# ID: svediakorp-gov1751
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 80,320
# sentences: 3,366
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bihang
Till
Samtelige Riks-Ständens Protocoll,
innehällande de Handlingar
hwilka till Riks-Ständen blifwit aflemnade,
såsom Konungens Nädiga
Propositioner, Riksens Ständers
Utskotts Betänkande» och Förkla.
ringar, samt Riks-Standens
Protocolls Utdrag.
Tredje Bandet.
Stockholm 1812,
Tryckt hoö H':nri c § oug t, Kongl. Boktryckare.
VpjillZä kor acil Llieln Äei» rt öeis!t»r tztch»
Wötdsamt MeMokiäl.
följd af äter. remisi ifrän Högloft. Ridderskapet
och Adeln bör Stais. Utskottet sig utläka
öfwer anmärkningar som blifwit gjorde
wid Stats. Utskottets Betänkande angäende dö
sä kallade Annuitets-län.
Dä Stats Utskottet t stället för berörde länksätt
föreslagit, sitt Riksgälds. Contöikek skulle,
säsom hittills, fä upptaga Inrikes län- emot
Obligationer med 5. Procents ränta, men med
förändrad äterbetalnings, lid af 6, 4 till ock
med endast 2 är, sä Hat emot detta förkortande
af läne tiden, blifwit etindradt, att RiksgäldsContoirets
Credit derigenom skulle lida, att Riksgälds-Contoiret
i sin nuwaranbe belägenhet icke
är i behof af ökad lane tillgäng, och att nät
AnnUttets-länen, icke Mera äga rUM, blifwer
tillgängen pä 5 Procent län sä mycket ymnigare
och ben nya läne.metoden säledes icke beböfwelig,
samt flUteligen akt fkäga öm äterbetalning
kunde inträffa i en tid dä Contoiret
wore mäst i bebvf af länens bibehällande.
Stats. Utffottet fär göra Högloft. Ridderskapet
och Adeln uppmärksamt derpä, att StatsUtskottet
i sitt Betänkande tillkännagifwit, att
ändamälet med desi förstag om läns upptagande
Bihang. III. B. N:o 1, 2. äf
-
4 Den 11 October.
äfwen pä den korta tiden af s är, hufwudsakegen
warit, att, sedan Annuitets.länen blifwit afstyrkte,
sätta ett annat läne.systeme i stället, af
den art, att föremålet med desia län, som är
dels patriotiske länens betalande och dels att,
lill minskande af Banquens försträckningar, infria
Leverantörers fordringsbewis, werkeligen
mätte winnås och till de» ändan ansägs nödigt
att länetiden i möjeligaste blefwe lämpad efter
längifwares ästundan, för att derigenom förmä
Capltalister att för endast 5 Procent ränta, sinna
sin räkning wid att i desia län insätta sina
penningar. Stats-Utffottet inser wisit, att Riksgälds-Contoiret
icke för närwarande för egen
räkning tränger till län, troligen kommer ock
detta tillständ att länge fortfara, men som ett
annat förhällande möjeligen med tiden kan inträffa,
sä har lika länetid, som för de andra
länen, äfwen mäst antagas för hwad Contoiret
till sina egna behof kan tarfwa, ty annars hade
Contoiret kunnat komma att sakna behöflige
län för egen räkning.
Stats Utskottet tror icke att Contoirets Credit
lider deraf, att länetiden förkortas emot
hwad härtillS manligt warit, ty det är allmänt
kändt, att Contoiret för närwarande icke behöfwer
göra län för egen räkning, nvärtom torde
ett förmonligt inflytande wisa sig pä Bancosedlarnes
wärde, om tillopp af längifware blifwer
särdeles betydeligt. Contoiret kan alldrig
stadna i förlägenhet för en forcerad uppsägning.
Den olägenhet som annars deraf kunde inträf
fa,
Den 11 October. 8
fa, synes lika möjelig om länetiden §r bestämd
till s eller 2 är. Genom befordrande,af hastigare
Circulation förekommes berörde olägenhet,
men hwad som i synnerhet gör, att den icke
kan inträffa, är, att Leverantörers fordringsbewis,
hwilka med de upptagne länen komma
att infrias, böra af Banque» wid presentation
inlösas, af hwilken utwäg Contoiret äger att
sig begagna i den stund det kunde komma i behof
att betala förfallne län; Dä nu Contoiret
för beloppet af desia fordringsbewis är berättigadt,
att afdraga 7 Procent frän de 720.000
Riksdaler i Ränte- och Capital-afbetalning, Banquen
annars skulle fullt ut uppbära, men Contoirct
icke för de län, hwarmed Contoiret inlöst
dcsie fordringsbewis betalar mera än Procent,
sä tillflyter härigenom under tiden Contoiret
en förmon, ju större, ju högre beloppet af
Läne-Capitalen blifwer; och som Stats. Utffot»
tet i öfrigt tillstyrkt att desie Län pä 2 är, mä
icke längre fortfara, än Fullmäktige i Riksgälds,
Contoiret pröfwa nödigt, fä kan Stats. Utskottet
icke ändra sin tanke i hwad Utffottet om
desie Län tillstyrkt, men hemställer ämnet Ull
Högloft. Ridderskapet och Adelns pröfning wärdsammeligen.
Orebro den 11 October l8io.
kl Uäxlokl. ock kl ULZvZräizs kreKe-5rln
Xä»In5
l.eä»mZt«rL v!^mr ctrrr Ueärmärers vlznLr
^ob. l-sZerbjellce. Hi. WeillmLo.
?l VlllotNgs Lorx»e-8rliictetr kl U«6srvlr6» 8on«le-8tl»-  l,e<i»mAisrr vlxnrr äets Ueärmärerr v!x»rr
Öhr. l^Lvea. Holler» ^obsosson.
I... H. k.unnju«.
Den rr October.
OxxNK bor prests-LlZs^et äey .1 October
Wördsamt Memorial.
^om wid föredragningen i det Högwördigo
Preste Ständer af Stats. Utskottets Betänkande
med tillstyrkan af upphäfwande af Riksens Hög*
loff. Ständers wid sista Riksdag om Annuitets
Läne-systemet wrdtagne beflut, sädane anmärk,
ningar blifwit derwid gjorde af Herr Profetzo.
ren Doctor Almqwist, som föranled! till äter»
remist, sä äligger det Stats.Utskottet att ytter,
figaro i detta ämne sig yttra.
Herr Profetzoren Doct. Almqwist har emot
Utskottets Betänkande hufwudsakeligen anfört;
r.o Att de stät och anledningar, för hwil.
ka Riksens Högloft. Ständer sistledne Riksdag
heffutit att genom upptagande af Inrikes Län
och Annuiteter, minska beloppet af Bankens för*,
sträckningar, för anförde orsaker anses wara
snarare förmerade än fyrminstade.
s:o Att Capitalister i allmänhet och Utländ,
fle i synnerhet icke kunna förmodas blifwa serbeles
begärliga att i Annuitets Fonden insätta
sine penningar,, dä de aldrig fä uppsäga sine
Caxitaler.
Z.o Alf det är likgilltigt för Staten om
räntan pä en Utländnings fordran till honom
utbetalas af en Annuitets.Fonh eller af enskildt,
man.
4:0 Att 7 procents ränta pä Annuitets.
Länen wäl synes rätt beswärande, men dels
Den 11 October. 7
anleS det bero pä Statens godtfinnande, att
när som heldst uppsäga Annuitets ssulderne, och
dels skola följderne af Banco Sedelstockens 5.
kande, utan motswarande proportionerad Fond
af silfwer, wara ännu förderfligare.
Hwad nu först angär den befarade mädan
af, att lemna Banken utan biträde till minskande
af den ökning i Banco. S.delstocken, som
hlifwer en följd deraf, att Banken nödgas upp.
fylla sine ätagne förbindelser, att än ytterligare
försträcka hwad till krigsstulldens flut ina liqvi.
derande erfordras, sä enär Banco-Utstlter bestämdt
förklarat, att följderne af Annuitets
Läne-systemets werkställande- äro ännu menUga.
re, och fördenskull detsamma alldeles alflyckt,
har Stats.Utskottet bordt himla derwid och an.
se Banken utan fara kunna meddela de benni,
jade Läne. biträden.
Destutom har Stats-Utskottet icke ästdosatt
des nnsterligen nyttiga ändan,älet att minska
Bankens förskott, emedan Stats-Utskottet just
i det afseendet tillstnrkt, att Riksgälds. Contoi.
ret mä upptaga Län pä korrt witz betalnings,
tid, hwaraf Stats. Utskottet förmodar mycken
framgäng kunna wärnäs till berörde ändamäls
befrämjande
Beträffande sedan Herr Profestoren Doctor
AlmqwistS tanka, att Utländ,ungar icke stola
i Annuitets. Länen, deltaga för andre Fonder,
än deras hos inhemste ägande fgrdringar, och
att de säledes icke komma att genom Annuitets.
Länen utdraga större belopp af räntor, än de,
af
8 Den n October.
af enskillte i allt fall ssulle uppbära, sä kan
Stats Utskottet icke frängä sin farhäga, att
Utländningen icke blott för nämde slags Fonder
utan äfwen genom ivida större, dem han ge.
nom Wexlar läter indraga pä sig, finner sin
räkning wid, att hellre här placera sine pennin,
gar mot 7 procent, än att ätnöja sig med Z
ända till endast Li procent, som pä främmande
orter i synnerhet i Holland utgör wänlig ränta;
och i denna händelse blefwe ju följden, att inländsk
skuld, till Rikets stora förderf, blefwe
förwandlad till Utländsk, i stället att afsigten
borde »vara iwert om.
I afseende pä Herr Profetzorcn Doctor
Almqwists yttrande, att, om räntan af 7
procent för Annuitets. Länen finnes för dryg,
kan Staten när som helst desamma uppsäga,
bör Stats.Utskottet erinra, alt som icke nägon
Amortltzemenls.Fond blifwit utsedd för Annni,
tets-Länen, sä är icke eller Staten i tillfälle,
att efter godtfinnande dem betala,
Widkommande slutligen, hwad Herr Profetzoren
Doctor Almqwist äfwen stöder sig pä,
nemligen den aktning Riksens Ständer äro skyll,
dige sig sjelfwa och sine en gäng fattade bo.
flut, sä finner Stats.Utskottet för sin del, att
när Riksens Ständers beslut, säsom det nu i.
frägawarande, ehuru wist och klokt de äro fattade,
likwäl genom förändrade omständigheter,
uppenbarligen leda till skada och hafwa förfelat
sitt ändamäl, mäste det blifwa en skylldighet,
att
Den 11 October. 9
att frambära sädant till Riksens Högloft. Ständers
pröming och rättelse.
Detta öfwerlännäs dock till det Hkgwördige
Preste. Ständet »vördsammeligen. Örebro
den 11 October 1810.
NäAloei, Niää-rskspet; o«k
fridni I.e<jLmäierr v!^»sr
^ok. l-szsrbj-IK-.
k! VZIIot». 8vrx»re-8r!ii6»t«
l.eä2mZterr vZ^nrr
Lkr. l-ovsa.
l-erismnrers
1K. ^eiärnsri.
k! Necisrv5rrls Non<ie-8t^nä«rr
l.s6nmärsrL vägnar
wollers äohansson.
I.. A. Iraniers.
VppUii lior 5smrel. NI»Lr-8tLnäsn 6ei) n Octab. I8rv»
Wördsamt Memorial.
^§edan Stats Utstottet i Betänkande om kost.
»»aden trl tryckning af Högloft. Riodcrskapet och
Adelns Protocoller för nästl. och närwarande
Riksdag saint Bihanget til de respective RiksStändens
Protocoll wid närwarande Riksmöte
ansett sig lcke kunna tillstyrka att af Statens
M del bewilja understöd till samma trycknings,
kostnad, sä har anmärkning deremot blifwit
gjord, ur det skäl, at Riksdags. Ordningen ut
-
iv Den ii October.
irnckeligen föreskrifwcr, att Riks-Ständens Protocoll,
jemte Bihanget dertill skola tryckas.
Stats Utskottet har icke sökt bestrida Riksdags
. Ordningens uttryckeliga stadgande i denna
del, men dels tror Stats - Utskottet hufwudan.
ledningen till detta stadgande hafwa warit att
förhindra det icke nägot Riks. Ständ, mätte,,
pä eget skön, und-mhälla en sädan tryckning,
samt att, nägon magt icke mätte kunna förbjuda
densamma; dels sär Stats. Utskottet erinra,
att af stadgandet att Protocollen stola tryckas,
alldeles icke föijer, att sädant bör ste pä StatsWerkets
bekostnad. Stats Utskottet anser äfwen
calculen att denne kostnad, endast skulle uppgä
till Looo R.dr wara allt för otillräckeligt till.
lagen. Om Summan uppgäfwes till 10,000
R:dr. för hela den ifrägawarande tryckningskostnaden
jemte tryckningskostnaden af de öfrige
RikS-Ständens Protocoll, skulle StatS.Utstottet
med mycket stöl icke anse den öfwerdrifwen. Att
Stats - Verket, om den förskjuter densamma,
stulle ätkomma sin ersättning derföre, kan Stats.
Utskottet icke förmoda, sä länge det antages för
säkert, att ingen enskilt finner sin räkning wid,
att gä i förlag till desie kostnader. Hwad re.
dowisningen och Controllen wid förskotten der.
till af Stats-Verket angär, mäste Stats-Ut.
skottet tillstä, att det icke känner nägot Werk
eller Tjensteman, som, utan serstillt arfwode för
ett nytt göromäl dermed stulle kunna beswäraS.
För öfrigt och sä länge icke alla Riks.
Ständen sig förena om det beslut att samtelige
Riks.
Den ri October. ir
Riks. Ständens Protocoll, jemte Bihanget der,
till, stola pä Stats-Werkets bekostnad tryckas,
mäste Stats-Utskottet förblifwa wid att afstyrka
denna tryckningskostnads bestridande af Sta.
tens medel för serskilvte Riks? StändS Proto.
coll, sä wäl som Bihanget till alla Rcks-StändS
Protocollen.
Som det Hederwärda Bonde. Ständer i af.
seende pä tryckningen af sine Protocoll wid näst.
ledne och närwarande Riksdag sig förenat i sam.
ma motion med Högloft. Ridderstapet och Adeln
sä fär Stats.Utskottet derivid äberopa sitt of.
ivananförde yttrande; dock med hemställan der.
af till de Respective StändenS pröfning. Ore.
hro den 10 October isro.
k! NZxlokt. krääcrikspet; ock
titeln» I.eäimZlerz väzosr
^lob. UgAerbjsIIiS.
I.e<!LM§lsrs
Åhs, igel.
8rmkel, Nilcj^§l<jn<!ea <t, Octsk.
Vördsamt Memorial.
^frän det Hederwärda Bonde. Ständer, har
StatS.Utstottet erhällit Remisi pä det af
An.
rZ NZxväi<Nxe preKe-8t!n
Ib.
VVsiämsn.
ib?e6erv5rcka 80 cke-8r^i^
Wollers ^obrmsson.
l,, I-unnias,
12 Den 11 Ockober.
Andreas Jönsson frän Bohus Län, till det
Hederwärda Ständet ingifne Memorial, sä lydande:
"Dä
gamla inrättningar genom tidens lopp
och det öde som manligen öfwergär menffliga
anstallter, afwikit ifrän första stiftningens ändamål,
tyckes det wara nägon förtjenst uti att
ivid äterställandet deraf kunna förena enffillt
och allmän nytta.
Jag täger mig anledning till denna betrak,
telse utaf den donation, som Fru Margareta
Hwidtfeldt genom Testamente af den 22 Januarii
1664 disponerade till den Studerande
ungdomen wid Götheborg och hwarpä Kongl.
Maj:ts stadfästelse erhölls den 5 Augusti 1675.
Donation bestod af ett betydligt antal Hemman
Säteri, Ladugärdar, In. och Utsockne Hemman,
hwaraf en del reducerades är 1694; men genast
ätergäfwos under titel af Kongl. Donation er>
ligt Kongl. Brefwen den 25 Oclober 1694 och
8 Februarii 169-^.
Desie Hemman utgjorde i Orust och Tjörns
Fögderi:
Säteri ett mantal, Ladugärdar och under,
lagde Hemman tre mantal, Insockne Hemman
zi- dito, Utsockne dito 48- dito, Utjordar 2 stycken,
Äng 1, Qwarn 1, O i, Husmän 5,
Strandsittare 6z.
I Sunnermikans Fögderi:
Säteri ett mantal, uuderlagde Hemman ett
mantal, Insockne Frälse M dito, Utsockne dito
56l
Den 11 October. iz
Z6t dito, Utjordar 2 stycken, Husmän 7, Strandsittare
40, >LätesgärdenS Torp eller platser 7.
Enligt 1799 ärs redogörelse af Gymnasii
Inspectoren, uppgick ärliga räntan för förenande
Hemman till en Summa af R:dr. 1141: 16. Z.
Fogdens fordringar wid Räknin.
gens afflutande uppgingo till 6197: 26. 11.
Arrendet för Sätesgärdarne Suns,
by och Äby till - - - - 75g: Z2. —
Ärliga utdelningen uppgick wanligen
till Stipendier för den
Studerande ungdomen till ett
belopp af ----- - 1200: — —
Rese Stipendier ----- 200: — —
Gymnasii Aflönings-Stat - - ikZ: 16. —
utom aflöning till Gymnasii. Inspectoren samt
nägre mindre utgifter.
Det tyckes wara nog litet att inemot 150
mantal med sä mänga Strandsittare knappast
betala 14 R:dr. per Hemman öfwer hufwud
räknadt. Icke desimindre äro Hemmansbrukarne
medellöse och modstulne, en wänlig följd af osäker
besittning, ofta dryga städjor och de servituder
som äliqga de närmast intill Sunsby och
Äby belägna Hemman, och hwilket alltid wid.
läder de inrättningar, som involvera llstum in
och som alldrig böra tälas.
Lär är icke frägan att undandraga Gymnasistcrne
de dem anflagne och i de senare ären
till 12 a 1400 R:dr. uppgäende medel; icke att
beröfwa Gymnasii AflöningS-Stat deras ärliga
18Z: R:dr. 16. H.; icke att rubba besittningen
af
14 Den ri October.
af Sundsby och Äby, sä länge Arrende wara;
icke att fräntaga Gynasii.Jnspectoren desi Lön
sä länge han ingen annan hur. Nej, här är
endast frägan att jemte Gymnasii inkomsters
försäkrande genom beredande af säker besittning
för Äboerne, kunna förskaffa Kongl. Maj:t och
Kronan ett betydligt öfwerskott. Här äk ocksä
fräga om att förekomma det en enda Slägt,
som nu i mänga är för lindriga arrenden inne»
baft Sunosby 06) Äby Säterier och efter be»
haq disponerat underliggande Hemman samt af»
och tillsatt Äboer, ej mä ensam draga,musten
af en hel menighets arbete, utan att Äboerne
pä desie Hemman mä, likasom annan fri Swensk
man sättas i den belägenhet, att de blifwa säkre
om sin besittning och kunna draga behörig nytta
af sitt arbete, sin idoghet, med ett ord, ej me*
ra wara flafwar.
Jag wägar säledes förcstä att alla besia
Hemman och Lägenheter till Kronan indragas,
sedermera för desi räkning pä bästa sätt förwal»
tas och Äboerne bibehällas pä ett eller annat
sätt wid orubbad besittning ä desie Hemman,
frie frän alla dagswerken och dylika servilutek
till Sätesgärdarne med det enda undantag, att
sjerdedels mantal i hwarje Församling, hwari
desie Hemman äro belägne, afsättas säsom till»
ökning i Löner för Herrar Capellaner, som i
Bohus Län hafwa sä usta och ömkanswärda
Löner att de nödwändigt böra ökas, om desie
medlemmar af det Andeliga Ständet skola kun.
Den 11 October. ig
na bibehälla sig i aktning hos allmogen; annars
förfelas ändamälet af deras bestämmelse.
När sedermera föregäende utgifter afgätt,
hwilka i händelse af trmande förändringar med
Rikets mynt, böra ökas pä sätt, att den Stu.
derande ungdomen och Lärande Corpsen aldrig
blir lidande, äterstär säkerligen för Kronan ett
betydligt öfwerjkott utom tillökningen i Bäls.
mansbället, och detta allt utan att nägon derwid
blir lidande och Hemmans Äboerne stola ändock
wälsigna denna ändring.
g6 Mantal, 1 Qwarn, 1 O, 5 Husmän,
29 Strandsittare hafwa werkeligen lill Kronan
är 1694 warit pä cn kort tid indragne och sen
äterstänkte. I den belägenhet Riket nu är,
dä alla tillgängar behöfwa uppsökas, bör-det
ej anses för oskäl att äterkalla denna donation,
och när billigheten i allt pä detta sätt följes,
kan jag ej eller se, att heligheten af de till
plös olus anstagne donationer är störd; öfwer,
tygad, att det är bättre sälunda ätkomma ve
dödas gäfwor, än utsmälta och utpina de lef.
wande.
Skulle mitt förslag förefalla betänkligt och
rättwisan af benna indragning sättas ifräga,
oaktadt förut anförde skäl, säsom ledande till
afbrott frän Testatvrs wilja, fär jag i desi
ställe wördsamt hemställa, om icke det är större
afbrott i Testators förordnanden, att Gymnasii
ungdomen drager en ringa winst af denna dis»
Position, dä deremot nägre fä personer med en
hel menighets beständiga lidande hafwa mesta
för»
i6 Den iL October.
förmon deraf. Skulle äter det ej pröfwas bil*
ligt, att vä sätt, som förut nämdt är, tillägga
Kongl. Maj.t och Kronan disposition af besia
Egendomar, Hemman och Lägenheter; mätte ät»
minst ne en förändrad och med Äboernes säker,
het förenad disposition widtagas, dä önverckot.
tct med mera förmon kunde anwändas till Sock.
ne Skolors inrättande pä Landet.
Jag anda er att detta Memorial mätte till
Stats. Utskottet remitteras. Orebro den 25
September 1810.
^orixxon.
Riksdagsman frän B^hus Län.
Stats. Utskottet som funnit Riksdagsman,
nen Andreas Jonsson med sin motion huf.
wudsakligen äsi)ita förändring i förvaltningen
af den ifrägawarande »ä pios utus ansiagne
Hwid t feld ska donation, anser sig dervid i
saknad af tillgäng pä nödige upplysningar, icke
kunna lemna annan ätgärd, än att tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer att i underdänighet
anmäla detta ärende hoS Kongl. Majit, som i
Räder lärer täckas pröfwa, i hwad mon Kongl.
Brefwet af den 7 December 1796, angäende
Hospitals, och Barnhus. Hemman i Skäne, samt
andre »6 plös ulås ansiagne Hemman, mä äf.
rven till detze Hemmans förwaltning kunna läm.
pas, eller hwad annan handläggning Kongl.
Maj.! wid detta mäl kan sinna nödig.
Hwil.
Den ii October. 1-
Hwilket dock allt till Riksens Högloft. Ständers
pröfning wördsammeligen öfwerlemnaS.
Orebro den 11 October 1810.
kl ocli kl ttöxvärärge ?keä»-§t!n^
Elisin, I-eäLmäier; lirtr L,e6rinÄteri vixrirr
^ob. lagerbjelke. I^ti. WeiämLo.
?! Näxtlrräe 8c>rxrke-8t3n6ek5 k! Usäervlrckr 8on6e«§t!n«
!>cäLm§lerr vlgnar <1err l-eäLmäierr vlgnrr
Obr. I-oveo. /kväsrs Jodrosroo.
L. l.llmuur»
Vpplig Iiy; §r«at«l. Kilc5-8ttnä«l» s«a tt Ocrob.
WLrdsamt Memorial.
Uti ett till Wälloff. Borgare» Stänvet ingifwit
samt till Allmänna Beswärs- och Leconomie»
Utskottet remitterat Memorial, har Riksdags.
Fullmäktigen för Marstrand, Herr Directeuren
Rosenberg, jemte framställan af den betydliga
winst, som Sillfisket förut ärligen inbragte,
och af de känbare förluster, som de sist förflutne
äten tillskyndats hela Riket och i synnerhet
Bohuslänske Skäkgärden, sedan Sillfängsten
wid desi kuster nästan helt och hällit. upphört,
föreslagit, att en Summa af Femtio tusende
Bihang, lil. B. N:o s, 4.
18 Den 11 October,
Riksdaler mä af Stats, medlen anwändas till
försöks anställande med Sillfiske pä djupet, hwar.
af med sannolikhet god framgäng kunde förwänlas,
samt tillika yrkat nödwändigheten deraf,
att sädane försök med all styndsamhet företagas,
sä framt man witte förekomma, att Skärgärds.
Fiskare och andre personer, som under
en längre tids erfarenhet förwärfwat stg fullständig
kännedom af allt som rörer Sillens fängande
och ans, icke mätte afflytta ifrän orten
och lägga sig pä andre näringsgrenar.
Som Allmänna Beswärs- och OeconomieUtskottet
funnit nödigt att, till Lfwerläggning
om detta ärende, med Stats-Utskottet sammanträda,
sä hafwa Utskotten gemensamt tagit detsamma
i öfwerwägande, och fä härmed till Riksens
Högloft. Ständer med utlätande derutinnan
inkomma.
Under ett billigt erkännande af det patrio,
tiska nit, som ledt Herr Directeuren Rosenberg
att nu wäcka denna fräga, hafwa Utskotten
med utmärkt nöje till granskning upptagit betz
förslag. Utskotten hafwa med anledning deraf
ansett icke öfwerflödigt, att först fästa Riksens
Högloft. Ständers närmare uppmärksamhet pä
de wigtiga fördelar, som Fäderneslandet före
detta en längre tid af Sillfisket ägt, och de i
samma förhällande stora förluster, som detta Fiskes
upphörande förorsakat. Enligt mättelig
calcul saltades wid wänlig fängst ärligen i Götheborgska
och Bohuslänska Skärgärden öfwer
2oo,Ooo tunnor Sill, och kokades öfwer 80,000
fat
Den ii Ock ober. 19
fat Tran. Flere tusende menniskor äcde wid
denna handtering sitt uppehälle och su.- Utkomst.
Skeppsfarten syiellsattes medelst införsel ar salt
och utskeppning af Sill och Tran. Swerige bade
till lindrigt pris sitt behof ar desia nödwändighetsivarcr
ymnigt upplylldt, och hämtade för
öfiverskottet frän Utlänningen en ärlig winst af
flere millioner Riksdaler. Utskotten haava derföre
trott blotta möjligheten att äterwinna sä
betydliga förmouer förtjena den werkmmm.iste
undersökning, och sä mycket mera sannolikheten
af ett sädant företags lyckliga utgäng.
Utan att ingä i utredning af de orsaker,
som kunnat wälla Sillens flygt ifrän Gölheborgs
och Bohus Läns Skärgärd, anse Utskotten
hoppet om desi äterkomst dit, wara, vin ej
alldeles försvunnit, ätminstone aflägset. Utskotten
anse fördenskull det, hos andra Nationer
redan länge nyttjade sätt att fänga Sill pä
djupet, böra wid närwarande omständigheter sä
mycket hellre hos vsi införas, som enligt säkra
underrättelser, Sillen i flere är nästan under
hela sommaren uti stor ymnighet wisat sig i
Cattegat längs efter Rikets westra kust.
Till ästadkommande af försök i denna wäg,
finna Utskotten för sin del, nägot kjenligare förstag
icke kunna pätänkas, än upprättandet af
ett Bolag, som, med biträde af utifrän inkallade,
i sädant Fiske kunnige och erfass,e personer,
derom gä i författning. .
Utskotten förmoda, att den af Herr Di.
recteuren Rosenberg, Fond till en sädan Fiskeri
I».
LO Den 11 Lctober.
Inrättning nödige ansedde af 50,000.: R:dr., om
icke hel och hällen, ätmrnstone till större delen
stär att erhällas genom tillstött af enstillte, som
af medborljgt nit för ett allmännyttigt företag,
eller af sannolik utsigt till winst, stola förmäs
att uti Bolaget deltaga; men som, i allt fall,
ett publikt understöd stulle bäde uppmuntra,
fortskynda och försäkra utförandet af denna angelägna
inrättning, och dä, efter Utskottens tan.
ka, Statens medel föga till nägot bättre kunna
anwändas, stulle Utskotten högeligen önsta, det
Stats. Werket wore i den lyckliga belägenhet
att kunna med berörde Summa bispringa.
Betydlige anslag hafwa i förra tider warit
pä Stat uppförde till premier för idkare af
Saltsjö Fistel. Ären »783 och flere päföljande
bestego desie anslag sig till 20,000i R:dr. ärligen.
Ännu är 1800 bewiljades till premier för tidigt
Sill, Fiske pä djupet 4,000: R:dr., ehuru icke
deraf nägot kommit att utbetalas. Regeringen
har säledes städse lemnat en kraftig uppmärk,
samhet ät denna wigtiga näringsgren. Men
dä för närwarande Stats. WerketS inkomster
med möda wilja förstä till de oumgängligaste
behofwen, dä nye, under detta Riksmöte till.
komne Stats, utgifter medtagit de sparsamma
tillgängar, som kunnat utfinnas, sakna Riksens
Högloft. Ständer all utwäg att af Stats, medlen
anslä den ifrägawarande erforderliga Summan.
I denna förlägenhet äterstär ej för Utskot.
ten mer än ett sätt att uppgifwa, pä hwilket
Riksens Högloft. Ständer möjligen kunna ernä
än.
Den ii October. 21
ändamälet att underlätta det stora företag, öwar.
om nu är fräga. Riksens Högloft. Ständer
bafwa wid Stats-Regleringen förordnat, ,Ut af
besparingarne pä de Ätta Hufwud-Titlarne af
Stats-Anslagen, sä wäl som pä Allmänna In-,
dragnings-Staten, kommer att formeras en Nionde
Hufwud-Titel med en summa af 100,000
Riksdaler, hwilka efter Kongl. Maj:ts egen
Nädiga Disposition till Landtbrukets och Närin.
garnes upphjelpande äro ämnade. Utskotten för.
moda, att till denna Hufwud. Titels anslags
Summa, tillräcklig tillgäng stall finnas genom
berörde besparingar, hwilka i synnerhet pä All«
männa Indragnings-Staten icke blifwa obetyd.
liga. Som hela detta ärende, hwilket är Oeoo.
mistt, bör till Kongl. Maj:t i underdänighct
Sfwerlemnas, blifwer derwid tillfälle för Riksens
Högloft. Ständer att i underdäniqhet till
Kongl. Majit hemställa, om icke Kongl. Majit
stulle i Räder finna godt att pä nämde Nion.
de Hufwud. Titel, till understöd för ett Bolag
till Lsillfistes idkande pä djupet, bewilja de fö--  resiagne 50,000 Riksdaler. Skulle Kongl. Majit
täckas härtill gifwa Sitt Nädiga bifall, sä, pä
det nägot hinder för Summans erhällande ge.
nast icke mä uppstä deraf, att Nionde HufwudTiteln
icke förr än nästa är, dä rätta beloppet
af besparingarne blifwer kändt, kan formeras,
wore Riksens Högloft. Ständer i tillfälle att,
med wilkor om ofelbar ersättning i den mon
berörde besparingar blifwa att tillgä, läta förskjuta
detze 50,000 Riksdaler af Riksgälds.Con,
LL Den ri October.
torred, som i sin nnwarande belägenhets utan fln
flada kan, för den lid som erfordras, meddela
detta förskott.
Med förutsättande af Kongl. Masts Nädiga
samtycke till Riksens Ständers underkänn
ga hemställan, lära Riksens Högloft. Ständer
Mika i underdänighet anhälla, det Kongl. Maj:t
r Räder täktes läta »»ppräkta, och efter föregän.
gen Nädig pröfning, utfärda Reglemente och
Privilegium för det till inrättande Bolaget, samt
i Räder föranstalta om Subskriptions öppna»»,
de till deltagande deruti.
Om denna tekning uppgär till eller öf.
werfljuter den för ändamälet tillräckeliga anfed.
da Summan, skulle det anslagna understödet
följagteligen icke komma att utgä; men i an»
,nor händelse fllp.e det blifwa Bolaget öppet
att begagna detsamma till sä stor del som till
fyllnad i berörde Summa af so,ooa Riksdaler
erfordras. Den större eller mindre del af ansiaget,
som Bolaget säledes uttog, skulle, efter
Utskottens tanka, fä räntefritt begagnas tills
fem är förflutit ifrän första Bolagsstämman;
men sist efter denna tids förlopp, om ej sädant
wid gynnande omständigheter förr ske kan, bor.
de de erhällne förskotten wara äterbetalte. I
den oförmodade händelse att företaget wid nämde
tid sig slutar med förlust, anse Utskotten
Stats. Werket böra den »vidkännas, lika med
Actieägarne i proportion af de tillskjutne med.
ten. Styrelsen öfwer Sillfiske Werket förmodar
Utskotten kunna uppdragas ät Män, som nied
insig.
Den ir October. ' 25
Äisigter i Skärgärds.Fiskerihandteringen förena
det Patriotiska tänkesätt, att utan afseende pä
arfwoden, endast för tillfredsställelsen att hafwa
medwerkat till ett Lands nyttigt ändamäl, wilja
ätaga sig mödan och omsorgen dermed. Den.
na Styrelse torde, wid hwarje ärs flut, böra
till Kongl. Mast i underdänighet inkomma med
Berättelse om hwad under det nästforffutna
äret blifwit tillgjordt, och tillika genom Trdnin.
aarne meddela resultaten deraf till Allmänhetens
kunskap; hwarjemte det skulle tillhöra Styrelsen
en noga tillsyn deröfrver, att det erhällne pub.
lique understödet, sä fort drt kan, blifwer äter.
betalt.
Att genom detta af Utskotten föreflagne
Bolag ej mä läggas hinder i wägen för andre,
som under tiden eller framdeles willja för
egen räkning företaga Sillfiske pä djupet, anse
Utskotten sä mycket nödwändigare, som, efter Ut«
flottens tanka, egentligen ändamälet med Bola.
gets inrättande bör blifwa. att tillwäga bringa
försök med nämde Fiflesätt, för att till allmänt
begagnande derom, winna en snar och säker kän.
nedom: '
Detta allt fä Utskotten till Riksens Hög.
loff. Ständers egen pröfning »vördsammeligen
öfwerlemna.
Upplysningstvis torde Utskotten fä tillägga,
att Utskotten under sina Zfwerläggningar r
detta ärende inhämtat, att i Holland sytzelsattes
pä er» och samma tid genom Sillens fiskande
pä djupet 900O Fartyg och omkring Z50000
men
-
S4 Den iL October.
menniskor, samt att wista är deraf hemtades öf,
wer 20 Millioncr Riksdaler Holl-Court. Dä
denna näringsgren tillskyndat ett fremmande
Land sä betydliga förmoner, hoppas Utffotten,
att Swerige, som dertill äger de bästa utsigter,
stall deraf draga en icke ringa bätnad, om fö.
retaget underhjelpes af Statens uppmuntrande
biträde och Patriotiska Medborgares werksamma
nit. Orebro den 10 October rsro.
pä Stats-Utskottets wägner:
^sok. lagerbjelke. 'kk. Weiämsn.
Ok. bave». Hnöers ^oksnssoo.
pä Allmänna Befwärs- och Geconomie-Utstottets
wägnar:
O, l)»k,ckv2rät. Jok. O. llult.
b^ckmsn. llsns dljlssoo.
OLtl bkogmso, b, buooiuk.
Pxplis tior Lorxrre-8r3a6et «Ien n Oaobsr izio
Wördsamt
Memorial.
1-Ili det Wällofl. Borgare-Ständet har anmärk,
ning förekommit emot Stats, Utskottets Betänkande
om betalning af Hamburgffe Banquierer.
ne,
Den 11 October.
25
ne Averhoffs Arfwingars, E. A. von Halle
K Sons samt Luis L Jencquels fordringar
af Pommerske Kammaren.
Som denna anmärkning endast rörer den
omständighet i Betänkandet, att de authentika
betyg hwilka det äläge Pommerske Kammaren
att anskaffa till bestyrkande deraf, att berörde
skuld till Krigs. kostnaden under Fälttäget i
Pommern blifwit anwänd, borde innehälla, det
samma Krigs, kostnader blifwit uti Lält-Lommitzariatets
räkenskaper upptagne, sä sär Stats.
Utskottet, dä uttrycket af Fält Lommitzariatets
räkenskaper, torde kunna mitzförstäS, tillkännagifw»,
att Stats. Utskottet dermed endast äsyf.
tat redowisning af wederb-rande, att de ifräga.
warande summor werkeligen blifwit till krigskostnaden
utbetalte. .
Hwilket i följd af remitzen, Stats-Utskottet
bordt det Högtärade Borgare-Ständet wörd.
sammeligen meddela, örebro den 10 Oetobev
i8io.
SS ULxipii. Miiäsrllc.perr ock
^äeinr I-eäLwSterr v!gnrr
Jok. l.L§erbjslks.
kl Reet1r»<Ie Lorxr.e-Stlncketr
vlxvrr
^br. Lozel.
6err I^eäsmLrerL vL§r,»r
1K. WeläwLll.
6ers I.e^,mLeerL vlgvL?
/^aäers ^sobLirsrov,
b,. bvoylgr.
26 Den n October.
VxxU0 lior Lsmrlij-s KNci-8tInlien äsn r; Oväder iz^o.
Wördsamt Memorial.
<<^fwer de Anmärkningar som hos Wällöf
Borgare-Ständet och Hederwärda BondeStän.
det blifwit framstälde wid Bewillnings-Utskott
tets den 22 sistledne September afgifna Utlä.
tande, i anledning af Herr Advocat. Fiscalen
Falkmans Anmärkningar wid Bewillwillnings.
Förordningen, fär Utskottet äran, härmed aflem.
. na yttrande.
Wälloff. Borgare. Ståndet har först före.
nät sig om den erinran wid flutet af ingretzen
till i. Actiklen, att i stället för orden: Tjenst,
folk samt alka blott med sin Arbets-förmäga
sig försörjande personer, borde endast sättas:
Tjensthjon och Arbetsfolk, emedan flere äw
sädana, hwilka egentligen med Arbetsfolk för.
stäs, kunna sägas försörja sig med sin arbets,
förmäga. Utskottet tillstyrker sä mycket hellre,
bifall af denna Redaktion, lvm det i allo in.
stämmer med det yttrande Ulskvttet redan afgift
wit öfwer Anmärkningen i denna, del.
Wio i. Art. t. §. och flutet af i. Mom.
har frän Hederwärda Bonde-Ständet bltfwit
anmärkt, att orden : skattskMige sjelf kunde
-blifwa sä förtydde, att äfwen Dagakarlar och
Grufwe Arbetare med flere, hwilka fä sina ser.
ff.iote Debetssedlar och blott hafwa sin utkomst
genom arbete, om de ej singö afräkna hwad.
till
Den n October. 27
till deras underhäll ätgätt, skulle komma att be.
tala för inkomst, men hwilket förmodeliqen ej
wore afsigten, utan behöfde förklaras i Reglor.
ne, som Utflottet sätt sig uppdragit föreflck.
Och soln sädant, i afseende pä Tjensthjon, der
äfwen blifwit iagttagit, får Utskottet härwis
endast äberopa hwad detze Reglor härom inne.
hälla.
I afseende pä den af Utskottet föreflagne
Redaktion af 1. Mom. 2. §. r. Art , hafwa fle.
re Ledamöter af Hederwärda Bonde. Ständet
yrkat, att särskilta delar af ett och samma Hem.
man ej borde kunna hänföras till olika Clatzer,
utan skulle alla erlägga en afgift i proportion
emot det wärde, hwartill hela Hemmanet blifwit
uppskattadt; hwaremot andre, äter förment^
det blifwa en orättrvlsa, om en Äbo pä samma
Hemman, men hwitken ägde en sämre, ehuru
lika stor del med sin Granne, skulle med denna
betala lika hög Bewillning.
Wid öfwerwägande häraf, och dä den grund
för afgift af Hemman blifwit lagd, att ju me.
ra det är wärdt, destomera bör derföre betalas;
samt det ä ena sidan skulle leda til Statens
förlust, om, till exempel, afgiftcn för ett helt
Hemman, klufwit i fyra delar, af hwilka de
2:ne i anseende till sin godhet och afkastning,
borde uppskattas till 6000, men de 2.ne andra
endast till 2000^ R:dr., bestämdes blott efter sistnämde
wärde; Äfwensom, ä andra sidan, ägar.
ne af de sämre Hemmans delarne skulle blifwa
ansenligen lidande, i händelse afgiften versöra
,8 Den 11 October. -
fastställdes efter de »me längt mera wärde Hemmans
delar; kan Utskottet ingalunda tillstyrka
bifall af ofwanberörde anmärkning, utan an.
ser, det mindre eller klufna Hemmansdelar, fast
än börande till ett och samma Henrman, böra
uppskattas bwar för sig och hänföras till den
Clast hwartill hwarje Hemmansdel hörer, efter
rvärdet i förhållande till helt Hemman.
Widare har uti Hederwärda Bonde. Stän»
det bli-fwit anmärkt, äfwensom Wällofl. Borga,
re.Ständet för sin del beflutadt, att Hemmans,
delar under 1:24.vedels Mantal af högre wär.
de än 4,kov Riksdaler efter helt Hemman räk.
nadt, ej borde betala lika med i:s4.dedel, eme.
dan deraf uppkomme den obillighet och orätt,
wisa, som äfwen i synnerhet träffade de Fatti.
gare, att till exempel för i:96v:dedels Mantal
af 50 Riksdalers wärde, kvmme att erläggas
i Srydds.afgift 4 Riksdaler, hwilket wore me«
ra än hwad Ett och i:4:dedcls Hemman af 1.
Classen gifwer.
Med afseende häruppä och öfrige förekom»
ne omständigheter, fär Utskottet hemställa, om
icke isrägarvarande afgift kunde pä Let sätt bestämmas,
att hwarje Ägare af Hemmansdel under
i-24'.dedels Mantal, päföras i personlig af,
gift 1 Riksdaler Banco, och derjemte för hwar.
je hundrade Riksdaler af egendomens wärde efter
Ortens gängbara pris, 8 Skillingar; Hwarwid
borde iakttagas, att hwad som i wärdel är
öfwer eller under jemna roo Riksdaler, beräkpas
för fulls ioo Riksdaler, sä att, till exem»
Den 11 Oclober. §9
pel, för 80 Riksdalers wärde skulle betalas 8 ss.
likasom för 100 Riksdaler, och för 150 Riks.
daler, 16 §., likasom för 200 Riksdaler, och sä
widare; dock att dä afgiften efter en siik be.
räkning, öfwerstiger den som för i:24:dedels
Mantal bör utgöras, bestämmes den till enahanda
belopp sorn för r:24-dedel. 2 följd häraf
föreslär Utskottet, icke allenast att orden: och
derunder som uti den af Utskottet projecterade
Redaction af i. Mom. s. Z. 1. Art. förekomma
näst efter Orden: för i:24:dedels Mantal,
böra uteslutas, utan ock att efter de derpä följande
orden: emot ett dylikt af den andra,
mätte tilläggas: Lör Hemmansdel under i:24:de«
dels Mantal af högre wärde än 4,000 Riksdaler
ester helt räknadt, bestämmes afgiften
pä det sätt, att för ägaren i personlig Bewillning
beräknas i Riksdaler och derjemte
8 st. för hwarje 100 Riksdaler af Hemmansdelens
uppskattade wärde; hwarwid iakttages,
att hwad som i wärdet är öfwer eller
under jemna ivo Riksdaler anses för fulla
100 Riksdaler, sä att, till exempel, för Hemmansdel
af zo Riksdalers wärde betalas 8 st.
likasom för 100 Riksdaler, eller tillsammans
med Ägarens personliga Bewillning 1 Riksdaler
8 st., och för 150 Riksdaler likasom
för 200 Riksdaler, 16 st. eller tillhopa 1 Riks.
daler 16 H., och sä widare; dock bär afgissten,
dä den efter en sidan beräkning Zfwerstiger
den, som är bestämd för i:24:dedel af
samma Llast, nedsättas till det belopp, som
för i:L4'.dedel bör utgöras. Wrd
Zo Den ri Octvber.
Wid 5. Art. 4. §. 1. Mom. har Wällofl.
Borgare. Ständer gjordt följande allmänna Anmärkningar:
iw
Att dä wid wal af Taxeringsmän,
Städernes Borgerffap och Husägare ej kunna
förena sig ogi Walsätter, -orde frägan afgöras
genom votering efter Bewrll ningen.
L.o Att de wäljande i Stockholm särskilt
mä äga rättighet, att utan omröstning utse Tar
xeringsmän, men att, dä de derom ej öfwerens.
komma, ordentligt wal bör förrättas genom
Electorer, som Clatzwis utnämnas, hwarwid rösterna
beräknas ester föregäende ärets Bcwill.
ning. . '
Och som besia Anmärkningar endast angä
Städerna serstildt, fär Utskottet, under hemsiäl.
lav om bifall dertill, föreflä att Z. Puncten uti
den förut proponerade Redactionen af förenämde
Moment, mä erhälla denna lydelse:
Lunna de walberättigade icke förena
sig om walsätter, afgöres frägan genom allmän
omröstning, hwarwid, äfwensdm dä
wal af Taxcringsmän eller Electorer förrät,
tas, rösterne beräknas efter summan af hwars
och ens till Longl. Maj t och Lronan erlag.
de Bewillning för der föregäende äret, dock
mä blott de närwarand/ röster afgifwa.
Lör Stockholm iakttages det serskildta
förhållande, att da wal yrkas, bör det alltid
owilkorligen werkställas genom Electorer,
hwilka efter förenämde grund Clatzwis utnämnas.
Elec
-
Den 11 October. ZL
Electorerne röste per Capita.
tvmröstningen wärkställes alltid med stutna
sedlar.
Uti 5. §. 2. Mom. har wU Herr Borgmästaren
Sturnegh ansett det böra uttryckeli.
gen stadgas, att ätminstone i de mindre Städerna,
ingen wald Taxeringsman singe afsäga
sig förtroendet utan att antingen hafwa wisat
Laga förfall, eller företedt sädana skäl, som de
öfrige Taxeringsmännen pröswa giltiga; Men
lika med hwad flere andra Ledamöter inom
Wällofl. Borgare Ständet deremot yttrat, anser
Utskottet sig icke kunna tillstyrka gillande af berörde
Anmärkning , utan fär endast äberopa de
skäl hwarpä Utskottets i denna del redan afgif.
ne Utlätande sig grundar.
Slutestgen hafwa nägra Ledamöter uti Wäl.
loff. Borgare-Ständet ansett dcn af Utskottet i
5. §. 7. Mom. föreslagna ytterligare föreskrift
om lillwerknings. kostnadens uppgifwande, dels
wara öfwerflödig, enär den ej kan tillämpas
utan med afseende pä ssydds.afgiften, och dels
föranleda till Specifiquare uppgift än som den
skattskylldige äligger aflemna; Men emedan,
hwad det förra angär, stadgandet i berörde 7.
Mom. ej blott har afseende pä Minimi utan
äfwen pä Maximi-Afgiftens päförande efter
beräkning, samt beträffande senare omständig,
heten, nägon skyldighet för den skattskyldige att
afgifwa Specifik uppgift, desto mindre kan upp.
komma genom ofwannämde föreskrift om till.
werknings-kostnadens uppgifwande, som den
Z2 Den ii October.
samma, enligt ordalydelsen, endast stall af Taxe.
rings. Comiteen anteknas och uppgifwas till
den Comité, der Ägaren af Fabriken eller
Werket Taxeras bör; finner Utstottet intet stäl
wara förhanden till ändring uti hwad Utstottet
redan föreslagit, utan fast heldre ytterligare till.
styrker bifall deraf, som del är ostridigt, att
Taxerings. Comiteen i den ort der Egendomen
är belägen, närmare känner eller kan inhämta
upplysning om tillwerknings kostnadm, än Lo.
wileen pä en annan ofta afl Men crt.
Hwilket allt dock öfwerlännäs till Riksens
Högloft. Ständers ompröfwande. Orebro den
11 October iLio.
kZ Hädisk!. Kickckerlkspetr ock
^ckslnr I.eÄLmärer5 vägnar
)Lcot> Lronlleät.
kl Lc>rxir--8t1n6«k»
Wellw.
UäKv^r<jixe prelie - 8t^ri6et5
l-eclLMorers vägnar
kl. 8tsrib3mmsr.
kl Ue6erv5,6r 8on6e-8llri«
<1err l-eäLMZierr vlxnir
stok. klsza. VVcsllinZ.
I.. ?. ll-ll-nbcrg.
UpxIM dor §»»r!ixe HUcr-Ztlnäea cken r; ONober iZio.
Wördsamt Memorial.
följd af Riksens Högloft. Ständers uppdrag,
har BkwillningS» Utskottet upprättat och
fär
Den ii October» Zz
fär äran härbos öfwerlemna Förslag till sä wäl
Reglor. och Föreskrifter till de Skattstyldiges och
Laxeringsmännens samt andre wcderbörandes ef.
terrättelse, som ock Formulair för uppgift till
Mantalsskrifning saint Berednings- och Taxerings.
Comiteerne ej mindre ä Landet, än i
Sraden; Och borde, efter Utskottets ranka, färenämde
Reglor och Formulair intagas wid sintet
af den Förklaring öfwer Bewillnings. Förordningen,
som, enligt hwad ^Utskottet förut
projecterat, lärer komma alt utgrfwas.
Wid den allmänna öfwerfigt af Bewtll»
ningsFörordningen som, för utarbetandet af be»
rörde Reglor och Formulair, warit nödwändig,
har Utstottet, i frägan om afgift utaf Tjenste,
hjon, funnit bet med billighet öfverensstämma,
att deras föda och lön icke borde upptagas i
beräkningen af deras behättna inkomst, dä de
efter Tanffen Nw i komma att Taxeras, eme.
dan den för dem bestämda personliga Skydds»
afgift kunde anses swara emot hwad för Lönen
och underhället borde betalas; hwarföre Utstottet
ocksä Uti Reglorna föreslagit, att den för
Tjenstehjon i Tariffen N:o <2 utsatte algift all.
tid borde för dem erläggas, äfwen dä de för
Egendom eller serskild inkomst Taxerades.
Till följd häraf får Utstottet äfwen före»
ftä att i. Puncten af 7. Mom. 1. §. 4. Art.
mä erhälla följande Redaction:
Husbonde anfware för sttt Tjenskefslkö
personliga Skpdds-afgift efter Tariffen t7l:s
L; hwaremot Bewillning för Egendom eller
Bihang» IU. B, N.o g, 6. be»
Z4 Den 11 October.
dehöllen Inkomst bör Tjenst, lejonet stelf p^
föeas och af -et samma erlägg.s, utan minskning
af d H genom gåsbonden utbetalte personliga
Skpdds-afgift, hwilkcn derjemte bor
utgä, säsom swarande mot Tjenstehjonets lön
och underhöll, som deremot wid beräkning
af dest serskilda inkomst icke uppdagcs.
Likaledes ock dä i. Art. 2. tz. 9. Mom.
stadgar, att Caracteriserade personer, som ej
hafwa nägon inkomst, Tjenst eller Näring, Taxeras
lika med obemedlade Ständspersoner, men
sädane i Minimi. Tariffen ej finnas uppförde,
anser Utskottet nödigt, att pä det olika grunder
wid deras Taxerande ej mä komma att följas,
nägon witz afgift för dem utsättes, och har Ut.
stöttet funnit den böra bestämmas i likhet med
den afgift som i Minimi-Tariffen är utsatt för
Personer, med hwilka ve närmast lunna jemsö,
ras, samt att säledes under Artiklen Ständspersoner
pag. 67 mä införas följande:
Ständspersoner, obemedlade utan Embete
och kläring s2 R:dr.
i Tre LIatz-r s j Adr. --4 §.
För tt sä mycket snarare winna likställighet
i Taxenngarne och för framtiden erhälla
nödiga upplysningar uti de ämnen som angä
Bewillningen, har Utskottet äfwen lätit upprätta,
ej mindre bifogade project till TaxeringsLängder,
försedde med Explication pä innehället
deraf, än ock Formulair till sä wäl de sammandrag
öfwer Bewillningen, hwilka LandS-Contoi
-
Den n October. 35
ren, enligt 19. §. i sista Riksdags Beslut, böra
insända tlll Kongl. Kammar.Rätten, som äfwen
de General, Sammandrag öfwer' Bewillningens
belopp elter alla Artiklarne, som wälbemälte
Rätt bör författa och wid hwarie R.k dag till
Bewillnings-Utstottct ingifwa; Och fär Utskottet
härwid tillika förestä, att om detza Försiag
bltfwa af Riksens Högloft. Ständer antagne,
de samma mätte wid slutet af Bihanget näst
före Explicationen öfwer Formulairen införas,
samt att H06 Kongl. Mast i underdånighet mätte
anhällaS, ej allenast om Nädig befallning till
wederbörande Landshöfdingar att ofördröjligen
läta trycka tillräckligt antal Blanquetter till sä
beskaffade Taxerings.Längder, för att öfwer allt
i Riket nyttjas, utan ock att wederbörande i
Räder kunde förständigas inrätta förenämde
Sammandrag och General-Förftagä enlighet med
de projectergde Formulairen.
Hwad kostnaden för tryckningen af berörde
Blanquetter angär, anser Utstottet den samma
böra genom Landshöfdingarne förffjutas af
de inflytande Bewillningsmedlen, men att den
sedermera kommer att ersättas pä det sätt, att
för hwarie Blanquett som requireras, betalas
hwad papperet och tryckningen kostar.
Slutligen och dä ätstillige Rättelser och
Tilläggningar uti Bewillnlngs-Förordningin wid
Lenna Riksdag stedt, samt det detzutom är Utffottet
bekant att wi^ de Taxeringar, kom, in.
nan anstalt fogades om inställelse deraf, blikwit
förrättade, sä olika tillgätt, att pä somliga stäk
len,
36
Den 11 October.
len, där Författningen blifwit noggrant werk.
ställd, Bewillningen uppgätt till dubbelt, ända
till tredubbelt emot hwad efter 1800 ärs För.
ordning utgjordes, deremot den pä andra or«
ter, utan twifwel af missförständ om den nya
Författningens grunder, icke ens upphunnit den
förra Summan; Sä har Utskottet trott, det en
öfwersigt af de werkställde Tareringarne wore
nodwändig, för att winna likhet i beskattnin.
gen öfwer hela Riket, hwartill Utskottet äfwen
förmodar de projecterade Förklaringar öfwer
Förordningen, noga efterföljde, stola bidraga;
I anledning hwaraf Ut stöttet jemwäl fär hem.
ställa, om icke hos Kongl. Maj:t r underdänig.
het borde anhällas det mätte Nädig Försatt,
ning widtagas att Taxerings. Comiteerne pä
Ve ställen der Tareringarne redan blifwit werk.
ställda, ä nyo mätte sammanträda, för att desse
Taxeringar öfwer e och efter förekommande om.
ständigheter, i enlighet med Förordningen och
de nu stedde tillägg och förklaringar, rätta.
Detta allt underställes dock Riksens Hög.
löst. Ständers ompröfwande, hwarjemte härhos
bifogas nägre Ledamöters serstillta tanka i af.
seende pä hwad Utskottet uti .gne punkten af
ofwannämde Reglor föreslagit. Orebro den 11
October 1810.
kL NZzlotl. kiötlerslcspett ock ?isae-8t!ri
^äeln5
l-eä-märerr ^ r; I-ekLmLrerr
^scob Lrongeclt. tvl. 8tenbammr»r.
kä Vällokl. LorAn^s-8rLncletL kä sleäervZrckL Lonäe-^r^n»
I.eci2M6rer5 clerr I.eclLm2ter5 vätznsr
^obaa Wellin. lsob. iktsgn. Wesriaz.
I.. ?. 1i»Ilsllbsrg.
Den 11 October. Z7
Reglor och Föreskrifter till de Skatt,
fkylldigas och Taxerings. MännenS
samt andre Wederbörandes efter,
rättelse.
1. <^)id Mantalsskrifningen bor icke allenast
uppgifwas de Egendomar och Lägenheter, Werk
och Inrättningar, som man inom Taxerings.
Districtet äger, utan ock som man derstädes innehar
under Arrende eller efter annan upplåtelse;
ty derwid mäste, förutan uppgift ä
personer och innehafwande Embete, jemwäl an,
gifwas all Egendom och befattning, hwarföre
Skydds, afgift äger rum, helst denna afgift,
till följe af Z. Ärt. g. §. 4. Mom. owillkorli.
gen bestämmes efter förhällandet wid Mantalsskrifningen,
utan afseende ä sedermera inträffa,
de förändringar med Egendomar eller annat.
Äfwen iakttages att Husbonde meddelar före.
nämde uppgifter i afseende pä dess Tjenare och
Husfolk, samt Förmyndare för sina Pupiller,
antingen desse senare wistas eller äro Mantals,
skrifne ä den ort, der Förmyndaren sjelf bor,
eller annorstädes.
2. För rörelse och befattning som idkas r
annat Taxerings. District, än der den Skattskyldige
sjelf är boende eller för Egendom och
Lägenheter som barr der äger eller arrenderar,
ster uppgiften i den Ort der Egendomen är belägen,
eller der rörelsen utöfwas. Pä lika sätt
58 Den ir October.
förbälles med angifning af Husfolk och Tjenst»
hjon ä annorstädes befintliga Egendomar^
Z. Angifning tlil Berednings. Eomilee
ä Landet eller Taxerings-Eomitee i Stad,
bör wara sä inrättad, att, med uteslutande af
Förtekningen öfwer personerne, den mä innefatta
enahanda uppgifter, som angifningen till
Mantalsskrifning, sä wäl i afseende pä den
Skattssyldige sjelf, som för dest Pupiller och
Tjensthjon eller Husfolk, dock med den ffillnad,
att uppgiften icke är inskränkt till Egendom och
Näringsfäng inom Taxerings.Districtet der man
bor, utan inbegriper all den SkattskrMges rörelse,
Näring, Befattning och Egendom ä hwad
Ort som helst; hwarförutan den mäste utmärka
Len Skattssyldiges behällna Inkomst för det näst
före Taxeringen förffutna äret, äfwensom desi
Barns, Pupillers, Tjenstfolks eller andra till
desi hus och omwärdnad hörande personers honom
wetterliga Egendom och serssillta Inkomst
af minst Femtio Riksdaler om äret.
4. Husfolk och Tjensthjon, som hafwa
Egendom och serjkillt behällen Inkomst af minst
Femtio Riksdaler om äret, äligger att derom
underrätta Husbonden, sä att behörige uppgif.
ter för dem mä afqifwas bäve wid Mantals,
skrifningen och Taxeringen; börandes sädane uppgifter
alltid meddelas antingen af Husbonden,
eller gencm Tjensthjonets egen försorg, och ket
»vid enahanda päföljd för bristande eller oriktig
angifning, som för Skattssyldige i. allmänhet är
stadgad.
8. Mid
Den 11 October. 59
!?. Wid sina uppgifter till Taxering böra
de Skattssyldige noga iakttaga Förordningens
föreskrift i 1. Art. i. §. 1. Mom., att icke ifrän
sin Inkomst afdraga det, som ätgätt till
underhäll för den Skattssyldige sjelf, hans Hustru,
Barn och öfriga Famille, samt alla sädane
personer, hwilka i och för utöfningen af hans
Årke, Rörelse och Näringsfäng icke äro ound.
wikligen nödige. Häraf föijer att en Hemmans,
ägare bör säsom behällen Inkomst beräkna sine
lefnads. kostnader och ej tilläta sig nägot afdrag
för sitt egit eller desi Hustrus underhäll, äfwen
om de ensamme, utan biträde af Tjenstfolk bru.
ka sin Hemmansdel. Icke heller kan Barnens
underhäll afräknas, utan sä wida de äro Mantalsssrifne
och arbeta säsom Tjensthjon. Denna
Regel iakttaqes äfwen för Skattssyldige i allmänhet;
dock med undantag af lagstadde Tjenst,
hjon, hwilkas ärslön och underhäll icke mä ta.
gas i beräkning, äfwen dä de för Egendom och
serskild Inkomst taxeras till afgift efter nägon.
dera af Tarifferne; härunder inbegripes dock icke
de af Husfolk eller Betjente, som räknas till
Ständspersoner, säsom Informatorer, Gouder,
nanter, Inspectorer, Bokhällare med flere sädane.
6. All afkastning och product af Egendom,
Rörelse och Handtering, fastän icke i penningar
förwandlad, upptages till Bewillnings erläggande
bland föregäende ärets Inkomst, och bestäm,
mes wärdet derföre efter samma ärs gängbara
pris., eller, i brist deraf, efter Markcgäng.
7. E
-
40 Den r i Octo ber.
7. Ehuru hmar och eli tvid Taxering bör
uppgifwa sin behällna Inkomst för det föreKläende
äret, emedan ingen kan förutse etter metz
säkerhet beräkna Inkomsten för det löpande äret,
är det likwäl för det senare som Bewillningen
erläggeö. Häraf följer att Skattskyldig, som i
egenskap af Ägare eller Arrendator tillträdt Egenbom
sä kort tid före Taxeringen, att han dä
icke haff ett ärs Inkomst deraf, likwäl kan för
den blifwande och efter föregäende äret beräknade
Inkomsten taxeras efter Tariffen N:o 1. helst
Kongl. Maj.t och Kronan, derest afgikten för
Egendomen endast singe päforas efter Skydds.
Tariffen, skulle förlora sä mycket af Bewillningen
för densamma, som Maximi, etter Inkomst. Af.
giften derföre öfwerflege Skydds, afgstten. Det
äligger derföre den Skattffyldige, att, i sädant
fall, af förra innehafwaren af egendomen söka
underrättelse om desi afkastning, samt att der.
efter rätta sin uppgift, hwilken Taxeringsmän.
nen, efter wanliga grunder, äga pröfwa, och
efter omständigheterna jemka och rätta. CmbetS.
och Tjenstmän, som äret före Taxeringen till.
trädt Tjenst med ätföljande lön och förmoner,
uppgifwe likaledes sine Inkomster deraf efter
företrädarens för sista äret
Handlande samt andre Närings, idkare, som
nyligen börjat sin Rörelse och Handtering, be.
räkne sin blifwande Inkomst i likhet med andra,
som idka samma och lika »vidsträckt Näringsfäng.
Har,
Den ir October. 41
Har, tvid Taxering, Skattskyldig icke rkt
fullt är, n ea likwäl sä länge innehaft Egen.
dom och Embete, etter ulöfwat Rörelse och Hand.
terina alt kaus Inkomst deraf för hela äret
kan utrönas, oör den efter detta förhällande
beräknas.
8- Tjenstmän och andra, hwilkaS Inkom,
ster till större etter mindre del bestä i friwilliga
gäiwor, etter kä kallade discretioner och sportlar,
mä icke al stadgandet i 1. Art. i.§.Z. Mom.
ta m sig anledning att utesluta dem nr beräk.
ningen ak sin behällna Inkomst.
9. Dä 1. Mom. ak s. Art. uttryckeligen
föreskrifwer, att de i 1. Art. bestämda afgifter
stola erläggas femte den i förstnämde Art. stad.
gade serstillta Bewillning; sä följer deraf, att
sä som behällen Inkomst mäste räknas och till
Bewillnings erläggande uppgifwas, utdelnings,
procenten af Actier i Dykeri. Compagniet, Di.
fconterne och Tull-Arrendet, samt Räntan af
Capital, insatte i Trollhätte Gamla Slusiwerksbyggnad,
äfwensom erhällna beloppet af Lotterie-winster
och afkastningen af Billarder;
hwadan ock den, som häller Villard emot betalning
för desi nyttjande, bör derföre likasom
för all annan Näring och befattning, taxeras
antingen till Skydds, eller Inkomst afgift, jemte
det han för Billarden erlägger den i 5. Mom.
af 2. Art. fastställde serstillta Bewillning. PZ
enahanda gnmd bör för de i s. Mom. af be.
rörde Art, nämde Hemman, förutan de der stad»
gade afgifter, Bevillning ester 1. Art. utgöras.
ro. S
-
42 Den 11 October.
1O. Ehuru de Skattskyldig endast äro
förbundne, att gifwa summarisk uppgift ä be,
hällna Inkomsten, bora de likwäl läta sig wa,
ra angelägit, att, sä midt omständigheterne det
medgifwa, meddela specifika uträkningar öfwer Utgifter
och Inkomster, hwarigenom Taxeringsmännen
kunna bibringas upplysning och öfwertygelse
om rigtigheten af den Skattskyldiges uppgift, och
denne säledes undgä att blifwa misttrodd, och i
följd deraf högre beskattad, helst Taxerings,
männen, utan att wara bundne wid de Skatt,
skyldiges obestyrkta föregifwanden, äga en i
Förordningen grundad rätt, att efter egen öf.
wertygelse, pä ed och samwete, päföra hwar
och en Skattskyldig den Afgift, som de för ho.
nom finna lämplig.
ri. Sä snart Ledamöter af Berednings,
Comiteen äro walde, böra de öfwerenskomma
om dagen för deras förrättnings början;
Körandes den sä tidigt utsättas att Berednings.
Comiteen ofelbart mä inom Martti mänad
hofwa slutat fin förrättning samt den dcröfrver
upprättade Berednings. Längd till Taxerings,
Comiteen insändt.
!2. Uteblifwer nägon Skattskyldig med
deluppgifter som han är pligtig att aflemna,
mä förrättningen derigenom icke uppebällas,
utan äliqge det Taxcringsmännen att päföra en
sadan Skattskyldig de asgifter, som de, efter in«
hemtade underrättelser om desi förmögenbets
omständigheter, anse honom skäligen kunna täla.
iz. Be.
Den ri October. 45
15. Berednings- sä wäl som Taxerings.
Comiteerne böra pä det högsta beflita sig der.
vm, att jemlrkhet i boskattmngen mä öfverallt
iakttagas, sä att skattskyldige af lika willtor
bli'wa till lcka akqitter taxerade. Till kvinnande
af detta ändamäl, böra Taxcringsmännen
genast i början af sin förrättning öfwerenskom.
ma om wista med Författningen enliga grunder,
sä wäl att beräkna Hemmans, och Jord.Egendomars
wärdén o b afkastning, med behörigt
afseende ä deras mer eller mindre förmonliga
läge, som ock alt utröna och bedöma de Skattskyldiges
befinna Inkomst
14. I föl,d däraf böra Taxerigsmännen
tillse, att, sä wida ej serskrllta kände händelser
och förhällanden gifwa anledning till undantag,
inom samma District, samma waru-wärdén mä
följas: att lön och underhälls-kostnad för sädane
personer, som för den Skatrskyldiges Näringsfäng
äro oundwikkgen nödiga, mä, efter
lika grunder fastställas; och ändteligen, att dä
det, som ätgätt till den Skattskyldiges egit,
hans Hustrus och Barns samt öfrige till hus.
hället hörande personers underhäll, alltid skall
upptagas säsom Inkomst; sä bör för personer
af lika willtor och lefnadssätt, underbällskostna.
den till lika summa beräknas; hwarwid likwäl
jakttaqes, att da Skattskyldige med ringa förmogenhet
äga minderärige barn, af hwilka de
icke kunna hemta nägot gagn, mä Barnens underhäll
icke för högt beräknas, och att den, som
pä egen bekostnad underhäller wanföre, swag
-
44 Den 11 Oetoöer.
finte och bräcklige flägtingar eller andre perso,
ner, som äro utur ständ att något bidraga tilr
fitt uppehälle, mä, i följd af i. Art. §.
Mom. frän sin Inkomst göra afdrag för
sädane personers underhäll.
15- I anseende till Hemmans uppskattning
iakttages noga, icke allenast att hivarje
Hemmansdel hänföres till den Clasi, hwartill
den efter sitt wärde hörer, utan afseende derä,
att en annan lika stor del af samma Hemman,
i anseende till olika godhet, blifwit i annan
Clatz uppförd, utan ock, att Hemman och Hem.
mansdelar, i wärde öfwer de i Tariffen bestäm,
de Clatzer. taxeras efter de grunder, som der.
före äro i Förordningen fastställde och genom
exempel upplyste. Wärdet ä Hemman samt
Stads-jord och andra Lägenheter, beräknas ef,
ter ett medium af de i Orten gängbara priser
wid de senast afflutade köpe-afhandlingar, hwar.
om upplysning af Lagfarts-Protocoll och Upp.
börds-Längder bör sökas: Skolandes derjemte
behörigt afseende hafwas ä Arrenden och Hälf.
ten-bruk, hvarigenom kännedom säkrast erhälleS
om Egendomars afkastning, som alltid blifwer
hufwudgrunden för deras taxering,
16. Wid bedömandet af de SkattskyldigeS
Inkomster bör, ibland annat, afseende hafwas
sä wäl a deras mer eller mindre widsträckta
rörelse och antalet af de personer, hwilka de i
fine Handteringar sysielsätta, som ock ä det mer
eller mindre kostsamma lefnadssätt de föra.
17- Den
Den ri Lctvber. 45
17. Den i 2. §. af r. Art. stadgade serffillta
Bewillning för Hustru och bemmawarande
Mantalsskrifne Barn, bör alltid i Taxerings,
Längden serskildt päföras Mannen eller Fadren,
utan att hopräknas med desi öfriga Bewillning,
samt af. honom owillkorligen betalas, änskönt
nägvn af dem för enskild egendom eller Inkomst
taxerades.
18- Tjenstwlks personliga Skydds-afgift
efter Tariffen N'.o 2. päföres Husbonden, som
answarar för desi betalande, med rättighet att
af Tjenfthjonets lön derföre göra sig ersatt.
Har Tjensthjon Egendom eller behällen Inkomst,
Lör afgrften derföre efter endera Tarifferne Tjenst,
hjonet sjelf päföras och till fulla beloppet af
detsamma betalas, utan afdrag af desi genom
Husbonden erlagde personliga Skydds, afgift,
hwilken tillika bör utgå säsom swarande emot
desi lön och underhäll, som, enligt g-.te Reglen,
icke ingätt i beräkningen af desi behällna Inkomst.
19. Under Embets- och Tjenstmän samt
Publrque Betjente, inbegripas äfwen StäderS
och Menigheters Tjenstmän och Betjente, hwilka
alltsä böra taxeras efter 1. Art. z.
20. Jemlikt 2. Mom. i Tilläggen till Tariffen
Nw 2., bör Skydds-afgiften för Perso,
ner, Werk och Inrättningar, som der icke finnas
nämde, bestämmas i likhet med hwad som betalas
för andre i Tariffen upptagne personer,
Werk och Inrättningar, med hwilka de förra
kunna jemföras. Grunden till denna jemförelse
46 Den n October.
bör hämtas, i anseende tili personer, ifrän
arten af deras Arken, Lefnadssätt och Inkomster,
samt i anseende ti-k Lägeubeter, Werk
och Inrättningar, ifrän deras beskaffenhet, wärpe
och afkastning. Esler denna Regel taxeras
t. ex. Husprest likasom Privat-Informator af
i:sta Clatzen till Ätta Riksdaler; Skrifware boS
Krono.Fogdar och hos Härads-Skrifware med
siera, likasom Landtmäteri-Lärlinaur: enfkilllaS
Betjenter eller Uppatzare inbegripas under Lagunver.
Witze personer i Städer, som utökwa
nägon flags handtering derstädes utan att wara
Borgare, hänföras till nägon af de afgifter
som för Borgare eller andra personer äro fast,
ställde. Säledes kan den, som häller Villard,
derföre päföras enahanda Bewillning, som
Tracteur. eller den som häller Liqueur. Kammare,
och sä widare.
21. Föreskriften i g:de punkten af Tilläggen
wid Tariffen N:o 2. skall af Taxeringsmännen
pä det noggrannaste iakttagas, sä att
wid uppskattning och taxering af Hemman, Bruk
och andra Lägenheter, de lägsta Claster och Grader
icke mä utsattas för andre än dem af allrasämsta
beskaffenhet och ringaste afkastning, samt
att wid afglfternas bestämmande för personer,
för hwilka flera grader finnas utkatte, den läg.
sta aldrig mä anwändas utan för dem af de
torftigaste willtor.
Den n October.
Formulair N:o i.
Uppgift till Mantalsskrifningen i Socken för ar
Innehastvande Embete eller
Namn.
Tjenst, i orten ägande eller Ar-
rcndrrade Egendomar och Lä-  genheter, Werk och Inrättningar.
ttnderteknad
Hustru
Hemmawarande Söner och
Pupiller
Dito Döttrar och Pupiller
Husprest
Informator
Gouvernante
Inspector
Bokhallare
Skrifware
Fogde
Rattare
Fabriks eller Bruksmästare
Bruks- Gesäll
Dito Arbetare
Drängar ifrän och med 18
till och med 50 är
Dito under 18 och öfwer 50
Kammartjenare
Lagvay eller Betjent
Kammarjungfru
Hushällerska
Pigor
Torpare med 0 dagswerken
Pä mina ägor bo för öfrigt
i wcckan
Inhyseshjon
n. n.
Ods Om nägon af dcn SkattjkMges Barn, Pupiller eller Husfolk
äger eller Arrenderar sädanc Egendomar och Lagenheter,
Weck och Inrättningar, hwarföre Stydds-afgist, jemlikt
Tariffen N:v r. erlägges, mmarkcS sadant bxcdwil»
Namnet, och om nägon af dem är gift, upptages Hustru»
Näst efter Mannen. Da Egendom eller Lägenhet är hordarrenderad,
utsattes Arrentatorens namn «ch hemwist.
48
Den n Octvber.
N-0 2.
Exempel pa
Uppgifi cm MantaiMrifmngeii i Svcken för är
Namn.
Anderteknad
ckb
INochastvoNde Embete eller
Tjenst- i orten ckgaNdr eller An
renderade Egendomar och kär
igcNhcter/ Werk och JNräitnlNgak.
Hustrun
N. N.
Hemmawarande Sonen
N. N.
Diro Pupillen
N. N.
Min Pupill
N. N.
Hemmawarande Dottrett
N. N.
Liro N. N.
40 Innehar Embete (Tjenst)
som
Häradshöfdinge.
2lgev
inom detta Taxerings- Di»
stritt f-ljaude:
Frälse-Heiunlanet Fall i N.
Socken i Manral.
Dito Torpa i biro Socken
4 bita.
Skatte-Hemmanet Skog i
N. Socken 4 bita.
Skattlagdt Tull-Mjölgwar.
nen Forst med z par stenar,
Ävrenberar:
Bostället Basebo i N. Socken
4 Mantal.
gö
20
ager Hemmanet N- 4 Mant
-
16
iy
20
boende i N. Län, N. Härad
och N. Socken; äger
härstädes Hemmanet N.
N:o z, 4 Mantal.
D?n n Ockvder.
49
Min Pupill
N. N.
Informator
N. N.
Gouvernante
N. N.
Ratkarej
N. N.
Drängen N. N.
Dito N. N. . .
Dito N. N. . .
Laquay N. N. . .
Hushällerska N. N.
Pigor N. N. . ^
Dito N. N. . .
Torparen N. N.
Inhyseshjon
N. I!. . . .
Pä mina agor (hos
bo för öfrigt
N. N. ...
N. N. . . .
mig)
t6 bor i N Stad, äger härstädes
4-del i Hemmanet
N. N:o l, 4 Mantal,
bortarrenderadt till N. N.
i N.
24
;8
;o
26
;8
»6
Zo
Z8
20
28
40
Lo
ager Hemmanet N. N:o r.
4 Mantal.
Utgör z dagswerken i westall.
Zo Landtmätare.
L^^Landsfiscal.
N. ben
»8
kl. N.
Dihang III B. N:o 7/ 8.
N:o Z.
sv Dm II Ockvber.
N:o z.
Qwarteret Huset N:o
Uppgift till Mantalsskrifningen i Staden
för §r
Namn.
> Jnnchafwande Embete eller
^ ^ Tjenst i Staden (eller pä dc§
grund) ägande eller Arrendera
de Jord- Egendomar sch Lägen,
i heter, Werk och Inrättningar.
Underteknad
Hustru
Hemmawarande Söner och
Pupiller
Dito Döttrar och Pupiller
Husprest
Informator
Gouvernante
Handels-Bokhallare och
Betjente
Fabriksmästare
Werkgesäll
Gesäller
Kammarjungfru
Hushällerska
Kammartjenare
Laguay eller Betjent
Drängar ifrån och med l8
till och med ;o är.
Dito under »8 och öfwer
50 är
Pigor
Hos mig bo följande
bl. N.
Obs. Om nägvn af den Skattstyldiges Barn, Pupiller eller egi
Husfolk äger eller Arrenderar sädane Egendomar och sägen
heter. Werk och Inrättningar, hwarfLre Skvdds - afgift
jemlikt Tariffen N:o-2 erlägges, utmärkcs sädant brcbwi
Namnet, och om nägon af dem är gift, upptages Hustru
näst ester Mannen. Dä Egendom eller Lägenhet är bort
arnndtrad, ursättes ArrendatvrenS namn och hemwist.
Dm it Hctobek.
N:0 4.
Exempel pa
Uppgift till Mantalsssrifuing i Stadm
fr
sör ax
Namn.!
Underteknad
Hustru,?
R. R. < » » -  hemmawarande Sonen
3?» R> « . . .
Jnnchafwande Embete eller
Tienst, i Staden (eller pa dell
grund) axande eller Arrenderade
Jord-egendomar och Lägenheter,
Werk och Inrättningar.
5-r
42
-9
Innehar Embete (Tjenst)
som
Borgmästare
Idkar härstädes Rörelse,
Näring och Befattning
som
Handlande,
. -
« Staden (pä Staden- agor)
följande:
Ett Oljeslageri.
En wäderqwarn med fyra
pär Stenar bygd pä Holländska
sättet.
Hälften i Sockerbruket N.'
med sex pannor.
Odlad Stadsjord tunneland.
Dito en äng, ouppMatk.
Arrenderar j
Rådmannen N. N. Löningsjord,
zs tunnland Stadsjord.
ager härstädes hälften i Säpbruket.
20 tunland odlad Stadsjord.
52
Den n October.
Min Pupill
N. N. . .
i6
Hemmawarandr Dotter
- R. N
Informator N- N.
Gouvernant N. N.
Handels Bokhallare
N. N. . . .
Handels Betjent N. N.
Fabriksmästare N. N.
Desi Hustru N. N.
Werkgesäll N.. N.
Desi Hustru N. N.
Gesäller N. N. .
N. N.
Hushällerska N. N.
Laquay N. N. .
Drängen N. N.
Dito N. N.
Dito N. N.
Dito N. 3!.
Pigor N. N.
Dito N. N
Hos mig (pä mina ägor)
bor N. N.
N. den
boende och Mantalsflrifweii
i N. Stad, ager härstädes
2:del i Sockerbruket
N. med 6 pannor samt
ro tunnland odlad Stadsjord.
i?,äger härstädes ro tunnland
odlad Stadsjord, bortarrenderade
till N. Nhärstädes.
25'
28
Z2 j ager härstädes ^:del i Sockerbruket
N. med 6 pannor.
-r4:del i Skeppswarfivet.
Arrenderar härstädes N. N:s
Wäderqwarn med 2 pac
stenar.
LV
46
zL
Z7
>27
Z9
28
29
2Z
2Q
?8
-7
5Z
27
22
z6 kapitain wid N. Regemente
dg. dg.
Den n October.
N:o 5.
Iljppaift till B«rednings-Comiteen i
för ör
Socken
^Unverteknad ägev: Frälsehemmanet Fall i 3!. Socken
i Mantal.
Dito Torpa i dito 4 Mantal.
Skattehemmanet Skog i N. Socken ^ dito.
Skattlagde Tullmjölqwarnen Forsi med ; par stenar.
Arrenderar: Bostället Basebo i N. Socken H Mantal.
Dehällen Inkomst af desie Lägenheter, jemte de a hosfogade
serflillte Förtekning upptagne Hemman, Werk
och Inrättningar samt öfrig Egendom, efter de i Författningen
tillätne afdrag, war sorl. ar R:dr B:co 5408:
Dessutom uppgifweS: innchafwande Härgdshöfdinge Be
-
ställningen med Lön . . . . . A:dr.
Bostället Ryd, hwars afkastning, efter de i
Författningen tillatne afdrag, förledit är
utgjorde
bfrige Sportler wid Sysslan upptages till
75:
22;:
L50:
Fall ben
Summa R:dr. yzr:
dg. dg.
För min Pupill N. N. uppgifwes äfwenledes en be«
hällen Inkomst för förledit är af R:dr. Z7;.
Drängen N. N. har ock ett serskillt Capital, som han
uppgifwit till 8;z: R:dr. r6. si. och har utlänt emot
6 procents ränta.
9»«i) 6»
Hemman
och
Egenheter.
Wärdc.
Den n Qctober.
N:s 6.
Bilaga till N:o
Speclsteation pä annorstädes belägne Egendone
Werk och Jnräktningar m. m.
Äger:
-EFralse, Berg kalladt
L Dito Drasten 802
4Dits Fosta rroa
Arrenderar:
^Skatte Nyby . .
>En flerbladig Säg,
' wid samma gärd,!
som sägar roov!
Tolfter Bräder af;
1^ tums tjocklek
och derunder.
Äger- ^
^Brattfors Jernbruk;
med i;Lo Sk:pd.
Stängjerns smide.
lTillydande Frälse
Hamman
LwaefLee
Bchällen
i'N. N.
r N. N.
r.N- N.
Summa
Inkomst
deraf.
Fall de»
loilrÄzj zi;8ck6l
K.
Den ir October.
R:o 7.
Uppgift tkllj Taxerings, Comktcen i Staden N.
för ar
llnderteknad idkar rörelse härstädes som Granhandlare,
Äger: ^-:del i Sockerbruket N. N.
jatcn i Segelduks. Fabriken N. N.
H-del i Skeppswarfwet.
Arrenderar: 18 tunnland Stadsjord^
Debällne Inkomsten för förledit är war, efter de i För.
fattningen tillätne afdrag, inberäknadt den, som, enligt
serstilld Bilaga, utaf annorstädes ägande Lägenheter
influtit, . -
R:dr.
Destutom uppgifwes min Radmans Tjenst
med Lön
R:dr. i;<-:
5 tunnland Tjensten ätföljande Stads»
jord, hwars afkastning, efter de i För.
fattningen tillätne afdrag, förledit är
utgjorde . »
zs
Summa
R:dr. 185:
N. den
n. dt.
Min Pupill N. N. boende och Mantalsffriftven i N.
Län, N. Härad och N. Socken, äger härstädes:
Hälften i Säpbruket. -
Stadsjord: En odlad äng, ouppmätt, bertarrenderad
till N. N. härstädes.
Dest behällna inkomst häraf, jemte 6 procents Ränta
af zoo: R:dr. utestäende Capital utgjorde förledlt är
Riksdaler.
Min Bokhallare N. N. har äfwen serstillt behäste»
Inkomst 6 procents Ränta af ivas: R:dr. Capital»
N. l§.
N:o 8.
Den i! Oc kober.
N:o 8.
Bilaga kill N:o
Sveckstcatson va annorstädes belägne Egendoma
Werk och Inrättningar m. m.
rän.
<y!
D
^r»
-s
Lc)-,
r> .
j
K>
ttr i
r-r ^
Hemman
och
Lägenheter.
Äger:
. Ästorp Säteri . .
!° r' Rä och Rör derunder
S ^ U Skatte, stora Sägen
-»Dito Billeffog .
V Dito Lille-gärden
r Glasbruk . .
di
<2? l,
- s—
» g
Vst _
ro fjerde-parts
lotter . . .
!del uti en Lader
Fabrik. , . >
W-lrde.
Hwarföre
Afgifken
efter i.
utgör
^>aoo
c>oe>
75ch
75° f i75o'^
-
Summa
N. N. den
7
24-
>
44--^
Behållen
Inkomst.
i-4?°
5o
!
- 2
- 8
24-
r6-
2250
70
400
l2-Z2Oc>'—
N. 14.
Be!
Hemmas
namn.,
Ekholmer
B
2
z
4
omiteens
oner.
nfores l särskilta
Längden.
af Taxerings.
CoiniteensProtocoll.
»5t«r x»g. x6. Z:äje 8»n«I.
(8.)
1 LxerinA8-I.ÄNA(1 ^.IlruäuuL LevillninAeu oc^ LrÄuueviu8-LrAUuiu^8>^.f§i5teu uti U. 8tLcI för
ds
c:
S
- o
>z
4 —
5
Den Llcsttllt^Iäiges klsmo.
l^ntekninxsr ltzr kcvillningen»
utrLknsnäc. »
körtta ()usrtsret.
I^Lä- ock Himäclsmimnen kl. kl.
^rrktsuren kl. kl.
kssrqueuren kl. kl. -  krsinlecins D-lnälsnäen kl. kl:z
8ockerbru!c.
8ockerizr^kr- K4sls,ren kl. kl.
8nckerbruks - Lelrllen kl. kl.
7^s tjenllen -
8Zlom l>Ln6!sn6o .....
^ger lisrliiäe» ^ i 8ockeri)ruket kl.
m»<j 6 pLnnor . - - -
Dito t ten i 8egel8uks ?skric^uen.
Dito i 8kep^>skv»rkvel . -
Dito 8kr6sjorcj --.---  Ollo j »Z sk./ör lunnel. - -
^rren3ersr »3 ^nneDn6 ocilrcl
8t36rjorä sk irlts grsöen - -  Lgenclorn rn. m. i sncir, 'ksxering,-  3>llr!Äet enligt korcekning - -
Del» Dulkru ..»---»
8onen kl. kl.
Dotter kl. kl.
Letsenten kl. kl. - - -
s Drsngsr s 40 lk. L kigor
8äsom Ikrstleur
Dlllier Lillsrä
Des» klulkru -.-»--.
Lre8ltorer »gs KZrlsLäcs: 8tscls^or6,
en vuppmstt ling sk3:640 grsäen
03>s3 8ts6-!jor6,
Dels llullrn - -  » kigs ....
Döss lltikru . -
8u>iun»
"4
L
8ts6sjor6en»
Vircle.
2050
»000
öLräirnJct
§um m 2
Levitluin^.
S
V
2 3
-2 -8"
r- -
2 vr»
2 vs
?
e-,
?
L/>
'L
Q_ L
I ^
-
s-
s*
3
v
3
2*
3
v
" -u
L/k
7
V*
O
3
v»
s
v*
>
A
A
3
>
Q. "
n>
>
24
30
—
—
3
20^
7-
12
-4
4
8
4!
—
>3'6
—
—
1 1
»4
—
«
81
82
I
I
-
—
l59
-7
11
H000
—
—
Zi2
24
—
—
—
—
—
—M
Z12
-4
—-
—
—
—
—
—
I
-
r
2.3
d
—
—
3
7
8
'7
8
—
—
—
3
7
8
1
28
6
—
—
3
7
8
—
—
—
—
—
3
7
8
—
—
Z
7
8
-
—
36
3k
.
—
r
27
10
»
27
10
-
-
1
27
ro
2
—
—
—.
—
—
—
—
—
s
—
—.
2
2
r b
—-
—
—-
—
—-
—
—
2
16
—
—
—
—
—
—
2
t6
—
10
I
II
»5
8
333
16
—
8
Zb
—
—
—
'5
8
—
—
—
—
—
—
33
16
—
48
! 6
8
—
—
2
8
ivo
—
—
r
24
2
8
»
8
—
—
2
4
—
550
—!
—
16
8
—
—
—^
—
—
16
3
—
—
—
1
,6
8
—
—
—
—!
--
—
—
—
—
—
--
!
—.
—
—
— —
—
—
—
—
b
—
—
28Z
ibj
—
7
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
,
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
8
—
'!
-4
—
^3
16
—
1
12
—
—
—
—
'i
2.1
^
—.
—
—
—
—
—
—
1
24
—
8
i
——.
>
-—
—
—
—
—
--
--
8
—
—
—
—
—
--
—
—
—
8
—
-
s
1
—
—-
—
>—
>—
—
—
"
.
- -
!
j
!
i
1
i
j
1
i
!
8r5nnsvik>
it-vtr.
1sxeringr»<7omitesn»
snnotstjonsr.
N!trr; etter xix. ;6. Sr»<.
(c.)
LarnmÄNÖrn^ ofver Allmänna. Levil! oin^en ntr Län för Ar
Oälaä
8(Lä8^0s6.
1^. 8tr6 -  8oc!(2N
^iro
As. ^ ^octcen
As. Zocken X
Al. «1ns ^
As. äito
ötc. §cc.
Lummr
vo oc>tOo
Llemrnsns
(5!iiLfer.
O O.' O O
00
OV
j
0 —.OOOlsQ VO, OO
2-
O
O. OO
OOO
-OOO
LerLlcrrsä
v.
«
v
3
OOO OO O
OO
i oo ^
OO'
L^Lslcl Levillnii^ efter i:l!a -^lt.
lOO
00
fl f
3
^r
-
OOO^
t -
! i
— tOO
OOOj-j
vov'
-
j
OOO -
OOO
OOO
OO
OO
«
0; — .ooj O
c/r
a
3
3
OOO
OOO
OOO
Levillning efter 2. Art.
r
-
o
j
—
—
'
—
>
OO
—
--
co-
oo
OO
—
os!—
j
—
00
OO
00! —
!
00
o OOO, j
>
3
j j
U°°-
Z-cT)
oo! !oo
oo;
Ovf
r
3
S
-
OOO
00
OO
OO
co
L
3
3
3
—OOOO
—'ovoo
j
—, OOOO
— i-^tO2OO — —
Oeneral 8ammanclraA öfver Allmänna Levillnin^en för Ar
5>toclrl,olmi 8t»6
Vptsl» l-!n
8roclcii<i!ms 6:0
8vrrrtj2 6iro -  öce, öcc.
Ocilscl
8t-l6s^orä.
(/>
2.
O
7>
c
,
->
s,
t2-
Q-
«;
-1
e
r:
«»
2.
2.
?-
OO
OO
OO
O
OOO
O
O
0
O
OO
—
V
0
O
V
OO
—
0
0
0
0
OO
—
—
—
—
—
»—
00
00
00
0
—
^lemmsns
Olsilcr.
Sv
0 c>
0 0
c>
ol 0
LerSltnsci
v>
00
000
000
000
0vvj0v
Z
v»
0»
?"Z
00 —
co —
vo —
oo —
00^
kslittzllj Levil!m'nz.
3
.il
-
00: —
VO
- ? OO!
' ! OO -
>
^ "*
l-» ro
l;' ^
2 f,
?"3
'k«WN§
OO
OOO
OO
—
-
OOO
—
-
OO
—
-
OOO
—
-
OO
—
-
OOO
-—
-
—
—
.VS
-
—
-
LovillninA etter 2. Art.
^ V
<
-
3 ^
?r-
"rI
crq
v
s» n.
V,
8 —
2
3 3
r>L.
ps
r
-
PS
OO
OO
OO!
- OO
OO
OO
j OO
-—-'00!
'-ivo
os
v
OO
OO
OO
-»OO
-Ivo
vs
0 ^
3
Z.- ?
«
M
3
3
oo
e
Z
Z Z
L 3
c 3
3 "
OO
iso
OO
OOv! —
0O
— t-
OO
—
-
vo
—
-
OSOj —
OO
OO
—
-
OO
—
-
OOO'.
OO
—^ -
O0
—
-
OO
"
OOVj —
—
.
—
—
-
— -
lool-
«o
—
-
OS
sssv^°°-
A_
Den n October. 57
Förklaring kfwer Formulalrm Lill Berednings,
och Taxerings Längdcrne.
c^erednings. och Taxerings. Längderne äro sä
inrättade, att de sammansattas pä ett papper,
och al läger Berednings Comiteen att införa:
i i:sta Column.: Hemmanets Namn.
L-dra dito Henimancts Nummer.
Z.dje dito Nummer eller Fol. pä den ffatt.
skyldiges uppaift.
g:de dito Den ffatlffyldiges Namn.
5:te dito Antekningar för Bewillningens be.
räknande.
6tte dito Hemmansdelarnes Clatzer och wärdén.
7.de dito Skydds, afgifterne för hwarje egen
dom,
rörelse och befatttning serskildt.
8'de dito Summan af Skydds, afgifterne.
9:de dito Behällna inkomsten af Egendom och
Näring samt af Emhete och Tjenst,
serskildt utförde,
rode dito §:n af Berednings. Comiteens
Protocoll, sä ofta det behöfwer
citeras.
Här wihtager Taxerings. Comiteens för.
rättning, och ulsättes af Eomiteen, i
utte Column.: Hemman och Hemmansdelar
efter sine af Comiteen fastställ,
da Clasier och wärdén.
L2tte dito Hela Skydds-afgiften till det belopp,
som Comiteen den be«
räknat.
iz:de
Z8 Den 11 October.
iz:de dito Bchällna inkomsten af Egendom
och Näring.
igche dito Beräknade afgiften derföre efter
Tariffen N:o r.
ig:de dito Behällen inkomst af Embete och
Tjenst.
16.de
afqiften.
i7:de dito Den fastställda Maximi eller In«
komst. afqiften.
i8'.de dito Den bestämda afgiftcn af Embete
och Tjenst.
19-.de
20.de
Li:sta dito Afqiften för Bränwins-bränning.
L2.dra dito Taxerings Comiteens Annotationer.
L3:dje dito Z. af Taxerings. Comiteens Protocoll,
dä dertill mäste hänwisas i
afseende pä gjorda förändringar i
Berednings > Comiteens förslag,
eller i anledning af anmärkningar
emot ComiteenS består af
Krono. Fogde eller andre Weder,
börande.
wid Debiteringen iakltages:
1:0 Hwarje Skattskyldig inom Socknen pä'
'öreS alla Bewillnings.afgifter pä ett enda
ställe i Tarerings-längden, nernst wid det Hemman
eller den egendom, der han är Mantals
ssrts
-
Den 11 October. §9
ffrifwen, bwilket öfwerensstämmer med föreskris,
ten i 5. Art 5. 6. Mom. af Förordningen, och
är högst angelag t i afseende, pä afgifternas
progreHrva ökante i förställande till inkomsten.
2:0 Alla Hemman och lägenheter anteknas
i den ordning ^de efter Mantals längden före.
komma. Ar Ägare eller Arrendator af Egen.
dom, Werk och Inrättningar boende inom Taxe.
rings-Districts, men pä annan ort, än der
Egendomen är belägen, nämnes stan endast sä.
som Ägare eller Arrendator, med hänwisning
lill det ställe i Längden, der han för all sin
Egendom är anteknad. Bestar Egendomen af
jord, utsättes dest wärde och ClaH i bäda Läng.
derna. Bor deremot Ägaren i annat Taxerings.
District, uttöres i Berednings-längden icke alle.
nast jordens ClaH och wärde, utan äftven
Skydds-afgiften för densamma och öfriga Lä.
genheter, jemte den af Berednings. Comiteen
ansedde behällna inkomsten af allt tillhopädäk.
nadt. Taxerings. Comiteen utsätter, äftven i
detta fall, endast jordens ClaH och wärde i
Taxerings, längden, men uti en serskild Längd,
som bör föras öfwer Egendomar och Lägenheter,
tillhörande personer utom Taxerings. Districtet
boende, inskrifwes icke allenast jordens ClaH och
wärde,- utan ock den af Taxerings. Comiteen
bestämda Skydds-afgiften samt behällna inkomsten,
och bör efter Förordningens föreskrift Ut.
drag af denne serskillta Längd sedermera medds-,
las Taxerings. Comiteen r det främmande
Districtet.
. Z-.o H.
60, Den 11 Octo ber.
Z o Egendomar och Lägenheter, som nägon
äger eller arrenderar utom Districtet och hwarä
serskild specifik Förtrrnina bör aflcmnas, upp»
räknas icke i Längden. Den serskcklla Förtek.
ningen ä dem, finn Ägaren afgifwit, ähervpas
endast, och utföres Skydds, afgiften för Egen»
domarne i en Summa, hwarefter sedermera
dermed förhälles enligt Förordningens föreskrift
i z. Art. Z. 8- Mom.
g:o Dä. den, sorn inom samma Taxerings»
District äaer fl, re Hemmansdelar, hörande till
samma Clas, är berättigad att dem tillhoparakna
och erlägga afgiften derföre efter det sam»
manlagda Hemmantalet, sä uppsummeras de uti
Hemmans. Columnerne införde Hemman och Hemmansdelar
af samma Clas, och utföres Skyddsafgiften
för dem i en summa.
5.0 Dc i Förordningen bestämda afgifter
för den Skattssylldiges Hustru, Varn och Tjenstefson,
utsättas icke i Berednings. Längden , men
deremot bör Berednings. Comiteen föreflä
Skydds-afgiften och utsätta den ansedda behäll.
na inkomsten för deras enssillta Egendomar,
Werk och Inrättningar. För dem af Husfolk
och Tjenstehjon, för hwilka flere grader i Ta.
rissen Niv 2. äro utsatte, säsom Informatorer,
Handelsbokhällare, med flere, förefläs deremot
alltid afgifterne.
6.0 I anseende till BränwinsbränningS,
afgiften har Berednings. Comiteen ingen widare
befattning, än att för Utjordar, hwarS
Ägare ästunda bränna, föreflä Hemmantal, i
jern
-
Den i i October. 61
jemförelse med jord af lika godhet, som är i
Hemmantal uppförd, hwilket anteknas i 5:te
Colunlnen.
7:0 Afgiften för Hustru och hemmawaran.
de Varn, beräknas och utföres alltid af Taxerings.
Eomiteerne efter Mannens och Fadrens
bade Skydds- och Inkomst, afgift, sä ofta den
senare öf,verstiger den förra. Har den Skattskylldige
pä en gäng afgift bade för Embete
och Tjenst samt för behällen Inkomst af enskild
egendom, beräknas Hustruns och Barnens afgift
jemwäl efter sammanräknade summan af den
Skattssylldiges Bewillning för Tjenst och behällen
Inkomst af enskild egendom. Det skulle synas,
som Bewillningen för Hustru och Barn
alltid omillkorligen borde utföras endast i Coli.
tmnen för Skydds-afgift, men om benne Be.
willning, dä den beräknas efter Mannens eller
Fadrens Maximi, afgift, infördes i nämde Columa,
skulle derigenom förloras en af de upplysningar,
som genom inrättningen af TaxeringsLängderna
äsyftas, neml. den, att fä upplyst,
huru mycket Bewillningen för hela Riket hade
utgjort, om den endast efter Skydds-afgift utgätt,
hwilket genom General-Sammandraget as
Taxerings Längderne kommer att utwisas.
Taxerings. Längden för Städerne är sä ralig
med den för Landet, att nägon serskild förklarmg
deröfwer icke tarfwas. Den hufwudsakligaste
skillnaden är blott den, att i Columnen
för Hemmans-Cficher äro Stadsjolbms
gra
-
62 Den 11 October.
grader utsatte, och en ny Colunn för afgift af
Billarder är tillagd.
Förest, ikterne i i, 2, Z och 7:de punkterne
böra, sä rvrdt de röra Laverings-Comi.
teerna pä Landet, äfwen af Coiniteerna i
Städerna iakttagas. I töljd häraf äligger det
äfwen desin Comlte^r att köra serskild Längd öfwer
Egendomar, Werk och Inrättningar, tillbörande
personer, boende l annat Taxerings. District.
Stadsjordens wärde och tunnetal mä endast
pä ett ställe i Länaden utföras, likasom om
Hemman och deras wärdén förut blifwit sagdt.
Ar jorden bortarrenderad, sä alt dest wärde
twenne gänger kemmer att anföras, utsättes, dä
jord. egendomen senast nämncs, wärdet och graden
inom Linierne pä sätt Formulairet Nw 10.
Ntwissr.
Columnerne för jordens Clasier, grader och
wärdén, äfwensom de öfrige Summa-Columnerne,
böra alltid bäve i Berednings, och Taxerings.
Längderne uppsummeras. endast med undantag
af 7.de Columnen i Berednings Längden.
I afseende pä inrättningen af Berednings,
och Taxerings. Längderne mä för öfrigt nämnas,
att man derigenom äwftat, bäve den största
ordning och kontroll w d Debiteringen, och äfwen
minnandet af upvlysningar, lvm för tillkommande
Riksens Ständer bluma af högsta
wigt och nödwändigb-t i afseende pä det nya
Bcwillnings-Systemets fullkomnande. Säledes
kommer genom General-Sammandraget af alla
Taxerings-Längder öfwer hela Riket att utredas:
1.0 Hem
-
Den 11 October. 6z
iw Hemmans och Stads-jordens uppskattade
wärdén ester sina Clasier och grader öfwer
hela Riker.
2:0 Hwad Summa Bewillningen hade utgjort,
om den blifwit uttaxerad endast efter
Skydds-afgift, eller om den twertom endast
ester Tariffen N.o 1. utgätt.
Z:o Huru högt den behällna inkomsten af cnstild
Egendom samt af Embete och Tjenst
hwar för sig blifwit ansedd.
4:0 Beloppet af den till betalning fastställda
Bewillningen efter Tarifferne N:ris 1. och
2. samt af Embete och Tjenst hwar för
sig; hwarförutan General-Sammandraget
jcmwäl utwisar de efter 2. Art. erlagde
älstillige Bcwillnings. afgifter, tillika med
summan af Allmänna Bewillningen efter
hwarje Art. serstildt, och efter begge tillhoparäknadt.
UxxUii iior ^Lislei, iiikr - 8rAlrli-» äsa iz l-!v«
Wördsamt Memorial.
8!bälloff. Borgare-Ständet har under d«n 29
nästledne September till Bcwillnings. Utffottet
remitterat ett anförande af Herr Stads-Majo,
ren, vice Talmannen Westin, om utsättande
af
6§ Den 11 October.
af en prisfräga, att wid nästa Riksdag beswaras,
angående en förenklad method till Bewill.
ningens utgörande.
Ehuru de nu antagne grunder för Bewill.
ningens erläggande icke allenast äro till sm billighet
och rättwisa godkände, utan ock, etter
hwad Utffottet tror, pä ett deremot swarande
sätt kunna werkställas, sä snart Förordningen
behörigen handhafwes, twiffar beck Utffottet
icke att ett fädant Bewillnings.Systeme ffulle
kunna uppfinnas, hwarigenom ej mindre de ser.
stikta Titlar, under hwilka Bewillningen nu ut»
göres, kunde förswinna, än äfwen en förenklad
method winnås till erhäuande af den summa
som för Statens behof i Dewillning erfordras.
För att, sä undt sig göra läter, ernä detta
ändamäl, och dä derigenom icke allenast mycken
tid och kostnad ffulle besparas för komman.
de Ständer, utan ock för de personer ät hwil,
ka handhafwandet af Bew 'mings Förordningen
är anförtrodt, har Utffottet ansett sig böra wordsamliqen
hemställa, om icke d^l kunde i allmän,
na Tidningarne kungöras, dels att en belöning
af Tretusende Riksdaler Ba co komme att till.
delas den, som till nästa Riksdag utarbetat och
dä ingifwer ett sä fullständigt Förslag till Bewillniugens
utgörande, att det af Riksens Hög.
loff. Ständer, etter deras Bewill,ungs.Utskotts
börande, i berörde afseende gillas och antages;
samt dels att twenne andra belöningar af Eit
Tusende Twä Hundrade och Åttahundrade Rtks.
daler ffulle utdelas ät dem, hwilkas Förslag
kun
-
Den ri October. 6g
kunde finnas leda till wäsentelig nytta och upp.
lysning i ämnet, men som likwäl ej ägde den
fullständighet som förstnämde Project; hwilket
allt ffulle ankomma pä Riksens Ständers wid
nästa Riksdag, pröfning och bestämmande; Och
borde, efter Utskottets tanka, omnämde. belo,
ningar utgä af BewillningS. medlen. Orebro
Kl. 8tevb»mm»r.
kl U«<terv!r>c» Laii<te-5kla6.
» l.cä»märer» v!xo»r
)od. Werllvg.
?. U»Ueodvrx.
Uppllk 8»mk«l. killi-§r1ack«a ck. i) Ork»^. »Si»,
Wördsamt Memorial.
2ill Allmänna BeswärS- och Oeconomie-Utffottet
har det Hederwärda Bonde-Ständet remitterat
Riksdagsmannen Tufve Larssons
ifrän Christianstads Län Memorial, angäenoe
Förstärknings Manskapets utgörande,samt Hans
Hanssons^ ifrän Dalarne, i anledning veras
Bihang, ill. S. N:o 9, 10. till
den 11 October isio.
kl UAxlok. Kiäd-r0c»perk »ck
Oronllslit.
i-eilsmLierr vLgn.r
Welli 0.
66 Den 11 October.
till Donde. Ständets Protocoll afgifne Anfö.
rande.
Tufwe Larssons Memorial innchäller,
att af anförde skäl Förstärknings Manskapet ej
borde utgä till större antal än 25,000 Man;
alt den wid förre Riksdagen beslutne Rotering
af oroterad jord, ofördröjligen skulle sättas i
werkställigbct, hwarom förbehäll i Riksdags
Beslutet nu borde införas, samt att Riksens
Ständer skulle bos Kongl. Maj:t i underdänjq.
het anbälla, att Kongl. Majit täktes wid denna
Riksdag gifwa Ständerne del af de anstal.
ter, som Kongl, Maj t redan i Räder torde
hafwa widtagit i afseende pä sistnämnde ange.
lägna omständighet.
Hans Hansson yrkar jemwäl, att förberörde
nya Rotering snart mä anställas, och
anser rättwist, att det erfördeliae antalet af
Förstärknings Manskap skulle, likasom kosina,
den för desi unde-häll, utgöras efter hwarje
Stads eller Sockens Bewillningssumma, proportionaliter
jemförd med den ifrän bela Riket
utgäende Bewillningeu. samt att derwid ej skul.
le haswas afseende pä den lindring i Bewill.
ningen, som blifwit wisie Landsorter bewiljad.
Utskottet, som wid öfwerwäqande af detta
ämne i allmänhet funnit sig icke kunna tillstyr,
ka nägon förändring uti de hufwudgrunder, i
afseende pä Förstärknings, manskapets utgöran.
de, som rnnehällas i Oeconomie Utskottets, wid
förra Riksdag, härom afgifne Betänkande, bwil.
ket sayrtelige Riks. Ständen dä till Kongl. Maj:ts
Den ri October. 67
Nädiga bifall och »verkställighet öfwerlemnade,
med de af bwarje Ständ nödige ansedde modi.
ficationer, fär, i anledning af de uti ofwan upp.
tagne Memorial och anförande wäckta frägor,
»vördsammeligen afgifwa följande yttranden:
1:0 Hwad angar fr äg an om förmin»kning
af Fööstärknings manskapets antal, sa är Ut.
slottet öfwcrtyaadt, art Kongl. Majit med Nä.
digt afseende ä de härutinnan förut i underdä.
nighet yttrade önskan:,-ar, ej lärer »vid instun.
dande krig uppfordra starre antal af de 50,000
man, hwartill Förstärknings, manskapet högst
»vore berakradt, än sou, onrständigheterne oundgängeligen
kräfwer och möjligen kan underhällaS.
2.0 Beträffande den yrkade snara werkstäl.
ligheten af den Rotering af hittills oroterad
jord, hwilken, säsom ett nödwändigt willkor,
borde föregä Förstärknings-manskapets utgörande,
sarnt den tillika foresiagne underdäniga anhällan,
att Kongl Maj t nu i Räder täcktes
meddela Riksens Ständer underrättelse om desi
i detta ämne redan »vidtagne beslut, sä anser
Utskottet icke lämpeligt, att Kongl. Majit med
en sädan underdänig anbällan skulle beswäras,
dä blott en kort tid »"edan sista Riksdag fram.
flutit, och Utskottet desiutcm har sig bekant, att
Kongl. Majit i Räder anbefallt en skyndsam
reglering af de för »verkställigheten af ifräga»varande
Rotering nödige förberedelse-anstallter.
Z:o Att Utskottet icke kan annat än afstyr,
ka Hans Hanssons Förslag, att Förstärk.
nin-S. manskapets antal skulle ä hwarje ort be.
stäm
-
68 Den ir October.
stämmas, icke efter folkmängden, utan efter Be.
willnings. Summan, hwilket Förslag är rakt
stridande emot den i Oeconomie.Utskottets förra
Betänkande stadgade allmänna grundsatlö, att
skyldigheten till Fäderneslandets förswar är o,
willkorlig för hwar och en Medborgare, som
har krafter att dertill bidraga, likasom skyldig,
heten att deltaga i underhälls, kostnaden, för
desie Fäderneslandets Förswarare är owillkorlig
för dem, som äga förmögenhet.
4:0 Att Utskottet finner billigheten deraf,
att de orter, som enligt Bewillnings. Förord,
ningen, antingen äro helt och hället befriade
»frän Bewillnings erläggande eller ock deruti
njuta större eller mindre eftergift, men för hwil.
ka skyldigheten, att efter fin folkmängd utgöra
Förstärknings, manskap, likwäl är gifwev, äf.
wen böra bidraga till nämde Manskaps underhäll,
utan afseende pä berörde, dem bewilljade
befrielse eller lindring; samt att Utskottet af
sädau grund tillstyrker, att deras bidrag till
denna underhälls kostnad, skulle utrönas genom
provlfionela Taxermgar, efter de i Bewillnings»
Förordningen stadgade grunder.
I anledning af derom nu inom Utskottet
wäckt fräga, har Utskottet funnit det, till und»vikande
af olika tillämpning, böra förklara-,
pä hwad sätt bidragen till Förstärknings»man.
skåpets underhäll, skola beräknas och erläg.
gas af dem, som hafwa egendomar i siere Sock.
nar, för hwilka de, enligt Bewillnings.Förord»
ningen, pä det ställe der de äro boende, taxera
-
Den r» October. 69
efter den sammanlagde inkomst, som detze egen»
doniar lemna. Utskottet anser det wara rätt»
wist, att hela den progrefiiva Bewillnings. Sum»
ma, som sävane Egendoms. Innehafware erläg»
ga, ställe, wid bestämmandet af berörde bidrag,
trll beräkning fördelas pä hwarje egendom, i
förhållande till den behällne inkomst, som hwar
och en »vid Taxeringen funnits lemna; men som
de härtill nödige uppgifter och uträkningar icke
alltid genast kunde erhällas, och nödwändigheten
ofta fordrade, att ifrägawarande bidrag »ned
all skyndsamhet utginge, sä tillstyrker Utskottet
wördsammast, att de i sädane fall stolle beräk»
nas efter den behällne inkomst, hwartill hwar
och en egendom serskildt blifwit ansedd; men att
sedermera den progrefiiva förhöjningen skulle efter
förenämde grund fördelas och »vederbörande
till godo komma.
Ledamötcrne af det Hederwärda Bonde»
Ständer hafwa »varit stiljaktige ifrän hwad
Utskottets pluralite i z:dje Punkten wördsainme»
ligen yttrat, och instämt uti de serstillde anfö»
randen, som Riksdagsmännen Hans Nilsson
och Olof Pehrsson afgifwit, och hwilka härjemte,
uppä derom uttryckeligen gjord begäran
»vördsammast bifogas, örebro d. r» Octob »8io.
pä Allmänna Beswärs- och GeconomieUtfkottets
wägnar
Orri kr. Oroosteät. Lr. korssen.
H. I^ckwaa. Olok kebrrson.
O«rl O. 8Loxm,o.
U,!>-
70 Den ii October.
tior ^Lmrlr^e k^i!c5-8t§sriivn äen rz OÄoder
Wördsamt Memorial.
3^iksens Högloft. Ständers Allmänna BeswärS.
och Oeconomie-Utskott har till granstning före.
haft följande, till dest yttrande remitterade, hand.
lingar, angående, dels Allmänna Magazins.
Inrättningens Styrelse och förwaltning, dels
utwägar till afhjelpande af Spannemälens nu.
warande wanpris, neml.
1:0 Ett af Herr Lagmannen Montgomerie,
hoS Högloft. Ridderskapet och Adeln uppläst,
och derifrän samt af det Högwördige Prest.
Ständet remitteradt Memorial.
2:0 Serskillde Memorial och Anföranden af
Riksdagsmännen Pehr Oxelberg Pehrsson,
Anders Joachimsson, Jan Persson, Jo.
naS Andersson och Eric Ohman, uppläste
HoS det Hederwärda Bonde. Ständet den zo
Augusti och z September, samt
Zw Ett af Herr Prosten Lindeström den
A sistledne September till sitt Ständ ingifwit
Memorial.
Hwad uti nägre af förenämde Memorial
är anfördt i afseende pä Allmänna Magazins.
Inrättningen, har Utskottet funnit wara beswa.
rädt genom Stats- och Oeconomie-Utskottens,
den Z innewarande mänad, gemensamt afgifne
Betänkande i anledning af Kongl. Maj:tS Nädiga
Proposition om nämde Inrättning: i följd
hwaraf för Utskottet endast äterstär, att wörd.
sam
-
Den n October. 71
sammeligen sig yttra öfwer de i öfrigt wäckta
frägor.
1:0 Om underdänig anhällan hos Kongl.
Maj:t, att antingen införsel af Utländsk Span.
nemäl mä förbjudas, eller ock en lämpelig förhöjning
: Tull afgifterne derä stadgas, samt de
strängaste matt och steg widtagaS, till förekom.
,nando af deste afgifters försnillning; och
2:0 Om rättighet för de Skattlkyldige, att
efter ett w stt fastständt pris, medelst insättning
i närmaste Krono-Magazin liqvidera sine ut.
lagor.
Ehuru Utskottet funnit att Spannemälens
jemna pris, i förhällande till andra waror, i
längden säkert kan winnås endast derigenom, att
aigäng,n ökas i mon af productionen, att com.
municationen emellan Rikets af naturen olika
gynnade Provtncer befrämjas, samt att Landt,
mannen sattes i belägenhet, att icke genast ester
inträffad störd behöfwa föryttra sin Spänne,
mäl. anser Utskottet likwäl det, wid nuwarande
ymnige förräd af twenne ärs godo stördar,
bäve för Rikets hushällning i allmänhet och
LkerbruketS bibehällande wid den höjd, hwar.
tur det de senare ären hunnit, nu wara af
högsta wigt, att kraftige utwägar skyndsammeligen
widtagas till afhjelpande af det wanpris
hwari Spannemälen fallit. I sädant afseende,
och dä Magazins-Inrättningens inskränkta Fond
icke ensam kan wara tillräcklig för detta ändamäl,
tror Utskottet sig äga anledning, att hemställa,
om icke Riksens Högloft. Ständer skulle
fin
-
72 Den 11 October.
finna för godt hoS Kongs. Maj:t i underdänig,
het anhälla, att Kongl. Maj:t, efter som för
Riket ansägS förmonligast, täcktes i Räder genast,
antingen tills widare förbjuda införsel af
Utländsk Spannemäl af alla stag, eller ock derä
stadga en förhöjd Tull, att den icke till förfång
för Swensta SpannemälenS afsättning kan införas,
samt i senare händelsen tillika i Räder
anbefalla wederbörande att noga tillse, det nä.
gon försnillning af Tullen ä Utländsk Spännemäl
ej blifwer föröfwad; hwilket syneS wara sä
mycket angelägnare, som en högre afgift alltid
wäcker ett ifrigare bemödande att undwika dest
erläggande. I likhet med hwad förut warit
manligt torde de Norr om Gesie belägne Orter
böra undantagas ifrän det allmänna förbud emot
införsel af Utländsk Spannemäl- eller den
förhöjning i Tullen derä, som i anledning af
den nu föreflagne underdäniga anhällan kan i
Räder stadgas.
Utskottet anser de största swärigheter möta
det förslag, att äfwen de Krono. Utskyllder, som
hittills med penningar blifwit betalde, stolle fä
med Spannemäl in natura afbörda-. Kronan
skulle derigenom aldrig med säkerhet kunna beräkna
sine inkomster, blottställas för ständige förluster
vch nödgas anwända en betydlig del af sine
anslag till underhäll af Magasins, hus och betjening.
. Utskottet kan derföre ej annat än afstyrka
ett förslag som, utan att lemna de Skattstyldi.
ge nägon serdeles wigtig förmon, stolle helt
och
Den 11 October. 75
och häklet rubba be fastställde Stats- och FinanceRegleringarne.
Hwilket till Riksens Högloft. StänderS
upplysta pröfning »vördsammeligen öfwerlenmaö.
»örebro den ii October i8»o
pä Allmänna Beswärs- ock) GecsnsmieUtskottets
wägner
krrl kr. Oronllsckr. kr. korisöo.
Olot kekrrlon.
(H l). Lkogmra.
Upxinr ko; »ll» 5t1n4«!> ck«a ll Oclsk. l>»«.
Wörvsamt Memorial.
^ anseende till författandet af den sista §. i
Riksdags-Beslutet, hwilken enligt Grundlagarnes
föreskrift bör innehälla kallelse för Riksens
Ständer till deras nästa sammankomst, fär Expeditions-Utskottet
wördsamt anhälla, det »nätte
Riksens Högloft. Ständer bestämma dagen som
i denna Riksdags-Kallelse bör införas, samt af
deras sälunda fattade beslut lemna Utskottet del.
wrebro den 9 October 1810.
pä Expeditions, Utskottets wägnar
bl. k. Strömlelt. kackvitz körner,
k. tt»1lqvist. Kris dlilttoa.
Vp?.
74 Den 11 October.
Uxjgm «ck livi sN» 5lZn6»n 6en n Octsd. rxro.
Stormäkttgste Allernädigstc Konung.
^Oid sistledne Riksdag bade Riksens Ständer
bcflutit, att »ned afscclide pä nödlvändigbetcn
och rättwisan af nägon förbättring i Rikets fl?,
ste penninge löntagande Embets- och Tjenste,
mäns knappare willtor, en ärlig Löne-förhöjning
af 5ä>dels procent skulle bewiljas för säoanc Löntagare
wid ätffillige Werk och Stater, äfwenstm
för Tjenstemän wid de Wärfwade Regeinenterne och
Flottorne, jemte de Elnbcts- och Tjenstemän hwilka
äro ständigt tjenstgörande, men nu åtnjuta Extra
Löner pä Allmänna I",dragnings Slaten,
till dest Ordinarie Lön pä Stat kan dem Ml.
falla, allt i enliahet med de lill Kongl. Maj t
öfwer detze Werk och Stater i underdäuighct
ingifna förtekningar; men i afseende pä tiden
när denna Löne-tillökning borde taga fln början,
hade Riksens Ständer till Eber Majit i
underdämghet öfwerlcmnat, att i Räder ande.
falla »verkställigheten deraf sä snart en emot
behofwct swal ande tillgäng inträffade, genom
Pommerska Regementernes öfwerflpttande pä
Pommersk Stat, samt bwad ä de uti StatsRegleringen
ansiagne hufwudtittlar i öfrigt kan
besparas. Derjemte hade Riksens Ständer ät
Eder Maj t i underdämghet uppdragit, att, i
mon af tillgängarne och efter omständigheterne
utsträcka denna Löne. förhöjning till öfrige Tjenste
-
Den 11 October. 75
stemän, med underdänig anhällan, det täcktes
Eder Maj t wid förefallande ledigketer hugna
de under sista kriget antagne Exl-ra Officerare
med en efter hwars och ens förtjenst lämpelig
befordran.
De af Riksens Ständer äberopade förtckningar
osunr de Werk och Starer som af den
beflutna Löne förhöjningen skulle komma i ät.
njutande, utsätta Summan deraf till 61,563
Ridr. 9. sk. 4. rst. Dä Riksens Ständer ej
lunna annat än pä det ömmaste behjerta pen.
runge. Löntagares swära belägenhet under ett
ständigt »växande warupris och ett fallande pen.
runge, wärde, hafwa Riksens Ständer äfwen i
betraktande af wigtigheten deraf, att Statens
Embets och Tjenstemän ej mätte befinna sig i allt
för knappa willkor, beflutit alt päskynda tiden, dä
de af denna Löne-förhöjning kunna komma i
ätnjulande och utsatt densamma till z-.dje qwar,
talet af innewarande är; men dä sädant bufwudsakligt
beror pä Pommerska Regementernes
öfwerflpttnmg ifrån allmänna Jndragnings-Sta.
ten pä Pommersk Stat, sä Riksens Ständer
nu till Eder Maj t i underdänighet hemställa
det täcktes Eder Maj.t i Räder käla »verkställa
denna öfwerflpttning och »ned z.dje qwartalet
innewarande är, läta berörde Embets- och Tjenstelnän
en sädan Löne-förhöjning till god-) njuta.
Riksens Ständer framhärda m. m.
76 Den t t October.
VppIUi ock x»älr!i»l k«i »Ilr 8r»n6en <Ien n Ocrsk. izi».
Stormägttgste Allernädigste Konung.
§)ä under granffningen af Riksgälds. Werkets
förwaltning en del af f. d. Konungens enskillda
förmögenhet befunnits bestä uti Riksgälds-Conloirets
till Scdelhafwaren ställda Obligationer
med fem procents Ränta, har Stats'Utskottet,
säsom lämpeligare i afseende pä dctza medels
förwaltning, fLreflagit, att alla f. d. Konungen
tillbörige Riksgälds-ContoiretS Obligatio.
ner, mätte emot samma Contoirs serssillde för.
bindelse pä hela Capital, beloppet med fem procentS
ärlig ränta utbytas, samt att det ä be
gamla Obligationerne upplupne Jntsretze mätte
uträknas och godtgöras, till den dag under hwil.
ken den serskillda förbindelsen utfärdas. Tia
Lenna förändring i Dispositions, sättet, haswa
Riksens Ständer qifwit sitt bifall, och fä härmed
detta deras beslut till Eders Maj:ts gil»
lande i underdänighet öfwerlemna, jemte lika
underdänig anhällan det täcktes Eder Mast
»verkställigheten deraf i Räder anbefalla.
Riksens Ständer framhärda m. m.
Vppllk ock xcxtlclne kor rN» §«»a6ca H Octod. >->»-
Stormägttgste Allernädigste Konung.
Riksens Ständer till Eder MastS
Efterträdare pä den Swensta Thronen walt
Hans
Den ri October. 77
Hans Kongl. Höghet Johan Baptist Julius,
har det ej kunnat undfalla dem, att denna Furste,
säsom förmäld och ägande en elfwa-ärig
Son, ej kunnat bestrida nödiga utgifter med
den summa som till Högtalig Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen Carl Augusts Stat förut
warit anslagen. Riksens Ständer hafwiB
derföre, genast efter Thronföljare. walet, warit
betänkte pä en i detta afseende nödig jemkning;
och dä Riksens Ständer warit ötwertygade om
Hans Kongl. Höghets ädla och höga tänkesätt
för ett folk som wärderat Hans Kongl. Höghets
dygder och utmärkta höga egenskaper, samt
att säledes Hans Kongl. Höghet snart stall inse
Fäderneslandets werkeliga belägenhet och Rik.
sens Ständers pligt, att i allt det som rörer
Statens utgifter, handla med afseende pä de
bördor hwilka trycka den skattdragande, hafwa
Riksens Ständer icke twekat, att till underhäl.
lande af Hans Kongl. Höghets Hofhällning,
Arf.Furstens Prins Oscars Hof.Stat inberäknad,
i ett för allt hembjuda Hanö Kongl.
Höghet en Summa af 66,666: R.dr. zs. tz.
ärligen att ansläs pä Stat ifrän den dag Hans
Kongl. Höghet antog Riksens Ständers Kallelse
till Swea RikeS Kronprins.
Riksens Ständer hafwa derjemte till bestridande
af de serskillda utgifter, hwilka blifwa
oundgänglige för HanS Kongl. Höghet Kronprinsens
hitflyttning med Dest Höga Famille,
sä wäl stll meublering af rummen pä Kongl.
Slottet i Stockholm, som till anskaffande as
Eqdi
-
78 Den ri October.
Eqvipager samt inköp af hästar och allt Stall,
tillbehör m. m., anslagit 33,333: R.dr. 16. H.
att till Hans Kongl. Höghets Disposition öfiverlemnäs,
hwilka medel komme att af Riksgälds Con.
toiret förskjutas emot samma ersättnings willtor
af Stats.Werket, som rörande förskotten till
de oförsedda utgifterne samt Riksdags-kosinaverne
blifwit stadgade; hwilket beslut Riksens
Ständer härmedelst fä Eder Kongl. Maj t i
underdänighet tillkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda m. m.
UppUtt oell xockkrnä dol »II» 5rZn6-n 6. n Octad. >8lv.
Stormägtigste Allernädigfte Konung.
V^edan Riksens Ständer erhällit del af de
önskningar, Eders Majit i Räder täckts yttra
i enskillta skrifwclser till Landtmarskalken och de
öfrige Riks-Ständens Talemän, och dä Rik.
sens Ständer ansett sig aldrig med mera till.
fredsställelse uppfylla nägon pligt, än om de bertold
tillika kunna gä Eders Maj:ts Nädiga ästundan
till mötes, hafira, uppä derom i hkvart Ständ
serskilld gjord motion, Riksens Ständer stadna!
i följande beslut:
1:0 Att ofördröjligen afgöra alla Riksdags,
ärender och till den 18 innewarande Octo.
her alla beslut expediera, samt justera Riksdags.
Bv.
Den 11 October. 79
Beslutet, med undantag af den §., som rörer
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens emottagande,
asgifmandet af Desi försäkran samt Desi
hyllning af Riksens Ständer.
2.0 Att dä Riksdagen härefter till Stock,
holm förflyttas, inga ytterligare ö'werläggningar
eller beslut derstädes ma äga rum. juste,
ringen af nysinämde §. i Rikcdags-Beslutet
dock undantagen, och sluteligen
3:0 Att hos Eders Mant i underdänighet
skulle anhällas om Eders Maj ts Nädiga tillä»
telse, att Riksdagen mä räcka till den dagen
dä Riksens Ständer fä aflägga deras Hyllnings.
Ed till Hans Kongl Höghet Kronprinsen och
strax derefter afslutaS; hwilket allt Riksens
Ständer härmed j underdänighet hos Eder Maj:t
fä anmäla.
Riksens Ständer framhärda m. m.
UpxHK oe^ ko> »N» s-i> r» O6»d. r-ro.
Stormägtigste Allernädigfte Konung.
^^enom enffild wäckt motion, har till Riksens
Ständers behjertande blifwit framställd de barns
belägenhet, hwilka t en späd äldcr förlora Föräldrar,
och efter dem erhälla blott en ringa
qwarlätenffap, hwilken, derest genom Testamente
ej annorlunda är förordnat, lika delas mel
-
80 ^Den ir Oetobcr.
lan flere Syskon af olika älder, och hwarwid
de yngre komme att sakna det understöd för
deras uppfostran, som de äldre revan njutit.
Ehuru Riksens Ständer insett billighetens för.
vran att nägon större andel af Boet borde till.
falla de barn som ännu tarfwa skötsel och upp.
fostran, än dem som kommit till älder att med
eget arbete kunna föda sig, hafma de dock ej
ansett rädligt att genom bestämd Lag nägot
nytt häröfwer stadga, men pä det den utrväg
genom Föräldrarnes förordnande, hwilken allmänna
Lagen i ofwanberörde mätto lemnat öp.
pen, mä blifwa allmännare begagnad, hafwa
Riksens Ständer beflutit att i underdänighet
hos Eders Maj:t anhälla, det täcktes Eders
Maj:t i Räder anmana Rikets Presterskap, att
wid husförhör och sjukbesök, med tjenlige före.
ställningar söka förmä i swagare wilkor stadde
Föräldrar sä förordna, att i händelse af deras
dödsfall i de yngre Barnens spädare älder, desse
senare icke mä derunder sakna nödtorftig föda,
kläder och upptucktelse.
Riksens Ständer framhärda rc.
Vssptlä ort» xoökZnä kor »n» tllaäeil II OAob. rzio,
Etormägtigste Allernädigste Konung.
Eders Kongl. Maj:t har, genom Nädig Proposition,
af Riksens Ständer äskat anfläende af
me
-
Den 11 Dctoker. 8i
medel till godtgörande af de oförutsedde utgifter,
som de, i följd af Swensta Hamnarnes
stängning för Engelska Krigs- och Handelsfartyg
samt till lugnets Återställande inom Huswudstaden,
rvidtagne anstalter Stats-Werket
äbragt, hwilka utgifter blifwit uppgifna till en
sammanräknad summa af 702,4^4 Riksdaler
14 H. 11 r:st Da Riksens Ständer med underdänigt
erkännande af de anstalters nödwän,
dighet, som till dega ändamäl blifwit widtagne,
äfwen funnit nägon minstning i den föreflagne
summan icke med säkerhet kunna päräknas, hass.
wa Riksens Ständer warit betänkta pä utwägar
att detta Stats Werkets behof till sitt ful.
la belopp uppfylla. I anledning af de anwisningar
pä'erforderliga tillgängar, Eders Maj:t
genom Högstocrörde Nädiga Proposition, sjelf i
Räder tästtS lemna, hafwa, sedan derom behörig
undersökning blifwit anställd, Riksens Ständer
bestulit, att förstottSwiS, af den, till Wepelköp
för afbördande af ränta och Capital pä
Utrikes skulder, i NikSgäldS. Contoiret besparda
Fond, dessa 702.4Z4 Riksdaler 14 ss- 11 r:st.
till Stats.Werket läta utbetala, för hwilken
summa Riksgälds. Contoiret äger att undfä sin
ersättning dels af de besparingar, Eders Maj t
Sjelf i Räder förmodat kunna erhällas pä de
summor, hwarmed Banquen redan biträdt, och
i forestrislven ordning, ännu kan komma att
biträda; dels af den beställning, som uppkom,
mer pä de 720,000 Riksdaler, hwilka blifwit
anflagne till ärlig Ränte- och CapitalS.afbetasBihang,
lii. B. N:o Li, 12. ving
SL Den ir Oktober.
ning till Danquen pä dess förstott, enär M
dessa afbetalningar lill isis ärS sint, endast
Succesive i mon af BanquenS werk. liga för.
sträckningar komma att werkställas, dels ock af
det öfwerstott i Stats-Werkets inkomster, som
genom dct en del inkomst titlar, säsom förnäm»
ligast Tull. Post. Chartä Sigillatä. och Numer.
Lotteri medlen, torde öfwerstiga Stats austagen,
kan blifwa att tillqä. Hivilket allt Riksens
Ständer härmed fä Eders Maj t i underdånighet
tillk nnagikwa.
R.ksens Ständer framhärda m. m.
VpxILL vck kol »II» 8rKacken e-»i 1» ONod. r?lS>
Stormägtigste Allernädigste Konung.
^ anledning af Riksens Ständers, wid sist
öswcrständne Riksdag, andragnö underdäniga
anhällan vnr Eders Kong! Maj:lS Nädiga sanc»
tion ä den af dem föresiagne förklaring öfwer
7. Cap. 1. §. Rättegängs-Balken, alt fastän
efter sökt Jntekmng och sedan Domaren uttalt
dag till Gäldenärs hörande deröfwer,' denne
stuve innan samma dag inträffat sökt afträde^-  förmon, sädant icke mä betaga en i alla andra
afseenden 'ultgilltig Iutekning den werkan, att
medföra förmonsrätt, har Eders Majit genom
Radig Propfitoion till Riksens Ständer nu fö
-
Den 11 Ottober. 83
kestagik, att, sä wäl till befordran af säker och
siatgad Lagstipning, som till förekommande af
inöjlige missbruk, en serskild författning mätte
uifärdas t afseende pä Missa omständigheter an»
gäende Iutekning ä fast Egendom. Eders Majit
bär i detta ändamäl till Riksens Ständers pröfning
fyra serffillda stadganden föreslagit och
Riksens Ständer sä nu. sine i anledning deraf
fattade beslut, Eders Majit i underdänighet
öswerleMna.
Det Första stadgandet: "att derest ägaren
ä bwarS fasta Egendom Intekning blifwit sökt,
skulle innan wedttbörande Domare öfwer In»
teknlngs-ansökningen sig fluteligen Utlätit, antingen
med döden afgä, fasta egendomen till
annor person öfuerläta, eller till Borgenärerna
all sin Egendom genom Concours afstä, mä
Intekninas. ansökningen derigenom icke anses
förfalla, Utan sökandens rätt, efter hwad Allwänna
Lagen och denna Författning i öfrigt
binder, pröfwas och bestämmas:" hafwa Riksens
Sränder ansett böra säsom allmänt gällande
Lag antagas och stadgas.
I afseende pä det Andra stadgandet hafwa
wäl Riksens Ständer nogsamt insett nödwändigbelen
deraf, att pä det en Fastighets, ägare
mä i tid fä kunskap om de Jntekningar, i hans
Egendom sökte blifwa, och för att kunna igenom
wisande af fordrans ogrunv eller genom
betalning befria Egendomen frän gradation,
näqon wiss tid bör bestämmas, inom hwilken,
wid förlust af den förmon genom Intekningen
84 Den ri Octsber.
äsyftaS, Borgenären mä wara skylldig, lä widt
jke kan, kungöra Gäldenären om Jntekningen
och den dag Domaren till hans hörande före.
lagdt: den af Eders Mast i Räder föreflagne
tiden har dock synts i afseende pä inrikes wi.
stande Gäldenärer wara allt för käng och derigenom
mindre befordrande af förenämde ända.
mäl, helst de som bo i samma Stad eller Hä«
råd der Jntekningen sökes, hwilket är des wan«
ligaste fallet, borde inom nägra da^ar eller gan.
ska fä weckor beqwämligen kunna fä del af
Domstolens derom utfärdade Protocolls Utdrag,
samt den, som bodde i den mäst aflägsne del af
Riket, ätminstone inom bogsta Inrikes Stäm.
nings-tid, som är 9 weckor eller 6z dagar, er.
hälla om ärendet kunikap. I stället för de fö.
restagne 90 dagar, hafwa Riksens Ständer Ler.
före ansett 6z dagar, i afseende pä Inrikes bo.
ende Gäldenärer, säsom tillräckelige; och i'stället
för det i Räder föreflagne alternativ att Bor.
genären, dä han ej kan förete bewis om communication,
borde styrka, det Gäldenären i Mantalsskrifnings.
orten ej kunnat träffas, hafwa
Riksens Ständer insett nödwändigbeten att föreflä
nägon sädan ätgärd, hwars bcwisning dels
wore för Borgenären mindre swär dels möjligtwis
mera bidragande till det egentliga ändamälet
att Gäldenären om ärendet matte erhälla
kunskap. Af vesta skäl hafwa Riksens Ständer
i afseende pä den af Eders Kongl. Masit före.
flagne 2 dra punkten Lfwerenskommit om ett sä
lydande stadgande:
"Den
Den 11 October. 85
''Den Borgenär som Jntekning sökt, men
dä Gäldmären är inom Riket boende icke inom
6z dagar derefter af Domarens deröfwer med.
delte Protocolls Utdrag lemnat Gäldenären del,
eller om denne i sitt hemwist ej träffas kunnat,
samma Protocoll ä hans husdorr i tillkallade
twenne wittnens öfwerwaro fästat, bör nägon
förmon af den dä sökte Jntekningen icke till
godo njuta. Är Gäldenärens wistande okändt,
eller ä Utrikes Ort, mä Jnteknings. sökanden
wid lika ätwentyr och inom lika tid, hafwa ä
närmaste Post-Contoir fogat behörig anstallt
om införande af Kungörelsen härom sä wäl uti
Stockholms Post-Tidningar Irenne (Z:ne) sänger
som en gäng uti Hamburger Tidning. Och bör om
deste åtgärder bewis till Domstolen wara ingiswjt
ä nästa Rättegängsdag eller Ting som inträffar
efter zo dagar ifrän den tid, dä nämde
ätgärder bordt wara widtagne, allt wid förlust
af den dä sökte Jnteknings. formonen, derest
Laga förfall ej styrkas kan."
Wid det af Eders Maj:t föreflagne Tredje
stadgandet, hafwa följande betänkligheter Rik.
sens Ständer förekommit. Detta stadgande
skulle innehätta ett undantag ifrän den första
punkten. Wid jemförandet af undantaget med
regeln har den betänklige följd synts uppstä,
att om Gäldenären inom de zo dagarne, utan
att föryttra den Jnteknade Fastigheten, sökte
Cetzion, skulle, om fastställelsen ej före Cestion
ffett, Borgenären förlora sin förmonsrätt, mön
vm deremct Gäldenären inom samma tid förut
86 Den 11 Oelober.
föryttrade egendomen, och derefter sökte Cefionägde
Borgenären sin panträtt emot köparen i
behäll, hwaraf äter skulle följa, att Jntck.ungs,
sökanden ägde mera fördel af ett dubbelt Gal.
denärenS smek än af ett enkelt, sem ätminstone
icke beröfwade de andra Borgenärerne hwnd as
fastighetens wärde öfrigt wara kunde. Harwid
bafwa Riksens Ständer nogsamt insett nägon
anledning wara att befara, att Gäldenär"' dä
de befinna sig i obeständ möjligen kunna gifiva
wink ät wista Borgenärer, att genom Jntek.
ning betäcka sina fordringar. Men dä förlusten
af Intekmngs. förmon ä/wen kan träffa
dem, hwilka med Gäldenären icke colluderat och
nämde befarande destutom icke kan gälla i de
Concourster som efter dödsfall genom urarfwagörelse
uppkomma, hafwa Riksens Ständer, dä
tillika är ostridigt, att Gäldenär genom en tidigare
eller senare ansökning om Cefion icke
bör kunna Borgenärs rätt förwerka, i detta
föreflagne stadgande ej trott sig kunna ingä.
Till det Fjerde stadgandet, hwilket Riksens
Ständer bifallit sä lydande: "Att dä ä fast
Egendom Jntekning blifwit sökt, men Domaren
ej öfwer den skedde Intekningens beständ sig utlätit,
det dä statt Concours. Domaren tillhöra
att frägan om JntekningenS beständ upptaga
och pröfwa," hafwa Riksens Ständer beflutit
att foga följande tillägg:
"Att Gäldenären stom i alla fall bör an.
staffa Grawations.bewis frän Intekmngs. Do.
maren, hwars stplldighet det alltid warit och
är,
Den ii Octo ber. 87
är, att flika bewis, när sädant ästas, emot lö.
sen meddela, äfwen mä äl gga hos honom anmäla,
att Cefion blifwit sökt, samt bewis derom
för Jnteknings-Domaren förete.
Och hafwa Riksens Ständer list detta tillägg
ansett sig wara befogade, enär IntckmngSDomaren
synts böra haswa känlledom om hwad
i afseende vä Jntekningen förefallit; hwilket allt
R:k'ens Ständer Eders Majus Nädlgste pröfning
och fastställelse i underdänighct fä under»,
ställa.
Riksens Ständer framhärda m« m..
Uppllk o«k xoilklnrl kol. 5t!nära ll Ottob. Itzlv»
Stormäktigste Allervädigste Konung.
Riksens Ständer kommit i erfarenhet att
författare uppträdt, hwilka med förgätenhet af
Lagens föreskrifter och Samhällets fordringar
ät allmänheten i tryck framställt sädane omdömen
och yttranden, hwilkas widare utspridande
antingen stu»e leda till upplösning af Samhällslefnadens
heligaste band elier äter blottställa Fädernesland,
t för de wädor, hwarifrän det med
de mest smältande uppoffringar blifwit räddadtr
att man. tillätit sig den i wärt land okända tilltagsenhet,
att i off ntliga Blad ej allenast hälla
loftal öfwer wäldsgerningar, utan ock, under
88 Den 11 October.
.Rikets nu församlade Ständers öfwerläagmn.
gar i ett det wigtigaste ämne för samtid och
- efterwerld, ingä i sä bestaffade yttranden att
främmande Makters Sändebud funnit sig frr.
anlätne päkalla Regeringens uppmärksamhet.
Dä Riksens Ständer erkänna, att enligt Stats.
Lärans föreskrifter hos Nationer och Stater
son, med hvarannan sta i wänligt och fredligt
förhällande Regeringarne äga den mest om»
fkränkta rätt, att af den andra Maktens under,
sätare med marsa mhet och aktning bemötas och
omtalas. Dä pä sädant sätt föranledde freds,
brott ofta kunde medföra lika om icke mera
skadliga följder, än genom upprorsstiftande för
Samhället kunna uppkomma, hafwa Riksens
Ständer, som ansett skrifter af denna halt böra
Enas bland brottslige försök att störa Rikets
lugn och säkerhet, till undvikande deraf att
6-§. 6. Cap. Mitzgärnings. Balken, enligt hwil.
ken, jemförd med hwad Kongl. Förordningen
af den so Januarii 1779 angäende ändring i
Allmänna Lagens stadgande uti ätskillige rum
rnnehäller, sädane brott böra afdömmas, skulle
kunna anses ändrad genom Kongl. Masts och
Riksens Ständers den 9 Mars innewarande är
fastställde Tryckfrihets Lag, beslutat, att öfwer
berörde g. §. 6. Cap. Mitzgärnings. Balken stadga
och utfärda en sä lydande förklaring: "Att
om öfwer främmande folkstag och deras Rege.
ringar, med hwilka Riket är i fredligt och wän.
skapligt förhällande, yttranden i tryckt skrift före.
komma, som Tryckfrihets. Comiteen, hwars ut
-
Den ii Os^ober. - 89
läkande genast wid undersökningens början bör inforvras,
förklarar tydligen förräda den brottsliga
afsigt, att hos sädan Makts undersätare wäcka
och underhälla nutznöje med dest Regering och Regeringssätt,
eller innehälla rykten och berättelser
om sädan Matts regering eller härwarande Sän.
dcbud, hwilka, enligt samma Comitecs utsago
äro säsom förklenlige och till mitzsämja ledande
att anse, Författaren deraf eller ock Boktryckaren,
derest han Författaren ej uppgifwa kan,
genast mä gripas, och med afseende ä brottets
beskaffenhet efter ofwanberörde Lagens rum sträf,
fas samt skriften constskeras, eller,'derest det
förut präliminariter stedt, samma consiskation
Lagligen stadfästas; hwilket Riksens Ständer
härmed fä till Eder Kongl. Maj:ts Nädiga
pröfning och stadfästelse i underdänighet öfwer,
lemna.
Riksens Ständer framhärda m. ck.
UxpIUi oci, goäklack kor -Ilr Le-inäen 6sn n Octvb. i8ls.
Stormäktigste Allernädigste Konung.
anledning af det stadgande Kongl. Kam.
mar-Collegii Kungörelse af den 20 Maji 1799,
angäende förbättring i 178?» ärs Landtmäteri.
Tara 12. Mom-,' alt i fall Landtmätare ej god.
willer utbekommer sitt arfwode, Konungens Be.
90 Den 11 Oktober.
fallningsbafwande derom bör anlitas, hwilken,,
utan uppebäll, genast äger lemna nödig hand-,
räckning till uli,tätning, dä förrättnings, man-,
nen för sin räk-.ings riktighet anflvarar; har
hoS Riksens Ständer fräga uppstätt, burn dr
dermed förknippade olägenheter stulle kunna afhjelpas.
Detta stadgande Eall neml. bafwa blif.
wit sä förstätt, sem ffulle Konungens Besäll,
ningbhafwande äga, att utan commynication
och jordägarens hörande, samt säledeS utan,
egentlig pröfning, bifalla utmätning ä den summa
Räkningen innchäller, hwaraf- fölste, att
fastän i samina Memcnt medgirwes, det jord.
ägaren som sökt bl-fnit, mä inom wist tid fä
ätala Räkningen för bioad den innefattade mek
än sig borde, samt dcrä erhälla Konungens Be«
fallningsbafwandes Utflag, jordägaren dock kun.
de blifwa nog lidande, enär, sedan Landtmäta.
ren undsätt sitt arfwode, wm ofta kunde innefatta
bela förrättningens liguid, werkställighe.
ten af det äterstäende arbetet likafullt länge utebl-fwe,
och Landtmätaren till äfwentyrs emedlertid
erböllc transport till annan ort, eller med
döden afginge, i hwilka fall ersättningen antin,
gen wore aflägsna!) eller omöjlig och merendels
utsökandet deraf förenadt med sä mycken kostnaoch
beswär, att jordägaren helst wäller, att wid
första stadan löta bero.
För att i detta afseende undanrödja alla
swärigbeter, men tillika försäkra Landtmätare,
hwilkas btttwudsakliga inkomster bestä i arfwoden
för priwata förrättningar, att sä snart ste
kan
Den ii Octo ber. 91 '
kan dcsie arfwo^en utbekomma, haiiva Riksens
Ständer till ändring i ofwanberörde förestrift
förenat sig om ett sädant stadgande: '"Att dä
Landtmätare bos Konungens Befallniogshaf.
wanoe söker hanpräckning till utmätning af sitt
arsa,ode för priwata förrättningar, hans ingis,
na Räkning ej mä anses utmätnings-gilld förr
än densamma efter wederpartens hörande blif.
wit i enlighet med Landtmäteri-Taxan eller sersillldte
öfwerenskommelser af Konungens Befallningshafwande
pröfwad, samt derest Konungens
Befallningshafwande skulle finna skäligt det in.
nan förrättningens flut större eller mindre del
af arfwodet mä fä af Landtmätaren uppbäras,
sädant icke mä bewiljas utan emot borgen af
t wenne wederhäftige män, de der en för begge
och begge för en answara för de uppburne med.
leus äterbärande, i händelse Domaren pröfwar
att Landtmätaren sin ssylldighet icke fullgjordt."
Och fä Riksens Ständer härmed detta förslag
Eders Kongl. Masits Nädiga sanction i under
dänighet
underställa.
Riksens Ständer framhärda m. m.
UxpUg ack kor oll» clcn n Ockob. i8r«,
Stormäktigste Allernädigste Konung.
^ betraktande der-af, att enär Fabriks.Idkare
och Handtwerkare till bestyrkande af sina för
dr
in
-
9» Den 11 October.
dringar äberopat Räkning öfwer sin tillwerkning,
sädane Räkningar ivid Domstolen icke ansetts
medföra rätt lil! betalning, har hos Rik.
sens Ständer fräga blifwit wäckt om ett stadgande,
bwarigenom Manufakturisters och Handlandes
säkerhet ytterligare kunde betryggas. Dä
Riksens Ständer ansett, att wäl icke blotta Räkningar,
utan endast sädane som pä »verkelig och
ordentligen förd Bok öfwer hwad utborgat och
betaldt blifwit sig grunda, det witsord kan tillerkännas,
som ,7. Cap. 2. §. Rättegängs Balk.
medgifrver; äswen som, ett säd«nt »vitsord, entigt
Kongl. Förordningen af den 28 Jnnii 1798
L. §. icke kan äga ruin, i afseende pä »varor,
som parti-»vis utborgas pä tre eller flere mänaders
anständ »ned betalningen; »nen att hivad
andra utborgade waror beträffar, hivar och en,
som ordentlig Bok öfwer handel och köpenskap
förer, bör äga den bewisningsrätt ofwan åberopade
Lagens rum tillerkänner Manufacturister
och Fabrikanter, hwilkas köpe-afhandlingar, enligt
sakens natur och Handels.Backens 1. Cap. 4. och
9. §. §. ofelbart under handel och köpenflap begri.
pas, och hwaröfwer, dä tillrverkningen är större,
Bok nödwändigt mäste föras, hafwa, till förekom,
mande af orätt tillämpning, Riksens Ständer be»
siutat öfwer »7. Cap. 2. §. Rättegängs-Balken en
sä lydande förklaring: "Att det »vitsord, hwit.
ket enligt 17. Cap. s. §. Rättegängs-Balken,
jemförd med Kongl. Förordningen den 28 Jun.
»798- § 2. tillkommer den som till bestyrkande af
fordran för utborgade waror äberopar Bocker
öl
-
- Den r r October. 93
öflver handel och köpenflap, äfwen sträcker siq
till waru. tillwerkare, hwilka öfwer sin rörelse
Beck och Räkning behörigen hälla eller hälla läta.
Hwilket härmed till Eders Masts Nädiga prof,
ning och stadfästelse i underdänighet Lfwerlemnas.
Riksens Stärner framhärda m. m.
UpplZii ock xoäklnä kor kiää. ock Allein 6. n Octok. r§io.
- - - - Grefie-§däncker ck. ir - - -
- - - - Lor»3re-8täncker ck. n - -
- ^ - Loncke- §ränckec ck, iz - - -
Stormäktigste Allernädigste Konung.
Riksens Ständer hafwa, med den anledning de
af Eders Maj ts Nädiga Proposition erhällit, warit
betäiikta att utse medel till bestridande af de kosina,
der, som i och för Riksdagens fluld.äro oundwik,
lige. Riksens Ständer inse nogsamt att desie kost,
naders blifwande werkliga belopp icke »ned säkerhet
kan bestämmas, men dä i alla fall de medel sorn
dertill blifrva utsedde böra behörigen redorvisas,
hafwa Riksens Ständer efter de upplysningar
om erforderlige tillgängar, de af Eder MajllS
Nädiga Proposition, sä wäl som genom egna undersökningar
kunnat inhemta, samt med afseen,
de ä den tid, inom hwilken Riksdagen förmodeligen
kan afstutaS, till Riksdags, kostnadernes
bestridande anflagit en ungefärligen beräknad
Summa af 150,000: Ridr., dä derunder tillika
blifwit inberäknade de utgifter som till emottagande
af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen och
64 Den 11 October.
Desi Höga Famille blifwa oundgängliga; och
komma besia 150,000: R:dr. att förffottsivis
af Riksgälds. Conteiret utbetalas, emot ersätt,
»ung pä samma satt och af sackma tillgängar
som, till betäckande af det förskott Riksgälds.
Contoiret bör utbetala till kostnaderne för Hamnstängningen
samt lugnets återställande i Hus.
wurstaden, blifwil anflagne; hwilkrt allt Rck.
sens Ständer Eders Majit härmed i underdänighet
fä tlllkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda n> m.
ock K05 ^166. ock 6. Il Octod. IZtT
^
- - - ^ret^e-8r2nciet 6. n - ..
- - ^ 8orALre-8tän6et rl. H » -
- - - - LoiictL-HrTn^sr 6» -
Stormäktigste Allernädigste Konung.
^)cnom Nädig Proposition har Eders Majit
till Riksens Sländer yttrat Desi Nädiga önffan,
det mätte medel ansiäs till Pelisioner för sivärt
bletzerade Officerare och Under-Offcerare inom
Eders Majits Armee och Flottor. Riksens Stän.
der, som med den tänsta af deltagande detta
imma och angelägna ämne förtjenar, tagit det.
samma i noga öfwerwägande, hafwa, dä de
ansett säsom den storsta rätlwisa, alt ben som
tappert stridt för fäderneslandet, och frän kri.
gets faror och mödor äterkommit urständsatt all
full»
Den 11 October. 63
fullfölja den bana ät bwilken han sig uppoffrat,
mätte ätminstone nMa en nödtorftig bugning
för de älcrstäende dagarne af sin lefnad, samt
dä de tillika funnit angelägenbeten att, dä de
nu i tjenst stäende bbffrade Officerare och Un»
der>Offcerare, ehuru till tjenstgöring oförmög.
ne, icke utan härd orättwisa kunna twingas att
bortbyta fina knappa Lönmgs- förmener mot än
knappare Pensions, willtor, Kongl. Maj:t mätte
försältas l tillfälle att genom anbud af cn för
deras nödtorftiga bergning lämpad Pensions.
Summa förmä desie till atffedstagande, och att
sämedelst lemna rum för tjenstbart Befäl wid
Armeen, med största tillfredsställelse sett sig äga
Utwäg att till detta behof pä Stak cmsiä en
Summa af 5500: R or. ärligen. Dä Riksens
Ständer sig förbehälla, att i sammanhang med
tillgängarne till andra utgifter fä uppgifwa ut.
wägarne äfwen till denna, fä de nu detta sitt
beslut härmed till E:-ers Majck i undrrdänighet
>LfwerlkMna.
Riksens Ständer framhärda m. m.
VxxINt ock kior Ni» §l!n^«v rr Ocrod. Ii,o.
Stormäktigste Allernädigste Konung.
^)os Eder Kongl. Majit fä Riksens Ständer
i underdänighet anmäla deras beslut rörande
ett
96 Den i t. Oktober.
ett tillägg till 14. §. i Riksens Ständers Ilk.
stitiä-Ombudsmans Instruction. Dä i berörde
§.s sint finnes stadgadt alt denne Riksens Stän.
ders Embetsman, wid hwarje Riksdag bör till
fine Principaler aflemna en allmän redogörelse
för fin förwaltning af det bonom anförtrodde
Embetet, samt deruti utreda Lagstipningens ti!!,
ständ i Riket, anmärka brister uti Lagar, Författningar
af allmänna Hushällningen, samt
uppgifwa Förslag lill deras förbättring, har det,
till fullständigheten och ett säkrare rvinnande af
det äsyftade ändamälet, att Riksens Ständer
genast wid hwarje Riksdags början, mätte er.
hälla nägon allmän kännedom af Lesia ämnen,
synts Riksens Ständer höra, att Justitia-Ombudsmannen
äfwen älades en redowisning inför
Riksens Ständer, om de af deras wid fö.
regäende Riksdag fattade beslut och hemställ,
ningar, som wunnit Eders Masts bifall och
blifwit werkställde.
Riksens Ständer hafwa derföre önskat, att
wid flutet af denna §. ett sä lydande tillägg
mätte bifogas:
"Justitiä. Ombudsmannen äligger äfwen,
alt wid hwarje Riksdag för Riksens Ständer
uppgifwa, hwilka af deras wid sist förslutne
Riksmöte fattade beslut och gjorda hemftällnin.
gar, blifwit af Konungen gillade, utfärdade och
i werket ställde."
Pä hwiiket beslut Riksens Ständer, dä
Le detsamma nu till Eders Masts Nädiga pröfning
öfwerlemna, om Eders Masts stadfästelse
i underdänighet allhälla. v??-
Den t i Oktober. 97
ock kor 8.ie1ä» ock ^6e!n rian H OÄod.
» - 8ortz2ke-5r^n6er ilen n - -»
» » Lonäe-^r^näer 6en ir ^ »
Stormägtigste Allervädigste Konung.
Ä^ed afseende derä alt Riksens Ständer oför,
modadt, nysi efter ett afflutadt längwarigt Riks.
möte, nödgadtS sammankomma, och dels beflu.
tat att nu hufwudsakeligen befatta sig blott med
sädana mäl, hwilka oundwikeligen mäste afgöras,
dels icke funnit skäl att upptaga och ä nyo
granska beslut, hwilka sä nyligen blifwit fattade,
att mänge deraf ännu icke hunnit werkställas,
och de fleste ej af erfarenheten kunnat pröf.
was; hafwa Riksens Ständer beslutat, att alla
de Ärender som under sist förslutne Riksdag
blifwit asgjorde, och öfwer hwilka besluten till
den nästföljande skulle blifwa gällande, samt sä«
ledes nu bordt äter förekomma, stola i anseende
till den korta mellantid, som sedan förra
Riksdagen förflutit, nu säsom under samma
wilkor fastställde anses; och fä Riksens Ständer
dä de detta beslut till Eders Mast i underdänighct
öfwerlemna, lika underdänigt anhälla,
det täktes Eders Mast, efter ÄmnenaS
beskaffenhet, i Näder läka besia beslut till werk.
ställighet befordra.
Riksens Ständer framhärda rc.
Bihang. lil. L>. N:ö 1Z, 14.
Z8
Den ri Octobcr.
ock Aocikänä kog R.!66^-vck ^Ueln 6en n O^ob. rZrv»
'- kr?KE-§tänrier elen n
öOr^Lre-8tän^sr elen n
- - Loncie^lLncler 6en rr - ^
Stormägtigste Allernädigste Konung.
är Riksens Ständer wid sistleden Riksdag,
i följe af Eders Masts Nädiga Proposition,
beflöto för detta Konung Gusraf AdolphS
och desi Familles aflägsnande ifrän Sweriges
gränser, blef den underhälls, summa, som ho,
nom anslogs, bewiljad under samma förbehäll
som den först begärdes, nemligen iagttakundet
af det närwarandes lugn och framtidens säker,
het. För att ytterligare widtaga alla försigtig,
hets mätt som till minnande af detta ändamäl
kunna erfordras, och efter hos Riksens Stän.
der förekomne anledningar, hafwa Riksens Stän.
der nu bestulit:
1:0 Att till förtydlingande och för att gif.
wa mera fullständighet ät deras redan förledit
är fattade beslut, rörande för detta Konungens
och desi Familles flyttning och wistande utom
Riket, ytterligare förklara: det desin beslut in«
nefattade det wilkorliga förbehäll, att hwarken
f. d. Konungen eller nägon af desi Famille stulle
beträda Sweriges gränser: om hwilket be«
stuts widmagthällande, och till minnande af det
dermed äsyftade allmänna lugn och säkerhet,
Riksens Ständer ät Eders Mast uppdraga och
rm i underdänighet anhälla det mätte utan Hinder
-
Den rr Öctober. 99
der af nZgot annat afseende, alla till ändainä.
let nödige mätt och steg widtagas.
2:0 Art om f. d. Konungen eller nägon af
desi Famille skulle af gällande orsaker finna sig
föranlätne att wistelseort förändra, bör det ske
med Swensta Regeringens wetstap och bifall,
sä framt de wilja bltfwa i ätnjutande af den
iwderhällssumma Riksens Ständer dem bewiljat.
Zw Att dä f. d. Konungen aflägsnar sig
frän fin Famille, äger han icke att lyfta mera
än räntan för bans enstildta förmögenhet, utgörande
23,582 Riksdaler Swenstt Banco, samt
de lo.noo Riksdaler samma mynt som Riksens
Ständer honom enskildt tillagt.
4w Att det äterstäende af underhällssum.
man tillkommer alltid i sädant fall f. d. Drott,
ningen, att för sin och fina Barns räkning, sä
länge desie äro omyndige emottaga och Disponera.
Hwilket beslut Riksens Ständer nu till Eders
Maj t i underdänighet fä öfwerlemna rö.
Utdrag af Högloft. Riddcrssapets och
Adelns Protokoll wid Urtlma Riksdagen
i Örebro den n Octob. 1810.
S. D. anledning af förekomna anmärknin.
gar wio Banco. Utskottets den 8 October pä
bor
-
100 Den 11 Oktober.
bordet lagda, och nu ä nyo föredragne Mems,
rial, innehällcknde Utskottets utlätande i afseende
pä Konungens Nädiga Proposition om medel
till Jernrverks, handteringens uppratthällande,
blef detta Memorial till Banco. Utskottet äler.
remitteradt. Or supra.
Lx ?rotoco!Io
O. Silverstolpe» ^
Utdrag af Högloflige Ridderffapetö och
AdelnS Protokoll wtd Urtima Riks-agen
i Orebro den n Octob. i8ro.
S. D. X4)id förnyad föredragning af Lag.
Utskottets den 2 i denna mänad pä bordet lag.
de Memorial rörande Herr Liljeströms mo>
tion, om nödiga försigtighetSmättS widtagande,
i afseende pä f. d. Konungens wistelse.ort, am
säg Högloft. Ridderskapet och Adeln, dä denna
fräga redan genom Ridderffapet och AdelnS beflut
öfwer det Serskildta Utskottets Betänkande i
i samma ämne war afgjord, nägon öfwerläggning
af Lag. Utskottets Memorial icke äga rum.
Ht »oprs.
Lx krotocollo
0. 8ilverstolp».
Utdrag
Den ii Sctober. icri
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hederwärda
Bonde-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Orebro den i r Oktober
i8io.
S. D. c8ervillnings. samt Allmänna Beswärs.
och Oeconomie. Utskottens gemensamma utlätande
af den 2 i denna mänad öfwer Kongl. Maj:ts
till Riksens Ständer den iz sistl. September i
NLder afgifne Proposition, angäende rättighet
för Carlscrona Stad att hädanefter, som hittills,
fä utöfwa Brännvinsbränning och distille.
ring genom ett Bolag och wid ett enda sam.
mansatt Werk, blef ä nyo föredragit och af
Bonde-Ständet till alla delar bifallit, vt supra»
k» ?rotoLollo
(-adriel Hämaaa»
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde.
Ständet wid Ur.ima Riksdagen k
Orebro den n Oktober 181-0.
S. D. §)et tillägg wid 14 §. af Instruktiv,
nen för Riksens Ständers Justitiä. Ombudsman,
hwilket pä af Proftsioren Doctor Almqwist
gifwen anledning, Conftikutions. Utskottet före.
ftagit i Memorial af den z dennes, stm näst.
102
Den n October.
följande dagen hos Ständet blifwit uppläst och
lagdt pä bordet, wardt nu wid förnyad föredragning
gilladt. Ut supra.
Tx ?rvtocollo
Lakris! Ödmann.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de.Ständct wid Urtima Riksdagen t
Arebro den n Oktober 1810.
S. D. Ä)id förnyad föredragning af StatsUtffottetS
den 4 dennes pä bordet lagda Betänkande,
af den 24 sistl. September, i anledning
af Kongl. MasitS i Räder, den zo nästförut.
gäende Augusti till Utskotte.t afgifne Proposition,
om de pä Allmänna Indragnings. Staten uppförde
Extra Löner och Pensioner, blef detsam,
ma, i anseende till gjorde anmärkningar, till
Utskottets widare ätgärd äterremitteradt. Ut
supra.
Lx ?rotk>co!I»
lakris! Öchnsoo.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bom
de-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den n Oktober 1810.
S. D. 23id förnyad föredragning af Bewill
nings-UtffottetS
den 4 i denne mänad pä bordet
lagda Utlätande af den 2 dennes öfwer den
för
-
Den ii October. 105
förklaring, Anders Olofsson frän Orebro
Län i Memorial, som Bonde-Ständet remilterädt,
sökt af wiste delar i Bewillnings-Förordgen,
blef detta Utlätande i allt gilladt. Ur supra.
L,x ?rotocollo
Lskrieb Oämaan.
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Bonde-Gtändet
wid Urtima Riksdagen i
Arebro den n October itzio».
5. D föredrogs ä nyo Bewillnings. Utffot-.
tets pä bordet lagda Utlätande af den 2 i denne
mänad öfwer Majorens von Kruus's till
Högloft. Ridderffapet och Adeln inqifne och remitterade
Memorial, angäende medel, att lätta,
och försäkra taxeringen och uppbörden af den
Bewillning, Officerare och Tjenstemän wid Regementerne
böra erlägga; och blef samma Utlätande,
innefattande ett tillägg wid flutet af
6. Mom. 5. §. z. Art. af Bewillnings' Förordningen,
i allt godkändt. supra.
Lx protocollo
Lakris! Öclmauo..
Utdrag-af Protokollet, hället hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen L.
Arebro dm r r October iLio.
S. D. §fter det Bewillnings UtffottetS dm 2
dennes meddelade utlätande öfwer Borgmästar
neS
-
104 Den 11 October.
ries Palmborg'-?, Nenssns och Ullbergs
samt Brukspatronen Bjuhrs gjorde anhärian,
att den förskoning i Bewillningen, som wid sista
Riksdag blifwit förunnad Städerne Uddewalla,
Ämäl, Upsala och Ostersund samt, Jnwänarena
r Westerbotten och den norr om Ore Elf beläg.
ne del af Nordmalings Socken, mätte till nästa
Riksdag fortfara, nu ä nyo föredragits, bifölls
samma Utlätande af Bonde. Ständet, sä att
förrnämde StäderS och Orters Inbyggare skulle
njuta till godo den förskoning dem, i 8, 9, io.
och ii. Mom. 4- §. i. An. af Bewillnings.
Förordningen, wore tillsagd till nästa Riksdag.
b^x krotocollo
Qsbrisl Öämsao.
Utdrag af Bonde-StändetS Protokoll,
hället wid Urtima Riksdagen i Örebro
den n October 1810.
S. D. o8ervillninLS. Utskottets den 4 i denne
mänad meddelade, pä bordet lagda Utlätande, i
anledning af Kongl. Maj.tS Nädiga Proposi.
tion till Riksens Ständer, angäende nägre un.
derdänige ansökningar om eftergift af Bewillning,
blef, wid förnyad föredragning, gilladt.
Lx ?rotocollo
Lsbriel Öämsnn.
Utdrag
Den ii October-. 105
Utdrag af Bonde-StändetS Protocoll
hället wid Urtima Riksdagen i wrebro
den n Oktober 1310.
S. D. -8iföllS Allmänna Beswärs. och Oeeo.
namie-Utskottets den 8 sistlidne September med.
delade, pä bordet hwilande Utlätande öfwer
Iouweleraren Holmers af Wällöf!. Borgare.
Ständet till Utskottet remitterade Memorial,
angäende Gesällers hänförande under Tjenste,
hjons-Stadgan, ve saprr.
Lx ?rotocollo
6»brisl Oämsoe».
Utdrag af Protokollet, hället i Riksens
Högloft. Ständers Allmänna BeswärSoch
Oeconomie-Utskott den n October
i-ro.
S. D. 8ät Utskottet stg föreläsas Handlingar,
ne, rörande de hoS Wällofl. Borgare, Ständet
gjorde anmärkningar i anledning af Utskottets
yttrande uti den af Herr Holmer wäckta frä.
ga om Gesällers hänförande under TjenstehjonsStadgan:
och beflöt Utskottet att till swar härä
förklara, att Utskottet icke ansett det tillkomma
sig att pröfwa, huruwida berörde fräga rätts.
sr
1O6 Den 11 Oetober.
ligen wore ett ämne för Borgare-Ständets en.
skilda besrvär, sedan bemälte Ständ, pä hwilket
en sädan pröfning syntes egentligen bero, behagat
tig Utskottet remittera samina kräga, samt
att Utskottet, i owisshet om den af Herr Holmer
föreflagne förändring i Skrä - Ordningens
föreskrifter kunde pä nägot sätt röra BorgareStändets
Privilegier, funnit lämpligast att
detta ärende wid nuwarande Urtima Riksdag
icke till hufwudsakelig pröfning ffulle upptagas,
emot hwilket yttrande nägon erinran ifrän de
öfrige Respeetive Riks-Ständen ej blifwit Utskottet
meddelad, l-tt supra.
Lx ?rotoco1Io
Oart O. 8kozmza.
Utdrag af Protocollet, hältet i Riksens
Högloft. Ständers Allmänna BcswärS.
och Occonomte-Utskott den n Oktober
igro.
S. D. Upplästes ett ifrän Wällofl. BorgareStändet
meddeladt Protocolls Utdrag, med anmärkningar
wid Utskottets afgifne Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj.ts Nädiga Proposition
om skyldigheten för alla att deltaga i
wärdén af de Fattige, m. m., och beflöt Utskottet
att till swar pä berörde anmärkningar förklara:
1:0 Att
Den 11 October. 107
1:0 Att Utskottet, i anledning af Kongl.
Masits Nädiga Proposition, funnit sig böra
tillstyrka de uti dess betänkande upptagne argif,
ter och föreskrifter, för att provisionelt befrämja
de Fattiges säkrare underhäll, intilldess, enligt
Riksens Ständers wid sista Riksdag i under,
dänighet yttrade önskan, en allmän Författning
om Fattigwärden r Riket efter förcgängen undersökning
af alla dertill hörande omständigheter,
kunde wid nästa Lagtima Riksdag blifwa
fastställd.
2:0 Att Utskottets mening wore, det de af.
gifter, som wore föreflagne att af allt Sjöfolk
wid förhyrningen erläggas, skulle utgä jemte
det bidrag till de Fattiges underhäll, hwartill
hwar och en icke dessmindre wore förbunden i den
Församling, der han funnes Mantalsskrifwen,
och utan afseende pä de förut wanlige afdrag
till Sjömanshusen; att Utskottet ansett de föreflagne
afgifterne wara sä mättlige att skäl till
klagan deröfwer ej syntes äga rum, helst dä
man betraktade att Sjömän, genom deras lef.
nadssätt, icke sällan ökte antalet af dem, som
mest wore i behof af andras understöd; samt att
Utskottet funnit billigt att ifrägamarande afgifter
skulle betalas äfwen af Utländskt Sjöfolk,
som i Swensk hamn förhyrdes, emedan dylike
afgifter pä flere utrikes orter affordrades Swenske
Sjöfarande.
Zw Att Utskottet uti dess förslag ej upp.
räknadt andre till en Skeppsbesättning hörande
personer, än de sorn funnits nämde dels uti
Kongl.
io3 Den rr Oclober.
Kongl. Ma):tS Nädiga Proposition, dels uti
den af Directionen wid Amiralitets, Warfs och
Orgryte Församlingars Fattigwärd. Inrättning
till Kongl. Maj t ingifne undcrdäniga Ansökning,
hwaraf Utstottet crhällit del; men att
Utstottet ansäg Lär. Styrmän lämpeligen kunna
uppföras till samma afgift som Styrmän, samt
Timmermän och Constaplar tillika med BätSmän,
Matroser och Jungmän.
4:0 Att Utskottet förmodade det ingen Församling
fannS, der ej nägot vmröstningssätt
wore wedertagit, till bestämmande af bidrag till
de Fattiges underhäll, och derföre ansäg öfwerflödigt,
alt det skulle uttryckligen lemnäs hwarje
Församling öppet att serskildt bestämma omröst.
ningssättct, hwilket i alla fall genom öfwerenskommelser
kunde förändras. Hwarom Utdrag
af Protokollet skulle expedieras, 8vpr>.
kx ?rotoeollo
Osrl O. 8koAmaa^
Utdrag af Protokollet, hället t Riksens
Högloft. Ständers Allmänna BeswärS.
och Oeconomie Utffott den n Ottodtr
S.
D. Upplästes ett ifrän det Hederwärda
Bonde-Ständet meddeladt ProtocollS Utdrag
med
Den 11 Octoöer. iv»
med anmärkningar wid Utstottets afgifne Belänkande,
i anledning af Kongl. Masits Nädiga
Proposition om skyldigheten för alla att deltaga
i wärdén af de Fattige, m. m., och beflöt
Utskottet att till sivar ä berörde anmärkningar
afgifwa följande Förklaring.
1:0 Att de i Utskottets Betänkande föreslagne
afgifter, som af allt Sjöfolk wid förhyrningar
borde erläggas, icke frikallade nägon ifrän
den fattig, afgift, hmartill han säsom Ledamot
af en Församling wore förbunden, men att det
wore sä mycket mindre lämpeligt, att den afgift
som sälunda wid förhyrningen af hwar och
en Sjöfarande uppbars, skulle tillfalla den Församling
der han hade sitt hemwist, som berörde
afgift jemwäl af utlänningar borde utgöras.
s:o Att Utskottet i anledning af det derom
i Kongl. Maj.ts Nädiga Proposition införde
förbehäll, tillstyrkt, att öfwerenskommelser om
afgifter till de Fattiges försörjande skulle, likasom
manligen andra allmänna föreningar, till
Kongl. Majlls Nädiga stadfästelse öfwerlemnas;
men att Utstottet ansäg det wara utom all frä.
ga, sä w.U att i detta ämne, i behörig ordning
fattade serstillde beslut ägde kraft till werkställighet,
utan att behöfwa hoS Kongl. Maj:t i
underdänighct anmälas, som att hwarje Församling
hade fri dispositions, rätt öfwer den
Fond, som hwar och en till sine FattigeS underhäll
anslagit, lilr rvxrs,
Lx krotocollo
Lark O. LtroZlnsn.
Wörd
-
no Den !2 October.
Wördsamt Memorial.
^ill Constitutions. Utskottet har ifrän det He.
derwärda Bonde-Ständet blifwit infordradt ut.
läkande öfwer Talemannens den 8 sistlidne gjor.
La »vägran af Proposition pä den af Riksdagsmannen
Anders Joachimsson i Ständet
wäckta motion, rörande Kuugsgärdarnes för.
säljning. Sä mycket Utskottet af det meddelade
ProtoEs. Utdraget kunnat inhämta, war
frägan om Kungs- och Kungs Ladugärdars För.
wallning, i Stats-Utskottets Betänkande söre.
slagen, försia gängen hos det Hederwärda Bon»
de-Ständet före till pröfning. I stöd af 56. §.
RegeringS-Formen har Utskottet wid sädant fö.
rewettande, ansett Talenrannen äligga. att icke
göra annan Proposition än antingen till afslag
eller bifall af Stats.Utskottets Memorial eller
ock till äterremiss, i stöd af inom Ständet
gjorde anmärkningar; i hwilket senare fall
Rcksvagsmannen Anders Joachimssons yttrande
wisierligen kunde ätfölja äterrcmitzen till
Stats-Utskottet.
Om Bonde-Ständets mening, med den yrkade
Propositionen pä Anders Joachims»
sonö motion, war en förändring af hwad l
Stats Utskottets Betänkande war föreslagit, war
enligt samma 96. §. Riksdagsmannen ej berät.
tigad att göra en sädan Proposition, dä Ständer
ej kan desiuta förändringar, innan Betän.
kan
-
Den 12 October. rii
kandet andra gängen frän behörigt Utskott äter.
kommit.
Skulle ytterligare Riksdagsmannen An.
ders Joachimssons yttrande anses wara
en ny motion, kunde, dä den först gjordes, ingen
annan Proposition framställas, än till rcmifl:
men dä redan den i Riksdagsordningen före.
skrifna motionstiden war förfluten, war icke
heller Talemannen till en sädan Propositions
gifwande berättigad.
Dä säledes Utskottet bör erkänna Taleman.
nenS ätgärd till alla delar laglig, fär Utskvt.
tet tillägga, att det ej finner sig tillständigt,
att ingä i nägon Förklaring af Grundlagarne,
som för det närwarande kunde bestämma deras
förständ och ar.wändning, utan endast sädane
som, innehällande förslag till nya tydligare
stadganden, till afgörande af ^ nästkommande
Ständer kunna öfwerlemnaS. Orebro den i»
October 1310-
pä Lonftitutisns.Uts. sttets wägnar:
O. körner. A. Dingllsöius.
). kl. tlschtsbilä. Hväsrs ^»00 kl^olrsrr.
L Silvertiolp».
riS Den 12 October.
Upp!!a k»k kickä. ork ^äeln rte» rz O^od. l^i».
Wördsamt Memorial.
följd af remitz pä gjorde anmärkningar hos
Högloft. Ridderskap^ och Adeln mid Stats. Ut.
skottets Betänkande rörande de pä altinänna
Indragnings, Stäten uppförde Extra löner och
Pensioner, m. m., har Stats Utskottet äter före.
haft detta ömtäliga och grannlaga ärende.
Wid den öfwerläggning Stats-Utskottet
derutinnan förut haft, undföll icke Stats, Utskottet
de anledningar, som sig förete för underdänig
hemställan af hela delta ämne till
Kongl. Majlis Nädiga pröfning. Stats-Utskottet
insäg ännu mera, att om tiden till indragning
af de ifrägawarande Extra löner och
Pensioner, hade i allmänhet blifwit ställd pä
rnnehafwarneS lifstid, ställe ändamälet af en
suedesiv besparing efter nägon tid hafwa wun.
nits, med undwikande af oläqenhcterne wid en
nägre fä individuer genast träffande indragning.
Men dä Riksens Högloft. Ständer wid
nästledne Riksdag fastställt wilkor, som borde
iakttagas för bibehällandet af innehafwande ExIra
löner och Pensioner m. m. som pä Allmän,
na Indragnings. Staten blifwit uppförde; och
Riksens Högloft. Ständer derjemte bestämt titen,
hwarifrän »verkställigheten häraf borde taga
sin början, blef det Stats. Utskottets älig.
gande, att med lika afseende pä Riksens Hög.
loft.
Den 12 October. liz
koft. Ständers sämedelst ädagalaggde afsigter,
som pä föremälet för Kongl. Mafits i ämnet
meddelte Näoiga Proposition, ä ena sidan tillstyrka
ytterligare underdänig anhällan hos Kongl.
Mafit om werkställighet af Riksens Ständers
bestul härutinnan, och ä andra sidan, att efter
bästa förmäga söka undanrödja det twifwelagtiga
i de antagne Pensions. Grundernes tillämpande.
I hwad mon Stats.Utstottet uppnätt detta
senare ändamälet, ankommer pä Högloft. Ridderskapet
och Adelns pröfning. De skäl, som
afhällit Stats.Utstottet frän försöket att werkställa
tillämpningen af berörde Pensions. Grunder,
hafwa blifwit framställte i det afgifne Betänkandet,
hwilket Stats-Utstottet, sä i denne
del, som i öfrigt utbeder sig att fä äberopa,
emedan Ltats-Utstottet icke af Anmärkningarne
Lerwid finner anledning för sig att ändra sin i
ämnet gjorde hemställan.
Stats, Utstottet instämmer till alla delar k
Len lankan, att en Summa i Negentens hand
till belöningar för utmärkte förtjenster, wors
nyttig att tillwäga bringa stora bemödanden till
Statens bästa. Med fägnad skulle Stats.Utstöttet
hafwa omfattat hwarje tillfälle att utse
en sädan Summa, om medel dertill funnits.
Men tillfredsställelsen att hafwa beredt detta,
med flere nyttjga ändamäl, har Stats. Utskottet
nödgats öfwerlemna till lyckeligare tider.
För närwarande har Stats.Utstottet mäst anse
sin önskan uppfylld, dä^ det funnit utwägar,
Bihang. UI. B. N:o iZ. 16. att
L'14 ' Den 12 October.
Ätt i alla de ärenden, som Kongl. Maj:? till
Stats, UtffottetS handläggning framställt, gL
Kongl. Maj:ts Nädiga och Wisa afsigter till
möteS.
Beträffande Redactionen af första Puncten
af Pensions Grunderne, fär StatS-Ulskouet tillkännagifwa,
att de deruti förcslagne undantag
böra förstäs hafwa afseende pä hrvad denna
Punct i allmänhet stadgar.
Stats. Utskottet hemställer siuteligen detta
ärende till Högloflige Ridderska.pet och AdelnS
pröfning.. Orebro den 12 October ivro.
Kicjäsr^ri^relr ocki ?reffo-8t8n
I^eäamärerr
vägnar cksts I-eänmoter-»
O. lllamilton. Tb. XVejäman.
^1 VällokliAe öorA^j-e-ZrZoärkr kl Nscierv^rö» Lor.<i--8k^nl-ellgmSkerr
v5»nsr ^err I-e^mälerr
Ltir. Uovän. gonss Hlläerkssoa.
b.. A. UunNim».
UppIM lior Nolläe-8r^n6el äsn 14 02obs> Igl».
Wördsamt Memorial.
^)enom Protocolls. Utdrag af den 6 dennes»
har -et Hederwärda Bonde. Ständet meddelat
Stats. Utskottet de anmärkningar, som hindrat
anta
-
Den 12 October. iiF
antagandet af hwad Stats Utskottet i särskilts
Betänkande»» tillstyrkt i afseende pä ätffillige
föresiagne Stats-Utgifter, nemligen:
1:o En Pensions - Stat fär btetzekads <l)ffi»
cerare och Under-Officerare, 5,500 Rits»
daler.
Dä Stats. Werkst förut aldeles icke bidra.
Her till underhället af de utaf Fäderneslandet
förtjente Män, som i Rikets tjenst haft lif och
blod vsparde, har Stats-Utskottet icke bordt un.
derläta att tillstyrka öfwerlcmnandet till Kongl.
Maj:ts Disposition af den mätteliga summa,
som Kongl. Maj.t till Pensioner för bleseradt
Officerade och Under. Officerare i Räder äskat.
Armeens Pensions. Casas Fond, hwarifran af.
skedade Officerare erhälla Pensioner, har sin upp>
rinnelse förnämligast ifrän Krigsbefälets egne
tillffotter; men Soldater bekomma gratialer frän
Krigsmanshus Casar», som har sin hufwudsakeliga
inkomst frän donerade Hemman saint inne.
hällningar pä Embetsmäns löner. Dä för öfrigt
Stats. Werket har tillgäng till den nödiga
sumlnan, och de Z:ne andre Riks-Ständen densamma
bewiljak, lärer det Hederwärda BondeStändet
icke heller undandraga sig att bifalla,
det Staten mä till det goda ändamälet bidraga.
2:0 Taffelpenningar till Presidenten » Swe«
Hof.Rätt, 1,000 Riksdaler.
Att denna utgift är nödwändig, wisar sig
säkrast derigenom, att Kongl, Mast, L anseende
till
!ib Den 12 Oktober.
till de knappa löne.wilkor, som, för detta i RS»
gerings - Formen stadfästade Embete, förut finnes
pä Stat, icke kunnat detsamma wid nu timad
varancé tillsätta. Den löne.tillökning af
3Zz Procent, som tillfaller denne höga Embetsman
lika med öfrige penninge löntagare, för»
sätter honom dock icke i jemngoda willor med
Justitiä-Räd, hwilka dock i »värdighet äro under
honom. Om det Hederwärda Bonde-Sländet
bifaller de föreflagne Taffelpenningarne, har
Stats.Utskottet i förut afgifwit Betänkande haft
tillfälle wisa, att tillgäng af Statens medel
dertill finnes, utan att behöfwa pätänka nya
utwägar.
z:o Landt-Staterne i de nye Länen Jemt
Iand
och Herjeådalen samt kTlorrbottn.
Det är Kongl. Masts rätt, enligt RegeringS.
Formen, att i Räder pröfwa och förordna,
huru Regerings, ärenden bäst mäge skötas och
sörwaltas. Dä Kongl. Mast i Räder funnit
Inrättningen af de ifrägawarande nya Länen
nödig och nyttig, äligger det Riksens Ständer
att sig yttra, hurumida medel dertill pä Stat
mä anfläs. Stats Utskottet har uppgifwit, hwar.
ifrän desie medel kunna erhällas, utan nägon
ny pälaga. Det Hederwärda Bonde-Ständet
har icke anfört nägot stäl, som kunnat ändra
Stats.Utskottets tanka, att de nya Landt. Staterne
böra bewiljas och lika med alla andre
tzandt-Stater pä Ordinarie Stat uppföras, emedan
Riksens Ständer wid sista Riksdag bestutit
att
Ben 12 October. 117
att inga Ept^a Stater böra i StaLs-regleringen
LillätaS.
4:0 Högsakrg prins Cark Augusts pen.
sionairer.
I hrvarje annat fall än det ifrägawarande,
stall Stats-Utskottet icke tweka, att enligt
fia pligt afböja all anledning till Stats-Werkets
betungande med nye Pensioner. Men dä
Kongl. Mast förutan andre wigtiga onämde
stät, .väkallat Riksens Ständers tänkesätt för
den bortgäygne Kron-Prinsens »ninne, frägar
Stats.Utskottet med tillförsigt om bifall det RiksStänd,
som lifligt känner förlusten af den saknade
Fursten, om Stats.Utskottet bordt afstyrka,
att af StatS^medlen mä utbetalas ds ifrägawarande
Pensionerue» när Kongl. Mast förklarat
sin »vilja att de, i allt fall, af andre
medel borde utgä? Om nägot flagg förbehäll
derwid. fästas,. eller instränkning göres i Kongl.
Masts redan tagne beslut i detta ämne, förloräs
i och »ned Let samma det »värde, som bewiljandet
bör hafwa, om det stall swara emot
Konungens afsigt, och Riksens Ständers wärVighet,
5:0 pension för afstedade Doktzällaren L
Longi. Ränte-kammaren Labran Morberg.
Författmngarne stadga, att den 70 äriga
Tjenstemannen mä wid afstedstagandet bibehällas
wid sine Löneförmoner. Pä denna grund
har
-
118 Den 12 Oktober.
bar ock Norberg, som är 74 är gammal, sätt
behälla sm Lön och Arfwode, tillsammans 18Z,
Riksdaler, dä han nu gätt ur tjenst. Frägan
är nu om den efter honom befordrade Tjenste,
man, stall, under Norbergs äterstäende lifs.
tid, sakna den lön, hwarom Staten honom för.
säkrat. Om det Hederwärda Bonde-Ständet
eftersinnar angelägenheten för Stats-Werkets
förnämsta Catza, Kongl. Räntekammaren, att
de personer, som der innehafwa trägne och an.
swarige tjensier, icke sakna nödig utkomst, stall
det Hederwärda Ständet säkert icke afflä att
den iftägawarande obetydliga summan mä, un.
der Norbergs fä äterstäende dagar, pä Allmänna
Indragnings Staten uppföras, hwartill
detzutom zme Ständ redan lemnat bifall.
tz-.o Ränta till Hamburgske Banquiererne
för pommerske Lammarens skuld samt
sjelfwa Capitalets öfwerflyttande pä RiksZälds-Contoiret
under wista wiktor.
De Politista orsaker, som utgöra grunden
för sambandet emellan Swerige och Pommern
kunna icke wara ämne för Stats.Utstottet, ej
eller tillhörer detsamma att intränga i detta
sistnämda Lands styrelse och Förwaltning. Hwatz
som, i anledning af Konungens Nädiga Pro.
position, det älegat Stats.Utstottet att beswara,
är frägan, om Swerige bör biträda Pommersta
Landet att afbörda sig en skuld, som detta
Landet blifwit äbragt genom sitt oförwällatze
deltagande s en -Swensk KonungsiKrigs.ai.stab
ter,
Den 12 Oetober.. 119
tor, genom hwilka det derförutan iräkat de stör.
fia olyckor, hwarifrän det längsamt repar sig
till förmägan att bära egna skulder. De stal
som Stats.Utstottet i sitt Betänkande framställt,
Utbeder sig Stats.Utstottet att till widlyftsqhets
undvikande här fä äberopa, säsom, efter Stats.
Utstottets tanka, tillcäckeligen bäde upplysande
och bindande; med tillkännagifwande, att de
zme andre Riks Ständen Betänkandet gillat.
Hwad Stats.Utstottet i det ena och andra
yttrat, öfwerlännäs för öfrigt till det Heder»,
wärda Ståndets pröfning ^vördsammeligen.
Orebro den 12 Oetober, 1810.
UZzlog. NiöäsrtkLpetr o»!,. k!
l.»äLmäterr v!gn»r ^sl5 l-eäLin^tsr;
O. ^amilton. Ib, >Veiämsn.
V1No6. k! Ne6erv5rc!e 8on6e-§k^oäek5
l.eäL,n§terr I.e6imZter5
Obr. b-ovea. ^fovLS /wäersrson,
b.. bonniu».
lior 8prxLke-8k8näer äe». r; OSober rgio»
Wördsamt Memorial.
^2edan Stats. Utstottet förehaft de ifrän bet
Högtärade Borgare-Ständet remitterade anmärkningar
witz Stats. Utstottets. Betänkande i an
led.
120 Den 12 Ootober.
ledning af Kongl. Maj.ts Nädiga Proposition
angäende nägre wid Stats. Regleringen före.
kommande omständigheter, för Stats. Utskottet
till swar ä detze Anmärkningar först göra Hög.
tärade Borgare-Ständet uppmärksamt derpä,
att som Stats Utstottet i filt Betänkande om
Slats-Regleringen och Finance planen i allmän,
het icke annorledes tillstyrkt Riksens Häglof!.
Ständer- bekräftelse af brvad wid nästlidne
Riksdag derom blifwit stadgadt och faststäldt,
än i sammanhang med hemställan om de nye
wid detta Riksmöte tillkomne Stats. Utgifters
uppförande pä Riks.Staten under sine behörige
Titlar af Stats. Anslagen, sä lärer det Högtä«
rade Ständet finna att nägon motsägelse bär.
utinnan icke äger rum.
Beträffande det yrkade uppförandet pä Ex.
tra Ordinarie. Stat intill nästa Riksdag af sä
wäl Presidentens i Swea Hof.Rätt Taffelpenningar,
som Landt. Staterne i de nya Jemtlands
samt Norrbottens Län, fät Stats Utskottet upp.
lysa, att Riksens Högloft. Ständer wid sista
Riksdag funnit alla Extra Stater böra undmi,
kas, sä att hwarje Collegium, Werk eller,Corps
erhölle fin särskilda Ordinarie-Stat. Ättonde
Hufwudtiteln af Stats. Anslagen, innefattande
allmänna och Extra UtgiftS-Staten, är upprätt
tad för helt andre ändamäl, än till Embets- och
Tjenstemäns aflöning. För öfrigt blifwer wis.
serligen icke nägon utgift permanent derigenom
att den uppföre- pä Ordinarie. Stat. Riksens
Högloft. Ständer äga att hwarje Riksdag gran.
Ika,
Den 12 October. 121
ika, pröftva, förändra eller fastställa StatSRegleringen,
sä i allmänhet, som i alla desi de.
lar. Hwad som kan anses böra indragas pä
Embets. och Tjenstemännens Löningswiikor i de
gamla Länen, i anseende dertill att detze Em.
bets- och Tjenstemäns göromäl genom inrättningen
af de nya Länen torde minska sig, stutt
le StatS. Utskottet tro wara ett, ifrän det nu
isrägawarande, särskildt ämne, som i sinom tid
kan komma under pröfning, men icke inflyter
pä nödwändigheten att utse Löner för de nödige
ansedde nye Embets- och Tjenstemän. Statsutskottet
fär fördenskull» ytterligare hemställa
om icke, i enlighet med de af Riksens Högloft.
Ständer faststäildte grunder för Stats Regleringen,
ofwanberörde utgifter böra pä behörig
Hufivudtitel ä Stat anfläs.
Den af Stats. Utskottet föreslagne ärliga
Summan af 5000 Riksdaler intill nästa Riksdag
för den Lag.Comitee Riksens Högloft. Ständer
sjeifwe pröfrvat böra nedsättas till Lagwerkets
förenklande och förbättrande, har blifwit
ansedd kunna anstä till desi Riksens Ständer
pä nästa Riksdag sammankomma, under förmodan
att utarbetningen af ett nytt Sågwerk
under tiden torde kunna besörjas genom Justitiä-Räden
under deras ledighet frän tjenstgöring,
och genom tillkallade Ledamöter frän JustitiäRevision-,
Hof.Rätterne och Collegierne, samt
Juris Profetzorer frän Academierne, hwilka alla
kunde anwändas utan ansläende af särskildte
Arfwoden, dä de ägde att uppbära lönerne af
sine
iss Den 12 October.
sine innehafwande Embeten, hwilka emedlertitz
genom Vicarier kunde bestridas.
Stats. Utskottet som trott det af Riksens
Högloss. Ständer äsyftade ändamäl, att erhälla
ett förbättradt Lagwerk, äfwen böra af Rik.
sens Högloft. Stäitder understödjas med medel
af Staten för att ernä sin fullbordan, har icke
ansett Iustitiä.Räden eller andre Embetsmän,
som af Kongl. Mast kunna till en Lag-Comitee
kallas, böra med ett sä högst granlaga och mö.
dosamt wärf beswäras, utan all flags ersätt,
ning. De tillkallades Vicarier torde icke eller
böra lemnäs lönlöst. Detzutom har Stats. Ut.
skottet förmodat, alt det icke är blott inom Ju?
stitiä-Rädet, samt Rikets Hys-Rätter och Colle,
gier, som Kongl. Mast lärer söka de utmärkte
Män, ät hwilka Lagens förenkling blifwer gn.
förtrodd. Kongl. Maj:t torde äfwen finna nödigt
att i särskilde Landsorter uppsöka Lagfarne
Domare, att i Lagwerkets utarbetande deltaga;
och till den ändan mäste Resekostnaden och Dag.
Tractamente under mistandet frän deras hemorter,
wara att tillgä, förutan lämpelige Arfmoden
för sjelfwa arbetet. En Secreterare och
Cancellie Betjening wid Lag Comjteen kunna icke
eller erhällas utan löner eller Arfwodcn. Stats.
Utskottet mäste således sörhlifwa wid sin tanka,
att anst de tillstyrkte medlen oundgängeligen
nödige.
Dä Stats-Utffottet förestagit Högsalig Kron.
prinsens Pensionairers upptagande pä Allmänna
Indragnings. Staten, har Stats utskottet i Be.
tän
-
Den 12 October.
1LZ
tänkandet anfört skälen dertill. Desia hoppas
Stats-Utskottet, att det Högtärade BorgareStändet
finner sä talande och händelsen sä egen,,
att Stats Utskottet ej behöfwer widare i ämnet
nägot yttra.
Stats-Utskottet öfwerlemnar dock det ena
med det andra till det Högtärade StändetS
pröfning wördsammcligen. Orebro den 12 Oo
toder i8io.
kl Näxlotl. Kic!6er0csps«! ock
^äelnr l-eärmLlerr vl-n»?
O. bjsmilton.
P3 k,eä»-8rln«
Äsrr l-eärmöker? vlxnrr
Ib. WsiämLv.
kl VlNatl. Lorgrre-§tlnä«tr
Okr. l-ovöa.
kl Ns-ie,v!r<I, Lc>^6s-8r!a»
<j«rr osöamärerr vlznrr
^näers ^okLV880ll.
I.. k-UllMUI.
NpptKi kol K>Ic5«8rlii-len ä-a i; Octob» »8ro.
Wördsamt Memorial.
^e Anmärkningar, som, enligt gärdagen an»
kommit Protocvlls-Utdrag, uti Wällofl. Borga,
re-Ständet blifwit gjorde wid Bewillnings-Ut>
ffottetS den 4 dennes afgifne Utlätande öfwer
ett frän Hederwärda Bonde. Ständet remitterad!
Förslag om Caracterers beläggande med
124 Den 12 October.
afgift, har Utskottet öfwerwägat; men dä Bewillning
pä Caracterer är alldeles siridande emot
de grunder, som bäde mid denna och nästsör,
flutne Riksdag af Riksens Högloft. Ständer
blifwit antagne: dä denna afgift dels leder till
inkräktning pä Konungens boga rättigheter, som,
med förutsättning af hwars och ens rätt att
afsäga sig den betungande Titlen. ofta skulle
sakna utwägar, att efter sin Nädiga ompröf.
ning uppmuntra och belöna, dels more en ny
börda pä förtjensten, som i ett penninge-fattigt
Land oftast mäste ätnöja sig med en blott äre.
bewisning i stället för en anständig utkomst för
lifstiden: dä afgiftens bestämmande, enligt nu
upprättade och godkände Bewillnings-Tariffm,
alldeles icke är »verkställbar, och synes desturom
meddela förbindelsen att likaledes med afgift
beläggs allt annat af fäfängan i alla FolkCloster
infördt öfwerfiäd, bwarwid hederstecken,
större Hus och Wäningar i Städerna och ä
landet, bruket af Ur, Tobak, Caffe och andra
förr belagde Artiklar, icke kunna undgä att koin.
ma i betragtande: dä det är lika oafgjort i
moraliskt afseende, huruwida lättsinnigheten och
flärden hämmas af ökade pälagor, som i Politiskt,
hwad synnerlig tillökning i Krono, inkomsterne
härigenom ffulle winnås, hälst Chartä
Sigillatä. Afgiften, i sädant fall och efter för,
nyad omarbetning af denna Författning, hwartill
äter tidens korthet nu icke synes lämpelig,
nödwändigt mäste nedsättas; har Utskottet pä
alla deste sammantagne skäl, af hwilka en del
wid
Den 12 October. 125
wid förra Riksdagen bestämde rrtgängen af förewarande
ämne, en del äter nu tillkommit och
gifwit ny wigt ät ett dä redan fattat och erkändt
beslut, icke trott sig kunna frärigä sitt i
denna fräga afgifne ofwanberörde Utlätande,
hwilket Utskottet altsä nu widare fär äran
äberopa, under hemställan deraf till Riksens
Högloft. Ständers pröfning. Örebro den 12
October 1310.
Näxlokl. Ki<j^rrricLper5 ock
Läclnr l-erjsmärerr vlxnrr
Croolle6r.
kä V5lls6. Lor§rre-8tänr^ts
IsliiÄv Wellio.
kl NäxvZräix»
^etr v!^n»r
k. Xötilmrrk.
I>l Neclervlii», Lonä»-8tinclerr
».eäLmöleri
Jok. Ktszo. WeslillF.
b. ?. Xs! lenberg»
Vpplli» Kor ock ^ä«In «Ien r; oaok. izio.
?re<»e-§tlnliet <jsn IZ - -
- —, öor^srs - 8rlncksl äsn -
- - Lon<ie-§ilo>!er cleo 14 - -
Wördsamt Memorial.
^ anledning af de ifrän' Högloft. Ridderffapet
och Adeln, Högwördige Preste-Ständet och
Hederwärda Bonde. Sländet inkomne Anmärk,
ningar »vid Lag. Utskottets den is sistl. »sep
tein
-
126 Den 12 October.
tember till Riksens Högloft. Ständer afqifna
Betänkande med förestagne stadganden angäende
upplopp, för Utskottet, som nämda anmärkningar
noga öfwerwägat, föreflä följande ytterligare
redaction af betz förra projeet:
Uti de Lagar och Författningar, hwilka,
till det medborgeliqa lugnets betryggande, tid
efter annaa utkommit, äro wäl sädane grundsatser
fastställde, i stöd hwaraf wäld mä med
wald styras och upprorsman ligga ogilld, men
dä deste Författningars för wisa fall otillräckliga
föreskrifter kunde sätta wederbörande Befälhafware
i wäda, att antingen genom efterlätenhet
blottställa den allmänna säkerheten, el.
ler genom förhastande i oträngt mäl, begå
wäld, och dä widare en förwillad menighet uttryckeligen
mä wärnäs om det äfwentyr till lif
och wälfärd, som ben, i brist af laglydnad ock
sanSning, löper; hwarförutan answars.lagarne
för Befälhafvare tarfwa att närmare bestämmas;
sä har, under owilkorlig fordran, sä wäl,
att wagter, patrouller och poster ställa sig till
noggran och obrottslig efterlefnad hwad KrigsArtiklar,
tjenstgörings Reglementen och Jnstructioner,
till lugnets och ordningens widmagthällande,
dem föreskrifwa, som ock att Öfwer-Stätkällare-Embetet
i Hufwudstaden med behörig
waksamhct och alfwar, handhafwer de PolieeFörfattningar,
hwilka, för den allmänna säkerheten,
äro eller kunna blifwa utfärdade, äfvensom
att Konungens Befalluingshafwande och
Wednbörande Embetsmän i orterne fullgöra
hwav
Den 12 Dctobek. 127
hwad dom i samma afseende tillkommer, funnits
nödigt, i öfwerensstämmelse med allmänna Lagens
och nystnämnde Författningars grunder, fvrestä
följande stadganden emot upplopp i alla de
Städer, der Troupper äro eller blifwa förlaggde.
§. 1.
Enär en Folkmasta i okänd afsigt samlas,
eller eljest med sitt förhällande synes äsyfta almänna
lugnets och ordningens störande, och wärer
till den styrka, som, i händelse af utbrott,
synbarligen öfwerstege den wanliga WaktenS,
som föliagteligen gjorde Patrouller otillräcklige
till Folkmastans skingrande, och de sammanskoekades
häk-ande, om sä fordrades, omöjligt, dä
anses den allmänna säkerheten hotad, och upplopp
kunna befaras. Inträffar sädant i Hufwudstaden,
eller pä annor ort, der Konungen
wrstas, bör Rapport derom af Öfwer-Stäthäl.
laren och General. Adjutanten, eller af ortens
Lögste Civile Embetsman och Högste Militaire
Befälhafvare i ögonblicket aflemnas till Konungen,
soia lärer i Räder täckas förordna om
de Militair-anstaltev, hwilka, till skydd och försivar
widtagas böra. Är Konungen frän Huswudstaden
fränwarande; äligge det Befälhaf.
wande General-Adjutanten, eller den Konungen
i Hans ställe förordnat, att, med Öfwer-Stäthällarens
wetskap, utan minsta uppehöll, med
hela den befintliga Militair.styrkan, genast uppbädad,
widtaga nödige dispositioner till upp
-
128 Den 12 October.
loppets förekommande eller dämpande. I an.
dra Städer der Troupper ligga, stall wid dyli.
la tillfällen Högste Militaire Defälhafwandcn
efter samräd med ortens eller stadens tillstädes,
»varande Högste Civile Embetsman, ivid answar
wara stylvig, att med de tillgängelige Troupperne
widtaga lika beskaffade säkerhetsmätt; och
afsändes derefter om utgängen styndesamt un.
derdänig rapport till Konungen.
§.2. '
Sä länge upploppet icke utbrustit i frids,
förstörande uppträden inom Konungens Borg,
eller i wäldsgerning emot medborgare, äge Of.
wer-Stathällaren, eller den Hans ställe företrä,
der, och i de öfrige ofwannämnde Städer, sta.
denS tillstädeswarande i befäl stadde Högste Civile
Embetsman, der han Folksamlingen för
lugn och säkerhet wädelig finner, offentligen
och högljudt, i Ronungens och Lagens namn,
anmana de samlade att, wid äfwentyc as
lifsspillan,-i godo atskiljas. Denna anma.
ning mä förnyas twenne gänger med förelagd
tid af nägrs minuter efter hwarje gäng, dock
ej under 25 sammanräknade; och stall, till yt.
ttrmera warring och efterrättelse, wid första
anmaningenS afkunnande, pä tjenliga ställen,
särdeles der de samlade kunna bortgä, eller andre
möjligtwis tillöpa, högt och synbart för de
samlade, uppresas, om dagen en swart fana
med ett rödt kortz, och om natten 4 i fyrkant
ställde brinnande lyktor, äfwensom wid bwarje
Den 12 October. 129
anmaning Irenne tätt pä hwarandra följande
losa stolt, ur särskildt handgeivär mäge afles.
sas. Ar da, inom den förelagde tiden, Folksamlingen
ej ätstild, äge bemälte Civile Embets.
man, ändä, att folkhopen häller fig fredlig,
ästa handräckning lia detz stingrande, af den
tillstädes warande trouppens Befälhafware, pä
hwars answar det dä ankommer, att af de
wäidsmedel, hwilka till ändamälet äro tillräck,
ligt werksamme, anwända de lindrigaste, samt
ej läta wrkldet utöfwas längre än nämda än.
damäl fordrar, eller mot andre, än de ohör.
samme, efter den af Civile Embetsmaunen gif.
na anwisning.
§. 3-
Skulle en eller flere i folkmatzan, till hin.
drande af anmaningens hörande, göra oljud,
eller ock med wäld eller list söka förekomma of.
wannämde skydds- och warnings-signalers nyt.
tjande, eller efter första anmaningens afkunnan,
de, med wäld eller hot bemöta de i tjenste, utöfning
warande Civile, eller Militaire. EmbetS,
män eller dem, som Embetsmännen biträda, ek»
ler troupperne, eller eljest bära wäld ä hwem
det wara mä, dä bör emot sädane upprorsmän
den militaira styrkan, strängare eller lindrigare
efter omständigheterne, genast wändas, och stylle
detze lagbrytare sig fjelfive för all stada dem
händer; men emot de öfrige, som sig fredligt
förhälla, mä ej wäld utöfwas förr än de ge.
nom frivilligt qwarblifwande eft.er den förelag.
Bihang, lil. B. N:s 17, rg. * da
2Z0 Den 12 October.
da tiden wisat ohörsamhet. Skulle, utan att
ofwanbestrifne anmaningar och signaler blifivit
gifne, mäld tana, dä inträder, äfwen om Hög.
ste Civile Embetsman ej tillstädes är, trouppens
plikt att afstyra mäld som pä gator och offentriga
platser förefaller, hwarwid, enär trouppen
ej kan utan fredliges och oskyldiges stavande
framtränga dit owäsendet sker, desi Befälhaf.
ware ock äger, med föreläggande af lämpelig
tid gifwa ofwanbestrifne anmaningar och signa,
ler, att öppna wäg för trouppen och till ho.
pens skingrande.
§ 4.
När anmaning till hopens skingrande är
af behörig man, som sagdt är, gifwen, blifwe
den, som dä med ord eller gerning söker att
hindra samlingens ätstiljande eller de dertill wid,
tagne anstallter, eller wäidsamhet ä nägon person
eller egendom utöfwar, derest han ej pä
stället dräpes, straffad säsom upprorsman efter
1. och 2. §. §. 6. Cap. Misigern. Balk.; Men
det mäld, som sker före gifwen anmaning ock
'signal, och ej heller har för afsigt att hindra
anmaningen, straffes, som Lag eljest fö em är.
Sker det emot troupperne, dömmes efter 6. Cap
12. §. Krigs Artikl. Den som, efter den förelagda
tiden friwilligt qwarMfwit, utan att nä.
got wäldsamt iöröfwa, böte iz R:dr. 16 §.
för fridsbrott, eller straffes, säsom i uppror
mindre delaktig, enligt 2. tz. 6. Cap. MiHgernDalk.
efter omständigheterne.
§. S
Den 12 Ovtober» iFt
> §. 8-
Kunna de, som wäldsamheter begä, gripas,
eller wäldet eljest med magt afstyras, utan att
fredlrge och icke ohörsamme mennistor skadas;
gifwer dä ej Anföraren för de till hands wa.
rande troupper genast ordres, och gör ej all.
warligt försök ätt, pä sätt sig bör, afstyra 0.
ordningen; warde han wid behörig Domstol
fälld att, jemte ersättning för den skada, som
timål, tillika, efter tillfället och försummelsens
Mer eller mindre swära beskaffenhet, antingen
mista stensten, degraderas eller sitta i fängelse
pä längre eller kortare std. Men begäs sädan
försummelse inom Konungens Borg, ellet dep
Riks-Ständen äro tillsammans, eller wid de af
Konungen anbefallde högtidliga procesiioner, el»
ler har nägon gröf ogerning stedt, eller menni,
sto lif blifwit spilt, hwrlket af Domaren pröf.
was halma kunnat förekommas, om Befälhaff
waren sin plikt behörigen iakttagitZ miste denne
liswet. Den af Manskap eller Underbefäl, som
Härwid ej fullgör sin skyldighet, enligt ordres,
straffes efter hwäd i 5. §. 2. Cap. Krigs Arti.
vm wägrad eller underläten lydnad i fredstid
stadgadt är; men timar owäsendet inom Kon.
Ungens Borg eller der Riksens Ständer äro
samlade, eller wid sädane procesiioner, som för»
mäldt är, warde den ohörsamme arquebuserad.
Synes harwid Myteri och uppror bland
trouppen a färde wara, mä, nät styndesam be.
straffning är nödig, högste Befälhafwaren an»
de
-
1ZL Den 12 October.
befalla Ständ. Rätt, dä endast med de bland
Mai skåpet brottslige, förfares säsom om myteri
i fält uti 14. Cap. 9. §- Krigs Art. stadgas.
Mitzbrukar trouppenS Befälhavare den
magt och niyirdighet honom anförtrodd är, sä
att fredlige mennistor, som ej heller i hörsamhet
brustit, blifwa af trouppen wäldförde; warder
den oskylldige derigenom dräpen, miste en sädan
Befälhafware lifwet; och för annan skada strast
fes dubbelt emot hwad Lag om wäldswerkan
eljest förmär; i sistnämde fall miste han ock
tjensten.
Den af Manskapet, som i oswannämde
händelser, emot eller utöfwer ordres, och utan
att till fjelfförswar wara twungen, föröswar
wäld, straffes efter Z. §. 6. Cap. Krigs Artikl.
Men skulle under det trouppen sin skyldighet full.
gör, eller dä den till fjelfförswar nödgad är,
riägon oskyldig komma i mrsihugg, och sädanr
finnes hafwa mera af wäda, än af wäklande
eller uppsåt stedt, äger dä Domaren göra derä
det afseende, sorn omständigheterne medgrfwa.
§. 6.
Den kostnad, som erfordras till dämpande
af ett utbrustit upplopp och af Statens tillgängar
mäste förskjutas, ersätteö Kronan af deras
gods i löst och fast som öfwertygaS att hafwa
wärst upploppets anstiftare och hufwudsakelige
befordrare, eller under upploppet sig sä förbrutit,
som 1. Mom. i 4. §. här ofwan omtalar.
Det
-
Den 12 October. ^ 135
Detta stadgande, bör första och sista Bönedagen
ärligen af Predikostolarne i Städer och
pä Landet, till menighetens efterrättelse, offentli.
gen uppläsas.
Dock warder detta Riksens Högloft. Ständers
pröfning och widare godtfinnande »vördsammeligen
understäldt. Orebro den 12 October 1810.
goll. sk I>!orckir>. . L. ^lm<^vik.
I^säervArrlrl Lonc!e-8r§n
I.
eelrrrnoder'» I.eäLiriärer5 v5zn3r
^nck, Jonas Anckersson.
Jokan blolmbsi-ZSSov.
Utdrag af Högloflige Ridderskepets och
AdelnS ^rotocoll wid Urtima Rtksdagen
r Orebro den ir Ottob. »610.
S. D. föredrogs ä nyo Stats. Utstottets den
n sistl. pä bordet lagda Memorial, innehällande
Utstortcts swar pä de anmärkningar, som
wid betz Betänkande rörande tryckningen af Rid.
derstapets och Adelns Protocoller samt Bihan
-
134 Den rs OelBer.
get till Riks. Ständens Protoooll, blifwit gjor»
de, äfvensom angäende medels anstäcnde' till
Riksdags-utgifternes bestridande för Ständens
och UtstottenS Cancellier; och blef Stats Utstot»
tets förslag bifallit med den förändring, att be.
rörde Bihang stall pä publik kostnad tryckas,
och Stats Utstottet i följe af detta beslut anmo*
-6S, att medel dertill föreflä. Ot saprs.
Lx ?kokocol!c>
6. 8ilverllyt^e,
Utdrag af Högkoffige RidderffapetS och
Adelns Vrotocoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den irOctob. iZro.
G. D, §ftep förnyad föredragning af de före.
Vade Stats, samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie.
UtstottenS förliden gärdag uppläste Be.
tänkande i anledning af Kongl. Maj:tS Nädiga
Proposition, angäende Allmänna Magazins Inrättningen,
i sammanhang med Banco. Utstot.
tets, den 6> sist!, pä bordet lagda Memorial rörande
samma ämne, bl-f hwad ofwannämde
Utstött gemensamt föresiagit, af Högloft. Ridderffapet
och Adeln till alla delar gilladt och
bifallit, blr svz-r».
Lx ?rotooolly
Q. Silverkolxs,
Utdrag
Den 12 October. rzg
Utdrag af Högloflig- RidderssapetS och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den iL Octob. iZio.
S. D. ^§edan Stats. Utstottets den ii sistl.
pä bordet lagda Memorial, innehällande Utstottets
förklaring öfwer de anmärkningar, som
blifwir gjorde wid desi Memorial af den z October
rörande de fä kallade Annuitets-länen, ä
nyo blifwit föredraget, gillades och bifölls tlll
alla delar herörde Stats. Utstottets Memorial.
ruprs.
Lx Urotocoll»
O. Lilverllolpe..
Utdrag af Höglofiige RidderskapetS och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den ir Octob. i8lo»
S. D. OörEdrogs ä nyo och bifölls Lag -Utffottels
sörliden gärdag pä bordet lagda Me.
moria!, rörande föreslagna förändringar i Kongl.
Förordningen, om Stängsel skyldigheten. Otsupr».
Lx ?rotocollo
6. 8ilverllolxs.
Utdrag
1Z6 Den 12 October.
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och
AdelnS Protokoll tvid Urtima Riksdagen
i wrebro den 12 Octob. 1810.
S. D. dillades till alla delar Stats, wssot.
tets förlrden gärdag pä bordet lagda Wemo.
rial, rörande tiden för uppbärandet af Landt.
Räntmästares Remisilage för de medel fem till
Riksgälds.Contoiret öfwersändas. rit §vxr,.
Lx ?rotocoIIo
6. 8ilvertlo!ps.
Utdrag af Högloft. RidderftapetS och
Adelns Protokoll tvid Urtima Riks.
dagen i Örebro den 12, Octob. i8lo.
S. D. föredrogs ä nyo och biföllS Stats.
Utskottets den 11 sistlidne pä bordet lagda Memoria!,
i anledning af en hos Bonde. Stlndet
wäckt motion, rörande Hwitfeldtska Donations-godsen,
l-lt soprr.
Lx ?rotoco!io
6. 8ilverkolx>E.
.. . ; Utdrag
Den 12 October. 137
Utdrag af Högloft. RidderftapetS och
AdelnS Protoco!! wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 12 Ockob. 1810.
S. D. ^ anledning af Erpeditons. Utskottets
den ii pstlidne pä bordet ingda Memorials be.
stöt Högloft. Ridderftapet ock Adeln för sin del,
att Terminen till nästa Lagtima Riksdags bärjan,
mätte i Riksdags. Beslutet utsättas till den
16 November 1816 Or
?rutoeollo
A. 6. Lilverlloips.
Utdrag af Högloflige RidderftapetS och
. Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Orebro den 12 Octob. 1810.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls de förena,
de Stats, samt Allmänna BeswärS. och Occo.
mie-Utskottens gemensamma Betänkande röran,
de Sillfiskes anställande pä djupet. Ot suprs.
lox krotocoilo
O. 8ilverllolps.
Utdrag
IZA Den 12 October.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Höga
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den ir October
i8io.
S. D. 8!9ld förnyad föredragning af Stats,
samt Allmänna Beswärs- och Oeeonomie-Utffottens
gemensamma Ntlätande och Banco-Utstottets
serstildta yttrande i anledning af Kongl.
Maj:tS Nädiga Proposition angäende Allmänna
Magazinö-Inrättningen i Riket, blefwo desam<
ma till alla delar godkände. Or supra.
Lx krotocollo
^Imgvrll.
Utdrag af Protokollet hältet, hos Högwördtge
Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den ir October
r8lo.
S. D. Preste. Ständet redan under
den 8 dennes bifallit det Serskildta Utskottets
yttrande, rörande nödiga försigtighetsmätts wid.
lagande i afseende pä f. d. Konungens wistelse.
ort, ansäg Ständet nägon öfwerläggning i anledning
af Lag-Utskottets Memorial i detta ämne
icke äga rum. Oe supra.
Lx krotocollo
ä. U. älmqvist.
Utdras
Den 12 October. izZ
Utdrag af Protocollet, hället hos Högwördige
Preste Slandet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den ir October
i3io.
S. D. vefter uppläsande af Constitutions-Ut.
ssoitets Memorial, jnnehättande förflag trll än.
bring uti Tryckfrihets Lagen, fann Preste-Stän.
det detsamma jemlikt Grundlagens föreskrift böra
till nästkommande Riksdag hwila. Ult supra.
Lx ?rotocol!o
I. O. ^Imgvik.
Utdrag af Protocollet, hället hos Hög.
wördige Preste-Ständer wid Urtima
Riksdagen i Arebro den ir Oktober
r8ic>.
S. D. gillade Preste-Ständet Stats-Utstot.
tets Betänkande, angäende tiden ifrän hwuken
den af Riksens Ständer för Landt. Räntmästar.
ne bewiljade förhöjning pä RemiH. laget ä Riks.
gäldS. Contoirets medel bör räknas. Ur supra.
Lx krotoeoll»
I. O. Almgvist.
Utdrag
Den 12 October.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
wördige Preste-Lrtändet wid Urtima
Riksdagen i wrebro den ir Oktober
iZlo.
S. D. kemnade Preste-Ständet sitt bifall till
Stats Mstottels Mcinorial, rörande förhöjning
i Expectence Löirerne för Stabs-Capitamer cch
Subaltern. Officerare af f. d. Finsta Armeen.
lat ruprr.
Ox Orgtocollo
g. O. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hället hoS Hög.
tvördige Preste-Ständer wid Urtima
Riksdagen i wrebro den 12 Oktober
»8io.
S. D. ^ ett sammanhang föredrogos ä nyo
Stats. Ulstottets trenne serstildta pä bordet hwilande
Utlätanden, rörande Annuitets länen, tillika
med Banco-Utstottets Betänkande om samma
ämne, och biföll Ständet hwad Stats-Utstottet,
uti dest-Memorial af den z denreS yttrat och
hemställt rörande ej mindre Annuitets-Län-Systemets
upphäfwande, än äfwen wista förändrade
omständigheter wid upptagande af län emot
RikSgäldS-Contoirets Obligationer. Ole svprs.
Ox ?k6tocollo
g. U. Almgvist.
Utdrag
Den 12 October. 141
Utdrag af Protokollet, hället HoS Hög.
wördige Preste. Ständet wid Urtima
Rikedagen uti Orebro dcn 12 October
iZio.
S. D. ^§tats - Utstottets den 6 October pä
bordet lagda Memorial i anledning af Kongl.
Masts Nädiga Proposition, angående de pä
Allmänna Indragnings-Staten uppförde Extra
Löner och Pensioner, föredrogs ä nyo och bifölls.
Ut suprs.
Ox ?rotocolla
O. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hället HoS Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den 12 Octo.
ber ibis.
S. D. vetats Utstottets nästlidne, gärdag pä
bordet lagda Memorial, rörande it fe Idsta
Donationen, föredrogs nu ä nyv, hwarwid Ständet,
som med fullkomlig säkerhet i underdänig.
het tryggar sig wid den öfwertygelsen, att
Kongl. Mast i Näder bibehäller helgden af
Te
-
142 Den 12 October.
Testanmttariska Dispositioner, med hwilken ä«
gande rättens säkerhet är pä det närmaste för'»
nåd, fann skäl att g-.lla hwad Utstotret härutin»
nan tillstyrkt, supra.
Lx protoöollo
I. O.
Utdrag af Protokollet, hället hos tzögwördige
Preste-Ständer wid Urtima
Riksdagen uti Arebro den 12 Oktober
1810.
S. D. Stats, samt Allmänna Deswärs.
och Oeconomie-Utskottens gemensamma Mande
öfwer Herr Directeuren Rosenbergs Dremo,
rial rörande försöks anställande med Sillfiste pä
djupet, lemnade Preste. Ständer sitt bifall, dir
supra.
Lx strotocollo
O. Llmgvik.
Utdrag af Protokollet, hället hos Högwördiae
Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Arebro den 12 Oktober
lZro.
S. D- ^!ti det tillägg hwarmed Höglsfl. Rid.
-erjkapet och Adeln, enligt nu uppläst Protocolls
Ut
-
Den 12 October. 143
Utdrag af den 8 dennes, antagit det Serskildta
Utskottets Memorial, rörande fastställande af de
nud sista Riksdag fattade beslut, hwilka till den
nästföljande Riksdagen skulle blifwa gällande,
nemi. art derest ibland dem nägra skulle finnas,
hwi'ka fordrade Kongl. Maj:ts Nädiga Stad.
frelse, underdänig anhällan derom i Riksens
Ständers Skrifwelse skulle införas, instämde
Preste. Ständet, och skulle Erpeditions. Utskottet
fördenskull anmodas, att göra uppgift uppä de
mäl, som pä sädant sätt kunde fordra Kongl.
Maj:ts Nädiga Sanction. tble supra.
Lx ?rotoao!Io
O.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
i2 October 1810.
S. D. Stais. Utskottet, uti nu före.
dragit Memorial af den 10 dennes, tillfullo
utredt och förklarat den hos Borgare. Ständet
förekomna anmärkning wid Det äterremitterade
Betänkandet om betalning af flere Hamburgske
Banquierers fordringar, fann Ständet ej nägot
kinder att berörde Utskottets Betänkande uti allt
gilla och godkänna. Ot supra»
Lx krowcollo
I. v. Valerius.
Utdrag
144 Den 12 October.
Utdrag af Bsrgare-StändctS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
iL Oktober i8io.
S. D. anseende kill förekomne anmärkningar
wid Stats, och Allmänna Beswärs. och Oecono.
mie.Utskottens gemensamma utlätande angäende
Allmänna Magazins.Jnrättningen, fann BorgareStänder
skäl att detta ärende till Utskottens ytterligare
handläggning äterförwisa. Or 8upr».
Lx ?i-otocoIIo
^s. O. Vslsrius.
Utdrag af Borgare. StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i wrebro den
i2 Oktober i8io.
S. D. ^/wad Banco-Utffoltet uti Memorial
af den 7 bennes, efter Herrar Banco, Fullmäg.
tiges hörande yttrat och hemställt, uppä samtli.
ge Riks-Ständens remisier af Kongl. Maj:tS
Nädiga Proposition om anstallter till Jermverksrörelsens
upprätthällande, blef af Borgare-Ständet
till alla delar gilladt. Ule rupra.
Lx Urotocollo
^s. l). Vsleriu».
Utdrag
Den 12 October. 145
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid llrtima Riksdagen i Arebro den
L2 October '»8io.
S. D. ^red gifwen anledning af ExpeditionsUtskottets
forledne gärdag uppläste Menivrial,
beflöt Borgare-»ständet för sin del, att dagen,
dä Riksens Ständer äter böra till Lagtima
Riksdag sammankomma, skulle utsättas till den
15 November är 1315- supr».
Lx ?rotocollo
ä- O. Vslerius.
Utdrag af Borgare Ständets Protokoll
wrd Urtima Riksdagen i Arebro den
12 October 1810.
S. D. <^)id förnyad föredragning godkändes
Lag.Utskottets utlätande i anledning af Riks.
dagsmännen Jonas Jonssons och Nils
Larssons dit remitterade Memorial, med yrkad
förändring i 1802 ärs Kongl. Förordning
om Stängsel-skyldighstem Ut «up7g.
kix ?rotol:oUo
ls. v. Vslerius
Bihang.
lil. B. N.o 19, SO- Ut- r?"
146 Den 12 Ociober.
Utdrag af Borgare.StändetS Protokoll
tvid Urtima Riksdagen i Arebro den
iL Oktober i8io.
S. D. ^^^ammansatte Stats, och Allmänna
Veswärs. och Oeconomie-Utskottens Betänkande
af den 10 dennes, om medel och ulwägar till
Sillfiskets upphjelpande, föredrogs ä nyo och
gillades enhälligt, l^i supra,
Lx ?rotscallo
s. O. Valerius.
Utdrag af Borgare.StändetS Protokoll
tvid Urtima Riksdagen i Arebro den
iL Oktober i8ro.
S. D. Stats-Utskottets yttrande uppä
Hederwärda Bonde-Ständets r^eniisi af wäckt
fräga, om en förändrad Disposition med Hwit,
feldtffa Slipendii Hemmanen i Bohus Län,
kemnade Borgare-Ständet sitt bifall. Or supra.
^x krotocollo
jf. l). Valerius.
Utdrag af Borgare.Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
iL Oktober 1810.
S. ^)e erinringar, som ätföljt Borgare,
Ständets äterremisi till Allmänna Beswärs och
. l Oecs
-
Den 12 Oktober. 147
Oeconomie-Utskottet af desi Utlätande öfwer frä.
gan om Gesällers hänförande under Tjenstehjons,
Stadgan, ansäg Ständet numera, uppä
en af Uiskettet under den 11 dennes lemnad
förklaring och i följd af Trenne Riks. StändS
redan fattade beslut, förfalla, vr supé».
Tx ?rotocollo
l). Valerius.
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
12 Oktober 1810.
S. D. Äifölls Stats. Utffottets förledne gärdag
pä bordet lagda Memorial, rörande tiden
frän hwilken det wid sista Riksdag för Landt,
Räntmästare fastställda Remisi. lags bör beräk.
Nas. Ut supra.
^x krotoeollo
I. v. Valerius.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de-Ständet wid Urtima Riksdagen
t Arebro den iL Oktober igio.
S. D. 83iföll, wid förnyad föredragning,
Bonde-Ständet Stats,Utffottets ben 9 bennes,
pä
r4S Den 12 October.
pä äterremist, meddelade ytterligare Utlåtande,
angäende Riksdags, omkostnaderne. dit guprs.
Lx ?rotoLollo
Lslrriet Qftmsnn.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Arebro den ir October 1810.
S. D. ^^ewillnings-Utskottets i Memorial af
den 4 dennes meddelade ntlätande öfwer twenne
frän Bonde. Ständet remitterade Memorialer,
det ena af Johan Longberg frän GefleborgsLän.
om lindring i Bewillnings-Utskylderne för
Gestrikland, och det andra af Hans Nilsson
frän samma Län, om Bewillnings-afgift för
Caraoterer nian ätföljande Embete eller Tjenst,
blef, wid förnyad föredragning, till alla delar
gilladt. d/l xuprrn
Lx ?rotoeoIIo
<-sbr»eI Oämann.
Utdrag af Protorollet, häller hos Bonde
Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den ir October 1810.
S. D. §9id förnyad föredragning af Serskildia
UlskottetS den 6 i denne mänad pä bor^
Den 12 October. I4A
det lagda Memorial, med ntlätande öfwer den
sä »väl hos Högloft. Ridderskapet och Adeln,
som hos Bonde. Ständet wäckte fräga om widtagande
af wista försigtighetsmätt, i anseende
till f. d. Konungens »vistelse-ort, och till af.
»vändande af dest försök att nalkas eller beträ.
da Sweriges gränsor, blef samma ntlätande till
alla delar gilladt; i sammanhang hwarmed Ständet
förklarade Lag. Utskottets sedan den 2 Octo.
ber pä bordet hwilande Memorial, rörande Ca.
pitainens Dankwart Liljeströms motion i
detta ämne, förfalla. Ur suprs.
kix Urotocollo
(sLbrisl Öämaon
-
Utdrag af Protocollet, hället hos Bonde
Ständet wid llrtima Riksdagen i.
Orebro den ir October iZio.
S. D. ^Derffildta Utstottets pä bordet hwi.
lande Utläta»»de af den dennes öflver en frän
Högloft. Ridderskapet och Adeln remitterad frä.
ga, angäende det de wid förra Riksdagen att
till nästa Riksdag gälla fattade Beslut »nätte
fastställas att i allt hwad icke nu annorlunda
stadgades, förblifwa gällande till Riksdagen
»läst efter denna, föredrogs ä nys och bifölls;
hwarwid likwä! en as Ständets Ledamöter för.
be
-
rzo Den 12 Oclober.
behöll, det Zz. §. i senaste Riksdags. Beslutet,
angäende Förstärknings-mamkapet, ej mätte
härunder begrrpas. dir supra.
Lx Lrotocollo
Oabrie! Ollman».
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
wrebro den 12 Oktober 1810.
S. D. ^ anledning af Expeditions. Utskottets
i ett förleden gärdag pä bordet lagdt Memorial
af den 9 i denne mänad, gjorde hemställan,
det bestämmas mätte dagen titl Riksens Ständers
nästa sammankomst, pä det Riksdags-Ka-lleksen,
enligt Grundlagens föreskrift, kunde i
Riksdags. Beslutet införas, beflöt Ständer för
sin del att utsätta den 15 November 1315 till
dag för nästa Lagtima Riksmöte- klr supra.
kx ?rokocollo
Osbriel Ollman».
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 12 Oktober 1810.
S. D. Esster förnyad föredragning af det Utlätande,
som Lag. Utskottet hade den 5 dennes
med
-
Den 12 October. 151
meddelat öfwer de af Jonas Jonsson frän
Östergöthlands Län och Nils Larsson frän
Stockholms Län hos Bonde-Ständet ingifne
och till Utskottet remitterade Memorialer, angäende
sökt ändring i Kongl. Förordningen den
9 Februarii 1802 om Stängsel, skyldigheten,
blef berörde Utlätande i allt. gilladt. tst supra.
Cx ?rotoLolIo
Oabrisl Ollman».,
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde
Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 12 Oktober 1810»
S. D. c8lef Stats-Utffottets, i anledning af
Nädig Remitz frän Kongl. Majst, den 9 den.
nes afgifne och i gär pä bordet lagde Utlätan.
de, angäende tiden för beräknandet af det Re.
mitz.lage, i procent, ä Riksgälds-Contoirets mc.
del, Landt-Räntmäsiarena bewiljades wid sist
hällne Riksdag, wid förnyad föredragning godkändt.
Ur supra.,
8x ?rotocollo
Gabriel Ollman».
Utdrag af Protokollet, hället hos Bom
de-Ständet wid Urtima Riksdagen t
Orebro den 12 Oktober 1810.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Stats.
Utffottets' förledne gärdag pä bordet, lagda Utlä.
tan
-
152 Den 12 October.
tande af sanmia dag, öfwer ett af Anders
Iönsson frän Bohus Län hos Bonde-Ständet
ingttvit och till Utskottet remitteradt Memoria!,
angående Hwitfeldtsta Donationen till de
Studerande wid Götheborgs Gymnasium; och
blef samma Utlätande af Bonde Ständet gilladt.
Ut supra.
Lx ?roto«ollo
Oabrje! Öämsna.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde
Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 12 October 1810.
S. D. (§tat6.Utskottets den 6 dennes pä bordet
lagda Utlätande af den 4 i denne mänad
öfwer Capitaine Påhlmans frän Högloft. Ridderstapet
och Adeln remitterade Memorial, med
förslag till förhöjning af Erpectcmce lönerne för
Stabs. Capitainer och Subaltern Officerare af
f. d. Finsta Armeen, samt Stats. Rädets m. m.
Friherre Adlercreutz^ Memoria! isamma ämne,
med hemställan om anwändande af Eppectance-Fondens
besparingar till upprättande af
ett eller twenne Compagnier Gränswakt wid
Grislehamn och Torneä, m. m., upplästes ä nyo
och blef till alla delar bifallet. Ur supra.
klx krotovollo
Labrisl Ollman».
Utdrag
Den 12 October. 153
Utdrag af Protocollct, hället hos Bonde
Ståndet rvid Urtima Riksdagen i
Orebro den 12 October iZiv.
S. D. (§tats.Utstottets samt Allmänna Besvärs.
och Oeconomie-Utskottets förenade UklL.
tande af den 10 dennes, angäende Dwecteurcn
Rosenbergs af det Wällofl. Borgare-Ständet
remitterade Memorial, om wetvl llll försök af
Sillfisket pä djupet, föredrogs ä nyo; och gaf
Bonde-Ständet till samma Utlåtande fitt bifall.
Ut supra.
Lx ?rotoco!Io
Oabriel Öllma»».
Utdrag af ProtocolleL, hället hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 12 October 1810.
S. D. 8!9id förnyad föredragning af Stats.
Utskottets Memorialer den 21 sistl. Septemb c
och den z nytzlupne October, i förening med
Banco. Utstottets Memorial af den 4 i denne
mänad, angäende de sä kallade 5 procents och
Annuitets-länen, m. m., biföll Bonde-Ständet
till alla delar Stats-Utstottets senare yttrande
af den z October att gälla till nästa Riksdag,
hwarigenom det förra af den 21 September
förfölls. Ut supra.
Lx ?rotocollo.
Gabriel Ollman».
Utdrag
»54 Den 12 October..
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon--.
de-Ständet ivid Urtima Riksdagen i
Orebro den 12 Oktober 1810.
S. D. ^)anco.UtskottetS, l anledning af Kongl.
Maj:ts den 24 sistlednc September till Riksens
Ständer i Näver afgune Propositiori, angäende
anstalter till Jernwerks. rörelsens understöd,
efter Banco. Fullmäktiges hörande, den 7 denneS
meddelade Utlätande, föredrogs nu ä nyo,
och blef af Bonde.Ständet i allt gilladt. ve
supra.
lllx ?rotocol!o
Labrisl Ollmano.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Standet
wid Urtima Riksdagen l
Orebro den 12 Oktober igro.
S. D. ^ anledning af Expeditions-Utskottets
i ett förlevne gärdag pä bordet lagdt Memorial
af den 9 i denne mänad gjorde hemställan, det
bestämmas mätte bagen till Riksens StänderS
nästa sammankomst, pä det Riksdags-Kallelsen,
enligt Grundlagens föreskrift, kunde i RiksdagsBeflutet
införas, beflöt Ständet för sin del att
utsätta den 15 November 1815 till dag för nästs
Lagtima Riksmöte. Or supra.
lllx ?rotocollc»
Oabricl Oäinsoo.
U??-
Den iz October. 155
UpxlUi K05 Sunitsl. äsa IZ Ocrod. igro.
Wördfamt Memorial.
^^et är i Regerings. Formen stadgadt, att
alla Förslag, som göras till förändringar i
Grundlagarne, ej förr än ivid nästföljande Riks.
dag efter den, dä de gjordes, iä af Riksens
Ständer pröswas och afgöras. Ändamälet med
detta stadgande är, att dylika Förslag mätte af
Nationen förut blifwa allmänt kända, öfwer,
wägade och pröfwade, sä att när Riksdagen '
infaller, dä de skola afgöras, ett allmänt tankesätt
deröfwer- mä hafwa hunnit bilda sig. Till
detta ändamälS winnande böra alla medel sökas
att kringsprida dylika Förslag och det är pä
sädan grund, som Constirutons. Utskottet nu hos
Riksens Ständer fä wördiamt anhälla, det täcktes
Riksens Ständer förordna, att de Acter,
innehällande Förslag till Mana förändringar i
Grundlagarna, som wid denna Riksdag af Utskottet
blifwit aflemnade och hwari äfwen innefattas
utom det nuwarande Utskottets tillstyr,
kande, de anmärkningar som wid Grundlagar,
nes antagande och under ststledne Riksdag gjordes,
mätte pä allmän bekostnad, ofördröjeligen
af trycket warda serskildt utgifna. Orebro den
iz October 1310.
pä Constitutisns-Utskottets wägnar:
^ 6. körner. A. Imgksäius.
kl. blocktclulä. kallers ^s.soo klickert.
6. Silverstolpe.
UxpUK
156 Den 15 October.
Uj-pIUr lior Lan6e-8t1n<jsr äen 14 06obsr iZis.
Wördsamt Memorial.
^^om, wid förehafwandet hoS Hederwärda
Bonde. Ständet af StatS-Utskottets Betänkande
angäende de pä Allmänna Indragnings. Staten
uppförde Ertra Löner och Pensioner, m. m., den
farhäga blifwit yttrad, att aldrig nägon besparing
genom Allmänna Indragnings. Staten
ägde rum, utan att, när nägon afginge, en
annan insättes i stället; sä fär, uppä remitz,
Stats. Utstottet tillkännagifwa, att alldeles icke
sä förhäller sig, utan att hwad Stats-Utstottet
i detta ärende tillstyrkt, just äsyftar, att Stats.
Werket mätte sä fort genom afgäng ste kan,
winna besparing i sine utgifter, hwilken besparing
redan uppgär till öfwer 12,000: R.dr.,
och wid detta ärs flut, om Stats. Utskottets
Betänkande bifalles, blifwer wida större, samt
derefter ärligen stall öka sig.
Tillika har den önskan blifwit yttrad, att
allmänheten ärligen genom tryckt Kungörelse
underrättades om Pensionairerne och skälen till
Pensionerne. Hwarwid Stats. Utstottet fär
upplysa, att Riksens Ständer ivid sista Riksdag
beflutit, att till hwarje Riksdag, stall det
äligga Stats. Contoiret att besörja om tryckning
af hela Indragnings-Staten, wid hwilk:r
beslut det Hederwärda Bonde. Ständer to»
de läla fcrbiifwa.
Stats
-
Den iz October.
157
Stats-Utstottet hemställer dock sitt uttran,
de det Hederwärda Bonde. Ständets pröfning
wördsammeligen. Orebro den 13 October 1310.
k2 U^zlokl. ock
Elisin» NeäLMZlerr v5gn»r
L. kllsmilton.
VAH06. LorzLre-ZiänclerL
I^ecksmärerL v^Anrir
Llir. ^oväo.
kä I4o^vorc1i^e ?res^s-5t8n6st5
I.eäLmoterL vZANLr
L-uävig dckörner.
kä HeclervZrcka Lonc^e-8t5u»
cterr I-eäLmärers
^väer8 ^obsnssoo.
I-. I.un»iur.
Vxplia lior Ni6c>. ock Allein ck. Is Octob. izio.
?rsiie-8lAnäek 6. 14 - -
8orAr>re-8r8näet cl. 14 - -
Loi»^L-5r1iillet cl. 14 - -
Wördsamt Memorial.
^^enom serstillte ProtocollS-Utdrag hafwa Hög.
wördige Preste-Ständet, Högtärade Borgare.
Sländet och det Hederwärda Bonde Ständet till
Stats.Utskottets Utlätande remitterat de anmärk,
ningar, som hos de Nespective Riks. Ständen
förekommit emot Stats Utskottets Betänkande, r
anledning af Kongl. Masts Nådiga Propvsi.
tion, angäende Kungs, och Kungs. Ladugärvarncs
Förwaltning.
158 Den iz October.
Desse anmärkningar stä i det nära sam.
manbang med hwarandra, ali Siats Utskottet
finner lämpeligast att pä ett ställe dem beswa.
ra, ehuru en och annan i mer än blott ett af
de Respectwe Riks Ständen blifw-t wakt.
Först har emot afgörandet af sjelfwa hus.
wudfrägan wid detta Riksmöte blifwit inwändt,
att som fräga är före hos Constitutions-Utskottet
om rätta förständet af 77- §- i Regeringsformen
som handlar om Konungs och Ständers
Rätt i afseende pä Krono, godsen, sä borde frägan
om Förwaltningen hwila kill nästa Riks.
dag, pä det ej kommande Riksens Ständer
mätte finna sig bundna af hwad nuwarande
Riksens Ständer besluta.
Men som Riksens Ständer icke kunna un.
dandraga sig att beswara Kongl. Maj:ts Na.
diga Propositioner i de ämnen Kongl. Maj t
i Näder pröfwar godt till Riksens Ständer
framställa, sä anser Stats.Utskottet denna inwändning
sä mycket mindre kunnat till beswarande
upptagas, som chwad beslut i den nu
framstälila frägan om Kungsgärdarnes för.
wallning Riksens Ständer kunna fatta, sädemt
icke ligger i wägen för kommande Riksens Stäm
der att sig yttra om rätta förständet af berör,
de 77- i Regeringsformen.
Beträffande sedan de emot Utskottets för.
stag till Kungsgärdarnes förarrenderande giorda
anmärkningar, kunna de bcqwämligen bäm
föras säsom rörande dels Arrende-tiden, dels
klysi
Den iz Lctober. 159
klysningen i serskillta Hemman, dels Arrende,
afgiften och dels Byggnads- skylldigheten.
Arrende, tiden har af somlige ansetts böra
utsträckas till Zo, af andra till roo och af en
Ledamot i Högtärade Borgare Ständet helst till
1000 är.
Kungsgärdarnes klyfning bar af flere blifwit
pästädd böra ske i halfwa Mantal, af nägra
till och med i fjerdedels Mantal, och det har blif.-  wit yrkat, att hwarje hemmans, lott ej borde
wara större än att en Äbo derä kunde wara
besutten, att afseende, borde wid klysningen gö.
ras pä Tunnelandtalet af öppna äkerjorden,
samt att Utskottet bordt yttra sig om odling af
oländig mark ä Kungsgärdarne hwartill wissö
frihets är borde bewiljas.
I afseende pä Arrende afgiften har funnits
tjenligt, att den bestämmes dels i Spannemäl
efter öppna Äkerjorden, och dels i Hö efter Ängens
beskaffenhet, samt att Arrendet uppläts emot
den högsta ärbudna städja. Äfwen har ansets
nödigt att Audtions utropet tia Arrende af
Kungsgärden i sitt ostyckade tillständ icke ägde
rum; hwaremot andre yrkat, att detta utropet
bvrde föregä rrtropen af de styckade lägenheterna.
Byggnads skylldigheten char blifwit föreslagen
till nägot wisst för hwari Arrende, är med
rättighet för Arrendatorn att wid Arrendets
flut njuta den ersättning för öfwerbyggnad, han
wid afträdes-syn kan pröfwas böra srhälla.
In
-
i6o Den iz October.
Innan Stats. Utstottet gär att yttra sig
öfwer desin anmärkningar serffillt, stanék Stais.
Utskottet nödigt att göra de Respective RiksSkänden
underrättade om den Synpunct hwarifrän
Stats. Utstottet trott detta ärende böra
betraktas.
Det tillhör en klok Riksbushällning, att
icke endast se pä det närwarande bästa, utan
lika mycket, och wid sina tillfällen, mera, pä
det tillkommande. Sädant anser Stats-Utstot.
tet Riksens Ständers ögonmärke böra blifwa,
dä tjenligaste sättet tili Kungsgärdarnes förwaltning
tages under pröfning. Eburu Kongl.
Mast ansedt tiden icke nu wara inne att genom
försäljning dem Abalienera, kan dock ben tid
komma dä förändrade omständigheter göra det
oundgängeligt att äga tillgäng till denna nödhjelp.
Det bör säledes ligga Riksens Ständer
ömt om hjertat att bewara desie Skatter i det
stick, att Konung och Riksens Ständer icke för
framtiden betages den rättighet de äga, att go.
ra det bruk af dem, som dä kan finnas nyttigare
än som nu wisar sig. Om Riksens Höglöst.
Ständer äro ense med Stats-Utskottet i
detta sätt att se ämnet, förmodar Stats Utskottet
att desi Betänkande om Kungsgärdariics
förwaltning stall winna ett mera odeladt bifall
än som hittills synes hafwa mött dtt samma.
Hwad Arrende, tiden angär, sä hemställer
Stats Utstottet till de Respective Riks Standen,
om det nägonsin kan förenas med werkelige
kloke Statshushällnings. grunder att utsträcka
den till 100 är. Eck
Den iz October. 161
Ett Arrende pä 100 är aflägsnar för en
sä »vidsträckt tiderymd Riksens Ständers äter.
bekommande af förwaltnings-rätten, att det
nära kan betraktas för lika »ned försäljning,
utan att dock medföra samina fördelar. Det
skulle tillskynda Arrendatorn en förmon, som
sträckte sig wida längre än föreinälet af jordens
odling och Arrendatorens skäliga ersättning och
winning nägonsin kan fordra. Man har desi.
utön» erfarenhet frän förra tider, att Arrenden
afflutade för sä läng Arrende tid, ofelbart blif.
wa i tidsens längd lika skadliga för Kronan,
som obilligt fördelaktiga för Arrendatorn».
Till och »ned en inskränktare Arrende-tid af
50 är stall leda till ett jemförelsewis lika
förderf för Kronan, och till ^desi förorättar»,
de, att icke bekomma sin tillbörliga inkomst af
Krono-godsen. Den af Stats-Utskottet tillstyrkta
Arrende-tiden af zo är lemnar en Arrendator
tillräcklig utsigt att af företagne odlir».
gar sjelf störda sä mycket frukt, som tillräckli.
gen belönar honom för bäde kostnad och möda.
5o är äro en tiderymd, inorn hwilken penningen
och »varuprisen sä wäl sorn hushällswäsendet
i allmänhet, redan undergätt sä wäsendtli.
ga förändringar, att efter desia ärs förlopp
hwart och ett Arrende-Contract om jordläge»»-  het ehuru »väl uttänkt det mä wara, allt för
mycket lutar till endera Contrahcntens säkra
förlust.
O»n en Arrendator underläter, att pä denna
Arrende, tid »verkställa odlingar, .är föga att
Bihang. !tl. A. Nw 21, 22. för.
^62 Den 1Z Öctober.
förmoda det han stall finnas wara mera driftig i
den wägen, om Arrende-tiden gär ända till 50 är.
För öfrigt, som Arrendet genom Auction upp»
drifwes efter Egendomens beskaffenhet till isikt
högsta, twingas den blifwande Arrendatoren till
jordens högsta möjliga odling för alt kunna
ästadkomma Arrende-afgiften. Denna odling
bör kunna wara werkställd inom de första io
ären af Arrende-tiden, och de äterstäende 20
ären blifwa witzerligen tillräckliga att löna hanö
odlingsflit. Dä är det icke oskäligt, att Kronan
äter kommer till sin förwaltmngsrätt, och
att Kronan genom ett nytt Arrende kommer till
den inkomst af Lägenheten, som desi förbättrade
stick och tidernas förändrade beskaffenhet kan
medgifwa. För desia orsaker finner Stats. Utskottet
Arrende-tiden ej böra öfwerstiqa 30 är.
Wid Kungsgärdarnes klyfning har StatsUtskottet
ansett icke böra förglömmas Kungsgärdarnes
nu befintliga bestaffenhct, dä de säsom
Lägenheter af sällan mindre än 5, men
ofta wida större mantal swärligen kunna förmodas
stafwa sä betydlig öppen jord, att de
skulle kunna klyfwas i mindre delar än säsom
Utskottet föreslagit, minst helt mantal, utan att
hända skulle, antingen att alla Hemmans lotter»
na erhölle allt för obetydlig öppen jord, eller
att en del Hemmans-lvtter gingo alldeles miste
om förut odlad jord. I begge händelserna blefwe
följden densamma, nemligen att de föresiäende
högst dryga odlingskostnaderne förenade med de
oundgängliga kostnaderna till nybyggnad pä en
Den iZ October. r6Z
liten Hemmansdel, skulle sä afskräcka frän Arrendet
deraf, att troligen icke nägon funné sin
räkning wid art deruti ingä, utan försäkran
om frihets är, i likhet med hwad som bestäs
för andra nybyggen, hwilket icke är förenligt
nied Kronans inlertsie, som ej bör äsidosättas.
Lika skadligt i motsatt affeende anser Utskottet
det blifwa, att läka Tunneland - talet af öppna
äkerjorden bestämma klysningen. En sambrukad
gärd ar flere mantal har manligen icke
sä mycket odlad jord, som lika mänaa hemman
af ett mantal i samma Landort. Följaktligen
skulle klysningen icke blifwa werkställd till den
grad, som ett skäligt afseende äfwcn pä den
odlingsbara jorden kan tilläta. Det gifweS desi.
utom exempel af Kungsgärdar som hafwa föga
äker, men w'dsträckta ängsmarker. En sadan
Kungsgärd skulle dä komma att i ringa mon
undergä klyfning, hwilket icke öfwerensstämmer
med afsigten. Af samma skäl tror Utskottet,
att icke äboens besutenhet kan blifwa grund
för klysningen, dä fräga är om ett stadgande,
som bör gälla för alla Landsorter, och som bör
hafwa afseende pä Kungsgärdarnes beskaffenhet
i allmänhet. Nägot serskilt Utlätande dm odling
af oländig mark ä Kungsgärdarne, har
StalS-Utskottet icke ansevi kunna komma i fräga
wid en Arrende författning, i synnerhet som
nägre frihets-är icke äro lämplige, dä Arréndatorer,
i sjellwa Arrendet bör finna sin ersättning
för odlingar. För öfrigt har Stats Ut.
stöttet trcdt, alt Kungogärds klysningen som i
164 Den 1Z October.
sin början ej kan i allmänhet werkställas i min.
dre lotter än i a 2 mantal, icke förr bör pätänkas
att befordras i ännu mindre mantal, än
sedan Egendomen wunmt större odling under
den första Arrende-perioden.
Wtdkommande Arrende-afgiften, hwilken
Stats.Utskottet söreflagit böra utgä i Spännemäl
af öppna äkern enligt 1799 ärs författning,
och i öfrigt böra genom Auclionen bestämmas
antingen i Spannemäl eller Ho, sa
kan Stats. Utskottet icke finna annat, än att
Arrende, afgiften pä betta sätt skall med mera
säkerhet befordra Kronans interefie, än om den
genom antagande af städja blifwer beroende af
penningens wärde. Detzutom om städja skulle
fordras, kunde ingen annan än den rikare Ca.
pitalisten ätkomma Arrendet, till hwars ätagande
fordras betydligt förlag, till Inventariers
anskaffande, företag af odlingar, m. :n. Om nu
Arrendatorer^ derförutan skulle betala en betydlig
summa i städja, sä torde fä personer finnas som
deruti kunde ingä, andra än Capitalister om de
fingo 100 ärs Arrende tid, och säledeö kunde betrakta
Egendomen säsom i wisit afseende sin. Det
af Stats. Utskottet föreflagne sätt att utbjuda
Kungsgärds.Arrendct serskilt pä hwar styckad del
för sig af Kungsgården, och serskilt pä hela
Kungsgärden, bar äsystat alt förekomma dels
det icke den händelsen mätte inträffa, att, om
ej alla de serskilta Lägenheterna funne hugade
Arrendatorer, Kungsgärden dä skulle blifwa
vförarrendcrad, dels, akt icke Kronan mätte gä
Den iZ October. 165
i mistning af den högsta Arrende-afgift, som
genom det ena eller andra anbudet kan erhällas.
Att utropet af Kungsgärden l matza skulle blif.
ma det första, finnér Utskottet icke tjenligt, ur
det skäl, att de Arrendatorer som till Arrende
af hela Kungsgärden kunna wara hugade,
twingas att sträcka fine anbud högre, när ut.
röper af de serskilte Hemmansdelarne gätt förut.
Stats, urskottet fär härwid tillägga den
rättelse i Betänkandet, alt med den ibland Aricnde
willkoren omnämde skyldighet för Arrén,
datorerue att i krigstider uppställa Wargerings.
manskap, bor förstäs att Kungsgärdarne skola
i krigstider roteras.
Stats. Utskottet har fluteligen att utläta
sig öfwer willkoren i afseende pä Byggnadsstyldigheten
ä de nya Kungsgårds-hemmanen.
Som Stats-Utskottet instämmer i tankan om
nyttan deraf, att efter Arrende-tidens stut Lägenheterne
mage wara med Åbyggnader försedde,
utan att Kronan förbindes till ersättning derföre,
sä har Stats-Utskottet efter bfwerwägande
häraf stokat förestä, att hwad om en sädan
ersättning i Betänkandet förekommer kunde gä bort
och Byggnads.skyldigheten enkelt stadgas böra blif.
wa efter Lag i 2. och 27. Cap. Byggninga-Balken.
Anmärkning har äfwen i det Hederwärda
Bonde. Ständet blifwit gjord emot hwad i UtstottetF
Betänkande blifwit söreflagit om betalningssättet
för dagswerken, som innewarande
Kungsgärds-Arrendatorer enligt Contractcr hafwa
sig upplätne emot wi§ penninge afgift; hwil
-
166 Den iz October.
ken penninge. afgift Utffottet ansedt böra, efter
det ärs markegäng dä Contractet ingicks, re.
duceras till Spannemäl att betalas elter ortens
ärliga markegäng. I stället har blifwit yrkat,
att berörde dagswerken borde betalas efter hwarje
ärs markegäng, utan afseende pä den betingade
penninge. afgiften. Men som enligt Riksens
Ständers beflut wid sista Riksdag nämde Ar.
rendatorer böra wid sina Contracter orubbade
bibehällas, endast med förwandling af penninge.
afgiften till Spannemäl efter det ärs marke,
gäng, dä Contractet stöt-, hwilken Spannemäl
nu efter ärlig markegäng löses, sä finner Utffottet
icke skäl att ändra fin tanka i denna del.
De i sammanhang härmed hos Hederwär.
da Bonde-Ständet wäckte frägor om dagswer.
kenS lika fördelning pä ärstiderna, och om de.
ras utgörande om Sommartiden ifrän kl. 6 om
morgonen till kl. 6 om aftonen, m. m, anser
StatS-Utskottet icke tillhöra sitt utlätande.
Detta allt öfwerlemnas till de Respective
Ständens pröfning wördsammeligen. Orebro
den rz October i8w.
kl Uäglotl. ocl»
Xä»ln!> I.-<i»m2rer- v-xnrr
O. ttsmilton.
kl Villostig- 8orxs>re-8r8ll<i-k»
l-eitrmArrrr vjxnrr
Ll». Uove».
Utdrag
kZ ?rette-8tZn
<äat5
I-eäLmärerr
Woiämrm.
kl NsäervZr6» Lonile-Llln<!er«
I-edamäteri
l.. A. Lmoolu».
Den. rz October. 1.67
Mdrag af Protocollet, hället uti Riksens
Höglofltge Ständers Stats-Utstött
den rz October Lbro.
S D- ^§fter godkännande af Stats, inkomst
Afdelningens project till utlätande i anledning
af ätskilliqe i de Respective Rrks-Ständen gjor.
de anmärkningar ww Utskottets B. tänkande -'M
Kungs, och Kungs-Ladugärdarnes svrwaltning,
besiöts, det Riksdagsmannen Pär. Pärsson
svär» Blekingen till Protocollet. asgifne följandeDictamen,
skulle fä berörde Utlätande. tilli de.
Respective Riks.Ständen medfölja.
"Dä Högloft. Stats. Utskottet nu gär att
besvara de anmärkningar som wid- Utskottets
förra Utlätande, i anledning af Kongl. MasllS
Nädiga Proposition angäende Kungsl och Kungs.
Ladugärdarnes förwaltmng, blifwit gjorde, torde
det tillätas mig, i korthet anföra mina tankar.
Jag inser med undersätlig, »vördnad och
erkänsla de wisa! och pä Rikets allmänna bätnåd
riktade skäl, som förmätt Kongl. Mast att
förbjuda detza Krono Lägenheters försäljande.
De kunna, pä. ett förmonligt sätt förwaltade
och i mindre delar utarrenderade,, gifma Staten
ett säkert och päräknadt ständigt understöd; men
vm de försälldes ffulle genom oförsedda och tillfälliga
händelser det möjligen inträffa, att de
derföre ingängne medel pä ett eller annat sätt
antingen minskades eller ock för det allmänna
gin
-
168 Den 1Z October.
gingo förlorade; och hwad more Lä öfrigt i händelse
af twingande behof."
"Dä jag framställt min pä öfwertygelft
grundade tanka om nyttan af Kungs- och KungsLadugärdarnes
bibehällande i allmänhet, torde
jag ock fä uppgifwa nägra wista af desta Krono.
Lägenheter, som i anseende till förefallande om.
ständigheter jag avser med fördel kunna frän
Kronan abalieneras. Kungsgärdarne Uranic.
borg pä Hween, Ottenby pä Oland och Kloster
xä Gottland ligga sä aflägsna frän fasta lan>
det att de i händelse af en invasion lätt kunna
komma i fiendtliga händer. Dä alla tiders er.
farenhet wisat att en fiende mera samweisgrant
behandlar enskild än publik egendom, anser jag
af detta skäl dcsta Kungsgärdars försäljning,
enär nuwarande innehakwande Arrende-tid till
ända lupit, kunna medföra nägon nytta, och fär
af sädane skäl denna försäljning tillstyrka."
blt svprs»
Pä Befallning
b. A. burmm;.
VppläA koz 81^6. sck ^äe!n 6. IZ Oetob. rZrv»
- » I^refke-8t8n6er 6. IZ - -
^ - 8or§Lre-.8t3n6et cl. IZ - -
Lonäe-Ztänäst 6. 14 -- -
Wördsamt Memorial.
^^enom kemist under den 11 dennes, har Hog«
lofl. Ridderskapet och Adeln behagat infordra
- Ban
-
Den iz October. 169
Banco.Utskottets Utlätande, öfwer de gjorde
anmärkningar, wid Banco. Utffottets, i anled.
ning af Kongl. Masts Nödiga Proposition till
Riksens Ständer, cmgäende anstallter till Jern.
werkö, rörelsens understöd, den 7 i denna mänåd
asgisne wördsamma Attrande.
Uti anmärkningarne yttras den öfwertygelse,
att stadgandet om belänings tiden för Jerncffecler,
ej kan höra till Bankens Grundförfattningar;
och yrkas - ll följe deraf, samt af an.
förde flere wigtiga skäl, ett uttryckligt stadgande,
till oafbruten belänings.rättighet i Banken,
alla tider pä äret, ä berörde cffecter, jemte lika
bestämd flere ärs frikallelse för Lärlingarne ifrän
förbindelsen att länen återbetala.
Efter Banco.Werkets är 1776, till eg'N>
skap af en rättskaffens Banco.inrättning, äter«
ställde primitiva skick, har det warit, och för.
blifwer framgent, Bankens första och förnäm,
sta äliggande, att widmagtbälla ett oföränderligt
wärde emot Specie Riksdaler, ä dest säsom
ett Rikets mynt cirkulerande Sedlar: Stadganden,
som för möjlig fortgäng af ett sädant 0.
afbrutet bemödande, befunnits nödwändige, an.
ser Banco-Utskottet, med skäl böra räknas för
Grundförfattningar i Banco förwaltningen.
Af dylik beskaffenhet är stadgandet om be.
läningens upphörande pä e^portable essectcr en
wist tid af äret.
Flere uti äldre tiders Banco, förwaltning
förmärkte mistbruk med länen pä nämde effecter,
dä Banken sjelf utdelat medlen, till förswagan.
de,
170 Den iz October.
de, och jemwäl förstöring, af den utwä§, som
för W.nkets förnämsta werkningS skyldighet ansetts
nödwändig, har föranlätit Riksens Stän.
ders Banco, Ukffott wid alla föregäende Riksmöten,
ifrän och med är 1779-, att genom bestämdt
stadgande förebygga enahanda- mitzbruk
i framtiden; men ock, att ej lemna utur ögnasigte,
möjligen inträffande händelser och omständigheter,
dä författningens bokstafweliga efter,
lefnad, kunde förorsaka b^ydande olägenheter..
Med afseende dera, är uti sjelfwa författningen,
för dylika fall, ett wisit temporairt undantag
wid desi tillämpning, Banco. Fullmäktige
bäde tillätit och älagdt, likwäl ej för längre
tid, än sädant befinncs nödwändigt. Pä de
senast framflutne ären, har grundad anledning
sig företedt, till beviljande af det längsta möjli,
ga uppskof, för alla pä Attester ifrän StapelStads
Wägarne utgängne läns Återbetalning:
Och har Banco-Utskottet uti desi förenämde
wördsamma yttrande, med afseende ä Jernhand,
teringens bekymmersamma belägenhet, trodt sig
böra tillstyrka lika förmon äfwen för alla de
län, som pä effecter uti Upp-Städernes Wägar,
under en framfluten län-termin, blifwit
utgifne, med hemställan derjemte, om samma
termins förlängning ifrän Maji till Junii mänadS
flut hwarje är: samt, att till BancoFullmägtige
mätte öfwerlemnas, att sä länge
orsakerna till prolongation, för Lterbetalningen
fortfara, under oafbruten uppmärksamhet ä Werkets
säkerhet och realisationens widmagthällan
de»
-
Den iz October. 171
de, widtaga sädana mätt och steg för de förfallne
Länens äterbetalning, som i möjligaste
mätto kunna lindra och underhjelpa Läntagar,
nes skyldiga bemödande i denna delen.
Ett bestämdt stadgande om owillkorlig rät,
tighet, att jemwäl under förändrade omstänbig.
heter, alla tider pä äret, fä i Banken beläna
R.kels exportable effecter, förenad med lika 0.
Mllkorlig befrielse pä flere är för läntagarne
isrän förbindelse att länen äterbetala, anser
Banco.Utskottet deremot kunna, bäde för Werkris
säkerhet, och realisationens beständ, blifwa
högst äfwentyrligt.
Annan, än en sädan, efter noggrant Lf.
werwägande, fattad, och framgent hysande öf,
wertygelse, är det ej Banco Utskottet tillätit,
alt till,desi Respective Principaler wördsamt
yttra. Orebro den iz October 1810.
Kurlc. O. ^Vestwra.
kullmilitix.
O. 6^I1sollcjöI6.
?. l.uaäzrea ^ob'soa. äoscbimrso».
ttekiogivr.
Utdrag
172
Den iz Ockober.
Utdrag af Högloft. Ridderssapets och
Adclns Protokoll tvid Urtima Riks.
dagen i örebro den iz Octob. 18ro.
/v*.
S D. ^Oeflöt Ridderskapet och Adeln för st>
del, att en Medarlle till uttryckande af Natte,
nens saknad ivid förlusten af Hani? Kongl. Hög.
het Kronprinsen Carl August, skulle pä N kfens
StänderS Banqucs bekostnad präglas, af
lika storlek med den som präglades öfwer Hans
Kongl. Höghets utwäljande lill Tronföljare,
och skulle de öfrige Respective Stånden wänli.
gen inbjudas att uti detta beslut med Ridderskåpet
och Adeln sig förena. Or zuprr,.
Tx ?rntocollo
6. 8ilvcrllo!pc.
Utdrag af Högloftige Ridderssapets och
Adelns Protokoll tvid Urtima Riks.
dagen i Orebro den i z Octob. 1810.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Allmänna
Beswärs- och Oeconvmie. Utskottets Memorial
af den ii dennes, innefattande utläkanden ofiver
Riksdagsmännen Tuwe Larssons och
Anders Hanssons i afseende pä det sä kallade
Förstärknings, manskapets utgörande gjorde
Motioner. Oe supra.
kx ?roto<:o!Io
A. 6. Silkvorstolps.
Utdrag
Den iz Ockober.
173
Utdrag af Högloft. Ridderssapets och
Adelns Protokoll wid UrUma Riksdagen
i Orebro den iz Octob. igro.
S. D. ö^jföll Ridderskapet och Adeln Bcwillnings-Utskottets
u!i Memorial af den 11 dennes
afgifne tillstyrkande, angäende utsattande af
ett Pris för det fullständigaste förslag till utgörande
af Bewillning. k-c suprs.
ll.x yfotocollo
O. 8ilverllolpe.
Utdrag af Högloftige Ridderssapets och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den iz Octob. 1810.
S. D. eOiföll Högloft. Ridderskapet och Adeln
Constitutions-Utskottets i dag ingifne Memorial,
rörande serskild tryckning pä allmän bekostnad
af de Atter, hwilka af Constitutions. Utskottet
blifwit till Riksens Ständer öfwerlemnade, innehällande
be förflag till förändringar i Grundlagarna,
som wid sistlidne och innewarande Riksdag
blifwit gjorde: hwarjemte Ridderskapet och
Aoeln beflöt det Stats. Utskottet skulle anmodaS
härtill föreflä nödiga medel. ruprs.
IHx ?roroco!Io
O. 8jlverstolps.
Utdrag
174 Den rZ Octoöer.
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Höqwör.
dige Preste Ständet wtd Urtima RtkS.
dagen i Orebro e.m. d. rz Octob. »8lo.
S. D. Ää Stats. Utskottets den 6 October
pä bordet lagda Memorial om understöd till
tryckningen af Högloft. Ridderstopets o^ch Adelns
Protokoll wtd nästledne och innewarande Rcksdaaar,
m. m., samt angäende bestridandet af kost.
naderne till skrifmaterialier m. m. för Ständen
och Utskotten, nu ä nyo föredrogs, blef berör,
de Betänkande af Preste-Ständet gilladt, med
den af Högloft. Ridderskapet och Adeln uti Pro.
tocolls Uldrag af nästledne gärdag yrkade för.
ändring, att Bihanget till Riks Ständens Pro.
tocoll stall pä publik kostnad tryckas, och skulle
Stats utskottet följaktligen anmodas att medel
dertill föreftä, äfwensom de öfrige Respective
Ständen igenom Protocolls Utdrag skulle word.
samt och wänligen inbjudas att i detta beslut
instämma. Ur suprs.
Ox ?rotocollc»
st. O. ^ImgviK.
Utdrag af Protokollet, hältet HoS Högwördige
Prrfte.Ständet wid Urtima Riksdagen
i wrebro e. m. d. iz Octob. 18 ro.
S. D. ^ill Bewillnings.Utstottets under förmiddags
Sestionen pä bordet lagda yttrande,
öst
Den LZ October. 175
Zfwer de hos Wälloft. Borgare-Ständet och
Hederwärda Bonde Ständet framställde anmärk,
niugar wid nämde Utstötts den 22 sistl. September
afgifne utlätande i anledning af Herr
Advorat-Fisealen Falkmans anmärkningar wid
Bewillnings.Förordningen, kemnade Preste-Stän.
det sitt bifall, och det sä mycket hellre, som
Ständet ansäg den af Utskottet nu föreflagne
redaktion, angäende Bewillning af mindre Hemmansdelar,
wara en billig modifikation i Utstottets
förut afgifne och af Preste Ständet gillade
Betänkande i samma ämne. Ur suprs.
Ox ?rotocollo
I. U.
Utdnrg af Protokollet, hället HoS Högwördtge
Prcfte Ständet wtd Urtima
Riksdagen uti wrebro e. m. den iz
October '3io.
S. D. e6ewillnings.Utstoltet§ under förmid.
dags Sesiionen pä bordet lagda Utlätande öf.
wer de hos Wälloft. Borgare-Ständet gjorda
anmärkningar wid nämde Utstötts den 4 den.
nes afgifne Mrande, i trögan om Caracterers
beläggande med afgift, föredrogs ä nyo och
bifölls. Ut «uxr>.
Ox ?rntock>I!o
I. Ol. -Umgvill.
Utdrag
i?6 Den iz October.
Utdrag of Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Arebro e. m. den iz
October 1810.
S D. cvvewillnings. Utskottets pä bordet lag.
da Memorial med förestagne Reglor och före.
skrifter till de Skattffyldigas och Taxeringsman,
nens samt andre Wederbörandes efterrättelse,
föredrogs ä nyo och bifölls med bifogad önskan,
att nämde Reglor, i händelse de af Riksens
Ständer blifwa godkände, mä genast till We.
derbörandes efterrättelse igenom trycket krmgöras.
Ut supra.
blx ?rotocollo
O. eUm^vill.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Arebro den iz October
i3io.
S. D. Instämde Preste. Ständet i Högloflige
Ridderskapets och Adelns igenom Protocolls Utdrag
af nästledne gärdag meddelte bestut, att
en Medaille till uttryckande af Nationens sak.
nåd
Den iz October. 177
nåd wid förlusten af Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen Carl August, skulle pä Riksens
StänderS Banqus bekostnad präglaS af lika stor.
Hk med den, som präglades öfwer Hans Kongl.
Höghets utwäljande till Tronföljare. Ut supra.
blx Nrotocollo
O. ^Im^vill.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste.Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Arebro e. m. den i;
Oktober 1810.
S. D Oöredrogs ä nyo och bifölls Allmänna
Beuvärs och Oeconomie-UtffottetS under förmiddags
Setzionen pä bordet lagda yttrande anstende
dels Allmänna Magazins-Jnrättningens
Styrelse och Förwaltning, dels utwägar till af.
hjelpande af Spannemälens nuwarande wan
plis.
Ut supra.
klx ?rotocollo
Ul. ^Imc^vik.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro e. m. den 14
October 1310.
S. D. ^Oiföll Preste-.Ständet Allmänna Be.
'wscks. och Oeconomie-Ukskotteks under fö ruudLibana.
NI. V. N:o sz, 24. dag 5
173 Den iz Oktober.
dags Plenum pä bordet lagda Memorial i anledning
af Hederwärda Bonde Ständets Remis,
ser, angäente Förstärknings, manskapets utgö.
rande, Ule supra.
klx ?rotocol!»
O. ^Imgvitt.
Utdrag af Protocollet, hälket hos Hög.
wördige Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen uti wrebro e. m. den i)
Oktober 1810.
S. D. ^^illade Preste. Ständet Beiviklnings.
Utskottets Betänkande om ursättande af en pris.
fräga, att ivid nästa Riksdag beswaras, angående
en förenklad metod till Vewillningens utgörande.
Ut supra.
Ux ?rotocoIlo
U. ^lmgvitl.
Utdrag af Protocollet, hället hos Högwördige
Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen uti wrebro den iz Octoder
e. m. 1810.
S. D. 3)?ed afseende uppä Constitutions-Utskottets
uti Memorial af nästlebne gärdag gjor.
da hemställan, besiöt Preste Ständet, att de Ac
tee,
Den rz October. 179
ter, hwilka af bemälte Utffott blifwit till Rik.
sens Ständer öfwerlemnade, innehällande de
Förslag till förändring i Grundlagarne, som
wid sistledne och innewarande Riksdag blifwit
gjorda, stulle pä allmän kostnad serskildt tryckas,
de Utlåtande» och Förslag likwäl härifrän
undantagne, hwilka förut äro serskildt ifrän
Trycket utgifne; och skulle Stats-Utskottet anmodas,
att dertill föreslä nödiga medel.
rupra.
Lx ?rotocollo
^s. dl. /Umgvitt.
Utdrag af Protocollet, hället hos Högwördige
Preste Ständet wid Urtima
Riksdagen i Orebro den iz Oktober
e. m. i8io.
S. D ^ anledning af Stats Utskottets den
18 nästleone September afgifne Memorial, be.
flöt Preste. Ständet, att dä nägon af Ständets
Fulimägtige uti Riksens Ständers Banque och
Rlksgälds-Contoir genom en längre tids före.
fallande sjukdom eller andra laga sörfall hin.
dras, att deltaga i de manliga trägna göromä.
len wid bemälte Penningewerk, Ständets öfri.
ge Fullmägtige inom samma Werk, i samräd
med Preste.Ständets Cantzli-Direction, mä äga
rätt att till tjenstgöring inkalla den af Stän.
det ät bemälte Fullmägtige utnämnde Supple.
ant; och njute den sälunda inkallade Supplean.
ten
iso Den iZ October.
ten under den tid han tjenstgöringen förrättar,
det arfwode, som tillhörer den Fullmägtig, för
hwilken han vicarierar. Vt supra.
Lx krotocollo
V.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet ivid Urtima
Riksdagen uti Orebro den iz Octo.
ber e. m. 1810.
S. D. ^)illade Preste-Ständet hwad Banco.
Utstottet uti dest den 8 vennes pä bordet lagda
Memorial i anledning af Kongl. Mastts Nödiga
Proposition, angående anstalter till Jernwerks
rörelsens understöd, anfört, samt än yt.
terligare uti dest denna dag afgifna Utlätande
öfwer de hos Högloft. Ridderskapet och Adeln
emot berörde Betänkande gjorda Anmärkningar,
yttrat. Vt supra.
Lx ?rotocollo
V. ^Imcjvjg.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste.Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den iz October
tglo.
S. D. 29id förnyad föredragning af Expeditions-UtffotretS
den 11 dennes pä bordet lag
dö
-
Den iZ October. 181
da Memorial beflöt Preste-Ständet för sin del
att Terminen till nästa Lagtima Riksdag i Rik.
dags-Beflutet mä utsättas till den 15 Novem.
ber 181Z. Vr supra,
Lx ?rotovol!o
O. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den iz Octo.
ber iZio.
S. D. 2ill slutlig öfwerläggning föredrogs ä
nyo Lag-Utffottets den 11 dennes pä bordet lag.
da Memorial, rörande föreflagne förändringar
i Kongl. Förordningen om Stängsel skyldrghe.
ten. Med afseende deruppä att Utskottet föreflagit
det i wista fall afgörandet af Stängsel
skyldighet skulle öfwerlemnas till Domarens pröf.
ning, utan gifwen föreskrift, och dä denna om,
ständighet skulle kunna bereda Rättegängar och
kostsamma Syner wid hwarje i dylika ämnen
uppkommande fräga, fann Preste. Ständet skä.
ligt, att för sin del berörde Betänkande asflä.
Ut supra.
Lx protokoll o
V. /Umyvili.
Utdrag
182 Den IZ October.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wtd U Uma Riksdagen i wrebro den
iz October 1810.
S. D. 2-ill swar uppä Borgare Ständets Anmärkningar
wid Allmänna Beswärs- och Oeco,
nomieUlskottets Betänkande i anledning af Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition, om skyldigheten
för alla alt deltaga i de fattiges wärd, m. m,
hade bemälte Utskott, uti Protvcolls-Utdrag af
den ii dennes, afgifwit en Förklaring, som nu
af Ständet godkändes, och med hwilken säledes
Utskottets yttrande i detta ämne ansägs gilladt
och bifallet. Oe supra.
Lx krotocollo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wtd Uttima Riksdagen i Orebro den
iz October 1310.
S. D. ^)wad Allmänna Beswärs. och Oeconorme-Utskottet
under den 11 i denna mänad
yttrat uppä Hederwärda Bonde-Sländets Remist
af wäckt fräga om sättet och tiden till Ro.
terings, och FörstärkningSmanskapets utgörande,
blef af Borgare-Ständet wid förnyad föredrag,
ning bifallit. Ur supra.
Tx ?rotoeoIIo
O. Valerius.
Utdrag
Den iz October. 183
Utdrag af Borgare Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
iz Oktober iLio.
S. D ^^tllades Bewillnings.Utskottets i anledning
af Herr Advocat-Fiscalen FalkmanS
Anmärkningar wid Bewlllnings-Förordningen,
under den 22 sistledne September afgifne Utlätande,
med de l Ulffottets Memorial af den 11
i denne mänad tillstyrkte ändringar och meddel.
te förklaringar. Or supra.
Lx ?rotoco!lo
I. O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
iz October iLio.
S. D. I^ti Memorial af den 12 bennes, föranledt
af Borgare-Ständets äterremitz, hade
Bewillnings-Utskottet förklarat, att det ej kunde
frängä desi förut meddelade yttrande, att Caracterer
ej borde med nägon Bewillnings. afgift
beläggas; Och blef detta förklarande, uppä de
skäl Utskottet andragit, af Borgare. Ständer
gilladt. Ut supra.
Tx ?rotoco!Io
v. Valerius.
Utdrag
184 Den iz Oktober.
Utdrag af Borgare Ständets Protccett
wid llrttma Riksdagen i wrebro dln
iz Octvber igro.
S. D. instäminande i Höglofl. Nidder
ffapets
och Adelns saint Högwördiga PresteStändets
beflut uppä Stats. Utstottets Uttätan.
de, angäende tryckningen af Ridderstapets och
Adelns Protocoll m. m. biföll Borgare-Ständet,
att Bihanget lin samtlige Riks-Ständens
Protocoll mä pä Allmäna bekostnad trpckaS,
och Stats-Utffottet anmodas att medel dertill
foresta, dit supra.
kx protocollo
P O. Valerius.
Utdrag af Borgare-StändetS Protocoll
wid Urtima Riksdagen i örebro den
iz Octobeä iLiv.
S. D. ^örehades ä nyo Allmänna Beswärs.
och Oeconornie-Utstottets Memorial i anledning
af dit remitterade Handlingar, rörande dels Ma.
gazins. Inrättningens styrelse och förmaltning,
dels utwägar till afhjelpande af Spanmälens
wanpris; Och blef utlätandet uppä förekomne
A m rkningar till Utstottets ytterligare beredning
äter remitteradt. Uc supra.
Lx Urotocollo
^s. l). Valerius.
Utdrag
Den iz October. 185
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
wto Urtima Riksdagen i Orebro den
iz October 1810.
S D. föredrogs äter och bifölls Bewillnings.
Utstottets yttrande i anledning af Herr StadsMajoren
Westins förslag om utsättande af
en prisfräga till beswarande wid nästa Riksdag
angäende en förenklad method till Bewillningens
utgörande. Ur supra.
Tx Urotocoll»
P O. Valerius.
Utdrag af Borgare-StändeLS Protocoll
wid Urtima Riksdagen i örebro den
iz October igio.
S. D. 3^ed bifall till Constitutions-Utstottets
uti Memorial af den 12 dennes gjorda hemställan,
bestöt Borgare-Ständet, det skulle de
Handlingar, som innehälla Utstottets affemnade
förstag till förändringar i Grundlagarne, pä
allmän bekostnad serstillt tryckas, samt derjemte
Stats-Utskottet anmodas att uppgifwa sättet
till werkställighetcn häraf och medlen till denna
ntgifts bestridande, k/r supra.
Lx Urotocollo
v. Valerius.
Utdrag
286 Den iz October.
Utdrag af BorgareStändets Protokoll
ivid Urtima Riksdagen t Orebro den
iz Oktober 1810.
S. D. Återremitterades, med en allmän An.
märkning, hwarom Ständet sig förenat, Be.
willnings-Utffottets Förflag till Regler och fö.
relkrifter wid Taxeringarne. Ur supra.
Lx protocollc»
Z. v. Valerias.
Utdrag af Borgare.StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i wrebro den
rz Oktober i8»o.
S. D ^)wad Stats-Utffotket i Memorial af
den 12 dennes anfört till beswarande af de hos
Borgare.Ständet förekomna erinringar wid ätffilliga
Puncter af Utskottets uikätande öfwer
Kongl. Maj:tS Nädiga Proposition, angäende
nägra wid Stats-Regleringen förekommande
omständigheter, gillades af Borgare. Ständet,
som med detsamma wille hafwa förklarat sitt
bifall till förrberörde utlätande äfwen i desi öf.
rige delar. Or supra.
kx krotocollo
Z. v. Valerius.
Utdrag
Den tZ Oktober. 187
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ständer
wid Urtima Riksdagen i
Orebro den iz Oktober i8ro.
S D. ^ anseende till gjorde anmärkningar,
äierrenulierade Ständet Stats och OeconomieUtffottens,
efter Banco Utffoltets hörande, den
Z l denna mänad afgifne Utlätande, i anled.
ning af Kongl. Maj-.ts remitterade Nädiga Prvposition,
angäende Allmänna Magazins Inrätt,
ningen i Riket; Och skulle Utskotten anmodas,
att med sitt yttrande öfwer Anmärkningarne
ofördröjeligen inkomma. Ur supra.
Lx ?rotocollo
Oabrisl Oämaun.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Arebro den iz Oktober i8ro.
S. D. föredrogs Stats-Utffottets den 4 och
ro dennes, pä remisi och ätcrremitz gifne Utlätanden,
angäende ej mindre kostnaden ä tryck,
ningen af Riks-Ständcns Protocoller, med sä
kallade Bihanget, än RikS-Ständens och Utskot.
tens kostnader ä skrifmaterialier, ljus och wed,
m. m Och bifölls Utskottets yttrande, angä.
ende sistnämnde ämne; men hwad anginge det
förra, beflöts, att tryckningen af Bonde-Stän.
188 Den iI October.
dets Protocoll och Bihangct till alla Ständens
Protocoller för innewarande Riksdag borde be.
firidaS af StatS. Werket; Hwadau ock Stats.
Contoiret flulle anmodas att medel härtill fö.
reflä. dir supra.
klx krotcicollo
6abris1 Oämsan.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bom
deStändet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den iz October i8ro.
S. D. (§om Bonde-Ständet redan i gär bi.
fallit Bewillnings. Utskottets den 4 dennes af.
gifne Utlätande öfwer Hans Nilssons frän
Gefleborgs Län remitterade motion vin Bewill.
nings-afgift för Ca-actercr utan ätföljande Em.
bete eller tjenst; sä kunde nu mera ej nägon
ätgärd äga rum wid samma Utskotts, pä äter.
kemist frän det Wällofl. Borgare-Ständet i gär
meddelade, men först i dag ankomne ytterligare
Attrande i detta ämne. Ur supra.
Ux ?rotocollo
Osbrisl Ormarm.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bom
de Ständet Wid Urtima Riksdagen i
Arebro den iz October 18ro.
S. D. ^cker Föredragning af Allmänna Be.
swärs. och O.o.uomie. Utskottets i Protocolls.
Utdrag
Den 13 October. 189
Utdrag af den n dennes, pä äter.remist frän
Bonde-Ständet meddelade ytterligare Utlätande,
i anledning af Kongl. Maj:ts redan den Zi
sistledne Augusti i Räder gifna Proposition om
Fatligwärden, beflöt Bonde. Ständet att gifwa
sitt bifall till den af Utskottet i dest Memorial
of den io nästföljande September föreflagne
afgift, som Skeppare, Styrmän, Bätsmän,
Matroser, Jungmän och öfrige Sjöfolket borde
erlägga, till Fattigwärds anstalten, wid förhyr,
ningen i Götheborg och öfrige Rikets Städer,
likwäl med wilkor, att sädant komme deras efterlemnade
Fattige Enkor och Barn till godo,
pä anmälan derom, de mätte hafwa sitt hemwist
ä hwad ort inom Riket som hälst; äfwensom
Ständet biföll, det skyldigheten att förför,
ja de fattige mä äligqa hwar och en inom För.
samlingen, som icke sjelf more i behof af an.
dras hjelp, och att Församlingarnes genom Pluralitet
widtagne beslut om afgifterna till de
Fattiges försörjande, mä anses förbinda äfwen
dem, hwilka, oaktadt föregängen offentlig kal.
lekse, ej warit tillstädes, eller närwarande nekat,
eller sedermera till Församlingen inflyttat, lik.
wäl sä, att icke Kongl. Magt beswäradeS med
Nädigste pröfning och stadfästelse af hwarje
Församlings widtagne Författning härutinnan,
utan densamma mätte anses förbindande och
erccutive genom Wederbörande Landshösdinges
päskrift; och skulle detta altt gälla till dest den
Allmänna Författningen om Fattigwärden kun
-
190 Den 14 October.
de wid nästa Lagtima Riksdag blifwa fast.
ställd. supra.
Lx ?rstocollo
6abriel Öämanu.
VppNIi lior 5»mtel. NIIcr-LtZnii-n dea i; Ockok. rZio.
med Guds Näde Stveriges,
Göthes och Wendes Konung rc. rc. rc.
^ Arfwinge till Norrige, Hertig till
Schlesswig Hollstein rc. rc.
39är synnerliga Dnnest och Nädiga benägen,
het med Gud Allsmägtig. Troman, Herr Fri.
herre, Landt. Marskalk, Riddare och Commen»
dcur af Wäre Orden. Genom Riksens Stän»
ders underdäniga Skrifwelse af den 11 i denne
mänad, hafive Wi blifwit underrättade om det,
i anledning af Wär enskilda Nädiga Skrifwelse
tilt Eder af den Z innewarande fattade beslut,
rörande Riksdagens snara afslutande, och dä
Wi i detta beslut igenkänt ett förnyadt prof
af Riksens Ständers tiligifwenhet för Wär
Person, hafwe Wi ej kunnat neka Ost den till,
fredsställelsen, att uppdraga Eder, ä Wäre
wägnar, betyga Ridderskapet och Adeln Wär
listiga och utmärkta tacksamhet. Dä 109. H. k
Regcrings.Formen redan tillägger Riksens Ständer
vwillkorlig rätt att till den zo. i innewa.
rande mänad, om de sä ästunda, wara församlade,
Den iz October. 191
lade, hafwe Wi endast ansett Ost, till följe af
Riksens Ständers gjorda underdäniga anhällan
böra, wid detta tillfälle förklara, att, i händelse
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens ankomst till
Hufwudstaden ej inom denna tid skulle äga rum,
Wi med nöje samtycke dertill, att pä sätt Rik.
sens Ständer sjelfwe beflutit, Riksdagen derstädes
mä räcka till den dag, dä Riksens Ständer
fä aflägga deras Hyllnings Ed ät Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen, och strax derefter ätskiljas.
Wi hafwe äfwen härmedelst welat underrätta
Eder, för att derom Ridderskapet och Adeln bs.
hörigt meddelande göra, att Wi, i anseende till
den längt framlidna ärstiden, nästkommande
Tisdag den 16 innewarande ämne Ost härifrän
till Stockholm begifwa. Wi befalle Eder Gud
Allsmägtig synnerligen Nädeligen. Örebro Slott
den 14 October 1810.
O ä k I..
6. sk 'Wetterstedt.
VppIM Kor »II» SlLnöeii -lea 14 Octok. 1810.
Wördsamt Memorial.
^ anledning af den §. som i Riksdags-Beflu.
tet blifwit föreslagen, rörande Nämndens om.
röstning huruwida alla Högsta Domstolens Le.
damöter äga Riksens Ständers förtroende, haf.
wa 2me Ständ, nemligen: Ridderskapet och Adeln
och Preste-Ständet wid de deri anförde uttrycken
yrkat förändring, men de sme andra Ständen
deremot Lrpeditions-Utsksttets Lörflag Madi.
Expe
-
192 Den 13 October.
Expeditions. Utskottet, som äger ställa sig
Riksens Ständers föreskrifter till efterrättelse,
fär, när.Riks-Ständens meningar i detta af.
seende äro delade, deri förestä en förening ge.
nom följande redaktion:
"Likaledes har den af Osi, enligt ioz. §.
Regerings. Formen utsedde nämnd röstat öfwer
den frägan om alla Högsta Domstolens Ledamöter
äga Riksens Ständers förtroende och böra
wid deras sysilor bibehällas, hwilken med ja
blifwit beswarad."
Äfwenledes, sedan Riksens Ständer bifallit
Stats-Utskottets Betänkande, rörande Riks.
gälds. ContoiretS Förwaltning, hwari nägon
förändring i Jnsiruction för Riksgälds. Contoi.
reis Fullmägtige blifwit föreslagen, lärer det
stycke i nästpäföljande §. som rörer Riksgälds.
Werket, sälunda böra förändras: "Icmwäl haf.
me Wi till följe af Riksdags. Ordningens 66,
67, 68 §- §- walt wära Fullmägtige i Banque»
och RikSgälds. Contoiret, och för de förre ut.
färdadt Märt i Banque» förwarade Reglemen.
te och för de senare, med nägra förändringar
fastställt wär wid sistleden Riksdag författade
Instruction rc.Hwilket allt Riksens Ständers
pröfning Expeditions. Utskottet fär underställa.
Orebro den 13 October 1810.
pä Expeditions. Utskottets wägnar
k4. k. 8rrc>mselt. l^lornsi-.
k. kksllgvitl. blric dUIxxon.
6. /l. 8ilvsktlo!ps.
Den 14 Oktober. 19Z
'Ostplää dck tzoäkänä tror sIlL 8ränäen 6. t4 Ocrolr. I8l0»
Stormägtigfte Allernädigfte Konung.
^ anledning af den ho§ Eder Maj:t gjorda
underdäniga förfrägan, hwilken Eder Maj t
till Riksens Ständer i Räder täckts remittera,
rörande tiden, hwarifrän det wid sistledne Riks.
dag af Riksens Ständer för Landt Räntmästar.
ne fastställde remisi-lage af i.4:bedel6 Procent
ä Riksgälds-ContoiretS medel mä beräknas, fä
Riksens Ständer till Eder Magt i underdänig.
bet den förklaring afgifwa, att enär Riksens
Ständer wid sistledne Riksdag denna fräga in.
nan sörledit ärs utgäng enhälligt asgjorde, haf.
wa Riksens Ständer funnit det wara uti sin
ordning, att beräknandet af ifrägawarande re.
mist. lage mä taga sin början med innewarande
är, och att Landt-Räntmästarne i följe häraf
mä sig tillgodo fä beräkna och afföra i-4:dedelS
Procents remisi. lage ä alla ifrän och med den
i nästlidne Ianuarii ifrän Landt-Ränterierne
expedierade remisier af Riksgälds. ContoiretS
medel.
Riksens Ständer framhärda rc.
UpplUl vcd K05 »IlL klingen 6en >4 OSob. iglo.
Stormägtigfte Allernädigfte Konung.
^os Riksens Ständer hafwa ätstillige Förstag
förekommit rörande förändringar i.1302 ärS
Lchang. II!. B. N.o 2Z, 36. Kongl.
194 Den 14 October.
Kongl. Förordning om Stängsel skyldigheten,
af hwilka Riksens Ständer nu till Eders Maj.ts
Nädiga pröfning och stadfästelse fa framställa
ett, som af Riksens Stander blifwit giöadt och
bifallit. När en by, hwars utmark till odling
icke är tjenlig, nödsakas med en annan By,
hwarS mark till äfwentyrs rikeligen kunde er>
sätta bäde odlings- och inhägnads kostnaden,
deltaga i stilje.hägnader deras Ägor emellan, sy.
nes wäl den förres kostnad och arbete helt och häl.
let blifwa anwändt till den andras gagn och
winst, utan all nytta för den förstnämde, hwilken
obillighet, som aldramäst faller i ögonen dä
den träffar en mindre förmögen, endast kan i
följe af 4- §- af nämde Kongl. Förordning i
nägor matto lindras i den mera sällsynta händelse
dä skrllnads linien utgör en sträcka af
5000 famnar och derulöfwer.
Detta hafwa Riksens Ständer nogsamt in«
sett, men emedan den genom högstbcrörde För.
ordnings Z. K. antagna principe i det hela bi.
drager till uppkomst för Jordbruks näringen,
hwars upphjelpande nu mera än nägonsin är
ett behof, hafwa Riksens Ständer ansett samma
principe, som i skog och utmark gifwer
»vitsord ät den, hwilken stänga will, böra i
allmänhet bibehällas endast med den Modifioi.
tion- ''Att äfwen dä Skillnads-linien utgör e»
mindre sträcka än Zooo famnar, och den by
hwars deltagande i stängsel äskas, icke kan an.
ses draga särdeles nytta af markens fränffil.
jande, det mä, sä wida twist uppstär, ankomma
Den 14 October. 19Z
pä Domarens bepröfning, hwad lindring genom
ett mindre deltagande än som emot Hem.
mantalet swarar, en sädan by erhälla mä,"
Riksens Ständer framhärda rc,
ock tzoäkZnä koL »Na 8ri!näen äen 14 Octod.
Stormäktigfte Allernädigste Konung.
^ ^os Riksens Ständer hafwa motioner blif.
wtt wäckta, dels om förhöjning i Eppectance.
Lönerne för Stabs-Capitainer och Subalterne
Officerare af f. d. Finska Armeen, dels att de
redan wundna besparingarne pä Finsta Expec.
lance-Fonden, att af de här i Landet qwarstad.
»ade Finsta Soldater formera i eller 2 Com.
pagnier till gränswakter wid Grisielhamn och
Torneä, samt att de Officerare af det ännu här.
warande Finsta Befälet, som till Accords er.
sättningar kunna wara berättigade, hwaraf de
som kunna komma i fräga att taga alsted ut.
göra ett obetydligt antal, mätte fä njuta lika
rätt med Swenste Officerare, att wid afstedsta.
gandet genast utbekomma sina Accords. ersätt,
ningar pä det af Riksens Ständer förestrifne
sätt. ^
Dä wid anställd undersökning Riksens Stän.
ber funnit att denna besparings, summa stiger
till ett belopp af 11,927 Riksdaler 16 si., hwil.
ken
196
Den 14 October.
ken Summa tillräckeligen förskär tia de före
flagna utgifterne, och Riksens Ständer derjemte
funnit detza Förslag till alla delar billiga och
nyttiga, hafwa Riksens Ständer beflutit och fa
härmed hoS Eder Mast! i underdänighet an
halla:
1:0 Det täcktes Eder Maj:t i Räder ifrän
innewarande ars början täta Stabs.Capi
tainer och Subalterner pä berörde E^pectance
Stat tillgodonjuta följande Lön-förhöjning, sä
att deras Expectance - Löner mä utsättas för
StabS. Tapitainer lill . . 200. R.dr
För Lieutenanter som innehaft Lön
pä Stat till ... iso.
För Fändrikar som pä Stat njutit
Lön till .... 120.
samt för öfrige Subalterner som
pä Expectance-Staten blifwit upptagne
med 75 R.dr. till . ivo.
kommandes, sedan denna Lön-förhöjning blifwit
bewiljad, detze Officerare icke widare i fräga till
den af Zz; Procent, som egentligen tillkommer
Embets. och Tjenstemän pä Stat.
2:0 Det täcktes Eder Mast anwända ös
werstottet af detze besparingar till Gräns. Com
pagniers inrättande af Finsta Soldaterne under
Finstt Befäl.
Sluteligen och enär ändamälet af Riksens
Ständers Stadgande, att ingen bland Finska
Befälet stulle af Accords-ersättning komma i
ät- jutande, med mindre han trenne är i Rikets
tjenst qwarblifwit, men numera, sedan troliger
endas
Den 14 October.
197
endast de af Finsta Armeens Befäl äro qwar,
som för beständigt ärna stadna inom Riket,
kan anses hafwa aldeles upphörd!, hafwa Riksens
Ständer beflutit, det de af Finsta Befälet,
som till Accords. ersättning äga rättighet,
mäga genast, utan afseende pä den förra föreskriften
om trenne ärs tjenstetid, wid afskedstagande!
fä uppbära samma Accords. ersättning i
den ordning Riksens Ständer för utbetalningen
deraf faflstälidt. Hwilket Riksens Ständer härmed
Eder Maj.t t underdänighet fä tillkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
VppIäK ock tzocklcaktd kos Famtä. äen 14 OAok. IKIV.
Stormägtigste Allernädigste Konung.
^)os Riksens Ständer hafwa kommit i öfwer,
»vägande de utwägar, som lämpeligast kunde
widtagas till uppmuntrande af Sillfiske pä djupet.
Wid betragtande af de stora fördelar Sillfisket
i längliga tider tillskyndat Swerige, och
dä hoppet att genom det hos otz hittills öfiiga
Sillfisket den äterwinna, synes wara, om ej
alldeles förswunnit, ätminstone aflägset, hafwa
Riksens Ständer ansett det HoS andre Rationer
redan länge nyttjade sätt att fänga Sill pä
djupet, böra wid närwarande omständigheter sä
mycket heldre hos Otz införas, som enligt säkra
un
-
L98 Den 14 Octobek.
underrättelser Sillen i flera är nästan under
bela Sommaren i stor ymnighet wisat sig i
Eattegatt längs efter Rikets Westra kust; Och
dä Riksens Ständer, öfwcrtygade om ändamä.
lets wigt, warit betänkte pä nödiga utwägar
till dest winnande, hafwa de öfwerenskommit,
att till Eders Mafits Nädiga pröfning framställa
ett förslag, hwartill de i underdänighet
utbedja sig- Eders Majcks Nädiga samtycke.
Till Åstadkommande af försök i denna »väg,
hafwa Riksens Ständer ej funnit något tjenli,
gare förslag kunna pätänkas än upprättandet
af ett Bolag, som med biträde af utifrän inkallade
i sädant Fiske kunnige och erfarne per.
söner, derom gä i Författning. Riksens Stäm
der förmoda att den till en sädan Fiskeri, im
rättning förslagswis nödige ansedde Fond af
60,060 Riksdaler, om icke hel och hällen, ätminstone
till större delen stall stä att erhälla
genom tillskott af enskilda, som af medborger.
ligt n't för ett allmänt nyttigt företag eller af
sannolik utsigt till winst, stola förmäs att uti
Bolaget deltaga; men som i allt fall Publikt
understöd skulle bäde uppmuntra, fortskynda och
försäkra utförandet af benga angelägna inrätt'
ning, hafwa Riksens Ständer äfwen warit be,
tänkte att dertill utfinna medel. Men dä af de
pä Ordinarie Stat uppförde inkomster ingen
tillgäng stätt att erhälla, fä Riksens Ständer
till Eder Maj t i underdånighet hemställa, om
icke Eöer Maj.t skulle i Räder finna godt, att
pä den Ade Hufwudtitteln, hwars hufwud.förs.
Den 14 October. 299
mäl är Landtbrukets och Näringarncs upphjelpande,
till understöd för detta Bolag till Sillfiskes
idkande pä djupet bewilja de förefiagne
60.000 Riksdaler. Och i händelse Eder Mant
härtill täckas gifwa fitt bifall, hafwa Riksens
Ständer, pä det nägot hinder för Summa, s
erhällande genast icke mä uppstä deraf ali o ds
Hufwudtitteln icke förr än näfta är dä rätta
beloppet af besparingarne blifwcr kändt, kan
formeras, b.slutit, att med wilkor om ofelbar
ersättning i den morr berörde besparingar blifwa
att tillgä, af Riksgälds. ContvireL dctza
50.000 Riksdaler i förskott meddela.
I följe häraf, och derest Eder M-cht till
denna inrättning käckes gifwa fitt Nädiga samtycke,
fä Riksens Ständer i underdänighet anhälla
det Eder Maj:t i Räder Läcktes läta
upprätta och utfärda Reglemente och Privilegium
för det till inrättande Bolaget, samt r
Räder föranstalta vm Subseriptions öppnande
ttil deltagande deruti. Om denna teckning uvp.
gär till eller öUversrjutLr den för ändamälet tlllräckeliga
ansedda Summan, bör det anslagna
understödet icke komma att utqä. Men i annor
händelse stall det blifwa Bolaget öppet att
begagna detsamma till sä stor del, som till fyllnad
i berörde Summa af 50,000 Riksdaler erfordras.
Den större eller mindre del af anslaget,
som Bolaget lälunda uttager, stall räntefritt
fä begagnas intill dest fem är förflutit ifrän
första Bolagsstämman; men fisk efter denna
tids förlopp, om ej sädant wid gynnande
Lvo Den 14 Oetober.
omständigheter förr ste kan, böra de erb.ällne
förskotten wara äterbetaldte. I den oförmoda,
de händelse, att företaget wid nämde tid skulle
stutas med förlust, mä Stats Werket densamma
»vidkännas lika med Actie, ägarne i proportion
af de tillskutne medlen.
Styrelsen öfwer Sillfiske Werket förmoda
Riksens Ständer mä kunna uppdragas ät män,
som med infigter t Skärgärds Fiskeri handterrngen
förena det Patriotiska tänkesätt, att utan
asseenden pä arfwoden, endast för tillfredsstäl.
leijen att hafwa mediverkat till ett Lands nyttigt
ändamäl, wilja ätaga sig mödan och omsorgen
derined. Denna styrelse bör wid hwarje
ärs stut till Eder Maj:t i underdänighet inkomma
med Berättelse om hwad under det nästförflutna
äret blifwit tillgjordt, och tillika genom
Tidningarne meddela resultaten deraf till
Allmänhetens kunskap, hwarjemte det stall tillhör-
Styrelsen en noga tillsyn deröfwer att
det erhällna Publika understödet sä fort ste
kan mä blifwa äterbetaldt.
Att genom detta förestagna Bolag ej mä
läggas hinder i wägen för andra, som under
tiden eller framdeles wilja för egen räkning företaga
Sillfiske pä djupet, anser Riksens Stänsä
mycket növwändigare, som efter deras tanka
egentcliga ändamälet med Bolagets inrättande
bör blifwa att tillwäga bringa försök med nämde
fistsätt, för att till allmänt begagnande derom
winna en snar och säker kännedom.
Riksens Ständer framhärda rc.
Den 14 October. §vr
ock go<!k!nll kor Nlöik ock äen 14 ONok. I 810.
lic-n 14 -
- - NorAsi-e-HiHniisr 6en 14 - -
- - Lonäe-8lär>6er äcn 17
Slormägligste Allernädigste Konung.
^ anledning af Eders Majlls Nädiga Pro,
position, angäende betalning af Hamburgste Banguiererne
Averhoffs Arfivingars, E. A von
Halle 6- Sons och Luis L IencquelS
fordringar, fä Riksens Ständer härmed till
Eder Maj.t i underdänighet följande swar afgifwa.
Dä den Pommerska Kamgren ädragit sig
desie stulder genom en pä f d. Konungens befallning
anställd Wexel.Circulation: Dä penningarne
hwilka influtit för de af Kamaren drag.
ne Wexlar, enligt de i Räder meddelte Handlingarö
föranledande, blifwit cmwande, icke titt
sörmon för Pommerska Landet, man till ett af
f. d. Konungen pä Tyst botten fördt krig,
hwars päföljder för Pommern warit r högsta
mätto känbare och tryckande, samt wällat dest
Finance-Werks yttersta förfall. Dä de nu fördrings.
ägande Borgenärer, bwilka under sörlitande
pä erhällna löften och försäkringar om
äterbetalning blifwit inledda, att biträda med
Wexel.Accepter, derwid förhällit sig pä ett dem
gansta hedrande sätt: Och dä stulder hwilka,
pä lika sätt som de nu ifrägawarande, tillkommit
i följd af f. d. Konungens befallning , till.
sörens
sv2 Den »4 October.
sörene af Riksens Ständer för Swensta Sta.
tens räkning blifwit erkävde, hafwa Riksens
Ständer ansett tillämpningen af en sädan all.
män grundsatts wid detta tillfälle äfwen böra
göras, dock med wilkor, att oagtadt Riksens
Ständer för ofmannämde Banauierers fordrin.
gar ätaga sig answarighet, besia fordringar
Ukwäl alltid komma alt anses säsom en Pom,
marsta Landet widhäftande skuld, om hmars
betalande Pomnrern sjelf bör besörja, sä framt
desi nu warande omständigheter tell äfwentyrs
skulle komma att undergä nägon förändring.
Hwad dernäst sättet till fordringarnes Liqvid-rande
widkommer, hafwa Riksens ständer
funnit lämpligast, att härmed ma förhällas pä
enahanda satt som i afseende pä RiksgäldsCvntoiretS
enskildta utrikes gäld redan är stadgadt,
och att Capital fordringarne, i anseende
till deraS förfallotid, mä sättas i bredd med
Riksgälds Contoirets utrikes län, hwilka under
loppet af innewarande är till betalning förfalla.
Men innan fordringarne ens uti Riksgälds.
Contorrets Rakenffaper upptagas, hafwa Riksens
Ständer ansett nödigt att de samma till
deras beskaffenhet och belopp warda närmare
utredde och bestämde; i hwilket afseende Riksens
Ständer stadgat, att sedan Banquierernes
afgifne Courant räkningar, hwarpä fordringar,
ne sig grunda, af Kongl. Pommerska Kamm
ren blifwit granskade och godkände, Kamaren
dä mä utfärda ett sädant Document, hwarige.
nom Kamarsn erkänner beloppet af den skuld,
Den 14 October. Lvz
för bwilken Kamaren wid 1809 ärs flut hos
hwardera af Banquierhusen häftade, hwarwid
tillika genom Pommerska Kamarens försorg
< bör anskaffas authentikt betyg derom att netto
provennuen af be pä Banquiererne dragne
Weplar, hwarifrän Capital skulden sig härle,
der, blifwit anwänd till krigskostnader samt i
Fält-Commitzariatets räkenskaper till redowis.
ning upptagen. Enär detta allt sälunda blff.
wit iagttagit. samt ofmannämde Handlingar till
Riksgälbs.Contoiret öfwerlemnade, kommer den
Summa, hwilken af Kongl Pommerska Ka.
maren erkännes wara desi skuld wid 1309 ärs
flut, att anses säsom Consoliderad Capital gäld
och löpa med fem Procents ränta ifrän den 1
Januarii innewarande är, hwarwid dock mär.
kes, att i händelse Jnteresiet, hwilket hwarje 6
mänad förfaller, icke skulle komma att ordente.
ligen Liqvideras, fär det icke tilläggas Capitalet,
utan böra Jnteresiet samt Capitals skulden
under serskilda tittlar i Räkenjkaperne Balanceras.
Sluteligen och angäende den af Banquierer,
ne Luis Jencguel serskildt anmälta för.
bran stor 96,870 mark Hamburger Banco, bar,
sedan anmäldt blifwit, att den beror pä enskildt
Liqvid mellan bemälte Banquierer samt Hof.
marskalken och Riddaren von Platen, densamma
icke kunnat komma i fräga att uppta,
gas bland de öfrige fordringarne, hwilka under
här ofwan anförde wilkor af Riksgälds-Contoi.
ret stola warda Liqviderade.
Riksens Ständer framhärda re.
> L04 Den 14 October.
- Vppl!!i ock
Stormägtigfte Allernädigste Konung.
V^-cdan bos Riksens Ständer fräga blifwit
wäckt vin Jiidragillng till Kronan af de Gods,
som af Fru Margaretha Hwitfeldt genom
Testamente sf den 22 Januarii 1664 blifwit
till den studerande Ungdomen i Götheborg do.
nerade, är 1694 till Kronan indragne, men ge.
nast samma och följande är under titel af
Kongl. Donation ätcrffänkte, i sä mätto alt
dctze Gods mätte till mera fördel för Staten och
Äboerne kunna sörwaltas, utan att dermed
Gymnasii ungdomen undandrogeS dest nu innehafwande
fördelar; hafwa Riksens Sränder i
saknad af nödiga upplysningar, för att häröf.
wer kunna fatta ett beslut, förenat sig att till
Eder Mapt i nnderdänighet detta ärende anmäla,
som i Näder lärer täckas pröfwa i hwad
mon Kongl. Brefwet af den 7 December 1796,
angäende Hospitals och Barnhus Hemman i Skä,
ne, samt andra ad pios usus anstagne -Hem.
man, mä äfwen till dcsta Hemmans Förwaltt
ning kunna lämpas, eller hwad annan handläggning
Eder Maj:t wid detta mäl i Näder
kan finna nödig.
Riksens Ständer framhärda rc.
vxp
-
Den 14 October. 205
ock AocIKZn6 kok 8rmll. LlZniicn 6cn 14 Ocrod. I8l0>
Stormägtkgste Allkrnädigste Konung.
^)enom Nädig Proposition, har Eder Masit
hos Riksens Ständer föreslagit, alt till Jern.
werks rörelsens understöd, dels Metall-effecters
beläning i Banquen under hela ärels lopp mätte
blifwa bewiljad, dels tillåtelse meddelas, att
wid panters förfallotid, med ii.betalning af rån.
tan, och den genom belänings ivärdets nedsatt
rande möjliga differancen, samt uppteende af behörige
certisicat det panten ä wägen befunnes
orubbad, länet mätte fä omsättas.
Sedan Riksens Ständer häröfwer inkor,
dradt Banco.Utskottets Utlätande, hafwa de stadnät
i det beslut, att dä de ej till Eders MasitS
Nädiga förslag kunnat sitt bifall lemna, de
medgifwa att den förut bestämde utlänings ti.
den mä till Junit mänadS stut blifwa förlängd,
samt att det pä Banco'Fullmägtige fär ankom,
ma, att under fortfarande dem redan älagd
förbindelse till intagande i Protecollet af alla
de skäl som dertill föranleda, fä wid de tillfätt
len, dä af serskildta omständigheter S.öfart l?ch
utskeppning äro hindrade, med oafbruten upp.
märksamhet likwäl framfor allt ä Werkets säkerhet
och Realisationens underhällande, widtaga
sädane mätt och steg för de förfallne LänenS
äterbetalning, som' i nwjligaste mätto kunna
lindra
L06 Den 14 October.
lindra och underhjelpa Läntagarnes skyldiga be.
mödande i detta afseende: samt att för länen
i Upstads wägarne kunna bewilja enahanda
förmon som för län pä Effecter, hwilka i Sta.
pelstädernes wägar ligga förwarade, mä fä
äga rum.
Hwilket beflut Riksens Ständer härmed
Eder Majt i underdänighet fä tflkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Utdrag af Högloflige Ridderffapets och
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Orebro den »4 Octob. 1310.
S. D. c8iföll Högloft. Ridderffapet och Adeln
tilt alta delar Banco Utffottets Utlätande öfwer
Konungens Nädiga Proposition rörande utrvägar
till Iernbandteringens upprätthällande, ianledning
af det förleden gärdag pä bordet lagda
och nu ä nyo föredragna, berörde Utskotts Me.
moria!, innehällande swar ä de anmärkningar,
som hos Ridderffapet och Adeln wid förenämde
Utlätande blifwit gjorde. Ot supra.
Lx ?rotocollo
6. 8i!verl!o1pe.
Utdrag
Den 14 October. LQ?
Utdrag af Högloflige RidderstapetS och
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Orebro den 14 Octob. i8ro.
S. D. föredrogs ä uyo Bewillnings.Utffot.
tets förleden gärdag pä bordet lagda Memo.
rial, jemte förslag sä wäl till reglor och föreskrifter
till de Skattffyldiges och Taxeringsmännens,
samt andra wederböraudes efterrättelse,
som Formulair för uppgift till Mantalsskrifning,
samt till Berednings- och Taxerings. Co.
miteerna ej mindre ä landet än i Staden, och
beflöt Ridderffapet och Adeln att till alla delar
dertill lemna sitt bifall, supra.
kx ?rotocollo
A. 6. 8iltvsrstolpe.
Utdrag af Högloflige RidderffapetS och
Adelns Protokoll wid Urrima Riks.
dagen i Orebro den 14 Ocrob. i8ro.
S. D. ^)i"ades Lag. Utffottets i ett, förled,
ne gärdag pä bordet lagdt Memorial, afqifwit
yttrande, i anledning as Borgmästaren Arsenik
yrkande om upphäiwande ar den pröfningsrätt
i frägor om eflergist medelst Nåd i Balance.
208 Den 14 Öctober.
och EmättningS. mäl, hwilken Riksens Ständer
nid sistledne Riksdag sig förbehällit, i afseende pä
Tjenstemän wid Riksei>6 Ständers PenningeWerk
m. m. k/r supra.
Lx Urotocollo
O. 8ilverstolpe.
Utdrag af Högloflige Ridderstcpets och
Adelns ProtocolL wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 14 Octob. iLro.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Lag, Utskottets
förleden gärdag pä bordet lagda Meme.
rial, rörande den af Herr Borgmästaren Nensen
wäckta motion till förekommande deraf att
icke twenne köpe.afhandlingar om samma fastighets
egendom med twenne serskilta personer mätte
hinna upprättas, ve supra.
blx Lrotocollo
6. 8ilvcr stolpe.
Utdrag af Högloft. Ridderftapets och
Adelns Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 14 Octob. igro.
S. D wid granskning af Lag.Utskottctö
Förstag om en Lag till Myrände af Upplopp,
- - sa
Den 14 Oetober. 209
sä wiqtiga betänkligheter emot dest antagande
sig yppat, som icke synas kunna med mogenhet
afhjelpas under dea korta tid Riksens Ständer
sig för Riksdags-ärendernes afgörande föreskrift
wit, och en Lag, hwars stadgande bör stä i
den atldranärmaste gemenskap med afseendet ä
den allmänna medborgerliga säkerheten, kräiwer
den samwetsgrannaste behandling; sä har Rivderskapet
och Adeln för sin del ansedt all ät.
gärd wid förenämde project för denna Riks,
dag böra hivila, och Riksens ständer för det
närwarande kumra ätnöjas med den underdäniga
anhällan hos Konungen, att Hans Maj:t
täcktes, wid inträffande upplopps-tillfällen, efter
foregängne warningar, genom wederbörande Em.
betsmän gifwa werkställighet ät den i Lagarna
stadgade grundsatts, att wäld mä med mäld
mötas, i det owillkorliga ändamäl, att Riks.
lagarna mä upprätthällas och allmän och enskild
säkerhet blifwa tryggade, k/t supra.
klx Lrotocollo
A. 6. 8i!verstolpr.
Utdrag af Högloft.. RidderffapetS och
Adelns Protocoll wid Urtima Riks.
-agen i Arebro den 14 Octob. igro.
S. D. c6iföll Högloft. Ridderskapet och Adeln
Lag-Utskottets förleden gärdag pä bordet laada
Bihang, lil. B. N:o 27, 28. Me
-
2L0 Den 14 October.
Memorial, rörande den af Herr Manner st am
wäckta Motion, om uppgift af en arbetsmetod
för Lag-Comiteen. Or ropr,.
Lx protocollo
6. Silverstolpe.
Utdrag af Högloss. RidderffopetS och
AdelnS Protokoll wid Urrima Riks.
dagen i Orebro den 14 Oetob. i8rc>.
S. D. ^3iföll Hoglofl. Ridderffapet och Adeln
Stats-Utskottets Memorial rörande de pä All.
männa Indragnings-Staten uppförde Extra Lo.
ner och Pensioner m. m., i anledning af Utskottets
förleden gärdag upplästa Memorial, inne.
hällande desi sivar pä de anmärkningar som hoS
Ridderffapet och Adeln wid det förenämde blif.
wit gjorde. Oe supr».
Lx ?rotocollo
/l. 6. Lilkverskolps.
Utdrag af Högloss. Ridderffapet- och
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i wrebro dea »4 Ottob. igro.
S. D. 3)iföll Högloss. Ridderffapet och Adeln
Expeditions. Utskottets genom i dag inkommit
Me
-
Den 14 October. LIL
Memorial gjorda förslag till nya Redactioner
af de twenne §. i Riksdags-Vessutet som
röra Nämndens omröstning öfwer Högsta Dom»
stolen lamt fastställelse» af Jnstructionen för Full»
mägtige i Rlksgälds-Contoiret. Ok rupr».
Lx ?rokocollo
6. Silverstolpe.
Utdrag af Protokollet, hällct hos Hög.
wördige Preste'Ständer tvid Urtima
Riksdagen uti wrebro den 14 October
1810.
S. D. ^^illade Preste-Ständet de af Expe,
trons-Utskottet uti Memorial af nästledne gär.
dag föreflagne ändringar, uti Riksdags-Beflu.
tet, dels rörande Nämndens omröstning huruwida
alla Högsta Domstolens Ledamöter äga
Riksens Ständers förtroende, dels ock angäen.
de Jnstructionen för Riksens Ständers Full,
mägtige uti Riksgälds. Contoiret. Or suprs.
Lx ?rotocollo
Ol. ^Im^vik.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 14 October
i8io.
S. D. e^ill Lag.UtffottetS yttrande öfwer Herr
Häradshöfdingen Mannerstams Memorial om
nöd.
Lis Den 14 October.
nödwändigheten af wära gällande Lagars öst
werseende, sammandrag och förenkling, lemnade
Ständet sitt bifall, blr supra.
kx ?rorocc>IIo.
bl. ^imgvili.
Utdrag af Protokollet, HLllet hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid blrtima
Riksdagen i Arebro deri 14 Octo.
ber iZro.
S. D. §fter öfwerläggning om Lag."Utffottcts
förnyade förslag till stadgande emot Upplopp i
alla de Städer der Troupper äro eller blifwa
förlagde, förenade sig Preste. Ständct uti Hög.
löst. Ridderskapets och Adelns igenom Deputa.
tion meddelte beflut, det all ätgärd wid förenämde
Project för denna Riksdag bör hwila,
och Riksens Ständer för det närwarande kunna
ätnöjas med den underdäniga anhällan hos
Konungen, att Hans Maj:t täcktes, ivid inträst
sande upplopps.tillfällen, efter föregängna erin.
ringar, genom wederbörande Embetsmän, gist
wa werkställighet ät den i Lagarna stadgade
grundsats, att mäld mä med mäld motas, i
det owillkorliga ändamäl, att Riks-Lagarne ma
upprätthällas och allmän och enskildt säkerhet
blifwa tryggade. Ur supra.
Lx Lrotocolko
bl. lblmgvik.
Utdrag
Den 14 October. Liz
Utdr ag af Protokollet, hället hos Hög^
wördige Preste °^Ständ/t wid Urtima
Riksdagen uti Arebro den 14 Oktober
1810.
S. D. ^wad Lag.Utskottet r anledning af Herr
Borgmästaren Nenssns Memorial, rörande
ändring i Jorda-Backens 4. Cap. 4. §. yttrat
och föreslagit, blef af Preste.Ständer godkändt.
Ut supra.
Lx ?rotocoUo.
I. bl. /blmgvik.
Utdrag af Protokollet, hället hos Högnödig?
Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen mi Arebro den 14 October
1810.
S. D. v^illade Preste-Ständet Lag.Utskottets
nästledne gärdag pä bordet lagda Utiätande öst
wer Herr Borgmästaren Ar ken i i Memorial,
rörande Riksens Ständers pröfnings rätt t frä.
gor om eftergift medelst Näd uti Balance. och
ersättnings, mäl. blt supra.
>> blx krotocollo
I. bl. HImgviA.
Utdrag
Lt4 Den 14 October.
Utdrag af Borgare. Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
i4 October 1810.
S. D. I^ti Memorial af förledne gärdaq hade
Stats-Utskottet afgifwit sitt Utlätande öfwer de
hos Irenne Riks. Ständ förekomne anmärkningar
wid UtffottetS Betänkande angäende Kungs,
och Kungs. Ladugärdarnes förwaltning; och fann
Borgare Ständet ffäl att med godkännande bär.
af till alla delar bifalla hwad Utskottet i detta
ämne föreslagit och hemstäldt.' Or supra.
» Lx Lrotocollo
O. Valerius.
Utdrag af BorgareStändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
14 October i8io.
S D c6eflöt Borgare Ständet uppä Högloft.
Ridderskapets och Adelns inbjudande, att, till
minne af Högtsalig Hans Kongl. Höghet Kron.
prinsen Carl August, en Medaille af lika stor.
lek med den som slogs öfwer Desi utwäljande
till Thronföljare, skulle pä Bankens bekostnad
präglaS. supra.
Lx ?rotocollo
L). Valerius.
Utdrag
Den 14 October. LIZ
Utdrag af Borgare.StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
14 Oktober i8io.
S. D. ^^odkändes Expeditions-Utskottets uti
Memorial af den iz dennes föreslagna förändrade
Rcdaction af de §. §. i Riksdags-Beflutet,
som röra den i Regerings-Formens ioz Z.
forcssrifna Nämndens omröstning och Instruktivnen
för Fullmägtige i Riksgälds - Contoiret.
supra.
Lx ?rotocollo
v. Valerius.
Utdrag af Borgare.StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
14 October 1810.
S. D. (§edan Högloft. Ridderskapet och Adeln
i dag meddelat Borgare Ständet sitt beslut, att
all ätgärd wid Lag. Utskottets förändrade project
till Upplopps. Lag borde för denna Riksdag
hwila och endast hos Konungen i underdänighet
anhällas om de hit lämpliga Lagars
»verkställighet, tog Borgare-Ständet detta örende
i öfwerwägande, dä tillika ofwannämde pä
bordet lagda förslag äter förehades; och som
Stän
-
Li6 Den 14 October.
Ständet redan förut af flera ffäl funnit en sädan
ny lag öfwerflödig, kunde det nu ej heller
i pröfning af Förslaget ittgä, och beflöt alltsä,
det skulle frägan förklaras hanlande, anseendes
likwäl Ständet för sin del nägon underdänig
anmälan boS Kongl. Maj:t i detta ämne cj
wara af nöden, helst Srändet hyste den lyckliga
rvisihet, att Kongl. Maut, utan att derom i
underdänighet erinras, alltid lika ömt och kraf.
tigt wakade ö^wer Lagarnes helgd och den all.
wänna trygghetens bibehällande. Ur supra.
Lx ?roroLoIIo
I. O. Valerius.
Utdrag af Protokollet, hältet H06 Bonde
Ständet wtd Urtima Riksdagen i
Arebro den 14 Oktober 1810.
S. D. ^fter förnyad föredragning af Lag Ut.
skottets wio sista Plenum pä bordet lagda Me.
morial af den 12 dennes, innefattandes en yt.
terligare redaction af desi den 19 sist! Septenr.
ber asgifne, men frän Höglofl Ridderskapet och
Adeln, Högwördige Preste-Ständet och Bonde.
Ständet med anmärkningar äterremitterade för.
slag till en Lag för att afstyra upplopp, instämde
Bonde-Ständet till alla delar i enahanda
beslut med det, Ridderskapet och Adeln den.
na dag fattadt, samt genom en Deputation
och
Den 14 October. 217
och aflemnadt Protocolls Utdrag Bonde-Ctän.
det meddelat: alt all ätgärd wid förenämde
project för denna Riksdag borde hwila, endast
skulle Riksens Ständer i undrrdänighet an häll a
hos Kongl. Mast, det, l händelse af inträffan.
de upplopps tillfällen, Kongl. Majk tacktes efter
föregängne warningar, genom »vederbörande
Embetsmän, qifwa »verkställighet ät den i Lagarne
stadgade grundsatts, att »väld mä med
»väld »notås, i det owillkorliga ändamäl, alt
Riks.Lagarn; mä upprätthällas, saint allmän
och enskild säkerhet blifwa tryggade. Or supra.
Lx Lrotocollo
(-adriel Oämann.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Bon.
de.Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 14 October 1810.
S. D. c8ifölls Lag. Utskottets päs bordet lagda
Memorial af den 9 i denna mänad, med
Utlätande öfwer Borgmästaren Nen säns hos
Wällofl. Borgare. Ständet gjorde och till Utskottet
remitterade förslag till förekommande af
smek »vid afhandlingar om fastighet. Or supra.
l^x krotocollo
Labriel Öämsoo.
Utdrag
218 Den 14 Oclober.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Etändet
wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 14 Oktober 1810.
S. D. föredrogs Banco. Utskottets den
dennes atgifne yttrande öfwer de hos Högloft
Ridderskapet och Adeln gjorde anmärkningar wid
Utskottets den 7 förutgängne meddette Utlätande.
i anledning af Kongl. Majas Nädiga PrvPosition
titt Riksens Ständer, angäende anstalt,
ter till Iernwerks-rörelsens understöd; och som
Bonde. Ständet redan godkänt Utffottets förr
afgifne Betänkande, kunde nägon ytterligare ätgärd
nu icke äga rum. Or 8vprs.
Lx protocollo
Osbrte! ÖäwLnn.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Ständet
tvid Urtima Riksdagen t
Orebro den 14 Oktober iTio.
S. D. 8emnade Bonde. Ständet sitt bifall till
Lag. Utskottets pä bordet lagda Utlätande af
den 5 i denne mänad öfwer Häradshöfdingen
Mannerstams hos Högloft. Ridderskapet och
Adeln ingifne och till Utflottet remitterade Me
nio
-
Den 14 October. 219
moria!, med förslag, att af den för Lag-Comitecn
anflagne summa nägon del borde anwändas
till belöning för de bäst utarbetade Prosetter
till LagarneS förbättrande eller förenklmg,
med mera. Or supé».
k^x Urc-toeollo
6sbrisl Öämson.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 14 Oktober 1810.
S. D. Expeditions Utskottets Memorial af den
iz dennes, innefattande en i anledning af den
ordförändring, Högloft. Ridderskapet och Adeln
samt det Högwördige Preste. Ständet wid justering
yrkat, föreflagne redaclion af den §. i
Riksdags-Beslutet, hwilken rörde NämndenS
omröstning, huruwida alla Högsta Domstolens
Ledamöter ägde Riksens StänderS förtroende,
äfwensom förslag till en genom StänderneS bifall
till Stats-Utskottets Betänkande om Riksgälds
Contoirets förwaltning, nödig blifwen förändring
i den §., som angick Riksgälds Werkst,
upplästes; och gillades de föreflagne redäctionerne.
Or saprs.
Lx ?rotocollo
6Lbrisl Öämsnn.
Utdrag
220 Den 14 October.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Bonde-Srändct
ivid Urtima Riksdagen i
Arebro den 14 Oktober 1610.
S. D. O^eedrogs och bifölls Lag Utffottets pä
bordet lugva Memorial af den 9 dennes, med
yttrande öfwer en af Borgmästaren Arsenius
hos Wällofl. Borgare-Ständet wäckt, och till
Stats-Utskottct remitterad, men, dä detta Utskott
förklarat beredningen sig ej tillhöra, af
Högloft. Ridderjkapet och Adeln till Lag.Utskott
tet hänwist motion, det Beuädmngs. frågor i
Ersättnings, och Balance-mäl mätte af Konum
gen ensamt behandlas. Oe supra.
klx ?rotocollo
Oabriel Oämano.
Utdrag af Protokollet, hältet i Riksens
Högloft. Ständcrö Stats, samt Allmänna
Beswärs. och Occonomie-Utskott,
den 14 Oktober 1810.
S. D. Upplästes ett ifrän det Wälloff. Borgare.
Ständet meddeladt Protocolls Utdrag med
Dertill hörande Bilaga, innchällande anmärkningar
wid Utskottens gemensamt afgifne Betän
kan
-
Den 14 Oktober. 221
kande i anledning af Kongl. Maj.ts Nädiqa
Proposition om Allmänna Magazins.Inrättnin.
gen i Riket, och beslöts, att Utftottcn till sivar
derä endast skulle förklara: att Utskotten icke in.
stämt uti Allmänna Magazins.Directionens yttrande,
att bränwins. bränning och distillering
för dest räkning i Stockholm och Götheborg ej
ulan förlust kunde anställas, utan twertom, lika
ined Stats. Beredningen och de sammansatte
Utskotten wid förra Riksdag, förmodat, att
desia tillwerkningar, under en nitisk och klok
styrelse, äfwen med de derwid fästade willtor
skulle lemna nägon winst, samt att Utskotten nu
blifwit styrkte i denna förmodan derigenom, att,
enligt Herr Åldermannen Lychous förslag, en.
skifte troddes finna uträkning att utöfwa samma
tillwerkningar och erlägga jemwäl den progres.
siva bewillningen efter pannerymden, hwarifrän
MagazinS.Inrättningen wore befriad: i ansten,
de hwartill Utskotten funne sä mycket mindre
stäk att tillstyrka antagande af berörde förslag,
som bränwins-bränning för Magzius.Jnrättningens
räkning wore nödwändig för omsättning
af desi Spannemäls lager, och controll deremot,
att det för Stockholm fastställte tillwerkninqs.
qwantum af 20.000 tunnor ej as enlkilte Bo.
lagsmän öfwerskreds, icke utan största swärig.
het kunde winnås. Oe supra.
klx Urotocvilo
Oart O. 8icoZman.
S22 Den 1Z October.
Vxxllii kor kiöä. ock Läein äen l6 ONob. ijio.
Wördsamt Memorial.
wid föredragningen bos Högloft. Rid.
derskapet och Adeln af Stats-Utffottels Memo.
rial, rörande werkställigheten af Riksens Stän.
ders, nästlidne Riksdag, om Annuitets. Läns
samt 5 procents Läns upptagande af Riksgälds.
Contoiret, fattade beslut, anmärkning blifwit
Ajord wid Stats.Utskoltels tillstyrkan, att Kun.
görelsen vin detze Län borde med görligaste för»
sta utfärdas; sä har Högloft. Ridderskapet och
Adeln äterremitterat Betänkandet till Stats.
Utskottets Utlätande öfwer anmärkningen.
Emedlertid har den förändring i hufwud.
ämnet inträffat, att Slats.Ulskottet, i anledning
af Herr Bergs.Rädct Rothoffs i det Wällofl.
Borgare.Ständet wäckta motion, genom Memorial
af den 4 bennes, till de Respective RiksStänden
hemställt upphäfwande af Riksens
Ständers sista Riksdag widtagne stadgande om
berörde Länesätt. Och som Högloft. Ridderffapet
och Adeln, jemte de öfrige Respective Riks.
Ständen dertill bifallit, hwarigenom Stats. Utskottets
förstnämde Betänkande kommer att för.
falla; sä lärer Högloft. Ridderskapet och Adeln
täckas finna, att nägot StatS-Utskottets utlätande,
i anledning af den derwid gjorda anmärkning,
icke eller nu mera blifwer nödigt.
Hwil
-
Den 15 October.
L2Z
Hwilket dock till Högloft. RidderskapetS och
Adelns pröfning wördsammeligen öfwerlemnas.
Örebro den 15 Oclober 1810.
klAzlvä. kiliäsrikapsrr ocj»
6. lcksmilron.
Välloil. 8orA2re-8r3nc1er5
^edum^tLrr vLANLr
Lbr. l-oveo.
kä ?reks-5r5a»
ckers vä^nrr
I°b. Weiämsn.
^lecjerv5i-c1e Loncke-8r^n6stA
kcbr ?ebrssoa.
U. I.emmus.
VxxiNt kr» §rn>t»i. kik,-5r1nk!en ck. rd Orröd. rSro»
Wördsamt Memorial.
^^edan de Respective RikS-Sländen sig förenat,
att genom remitzer uppdraga Stats Utskottet,
att till Riksens Högloft. Ständer inkomma
med Utlätande om tjenligaste sättet till werk.
ställande samt nödige medel till bestridande af
den beflutna tryckningen sä wäl af Bihanget
till Riks. Ständens Protocoll för detta Riksmöte,
som af de Handlingar, hwilka innehälla
Constitutions.Utskottets förslag till förändringar
i Grundlagarne; sä fär Stats-Utskottet efter
öfwerwägande af detta ärende, wördsammeligen
224 Den ig October.
tillstyrka det Riksens Högloft. Ständer hos Kongl.
Majtt l unde'däni,abet aichälla, att Kongl. Maj.t
i Näver täcktes anbefalla ' e§ Stats. Contoir,
att, af ve till Riksdags, kostnaverne anstagne
medel, förskjuta hwad till trycknings-kostnader,
ne af berörde Bihang ttll Riks-Ständens Pro.
tocoll, samt ve ifrägawarande ConstitutivnsUtssottets
Handlingar, erfordras, samt draga
försorg om sjelfwa tryckningen och tillse ej mindre
att berörde förstott blifwa behörigen redowiiade,
än ock att Stats-Werket, genom försäljning
af ve tryckte exemplaren, mätte i mojligaste
mätto hällas skadeslöst för de ätgängne
kostnaderne. Och ffulle det äligga Expeditions.
Utskottet, att, innan sin, först i Stockholm
skeende, upplösning, samla och färdige till tryckning
ilrän sig lemna alla de ifrän Riks-Ständeus
samt Utskottens Cancellier till ExpeditionsUtskottet
inkomne ProtocollS-Utdrag, Betänkanden
och Handlingar.
I sammanhang härmed får Stats..Utskott
tet, uppä äterremisi ifrän det Hederwärda Bonde-Ständet,
tillkännagifwa, att Stats-Utskottet
nu sä mycket mindre kan gifwa anledning till
tryckning pä Stats. Werkets bekostnad af det
Hederwärda StändetS Protocoll wid denna och
nästförftutne Riksdag, som de öfrige Irenne Respective
Rcks-Ständen bifallit Stats.Utskottets
tanka, att Stats. Werkets biträde till denna
tryckning icke kan medgifwaS. -
Hwit
-
Den ig October- 22g
Hwilket dock de Respective Riks-Ständen
Vördsammeligen hemställes. Orebro den ig
October i8ro.
PK Uö°lo6. Kl-i(Isrsk3pctz ock UoxvörölAS kretts - Sila.
^.läelnr I.s6smölers vZAnrr äers UeäL-nZter
0.
hamilton. Ib. Wsiämso.
?s VrNokNge Lc>rA2re-8tän<I-ls , NeäsrvLrör 8sn<is-8t1a
1.
eäLH>Zksrs vZgnLr <tsks Usäsmäters vsgnsr
Cbr. ttovsa. ?sbr kekrsson.
U. A. I-urwiu».
kos 8smtel. Mlcs-8rKni!en Äsn r; Octok.
Wördsamt Memorial.
^8tats. Utskottet har förehaft följande Promemoria.
"I anledning af underteknade Utskotts
Ordförandes wid tillfälle af Traktamentens
m. m. föresiäende gjorde förbehäll, att fä
inkomma med serskillt förslag till Arfwoben för
Utffottens Secreterare och Cancellister, enär, närmare
Riksmötets flut, hwarderas arbetsmöda
hunnit med säkerhet utrönas, fä underteknade
härmed yttra den öswertygelse, att bemälte Secreterare
och Cancellister gjort sig förtjente till
de Gratisicationer som efterföljande förslag utBihang.
Itt. B. N:o 29. 30, wtt
L26 Den lZ October.
wisar, och om hwars underställande- Riksens
Ständers benägenhet underteknade anhälla.
Banco.
För Hemliga-Utskottets Secre. R dr. tz.
terare ------ 150:
2 st. Cancellister hwardera 66: 32.
För Lonstitutions - Utskottets
Secreterare - - - - 200:
2 Cancellister hwardera - rov:
För Stats - Utskottets Secreterare
------ zoo:
Secreteraren wid Riksgälds.
Afdelningen af Stats-Ut.
skottet. ----- 200:
4 Cancellister hwardera - roo:
För Bewillnings - Utskottets
Secreterare - - - - zoo:
r Cancellist - - - - ^00:
För Lag-Utskottets Secreterare 200:
1 Cancellist - - - - zoo:
För Allmänna Bcsivärs- ocl)
Geconomie Utskottets Se.
creterare ----- 200:
r Cancellist - - - - ^oo:
For Erpeditions-Utskottets Se
creterare
----- zoo:
i Cancellist - - - - 100:
För det Serskillta Utskottets
Secreterare - - - - 100:
Anseende derjemte underteknade med billig,
heten öfwerensstämmande. att ät Cancelljsten
wid Bewillnings. Utskottet och Cancellisten wid
E§-
Den ig October. 227
Expeditions. Utskottet, hwilka hwardera, ensarnme
till renskrifnings förrättande i ganska arbetsdryga
Utskott, deraf wisierltgen bestrrdt mera,
än af dem kunnat skäligen fordras, mätte
ti'!äggas hwardera, i skrifware hjelp en summa
af 50 Ridr. Banco, hwaruppä Ordförande anse
Staten icke förlora, enär i öfwerwägande
komm er att en pä hwardera stället werkugen
behöflig Cancellist till, icke kunnat bwarken för
ett sä ringa arswede, eller utan serskilt Tractamente
erhällas. Orebro den 12 October 18W.
6. 8ilverllolpe. ,4. 0. bäärnsr. O. t^zwiitoa.
Lronsteät. si dlorllio.
O. br. Lroollsät. kll. k. .strömfelt.'
Ock som Stats. Utskottet för sin del uti
detta Färstag till arfwoden för Utskottens Se»
cretcrare och Cancellister instämt, sä fär Stats.
Utskottet pröfningen deraf till Riksens Högloft.
Ständer »vördsammeligen öfwerlemna; med hemställan,
att Rcksens Högloft. Ständer efter fattadt
beslut härutinnan, uti underdänig skrif,
weise till Kongl. Majit anhäller, att de wederbörande
tillagdt arfwoden mätte af de till Riks.
dags-kostnaderne anflagne medel dem till godo
komma. Orebro den 15 October 1810.
ock» kä
^.äelnL l-eäamäter; vägnar 6err I^L^amorers vZ^nar
O. kllzmilron. l^uävitz I^lörner.
Vällokk. Lor^ars-8t3nc!er§ kä Heäorvärcln 8onde-8r^a
I^ecknmätors
vä^ar cters I^eäamorers v^Anar
Olie. l.ovsn. Leozt ^näersson.
I.. I-llvMUK.
Vxx
-
' 228 Den IZ Ockober.
VppUK lior ^LmtUZe Kilcr-Llunäen äen i; O-Nobcr i8l».
Wördsamt Memorial.
<<Vid Bewillnings-Utffottets den ir dennes
afgifne Memorial med förestagne Regler och
föreskrifter till de SkattskyldigeS och Taxerings,
männens samt andre wedcrbörandes efterrättelse,
har Wällofl. Borgare-Ständet förenat sig om
den allmänna erinran, att den af Utskottet prvjecterade
förändring uti 4 Art 1. H. 7. Mom.
wvre stridande emot Bewillnings-Förordningens
esprit, och de för afgifternes päsörande uti
1. Art. stadgade grunder; och som BorgareStändet
fann denna afwikelse leda derhän att
Tjenstehjon icke allenast komma att rakt emot
föreskriften i i, Art. 1. Mom. Taxeras pä en
gäng efter häda Tariff-rne, utan ock blifiva frikallade
frän den allmänna skyldigheten att wid
beräknandet af sin bchällna i komst äfwen upptaga
sin lön och sitt underhäll, hwaraf pä en
gäng syntes följa ett obehörigt undantag för
dem, och en ej obetydlig minskning i Statens
inkomster, bestöt Ständet, det skulle Utskottets
Forstag i denna del äterförwisas, med- anmodan
kill U-skottet, gtt, jemlikt anmärkningen, rätta
och lemka sä wäl Redactionen af 4. Art. §.
7. Mom. samt 5., 4 och 5. Reglornes runehäll,
svin äfwen de uppaifne Formulairen i de delar
deraf som a -gä Tjenstehjous debitering för be.
hällen inkonrst.
3
Den ig October. 229
I följd häraf har alltsä Utskottet tagit
detta ämne under ytterligare öfwerwägande;
men dä af stadganden sä wäl i r. Art. 2. Moni.
"att för Tjenstfolk som ej hafwa nägon serskilt
inkomst, bör uträkning uppgöras endast etter
Tariffen N o 2;" som ock uti 1. §. 1. Mom.
af berörde Artikel, innehällande: ''att Tienst.
folks föda 06) lön mä frän den inkomst som Hus.
bonde under äret erhäller afdraqas," synes kölja,
alt denna lön och underhäll icke bör 'äsom
inkomst beräknas, helst'derföre utgöres den afgitt
Tariffen N.o 2. för Tjenstfolk sersknlt utsätter;
sä tror Utskottet sig icke äga anledning
göra ändring uti bwad redan blifwit förestagit,
säsom i Utskottets tanka älwen instämmande
med billighet; hmadan Utskottet nu ytterligare
sär aran äberopa sitt derom afgffne vfwa, berörde
Utlätande; hwilket dock underställes Riksens
Högloft. Ständers bepröfwande. Orebro
den rg October »810.
t-A NZqlokl. Ni66er0c-ip»t5 ock
Läclnz I.eäLM<?rsrr vLzair
^scob Oronlleät.
Vällokl. Lor§3re-8tZn6etr
I,eäLMoterL v^nrr
^soksn Wskio.
xz NZAVZräixe NreAe-SrznrletL
Usäamäters v^nsr
?. l^öblmsrk.
l>z Ueäerväräs Lonäe-8tIndets
I^edamorers vägurrr
8vsa dalsson.
U. ?. lr-ällenbe-g.
rzo Den 15 October.
Vpxllä tior §L»>kIizs IUIci-5tZn6en ilen »; Oktober >8i«.
Wördsamt Memo-ial.
2-ill Stats- och Banco. Utskotten har -et He.
derwärda Bonde. Stänvet remitterat ett, af
Riksdagsmannen frän Philipsstads Bergslag,
Eric Bruse, hos Hedermärda Stäadet ingis,
wit Memorial, deruti, af anförde skäl, före.
siäs tillökning ä arfwodet för Fullmäktige i
Banken och Riksgälds. Contoiret.
Wid öfwerwägande häraf, hafwa Utskotten
instämt deruti, att af närwarande dyrhet pä
alla förnödenheter, samt den mera trägne och
answariga befattning, som Fullmäktige wid bäda
Werten hädanefter äligger, grundad anledning
sig företer, det berörde arfwode för Fullmägtige
uti Banken och Riksgälds. Contoiret, till Sex.
hundrade Riksdaler Specie ärligen, frän iyii
örs början, blifwer förökadt; hwilket Riksens
Högloft. Ständers, ompröfwande wördsammeligen
underställes. Orebro den 15 October 1810.
Esri bkLmiltor». lmäviz körver.
Obr. t.ovön. Lsngt <4oäerssoa.
O. 6^IIsn1^öI6. O. Mertmso.
k. I-usäArea ^okrsoa. ^osckimsrov.
1.. ^1. ^elslnglvr.
vpp
-
Den 15 October. 2ZL
VopläA ZStllciinä tror Kläri. «c>i Xäeln Is Oetod. rAio.
- - kreAe-Ztänäet ä. is - » —
- - LorZLre-Ftänäet ä. is - - -
- - Lonäe-Ztänäet <i. 17 - - —
Stormägtigste Alleruädtgste Konung.
anledning af Eders Majsts Nadrga Propolinön,
angäende Stats Werkets tillständ och helios,
äfwensom de ätstillige dels Eders Maj:ts
Näoiga Propositioner, hels hos Riks. Ständen
wäckta motioner, som förmätt Riksens Ständer
till berviljande af nya Stats-anflag sä wäl som
till en och annan förändring i de hwilka wid
sista Riksdag beflötos, hafwa Riksens Ständer
till pröfning företagit den Stats - Reglering,
hivilken wid deras senaste sammankomst faststäl.
des. Enär ännu inga omständigheter inträffat,
hwilka kunnat bewisa behofwet af nägon huswudsakelig
förändring deri, hafwa ock Riksens
Ständer funnit för godt, att nu denna StatsReglering
i allmänhet ä nyo bekräfta, och fä
härmed, jemte öfwerlämnande af detta beslut,
äfwen anmäla de förändringar däruti, hwarom
de öfwerenskommit.
De nya af Riksens Ständer nu pä Stat
uppförde utgifter äro följande:
Hans Kongl. Höghet Kron. Prinsens Hof.
Stats Summa  66,666: 52.
Löne-tillökning för penninge-löntagande
Embets- och Tjenstemän
pä wisia Stater och Corpser,
beräknad till ärligen . . 61,568: Z9- 4-
Taf
-
2Z2 Den 15 October.
Taffelpenningar till Presidenten i
Swea Hof.Räit, ärligen . 1,000. — —
LagComiteens anslags Summa,
ärligen till nästa Riksdag . 5,000.
Lands. Staten i Jemtlands och
Herjeädalens Län, ärligen . 3,555.
Lands Staten i Norrbottens Län ,
ärligen pä förslag till desi Stat
blifwer af Kongl. Maj.t i Nä
derfaststäld
3,355-
Prins Carl Augusts Pensio.
nairer 2,483: 16.—
Pensioner till bletzerade Officerare
»ch Under. Officerare . . . 5,500.
Ränta pä Hamburgsta Banquie.
rerne Amer hoffs Sterbhus,
E. A. v. Hast l c L Son och Luis
L I e nc quels Capital.fordran
af Pomerffa Kammaren, hwil.
ken ränta,sedan Capital.ffulden
blifwit af Riksens Ständer garanterad
ansetts böra frän
Stats-Werket utgä till Riksgälds-Contoret
efter Contorets
wanliga Cours, och hwartill pä
förslag utföres . . . . . 20,000. — —
Af de till Hans Kongl. Höghet Kron-Prin.
sens jemte Prins Oscars hofhällninq anslagne
66,666 Riksdaler 32 st. funnos förut endast
24,000' Riksdaler för f. d. Högstsalig KronPrinsen
Carl Augustpä Stat uppförde. Den
tillökning af 24,000 Rid., som i händelse Hans
Kongl.
Den 15 October. 233
Kongl. Höghet hade trädt i ägtenstap moro bewiljade,
samt de af Riksens Ständer anslagne
12,000 Rid. i Nesepenningar, wörö ej pä Ord»,
narie Stat insatte och mäste säledes nu till be,
rörde Summas fyllande jemte den egei teliga för
Prins Oscars Siat nu tillagde förhöjningen
af 66,666 Rid. 32 st. Banco, för detza medel
utwäg sökas. Dä Riksens Ständer ei trodt sig
böra eller runna höja Bewillnings Summan,
för att härtill finna nödig tillgäng, fä de nu
till Eder Majit i underdånighet hemställa, det
täcktes Eder Maj.t i Räder pä Pomerst Stat
öfwerflytta, eller widtaga nägon annan utwäg
till Swensta Stats Werkets befriande ifrän de
Pomerste Staterne, af hwilka Pomerste Ciwil
Expectance. Staten star pä Allmänna Indragnings.
Staten uppförd till R.d. 8,816: 24.
samt Pomersta Regementerne
tillsammans i penningar, till 119,200: 6.
och i Spannemäl med 5,140;
Tunna, som beräknad till nedsatt
pris a 3 R:d. 16 st. per
Tunna, belöper sig till . . 17,135.
Dä, enär Eder Majit i Räder anbefaller
Stats Contoiret, att ifrän Allmänna Indragnings
Staten utesluta berörde Pomersta Stat,
tillräcklig Fond uppkommer för Stats. Werket,
att bestrida alla ofwannämnde ökade Stats, utgifter;
om hwilkas uppförande pä Stat under
sina behöriga hufwud.tittlar Eders Maj t till
följe häraf täcktes till Stats.Contoiret afgifwa
Nädig befallning.
LZ4 Den iZ October.
I följe häraf, och i sammanhang med den
förklening rörande Liqwiderne af ränta och Ca.
pitals Betalninaar ifrän Stats Werket till Ban.
quen för desi gjorde och ännu tillgörande för,
sträckningar, hafiva Riksens Ständer äfiven
faststäldt den wid sista Riksdag upvfattade Fi.
nance Planen, allenast med den förändring, att
Riksens Ständers däri inkörde beslut rörande
Annuitets eller sä kallade bokförda Län till alla
delar biifwit äterkalladt, samt bestämt den
Summa, hwilken intill nästa Riksdag säsom
Bewillning af Landet kommer att utgöras, till
L,F00,0O0 R:d.
Hwilket alt Riksens Ständer Eder Majit
härmed i underdänighet fä tillkännagifwa.
ock §oäk5nd kos Ulricj, ock Hdeln elen Is Oc^od. IFIV»
prekie - FrHncier clen i;
- - Löners - 8tHncket den 15
Bonde-8tändet den 17 - -
Stormägtigste Allernädigste Konung.
^der Majit har till Riksens Ständer afgif.
wit Nädig Proposition, angäende någre wid
Stats-Reglerinqen förekommande omständigheter.
Riksens Ständer fä härmed däröfwer af,
gifwa följande underdäniga sivar:
Beträffande de Taffelpenningar Eder Majit
förestagit att Presidenten i Swea Hof-Nält
mätte bewiljas, hafwa Riksens Ständer bifal.
lit
Den 15 October. 235
lit att dertill pä Swea Hof-Rälts Stat ärligen
röön Rid. mä anfläs.
Beträffa:,de äter tillökning af AdjunctionS.
medlen för Swea och Götha HofRätt, hafwa
Riksens Ständer underligen insett nyttan och
nödwändigheten för det närwarande af denna
inrättning, men sä länge Stats. Werkets till.
gängar mäste sparas till de oundgängeligaste
behofwen, hafwa Riksens Ständer icke kunnat
anflä nägot utöfwer hwad i denna del förut
är redan tillgjordt.
Ibland de flerfaldiga Författningar Rik.
sens Ständer wid sistledue Riksdag widtoge till
befrämjande och befästande af Samhällets högst
wigtiqa ändamäl, war ulan twifwel beflutet om
inrättningen af en Lag-Comitee.
Dä detta beslut ej fattades förr än inwid
flutet af Riksdagen, sedan Stats. Regleringen
längt förut war faststäld, bafwa Riksens Ständer
deri trodt sig finna orsaken, att medel till
denna angelägna inrättning ej blifwit utsedde.
Riksens Ständer hafwa fördenskull bestutit att
en Summa af 5000 R.d. ärligen stall intill
nästa Riksdag pä Allmänna och Ertra UtgiftS.
Staten till detta behof blifwa anslagen.
Till Lands-Statens i Jemtlands och Her.
jeädalens Län hafwa Riksens Ständer anslagit
cn Summa af 3,355 R d. ärligen, samt likale.
des pä förslag, för Norrbottens Län samma
summa intill desi detta Läns Stat blifwer af
Eders Mast i Näder faststäld, hwilka anslag
pä 2:dra Hufwud-titteln bland Ciwile och LandtStaterne
fär uppföras. Rik
-
LZ6 Den 15 October.
Riksens Ständer baswa änven bifallit och
faststäldt de Pensioner Eder Majit, enligt i
Desi Nädiga Proposition meddelad specification,
tilldelat Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsen
Cart Augusts fordna Betjening, till en sammanräknad
Summa af 2/483 R d. ,6 sk., och
sädant pä det sätt att desie medel pä Allmänna
Jndragnings-Staten mäga upptagas.
Beträffande widare de medel som ät Institutet
af blinde och döfstumme blifwit anstagne,
fä Riksens Ständer hos Eder Majit i underdänighet
anhälla att Stats Contoiret samt General
Tull-Arrende Socictetens Fullmägtige mätte
undkä Nädig befallning, att om »verkställigheten
af Riksens Ständers ivid sista Riksdag i
afseende härä fattade beslut draga försorg;
Kommandes denna utgift af den anledning icke
pä Stat uppföras, akt Institutets fortfarande,
som beror af en enskild person, är underkasiadt
altför mycken förändring, för att kunna anses
lika med andra pä Stat upptagna inrättningar.
Rörande fluteligen de medel Eber Mast
önskat mätte kunna bewiljas ät Commerce-Collegio
till ätskilliga utgifter, hwilka af ken till
Manufncturernes befrämjande anstagne Summa
förut blifwit bestridde, hafina Riksens Ständer
icke ägt tillfälle att nu göra sig underrättade
om beskaffenheten af de af Kongl. Commerce.
Collegio uppgifne särskillte behof, till bedömmande
af huruwida tillgäng dertill pä annat
sätt skulle kunna ernäs. Riksens Ständer fä
därföre nu i underdänighet anhälla, det täcktes
Eder
Den 15 October. 237
Eder Majck i Näder af den till upprättande
9-de Hufwud.titteln anflä hwad Eder Majit till
Commeece-Collegii disposition pröfwar wara af
nöden.
Riksens Ständer framhärda rc.
ock zocllcTnä ko; ssmlel. Nlk;-8t8näen 6cn i; oaok. 1810.
Storw.ägligsie Allernädigste Konung.
^^enom Nädig Proposition har Eder Majit
till Riksens Ständers pröfning i Näder öfwer,
lämnat den af de flere personer, som utgjordt
Direclionen af ett i Carlscrona inrättadt Brän.
näri Bolag, i undcrdänig skrift framstälde an.
hällan om en sädan ändring för Carlscrona
Stab uti den wid sista Riksdag allmänt bewiljade
rättighet af Bränwins-Bränninq, som, utan
alt minska den för Staten päräknade inkomst,
lunde pä en gäng förekomma den förlust, hwit.
ken genom Inrättningens upphörande skulls
Bolaget tillskyndas, och trygga Kronans öfwer
alt i Staden belägna Werk och förräd, jemte
innewänarnes enskilda egendom för hotande o.
lyckor af tillfälligt genom en Allmän Brän«
wins.Bränning beredde eldSwädor.
Efter noga pröfning af de härom i Näder
meddelade uppgifter, hafwa Riksens Ständer
stannat i det beslut i att wäl Carlscrona Stad,
hädanefter som hittills, mä fä utöfwa Brän.
winö Bränning och Distillering i ett sammansatt
Werk
2Z8 Den 15 October.
Werk pä en ifrän Staden afskild Holme; men
som alla Stadens innewänare, hwilka enligt
Kongl Maj.ts Nädiga Kungörelse den iznästledne
Junii angående Bränwins Bränningen i
Riket äro berättigade, att af denna senare sig
begagna, hwarken äga eller till äfwentyrs kunna
fä del i nämde Bränneri-Werk, sä ock till
bewarande af den rättighet dem sämedelst är
lemnad, och hwarwid de böra bibehällas sä län.
ge de sig densamma ej bewisligen aflagt, kunna
Riksens Ständer icke annat än därwid fästa
det förbebäll, att den eller de af Stadens inne.
wänare, som icke äga del i oflanämnde Brän.
neri-Werk, eller där ej kunna fä utölwa Brän.
wins tillwerkning, mä däraf särffildt sig begagna
pä sätt ofwan äberopade Nädiga Kungörelse
medgifmer.
Beträffande äter den afgift som för i fräga
warande Bränwins Bränning bör erläggas,
sä enär det instämmer med billighet och rättwi.
sa, att Carlscrona Stad, i likhet med Rikets
öfrige innewänare, widkänneS den afgift, som
för enahanda rättighet mäste utgöras, sinna
Riksens Ständer i anledning äfwen af nysinämde
förbehäll, att wid Bränwins. Bewillningens
bestämmande för nämde Stad, böra följaS de
grunder Högstberörde Nädiga Kungörelse inne.
häller, sä wäl i afseende pä personella afgiften,
som den, hwilken i och för Pannerpmden är
utstakad.
Den ig October.
Hwilket allt Riksens Ständer till sivar pä
-Eders Masits Nädiga Proposition härmed i
underdänighet fä tilikännagifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
Uldrag af Högloft. RidderstapctS och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riks.
dagen t -wrebro dcn izOclob. r8lo.
S. D. Allmänna Beswärs och Oeconome-Ut.
ffottets Utlätande af den n October öfwer ät.
ffilliqa Riksdagsmäns gjorde motioner rörande
SpanmälS Magazms Directionens Styrelse och
Förrvaltning, samt angäende utwägar till Span.
mälens hällande i pris, blef, wid förnyad fö.
redragning, af Ridderffapet och Adeln gilladt
Hch bifallit. Or suprr..
klx ?rotocollo
6. 8ilfverrtolps.
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Högwördige
Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den »z Oktober
1810.
S. D. ^)wad Stats.Utffottet uti desi Betän»
tande, rörande Kongs- och Kongs. Ladugärdar»
nes
240 Den LZ October.
nes förwaltning föreflagit blef, i sammanhang
med hwad Stats-Utskottet l desi ytterligare Ut.
läkande rörande samma ämne yttrat, af Preste.
Ständet till alla delar gilladt. Or »upr,.
Tx ?rotvcollo.
O. ^lmgvill.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wöldige Preste- Ständet wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 15 Octo.
ber 1810.
S. D. 23id förnyad föredragning af Lag.
Utskottets nästledne gärdag pä bordet lagda Ut,
läkande öfwer de inom Preste. Ständet gjorda
anmärkningar wid nämnde Utstötts Betänkan,
de, rörande dispositioner till förmon för yngre
barn, blef berörde Betänkande, i stöd af de uti
anmärkningarne anförda skäl, af Preste.Ständet
afslagit. Or
^ klx ?rotocollo
g. O. Almgvill.
Utdrag af Borgare' Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 15 October 1810.
S. D. I-Iti Memorial under denna dag hade,
uppä Vorgare-Standets äterremisi, Bewillninas.
Ut.
Den 15 October. 241
Utskottet förklarat att det ej funnit nägon anledning
att förändra sitt förut aflcmnade förslag
i afseende pä utgörandet af Tjenstbjons
Bewillnings. afgift; och duflöt Srändet, pä de
skäl som det till Utskottet utfärdade ProtocollsUtdrag
af den iz sistledne innehäller, att, med
ogillande af ofwanbervrde försiag, för sin del
stadga att föreskriften uti i. Art. i. §. rörande
beräkningen af behällen inkomst, jämwäl borde
gälla för Tiensthjons beskattning, och säledeS
deras lön och underhäll upptagas, jämte deras
särskilda inkomster, wid Maximi afgiftens be.
stämmande. I följd hwaraf Ständet fann nödigt
att Utskottets redaction sä wäl af 4. Art.
1. §. 7. Mom. som af z, 4, 5 och i?, Reglor.
ne blefwe pä följande sätt förändrad eller jeni.
kad.
Nysinämnde 7. Moment skulle erhälla nedanskrifne
lydelse: Husbonde answare för sitt
Tjenstfolks i Tariffen t7l:o s. utsatta person,
liga skyddsafgift, men tjensthjonet för den
bewillning som det för Egendom och beha!-  len Inkomst bär erlägga sedan derisrän dest
af Husbonden utbetalta skyddsafgift blifwit
afdragen.
Uti z:dje Regeln borde uteslutas de sista
orden: af minst Lemtio Riksdaler sm äret.
Början af 4 de Regeln stiille fölunda för.
ändraS: Husfolk sch Tjensthjon, som, urom
sin lön och sitt underhäll, hafwa behällen in.
komst, äligger rc.
Bihang, lil. B. N:- Zi, 32. Utur
242 Den 1Z October.
Utur g.ke Regeln komme att uteflutas den
sista meningen frän och med orden: dock nud
undantag af Lagstadda tjensthjon rc. ända
till slutet.
18 Regeln skulle erhälla följande nya redaction:
Jemlikt 4.de Art» r Z. 7' Mom.
äligger det Husbonde att anstvara för sitt
Tjeustfslks i Tariffen M:o 2. utsatta personliga
bewill-iing, äfwen i de fall da tjensthjonet
för Egendom eller behållen Inkomst
taxeras; hwarföre denna tjensthjonets afgift
alltid bäde i Uppbördsboken och i Husbondens
Debetsedel uppföres, samt afHusbonden
betalas, dock med rättighet för honom att
af tjensthjonets lön afdraga hwad han för
detsamma erlagt. Har tjensthjon, utom sin
län och sitt underhall, Egendom eller särstild
behållen Inkomst, bär, till följd af i.
Art. i. Mom., dest bewiÄnmg efter bädaTarifferne
uträknas samt derwid dest lön och
underhall efter förhällandet i hwarje Grt
upptagas bland dest öfriga behallna inkomst;
stolandes den bewillning som enligt denna
beräkning tjensthjonet päföres, af detsamma
erläggas, sedan dest genom Husbonden förskjutna
personliga stydds-afgift derifrän blist
wik afdragen.
Ständet beflöt härjemte uppdraga Expeditions-Utskottct
att i Förordningen och de föreflagna
reglorna werkställa desia förändringar,
äfwensom att i formulairen till Taxerings längder,
i enlighet härmed, förändra de exempel
Den ig October. L4Z
pä tjenstbjons debitering för egendom och behäl.
len inkomst, hwilka af Bewillnings. Utskottet
blifwit uppgifne. Och skulle de Resp. MedStänden
genom Protocolls-Utdrag inbjudas att
i detza beslut med Borgare-Sländet instämma.
suprr.
?rotooollo
g. O. Vstcrius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i wrebro den
iz October 1810.
S. D. I-Iti Memorial, som den iz dennes lädes
pä bordet, hade Lag. Utskottet förklarat,
att det ej ansett sig tillhörande att afgifwa nägot
hufwudsakligt yttrande öfwer Herr Borg.
mästaren Ar se ni i förflag om upphäfwande af
Riksens Ständers Benädningsrätt i Balanceoch
ersättningsmäl m. m.; och blef detta förklarande
af Borgare Ständet godkändt. lie supra.
Lx ?rotocollo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
15 October i8io.
S. D. o9ifölls Lag Utskottets den iz sistledrie
pä bordet tagda Memorial, med förflag till
in
244 Dm »5 October.
inskränkning och närmare bestämmande af Lagens
Allmänna föreskrift rörande afhandlingar
0M jvrda-fäng. supra.
Lx ?rotocc,I!c>
O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i wrebro den
15 Oktober 1810.
S. D. ^^edan Borgare-Ständet lätit sig ä
nyo föreläsas Constilutions-Mstottets Memorial
af den 12 dennes, med öfwerlemnande af de
anmärkningar och förslag till ändringar i Regerings-Formen
och Riksdags-Ordr,ingen, som i
wederbörlig ordning, dels wid förra, dels wid
denna Riksdag blifwit framställde och beredde,
fann Ständet att detze samtlige förslag borde,
till följd af Grundlagens stadgande, hwila,
för att wid nästa Riksdag pröfwas och afgöras.
Dt supra.
Lx ?rotocc>!lo
l). Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro deli
15 October i8lv.
S. D. §fter förnyad föredragning af Consiitutions-Utskottets
den 12 dennes pä bordet lagda
-
Den 15 October. 248
da Betänkande, med uppgift af de wid sä wäl
sistledne, som innewarande Riksdag gjorda och
af Utffottet tillstyrkta förslag till förändringar
i Tryckfrihets Lagen, beslöts det skulle, jemlikt
Grundlagens föreskrift, afgörandet häraf till
nästkommande Riksdag hänjkjutas. Dr supra.
Cx ?rotocollo
f. O. Valelius.
Utdrag af Borgare. Ständets Protocoll
wrd^ Urtima Riksdagen i Orebro den
15 Ocrober 1810.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Lag-Utstoltets
yttrande af den 5 i denna mänad, angäende
den af Herr Häradshöfdingen Manner
stam gjorda motion, om uppgifwande af
en arbets.method för Lag-Comiteen. Dr supra.
klx ?rotocollo
O. Valerius.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 15 October 1810.
S. D. 3nstämde Bonde-Ständet i det beflut
Högloft. Ridderffapet och Adeln, dm 13 i denna
846 Den iZ October.
mänad fattat, och, genom Protocolls-Utdrag,
jemte inbjudning att sig deruti sörena, Bon.
de-Ständet meddelat: alt en Medaille, tilt uttryckande
af Nationens saknad wid förlusten af
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen Carl August,
skulle, pä Riksens Ständers Banques
bekostnad, fläs af lika storlek med den, som
präglades öfwer Hans Kongl. Höghets tillväljande
trll Thronföljare. l-ck supra.
Lx Lrotocollo
6sbrie1 Oämsrm.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon
de-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 15 October 1810.
S. D. §bid föredragning af Stats Utskottets,
pa äterremisi, den 12 dennes meddelade, i gar
pä bordet lagde yttrande öfwer de bos BondeStänder
gjorde anmärkningar wid Utskottets, i
anledning af Kongl. Maj:ts Ntdiga Proposition
om nägre wid Slats-Regleringen förekom,
mande omständigheter, redan den 2l sistledne
September afgifne Utlätande, arflog Bondebandet
de sä kallade Taffelpenningarne för
Presidenten i K ngl. Swea Hof.Rätt, äfwens.
m Stat för Landshöidingarne i de nya Länen
Jamtland och Herjeädalen^ samt Norrbotn; men
biföä Pensis.elne för Ofwerste Lieutenanten
Holst, nedsatt till 750 R.d., Förste Expeditions
Secre
-
Den »8 October. 247
Secreterare» Kullberg till 166 R:d. Z2 sk.
och Kammartjenaren Juel till 230 R:d. samt
oförändradt för Städerskan Stina Jfwars.
dotter och Laguaien Jens 50 R.d. ärligen
att musas, sä länge Pensionairerne wistades
bär i Riket och saknade anständig och lönande
befordran elter tjenst; sä ock alt förre Bokhällaren
i Kongl. Räntkammaren Norberg mätte
uppföras pä Allmänna Indragnings-Staten.
Ständet bade i öfrigt redan ben 6 Octob.
bifallit Stats-Utffotlets Betänkande om tillök,
ningen i Adjunctions-penningarne för Kongl.
Swea och Götha Hof-Rätterns, samt bewiljat
4000 N d. ärligen till nästa Riksdag för att
anwändas för ben bestutne Lag-Comiteen.
Anaäende medel till Institutet för blinde
och döfstumme samt till ätstillige utgifter, dem
Kongl. Commerce-Collegium tillförene bestridt af
Manufaciur Fonden, bade Ständet redan den
8 dennes sig ullätit, med bifall till Stats Utskottets
Betänkande; Likwäl att hivad anginge senare
ämnet, summan förblifwer wid ^bwad för.
ra Riksdagen bestämdes 4,ZOo Rch. ärligen till
nästa Riksdag, dir supra.
Lx krotocollo
Lsbriel Öämaan.
Utdrag
L48 Den 1Z October.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den rz Oktober r8ro.
S. D. 8)iföll, wid föredragning i ett sammanhang,
Bonde-Ständet Bewillnings - Utffottets
öfwer anmärkningar, dem Adwocat Fiscalen
Falkman, Borgmästaren Lindström med fle.
re af Wällofl Borgare-Ständet gjort wid Bewillnings
Förordningen, i Memorial af ten
L2 sistl September meddelade Utlätanden, likwäl
pä sätt, Utffottet igenom ett sitt senare,
i anledning af wid detta Utlätande frän ej
mindre Borgare. Ständet, än Bonde-Ständet
med äterremitz inkomne anmärkningar, Len ii
i nu löpande October mänad afgifne yttrande
föreslagit; äfwensom till hela innehället Utskottets
särffillta Memorial af sistnämnde dag med
förffagerne till sä wäl Reglor och Föreskrifter,
de skattffyldige och Taxeringsmännen samt andre
wederböranve till efterrättelse, som ock Formulaire
för uppgift till Mantalsskrifning samt
Berednings och Taxerings-Comiteerne ä Landet
och i Staden; hwarigenom Utskottets vä äterremitz
frän Borgare. Ständet, i anledning af
gjord allmän anmärkning, wid omförmäldte
Reglor och Föreskrifter, i dag afgifne särskillte
yttrande äfwen skulle anses gillad t. Ett ruprg.
klx ?rotaco1!o
6sbriel
Utdrag
Den 15 October. 249
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 15 Oktober i8ro.
S. D. 2ill Stats, och Banco-Utjkottens i Memorial
af denne dag medd^lte Utlätande öfwer
Riksdagsmannen Eric Bruses hos Bonde.
Ständet ingifne och till Utffottet remitterade
Anförande, om tillökning i arfwodet för Full.
mäktige i Banquen och Riksgälds. Contoiret,
lämnade Bonde-Ständet sitt bifall. Ur 8vprs.
Ex kttotvLollo
63'oriol Ö6MLNN.
Utdrag af Protokollet, hältet H06 Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen k
Orebro den 15 Oktober »gro.
S. D. Upplästes till Justering de af Expedi.
tions-Utffottet författade undcrdäniga Sknfwelser
frän Riksens Ständer till Kongl.^ Majit,
angäende: 1.0 Den af Lag-Utffottet föreslagne
Författning om upplopp; 2.0 Brännhus bran.
ningen i Carlscrona; och Z'.o En Fond till
Pensioner för sivärt bletzerade Officerare och
Under Officerare inom Armeen och Flottorne.
Wrd de 2'.ne först omförmälve gjordes in.
gen pämmnelse, men i anseende till den sist
ansörde, anmärkte Anders Joakim§on,frän
Oster
-
L50 Den 15 October.
Östergöthland, att en sädan Expedition, om ock
pä irenne Riks, Ständens bestut grundad, ej
skulle wara med Grundlagen enlig. Fräga wo.
re ju om Bewillning, dä Ständernes samfälta
bifall fordrades.
Härutinnan förenade sig Eric Anderson,
Eric Persion, Eric Nilson frän Stockholms
Län; äfwensom Johan Longberg
frän Gefleborgs Län, hwilken sistnämnde utlät
sig, akt om sädant finge pasiera, hade Bonde.
Ständet ej här nägot att göra.
Af enahanda tanka förklarade sig ock wara
Lars Larson frän Skaraborgs Län, Olof
Carl Hon frän Upsala Län, och en större del
af Ständet.
Eric Anderson och Longberg äskade
äterremisi till Expedttions-Utskottet.
Secreteraren upplyste Ständet derom, att
frägor om anwändande af Statens medel afgjordes
genom Trenne Ständs bestut, enligt
69. §. af Regerings-Formen, hwilken ock upp
lästes. Att winna tiden hade wäl ExpeditionsUtskottet,
utur detta skäl, författat underdäniga
Skrifwelsen likasom pä förhand.
Men Anders Joakimson förmente dispositionen
af Statens medel bero, ej af endast
irenne, utan af alla fyra Riks-Ständen.
Pttcrligare öfwerläggningen afbröts wid
Talmannens ankomst och hans erinran, att
Ständet mäste, pä Kongl. Masts Nädigstekalleise,
nu, klockan innemot Tolf begifva sig till
Rrte Salen; Efter äterkomsten hwärifrän, kloc
kan
-
Den 15 October. 251
kan nägot öfwer Elt, och sedan Talmannen in.
tagit sitt rum, Ständet beflöt ait till Expedi.
kions - Utlkoltet ätersända den i fräga komne,
föreflagne underdäniga Skriswelsen, med anino,
dan att upplysa, huru Utskottet, innan BondeStändets
beslut än möieligen war kändt, kunnät
försatta och till Justering insända samma
Skrifvelse, i Riksens Ständers namn. Ut
supra.
Ux UrotocoIIcr
Labrisl Oclmarm.
Utdrag af Protokollet, hället hoS Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 15 October 1810.
S. D Upplästes det yttrande, Statsutskottet,
pä äterremisi frän Bonde Ständet, den 12 den.
nes meddelat öfwer gjorde anmärkningar wid
Utskottets Utlätanden' i särskild Memorialer af
den 27 och den 29 sistl. September, i anledning
af Kongl. Masts den zo nästförutgäende Augusti
i Räder asgifne Proposition till Riksens
Ständer, angäende betalning af Hambu-gfle
Banquierernes Amer hoffs Arfwingars, E. A.
von Halle L Sons samt Luis K Jenquels
fordringar; Och blef vice Talemannens fram.
ställning till bifall af Stats. Utskottets Betän.
kanden i detta ämne med enhälligt Nej beswarad.
Ut supra.
kx ?rotncollc>
Oabriel Öctmann.
Utdrag
852 Den 15 October.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Bon.
de-Ständet tvid Urtima Riksdagen i
Arebro den 15 October igro.
S. D, Efter uppläsande af Stats-Utskottets
den 12 vennes, pä ätcrrem:§ gifne och följande
dagen pä bordet laqde Pltrande öfwer de anmärkningar,
som hos Bonde. Ständct knifwit
gjorde wid det Utlätande, Utffottet, i anledning
af Kongl. Mastts Nädiga Proposition om en
Fond till Pensioner för sivärt bletzerade Officerare
och Under. Officerare, redan den 29 Sex.
lomber meddelat, gjokde vice Talmannen framställning
till bifall af Utskottets Betänkande»,
men hwilken med enhälligt Nej beswarades. Ut
supra.
Tx ?rotocoIIo
Oabriel OärriLkw.
Utdrag af Protocollet, hället hsS Bonde,
Ständct wid Uttima Riksdagen i
Orebro Len 15 October 1810.
S. D. biföll Ständet Constitutions-Utskottets
Memorial af den 12 dennes, angäende det pä
allmän bekostnad ofördröjligen mätte genom
trycket utgifwas Förflagerne till förändring i
Grundlagarne, med hwad dertill hörde; Och
Den 15 October. L5Z
skulle Stats.Utskottet anmodas att härtill föreflä
nödige medel. Ur supra.
Tx ?rokocol!o
Oabriel Oömsnn.
Utdrag af Protocollet, hället H06 Bonde
Ständet wto Urtima Riksdagen i
Orebro den 15 October 1310.
S. D. föredrogs och bifölls Stats. Utskottets
Memorial af denne dag, med Utlätande öfwer
de förslag till arfwoden för Utskottens Secrete.
rare och LancelUster, som samtelige Utskottens
Ordförande afgifwit. Ur rupra.
Cx ?rc>taoollc»
6,^ris> choman».
Utdrag af Protocollet, hället i Riksens
Högloft. Ständers Stats- samt All»
männa BeftvärS- och Occonomie-Utstött
den 15 October igro.
S. D. Upplästes ett ifrän det Hederwärda
Bonde. Ständet meddelabt Protocolls. Utdrag,
mnehällande flere Memorial och Anföranden med
anmärkningar i anledning af Utskottens den z
S54 Den r6 October.
innewarande mänad afgifne gemensamma Betänkande
om Allmänna Magazins-Inrätlningen
i Riket, hwilka anmärkningar Ständet till Utsköttens
ffyndiamma ullätande öfwerlemnat. Under
äberopande af hwad sä wäl de sammansatt
te Utffotten wid förra Riksdag i detta ämne
yttrat, som hwad Utskottens senast derom af.
gifne Betänkande innehöll, funno Utskotten af
i fräga warande anmärkningar ej skäl att i nägon
del föräncra berörde deras Betänkande,
hwilket 2:ne af de Respectiwe Riks. Ständen
redan bifallit: Hwarom Utdrag af Protocollet
skulle expedieras. Ur rvxuL.
kx ?rotocollo.
Larl l). äkozmra.
Vppltk ock Aoäk!nä kor Niclil. ock Nilsin it. i6 Octob. igro.
- - - preiie - äl^niiel 6. is - -
- - - - Lor^sre-Xr^riäet 6. is - - -
- - - - Looäe- LrLoäer <t. i; - - »
Stormäktigste Allernädigste Konung.
^ den dubbla afsigt, att ä ena sidan närmare
stadga sädane mätt och steg, hwarigenom det
allmänna lugnet skulle kunna försäkras och hufivudsakligen
att ä den andra göra sädane an,
stallter, hwarmedelst enär wid möjligen inträff
sande oroliga uppträden Militaire. styrkan till
lug
-
Den 16 October. 258
lugnets Återställande behöfwer anwändas, den
oskyldige mätte undgä att med den brottslige
förblandas, har hos Riksens Ständer motion
blifwit wäckt om stadgande af en Lag som borde
iakttagas wid upplopp. Riksens Ständers
Lag. Utskott har äfwen t detta ändamäl utarbetadt
ett Förslag. Men dä wid desi pröfning,,
sä wigtiga betänkligheter emot desi antagande
sig yppat, som synes icke med mogenhe, kunna
aihjelpas under den korta tid Riksens Ständer
sig för Riksdags-ärendernes afgörande föreskrifwit,
och en Lag, hwars stadgande bör
stä i den närmaste gemenskap med afseendet ä
den allmänna medborgerliga säkerheten, kräfwer
den samwetsgrannaste behandling; hafwa
Riksens Ständer ansett all ätgärd wid före,
nämde Förslag för denna Riksdag böra hwila.
Riksens Ständer fä allenast i anledning häraf
hos Eder Majk anmäla deras underdäniga
anhällan, det täcktes Eder Maj t wid möjligen
inträffande upplopps, tillfällen efter foregängne
warningar genom wederbörande Embetsmän gifwa
werkställighet ät den i Lagarne stadgade
grundsats, att mäld mä med wäld mötas, i
det owillkorliga ändamäl, att Riks Lagarne mä
upprätthällas och allmän och enskild säkerhet
blifwa tryggade.
Riksens Ständer framhärda rc.
LZ6 Den 16 October.
VppIM »rk Io6!c!nä lior KNcr^Kränäen ä. 16 Ocrok-, itzls.
SLormäktigste Allernädigste Konung.
^när Riksens Ständer wid Meden Riksdag
ansägo nödwändlgt att nedsätta en Lag-Conntce,
och denna LaaComilee nu rwifwels utan kvmmer
i werksamhet, dä Riksens Ständer wid innemarande
Riksmöte för densamma ansiagit nödige
medel, hafwa Riksens Ständer i hopp att
dermed befordra ändamälet af denna inrättning
bestulit, att till Eder Maj:t i underdänighet
öfwerlemna ett sammandrag af de tankar om
Lagarnes urffiljande, förenkling och förbättring,
som wid Meden Riksdag föranledde Riksens
Ständers beslut; hwilket Riksens Ständer härmed
till Eder Maj:t i underdänighet fä afgifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
VpxlM ock xo>NcLn6 K05 Lamtl, Nikr-8t8licisii 6. 16 Octob. lglS.
Stormäktigste Allernädigste Konung.
^^enom Nädig Proposition har Eder Majt
täckts till Riksens Ständer göra följande framställning,
angäende de pä Allmänna Indragnings-Staten
tlppförde Extra Löner och Pensioner.
Den 16 October. 257
ner. Eder Maj:t har uppdragit ät Stats.
Contoirer, att esler den wid sistledne Riksdag
fastställde Allmänna Indragnings. Staten anordna
och utbetala hivad icke kunde finnas stridande
mot de grunder som Riksens Ständer
anfört i den i.sta och g-.te af deras i underda.
nighct uppgifna Punkter angående Pensioner
och Benädningar. elier eljest likmätigt försatt,
ningarne kunde komma i fräga. I besia 2
punkter hade Riksens Ständer sig yttrat, att
ej nägon som af Staten njuter Ordinarie eller
Ertra Lön ma derjemte äga Pension eller ä
Benädnings Stalén upptagas under hwad namn
och titel som helst, samt att dä ordet Benädmngs-Stat
utmärker torftighet, borde nu och
aht framgent alla Enkor och Barn af känd för.
mögenhet eller förmäga att sjelfum sig under,
hälla uteslutas ifrän Pension, och pröfningen
deraf till Konungen i underdänighet öfwerlemnas.
Eders Maj:tS uppmärksamhet har det icke
undfallit, att personliga fördelar i framfarne
tidcr blifwit bewiljade efter en mindre noggran
pröfning af de dermed gynnades förtjenster och
behof, samt af Statens tillgängar. Jblar.d Pensioner
torde fölunda äfwen finnas en eller annan
Enka, hwars förmögenhet borde afhälla henne bäde
ifrän att söka och emottaga en sädan benädning;
men ibland.de till mistning af lifstids Pen.
sionec nu ifrägawarande personer, hafwa ät.
skillige med förre Regenters försäkringar om ogwaldt
åtnjutande deraf erhällit dem säsom belöninaar
för serskilta Konung och Fädernesland
Bihang, lil. S. N:o 33, 34. gjor.
288 Den r6 Oetober.
gjorda synnerliga tjenster, eller ester wanligt
bruk och stadgad allmän regel för tjenstgöring
wid Thronföljares och Kongl. Personers uppfo.
strän; mänga Enkor och Barn hafwa undfätt
deras Pensioner för Fäders och Mäns försten,
ster, andra äter för omständigheter som wäckt
ett billigt medlidande, och personer som länge
uppwakladt och tjent wid de förra Kongl. Hof.
wen, men genom förändringar med Sytzlor och
Tjenstförfattningar, blifwit tjenstlöse och icke an.
setts kunna utan orättwisa förlora deras Löner,
innehafwa hwad dem pä sädan grund tillkom,
mit. De i detta ämne sig företeende omständig,
heter har Eder Maj:t till ett ytterligare öfwer,
werwägande af Riksens Ständer framställt, för
att tillse, att helgden af förra Regenters beslut,
efter däwarande Regerings. Lagar rättmätigt
fattade, och att en nyH stadgad Styrelses akt.
ning och Riksens Ständers anseende af rättwi.
sa, ädelmod och storhet i afsigter och beräkningar
icke mätte uppoffras för en ringa Statens
winning af partielle indragningar, föga bety,
dande till deras hela belopp, men ytterst kän,
bara för de enstildte Män, Enkor och Barn,
som derigenom beröfwades päräknade medel till
en nödtorftig bergning eller ett torftigt wälständ.
Eder Maj:t har tillika i Räder täckts för.
klara, att Beneficier och Benädningar hädanef.
ter icke skulle bewiljas i andra händelser än dä nä.
gon annan lämpelig utwäg icke ifunneS att belöna
en utmärkt förtjenst eller förekomma ound.
wik
-
Den 16 October. 259
wfflig nöd för en EmbctSmans och Medborga,
res i torftighet efterlemnade Enka och Barn,
om dertill nägra andra serskilte tillgängar än
de för den Ordinarie Pensions-Staten anslag,
ne, blifwit-Eders Majus rättwisa och wälgörenhet
beredde; men i saknad af dem har Eder
Maj.l önskat, att ätminstone icke wid tillämp
ningen af dc allmänna willtor för redan gifne
Pensioners bibchällande, som Riksens Ständer
bestämdt, nödgas -Eter egen pröfning ätertaga
hivad maktägande Konungar förlänt ät wälförtjeme
och bchönvande undersaker. I följe
häraf har Eder Maj t östat Riksens Ständers
under.'äniga utlärande om och hwilka af de pä
Benesic e och Benädnings--titeln af Allmänna
Indragnings-Staten' uppkörde personer, anses
böra genast förlora hwad de innehafwa, samt
huruwlda en ilka indragning bör sträcka sig till
de Fruar och andra personer af qwinno-könet
som ätnjuta lifstids Pensioner i anseende.till
deras w'd Kongl. Hofwet innehafva Tjenster.
Riksens Ständer har det ä ena sidan ej
kunnat undfalla Eders Maj:t6 förlägenhet och
bekymmer att wid anwändande af den pröf,
ning, hwarom Riksens Ständer i underdänig.
het anbällit, nödgas följa den owillkorliga lydelsen
a' de stadgade allmänna grunder, hwari.
genom nägon »välförtjent och behöfwande EderS
Majus underläte skulle komma att sucka öfwer
ett härdt äteetagande af hwad Kongl. Näd rätt.
»visligen honom tille,kändt, samt mängen an.
nan att sakna vet, som nu torde hända utgör
will.
262 Den r6 Ockober.
flere än ett ställe äro uppförde, ware sig till
Pension, Arfwode, Gratification eller Traciamente,
befinnas i knappa omständigheter, ma
det ankomma pä Kongl. Masts Nädiga profning,
huruvida allt, eller nsqon del Motiver
den ena Pensionen, mä, pä derom gjord under,
dänig ansökan, till nästa Riksdag btbehchras,
korandes alltsammans pä ett ställe och i en
Summa uppwras.
6:te Punkten. De uppä Beneficie. och Be.
nädnings-Staten uppkörde Fruar, Enkor och
omyndige Barn mäge bibehälla hwad dem uppä
denna Stat blifwit tillagt, dock sä att Pei.sionen
bor upphöra, för Enka och Dotter, dä de
träda i gifte, samt för Söner, dä de myndige
blifwa. Härwid -sä dock Riksens Ständer till
Kongl. Majit yttra den underdäniga önskan, att
om nägre af de till Pension uppförde, skulle wara
kända att äga sä stor förmbgenhet, att de icke
skäligen böra af Staten kunna emottaga understöd,
detsamma mätte till Stats-Werkets lättnåd
indragas, synnerligast dä när sädane kom.
ma i fräga som icke för Fäders eller Mäns
förtjenster mot Konung och Fädernesland kommit
af Pensionen i ätnjutande.
Härwid fä Riksens Ständer i underdånighet
tillägga en sä lydande:
6:te punkt. De personer, som ännu äro
i Tjenst och derföre ätnjuta Lön, men i anstende
till förut innehafde Tjenster eller serskilte
uppdrag, tillika uppä Allmänna IndragningsStaten
ätnjuta Pensioner eller bibehällit hela
eller
Den 16 October. 263
eller wifia delar af deras förra Löner, men nu
i stöd af föregäende punkter, pröfwas böra
desamma frängä, kunna pä derom-gjord underdänig
ansökning, framdeles, enär de genom af.
skeds erhällande lemnat deras nu innehafwande
Tjenster, äterfä den Lön eller Pension som för
dem, enligt i:sta Punkten nu blifwer indragen,
sä framt icke enskildt större förmögenhet häruti
bör werka undantag. Dock komma icke att här.
under begripas sädane Arfwoden, Gratificatio.
ner eller Tractamenten, som, för en serskildt pä
korrt och obestämd tid dem uppdragen, men sedermera
upphörd förrättning lvarit dem tillagde.
För öfrigt och dä Riksens Ständer inhämtat
att Stats. Contowet till indragning i fräga
stäldt de Löner ätskillige wid Kongl. Operan
för detta engagerade personer pä Allmänna Indragnings.
Staten nu innehafwa, sä emedan
Lefia personers Arfwoden eller Löner grunda sig
pä werklige Contracter, och för sädan orsak af
Riksens Ständer wid sista Riksdag ansetts böra
Wederbörande oförryckte till godo komma, hafwa
Riksens Ständer funnit ffäligt att wid dettä
beslut läta förblifwa.
Slutligen och ehuru Riksens Ständer förut
förklarat, att werkan af de fastställte Pensions
grunderne skulle taga sin början med s:dra
Qwartalet innewarande är, hafwa dock Riksens
Ständer nu beslutat att dermed mä anstä till
detta ärs flut, sä att en hivar ditintill mä uppbära
det, bwartill han pä Allmänna Indragnings-Staten
finnes uppförd, pä det de, som
264 Den 16 October.
dä Staterna för nästa är regleras, komma i
mistning af nägon päräknav tillgäng, mä tidigt
derom blifwa underrättade. Hivilket allt Rik.
sens Ständer till Eder Majk härmed i under,
dänighet fä ö''werlemna.
Riksens Ständer framhärda re.
VxpIM Ilo; 5-mtsI. Riks. SiLnäcn ä-a r6 ONobcr Itzio.
Wärdsamt Memorial.
Expeditions. Utskottet fär härmedelst till Rik.
sens Högloft. Ständer »vördsamt afgifwa
1:0. Förslag till underdänig ffrifwelse till
Kongl. Maj.t, at ätfölja de af Riksens Stän.
der fastställde förändringar och tillägg till Bewillnings-Förordningen,
reglor, formulairer m. m.
2:0 Förslag till redaktion af berörde förändringar
och tillägg.
Ut,kottet anser sig skpldigt wända Riksens
Ständers uppmärksamhet derpä, at det i denna
redaction sammanfört alla de beslut rörande
Bewillnin.gen, som af Riksens Ständer
under denna Riksdag, i anledning af flere sär.
ffildte BewillningS.Utskottets Memorial, blifwit
fattade. Likaledes har af Utskottet i den underdäniga
Skrifwelsen til Kongl. Majk DeS Nädiga
Proposition om eftergiften för wista Socknar
blifwit beswarad, dels redogörelse för berörde
beslut afgifwen.
Det
Den 16 October. 26Z
Det har ej warit Ut,kottet okändt att om
Tjenstehjons beskattning ännu icke as alla Stän.
den är afgjord, hwaraf ändring i rcdactioncn
kan uppkomma, men dä ej sätan ändring lätt
är »verkställd, har Utskottet genom afwagtan af
Ständens sammanjämkning »velat uppskjuta aflemnandet
af det hela
I tredje Art. 5. §. 6. ri. Morn. har Ut.
skottet wägat föreslå en förändrad ordform,
emot den som Bewillningö.Utskottet uppgifwit,
»nen dä Riksens Ständer »vid jemförelse» lärer
simm, att saken är fullkomligen bibehällen, anser
Utskottet sig hafwa gagnat densamma ge.
nom et korrtare och »nera bestämdt uttrpck.
Orebro den ib October 1310.
pä Expeditisns.Utstottctö wägnar:
kl. b. 8trörn!Ht. k.uävig thörner.
?. blzjlgvill. biric k>tt!s»ov.
6. Itlvcrllolps.
Stormägtigste Alleruädigste Konung.
-^.iksenS Ständer hafwa i sammanhang med
deras Skrifwelse rörande den faststäldte Stats.
Regleringen i underdänighet tilkännagifwit, atr
de
266 Den »6 October.
de utsatt Bewillnings-summan till samma belopp
2,500,000 Riksdaler, som wid sistl. Riks.
dag bewiljades. De fä nu til Eder Majit
öfwerlemna de rättelser, förklaringar och tillägg
som blifwit gjorde wid den sistl. Riksdag
utfärdade Bewillnings. Förordningen. Riksens
Ständer tro sig efter föregängen noga granstning
och undersökning om de brister som af
grundernes nyhet warit i början nästan ound,
wiklige, hafwa afhulpit mänga, samt derigenom
bidragit at försäkra Staten vin erhällan,
det af de medel som till desi behof blifwit anslagne.
Eder Maj:t har genom Nädig Proposition
tillkännagifwit ansökningar frän ätstilliga
orter om eftergift af Bewillningen. Hwad
Eder Majit sälunda i Räder framstäldt har
af Riksens Ständer med underdänigt bifall
blifwit upptagit, och den befrielse som af Fullmägtige
frän Stora Kopparbergs Län blifwit
sökt, är wunnen derigenom att 2. z. och 4.
Mom. i Z. Z. af Bewillnings Förordningen
blifwit flyttade till flutet af 2. §.
Riksens Ständer anhälla derföre underdänigst
det täcktes Eder Maj,t ofördröjeligen läta
kungöra de nu beflutne förbättringar i Bewtllnings.
Förordningen, jemte dit hörande BiIngor
neml.:
Reglor och föreffrifter till de skattstyldiges
och TareringsmännenS samt wederbörandes efterrättelse.
F^r
-
Den 16 October. 267
Formulair till uppgift wid Mantalsskrif
ning
och Taperina
Formulair
till Berednings och TaperingSlängder,
jemte förklaring deröftver.
Formulair till sammandrag öfwer Bewill
ningen
för h marje Län,
Formulair till det General-Sammandrag
öfwer hela Rikets Bewillning, tillika med Hemmans
och Stadsjords efter sina Closter och grader
uppskattade wärdén, hivilket af KammarNatten
kommcr att till Bewillnings Utskottet
wid nästa Riksdag öfwerlemnas. ,
För at sä mycket säkrare winna likställig,
het i Taxeringarne, och för framtiden erhälla
nödige upplysningar i Ve ämnen hwilka anga
Bewillningen, hafwa Riksens Ständer lätit
författa och upprätta desta Acter. En del tjena
till upplysning wid Swensta Medborgares
friwilliga handling att sig sjelfwe taxera:,en
del till föreskrift wid sädane ätgärder af Ämbetsmän,
som redan förut äro förestrefne och
nu blifwit stadfästade, och om hwilkas werkfjällighet
Riksens Ständer ä nyo fä t underdämghet
utbedja sig Eders Kongl. Maj.ts Nädiga
befallningar. Riksens Ständer anhälla derjemte
lika underdänigt det täcktes Eder Kongl.
Maj:t i Räder anbefalla »vederbörande Landshöfdingar
at ofördröjeligen läta trycka ett till.
räckligt antal Blanquetter till sä beskaffade
Tareringslängder som här blifwit föreflagne,
för att öfiver alt i Riket nyttjas, samt der.
jemte förständiga dem och Kammar-Rätten att lä
4
/>
s63 . Den 16 October.
ta upprätta förenande Sammandrag och GeneralFörslag
r enlighet med de projcytcrade Formulairen.
Hwad kostnaden för tryckningen af berör,
de blanguetter angär, anser Riksens Stander
den samma böra genom Landshöfdingarne för.
skjutas af de inflytande Bewillningsmedlen, men
at den sedermera mä ersättas pä det sätt att
för hwarje Blanquette som requireras, betalas
hwad papperet och tryckningen kostar.
Slutligen och dä Åtskilliga rättelser och
tilläggningar i Bewillnings. Förordningen nu
skedt, samt detzutom är Riksens Ständer bekant,
att wid de Taxeringar som innan anstalt
fogades om inställning deraf blifwit förrättade,
sä olika tillgätt, att pä somliga ställen, der
Författningen blifwit noggrant werkställd, Be.
willningen uppgätt till dubbelt ända til tredubbelt
emot hwad efter 1800 ärs Förordning utgjordes,
hwaremot den pä andra orter, utan
twifwel af mitzförständ om den nya Försatt,
ningens grunder, icke ens hunnit till förra Be.
willningens belopp, hafwa Riksens Ständer
trott det en granskning af ds werkställde Taxe.
ringarne wore nödwändig, för at winna likhet
i beskattningen öfwer hela Riket; hwartill Rik.
sens Ständer äfwen förmoda de föreskrefne för.
klaringarne öfwer Förordningen, noga eftcrfölj.
de, stola bidraga. I afseende härä fä Riksens
Ständer äfwen hos Eder Kongl. Maj:t i un.
derdänighet anhälla, det mätte den Nädiga
Författning widtagas att bäde Berednings, och
Taxerings - Comiteerne pä de ställen der Taxe.
rin
-
Den 16 October. 269
ringarne redan blifwit werkställde ä nyo mätte
sammanträda för att detze taxeringar öfwerse,
och efter förekommande omständigheter, i enlig,
het med Förordningen och nu skedde tillägg och
förklaringar, rätta.
Akterst fä Riksens Ständer i underdänig.
het meddela deras beslut, det för att sä widt
sig göra läter en gäng erhälla ett till alla de.
lar billigt och fullständigt Bewillnings System,
och i ändamäl att för nästkommande Ständer
bespara mycken tid och kostnad, sa wäl som för
de personer ät hwilka handhafwandet af Be.
willnings.Förordningen är anförtrodt, mä i Allmänna
Tidningarne kundgöras, dels at en Belöning
af Tre Tusende Riksdaler Banco kommer
att tilldelas den, som till nästa Riksdag
utarbetat och dä ingifwer ett sä fullständigt
Förslag till BewillningenS utgörande, att det
af Riksens ständer, efter deras BewillningsUrskotts
hörande, i berörde afseende gillas och
antages, dels att twänne andre belöningar af
Ettusende Twähundrade och Åttahundrade Riksdaler
stola utdelas ät dem hwilkas Förslag kunna
finnas leda till wäsentelig nytta och upp.
lysning i ämnet, men likwäl ej äga den fullständighet
som i förstnämde project erfordras.
Riksens Ständer framhärda re.
Swea Rikes til allmän urtima Riksdag
sammankallade Ständer göre wetterligt: Att sedan
Wi jemlikt Regeringsformens föreskrifter
efter
270 Den 16 October.
efter fulländad granskning af StatS.Werkets
tillsiänd och brister, sä wäl austogit serffilde
SlinNnor till bebofwens fyllande som ock ätagil
Ost en deremot swarande ärlig Bewillmng, tilt
beloppet lika med den hwilken wid ststsöiflutne
Riksmöte fastställdes, eller Twä och en half
Millioner Riksdaler, derunder inbegripne Lön
och Betalnings afgiften, Slottshjelpen och Medicinal
fonden, med de ytterligare wilkor af
Tariffernes ökande eller nedsättning, som den af
Ost äfwen nu godkände och fastställde Finansplan
innehäller, och Wi jemwäl, i betragtande
deraf at de wid ststledne Riksdag öfwerenskom.
ne grunder för Bewillningens utgörande icke
hunnit anwändas och pröfwas, desta grunder ä
nyo faststält, hafwe Wi öfwerenskommit at
den Bewillnings Förordning, som under den 28
sist!. April af Ost blifwit utfärdad, äfwen nu
och hädanefter mä blifwa gällande, endast med
undantag af de förklaringar Wi nu antagit och
beslutat; skolandes alla de moment, hwilka här
nedanföre i ny redaction utgifwas, gälla, fästom
wore de i ofwannämde Bewillnings-Förordning
af ben 28 ststledne April införda. Jemwäl
häkwe Wi gillat och stadfästat de Regler
och föreskrifter till de skattskyldiges och Taxeringsmännens
samt andre wederbörandes efterrättelse,
de formulair till Berednings och Taxeringslängder,
te formulair till uppgift wid Manta-skrifning
och taxering tillika med förklaring
del öfwer, hwilka härjemte kungöras att i stöd
af den rätt Ost tillkommer att i Bewillnings
mä!
-
Den 16 October. 271
mäl förordna, til wederbörandes vwillkorliga
efterrättelse lända, samt äfwen bifogat Forumlair
till Sammandrag öfwer Bewillningen i
hwarje Län, och till det Sammandrag öfwer
bela Rikets Bewillmng jemte Hemmans och
StadsiordS efter sine Closter och grader uppskattade
wärdén, hwilket ststnämde af KammarRätten
kommer at till nästkommande Ständer
öfwerlemnas.
Tillägg, förändringar och förklaringar
till Bewillmngs-Förordnmgen.
I. Art.
Jngresten 2:dra stycket, stdan 4 har blifwit
förändradt sälunda:
"Till utrönande häraf stal! för hwar och
en sälunda ffattskylldig person uträkning efter
bäda Tarifferna utgöras, och i Taxerings-längden
utföras; dock böra för tjenstehjon och ardetsfolk,
som ej hofwa nägon serskild inkomst,
desta uträkningar uppgöras endast efter Tarisfen
N:o 2."
§. 1.
1. Mom. std. 4.
"Med behLllen inkomst förstäs allt det öf.
wu'skott, som under äret wunnilS genom afta
st
-
272 Den 16 Oclober.
kastning af Egendom, penningar eller hwad
sich.qs näring, rörelse och befattning som häldst,
sedan derifrån blifwit afdragne de omkostnader
som i och för deras erhällande warit ounvgängelige,
samt ffatter af räntor för skulder,
jemte utbetalte hushyror för egit och rörelsens
behof "
Sälunda blifwer brhällen inkomst:
Sjette stycket sidan 4.
Af Contante penningar som icke efter EmbetSmäns
förordnande äro satte i taka händer,
samt af Aetier och fordringar: ärliga afkast.
ningen, ware sig i penningar eller deras wärde,
antingen den samma är upburen, -stier ännu
utestäende.
§. 2.
Sid. g.
1:0. Att i afseende pä den stora olikhet
som är emellan Hemman eller de sä kallade
Mantal, böra sädane af hwad natur och beskaffenhet
de wara mä, Kronochemman ej undantagne,
wid första ärets taxering indelas och
uppskattas efter ortens gängbara pris, pä det
sätt, att de som äro wärde Twätusende Riksdaler
och derunder sättes 'i första eller lägsta
Classen, de som wärderaS deröfwer och till och
med Tretusende Riksdaler i den andra, och de
som anses högre och til och med Fyra tusende
Riksdaler r den tredje Classen, allt räknadt efter
helt Mantal; mindre eller k ufne Hemmansdelar,
fastän hörande till ett och samma Hemman,
uppskattas hwar för sig, och hänför.s
hwarje
Den 16 Oktober. 275
hwarje Hemmansdel till den Clas bwartill den
hörer efter wärdet i förställande till helt Henrman.
Skyddsafgiften för sä Classifioerade Hemman
och Hemmansdelar utgöres alltid i enlighet
med Tariffen. Befmnes elster Taxerings,
männens ompröfwände något Hemman eller
Hemmansdel af högre wärde än Fyra Tusende
Riksdaler, ökes afgiften för hwarje öfwerstigande
Ettusende Riksdaler i samma progessiva
förhällande som t Tariffen är följdt för Hemman
och Hemmansdelar af tredje Clasen, emot
de af första och andra Classerne, hwarwid iakttages,
att bwad som i wärdet är öfwer jemna
Ettusende Riksdaler beräknas för fulla Ettusende
Riksdaler, sä akt dä till exempel för ,:24deis
mantal i tredje Clasen betalas tre skillingar
mer än i andra och sex skillingar mer än i den
första, skall för en lika stök Hemmansdel as
Hemman i wärde öfwer Fyra Tusende Riks»
daler till och med Fem Tusende Riksdaler er.
läggas tre skillingar mer än i tredje Classen,
eller En Riksdaler och femton skillingar; äfwensom
för ett helt Hemman af nämde wärde,
efter enahanda grund kommer att betalas Sju
Riksdaler tjugufyra skillingar: för ett Hemman
af Sju Tusende Zyra hundrade eller Ätta Tusende
Riksdalers wärde Tolf Riksdaler, och sä
widare, allt med samma tillökning af En Riksdaler
tjugufyra skillingar för hwarje Ettusende
Riksdaler som i Tariffen är bestämd för ett
helt Hemman af tredje Classen emot ett dvlikt
af veu andra. För Hemmansdel under tedels
Bihang. lil. B. N:s ZZ, 36, man
-
274 Den 16 Oclober.
mantal af högre ivärde än Fyra Tusende Riks.
daler efter helt räknadt bestämmes afgiften pä
det sätt att för ägaren i personlig Bewillning
beräknas En Riksdaler och derjemte ätta skillin,
gar för hwarje Etthundrade Riksdaler af Hem.
mansdelens upssattade wärde, hwarwid iaktta,
ges att hwad som i wärdet är öfwer eller under
jemna Etthundrade Riksdaler anses för fullo
Etthundrade Riksdaler, sä alt till exempel för
Hemmansdel af Tretio Riksdalers wärde be.
talas ätta ffillingar likasom för Etthundrade
Riksdaler, eller tillsammans med ägarens personliga
Bewillning En Riksdaler och ätta stil.
ling, och för Etthundrade Femtio Riksdaler
lika fem för Twähundrade Riksdaler sexton
ffillingar eller tillhopa En Riksdaler sexton stillingar,
0. s. w. Dock bör afgiften dä den efter
en sädan beräkning öfwerstiger den som är be.
stämd för i:24del af samma Zilatz, nedsättas till
Let belopp som för r:24del bör utgöras.
Wid Hemmans och Hemmansdelars upp
skattning mä wärdet icke grundaS pä äbyggna.
Len, ej eller pa strstildt dyrbara och betydligo
anläggningar som icke lemna nägon afkastning:
börandes likaledes grödan icke tagas i beräkning.
Samma Moment tredje stycket:
Afgistcrne för sälunda Clatzificerade Heiv'
man eller Hemmansdelar, hwarunder ägares
personliga Bewillning äfwen är inbegripen, M
alltid utgä efter Tariffens uttryckeliga innehäll
utan att taxering till afgift emellan någon a
Le fastställde Clatzer och grader mä äga runi
Den 16 October. 273
Den som äger eller brukar flere klyfne eller
mindre Hemman, belägne inom lamma Taxe.
rings-District, hörande trll en och samma Clatz,
ware berättigad att dem tillhoparäkna och erlägga
den afgift som för det deraf uppkommande
Hemmantal är fastställd.
Fjerde Mom. sid. 6.
4:0. Att innehafware af Boställe och l§.
ningsjord taxeras derföre pä Det sätt nedanstående
z. §. i denna Art. utstakar; hwa-remot
Arrendator af Boställe och Löningsjord, eller
Landbo och Arrende innehafware af Hemman
och lägenheter, som lyda under de till K r ungen
och den Kongl. Famillen upplätne Ku -soch
Kungs.Ladugärdar, erlägga ilka afgift s m
Landbo eller brukare af enstild mans Hemman
eller jord, hwadan ock Boställe ch annan Lo.
ningsjord , äfwensom Hemman hwilka ägas af ds
i första Mom. af nästföljande 4. §. nämde allmänna
Werk och Inrättningar eller höra till de här
nämde Kungs, eller Kungs Ladugärdar, böra,
enär de äro brrrtarrenderade, i likhet med
Hemman i allmänhet, uppffattas, och bestämmes
Arrendatorns skyddsafgift efter uträkning
af hwad i Bewillning för flik egendom borde
efter Tariffen i mon af Egendomens wärde er.
läggas, om den wore i enskild mans ägo.
Arrende Innehafware af andra, än de här
nämde Krono. lägenheter taxeras till skyddsafgift
enligt Tariffens innehäll.
Wid
276 Den i6 Oetober»
Wld denne § tillägges:
"io:v. Att för hustru af hwad Ständ
som hälst, erlägges serskild Bewillning swarande
emot en procent af den afgift, hwartill
mannen för sin person, ägendom och inkomster
anses, dock aldrig under ätta ffillingar.
11:0. Att Bewillningen för hemmawaram
de mantalsffrifwen son beräknas efter lika pro.
cent som i föregäende Moment för hustru stadgadt
är, dock ej till ringare än fyratio skilling
för den som är af en Lider emellan 18 och 50,
samt till Ljugufyra ffillingar för den som är
under 18 eller öfwer 50 är, kommande likwäl
den, hwilken är skrifwen och arbetar säsom
Dräng, Gesäll, Lärling, Handels-Betjent och
sä widare, at taxeras endast till den för sädane
personer utsatte afgift," utan afseende pä hwad
fadren i Bewillning betalar.
12:0 Att hemmawarande mantalsffrifwen
dotter taxeras till Bewillning swarande emot
en half procent af den för fadren fastställde
afgift, dock ej till mindre än sexton ffillingar?'
§. 3-
Rubriken förändras till Taxering för
Ämbets och Tjenstemän.
1. Mom. fjerde, femte och sjette puncterne,
sidan 8-
"Frän Inkomster af tjenst mä ej afräknas
skatter, ränta ä ffulld och hushyror, eller andra
afdrag äga rum än de personers underhäll och
aflöning, som till syflanS bestridande warit
ound.
Den r6 October. 277
oundgängelige, jemte de kostnader hwilka till LZ.
neinkomsternes utbekommande mäst amvändas,
och hwarunder i anseende till Boställen, samt
andre pä lön anflagne lägenheter, jemwäl inbegripas
alla sädane utgifter, hwarföre enligt 1. §.
1. Mom: af denna Artikel afdrag är tillätit.
Embets. och Tjenstemän eller publike Be.
tjente utan nägon lön. eller annan inkomst af
tjenst, bära i Bewillning betala hälften emot
hwad deras wederlikar wid samma eller dylika
Werk med minsta Lön deraf erlägga, dock ej
under En Riksdaler..
Innehafware af twänne eller flere sysslor
utan lön eller annan inkomst betala endast Bewillningen
efter förenämde grund för den af
dem hwarä högsta afgiften sig belöper?' a.dra
Z:dje,
§ 4-
Sidan 9.
r. Mom. ''Frän all Bewillning efter denna
Artikel af lös och fast Egendom, Capitaler
och fordringar fritages: Allmänna Bolag, Cas.
sor och Penninge-Werk, sädane undantagne om
hwilk» i Lidra Art. serskildt förordnadt är:
Widare allmänna underwisnings- och Scholeinrättningar,
Stipendier, Arbetshus, Hospitals
och Fattigförsörjnings.anstalter,. samt i öfrigt
alla fromma Stiftelser."
Sid. 11.
11. Mom. "Intill nästa Riksdag böra Innewänarne
sä wäl i Uddewalla Stad som i
Westek
-
273 Den 16 October.
Westerbottn, och den norr om Ore Elf belägne
dtl af Nordmalings Socken, säsom betydligen
lidande, de förstnämde af en allmän Brandsta,
da, de senare genom kriget, ätnjuta Leri för.
stening i Bewillninqs utstpllderne, at alla der.
ifrän betrias, hwilka ej kunna uppföras till
afgift efter Tariffen Nw i. för Femhundrade
Rrksdaler ärlig behällen inkomst, och att hwar
och en, som till nytznämde behållning eller der.
öfwer uppstattas, i betragtande af oriens all.
männa mitzöde, erhäller afstrifning af en tredjedel
emot hwad samma Tariff bestämmer."
Sid. ir. och 12.
12. Mom. "Under twänne är stall elter*
gift i Bewillningen säsom ersättning för stava
och lidande genom kriget, äfwen förunnas de
inbyggare i följande Socknar af nedannämde
Län, hwilka icke hafwa uti ärlig behällen inkomst
Twähundrade Riksdaler och deröfwer.
I Elfsborgs Län pä Dahls land:
Westra Eds, Nörsemarks, Töftedals, Kö.
landa, Gesäters, Lerdals, Rännelända, Rägereds,
Gärdbos och Högsäters Socknar.
I Carlstads Län:
Skillingemarks, Köhlens, Eda, Järnskogs,
Tössemarks, Ostwaldsstogs, Trankils, Fogel.
<iviks, Holmedals, Carlanda, Ny och Arwika
Socknar.
A Wester Norrlands Län:
Den söder om Ore Elf belägna del af
Nordmalings Socken.
I
Den 16 October. L7S
D Götheborgs och Bohus Län:
Näfverstad, Mo, Swarteborg, hwarunder
äfwen inbegripes den härtill hörande Tose Socken,
Krogstads, Sande. Heds, Lommelanda,
Hogdals, Näsinge och Skee Socknar.''
ii. Art.
Sid. r?.
2:0. "Af nedannämde Hemman: för Frälse
Egendomar betalas ester ingifwen och rigkig
befunnen Rusttjenst- Längd och Jordebok l det
Län, hwarest Egendomen är belägen, ätta stil.
lingar för hwsrje Rusttjenffmark.
Denna afgift, säsom af Grundstatts egenstäp
eller dermed jemförlig, ätfoljer Hemmanet;
men erlägges endast till hälften när Kongl.
Mast i Räder anbefaller Rustningens uppsät.
tande."
Sid. 14 och ,Z.
4:0. "Af Gäfwsr, Testamenten, Arf och
HLdei-LommiH salunda: För Gäfiva eller Testamente
af lös eller fast Egendom, Capital eller
fordringar, som tilldelas andra än Maka eller
Arfwingar i rätt upp och nedstigande led, eller
icke anstäs till allmänna Underwisnings, och
Schole. Inrättningar, Stipendier, Arbetshus,
Hospitals och Fattigförsörjnings.anstalter, samt
i öfrigt alla fromma Stiftelser, stall, dä Gästvän
eller Testamentet upgär i wärde till Trehundrade
Riksdaler och deröfwer, betalas sex
för hundradet. Är den som Testamentet eller
Gäfwan undfätt gifwarens lagliga Arfwinge
i fjer.
S8o Den 16 Oclobcr.
i fjermare skyldskap än efwan sagdt är, erläg.
ges ofwannämde afgift endast för den de! af
Testamentet eller Gäswan, som öfwerstiger hwad
Testaments- eller gäfwo.tagaren Lagligen deraf
ärfwa bordt, för hwilkel senare Bewillning
pä det sätt och under lika willkor, som om af«
gift af arfwemedel i allmänhet här nedanföre
stadgas, betalas bör.
Bewillning för Testamente och Gäfwa
erlägges enär deras belopp emvttages, bärandes
behörigt intyg att venne afgift blifwit betald,
eller säkerhet derföre hos Upbördsmannen
ställd, alltid uppwisas dä med Testaments- eller
gäfwo-brefwet lagfares.
Af alla Arfwemedel, ware sig i lös eller
fast Egendom, Capital eller fordringar, som
tillfalla andra än Arfwingar i rätt upp och
nedstigande led eller sysikon och deras barn,
bör utaf behällna förmögenheten erläggas tre
för hundradet i Bewillning ; en lika afgift äger
jemwäl rum för Fidei Commisi, som i arf tillfaller
fjermare än nysinämde stytldemän/ men
för ekterlefwande Makas giftorätt i bo betalas
icke nägvn Bewillning efter denna Artikel.
För de Fidei-Commisi som hädanefter stiftas,
ware sig till förmon för närmare eller
fjermare Slägtinge ellers oskylld person, stall
Bewillning utgöras till Tio procent af det w rde
ortens Taxeringsmän derä utsätta, och mä
icke Fidei-Commisibrefwet i Domstolens Protocoll
införas, innan genom behörigt intyg är
Den 16 October. 28»
styrkt att afqisten blifwit til fullo betald, eller
säkerhet derföre hos Uppbördsmannen ställd."
lll. Art.
§. 4. -
Sid. 22.
1. Mom. ''Borgerstapet och husägare af
alla andra Ständ, äga att utse Stadens Taxeringsmän;
kunna de icke förena sig om Taxeriilgs-Ledamöternes
utnämnande, bör ordentligt
wal ä allmän Rädstuga anställas. Sädane
wal ma förrättas, antingen pä det sätt, att
Borgerstapet och husägare af alla andra Ständ
genom allmän omröstning gemensamt utnämna
Stadens samteliga Taxeringsmän, eller ock
Clasie-wis, dä de Wal-berättigade inom hwarje
Clasi wälja sine egne Ledamöter af TaxeringsComiteen,
och ändteligen kan rättigheten att
utse Taxeristgs-Comitecns Ledamöter uppdragas
ät Electorer, som antingen utnämnas af Borgcrstapet
och Husägare gemensamt, eller ock af
hwarje Clasi serskildt.
Dä walet ster genom Electorer Clasie.wis,
iaktta,ges att af hwarje Clasi utses ett emot Taxeringsmännen
proportionera antal Electorer
Kunna
de wal-berättigade icke förena sig
om walsätter, afgöres frägan, genom allmän
omröstning, hwarwid äfwen, som dä wal af
Taxeringsmän eller Electorer förrättas, röster,
ne beräknas efter summan af hwars och ens
till Kongl. Maj:t och Kronan erlagde Bewillning
-
282 Den i6 October.
ving för det föregäende äret; dock mä blott de
närwarande röster afgilwa. För Stockholm
iakttages det serskilda förhällande, att dä wal
yrkas, bör det alltid owilkorlrgen werkställas
genom Electorcr, hwilka efter sörenämde grund
Clastewis utnämnas.
Electorcr reste per Capita. Omröstningen
werkställes alltid med flutna sedlar."
Sid. 23.
6. Mom. "I öfrigt gälle för Städerne
hwad för Landet sagt är, att dä fullt antal
Taxeringsman af nägondera Elgsten saknas, ersättes
bristen frän en annan. Wäl kände och
i Staden eller pä dest ägor boende personer
kunna till Taxeringsmän w^ljas, utan att äga
hus elilel jord.
7. Mom. I Stockholm och Götheborg
samt sörsta Clastens Städer ombytas hwarje är
en tredjedel af Taxeringsmännen, men i alla
öfriga Städer hälften,'hwarwid likwäl i anse.
ende till fjerde och femte Clasternes Städer rakt.
tages, att hwarannan gäng fem eller fyra
Borgare ärligen afgä, och att hwad Sala
Stad serskildt beträffar, det ena äret ombytas
tre Borgare 06) twänne Bergsmän, samt det
andra tre Bergsmän och twänne Borgare; de
kväljande dock obetagit att äter inkalla de af.
gäende."
Sid. 24.
10. Mom. "Hwad 2. §. 8. 9- ro. 11.12.
och rz. Mom. till iakttagande tvid BeredningsComitee
pä Landet föreskrifwa, gälle ock i af.
seende
Den 16 Octobcr. 283
seende pä Taxerings Comitee i Stad, som wore
innehållet här ordagrant intagit."
3- §-
Sid. 24.
6. Mom. "Hwar och en taxeras för allt
det han äger och innehafwer i flera serskildta
orter och district, ä den ort der han sjelf är
manlalsskrinven; men bans folk och underhal,
wande ä annorstädes befiutelige Egendomar och
lägenheter taxeras där de wistas.
Cheferne för de ä Landet sörlagde indelte
Regementen, böra inom October mänads fluthwarje
är tillsända Landshöfdingakne förteckning
gar ä de till Regementet hörande Löntagare,
hwaruti upptages bwars och ens wid Regemen.
tet innehafwande Embete, Boställe och Löne.
wii kor, med hwad mera som kan lända till
upplysning för Taxerings.Comiteerna, till hwil.
ka vesta förteckningar af Landshöfdingarne bö.
ra insändas. Efter Taxeringarnes flut äligge
Häradsskrifware!, at öfwer alla de Officerare
och öfrige Tjenstemän wid Regementet päförda
afgifter ofördrojeliaen upprätta och till Lands,
höfdingarne aflemna förteckningar, som till w.e«
derbörande Regements-Befälhafware öfwerlem.
nade, af dem böra tillställas Uppbördsmännen
wid Regementen, för att samma afgifter af
hwars och ens Lön innehälla; kommande att
sörhälas med deste medels lefwererande och redowisande
pä sätt hittfls manligt warit."
Sid.
284 Den 16 Oktober.
Sid. 26.
7. Mom. "Hemman, Bruk eller andra Lägenheter
skola, om än ägaren är annorstädes
Mantalsskrifwen, alltid sä wäl till deras wärde,
som till den ärligen behällna inkomsten uppskattas
af Taxeringsmännen i den Ort der de
äro belägne; men för sädane Fabriquer, eller
Förädlingswerk, hwilkas tillwerkning ej pä stället
afsättes och hivilkas afkomst Taxerings. Comiteen
säledes icke är i tillstånd att bedöma,
kommer endast tillwerkningens betydlighet eller
gwantitet jemte tillwerkningskostnaden att af bemälte
Comitee antecknas, och uppgifwas till den
Taxerings-Comitee, der ägaren taxeras bör."
Sid. 27.
n. Mom. ''Mantalsskrifningarne pä Ländet
och i Städerna skola förrättas under de
twenne sista mänaderne a/ äret, och Beredningarne
wara fullbordade inom den sista Markit
päföljande äret; bwarefter Taxeringarne böra
för Stockholm af Öfwer-Stäthäiiaren, samt för
de öfrige Städerne och Landet af Landshöfdin.
garne, sä tidigt utsättas, att de till den 15
Maji warda för det löpande äret fulländade, sä
wida icke i nägot Län Landshöfding skulle finna
en senare Termin oundwikligen nödig, i
hwilket fall tiden, sä wäl för Taxeringarnes
fullbordande, som för Debetsedlarnes utgifwan.
de mä efter Landshöfdingens ompröfwande be.
siämmas, dock ej senare, än i förra afseendet
till den sista Junii, och i senare fallet till den
Lv Julii, äfwen som den för insändandet af sam
man
-
Den 16 Oetober. »85
mandraget öfwer Bewillningens belopp till Landshösdingarne,
i iz. Mom. till den 15 Augusti
utsatte tid, dä kommer att förlängas lill den
ig September."
Sid. 28.
14. Mom. "Inom, slutet af Januarii mänad
hwarje är äligg Öfwer-Stäthällaren för
Stockholm, och Landsböfdingarne hwar för sitt
Län, att till Riksens Ständers Fullmägtige uti
Banken och Riksgälds. Contoiret, ej allenast in.
sända fullständig sammandrag, hwilka upptaga
den efter Förordningens serskillta Artiklar cch
Tariffer i hwarje Taxerings-District sig besilgande
hela Bewillnings.Summa, utan ock in.
berätta, huru mycket deraf infiutik, och hwad
med säkerhet af det dä ännu utestäende kan päräknas,
sä wäl som anledningarne till de afskrifningar
och restantier, som derwid kunnat
inträffa."
§. 6.
Sid. 28.
1. Mom. "Hwad Taxeringsmännen päfört
och stadgat, blifwer utan ändring fastständande,
sä wida ej den skattskyldig sjelf eller genom
skrifteligen befullmäktigad! Ombud, antingen ge.
nast, medan Taxerings. Comiteen ännu är samlad,
wisar att han af misitag och förelupen felaktighet
blifwit för högt debiterad, och Comi.
teen finner skäligt, att deruti lemna rättelse, eller
ock inom fjorton dagar i Stad, och en mänad ä
Landet, frän den tid dä Debetsedlarne, efter utfärdad
Kungörelse, stätt att afhemta, antingen
med
2Z6 Den 16 October.
med sine Beswär, uti hittills wänlig ordning,
wänder sig till Kongl. Masts Befallningshaf.
wande i Länet och widare i Laglig wäg den
fullföljer, eller ock anmäler sig om CompromitzRätts
erhållande, i Städerne hos Magistraten,
och ä Landet hos Häradsskrifware».
Kongl. Masts Befallningshafwande eller
den som i dest ställe i Stad eller pä Landet
Taxeringarne biwistar, ware jemwäl berättigad
att, pä förekommande skäl och anledningar, ä
Kongl. Masts och Kronans wägnar, läta in.
om ofwanffrifne tid söka rättelse antingen uti
hittills wänlig ordning, eller hos CompromitzRätt,
hwarwid walet tillhöre den skattskyldige,
som dock uppä infordradt utlätande bör genast
sitt beflut deröfwer tillkännagifwa, sä framt
denna rättighet skall wara honom förwarad.
Will Krono.Fogde eller annat Kronans
Ombud wid Taxeringen nägot anmärka, göre
han till Protocollet förbehäll, och pröfwe Landshöfdingen,
huruwida wälet bör fullföljas ekler
anmärkningen förfalla."
Sid. 29.
6. Mom. "Skulle nägon skattskyldig som
önskar att i Taxeringen söka ändring wid Compromitz,
wara af äkommen swär sjukdom eller
annat laga förfall ur ständ satt att derstädes
sin rätt i föreskrifne -ordning bewaka, mä han
derom inom den för rättelses sökande enligt
Z. Mom. kungjorda tid göra anmälan hos ut»
sedde Compkomitzarier, och sitt hinder med bewiö
styrka, ägande de att efter sig företeende
om
-
Den 16 October. ' Z87
omständigheter, bewilja uppskof med wälet, och
tilläta den klagande att sin talan emot Taxerings,
ätgärden utföra wid den efter nästföljande
ärets Taxering infallande Compromitz; hwarjemte
Compromitz - Rätten , enär i anseende till
sävant laga bewrsligt hinder nägot mål uiöfwer
den stadgade tiden kan blifwa pä dctz ätgärd
hanlande, bör hos Landshöfdingen gi wa det
tillkänna, tillika med de omständigheter, som
uppskofwet förorsakat."
IV. Art.
§. 1.
Sid. 4Z.
7- Mom. 1. Stycket. "Husbonde answare
för sitt tjenstefolks personliga skydds-a fg i't efter
Tariffen Nw 2. hwaremot Bewillning för egen.
dom eller bebällen inkomst, bär tjenstchjonet sjelf
päföras och af det samma erläggas, utan-minskning
af desi genom Husbonden utbetalte personliga
skyddsafgift, hwilken derjemte bör utgä
sächm swarande emot tjenstehjonets lön och
underhäll, som deremot wid beräkning af dest
serskillta inkomst icke upptages."
De följande stycken af detta Moment förblifwa
oförändrade.
Tariffen Nw 2.
Sid. Z8- under Artikeln Arbetare.
"Gifte samt Enklingar med Barn under ig
är, 40. tz"
Sid. 4Zi
288 Den r6 Octoöer.
Sid. 43. under Artikeln Folk.
"Gifte samt Enklingar med Bam under r.tz
b- ^
Qwinkon: Ogifte och Enkor utan Varn 52 tz.
Dito med Barn under 15 är, 8- st.''
Under Artikeln Färjekarlar.
"Gifte och Enklingar med Barn under ig
är, 24. H-"
Sid. 49.
Följande Stycke. "För dem af förenämde
"lägenheter hwilkas räntor eller afkomst under
"indelningen äro pä Lön anstagne, och innehas'
"mas pä winst och förlust af räntetagarue sjelf,
"we, erlägges afgiften till twätredjedelar emot
"hwad för de förstnämnde stadgadt är; mm för
"de lägenheter hwaraf utgäende wista och ständi.
"ga räntor anordnade blifwit, betalas afgiften
"till fulla 20 procent;" utgär alldeles,-emedan
Embets- och Tjenstemäns Bewillning för förenämde
lägenheter äfwensom för all annan inkomst
af Tjenst beräknas efter i. Art. 3. §.
Sid. gg. Likaledes och pä enahanda grund
utgär följande'.
"För de qwarnar i Städerne och pä Län"det,
hwilkas räntor eller afkomst under indelningen
äro pä Lön anstagne, och mnehafwas
"pä winst och förlust af Ränte-tagarne kjelfwe,
"erlägges afgiften till twätredjedelar, emot hwad
"för andre qwarnar stadgadt är, men för de
qwar
-
Den 16 October. 3x9
''qwarnar hwaraf utgäende wista och ständiga
"räntor anordnade blifwit, betalas afgifterne till
"fullo."
Sid. 56. kläder Artikeln Skärkarlar:
"Gifte samt Enklingar med Barn under ,Z
är, 24. st."
Sid. 57.
"Ständspersoner:
(Obemedlade ) 2: R:dr.
Mankön <utan Embete och Näringe i: 24. §.
(Tre Claster ) 1:
(Enka utan Egendom och)
Owinkön ^Näring eller arbetsförmäga ^ 8. st.
(Ogift Qwinna dito dito ) 16."
Formulairen Sid. 59, 60, 61, 62, 63 och
64. förswinna alldeles.
ock, §oäk.?nä ^,05 cten t6 r8r«»
----- ?reKs-8täric!er 16
----- Lorb2re-Frän6er clen 16 - -
- - - - Loncte^8r2»äsr «len
Stormäkligste Allernädkgste Konung.
^ anledning af den Nädiga Proposition Eder
Mast till Riksens Ständer täckts afgifwa an«
gäende styldighelen för alla att deltaga i wär.
Bihang. lil. B. Nw 37, 33. den
Lso Den iv October.
den om de fattiga, samt rörande en serskild i
detta afseende wid Amiralitets- Warfs- och Or,
gryte. Församlingar wid Götheborg uppkommen
fräga, fä Riksens Ständer härmed i underdä.
nighet deras sivar till Eder Maj.t öfverlemna.
I afseende pä den första af Eder Maj:t
i Räder framställda fräaa, huruwida icke alla
Sjömän, hwilka wid Götheborgs SjömanbuS
inmönstras, mä äläggas atl bttala, hwsrje Skep.
pare r R:dr., hwarje Skyrman 24 st. och hwär
och en af det öfriga Sjöfolket 12 st. Banco
om äret till de wid nämnde Stad belägne Amiralitets.
Warfs, och örgryte - Församlingars
Fattigwärds Inrättning, med hwad mera i
sammanhang dermed i Räder blifwit yttradt,
hafwa Riksens Ständer, hwilka pä de skäl Eders
Maj:tS Nädiga Proposition innehäller,
funnit det i allmänhet wara billigt, att äfwen
Sjöfolk bidrager till de Fattigas understöd,
medgifwit, att nedannämnde afgifter mä hädanefter
tills widare erläggas af allt S>öfolk som
förhyreS, icke allenast i Götheborg utan cck i
Rikets öfriga Städer hwarifrän sjöfart idkas
och der Fattigwärds - anstalter redan finnas,
eller dä de framdeles kunna blifwa inrättade,
neml. af hwarje Skeppare 1 R:dr, af hwarje
Styrman 24 st., af hwarje Bätsman, Matros
eller Jrmgman 12 st., samt af hwar och en af
det öfriga Sjöfolket, sä wida hon utom k-lst
om bord, för fin tjenst njuler nägon aflöning,
4 st-, allt Banco, om äret. Riksens Ständer
hafwa ansett det, till »vinnande af detza afgif
ters
-
Den 16 October. 291
ters allmänna och säkra utgäende, wara kämp,
ligt, att de samma stola erläggas icke wid in»
skrifningen, utan wid förhyrningen, samt att
wid detta tillfälle Sjömanshusen i de Städer,
der sädane finnas, och i de öfrige Magistraterne,
stola med redowiswngs skyldighet för Fat,
tigwärds-Jnrätmingarnes räkning läka uppbära
berörde afgifter, och öfwer deras erläggande
meddela bewrs, hwilka för wederbörande Tjenstemän,
wid Folkpastens utfärdande böra företes:
och stola bewis, att ofwannämnde afgifter för
det löpande äret i nägon Swenst hamn blifwit
utbetald;, befria frän widare kraf för det äret.
Ptterligare har Eder Maj:t i sammanhang
härmed t-ll Riksens Ständers yttrande
framställt om icke skyldigheten att försörja de
fattige, ware sig ältste eller barn, mä anses äligga
hwar och en som icke sjelf är i behof af
andras hjelp, samt huruwida i följe häraf, de
beslut, som af Studer och Församlingar pä
Landet genom pluralitet widtagaS, om afgifter
till de Fattigas försörjande, mä, sedan de samma
blifwit af Eder Mast pröfwade och gilla,
de, anses förbinda dem, hwilka oaktadt före.
gängen vffentelig kallelse, warit fränwarande,
eller ock till beslutet nekat, äfwen som dem,
hwilka sedermera till Staden eller Församlingen
inflytta, hwarwid noga borde iakttagas, att ä
ena sidan icke nägon öfwerdrifwen tunga skulle
nägon emot dest wilia päläggas, och ä den andra
sidan ej eller nägon kunna undandraga sig
en pligt den bäve christendom, mensklighet och
med.
292 Den 16 October.
medborgerlighet gjorde helig och ^villkorlig.
I anledning af hwad Eder Ma:jt lälunda i
Näder pttrat, hafwa Riksens Ständer funnit
de af Eder Mast siramställde grunder i
afseende pä skyldigheten till de fattigas sörscrsaude,
och sättet att bestämma de dertill erforderlige
asqifter, enlige sä wLl med ännu gäl.
lande Författningar i detta ämne, som med
samhällS. ordnmgens ostridiga fordringar, och
derföre ansett sä mycket mera skäl, att till alla
delar bifalla och gilla dessa grunder, som, dä
de inom hwarje Stad eller Församling ä Län.
det r följd deraf widtagne beflut, om asqifter
till de Fattigas underhäll böra af Eder Mast
prö'waS och fastställas, all farhäga för dessa
asgifters ojemna och egenmäktiga fördelning,
synes förswinna, och de wid Socknestämmor
förut ingängne friwillige öfwecenskommelser om
de Fattigas försörjande, emedlertid kunna, pä
sätt manligt warit, tjena till efterrättelse: dock
hafwa Riksens Ständer trodt till större tydlig,
het, det böra bestämt uttryckas, att plmaliteten
wid fattande af ofwannämde beflut skall be.
räknas efter det ä hwarje ställe i sädane frägor
wanliga omröstningssätt.
Riksens Ständer framhärda ic.
Utdrag
Den 16 October. 2ZZ
Utdrag af Högloft. Rrdderffapets och
Adcins Protokoll wid llrtima Riksdagen
i Örebro den 16 Octob. lZrv.
S. D. >°-^edan Ridder skåpet och Adeln denna
dag gilladt Bewillnings. Utskottets utlätande af
den 15 dennes, i afseende pä TyenstehjonS Bewillnings-afgift,
fann Ridderffapet och Adeln
sig ej kluuia instämma i det Wällofl. BorgareStandets
genom Protocolls Utdrag erf berörde
dag meddelta beflut till förändring af Utskottets
förslag i detta ämne, och beflöt i anledning
häraf att denna fräga skulle, enligt Regerings,
formen, t'll afgörande af det förstärkta StatsUtskottet
sörwisas. Or supra.
Lx ?rotocollo
A. 6. Silverstolpe.
Utdrag af Högloft. RidderssapetS och
Adelns Protokoll tvid Urtima MSdagen
i Örebro den 16 Octob. rgio.
S. D. Alfskogs Stats- och Banco Utskottens
i förledne gärdag uppläst Memorial afgifne tillstyrkande
om förhöjning i Arfwodet för Fullmägtige
i Banken och Riksgälds - Csmoiret.
Ut supra.
klx Urotocollo
O. Silfverstolpe.
Utdrag
294 Den 16 October.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Arebro den i6Octob. 1810.
S. D. 28id förnyad föredragning af Bervinning»-UtjkottetS
förledne gärdag pä bordet lag.
da Utlätande öfwer en i det Wällofl. Borgare.
Ständet gjord anmärkning wid Utskottets pro,
jecterade förändring i 4. Art. 1. §. 7. Mom.
af Bewilinings-Förordningen, i afseende pä Tjenstehjons
BewillningS. afgift, Lief Utskottets Ut,
lätande af Ridderskapet och Adeln gillabt. Ur
«upr».
Lx krotocollo
S. 6. 8ilkverstolpv,
Utdrag af Högloflige Ridderffapets och
AdelnS ProtocoU wid Urtima Riksdagen
t Arebro den rSOctob. i8>o.
S. D. Äifölls Stais. Utskottets förleden gär.
dag inkomna Memorial rörande Arfwoden för
Utskottens Secreterare och Cancellister. Ur supr-.
Lx protocollo
6. 8ilverkolps.
Utdrag
Den 16 October. '295
Utdrag af Högloft. RtdderffapttS och
AdelnS Protokoll wid Urrtma Riks.
dagen i Arebro den >6 Octob. 1810.
S. D. föredrogs ä nyo Stats, Utskottets för.
ledne gäcvag pä bordet lagda Utlätande öfwer
i trenne-NikS-Ständ gjorde anmärkningar wid
Utskottets Betänkande om KungSgärdarnes för.
wallning, hwiiket Utlätande af Högloft. Rid»
derskapet och Adeln gillades. suprs.
Lx Urotocollo
6. 8ilv«illolpe.
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den »6 Octo.
ber r8lo.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Bewillnings
uWottetS Utlätande öfwer den af Wäl.
loft. Borgare. Ständet gjorda anmärkning wid
nämnde Utskotts förslag till reglor och föreskrister,
att wid Bewillningens Taxerande iakttagas.
tit supra.
Lx ?rotoeoll»
U.
Utdrag
L96 Den 16 October.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Örebro den 16 Octo.
her i8ro.
S. D. ^)rd justeringen af Expeditions. Utskottets
Forsing tlll underdånig skrifwelse till Kongl.
Mast rörande Bewillningen, ansäg Preste.
Ständet Riksens Ständers underdäniga anhällan,
om sädan författning, att Taxerings-Co.
miteecna ä nyo mätte sammanträda, böra sä
uttryckas, att detsamma gällde ej mindre om
Berednings, än Taxerings-Comiteerne, hwar.
söre ordet: Taxerings. Comiteerne borde tilläggas:
bade Berednings och, uti hwilket beslut de
Refpcctive Med. Ständen skulle wördsamt och
rvänligen inbjudas att sig med Preste. Ständet
förena, supra.
Lx ?rotocollo.
I. O.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti wrebro den r6 October
i8io.
S. D. ^)ivad Stats-Utskottet uti dest Betan,
tande, angäende trycknings, kostnaden af Bi.
han.
Den 16 October. 297
hanget till Riks-Ständens Protocoll, m. m., yt.
tradt och tillstyrkt, blef af Preste-Ständet gil.
ladt. klt supra.
Lx ?rc>tocollo
O. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hället H06 Högwördige
Preste.Ständet wid Urtima
Riksdagen uti wrebro den 16 October
1810.
S. D. dillade Preste.Ständet Stats. Utffot.
tets Betänkande, angäende Arfivoden för Utskottens
Secreterare och Cancellister. vr supra.
Lx ?rotoeollo
g. dl. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
wördige Preste.Mändet wid Urtima
Riksdagen uti Örebro den 16 October
1810.
S. D. ^ill Stats, och Banco-Utskottens ge.
mensamma Utlätande, rörande tillökning i ars.
modet för Fullmäktige i Banken och Riksgälds.
Contoiret, kemnade Preste. Ständet sitt bifall.
Ut supra.
klx ?rotocollk>
I. O. ^lingvik.
Utdrag
Ls)8 Den 16 Oktober.
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Hög.
wöldige Preste Et-indet nid Urtima
Riksdagen utt Orebro den i6 Octo.
ber igro.
S. D. ^tter uppläsande af Wällefi. Borgare.
Ständets Protocolls Utdrag as denna dag, in.
nehällande ogillande af Beirillnings. Utskottets,
förnyade Utlätande om utgörande af Tjenstehjons
Bewtllnings-afgift, jemte inbjudning till
de öfrige Ständen att uti samma bestut instäm,
ma, ansäg Preste-Siändet sig icke kunna frängä
sitt förut till Utskottets ofwanberörda yttrar.,
de kemnade bifall. Ot supra.
Lx ?rotocollo
tt.
Utdrag af Bergare-Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
»6 Oktober 18»v.
S. D. gillades Stats.Utskottets förledne gär.
dag pä bordet lagda Memorial med förslag till
Riksdags arfwodcn för Utskottens Secreterare
och Cancellister. tte supra.
kx ?rotocollo
0. Valerius.
Utdrag
Den 16 October. 299
Utdrag af Borgare-StändetS Protocoil
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
16 October 18 ro.
S. D. Upplästes Expeditions - Utskottets Förslag
till sammanvrag af bestulna förändringar,
förklaringar och tillägg i BewillningS. Förord,
ningen, jemte den till Kongl. Maj.t härom af.
gäende underdämga Skrifwelse.
Mkd äberopande och reservation af sitt beflut
i afseende pä Tjensthjons beskattning, god»
kände Borgare Ständet i allt öfrigt Utskottets
redaction; men som Ständet tillika fann nödigt,
att Förordningen blefwe utgiftven i ett sammanhang,
skulle, i följe deraf, den projeeterade
ingretzen till Sammandraget förswinna och uti
Skrifwelsen till Kongl. Majit framställas den
underdämga önskan, att Bewillnings.Förordningen,
sedan den med Herr Landtmarskalkens och
Talmännens underskrifter blifwit försedd, mätte
helt och hällit omtryckas, med intagande deruti
af ofwannämnde rättelser, förklaringar och Lil.
lägg, samt en sä stor upplaga deras göras, att
ett tillräckligt antal exemplar, afsändt till Lands,
orterne kunde hällas Taxeringsmännen och an.
dre wederbörande till handa: uti hwilket bestut
de Respective Med. Ständen skulle wördsamt och
»vänligen inbjudas att sig med Borgare. Ständet
förena, ttr supra.
kx ?rotoeolls
I. v. Valerius.
Utdr«s
8os Dcn 16 October.
Utdrag af Borgarc-Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen r Orebro den
16 Otlobcr iZco.
S. D. v-^tats- och Allmänna Beswärs. och
Oeconomie Ulstottens yttrande i anledning af
Borgare Stänkets anmärkningar wid deras gemensamma
Betänkande om Allmänna MagazinsInrättningen,
godkändes, supra.
Tx ?rotocollo
l). Valerius.
Utdrag af Borgare.Ständcts Prottcoll
wid Urtima Riksdagen i Örebro dcn
16 October l8»o.
S D. ^wad StatS. Utskottet uppä samtlige
Riks.Sländens kemister yttrat och förestagit rörande
»verkställighets, sättet och nödiga medel
för tryckningen af sä »väl Constitutions. Uiskot.
tets Förslag till förändringar i Grundlaqarne
som Bihanget till Ständens Protocoll, blef af
Borgare. Ständet gilladt. Oe supra.
kix ?rotocollo
js. O. Valerius.
Utdrag
Den 16 October. zor
Utdrag af Borgare - StändetS Proto.
coll wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 16 October i8lo.
S. D. 29id förnyad föredragning af Statsech
Banco-Utskottens Memorial af den 15 den.
res, med tillstyrkt förböjning i Banco och Riks.
gälds. Contoirs Fullmägtigcs Arfrvoden, blef
ketta Utskottets förslag af Borgare-Ständet
egilladt. ickr supra.
Ilx ?rotoc:ollo
ä- O. Val erie».
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde
Ständet wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 16 October 1810.
S. D. o3ewillnings> Utskottets pä bordet hwi.
lande Utlätande af den ii dennes, öfwer Stads.
Mstoren Westins gjorda motion, om en Pris.
sräga, angäende en förenklad method till Be.
»villningens utgörande, att wid nästa Riksdag
beswaras, blef af Ständet i sä »nöttö bifallit,
att förestagne belöningen skulle tillkomma den,
sein emedlertid utarbetade och dä inlemnade ett
sä fullständigt Förslag, att det af alla fyra Riks.
Ständen, efter Bewillnings-Utskottets hörande,
gemensamt gillades och antoges. icke supra.
Lx ?rotocollo
Labriel Oämson.
Utdrag
ZQL Dcn 16 Octvber.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon,
de-Ständet wtd Urtima Riksdagen
i Arebro den 16 October 1810.
S. D c^^ifölls af Ständet Stats, och Oeco.
nomie UlstottenS, i förening med Banco-Unkottet,
afgifne, pä bvrdet lagda, nu ä nyo före.
dragne Utlätanoen af den z och ,g dennes, i
anledning af Kongl. Maj ts Nädiga Propvsition,
angäende Allmänna MagazinsJnrättnin,
gen. Ot suzrrs.
k^x ?rotoco!Io
6sbnel 06msnn.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Bon.
de Ständet wtd Urtima Riksdagen i
Orebro den »6 Oktober 1810.
S- D ^ anledning af gjorda anmärkningar
wid Allmänna Beswärs» och Oeconomie-Ulskottets
den i e dennes meddelade Utlätande öfwer
de flereS Memorialer angäende dels Allmänna
Magazins. Inrättningens St,» else och Förwalt.
ning, dels utwägar att afhjelpa Spannemälens
närwarande wanpris, besiöt Ständet äterremitz
med anmodan till Utskottet att öfwer anmärk,
ningarne med sitt yttrande ofördröjligen inkomma.
evyr».
Lx ?rotocol!c»
^slxrioi Öämsnn.
Utdrag
Den 16 Oetter. ZOZ
Utdrag af Protocollet, hältet hos Bo»,
de-Etänder wtd Urtima Riksdagen i
Orebro den »6 Oktober i8ro.
S. D. konstitutions'UtlkottetS i Memorial af
den rs dennes, att af kommande Ständer prkif.
was och afgöras, till Ständet öfwerlemnade
Anmärkningar wid, och Försiag till förändrin.
gar af Regeringsformen och Riksdags. Ordn in.
gen, skulle till nästa Riksdag blifwa hanlande.
Ol 5uyrs.
Lx ?rc»tcicollo
Linnel Octmsllv.
Utdrag af Protocollet, hältet hoS Bonde.
Ständet wid Urtima Riksdagen- i
Orebro den >6 Oktober i8lo.
S. D. e9eflötS, att de i Memorial af den
ro dennes frän Constitutions-Utskottet insände
Anmärkningar och Förslag till förändring i
Tryckfrihets-Lagen, enligt 8». § i Regeringsformen,
skulle hwila till nästa Riksdag, att dä
först af kommande Ständer pröfwas. Or vvprs.
klx ?lotocollo
Lrdriel Öämarin.
Utdrag
Zv4 Den 16 October.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 16 October 1810.
S. D. föredrogs ä nyo Stats. Utskottets, i
anledning af Kongl. Majlis Nädigq Proposi.
tion, angäende de pä Allmänna Indragnings.
Staten uppförde Extra Löner och Pensioner m. m.,
den 29 sistledne September meddelade Utlätande,
i förening med Utskottets pä äterremisi, den iz
i denne mänad afgifne yttrande öfwer de hos
Bonde. Ständet gjorde anmärkningar; och blef,
efter framställning derom af Talmannen, Stats.
Utskottets Betänkande, till alla delar gilladt.
Ot svprs.
klx ?rotocollc>
6Lbriel Öäwsrm.
Utdrag af Protocollet, hället hos Borrde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 16 October 1810.
S. D ^-fter förnyad föredragning af Statsutskottets
den ;8, 24 och 26 sistl. September
samt den iz dennes meddelade Utlätande, allt
i anledning af Kongl. Majus till Riksens Ständer
den z September, i Räder gjord» Propo
sition,
Den 16 October. zoZ
sition, angäende förwaltningen af Kungs, och
Kungs-Labugärdarne, förenade sig Ständet all>
mänt derom, att som Ständet förblefwe wid
sikt under förra Riksdagen fattade beslut om
»esie Krono-Egendomars försäljnrng, ägde hos
Ständet för närwarande ej nägon öfwetlägg»nng.
än mindre nägot besiut, om deN förestag.
ne förwaltmngen rum, Oc snprL.
^x sirotocollo
Lsbi-isl OämLnn.
Utdrag af Protocollet, hället hoS Bonde
Srändet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den »6 Oktober 1810.
S. D. (^tats. Utskottets Memorial af den 29
sistledne September, innehällande desi Utlätande
öfwer Kongl. Majus Allmänna Rädiga Proposition
till Riksens Ständer af den 26 nästförutgäende
Iulii, angäende Stats. WerketS tillständ
och behof, blef, i hwad derutinnan fanns hemsiälldt,
att den wid sista Riksdag gjorda Stats.
Reglering och Finance.plan mätte utan förändring
bekräftas, pä derom nu gjord serskild
Proposition, bifallit. >Ur ruprs.
Lx ?sotocollo
Lsbiiel Oclmrnm
Bihang, lil. B. Nw 2S, 40. Ut
-
Zv6 Den 16 October.
Utdrag af Protokollet, hältet i Riksens
Högloflige Ständers Allmänna Be«
swärS- och Oeconomie. Utskott, den
,6 October »8»o.
S. D. Upplöstes ett ifrän det Wällofl. Bor,
gare-Ständet inkommit Protocolls Utdrag, innehällande
anmärkningar emot den af Utskottet,
uri dest, i anledning af flere Memorial, den 11
flstledne afgifne Betänkande, föreflagne under,
däniga anhällan hos Kongl. Maj:t att Utländsk
Spannemäl mä antingen tills widare till inför,
sel förbjudas, eller ock med en lämpeligen för.
höjd Tull beläggas; och beflöts, att Utskottet
till swar pä berörde anmärkningar skulle förklara,
att dä Utskoftet, till uppmuntran för Rikets
hu'mudnäring, Åkerbruket, och till afhjelpande
af Spannemälens nog allmänt öfwerklagade
»vanpris, ansäg sig böra wördsammeligen före,
flä ofwan upptagne alternativa underdäniga an.
källan hos Kongl. Mast, skedde det af öfwer,
tvaelse, att Kongl. Mast skulle i anledning der.
af, efter Nädig. pröfning af alla nu förekom,
mande omständigheter, i Sin »vishet widtaga
den författning, som för Riket fanns förmon,
liaast, och med samma »vishet, wid förändrade
omständigheter, ej underläta att förändra eller
upphäfwa ett Bestut, som ej dä mera more förenligt
med Rikets sanna nytta: samt att Utskotret
tillstyrkt, att det förbud emot införsel af
Utländsk Spannemäl, eller den förhöjning i
Den 16 October. Z07
Tullen derä, som kunde i Räder blifwa stad.
gad, ej skulle sträcka sig lill de norr örn Gefle
belägne Orter, emedan deras innewänare »vanligen
nödgadeS köpa större delen af sin bröd,
föda, och i anseende lill transportens längd ej
lunde hemta Spannemäl-ifrän Swerige, ulan
en känbar tillökning i det pris, hwartill den
ifrän Finland eller Liffland erhölleS.
Herr Commerce. Rädet Ekman, som dels
förut, dels nu under öfwerläggning i detta äm,
ne, hade yttrat, att han ansäge Utskottet böra
i sä mätto förändra sitt Betänkande, att i den
föreflagne underdäniga anhällan hos Kongl.
Mast ej skulle omnämnas förbud emot Utländsk
Spannemäls införsel, utan blott förhöjning i
Tullen derä, uppläste till stöd för denna sin me.
ning ett anförande, hwaruti de öfrige närwarande
Ledamöterne af Borgare-Ständet instäm,
de; och hwilket, enligt derom gjord begäran,
skulle jemte Protocolls Utdrag om hwad Ut,
flottet till swar pä berörde Anmärkningar förklarat,
Wällofiige Borgare. Ständet meddelas.
Ur rvprr.
kx ?rotocol!o
Larl O. Skogmur».
808 Den 17 October.
VpxlUt lior §Lmr!ixe MIir-8t3n6ei, äsn rz ONober l8i».
Wördsamt Memorial.
följd af de Respective Riks Ständens genom
PcototollS Utdrag meddelte beslut, har dct
förstärkta Stats-Utffottet sammanträdt, och pä
sätt 7t och 69 Z. §. af Regeringsformen samt
Sv §, af Riksdags.Ordningen föreffrifwa, sedan
en Levan,ot utlottad blifwit, tilt afgörande
företagit följande woterinqs Proposition:
ven som bifaller den af BewillsiingsUtskottet
föressagne redactron af i:sta puncten
7. Mom. 1. tz. 4. Art. i Bewillnings-Hör.
ordningen, sä lydande:
^Husbonde answare för sitt Tjenstefolk-?
personliga SkpddS.afgift efter Tariffen N:o 2;
bwaremot Bewillning för Egendom elier behäl.
len Inkomst bör Tjenstehjonet sjelft päföras och
af det samma erläggas utan minskning af dest
genom Husbonden utbetalte personliga Skpddsafgift,
hwilken derjemte bör utgä säsom sivarande
mot Tjenstehjons lön och underhäll, som
deremot wid beräkning af serskilt inkomst icke
uptages." Skrifwer Ja!
Den dct cj will ftrifwer Mej! winner
Mej, sä kommer pä sätt det ^ogtärode Bor.
gare-Srändet funnit, nysinämde 7:de mo«
ment, att erhälla uedanskrifne lydelfe:
"Husbonde answare för sitt Tjenstefolks i
Tariffen Nw 2 utsatta personliga Skpdds-af.
gift, men Tjenstehjonet för den Bewillning,
svin
Den 17 October. L09
som det för Egendom och behällen Ankomst bör
erlägga, sedan derifrän desi af Husbonden ut.
betalta Skydds.afgift blifwit afdragen."
llti z:dje Reglen uteslutas de sista <vr.
ben, "af minst 50 Riksdaler om äret?'
Början af 4:de Regien förändras sälunda:
"Husfolk och Tjenstehjon, som utom sin lön
och sitt undnhäll hafwa behällen Inkomst, re."
Utur s:te Reglen utcslutes den sista meningen,
frän och med orden: "dock med undan»
tåg af lagstadda Tjenstehjon :c " ända till slutet;
och iö:de Reglen erhåller följande nya
redaction: "Jemlikt 4.de Art. 1. 7. mom.
ällgger det Husbonden att answara för sitt
tjenstfolks i Tariffen N o 2 utsatta personliga
Bewillning äfwen i de fall, dä Tjenstehjonet
för Egendom eller behällen Inkomst taxeras;
bwarfZre denna Tjenstchjonets afgift alltid bä»
de i Uppbördsboken och i Husbondens Debet.,
sedel uppföres, samt af Husbonden betalas,
dock med rättighet lör honom att af Tjenstehjon
nets lön afdraga hwad han för detsamma er.
lagt. Har Tjenstehjon utom sin lön och sitt un.
derbäll, Egendom eller serskilt behällen Inkomst,
bör, till följd af i. Art. 1. mom., desi Bevillning
efter häda Tarifferne uträknas, samt derwid
desi lön och underhäll efter förhällandet i
hwarje ort upptagas bland desi öfriga behällna
Inkomst; skolandes den Bewillning, som enligt
denna beräkning Tjenstehjonet päföreS, af det
samma erläggas, sedan desi genom Husbonden
förskjutna personliga Skpdds. afgift derifrän
Zlo
Den 17 October.
blifwit afdragen. ^warförutan Expeditions,
Utstottet skall uppdragas, att i enlighet härmed
rätta de Exempel pä Tjenstehj»' s Debitering
för egen och behållen I.-ikomst, som
uti Lormulairen till Berednings, och Laxe,
rings längder äro intagne.
Sedan omröstningen för sig gätt, hopräk.
nades röste-antalet och befanns utgöra
72 Ja! och
47 Nej!
Och som Ja säledes wunnit, sä kommer wid
den af BewillningsUtffottet föreflagne redaction
af i. puncten 7. mom. 1. §. 4. Art. af Be.
willnings. Förordningen att förblifwa.
Hwilket de Respectjwe Riks. Ständen word,
sammeligen meddelas. Örebro den 17 Oct. 1810.
NZxlokl. K!6äerSczpeti ock
I-LllLmätLPL
^ok. I-LgerbjsIIcs.
kL RSZtLrr6e vorx-^-5rZn6-r,
I.ecl»mAt,rr vl^nzr
Obr. l-oven.
kL U6gvör6!^e ?rettc-5tZar!et5
I-eäsmöterr vägnar
Tb. Weiämsn.
kZ Ne^e,v!,iili 8on6c-5lka»IclL
I-cäimZlerz v5^n,r
Orton l-oogberA.
l.. t-unniu».
Vxp.
Den 17 October. 31 r
Kor Loncke-Sriinäst l? OÄober r8ro»
Wördsamt Memorial.
^ anledning af det Hederwärda Bonde-SLändets
anmärkning wid den underdäniga Skrif,
welsen, rörande Pensionsstaten för bletzerade
Officerare och Under. Officerare, fär Mffottet
wördsamt upplysa, att det, sedan det erhänit
tre StändS sammanstämmande beslut, i enlighet
med 69. Z. Regeringsformen och 49. §- Riks.
dags-Ordningen, derefter författat expeditionen;
hwarjemte Mffottet fär tillkännagifwa att det
pä lika sätt utfärdat Expeditioner till de öfrige
Riks-Ständen i frägor, Ler nägot af dem warit
af olika mening, utan att deremot anmärk,
ning blifwit gjord; och har Mffottet, när det.
samma blifwit älagdt att wid witz förelagd dag
hafwa Riksens Ständers Expeditioner färdiga,
i sädant afseende ej trodt sig kunna uppehålla
mäl, hwilka enligt Regeringslagarna warit
afgjorde.
pä Expeditions.Utskottets wägnar:
k. Strömfelt I-uäviz bäörnsr..
?. btilllgvill. krig blilsroa.
Z12 Den 17 Octoher.
Vpxl!li qxk xoälrLn-i kai Ki<i6. ock ^6eln cien 17 <Z^ot>. I8l«>
?rsAs-8tKnäet <jeo 17 - -
- LorALre-8rIn>let 6en I?
- - öoi>6s-8r!n«!sk cleo . .
Stormägtjgste Allernädigste Konung.
b den Nädiga Proposition Eder Maj.t till
Riksens Ständer afgifwlt, angående förwall.
ningen af Kungs, och Kungs Laduqärdarne,
bär Eder Mast till Riksens Ständers eftersinvande
framstält följande 2.ne frägor:
1:0 Hwilka grunder hädanefter för huShällyingen
med de frän Arrende ledige eller ledige
hlifwgnde Kungs, och Kungs-dadugärdar
mä pröfwaS wara de tjeyligaste?
2-0 Huru fyrhällas bör med betalningen
för de ät nu warande Arrendatorer af sädane
lägenheter emot wist penninge-afgift upplätne
dagsverken?
I afseende pä den första af besia frägor,
hafwa wäl Riksens Ständer wid sistledne Riks.
dag för sin del genom Nämnd bestulit, att Kungs,
gärdarne borde styckas och till Skatte försäl.
jas; men Eder Maj.t har i Desi Nädiga Pro.
position tillkännagifwit att Eder Maj:t icke ansett
sig derM kunna bifalla. Wld i följe här.
gf anställd pröfning, huru wid betta förhällan,
de Kungsgärdqrne borde förwaltas, hafwa Rik.
seus Ständer tagit i noga öfwerwägande sä wäl
hwgd Stats Utffottetwid nästlidne Riksdag i detta
ämne
Den 17 Oktober. Ziz
ällme utredt och tillstyrkt, som hwad om Kungsgärds
arrenden stadgas i Kongl. Kungörelsen
af den »7 December r?99, hwilken, efter hwad
en redan wunnen fleräng erfarenhet wisar, ostri.
digt är bygd pä de klokaste grunder, ej mindre
till befrämjande af en förbättrad hushällmng
med vesia lägenheter, än ock till ästadkommande
af en skälig inkomst för Stats.Werket.
Med fullkomligt bifall i öfrigt till besia
grunder, hafwa dock Riksens Ständer trodt,
att Kronans winst i förening med ökad befolk.
ning och wiosträktare odlingsföretag, torde kunna
i än högre mon befordras, cm de till arrende
ledige KungSgärdarne, hwilka hwar för sig innefatta
flere mantal, blifwa kiufne och borrt.
arrenderade i lägenheter af endast l a 2 man.
tal, till winnande af hwilket ändamäl det borde
äligga Kongl. Kamar. Collcgium, att wid
Kungsgärds arrende, ledigheter, efter föregän.
gen undersökning, pröfwa och fastställa, huru
en sädan klyfning efter localenS beskaffenhet
mä werkställas, samt derefter föranstalta, att
de nva Kungsqärdshemman, hwilka pä detta
sätt skulle uppkomma, äfwen som de serskildte
Hemman, hwilka förut lydt till Kungsgärdar.
ne, tillika med skattlagdt qwarnar och andra
lägenheter, samt Fisken, hwart för sig genom
Auction till arrende warde utbjudne Dock
hafwa Riksens Ständer funnit nödigt, att wid
samma tillfälle hela Kungsgärden med alla si.
na lägenheter ställes pä Auction till för arrén,
dcrande, pä det utrönas mätte, hwick.tdera an.
budet,
zi4 Den 17 October.
budet, antingen det sammanlagde för den styckade
KungSgärdens, eller det som ster pä
Kungsgärder» i dest ostyckade tillständ, blifwer
för Kronan det förmonligaste, och säledes böp
antagas.
Afivenwäl hafiva Riksens Ständer ansett
Kronans inkomst af de borrtarrenderade Kro.
no-qodftn kunna göras säkrare, och af myntetS
stigande eller fallande mera oberoende, om alla
de under arrendet begripne körmoner, hwilka
hittils bliiivit ställde under Auction för penningar,
hädanefter utbjudas emot afgift i Spännemäl
att lefwereras in natura eller betalas r
penningar efter ortens ärliga markegäng, eller
ock, der omständighetcrne sädant föranleda, emot
afgift i hö, hwilket alltid^ bör lösas efter or.
tens ärliga markegäng. Äfwen böra alla de
serstUde styldigheter som Arrendatorerne utorn
arrendesumman warit underkastade, säsom att
hälla en mälfyllig felfri hingst af witz älder,
att inrätta och underhälla antingen Stuteri,
Schäferi eller Holländeri med dermed ätföljan.
de förbindelse, samt att tillöka och förbättra
de ä Kungsgärdarne warande Träd. och Humlegärdar,
att anlägga Trädscholor och att der.
af plantera Alleer och Häckar, stulle kunna
wid framdeles till upprättande Arrende. Con.
tracter ifrän arrende wiktorén uteslutas, hälst
de dermed äsyftade ändgmäl föga lärer hafwa
wunnitS, hivaremot genom undanrödjandet af
d:tza förbindelser, Arrendatoren a sin sida fär
friare händer, att den arrenderade lägenheten
efter
Den i? October. 315
efter desi beskaffenhet till sin fördel nnttia och
bruka, samt Kronan ä sin sida stall ätkomma
en högre arrendeafgift.
De Krono DagSwerken, som warit Kungs,
och Kungs.Ladugärdarne anstagne, stola icke
wid nya arrenden under nägot »vilkor tia Ar.
rendatorerne betingas, utan fä af Hemmans,
ägarne sjefwe lösas och till Kronan betalas ef.
ter ärliga »narkeaängen.
Den Arrendatoren tillagdt förmonen, att
fä gärdens tillhörige afwel, äker och körrev.
stäp m. m. emottaga, och sig deraf under ar«
rende tiden begagna, förswinner och böra detze
inwentarier i stället, dä nu warande arrenden
upphöra, för Kronans räkning genom Auction
försäljas.
Som Riksens Ständer beslutit att all oro.
terad jord »ned witze undantag, bör i händelse
af Krig uppställa Noterings-manskap, sä bör
äfwen detta allmänna onus tillhöra Arrendatorer
af Kungsgärdarne.
I händelse KungSgärd styckas, stola de
blifmande Arrendatorerna af de nya Kungs.
gärdS-Hemman wara pligtige att efter allmän
Lag bygga och alltid i godt ständ hälla all
äbyggnaden sädan sorn den i nion af gärdenstorlek
och behof wara bör. Men i afseende pä
de ä KungSgärdar befintelige Caracters.bygg.
under, fä Riksens Ständer till Eder Maj:t i
underdänighet öfwerlemna, att i fall de styckas,
wid hwart serskildt tillfälle derom Nädigst förordna,
hwaremot om Kungsgärder» kommer att
Zl6 Den 17 October.
odelad borrt-arrenderas, med byggnads, ssyldig..
beten bör förhällas lika som för Officers Boställen
iörordnat är, och hittills med Kungs,
gärdarne manligt warit.
Likaledes fä Rik,ens Ständer hos Eder
Main i uuderdänighet anhälla, ket täcktes Eder
Ma;.t ined tillämpning af dcsia grunder och med
bihchä-iande af bwad ,799 örS Författning in.
nebäller i de punkter, svin icke genom faststäl.
landet af samma grunder blifwa uvphäfne, samt
med den förändring nämde Författning i afl
seende pä borgens Mande för Arrende, willko.
rens fullgörande genom Kammar. Collega Kungörelse
af den Junii 1M8 undergätt, i Näder
utfärda en förnyad Nädig Kungörelse om
hwad som i följe af allt detta wid bort-arrenderand-t
af de Kungs, och Kungs-Ladugärdar,
som redan äro eller hädanefter blifwa ledige,
bär iakttagas; bwarwid Riksens Ständer der,
jemte af Eder Majit i underdänighet begära,
det Kammar Collegium mätte undfä Närig Besållning,
alt wid hwarje Riksdag lill Stats.
Utskottet ingifwa omständlig berättelse om Kungs,
gärdarnes och öfrige Kronans Lägenheters förwallning,
med hwad dertill hörer.
I-afseende pä den senare fräqan, hgfwa
Riksens Ständer ansedt tjerpigast att den i Ar.
rende Contractet utsatte contanta betalningen
för de dagsiverken, sorn till Kungsgärds. Arrén,
datorer blnwtt upplätne, mä efter det ärs mar
östäng, dä- (sontractet ingicks, redugeras till
Dsn 17 October. 5:7
Spannemäl, hwilken städse kommer att betalas
efter Örtens ärliga markagäng.
Hwilket allt Riksens Ständer härmed fä
Eder Maj.t i underdänighet tillkännagtfwa.
Riksens Ständer framhärda >b.
VpxlM octi xoätclnlt kor 5imrl. Kllc5-8l8n<lea ä. 17 Ootod- i8>«.
Stormägtigste Allernädigste Konung.
^ä H06 Riksens Ständer ätskillige frägor
blifwit wäckte, rörande rätta förständet af deras
wid sista Riksdag fattade beslut om upp.
sättningen af Förstärknings, manskap, hafwa
Riksens Ständer till undwikande af olika til.
lämpning trvdt sig böra förklara pä hwad sätt
bidragen till Förstärknings, manskapets under,
häll skola beräknas och erläggas af dem, som
hafwa egendomar i flera Socknar för hwilka
de, enligt Bewillnings-Förordningen, pä det
ställe der de äro boende, Taxeras efter den sam.
mansatta inkomst som detze egendomar lemna.
Riksens Ständer hafwa ansett det wara rätt.
wist, att hela den progreHiva Bewillnings-Summan
som sädane Egendoms, innehafware erläg.
ga, mä wid bestämmandet af berörde bidrag
till beräkning fördelas pä hwarje Egendom i
förhällande till den behällna inkomst som hwae
och en wid Taxeringen funnitS lemna; men som
Z,8 Den 17 October.
de härtill nödige uppgifter och uträkningar icke
al-tid senast kunna erhällas, och nödwändlghe.
ten kunde fordra, att ifrägarvarande bidrag med
all skyndsamhet utgu.ge, hafwa Riksens Stäm
der bestulit, att de i sätrane fall mä beräknas
efter den behällna inkomst, hwartill hwar och
en Egendom sirstillt blifwit ansedd, men att sedermera
den progrestiva förhöjningen, mä efter
sörenämde grund fördelas och wederbörande till
godo komma.
Riksens Ständer framhärda rc.
UxpItS ocl, xoäktllä !io5 5-mtI. ttilck-Srlnäen 6. 17 Octob. l8>0-
Stormäktigfte Allernädigste Konung.
9?iksens Ständer hafwa beflutit, att för arbetet
wid i.u lyckligen fulländade Riksmöte ät
sina Utstötts betjening bewilja följande arfwoden,
nemligen:
R:dr. st.
För Hemliga-Utskottets Secreterare 150:
2 CanccMster hwardera - - - eg: zs.
För ConstitutionS-Utskottets Secre,
terare ------- 200:
2 Cancellister hwardera - - -> iLo:
För Stals-Utskottets Secreterare zoo:
Secreteraren wid Riksgälds afvelningen
af Stars. Utskottet - - 2vo:
4 Cancellister hwardera ----- ion:
För
Den 17 October. zig
För Bewillnings-Utskottets Secreterare
-------- zoo:
1 Cancellist ------ ^oo:
För Lag-Utstottets Secreterare 200:
1 Cancellist ------ zoo:
För Allmänna Beswärs- och Oeconomie-UtstottetS
Secreterare - - 200:
1 Cancellist ------ 100:
För Expeditions.Utstottets Secreterare zoo:
L Cancellist - ----- - iov:
För det Serskildta Utskottets Secreterare
-------- 100:
samt äl Cancellisten i BewillningSUtstottet
i Skrifware, hjelp - - go:
ät Cancellisten i Expeditions.Ut,
stöttet i Skrifware, hjelp - - 50:
I följe häraf fä Riksens Ständer hos E« '
der Majit i underdänighet anhälla, det täckteS
Eder Majit vesta arfwodens utbetalning pä de
till Riksdags, kostnaderne ansiagne medel i Näver
anordna.
Riksens Ständer framhärda rc.
Utdrag af Högloft. RidderjkapetS och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i -Orebro de» 17 Octob. 1810.
S. D. 88id förnyad föredragning af Stats.
Utskottets förledne gärdag pä bordet lagda tilt,
styr.
Z2S Den 17 October.
styrkande att hos Kongl. Maj:t skulle anhällas,
det tryckningen af Bihanget till Niks.Ständens
Protocoller för denna Riksdag samt de Hand.
lingar, hwilka innchälla Lonstitutions-Utskottets
Förflag till förändring i GruNdiagarne, mätte
af anslaget till Riksdags-kostnaderna bestridas,
blef berörde tillstyrkande af Ridderskapet och
Adeln Zilladt. Or supr».
kix protocollo
6. 8rIvsrllotys.
Utdrag af Högloflige RidderskapetS och
Adelns Protokoll ivid Urtima Riksdagen
i Orebro den 17 Octob. i8lo
S.
D. ^fter Föredragning af det Wälloflige
Borgare. StändetS genom Protocolls Utdrag
meddelade beflut, att en helt ny upplaga af
Bewillnings-Förordningen skulle göras, med in.
förande af de wid denna Riksdag af Riksens
Ständer beflutna förändringar, och dä HoAofl.
Ridderskapet och Adeln ansäg derigenom dröjs,
mäl och möjligen oreda wid TaZeringarne wara
att befara, beflöt Högloft. Ridderskapet och A.
deln att wid fltt förut fattade beflut, det detza
förändringar säsom ett bihang mä utfärdas,
förblifwa. Ur
Lx ?roto<roI1o
S. Lilvertiolps.
Utdrag
Den 17 October. 321
Utdrag af 5^ögloflige Ridderskapets och
AdelnS Protccoll wid Urtima Rikedagen
t Orebro den 17 Octob. 1310.
S. D. (§fter fulländad justering af RiksdagsBcsiutet,
förklarade Högloft. Ridderstapet och
Adeln för dest del sin önskan, att deri en serskild
Z. mätte införas om sädane Riksens Ständers-
beflut som röra de utbetalningar af Riks.
gälds.Contoirets medel till Stats-Werket, hwilka
under denna Riksdag blifwit bewiljade, jemte
sättet huru de framdeles komma att RlksgäldS.
Contoiret godtgöraS. Or svp,-,.
Lx krotoeollo
O. 8ilverllo1ps.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög«
wördiqe Preste^ Ständet wid Urtima
Riksdagen t Arebro den 17 Oktober
i8lo.
S. D. oöeflöt Preste, Ständet att Constitutrons-Utffottets
nu upplästa Memorial af den
,6 dennes, innehällande Utlätande öfwer Herr
Riddarhus. Sekreteraren Silwer stolpes motion
om det sätt, som wid LsnstitUtionella frägörs
behandling bör iakttagas, skulle hwila till
nästa Riksdag, dit «uprg.
Rx ?roto0ollc>
v.
Bihang. III. B. N:s 41, 4». Ut»
Z22 Den 17 October.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste. Ständet wtd Urtima
Riksdagen i wrebro den 17 Otto
ber 1810.
S. D. ^fter uppläsande af ConstitutionS. M
skottets Memorial af den 12 dennes, innehällan
de anmärkningar och förslag till ändringar >
Regeringsformen och Riksdags. Ordningen, som
j wederbörlig ordning dels wid förra dels wid
denna Riksdag blifwit framställde och beredde,
fann Preste. Ständet detza förslag, till följe as
Grundlagens stadgande böra hwila för alt wid
nästa Riksdag till pröfning företagas. Ut suprs,
Lx ttrotocollo.
U. ^Im^viil.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög
wordige Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den 17 Otto.
ber 1810.
S. D. ^-^om Preste. Ständet nästledne gärdås
ansett sig icke kunna instämma uti den af Wälloft.
Borgare. Ständet föreslagne ändring i Be<
willningS, Utskottets yttrande om Bewillnings
asi
-
Den 17 October. Z2Z
asgisten af Tjenstehjon, beslöt Preste. Ständet
alt denna fräga skulle till förstärkta Stats-Ut.
lkottets afgörande, pä sätt Regeringsformen stad.
gar, hänskjutas. vr svprs.
Lx protocollo
js. U. Almgvist.
Utdrag af Borgare.Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro dea
17 October 1810.
S. D. ^ppä Högwördiga Preste. Ständets in«
bjudande besiöts, att i Riksens Ständers till
Kongl. Mast afgäende Skrifwelse angäende Be.
willningen ffulle framför ordet TaxeringsLomitecrl/e
tilläggas: bäde Berebnillgs,
och) , l7t ruprs.
Lx ?rotocoIIo
I. l). Vslsriur.
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
17 Oktober 18 io.
S. D. ^^gillades Allmänna Aeswärs. och Öe,
conomie. Utskottets uti Protocolls Utdrag af den
16 näst.
Z24 Den 17 October.
16 nästledne afqifna yttrande uppä Borgare.
Ständets anmärkningar wid Utffottets i desi Betänkande
al den n förutgäende framställda för.
stag att hos Kongl. Mast mätte i underdänig.
het anhältas om Utländsk Spannemäls förbju.
dande till införsel eller dest beläggande med för.
höjd Tull. dlt supra.
Tx ?rotocollo
> I). Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
trid Urtima Riksdagen i Arebro den
17 October 1810.
S. D. 88 d justeringen af Erpeditions.Utskob
tets Förslag till bet blifwande Riksdags.Vestm
tet förekom den erinran, att deruti saknades
Riksens Ständers beslut om Annuitets.Länc.
Systemets äterkallande; bwarföre Utffottet skulle
anmodas att om wederbörligt införande häraf
draga försorg, ve supra.
klx ?rotocollo
ä- L). Valerius.
Utdrag af Borgarc-StändetS Protocoll
tvid Urtima Riksdagen i Arebro den
17 October 1810.
S. D. Upplästes Constitutions. Utskottets Utlätande
i anledning af Herr Riddarhus. Secrete
ra
-
Den 17 October.
Z2Z
raren Silwerstolpes förflag rörande sättet
som för behandlingen af nu beredda Grundlags,
frägor borde wid nästa Riksdag iakttagas, och
skulle detta Utlätande, jemlikt Grundlagens före.
skrift, till nästkommande Ständers pröfning hän
dlt
supra.
8x ?rotocollo
U. Valerius.
Utdrag af Borgare Ständets Protocoll
tvid ilrttma Riksdagen i Arebro den
17 October 1810.
S. D. (^fter uppläsandet af Högloft. Ridder,
skåpets och Adelns Protocolls Utdrag af den r6
nästledne, och Hederwärda Bonde. Ständets af
denna dag, hrvaruti desia Riks Ständ förklarat
stg ej kunna antaga Borgare. Ständets inbjudning
till instämmande i desi med afseende pä
Tjensthjons Bewillning fattade och under den
dennes tlllkännagifne beslut, fann BorgareStändet
nödigt att samma fräga till det fö»
stärkta Stats. Utskottets afgörande öfverlemna,
des, hwarom de Respective Med Ständen skulle
»vördsamt och »vänligen inbjudas att sig förena.
Ot supra. /
p>x protocolls
I). Vgitiiu».
llldrag
Z26 Den 17 October.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ständet
wid Urtrma Riksdagen i
Arebro den 17 October igro.
S. D, ^ Protocolls Utdrag af förliden dag
hade det Wällofl, Borgare.Ständet inbjudit öfrige
Riks-Ständen att med sig deltaga i beflu.
tet om ätskillige förändringar i Vewillnings.
Utffottets förflag, angäende Vewillnings. afgif,
ten för Tjenstehjon, samt om ändring i expedi.
tionen; men som Bonde. Ständet redan i förr.
gär bifallit Vewillnings. Utskottets Memorial
den 22 sistledne September medförändringarne i
desi ytterligare Memorial af den n dennes,
samt Reglorne, Föreffristcrne och Formulairer.
ne, öfwerlemnade i serskildt Memorial af sist.
nämde dag, äfwensom Expeditions.Utskottets in.
sände förslag till Förordningen, med det mera,
r gär blifwit tvid justering godkändt; sä kunde
^ej Ständet omförmälte inbjudning antaga. Or
rupr,.
klx ?rotocoIIo
Osbrisl chäman».
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde.
Ständet tvid Urtima Riksdagen i
Arebro den 17 October ibis.
S. D. Memorial af denna dag, hwilket
upplästes, hade Expeditons. Utskottet, i anled.
ning
Den 17 October. 327
nina al hwad Ständet anmärkt wid förestagne
underdäniga Skrifwelsen till Kongl. Maj:t, rörande
Pensions.Staten för blesierade Officerare
och Under. Officerare, aflemnat den äskade upp.
lysningen; och lät Ständet härwid bero. ve
supra.
klx Urotocollo
6»b^ist Oämsnn.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Ständet
wtd Urtima Riksdagen i
Arebro den 17 October 1810.
S. D. Höqwördige Preste. Ständcts,- ge.
nom insändt Protocolls Utdrag af förledne dag,
gjorde inbjudning, bestöts, att i Riksens Stän.
ders till Kongl. Maj:t afgäende underdäniga
Skrifwelse om Bewillningen ffulle framför or.
det: Tiaxerings-Lomitecrnc, införas: bäöe Berednings,
och — . Ur supra.
kx ?rotocollo
Oztrrie! chäman».
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Etändet
wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 17 Oktober 1810. ^
S. D. (^)om Ständet godkändt Expeditions.
Utskottets förflag, ej mindre till sammandraget
af
823 Den 17 October.
as bestulne förändringarne, förklaringarne och til.
läggen i Bewillnings-Förordningen, än till Stän.
Lernas härom till Kongl. Majit afgående underdä»
niga Skrifwelse, sä kunde ej Ständet antaga den
inbjudning, hivilken, enligt insände Protocolls Ut.
drag af förledne dag, det W-llofl. Vorgare-Ständet
gjort om deltagande i desi beslut, att som Be.
willnings Förordningen borde utgifwas i ett sam.
manhang, ffulle i följe deraf den projecterade in.
greHen till samnlandraget förswinna, och i Skrif,
welsen till Kongl. Maj t framställas den underdä.
niga önskan, att Bewillnings-Förordningen mätte
helt och hället omtryckas, med iakttagande af of.
wannämde rättelser, förklaringar och tillägg, samt
en sä stor upplaga deraf göras, att ett tillräckligt
antal exemplar, afsändt till Landsorterne, kunde
hällas Taxeringsmännen och andre Wederbörande
till handa; endast biföll Bonde-Ständet hwad
Borgare. Ständet nödigt ansett, att Författnin.
gen borde med Landtmarffalkens och Talmännens
underskrift förses, vt supra.
Lx ?rotocollo
6abriel c)ämau».
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Etändet
wid Urtima Riksdagen i
örebro den 17 Oktober 1810.
S. D. (§tatS-Utffottet6 Utlätanden om werkMighetS.
sättet af och medlen till tryckningen
af
Den 17 October. Z29
al Bihanget till samtlige Riks-Standens Proto.
coller för denna Riksdag, äfnWsom af de
Handlingar, hwilka im-.ehöllo Constitutions Ut.
skottets förstag om förändringar i Grundlagarne,
biföllos wid förnyad föredragning; och skulle
wid Mskottets yttrande i fräga om tryckningen
af Bonde-Ständets Protocoller bero. vt supra.
Lx brotocollo
6sbriel Oärmsnn.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde
Ständet wid Urtima Riksdagen t
örebro den 17 Oktober 1810.
S. D. konstitutions Utffottets nu uppläste Me.
moria! af förliden gärdag med utlätande öfwer
en af Riddarhus. Secreterare» Silwerstolpe
hos Utskottet gjord anmälan om sättet wid be.
handlingen af Grundlags.frägorne, ffulle hwila
till nästa Riksdag att af kommande Ständer
pröswas och bedömmas, vt supra.
klx ?rotocollo
6abrisl k)ämallv.
V??-
ZZo Den 18 October.
r/xpim ock xoäkjnc! 6en ; Novemksr r8lS,
Stormägtigste Allernädrgste Konung.
^)ä i följe af Riksens Ständers ivid sista
Riksdag fattade Beslut, att gamla, sjukliga,
orklösa och till tjenstgöring oförmögna Embets.
och Tjenstemän, hwilka undfätt afsked eller tjenst,
frihet med Lönens bibehällande, borde flyttas
pä Allmänna Indragnings. Staten, till lika stor
Pension med Lönen, pä det Lönen mätte äter»
komma till Werket, och hivar och en komma i
ätnjutande af den Lön, till bans Embete eller
Sysila hörer, och Riksens Ständer nu, i enlighet
dermed, beflutit, att Bokhällaren i Kongl.
Räntekammaren Fabian Norberg, hwilken,
genom sin älderdom till tjenstgöring oförmögen,
erhällit afsked, mätte till erhällande af sine med
den förra Sysilan ätföljande inkomster till ett
belopp af i8Z: Rchr. 16. H. pä Allmänna Indragnings.
Staten öfwerflyttas, och den Ordi.
narie. Lönen hans efterträdare till godo komma,
fä Riksens Ständer hos Eder Masit i undcrdänighet
anhälla, det täcktes Eder Masit om denna
flyttning, nödige Ordres till Stats. Conloire!
i Räder afgifwa.
Riksens Ständer framhärda rc.
v??-
Den 18 October. ZZr
ock kos ismlel, R.ik5-8tän<4en elen 0<^ob. iZio.
Stormägtigste Allernädigste Konung.
^->edan Riksens Ständer beflutit att pä allmän
bekostnad läta trycka sä wäl Bihang till
samtelige Riksens Ständers Protocoll wid in.
newarande Riksdag, som serffildt de Handlin.
gar, hwilka af Constitutions Utskottet blifwit
till Riksens Ständer aflemnade, innehällande
de Förflag till förändringar i Grundlagarne,
som till pröfning och afgörande af Riksens
Ständer wid nästa Riksdag äro hänskjutne, fä
Riksens Ständer hos Eder Kongl. Maj:t i underdänighet
anhälla, det täcktes Eder Kongl.
Maj:t anbefalla Desi Stats-Conkoir, att af de
till Riksdagskostnaderne anflagne medel för.
stjuta hwad till tryckningen af berörde Hand.
lingar erfordras, samt drags försorg om sjelfwa
tryckningen, och tillse, ej mindre att berörde
förskott blifwa behörigen redowisade, än ock att
Stats Werket genom försäljning af de tryckte
Eremplaren, mätte hällas i möjligaste matto
skadeslöst för de ätgängne kostnaderne: och
stall ifrän Riksens Ständers Ez'peditions-Utstolt
de till Bihanget hörande Handlingar wid
Riksdagens flut warda aflemnade till den svin
Stats-Contoiret till deras mottagande förordnar.
Riksens Ständer framhärda w.
852 Den 18 October.
sck xoälclnä kor 8rmlel. Kiki-Zllnäsn cken l8^>Äober ltzlo.
Stormägtigste Allcrnädtgste Konung.
>^-der Maj.t har till Riksens Ständer afgifwit
Desi Nädiga proposition, angäcnde allmänna
Magazins. inrättningen i Riket, Riksens Ständer
hafwa, efter en noga granskning af de
densamma ärföljande i Räder meddelade Bilagor,
tagit detta angelägna ämne i öfwerwägande,
och fä nu derpä till Eder Maj:t afgifwa
deras u.iderdäniga sivar.
Wid pröfning af hwad sä wäl MagazinS.
Directionen som Stats-Beredningenandragit, hafwa
Riksens Ständer funnit, art Allmänna Magazins'Inrättningens
nuwarande fond alldeles icke
är tillräckelig för de flere dermed äsystade wigtiga
söremäl; denna öfwertygetse, redan yttrad i de
sammansatte Stats, samt allmänna Beiwärsoch
Oeconomie Utskottens wib förra Riksdag
i detta ämne afgifne betänkande, har wunnit
än mera styrka, sedan den dä gjorde beräkning
af inrättningens fond blifwit ytterligare
förminskad. Om, emot bwad wid sist förslutne
Riksdag förmodades, den MagazinS.Jnrättningen
tillätne BränwinS-bränning och distillering i
Stockholm och Götheborg, ej eller skulle, äfwen
med de af Riksens Ständer derwid fästade willtor,
inbringa nägon behällen inkomst, stall denna
fond af inrättningens oundwikeliga ärliga
utgifter och omkostnader småningom borrttäras.
Den 18 October. Zzz
Dä likwäl Statens tillgängar för det närwarande
icke medgifwa hwarken att oka berörde
fond eller till desi underhjelpande ansiä nägon
ärlig inkomst, och kanske äfwen tillförläteliga
anledningar ännu saknas at med säkerhet dömma
nyttan eller olägenheten af de grunder, som
Riksens Ständer i afseende pä allmänna Magazins.
inrättningen wid sista Riksdag framställt,
hafwa Riksens Ständer nu ansett lämp.
ligast, att samma inrättning med sin nu warande
fond, och styrd efter nämde grunder, mä
pä försök fä fortfara till nästa Lagtima Riksdag,
endast med de förändringar, som här neVanföre
förefläS.
Dä Riksens Ständer ej welat samtycka till
den af Stats-Beredningen föreflagne befrielse
för Magazins-Directionen ifrän erläggande af
Bränwinsafgiften för Stockholm och Götheborg,
hafwa Riksens Ständer dock, för att icke
betaga Magazins.Directionen tillfälle att i möjligaste
mätto minsta inrättningens tilläfwentyrS
blifwande förluster, bewilljat, att, i fall af
hwarje är gjorde och af Eder Maj.t i Räder
pröfwade Calculer skulle finnas att BränwinS.
bränning och distillering för Magazins-inrättningens
räkning, icke utan förlust kan utöfwas,
Directionen stall wara tillätet, att för det äret
inställa desi tillwerkningar, dä emedlertid, till
»vinnande af nägon ersättning för ofwannämde
Städers Bränwinsafgifter, som icke destomin,
dre böra Stats. Werket godtgöras, Brännerihusen
kunde med iakttagande af Redskapens be
-
ZZ4 Den 18 October.
höriga wärd, pä lämpelig korrt tid uthyras
til! Magazin, htvarigenom, särdeles i Götheborg,
en icke obetydlig inkomst ffulle kunna er,
hällas.
Dä MaZazins.inrättningens behällne fond
till största delen består i fordringar samt i lager
af Bränwin, Spannemäl och Prowiant, hwilka
»vid nu warande yninige tillgängar och läga
pris, icke utan swärighet och förlust kunna föryttras
och omsättas, hafwa Riksens Ständer, för
att bereda Magazins Directionen en möjlighet
att sträcka sin »verksamhet till betydligare upp.
handling af Spannemäl, och derigenom sä wäl
förekomma desi »vanpris wid särdeles god äring,
son» samla förräd till behöslvandes understöd r
mlsiwärtär, funnit ffäl at bewilja Directionen
300,000 Riksdalers län. rättighet i Banquen
emot 3 procent i ränta, och säkerhet genom inteckning
uti Magazins.inrättningens Fastigheter,
saint Pant.fördrifning af alla desi tillgängar
sä i penningar sorn »varor och effecter;
hwilken länrättighet till nästa Lagtima Riksdag
skall i mon af behofrven fä begagnas pä
Directionens Wäpel. Banco räkning, hrvarige.
nom desi inkourster och utgifter böra löpa sä,
a!l ränta ej faller till last för större del af länct
än dag efter annan nyttjas.
Äfwenledes fä Riksens Ständer nu afgifwa
den förklaring af hwad de uti deras underdäniga
strifrvelse af den 25 sistledne Aprst, i
afseende pä Riksens Ständers och deras Rewissrers
delaktighet i styrelsen och öfwerseendet
af
Den 13 October. 338
af MagazinS inrättningen yttrat, att de i un«
derdänighet anhälla det täcktes Eder Maj.L
esler Directionens hörande, i Räder bestämma
antalet af de Tjenstemän och den Betjening,
sorn »vid inrättningen finnas nödige innom de
husrrudsumlnor, hwilka uti Calculer, bilagde
berörde underdäniga ffrifwelse, äro till aflä.
ningar upptagne, »nen att Directionen skall i
samräd »»»ed Riksens Ständers Rewisorer, fast,
ställa Pensioner och Eppentance löner för dern,
brvilkas befattningar i Räder ansetts böra upphöra,
och för hwilka särdeles bewekande om.
ständigheter förekommo till bewilljande af säda.
ne förmoner utöfiver den hälft af Lönen, sorn
de enligt Riksens Ständers ffrifwelse ffulle ät.
njuta intill desi de til! andra tjenster kunde för.
hjelpas, hwarigenom Eder Majit icke kommer
att beswäras ined en alltid obehaglig pröfning
af enskilda förhäilanden och behof: samt att
Riksens Ständers mening är blott att allmän,
na MagazinS-inrättningens räkenskaper skola,
lika som Stats Werkets, wara ställde under en
sädan granskning af Riksens Ständer och de.
ras Rewisorer, sorn 30. och 68- §. §. i Riks.
dags. Ordningen föreffrifwa; hwaremot Riksens
Ständer i underdänighet förbehälla sig,
att Magazins.Dircctionens Protocoll och öfrige
Handlingar mä lemnäs till deras RewisorerS
kännedom, pä det Riksens Ständer af deras
berättelse wid nästa Lagtima Riksdag »nä kun,
na hämta- tillförlitelige anledningar, att om
allmänna MagazinS-inrättningens framtida stick
ZZ6 Den 18 October.
eller bestånd, widtaga Le beflut som en dä
wunnen erfarenhet gillade och dä warande omständigheter
fordrade.
Härjemte haima Riksens Ständer emed.
lertid ansett lämpligt, att den i berörde under,
däniga stnfwclse omförmälte Berättelse och Tabell,
sä fort det sig göra läter, för hivarst är
af Magazins Direcrronen frän trycket utaifwas.
' Sluteligen fä Reksens Ständer hos Eder
Majtt i underdänighet anbälla, det täcktes Eder
Majrt i Räder widtaga nödige anstallter, att
Magastns-inrättningens förändrade organisation
ifrän och med nästa är kunde taga sin början,
hwarigenom ordning och redighet i räkenffaper.
ne och Werkets öfriga förhällanden kan winnås.
Riksens Ständer framhärda rc.
Utdrag af Högloflige Ridderssapets och
AdelnS Protokoll wtd Urtima Riksdagen
i Orebro den 18 Ocrob. 1310.
S. D. o^eflöt Högloflige Ridderstapet och Adeln
i likt,et med hwad sistledue Riksdag stedt,
att Arfwodena ät Utstottens Secreterare och
Canceliister icke böra til! dem utbetalas förr än
genom Riddarhus. Secreterarens qwitto kan intygas,
att Utstottens Protocoller och Handlingar
blifwit til! Riddarhuset afiemnade. Or supra.
^x ?rokveollo
(-. Lilkvsrstolps.
Utdrag
Den is October. ZZ7
Utdrag af Högloflige Ridderffaptts och
Adelns Protokoll wtd Urtima Riksdagen
i Örebro den r8 Octob. 1810.
S. D. ^^et af Högwördige Preste-Ständet
föreflagna tillägg i Riksens Ständers underda.
niga Skrifrvclst till Kongl. Maj:t rörande Be.
willnings. Förordningen af orden: bade Lere-,
nings-- och, blef af Högloft Ridderstapet och
Adeln gilladt. supra.
Tx krotoeollo
O. 8ilvcrllolpe.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Arebro den »8 Octoder
»8 is.
S. D. ^ anledning af ifrän Högloft. Ridder»
stapet va- Adeln nU inkommit Protocolls Utdrag
af benna dag, beflöt Preste-Ständet, att Arf»
wvdena ät Utstottens Secreterare icke böra till
dem utbetalas, förrän genom Riddarhus-Secke.
terarer.S qwitto kan intygas, att Utstottens Pro.
tocoll och Handlingar blifwit till Riddarhuset
aflemnade; men att Utstottens Cancellister dere.
mot mä utbekomma deras arfwoden, sä fort de
genom wederbörande Sedreterares betyg kunna
styrka det de sina skyldigheter fullgjort; gällande
sädant likwäl icke om Stats, och Banco,
Bihan§, lil. L. ^3, 44- Ut
-
558 Den 18 Oktober.
Utffotten, hwilkas Handlingar ej till Riddarhus.
-Cancelliet inga. l->r 5upra.
Llx ?rotc>collc>
O. ^Imcjvili.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Stärrdet tvid Urtima
Riksdagen i wrebro den Oktober
i8ro.
S- D, 2ill jrrstering upplästes och godkändes
Expeditions. Utskottets förslag till det tillägg uti
5. tz. af Riksdags Beflutet, om Annnitets-Läne.
Systemets äterkailar.de, som Wälloff. BorgareStändet
enligt nu upplästa Protocolls Utdrag
yrkat, äfwensom till den serffillta §. som jem.
likt Ridderffapets och Adelns uti Protocolls Ut«
drag af nästledne gärdag meddelte beslut, blist
wit uppsatt, angäende sättet huru Riksgälds.
Contviret kommer att för desi gjorda förffctt
rindfä ersättning, l-le supra.
klx ?rotc>collo
O. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de <L>tändet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 18 Oktober 1810.
S. D. Ester öfwerläggning, i anledning af
Allmänna BeswärS. och Oeconomie.UtffotketS
den
Den 18 Oktober. Zzg
den 11 nästledne October meddelade Utlätande,
sä ock desi senare, pä äterremisi frän Bonde.
Sländet, afgifne Yttrande i Protocolls Utdrag
af denna dag, öfwer Tufwe Larssons frän
Christianstads Län och Hans Hanssons frän
Kopparbergs Län till Utskottets handläggning
förwiste Memorialer, om sättet till Förstärk,
nings-manskapets utgörande- beflöts, att Tuf.
we Larssons och Hanö Hanssons Motiv,
ner i allt ogillades, sä att wid hwad BoudeStändets
pluralitet förra Riksdagen, i fräga
om Förstärknings, manffapet, hade in Pleno beflutit,
komme att förblifwa. Or supra.
Lx krotoLollo
Labrisl ÖämaoN.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bottde-Ständet
wid Urtima Riksdagen t
Arebro den 18 October 1810.
S. D. Ällmänna Beswärs. och OecsNomie UtssottetS
Betänkande af den 11 sistlevne October,
och ytterligare Utlätande i Protokolls Utdrag
af denna dag, angäende utwägar att afhjelpa
Spannemälens närwarande wanpris, ogillades
i hwad det tillstyrkte en underdänig anhällan
hos Kongl. Maj.t 0m förbud emot Spannemäls
införsel, eller förhöjd tull, men bifölls i hwad
det afstyrkte Krono'tttskyldernaS gälldande med
Span
-
340 Den 16 October. .
Spannemäl annorlunda, än som hittills warit
wanligt. Ut kuxrs.
Lx ?rotocoI1o
^»brisl <)clmrva.
Utdrag af Protokollet, hället i Riksens
Höglofiige Ständers Allmänna BeswärS-
och Oeconomie. Utskott, den
18 October iL»o.
S. D. Upplästes ett ifrän det hederwärda Bonde,
Ständer meddeladt Protocolls Utdrag med
flere serffillte anmärkningar wid den af Utskott
tet, uti desi i anledning af flere Memorial
den ri sistledne afgifne Betänkande, föreflagne
underdäniga anhällan bos Kongl. Masit, att
Utländsk Spannemäl mä antingen tills widare
till införsel förbjudas, eller ock med en lämpligen
förhöjd Tull beläggas; och beflötö, att Utffottet
skulle förklara, att dä Utskottet, till uppmuntran
för Rrkets Hufwud-Näring, Äkerbruket,
och till afhjelpande af Spannemälens nog
allmänt öfwerklagade wanpris, ansäg sig böra
wördsammeligen föreflä ofwan upptagne alternativa
underdäniga anhällan hos Kongl. Majit,
st dtze det af öfwertpgelse, att Kongl. Maj.t
skulle i anledning deraf, efter Nädig pröfning
Den 18 October. 34r
af alla nu förekommande omständigheter, i sin
wishet widtaga den Författning, som för Riket
fanns förmenligast. ocb med samma wishet,
wid förändrade omständigheter, ej underläta att
förändra eller uppbäfwa ett beslut, som ej dä
mera wore förenligt med Rikets sanna nytta;
s'mt att Utskottet i likhet med hwad wid förra
Riksdagen härutinnan föreslogs, tillstyrkt att
det förbud emot införsel af Utländsk Spannemäl,
eller den förhöjning i Tullen derä, som
kunde i Räder blifwa stadgad, ej skulle sträcka
sig till de norr om Gefle belägne Orter.
I öfrigt ansäg Utskottet sig upplysnings,
wis böra nämna, att förbud emot införsel af
Utländskt Bränwin redan för detta blifwit r
Räder stadgadt; hwarom Utdrag af Protokollet
skulle skpndsammekigen expedieras. Ut supr».
Lx protocolls
Oart l).
Utdrag af Protokollet, hället i Rik.
sens Högloft. StLnderS Allmänna
Bestdärs- och Occouomi-Utskott, dm
r8 Oktober i8ro.
S. D. Upplästes 2:ne nyligen ankomne Protocolls.
Utdrag ifrän dct Hederwärda Bonde
Stän
-
342 Den 18 Oetober,
Ständet, innehällande anmärkningar wid Ut»
stöttets afgifne Betänkande i anledning af ett
isrän Bonde Ständet remitteradt Memorial om
Förstärknings, manskapets ulaoraud^. Dä be,
rörde Betänkande i afseende pä stuswudgrunderne
instämde med hwad Oeconomie Utskottet i
detta ämne wid sista Riksdag yttrar, sann Us,
skottet för sin del, att de dä, la wäl af Bonde-Ständet,
som de öfrige Rcspeetiwe Riks.
Ständen, derwid gjorde och hos Kongl. Mastt
i uaderdänighet anmälde förbehöll och Moocsi.
cationer nu icke beböfde förnyas. Och lom
tmänne af de Respectiwe Riks-Standen rc'?a
gillat hwad Utskottet i meranämde test Pecänkande
föreslagit till förklaring wid tillämpnin.
gen af förberörde hufwudgrunder, samt den för
Riksdags öfwerläggningarne utsatte tld med den.
na dag till ända gick, sä anfäg Utstottet sig
icke kunna ingä i närmare granskning och be.
swarande afl de hos Bonde-Ständet nu gjorde
anmärkningar; hwarom det Hederwärda Bonde.
Ständet genom Utdrag af Protvcollet skulle
skyndsammeligen underrättas, Ur supra.
vrotocollo
Oart l). SkogmLm
Swe«
Den 12 Nowember^ 343
Swea Rikes Ständers Beslut, gjordt,
samtyckt och förafffedadt pä allmän,
na Urtima Riksdagen i Arebro, som
slutades i Stockholm dcn r r Novem.
ber i8lo..
efterstrifne Swea Rikes Ständer, Gref,
ivar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel,
Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge,
som för Ost sjelfwe, eller af hemmawarande Med.
bröder lagligen walde och befullmägtigade ä all.
mänt nu til ända stridit Urtima Riksmöte i Ore.
bro församlade warit, Göre weterligt: Att sedan
Wär Allernädigste Konung, Hans Kongl.
Masit Konung O/4UU XIII. behagat, genom
öpna Nädiga Kallelsebref under den i och
Iunii innewarande är, Ost bjuda och befalla,
att till Allmän Urtima Riksdag sammankomma,
för att efter Hans Kongl. Höghets, SwerigcS
Rikes Kronprins, den Högborne Furstes och
Herres, Herr Läse högst beklageliga
fränfälle stadga Thronföljden, och öfwer Rike-s
angelägenheter rädflä, hafwe Wi, till underdänig
ötlpdnad af högstberörde Nädiga Päbud,
den
844 Den rs Nowember.
den 2Z sistl. Jukii i Orebro OH infunnit, och ef.
ter föregångne öfwerläggningar om de wigtiga
ämnen, hwilka blifwit, dels genom Nädiga Pro.
positioner, OH meddelade, dels inom Riks-Stän»
den i laglig ordning wäckte, stadnat uti följan..
de Beflut.
§. i.
Efter äkallande af den Högstes beskydd och
wälsignclie öfwer Wära företag, hafwe Wi»
ken zv sistledne Juiii, emottagit Hans Kongl.
Maj.ts Nädiga Berättelse om hwad i Rikets
styrelse sig tildragit sedan sistledne Riksdag,
samt DeH Nädiga Proposition angäende StatsWerkets
tillständ och behof. Under det listiga,
ste bekymmer hafwe Wi erfarit den wäda, hwari
Fäderneslandet ä nyo swäfwar, dä, genom Hans
Kongl. HöghetS, f. d. Swea Rikes Kron Prins,
ben Högborne Furstes, Prins Oäki. Hvovsrs
fränfälle, Thronföljden efter Wär nu Regeran.
de Allernädigste Konung äter hade blifwit ledig.
Wi skyndade att inför Harrs Kongl. Maj:L
frambära Swensta Folkets sorg öfwer denna
förlust, och uttrycka desi deltagande i den saknad
och de bekymmer densamma hoS Kongl.
Majtt förorsakat; och dä före Märt samman,
träde, händelser förut inom Swerige ohörda
hade inträffat, som, dä de för ett ögonblick
störde Samhälls, ordningen, dels kjelfwe hade
hotat Wär frihet, dels nödgat Hans Kongl.
Masit
Den 12 Nowember. 843
Maj.t att widtaga sädana steg till det allmänna
lugnets beskydd, som gjorde Märt aflägsnande
ifrän Wär manliga samlingsort nödwändjgt,
hafwe Wi inför Hans Kongl. Masit aflagt Wär
underdäniga tacksägelse för alla de wisa och
wärdande anstalter, Hans Kongl. Maj.t i an.
ledning deraf i Näder täckts widtaga, och sär.
beles att Wi här, med trygghet, om Fädernes.
landets angelägenheter kunnat öfwerlägga.
§. s.
Till det Hemliga Utstött, Kongl. Mast,
jemlikt Regerings. Formen, af OH äskat, har
Kongl. Maj:t i Näder öfwerlemnat sadana UNderrättelser,
rörande Sweriges förhällande M
Utrikes Magter, i stöd hwaraf Kongl. Maj:t i
Näder infordrat Hemliga ^Utskottets underdäniga
räd i afseende pä Walet af en Efterträdare
till den Kongl. Swensta Thronen. Under den
18 sistledne Augusti har Kongl. Mant OH med.
delat Sin, sä wäl pä Hemliga Utskottets, som
Slats-Rädets underdäniga tillstyrkan grundade
Nädiga Proposition, samt tilt Swea RikeS
Kron. Prins föreslagit Prins Läri-^r
ävowL k»«i4Lvoi-rL, Furste af Ponte Corvo.
Listigt tacksamme för Kongl. Maj.ts hulda om.
sorger, och det Nädiga afseende, Kongl. Maj:t
täckts göra pä Swensta Folkets högt yttrade
röst, samt fullkomligt öfwertygade om HanS
DurchlauchtighetS utmärkta egenskaper och dygder,
hafwe Wi enhälligt stadnat i det bestutalt
.§z6. Den 12 Nowember.
»välja och utkora Högbemälte Furste, Prins
Jotton ^vi-ius till Swea Rikes Kron.
Prins, enligt as Ost uprättad och underfkrifwen
Wal Act af den 21 Augusti,
I sammanhang härmed och efter meddelan.
det af Hans Kongl. Höghets förklarade sam.
lycke, att emot de af OH föreskrifne wilkor äta.
ga Sig det Honom updragne dyra kall, hafwe
Wi, gemensamt med Kongl. Maj.t faststält den
Succestivns. Ordning, hwarefter Hans Kongl.
Höghets, Prins manliga
Bröstarfwingar skola äga rätt till Sweriges
Lbron..
Sedan Hans Kongl. Höghet före Desi an.
komst till Swerige upsyllt de med Walet till
Swea Rikes Kron PrinS förbundna wilkor, och
Wi, efter Desi hitkomst, den Zl October emot.
tagit Desi afgifna Nädiga Försäkran, hafwe
Wi den 5 Nowember aflagt Wär Hyllnings.
Ed ät Hans Kongl. Höghet, som i följd af
Kongl. Mastts Adoptions.Act kallat Sig exnl.
hwilket allt pä Drottningholm och i
Stockholm blifwit förrättadt, sedan Kongl. Maj.t
r Räder täckts bifalla Wär enhälliga underdä.
niga anhällan, att, efter alla Riksdggsärenders
gisiutande i Orebro den 18 October, till Stock,
holm afgä, för att emottaga och hylla Hans
Kongl. Höghet, och Riksdagen fölunda, endast
i. detta ändamäl, öfwer den i Grundlagarne fö.
re.
Den 12 Nowember. Z47
rcffrifne tid af trenne mänader, Nkifwit för.
längd.
§. z.
I betraktande deraf, dels att hufwudsakli.
ga föremälet för Wär sammankomst till denna
Urtima Riksdag warit Walet af en Thronföljare,
dels att afsigten med det stadgande, att al.
la förslag till förändringar i Grundlagarne icke
wid samma Riksdag de upqifwas af OH kunna
afgöras, warit winnandet af en nogare granff.
ning och närmare uplysning öfwer besia wigtiga
ämnen, och dä Wi dcrwid pämint Ost den
korta tid, som sedan sistlidne Riksdag förflutit,
hanve Wi örwerenskommit. att ytterligare till
yäflk.-inmande Ständers pröfning och afgörande
upflruta de anmärkningar, som wid sistlidne
Riksdag w>d Grundlagarne blifwit gjorde, och
till Rrkmns Ständer öfwerlemnade; Och har
Kongl. Maj s, dä Han till detta Wärk beslut
Sitt Nädiga samtycke ginvit, äfwen förklarat,
det Han icke heller för Sin del yrkat afgörandet
af de förslag till ändringar i Riksdags Ordnin.
gen, Kongl. Maj.t wid sisiförflutne Riksmöte
till Riksens Ständer öfwerlemnat.
Jemte det Wi lälunda till nästkommande
Ständer ytterligare hänffjute berörde, sedan sista
Riksdag hwtlande Grundlagsfrägor, fä Wi äf.
rven till dem härmed öfwerlemna de ytterligare
förflag till förändringar i Regering - Formen,
Riksdags. Ordningen och TryckfrMs. Lagen,
34S Den 12 Nowember.
bwilka nu af Wärl ConstitutionS.Utskott till Oss
blifivit afgifna, och tillika med re förra, i det.
ta MskottS trenne Memorialer af den 10, is
och 16 fistlidne October finna-- sammanfattade.
§. 4.
Med afseende derä, att Wi oförmodadt,
»lytz efter ett afflutadt längwarigt Riksmöte
nödgats sammankomma, och dels beslutat, att
befatta Ost hufwudsakligcu endast med fädana
mäl, hwilka om-dwikligen mäst afgöras, dels
ej funnit skäl, att ä Nyo gransta och uptaga
bestut, hwilka sä nyligen blifwir katrade, att
mänga deraf ännu icke hunnit werkstälias, och
Le fleste ej af erfarenheten kunnat pröfwas,
hafwe Wi öfwerenskommit och med Kongl.
Maj t beleswat, att alla de beslut, hwilka wid
sistförflutne Riksdag fattades, med tillägg, att
de till den nästa skulle wara gällande, nu, under
samma wilkor, mä säsom faststälde anses.
§. S
Till
ytterligare förklaring af hmad r Rik.
fens Ständers Bestut wid fistlidne Riksdag,
rörande Ränta och Capitals afbetalnmgar till
Banquen ä betz till Stats. Werket gjorda eller
till görande förskott, blifwtt stadgadt, hafwe
Wi öfwerenskommit, att Banquen ända till
isis ärs stut uti Liqwiderna med Stats-Wcrket
om Ränte, och Capitals, afbetalningarne, icke
Den 12 Nowember. Z49
mä päföra detsamma högre än Twä procent i
ränta, och Fem procent i Capitals. afbetalning
pä Banquens werkliga förskott; men att ester
1812 ärs utgäng, dä alla utbetalningar af
Banquen för Krigs, utgifterna böra wara full,
bordade, Banquen kommer, att, endast med af.
drag af Sju procent pä hwad Riksgälds. Contoiret
af Leweranteurers fordrings inwisningar,
utan Banquens tillitande kunnat inlösa, upbära
genom Slats.Werket hela den till KrigSikuldens
afbördande af Bewillningen anflagne Summa,
Sjuhundrade Tjugu Tusende Riksdaler ärligen,
eller Ethundrade Ättatio Tusende qwartaliter,
till gäldande af Twä procents ränta för äret,
samt för öfrigt till Capital. afbetalning pä de
af Banquen meddelte Försträckningar, sä länge
nägot af detza försträckningar, till Ränta eller
Capital, till godtgörande äterstär.
Beträffande Stats, regleringen hafwa derwid
följande förändringar blifwit gjorda:
Till Stat för Hans Kongl.
Höghet Kron Prinsen, Detz Ge.
mäl och Son Prins v8cz», haf.
wa pä Stat bttfwit anflagne R:d. 66,666: zs. —.
I Löneförhöjning a Tretiotre
och en tredjedels procent för sä.
dana Penninge Löntagande Em.
bets. och Tjenstemän, wid ätskilliga
Werk och Stater, hwar.
om genom särskild underdänig
skrif
-
Z50
Den 12 Ncwember.
ffrifwelse till Kongl Mast, ytterligare
anmälan blifwit gjord,
ärligen . . . . . . . . 61,563:
Till Taffelpenningar för Presidenten
i Swea Hof-Rält, är
ligen . ......
39- H
1,000: —
Säsom Anslags.Summa till
Lag.Committeen, ärligen till nästa
Riksdag ....... 5,000:
Till Lands Stat i Jemtelands
och Herjedalens Län, ärligen. 8,855:
Till Lands Stat i Norrbottens
Län, ärligen pä förslag, intill desi
Stat blifwer af Kongl. Maj.t i
Räder faststäld 3,353'.
Pensions-Stat efter HZgtsalig
Hans Kongl. Höghet för detta
Krsn.Prinsen  2,483:
Till Pensioner för blesierade
Officerare och Under-Offwerare 3,500:
Och sedan Wi ätagit Osi ansvarighet
för betalningen af
Kongl. Pommerffa Kamarens
Wexel-Circulations Skulder, under
wilkor att Pommerffa Landet
altid ffall komma att anses, fäsom
för denna Skuld häftande, och
att med desi ligviderande alltid
16.
Den 12 Nowembek. '354
pä enahanda sätt ffall komma att
förhällas, som i afseende pä Riks.
gälds Contoirets enskilda Utrikes
gäld redan är stadgadt och förestrifwit,
och att Capital fordringarne,
i anseende till deras förfallotid
sättas i bredd med Riksgälds.
Contoirets Utrikes Län,
hwilka under loppet af innewa.
rande är till betalning sörfalla,
och sedan Räntan derä ansetts
böra frän Stats Werket utgä till
Riksgälds Contoiret, har dertill
pä förslag blifwit uppfördt . . 20,000:— —
Till hwilka nya bewiljade utgifter Wi beslutat,
att, genom de Pommerffa Staternas
öfwersipttning ifrän allmänna Indragnings.Staten
pä Pommersk Stat, nödiga tillgängar stola
sökas.
Beträffande den wid sistlidne Riksdag uppfattade
Finance-plan, hafwe Wi deruti ej funnit
nägon annan förändring nödig, än att Wi
äterkallat det deri införda beslut rörande upptagande
af Bokförda Län, eller sä kallade Permanenta
Annuiteter; och dä Wi i alt öfrigt
denna Finansplan faststält, halme Wi derjemte
bestämt den Summa, hwilken intill nästa
Riksdag, säsom Bewillning ärligen kommer art
utgöras, likasom wid sistlidne Riksdag titt Twä
Millioner, Femhundrade Tusende Riksdaler.
ZZ2 Den !2 Rowember.
§ . 6>
Sedan Kongl. Maj:t, genom Nädig Peoposition,
af Ost äskat anfläende af medel tilt
godtgörande af de oförutsedde utgifter, som de,
i följe af Swensta Hamnades stängning för
Engelsta Krigs, och Handels-Fartyg, samt till
lugnets äterställande inom Hufwudstaden, wid.
tagne anstalter StatS-Werket äbragt, äfwensom
de till denna Urtima Riksdag oundwiklige kost,
nader, hafwa Wi beflutit, att dertill af Riks.
gälds-Cdntoiret mätte förstiutas af desi, till
Wepelköp, för afbördande af Ränta och Capital
pä Utrikes Skulder, besparda Fond:
Till Kostnaderna för Hamn.
stängningen R:d. . . . . 487,873 r Z6. 8-
Till Forswars. anstalterna i
Hufwudstaden . ^ . 214,860: 26» 2.
Till Riksdags.kostnaderna, in.
beräknade de utgifter, som, till
emottagande af Hans Kongl.
Höghet Kron. Prinsen och Dest
Höga Famille, erfordras . .150,000: — —
Samt att till Hans Kongl.
Höghets Kron-Prinsens dispo,
sition öfwerlemnas, till meuble.
ring af rum m. m. i enlighet med
bwad genom särstild underdänig
Skrifwelse af den ri sistlidne
October blifwit anmäldt . . ZZ,ZZZr 16. —
Och
Den rs Nowember. Z5Z
Ock komma desta förskott att Riksgälds.
Contoiret godtgöras dels af den behällning,
som uppkommer pä de Sjuhundrade Tjugo Tu.
sende Riksdaler, hwilka blifwit anflagne till
ärlig Ränte- och Capitals.afbetalning till Banquen
pä dest förskott, enär nu vesta afbetalningar,
till 1812 ärs flut endast succestive, i mon
af Banquens werkliga försträckningar, komma
att werkställas, dels ock af det öfwerskott i
Stats-WerketS inkomster, som, genom det en
del Inkomst titlar torde öfverstiga Stats-anflagen,
kan blifwa att tillgä.
§. 7-
Med anledning af ifrän Kongl. Majit
erhällen Nädig Proposition, hafwe Wi öfwersett
de sistförfiutne Riksmöte stadgade grunder för
den pä Allmänna Indragnings-Staten uppför,
da Beneficii- och Benädnings Staten, och der.
öfwer genom underdänig Skrifwelse af den 16
ststlidne Oktober afgifwit Wära Förklaringar,
samt de tillägg, Wi nu pröfwat nödige. Äf.
wenledes hafwe Wi ytterligare öfwerenskommit,
(och till Kongl. Majt hemstält), rörande ari,
»vändningen af uppkommen besparing pä de me.
del, som till Eppectance. Löner för Befälet af
Finsta Armeen, wid sista Riksdag blefwo anflagne,
pä det sätt Wi hoS Kongl. Maj.t ge.
nom underdänig Skrifwelse af den 15 Octobee
anmält.
Bihang. Hl. B. L?:o 45/ 46. Z. S.
ZZ4 Den 12 Nowember.
§. 8-
Sedan Kongl. Maj t i Räder täckts för.
klara Defi wägran till Riksens Ständers wid
förlidet Riksmöte fattade beslut om Krono.god.
sens försäljning, hafwe Wi öfwerenskommit
om följande grunder för de Kongs, och Kongs.
Ladugärdars förwaltning, hwilka förut till för.
säljning noro bestämde, nemligen:
Att de§a Kongs, och Kongs. Ladugärdar
komma, enär nu gällande Contract till ända
lupit, pä allmän Auction till Arrende utbjudas
i enlighet med de grunder, som i Kongl. För.
ordningen af den 17 December 1799 finnas
utstakade: dock, till erhällande af större winst
för Kronan, i förening med en ökad befolkning
och widsträktare odling, böra de större Kongs,
eller Kongs.Ladugärdarne, klufna i mindre de.
lar af ett eller twänne Mantal, till arrende
utbjudas, pä det sätt, att wid samma tillfälle
egendomen mä utbjudas bäde ostyckad och efter
skedd klyfning, sä att det af dä gjorda anbud,
hwilket tillskyndar Kronan den största winst,
mä kunna antagas.
Arrende Summan mä, antingen i spannemäl
in natura, eller i penningar, efter örtens
ärlrqa markegäng, fä erläggas, eller ock, der
omständigheterna sä erfordra, i hö, hwilket al.
tid bör lösas ester ortens ärliga markegängs
-
Den 12 Nowember. 356
pris. De särskilda Kongs- och Kongs Ladugär.
dar manligen ätföliande skyldigheter mä upphöra
och ifrän arrende, wilkoren uteflutaS. De Kro,
nodagswerken, som warit Kongs, och Kongs»
Ladugärdarne anslagne, stola af Hemmansägaren
sjelf fä lösas, och sedan de blifwit reduce.
rade i spannemäl efter det ärets markegäng dä
Contractet derom ingecks derefter till Kronan
betalas i penningar efter ärligt markegängs-priS.
Äberopandes Wi Ost för öfrigt, hwad mindre
omständigheter beträffar, Wär till Kongl Maj:t
härom afgifna underdäniga strifwelse af den 18
sistlidne October.
I anledning af hos Kongl. Majk gjord
underdänig ansökning, hwilken till Märt Stats.
Utstött blifwit remitterad,, hafwe Wi bewiljat
Arrendatorn af Eldgarns Ö i Färentuna Sockn
af f. d. Swartsjö Län, att fä betala de Tjugu,
tre parmar hö, hwilka, enligt Arrende-Lontractet,
ej in natura utgöras, efter samma förhäl,
lande till örtens wanliga markegäng, som dä
Arrendat ingecks, war emellan det i Contractet
utsatte lösningspriset af Sjutton Riksdaler pärmen
och oen dä gällande i?87 ärS markegäng.
§. 9.
I afseende pä grunderna för BewillningenS
utgörande, samt utlagornas fördelning, hafwe
Wi ä nyo stadfästat den wid fistltdne Riksdag
Sf.
-ZZ6 Den 12 Nowember.
öfwerenskomna och faststälda Bewillnings-För.
ordning af den 28 April innewarande är, dock
med undantag af nägra nu derwid gjorda förklaringar,
kommande alla de, hwilka sä unda
härefter i ny redaction utgifwas, att gälla, säsom
wore de i berörde Bewilinings-Förordning
införde. Derjemte hafwe Wi äfwen gillat och
stadfästat Reglor och Föreskrifter till de Skatt,
styldiges och Taxerings - männens, samt andre
wederbörandes efterrättelse, Formulair till uppgift
wid Mantalsskrifning och Taxering, Formulair
till Berednings- och Taxerings-Längder,
samt Förklaring deröfwer; hwilket alt i ett sammanhang
utfärdadt, stall anses, säborn wore det
i detta Beflut intaget och bekräftadt.
§. 10.
I den af Riksens Ständer wid sistförlidet
Riksmöte faststälde Charte Sigillate. Förordning,
hafwe Wi, efter erhäklen anledning af Kongl.
Maflts Nädiga Proposition beflutit de förändringar,
Wi, genom särstild underdänig Skrif,
weise under den 18 sistlidne September anmält,
och hwarigenom bruket af de nya Beläggnings.
Chartorna blifwit uppskjutit för Landsorterna
till den 1 Julii i8n, och af dem, som äro
ärnade tia skrifning till den 1 Januarii 1812:
kommandes bruket af bägge flagen, att i Stock,
holm taga sin början, sä snart hwardera flaget
kan blifwa färdigt att till Öfwer-StäthällareEmbetet
afleninaS. §. 11.
Den 12 Nowember. 357
§. 11.
I sammanhang med de förklaringar, Wi,
till swar pä Kongl. Maj:ts derom till Ost af.
lätna Nädrga Proposition, afgifwit, rörande
hwad som wid sistlidne Riksdag stadgades om
Allmänna Magazins-Inrättningen, hafwe Wi
bewiljat Allmänna Magazins-Directionen Länrättighet
i Banquen till ett belopp af Trehundrade
Tusende Riksdaler, emot Tre procent i
ränta, och säkerhet genom Inteckning uti Ma.
gazins Inrättningens Fastigheter, samt Pantförskrifning
af alla desi tillgängar sä i penningar,
som waror och effecter; hwilken Länrättigbet till
nästa Lagtima Riksdag stall, i mvn af behof,
wen fä begagnas pä Directionens Wexel.Banco
Räkning, hwarigenom desi utgifter och inkomster
komma att löpa sä, att ränta ej faller till last
för större del af Länet, än dag efter annan
Till förtydligande och för att gifwa mera
fullständighet ät Riksens Ständers redan sörlidet
är widtagna beflut, rörande f. d. Konun.
gens och Desi Familles flyttning och wistande
utom Riket, hafwe Wi nu ytterligare welat
förklara:
1) Det besia beflut innefattade det owilkorliga
förbehäll, att hwarken f. d. Konung 6u
82'äk
-
358 Den 12 Nowember.
sräf eller någon af Desi Famille mä
beträda Sweriges gränsor, och hafwe Wi en>
hälligt ät Hans Majtt Konungen uppdragit, att
till detta besluts widmagthällande, och lill win.
nande af det dermed äsyftade lugn och säkerbet,
Kongl. Maj:t, utan hinder af nägot annat afseende,
alla till ändamälet nödiga mätt och steg
mätte widtaga.
2) Att om f. d Konungen eller nägon af
Desi Famille stulle af gällande orsaker finna sig
föranlätne att wistelseort förändra, bör det ste
med Swensta Regeringens wetstap och bifall,
sä framt de wilja blifwa i ätnjutande af den
underhälls-summa, Riksens Ständer dem bewiljat.
z) Att dä f. d. Konungen aflägsnar Sig
frän sin Famille, äger han icke att lyfta mera
än räntan för hans enstilta förmögenhet, utgä.
rande Tiugutre Tusende Femhundrade Ättatiotwä
Riksdaler Swenstt Banco, samt de Tio Tusende
Riksdaler samma mynt, som Riksens Stander
honom enskildt tillagt: samt
4) Att det äterstäende af underhälls, sum,
man tillkommer altid i sädant fall f. d. Drottningen,
att för sin och sina Barns räkning, sä
länge desie äro omyndige, emottaga och disponera.
§. IZ.
I grund af den OH förbehällna rätt, att
gemensamt med Kongl. Majtt, stifta Allmän.
Ciwtl
-
Den 12 Nowember. 339
Ciwil. och Criminal, samt Kyrkolag, och att
sädan förut stiftad Lag förändra, upphäfwa eller
förklara, hanok Wi, l den ordning Regerings.
Formen sörestrif ver, dels i anledning af Kongl.
Majtts Nädiaa Propositioner, dels, efter Kongl.
Majtts till de af Osi i underdänighet ingifna
förslag pä Rikssalen aflemnade Nädiga samtycke,
bestutit följande, med afseende pä förändring
euer tolkning af Allmänna Lagens rum.
Säsom förklaring öfwer 7. Cap. i. §. Rättegängs
Balken, hafwe Wi afglfwit följande
stadgande»:
1) Att derest Ägaren, ä hwars fasta Egen.
dom Jntekning blifwit sökt, skulle innan weder,
börande Domare öfwer Jnteknings. ansökningen
sig siuteligen utlätit, antingen med döden afgä,
fasta Egendomen till annor person öfwerläta,
eller till Boraenärerna all sin egendom genom
ConcourS afstä, mä Jnteknings ansökningen der.
igenom icke anses förfalla, utan Sökandens
rätt, efter hwad Allmänna Lagen och denna
Författning i öfrigt bjuder pröfwas och bestämmas.
2) Den Borgenär som Jntekning sökt, men,
dä Gäldenärcn är inom Riket boende, icke inom
Sextiotre dagar derefter, af Domarens veröf.
wer meddelta Protocolls-Utdrag lemnat Gälde.
närén del, eller om denne i sitt hemwist ej träf.
fas kunnat, samma Protocoll ä hans husdörr,
i till
-
Z6o Den 12 Nowember.
i tillkallade twänne Wittnens öfwerwaro, fä.
stat, bör nägon förmon af den dä sökta Jntck.
ningen icke till godo njuta. Är GäldenärenS
wistande okändt eller ä Utrikes ort, mä Jntek.
vings Sökanden, wid lika äfwentyr och inom
lika tid, hafwa ä närmaste Post'Contoir fogat
behörig anstalt om införande af Kungörelsen
härom sä wäl i Stockholms Post Tidningar irenne
lZ) gänger, som En gäng uti Hamburger
Tidning. Och bör om desia ätgärder bewis till
Domstolen wara ingifwet ä nästa Rättegångs,
dag eller Ting, som inträffar efter Tretio da.
gar, ifrän den tid, dä nämnde ätgärder bordt
wara widtagne, alt wid förlust af den dä sökte
JntekningS förmonen, derest laga förfall ej styr.
kas kan.
Z) Dä ä fast Egendom Jntekning blifwit
sökt, men Domaren ej öfwer den ffedda Jntekningens
beständ sig utlätit, skall det ConcoursDomaren
tillhöra, att frägan om Jntekningens
beständ upptaga och pröfwa. Gäldenären, som
i alla fall bör anskaffa Grawations bewis frän
Jnteknings-Domaren, hwars skyldighet det al.
tid warit och är, att flika bewis, när sädant
östas, mot lösen meddela, mä äfwen äligga hos
honom anmäla, att Cesiion blifwit sökt, samt
bewis derom för Jnteknings-Domaren förete.
Likaledes, säsom Förklaring öfwer 6. Ca,
pitlet §. §- Misigernings.Balken:
Alt
Den 12 Nowember. z6i
Att om öfwer främmande Folkslag och de.
ras Regeringar, med hwilka Rik t är i fredligt
och wänstapligt förhällande, yttranden i tryckt
Skrift förekomma, som Tryckfrihets Comiteen,
hwars utlätande genast wid undersökningens
början, bör infordras, förklarar tydeligen för.
räda den brottsliga afsigt, att hos sädan Magts
Undersätare wäcka och underhälla misinöje med
Desi Regering och Regeringssätt, eller innehälla
rykten och berättelser om sädan Magts Regering
eller härvarande Sändebud, hwilka, enligt
samma Comitees utsago, äro, säsom förklenli.
ga och till misisämja ledande, att anse, Försåttarén
deraf, eller ock Boktryckaren, derest han
Författaren ej uppqifwa kan, genast mä gripas,
och, med afseende ä brottets beskaffenhet, efter
ofwanberörde Lagens rum, straffas, samt Skrif,
ten confisqueras, eller, derest det förut preliminariter
stedt, samma confiscation lagligen stadfästas.
ÄfwenledeS öfwer 17. Capitlet 2. §. Rättegängs
Balken :
Att det witsord, hwilket, enligt 17. Cap.
2. §. Rättegängs.Balken, jemförd med Kongl.
Förordningen den 28 Junii 1798 §- 2., till.
kommer den, som, till bestyrkande af fordran
för utborgade Waror, äberopar Böcker öfwer
Handel och Köpenskap, äfwen sträcker sig till
Waru Tillwerkare och Förädlare, hwilka öfwer
sm
362 Den 12 Nowember.
fin rörelse Bok och Räkning behörigen hälla
eller hälla läta.
Samt fluteligen följande tillägg wid flutet
af 14. §- i Jnstructionen för Riksens Ständers
Justitie-Ombudsman:
Justitie Ombudsmannen äligge äfwen, att
wid hivarje Riksdag för Riksens Ständer upp.
gifwa, hwilka af Deras wid sist förslutne Riks.
möte fattade beflut och gjorda hemställningar
blifwit af Konungen gillade, utfärdade och i
werket stälda.
§. 14-
Genom enhällig öfwerenskommelse hafwe
Wi upptagit, och säsom Märt ansett, samt
Kongl. Maj is Nädiga Sanktion erhällit pä det
beflut, af Riksens Ständer wid sistlidne Riks.
dag blef fattadt, att, dä genom Riktts nya
Grundlagar Förenings, och Säkerhets Acten till
fin kraft och werkan blifwit upphäfwen, och
dermed de Författningar, hwilka derpä sig grun.
vade, den, genom 1739 ärs Kongl. Förordning an.
gäende Skatteköp, tilldelta widsträcktare disposi.
tions-rätt öfwer Skattehemmans Skog, än ytterli.
gare mä blbehällaS, samt de rättigheter, hwilka
hittils ulkvmna Författningar, i detta afseende tillägga
Skattemän, till oryggelig kraft och beständ
för framtiden blifwa försäkrade och befästade.
§- 15.
Den 12 Nowember. 563
§- 15.
Dä det blifwit ansedt twetydiqt, huru bi«
dragen till Förstärknings-Manstapets unverhäll
stola beräknas och erläagas af dem, som haf.
wa Egendomar i flera Socknar, för hwilka de,
enligt Bewillninqs Förordningen , pä det ställe
der de äro boende taxeras, efter den samman,
lagde inkomst, detza Egendomar lemna, bäfwe
Wi ansett rättwist, att hela den progretziwa
Bcwillnings-Summan, som sädane Egendoms.
Innehafware erlägga, mä, wid bestämmande
af berörde bidrag till beräkning fördelas pä
hwarje Egendom, i förhällande till den behäll.
na inkomst, hwartill hwar och en Egendom wid
Taxeringen serskildt blifwit ansedd; dock sä, att
sedermera den progretziwa förhöjningen, mä ef.
ter förenämnde grund fördelas, och wederböran»
de till godo komma.
§. 16.
Widkommande ätstilliga under denna Riks.
dag yppade frägor om Rikets HushällS.Författ.
ningar, och andra Oeconomista anstaiiter, le.
dande till en allmän, och till Menighetens nyt.
ta, eller serskilda Inrättningars förbättrade
stick, hafwe Wi, i den ordning Regerings.
FormenS 89 §. stadgar, hoS Kongl. Majit
genom underdäniga Skrifwelser anmält Wära
hemställanden och önskningar i följande ämnen:
. ^
364 Den 12 Nowember.
r) Om ett stadgande om hwad af Landt,
mätare ä des sida bör uppfyllas, innan ban
kan blifwa berättigad, att sitt arfwode utsöka.
s) Om ett stadgande i afseende pä styll.
digheten för alla, att deltaga i wärdén om fattiga,
samt rörande en serskild, i detta afseende
rmd Anuralitets.Warfs och Örgryte Församiin.
gar wid Götheborg, uppkommen fräga.
z) Om inrättande af ett Bolag till idkande
af Sillfiske pä djupet.
4) Om förändring i förwaltningen af de,
till understöd för Götheborgs Gymnasii ungdom,
donerade sä kallade Hwitfeldtska Godsen.
§. 17
I enlighet med ion. §. Regerings.formen
och 29. §. Riksdags Ordningen har Märt Con.
stitutions Utskott äskat de i Stats.Rädet förde
Protocoll, samt dem gemmläst och granskat.
Dä Constitutions-Ulffvttet funnit ingen anmärk,
ning wid dem äga rum, hasme Wi ansett, i
stöd af den 76. §. Riksdags-O drängen, all an.
swarigbet för Stats Rädets Ledamöter, Föredragande
och Konungens Rädgifware i Com.
mande-Mäl för utökningen af deras Embeten,
intill den dag detta nu till ända lupna Riks.
möte börjades, haswa upphört.
Den 12 Nowember. 363
Likaledes har den af Otz, enligt 103. ^§.
Regeringsformen, utsedda Nämnd röstat öf.
wer den frägan, om alle Högsta DomstolenLedamöter
äga Riksens Ständers förtroende,
och böra wid deras syflor bibehällas, hwilken
med Ja blifwit beswarad.
§. 18-
Jemlikt Regeringsformens 96., 98. §. §.
samt Riksdags Ordningens 6z. § hasme Wi
utsett och förordnat Wär Justitie Ombudsman,
och den Man, som » händelse af hans afgäng
bör honom i Embetet efterträda.
Wi hasme likaledes, enligt GrundlagarneS
föreskrift, förordnat de Sep Comitterade, hwil.
ka jemte Justitie Ombudsmannen böra äga wärd
om Tryckfriheten.
Jemwäl hafwe Wi, till följe af Riksdag--  Ordningens 66., 67., 63. §. § malt Wäre
Fullmägtige i Banquen och Riksgälds-Contoiret,
och för de förre utfärdat Märt i Banquen förwarade
Reglemente, och för de senare med nägra
förändringar faststält Wär wid sistlidne
Riksdag utfärdade Instruktion, samt tillika förordnat
om Rrwisorer, att, enligt meddelad Instruktion,
emellan denna Riksdag och den nästföljande,
öfwerss och gransta Stats-WerketS,
Banquens och Riksgälds ContoiretS tillständ och
förwaltning; Agandes Rewisorerna, att i samman
-
366 Den 12 Noweniber.
manhang med desta Werk, äfwen gransta de un.
der Commerce Collegn disposition stäide Fonder
§. -9-
Efter det Wi sälunda fulländat de wärf,
hwilka Ost, säsvm Swensta Folkets Represen,
tanter, älegat, hafwe Wi fluteligen, Ml.d drn i
Grundlagarne Ost förbehällna rätt, uti bitta
Rlksdags-Bestut bort bestämma dagen, dä Rrk.
sens Ständer äter stola sammanträda. Till
följe häraf hafwe Wi welat kalla dem, som, wid
nästkommande Lagtima Riksdag, i grund af
deras lagliga rätt, elier efter föregänget orden,
teligt wal, böra i Rädstagen och Bestut-n del.
taga att i Hufwudstaden den Femtonde Nowem.
ber är i8i6 sig inställa; äliggandes wederbä.
rande, att ställa sig till noga efterrättelse hwad
Rlksdags-Oronmgens ri., ,2 , 13., 14., 15.,
18., 22. och 77-§ , i afseende pä Riksdags,
maniia-walen, Fullmagternes behörighet och öfrige
hithörande omMndighetcr förestrifwa.
Till yttermera wisto, att Wi allt detta före.
skrifna besiutit, förafsted>at och bewiljat, hafwe
Wt samtelige Swea Rikes Ständer welat med
W?ra Namns och Insegels unber''ättande sädant
styrka och bekräfta, som stedde i Stockholm den
Tolfte dagen i Nowember, mänad Äret efter
Christi Börd det Eltusende Ättahundrade och pä
det Tionde.
Förtekning
uti Alphabetisk Ordning
uppä
Kandlingarne i Bihanget till RiksStändens
Protocoll wid Urtima
Riksdagen i Arebro,
Är 1810. »
Storkholm rZrs,
Ttgckt hös Henric kouZt, Kongl. Boktryckare.'
2l.
Allmänna Zdesrvärs- Sch checonomiä-UtskSttetj
Betankanden, Memorial och Prot> colls-Ukdrag:
Om Handtwerks-Gesällernes förande under Tjenstehjon^
Stadgan, l. K. p. ;;2. lil. B. p- to;.
Om styldigheten för alla art deltaga i wärdén af de fatlige,
samt rörande en serstild i detta afseende uppkommen
fräga. l- D. p. ;85- m. B. P- 106, iS8-
Tm Fvrsiärknings-manstapers utgörande. lil. B. p. 65,
Z4l
Om
dels Allmänna Magafins-Inrättningen, dels Spannemälcns
wanpris. III. B. P. 70, zo6, ;4o.
Ee widare Stats- och Allmänna Deswärs- sch 4>ecsnomiä.
Iltstoktett.
B.
L?anko-ll t skottet; ZnstruttioN. l. D. v. 62.
Memorial: Om dispence för Utstottet frän Jnventerm»
gen af Banken och dest Pappers-bruk. l. B. p. 77-
Om Ärendcrncs wärd i Banken, utan hinder af Fullttiagliges
gagnade Riksdagsmanna-rätt. l. B.p. ros, z8?.
Med Berättelse om Banko. WerketS tillständ och styrelse.
1. B. p. iol.
Om Ligvidations-sättet emellan Banken och Stats.Wer«
ket. l. B. p. 104. Bilagor, p. z6o.
Om förhöjning i Dag. och Rese-Tractamenttt för BankoRcvisorerne.
I. B. p. 585-
Om Actie-ägarnes i Äbo Discont äterbekommande af deras
i Banken deponerade silfwer, l- B. p. 68-.
Om Annnitets Läne-SysteMet. ll. B. p. Lzi.
A 2 Lane»,
Anm. l. B., l. Bandet, ll. D., tt. Bandet. M.D.,
Bandet,
Lanc o - ut sk o t tet;
Om Län till Allmänna Magasins-Jnrattningcn. II. B- P.
26-1-
Oin Iernwerks-rörelscn, med Bilagor. II. D. p. ;co. lil.
B. p. >68-  Se widare Stats- och Lanko-Utsiotken.
Ler ätt ekfe, VM hwad sig i Rikets Styrelse tilldragit
sedan sista Riksdagen, l. B- p. 7-
Lewillnings-Utskottet; Detänkanden, MiAioria!
och Protocolls.Utdrag:
Om bestämmandet af Skydds.afgiften,' afwcnsom af Branwins-Bewillnmgen
för mindre Hemmansdelar inom
L-ulilacls Län. I. B. p. 192.
Om förckomne hinder och swarigheker wid werkställigheten
af LbsekL-8igi!l3tL.Forordningen. I. B. p. 268-
Om Anmärkningar wid Vewillnings-Förordningen. l. B.
p. 648. III. D- v. 26.
Om Förklaring i wista delar af Bewillnings-Förordnin.
gen. II. B. v- 164.
Angäende Omständigheter till iagttagande wid Uppbörden
af Dewillningen utaf Officerare och Tjensteman wtd
Regementerne. II. B. p. l6y.
Om eftergift i Dewillningen till nasta Riksdag för ONIevalia,
ämkil, och (hkierlunci, Westerbotten och en
del af Nordmalings Socken, ll. B. p. 171.
Om nägra underdämgc ansökningar hos Kongl. Majit,
om eftergift i Bewillningen. II. B. p. 22;.
Om lindring i Dewillningen för Gestriklands Allmoge,
ll. D. p. 22g.
Lm lagstadde Tjenstehjons taxerande, ll. B. p. ;27-
Med Förslag till Reglor och förestrifter, att wid Bcwill--  wiklningens taxerande iakttagas, lil. B. p. Z2, 228.
Angäende Prrsfragan om en förenklad method till Dewillningens
utgörande. III. D. p. 6z.
Lm BrwMkling af Caracterer. lil. B. p. k-Z.
C
L
0 n st i k u t i 01, c--u t sk 0 t L e ti Detänkanden och Memcnall
Om chillicire-Ombudsmannens behöriga wistelseort, dä
Riksdag annorstädes an i Hufwud-siadcn hålles. I. D.
P
Med
Forsing till Förenings, och Wal-Act, Successions.
Ordning och H. K. H. Kronprinsens försäkran. I. B.p. 82.
Med Tito tlll Eds-Formulaire för H. K. H. Kronprinsen,
äfwensom Riksens Stander, l. B. p. raz.
Angäendc granstningen af Stats-Rädcrs Protocoll. l. B.
p. 522.
Om öulUtiL.-Ombudsmannens aliggande att tillse werkstallligheten
af Riksens Ständers Beslut. II. B-P- 172.
-Angående zr. §- i Niksdags-Desiutet. ll. B. v. 2;;.
Om föreflagnc förändringar i Grnndlagarne
Angående af Bonde Ståndets Talman wagrad proposition,
lil. B. p. no.
L0 nst i t u t 0 ri al för Riksens Ständers ^-tUri^-OmbudS.
man och dest 8upglcant. I. D. p. 77 g, 574.
— för Comniitterade till Tryckfrihetens wärd. l. D. p. 582.
D. E.
Expedi ti 0 as. Ut sk 0 t tet; Memorial:
Om undfående i god tid af Skäydens Protocolls- Utdrag
samt Utskottens Detänkanden, m. m. I. B. p. 51.
O>» dagen för Riksens Ständers nasta Sammankomst.
III. B. p. 7;.
I anledning af äskade förändringar uti Utskottets Förslag
lill Riksdags-Beslut, m. m. m. B. p. i)i.
Angående förändringar och tillägg till Bewillnings-Förordningen,
m. »1. lil. D. p. 264.
Angäende underdåniga skrifivelscn till Kongl. Majit, rörande
Pcnsions-Staten för blesterade Officerare och Uyder-Officerare.
lil. V. p. ;n.
A ; ^ ä.
Trsckte ,'erffildt wld slutet at Andra Bandet.
5'. - H
I.
Instruktion, för Banco-Urskotret. I. B, p. 62.
Iustitjä-cvmbudsman, Nikiens Ständers; Dest Em<
beees Berättelse, I- B- p. 12.
Ded Memorial, ang:dc desi behlriga »vistelseort, bä Riks»
dag annorstädes an i Hufwudstaoen hålles. 1. B. p- »5.
R.
Rsngl. Maj:to Otädiga Skrifrvclser till Riksens
Ständer:
Om walet af ett Hemligt Utskott. I. B. p. 5.
Atlgäende Riksdagens afstntande och Kongl. Maj-ts äter,
resa till Ltockkolin. m. B. p. >90.
Dito till Herr Landt-Marskalken; angående Riksdagsmannen
Oxelberg. I. B. P. 292.
Dito till Lronde.Ständet i samma amne. l. B. p. gas.
Rongl. rNajrts propositioner; Se Propositioner.
L.
Lag. Ut sko t tet; Vetänkanden och Memorial:
I anledning af gullit,-:-Ombudsmannens Riksdags-Berättelse.
k. B. p. 195.
Om Lqndtmätarc-arfwode. I. D. p. 525.
Om Inkokning i fast Egendom. I. B. p. 528.
Om Landtmätares skyldighet att till Province- och Landtmäter».
Contoiren insända Eoncept och renoverade Ehar.
tor, m. in- I. B. p. ?z6>
Om föreskrifter wib förefallande oroliga och waldsamma
uppträden- l. B. p. 586. HP B.-p. >2;.
Om förändring i 12 Cap. y K. Ärsda Balken. I. B. p. s )4.
Om ändring » 6 Eap. 5 §. Mistg. Baltea. il. B.p
Om
Msttknadernrs anställande, tt. B. p. 79.
Lag
-
Lag-Ut sk sttet; Betänkande», och Memorial:
Angäende f. d. Konungen. II. B- P- »<>r.
Om »vitsord för fordringar enligt Bok eller Räkning. II.
B. p- »?6.
Lin ändring och rättelse i Förordningen om siangselskyl
dighercn.
II. B. p 256.
Qm Lag-Cominittöens Arbels-mcthod, »ned Bilaga. II. D.
p. 2t>0.
O»n Formaliteterne »vid afhandlingar om Jorda fäng. II.
B. p- 2g;.
Om upphäfwande af pröfnings.rärten i frågor oin eftergift,
medelst nåd, i Balance- och ersättnings.mäl. II.
B- P. Z4»-
m. — O.
P.
Propositioner, Ronni. Maj:ts Nädiga, till
Riksens Ständer:
Angående Stats.Werkets tillstånd och behof. I. B. p.
Om Wal af en efterträdare till Swerigcs Krona. l. B.
p. 46.
O»n förckoinnc hinder wid wcrkuällighetcn af Riksens Ständers
förnyade LbgrtX-SiAlll-itL-Förordning. I. B-P.
O>n betalning af Hamburgske Banquiercrncs tsverboff.
Arfwingar, L. ti von lislie cL Son och leonis L ^enguek
fordringar. I. B- p. 109. Bilagorne dertill. I.
B. p. 270.
Om skyldigheten för alla att deltaga i wärdén af fattige,
samt rörande en serskild »vid Rmirslitels-, Warfs, och
örgryte Församlingarne wid 6ötKcborx, j detta afseende
uppkommen fräga. I. B. p. »18.
Om förwaltningen af Kungs- och ÄunzsLadu-gärdarne.
l. B. p. 126.
Om en serskild Författning i wiste omständigheter, angående
Jntekni»a i Fast Egendom, med Bilagor. I. B. p. i;c>.
Om rättighet tor Lsrlscrnns Stad, att hädanefter, som
hittills, fä utöfwa Bränwins-bränning och distillering
A 4 genom
propositioner; Rangs. Majtts Nädiga, till R. Sr.
genom ett Bolag och wid ett enda sammansatt Werk.
I. D, P. 414.
Angående nägra underdåniga Ansökningar om eftergift af
Bewillning. i. B- v. 420.
Om Allmänna Magasins-Inrättningen i Riket, med Bilagor.
I. B. p- 424.
Om medels anfläende till Pensioner för smärt blesierade
Officerare och Under-Officerare inom Kongl. Maj.-ts Artner
och Flottor. I. B- P. <09.
Om anstalter till Jernwerks-rörelfens understöd. I. B- P.
zoz.
Pro to coll; Utdrag af de inför Kongl. Majit hällne,
ivid justering af Förslag cili Desi Nådiga Propositioner
och Skrifwelser till Riksens Stander eller Deras Utstött.
I. B. P. 4, 6, 51, 75, lig, 12?., 129, 190, 22t>,
419, grz, 429, 508, 6Z7, ?li. Il- B. P- ys.
Pro tocolls-Utdrag^ Riksens Ständers, inuehällande:
i;o. Bestut, som blifwit fattade, utan förcganac» handläggning
af Utstött;
Att inför Kongl. Majit, medelst Deputation, beklaga H.
K H. Kronprinsen Larl tViiAusts fränfalle samt frambära
underdänig tacksägelse för deafKentgl. Majit widtagne
anstalter till allmänna lugnets bibehållande, m.
»I. I. B- P- 10, 17, >8, 20, L2, - 2Z.
Angäende Fullmägtiges i Riksgälds-Conkoiret hörande i
anledning af Berättelsen om Riksgälds-Conkoirets tillständ
och förwaltning. I. B- p. >O, 27.
Om Wal af Kongl. Hof-Predikanten, DciKor Heären,
gtt, uti Kongl., Hof-Predikanten, l)c>Lic>r Or>-se„s ställe,
Fullmägtigstap i Banken bestrida. I. B- p- mOm
fattande af ett scrsiildt Utstött, till granskande af Instructjonen
för Banco-Ulstotlet. I. B. P- »6, 17, 19,
21, 2g.
Angående de wid sista Riksdagen upptagne och behandlade,
men uvpstjutne frägorS ytterligare hwilande samt
ftrstildt Utstött i detta amne. I. B. p- 28, zf, z6, ;8-
prsto.
prococolls-tltdrag; Riksens Ständers,
Om Nämnd, i afseende pä Walet af en Efterträdare till
Swcriges Krona. I. B. p- 5;, 55, 56, 57.
Angäende H. F. H. Prinsens af llonto Lorvo inkörande
till Swcriges Kronprins. I. B. p. 66 - 67, 69.
Om Elcctsrer till wäljande af Riksens Ständers chilliciLOmbudsman
och desi 8-.ipj»Iösnt. l. B- p. 2co, 208,
Z42-, Z50.
Angående förre Riksdagsmannen 7an förwaltan
de
af Rnllers vsnielsson? Fullniagligstap i Banken. I,
B. p. 2l2.
Om Talmannen chan Oljons, samt Riksdagsmännen 6näers
Danielssons och kebe ^nclcessons ytterligare hidehällande
wid de dem uppdragne Banco Jnlimagkigstap.
I. B. p. 406.
Anmodan till samteligL Utstotten, att, framför allt annat,
afgifwa deras yttranden öfwer de wigtiga ämnen, som
röra Financcrne, Bewillningen och bcswarandct af Kgl.
Majits Nädiga Propositioner. I. B- p. 502.
Angäende Riksdagsmannen Oxelberg; ställande under laga
tilltal. I. B. p. 5<:6. ;
Om Höasta Domstolens Ledamöters bibehållande wid Riksens
Ständers förtroende. I. B. P. 520.
Om Wal af Committecade til! Tryckfrihetens wärd. I. BP-
5 5 a.
Ang. Riksdagens afsiutande. II. B- P. 287, 292, 292,298.
Om en Medaillcs prägling, till äminnclse afThronföljarewalet.
II. B. P> 288, 2.91, 299, Z2o.
Om Dito till uttryckande af Nationens saknad wid förlusten
af H. K. H. Äronprinftn Oarl Rugust. III. Bp.
172, 176, 214, 2a;.
Angäende utbetalningen af Utskottens Secreterare!- och Cancellisters
arfwoden. lil. B. p. ;;6,
2:0 Remisicr till nedannamnde Utstött af, under Riksdagen,
i Ständen förekomne ämncu saint de derutinnan,
äfwensom ä af Utstotten wackte frägor fat»
tade Beflut:
Allmänna Lcsrvärs- och Deconomiä-Utskottet;
Om införsel af utlandst Spaunemäl och Tull derä. I- B.
p. 60, Lvz, Z24. pryts»
Protscolls.Utdvag; Riksens Ständers,
Om Handtwerks-Ecsallcrnes förande under Tjenstchjons.
Stadgan. I. P. p. 95, 593, boi, 045. lil. B- P.
io>, »46.
Om skyldigheten för aila att deltaga i marden af fattige,
samt rörande en serskild i detta afseende upkommen frä.
ga. I. G- P. iy9, Lör, 207, Liv, st»?, 601, 646.
II. B- p- 155- lil. B- P. 182, 188-
Om mätt och stegs widtagande till stadgande af skäligt
Spannemalspris- l. B. p. 212, zzg.
Om Allmanna Magasins. Inrättningen. I. B- P. 5'l,
515, 5Z3.
Om Pränwins-bränningen i Larlsr-rvns. l. D. P. 515,
5Z8, 55?- Il- B- P- 707, q,2, 718. lil. P.p. iol.
Om Disposition öfwer Skattehemmans skog. I. P. p. 604.
Om Pohnslandska Sillfisket. I. P.p. 641. II. P.p. 52.
Om Jemkning i Rustningen och Noteringen öfwer hela
Riket. li. B. p. 158.
Om Fbrstärknings-Manskapets utgörande. lil. P.p. »72,
-77, '82, ;a8-
Se widare: Stats- och Allmänna Lesrvärs- och <Ve«
conowiä-Utskotten.
2b a n c 0 - ll t sk 0 t t e t:
Om Ärendernes ward i Panquen, utan hinder af Full»
magtiges gagnade Riksdagsmanna-rält 1. P. p. 59,
206, 41;, 504.
Lm Panquens tillstånd och styrelse samt tillökning i Lön
06) Veckopenning för Arbctarne wid Dumbs Pappersbruk.
I. P. p. 2vc>, 2c207, 210.
O>n Dispense för Utskottet frän Inventeringen af Panquen
och desi Pavpersbruk. I. P. p. 107, n8, 20Z, 69H.
Om Stats-Wcrkcts ärliga inbetalningar till Panquen i
Ranta och Capitals-afdrag ä Panquens förskott till Sta.
ten. l. D. zz?, 4ä", 578.
O»n Actie-agarnes i ^bo Discont äterbekommande af de«
ras i Panquen deponerade Silfwer, l. P. p. 596. il.
P. v. 181, 2)7, 251, zly.
Om förhöjning i Dag» och Rese-Tractamentet för PancoRrvisorerne.
II. P. p. ;c, 55, 58, -56.
p.oto»
prs tocolls. Utdrag; Riksens Ständers,
O»i I rn oerksrörelsens understöd. II. P. p. 6i, 64, 65,
66. lii. P. p. 94, 144, l^4, r8o, 206, 218.
Om Annuitcts Läne-Systemet. il. P. p. ;i8- lll. P.p.
>4 .
Se widare: Stat», och Lanes-Utskotten.
Lervillnings-iltskottet:
Om Bestämmande af Skydds afgiftcn, afwenstom af Brämmins
Bewillningen för mindre Hemmansdelar inom
Onrlltsäs Län. I. P. p. 95, ;;y, Z4r, 491, 520.
Om förekomne hinder och smarighclcr wid Lbart^ - 8ixilI-,
rre.Förordningen. I. p. >>; — 116, 211, 40;, 502,
5!^, 52l.
Om Anmärkningar wid Pcmillnings-Förordningen. l. P.
p. 20;. II. B- p. 179, 187, 245, 248. lil. B. p.
>74, I8Z, 248.
Om ändring utt de i n, 12, iq och 14. Mom. af Be.
willningssFörordningcns ;. Art. 5. §. förcstrifnc Ter»
miner. l. P. p. ^44, 5^2.
Om Bränwins-bränningen i Larlscrong. l. P. p. 5l2,
516, 576, 58Z. Il- B. P. Z07, ;,2, ;i8- lil. B- p. I2l.
Om ytterligare förffoning intill nasta Riksdag i Pewill.
ningen för v<iäev,>Is, ^m!I, Op^I-a, Westerbotten och
Oltcrstincl. l. P.p. sl6. ll. P. p. 284, 297, ZI2. lil.
B- p.- ro;.
Om Förklaring swista delar af Pewillnings-Förordningen.
l. P. p. ;8i- Il-B. P. 286, 296, qii. lil. B. p. loz.
Om eftergift af Pewillning. I. P. p. 596, 602, 64,,
644, 645. ll. P. p. gas, gro, g»7- lil. P. p. 104.
O>» jemkning uti Pewillningcns utgörande, l. P. p. 604,
695, 700, 701.
Angående omständigheter till iagttagande wid uppbörden
af Bewillningen utaf Officerare och Tjenstemän wid Re,
gcmenterne. I. P. p. 696. II. B. p. 28;, 297, ;n.
lil. B- p. IOZ.
Om lindring i Bewillningen för Socknarne i Gestrikland.
l. D. P 702. ll. B.p. z->7, ;i4, ;i7. lil. P.p. 148.
Om,afgift för Caracterer. II. B. p. 65, Z07, ;i/. lll.
p- 148, '75, >8z, »88.
protch.
Pvotocslls-Utdpag; Riksens Ständers,
Angäcnde Prisfrägan o»i en förenklad method lill Dewillningens
utgörande. H. B-p. 156. lil. G. p. 175, 178,
185, 921.
O»i Förslag til! Rcglor och förcistrifter, akt reid Bcwillningcns
taxerande iakttagas. III. K. p. 176, 186, 2,07,
295, 299, 520.
Om Tjenstehjons Dewillnings afgift. III. B. 242, 299,
294, 298, Z22, Z2), ZL6.
L 0 nst i tut i 0 na > ttt sko teet:
Om chilkitlr. Ombudsmannens behöriga wistelseort, da
Riksdag annorstädes an i Hufwudsiaden hålles. >. B.
p- 24, 29, 97, ;8 - 58, 5«-
Frägan; Om wid tillkommande Riksdagsmauna-Wal borde
fa röstas pä Riksens Ständers Fnllmägtige i Banquen
och Riksgälds-Contoircr? l. B- P- 59, 94-
Angäende Riksens StänderS Wal-Akt och Succestions-Ordning
samt Thronföljarc-försäkran. l. B-P- 6b, 67, 68,
69, 92, 94, 96, 97.
Angäendc Dito Hyllnings-Ed ät H. K. H. Kronprinsen
samt Dest Ed inför Hans Majit Konungen, l. B- P.
78, l°9, n6, ii?, 9-8, 540, Z4l, ^48.
Om granstningcu af Stats.Naders Protocoller. I. B> P.
578, 600, 642, 647.
Om tillägg till 14. § af ch-MiT-Ombudsmans Instruktion,
il. p. 285, g>4, zre,, Z2o. Ill, B-p. »o,.
Om Ändring i Tryckfriheis-Lagen. lll- B- P. 1Z9, zoz.
Om Orundlags.frägorne, m. ni. lil. B. p. 244 - zoz,
Z21, Z22, Z24, 529.
Expeditio ns« Ut sko ttr t:
Om tidigt insändande till Utskottet af Ständens Protocolls-Utdrag
samt Utstottens Betänkande» m. m. l. Bp-
5Z, 54, 56, 8i
Oni
uppsättande af Riksens Ständers Expeditioner ni. m.
I. B-P. z;8, Z48, 502, svz, 504, 517, 520, 5Z9,
boo, 602, 6oz, 642, L47, 69g. lll-L-P- i;?, >42,
' 14;, 150,154, 180. Eranftning deraf: l. B. P- 582..
III. B.
protocolls.Utdrag; Riksens Ständers,
lil. D. P- 21O, 211, 215, 219, 249, 29», 299,
;2Z, Z24. Z2b, ZL7' ZZ7, ;;S.
La g»ttt sk 0 t tet:
chilli!!^. Ombudsmannens Riksdags-berättelse. l. B- p. 24,
57, 58, 59, Z99, 845. Z48-  Om Inkokning i fast Egendonr. I. B- P. l99, 201, Lia,
gg;. II. H. P. i8i, 190, 2Z8, Z2Z.
Om förcslrifter wid förefallande oroliga och wäldsamma
uppträden. I. B. p. Z4i. II. B- P. 151, 157, l58>
lil. B. p. >8?-  Om »vitsord för fordringar enligt Bok eller Rakning. I.
D- P. Z44. II- B. p. 2Z4, 254, 291, Z22.
Om Landtmätares styldighct, att till Probince-och Landtmätcri-Cdntoiren
insända Concept- och renoverade Charter
m. m I. B- v- Z47- ll. B-P- 189,244, ZoZ, Z24.
Om Landkmäkare-arfwode. l. B- p. Z47. II. B-P. 18°,
lov, 244, z-9- .
Om förändring i 12. Cap. 9. §. kllrfoa Balken, l. B. p.
Z47. II. B. p. 2Z7, 240, 254, ;22. lil. B. p. 240.
Om Förklaring öfver Allmänna Lagens stadgande i;. K.
6. Cap. Mitzg. Bakken. I. B- p. 58 r- ll- B. p. 52,
286. ; 15, g24, ZL5-  Om MarknaLerncs anställande. I. B. P. 645. ll. B. P.
154, 284, I>5, 920, 926.
Om Lag-Committcens Arbets-method. ll. B. p. i zo. lil.
B- v- 2' 9, nu, 2i8, 245.
Om Ändring och rättelse i Kongl. Förordningen om Stäng»
sel-flyldigheten. ll. B. P- 157. m. B. P- ig5, »45,
' izo, >81.
Om ändring i formaliteternc wid afhandlingar om jordö
fäng. ll. B- P- 185. Hl- B-P-208, 2iZ, 217, 24g.
Angående f. d. Konungen, ll- B. p. 49, 64, 247. Hl.
B- p. ivo, 148, 148-  Om Pröfnings.rätten i frägor vin eftergift, medelst näd,
i Dalancc- och Ersättnings-mäl. 111. B- P- 207, 21g,
220, 24g,.
Om föreskrifter wid förefallande oroliga och wäldsamma
nppträden. lU. B. p. Lvz, 212, 215, 216.
Proto»
Protscolls-Utdrag; Riksens Stunders,
Ser skif ta Utskotten, fZr frågor af bcstaffenhet,
att Se af rvanlige Utskotten icke kunnat upptagas:
Angående Instrnctionen för Tanco-Ukstotet. I. B-v- »6,
>7, I9, 7» , 7.;. ;2, 54, 7.
Angäende dels de ifrän sista Riksdagen uppstjntnc trender,
dels Riksdagens förkortande. I. B- LL, g;, ;6,
;8, 6i, 62, 7y, 95, 97, 98, 179, 205, 20S, 207,
5c>:, 5>6, 577, 58c>, 604.
Om de wid sista Riksdagen fattade E cstuk. ll. B. p. >51,
>8;, >84, »88, ;o8, ZIZ, Z2-. III. B. p. -42/ 149.
Stats-Utskottek:
Ingående Ctats-Wcrkets tillstånd och behof. l. P. p- 24,
57, 58, 59- II-L-P. 2)6, 2;9, 249, 25Z, Z26. Hl.
B-,P- gk7(;.
O»! ?'lrenderncs wärd i Riksgälds Eontoiret under Bonde,
Ständcts Fullmagtigcs franmaro säsom Riksdagsmän.
I. B. p. 59, >> 5, l 17.
Om Pension för Fröken ölsels Lsrolins 6ripcnstjcrns. I.
B- P- vi, 41,, 501, 507, 5»L.
Lm hyran för Srändcns kludbrnm. I. B- P. 9Z, 2vz,
sol, sistzo, 645.
Om Aflönings» och Arfwvdcs wilkoren för Ständens och
UlstottenS Eancellier och Letjeinng. l. K. p. 9;, 20Z,
zsc>, 410, 4,;, ^79, 598, 601, 641,646,694. lil.
---. p. 2;;, 294, 297, 298.
Om förwaltningcn och anwändandet af Kungs- och KungsLadugärdarne,
samt Krono Domainernes utarrenderande.
l.B.P. Z?6, Z4g, Z46, 514. II. B. p- si —56,
179, 180, 184, 242, 24;, 294. lil- D- P- rl4,
2Z9, 295, Z04 . ^ ^
Om betalning afHamburgste Banquicrerne 6vcrboff, Arfwingars,
L. R. von lislie L Sons och l.oui» L öenguels
fordringar, i. B- P- zz6, 240, Z42, zzo. H. Bp
l79, 242, 245, iso, g26. III. B- P> i4?, 25,-
Angäende antingen bestämmande af en serskild Stat ät H.
K. H. Kronprinsens Son, elier ock förökande af Kron
prinsens
-
protocolls»Ut-rag; Riksens Ständers,
prinsens Stat i samma andamäl. l. B- ZZ6, zyi, ;o5.
ll. B- p- 60, »;;, 246.
I anledning af Konungens Nädiqa Proposition till Utstöttet,
angående Stats. Werkets ärliga inbetalningar
till Bananen i Ränta och Capitalsafdrag ä Banquens
förskott till Skaten, l. . p r;?, 39o, 410, 57g.
I anledning af Konungens Nådiga Proposition till lltstöttet,
angäende medel och utwägar till godtgörande af
de oförutsedde Utgifter, som de, i följd af Swensta
Hamnarnes stängning för Engelska Krigs, och Handels,
fartyg samt titt lugnets ätersiällande inom Hufwnbsta»
den, widtagne anstalter, Stats-Wcrket äbragt. l. P. p.
404, 412, 519, 576. ll. B. p. 241, 250, 296.
Angäende Arrendet af Litttzsrns H. I. B- p- 405, 409,
4-l, 50;.
Om medels anfläcnde till Pensioner för swart blesterade Oft
ficcrare och Under.Officerare inom Armeen och Flottorne.
I. B- p. 5". 514, 5»5, 5Z8- H- B- P. 256, 24-,
2^6, ;s6. lil. B- P. 252.
Angäende Luppleancer, inkallande till tjenstgöring i Riksgälds-Conroirct.
l. B-P- 599, 698, 699, 701. lil. B
p. 179.
Om Lönctillökning för Städernes Magistrats.personer- 1-  B- p- 644. ll. B. p. 242.
Angäende de f. d. Konungen tillhörige Riksgälds. Conkoi,
rets Obligationer, l. B- P- 692, 699, 702.
Angående Riksgälds-Contoirets tillstånd och förwaltning
l. B- P 69;, 698. ll- B- P- 55, 57-
Om eftergift i Balance- och Ersättnings-ftägor. I. D- P700.
ll. B- p- 2g;, a;5, 252, 289, 295.
Om Riksgälds. ContoirekS llpptagande Län. ll. B-P-48,
56, 28Y, 292, 295. lil. B- p. 155, >40, i;;.
Angäende f. d. Konungen, ll. B- p-49, 64, »49, »85,
»87, 247.
Om Stats-Eommisiaricn kröäelii arftvode. II. B- P.4Y,
54, 55, 67.
Om Riksdags.kostnaderne. ll. D> 5», 53,246, 25;, III.
D. p. i47-
pr»ts«
protocolls-tttdeng; Riksens Stunders,
Lm Expertance-Löncrne för Finsta Officerare. II. D- P.
52, '^6, ;,6. lil. T- P. 140, 152.
Om Eftergift af medel för Atzestoren vMikröm, Sterbhus.
II. B. 58, 6i, 6;, 156.
Om midersiöd för Öfwer Krigs-Eommistarien Linötteäls
Enka och Barn. II. B- p. 62, 6;, 154, 189-
Om förhöjning uti arfwodet för Bonde-Standets Fullmäglige
i Riksgälds-Contoiret. II. B. p. 65.
Om lkvitkekicste Donarionen. II. D. p. 65. III. B. Piz6,
141, 146, >5i.
Om nägre wid Stats regleringen förekommande omständigheter.
II. B- P. 152, 242, 24--, Z26. III. B- P186,
24H.
Angående Tryckningen af Ridderstapet och Adelns, Bonde.
Ständcks Protocoller samt Dihangen till Riks-Ständsns
Protocoller. II. B. p. 152, 190, gro, zri. III.
p. 1;;, 184, 187, 296, Z28.
Angäendc Skrif-materialierne m. m. för Riks-Ständen
och Utstotten. II. B. p. 152, iZ;. lil. B. p- -74, '87-
Lm Löneförbättring för Civila och Militaira Embets-.och
Tjensteman. II. B. p. >;5, 2Z^, a;8, 298.
Om de pä Allmänna Indragnings-Staten uppförde Löner
och Pensioner m. m. II. B. p. 2)4, 294. m. Bp.
IO2, 141, 2lO, ;c>4.
Om tiden för uppbärandet af Landt-Räntemästares Remist-lage
af RiksgäldsContoirets medel. m. B. p. r;6,
-89, -47, -5o.
Om tryckningen af Handlingarne angående anbringar m>
m. i Erundlagarne lil. B. p. zos.,
Stats- och Allmänna Lesrvärs- och Decons-
mick,Utskotten:
Lm Allmänna Magasins Inrättningen, m. D. p. 144,
iZY, '44, -77, 184, '87, 2Z9, rc>2, zc>2.
Om Sillfifles anställande vä djupet. m. B.p. 'Z7, »4»,
146, '5Z. ,
Stato
-
Protvcolls-Utdrag) Riksens Ständers,
Stats-och Danco Utskotten:
Om tillökning i arfwodet för Fullmägtige i Banque» och
Riksgälds-Conloiret. It. H. p. 6;. lil. B. p- 249,
2YZ, 297, zoi.
R.
Riksens Ständers underd. strifwelser till Rong!.
Majit:
Med underdänig sorgebttygelse öfwer H. K- H. Kronprinsen
Larl /Vu 8 lists fränfälle, samt tacksägelse för de
af Kongl. Majit widtagne wisa anstalter till allmänna
lugnets bibehällande m. m. l. B. p. 25.
Angående H. F. H. Prinsens af konto Lorvo utkörande
till Sweriges Kronprins, l. D. p. 76.
Med nnderdänigt öfwcrlemnande, till Sanktion, afätflilsige
Handlingar i anledning af Thronföljare-walet. I. B.
p. 408. .
Om Arrcnde-wilkoren för LläZarn, Q. I. B- p- 5657
Om hinder och swärigheter wid -verkställigheten af den förnyade
Lli3rtL-8lAlIistL-Förordningen. l. B. p. 569.
Lm Stats. Werkets ärliga inbetalningar till Banquen t
Ränta och Eapitalsafdrag ä Lanquens förstott till Staten.
I. B- P. 57'-
Angäende de wid sista Riksdagen uppstjutne frägorS ytterligare
hwilande. I. B. p. 690.
Om dispositionen öfwer Skatte-hemmans flög. ll. B. p. 42.
Om Aflönings- och Arfwodes wilkoren för Ständens och
Utflottens Cancellier och Betjening, ll. B. p. 4Z. lil.
B. v- Z-8.
Om Eftergift af ädömde medel för Westor Vslllttröms
Enka. ll. B, p. 280.
Om Högsta Domstolens Ledamöters bibehällande wid Riksens
Ständers förtroende, ll. B. p. 28'.
Om granflningen af Stats-Rädets Protocoller m. M- lr°
B. p. 28'-
B
Riksens Ständ, underd. strifwelsi-r till Rgl. Majit:
Lin Gratifikation för Stats Commisiaricn krLäeiius. II.
B« P. 2Z2.
Med underdånig lyckönstan i anledning afKongl. MafitS
Höga Födelsedag. II. B- p. 28;.
Lm ltönerillökning för Civila Embers- och Tjensteman, lil.
B.p. 74-
Angäende f. d. Konungens enstildta förmögenhet. Hl. B.
p. 76.
Om H. K. H. Kronvrinsens Stats-summa. III. B. p- 76.
Angående Riksdagens afflutande. lil- B- P- 7?.
Angående Fader- och Moderlöse Barns uppfostran m. rn.
lil. B. p. 7 ).
Angående medels anfläende till oförutsedde Stats-Wcrket
äbragte Utgifter. lil. B. p. 8^-  Om Förklaring öfwer 7. Cap. 1. Z. Rättcg. Balken. lil.
B. p. 8r. '
Angående Tillägg uti 5. §. 6. Cap. Misig. Balken, lil. BP.
87.
Om Landtmätare-arfrvode. ill. B. p. 8y.
Om fordringar, som med Ed eller Bok styrkas. Ill- Bp.
gr
Om
Riksdagskostnaderne. lil. B. p. 93.
Om Pensioner för blcsicrade Officerare och Under-Office»
rare. 111. B. p. 94.
Om tillagg wid 14. §. afP-liiciL-Ombudsmans Jnsirnction.
lil. B. p. 97.
Om de wid sista Riksdagen fattade testat, lil. B- pOm
f. d. Konungen och hans aflagsnande frän Riket,
lil. B- p- 98.
Om tiden för beräknandet af Landt-Räntmästares Nennsilage
af Riksgälds-Contoircts medel, lil B- P. >9?-  Lm förändring uti Förordningen om siangselstyldigheten.
III. B- P- 19;.
Lin förhöjning i Erpeckance-Lönerne för Stabs. Capitai.
ner och Subaltern-Officerare aff. d. Finsta Armeen- lilB-P.
>95.
Om Dillfiste vä djupet. IH- B- p. 197-  Om Hamburgste Banguiererne tlverkoffs Arfwingars, L.
R. von llsllc öc Sons och l-ouis öc sienguels fordlingak
Hl-
B. p, rsr,
rtte
Riksens Ständ, underd. strifwelfer tils Rongl. Majtk:
Om llvjcteliltste Donationen, lil. B. p. 204.
Lm J.rnwerksrörelsens understöd. lil. L. p. ros.
Om Stats-Werket och nya Stats.anflag lil. B-v- 2gr.
Om någre wid Stats-rcgleringen förekommande omständigheter.
lll. B- p. 2^4.
Om Kränwins-bränningen i Ogrlse-rons. lil. B. p- 2Z7.
Om försigtighets-mätt wid inträffande upplopp, lil. Bp.
254.
Om Lag-Conimittöen. lil. B. v. 276.
Om de pä Allmänna Jndragnings-Staten uppförde Löner
och Pensioner, lil. B- P- 276.
Om Bewillningen; med Bilagor. III. B- P- 2L5.
Om wärdén af fattige, m- m. lil. B. p. 289.
Om förwaltningen af Kungs, och Kungs. Ladugärdarne.
lll. B. p. Zl2.
Om Förstärknings.manstapets utgörande, lil. B. p. 317-
Lm Bokhällarcn d-lorbergs och desi efterträdares Loner,
lil. B- p. ;zo.
Om tryckningen af Bihangen till Riks-Ståndens Proto»
koller, m. m. III. B p. 331.
Lm Allmänna Magasins Inrättningen, m. D. p. 332-
Riksens Ständers Beslut, lil. B. P. 343- '
S.
Serskilta Utskotten, för fcägor af bcstaffenhet,
att de af rvanlige Ukstotten icke kunnat upptagas;
Betänkande» och Memorial:
Alngäende Instruktionen för Banco-Utstottet. I. B. p. 30-  Om Riksdagens förkortande', samt angäende de ifrän sista
Riksdagen uppstjutne frägor. l- B- P. 4», 354. H
B. p. 278.
Angäende f. d. Konungen. II. B. p. 271.
B 2 Sats
Stats-Ut skottet; Betänkande», Memorial och Pro.
tocolls-Utdrag:
Om ?'kreubernes wärd i Riksgälds-Contoiret under -BondeStänders
Fullmagtigcs fränwaro såsom Riksdagsmän.
I. B. p. Z4-
I anledning af Konungens Nådiga Proposition till Utskottet,
angående Ranka och aföeralning pä Capiralet
af Riksgälds-Contoirets försträckniugar till Stats-Werket.
I. A. p. itzl
Dito
angående medel lill godtgörande af oförntsedde StatsMerkel
äbragte utgifter; med Bilagor. I, >Z. p. 214.
Angäcnde Astöaiiigs-wilkoren för Släudens och Utskottens
Cancellicr och Betjening- l. B. p. 245, 54c», 6^4. III.
B. P- 22;.
Angående Arrendet af klick-rgrns O. I. B. p-244.
Om Pension för Fröken dlmi» chmolinz 6ri^e„ckjern3. kl
B. p. 254-
Lm hyran för Sundens klubbrnm. I. B. p. 406.
Om Riksgälds? Lontoirets tillständ och förwaltning; med
Bilagor, k. B- p- sub.
Om förwaltningen och anwändandet af Kungs- och Kungs.
Laduaärdarne; med Bilagor. I. B- P- ZZ7- II- B- p.
z, 54. Ilk. B. p. 157.
Angående de f. d. Konungen tillhörige Riksgälds-Conto;.
4, rets Obligationer, k. B. p. 554
Hm Pension för Öfwer-Krigs-Commisiaricn chinälkellts
Enka. k. B. p. ;6o. ^
Om eftergift af medel för Westeren vgklckröms Sterbhus.
I. B. p. ^62.
Angående Futlmägtiges i Riksgälds-Contoiret Supxleumer,
inkallande till tjenstgöring. I. B- P- ^64.
Om Riksgälds Contoirets upptagande Län. I. B. p. 607.
I anledning gf Kongl. Majtts Nädiga Proposition till Utskottet,
angäende nägre wid Stats-reglcringen förekoinmgnde
omständigheter, k. B- p- 6c>z.
Dito angäende Riksdags kostnadernc. k. B- P- 6z2, kl. B.
p- ZZi
Om
arfvode för Stats-Eoinmistarien krbäellus, k- B. p.
6Z8-
Stats.
St a ts. ut sk. Betänkande», Memsr. och Protoc.-Utdrag:
Om Löneförbättringen. I. B. P. 712.'
Om Stats-sununan m. m. för H. K. H. Kronprinsen lB.
p. 715.
Om Hamburgske Banquiererne ^verkolks Arfvingars,
von kkslie 6c Sons och chouis,6c äeuguels fordringar.
II. 2ö- p. 67. lil. D- p. 24.
Angäende f. d. Konungen. II. B. p-75, t6o.
I anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition tist Ut«
skottet, angäende de pä Allmänna Indragnings-Staten
uppförde Löner och Pensioner m. m.; med Bilagor, II.
V. p. 8i- m B-P- na, i;6.
Angäcnde Stats-Werkets tillständ och behof. II. B- p- 141-
Om Pensioner för smärt blesterade Officerare och Under»
Officerare inom Armeen och Flottorna. II. B. P. 146-
Om Lönetillökning för Städernes Magiftrats-personer. IIB.
p. 148-
Om eftergift i Balance- och Ersättnings, frågor. II. Bp.
t59-
Om Annnitets Läne-Systemet. Ik. B. p. 194. m. D. p. z,
6, 222.
Om förhöjning i Expertance-Löncrne för Officerare af f.
d. Finska Armeen. II- B. P. 217. ,
Om Tryckningen af Riks-Ständens Protocoller och Bi,
hanget dertill m. m. II., B. p. 22;. lil. B. p. 4, 22;.
Om tiden för beräknandet af Remist-lage,ä RiksgaldsCon»
toirets medel. II. B. p. zzo.
Om Hvltkclälske Donationen, lil. B. P. n.
Stats-Ut skottet, Förstärkta; Memorial angäende
Ljenstefolks Bewillnings-afgift. lil. B- P- Z08.
Stats- samt Allmänna Besroärs- och <vecons,
miä-Utskotten; Memorial och Protocolls-Utdragr
Om Allmänna Magasins-Znrattmngen i Riket. II. B. p,
148. III. B. P. 220, 2ZZ.
Om medel till Sillfiskes anställande pä djupet. lil. B.
P. 17.
Stats
-
Stats »Utsk. Betänkande», Memor. och Protoc.»Utdrag:
Stats» och Lanes,Utskotten; Memorial:
Om tillökning i arfwodct för Fullmägtige i Banken och
Riksgälds»Contoiret. m. D-p> rzo.
