersöka beskaffenheten af Hospitalets
matförrad och fann den der beflnteliga Sillen i sä
omanlig och sällsynt grad fördärswad, att den mest
nödträngde näppeligen skulle den cmoltagit. Det är
miss' obekant huruwida wid detta Hospital bestas
bröd af Rågmjöl allena. Det nu beflnteliga war
gansta godt, men till en ej obctydelig del med Kornmjöl
blandadt.
Ibland förraderne för Westerås Hospital befann
jag Strömmingen märkbart sur och Smöret
alldeles obrukbart till mat. I anledning af gjord
föreställning hade Hospitals-hjonen under 2-.ne månaders
tid i stället för Smör undfått penningar,
beräknade efter 12 flir marken.
I Södertelje sann jag i ett stort rum, perso,
ner af bägge könen, tili ett ej ringa antal logerade.
Under ledning af wänlig mennisko-kännedom, finner
man snart möjligheten af de oordningar en sadan
sammanlefnad kan åstadkomma. De torde dock latt
kunna förekommas i ett hus, hwars första föremål,
da utrymme ej saknas, bör wara att inrymma Hospitals-hjon.
I Jönköping klagades wäl öfwer stundom
ffämdt kött; något sadank kunde dock ej företes, och
marförradet war oklanderligt.
Pa
?o Den 2Z April.
Pä flere ställen fann jag rcnligheten mindre
nöjagtigt iagttagen, i synnerhet war osnyggheten der
märkbar i Dararnes rum. Att dock renligheten
äfwcnwäl hos Dararne pa ett oklanderligt sätt war
widmagthallen uti Hospitalerne i Wexiö, Halmstad,
Wenersborg, Götheborg, Carlscrona, Malmö,
Örebro, Upsala. Fahlun och Gefle, syneS öfwertyga
om möjligheten att öfwer allt samma ordning
underhalla.
Att Hospitals, hjonen skulle kunna bespisas med
otillräcklig, otjenlig eller osund söda, eller sakna nödig
wärme, eller möjlig renlighet, kan ej annat än
wara stftdande emot Kongl. Seraphimer-Gillets
»välgörande assigter och anstalter. Icke eller är med
dem öfwerensstämmande, eller är det förenligt med
ifragawarande Inrättningars natur, att till större eller
mindre del kostpenningar tilldelas i stället för
mat in natura. Hospitals-hjonen befinna sig
under det allmännas wärd och bära äfwen de ibland
dem, hwilka ett wansört eller »vansinnigt tillstånd
ej gör alldelts oskicklige till biträde, pa sadan grund
wara befriade fran allt annat, än godvilligt bekymmer
för deras tarfweliga utkomst. Den betydliga
besparing som manligen winnes genom större inköp
pa en gang ifrån rätt ort, samt genom gemensam
hushållning, skulle äfwen derigenom förfelas.
Af hwad jag nu haft den äran att anföra,
lebes jag till öfwertygeise om nödwändiqhcten och
sannolika nyttan af en mera oafbruten tillsyn öfwer
deka christella Inrättningar samt öfwer deras Svklomän,
och förestår till Kongl. Seraphimer-Gillets
upplyste bepröfwande:
>:o) Att i dwart och ett af Hospitals-hjonens
rum alltid bär finnas uppstagen en med lustig stil
för
-
Den rz April. 71
författad afskrift afven matordning sörhwarjedagiweckan,
Kongl. Seraphimer Ordens-Gillet fastställt,
eller fastställande warder.
Hospitals-hjonen bliswa derigenom säkrast i
tillfälle art winna öfwertygeise om deras, i afseende
pa kosthållningen, ägande rättigheter och att bestämma
de klagomal, till hwilka de, i händelse af wederdörandes
aswikclser fran tydeliga föreskrifter, kunna
anse sig befogade.
2:0) Att Kongl. Seraphimer-Gillet anmodar
2:ne eller flere, antingen a orten eller nära derintill
bosatte, för anseende och förtroende utmärkte män,
att, sa ofta någon af dem för godt finner, Lazarettet
eller Hospitalet besöka, uppdragande hwar och
en af dem rättighet att göra sig underrättad huru
Kongl. Seraphimer-Gillets föreskrifter, rörande matordning,
ward, renhållning m. m., efterlefwas: att
undersöka matförrådets beskaffenhet: att upptaga klagomål,
ware sig ifrån Läkarens, Svfilvmannens,
Sköterskornas, Lazaretts- eller Hospitals-hjonensida,
samt ,emte eger yttrande om deras behörighet
och beskaffenhet, tillika med hwad de i öfrigt kunnat
finna anmarkningswärdt, deni till Kongl. Seraphimer-Gillet
insända. Ändteligen att till Kongl.
Seraphimer-Gillets bepröswande förestå sadane förändringar
dem de anse nödiga eller nyttiga.
För ej lang tid sedan war i Hufwudstaden
inseendet öfwer FörsamlingarneS Fattig-anstaltergenom
förtroende och derpå grundadt wal uppdraglt
personer, hwilkas enda belöning war egen tillfredsställelse
öfwer framgången af deras bemödande och
en förtjent med wördnad och erkänsla blandad agtning,
och erfarenheten stadgade begreppet om nyttan
af denna anstalt. Z Landöorteme stola ej heller
72 Den 2Z April.
saknas Man, hwilka af warm känsla för mensklig,
helens sak, stola med nöje ätaqa sig ifrägawarande
befattning, och man har stal att hoppas att
Kongl. Scraphimer Ordens,Gillets »välgörande af,
sister pä ett tillfredsställande sätt stola af dem blif,
rva befrämiade.
Z:o) Torde pröfwas nödigt att General, Di,
recteuren eller någon annan af Kongl. Ordens,Gillet,
eller pä Fetsammas begäran af Collegio Me,
dico utsedd Läkare, oftare än nu ster, hälst owar»,
tad, besökte Lazarettet och Hospitalen i Landsorter,
ne, emedan bedömandet af Marnes behandlingsätt
af de siuke fordrar insigter i en wcttenstap, hwilka
fällan ägas af andra än dem som gjort densamma
lill sitt yrke.
I flere sa wäl Lazarettet som Hospitalet, sak,
nade jag wanliga Ventiler, hwilka likwäl synas wara
af högsta nödwändighet der luftens förbättrande
fä ofta ste kan bchöfwes.
Sluteligen får jag till Kongl- Seraphimer Or,
Lens,Gillet öfwcrlemna Lazaretts-LäkarenS i Nyköping,
Asicsior Rudolphi 6 Memorial, innehallanLe
hans önstan om en mera widsträckt frihet i MeLicamenters
förstrifwande än nu gällande Författningar
tilläta. Jag får i sammanhang dermed för
egen del yttra, att han synteS med berömlig nit lära
sig wara äliagande styldighxter om hjerkat- Stockholm
den z r October 18".
63ti 6§orZ!i°
Rik
-
Den 2z April. ?z
Upplasi hos Ridd. och Adeln d. rz April.
----- Preste-Standel den 2; - - -
- - , - Borqare-Sländet d. 2Z - - -
- - - - Bonde-Ständet den 2Z - - -
Riksens HZg'oflige Ständers Iustiti-e.(Ombudsmans
Berättelse till Riksens Bränder
wid Urtima Riksdagen i Orebro är
I8l2.
Wördsamt Memorial!
^ä endast den korta tiden som förflutit emellan innevarande
ärs början och Riksens Högloft. Ständers
sammanträde icke innefattas i urin af Trycket
utgifna berättelse om förwaltningen af mitt Embete
under loppet af är iXn, torde Riksens Höglo fl.
Ständer benägit tillära mig, att nu till en början
densamma åberopa och bifoga. Jag har trodt med
stylvig »varsamhet öfwerenSstämmande, att icke »vidare
än af densamma intages inga i detaljer som
kunde uppwäcka begrepp om personer hwilka böra,
dels wara fredade för möjligen felaktiga omdömen,
dels öfwer »nina åtgärder hafwa att »vänta Domarens
pröfning. Hwad mina Diarier och m.tt Registratur
beträffar, hwilka med mera fullständighet
upplysa om förwaltningen af mitt Embete, torde
Riksens Högloft, ständer finna lämpeligast, att de
granstas af det Utstött till hwilkets handläggning
denna berättelse remitteras.
De af »nig uti förr omnämde berättelse för är
rgli föreflagne förändringar uti Kongl. Förordningen
om Matt, Mäl och Wiotafd. 29 Mai 1789,
hafwa deras anledning sä wäl ifrän egen flereärig
erfarenhet såsom Landtman, som ock ifrån ingängna
klagomål- Ehuru besia ej warit med fullständiga
74 Den 2Z April.
bewis styrkta, har lag dock anscdt dem sa wida förtiena
min uppmärksamhet att jag, bade är lgn och
är l8i2, esomoftast öfwerwaril intägt af Kronotionde,
Afrads- och Ränte-Spanmäl wid Skora
Barnhuset, Kungsholms KronoBranneri-Magasin,
Danwikö^ Hospital, samt i synnerhet Kronans Masalmer
pä Skeppsholmen, för att tillse huruwida
Mätare deras plikt fullgjorde. De fläste haswa dea
under min närwaro klanderfritt utöfwar, de owane
haswa mina rättelser hörsammat. De emottagande
haswa wid bedömmandet af Spanmälens renhet och
stridhet snarare wisat efterlåtenhet, an en med deras
egen fördel instämmande noggranhet.
Wid granskningen af Kongl. Götha Hof-Rätts
Rotlar, har jag funnit att antalet af wid ärelspit
vasojvrda mai uti flere är, anda till flutet af är
i8 ro, stigit till omkring zoo, af hwilka wid pafl
142 genom wad inkommit. Dä en sädan Lagstipningens
ställning ägt rum längt för den 6 Juni 1809,
wid hwilken tid utöfwandet af min Embetes befattning
tager sin början, är det ock utom min befattning
att inga i pröfning, huru den tillkommit. Men
dä man antager, atc wid rättegäng-ärenders handterande,
wanligen sä widt ske kan den ordning följes,
att de afgöras allt efter jun de aro förr eller
senare inkomne, och Akterne hunnit kompletteras, är
ock lätt att inse, att den deraf uppkommande längsamhct
i Laastipningen skall wara af en skadlig werkan
för rättsökande, och förtjenar att ashjelpas. Den
kännedom som jag i detta ämne pä stället inhämtat,
har öswertvgat mig att hwarkcn nägon olämpelig
method eller efterlåtenhet i arbetet, wällat fortsältnin,
gen af denna betydliga rest pä oafgjorda mäl, under
den tid ifrän hwilken min Embetes befattning
Den 23 April. 75
räknar stn början. Men dä denna rest endast till
en betydelig del wid slutet af är iruo kunnat minstas,
synes ock deraf följa, att dä ä ena sidan nuwarande
HosRätts.fördclningarnes antal, kan an,
ses afpasiat efter behofwet, det likwal ä andra sidan
skulle öswerstiga deras förmäga, att sä fnatt som
önskelig! och nyttigt wore, komma i den för,aktning
att kunna förrätta Lagstipningen sä fort Akterne blifwit
fullständiga. Nägon annan ulwäg till afhjelpande
af denna ställning, synes således ej wara öfrig,
än Constitucrandel af en extra fördelning Ledamöter,
som sytzelsätta sig med ifrän det till ända lupne
äret balancerade mäts afgörande, 06) derefter
upplöstes.
Efter den förändring med ägande rätten till
Bergsmanshemman, Riksdagsbeslutet afdon 2 Maj
»8»o stadgar, synes nu mera wara olämpelig Kongl.
Majtts Förordning af den 5 Octobcr 1772, angä,
ende Förläggares i JarnbergSlagernes rättighet, att
för sina Förlagsfordringar, söka betalning uti gäldbunden
mans egendom. Denna Författning som
innefattar förklaring öfwer den är i?f6 den ro December
utgifne Kongl. Förklaringen öfwer ro §. af
Förlagsordningen den 24 Februari 1748, rörande
försäljningswilkoren nar en med förlagvstuld beswarad
Bergsmans egendom pä Auction utbjutcs,
innehäller derom de hufwndfakcliga Mdganden, skiljaktig,
: fran hwad angående annan gäldbunden fast
egendoms försäljning förordnat är, att Bergsnians
egendom, stall ä första Auction endast utbjudas ät
Bergsmansständet; alt köparen, dä han inom den
i Auctions-stadgarne utsätta betalnings, termin crläggcr
en tredjedel af köpeskillingen, njuter pä den
andra ett och pä den sista tredjedelen tu ars kredit,
mot
76 Den »z April.
mot borgen eller säkerhet; men att om wid sista Auctionen
ingen Bergsman kan och will bjuda' insatt--  ningssumman, ny Auction efter z:ne manaderS förlopp
anstalles; hwarwid i fall ej eller da någon
Bergsman finnes hugad egendomen sig tillhandla,
den samma upplates förlagsgifwaren emot insättningssumman,
eller i annat fall den mästbjudande mom
Vergsmansständet, lösningsrätten likwal Bergsmansständet
förbehållen, enär någon Bergsman erlägger
den summa, hwarföre egendomen blifwit först
pä Auction insatt; hwarförutan den Ståndsperson
som egendomen sig tillhandlat, underkast- s ätlkiilige
förbindelser i afseende pa egendomens brukande och
handhafwande, under bestämde äfwentyr för underlåtenhet
derutinnan.
Enar nu jämlikt Riksens Ständers Beslut a
Riksdagen, som slutades i Stockholm den 2 Maj
igro, hwarjc Swensk man blifwit berättigad, att
förwärfwa och besitta fast egendom och jord inom
hela Niketa Land och i Stad, af hwad natursom
hälst, och som en följd af denna Riksens Ständers
allmänna grundsats, det Hederwarda Bondeståndet
upplåtit den exklusiva Besittningsrätten af Bergsmanshemman,
sa erfares deraf att de orsaker numera
upphört, hwarpa ifrägawarande författning bftswit
grundad, och att således sättet och wilkoren wid
Auctionen a gäldbundit Bergsmanshemman, nu mera
definnes i fullkomlig likhet med hwad rörande annan
fast ee,endom a Landet, i thy fall stadgat ar,
hwilket förhastande jag med anledning af 22 §. i
den för I. O Emdetet utfärdade Instruktion får hos
Riksens Högloft. Ständer anmäla.
Med anledning af min Jnstructions i8:de§.
har jag i min Berättelse för ar i8n omnamt de
s:ne
Den rz April. 7?
»me Lagfärklaringar, hwilka under det årets förlopp
blifwit ifrån Konungens Högste Domstol utfärdadeDa
med innehållet af Nea. Formens 19 8- instämmer,
att sa belkassade förklaringar endast böra äga
rum öswer ifrän Domstolar och Embetsmäns inkomna
förfrågningar om Lagens rätta mening, L sådana
fall som till Domares åtgärd höra, igenkänner
man uti ofwannämde stadgande» en tweggehanda
sorgfällighet, först och främst i utöfningen af den
högste Lagssiparen tillagdt rättighet att tillse, det hwar
och en matte åtnjuta Lag och rätt efter en och samma
grudsats, och sedermera i Lagstiftande Magtens
bibehållande wid den widsträcktare befattning Neg.
Formens 8? §. densamma tillägger, att stadga för
händelser hwilka framdeles förekomma kunna.
Af sädane anledningar har ock Kongl- Majtts
Nödiga Förklaring af den »8 Nov. >8n öfwex
rätta förståndet af
den 28 Juni »798 angående Lagsökning emot Löftesmän
, icke kunnat sträcka sig längre än till föreskrift,
"att den fordringsägare, som för öfrigt iakttagit,
hwad honom till sin rätts bewakande jemlikt
Lag älegat, bör anses hafwa fullgjort innehållet af
ofwan äberopade 4 §. i 1798 ärs Kongl. Förordning,
när han inom 12 mannder efter förfallodagen,
eller efter den utsatte tidens förlopp, hwarje
manad enligt 42 punkten i Kongl. Förklaringen den
28 Marö 1827 räknad till zo dagar, hos wederbZrande
Bcfallningshafwande mot Löftesmannen
sökt laglig handräckning till sin fordrans utbekommande,
ehuru Löftesmannen icke inom samma
tid af Lagsökningen del erhållit." Likwäl och dä här
endast är fräga om Lagsökning hos »vederböraribe
Lonungens BefallninAshgfwKnde, och ehuru
Ana
-
?8 Den 2; April.
Analogien synes wara påtaglig, saknas dock bestämd
föreskrift: r:o Huruwida fordringsägare sin rätt emot
Löftesman förwarat genom stämning tili UnderDomstol:
2:0 Huru förhällas stall i dylika fall med
stämnings uttagande och tillställande. Z:o Huruwida
när Löftesmän äro flere, men endast en af dem
är lagsökt, de öfriga kunna anses wara frie ifrån
deras förbindelser emot fordringsägaren, eller om,
ehuru endast en är lagsökt, fordringsägaren kan anses
hafwa derigenom äfwen förwarat sin rätt emot
de öfriga af Löftesmanncn. 4:0 I den händelse dä
endast en af Löftcsmännen wore i behörig ordning
lagsökt, och de öfriga ansägos frie ifrån sina förbindelser
emot fordringsägaren, uppstär i naturlig
ordning den sökte Löftesmannen såsom fordringsägare
emot sine Med-Löftesmän. I sadan händelse
saknas äfwen föreskrifter, hwilka äro hans rättigheter
och skyldigheter i anseende kill dem. Jag hemställer
wördsamligen till Riksens Höglvfl. Ständers
bepröfwande, huruwida det bör uppdragas desi LagUtstott,
att öfwer desia ännu ej inträffade händelser
stadgande» förestå.
Dä allmänna Lagen uti n Cop. r §. Rätteg.
Balken vwillkorligen föreskrifwer, att den som till
annan kära will, stall, i förestrifwen ordning stam,
ning uttaga och sin »vederpart tillställa, men mcningarne
warit skiljaktige huruwida stämning äfwen för,
drades i fräga om börd, halst 5 Cap. Jorda>Bal,
ken i r §. utan att nämna om stämning, endast utstakar
när och i hwad ordning Bördeskilling nedsättas
bör, men deremot 8 § förmär att, om man
för annan orsak än börd ä köp tala will, stämning
rågås stall; har genom Kongl. Mai:ks nädiga Förordning
om Lagfart och Börd af Jord pä Landet
Den 2Z April. 79
af den r z Juni rzoo, den förklaring blifwit gifwen:
art Bördman derest han sin talan förwara will,
icke allenast bör i den ordning samma förklaring färeffrifwer,
Bördeskilling nedsätta, utan ock Lagligen
instämma köparen.
Men dä denna Förordning endast rörer Lagfart
och Börd af Jord vä Landet, och emot bokstafwens
tydlighet, desi tillämpning för Jord, Hus och Tomt
i Stad ej annorlunda an analogice kan äga rum,
synes äfwen ett stadgande nödwändigt huruwida och
i hwilken ordning stämning om Börd af Jord, Hus
och Tomt i Stad köpare tillställas bör.
Upplysningswis torde mig tillätas, att i korthet
upptaga meningarne mot och med.
A ena sidan är anfört, att Lagen i s
kap. Jorda-Balken, hwad börd i Staden beträffar,
ej lemnar andra föreskrifter än, att Bördeman
skall inom Tolf weckor ifrän z-dje uppbudet köpeskilling
i Rätten nedsätta: att Lagen i mäl af denea
beskaffenhet synes hafwa stadgat en alldeles egen
ordning i sä matto, som köparen sjelf, genom Domstolen
offenteligen uppbjuder sitt köp, eller hwilket
sunes wara dek samma, kallar Bördeman till Börd>ösen,
hwilken kallelse beswaras af denna sednare
genom köpeskillingens nedsättande, i händelse han af
^en erbudne Börden will sig begagna: Att ingenstädes
finnes bördeman den skyldighet vwillkorligen
ölaad att köpare instämma, hwaremot 8 §. 5 Cap.
Hord.Balk. tydeligen förmär, att den som ä köp för
annan orsak än börd tala will, stall stämning taga
j den som wederbör. Att dä Lagens föreskrifter för
dörd af fast Egendom pä Landet äro olika med dem
för börd till Hus, Tomt och Jord i Staden,
näste, hwad -en sednare beträffar, Lagen ej anses
wara
8» Den 2; April.
wara förändrad genom Kongl. Förordningen af de»
iz Juni i8os, hwilken endast handlar om huru
förhallas bör pä Landet. Wille man ifrån aldre
tider söka ledningar till allmänna Lagens stadganLen,
förekommer att Bördsrätten da warit sa gynnad,
att Arfjord ej fick wid Laga bot säljas innan
den pa z Ting blifwit uppbuden: alt Bördelösm
bestämdes af tillkallade Gode Män: att nenom
Kongl. Brefwet kill Abo Hof-Rätt den i- Mars
-67 l förklaras: alt Laga klander pa Bördelösen ar
det, som Bördeman gör i rattan rid med reda penningar:
alt da hwarken i detsamma eller i Kongl.
Förordningen af 17-8 om börd omtalas stämning,
skt sädant stillatigande derom fullkomligen instämmer
med allmänna Lagens af i?z4 föreskrift.
Till styrka för den motsätta meningen, ar framställd
Lagens allmänna grundsats i Nättegangs-Balk.
s Cap. i §. att da man tili annan kära will, Domaren
stall gifwa skriftlig stamning: att för öfrigt
enligt samma Cap. 2 §. endast i ringa mål, dec
twist sj är om Jord eller Sus, munteliaen
stammas kan, hwaraf dragesden stutföljd, att i fra,
gök om hus och jord stämning ffrifteliaen bör ske:
M 2§ Cap. 2k §. i allmänhet förbjuder, att döms
öfwer nägot som ej instämt är: att Lagen
L ? Cap. Mifig. Balk. icke uttryckeiioen bjuder, att
bördestillings nedsättande gör tillfyllest förutan stamNing:
alt Kongl. Förordningen af den iz Juni 1300,
ehuru den endast har till föremal Lagfart och börd
af jord pa Landet, synes i anseende till analogien af,
WM kunna anses tillämplig för dylika frågor om
Jord, Hus och Tomt i Staden, hälst derigenom
winnes enstämmighet i behandlande af frågor af lika
beskaffenhet: att den osäkerhet i besittningsrätt som
Den 2z April. 8r
af bördts,anspråk uppkommer bör hafwa en gräns,
hwaröfwer den ej bör kunna förlängas derigenom,
att Bördeman, som inom rätt tid bördestilling nedsatt,
skulle efter förloppet af en obestämd tid kunna
genom stämning göra sin talan gällande: att da enligt
z Cap. i, §. Jorda-Balk. köpare stall betala
ränta a bördestilling ifrån den dag penningarne
nedsattes, ehwad man dem lyfter eller ej, han antingen
skulle wara förpliktad att erlägga ränta för
penningar, om hwilkas nedsättande han till afwcnty.
s wore okunnig, eller ock se sig nödsakad att instämma
Bördemannen till winnande af stut i saken,
hwarigenom köpare emot wanligt rättegångs-bruk
skulle förwandlas till kärande part. Till stut bör
jag ej obemärkt lemna, att denna sednare meningen
synes wara den mäst radande
Redan.
innan allmänna Lagen af ar 1734 utkom,
war Öfwer-Domstolarne upplåten den sa kallade
rättigheten att i witza Brottmål Leuterera. Ester
nya Lagens antagande blefwo grunderna för Leuterations-rättigheten
igenom Kongl. Brefwet af den
12 April l?5Z närmare bestämda.
Wid Riksdagen ar 1756 funno Riksens Stander
närmare förklaringar i defia ämnen nödiga, och
sadane utgingo i följe deraf, genom Kongl. Brefwet
af den ii Nov. 1756. Icke dest mindre gaf de
påföljande arens erfarenhet anledning till den ytterligare
tolkning af Leuterations-grunderna, som utgjorde
föremal för Kongl. Brefwet af den 25 Febr. 1762.
Igenom Kongl. Brefwet den r Nov. 1778 förordnades,
att Öfwer-Ratternes alla Dödsdomar borde
Kongl. Majit i underdånighet underställas innan
de fingo utfärdas, hwarigenom således uppkom en
tilläggning l de sa kallade Leuterations-stadgarne.
Bihang. Nro 6. . And
-
rr Den 2Z April.
Ändteligen utkom Kongl. Brefwet den 22 Marö
I82Z, som, under åberopande af ett elika behandlingssätt
med dylika mål, närmare förcstvifwer huru
dädanefter borde forfaras med Leuteration i allmänhet
och de flera ärender, hwilka ansägoS dermed äga
sammanhang.
Genom Kongl. Förklaringen den 2; Mars 18°?
är förordna!: att Hofrätts, Ulflag hwarigenom någon
är dömd till döden, wäl boede uttaidas, men
likwal ej ga i werkställighet, utan underställas Kongl.
Maj:t. Således upphäfdes derigenom hwad i den
delen förur war stadgat, ej m ndre i vlwannänmde
Författning af ar r8vz, utan äswen i Kongl. Brefwet
af ar 1778-
Slutelicen är igenom Kongl. B'eswet den i
April e8O7 förcstrifwit: attHof-och Ofwer-Rätts
Ut,lag i mål angående Brott emot Majestätet böra,
änskönt den anklagade icke biiswit dömd till döden,
innan de utfärdas, insändas till Kongl. Maj ts öst
werseende, pä samma sätt som det sker med de i s-te
punkten af Kongl Brefwet den 22 Mars 182;
omnämnde förbrytelser.
Rättighet att Leuterera, pä satt det ifrån de
äldsta liderna warit stadgat, innefattar i sig sjelf
icke annat an rättighet, alt aöra undantag ifrån Lagars
bud och föreskrifter. Nödwändioheten af en
sadan rättighet leder sin upprinnelse ifvan en pa erfarenheten
grundad öfwertyaelse, om fel ock brister
i sielfwa Lagen, ty det är i annat fall ej förenligt
med Naturen af fria Samhällen, hwilkas medlemmar
sammanhällas igenom Lagens helgd, att Domaren
eller Lagens Tolk, enär en gerning är sa qva«
llficerad som Lagen densamma dtstriswer, skulle fa
afwika frän Lagens tydliga bokstaf, eller betaga ho
-
Den 2z April. Zz
nom sin kraft och werkan, hwarigenom hände att
Domarens magt blef öfwer Lagens. Lika brott
skulle icke heller alltid blifwa lika behandlade, ty det
hörer till mmnistans ofullkomlighet, att personer,
ehuru af erkänd skicklighet och bepröfwad dygd, ej
sällan kunna fatta och tillämpa olika begrepp om
samma föremal.
Men det hörer ej till förewarande ämne att utreda
i hwad mon Leuterations-författningame warit
eller mä wara nödwandiga i anseende till wära
Lagar, eller hwilka utwägar kunna gifwas till undanrödjande
af deras orsaker. I anledning af Riksens
Ständers underdåniga begäran äro, pa Kongl.
Mahrs nädiga befallning sädane anstalter fogade,
hwilkas wigtiga föremål är, att Lagwecket till hela
dest widd mä blifwa öfwersedt, och Lagstiftningen
lämpad efter tidehwarfwets behof. Man bör och
kan wänta, att enär detta stora arbete en gäng uppnår
sin fullbordan, och Konungens Höga Nätt att
i brottmäl göra Nåd ej warder förnärmad, alla
anledningar till de sä kallade Lcuterations - stadgar
stola förswinna. Emedlertid torde man hällre döra
med tålamod underkasta sig de gamla Lagarne, sädane
de äro, ehwad desamma med större eller mindre
stäk i wista delar ma kunna anses mer eller mindre
bristfälliga, än att, igenom förhastande eller k
otid antagna förstag, åstadkomma förändringar, hivarigenom
det hela i sitt sammanhang afbrytes, och större
oredor kunde uppkomma, än dem man welat afhjelpa.
Blott i sädane fall, Lä föremälct för en Lag kan betraktas
särskilt för sig och utan sammanhang med Lagens förestrifter
uti flera andra ämnen, eller dä sädane händelserredan
inträffat, att Lagens bud blifwit i anledning af
»lika begrepp om defl rätta mening, pä olika sätt tilläm,
* * n-w
-
84 Den 2Z April.
pade, uti förekomne lika beskaffade mål, torde marjam,
heten att, ej utan noggrann öfwerlägoning, antaga
nyheter, icke bliswa elt hinder för bemödandet, att
undersöka 06) tillse hwad derwid kunde wara att gö,
ra. Af sadan anledning kunna wista delar af l8oz ars
Leuter. stadga förtjena uppmärksamhet. Ibland annat
stadgas i dest z:ce moment, att Öfwer, Domstolar,
ne (det äbcropade Kongl. Brefwet af den r Nov.
1778 är upphäfwit genom Kongl. Förklaringen den
2 z Mars 180?) böra underställa Kongl. Maj:t de,
ras Utstag innan de afkunnas eller utgifwas, sa of,
ta angifwelsen innefattar förräderi, myteri eller upp,
ror, eller någon blifwer dömd fran aran af
Hof-Rätten såsom första Domstol. Tillamp,
ningen häraf torde swärligen kunna förenas med nar,
warande styrelse, grunder. Enligt de samina kunna
eller böra rättegångs,ärender i allmänhet ejbandte,
ras annorlunda, än i den genom lagen bestämda
ordning. Om Kongl. Mast, i anicduing af Öfwer,
Domstolens hemställan ingär i pröfning af ett mål,
hwarom Afwer-Domstolen ännu ej utfärdat eller
afkunnat dest Utstag, sa blir följden, att Kongl.
Mast omedelbarligen afgör stelfwa saken, och att an,
tingen den rättsökande stall haswa förlorat den
för han§ säkerhet hellga rätt att klaga eller att an,
föra underdåniga beswär, eller och att Kongl. Maitt
mäste uppå inkomne sadane underdåniga beswär, ä
nyo pröfwa samma Utstag, som Kongl. Maj:t re,
Lan förut i nader gillat.
Flera fall gifwas, da Under,Rätt dömer fran
äran. Enligt Kongl- Förklaringen den 2? Mars
r8o?, utfärdar Hof-Rätt dest Utstag i Lifssaker,
uti alla andra mål, än de som uppräknas uti den
nu i staga warande Lmerations, stadgan, samt de
sär
-
Den sz April. sz
särskilta händelser som afhandlas i Kongl. Brefwet af
d. 4 April »807. Hwarföre stola dä sadane mål
rörande äran, hwilka Hof-Rält afdömer såsom första
Domstol, blifwa understälte framföre de andre
förr omnämde? Det kunde sägas, att underdåniga
hemställningar uti mål som röra förräderi, myteri
och uppror, wörö nödiga till befordrande deraf, att
Kongl. Mast blef i tillfälle att, igenom de inkommande
ransakningarne winna underrättelser om desta
den allmänna säkerheten hotande tilltag, och att Kongl.
Maj:t salunda kunde pä förhand lata widtaga nödiga
författningar till rättegängens förkortande, eller
till förekommande deraf, att hela menigheter icke utan
desto wigtigare orsaker, stuve kunna dragas för rätta
genom wederbörande Actorers möjeligcn oförstgtiga
behandlingssätt. Men desta ändamål synas lämpeligare
och med större skyndsamhet kunna winnås,
derigenom att i dylika fall som desta, Raporter afgä
ifrån otterne till Just. Kans!. Embetet, och att
detta Embete sedermera med uppmärksamhet följer
sakerne, anmäler hos Kongl. Mast hwad deruti förelöper,
samt inhämtar Kongl. MajrtS bud och befallningar
om de ärgärder Kongl. Mast i näder finner
wara nödiga. Den omgång att Öfwer, Ratt,
enär den änteligen efter fulländad ransakning hunnit
fatta ett stut, stall underställa dest Utstag innan det
får utfärdas, och sedermera afbida Kongl. Majtts
nådiga swar, leder oemotsägeligen no till kostnad och
beswär wid de brottstiaas undcrhällande och förwarande
i fängelse. 2:0 Till ökat lidande för de brottstiga
utöfwer Lagens ändamäl igenom tillökad fängelsetid.
z:o Till förminskande af Lagens kraft och
werkan, derigenom att med straffet fördröjes, ty i
samma mon som ransakningarne äro widlyftige och
86 Den rz April.
Dalen inwecklade, eller ock gerningsorten aflägsen
fran Hof-Rätten, elier Hof-Rättens sate är aflägset
fran Huswudstaden, stall uppehället alltid förökas.
Det torde således wara full anledning till
den önskan, att de föreskrifter för Öfwer-Nätt, som
innefattas i stte mom. af r8oz ars Leuterationsstadga
mätte upphäfwas, ock) i stället med de der
omnämde mål, förfaras enligt Lag och Kongl. Förklaringen
af den rz Mars 1807, angående Lisssaker
i allmänhet.
Der är här oswanföre redan omnämt, att
Kongl. Brcswet den 1 Nov- 1778 är upphäfwit igenoin
Kongl. Förklaringen den 2; Mars »827.
Den stflnämdcs innehall är enligt ordalydelsen: Hof,
RättS, lltflag, hwarigenom någon ar dömd till
döden, ma ej werkställas, utan stall warda KonglMast
i underdånighet underställt. Om rätta förståndet
af detta stadgande, hafwa meningarne warit
vilka. Skall maler nemligen, i anledning af den
anbeiallte hemställningen wara appell för Kongl. Masts
nådiga pröfning, blott i den del som angar sielfwa
dödsstraffet, eller stall afwcn det nial hwaruti dödsdom
är fäld, anses wara underställt till hela de§
widd, sa att sirken i anledning deras ma af KonglMast
kunna pröswas, icke allenast till dödsstraffet,
utan ock till alla de öfriga med hufwudperson och
hufwudsak gemenskap ägande delar och omständigheter?
Den förra meningen ar, ma hända, mäst förenlig
med ordalydelsen. I anseende till werkftälligheten
ater, synes den senare wara mera antaglig,
och sa har älwen i allmänhet Lagen-s stadgande om
fran Under-Rätt till Hof-Nätt underställda brottmål
blifwit förstådd och tillämpad- Ett annat be»
handlmgssätt kan ock fajas medföra de olägenheter,
Den az April. 87
hwilka uppkomma af mttsägelft- Om till ex. i ett
underställt mäi, hwarigenom någon ar dömd till döden,
och derjemte ersättning till mälscgande eller andre
anfldts aga runi; jemte det alt bland flere andre
medbrottstige en och annan ware d md lill 40 pär
spö och fästning för lifstid, Kongl. Mast msträ.ikte
betz pröfning blott till frägan om dKsstraffet, och
derwid sann, att den till döden dömde borde ifrån
detta straff njuta befrielse, men Kongl. Mast icke
fann sir l tillfälle, att till pröfning äfwen upptaga
de delar as malek, hwilka angingo de öfrige perso,
neime, eller de flere derwid förekommande omständigheter,
om hwilka Utstaaet eljest skulle anses såsom
Laga kraft wunnit, sä skulle följden blifwa att, ehuru
huswudmannen ibland de brottstige njutit befrielse
fran dödsstraffet, skulle icke allenast honom drabba
de öfriga fran brottet härflytande olägenheter, utan
ock de till delaktighet i hufwudmannens brort för skyldige
ansedda personer wara underkastade det öde, att
för det att de endast bidragit till en ogerning, lida
ett härdare straff än werkeliga huswudmannen, som
i kraft af mälets underställande, hwad honom ensam
beträffade, om principen för underställningen wore
sadan, antingen fatt lindrigare straff, eller ock njutit
befrielse, 0. s. w.
Emedlertid och dä olika meningar ägt och kunna
aga rum i detta ämne, som innefattar stadgandet af
en allmän grund för tillämpningen afen gifwen Lag,
synes det wara af wigt, att ett närmare och mera
bestämdt förklarande härom matte stadgas och utsärdaS.
Fräga har uppstått, huruwida 25 § af Regerings-Formen,
och den deruti Konungen tillagde
höga rättighet, att i brottmål göra näd, borde
salunda förstas, att samma rättighet icke kunde
sträcka
-
88 Den sz April.
sträckas till eftergift of andre böter ön Rrsnans
andel i desamma.
Förklaring synes da först äga rum, när olika
följder kunna dragas af Lagens icke nog bestämt
uttryckta mening; men der defi bokstaf är
tydlig och klar, der allmänt wedertagna begrepp om
nåd, brottmål och straff ännu mera stadga begreppen
om dest klarhet, der synes föreskriften wara tydlig
och werkställbar efter en 06) samma princip utan
behof af förklaring.
Af sadan beskaffenhet synes mig innehållet
af i staga warande §. wara. De tillägg i
densamma efter orden: i brottmål göra nåd, att
m.ldra lifsstraff, atergifwa ära och till Resnan
förwerkat gods, kunna ej anses såsom inskränkningar
eller definitioner öfwer hwaruti naderättigheterne
egenteligen bestodo. En sadan mening
hade fordrat en hel annan Construction, såsom till
exempel: Ronungen äger att i brottmäl göra
sädan nåd, att han kart mildra lifsstraffrcTill
ytterligare adagaläggande af §:§ klarhet tjenar
anförandet af allmänna begreppen om nåd och straff.
Hwad är nåd i brottmål? — förskoning fran straff. --  Hwad äro böter? - straff. — Således matte Konungen
af nåd kunna förstona stan böter.
Man förblande ej här böter med stade-ersättning.
Denna sednare innefattar allt hwad Lagen
under namn af skadestånd, fa wäl i afseende va
person som egendom stadgat. Allt sadant har icke
egenskap af straff, utan är en moralist skyldighet,
hwilken skiljer stig deruti ifrån böter, att defia ej blisi
wa proprietet förrän Utslag wunnit Laga kraft och
Konungen nade-ansökning Magit. Icke heller kunna
böter komma under namn af förwerkat gods,
ty
Den rz April. 89
ty derom uppstår först fraga, i anledning af sadana
gröfwa brott, om hwilka 4 vch 6 Cap. Mifigernings-Balken
handla.
Riksens Högloft. Ständer torde således upplyst
finna denna §- wara af sa tydlig beskaffenhet, att
den hwarken tarfwar förklaring, förändring eller
tillägg.
För att med möjligaste fullständighet kunna för
Riksens Höglofl. Ständer uppgifwa, hwilka af deras
wid sist förflutne Riksdag fattade beslut och gjorda
framställningar blifwit af Konungen gillade, utfärdade
och i werket ställde, en skyldighet hwilken
mig aligger i kraft af det wid sista Urtima Riksdag,
såsom tillägg wid 14 §. af Just. Ombudsmanneö
Jnstruction fattade och af Konungen stadfästade
beslut, har jag af wederbörande föredragan,
de i Konungens Stats-Expeditioner och Nedre Revision
begärt och erhållit hosfogade antecknings,listor,
sadane ämnen rörande. Defia listor, hwilka upptaga
äfwen de beslut, som wid den föregående
Riksdagen wäl blifwit fattade, men innan sista Urtima
Riksdags inträffande icke hunnit werkställas,
och om hwilka Riksens Höglofl. Ständer da förklarade,
att de till den nästa eller den nu pågående
skulle wara gällande, utwisa icke allenast hwilka beslut
och framställningar blifwit i werket ställde, utan
ock med de öfrige widtagne åtgärder, örebro d. 20
April >8l2.
I-,. hlsnnerlisinl.
klari OsorZii.
Wid
92 Den 2Z April.
Wid Riksdagen i Orebro hafwa Riksens Stander
kill Kongl. Maj:t endast afgiswit twänne underdåniga
Skriswelser sonr hort till Ecclesiastigve-Expeditionens
föredragning, nemligen:
r:o Af den 14 October, rörande dispositionen af
de Hwitfeldt Stipendii-godsen.
Cancellie-Styrelsen och Kammar-Collegimn
hafwa genom Nådig remiss blifwil anbefallde
att efter wedcrbörandcs hörande med underdånigt
utlåtande inkomma, hwilket ännu afwaktas
s:o
Om den allmänna ffuldigheten att deltaga i de
fattigas försörjande wcl) wardande; om en särskild
staga rörande Orgrylhe och Amiralitets-Warfs
Församlingars Fartigwärd, samt om skyldigheten
hos Sjöfolk i allmänhet alt bidraga till Fattigförsörjningen.
H.. I öfwerensstämmelse med Riksens Ständers
underdamga Skrifwelse, har Kanal. Majit
under den 14 Februaru l8ir täckts lata ulga
en Kungörelse om skyldigheten att försörja de
fattiga.
L. Enligt Riksens Ständers tillstyrkande har
Kongl. Mast alagt Sjöfolket i Götheborg att
bidraga till Fattigwärden i Orgrylhe och Amiralints-Warfs
Församlingar, hwaraf werkställiaheten
bliswit Landshöfdingen i Götheborg
anbesald.
0. Under den 14 Julii 18-1 har Kongl. Majit
lätit utfärda en allmän Kungörelse om skvldigheten
för Sjöfolk att bidraga till fattigförsörjning,
samt i fadant afseende erlägga hwad Riksens
Ständer stadgat.
Wid
Den rz April. 9^
Wid Riksdagen i Stockholm arén I82Y och
18 ro hafwa Riksens Ständer till Kongl. Majit
hemstält flere Ärender, hörande till EcclesiastigveExpeditionens
föredragning. Beredningen af, en del
bland dessa hade redan innan Riksdagen i O. ebro,
tagit sin början, en del af Riksens Ständers underdåniga
önskningar har sedermera bliswit werkställd,
och flere af de framställde ärender fortfara under beredning,
hwilket allt af nedanstående förteckning närmare
inhämtas.
i:o Riksens Ständers Skrifwelse af den
December 1509, att Kongl. Majit täcktes förordna
en Comit», hwilken till nästa Lagtima Riksdag
borde uppgifwa plan till en allmän fattigförsörjning
i Riket, lämpad efter enskilda orters olika ställning
och behof.
Kongl. Majit tillförordnade redan innan Riksdagen
i Orebro denna Comité, bestående af
Ledamöter t Hufwudstaden och Corrcsponderande
Ledamöter i LandSvrterne. Dess befattning
kunde likwäl icke taga sin början förrän
efter Urtima Riksdagens flut- Som Riksens
Ständer till grund för den astundade planen
hade lagt åtskilligt för nödige ansedde uppgifter
och underrättelser, sä har Cornilsen till Lands,
höfdingarne och Consistorierne latit afga närlagde
skrifwelse. Frän någre Län hafwa
desse icke lätt samlade uppgifter inkommit, men
frände flästa saknas de samina annu och har Comitsm
således icke kunnat företaga planens utarbetande.
Emedlertid baswa, enligt Riksens
Ständers underdäniga begäran särskilde Fattigförsörjningsanstalter
bliswit af Konol. Maj:t
fastställde, och bör ibland annat nämnas en
Ar
-
92 Den 2Z April.
Arbets-inrättning i Calmar, och i synnerhet
ett Arbets- och CorreckionshuS i Carlstad,
hwilktt i flere afseenden torde wara wardigtatt
tjena till eftersyn.
2:0 Af den >8 Februarii 1810 om wifla ändringar
och tillaga i Kungörelsen af den zttc December
1788, om Fattighjons försörjande, och
zw Af den i Maji 1312 om fattige Barns
uppfödande.
Bägge desta Skrifwclser halma blifwik remitterade
till nyflnamnde Comité och synas > sammanhang
med den allmänna Fatkigwards-planen
böra öfwerwägas.
4:0 I underdånig Skrifwelse afdcn i Maji 1810
hafwa Riksens Ständer hemstält att den ökade Tullafgitten
pä wisa öfwerflödswaror matte fa uppbäras
och anwändas af hwarje Stad, som har orderttelig
Fattigwärdsinrattning.
Deka ökade Tullafgifter blefwo d. 2 Maji
i8c>9 anflagne ät Barnhuset i Stockholm,
Danwiks Hospitalet och Spinnhuset. Götheborgs
Stad har genom särssild Resolution till
sin Fattigwärd erhållit hwad der uppbäres. I
afseende pa de öfrige Stapelstäder har Kongl.
Majit pröfmat nödigt att först afwakta den i
fraga warande nya Fattig-försörjningsanstalt i
Slockholm, samt de underrättelser wederbörande
Landshöfdingar lemna om Fattigförsörjningsanstalkerna
i hwarje Stapel, Stad. Emedlertid
Laswa General Tullarrende-Fullmägtige
undfått nådig befallning akt innehalla och särskilt
redowisa de fran hwar och en StapelStad
inflytande ökade Tullafgifter pa öfwersiödö-waror
-
Den sz April- 9;
I afseende pä Läkarewärden k Riket, hafwa
Riksens Ständer afgifwit följande underdåniga
Skrifwelser:
5:0 Om en förbättrad och utsträckt Läkarewärd i
Riket af den i Maji i8ro.
6:0 Af den -8 April om Boskapssjukdomars botande,
och
7:0 Af den 3o April om Veneriska smittans
hämmande; i anledning af hwilka
Kongl. Mast tillförordnat en sä kallad Läkarewardö-Comitö,
bestående ak Militaire och
Civile Embetsmän, af Läkare och Chirurger,
samt Prestmän.
Ester denna Comitös betänkande och wederbörandes
hörande, har Kongl- Mast, för att gä
Riksens Ständers önskningar till mötes, följande
i Näder befalt.
^ Riksens Ständer hafwa ansett en utwidgad
Läkare, ward kunna winnås genom förenande
af Medicinska och Theologiska Studier samt
Presters danande att tillika wara Läkare, samt
i sadant afseende anslagit Femtio Stipendier
af ivo Rrdr hwardera. Af desta Stipendier
har Kongl. Maj:t anflagit Trettiofyra till Upsala
och Sexton till Lunds Universitet. Sedan Kongl.
Maj:t fastställ wika grunder för Slipendiernes
borlgifwande, underwisning, examen, m. m.
har början blifwit gjord med förliden Hösttermin,
dock sa alt wista Stipendier ännu äro
innehällne, intill dest erfarenheten lemnat upplysning
vm bästa sättet att dem anmanda. Frågorna
om ärsberäkning för dem, som pä en gäng
aro Prester och Läkare, samt om en sa kallad
Medicina-Pastoralis och Popularis äro annu
4 Den 2z April.
oafgiorde, och det hela kan undergå de ändringar,
hwartill erfarenheten föranleder.
L. Riksens Stander hafwa widare önskat en förbättrad
Fält-Läkarcward, och såsom dertill bidragande
ansett inrättandet af ett Chirurgistt
Institut i Hufwudstaden, femte ett Garnizons
Sjukhus för Trehundrade man, som kunde
tiena att bereda ffickliga Chirurger för Armeen.
Twenne Profestorer, en för det Theoretiffa,
en för det Practista hafwa blifwit tillförordnade
och Institutet tagit sin början,
först wid Andra Gardets Sjukhus och sedan
wid Garnizons Sjukhuset, hwistet,
ehuru inga medel till inköp och inredning
af hus blifwit anstagne, dock hunnit sa
wida att i Lif-Gardets till Häst fordna Cassern
Twahundrade Sjuke äro intagne- Kongl.
Mast har i Nader tillförordnat en Direction
öfwer Garnizons-Sjukhuset, samt för densamma
utfärdat Nådig Jnstruction. Tjugu-atta
af de Stipendier, hwilka pa Collegii Medic!
Stat wörö uppförde för Studerande i Chirurgien,
hafwa till Institutet blifwit anstagne.
Efter atffillige, icke lätt inhämtade upplysningar,
har Comiteen i desta dagar uppgifwit ett
underdånigt Betänkande om Organisation af
Fältläkare-Corpsen sa wal den ordinaira i fred,
som den Extra-ordinaira i krig, samt i detta
afseende förestagit ett Reglemente. Äfwen äro
nya Reglementen för Sjukhus i Fält och för
det Ekonomista af fältsjukewarden under arbete.
O. Riksens Ständers förstag om förbättring i
Provincial-Medicorum löner, beror af tillgångar,
och den nya Jnstructionen Riksens Ständer
-
Den 2z April. 9;
der för dosta Läkare önskat, har Kongl. Mast
öfwcrlcmnat till Collegii Medic! yttrande, hwil,
ket bäst känner behofwet af ändringar och för,
bättringar.
O. Detta Collegium har äfwen blifwit anbefaldt
att inkomma med underdånigt förstag till sörg
delning af hwad Riksens Ständer anslagit kill
fria Medicamenter för fattiga, såsom etc ämne,
närmast hörande till detta Collegii kännedom
och befattning.
kl. Den Venenssa smittans förekommande och bo,
tande har länge warit ett ämne för Regeringens
omsorg och b.'ef det för Riksens Ständers
omtanka. Redan ar ,324 afgaf en tillförord,
nåd Comité xtt Betänkande i detta ämne, grundat
pa da inhämtade underrättelser fran alla
Landsorter. Krigsorolicheterne hafwa hindrat
»verkställigheten. Med anledning af Riksens
Ständers underdåniga Skrifwclse har Kongl.
Maj:t uppdragit Collegium Medicum, attester
nya underrättelser dem Landshöfdingarne i samråd
med Consistorieone och wederbörande käka,
re blifwit anbefallde meddela, inkomma med un,
derdanigt betänkande VIN förbättrade och Utwid,
gade anstalter i afseende pa den Veneriska
smittan. De sa kallade obotelige hafwa belastat
Lazaretkerne med fruktlöse utgifter. Kongl.
Maj t har genm en belöning af Femtusende
R:dr Banco af de under Seraphimer-Gillets
disposition stående medel framkallat uppgiften af
Chirurgie Magistern Osbecks genom anställde
försök bepröfwade Curmechod, icke fullkomligen
okänd, men åtminstone ofta uturaktlöten och i
wista delar skiljaktig fran den Winslöwsse.
5 Den 2z April.
k'. Bostapssiukdomars botande eller Veterinakr,
konsten har äfwen fast Kongl. Majus uppmark,
samhet. Jemte det att Collegium Mcdicum
undsatt Nådig befallning att afgifwa underdånigt
utlåtande, will Kongl. Mast i detta amne
infordra de upplysningar som aro nödige, för
att bereda en utwidgad underwisning i Weten,
ffapen och större tillgäng pä Bostaps-Läkare.
Uppfyllandet af bagge dessa ändamäl ankommer
dock pa annu saknade medel.
Q. Kongl. Maj:t har ansett Vaccinationen och
Barnmorske, konsterne höra till den förbättrade
Läkareward i Riket, som Riksens Ständer haft
till föremäl. Belöningarne för Vaccinationen
haswa fortfarit och Collegium Medicum blifwit
anbesaldt att i underdänighet förestä allt hwad
till betz förbättrande och utwidgande kunde tiena.
I anseende til! Barnmorske-konsten och tillgång
pä Barnmorskor i Landsorterne har ett utlätande
af Collegium Medicum blifwit i Nader
infordradt, hwarjämte Kongl. Mant redan wid,
tagit en och annan till ändamälet ledande anstalt,
samt anbefalt Landshöfdingarne och Con,
ststorierne att uppmuntra Församlingarne i Riket
att förse stg med underwista Barnmorskor,
hwilket pä flere orter i Riket i senare tider
blifwit uturaktlätit.
K. Wid förekommande farsoter har Kongl. Maju,
biträdd af Collegium Medicum, lätit foga skyndsamma
och werksamma anstalter, samt anlydt
Presterstapet att med tidiga underrättelser inkomma.
För öfrigt lärer Riksens Ständers Statsutskott
säkert inhemta nied hwad sorgfällig
on?
Den 2; April. 97
omtanka de af Riksens Ständer för Mcdicinakwerket
ansiagne medel blifwit anwände och anordnade.
8:0 I anledning af ettRectornSilwerstslpeS
förstag till förbättringar wid Underwisnings- och
Uppfostrings-werken i Riket hafwa Riksens Ständer
uti underdånig Skrifwclfe af den z April 1810
anhällit, att Kongl. Maju täcktes läta genom kunnige
Män undersöka tillständet af alla Lärowerk för
att winna förbättringar, instämmande med tidehwarfwetö
stick och upplysning.
Innan Kongl- Maju i detta wigtiga ämne
welat fatta Dess Nädiga Beflut, har Kongl.
Maju genom den föredragande lätit inhemta allmänt
kände och berömde Lärares tankar, och,
sedan dessa inkommit, under den 29 Januarii
innewarande är utnämnt en Comité, som äger
att taga Uppfostrings- och UnderwiSnings,werke»
i öfwerwägande, och med underdänigt Betänkande
öfwer ämnet i hela dess widd inkomma.
Härtill torde dock en längre tid ätgä,
hälst hwad Gymnasten och Schola angar nödigt
blifwer att afwagta wederbörandes underdäniga
berättelse om werkan af den nya Scholvrdningen,
hwilket är 1807 blef pa prof för
Fem är fasistäld.
9:0 Under den 2 April igro hafwa Riksens Stander
i underdänighet tillstyrkt dea utarbetade Kyrkohandbokens
antagande ifrän i:sta Advents-Söndazm
är i8rr.
Sedan Kongl. Maju härom utfärdat Nädigt
Päbud, har ben nya Handboken, som af trycket
utkommit, blifwit till allmänt bruk öfwer
Bihans. N?v 7. hela
98 Den rz April.
hela Riket införd första Advents, Söndagen
den i December i8n.
ic»:o Riksens Stander hafwa uti underdånig
Skrifwelse af den 29 Martti 1810 anhallit att Kongl.
Main tacktes laka anställa en undersökning sa wäl
om wederlags-spanmalen som behaglig tidS förläningar.
Denna undersökning har blifwit Kongl.
Kammar-Collegium i Nader anbefald med fö,
restrift, att enligt Preste-Ståndets särskilta
underdåniga begäran genomgå och gransta Kain,
mereraren Hökes ar 1702 upprättade förteckning.
Collegium har i October i8n af,
gifwit desi Betänkande om de allmänna grun,
berne, samt derefter speciele yttranden öfwer
särskilde Län. Arbetet har i afseende pa den
bekante händelsen af mabeld warit gansta swatt
och mödosamt.
n:s Riksens Ständer hafwa under den 2; Mars
»gro anhallit om en författning till tvinnande af
större säkerhet och ordning wid utgörandet af Torpares
och Backstuguhjons dagswcrksstyldighet till
Presterstapet.
Kongl. Maj:t har den 14 Junii samma ar
i afseende hära i Näder förordnat, det ägde
Presterstapet att af hwarje Jordägare endast
ett dagswerke i sänder ästa; att trenne eller
minst twänne dagar förut derom tillsäga Jord,
ägande» eller ten dagswerksstyldiaes husbonde;
att, sedan Torparen eller Backstugu,hjonet sig
k rätter tid infunnit, densamma, ehwad wäder,
lek som hälst infaller och under ingen förewänd,
ning ma wägras att daaswerket sig tillgodo be,
räkna; samt att, hwarest en hel Församlingeller
ett betydligare antal Torpare och Back,
Den 23 April. 99
stugu-hjon lyda under en enda Jordägare, det
finge ankomma pa wederdörande Landshöfdings
och Consistorii pröfning att dagswerksstyldighecen
i enlighet med faststälde allmänna
grunder stäligen bestämma. Om hwilket Nådiga
Bcflut Kongl. Maj:t anbefallt KammarCollegium
att wederdörande förständiga.
12:0 Riksens Ständer hafwa uti underdåniga
ffrifwelser af den 23 December 1309 och 27 Jamiarii
i8lv anhallit att Kyrko-Jnspectorssysilorne i
Skane, Halland, Blekinge och Bohus Län matte
indragas.
Sedan wederdörande hörde blifwit, har Kongl.
Maj:t under ben 4 September i8n befallt indragningen
af Kyrko-Jnspectorssysilorne, dock
enligt Riksens Ständers egen underdåniga hemställan
med lönens bibehållande i nu warande
innehafwares lifstid. De göromål som alegat
Kyrko-Jnspectorerne och hwilka redan pa någre
ställen af Kronobeje.nte bestriddes, hafwa
blifwit Presterstapet och Kyrkowärdarns uppdragne;
en enda Kyrko, Inspector i Halland
har i anseende till desi alder och särskilde omständigheter
blifwit wid utöfningen af sysilan för
sin lifstid bibehållen. Sättet för Presterskapets
redogörelse för K»rkoinkomsterne har KammarCollegium
fatt Nadia befallning att förestå.
klils V. k.o5en5tLili.
Lika lydande med den ifrån Kongl Ecclesiastik
Expedition ingifne Original, Förteckning, intygar^
okkvio,
Lsrl georgii.
iso Den -Z April.
Förteckning a Le ifrån Riksens Högloflkge
Ständer under de twäune sist^ förslutne
Riksdogar t Stockholm oct) Orebro till
Longi. Maj t inkomne underdäniga Skrifroelser,
innehällande dels Riksens Ständers
Beslut och dels Deras framställningar i ätskillige
ämnen, hwilka genom Longi. Maj ts
Lrigs-Expedition i underdänighet anmälde
och föredragne biifwit:
Riksens Ständers underdåniga
Skrifwelse om
noggran Hushållning med
de ur Banken till Kriget
bewiljade medel.
— Om Indragning till
StatSwerket af Adelsfane
Regementets Boställen
och Indelningar i den mon
de blifwa lediga
-
— Om föreslagen förändring
med Dylta Swafwelbruk
och de derunder
lydande Fri-Socknar
—
Riksens Ständers underdåniga
Skrifwelse om
förmvniigoste sättet all göra
upphandlingar och försäljningar
af Kgl. Majrtö
«ch Kronans effecter.
Anmält den r September
1809 och befallning t
anledning deraf expedieras
lill wederbörandes efterrättelseAnmält
d. i r December
18O9 och sedan Kongl.
Maj:t under den i Augusti
samma ar redan i Nadcr
bifallit hwad Riksens
Stander föresiagit, fann
Kongl. Maj:t något widare
härwid ej wara att
tillgöra.
Anmältd.r? Julli i8l°
och remitteradt till KrigsKammar-
ochBergs-Collegiernes
underdåniga utlåtande.
Anmält den 29 Maji
i8io och kungjort till wederbörandcs
underdåniga
efterrättelse.
Om
Den 2z April. rsr
— Om Expectance-löner Anmält d. io April
och Accords-ersättningar 1310 och Riksens Sranför
Befälet wid f. d. Fin- ders bestut härutinnan utstå
Armeen. fardadt till behörig efter
-
— Om Exercitie-Esgva,
drons-Jnrattningarne wid
Skönsta Husar- och
Smalands Dragon-Negementer.
— Om Skånsta Cavallerie
med flere Negementers
förändring till Jnfanterie.
— Riksens Ständers underdåniga
Skrifwelse om
utwidgande och widare bestämmande
af Krigsmanshus-afgiften.
lefnad.
Sedan sa wäl Rusthallarne
hörde blifwit,
som wederbörande Collegier
och Embetsmän i detta
ämne inkommit med
underdäniga utlåtande»,
afgjordes detta mål hos
Kongl. Maj:t d. 10 December
i8n.
Anmält den rz Maji
!8looch behagade Kongl.
Maut da uppskjuta detta
måls afgörande. Sedermera
har Kongl. Majit,
ester Rusthallarnes hörande,
under den a April
18 ri förordnat om Westgötha
Dragon-Regementes
afflttande, och äfwen
nyligen latit afga Dest
Nådiga Proposition om
fyra Esqvadroners af
Smålands Dragon, Regemente
förändrande till
Jnfanterie.
Kongl. Majus i anledning
härafbeflutne författning
är under d. 4 Junii
i8llgenomTrycketutfärdad.
Om
IO2
Den sz April.
— Om FörstärkningsManstapet
och Extra Ro,
teringen.
— Om en witz anslagen
Summa tili Pensioner för
swart bletzerade Officerare
och linder-Officerare.
— Om ytterligare tillagg
iafseende a RiksensStänders
för detta tagne beslut
om Expectance-Iönerne och
Accordsfummorne för Of,
ficerare af f. d. Finsta Ar,
meeri.
— Om afqifternes beräkning
till underhäll af För,
ftärkningsmanssapet
-
Sedan wederbörande Collegier
erhållit nådig befall,
ning att i underdånighet fö
resia Jnstructloner för Ro
terings -Commisstonerne,
har Kongl. Mc»:t om den
nya Noteringens företa,
gande under d. 5 Februarii
I8ri latit utfärda Dek
Nädiga Påbud, samt Ii,
kaledes under d. 2z April
samma ar meddelt Dek
Nådiga förordnande, rö,
rande Förstärkningsman
stapets utgörande.
Anmält d. 27Octobtt
!8lo och sedan infordrade
upplysningar fran Regcmenterne
och Flottorne in,
kommit, har Kongl. Mas
under d. iz Augusti 18"
fastställt en interimS Pen,
stons. Stat.
Anmält d- 27 Novemb.
1810 och kungjort till we,
derbörandes efterrättelse,
hwarjemte en ny Expectan
ce-Stat för härwarande
Finsta Befälet underd. ii
Augusti »8 n blifwi
utfärdad
Anmält
den sz Apri
1811 och expedieradt i tt
sainmanhang med Försatt
nin
Den 2Z April.
loz
ningen om Förstärknings,
manstapetAnmält
och afgjort den
5 Februarii och 2 Octo,
ber i8n.
— Om Finsta Artillerie,
Regementets och Finsta
Escadrernes öfwerflyttning
pa Swensta Staten.
Hwarförutan följande delar af Riksens Ständers
wid 1810 ärs Riksdag i Stockholm afgifne Stora
Betänkande om StatS-Regleringen blifwit genom
Krigs,Expeditionen föredragne och expedierade, neml.:
— Om tillökning i Ga, Afgjordt den 5 Junii
get för manstapet wid de isis.
warfwade Regementerne
och Sjöartillerie, Regementerne.
— Om 25 Procents Lön- Afgjordt den 2 April
tillökning för Under,Offi- r8".
cerare wid wärfwade Jn,
fanterie-Regementcrne och
Flottorne.
— Om Krigs, Collegii Sedan Stats,Beredorganisation.
ningen häröfwer blifwit
hörd, har Kongl. Maj:t
under den 19 Mars izn
lätit utfärda No Jnftruc,
tion för detta Collegium.
Afgjord d- 13 Augusti
i8H.
Afgjordt, hwad LifGardet
till Häst beträffar
den 2; Januarik
och hwad Gardes-Regementerne
till fot angar
den 4 Junii 1811.
Om
— Om Fortifikations- och
Faltmätnings, Corpserne
—
Riksens Ständer om
Lif,GarLec till Hast, samt
Sw-a Lif-Garde och Andra
Gardes-Regementet.
>04 Den 2z April.'
— Om Mörnerska Hu- Afgjordt den zo April
sar-Regementet. i8i>.
— Om Krigs - Acade- Afgjordt den 26 Femien.
bruarii i8n.
Lsr^elsn.
Lika lydande med den ifrån Kongl. KrigsExpedition
ingifne Original-förteckning, intygar
Lx Otticio,
6ar1 Oeorgu.
Förteckning uppå de till Rongl. RammarExpeditionen
inkomne Riksens Ständers
underdäniga Skrifwelser wid Riksdagarne
1809 och 18'^.
l8c>9.
Novemb. Li.
1812.
Januarii
-
r:o.
Om Uppbörds,
werkets Reglerande
efter en enklare method
samt en förbättrad
inrättning af
Jorde-boken.
2:0.
Om någon författnings
widtagande i
Kongl. Maj-t har
med bifall till Riksens
Ständers hemställan
genom Circulaire
till samtelige
^andshöfdingarne befallt,
att de Skattskyldige
i detta ämne
borde höras.
Landshöfdingarne
ssulle med berättelser
härom inkomma.
Konungens Circulaire
är dateradt den
18 MarS !8n.
Den 8 Januarii
l 8»o har Circulaire
Den 2; April.
Jarmar.
lZ
Januari!.
Januarii.
Januar.
15.
afseende pä Sockne,
Magajincrs allmännare
anläggande i
Riket.
z:o.
Om förändring uti
CbartD-SigillatLFörordningens
stadgande
i afseende pa
ffrifteliga stämningars
stämplande.
4:0.
Rörande Som,
martingens indragning.
i detta änme afqatt
kill samtelige Landshöfdingarne
att uppmuntra
Länets innewänare
lill dylika
Magaziners inrättande.
Denr2Februarii
r8lo är härom allmän
Kungörelse utfärdad.
sM
Riksens
Ständers
underdåniga hemställan
i afseende pä en
förbättrad ordning
wid Gästgiveri,
skjutsen i Riket.
6:0.
Om Leckö Kungs,
gärds öfwerlemnan,
de till Herr Generalen
Baron Adlercreutz.
Den 8 Januarii
18 lo expedieradt
Circulaire till samtelige
Landshöfdin,
garne och Hof-Rätterne,
frän hwilka
swar ännu icke återkommit.
Circulairer i detta
ämne äro till Landshöfdingarne
den rz
Augusti i8 io afgängne
-
Härom Resolu,
tion utfärdad den i;
Ian- 1810.
7w.
ro6
Ianuar. 15.
Den rz April.
Januari,.
Ianuar. i;
Ianuar. i;
Januari,.
7:0.
Om ekt förbattradt
sätt till arbetets
bestridande uti
Rikets Collegier och
Publiqve werk.
8 !0.
Om de Ekonomiste
Författningarnes
inffränkande till sa
litet antal som möjligt
är.
9:0.
Om Necognitionslkogarnes
lämpligaste
oä) bästa omvändande.
io:o.
O!» sältet till förmedlade
Hemmans
deltagande uti wägdelningar.
l i:o.
Om indragning af
sadane bland allmän
-heten utelöpande All>manachor
för i8rc>
I deruti det fordna
Den lo December
,8 ro är först
Circulairer till Col,
legierne i detta ämne
afgangne.
Sedan har Kongl.
Äiaj-t fö.-ordnal en
Comité till granstningen
af de Betänkonden,
med hwilka
Collegierne inkommit.
Den is Januari!
1810 har i detta
ämne Circulaire algatt
till samtelige
Collegierne.
Den 2, Ianuar.
1811 ärhäromKuiv
görelse utfärdad.
Afgjordt genom
Kongl- Maj:ts Nådiga
Bref till Kammar-Collegium
den
l s Januarii »810.
Den 29 Ianuar.
l8io är härom Circulairer
till Landsyöfdingarne
cxpediejrade.
Kon
-
Mars d. Li.
Mars d. 21.
Mars d. 2i.
April den 2.
April den 2.
Den -z April.
kl07
Konungahuset finnes
infördt.
120.
Om alffilliga förändringar
uti nu gällande
Författningar
om Tackjerns-handcln.
Om Adelfortz
Guldwerks framtida
disposition
när Contractet upphörer.
14:».
Om en undersökning!
rörande Sala
Silfwer-grufwa.
is:o.
Om en förändrad
författning i afseende
pä Fangssjutscns utgörande.
16:0.
Riksens Ständers
hemställan att Äbo--  erne a de af DrottningChristina
till
Adrian Tripp
förpantade hemman/
maga fa de samma
igenlösa
-
Den ro April
18 ro har BergsCollegii
underdåniga
utlåtande härom blifvit
infordradl; men
hwilket ännu icke inkommit.
Den 26 Mars
igro har Bref till
Bergs- Collegium
härom afgalt.
Härom har befallning
afgatt till
Bergs-Collegium d.
26 Mars i8ro.
Den 6 April
igro hafwa samtliga
Landshöfdingarne
erhållit Nådig befallning
att i detta
ämne höra Jnnewanarne
i Länen.
Den 9 April
remitteradt till
Kammar Collegii underdåniga
utlakande.
Den 15 Februarii
»812 har Collegium
afgifwitsitt yttrande.
17:0.
ros
April den 2.
April den z.
Den -z April.
17:0.
Att alla Byten,
gjorda fran 1680 till
och med 172;, men
icke ännu afgjordt,
maga utan undantag
asstrifwas och som
fastställde anses.
18:0.
Om Nådigt bifall
till åtskilligt af NiksenSStänder
öfwermskomne
förändringar
och jemkningar i
deras privilegier, förmaner,
rättigheter
och friheter.
DenyApril i8r«
Remitterades detta
till Kammar,Colle,
gii yttrande, sedan
BvteSContviret blif,
wik hördt.
Den ssIulii izri
återkom malek fran
Kammar - Collegio.
DenziJulii 131 r
befallteS att Högste
Domstolen skulle i
detta ämne hörasDen
4 September
lgn afgaf Högste
Domstolen sitt yttrande.
Malek är af en
gansta »vidlyftig beskaffenhet
och fordrar
en längre tids granskning,
hwarföre det
ännu ej kunnat föredragas.
Den 6 April k underdånighet
anmäldt
och expedieradt genom
en allmän Kungörelse.
19:0-
Den sz April.
roy
April den ;
April dcn 5.
April den 5.
April dcn 5.
April den 5.
April den is.
19:0.
Angående upplys,
ningars afglfwande,
rörande Kronans för
pantade egendomar
och lägenheter.
20:0.
Angående Dylta
Swafwclbruk.
21:0.
Om undersökning
angående Ön Lindön
t Stockholms Län.
April den n.
24:0.
Angående framti
da hushållningen med
atstillige Kungs, och
Kungs - Ladugardar.
2z:o.
Angående Postin,
rättningen uti Riket24:0.
Angående ersatt,
niny för de Indelningshafware
som
förlorat deras Löningshemman
i Westerbotten.
25:0.
Om Storstifts,
och EnstiftS-FörfattningarneS
öfwerselende.
Den 9 April l 8 ro
afgatt bref härom till
Kammar-Collegium
-
Den 9 April afsöndr
tili Krigs,Expeditionen.
Den 9 April har
Kammar-Collegium
undfått Nådig befallning
att härom föranstalta.
Den 9 April afsatt
bref till Kammar-Collegium.
Aflemnadt till Flnance.
Expeditionen.
1811 den 2» Maji
afgjordt af Kongl.
Maj:t och Bref derom
asgatt till Kammar-Collegium.
Härom är befallning
afgången den
30 April 1810.
S§:o«
US
Den 2z April.
Maji den 18.
Maji.
26:0.
Angående Hum^
blegardcn i Stsckholm.
27:0.
Angående FribrefsBok
för Riksens
Ständers JustitieOmbudsman.
28:0.
Om ändring i 178 l
ars Stadgande, rö,
rande PrsescriptionStiden
för Kronans
Uppbördsmäns och
redogörareS räknin,
gar
29:0.
Angående förwaltningen
af Strömsholms
och KungSöhrs
Kungsgårdar.
zc>:o.
21. Om dispositionen
af Kronans Fissen,
Qwarnar, Färjor,
Broar, m. m.
zi:o.
Om en förbättrad
Byggnads- och Husesyns-ordning.
Z2!0.
Om anstalter till
lättnad uti Krono,
skjutsen.
Den 9 April 1812
Bref cxpedieradt till
OfwerStachallaren.
Den y April izis
Expedieradt.
Den r? December
18ro afgjordt
och bref afganget till
Kammar-Cvllegium
ochKammar^Rätten
som i detta ämne
utfärdat Allmän
Kungörelse.
Afgjordt siuteligen
den 6 Maji i8n.
Den 2, Maji 18^
BrefafqätttillKammar-Collegium.
Den 7 Maji i8w
föredragit, men uppskjutet.
Den21 Maji»8
Nemitteradt till
^am
-
Den 23 April
-
m
4Z:0.
Om medel och utwägar
till flygsandens
hämmande i
Skane
34:0.
Om atssillige för
nödiga ansedde anstalter,
rörande Rikets
skogar och deras
behandlingssätt.
35:0.
Om dispositionen
af Hofsta »ängarne.
z6:o.
Om Kungs- och
Kungs-Ladugardarne.
Z7tv.
Om förslag till
minnande af en saker
Statistisk kännedom
af landet.
g8'0.
Om inrättande af
större och mindre
Hushallssällskaper.
39:0.
Riksens Ständer
om grunden för ar
-
KammarCollegium,
hwars betänkande
icke återkommit.
Den 2 5 Januarii
i8r2 har KammarColegium
afgifwil
desi yttrande i detta
ämne.
Memitteradtd. 14
Majt 18 >o till förwaltningen
af Sjöärenderne,
Kammaroch
Bergö-Collegierne
för akt yttra sig
sedan Landshöfding
garne blifwit hörde.
Den 14 Maji
t 8 io afgjordt-.
Den. 21 Maji
>810 afgjordt.
Den 4 Februarii
i8»s och befalltes
läggas till Hand,
lingarne.
Hwilar pa åtskilliga
upplysningar.
18lo den r
toder afgjordt'
Öc
-
ken,
H2
Den 2Z April
-
Octoh. d- 22.
renders utgörande af
Eldgarns - d.
42:0.
Om 400 Riksdalers
gratifikation at
StatsCommissarien
Frödelius.
41:0.
Om medels anordnande
för Standens
Klul-binrältningar.
.
42:0.
Om Assessor
Dahlströms Enkas
och arfwingars
befrielse fran en dem
adömd ersättning.
4Z-0.
Om omkostnader,
netill Swensta hamnarneS
stängning för
Engelsmännen.
44:0.
Riksens Ständer
om medel till Riks,
dagskostnadernes be,
stridande.
45:0.
Om tiden till Remiss,
Lagets beräknande
för LandtRäntmästarne
-
i8io den n Oc,
rober afgjordt.
i8ic> den n Oc,
toder afgjordt.
Samma dag kemnade
till Finance,
Expeditionen.
Dito- Dito.
Aflemnade till Fi,
ciance-Expeditionen
-
46:0.
Den rz April.
«lZ
46:0.
Om Hans Kongl.
Höghet Kron,Prim
sens Stat.
47:0.
Om tiden för beräknandet
af Löntagarnes
Löne-förhöjning.
48W.
Nsvemb. 16. Om ytterligare fast
ställande afde Beslut
som wid sista Riks,
dag blifwik fattade
att gälla till nasta.
4y:o.
Riksens Stander
om granskning af
Stats-RadeksPro
tocoller.
so:o»
Om den walda
Nämndens yttrande
öfwer Högste Dom.
stolens Ledamöter.
;no.
Om utbyte afRiks
gälds-Cvntoirets
Obligationer till f. d.
Konungen.
s2:0.
povemö, Li. Om stadfästelse a
Iden genom 1789 ars
N;o 8.
Aflemnad till Fknance-Expeditionen»
-
Remitkeradk till
StatS-Beredningen.
Beswaradl den r6
December och lemnadt
till FinanceExpeditionen.
l
1810 0. 14 Oetoder
afgjordt»
i8!2 den »4 Or«
toder anmäldt»
rzro den 14 Oktober
anmäldt»
1810 den »4 Octoder
anmäldt och
lemnadt till FinanceExpeditionen^
-
t 8 w dest r
toder anmäldt
För
-
"4
Den -z April.
Decemb- d-4
Förordning om
Skatteköp tilldelte
widsträcktarerätt öfwer
Skattehemmans
skogar.
sz:o.
Om Landtmäta,
re-arfwodet.
54:0.
Om Kungs- och
Kungs- Ladugärdar,
nes förwaltning.
;;:o.
Dec. pen zi. Riksens Stander
om Answanahets
Lagen för Stats -  RadetS Ledamöter.
Stockholm den 2 Mars >
Z
den 8 Dito ytterligare
och afgjordt.
Remktteradt till
Kammar,Collegium
den 6 December
Veswaradt den 22
Ottober i8n. Ro
mitteradt d. zi Dita
till Committerade öfwer
Landtmäterieförfattningarne
hwilkas betänkand!
ej inkommit.
,8lo den z De
cember afgjordt.
18" den ioFe
bruarii anmäldt
-
8rs.
Lörtrslk.
Likalydande med den ifrän Kongl. Kammar
Expeditionen tngifne Original-Förteckning, iMM
klx okkcio,
<!»r1 Vevrzii.
För
Den sz April. rrz
förteckning pä -e af Riksens Gränder wid
Riksdagaene t Stockholm och Grebrs anmäldt»
beslut och gjorda framställningar,
hwilka blifwtt Longi. Maj t genom Dest
Handels- och Linanee-Expedition t underdånighet
förcdragne, Med uppgift derjemte
<! de särskilta ätgärder som wid hwaeje
mäl ägt rum.
Wid Riksdagen istockholm 1809 —llZrs.
Riksens Ständers underdåniga Skrtfwelse, angående
de nya Lönerne för Herrar Stats, Ministrarne
samt Stats- och Justitia.Raden
Anmält
inför Kongl. Maj.t i Stats-Rådet
den zo Augusti »809, och expedierat till StatsContoirets
efterrättelse
s.
med fwar pä Kongl- Måms Nådiga Prv,
position, angående biträde för Statöwerket af RtksSälds-ContoiretsMexel-förräd
i Hamburger-Baneo.
Anmält den 2; Sept. »809 och expedierat
till Staks-Contoirtt samt Riksgälds-Fullmägtige,
med befallning till det förra om förbindelses
Meddelande för de försträckta medlen.
3. — med swar pä Kongl. Masils Nädiga Proposition
om Branwirs'Bränningen.
Anm. den 2 z September -209, och Allmän
Kungörelse härom Ucfärdav.
4.—Riksens Ständers underdäniga Skrifwelse till
swar pa Kongl. Maj-ts Nädiga Proposition, rörande
dispositionen af den till Riksens Ständerö säkerhrk
förskrifna hälft af Trill-inkomsten.
Anm. den 4 Oktober 18V9 och NiksenStänders
destut expedieradt tili Stats-Con^
* koirets
»i6 Den 2z April
tvirets
och General, Tullarrende, Societetens
Fulliiiägtiges cfleerattelser.
5. Riksens Ständers underdånig Skrifwelse, med
sivar pa Kongl. Vlaixs Nådiga Proposition om medel
till understöd för iWesterbotte/s Jnwanare.
Anm. den 4 Ocwber j 8oy eä> wederbörande
till iakttagande meddcldt; och stalie den be,
wiliade Lanesmuman uppå utsedde Committerades
reqvisition utbetalas. Sedermera under
den n och 25 October atstilliga anstalter
anbefallte, i afseende pa utdelningen.
6. — om afrifning as ett Bergs-Rådet Friherre
Hermelin lemnat Län.
Anm. den io Jan. 18 ro och befallning härom
expedierad till Stats-Cvntviret.
7.— om Löningswillkoren för Stats-Secrete,
rame och Allmänna Beredningens Ledamöter.
Anm. den io Januari! 1810 och Riksens
Ständers besiut utfardadt till Stats-ContoiretS
efterrättelse.
8. — om eftergift af utsty.dcr för atstillige wid
i8<oo arS mantalsstrifning förbigångne inwanare i
Jönköpings Län.
Anm. den ro Januarii i8ic> och Riksens
Ständers hemställan bifallen.
9 angående en Län-omsättning till förman
för Fabrikören F cs?.
Anm. dm ro Jaruarii 18ro och remitterad
till Con-mc ce-Ce egium. Desi afgifne yttrande
föredraast den i Maji i8n och Län-omsättningen
bcwiiiad.
ic>. — till swar pa Kongl. Masits Nådiga Proposition,
ar gående medels anordnande till atstillige
öfwer Stat nödiga Extra-Utgifter.
Anm.
Den 2z April. ,17
Anm. d. 17 Jan. 7810 och Riksens Ständers
beslut meddeladt Stats - Conto,'ret och Presidenten
Lagerheim ti? iakttagande.
11. Riksens Ständers rmderdanioa Skrifwelse,
angående tillökning i Lcmdt-Räntmästare NemisiLage
för Bewillnings-uppbörden
Anm.
den i? Januarii i8io och stulle Riksens
Stämders Förordnande kungöras genom
Circulaire, bref till Landsböfdingarne.
12. — kill swar pa Kongl- Majus Nådiga Proposition
, rörande underhålls summan för f. d. Konungen
och desi famille
Anm.
den zr Jan. 1810, och Stats-Contoiret
förständigadt härom till behörig werkställighet.
^
iz. — angående upprättande af sammandrag öfwer
den mellan Riksdagarne inflytande bewillning.
Anin. den 14 Febr. iZia. Remitteradt till
Kammar-Collegium och StotS- Contoirct, samt
med afseende a Postmedlen t.ll Cancellie-Styrelsen,
hwilken ftdnares nttrande föredrogs d. 20
Mars i8n. Kammar-Cotlegii ochStats-Contvlrets
utlakande föredragit den 25 September
1811, och dels bifallit, dels remitteradt till
Riksgälds-Fullmä: t ae, samt öfwer deras swar,
Kammar, Collegii. Stats-Contoircts och Kammar,
Nättens utlåtande infordradk.
14. — om afhielpande af de olägenheter som i
Landsorterna förorsakas, genom förflitna Banco,sedlars
cirkulation, och brist pa koppar-stiljemynt.
Anm. d. 14 Februarii 1810 och remitteradt
till Kammar-Collegium och Stats-Contoiret.
Deras utlakande söredr. den n Sept. 1811,
och beslut fattadt i enlighet med Riksens Ständers
önskan. r;. —
rrS Den sz April.
,f. Riksens Ständers underdäniga Skrifwelse,
angående bewaka^dek af Statens fordringar för i
Finland utestående Charls?-Sigillak» medel.
Anm- den -8 Febr. »8rs och expedierad!
till Kammar.-Colleaium sdin agde akt, enligt
strestrift, härom ga i författning.
,6. — angående förhöjning i Tullen pä Utländsk
span..ema! rst »ärekommande a! dest öfwerdrifna införsel.
Anm. d .8 Febr. ,8 IS. Bifallit ochexped.
r^adt till Fuiimäguges efterrättelse, samt Kam.
C u.aium andefalt att derom kungörelse utfärda.
,7. — vin Landmllarnes afffaffande emot ersättning
för uppbörden.
Anm- d- 7 Martii ibis och Resol. det skulle
uti Nådig Proposition detta ärende till Riksens
Ständers egit afgörande öfwerlemnaS;8
—' angående upvhäfwande af de författningar
som tillära eller pav,uda huSvisitationer och bönhas--agnrngar.
Anm. d- 7 Martil I8rs, och bifallit. Den
20 November samma ar anbestldt JustitieCancUleren
och Fullmagsige an meddela wcderbör-nde
kjenliga ordres angående förra telen.
Beslut om deri sednare ej exoedierat under aswaktan
af ten allmänna regleringen med närings-författningarne.
ry. — angående sätter till S ötullens klarerande
med werlar pä Hamburger Banco.
Anm- d. ? Martii »bis och bifallit. Den
za Januarii i8ir samtlige »vederbörande ytterligare
förstäntigadt att iakttaga innehälletaf
Riksens StänderS Skrifwelse.
so. — rä.ande anstags-summorne för Kongl.
Majus och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
Carl Augusts hofhållning. Kongl.
Den rz April. n
Kongl.
Majit som' förut antagit Riksens
Ständers underdåniga anbud, befallte under
den ? Martii r8io, att sädant skulle lända
Stats-Contoiret nll efterrättelse,
sr. Riksens Ständers underdäniga Skrifwelse,
angäende Läns upptagande pä Riksgälds-Contoirets
obligationer, samt om bokförda Län eller annuiteter.
Anm. d. sr Martu i8io och öfwerlemnad
till Stats-Contoiret.
22. — om Götha, Canals anläggande till Me«
verns sammanbindning med Östersjön.
Anm. ock) wiste Committerade i Nader förordnade
att taga befattning med nödiga förberedelse-anstallter
härtill. De ingifne och i allmänna
Beredningen den z och 6 April »8lc»
granskade förslag till Privilegium, Bolagsreglemente
och Jordersättnings, förordning blefwo,
wid föredragningen i Stats,Rådet d. n sm.
i Nader gillade och skulle af trycket utfärdas.
2z. — med öfwerlemnande till Kongl. Mast af
nyttjande rätten till Haga Lust-Slott.
Anm. d.'sz April >8io. Anbudet i Näder
antagit och »vederbörande härom underrättade.
24. — om tillförordnandet af en Comité att öfwerse
Tull, och Seglations-författningarne.
Anm. d- 25 April i8ic> och bifallit2;.
— om ett anslag af »2.000 R:dr såsom resepenningar
för H. K. H. Kron-Prinsen Carl
August.
Anm. d. -s April i8io.
26. — angående en mera obehindrad tillwerknmg
af Linnewäfnader i Hallands och Elfsborgs Län,
samt »vidsträcktare försörjnings-utwägar för qwlnkönet.
Anm.
ira Den -z April.
Anm. den 25 April 1810, och skulle öfwer
förra delen Kammar- och Commerce-Collegierne
höras- Deras utlåtande föredr. d. 29
Maji igll, och besiut exped. till dem och
Landshöfdingen i Elfsborgs Län. Sednare delen
remi», till Commerce - Collegium d. 3 Juli!
i8lr. Befwaradt, men fragan hwilande i anseende
till dest sammanhang med den om en allmännare
näringsfrihet.
27. Riksens Ständers underdåniga Skrifwelse,
angående ett bewiljadt förskott af Banqven lill
Tackjerns, bergslagens upprätthållande.
Anm- d. 25 April 1810och Bergs-Collegi!
utlåtande infordradt. Fördelningen af Lönesumman
faststäld den 2 Augusti 1812-  - 28. — med swar angående LandtTullarnes indragningAnin-
d. 25 April i8ic> ochCommunicerad
Kammar,Collegium och Tull-Fullmägtige- Deras
utiatanden föredragne den zo derpå följande
November och Nådig Kungörelse utfärdad.
29. — om tilläten införsel af särskilta hittills
förbudna artiklar, emot lämplig SjötullAmu-
d- 25 April 18-o. Ä nyo föredragen
den Zl Julli l8ir och »verkställigheten i
wisia delar bestulen,
zo— om den fastställda Finance, Planen.
Anm. d. y Maji 1810. Underrättelser och
förordnanden härom meddelte Banco, Fullmägtige
och Committerade öfwer Krigsärendrrnas
ut-edning, uti Skrifwelse af den rösm. b
Leemera flere anstalter, i anledning af wederbörandes
yttranden, wkdtagne.
zi. — med formulairer till antecknings- och qvittikt!ce--böcker,
samt interesir,uträkning, till annuitecerne.
Anm
-
^ Den 2z April- »21
Anm. d. 9 Maji r8lo och öfwerlemnad
till Smts, Contoiret.
Z2. Riksens Ständers underdåniga Skrifwelse,
angående Stats-Regleringen, med bilagor, tabeller
och föreflagne Special, Stater.
Anm. d. 9 Maji »zi» och de allmänna
grunderne fastställde- Special »Ststerne remitterade
till en s. d. tillförordnad Stats, Beredning,
och en afskrift af Riksens Ständers skrifwelse,
jemte originale bilagorne, öfwerlemnad
tili Stats, Contoiret med särskilta föreskrifter.
Den 2z Augusti 1810 föredrogs Stats-beredningens
Betänkande, angående i:sta ech a:dra
Hufwud-Titlarn»; d. zo November s. a. angående
4'.de kill och med 8:de Hufwud-Titlarne.
Rörande Allmänna Indragnings, State»
fattades definitist besiut den 16 Maji »8 il.
?z. — med hemställan om förhöjning af zz^ procent
url wisa Emdets- och DenstemänS penningelöner.
Anm. d- y Maji i8io och remitterad till
StatS-Beredningens utlåtande. Detta föredrogs
sede mera d. >2 Dcc. 18,0 i sammanhang
med Riksens Ständers skrifwelse af d. i»
October s. a.
34. angående grunderna för Allmänna Magazins
- inrättningens förwallning.
Anm. d. 9 Maji i8'o och remitterad till
Statsberedningen. Derefter Nådig proposition
i detta ämne till Riksens Ständer wid Orebro
Riksdag utfärdad under ben iz Sept- s. a.
Z5.— med anhållan att de hittills fran LandsContoiren
til! Riksgälds, Contoiret insände GeneralSaminand"ag
öfwer bewillningen matte hädanestes
afgifwas till Kammar, Rätten.
Amu»
rss Den rz Aprkl.
Anm. den y Mars iZio och remitterad till
Kammar-Rätten.
z6. Riksens Ständers underdåniga Skrifwelse
vm utgiswande af en tryckt förteckning ä alla pa
Indragnings- Pensions, och Benadnings, Stater,
ne uppförde personer
Anm.
den 9 Maji I8lo och bifallit.
Z7« — med Swar pa Kongl. Majus Nådiga
Proposition, angående Allmänna Brandförsäkrings,
werketS i Riksgälds-Conroiret insatte medel.
Anm. d. g Maji 18 ra och exped. till Allmänna
Brandförsäkrings-Directionens underrättelse.
38. — angående uppgift, genom Krigs- och Kaminar-Collegierne
om antalet och beskaffenheten af
Kronans publika hus och byggnader
Anm.
d- 9 Maji iZlooch bifallit. Ordres
härom expedierade afwen till Förwaltningen af
Sjöärende^ den 4 Martti i8n.
zy. — vm revision af de under Commerce-Collegii
förwaltning ställda fonder.
Anm. o. 9 Maji 18 ro och exped. till Commerce
Collegii efterrättelse.
40. — om en Stambok för Westerbottens genom
Kriget lidande inwanare.
Bifallit den 9 Maji iZro, och exped. genom
öppet bref.
41. — vm en förlängd termin till återbetalning
af det Westerbotten berviljade Län.
Anm. d. 9 Maji 1810, och Landshöfdingen
derom förständigad till kungörande inom
Länet.
42. —7 med öfwerlemnande af Bewlllnlngs-förordningen,
semke dertill hörande Tariffer och Formulairer.
Anm
Den 2; April. 123
Anm. den 9 Maji i8io och befallning gistren
om desia handlingars Utfärdande af trycket
samt Kammar-Collegii utlakande infordradt,
rörande nödiga åtgärder för werkställigheten.
Detta utlåtande remitterades till Riksgälds,
Contoircks Fullmägtige den rz Junii, da tillika
Kongl. Majtts BefallningShafwande förständigades
att widtaga erforderliga förberedande
anstalter.— Collegii och Fullmägtiges utlåtanden
förcdragne den n Julii 18»o, samt
ytterligare den i r December Z8ir och Kongl.
Mains beslut expedierat till »vederbörande
43.
— Om sättet till Deputerades wäljande för
de arliga Markegängs-Taxornes upprättande.
Anm. d. 9 Maji 18 >0 och Allmän Kungörelse
expedierad den r October s. a.
44. — om befallning till Stats-Contokret att till
Fullmäetige i Riksgälds-Cvntoiret öswerlcmna behäliningen
af influtna patriottsta län och gafwor.
Anm. den 9 Maji 18 > o och bifallit.
4?. — »ned anhållan att utgifterne till ljus, skrifmaterialier,
m. m. för Ridderstam och Adeln matte
fa bestridas af anflaget till Riksdagsoinkostnader.
Anm. d. 16 Maji ,8>c» och bifallit
46.
— rörande ett ärligt anflag till Institutet för
blinda och döfstumma.
Anm- d. 16 Maji 1812 och remitterad till
Stats-Beredningens utlätande.
47. — angäende åtskilliga anstalter till SilWets
upphjelpande.
Anin. d. r6 Maji i8uc> och remitteradt till
Coinmerce-Collegiutn. Desi utlätande föredragit
i allmänna Beredningen den 4 Octob- r8n,
i Stas-Rådet d. 2z s. m. och Commerce
Colle
-
IS4
Den 2; April.
Collcgium anbefallt att härom, i enlighet med
Kongl. Majtts höga besiut, utfärda allmän
Kungörelse.
48- Riksens Ständers underdåniga Skrifwelse
med en förnyad Charla Sigillalss? Förordning.
Anmä-t den 2z Man iZicr och Kamman
Collegii ustätande infordradt om wcrkställighetsatgärderne.
Detta utlåtande föredr. d. i z Junti.
Uppå Collegii ytterligare anmälan om de
tvid förordningens tillämpning mötande swarteheter,
ref.varades den 9 Augusti det skulle
härom Nådig proposition till Riksens Ständer
afga.
49. — med anhållan att Kongl. Mant i afse
ende pä den Tull-Arrende,Societeten bcwiliade arliga
afskrifning för förlorade Finska Tull-inkomster,
täcktes tvidtaga den anstalt, hwartili y §. i Contractet
föranleder.
Anmält d. 2z Masi och Kammar-Collegii
yttrande ester Tull-Fullmägtiaes hörande inhemtadt.
Sedan malek den cr i December granskats
i Allmänna Beredningen föredrogs och
afgsvrdes det i Stats-Rådet d. 2z Jan. iFn.
;s. — angående jemkning af Taffelpcnningarnes
belopp, samt om Klubbcums utstende för Standen.
Anm. d. i; Junii rZio. Förra delen gillad:
ben sednare remitterad till tö-wer-Stätt
hallarens utlåtande.
5i. — med anhållan om utfärdande af en ny
Förordning angående Bränwins-bränningen och Vervillningen
derför enligt fastställda grunder och tariffer.
Anm. ben iz Junii i8ro och skulle en sadan
Förordning ofördröjeiigen af trycket utgä.
52,
Den 23 Apxil.
»2Z
52. Riksens Ständers underdåniga Skrifwelse,
Angående ökade afgittcr t.l! Wadstena Krigsmanshus.
Anm. d. 12 Dec- 18-0 och Res. dels Allmän
Kungörelse, dels ölwcclemnande till KrigsExpeditionen.
Den -z Ian- iZn äter föredragen
och Kungörelsen utfärdad,
zz. — med anmälan att Riksens Ständer, utsett
fina Deputerade till Revisionen öfwer Krigsmedlens
fsrwaltning.
Anm. d. 22 Febr. 1811. Och skulle, när
Krigsredogörelsen blifwir fulländad, hwilket
Krigs-förwaltningcn antyddes att ikimdsamt besörja,
Revisorer ä Kongl. Majtts och Kronans
magnar utnämnas, samt revisions-terminen
kungöras.
;4- — angående en Revision öfwer Förwaltnurzen
af alla Rikets medel sedan 1800 arv Riksdag.
Annud. 22 Febr. i8n och.remitterad lill
Statsberedningen.
55. — angående ersättning för Swenske undersaker
som under krigstid förlora genom fiendtliga
lippbringningar.
Anin. d. 23 Febr. i8n och wille Kongl.
Maj-t sa midt omständigheterne medgäfwe, a
Riksens Ständers hemställan göra Nådigt af,
seende, dock utan ändring i Prise-Reglementet;
hwarom General-Auditeuren ffulle underrättas.
?6. — om upplåtande af något Kronans hus i
Hufwudstaden, till Landshöfdmge-Ncsidence.
Anm. d. 22 Febr. i8n och remitterad till
Landshöfdingen i Stockholms Län.
57. — om Lots- och Bak-Inrättningen i Riket.
Anm. d. 12 Juni» r8 ii och remitterad till
Kammar- och Commerce-Collegierne samt För
waltningen
sif Sjöärendernes utlåtande. s8.
-26 Den LZ April.
58. Riksens Sanders underdåniga Skrifwelse,
angående åtskilliga stadgande» kill befordrande af All»
manna Postinrättningens gagnande ändamål.
Anmält, tillika med Cancellie-Styrelsens,
Kammar-Collegii, Stats-Contoirets och ^swerPost-Directionens
deröfwer afgifna Utlatanden,
1 Allmänna Beredningen den ? Febr. >812,
samt i Stats-Rådet ben 19 s. m, och Nä,
digt beslut fattadt.
59. — angående Nådig författnings utfärdande
i afseende pä ett om Matt, Mål och Wigt ingiswik
underdånigt betänkande, och
60 — om Justeringen af Matt, Mål och Wist
i Riket
Remitt.
till Kammar- Bergs- och Commerce-Collegicrne
den 9 November i8n.
6r. — om frihet för Gottlands Allmoge att nyttja
däckade fartyg.
Remitterad till Commerce-Collegium d. -4
Januarii 18 »2.
Wid Urtima Riksdagen L Arebro r8io.
r. Riksens Ständers underdåniga Skrifwelse meS
swar a Kongl. Manks Nådiga Proposition om ätffilliga
förekomna hinder och swärigheier wid werkfiällighcken
af ChartV Sigilla-L, Förordningen^
Anm. d- 27 Sept. rgio och Kammar-Collegium
förstänvigadk om Riksens Ständers beslut
i detta mål. Försäljnings- och uppbördsanstalter
anbefallte den 15 Maji rsli och
förordningen ttll tryckning befordrad.
s. — angående asiönincen för Standens och tracsamente
för Utskottens Cancellie-betjening.
Anin. d. 1 October isis sch exped. till Landshöfdingen
i Orebro. Z.
Den 25 April. 127
g. Riksens Ständers underdåniga Skrifwelse
med swar pä Kongl. MajttS Näoiga Proposition,
angående räntan och Capital-afbemlningen ä de försträckningar
hwarmed Riksgälds, Contoiret kunde
komma att biträda Stats-Werket.
Anin- d. 2 October 1810 och StatS-ConContoiret
derom till efterrättelse förständigadt.
4. — med swar pa Kongl. Maj:t§ Nådiga Proposition,
rörande medel till Swensta hamnarö
stängning för Engelska stepp, samt till lugnets återställande
t Hufwudstadcn.
Anm. d. 29 October 18-0 och exped. till
Stals-Contoirets efterrättelse.
5. — om Hofhallnings-Staten för H. K. H.
Kron-Prinsen.
Anm. den 29 Octob. och expedierat till StatsContoiret.
6. — angående Stats-Regleringen och Bewlllnings-summan.
Anm. d. 29 October i8rc> och communicerad
Stats-Beredningen.
7. — med swar pa Kongl. Masts Nådiga Proposition,
angående åtskilligt wid Stats - Regleringen
förekomne omständigheter.
Anm. d. 29 October och communicerad StatSBeredningen.
S. — cm Arfwoden för Utstottens betjening.
Anm- den 29 October »Lia och exped. till
Landshöfdingen i örebro.
9. — med swar pä Kongl. Masts Nåd. Proposition,
angående betalningen af flere Hamburgsta
AanqviererS fordringar.
Anm. ven »9 October i8ro. Exped. genom
öppet bref för fvrdringöasarne och nådig
stkls
-
128 Den 2Z April.
skriswelse till Stats-Beredningen, hwaraf stt
dermera jämwäi Stats-Contoirct undfått del,
io. Riksens Ständers underdåniga Skriswelse,
angående tryckningen as Bihanget till Riks'Ståndens
Protocoll.
Anm. V. 29 October lZla, och remitterad
till Stats-Sntoicet. Älersöredragen d. s December
och exped. till Stats-Contoirets efterrättelse.
n. — med swar pa Nadia Proposition, angående
tiden hwarifrän det Landt- Räntmästare bewiljade
Remisi-lage borde beräknas.
Anm. d. 29 October i8ic> ochexped. genom
Circulaire till Landshöfdingarne.
i2. — med swar pa Nådig Proposition, angående
Niksdagskostnaderne.
Anm. den 29 Octob. i8>o, och exped. til!
Stats-Contoirets efterrättelse.
1 z. — angående pensioner och extra löner pä Beneficii
och Allmänna Indragnings-Staten.
Anni. d. 8 November i8rc>, och befallning
härom utfärdad till Stats-Contoiret, som tillika
borde yttra sig i afseende pä werkställioheten74.
— angående försöks anställande till Sillfiske
pa djupet genom ett därtill inrältadt Bolag.
Anm. den 14 November 1810 och Landshöfdingen
i Götheborgs och Bohus Län anbefalld
att, efter wederdörandes hörande, förestå
sa wäl Privilegium och Bolags-Reglemente,
som medlen till företagets befrämjande.
Defia förslag föredrogos i Allmänna Beredningen
d. 4 Oct. »ku och i Stats-Rådet
d. -z s. m-, och skulle med bestulna förändringar
af trycket utfärdas. .
Den az April. rsg
rs. Riksens StanderS uuderdäniga Skriswelse
ined swar pä Kongl. Maj:t§ Nåd. Proposition angående
Allmänna Magasins-Inrättningen.
Anm. d. 14 Nov. l8oo och remitterad till
Stats-Beredningen- Desi, ester wederbörandes
hörande, afgifNe ukläkande föredrogs den 7
November r8.r, da Kongl. Majtts Nädiga
bestut fattades i detta och dermed gemenstap
ägande ämnen.
,6. — med anmälan att de, till Jernwerks-rörelsens
understödjande medgifwit en förlängd tid föe
belöningen i Banqven ä metall-effecter.
Anm. d. 14 Nov. i8>c> och lagd ad acta.
77- Riksens Ständers underdåniga Skriswelse till
swar a Nådig Proposition angående Bränwinsdranningens
utöfwande i Carlscrona genom ett Bolag
och i ett enda sammansatt werk.
Anm. d. 14 Nov. i8rö och resol. att Riksens
Siänders förordnande härom Julle tjena till
efterrättelse, men emedlertid Landshöfdingen k
Carlscrona anbefallas, att inkomma med förslag
till en Police- författning i afseende pä bränwinstillwerkningen
i nämnde Stad.
r8 — med öswerlemnande af de rättelser» förklaklagar
och tillägg som bliswit gjorda wid sista Bevillnings-Förordningen,
jemte flera Bilagor, samk
mr utsatte belöningar för fullständiga project till Be^illningens
utgörande.
Anm. d. .zo Nov. igro, och skulle Handllngarne
af trycket utfärdas, Circulaire till
Landshöfdingarne expedieras samt KammarCollegiuin
uppdragas att besörja, sä wäl annoncerS
införande t Tidningarne om Utsatte belöningar,
som siere öfrige anstalter.
Bihang- N:o 9. rs»
Den 2; April.
izo
iy. Riksens Ständers underdänifla Skrifvelse
angående afskedade Bokhållarens i Räntekammare»
F. Norbergs flottning pa Indragnings-States
för des förut innehafde Löne, inkomster.
Anm. d. ; Dec. i8io och expedieradt lil
Ståls, Contoircls efterrättelse
2v.
— med tillkännagiswande af deras beslut, al
utgifterne till Ljus, Skrifmaterialier m. m. för Stan
deus och Utskottens Canceller böra inbegripas unteR
Riksdaaskostnadcrne. ^ ^
Den 12 December 1810. Ordres haren
expedieradt till Landshöfdingen i Orebro.
21.. Riksens Ständers underdåniga Skriswelit
angående den penninge-löntagare bewiljade lönesör
höjnings beräknande fran och med z:dje qwartalet >810
Anm. d- i2 December 1810 i sammanhain
med Riksens Ständers förra Skriswelse eH
Stats-Beredningens yttrande om lönctillöknin
gen, samt beslutet wcdcrbörande meddeladtStockholm
den 17 Mars 1812.
6. r. Wirsen.
Likalydande med den ifrån Kongl. Handels, 0^
Finance-Expedition ingifne Original-Förteckning
rygar
Ox OiUcio,
Osil Oeortzii
Ifrän
kledre Revision»
kro l^lemori3.
i:o Om Justitie, Omoudkmannens Instruktion
Expedierat under den 27 Februarii rLio oH
genom trycket allmänt kungjord.
2.'l
Den sz April. rgr
2:0. Angående förklaring af 57 ^ 58 §. §. i 14
Capillet af 1798 ars Krigs-Articlar.
Anmält hos Kongl. Maj:t den 28 Septcmb.
r 829 utan att annan expedition följt eller warit
behöflig än att Riksens Ständers sktifwelse
skulle till General-Auditeurs-Expedition, till
behörigt iagttagande öfwerlemnas.
z:o. Angående upphäfwande af Kongl. Förordningen
om straff för Adelstaps afsägande.
Allman Kungörelse utfärdad under den 12
October 1829.
4:0 Angående ändring i IQ H. af Kongl- Stadgan
om Warfving den 7 April >802.
Förordning utfärdad under den z April 18 »o.
;:o. Angående Fardag a Fidei-Commifl-Fastigheter.
Förordning utfärdad under den z April 18 ro.
6:0. Angående Konungens rättighet att sig yttra
om Fidei, Commisier, sedan Högsta Domstolen deröfver
blifwit hörd.
Förordning utfärdad under den z April l8l».
7:0. Om inskränkning i Fidei-Commitz, Stiftelser.
Förordning utfärdad under den 27 April
8-0. Om Inteckningar.
Detta ärende inkom i flutet af Riksdagen i
Stockholm ar.iLio — men uppsköts. Wid
Riksdagen i Orebro förekom det aker och ak
Förordning härom utfärdad under den i; Oktober
>810.
9:0. Om answarighets-Lag förBanco-Fullmägtige.
Utfärdad under den i Maji 1810.
10:0. Om answarighets-Lag för Fullmägtige t
Riksgälds-Contoirct
Uffärdad
under den i Maji iris.
* *
izo Den 2; April.
iy. Riksens Ständers underdåniga Skrifwclsl
angående afskedade Bokhållarens i Räntekammars
F. Norbergs flottning pa Indragnings-Statt!
för desi förut innehafde Löne, inkomster.
Anm. d. ; Dec. r8>Q och expedieradt ti
Stais - Contoirels efterrättelse
20.
— med tillkännagifwande af deras beslut, a
utgifterne till Ljus, Skrifmaterialier m. m. för Sta
dens och Utskottens Cancelliet böra inbegripas und
Riksdagskostnadcrne. ^
Den 12 December 1810. Ordres härö
expedieradt til! Landshöfdingen i Örebro.
2l-. Riksens Ständers underdåniga Skriswclil
angående den penninge-löntagare bcwiljade löncfö
höjnings beräknande fran och med z:dje qwartalet >8l
Anm. d- 12 December 1810 i sammanhan
med Riksens Ständers förra Skriswelse 0
Stats-Beredningens yttrande om lönetillökni
gen, samt bestutet wedcrbörande meddeladtStockholm
den 17 Mars '812.
6. k. XVleken.
Likalydande med den ifrån Kongl. Handels- c>!
Finance-Expedition inglfnc Original-Förteckning i/
ty gar
I^x OtNcio.
Lsil Oeergu
Ifrän
kTledre Revisisn^
kec> lVlemyein.
1:0. Om Justitie-Omoudemannens Instruckion
Expedierat under den 27 Fcbruarii rLlv
genom trycket allmänt kungsord.
2!^
Den 2z April. rgr
2:0. Angående förklaring af 57 53 §. §. i 14
Capiclet af 1798 ars Krigs-Articlar.
Anmält hos Kongl. Majit den 28 Septcmb.
1829 utan akt annan expedition fölit eller warit
behöflig än att Riksens Ständers ffkifwelse
skulle till General-Auditeurs-Expedition, till
behörigt iaglkagande öfwerlemnas.
z:o. Angående upphäfwande af Kongl. Förordningen
om straff för Adelstaps afsägande.
Allmän Kungörelse utfärdad under den iOctober
1829.
4:0 Angående ändring i 10 §. af Kongl- Stadgan
om Warfning den 7 April 1822.
Förordning utfärdad under den z April i8>o.
;ro. Angående Fardag a Fidei-Commifl-Fastigheter.
Förordning utfärdad under den z April ,310.
6:0. Angående Konungens rättighet att sig yttra
om Fidei-Commitzer, sedan Högsta Domstolen derlöswer
bliftvit hörd.
Förordning utfärdad under den z April 181».
7:0. Om inskränkning i Fidei-Commitz, Stiftelser.
Förordning utfärdad under den 27 April i8io.
8:0- Om Inteckningar.
Detta ärende inkom i flutet af Riksdagen t
Stockholm ar.tLio — men uppstöts. Wkd
Riksdagen i Orebro förekom det ater och ak
Förordning härom utfärdad under den i z Oktober
»810.
9:0. Om answarighets.Lag sörBanco-Fullmägtige.
Utfärdad under den i Maji 1810.
ro:o. Om answarighets-Lag för Fullmägtige t
Riksgälds-Contoiret
Utfärdad
under den i Maji isis.
** n:».
rzs Den 2z April.
n:o. Om Laglig hägnads beskaffenhet.
Circulaire-Bref cxpedieradt till samkelige
Kongl. Majus Bcsailningshafwande under d. s
April r8ro.
8»m. iblvrcur»
?. bl.
Under sist haline Riksdag i ärebro hafwa föl,
lande Riksens Ständers unde!daniga skriswelser blist
wit genom Justitie-fördelningen af Kongl. Majits
Cancellie expedierade.
no. Angående wisie omständigheter i afseende pa
Inteckning i fast Egendom.
Kongl. Maitts Nådiga Förordning härom
utfärdad under den is Oktober i8ro.
a:o. Angående ett begärt tillägg rvid i4§. i Rikfenö
Ständers Justitie- Ombudsmans Instruktion.
Kongl. Masts Förvåning härom utfärdad
under den rx October 1810.
z:o. Anaaende Förklaring öfwer i? Cap. 2 §.
Rättegångs-Balken.
Kongl. Maj:tS Förordning härom utfärdad
under ten is October r8ro.
4:0. Angående Förklaring öfwer 6 Cap. s §-  Misigernlngs B lkcn.
Kongl. Maj ts Förordning härom utfärdad
under den is October 1310.
^ I öfrigt aberopas för Riksdagen i Stockholm
arén 1829 och 1810, ten tillförene af mig afgifne
krc» blemorin.
Larn. dlo reus.
Mö
-
Den 2Z April. lzz
(ödmjuk kro blemoris.
Undertecknad Revisions-Secreterare, häri anledning
af Riksens StänderS Proposition wid 1809
ars Riksdag expedierat Förordningen af den ro April
18 ro angående ändring uti allmänna Lagens Stadgande
i 5 och 6 §. §. 2 Cap. Gift. Balken. Någon
annan af Ständerne gjord underdånig Propo,
siiun har jag icke föredragit eller i anledning deraf
någon Expedition utfärdat.
Stockholm den s Mars 1812.
j. k. dvlaulierskLlits.
Af sadana Författningar Herr Grefwens och
Justitie-Canczlerens Note den 2irsta innewarande
Februarii omförmäler, har undertecknad icke föredragit
och utfärdat någon annan än: Kongl. MasitS
Nådiga Kungörelse angående wederbörandes skyldighet
att lemna Presterskapet de! af Under-Domjiolarnes
Utstag om dem som för Lagbrott blifwit
tilltalade och sakfälde eller under framtiden stalde.
Gifwen Stockholms Slott den 28 Martil i8n.
Stockholm den 2? Febr. ikl2.
f. ibi. Winckler;
^Af Riksens Ständers
Skrifwelfer har Revisions-Secreteraren
Graan anmält.
N:o i. Om mildring i Exped. genom tryckt Förr
straffet för lägrad qwinna. ordning afd. 10 Upr. 1812.
N:o 2. uppsigten ä Krono- Exped. genom Circulair
Häckten. till samtelige Landshöf
ding
-
rz4 Den -z April.
dingar och Commendan,
ter den ro April i8'o>
Nw Z- O>n upphäfwan, I likhet med Kgl. Mts
de Gränse Slö-Tulls- Besiut i Stats-Rada
och Accis-Nätter. den 12 April l8io, uvo
sattes
projcct till Kgl s
Swar och aflemnadcS kill
Hof-Cantzleren.
)o!r. 6rssn.
tödmjuk k^ro dstemoris.
Undertecknad Revisions-Sccreterare har i an,
ledning af Riksens Ständers underdäniga hemstäl,
län wid i8^y ä»s Riksdag Expedierat Förordningen
af den ic> April 18 ra angående tiden, inom
hwilken hackt-äd person bär stäilaS för Rälta. Någon
annan af Standerne gjord proposition bär jgq
icke föredragit elle'' i anledning deraf någon Expedi,
tion utfärdat. Ståckholm dea 16 Mars i8»2.
). 6. Ljörkmsn.
förteckning pä de underdäniga hemställanden
af Rikets Ständer wid 1809 ock) 1810
ärens Riksdag i Slockholm som berotr pä
undertecknad? underdäniga föredragningar.
r:o RDns Ständers un- 1310 den 8 Februarii
Lerdaniga hemställan an beswarad a Rikssalen och
gående stället för Kyrko- Wägen,
pljgts undergående.
S:o Underdånig hemsta!- 1810 den 27 April
län om Ngtenskapsjktl- tryckt Förordning usta»
rmder. död.
z:o
Den -z April. iz?
;:o Angående förändring igro den 8 Februarii
af Eds-Formulairet till tryckc Kungörelse expediebestyrkande
af fordran i råd.
Concurs.
4:0 Angående ytterligare >8ro den 8 Februarit
förbud för dem som föl- beswarad pa Rikssalen
ja Häradshöfdingar pa och afsiagen.
Ting alt Advocera.
;:o Angående wardering i8io den 27 April
a fast egendom, som för tryckt Förordning ustärgäld
utmätes, samt fat- dadtet
och stallet till desi för
säljande.
6 0 Angående Lagfart med iZro den ro April,
förpantad fastighet när Förordning fran Trycket
ägaren ej ar känd. utgiswen.
7:0 Swar pa Kgl. Mts 1810 den 8 Februarii
Nådiga Proposition om Förordning utfärdad,
tillökning i underhållet
för Bosatte.
8-0 Underdånig hemställan 1810 den 8 April. Farom
en ny Författning ordning af Trycket utgif
angående
förhällandet, wen.
när qwinna lägras under
ägtenffaps-löfte.
y-o Om Förklaring öfwer r8ic» den rc> April beLagens
stadgande anga swarad och den begärde
ende Hfterlefwande Ma- Förklaringen fäsom onö
kes
Giftorätt i jord pä dig Wägen,
landet.
Ic>:o Om Afgärda Bys r8ic> den ic> Aprt
rätt att söka och erhålla Förordning expedierad.
Skifte i Skog.
iz6
Den rz April.
i i.-o Om en Lag för In- »8 eo den 27 April bewanares
förhållande uti swarad pa Rikssalen och
ett af fienden intagit land. afsiagen.
12:0 Om hwad wid Bouppteckningar
i agttaga§
bär
rz:o
Om förbud deremot
att wid försäljning af
jord förbehålla sig dest
återlösande.
14:0 Om Kongl. Majus
höga rätt att förklara
Mö myndig.
r;:o Angående bestämmande
af en witz tid till
klagan öfwer SockneStämmo-Besiut.
ro den 27 April va
Rikssalen beswarad och
afstagen.
l8ro den i Maji Förordning
af Trycket engis
wen.
18»oden »Maji(Iwar
meddeldt a Rikssalen an
Kongl. Maja wille denna
magt utöswa.
»8 ro den 18 Januari!
förordnande för Justitie
Rådet m. m. Lagerheim
att wara Ordförande i en
Comité som ffulle gransta
författningarne om Socknestämmvr.
Om hwilken
ComiteS tillsättande Rikets
Stander den 8 Febr.
l8lva Rtkssalen underrättades.
Riksdagen i Örebro hos
Rikets Ständer wäckte frågor eller gjorde underdåniga
hemställanden hafwa ej kommit till min underdåniga
föredragning. Stockholm d. i4 Mars r 8 rr
z.
e. luräsja-U.
Lika lydande med Original-Listorne, intygar
Lx okkecio,
Larl OeorAii
Ut.
Någre wid Urtima
Den 25 April. rz?
Utdrag af prokocsllet hällir hos Högloft.
Ribdcrskavet och Adeln wid Urtima Riks»
dagen i (örebro den 25 April 1812.
S. D. ^)esiöt Högloft. Ridderstapet och Adeln
anmoda Stats-Ulikottet att med ffyndesamt utlåtande
inkomma öfwer beräkningsgrunderna, det specifica
beloppet och sättet till utgörandet af dagtraclamenterna
samt rcsepenningarne för samtelige RiksStandens
och deras Utstötts Secreterare, Cantzlier
och Waktbetjening; saint likaledes framdeles öfwer
beloppet för hwar och en, af de arfwoden som elter
erfarenhet och pröfning af arbetet kunna komma att
bemälte Secreterare och Cantzlier af Riksens Ständer
ansins. Ut supra.
klx ?rotocoI1o
O. Lilverstolpe.
Utdrag af protocollet hckllit hos Högloft.
Ridderftapct och Adeln wid Urtima Riksdagen
: Orebro den 25 April 18-2.
S. D- Äf den anledning att Riksdags-Ordningens
Standen hallna Prvtocoll äfwen som Handlingarne
under Form af Bihang, stola, sa tidigt stje kan,
genom trycket utgifwas, m. m. u>.en icke något
stagande wid handen gifwer, hwilken bör kostnaden
till berörde tryckning bestrida, ej heller sättet huru
den samma bör wcrkställas, beslöt Nidderstapet och
Adeln anmoda Stats-Utstottet, att häröswer stynhesamt
med utlåtande inkomma. Ue suprs.
klx krotocollo
6- Lilverstolpe.
Ut
-
rz8 Den 25 Aprll.
Utdrag af protocollet hället hos ^Zglofl.
Ridders?apet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i (örebro den Ss April 18^2.
S'. D. ^.milkerades till
Stats-Utskottet.
Kongl. Majus Nådiga Proposition till Riksens
Stander, angående Centralen till Wadstena Krigsmanshus-Ca§a;
Gifwen Orebro Slott den 22 April
1812.
Kongl. Majus Nådiga Proposition till Riksens
Stander, angående en särskild Försättning med
Swensta Ultramarinsta Besittningars Styrelse och
Drätsel; Gifwen Orebro Slott den r8 April 1812.
Kongl. Majus Nådiga Proposition till Riksens
Ständers Smts-Utstott, angående ändring uti
wista omständigheter a.f hwad hittills blifwit förordriadt
om Accords-ersättningar^ till Officerare af f.
d. Finsta Armeen; Gifwen Orebro Slott den 22
April 18 > 2.
Kongl. Majus Nådiga Proposition till Riksens
Ständers Stats-Utstött, rörande räntan pä det
Län agaren af Rosenfors Jernbruk Majoren Rosenborg
af Wadstena Krigsmanshus-Casta innehar;
Gifwen örebro Slott den 22 April :8>2.
Riksens Ständers för deltagande i ÖfwerRevision
af Krigs-Räkenstaperne utsedde Deputerades
Berättelse rörande Krigs-Redogörelse och
Revisions-werket.
Bewillmngg, Utskottet.
Kongl. Majus Nådiga Skrifwelse till Riksens
Ständer, angående Bewillningen; Gifwen Orebro
Slott den 18 April »iM.
Dicta
-
Den 25 April. izg
Diktamen af Friherre Rudbeck, Pehr
Alexander, innehallande förslag till principer till
Utgörande af Bewillning.
Allmänna Beswärs- och Ekonomie,Utskstter.
Kongl. Majus Nådiga Proposition till Riksens
Ständer, angående Beklädnaden för Extra,
NoteringSmanstapet; Gifwen Orebro Slott den 22
April >812.
. Memorial af Herr Flach, Carl Fredrik,
hwaruti förestas medel till hämmande af Bränwinets
vmatteliga bruk
Beivillnings-
samt Allmänna Beswärooch
Economie-Ulskotten.
Kongl. MajUs^ Nådiga Proposition lill Riksens
Ständer, angående bestämmandet af wilkoren
och alglfterna för Bränwins-tillwerkmng samt ansvaret
för Bränwins och andre starka dryckers omatt,
liga bruk; Gifwen O.ebro Slott den 18 April 18»-.
Lag, Utskottet.
Riksens Ständers Justitie - Ombudsmans Embets-Berättelse
Constitutions
- Utskottet.
Den punkten af Riksens Ständers Justitie -  Ombudsmans Embets-Berättelse som angar frägan
om Konungens ratt att eftergifwa böter. Ut luprs.
Lx ^rotocollo
^ b. Lilverltol^r.
Ut
-
-4» Den 25 April.
Utdrag af protokollet, hältet r 6ögwprest,
Ståndet, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 2s April i8>2.
S. D. förnyad föredragning af Wallof!.
Borgare-Ståndets den 2? dennes pa bordet lagde
Protoeolls-Utdrag, innehallande det beslut, att i anseende
till åtskilligt Fullmäktiges i Banqven och
Riksgälds-Contoiret wistande wid Riksdagen, nämnde
werk under innewarande Riksdag ma förwaltas
genom den af Fullmäktige widtagne anstalt, att Föredragningslistor
pa inkommande Mål uppfattas och
h«t öfwersändas, till inhämtande af de härstädes wistande
Fullmäktiges yttranden; fann Prest-Ståndet
stäligt, att uti detta besiut med Wällost. BorgareStandet
instämma. Hwarom ej mindre de Resp.
Med-Standen än Stats- och Banco-Utskotten
igenom Protocolls, Utdrag skulle wördsamt och wanKgen
underrättas, supra.
Tx krotocollo
k- U. Äkm^uist.
Utdrag of Borgare-Ståndets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i (örebro
den 25 April 1312.
S. D. westör Borgare-Ståndet, att antaga,
det af Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Högwördige
Preste-Ståndet förut godkände förslag til!
underdånigt tacksägelse-adresser till Kongl. Mast och
Hars Kongl. Höghet Kron-Prinsen i afseende pa
Rikcrs styrelse under Kongl. Majus siuklighet; hwarom
Respective Med-Standen genom detta Protocolls
Utdrag stuffe underrättas, ue supra.
Lx krotocollo
Lergstiöm.
Den 2s April. 141
Utdrag af Borgare-Ätandets protocoll
hällit wid Urtima Riksdagen, (örebro
den 2s April 1312.
S« D. ^emitterades till Stats-Utjkottet Herr
Lagmannen och Riddaren C- F. Låndbergs motion
angående tryckningen af Bihanget till Protokollen
för denna Riksdag; hwariemte Ståndet erinrade,
att Bihanget till sista Riksdags-Protokollen
annu ej blifwit till fullo tryckt. Ur supra.
Lx ?rotoLoI1o
k- Z bergström.
Utdrag af Borgare-Ständets protocoll,
hållit wid Urtima Riksdagen i (örebro,
den 25 April 1812.
S. D- ^emitterades till
Constitutions- och Stats-Utstötte».
Kongl. Masts Nådiga Proposition af den 13
i denne manad, angående en särskild författning om
ffltramarinsta besittningars styrelse och Dräkzel.
Stats-UtstottetKongl.
Masts Nådiga Propositioner af d. 22
>denna manad, angående
no Räntan af det Län ägaren af Rosenforss
Jernbruk, Majoren Rosenberg innehar, afWadstcna
Krigsmanshus-Cassa.
2:0 Centonalen till Wadstena KrigsmanshusCassa,
och
z:o Ändring uti wissa omständigheter, af hwad
Mills blifwit förordnadt, om Accords-crsättningak
Officerare af f. d. Finsta Armeen.
Be
-
»42 Den 2s April.
Bervillnings - Utskottet.
Kongl. Vkasits Nådiga Skrifwelse, til! RikRiksens
Ständer, af den 13 nastlidne, angående
Bewillningen.
Bewillnings- Lag- samt Allmänna Beswärs-
och Ekonomie-Utskotten.
Kongl. Maj-ls Nådiga Proposition af sistnämnde
dag, angående bestämmandet af wilkoren och afgifterne
för Branwins-tilimerkning, samt answaret
för Bränwins, och andra starka dryckers omattliga
bruk.
Allmänna Befwärs- och Ekonomie Utstottet.
Kongl. Maj:ls Nådiga Provosition af den 22
i denna manad, angående beklädnaden för extra Roterings,
Manskapet. blr supra.
Lx krotocollo
f. ). kerfström.
Utdrag af Borgare-Ständets pnotoeoll,
hållet wid Uttima Riksdagen i Örebro
den 2s April l8>2.
S.^D. Remitterades till Lag-Utstottet Riksini
Ständers Justitie-Ombudsmans asaitne berättelse
angående förwaltni"gen af hans Embete, sedan si
sta Riksdagen. Ut supra.
Lx krotocollo
1- Lerzstrom.
Den 2; April- !4Z
Utdrag af Borgare-Ständets prstocoll,
hällit wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 25 April ,812.
S. D. ^3id ytterligare öfwerläggnkng, i anledning
af Hederwärda Bonde-Ståndets tillkännagifne
önskan, att de af Riksens Ständer besiutne underdåniga
Tacksägelse-adretzer t.Il Kongl. Mast och
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, i afseende pa
Rikets Styrelse under Kongl. Majtts sjuklighet,
matte i Riksdags-Besiuket införas och bekräftas,
stadnade Borgare-Standet i det beslut att det destomindreborde
wägra sitt bifall till Hederwärda Bondeståndets
berörde önskan, som Ståndet ansage, det, förutan
Riksens Ständers becpfwande, deras omförmälte
åtgärd ej bordt eller kunnat utur Riksdags - Beslutet
mestutas; Derom Reftecttve Med-Standen, genom
detta Protocolls, Utdrag, skulle meddelas underrättelse.
bie sopia.
klx protocollo
ls. ll. Lerjström.
Utdrag af prstocollet, hället i hederwärda
Bonde-Standets pleno den2; April 1312.
S. D. Remitterades
Till Stats-Utskottet.
Kongl. Masits Nådiga Proposition till Riksens
Ständer, angående en särskild Författning med
Swensta Ultramarinsk^ besittningars styrelse och
Drätsel, werk; Giswen Orebro Slott den rs April
itzra.
Till
144
Den 25 April.
Till Stats- samt Allmänna Besrr-ärs
Economie- Utsstotten.
Kongl. Mants Nådiga Proposition till Riksens
Stander, angående Beklädnaden för Extra Roterings-Manskapet;
Gistren örebro Slott den 22
April i8l2, jemte ett as Riksdagsmannen Anders
Andersson Aberg fran Westerbottens Län i samma
amne inoiswil Memvrral.
Till Allmänna Beswärs- och Ecsnsmie
Ucskottet:
Riksdagsmannens fran Gottland Iohan Roswalls
och Iohan Hanssons till Bonde-Standet
ingilne Memorial, rörande inställande af Bränwins.
Bränningen pa Gottland intill början as nästkommande
Ockober manad, samt fastställande af clk
wisst pris för Bränwins-försäljningen. lär supra.
Lx krotocollo
6. Lrinkman.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2^ Aprlk.
- - ^ - Presie-Ständet den 25 - - -  ----- Vorgarc-Standct d. 2s - - -
- - - - Vondc-Ständet den 25 - « -
Till Riksens Sötzlsfl. Ständer wid Urtima
R,ksdagcn i O"ebro är 181-,
Deras
fZr deltagande itöfwer-Revisisn afRriasRäkenfkaperne
utsedde Deputerades Berättelse
rörande Lrigs - Redogörelse och
Rcv.sionö-werkct.
_)edan Kongl. Majit genom Dess till Riksens
Högloft. Stander den 21 December 1809 meddelce
Nådiga Proposition, jemte underrättelse det Kongl
Mäst
-
Den 25 April.
-45
Maj.t ärnade förordna någre erfarne män, under
hwilkas inseende och ledning, Revision a de rörande
kostnaderne i och för sista kriget afgiswande Specielle
redogörelser, efter en bestämd plan borde förrättas,
i Nader erbjudit Riksens Ständer, att k
styrelsen af berörde Revision deltaga genom en eller
iwanne Ledamöter af hwarje Riksstånd, och Riksens
Högloft. Ständer efter Stats-Utskottets inhemtade
betänkande, uti sarffftte underdåniga swar anmält, sä
ival det de med wördnad antagit Kongl. Majus omförmälte
Nådiga erbjudande, som ock att Riksens
Ständer till denne Revision utsett 2:ne Ledamöter
as hwarje Stand, nemligen af Högloft. Ridderffapet
och Adeln Majoren Adam Didric Reutersköld
samt Bergs-Radet Benjamin Sandels,
hwilken sörstnämdcs stalie, efter anmält förfall.
Majoren Hampus Mörner, enligt RiddarhusDirectionens
den r z September >8n meddelte Proocolls-Utdrag
likwal blifwit wald: af Högwördige
preste-Ståndet Professoren och Ledamoten af Kongl.
Maj-ts Nordstjerna Orden. Theologie Doctorn
" wen Wijkman Casparsson samt Kongl. Hof^redikanlen
och Ledamoten af samma Kongl. OrTheologie
Doctorn Samuel Drysen: Af
Wallofl. Borgare'Ståndet, Politie-Borgmästaren
Stockholm, Pehr Hallqvist samt Radmannen
Stockholm, Lagmannen i I. P. Sandberg.
60m ock af del Hcderwärda Bonde-Ståndet
agnus Jonson fran Östergöthland och Eric
swensson fran Götheborg och Bohus Län; sa
>;r likmätigt Kongl. Majus Nådiga Befallning,
herr Hos, Cancelleren och Commendeuren af Kongl.
Aaj:ls Nordstjerna Orden Högwälborne Friherre
oustaf af Wetterstedt meddelt Ståndens LeBihgng,
N;o is. da?
r 46
Den 25 April.
damöter, att Kongs. Majtt uti Nådig skrifwelse a
dcn z:dje September sistledit ar i8n anbefall
Kongl. Kammar, Rätten^ akt medelst till inrättand^
Den 25 April.
»4?
owäntad långsamhet, inkommit, hwilka Räkenskaper
ansetts erfordra den Rcv.sionstid, som här nezvmim.
.... .........,...-can utsattes för Krigs-Departements särskilta As
af
ett Krigs-Revisions-Departement och si. mängHdelningar, att efter den ordning de kunnat Organise
afdelningar deraf, bestående af i Commisiarie, <Wras och komma i werksamhet.
Revisorer och 2me Kammarskrifare hwardera, son? ^ ^ - -
Näkenssapernes mängd och angelägenheten af cn
skyndsam handläggning fordrade, lata börja ReviM
nen a de redan afgifne Krigs »Redogörelser, ftin
ock att i afseende pä anstalterne dertill, bland anna'
blifwit i nader förordnadt, att i sammanträde mek
Riksens Ständers till deltagande i Revisionen ut
sedde Deputerade, en Ledamot fran Kongl. Krigs
Collegium, en af Förwaltningen af Slöärendew
och en fran Kongl. Committeen til! utredande a
Krigs» Förwaltningsärenderne uppskattning borde an
ställas till utrönande af den tid, som till hwarj
Räkenskaps Revision erfordrades, med hwilken upp
skattning den i sistledne Oktober borde göras början e
de redan inkomne Redogörelser och sedan pa ena
handa sätt förfaras, i den man Krigs, Redogörelserne
blefwo afgifne; Hwarom berättelse till Kongl
Maj-t genoin Kongl. Kammar-Rätten borde med
delas.
Med anledning häraf, och sedan wid det den
i:sta sistledne October halln? sammanträde mcd Kongli
Kammar, Rätten, Riksens Ständers Deputerade
fatt del af Kongl. Maj:ts omförmalte Nådiga Vres
den z:dje förutgående September, angående Revisions
werkets Organisation, aro i föreffrifwcn ordning,
sa wäl berörde dag, som tid efter annan under den
sista October, 2v:de November, 2a Januarii
samt r8:de sistledne Mars särskilte uppskattnings för*
rättningar werkstalde, sa fort Räkenskaperne, ehuru
Denna Organisation föregick den z:dje och rtte
sistledne November, pä hwilka dagar Kongl. Kammar-Rätten,
som under loppet af October manad
tillförordnat desi nödiga Cancelli-Betjening i afseende
pä Krigöärenderne, afwen utnämk ofwansagde
antal Betjente för 4:ra Revisions-afdelningar, nemligen
z:ne för granskning af Landt-Armeernes samt
den 4-de för Fkottornes Räkenskaper, dock sä att
^jcnstemännen i det eller de Contoir, som icke genast
kunde sältas i werksamhet, ej eller derförinnan
skulle komma i ätnjutande af någon Arfwodes-Lön.
Rrigs- Revisions - Departementets 1 sta
Afdelning, hwaruti äro tjenstgörande Commisiarie
Alm. Revisorer O- H. Färnholm, N- G.
Claren, Fält-Kammererare, C. A. L'Orange,
Auditeur, C. H. Slöör, Fält-Kammererare,
I. E. Bl 0 m och C. P. Humble, samt Kammar,
skrifware Wickland och C. P.Olthoff, började
Revisions-arbetet den 9:de sistledne November och
till samma asdelnings befattning hära för närwarande:
r:mo General, Krigs-Commisiariatets för f. d. KustArmeen
Räkenskaper för 1808 och 1809 upp,
skattade till en Revisionstis af - 26 män.
Åländska Commisiariatets för samma är 21 dito.
jemte sedermera inkommen Continuationsräkning
deraf , - , - 2 dito.
General - Krigs, Commisiariatets wid för
detta Wästra Armeens Högra Flygelräkningar
för 1308 - - - 22 män.
* * Kongl.
»4S
Den 25 April
-
Kongl. Krigs-Collegii Räkning för rustnings-medlen
till beklädnaden för 1808, 1829, samt för ulrednings-medlen
arén 1328,1829 ock 1310,29 män.
hwartlll kommer Kongl. Krigs-Collegii
beklädnads- Trotz, och Utrednings-räk,
ningar för 1808 - , - g män.
Och har således denna Afdelning Revisionsarbete
för isz mänader, i anseende till en Revisor
eller att beräkna för AfdelningenS Tjenstemän af 6
Revisorer och 2 Kammarffrifware för ett är och 19
mänader, emedan Revisions-äret, till 12 mänader
för hwar Revisor och 6 mänader för hwarje Kammarffrifware,
de der endast hafwa, utom renffrifning
half Revisions skyldighet, sammanräknadt utgörande
84 mänader.
Lrigs .Revisions - Departementers -chra
Afdelning, ingick i tjenstgöring den irsta sistledne
December, warande deruti tjenstgörande CommissarieC.
F. Petterzaun, Revisorer G. Macklin,
Expeditions-Kammererare, Abraham L- Kuhlau,
E. Wallin, A. Björkman, O- Berger, Gustaf
Adolph Wennermark, Kammarffrifware
I. Hasselqvist och G. Nordstedt.
Denna Afdelning är anbefald Revision af
1:0 General-Krigs-Cvmmitzariatets wid f. d. Södra
Armeens Räkenskaper för 1808, 1809, ixia
och l8«r, hwilka blifwit för en Revisor uppförde
till Revisionstid af - - - 45 män.
Samt s:do Nyare General-Krigs-Commitzariatets
wid f. d. Wästra Armeens
wänstra Flygel räkenffaper till - 12 män.
Och ehuru afdelningen säledes ännu icke erhållit
mer än 6? mänadcrS Revisivns-arbm, har det
lik
Den 25 April.
»49
likwäl blifwit med den sorgfällighet fördeladt, att
Betjeningen nägon tid och intill detz flere Redogörelser
inkomma, kunna fullt sytzlvsättas.
Uti z:dje Afdelningen, som i anseende pä
mötte swärighercr wid nödige Arbetsrums och meublcrs
anskaffande icke kunnat sättas i werksamhet förr
än medlet af sistledne December'mänad äro tjenstförrättande.
Commitzarie I. Björk man, Revisorer Swanljung,
Hallström, Elg, D. Widegren,
Lilljander och Ungern samt Kammarffrifware
Uddenberg och Elfner; tillhörande deras befattning.
>.mo Kongl- Krigs-Collegie Krigs-Departements
z:dje och 4-de Divisioners Räkenffaper för ären
1808 och 1809; jemte en särskilt räkning för införffrifne
Engelska wahror, uppskattade till Revisions-mänader
- - - 39.—
!rcho General-Krigs-Coinmitzariatets wid
f. d- Norra Armeen räkenffaper för 1828 - 6 män.
Tillsammans 47 mänaders.Revisions-Arbete
ii likaledes blifwit behörigen fördeladt.
4-de Afdelningen började Revisionen den 1
kanuarii innewarande är, derstädes äro tjenstgör
mnde:
Commitzarie, Fält,Kammererare» N. Zimmerman,
Revisorer Zengerlein, Sundell,
plöör, Frigelius, Vougt och Strömstedt,
si»nt Kammarffrifware Bodeman och Ihre: och
lill samma Asdelnings befattning äro förlagde Armens
Flottas östra, Norra och Westra Commisläciaters
räkningar för r 808 och 1309, som tillsammans
ansets utgöra en Revisionstid af - 16 män.
Malmö
iw Den 2s April.
Malmö Escaders eller Södra Commistariatets fö
>8o8 och 1809 - » - - iz man
Samma Commitzariats Förråds,räkning
för 1509 - - - , - z dike.
Förwaltningens af Sjö,arenderne Hufwudbvk
för iZo8 och 1329, , Z dito.
ArmeenS Flottas Stockholms Esiadres räkning
för ar 1803 , - , 6 dito.
Dito Malmö och Strålsunds Escadres
för arén 1828 och >829 - , z Lito.
Armeens Flottas Warfs- Artillerieoch
Commifl-Kammare-räkningar för
1803, samt Hvf,Iaktwarfwets dito , 2 dito.
örlogs »Flottans Huswudbok med tillhörande
SkcppSräkningar för 1808 - 42 dito.
Armeens Flottas särskilte bokför >828 —
Finska A mcens Flottas rakningar för
1828 och 1829 tillika med särffilte
Casta-räkningar wid Södra, Norra
och Wästra Armeens Flottas Commisiariater
för nämde är - - dito.
Hwartörutan en ytterligare tillkommen del
of Annccns Flottas räkenskaper funnits
swarande emot - , , , 8^ mÄ
Ägandes således 4:de Afdelningen tillsammci»
98 manaders arbete för en Ncvifor eller för ar
ali beräkna a hela arbets,styrkan.
För Deputerades i öfrigt aliggande wärfbai
wa flere hinrer mött, hwaribland ej bör förtigas ol
nödige Arbetsrum en längre tid saknats, samt a>
rawn betjening för Deputerade icke blifwit tillföre
ne påtänkt, men sedan runi erhållits inom det ti
Kongl. Kammar, Ratten upplatne hus, samt c
Se
Den 25 April. 151
Secreterare som dageligen fört Deputerades Protokoll,
blifwit konstituera!), äfwen som nödig Betjening
för renskrifning, om hwilka personers aflöning
hos Kongl. Maj:t mast göras underdånig hemställan,
och för öfrigt nödige Ekonomiska Arrangemonter
blifwit widtagne; sa är omsider tillfälle wunnit,
att i mera stadgad ordning göromalen företaga.
I sadant afseende 06) med underdånig anledning
af ordalydelsen i Kongl. Majtts nådiga Proposition
det Riksens Ständer borde nied de erfarne
män, dem Kongl. Majrt ernade utse, Revisionen
besörja; hafwa Deputerade, som trott att Kongl.
Kammar, Rättens Ledamöter blifwit i berörde ändamål
utnämde, funnit sig förankatne, att, till undwikande
af allt hinder och uppehåll, samt stridighet wid gäromalen,
begära Kongl. Kammar-Rättens yttrande
härutinnan, hwarefter och sedan Kongl. KammärRätten,
uti Prvtocvlls, Utdrag af den >9:de November
meddclt sivar, det bemälle werk funnit
sin underdåniga plikt wara att uti styrelsen af
Revisions, göromalen med Deputerade deltaga, Deputerade
först kunnat inga i öfwerläggning rörande
den Arbetsmethod fom härstädes lämpligast borde följas.
Och som pa sätt Protokollet för den 32 November
sistledit ar förmäler, Riksens Höglofl. Ständer,
hwilka m-d wördnad antagit Kongl. MafltS
vmförmälte Nådiga Proposition, sa wäl uti de derom
i underdånighet meddelte sivar, som genom Riksdags,
bestutet den r:dra Maji l8iv, ;6 §. icke bestämt
något ytterligare wilkor eller gräntö för Deputerades
Befattning i afseende pa Krigs-Reyisions
bromålen, än dem Stats-Utskotteks, af Wälloff.
borgare. Ståndet den >2:te och af de öfrige RiksStanden
den i4:de Februarii 18 ro i allmänhet gil,
r?2 Den 25 April.
lade betänkande omrört, innehallande hufwudsakeligen
att Deputerades Befattning skulle blifwa att wid
räkenssapernes granskning tillse om utbetalningarne
wörö grundade pa wederbörlige förordnanden och
vrdenteligen afsiutade Contracter eller andra laga
Acrus samt med behörige qvittencer och verificatio,
ner försedde, hwaremot Riksens Ständers Revisorers
atgjärd i afseende pa Krigejkulderne förmäles
icke böra widtaga förr an alla de till Krigs-redoreisen
hörande Räkenskaper blifwit afsiutade; Alitsa
Hafwa Deputerade, hwad den speciella handläggningen
a Revisions, arbetet beträffade, ansett att medelst
en dagelig tillsyn a Revisions-Betjeningen i
Krigs-Departementet, sa att ingen sorglöshet, försummelse
eller Connivence med Redogörare ma blifwa
mö,elig, — Riksens Högloft. Ständers åsyftaDe
ändamål med Deputerades förordnande i den delen
för närwarande wara tillräckeligen wunnit; —
Dock i händelse något förmarktes blifwa wid Revisionen
eftersatt, eller den högst nödiga skyndsamhet
och ordning derrvid icke iagttagcs eller att sadane
omständigheter under de tillgörande dagclige besök i
Rtvisions-Contoren, förefunnos, som en eller annaa
mohn fordrade Deputerades åtgärd, det ware sig
medelst underrättelsers införskaffande, eller utmärkande
af Kongl. Mattts Nådiga Befallningar tili
wederbörande Werk och Styrelser, hwilket pa satt
här nedan förmäles redan ansets nödigt; sa wille
Deputerade lata sig wara angelagit, akt Revisionsarbetets
oafbrutna gang pa erforderligt samt ett med
Deras Rcfpcccive Herrar Committenters förtroende,
molswarande sätt besörja. .
Men si m en generellare tillsyn af Krigs,fondsrnedlens
ordenteliga uppbörd, och deras med gällande
för
-
Den 2? April. rzz
förordnanden, vrdenteligen afsiutade Contracter eller
andre Laga Actus öfwerensstämmande dispositioner
och förwaltning funnits wara. ett sa mycket angelägnare
amne för Herrar Deputerade som denna tillsyn af
de under Kongl. Kammar-Rätten lagdc RevisionSafdelningar
i det hela icke star alt winna, och ej
eller skäligen ma tillfärwäntas, hälst deras befattning
endast och allenast inskränkt inom de dem hwardera
för en speciellare Revision tilldelade räkenskaper,
hwarken lemna raderum eller utwäg till ötwersigt
af det hela; Sa hafwa Deputerade ansett af
högsta wigt, det en sa beskaffad Generel tillsyn, med
thy ätföljande granffning, efter samlade, synbart
langwäga och till afwentyrs undangömde upplysningar,
borde af Deputerade anställas, pa det, i likställighet
med Kongl. Majsts Nådiga Proposition,
förhållandet ma bos Riksens Ständer wid påföljande
sammankomst anmälas, och nödiga
steg da patänkas till winnande af mera säkerhet för
framtiden och förekommande af förluster, de der k
anseende till nu warande högst owäntade widlöftighet
i redogörelse-formen med skäl kunna anses oberäkneliga.
Såsom möjelighct för en sadan generel tillsyn
ä Krigsfondmcdlen och deras behörige förwaltning,
hafwa Deputerade anwandt de forgfälligaste bemä
danden, att erhålla fullständig kännedom af hwad wid
KrigS-Administrationcrne blifwit fran rustningarms
början widtagil och brleswadt; Och da Deputerade
erfarit alt Kongl. Mast wid krigets början organiserat
en Krigs-CommillLe, hwilken, under ordförande
af en af Rikus Herrar Herr Presidenten, O fwerStathallaren,
Riddaren och Commendeuren Högwäibvrne
Grefwe Samuel af Ugglas, borde sig
i54 Den 25 April.
i underdånighet yttra, rörande behörigheten och hushållningen
wid de Krigsrustnings, anstalter, som
Kongl. Krigs-Collega Krigs, Departement 4-ra särskiltc
Divisioner, Förvaltningen af Sjöärenderne,
Befälhafwande Amiralen och Warfs, Amirals-Embetet
i Carlscrona samt Kongl. Allmänna Spänne,
mats Magasins, Directionen blifwit i Noder anbefalla,
och hwarom bemälte Werk och Styrelser hwar
timide dag aade att afgifwa berättelser och kostnadsräkningar;
Sa hafwa Deputerade ansett för när,
warande till ändamälet tjenande, alt berörde Berättelser
och Kostnads-räkning genomgå.
Warandcs wid den i anledning deraf företag,
ne mödosamma och högst nyttiga granskning, sadane
omständigheter befunne, hwilka dels ansetts leda till
fiere för ^Krigs, Revisions-Departementets afdelnin,
gar wigtiga upplysningar och efterrättelser, dels bordt
såsom betydelige Anmärkmngs-atal, pa sätt Deputerades
Protocoller utwisa, upptagas, hwilka atal
efter meddelte Remisier nu ankomma pa utförande af
Kongl. Masts och Kronans wederbörande Actorer;
Och ar det desiutom en skyldighet och werkelig till,
fredsställelse nämna, att vin a ena sidan bemalte
Krigs-Commitkee under de mest nitiska omsorger,
pa en gang desi mål och belöning, sträckt desi erinringar
rörande Krigsrustnings-atgärderne derhän,
att wederbörande Redogörelse-werk ma hafwa ägt
anledning förmoda dem wara mindre behöflige; sa
ar a andra sidan ostridigt, att Krigö-Committeens oafbrutne
nit, sa widt möjeligt warit, beredt för Kongl.
Mast och Kronan förmanlige följder, i sa matto,
att wederbörande, i anseende dertill omsider erhållit
en wisi riktning till hushållning, med försigtighet
ssyndat ester Le förcstagne kloka, besparings-åtgärder
Den 25 April. lss
och allt mer och mer kämpat emot en tilltagande
dyrhet, under det tillgangarne pa medel och alla
slags Krigs, förnödenheter medtagits och förminskats
Deputerade
hade trott, att ett gcnare sätt för
Controll af Kriasmedels-Uppbörderne skulle kunna winnås
af de uti Nådig skrifwelse den ;:dje April r8n
till Kongl. Kammar-Rätten öfwerlemnade och Deputerade
sedermera meddelte Extracter af Herr Presidentens,
Riddarens och Commendeurens m. m.
Högwälborne Friherre Lagerheims upprättade och
af särskilt i nader utnämde Revisorer granskade redogörelser
öfwer Krigs-utgifter för 1308; men da
det befunnits, att desie Extracter, sa mycket mindre
kunde fulleligen tjena till dermed asyftade Controll,
innan dylike Extracter för 1829, och till äfwentyrs
i8ii inkommit, som af de särskilte Werkens
räkenssaper welat synas, att det ena årets uppbörd
icke wore fran de paföljande arens behörigen
skild, utan troligen med hwarandra sammanblandade,
hafwa, efter det Herr tillförordnade Stats-Secreterare
Wirsen uppå Deputerades fogade anstalt,
meddelt dylika Extracter för 1329, under förmälan
att uppbörderne för 13,0 och i8n skulle Controleras
i Kongl- Stats-Contoirct, samt wid Riksens
Ständers Riksgälds-werk, Deputerade för angelägenheten
af vmförmälte generelle Controll, wid sammanträde
med Kongl. Kammar, Rätten ansett sig
föranlatne ej mindre hos Kongl. Maj:t genom underdånig
skrifwelse af den 22chra sistlcdne Februarii
anhalla om desi meddelande Nådiga Befallning till
Kongl. Stats-Contoiret, att med första till Riksens
Ständers Deputerade afgifwa fullständiga
extracter öfwer alle af förra KrigSfvnLen
i56 Den 25 April.
utgifne medel för arén 1810 och >8il, med utsättande
hwilka Werk och Styrelser dem emottagit, samt.
enar sadank stedt, an genom Bref till Herrar Fullmagtige
i Riksgälds. Contviret manligen begära sa
beskaffade uppgifter, i anseende till hivad derifrån kunde
wara saimelige Krigs-arén till rustningarne och utredningarne
förskjutit; Och sa snart sivar härom b!if>
wa meddelte, stola Deputerade icke underlåta alt med
en forst derefter möjelig granskning fortsätta och af
räkenskapen förhållandet utreda sa wäl i anseende til!
merberörde Riksens Ständers Deputerade tillkommande
tillsyn ä Dispoiitivnerne, som ock wid det
speciellare Revisions-arbete Krigs-Nevisions-Departementels
särskilta afdelningar öligger, hafwa manga
hinder äfwen i anseende dertill försports, att en del
af Krigs-rakenstaperne i mindre fullständigt stick inkommit,
en del ater icke blifwit annu afgifne, hwilket,
att förtiga andre olägenheter, medfört den, att
åtskilligt sig företeende anmärknings-wärde omständigheter,
i anledning af ett ars till granskning förehasde
rakning, stundom mast blifwa hwilande, intill
Letz deri gjorde upp, och afföringar kunna i påföljande
årets, eller ett annat Redogörelse-wcrks ännu
utewarande räkenskaper controlleras.
I anledning häraf och som Kongl. f. d. Committecn
till utredning af Krigs-förwaltnings-ärenderne
den 16 November nästledit ar i8n inberattat,
att redogörelser fran bemalte Werk sa wäl som
derunder lydande atta särskilta General Krigs-Commitzariater,
ncinlig-.n: 1:0^ för Sodra Armeen, 2:do
för Kust-Armeen, zttio Åländska fördelningen, 4:0
Norra Armeen, Wästra Armeens högra Flygel,
6:0 och 7:ino Westra Armeens »vänstra Flygels äldre
och sednare Commihariater, samt 8:0 Finsta
Den 25 April. 152
Armeens Krigs-Commisariater, stulle blifwa afgifne
inom Januarii manad innewarande ar, men
deremot utom Rakenstaperne för Södra Armeen ock
Wästra Armcens »vänstra Flygels sednare ComMihariat,
de der endast i ofullständigt stick inkommit,
oaktadt sistnamde Commisariat, sörestad! af
Falt-Kammereraren Zimmerman, sist af alla blifwit
organiseradt och salt i »verksamhet, samtelige ofwannämde
Werkens redogörelser i iner och mindre
Man ännu är» utewarande, äfwen som för Westra
Armeens »vänstra Flygels äldre Commihariat saint
Finsta Afdelningen icke en enda Ikäkenstap annu
blifwit afgifwen, — hwarjemte för Oelogs, Flottan
icke mer än 1808 ars rakningar inkommit; saknandcs
Deputerade i öfrigt underrättelse om hivad af
Kongl. Krigs-Collega sa wäl som Armeens F!otias
redogörelser ännu kan wara att införwänta, utom
hwad redan i ofwananförde matto blifwit uppskatkal;
Alltså och da Kongl. Majtts och Kronans ratt
U säkerhet, utan en skyndsam Revision, svårligen
»är att winna, hafwa Deputerade funnit sig föranMtne
hos Kongl- Mast underdanigst hemställa om
Mdig Befallnings meddelande till ej mindre Kongl.
Krigs-Collegium, Förwallningen afSjö-arenderne,
Sefälhafwande Amiralen i Carlscrona, än OfwerDirecteur
Rönbeck, hwilken undsatt Nådig Benning,
att, såsom Chef, besörja KrigsförwaltningS^ommitt<lens
samt General Krigs-Commihariateråterstående
ärender, att, wid i Nader stadgat
Mswar, inom witz tid afgiswa alla redogörelser föe
Ma Krig, samt emedlertid underdanigst uppgifwa,
^wad belopp af Krigs-redogöreiser äterstär jemte
^sakerne tili hsraS vkeblifwMde.
öf
-
is8 Den 25 April.
Öfwer denna hemställan lära wederbörandes
underdåniga förklaringar haswa blifwit infordrade
och den werkan deraf kan folia, torde lika säkert ådagalägga
nödwändighcten af Deputerades nit, som
rältwisa Riksens Höglofl. Ständers förtroende.
Desimom bör tilläggas, att sedan Krigs, Departementets
z:dje Afdelning anmält, att hinder för
Revisionen mätt icke allenast derigenom, att en del
af de wid Kongl. KrigSförwaltningens Rakningar
för arén >8O8 och l«oy författade anmärkningar
jemte sielfwa Räkenskapen, pa fäkt likwäl ffe bort,
icke inkommit, utan och att Räkningarne för de under
General Krigs, Commisiariaterne sa wäl wid
Norra fördelningen som Westra Armeens wänstra
Flygel lydande Magaziner saknades; hwarföre ock
Kongl. Kammar-Rätten genom ssrifwelse alden 28:dt
Januarii och roche sistledne Februarii berörde anmärkningar
a Räkenskaper infordrat; Sa har enär
Herr öfwer» Directeur Rönbeck den 6:te pafölide
Marlit till swar anfört, som skulle desie handlingar
wara för desi återstående ärender nödige, och allde
förty icke kunde för närwarande insändas, ansets sig
sä mycket mer föranlatne, att, jemte underdånig be^
rättelse härom begära, det Kongl. Maj:t i afsiendt
pa detze med flere nödiga handlingars och Räkcnskapers
inbekommande, tacktes widtaga de kraftigaste
åtgärder, som Revision thy förutan med erkordeliS
noggranhet, drift och skyndsamhet, icke kan fortgå?
utan i desi oafbrutne lopp uppehälles.
Wid en den >8:de innewarande Martii i saM^
mantrade med Kongl- Kammar, Rätten hallen sa beskaffad
undersökning, som likmätigt Kongl- Brefwet
af den z.dje sistledne September hwaje qvartal in^
nan aflöning för Revisions-Betjeningen tillstyrkes,
hök
Den 25 April. rz
bär
föregå, har erfarits, hwad Commisiarierne i Revisions-afdelningarne,
äfwen sedermera skrifteligen
och Specefiquel för hwarje Revisor härstädes antnält,
att Sumniariska beloppet af de anmärkningar,
som efter förefunne synbara anledningar hitintills
blifwit författade, uppgå lill följande, nemi-:
Fran Första Afdelningen tillN-dr 59,630: 36, s.
Fran Andra dito , , 34,863: 8- —
Fran Tredje dito hufwudsakligast
rörande Räkningar för införskrefne
utländska wahror - 121,264: 14, s.
Samt fran 4:de Afdelningen, som
afwen kommit sist i tjenstgöring 12,0^9: 30. —
Eller tillhopa ett anmärknings be,
ivpp af 227,887 R:dr 40 si. io r. Banco.
Emedlertid hafwa allenast nagra anmärkningar
i anseende till förenämde orsaker af RäkenskaperncS
wrdröjde afgifwande och saknadl tillfälle till en form'igare
jemförelse i paföljande arens Räkningar änvu
kunnat utfärdas, men om ock mer eller mindre
sf förenamde betydelige anmärknings, summor skulle
Aer inkomne förklaringar och upplysningar förfalla,
'v. synes dock ulan twiswel att Krigs-Revision, som
den förelupne korta riden under Kongl- Kammarrättens
niftska bearbetande, oaktat desi i öfrigt mek
^ mycket oswerhopande Krigsmal, wisat sig i brunstig
matto werksam, skall, enär betjeningen allt mer
A) mer winner öfning, med tiden blifwa af synnervs
förman för Kongl. Maj:t och Kronan, ej mindre
!.'tagan om wederbörande redogörares answarsssvlbWt,
an ock i anseende till den häraf wid mest magt
Åliggande egenskap warande omständighet, att pa
ofwan anfördt är, ester möjeliga oordningarS
UPP
-
i6o Den 25 April.
upptäckt, matt och steg maga kunna föreslås till
befordrande af mera säkerhet wid Administrationen,
mera noggranhct wid Krigsmedels-uppbörderne -samt
ett lättare och oswikligare redogörelfesätt
Någre
sa beskaffade matt och steg äro wäl icke
för närwarande att uppgifwa, da Krigs-Revisionen
till mindre betydelig del emot det hela ännu medhunnitö.
Men om, ester hwad Deputerade hoppas,
de härstädes redan widlagne åtgärder ofelbart äro
ledande till detta wtgtiga föremål, sa waga Deputerade
sa mycket mindre anse Riksens Högloft. Ständers
deltagande och medwcrkan i Krigs, Revisionen
för öfwerflödig eller ens umbärlig, ssm härwid är
uppenbart och ostridigt, att genom detta deltagande
erfordeliga upplysningar och handräcknings-anstalter
med mera palitelighet och kraft än eljest olwifwelaktigt
äro att förwänta, lika som den wid KrigsRedogörelse-malens
bringande till stut högst nödiga
skyndsamhet, med tillförlitelighet derigenom ofelbart
bör kunna beredas
Revisionen
af 1788, 1789, r 790 arens KrigsRakenjkaper,
som, lemnad utan uppmärksamhet af
Sländerne, kan sägaS hafwa till betydelig stada
och förlust för Staten warit ända till och med
i- ars tid, oberäknat nagra dertill hörande mender,
hwilka ännu i denna stund återstå, wisar derutom
nog öfverflödigt angelägenheten af RiksénHöglofl.
Ständers egen noggranna tillsyn ä KrigsRedvgörelse-Werkets
oafbrutne och nitiska Förwaltning:
ej til! förtigandes, att de underrättelser, som
blifwa nödige wid den en gang hos Riksens Höglofl.
Ständer uppkommande fraga om KrigSstuldernes
godtgörande, svårligen kunna blifwa palitelige
utan Standernes egen genom Deputerades fogade
o,M
Den 27 April. r6r
omedelbara handläggning wid Krigs-Redogörelseärenderne.
Stockholm den 5 April 1812.
klsmpu8 körner. 8. Landels.
Sven Vijkman Lrzoo. ker Sam. vr^se».
8. Vallquist. ^oli. ? et. SLnclberA.
Lrie Svennson. Ivl. ^onbion.
Ornnilen^
Utdrag af protocollet, häller hos Högloft.
Ridderftapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 27 April 1312.
S. D. oredan med anledning af Protocolls-Utdrag
ifrån de andra respective Standen, fraga blifwit
wäckt vin sältet, huru Riksgaldswerket borde
sörwaltas, under den lid större delen af desi Fuklmägtige
i och för Riksdagen härstädes wistas, blef
betta mål till Scats-Ucfkottet remitterat, hwilkek
ssulle anmodas att deröswer styndesamt sitt utlåtande
afgifwa. Vc stirra.
Lx krotoeollo,
6. Silverstolpe.
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 27 April 1812.
S. D- ^edan bos Höglofliae Niddttskavet och
Adeln blifwik anmäldt den gnstM Herrar BanevFullmägtige
provlforistt widtagit, rörande BancoärendernaS
skötsel, intill desi Riksens Stander derom
hunne förordna, medan större delen af Herrar Fullinägtige
i och för Riksdagen härstädes wistas, bestor
Schang. N.s n. Hög
-
r6s
Den 27 April.
Högloft. Ridderskapet och Adeln, att detta ma°l till
Banco-Utskottet remittera, hwilket skulle anmodas
alt ffyndesamt med sitt utlakande öfwer detta ärende
inkomma, Ut fuxrs.
kx krotocollo,
6. 8ilverktol^e.
Mdrag af protocollet, hältet hos HZglofl.
Ridderskapet scb 2lde!n, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 27 April rZir.
S. D- ^emitterades:
Till häglof!. Banco-Utstottet.
Herr Öfwer-Intendenten och Riddaren P
T hams Memorial, angående de sa kallade BanqvenS
Silfwersedlars lösen och Jnterestens betalning
dera med Speciemynt; och
Till Allmänna Befwärs- och Economie
Utskottet.
Herr Bruks,Patron Carl Fredrik Flachs
Memorial, angående ett skyndsamt afgörande af fråga»
om Branwinsbränningens inställande, Ut luxrs.
Lx protocollo,
^ 6. 81lverftol^s
Utdrag
af protocollet, hältet i Höga»,
prest-Gtändet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 27 April 18>2.
S. D- ^emitterades:
Tilt Constitutions, och Lag-Utstotten.
Riksens Ständers Justitie-Ombudsmans Ebbets-berättelse.
Till
Den 27 April.
I6z
Till Stats-Utskottet.
Riksens Ständers för deltagande i öfwerRevisionen
af Krigs-räkenffaperne utsedde Deputerades
Berättelse, rörande Krigs, redogörelsen och
Revisions, werket. Ur tuxrg.
kx krotocollo»
U. ^lm^uift.
Utdrag af protocollet, hältet i HZgw. prest.
Ständet, wid Urtima Riksdagen i (örebro
den 27 April 18*2.
S. D- Upplästes och godkändes Jnstructionen och
Cds-Formulairet för Ledamöterne i Banco,Utskottet,
sädane detze Atter wid sista Riksdag blifwit till innehåll
och lydelse antagne. Ur fuxra.
kx krorocollo,
ch u. ^lm^uikk.
Utdrag af protocollet,chället r <6-5gw. Prest.
Gtändet, wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 27 April 1812.
S. D- ^ill följe af Walloch Borgare-StandetS
inbjudande, igenom nu uppläst Protocolls, Utdrag
af den rz innewarande April, bestor Prest-Stander,
att lika med Walloch Borgare-Scandet anmoda
Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utskottet,
A ofördröieligen afgifwa Utlåtande öfwer den hos
samma Stand wäckta sraga om inställelse af Bräm
lvinsdränningen. Ur luxra.
Lx krotocollo,
U. ^lm^uikt.
* * Ut
-
164
Den 27 April.
Utdrag af protocollet, hältet hss Borgare6tändet,
wid Urtima Riksdagen i (örebro
den 27 April 1812.
S. D. 2)esiöt Borgare-Ständet, att jemwäl
för sin del godkänna den af Högloft. Ridderskap^
och Adeln, enligt insändt Protocolls-Utdrag för
den az-.die i denna manad, antagne Instruktion,
med tillhörande Eds-Formulaire, för Ledamöterne
Banco-Utskottet under innewarande Riksdag. V,
stipra.
Lx krotoeollo,
k. Z. kerfström.
Utdrag af protocollet, hältet i Hederwär
da Bonde-Ständets Pleno den 27 Apri
1812.
S- D. ^emitterades:
Till Bewillnings- Lag- samt Allmänna Be
swärs- och Economie-Utskotten:
Kongl. Maj:tS Nådiga Proposition, angående
Bränwinstillwerkningen och answar för starka dr^
kers omatteliga bruk.
Till Stats-lltststtet:
Deputerades för deltagande i öffwer-Revision
af Krigs-Räkenssaperne, afgifne berättelse om Krig^
Redogörelse- och Revisions-werket.
Till Lag-Utskottet:
i:o Riksdagsmannen Anders Bondessons
Memorial om Straff-Lag för fylleri och dryckenskap.
2:0 Riksens SkänderS Justitie-Ombudsmans
Embets-Berättelse.
Lill
Den 27 April.
r6;
Till Lonstitutions-Uts?ottet:
Den del af samma berättelse som angar Konungens
rätt att efteraiswa adömde böter.
Till Allmänna Beswärs- och EconomieUtstottet:
Riksdags-Fullmäktige
fran Calmare Län Per
Larssons och Nils Swenssons Memorial, angående
större frihet till swedjande. ^ kuxra.
kx krotocollo,
O. Lrinkmsn.
Utdrag af protocollet, hället i ^ederwäeda
Bonde-Ständets pleno den 27 April
1812.
S. D- ^ill Bonde-Ståndet hade ankommit Utdrag
af Protocollet hos Högloft. Ridderffapet och
Adeln den 23 i denne manad, angående godkännande
af Jnstruclionen och Eds-Formulatret för Ledamöter
af Banco-Utskottet, sadane desie Acker wid
sistledne Riksdag blifwit till innehall och lydelse
Made.
Nämnde Instruktion och Eds - Formulakr klefwa
efter uppläsandet och pä Talemannens derom
gjorde propositio»/ äfwen af Bonde.Ständer godkände;
hwarom de öfrige Respective Standen skulle
wördsamt och wänligen underrättas. Ur kupr».
Lx krotoeollo,
6. Lrinkman
-
Ut
-
rS6 Den 29 April.
Utdrag af prstocollet, hältet r -et >§eder,
wärda Bonde-Ständets plena den 29
April 1812.
S. D- Remitterades:
Till Bcwillnings, Lag. samt Allmänna
Befwärs- och Ekonomie-Utstotten:
ViceTalemannen Jon Jonssons till Stan,
det ingifne Memorial, angående inskränkning i Bran,
wins-bränning, samt answar för starka dryckers
omattsliga bruk; hwarom de öfrige Nespective Skön.
den skulle wördsamt och wänligen underrättas. Ut
lu^rs.
Lx krotocollo,
6. brinkman.
Utdrag af prstocollet, hället hos ^Zglost.
Nidderstapet ,och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i (örebro den 29 April >812.
S. D. öppnades Herrar Electvrers lista till
ival af Ledamot uti Expeditions-Utskottet, ester Fri»
herre benskjöld, Johan Wilhelm, och befans
dertill wara utstdd N:o 2189af Melin, Fullmäg»
tig von Schantz, Gusraf, Expeditions-Secreterare.
Vt fu^rs.
klx krotocollo,
6. 8l1ver stolle.
Ut
-
Den 29 April. r6?
Utdrag af protocollet, hället i Högw.
prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 29 April »812.
S D- Instämde Prest-Ståndet uti HSgl. Nidderskapet
och Adelns, genom sarffildt ProtocollsUtdrag
af den 2; dennes meddelte beslut, att anmoda
Stats-Utskottet skyndsammcligen inkomma med
Utlåtande», dels angående bestridande af kostnaden
för tryckningen af Riks-Standens Protocoll, med
dertill hörande Bihang, samt stallet huru densamma
bör werkställas, dels och rörande beloppet och sättet
till Utgörande af Dagtraktamente» samt Resepenningar
för samtelige Riks-Standens och deras
Utskotts Secreterare, Canzlier och Wakt-Betjening,
samt likaledes framdeles öfwer beloppet af de arfwoden,
som kunna komma att bemalde Secreterare
och Canzlier af Riksens Ständer ansias. Vt iuxrs.
klx krotocollo,
I. V.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständets
protocoll, hållet wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 29 April 1812.
S. D. Remitterades till Stats-Utskottet Riksens
Ständers Deputerades, för deltagande i ÖfwcrRevision
af Krigs-Räkenskaperne, afgifne Berättelse,
angående Krigs-Redogörelsen och Revisionsverket.
Vt stirra.
Lx krotocollo,
). Zergström.
Ut
-
E Deri 29 April.
Utdrag af protocsllet, hållet hos Hederwäcda
Bonde-Stffndet i>. »9 April 1812.
S D. 3 anledning af Högloft. Ridderffapcts och
Adelns samt Wällofl. Borgare-Stunders ankomne
Protocolls-Utdrag för den 2§:te i denna manad,
angående tryckning af Ståndens Protocoller med
dertill hörande Handlingar, får Bonde-Ständek
meddela den underrättelse, akt Bonde-Ståndet redan
öfwerenskommit luta pa egen kostnad trycka
Letz Protocoller, och förmodar att de öfrige Nespective
Standen derom ga i lika författning utan Statens
tunga; men i afseende pa Bihanget förenar
r-9 med den till Stats, Utffottet ffcdde Remis'.
Hx ?rotoco1Io,
6. Lrlukman.
Utdrag af Hrstscsllet, hillet hos fetzerwärda
Bonde-Standet d. 29 April r8ir.
S. D. 21^ed det ifrån Högloft. Ridderffapet och
Adeln genom Prokocolis, Utdrag af den 2; i denne
inänad meddetdke besiut, att anmoda Stats-UtM
tet om ssyndcsamt Utlåtande öfwer beraknmgsgnwVerne,
det specifika beloppet och suttet till utgörande
af Dag,tractamenten och Resepenningar för samteliae
Riks-Standens oä) deras Utssotts-Sccreterare,
Ca> cellie- och Waklbet^ning samt likaledes framdeles
öfwer beloppet för hwar och en af dsarfwoden som
ester erfarenhet och pröfning af arbetet kunna komma
akt bemälte Secreterare och Cancelliet' af Riksens
Stan-'
Den 29 April. -69
Stander ansins, instämde Bonde-Standet till alla
delar, derom de öfrige Rcspective Standen skulle
vördsamt och manligen underrättas, dir supra.
klx krotocollo
6. Lrink inan.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 29 April.
----- Presie-Ständet den 29 - - -
----- Borgare-Siandet d. 2y - - -
- - - - Bonde-Ständet den 29 - - -
wsrdfamt Memorial!
^en af Riksens Högloft. Ständer till desi Allmänna
Besvärs- och Ekonomie-Ut»kott remitterade fruga om
den fria Bränwinsbränningc! s snara inställande,
har Utffottet under öfverläggning förehaft: Ochehuruwäl
Utffottet för sin del anser alla steg som alterera,
endast tjena att göra hjelpen dyrköprare och således
nöden större för den nödställde, och tror, att
bland sädane altererande steg bör räknas förbud emot
Bränwinsbranningcn a en tid, da denna tillwerknings
inställande är att förwänta såsom en följd af
den annalkande warma årstiden och af de uppstegrade
Spannemalsprifen, hwilka synas lofwa lika
om ej större winning ät dem, som hafva Spannemäls-upplag,
genom sädens användande till bröd
an förwandlande till bränvin; tror dock Utffottet,
att alla defia betänkligheter böra försvinna, enär antingen
nöden befinnes wara verkelig eller tron allmän
att nöd är att befara.
Pä
r7» Den 29 April.
Pa dessa grunder tillstyrker derföre Utskottet för
sm del, att Riksens Stander i underdånighet anhalla
det täcktes Kongl. Majit, i fall de underrättelser om
Spannemals-tillgangarne, som fran Herrar Landshöfdingar
inkommit, föranleda till befarande af Svan,
nemalSbrist, laka i Nader utfärda Befallning till
Bränwinsbränningens snara inställande, och att i sa,
dant fall den Sextonde (>6:de) nästkommande Maji ma
wara bestämd till Bränwinsbränningens allmänna in,
ställande, såsom den snaraste tid, hvarigenom Utskottet
förmodar ett allmänt kungörande af Förbudet i Riket
kunna werkställas, dock, att i fall denna af Utskottet
förestagna tid skulle för ett allmänt kungörande fin,
nas otillräckelig, Riksens Stander till Kongl. Manis
Eget Nådiga afgörande öfwerlemna, att till För,
budets widtagande utsätta den närmaste dag deref,
ter, som med ett sadant allmänt kungörande och
asyftade ändamalet är förenlig.
Hwad äter beträffar hurulange ett sadant För,
bud, med afseende a Spannemalsbristens förekommande,
årstiden samt ssördeförrattningarne skäligen
ma fortfara, anser Utskottet förbudet böra gälla intill
den i:sta Ottober innewarande ar, sa wida ej
Kongl. Majit och Riksens Högloft. Ständer skulle
under påstående Riksmöte annorlunda täckas derom
forordna.
Till förekommande af förlust för dem, hwilka tilläfwentyrs
wid kungörandet eller den dag, Kongl. Majit
Nädigji derefter skulle lackas utsätta lill Bränwinsbrtwninge-s
upphörande, hafira oafwerkad tillmäss,
ning, anser Utskottet, i händelse fraga derom skulle
uppsta, den eller dem, som da bcwistigen hafwa
sadan oafwerkad tittmässning, berättigade, att den,
samma utan answar afbränna inom eller sidst till
Den 29 April. ryr
slutet af fjerde derpå följande dagen. Örebro d. 28
April 1812.
Pa Högloft. Riddersk. och Pa Högw. Prest,Stan,
Adelns wägnar, dets wägnar,
k'. L. 8 oliv erin. O. v. klosensiein.
Pa Wällofl. Borgare, Pa Hederw. Bonde,
Ståndets wägnar. Ståndets wägnar,
Olok 8jösret!r. OI. ki. 8eIiLre.
^lex. I,sZerZrkn.
Uppläst hos Ridd och Adeln d. 29 April.
- - - - Prest-Stander dcn 29 - -
- - - - Borgarc-Ständctd. 29 - -
- - - - Bonde-Standet d- 29 -- -
Utdrag af protocollet, ballet i Riksens
Högloft. Ststndcrs 2lllmänna Veswärsoch
Economie Utskott ben 28 April l8»2.
S. D. Inlemnade Herr Prosten Dybäck ett
anförande kill Protocollct, sa lydande:
För att icke lägga något onödigt hinder i wa,
gen för ett skyndesamt Beslut uti förewarande amne,
wagade jag ej upphöja min swaga röst wid
öswerläggningen dervn! i dag f. m., ehuru jag i
wista omständigheter, sa wäl da som nu, icke är af
enahanda mening med de agtningswärde Ledamöters,
hwarefter Utssottets Betänkande bliswit uppsatt. —
Utssottet har i anledning af de till detsamma inkvmne
Remitzer, rörande Bränwinsbränningens ssynd,
samma inställande fästat sig wid fyra omständigbeker,
nemligen: »:o Nödwändighcten deraf, 2:0Tiden
da den borde inställas, z:v Att detta borde ffe
172 Den 29 April.
pä samma dag öfwer hela Riket, och 4:0 Att
förbudet borde räcka till den i:sta nästkommande
Oktober.
Uti den första och stdsta omständigheten är Utskottets
Bestut till alla delar efter min önskan; men
wid den 2:dra och z:dje hyser jag för min del nagra
särskildta tankar. Och hwad således först angar den
tillstyrkta tiden, den 16 nästkommande Maji, dä
Bränwinsbränningen skulle upphöra, sa anser jag
för alldeles öfwerflödigt att den utsätta eller förestå,
da den werkeligen icke kan af Utskottet determineras,
utan i alla fall beror af möjligheten att förr eller
sednare fortskaffa Kungörelsen om Förbudet till alla
Rikets delar, hwilken Kongl. Majit allena känner;
och har alitsa Utskottet t sitt Betänkande, da det
förestagit att Bränwinsbränningen skulle upphöra
den 16 Maji eller sa fort sig göra later, efter min
tanke, icke sagt något hwarken mer eller mindre,
än att det önskade, det Kongl. Majit uppå anförde
wigtiga skäl, täcktes i Nader förbjuda Bränwins,
bränningen med möjligaste skyndsamhet.
Beträffande den z:dje omständigheten, eller att
Bränwinsbränningen borde upphöra samma dag
öfwer^ hela Riket, af det skäl, att alla Rikets
Znwanare matte njuta lika rätt, sa anser jag för
min del, denna Utskottets tanke icke wara instäm,
mande med den bedröfliga målning af wista Lands,
orters tillstånd, som blifwit alfwén i de flere til!
Utskottet fran Standen inkomne Memorialer. Enligt
deras uppgister är det de närmast omkring Hufwud,
staden belägne Landskap, der Spannemalspriferne
stigit aldrahögst och som hotas med hungersnöd:
Skulle det da icke wara billigt, ja nödwändigt att
Bränwinsförbudet först komme destu landets betryckta
barn
Den 29 Aprlk
barn tillgodo, hwilket ofelbart sker, da det blifwcr
gällande fran den dag, det hinner kungöras, »välförståendes,
att fyra dagar i alla fall lemnades frie
till afbränning af en redan gjord tillmäskning? Det
wackra skälet, akt alla matte njuta lika rätt, blir,
efter min tanke, härigenom icke upphafwit, utan
twertom bättre tillämpat, än ester Utskottets mening.
Den som först mäste underkasta sig Förbudet, är
»cksa i tillstånd att först och i förhand blifwa underrättad,
att ett sadant är att förwanta. Han
nyttjar da alla möjeliga utwagar att i hast öka sin
Bränwinstillwerkning och sitt lager, i fall han derwid
ser någon förmon, da den deremot, som ar
mera aflägse fran Hufwudstaden och således icke
torde fa någon kunskap om förbudet förrän det fran
Predikstolen uppläses, emedlertid later Vranwinstillwerkningen
ga sin wanliga gang, och således icke
consumerar mera Spannemal an den förre, oagtadt
han har längre frihetstid dertill. Men skulle också
något enskildt intereste härigenom blifwa förfördelat,
sa bör sadant icke komma i beräkning da del gäller
att rädda hela Landsorten fran en hotande Hungersnöd.
Min oförgripeliga tanka är alltså den, att Utskottet
tillstyrker Riksens Ständer, att äfwen öfwerlemna
denna omständighet at Kongl. Maj:tS wisa
godtfinnande, och att enligt med hwad Herr Grefwe»
och Ordföranden redan förestagit, endast i underdånighet
begära, det Kongl. Mast täcktö, pa anförde
skäl, sa fort sig möjeligen göra later, förbjuda
Bränwinsbränningen i Riket till den »:sta nästkommande
October, si framt Kongl. Majit och Riksens
Stander under loppet af Riksdagen icke skulle annorlunda
förordna, hwad tiden, till att ater fritt fa
bränna, angar. Och
r?4
Den 29 April.
Och beslöt Utskottet att ofwanstaende anförande
skulle till Respective Standen åtfölja Utskottets
Betänkande, rörande Bränwinsbränningens inställande.
Vt supra.
krotocollo,
^.lex. s-aZerZreir.
Utdrag af protocollet, hellek L Riksens
högloft. Ständers Allmänna Beswärsoch
Economie-Utskott den 29 April 1812.
S. D. Inlemnade Majoren Walborne D. G.
tz-il fwer stolpe ett anförande till Protokollet, sa
lydande
Med
fullkomligaste medgifwande utaf sanningen
deraf, att Högloflige Ekonomie- och Beswars,Utskottet,
redan förliden gårdag fattade och justerade
betz Beftut, i den till detsamma, fran Riksens Etander
remitterade fraga, om Branwinsbranningens
snara inställande, utbeder jag mig Högloft. Utskottets
benägna tillåtelse, att uti detta ämne, fa något
närmare utwekla mina oförgripelige tankar. Del
tillkommer wiserligen icke mig, såsom högst oerfaren
uti de wigtige arenders behandlande, som till det Utstött
nödwändigt stola inkomma, hwarutaf jag har
den äran wara en Ledamot, att wilja leda detta
upplysta Utstötts uppmärksamhet pa wigten af det
mai, nu förewarit till afgörande; men jag tror dek
tillhöra mig, att med yttersta noggranhet, för min
enskildta del, behandla detta ämne: Ett ibland de
flere wigtiga stal, som dertill föranleda, tror jag wara,
att ej allenast Samhällets Lagstiftande Magt,
utan alwen hela Swensta Allmänheten, och i synnerhet
den torftigaste delen deraf, stall med strang
rätt
-
Den 29 April.
rättwisa bedömma Utskottets utlakande uti denna
wigtiga sak, och att en aterremih till Utstottet wore
högst stadelig, såsom ledande till tidsutdrägt.
Jag har den öfwertygelsen, att ett Samhälles Lag,
stiftande Magt, aldrig bör upphäfwa en gällande
Författning, utom da högsta nöd, eller en sadan
Författnings patagliga förbättring sadant kräfwer.
Att knapp tillgång pa bröd, detta mennistans nödwändigaste
födoämne, pa flere orter, redan tv warr,
lärer wisa sig inom Fäderneslandet, bewises ester
min tanka, säkrast deraf, alt Spannemalspriserne,
natt sagt pa alla ställen i landet, stigit till en oerhörd
>öjd. Att deremot Bränwin finnes tillwerkat till
ttt öfwerflödigt belopp, bewises ju deraf, att detsamma,
för det närwarande, åtminstone i de fleste
Landsorter, icke gäller mera, än da Spannemalen
warit till 2, L ZOO Procent lägre pris än nu. Är
det icke da hög tid, att inställa Bränwinstillwerkningen,
och detta sa snart möjeligen ffe kan, emedan
en befarad hungersnöd sadant fordrar? Jo
witzerligen. I anledning deraf, får jag den äran
lill Högloft. Utskottets ompröfwande hemställa, om
cke Utskottet uti detz till Riksens Högloft. Ständer
ofgifwande Betänkande, skulle behaga tillstyrka, att
ms Konungen i underdånighet anhalles, att Kongl.
Majtt, som i anledning af Herrar LandöhöfdingarS
nkomne raporter, säkrast och bäst känner ställningen
Landet, ma i Nader afgöra, huruwida Förbudet
emot Bränwinstillwerkningen, bör, pa en och samma
dag öfwer hela Riket sättas i »verkställighet,
Iler ock Länöwis werkställas, sa fort Författningen
»erom, till och inom hwarje Län, kan hinna expedieras-
Det synes »nig wara orätt, att i afseende
pä det sednare alternativet, uppehålla sig wid den
tan
-
-76
Den 29 April.
tankan, att i händelse dst widtagcs, icke alla Swea
Inbyggare, fa begagna lika lang tid till Bränwinstillwerkning.
Om Allmänna behofwet sädant kräfwer,
bora ju alla andra considerationer upphöra: Derutom,
hwilken ar den Swenste Medborgsman, som stuve
kunna anse sig förfördelad, derföre att han 7 a 8
dagar förr an en annan, bliswer betagen den usla
rättigheten att förwandla bröd till bränwin, da
hungersnöd möjeligen kunde wara att befara. Till
Swensta Nationens heder, hoppas jag att en sa
dan icke finnes.
Slutligen får jag den aran hos Högloft. Utstöttet
anhalla, att det afseende mätte göras pä dehe
mine yttrade tankar, som de kunna finnas förtjena
och omständigheterne medgifwa.
Och besiöt Utstottet att ofwanstäende anförande
stuve till Respective Standen åtfölja Utskottets
Betänkande, rörande Branwinsbränningens instäl
lande- silors.
k!x krotocollo,
^.lex. I>3ZerZrL^n.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. l Maji
----- Prcste-Ttändet deN l - -
- - - - Borgare-Ständet d. l - -
- - - - Bonde-Ständet dm r - -
Longi. Maj:ts
t7?ä-iga Proposition till Rikets Ständer om ^
en förändring i utskrifningsfätter af det fast
sitäida .förstärknings-manskapet. Gifrveti
Orebro Slott den Zo April 1812.
^a Kongl. Maj-k, under den r Maj r8ro,
Nader antog och gillade Riksens Ständers bestal
rörande Förstärknings-manstapek, iofwade Kongl, da
Mas.!
Den zo April.
'-77
Masik att med afseende pä de hufwudgrunder Riksens
Ständer faftstäldt, och efter ytterligare wunnen
erfarenhet om deras anwändbarhet wid tillämpningen,
meddela Riksens Ständer de ändringar, som
kunde anses nödige, till beredande af den högsta
möjliga fullkomlighet i ett ämne sä wigtigt, ftm det
i fräga warande.
Kongl. Majit gär nu att uppfylla detta löfte
och att, med oinskränkt förtroende, päkalla en förnyad
borgen af Riksens Ständers alfwarliga känsta
för Fäderneslandets förswar och sjelfständighet.
Kongl. Maj.-t tror Sig ei behöfwa inga i några
widlöftiga bewis om nödwändigheten att bereda
tillräckliga och anwändbara förswarsmedel, emot de
anfall, som möjligen kunna hota Rikets lugn. I
ttt tidehwarf, dä swagare Stater ej mera hämta
aagot städ af de mägtigares inbördes motweginde
korka; dä Länders sjelfständighet ej mera bewaraS
ienom främmande förbund, oftast förenade med wiloret
af en blind undergifwenhet; äger ett manligt
och stridbart Folk, ^ som will bidehälla sina Lagar
och sin frihet, ej nägok annat wal, än att i wapnens,
wiljans och enighetens förenade kraft söka en
oy borgen för framtiden.- Om ett förmänligt lage
>ch instränkta behof, gifwa en ytterligare wigt ät
oenna alfwarligare föresats; om förtroendet till Reringen
befästar hwad konstan för Fäderneslandet
lrundadt; om den lugna ständaktigheren pröfwar faforne,
innan den sänkes wid deras möte, om nitet
ör allmänt wäl utestuter alla enskifta afsigter, stall
>ttta Folk, hwilande wid egen kraft, äfwen bibehäla
eget warde och egen jord.
Riksens Ständer kände lifligen denna sanning,
de, med afseende pä den närwarande krigsmag-
N:o -s. rens
178
Den Z2 Apell.
Den zo April.
tens otillräcklighet, till Kersi. Maj:t öfwerlemnadel
rättigheten att för Rikets förswar upptaga 50,201?
»vapenföre Män. Wid tillanpninaen deraf, i am
seende till de 15,020 man af Förstärkningsmanffg.
pet, som Kongl. Mast under den 2; April förledi!
ar uppbodade, har erfarenheten nogsamt »visat, al>
en fortsättning af detta utstrisningssätt blefwe, föi
framtiden, bade för tryckande för wista klaster af Med
borgare, och för kostsamt för landet i allmänhet; c.l!
den faststälde aldem, incm 20 och 45 ar, wäckt!
en för wida utsträckt osäkerhet i enikilta förhallan
den och yrken; att de reglcmentarista stadgande
som i sjelfwa författningen influtit, förswarade ha
stigbcten af dest gang och Armeens deraf beroent!
förstärkning; att de allmänna bidragen till Förstärk
mngSmanstapets utgörande genom le!ning,afenper.
sonlig skyldighet att förswara Fäderneslandet, endas!
stapade en penningegärd, och sluteligen, att eM
och tydliga grundsatser i detta ämne, endast kunna
akwända de förwillade begrepp, s'm afunden etli
mistlroendet alstrat och hwaraf bedröfliaa följder'
wista af Rikets Provincee blifwit svorde.
Kongl- Mant twekar derfö.-e icke att för Rik
sens Ständer framlägga wista allmänna grunder
sören ny inrättning af Förstärknings, eller Bewä
ringsmanssapct.
Derwid har först förekommit den wigtiga frä
ga, huru wida inom det inskränktare antal ar, seni
NN af Kona'. Mast stal! förestås, det ma wara tik
latit för h»var och en som ej friwM»Lwll! inga
krigstjenst, att sätta tjenstbar karl t^Malle, eller,
om såsom en vwilkorlio ssvldighet bör ansts, att mel
egen person förstärka Armeen^
Kongl.
t 79
Kona!. Mast, som, a ena stdan, bör önska
att göra Statens bördor sa aiimanna ock jemt fördelade,
som möjligt för dest trogna undersåtare, har,
a den andra, med afseende pa de olika meningar som
häröfwer uppstått, welett öfwerleinna denna fragas
beswarande at Rikets Ständer, utan att derwid
yttra någon annan önskan än den, attcheraS beflut,
ma blifwa uttr»)cket af Swensta Folkets tänkesätt
och fordringar.
För öfrigt anser Kongl. Mast!
1:0 Att skyldigheten till deltagande i BewäringsmanstapetS
utgörande, ma börja med sylda 22 och
vwilkorligen upphöra med fylda 25 ar»
2:0 Att Kongl. Maj:t, i mohn af behofwet kill
Rikets förswar, äger att detta Manskap, klast efter
klast, uppbåda och till krigstjenst inöfwa.
zro Att Berväringsmanstapet antingen stall förstärka
den indelta Armeen, eller Batsmanshallet,
eller ock utgöra särstildte Korpser under särskildt befäl.
4:0 Att under den '.id tjenstgöringen warar,
Bewaringsmanstapet är befriadt fran alla arbetskommenderingar,
undantagande sadane, som under
tjenstgöring i fält förefalla, afwen som fran erläggande
af arlige mantalspenningar
5:0
Att Bewaringsmanstapet under tjenstgörringsliden,
äger, pa lika sätt som i afseende pa
Soldater redan förordnadt är, eller framdeles stadgas
kan, att öfwa det handtwerk det län, äswensom
lika rätt till penston och underhall, som ordinarie
Soldater och Sjömän i lika belägenhet.
6:0 Att inga andra undantag fran skyldigheten
att i Bewäringsmanstapet deltaga ma äga ruin,
än för dem, svin redan äro i krigstjenst; dem sou»
genom sjuklighet eller lyten äro tili krigstjenst oför
*
* mögne;
i8<» Den zo April.
mögne; dem som redan tjent wid förra Landtwärnet
och ej friwilligt wilja ater inga i tjenst; Lotsar,
Lvtsdrängar, Postförare och Postiljoner, jemte Arbetare
i Kronans sörräd och Werkstäder, samt sluteligcn
Kronans, Staders och af Kongl. Majit
erkände allmänna Inrättningars nu warande Ordinarie
EmbetS- och Tjenstemän.
7:0 Att, fran och med nästkommande ars början,
ingen tili något Statens Ordinarie Embete eller
Tjenst befordras, eller erhåller Burskap eller
Borgarerätt, eller i något handtwerkeri till Mästare
antages utan att wara, intill solida 2; ars alder,
inskrifwen i de under Nationalbewäringcn hörande
klasier och underkastad alla dermed förenade skyldigheter.
8:0 Att om Riksens Ständer, såsom allmän
regel antaga, att hwar och en till utskrifning förbunden
Person, inom de faststälde s arén, äger
rättighet att, i filt ställe, sälta tjenstbar och behörigen
approbera!) crsättningskarl, som, i detta fall,
ikläder sig den förres rättigheter och skyldigheter;
desia ersättningskarlar likwäl ej fa sökas inom de för
Nationalbewäringen bestämde aldrar, utan deremot
endast tagas bland de Medborgare, som äro mellan
fyllda 25 och 37 arS alder.
9:0 Att Kongl. Majit, genom Desi Befallningshafwande,
äger rätt att pröfwa de ansökningar
som i anseende till den i ofwanstaende §. omsörmälte
lejning kunna göras.
12:0 Att Bewärkngsmanskapet af Kongl- Majit
och Kronan förses med beklädnad, bewäring och nödige
utredningspersedlar; och will Kongl- Maj-t till
Riksens Ständer öfwerlemna, att, till undwikande
af betungande forslingar genom landet, särskilte för
wa
-
Den zo April. 13»
waringsställen för dcsie effekter, ware sig Häradseller
Socknewis, i Otterne ma upprättas.
n:o Att den indelta Armeen wid utbrottet af
ett krig, bör, enligt för densamma nu gällande Författningar,
kompletteras; hwarefter Rust- och Rothallares
Rekruteringsskyldighet förfwinner, endast under
sa lang tid kriget warar, och widtager, efter
öterstald fred, Tre mannder sedan Trupperne återkommit
till hemorten.
12:0 Att den i kraft af Kongl. Förordningen
af den 2 3 April i8n redan uppbadade delen af
Förstärkningsmanskapet, enligt derom assiutade Kontrakter
eller ingangne förbindelser, i tjenstgöring fortfar.
I händelse af fred och detta Manskaps deraf
säljande upplösning, inträda de personer, som möjligen
kunna wara inom Bewäringsaldren, i alla
de skyldigheter som i denna Lag komma att stadgas.
iz:v Att den pa Gottland antagna allmänna
Bewäring i desi närwarande stick förblifwer.
14:0 Attoni någon, som är skyldig att förstärka
Armeen, i afsigt att sig derifrån undandraga, antingen
rymmer eller afstympar sig någon lem, han
med wanära ma anses, och desiutvm straffas efter
Krigs-Lagarne. Ager han förmöaenhet, anwändes
deraf sa stor del som erfordras att anskaffa duglig
ersättningskarl i desi ställe.
r;:o Och stuteligen, att alla Reglementariska
Författningar och stadganden, som wid desia allmänna
grunders werkställighet och tillämpning, pröfwas
nödiga, ma till Kongl- Majtts Egit bestämmande
öfwerlännäs.
Kongl. Maj:t tror Sig äfwen wid detta tillfälle
böra tillägga och Riksens Ständer meddela,
att Hans Majit redan, i anseende till de i Krigs
-
Den zc> April.
artiklarne hittills faststälde bestraffningar, widtagit
de förändringar och jcmknlngar, som med tide,
hwarfwets lynne och National-bcwäringens stora
ändamål, aro förenliga. Äfwen will Kongl. Majit
wara betänkt att förordna nödigt Befäl, sa wäl.för
de nu warande som för de, genom den härutinnan
förestagne BewäringSmethodep, uppkommande Bälsmans-Kompagnier.
Kongl. Mant har nu, utan förbehåll, för Riksens
Ständer framställ Dest tankar i ett ämne,
hwaraf öar lkorligen beror Rikets bade närwarande
och framtida trygghet. Det är med afseende pa detta
dyrbara föremäl, som Kongl. Malit, med grundad
tillförsigt, förwäntar Riksens Ständers eniga
och skyndsamma swar. Sveriges wapenföra Ungdom
bör med glädje wilja samlas under den Hiel lev
ledning, uppå Hwilkew allas förhoppningar hwila;
som Sjelf uppfödd i farornas iköte, äger kraft och
förmåga akt dem aflägsna; och som främst af alla
pa äranS bana, först af alla, will rigta Sitt swärd
och ställa Sitt Eget bröst, mot hwarje fiende af
SwerigeS lugn och sjelfständighet. Ma Hans ädla
och alswarliga beslut lisma en sann nationlig anda
hos hwarle redlig Medborgare; och Swensta Folket
stall annu, segrande öfwer öden och ttdchwarf,
känna sin förbindelse att dö för Fäderneslandet och
uppfylla den.
Kongl. Mast förblifwer Riksens Ständer med
68 Kongs. Nåd och Annest walbewagen.
XV- Carpelan.
Den Zv April. 133
Utdrag af protocollet, hältet pä wrebro
Slott inför Sans Longi. Macht uti ScarsRadet,
hwarwid Hans Longi. Höghet
Leon-prinsen war tillstädes, den zo
April ^8i2.
Närwarande:
Hans Excellence Justitie-SlatS-Ministern Herr
Grefwe Gyllenborg.
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes Arenderne
Herr Friherre v. Engeström.
Hans Excellence Stats-Rådet Herr Friherre Rosenblad.
Hans Excellence Stats-Radet Herr Grefwe Wrede.
Stats-Rådet Herr Frikerre Fleming.
Stats-Rådet Herr Friherre Adlercreutz.
Stats-Rådet Friherre v. Platen.
Stats-Rådet Friherre Adlerbeth.
Hof-Cantzleren Friherre af Wetterstedt, och
Stats-Secreteraren Friherre Carpelan.
Upplästes i underdånighet en till följd af KonglMaj:tS
Nadina Befallning författad Proposition
till Riksens Ständer, angående förändring i UtstrifUngssatlet
as det faststalle Förstärknings-Manstapet.
Hans Kongl. Mant, som uppå Stats-RadetS
enhälliga tillstyrkande till alla delar gillade denna
Proposition, befallte i Nader, att densamma pa
wanligt satt till Riks-Stånden expedieras stulle.
In stclem ?roto colli,
kk. H.. UinäZren
-
WZc».
>84 Den zo April.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. zo April.
- - - - Preste-Ständet den zo - -
- - , - Borgare-Ständet d. zo « -
- - - - Bonde-Ltändet den zo - -
Wörbsamt Memorial!
^edan i anledning af skedda kemister ifrån det
Högwördige Preste-Standel och det Wälloflige
Borgare-Standel Konungens Näbiga Proposition,
rörande en särskild författning med Swensta Ultcarnarinska
besittningars Styrelse och Drätsel, bltswit
föredragen, har Constitutivns> Utskottet wäl i de orden
i ingresten lill Regeringsformen att för Swea
Rike och thy underliggande Länder stadga
följande, igenkänt anledningen till den gjorda remisten,
men tror sig tillika böra förklara, att da
Konungens Nådiga Proposition, föranledd af desta
Länders särskilda läge och deraf härrörande särskilda
behof och förhållanden, äsyftade derefter lämpade
politiska matt och steg, hwilka af Grundlagens föreskrifter
wore i de siesta delar oberoende, ansag Corn
stllutions-Utskottet sig i dcsta afseende» icke kunna inga>
någon pröfning, eller fatta ett definitivt beslut, utan
trodde sig böra detta ärende till de Nespective Stånden
ater öfwerlemna, da Utskottet ester sin mening
anser de ur Regeringsformen införde orden: Swal
Rike och thy underliggande Länder, icke till aila
delar kunna lämpaS till andra än dem, hwilkas ombud
i Swensta Lagstiftningen icke deltaga. Örebro
den zo April i8>2.
Pä Constituuons-Utskottets wägnar,
6. björnen. Hl- lingstÄ^iusJotr.
k. LsnckberZ. ei-s. XlrerA.
6. L. Lilverftol^e.
Den ZO April. I8s
Uppläst hos Ridd. och Ndcln d. zo April.
- - - - Prest-Ståndet den zo - -
----- Borgare-Standetd. zo - -
- - - - Bonde-Ständet d- zo - -
Wöcbfamt Memorial!
^enom Utdrag af Protocollet, under den 27 i denne
manad, har Höglofl. Ridderstam och Adeln behagar
infordra Banco-Utskottets yttrande, i hwad
matto, medan större delen af Herrar Banco-Fullmägtige,
i och för Riksdagen, härstädes wistas,
Banco-.ärendernes stjötsel kan lampeligen blifwa besörjd?
Öfwer hwilket ämne Wälloft. Borgare - Ståndet,
jämnlikt Utdrag af dest Protocoll under den 21 dennes,
sig utlåtit: Huruledes, da icke mindre än Nio af
de till Banqvens Styrelse, af Riksens Ständer utsedde
Fullmagtige, kommo att i egenskap as Riksdagsmän
bewista detta Riksmöte, samt genom Werkers
Secreterare alla huswndsakelige för Bancv-Utstottets
göromål nödige Handlingar wörö hitförde;
hwarigenom, i händelse uti de härwarande Fullmagtiges
ställen Suplöanter sörordnades, de, i saknad
sä af Handlingar, som af en endast genom längre
deltagande i göromalen, niöjelig erfarenhet om Wer,
kets styrelse, skulle söga eller intet till dest nytta
kunna uträtta: föliaktcligen, med afseende a allt sadant,
något hinder icke motte, med mindre BancoWerlet
under nuwarande Riksdag kan lämpesigen
salunda förwaltas, att Föredragninas-Listor pä inkommande
mål, blifwa uppsatte ock h>t öswersände,
till inhämtande af de härstsdes wistande Fullmägtiges
tankar; Och hade Högwördige Preste-Ståndet,
jämnlikt Protvcolls-Utdrag under den -s:te dennes,
samt Hederwäkda Bonde-Ståndet, enligt Ut
-
r86 Den g» April
drag
af dess Protocol! under den 2z:dje dennes, uti
Walloft. Borgare-Ståndets vmförmaldte yttrande
instämt.
Banco-Utstottet, som öfwer den ifrån Högloft.
Ridder,kapel och Adeln stedde Remiss, bör dess wördsamma
Utlåtande afqifwa, finner för dess del, att, under
ett sa belkaffadt förhållande, som nu inträffande, da
största delen af Herrar Banco, Fullmägtioe ej kun,
nät undgå att till Riksdagen afresa, hos hwilka der,
jamte, det för arendernes afstutande och befordran
till »verkställighet, fastställde antal, härstädes icke
saknades; någon osäkerhet eller olägenhet uti Wer,
tets Styrelse, ej wore att befara, om under denna
Riksdag den Herrar Banco, Fullmägtige samfält
åliggande befattning besörjcs pa sätt de z:ne Re,
spective Standen ansett, wid. detta tillfälle blifwa
emot ändamälet swarande. Orebro den zo April
1812.
Fao. Oe Is Osrclis. dlsAn. LrsZneliusV,
. XV. LerAsr. L. Ölnnsrr.
^1. Uelsin^iu§.
Lika lydande med de till Nespective Standen afgangne
Memorial, intygar
6. Lrskel.
Utdrag af protscsllet, hältet hos högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den zo April 1312.
S. D- föredrogs a nyo Allmänna Beswärs- och
Cconomie-UtffottetS förleden gårdag pa bordet lagda
Me
-
Den ZO April. 187
Memorial, rörande BränwinSbränningens snara in,
ställande, och blef hwad Utstött, t deri söreftagit af
Högloflige Riddcrstapet och Mein lill alla delar
Madl och bifallit. Vt supra.
kx krotocollo,
6. 8rlv erstolpe. .
Utdrag af protocollet, hillet hos Högloft.
Ridderftapet och Adeln, wid Urtima Rikkdagen
i Örebro den zo April 1312.
C. D- 8)eftöt Högloft. Ridderstapet och Adeln
ctt at Bcwillnings, Utstottet, till den åtgärd Utstot,
let kunde finna nödig, öfwerlemna ett Memorial af
Herr Silswersköld, Nils, Landshösdinae, anMnde
befrielse fran Mantalspenningar och Bewillning
för arbetarne wid Husgwarna Gewärs,Factorie.
Vr supra.
kx krotocollo,
^ 6. 8ilverstolpe
Utdrag af protocsllet, hället i <,ägw. prestStändet,
wid Urtima Riksdagen i Orebro
den zo April 1312.
S. D- ^wad Allmänna Beswärs, och Ekonomiekllstottet
uti dess nästl. gårdag pa bordet lagde Betänkande,
rörande fria BränwinSbränningens snara
inställande söreftagit och tillstyrkt, blef af PrestStandkt
gilladt. Vt suxrs.
kx krotocollo,
V. ^Imcfurst.
Ut,
-88 Den z-> April.
Utdrag af Borgare-Ståndets prstscoll,
hillet wid Urtima Riksdagen i Orebro
den zo April 1312.
S. D. Ä§id förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs- och Econymie-Utssvttets under d. 23:0c uti
innewarande manad meddelte utlåtande, i anledning
af den till Utssottet förwiste fraga om Allman inställelse
af Bränwinsbränningen, fann Stander för
godt, alt gilla samma yttrande. Ut supra.
Lx krotocollo,
Lergstrom.
Utdrag af Hrstscollet, hället hos Hederwärda
Bonde - Ständct den zo April
1812.
S. D- Remitterades:
T:ll Bewillnings- Lag- samt Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utskotten:
Riksdags-Fullmäktige Pehr Nilssons fran
Christianstads, Johan Erssons fran Stora Kopparbergs
och Anders HakansfonS fran Elfsborgs
Län ingifne Memorialer, angående inskränkning
i Bränwinsoränningcn samt skärpande af answaret
för fyllm och dryckenskap. Ut supra.
/
ktx krotocollo,
6. örrnkman.
Den I Majk. 189
Utdrag af protocollet, hället r Hederwärda
Londe-Ständets pleno den zo April
18 l2.
S. D Äf förekomne ssal har Bonde-Standet
bifallit Allmänna Beswärs- och Economie-Ulssottets
Betänkande, att Bränwinsbränningen ma inssränkas
lil! den 16 nästkommande Maji och ifrån den dagen
upphöra, med den frihet till inmässnings-afbrännande
som Utssottet förestagit, samt alt underdånig anhållan
hos Kongl. Maj:t göres om »verkställighet af
detta bestut med de af Utssottet ssedde tillägg. Uc
kapra.
Lx krotocollo,
6. Lrink man.
Utdrag af protocsllet, hället hos Högloft.
Ridderfkapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den r Maji 1812.
S- D. westör Högloft. Ridderssapet och Adeln,
för stn del, att Kongl. Majus Nådiga Proposition
vm en förändring i utssrifningssattet af det faststälda
Färstarkningsmanssapct borde till ett särskildt Utssott,
sammansatt af Tre Ledamöter af hwart Stand, remitteras,
i chwilket bestut de öfrige respective Standen
wänligen ssulle inbjudas att sig förena. Ut
kapra.
Lx krotocollo,
6- Lilverstolps.
Ut
-
ryo Den i Maji.
Utdrag af protocsllet, häller hos Högloft.
Ridder;? ^pet och Adeln, wid Urtima Rike»
dagen i Orebro den c Maji 1812.
S. D. ^Äid förnyad föredragning af BancoUtffottets
förledne gårdag pa bordet lagda Betan,
kande, h varuti Utskottet yttrar sig anse någon ofä.
kerhet eller olägenhet icke wara att befara, om un.
der denna Riksdag, Banco-Werket förwaltas pa
det af Herrar Fullmägtige provisorifft widraane satt,
blef detta Banco-Ulffottets yttrande af Högloflig?
Ridderffapet och Adeln bifallit. Ut supra.
Lx krotocollo,
6. Lilverstolpe.
Utdrag af protokollet, haller hss Högloflige
Riddcrskaper och Adeln wid llrtima
Riksdagen i Orebro den i Maji 1812.
S. D. Änsäg Högloftige Ridderffapet och Adeln
för sin del lämpeligt, att den underdåniga Adressen
till Kongl. Maj:t, innefattande Riksens Ständers
godkännande af Hans Kongl. Höghet Kron-Prin.
fens förordnande, att Riksstyrelsen under Hans Ma,:ls
siukdom färesta, ffulle med Constitulions-Utskottet,
till dess efterrättelse, communiceras. Ur supra.
klx krotocollo,
6. 8ilverstolpe
Ut
-
Den r Maji. igk
Utdrag af protocsllet hältet hss Högloft.
Ridderfkapet ^sch Adeln wid Urrima
Riksdagen i (örebro den r Maji iZis.
S. D- Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Economie-Uiffottet ett Memorial af Herr von Becker,
Carl, om insänkning i wissa delar af Bränwinsbränningen.
Ut supra. ^
Lx krotocollo,
H,. 6. Lilverstolpe.
Utdrag afprotocsllet, hällethos HSgw. PrestStändet,
wid Urtima Riksdagen i Orebro
den i Maji 1812.
S. D. Esster uppläsande af Kongl. Mants Nådiga
Proposition til! Rikets Ständer om en förändring
i utffrifningssättet af Let fastställda Förstärkningsmanffapet,
besiöt Prest, Srandet för sin del enhälligt
akt lika med Högloft. Ridderffapet och Adeln till
ett särskilt Utskott, sammansatt af; Ledamöter ifrån
hwart Stand, denna Nådiga Proposition remittera.
Ut supra.
Tx krotocollo,
f. U. ^.lm^utsr.
Utdrag af prstscollet, hället hos wällöf!-  Borgare-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 1 Maji 1812.
S. D. Upplästes och godkändes det af Expeditions-Utskottet
författqde project till underdånig anhållan
-
192 Den I Majk.
hällan hos Kongl. Mast, om allman inställelse af
Bränwinsbränningen i Riket, Vt supra.
kx krotocollo,
k- k- Lerjström.
Utdrag af wällöf!. Borgare-Ståndets pro»
tocoll, ballet wid Urtima Riksdagen i
? Orebro den i Maji >8t2.
S- D. Remitterades till Bewillnigs- Lag» samt
Allmänna Beswäls. och Ekonomie-Utskotten, Herr
Handelsmannen F. Segerdal) Is ingitne^ Memv»
rial, angående Bränwinsbränningen och hämmande
af Bränwines öfwerflödiga bruk. Vt supra.
kx krotocollo,
1. j. Lerjström.
Utdrag af wällöf! Borgare-Skandets protocoll,
bältet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den i Maji i8>2.
S D. Remitterades till Bewillnings, Utskottet
Herr Groflhandlaren Iohan Selg grens Me»
moria! om lindring i Utskvlderne för Skeppar, So»
cieteten i Gefle, jemte Åldermannen Herr Stads»
Majoren Westins, Herr Borgmästaren Egaes
och Borgmästaren Herr Lagmannen Rönqwists
instämmande uti enahanda motion för Skeppar»
Societeterne i Stockholm, Westerwik och Nykö»
ping. Vt supra.
kx krotocollo.
Lerjström.
Ut
-
Den r Majk. 19)
Utdrag af protocollet, hället bos Hederwända
Bonde-Ständet den r Maji i8r^.
S. D. Upplästes det af Expeditions» Utskottet författade
Pcojeck till Riksens Ständers underdåniga
skrifwelft till Kongl. Majit, angående Bränwinsdränningens
inställande, och af Bonde-Sräudet
godkändes.
kx krotocollo,
O. örilikman.
Utdrag af prstoeslket, hället bos Hederwärda
Bonde-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den i Maji eser.
S. D- Remitterades:
Till Lag»Utskottet:
Riksdags, Fullmägligc Lars Swens sons
frän Skaraborgs- och Anders Larssons fran
Elfsborgs Län ingifne Memorialer, angående upphäfwande
af bördsrätten, jemte Iohan Olsson
Long bergs frän Gefleborgs Län i samma amne
afgifne skrifteliga yttrande.
Till Allmänna Beswärs- och LksnsmieUtstottet:
Riksdagsmavnen
Swen Pehrssons fran
Christianstads Län ingifne Memorial, angäende frälsehemmans
deltagande i Häll- och Reserve-skjuts,
samt öfrige vnera, lika med andre hemman. Vt Lpn
klx krotocollo,
E. Lrlnkmsn.
Bihang. Nro »Z. Stdr
-
»94 Den r Maji.
Uppläst hos Ridd. och Adcln d. l Ma//.
- - - - Preste-Skändct den i - - s
- - » - Borgare-Skandet d. i - - -
----- Bolide-Ständet den i - - s
Stormägtigste 2lilcrnndi§fte Lonungl
^enom atssilliga inlemnade Motioner har hos Riksens
Ständer kommit under öfwer! Mmng, huruwida
icke i afseende pa den nöd, som synes hota
Fäderneslandet antingen med en fullkomlig Spanmalsbrist
eller åtminstone med en omättlig uppstegring
af Spanmalspriset, bränwinsbränninaen genast
matte kunna öfwer hela Riket inställas. Da Riksens
Ständer trott, att denna nöd, den ware sig
»verkelig eller blott befarad, framför allt borde förekommas,
hafwa de äfwen ansett sig böra åsidosätta alla
betänkligheter, och derföre förenar sig, att hos
Eder Kongl. Majit i underdånighet anhålla, dcl
täcktes Eder Maststät, i fal! de underrättelser vin
Spannemalstillganyarne, som fran Herrar Landshöfdingar
inkommit, föranleda till befarande af
Spannemalsbnst, lata i Nader utfärda befallning
vm bränwinsbranningens snara inställande, sa akt
den öfwer hela Riket den 16 nästkommande Maji
ma upphöra, inom hwilken tid Riksens Ständer
förmoda att förbudet kling hela landet ma hinna
kungöras, men derest denna förestaana tid till ett sadant
allmänt kungörande bcfinnes otillräcklig, öswerlemna
Riksens Ständer i underdånighet till Eder
Kongl. Maj:ts afgörande, att till förbudets widtagande
utsätta den närmaste dag derefter, som med
det asyftade andamälet ar förenlig.
Dtterligarc med afseende a Svannemalsbristens
förekommande, årstiden samt ssörteförrättningarne,
alise
Den r Maji. 195
anse Riksens Ständer förbudet böra gälla intill dm
i nästkommande Oclober, warande Eder L vngl.
Malit och Riksens Ständer alltid öppet, att under
innevarande Riksmöte annorlunda förordna.
Till förekommande af förlust för dem, hwilka
tilläfwentyrs wid kungörandet eller den dag Kongl.
Maj:t derefter skulle täckas utsätta till branwinsbränningens
upphörande hafwa oafwerkad tillmessning,
hafwa Riksens Ständer ansett den eller dem,
som da bewistigen hafwa sadan oafwerkad tillmessning
berättigade att densamma ulan answar afbränna inom
eller sist till slutet af den fjerde derpå följande dagen;
hwilket bestut Riksens Ständer ssynda sig att
till Eder Kongl. Majit härmed i underdånighet öfwerlemna.
Uppläst hos Ridd. och Adcln d. r Maj/.
- - - - Prcste-Gtändet den r - - -
- - - - Borgare-Ständet d. r - » -
» - - - Bonde-Ständet den i - - -
wörösamt Memorial!
Äa af förleden Riksdags erfarenhet ExpeditionSUtssottet
funnit, att, enär detsamma .åligger, ej allenast
uppsättandet af Riksens Ständers expeditioner,
utan afwen insamlingen och redactionen af de
handlingar, som utgöra Bihanget till samteliga Riksståndens
Protocoller (hwilken senare omsorg förakt
med ordning och behörig ssyndsamhet kunna förrättas,
behöfwer af en särskild person skötas) testa
göromål ej kunna bestridas med biträde at Secreterare»
allenast af en Canzlist; får Utskottet härmed
vt Riksens Högloft. Ständer anmäla behofwet af
dm andras antagande genast. Utskottet förbehåller
r si
-
rgS Den i Maji.
sig tillika, att l fall det ssulle handa, att under
Riksdagens lopp göromälrn sa ökas och pässyndas,
att Utssoltet ined denna betjening ej
sä ssyndesamt kan besörja sitt arbete, svin ärcnderna
fordra, det dä mätte tillätas Utskottet att
med en Canzlist tillöka sin betjening, hwilkcn Canzlist
dock ej mä räkna tractamente och arfwode frän
längre, tid än behofwet as hanS antagande inträffar.
Äfwenledcs sär Utskottet anhälla, att sä wäl
Protocolls-Utdragen ifrän de Respeckivc Ständens
Canzlicr som Belänkanden frän Utstslten o6> alla
andra till Bihangct hörande actee, mätte likasom
sist förlcdne Riksdag genom Ständens och Utssotrens
Canzlker ofördröjeligen till Utssottet expedieras.
Orebro den zo April 18-2.
Pä Expeditions »Urssottets magnar,
14. k'. 8 rröin teir. L. ^törner.
^eriLen. ^loli. Lrsson.
O. Lilverftokpe.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. z Mast
» - - - Preste-Ständer den 4 - -
- - - - Borgare - Ständet d. 4 - -
- - « - Bonde-Ständer den 4 - -
Riksens Ständers Srats-Utskotts Betänkande,
angäende af Longi. Maj t äskade medel
till fyllnad t den till Förfwarswerkct
anflagne En Million Riksdaler för äret»
i8io och i8n.
.^ongl. Maj:t har under den 2;:te sistledne April,
i Näder lätit tillställa Riksens Ständers StatsUtssott,
detz under den i8:de i samma manad gist
ne
Den r Maji. -97
ne nådiga Proposition, angäende Statswerkets tillstånd
och behof med dertill hörande Bilagor.
Ibland de ämnen som Kongl. Majit uti den,
na Nådiga Proposition täckts till Riksens Standers
ökwerläggning framställa, förekommer det, som
erfordras för Rikets Armee, Fästningar och Flottor,
med Artillerst, bewäring, beklädnad och utredning,
samt hwad för öfrigt till ett fullkomligen tjenstbart
tillständ hörer, sä att Riket emot fiendtlkga anläggningar
och försök till anfall alltid mä äga ett sä
werksamt försvar, att Krigens förödelser derigenom
afböiaS, eller att den fiende, som wägade ofreda
Swcriges gränser, mä med änger äterwända.
Kongl. Mast har härtill wid 1829 och i8l« ärcns
Riksdag, ässat En Million Riksdaler, och Riksens
Ständer anstogo deraf pä Stat 602,200 R:dr med
lörklarande, att äterstoden ssulle utgöras efter deras
derom sattade färssilta bestut. Kongl. Mast saknade
dä annil fullkomlig kännedom af Förswarswerkets
tillstånd i dest speciella grenar ester det nyst stutade
kriget; men det utröntes snart: att hela Armeen er,
fordrade nv beklädnad: act destBewarings- och Ut,
rednings-persedlar wörö bristfällige och förnötte: att
Artilleriet befanns i samma belägenhet, och attFlot,
torne, utan förråd till deras försättande i tjenstbart
ständ, likasom Fästningarne tarfwade en ansenlig päkostnad.
Af någon annan än förenamde Fond kunde
ej heller de summor utgå, hwarmed utöfwer hwad
Riksens Ständer ester förra Stater päräknat, Pas,
scvolance-Contracten för hela warfwade Armeen
wid deras förnyande mäste ökas, med ett vumgan,
Seligen nödigt afseende pä förhöjda pris, legor m. m.
»not den tidens när de, för kriget gällande, men dä
uppsagde Contract afstötos; och äfwen pä denna
Fond
iy8 Den i Majk.
Fond hade Riksens Stander anwist aflöningen för
det Landt- och Sjö, Artillerit af f. d. Finsta Arviken,
som, till förstärkning af den Swensta, öf,
werflyttadcs.
Med 600,220 R:dr hafwa de yppade behof,
iven icke kunnat afhjelpas och de 199,642 R:dr
Z5 st. s rst. som Fullmägtige i RikssenS Ständers
Riksgälds-Contor den 25 September förledit ar
funnit sig böra af Bewillmngen tillägga, hafwa lik,
wäl, i anseende till vfwanberörde tillkomma förhöj,
rungar i Pastevolance-willkoren, samt aftöningaroch
underhall, m- m. föga ökat tillgängen för de utgif,
ter, hwartill den ästade millionen egentligen warit
xaräknad, och sasvin nödwändig bordt anwändas.
Följden har alitsa blifwil att icke allt hwad ärfor,
derligt warit, kunnat anstaffas och i ordning ställas,
att dertillmcd stulder asamkats, och alt genom ut,
gifter som ej tala längre uppskof innewarande ars
penningebehof för Militaire, och Förswars-werken
rvupit lill En Lillion Tvåhundrade Ätta Tusende
Åttahundrade Åttatio Riksdaler, skulderna fran de
twänne föregående arén oberäknade.
Emedlertid har Kongl. Maj-.t icke ästat förhöj,
ning i den Million R:dr, som till underhallande af
Rikets förswarswerk är godkänd och bestämd, men
att blott fran detta anslag ma stiljas sadane pafö,
ringar, hwilka i dej; första beräkning icke ingått.
Kongl. Majit har deremot fordrat, att erhålla för
de twänne nästförfiutne arén, hwad a den anstagne
Summan ännu icke utfallit, för att dermed kunna
reglera Defensionswerkens stater och liqvidera fiust
berna till förledet ars stut, samt för innewarande ar
och framgent det anstagne beloppet oafkortad. Kongl.
Maj:t har härwid tillaggt, att da, efter afdrag af
Den i Majk. 199
de löningsutgifter, som äro påförde den till Förswarswerkec
bestadoa Summan, hela tillgängen för de
Mlilaira Statsbehoswen, derca ar warit instränkt
till 688,259 R:dr, och Rikets närwarande belägenhet
pakallcu utan allt uppehåll anskaffandet af en
del deraf, har Kongl. Maj-t nödsakatS anbefalla
Dest och Rikets Stars-Contor, att inom Junii
manads stut derpå utbetala 500,220 R:dr; kunnandes
iemwäl för arekS sednare hälft, återstoden för
de föregående arén och hwad Kongl. Majit för innewarande
ar ästat, icke utan äfwentyr umbäras.
Kongl. Mast färwäntar alitsa, att desta medel genom
Riksens Ständers försorg med möjligaste första
warda Stats-Contoret meddelade, tillfredsställd
att dertill kunna anwisa en gansta betydlig tillgång,
mi den besparing i Riksgälds-Contoret som tillfällige
inkomster tillåtit Staswerket att af anstagne
Summor derstädes lemna quarstående.
I anledning af hwad uti Kongl. Masts efwan
högstberörde nådiga Proposition salunda blifwit
framställdt, har StatS-Utskottet funnit det af högsta
angelägenhet och wigt, att Kongl. Mast, med
den skyndsamhet Rikets närwarande ställning i af,
seende pa Politiske förhallanden fordrar, icke ma sakna
de medel som till Förswarswerkets upprätthållande
af Kongs. Maut blifwit ästade och iemwal af Riksens
Ständer wid 1829 och i8>o ars Riksdag för
detta ändamål nödige ansedde; och det är pa sadan
grund som Stats-Utskottet trott sig böra nu genast
till Riksens Högloft. Ständer afgifwa dest utlatan,
de i detta ämne, särskildt ifrån de öfrige i Kongl.
Majus Nådiga Proposition förekommande ärenden,
hwilka äro af den beskaffenhet, att de kunna fordra
någon mera tid till utredande och beswarande
-
»oa Den i Majk.
Redan utt Nädige Propositioner till Riksens
Ständer af den ; Julii 1809, angående Statsiverkets
tillstånd m. m., och af den zi:sta October
samma ar, angående widtagande af särffilte kraftige
anstalter till Rikets försmår och framtida säkerhet,
räcktes Kongl. Mant i Nader förklara, det Kongl.
Mant icke kunde företaga och werkstalla något i de
sör Rikets sjelfständighet wäfendteliga förswarsdelar
med mindre Summa, än En Million R-dr om aret,
i stället för de 797,762 R-dr som dertill förut af
Stalswerkets medel ärligen blifwit per medium
anwm.de.
behojwet af en siik anstags-summa, uppförde dock
icke mera härtill uppå Stat än 622,000 N:dr, men
förklarade uti deras underdåniga ffrisweiseafden iv
Äptil >8io, anoäende Stats,regleringen, att de öfrige
400,oas R dr skulle utgöras, enligt deras derom
särskildt fattade beslut; och uti sa wal Riksens
Ständers underdåniga ffcifweise af den 24.:^ i nystnämde
manad, angående den fastställde Financeplanen,
som uti i8-de §-n af Riksdagsbesiutet den 2 Maji
r8v, hafwa Riksens Stander efter ffedd uträkning
as Skuldbeloppet, samt med den ärliga StatSbristen
och det till Försmå'swerker af Bewillningen
till utgörande anslag, falkst-llt och bestämt den arliga
Bewillningen til! Twä och en hals Million R-dr
Banco med förordnande derjemte, del i Banqvm
.skulle öppnas en särskildt räkning, hwarä de till
Riksgälds-Contoret möjclioen inflytande öfwerffottsmedel
af den bewiljade Summan ffulle insättas,
men med förbehåll: att deste medel kunde anwandas
af Stats-Contoret i händelse någon brist i deste
anslagne inkomster ffulle yppas: att det derefter blifvande
öfwer stott, skulle tjena till fyllnad för hwad
Den i Maji. 221
som ännu brister i den till Förswarswerket beräknade
En Million R-.dr; samt att, om utöfwer desta
behof, något ytterligare öfwerffott ffulle uppkomma.
Riksgälds-Contorets Fullmagtige ffulle dernicd, wid
inträffande läglighet, besörja afbetalningarne a Utrikes
gälden eller förwara medlen r Banqvcn, till
Riksens Ständers framdeles disposition.
Sedan Stats, Neglerineen blifwit werkstalld,
och Riks-Staten i enlighet dermed upprättad och
fastställd saint den till 2 och ^ Millioner R:de
Banco bestämda arliga Bewillningssumman blifwit
uti den, i sammanhang dermed uppgjorde Finarceplanen,
fördeld emellan Stats- och Rnsgäloswerken,
till fyllnad uti det förras Stats -anslag och bestridande
af det sednares utgifter i och för Ut- och
Inländska gälden samt öfrige behof; sa b!ef, efter
en sadan fördelning ett öfwerffott af 199,642 R-dr
zs st. y rst- uppå den fastställde Bewillnings-summan,
hwilket, efter hwad Riksens Ständers onvanberörde
ffrifwclscr och nämde §. i Riksdags-Bestulet
innehålla, borde till Förswarswerket anwändas,
utöfwer de härtill i Stat anslagne 600,222 R:dr;
men harförutan war ännu en brist afroO^zzgRffr 12st.
7 rst. uti den Million R:dr om äret, sou; Kongl.
Maj:t til! Förswarswerket, såsom oumgängclig, assar
och Riksens Stander lennval godkänt; och det äro
deste Twahundrade Tusende R:dr om äret, som
Kongl. Mai-t nu i näder föreställt nödwandigheteu
af, att genast erbälla för ären 1810 och ryli, fason,
alldeles oumbärlige, om de Förswars-anstalter
RikelS narwarande belägenhet päkallar, till dest säkerhet
och bessänd, stola med kraft och werksamhet
kunna widtagas.
Stats
-
2°2 Den i Majk
Stats-Utskottet
som för sin del nogsamt insett
angelägenheten och nödwänbighetcn häraf, och att det
icke är möjeligt alt kunna reducera sa beskaffade ut,
gifter i mohn af bristen uti anftagen, utan att äsirosalta,
»adana anstalter, hwilka icke utan äfwenkyr
kunna makrlätas, och af hwilken anledning Kongl.
Majn icinwäl redan warit söranlaten att anbefalla
fiece sadane, hwilka icke utan wada kunnat uppstiutas,
har derföre funnit sig böra till Riksens
Högloft. Stander, wördmm melchen hemställa att
de till fyllnad, uti den af Riksens Höaloft. Slön,
der till Förswarswerken godkände En Million R:dr
för hwacdera af arén i8ro och r8n bristande
2QO,zs9 R:dr 12 tz. 7 rst. eller tillhopa för bagge
arén 400,7iZ R:dr 25 H. 2 rst., mage warda gevast
till Stats-Contorel utbetalte, af de 521,88?
R:dr 9 tz. 6 rst. hwika efter hwad Stats-Conto,
ret uti des; till Konal. Maj-.t afgifne och jemte Kongl.
Mastts Nadina Proposition til! Stats-Utffottet
öfwerlemnade underdåniga ffriswelse, anfört, samt
Fullmägtige i Riksgälds-Contoicet uti deras RiksLagsberättelse
jä,mwäl medgifwit, ännu äro i Riksgälds-Contoret
outtagne och odisponerade af te medel,
hwarmed RikSgälds-Contoret ester Riksens
Ständers Förordnande bordt Staswerket biträda,
men hwilka, StatSwerket, i anseende till andre
förut icke paräknade tillfälligt inkomster för de arén
annu icke behöft att anwända.
Om Riksens Högloft. Stander, härtill täckas
lemna deras bifall, sä, jemte det underdånig strifwelse
härom till Kongl. Majit fran Riksens HögloftStänder
lärer komma att afgä, torde Herrar Fullmägkige
i Riksgälds, Contoret, genom Stats-Ulffvktct
fa, om detta Riksens Högloft. Ständers
Be
-
Den 4 Maji. 203
Beslut, underrättas, med anmodan, akt den bcwiljade
Summan uppå Kongl. Stats-Contorets reqvisition,
genast anordna och utbetala. Örebro
den i:sta Maji 1812.
Pä Högloft- Ridderff. och Pä Högw. Prest-StanAdelns
Led. wägnar, dets Led. wägnar,
Lsrl lVlörner. O. dl örn or.
Pä Wälloft. Borgare- Pä Hederw. Bonde
^
Ständets Led. wägnar, Ständets Led. wägnar,
R. Wegelin. 6nrl Ol8son.
Larl 1uncliu5.
Att förestående afssrift är enlig med de tik Riksens
Högloft. Ständer insände exemplar, bctooar
(?. 'tunelius.
Utdrag af protocollet, bället bos högloft.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 4 Maji 1812.
S. D- Remitterades:
Till det särskilta Utskottet:
Kongl. Majtts Nädiga Proposition till Rikets
Ständer om en förändring i Utffrifningssättctafdet
faststälda Förstärkningsmanffapet, äfwcnsom Memorialer
i samma ämne af Herr Rappe, Cark,
Herr Reutercrona, Carl, Friherre Wrede,
Fabian, och Friherre Palbitzki, Adam. Ve
supra.
kix krotocollo,
6. Silverstolpe.
Ut
-
is4 Den 4 Majk.
Utdrag af protscollet, hältet hos HZgw.
prest-Ständer, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 4 Maji 1812.
S. D. förnyad föredragning as ExpedikionsUtikottets
den r:sta dennes, va bordet lagda Memorial,
angående behofwet af en Canzlist, utom den
sem Riksdags-Ordningen medgifwer Utssottet att
antaga, m. m. biföll Prest-Standct till alla delar
htvad Ucskotlct föreslagit och hemställt- dir kuxra.
Lx krotocollo,
17. ^lm^uikt.
Utdrag af protocollet, hållet hos HZgw.
Prest-Ttändet, wid llrtima Riksdagen i
Orebro den 4 Maji 1312.
S D. Instämde Prest-Ståndet uti Högloft. Ridderskapels
och Adelns meddelta beslut att den underdåniga
Adrean till Kongl. Maut, innefattande Riksens
Ständers godkännande af Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsens förordnande att Riks-Styrelsen
under Hans Maj:ts sjukdom förestå, skulle med
Cvnstitutions-Utskottet till dch efterrättelse comiuuniceras.
Ur fuxrs.
klx krotocollo,
1- U. ^Im^uift.
lit
-
Den 4 Majk. 22^
Utdrag af protocollet, hältet hos Wällöf!.
Borgare-Ätandet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 4 Maji 1312.
S- D- 3 anledning af Expeditions-Utskottets
derom gjorde hemställan, har Borgare-Ståndet
besiutit, att Riksens Ständers öfrige Utjkott böra
lemna Expeditions-Utskottet tidi§ del af Utskottens
afgifwande Betänkanden och Förklaringar, pa det
Expeditions-Utssottet om den samma Utskott tillhörande
Befattning med tryckningen af Bihanget till
Riksdags-Prvtocollen ma kunna föranstalta. ^
su^rg.
Lx krotocollo,'
k. Lerjström.
Utdrag af Wällsfl. Borgare-Ständets protocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen j
(örebro den 4 Maji 1812.
S- D. Expeditions-Utskottets uti Memorial den
zo sistledne April gjorde hemställan, att sa antaga
rtt lillökt antal Cancellie-Betjening wid Utssottet,
och tidigt erhålla del af Standens Protvcolls-Utdrag,
Utssottens Betänkanden och andra Bihanget
tillhörande Handlingar, blef nu af Borgare-Ståndet
difallen. Ut suxrs.
Lx krotocollo,'
s. s. Lerxström.'
so6 ^ Den 4 Ma/k.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ståndets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 4 Maji r8>2.
S. D- o^cnadc sig Borgare-Standet med Hög,
loff. Rid> erffapct och Adeln samt Högwördige Preste,
Stander dcruri, att till ett särskildt Utskott, samman,
satt af trenne Ledamöter fran hwarje Stand, re,
mittera Kongl. Mayts Nådiga Proposition om
förändring i Utskrifningssättet af det faststälde För,
stärkningsmanskapet. Och skulle med samma Re,
mist åtfölja särskilde af Herr Grosshandlaren Beck,
ström och Herr Borgmästaren Lagergren ingisne
Memorialer i ämnet. Ut luxra.
kix krotocollo,
I. LerZsitröm.
Mdrag af wällöf!. Borgare.Ständets prs,
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 4 Maji 1812.
S. D. ^emitterades till
BcwilluiLgs- samt Allmänna Beswärs- och
Ecsnomie- Utskotten:
- i:o Herr Borgmästaren Lindes Memorial,
angående Branwinsbränningen och afgiftens erläggande
derföre.
r:o Herr Grosshandlaren Selggrens Mmoria!,
angående Branwinsbränningen iStäderne,
jemte Herrar Borgmästarnes Egges, Linströms
sch Ha mbl» i instämmande i samma Motion.
M
Den 4 Maji. 207
Allmänna Befwärs. och Ecsnomie Utskottet:
Herr Handelsmannen Äströms Motion. om
förbud mot införsel af Utländskt Bränwin. Uc luxrs.
kx krotocollo.
Lerjström.
Utdrag af wällöf!. Borgare- Ståndets prstscoli,
hållet wid Urtima Riksdagen L
Orebro den 4 Maji 1812.
S. D. Ä)id nu a nyo ffedd föredragning af
Banco-Utskottets den zo April afgifne Betänkande,
i anledning af Höglvst. Ridderskapets och Adelns
Remiss, angående Bancowerkcts styrelse under de
lläste Fullmägtiges wistande wid Riksdagen, förenade
sig Borgare-Ståndet i det förklarande, att, da
Standel redan den 21 i samma manad antagit, att
Bancowerket under nämnde tid kunde styras pa sätt
utskottet nu tillstyrkt; sa wore något widare yttrande
af Ståndet, i den delen ej af nöden. Ut luxe».
Lx krotocollo,
I. f. LerZktrSm.
Utdrag afWällof!. Vorgare-Ständets protocsll,
hället wid Urtima Riksdagen r
Örebro den 4 Majt 1812.
S. D. ^öid förnyad föredragning af Constikukions
- Utskottets den zo sistledne April afgifne Utlåtande
i anledning af Högwördige Preste-Ståndets
A Borgare-Ståndets Remisser till samma UtMt,
jemte Stats,Utskottet, af Kongl. Maj:tS nådiga
-
soZ Den 4 Majk.
dlaa Proposition, rörande en farss,'ld författning med
Swensta Ultramarinste Besitwingars Styrelse och
Drätsel, fann Borgare-Ständet för godt alt samma
yttrande bifalla. Vr supra.
klx ?rotc>co1Ic>,
I. ls. Lerjström.
Utdrag af prstscsllet, hället hos He,
derwärda Bonde-Ständer, wid Urtima
Riksdagen i Örebro den 4 Maji 1812.
S. D. §Ect det Hederwärda Bonde-Ståndet i
öfwerensstämmelse ined Höglofl. Rtdderstapet och
Adeln och det Högwördige Preste-Scandet enligt
z6 i Riksdags-Ordningen förwist till ett särstilt
Utstött, sammansatt af trenne Ledamöter fran hwarje
Stand, Kongl. Monts Nädigste Proposition,
angående Förändring i Utstrifningssattet af det faststäldte
Förstärkningsmanstapet, warder de öfrige Respective
Standen wördsamt och wänligen tillkänna
gifwit.
supra.
klx krvtocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af prstocsllet, hället hos Hederwärda
Bondc-Ständct, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 4 Maji 1812.
S. D. Remitterades:
Till Allmänna Befwärs- och EkonomieUtstottet:
Dvanne
af Riksdagsmannen Abraham Lar§/
son fran Östergöthland inlemnade Memorialer, ar"
gående: »:o Alia
Den 5 Majk. 20g
1:0 Alla Hemmans lika deltagande k Skjutsnings-beswäret.
2:0 Angående befrielse frän styldigheten att uppbygga
och underhälla Byggnader ä Presterskapets
Boställen, supra.
Lx krotocollo,
6. Lrinkman.
Utdrag af protocollet, häller hos Högloftige
Ridderskap^ och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Örebro den 5 Maji »812.
S. D- ^8>d förnyad föredragning bifölls till alla
delar Stats-Utstottets förledne gårdag uppläste Betänkande,
angående medel till fyllande af den utaf
Riksens Ständer wid lgog ars Riksdag lill Försvars
- werket anstaane En Million Riksdaler Banco
mynt.
lR supra.
Lx ?rotocollo,
6. 8ikversto1pe.
Utdrag af protocollet, häller hos Högloft.
Ridderfkapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den s Maji l8»2.
S. D- Remitterades till
Det särskilta Utskottet:
Ett Memorial af Herr Flach, Carl Fredric,
i anledning af Kongl. MastS Nådiga Proposition
om en förändring i utstrifningssattet af FörstärkningSmanskapet;
ett Memorial af Friherre
Bihang. N:o 14. Stjern
-
ris Den 5 Maji.
Stjerncrona, David, i samma amne; samt ett
Memorial af Herr Silfwersköld, Nils, om
undantag fran utskrifning för arbetarne wid Husqwarna
Gewars-Factori. ^ Lxra.
Lx ?rotOLollo^
O. Lilversttolpe.
Utdrag afprstoeollet, hället hos Högw.prest.
Ståndet, wid Urtima Riksdagen j (örebro
den 5 Maji 1812.
S D. E^illade Prest-Ståndet Stats-Utskottets
nastledne gårdag pa bordet lagde Betänkande, angående
de af Kongl- Ma»:t, uti Dest Nådiga Proposition
till Stats-Utffottet, rörande StatSwerkels
tillstånd och behof, äskade medel, till fyllnad i den
til! Förswarswerket ansiagne En Million Riksdaler,
för arén »810 och »8n. Ue luprg.
Lx krotocollo,
j. U.
Utdrag af Mällös!. Borgare-Ständets protocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 5 Maji 18^2.
S D- Etats-UtffottetS den r mi lnnewarande
manad afgifne Betänkande, angående af Kongl.
Maj-t affade medel till fyllnad i den til! Försrvarsrverket
ansiagne En Million Riksdaler för arén igro
och rön föredrogs nu a nyo och bifölls. Ut suxrs.
Lx krotocollo,
j. j. LerZström
Ut,
Den 5 Maji- rrrr
Utdrag af protocsllet, hället hos HederwärdaBonde-Standet,
wid Urtima Riks»
dagen i (örebro den 5 Maji 1812.
5 D- ^i Högloft. Ridderskapet och Adelns, genom
Protocolls-Utdrag den r i denna manad meddelte
Besiut, att den underdåniga Adretzen till KongsMaj:t,
som innefattar Riksens Ständers godkännande
af Hanö Kongl. Höghet Kron-Prinsens förordnande
, att Riksstyrelsen under Hans Maj:ts sjukdom
förestå, skulle med Constitutions-Utskottet till
dest efterrättelse communiceras, instämde BondeStandkt
enhälligt- Ut supra.
Lx krotocollo^
6. örin k man.
Utdrag af prötocsllet, hållet hos Hederwärda
Bsnde-Srändet, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den ; Maji i8l2-
S. D- 2)onde-Stander har till pröfning färehasi
och bifallit Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
den r l denna manad meddelte Betänkande,
m de till fyllnad uti dtn af Riksens Ständer til!
^örswarswerken godkände En Million Riksdaler, för
hwardera af arén 1812 och r8n bristande 200,559
N:dr i2 tz. ? rst., eller tillhopa för begge aren
402,718 Rtdr 25 tz. 2 rst-, mage warda genast till
Stats-Contoiret mbetalte af de 521,887 R:dr9§-
6 rst., hwilka annu aro i Riksgälds - Contoiret outtagne
och odisponerade af de medel hwarmed Rik6-^
gälds-Contoiret bordt Statswerket biträda, men
delta Werk annu icke behöft att anwända; hwrr
-
si2 Den ; Maji. '
vm pa satt Stats-Utskottet jemwäl föreslagit, underdånig
ffrifwelse ifrån Riksens Ständer till Kongl.
Mast kommer att afga; och Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
genom Stats-Ulffottet att underrättas.
LIt supra.
Lx krotocollo,
6. Lrinkinan.
Utdrag af prstscsllet, hället hos ^eder.
wärda Bonde-Ständer, wid Urtima Riks.
dagen i (örebro den 5 Maji 1312.
S. D- föredrogs a nyo Stats-Utffottets i gor
uppläste Betänkande, angående Tryckningen af Bihanger
till Riks-Standens Prvtocoller, hwilket, efter
framställd Proposition, bifölls; och hwarom
wederbörlig underrättelse ffulle meddelas. Ursupa.
Lx krotocollo,
6. Lrink man.
Utdrag af protocollet, hältet hos He-erwärda
Bonde-Ständer, wid Urtima Riksdagen
r Orebro den 5 Majt 1312.
S. D- ^emitterades
Till Stats-lltskottet:
^ i:o Riksdags-Fullmägtigen Pehr Johnssons
fran Kronobergs Län ingifne Memorial, angående
förklaring of Kongl. Majus Nådiga Kungörelse
af den -z Januarii 18 n, rörande §n
per lVlille-afgiften M Wadstena KrigsmanshusCasian,
och
2:0
Den 5 Maji- 2iz
2:0 Riksdagsmannen Anders Bondessons
fran Calmare Län Memorial, angående förbättring
af Krono-Länsmäns Lönewilkor.
Till Stats- och Banco-Utskotten:
Nils Swenssvns och LarsSwenssons
fran Skaraborgs Län ingifne Memorial, att försiitne
Banco- och RiksgaldSsedlar malte fa uti
Krono.Uppbörden emottagas
Hwarom
de öfrige Reipective Standen ffulle
wördsamt och manligen underrättas. Ue supra.
klx krotocollo,
6. krinkman.
Uppläst hos Ridd och Adeln d. 5 Majk.
- - - - Prest-Sländet den 5 - -
- - - - Borgare-Gtändetd.s - -
- - - - Bonde-Ständet d- 5 - -
Riksens Ständers Stats . Utskotts Utlätande
uti frägan om sättet, huru Styrelsen af
Riksgälds - Werket under delta Riksmöte
mä kunna forwaltas, enär de fleste ibland
Fullmägtige uti Riksgälds-Tontsiret i
egenstap af Riksdagsmän komma att
sig härstädes uppehälla.
^!f den anledning, att de fläste bland Fullmagtige
uti Riksgälds-Contoiret, i egenskap af Riksdagsmän
komma, att sig härstädes uppehålla, har hos Wällofi.
Borgare-Ståndet fraga bliswit wäckt om sättet,
huru Styrelsen af Riksgäldswerket under dctta
Riksmöte ma kunna skötas och handhafwas; Och
hwarwid Standel, pa sätt desi till Stats - Utskottet
under den 21 ststledne April aflatne Protocolls
-
214 Den 5 Majk,
Utdrag närmare utwisar, pröfwat den anstalt mäst
tjenlig, att uti Motigare mål de härstädes wistande
Fullmägtiges yttrande inhämtas. Och sedan, enligt
ankomne Protocolls - Utdrag, Högwördige PrcsteStandet
under den 25, samt Hederwärda BondeStändet
under den 2; nästpaföljande uti Wälloff
Borgare, Srandets förenämnde Beslut instämt; Sä
har Höglofl. Ridderstapet och Adeln medelst Protocolls,
Utdrag af den 27 i samma manad remitterat
detta mål tik! Stats"-Utskottet, för alt deröswcr
skyndsamt Utlåtande afgiswa.
Till följd häraf, får Stats-Utskottet, sömn»
mera af de till Utskottet inkomne Riksdags-Relationer
hunnit taga en Allman öfwersigt af Riksgäldswerkets
nu warande stallning, wördsammeligen andraga:
Att, efter hwad Utskottet har anledning förmoda,
torde under Riksens Höglofl. Ständers
sammanwaro, sadane mender, till hwilkas afgörande
det uti 10 §. ro Art. af 1810 ars Reglemente
för Riksgälds-Contoiret bestämde antal Fullmägtige
erfordras,^ sällan eller ma hända alldeles icke förekomma;
Äiwensom desse arender i alla fall icke sonås
kunna blifwa af annan beskaffenhet, än att te
ulan olägenhet antingen kunna hevila till Riksdagens
flut, eller ock medgifwq nödigt rådrum till inhämtande
af de har i Staden warande Fullmägtioes
yttrande.
Stats-Utskottet anser derföre, i betragtande al
nu warande omständigheter, Styrelsen af Riksgäldswerkct
kunna utan hinder af Reglementet, under
Riksdagen stötas och handhafwas salunda: Att om
och när ärender skulle förefalla af den beskaffenhet,
att de samma såsom Courante eller mat af mindre
betydenhet icke kunna af de i .Stockholm warankc
Fult'
Den 5 Maji. sif
Fullmagtige afgöras; Handlingarne da hit öfwersändas,
tillika med nyssnämnde Fullmägtiges yttrande,
hwilket uti det hos dem haline Protocoll bör
wara ordentligen upptaget; hwarefter, och sedan de
här pä stället warande Fullmägtige ägt tillfälle att
till det Protocoll, som i sadant afseende as Serreteraren
wid Riksgälds-Contoiret kommer att föras,
äfwen asgifwit deras tankar, bör samma Protocoll,
jemte alla öfrige Handlingar, affärdas till Fullmägtige
i Stockholm, för att, enligt Beslucet, hwilket,
i händelse af skiljagtigc meningar, genom pluralitcten
bestämmes, föranstalta om arendernas expedierande
pa manligt sätt. Dock torde Riksens Höglofl»
Ständer finna angeläget, att, till rättelse för framtiden
, genom någon särskild Författning stadga och
förordna, huru med Styrelsen af Riksens Ständers
Werk ma sörhallas, när Riksdagar komma att
hällas pa annat ställe an i Stockholm. Orebro
den 4 Maji r8i2.
Pa Höglofl. Ridderst. och Pa Högw. Prest-StanAdelns
wägnar, dets wägnar,
Osrl lVlörner. I^nckviZ förner.
Pa Wällofl. Borgare- Pa' Hederw. BondeStandets
wägnar, Ståndets wägnar,
F. ^VeZelin. Morras Anckersson.
Larl luneliu».
Att förestående afskrift är enlig med de till Respektive
Riks-Stånden afsönde exemplar, betygar
'tunelius.
Rik
-
n< Den y Maji.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 5 Mast.
- - - - Prcste-Ständct den 5 - - -
- - - - Borgnre-Ständet d. 5 - - -
- - - - Bonde-Ständet den 4 - » -
Riksens Ständers Stats-Urffotts Betän.
tande, angående kostnaden till trycknin
gen af Riks-Ståndens protocoller.
^§fter det Stats-Utstottet under den ?o:de i nästlidne
manad, till Riksens Högloft. Stander afiäkit
sitt yttrande, angående tryckningen af de till Riks-'
Standens Protocoll hörande Handlingar, hwilka
under form af Bihang stola utgifwas, har Utstottet,
i anledning af Högloft. Ridderstapcts och Adelns
samt Högwördige Prest-Standels aftätne Remisser,
nu tagst under öfwerläggning huruwida tryckningen
af Standens Protocoller kunde anses böra af Stålsrverkets
medel betalas.
Harwid har Stats-Utstottet inhämtat, ali
wid sidsta Rikdag staga afwen förewarit om möjligheten
och sattet att med understöd af Stats verket
lata »verkställa tryckningen af Högloft. Ridderstapers
och Adelns Protocoll för 1809 och i8w
arens Riksdagar; Men att Stats - Ulstoltet, pa anförda
stal, genom utlåtanden den §:de och io Oktober
!8!-r, afstyrkt sa wal akt något förstott af
Statswerkets medel, härtill matte göras som ock,
ait kostnaden finge derutaf bestridas; hwarförutan,
jemte det att Hederwarda Bonde-Ståndet uti Protocolls-Utdrag
den 29 sistl. April tillkannagifwit,
att Ståndet öfwerenskommit lata pa egen bekostnad
trycka dess Protocoll, under yttrad förmodan,
att de öfrige Standen derom stulle gä i lika för<
fattning utan Statens tunga, Högwördige Preste
Stän"
-
Den 5 Maji. 217
Ståndets Ledamöter inom Utstottet upplyst, att
samma Srand fattat det bestut, alt likaledes af egna
medel läka Protocolls-tryckningen werkställas
Dä
twanne af Riksständen salunda förenat
sig derom, att ej belasta Statvwerket med kostnaden
härtill, hwilken i Utstotteks tanka är af annan beskaffenhet
an den till Handlingarnes eller Bihangets
tryckning, i sä mätco som desse röra Ständen gemensamt,
men Protocollerne äter egenteligen hwarje
Ständ enstildt, samt af stadgandet i 59 §. Riksdagsordningen
desto mindre kan dragas den följd,
att ifrägawarande tryckning bör ste pä publiqve bekostnad,
som nägre mede! till stikt ändamål ej äro
pä Stat anftagna, finner Stats-Utstottet sig icke
kunna tillstyrka, det nägon utgift till Protocollstryckningen
af Statsmedlen hwarken förstjutes eller
bestrides. Hwilket dock till Riksens Högloft. Ständers
pröfning öfwerlemnas. Orebro d. 4 Maji »812.
Pä Högloft. Nidderst. och Pä Högw. Prest-StänAdelns
Led. wägnar, dets Led. wägnar,
Osl'1 lVlörner. luUtlvig lölörner.
Pä Wällofl. Borgare- Pä Hederw. BondeStändets
Led. wägnar, Ständets Led. wägnar,
R ^Vegelin. ^on. ^enclerZSOn.
0. Runelin 5.
Akt förestäende afstrist är enlig med de till Respective
Riks-Standen aflätne exemplar, betygar
6. tunelius.
Longi.
2i8 Den 8 Maji,
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2; Maji.
- - - , Preste-Ständet den 2; - - -
- - , r Bopgare-Sländetd. 2; - - -
- - - - Bonde-Ständet den 2Z - - -
Rongl. Maj ts
t7?ädiga Proposition till Riksens Ständer,
angående Mllcstads sä kallade LronoSäteri
med underlydande Hemman uti
Elfsborgs Län. Gifwen (örebro Slolt
den 8 Maji 1312.
^§edan, i anledning af Riksens Ständers underdåniga
tillstyrkande, Kongl- Majus den 20 October
1756, under perpetuel Arrende-rättighet upplåtit till
nu mera aflidne öfwer-Jägmästaren Anders Gyllenswärd
och betz efterkommande Ollestads KronoSateri
med underliggande Hemman och lägenheter
uti Hofs- och Hudene Socknar af Geseneds Harad
och Elfsborgs Län, med wilkor, att han och de
ärligen skulle utgöra den ränta, som af Egendomen
efter Jvrdeboken borde utgå; hwaruti sedermera, äfwen
pä Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande,
genom Kongl. Brefwet den 7 September 1762 den
lindring bliswit öfwer-Jägmästaren Gyllenswärd
förunnad, att alla Rantepersedlarne skulle fa betalas
efter l?Zs ars ständiga Markegång, utom Asraden
15 Tunnor 4 fjerdingar ^ kappar som borde in natura
utgöras; Sa har, uppå Jnnehafwarcns af
Ollestads Säteri derefter gjorde anhållan, att, emot
räntans utgörande ester Jordebok och förwandling,
med grund af ärlig Markegång samt särskildt erläggande
såsom Skatle-köpeskilling af Tio ärösammansiaane
Grundräntor efter Kronowärdi, pä sättFörWningarne
om Skatteköp i allmänhet stadga, fä
Den 8 Majk. 219
Ollestads Lägenhet under Skattemannarätt ät sig upplåten,
Kongl. Majus och Rikets Kammar-Collcgium,
jemte underdånig anmälan, farväl, att Ollestad
uti Kongl. Brefwet den 27 April 1799 omförmäles
ibland de under perpetuelle Arrenden wa«
rande Kungsgårdar, fastän under namn af KronoSateri,
som ock, att genom Kongl, Brefwet af den
21 Januari! 1782 bliswit förklaradt, det perpetuelle
arrenden icke kunna medgifwas, såsom stridande
emot Sveriges Lag och Kronans urgamla rätt, i
underdånighet hemställt, huru med det sökta skatteköpet
af Ollestad Lägenhet borde förfaras; uppå
hwilken nndcrdäniga hemställan Kongl. Mast, genom
Nådig skrifwelse ull Kammar-Collegimn under den
12 November ,808 i Nader förklarat, att Kongl.
Brefwet af den 2» Januari,' 1732, rörande ätergäendet
af perpctticlla Arrenden ä Kungsgärdar,
såsom frän Kronan inabalicnable, icke kunde lämpas
tili Ollestad, som icke wore af sadan natur,
ulan, enligt hwad mredt blilwit, förut warit Frälse,
men för skuld är 1696 till Kronan bliswit indraget;
hwarsöre ock Kongl. Maj:t i Nader funnit
Ollestad, enligt Skatteköps-förordningarne och hwad
förut warit manligt, kunna till Skatte försaljas,
sedan nägra lagliga skäl sig icke wifat till rubbning
i den beständiga besittningsrätt, som bliswit G»llenswärdske
Arfwingarne förunnad, slunt derföre
> Näder tillätit, det Ollestad med tillhörande Hemman
och Lägenheter, emot erbudne wilkor, under
Skattemanna-rätt matte uppläras den eller dem af
Gyll en swärd ske Arfwingarne, som deraf wore
laglige Innehafware; tstl följe af hwilket Nådiga
förordnande Gyllen swärdske Arfwingarne, jemte
Mättande af behörig Skatteköpsjkiliins 550 Rdr
22O Den 8 Maji.
z8 k- lo xst. Banco, om fullbordande af det bewil.
laoe Skatteköpet anhallit; Men, emedan KammarCollegium,
wid pröfningen af detta Skatteköpsmal,
inhämtat, att Riksens Ständer uti deras underdåniga
strifwelse af den 28 April >8lo uti z:dje
Afdelningen af Kungs- och Kungs-Ladugardarne
ibland sädane nämnt och upptagit Ollestad, medförklarande,
att som de till denna Afdelning hörande
lägenheter endast innehades i grund af Konungens
särstilta tillåtelse, utan att Auctioner i laglig ordning
föregått, borde arrendet af deija Kungsgårdar
för den återstående Arrende-tiden erläggas uti Spannemal,
räknad efter det årets Markegång, dä penninge-räntan
bestämdes eller Arrende-rättigheten
bewiljades; ty hade Kammar-Collegium i undeiv °-  niohet funnit sig böra detta förhållande hos Kongl.
Maj:t anmäla och Desi Nådiga Förordnande härom
afwakta; Och har Kongl. Mant, genom Nädigt
sivar till Collegium af den ro December 1K10,
behagat förklara, att ehuru Kongl. Maj:t i Nädrk
funnit, att Ollestad med underlydande Hemman icke
kunde för Kungsgård anses, samt att följakteligen
Skatteköp a denna Egendom, enligt nu gällande
Författningar, ägde rum; Likwäl och emedan Ollestad
af Riksens Ständer blifwit upptagit såsom
Kungsgård; Ty har Kongl. Masit i Nädcr befallt,
att frägan om Skatteköp dera borde hwila intill
nästa Riksdag, da anmälan derom hos Riksens
Ständer göras borde- Och stulle imedlertid Arrendet
af Ollestad intill nästa Riksdag utgå pä samma
sätt, som det sedan ar 1762 blifwit utgjordt.
Af sädane anledningar will Kongl. Maj:t nu
förestå Riksens Ständer, att Ollestad med underliggande
Hemman, såsom icke warande af Kungsgårds
-
Den 8 Maji. 2-1
gärds natur, utan en till Kronan inlöst Frälse-Lägenhet
mä utgå fran antalet af de Kungs- och KungsLadugardar,
hwilka uti Riksens Ständers underdåniga
strifwelfe af den 26 April r8lv finnas uppförde,
pa det att sedermera med denna Lägenhet,
lika med andra af samma beffaffenhet, ma enligt
nu gällande Författningar förfaras.
Kongl. Maj:t fvrblifwer Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest wälbcwägen.
z. Lornell
Utdrag
af protocollet öfwer LammarÄrender,
hällit inför HansMajtt Lönnligen,
uti Stats-N<!der pa Orebro Slott
den 8 Maji >812.
Närwarande:
Hans Excellence, Herr Justitie.Stats-Ministern,
Grefwe Gyllenborg.
Hans Excellence, Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne,
Herr Friherre von Engeström.
Stals-Räden: Hans Excellence, En af Rikets Herrar,
Herr Friherre Rosenblad.
Herr Friherre Fleming.
— Friherre Adlerbeth.
Hof-Cantzler», Friherre af Wetterstedt.
Stats. Secreterare» Börtzell.
Stats - Secreteraren Börtzell uppläste i underdånighet
der af honom till följe af Kongl. Maitts
Nådiga Beslut, författade Project till Kongl- Majtts
Nådiga Proposition till Riksens Stander, angående
Olle
-
sss Ben r2 Majt.
Ollestads sa kallade Krono--Säteri med underlhöande
Hemman i Elfsborgs Län;
Och täcktes Kongl. Maj:t, i anledning af samtelige
de nu närwarande Stats-Rådets Ledamöters
underdåniga tillstyrkande, samma Project, i Nader
gilla och till expedition anbefalla.
klx krotocollo;
Icl. O. Dangrät
Utdrag af jörotocollet, häller hos <6ög!ofl.
Ridverskapct sch Adeln, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 12 Maji 1812.
(K. D. ^fter förnyad föredragning af Riksens
Ständers Stats-Utskotts den s sist!. Maji pa bordet
lagda Betänkande, angående kostnaden till tryckningen
af Riks-Standens Protocoller, bestöt Höglofi.
Ridderskapet och Adeln, att till Riddarhus-Utskottet
remittera hagan, hrirtiwida denna tryckning af 9iiddarehus-Cajstan
ma kunna bestridas. Ut lstxi-g.
Ux krotocoIIOi
(7. 8 ilvei stolle.
Utdrag af Hrotscotlet, häller hos häglof!.
Ridderskapet och Adeln, tvid Urtima Riksdagen
i Orebro den 12 Maji 1312.
S. D- 9^eniitkerade§ till Banco- och Stats-Utskotten,
i anledning af Stats-Utskottets utlåtande
om sättet huru Rikögälds-Contviret under detta Riksmöte
bör förwaltas, den fragan hwad till rättelse
för framtiden bör stadgas, rörande styrelsen af Riksens
-
Ben i2 Maji. 22;
sens Ständers Werk, Bangven och NiksgäldsContviret,
när Riksdagar hällas pa annat ställe an
i Stockholm och deras Fullmagtige såsom Riksdagsman
eller eljest af laga skäl finna fia i belägenhet
att stg till Riksdagsorten begiswa. Ur stirra
,
I'x krotOLollo^
6. 8i1v ersttolpe
Utdrag
af protocollet, hället hos-;Zglofs.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 12 Maji 1812.
S- D. biföll Högloflige Ridderskapet och Adeln
Stats - Utskottets den 5 Maji pa bordet lagda utlåtande
i fragan om sättet huru styrelsen af Riksgälds-werket
under detta Riksmöte ma kunna för,
'.valtas, enar de fleste ibland Fullmägtige i RiksgäldsContviret
i egenskaper af Riksdagsmän komma att
stg härstädes uppehålla. Ur supi-s.
klx ?rotOLo1lc>i
6. 8ilver«to1pe.
Utdrag af protseollet, hållet hos HZgloflige
Ridderskapet, och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 12 Maji
I8l2.
S. D. Höredrögs a nyo och bifölls till alla bear
Stats - Utskottets den 5.te ststledne Maji pa bordet
lagda Betänkande, angående tryckningen af Bihanget
till Riks-Standens Protocoller. Ut fuxr^.
klx krotocollo,
^ L. 8i1ver5to1x«.
224
Den !2 Majk.
Utdrag af protscollet, hållet hosHZglsfl.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
j örebro den 12 Maji 1812.
S- D. ^)«föll Högloft. Riddcrstapet och Adeln
till alla delar Stars-Utskottets den z:te sistledm
Maji pa bordet lagda Betänkande, angående Rän>
tan pa det Län, ägaren af Rosenforss Jernbruk^
Majoren Rosenborg, af Wadstena Krigsmans
hus innehafwer. bie stixi-g.
Lx krotocollo,
0. Lilverktolpe.
Utdrag af protscollet, hattet hos ^ägl^sil
Ridderskapet och Adeln, wid lirtmia Rik:
dagen i Orebro den 12 Maji 1312.
S. D. ^ anledning af Stats-Utskottets den ;s
sistledne Maji pa bordet lagda Betänkande, angnes
de en särskild Författning om Drätselwcrket
Swensta Ultramarinsta Besittningarna, och dadel'
wid tillika erinrades, att Kongl. Majus Nadi§
Proposition äfwen innefattade fragan om samma bl'
sittningars styrelse borde anses beroende af Swens
ges Grundlagar, hwaröfwer Constitutions-Utstottck
yttrande redan förut blifwit afgifwet, bestöt Häglof
Ridderskapet och Adeln, att till Hans Kongl. Maj!^
Nådiga Proposition gifwa sitt bifall, sa wal i a>
seende pa deras styrelse utan sammanhang med Swen
ges Grundlagar, svin i afseende pa förwaltningen af dl
ras Drätselwerk i enlighet med Stats-Utstoltets ders
afgifne Betänkande- Vr stirra.
klx krotocvllo,
O. Lilverktolpe.
ll!
Den t2 Majk» srz
Utdragas protocollck hältet Hss Högloflige
Ridderstapet sch Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 12 Maji 1812.
S- D. 2)iföll Höglvflige Ridderstapet och Adela
Stars-Utstottecs den s sistledne Maji pa bordet
lagda Betänkande, angående ändring i wissa omständigheter
af hwad hittills blifwit förvrdnadt om Accords-ersättningar
tili Officerare af f. d. Finsta Armeen.
Vt su^rs.
Lx krotocollo,
6. 8il verstolp 0.
Utdrag af protscollet > hållet hss >§ogw.
prest-Gtändct, wid Urtima Riksdagett
i Orebro den 12 Maji >812.
S» D- 8äredrogs a nvo och bifölls Stats-Utskoktets
den ^ue dennes pa Bordet lagda Betänkandeangående
kostnaden till tryckningen af Riks-Ståndens
Protokoll. Vt luxrs.
Ux krotocvllo,
). V.
Utdrag af protokollet, hattet hos Högrv^
Prest-Ttändet, wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 12 Maji 18^2»
S- D. ^a Stats-Utskottets, den s dennes pä
bordet lagda utlåtande, rörande styrelsen af Riksgäldöwerket,
under det de fleste ibland Fullmägtige
rist Riksgälds-Contoiret sig wid Riksdagen uppehålla,
nu ä nyo föredrogs, fann Prest-Ständet sa
.1
226 Den 12 Majk.
mycket mera ssal akt ollia hwad Utskottet tillstyrkt,
som detsamma bufwudsakeligen ökwerenSstämde med
hwad Prest-Ståndet redan härom besiutit; och warda,
såsom en följd af detta bifall, Högloft. Banco,
och Stats-Ulssotten anmodade, att till Riksens
Stander inkomma med Förftag tili särskild Författning,
huru med Styrelsen af Banco, och Riksgäldswerken
ma förballas, nar Riksdagar komma att hallas
pa annat stalie an i Slockholm. Ur supra.
kx krotocollo,
^s. U.' ^lrn^ulst.
Utdrag af protocollct, hållet hos >6ögw.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
(örebro den 12 Maji 1812-
S. D. 8äredrogs ä nyo och bifölls Stats, Utskottets
den z:te dennes pa bordet lagda Betänkande
om Räntan pä det Län, Egaren af Rosenforss Jernbruk,
Majoren Rosenborg af Wadstena Krigsmanshus,
Cassa innehafwer. Ut supra.
Lx krotocollo,
st kl. ^Iin^uist.
Utdrag af protocollct, hällct hos HZgw.
Prest-Standet, wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 12 Maji 1802.
S- D. föredrogs a nyo och bifölls Stats, Utskottets
den ;:le dennes pa bordet lagda Betänkande,
rörande tryckning af Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoll. Ur supra.
Lx krotocollo,
st U. ^Imc^lljst.
Den 12 Majt. 227
lltdrag af procollet, hillet hos >^ögw.
Prest-Grandet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro deu 12 Maji 1812.
wx
S- D. A ett sammanhang föredroges a nyo Conftilutions,
och Glats-Utstcttens pa bordet hwilande
lltlatanden, i anledning af Konal. Mailts Nädiga
Proposition, angående en sarssild Författning med
Swensta Ultramarinsta Beftttnincars Styrelse och
Drätsel; Och beslöt Prest-Ståndet för sm del, ätt
med bifall till Stats-Utstottets yttrande, i afseende
pa Drätselwerkct, till Kongl. Maj:t 1 underdånighet
sfwerlemna, att rörande samma Beftitningars Styrelse
widtaga den Författning, som Kongl. Maj-.t k
Sin wishet.för godt sinner. Ut supra.
Lx krotocollo,
st U. ^lmc^uisk.
Utdragas protocollct, hältet hos Nälldfk.
Vorgare-Gtändet, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 12 Mast i8!2.
S- D. E^odkändes af Borgare-Skändet Expeditions-Utstottets
förftag till Riksens SkänderS underdåniga
strifwelse till Kongl. Mask, angående af
Kongl. Mant ästade medel till fyllnad i den till Förswarswerkek
anstagne En Million Riksdaler för arett
>8lQ och iE!l. Ut suPrS
Lx
krotocollo^
st 7. LergsträM
-
** Ut
-
22Z
Den is Maji.
Utdrag afwällofl. Borgare-Ständets protocoll,
hållet wid Urtima Liksdagen i
Örebro den i» Maji 1812.
S- D. ^Äid förnyad föredragning af Stats-Ut
stöttets Betänkande, den 2 uti innewarande manad
angående en särskild författning om Dratselwerke
pä Swensta Ultramarmsta Besittningar, blef der»
samma af Borgare-Ståndet bifallit. Ur supra.
Lx krotocollo,
7. Lerjström.
Utdrag afwällofl. Borgare-Scändets Pro»
tocoll, hället wid Urtima Riksdagen
Orebro den 12 Maji 1812.
S. D- 8'redrogs ä nvo och bifölls Stats-Utstod
tets den zo sistledne Avril afgifne Betänkande, an
gående tryckningen af Bihanget till Riks, Stånden
Protocoll- Ut supra.
Lx krotocollo,
7 7- Lergström
-
Utdrag af Wällöf!. Borgare, Ständets pra
tocoll, hållet wid lirtima Riksdagen
(örebro den 12 Maji izra.
S- D. Ältats-Utstottets Betänkande af deri4'.d
t denna manad, angående Räntan pädetLän,äga>
ren af Rosenforss Jernbruk, Majoren Rosen borj
Den i2 Majk. 229
af Wadstena Krigsmanshus-Cassa innehar, föredrogs
ä nyo och bifölls. Ut illers.
Tx krotocollo,
7. 7 öerfström.
Utdrag af wällofl. Borgare-Ständets pro.
tocoll, hället wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 12 Maji 1812.
S. D. 8^redrog§ äter Stats, Ulstottets särstildta
Betänkande, af benede i dennemänad, omkostnaden
till tryckning af RikS, Ständens Brotocoll,
hwitket bifölls. Ut supra.
k.x krotocollo,
7. 7 LerZ ström.
Utdrag af wällöf!- Borgare, Ständets pro.
tocoll, hältet wrd Urtima Riksdagen r
Orebro den 12 Maji 1812.
S. D- ^emitterades till
Bewillnings, Utskottet:
^Herr Borgmästaren C. F. Lindes Memoria!,
angäende förändringar i Bewillnings-Förordningen.
Allmänna Beswärs- och Ekonomie-UtsDsttet:
Herr Grosshandlaren Ant. Beckströms Meknvrial,
anaäende Bränwinsbranningsfrihetcn i Carlscrona.
Ut supra.
Lx krotocollo,
I. j. Lerjström
Ut
-
yzo Den IS Maji.
Utdrag af prstocollet, hållet hos >§ederwärda
Bonde - Star.det, wid Urtima
Riksdagen j Getbro dcn 12 Ma)i >812.
S- D- d '"'drea§ ater Stats-Utskottets sista Plenidag
pa bordet lagde Utlåtande, vin sättet, dunj
styrelsen as R-ksaäldswerket, under detta Riksmöte
och te fleste Fullmäktiges i samma werk härmare,
tira kunna förwaltas.
Detta Utlåtande blcf as Ständer gilst-dt; och
östvcr Utssottets hemställan, VM angelägenheten a
e'r stadaande för framtiden, huru med styrelsen af
Riksens Ständers Werk ma t.llga, när Riksdaear
komma att hallas pä annat stalie, än i Stockhols,
will Ståndet framdeles desi Utlåtande meddela
Vt
supra.
klx krvtoLollo,
67 L rink man.
Utdrag af protocollet, hället hos Hederwälda
Sonde-Ständet, wid Urtima Rist'
dagen i Orebro hen rs Maji ?8iL.
S D. Emitterades
Till Ståts-Utskottet:
Riksdagsmannen Anders Carlssons stat
örebro Län ingifne Memorial, angående indragning
lill Staten, af Fjerdingsmans Boställen.
T.ll Allmänna Beswäry- och EkonomieUtskottet:
r:p
Vice Talemqnnen Jon Jonssons M
morial, angående en del af indelta Båtsmanshåll
Den 12 Masi. azr
befrielse frän Rustning under fredstid, emot erläggande
af Vacance,afgift.
2:0 Riksdagsmannen Anders Nilssons fran
Jämtland Memorial, angående werkställighet af
Högwördige Preste-Ståndets, wid iLoyochiFia
arens Riksdag, fattade Besiut, att befrämja stadgandet
af öfwerenskommelser, om Bonden och öfrige
Pastoralier.
z:o Riksdagsfullmäktige Johan Erssons,
Eric And erssons, And ers Olssons och Hans
Hanssons fran Stora Kopparbergs, samt Jan
Anderssons frän Westerås Län, ingifnc Memorial,
angående förbättring i Fangförares förmoner.
Ut kuprs.
Lx ?rotocoI1c>,
V. Lrinkrnan.
Utdrag af protocollet, hället hos Hederwärda
Bsnde-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den »2 Maji 1812.
S. D. ^vnde-Ständer har, med bifall till Riksens
Höqlofl. Ständers Stats - Utstötts Betänkande,
angående en särskildt Författning för Drätselwerket
pä ön St. Barthelemy, och dest afsöndrande
fran ali gemenskap med Swensta Financerne,
under det af Stats-Utskottet derwid häftade wilker,
deremot funnit fragan om sadane Ultramarinffa Besittningar,
som framdeles kunna Swensta Kronan
tillfalla, icke för der närwarande bora komma under
vfwerläggning och pröfning. Vt supra.
Lx krotocollo,
6. Lrinkman.
Ut
-
-zr Den rs Majk.
Utdrog af protocsllet, hället hss ^cderm,
Lande,Sran-ct, wrd Urtima Riksdagen
j örebro tzen i- Maji 1812.
S D. §öredroas ech Bifölls Stats-Utskottets
yttrande, af den 8 dcnneS, angående Dagtractaniente
ech R-sevenningar för Riks, Standens och deras
Utskotts Secreterare, Canceller och Waktbetjenins
Ht
subtil,
klx protocollo,
6. LrinklNSli.
Utdrag of pratoesllet, hållet hos >6cder,
rvärda Bonde-Siandet, wid Urtima Rrksdagen
i Orebro den i? Maji 1^12.
S. D. §8id förnyad föredragning, gillades StatsUkstottetS
den 7 dennes pa bordet lagde Memsrialer.
>:o Angående ändring i wissa omständiahenr
af hwad hittills blifwit stadgadt, om accordsecsäk!-  ningar till Osfice"are af f. d. Finska Armeen; och
2:0 Angående räntan pa det Län, ägaren as
Rosenforss Jernbruk, Majoren Rosenborg af Wadstena
Krigsmanshus, Cassa innebar; hwaröfwtt
Utdrag af Protocollet till wederbörlig underrättelse
stall ut.ardaS. Hr
Lx krotocollo,
6. Lrinkmsa^
Rih
Den 12 Mai>. szz
Dif. hos Ridd- och Ndeln den 12 Maji.
-sr- Preste-Ständet den 12 - -
s « - r Borgare-Ständer d. 4 » -
- - - - Bonde-Ständet den 12 s s
Riksens Ständers Stats-Utskotts Betäntande,
angående en särskild Försatt,
ning om Drätsclwcrket pä Swensta Ultramarinsta
Besittningarne.
Remisser fran Riksens Höalofl. Stander har
till Stats-Uttkottet ankommit Kongl. Majtts dit
aflakne Nådiga Proposition, angående en särskild
Författning med Swensta Ultramarinsta Besittningars
styrelse och drätsel, gifwen den ig-de ststledne
April, sa lydande:
ön St. Barthelemy, som enligt afsluten convention
med Fransta Regeringen den r Julii 1784,
underlades Sweriges Krona i utbyte mot den da ensamt
för Fransta waror bewiliade, men sedermera,
genom Kongl. Förordningen ben 22 Maji 1794,
till öfriga Länders produkter utsträckta, nederlagsrättigheten
i Götheborg, och derefter, under omwäxlande
färhällanden, dock med Swensta StatSCassans
arliga gravativn, utgjort en allmän Handelsplats
förmedelst sin den 7 September 1787
grundade Porto-Franco, Inrättning, har, under de
senast förflutna arén, i följd af Krigen, Europas
Politiska ställning och Coloniens afstånd fran Moderlandet,
warit underkastad fiendteliga invasioner och
inwärtes stakningar.
Kongl. Mast har wäl, sa widt Krigstillståndet
med England det kunnat medgifwa, widtagit
lienliga anstalter till tryggande af denna aflägsna
besittning samt till återförande af Laglydnad, säker
W
-
rz4 Den rs Majk
het
och lugn bland desi inwänare, och Kongl. Majus
bemödanden hafwa ock ägt den framgång, att ön
undsiuppit främmande Herrawälde och någon tid
fatt åtnjuta en fredad handel, hwarigenom desi intrader
lemnat ett icke obetydligt öswerstolt, som kommit
Swensta Stats, Casian till godo; Men KonglMaj:t
har tillika i Nader funnit vundgängeligen sa,
dana hufwudsakeliga förändringar i öns administra,
tion, hwilka, med bibehållande af desi syftning till
befrämjandet af Swensta Handelns företag i Westindista
farwattnen, för öfrigt stilja den fran allt mera
egentligt sammanhang med SwerigeS Statsförfattning
och förwaltningsgrunder- Den erfarenhet
Rikets egna häfder och senare händelser erbjuda,
äfwensom andra magters Statistik och exempel wittna
och öfwcrtpga om angelägenheten deraf, att beha
gränsor wistigen iakttagas och att moderjorden endast
warsamt inledes i speciellare förbindelser med styrelsen
af Besittningar/som formera en del af samma
Stat, men icke af samma Land.
Da Kongl. Majit ämnar omfatta hwarje medel
och hafwa all omsorg ospard för sine trogne undersätares
pä St. Barthelemy wälgäng och förkofran,
kan likwäl Kongl. Majit icke erkänna Moderlandets
fördel af denna Ultramarinsta besittning wara
sa beskaffad, att nägra kostnader för desi bibehållande
böra Swensta undersåtare päföras. I den
stund Collonien ej längre kunde, pa ett för Swerigcs
Krona wärdigt sätt, administreras genom tillgångar
hämtade fran sjelfwa Besittningen, skulle hela
ändamalet med desi acqvisition förfelas, och Kongl
Maj.t weta, att häldre wälja andra utwägar, än
att bygga Coloniens fortfarande bestånd pa Moderlandets
uppoffringar.
Der<
Den rr Mali. Lz;
DeremU anser Kongl. Malit en mera Mild
och mindre beroende styrelse af eero'.! O i sullkomlia
öswerenssiämmelse med Sweiiges Poliqve, wäse,
idkeligen bidraga till Swcrigcs ocb Coloniers förenade
båtnad; och det är med yänfiat bärtil!, som
Kongl. Mank i Nader finner lämpeligast, alt, lika
med Hertigdömet Pommern, ei mindre ön St. Barthelemy,
än de Ultramarinsta Besittningar, hwilka
j framtiden kunna förwärfwas under SwerigeS Krona,
undantagas fran SwerigeS Stats,författning,
administration och drätsel, för att förwaltas ester be
särstildta grunder, som antingen wid acqvisittonen
blifwit eller blifwa lagde, eller sedermera i behörig
ordning tillkommit eller tillkomma, da alla dertill hörande
ärenden borde behandlas och inför Kongl. Majit
j underdånighet föredragas af ett särskildt Departement,
utan att detsammas underhal! finge betunga
Swensta Stats-werket.
Kongl. Majit, som härigenom äfwen blcfwe i
tillfälle, alt under närwarande ställning i Swensta
Pommern, hwarwid Pommersta Stats-Expeditionens
EmbetS- och Tjenstemän äro utan sysielsättning
och sina löner och lagliga inkomster beröfwade,
genast organisera vfwannämnde Departement och af
besparade Fonder fran St- Barthelemy godtgöra
desie Embets- och Tjenstemän för hwad de nu mäste
sakna, framställer allfä till Riksens Ständers
öfwerwägande, att allt hwad som rörer Swensta
Ultramarinsta Besittningars styrelse och drätsel ma
afsöndras frän gemenskapen med Swensta Grundlagarne.
Administrations-Författningarne och Finanrerne,
samt till Kongl. Majus Egen omedelbara
höga ätgärd öfwerlemnas; dä likwäl Kongl. Majit
will, genom sitt för besia ärenden inrättade särskilda
2Z6 Den r2 Majk.
Departement, taka ivid hwarje Riksdag komma M
Riksens Ständers kunssap hwad i denna del af styrelsen
sig tilldragit, hwad fördel för moderlandet deraf
wunnits och i hwad man öfwerstiutande Intrader
fran Bestltningarne kunnat kill allmänt nyttiga
anstalter inom Riket anwandas. Kongl. Maju förblifwer
Riksens Stander med all Kongl. Nåd och
ynnest wäl bewägen. varum ur luxra.
6. k. VVirlH
StatS-Utstottet, till hwars utlåtande endast
hörer hwad Kongl. Majus Nådiga Proposition innefattar,
angående Drätselwerket pä ön St. Barthelemy
samt dest afsöndrande ifrån gemenskap med
Swensta Financerne, har wid öfwerläggning uti
detta ärende inhämtat, huruledes förenämnde Ultramarinsta
Besittning, under en mängd af ar, utan
att lemna utaf inkomsten något öfwerstott, deremot
för Swensta Statswerket under all denna tid warit
betungande, derigenom, att ansenliga kostnader
uti och för On mast af Swensta Statswerket bestridas,
hwilka siuteligen uppstigit till betydelig Summa.
Att i senare tider genom krigets gang och deraf
beroende förändrade förhållanden, Jnkomsterne sig
förökat, sä alt Swensta Stalö-werket sätt njuta
någon ersättning för de t den föregående tiden anwande
kostnader; Men att för fortfarandet af
sä gynnande belägenhet, ingen annan grund kan
antagas än det stick, hwaruti handeln för deste orter
kan komma; hwilket ater är underkastad! de
mäst »wista händelser; Och dä wid ett sädant detta
ärendes bade natur och stick, någon Inkomst af ön
Den i2 Maji. 2I7
St. Barthelemy icke kan med säkerhet päraknas, har
Stats-Utskottet funnit desto mindre betankeligt tillstyrka
bifall af Kongl. Majus Nådiga Proposition
vm Drälselwerkets pä St. Barthelemy afsöndrande
frän all gemenskap med Swensta Financerne, och
att desamma öswerlemnaL till Kongl. Majus Egen
omedelbara höga ätgärd, som Kongl. Majit i »Näver
behagat förklara sig wilja, dels med de Inkomster,
som kunna frän St- Barthelemy inflyta, organisera
ett särskildt Departement af de, under närwarande
ställning i Swensta Pommern, tjenst- och
lönlöse Embetsmän wid Pommersta Stats. Expeditionen,
samt dels wid hwarje Riksdag läta komma
till Riksens Scänders kunskap hwad i denna del
i styrelsen sig tilldragit, hwad fördel för Moderlandet
deraf kunnat winnås och i hwad mohn öfwcrffjutande
intrader kunnat till allmänt nyttkge anstalter
inom Riket anwändas; Hwarförutan StatsUtstottet
tror sig böra harwid häfta det wilkor, att
Administrationen pä St. Barthelemy hädanefter icke
kan komma att belasta Swensta Statswerket, ehwad
Jnkomsterne blifwa högre eller lägre, utan sädane
anstalter widtagas, att af öfwerstotten, enär de inträffa,
alltid hålles tillhanda hwad till fyllande af
bristerne, derest sädane skulle yppaS, erfordras.
Afwensom Stats-Utskottet anser, att ett lika förhållande
kan iagltagas, om andre Ultramarinsta
besittningar skulle framdeles Swensta Kronan tillfalla,
såsom äfwen instämmande med hwad i
afseende pä Swensta Pommern alltid blifvit
förfarit.
Hwkl
-
2)8 Den l2 Maji.
Hwilket alik till Riksens Högloft. Ständers
pröfning öfwerlemnas. Orebro den 4-de Maji
Pä Högloft. Riddersk. och Pä Högw. Prest-C tam
Adelns Led. magnar, dets Led. wägnar,
Larl ^lönner. körner.
Pä Wällofl. Borgare- Pä Hederw. Bonde
Ständets
Led. wägnar, Stänkets Led. wägnar,
ä. XVsgelin. Ion. sndersson.
lunelius.
Att förestående afskrift ar med de till Respective
Riks-Ständcn insände exemplar lika lydande, betygar
6. tunelius.
llpplast och bifallit hos Ridd. och Adcln d. 12 Maji.
- - - - Prcste-Stänbet den 15 - - -
- - - - BorgarerAtäti^det d« 15 - , -
« » -l r BoNde-Ständet den 12 - , ,
Riksens Ständers Stats-Ur^otts Vetön»
kande, angående ändring i wista omstän,
dighetek af hwad hittills blifwit förordnadt,
om Accordo-ersättningar till Officerare
af f. d. Finsta Armeen.
^fcän de Refpeetive Riks-Ständen har till StcuslltstottekS
utlåtande blifwik remitterad Kongl. MajnS
Nådiga Proposition till Riksens Ständers Statsutskott
af den 22 sistledne April, angäende ändring
uti wiha omständigheter af hwad hittills blifwik
för>
Den l2 Maji. sza
förordnadt om Aceords-ersättningar till Officerare af
f. d. Finska Armeen.
Kongl. Maju har deruti i Näder täckts yttra:
"Att wid >829 — 1810 arens Riksmöte hafma
Riksens Stander, lifwade af erkänsla och aktning
för den Finsta Armeen, som under de mäst vblida
omständigheter uthärdat med Fäderneslandets försmak,
ej allenast i Riks-Skaten anstagit ärlig Summa,
att fördelas emellan de Officerare, som, under
mantan att införlifwas med ben pä Stat warande
Swensta Kriasmagten, borde emedlertid tryggas för
saknaden af nödwandig bergning, Utan äswen, i an,
seende till denna Armees upplösning, af Statswerket
bemiljat Accords-ersättningar till-dem, hwilka
enligt Accords-Reglementet äro för sina tienster
dertill berättigade, med förbehåll likwäl, att de åtminstone
tre är i Rikets tjenst gwarblefwo. I enlighet
med detta Riksens Ständers beftm och öfrige
derwid fastade wilkor, har Kongl. Maut i Näder
förordnadt, att för de Finsta Officerare, som genom
Transport eller befordran till sadane Militaira beställningar,
hwarföre accord erlägges, frän Expectance
Lönen afgä, skulle AccordS-Summan förssiutaS,
med det wilkor, akt om den befordrade eller
transporterade afginge fran stensten innan Statswerket
genom den indragne Expectance'lönens besparing,
wunnit full ersättning för förskottet, Statswerkct
borde medelst inteckning försäkras, att, genom
det efter honom utfallande accord, erhålla fylinaden
! sädan bristande ersättning.
Sedermera och dä wid fistförftutne Urtima
Riksdag, Riksens Stander ansägo ändamälck ak dek
förut wid accords-ersättningarnes utbetalande fästa,
de wilkor, trenne ärS qwarblifwande i Rikets tjenst,
haf,
S4o Den rs Ästaji.
hafwa upphört, sedan endast de af Finsta Armeens
befäl qwarstadnat, som ämnade framgent befästa sig
inom Riket, stadgade Riksens Ständer, att alla
Finsta Officerare, som da wero qwar i Riket och
ägde ackordsrätt, borde, utan afseende pa wilkoret
af Tre ars tjenstetid, wid afstedstagandet genast fä
uppbära ersättningen för utgrfne accordösummor»
Dessa särskilta stat-ganden af Ackordsrätt för i
tjenst qwarblifwande och för afskedstagande Finsta
Officerare hafwa medfört en olikhet > deras förmoner,
alltför betydlig för att kunna undfalla Kongl.
Majus rättwisa; och det ar pa denna olikhet Kongl.
Maj:t önffar att fästa Riksens Ständers uppmärksamhet.
De fran Finsta Armeen omedelbart afskedade
äga rättighet, att, utan något siagv förbindelse
till ersättning ar Statsverket, utbekomma fulla
beloppet af det dem tillkommande accord, da de ej
pa Kejserliga Rysta sidan uppburit motswarande förmoncr.
De ater, som berömmeligen fortfarit, att
uppoffra sin tid ät Fäderneslandets tjenst, mäste, i
händelse af dödsfall eller afsked innan deras, utbekomne
accord blifwit genom Expcttancc-Lönens besparing
Statswerket godtgjvrt, återbära hwad i ersättningen
kan drista, och salunda mer eller mindre
förlora i det accord. hwartill de, efter Reglementet,
för sina förut pa Stat innehafda kjenster äro berättigade.
De Officerare ändteligen, som blifwit placerade
pa sadane Regementer, at hwilka icke någon
accordsrätt är förunn d, befinna sig i en ännu mera
ofördelaktig ställning. Just derigenom, att te
qwarblifwit i tjenst, mäste de se sig förlustige sine
wid f. d- Finsta Armeen erlagde Accords-Summor,
emedan Statswerket ej äger, att, utan med förenämnde
wilkor af intekning i ett framdeles tillfallande
accord,
Den i2 Majk. 24,
accord, eller i annan händelse än wid afskedstagande
och dödsfall, sadane accordssummor ersätta.
Kongl. Maj:t öfwerlemnar detta amne till Riksens
Ständers Stats-Utskotts öfwerläggning, med
den öfwertygelse, att deruti widtages ett beslut ,cm
jemnar dessa olika stadganden kill förmon för Pusoner
af lika anspråk och hwilkas beställningar ofta utgöra
deras enda egendom, ett besiut, som bettger
den i tjenst fortfarande Officeraren af den bep öfwade
Finsta Armeen all anledning att stattå sin
lott sämre än den afstedStagandes, och uti hw lkct
Nationen hos sina Ombud igenkänner den rättn isa,
som i alla delar utför hwad densamma tillför ne erkänt
sig wara skyldig dessa Fäderneslandets ståndaktige
Förswarare."
Da nu Mats-Utstottet aligger att dess utlåtande
i detta ämne afgifwa, anser Stats-Utskottet
äg böra till upplysning anföra hwad Författningare
om accorderne i Armeen stadga.
Genom Nådigt Reglemente af den 30 Junit
7SZ, har ej mindre accordsrättigheten, än Accordsummornes
belopp för sa den indelte som wärfwae
Armeen blifwit bestämd, men enligt hwad sama
Reglemente innehaller, är det icke Staten utan
ftertcädaren, som ar stylvig att ersätta den åsgärde
det honom efter Reglementet och de deruti fästade
Tariffer tillkommande accord; Kongl- Masit
sr likwäl, wid de tillfällen, da sysslor med accordsttt
blifwit indragne, och således ingen Efterträdare
Dnits, som warit skyldig att accordet ersätta, i Na
Dihgng.
Nr» r6. der
242 Den 12 Majk.
der bifallit Accordssummans utbetalande af Statens
medel, dock utan förbindelse af ersättning lili Starswerket
af den indragne Svalans Innehafware. Z
en sadan belägenhet wörö de af f. d. .vinsla Al mérus
Officerare, hwilka, enligt Accords-Reglementet, hade
rättighet kill accords. ersättning för fina tjenster,
men i anseende till Finsta Armeens upplösning icke
kunde fa någon Efterträdare i tiensten; Af sadan anledning,
och da härtill jemwäl kvm, att de icke kunde
winna transport eller befordran till någon Militaire-systla
med Lön pa ordinarie Stat, utan alt
derföre erlägga accord; Sa, och pa det de icke för
lifstid matte komma att gravera Statsverket nick
Extra Löner, faststälde Riksens Stander, att, wid
sadane Officerares afgång fran Expectance-Lönen,
genom befordran eller transport lill sadan Militaiw
beställning, hwarföre accord borde erläggas; Accorttt
summan stulle af Starswerket sörstjutas efter 179;
ars Reglemente och Tariffen för det ar, da beftt'
Vran eller tranSporten stedde; Men Riksens StM
der fästade likwäl harwid det wilkoc, att om den
befordrade fran tjcnsten afginge, ilinan Statswerkct ^
nom den indragne Expectance-Lönens besparing nM
nit ersättning för det meddelade Accordsförstvttel,
borde samma Werk utaf det da efter honom utsila
lande accord erhålla fyllnaden uti hwad da deri klin»
de brista; hwaremot, utan förbehåll eller wilkor nf
ersättning, Statswerket borde genast wid afgänga
betala accordSfumman för alla inom Tio ar afsteg
tagande eller med döden afgående, svin, ester ReM
mentet, för sine innehafde tjenster ägde rättighet lill
accord. Denna olikhet emellan i tjenst qwarblisi
wande och afstedstagande, eller med döden afgående
- .. LN
Den i2 Ma,!. 24;
Officerare wid f. d. Finsta Armeen, hwilka i öfrigt
aga lika rätt till accords-ersättning, är det, som
Kongl. Mant uti Dest Nådiga Proposition framställ,
matte genom Riksens Stander» rättwisa blifwa
upphäfwen. Stats - Ulstortet anser en sadan förändring
wara deftomera billig vchrättwis, som styldigheten
af ersättning till Statswerket för erhallne
Accordsförstott hittills icke alogat sadane , hwilka genom
ärlagdt accord för sine innehafde tjenster förut
ägt en stadgad accords-rätt, utan endast sak ane,
som tillförene icke ägt någon ordinarie tjenst ack Lön
pa Stat-, med hwilken atfölit Accords-rattightt, utan
blott Extra Löner för Beställningar wid under krig
uppsatte men efter krigets siut reducerade Corpser.
Sa wäl under det ar 1762 slutade Pommerska
kriget, som 1788, 1789 och 1790 ars Finsta
krig, blefwo atstillige Fridatai:!vner och Corpser uppsatte;
enar deste, efter krigets stut, reducerades, blefwo
de Officerare derwid, som icke begärte afsted
utan önstade i Rikets tjenst qwarstadna, bibehallne
wid sine Löner pa Extra Stat, till dest de kunde erhålla
befordran till annan tjenst och Lön; Erfarenhe
ten
wisade dock, att sadane befordringar sällan inträffade,
hwartill anledningen war, att de fleste wörö
medellöse och saknade egna tillgångar, att kunna betala
det accord, som för Militairie-beställningar efter
Författningarne borde erläggas; Kongl- Maj:!
stadgade derföre uti Nådiga Bref af den 4 April
och n December 1797, att pa det Veste Officerare,
till gravation för Statswerket, icke matte förblifwa
lifstids-Pensionärer, stulle de placeras pa Regementerne
och i sin tour befordras, samt Statswerkct
i- * söp
244 Den 12 Majk.
för dem förskjuta den erforderlige Accordssumman,
emot inteckning och ersättning uti deras tili-avancerade
accord, i händelse de genom döden eller afsked
skulle ifrån stensten afga, innan Statswerket genom
besparing af den indragne Extra Lönen wunnit full
ersättning för det meddelte Accordsförstottet. Dä
Statswerket förskjutit det accord, som de annars
af egne medel bordt erlägga, och de dymedelst inirädt
i en förmon och rättighet, som andre mast med
egne tillgångar förwärfwa, synes ock denna ersättningsskyldighet
wara bade billig och rättwis- — Med
f. d. Finsta ArmeenS Officerare är ater förhållandet
helt annorlunda; Defie hafwa af Statswerket icke
undsatt någre Accordsförssolt, utan sjelfwe af egne
medel utbetalt de för deras innehafde tjenster i Accords,
Reglementet fastftälde Accordssummor, hwilka de, sa,
som en deras lagliga Egendom, äga ratt att återfå, utan
någon hwarken större eller mindre ersätlningsstyldig,
het derföre till Statswerket.
I anledning häraf får Stats-Utskottet wörd,
sammeligen tillstyrka bifall a Kongl. Maj:t§ Nådiga
Proposition i detta ämne, och att således alla de
Officerare af f. d. Finsta Armeen, hwilka innehaft
ordinarie Beställningar med Lön pa Stat och der,
före erlagt Accord, samt således äga rätt till accordsersättning,
ma, utan något wilkor af inteckning
eller ersättning till Statswerket i deras framdeles
tillkommande accord, genast wid transport eller
befordran till annan Militaire-beställning med Lön
pa Stat, ehwad det Regemente eller Corps, hwartill
de winna befordran eller transport, äger accorts,
rätt eller ej, utbekomma det dem ester Accords,
Reglementet tillkommande Accord, pa sätt Riksens
Slän
-
Den 12 Majk. 245
Ständer om defie accorders utbetalande i öfrigt förestrifwit.
Orebro den 4:de Maji 1212.
Pa Högloft. Nidderst. och Pa Högw. Prest,Stan,
AdelnS Led. wägnar, dets Led. wägnar,
Oar-1 blör-ner-. ixlörner.
Pa Viloff- Borgare, Pa^ Hederw. Bonde,
Standets Led. wägnar, Ståndets Led. wägnar,
tegelin. lonss ^nclersZori.
0. lunelius.
Att förestående afstrifk ar enlig med de till Rik,
sens Högloft. Ständer insände Original, betygar
0. 'I'Ull el i US.
Bifallit hos Ridd. och Adeln d. 12 Maji.
- - - - Preste-Ständet den 12 - - -
, - , - Borgare-Ständct d. 12 - - -
- - - - Bonde-Ständet den 12 - ,
Riksens Ständers Stats < Utskotts Betänkan»
de, angående Rärrtan pa det Län, äga»
ren af Rosenforst Jernbruk, Majoren
Rosenborg af wadstena Lrigsmans,
hus-Lasta imrehafwer.
^ anledning af ankomne Remifier fran Riks-Stan,
den, har Stats-Utffottet förehaft Kongl. Majtts
den 22 sistl. April gikne Nådiga Proposition, an,
gående Räntan för det Län, Majoren Rosenborg
af Wadstena Krigsmanshus, Cafia innehar.
Kongl. Maj:t har i Propositionen täcktö giftt>a
tillkänna, att sedan Desi och Rikets Krigs Col,
legium, genom Auction lill Majoren Rosenborg
sörfält
246 Den 12 Majk.
sörfält Rosenforss Jernbruk med Hagelsrums Mas,
ugn och Gjuteri, pä de wilkor, att Majoren genast
erlade, den ti!I försäljningsdagen uvplupne räntan a
ett sörre Innehafwarens Bruks,Patronen Hed,
bergs i Bruker inteknade Län af Wadstena Krigs,
mnns)us,Cassa, stort Tjugutwä Tusende Riksda,
lek Banco, dä hela Capualet för den i stuldfcdeln
mfarte och widare löpande räntan af fem Procent,
fick innestä i sein ar, hwarefter twa Procent af
Capitalet, jemte berörde ränta, ärligen borde erlägga§;
men Klies-Collegium, uppä det af Kongl.
Maj:t Collegium kungjorde Riksens Ständers Bestut
om sävare räntors förhöjning till sex Procent,
uppsagt berörde Län. sä wida Majoren Ro sen borg
icke förbunde stg tili denne pälbudne förhöjning; sa
har wäl Kong!. Mant, uppå Rosenborgs un,
derdaniga anhällan, art bibehallas wid den rätt,
han trott stg aga, att emot de öfwerenskomne feni
Procent fä Länet ytterliaare begagna, ansett en re,
lroactiv tillämpning af Sitt under den 2 April för,
ledet ar gifne Nådiga förordnande om ifragawa,
rande räntors förhöjning i allmänhet, stolat rubba
helgden af en lagligen aPutad afhandling, och pa
denna grund i näder resolverat, det Rosenborg
borde till godo n rila det af Krigs, Collcgio ulsästate
wilkor af räntans utgörande med fem Procent, mea
da Kongl. Maj:l tillika inskränkt werkan af detta slt
bcstut till tiden af Riksens Ständers sammankomst
wille Kongl. Majtt nu hafwa öswerlemnar tella
ärende, sä witt det rörde räntans erläggande för
framtiden, till Riksens Ständers Stats, Utstötts
yttrande.
Scats, Utstcttet finner att detta Län, hwilket
tillkommit såsom ett köpewilkor wid försäljningen
os
Den »2 Maji. 24?
af Rosenforss Bruk med tlllhörighcter, ej ar afven
bejkaffenhet, som de Wadstena Krirsmanshus-CassaS
Län, hwara, ti>l följd af Riksens StänderS
Bestut och Kongl. Majus i anledning deraf gifne
nådiga förordnande, den 2 April förledet ar, räntan
bär till sex Procent förhöjas, samt att, da Majoren
Rosenborg förr än berörde Författning af
Kongl. Maj:t utfärdades, förwärfwat sig ifragawarande
Länerältighet, nägon förändring deruti icke kan
förenäs med den säkerhet, en pä god tro lagligen
stutad afhandling bör medföra och dessutom blefwe
ståtelig, enär den skulle störa det förtroende, som
ä Kongl. Majus och Kronans höga wägnar, widtagne
åtgärder hos Allmänheten böra äga; i anseende
hwartill Slats, Ucstottet till Riksens Högloft.
Ständer hemställer, det Majoren Rosenborg mätte
bibehallas wid de köpewilkor, hwarmed han pa
öppen Auction tillhandla! stg Rosenforss Bruk med
tillhörigheter. Orebro ten 4 Maji »8-2.
Pa Högloft. Ridderst. och Pä Höaw. Prest-StanAdelns
Led. wäanar, dets Led wägnar,
Larl blönnt-r. I^nclvi^ lVlönner.
Pa Wallofl. Borgare- Pä Hederw- Bonde
Ståndets
Led. wägnar. Ståndets Led. wägnar,
ch XVeZblin. Fon. ^enclersson.
L. 1une1iu5.
Att förestäende afstrist är lika lydande med de
till Respective Niks-Standen insände exemplar, betygar
6. tunelius.
Rit
-
248 Den 12 Maji.
Uppläst hos Ridd och Adeln d. 12 Maji.
- - - - Prest-Ståndet den 12 - -
- - - - Borgare-Gtändet d. 5 - -
- - - - Bonde-Standet d- 5 - -
Riksens Högloft. Ständers Stats-Urftokks
Betänkande, angående tryckningen afBihanget
till Riks-Ständens protocoller.
§!f den anledning att Riksdags-Ordningen i 59
8. förestrifwer, det alla hos Riis-Standen haline
Protokoll samt dertill hörande Handlingar, under
form af Bihang, stola, sa tidigt ste kan, af trycket
utgifwas, men icke något stadgande ivid handen
Sifwer, hwilkcn bör kostnaden till sadan tryckning
bestrida, ej eller sattet huru densamma stall werkställas,
har Höglost. Ridderffapet och Adeln genom
Protocolls-Utdrag den 2z:te i denne manad anmodat
Stats-Utstottet att häröfwer skyndsamt sig utlaka;
deruti Högwördiae Preste-Ståndet a swen instämt
samt Wallofl. Borgare»Ståndet ocl> Hederwärda
Bonde-Standet, uti astatne Remiser, i afseende
pa Bihangct till Protocollerne, sig jemwäl
förenat; Hwarsörutan Borgare-Standet erinrat,
att Bihaniet till Prokocollen för sista Riksdag
annu ej stuste wara till fullo tryckt.
Wid förehafwande af delta ärende, har StatsUtstottet
inhämtat, att uppå derom wid sist haline
Riksdag wäckt staga. Stats-Utstottet den -mste
October iströ tillstyrkt Riksens Höglost. Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhalla, det
kostnaden till Handlingarnes tryckning matte as den
till Riksdags-utgitterne anstagne Summa förskjutas,
hwilket ock stedt samt Kongl. Maj:t i Näder
täckts bifalla: Och finner Stars--Utstottet i likställt
-
Den 12 Maji. 249
mighet härmed sig böra förestå, att, till fortstyndande
af Bihangeks tryckning, nu kunde pa samma sätt
tillgå samt Expeditions-Utstottet, som enligt ostvanäberopade
59 §. i Riksdags. Ordningen tillkommer,
att af trycket utgifwa dehe Handlingar, fa sig uppdraget
alt derom ga i författning och om kostnaden
contrahera med Boktryckaren, som derefter, wid uppwisande
af Contract och rakning, ma uppbara betalning
af de till Riksdagsomkostnaderne anstagne
medel; Hwarjemte Stats-Utstottet anser sig böra
foresta, att til! desto mer styndsamhets winnande,
ett eremplar afde Handlingar, som i Vihanget böra
instöta, genast wid utfärdandet, warder Expeditionsfllstottct
tillstäldt; Men angående tryckningen af RiksStandens
ProtocoIIer och kostnaden dertill, will StatsUcstokret
järstildt yttrande afgifwa.
I öfrigt beträffande den af Wallofl. BorgareStandet
gjorde erinran, att Bihanget till sista Riksdags-Protocollerne
ännu icke wore färdigt tryckt; har
Stats - Utstottet af Herr Stats - Commisarien F r ödelius
gjort sig underrattadt, att denna tryckning,
hwilken warit till Kongl. Stats-Contoirets försorg
öfwerlemnad, är i det närmaste fulländad; Hwarföre
Stats - Utstottet, pa det dese Handlingar mage under
nu påstående Riksmöte blifwa att tillgå, fogat den
anstalt att Sm Hundrade Exemplar deraf ma med
första warda hitsände. O ebro den ZO April 18 r 3.
Pä Höglost. Rlddcrsk. och Pä Hogw. Presi^Stän
Adeins
Led- magnar, dets Led. magnar,
6sil Möiuvr.
Pä Wällost. Borgare- Pä Hedcrw. Bondc
StändetsLed-
wägnar, Stand. Led. ivägnar,
VV eZe 1 iu. Z 0 » a s ^ n cl 6 > 8 8 o n.'
0. 1°un<aius.
Lika lydande med de till Resp. Rlkö-Ständcn insände
Eremplar, betygar (>'. 1'uu(4tus.
rzo Den 12 Maji.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. IL Man.
- - - - Preste - Ständer den iL ---
- - - - Borgare-Ständet d. iL - » -
« r - s Bonde-Stättdet den 12 s s »
' WörLsamt Memorial!
Riksens Höglofl. Ständers Justitie, Ombudsmans,
till Utssottet remitterade Berättelse, öfwer färwaltningen
af Dess Einbete arén i8n och >8l2, jnnehaller
bland andre ämnen, att ehuru det stall wara
uppenbart af Auctionskammare Ordningen för Stackholms
Stad den 6ste Junit 1780 att den, efter de
olika waror, som försaljas, förestrefne provision af
r^, 2 och z procent, förmenes utgöra hufwudafgiftcn,
jamt att den tillika stadgade, och sa kallade
stagasgift af z st. för hwarje partie, ar att anse som
en biafgifr, förekomma likwäl sädane händelser, hwilka
jemma! blifwit framstälde, dä ett förändrat förhållande
inträffar, och häraf har Justitie-Ombudsmannen
ansedt wara anledning till den rättelse uti
desse afgisters beräkning, att enär Auctions-provision
och staqafgist, sammanräknade utgöra mera än 6
procent af försälmingssumman, stulle slagafgiften minstas
i den nion, att beloppet för bägge delarne instränkre
stg till 6 procent. — Att Kongl. Maj:tö förnyade
Expeditions-taxa för Hof-och Under-Rätter
af den 27^0 Maji 1801 saknar något särffildt stadgande
för"Lösen af c.ravationsbewis, och att det answar,
hwarmed deras utgiswande är förenat, syncs
föranleda till en annan beräkning af Lösen, än den,
som för wanliga Protvcolls-Utdrager är stadgadt
samt änteliwn a-t fräga uppstått, huruwida 2säe§.
af Regcrin jsformen, och den deruti Konungen tillagde
rättighet, att i brottmål göra Nåd, borde
salunda
Den 12 Maji. 2;»
salunda förstas, att samma rättighet icke kunde
sträckas till eftergift af andre böter, än Kronans
andel i desamma.
Dä de twänne först framstälde ämnen, i LagUtskottets
tanke, icke kunna hänföras under allmän
Civil- Criminal- eller Kvrko-Lag, och det sistnämde
ater rörer 2s.-te §. uti Regeringsformen, fa har
Lag »Utskottet ansett sig icke tillhöra, alt desse ämnen
till beredning upptaga, eller något hufwudsakeligt
utlåtande deröfwer meddela; Hwilket dock Riksens
HäoPfl. Ständers pröfning wördsamt underställes.
Orebro den 9:de Maji 1812.
Pä Höalofl. Ridderstapets PäHögw. Prest- Stänvch
Adelns wägnar, dets magnar,
Ick. I? Lrrnmfelr. fsoli. Herrön.
Pä Wälloff. Borgare- Pä Hedera. BondeStåndets
wägnar, Ständess wägnar,
^.x. O. Konqvist. 1^31'SSON.
luIIZreii.
Uppläst hos Ridd. och Adetn dcn iL Mali.
- - - - Prcste-Ständet den 12 - , -
- - , - Borgare-Ständet d. iL - s -
- - - » Bonde-Tländet d. 12 » - -
wordsamt Memorial!
^ anledning af Riksens Ständers Rem ss af
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition till Rikets Ständer
om en förändring i Utskrisningssättct af d-/ fastställa
Förstärknings-Manskapet, giswen Orebro
Slott den zo April >812, samt af ätskillige Ständs
kedamöters af högstbervrde Nådiga Proposition för
-
2s2 Den rz Ma)t.
anledda enskifta yttranden, får Urskottet härmed word,
samt aflemna resultatet af sina öswerlaggninoar.
Ucffolret har haft den öfwertygelsen, att ingen
uppoffring ar för stor, da' fragan ar att förswara
Fäderneslandet, att denna grundsats afhwar Swensk
man redligt erkännes, under styrelsen af en älskad
Konung, under Lagar som betrygga frihet och säkerhet,
och under ett säkert hopp, att, derest ett krig
skulle af nöden uttwingaS, war nuwarande KronPrins
skall föra Swenskarne till seger och lugn, akt
sinnen och tankesätt ej hos Nationens Fullmägtige
kunna wara delade huruwida den föresiagna utskrifningen
borde antagas eller ej. Om werldcns allmänna
händelser hotat de flesta Stater med omskapning,
om desta mistöden endast genom Nationernas egen
Inre kraft kunna afböjas, skall Swensta Folket,
tappert och lugnt inom sina has och sina fjällar, wisa
dem, som äswen dit gerna sträckte sitt walde,
alt det genom enighet och ett ihärdigt mod, genom
tlllgifwenhet för sin Konung och förtroende för den
Hjelte det genom fritt wal utkorat till sin anförare,
will bibehålla sig sjelfständigt, will häldre trotsa döden
än böja sig under något främmande ok; Da
detta är Nationens allmänna tankesätt, lära Riksens
Ständer oinskränkt bifalla den första punkten af
Kongl. Majus Nådiga Proposition, att skyldigheten
till deltagande i Bewäringsmanstapcts utgörande
ma börja med fyllda Tjugo, och owillkorligen
upphöra mcd^ fyllda Tjugofem ar.
Men da denna förswarspligt icke mera ar twetydig,
har Kongl. Maj:t till Riksens Ständers pröfning
och afgörande öfwerlemnat huruwida densamma
af hwar och En yngling inom den bestämda aldern
af 2o till 25 ar personligen bör uppfyllas, eller det
bör
Den 12 Majk. szz
bör tillatas den, som i sin ordning utstrifwes, att
genom legning satta fullgod karl i sitt ställe. Utskottet,
at hwilkct Riksens Ständer öfwerlemnat att
här öfwer först yttra sin mening, har wid denna
pröfning erfarit manga delade känflor. Det har insett
att den sanna karleken till Fäderneslandet, da
den lifligt brinner i ynglingens bröst, mäste gifwa
skyldigheten ett högt wärde att för desi skull ga i
striden: Att mod och en högre National.-anda skulle
säkrare födas i ynglingens hjerta om denna skyldighet
förestrifweS såsom owilkorlig: Att den friwilliga
Soldaten strider utan delade intresten: Alt ordning,
sedlighet, och disciplin swarare bland de legda underhallas:
det hade trott sig, bade af grundsats, och
af förutseende af en nyttig werkan för framtiden pa
den Swensta National-Taracteren, se det rätta
beri, att hwar och en yngling inom den utsatta aldern
matte förpligtas att sjelf utgå. Men, wid betraktande
af sakens nyhet, da erfarenheten latt att
allt sant och godt af en stor och kraftig inflytelse endast
småningom i werlden spridcs och stadgas, da
wid ett möjligen öfwerhängande behof man har trott
stg böra aflägsna allt, som, ma wara af fördom,
eller mindre tydliga begrepp om sakens förhållande,
eller af hwad orsak som hälst, skulle kunna göra Nationen
mindre böjd att willigt ga Kongl. Majus
afsigter till mötes, har Utskottet trott sig böra tillstyrka,
att legning matte tillatas. Det har trott,
«tt när ett fritt wa! lemnades at hwar och en att
utgå eller genom legning fylla sitt rum, skulle det
behöfliga antalet af Stridsman alltid lättare fyllas,
i, fullt förlitande att de olägenheter, som legningen
åtföljde, genom uppmärksamhet wid manskapets
antagande och befälets omtänksamhet, i det mästa
matte
254 Den ir Majt.
mätte kunna afböjas, intill dej; det allmänna tankesättet,
ledt af erfarenheten, säkrast ffulle afgöra hwad
i detta Mende bordt stadgas. Utstottet bör dock,
när det tillstyrker denna legnings-frihet, genast förklara,
att de wilko: derwid, som Bewäringsmanstapel
i de följande punkterne förestrifwas, pa intet
wis kunna sträcka sig till Sweriges förutstäende
Armee
Hwad
den andra punkten beträffade, har den
af Utstottet blifwit till alla delar tillstyrkt, enär Ut.
stöttet icke satte i fraga, att i en tillkommande för,
fattning öfwer detta ämne, uttrycket, Llast eftcr
LIast, sa noga warder bestämdt, att den dermed
asyftade indelning efter åldern af alla kan inses och
fattas.
Rörande den Mje punkten, att Bewäringsmanjkapet
antingen stall förstärka den indelta Ar,
meen eller.Batsmanshallct, eller ock utgöra sär,
skildra Corpser under särskildt Befäl, och sedan Ut,
skottet ingall i en omständelig undersökning huruwida
något pa förhand i afseende hära af Riksens
Stander borde stadgas, fann Utstottet, alt ett krias
öden kunde sa mycket bero af tillfälligheter, hwilka
gjorde trouppers olika anwändande nödwandigt; alt
rättigheten dertill alltid borde wara Öfwer-Befäl,
hafwaren förbehållen, hwarföre det äfwen ansag
däst, att genom denna punkts tillstyrkande at Hans
Kongl. Maj:t i detta afseende förwara en fri dispositions-rätt.
Till winnande af mera tydlighet och bestämdhet,
får Utstottet förestå, att, da den Me punkten
för öfrigt till alla delar tillstyrkes, deri dock den ändring
matte göras, att orden: under den tid tjenstgLringen
makar, mätte utgå, såsom de der möst
Den i2 Maji. 255
ligtwis pa ett emot afsigten stridande sätt kunna
förklaras
Likaledes
wille Utstottet tillstyrka en sadan ny
redacrion af den ette punkten, hwarigenom hela stadgandet,
rörande Bewäringsmanstapels rätt, att idka
handtwerk, förswunne; anseendes Utstottet allt hwad
härom kunde behöfwa förestrifwas, tillhöra de reglementarista
författningar Kongl- Mast Sjelf lärer
utgifwa. Den ?:te punkten skulle efter denna för,
ändring lyda som följer: Att Bewäringsmanstapet
äger lika rätt till Pension och underhall, som ordinarie
Soldater och Sjömän i lika belägenhet.
För att något närmare bestämma de undantag,
som i den 6:te punkten förekomma, förestår Utskottet,
att efter ordet, Lotsdrängar, skulle tilläggas,
och Lotslärlingar pä Stat, och efter ordet
postförare, med Beställmngsbrrf, saint att
orden: jemte arbetare i Lronaus färräd och
werkstäder, emedan de redan äro i tjenstgöring och
stående under Kongl- Majus ordres, alldeles skulle
utgå.
Af den ?:de punkten har Utstottet förestagit
följande nya redaktion: För hwar och en, som wid
denna Författnings antagande ej ännu fyllt 20 ar,
eller är emellan 20 och 2; ars alder,gälle, att han
ej tili något Statens eller af Kongl. Maj:t erkände
allmänna inrättningars ordinarie Embete eller tjenst
befordras, eller erhåller Burskap eller Borgarerätt,
eller i något handtwerkeri till mästare antages utan
att wara intill fyllda 25 ars alder instrifwen t
National-Bewäringen och pa ettdera sättet hofwa
fullgjort alla dermed förenade skyldigheter, eller ock
enligt denna stadga behörigen blifwit derifrån undantagen.
256 Den 12 Maji.
Ä den 8:de punkten får Utskottet till alla delar
tillstyrka bifall.
Den 9:de punkten ater tror Utskottet sig böra
tillstyrka akt den alldeles matte utgå, enär hwar och
en skulle äga rätt akt wälja om han wille leja eller ej.
De io, n, 12, iz, 14 och i;:de punkterne tror
Utskottet ej kunna annat än utan instränknkng bifallas.
Utstottet bör likwäl icke förtiga, att det sawa!
af besia punkter, som wid pröfningen af de föregående,
och under hela undersökningen af detta ämne,
funnit ett gansta nära sammanhang emellan hela denna
Bewarings-inrättning och de reglementarista stadganden,
fom endast mäste wara Kongl. Majus höga rätt
att bestämma och utfärda. Utstottet har derföre trott
att wid ett ämne, som sa nära rörer hwar Medborgares
wigtigaste intresien. Riksens Ständer skulle wilja
begagna sin rättighet, akt i afseende pa wisia af
desia stadganden yttra sina underdåniga önskningar,
hwarigenom otwifwelaktigt för Kongl. Majus sötter
mdlades en myckenhet upplysningar, sa wäl i afseende
pa sakers werkliga förhallanden, som pa det allmänna
tankesättet, och hwarpa Riksens Ständer kunna göra
sig förwisiade att Hans Kongl- MajU lärer göra det
nådiga afseende, som inrättningens natur och tidens omständigheter
kunna medgifwa. Men da desia underdåniga
önskningar ingalunda kunna anses såsom wilkor
för ett hufwudbcfiut öfwer Kongl. Majus nådiga
Proposition, da en myckenhet af dem just bero
af ett sadant bestuts beskaffenhet, har Utskottet ansett
sig böra dem i ett särskildt Betänkande till Riksens
Högloflige Ständer wördsamt öfwerlemna.
Pa det Särskildta Utskottets wägnar,
8. n. von L386N. I^uclviZ körner,
brosenius. ison jonsson.
6. Lilverstol^e.
Den m Maji. 257
Uppläst hvs Ridd. och Adeln dcn 12 Mo'l
»
- - - Preste-Standct den 12 « !-
- - - - Borgare-Ständet d. is » s
- - - - Bvnde-Ctändet den iL - s
Utdrag af protocsllet, hållet hos N k
sens Ständers till öfwerläcrgninZ Z
rande Longi Majtts Mädiga Prsposi-lt.
till Rikets Ständer, om en förändring i
Utstrifningssältct af det faststälda För.
stärknings-Manskapet, nedsatte Särstildta
Utskott i Orebro den n Maji 1812.
A. D. Ekonom ingifwcn Skrift s^pi-oiooolloin
hade Bonde-Ståndets Ledamöter i Ulstottet pa sitt
Stånds magnar i följe af en med utsedde Ledamö,
ter deraf hallen öfwerläggning yrkat, att dels för att
underlätta legningen, dels för att i början gisws
ungdomen någon uppmuntran öfwerenskommelse matie
träffas, SockncwiS efter bewillningsgrund, att
8>?wa hwarie karl, som i ändamål af exercering uppdadas
ra R:dr Banco för alla fem tjenstaren, eller
r Riksdaler för hwarje ar han pa sadant sätt äe
ffkelsatt, och zz R:dr 16 si. samma mynt da han
sac i fält mot Rikets fiender, i hwilka afgifter alla
utan åtskilnad borde deltaga. Utstottet t.odde, att
ha detta anginge en betydlig penninge-utgift öfwer
hela Riket, hwilken pa wisit sätt kunde anses såsom
en fiags bewillnina, kunde en sadan fraga ej höra till
ees algard, hälst den ej genom någon ordentlig reW
ifrån något Riksstånd blifwit till detsamma öst
iverlemnad; hwilken förklaring, under betygande af
ali upprigtig agtning för det wälwilliga i förslaget,
Bihang. N:o 17. Mom
258 Den 12 Maji.
genom Protocolls-Uldraa skulle Riksens Högloft.
Ständer meddelas- siirra.
klx krotocollo,
O. /t. Lilverstol^e.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 12 Maji.
- - - - Preste-Ständer den 12 - - -
- - - Borgare-Ständer d. 15 - - -
----- Bonde-Ständer den 12 ----
Stormägtigste Allernädigste Ronung!
^8der Kongl. Majst har i Desi till Riksens Stä^.
ders Stats-Utskott afgifne Nådiga Proposition af
den i8 sistledne April, angående Stcuswerkets till,
stand och behof, täckts k Nader till Riksens Slön/
ders öfwerläggning framställa, huruledes Eder Kongl.
Mant wid Riksdagen arén 1809 och 18 ro hade
östat en Million R:dr för att iståndsätta Armeen,
Förswarswerket och Flottan; att wid samma Rik»'
dag Riksens Stander dertill pä Stat hade anslagik
602,oOo R:dr, med förklarande att återstoden skulle
utgöras efter deras dero,» fattade särskildta beslut;
att Eder Kongl. Maj:t funnit Armeen och hela Förr
swarswerket i ett sa utblottadl tillstånd, och sa ma^
ga tillökade utgifter wid desi istandsätkande, ali näk
dertill ingen annan tillgång fanns an ofwanberörde
6c>O,O0O R:dr samt 199,640 R:dr Z5 si. s r,
hwilka Riksaälds-Contoirets Fullmäktige den 2)
Sept- förledit ar funnit sig böra af BewillniMö
tillägga, följden bliswit, att icke allt hwad erfvrderr
ligt wärst, kunnat anstaffiS och i ordning ställas,
skulder äsamkats, och innewarande ars oundwikelst
ge Penningebehof förMisitair- och Förswarswerkeu
Den 12 Maji. szh
gulrik till En Million, Twähundrade Ättatiotusen
Åttahundrade Åttatio R:dr, ffulderne frän de 2:n?
föregående arén oberäknade
I
följe häraf har Eder Kongl. Majst östat,
icke förhöjning i ten Million R:dr, som till Unders
hällande af Rikets Förswarswerk är godkänd och
bestämd, utan att blott frän detta anslag mä stiljas
sädana päföringar, hwilka i desi första beräkning icke
ingätt. Eder Majestät har fordrat att erhälla för
de r:ne förflutne ären hwad a den anslagna Summan
ännu icke Utfallit, för att dermed kunna reglera
Defensionswerkens Stater och liqvidera skulder»?
till förledit ars stut, samt för innewarande är dch
framgent det anslagna beloppet oafkortad^
Riksens Ständer, som Nogsamt insekt angelägenheten
och wigten af allt detta, stvnda att genom
de bristande medlens anskaffande ädagalägga sina
tänkesätt och sätta Eder Majst i ständ att bestrida
ögnablickets behof. De hafwa derföre nu bewiljat,
ött den återstod pä den till Förswarswerket anslagre
Millionen- bestämde för de 2:ne ären »8tv och
i8it i 460,718 N:dk 2; si. 2 r-, som Eder
Kongl. Maj:t utfordrat, genast mä warda till StatsContoiret
utbetaldt af de 521,387 N:dr 9 6 r»,
hwilka ester hwad Stats-Contoiret i desi undeköäölga
strifwelse till Eder Kongl. Majst anfört och
Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret t deras Riksdagsberättelfe
medgifwit, ännu äro i RiksgäldsContoiret
omtagne, och vdisponerade äf de medel,
hwarmed Riksgälds-Contoiret, efter Riksens Ständers
förordnande bordt Stcttswerkek biträda, MM
hwilka Statswerket, i anseende till ändra icke Paväknade
tillfälliga inkomster/ ännu icke behöst anwätlda,
och hafwa Riksens Ständer om detta Beslut
O * Lss
260 Den iz Majk.
genom deras Stats-Utskott Herrar Fullmäktige t
Riksgälds-Conwiret nödig underrättelse meddela la,
tit; Hwilket allt Riksens Ständer fa hos Eder
Kongl. Majit i underdånighet anmäla.
Utdrag af Vrotocsllet öfwer Handels - sch
Linance -Ärenden, hältet Pä Orebro Slott
den iz Maji 1812.
Inför
Hans Majit Lsnungen uti Stats-Ra-ct.
Narwarande:
HanS Excellence, Justilie-Stats-Ministern Herr
Grefwe Vollenberg, och ^
Hans Excellence, Ståls»Ministern för Utrikes Arenderne
Herr Friherre von EngeströmStats-Raden:
Hans Excellence Herr Friherre
Rosenblad,
Herr Friherre Fleming,
Herr Friherre Adlercreutz,
Friherre von Platen,
Friherre Adlerbeth,
Hof-Cantzleren, Friherre af Wetterstedt,
Tillförordnade Stats-Secreterare», Stats-Cow
mifiarien Wirsen.
- - - - - Tillförordnade Stats-Secreterare»
anhöll k underdånighet, att inför Kongl. Malit
fa till justering uppläsa ett af honom enligt särskild
Nådig befallning författadt underdånigt Förslag till
Kongl. Majus Nådiga Proposition till Riksens
Ständer, angående Tullwerket.
Efter uppläsande hwaraf Stats-Radek Friherre
von Platen i underdånighet tillkänna
-
Den iz Majk- s6r
gaf, att han, enligt sin öfwcrtygelse och sitt
sätt att bedöma detta ämne, ej kunde till alla delar
instämma ide grunder, hwilka enligt den förestagna
Propositionen tili Riksens Ständer, skulle föranleda
till återupprättande af den wid 1809 ars Riksdag
afskaffade Land - Tulls - inrättningen.
Friherre von Platen erkände wäl, att de för
Staten och detz inkomster högst skadliga Lurendrägerierne
och Tullfärsnillningarne, enligt hwad i allmänhet
klagades, de sednare arén, och efter det
Land-Tullarne, jemte de dermed sammanhängande
visitations-författningar, upphörde, betydligen tilltagit,
men han trodde orsaken dertill icke kunna igenfinnas
uti en genom detta upphäfwande inträffad
mindre noggrann bewakning. Uti Rikets närwarande
ställning, i följd hwaraf förbindelser i afseende
pä handeln ägde rum, som, i samma man importen,
äfwcn af nödwändighets-waror worc förbuden,
mäste utwidga de olagliga försöken i denna wäg,
teodde Friherre von Platen en egenteligare härtill
bidragande anledning böra sökas, och hwarigenom
Staten gatt i mistning af all inkomst pa sadane
waror.
Friherre von Platen ansäg äfwen för sin
del, att Lurendrägerier och Tullförsnillningen icke
kunde förekommas, sa länge waror wore till införsel
förbudne, dem ingen kunde umbära, men likwäl ej
till erforderlig godhet och mängd inom Riket producerades.
Han trodde att en med Land-Tulls-uppbörden
jemförlig inkomst skulle ät Staten winnås,
vin emot skälig Taxa till Riket finge införas alla
sädane waror, hwilka ett werkligt behof eller ett allmänt
oföränderligt bruk gjort till nödwändighrtsmiklar,
och att Medborgares krafter, sa länge jord
ännu
-6? Den rz Ma/i.
ännu funnes att odla och förbättra, med större nytka
kunde pa dertill hörande yrken anwändas, än pä
Fabriker, hwars rudimaterier fran främmande Länder
mäste hämtas, och hwtlkas fortkomst öfwer en
wik grad, med hwilktt understöd som hälst, dock
likwäl icke eller åtminstone allenast småningom och
sjelfmant med säkerhet kunde paräknas.
Siötullö-bewakningen hlefwe efter Friherre von
Plåtens underdåniga tanka med mera fördel befrämjad
genom krokande fartyg wid Kusterne, an af
hwilken annan anstalit som hälst.
Fördelen och lättnaden sör de trafiqverande af
Land-Tu klarnes inställande wore redan känd och
witsordad och stulle, ma hända, ogärna saknas,
Om likmäl nödwändigheten för att winna det erforderliga
Statsbehofwtt, oundgängligen pakaliade uppoffringen
af denna lättnad i den inre rörelsen, trodde
Friherre von Platen att frägan derom i sch
rätta ordning kunde hos Riksens Ständer sjelfwe
förekomma och bliswa erkänd.
I följe af allt detta ansäg Friherre von Platen
sig icke j näxwarande ögonbick, kunna med full
öfwertygelse tillsiyrka Kongl. Mast, att till Riksens
Ständer förestå Land-Tulls,inrättningens upplifwande,
oaktadt han i händelse de för Statswerkets
behof oundgänglige tillgångar icke pa annat sätt kunde
fyllas, för sin del äfwen i underdånighet trodde,
att en under noggrann tillsyn ställd Land - Tull, wöl
innefattade ett ibland de säkraste bestattningssätt, men
som likwal genom de hinder en sadan inrättning lade
för rörelsen inom Landet, de mMruk hwartill
-en föranledde och de kostnader och swarigheker uppbörden
medförde, icke kunde annat än åstadkomma
-Wnheter och dlifws mindre hehagelig.
Den rz Majk. s.6z
Tillförordnade Stats-Secreteraren utbad sig
att, i anledning af hwad Friherre von Platen
andragit, fa upplysa om den skilnad som wore nödig
att iakttaga emellan den inre Tullbewakninaen
till förekommande af Lurendrägerie och Sjötullens
försnillning, och Landtulls-afgiften såsom en confumtions-beffattning,
hälst veke bägge ämnen i sin
natur wore af hwarannan alldeles oberoende, ehuru
med fördel för werkställigheten, ett sammanhang dem
emellan kunde äga rum. Anstalterne i det förra
fallet ,berodde af Kongl. Masts Nådiga förordnande,
och bewakningen wid Landtullarne, med
derwid atföljande visitation, hade äfwen pä de
flesta ställen i det inre af Riket fortfarit, ehuru
afgiften, såsom ankommande pä Riksens Ständers
bewiljande allena i kraft af deras Beslut, hade
upphört. Tillförordnade Stats-Secreterare»
wore alltså för sin del i underdånighet af samma
tanka med Friherre von Platen, att Landtullsafgiftens
indragande icke omedelbarligen werkat till
Lurendrägeriernes ökande, men de kostnader som af
den inre Tullbewakningens underhall blifwit en följd,
hade deremot utgjort en helt ny utgift af Sjötullsmedlen,
hwilken i Land-Tull-ersättningen icke blifwit
beräknad.
Ehuru tillförordnade Stats-Secreteraren icke
kunde med Friherre von Platen till fullo instämma
i hwad om Swensta Fabrikerna med hänsigt
till Tullförfattningarne blifwit yttradt, borde han
likwäl upplysa, att det icke wore allenast med afseende
pä Fabrikers och Näringars skydd, som strängare
bewakningsanstalter och visitations-författningar
af nödwändigheten päkallades: dervarande! af
Statens intrader intoge derwid första rummet
-
Er
-
-64 Den iz Maji.
Erfarenheten bade wi»'at att af skedda besiag
tvid Kusterne förhölle sia Lurcndrägeriet till Tullfä.
waltningen som ett till fyra. De siesta besiag
hade bestart af Socker, Tobak, Caffe och Rhum,
ehuru ga besia Ättiksur wisit icke warit brist i landet.
Ar,bria i wrsia delar af Tull-Taxan, sa att
flera Utländska nödwändick)ets, artiklar blefwe löögifi
ne till införsel, wille tillförordnade Stars--Secreterare»
sa mycket haldre, lika med Friherre von
Platen, hos Kongl. Mast i underdånighet tillstyr,
ka, som tillförordnade Stats-Secreterare» just isa,
dant afseende examinerat hwad Fabriks, Sccieteterne,
i förhållande till Rikets behof, kunde tillwerka
eller ej, och derwid funnit att flere, i allmänt bruk
komne, men till införsel ifrån Utrikes ort förbudne
waror, antingen alldeles icke eller blott till ett ringa
qvantum inom Riket förfärdigades. Men som
genom en sadan anstalt behofwet af en fullständig
Tullbewakning för ingen del minskades, emedan ivid
laenad deraf, Lurendrägeriet endast komme att ombyta
benämning till Tullförsnillning; sa trodde tillförordnade
Stats-Secretcraren, som ansag denna
fraga för ett Ekonomiskt ämne, ehuru han wisierli,
gen beräknat, att en icke obetydlig inträde för StatsCasian
genom en sadan anstalt skulle kunna win,
nas, wid detta tillfälle böra inskränka sig till det
underdåniga yttrande, att denna intrade likwäl icke
kunde tala något slags lämpligt jemförande till dcn
beräknade Land - Tulls. inkomsten.
Om lika med Friherre von Platen tillfor,
ordnade Stats-Secreterare» önskade, alt all lättnad
matte kunna at den inre rörelsen färwaras, och ehuru
ingen lärer wilja neka, att det wore ett mera
tillfredställande föremal för Regeringens omsorg, att
den
Den i; Maji.
den befrämja än betunga, trodde tillförordnade Stats,
Secreterarcn likwäl att, fran ett sadan! åberopande
af allmänt erkända förwaltningsarunder, aldrig borde
skilias en noggrann beräkning af hwad andre för
Statshushållningen lika wigtiga föremål, samt den
närwarande nödwändighetcn, i detta fal! kunde medgifwa
eller icke.
De öfrige af Stats-Rådets tillstädes svarande
Ledamöter, trodde sig, med erkännande af de
grundsatser och skäl, som i den nu uppläste Propositionen
finnes anförde, sa mycket häldre böra densamme
i underdånighet tillstyrka, som Kongl. Majtt
derwid uttryckligen till Riksens Ständers egit vmpröfwande
hade öfwerlemnat att antaga Tullsafgiften,
eller att t desi ställe söka utfinna andra likwägar
till Statsbehvfwens fyllande, pa sätt Riksens
Ständer ansag lämpligast och för Swensta
Folket minst betungande.
Och som Kongl- Majit i Nader gillade det
nu upplästa underdåniga sörsiaget, sa skulle i enlighet
dermed Nådig Proposition till Riksens Ständer
med ätföljande Proiocolls Utdrag expedieras.
Lx krotocollo,
kkenr. Wolter 6alin.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2z Maji,
- - - - Preste-Ständet den 2; ---
- - - - Borgare-Ständet d. 2; - , -
- - - - Bonde-Ständet den 2; - , -
Äongl. Majtts tnädiga proposition till Rik
sens
Ständer, angående Tullwerket;
Gifwen Orebro Slott den 1z Masi 1812.
^nder det Kongl- Majit med oafbruten uppmärksamhet
sökt erfara werkningarue af de förändringar
266 Den rz Maji.
i Rikets Ekonomiska Administrations,grunder, som,
i enlighet med Riksens Ständers anmälte beslut elier
deras af Kongl. Maj:t i Nader gillade under,
däniga önskningar, de ststförlidne twenne arén blifvit
införde, har Kongl. Malit, bland de ämnen,
som harwid framställt sig, särskildt utmärkt och ös,
iverwägat det som angar Rikets Tullwcrk.
Med hänseende sa wäl till deras egenskap, som
till deras belopp, utgöra Tullinkomsterne förnämsta
artikeln af den indirecta beskattningen. Ställde i en
afmätt proportion till wahruwärdet och tillgängen,
skulle de, under en fullständig kontroll i Förwaltningen
ännu närmare uppfylla sin egenteliga bestämmelse,
såsom beskattning pä förbrukningen inom Lan,
det, och tillika fördelagtigt werka pä Rikets yttre
förhällanden, om afgifterne, icke mer oföränderlige,
finge femkas efter Statsintressets och Politikens for,
dringar samt andre Nationers vmwäxlande handels,
relationer sins emellan och med detta Land. Ofta
förete sig sadane omständigheter af stor wigt, men
tillfällige och utan waragtighet, och nägot hinder för
deras begagnande, särdeles dä fr agan är att tvid
nedsatte pris ä importartiklar förekomma en öfwer,
drifwen consumtion och dermed tillika förbinda en i
sadant förhällande alldeles icke känbar, ehuru ofta
betydelig intrad för Staten, borde sä mycket mindre
öga rum, som ingen främmande magt underlåter att
pä de öfriges bekostnad draga nytta deraf.
Den oskäliga winst Tullförsnillare» skördar af
lyckade försök, skänker honom pä en gäng mod och me,
del att wäga^nya. Men hans dristighet öfwergar
j synnerhet dä till oförskämdt Lagförakt, när motffänden
äro swaga eller vberedda, och när Lagens
åtgärd, utan fullbordan, kan gäckas under åberopande
af
Den iz Maji. 267
af heliga rättigheter. Redan har ock den korta mellantid,
som förflutit sedan Kongl. Mastt uppä Riksens
StänderS underdäniga önskan, upphäsde 1799
ars Kongl. Förordning om visitutioner i Hus, Ma»
gasiner och Salubodar, nogsamt hunnit intyga, huru
det förtroende till Medborgares laglydnad och
omtanka för allmänt wäl, hwaraf framför allt detta
steg föranledde, blifnöit missbrukadt, huru tygellöst
förbrytelser emot Tullförfattnmgarne utöfwaS och
huru derigenom Nationalindustrien undertryckts, Näringarne
fallit i wanmagt och Penningewäsendet hotats
med oordning.
Kongl, Mastt har trott dek wara rid, att härät
lemna nödig rättelse, och will i Näder haswa förekommit
Riksens Ständer derom, att Kongl. Mant
ämnar pa ett med Grundlagen öfwerensstämmande
sätt, i full kraft och werkan, fastän med wisse för,
bättringar och en frän obehörige förfördelande» be,
friad handläggning Återställa de författningar, som
pröfwas leda till Lurendräjeriets och Tullförsnillnin,
gars hämmande.
Da Riksens Ständer i underdänighet föresiogo
Land, Tullarne till indragning, förmodades den con,
troll, hwilken mot Sjö-Tullens undansnillande och
fökbudne warors kringspridande af förstnämde inrätt,
ning först wunnits, i stället kunna lämpeligen be,
främjas genom en säkrare Sjö- och Gräns-Tull,
samt Kustbewakning. Kongl. Majtt, som i ansten,
de till Land-Tullsafgiftens natur af bewillning ät
Riksens Ständer öswerlemnade att härom besluta,
föresäg wäl att ett försök, om hwars framgäng man
redan länge bade twiflat, möjeligen skulle misslyckas; men
stm Land-Tullsinrättningens upphäfwande åtminstone
förskaffade en större fvihek at de ttafiqverande.
268 Den iz Majk.
fann Kongl. Majit att erfarenheten borde i öfrigt
ensam afgöra, huru wida Sjö-Tullsirttraderne kun,
de, utan biträde af den inre bewakningen, controlleras
och försäkrus
Snart
öfwertygades Kongl. Majtt, att hwil,
ken annan utwäg ftin hälst ej förde till mälet. Med
en öppen gräns af minst 150 mil och en dubbelt
längre, öfwerallt tillgängelig Sjökust, pä flere stäk,
len föga aflägsen frän Grannars mokswarande strand,
med en widlyftig skärgård, uppfyld af holmar, wikar
och undangömda landningsplatser, erbmder Swerige,
genom sin egen lokal, en sädan underlättnad i
Lurendrejarens lagstridiga företag, att den mest wid,
sträckta och kostsamma Gräns- och Kustbewakning,
ehuru med nit, oegennytta och »förtrutenhet utförd,
likwäl aldrig förmår, att med nödigt eftertryck utestänga
befarade missbruk, utan att understödjas af
tillsynen a wahrutransporter inom Landet, förmedelst
visitation och förpassning; en tillsyn, ej innefattande
annat, än en fortsatt laglig kontroll deröswer,
alt warorne till Tullplats inkommit, och desto
lättare overkställbar, i den man Landet är couxeradt
och fa wägar der anlagde. Det war ock k
betragtande häraf och för att bewara Statens tillständiga
rätt, som Kongl. Majtt säg sig föranläten,
att i sammanhang med Land-Tullsuppbördens inställande
ä de fleste orter bibehälla inrikes bewakningen
till säkerhet emot Sjö-Tullms försnillande och
till Inhemska Manufacturernes skydd.
Om det salunda bör erkännas, att Sjö- och
Land-Tulls-uppsigten endast i förening aga tillbörlig
kraft, och att den sednare, om an inskränkt, mäste
framgent fortfara, följer ock häraf, att, sedan
Land-Tulls, uppbörden förfwunnit, nästan alla de
öfwer
-
Den rz Maji. 269
öfwerklagade olägenheterna sta qwar, med den skillnad,
att afgiften nu mera utgär, under namn af LandTulls-ersättning,
pä ett ofullkomligare sätt och till
ett ringare belopp. Men icke nog härmed, Staken,
ftin vwedersägellgen förlorar af S)ö-Tulls-inkomsten
genom de med Land-Tullarne skedde förändringar,
har tillika bliswit nödsakad, ej allenast att
betydeligen öka Sjö-Tulls-kostnaderne, utan ock
att af Sjö-Tullsmedlen, för den i sjelswa werket
alltid otillräcklige Inrikes bewakningcn, aflöna förre
Land-Tulls--Betjeningen med z z,2^4 N:dr ärligen,
hwilken summa utgör blott omkring 17,002 R:dr
mindre än i8oz ärs Land-Tulls ordinarie Stak.
Och ändteligen skall, ester Land-Tulls-uppbördens
indragande, helt och hällit saknas den med hänsigt
till Stats-hushällningen sä angelägna kännedom af
Inhemska productionernes till- eller aftstgande beskaffenhet,
samt af locala förandringarne i den inre
rörelsen, som förut af persedle-extracten inhämtats.
Wid pröfning af desse och flere omständigheter
med särdeles afseende pä egenskapen af ifrägawaranbeskattning,
har Kongl. Majtt funnit Land-Tullarnes
äterställande, dock, hwad sjelfwa afgiften beträffar,
med iagttagande af dess urlprungeliga beräkningsgrund,
böra blifwa ett wigtigt föremal för
Riksens Ständers öfwerläggningar. Land-Tullen
har frän detz första upprinnelse warit och förblifwit
en bewillning. Denna afgift, lagd pä wahran, förskjutes
af Säljaren, ersattes af Köparen och stadna,
; stuteligen pa Förbrukaren. Den träffar således
rätta personen, utan att föranleda till klagomal öfwer
vrigtig fördelning eller till restantie-utsökningar
vch afskrifningar. Den är dessutom i sin natur mindre
känbar och betungande emedan den småningom
270 Den rz Mast.
ivid successiva wahru-upvhandlingar af Consumente»
afbördas. För Land-Tullarnes asstaffande har,
bland andra, det stal blikwit anfördt, akt beballne
inkomsten deraf, sedan Betieningens aflöning och flera
Merker utfästande utgifter afdragits, stigit till ett
sa ringa belopp, all defi uppbärande ej bordt syfiel
satta
en sa stor mängd Personer, som dermed ägt
befattning; »nen denna anmärkning förfaller i den
stund Land, Tullen komme akt utgä enligt primitiva
grunden med zLidra penningen, eller omkring z procent
af wahruwärdet, i hwilken händelse den, äfwen
med lindrigt beräknade pris i calcul wisar en produkt
af ungefär 600,000 R-dr, och således, nästan swarande
emot Sjö-Tulls-intägten, t samma man minstar
den del af bewillningen, soni genom taxation
bör sökas.
I sammanhang med sielfwa Tull-Taxan, krafwa
Accis,Stadgad och flere Tull-Merkelrörande
Ekonomista Förordnanden en efter tidens stick lämpad
rättelse; och will Kongl. Majit, som förmodar,
att Riksens Stander stola inse nödwändigheien af
Land-Tullens återinförande bland Bewillnings-anstagen,
i sadant fall uppdraga ät en särstild Comin°
af kunnige och erfarne Man. a-t utarbeta och i underdånighet
förestå hwad, soin erfordras till en sadan
^verkställighet af en med Land-Tulls-uppbörden förknippad
Tullbewakning, som i möjeligaste matto
tryggar Kronans fördel och de Trafiqucrandes beqwämlighet
samt afböjer oordni^gar och understes.
Kongl. Majit, som i Noder welat nictdela
Riksens Ständer, hwad Kongs. Mant i förewarande
ämne ansett nyttigt och tjenstgt, öswerlemnar emedlertid
ac Riksens Ständer, att pröfwa, huruwida
för den erfvrderlige summans ofelbara utgörande
an
-
Den iz Majk. 271
andra medel ma utfinnas, som med en större lättnad
för Swensta Folket, kunde förena en lika sa Ann för,
delning af dest bördor, som den, hwilken genom
Tullafgifter rvinnes.
Angelägenheten att, till fortvarande af Stations
rätt, samt för Swensta stöjdernes och näringar nes
bestånd och förkofran hämma Tullförsnillningar och
Lurendragerier, och den lika wigtiga omsorgen att
genom en billig konsumtions bestattning underhjelpa
de allmänna Stats-behofwens fyllande, äro de
hufwudsakeliga föremål, som Kongl. Majit härwid
asystat, och hwara Kongl. Majit ästat Riksens
Ständers förenade uppmärksamhet; förwäntade
Kongl, o Mast om allt detta Riksens Ständers
underdåniga yttrande, samt, i den del, som angar
grunderne för ej mindre Sjö-Tulls än LandTulls,
afgifternes bestämmande, Riksens Ständers
bestut.
Kongl. Majit förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och Annest wälbewagen.
6. k.
27- Den iz Ma/k.
Utörag af Protokollet öfwer handels- och
Linance-Ärenden, hällit pä Orebro Slott
den iz Mast 1812.
Inför
6ans Maj:t Rsnungen i Stats-Nadet.
Närwarande:
Deras Excellencer, Justitie-Stats-Ministern Herr
Grefwe Gyllenborg, och
Stats-Ministern för Utrikes Ärenderna Herr Friherre
von Engeström.
Stats-Raden: Hans Ercellence Herr Friherre
Rosenblad,
Herr Friherre Fleming,
Herr Friherre Adlercreutz,
Friherre von Platen,
Friherre Adlerbeth,
Hof-Canzleren Friherre af Wetterstedt,
Tillförordnade Stats-Secreterare», Stats-Cornmiharien
Wirsen.
Tillförordnade Stats-Secreteraren anhöll, att
inför Kongl. Maht till justering fa i underdånighet
uppläsa det, enligt Kongl. Maj:t§, wid Krigö-Erpeditionens
underdåniga föredragning den 9 uti inwarande
manad, gifne nådiga Befallning, af honom
författade Förslag tili en Nådig PriMsilion
till Riksens Stander, angående erforderliga medel
för m ny wägs anläggande emellan Wermland och
Jemtland samt de i sammanhang dermed widtagande
anstalter.
Och som Hans Kongl. Mast i Nader gillade
detta underdåniga Förslag, sa skulle Nådig Proposition,
i enlighet dermed, till Riksens Stander i behörig
»rdning expedieras. kix?rotc>colio,
Ulsvr. Esster Lalin
Den IZ Maji. 27S
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 2; Majk.
- - - - Prcste-Ständet den 2; - - -
- - Borgare-Ständetd. 2; - » -
- - - » Bonde - Ständet d. 2Z » - -
Rsngl. Maj:ts
L^ladiga Proposition till Riksens Stander,
angäende erforderliga mede! för en ny
wägs anläggande emellan wermland och
jemtland samt de i sammanhang dermed
widtagande anstalter. Gifwen wrebro
Slott den iz Maji 1812.
^edan Kongl. Mast funnit godt anbefalla en undersökning
vin möjligheten och kjenligaste sattet att,
till communicationens och rörelsens befordrande i det
inre af landet, anlägga en ny wäg stan stränderne
af Wenern till Rikets nordligare Provincer, och t
sadant ändamål under den 22 Martil nästledit ar
beordrat bfwer-Adjutanten, Majoren I. Ekenman
akt, i öfwerensstämmelse med den för honom under
samma dag utfärdade Nådiga Jnstruction företaga
en resa genom Wermland, Dalarne och Herjeada^
len ända till Frösön i Jemtland, förakt under ledning
af redan lemnade anwisningar, pä stallet göra
nödiga recognosceringar och observationer till utrönande
af bästa sträckningen för denna wäg, harbemälte
Major numera fullai ort Kongl. Masts nödiga
uppdrag och i underdånighet ingifwit ej mindre
de af honom i berörde afseende författade generela
och speciela Chartor, jemte detaillerad beskrifning af
förekomna locala omständigheter, än en fullständig berättelse
om hela förrättningens fortgång med Statistiska
anmärkningar och uppgifter samt ungefärligt
kostnads-förstag.
Bihang. Nro rs. Kongl.
S74 Den 1Z Majk.
Kongl. Maj:k, som funnit denna förrättning,
under åsigt till desi föremal, med omtanka och stick,
ligyet utförd, har af Handlingarne hufwudsakligm
inheurtat, att den projccterade wägen borde sträcka sig
fran Carlstad langö Klarelfwcn till Räda,, Uddeholm,
Oi-ölo öfwer gränsen mot Dalarne till Äppelbo, Ut,
nied Wanä rvattcndrag till Siljanöforsi, wester om
sion Siljan till Mora, förbi Elfwcdals kyrka och
Porphyrwerk, langö Rotelfwen och Ryman till
Olingskog i Herjeådalen, öster om Ormvsiön och
lill Herrdal at Elfros, öfre Hogdal till Wittwatts,
krogen i Jemtland, samt widare till Ratan, Asar,
ne, Berg och östersund. Att desi längd, sidogre,
narne inberäknade blefwe emellan gs och y6mil,hwar,
af likwäl nara 4 t aro uppbrutna, och art anläggandet
af ben ouppbrutna delen, tillika med oundgängliga för,
bättringar a den redan anlagda, skulle fordra omkring
218.000 karl, och 107,200 enkla öke-daaswerken.
Kongl. Maj:t har härwid tillika erfarit att
denna wäg, som, ehuru framtwingad genom oländi,
ga trakter, kan, enligt hwad förmedelst noggranna
mätningar och afwägningar utrönt, öfwer allt blist
wa farbar och jemwäl beqwäm, ssulle bereda en lät,
tare och hastigare gemenskap emellan hittills nästan
afskrida orter, och i synnerhet wid truppers sam,
mandragande i ögonblicket af ett Krigs utbrott, med,
föra synbara förmoner. Men det är icke blott coin,
municationen som i fraga warande anstalt skulle befrämja;
den utsigt som derigenom ble;we öppnad för
stora landsträckors och deras inbygga e§ odling, för
arbetöflitcns lifwande och för populakionens fram,
gang, utgör ett icke mindre wigtigt föremal att harmed
förknippas. Utmed bela den tillärnade nya
wägsträckan, allt intill Jemtlands Lånegräns an
träffas,
Den rz Majk.
träffas, bosatte i skogarne, urgamla Finsta Folkstammar,
hwilka nu merendels pa obehörigt satt till
arbete underlagde aflagsne bruk och hemman, endast
behöfwa en närmare vmwardnad och egen jord för
akt blifwa idoge och nyttige. Äfwen det nu glest
bebodda Jemtland, hwars af stogbetackka höjder
omsiutna dal wexlar fruktbara fäll med de watlendrag
som aenomstära hela provmcen, tarfwar särffilt
uppmärksamhet, vin desi inwänare skola fran
ostadiga och mänskliga näringsfång acerföras till deras
naturliga hufwudyrken, jordbruket och boskapsskötseln.
Allt detta kan ej werkställas utan afwittringar
och Storstiften och besia ater förutsätta betydliga
kostnader, för hwilkas bestridande nuwarande
Statsansiag icke lemnar någon tillgäng öfrig.
Da emedlertid fada ne förskjutande kostnader
skulle i framtiden rikligen ersättas icke allenast genom
det gagn företaget tillskyndade flere landskap,
utan ock förmedelst arerbärandet till Kronan af widlöftiga
skogar och marker som kunde till Nybyggen
upplatas och snart till Staten utgöra behörig stalt,
will Kongl. Maj:t, som ej twiflar det Riksens Stander
salunda lära inse den widsträckta fördel Det allmänna,
i sa wall Ekonomiskt som Militäriskt afseende,
stall hemta af den förcsiagne nva wagens fullbordan,
hofwa till Riksens Ständers öfwerwägande
och beslut framstäldt att, till werkets skyndsamma
utförande och de i sammanhang Dermed anställande
Afwittrings och StorstifteS förrättningar, dem
Kongl'. Majit pröfwat blifwa alldeles oundgängliga,
mä i Riksens Ständers Firiance-Plan beräknas och
i Stat anwisas en ärlig Summa af Tjugu Tusende
Riksdaler; wiljandes Kongl. Mast för öfrigt
lära omedelbarligen tillställa wederbörande Riksens
* * Skän
-
r?6 Den is Maji.
Ständers Utskott de till Kongl. Mast ingifna härtill
hörande Chartor och flere Handlingar.
Kongl. Maj:t förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och Annel? wälbewagen. varum
ut supra.
6. k. ^Virsen.
Utdrag af protscollet, hältet hos Högloft.
Ridderftapet sch Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den iz Maji 1812.
S. D. ^§fter förnyad föredragning af Riksens
Etanders särskildta Utskotts den 12 Maji pa bordet
lagde twenne Memoria!, rörande Kongl. Mastts
Nådiga Proposition till Riksens Ständer, angående
förändringar i sättet att utgöra Förstärknings-Manstapel,
biföll Högloft. Ridderskapet och Adeln Konungens
Nådiga Proposition pa sätt det särskildta
Utskottet i det första af desi Betänkanden tillftyrkt;
men hwad det andra, innehallande försiag
till OMningar, hwilka till Hans Kongl. Maj:t af
Riksens Ständer borde öfwerlemnas, i afseende pa
de reglementariska Författningarne, beträffade, blef
det samma efter åtskilliga anmärkningar till det särskildta
Utskottet äterförwisadt. vr supra.
vx krotocollo,
L. 6. Lilverslolpc.
Ut,
Den i; Maji. 277
Utdrag af protscollet, hållet hss Högloft.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den is Maji 1312.
S. D. föredrogs a nyo och bifölls Stats-Utskottets
den 12 Maji pa bordet lagda Betänkande, angående
Centonalen af Skatte-köpeskilling för sadane
Kronolägenheter, hwara mantal ej är satt. vt supra.
vx krotocollo,
A. 6. Lilverstolpe.
< ^
Utdrag af protscollet, hället hos Högloft.
Ridderskapet och 2ldeln,wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 15 Maji 1812.
S. D. ^emitterades
Till Stats-Utffottet: Friherre Jacob Otto
Cronstedts Memorial, hwaruti förestås en tillökning
till fulla i Oo,oOo»R:dr Banco, af den Stat
som är Hans Kongl- Höghet Kron-Prinsen ansta
gen.
vt supra.
Lx krotocollo,
6- 8ilverstolpe.
Utdrag af protscollet, hällct hos Högloflige
Ridderskapet, och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 15 Maji
I8l2.
S. D. 8öredrogs a nyo och bifölls Stats-Utstottets
den 12 Maji pa bordet lagda Betänkande,
an
-
2?8 Den -5 Maj».
gående Dagtractamenten och Nesepenningar för sam,
telige Riks-Ståndens och Deras Utskotts Secreterare,
Canzlier och Wagt-Betjening, Vt suprs.
klx krotocollo,
6. 8i1v erstolpe.
Utdrag af profocsllet, hället hos Högw.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den r; Maji r8l-.
S. D- 8öredrogö a nyo ock) bifölls Stats-Utskottets
pä bordet laggda Betänkande, angående Centonalen
af Skatte-köpeskilling för sädane Krono,
iägenheter, hwara Mantal ej är satt- Vt suprs.
Vx krotocollo,
s. V. H.lm hulst.
Utdrag af protocollet, hållet hos Hägw.
prest-GLändet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den iz Maji »8 »2.
S. D- föredrogs a irvo och bifölls Stats-UtsioktetS
pa bordet laggda Betänkande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående ändring
i wista omständigheter af hwad hittills blifwit
stadgadt om Accvrds, ersättningar till Officerare af
f. d. Finska Armeen. Vt supra.
klx krotocollo,
s. V. ^liu hulst.
Ut
-
Den i; Maji. 279
Utdrag af protscsllet, hattet hos >^ögw.
Prest-Stä »det, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den i/ Maji 18 2.
S. D> föredrogs ä nvo och bifölls Stats-Utskotttt
pa vordet laogda Betälstande, rörande Dag,
t-actamentcn och Resepenningar för samtelige RiksStandens
och deras kltikotts Secreterare, Canzliek
och Waktbetjening. Vt supra.
kx krotocollo,
s. V. ^.liuhulst.
Utdragafprstocollet^allethss^ögw. prest.
Ständet, wid Urtima Riksdagen i (örebro
den 15 Maji 1812.
V- D- 8)tföll Prest. Ständet Kongl. Majtts Nätiga
Proposition, om en förändring i Utssnfnlngsättet
af det fastställda Förstärkningsmanikapet, pa
ätt det för detta ärendes beredande särskilt tillför»rdnade
Utskott, uti desi den »2 dennes pä bordet
aggda Betänkande förestagit och tillstorkt; i den säkra
)swert»gelse, att hwad Kongl. Maj:t i z:dje Monentet
i Näder proponerat, icke kan tagas i den
Unina, att nägon af Förstärkningsmanskapct, kan
!mot sin wilia ut! Indelta eller Wärfwade Armeen
sch Batsmanshället i nummer insättas. Vt supra.
kx krotocollo,
s. V. ^lmhuist.
lkt
-
28o Den ls Majk.
Utdrag af wällöf!. Borgare.Ständets protocoll,
hället wid Urtima Riksdagen i
Orebro -en is Maji 1812.
S- D.^ 8öredrog§ a nyo Stats-Utskottets inkom--  ne Betänkande af den 4:de i denna manad, angående
ändring i wista omständigheter af hwad hittills
bliswit stadgadt om Accvrds-ersättningar titt Ofsiccre
af f. d. Finsta Armeen; hwilket Betänkande bifölls.
Ut tvxrs.
Lx krotocollo,
1- k- Lerjström.
Utdrag af Wällöf! Borgare-Gtänöets pr»-  focoll, hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den is Maji 1812.
S. D. biföll Borgare-Stander Kongl. Masts
Nådiga Proposition af den zo sistledne April om
förändring i Ulstrifningssättet af det fastställda Förstärkningsuranstapet,
pa satt och med willor, som
Let tillförordnade särskilda Utskottet i dest om hust
wudsaken afgifne Utlåtande under den r» i denna
manad tillstyrkt och föreslagit, men bestöt tillika, att
Den i; Maji. 281
lata samma Utstötts yttrande om till Kongl. Mast
framförande underdåniga önstningar i amnet blifwa
hwilande pa bordet, för att i nästföljande Plena
ater företagas och afgöras. Ut su^rs.
Lx krotocollo,
I. LerZ 5trö »n.
Utdrag ak protscollet, hället hos ^ederwärda
Bonde-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den r; Maji 1812.
S- D- Upplästes och godkändes Erpeditions-Utstottets
insände Förstag till underdåniga swar pä
Kongl. Masts Nådiga Propositioner^
1:0 Angående Räntan pa det Län af Wadstena
Krigsmanshus-Casta, som ägaren af Nosenforst
Jernbruk, Majoren Rosenborg, innehar, ock)
2:0 Rörande förhållandet hädanefter med de under
Swensta Kronan lydande Ultramarinste Bisittningar
Och
skulle Expeditions-Utskottet genom Protorolls-Utdrag
härom underrättas. Or läxra.
klx ?rotoco1Io,
6- Lrinkman.
UL
-
282 Den i; Mait.
Utdrag af protocollet, hållet hos Se-erw<?rda
Bonde-Srändet in pleno, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den rs Majt l8«2.
S' D. 28id förnyad föredragning af Laa-l!tffottets,
sedan sista Plcnidag pä bordet hwilande Memorial
eif den 9 dennes, fann Bonde-Ståndet, lika med
Lag-Utskottet, att frägan om de afgifters beräknande,
som, enligt Auctions-Kammare-Ordningen,
för Stockholms Stad den 6 Junii 1780, börautgöraS
för waror, som derstädes försaljas, wara af
den Ekonomiska beskafjenhet, att den tig Allmänna
Beswärs- ock Economie-Utskottets handläggning och
utlåtande bör hänwisas. Men ehuru Bonde-Ståndet
äfwen inser, att stadgandet af lösen för intygande
öfwer meddelade Inteckningar, eller sa kallade
Gravations-bewiS, icke egenteligen kan innefattas,
under namn af Civil- eller Criminal-Lag, och föliakteligen
e» eller under sadan egenskap afgöras, stör
denna beräkning likwäl sä wida i sammanhang rmd
Justitie-Ombudsmannens anmälan om sjelfwa Bcwiseks
beffaffenhet, att dä Domarens större answa,
righet ock möda tillika fästat Justitie-Ombudsmannens
uppmärksamhet, och denna tillämpning af Allmänna
Lagens föreskrifter, i afseende pä deremot
swarande belöning, icke kan af nägot annat Utskott,
an Lag-Ntffottct utredaS, för att sedermera, med
Riksens Ständers ömkan, till Kongl. Mast i undcrdänighet
beledsagas, pröfwar Bonde-Ständet
sig böra detta ärende till Lag-Utskottet äterförwisa,
förakt deröfwer, i förenämde ändamål, desi utlärande
afgifwa — Och hwad Justitie-Ombudsmannens
berättelse om Konungens rätt, att göra
Nåd, innehäller, har redan af Bonde-Ståndet blif
-
Den 15 Maji. 28Z
wik till Constirutions-Ut,kottet öfwerlemnadt, pä
sunma gäng som det öfriga af berättelsen till Laglltlkottet
remitterades, fä att Lag-Utskottets pä sadan
grund fastade anmälan, icke tarfwar widare
utlärande.
Härom skola sä wal de öfrige Ständen, som
Lag, samt Allmänna Beswärs- och Economie Utffotten
genom Protoc M-Utdrag wördsamt och wänligen
underrättas. Vr
Lx krotocollo,
6. Lriiikinsn.
Utdrag af protocollet, hållet hos Hederwärda
Bonde S ander, wid Urtima Riksdagen
i (Orebro den r; Majt rZl-. /
S. D- Ätats-lltskottets den 12 i denne mänad
pä bordet laggde Betänkande, angående Ccntonalen
af Skatte-köpessilling för sadane Kronolägenheter,
hwarä mantal ej ar satt, upplästes nu ä nyo, och
>les, uppä Talemannens proposition, till alla delar
bifallit, bwarom wederbörlig underrättelse skulle medteias.
Ut suxrs.
Lx krotocollo,
6. Lriiiklnsn.
Utdrag af protscsllet, hältet hos Seder»
wärda Boude-Itänder, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 15 Maji 1312.
b. D. ^fter förehafd öfwerläggning VM Kongl.
Ääi:ts Nädiga Proposition, angäende en ny inrättning
af Förstärkningsmanstapet, och det i thy
till/
284 Den is Maji.
tillförordnade särskilta Utskotts afgifne Betänkande,
med ett särskilt Forsing lill Riksens Ständers underdåniga
önskningar i detta amne, framstaldes af
Talemanneri följande Proposition:
Bifaller det Hcderwärda Bonde-Ståndet
Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition af den zo sistliden
April, angående en ny inrättning af Förstärknings-
eller Bewäringsinanskapet, pä sätt det till
handläggning deraf sörordnade särskilta Utskott, uti
dest deröfwer den n i denna manad afgifne Betänkande,
föresiagit; men att, med förkastande af Utskottets
förstaq till Riksens Ständers underdåniga
önikningar, Bonde-Ständer i fullkomlig förtröstan
pä Kongl. Maj:ts wishet och hulda omwärdnad för
Rikets Almoge, för Jordbrukets och Bergwerkens
bestånd och trefnad, sill Kongl. Majlis eget nädiga
bepröfwande i underdånighet öfwerlemnar, att widtaga
de reglcmentariska Författningar, som Kongl
Mant, med nådigt afseende deruppå till ändamäleks
befrämjande aktar nödige, efter de af Kongl. Maj t
i näder föresiagne grunder och de omständigheter,
som i särskilte fall kunna förekomma, eller hos Kong!.
Majit i underdånighet anmälas.
Denna Proposition blef med högljudt och UM
repadt enhälligt Ja beswarad och bifallen; Och
skulle det genom en utsedd Deputation, de öfrige
Ständen wördsamt och wänligen meddelas. Ö
su^rs.
Lx krotocollo,
6. brinkman.
Rik'
Den i; Maji. 28;
Uppläst och bifallit hos Ridd. och Adeln d. ns Maji.
- - - - Preste-Slandct den 15 - - --
- - - - Borgarc-Slandet d.2Z - - -
- - - - Bonde-Ständel den 12 - - -
Riksens Ständers Stats-Utskotts Betänkande,
angående Dagtractamenten och
Resepenningar för samtelige Riks-Ständcns
och deras Utskotts-Secreterare,
Lantzliec och wakt betjening.
Ä^ed anledning af Höglofl. RidderskapetS och
Adelns den 2z:te sistl. April samt Hedcrwärda BondeStandets
den »gide i samma manad afiätne Remler,
har Stats-Utskottet, som enligt 24 §. i
Riksdags-Ordningen den l«de Februariitillkommer,
att, efter öfwerläggning med Herr LandtMarjkalken
och öfrige Talmannen förestå lämplig
»vedergällning för Ständens och Utskottens Secreterare,
Cantzlier och Waktdctjening, uti detta ämne
infordrat mederbörandes yttrande och Förslag; Och
hafwa Herr Landt-Marskalken samt Talmännen,
genom skristeligt utlätande den 5 ne i denne mänad,
under äberopande af samma grunder, som wid sisthallne
Riksdag bliswlt anförde för bestämmandet af
Resekostnader, Dagtraktamente»:, Jnqwartering och
Arfwoden, för Riks-Ständens Secreterare, Cantzlier
och Waklbekjening, tillstyrkt, att, jemte fri Jngwartering
under mistandet wid Riksdagen och Resepenningar
»frän och till Stockholm samt Dagtractamente
under resan, enligt de i Rese-Reglementet
stadgade grunder, bemälte Tjenstemän »nätte tillerkännas
i Tractamente om dagen frän och med fyra
dagar före Riksdagens början till och med ätta dagar
ester dest flut;
Hwar<
286 Den 15 Maji.
Hwarje Stånds Secreterare - - z R:dr B:co.
Hwarje annan wid hwarje Ständ nöd,
wändiar t>cnstgärande Tiensteman 2 R:dr B^co.
Och för Waktmästarne, 2:ne för hwarje
Stand, hwardera såsom tracta,
mente, Arfwode och Resekostnad,
tillsammans , - , iR:d. i6tz.B:o.
utom fri Jngwartering.
Men hwad anginge Arfwoden för Ståndens
Secreterare och öfrige dit hörande Tjensteman, som
enligt Riksdags-Ordningen kunna wara berättiga,
te till wcdergallning, hafwa Herr Landt-Marssal,
ken och Talmannen förmält sig wilja närmare Riks,
dagens flut, dä hwarje tjenstemans arbete kunnat
inhämtas och pröfwas, derom afgifwa särskildt För,
stag; derjemte, i afseende pä tiden, för hwilken Stan,
dens Secreterare, Cantzlier och Waktbetjening skul,
le äga uppbära en witz del afofwanberörde Träcka,
mentén, är wordet föreflagit, att densamma mätte
räkna» fran och med den yDe April, såsom waran,
de fjerde daacn före Riksdagens början till och med
twä mannder derefter, eller den 8:de nästkomman,
de Junii.
Wid förchafwande af detta ärende, har Stats,
Utskottet inhämtat, det Herr Landt-Marskalken och
Talmännen wid sista Riksdag stödt sitt Förslag af
da proiecterade lika för möner som nu, egentligen
derpå: att likasom Staten alltid answarar för bc,
stridandet af kostnadernc för Landt-Marskalkens och
TalmannenS Inqwa tering samt de densamma ät,
följande rättigheter, St ten sä wal af denna grund,
som i anledning af den alltid följda praxis wid Riksdagar
utom Stockholm, äfwen bör, ester inhämta,
de uppgifter af hwad hwar och en i denna del werk,
Den is Mask. 287
ligen begagnat, widkannas samma kostnader i afseende
pa Ständens Secreterare och hwarje annan
wid Ständcns Cantzlier under Riksdagen nödwändigt
tienstgörande Tjensteman, sä wal som Ständens
nödwändiga Waktbetjening: Och SlatS-Utssottek
får, med godkännande af detze grunder, uti hwad
salunda är föreflagit, sig förena, under öfwertyaelse,
att detze wedergällningswilkor, äro efter för hand
warande tids pris a lefnadskostnaden härstädes afpatzade;
dock anser Utskottet den anmärkning böra
göras, att de för Ständens Cantzlier upptagne förmoner,
es mä sträckas till större antal Tjenstemän,
än som med Riksdags-Ordningens föreskrift instämmer.
Beträffande äter Utskottens Secreterare, Cantzlier
och Waktbetjening, får StatS-Utskottet, ester
att i detta ämne hafwa infordrat Herrar Ordförandes
i Utstotten yttrande, hos Riksens Höglcfl. Stander
föreflä i tractamente om dagen:
För hwarje Utstötts, Secreterare - zR:drB:co.
För hwarje annan hos Utskotten tjenstgörande
Tjensteman, svin pa grund
af Riksdags-Ordningen eller med
Riks-Ständens bifall ar antagen - 2 R:dr B:co.
Och för UlstotlcnS Waktmästare, hwardera
, - - , iR:dri6tz.Bw.
Hwarjemte Utskottet ansett sig böra tillägga:
1:0 Att tiden för hwilken detze Tjenstemans
wedergällning mä uppbäras, utsättes frän och med
anlagningsdagen och åttonde Dagen ester hwarje UtstottS
upplösning.
2:0 Att Inqwarteringskostnaden beräknas under
dtt Dagtraktamente som hwar och en Tjensteman
wid
L8Z Den is Maji
ivid
Utskotten bestas under dest wistande i Orebro och
således ej ma falla Staten särskildt til! last.
z:o Att deremot Resekostnaden och Dagtraktamente
under resan ma hwar och en Tjensteman,
enligt Rese-Reglementet bewiljas, men endast beräknas
ifrån och till Huftvudstaden såsom den egentligen
föreskrifva Riksdags, Orten, till och med ifrån
hwilken, da Riksmöten der hällas, ersättning för
någre dylike kostnader icke bcstäs.
4:0 Att för de Tjenstemän, soini rine Utskott
kunna wara nyttjade, beräknas tractamenlc tili hälst
ten pä hwardera stället; äfwensom, att om en »vid
Utskott antagen Tjensteman tillika är tjenstgörande
och berättigad til! traktamente hoö något af RiksStanden,
ma han äga att uppbära det tractamente
antingen i Ståndet eller Utskottet, som är det högsta,
»nen icke njuta tractamente pa bägge ställen.
5:0 Att Waktbetjeningens hela »vedergällning
beräknas under Rubriqven af Tractamente, men de
Waktmästare som göra tjenst i 2:ne Utlkott eller hos
något af Riks-Standen och tillika i Utskott, mage
a ena stället uppbära fullt tractamente med En R:dr
16 st. och ä det andra halft med 32 st. eller tillsammans
Twa R:dr Banco vin dagen, samt
6:0 Att Utskottens Secreterare, Cantzlier och
Waktbetjening, kunde fa ifrån antagningsdagarne,
och, lika isom Standens, till den 8:de instundande
Junit, genast uppbära tractamentet, ester uppgift
pa Tjenstemännens antal och antagningsdagarne utaf
Utskottens Herrar Ordförande, samt det återstående
c.f Tractamentet, jemte Resekostnaden sä snart tjenstgöringen
upphörer.
I öfrigt har Utskottet ansett sig böra wid detta
tillfälle äfwen förestå, att, såsom alltid warit
ivan
-
Den is Maji. 239
wanligt, de till Skrifmaterialicrs anskaffande samt
andre nädivändlge behof för Ståndens och Ulskottens
Cantzlier uppgäende utgifter, mätte blifwa ersatte
efter afgiftvande verificerade räkningar, som af
Herr Landt, Marskalken och Talmännen för Ståndens,
och af Herrar Ordförande i Utskotten för
duas Cantzlier lil! rigtigheten jcmwäl beilyrkas.
Junte det Stats-Utskottet öjwerlemrar detta
allt till Riksens Högloft. ScänderS eget »vidare
vmpröftvande, henrställer Utlkottet, akt Riksens
Högloft. Stander, efter fattadt b.slut härom, Pos
Kongl- Majtt i underdånighet anhalia, att isräga»rarande
Dagtractamcotcn och Resekostnader samt
ccsattmug för Skrifmaterialier m. m warda af de
till Riksdags, Utgifternes bestridande anstaone Statsmedel
ulbetaldte. Orebro den 8 Maji i 812.
Pä Högloft. Ridderfk. och Pä Högw. PreffS tanAdelns
Led. »vagnar, dets Led. wägr.ar,
Oart lelörnei?. Olok kl. korssell.
Pä Wallofl. Borgare- Pä^ Hederw. BondeStåndets
Led. wägnar, Ständets Led. magnar,
F. O. Larlsson.
L. ftstuu elius.-
Att förestående asffrift armed de till Riks-Stän^en
insände Exemplar lika lydande, betygar
» 0. 'kulleIius.
Bihang.
N:o i§,
29S Den 15 Maji.
Bisallct hos Ridd. och Adeln den 15 Maj,'.
- - - - Preste-Ständet den i; - - -
- - - - Borgare-Ständet d. 2Z - - -
- - - - Bonde-Ständer den 15 - - -
Riksens Ständers Stats-Utstötts Betänkande,
angående Lentonalen af Skatteköp»
stilling för sadane Lrono-Lägenheter,
hwarä Mantal ej är satt.
^il! Stats-kltstottets »mande hafwa Riksens Stander
öfwerlemnat Kona!. Majus den 22:dra sistledne
April gifne Nådiga Proposition, om Centonalen lil!
Wadstena Krigsmanshus-Costa, hwaruti Kongl.
Maut i Noder förklarat: "Att i anledning af hos
Kongl. Mast wäckt fräga, huruwida den, till fölil)
af Riksens Ständers Besiut, den 2z:dje Januari!
t8n, angående förökade afgifter till Wadstena
Krigsmanshus-Casia, päbudne Centonal, borde aca
rum wid Skatteköp af Krono-Rusthäll samt qwarnar
och andre sadane Lägenheter, a hwilka Mantal
icke bliswit satt, samt wid de tillfallen, da Äborät!
eller Besittning erhalles a Lagenheter af samma beskaffenhet,
har Kongl. Masit wäl i Nader Resolverat,
alt, som Jnnehafwarne af Krono-Rusthäll,
wid inskrifningen utgöra en wist afgift til! Wadstena
Krigsmanshus-Casta och 6:ke Momentet i berörde
Kungörelse-frän betalning af den deri päbudne Centonal
af Skatte-Köpeskillingen för de Kronohemman,
som köpas till Skatte, undantager ej allenast de till
Båtsmans-Indelningen i Blekinge och Sädermörc
ansiagne Hemman, som redan till Amiralitets Krigsmans-Castan
erlägga en siik afgift, utan ock alla
andra hemman, som en dylik afgift förut ätföljer,
samt, da Kongl. Masit sorgfälligt iakttager, det de
Den ry Majt. 291
af Riksens Stander medgifne Bewillningar icke utsträckas
öfwer ordalydelsen af de derom fattade Besiut,
de ägare af Krono-Rusthäll, Krono-qwarnar
och andre sädane Lägenheter, ä hwilka Mantal icke
blifwit satt, som lösa dem till Skatte, böra, lills
derom annorlunda och bestämdt warder förordnadt,
wara befriade fran erläggande af ifrägawarande Centonal,
dock will Kongl. Masit nu hafwa till Rasens
Stander öfwerlemnat, huruwida de icke sinna
stal, att fa förklara sitt i detta ämne fattade Besiut,
act Krigsma shuset af Skatteköpestillingen för ofwanberörde
siags Hemman och Lägenheter äfwen
sinae uppbara samma afgift, som wid Skattelösen
af andre Kronohemman blifwit bewiliad."
Sedan Riksens Ständer wid 180,9 och ryrs
arens Riksdag, för att anstaffa en nödig pröfwad
tillökning i Wadstena K igsmanshuv-Castas inkomster,
bland annat bewiljat en afgift af Sep Procent
utaf Sjätte-Köpeskillingen för Kronohemman, endast
med undantag af de till Båtsmans-Indelningen i
Blekinge och Södermöre ansiagne Hemman, som
redan till Amiralitets Krigsmans-Castan erlägga en
siik afgift samt alle andre Hemman, hwilka en dy,
lik förut ätföljer; sa anser Stats-Utstottet med Riksens
Ständers berörde afsigt samt billigheten instämma,
alt för alla Krono-Lägenheter, hwarä wistt
Mantal ej är saft, en lika afgift wid Skatte-köp i
de fall, der förenämnde undantag ej äga rum, betalas,
i synnerhet stin hemmantalet ej ligger till berakningsgrund
för denna afgift, uran densamma utgår
efter Satte,köoRillings beloppet samt Krono-Lägenheter
ulan Muita! finnas af lika och äfwen större
betydlighet o-b warde än Kronohemman i allmänhet,
wid hwilke Lagenheters Skattelösen, enahanda
* * wils
29»
Den iz Maji.
wilkor, som för Hemmanens alltså synes böra fä,
stas.
Stats-Utskottet får pä deke ikäl tillstyrka, dek
Riksens Höglofl. Ständer, hos Kongl. Masitirmderdänighet
anhälla, att den utsträckning ma göras
af Författningen i detta ämne, af den 2z:dje Januari!
i8>i, 6:te Puncken, att wid Skatteköp af
Krono-Lägenheter, ware sig Qwarnar, Rusthäll,
Utjordar, Urfjällar eller af hwad bessaffenhet som
hälst, hwilke ej äro till Mantal satte, bör erläggas
lika Centonal, som för Kronohemmans inlösande är
stadgad, eller Sex Procent af Skatte-Löscskillingen;
hwilket dock till Riksens Ständers widare ompröfwande
öfwerlcmnas. Örebro den L-de Maji 1312.
Pa Höglofl. Riddersk. och
Adelns Led. wägnar,
Larl körner.
Pa Wällofl. BorgareStändets
Led. wagnar,
I. VVeZelin.
PaHögw. Prest-Ständets
Led. wagnar,
Olof kk. korssell.
Pa Hederr. BondeStåndets
Led. wägnar,
O. Larlsson.
gunelius.
Förestående afskrift wara lika lydande med de
till Riks-Ständen igsände exemplar, betygar
. L. 1 »nelius.
Stor,
7 Den is Maji. 29Z
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 15 Majk.
» - - - Prcste-Ständet den 2; -
- - - - Borgare-Ständet d. 15 -
- - - - Bonde-Ständet den 15 - -
Stormägtrgste Allernädigste Ronung!
^der Kongl. Majit har i anledning af Major R or
sen borgs underdäniga ansökning, genom Nådig
Proposition till Riksens Ständers afgörande öfwerlemnat,
huruwida bemalte Major Rosenborg,
som af Eder Majestät och Rikets Krigs-Collegium
pä Auction tillhandlat sig Rosenfors Jernbruk med
Hagelsrums masugn och gjuteri, pä de wilkor, att
Majoren genast erlade den till försäljningsdagen upplupne
Räntan ä ett förre innehafwarens Brukspatronen
Hedbergs i bruket intecknade Län af Wadstena
Krigsmanshus-Casa, stort Tjugutwä Tusende
R:dr B:co, dä hela Capitalet för den i Skuldsedeln
utsatte och widare löpande Räntan L s Procent,
skulle i fem är fä innestä, hwarefter twä Procent
af Capitalet jemte berörde Ränta borde erläggas,
men sedermera sätt samma Län af KrigsCollegium
i följe af Riksens Ständers beslut, om
sadane Räntors förhöjning till 6 Procent, uppsagdt,
sa wida icke Majoren Rosenborg förbunde sig till
denna pabudna förhöjning, kunde anses förpligtad till
denna ökade Räntas erläggande eller Capitalets utbetalande
eller tillgodo njuta det genom ett föregäende
Contract stadfästade wilkor, rörande Räntebetalningen.
Riksens Ständer som funnit detta wilkor
wara wid sielswa kopek inqängit redan före den tid
författningen om Räntans förhöjning ä Wadstena
Krigsmanshus-Casas Län wara utfärdad, och att
m förändring deri skulle störa det förtroende en pä
2Y4 Den ls Majk.
god tro lagligen slutad afhandling bör aga, hafwa
pä desia grunder bestulit, att Majoren Rosenborg
matte bibcoällas wid de köpewilkor, hwarmed han
tillhandlat sig Rosenfortz bruk med desi tillhörigheter;
hwilket allt Riksens Stander härmed sär till swar
pä Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i under
dänighet afgifva.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 15 Mali.
- - - - Preste-Ståndet den is ---
- - - - Borgare-Ständet d. is - - -  o--- BoNde-Ständet den 15 - - -
Stormägtigste Allernadigste Ronung!
denvin asiaten Nådig Proposition af den 18 April
sistledne, har Eder Kongl. Maut täcktö gifwa Riksens
Ständer tillkänna, huruledes Swensta Besittningen
ön St. Barthelemi), som allt sedan desi afträdande
till Swensta Kronan ar 1784 under omwexlande
förhållanden dock med Swensta StatsCasians
arliga gravation, i egenstap af Frihamn, utgjort
en allmän Handelsplats i Westindien, men i
söl>d af desi afstånd fran Moderlandet samt Europas
politista ställning de senare arén warit underkastad
fienteliga invationer och »invärtes stakningar,
numera, genom de af Eder Kongl. Mahl i Näder
widtagne anstalter äterwunnit säkerhet och lugn, samt
någon tid fatt åtnjuta en fredad handel, hwarigenom
desi intrader lemnat ett icke obetydligt ölwerstotk,
som kommit Swensta Stats-Casian tillgodo; men
att Eder Kongl. Majtt derjemte funnit vundgängeliga
sädane förändringar i Öns administration, hwil-^
ka med bibehållande af desi syftning, till befrämjan
-
Den is Maji. 29c
det af Swensta Handelens företag i Westindien, för
öfrigt ffilja den frän ett mera egenteligt sammanhang
med Sweriges Statsförfattning och förwaltningsgrunder-
Eder Kongl. Majtt som ansett med Moderlandets
fördel och en sund statistik öfverensstämmande,
att denna och hwarje dylik besittning, hwilken
med Moderlandet wäl utgör samina (L>tat,men
icke samma land, pa ett sa bestämdt sätt derifrån
stiljes, att Coloniens bestånd ej bygges pa Statens
uppoffringar, har i följd deraf funnit lämpeligast,
att ön St. Baxthelemy lika med Hertigdömet Pommern
ej mindre än de Ultramarinska besittningar,
hwilka i framtiden kunna sörwärfwas under Sweriges
Krona, undantagas fran Sweriges Statsförfattning,
administration och Drätsel stör att förwaltas
ester de särstildta grunder, som antingen wid
acqvisitionen blifvit eller blifva lagde eller sedermera
t behörig ordning tillkommit, eller tillkomma, da
alla dertill hörande ärenden böra behandlas, och inför
Eder Kongl. Majtt i underdånighet föredragas
af ett särskilt Departement, hwars underhäll ej sin,
ge betunga Swensta Statswerket och hwilket Departement
genast kunde organiseras af Embets- och
Tjenstemännen wid Eder Kongl. Mattts Pommerska
Stats, Expedition, de der under Swensta Pommerns
närwarande ställning sakna sysielsättning och
Löneinkomster frän detta Land, men af de besparade
fonder fran St. Barthelemy kunde för desia förluster
godtgöras; hwarjemte Kongl. Maitt Nädigst
Yttrat Desi afsigt, att wid hwarje Riksdag underrätta
Riksens Ständer om hwad nytta genom denna
del af Styrelsen kunnat Riket tillskyndas.
Riksens Ständer finna sa mycket mindre betänklighet
alt lill den salunda i Nader föresiagna
sär
-
ss6 Den rz Maji.
sarffilda författning 0!N Swensta Uttramarinsta Bestttningarnes
Styrelse ruan sammanhang ined Eweriges
grundlagar cch deras Dröfclwssrks - afsöndrande
frän all xemcnstap med Swe,aka Fioancerne,
lemna yeraö bstall, svin de inkomster, hansta fran
ön St> Barthelemy er hällas, allt för mycket der o
af händelsernas föränderliga stick för att af Swen,
sta Skatswerstet kunna med säkerhet paräknas; Ofwerlemnandes
derföre detta ämne till Eder Kongl.
Masts egen omedelbara höga åtgärd, hälst Eder
Kongl. Mant i Nader förklarat Dess afsigt, akt
dels med de fran St. Barthelemy inflytande in«
komster organisera ett särskilt Departement af Pommerika
expeditionens Einbcts- och Denstemän, dels
art wid bwarje Riksdag lata komma till Riksens
Ständers kunstap hwad i denna del af styrelsen sig
tilldragit, hwad fördel för Moderlandet deraf kunnat
winnås, och i hwad man öfwerstmtande intrader
kunnat till allmänt nyttiga anstalter i Riket anwändas.
Da Riksens Ständer wid detta beslut
hastat det westor, att administrationen pä St- Barthelemy
hädanefter icke kan komma att belasta
Swe sta Stttowe: ket, ehwad inkomsterne blstwa
högre ekllr laar., utan sädana anstalter widragas,
att af östnerstotten, enär de in träffa, alltid balles
tillhanda hwad tili fyllande af bristerna, derest fada?>e
skulle uppkomma, erfordras, anie Riksens
Sländer ett sadaat stadgande inftänmra sa wäl med
hwad i afseende pa Pommern alltid blifwit förfarit,
som med hwad i afseende pa Swensta Kronan
framdeles tillfallande Ulttamarinska be sii tn ingar är
(Ut iakttaga.
prs
-
Den 22 Maji. 297
prstocsll, bstllit inför Hans Maj.t RsnunAon
uti Stats »Rådet, pa Orebro Slott
dea 22 Ma i 1812.
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen bewistade
afwen öfwerläggningarne.
Närwarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern,
Grefwe Gyllenborg.
Hans Excellcnce, Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne,
Herr Friherre vo.n Engeström.
Stats-Raden, Hans Exeellence, En af Rikets
Herrar, Herr Friherre Rosenblad.
Herr Friherre Fleming.
Herr Friherre Adlercreutz.
Friherre Adlerbeth.
HosstCanzleren Friherre af Wetterstedt.
Stats - Secreteraren Börtzell.
Sedan Kongl. Mast, i anledning af JernContouets
Fullmägtiges underdåniga anhållan om
något kraftigt biträde till Bergwerkens upprätthållande
i Riket, i Nader bestulit, att en Proposition
i detta ämne skulle till Riksens Stander afga; Sa
Uppläste Stats-Secreteraren Börtzell med Nådigt
tollstand ett af honom författadt Project till en
sadan Nådig Proposition.
Hwiiket Project Kongl. Majtt, i anledning af
Stats-Rådets nu närwarande Ledamöters underdåniga
tillstyrkande, täcktes i Nader gilla och till
Expedition anbefalla.
In Astern ?rotocoI1l,
N, (st. vsnck^vsrstt.
RonA.
298 Den 22 Maji.
Uppläst hos Högl. Ridd- och Ndcln d. 2Z Maji 1812, och
rciuittcradr till B.inco-Ulkloitct.
- - - hvs Prest-Ståndet den 2; Maji.
- - - - Borgarc-Standetd. 2; - -
- - - - Bonde-Ständet den2z - -
Longi. Maj ts
Mädiga Proposition till Riksens Ständer,
angående den af Lullmägtige uti JernLontoiret,
hos Longi. Mast.t gjorde underdäniga
anhållan, om nägot kraftigt
biträde till Brrgwerkens upprätthällande
i Riket. Gifwen Orebro Slott den 22
Maji 1812.
^ongl. Mast, sorn finner, att Bergsbruket med
stal bör, nast ester Landtbruket, räknas för Rikets
wigtigaste Näring, ar ock pa det högsta angelägen,
alt denna Näring ma till Rikets förmon kraftigt
bibchallas, och att alla möjliga anstalter widtagas,
för att hindra dest förfall och aswärja den stada,
som derigenom bade Riket och enstildte beredes.
Kongl. Maj:! will af sadan anledning hafwa
till Riksens Ständer öfwerlemnat en afstrift af Jern,
Conloirrts underdåniga strilwelse i detta amne, till
den åtgärd, som Riksens Ständer kunna anse med
Banqvens säkerhet och allmänt bästa wara förenlig.
Kongl. Maj:t förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och Innest wälbewagen.
Lörtrell.
Stor
-
Den 22 Majk. 299
Stormägtigste Allernädigste Lviiiung!
9^.dan ar 1808 nedlade Fullmägtiae i Jern-Conlouet
inför Tyrcnen en bedröflig men sann målning
af den nöd, som förtryckte de fleste af Rikets Jern,
Ber-slager, och Bruksägare underlåta ei, att under
de twänne nästförflutne Riksdagar leda Rikets Hög,
löst. Ständers uppmärksamhet pa samina amne.
Werkningarne deraf blefwo Eder Kongl. Majus
och Rikets Bergs, Coilegii Kungörelse a.f den l?
Julii >812, med tillstånd, att, under iagltagande
af wisa förestuster, nedlägga Smide, fcunt någon
lindring i wilkoren för beläning i Riksens Ständers
Banqve, emot underpant af Metall-Effoeter. Erfarenheten
har dock besannat faran afdon förstnämnde
och otillräckeligheten af de sednare nkwagarne.
Nedläggning af smide, denna ^Bruksägarens yttersta
tillflygt, da han, warnad af det framfarna,
beräknar egna krafter och saknar tillsy llestgörande
biträde af det allmänna, drabbar med sina följder
ej honom ensam, genom utebliswcn frukt af egendom
och kostsamma anläggningar. Ty om än den inwänd,
ning stulle aga något fannt warde, lämpad till enstilte,
att en näring, som icke bär sig smis, ej heller
bör af det allmänna upprätthållas, uppkommer dock
ett helt annat förhållande genom desi tillämpning till
en Stat, för hwilken Export af 4Zi,ooo Skepp-d
Stångjerns ärlig tillwerkning utgör nästan den enda
reela tillgång för betalningen af dest behöfliga importwaror,
helst dertill kommer, art det torde wara grundadt
twiswelsmai underkastadt, huruwida emellan z
a 4 Millioner Riksdalers Handelswinst af denna
Rikets andra Hufwudnäring, samt hwad Tullafgifter
och frakter i sammanhang med densamma in,
brin
-
zoo Den 22 Majk.
bringa, någonsin i annan wäg kan ästadkommas. Det
ar wäl onekeligt, att hafwens periodistt hämmade
frihet jörhindrar cn jemn afsättning. Men det av
en wäsendteiig stillnad emellan den ställning, alt med
tillverkning kan fortsattas, oaktadt llppsiof nied försäljning,
och den, svin uppkommer genom Smideks
nedläggning, hwarigenom Bergshandte! ingen närmar
sig till förstöring, hwars ffadliga följder ej kunna
wara smara att förutse. Ester ett oafbrutet bemödande
under loppet af nara lwenne Secler, har
Bergshandteringcn, börjad genom mförfkrifne Valkmer
och Tvstar, uppnatt den utsträckning i tillwerkning,
den fullkomlighet i effccterncs qvalitet, ästad,
komne genom inhemska arbetare, som den nu äger.
Bergens vch skogarnes skatter äro pä det mäst winstgifwande
sätt begagnade; Skogsprovincer äro genem
Jnwanari.es
ning, forslande och allden arbetsförtjenst, som med
Bergshanteringen star i sammanhang, försedde med
en Folkstock, wida öswerstigande den, hwilken Landt,
bruk af ol-ändig mark kunnat åstadkomma och underhålla.
Denna näringsgren och den talrika flock,
som af densamma äger sin utkomst, erlägga betydli,
ga bilstölder till Slaten och Indelnmgshasware;
de äro säkre och päräknade afnämare af Lantmannens
producter. Skulle wäl cn gäng detta lyckliga
tillstånd kunna upphöra, detta nödwändiga samband
emellan Näringar ku na brytas utan cstertänkliga
följder för d-.t Allmänna; skulle af Bergshanteringens
gäng ej annat älersiä än ödelagdcGrufwor och
werkstäder, närt,c,slöse Arbetare, minskade Stats,
Inkomster, brust pa afnäma;e af Lantmannens
Producter sam den Swen st e Wttlenstapsmanncns
Den 22 Maji- zoi
forskningar och upptäckter, icke desi Landsmän, utan
Utländningcn till upplysning och begagnande.
Dct torde dä wara af wigt^ att upprätthälla
Bergshanteringen med sädane understöd, igenom
hwilka desi idkare sättas i ständ, att densamma fort,
sätta, äfwen under hämmad Export, utan nödtwäng,
att effectcrne för wanwärde försälja kill Jnhemste och
Uliändste Capitalister och Speculanter, alltid till
egen men i det sednare fallet äfwen Riket till förlust.
Otiliräckelighetcn af nu tillgängelige biträden inses
lätteligen af hwa» och en som, under jemnförelle af
deras wäl kända belopp med behofwet, medgiswer,
att i anseende till dyrhcten pa Spanmäl, andra födoämnen
samt beklädnadspersedlar och densammas
werkningar till stegring af Grufbrytnings, Kohlnings,
Tackjernslillwerknings, och Forselomkostningar, re,
dan ifrän flere är tillbaka Ett Skepp:d Stångjern
näppeligen wid nägot Bruk kunnat tillwerkas under
Sju Riksdaler Bancomynt, samt saknat köpare astren
till lägre försäljningspris. Enda tillflygten i en
sadan förlägenhet ar Län i Banqven till ett belopp
af sH R:dr per Skeppundet. Det är sant, att
desie Län fä pä bestämda tider omsättas, men da
denna omsättning ej tillätes utan föregången Lönesummans
inbetalning och nya Wag,attesters lösande,
förminsta omkostnaderne derwid biträdets krask
I jemförelse med högsta lagliga räntan är äfwerr
den af z Procent, som Banqven tager, gansta lindrig.
Den betungar dock i sin -mohn tillverkaren,
som saknar andra tillgängar, att densamma godtgöra,
än en vförsäld wara. FMaden i behofwet mäste
sökas genom andra utwägar. Wid desias gräns
uppkommer nödtwänget att sälja effecter och af deras
wanwärde omtankan, att ju förr desi heldre upphöra
med en förstörande näring. Om
zo2 Den 22 Majk.
Om det da ej lärer kunna motsägas, att Bergsm
handterin.gens undergång är oförenlig med Mikels Intt
reste, blifwec fragan om uppsinnandct af medlen,
för dcnsammas frälsning, och da Icn-Contoircts
mindre betydliga biträden redan utgatt, da dest försträckningar
genom Comuncturen blifwit fästade och
pprmanente hos Lantagarne och allt päräknadt understöd
derifrån således bade är lemnadt och förtär dt,
kastar man härwid blicken pa Nckcis twenne allmänna
Penninacwerk. Under de nastförflukne ären
hafwa de l Rikets trängande nöd tillitade, uppfyllt
wigren af deras oestainmelfe, och om förcwarande
ämne icke är af lika »vidsträckt ouifattning och fölider,
är ock behofwct inskränkt i ett morswarande
förhållande.
Af den tillakne Hammarskatten, omkring gzr °oo
Skepp-d, torde med en beklagansward wisthtt omkring
i22,ooO Skepp:d kunna beräknas såsom redan
nedlagde och äswcn de Bruk, hwilka, i anseende
till mindre förmonlig belägenhet och andre orsaker
icke forma att fortsätta sine smiden, äfwen för
Sju R:dr Banco tillwerkningspris, bliswa nödsakade,
att, om ej belt och hållet, åtminstone till en
betydlig del, inskränka sin rörelse. Rostaaswerkens
öfwer Zo,OOo Sepp:d samt yo L 120,200 Skeppst/
iför h villa afsättning kan sökas pa wid Wtsterhafwet
belägne Wagar, torde föga och endast pa kort
lid wara i behof af ett förökadt biträde- Det blir
derigenom eaenteligen nu fraga om ett sadant för
omkring 2OV.000 Skepprds ärlig tillwerkning, hwilket
efter en tillökning af R:dr per Skepps
Stångjern och i proportion för Manufaktur, skulle
utöswer förra benämningen, upptaga en Summa af
emellan z och 400,002 R:dr, mer elier mstdtt
tem
-
Den 22 Maji. zoz
tcmporair i förhållande till afsättning af Stångjern,
samt om frtkallande ifrån annan Nänteberakning för
gamla och nya Lanbeloppet, än ett obetydligt, men
billigt afdrag, Lanewerket til! godo, för dest omkostnader
wid bestridandet af desta Län, hwilket ej torde
kunna beräknas högre än En Procent.
Det lemnäs nu til! den opartiskes och klart
öfwerseendes bedömande, att göra en jemförelse emellan
olägenheterne af en i förhållande till ifragawarande
behof tillökad penningestock 06) biträdets sannolikt
»välgörande werkningar. Han torde derwid
lara inga i beräkning, att deste olägenheter ej alltid
warit afskräckande, att en »vigtig näring, ehuru utan
annan winst för ägaren, an dest handterings förwarande
fran ödesmål, Riket till förmon upprätthålla;
att da Lantagaren ej genom betungande »vilkor
är försatt i nödwändighet, att försälja hypotheqven
under beloppet af Beläningssumman, bestämmer den
sednare den förres wärde och med detsamma Langifwarens
säkerhet, till öfwerflöd än ytterligare befästad
genom Lantagarens ansvarsskyldighet med annan dest
Egendom; Att endast kraftiga biträden kunna werka upp
hörandet af det förhållande, som under de näst förslutne
aren ägde rum, da Utlänningen, i stället att
betala 6 till 9 Riksdaler Hamburger Banco för
Ett Skepp:d Stångjern, begagnade tillwerkarens
förlägenhet och Coursens stegring till detsammas förwärfwande
med endast z L Riksdaler samma
mynt, Riket till en förlust af minst i ^ Million Riksd.r.
Med underdånig tillförsigt till Eder Kongl.
Majttso Landsfaderliga omwardnad för sine betryckte
Undersåtare, »väga Fullmägtige derföre till Eder
Kongl. Majus Nådiga behjertande och högt upplysta
bepröfwande i underdånighet hemställa, huru
wida
-
z«4 Den 22 Maji.
wida Eder Kongl- Mant skulle finna för godt, att Riksens
nu samlade Ständer erinra om nödwändig,
heren af BcrLshandceringens uppröttyäilande, antia,
gen genom de har underdånig^ fötest.>gne elier an,
dra lika kraftiga utwagar.
Med djupaste wördnad framhärda Fullmag,
tige,
Stormägtigste Allennädkgste Lonung!
Eder Kongl. Majus
Underdänigsie och tropllqtigste
tjenare och undersArare,
6en§r Oe^er. Jolrsn VVSnriberZ
IH.
Iers ine lien. tienrre 6 Alin.
V- v. Lirrenlrerrn.
l». 8.
6u5t. L4/lirman>
Lika lydande med det till Kongl. Maj:t i un,
derdänighet ingifne Original, intygar
Oeortz pllkspsrre,
Ti>nc-:llist i Kammar: Erped. af
Kongl. Majas Lantin.
Ut,
Den 22 Majk» zs.;
Utdrag af protocollet, böklet pä örebrl
Glvrt, inför ,Aans Song!. Majit Ut!
StatSiRädet, dr» 22 Maji tLtr»
NärÄarandc!
Hans Excellente, Jufiine-S-ats-MinistcM Hers
Greiwe Epl lenborg» ^
Hans Excel» nce, Stars - MiniserU för Utrikes NreN»
drrne Herr Friherre von Engeström»
Hans Cxcelience, Stars-Rådet Herr Friherre Nöseny
lav»
Stats-Re det Herr Friherre Fleming»
Stats-Rådet Herr Friherre Adlercreuts
Stats-Rådet Friherre Ädlerbekh.
Hof-Canrzleren Friherre af Wetterstedt, sch
Stats, Secreterare» Friherre Carpelan»
Stats--Secreterare» Friherre Carpelan Upp,
läste i Underdånighet en» till följd af Kongl» Majus
Nådiga Befallning, Utaf E:ats-Secreterare» för,
fattad Proposition till Riksens Stander, om enäll,
man Patzevolance-Inrättning för Jndeile Infall*
leri-RegementerNcs ru derhällande trid Möten och
Marcher» af följande innehar;
Kongl. Majit, som uppå Stats Rådets kit,
halliga tillstyrkande till alla delar bisol! denna Pros
Pos,rian, befallte i Nadcr, att dcnsatMna pa wan*
ligt fatt tilt Riks, Stanken rppedieras skulle.
!ir stäem piMocolIlj
U- ^r» i-lnäArett
-
AchBltS- Nl0 3S, Lsng!»
3«6 Den 22 Majk.
Uppläst hoS Ridd. och Adeln den 2; Maj,.
- - - - Preste-Mändet den 2Z - - s
s - « s Borgare-Sländetd. 2; - , -
- - - - Bonde-Ltändet d. 2; » - -
Rong!. Maj:ts
knädrga Proposition till Riksens Ständer,
om en allmän pasievolance-inrättning
för Indelta Infanteri. --Rcgementernas
linderhällande wid molen set? marcher;
Gkfwen Orebro Slott den 22 Maji ,8ir.
^e flere^ olägenheter, som äro ostiljaktige fran ket
sätt hwarä indelta Infanteri, Regement» me wik de,
ras möten, marcher och nig nu underhållas, hofwa
icke kunnat undfalla Kongl. Masts Nädiaa uppmärksamhet.
Enligt Knekte, Contracten aro Rot»hallarne
skyl-ige, icke allenast att wid förbe» 5rde tillfällen utrusta
stna Soldater med matfack och sa kallade drickcspenningar,
utan ock att tilt mcttsplatferne deni
framforsta. Osta hafwa klagomål blifwil anfördn
i desta afseenden. Soldaten har unde, stundom för
wida sträckt sina anspråk och astwungit en willig M
tehällare tillskott som öfwerstigit, om icke hans förmåga,
dock alltid de ingangna öswerenskommelserne.
Flera dagar alga för de mera aflägsne Rotehållare
att till inötesplatserne framskaffa sine Soldater,
hwarwld, utom det, att, da inanskapet ar lemnavt
utan ali uppsigt oordningar icke kunna förckommas,
en mängd- karl och hästoagswerken, som wid annot
förhalioado kuntc sv »ras eller anwändas till gagnas
de ändamål, alldeles ga förlorade.
För akt afhjelpa desta olägenheter afsiöt KonglMast
med Nolhällarne wid f d. Finska Nesemen'
ternr
Den 22 Majk. zdf
ferne den öfwerenskommelse, att de emot wista persedlars
erläggande in natura eiler ock deras wärds
efter markegängspns, skulle wara befriade frän asta
afgifter och trillkott i och för manskapets underhall
wid de wanliga mötena- da Kongl. Marst deremot
broge försorg att detsamma pä Dest och Krono-?
bekostnad till mötesplatserne framforslades och de
underhölles. Wid flere Riksdagar har äfwen sto»
blifwit wäckt om införandet af en dylik pastcvsta^»..
inrättning wid den i Swerige förlagde indelta Ar,
meen. Annat resultat har likwäl derä icke sölit/
an att endast wid ätstillige Cavallerie-Regemeuter
rn sadan inrättning kommit till werkställighet, da k
öfrigt densamma aNsetkö egenteligen nödwandig i Fin,
land, såsom en gränsort, der, för trvuppernas ha,
stigare rörelse, fyllda Magaziner wid förefallande
behof alltid borde wara att tillgå. Sedan, genom
förlusten af Finland, Riket emot dest mäktigaste granne
fatt en öppen gräns, blottstäld för hastiga och
oförmodade anfall, synes nädwändigheten ännu mäktigare
päkalla alla utwagar, som leda lill Armeens
större rörlighet, hwartrll hufwudsakeligen bidrager-,
att alltid äga tillgäng pä erforderliga proviantpersrd!ar.
Men det ar icke blott i detta afseende och föe
att derjemte i fredstider wänja sä nial Soldalen wid
fältlefnaden, som Befälet att hastva den uppsigt öfwer
trouppen, som bör affölja fälttjenstgöringen, och
äfwen att tilldana skickelig Commistariats-BeljeningKongl.
Majst insett nyttan af denna inrättning.
Densamma, bragt i full gäng, stall äfwen lemna
Kongl. Majst tillfälle, att, dä en eller annan Province
af mistwäpt hemsökes- kunna komma dest nödlidande
och mäst behöfwandr innebyggare till hjeltz
inedelst lipplätanLe af samlade förräde
* * Dek
zo8 Den 22 Maji.
Det nr pä vefla sammanlaade skäl Kongl. Majit
will i Näder förestå Riksens Stander, att en allman
Paflevolance-inrättning för underhållandet af
indelta Jnfanterie-Regementerncs manskap wid de
ärliga Erercitie-mötena och lill bestridande asalia
de, i följe deraf, förefallande kostnader, mä öfwerenskommas
pä följande wilkor:
i:o Att hwarjc Rotehållare emot befrielse att
till Soldaten aflemna möteskost och drickspenningar,
vch att honom lkjutsa eller framskaffa, dä han commenderas
till Compagnie- eller Regementsmöten,
Mönstringar, Kronoarbeten eliel wid hwad annat
tillfälle och tåg det halst wara ma, ärligen till
Kongl, Maj-k vch Kronan erlägger ett wist qvantum
spannemal af en tunna Räg och en tunna Korn
i penningar ester Länets markcgäng eller ock motswarande
afgift beräknad, ester hwarje landsorts
särskildta tillgängar i hasta eller sofwclwaror, af
salt fläsk vch kött, salt sist vch smör ester markegängs-pris;
wistande Kongl. Maj:t likwäl tilläta
de Rätehällare, som sädant ästunda, att, i stället
för denna afgists betalande i penningar, till Kro,
nans Magazin lefwerera spannemäl eller annan till
utspisning tjenlig proviant, ester de för Vefla persedlar
wid Markegängssättningarne bestämda pris.
2:0 Att denna afgists erläggande börjas med
nasta är och fortfar k femton ar, under hwilken tiv
ingen ändring deruti mä äga rum; kommande likwäl
denna afgift, i händelse krig infaller, att, sä
lange det warar, upphöra med moängen af det äret
dä kriget börjas och icke äter utgä förr än istän
äret efter det, dä freden blifwit slutad och Soldatertie
tili sina rotar återkommit; saint siureligen
zrs
Den sr Maji. 309
z:o Att Kongl. Majit emot förenämnde wilkor
dräger Nådig försorg det Soldaten under berörde
sid, wid alla de i usta puncten omnämnda tillfällen
undstär god och nöjaktig förplägning efter den för
Armeen faststälde P^vianterings-Stat, och i händelse
af sjukdom, derjemte stia medicamenter.
För östigt will Kongl- Majit läla anbefalla
wederbörande Befäl, alt wid strängaste answar hälla
noga hand deröfwer att e> nägon Soldat mä da
han blifwer commendcrad, af sine Rotehällare begära
eller fordra dncktspenningar eller matpersedlar;
äfwensom Kongl. Mant will wara betänkt att med
Nusthällarne wid de Cavallerie-Regemerter, hwilkas
möteskostnad ännu icke är stald pä Paflevolance,
söka träffa enahanda öfwerenskoinmelse.^
Dä Kongl. Majit gör sig förtviflad att Riksens
Ständer uti hwad Kongl, Mant nu i Nader
förestagit igenkänna de fadcrliga omsorger och bemödanden,
som Kongl. Majit alltid har ospaxda för
est Folk, hwars sanna wäl ar sä nära förenadt med
Konal. Majits Eget, förmodar Kongl. Majit äfwen
alt Riksens Ständer, efter öfwerwägande af detta ämne,
widtaqq ett bestut, wärdigt de stora och wigt!»
ga ändamäl Kongl. Mant äsystat.
Kongl. Majit förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl. Näd och ynnest wälbewagea. vatum
pt tu^rs.
Ut
-
Den 2Z Maji.
Utdrag af protocollet, hållet hos HAalofkj
Ridderskapct ochAdcsn, wid Urtima Rrksdagen
i Orebro ben 2z Maji 1312.
S- D. ^§fter förnyad föredragning biföl! Högloss.
Ridder,kapel och Adeln till alla delar Allmänna Be--  swär§- och Ekonomie-Utffotttts den ,5 sistledne Maji
pä bordet lagde Memorial, i anledning af Kongl,
Majus Nådiga Proposition, angående Beklädnaden
för Extrq Roteringsmanssapet; i anledning hwaraf
ät Stats-Utskottet ssulle uppdragas, atf färesta nödiga
mede! till bestridande af ersättning för dem sorn
redan med capetter försedt det uppfatta Roseringstnanffapet,
hwilken lämpeligast torde kunna beräkvas
efter Kongl. Krigs-Collegii för sistledne ar g
Kapotter faststälde pris. Vt suprs.
Ox ?rotocollc>^
V- Lilverstolpe^
Utdrag af prstsoollet, hället hos Häglof?,
R dderfkavet och Adeln, wrd Urtima R:kZ
dagen L Orebro den 2z Maji 18^.
S. D- ^ sier förnyad föredragning afLag-Utffotttts
den 1^ sistledne Maji pä bordet lagde Memorial,
rörande olss:stige puncter i Justitie-Ombudsmannens
Niksdagsbexättelse, hwilka Utskottet ansett
»eke kill desi upptagande höra, beflöt Häglofl. Ridderskapet
och Adeln, i likhet med hwad dek Hedcrrvärda
Bonde-Scandet uti Protocolis-Utdrag af
den r; dennes sig yttrat:
1:0 Att den första fragan, rörande siagafgiftcn
wjd Auctioner, bör till Allmanpq ^eswärs- och
Emmis-Wotter sssniitkeraA
Den 2z Maji. zn
2:0 Att den andra fragan, rörande lösen för
gravationsbewis, bör af Lag-Utskottet widare utreredaS
och derför till samma Utffotc äterförwisas, och
Z-.o Att den sista om Konungens rätt att göra
nåd, enligt förut sted Remisi af Constitutions-Utskottet
bör behandlas. Vr supra.
Ox krotocollo,
H.. 6. Silverstolpe.
Utdrag af protocsllet, bältet hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 2zMaji i8»2.
S. D- ter gjord anmälan, att den Instruktion
för Riksens Ständers Revisorer öfwer Stats- Bancooch
Riksgälds-Werlen, hwilken Riksens Ständer
wio Riksdagen är is-o, nemligen Ridderskapet och
Adeln den 24 Mars, Preste-Ständer den i? Mars,
Borgare - Ståndet vä) Bonde-Ständet den 24 Mars
stadgat, wid berörde Riksdag icke kommit att utfärdas,
eller Stats-Contoiret, Banqven och
Riksgälds-Contoiret meddelas, bestöt Högloflige
Ridderssapet och Adeln, att densamma genom Expeditions-Utstottets
försorg skulle pä behörigt sätt till
expedition befordras. Vt suxrs.
Ox krotocollo,
6. Silverstolpe.
Utdrag af protoeollet, häller i Häglof!»
Ridderskapers och Adelns plenum den 24
Mars i8lo.
S. D- 8öredrog§ til! afgörande Stats-Utskottetden
1
bi-.
Zrs DenMaji
hifogqdt
förslag till Jnstruction för tillkommande
Revisorer öfwer Stats- Banco- och MsgäidtzWerken,
hwilkek förslag blef af Höglofl. Ridderstapet
och Zföeln bifallit, med den enda tilläggning
mot slutet af 7 8- agnäende Revisorernes berättelscr,
att i stället för orden ett i Bauqveu och Riksgälds-Lontairet,
mätte för tydliakelens ssuld fattas,
ett i Banqven och ett f Riksgälds-Lon?
toiret, Vt supra,
Lx krotocollo.
6- Ljlverxtolpe,
Utönqg af prstocollet, hältet hos >6ögw°
preste. Ständet, dea r? Mars »8io.
S. D. ^ster pröfning af Riksens Höglofl. Ständers
Stats- och Banco-Utstötts Project till Instruttivii
för Riksens Ständers Revisorer öfwer
Stats- Banco - och Riksgälds Werten, beflöt PiesteStandeV
alt sa wäl i allt öfrigt, som hwad sars
stät beträffade 5 §, hwarom inom det samman?
satta Utstottct 2 Stand stadnat emot 2, samma Jnstruction,
sadan dea bstfwit föreslagen, gilla och godkanna,
l/t suprg.
Lx krotocollo^
ch V. Almguist,
Utdrag af prstocollet, hältet mi BorgareEländets
plenum wid Riksdagen i Stockholm
den 24 Mars l8w.
S- D. Ä§id granffningen af dek fran Riksens
Högloft. Ständers Slars- och Banco-Mott in,
korn
-
Den Maji. Zrz
somne Betänkande af den inte i denna manad,
jemte förflag till Instruktion för Riksens Ständers
Revisorer öfwer Stats- Banco- och RiksgaldsWerftn,
beflöt Borgare-Ståndet, att c §. stuve,
j likhet med ?:ne Stånds inom Ucstotten yttrade ffiliagtiga
tgnka, andras, med uteslutande af ordet: förseglad,
i hwars ställe tillägges: kan genom trycket
till Allmänhetens kunskap lemnäs, och
I allt öfrigt gillade Ståndet den föreslagna
Jnstructionen och Betänkandet; hwarom de rcfpecti?
tze Med-Standen wördsamt och manligen ställe un?
derräktas, Vt supra,
Lx krotocollo,
I. Itt. keterson,
Utdrag af protokollet, hället uti BondeStändets
plenum dest 24. Mars 1310.
S, D- ^Etter föregången grgnstning af Statsoch
Banco-Utskottens Memoria! den n Vennes, med
hifogadt Project lill Instruktion för Riksens Ständers
Revisorer öfwer Stats- Banco- och RikögäldsWerken,
beflöt Bonde-Ständet, att sa wal i allt
öfrigt, som hwad särskilt angar ? §., hwarom inom
det sammanfatta Utskottet 2 Stand stadnat emot
kwa, samma Instruktion, sadan den bljfwit föreslagen
godkänna, med tillagg, att den Tableau, utwisande
Stats- Werkets tillstånd och beskaffenhet, som
elter hwarje Revision bör genom trycket till allmänhetens
kännedom utfärdas, ma, till befordrande af
Pödig kunskap derom i ^andsorkerne, fä allmänna
Dtz.lMMNk åtfölja. Vt supra,
lUx krotocollo,
8, L. 'Ir aZaräh,
Zi4 Den 2z Majk.
Utdrag af protocollet, hället hos Hägw.
j)rest-Ständet, wrd Urtima Riksdagen L
Orebro, e. m. den 23 Maji 1812.
S D. ^)ä Lag, Utskottets pä bordet hwilande
Memorial, rörande åtskilliga punkter i Justitie-Om,
budsmannens Riksdagsberättelse, hwilka Utskottet
ansett icke höra till dek upptagande, nu a nyo fö,
drogs, bestät Prest-Ständer, i likhet med hwad
Hederw. Bonde, Ständer i Protocolls-Utdrag af
den r? denneS sig yttrat:
r:o Att den första frägan, rörande Slagafglf,
ten wid Auctioner, bör till Allmänna Beswars- och
Econvmi-Utstottet »emitteras;
2:0 Att den andra fräsan, rörande lösen för
Gravationöbewis, bör af Lag, Utskottet widare ut,
redas, och i sädant ändamål till samma Utskott äter,
förwisas; och
z:o Att hwad angär sista puncten, om Konum
gens ratt att göra Näd, densamma, enligt Stan,
dets Remis; af d- 27 sistl. April, bör af Cvnstilu,
tions-Utskottet beredas. Ur supra.
,
k^x krorocollo,
Utdrag af protokollet, hållet hos -Sögw.
Prest-SLändet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro, e. m. den 23 Maji 1812.
S. D- Instämde Prest,Ständer utk Högs. Ridderskapets
och Adelns, igenom Protocolls Utdrag af
den ,5 hujus, meddelte beslut, att till Stats-Ut,
stöt
-
Den 23 Maji. Zls
skottet remittera frägan om tillökning till fulla 120,020
R:dr Banco af den Stat, som är Hans Kongl.
Höghec Kron-Prinsen anslagen. Ut supra.
Lx krotocollo,
j. 17. c^uist.
Utdrag af prstoosllet, hållet hos Hägw,
Prest-Srandet, wid Urtima Riksdagen L
Orebro, e. m. den 2z Maji 18.2.
S- D. ^ likhet med hwad Högloft. Ridderskapet
och Adeln, enligt nu inkommit Protocolls-Utdrag,
bestulit; fann Prest,Ständet skäligt, anmoda Expeditions,
Utskottet, att pä behörigt sätt till Expedition
befordra den Instruktion för Riksens Ständers
Revisorer öfwer Stats- Banco, och RiksgäldsWerten,
hwilken Riksens Ständer wid Riksdagen
18 io fastställt, ehuru densamma icke wid berörde
Riksdag kommit att utfärdas eller Stats-Contorek
meddelas. Ut supra.
Tx krotocollo,
17. 71 I i st.
Utdrag af protocollet, hältet hos ^Zgw.
prest-Ståndet, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 23 Maji 1812.
S. D- Remitterades till
Stats-lltftottet:
Konal. Mastts Nädiga Propositioner, angående
Ollestads sa kallade Krono, Säteri med underlydande
Hemman uti Elfsborgs Län; och om erfor
-
Z16 Den 2z Maji.
derliga medel för en ny wags anläggande emellan
Wermland och Jemtland, samt de i sammanhang
dermed »vidtagande anstalter;
Banco-Mskottet:
Kongl. Maits Nådiga Proposition, anaäende
den af Fullmäktige uti Jern-Contoirct hos Kongl.
Majit giorde underdåniga anhållan om något kraf,
ligt biträde till Bergwerkens upprätthållande i RiketLag-UtstotteN
Ett Memorial af Biskoppen m. m- Doctor
'-axe, angående Besvärs-anwisnina till Kongs.
-lof-Rätterne öfwer Dom-Capiklens Dommar i
Orottmal- Ilt su^>rg,
klx krotocollo,
II. ^.lm^uift
-
Utdrag af protocollet, hället hos Högwvrcst,
Ståndet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro, e. m. den rz Maji 1812.
S- D. 2)jfölls Allmänna Besivärs-vch EconomieUtskottets
pä dordet yrvilande Betänkande, rörande be,
klädnaden för Extra Noteringsmanskapet; och skulle,
såsom en följd deraf. Stats-Utskottet anmodas, att
inkomma med Förslag till ersättning för de Ka--  potter, hwarmed Extra Noteringen af Rotehållare
redan blifwit försedd. Hr su^ra.
kx krotocollo,
5- II. ^.lm^uist,
Ut
-
Den 2z Maji. zrg
Utdrag af protocollet, häl/et bos Högw.
prest-Ständer wid Uttima Rrks-Agen L
(örebro, e. m. den Sz Maji 1812.
S- D. Remitterades
Till Allmänna Beswärs- och L^konomieiitstottctl
Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om en
Allmän Passevolans-inrättning för indelta Infanteri-Regementernas
underhällande wid mören och
Marscher.
Till Stats-Utskottet!
Ett Memorial af Professor Forsell, angående
tillökning uti den Carlbergs Krigs, Academie anslagne
Stat- samt mwidgande af berörde inrättning.
Till Lag- Utskottet;
^ Ekt Memorial af Doctor Renström, rörande
Stängsel - skyldigheten. M luxrg.
k!x krotocollo,
I. H. ^lm^ujft.
Utdrag af Mällös!. Borgare-Ständets protoeoll,
hället wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 2z Maji 1812.
S. D- bifölls Ståts-Utskottets Utlåtande af
den 4:de i denne mäuad, angående sättet till RikSSlälvswerkets
fötwaltning under detta Riksmöte -  mär de flästa bland Fullmägtlge i Rtksgälts-Con,
kvirct, i egenssap af Riksdagsmän, sig härstädes
Uppehålla. M
Ux k>
j. ). kerfström
zis Den äz Maji.
Utdrag afwällofl. Borgare-Ständets prötocoll-
hillet wid Urtinia Riksdagen i
Orebro den sz Maji t8l2.
S. D- 9^.mitterades till Stats, och BewillningsUtstvtcen
Herr Borgmästaren C. U. EggeS Me,
moria!, om utwäg till utgående Sjö-Tullens liqviLerande
i Stapelstäderne pa annat sätt, än wid
182Y och lijis ärens Riksdag blifwit faststäldt.
Ht
k!x krotocollo,
st- st. Lerjström;
Utdrag af Vställsfl. Bsrgare - Ståndets Hrs>
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 23 Maji 1812;
S. D. Remitterades till Stats'Utstottei, Herr
Commerce-Rådet I. trulls Motion om tillökiM
lill 100.000 R:dr af den för Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen anslagne Stat. vt Lxr».
k,x krotocollo,
st. 7 LerZ ström.
Utdrag af Wällefl. Borgare-Ständets prstocoll-
hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 2; Maji r8rs.
S- D. Remitterades till Stats - och Banco-lsiskotten
fragan om RiksgäldSwerkets och Bankens
styrelse, enär framdeles, under Riksdagar pa gunan
yrk än i Hufwudstaden, Fullmägtige uti nämnde
Werk
Den sz Maji. 319
Werk kunde komma i belägenhet, att, såsom Riksdagsmän
eller af annat stal, begifwa sig till Riksdagsorten.
vt suxrs.
Lx krotocollo,
st. st. Lerjström.
Utdrag af wöllofl. Bsrgare-Ststndets prstocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen k
Orebro den 2z Majt iZir.
S. D. 28id förnyad föredragning afStats-Utstottets
särstilte Betänkanden af den 8:de uti innewarande
mänad, angående
i:o Centonalcn af Skatteköpestilling för sädane
Krono-Lägenheter, hwara Mantal ej är satt, och
2:0 Dag-Tractamenten och Respenningar för
samtelige Riks-Standens och deras Utstötts Secreterare,
Cancelliet och Wakt, Betjening; blefwo
samma Betänkanden af Borgare-Ständer bifallne»
Vt su^rs.
Lx krotocollo,'
st. st. Lerjström.
Utdrag af wällofl. Vsrgare-Stän-ets prstocoll,
haller wid Urtima Riksdagen k
Orebro den 23 Maji ibis.
b D. 2)iföll Borgare-Ståndet Allmänna Be«
swärs- och Ekonomie Utstottets Betänkande af den
12 i denna manad, angående beklädnaden för Extra
Roteringsmanstapct; I följd hwaraf till StalSUtstottet
stulle afsa Remitz för att uppgifna medtt
till
^20 Den 2Z Ma/i.
bestridande äf ersättning för be Capottet, hwarMed
Extra Notermasmanssapet af Rotehallarne blifwik
försedt, i/k stirra
Lx
krotocollo;
jl. js. LerZftröln.
Utdrag äf pnotscollet, hältet hos Heberwärda
Bonbe-S ander, wib Urtima Riks^
dagen i (Örebro ben sz Maji 1812.
S. D. a Bönde-Ståndet till pröfning förehaft
Allmänna Beswärs- och Econvmie.Ulstottets
ben 12 i benna mäNad afgifne yttrande, öfwer Kongl»
Masts ben 22 sörutgangne April Meddelte Nådiga
Proposition, angående be, genom Extra Noteringen
tillkomne nve Rotehällareö styldlghet, ätt förse deras
Manstap med Capotter; och berwid tillika af
bcmälte Utstötts ben zt Markit' 18is medbelte Betänkande,
hwaruppa en sirban Rotering egenkeligen
sig grundar, inhämtat, att ben vwilkorligen blifwil
alagbt, med beklädning förse bet Manstap, soln för
den förut okoterabe jorden endast l krigstider kotnmo
att uppsättas, har Bonde-Stanvet sir mycket min,'
dre funnit stäl, att deruti göra någon instränkning,
som ehuru den gamla Noteringen icke består sädana
klädesplagg, utan de af Konal. Mant och Kronan
Manligen bekostas, samma Rotering deremot bodi
Med ständigt Norrhäll och fulla Grund, Räntans utgörande
är betungad; och pa sadanä grunder, med
ogillande äf Utstotlets nu afgifne yttrande, pröswat
denna del ak Extra Roteeingsmanstapets beklädnad
böra åtfölja styldigheten, att samma manstap under
krigstider utgöra, och icke falla Skatswerket
Den 2Z Majk. zrr
till last; hwarigenom Stats-Utffottets, i afseende
pa ersättningen, meddeldte särstilta yttrande af den
dennes kommer att förfalla. Ur luxe».
lstx kevtocollo,
6. Lrinkmsn.
Utdrag af protocollet, hället hos ^ederwärda
Bonde Ståndet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro dett 2Z Maji rZi»-
S, D- Remitterades;
Till Stas-UtftotteL:
i:o Kongl. Masts Nådiga Proposition af den
8 bennes, angående Ollestads sä kallade KroneSäteri
med underliggande Hemman, i Elfsborgs
Län; och
s:o Kongl- Majus Nådiga Proposition af
den iZ i denne manad, angående erforderlige medel
för en ny wags anläggande emellan Wermeland
och Jemtland, samt i sammanhang dermed widta-'
gande anstalter.
Till Banco.Utskottet:
Kongl. Masts Nådiga Proposition af Ven sr
bennes, angående den af Fullmäktige i.Jern-Contoiret
hes Kongl. Mast gjorde underdåniga anhållan,
om kraftigt biträde till Bergwerkens upprätthållande
i Riket. Ot suxrs.
Lx krorocvllo;
S. Lrinkman
Z2» Den 22 Maji.
Utdrag af prstscsllet, häll-t hss ^ederwärda
Bonde-Ständer, wid Urtima
Riksdagen i (örebro -en 2g Maji 1812.
S- D. förenade Bonde-Ståndet 5g med Högloft.
Nidderffapets och Adelns Remiss, till StatsUtffottet,
af Friherre Cronstedts Memorial , angående
tillökning i Hans Kongl. Höghet KronPrinsens
Stat till 100,000 Riksdaler. Ut iuxrg.
Lx krotocollo,
6. Krinl^MLii.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2z Mast.
« - s - Preste-Ständer den 2Z - --
- - - - Borgare-StäNdet d. 2; s - -
s - - - Bonde-Ständet den 2; - » s
'Mordsamt Memorial!
Utffottet har i öfwerwägande tagit Kongl. Masts
tili Rikets Högloft. Stander afgifne Nådiga Proposition
af den i8:de sistledne April, angående bestämmandet
af wilroren och afgifterne för Bran'
wins-tillwäckning, samt answaret för Bränwinsoch
andra starka dryckers omättliga bruk, samt
alla de af Rftsrns Högloft. Stander till Utffottets
pröfning remitterade färffilde Memorialer, ej luindtt
an de till Utffottet af åtskilligt desi Ledamöter ingisne
ffriftelige anföranden och mundtelige andragander,
af hwilka de fläste arv sammanstämmande deri/
att >8lo ars Bränwinsförfattning genom sina brister
gifwit anledning tiel sedernas förderf och till sa
vfwerdrifna speculaticner, att Rikets Inbyggare dcriMvm
ffola blifwit blottställde för wadan af bri
-
Den 2§ Maji. 22Z
stande Spanmäls-tillgångar, men derutinnan ifrån
hwarannan avvikande, att den ena delen anser förebyggandet
af nu widkände olägenheter endast kunna
winnås genom en inffränkande Författning sadan,
som den ar 1800 utgifna; den andra ater att den
i l8to ars Beänwins författning stadgade näringsfrihets
principe kunde med nödige Modifikationer bibehållas.
Utffottet tror, att de öfwerklagäde olägenheter
och missbruk icke inträffat, om ej a dcN tid da fri
Bränwinsbränning dies tilläten, denna industrigren
warit den enda, fini pa en gang blef fullkomligt
fri, under det nästan aila andra källor lill winst
wörö för omtankan tillstängde, antingen af Författningar
eiler af tillfällige hinder för Rikets ehporthandel;
VM ej wid en bewiljad större frihet att tillWerka
och försälja Bränwm inan försummat taga
strangäre Matt Mot fylleriet, samt om ej Riksens
Ständer hade förgätit, att, enligt Grund-Lagens
esprit, ak Kongl. Mast i underdånighet uppdraga
en sadan tillfhn och magt i detta till sin natur blott
Ekonomiska-, men genom den wid rättigheten fästade
afgift blitwa Bewillnings-mal, genom hwilken Kongl.
Mast wid inträffande misswäptar och hämmad coMtttunieation,
kunnat för hela Riket eller dess särffillda
Landffaper förekomma wadan af bristande sadestillgångar.
Utffottet set derföre intet skäl att genom en nu
inffränkande Författning ater införa en småaktig och
förhatelig kontroll, förorsaka förluster at dem, som
trodde pa waracttigbeten af de grundsatser, som > 8t2
arS Stander etablerat, och hos Swensta Folket
wäcka misstroende till den anda, som leder dess Representanter.
Z24 Den 2z Ma'ji.
Utskottet förestår följande modificationer k isis
öls Vränwinsförfattning:
1:0 Konungen ager rättighet, attwid infallande
miswäxtar, krig eller hämmad communtcation förbjuda
Bränwinsbränning för kortare eller längre tid,
elwer hela Riket eller i wisia Landfkaper, sa wäl
för all Bränwinstillwärkning, sem för hwarje pannerymd,
som öfwerstigcr det här nedanföre utstakade
maximum L 92 kannor för Husbehofsbränning.
Utskottet anser desiutom, att, till minnande af säker
upplysning huruwida wcrkelig misiwäxt bör föranleda
till Bränwinsbränningens antingen inskränkande
eller förbjudande, Riksens Högloft. Stander torde
till Kongl- Maj:t böra ösrverlemna den underdåniga
önskan, att Kongl- Masit i Nader täcks anbefalla
Des; Befallningshafwande, att pa det säkraste och
tillförliteligaste sätt söka inhämta de underrättelser,
angående Spannemals-tillgangarnei Länen, hwilka
före Markegangssättningen eller sidst inom hwarje ars
stut böra af Landshöfdingarne till Koncl- Majtt, pa
werkeliga förhållandet grundade, underdånig!? insändas,
a hwilka underrättelser Utskottet wagar hoppas,
alt Kongl. Maut fäster Nadiot afseende, da inskränkning
uti eller Förbud mot Branwins-tillwärkningen
deraf befinnes nödwändig; samt att, i händelse
af Förbud mot sadan tillwärkning, de sa kallade
husbehof^-pannor för Jordbrukande a Landet,
det will saga sadane pannor, som endast med husbehofSrätt
efter nedanskrifne grunder fa nyttjas mot
ordinair afgift och ej öfwerstioa Nittio kannors r»md,
maga fa begagnas 2me manader om hösten, räknade
fran medlet af Octobcr manad och om waren under
den tid af 2:ne manader, som Konungens Befallningshafwcmde
för hwarje Län kan anse sagneligast.
Den sz Maji. 325
2:0 Da del ar förmonligare för Staten att
Bränwinsbränning idkas i förening med jordbruk,
en tanke, som Kongl. Maj:t jämwäl i Sin Nådiga
Proposition framställer, simes den jordbrukande Bränwinsbrännaren
böra gynnas framför den icke jordbrukande.
Hittills har förhållandet warit twärtomDen
förre har betalt för blotta rättigheten att bränna
en afgitt af Twa R:dr per hemman. Den sednare
endast Ä ta ssillingar om han bodde i Stad,
och bodde han pa Landet, dcsic 8 si. endast när han
idkade Bränwinsbränning. Utskottet förestår: att
Stadsbo, äfwensom Landtbo utan jordbruk med hemmantal
rua betala panne-asgiften med 50 procents
förhöjning mot jordbrukare af skattlagd eller roterad
jord pa Landet; — Att ägare eller brukare af skattlagd
eller roterad jord a Landet emot ordinair afgift
finge för sadan jord wärderad till 2020 R:dr, som
enligt nuwarande Bewillnings-Förordning swarar
emot ett helt hemman af sämsta Clasien, och alla
skattlagde Lägenheter derunder i warde, fa begagna
en Z4 kannors panna; Ägare eller Brukare af sadan
Jord wärderad till 3022 N-dr mot ordinasie
afgis. fa nyttja en 52 kannors panna-, Ägare eller
brukare af sadan jord, wärderad till 9202 R:dr,
mot ordinaire afgift fa nyttja en 70 kannors, och
Innehafware af sadan jo d wärderad till 15,022
R:dr eller dcröfwcr aga ratt att mot ordinair afgift
begagna en 90 kannors panna; — Ägare eiler brukare
af jord under hwarje af dcsie nu upräknade
warderingssummor böra fa begagna nästa öswerstigande
maximum af pannerymd, emot erläggande af
de afgiftcr, sinn derföre komma att bestammas; Ägare
af flere jordlägenheter inom samma Taxerlngs-Disteict,
eller i händelse de i>M uti stil/da Taxerings
-
Z?tz Den Zz Majk.
Distrikt inom en mils afstånd, hwilka med eget folk
och dragare brukas, gro berättigade vm de dek astur,?
da, att sammanräkna deka hemmars wärde och der,
före nyttja sa stor panncrymd, som swarar emot del
således uppkommande sammanräknade wärde, dock
icke öfwerstigande mot ordinair afgift 90 kannors
pannrymd.
z:o Stockholm, Götheborg och Carlscrona böra
härifrån undantagas och Allmänna MagazinS-Inrättningen
sa länge wara berättigad att till dessa Staders
behof afwerka det qvantum Spannemal, som
förut är bestämdt för de 2me förstnämnde, samt
för den sednare ester samma proportion. kommer att
bestammas, till dess Riksens Högloft. Skäl,der med
denna Inrättning annorledes förordna.
, 4:0 När Bränningsrättigheten utöfwas inom
Städernes staqvctte, bör det tillhöra Pluraliteten af
Städernes Jnnewanare och deras Styrelser att bestämma
de wilkor, som pröfwas nödige till förekommande
af eldswador
s:o
Enär Nittio kannors panna af Utskottet
anses såsom ett maximum för Husbehofsbränning^
och begagnandet af en panna som öfwerstiger detta
maximum således öfwergatt fran Husbehoss, till
Fabriqves-tillwerkning, bör ock en hwar, som will
nyttja en större panna än berörde maximum af 90
kannor, wara stylvig halla ett Spannemalsupplag
i likhet med hwad här närmare utstakas, nemligen:
Jfrän 90 kannors till 06) med iso kannors panna
En tunna för hwarje kannerum; det will säga t. exroa
tunnor för roa kannors panna och iso tunnor
för 150 kannors panna: Ifrån i;o kannors till och
med 200 kannors panna, 2:ne tunnor för hwarje
kallmurn; dtt witt säga t. ex. ZY2 trmnor för
Den 2z Maji. 327
kannors och 400 tunnor för 200 kannors panna:
Ifrån 200 kannors panna och widare derucöfwer z-ne
tunnor för hwarje kannerum pa enahanda grunder.
Spannemals-upplaget bör räknas efter Kronotionde
strid tunna, och ärligen hallas Kongl. Maj:t och
Kronan tillhanda där Bränneriet är anlagt, emot
årets fastställde Markegangspns, samt utgöras i de
sörsätter och i samma förhållande mot strid säd.
som Kronotionden af hwarje Landsort får erläggas.
Da Kongl. Maj:t icke genom Allmän Kungörelse
före den l-sta Mars Nadigst tillkännagifwee att
dessa Spannemals-upplag för Kongl. Mains och
Kronans behof eller någon Landsorts understöd behöfwes,
äga Upplagsmännen frihet att sjelfwe an,
wända och disponera samma årets upplag; böran,
des den som will anlägga och begagna ett sadant
med Spannemals upplagSskyldighet förbundet Bränneri,
om det af Landshöfdingen wid anmälan der,
om genom anläggaren, pröfwas nödigt, stäva god
Borgen för ava willkoren derwid.
En hwar som med en eller flere pannor sam,
manräknade icke begagnar pannerymd öfwer 90 kan,
nor, bör fran skyldigheten alt halla Spannemals,
upplag wara fri; men om en person har en eller flera
pannor tillsammans öfwer 90 kannors rymd, följer
ofwannämnde tyngder dermed af högre afgift och
Spannemals-upplag.
6:0 Hwad afgifterne angar, anser Utskottet dem
böra utgå i enlighet med de grunder, som följande
Tariff utwisar.
Tariff.
Ifrån H kannors till och med 34 kannors pan,
nerymd bör betalas (4) för hwarje kannerum af
Jordbrukare pa Landet, det witt säga:
För
Z2z Den sz Maji.
För Z4 kannors panna t. ex. a 4 tz.
Ifrån z j. till och med 50 kannor (6)
det will säga för 50 kannors panna
t. ex. ä.6fi.
Och för hwarje kanna som begagnas
öfwer den ester Hemmanswärdet uti
?:te puncten förcfiagne rättigheten,
ökes denna afgift med 52 procent.
Ifrån 50 till och med 70 L (12) d. ä.
för 72 kannors panna ä 12 fi. -
Och för hwarje kanna som begagnas
öfwer den ester Hemmanswärdet
uti r:te puncten förestagne rättighet,
ökes denna afgift med;o procent.
Ifrån 72 till och med 90 kannor a (22)
d. ä. för 90 kannors panna t. ex.
L 30 tz. - , , ,
Och för hwarje kanna som begagnas
öfwer den ester Hemmanswärdet fö,
restagne rättighet, ökes denna afgift
med 5-2 procent intill och med 90
kannor.
Ifrån 90 till och med 100 kannors
rymd L 24 ss.
Jfrän ISO till och med H2 L 28 fi.
Ifrån i>o till och med 120 L z2 tz.
Ifrån 120 till och med 1Z2 L 36 —
Ifrån hotill och med 142 L 40 —
Ifrån 140 till och med 150 L 44—
Ifrån r;o till och med 16--
kannors rymd - L 1 R:dr-
Ifrån r6o till och med
172 , - »rR:dr5k'8r.
R:dr. ff. r.
- 2: 40. —
r 6: 12.—
- 17; 24.—
' 37: -4 —
50:
64: 8.—
82:
9?: 24.—
It6: Z2.—
rZ7- 24.—
160:
188: 42,8.
Den sz Maji. 329
R:dr. b. r.
Ifrån i?o till och med 182 kannors
rymd » L i R:dr n fi- 4 r. 220:
Ifrån »82 till och
med 190 är: — 16. 2sz: i6.—
Ifrån 190 till och
med 220 L 1:— 21,—4. 288:42,8.
Ifrån 200 til och
med 210 L 1: — 26,—8. 326:32.—
Och sa widare intill 291 kannor, sa
alt för panna
Ifrån 290 till och med 322 erlägges
t. ex. , , - 3 2: 40. 852:
Ifrån Zoo till och med zio L z: 4. 9;;: z6.—
och sa widare för Jordbrukare pa Landet, samt med
50 procents förhöjning för icke Jordbrukande a Landet
och Stadsbo.
7:0 När Landets Geografiska läae och brist
pa Capitaler ej tilläta att påräkna Spannemalstillgängar
till begagnande wid mifiwäxtar, pa den
i andra Länder wanliga wäg, synes Staten böra
kunna fordra af den större Bränwinsbrännaren, att
han genom upplag af Spannemal ställer Borgen,
att ej genom hans näring Staten ma raka i wada.
Bränwinsbrännaren förlorar blott räntan pa det i
Spannemalslagret fästade Capital och möjliotwis
ffillnaden emellan inköpS- och markegangs-priserne.
Det är dock att förmoda atc han torde fa en del
af denna förlust godtgjord genom jämnare inköps,
pris.
8 0 Denna ffyldighet att halla Spannemals,
upplag upphör sa snart Konungen förbiuder Bränwinsbränning-
Skulle Förbudet inträffa och wid,
taga förr an alta manaderö blänningstid ifrån den nsta
Octo
-
zzo Den 2Z Maji.
October hwarje ar räknad förflutit, afkortas Upp,
lagsffyldigheten med §:del af det för hwarje parme,
rymd öfwer 90 kanner förestritna Spanncmalsupplag
för hwarje af sadane atta manader, fomBränwinSbränning
med desi angifne panna blifwer för,
buden. Det öfriga Spannemals-upplaaet hålles,
pa satt s:te puncten här framföre innehaller, Kongl.
Maj:t och Kronan tillhanda efter allmänt kungörande
derom wid förbudets utfärdande. Utskottet för,
modar, att det lärer tillkomma Riksens Högloft.
Ständers Bewillnings-Ulstott, att utlaka sig öfwer
fragan, huruwiöa afgifterne för Bränwins-tillwerk,
ning antingen till större eller mindre del ma förmin,
sta§ i mohn af förbudStiden, i händelse af förbud
mot tillwerkninaen.
9:0 Införsel af Utländskt Bränwin och Rom
torde framdeles böra förbjudas.
io.o Afgisten för sjelfwa Brännings-rättigheten
torde böra upphöra när tillwärkningen starkare onere,
ras. Jämwäl kunde consumtionen taxeras, i handelse
eljest konsumtions- afgifter komma att inga i den
Bewillnings-principe, som wid denna Riksdag blir
antagen. Hwarje person som förtär Branwin kunde
ju med billighet äläggas betala en afgift, den han
med indragning af nagra snpar om aret kunde aterwinna,
och kan handa blefwe bland de mindre för,
mögne, exemplen af personer som alldrig förtära
Branwin mera anmärkte och efterföljde; åtminstone
skulle manga Föraldrar förmas att längre dröja med
sine barns inöfninq till bruket af starka drycker, om
det samma medförde en direkt afgift till KronanMen
skulle den hittills öfliga inkomst, titel af statt
för blotta rättigheten att bränna, ehwad den utöfwes
eller ej, icke kunna umbäras, tillstyrker Utstottet att
Den sz Maji- zzr
den ma utgå efter jördens i uppställning till Bewill,
ning efter minimi-afgisten afakta wärde och icke efter
den i sin tillämpning högst orättwisa grunden af
hemmantal.
I hänseende till Consumtions-afgisten förestår
Utstottet: att 16, is eller 8 si. erlägges för män,
8, 6 eller 4 si. af qwtnspersoner af Allmogen som
nyttja Brännvin, samt dubbelt för Ståndspersoner
af alla Clasier, hwilka deraf wilja sig begagna.
Den som icke nyttjar Bränwin och icke will swara
till afgift för bruk af Bränwin debiterad, bör sadant
wid mantalsskrifningen tillkännagifwa. Förteckning
pa de icke betalande bör finnas i Sockncstufwan
eller det rum, der Socknemannen manligen
samlas till Socknestämmor. Wid Mantalsstrifnin»
gen det följande aret uppläser Mantalsstrifwaren förteckning
pa de hwilka det förflutna aret ingen brän,
wins konsumtions,afgift betalt. Om da 2.ne för
god frägd kände män skulle intyga eller uppgifwa,
alt någon af de pa förtekningen uppförde det oagtadt
brukar bränwin, bör denne utan att widare höras,
för det aret debiteras till Tredubbel consumtionsafgist.
n:o En Destillers-panna till Sex kannors
rymd får nyttjas utan särskild beräkning.
12:0 Ett stop bör wara det minsta qvantum
Bränwin, som får försäljas utan att räknas till
minutering, men för öfrigt bör bränwinösörsalgning
Mara fri i Skader och pa Landet.
i z:o Innan Bxänwinöpannan fran Kopparslagaren
utlemnas, antingen såsom ny eller omlagad, torde
den böra wara justerad, samt med KopparstagarenS
MN1N och stämpel jemte kannctalels akecknande försedd.
ZZ2 Den 2Z Maji.
^ 14:0 En panna med wänlig hatt bör matas
ifrån bottnen till halsen, och en panna med Conist
hatt ifrån bottnen till kranen.
15:0 En bränwinspanna, hwars höjd under,
stiger^ en tredjedel af desi diameter, får ej öfwerstiga
halsten af den pannerymd, ägaren är berättigad
att mot ofwannämnde asgister nyttja.
16:0 Allt hwad som i öfrigt pröswas nödigt
till tvinnande af controll pa pannorncs storlek genom
stämpling m. m., afgiftcrnes beräknande, och wilko,
rets uppfyllande af Spannemals-upplag m. m. till,
styrker Utstottet matte öfwerlemnaö at Styrelsen att
efter sig^ företeende omständigheter bestämma.
Enär Utskottet med underdånig anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition och allmänna
tänkesätten fokt uppfylla det äsyftade ändamalet, grum
Verne för en inskränktare Brännvinsbränning genom
dels bestämdare grönför, för samma tillwerkning,
dels förslag till ökade tyngder för dem som utöfwer
werkcliga huSbehofwet wilja idka denna industrigren -  pa ett satt, som star tillsammans med förädlingen
af de dertill erforderlige Rudimaterier, Spannemal
och jordfrukter, utan att förnärma del naturliga be,
hofwet af defle födoämnen wid sadane tillfällen, da
misiwaxter eller yttre -förhållande kunna föranleda
till brist derpå; har Utskottet, med fästad uppmarksambet
dera, att det allmänt öfwerklagade onda,
sedeförderfwets tilltagande, ej härleder sig fran till,
werkningen, utan förnämligast ifrån ett omättligt och
oblygt begagnande af bränwin och andra dylika wa,
ror, trodt delta onda genom goda Police-Författningar
kunna hämmas, om icke alldeles förekommas.
Da Nationen tillafwentyrs annu icke uppnatt den
grad af allman moralisk upplysning, som förutsätter
hwar
-
Den -g Maji. zzz
hwarje individs agtning för sig sjelf och andra, mäste
allmänna föreskrifter, det will saga Lagar, förbinda
ttll denna agtning bade i allmänt och enskildt
hänseende. Om defle Lagar stola bliswa werksam,
ma, mäste de stadga ett proporuonerligt förhållande
cj allenast emilian förseelsen och answaret, utan äf-,
wen öfwerensstamma med de sarstillde personer som
selat, och den tid samt det ställe hwarä förseelsen
blifwit begången. Utom desie grundstäl för Brottmalslagen
i allmänhet, torde straffets hastiga följd
pa brottet hafwa en wigtig inflytelse pa minskningen
af förseelser.
Det är^ pa defle stal som Utstottct anser sig
yligtigt förestå följande grunder för de Lagar, hwilka
böra werka till hämmande af bränwins-och an,
dra starka dryckers vmattliga bruk.
i:o Att försäljning af detze waror i allmänhet
icke sar utöfwas a Sön- och Högtidsdagar, ej eller
under påstående Ting, Stämmor, Mantalsstrifmngar,
Auckioner och Marknader eller andre tillfällen
der folksamlingar, af andre omständigheter
föranledde, inträffa.
2:0 Att alla sa kallade krogar a Landet och
i Städerne allmänneligen förbjudas, och au brän,
Win cj a andre stallen får i minut försäljas än till
nödtorft för »vägfarande och i förening med matförwring
pa Gastgifwaregardar: och i Städer pa
Stadskällaren och der allmän spisning hålles.
Förbrytelser mot defle §. §. böra med högt penningeachvar
beläggas
3:0
Skulle a sadane stallen, der bränwinsför,
säljning i minut efter denna föregående §. blumer
slaten, eller uci samqwäm, någon dlifwa af brän,
Win ssllsk AsFrq hacker öswerlasiad, bör nä
xinrSi!
-
ZZ4 Den rz Maji.
ringsidkaren i förra och wärdén k sednare fallet beläggas,
första gången med till ex. ro och widare
intill ioo Riksdalers böter.
4:0 Skulle locala omständigheter a någon ort
föranleda till något widsträcktare behof af näringsställen,
anser Utskottet sadant, jemte hwad dermed
äger gemenskap, böra helt och hallit bero af Styrelsen,
att, med nogaste bibehållande af principen art
hämma och om möjligt är alldeles utrota fylleribegäret,
efter sig företeende omständigheter derom
förordna, anseendes Utssottet deraf böra följa, att
de bud, befallningar och föreskrifter, som Länens
Styresmän i sadant afseende utfärda, böra äga full
förbindande kraft och werkan, intill dess de af andra
orsaker kunna af samma Styrelse warda förändrade
eller atertagne.
;:o S»m erfarenheten bewisat huru swart det
oftast warit för Domare att af wittnens berättelser
och deras yttrade begrepp om ordet full kunna hämta
styrka för ett säkert Domslut i fyllerimal, anser
Utssottet wara af högsta wigt, att en widstracktare
och bestämdare tydning dera bör utarbetas, än dea
17ZA ars Placat meddelar.
6:0 Att de böter, som sa wäl nyssnämnde Placal
som allmänna Lagen och andre nu gällande Författningar
stadga för fylleri warda förhöjde, åtminstone
till det förhållande, som Böterne da de stadgades,
hade till Allmänna Spannemals, och waruwärdet
den tiden.
7:0 Att Embets- och Tjensteman af alla grader,
hos hwilka Staten hafwer ostridig rätt att
wänta upplysning och moralis, utom de böter font
för fylleri blifwa stadgade, böra derutöfwer böta ända
till hälften af deras för äret innehafwande Lös
sch Löne-förmorm.
Den 23 Maji. zzs
8 0 Att fylleribrott endast kunna 2:ne sangor
med penningar försonas: 06) att i brist af böter ej
fängelse eller nesligt straff ma alägaas, utan istället
böterne i arbete förwandlas, och förwandlingen i Utslaget
genast införas, och ma den inom Districtet
der brottet är begangit som dertill sig först anmäler,
äga rätt alt efter markegangspris a dylika dagswerken
begagna den sakfälides arbetsförmåga, enär
denne föder sig sjelf under arbetstiden, eller, i fall
han det ej mägtar, Reqvirenlen förse den sakfallde
med husmanskost, da i sadant fall endast En tredjedel,
allt af föregående årets a sadane dagswer,
ken i Markegangstaxan stadgade pris, för hwarje
arbetsdag afräknas fran de förssottSwis erlagde Bötcrne.
9:0 Att da någon Z:dje gången eller oftare
Lagföres och bindes till fylleri-brott, straffet bör
bestämmas i allmänt arbete: och för Embets- och
Tiensteinan, i vfwerenSstämmelfe med Kries-Artiklarna
och Kyrkolagens föreskrifter, bade i och utom
Tjensten, med Tjenstens förlust; da för de sednare,
de Domstolar, hwilka ester Lag äga ratt att dämma
till förlust af Tjenst i andre fall, torde äfwen
i sadan händelse döra bibehällas wid deras Domsrätt,
sedan likwisst, efter föregången anmälan derom,
behörig ransakning a den ort, der brottet ar begangit,
föregått.
r0:0 Att med iagttagande af hwad föregående
§- rörande Embets- och Tjenstemäns förseelft med
Wilen z:dje gängen förestas; alla enskifta fyileribrott,
da de icke begas a helgade stallen, eller tillika äro
förbundne med andra brott, till winnande af ssyndesam
bestraffning, blifwa Policemal under LandshöfdinMnes,
Domarnes elier sarssildte i hwarje di
-
3)6 Den 2z Majk.
strict tillförordnade Deputerades Domsrätt, hwllkek
till Kongl. Majas Eget Nådiga godtfinnande lärer
underdänigst öfwerlemnas; börandes k sädant fall
Konungens Befallningshafwande, Domaren eller
tillförordnade Deputerade tilläggas rättighet, att hö,
ra wittnen pä Ed, vch^wara pligtige ålägga den
felande full ersättning till Åklagaren och wittnen m. m.
nw Att^de böter, som för fylleri ädömmes,
böra tillfalla Åklagaren till twa tredjedelar och den
öfriga tredjedelen de fattige i Församlingen der för,
brytelsen är begången; och att, till förekommande af
obillig aklagan, Actor stall wara pligtig ersätta all
kostnad och stada ät den förolämpade, i fall han
obehörigcn angriper någon för fylleribrott, samt att
Aklagande-rätten icke allenast förbindes såsom en owillkorlig
pligt med alla Krono, Stads, och Bergs,
Betjentes, Stads- och Landsfistalerö jemte tillför,
ordnade Police-Uppfyningsmäns öfrige Embetsstyl,
digheter, samt med mänatliga berättelsers afgifwande
till Länets Styresman eller Police, hwilka fylleri,
brott dels blifwit af dem under mänaden äkärade,
dels lill framdeles äklagan af dem sjelfwe eller an,
dre anmärkte eller angifne, uran äfwen att denna
aklagande rätt tillkommer en hwar som är bofast.
12:0 Till förekommande af stadelig efterlåten,
het uti fylleribrotts skärande, anser Utskottet strän,
ga answars-lagar för ostvan uppräknade Tjenstemän
böra af Lans, Styrelsen förestrifwas till rättesnöre
i fall någon af dem bewisligen underlåter att sjelf
anmärka och skära fylleri-brott, eller pa bewislig
angifwelse sadan stalan sstdosätter.
Dä Utstottet pa förrberörde sätt a ena sidan
sökt uppfylla ej allenast de nyttiga ändamäl Kongl»
Majrt Mi Dest Nådiga Proposition äfyftat, och
Den 23 Maji. zz?
wagar tro, att blotta öfwerlatandet ät Kongl. Mast,
att wid inträffande mifiwäpker, krig eller hämmad
Communication efter omständigheterna instränka eller
förbjuda Bränwins-bränningen, ensamt warit mer
än tillräckeligt att förekomma den öfwerklagade stadeliga
werkan af en öfwer behvfwet af denna genom
wanan blifne oumbärliga wahra utsträkt tiilwerkning
i förenämnde händelser kunde medföra, utan äfwen
ä den andra sidan förwarat ät Nationen den dyrbara
grunden för bade Jordbrukets och andre Na,
ringars förkofran, frihet uti handteringar, med orub,
belig äsigt af den större Tillwerkarei s drygare be,
skattning, och i fräga om Bränwins-bränningen med
större Pannor genom de förestagne och till Kongl.
Maj:ts Egen Nädiga Disposition östverlemnade
Spannemäls-upplag, upps Statens säkerhet, att
genom denna handtering Staten icke möjeligen kan
räka uti nägon wäda; har Utstottet äfwen trode sig
böra nämna, att dä, genom widtagande af defie ät,
garder icke allenast Allmänna Rösten ser sin wän,
tan uppfylld, utan äfwen Utstottet sökt bereda för
blifwande Stander, att framdeles, utan stadelig
rubbning af näringsfrihets principen, kunna en dels
minsta de dryga plikter, Urstottet nu fästat wid den
större Bränwins, tillwerkningen, enär antingen den,
ne handtering genom tidens medwerkan mera lämpat
sig efter behofwet, eller ock tyngderna befinnas
hinderliga för Jordbrukets uppmuntran 06) tillwäxt,
cn dels genom ökade afgifter än widare föcfivara
den större tillwerkningen, om, emot Utskottets pa
goda stäl grundade förmodan, de nu förestagne tnng,
derne icke skulle befinnas fullt svarande mot ända,
mälet.
Bihang. N:o 22. Enäe
3Z8
Den 2z Majk.
Enar Utskottet ansedt sin ömmaste plikt wara,
att förekomma det oucktteliga bruket af Bränwin
vä) andra starka trycker, wagar U störtet hysa den
tillfredsställande öfwerkygelsen, att Riksens Höglofl.
Ständer äga ten Mäste Borgen derföre, uti de
förslag till Lagar i tet ämnet, som utskottet nu författat
och junwö! lie N.liens Höglofl. Ständers
mogna bepröfwande wördsammeligen öfwcrlemna, och
hwilka till widare utarbetande Riksens Höglofl.
Ständer lärer tackas med Dest Lag »Utstött kommunicera;
samt hwad stelswa BewillningS-afgisternes
bestämmande och uträknande angar, pade grunder
Utskottet sörestagit, till Riksens Höglofl. Ständers
Bewillnings-Utskott Mant öfwerlemna.
Herr Prosten Siwertsons och Herr Han
delsman Stabe cks särstilta anföranden warda »i
deras begäran härhos wördsammeligen bilagde
Orebro den 22 Maji 1312.
Pa Höglofl. Nidderstapets PaHögw. Prest- Stan,
dets wagnar,
och Adelns wägnar,
10. 8. Leliiverin.
Pa Wallofl. BorgareStandets
wagnar,
lö.. Latt»an.
6. v. kiosensrein.
Pa Hederw. Bonde,
Ståndets wagnar,
Ol. kl. LeliLre.
^lex. l.ager§rea>
Ut,
Den 2z Majk. zzs
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 2; Mast.
- - - - Preste-Stander den 2; - - -
- - - - Borgare-Stander d. 2; - - -
- - - - Bonde-Stander den 2; - - -
Urdrag af protrcokket, lxrllit inför Riksens
Höglofl. Ständers ^lllmänria B s ä-sock)
Ekonomi-lltj?ott, wid Urriina Riksdagen
i (!)c»bro den 21 Ma)i 1812.
S. D. Inlemnade Herr Handelsmannen G.Stabeck
ett fa lydande
wördsamt Memorial!
Som detta Höglofl. Utstött har affaktat ett
Betänkande, rörande en oinskränkt Bräuwi s-lillwerkning,
för att till Riksens Höglofl. Ständers
Plena inga i egenskap af ett Bewillningsmal, sa
kan kan jag, forn anser detta steg wara stridande
med Grund-Lagens bokstafweliga föreskrift och afwikande
fran Kongl- Maj:ts i samma ämne aflemnade
Nadina Proposition, icke undgå att derwid
göra följande min reservation.
Innan jag således kan anfö a något som wisar
att antagandet af detta Betänkande i hela d^est
wtdd wore förenat med dtt almännas mindre båtnad,
torde jac, böra uppge i hwad delar jag för
min del anser det wara olagligt.
60 §. i Regeringsformen lyder sa hart
"Till deste sednare räknas Sjö- och Landt-Tsti'!s->
"samt Accis-afgifte>ne, Postmedlen, Cha rw-Sigil"latos
- afgisten, Husoebolv - branwinsmedlen, samt
"hwad Riksens Ständer detzutom Mskildt hwarie
"Riksdag sasoiil Bewillning sig ataga."
* * Om
Z42 Den 2z Majk.
Om Grund-Laven tillätit någon Bränwinstillwerkning
utöfwer Husbch f, sä hade den utesiu,
tit Husbehof och endast irfört Bränneri, medlen,
men enar den icke gjou detta, utan i det ställe stad,
gat Hnsbehofsbränneri-tnecl.n, sa aer ju sadant
tydeligcn t-llkänna, akt den icke gillat någon annan
Bränwins-tillwerkning an t i! husbehof.
Riksens Högloft Ständer kunna således icke
utan alt förnärma den esprit, söm räder i Grund,
Lagen, utsträcka deras myndighet i Ekonomiska ären,
der längre, än hwad Grund-Laoen föreskriswer.
Om Riksens Högloft. Ständer under i8«9
och r8 ro ars 'Riksmöten i detta ämne öfwcrstrtdit
gransen för deras rättighet, sa kan wäl icke ett sadant
öfwcrskridande derföre wara något gällande stäk.
Astundar Riksens Högloft. Ständer etablisement
af Bränwins-fabriker, sa äga de i alla fall,
i kraft af 54 §. i Riksdags-ordningen, ingen widare
magt eller bestutningsrätt häruti, an föreställningar
och önskningar att hos Konungen anmälas.
Constitutkonen ar helig, den bör således bokstafweligen
esterleswaS, ^och den kan icke, utan de betänkligaste
följder, sa wäl för Samhället i gemen, som
för Konungen Sjelf, i den ringaste del öswerträdas.
Atc Kongl. Maj:t har i Nader täckts finna
det fortfarandet af en oinskränkt Vranwins-tillwerkuing
för Riket är wadelia, intygar nogsamt Dest
till Riksens Högloft. Ständer i Nador öfwerlemnade
Proposition, hwaruti bland andra lika magtpaliggande
uttryck, man läser följande:
"Kongl. Mant hyser wisiettigen den öfvertygelse,
att den nu sa uppdrisne B.änwins-tillwerknin"«ren,
,kulle, lila med al! annan af särskilda om"ständighetek
utöfwer sin naturliga gräns bringad
"nä<
Den sz Maji. 341
"näring, under tidens lopp, och sedan den befunnits
"i längden förstörande för dem sjelfwa, som idka
"den i annan ordning och större widd än desi för,
"knippande med ett wäl stäldt jordbruk fordrar, ater"taga
ett till öfrige handteringar och det werrliga
"behofwet aspafiadt stick, men da under ett hardt
"luftstrek och omwäxlande wintrar, Sweriges Span"nemals-tillgångar
aldrig med tillförlitelig wisteot
och med det angelägna wilkoret af ett utaf
''främmande biträden oberoende tillstånd kunna beräknas,
och säkerheten, att brödfödan såsom den
"första nödtorften, icke kommer att saknas, nödwän"digt
mäste utgöra den första äsigten i allmänna
"hushallsmal, anser Kongl. Mant det närwarande
"för wigtigt att hänskjuta» till den rättelse, somwo"re
att förbida af framtiden och af den bedröftiga
"klokhet, man genom stadan winner."
Att Kongl. Majtt således med en wishet ifrån
alla sidor betraktad och med Kongl. Nåd i grund
omfattat detta wigtiga ärende, ligger för hwarje
mans ögon, men att det Högloft. Ekonomie-Ulstoctet
n denna Kongl. Majus Nådiga Proposition icke
torde hafwa fästat nog behörigt afseende, da det
twart emot hwad förelkr,'sterne der pa ett annat
ställe lyda, nemligen: "Att isian näring och Fabriksrörelse
återföra Bränwins-t.Averkningen till det
hwad den af alder warit husbehof," icke dest mindre
i det ställe lemnat tillfälle öppet, ehuru mot mångdubblade
afgstttr, att utsträcka denna tillwcrkningtill
hwad widd som hälst, tyckes as Utskottet helst wara
för klart adagalagdt, för akt af mig tarfwa någon
widare bewisning, och defie äro de skäl, som hos
ustg stadgat den öfwertygelien, att förenämde Betänkande
i den delen ar obehörigt. Det återstå» för
mig
Z42 Den -z Majk.
nu'g nu att adaoalägga ur hwad svnepuncter jag
anser nämnde Betänkande, derast d^t af Riksens
Höglofiiga Stander skulle bifallas, leda tlll det all,
mannas förfång.
Alt cet Högloflige bltffotket tillstyrkt en oinskränkt
Bränwins tillwcrkning, och at Kona!. Mant ökwerlcmnat
alt efter omständiahelerne tillåta och förbju,
da tillmerkninoen, will dock i det hela anda icke
annat säga, än att det försatt Regeringen i en sa,
dan ställning, att ten endast med största swarighet
ar i stand beräkna huru mycket af Spanncmal som
inom Riket ärligen consumeras; oberäknad: de fler,
falldige bekymmer, ledsamheter och besmär, som detta
will komma akt medföra för den Styrande Mag,
ten, ty som första följden af detta Betänkande blir
ett ökadt antal af de redan anlagde Branwins,
fabriker, sa för att förekomma de stadeliga sölcher,
ne, som defla Fabriker i anseende till den gränslösa
Sädesförstö; ingen komma alt alstra, blir Regeringen
som oftast satt i nödwändighet att förbjuda deras
bruk, hwarunder åtminstone för någon gang, äfwen
den »stadeliga och nyttiga eller HusbehofSbränninacn
torke komma akt inbearipas. Emedan nu detta Re,
gcringers förbud kommer att grunda sig pade upp,
gifter om mswäxten, som till Regeringen inraportt,
ras, och defle uppaister i min ranka och enligt sa,
kens natur alltid mäste blifwa osäkra, pa den naturliga
grund, akt Producteuren flelf icke är i stand
med tillförlitlighet uppoe huru hans störd utfallit
förr än elter stedd urtrökning, hwilken ater icke i
flere Landsorter förr än långt fram pa äret är fulländad,
sä ffulle ock som en följd häraf kunna inträs,
fa att Branwins-tillwerkningen kommer att tillalas
der den borde förbjudas och förbjudas der den bor,
Den-2z Maji. Z4Z
de tillatas. De obehaglige uppträden som ffulle
följa harpa will i det minsta komma att jämföras,
om icke att öfwerträffa det haf af miflnöjen, cabaler,
intriguer och Lagbrott, som existerade i Riket, under
det att Bcänwino, tillwerkningen war Regal, ty
skillnaden emellan besia Brännvins-fabriker och de
Regaie är ingen annan än den, att da de Negale
såsom tillhörande Staten, directe hade till grund och
för ändamål alt befordra jämna och bestämda pri,
ser icke mindre a Branwinet än a Spannemälen,
sa hafwa desie deremot ett motsatt intresie, i den mohn
för Allmanyeren farligare, att da det war Kongl.
Majit och Kronan, som under Regala tiden genom
de större Brannerierne kunde satta sig i disposition
af Spannemälen, sa blir det hädanefter den enskilde
Storbrännaren, hos hwilken Spannemals-lagren
komma art stadna, och af hwilken Allmänheten wid
inträffande af hungersnöd skall wanka att se sig under,
stödd, och kanske mangen äfwen pa fläsk, kött, smör
och ost finna sig af honom stundom underfall) och
stundom prejad.
Detta ar werkeliga effecten af den oinskränkta
Branwins, tillwerkningen, äfwen da, när Kongl.
Majit äger att förbjuda och tillåta densamma, det
aterstar nu för mig att leda i ljuset, huruwida de
af Utskottet pa större Bränwinspannor föresiagne
progressiva afgifter och de sä kallade tyngder, beslående
af ett wisst Spannemals-lager, dem Bränwins-fabriqueurerne
böra wara förpliktade emot
Markegangspris halla Kongl. Majit och Kronan tillhanda,
werkeligen äro nagra tyngder.
Owedersägeligen är den progressiva, afgiften,
som det Höglofl. Utstottet föresiagit pa pannor
af r, 2 L zo<? kannors rymd, sa högt beräknad,
att
544
Den 2z Maji.
att deräst cn siik afgift pä deka pannor under i8»o
ars Riksdag bliswit stadgad sanit en derefter proportionerad
Löneförhöjning ät dem, sein bordt »vaka öfwer
rigtigheim af den uppgifna panue»ymden, bestämd,
sa hade ofelbart utan nagra widare onera
sädane pannor sannolikt icke nu existerat; men sedan
desse pannor nu mera werkelisen ärv till, sa förr
an de, hwilka aro i possession af större Bränwinswerk,
indraga desamma, erlägga de afgiftcr och
häldre förstora Fabrikerne i den afsigt att derigenom
sta sig i alla fall b'ttre ut/ hwilket icke är ringaste
twiswelsmäl underkastat.
Erfarenheten ger wid handen att pannor fran
och med 3, z L 500 riil och med »ooo kannors
rymd, erhåller inan med all säkerhet minst 12 Li;
procent »nera Bränwin, winner lid och sparar en
fje ridel roed. Deraf följer att Brämvins-fabrikcrne
kunna med stor fördel försälja bränwin mot sadane
priftr, hwarmed förlust för dem som bränna med
smärre pannor owilkorligen skulle wara sörknippadt.
Således blir del wid alia tillfällen endast desse, svin
kunna sälja med någon fördel. Frukta de ater för
ett sörbuds mkommande emot tillwerkningen/ hwilket
de förr äro i stand alt uträkna och förutse än
Regeringen, sä dels öka de med dubbel styrka sina
cana tiilrverkningar och dels genom den magt de äga,
genom innchaswande lager mottwinga de priserne pä
branwinet i allmänhet, och göra deraf betydeliae upphandlingar/
för att efter ett utkommit förbud/ da
tillgangarne utom deras lager icke motswara behofwen,
se deras omtanka med 50 ä ivo procent rikeligen
belönt. Sädant blir förhällandet icke mindre
med Branwinet an Soanmälen, och sage hwad
man will, sä stola dock storbrännare såsom de, hwil
-
Den 23 Maji.
ka äga de största Spanncmäls-lagren mera annason
annan kunna hufwudsakeligen bidraga till markegängsprisernes
bestämmande
Här
mötes jag wäk af det inkast att krogförbuden
och goda Polis-författningar aro de, som stola
hamma consumtionen af bränwin 06) satta en
gräns sä wal kör tillwerkningen som i följd deraf för
en pä det Allmännas bekostnad oberäknelig enst.ld
winst, men utan att jag har för afsigt bestrida
det dessa mätt och steg wäl beräknade kunna medföra
sin goda weckan/ pästar jag dock ett de snarare
leda till ändamälet, om någon gränö for tillwerkningen
warit bestämd, än nu dä det blir Bränwins-fabriqueurernas
största intresse, att motarbeta
dessa kanske i andra fall »välgörande författningar.
Det är icke första gängen förbud mot kroghällning
och goda Polisförfattningar i denna wäg pä
papperet blifwit förcstrifne, men manne wi derföre
rönt de deraf päräknade fördelarne. Hela denna controll
utgör således ännu endast cn önskan/ hwars
början mindre dess utgäng wi annu ei sett. Att dä
redan i förhand derifrän hämta ett stöd för att soutinera
en oinstränkt näring af sadan natur och infivtelft/lätteligen
menlig pä Samhället, som deni fräsa
»varande, ar, jag »vagar att säga, det hwad jag
önstar icke tiden alltför kraftigt mätte bewisa wara
illa öfwerlagdt.
Häröfwer wore ännu mycket att tillägna, men
jag bör icke längre trötta det Högloft. Ucstottet med
att ähöra mina »vidare anmärkningar.
Detta är nu z:dje Riksmötet som jag fruktlöst
ifrat emot den oinstränkta Bränwins-tillwerkningen/
lik»väl med den »vinst för mig, att dä jag under de
2.ne sistledne Riksmöten warit nästan alldeles ensam i
mi
-
346 Den 2z Majk.
mina principer, har jag de-emot under detta njutit
den tillfredsställelsen att finna flera Respective och
upplyste Ledamöter inom alia Ständen med mig i
detta ärende hysa lira tänkesätt, och i grund härutaf
samt med åberopande af mina i detta Memorial anförda
skäl, jemte den allmänna Opinionens yttrade
vwillia emot allt hwad sa kallad Storbränning ar,
protesterar jag härmed pä det kraftigaste emot all
pannerymd för Bränwins-tillwerkning, som öfwerstiger
den af 90 kannor; men i alla öfriga delar
förenar jag mig med det Högloft. Utskottets Betänkande.
Jag anhäller ödmjukeligen att detta mitt Memorial
matte med Högloft. Utskottets Betänkande
till de Resp. Sranden blifwa följaktigt.
Och skulle detta Memorial utskrifwas och till
Respective Niks-Ständen sa åtfölja Utskottets Betänkande,
angående bestämmandet af wilkvren och
afgisterne för Bränwins-tillwerkning, samt answarct
för Bränwins och andea starra dryckers omaktliga
bruk- Or kuxr».
kdx krotocollo,
^lex.
Uppläst hök' Ridd. och Adcln d. 2; Maji.
- - - - Preste-Stander den 2; ---
- - - - Borgare-Ständet d. 2; - - -
- - - - ^ Bonde-Atandck den 2; - - -
Utdrag af protokollet , hållet inför Riksens
häglof!. Ständers Allmänna Bcswärsoch
Ekonomie Uitskott, wid Urtima Riksdagen
r Orebro den n Maji 1312.
S- D. Inlemnade Prosten och Ledamoten af Kongl.
Masa-Orden Heer Mag:r G. L. Siwertson ett
fa lydande )DärL>-
Den 2z Maji. 34?
wördsamt Memorial!
Wid Bcänwins-förordningen bör i min tanka
endast z:ne saker komma i fräga, för att undergå
Riksens Högloft. Ständers granskning och
förbättring:
i:o Inställning af Bränwinsbränning, sa ofta
Spannemäls-tillgängarne äro swaga; och härom
torde »förbehållit öfwerlemnas Kongl- Mast, attester
omständigheterne i Näder förordna.
2:0 Skärpande af de Polisförfattningar, som
kunna hindra lönkrögerier, inskränka Allmänna Kroghallningen
och minska fylleri och dryckenskap hos den
arbetande Clasen, hwarwid Herr Stats-Rådet
Baron Adlersparres kloka mesurer i Skaraborgs
Län, torde lemna goda föreskrifter; och
z:o Tillgäng till de felande 52,000 R:dr i
Branwinsbewiliningen, hwilket lärer blifwa Bewillnings-Utskottets
göromål, att sig deröfwer utläta,
men hoppas likwäl att det icke illa anses om jag proponera,
: 24 s. tillskott pä Hemmanet, för alt snarast
komma frän detta betänkande; och jag har största
anledning till att förmoda, att man härmed stall göra
det Allmänna nöjdast.
Att ens tala om Brannewinets totala utrotande,
lärer litel löna mödan, eagtadt detta skulle
wara min hierteligaste önskan. I sä fatta omständigheter
underställer jag Högloft. Utskottet vin det
ar Nationen wärdig! till att wara sä inconseguent
i sine förbindelser, som att för 2:ne är sen utgifwa
en Förordning, hwilken encouragerat till flere kostsamma
anläggningar, och nu wara färdig att defte
anläggningar utrota till manga privatas oboteligq
förlust? Jag önskar att ej afundsjuka, som fa ofta
söndrat Swensta Folket och lagt grund till sä mänga
Z48 Den 2z Mask.
oredor, icke nu ur framirie, för att sissa i grumligt
wakten- Wl klaga öfwer Skratwang, och mi proponera?
nian detta; nian lastar mangstögd och nu
will m n bibehålla och befordra densamma.
För min del ser jag ingen obillighet uti, att
Swen!? ilian, som kan och will betala Skatt till
Nationen, afwen ma fa idka den narina, som honom
bast koster och af andra är tilläten; han ma
da bo i Stad eller pa Land, pa Torp eller pa
Hemman. — Genom fri Spanncmäls-handel, fri
Bränneri--rättighet, och jag önssar den dagen snart!
fri Victualie, handel med Landets producter, blir
walmagan jämnare fördelad och Allmogen snarare i
stand att betala Skatter och Utlagor.
Att detta mitt anförande mätte fa åtfölja Högloft.
Utskottets Betänkande, derom anhalier jag ödmjukast.
6. lö. 8ivvsrtson.
Och skulle detta Memorial åtfölja Utskottets
Betänkande, till Resp. R.ks-Standen, rörande bestämmandet
af wilkoren och afgisterne för Bränwins-tiliwcrkmng,
och andra starka drockers omattliga
bruk- supra. Idx krotocollo,
^lex. I^aZergrsn.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 2; Maji.
- - - - Preste-Gtändet den 2; - - ,
----- Borgare-Sländetd. 2Z - - -
- - - - Bonde-Ttändct d. 2g »- s
Wärdsamt Memorial!
^^edan Riksens Högloft. Ständer till deras Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utskotts utlåtande
remitterat Kongl. Ma/:ts Nådiga Proposition, an
gaen
-
Den 2z Maji. 349
gående Beklädnaden för Extra Noterkngsmanssapet,
sa har Utskottet efter öfwerläggning i anledning deraf
förenat sig om det tillstorkande, som Utskottet nu
får till Riksens Högloft. Ständers pröfning wördsammeligen
öfwerlemna.
Och som 18 ro ars Riksdags-Beslut samt Riksens
Högloft. CtänderS Allmänna Beswärs- och
Ekonomie-Utskotts Betänkande af den zi Mars
samma ar, hwarpa det förra sig grundar, icke bestämdt
alägger Rotehållare wid Extra Noteringen
att förse sina Soldater med Kapotter, och Utskottet
för öfrigt är af den tanka, att meningen med den
Beklädnad, hwarmed Riksens Högloft. Ständer da
atvgo sig förse Extra Noteringen, bör sa förstas,
alt sadant skulle sse i lika förhållande och pa samma
grunder, som för den gamla Noteringen af indelta
Infanteriet, hwars aliggande det aldrig warit att
halla Soldater med Kaootter eller annan beklädnad
än den allmänna siäpmunderingen, sa anser Utskottet
att sadant icke eller kan aläggas Rotehållare wid Extra
Noteringen, och tillstyrker derföre, att bcmälde
Rotehållare matte erhålla ersättning för de Kapotter,
hwarmed Extra Noteringen af dem redan blifwit försedd,
och att Riksens Högloft. Ständers Stats,Utskott
ma uppdragas föreslå nödige medel till bestridande af
denna ersättning, hwilken lämpeligast torde kunna beräknas
efter Kongl. Krigs-Collegii för sistlidne är
a Kapotter fastställde pris. Örebro d. 12 Maji 1812.
Pä Högloft. Ridderss. och Pä Hvgw. Prest-Stän
Adelns
magnar, dets magnar, ,
lo Ii. H. 0^11enkor§. 6. v. Ido sons te in.
Pä Walloff. Borgaros Pä Hcderw. Bonde
Ständets
wägnar, Ständ, wägnar,
Olot Ljösteät. OI. Ii., tiesiäre.
i^Isx, L.a§er2rvll.
ZsO Den 2Z Maji.
Uppläst hos Ridt>. och Adeln d. 2Z Mast.
- - - - Prestc-Ständet den 2; - - s
- - » - Borgai e-Ständet d. 2; » - -
- - - - Bondc-Sländet den 2z - - -
wsrdsamt Memoria!!
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärsoch
Ekonomie-Utstott har under öfverläggning färehalt
det fran Hederwärda Bonde-Stander till Utstottet
remitterade Memorial af Riksdags-FullmägtigarnePer
Larsson och Nils Swensson fran
Calmaee Län, och funnit detsamma innefatta ame
omständigheter, som Riksdaosfullmägtigarne önsta
blifwa förbundne med den i Författningal ne Skatteman
förunnade rättighet att, utom inägor och rätter
beteshage, inrätta och afbränna Swedicland, nämligen:
att Landtmannen bleswe tillåtit swedja när
han funne sadant för sig gagneligt, ulan hinter as
någon förcstrift i hänseende till tiden, och att till
swcdjelands inrättande, utom rätter Beteshage, åtminstone
fa begagna sakane ställen, hwarast förr warit
swedjat, om ock derinom någon del af marken
bestode af sandmo och stenbunden jord, utan att i
sadane fall befara aklagan af Krono- och JägeriBctjente.
Uri detta ämne har Utstottct stadnat uti följande
Betänkande:
Hwad
först angar rättioheten för Landtman
ven, att, utan hinder ak något stadgande, i anseende
till tiden, fa afbränna ett i Laglig ordning tnrätladt
svedjeland, har Utstottet icke funnit bwarken
Allmänna Lagen uri 14 och is Cap. BMnmsa,
Balken, Skogs-Ordningen åsbern Auausii
Den 25 Majk. gsr
igo;, eller andre nu gällande Allmänna Stadganden
lagga annat hinder i wägen för Landrmanncns
frihet i denna delen, an det förbud mot fwedrelands
afbrännande da starkt wäder eller stor torka och hetta
inträffar, som 15 Cap. i §. Byggninga-Balken
stadgar; hwadan ock, enär denna förestrist iagttages
sa wäl som allt hwad Allmänna Lagen i öfrigt,
till förekommande af stogseld, wid swcdjelands
afbrännande, i samma §. innehåller, Utstottet anser
Landtmannen berättigad, att hwad årstid som häldst,
och han finner förmonligt, befi i Laga ordning tillredde
swedieland afbränna.
Beträffande sedan fragan om rättighet att äfwen
utom inägor och rätter beteshage' fa swedja,
der förr warit swedjat; finner Utstottet, till förekommande
af det stadliga mifibruk, som den i sa matto
sökte utsträcktare friheten kunde medföra, betänkligt,
att tillstyrka annat stadgande i denna omständighet,
än det allmänna förbud, Kongl. Skogs-Ordningen
mot svedjelands inrättande och afbrännande a bergig
och stenbunden mark och sandmo i 53 §. förestrifwer.
Orebro den is Maji 1812.
Pa Högloft. Ridd. och Pä Högw. Prest-StanAdelns
wägnar, dets wägnar,
äoli. lil. 6) l1enborZ. 6. v. liosensrsin.
Pa Wällofl. Borgare- Pa Hcderw. BondeStänders
wägnar, Ståndets wägnar,
lL,. Lellman. OI. kk. Letiäre.
^.jex. I.2ZerZrea.
Stor
-
Zs2 Den Lz Maji.
Uppläst hos Ridd. och Adcln dcn 23 Maji.
- - ? - Prest -Ständ't den 23 - -
----- Borgare-Ständet d. 23 - -
- - - - Bonde-Ständet den 23 - -
Stsrmägtigste AliernnöiZste Ronung!
E^encm Nådig Proposition af dm 22 sistl. April
har Eder Kongl. Maut till Riksens Stander öfwerlcmnat,
huruwida den uil sölje af Rlcfms Ständers
Bistut genvin Kongl. Förordningen den 23 Januari!'
18ii, angående förökade afgis,er till Wadstena
Krigsmanshus-Casia pabudne Centonal-afgift
as Skatteköpcstlilingar borde ana ruin »vid Skatteköp
af Krono-Rusthäll samt Qwarnar och andra
sadana lägenheter, hwarpa ieke finnas mantal, hunt
»vid de tillfällen, da åborätt elle? besittning erhalles
a lägenheter af samma beskaffenhet.
Riksens Stander, som redan wid 1309 och
r8io arenS Nstsdag fannö en tillökning i Wadstena
Krigsmanshus-Casias inkomster nödig och'bewiljade
denna afgift af 6 procent af Skattekäpestiklingen
för Kronohemman, undantogo da endast de
till Batsmansindelningen i Blekinge och Södermöre
anstagne Hemman, hrvilka till Amiralitets-Krigsmans-Cafian
erlägga en siik afgift, samt alla de
Hemmansdelar, hwilka en dylik afgift förut åtföljer.
I sammanhang med detta stadgande finna de
äfwen nu med billigheten öfwerenöstämmande, att
för alla Kronolägenheter, hwara »visit mantal ej
finnes fftt, en lika afgift wid Skatteköp, i de fall,
der förenämnde undantag ej äga rum, betalas, i synnerhet
som Hemmantalet ej ligger till beräkninasgrund
för denna afgift, utan densamma utgår efter Skatteköpeskillingens
belopp, saint Kronolägenheter utan
mantal
A)en 2Z Majfi zsz
Mantal finnas af lika och äfwen större betydlighet
vch wärde, an Kronohemman i allmänhet, wid hwilka
Lägenheters Skattelösen enahanda willor, soM
för Hemmanens, böra fästas.
NrksenS Ständer hafwa pa besia skäl bestulit
och achalia nu hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet,
att den utsträckning ma göras af författningen
i detta ämne af den 23 Ian- i8rr, 6 punkten,
att wid Skatteköp af Kronolägenheter , de ma inbegripas
under namn af Qwarnar, Rusthäll, Utjordar,
Urfjällar eller af hwad bestaffenhet som hälst,
hwilka ej äro till mantal satte, lika Centonal, som
för Kronohemmans inlösande ar stadgad eller 6 procent
af Skatteköpeskillingen hädanefter mä warda
erlagk
Riksens Ständer framhärda kc.
Uppläst hos Ridd och Adeln den 23 Majk-----
Prest - Ständer den 23 - s
----- Norgare-Gtändetd. 23 s s
- - - - Bonde-Ständet den 23 - -
Gtsrmägtigste 2lllernädigste Lonung!
9os Eder Kongl. Måill fa Riksens Ständer härmed
i underdånighet anmäla deras Befiut, rörande
dagtractamenten och rcsepenningar för samreliga RiksStandens
och deras Utstötts Seercteeare, Canziiek
vch Waktbetjening.
Det förstag, söm enligt 24 §. Riksdagsordningen
till Riksens Ständers Stars-Utstött bliswir af
Herr LandtMarstalken och de öfriee Ståndens Taleman
ingifwit och sedermera till Riksens Ständer
öfwekiemnadt, har warit stödt pa enahanda allmänna
Bihang N:o sz. . Sttin^
354 Den 2z Maji.
grunder, som det, hwilket wid ststfärledne Riksdag
gillades och följdes. I anledning deraf hafwa Riksens
Stander, rörande Riksståndens Secreterare, Canz,
lister och Waktbetjening, bestutit, art jemte fri in,
qwartcring under mistandet wid Riksdagen och resepenningar
ifrån och till Stockholm samt dagtraktamente
under resan, enligt de i Rcsereglcmentet stad,
gade grunder, tillerkänna dem i tratt mente om da,
gen ifrån och med fyra dagar före Riksdagens början
till och med 8 dagar efter dest stut:
Hmarje Stånds Secreterare - z R.dr B-co.
Hrvarje annan wid hwart Stand
nödwandigt tjenstgörande Tjensteman
- , - 2 R:dr Btto.
Och Waktmästarena, 2:ne för
bwart Stand, hwardera såsom
Traktamente, arswode och resekostnad
tillsammans , rN:dri6§.—
Utom fri inqwartering.
Och böra berörde Embets-- och Tjensteman och
Waktbetjening genast fa uppbara ofwanbestämde
Tractamenten ifrån den y:de sistledne April eller fjerde
dagen före Riksdagens början till och med 2 ma,
uader derefter eller den 8 nästkommande JunitBeträffande
ater Utskottens Secreterare, Canzlister
och Waktbetjening hafwa Riksens Ständer be,
slutit att dem i Traktamente om dagen tillägga:
För hwar Utskotts Secreterare z R-dr B:co.
För hwar annan hos Utskotten tjenstgörande
Tjensteman, som pa grund
af Riksdagsordningen eller med
Riks-Standens bifall är antagen 2 R:dr B:co.
Och för Utskottens Waktbetjening
hwardera - - , iR:drr6st. —
hwarwid bör iakttaga-: i:o
Den 2Z Maji. zss
r:o Att tiden för hwilken deste Tjenstcmäns
wedergällning ma uppbäras, utsattes ifrån och med
antagningsdagen och altonde dagen efter hwarje Utskotts
upplösning.
2:0 Att inqwarteringskostnäden beräknas Under
del dac-traktamente, som hwar och en T-ensteman
wid Uiskotten bcstas under dest wistande i O-edro
och således ej ma falla Staten särskildt kill lall.
z:o Akt deremot resekostnaden och dagtraktamente
under resan ma hwar och en Tjensteman enligt Resereglementet
bewiljas, men endast beräknas ifrån och
till hufwudstaden, såsom den egenkeligen förcssrifne
RiksdagSorten, till och ifrån hwilken, da Riksmöten
der hallas, ersättning för nagra dylika kostnader icke
bestas.
4:0 Att för de Tjensteman, som i twenne Utskott
kunna wara nyttjade, beräknas traktamente till
hälften pa hwardera stället; afwensom attoni en wid
Utskott antagen Tjensteman tillika är tjenstgörande
och berättigad till traktamente hos något af NiksCtanden,
ma han äga att uppbära det traktamente
antingen i Ståndet eller Utskottet, som är det högsta,
men icke njuta traktamente pa begge stallen.
sw Att Waktbetjeningens hela wedergällning
beräknas under rubriken af traktamente, men de Waktmästare,
som göra tjenst i rune Utskott eller hos något
af Riks-StandeN och tillika t Utskott, mage a
ena stället uppbära fullt traktamente med 1 R:dr
16 tz. och ä del andra halst med 52 ff eller tillsammans
L R:dr Banko om dagen, samt
6:0 All Utskottens Set i le are, Canz'iek och
Waktbetjening, ma likasom SlandenS strän antagdinqsdagarne
till den 8 instundande Junii genast
Uppbära traktamentet samt dec återstående af tracta
?
* mem
356 Den sz Maji.
mer-tet jemte resekostnaden, sa snart tjenstZörlngen
Upphör.
Riksens Stander fa således med underdånig
anhållan, det täcktes Eder Majestät i Näder alla
defia medels utbetalning af Statswerket a Riksdags,
kostnaderne anordna, följande uppgift pä Stånds,
och Utstötts-Canzliernas Betjening såsom Bilagor i
underdånighet öfwerlemna.
Sluteligen anhälla äfwen Riksens Stander i
underdänighet om en dvlik Nådig anordning om er,
sättning för utgifter till skrifmaterialier och andra
uödwändiga behof för Standens och Utstottens Canz,
lier enligt afgifwande verificerade räkningar, som al
Herr Landtmarstalken och Talemannen för Standens
vch af H:r Ordförande i Nbotten för deras Canz,
lier till rigtigheten böra bestyrkas.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 2z Mai,'.
s - - - Preste-Ständer den LZ
- - - - Borgare-Ständet d. 2; - - ,
- - - - Bonde-Ständct den 2; - »«
Stsrmägtigste Allernädigste Ronung!
^enom Nådig Proposition af d. 22 sistledne April
har Eder Kongl. Maj:t täckts till N kstns Ständers
öfwerläggning hänstjuta, huluwida någon än,
dring borde widtagas uti hwad hittills bliswit för,
vrdnadt om accordsersältningakne til! Officerarne aj
f. d. Finsta Armeen. Wid 1829 och i8»o arens
Riksmöte, hade Riksens Stander ej allenast i Riks,
staten anslagit en ärlig Summa till fördelning emel,
jan Ve Officerare as Fmsta Armeen, som stod» t
waman att införlifwas med den pä stat »varande
Swensta Krigsmakten, utan afwen i afseende !>'
Den rz Maji. zry
Finsta Armeens upplösning af Statswerket bewiljak
accordsersätlningar till dem, hwilka enligt AccordsReglementet
äro för sine tjenster dertill berättigade,
med förbehåll likwäl, att de åtminstone z:ne är k
Rikets tjenst qwarbleswe; i sammanhang härmed hade
Eder Kongl. Majst i Näder förordnat att för de
Finsta Officerare, som genom transport eller befordran
lill sädana Militaira beställningar, hwarföre
accord erlägges frän erfpectance-lönen afgä, stulle
accordssumman förstjutas, med de »villkor, att vin
den befordrade eller transporterade afginge frän stensten
innan Statswerket genom den indragna exspectance,
lönens besvaring, wunnit full ersäkting för För?
stöttet, Statswerket borde medelst inteckning försäkras,
att genom det ester honom utfallande accord,
erhålla fyllnad i sadan bristande ersättning.
Dä sedermera wid sistförflutna Urtima Riksdag
Riksens Stander ansägo ändamälet af det förrut
wid accordsersättningarnes utbetalande fästade willkor,
zme ärs qwarblistvande i Rikets tjenst, hafwa
upphört, sedan endast de af Finsta Arineens befäl
qwarstadnat, hwilka ämnade framgent bofasta sig
mom Riket, och i följd deraf stadgade, att alla Finsta
Officerare, svin da wörö qwar i Riket och ägde
accordsrätt, boede utan afseende pä »villkoret af
zme ärs tjenstetid wid afstedStagandet genast fa uppbära
ersättningen för utgifne accordssummor, har
Eder Kongl- Maj:t ansett defia sarstildta stadgande»»
hafwa medfört en allkfört bewdelig olikhet
nti de i tjenst qwarblifwande och de afstedst»gandes
Finsta Officerares fönnäner, sä wida de frän Fil»,
sta Armeen omedelbart afskedade tillägges rättighet,
att utan någon ersättningsförbiädelst utbekomma iulia
beloppet af dem tillkommande accord; da de ej pä
z;8 Den 23 Maji.
Kejserliga Ryssa sidan uppburit motswarande förmåner,
hwaremot de stin berömligen fortfarit i Riktts
tjenst mäste i händelse af dödsfall eller afsked, in, an
deras utbekomna accord blifwit genom expectance-lönens
besparing Starswerket gvdtgjord, äterbära hwad
i ersättningen kan brista och >ä'unda i det accord,
hwartill de förrut före sina pa Stat innehafde tjenster
äaa rättighet.
Ester inhämtade upplysningar rörande det s m
Förfatlningarne i afseende pa accorden i Armeen
stadga, lemförelie med ofwanberörde Riksens Ständers
fattade Vestm och undersökning om hwad redan
ifrån äldre tider w,d dylika tillfällen östigt warit,
stafwa R.kstns Ständer ansett billigt att lemna
sa olika stadganden för -personer af lika anspråk och
genom sitt enhälliga bifall till Eder Kongl. Majus
Nadina Proposition staga, akt alla de Officerare af
f. P. Finska Armeen, hwilka innehaft ordinarie beställningar
med Lön pa Stat och derföre erlagt ac'
cord, samt således äga ratt till accordsersaltning,
ma utan något willkor af inteckning eller ersättning
till Smlswerket i deras framdeles tillkommande accord.
genast w,d transport eller befordran till annan
Militaire-befallning med Lön.pa Stat, ehwad det
Regemente eller CorpS, hwartill de winna befordran
eller transport, ager ackordsrätt ever ej, utbekomma
det dem efter AccordSreglememet tillkommande
accord pa sätt Riksens Stander om desta accorders
utbetalande i öfrigt föressrifwit; hwilket allt Riksens
Stander härmedelst hos Eder Majestät i underdånighet
fa anmäla.
Stor
-
Den -g Maji. 359
Uppläst hos Ridd. och Adeln den 2; Mail.
- - - - Preste-Ständet den 2Z - - -
- - - - Borgare - Ständct d. 2; - - -
- - - - Bonde-Ständet den 2; - - -
StormägtiZste Allernadigste Ronung!
^ anledning af Eder Kongl. Majus Nådiga Proposition
till Rikets Ständer om en förändring i Utssrifningssättet
af det faststälda Förstärknings-Manskapet,
fa Riksens Ständer härmedelst afgifwa deras
dertill gifna underdåniga bifall, med de närmare
bestämningar och obetydliga förändringar här ne^
dansöre ssola anmälas. Enighet och full öfverens
stämmelse
hafwa ledt deras besiut. Riksens Ständer
hafwa listigt känt, att ingen uppoffring är för
stor, da fragan är att förswara Fäderneslandet; de
hafwa känt sig williga till desta uppoffringar as kärlek
för Konungen, tillgifweohet för Lagarna och
fullt förtroende till den Kron-Prins, som i fall af
ett krig, säkert skall föra Swenssarna till seger och
lugn, och de hafwa ej ett ögonblick twckat att bifalla
den första puncten af Eder Majus Nådiga
Proposition, att
1:0 Skyldigheten till deltagande i bewäringsmanssapets
utgörande ma börja med fyllda 20 och
vwilkvrligen upphöra med fyllda 25 ar.
Men da Eder Kongl. Maj:t till Riksens Ständers
afgörande öfwerlemnat, huruwida denna pligt
att förswara Fäderneslandet, af hwar och en yngling
inom den bestämda aldern af 20 till 2? ar, personligen
bör uppfyllas eller det bör tillatas den, som
i sin ordning utssrifwes, att genom legning sätta
fullgod karl i sitt ställe, hafwa Riksens Ständer
wäl insett, att den sanna kärleken till Fädernesland
Pen 2Z Maji.
det, da den lifligt brinner i ynglingens bröst, mäste
gilwa styldigheten ett högt warde akt för Fäderneslandets
skull gäl striden: Att mod »Hen högre National-anda
skulle säkrare födas i ynglingens hjerta
om denna styidighet förestrefwes såsom owiskorlig:
Akt den friwillige Soldalen strider utan delade interetzen:
2ftt ordning, sedsghct och discipline swärare
bland dg lgqda underhällas: Riksens Ständer hade
bö .e af grundsats och af förutseende af en nyttig
werkön för framtiden pä den Swensta National,
caracleren trott sia se det rätta deri, att hwar och
pn yngling inom den utsatta aldcrn, mätte förplig»
tas, att sjelf utan; Men wid betraktande of sakens
nyhet, da erfarenheten lärt, att allt »ant och godt
af en stor och kraftia inflytelse endast småningom f
werster» sprides och stadgaS, da wid cit möjligen of,
werhängande behof Riksens Ständer trott sig böra
aflägsna allt, som, mä wara as fördom elier mindre
tydliga begrepp om sakens förhållande, elier af
hwad orsak som halst, stulle kunna göra Nationen
mindre böld, q:t statligt ga Eder kongl. Måms Nådiga
afstgtcr till mösts, haswa RikienS Stander
trm: sig b na medgstwa, att legning ma warda tilläten.
De haswa trott, alt nar ett fritt wal lemnäs
at hwar och en, att utgå eller genom legning
sylla sitt rum, det behösliga antalet af Stridsman
alltid lättare stall fyllas, i fum förlitande, att de
osägenheler. som legningen atföster, genom uppmärksambet
wid Manstaprts antagande och Befälets omtänksamhet,
i det mästa matte kunna asböjas, intill
desi det allmänna tankesättet, ledt af erfarenheten,
säkrast gfgör hwad i detta afseende bordt stadgas;
skolg.ndeS dyck denna legoingsfrihtt, i afseende pä de
Wlkor dkMid, som f de följande puncterna Vewä,
Den sz Maji. z6»
ringsmanstapet förestrifwas, pa intet wis förändra
den förut stående Swensta Armeens rättigheter i
detta afseende.
?:o ''Att Kongl. Maj:t, i män af behofwet
"til! Rikets förswar äger att detta Manskap, klatz
"efter klatz uopbada och till krigstjenst knöfwa/'hofwa
Riksens Ständer allmänt bifallit i öfwertygelse,
att i den författning öfwer detta ämne kommer att
utfärdas, Eder Kongl- Maj:t täckes lata sa noga
bestämma uttrycket klatz efter klatz, att den der,
med asyftade indelning efter astern af alla mä kun,
na inses och fattas
z:o
"Att Bewarings-Manskapet antingen stall
"förstärka den indelta Armeen eller Batsmanshallet,
"eller ock utgöra särskildta Corpser under särskildt
"Befälhafwa Riksens Ständer till alla delar bifallit,
i den öfwertygelse, att i alla detza fall en fri
dispositionsrätt ofelbart bör wara Eder Mant för--  warad.
Da Riksens Ständer trott, att orden i den §:de
punkten under den tid tjenstgöringen warar,
kunde möjligtwis pa ett einor afsigten stridande satt
förklaras, hafwa de, jemte sitt bifall till berörde
punct, deraf, med detza ordS utesiutande, antagit en
sä lydande redaction:
4:0 Att Bewärings-Manskapet är befriadt frän
alla arbets, commenderingar, undantagande sädana,
som under tjenstgöring i fält förefalla, äswenson: frän
erläggande af ärliga Mantalspenningar.
I den öfwertygelse, att allt, hwad som angar
Bewärings - Manskapets rätt att idka hanktwerk,
bör bero af de reglementarista författningar Eder
Kongl. Majtt Sjelf lärer utgifwa, hafwa Riksens
Gränder under z:te vuncten deraf riresiutit hwad
z6s Den 25 Majk.
som derom förut är nämndt och deraf gillat en fä
lydande redaktion;
5:0 Att Bewärings-Manskapet äger kika rätt
till pension och underhall som ordinarie Soldater och
Sjömän i lika belägenhet.
För att något närmare bestämma de undantag,
som i den 6:te puncten förekomma, antogs deraf
följande redaktion:
6:0 Att inga andra undantag frän skyldigheten,
att i Bewärings, Manskapet deltaga ma äga rum,
än för dem, ftin redan äry i krigstjenst; dem, som
genom sjuklighet elier lyten äro till krigstjenst oförmögne;
dem som redan tjent wid förra Landtwärnel
och ej friwilligt wilia äter inga i tjenst; Lotsar, Lotsdrängar
och Lotslärlingar pä Stat; Postförare med
beställningsbrcf och Postiljoner, samt stuteligen Kronans,
Städers och af Kongl. Maj:! erkända allmänna
Inrättningars nuwarande Ordinarie Embelsvch
Denstemän.
Orden jemte Arbetare i Rronans förräd
och werkstäder hafwa blifwit utesiutne, emedan
Lesie redan förut äro i Kronans tjenst och stående
under Eder Kongl. Majtts ordres.
Al den y-de puncten hafwa Riksens Ständer
gillat följande redaction:
7:0 För hwar och en som wid denna författnings
antagande ej ännu fyllt 20 är eller är emellan
so och se ärs alder gälle, art han ej till något
Statens eller af Kongl. Majtt erkände allmänna
inrättningars ordinarie Embete eller tjenst befordras,
eller erhåller Bur,kap eller Borgarerätt, eller i något
Handtwerkeri till Mästare antaaes, utan att wara
intill fyllda 25 ärs älder wjknfwen i National,
bewäringen och pä ettdera sältet hafwa fullgjort alla
der
-
Den 2z Maji. z6z
med förenade ssyldigheter, eller ock enligt denna stad
ga
behöri-n biifwit derifrån undantagen.
T>ll den 8 de puncten hafwa Riksens Ständer
till alla delar gifwit sitt underdäniga bifall, sa ly,
dande:
8:0 Att oin Riksens Ständer såsom allmän
Regel antaga, att hwar och en till utskrifning förbunden
person, inom de faststälda ; arén, äger rättighet,
att > sitt ställe satta tjenstbar och behörigen
approberad ersättningskarl, som i detta fall ikläder
sig den förres rättigheter och ssyldigheter; dessa ersättningskarlar
likwäl ej fä fokas inom de för Nationalbewäringcn
bestämde äldrar, utan deremot endast
tagas bland de Medborgare, ftin äro mellan
fylda 25 och z/ ärs älder.
Sedan Riksens Stander stadgat, att hwar
och en mä äga frihet att wäija, antingen han sjelf
mä utgå eller lega en annan i sitt ställe, fä de hos
Eber Kongl. Majtt anmäla den 9 puncten att såsom
numera öfwerstödig alldeles borttagas.
io:o Act Bewärings-Manskapet af Kongl.
Majit och Kronan förses med beklädnad, bewäring
och nödige ntrcdningseersedlar, och -oill Kongl. Majtt
till Riksens Ständer öfwerlemna, att till undwikan.
de af betungande forslingar genom landet, sarssitta
förwarft.gvställen för dessa effccter, ware sig Häradseller
Socknewis i orterna mä upprättas.
n:o Att den indelta Armeen wid utbrottet af
ett krig, bör, enligt för densamma nu gällande författningar,
complettcras; hwarestee Rust- och Rothällarcs
Recruterings-skyldighet förswinner, endast
under sä lang tid kriget warar, och widtager, efter
äterstäld fred. Tre mänader sedan Trupperne återkommit
till hemorten.
rr:y
364 Den -z Maji.
12:0 Att den i kraft af Kongl. Förordningen
as den rz,April ,8n redan uppbädade delen af
Förstärkningsmanskapet, enligt derom afstutade con,
tracter eller ingängne förbindelser, i tjenstgöring fortfar.
I händelse af fred och detta Manskaps deraf
följande upplösning, inträda de personer, som möjligen
kunna wara inom Bewäringsaldern, i aliade
skyldigheter, som i denna Lag komma att stadgas.
iz:o Att den pä Gottland antagna allmänna
Bewäring i dest närwarande stick färblifwer.
14:0 Att om någon, som är skyldig att förstärka
Armeen, i afsigt att sia derifrån undandraga, antingen
rymmer eller afstympar sig någon lem, han
med wanäea mä anses och desiutom straffas elter
Krigslagarna. A er han förmögenhet, anwändcS
deraf sä stor del, som erfordras, att anskaffa duglig
elsättningskarl i desi ställe.
isto Och stuteligen, att alla realementariska
författningar och stadganden, som wid besia allmänna
grundens werkställighet och tillämpning pröfwas
nödiga, mä till Kongl. Masits Eget bestämmande
öfwerlemnas
Till
dessa sista sex puncterna hafwa Riksens
ständer utan någon förändring lemnat sitt underdåniga
bifall. Men da Riksens Stander under detta
ämnes pröfning funnit ett gansta nära sammanhang
mellan det allmänna af denna Bewarings-inrättning,
och de reglementarista författningar, hwilka
endast mäste wara Eder Kongl. Majtts höga ratt
att bestämma och utfärda, hafwa Riksens Ständer
öfwer, welat begagna sin rätt, att i afseende pä dem
inför Eder Kongl. Maj:t yttra sina underdäniga
önskningar; Och när Riksens Ständer nu i underdånighet
öfwerlemna deras öfwer hufwudsalen faua
-
Den 26 Maji- Z6;
de beslut, fa de derjemte lika undcrdänigt förbehålla
sig, att besia sina önskningar framdeles fä afgifwa,
ej såsom wilkvr för ett redan fattadt hufwudbesluc,
men i hopp, alt Eder Kongl. Maj:t derpå täckeS
göra det Nådiga afseende, som inrättningens natur
och tidens omständigheter medgifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Orebro Slott den 26 Maji »8,2.
protocoll,
ballet inför Longi. Maj.t i Stads-Rader,
hwarwid Hans Long!. Höghet Lronprinsen
war tillstädes.
Närwarande:
Hans Excellence Justitie-Stats-Ministern Herr
Grefwe Gyllenborg,
Hans b Excellence Stats-Ministerst för Utrikes
Arcnderne Herr Friherre v. Engeström,
Stads-Räden Hans Excellence Herr Friherre Rosenblad,
Herr Friherre Fleming,
Herr Friherre Adlercreutz,
Friherre Adlerbeth,
Undertecknad Hos-Cantzler.
Undertecknad Hof-Cantzler anmälte och uppläste
i underdånighet ett pä Kongl. Masils Nädiga
befallning försattadt Privect til! Kongl. Måms Nädiga
Proposition kill Rstsens Ständer, rörande Tryckfriheten,
hwllket af Kongl. Maj:t pa SkatsMädets
Ledamöters enhälliga underdäniaa tillstyrkande i Noder
gillades, och skulle af undertecknad Hof-Cantzler
contrasigneradt, pä wanligt sätt till Riks-St ndcn
expedieras» in stärmkrowcolli,
6 »s ^Vstterkteät
366 Den 26 Maji.
Ilppläst hos Ridd. och Adeln d. 28 Maji.
- - - - Prestc-Standet den 28 - - s
- - » - Borgare-Stäiidet d. 28 - - -
- - - - BondcrStändet den 28 - - -
Rsngl. Majlis
Mstdiga Proposition till Aikets Ständer,
rörande Tryckfriheten. Gifwen (Örebro
Slott den 26 Maji ,812.
I^tan twifwel erinra sig Rikets Stander, att da
Kong!- Majtt, i stunden af Fäderneslandets fall, antog
sig desi sak, utgiorde Tryckfrihetens återställande
ett af Desi första föremal. Förd af samma tänkesätt,
fann Kongl. Maj-t äsiven i den nya Regeringsformen
antagne fadane grundsatser för denna frihet,
hwilka instämde med Desi egna ädla afsigler. Da
Kongl. Maj:t sedermera emottog och utan anmärkningar
faststälde RiketS Ständers underdåniga förslag
till en Tryckfrihets-Lag, föranleddes Kongl.
Mant dertill mindre af öfwercygelsen om Förslagets
fullkomlighet, än af den billiga tillförsigt, att emot
KonungS och Ständers gemensamma omsorger för
Tankens och yttrande rättens frihet skulle swara desi
anwändande, pa ett sätt, wärdigt Medborgaren och
tidehwarfwet. Det borde förmodas att Författare,
med kännedom as deras sanna bestämmelse och med
beräkning af Fäderneslandets fordringar, skulle förena
deras bemödanden, akt sammanhålla den allmänna
ordningen, sprida upplysning i ämnen, hwilka
förtjenre upplysas och arerwäcka glömda eller slocknande
dygder; och det borde i synnerhet förmodas,
att om, i den atcrstänkta frihetens första utbrott,
föddes ett eller annat misibruk, wänlig följd af ett
söregangit twangstillstand, skulle likwäl sanning, an
stan
-
Den 26 Majk. 367
ständighet och laawördnad, i skrift och tryck, snart
återtaga deras rätt och den stänk, som bliswit Nationen
gifwen, inför henne göras hwarkcn hatad eller
föraktlig»
Sa billiga dcsia fordringar wörö, sa oupphörligen
hafwa de af wisia Skribenter blitwit gäckade.
Redan sör detta har Kongl. Majtt fött Rikets Ständers
uppmärksamhet pa följderna af den aterstälda
T-vckfriheten. Ännu en gang framställer Kongl. Maj:t
till eftersinnande de misibruk, hwilka obetänlsamheten
eller okynnet fortfara att göra af denna frihet: misi,
bruk, hwilka wisierligen icke undfalla den rättsinnige
Medborgaren och hwilka minst af allt böra undfalla
en Regering, answarig för allmänt wäl, liksom för
enskild rätt och fullt beslutsam, att, för hwad pris
som halst, bewaka detta answar. Konungamagtens
beslut tadlade: Rikets Ständers åtgärder klandrade
utan aktning: wadlige anledningar wackte hos främmande
Magter, till misinöje och förfwagade förbin,
delser: allmänna Autoriteters handlingar, mer elier
mindre öppet anklagade för orättwisa och förtryck:
förtjenstfulla Embetsmäns eller särskilda Medborgares
namn och rygten gifna till spillo at fmädelsen:
winningslystnaden, hamden och anarkien, med län
af Patriotismens sprak, ropade för egna fördelar:
lagbrytaren, under allt detta, skyddad i sitt mörker
och den utan bewis anfallne stöld inför Allmänhetens
ögon: sadane hafwa till en del frukterna warit af den
stora och ädla stänk, som Konungen och Nationens
Ombud atergiswit ak Sw» sta Författare, men sadane
wörö icke afsigterne dermed. Afugterne wörö
sanningens fria rätt, icke smädelsens; wörö upplysningens
skydd, icke folkförarenS; wörö sinnes vol alsens
framsieg, icke desi wanwärde.
z68 Den 26 Majk.
Med hwilka anledningar dertill, också kunde
gifwas, sträcker Kongl. Majit, för det närwarande,
beha anmärkningar egenteligen icke längre, än
till Dagblad och Perivdista stristek. Detta stag af
Skrifter som uvpfangar och kungör ögonblickets händelser,
har med deras sanna eller salsta framställningssätt,
dtt närmaste inflytande pa Allmänhetens
sinnen, är lättast tillgängeligt för alla Folkklasser,
lättast lämpadt efter obildade Läsares begrepp och smak,
wanligen författadt med den skyndsamhet, som ej tillåter
öswerläggning och således fullt förtroende af
Skribentens bättre eller sämre afstgter och sakkännedom,
Man radfrage erfarenheten och astadkomne
oredor, huru i detta stag af Skrifter, Tryckfriheten
i allmänhet hos oss blifwit, ester dess återställande,
begagnad? Hwilken är, med ett och annat undantag -  den winst, som upplysning, wettenstaper och medborgliga
intressen derpå gjordt? Eller har ej en större
blifwit beredd ät förföljelsen till allmänt och enskilt
lugn? Om sadant är det uppenbara förhällandet
af dessa Skrifter, dageligen utströdda bland Allmänheten,
hwilken mäste da deras inflytelse wara? Hwem
finner flere läsare, den lugna wisa Folkläraren, eller
den vsörsyutaste ssändaren och hwllkcnderas sprak
finner lättast insteg i det nygiriga mennissosmnet?
Är det pa detta satt man larissa sina styrelse-lagar,
lär warberg sin Regering? Ar det sa en Nationalbildning
stall aes och ett stort tänkesätt tillssapaö?
Da nu Tryckfrihetslagen, pakallad mot desse
olägenheter, kommer antingen senfärdig eller wanmägtig:
da Statens säkerhet, blottstäld genom ett
Dagblads oförsigtighet eller illwilja swagt äterställes
genom en juridisk activn inför Kämners-Rätten: da
smädade Autoriteter elier enskilda personer, hellre
med
Den 26 Maji. 369
med tystnad bära sikt oförtjenta öde, än förwärra
Let genom en rättegång, som stall tzölia dem med nya
smäbelser; som stall förwandla den inför Allmänheten
vbewist anklagade till anklagare inför domstolen mot
en Part, den han kanhända aldrig får känna; da
en Sämhället rörande Artikel eller ett angrepp mot
person kan wara af den mdirekta art, som tilläter
en dubbel tydning och således icke är åtkomlig för
lagen, sadan den nu är; sa lär, under dessa förhallanden,
ett sadant bruk af Tryckfriheten, utan motsägelse
utmärka en oordning i Samhället. En oordning
i Samhället fordrar åtgärd till rättelse- Kongl.
Mant, mon att tillwägabringa en sadan rättelse pa
ett satt, som later förena sig med grundlagen och
och derigenom förekomma hwart och ett annat, som,
i ett twingande ögonblick, kunde pafordras af Hans
magt, har trott sig böra omfatta detta tillfälle, att
gemensamt med Sitt Folk utfinna niebel dertill.
Och da Kongl. Majtt erinrar Sig att flaga om
wissa försigtighetsmått emot Dagblads och WeckoSkrifters
utgifwarde i afseende pa hwad deremot
kunde finnas, för främmande Magter anstötligt, wid
förledne Riksdag öfwerlemnades af ConstitutionsUtssottet
kill Rikets Sander, för att derom, äfwensom
om flere förbättringar, wid den nästföljande,
besluta, men samma försigtighetsmått, bestående i
DagbladS eller WeckostristerS föregående granssning
as Hofkanfleren eller Dess Ombud, hwarken
hwarken synas Kongl. Majtt tillräckeliga eller ens i
werkställi,thelen äro möjeliga; fa finner Kongl. Maut
Sig föranledd, sa wal af denna da wäckta fraga
som af Dess Egen, wid denna Riksdag, uppdragne
teckning af Tryckfrihetens behandlande, och derwid
fogade uppmaning till nödwändiga förändringar, att.
Bihang. N:o 24. -under
.37-) Den 26 Maji.
under en mera utsträckt synpunkt af ämnet, af Rikets
Ständer assa:
r:o Att utgifwandet af Dagblad och Periodissa
Skrifter af alla stag, hädanefter ma bero af Konungens,
efter underdånig ansökning genom Hofkansteren,
utfärdade särskilta tillständS-brcf, som dock icke
bor kunna förwägras, urom till sädane personer som
för brott blifwit dömde, eller aro förklarade owärdige
att föra andras talan; och att, i händelse Hof,
kansteren, med »köd af den honom i TryckfrihetSärender
tillkommande pröfning och med ostördt' bibehållande
af den sequestrationsrätt öfwer Skrifter i allmänhet
som Tryckfrihetslagen honom tillägger, funne
Dagbladet eller Periodissa Skriften wadliga för
allmän säkerhet, eller utan ssäl och bcwis förnärmande
personlig rätt eller af en fortfarande smädelig
cgenssap, han ma aga att i Stockholm genom töfwer-Stäthällare-Cmbetet
och i Landsorterne genom
Konungens Befallningshafwande, genast laka inställa
Dagbladets eller Periodissa Skriftens widare utgiswande,
intill dest, ester hans underdåniga anmälan
derom hos Konungen, hwilket sist inom 8 dagar
bör aga rum, sedan Hofkansteren om qwarstadens
werkställande blifwit underrättad, och sedan JustitieKansteren
äfwen blifwit hörd, Kongl. Maj.-t, efter
behag, förordnat, huruwida Dest meddelte ofwanabervpade
tillståndsbref ma indragas eller yttermera
begagnas; allmän åklagare och enssild målsägande i
alla fall obekagit, alt deras talan mot Skriftens Utgifware,
ester förbrytelsens beskaffenhet, anställa.
Uwiswaren af det Dagblad, eller Periodissa Skrift,
som en gang, af sörenämde orsaker, blifwit instäldt,
ma ej kunna erhålla något ytterligare tillståndsbref,
att ett annat Dagblad eller Periodisk Skrift utgifwa.
Kongl
-
Den 26 Majk.
Kongl. Mast anser kungörandet af detta stags
Skrifter mara en tillhörighet för hwane odlad Nation;
och, med förklaring af detta tankesätt, will
Kongl. Majtt icke ens H06 dm kortsvntaste förmoda
något sadant misttroende till Dest afsigter, som skulle
sanning och medborgliga inkrcsten löpa fa:a att stängas
i stn wäg till Thron och Allmänhet- Kongl.
Mant äler upprepar, att det är det skadliga endast
af Tryckfriheten, som Kongl. Majtt härigenom äsvft
tar att afstilla, för att fa mycket säkrare bewara dest
återstående delar, och med en nyttig frihet förena ett
nyttigt twang. Kongl. Majtt har under sine Företrädare
sett en likartad rättighet af Konungamagten
utöswad, sekt allmänna ordningen med denna rättighet
närmare förbunden, och innan den, i senare tider, öswergcck
till illiberalitet, Skrifter af ett sann! och ädelt wär,
de, under »adana willkor, lemna Swensta bokpresten.
2:0 Bland anmärkningar som förekommit mot
Tryckfrihets-Lagen och bland frågor - i anledning
deraf redan wäckte, är äfwen den, att Tryckfrihetsmål,
inför Domstol, sinna en Swaramde Pa;t.
Lagssipatens tweksamhet, i detta fall, har uppkommit
wid jemförelsen af förestristerna i 7 Mom r §.
och z Mom. 5 §- af Tryckfrihets-Förordningen.
Pa sätt detta senare Lagrum anwisar och Lagens
allmänna syftning synes utmärka, har Boktryckaren
imedlertid blifwit ansedd som Swarande. Med aktning
för författares anonymitet, den Kongl. Mans,
i alla obroktstiga sall, önssar se bewarad, äler star
likwäl att öfwerwaga, hwilka olägenheter Boktryckarens
answars skyldighet medför. Utom dek, att Boktrvc»
karen, af en billig farhäga för denna skyldighet, förwandlas
till ett stag af Censor för det arbete honom öfwerlemnas,
mäste äfwen, i händelse afäta!, hans för
*
* kla
-
Z72 Den 26 Mask.
klaring och färfwar ofta nog blifwa sa mycket mera ofullständiga,
som dan kan brista i kännedom eller omdöme
af den ätalade Skriftens hallt och mening. Af detta förhållande,
stall ater följa, att Domarens undersökning
blir ofullständig. Da defiutom Namnsedlens brytande,
enligt Tryckfrihetslagen, icke ager rum, utan
sedan sarén inkommit till Hofrätten, inträffar derigenom
det, åtminstone i brottmål, cwanliga rättegångssätt,
att swarande Part, under rättegångens lopp,
ombytes, sa wida Boktryckaren, som statt till swar
wid underrätt, aflöses i denna skyldighet widÖfwerdomstolen.
Men ett ännu wigtigare stät ligger utan
twifwel i den naturliga fordran, att en förolämpad
ma äga rätt, att känna sin förolämpare och framför
allt, i den rättwisa grundsats, alt en brottstig mot
Tryckfrihetslagen, lika litet som en brottstig mot hwar
och en annan af Samhällslagarne, kan fordra och
njuta anonymitet, da han af domaren framkallas, att
answara för sitt brott. Denna grundsats hämtar
en ny och af ingen dubbel tydning möjelig styrka,
af 86 §. i Regeringsformen, som dä den för hwarje
Swensk man bereder en rättighet att begagna
Tryckfriheten, äfwen förbehäller honom att, för de
Skrifters innehall han utgifwer, endast inför laglig
Domstol kunna tilltalas. Kongl. Maj t framställer
fördenskull till Rikets Ständers ompröfwande,
om icke, sedan nödwändigheten af en swarande Part
i tryckfrihetsbrott är funnen, denna swarande Part
ma bli den brottstige, uppgifwen genom ben i Tryckfrihetslagen
förestrifne namnsedel, hwilken, wid rättegångens
början, således öppnas, och, i afseende pa Dagblad
eller Periodiska Skrifter, deras dertill med Tillständs-bref
försedde utgifware; hwarom Hofkansteren
meddelar officiel underrättelse.
Kongl
-
Den 26 Maji. 37?
Kongl. Maj:t har nu för Riksens Ständer framställt
Sina tankar i ett ämne, som, törhända i högre
grad än något annat, kräfwer den lugna pröfningens
åtgärd. Det är deflutom, af de wid sistförflutne
Riksmöte, wäckte Grundlagsfrågor, den enda
hwars afgörande Kongl. Maj:t, för Sm del, wid
de na Riksdag, anser fordra den styndsammaste handläggning.
Ehuru Kongl. Maj:t fullkomligen tror,
att tankans utflygt swärligen kan bindas inom lagformlers
gräns eller för yttrande rätten, särskilda för
hwarje fall afpaflade regler kunna bestämmas; dä således
hwarje fordrad inskränkning möjeligen kan förtydas
såsom en mot den allmänna upplysningen stridande
handling, har Kongl. Maj.-t likwäl, af sjelfwa
Tryckfrihetslagens tillwarelse och af nödwändighetens
kraf, hämtat den öfwertygelfe, att om, ä
ena sidan. Nationens framtida syftning till ädelhet
och kunskaper, samt helgden af äterförwärfwade
rättigheter gemensamt päkallade Tryckfrihetens aterupplifwande,
äfwen, a ben andra, känslan af tidens
lynne, af afundens, winningslystnadens och hatets
inkräktning pä menniskohjertat, pä samma gäng borde
för Lagstiftarens sinne framställa nödwändigheten,
att wapna lagens urgamla myndighet mot den nya
frihetens utbrott, och att ej för en sson theoretist
dröm, uppoffra erfarenhetens bewittnade sanningar
och efterwerldens grundade förhoppningar.
Kongl. Majus enda afsigt och bemödande är
att, genom oordningars undanrödjande och ett äterstäldt
Samhälls'skick, bereda wägen till Thronen
för ben ädle Furste som en dag stall blifwa Kongl.
Majus efterträdare. Han har, af öfwerwundna
faror och brydsainma omständigheter, lärt att för
frihetens och mennijkowardets rätt, hämta den säkra
-
z?4 Den 28 Majk.
ste koraen af Lagarnes »verksamhet och helad; Han
stall af,ven wela att, under utöfningen af Sitt Konungstiga
Kall, följa och bibehålla de anin dfa k jer som
fordom väpnade Hans arm, och under det den frimodige
Skribenten med blottade afsigter och alfwarlig
kansta af dessas renhet, stall hos Honom och Lagen
finna ett förenadt stöd, stola Man, ständelsen
och förtalet wika för hanö manliga och öppna blick.
Konas Majtt sörblifwer Rikjens Stander med
all Kongl, nåd och ynnest välbevågen.
6. L,f ^Vetterstedt.
Utdrag af protocollct, hållet hos -oögloflige
R,ddecckapet ocy Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 28 Maji >8,2.
S- D. O bedrogs a noo och bifölls Allmanna Veswärs-och
Ekonomie-Utstottets den 2z sistiedne Maji
pä bordet lagda utlåtande, rörande wäckt sräga om
rättighet för Landtmannen att, utan hinder as något
stadgande i anseende lill tiden, fa afbränna ett
i laglig ordning knrättadt Svedjeland, samt om rät,
tigheten att äfwen utom inägor och rätter Beteshage
fa swedja, der förr warit swedjat. Vt lugo-,.
klx krotocollo,
6. 8i1versto1^e.
Ut
-
Den 28 Maji. 375
Utdrag af protocollet, hållet hos ^salofl.
Ridderstapet och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 28 Maji i8>2.
S. D. ^fter förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Ekonomie-Utstottets den gz sistledne
Maji pä bordet lagde Memorial, rörande Branwinstillverkningen
och försäljningen, bestöt Högloft.
Ridderstapet och Adeln, alt berörde Memorial till
samma Utstött till ytterligare utarbetning, i anledning
af de nu derwid gjorde anmärkningar, återremittera:
hwad ater angick Ucstottcts förstag till strafflag för
starka dryckers omattliga bruk, samt Bewillningcn
för Brännings- och försäljnings-rättigheten, bestöls
att det förra stulle till Lag-Utstottets handläggning
öfwerlemnas och det sednare till Bewillnings-Utstottets
, för att i den delen, esler sig företeende omständiaheter,
sig utlaka, sä snart grunderne för en
ny Bränwinöförfattning blifvit af Riks-Ständen
antagne, lär lu^ra.
klx krotocollo,
6- Lllverstolpe.
Utdrag af prstocsllet, hållet hssHZglsst.
Ridderstapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i örebro den 28 Maji 1812.
S. D- ^emitterades till
Stats-lltstottet:
Ett Memorial af Herr af Forselles, Carl
Otto, rörande medel till återbringande i Swensk
tjenst af de wid Engelsta Marinen i tjenst varande
Svenske Sjömän.
Ett
376 Den 28 Majk.
Ett Memorial af Herr Munk af Rosenschöld,
Ederhard, angående medel till bewaran,
de al Swensta Soldatens halsa.
^Ett Memorial af Herr von Röök, Gustaf,
angående en förbättrad aflöning för Ledamöterne och
Bet/eningen mi Swea och Götha Hof-RatterBcwillnings-
Utskottet:
, Kongl. Maj:ts Nadia a Proposition till Riksens
Stander, angående Tullwerket; Gifwcn Ö.ebro Slott
den l z Masi >813
Allmänna Bcfwärs- och Ekonomie--Utskottet:
Ett Memorial af Friherre Stael von Hollsten,
Corfitz Ludwig, angående Saltpetertillwcrkmngen
k Riket. Ur lupi^.
klx krotocollo^
7s. 6. Lilv ersto 1p<c>
Utdrag af protocollet, hattet hos HZgw>
s)rest-Ständet, wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 28 Maji 1812.
S. D- Remitterades:
Till Bewillnings- samt Allmänna Befwärsoch
Ekonomie-lltskstten:
Kongl. Maj:ts^ Nadiaa Proposition, rörande
Tuliwerket, gifwen Orebro Slott den iz Maij 1812;
och instämde Prest-Stander derjemte med Högloft.
Ridderffapet och Adeln uti Remisi till
Gtas-Utstottet
Af Hans Excel!- Herr Grefwe Brahes Memorial,
angående uppförande pä Ordinaire Stat
af
Den 28 Majk. z?7
af den till Institutet för Blinde och Döfstumme antagne
Summa, vt supra.
lLx ?rotocc>11o,
v. ^linguist.
Utdrag af protocollet, hållet hos HZgw.
prest-Ståndet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 28 Maji 1812.
S. D. Ä8id förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs, och Ekonomie-Utskottets den 2z dennes
pä bordet lagde Betänkande, angäende bestämmandet
af wilkoren och afgifterne förBränwinstillwcrkning
samt answaret för Bränwins- och andra starka
dryckers omattliga bruk; besiöt Prest-Ständet,
i anseende till deremot gjorde anmärkningar, att detsamma
till nämnde Utskott äterremittera, äfwensom
att anmoda Bewillnings- och Lag-Utskotten/ att k
stöd af Ständets Remisi d- 2; sistl. April, inkomma
med deras Urlätanden, det förra i hwad som
rörer afgiften för Bränwinsbränningen, och det senare
k afseende pä Författningarnes ffärpande enrot
ett omättligt bruk af bränwin och andra starka drycker.
vt supra.
Itx krotocollo,
V. 7^. linguist.
Utdrag af protscollet, hället hos ^ögw.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 28 Maji 1812.
S. D. föredrogs ä nvo och bifölls Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Ulssotkets Betänkande, röran
-
z?8 Den 28 Maji.
rande Riksdags-Fullmägtige Pehr Larssons och
Nils Swens sons sökce omstränktace rättighet
till swedjande- Ut fuxru.
Lx krotocollo,
). I). eUm^uisit.
Utdrag af protocollet, hältet hss >6ägw.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den 28 Maji 1812.
S- D. ^edan Prest-Slandet, igenom inkomne
Protocolls-Utdrag, blifwit underrattadt om de olika
Beslut, uti hwilka Riks-Standen stadnat, angående
det Utstött, till hwilket Kongl. Majus Nådiga
Proposition, angående Pasievolance-Inrättning
för Jndelte Infanteri-Regementernes underhallande
wid möten och marcher, borde remitteras, och ehuru
Ståndet icke kunde frångå sin öfwcrtygelse, akt det
af Riksdags-Ordningens 34 §. ägt full anledning
till sitt den 2; innewarande Maji fattade Beslut,
att högstberörde Nådiga Proposition till Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utstottet remittera, utan
att genom en sädan Remisi pä något satt inskränka
Riksens Ständers rätt att härutinnan besluta, och
detta ärende gemensamt med Kongl. Maj:t afgöra;
dock likväl och för undwikande af tids utdrägt, och
uti förmodan, att Riks-Ständens olika tankar härom
såmedelst lättast skulle kunna förenäs; fann PrestStändet
för sin del skäligt, att lika med WälloflBorgare-Standet
och Hederw. Bonde-Standet,
samt i stöd af Riksdags-Ordningens z6 §., tillsatta
ett särskilt Utstött, för att osivanförmälda ärende
bereda och med sitt Utlåtande deröfwer till Rik
-
Den 28 Majk. z?9
sens Ständer inkomma: instämmandes Prest-Ståndet
i Hederw- Bonde-Ständets Beslut, att besagde
Utskott mä utgöras af 6 Ledamöter frän hwarje
Ständ. Ut siirra.
klx krotocollo,
I. U. siv.
Utdrag af protocollet, hållet hss »^Lqw.
prest, Gtändet, wid llrtima Riksdagen L
(örebr» den 28 Maji 1812.
S. D ^/siöt Prest-Standet, att till Constitutions-Utstottet
återremittera samma lltstotts den ic>
October i8K> afgifne och den 12 i berörde manad
bos Prest-Ständer upplästa samt intill näst derpå
följande Riksdag vä bordet lagde Förslag till förändringar
i Trvekfrihets-Lagen, tillika med de anmärkningar
och östade rättelser uti detta ämne, hwilka
innehållas uti Kongl. Maj:ts afgifne och nu uovläste
Nådiga Broposition af den r6 innew. Maji,
rörande Tryckfriheten. Ur lugna.
klx krotocollo,
ch U. ^.lm^uist.
Utdrag af protocollet, hältet hos HZgw.
Prest-Ständct, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 28 Majk 1812.
S. D- ^emitterades:
Till Bewillnings-Utstottet:
Prosten Doct. Kjel lins med fleres Anföranden,
angående ändring i rZlo ärs Charta, Sigil,
latt»,
Z8c> Den 28 Masi.
laka--Förordning, sa widt densamma rörer charterande
af Lysningssedlar till agtenskap. Vt supra.
klx krotocollo,
f. V. ^lrir^uist.
Utdrag af prstocollet, hältet hos Högw.
Prest-Ständct, wid Urtima Riksdagen i
(örebro den 28 Maji 1812.
S- D- ^ anseende till gjorda anmärkningar emot
Särskilda Utskottets pä bordet hwilande Förslag,
till de underdäniga önskningar, hwilka Utskottet ansett
Riksens Stander böra bifoga deras underdåniga
Swar, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
om en förändring i utskrifningssättet af det
fastställda Förstärknings-manskapet, blefsamma Förslag
till Utskottet aterremitteradt. Vt supra.
Lx krotocollo,
f. V. ^ linguist.
Utdrag afwällofl. Borgare-Ständets prstocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 28 Maji i8ir.
S- D. bifölls Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Utskottets
utlåtande af den ,s:de uti denna manad,
i anledning af Riksdags-Fullmägtige Pehr
Larssons och Nils SwenSsons fran Calmare
Län Memorial, i afseende pä rättigheten för Skatteman,
att, utom inägor och ratter beteshage, inrätta
och afbränna swedjeland- Vt supra.
Vx krotocollo,
f. f. LerZströw.
Den 28 Maji. 331
Utdrag af Wällofl. Borgare - Ständets pro.
tocoll, hältet wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 28 Maji 1812.
S. D. ^8id förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utskottets, den 22 uti innewarande
manad, asgifne Betänkande, i anledning
af Kongl. Majas Nådiga Proposition om bestämmandet
as wisteren och afgifterne för Bränwins-lillwerkning,
samt answaret för Bränwins- och andra
starka dryckers omattliga bruk, beslöt BorgareStandet,
att aterförwisa detta ärende, med de inom
Ståndet skedde anmärkningar, till ytterligare
handläggning och utlåtande; Och wille Ståndet i
öfrigt hafwa erinrat Utskottet derom, att denna frasa,
såsom äfwcn innefattande ämnen, de der höra
till Lag- och Bewillnings-Utskottens befattningar,
af Standel bliswit till detza Utskotts, jemte Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-Utskottets gemensamma
åtgärd remitteradt. Vt supra.
Vx krotocollo,
j. Lerg strö m.
Utdrag afwällofl. Borgare,Ständets Protocoll,
häller wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 28 Maji 1812.
S. D. ^2ärskildte Utffottets Memorial, medförslag
till Riksens Ständers underdäniga önskningar,
i afseende pä utffrifningen af det fastställde Förstärknings-manskaper,
föredrogs nu a nyo och återremitterades,
med de inom Stander dels i dag, dels
den r; i denna manad, ssedde anmärkningar, kill sam
-
382. Den -8 Maji.
ma Utstötts ytterligare handläggning och yttrande.
Vt lu^rs.
Tx krotocollo,
). j. kcrZstrom.
Utdrag af Wallof!. Norgare-Ständcts Pr-o.
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen L
Orebro den 28 Maji 18:2.
S. D- Ä^id ytterligare föredragning af Lag-Utstöttets
Memorial, angående alstillige puncter i Riksens
Ständers Justitie-Ombudsmans Berättelse,
dem Ulstotttt ansett ej tillhöra fin befattning, bestöt
Borgare-Ståndet, lika med Högloft. Nidderstapck
och Ädela samt Hedenvarda Bonde-Standet,
1:0 Att remittera till Allmänna Besvärs- och
Ekonomie-Utstottet fragan rörande Provision och
Slagafgiftcn wid Auctioner.
2:0 Att till Lag-Utstottet aterförwisa den, angående
lösen för Gravationsbewis, hwilken, såsom
icke tillhörande aagot annat an Lag-Utssottets befattning,
Ståndet ansag böra af delta Utskott upptagas
och utredas; Och
z:o Att till Consiitutions-Utstottet remittera
fragan om Konungens rätt, att i Brottmål göra
Nåd. Vt suxrg.
kix brvtocollo,
I. 5- bergström.
Ur
-
Den 28 Majk. z8z
Utdrag af Wallof!. Dorgare-Ständets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 28 Maji 1812.
S. D> ^ongl. Majtts Nådiga Proposition om en
Allmän Pasicvolance-Inrättning för Jndelte Infanteri-Regcinenterncs
underhållande wid Möten
o och Marcher, remitterades af BorgareStandet
til! ett för detta ärendes behandling förordnad!
särskildt Utstött, som kommer att bestå af
Tre Ledamöter fran hwarje Stand. Vt st^ra.
Vx krotocollo,
ä- bergström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Sundets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen t
Örebro den 28 Maji r8i2.
S. D. ^einitlerades till
Stats- samt Allmänna Befwärs- och Ekonomie-
Utskotten:
Kongl. Majtts Nådiga Proposition, angående
erforderlige medel för en ny wägs anläggande mellan
Wermland och Jemtland samt de i sammanhang
dermed widtagande anstalter.
Ståts-Utskottet:
Kongl^ Majtts Nådiga Proposition, angående
Ollestads sa kallade Krono-Säteri med underlydande
Hemman i Elfsborgs Län.
Banco-Utskottet:
Kongl. MajttS Nådiga Proposition, angående
den af Fullmagtige Ull Jern-Contoiret hos Kongl.
Mask
z84 Den 28 Majt.
Majtt gjorde underdåniga anhållan om något kraftigt
biträde till Bergwerkens upprätthållande i Riket.
Conskrtutions - Utskottet:
Kongl. Majtts Nådiga Proposition, rörande
Trycklriheten.
Bewillniugs- samt Allmänna Bcfwärs- och
Ekonomie - Utstotten.
Kongl. Ménus Nådiga Proposition, angående
Tullwerkct. Vt supra.
klx ?rotOLo11c>,
). j. Le raström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-- Ståndets protocoll,
hältet tvid Urtima Riksdagen i
Örebro den s8 Maji 1812.
S. D. Remitterades till Allmänna Beswäisoch
Ekonomie-Utstottet Herr Lagmannen Nönguists
och Herr Commerce-Rådet Santessons Memorial,
angående Fabriksrörelfen- Vt supra.
klx krotOLoIIo,
j. Leidström.
Utdrag af protocollet, hället hos >Aederwärda
Bonde-Ståndet, den 28 Maji
I8l2.
S- D. ^bid ytterligare föredragning af Kongl.
Majttv Nådiga Proposition af den 22 i denna manad,
angående Passevolance-inrättning för indelte
Infanteri-Negementernes underhallande wid möten
och marcher, will wäl Bonde-Standet i sa matto
för
-
Den 2Z Maji- zzs
förena sig med Högloft. Ridderssapet och Adeln, alt
detta ärende enligt z6 §. Riksdagsordningen ma af
ett särstildt Utskott handläggas; men i afseende pa
siere locala förhallanden, som derwid fö"ekomma,
agtar nödigt, att det bör utgöras af Sex Ledamöter
fran hwarje Stand, om hwars utwäliande BondeStandet
- ill ga i författning, sa snart de öfrige
Stånden sig deröfwer utlåtit. Vt supra.
Lx ?rotc>collo,
6. L rinkman.
Utdrag af protscollet, hället hos -^cderwärda
Bonde Ständrt, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 23 Maji 1312.
S. D. donde-Standet har med uppmärksamhet
afhärt Kongl. Majtts Nådiga Proposition af den 18
jrstledne April, angående Bränwins-rillwerkningen i
Riket, jemte Allmänna Beswars- och EkonomieUtstottets
den 22 i denna manad deruppå grundade
Betänkande, och med anledning af de emot det sistnämnds
ställde anmärkningar, till Utstottet, aterförwist
fragan om Bränwinecs tillwerkning och försäljning
, för att derefter dest förslag ytterligare gransta
och jemka; men med bifall till hwad Utstottet siuteligen
hemställt, förwist samma förstag, i hwad det
innefattar Strafflag för starka dryckers omatteliga
bruk, till Lag-Utstottet, samt hwad sjelfwa mgifternes
bestämmande och uträknande angar, till Bewillnings-Utstottet,
för att hwar pa sitt stalie winna
behörig handläggning ; derom sa wäl de öfrige Stanben,
som bemälte Utskott stola wördsamt och manligen
underrättas. Vr supra.
klx ?rotocc>Uo,
S. Lrlakmsu.
Bihang. N;o 25. Ut
-
Z86 Den 28 Majk.
Utdrag af prstocollet, hältet hss ^ederwärda
Bsnde-Ståndet, wid Urtima
Riksdagen i (örebro den 28 Maji 1812.
S. D. ^ anledning af de anmärkningar, som förekommit
mot Allmänna Bcswärs- och EkonomieUtssottets
den r; i denne monad afgifne Betänkande,
öfwer Riksdags-Fullmäktige Per Larssons
och Nils Swens sonö frän Calmare Län sökte
rättighet till swedjande; och da sednare delen deraf
saknar bestämdt uttryck as sandmo eller stenbunden
mark och således möjeligen kunde förorsaka twiswelsmal
om Skattemannens ratt, att, endast med undantag
deraf, swedja äfwen utom mägor och beteshagar,
stadnade Bonde, Ståndet i det bestut, att
af dcsta anmärkningar lemna Utskottet del, för att,
efter närmare granskning deraf, dest ytterligare Ullatand
meddela, stirra.
Ux krotocollo^
6. Lri lik man.
Utdrag af prstocollet, hältet hos Heder,
wärda Bonde-Ständet, wid Urtima Riksdagen
L Orebro den 28 Maji 1812.
S. D. (Efter erhallen del af det Memorial, som
En af Rikets Herrar m. m. Grefwe Brahe, den
2z i denna manad, hos Högloft. Ridderskapet och
Adeln ingifwit, angående flyttande pa Stat af de
till Institutet för Blinda och Döfstumma, wid
i809 ars Riksdag anstagne zzzz Riksdaler 16 flBancomynt,
förenade Bonde, Ståndet stg med den
Re
-
Den 28 Majk. Z87
Remist till Stats-Utskottet, som Högloft. Ridder,
skåpet och Adeln widtagit. llt supra.
Lx krotocollo,
6. Lrinkmatt.
Utdrag af protscollet, hället hss Heder,
wärda Bonde-Ätandet, wid Urtima Riks»
dagen i Orebro den 28 Maji 1812.
S. D. (Efter uppläsandet af Högloft. Nidderska,
pets och Adelns pa bordet liggande Protocolls Utdrag
af den sz i denna manad, förenade BondeStander
sig med det deruti innefattade Bestut, om
utfärdande, genom Expeditions-Utskottets försorg,
af den Znstruclion för Nevisorerne öfwer StatsBanco-
och Riksgälds-werten, som redan wid
Riksdaam i8io af Riksens Ständer blifwit bestulen.
supra.
klx krotocollo,
6. L ritt k man.
Utdrag af protscollet, hället hos Hederw.
Bonde-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 23 Maji i8t2.
S. D- Remitterades:
Till Bewillnings-Utskottet:
no Kongl. Majus Nådiga Proposition tist Riksens
Stander angående Tullverket. Gifwen Orebro
Slott den rz i denna manad.
L:o Lars Swenssons fran Skaraborgs Län
mgifne Memorial, angående en särffild Bewillningsafgift
för orokerade Hemman och Lägenheter.
* * S:»
z88 Den 28 Maji.
z:o Iöns Hermanssons fran Norrbottens
Län Memorial angående afgift för Grytor forn till
bränwinsbränning begagnas.
Till Stats-Utskottet:
Riksdagsmannen Eric Bruses fran Carlstads
Län ingifne Memorial, angående en ny och
allman beskattning a Mölqwarnar.
Till Lag-lltskottet:
1:0 Eric Bruses Memorial angående nya
O.warnars anläggande och rotter tillämpning af 20
Cap. 4 §. Byggning»-Balken.
2:0 Riksdagsmännen Pehr Nilssons fran
Christianstads- och Jonas Jonssons fran Calmar
Län Memorialer, angående skärpning i straffet
för Tiufwar. '
z:o Lars Perssons fran Skaraborgs Län
Memorial, angående Pantskillingars aterbetalante
efter den wid förpantningstiden gällande Cours.
4:0 Johan Roswalls och JvhanJsums
fran Gottland Memorial, om rättighet, att anlägga
Husbchofs-Qwarnar utan föregången syn.
Till Allmänna-Beswärs- och EkonomieUtstottet
1:0
Affdcrs Larssons fran Elfsborgs samt
Hakan Isacssons m. fl. fran Jönköpings Län
inW e Memorialer, angående fri dispositionsrätt af
Ekskogen för sa wäl Krono- som Skatte-Bonde.
2:0 Lars Swens sons fran Skaraborgs Län
Memorial, angäende rättighet för Allmogen, att a
Kronans Parter och Allmänningar fritt fa uppbryta
stubbar och borttaga windfälle».
z:o
Den 28 Maji. 389
z:o Hakan Perssons^ fran Jönköpings Län
och Bengt SwenssonS fran Orergöthland Memorialer,
angående en jemn fördelning emellan Stamoch
Strö, Rotar af skyldigheten, akt underhalla
Soldat.
4:0 Per Olsson Hallanders Memorial
angående Domkyrko- Schola- samt andre sä pios
ukus ansiagne Hemmans försäljande till Skatte.
s.-o Vice Talemanncn Jon Jonssons Memorial,
angående wärdén af Ekessogen i Riket.
Till Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Ekonomie - Utskotten.
Riksdagsmannen Per Nilssons fran Christianstads
Län afgifne Memorial, angående rättighet
för Allmogen, att fritt fa afyttra sina Landtmänna-Productcr.
kär supra.
Lx ?rotoco!lo,
6. brinkman.
Utdrag af prstocollet, hället hos ^edcrwärda
Bonde-Ståndet, wid Urtima Riksdagen
L Orebro den 28 Maji 1812.
S. D. ^et af Anders Danielsson fran Elfsborgs
Län ingifne Memorial, angående handläggning
af de fran förre Riksdagar uppffjutne twistigheter
emellan Riks-Standen, och att ett särskildt Uhkott
af z-.ne Ledamöter ifrån hwarie Stand i sadant afseende
matte sättas, b!ef afBonde-Standtt bikall-t,
vch med de öfrige Standen communiceradt. Lät supra.
Tx krotocollo,
O. brinkman.
Stor
-
Z9» Den i Junii.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. i Junis.
« - - - Preste-Ständet den i - - --
» « » - Borgare-Ständet d. i - - -
- « - - Bonde-Ständet den r » « «
Stormstgtigste Allernndlgste Rom,tig!
denvin Nådig Proposition af den 22 April har
Eder Kongl. Majtt täckts till Riksens Ständers
öfwerlaggning öfwerlemna, huru med beklädnaden
för Extra Noterings-manstapet bör förfaras.
Riksens Ständer finna i underdånighet till följe
af ^812 ars Riksdagsbeslut, att, enär meningen
med den beklädnad, hwarmed Riksens Ständer da
ätogo sig förse Extra Noteringen, bör sa förstas, att
sadant skulle ste i lika förhållande och pä samma
grunder, som för den gamla Noteringen of indelta
Infanteriet, hwilken endast anstaffar den allmänna
stäpmunderingcn, det äfwen icke nu bestämdt kan
aläggaS Rotehållare wid Extra Noteringen att förse
sina Soldater med kapotter.
Af denna grund fa äfwen Riksens Ständer i
underdånighet tillstyrka, att da delta icke som deras
pligt kan antagas, de Rotehållare, som dylika kapotter
redan anskaffat, derföre malte godtgöras och
njuta ersättning.
Till följe häraf hafwa Riksens Ständer ät
Stats-Urstottet uppdragit, att förestå nödiga medel
till bestridande af denna ersättning.
Store
Den r Junii. zgr
Uppläst hos Ridd och Adeln den , Zunii.
- - - Prest-Ständet den i - -
« - - Borgare - Ständet d. i - -
- - - - Bonde-Ständet den i « -
Stormägtigfte Allernädigste Lonung!
>^os Eder Kongl. Maj:t fa Riksens Ständer k
underdånighet anmäla deras bestut att pa Statens
bekostnad lata werkstalladen genom eg ^Riksdagsordningen
förestrifne tryckningen af Bihanget
till samteliga Riksståndens Protocoll, ''innehållande
"de handlingar, hwilka till Riksstånden blifwit af"lemnade
såsom Konungens Nådiga Propositioner,
"Riksens StänderS Utskotts Betänkande» och Förklaringar,
samt Riks-Standens Protocolls Utdrag
"wid Urtima Riksdagen i Orebro ,8,?."
I stöd af ofwgnnämde §. hafwa äfwen Riksens
Stander at sitt Expedltiions-Utskott uppdragit
att genast lata werkställa denna tryckning, och är
genom berörde Utskotts försorg i underdånighet narlagde
Contrakt med härwarande Boktryckaren NM.
Lindh ingangit och afstutadt och början redan
gjord med detta Bihangs tryckning. När således
Riksens Ständer bestutit, att kostnaden dertill bör
af den till Riksdags, Utgifterne anstagne Summan
förskjutas, ar det Riksens Ständers underdåniga
anhållan, det täcktes Eder Maj:t i Nader af berörde
Summa kostnadsersättningen anordna.
"Till följe af Riksens Ständers Bestut hafwex
deras Expeditions-Utskott med Boktryckaren Direeteuren
N. M, Lindh öfwerenskommit om tryckningen
af Bihanget till Riks-Ständens Protokoll wid
innewarande Urtima Riksdag i Orebro emot följande
wjlkor.
r:»
Z92 Den i Junki.
r:o Dirccteuren Lindh förbinder si-/att trycka
berörde Bihang cn Upplaga sior?;o Exemplar, i
octav, samma format ecb stil som Ridderssapets och
Adelens Protokoll för -8ro ars Riksdag/ samt att
dertill under samma accvrd bestå papperet.
2:0 Haras ssola minst tre ark i hwar mecka
lefwcreras och till Utssottet aftemnas.
z:o Enär dofia »vilkor asDirecteur Lindh uppfyllas,
ager han att i betalning i ett för allt för
papper och tryck crhlla 1; N:dc B:co arket.
4:0 Skulle tryckningen ej före Riksdagen afslutas,
skall Utssottet viftva Direet^uren Lindh anwisning,
rörande exemplarens asiemna-ide och betalningens
erhållande."
Uppläst hok' Nies. och Adeln den ! Junti.
- - - - preste-Ständer den z -- --
- - - - Boroarc-Srändct d. i - - -
- - - - Bonde-Stänget d. l » - -
Älördsamt Memorial!
^li ifrån Högwördige Preste-Ståndet till Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besrvärs- och Ekononolmc-Utskott
remitteradt Memorial, har Herr Prosten
Siwertson yltradt den önssan/ atl ett särskildt
Lans Lazarett för Bohus-Län mätte blifwa i
Uddewalla Stad inrättadt, samt att det i Strömstad
nu »varande Curhus för Veneriska sjukdomar
äswen maire till förstnämnde Stad blifwa flyttad
t.
Memorialets Författare upplyser; Alt widdén
bekanta olyckliga brand, som öfwergick Uddewalla
Stad ar 1826/ det derstädes nyst förut inrättade
Läns Lazarett äfwcn aldeles afbrann; Att Bohus
-
- Län
Den i Junii. Z93
Län med nara 92,000 Inbyggare pä 16 mils Sjökust,
allt sedan den tiden saknat eget Lazarett/ och
endast utom Länet haft rättighet till begagnande af
z:ne sängar pä Wenersborgs Lazarett; Att framlidne
Landshöfdingen Herr Baron Carpelan, pä
af Ortens Presterskap giswen anledning, sörestagit
inrättandet af ett Curhus för Veneriska sjukdomar,
hwilket genom friwillilliga sammanskott kommit i sitt
nu warande skick, och sedan Kongl. Magt dertill
Nadigst upplåtit nödige rum i Strömstads KronvBränneribyggnader
dit förflyttades; Alt stuteligen
derwid möter den olägenhet, att denna anstallt ar
»vidtagen just pä yttersta gransen af Länet, sä att
stuklingar mäste frän längre afstånd dilföras, stundom
ända till sexton mils wäg/ hwilket för Allmogen
förorsakar ganska motbjudande beswär och kostnader.
Med anledning af alla besia uti Memorialet
anförda uppgifter, dem Utssottet anser med »verkliga
förhällandel vswerensstämmande, får Utskottet »vördsam!
tillstyrka/ det Riksens Högloft. Ständer »nätte
i underdänighet hos Kongl. Majtt anhalla, fa »väl
att ett efter behofwet afpasiadt Läns-Lazarett »nätte
för Bohus-Län i Uddewalla Stad inrättas/ som
ock det i Strömstad warande CurhuS för Länets
större beqwämlighet och nytta till Uddewalla förflyttas.
I sammanhang med detta ämne, 06) »ned be.
rättelsen om Bohus-Läns Jnnewänares »visade frikostighet,
att genorn friwilliga gäfwor grundlägga
oftanämnde Curhus i Strömstad, saint da tillgångar
till den nu önskade och af behofwet ömt pakallade
anstallt för Bohus-Lan kan hända saknas »bland
Kongl. Seraphimer-'Gillets »nebel; »vägar Utssotte:
i stöd af Riksdags-Ordningens Z4 §. inför Rik
-
394 Den i Jnnik.
sens Högloft. Ständer anmärka såsom en brist uti
nu gällande Författningar, i afseende pa Hospitaisvch
Lazaretts-wärdén, att de insamlingar, som ste
i Landsortcrne, sammansmälta tillen fond, franhwilken
sedermera utdelning göres efter förmodadt behof
till hwarje särskild Landsort, utan afseende pa huru
stor andel deraf hwarje ort lämnat. — Denna reparation
war troligen nödwändig fordom, för att
kunna understödja Rikets fattigare Provincer, hwilka
under mindre förmögenhet hos sina Jnnewanare,
aswen saknade tillgångar för vefta BarmhärtighetsJnrättningar
uti enskildas Donationer och stående
fonder. Bland sadane behöfwande orter räknades
med ffäl, Sweriges fordna tillhörighet Finland,
som i detta afseende behöfde fran Moderlandet mycken
hjelp. Nu aro vmständigheterne förändrade, och
sammanskotten torde i anledning deraf pa annat sätt
böra fördelas. Utskottet tror, att den enskilda barmhärtigheten
stall lnngt mera lifwas, da detz offer
blifwa anwände till nytta för Giftvarned hemdygder.
Walwiljan börjar alltid att röja stg mot de närmaste
föremålen för medlidandet, innan den utsträckts
till de aftägsnare; och med uppmärksamhet pa denna
erfarenhet stall man icke mlfträkna sig, om man
wäntar större frikostighet när den inom hwarje ort
får wisas emot Länets Lazarettet', Hospitaler och andre
Inrättningar för de nödlidande.
Utskottet magar derföre aswen tillstyrka, att
Riksens Högloft. Städer inför Kongl. Maj:t i underdånighet
nedlägga den önskan: Att alla ärliga insamlingar,
som sta under Kongl. Seraphimer-Gillets
Disposition och ward, matte fa anwändas för
särskilda orter till samma belopp, som de fran hwarje
vik inflyta; samt alt inkomsterne af alla hittills
SM
-
Den i Junik.
395
gjorda eller framdeles blifwande Donationer alltid
matte komma den särskilda ort till godo, för hwilken
de warit eller blifwa af Gifwarne bestämde, och rager
för afgjordt att efter allmänt kungörande af en
sadan Författning, insamlingarne fran otterne betydligen
stola ökas; Och lärer Kongl. Majit härwid
Nadigst pröfwa, om icke inkomsterne af redan
»varande Donationer, som för ingen wift Landsort
warit gifne, befinnas tillräckelige till fyllnad uti de
behof i denna wäg, som för en eller annan mera
»vanlottad Landsort af uti densamma skeende arliga
insamlingar icke fyllas. — Hwilket allt Riksens Högloflig
Ständers mogna ompröfwande »vördsammeligen
underställeS. ld.ebro den zo Maji 1812.
Pa Högloft. Nidderstapets PaHögw. Prest- Stan
och
Adelns magnar, dets wägnar,
k'. L. Lefverin. 0. v. klosenstoin.
Pa Wällofl. BorgareStandets
wägnar.
Olok Ljösreclr.
Pa Hederw. BondeStandets
magnar,
Olok Lruttn.
^lex. l,sZer§ren.
Upplöst hos Ridd. och Adeln den r Juni,'.
----- Preste-Ständet den
- - - - Borgare-Ständer d. r - - -
- - - - Bonde-Ständer den i - - -
wärbsamt Memorial!
^ti ett till det Hederwärda Bonde-Staude^ den
i2:te dennes ingistvet och till Riksens Högloft. Skan,
ders Allmänna Bchvärs- och Ekonomie Utstött re,
Mit
-
396 Den r Juni,'.
mitteradt Memorial har vice Talemannen Ion
Ionsson wördsammeligcn anhällit, att de Hemman,
hwilka aro till Båtsmanshåll indelte och a halfwa
Heunnan ock derunder med endast åtnjutande af 2
ä z R-de Banco utaf de sa kallade öfwerffottsmedlen,
seni utgöra en tredjedel och deröfwer af Bälsmannens
anftagne lön, t allt för widsträckt mohn
halln larl till arlia tjenstgöring, matte i hwilken
landsort de lunna finnas, uti fredlig tid, emot erläggande
af varancé-afgift, sadan som den före detta
redan bliswit bestämd, fä blifwa vacante, emot
skyldighet, att, dä allmänt förswar päkallas, antingen
anskaffa tjenstbar karl, eller ock ägarne sielswe
tjena för hemmanet.
Detta Mål har Utskottet i öfwerwägande tagit;
Och som vice Talcmannens ofwanberörde anhållan
för någre Rotehållare, icke innefattar någon
ändring i hufwudgrundcrne för Bätsmanshalls-Roteringen
och Indelningen, anser Uttkottet, att Kongl.
Mai:t, utan hinder af 80 §. uti 1829 ärs faststälde
Regeringsform, ma klinna i Noder öfwcrenskomma
ined defie Rotehållare, cm Varancé-afgifts
erläggande, pä sätt Kongl. Mgj:t för godt finner,
och att, om Riksens Höglofl^Stnnder gillar denna
Utskottets ranka, Innehafware af sädane mindre Noterade
Bätmanshcmman mäge med sine sä beikaffade
ansökningar i underdånighet wanda sig tili Kongl.
Mast, om de, Varancé,frihetsförmohn widare skulle
wista yrka.
Riksdagsmannen Pehr Pehrssons frän Biekluge
serskildt till 'Utskottet ingifne yttrande i detta
amne
Den i Jun ii. 397
ämne warder pä defi,begäran harhos wördsammeligcn
öfwerlemnadt. O.ebro den zo Maji 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högw. Prest-StänAdelns
wägnar, dets wägnar/
k'. L. 8 6 li 6 rin. 6. V. Ii os 6 nstein.
Pä Wallofl. Borgare- Pa Hcderw. Bonde
Ständets
wägnar. Ståndets wägnar,
Olok 8jösrellt. Olok Loultn.
^lex.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. l Juni,.
- - - - Preste-Ständer den i - - -
- - - - Borgare-Ständet d. l - - -
- - - - Bonde-Ständet den l - - -
Utdrag af protocollet, ballet LRiksens <6Zgl.
Ständers Allmänna Beswärs- och Ekonomie,
Utskott den zo Maji 1812.
S.D. Inlemnade Riksdagsmannen Pehr Pehrsson
ifrån Blekinge ett sä lydande
wördsamt Memorial!
Dä Kongl. Maj:t genom Nådig Resolution
behagat befria Roterinaen frän desi Fördubdlingsoch
Infanteriet frän dest ätagne Wargerings-manstap,
sa synes billigheten fordra, att den dryga, och
högst betungande BätSmansrustningen för de smärre
Hemmansdelar, som utgöra hel Bätsman, emot
en högst obetydlig ersättning af de större, men mindre
berustade Hemman, borde äfwen njuta nägon
lindring i rustningens presterande, da icke krig
inträffar, och Kongl. O,logs-Flona,s utrustning ej
kräfwer hela BätsmanShalSets uppfordrande- Dek
är icke nog dermed, att de smärre och swagare hemman
-
398 Den i Junis.
man hälla Båtsmannen med Torp, Län och bekläd,
nåd, i mycket olika förhållande emot de större, utan
ersättning af de sä kallade öfwerstotts-räntor, uppgående
till 2 a z R:dr om äret är sä alldeles otill,
räckelig, att den icke pä minsta sätt kan anses swarande
mot fyllnaden i en karlö utrustande; men hwad
som alldramest förswärar desse wanlottade hemmans,
ägares belägenhet, ar sjelfwa ersättningen dä varancé
inträffar.
Dek har handt, och händer rätt ofta, att in,
om kort tid en och samma Rote blifwit vacant
flere gängor och följakteligen lika ofta sätt anstasia
ny karl i stället. Detta mäste fullgöras pä egen
bekostnad af Rotchällarcn utan minsta deltagande af
dem, som annars med öfwerstokts-räntan arv till,
siagne samma Rote, och dä, i en tid, nar legan af
manbare personer sä högt är uppdrifwen, denna utgift
är alltför betungande för ägare af smärre hemmansdelar,
sä synes det billigt, att nägon hjelp och
lindring i detta afseende dem mätte förunnas.
Jag önffar derföre, och äfwen derom »vördsammeligen
anhäller, att Riksens Högloft. Ständer
samt Respective Ledamöter uti Ekonomie, och Besvärs-Utskottet
täcktes med ömhet och rättwisa omfatta
detta ärende och bereda del derhän, att de till
beffaffenheten här ofwanbeffrifne öfwer ali jemnförelse
betungade Bätsmans-Rusthällare pä Adels till
Adels och halswa hemman, i fredlig tid, och sä län
ge freden warar, mätte fä wara vacante, emot den
före detta, bestämde varancé afgifts erläggande till
Kongl. Majit och Kronan; — Dock med sörbindelse,
att, när krig infaller och ett allmänt försmak
päkallar Bätsmansuppställningen, antingen staffa
tjenstbar karl eller sjelf träda i dess ställe.
Den i Junit. 399
Att detta Memorial mätte fa ätfölja Höglofli,
ge Utskottets Betänkande lill de öfriga, derom anhäller
ödmjukast.
kelli? pettrsson,
rfrän Blekinge.
Och skulle ofwanstäende Memorial till de Respektive
Sländen äcfölja Utstottels Betänkande, angäende
Varancé, rättighet för de mindre Bätsmanshällen.
stirra.
klx krotocollo,
Hstex. 1.3 Z er Are ii.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den r Junst.
- - - - Preste-Ständet dcN ; - -
- - - - Borgare-Ständet d. i - -
- - - - Bonde-Ständet den r - -
Wördsamt Memorial!
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärsvch
Ekonomie-Utstött har under öfwerläggning förehaft
det, frän Hederwärda Bonde,Ständet genom
Protocolls-Utdrag af den 4-'de dennes till Utskottet
remitterade Memorial, af Riksdagsmannen Abraham
Larsson frän Östergöthland, deri han pä
anförde stät yrkar och till Riksens Högloft. Ständers
upplysta ffärstädande hemställer,^ om icke, med
iagttagande af fä wäl Lärares som Åhörares ömfestdige
rättigheter och fördelar, det more lämpeligare,
att Kyrkoherdar lika med Comministrar pä Landet,
i alla Rikets Provinser, utom Skäne, jelfwe mätte
-
Den i Junii.
te uppbygga och underhalla deras Boställen, antingen
efter de grunder 1752 ars Boställsordning förcffufwer
för Militia-Boställen, eller pa satt en särskild
för detta anine widtagande Författning kan
stadga
Och
som 172; ars Presterskapets Privilegier
föreffrifwa Byggnads-ffyldighet a Prestegardar as
Föriainlingarne, och Allmänna Lagen uti 26 Cap.
2 och z §. §- Byggninga-Balken femte flere Författningar
tydcligen utsatta, hwilka hus ä KyrkoherdeBohl
böra af Församlingarne med tak och innanrede
Kyrkoherden färdige antwardas under skyldighet
för denne sednare, att med egen kostnad halla dem
wid magt, och denna förmon för Kyrkoherdar innefattar
en Standsräetighet, hwilkcn icke utan särskild
och af Konungen bifallen öswerenskommelft kan emot
rrg. §. uti >809 ars fastställde Regeringsform andras
eller upphäfwas; sa anser sig Utffottet icke heller
kunna lemna något tillstyrkande för innehållet af
Abraham Larssons ofwanberörde Memorial an
hwad nu gällande Författningar och särskilde öfwercnskommelser
derom innehalla; Förmodandes dock Utffottet,
att, enär en ny och med tidens stick mera
lämpelig Byggnads, och Husesyns, Författning hinner
utarberas, som zo Mom. i 34 §. af Riksens
Ständers Besiut den 2 Maji r8lo innehåller, de
nu öfwerklagade olägenheter warda undanrchde.—
Orebro den zo. Maji ,812.
Pä Högloft. Niddcrsk. och
Adelns magnar,
t/'. I>. 8eli^veiin.
Pä Walloff. BorgarcStändcts
wägnar,
Olvt Ljöstestt.
Pä Högw. Prest-Stäns
dets magnar,
6. v. kdus6n§tein.
Pä Hederw. BondeStänd.
magnar,
Olok L, ulin.
/i-lex, I-aZeixren.
wörd
-
Den 1 Junkk. 4°r
Uppläst hos Ridd. och Adeln den r Junst.
------- Preste-Ståndet den z - - -
- - - - Borgare-Ständct d. l - - -
- - - - Bonde-Ständer den r -- - -
XVordsamt Memorial!
^)et af Riksdagsmännen Johan Ersson, Eric
Ander § son, Anders Olsson och Hans Hansson
fran Stora Kopparbergs Län, samt Jan Andersson
fran Westerås Län lill Hederwärda BondeStandel
den 12 le dennes ingifne och till Riksens
Högloft. Ständers Allmänna BeswärS- och EkonomieUtskott
remitterade Memorial, rörande skjutslegans
förhöjande till Ätta ffillingar Banco milen för hwarje
häst, i likhet med annan Kronoskjuts, som nvttias
af Fångförare till Fangars forsilande, samt att Fångförare
matte tilläggas någon särskild ersättning för
fangars ward under ransakningstiden och intill desi de,
som till Kyrkoplikt eller annan bestraffning bliswa dömde,
warda afstraffade, har Utskottet noga öfwerwägat;
Och hwad först angar ffmtslegans förhöjande;
sa enär Kongl. Masit genom Nådigt Circulair till
Herrar Landshöfdingar under d. n Julii 1809 i
Nader förordnadt, att legan för fangeffjutsen dädanefter
borde utgå till lika belopp, som det, hwilket
för Kronoskjuts blifwit genom Kongl- Förordningen
af den 28 Junii samma ar stadgat eller Ätta
ffillingar Banko milen för hästen; anser Utikottet
widare Utlåtande i denna delen icke wara af nöden;
Dock som okunnighet om detta Nådiga Stadgande
synes hafwa föranledt till framställning om äfwen
denna stjutslegas förhöjning, torde Riksens Högloft.
Ständer täckas hos Kongl. Majit underdanigst anhålla,
alt berörde Nådiga Förordnande warder genom
Allmän Kungörelse i Riket lillkätr-Wifwit.
Bihang. ,N;o 26. Be
-
422
Den i Junit.
Beträffande sedermera frägan om ersättning för
Fängarncs wa^d under ransakningstiden m. m.; sa
enär det är utom a!t sraga, att en sadan ward,
Utom det obehagliga detta äfwen med answar förenade
wärdandct medförer, är för allmänna säkerheten
af wigt, särdeles för de orter, der en hit'
tills oersatt och sannolikt derigenom mindi/ wardad
ttäsyn a de brettstige, skulle för ortens Jnncwänare
bereda en nanna re och direct osäkerhet, om de
brottstige söre bestraffningen undankommo, och det
desutom ar Utstottet bekant/ att pä andre orter, i
synnerhet i hela Upsala Län efter sarl?iide öfwcrenskommelser
ärligen sammanskjutes rnedel, hwarmev
fångförare inom sadane Län ersätras för den mev
sängars wärdande förenade moda och omtanka, anser
Ucstottet sig böra tillstyrka, det Riksens Högloft.
Stander hos Kongl. Majit underdånigt? anhalla,
att Kongl. Mast täckes anbefalla Dest Befallningshafwande,
att söka förmå Hemmans-Innehafware
i de orter, der sadane öfwercnskommelser icke redan
blifwit gjorde och i werket ställde, att Häradswis
öfwerenskomma om en dylik ersättning ärligen till
Fångförare inom hwarje Härad, sein, lampad efter
färstilde omständigheter i afseende pä Fangarnes wärd,
kan ä ena sidan icke lemna mödan, omsorgen och
answaret derwid oersatt, och ä andra sidan mern
trygga Ortens Jnnewänare frän faran/ att af fäderne
ännu ost; östade brottslige pä sterehanda säll
bliiwa oroade. Orebro den zo Maji 1312.
Pä Hoglo^. Nliddcrst. och
Adelns magnar,
ir. tt. Kvki^voiin.
Pä Wällofl. BorgarcStändcts
magnar,
Olul Ljäsreär»
Pä Hvgw. Prest-Standets
magnar,
6. V. Id o 8 6118 t e i n.
Pä Hcdcrm. BondeStand,
magnar,
Olut öl ulin
-
'Den I JttNil. 40Z
Uppläst hoS Ridd. och Adeln d. r Zunil.
- - - - Preste-Ständct den i ,
- - - - Borgarc-Ständet d. r - - »
» - - - Bonde-Ständet den t s , s
Riksens Ständers Stats- Utskotrs Utlåtande
i anledning af den hos Hederwärda
Bonde-Ståndet wäckta fraga om Eprra
Lrigshjelps utgörande för pastoraterne
i Riket.
«^os Hederwärda Bonde-Ståndet har Riksdagsmannen
Schäre wäckt sräga derom, att den Eptra
Krigsgärd af t, till 2 tunnor Spannemal/allt
efter Pastoraternas godhet och classificatiou, som
Högwördiga Prest-Ståndet wid Lagtima Riksdag
gen i Stockholm/ enligt hwad Kongl. Majus Nådiga
Kungörelse den 6?e April 1810 innehåller, ätagit
sig alt, under pästäcnde Krig utgöra in Natura
eller efter Markegangspris i lika L-ädesstag, som
Krono-Tionden utgär, matte i afseende pä Kriget
med England, hwilkct stall inedfört icke obewdeiiq
kostnad, warda infordrad och till Rikets Försvarsanstalter
anwänd; hwilken Feäga bemälte Ständs
Ledamöter inom Utskottet i anledning af Ståndets
den siw i denne monad fattade Bestut- hos Utstottet
anmält till den ätgard som derwid följa kunde;
hwarjemce Riksdagsmannen Bruse genom strifteligt
anförande uppgifwit, att af i Riket besintelige
omkring nos Pastorater, krigshjelpen efter ett medium
as lunna Spannemal pä hwartdera, stulle
Utgöra Ett Tusende Sexhundrade Femtio Tunnos
om äret, samt förestagit, att Riksens Stander boede
hos Kongl. Majit i underdånighet anhälla om Nådig
föreskrift till Dest Befallningshafwande, att
denna Inkomst läka uppbära fran November mä
*
* ' uaö
404
Den i Junit.
nåd r8io da Kriget med England kungjordes, och
ärligen intill des) Fred Mas.
Wid förchafwande häraf, har Stats-Utskottet
ansett delta anins icke tillhöra desi eller Riksens
Ständers åtgärd, enar tili grund för ofwanberörde
framställningar aberopas ett »vidtagit BeM, hwars
»verkställighet, der den äger rum ankommer pa Executiva
magten.
Stats-Ut.kottet har dock haft tillfälle, inhämta,
atc sedan Högwördiga Prest-Stander den 28
Junii 1809 för Reteringsfriheren utfäsi en Extra
Krigsgärd till ofwanberörde belopp för de Prestgardar,
Skomar och annan under Presterskapets fria
disposition stående Embetsjord, hwilka da ej worn
med Rotering beswärade; sa har Ståndet sedermera
såsom desi Protocoll den i4:de April 1812 innehaller
, »vid atagandet af Notering under krigstid för
den Ecclesiastiqve-Staten tillhörande vroterade Bo,
stalls-jorden, deremot förbehållit, att omförmälde
Extra Krigsgärd borde förswinna; hwilket StatsUtskottet
welat Hedenvärda Bonde-Standet upp,
lysningswis till swar meddela i förmodan, att Ståndet
i anledning häraf finner, det all »verkan af förbindelser
om Krigsgärden upphört i och med detsamma
som grunden dertill förswunnit genom Noteringen,
hwilken redan gatt i »verkställighet: Och har
Stats-Utskottet jemwal ansett sig böra af detta Uträtande
lemna de öfrige Nespcctive Standen del.
Arebro den 21 Maji 1812.
Pä g?5glofl. Ridd- och Pä Högw. Prest-Ständcts
Adclns Lcd magnar, Ledamöters magnar,
6 i» 1 > ö 1 71 e i-. Ou-itsl ^eluira)-.
Pä Wallof. Borga^-Estän- Pä Hcderw. Bonde-Ställ
-
dets Lcd. magnar,
dets Led. mägnar,
O. 6ar1rson.
L. tunelius.
Den i Junii. 425
Utdrag af protscsllet, hållet hssHZglofl.
Ridderskapct och Adeln, wid Urtima R.ksdagen
i Orebro den r Juni: l8i2.j
S. D Remitterades till
Allmänna B'fwärs- och Ekonomie-Utskottet:
Ett Memorial afHerr Silwerstolpe, Axel
Gab iel, anaäeode sa wäl wigren af anstalterne
till Allmänna Uppfostringens förbättrande, som anstalter
lill Landers förbättrande genom upptagande och
allmängörande af Landets statistiska kännedom.
Allmänna B swärs- och Ekonomie- samt
Sats-Utskotten.
Ett Memorial af Herr Skjöldebrand, Mathias
Archimboldns, angående medelö anslående
till förbättrande as fifffanasten i Cattegat. .
Stas-Utskottet:
Ett Memorial af Hans Excellence JustitkeStats
- Ministern Herr Grefwe G 01 > cnb 0 rg, F r edric,
angående förbättrad aflöning för Hof-Näkternes
Ledamöter och Bettenina; att företagas i sammanhang
med det af Herr von Röök, Gustaf,
i samma ämne afgisne och till Utskottet remitterade
Memorial. ^ Mrg.
kix ?rotc>co1!o,
4 A. 6, Lilversitolpe.
Utdrag af protocollet, hållet hos vägkost.
Ridderffavet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den r Junii 1812.
S. D. I^ppa erhallen underrättelse att det Högwördige
Preste,Stander och det Hederwarda Bonde
Stan
-
4v6 Den i Junik.
Sundet hwar för sick ansett tjenligt nedsätta ettSärstilk
Matt af 6 personer af hwarjc Stand till upptagande
af Kongl. Mains Nådiga Proposition om
Passevolancen, wille Ridderstam och Adeln nu,
med förändrande af sin redan gjorde remis' af samma
Proposition, ga bcmalte Med, Stander t-I! mötes
medelst fattande af ett med deras enahanda besiut.
Vt su^rs.
kiotocollo,
6, 8i!verstc>1^e,
Utdragas protocollet, hillet kos Haglöf!.
Nidderskapet och A-elr», wid Urtima Rits?
dagen i Orebro den i Junit r8l2.
S. D. (§fter föredragning afConstitutions-lltstotkets
Betänkande af den 10 October l8>o, innefattande
förstag till rättelser i Tryckfrihets-Förordningen,
samt wid samma Betänkande gjorde anmärka
ringar, bestöt Högloflige Ridderstam och Adeln
att detsamma aterförwisa, samt derjemte till Utskottet
remittera Kongl. Maj:tS Nådiga Proposition
rörande Tryckfriheten, för att i sammanhang mev
berörde Betänkande af Constitutions-Utstcttet behandlas,
Vt su^ra.
Idx strotocollo,
O. 8j!versto!^e.
Utdrag of protokollet, hållet hos Högw.
Prest: Gtä.rdet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro, hen r Junit 18-2.
S» D, Upplästes Expeditions-Utstottets den zoike
sisiledne Maji, afgifne Memorial, rörande Expedition
-
Den i Junit.' 427
tronen af den Instruktion för Riksens Ständers Revisorer
öfwer Stats- Banco- och Rnsgälds-werten,
hwisten wid Riksdagen i Stockholm i8'ob!ifwit
stadgad, och bestöt Prest?Ståndet, under åberopande
af sitt den ryche Martu '8 ro lill berörde
Jnstruction lemnade bifall, att med gillande af hwad
U-lkottct i oswannämnde M,nwrial hemställt, den
af Utstottet förestagne rcdactionen af samma Instruktion
godkänna. Vt su^ra.
Ilx strotocollo,
ch U
Utdrag
af protocollet, hältet hos Hogw.
prest-Ståndet, wid Urtima R.ksdagey
i Orebro den l Junti 1812.
S- D. S betraktande af den utmärkta båtnad och
de fördelar, hwilka Fäderneslandet bär kunna påräkna
af Kongl. Masits Nådiga Författning, an,
gående Inrättningen af en Swenst Landtbruks-Academi,
ansag Prest »Ståndet för sin del, det för
Riksens Ständer wara en behaglig skyldighet, dels
att medelst en underdånig Tacksägelse-Adresie lil!
Kongl. *Maj:t, inför Thronen tolka Nationens underdaniasta
wördnad och Mänsta för de förnyade
wedermälen af Kongl- Majus alltid werksamma omtanka
och Lands-Faderliga omwardnad, om Foster,
landets förnämsta Näringsgrenar, hwilka Hans
Kongl. Majtt genom högsiberörda Nådiga Författning
i Nader behagat ådagalägga,-dels ock att inför
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen nedlägga
Uttrycken af Riksens Ständers underdaniaa tacksamhet
för det Hans Kongl- Höghet i Nader räckts
4»8 Den i Junii.
ötaga sig, akt wara besagde Academis Högste Beskyddare;
uti hwilket beslut de öfrige Resp. Stånden
stuve wördsaiut och wänligen inbjudas att sig
med Prest, Ståndet förena, d/e suxrs.
Idx krotocollo,
U. linguist.
Utdrag af protscsllet, hältet hos ^Zgw.
Prest-Standet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den i Junii 1812-
S. D- ^edan Prest-Stander redan d. 28 sistl.
Maji till Konstitutions-Utskottet aterförwisat samma
Utskotts den 12 Octob. 1310 tili nasta Riksdag pa bordet
lagda Förslag till förändringar i Tryckfrihets,Lagen,
med de anmärkningar deremot, hwilka innehöllos uti
Kongl. Majus Nådiga Proposition af d. 26 sistl. Maji
rörande Tryckfriheten, inlemnade, wid förnyad Föredragning
af Konstitutions-Utstottets ofwanberörde Förslag,
Doctor H edren ett Diktamen, som med nämnde
Förslag stod i närmaste sammanhang och hwilket
till Constitutions-Utskottet remitterades. Ut luxrs.
Lx krotOLvIlo,
l- U. ^Im^uist.
Utdrag af wällöf!- Borgare - Ständets pro.
tocoll, häller wid Urtima Riksdagen i
Arebro den i Junii 1812.
S. D. Remitterades till
Bewillnings-Utstottct:
Herr Grosshandlaren Fredric Aberg An,
ders sons Memorial, angående eftergift i Bewill
ning
-
Den i Jun i i. 409
ning för Uddewalla Stad; och skulle Utskottet derjemte
underrättas, att Herr Borgmästaren ^Ullberg,
för hwad rörer Städerne Umea och Ostersund,
Herr Borgmästaren Nensen, i anseende till
Upsala och Herr Borgmästaren Ornberg för Pi,
tea och Lulea uti denna motion sig förenat.
Stats-Utskottet:
Herr Lagmannen och vice Talmannen Sandbergs,
Herr Borgmästaren Kjel landers och Herr
Borgmästaren Lindqwisrs Memorial, angående
tillökning i Lönerne för Hof- och Öfwer-Rätlerncs
Embetsman och Betjente.
Herr Handelsmannen Be ekströ ms motion
angående medel till den ätskilllge Embetsmän förut
bewiljadc Löne,tillökning.
Herr Grosshandlaren Wilckes och Herr Assessoren
Doctor Galleens Memorial om belöning
för Chirurg!-?-Magistern Osbeck.
Lag-Utskottet:
Herr Borgmästaren Kjellanders Memorial,
angående Domare, Magtens oberoende af den exeMliva.
Ut suxrri.
klx krotocollci,
f. ^ Lerjström.
Utdrag af Borgare, Ständets prstocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i (örebro
den i Junti 1812.
S. D- ^2edan Borgare-Ståndet blifwit under,
rättadt att Respective Med, Standen förenat sig, att
till ett Serskildt Utskott remittera Kongl- Majus Na,
diga Proposition om en Passevolans-Inrättning,
och
4io
Den i Junll.
och beslutit att detta lltssett skulle bestå af Sex Ledamöter,
hwaremot, Borrare-Ståndet ansell della Ut,
ffott b)ra utgöraö af Tre Ledamöter fran hwmje
Stand, fann Borgare-Sta ket för godt, att i sa
matto frångå sitt förra B» sint i ämnet, som Borgare-St
mdet remwäl wii-e medeiswa att lltstottet
ma utgöras oe Sex Ledamöter fran hwarje NllsStand-
Ut suxe-L.
Tx ?i-c)kocoI!o,
). Zergström.
Utdrag af Hrotocsllet, hållet hos Sederwärda
Bonde Scilttdet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den i Junit 1812.
S. D. ^emte det Bonde-Ståndet ansett Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående Tryckfliheten,
af den -6 sistledne Maji, böra remitteras till
ConstitutionS-Utstotlet, har Ståndet alwen pröswat
de nu ffedde anmärkningar emot bcmältc Utskotts
wid bagge sistförllutne Riködagar, i detta ämne afgifne,
och den 12 Oclober i8lo sammanfaltade,
men till denna Riksdag hwilandc Ustatande, wara
af den beskaffenhet, att de hindra deli antagande
och böra till Ullkottet ösweclemnas, för att, efter
ytterligare granskning och jemkning af desi Förslag,
dermed a nyo ilikomma. Ut su^ra.
Lx ?rotocoI1o,
0, Lriukngaa.
Ur
-
Den i Junti. 4n
Utdrog afprotocollet, hållet hos >§ederwärda
Bonde-Ståndet, stv.id llrtima Riksdagen
i Orebro den i Junti 1812.
<7?
S. D. ^ anledning af derom ssedd framställning.
fann Bonde-Standet lampeligt, att Kongl. Majus
Nådiga Proposition, angående Tullwerket, äfwen
ma till Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Uiskottets
Utlakande öfwerlemnas. Ut suxra.
lox ?rotoco1Ic>,
6. L rinkman.
Utdrag af protscollet, hållet hos Hederwär
da Dondc-Standet, wid Urtima Riksdagen
i örebro den i Jlunii 1812.
S. D- Remitterades:
Till Stats-lltstottet:
Riksdagsmannen Daniel Selanders och
Per Nilssons Mcmorialer, angående förhöjning
i Post-Legan
Till
Banco, Utskottet:
Hans Hanssons och Eric Anderssons
fran Dalarne Memorial angående Disconkers och
Private Asstgnationers indragande.
Till Lag-Utskottet:
r:o Den del af Daniel Selanders ofwannamnde
Memorial, som rörer förändring af forum
i Post-Nättsina!.
2:0 Olof Jonassons fran Bohus Län Memorial,
angående rättighet att anlägga Mjölgwarnar,
utan föregången syn.
Till
412 Den z Junit.
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomie--  Utskottet:
Riksdagsmannen Andreas Erlandssons
fran O and Memorial, angående skyldighet förhwar
vch en att deltaga i Saltpetters anskaffande. Lie
Lx krotocollo,
6. Lriiilrmsn.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den ; Juni,'.
- - - , Preste-Ständet den z - - -
- - - - Borgare-Slandet d. z - - -
----- Bonde-Stänget d. Z - - -
wördsamt Memorial!
benoni ankomna Remisier hafwa Riksens Stander
älagt Expeditions-Utffottet, att pä behörigt satt till
Expedition befordra den Instruktion för Riksens
Ständers Revisorer öfwer Stats- Banko- och
Riksgälds-werten, hwilken wid Riksdagen är 1810
af Riksens Stander stadgades, men wid berörde
Riksdag icke kommit att utfärdas. Nar Expeditions-Utffottet
nu i afseende harpa fullgör sin pligt,
anser det sig slyldiat, alt anmäla föl/ande:
De samteliga Riks-StandenS Protocolls-Utdrag
för som åtföljde remisien, upplysa, att
Högloft. Nidderstapet och Adeln hade anmärkt ett
redaetionsfel i 7-de §. hwarigenom gjordes tydeligare,
att af den deri omtalade Berättelsen, rörande
Revisionen, ett exemplar i Banken och ett i Riksgälds-Contviret
bör deponeras. Enär ingen förändring
i saken, utan blott en behöflig tydlighet häri,
genom werkas, har Utskottet, oagtadt anmärkningen
endast af ett stand bliswit gjord, trott sig böra
ställa sig benjamina tili efterrättelse. Wäl
-
Den z Junii. 4rz
Wälloflige Borgare-Ståndet hade wid berörde
Riksdag ensamt yrkat den mening, att osivannämnde
berättelse borde tryckas; och Bonde-Ståndet
hade beflutit det tillägg i s §. alt den Tabell
Revisorerna af trycket böra utgiswa öfwer Statens
tillstånd och beskaffenhet till desi förändrade inkomster
och utgisier, matte, till befordrande af nödig
kunskap derom, i Landsorterna fa allmänna Tidningarne
åtfölja. Desia anmärkningar såsom innehållande
ändringar och tillägg wid de stadgande», som
eljest arv af tre Stand fullkomligen gillade, har
ater Expeditions-Utskottet ej ansett sig tillständig!,
att wid redactioncn iagttaga.
Sluteligen bör Utskottet afwen foresta en genom
tidsutdrägten med Expeditionen nödig blefwen förändring
af första §. Denna §. lyder, som följer:
§. r.
Wid början af hwarje Revision öfwer Statswerket
stall det åligga Kongl. Stats-Contoiret, att
till de tillförordnade Revisorer aflemna en berättelse
om Stats-werkets tillstånd och förwaltning förden
tid, som da kommer att Revision undergå, och hwilken,
hwad första Revisionen angar, kommer att beräknas
isian och med innewarande är >8ro.
Att bibehålla denna termin hwarifran berättelsen
skulle börjas, kan ej wara meningen sedan twän,
ne Riksdagar gatt förbi, hwarwid Nevisorernes arbete
af Riksens Ständers Stats'Utskott blfwit förrättadt,
vch det ar af sadan anledning ExpeditionsUtstoktet
siw färesta, det i stället för orden beräknas
ifrän och med innewarande är lZio, har matte
fa insättaS-' beräknas ifrän -en tid Statswerker
stst wid Riksdag, eller af Revisorer blifwit
öfwersedt.
Stor
-
Uppläst hos Ridd. och Adeln don z Junst.
- - - - Prestc-Standet den z - -
- - - - Borgare-Ständet d. z - -
----- Bonde-Stajrdet den ; - -
Stormägtigste Allcrna-igste Lonung!
-^ill Eder Kongl. Maj:t fa Riksens Stander har,
medelst i underdånighet öfwerkmna instructivner för
Riksens Ständers Revisorer öfwer Stats- Banko,
och Riksgälds-Werken. Denna Instruktion blef
redan wid '829 och r8io ars Riksdag stadgad,
men icke till Eder Kongl. Masit i behörig ordning
afgifwen. Riksens Stander anmäla densamma ni!
med underdånig anhållan, det tacktes Eder Kongl.
Majit densamma lill wederbörandes efterlefnad i
Nader utfärda.
Riksens Stander framhärda rc.
Instruktion
för
Riksens Ständers Revisorer
öfwer
Stats- Banko- och Rikgälds-Werken.
§. r.
Wid början af hwarje Revision öfwer Statswerket,
stall det åligga Kongl. Stats, Cvntviret, att
till de tillförordnade Revisorer aflemna en berättelse
om Skatswerkels tillstånd och förwaltning för ten
tid, som da kommer att revision undergå, och hwilken,
hwad första revisionen angar, kominer att beräknas
ifrån den tid Statswerket sist wid Riksdag
kllcr af Revisorer blifwit öfwersedt.
§. r«
Den z Junit- 415
8- 2.
Revisorerne stola äga tillgäng till alla Kongl.
Stats - Eontoirets Räkenstaper, Protccoller och Handlingar,
icke allenast för de är, till hwilka revisionen
sträcker sig, ulan ock likmätigt 42 §. i RiksdagsOrdnmgen
äga rakt, att af Stats^ Contoiret undfä
de upplysningar, som de i öfrigt finna nödige för
att efterse och gransta huruwida utgisterne äro icke
allenast öswerensstämmande med de fastställde Skate',
ne, och grundade sa wal pä dem som Kongl.
Majus serstilda Nädiga förordnanden, der sädana
legat till grund för ucbetalningarne, utan ock med
behörige gvittencer verificera de af dem, som ägt
de anordnade medlen uttaga och disponera.
§. z.
Likmätigt 68 §. i Nusdags-Ordningen äga
Revisorerne icke rättighet att meddela nägra föreskrifter
eller desima nägra förändringar hwad Statswerket
angar-, men om Revisorerne finna något af
Riksens Ständer faststäldt ansiag wara öfwerstridit,
eller något i öfrigt wid förrättningen akt erinra; sä
böra Revisorerne sädant uti deras lill Riksens Ständer
afgifwande berättelse anmärka och sitt Utlärande
deröfwer afgiswa samt derjemte med anledning af
zo §. i Riksdags-Ordningen, defia anmärkningar
till Kongl. Mapt i underdänighet anmäla.
§- 4-
Revisorerne böra icke sträcka sin åtgärd blott
till efterseende huruwida Utgifterna med Stat och
Författningar instämma, utan aswen gransta Dn-"
kvmst-titlarne och derwid noga tillse, huruwida alla
de uti Stat päräknade tillgänaar riktigt influtet,
samt, om och i hwad mon de öswerstigit det päräknade
-
4*6 Den z Juni,.
nade beloppet, eller ock om brist deruti sig wisat,
hwilka omständigheter äswen böra uti den afgifwande
berättelsen anmärkas.
§. s
Sedan
Revisionen öfwer Statsverket ester förestrifne
grunder blifwit fullbordad, böra Revisorer.'
ne deröfwer laka författa en utförlig berättelse, hwillen
förseglad kominer att förwaras uti RiddarhusCanzliets
Archiv till nästa Riksdag för att da till
Riksens Ständer aflcmnas; börandes efter Revisionens
sint genom Rcvisirernes försorg, i likhet
med hwad som för i8 y genom Stats-Utstottcts
föranstaltande stelt försattas, och aftryck
till allmänhetens kunstap, utfärdas en tabell, som
utwisar Statswerkets tillstånd och beskaffenhet lill
desi förändrade inkomster och utgifter.
§- 6.
Till Peotocollets förande och Expeditionernas
uppsättande wid Revisionen öfwer Statswerket, bör
Secreterare» uti Kongl. Stats-Contoiret Revisorerne
tillhandagå, afwensom twenne af Stats-Contoirers
Betjente maga i egenstap af Canzlister antagas
till biträde wid renstrifningen och andre förefallande
göromål, samt en waktbetjent till uppasiningens bestridande,
hwarwid de komma att åtnjuta det arfwode,
som Revisorerne finna för godt alt för ett
fadant biträde bestämma.
§. 7-
De tillförordnade Banco- och Riksgaldswerks
Revisorers förrättning kommer egentligen deruti att
bestå, att sedan de wid deras första sammanträde i
Banque» lifligen aflagt den för Riksens Ständers
De
-
Den z Junii. 417
Demiterade till BancowerketS öfwerseende wanliga
eden och densamma undcrstrifwit, taga en noga och
behörig kunstap om Werkets styrelse och förwalkning
sedan sista Stats- och Banco-Utstötts eller tillförordnade
Banco- och Riksgälds-Revisorers sammanwaro;
att lata göra sig redo och bested, hwad
Bancowerket angar, sa af Banco-Fullmägtige som
af Banquens Commisiarier vch BctMing, och i anseende
lisi Niksgäldswerket af Riksgälds - Conti irets
Fullrnägtige, samt derwarande Commisiarier och Betienmg
för allt hwad som dem antingen till efnrlefr-ad
eller till ward och besörjande alogat och anförttvdt
warit; att uti ett sadant redofordrande fölia
till grund och rättesnöre Banco-Ordningen lamt de
utfärdade Jnstructioner, Reglementen och serskildta
Resolutioner, hwilka redan äro utfärdade eller framdeles
kunna as Riksens Stander eller deras Statseller
Banco-Utstött utfärdas, och att vin något större
eller mindre skulle uti Banco - eller Rstsgäldswerkens
färwaltning wara försummadt eller esterlatit eller
kommit i olag, detsamma med all sorgfällighet ratta
och i behörigt stick och ordning återbringa, samt
uti wigtigare mål och händelser, hwaröfwer Vancocller
Riksgälds-Contoirets Fullmägtige sig hos de
tillförordnade Banco- och Riksgälds-werkens Revisorer
förfråga kunde, ga dem med råd och underät»
telser tillhanda; dock alltid pa ett sätt, som ar jemlikt
och öfwerenSstämmande med de i Författningarna
utstakade grunder, »varande det Banco- och Riksgälds-Full,
nagtiges skyldighet, att hwad Herrar Revisorer,
i stöd af Riksens Ständers eller deras behöriga
UtstottS utfärdade Jnstructioner och med noga
iakttagande af 70 §. i Riksdags, Ordningen föDjhgnA.
N:o 37. restrif
-
418 Den z Junki.
rcstrifwa, sig till efterrättelse ställa såsom wore dek
Riksens Ständers egen förestritt.
Wtd förrättningens ,iut laka de tillförordnade
Revisorer författa en ber'meije se.sti!dt för Banco,
och serskildt för Riksgälds, merkel för tillkommande
Riksens Ständer, af hwilka Berättelser ett exemplar
försegladt i Riddarhus-A chixt och ett i Banguen
och ett i Riksgälds-Contoir^ deponeras; bärandes
hwad Riksgälds-Contoiret allena angar en serstild
Berättelse om Werkets tillstånd och förwaltning af
Revisorerne författas och genom trycket allmänheten
meddelas.
§- 8.
Som de tillkommande Banco - och Riksgälds,
iverks Revisorers förrättning således, ester hwad ost
wan anfört är, egentligen består uti Wcrkens öswerseende
och att befordra författningarne till en jemn
och orubbad wcrkställighet, sa maga icke beha Re,
vjsorer befatta sig med någon stags disposition af Bam
quens eller Riksgälds, Contoirers medel, under hwad
titel och till hwad belopp det ock wara ma. Icke
eller maga Revisorerne sig befatta med befordrings,
mål och tillökning i sysslor, löner och pensioner, men
wäl att pa inkomna Beswär efterse och rätta om
någon af Betjeningen stulle wara i desi befordrings,
rätt för nära stedt, såsom ett deras förrättning till,
hörande aliggande; upprättelsen sikwäl alldrig sadan,
att ben till Wan befordrade kan af Revisorerne der,
ifrån removeras.
§. y
Om
tvid Revisorcrnes undersökningar besinnaö
skulle, att någon af Banquens eller Riksaälds-Con,
toirets Embets- eller Tjenstemän hade sig utmärkt
för serdeles drift, flit och skicklighet i sina sysslor ät
söl,
Den i Junit. 419
följande förrättningar, sa ehuru ej Revisorerne kunna
sjelfwe inga uti någon stags penninge-beläning, maga
de likwäl ester nogaste bepröfwande kunna anmäla
ett sadanc ärende hos nästföljande Stats- och
Banco, Ulstott, safoni ett niebel att uppmuntra förtjensten
wid en answarig, trägen och ofta mödosam
tjenstgöring.
§. ro.
Revisorerne maga äfwen aga rättighet, att sjelfwe
hos wederbörande anmäla de förseelser, som de
under deras förrättning funnit sig befogade att emot
Fullmägtige eller någon af Werkens Embetsmän och
Betjening anmärka och anse af sadan bestaffenhet,
att de ssyndsammeligen böra särstildt atalas.
§. n.
Hwad Riksdags-Ordningen i 32, 68, 69 och,
70 §?§. rörande Stats- Banco- och Riksgäldswerks,
Revisorerne förestriswa, samt hwad i serstildt
utfärdade Answarigheks, Lagar stadgas, äga bemälte
Revisorer att bokstafligen följa och åtlyda.
§- 12.
I det öfriga tillförse sig Riksens Ständer deras
tstlförordnade Revisorers nitfulla bemödande, alt,
i allt hwad Banco, och Riksgälds, werken anga
kan, befrämja deras bästa, bestånd och säkerhet, pa
sätt, som stall swara emot det sörtroeride de wunnit,
samt göra dem förtjente till Riksens Ständers erkänsla
och tacksamhet.
*
wärd
-
420 Den z Junit.
Uppläst hcs Nidd^ och Adcln den ; Zunii.
- - - - ?j.'rest - Ständet dcn z » -
- - - - Borgaec-Ständetd. i » -
- - - - Bonde-Ständet dcn i - -
wördsamt Memoria!!
^^edan Riksens Högloft. Stander till Lag-Utskottet
reinitteral terås Justilia, Ombudsmans aflemnade
Berättelse öfwer förwaltnii gen af test Embete
ören i8n och 1812, och Lag-Utssotttt wid granskningen
uf de deruti förekommande ämnen redan den
9'.de i denna manad, pä salt Utskottet, till Riksens
Högloft. Etander da afgisne wördsamma Memorial
innehaller, såsom till Lag »Utskottets befattning icke
hörande, frånskilja de af Herr Justitia, Ombudsmannen,
Friherren och Commendeuren wäckte sräoor,
som anga i:o förändring uti l-?8o ärs AuctivnsKammare'ordning
i wiste fall wid beräkningen af
Slag, afgift och Auktions, provision. — 2:do särskildt
stadgande uti 1801 ars Eppeditions-taxa för lösen
af gravations-bewis och z:tio Kongl. Majus
Höga Ratt, att af Nåd kunna förstona fran Böter,
fa får Lag-Ur,kottet, jemte öswerlemnandeaf dest
utlåtande öfwer de öfrige delar af Herr Justin'»:,
Ombudsmannens Berättelser, wördsamt anmäla,
hurusom den mening warit bland Utskottets Ledamöter
allmänt radande, att dä Kongl. Majit, pä Riksens
Ständers underdåniga anhållan, förordnat en
ComitLe till öfwerseende af Lagwerkerket i hela dest
sammanhang, och jemlikt Kongl. Mai.tS, widRiksdooens
början, Riksens Ständer Nädigst kemnade
underrättelse, denna Comitkee redan blifwit satt i
ivärksamhet, har Lag-Utskottet ansett stg böra iakttaga
den Regel, alt icke, sä wida ej erfarenheten
wi
-
Dcn z Junri. 421
wikar ett twingande behof deraf, genom meddelande
af Lagförklaringar, eller genom helt noa Lagst.flnin,
gar annu mera öka ett, redan ända lill osormclicchet
widlvstigt Laowerk, och såmedelst åstadkomma >ämn
osäkerhet i Lagskipningen genom täta förändringar af
grunderna för densamma.
Med iakttagande af den ordning, hwartill Herr
Justitia-Ombudsmannens Berättelser föranleda, förekommer
no, om det tillärna matningssätt af Spannemal,
att hälla den utur säcken l tunnan, af
anförde stal bör afstaffas, och huruwida någon ny
Lag behöfwer att stiftas till förekommande af det mistbruk,
som hittills i Herr Justitia, Ombudsmannens
tanke, i Lagarne ej skall wara förbudet 06) bestraffat,
men likwäl osta utöfwas, "att sedan, widmät"ning
af spannemäl, tunnan till hälften eller mera
"är fylld, genom kappmalets nedträngande i den i
"tunnan warande säd, taga de fyra kappar, som
"höra till tunnans fasta mål, och sedermera skyffla
"tunnan full till afstrykning med strykbräde, samthu"ruwida
Böter blifwit utsatte för afwikelser fräs
"förejkrifterne för ffyffiing och strykning samt stötning
emot mälkärilet."
Sedan Riksens Högloft. Ständer wid Riksdagen
ären 1809 och l8ro, i likstämmighet med
Allmänna BcswärS- och Ekonomie-Utskottets hemställan,
till Kongl. Majus widare granskning i underdånighet
öfwerlemnat ett utarbetat project till nya
stadganden i detta ämne; sä företager sig Utskottet
till granskning huruwida de annu gällande författningar
härom, dels förutse och dels med böter belägga
de förbrytelser Justitia, Ombudsmaiwen uti
Berättelserne upptager, hwilkcn granskning Lag-Utskottet
ansett höra till dest befattning; och ehuru Kongl.
Majus
422 Den z Junil
Maj:t§
Nådiga Förordning af den 29 Maji r?Z9,
om matt, mai och wigt, icke uttryckeligen nämner
en sa beskaffad förbrytelse, som Herr Justitiso-Ombudsmannen
anmärkt, finner Lag»Utskottet föreskris,
terne likwäl i allmänhet wara derutinnan sa bestäm,
da, i anseende lill förbud emot allt origtigt söt hal,
lande wid mätning af Spannemal, att wid uppkommande
frågor häraf ingen skälig tweta» hoS Do,
mare bör uppsta om tillämpning af denna Höga
författning, hwilken, i förening med 8 Cap. Handels-Balken,
Lag-Utskottet anser wara tillräckelig
.att följa wid alla de händelser, da någor i mätan,
de eller wägande gör orätt, ända han likwäl krönt
matt eller wigt derwid brukar, hwarföre ock LagUtskottet
finner någon förklaring öfwer nystnamde
Lagens rum eller widare stadgande härutinnan nu
icke wara af nöden.
2:0 Af aberopade anledningar, och till winnan,
de af förment ytterligare säkerhet wid utfärdande af
sa kallade gravations-Lewis, har Herr Jusin»'»,
Ombudsmannen jämwäl ansett den föreskrift wara nö,
dig: "Att en Jnteckningssökandeicke allenast borde upp"gifwa
agaren, utan äfwen egendomens namn,num"111^,
natur och Hemmantal, sa kärl honom wara
"ma, att Domaren, hwilken det åligga bör, altja
''wäl för egen, sorn for efterträdarens i Embetet säkerhet,
af infordrande ägande rätts Handlingar för,
"wista sig em uppgiftens riktighet, Inteckning icke
"wagrar.''
Utskottet har harwid inhämtat, huruledes ne,
dannämde Författningar förordna; nemi- Kongl. Bref,
wet den id:de Julli 1776: Att pa det Exemplar
af Intecknings, och Lagfarts, Protocollerne, som till
Hof, Naitm insändes, bör i brädden förhwarjemal
keck
-
Den z Junit. 4-z
tecknas namnet pa personen, svin det angar, eller
egendomen som intecknas och uppbjudes — Kongl.
Reglementet den rz-dje Februari, i?79, §. 6. att
wid Intecknings tagande för Ian i Armeens Pensions-Casta,
bör egendomen specifice till mantal, namn
och ork antecknas. — Kongl. Reglementet den 2 z:dje
Maji 180; §. 5 Blom. 2. Att dalan begares utur
någon af de under Kongl. Krigs, Collegii inseende
ställde Krigsmanshus, och Mililia, Boställs-Castor,
skola sa wal ssuldebrefwet, som Intecknings-bewiset
innehålla noga och tydelig uppgift af de pantsatte fastigheter.
— Kong!. Mafits förnyade Nådiga Concours,
stadga af den 23 Junit 1798- 22 §. z Mom. Att
Inteckning ma ej bewiljas, förr än agaren till den
tomt eller hus i Staden, eller jord och hus pa Landet,
deruti Inteckning begäres, pa fäkt gade Capitlet
Jorda-Balken owillkorligen bjuder, till uppbud
sig anmält och sin rätt wisak; — och anteligen all,
manna Lagen uti ?:de Capiilet r:sta 8. RattegangsBalken,
att om Borgenär will till sin säkerhet laka
inteckna GäldenarS fasta gods, skall han söka thet
strifteliga, och Rätten lagga gäldenär wist dag före
att dera swara.
Och som Leffe Lagens rum och författningar,
i ett sammanhang betracktade, lemna sa tydeliga fö,
rejkrifter bade för Intecknings-sökanden och Döma,
ren. att ett förändrat förfarande derutinnan, och inträffandet
af sadane händelser, hwilke aiswit Herr
Justitia - Ombudsmannen anledning till ilragawaran.
Le framställning, otwifwelagtigt härleda sia fran
Domarens efterlåtenhet och mindre noggranbet, men
icke ifrån Lagens och FörsattningarneS ofullkomlighet;
fa anser Lag-U skottet sig sak- a anlednira tillstyrka
Herr Justita-Ombudsmannens hemställan.
424 Den z Juni».
att hss Riksens Höglofl. Ständer förestå någon ytterligare
förklaring eller förskrift uti ifragarvarande
ämne.
;:o Dernäst förekommer fä »val den af Herr
Justins-,Ombudsmannen framställde fraga, "Hu"ruwida
Domaren tillkommer en sidan pröfningsrätt
"ä det af qwarlatenskapen i en afliden persons Bo,
"l föreskrefwen ordning asatte wärde, att han skulle
"kunna anbefalla -n no »värdering, soni ock Justilis--  "Ombudsmannens, till förekommande af det under,
"stundom inträffade missbruk, af owanligt laga wargen,
gjorde hemställan om följande tillägg i allmän"na
Lagens rum: Att rvärderingsniän stola under,
''striswa Bouppteckning ined edelig förpliktelse, att
"de efter bästa förstånd och samwete »värderat, och
"wara anda'pligtiqe, der sa fordras, att sadan! med
"liflig ed besanna."
Nar Lag-Utstottet, föranledt af ofwannämde
framställning, fäster stn uppmärksamhet pa de swarigheter,
som skulle bliswa en nästan säker följd, om
den särskildta skyldigheten förenades med Domare,
Embetet, alt gransta Boupptecknings-wärdén in,
nan fraga derom uppstått, emellan »vederbörande arf,
wingar, synes det wara för narwarande olämpeligt,
att tillstyrka en sadan Domares pröfning, hwilken
skulle merendels under wcrkställigheten förswaraS ge,
nom dess behof att bedöma lösöre-persedlar och kreaturs
warde endast efter den ofullständiga och ofta as
biafsigter styrda bcikrrfning, som »vederbörande kun,
de lemna inför Domstolen; äswensom i afseende pa
den af Herr Justitia - Ombudsmannen WärderingA
mannen förestagne answarsfkyldighet, den grundade
sörhaga helt naturligt uppkommer, akt ingen »nera
wille ätaga sig ett beswar, som wore förmat med
den
Den z Junis. 425
den obehageliohet, att efteråt ställas till answar för
ofta obilliga msattn ngs påståenden, att t vingas pa
ed och såmedelst se en stadgad önvertygelse misskänd;
och da efter Utjkottetö kanka de inkomster, som af
Sterbhus tillfalla socknens fattige, och stundom Justitia-Slaten,
ärv ttUfällige, och af sa föga betydenyet
i det hela, att grunden »or dessas erläggande
efter högt beräknade »värderingar icke bör föranleda,
till nya stadganden, hwarigenom inccn allmän ber»--  delia »vinst kunde paräknas, som öfrverwäger ostvan,
nämnde olägenheter; sinner Lag-Utskottet, att sa län,
oe rättigheten ar för wederbörande bewarad, attin,
gifwa förseglade Exeinplar af Bouppteckningar, och
för Allmogen, att till Warderings- och Bouppteck,
ninoslnan antaga hwilka personer de hälst behaga,
som äga skicklighet; bör förhållandet i desse fall för
yärwarande bliswa oförändrat; hwarföre vck>a Ut,
skortet »vördsamt får till Riksens Högloft. Ständer
hemställa vin icke wid wara nu gällande Lagar
och Författningar, ma tilis widare fa förblifw» samt
desse af Herr Justitia-- Ombudsmannen wackte frågor
hwila till dess wid den granskning af Lagwerket,
sou» tillkommer Riksens Högloft. Stander, hela larån
om Bouppteckningar och hwad dertill hörer, k
ett sammanhang kan komma under skärskådande.
4:0 Den betydcliga balance pa oafgjord? mak
uti Konas. Mattts och Rikets Högloft. Götha Hof,
Rätt, som Herr Just-t-k. Ombudsmannens berättelse
upptager, gifwer »visserligen anledning tili den önskan,
att någon utwag ma widtagas, hwarigeno»n
densamma kunde inom korrt tid förswinna.
Erfarenheten har »visat, att under sednare hälf,
ten af äret de fläste malen göras anhängig?, emedan
inställelse-dagarne för alla fran Lagmans-Nät.
terne
4-6 Den z Junii.
terne dit wädjade mål icke infalla förr an da, ecb att
ivid årets stur, samt under dea korrtare Höst-Sessionen
en mängd af desse mål icke hllnnit föredragas, hwaremot
under den längre War-Sessionen^ da något
wädjat mål fran Lagmans-Rärlerne wanlistwis icke
inkommer, en stor del af denna balance förswiniter,
och ar alltid wid Wär, Sessionens flut betydligt
mindre, an wid Jultiden; men da till Lag »Utskottets
kunstap kommit, att Kongl. Mant redan den
Lidra sist!. April stall hafwa widtagit Nådig författning
till befraimande af de oafojorde urälens stuteliga
handlaggninA / och organisationen af en fjerde
Division, utgör en Reglementarisk föreskrift, som ankommer
pä Kongl. Majus Nådiga wälbehag, sa
anser Lag-Utstottct för sig något widare utlåtande
haruliunan icke aga rum.
5:0 Lika med Herr Justiti-e» Ombudsmannen
och pa de i desi Berättelse anförde stal, sinner Lag» Utstottet
det wara en uppenbar följd af Riksdags-Bcstutet
den 2:dre Man r^ro, att den uti Kongl. Förordningen
den s October 772, Bergsmans-Ständet
sörbehällne lösningsrätt till Bergsmanshemman,
samt särskilt stadgade ordning för desse Hemmans
försäljande genom Utmatnings-Auction, förfwunnit
6:0
Den första af de 2:ne Lagförklaringar
Kongl. Maj t genom Högsta Domstolen meddelat,
den nemligen af ten 27:de Julli i8n, om »värdering
och försäljning af fast egendom ä Landet, som
för gäld i mat taaes, ar föranledd af åtskilligt Landshöfdingars
hos Kongl- Majit i underdånighet gjorde
anmälander, om swarigheter, som motte wid werkstalligheten
af Förordningen derom af den 27:^ April
18 is. — Denne sednare Förordning innehåller endast
Neglementarista föreskrifter för wärderingar och Uc
-
Den z Junii. 427
mätnings-Auctioner; — Anwandbarheten af aila sädane
förcstrister läres bäst af ärsarenhecen, och da
denna nu wisat bristerne, och meddetsamma medlen
alt dem afhjelpa och förekomma, anser Lag-Utstottct
förenämd»: förklaring böra af Riksens Högloft.
Stander tilläggas egenstap af standia Lag.
7:0 I ordning fälier derefter för Lag-Ut stöttet,
att yttra sig äfwen öfwer ten andra Lagförkiarmgcn
af den 28:t' November >8n angående rätta förståndet
af 4ide tz. uti Kongl. Förordningen af den
28:de Junii 1798, om Lagsökning emot Löftesman.
Da denna förklaring instämmer med ordalvdelsen
och ordaförstandet af 17^8 ars Förordning, och
tillika fredar en längifware, frän möjcliga chieaner
af en Löftesman, som naturligtwis, med förutsättande
af möjeligen inträffande betalnings - answar,
iklädt sig Löftesmanna» förbindelsen och hwars rättighet,
att, pä grund af uraktlåtne formaliteter, undandraga
sig uppfyllandet af en sadan förbindelse,
således mätte wara wida mindre, än Längifwarens
ratt, som pä god tro antagit Löfresmannens namn
säfvm säkerhet, att fä svrmalueterne sig till godo,
synes äfwen nämde förklaring böra dlifwa beståndande.
I anledning af denna förklaring har Herr Ju,
stiti-e» Ombudsmannen ansett böra, dels närmare utwecklas
och bestämmas än hittills skett, och dels
stadgas, i:o "Huruwida fordrings-ägare sin rätt
' emot Löftesmannen förwarat genom stämning till
"Under-Domstol. — 2:0 Huru förhällas stall i dyvika
fall med stämnings uttagande och tillställande.
"z:o Huruwida, när Löftesman äro flere, men endast
en af dem lagfökt, de öfrige kunna anses wara
"frie frän deras förbindelse emot fordringsägaren,
"eller om, ehuru endast en är lagsökt, sordungs
-
4-8 Den z Junlk.
''ägaren, eller om, ehuru endast en ar lagsökt, för»
"dringsägaren kan anses hafwa derigenom aj iven förvarat
stn rall emot de öfrige af Löstesmänncn,
"och 4^o i den händelse, da endast en af Löftesman,
'nen wore i behörig ordning lagsökt, och de öfrige
"ansagos frie för sine förbindelser emot fordrings"ägaren,
hwilka skyldigheter och rättigheter den l. g"sökte
Löftesmanncn hade att iakttaga i afseende pä
"sine med'Löftesman." Lag-Utstottet har funnit,
att da det för fordringsägaren icke sällan är beqwäm,
ligare och mindre kostsamt, att hos Domaren i or,
ten göra sin talan anhängig, än att af Executom
begära en handräckning, som, genom ftagans för,
wisande till Domstol, ofta icke kan erhallas, och det
icke eller för cn Borgenär förnekas, att afwen i
detta fall wid Domstolen i orten sin sak uttöra;
att da en ingifwen ansökning till Konungens Befall,
ulngshaswande eller uttagen stämning hos Döma,
ren äro till sin art enahanda, sa wida de bada in,
nefatta sökandens påstående, hwaröfwer wederpar,
ten icke är skyldig lemna något swar förr än han
deraf erhållit del, och allmänna lagen uti y:de Cap.
12 §. Handels,Balken ansett en Borgenär i ali,
mänhet derigenom lika hafwa förwarat sin rätt, till
utbekommande af sin fordran, om han inom den i
lagen söreskrefne tid, som genom Kongl. Förordnin,
gen den iz:de Junii »8oo blifwit till hälften för,
kortad, gifwer den an för Rätta eller inför Kon,
ungens Befallningshafwande, bör, till bibehållande
af lika grunder uti enahanda ämnen, en hos Do,
maren uttagen, men ej Communicerad Stämning,
medföra lika werkan, som en till Konungens Befall,
mngshafwande ingifwen, men es kungjord ansökning:
Alt någon föreskrift huru en fa beskaffad stämning
Den z Junti. 4Ly
stall uttagas och wederbörande.tillställas, sa mycket
mindre är behöfwelig, som sadant förut uti utte
Capitlet Rättegångs-Balken finnes tydcligen stadgat
- Att da Borgenären är öppet, att i den här
isragawarande händelse söka en, flere eller alla af
Löstesmännen, men han blott inom den färeffrefne
tidens fö lopp utöftvar denna rättighet emot en, otwiswelagtigt
bör sölja, det han förlorat rättigheten att
sedermera söka de öfrige — Att, sedan, der flere
Löftesmän äro, blott en blifwit lagsökt och i följd
as sin förbindelse fatt godtgöra hela Borgens belopp,
Ilka otwungit följer, det han äger att de öfrige Löftesman,
för hwad han möfwer sin del efter ett lika
deltagande i det hela utbetalt, i Laga ordning söka
sin ersättning, sa wida han icke will hälldre halla
sig till Gäldenaren — Och ändteligen: Att da en
sadan Löftesman icke kan anställa någon rättegång
emot sine medlöftesman, förr än han sjelf blifwit
lagsökt eller inom den föreskrifne tiden bewisligcn godwilligk
betalt, kan icke eller den tid, inom hwilken
Borgenären bör sin rätt utkräfwa hoS Löftesmänncn,
wara lämpelig för defie sednare, att af hwar,
annan utfordra deras rätt, hwilken Lag-Utskottet anser
wara lika med hwarje annan fordrings, ägareS.
I följe häraf finner Lag-Utstottet, till winnande
af mera säkerhet och enhet i denna del af Lagffipningen
endast behöflig!, att hos Riksens Högloft.
Ständer wördsamt tillstyrka följande tillägg uti g:de
§. af Kongl. Förordningen den -8:de Junii »798:
Att den fordringsägare, som för öfrigt iagttagit,
hwad honom till sin rätts bewakande jemlikt Lag
»legat, bör anses hafwa fullgjort innehållet as ofwan
aberopade gide §. i 1798 ars Kongl. Förordning,
när han inom Tolf manader efter förfallodagen,
eller
'Den z JunH.
eller ester den utsatte tiden» förlopp, hwarje manad
enligt 42:dra puncken i Förklaringen den 2z:dje Mars
1807 räknad till zo dagar, hos wederbärande Befallnlnoe
ha »wande eller Domaren i orten fokt laglig
handräckning till sin fordrans utbekommande, ehuru
Löstesiuanncn icke inom samma tid erhållit del af
Lagsökningen.
8:0 Ibland de ämnen, som innefattas uti Herr
Justitia,Ombudsmannens Berättelser, förekommer
dernäst, "huruwida den som will börda hus, >ord
"eller tomt i Staden är skyldig instämma Köparen,
"eller dersörutan endast genom Bördejkillingens ned"sättande
kan lagligen bereda sig öppen wäg till la"tan
i detta fall," hwarwid Herr Justiti-e-Ombudsmannen
ansett, "att da tillämpningen af Kongl.
"Förordningen om Börd af jorda Landet den iz:de
"Junii >8Oo.. emot bokstajwens tydclighet, för jord,
"hus och tomt i Staden ej annorlunda an Analo"gice
kan äga rum, synes äfwen ett stadgande nöd"wändigt,
huru och i hwilken ordning stämning om
"börd af jord, hus och tomt i Staden, köpare tillvällas
bör."
Da stämning ar grund till all rättegång och
Lagen uti 2c:te Cap. 21 §. Rättegångs-Balken i
allmänhet förbjuder, att döma öfwer något, som ej
instämt ar, och hwad Kongl. Förordningen den r z:de
Junii 1800 stadgar, om Börd af jord pa Landet,
afwen bör till winnande af enstämmighet i behandlandet
ak frågor af lika beskaffenhet wara gällande
i Staden, sa finner Lag, Utskottet fullkomlig
anledning, att hos Riksens Högloft. Ständer
förestå följande förklaring ej mindre öfwer 5:te Cap.
Den z Juun. 4Zi
r §. an 7tde Cap. irsta §. Jordabalken, att den
Bördeman, Widerbo eller Nabo i Staden, som
will hafwa förwarad sin Börd och lösningsrätt,
åligger, att i likhet med hwad för Bördeman a
Lander stadgat ar, icke allenast Bördeskilling i Rätten
nedsätta, utan jamwäl lagligen instämma Köparen
inom den tid, räknad fran z.dje Uppbudet, nystnämde
LagenS rum i desta särskildta omständigheter utstaka.
9:0 Af de grundade anledningar, Herr Justita--  Ombudsmannen uti dest Berättelse anfört angående
den, enligt nu gällande författningar, i gröfre brott,
mål stadgade dubbla hemställning, får Laa - Utskottet
hos Riksens Högloft. Ständer wördsamt förestå, det
stte Momentet af rzvz ars Leuterations-bref mätte
upphäfwas, samt att uti alla de mål, som uti
vfwannamnde Moment aro uppräknade, äswensom
Brott emot Majestätet, hwarom Kongl. Beefwet d. 4
April >827, stadgar, och enligt hwilka föreskrifter
Hof, och Öfwer-Rätter såsom förste Domstol böra
till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning hemställa
sitt Utslag,,innan detsamma får utfärdas, bcmälte
Hof- och Öfwer-Rätter matte efter fulländad ransakning
hädanefter fa genast utfärda deras Utslag,
och i öfrigt dermed förfara pa sätt 2g:de puncken
uti Kongl. Förklaringen af den 2z:dje Mars ,827
vin lifssaker föreskrifwer, hwaremvt Lag-Utskottet
anser, dels att wid Leuterations-rätten bör förblifwa
i dest närwarande skick, intill dest BrottmalsLagarne
hunnit i det hela öfwerses, och dels att da
nyst abervpade 2y:de punct af 1807 ars förklaring
förordnar, att Hof-Natts Utslag, hwarigenom naSon
är ansedd saker till döden, ma ej werkstallas,
utan
4Zr Den z Junii
utan
stall warda Konas. Maut i underdånighet hem,
stält, det jämwöl med ordalydelsen af förestritten
instämmer, att Utftagcr till hela sin widd är under,
ställt, och werkstälughtten deraf hwilar innlidest Kongl.
Maut sig i Noder utlåtit sa wäl i sielfwa hufwud,
maler, rörande dödsstraffet, som ock rörande de för
mer eller mindre delagkighet i brottet tilltalade och
dömde personer. — Vien till förekommande af en
vlika behandling i detta afseende, får litffortet'.vördsamt
hos Riksens Högloft. Ständer tillstyrka, att
en härmed förenlig förklaring warder utfärdad.
ro:o Sluteligen har wäl tvid Herr Justiti-cOmbudsmannens
Berättelse warit bifogade, tels afffriftcr
as Herr Justitia-Ombudsmannens till Koral.
Majus i underdånighet, samt Seraphimer--Ortens
Gillet, aflemnade Berättelser, i hwud stick Rikets
fängelser sami ffazaretter, Hospitaler och Barnhus
befinnas, och huru derwid tillgår, och dels de fran
Wederbörande föredragande i Konungens StatsExpeditioner,
och Nedre Revision ak Herr JustiusOmbudsmanen
begärte antecknings: listor öfwer de
af Rikösens Högloft. Ständer wid sista Riksdag fattade
Beftut och gjorde framställningar, som dlifwit
af Kongl- Maut gillade, utfärdade och i werket ställde,
akwensom öfwer de Beftut, hwilke den föregå,
ende Riksdagen wäl blrfwit fattade, men innan sista
Urtima Riksdao inträffade, icke hunnit akt werksiälias,
man derefter likaledes blifwit Expidierade; Men harwid
har Utstottel ansett sig icke hafwa någon åtgärd
att widraga; Hwariemre Utstotret genomsett
Herr Justitia-Ombudsmannen 6 Diarium och Re,
gistratur, utan att derwid hofwa anmärkt något
som ingar uti Ukstottets befattning; hwrlket avt,
jemte
Den z Junii. 4Z?
jemte flere Ledam'ters i wiste fall yttrade särstildke
meningar, Riksens Högloft. Stände>s pröfning
wördsamt undrrstalles. Orebro den 2; Maji 1812.
Pa Höalofl. Ridderssapeks PaHögw. Prest- Stanoch
Adelns wäonar, dets wönnar,
n. II'. Lrröinkelr. stoll. st. II6 cl ion.
Pa Wallofl. ^Borgare- Pa Hederw. Bonde
Standets
wägnar, Ståndets wagnar,
Oarll?!?. OAncIbeoA. I^iiosson.
öV. lullZi-L.
Uppläst H-S Ridd, och Deln den z Junii.
- - s - Prey s Ständet dcn z - -
- - - - Borgare - Standetd. i - -
- - - - Bonde-Standet den i - -
Utdrag af protocollct, hillet ut: Riksens
Hsglofl. Ständer ^ Lag-Utskott wrd lstrtrma
Riksdagen i Örebro den -s Maji -8^2.
S. D- >^ster ftukad justering af Ulstottets Betänkande
till Riksens Högloft. Stander, innehallande
utlåtande öfwer Herr JustitT-Ombudsmannens Embets-Berättelser
för arén >8n och izr2 uppläste
Herr Doctor Hedren ett fa lydande
wördsamt Memorial!
Sedan det Högloft. Utskottet redan, uti asiatit
wördsamt Memorial, till Riksens Stander aterlem,
nät de uri Justi:'«- Omdudsmarmer-s hit förwlfte
Berättelser befintelige ämnen, hwilcas p.öf ing U>-  ffotter trvdt sig icke tildora; sa följer deraf, attalia
Bihang. N:o 28. de
4Z4 ' Den z Junii.
de öfrige mäste af Utssottet till behörig granskning
upptagas. Med denna anledning kan jag för min
del icke annat, an anse de med färbcrörde Berättelser
förenade Bilager, höra till Utskottets befattning;
hwadan det icke synes mig öfverensstämmande med
Ut,kottet» pligt, att endast inskränka sig till en an,
malan af Justins-Ombudsmannens underdåniga
Skrifwelse till Kongl. Majtt, rörande Fängelscrne i
Riket, Desi Bref till Kongl. Seraphimer-OrdensGillet,
anaacnde Hospitaler, Barnhus- och Laza,
retterne, desi aflcmnade Diariec och Registratur,
samt den aflemnade Förteckningen öfwer de Riksens
Ständers Beslut, som sedan sista Riksmöte bliswit
af Konungen i werket ställde, utan lara Riksens Hög,
löst. Ständer, med allt stal wänta utaf deras Lag,
Utstött, uti desie stycken, en lika noggran åtgärd som
i de öfrige.
Jag styrkcs i denna tanka icke blott deraf, att
Lag-Utskottet redan för Riksens Stander tillkänna,
gistvik, hwilka ämnen i förberörde Berättelser de!
arstedt icke tillhöra sin befattning, och derigenom med,
gistvik sia pligtigt, att upptaga alla de öfrige; Sakernes
egen beskaffenhet bestyrker äfwen en sadan
pligt. Da Riksens Ständer wid inrältningen as
Justin»-Ombudsmannens Embete stadgat en In,
struclion och förestrifwit en redogörelse; sa har nie,
ningen otwifwelagtigt warit, att wid hwarje Riksdag
kunna etterfe, hwilka för Landet nyttiga frug,
ter, dett r wigtiga kall medlört. Da Justitia, O>»,
budsmannen äfwen nu gifwit fullständig underrättelse
om de ställen, han, med anledning afJnstructioners
17 §., besökt, samt föreslagit nödige rättelser och förbättringar;
da han, utan särskild och tydelig före,
skrift, af eget berömligt nit och med anledning af
Den z Junii.
Jnstructionens 19 K. äfwen besökt Suk-och Dårhusen
samt bifogat sina underrättelser och nyttige
försiaq: da han icke allenast astemnat sine Diarier
och Registratur, utan siclf utteyckeligen, i sin till
Riksens Seander nu afaifne Berättelse, förestagit,
att de sku le till detta Utskott remitteras och der
granskas; sa torde hans eller Ständeines önskan wara
uppfylld, med ert löst angrfwande af desie ämnen.
Dcsiutom »kulle den, pä sa goda skäl gjorde tilläggningen
i Jnstructionens t 4 8- wara utan allt ändamål
och nytta; om dermed inre annat asyftadcs, än blotta
utlemnandet af en Förteckning öfwer de af Riksens
Ständer fattade Beslut och gjorde hemställningar,
soin bliswit af Konungen gillade, utfärdade och
i we-ket ställde, elier till det högsta en blott anmälan,
akt den bliswit inlemnad.
Riksens Högloff Ständer wanka med stal af
ett Embete, som förenar det högsta förtroende, med
de »vidsträcktaste pligter, de utmärktaste fölgder för
Samhällets ordning, wostrand och lugn. D.tt b'.ifwer
deras tillfredsställelse att höra ändamälet befrämjas
af redligheten, af '.vaksamheten och talangerne:
de äga rättighet att njuta denna tillfredsställelse,
likasom de i ett motsatt fall, »kulle äga rättighet
att behörigen upplysas. Jag tillstyrker fördenskull,
för min del, U'stottet, till hwars befattning
desie Berättelser bliswit remitterade, att wid alla
ofwannamde ämnen lägga den hand, som öfwerensstämma
tued Standernes fordran; och fäe i det afseende
förestå, att den ingifne Förteckningen pa de
af Ständerne fattade och af Konungen utfärdade
Beslut, hwilken förteckning enligt tillägget i 14 §.
af Jnstructlonen tydligen är förenad med Justin'»,
Ombudsmannens afgifwande berättelse till Riksens
* * Stan
-
4Z6
Den z Junit.
Stander, och således enst'at zz §. Riksdags-Ordnngen
hörer till xae-Ulst.lreis profning, malle med
förra Riksdagens Bestut warda jämförd: samt att
Berstrelserne em Rikus häcken och sukinrättningar
likaså öfwe ses, ok der de af Lag-Utstottet ej kunna
erhålla omedelbar åtgärd, Utstctlet dock matte
wack a R ksens Ständers uppmärksamhet pa angegelägenhettn,
att lota »vederbörligen bereda dein pa
armt stalie: och stuteligen att Utskottet malte utur
Diarurne 06) Registrattirec noga inhämta och till
Slärdeine inberätta, hwad med JustitiT-Ombudsmannens
Jnstructun eger s niniar^hang och om sa
nödigt finnes, upplösningar och hemställningar bifoga.
Jag har trodt mig genom dmna ottrade tanka
uppfylla en owillkorlig pligt, såsom medlem af delta
Högloft. Utstött: och jag gör det med nöje da nu
»varande Justin'»,Ombudsmannen Herr Friherre
Mannerheim, i dest lill Siänderne afgisne Berättelse
wid innewarande Riksdag, för sin tel fest
begärt samma åtgärd, den jag här haft äran förestå.
Orebro den 2; Maji 1812.
äolr. ^frelr. Ist ett ren.
Hwaresier Herr Doctorn begärte, alt detta
Memoria! matte pa manligt sätt sa åtfölja Betänkandet
De
öfrige af Utskottets Ledamöter förklarade
sig »vara af den mening, som i Betänkandet sinnes
upptagen.
klx ?rotoco!1o,
XV. 1v1I§ren.
Rik
-
Den z Junit. 4Z7
Uppläst och bifallit hos Ridd. och Adeln den z Juni!.
» - - - Preste-Ständet den z - -
----- Borgare-Standet d. z - -
- - - - Bonde-Ttändet den z - -
Riksens Ständers Stats-Utstotts Ullätande,
angående Bchanget till Riks-Ståndens
pcotocoller wid sist hällne Riksdag.
^edan Riksens Högloft. Stander wid sisthallne
Rksdag bestulit, att pa allmän bekostnad lata trycka,
sa »väl Bihanget till samtlige Riks. Scandcns
Protocoller wid samma Riksdag, som serskildt Constitutions-
Ustttttt^ Betänkande öfwer förestagne ändringar
i Grundlagarne, samt Kongl- Maj:t uppå
Riksens Ständers derom gjorde underdåniga anhållan,
genoni Skrifwelst den 5 December 1810 i Nåder
anbefallt Kongl. Stats-Coutoiret, art ombesörja
tryckningen och fölstmka medel drrtill, såsom ock
tillse ej mindre att förskottet blefwe behörigen redo»vist,
an äfwen att Statsverket, genom försäljning
af de t uckte Eremplarrn, matte hallas i möjligaste
mon stadeslöst för de atgangne kostnaderne; fa bär
Stats-U-stvctet inhämtat, att af Constitutions-Utstottetv
Betänranden, deraf 1502 exemplar äro t yckte,
blott någre fa blifwit saide, nien alt för Bihangct,
bwa'.af arv upplagde -002 cxunplar, någon
betalning icke influtit eller, i anseende till exemplarens
mindre begärlighet sidan en längre tid fran
Riksdagen förftut-t, är att påräkna.
Stats-Utstoktet får derföre till Riksens Högloft
S-'änders be^öfwande hemställa, om icke af
de S-uhundrade Exemplar utaf berörde Beränkanden
och. Handlingar, four Ut kottet latit fran Stockholm
hitsöra att hallas Rikets nu församlade Ständer
-
4Z8
Den z Junii.
der tillhanda, matte fa till samtliZe Standens Ledamöttr
titan betalning utdelas erforderligt anta!
samt öfwer stöttet af exemplaren föryttras pa det satt
och till det pris, hmarigenom åtminstone någon ersättning
ti!! Statsmerket ma kunna inbringas; Och
jära Nikiens Högloft. Stander, fa framt detta bifalles,
hos Kongl. Majtt i underdånighet anhalla,
att den del af tryckningskostnaden, som icke till följd
af Kongl. Mai.ts osmandcrörde Nådiga Skrifwelse,
redan bli mit förstjuten och bland sista Riksdags utgifter
upptagen, ma, tillika med transportkostnaden
för de bikfKdc exemplaren, bestigande enligt räkning
till 58 R:dr 22 ft. i r. Banco, fa utgå af de mede!
fom till numarande Riksdags-utgifter marda ansiagne,
såsom ock att Kongl. Stats»Contoiret kunde
blifwa harem förständigadt och anbe'aldt om den
åtgärd, som blifwit fö^-siagen att widtagas til! Statswerkeis
ersättning. Orebro den 21. Maji 1302.
Pä Högloft. Ridd. och
Adelns Led. magnar,
OAv! dl örn er.
Pa Wall ff. Borgare
Ståndets
Led. magnar,
'Vä SZelin.
Pa Högm. Prest-Standets
Led. magnar,
Ousrst l>Lurrsx
Pa
Hederw. BondeStandets
Led. wägnar,
O. Onrlsson.
Den z Junii. 4Z9
Utdragas protocollet, kMet bos HKalofl.
Ridderfkavet och Adeln, wid Urtima Rishagen
i Orebro den z Junii 1812.
S. D. ^ppa gjord motion af Landshöfdingen Friherre
af Hakanson, alt till Stat för Hans Kongl.
Höghet Arf- Fursten Prins Oscar matte ifrån 18 n
ars början anstas en Summa af 16,666 R:dr zr
H., utan afräkning a Hans Kongl. Höghet KronPrinsens
Stats-Summa af de 6666 R:dr z? ss.
hwarmed densamma wid 1810 ars Riksdag i Orebro
blifwit, i afseende pa Hans Kongl. Höghet
Arf-Furstens uppfostran, förhöjd, bestöt Ridderstam
pet och Adeln för sin del att genom remiss till StatsUcstottet
berörde Utssott stulle anmodas att denna
Summa för Hans Kongl. Höahet i Stat förestå;
och stulle de öfrige resoective Sländen härom wänligen
underrättas. Or kuxrg.
klx krotocosto,
6. Lilverktol^e.
Utdrag af prstocollet, hället bos HZgksslkge
Ridderfkavet och Adeln, wid llrtimer Riksdagen
i (örebro den z Junit 1812.
S. D. ^Efter derwid gjorda anmärkningar återremitterades
till Allmänna Bcsmärö- och EkonomieUtstottet
dess den i Junii pa bordet lagda Memorial,
i anledning af wäckt fraga om stmtslkgans förhöjande
för fangstjuts in. m. med anmodan, att Utstottet
mattte inkomma med förslag till bestämda
grunder för de friwillige öfwerenskommclser i affccn
-
44v Den z Ju ni k.
de pa sanasö-m^n, hwilka Utssottet i sitt Utlåtande
6>Y'tat. Ut
kx krotocollo,
6. 8 i Iver stolle.
Utdrag af protscovet, havet hos Häglof!.
Rröderskaoet och Adeln, wid Urtima Ritsdagcn
i Gr»bro den z Junit 1812.
D. H hwad det Högwördige Preste-Standet
c,enom Prorocolls-Utdrag af den i sistledne Juna
föresiagir / att i betraktande af den utmärkta båtnad
och de fördelar, hwilka Fäderneslandet bär kunna
påräkna af Kongs. Maj:ts Nådiga Författning,
angående inrättningen af en Swensk LandlbruksAcademie,
Riksens Stander matte, dels medelst en
underdånig Tacksägelse-addresi tilt Kongl. Majit, infor
Thronen, tolka Nationens underdanigsta wördmw
och erkänsla för de förnyade wedermalen as
Kongl. Mants altid werksamma omtanka och Landsfaderliga
omwardnad för Fosterlandets förnämsta näringsgrenar,
dels ock att inför Hanö Kongl. Höghet
Kron-Prinsen^ nedlägga uttrycken, af Riksens
Stände>s underdåniga tacksamhet, för det Hans
Kongl. Högber i nader täckts ataga Sig att wara
besagde Academis högste Beskyddare; beslöt Högloflige
Ridderfkapet och Adeln alt kill alla delar instämma,
med det ti-tagg att denna tacksägelse-addrctz
genom behörig deputation till Hans Majit Konungen
och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen skulle
i underdånighet öfwerlemnas. Ur kuprs.
Ux krotocollo,
A 6. 8i1verkto1xo.
Ut
-
Den 3 Junki. 44»
Utdrag af protscovet, havet hos Högloft.
Ridder skåpet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i wrebro den z Juni: rkra.
S.D.2).,öll Höglofl. Nidderskaoet och Adeln Allmanna
Befwärs- och Ekonomie-Utskottets den usta
Junii pa bo:det lagda Memorial, rörande den af
en Ledamot af Högwördige Preste-Ståndet Herr
Prosten Siwertson yttrade önskan, att ett särskilt
Lä:s-Lazarett för Bohus Län malte blifwa i
Uo.ewalla Stad inrättadt, samt att det i Strömstad
in: warande Curhus för Veneriska sjukdomar
afven matte till förstnamde Stad blifwa förflyttadt.
Ut fu^rz.
Lx krotocollo,
A. 6. Lilverktolpe.
Utdrag af protscovet, havet hos Högloft.
Ridderfkapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den z Junii 1312.
S. D. biföll Höglofl. Ridderfkapet och Adeln
hwad Höglefl-OStats-Utskottet genom sitt den lista
sistl. Juni! pa bordet lagda Betänkande anmält,
angående Bihanget till Riks-Standens Prolocoller
wid sist hällne Riksdag. Ut laxra.
Tx krotocollo,
A- 6. 8i1verfto1xe^
Ut.
442 Den z Junik.
Utdrag af protocsllet, hållet hss Häglof!.
Riddrrfkapet ock Adeln, wid Urtima
Riksdagen i örebro den z Junii 1812.
S. D- ^emitterades:
Till Lag-Utskottet:
Ett Memorial af Grefwe Gyllenborg, Johan
Henning, om förhöjande af Böter ä Skogsäwerkan
m. m.
Till Allmänna Befwärs- och EkonomieUtftottet.
Ett Memorial af Grefwe Gyllenborg, Jo.
han Henning, rörande förändring i Lagens stad,
gande 0M Brandstod. Ut supra.
klx krotocollo,
d.. 6. Lilverstolpe.
Utdrag af protocollet, hällit hos Hägloflige
R ddcrskapet ock Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den z Juni»
I8l2.
S D. ^?edclst bifall till Expeditions-Utskottets
den e sistlcdne Junii pä bordel lagda Memorial,
gillade Högloft. Ridderskapet och Adeln Redactionen
af Riksens Ständers wid 1809 och igio ars Riksdag
siadgake förftag till en Instruktion för StatsBanco-
och Riksgälds-Contoirets Itevisorcr, med
de af ofwanbemälde Utskott föreftagne bestämningar.
Ut illers. Lx krotocollo,
0. Lllverstolpe.
Ut,
Den z Junii. 44?
Utdrag af Protocollet, hället hos Häglof!.
Riddcrskaper ock 2ldeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den Z Junii 1312.
S. D. Instämde Högloft. Ridderssapet och Adeln
med Hederwärda Bonde-Srändet i dess förftag, att
ett serjkilkt Utssotk af tre Ledamöter frän hwarie
Ständ matte tillsattas, för att utreda de ifrän förra
Riksdagarna uppskjutna twist iva frågor mellan
Bonde-Ständer och de öfrige Stånden och deröfwer
med sitt Betänkande inkomma. Ut supra.
klx krotocollo,
6. Lilversolpe.
Utdrag af protocollet, hältet hos Häglof!.
Ridderskapet och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den z Junii 1812.
S. D. ^fler förnyad föredragning af 2:ne hos
Ridderssapet och Adeln af Herr Schmitterlöw,
Henning Christian, ingifne Memorialer, innefattande
de twänne förftag att en jämkning i Extra
Noteringen mätte tillwagabringaö, samt att derefter
berörde Rotering mätte för stadigtvarande förklaras,
beftöt Högloflige Ridderssapet och Adeln att den förra
af dessa frågor till utlärande af Allmänna Beswärs-
och Ekonomie Utskottet hänwisa, och att den
sednare frägan skulle förblifwa hwilande tili dess Ut.
skottets utlåtande öfwer den förra, till Riks-Stånden
inkommit- Ut supra.
Lx krotocollo,
6- Lllverstolpe.
Ut,
444 Den z Junii.
Utdrag af protocollet, hållet hos högloft.
Ridderskapct ,och wed Uttima
Riksdagen i Örebro den z Junii 18^2.
S. D. ^l'I Stats-U:ssottets genom desi den r
Junii pa booder landa utlärande i anledning af den
hav Hedermora Bonde-Ständer wächa fräga om
Extra Krig'ch)jelps utgörande för P..storaterne i Riket,
gaf Hoglofl. Ridderffapet och Adeln lili alla
delar sitt bifall. Vt supra.
Ilx ?rotocollo,
A. 6- 8i1versto1pe.
Utdrag af protocollet, hältet hos Högloft.
Ridderfte.pct och Adeln, tvid Urtima
Riksdagen i Örebro den z Junii >812.
S. D. fölls del i sista Plcno pa bordet lagda
Utlakande, af Allmänna Beswars- och EkonomieUtstottet
öfwer den af v ce Balemannen Jon Ionsson
wäckta fraga, onr erläggande af Vac. nce. afgift
under fredlig tid för de mmk-a' bomman hwilka
till Båtsmanshåll äro indelt. Vr supna.
läx ?rotocollo,
6. 8i1 v ersto lp e.
Utdrag af protocollet, haller hos Häglof!.
Ridder ft^pet ^ och Adeln, wid Urtima
Riksdag, n i Örebro den z Jui.ii >812.
S' D. ^öglosi. Ridderffapet och Adeln biföll A1-  manna Beswä:s- och Ekonelme-Utffoklets den i sistl.
Zunii pa bordet larda Memorial, i anledning af
Riis
-
Den z Juni i. 445
Riksdagsmannen Abraham Larssons fran Östergöthland
wäckte fraga, art Kyrkoherdar, lika med
Comministrar pa landet, i Rikets alla Provincer,
mom Skane, sielfwe malte uppbygga och underhålla
deras Boställen. Vr supra.
klx ?rotocol!o,
ch. 6. 8i1verstolpe.
Utdrag af protocollet, hället hos Högw.
Preft-S andet. wid Ultima Riksdagen i
(Örebro den ^ Junii i8e2.
S. D. ^§edan, i afledning af Högwördigstc Herr
A-ke-Biffopcns och TalmanncnS anmodan, Ståndets
Electvrer sammanteädt för att wäija 6 Ledamöter,
till det, i afseende pa fragan om en allman
Passevolans-inrättning, bcstutna ftrffilta Utffott,
upplystes af del wid berörde wal hällne Protokoll,
att följande undfått fleste rösterne, neinligen:
Biffopen Herr ^riherren Doctor Mörner.
— Prosten Elfsberg.
— Doctor Drysen.
— Doctor Stenhammar.
— Doctor Noren, och
— Doctor Gen b er a.
Hwilka igenom Protocolls-bitdrag ffulle legitimeras,
att wara Prest-Ståndets Ledamöter uti ofwanberörde
Passevolans, Utskott. Vr supra.
klx kstotocollo,
s. V. ^Im-iuist.
.Ut
-
446 Den 3 Junit.
Utdrag af protocollct, hillet hss ^ägw.
prest-Städet, wid Urtima Riksdagen i
Gr ebro dea z Junii 1812.
mittcr.-dcö:
Til! Lag-Utstottet:
cäende förkortandet af den tid, etter hwilken fanone
Soldaters eiler andre utom Riket wistande Perlow
ners hustrur ma fa i andra riZten stäp inga. 17r suxra.
fix krotocollo.
Utdrag af protocollct, hället ho? ^sgw.
Prest-Ståndet, tvid lii tima R.ksdagen
i Grebro den 3 Junii 1812.
S. D. föredrogs a nyo och bifölls StatS-Utstöttets
den l dennes pa bordet lagde Betänkande
angående Bihanget till Riks-Standens Protocoll
wid Urtima Riksdagen är 1810. Ve iuxra.
Lx ?rotoco11o,
st 17.
Utdrag af protokollet, hållet hss Högw.
Pcest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den z Junti 1812.
S. D- ^cats-Utstotttts den r dennes pa bordet
lagde Utlåtande, > anledning af den hes Hederw.
Bende, Ståndet wäckta staga om Extra Krigöhjelps
ut,
Den z Junii. 447
utgörande af Pastoraterne i Riket, blek a nyo fö,
redragu ocy kill alla delar gilladt. Ut luxra.
Lx krotvLvllo,
is. 17. ilina <zuilt.
Utdrag afWällost. Dorgare-Ständets pro,
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den z Junti 1812.
S» D. ^tats-Utffottets afgifne Betänkanden:
^r:v I anledning af hos Hederwärda Bonde,
Ståndet wäckt staga om extra Krigshjelps utgörande
för Pastoraterne i Riket, Och
2:0 Angående Bihanget till Riks, Standens
Protocoll för sista Riksdagen.
Förehades a nyo och gillades. I7e stuxr-a.
kix ?rotoco1lo,
st st Lerjström.
Utdrag af wöllofl. Borgare-Ständeks prs,
tocoll, haller wid Urtima Riksdagen k
Orebro den z Junit 181».
S. D> ^ster förnyad föredragning af Allmänna
Beswärs» och Ekonomie - Unkottets Betänkande i anledning
af Herr Prosten Siwertsons Memorial
om inrättande af ett LänS-Lazarett i Uddewalla och
ditflyttande af det i Strömstad befintelkga Curhus,
fann Borgare-Standet godt aterförwisa detta arén,
de till Ukstottet, med de emot Betänkandet nu gjor,
da anmärkningar. Ut fuxra.
kix krotocollc»,'
st st Lerjström.'
Ut,
Utdrag af wällöf!. Borgare - Sandels pro,
tocoll, hållet erid Urtima Riksdagen t
Arebro den z ^unii 18>2.
S- D. I^oplästcs 3 ny» och gilladcs ExpeditiorsUtstottets
författade Project ti!! den as Riksens
Ständer wid 13^9 och 1310 arens RikSdaa fast,
stälde Jnstrnckion för dest Revisorer öfwer StatSBanco-
och Nstsgäldsweeken, med de utaf flcstottet
i Särskildt Memorial förestagne ändringar wid
rcdactionen. bit supra.
Lx krotocollo,
!- f. Lerjström.
Utdrag af Wällöf!- Borgare - Srandets protocoll,
hället wid fjrtima Riksdagen i
Orebro den z Junti 1812.
S- D. 8öredrogs a nyo Allmänna Beswärs- och
Ekonomie, Utskottets afgifne Urlatandcn, i årled i g af
i:o Riksdagsmannens I 0 hanErssons, Eri c
Anderssons,^ Anders Olssons och HartHa
nssons fran Stora Kopparbergs- samt Ian
Anderssons fran Wästerås Län till Ucfkottcc re,
mittcradc Memorial, angående förhöjning i logan för
stjuts till sängars forslande och ersättning för sang,
förares beswär med arrestante.s bewakning under
ransakningar m. m.
3:0 Vice Talmannen Jon Jonssons fran
Blekinge Län Memorial, angående rättighet för min,
dre, till Båtsmanshåll indelte, hemman, att i freds,
rider fa wara Vacante emot erläggande af wis afgit;
Och blefwo deste uttalanden af Ståndet bifall,
Nk» Ut supig. klx krotocollo,
7. ch Lerjström.
Dött Z Junit. 449
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Skändeis pro,
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den z Iunii 1812.
S- D- Remitterades kill Bewillnings-Utstotket
Herr Astestoren Arv sen ri samt Herrar Handelsmannen
Backströms och Segerdahls motioner
angående' Bewillningen af arstrllige lägenheter
Ut
supra.
Lx krotocollo,
7- 7 Lerjström.
Utdrag af Wällöf?. Borgare,Ständets protocoll
, hållet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den z Junit »812.
S. D. ^bid förnyad föredragning af Allmänna
na Besvärs- och Ekonomie-Utskottets utlåtande i
anledning af hos Hederwärda Bonde, Ståndet wäckt
fraga om skyldigheten för Kyrkoherdar att sjelfwe
uppbygga och underhålla deras Boställen, fann Borgare-Ståndet
att della ärende ägde gemenskap med
Riksdagsmannen Anders Danielssons fran Elfsborgs
Län, pa bordet hwilande motion, vm särskildt
Ucstott kill upptagande af de ifrån förra Riksdagarne
uppstiukne twistige frågor, emellan Hederwärda
Bonde-Ständer och öfrige Stånden, och att samma
Yttrande derföre borde dliswa liggande pa dordet,
intill dest Anders Danielssons motion kan förekomma
till husrvudsaklig åtgärd. Ur supra.
Lx krotocollo,
7- f. LerZströn»,
Vihang. N:o -s. Ut
-
4sv Den z Zunik.
Utdrag af protocollet, hältet uti Acderwär
da
Bonde-Standets pierro, wrd Urtima
Riksdagen i Orebro den z Junit -8 ra.
S. D- Remitterades:
Till Lonstrtutions-Utskottet:
Riksdagsmannen Eric Swenssons fran Bo,
hus Län inostne Memorial, angaesde föreskrift för
Riksens Ständers Justitia--, Ombudsman, att be,
fordra de wid Riksdagar i underdånighet anmäldte
ärender till skyndesamt sint.
Till Stats-lltskottet:
Riksdags,Fullmäktigen Magnus Jönssons
fran Jönköpings Län Memorial, angående förän,
dring i Postföreri-inrättningen.
Till Bewillnings,Utskottet:
Anders Hakanssons fran Elfsborgs Län
ingifne Memorial, angående grunden för utgörandet
af lnnewarande ars Bcwillning.
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomie,
Utskottet:
1:0 Johan Olsson Longbergs fran Gefle,
borgs Län Memorial, angående Recognitions-skogar,
ne i Riket.
2:0 Lars Swenssons fran Skaraborgs Län
Memorial, angående upptagande wid Harads,Rätt
af mål, rörande försummad snöskottning.
3:0 Nils Nilssons fran Orebro Län Me,
moria!, angående rättighet för Hemmans-aboer,
att lösa Tionde-Spannemalea med penningar efter
markegång, Vr supra.
Ilx ?rotocollo<»
L. Lriakman.
Ut
-
Den z Junik. 451
Utdrag af protocollet, hållet hos Heberwäcda
Äor.de-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i örebro den z Junit 18:2.
S. D. ^onde-Ståndet har latic sia föredragas
Expeditions, UlffoltctS den zo sistl. Mai asiatne
hemställning, wid den redan under 1812 a-.s Niksdaa
beflutade, men icke utfärdade Jnchucuon för
Riksens Ständers Revisorer, öfwer Stats» Banco,
samt Niksgäldswerken; och med bifall kill den af
Utskottet föresiagne redaction af i och 7 8 8, förenat
sig nied Wällofl. Borgare-Stander, i afseende
pa tryckning af den i sistnämnde §- föresrrifne
Berättelse, och förblisivit wid desi eger tillägg, alt
den i s §. nämnde Tabell, matte Allmänna Tidningarne
åtfölja; Hwilket Bonde-Ståndet äfwea
förmodar winna de öfrige Respektive Standens bifall.
Vt supra. klx krotOLollo,
6. L rinkman.
Utdrag af Protocollet, hället hos >^ederwärda
Bosrde Ståndet, wid llnrl>!a Riksdagen
i Orebro den Z Junit 13^2.
S. D. Upplästes a nyo deas Allmänna Beswärsoch
Ekonomie-Utskottets den z'o sistledne Mali af,
gifne och sidan sista Plenum, pa dordet hwilande
Uclatanden:
r:o Öfwer Riksdagsmannen Johan Erssons,
Eri c Ander § fons, AndersOIss 0 ns ochHans
Hanssons fran Stora Kopparbergs Län, samt
Jan Anderssons fran Westerås Län Memorial,
angående förhöjning af Legan för Fangars forslande
samt någon särskild ersättning för FangarS ward.
* * 2:-
4f2 Den z Junit.
2:0 I anledning afvice Talmannen Jon Jonssons
fran Blekinge framställning, om Vacanccr i
Fredstider för mindre Bätsmans-Rotehallare; Och
z:o I anledning af Prosten SiwertsonS lill
Högwördige Preste-Ståndet ingifne Memorial, om
inrättande af Lazarett och Curhus för Bohus Län
uti Staden Uddewalla; och blefwo af Bonde-Standet
lill alla delar bisallne. Or supig.
Lx Brotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af protocollct, hältet hos Hederwärda
Bon^e-Ständet, wid Urtima Rikedagen
i Orebro den z Junit 1812.
S. D. Ester »tterligare föredragning af StåtsUtskottets,
den i i denna manad pä Bordel lagde
Utlåtande, i anledning af den hos Bonde-Ståndet
wäckte staga, om extra Krigsbfelps utgörande för
Pastoraterne i Riket; Fann Ståndet af berörde Utlärande
och de upplösningar, hwaruppa det sig grundar,
tilii-äckelig anledning att laka denna staga sörfalla.
Ot supra.
klx krokocvllo,
6. Brinkman.
Utdrag af protoc.ollct, hältet hos Hederw.
Dont c-Ständet, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den z Junii 1312.
S- D. ^tats, Utssottets den 1 innewarandc manad
pä Bordet lagde Utlåtande, angående Bihangct
till Riks» Standens Prvtocoller wid sist hällne Riksdag,
samt ConsiiturionS, Utskottets da afgifne Betänkande,
Den z Junik. 4;;
tande, öfwer förestagne ändringar i Grund, Lagarne,
blef ml. ater uppläst, och, ester stedd proposition, till
alla delar bifallit; derom sa wäl Nespecrive MedStanden,
som Stats- och Expeditions-Ukstotten
stola wördsamk och wanligen underrättas. Or supra.
Lx krstocollo,
6- Brinkman.
Utdrag af prstocollet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Ständer, wid Urtima
Riksdagen i Örebro den z Junii 1812.
S. D. 2)onde-Ständer har ansett all öfwerlägguing
om Allmänna Befwärs- och Ekonomie-Utstottrts
Betänkande, angående Korkoherdarnes ffyldiahet
till Prestegärdsbyggnad, döra hwila, intill desi
de öfrige Standen sig ullätit öfwer Bende-Stan,
dets Motion om ett särstilt Utstött, till utredande
af de emellan Bonde-Standet och de öfrige Standen
uppkomne twistigheter, i den wördsamma och
wänliga förmodan, att något hinder genom ett förtida
bestut öfwer detta särstiita ämne icke lägges för
det härmed aststade goda ändamål. supra.
Lx krotocollo,
6. Brinkman.
Utdrag af prstocsllet, hältet hos Hägn.
särest-S.äirdct, wid Urtima Riksdagen r
Orebro den 4 Junii 1812.
S- D- OäcedrogS a nyo och bifölls Allmänna
Befwärs- och Ekonomre-Utstottcts pa bordet hwilan
de
-
454 Den 4 Junii.
de Betänkande, angående Vacance-rättighet för de
mindre Bätsmanshallen. Vt supra.
klx krotorollo,
ch V.iä. lin quist.
Utdrag af protocsllct, haltet hss >^ögw.
Prcst-Gtandet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den 4 Junti 18 >2.
c?'
S. D. Oöredrogs a nno 06) bifölls Allmänna
Beswärs- och Ekonomie-bhstottets pä bordet hwilande
Betänkande, rörande skyldigheten för Kyrkoherdar,
att nelfwe uppbygga och underhalla deras
Boställen. Vt supra.
blx krotOLvIIo,
V. almquist.
Utdrag af prstocsllet, hållet hos ^ögw.
Prest-Ståndet, wid llrtima Riksdagen i
Orebro den 4 Junit 1812.
S. D. o^Jid förnyad föredragning af Hederw.
Bonde-Ståndets pä bordet hwilande ProtocollsUrdrag
as den 28 sisth Maji, angående organiserande
af erc serskilt Utskott, af z:ne Ledamöter fran
hwarje Ständ, sör att utreda de fran förra Riksdagar
uppffjutne twistiga fraaor emellan BondeSiandet
och de öfriga Riks, Ständer,, dem emellan
pa bästa sätt jämka och derefter med sitt Utlåtande
inkomma; sann Prest-Ståndet staflöt, att uti berörde
B.siut med Hederw. Bonde-Standet instämma
och anmodade fördenskull Ståndets Eleclorcr,
em Prest-SVndeis Ledamöter i samina Utstött uc
wälja.
Vr. supra. slx ttrotocollo,
V. Almquist.
Den 4 Junit. 45;
Utdrag af protscollet, hället hss Hogw.
prest Ststndet wid Urtima Riksdagen i
Lerebro den 4 Junii 1812.
S- D. 8 stedrogs a nyo och bifölls Allmänna Besmars-
och Ekonomie-Utstottets pa bordet hwilande
Betänkande, angående Riksdags-Fullmäkcige Swen
Pehrssons och Abraham Larssons Memorialen,
rörande skjutsningsstvldighet samt TinasbuS och
Harads- Fängelsers byggande m. m. Vr supra.
klx krotoLvllo,
is. V. ^linquist.
Utdrag af protscollet, hältet hos Högw.
prest-Ständer, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 4 Junii 1812.
S. D. Upplästes Protocollet, hallit wid det af
Prest-Slandets Electorer denna dag anställda wal
af zme Ledamöter uti det af Hederw. Bonde-Stanbet
astade och de öfrige Standen bestulne serskilda
Utskott, till utredande af de ifrån förra Riksdagar
uppskjutnc twistiga frågor emellan Hederw. BondeStandet
och de öfriga Riks-Standen; och inhämtades
deraf, att följande erhållit fleste rösterne, neml.
Biskopen m. m> Herr Doct. Wilh. Faxe,
Profefloren m. m. Doct- Wijkman, och
Prosten Sw. Joh. Almquist,
Hwilke fördenskull genom Protocolls-Utdrag böra
legitimeras, att wara Prest-Ståndets Ledamöter i
vfwanbesagde Utskott. Vr supra.
klx krotocollo,
ch V-Hm quist.
Ut
-
4ZS Den 4 Junti.
Utdrag af prstscsllct, bältet hos ^ögwärd.
!)rest-Ständet, reid Urtima Riksdagen i
Orebro den 4 Jumi 1312.
S- D» ^b.d det af Prest, Ståndets Electorer
denna dag anställda wnl af Ledamot uti BancoUtsicttet,
i framledne Dom-Prosten Dockor Hellmans
st^!e, erhftt Bttkoppen Herr Doct. Weidman
aila rösterne; och skulle han fördenskull igenom
Protocoös- utdrag legitimeras, att wara Prest-Standets
Ledamot uti Riksens Högloft. Ständers BancoUtskott.
Ut Lu^ra. Lx ?iotc>co1Io»
U. ^Irrr^uiLt, .
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständets protocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen i
LÖredro den 4 Junii 1812.
S. D. Ä^id förnvad föredragning af Hcderwarda
Bonde-Ståndets Protocolls-U-drag, för den -§
siftl. Mait, innehallande dek inbjudande till sine
Med-Stander att med Bonde-Ståndet bestämma
ett S.rssildt Utskott af Denne Ledamöter fran
hwarze Stand, för att ukreda de ifrån förra Riksdagarne
uppskjutne twistige frågor emellan BondeStåndet
och de öfrige Stånden, dom emellan pa
bästa satt iemka och deröfwer med Utlåtande inkomma;
Bestöt Borgare-Stander för sin del, att bifalla
till b-vad Hederwarda Bonde-Stander salunda
förestagit. Ur su^rs.
Tx ?rotocollo,
I.. 8.
Olss ^rveäLon.
Ut,
Den 4 Jurin. '457
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständets
prstocoll, hället wid Urrima Riksdagen
i Orebro den 4 Juni! 1812.
S.,D. ^a inbjudande af Högwördige PresteStandet
genom Prolocolls-Utdrag för den i:sta i
denne manad, hwilket nu ä nyo föredrogs, bestor
Borgare-Standet, att med Preste-Ståndet förena
sig vin underdånige tacksägelse-adrcker, för att tolka
Nationens underdåniga wördnad och erkänsla sa wal
till Kongl. Majit för de förnyade wedermälen af
Desi alltid werksamma omtanka och Landsfaderliga
vmwardnad om Fosterlandets förnämsta Näringsgrenar,
hwilka Kongl. Majit, genom Desi Nådiga
författning angående inrättningen af en Swensk
Landtbruks-Academie, behagat ådagalägga, som ock
till Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen för det
Hans Kongl. Höghet i Nader täckts ataga sig att
wara närrinde Academies Högste Beskyddare, bie
lu^rg. Ux krotocollo,
I.. 8.
Ola; ^.rvsäloli
Utdrag
af protocollet, hället hos ^edckwärda
Bonde-Ständer, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 4 Junit 18".
S. D. 2)onde-Ståndet hor för sin del funnit
Allmänna Befwärs- och Ekonomie-Utskottets Utlåtande
af den 2 i denna manad öfwer Riksdagsmännen
Swen Perssons ifrån Christianstads Län -  och Abraham Larsson fran Östergöthland ingifne
Memorialer, om alla Hemmans lika deltagande
i allmänna skyldigheter, aga sa oskiljaktigt samman
-
4s8 Den 6 Junii.
hang med den af Riksdagsmannen Anders Danielsson
sedermera yppade fraga om alla ifrån
förra RikSdagarne uppstjutnc Privilegii-lwisterS al,
görande, att, förr an de öfrige Respective Standens
Utlakande blifwit inhämtat, öfwer det i thy föreftagne.
Utstötts fattande, detta ärende icke kan winna
hufwudsakelig handläggning; Hwilket Bonde-Stani
förmodan af dest Respective Med-Ständers bifall,
får wördsamt och wänligen tillkännagifwa. l^r stirra
- k!x krotocolio,
O. klinkman.
Utdrag af prstocollet, häller hos Högloft.
Ridderftapec och Adeln wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 6 Junri r8»2.
S. D- ^äredrogos a nyo och biföll os StatS-Utskottets
den z siikl. pa bordet lagda Betänkande»,
rw Angående Riksgälds-Contoirets Dispositivnsrättighct
öfwer de fran Kongl. Krigs-Collcgium till
Contoret aflemnade behållningar af Arme.ns Organisations
allmänna Hingstmcdels — ArtillerieExercttie-medels
— samt Skönsta HingstprscmieCaftor.
2:0 Stats-Ucstottets Berättelse och Betänkande
rörande Riksgaldswerket, jämte Bilagan Lik. Vinnehållande
Stats-Utstottets Betänkande, rörande
afssrifning af ätstillige Summor, hwilka af Riksgälds-Contorels
medel blifwit anticiperade och till
ersättning ännu balanceras
z:o
Angående f. d- Regements-Qwartennästarens
wid f. d. Swensta Gardes-Regementet, OfwerAdiulantcn
och Majoren Herr H. F. Reuterskölds
Memorial, att fa åtnjuta enahanda ersättning för
för
-
Den 6 Jun ii. 459
förlorade lönings-inkomster, som blklwit tillagd Compagnie-Chefs
wid f- d. Swensta Gärdet, 'b/t st-pm.
lstx krotocolio,
6. 8i1vertto1j)e.
Uppläst hc>§ Ridd och Adeln dcn 8 Junst.
- - - - Prest-Ståndet den ; - -
- - - - Borgare - Siandet d. 4 - -
- - - - Bonde-Ständet den 4 - -
wördsamt Memorial!
lander den i:sta och g:de siftledne Maji hafwa sme
till det Hederwärda Bonde-Ständet inkomne Memorialer
till Riksens Högloft. Ständers Allmänna
BrswärS, och Ekonomie'Utstött blifwit remittrade,
det förra af Riksdagsmannen Swen Pehrsson
fran Christianstads Län, om stadgande skyldighet för
Insockne-Frälsehemman, att lika med Kronohemman
deltaga uti Hall- och Reserve-stjuts, sa wäl
som KronostjutSningar för alla troupper, samt deras
förseende med qwatter under marcher, ej mindre än
i Tingshus och Härads-Fängelsers uppbyggande
och widmagthallande, jemte weds anstaffande under
Härads-Tingen, samt att alla Frälsehemman lika
med Kronohemman böra deltaga i de skyldigheter,
som i Häradet eller Socknen utgöras efter hemmantalen,
utan något slags undantag; och det sednare
af^ Riksdags-Fullmäktigen Abraham Larsson
fran Östergöthland, derutinnan han yrkar, att ehuru de
af Riksens Högloft. Ständer redan widtagne belydlige
förändringar, om de nogrant tillämpas och werkftäilas,
rörande stjutsningsstyldigheten af bade Kronooch
Krono-Skatte, samt Frälse- och Frälfe-Skartc
-
462 Den 6 Junit.
hemman stola markeligen werka till ändring i skjutsningsbeswärct;
men denna stadighet ä ena sidan icke
är, efter Riksdags-Fullmägtigens yttrade tanka.
återfärd till den enkelhet i fördelningen emellan Riktis
Jordägare och hemmans Innehafware, som sa,
tenö natur synes krafwa, och, a den andra, denna
ffylcighet annu widläoar Jordbruket, ali stags ford,
den ma bestå af Säterier, Ra- och Närs, hemman,
preste- eller Milin»-Boställen, bär deri deltaga,
sä mål i Städerne som a Landet, utan allt undantag,
och tvid alla tillfällen, efter tour och ordning, sä wäl
i afseende pä Krono- som Gästgifweri-skjuts.
Desie Memorialer, hwilka i afseende pä deras
innehall, hwad stjutsningsbeswärels jemnare fördelning
hemmanen emellan angar, hafwa med hvarandra
ett oskiljaktigt sammanhang, har Utskottet under
öfwerläggnina färehaft och stannat i de deri anförde
ämnen uti säl/ande
Betänkande:
Hwad först angar fragan om ett allmänt deltagande
af alla Hemman i Riket uti Hall, och Neserve-stfnts;
sä emedan genom 17Z4 och 1766arens
Kongl. Gästgifweri-Ordningar uttryckeligen stadgar,
att Reserv- och Hållskjuts, der endera eller bada
äro nödige, efter be.grunder Allmänna Lagen i 28
Capitlct 4 §. Boggninga-Balken söreskrifwer, stall
utgöras af alla Krono, och Skatte- samt Frälsehemman
i deras ordning och efter tillsägelse, och
inga andra hemman frän besa skyldigheter undantagas,
än de som genom serskildt Privilegier och Resolutioner
äro derifrån undankagnc, och hwilka Utskottet
funnit förnämligast bestå uti Säterier, LaduWdar,
Rä- och Rörs- Insockne- elier weckodags
hem
-
Den 6 Junis. 461
hemman, B ställen af alla Naturer, Posthemman da
de ej tillika äro Gästgiswaregärdar, Lotsar i allmänhet,
Kyrkowärdar i Skane, samt Nämnde- och
Fierdingsmän för deras äboende hemman; ry ock som
Utskottet wid femnförelfe af sä wäl 114 §. uti >829
ars faststälde Regerings-Form, som ; och 6 Momenten
uti 9 §. af >812 ärs Riksens Högloft, ^tanders
Bestur pä Allmänna Riksdagen i Stockholm,
finnér förenämnde skjutvniugsskyldighe^, utan serskildt
begiswander och förändringar uti de Privilegier
enskilde Personer, men serdeles wisie hemmansnaturer
af alder warit tillagde icke kunna utsträckas öfwer
de grönför sädane stadganden sörejkrifwa; Alitsa
kan Utskottet för sin del icke tillstyrka nägon ändring
mi hwad hittills rörande Reserv- och Hållskjuts-skyldigheten
är färordnadt.
Widkommande dernäst det yrkade allmänna lika
deltagandet uti Kronojkiutnings- och Znqwarteringsskyldigheten
sä wäl i Städerne som pä Landet,
utan undantag cch wid alla tillfällen, har Utskottet
funnit 9-de 8- un 1812 är§ Riksdags-Beslut af
den 2:dra Maji, jemnförd med Kongl- MasitS, i
följe deraf utfärdade Nädiga Kungörelse af den 6:te
April r8 lo bestämdt stadga, huru med deltagande
uti detta Beswär kommer att förhäftas sä i Slädee
som ä Landet, och de Hemanens naturer wara derk
uppräknade, hwilka en sadan skyldighet efter deri utstakade
grunder, aftaga, hwadan ock Utsksttet för
sin del anser förändring uti besia skyldigheter icke
kunna med bcständ af äsande rätten och utan rubbning
af jordens natur werkstallas, sä wida ej deras
begiswande dertill, hwars ratt denna fräga rörer,
kan tillkomma.
Be
-
462 Den 6 Junii.
Beträffande sedermera femian vin skyldigheten
att bog.a och underhålla Tingshus sune HäradsFängelsc,
sa enar Lagen ut, 26:te Capitlet 4:de §.
Byggnioga-Balken i allmänhet stadgar, hwilka bemman
fran denna styldiahet c ro un dan ta o ne, utom
hivad Kongl. Förordrinaen af den ,?:de Septemb.
1788 i 2:dra §. rörande Lotsars aboendc hemmans,
och Kongl. Kungörelsen af den i9:de Augusti rZoi
i r §. om Posthemmans mer elier mindre delkagan,
de derutinnan förestrifiva; anser lltstettet, ined tillämpning
af sa »väl 114 §. i 1809 ärs Regeringsform.
som sista Momerterne af c-:de §. uti 1810
ars Riksdags-Besint, någon' »vidsträcktare sty'd!ghet
ej heller i desta omständigheter kunna Hemman i allmänhet
alägas, än hwad förenämnde stade ander 06)
serstilde Resolutioner derom innehalla; afwcn som,
da någon Utstottet känd Allmän Författning icke
stadgar om stadighet för HäradSboar, att halla wed
uti Tingshusen under Harads, Tingen, utan sadant
mera grundar sig pa olika wcdertagen plägsed. Utskottet
anser sig icke kunna tillstyrka något stadgande,
rörande hemmans skyldighet, att anstasia wed till
detta behof.
Sluteligen och hwad angar Swen Pehr sons
yrkande, alt alla Frälsehemman lika med Kronohemman
böra deltaga i alla styldigheter utan undantag,
hwilka i Häradet eller Socknen efter hemmantal
utgöras, har Utstottet pa enahanda grunder, som
ofwannämnde arn, trott detta asyftade lemnande af rättigheter
och styldigheter emellan hemman af alla naturer
i Riket, dels förutsätta en rubbning af jordens
natur, dels ett förnärmande af grunden för ägande
ratten samt serstilde Corporationer tillagde rättigheter,
deröswer, emot 90 och 114 §. §. uti 1829 ars
fast
-
Den 6 Junii, gLz
faststalde Regerings-Form, Riksens Högloft. Ständer
eller deras Utlkott icke lärer tillkomma att öswerläaga,
utan dero pa serskildt upprättande och af
Konunaen bifallande öfwerkommelser emellan samtelige
Riks-Stan den.
Riksdags,Fullmagtigens Schares fran Bobus-Län
till Utstottet ingifne Memorial, warder pa
bans beaäran »vördsammeligen bilagdt. Orebro d. 2
Junii 1812.
Pa Höglofl^ Ridderstapets PaHögw. Prest- Stanvch
Adelns »vägnar, dets magnar,
stoll. kl. O/IIsnborg. 6. V. Ikoseiesrein.
Pa Wällofl. Borgare- Pa Hederrv. BondcStandets
wägnar, Ståndets »vägnar,
Ololk Ljösrellr. OI. sti. Leliaro.
^Llex.
Utdrag af prstocollet, ballet infZr Riksens
Högloft. Ständers Allmanna Beswärsoch
Ekonomie-lUskott wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 2 Junit -8r2.
<7x
S. D. Inlemnade Riksdags-Fullmägtigen O. R.
Schare fran Bohus-Län ett sa lydande
wördfamt Memorial!
För att i korthet utweckla stälen hwarfäre jaz
warit af särstild tanka med Lofl. Utskottets fläste
Ledamöter, angående war behörighet att yttra ost
öfwer Swen Perssons fran ^Christianstads- och
Abraham Larssons fran Östergöthlands Län
Memorial», får jag äran följande anföra:
464
Den 6 Junii.
Att Stånds-Privileqii-ändringar ej tillhöra
Ekonomie- och Beswars-Utskottet, wisar sjelfwa Constitionen
— men hwad försias med sadane Privilegier?
Jo, i min tanka en rättighet som ett RiksSland
äger att begagna med uteslutande ratt för
ert eller flere af de öfrige, eller ock en rättighet, som
något Riksstånd äger pa de andras bekostnad.
Deremot giswas mangfalldiga rättigheter, hwilka
hwar och en Medborgare tillkomma, och således
ej kunna hit hänföras, till exempel: att beskatta sig
sjelf ar En, men hwilken likwäl ej hörer till Consritutions-
utan Bewillnings-Utskottet: Att ej twin,
gas utgöra Folk till Rikets förswar utan gemensamt
bifall öfwer hwad stadgat narit ar ock en rättighet
— icke destomindre har detta slags Privilegium
aldrig ansetts tillhöra Constitutions- utan något annat
Utskott
Pa
denna grund war Ekonomie- ochBeswarsUtskottet
uppdragit, att 1810 i April afgöra sattet
till 'Armems förstärkande; Riksens Högloft. Ständer
godkände äfwen Desi Betänkande, om all oroterad
jords Roteringsskyldighet.
Pa samma grund nedsattes nu ett Utskott till
beswarande af Kongl. Majtts Nådiga Proposition
om förändring af Förstärknings-manffapets utgörande.
I annan händelse synes mia att Riksens Högloft.
Ständer icke äga af samma skäl rätt att desima öfwer
sa kallade Ståndspersoners jord och förmögenhet
innan de deröfwer biifwit hörde, som likwäl är dem
betagit — Hwad kan närmare röra deras rätt än
en sadan beskattning?
Pa dosia stal tror jag alt Ekonomie- och Besvärs-Utskottet
äger öswerlägga om fördelning af
alla sådana tyngder, hwilka drabba Medborgare af
^ alla
Den 6 Junil.
46s
alla Stand utan undantag i och för jord, hwilken
hwem som häldst får besittja. Orebro den 2 Junii
O. IT. Lolli re.
Och skulle detta Memorial ulssmwaS och till
Respective Riks-Standen åtfölja Utskotters Betänkande
öfwer Riksdaas-Fullmägtiae Swen Perssons
fran ^christianstads Län och Abra ha m Larssons
fran Östergöthlands Län lill Utskottet remitterade
Memorialer, rörande ffjutsningsskyldighct för
alla derifrån hittills befriade Hemmans- och andre
Lägenheter, samt deltagande i Tingshus - och Häradsfängelsers
byggande och underhällande, med mera.
Ul stirra. Lx krotocollo,
^lex.
Uppläst hos dlidd. och Adeln dcn 8 Junii.
- - - - Prest-Ständer den 8 - - -
----- Borgare - Ständet d. 8 - - -
- - - - Bonde-StZndet den 9 - - -
wördsamt Memorial!
^Damtelige Riks-Standen hafwa till Lag-Urffotttts
hufwtldsakliga yttrande aterremikerak den del af
Herr Friherren och Justitia - Ombudsmannens aflemnade
Embets-berättelser, som innefattar framställriing
om särskildt stadgande för Lösen af gravationsbewis.
Och da Lag-Utskottet nu gar alt uovfolla
denna, i sadan ordning tillkomne, skyldighet, får Utskottet,
som funnit dels at Kongl- Majus Nådiga
Expeditions-Taxa af den 2y:de Maji icke
fastställer någon Lösen för gravations-bewis, sa wida
de icke böra hänföras under de uti samma Taxa
Bihang. N:o 30. sm
-
466
Den 6 Junii.
omnämnde Härads - eller Tingsbewis, hwarföreDo,
maren endast äger i Losen uppbära 12 tz., hwarmed
han för sin möda icke ian anses ersatt, och dels att
ukgifwandet af desie bcwis är förenadt med ett särdeles
answar, och oltcst mycke beswär, wördsamt se.
resta, att i lösen Hädanefter ma uppbaras för merberörde
brwisOstver
en Egendom af r helt mantal
och derunder , - i N:dr 32 H.
O mer i mantal till och med z mantal z — 16 —
Och öfwer egendom af större mantal 6 — z? —
Samt öfwer hwarje Hus och Tomt
i Staden under ett Nununer - z — r6-  Och anser Utstottet, atc en lika beräkning as
Lösen bör äga rum, da gravatisnsbewis fran Kongl.
Hof-Rätternes Archive utfärdas; hwarjcmte Utstrl/
ter bordt härwid beledsaga den anmärkning, acc ehu/
ru egendomens storlek icke föranleder till något osti!
beswär för utfärdandet af ifragawarande bcwis, hak
Urstottet likwal ansedt öfwerensstänrmande med bil/
lighet, och de grunder >8oi ars Expeditions-Tahi
följer i afseende pa Lösen i flere andre hänseenden,
att en ägare af ett mindre Hemman icke bör betala
lika med en ägare af ett större, i synnerhet da äs/
wen den nu förestagne Lösen wid de fläste tillfällen,
uti de widsträcktare Domsager, icke motswarar
bctsmannens möda, och att da, a ena sidan Jnteck
uings-Protrcollerne i Staden i allmänhet äro wid
lystigare än a Landet, hwarest ratticcheten till Jn>
tecknings-begärande och bcwil-ande är instrankt till
de tillfällen, da Ordinarie Tina förrättas , hwareiite!
Inteckningar , Staden kunna sökas och bewiljas al»
la Rattegangsdaaar, och e° drn andra någon liko
säker gru«d rcke giswes för olika beräkning af Löse"
Den 6 Jun ii. 467
för gravations - bewis öfwer Hus och Tomt i Sta.
den som öfwer egendom a Landet, har Urstottet trodt
sia böra följa en medelwäg af det, som för Landet
diifwil sörcstaget, ywilker allt Riksens Högloft. Stonder
wördsamt understäiies. Orebro den 4 Junii >312.
Pa Högloft. Ridderstapets PaHögw. Prest- Stanoch
Aoetns wacnar, dets wägnar,
ls. j-V Lroöinkelr. ^o tt. kckt-cki-ön.
Pä Wällöf!. Borgare, Pa Hederw. Bonde.
Srandets wägnar, Ståndets wägnar,
O. O lucke. fricke os Oitossori.
fä. XV.
Uppläst ho§ Ridd. och Adeln den 8 Zunli.
- - - - Prest-Ståndet den 8 - - -
- - , - Borgare-Siändet d. 8 - - -
----- Bonde-Ständet d. 8 - - -
u
Wördsamt Memorial!
ti ett till Högwördige Präst-Ståndet ingifwit!,
och derifrån den 5 sist!. Maji till Lag-Ucstotcet remitterat
Memorial, har Herr Prosten Joh. Lindeström
anfört, att i dec stick Landtm ateri-Författningarne
nu äro, kan genom Storstiften och Enstiften
ingen fullkomlig säkerhet gifwas, om ett örud,
bär bibehållande af de tilldelade ägor, sa länge den
frihet star öppen, akt nar som hälst söka rättelse uti
sadane förrättningar, da misirakning eller origtig matning
kan w'sa§, h wärsö re Herr Pr-sten begärt,
att en Prcscripcionvtid härföre, matte utsattas, af s
högst 3 ar, räknade fran den dag, da förrattninsen
fastställdes. * * I
468 Den 6 Junit.
I delta amne förordnar Ma Momentet uti 8r
§. af Kongl. Majus Nådiga Förordning om Landtmäteriet
i Riket, ten 12 Aug. i^8z, att enar en
Gro»skiftes-delning blifwit af Domaren gillad, får
den sedermera icke »uddas eller pätalas; men dar
någon efteråt gitter »visa, eller wid Chartans öfwer,
seende wid Landtmateric-Contoiret skulle finnas, akt
fel »varit i uträkningen, hafwer den, sou» derigenom
lidit, »vald, att söka jämkning i fin lott pä Landt,
mätarens bekostnad, dock utan att sjelfwa delningen
»nä blifwa ändrad.
Nu ehuru det ä ena fidan, pa sätt Herr Pro,
sten Lindeström anmält, werkeligen leder till en
witz slags osäkerhet uti besittningen åfjord, att dera
skedde delningar, äfwen efter det de blifwit sasistälde,
kunna jämkas och ändras, dä sädane fel finnes be,
gangne, som förberörd! är; dock likwäl och sou» här,
wid ä den andra förekommer- Att den jordägare, som
genast will försäkra fig om uträkningens rigtighet,
hwilken af honom sjelf i allmänhet ej kan pröfwaS,
äger att derom anlita någon annan Landtmätare, än
den, som delningen förrättat. Att rättigheten till
äterwinning af den jord, som orätt frangatt ett hemman,
star uti ett sammanhang med Lagens stad,
gande uti 4 Cap. 9 §. Jorda-Balken, som förkla,
rar ali söndring af skattskyldig jord för ogild, utan
att bestämma någon tid till äterwinninos-sökandet,
hwilken oinskränkta tid till rättighet af klander as
denna art, t-oligcn blistvit föranledd af det förutse,
eide hos Lagstiftaren, att om fortsatte söndringar as
skattskyldig jord, genom tiden skulle winna den helgd,
att de icke wo-e något ätal underkastade, skulle Bost
staden fimestgen icke kunna utgöra de deraf utgående
Orma, hwilket i flere assecnden beredde mängfalldi
^
na
Den 3 Junii. 46)
ga olägenheter, och fiuteligen, att den, som mister
en honom oriktigt tillagd andel af en annans egen,
dom, alltid förlorat mindre, än den, s m emedler,
tid deraf vbehörigen »varit i saknad; finner Uttkottck
icke tillräckelig anledning att tillstyrka någon ändring
af de, i förewarande ämne, gällande Författningar;
hwilket dock Riksens Höglofl. Ständer »vördsamt
understalles- Orebro den 4 Junii 1312.
Pä Höglofl. Ridd. och Pä Högw. Prest-StänAdelns
wägnar, dets magnar,
lill. I?. Lrröinkelr. ^sok. F. kksclren.
Pä Wallofl. Borgare- Pä Hederw. Bonde,
Ståndets wägnar, Stäadets wägnar,
6. I?. I^inäs. lkviL5Lori.
öiV. lulIZren.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. 9 Juni!.
----- Prest-Ståndet den 9 - , »
- - - - Borgare-Ständet d. 9 - , «
- » - - B^nde-Ständct den 9 , , «
wördsamt Memsrial!
^Efter flutad Läsning af Rcspective Riks,Ständens
ater, remis af det frän Allmänna Besvärs- »H
Ekonomie-Utskottet den 22 sisti. Maji afgifne Betankande,
rörande wilkom» för Bränwins-tillwerk,
ningen hädanefter m. in-, samt de dermed fran alla
Ständen följaktige anmärknings-Memorialer; beflöt
Utskottet att, utan ytterligare pröfning, antaga dea
inskränknings-principe för Bränwins-lillwerkning a
Landet och i Städer, för hwilken den wida större
472 Den 8 Junit.
delen af dem, som uli Scanden öfwer malek talat,
sig förklarat.
Utskottet stamlägger derföre följande project till
författning för en inskränkt Bränwinsbränning med
särskildte förcstrister för deni, som fa idka denna
handtering a Landet, och särskildt för Städerie, i
anseende till det olika förhållande, sim emellan Landet
och Städerne sig företer:
t:o 'Att rättighet till Bränwinstillwerkning pa
Landet, endast dör åtfölja Hemman och Hemmansdelar.
s:o Att y-> kannors pannerymd bör wara ett
maximum, hwaröfwcr en eller flere Brännvins-pannor
sammanräknade, icke fa anläggas eller begagnas
uti ett Werk i Skader, ock pa Landet wid en
Egendom, sim brukas af samma folk och dragare,
, med undantag af Stockholm, Götheborg och Carlscrona,
hwarom härnedanföre i ic> puncten bestämmes.
gw Utskottet tror att Hemmanswärdet och ej
den högst osäkra grunden af Hemmantal bör tagas
till grund för Bränwinv-tillwerknings rättigheten
pa Landet och deraf beroende större eller mindre
kannerymd af panna, sim derföre kommer att begagnas,
sa att
4:0 Aaare eller Brukare af Hemman eller
Hemmansdelar a Landet, under och till och med
227.0 R:dr Banco wärde, swarande efter nu »varande
Bewillnings-Förordning mot ett Hemman af
sämsta Clasen böra fa begagna en Z4.k:ors panna.
Frän 2OLv t ll och mcd4ooO Rdr Bro warde 50 dito. dito.
Frän 40O0 till och nied sooo Rrdr dito en 60 dito. dito.
Frän 6oootill och med 8ocro Rrdr dito en 70 dito. dito.
Frän 8oootill och med ii,oooRdr dito en 80 dito. dito.
Frän i!^ootilloch med 15,000 Rdrdito
och deröfwer ------ en yo dito. dito.
slS
Den 8 Junii.
47 r
5:0 Att Ägare eller Brukare af Hemman öfwer
hwarje af färenämde Hemmanswärden, fran 2003
R:dr, swarande mot Z4 kannors pannerymd, böra
fa emot stadgande högre afgister, begagna nästa öfwerstigande
maximum af pannerymd: Dock får Utskottet
anmäla Hcderwärda Bonde-Ståndets Ledamöters
ömkan, att en ringare förhöjning i afgisterna
borde äga rum för pannor öfwer zg till och med
;o kannor an hwad Utskottet i 12 puncten här nedanföre
förestår.
I staga om Bränwins-tillwerkningen bör wara
otillåten under Junii, Julli, Augusti och September
manader hwarje ar, eller om den borde med
åsigt af den nu förestagne infkräkningen fa idkas under
alla manaderne af aret da ej nöd gör inskränkning
oundwikelig, som i 14 puncten omförmäles,
hastva Utffoltets tankar warit skiljaktige; Och stin
wid anstäld votering med stutne sedlar, 2:ne Stand
stannat mot twenne, sa öfwerlemnar Utskottet till
Respective Riks- Standens ompröfwande bägge deste
meningar såsom Alternativa, nemligen:
6:0 Såsom i allmän,
het mindre fördelaktig,
torde Bränwins-tillwerkningen
böra hwarje ar
upphöra och inställas under
Junii, Julik, Augusti
och September manader;
dock art dermed icke förbiudcs
stvlldigheten att lata
försegla pannorna.
Enär Branwins-tillwerknings,
rättigheten blifwit
sa betydeligen inskränkt,
da ej nöd gör inskränkning
oundwikelig som k
l
torde den efter de föreskrifne
grunderne böra fa utöfwas
utan hinder alla
årstider.
7"'"
,
7: Den Hemmansägare eller brukare, som icke
sjelf witt begagna rättigheten att tillwerka Bränwin,
anser Utskottet bära fa öswerlata en sidan rättighet
till
472 Den 8 Junti.
till utöfning inom den Egendoms omrnde, för hvilken
rättigheten upplätes af annor Man, fa wida denne
sjelf icke ager rättighet att idka Brännvinsbränning,
pä det ej mer än en enda ägare af ett Bränneriwerk
a Landet wid en Egendom ma finnas, eller
twenne elier flere icke ma kunna förena deras särskild
rättigheter eller dem gemensamt utöfwa.
8 0 Ägare eller Brukare af flere Hemman eller
Hemmans delar inom en mils afstånd, hwilka
med agarens eller brukarens eget solk ost) dragare
drifwas och stötas, tror Utstottet böra wara berättigade,
om de det åstunda, att sammanräkna hemmans
eller Hemmansdelarnes wärde, och derföre nyttja
sa stor pannerymd, som swarar mot det således
uppkommande sammanräknade wärde, dock icke öfwerstigande
90 kannors pannerymd.
9:0 Hwad Skädernes Bränwinstillwerknlnosratt
angar, har Utstottet ansett den samma böra bestämmas
ester personalen, pa det sätt, att intill och
med mantalsstrifne personer böra fa begagna
52 kannors pannerymd, hwilket Utstottet tror böra
wara den minsta pannerymd soin i Städerne ma sä
degagnas i ett werk.
Att öfwer ioo till och med 200 mantalsstrifne
personer fa begagna pannerymd af 62 kannor,
öfwer 202 kill och med zoe» - 70 Dito.
öfwer Zo» till och med 400 , 8-> Dito.
öfwer 420 tik och med soc> , 90 Dito.
oÄ) sa widare för hwarje 502 mantalsstrifne personer,
sa att t. ex. 720 mantalsstrifne personer fa
nyttja en 92 och en 60 kannors panna, mc, personer,
2:ne 92 och en 60 kannorS panna, och 1420,
»me 90 och en 82 kannors panna, fa att för hwarje
mantaisstritne personer, icke sar nyttjas 50 kan
-
Den 8 Junii. q-z
nors pannerymd, enär mantalsstrifne Folknummer»
i hwarje Stad öfwerstege hundrade, utan bör nästa
maximum i sadant fall bliswa grunden för pannerymhen,
i man af mantalsstrifne personalen, pä sätt
har ofwanföre finnes stadgadt.
io:o Beträffande Slockholm, Götheborg och
Carlscrona tror Utstottet alt Allmänna Magazinsinrättningen
bör wara berättigad, att kill defia Städers
behof afwerka det qvantum Spannemal, som
för de kwänne förstnämnde ar bestämdt, och för den
sednare efter samma proportion kommer att bestämmas
, intill befi Riksens Höglofl. Ständer med denna
inrättning behaga annorlunda förordna.
n:v Hwad Distilerings-rättigheten i Stockholm
angar, anser Utstottet sadant böra öfwer lem,
nas till Kongl. Maj:t, att derom i Nader stadga,
sa wäl som huru med afgiften derföre i sadant fall
bör förhallas.
Som antagandet af en ny principe i Brännings-rättighetcns
utöfwande, förutsätter nödwändigheten
af andra beräkningsgrunder för aigifterne,
och zg §. af Riksdags-Ordningen alägger Allmänna
BeswärS- och Ekonomie-Utstottet att framställa
ett till defi pröfning remitteradt mål uti bela dest widd^
får Utstottet underställa Riksens Höglofl. Ständer
följande proportioner och principer -i afseende pa de
afgifter, som till Staten böra derföre erläggas.
12:0 Hwad Panne-afgiften angar, tror Ut«
stöttet, att den samma bör utgöras efter denna proportion,
att:
Fran och med i till och med 20 kannors pannerymd
betalas - (4) för hwarje kanna,
fran 2-> till och med Z4 kannor (6) Dito. Dito.
frän Z4 till och med 50 - (8) Dito. Dito.
Frätt
474 Den 8 Junit.
Fran ro till och med 60 kannor (12) för hwarje kanna,
fran 6o till och med ?o - (20) Dito. Dito.
fran 70 till och med 8o - (zr) Dito. Dito.
fran 80 till och med 90 r (48) Dito. Dito.
Samt att den högre afgift, svin ;:te puncten har
ofwanföre omtalar, bör utgå fran g 4 kannors till
och med 60 kannors pannervmd, med ro procent,
och fran 6o till och med 90 kannors pannerymd med
ivo procent utöfwer hwad för samma pannerymd,
swarande mot Egendomens warde, bör emot ordinarie
afgift erläggas.
iz:o Da Ulffottct anser den hittills manliga
praxis, att med Hemman eller Hemmanswärde förbinda
skattskyldighet för sjelfwa tillwerkningsrättighcten,
ehwad den begagnas eller icke, wara mindre
lämpelig, tror Utskottet sig böra förestå attBewillninos-beloppet
för Bränwins, tillwerkningen ensamt
bör sökas genom afgift a panncrymderne, och i händelse
full ttllHng i Bewillnings-behofwet icke skulle
derigenom erhallas, bristen fyllas genom afgift för
cvnsumtionen as Bränwin, emedan i bagge deste fallen
skamkylldighcren drabbar dem, som begagna endera
eiler bägge af deste sörmoner.
Föröfrigt har Utskottet trott sig böra fasta Riksens
Högloft. Ständers uvvmärksamhet pä sa wäl
controllen mot nustbruc as Bränwins-tillwcrkningen,
minutering och försäljning af Branwin, som införsel
i Riket af Spannemal, Utländskt Bränwin och andra
deremot swarande starka drycker m. m. samt
underställer derföre följande puncter till Riksens Högloft.
Ständers granskning:
i4'-o Enär Bränwins- bränningen efter detta förstag
bliswit inskränkt, och i följd deraf sannolikt är,
alt BränwinS - tillwerkningen icke lärer öswerstlga behof
-
Den 8 Junit. 477
hofwet af denna wara, anstr Utskottet sig böra tillstyrka
det Riksens Högloft. Ständer till Kongl. Mahl
frambära den underdåniga önskan, att Kongl. Maj:t
i Näder läcktes blott i högsta nödfall inskränka eller
förbjuda Bränwins, tillwcrkningen öfwer hela Riket
eller i wista Landsorter, samt att i händelse af nödwändigt
förbud eller inskränkning, Kongl. Majit täckes
lata de mindre pannorna fa begagnas, hwilka
sällan innehafwas af dem, som äga råd och tillfälle
att ersätta den brist i sodertillgängen, som wid behof
af Bränwins-brännings förbud, merendels inträffar;
anseendes Utskottet, i händelse förbud för längre eller
kortare tid skulle inträffa, att i afseende pa den
wigtiga inflytelse, sädant medförer uti Ekonomiskt för,
hällande, tillwcrknings-afgiften böra upphöra i man
af förbudstiden för dem, mot hwrlkas tillwerkningSman
förbudet blifwer riktadt.
ic:o Wid en sa inskränkt Bränwinstillwerkning,
som Utlkottet nu förestagit, tror Utskottet att
sadant kunde föranleda till införsel af Utländskt Bränwin
och andra deremot swarande starka drycker, mera
skadeligt för Riket, än en utsträcktare BränwinStillwerknings,
rättighet och af lika olycklig werkan till
sedefördärfwet, hwarföre ock Utskottet tror, att
stränga mätt och steg böra tagas mot införsel af allt
Utländskt Brännewin, Rom, Sprit och andre k
wärde och bruk mot Bränwin swarande och rusgifwande
drycker; och da genom en i sä mätto inskränkt
Bränwins, tillwerkning Utskottet föreser, att Spannemäls
tillgängen till Brödföda blifwer mera ymnig,
anser Utskottet sig böra tillstyrka det Riksens
Högloft. Ständer underdanigst anhälla att Kongl.
Maj:t nädigst täcktö fästa största uppmärksamhet
wid pröfningen af tillåtelse till Utlänsk Spannemäls
in
-
476 Den 8 Junit.
införsel k Riket, sa att det menliga bade i Financi,
elt och Okonomisst hänseende för Riket undanrödjes.
i6:o Utssottet anser alla Krogars asssaffande,
samt Minutering af Branwin och andra motfwa,
rande starka drucker, a alia stallen och wid alla till,
fallen leda till borgen för sederna, hwadan ock Utstöttet
tror, akt de åtgärder, som dertill erfordras,
böra underdanigst öfwerlemnas till Kongl.
Majus Nådiga godtfinnande, sa wäl som bestämmandet
af det qvantum, hwarunder sadane waror,
utan att räknas till minutering, icke fa försäljas;
dock att försäljning och transport af Branwin i öfrigt
allmänneligen bliswer tilläten inom och till alla
Stader och Orter i Riket, ulan undantag.
i7'-o En Distilers-panna om 6 kannors rymd,
anser Utssottet böra af hwarje till Bränwins-tillwerkning
berättigad person fa utan beräkning eller
afgift begagnas.
i8:o Utssottet tror det för sin del wara lärnpeligast
och närmast ledande till den asyftade inskränkningen
i Brännvins-tillwerkningen om Riksens
Högloft. Ständer till Kongl. Maj:t underdanigst öswerlemna
att efter i nader inhämtade underrättelser
af Wetenssaps-idkare om beskaffenheten af de pam
nor, som allmännast nyttjas och med åsigt af i>
stränkningcn böra sa nyttjas, samt »vidtaga nödiga
matt till hämmande af det missbruk, som genom andra
redan gjorde eller framdeles påfinnande inrättningar
af tillwerknings-redskap kan motwerka delta
ändamål.
ry:o De nu warande gamla och äfwen tillgörande
vya pannor, som till bruk kunna och fa
begagnas, anser Utssottet böra, i Städerne äfen
Magistrats-person, biträdd af 2me gode Man, och
a
Den 6 Junik. 4?7
a Landet af wederbörande Kronobetjente, med biträde
af 2:ne wäl kände personer, med tillika asättande
kannetal stämplas, samt panneägaren meddelas
ssrifteligt bewis öfwer ben således mätta och stämplade
pannans beskaffenhet och kannetal.
20:0 En panna med wänlig hatt, tror Utssottet
böra mätas isian bottnen till halsen och en panna
med coniss halt fran bottnen upp till kranen;
dock att wid all mätning afseende icke göres pa 2 L
högst z kannors kokrum- Och tror Utssottet att hwad
som i öfrigt erfordras till controll mot allt missbruk
och öfwerträdclse, jemte answaret derföre m. m. böra
öfwerlemnas at Styrelsen, att ester sig företeende
omständigheter bestämma.
Ordföranden Herr Grefwe Gyllenborgs,
Herr Prosten Grefwe Schwerins, Herr OiwersteLieutcnanten
och Riddaren von Ecystedts, Herr
Kammar-Junkaren Ugglas, Herr Bissoppen och
Comimndeuren Doctor von Nosensleins, Herr
Borgmästaren Horsters. Herr Grosshandlarn Segerdals
och Herr Handelsmannen Sta becks särskilta
anförander, warda pä begäran härhos wördsammeligen
bilagde: Och förenade sig Herr äfwerstcn
Gustafsköld med Herr Prosten Grefwe
Schwerins tankar, Herr Maioren Friherre
ÄZrangel i Herr Kammar,Junkaren Ugglas,
Ofwerste-Lieutcnanten och Riddaren vonEchstedts
jemte Ordföranden Herr Grefwe GyllenborgS
andraganden, lamt öfwcrste-Licutenanten och R ddaren
Echstedt, uti de yttranden Ordföranden
Herr Grefwe Gyllenborg författat, öfwer, som
478 Den 8 Junii.
samleliae Ledamöterne af Wallofl. Boroare-Standet
instämde med.Herr Handelsmannen Stabeckv
tankar i ämnet, Ö.ebro den 8 Junit >812.
Pa Hägl. Ridderjkapes Pa Högw. Pr.st-Slan
och Adelns »vägnar, dets wä> nar,
^olr. läl. O^IIsnborZ. 6. V. klo 860 sr 6 in.
Pa Wällofl. Borgare- Pa Hederw. Bonde
Ståndets
wägnar, Ståndets magnar,
O lo k 8) öLie clr. Ol. kl. 8ollL>?6.
sllex. kaZerZren.
Utdrag af protscsllet hället »Riksens HAg«
loft Ständers Allmänna Beswärs. och
Ekonomie-Utstott den 8 Junii »812.
S- D. Inlemnade Ordföranden Herr Grefwe
Gyllenborg ett sa lydande anförande:
"Med Högloft. Utskottet instämmande i hufwudgrunderne
för dess afgifwande Betänkande, om Beanwinsbränningen
och hwad dermed äger saminanhang,
har jag likwäl icke kunnat ung förena med Nlsson
tet deri, att i Betänkandet blifwit wise omständigheter
i allmänna ordalag, och utan bestämmande,
såsom underdaniaa önssningar upptagne, som jag ansett,
ci allenast i anseende till ärendetS egenssap, än
dess behandlingssätt wid ffrft-at e Riksdagar, börg
ibland wilkoren beräknas och bestämmas, äfwensvin
vck der underdaniaa önskningar endast ägde ruin,
jag önssat att, i likhet med hmad förr warit öfligt,
de blifwit något närmare utwecklade; Jag hade trott
att i förejkrifterne af wilkoren för Brämvinsbrän
nin
-
Den 8 Junti. 479
ningen, more äfwen ett bestämmande af tid för begagnandet
deraf i ossiliaktigt sammanhang, såsom förenade
grunder för fastställande af afgifterne derföre,
och jag har äfwen haft den öswertygelse, akt ej någon
inskränkning genom förbud för Bränwinsbränning
inom de förcftagne atta mannder, borde äga rum
härefter mera än till denna tid, da i öfwerwägande
kommer, att Nationen icke lärer kunna sakna den
nödige ansedde tillgång pa Bränwin, jag gärna önikade
kunde mssränkas, till anskaffande hwaraf den
nu föreftagne inskränktare Bränwinsbränning likwäl
synes wara nödig, och med förutsättande af ett sadant
nödwändigt behof, jag skulle anse det tillskynda
betydlig Ekonomisk förlust, och ssadeligare för Riket
an en utsträcktare Bränwinsbränning, om, under
förbud af Bränwinstillwerkning i Riket, behofwet
skulle med Utländskt Bränwin möjeligen fa uppfyllas;
men ssulle jag mig häruti misstagit, och man anser
försigtigheten fordra, att Bränwinsbränningen, efter
förekommande omständigheter, borde möieligen kunna,
genom förbud inskränkas, lärer likwäl Nationens behof
deraf i allmänhet, och sa länge Bränwin anses
lika sa oumbärligt som bröd, samt Landtmannens,
i afseende pa dess Ladugårds underhallande, enskildt
vwilkorligen fordra, att tiden för arliga bränwins,
bränningen icke ma inskränkas widare, än till hälften
af den föresiagne tiden, eller fyra manader, räknade
ifrån den iz:de October till den
vember, samt ifrån den »;:de Februari! till den i s-.de
Mars om waren, utan den i alla afseenden beswarliga
anstalt med försegling af BranwinstOssap, efter
Nadiqst tillkännagifwande en manad förut af en
sadan nödig blifwande inskränkning, i hwilka omständigheter,
redan wid »302 ars Riksdag, under
-
48» Den 8 Junit.
nige förbehöll blefwo gjorde. Ing anser äfwen att
l händelse af enskildt Bränwinsbranning, borde svin
ett »vilkor derföre bestammas/ all ett sadant förbud
borde wara allmänt till lid, ort och a!l pannerymd,
hälst ett annat förhållande ssulle föranleda till en partiel
beskattning', och bereda för olika orter, och ägare
af pannor till olika rymd, olika fördelar eller förluster.
Da nu hufwudafsigten wld Brännvinsbränningen
är den, att, inskränkt i tillwerkningen, den
cgentelioen ma äga rum till husbehof; Och Höglvflige
Ulffottet, i öfwerensstämmelse dermed, antagit
principer mera gvnnande för Bonde-Ståndet,
men mindre förmonlige för mindre folkrike Städer,
med större jordbruk, samt större egendomsägare, än
föregående, äfwen 1800 ars Bränwinssiadga innehålla,
hwilket förhållande wisar sig deri, att da en
ägare af betydlig egendom, 7 eller 8 hela mantal,
icke kan der äga större bränwinspanna, än till 90
kannor, kan Twa aboer pa hwar sin /x:del haswa
;c> kannors panna hwardera, tillsammans ivo kannor,
och således större pannerymd än förenämnde,
med 64 sangor större hemman, an de; har wäl Utskottet
rätteligen, såsom hufwudgrunder för desi Betänkande
faststält, att neml. tillwerkningen, ej rättigheten
boede beskattas, som mera närmar till billighet
nyssnämnde olika förhållande, men hwilket olika förhållande
deremot skulle framställa sig i förening med
en större orättwisa, om nyttjande af större BränwinSpanuor
till Branwinsbränning kunde förbjudas,
men de mindre derwid bibehållas.
Detta mitt yttrande anhaller jag matte fa Betänkandet
till Riks, Stånden åtfölja."
Och
Den 8 Junii. 431
Och skulle vfwanstaende Betänkande till de Respective
Standen åtfölja Utlkotte's Betänkande,
rörande wilkoren för Branwins-tillwerkningen.
Ot kupra. kx krotocollo,
^lex. I_gZerZren.
Utdrag af prstocsllet, hållet inför Riksens
Häglof!. Sränders Allmänna Leswärs-
och Ekonomie-Utl?stt wid Urtima
Riksdagen i Orebro d. 8 Junii 1812.
S. D. Inlemnade Prosten, Högwälborne Herr
Grefwe F. B. Schwerin ett sa lydande anförande
:
Jag tror den för Skädernes Brännings-rättighet
stadgade princip icke wara anwändbar pa alla
Rikets Städer. — Jag tror att för sadana Stader
som äga stort jordbruk och obctydelig annan rörelse,
borde Bränwinsbrannings-rättigheten något
cxtenderas och att Städerne som äga stor numcrair
och föga jordbruk ej borde betagas rättigheten att
uti ett eller twänne större werk alwarka sitt Bränwinsbehof.
Hmuwida och när undantag i desse 2-.ne
fall kunna äga rum, lärer endast af Kongl. Maj:?
kunna pröfwos.
^ Och skulle detta Anförande till Resp. RiksStanden
åtfölja Utssottets Betänkande, angående
wilkoren för Bränwinöbranmngcn. kir supra.
klx krotocollo.
Bihang.
N;o zi.
482
Den 8 Junit.
Utdrag af protocollet, hillet inför Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärsoch
Ekonomie-Utskott, wid Urt ma Riksdagen
i Orebro den 8 Junii i8l2.
S. D- Inlemnade Herr Oswcrste-Lieutenonten och
Niddaren af Kongl. Ewa, ds-Orden Walborne
Elias von Echstedt ett sa lodande Anförande:
i:o Svin jag anser det wara obilligt att ägare
af större egendomar, hwilkas warde öfwei stiga
i;,ooo R:dr endast sä begagna en panneriimd af
90 kannor, dä hwarje minsta Hemmansbrukare sär
nyttja en panna om Z4 kannor, och pä ett Hemman
som brukas af siere aboer, lika mänga sädane
pannor fä begagnas; men wid en egendom as ro till
20 Hemman, endast en yo kannors panna, sä sär
jag härmed bestrida denna olikhet, wid möfwai.dec
ak Bränningsrättigheten, och yrkar samma förhållande
ester enhanda grunder för de egendomar, loin
med eget folk och dragar e brukas och öl werst iga
i5,Ooo R:drs warde; dock bör endast 2-ne sädane
pannor eller en molswarande pannerymd, lör någon
tillatas.
2:0 Pä de stal jag sä ofta förut anfört,
anser jag alla krogar pä Landet böra förbindas,
och Bränwinsminutering endast tillätas pä Gästgifwaregärdar
ä Landet, samt endast pä källare och
sädane näringsställen der spisning hälles i Städerne
Li
6 li L r 6 cl t.
Och skulle detta anförande till Resp. RiksStänden
ätfölia Utskottets Betänkande, angående
wilkoren för Bränwins-brännincicn. ^r stuprg.
Lx krvtocollo.
Ut
-
Den 8 Junii. 48;
Utdrag af protocollct, hället inför Riksens
Höglosl Gränders Allmänna L>eswärs>
och Ekonomie-Utskott wid Urtima
Riksdagen i Orebro d. 8 Junii 1812.
S. D. Inlemnade HerrKammar-Junkarcn Walborne
Carl Uggla ett sä lydande Anförande:
I följe as den uti Högloft. Utskottet af flere
warda Ledamöter wäckte motion det skulle Kongl.
Majit äga act wid infallande mistwäxt-är eller hämmad
communication med Utlänningen att i Näder
inskränka Bränwinsbranningen pä wista tider, endera
för alla som sig deraf begagna eller ock blott de
större pannorne, sä sär jag ödmjukast anmärka, det
jag icke anser någor förbud kunna i sadan händelse
äga rum annat an allmänt, dä alla fick dela ett
lika öde, men att det skulle kunna sträcka stg till
blott de större pannvrne, finner jag för min del sä
mycket obilligare, som derigenom skulle den som till
ex. för 5 Hemman eller dest warde brände ä ett
ställe med en sammanslagen panna om 92 kannor
blifwa betagen samma rättighet, som honom tillkommit,
om han ägde flere mindre lägenheter och brande
ä hwarje af drste ställen med en mindre panna,
hwarigenom han kanske uti tet hela tillwcrkade mera
än genom en sammanslagen panna. Alwen skulle
en sädan ägare alldrig kunna säkert päräkna om hösten
hwad nytta han deraf skulle kunna draga för en widsträcklare
Ladugärdsskötsel afpastad efter dest hötillgäng
med tillhjelp af dest bränningsränighct, och torde afwen
den wara lika berättigad att ej blifwa enda offret för
ett förbud, som har en större ladugärd derpä calculerad,
än den som uti mindre begagnar denna rättighet, och
har ester sin bränning äfwen i mohn as densamma en
*» uk
-
484 Den 8 Junii.
ulwidaad Ladugårdsls,'!; Och skulle äfvenledes
derigenom den olägenheten följa att Slädcrne sein
bliswa älagdc att da de uppgå till mantalstrifne
pe loner äga en 90 kannors panna, om de sig af
Bränwinsrättigheten wilja begagna ffulle Ilka med
ägarne af de större pannorne pa Landet bliswa alldeles
beröfwade den rättigheten att wid ett infallande swart
ar, fa den begagna, 06) som »vanligen hö och sä,
desbrist plär följas ät, ffulle deraf olyckan bliswa
för de större egendomarne och Städerne sa mycket
känbarare, och kanske twinga dem wid en sadan infallande
händelse att fa afyttra en del af dest Ladu,
gardar, da de andre begagnade sin rättighet till gobo
att efter »välbehag begagna bränningen, och blefwe
da bränwinsbränningen ett monopolium uti de
smärre egendoms Jnnehafwarnes hand. Det är pa
bese skäl, som jag anser att i händelse Kongl Mast
ffulle i Näder finna det ett förbud a brännvinsbränningen
är högst oundwikeligt, det i sädant fall borde
sträcka sig till aila /om äga den rättighet alt
denna wara tillwerka. Orebro den 6 Junii 1812.
Llarl IlAZIa.
Och ffulle detta Anförande till Resp. Riks,
Stander» affölja Utskottets Betänkande, angående
wilkoret» för Bränwinsbränningen. ich supra.
Lx krotocolio,
^rlex. lbaZengren.
Den 8 Junii. 485
Utdrag af prstocsllet, ballet i Riksens
Häglssl. Ständers Allmänna Brswärs,
och Ekonomie, Utskott d. 8 Iunii 1812.
S- D. Inlemnade Herr Bistoppen och S mmendeuren
Doctor Rosenstein ett sa lydande Anförande:
Wid
Riksens Häglof!. Ständers Allmänna
Besvärs- och Ekonomi.-Utstötts Betänkande i fräsan
om Bränwinsbränningen får jag blott göra
följande anmärkning.
Jag hälkr före att grundlagarne tydligen förwarat
ät Kongl. Maj:t rättigheten att afgöra och
bestämma allt hwad ttll äswen denna frägas Ckonomista
del hörer, blott tillwerkningen aldrig förwandlaS
till monopolium. - När derföre Utstottet uttryckeligea
nämt Konungens höga rätt, att förbjuda Bränwinsbränningen
eller alt ytterligare inskränka den till afwerkning
med endast de minsta pannorne; — anser
jag, att man icke heller bort förbigå Konungens
rätt att »Utvidga densamma, vin det ffulle någon
gäng behöfwas, 06) fötjakteligen nätuna nägvt em
de afgiftcr, eller tyngder, hwarmed en större klllwerkning
borde beläggas, i fall den någonsin, enligt
Kongl- Majus Bestut, ffulle komma att äga
rum. Om Riksens Ständer glömma, att något
stadga oin dessa afgister, sou» i min tanka alltid
böra »vara stigande, i en stark vrvgretzron, sä äk
Kongl. Maj:t af blott denna omständighet bunden,
ända till nästa Riködag, »vid en Ekonomist anstalt,
hwars följder möjligen kunna bliswa skadliga.
Fylleriets hämmande jemte förekommande affpan,
ncmalsbrist, arv ju föremålen för hela denna Riksens
Höglofl. Ständers öfwcrläggnmg. Bewill
nin
-
486 Den 8 Ju ni i.
ningen i afseende pa Bränwinet tillhörer dem att
bestämma. Allt annat nr af Lagarne öfwerlemnat
ar swrande makten, och kan endast at densamma
med säkerhet anförtros. Wär öfwertygelse i ämnet
tan blott i form af underdåniga önskningar inför
Kongl. Majtt nedläggas.
6. V. Rosenstein.
Och skulle detta anförande lill de Respective
Riks-Standen affölja Uissottets Betänkande, angående
wi.koren för Branwinstillwerkninaen. m. m.
Ht su^rs. klx ?rotocc>llo,
^.lex. I.3AsrAren.
Utdrag af protscollet, hållet inför Riksens
Häglof!. Sränders Allmänna Lesrvärs-
och Eto«,omie Utskott wid klrtima
Riksdagen i (örebro d. 8 ^Junii 1812.
S D. Inlemnade Herr Borgmästaren Hor st erett
sa lydande
Wördsamt Memorial!
I följd af min till Protokollet förut gjorde reservation,
föranlateö jag ytteclrgare dertill föranledd
af Högloft. UissottctS till justering uppläste Betänkande,
aftemna mina tankar om den inssränkia Bränwins-tillwerkning,
som synes träffa Rikets smärre
och jordbrukande Städer genom ics personers sammanstående
om en so kannors panna, som finae
okas med io kannor för hwarje iva mantal till
och med 92 kannor, som ar ansett för högsta pannerymden.
Om jag för ett ögonblick wille medgifwa, akt
med desse pannor, efter deras olika dimenffmer,
ssulle
Den 8 Junii. 487
skulle kunna tillwerkas behöfligt bränwin för deremot
swarande folknuminer, hwilket likwäl förutsätter en uppgjord
och stadgad beräkning ester helt andre grunder
an den, som för enskildt eller husbehof tarswas
och hwarmed jag genast öfwerqar till Speculalionsbränning,
sa mycket wissare som jag i förra fallet
icke börjar med bränwinSberedninq förr ansina
hösten, da Ladugarden fordrar biträde af drank,
och anwänder icke annat än stögsäd och jordfrukter,
wid tillfälle da andre huslige göromål dermed icke
försummas; hwaremot och som arrendator af andras
rätt eller intressent i sammansatta werk jag til!
och med mässar pa förhand, för att begagna den
först tillärna timman för afbranningen i afsigt pa
winst eller åtminstone ssadeslöshet för arrendet och
gjorde förssotter pa camera utwidgad inrättning,—
sa kan jag likwäl icke finna, att io L 12 hushall,
minst paräknade inom 120 mantalsskrifne personer i
en stad med jordbruk och deremot swarande behöflige
kreatur, ssulle haswa minsta gagn af en 50 kannors
panna, i hänsigt till förnämsta behofwet —
Drank — som likwäl warit ursvrungliga avledningen,
för den, jordbrukaren i allmänhet tillatna Husbehofsbranningen,
ehuru bränwinet nu mera syneS
haswa intagit första rummet bland behofwen.
^ Jämförelsen emellan 102 manta! i Staden och
en Äbo pa I^:dels Hemman a Landet, som fatt
sig förcstagit att begagna zg till 06) med 50 kannors
panna, ar högst olämpelig, äfwen i det afsiendet,
att ett och samma skäl, af billighet beredt och af
raltwisa understöds falt werka till den sidnares fördel,
men emot Staösboen i stridigt förhållande.
Högloft. Utskottet har lcmnat uppmärksamhet at bibehållandet
af de smärre Bräuwinspannor, att aga
-
48? Den 8 Juliu.
ren deraf matte undgå deras omstapning, såsom pa
god tro och i förlitande pa förra Författningar an,
skaffade; men Stadsbo, som redan ager en 26 cl,
ler 34 kannors panna, den han för silk behof ansett
tillräckelig, får nu icke nyttja den, utan will ge,
rom Författningar twingas, otc ined större panna
blifwa Branwinsbrannare aswen för andra.
Högloft. Utstoklets Pluralitet, utom det Stand,
hwartil! jag har aran räkna mig, har aswen före,
slaoit art i sammansatte werk i Städerne ej finge
nyttjas mer an 2:ne 90 kannors pannor; men om
det är glfwit att med större panna besparas wed och
arbetstid, och act med 2-ne 92 kannors pannor kai»
anyerkas mei Branwin, än med en panna af dubbel
rymd, sa fyneS principerne wara förfelade bade för
hushållning och inskränkning.
Talande för zme små Stader med jordbruk,
alla underkastade oneröse stjutsningsbeswär, som gör
nödwändiat tör dem akt halla hästar och nödige dra,
gare, kan jag icke afhälla mia fran den ömkan,
som fran deras behof ar oskiljaktig, att dem mätte
förunnas begagna fine stna Bränwinspannor, och
i öfrigt inbördes fa öfmerenskomma vin Branwins,
bränningen, pä sart och efter de bestattningsgrunder,
som i detta afseende blifwa bestämde, och hwartil!,
sä framt inskränkning nödlwungir stall aga rum äf,
wen mot dem, som ingen tid fin frihet misbrukat,
den säkraste måttstock lärer wara att hämta fran
ikoo ärs Författnmg i detta amne, likwal lämpad
ester det ullötta behof kör akwerkningen, som wid,
stracktarc odling och dermed förenade Ladugardarnes
trUwäxt, ostribigt synes jordt a.
De Städer som redan bafwa sammansatte
Vrännerier döra i min ranka sa pä ett stalie, cm
dem
Den 8 Junik. 489
dem sa godt synes, begagna sina Bränwinspannor,
sa wida de icke öfwerstrida den panneiymd, som för
dem warder bestämd.
Att detta mittanförande ma fa åtfölja Högloft.
Utskottets betänkande till Riksens Högloft. Ständer,
hwars liberalitet i denna fräga enmt Rikets Städer
i Allmänhet och de smärre jordbrukande Släder i
synnerhet jag ödmjukast wagar päkalla, emot den
inskränkta ratt i husbehofsbränningen, som Högloft.
Utskottets betänkande dem nu berett, ar, hwarom jag
wördsammeligen anhäller. Orebro den 8 Junit 1812.
I. Horster.
Och skulle detta Memorial, till Resp. Riks
Standen
fa ätfölsa Utskottets Betänkande, angående
wilkoren för Bränwlnsbränningen. dist stixi-a.
Lx krotocollo,
^lex. lstaAerZren.
lltdrag af prstollct, hållet i Riksens HZglosi.
Stäoders Allmänna Leswärs- och
Eksnomic-läiskort den 8 Iunii 1812.
C- D- Lnlcmnade Herr GroHandlaren Segerdahl
ett sa lydande anförande:
"Min afsigt har alltid warit, att hwarje tunland
öppen jord, och hwarje mantalsstrlfwen person
sa wäl pa Landet som i Staden skulle tilläggas rät,
tigheten att bränna ett faststäldt qvantum Säd, för
att äfwen derefter kunna med mera wisihet bestämma
afgifterne; men som detta efter pannerymdcn redan
af piuralteten ar afgjordt, sa sax jag blott önsta att
492
Den 8 Junii.
fö: Wisby, i anseende till Sädens behof för den
fattiga, alt den ej skulle blilwa uppjagad till för högt
pris, samt wedbesparing, sorn alwen är en drya ar
tikel i Städer» e, att dest inwanare, seni örsta a
omkring 2rco mantalostrlfne personer, och Staden»
öppna äter-ord ocstar af omkring 8 o tunland, endast
nu sa afwerka omkring loos uinnor Spanns
mål til! Branwin, antingen i sammansatta werk,
eller hwac för sig, med en inskränkt tid, med de pannor
de nu aga, och der efter Konungens Besällninashaswandes
i ölwerlaggning med Magistraten
och Borgerikaper, att derom öswerenskomma och
desima.
Härjemte waciar jag yttra min tanka till de
jorddrukandes fördel, att för hwarje tunland, seni
hwar och en ager eller innehafwer matte tillätas en
half tunna Säd, och för hwane inantalstrifwen person
en fjerdcdels tunna Säd till alwerkninq, och derföre
betala afgitter lika med Landtmannen ester den!
panncrymd som nyttjas och til! förestående qvantum
Säd anses wara behöflig.
Den som önskar^ begagna sig af Potates till
Brännvinsbränning, får derom anmäla sig hos Magistraten
att fa tillstånd, antingen till längre tid,
eller till större pannerymd för aswerkningcn i
förhållande emot desi mindre afkastning.
Detta mitt anförande anhaller jag matte åtfölja
Utssotretv Betänkande till de Resp. Stånden.
Ilin. Legend 3kt1.
Och ssulle ofwanstaende anförande till de R?
fipective Ständen inedfölja lltfkottets Betänkande, rörande
wilkoren för Bränwinstillwerkuingen. Ur luxni.
Lx protocollo,
^lex. l. »Z crZr en.
Den 8 Junii.
491
Utdrag af protocollet, hållet inför Riksens
Höglofl. Ständers Zlllmänna Befwärsoch
Ekonomie-Utskott, wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 8 Junti 1812.
S. D. Inlemnade Herr Handelsmannen G-Stabäck
ett sa lydande
Wördsamt Memorial!
I anledning af del Betänkande för Branwins-tillwerkningsrätcigheten
som det Hägloflige
Iltfkottct behagat a nyo affatta, för att till Riksens
Höglofl. Ständers Plena inga, utber jag mig fa
anföra följande:
För icke lang tid tillbaka beslutade det Höglofl.
Iltikoltet ett Betänkande i detta ärende, som för mig
lockts sa till sägande wara en ytterlighet, da deruti
icke mindre at hwarje Swensk inföding utan äfwen
at hwad Nation som hälst rättigheten att afwerka
Bränwin lil! hwad qvantitet som hälst war öswerlaten
endast emot det wilkor att derföre borde erläggas
wista afgifter till Staten och hwilka afgiftcr
icke wörö högre beräknade än att hwar och en,
den endast hade Capikaler eller Credit kunde dermed
sinna sin räkning enligt den harwid af mig bifogade
Calcul lär. Och i hwukeldera af de 4 Stånden
desta o:ne drifhjulcn nami- Capital och Credit
snarast borde wara att tillgå lär icke af mig behöfwa
uppgifwas. Dock fulleligen öfwmygad att det
Stand, af hwiiket jag har den äran wara en med,
lem, hyser för ädla och medborgerliga tänkesätt för
att wid något tillfälle begagna rättigheter hwaraf
de öfrige Stånden skulle förfördelas, fant jag mig
lika sa pliktig som willig att protestera emot nämnde
-
492
Den 8 Junik.
Den 8 Ju ni i.
49Z
de Betänkande ensiot de stöl jag derföre tog mig friheten
da åberopa. Det är möjligt jag feltog mig — men
Men att denna deras billiga fordran kommer
alt förfwinna oin detta i Standen skulle winna bl
-
emediertid war unn afsigt dermed lika sa redlig och fall hwad de tre Rest. Srandens Ledamöter i det
upprigtig att da förekomma obillighet, ocker och för
tryck pä andra medborgares bekostnad, som den imri
fordran nu deremot torde wara rättwis, da jag öm
ikar akt det Stand till hrvilket jag ar sa lycklig fe
rakna mig icke matte dlifwa det som ensamt komm
att prwjudiceras, hwilket fall likwst stalie inträffa,
vm det nu ifrgga warande Betänkande i hela sin
widd af de Högloft. Resp. Standen skulle bifallas.
Utssottet har tagit jorden eller som ar detsamma
hemmantalswardet till grund för Bränwinsstllwerkningen
pa Landet samt personalen i Städerne;
men alt denne sednare arlind nied beräknande af fl
hög personal four den Ustkolt t bestämt för Bräm
ivinstillwerkninqs- rättigheten för Städer i allmän
-
het icke är lampelig, lmaer för hwarje mans ögon »ca hundrade Swin och Bostapskreatur, såsom de
som noer någon kännedom af Sradernes local.
De flästa Staders hmwudsakeligaffe näringsfång
är nu mera jordbruket och för denna deras mnehaswande
jord erlägges i alla delar lika om icke
större utjkylder och tunga till Staten an för hwai)
annan jord i Riket som hälst och för den äran al!
fä kallas Skader glömmas de icke eller med särstilda
afglfter. Wore det icke da en obillighet att först
hardt halma bestartat dem i och för det att de ägg
och bruka jord, och sedan man gjort det, taga st
till jagandes jamina jord ifrän dem, ty utom dragare
blir jorden för dem onyttig och dragare eller
kreatur kunna de icke uppehålla eller framföda, sa
wida de icke i likhet med Landtmannen fä räkna pa
ett sä hkckvudsakeligt biträde härtill som dranken werkeligen
är.
Men
Häglof!, lltstottet tillstyrkt, näml. att 200 mantalsknfne
personer ssulle endast fä nyttja en 60, zoo
m 70, 402 en Lo, och sos en 90 kannors panna,
torde af följande kunna närmare inhämtas.
Jag antager för exempel den Stad, hwarifrän
ag sjelf ar representant, nämligen Siggetuna, den
itgör för det närwarande icke öfwer 240 mantalsskrifne
personer. Om nu desin, som knappast är
troligt komma öswerens att pä en enda transportera
hola Stadens rätt i denna del, sä utgjorde den
i följd af fjistottets tillstyrkan en frihet att fä afvärka
Bränwin ined en 62 kannors panna. Ingen
staga är, att ju Bränwin blefwe tillräckligt för
Stadens behof; men hwarmed skulle de framföda nä
-
ck hwilka deras lifsbergning hufwudsakeligen beror.
efter en 60 kannors panna skulle icke blifva
ett halft stop drank om dygnet pä hwarje kreatur
dessutom wore dek en Omöjlighet fä honom forn
sgve rättigheten att beaagna tillwerkningen föra
ckankiökning för hela Staden; man kan således
anse denna Branniugsraktiahet för Städerne såsom
ldeles ingen, och följden häraf wore allsta den akt
e fattigare af Stadens innewänare såsom utgörande
det största antalet blefwe nödtwungne att mot
)wad pris stm hälst gä ifrån bäde jord och kreatur
och falla det allmänna till last, och akt samlället
eller allmänna säkerheten icke winner wid att
bffwa medborgare de der äro i saknad af allt lifsuppehälle
sager sig sjelft, och att split, oenighet
och misinöje härigenom ffulle wäckas mellan Land
och
-
494
Den 8 Junit.
och Stadsbo i alia de Rikets Skader hwars egentcliga
vrke är jordbruk, ar gansta pataoligt, och hwilka
deha Städer arv, kon u.yamtas af den harwid
bifogade asstrifc öfwer Rikets samtclige Skader, jord,
rymd och folkmängd. kär. ö.
Det är således pa deha stal och grunder sein
det Wallof!. Borgare-Ståndets Ledamöter i det
Höglofl. Uistottet funnit sig föranlatne att i deum
delen af detta Betänkande icke taga någon del,
uran med åberopande sa wäl af 60 som 114
i den äf Kongl. Maj:t och Riksens Stan,
der fastställde Regeringsform af den 6 Junii >809,
will jag icke mindre häruti hafwa reserverat »un
egen an det Walloch Borgare-Standets rätt. Tan
satsen blir alla tider falsk, att Fabrik skulle k.mwn
att existera med pannor af z? L 40 kannors roms
pa den naturliga grund, att inga fördelar utan te
som sinnas af dranken, derwid aro förknippade, och
de sa kunna aldrig blifwa ja betydliga, att Ribi
deraf i någon del skulle äfwentyra. Man har sch
ledeö inga misbruk att befara, om man ock lemnade ai
Stad ja manga eo kannor som hälst. Likwäl r.r
icke detta mitt påstående. Jag för min del infkraiiker
inig blott till ben billiga begäran, alt de St"
der svin innehajwa jord, ina emot lika skyldigheters
erläggande sa u rita lika BränwinStillwerknings-räu
tisheter tillgodo med Landel, och alt de Skader ater
som icke hafwa ja »rocken jord som swarar emot
deras husbehof af Vranwin, Personalen da ma t>e>
na derstädes till grund efter den Princip att 100
mantalsstrifne personer swarar mot en 50 kannors
panna, med rättighet men ingen skyldighet för Sn"
derne att sammansta sig anda till 90 kannors pam
lmymd i ett eller flere sammansatte werk, pa säll
Den 8 Junii. 495
ket Högloft. Utskottet i sitt Betänkande har tillstyrkt.
Om denna min ödmjuka hemställan icke arundade
sig pa sa mycken billighet, som den werkeligen flör,
sä ställe jag icke maga att till det, hwarom jaa likwist
nu ar öfwertygad, nemi. att de Hög.-RespStanden
icke neka att harti!! lemna sitt höaa bifall.
Anhallandes ödmiukeliaen a!t detta mitt Memorial
matte fa mcdchlia Betänkandet tili de Respective
Standen.
Och stolle detta Memorial till Resp. RiksStanden
alfö.la Urstoltets Betänkande angående
wisteren för B.änwinstillwerkningen. i-st supra.
Idx krotocollo,
Hst e x. I^Lvei-Zren.
Calcul öfwer Branwitts-tillwerknmgen
i cgenssap af Fabriks-rörelse.
Ingen bränner endast och allenast med en zoo
kannus panna, af det grundade stal akt ingen winst
i anseende till de dryga afgisteme dermed moro förknippadl,
men detta hindrar derföre icke att ju flera
kunde sinna sin räkning wid alt bränna med 620
kannors vanna och 6, zoo kannors panna i en Fabriqve
och huruwida »agon sadan sa kallad Fabrigve
äswen om de va den alagde dryga afgiftcn rigtiat
erladcs, och de förestrifna tyngderne af ett wist
Spannemälslager uppfyldcs ssulte kunna äga bestånd,
torde af följande upplysas.
Med.
496 Den 8 Junii.
Med i2o kannors panna afwerkas inom y
manaders utgång minst 220 tunnor Säd, således
med 6 siike pannor 6 ganser sa mycke eller 1320
tunnor Säd, och af hwarje tunna Säd, erhalleS
minst L 20 kannor per tunna - 26,4^0 kmor.
Med zoO kannors panna afwerkas
minst 660 tunnor Säd, som gör för
L stycken sädane 3962 tunnor Säd
L 2i kannor per tunna - 83,160.
S a 129,562 k:nor.
Härtill har fästande algatt
2Z40 tmorRästä? Rw. B:co 18,482.
264or:norKornä s R:d.B:co 13.222.
Z:a 5280 tunnor Säd. 31,682.
Ett ars Ränta a detta Capital 1920: zz.
Dito a det Capital joni erfordras for
Spannemals--lägret, hwilka komme att
utgöra 3vos unor Rast, och 3220 tmor
korn eller 36,202 Rw.Bw 2162. .
40^38.
Ett ars Ränta a det Capital af
10,000 R:dr Vrco sorn erfodras
till FadrikerneS uppbyggande och
inredande - , - - 602 —
1760 famnar wed, eller ^ famn
a hwarst lunna Säd L 4 R:dr
Banko ' 7042.
Nötning a Fabriken och
Inventarium ^:del - 2020.
Magazinagie, målning och
mattning, si,mt undermål ä
Transport 9040. 36,340: gö
den
-
Den 8 Junik. 49?
Transport 9040. — — 36,340:33.
den spanncmalen som i Bran,
win förwandlas 5280 unor
L 6 Procent, eller — 1920:38 >
Lenagie, sacksiitning och diverse
omkostnader 4 proc. 1263:12.12222:2.
Ett ar§ Ränta hära— — 732:24. ^cxi: 26.
Progressiva afgifterne till
Kronan —  — 6234:24.
Summa R:dr B:co 55,316:40.
För Arbetskostnaden är icke något uppfött, hwilken
Dranken wäl anwand, bör motswara.
Enar »09,560 kannor Bränwin kostar ts,zr6
R:dr 42 si. B:co, sa kommer dock icke en kanna bran,
win att kofta circa 24 si. Banco, sedan för,
lagsman redan njutit 6 Procentö ranta för sina
pengar
Och
skulle ekt förbud emot tkllwerkningen inträffa,
sa har det owilkorligen ett högre Bränwinspris
till följd, och det later icke tanka sig, attensiadan
förlagsman skulle wara utan ständiga Branwins,
lager, Fabrikanten winner således alltid mera
wid ett förbud an wid en tilläten branning.
Bränwin ar en wahra som förenar mera säkerhet
och ekt större Jntresie för en Förlagsman än
Spannemal, derföre att af Bränwlnet kan göras Lager
utan att deraf gar mera förlorat än räntan a desi tillwerkningskostnad,
da Spannemals-Lager deremot
med för myckel arbetskostnad och styffling, Mayazinage
rc. samt täger anda stuteligen mer och
mindre stada. Slutföljden häraf mäste alltså owilkorligen
blifwa den, att Spannemalshandeln ifrån
Bihang. N:o 32. att
498 Den 8 Junit.
att wara fri, blir Monopolist, ty just igenom desse
Branwins-Fabriker är den säkraste wag lemnad öppen
för Capitaliften och den förmögne Possessionaten,
att sälta sig i disposition af Spannemälen,
hwilket de med sa mycket större säkerhet kan göra,
som da erfarenheten ger wid handen, att under
io ars förlopp, minst tre ars misswäxt inträffar
i wart Land, det ju da ligger i sakens natur alt
härwid aldrig den ringaste förlust ar att befara men
wäl den oberäkncligaste winst.
Calcul öfwer Bränwins-tillwerkninZen
till sa kalladt husbehof.
Med en panna af 4a kannors rymd afwerkas
i allmänhet inom 9 manaders förlopp icke öfwer
roo tunnor Säd och som säkert kan man antaga
att tillwerkarne med dessa pannor öfwer huswud icke
fa öfwer 14 kannor Branwin af hwarje tunna,
hälften Räg oÄ) hälften Korn, som da utgör en Branwins-afkomst
af 1400 kannor.
Hwartill följande har algatt:
50 tunnor Rag L 7 R-dr Banco R:dr 350 — —
50 tunnor Korn L 5 R:dr - s;o — —
50 famnar wed eller en half famn per
tunna , - ivo — -
Nötning a Branwins-redskapen - 25-^- —
Ett ars Ränta a detta Capital - 45
Lenage, Målning, Mätning, Säcksittning
rc. - - 52:24-
Afgift till Kronan - > - ; —-
B:co R:dr 827:24.—
Enär 1400 kannor Branwin kostar B:co R-kr
827: 24 ss., sa kommer en kanna pä circa zo ss^r
Banco, alitsa wore hwarje kanna Branwin 6 ss:r
du>
Den 8 Junii. 499
dyrare för Husbehofs-tillwcrkaren an för Fabrikanten;
hlwemot torde denna anmärkning kunna göras, att
såsom denna stillnad i priset huswudsakeiigefi leder sig
dels ifrån det mindre Branwin man erhåller af
Spannemälen med de' smärre pannor emot de större
och dels ifrån den mera med som wid aswerkningen
med smärre pannor ätgär, samma, ju dä arén
ren National-förlust. Men derpä swaras att denna
förlust äterwinnes flerdubbelt, dels i dranken
hwilken af de smärre vannorne är ett bäde kraftigare
och ostadligare födeämne för kreaturen än den man erhäller
af de större och dels har man mycken anledning förmoda
att för wärt Land nägot kraftigare medel an en
ordinaire allmän Bränwins-bränning icke finnes, som
mera än denna uppmuntrar till en allmännare odling
af jorden, en hufwudsak som ginge förlorad
deräst Landers behof af denna begärliga wara fylldes
endast ifrän nägra fä Fabriker — Oberäknad flerfalldige
derifrån ostiljaklige större olägenheter.
8 t 3 b e c le.
I.it. L.
Förteckning pä samtelige Städernes Folkmängd,
Mantal och öppna Jord.
Län.
ärockholms'
Städernes
namn.
2
Mantal
Södertelje -
964
579
200
Stockholm -
7ZLäl
4395?
40a
Warholm -
1048
629
28
Sigtupa - -
434
261
100
Norrtelje -
876
526
180
Osthammar -
56;
338
8
Oregrund -  * «
678
407
Up-
5O0
Den 8 Junit.
Län.
Skadernes
namn.
Folk-
mängd.
Mantal
'
Upsala - -
Upsala -
4897
29Z8
1800
Nyköpings -
Enevy,'ng -
H74
705
27O
Torshalla -
s02
ZOI
276
EffilStuna -
IsZO
918
50
Strängnäs
I0?6
646
2ZO
Mariefred -
597
Z58
112
Malmköping
144
87
Trosa - »
490
294
90
Linköpings --
Nyköping ,
2Z8o
1424
2;o
Linköping -
2915
1749
675
Söderköping
870
722
Z5?
Norrköping
9428
5657
720
Wadstena -
1412
847
6c>c>
Iönköpings -
Skenninge -
875
525
600
Grenna -
5'7
ZIO
80
Jönk ping -
2964
1779
Z4Z
Wexiö cll Kronokns
Eksjö - -
1075
645
80
Wexiö -
H38
7i;
161
Kalmare - -
Wimmerby -
86;
518
60
Westerwik -
2gZ2
1759
IVO
Gottlands -
Kalmar -
Z058
185;
2<ri
Wisby - -
Z8i9
2292
852
Blekinge -
Carlscrona -
1055;
6;g2
Carlshamn -
ZZ87
2OZ2
Christianstads
Cölfw-tsborg
707
42-4
zoll
Christianstad
zio6
I864
<00
Engelholm -
491
295
74
Malmöhus Län
Cimbritshamn
677
406
180
Vstad - -
2648
1589
Z84
Falsterbo -
150
90
2sO
Skanör - -
568
94-
650
Malmö -
49Z2
2959
1580
Lund - -
Z224
1934
9;;
Landskrona -
3776
2266
950
Hallands -
Helsingborg
1955
ii?;
540
Laholm » -
8Z4
501
160
Hal
-
Den 8 Junii.
Län.
Hallands -
Götheborg och
Bohus.
Wenersborgs
Skaraborgs -
Carlstads
Arebro -
Westerås -
Fahlu -  Geste -
Städernes
namn.
Z.2N
Mantal
^ V"
O
--r ^
* r:
iHalmstad ,
1Z24
795
270
Falkenberg -
642
Z85
;88
Marberg -
1ZZI
799
176
Kongsbacka -
Z84
2;i
icro
Götheborg -
II9Z9
7164
iiZ4
Kongelf ,
85;
512
zc>c>
Marstrand -
1189
714
Uddewalla -
Z97i
2Z8;
600
Strömstad -
1085
651
150
Ämäl - -
847
508
170
Wenersborg
I4Z7
862
150
Alingsas -
829
498
542
Borås -
1792
1075
105
Ulricehamn -
789
474
69
Falköpng -
49Z
260
500
Hjo - -
Z50
210
150
Sköfde -
447
269
927
Skara - --
950
57<o
Z45
Lidköping -
1Z77
827
800
Myr estad -
IIOI
661
80
Christinehamn
i4Zo
858
55o
Carlstad -
2207
IZ2Z
6oy
Filipstad -
655
;9;
900
Lindesberg -
752
452
270
N ra - -
720
4Z2
6o<z
Askersund -
769
462
469
Arebro -
Z242
1945
1400
Arboga --
1700
9OQ
700
Köping -
I2Z2
740
505
Wcsteräs -
295?
1772
670
Sahla -
2Il6
424
775
Hedemora -
767
461
200
Säther -
4ZO
278
261
Fa»lun - -
4790
2874
i;8
Gefle >> -
59;o
5558
1800
Söderhamn
I4Z5
861
95,
iHudwikswall
! 1429
878!
Hee
-
502
Den 9 Juntk.
Län.
LladerneZ
namn.
6SZ"
? -8
Hernösand «
Umeä - «
§ n. e i, ,iil
hernösand
Hircrsuttd
UmeA -  ''itcä -  Lulcä -  Tvrntä -
,471
1842
177
roio
899
947
666
88;
noä
IQ?
6c6
540
569
400
12
20
8°
48
50
50
Summa
251,972
158,557
51,655
Utdrag af protscollct. stället hos Högloflig!
Nidderftcvet och 2ldcin, wid Urtima Rlksdagen
i Orebro den 9 Junit 1812.
S- D- O^emitteradcs till
Banco , Utskottet:
Ett Memorial af H:rDalman, Lars Johan,
angående Penning». Conjnncturen i Riket, samt tiliänipnina
af Kongl. Förordningen den 16 Martti
1792 tili de i Banco-Specie före är >809 gjorde
och ännu »betalte Län.
Ett Memonal af FriherreCcderström,Jako
b, angående indragande wid Octroijernaö slut, af
Bangvens biträden kill Disconterne.
Hastevolance- Utskottet r
Ett Memorial af Herr von Echstedt, Elias,
angående Pafev blance a indelta Regementernes
siäpmonderingar. Ut supra.
klx krotocollo,
6. 811 verst olpe.
Ut.
Den 9 Junii. 50Z
Utdrag af protocollet, stället hos Högloft.
Rldderskavet och Adeln,wid Urtima R.ksdagen
i (örebro den 9 Junit r8is.
S. D- ^id förnyad föredragning af Lag-UEottets
den z sist!. Junii pä bordet lagda Memorial,
i anledning af Riksens Ständers Justitie-Ombudsmans
till bemälte Utskott remitterade berättelse, och
sedan äcstillise anmärkningar derwid blifwit gjorde,
bestöt Högloft. Nidderskapet och Adeln, att detta
Memorial beledsagadt af nytznämnde anmärkningar,
tili Lag-Ukjkottet återremittera. Ut supra.
klx krotocollo,
6. silverstolpe
Utdrag af prstocollet, stället hos Häglof!.
Ridderftapet ,och Adeln, wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 9 Junit 1812.
S- D. ^ anledning af derwid gjorde anmärkningar,
blef wid förnyad föredragning, Constitutions-Urstotlets
den z sistledne Junii pä bordet lagde Memorial,
rörande den sedan ststa Riksdag, hwilande staga huru
med afseende pa 56, 87,82 och8; §- 8- ReoeringsFormen,
förslag till förändringar i Grundlagarna ho§
Riksens Ständer wid afgörandet böra behandlas,
ätföljdt af ofwanberörde anmärkningar tili Constitutions,
Utskottet äterremitteradt. Ut supra.
kix krotocollo,
6. 81lverstolpe.
Ut.
Den 9 Junis.
Utdrag af protokollet, hållet hos Högloft.
R-ddcrstapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i Orebro d.n 9 Junis 1312.
S. D. mitteradeS till Allmänna Besvärs - och
Ekon.mie-Utssottet, såsom en serstild motion/ Herr
Landsyösdinuen nn m. Friherre Häkansons anföränte
ten ^ tennes, af innehall att bemalte Utskott
matte nppgifwa förstag till bestämda grunder för de
friwiiliga öfwerenskommelscr, t afseende pä fängföringen,
bwilka Utfkottet i sitt utlåtande i anledning
af fragan om stjutslegans förhöjande för sangstjuts
M- M. älyflat- Ut supra.
Lx krotocollo,
/e. 6. Lilverstolpe.
Utdrag af protokollet, hallit hos Hög,
loslige Riddcrstapet ocdZldcln, wid Urtima
Riksdagen i (örebro den 9 Junit
I8i 2.
S- D. testot Högloft. Ridderssapet vch^ Adeln,
att för sin de! anmoda de ibland Riksens Etander»
Utskott till hwilkas handläggning Kongl. Propositioner
blifwit hänwisade, att med utlåtande öfwer de,
samma till Riksens Ständer inkomna, sa skvndesamt
som malens bessaffcnhet och omständigheter ma kum
lia medglfwa. Ut supra.
kix?rotocollo,
O. Lilverstolpe.
Ut,
Den 9 Juuii. 50;
Utdrag af protokollet, hältet hos Högw.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 9 Junit 1812.
S. D. ^tter öfwerläggning om Lag-UtskottetS,
den i dennes pä bordet laggda betänkande, i anledning
af Riksens Ständers Justitie-Ombudsmans till
Utstottet remitterade Embetsberättelse, och i anseende
till deremot gjorda anmärkningar, bestöt Ståndet
att ofwanberörda utlåtande till Lag-Utskottet
återremitteras, Ut supra.
Lx krotocollo,
U. ^lirr^uist.
Utdrag af protokollet, hället hos >HZgw.
prest-Ståndet, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 9 Junii 1812.
S. D. Äterremitteradcs Allmänna Besvärs- och
Ekonomie-lltjkottets den z dennes pä bordet lagda
Betänkande, rörande förhöjning af Fäng-Skjutsiegan;
med de wid samma utlåtande inom Stander
gjorde anmärkningar. Ut supra.
kix krotocollo,
U. ^lm^uist.
Utdrag af protokollet, hället hos Hogw.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 9 Junii »812.
S. D- ^8id förnyad föredragning af Constitutlons,
Utskottets sedan sista Riksdag hwilande, och
den z i denna manad a nyo upplasta Memoria! af
den
5«4 Den 9 Juni».
Utdrag af protokollet, hållet hos ^Zglost.
R.ddcrstapet och Adeln, wid Urtima Riksdagen
i (Orebro d.n 9 Junit i8l2.
S. D. E mitterades till Allmänna Bcswärs - och
Ekon-mie-Utssottet, såsom en serkild motion, Herr
Landshöfdingen m. m. Friherre Häkansons anförande
den ; dennes, af innehåll att bemälte Utffott
matte nppgifwa förstag till bestämda grunder för de
friwilliga öfwerenskommelser, i afseende pä fängförir.
grn, hwilka Utlkottet i sitt utlakande i anledning
af fragan om skjutsleaans förhöjande för sangskjuts
M- M. ä>yftat- Ut supra.
Ux krotocollo,
/e. 6. Lilverstolpe.
Utdrag af protscollet, hällit hos Högloflige
Riddcrstapet oct>2ldeln, wid Urtima
Riksdagen i (örebro den 9 Junit
18 > 2.
S- D. ^estöt Högloft. Ridderskapet vci^ Adeln,
alt för sin de! anmoda de ibland Riksens Eländers
Utskott till hwilkas handläggning Kongl. Propositioner
blifwit hänwisade, att med utlakande öfwer desamma
till Riksens Ständer inkomna, sa skvndesamt
som malens beskaffenhet och omständigheter ma kunna
Medglfwa- Ut supra.
kx?rotc>Lv1Io,
O. Lilverstolpe.
Ut
-
Den 9 Juuii. 50;
Utdrag af protocollet, hället hos Högw.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 9 Junit 1812.
S. D- ^Etter öfwerlaggning om Lag-UtskottetS,
den i dennes pa bordet laggda betänkande, i anledning
af Riksens Ständers Justitie-Ombudsmans till
Utfkottet remitterade Embetsberättelse, och i anseende
till deremot gjorda anmärkningar, bestöt Ståndet
att ofwanberörda utlåtande till Lag-Utskottet
återremitteras. Ut supra.
Lx krotocollo,
U. cellist.
Utdrag af pcotocollet, hället hos HZgw.
prest-Ståndet, wid Urtima Riksdagen
i (örebro den 9 Junit 1812.
S. D. Äterremitterades Allmänna Beswärs- och
Ekonomie-kltskottets den z dennes pä bordet lagda
Betänkande, rörande förhöjning af Fäng-Skjutslega»;
med de wid samma utlätande inom Ståndet
gjorde anmärkningar. Ut supra.
klx ?rotocollo,
U. linguist.
Utdrag af prstocollet, hället hos ^ogw.
Prest-Ständet, wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 9 Junit 1812.
S. D- ^8id förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets
sedan sista Riksdag hwilande, och
den z i denna manad ä nyo upplästa Memorial af
den
506 Den 9 Junti.
den 16 Octob r8io, angående förändring af Regeringsformens
r6 §; fann Prest-Ständer stäligt,
att samma Memorial helt och hållet ogilla och afstä.
vt supra. Lx krotocollo,
ch v. ^lmc^ulst.
Utdrag af protscollet, hållet hos HZgw.
))rest-S'ändet wid Urtima Riksdags» i
Orebro den 9 Junii 1812.
S. D. ^ä Allmänna Besvärs, och Ekonomie,
Utskottets den z innewarande Junii pä bolder lagda
Betänkande i anledning af Prosten S>wertsons.
Memorial om Inrättande af Lazarett- och
Curhus för Bohus Län, uti Staden Uddewalla
nu ä nyo föredrogs, blef samma Betänkande af
Prest«Standtt till alla delar bifallit. vt supra.
ikx krotocollo,
^s. v. ^lmc^uist.
Utdrag af protscollet, hältet hos Högrv.
))reft-Ståndet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 9 Junii 1812.
S> D. ^nfiämde Prest-Ståndet uti Högloft.
Ridderskapet och Adelns genom Protocolls-Uldrag
af den z:d!'e innewarande Junii meddelte Består,
att genom Remis till Stats-Utstottet af Herr Lands,
höfdingen Friherre Häkanssons motion, akt kill
Star för Hans Kongl. Höghet Arf-Fursten, Prins
Oscar, mätte ifrån r8n ars början anstäs en
Sum
-
Den 9 Junii. 507
Summa af 16,666 R:dr B:co, anmoda besaade
Utffott, att denna Summa för Hans Kongl. Höghet
t Stat förestå, lär supra.
klx krotocollo,
^s. v. almguist.
Utdragas wällofl. Borgare,Ständets prorocoll,
haller void Urtima Riksdagen r
Orebro den 9 Junii i8r2.
(7-
S. D. oöredrogs ä nyo Constitutions-Utskottets
wid 1810 ars Uttima Riksdag afgifne Betänkande
af den 16 October samma ar, angående satter hwar,
pa Grundlags-frågor böra upptagas och behandlas;
och äterförwistes detta ärende till Utskottet, med de
emot Betänkandet nu gjorde anmärkningar- vtsupra.
Lx krotocollo,
s. s. Lci Zström.
Utdrag afwällofl. Dorgare-Ständets prstocoll,
hållet wid Urtima Riksdagen r
Orebro den y Junii r8rr.
S. D. anledning af gjorde anmärkningar wid
Constumions-Utskotttts under 1810 ars Urtima
Riksdag afgifne Betänkande, rörande sörestagne förändringar
uti Tryckfrihets-Lagen, bestöt Ståndet,
att älerförwisa detta ärende till Ulffottet, som af
anmarkningarne skulle erhålla del. vt supra.
Lx krotocollo,
). z. Lerström.
;o8 Den 9 Juni».
Utdrag af Wällöf!. Borgare- Ståndets protocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i
Öerbro den 9 Junti 1812.
S. D. 3^cmitterades till
Stats, Utskottet:
Heer Commerce-Rådet Sante s sons Me,
moria! vin anstag af Statsmedlen till »rinnande af
en för Bewillningsstimmans repartilion nödig och
säker kännedom cm Landet, deft Folkmängd, Jord,
bruk, Handel, siöjder och näringsfång.
Bewillninge -Utskottet:
Herr Commerce-Rädet Norströms Memo,
rial om fortfarande lindring i Bewillnlngen för Sta»
den Amal- l-lt supra.
k!x krutocollo,
). Lerjström.
Utdrag af Wällöf!. Borgare-Ständets pro,
tocoll, hållet wid Urtima Riksdagen t
Orebro den 9 Junii 1812.
S- D. ^estöt Borgare-Standet, att Allmänna
Besvärs - och Ekonomie-Utskottets Betänkande an,
gående hemmans och jordö lika deltagande i skjuts,
nings-skyldighet samt Tingshus- och Häradsfängel,
sers uppbyggande och widmagthallande m. m., såsom
ägande gemenskap med de ärenden, hrvilka bero af det
Särskildta Utskotts handläggning, som fatt sig uppdra,
git att utreda de ifrån förra Riksdagarne uppskjutna nvistiga
frågor emellan Hcderwarda Vonde-Standet och
Den 9 Junik. 509
de öfrige Standen, borde derför hwila pä bordet
lills nämnde frågor kunna förekomma till hufwudsaklig
åtgärd- ^ supra.
Lx krotocollo,
). kerfström.
Utdrag af protocsllet, hållet hos wällöf!.
Borgare-Standet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Junii 1802.
S D. 2cdan Högloft. Ridderstam och Adeln,
pä gjord motion af Herr Landshöfdingen Friherre
af Hakansson, att til! Stat för Hans Kongl.
Höghet Arf-Fursten Prins Oscar, mätte ifrån
ig ii ars början, anstas en Summa af 16,666
N:dr Z2 ft, utan afräkning ä Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsens Statssumma af de 6,666 R:dr
32 ft., hwarmed densamma »vid i8»o ars Riksdag
blifwit i afseende pa Hans Kongl- Höghet ArfFurstens
uppfostran förhöjd, bestulit, att genom Remis;
lill StatS-Utskottet, berörde Utskott skulle anmodas
att denna Summa för Hans Kongl. Höghet
i Stat förestå; sa fann Borgare, Ständer nu
för godt att uti en sadan Remift, med Högloflige
Ridderstam och Adeln sig förena. Ur supra.
klx krotocollo,
k- Lerjström
siv Den 9 Junik
Utdrag
af protscollet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Ständet, wid Urt ma
Riksdagen i Orebro den 9 Junit 1812.
S. D. Instämde Bonde-Ståndet uti Högloflige
Ridderssapets ock Adelns, i anledning af Herr
Landshöfdingen Friherre af Ha kan sonö motion,
fattade besiut, att genom Reinitz anmoda Stats,
Usikortet. att för Hans Kongl. Höghet Arf-Fursteu
Prins Oscar, ifrån rZn ars början i Stat fö,
resia en Summa af 16666 R:dr 52 tz. utan af,
rakning a Hanö Kongl. Höghet Kron, Prinsens
Statssumma af de 6,666 R:dr zr hwarmed
den samma wid l8lc> ars Riksdag i Orebro blifwit,
i afseende va Hans Kongl. Höghet Arf,Furstens
uppfostran, förhöjd. suprs.
k!x krotocollo,
6. L rink liisa.
Utdrag af protokollet, hället hos Heder,
wärda Bonde-Ständet wid Urtima Riks^
dagen i Orebro den 9 Junit 1312.
S- D- ^Efter föredragning af det ifrån Högwör,
dige Prest-Standet, sedan den z dennes pa Bordet
hwilande och nu ankomne Prvtocolls, Utdrag,
fran Högloft. Ridderssapet och Adeln samt Wallofl.
Borgar-Ståndet, för den z och 4-de Junii, om
den af Hägwördige Prest-Ståndet föresiagne Tack"
sagelse-Adreh till Hans Maj:t Konungen och Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen, i anseende pa inrätt,
ningen af en Swensk Landtbruks, Academie, förena,
de Bonde-Ståndet sig med de öfrige Respecrive
Stan*
Den 9 Junti. zn
Standen, pa det sätt Högloflige Ridderskapet och
Adeln antagit. Ur supra.
Tx krotocollo,
6. Lrilikmsn.
Utdrag af protocollet, hället hss Hederwäcda
Bonde.Gtandet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Junit 18".
S. D Remitterades:
Till Lag-Utskottet:
Riksdagsmannen Johan Roswalls fran
Gothland ingkfne Memorial angående ersättning till
wittnen i mindre brottmål.
llnll Bewillnings-Utskottet.
RiksdagsmannenAndersAndersson Åbergs
fran Westerbotten samt Jöns Hermanssons och
Anders Anderssons fran Norrbotten ingifne
Memorial om lindring i Bewillning för Jnnewanarne
i nämnde Provincer.
Till Allmänna Deswärs- och EkonomieUtlkottet:
Johan
Olsson Longbergs fran Gefleborgs
Län Memorialer angående no En lika skyldighet för
Städerne och Landet att deltaga i BatSmänS uyp,
sättning, och 2:0 Förbud mot Glasförares och Häst,
handlares kringfarande pa Landet.
Till det i anledning af Rongl. Maj:t« Nädiga
Proposition angående pastevolancen
nedsatte särskildta Utskott:
Riksdagsmannen Germund Westlingfran
Östergöthland Memorial angående wederböran
deS
-
512 Den 9 Junii.
des hörande genom Konungens Befallningshafwande
öfwer samina amne.
Till Serskildta Utskottet för utredande af
de fran förra Riksdacrarne uppskjutne
twistiga friigor:
Riksdagsmannen Jonas Anderssons fran
Wester Norrland Memorial anaaende Boställen
för Cvmministrar a Landet. Ur suxra.
Lx ?rotOLo11o,
6. L rinkman.
Utdrag af Protscollet, hillet hos ^ederw^rda
Bonde - Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 9 Junit 1812.
S. D- 28id ytterligare föredragning af Lag-Ut,
stöttets den 2s ststledne Maji afgifne, och sedanden
i i denna manad pa Bordet hwilandc Memorial, i
anledning af Riksens Högloft. Ständers JustitieOmbudsmans
Embets-BerältUser, för arén i8n
och 1812; Beftöt Ståndet, att af de deremot nu
i Stander gjorde Anmärkningar lemna bemälte Utstött
del, för att derefter färstagen ytterligare gransta
och jämnka samt med utlåtande deröfwer inkomma.
Ut stirra. klx krotocollo,
6. Lrinkmsn.
Utdrag af protocollet, hstllet hos Hederwärda
Bonde- Ståndet wid Urtima Riks,
dagen L Orebro den 9 Junit 1812.
S. D. 2)onde-Ståndet har a nyo latit stg före,
-rågås Riksens Högloft. Ständers Constilutions,
Ut
-
Den 9 Junik. frz
fktstotts wid sista U tima Riksdag härstädes, den 16
Octobcr >8 ro afgifne, paföl/ande dag uppläste, och
derifrån hwilande Memorial, angående formen och
fältet, för Grundlagsfrågor» behandlande, soM af
Constitutions-Ulstottet framställas; men anser 56 §.
i Regeringsformen och 44 §. i Riksdagsordningen,
fa tillräckcligen bestänuria alla frågors handterande
och afgörande, som böra till Utstött, akt Bonde,
Standet icke finner stal ankaria en mera ukwtdgad
gräns för Constitutions-Utskottet, eller till bemälte
Utstötts i sstdant afseende afgifne förslag/ lemna bi,
fall. siuxrg,
Lx ?rotocc>I1o,
6- ölinKmLN
-
llpplasthos Ridd och Adcln den iz Junifi
s - - - Prest - Skändet dcn iz - -
- - - - Borgare-Gtändetd. iz -- -
- - - - Bonde-Ständct den iz - -
Gtst-mägtigste Allernödigste Ronllng!
^edan Riksens Ständer bestutit, att af de Sist,
hundrade exemplar af Högloft. Constitutjons-Utskottets
Betänkande öfwer förestagne ändringar i Grundlagarna,
samt Bihanget till samtelige Riksståndens
Prvtocoll wid sistl. Urtima Riksdag i Orebro, hwilka
hitkommit/ ett erforderligt antal blifwit at Stanrens
.Ledamöter utan betalning utdeladt/och att derefter
öfwcrstottet till någon ersättning för Staten,
^ .bottras, fa Riksens Stander härmed hos Ebers
Ma/tt j underdånighet anhalla, att den del af tryckningskostnaden,
som icke lill fölie af Eders Kongl.
Mai:ts nadigg Skrifwelse till Stats, Csntoim af
Bihang. N:o ;z. dm
Zi4 Den iz Junii.
den 5 Decemb. iZn redan bliswit förskjuten och
bland sista Riksdagsutgister upptagen, malle tillika
med transportkostnaden för de hitförde exemplaren,
stigande enl. Räkning till z8 R:dr 22 st. i r. B:co,
anordnas, att utgå af de medel som till nuwarande
Riksdags-utgifter warda anftagne, och Kongl.
Stats-Cvntoiret salunda förständigadt och anbefallt
om den åtgärd, som bliswit föreftagen att »vidtagas
till Stats-Werkels ersättning.
Riksens Ständer framhärda rc.
ssffnft.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den IZ Juni,'.
- - - - Prest-Ständet den iZ - - -
- - - - Borgare - Sländcl d. 13 - - -
- - - - Bonde-Ständer den iz - - -
Riksens Ständers Stats-Utskotts Betänkande
, i anledning af Longl. Maj.ts tTlädiga
Proposition as den 18 ApriU 1812,
i hwad som rörer Stats-werkets Inkomster
och Utgifter samt Lörwaltning
för arén 181» och 18-1.
^edan Kongl. Maja latit tillställa Riksens Stan,
ders Stats-Utskott Dest härhos bilagde Nådiga
Proposition af den i8 sistledne April angående Statswerkets
tillstånd, Inkomster och Utgifter samt färwaltning
ifrån r-L-o ärs början, eller den tid, da
Riksens Ständers Stats-Reglering kommit till
»verkställighet tillika med de för arén i8i°och iZn
i Nader fastställde Riksstater; samt Stats-Utskottet
i anledning deraf, öfwer samma Staters Inkomster
och Utgifter företagit en sadan granskning,
som
Den iz Junit. n;
som här warit möjelig alt werkställa och med föreskriften
i 30 §. af Riksdags-Ordningen den i s Februarii
i8>2 öfiverensstämmer; sa får Ståts-Utskottet
tili Riksens Högloft. Ständer nu »vördsammeligen
afgifwa dest Berättelse och Utlåtande härom.
Ibland de ämnen, som wid denna granskning
bordt fästa Stats-Uftkottets uppmärksamhet, har
först förekommit: Stalswerkeks Inkomster.
Efter den af Riksens Ständer wid 1809 och
»8lo arens Riksdag författade Riks-Stat är»
deste fördelte.
Uti Sratswerkets Ordinarie Inkomster, bestående
hufwudsakeligen ut! Landträntorne samt en mängd
andre räntor, hwilka tillhopa pa förslag upptagas
till — r,ZZ9,;z6: is. ri.
Samt de afgifter, som, enligt
62 §. i Regerings-Formen,
i egenskap af Bewillning, äro
StatSwerkek tillägnade, och
utgöras: af Slö- och
Tullen med Acciserne, eller
den ersättning, som för
de sednare inflyter: af Postoch
Charle - Sigillate-meölen,
samt afgift för fri
Husbehofs-Branning, tiltt
hopa nä förstag — k,427,349: »4- ^
Tillsammans R:dr B:co 2,776,885: 25. 4.
Men som alla desta Inkomster icke moro tillrackelige,
till bestridande af de wid Stats, Regleringen
bestämde Utgifkerne; Sa förordnade Riksens Ständer,
att hwad som derutöfwer erfordrades och utgjorde
den sa kallade Statsbristen, skulle med en
Suni
-
zi6
Den ig Juni,'.
Summa af 569,126: 12, 7. genom RiksgälksContoirels
försorg godtgöras Statswerket af Allmänna
Bewillningcn.
Utom vswannämde Inkomster äro uti 18-0
och 18n arens Riks-Stater upptagne, under Tu
tul: Tillkomne Inkomster, de, som under samma
ar särkildt, och ulan att aga gemenjkav med den
egentellga Stats-Regleringen, tillhört Stats-Conlviretö
förwaltning, och derföre bliswit iNiks-Sta,
ten intaone, samt derifrån päförde wederbörande
publike Werk till redowisning.
Deke bestå för ar -8 ro.
1:0 Uti den inkomst, som, dels utösrrer hwad »8^9
ars Riks-Stat af Tullwerket paräknar, tillsallit
Statswerket och stigit
till - 496,958:11,1--^
Och dels fran Oen
St-Barthelemy
oförwäntadt och
opäräknadl för
för förra arén
bliswit leswere
r<>d,
.!>SH°fam,S S!,4S->:
Denna Summa bar bliswit anwänd till godtgörande
af i8lO ars Stats-Utgister hwaremot den
Summa, hwilken för aret unker namn af Statsbrist
tillkom Statswerket af Bcwillningen, nemligen
569,126 R:dr 12 st. 7 r., bliswit i Rikssälds-Contoiret
innestaende till 18 n, da Kongl. Mastt den
22 Februarii befallt dest uttagande, för att dermed
och med den uti Regeringsformens 6z §. bestämde
mindre Crediiiv-Summan 500,000 R:dr lystad i
Bangven den ro Juli» samma ar, bestrida de kostnader
-
Den 1; Juni,'. 51?
nader til! Rikets förswar, som i anseende til! Rikets
Krigs tillstånd med England, blefwo oundwikelige;
och äro bägge deste Summor uti i8ll ars RiksStal
bland tillkomne utgifter påförde den KrigsCommitee,
som borde ombesörja utgifterna och för
dem göra redo.
s:o Uti de medel, hwarmcd, efter Riksens Ständers
förordnande, Bangven borde biträda Statswerket,
till sa wäl Krigsstulders afbördande, som
Stats-werkcts ersättning för Krigsförssotter utur
Landt-Ranteriernem.m. samt till Tackjerns-Bergslagernes
understöd, tillhopa 2,445,903: 6, 9.
Samt:
Z:o Uti det biträde som Riksgälds,
Contoiret, enligt särssilde
föressrifter af Riksens Ständer,
borde Statswerket meddedela,
sa wal af Bewillninaen.
lill ränta och afbetalning a Capital-ssulden
till Banqven, som
i förffott till i8lo ars Hamnstängning
och Orebro RikSdagskostnader
m. m. hwilka Summor
äro påförde de werk och
Stater, som af dem borde erhålla
medel till utgifternes bestridande,
samt för hwad de
undfått komma att wisa behörig
redo och räkning, tillhopa 1,605,767:52,11.
Tillsammans Tillkomne Inkomster
ar i8i« — 4,6z4,lsz: i, 6.
Uti
5'8
Den iz Aunik.
Uti 18' r «r§ Riks-Stat, upptagas bland tillkom
ne inkomster, följande, nemligen:
IM öswerssolt af
Tullmedlen för
ar i8?o 509,311:^6:9.
Dito af Postmedlen
— Z9,94o: s:Z.
Och af Charle
Siglllatemedlen2l,
l58:4s:n. ^4: n.
Af denne Summa hafwa
48,?2z R:dr artz. 5 r. blif,
wit ankiciperade till utgifter,
som i Kongl- Majus Nä.
diga Proposition af den >s
sist!. April äro vmförmälde,
men 521,887 R:dr 9 si. 6 r.
anwande till Statswerkcts Utgifter
under loppet af äret, samt
en lika Summa deremot vdisponerad
i Riksgälds-Contol'ret
af de medel Stats, Contoiret,
i saknad af bemälteöfrverstott,
derstädes ägt att uttaga
:
Och är det af denna behållning,
som Stats-Utstottet tillstyrkt
saint Riksens Höglofl.
Ständer bifallit, att de för
>810 och i8n bristande
420,7! 8 N:dr 25 si. r r. i den
fastställde En million Riksdaler
till Förswarswerket böra
till Statswerket af RiksgäldsContoiret
utbetalas. 2:0
— zoo,oo«: — —"
Den iz Junit
^:o Den k §. af Regeringsformen
bestämde mindre Creditiv,
, Summan — —
^;:o Hälften af den Summa som
Riksens Ständer bewiljat att
lystas i Banqven till inlösen
pä ätta Terminer eller qvartaler
under 2:ne är af utfärdade
inwisningar för Krigsskulder,
utgörande — y8f,52v:
Häraf hafwa dock endast
852,591 R:dr 46 si. 2 r. ätgatt,
och Riksgälds, Contoiret
likmätigt Kongl. Brcfwet den
6 Mars 18-1, grundadt pä
Riksens Ständers förordnande
wid Urtima Riksdagen i
Orebro, undfätt återstoden
132,928 R:dr 18 si- n r.,i
afräkning pä desi förskott till
isis ärsHamstängnings-och
Riksdags, kostnader m. m4:0
De af Riksgälds-Contoiret
lefwererade —
bestäende dels i den till Banqvens
godtgörande af intercsie
och Capitalet pä desi fordran
hos Statswerket bestämde
ärliga summan 720 000 R:dr
och dels Uti Z99,28 > R:dr
22 si. ro r- som, jemlikt Riksens
Ständers wid Lagtima
Riksdagen fastställde Financeplan,
borde af Bervillningen
5'9
1,119,281:22: ls.
tiv
-
52 c> Den IZ Junit.
till lalla Statswerkek, >' afräkning
pa de i Dcfenisions-Summan
artigen
Summa tillkonrne Jnkoinster
ar i8-r —- 5,175,212: 26: is.
Hwarsörman i -8n ars Riks - Stat är» uppoch
afförde 78,608 R:dr z? ff 9 r., influten lösen
för ben delen af Sairpetter-stätten, som ar 1310
ej blifwit in -larura lefwererad, men hwilken inkomst,
»rmte besparingen af de till Saltpeter-statens
betalning pa Stat af Defenstons-Summan
ansiagne inedel, kommer art anwändas kill Saltpetters
inköp rn. m. och färstild rakning deröfwer
att förås
I anseende rik Statsiverkets egenkeliga eller
sä kallade Ordinarie Inkomster, bestående hufwudsaligast
uti Landrranrorne samt arstillige andre aldre
räntor och Inkomst-titlar: sa förekomma derwid
zme omständigheter hwilka Stats-Utskottet ansett
tillhöra betz befattning att utreda och bcswara, nemligen:
Om
någre af desse Inkomst,Titlar sedan ax
4 8rc> upphört, och således böra fran Slaten utesiutas?
I:o
Oitt bs återstående kunna upptagas till stöm
eller mindre belopp, an hwartil! de uti Riksens
Ständers för ar i8io författade Riks-Srat M
paräknade?
z-S Om och hwilka noa Inkpinst-Titlarftillkommit,
som kunna l Riks-Staken upptagas, tils okände
as SsakswerMs Inkomsters
Mh
Den ;z Junis, 521
Wid den första puncten förekommer, art i anseende
till inträffade förändrade omständigheter, hafwa
följande Inkomst-Titlar nu mera upphört och
förswunnit och böra således fran Riks, Skaten utesimas,
nemligen:
r:o Kneckte-Rotefrihets-medel — Detta ar en afgift,
som utgått med 12 D-r Sunt ärligen, L z Daler
Snut R:drn af hwart helt Hennman och proportionaliter
af de mindre som wid Indeiningswerkets
upprättande ej blifwit inroterade i Båtsmans-
eller Kneckte-hal! - Wid Stars-regleringen
blef den, pa grund af inkomnc försiager, beräknad
till 802 R;dr ärligen; Men sedan, enligt
Riksens Ständers fattade besiut, all orokerad jord
stall roteras; Sä kommer ock denne afgift derigenom
att upphöra och sörfwinna, och bör följakteligen,
såsom den der icke mera kan paräknasfran
Staten uteslutas?w
Utstrifnjngspenningar i Skane och Halland.
Defle erläggas i Skane efter 1692 ars Jordebok
med s Daler Sunt för hwarje person öfwer
15 ar, som strifwcs pa Utsockne Frälse - och
med z Daler samma mynt a Skatte- och Kronohemman;
men i Halland erlägger allmogen a
Skatte- Krono- och Utsockne Frälsehemman, som
äger frihet för utstrifning in natura, 2 Dal. Sunt
för hwar utstrifningsgili person, allt beräknadt efter
z Daler Sunt Riksdalern. Före sista Kriget
paraknades denne afgift till omkring > 5,000
R:dr ärliaen och till samma belopp biet den äfwen
af Riksens Ständer uti 1812 ars RiksStat
upptagen. Under Kriget, da Landtwarnsutstrifning
och Wargernings-uppsättning blef anbefalld,
förklarade Kongl. Mjtt dem som detz
onera
s22 Den i) Junkk.
onera utgjort, böra frän utffrifningspennlngarnes
erläggande befrias; Och sim all frihet fran ut,
skrifning nu mera upphört genom den af Kongl.
Maut och Rasens Ständer ivid närwarande
Riksdag widtagne förändring i utskrifningssättet
af det fastställde förstärkningsmanssapet, samt all
oroterad jord jemwäl hädanefter kommer alt roteras;
Sa har Stats-Utskottet ansett häraf blif,
wa en följd, att denne afgift hädanefter kommer
att upphöra och således äfwen icke widare böra
elier kunna ibland Statswerkets Inkomster uti
Riks-Staten upptaaas.
z:o Silluppköparc.afgilten i Bohus,Län — erlägges
da Silifilke i Bohuslänste Skärgården inträffar,
för rättigheten att upphandla och försälja
denna wara, efter i??4 ars Fiskeri-Reglemente.
Wid Stats-regleringen päräknade Riksens Ständer
häraf en inkomst af ;c>o Rldromäret; Men
sedan nästan allt Sillfisket nu mera upphört, och
någon inkomst häraf således leke är att påräkna;
Sa anser Stats-Umkottet icke eller något under
denna Eitel kunna lili Riks-Staten ibland Znkomsterne
upptagas; Stats, Utskottet hemställer likwäl,
om icke sjelfwa Titeln ma i Staten bibehållas,
pä det, i händelse Sillfisket framdeles
ssulle återkomma, afgiften da ma i Slaten upptagas
och beräknas.
4:0 Landshöfdinge- Lönen i Stockholms Län — Enligt
Kongl. Bccfwet den 7 September 1802 skulle
denne lön inga till Statvwerket, sa länge Hans
Excllence Herr Grefwe af Ugglas innehade Presidents-Embetct
i Kammar-Collegium och derföre
uppbar en motswarande Extra Lön. Wid Statsregeringen
blef Landshöfdinge,lönen Oberäknad
Den rz Junis. s-z
till det belopp, som Staten i stallet utbetalte till
Hans Excellence och utgjorde 5492 R:dr 32 fi.
Som Hans Excellence nu mera med döden afsatt,
och Landshöfdingen i Stockholms Län således
kommer alt tillträda den indelta Landshöf,
dingelönen; Sä är någon widare inkomst häraf
för Statswerket icke att påräkna och hwarföre
denne Titel kommer alt fran Riks-Staren uteslutas.
, .
Statswerkets Inkomster komma således frän
och med delta är, att minskas med följande sidan
ar r8iv upphörde och förswundneInkomst-Titlar,
nemligen:
Kncckte-Notcfrihcts-medel , 8c>v —
Ulffrifningspenningar i Skäne och Hal
land
- , !s,OOQ —
Silluppköpare-afgift i Bohuslän - ;oo —
Landshöfdinge, Lönen i Stockholms
Län - - 5492:52.
Tillsammans 19,792:52.
Beträffande den 2:dra puncten, huruwida de
återstående Statswerkets Inkomster kunna upptagas
till större eller mindre belopp än hwad till de af
Riksens Ständer uti 18isars författade Riks-Stat
blifwit paräknade; Sa har StatS'Utskottet ä alla
härwid förekommande omständigheter, fästat att den
uppmärksamhet, som ämnets wigt och granlaga beskaffenhet
fordrat.
Sa wäl uti underdånig Skrifwelse af den iy
April i8>o angående Stats-regleringen, som uti
rs § af Riksdags-Bestutet den 2 Maji samma är,
hafwa Riksens Ständer förklarat, att dä flere af
StatSwerketS Inkomster till sjelfwa sin natur och sin
grund
5-4 Den iz Junis.
grund äro af den beskaffenhet, att de söv det löpande
äret mäste endast, förstagSwiS beräknas, hade wal
inkontsterne i allmänhet, ej kunnat pa det nogaste
bestämmas; Dock hade Riksens Ständer godkänt de
häröfver upprättade Calculer, såsom leumande en
någorlunda säker lodning mid uppgörandet af den
Stats-Brist, ftin af Bewcknings-Summan borde
fyllas
Som
hwarie ars Riks-Stat bör upprättas
tvid årets början men werkeliga beloppet af Stats,
werkets Inkomster för det löpande äret ej kan utrönäs,
förr an nära stum as det påföljande emedan
uppbörd såret räknas kil! d- r Maji hwarefter försattningarne
lemna någon tid till restantiers iudrifman,
de; Sa haima de päräknade Jnkomsterne alltid till»
sörene b Mm it uti Riks-Staten upptagne förstags,
wis, till ett medium af förhakandet de näst föregå,
ende arén. JNid upprättandet af rz!» ärs RiksStat
hafwa Riksens Ständer godkänt och iakttagit
denna grundla!ts, såsom det enda möjcliga sätt till
Stat-Jnkomsternes upptagande och beräknande för
det löpande äret, emedan skillnaden emellan hwad som
blifwit calculerart ost) hwad ftm werkeligen insioter,
ej kan uppgöras och bestämmas, förrän Räkenska,
perne blisw-t afstumde och insände, samt denna skillnad
således icke eller komma till beräkning uti Stat
förrän äret näst efter uppbörds-ärets stut.
Stats,Utskottet anser för derdel nägon förän,
dring uti en sadan beräkningsgrund wara för närwarande
sä nrycket mindre lämpelig, ftm, för att
kunna öka eller minska hwad för Ränte- eller Jnkomst-Titlarne
upptages jemnsörclse borde kunna anställas
emot werkeliga uppbördsbeloppet och det för
mera säkerhet skull emot ett medium deraf för nagra
pa
>
Den rz Juuik. Z2;
pa hwarandra följande är; Men da uppbörden af
»8io ärs Krono-utskylder, i anseende tstl den längre
tid som erfordrats til! de nya BewillningS,
Taperingarne, ej förr än långt in uppå sistledet är
r8ri kunnat förrättas, och i följd deras i8>o ä.s
Räkenffaper hmarkcn äro eller ännu kunnat mara
inkomne; Sä har en sadan jemnsörclse icke marit !
werkstalligheten möiiig.
Af sadan anledning, och da isrägawarunde beräkning
icke eller synes böra ändras, utav en munnen
säker och pa siere arv sammanstämmande körhällande
grundad erfarenhet, hälst öswerskott, dä saba,
ne uppkomma, warda särskildt i Riks - Smternö
upptagne och till särskilde af Riksens Sränder anordnade
behof anwande och redowisre. har StatsUrjkottet
wid genomgåendet af de öfrige Inkomst,
Titlarne icke funnit anledning, att förestä nägon annan
eller högre beräkning, än hwartil! de uti irfro
ärs Riksens Ständers Stat äro upptagne, med undantag
af Koppar-Räntan och Slagskatten samt
Kronans inde Tackjern, hwilka synts Utskottet kunna,
i anseende tili det i Staten upptagne pris tala
någon, emot werkeliga förhällandet närmare lämpad
förhöjning. Ul-kottet inser nogsamt att äfwen desse
persedlar i anseende kill wärdet kunna wara förän,
dringar underkastade och bero pä en mer eller mindre
förmånlig afsättning; Men om Koppar-Räntan
och Slagskatten som nu beräknas i Staten till ro
R:dr Skeppundet, hädanefter upptages cill66R:dc
Z2 tz. per Skeppund, samt Kronans roche Tackjern,
i stället för 2 N.chr till 2 R-dr 32 st. Skeppundet;
Sa tror Utskottet ett sädant pris icke öfwerstiga
det wärde, som deste persedlar uti allmän
handelsrörelse komma att äga; Ulfftttet hemställer
s26 Den !Z Junti.
dock detta til! Riksens Högloft. Ständers egen pröfning.
Stats-Utskottets uppmärksamhet har icke eller
undfallit, hurusom Stats-priset s i N:dr i6 fl.
Tunnan, för den Kronans r o:dc och Asrads Spannema!
hwiiken dels auwänkes till Flolkornes och wärfwade
NeaementcrneS aflöning, och delo utgör Statswerkets
Ofwerssotts-Spannemäl, i närwarande tid
är mindre lämpeligr, och icke allenast döljande rätta
wördet af Kronans bade Inkomst och Utgift, utan
ock i redogörelsen ästadkommande mera omgång och
widlyfftghet, dymedelst att Oswcrssotts-Spannema,
len, som löses af räntegifwarne efter Markegangspris
nu mäste 2:ne gänger uti Inkomsten Staten
till godo beräknas först efter Statspriset och sedan
efter det wid 1810 ars Statsreglering pä förstag i
Skaten upptagne pris a 4 R-dr Tunnan samt
deremot i Utgiften ater, afsstjfwas efter Statspriset,
pa del Statsmedel genom den dubbla päföringen
i Ankomsten icke skulle undfå mindre an hwad
paraknadk war. Ett sädant olämpeliqt af och pä,
förinassätt nndwikes, om ali den Aftads- och Krono
ro de Spannemal, sam i Riks-Staten upptages
ester Statspriset eller i R:dr r6 fl tunnan, hädanefter
sa uft Inkomst som Utgift beräknaS tili det af
Riksens Ständer wid r8-o ars Statsreglering för
öfwcrffokts-Soannemalen bestämde pris af 4 R:dr
tiinnan. Denna förändring skulle wäl kunna synas
likgiltig, ta hwarken Statswerket eller Löntagaren
derigenom uti sin inkomst något winner eller förlo,
rar, ej eller Räntegifwaren uti sin U'gift får någon
tillökning; Men da deriaenom uti redogörelsen winnes
mera ordning och redighet samt Staten kommer
att upptaga ett pris, som träffar rätta och werke
liga
-
Den iz Junit. 527
liga förhållandet sa nära som sse kan; sa har StatsUtssottet
trott sig böra detta till Riksens Högloft.
Ständer wördsammeligen hemställa. För den Spannemal
ater, som är indelt och uti Staten upprages
ester Kronowärderings,pnset tili z6 fl. tunnan, later
en sadan förändring sig icke »verkställa utan förändring
tillika uti Jordeboken och Landt! äkenssaperne
samt JndelningSwerket; men hwilket är ett ämne,
som icke tillhör Stats-Utskottets åtgjord eller
»Hatande.
I anseende till de, enligt 6o §. i Regeringsformen,
såsom Bewillning Statswerket anflagne Sjöoch
LandtTulls- Post- och Charle, Sigillate-samt
Husbehofs-Bränwinsbränningsmedel; Sa har StatSUtssottet
funnit desamma, uti i8>o och ,8n arens
Niksstater upptagne till det belopp, som de af Riksens
Ständer wid Stats-regleringen blifwit påräknade.
Om någon förändring uti en sadan beräkning
för framtiden skulle anses kunna äga rum, sa ar en
sädan undersökning utom gräntsen af Stats-Utssottets
befattning.
Hwad ater angar z:dje puncken huruwida några
nya Inkomst-Titlar, tillkommit, som kunna i
Riks »Staten upptagas till ökande af Statswerkets
Ankomster; Sa får, efter inhämtade underrättelser.
Stats-Utssottet nu uppgifwa förhållandet härutinnan.
Ifrån och med innewarande är 1812 ärv följande
tillökte och nya Inkomster för Statswerket
alt påräkna, nemligen
i:o
Enligt de frän Kongl. Kammar - Collegium meddelte
uppgifter, dels tillökning uti Arrendemedlen
samt dels tillkomne nya Arrenden för de sedan är
r8io bortarrenderade Kongs-Tadugärdar, Krono.
lagen
-
528 Den !Z Junist
lägenheter och Fisken samt Hofstall,angär pasatt
bilande Calcul utwisar tillsammans 8,074: z6: 7»
Härunder inbegripes Arrendet
för Kongo öhrs KongMadugard,
hwilken, ester den med Slrömsholms
cch Kongvöhrs Kongsgardar
och Stuteri, enligt Riksens
Sanders wido 1802 och 1810 arens
Riksdag yttrade underdåniga
onsson, ssedde reglering, nu komnnt
ifrån Stall-Staten underl
Statswerkeis disposition, att för»
waltas efter de lör Kongsgården
i allmänhet fastallde grunder.
L-.o Hästcvacance-afgiften wid Wästgötha
Regemente, a 7^ tunna
Spannemal, hälften Nag och hälften
Korn, för hwarse af roos
Nummer, som efter afstutade Contracter,
betalas efter MarkeganW
pris och gör 7500 tunnor, hwarlöre
pa förstag uppföres a 4 R:dt
tNNN.aN — — ZO,2OÖl —
5:0 Dito -- af 522 Nummer wid
Smalands Cavallerie, a 7 tunnor
för hwarje nunnner, som, likaledes
elter afstutade Contracter, betalas
efter Markegangspris, Utgörande
zsoo tunnor hwarföre pa förstag
uppföres — 14,022:-^ —
4:0 Vacance-'afgift, svin kommer att
erläggas af den. del af Bergslä
Transport
— 52,074: 36:7.
gerne
Transport c 2,074: 56. 7
gerne i Nerike, four blifwit befriade
fran Entra Noteringens utgörande
i Manstap, nemi. för ro
Nummer, L 6L Skeppund Tackrern
— — — 104
för 247/A nummer, a
72 Skepprtnd dito —
Stepp:d — i9)9//s
hwarföre warder pa förstag
upptages till — — 5,8/8: Z6. 5.
z:o Jntereste pa Capitalerne af följande
Castor hwilka förut statt
under Kongl. Krigs-Collega Disposition,
men enligt Kongl. Majus
och Riksens Ständers förordnande,
blifwit till Riksgälds-Contoir
ret aflemnade nemligen:
Artillerie Exercttiämedels - Castan,
Capital — 22,585: 24. z.
OrganifationsCatzan
dito 34,567: 39. 10.
Allmänna Hingstrnedels
- Cas
san
dito — 57,223: z/. 5.
Skånsta Hingstpremii-Castan
dito
— 18.642: 2. 2.
S:a Cap. ,12624: 5. 6.
hwarföre räntan » s proCent, som
af Riksgälds,Contoiret kommer att
Statswerket aodtaöras upptages till 5,650: y. rr.
Transport. 6z,58Z: 34. n.
Bihang. . N:o 34. 6:0
;zs Dcn iz Junii.
Transport 6z,s8Z 54. n.
6:0 Jntereste pa f. d. Kron-Prinsen
Gustafs af Stats-Contoret i
Riksgälds-Conkoiret förräntade Capital
36696 R:dr 47 st. 6 r. ä
; proCent — — .— 1,834: 4»- 9.
7:0 Jntereste pä Wermlands Landtwarnö-Castas
Capital, enligt K gl.
Ma,:ts Nådiga Bref af dcn 24
Aprili >81» utgörande detta Capital
4802 R:dr, hwarföre räntan
» 6 proCent uppföres med 288: — —
8:0 Den af Stats-Utskottet har osman
föreslagne tillökning uti det i
Riks-Staten förflagöwis upptagne
pris för Koppar-räntan och
Slagskatten, utgörande denne tillökning
för 4944 Skepp:d Koppar
» 16 R:dr Z2 tz-per Skepp:d8,241: — —
samt
9:0 Likaledes en tillökning uti StatS,
priset för Kronans Tionde Tackjern
till Z2 st. per Skeppund, utgörande
för 17,830 Skeppund n,886: 3-. —
Tillhopa ärlig tillökning utiStatSWerkcts
Inkomster fran 1812
ars början — — R:dr 8;,8Z4: 4Z. 8.
Men enär härifrån afga de 19,792 R:dr 32 st.
hwarmed, enligt hwad StatS-Utskottet har srammanföre
uppgifwit, Statöwerkets ärliga inkomster
ifrän detta ars början komma att minskoö; Sa
bliswer wcrkeliga tillökningen uti inkomsten 66,042
R:dr ti H. 8 rist. I
Den rz Junii. 531
I sammanhang med hwad som hört till granstningcn
af (Ltatswerkets Inkomster bafwa följande
omständigheter förekommit, hwilka Stats-U.skottet
ansett sin pligt fordra, att till Riksens Högloflige
Ständers pröfning anmäla.
Ibland Statswerkets Inkomster upptagas 266
N:dr 32 st., såsom hyra för Casternen pä Skeppsholmen
i Slockholm. Förhällandet härmed är sadant
alt enligt Kongl. Bcefwet den 13 Febr. 179?
har Kongl. Maj:t tills widare antagit det af Compagnie
»Chefs wid Stockholms Escadren af Arius,
ens Flotta gjorde anbud, att ifrån den i derpå följande
Aprili, emot det att den pä Skeppsholmen
inrättade Casterne till inqwartering för Escadrens
derstädes förlagde Troupper upplätes, erlägga en
ärlig Hyressumma af 4°» Nidr, samt dcstutom besörja
Trouppens Jngwarcering ätföljande Service,
och likaledes, sä längt utryinmet medgifwer, uti Cassernen
intaga Båtsmans-Commenderingarne, dock
med förbehåll, att Kronan skulle answara för alla
wid Huset förefallande nödige reparationer tillkomne
utom de inneboendes förwallande. Sä länge Siarens
bade Inkomster och Utgifter beräknades uti de
dä gängbare Riksgäldssedlar, erlades denne Hyressumma
till full numeraire uti samma stags Sedlar;
Men wid realisationens början blef den ewalwerad
lill Banco och sedermera endast utgätt med 266^
R:dr Banco. Men da nu Armsens Flottas Sstadre
i Stockholm sä för dest Sjö-Artilleue-Manskap
som tjenstgörande Bätsmän njuter Jngwartcrilnspenningar
af Kongl. Maj:t och Kronan till en förhöjd
numeraire i Bancomynt, enligt hwad Riksens
Ständer wid 1809 och igro arens Riksdag fastställt;
Sä har Skats-Utskottet ansett Kongl. Majus
szr Den iz Junki.
och Kronans höna ratt deremot wara, att den öfwcrenskomne
Hyresfiimman, sem icke finnes uti
Cl-ntracter bestämd un NurgaldSsedlar, utan blott
till 400 R:dr, warder till full numeraire i Bancomynt
erland; Ost) af hwilken anledning Starc-Utsiotttt
alltså hemställer, huruwida Riksens Höechfl.
Slander anse nödigt, att härom hos Kongl. Maj:t
göra underdånig hemställan.
Wid 1809 och '8>o arens Riksdag anhöllo
hos Kongl. Mant i underdånighet Riksens Stander,
att undersökning matte anställas sa wala Hemmanet
Lindö i Härads Socken och ÄkerS Harad
af Nyköpings Lön, till utrönande huruwida Innehafware^
deraf Bruks-Patrvn A-Wahrendorff,
sa i anseende till Hemmanets Byggnad och Häfd
som för aswelns underhällaude, fullgjort sine skyldightler,
som ock rörande arrendet a Nyqwarns
Qwarn och Bro i Upsala Län, huruwida Kongl.
Mants uppå Riksens Ständers underdåniga tillstyr,
kande ar 1766 qifne nådiga föreskrift om Nyqwarns
Gästniswaregards Inteknande till Kronans säkerhet
för Arrendet blifwu iakttagen; Men svin, efter hwad
Kongl. Kammar'Collegium uti Protocolls Utdrag
afven ig ststledne Maji tillkännagifwit, någon werk,
siällighet hära ännu icke följt, ehuru Konungens Befallningshaswande
i förenämde Län blifwit anmodade
att derom besörja; Sa har Stats-Utskottct ansett
stg icke kunnat eller bordt lemna detta utan uppmärksamhet,
da Kongl. Måms och Kronans höga
rött bär, under beror; Stats lftstottct hemställer allt
derföre, huruwida Riksens Högloft. Ständer finna
anledning, att lill Kongl. Maj-t framställa den underdåniga
vulkan, det Kongl. Mafit i nader täckes
anbefalla wederbörande, uppå hwilka fullgörandet
Den iz Junki. zzz
häraf beror, att innom wist söreläcniande tid owilkorligen
och wid answar werkstälia hwad i oswar.berörde
matto blifwit i noder anbefallt.
Sedan StatvNlst ttet salunda upp.stfwit hwad
det samma, angående StatswerketS Inkomster funnit
sig böra hos Riksens Högloft. Erander anmäla;
Sa får Scatv - U'ikol!et nu afgiswa desi yttrande
rörande Sta swerketö Utgifter.
I detta afseende har StatS-Utikottet företagit
stg granffninaen af t8ro och >8si arens af Kongl.
Maut i nader Auctonserade Ails-Staler med der,
till hörande Bilagor.
Stats-Ucstottet har funnit desse Stater, hwad
i-sta, a:dra, 4-de, z:te, 6:te, ?^e och 8:de
Hufwud-Titlarne angar, i det närmaste, äfwen till
de Speciela Staterne, instämma med de af Rik,
sens Ständer författade, samt de deruti gjorde obetydlige
ändringar inskränkte inom hwarje HuswudTituls
uti io §. af Riksdags-Beftut,t den 2 Maji
18 lo bestämde total Summa. I anseende till Tredje
Hufwud-Timin, som innefattar mede! till aflöning
och underhall för Militairen sa till Lands som
Sjös, jemte de pa Stal uppförde 6^0,222 R:dr
till Förswarswerket i allmänhet, har wäl förhållandet
uti ofwannämndc omständigheter funnits wara
alldeles enahanda; Men uti Specielle Staterne pa
denna Hufwud-Titul hafwa flere förändringar och
tillökningar förekommit, de sednare härrörande kran
ökade Passevolance wilkor för Wärfwade Amib.n
hwars förra Passcvolance- Contracter wid början af
i8oz ars krig upphördt och i anseende till waruprisers
stegring mast förhöjas, äfwensvm af Löner
och underhall för atMige Compagnier af l. d. Fin-.
ffa Landt- och Sjö-Arltlleriet, som blifwit öfwerflyttade
-
5Z2 Den iz Junlk.
och Kronans höga ratt deremot wara, att den öfwcrenskomne
Hyressumman, sein icke finnes uti
Ccimaccek bestämd riri Rieegäldsstdlar, utan blolt
lill -400 R:dr, warder t:U full numeraire i Bancomym
erland; Ocl) af hwilken anledning State-Utskottet
ablfr hcmstalier, hura wida Riksens Hö c, k si.
Sländer anse nödigt, att härom ho§ Kongl. Maj:c
gora underdånig hemställan.
Wid 1809 och r8 >O arens Riksdag anhöllo
hoö Kongl. A,'aj:t i underdånighet Riksens Ständer,
att undersökning malte anställas sä wäla Hemmanet
Lindö i Härads Socken och ÄkerS Härad
af Nyköpings Län, till utrönande huruwtda. Innehafware?
deraf Brukspatron A-Wahrendorff,
sa i anseende till Hemmanets Byggnad och Häfd
som för aswelns underhallaude, fullgjort fine styldigheler,
som ock rörande arrendet a Nvqwarns
Qwarn och Bro i Upsala Län, hmuwida Kongl.
Måms uppå Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande
ar i^66 gifne nådiga sörestrift om Nyqwarns
Gästaifwaregärds Jnttknande till Kronans säkerhet
för Arrendet blifwit iakttagen; Men sorn, efter hwad
Kongl. Kammar'Collcgium uti Protocolls Utdrag
af den i s ststledne Maji tillkannagifwit, någon werkställighet
hära ännu icke följt, ehuru Konungens Befallningshaswande
i förenämde Län blifwit anmodade
att derom besörja; Sä har StatsPlstottct ansett
fig icke kunnat eller bordt lemna detta utan uppmärisamhet,
dä Kongl. Mai-ts och Kronans höga
rätt bä,under beror; Stats. Utssottct hemställer allt
derföre, hmuwida Riksens Högloft. Ständer finna
anledning, att till Kongl. Maj:t framställa den underdåniga
önssan, det Kongl. Maj:t i näder täckes
anbefalla wederbörande, uppå hwilka fullgörandet
Den iz Junii.
häraf beror, att innom wist föreläggande tid owilkorligen
och wid answar werk ställ?, hwad i
rörde mälto blifwit i noder anbesalft.
Sedan Statv-Ulffettet salunda upp.stfwit hwad
det samma, angäende StatswerketS Inkomster funnit
sig böra hos Riksens Högloft. Ständer anmäla;
Sr sär Smtv - ll'irottet nu afgftwa befi yttrande
rörande Sta swerlets Utgifter.
I det.a afseende har Stats-Utstottet företagit
fig granstninoen af tyro och >8 ii ärens af Kongl.
Maj:t i nadec Auctorfterade Riis-Starer med dertill
hörande Bilagor.
Stats-UlMtet har funnit defie Stater, hwad
ista, 2:dra, 4:de, ;:te, 6:te, ?:de och 8:de
Hufwud-Titlarne angar, i det närmafte, afwen till
de Speciela Slaterne, instämma med de af Riksens
Ständer författade, samt de deruti gjorde obetydlige
ändringar inffränkte inom hwarje HuswudTituls
uti io §. af Riksdags-Vestm, t den 2 Maji
i8lo bestämde total Summa. I anseende till Tredje
Hufwud-Tituln, som innefattar medel till aflöning
och underhäll för Militairen sä till Lands som
Sjös, jemte de pä Stat uppförde 600,202 R:dr
till Förswarswerket i allmänhet, har wäl förhällandet
uti ofwannämnde omständigheter funnits wara
alldeles enahanda; Men uti Specielle Slaterne pa
denna Hufwud-Tirni hafwa siere förändringar och
tillökningar förekommit, de sednare härrörande stan
ökade Pafievolance wilkor för Wärfwade Armeen
hwars torra Pasievolance Contracler wid början af
1808 ars krig upphördt och i anseende till waruP>
isers stegring mast förhöjas, ä swen som af Löner
och u iderhall för ätstiilige Compagnier af f. d. Finsta
Landt- och Sjö-Amlleeiet, som blifwit öfwer
flyttade
-
5Z4 Den iz Junii.
flyttade och införlifwade med Swensta Armeen m.
m., som Kongl. Mant funnit till Wapnens och Armäenö
döttre organisation nödigt förordna; Dock
hafwa beha tillökningar uppå i^io ars RikS-Stat
sammanlagde ej uppstigit högre, an t.ll 15,264 N-r
26 fl. 8 r-, som deremot minstal den egenteliga
Defensions-Summan, hwaraf återstoden -et äret
ändock ej kunnat fördelas de förwastande Werken
emellan, emedan hwarken de nya Paflevolance-Conireccerne
eller Staterne för de Wärswade Regemenlerne
i allmänhet, i anseende till beffafffnheten och
widdén af defle regleringar, samt de flere under lop,
pet af sednare halsten af ar 18 > o, inträffade aöromal
och serskildt förrättningar för ej mindre Regeringen
, an de Embetsman, som dermed borde aga
befattning, kunnat afstutas förrän ar >8n, hwilket
ar de tili Destnstons-Smnmans förminskning ökade
Lönings-och Paflrvolance wilkor uppstego till 39,91;
R dr 2 fl. 4 r. O werstottet 759,727 R:dr zz fl.
i r. af den pä Stat uppförda delen af DeftnsionsSuinman
har icke annorlunda an provistonelt ar
18 m kunnat skistas emellan Färwaltningarne af de
medel hwaraf alle öfrige behof för Land- och SjöFörsvaret
borde anssaffas; Stats-Utstvttet har jem,
wäl inhämtat, att afwen, sedan Fullmäatige i Riksgälds-Contoiret
i September manad sistledet ar medgifwit
a't för hwardcra äret 18 0 och i8n i liqvid
med Statswerket godtgöra de 199640 R-r
zo fl. 5 r., som, enligt Riksens Ständers wid Lagtima
Riksdagen fastställde Financeplan, af Bewillningen
räknad till 2§ million R-dr, borde tillfalla
Statswerket, i afräkning pa de 400,200 R:dr som
brusto i den bestämde En million Riksdaler till FörswarSwerket,
hafwa be Penr.inge-reqvisitioner hwar
med
-
Den iz Junii. 53/
med wederbörande Werk och Stater inkommit, icke
pä långt nära stolat kunnat uppfyllas.
Wid genomseende af Allmänna JndragningsStaterne,
har Stats-Urstottet funnit: Att Pommerste
Regementerne samt öfrige med Erspectance Löner
upptagne Pomerste Embets- och Tjenstemän dlifwit
under loppet af är 1810 efter hand pä Pommerska
Statswerket äterflyttade, samt denne Stat,
sä derigenom, som af dödsfall och pä ständige Staten
öfwerflyttade personer, minstad frän 489,774 R:dr
18 fl. 3 r. till 394,151 R:dr 19 fl. l r-, samt af
Besparingen, utgörande 95,622 R.dr 47 fl. 2 r.
bäde de af Riksens Ständer wid Lagtima Riksdagen
bestämde Läne-tillökningar för sednare hälften af
samma ar 1810, och äfwen af de serskildt utgifter,
Riksens Ständer wid Urtima Riksdagen pä denna
Fond anwisade, sä stor del godtgjordt som berörde
är tzorde utgä; Och hade derutöfwer en behällning
uppkommit: I penningar —. 12,957: 21. i.
Jndelte Räntor — — 21: 24. —
38; i Tunnor 24L Kap:r Spannemäl,
ester Statspris r R:dr
16 fl. Tunnan — — 5,109: r. r.
Tillhopa R:dr 18.067: 46. 2.
Pä Allmänna Jndragnings-Staten för är 18 lre
har totala minskningen utgjort »86,202 R:dr z;fl.
4 r. inberäknadt ofwannämnde besparing för är 1810,
hwaraf pä lika sätt, som det föregäende äret, de af
Riksens Ständer bewiljade Utgifter, beräknade till
fulla beloppet för äret, bliswit uppförde med en
sammanräknad summa af 155,184 Riksdaler 26 fl.
och en Bchällninz för det arel uppkommit af:
Pen
-
;z6 Den iz Junii.
Penningar — — — 29,721: 28. iol
Andelce Räntor efter Kronowardie 191: i. is.
samt:
5,929 Tmvr Kaptt' Soanne
ma!
L 1^ Riksdaler Tunnan 7,105: 26. 8.
Tllismumms R:dr 31,013: 9.
Till hwad behof och utgifter de utöfwer Stat
tillkomne Ankomster blifwit anwände och disponerade.
har Stats-^kottet har fcammanföre under
Titul Statswerkets Inkomster utredt och uppinvit.
För Stats-Utstottet ater star nu således att
sig yttra, angående Statswerkets Förwaltning för
arén ibis och 1311.
Stats-Utssoctet har harwid funnit, att de reglleringar,
Kong!. Maj:k, Dest höga ratt likmätigt,
uti en och annan Hufwud-Titti! behagat widtam,
icke i någon matto förändrat H ifwud-Titulns Toral-Summa,
funt att hwad Riks-Staierne i öfrigt
innehalla, instämmer med hwad Riksens Stander,
sa i den ena son» andra delen deraf, sig utlåtit
eiler förestrifwit. Att undersöka, huruwida de weriö
lina utbekalningarne aro styrkte med wederbärliae
gwittencer af deni, som medlen emoltagit, har wäl
bord: tillhöra Stals-Utstottets algard; Men som Utstrttet
harwid inhämtat att endast de qwittencer,
som tillhöra 1810 ars inom aret bestridde och i det
årets afsiutade Ränte-Kammare Hufwiid-Bck redowisade
utgifter, äro inbundne och t stick att aflefwereras,
saint att en hufwudfakelig del ak hwad NiksSt.
tten för berörde ar bestar, först nästledit ar, och
kill en del jemwäl annir anordnas, sa att en sullsi
ndig öfwersigt, huru werceliaa utgiften a hwarje
Hufwud-Titul sig jörhall.t, samt hwad besparing
Den iz Junii.
dera inträffar och kan komina Staten till godo, nu
icke äger rum; Sa har Utstött-,t funnit desto mera
utom ändamål, att laka hitföra gwittencerne för det,
som ar 1810 blifwit i afräkning utbetalt, som twifwclsmal
icke kan uppsta, att fu Kongl. Räntekammaren,
som utbetalar och redowisor, hwad Kongl.
Stars-Contoioxt anordnar, a hwarje sadan utbetalning
tagit wederbörligt gwittenee, och hwarä, utom den
rewision Näntekammare-Boken i Kongl. KammarNatten
kominer att undergå, Riksens Högloft. Ständers
Rewisorer, wid deras sammanträde äga att hafwa
tillsyn och inhämta behörig upplysning. StatsUtstottet
har likwäl anlett nödwändist, att en witz
tid borde föreläggas, inom hwilkcn allt hwad efter
Stat utgå bör, mäste wara uppgifwit om wederbörande
stola äga ratt, att göra anspråk pa utbekommande
deraf, emedan i annat fall, till en långt
aflägse obestämd tid kunde utdragas med kännedomen
af Scatswerkers tillstånd, beroende pa afftukningen
af utgiiterne ester Hufwud-Titlarne; Och
som en tillbörlig reda och ordning i räkenstapewe
fordra, att besparingar i utgifterne, likasom blifwande
öfwerstotter eller brister uti inkomsterne, kunna
iakttagas i en och samma Riks-Stat för ett och
samma ar- Och Kongl. Majtt, i anseende till denfastställda
Riks Hufwud.-Boken öfwer StatSwerlets
Aikoirister, sörordnat, att de dertill särstiidr hörande
Stats Förslag böra wara till Kongl. Stats-Tontoiret
ingifne inom den 2^ September aret efter, sa
att O.nftutet öfwer deni alla ma kunna sörfattaS,
och det blifwande öfwerstottet inga i naftpaföljande
årets Riks-Stat. Sa har Stats-Utstotret för sin
del ansett, att alla utgifter till samma tid böra wara
godtgjordc, och i följd deraf, att Publique Werk,
Em»
5?8 Den iz Junik.
Embetsman och enskilde personer, som efter Stat
äga ratt, att undfå medel, men icke sa tidigt aret
efter anmält sig om utbekommandet, att utgiften kan
blifwa af Kongl. Stats-Contoiret pröfwad och anordnad,
inom z:dje qwartalets slut, ma anses bafwa
förlorat rättigheten dertill. Och får Stats-Ucskot,
tet till Rusens Häglof!. Ständer »vördsammeligen
hemställa, om icke hos Kongl. Majft i underdånig,
het ma anhallas, att, derast ej oförutsedde gällande
hinder förekomma emot en sa beskaffad författning,
Kongl. Maj:t i nader täckes stadga och förordna
hwad till ofelbar werkställighet deraf nödigt
pröfwas.
Sluteligen har Stats-Utskottet äfwen bordt
yttra sig, angående den Hufwud-Bok öfwer Stats,
werkets Inkomster och Utgifter, som Riksens Sander
uti underdånig skrifwelse om Stats-Regleringen
af den »o Aprill igro hos Kongl. Majit anhallit,
att i Kongl. Stats-Contoirct matte författas, sasom
warande ett amne afwen tillhörande Stats,
werkets förwaltning och redowisning.
Utaf K:gl. Stats-Contoirets wid Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition bilagda underdåniga berättelse
har Stats, Utskottet inhämtat, att den Bokföring
med dubbla partier öfwer Statswerkets Inkomster
och Utgifter, för hwars inrättande Riksens Stander
yttrat deras önskan, icke blilwer lämpelig, utan as,
wikande fran den fullständiga method för ali öfrig
Krono-Rakenskap, med hwilken den mäste öfwerensstamma,
och hwarutinnan Nanto«Kammarens Hus,
wud-Bok fullkomligen skall uppfylla ändamaletKongl.
Maftt har fördenffull i nådigt Bref af den
11 Febr. sistledet ar i nader behagat förordna akt
ett Boksiut, som närmare uppfyller Riksens Stan,
Den iz Ju ni i. 5Zy
ders föremal, ma ifrån och med ar rSio författas,
hwilket grundad! pa afsiutade Räkenskaper, bör
Summariter utwisa, ej mindre Rikets totala Inkomst
under hwarje serffild Titul än hwad deruppå,
under en mängd rubriquer, afkortas och anordnas,
utan att synas i Riks-Staten: äfwensom all lefwerering
af penningar, sa wäl som Spannemal in natura,
och fluteligen allt hwad i penningar influtit till
Kongl- Stats-Contoirets disposition samt Kongl.
Rante-Kammarens och Landt-Ränteriernas redowisning,
och hwarföre Kongl. Stats-Contoiret ager
alt göra besked. Riksens Ständer, som mera lära
befatta sig med öfwersigten i det hela, än rcwisionen
af serskildt Räkenskaper, erhålla derigenom bade
i Financielt och Smtistiikt afseende fullständig kännedom
samt möieligaste säkra grund bade wid Stats,
tillgangarnes framtida beräkning i Rils-Staten och
till utrönande af det belopp, hwartill Bcwillningcn
kan böra bestammas. Som, enligt Författningarne,
redogörelscrne för Krono, Uppbörden pa Landet och i
Städerne ej förr än i Augusti manad aret efter
ingifwas till Lands-Contoiren; Sa har tiden för
deka sistnämnda, att till Kongl- Stats-Contoiret
insända Sammandragen deröswcr i nader blifwit
af Kongl. ,Maj:t utsatt till den 24 derpå följande
September; Och det är först derefter, som Omflutet
k-an författas af Kongl. Stats-Contoirets dertill
förordnade serskildt.' Contoir som bör hafwa fullbordat
detsamma till årets flut, eller sä, alt resultatet
af resentrerade öfwerskotter pa en del Inkomster,
emot bristerne pa anora, ma, jemte besparingar pa
Jndelte Lönings-Staterne, kunna upptagas i nast,
pasöljande årets Riks,Stak. I anseende till utgif
terne
aler, kommer detta Vskflut att upplysa, hwilka
-
s4« Den i; Junit.
ka och hwad af dem, sa wäl utom som efter Stat
redowisas directc wid Lands-B ckerne, som hivad
deröfwer blikwit för Kongl. Stats'Contoir et att
disponera; Och ftin Kongl. Smts-Tontoiret ager
uppdraga Kongl. Masts Bcfalluingshaiwande, att
tili w.sse Tjensteman, Co.pstr och Regementer !
Landsol terne ombesörja Länings, och andre utgifter
efter Stater och förestrifter, som dem i adant af,
seende meddelas; Sa wisas alwen för dem behörig
redo wid Lands-Böckerne, dä deremot för allt hwad
Kongl. Stats-Contoiret i öfrigt anordnar, göres full,
standia redo wid Ränte-Kammare Hufwud-Boken.
— Öfwer Kongl. Stats-Contoirets hela Plöninge,
färwaltning föras dock scrstiidte Memorial - B'cker
af ett dertill i-^rätladt Bokhalleri-Contoir, controlle,
rädt as ett Kamererare-Contoir under Kammar,
Collegium hwilka Munorial Böcker, till lättnad wid
Riksens Ständers aranstning, stola wara sa inrättade,
att for hwarje anordnad utgift pagina utwiseS
til! qwittencet bland wcrisicakionerne i Ränte-Kam,
mare Hufwiid-Boken, ifrän hwilken weristcakionerne
icke fä assöndras. Desse Kongl. Stats-Contoirets
Memorial-Böcker för är r8io stola wara i den
ordning, som wederbör, weristcationerne till RänteKammare
Hufwud-Boken folierade och inbundne
samt sjelfwa Huswud-Boken, som» i saknad af årets
Riks,Stat, ej kunnat författas i rättan tid, nu
wara under ofstutning; Men Kongl. Stats-Con,
toiret har i anseende till dröjsmålet med 18 o ärs
Uppbörd och Specielle Stater, mäst lemna LantsConkoiren
anstånd till in uppå detta är med uppgstterne
till vfwannämnde Rikö-Bokstut; ffolandes dock
de fteste Lands-Contoiren med desse uppgifter rur
tvar^ mkomne, och de sou» dermed annu återstå,
om
Den lz Junii. 541
om deras styndesamma insändande ytterligare antydde.
Som ester hwad salunda upplyst och utredt
ar näaot Riks-Bokstut, i anseende til! de derwid
nrötande hinder af selande Uppbörd och SpecialStater
ännu icke inöjeligen för något af de förslutne
-me ären kunnat wara färdigt; Sä har wäl
Stats-Utstottet icke warit i tillfälle att deröfwer
kunna anställa någon granskning; Men Stats-Utstottet
är fullkomligen derom öfwerlygadt, att enär
Riks-Hufwud'Boken fär den forin och inrättning,
som Kongl. Majtt i Nader förordna! och här olivan
omförmäleö, sa alt den wisar hwad hwarje Titul
uti werkelig inkomst inbringat, stall sadant icke allenast
swara emot Riksens Ständers önstan och afsigt
med en Riks-Hufwud-Böks inrättande, utan
' ock derigenom sätta Riksens Ständer i tillfälle, att
! pä de möjeligen säkraste grunder kunna bestämma
försiagec öfwer Statswerkets tillgängar för den kom
mande
tiden.
Detta är hwad i anledning af Kongl. MajttS
Nädiga Proposition, Stats-Utstottet bordt om
Statswerkets Inkomster och Utgifter samt Förwaltning
för ären r8io och >8n till Riksens Högloft.
Ständer wördsammeliocn anmäla och hemställa;
Och är det för Stats-Utstottet en tillfredsställande
Pligt, att tillika kunna inför Riksens Högloft-Ständer
stinna det pä sanning och werkelioa förhällandet
grundade, intygande, att ehuru inträffade händelser
gjort ftcre och betydelige Utgifter nödwändige än som
wid Stats-Regleringen kunnat förutses och päräknas,
hafwa dock de Utstottet mcddelte uppgifter och
handlingar witsordak, att förwaltninoen i det hela
biifwst förd med att den besparing i Utgisterne, som
542 Den iz Juni».
tid och omständigheter gjort möjelig, samt den säker,
het och ordning i redowisningen, som alltid utmärka
ett rätlstaffens nit och sorgfälligt märdande af ej
mindre Kongl. Maj:t§ och Kronans hoga rätt, an
Statens gemensamma wäl och bästa.
Hwad i öfrigt angar de af Kongl. Maj:t uti
Desi vfwanhögstberörde Nådiga Proposition östade
tillökningar i ansiagen pä ätstillige af Hufmut-Titlarne;
Sa har Stats - Utstottel derom under denne
dag til! Riksens Högloft. Ständer aftismit Desi
serssildta utlakande för hmarje Hufwud-TilelOrebro
den ro Junti 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Pä Högm. Prest-StänAdelns
Ledam. magnar, dets Lcdam. magnar,
Lrrrl körner. 6ust. ^lurra^.
Pä Wällofi. Borgare- Pä Hederw. BondeStändets
Ledam. wägnar, Ständcts Ledam-magnar,
V/ebelin. ^näersson.
6. lunelius.
Ankom till Riksens Ständers Stats-Utskott den
25 April rZiL och samma dag derstädes
uppläst.
LsnZl. Maj:ts kTIädiga Proposition till
Riksens Ständers Stats-Utskott, angäen,
de Stats-werkets tillständ och bebof;
Gifwen wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 18 April 1812.
^ongl. Majit har om Stats-Werkets tillstånd, inkomster
och utgifter samt förwaltning ifrän r8io
ärs början, eller den tid, dä Riksén- Ständers
StatA
Den iz Junik. 54?
StatS-Reglering kommit till merkställighet, härjemte
bifogac Desi och Rikets Stats »Contoirs underdäniga
berättelse.
Denna berättelse som tillika upplyser, hwilka
utwägar Kongl Majit mäst widtaga till bestridande
af Krigs,utgifterna för Rikets försvar nästledit är,
ädagalagqer nogsamt, att icke Förwaltningsgrunder,
na och sattet, hwarpä de blifmit tillämpade, utan
tidens omständigheter, som, under en af Allmänna
ställningen förswärad Communication med främmande
Magter, wid en generad penningerörelse och uppjagade
pris pä alla förnödenheter, fordra utomordenteliga
anstalter, föranleda till angelägenheten deraf,
att Stalswerket för en och annan utgift erhåller
tillökt anslag och en efter förhastandet närmare afpasiad
Reglering. Härmid förekommer:
no Det som erfordras för Rikets Armee,
Fästningar och Flottor, med Artillerst, Bemanna,
Beklädnad och Utredning samt hwad för öfrigt till
ett fullkomligen tjenstbar! tillständ hörer, sä att Riket
emot fiendtliga anläggningar och försök till anfall
alltid ma äga ett sä werkfamt försmår, alt krigens
förödelser derigenom afböjas eller att den fiende,
som wägade ofreda Sweriges grönför, ma med
anger äterwända.
Kongl. Maj:t östade dertill, mid
arens Riksdag, En Million (1,000,000) Riksdaler,
och Riksens Ständer anstogo deraf pa Stat Ser
Hundrade Tusende (622,200) R:dr, med förklarande,
att återstoden stulle utgöras efter deras derom
fattade serskildta Beslut.
Kongl. Mast saknade da annu fullkomlig kännedom
af FörswarswerketS tillständ i befi Speciella
srenar efter det nptz stutade KriM Men bet utröntes
-
544 Den iz Junik.
röntes snart, akt hela Armeen ersordMe ny beklädnad,
att dest BewäringS- och Utrednings-persedlar
wörö bristfälliga och för nötte, att Artilleriet befanns
i samma belägenhet och att Flottorna, utan förråd
till deras försättande i tienstbart srand, likasom Fästningarne,
tarfwade ansenlig påkostnad. Af någon
annan an förenämnde Fond kunde ef eller de Summor
utgå, hwarmed, utöfwer hwad Riksens Stander
efter förra Stater paraknat, Pastevolance Contracten
för hela Wärfwade Arniecn, wid deras förnyande,
mäste ökas, med ett oundgängeiigen nödigt
Mende pä förhöjda pris, Legor m. m- mot den tidens,
nar de före kriget gällande, men dä uppsagde,
Contrakt afstötos. Och äfwen pä denna Fond hade
Riksens Stander anwist astöninaen för det Landtoch
Sjö-Actillerie af f. d. Finsta Armeen, som, till
förstärkning af den Swensta, öfweRvrtadeS.
Vied Sep Hundrade Tusende (600 ooo) R:dr
kunde de yppade behofwen icke afhjelpas; Och ej
förr an den 25 Sept. ststlidne är funno Fullmägtige
i Riksaälds-Contoiret sig böra af Bewillningen
tillägga Ett Hundrade Nittio Nio Tusende Sex
Hundrade Fyratio En (199,641) R:dr, som likwäl,
i anseende till vfwanberörde tillkomna förhöjningar i
Pastevolance-wilkoren samt afläningar och underhäll
m. m., föga ökade tillgängen för de utgifter, Martill
den östade Millionen egentligen war päraknad,
och, säsoin nödwändig, bordt anwändas.
Följden har alltfä bliswit, att icke allt hwad
erforderligt warit kunnat anskaffas och i ordning
ställas, att dertill med stulder äfamkats och att genom
utgifter, som ej käla längre uppskof, innewarande
ärs Penningebebof wuxit^ till En Million
Twa Hundrade Alta Tusende Ätta Hundrade Ätta
-
Den 13 Junit. 54Z
ta Tio (t,228,88s) R:dr, stulderne frän de twänns
föregäende arén oberäknade.
Imedlertid äskar Kongl. Maj-t icke förhöjning
i den Million R:dr, som till underhällande af Rikets
Fä'.smars-werk ar godkänd och bestämd, men
blott au frän detta anslag mä stiljas sädane päföringar,
hwilka i dest första beräkning icke ingätt.
Kongl. Majit fordrar deremot att erhälla, för
de nästförstulna twänne ären, hwad dä den anslagne
Summan ännu icke utfallit, för att dermed kunna
reglera Desensions-Werkcns Stater och liqwidera
skulderna till förlidet ärs stut, samt, för innewarande
ar och framgent, det anslagna beloppet 0-  afkortadt.
Härwid färanlätes Kongl. Maut tillägga, att
dä, efter afdrag af de Lönings-utgifter, som äro påförde
den till Förfwars-werket bestädda Summan -  hela tillgängen för de Militära Stats behofwen delta
är warit inskränkt till Sex Hundrade Ättatioätta
Tusende Trettionio (688,0^9) R-dr, och RiketS
närwarande belägenhet päka-im, utan allt uppehällanskaffandet
af en del deraf, har Kongl. Majit nödsakats
anbefalla Dest och Rikets Stats-Contoir
att, inom Junii inänadS stut, derpä utbetala Fem
Hundrade Tusende (;oo,oco) R:dr; kunnandesjemwäl
för ärcts senare hälft, återstoden för de föregående
ären och hwad Kongl. Majit för det innewarande
äskat, icke utan afwentyr umbäras.
Konal. Majit förwäntae alltfä, att bestå Medelgenom
Riksens Ständers försorg, med möjeligaste
första warda Stats, Contoiret meddelade; tillfredsställd
att dertill kunna anwisa en ganska betydlig
tillgäng uti den besparing i Riksgälds,Contoiret, som
Bihang. N:o zs, W
546 Den iz Zunik.
tillfälliga Inkomster tillåtit Stats-werket att, afan,
stagna Summor, derstädes lemna qwarstående.
Af en sadan Reglering med ansiaget till För,
swars, merkenis underhall blifwer en följd, alt alla
derpå anwiste Lönings- och Underhålls-kostnader
inflyttas bland Titulus öfriga beräknade ärliga ut,
gifter af enahanda beskaffenhet. Till en del wero
de redan wid ststa Riksdagarna af Riksens Ständer
kande och pä Förswars-Summan anordnade;
En annan del har Kongl- Majit, pa oswanförmälte
satt, warit söranlaten att af samma Fond beräkna
och i Stat uppföra.
Beloppet utrönes af de Handlingar, som fran
Stats-Contvirel stola Ulstottet meddelas, ecb dct är
härtill, som nödige medel böta utseS och anst.s alt
ifrån inncwarande ars början utgå.
Utom savane paföringar a Förswars Summan,
som böra derifrån undantagas och af andra tillcan,
gar fyllas, förekomma ytterligare fästande angelägna
behof, hwilka med Rikets förswar aga gemenskap.
») Kongl. Mai:t har, med hanstat till den ökade
styrka hwarje
håller af det i Otterne tillkomna Roterings- och
Förstärknings-Manskapet, funnit nödigt att öka Be,
fälet wid hwart Compagnie af dessa Regementen
med en Subaltern Oificcr, samt att organisera fullt
Befäl för de af Roterings-Manstap upprättade Södra
och Norra Skönsta Reaementerne, enär i Skane
något Indelt Znfanterie-Regemente icke fanns.
b) Kongl. Ma>:t har äfwen tillförordnat erforderligt
Befäl för den tillökning af z«c> Man wid
Wermlands Fot-Jägare-Corps, hwcmill Werme,
lands Bergslag atagit sig au utgöra en serskild Va,
calice,afgift, för befrielsen fran Extra Rotering.
e)
Den iz Junii. 54?
d) Kongl. Majit har widare inrättat 2:ne
Gräns-Compagnier af Befäl och Manskap fran
förra Finsta Arntsen, det ena under Uplands Regemente
till bewakning wid Grisslehamn, och det
andra under Westerbottens Regemente, till samma
tjenstgöring wid Happaranda.
ff) Kongl. Maj:t har derjemte pröfwat för Armöens
complettering nödvändigt, att iOo:de Numer
wid Lif-Gardet till Häst samt ett lika antal
wid Mörnersta 'Husar-Regementet aler göras beridna,
att Wendes Artillerit:-Regementes Ridande
Compagnie erhåller ny Stat och Reglering, äfwensom
att Exercuie-Escadroner wid Skånsta och Småländska
Indelta Caöallerierna pa Statens bekostnad
inrättas, samm oundgangelige för art befrämja dessa
Regementens fullkomliga tjenstbarhet.
e) För öfrigt har Kongl. Majit med Gottlands
Jnwanare träffat öfwerenskommelse om en
National-Bewaring pa On, att sa i freds- som
krigstid äga bestånd, med de af Kongl. Majit derwid
stadgade willon Kongl. Majit har funnit,.att
denna Bewaring, för att kraftigt kunna bereda Ons
förswar, mäste förses med ständigt Befäl/, och Manskapet
ärligen sammandragas, för akt öfwas i wapen.
Kongl. Maut har derföre fastställt en Persouel-Stat,
hwars ärliga aflöning ej kan utsattas, til!
rinaare än Sexton Tusende Atta Hundrade Nio
(>6 809) N:dr i6 ss., jemte Älta Tusende Sju
Hundrade Sjuttio Sex (K'776) R:dr i Underhall
under exer ettie-- och tjenstgöring i fredstid, tillhopa
Tiugu Fem Tusende, Fem Hundrade Åttatio Fem
(25,585) Riksdaler 16 stillingar. ..... ä
Det är ej Kongl. Majus tanka att äska nha
Gustag till alla dessa tillkomna utgifter- För dett
* * SuM
<48
Den ig Junit.
Summa, omkring Ett Hundrade Femtio Tusende
(iza, oo) R:dr, som dertill ärligen erfordras, paräknas
en tillgäng af Anssa Expectance-Fonden,
Varancé-afgiften wid Westgöcha Regemente och
hälften as Smålands Dragon-Regemente, samt as
giften af Wermlands Bergslag, tillsammans af ungefär
Nittio Tusende (90,000) R.dr; och del är
altsa differencen eller Sextio Tusende R:dr, som i
ärlig tillökning a z:dje Hufwud-Timin för dcsta
behof tarfwas.
Kongl. Majit anser ordningen ock redan i Ra.
kenssaperne fordra, att ifrägawarande aflöning och
underhall förås bland TimlnS utgifter, uppå egna
Stater eller de Regementens, dit de höra, och att der,
emot den för Anssa Expectanterne anslagne Summa
minssas 06) nedsättes med hwad deras till della
Befäl nu älgar, samt alt Vacancernc upptagas
och beräknas bland Statens revenuer.
Hwad salunda till RiketS Förswars-Werkö i
allä dest delar äffadt blifwit förstår dock blott, äfwpn
med den noggrannaste hushållning till kostnaden
föe Sweriges ständiga Krigsmagk och dest mäst
oumbärliga Wapen till Lands och Sjöh, men ej till
Armäens »vapenöfning och än mindre till anskaffande
af de förnödenheter, som böra finnas i förråd
för Förstärknings-Manskapet, dä RiketS wärn fordrar
dest uppsättning; och att till ett sadant tillfälle
uppskjuta med anskaffningen, skulle ej allenast medföra
en osta ohjelplig brist, utan ock flerdubbla kostnaden
pä det, svin i en hast och merendels af sämre
beskaffenhet ändteligen kunde sammanbringas. Detta
förhållande, som mer än en gang ädragit Riket
stora förluster och medwerkat till olyckliga följder, bör
för det tillkommande sorgfälligt undanrödjeS.
Kongl
-
Den ?z Juuif.
549
^ Kongl. Maj:t öswerlemnar derföre till Riksens
Ständers StalS-Utskott, huru nödige medel i förenämnde
afseende ma erhallas, önssandes, att de dertill
widtagande utwägar, sa widt möjeligt wore, icke
föranledde till förökning af den för Rikets öfriga
behof erforderliga Bewillningen.
2:0 Kongl. Mant finner uti Stats-utgifterneS
fördelning under wista Hufwud-Titlar en säker grund
för Förwaltningen och det tjenligaste medel att, genom
noggrant iakttagande af de såmedelst bestämda
gränser, stärka förtroendet till densamma. Men dä
till utgifter, som bero af föränderliga warupris, och
derföre, fa wäl som för andra orsaker, icke kunnat
utsattas till bestämdt belopp, de i Staten förflagswis
uppförde Summor, dlifwa otillräckeliga och bristerna
ej kunna pf besparjngarne pä andra till Hufwud-Tituln
hörande utgifter godtgöras, sa blottställts
Förwaltningen f att antingen brista i ersättningen
eller öftvcrssrida föreskriften. Det förra är 0-  billigt och ledande till oordningar; det senare förknippad!
med answar och stridande mot det. angelägna
ändamål, sorn äsyftas»
Nedanförmalde pä förslag i Riks-Staten upptagna
utgifter finnas wara af sadan beskaffenhet,
änssönk de för Förstags-Summan ingått i hwad
för Hufwud - Timin i ett för allt blifwit faststäldt.
Och ftin, i händelse besparing pä större anflag något
är uppkommer, denna besparing ersätter bristen
pä andra till Tituln hörande utgifter, eller, ester
den derom widtggna Författning, föres pä serskild
Timi för serssildta Riksgagneltga behof, sä will
Kongl. Mast till Riksens Ständers Stats-Utssott
öfwcrlemna att för delta är, samt ärligen kill nästa
RikS
-
Z(t> Den IZ Zunii.
Rksdaa, oka nu wargnde Stats ansiag med föle
-ande Summor, som blifwa nödwändiga:
Under Första Hufwud-Tituln, pä
' Staten för Slottets Police, Lysoch
Renhållning, i anseende till
dyrheten pä Lysnings-ämnen och
hwad till Slotts-Knektarnes beklädnad
erfordras - - Rld»
Wid denna Hufwud-Titul anmärkes
nädwändigheten af Hos-StallStatens
närmare reglering, i afseende
pä utfodrings-höet, hwartill
det frän Kungsängarne nu päräknas
till wida lindrigare pris, än
hwarför detsamma, i den mohn
Kungsängarne upplätas pä nya
Arrenden, kan inköpas.
pä Ättsnde Huswud-TLtuln:
Anstaget till Durchmarcher, som för
den flerdubblade Krono-stjmslegan
samt ökade underhälls - kostnaden,
kräfwer en förhöjning af - is,osq
Till Fängars ffjuts 06) underhäll
samt någon förbättring i det senare 10 ooy
Till Rese- och Tractamentspenningar 6,000
Till Accords ersättningar, särdeles till
Internet pä de Obligationer, som
utfärdas för Reducerade Officerare
af Gardes-Regementerne sanik
af f. d. Finsta Armeen - 10,222
Transport 44200
Till
Den rz Jun,,. 551
Transport 44,000
T-ll Byggnader och Reparationer ä
Kongl. Slottet och de Publika
Husen i Stockholm, blott för deras
nödwandigaste underhällande 6,222
Tillsammans R:dr 52,000
Och lärer Riksens Ständers Stats-Utstött finna
lampeligast, att det, som brister för de sme föregående
ären i dessa och te öfriga förstagswis beräknade
utgifter pä Artonde Hufwud-Titeln, mä^ godtgöra»
af det öfwerstott, som kan uppkomma pä samina
ärens Landt-Rmtor, sedan bristen afdragitS pä
dem af dessa räntor, som med brister utfallit.
z:o Wid 1829— 18-2 ärens Riksdag ansägo
Riksens Ständer dek wara af wigt, att ett Garnizons-Siukhus
inrättades uti Hufwud-Staden och
art ett Institut till danande af fficklige Falt-Läkare
dermed förenades; hwadan och Riksens Ständer
anordnade medel till Läkare och Elever. Kongl.
Maj-.t, som icke utan de mäst oroande känflor i minnet
äterkallar, huru Fäderneslandets Förswarare i
sista kriaet mera föllo offer för wanwärdnad och origtigt
behandlande under Sjukdomars härjning, än pä
Slagtfältet, har sorgfälligt sökt ställa denna wälgörande
Inrättning i werket- Af de Fastigheter, som
dcrwid i fräga kommit, har det befunnits för Kongl.
Maj:t och Kronan minst kostsamt att anwända Lifgardets
till Häst gamla Cassern pä Kongsholmen,
som äger rymlig och wid watten belägen tomt, och
i hwarS förfallna byggnader inrättningen med detta
ärs början, prowisionelt och för ett mindre antal
Sjuka, än bchofwet fordrar, blifwit öppnad; men
hwilka byggnader tarswa 7 a 3000 R:dr Reparations
-
??s Den !Z Junii.
kions-kostnad, för att sättas i någorlunda brrukbari
stand, medan en tjenlig Nybyggnad uvpföres.
Till denna Nybyggnad, pa hwilka Inrättningens
fullkomnande beror, böra förberedande anstalter
utan uppehåll ^widtagas och Materialierna efter
hand inköpas. Ofwerlemnande Kongl. Maj:t till
Riksens StänderS Skarö-Utstött, att utse mede!, sa
wäl härtill, som till förrberörde Reparation, hwilken
under nu instundande Sommar mäste werkstallas,
om den började Sjukhus-Inrättningen stall
kunna fortsättas
Kostnaderne
wid detta Sjukhus, tjll läkemedel
och uuderhall samt Siukward m. m. hafwa endast
för en ringa del kunnat bestridas, med Regemente»
riaS pa Paflevolance bestadda Medicamenks-penningar,
hwarmed, äswepsom med de Siukas gage Wid
Lif-Gardet till Häst och Artilleric-Regemeuttt, detza
Regementen till^ Inrättningen bidraga. Bristen,
hittills anwist pa Titulus Defensivns-Summa, bör
yu mera inbegripas i den Reglering Kongl. Majtt
här osman östat af benna Huswud-Tiluls Lönjngsvch
andra utgifter fran innewarande ars början, pa
det alt Defensions-Summan ma blifwa ograwerad
af alla sa dana utgifter, som dertill icke rätteligen höra.
4:0 Som de Kongl- Rummen i Första Maningen
af Stockholms Siost, dem Kongl Majtt
och Desi Gemål, Hennes Maj:t Drottningen, nu
bebo, ej mindre an Kongl. Majtts förra Fmsteliga
Rum, hwilka för Hans Kongl. Höghet Kron-Prmsf
och Dest Gerna! Hennes Kongl. Höghet KrgnPrinsefian
borde wid deras Kongl. Högheters ankomst
hallas färdiga, tarftvade mycken reparation
och corn pietter ing af den waggfasta inredningen samt
någon Möblering, innan deras Majestäter och Kongl.
Hög
-
Den rz Juni», 55Z
Högheter i dem kunde wärdigt logeras, och defia
förbättringar uppgått till en kostnad af Fyratio Twa
Tusende, Twa Hundrade Åttatio Fem (42,28;)
R:dr; Altsa och da, af 1809 och de föregående
arens behallna Statsmedel, härtill icke warit disponible
mer än Tjugu Twa Tusende Twa Hundrade
Åttatio Fem (22.2^5) R:dr, men de återstående
Tlugu Tusende (20,020) R:dr till en del mast,
i saknad af annan tillgängs förffjutas af Kongl.
Majtts Hofhallnings-Summa, som ännu icke aterbekommir
förstottet, och till en annan del finnas 0-  betalde, förwäntar Kongl. Majtt, att Riksens Standcrs
Ståts-Utstött utser den tillgång, hwaraf besia
Tjugu Tusende (20,000) N:dr ma kunna ersättas.
;:o Da Riksens Ständer, pa Åttonde Hufwud-Tituln
till Manufacturernes understöd icke anstagit
mer än Fyra Tusende Fem Hundrade (4,500)
R:pr, men de utgifter fortfara, hwilka före ar 18 s
fordrade ärligen ett Stats-anslag as Ellowa Tusende
(n,OOO) R:dr, har Kongl. Majus och Rikets
Commerce-Collcgium, som besia medel förwaltar,
hos Kongl. Majtt i underdånighet anmält,
att Collegium, för de bada sist framflutna arén,
hastar för en skuld ak Tio Tusende Twa Hundrade
Trettio Sju (10,257) R:br och till löpande utgifter
ärligen behöfwer Ellofwa a Tolf Tusende
(,i a l2,000) N:dr. Och emedan Premier dels
för fina Lärfters tillwerkning, dels för Kam-Ullsoch
Bomulls-spanad at Fabrtquerne i Landsorterna,
äro gren dadé i Allniänna Författningar såsom spedförande
werkelig nytta, och hwad enskilte personer:
af detta anflag i öfrigt alnjuta, syftar till serskiftq
gagneliga föremål, samt desiutom i ke utan rubbning
i den säkerhet, som är hwars och entz rätt.
554 Den iz Junkk.
fan indragas, fa länge atagna ssyldigheter fustgöras;
Ty lärer med Kongl. Majit, Riksens Stäm
ders Stals-Utstott nogsamt finna, att nödiga Medel
böra gustas, ^ wal till SkuldenS betalande, som
till de fran årets början fortfarande utgifter: I
hwilkct ändama! Kongl. Maj:t ock, med bifogande
af Commerce-Collogii underdåniga berättelse, fram,
staller detta ärende till Stats-Utstottets handläggning
och åtgärd.
6:0 Af öfwerskcttet pa Stats-Werkets s-ftm
Bewillning inflytande medel har Kongl. Maj:t anbefallt
Stats-Contoiret otc förskottswis bestrida en
och annan tillfällig, fran anstalter, dem Riksens
Stander widtagit, omedelbart härrörande, utgift,
hwartill antingen otillräckeligt eller ock alldeles intet
penninge-anstag blifwit gjordt, nemligen:
s) Kostnaderna i och för Utima
Riksdagen i8io samt ^ör Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsens
och Dest Höga Familles emottagande,
utöfwer sa wäl de
150,20^ R:dr, Riksens Ständer
dertill anslagit, som 29 s; 8
R:dv Z4§- 9r. för Kongl. Hof.
wets Extra depencer wid nämnde
Riksdag; Utgörande detta öfwerskjutande
belopp — R^r 25,969: 29, r,
Likmätigt Kongl. Majsts Nådiga
Beslut, den 19 sistlidne Junii och
den 29 derpaföljande Augusti,
anwändes den wid 1809 ars stut
j Hofw-ts Magazin befintliga
Transport 25,969: 29, r.
och,
Transport 25,969: 29, ?,
ych, efter Jnwentering, till ett
warde af 27,624: 9, 6. uppgående
behållning af Prowisioner
såsom en interims ersättning för
de serskilda kostnader wid Kongl.
Hofhallningen, som wqrit en föl,d
af Riksdagens flyttning till Orebro;
Och Kongl. Majst »fwersater
nu detta ämne till widare
åtgärd af Riksens Ständers
Stats, Utskott,
k) Förskott till den Committé som
besörst »verkställigheten af Riksens
Ständers beslut om hushallnin,
gens reglering wid Strömsholms
och Kungsöhrs Kungsgårdar och
Stuterier, samt uppförandet af de
Byggnader, hwilka genom Kunzsöhrs
S.uteris flyttning 06) sammanstående
med Strömsholms,
bstiwit oundwikelfga. — 10,55;: 44, 4,
p) ?lterstoden utaf de, Högstsalig
Hans Kongl- Höghet Kron,Prinsen
Carl August af Riksens
Ständer bewiljade respenningar,
för de första 5 manaderna af
ar >8lo — — — 2,502 — —-
st) Csttledit ars Ränta och Capital-afbetalning
pa den da, till
kostnader för Rikets Försvar, i
Banken lyftade mindre CreditivSumman
— — 9,;sa —
Transport 48,^2;; 25, 5.
Här
-
Den iz Junii.
Transport 48,525; 25, f,
Harwid anmärker Konal. Maut,
att den Summa af 52.002 R:dr
Banko ärligen, som cili ränta och
afbetalning hara fran innewarande
ars början och framgent
utgå bör, i serskild Calcul ma
Upptagas, såsom ej bland StalsWerkcls
utgifter paräknade
Tillhopa 48,523: 25, 5,
Som ingendera af detza utgifter kunnat hänföras
till någon af Hufwud-Titlarne och desto mindre
bordt belasta Extra Utgifts-Summan i Åttonde
Hufwud-Tiruln, ftin densamma för egentligen dithörande
utgifter är gansta knapp och carfwande tillökning,
forde Riksens Ständers Stats,Utstött finna
lämpligast, att iftagawarandc Poster, med bibehållit
Liqwidattvns-sätt, pa inncwarande ars Stat
uppföras.
Hwad än widare kill Strömsholms StritericByggnaders
fullbordan m. m- erfordras, anser Kongl.
Maut böra pa lika sätt utgå och anordnas, sa att
Stuteriet, ulan Stats-WerketS ytterligare betun,
gande, ma kunna underhallas af serskildt anstaane
nredel. Deremot utgör Arrendet för Kungsöhrs
Kungs-Ladugardar, Sju Hundrade Trettio (73»)
Tunnor Soannemal, fran den 14 Martti delta ar,
fn ny inkomst
Genvm serstildte Tommitterqde blifwer vek den
reglering utarbetad och i underdånighet föreslagen,
sou; Nosens Ständer begärr med Hushållningen
ivid Drottningholms och Gripsholms Kongl. LustSlott.
Lärandes kostnaden derwid äfwen böra godt
göras
-
Den iz Junit. 55?
göras ak uppkommande öfwerffctt pa InkomstTitlarna
7:0
Sedan, bland de flera omständigheter rörande
Post, Weckel och P- Wrineen, hwaruti Riksens
Stander, enligt underdånig striswlse af den zs
Martti i8>c> önskat ändringar och tillägg, Kongl.
Maj:l bifallit den föreslagna förhöjningen iPostlegan,
hwilken fran inncwarande arS början betalas, dett
Ordinarie med dubbelt mot hwad iZo, ars KonglKungörelse
utsätter, och den för Eura Pester a alla
wägar med Älta ftr milen, eller lika med Kronoskjutslegan,
sa enar denna förhöjning i betydlig man
och pa förslag med minst Tolf Tusende (12.000)
R:dr ökar Post-Wcrkets arliga utgift, will Kongl.
Majit hära hafwa sastac Riksens Ständers StatsUtstötts
uppmärksamhet, pa det kostnaden ma blifwa
u behörig Stat uppkörd. Derjemte och da, i anledning
af Ca: hli Scyeelsens och Ofwei-Post-Directionens
underdåniga tillkannagifwande af omöjligheten,
akt erhålla Postilloner for det nu bestadda
Tractamentet, af Sexton (i6)L:r om dagen, KonglMajit
lärer finna Sig föranlaten att öka detta
Traktamente, bör föliakteligen dertill en Summa
pa förslag a saiuma Stat ansins.
L:o Kongl. Ma,:t bar under denna dag' till
pröfning förehaft fragan om proCents Lön-förbättring
för dem af Penningc-Löntagande Einbetsoch
Tjenstemän samt Betjente, som deraf ännu icke
blifwit delaktige, och will derom till R lse- s SlanderS
Stats - Utstött aflata serstild Nadtg strifwclseKongl-
Majit förmodar tillika, att, med beräknands
af den winst, ftm bör uppkomma genom redan indragen
aflöning i Spannemal och Indelta Hemmans.
'räntor, en icke obetydlig Summa stall kunna
558 Den lz Junii.
tillfalla Nionde Hufwud-Tituln, till godtgörande äf
de understöd för Åkerbruket, Handeln och Näringarne,
samt gagnande Allmänna företag, som KonglMajit
funnit stal att pa denna Tilul anwisa.
I öfrigt will Kongl- Mant, derest, Utom hwad
nu framstäldt blifwit, sadane Stats-Werkct beträffande
omständigheter förekomma, som kräfwa Riksens
Ständers öswerlaggningar och ataärd, derom
serstildt göra Riksens Ständers Srats-Utstott Nådig
Proposition.
Och har Köngl. Majit förvrdnat- att en af
Stats-Contvirels Ledamöter, StatS-Commisiarien
N. Frödelius, biträder Riksens Ständers StaisUtstott
med upplysningar och meddelar te Handlingar
som kunna erfordras och e> för dagliga förtvättningen
äro Stats,Cvntoiret oumbärliga. KonglMajtt
förbliswer R.ksens Sränders Stats-Utstött
tued Kongl. Nåd och Anneli waldeman.
Datum ut kapra.
o. 1^. XVirfcrt
Utdrag af protscollet öfwer Händ.!?- och
Linance-Arender, ballit inför Hans Majit
Lonungen pst Orebro Slottde„ ig April
ii8l2, hwarwid Hans Rong!. Höghet
Leoni-prinsen war tillstädes,
Narwarande:
Deras Excellenccr:
Justitiä-Stats-Ministern Herr Grefwe Gyllenborg
och
Stats - Ministern för Utrikes Ärenderne Herr Friherre
von Engeström. Stats
-
Den iz Junit, Lzy
Stats-Raden Hans Excellence H:r Gref. Wrede,
Hans Excellence Herr Friherre Rosenblad.
Herr Friherre Adlercreutz,
Friherre von Platen.
Friherre Adlerbeth.
Hof-Cancelleren Friherre af Wetterstedt, och
tillförordnade Skats-Secreteraren, Stars-Commchartta
Wirfsn.
^i chörordnade Stats-Sccreteraren föredrog i underdånighet
StatS-Contoirets underdan-ga strifwelse
med berättelie om Starö-Wcrkets tilland, och uppläste
deretter, med Kongl- Majus Nådiga tillåtelse
kill justering, det underdåniga förslag lill Kongl.
Marus Minanna Nådiga Proposition, angående
Stacs-Werkcts tillstå >d och behof, som tillförordna,
de Stars-Secreteraren, i anledning af förenämnde
berättelse och Kongl. Majits serstildt Zifna Nadigei
befallningar hade författat.
Detta underdaninoa förstaq, soin sinnes wiö
Protocollek bilagdt, blef uppå Stats-Radets närwarande
Ledamöters enhälliga underdåniga tillstyrkande,
af H ins Kongl. Mant i Nader gilladt, med
befallning, att Desi Nådiga Proposition i berörde
ämne stulle, i enlighet ined samina förstaq utstrifwaS
och i wänlig ordning till Riksens Ständers Stats^
Urstott öfwerlemnas, supra
klx krotocotto,-  Csrl D. maw
zöo Den iz Iunik
S^srmägtigste
Allernckdigste Lonung!
^a Eder K^nol. Majit i Nader behagat sammai^
kalia Riksens Stander tili U tima Riksdag pen >z
nästkommande April, och enligt Grundlagarne dem
tllikommer att reglera Riks-Staten och öfwerse
Stats Werkets förwaltning; sa får Stats-Contoiret
nu afgifwa desi underdåniga berättelse- huru den
StatS, reglering och de Författningar bliswit iakttagrie,
som Riksens Stander, enligt deras underdåniga
strifwelse af den io April 1810, till efterrättelse
fran det aretS början förestrifwit.
Defle föreskrifter, tillika med de as Riksens
Stander upprättade specielle Stater och Riks.Slaten
fastställd til! hwarje Huswud-Titels UtgiftsSumma,
genom iO § i Riksdags-Bestulet af den
2 Maji sa unn a ar, blefwo medelst Nådig ffrifwelse,
daterad d. 9 i nastnämnda manad, till Statö»
Contviret öfwcrlemnade, med Nadia befallning, att
till deh Eder Kongl. Mant hunnit fatta Desi höga
Beslut om det som lili Riks-Stakens fullkomliga
afstutandc förar t8,2 hörde, ställa sig hwad i berörde
handlingar förvrdnadt och hemstaldt war i sa
matto till efterrättelse:
r:o Att anordnas ssulle hwad efter de bilagke
Staterne bolde utgå till de Kongliga och Fursteliga
Höfwen, sa »val som Lönerna till Civile och Milikaire
Embets, och Tjensteman, sami serffilte PubliqUe
Werk, ostridiga Pensioner och pa Allmänna
och Extra Utgifts-Staten eller af 8:de HuswudTituln,
hwad enligt Försaktningarne utbetalas borde
samt att Stats-Contoiret, i afseende pa Regementernas
aflöning, i nader agde att i akttaga hwad
Eder Kongl. Majst derom förut tills widare förordnak-
sch
Den iz Junii. M
2:0 Att Stats,Contoiret pa lika sätt, efter Allmänna
Indragnings, Staten, hade att anordna och
utbetala hwad icke kunde finnas stridande emot de
grunder, four Riksens Stander »vid flutet af deras
underdäniga strifwelse i nsta och ;ste puncccrneanfördt,
eller eljest ltkurätigt Författningame borde
komma i staga.
z:o Att, efter den nu antagna mclhodcn till
Riks Statens afstutandc, och allisa under de bestämde
Huswud- och Fördelnings, Titlarne, redo borde
wisas för detta och de följande arens Stats-Werkets
Inkomst och Utgifter, samt Räntekammare-och
Memorial-Böckerne derefter inrättas. Och
4:0 Att sa fort möjligt blef inkomma med underdånigt
utlåtande om det som erfordrades tili försåt,
tande af den Hufwud-Bok med dubbla partier öfwer
Stats-Werkets Inkomst och Utgifter, stm Riksens
Ständer ansett nödig:— H,varförutan Eder KonglMajst
i Nader täcktes förständiga Stats-Contoiret,
att stin da »varande omständigheter fordrade åtskilliga
kostnader för tillfällig»: anstalter, pakailade af
försigtigheten tili Rikets förswar, i händelse af något,
Ukwäl icke sörmodadt, fiendteligt anfall; sa stulle
de Utgifter, som i detta afseende redan wörö anbefaldte,
eller derefter kunde anbefallas, anordnas
af de Summor, hwilka under z:dje Hnswud, Titulia:
Militairctt och Lörfwars - werten till
L.anös och Sjäs, — bliswit uppförde till Starsanstag
för Milicaire-beboswen.
klti den af Riksens Ständer författade RiksStaten
upptagas Jnkomstecne pa det enda möjeliga
sättet, lika som tillförene nemligen pa förstag,
M ett medium af förhållandet de nästföregående
arén, likwäl fördelte under Titus af Stats-WerketS
Bihang, N:o z6. eseri!-
562 Den r; Junik.
caentlioa Inkomster, bestående huswudsakelioen i
Landt,Räntorne, samt i de afgister sm enligt 60 z.
i Neoerings-Formen, i egenskap af Bcwillning aro
Stare.Merkel tillägnade, och utgöras af Slö- och
La»dt-Tullen med Acciserne, eker den ersättning som
för de senare inflyter: — Post- ock Charle. Si-illate,
medlen, samt afgift för fri Husbehois-Bränwinsbranning.
Ock sein alla beha Inkomster icke
blefwo swarandc emot de bestämda Utgifterne, börte
Riksgälds-Contoiret af Allmänna Bcwillninoen
godtgöra bristen.
i8ro ars Landt-Räntor kunde dock icke blifwa
till det årets utgifter att tillgå, om Bewillningen
gemensamt med dem, likasom alilid tillförene,
skulle kunna uppbäras tvid de wanlige Uppbördsstämmorne,
och Landtinanncn na siere fadane icke
förspilla sin tid. Bcwillnings-Taxermgarne kunde
sent börjas och blefwo ofullkomlige, samt kunde först
fullföljas och asstutas,, sedan Riksens Ständer wid
Urtima Riksdagen i Örebro, utfärdat tillägg. Förändringar
och Förklaringar öfwer Bewillnings.Förvrdningen,
och följden deraf blef, att Uppbörden af
181 s arS Krono. Utssylder ej förr än laugt inuppa
sistledit ar kunde förrättas.
Med restantierne fran förra arén, pa enahanda
sätt som tillförene, jemte hwad af del löpande
årets egna Inkomster i öfrigt efter hand infiöt,
blefwo alltså >8ro ars Utgifter bestridde; Men da
sadant borde sse pa ett sätt, som hwarken beröfwa,
de tillgangarne till de utgifter för den föregående tiden,
hwarföre Stats-Merkel häftade, eller sammanblandade
desie med i8'O och följande arens utgifter,
hwilka lika med hwarje arö inkomster, hwak
för sig, borde serskilt och sa fullständigt redvwisaS,
att
Den rz Junii. sSz
att Eder Kongl. Majit, sa wäl som Riksens Ständer,
icke malte sakna pålitlig upplysning om ratta
förhållandet i begge delarne ifrån den nya Epoque
för Stats-Werkets förwaltning, som med ar 18
börjades; Sa blef nödwändigt att efter utredning
af Skulderne samt alla öfrige till den föregående tiden
hörande och ei af Riksens Stander i den upprättade
Staten paräknade Utgifter, sadane medel utsagos
och anstogvs som funnos lillgänoelige, utan akt
tillgripa de egentliga Restantierna, eller de Öfwerssolter
svin kunde uppkomma pä förra arens i Staterne
Fö.siagsw:s uoptagne Inkomster.
Den i detta afseende fö "alta de Utredning, som
till en del afwen mäste grunda sig pa Förstas, wisade
ett penninge behof för förra ären af .,i > 317
R:dr iz si. n r., derunder begripen all återstående
kostnad för Lagtima Rksdagcn, för F-ed-Ambasiaderne
till Frankrike och Rysiland samt F edswerkets
afstutande sa wal med desie Stater som
Dannemark, för f. d. Kongl. Famillens underhall
pa-Gripsholm och afresa fran Riket till BruchsalS
Slott, — och för Swcnsse i Franss fangenssap
rakade Stridsmans hemförssaffande m. m. — Och
till godtgörande af alla desia Utgifter behagade Eder
Kongl. Maj.t genom sa kallad Stat den ir Nov.
nästlidit ar, serskildt i Nader ansta:
Af Contanta behållningen i
Räntekammaren den sista December
1809 — 245,744: 21, 4.
Det, enligt Eder Kongl. Majus
Nådiga Bref af den 6:te
Junii samt Riksens Stör.
Transport 245,744: ei, 4.
» » derS
§§4
Den iz Junk!.
Transport
ders underd/niga Skriswelse
dea 24 April 1810 till er,
sättning för Förstoner till Kriget,
utur Landt-Nänterierne,
saint 1809 ars Stats-brist
bewiljade Banco, Länet —
Sluteliga återstoden af WäpelOperationS-Fonden
—
Besparingen af f. d. Konungens
Handpenningar, som, i följe
af Kongl- Brefwet d. 2 Oct.
i8io, borde ga i afräkning
pä f. d. Konungens ock Dest
Familles afflyttnings-kostnad
Samt ändteligen:
F. d. Konungens striid, äsamkad
under Kriget i Pommern, utgörande
efter uppgift 51,179
R:dr 47 st. Pom. Coulant
eller a rZ R:dr per R:drn
Specie — —
^ 1,050,401: Z7, 6.
Bristen förmodas kunna för.
swinna, i anseende dertill, att
en stor del af Utgifterne grunda
sig pä sannolika Calculer
245,744: 21, 4.
7Z r,798: Zo, 8.
7.155:29, 6,
24.759: 4-
40944: —
7Z.YI5: 24, s.
Ti
tillhopa r,124,^17: rz, n.
Ock stulle härökwer serstilte Memorial- och
Nante-Kammare-B cker föras, samt sa lange ftr
hwarje är fortsattas och afstutas, som något af ^
dithörande utgifter mar oliqvideradt. 1810
Den iz Juni». 565
igro egne Stars Utgifter bestriddes alitsa
under loppet af äret, pä fält nu i underdånighet anfördt
ar, och det likmätigt Eders Kongl. Masks
hvgstbemälta Nådiga Bref af den 9 Maji samma
är. Med Staternes öfwecscende gjordes wäl genast
börian genom den dertill i Näder tillförordnade
Statsberedninaen; Men den sä nära ester stukct
af Lagtima infallande Uttima Riksdagen, tillika
med inträffade serstilte bekymmersamma händelser,
ökade Evers Kongl. Majus omsorger med nya befattningar,
som icke tälde uppstof, men wällade mycken
tidsutdrägt »ned Stats-Negleringen.
Eder Kongl. Mast ansäg jemwäl^ i Räder nådigt
att, söre Stats-Negleringen, inhämta Riksens
Ständers närmare uuderdäniga utlåtande öfwer ätstilliga
förestrifter om indragningar, serdeles i anseende
lill r:sta och ;tte puncterne wid stutet af Rlksens
Ständers underdäniga ffrifwelse d. ,o April.
Och som i öfrigt alla Wärfwade Regementer, sa
wäl wid Landt- och Sjömilicen, derjemte wörö ertan
Pastevolance-Contracter, hwarä Stacerne likwäl
borde sig grunda, samt sädane frägor om tillökningar,
i afseende pä den högt uppdrifna allmänna dyrheten
tillika uppkomma, som dels wid beredningen af
de nya Pastevolance-Contracteme, under Eders Kongl.
Mattts höga pröfning wid Contracternes stadfästande,
wällade än längre tidsutdrägt; sä blef följden af
allt detta, act hwarken fördelning är 1810 ägt rum,
emellan de förwaltande Werlen af den egenteliga
Defensions-Summan, hwilken minstades i samma
män, som de Muuaire Personelle Staterne ökades,
eller, alt 1312 ärs Rikv-Stat kunde afstutas förr,
gn den 27 December sistlrdit är.
Detta
s66 Den iz Junki.
Detta förhållande, ehuru det medfördt ett förökadl
arbete med redogörelsers författande, har dock
icke hindrat alla Staters understödjande med nödi»
ge medel, sa widt Författningar och tillgängarne det
medgifwit: — Alwen som i fräga ställde Löningsoch
Pensions »Utgifter, som berodde pä förenämnde
af Riksens Ständer wid Urtima Riksdagen i Nåder
östade närmare utlåtande, sedermera blifwit godtgjorde,
jemlikt Eders Kongl. Majus Nådiga ssrifwelse
af den -6 Maji förlidit ar, i enlighet med hwad
Riksens Ständer sig deröfwer i underdånighet yttrat.
Och haswa derförutan alla Penninge-Löntagande
Embets- och Tjenstemän samt betjente, ät hwilka
ZZ> proCents Löneförbättring wid Lagtima Riksdagen
war bewiljab, efter Bestutet wid Urtima Riksdagen,
kommit i åtnjutande deraf för z:dje och.4:de
Qwartalerne r8ro, samt alla öfrige wid sistnämnde
Riksdag tillökade utgifter blifwit för samma ar
bestridde: allt af Besparingarne pä JndragninosStaten,
i enlighet med Eders Kongl. Majus Nådiga
förordnande den ra Dec- merbemälte är.
Jemte Stats-Werkets wanlige Inkomster och
Utgifter, hwilka alla, pä sätt Riksens Ständer förestrifwit,
bestäinmas genom nädige Stater, hafwa
ock alla af serstilta orsaker, eller frän tillfälligt händelser
härrörande medel, hwaraf Förwaltningen tillkommit
Stats-Contoiret, bordt upptagas uti, och
utaä efter Riks-Staten sa att derefter mä inhämta-,
hstru Rikets medel blifwit förwaltade och böra redowisas.
r8lo ärs Riks Stat innefattar af sädane medel
r:o
Winsten af Tull-Arrendet är 1829, utöfwer
hwad i samma ärs Riks-Stat päräknas till
lika
-
Den rz Junkk. 567
lika med en icke eller väräknad Inkomst frän WestJndista
besittningen St- Bachelemy, tillhopa görande
s 82,4/2 R:dr n st. 10 r:st.
Pa Tull Arrendet utgjorde den wundne Summan
ett öfwerstott, sedan Arrende-Summan, med
hwad Staten derutöfwer per medium de förra ären
wunnit, hade Stats-Werket till godo kommit. —
Det härrörde frän en owanligt stor aftullning nära
1809 ärs stut, af den ansenliga mängd Colonial,
waror, som blifwit till Riket införde och borde alltså,
lika med inkomsten frän St- Barthelemy, hwarifrän
nägot pä flere är icke influtit eller synteS wara
att förwänta, ej förblandas med sädane mindre
betydliga öfwerstott, som än pä en, än pä en an,
nan Nänte-Titu! hwarje är uppkomma, och pä det
hela stundom warit af ringa betydlighet, sedan brister
pä andre Inkomst-Titlar deraf blifwit ersatte.
Deste öfwerstott, som till större delen instöta
sr 1810, försatte Stats-Contoirel i tillstånd att ombesörja
ärets utgifter, utan att as Riksgälds-Conkoiret
östa de biträden, hwarom Riksens Ständer
föranstaltat. I dest ställe hade Stats-Contoiret
'812 ärs hela Statsbrist-Summa wid ärets flut
> Riksgälds-Contoiret innestäende, samt i NänteKammaren
fyllnaden i totala Oswerstolts-Summan:
En händelse desto lyckligare, som Eder Kongl. Mast
derigenom fann tillgäng, att, utan Riksens Ständers
ä nyo sammankallande, och med nyttjande af
blott den mindre Crediliv-Summan i Banque», är
^8l i bestrida de kostnader till Rikets Förswar, svin
Rikets Krigstillstånd med England fordrade.
Widare och
2:0 Upptager Riks-Staten de Län af BmMn
som, enligt Rusens Ständers fastställde Fi
nance
-
568 Den i; Junii.
nance, plan och underdäniaa Skrifwelse af den 24
April, smitt Eders Kongl. Måms Nädiga Befäl!-  ni g ren 6tte Zunii I IS borde, emot Stats-Cvn,
ttirets förbindelse, som utfärdades den 22 i sistnämnde
monad, under lopp» t af äret ritfalla, och bestodo
mi: — 1,514,104 R:dr 24 si. , r:st. til!
Krigsskulders Contanta betalning pä z:ne terminer,
— uti ?;i,7§8 R:dr zo si. g c:si., till StatsWcrkets
ersättning för förffotter ti!» Kriget ur LandtRänterierne
och 1809 ärs Stats-brist; och uti
200,vev N:dr till Tackjerns-Bergslagernes unders»öd:
— Tillhopa 2,445,905 R:dr 6 si. y r:st.
Den första af Lesia trenne Summor, blef efter
hand, allt som medel till Krigsskulderncs afbetalning
of Commitlem till Krigsförwaltnings-ärendernes
utredning reqvtterades, frän Banquen uttagen och
bemälte Cominittöe tillställd.
Den andra eller crsättn,'ngs<summan till StatSWcrket,
utgör, enligt hwad osman i undeldänighek
anfördt ar, huswudfakeligaste tillgängen till de utgifters
bestcrdande, som för förra arén efter utredningen
äterstä akt afbörda: Dock har större del
deraf, än 560.000 R:dr ännu ej behösts i Vcmquen
lystas
Utaf
den tredie eller Understöds-Summan för
Tackjerns-Bergslagerne äter, innestodo 2,500 R:dr
i Räntekammaren wid 1810 ärs stut, af den orsak,
att Lerbäcks- samt Hellestads och Wänga Bergslager
afsagt sig begagnandet af det dem bewiljade Län.
Sist och
Z:o Upptagas de Summor, hwarmed Riksgälds-Contoiret,
ester Riksens Ständers Förordnande
och Beslut wib Urtima Riksdagen, borde biträda
Stats-Merkel, nemligen:
1)
Den iz Junit. 569
'K") 722,000 R:dr ärligen af Bewillningen och Krigs,
gärden, till Ränta och afbetalning pä Capitalek
af Stats-Werkets skuld till Banquen.
Af denna Summa har Banquen i stöd af
Riksens Ständers underdäniya ffrisweise och Eders
Kongl. Majttö Nådiga Bref den 2 October »810
för hela aret erhällit 454,475 Rrdr, som är hwad
Banquen för desi werkliga förskott undfå borde,
samtRiksgälds-Contoiretbekvmmitäterstoden 265,525
R:dr pä desi Förskott: pä sätt Riks-Staten utwisar.
Detta förskott bestär
2) Af 885,767 R:dr zo si- n r-, innefattande en,
ligt serstilte Riksens Ständers underdäniga ffcif,
melfer af den i r October och Eders Kongl. Majtts
Nädiga Befallningar under den 2y:de i samma
monad är 18 >o, följande Stats-Werket bewiljade
Summor, nemligen:
Till kostnaderne wid Hamnstangningen och anstalterne
till lugnets äterställande
i Hufwudstaden — —- 702,434: !4, rr.
Till Riksdagskostnaderne i O'e,
bro, inberäknade Utgifterne wid
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
och Desi Höga Familles
emottagning — 150,020: — —
Samt
Till Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
disposition till meublering
af Ruin i Kongl- Slot
tet, m- m.  — ZZ,ZZZ: 16. —
Tillsammans 885,767: Zo, n.
Uppä desie Försträckningar, dem Stats-Contoiret
pä Reqvisitioner ester hand utbekommit och
enligt
57» Den i? Junii.
enligt Eders Kongl. Masts Nådiga Befallningar
anordnat, aterbetaltes till RikSgäldS, Contoiret de i
föregående Moment af denna punct vmförmälte
265,525 R:dr. — Men da 150,000 N:dr ickewarit
tillräckligt till Riksdagskostnaderne och öfrige med
dem asoftade utgifter, lärer nådig Proposition blifiva
Riksens Stander gjord om ersättning af bristen,
hwilken har nedan i underdånighet uppgifwet
iZll ars Riks-Stat upptager sa wäl LandtRantorne,
som de i egenskap af Bewillning StatsWerket
ansiagne Jnkcmster, lika med ar 1810, eller
till det belopp som Riksens Stander dem paräknat.
Denna beräknings'grund bör, enligt Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifwelfe den 2Z Augusti
18 io, iakttagas till desi efter nägra ars förlopp och
hwarje Ränte, Tituls derunder fundne någorlunda
säkra Provenue, Ofwcrskott eller brist hunnit utrönas
och Riksens Stander finna jemkning äga rum.
— Riks-Staterne böra dock under^ tiden icke sakna
det »mderstöd, som uppkommande Ofwerstctt kunna
meddela; men som detze Ölwerskott mäste grundas
pa säkre uppgifter, hwartill fordras assiutade LandtRäkenstaper
och det Boksiut, som här nedan i underdånighet
omnämnes, och hwilket Bokstut bör sä
tidigt wara sorfattadt, att Ofwerskotterne pa de dermed
utfallande i8>o ars försiagswis upptagne Inkomster,
efter afdragne brister pa andra inkomster,
der sadane inträffat, nia kunna godtgöras
1812 ars Stat, samt i8n ars öfwerskott, >8rz
ars Stat, och sir widare framgent; sa lärer Eder
Kongl- Mast i Nader täckas finna att nägot Ofwerffott
af l8 » ars Landt-Rantor, hwarunder Bewillnings-afgiften
för fri BränwinS-bränning i delta
afseende äfwen bör begripas, icke kunnat uti
>8i» ^rs Stat komma i fraga. Pa
Den rz Junti. 57l
Pa enahanda sätt förhaller sig äfwen med de
i egenstap af Bevillning inflvtande Tull, Postoch
Charle-Sigillate-medel sa snart Niks-Slaterne
i behörig ordning, det will säga i början af det löpande
aret, kunnat upprättas, emedan HufwudBöckerne
öfwer detze medel, ehuru de förwaltas af
här i Staden residerande Förwaltningar och blott
utgöra ett enda för hwardera Inkomst, Tiruln, likwäl
icke kunna stutas förr än följande aretS stut.
Det är alitsa dröjsmålet med afstutningen af i8n
ars Riks-Stat, som gifwit tillfälle att, pa satt nedan
sörmäles i den samma beräkna Ofwerffotterna
ha 18 ro ars Inkomster af defie medel: Hwarwid
dock i underdånighet bör anmärkas, att >8io arS
Charle Sigillate,afgift utgatt efter i8«z arS Kongl.
Förordning, och ej efter den nu gällande, ffm först
med den i Julli nästlidit ar sattes i werkställighet
Stats-Werkets
wanliga utgifter för ar ivir
äro jemwäl för hwarje Hufwud-Titul, tillika med
Indragnings-Staten, oförändrade, eller, utan afseende
pa Löne-förbättringarne, m. m. upptagne till
det belopp, som Riksens Ständer i den af dem författade
Riks-Staten godkänt och fastställt, samt
Löne-tillökningarne i defi ställe pafsrde Specielle
Skaterne ifrån Jndragnkngs-Staten, af hwars Besparingar
samma Löne-förbättringar, sa wäl som
de wid Urtima Riksdagen tillökade, utgifterne, utgatt.
Huru Eder Kongl- Mast, Desi höga rätt lik,
mätigt i en och annan omständighet behagat förändra
Specielle Stater, wisa de öfwer alla till hwar,
je Hufwud-Titul hörande Utgifter, wid Rikö-Staten
bifogade Sammandrag, hwilka, a ena sidan upptaga
det, hwartill Riksens Stander ansett belop,
pel af hwarje Stat uppgå, och pa den andra sidan,
med
572 Den rz Junit.
med hwad förändring Eder Kongl. Mast i Nader
förordnat, att utgiften utan tillökning i T-tulns
Hufwud-Summa, bör bestridas. Scalv - Contoiret
får längre fram i denna underdäniga Berättelse i
underdånighet anmäla de omständigheter, som wld
»verkställigheten i öfrigt förekommit, samt synas förtjena
Nådig uppmärksamhet och ester behofwen
lämpad åtgärd.
De ar 1511 tillkomne serskilte Inkomster bestå:
no Uti Lfwerffott ar 1810 pa efterföljande,
enligt tio tz. Regerings-Formen i egenskap af Bewillning,
Stacs-Werket tillhörande Inkomster, neml.
i) Tullmedlen:
Förhöjning i Spannemäls-Tullen 95,865: 40. —
Landt-Tull för införd! Brän«
win till Stockholm — 21,792: 45, 7.
Samt
Kronans Contingent och winst
pä Tull-Arrendet, härrörande
af samma orsak som 1^09 en
owanligt stor aftullning utaf
Colonial-Waror — 391,652: 47, 2.
2) Uppå Postmedlen, hwilka renderat
utvfwer de 150,002 R:dr
som deraf päräknas i NiksStaten
— — — 39,94»: 5, Z
Och
z)
Charte Sigillate-afgiften, som
pa lika sätt öfwerstigit de beräknade
90,000 N:dr med 21,158: 42, ir.
Tillsammans R:dr 570,410: 34, n.
Af
Den iz Junii. 773
Af detta Owecssott aro till hwarjchanda Utgifter,
som i öswerensstämmelfe och följder af Riksens
Ständers Författningar mäst bestridas, och hav
nedan widare omföunälcs, men hwartill antingen
otillräckliga eller alldeles inga anslag blifwit gjorde,
anticiperade— — — 48,523: 25, 5«
Och i NikSgälds-Contoftct till widare
Förordnande qwarstående 521,837: 9, 6.
Tillhopa R.dr 570,412: 54, n.
L.o Uti Län af Danquen:
1) Till inlösen af utfärdade samt af RiksgäldsContoirct
accepterade Jnwisningar för Krigsffuldcr,
halsten af de dertill för 4 qwartaler af ar
i8n utaf Riksens Ständer den 24 April »8i»
bewiljade 1,971,040 R:dr 34 st. 2 r:st.,
med — — 985,520: 17, i.
Samt
2) Den i 63 §- Regerings-Formen
pa Banquen bewiljade
mindre Creditiv-Summan, lystad,
enligt Kongl. Brefwet dio
Julli »8 er emot StatsContoircts
förbindelse till återbetalning
äfwen under den 10
i samma manad — 502,000: — —
Tillhopa N-dr 1,485,520: 17, 1,
Af Länet till Jnwisningarnes inlösen har Riksgälds-Contoiret,
som dem accepterat, wid slutet af
hwarje qwartal undfått hwad erforderligt warit eller
tillhopa — — 687,799: 4, —
Transport 687,79-: 4, —
Samt
574 Den IZ Junit.
Transport 687,799: 4,
Samt
Committerade till Krigs-ärendernes
Utredning, hwad till KrigSskulders
Contanta godtgörande
funnits af nöden utöfwer uppgiften
dertill wid Lagtima R,ksda,
gen, samt hwad dä dertill fastståltes,
samt 1310 ars RiksStat
upprager — 164,792: 4-, 2.
Tillhopa R-dr 8^2,591: 46, s.
Ofwerstottet pä detta Län, 152,928- 18, n.,
har Riksgälds, Contoirct erhållit i vtterligare afräkning
pä >8lo ärs Förstotter, enligt Eders Kongl.
Majus Nädiga Bref och Befallning af den 6.te
Martil i8n.
Den lyftade mindre Creditiv. Summan har,
till underdanigst följe af Eders Kongl. Majus Nådiga
Befallning af den 10 Julii 13.", efter hand
blifwit anordnad, jemte 1312 ärs O werffotts In,
komst 532,4*2: ii, i», till en Kn/,6 > Committé,
som förwaltat medlen till nasti, ärs Förswarsanstalter.
z:o ^örsträckningar af Riksgäl-s-Lontoicet:
Deste bestå:
i) Uti den till ranta och afbetalning pä Capitalet
af Stats-Werkels Bankoffuld, utaf Bewillningen
och Krigsgärden anstagne ärliga
Summan — — 720,002: — —
Och
L) Uti hwad RiksgäldS-Contoirek,
enligt Kongl. Brekwen d.
Transport 72a,osa; —
Den rz Junik. 575
Transport 7-0,020: — —
n och 2; nasti. September
i liqvid med Stats-Merkel
kominer att godtgöra för arén
1810 och 18>i i afräkning pä
bristande 420,020: i den Million
R-dr som i Nader warit
ästad och nödig erkand till Färswarsivt"kets
upprätthållande,
samt för begge arén stiger till 399-31: 22, ro.
T usa-nnians R:dr 1,119,231: 22, io.
Utaf : .n förstnämnde Summan har Banquen
undsätt 580,977 N:dr zo st. 9 r:st., eller, hwad
Banquen för hela äret i män as dest werkliga Försträckningar
erhälla bordt, samt resten 139,022 R:dr
>7 st. z r. tillfallit Riksgälds, Contoiret, 10m derigenom,
sa wal som af de i nästförestäende punct
omnämnde 132,928: 18, ri., pä 1810 ars Förffotter
är >8li, tillhopa undfätt 271,950 Riksdal.
z6 st. 2 rst.
Pä Sammandraget öfwer tredje HufwudTituln
ar ater den senare Summan 399,-81 R:dk
22 st. 10 rst. öfwerförd, och inbegripen i den Summa,
svin emellan de förwaltande Militaire-Werken
blifwit fördelad.
Widare och
4'-s Upptager Riks-Staten 73,608 R:-r 37 tz.
9 r.-st. influten losen af -em, som ej in natura
erlagt -eras Galtpetterfkatt förär i8ro.
Och som all den Saltpeter, hwilken i Skatt
c.' ^bels Hemmans-Jnnehafware utgöras bör, är
m Rikets Förswar och behof oumbärlig, hwarföre
vek
576 Den rz Iunki
ock
Salpetter, för hwad i Skatten brister, mäste
upphandlas tor Löninosmedlcn, samt besparingen pa
de ;8,000 R:dr, hwilka af Defensioos-Summan
pa trevie Hufwud-Btuln till Saltpetter-anffaffnin§en
ansins; Sa har Eder Kongl. Majit den 22
Marti, i8n i Nader täckcs anbefalla StatöSontoiret
att halla deste medel tili handa för demälte behof,
samt lil! kostnad pa undersökningar om lättaste
sättet att alstra Saltpeter, och de uppmuntringar
till Saltpetter-tillwerknmgens upphjelpande i Riket,
som Eder Konol. Maj:t i Nader kunde finna lamvelige.
Och i underdånigt sölje deraf, ar ofwannämnde
Sununa pawrd den rakning, som StatsConkoiret
ansii t nödigt att för deste medel öppna
och fortsatta.
Detta ar hwad, om Förwaltningen af StatsMerkets
Inkomster och Utgifter i allmänhet, StatsContoiret
i underdånighet anföra bordt, til! närmare
upplysning af Riks-Smterne för arén 18,0
och ,8-i, hwilka härjemte i afskrift bifogas.
Beträffande dernäst den Hufwud-Bok med
dubbla partier öfwer samina Inkomst- och Utgifter,
för hwars inrättande Nikse-s Ständer yttrat deras
önskan; sa har, pa de stät Stats-Contoiret anfört
i underdånigt betänkande af d. z r Decemb. i8>°
Eder Kongl. Majit den 11 Febr. derpå följande >
Nader funnit en sa beskaffad Bokfö ina icke blifwa
lämpelia, utan afwikande fran den fullständiga method
för all öfrig Krono, Räkenskap, med hwilken
den mäste öfwelensstämma, och hwarutinnan Ränte»
Kammarens Huswud.Bok fullkomligen uppsiM
ändam alek.
I dest stalie har Eder Kongl. Majit i Nadtt
behagat förordna, att ett Boksiur, som sannolikt
riär
-
Den 1; Junit. §77
närmare uppfyller Siksens Ständers föremal, ma
ifrä^ och med ar 1810 författas, hwilket, grundad!
pa afsiutade Rakenffaper, bör Suinmariker utwisa
ej mindre Rikets totala inkomst, under hwarje sarskild
titul, än hwad derpå under en mängd rubriqver
afkortas och anordnas utan akt synas i Riksstaten:
all lefwerering af penningar, sa wal som
Spannemal in natura, och siutelieen allt hwad i
penningar i-.stutit till Stats-Contoirets disposition
funt Rwttt/.mmarens och Landt-RanterierneS redowisning,
och uwarfö-e Stars-Contoiret äger att
gära besked- Ra sins L ander, fomine a lära !x fatta
sig med öfwersigten i det hela, än revisionen af
sist il te rakenikaper, erhala derigenom bade i sinanciclt
och statistiskt afseende fullständig kännedom,
samt mäjeligaste säkra grund bade wid Statskillzangarnes
framtida beräkning i Riks-Skaten, och
till utrönande af det belopp, hwarrill bewillningen
kan böra bestammas.
Redoaörelserne för Krono »Uppbörden pa landet
och i staderne, böra dock efter författningarne ei
förr än i Augusti manad aret ester ingifwas till
Lands, Contoiren; och derföre har tiden för desta
ststnämde. att till Stats-Contoiret insända Sammandragen
deröfwer, i Nader blifwit utsatt till den
24 derpå fällande September.' Derefter kan först
Omslutet författas af Stats-Contoirels dertill k
Nader förordnade sarskilte Contoir, som bör hak,
wa fullbordat detsamma till årets siut, eller sä',
akt, enligt hwad ofwan i underdånighet anförcs, resultatet
af rescontrerade ä>fwerffotter. va en del in,
knaster, emot bristerne pa andra, ma jemte besparingar
pä Jndelte Lörängs-Staterne, kunna upptagas
i nästpäföljande actts Riksstat.
Bihang. N:o 37. Det
-
578 Den IZ Junii.
Detta Bokslut kommer ater i anseende tili 4ltgisrerne
att upplysa, hwstka ock hwad af dem, sa
wst utom som efter Stat redowisas dicette wiS
Landsböckerne, som heva- -eröfwer blifwit för
Stats - Lontoiret att disponera. Och svin
Sears-Concoirck äger uppdraga EderS Kongl. Maj:tS
Befallningshafwande, alt till wise Tjenstemän,
Corpser och Negementer i Landsorterna ombesörja
Lönings- och andre Utgifter efter Stater och
föreskrifter, som dem i sädant afseende meddelas; sa
wisas äfwen för dem behörig redo wid Landsböcker
ne. För allt hwad Stats - Contoiret i öfrigt ane
ordnar, göres fullständig redo wid RäntekammareHufwudboken.
O'wer Stats-Contoirets hela penningeförwaltning
föras dock sarskilte Memorial-böcker af ett darit!
inrättat Bokhällerj-Contoir, controllerat af ett
Kammerare-Contoir under Kammar-Collegium. Och
har Stats-Contoiret i följe af Eders Kongl. Majis
Nödiga Befallning, til! lättnad wid Riksens Ständers
granskning, sa inrättat dest Memorial-böcker,
att för hwarje anordnad utgift, pagina anwisas kill
gvlltencet bland veriflcationcrne i RäntekammarHuswudboken,
frän hwilken Verificationerne icke s»
afsöndras.
Deste Stats-Contoirets Memorial böcker, är»
för är r8io j den ordning, som wederbör: Verifcationerne
till Ranlkammare Hufwudboken solierott
och inbundne, samt sjelfwa Hufwudboken, som i ftknåd
af årets Riksstat ej kunnat författas i rälM
tid, nu under afflmmnaen. Men Stats'Contoiret
har, i anseende till dröjsmålet med i8io ärs uppbörd
or!) Specielle Stater, mast lemna Lands-Csntoiren
anstånd till in uppå detta är med uppgifters
Den rz Junii. 579
rill ofwannämde Omflut, eller sa kallade Riksbokssiut.
De fleste Lands-Contoiren äro dock nu med
deste uppgifter inkomne, och de, som dermed ännu
återstå, om deras skyndsamma insändande ytterligare
antydde.
I öfrigt hafwa under förwaltnlngcn åtskilligt
omständigheter förekommit, som Stats-Ccntoiret i un,
derdänighet anmäla bordt.
r:o Wid första Hufwud-tikuln och Eders Kongl.
Majsts Hof-Stallstat har wäl, sedan en de! Stallängar
enligt RikSdags-Beflutet af den 2 Maji
r810/ blifwit genom Auktion bortarrenderade tillden
som giort högsta anbudet i hö, med wilker/ att höer
icke lefwereras in natura, utan ständigt betalas efter
MarkegangSpris, den derigenom för stallet uppkvmne
Höbristen äswen blifwit, efter hwad RcksdagsBestutet
tillika färmär.pä Entreprenade-Auction upphandlad,
att betalas af de medel, som, för de pä
förenämde satt bortarrenderade Stallängarnc och försälgning
af Mällösa Skällängs tstl utfodring wid
Hofstallet otjenliga hö, inflyta; men som inköpspris
set wida öfwerstiger och alltid lärer komma art öfwerstiga
det pris af 5 st. 4 rst. lispundet, hwarlill
Stallängshöet i Hofstaten är beräknadt, hwaraf följer.
att Första Huswudtitulns Total-summa som
i Riksdagsbeslutet fastställes till ett wistt i penningar
i hwilken Summa Stalistaten/ efter nästnämnde beräkning
är inbegripen, skulle komma att öfwerskridas;
sä lä/a Riksens Stander, till förekommande deraf
för framtiden, wid nu förestäende Riksdag widtaga
tjenlig utwäg.
Jnköps-priset pa det hö, som sistl. höst genom
Auktion upphandlades för Hofstallet, war för någor»
del rz, 14, »/, och för en annan del r6 till och
* * med
58» Den iz Junii.
med i8 st. Banko lispundet; hwaremot Markegan,
garne i Upsala och Södermanlands Län, der de
2:ne redan bortarrenderadt: Upsala och DmrstahvlmS
Stal-angar ärv belägne, blott war 8. st. Genom
Staliangarnes ytterligare bortarrenderande, allt som
förra Arrenden löpa till ända, ökas upphandlingen
för Stallet: Och i Hufwudstaden, hwarest, jemte
ett stort behof för Jnwanarne i allmenhet, Eders
Kongl. Majus Lif-Garde till Häst, äswen tarfwar
flere hundrade parmar, är ett emot Markegängspri,
ferne i Landsorterne swarande Höpris icke all
förwänta.
Wid Staten för Slottets Police, Lys- cch
Renhållning förekommer, att ätstillige der pa för,
slag uppförde Summor befunnits under loppet af
arén i8r» rich izn för behofwet etillräckelige: A
bland deste arv t synnerhet de till Lysningen inom och
utom Kongl. Slottet samt till SlottSknecktarnes be,
klädnad anslagne. Uppå Staten bestas för den för,
ra 2ooQ R:dr och för den senare r;o N.dr, mea
för ar »8io uppgick Lyöhällningen til! 4118 R:dr
26 st. ro rst., samt SlottSknecktarnes beklädnad till
-879 R:dr zo st. 8 rst. Tillökning uti deste anslag
blifwer således oundwikelig, sä länge nuwarande dyr,
hel och högt uppstegrade warupriser fortfara; och
hwadan Eder Kongl. Maj:t. derföre Nadigst torde
täckas finna nödwändigheten deraf, alt sadant lili
den till Riksens Ständers Stats, Utstött afgifwa^
de Nådiga Proposition warder framstäldt.
2:0. Tredje Hufwud, tituln, som innefattar
alla Militairc Lönings-Stater, upptager ej mer
än 600,000 af den million Riksdaler som enligt
Riksens Ständers underdåniga ffrifwelse af den
April i8!2, war Magen för Defensionswerken till
Laars
Den rz Junii. 58r
Lands och Sjös, och hwaraf, jemlikt samina underdåniga
strifwelse, 400.000 R:dr ffulle utgöras,
enligt Riksens Ständers derom fattade särffildte
Be>lut.
Med de 199,64» R:dr z; st. 5. rst. som Riksgälds
- Contoiret, likmätigt Eders Kongl- Majus
efwan aberopade Nådiga strifwelse den 25 September
nasti, ar, i stöd af Riksens Ständers utrönta
Beslut, funnit sig böra af Bewillningen tillägga och
i liqwid med StatSwerket godtgöra, har wäl Summan
till Defensionswerkens underhallande uppstigit
lill 799,640 N:dr g; st. 5 rst. ärligen; men dä de af
Riksens Ständer författade och till z:dje Hufwud,
tituln hörande Specielle Stater för Wärfwade Ar,
meen till LandS och Sjös pä sätt ofwan i underdånighet
anföres, wörö grundade pä Patzevolance-Contracter
före i8»8 ärs krig, hwilka wid krigets utbrott
upphört, och i anseende till den allmänna dyrheten
mäste wid deras förnyande, pa bekostnad af
Defensions-summan, i flere delar betydeligen ökas:
- da Riksens Stander i underdånighet tillstyrkt,
au Volontairerne wid ArmeenS Flottas Finsta Escader
saint Finsta Artilleriet öfwerstyttades pa
Swenst Stat, med anwisning att lönas af Defen*
sionS - summan: — Da Riksens Ständer önstct inrättande
af ett Garnizons Siukhus i.hufwudstaden,
> förening med ett Institut för Fält-Läkares danan,
de: en inrättning af stor angelägenhet, sa wäl för
Garnizons-Soldaterncs siukstärsel, som en förbättråd
och rättstaffenS Läkareward under Armeens wi,
siande i Fält, samt bade för Läkare, Lärare och Elever
anslagit medel, men sjukhuset ej kunnat öppnas och un,
derhällas af PaSsevolancen i medicaments, penningar
vch i sjukas gage, hwarmed Regementerne dertill bi
-
582 Den iz Junlk.
draga, utanhwad deröfwer erfordras mast falla Defensions
- sununan till last: — samt da, jemte den
minstnlng i sistnamde Summa, som de^e omständighet-
wällak, askillige rilfallge Utgifter äfwen söresan»t,
hw ika dels warit löpande efter förra Författningar
de!ö ttllpommit, samt först med innewarande ars
början kunnat fullständigare regleras; sa har följ,
den deras blifwit att' enligt Stats-beredningens
underdåniga uppgift den rz sisti. Februari, mer
an 688,0g 9 Rwr, af ofwannämde 799,640 Rdr,
ieke för detta ar återstå till anskaffning af Armeens
och Flottornes mangfaldiga särjkildte förnödenheter,
inköp af Saltpetter, Gewär och öfrige Artillerie-behof,
samt Flottornes och Faftningarnes underhall
vch nybyggnad m. m.; Menhwartill Krigs-Collegium,
för hwad det samma äligoer att ombesörja,
vch sörwaltningen af Sjöärenderne för Flottorne reqwirerat
såsom oumaängelig, en sammanlagd wida
större summa oderäknadtde 58,000 R:dr, som Salt-'
perter - anEaffningen fochrar.
För arén 1810 och iZn häfta äfwen begge
dc§a werk för betydlig skuld, hwilkcn för Krigs-Colleglmu
blc^wjt wida större om ej behållningen af
Ucländffa Kläden, m. m. efter Kriget warit att anwända,
till lättnad wid conscriptions-manstapets
beklädnad. Skuldens rätta belopp är likwäl ännu
ej fullkomligen utredd; men enär de 200000 R-dr
bliswa att tillgå, som ännu brista i den till förswarswerken
anstagne millionen för hwardera af bemalte
ar, — och, berest Defcnsions-summan fran
innewarande ars början cffectivt förblifwcr En Million,
sedan full tillgäng till de nu faststäldte Stater
blifwit anslagen; sa torde stulderne derured kunna
afbördas och de angelägnaste behofwen äfwen för
Den rz Junii. 5«Z
detta ar bestridas. Och som Eder Kongl. Mant
genom Nådig strifwelse af ben 24 i denne manad
anbefallt Stats-Contoiret att, till utgifter som ej
tala uppstof, inom Juni manadS slut till Krigs-Collegitim
och sörwaltningen af Sjöarenderne anordna
tillhopa z22,000, eller nära fem sjettedelar af den
för hela äret behallne Defensions-summan; sä lärer
Eder Kongl. Mast, i Dest Nådiga Proposition till
Riksens Ständer, att utse medel till ofwannämde
brist, täckas ådagalägga nödwändigheten deraf, att
de§e medel med möjligaste första blifwa att tillgä.
Till z:dje Hufwud-timin hörer äfwen den aflöning,
som ifrän innewarande ars början kommer,
enligt Eders Kongl. Majus Nådiga bref af ten r r
October och 10 December nästl- är, att i afseende
pa nya Noteringen vch Förstärknings-manskapet
äga rum, afen Second-Lieutenant wid hwarje Compagnie
af Jndelte Infanteriet, samt allt Öfwer- och
linder-Besäl wid de af nya Noteringen uppsatte
Norra och Södra Skänsta Regcmenterne.
Om Second-LicutenanterneS aflöning wid Jndelte
Infanteriet, har Eder Kongl. Majit i Näder
behagat förordna, akt bese böra undfä Fändriks,lönerne
wid Jndelte Compagniernc, och Fändrickarre
erhälla penninge-löner till lika belopp eller ?z
R:dc 16 ff, med Under L-eutenanteme wid Wcrmelands
Falt. Jägare Corps, samt den ytterligare förhöjning
dera som Eder Kongl. Maj:t, pä de af Niksens
Ständer uppgisne grunder i Näder saststalt;
mea att, wid Stats-Compagnierne, Srcond-L»eutenantcrne
stola undfå enahanda pcnninge-, och
Stads-Fändrickarne bibehålla Stads-Fä ndrickslöncrnc,
samt att intet accord stall erläggas för Fändricks-sosilorne,
uran Fändricks-accordet enligt Ne
-
;84 Den iz Junti.
glementet, af Second-Lieutenanten utbetalas. Och
som Riksens Stander icke anslagit någon särskilt
sond tili löner för det i och för Armeens tillökning
genom nya Noterings- och Förstärkningsmanstapet
nödige Befäl, utan ansett detsamma till en början
kunna utgöraS af de a Erpcctance-Stak warande
Officerare af f. d. Finsta Armeen; men deke tid efter
annan till cn stor de! bliswit inflyttade pa Swensk
Stat, har Eder Kongl. Mant i Nader funnit skäligt
och med Riksens Ständers afsigt öfverensstämmande,
att den a Finsta Staten salunda uppkommande
besparing ma, i man af behof och tillgangarne,
tills widare anwändas till Löner för
detta Befäl.
För Skånsta Regementerne aker, dem Eder
Kongl. Maj:t i Nader funnit att gtfwa en ordentlig
och fullständig Organisation, efter i Skane ej
finnes någon indelt Infanteri-Trupp, har Eder
Kongl. Maj:t täckts fastställa Jnterims-AflöningsStater,
med Nådigt förordnande, att alla Tjensteman
af f. d. Finsta Armeen som anställas wid
desse Regementet, mage njuta full aflöning efter förenamde
Stater, pa det sätt, att de tills widare
bibehålla sine förut innehafwande Expcctance Löner,
samt erhålla fvllnaden af Finsta Expcctance-fonden,
sä långt den försiar, sedan det wid Jndelte Regementerne
förordnade Secon, befäl, jemte Finsta
Grans, Compagniernes aflöningskostnad utgatt, samt,
i händelse denna Fond ej skulle wara tillräcklig,
af inflytande medel genom Hästevance-asgiften wid
Kongl. Wästgötha Regemente. Och skulle de Officerare,
som hade Löner pa Stat wid Regementerne
och tngingo pa Skånsta Infanteri,Regernen
ter
-
Den iz Juni,'. 587
terne, efter eget godtfinnande fa behälla sine Läner
eller dem bortackordera, samt de 500 R:dr som wörö
tillagdt Ofwerstarne wid Skånsta Infanteri,Regementerne,
utom Lönerne i taffelpenningar, tillfalla
dem som Regementerne kommendera.
Pa Hästevacance-asgifen wid Wästgötha Regemente,
har Eder Kongl. Maj:t jemwäl i Nader
behagat anwisa den kostnad, som kan uppkomma
för ZOv mans tillökt styrka lill Wermlands Fotjägare-Corps,
derest uppsättningen af desie zoo
man icke till fullo skulle kunna bestridas af de Accsrtz,
summor, som det blifwande Befälet bör erlägga,
samt beklädnad och aflöning af den wacanceafgift,
som Wermlands Bergslag atagit sig, emot
erhallen befrielse fran Extra Notering att utgöra.
Efter Stats-Contoirets underdåniga tanka böra
alla deke aflöningar, Grans-Compagniernes
wid Upplands och Westerbottens Regementet derunder
inbegripne, föras pa z:dje Hufwudtituln under
sina behörige Stater, och det ej mindre i anseende
till deras beskaffenhet, än för en nödig ord,
ning ock redighet i räkenskaperne. StatSwerket
kommer härigenom ingalunda att förlora, emedan
den till Finsta Expectance Löner ansiagne Summan i
lika man förswlnner, och afgiften för Häsivacancen
wid Wästgötha Regemente upptages och påräknas
bland Statswerkets revenuer.
EderS Kongl. Majus Nådiga Beslut härom,
lärer böra inflyta i Eders Kongl. Majus Nådiga
Proposition till Riksens Ständers Stats-Utskott.
zw Wid Åttonde Hufwudtiluln eller Sta,
ten för Allmänna Utgifter förekomma följande,
svin icke kunnat inskränkas inom de för hwar och
en af dem ansiagne Summor, nemligen:
r)
Den iz Junti!
r) Durchmarche-kostnader, hwilka färssjutas
af Landt-Ränterierne, samt derefter genom Ränteri-försiager
och Ersättnings, regwisitioncr blifwa i
Stats-Contoiret kände.
Pä förrra arens Stater för fredstid wörö
12.000 N:dr härtill ärligen anjlagne. Riksens
Stander ökade ansiaget till 15,222 N:dr.
För ar 1812 fann Stats'Contoiret anledning
att påföra Staten för »809 och föregående arén sa
mvcket af hwad da i ersättning under denna Titul
frän Landt - Ränterierne reqvirerades och StatsContoirct
kunde godkänna, att årets egen utgift
stadnadd inom den ansiagne Summan; men för
i8n wisar i underdånighet bifogade Sammandrag
af detta ars Januarii manads LandtRanteri-Förslager,
att de till Durchmarcher anticiperade medel,
sammanlagde stiga till 74,627 R:dr 12 §, z rst.
Ofelbart härrörer den ansenliga tillökningen fran
de talrikare Truppmarcher, four sistl. ar i anseende
till Förswarskriget emot England och inom Riket
förefallne uppträden gjorde nödwändige, och Krigs,
Commmittern af de dertill anstagne medel icke mag,
tat godtgöra; men som den för Durchmarcher i all,
mänhet afwen ökade, sa wäl Skjutslega» som
Commenderingarncs underhålls-kostnad, i betydlig
matto mäste werka lill förhöjning och minst till för,
dubbling af fordna ansiaget: Äfwensvm en förut 0,
känd Utgift, under namn af Wäntnings-penningar
stundom tillkommit, för Commenderingarncs senare
ankomst till stmtsombyten, an ssjutsen warit uppbä,
dad och de ssjmftnde sig instält, sedan likwä! undersokt
och funnit blifwit, att Befälet icke wällat
dröjsmålet; sä anser Stats-Contoiret nödigt alt
ansiaget nli Durchmarcher olas till omkring 32,00»
R-dr ariigev. 2)
Den iz Junik. 58?
2) Fangars stjutS och förtäring har Wedik ar, afwen
efter Sammandragas Landtränteri-Försiagerne
öfwer dertill anticiperade medel, upstigit lill 35,090:
sa, 2., hwartill än widare bör läggas underhalls,
kostnaden för Arbetsfangarne i Carlskrona, hwara
Regvisitionen ännu ej inkommit; men hwilken, efter
beloppet för de förra arén, stiger till omkring
3,200 R:dr; fa att hela Summan blifwer 38 a
39.020 N.dr. ^ ^
Färe 1810 wors 15,022 R:dr härtill pa Stat
bestadde. Riksens Ständer fördubblade detta anslag,
som ännu, i anseende till den allmänna dyrheten
och någon högst billig förbättring i vese usiin,
gars underhälls wilkor, tarfwar förhöjning, hwilken
tyckes böra blifwa 12,220, eller tillhopa med
nu warande ansiag 40.002 R:dr.
3) Utgiften i Rese- ock Tractaments-penningar,
hwartill pa »803 ars Stal 12.202 R:dr wöro
uppförde, och hwilket ansiag Riksens Stander
oförändrat bibehöllo, har efter Landt-Ranterstrnes
Försiager, med tilläggning af hwad utaf StatsContoiret
blifwit anordnadt, nästl. ar utgjort 17,264
N:dr 10 h. i rst- hwartiS stjutvlegans förhöjning i
synnerhet lärer hafwa bidragit. Femtio procents
tillökning i detta ansiag, eller en Summa af 18220
R:dr, är alltsä hwad Stats, Contoiret anser minst
erfordras.
Bristen för nästl. är pä dehe och de öfrige
pa Förslag grundade utgifter ä i fräga warande
Hufwud-titul torde, sedan Ersättnings-handlingarne
blifwit pröfwade och sadane befundne, alt ulgifterne
fä affkrifwas t Ränteri-försiagerne, för att
redvwisas i behörig ordning, kunna godtgöras af det
Öjwerffott som pä de sist framflutne s.ne arens
Landt
-
588 Den IZ Junii.
Landtrantor troligen bör uppkomma, sedan bristerne,
pä dcm af dcfie räntor, ssm deiflned utfallit, blif,
wit asbragne. Dock bör besparingen pä Hufwudtitulns
öfrige Anflags-poster, om någon sadan inträffar,
förut pa bristen afgä.
4) Till Accords-ersättningar äro widare pa
denna Hufwud-titul anstagne 10,000 R:dr ärligen;
men detta anflag synes nu mera icke blifwa tillräckeligt,
sedan ifrån och med tnnewarande är till och
med I8l8, en betydclig Utgift tillkommer i Ränta
för de Accordö, ersättningar som, efter Riksens
Stander widtagen författning, blifwit liqwiderade
och an widare böra liqwideras med Obligationer
ställde pä 6 är och 6 procents ärlig löpande ränta.
Enligt Eders Kongl. Majus Nädiga Befallningar
af den 9 Maj och 25 September 1810 har
Stats, Contoiret till reducerade Officerare af Gardes,
Regementerne utfärdat Obligationer, att
betalas den irsta Maj i8l8, med ränta frän den
r:sta nästkommande Maj, pä 40,363 R:dr; samt
särstilt 30 Obligationer pä Spannemäl till dem
som i säd innehaft sine Löner. Defie sistnämde
Ooligationec som till samma förfallotid löpa för lika
muta, innehålla tillhopa 4,680 Tunnor, Adelar
Räg och §:del Korn; hwarförukan sädane Obligationer,
för dertill ännu berättigade, allt som de af
dem östas, komma att utfärdas pä 2l,zoo N--dr i
penningar och 1800 Tunnor Spannemäl.
Till Officerare tvid f. d. Finsta Arrmeen äter,
med wilkor att bctalaS efter 6 är frän de dagar
en hwar till accords ersättning warit berättigad med
6 procents ärlig ränta, äro, till sölje af Eders
Kongl. Majus Nådiga Vres och Befallningar under
den ro April. 27 Nowember, n December
i8ia
Den lz Junii.
589
Z898: 32. -  20,239: — —
2457: 42. —
1746: — —
i8lo och 12 Nowember 181» följande Obligatio,
ner redan utgifne nemljgen-^
5 st. förfallne är 181; pä
91 st. försallne är »816 pä
9 st. Dito är l8»7 pä
Och
l3 st. förfallne ar 1818 pä
Tillsammans R:dr 23,34 <: 26. —
Och kunna ännu dylike Obligationer komma
alt utfärdas pä flerdubbelt större Summa, derest
wederbörandc fullgöra hwad Förfsttningarne förestrifwa.
Capitalet af redan utfärdade Obligationer,
ökadl med de 21,30» R:dr hwarföre sadane annu
vstridigt mäste meddelas Officerare af Gardes-Regementerne,
stiger alitsa t>U 90,000 R:dr, hwaraf
ärliga räntan belöper till 54^0 R:dr, och hwiiken
Ränteutgift, af den anledning som oswan i underdänighet
anförd ar, ofelbart blifwer wida större
och möjeligen kan komma alt fördubblas.
Och svin Accords, ersättningarne, för dem af
Finsta Landt- och Slö ^Artilleriet, med flere andre,
ftin dertill enligt förfatlningarne aro eller blifwa
berättigade, böra betala med Contante penningar,
hwartill de nu anslagne r 0,002 R:dr härefter
ftin hitintills annu i näqre är torde till det masta
ätgä. Sä anser Stats-Conkoiret för befi underdäniga
del nödwändigt, att i fräga warande ansiag
ökas till i8,coo R.dr och till detta belopp till nästa
Riksdag pä Stat uppföres.^
Den ränta i Spannemäl, som för 6,48c»
Tunnor, hwartill Obligationerne pä Säd komma
att uppstiga, belöper ärligen till z88^:dels T:r, bör
anordnaö genom allmänna Magazins - Direktionen
Pä
59<> Den iz Juni k.
pä Stats Contoirets reqvisition utaf SpannemälSförrakek
har i Staden; men om denna Utaift stall
blifwa sonlig och redowist under sin rätta Titti! syres
alwen wärdet deraf böra godtgöras MagazmsInrättningen
af anstaget till Accords-ersätti ingar:
och i sädant foll bör detta Stats-anslag, i stallet
för l8 c>Oo: utsattes till 20,222 R:dr.
5) Ibland Stats-anstag som pä 8:de HufwudTituln
aro bestämde till ett wiht och icke fa öfwerssridas,
hofwa Riksens Stander wid Stats-regierinnen
minstat anstaaet för Manufacturerncs bedrifwande
under Eommerce-Collegii disposition till 4,50a
R:dr, ifräw n.ooo R:dr, hwartill detta anflag pä
i8»8 och 1829 arens Stater redan war nedsatt,
uran att de pa sistnämnde anstag anwiste*-Utgifter
blifwit indragne- Deraf har handt att Eders Kongl.
Masts Befallningshafwande i Wester-Norrlauds
Län, som efter förra wanligheten latit af Ränteri
medlen inlösa Premie-sedlar för der i Länet tillmerkade
fina Lärfter, förffottswis utbetalt och assar ett
sättning för 5,028 Rchr, eller Premie-beloppet för
arén 18 ro och ,8ri, sedan Commerce-Collegimn
likwäl utbekommit begge arenS anslags - summa.
Stats-Contoiret har dock icke anordnat mer än
Staten består; Och da innewarande ars a'nstag
icke swarar emot den reguirerade ersättninos-summan
för nästföregående arén, lärer Commerce-Collegiuiir
i underdånighet inberätta desi iräkade förlägenhet,
och Eder Kongl. Majtt efter Nådig pröfning deraf,
till Riksens Ständer proponera de utwagar, stin
finnas lämpelige akt widtaga.
Sluteligen
6) -Bör Stats - Contoiret i underdånighet am
Märka att de titt Byggnader och Reparationer a det
Den iz Juuik. 591
Kongl. Slottet samt publigue Husen sa wäl i Stockholm
som Landsorterne anstagne 12.200 Riksdaler,
hwilka rinder de ar anslaget förut warit lika, alltid
funnits otillräcklige, nu, enligt Slottsbyggnadö-Directionens
underdåniga Berättelse och Förflag, sa mycket
mindre swara emot bchofwen, som Byc.gnadsMarterialier,
arbets- och dagslöner samt handtwerks^arbcten
uppstigit till oerhörd dyrhet.
Under den föregående tiden blefwo bristcrne, sa '
wäl ä detta som andra Stats, anstag, godtgjorde pä
följande årets Skuldfordrings-Stat; men da en
mera regelbunden förwaltning fordrar, akt icke sträc,
ka ätgärder utöfwer dertill bestämda tillgångar, mäste
anstagen nödwändigt blifwa någorlunda tillräckelige.
Wid den noggrannare hushållning fem af
Slottsbyggnads-Direcrionen bör wara- att förwänta,
torde pä förstag till nästa Riksdag minst 12,22»
R:dr böra anstäs till ärliga repararioner pä Kongl.
Slottet och de publigue Husen i Stockholm, samt
6000 R:dr till underhållande af de publigue Husen
i LandSorterne.
Med förstnämnde anstag kan dock ingalunda
den reparation werkställas, som de gamla och förfallna
Byacmaderne pä Lif-Gardets till Hast förra
Castcrn pä Kongsholmen nu oumgängeligen tarfwa,
för att, till deH nybyggnad kan göras, ^provisionel!
nyttjas till det Garnizons-Sjukhus, i förening med
ett Institut till Fält-Läkares danande, hwartill Eder
Kongl. Majtt funnit denna Egendoms rymlighet och
läge nära intill wakten wara den tienligaste Denna
reparation uppgår efter SlottSdyggnadS- Direktionens
-
592 ' Den iz Junkk.
tionens Förslag till omkring 7 a 8200 Ndr, hwarmed
Inrättningen, svin med detta ms bönan är
öppnad, kan göras rymlig för 200. i stället för
ZLO sinka, för hwiiktt antal det nya Sjukhuset stall
böra anläggas.
Riksens Ständer som bcsiutit denna angelägna
Inrättning, och anordnat medel till Läkare, Lärare
och Elever lara derföre utse medel, sa wäl till den
nu i underdånighet omförmälte Reparation, som
sjelftva Nybyggnaden., med hwars företagande icke
länge lärer kunna dröjas, om det pasystade ändamålet
i hela desi widd stall kunna winnås, och den 0-  fullkomliga provisionel Inrättningen blifwa brukbar,
till dest Nybyggnaden är fullbordad.
Till Eders Kongl. Majtts Nådiga pröfning
sch godtfinnande hemställes allt derföre i underdånighet,
om icke Nådig Proposition härom ma Riksens
Stander göras.
4:0 Nionde Hufwud-Tituln har ännu ej kunnat
öppnas, emedan de Löne-förbättringar, svin Eder
Kongl. Majit, enligt Riksens Ständers underdåniga
striswclse af den 24 April 1810. j Nader äger att
ansia och böra utgå innan y:de Hufwud-Tituln
upprättas, i osäkerhet om dertill erfordcrlige penningctillgancar,
icke kunnat regleras.
Deste tillgångar som, enligt nästnämnde Riksens
Ständers underdåniga striiwelse, stulle uppkomma
fran besparingar, dels af Pommersta Regementernas
äterförande pa Pommerst Stat med deras
pa Swensta Staten 'Upptagne Erpectance Löner,
dels pa de atta färsta Hufwud-Titlarne i Riks^
Staten, samt dels pa Allmänna Jndragnings-Staten,
synas wal icke wara instränkte wid Urtima
Riksdagen, ehuru Riksens Ständer uti deras underdåniga
-
Den rz Junit. 59!
daniga strifwelse af den 11 October r8r» ansago
Swensta Stats-WerketS befriande, blott fran Pommersta
Expectance Lönerne, gifwa tillräcklig Fond,
fa wäl till de wid föregående Riksdagen af Riksens
Ständer bewiljade Löne-förbättringar, som flere da
besiutne nya arliga utgifter till en Summa af
8z,z6cr R:dr.
I det närmaste har ock denna förmodan inträffat,
och af öfrige Indragningar, pa sätt de nu afsiutade
Indragnings-Stater utwisa, ett öfwerstott
uppkommit.
Är 1810.
Af Penningar — — 12,9)7:2!, i«
Jndelte Hemmans-räntor efter
Kronowärdi — — 21: 24. —
Samt
3,831 Tunnor r^dels Kappar
Spannemal a 1^ R:dr — 5,109: i, r.
Tillhopa 18,067: 46, 2.
Samt är i8n.
Af Penningar — — 25,721: 28, io«
Jndelte Hemmans-räntor efter
Kronowärdi — — 191: i, ro.
Samt
5,529 T:r 5s:dels Kp:r Spannemal
a R:dr Tunnan 7,10;: 26, 8.
Tillsammans 31,218: 9, 4»
Hwarwid bör anmärkas, att Ofwerffottet för
ar iZio är tillfälligt, såsom egenteligen härrörande
fran 16, in R.dr 5 §. 4rst. innehällne, efter Riksens
Ständers Förordnande af f. d. Kongl. FamilBihang.
N:o 38. ienS
