# ID: svediakorp-gov1749
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 124,444
# sentences: 4,887
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bihang
Till
Samtelige Riks-Ständens Protokoll,
innehållande de Handlingar
hwilka till Riks-Ständen blifwit aflemnade,
såsom Konungens Nådiga
Propositioner, Riksens Ständers
Utflo ts Betänkanden och Förklaringar,
samt Riks-Ständens
Protocolls Utdrag..
Andra Bandet.
"-T", -
——— >
> —
Stockholm rsrs,
Tryckt hoSHenricFougt, Kongl. Boktryckare
VpNA dor 6rn ry IZIS'-
?re<iL-8tIn6st 6en ry - -
LorgsrL-5r3näct 6en ry - -
. LoKaL-5r3>iäs» 4 OKoder.
Wördsamt Memorial.
I fölgd af de respective Riks-StändenS
Remisier äligger det Stats-Utffottet, att till
Riksens Högloft. Ständer inkomma med utlätande,
i anledning af följande:
Kongs. Maj.tS
Nädrga Proposition till Riksens Ständer,
angäende förwaltntngen afKungSoch
Kungs. Ladugärdarne; Gifwe»
wrebro Slott den z:djc September
iZro.
<-^edan Riksens wid sista Riksdag församlade
Ständer anmält hwad dä af Riksens Ständer
blifwii ansett nödigt i afseende pä hushägnin.
gen wid KungSgärdarne i Riket, hwarwid Rik.
sens Ständer wid bestämmandet af grunderne,
hwilka borde följas för anwändandet eller för.
walt.
Bihang. II. B. N:- i, s.
4 Den 2Z September.
waltningen af de ledige eller framdeles ledige
blifwande Kungs, och Kungs-Ladugärdar, funnit
dem böra till den mästbjudande pa offentelig
Auction till Skatte försäljas, Sä har Kongl.
Majit, i afseende pä fastställelsen af denna an.
stalt, som Kongl. Maj:t tillkommer, tagit sjelf,
wa hufwudfrägan i Nädigt öfwerwägande;
Lch emedan Kongl. Maj t funnit med Rikets
sanna fördel icke kunna förenas, att för altid
frän Kronan afsöndra Kungs- och Kungs.-Ladugärdarne,
hwiilka lägenheter frän urminnes ti.
der Kronan tillhört och hwilkas wärdén och af.
kastning i framtiden ännu kunna blifwa högre,
än som för detze lägenheter nu kan päräknaS,
men hwilke äter aldeles skulle gä förlorade, om
berörde lägenheter ifrän Kronan för altid aba.
lienerades; ty har Kongl. Mast icke kunnat
bifalla Riksens Ständers undertäniga förslag,
det Kungs- och Kungs-Ladugärdarne skulle, efter
den tid nu warande Arrende-Contracter tillän.
da gä, uppä Auction till Skatte försälias, utan
i Räder förordnat, alt ägande rätten deraf al.
tid skall ät Kronan förwaras, bwicket Kongl.
Mast ock i Räder ansett instämma med 77. §.
uti Regerings Formen, som stadgar, att Kungsoch
Kungs. Ladugärdar, med flere Kronan tillhörige
Lägenheter stola sörwaltas efter de grunder, Rik.
sers S'änder derom förestrifwa, men hwilken
förwaltning stulle uvhöra, om de pä Auction
till full ägande rätt ät enskilde stulle försäljas.
Wid ett sädant förhällande och dä Riksens
Ständer wid sista Riksdag icke förestrifwit nä.
gon
Den SZ September. 8
gon annan grund för framtida hushällningen
med Kungs-Ladugärdarne, will Kongl. Mast,
till följe af ofwauberörde 77. §. af Regerings.
Formen, och dä förwaltmngs qrundernes bestämmande
owiikorliqen Riksens Ständer ensamme
tillhöra, till Rikets nu församlade Ständer hafwa
öfwerlemnat, huruwida nägra nya grunder
för framtida hushällningen med Kungs- och
Kungs Ladugärdarne, efter nu warande Arrén,
dens flut böra utstakas, samt att, i sädant fall,
de samma förestrifwa, eller ock om Kongl.
Masts Nädiga Kungörelse af den 17 December
1799, anqäende hivad som wid Kunqsgärdars
bortarrenderande bör iakttagas, äfwen hädan,
efter mä fä tjena till efterrättelse.
Kongl. Majk har äfwen wid detta tillfäl.
le ansett lämpeligt, att säsom ett ämne, hwilket
äger ostiljakiigt sammanhang med hushällningen
af Kunqsgärdarne, till Riksens Ständers
pröfning öfwerlemna den förfrägan, bwarmed
Kongl. Maj ts och Rikets Kammar-Collegmm
till Kongl. Maj:t i underdänighet inkommit, i
afseende pä förhällandet med de under Kungs,
gärdarne hörande samt ät Arrendatocerne af b>
rörde Kungsqärdar emot witz peuninge afgift
uplätnc dagsiverken, hwarwid Kammar-Collegium
i underdänighet hemstält antingen om det
oförändradt bör förblifwa wid hwad Arrende-Contracterne
innebälla om flike Dagswerkens nyttjande
emot den utsatte betalningen, eller om denna betalning
bör reduceras till Spannemäl efter lika
grund som Riksens Ständer faststält för Kungsgärdarne.
Kongl.
6 Den 25 September.
Kongl. Maj.t förblifwer siuntelige Rikets
Ständer med all Kongl. Nåd oL Annest wäl.
bewägen. Orebro Slott den Z Sepiemb. 1310.
c lil..
^ körtLsIl.
Wid förehafwande af de i denna Konun.
genS Nädiga Proposition framstälde twänne frä.
gor: Den ena, hwilka grunder hädanefter för
hushällningen med de ifrän Arrende ledige eller
ledige bltfwande Kungs, och KungSLadugärdar
mäge pröfwas wara de tjenligaste, och Den
Andra: huru förhällas bör med betalningen för
de ät nu warande Arrendatorer af sädanc lä.
genhetcr emot wist penninge afgift uplätne dagswerken,
har, hwad först angär den förra af
Vesta frägor, wäl hos Stats Utssottet förekommit
att Riksens Stander genom Nämnd sistledne
Riksdag för sin del bestutit, att Kungsgärdarne
borde styckas och till Skatte försäljas;
likwäl och som Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
tillkännagifwer, att Kongl. Majit ej an.
sett sig kunna dertill bifalla, har Utskottet fun.
nit sitt äliggande wara, att till Riksens Högloft.
Ständer inkomma med utlätande huru Kungs,
gärdarne wid detta förhällande tjenligast borde
förwaltas, och fördenskull), efter inhämtande af
hwad Stats-Utskottet wid nästledne Riksdag i
detta ämne utredt och tillstyrkt, tagit i noga öfwerwägande
hwad om Kungsgärds Arrenden
stadgas
Den 25 September. 7
stadgas i Kongl. Kungörelsen af den 17 December
1799, hwilken efter hwad en redan
wunnen fleräng erfarenhet wisar, ostridigt är
bygd pä de klokaste grunder, ej mindre till be.
främjande af en förbättrad hushällning med
deste lägenheter, än ock till ästadkommande af
en skälig inkomst för Stats Werket.
Med fullkomligt bifall i öfrigt till deste
grunder har dock Utskottet för sin del trott, att
Kronans winst i förening med ökad befolkning
och widsträcktare odlings företag torde kunna i
än högre mon befordras om de till Arrende
ledige Kungsgärdarne, hwilka hwar för sig innefatta
flere mantal,- blefwo klufne och bortårrenderade
i lägenheter af endast Ett a Twä
Mantal, sä hemställer Utssottet om ej, till winnande
af detta ändamäl, det borde äligga Kongl.
Kammar kollegium att wid Kungsgärds Arrén,
de - ledigbetcr, efter föregängen undersökning
pröfwa och fastställa huru en sädan klyfning
efter localens beskaffenhet mä werkställaS, samt
derefter föranstalta, att de nya Kungsgärds.
Hemman, hwilke pä detta sätt skulle upkomma,
äfwen som de särssilte Hemman, hwilka förut
lydt till Kungsgärdarne, tillika med Skattlagde
Qwarnar och andra Lägenheter samt Fisken,
hwart för sig genom Auction till Arrende warda
utbjudne. Dock torde blifwa nödigt, att
wid samma tillfälle äfwen ställa hela Lungsgarden
med alla sina lägenheter pä Auction till
förarrendcrande, pä det utrönas mätte hwilketdera
anbudet, antingen det sammanlagde för
de»
8 Den 25 September.
den styckade Kungsgärden, eller det som ster pä
Kungsgärden i sitt ostyckade tillstånd, bäfwer
för Kronan det förmänligaste, och säledes bör
antagas.
Äfwenwäl har Utskottet ansett Kronans
Inkomst af de bortarrenderade Kronoqodsen
kunna göras säkrare och af myntets stigande
eller fallande mera oberoende, om alla de un.
der Arrendet begripne förmoner, hwilka hittils
blifwit stälde under Auction för penningar,
hädanefter utbjudas antingen emot afgift i spannemäl,
att lefwereras in natura eller betalas L
penningar efter ortens ärliga Markeaäng, eller
ock, där omständigheterne dertill föranleda, e.
mot afgift i Hö, hwilket nitid borte löfås ef.
ter ortens ärliga Markegäng. Widm-e bär Ut.
stöttet warit af den tanka, att alla de särskilta
skyldigheter som Arrendatorerne, utom Arrendesumman,
warit m.dcrkastade, säsom att hälla en
mälfyllig felfri hingst af witz alder, att inrätta
och underhälla, antingen Stuteri, Schäffer!
eller Holländeri, med dermed ätföljande sörbin,
delse, samt att tillöka och förbättra de ä Kungs,
gårdarne »varande Träd- och Humlegärdar, att
anlägga Trädskolor och att deraf plantera Al,
leer och Häckar, skulle kunna wid framdeles
ti'l uprättande Arrende-Contracter ifrän Arrénde.
wrlkoren uteslutas, hälst de dermed äsyftade
ändamäl föga torde hafwa wunnits; Hwaremot
genom undanrödjandet af detze förbindelser, Arrendatorer»
ä sin sida fär friare bänder att den
arrenderade Lägenheten, efter desi beskaffenhet,
till
Den 25 September. 9
till sin fördel nyttla och bruka, samt Kronan
ä sin sida stall ätkomma högre Arrende afgift.
De Krono-Dagöwerken, som warit Kungsoch
Kungs-Ladugä> barne snsiagne, utgöra ett
sä tryckande beiwär för de dermed betungade
Hemman, att de icke wid nya Arrenden, under
nägot wilkor, synas böra lill Arrendatorerne
betingas, utan lä af Hemmansägarne kjelfwe
lösas, och till Kronan betalas efter ärliga Mar.
kegänqen.
Den Arrcndatoren tillagde förmäa, att
fä gärden^ tälbo! ige afwel, äker- och körredskap
m. m. enwttaga och sig deras under arrendetiden
beg .g a, torde äfwen, säsom i synnerhet
icke lämplig, om Kungsgäkbarne styckas,
kunna i likbet med bwad af Stats Utskottet förledne
R.ksdaaen för-estogs, sörswinna, och detze
Inventarier i stället, dä nu warande Arrenden
upphöra, böra för Kronans räkning genom
Auction försäljas.
Som Riksens Ständer beslutit, att all 0,
roterad ford, med witze undantag, bör i bän,
delse al krig, uppställa Wargernings.manskap,
sä bör äfwen delta allmänna onus tillhöra Arrendatorer
as Kungsgärdarne.
För öfrigt stu le efter Utskottets tanka, r
händelse Kungsgärd styckas, de blifwande Arrendatorerne
af de nya Kungsgärds Hemmanen
wara pliqtige att, efter Lag, bygga och altrd i
godt ständ hälla all äbyggnaden, sädan som
den, i mon af gärdens storlek och behof, wara
bör, samt skyldigheten att uppföra denna bygg.
10 Den 25 September.
nåd blifwa ett Contracts wilker för Arrendatoren,
pä sätt derom särskilt för hwarje Lägenhet
föreskrifwit och hugade bjudare till underrättelse
meddeladt warder; med rättighet för
Arrendatoren akt wid Arrendets flut för de laga
husens dä ägande wärde efter mätismanna
ordom erhälla sin ersättning; men huruledes
med de ä Kungsgärdarne befintelige CaractersByggnaderne,
skulle, om egendomen styckas,
dädanefter förhällas, har Utskottet, som inhämtat,
att Kungsgärdarne äro olika bebyggde,
en del med nya uppförde Stenhus, och andre
med Trähus, icke tilltrott sig att i allmänhet
nägot derom föreflä, utan skulle tro tjenligast
wara, att Riksens Högloft. Ständer till Kongl.
Mast i undcrdänighet öfwerlemna att wid hwart
särskilt tillfälle derom Nädigst förordna. Hwar.
emot, om Kungsgärden kommer att odelad
bortarrenderas, med byggnads skyldigheten skulle
förhällas lika som för Officers Boställen förordnadt
är, och hittils med Kungsgärdarne manligt
warit.
Detze äro de omständigheter i afseende pä
framtida för - arrenderandet af Kungs. och
Kungs Ladugärdar Stats-Utskottet till Riksens
Högloft. Ständers pröfning fär föreflä, med
den hemställan tillika, att om de af Riksens
Högloft. Ständer antagas och godkännas, Rik.
sens Högloft. Ständer dä mätte hos Kongl.
Masit i undcrdänighet anhälla, att med tillämpning
af detze grunder och med bibehällande
of hwad högsiberörde 1799 ärs Författning in
nehäl
-
Den 25 September. 11
nehällcr r de puncter som icke genom fastställandet
af samms grunder blifw?. upphäfne,
samt med den förändring nämde Författning i
afseende pä borgens ställande för arrendewilkorens
fullgörande, g-mom Kammar-Collegii Kungörelse
af den i^.de Junie 1808 undergätt, Kongl.
Masit täcktes i Räder utfärda en förnyad Nädig
Kungörelse om hwad som i följd af allt
detta witz bortarrenderandet af de Kungs- och
Ku gs L ckugärdar, som redan äro eller hädan,
efter bnfwa ledige, bör iagttagas; hwarwid
Rcksens Högloft. Ständer derjemte torde af
K nyl Mai t i underdänigbet begära, att, pä
sätt Stats Mfkoltet. äfwen sifiledne Riksdag till.
styrkt. Kongl. Kammar LKleaium mä undfä
Nädig befattning, att wid hwarje Riksdag till
Stats-Ulsk ttet ingifwa v^ständelig berättelse
om Kungsgärdaraes och öfrige Krono-Lägenhe.
ters förwaltmng med hwad dertill hörer.
Widkommande sedan ten af Kongl. Mast
Nädigst framställa frägan, huru och pä hwad
sätt de Dagswerken som till nuwarande Kungsgärds
Arrendatorer blifwit emot wisi penntnge
afgift upplätne, böra betalas, sä finner Utskot.
tet af Riksens Högloft. Ständers om ve emot
witz penninge afgift förarrenderade Kungsgärdar,
wid ststledne Riksdag widtagnc beflut, anledning
tillstyrka, att den i Arrende-Contractet
utsatte contanta betalningen för detze Dags.
werken bör efter det ärs Markegäng, dä Con.
tractet ingicks, reduceras till Spannemäl, hwilken
städse kommer att betalas efter ortens ärliga
Marke
-
)2 Den 25 September.
Markegäng. Hwilket dock Riksens Högloft^
Ständer »vördsammeligen hemställes. Orebro
den LZ September r8ro.
kä R.!ckäerUcLper ock kä Il2^vorc1!^e kre^e-^tän»
^.äelnr I-eckamärerr vä^»Lr: 6ets I^eciamäterL vägnar:
O. k^Lmiltoa. Hi. Weiömsv.
kä l»ösk!rsäe L<,rA->re-§i!n^srl k3 Ue6srv!r6, 8on6e-5t!n
I.
e6LM§terz vLxorr: äsks I-eäLmökers vLznrr:
Llrr. I-vvvso. ^aäer8 ^obsorsor».
I-. I.u>nnius.
Utdrag af Protokollet hällit i Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utstött den
iZ September igro.
S. D. I^plästes Stats Inkomst. Afdelningen?
project till Betänkande angående Kungs- och
Kungs-Ladugärdarnes förwaltning; Hwilket la.
des pä Bordet, jemte följande, nu älwen up,
läsne ckrifteliga yttrande i ämnet, af Herr Prvsten
Schartau:
"Dä 77. §- af Regerings. Formen endast
lemnar Riksens Ständer förwaltnings rälten af
KungSgärdarna; Dä Riksens Ständer uli siutet
af io:de Momentet i »z. §. af sista RiksdagsBestutet
i underdänighet anmält till Kongl.
Maj:ts Nädiga pröfning och stadfästelse alt det
sym rörer grunderne, som böra följas för de
ledige
Den 2Z September. iZ
ledige Kungsgärdarnes anwändande och för.
mattning; Och dä Kongl. Maj.t i Räder förklarat
sig icke kunna samtycka uti Kungsgärdar.
nes försäljande till Skatte: Sä äterstär intet
annat ämne för Högloft. Stats. Utskottets öf.
werläggning i afseende pä Kungsgärdarne, än
sättet till deras bvrtarrenderande. Om de bl.
behällas till ägorne ostyckade, sä kunna de utan
förspild Byggnads kostnad ätergä till nägot
sädant bruk i framtiden, som, det hittils wa.
rande; Sä kunde den större Åbyggnad begaq.
nas, som ä större delen lärer finnas; Och dä
behöfdes icke den mängd af nya smärre Bygg.
nader, ^ a, till minskning af ortens Skog och
de ärbällande Arrenderne, wid styckningen 0.
umgängeligen ärfordrades: Men sä more ock
Kungsgärdarnes anwändande till allmänt wäl,
icke sä betryggadt för framtiden; Sä kunde Od.
lingen och Jordens skiötsel icke sä drifwas af
en, som af mänga; Sä komme Landet att sak.
na den mängd af närande Medborgare, som
skulle upwupit pä den ät flere Hushäll delade
Jorden; Och sä skulle Staten komma att sakna
det större Arrende, som skulle kunna utgöras
af de mänga, hwilka icke dä mera arbetade
för en annan emot bestämd lön utan för sig
sielfwa emot en inkomst som bestämdes af egen
flit och den Högstcs »välsignelse.
Dä »nan ä ena sidan, för att öka de ä
Arrende Auctionen bjuda,»des antal, delade de
till hwarje Kungsgärd lydande ägor i sä smä
delar, att hwar och en af den mäst wänlig»
förmö
-
14 Den 25 September.
förmögenhet kunde tilltro sig bestyrandet; Sä
borde man ock ä andra sidan akta derpä, att
delarne, hwar för sia innefattade sä mycken od«
lad eller odlingsbar Jord, alt den med sin af.
kastning kunde underyäila en sädau Husbälls
upställning, som ä orten finnes pä sä stora
Hemmans delar, dar Jorden förmedelst knapp
afkastning icke skotes med wanmagt.
Dä intet mera bidrager till driftighet uti
de wid Arrende Auctionen skeende anbud, än
trygg wisihet cm en längre tids nyttjande rätt,
enkel beräkningsgrund för Arrende wilkoren,
och utsigt till ärsättning för de odlings kostnader,
af hwilka Arrendatoren under Arrende tiden
icke hinner att njuta fulla fruckten; Sä torde det
tiilätaS mig att upgifwa nägra Förflager till
minnande af dcsia ändamäl, ändamäl lika wik.
tigt bidragande för Staten till att kunna är«
hälla, som för Arrendatoren till att kunna gif.
wa det möjeligen högsta arrendet.
Utan att yrka nägon kmfwudsakelig ändring
af deil uti 1799 ärS Förordning föreffrefne
Arrende tid af zo är. tror jag lilwäl det wara
billigt, att i rvitzt fall bewilja Arrendatoren
Options rätt wid den ester 30 ärs förlopp anställande
Arrende Auctionen; och att äter, i en
annan händelse, pä längre eller kortare tid
förnya Arrendet utan Auction, med därhos
lemnad options rätt ät Arrendatoren, att an.
tingen efter zo ära Arrende tidens förlopp Arredet
fränträda, eller med Arrendet under en
därutöfwer förlängd tid fortfara. När en
Arrén
-
Den 25 September. 15
Arrendator hade endast emottagit redan odlad
eller odlingsbar Jord; Sä synes OptionS rätt
wid den nya efter zo är anställande Auctionen
innefatta, jemte den Zo ära afkastning som ha»
gagnat, tillräckelig belöning för det att han
wid anställd Syn befinnes hafwa fullgjordt sin
skylldighet med ägornas tillbörliga häfd, hwil.
ken häfd detzutom torde aldrabäst kunna deraf
inhämtas, om han kan bewisa, att den afrads.
gilda Spannemäl, hwarmed han de sista ären
sig arrendet afbördat, wurit pä den jord, för
hwilken han samma arrende ärlagdt. När äter
en Arrendator emottagit en sädan ägolott som
innefattade ett wi§t TunnelandS tal af sä be.
skaffad jord, att den wäl kunde, men icke utan
kostsamt arbete (säsom Stenbrytninq och Rot.
huggning,) kunde till Aker eller bördig Äng
förwandlas; Dä borde en widstkäktare Options,
rätt en sädan Jordbrukare bewilljas, hwilken
Options-Rätt, med det samma den tjente tillbe,
löning, tillika lände till upmuntran. För att
upmuntra en blifwande Arrendator att odla en
sädan mark, skulle otwifwelaktigt mycket bidraga,
om han icke allenast kunde förutse, utan äfwen
till en del sjelf kunde bestämma den belöning
för sin odlingsstit, som han i en längre besittmngstid,
hade att förwänta. Denna belöning
skulle Arrendatoren bäde kunna förutse och bestämma,
om ett sädant Auctionssätt blefwe widtagit,
att, sedan ärliga Arrendet wore för
hwarje af de första Zo Ären gifwit, utan att
därföre Arrendatorn med det samma wore utmärkt.
i6 Den 25 September.
märkt, denne komms att utmärkas genom en
ny öfwer kamma ägolott och wid samma till.
fälle anställd Auction, ä hwilke anbud gjordeaf
den ärliga fö ökning i ^örra Arrendet, bwil.
ken förökning skulle ä-ligen utqä efter förra
Arrende tidens förlopp, dä ^öriänqandet w tin.
gen ända tril ett w'tzl antal af är skulle proportioneras
efter d>l högsta anbudna nya Ar.
rendel, eller ock kunde detta Arrende tidens för.
klingande inom en wist töreskrefwen gräns af
tid lemnäs till bestämmande af Arrendatoren
sjelf, sedan genom klubbstaget han säiom den
högst bjudande blnwit utmärkt. Sku'le man
finna betänkeligit, att pä nyst nämde sätt öka
den uti 1799 ars För rdmng föreskrefne Tid af
Zo är; sä skulle det i sin mon till ändamälet
blifiva bidragande, om i det mätt Arrende lotten
innefattade mera eller mindre rymd af sädan
mark som endast med omanlig kostnad kan od.
las, den sistnämde Arrende tiden af zo är
delades i z:ne eller 2me delar och bjudning
skedde ä första Arrende tidens Arrende summa,
under päsölgd, af en wist i körwäg bestämd,
och wid Auctionen kungjord tillökning ä ärliga
Arrendet för den andra eller tredje delen af Ar.
rende tiden, hwilken tillökning naturligtwiS
skulle blifiva ännu större för ?ydje delen af
Arrende tiden, om den utbudne Arrendeckotten
innefattade sä mycken till odling mindre tjenlig
mark, att man derföre funnit nyttigt, att sä.
lunda indela arrende tiden. Dä KungsgärdenS
ägor till nägon del bestär af Skog, sä böra
Arrén
-
Den 2g September. 17
Arrende - Lotterne af Landtmätaren sä lägga-,
att, om möjelighet är, icke nägon hel ArrendeLott
endast kommer att bestä af Skog; men
där isä oundwikeligen hända skulle, kunde en
sädan Arrendator, som fädt mer eller mindre
Skog pä sin Arrende.lott, bewilljas en sädan
tillökning ä Arrende tiden, som, i nägon wist
förut bestämd och wid Arrende Auctionen kun.
gjord proportion, swarar emot det Tunneland-,
tal af wärdad Skog, den han wid Arrende ti.
denS flut uppwisar, eller med rothuggning m.
m. har till Äker förwandlat.
Som det mycket bidrager till Arrendets
uppdrifwande ä Arrende Auctionen, att, genom
antagande af en enkel beräkningsgrund för Ar.
rende wilkoren, speculanterne slippa att under
bjudningen hafwa flerehanda omständigheter un.
der beräkning; Sä more det i sädant afseende
bäst, om sädane Jordlotter befriades frän alla
tttskyllder, sä att utom de utskyllder, hwilka
skulle komma att ätfölja en Arrendator och hanS
folk i allmänhet för deras personer, han ej hade
andra utskyllder att bestrida, än det ätagna
Arrendet. För samma orsak blir det nyttigt,
dels att Arrendet bestämmes i Spannemäl, belock
att det kommer att bestä af 2:ne högst zme
stag, lämpade till deras namn och till propor.
tionen dem emellan, dels efter den jördens inre
productions förmäga, som man kan wänta af
den kringliggande odlade marken- beskaffenhet,
och af den beskaffenhet som, wid anställd gräf.
ning,
Bihang. H. V, k?:, Z, 4-
18 Den 2Z September.
ning, jorden finnes äga i sig sjelf, och dels
lämpade efter den jordens yttre productions.
förmåga, som för ögat wisar sig, dä jorden
bär gröda af ett eller annat stag, af gräs eller
säd.
Till förekommande deraf, att de bortarren.
derade Lotterna möjeligen kunde ä de sifia ar.
rendd-.ären till deras odling och uprödjande för.
summas, skulle det mycket bidraga, om, utom
den ofwanföke wilkorligt föreslagna förlängnin.
gen ä Arrende-tiden, äfwen Arrendatoren lem.
nades ett afdrag ä det förökta Arrende belop.
pet, hwilket afdrag borde wara proportionekadt
emot den ägorymd som Arrendatorn finnes haf.
iva, ^ med omanlig kostnad, frän oländig mark
till Aker eller bördig Äng förwandlat, och bor.
de samma afdrag till desi förhällande emot vd.
lingen, bland de öfrige Arrende wilkoren wid
Auction kungöras.
Sluteligen hwad beträffar KungsgärdarneS
Byggnader, hwilka blifwa till en del onyttiga,
därest de tillydande ägorne styckade bortarrenverades,
och skulle till underhällande Medtaga en
ansenlig del af sjelfwa Arrendet; Sä borde se.
dan den rymd desie Byggnader uptaga blifwit
afräknad frän den Arrende.Lott, pä hwilken de
komma att wara belägne, besia Byggnader an.
tingen ä särskilt Auction till Arrenderande under
wisia är emot penninge-hyra uplätas, jemte der.
med ätfölljande skylldighet att dem underbälla;
eller kunde desia Byggnader, om ingen sädan
Hyresman ärhälles, till den mästbjudande L
Auction
Den 2g September. rs
Auction försäljas, utan att därföre ät köparen
lemna nägon Egendomsrätt till platsen som de
uptaga.
Jag förbebäller mig att, sedan jag fädt
höra det betänkande, uti hwilket det Högloft.
Utskottet stadnar, fä yttra mig, antingen jag
önskar , att detta mitt Betänkande mä ätfölja
Högloft. Utskottets Betänkande, dä det öfwer.
lemnäs till Riks-Ständen; Eller om jag är
därmed beläten, att detta mitt Betänkande hwi.
lar wid Högloft StatsUtssottets Protocoll, dit
jag nu det samma Härmed i ödmjukhet öfwer»
lemnar. dir 8»pr».
bleoris 8ebartSll.
Cx protocollo.
/U UuoniuS.
Utdrag af Protokollet, hällit i Riksens
Högloft. Ständers Stats» Utskott
den 24 September rgi».
S. D. företogs till öfwerläggning det tfrän
Högloft. Utskottets Inkomst. Afdelning inkomne
Project till Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition till Riksens Stär»
der angäende Kungs-Gärdarnes förwaltning.
Herr Bruks.Patron Bjur uppläste följan»
de anförande till Protocollet:
Dä
ro
Den LZ September.
Den Dg September.
21
Dä Riksens Högloft. Ständer wid sist Lf.
werständne Riksdag beflutit, att till Skatte
försälja de Disponible Kungs. Gårdarne, har
jag trott sädant stedt med stöd af den rättighet
som N7- §. Regerings. Formen tillägget Rikets
Ständer, att allena utöfwa Rikets urgamla
rätt till beskattning. För att kunna utreda hu.
ru stor ny pälaga tarfwas, eller om minskning
i den redan utgående kan äga rum, mäste efter
min tanke, sedan behofiven äro kände, först de
ärbjudande tillgängarne anwändas, och bristen
genom beskattning derefter fyllas; men vm till.
gängarne minstas, blifiver bristen desto större.
Enär säledcs Riksens Ständer beflutit att, till
minskning uti sine ulstylder för framtiden, efter
hand försälja Krono Domainerne, folier ju deraf
otwungit, att ulebiifwandet af denna försäljning
gör att ändamälet förfelas. Deremot
kan wäl inwändas att 77. §. Reaerings.Formen
säger att Krono tilibörigheterne stola förwaltaS
efter de grunder som Riksens Ständer föreskris,
wa, och deraf dragas den flulsatts att de ej
kunna till Skatte försäljas. Mig torde lillätaS
derwid ärindra, att ordet förivalta, bär en
dubbel bemärkelse; Dä frägan är om Ägendo.
mars skötsel, förutsätter den ena att Egendomen
ej stall säljas, deremot dä fräga är om en Äi.
gendoms bästa anwändande, kan med ordet
förmasta, lika sä wäl förstäs nyttjande Rättens
öfwerlätande pä obestämd, som bestämd tid.
Till all Krono Skatte Jord anser jag Kronan
ännu bibehäila ägande rätten pä sjelfum fun
dus,
duS, sä wida räntans ärliga utgörande är un.
derpant för b-sittnings. rätten. Skillnaden e.
mellan Krono.Skatte och Kungs. Gärd har hit.
tils förnämligast bestädt derut!, att den förra
gädt i arf emellan BrukarneS arfwingar, och
de senare gädt i arf emellan förre Regenters
Gunstlingar och deras faworiter, hwilken still.
nåd genom Riksens Ständers förra beslut welat
uppbäfwas. Desiutom dä Riksens Ständer,
hwilka säsom Fullmyndige Rikets Ombud ej
kunna anns säsom Förwaltare, utan somPrin.
cipaler, dä efter mitt begrepp med Rike ej kan
förstäs den Jord detsamma innehäller, utan do
Jnnewänaro sanuya Jord bebo, och hwilkaRepresentanter
Riksens Ständer äro, dä säger
jag, Riksens Ständer beflutit att försälja Kro.
no Domainerne till Skatte för Stats skuldens
minstnil.g och hopp om framtida lindring i be.
skattningen, syneS mig deraf följa, att förr än
ett nytt Riksens Ständers beslut ändrar det
förra, ingen Arrendering af Krono Domainerno
kan äga rum. Jag wägar säledes föreflä, att
jämte det Högloft. Utskottet af stylvig undersä.
tclig wördnad för Kongl. Majtts Nädiga Pro.
position uppgifwet de föreflagne bättre utwägar
i händelse arrenderande kommer att äga rum,
bet Högloft. Utskottet derjämte i desi Betänkande
till Rikets Högloft. Ständer uppgifwer nödwän.
digheten af upphäfwandet utaf det förr tagne
beslutet och fölgderne deraf.
För min del stall bet hjerteligen fägna
mig om Högloft. Utskottet kan lämna Nationen
nägot
LA Den 25 September.
nägot perspective af minstade utstylder, och
derjämte tillstyrka Krono Domaiaernes bibebällande;
men dä jag ej ännu warit nog skarpsynt
att finna medel dertill, kan jag ej frängä min
wid förledne Riksdag i detta Utskott yttrade
tanka, att Krono Domainerne böra till Skatte
försäljas.
I öfrigt will jag med tämmelig witzhet
ärindra mig. att den Expedition som angäen,
de Krono Domainernes försäljande afgeck frän
Stats utskottets förstärckte Nämd, endast inne,
holt att hos Kongl. Majk skulle göras underdänig
anhä lan om wärkställighetens befordrande
af ett fattadt och ingen widare pröfning underkastadt
befiut, rörande fielfwa försäljningen;
men att wilkoren angäende sä wäl fördelningen
af Kongs. Gärdarne, som ock dertill hörande
Dagswerkens godtgörande, ffulle pä Kongl.
Majks Nädiga pröfning ankomma. Mig torde
äfwen tillätas den ärindran att 69. §. Neqerings-Formen
som handlar om ett sädant beslut
hwarom nu discuteras, aldeles icke gifwer an.
ledning till den förmodan att ett dylikt beslut
stall behöfwa någon widare pröfning för att
wara gällande, hwilket äfwen, dä saken hand.
lar om Statens Inkomster, synes med hela
Regerings-Formens Esprit wara öfwerensstämmande.
Detze äro mine tankar uti ifrägawa.
rande sak, och stall jag med tacksamhet emottaga
rättelser i de mäl hwaruti min tankeför.
mäga kan wara felaktig; men skulle för sjelfwa
basis af detze mine tänkesätt ej nägot decideradt
mot
-
Den 25 September.
L5
motsägande hwarken uti Grundlagen eller i de
wiv förledne Riksdag frän detta Utstött afgängre
Eppeditionerne sig förete, och Högloft. Utskottet
icke desto mindre ej skulle finna de gjorde
anmärkningar förtjena alt upptagas, fär jag
wördsamt anhälla att detze mine enstilte tankar
bifogas Högloft. Utskottets Betänkande till Riks.
Ständen, och dä den ort hwars Representant
jag har den äran härstädes att wara är nog
lycklig att belt och hällit sä midt mig bekant
är, wara befriad frän Kongs Gärdar och deras
underhällande, lärer ljusligen seS att mine yt.
iranden ingalunda äro härledde fran egennyttiga
afsigter. Och dä jag derjämte utbeder mig att
sä äran tillkänna,gifwa -det jag hyser den djupaste
undersäteliga wördnad för min Konung,
hwars godhet och beskydd min hemort mera än
nägon annan ar i behof af, och hwars äliggauden
inför Thronen, sä till sägandes föga
nägon inföding utan wid trängande nöd, och
för deras enstillta interetze, äro i tillfälle att
fä frambära, sä wägar jag för hwar och en
enskild af det Högloft. Utskottets Herrar Ledamöter
försäkra att ingen motsträfwighet emot
Kongl MajstS önskan förmäot mig till yttrande
af detze mine tankar, utan blott min öfwerty.
gelfe om sjelfwa saken, dä jag altid med den
warmaste undersäteliga tillgifwenhet will och
enligt plikt stall omfatta alla tillfällen till underlättande
af Konungens höga omsorg för Ri.
kets wäl t den högst obetydeliga mon det pä
mig kan ankomma.
Bengt
»4
Den 25 September.
Den 25 September.
25
Bengt Andersson frän Elfsborgs Län, >
hade äfwen ett- anförande, sä lydande:
Wördsamt Utlätande.
Den af Kongl. Maj:t i Räder gjorda Pro.
position angäende Kongs, och Kongs > Ladugär.
darnes samt a8a andra Kronan tillhörande Lä.
genheters Bort-arrcnderande, kan jag för min
del icke annat än afstyrka, emedan det af Stän.
-erne förleden Riksdag fattade Beslut synes
wara till största förmon för märt fattiga Rike.
Och hade efter min tanka Ständerne alldrig
Lngätt i den swära och dryga Bewillningen om
ej med det wilkor att ofwannämde Lägenheter
skulle efter havd försäljas pä sätt senaste Riks.
dags Beslutet innehäller, som jag altsä pä det
högsta yrkar mätte efterföljas, anhällandes öd.
mjukast att detta mitt mälmenta anförande
mätte i dagens Protocoll inflyta och tillika med.
följa Utskottets Betänkande till Riks-Ständen.
Herr Borgmästaren Wictorin förenade
sig i afseende pä Principen med Herr Bruks.
Patron Bjur; och som Riksens Ständer »vid
sistledne Riksdag, hwilka stadgat Regerings.
Formen, icke kunna förmodas bafwa warit r
okunnighet, huruwida Kongs-Gärdarne kunde
försäljas, sä trodde Herr Borgmästaren äfwen
detta gifwa wigt ät bans enskilta tanka, att
Riksens Ständer ägde full rätt att örn KongsGärdarne
»vidtaga det Beslut, som genom Nämd
dä afgjotdes.
Herr
Herr Baron och Ordföranden uppläsie de
af Herr Bruks-Patron Bjur äberopade 57-  69. och 77. §. §- i Regerings - Formen'; samt
derefter 37. § i Regerings.Formen, som i sista
Momentet innehäller, att intet Utskott, Consti.
tutions och Banco-Utffotten allena undantagne,
är berättigadt, att wäcka frägor till afgörande
i Riksens Ständers Plena, eller att upptaga
andre ämnen än de frän Plena remitterade.
Och erinrade Herr Baron och Ordföranden,
med anledning häraf, att som Herr Bruks-Pa.
tron Bjurö Dctainen hade till föremäl, att
wisa, det Riksens Ständers beslut om Kong-,
gärdarnes försäljning borde blifwa beständande,
men detta »vöre ett annat ämne än det. som i
följd af de Respective Riks-Ständens RemiHer
pä Konungens Nädiga Proposition, borde kom.
ma under Utskottets öfwerläggning, sä ansäge
Herr Baron och Ordföranden Herr Bruks.Pa.
tron Bjurs wäckta motion icke kunna af Ut.
skottet upptagas.
Herr Doctor Drysen yttrade, att han i
den nu uppkomna frägan om Riksens Ständerrätt
att försälja Kongs-Gärdarne »vöre af samina
tanka nu som wid sista Riksdag, nemligen
att en sädan rättighet icke Riksens Ständer
tillkomme. 77- §- i Regerings-Formen, som
härom handlar, innefattar 2:ne Hemisticher, r
den förra hemistichen säges att Konungen icke
utan Ständer- samtycke mä försälja, förpanta
eller bortdonera Kongs. Gärdarne, i den senarä
äter föroksmmer icke nägot om Riksens Ständers
-
26
Den 2Z September.
ders rätt att försälja, utan den innehäller tydligen
och klart endast att de mäqe förvalta
Krono.Godsen, efter de grunder de derom före,
strifwa, i sista Momentet af§. förekommer der.
emot om försäljning till Skatte af odlinaar ä
Kronomark, hwilkst wisar att annat förhällan,
de är med den förut i §. nämde förwglltningen
af Kungs Gärdarne. Men detta were ett ärn.
ne som dock icke nu borde komma under öfwerläggning;
dä Konungens Nådiga Proposition,
som till Utskottets handläggning frän Riks.
Ständer» blifwic remitterad, blott framställer
den srägan, huru Kongs. Gärdarne tjenligast
mäge förwaltas, pä hwilken fräga det more
Utstottets stylldighet att sivara.
Herr Prosten Schartau ansäg hela frä.
gan bero pä bestämmandet af ordet förivaltning;
och anförde, att lika sä litet som Riksens Stän.
der, hwilka, enligt 66. §. i Regerings Formen,
hafwa förivaltningen af Riksgälds. Contoiret,
ku,ma taga sig deraf anledning att till andre
än det bestämda behofwet af Rikets Gälds be.
talande anwäada detta Werks Fonder, lika sä
litet kunde Riksens Ständer af 77. §. i Rege.
rings-Formen, enligt hwilken Kongs-Gärdarne
stä under deras förwaltning, taga sig anledning
att föryttra desia Nationens egendornar, i syn.
nerhet som man icke kan sägas förwalta det,
som är redan bortsält.
Herr Capitaine Pä linan tillkännagaf, att
han som Ledamot af den Afdelning, hwilken
bercdt det nu förewaraude öfwerläggnings.äm.
net,
Den 2Z September.
27
net, warit af den tanka, att Riksens Ständers
afgörande, huruwida försäljningen borde ste
eller icke, bordt föregä Utststtets yttrande om
förarrenderingen; »nen dä Herr Capitaine» för.
märkt, att pluraliteten af Afdelningen amäq
saken annorlunda, hade han icke »vidare yrkat
pä hwad som utgjorde hans enst-lta öfwerty.
gelse. Nu förenade sig Herr Capitaine», med
Herr Bruks Patron Bjur, emedan Herr Capi.
tainen icke kunde finna annat än att Riksens
Ständer ägde öfwer Krono.Godsen en fri dis,
position. Herr Bistoppen Doctor Weidman,
Herr Bistoppen Friherre Mörner. Herr Btffoppen
Doctor Murraij, Herr Cancellie-Rä.
det Bergstedt och Herr Doctor Ramstedt,
saint Herr Doctor Norborg, förenade sig med
hwad Herr Doctor Drysen anfört.
Herr Baron och Ordföranden hemstälte till
Utstotret, om det wore detsamma tillständigt att
lemna sivar pä en fräga, svin icke blifrvit wäckt
genom Remisi frän Riks-Ständen. För sin del
fann Herr Baron och Ordföranden Riksens
Ständer icke, einot 77. Z. i Regerings Formen,
kunna utsträcka sin befattning »ned Kongs Gär.
darne längre än till förarrenderandet af desam.
ma; och som detta utgjorde ämnet för den till
Utstottet remitterade Konungens Proposition,
sä wille Herr Baron nu göra Proposition pä
det af Afdelningen afgifne Project till Betän.
tande.
Herr Bruks. Patron Bjur förmente, att
dä Riksens Ständer en gäng tagit det beslut
att
28
Den 2g September.
att Kongs Gärdarne borde försäljas, äg^e Ut.
stöttet all anledning att i grund deraf tillstyrka,
det detta beslut mätte gä i werkställighet.
Herr Borgmästaren Wictorin fann icke
eller nägot hinder för Utskottet, att yttra sin
tanka om nyttan och nödrvändigheten, af Kongs»
Gärdarnes försäljande.
Herr Doctor Drysen erinrade sig gansta
wäl, att dä frägan om Kongs. Gärdarne wid
sista Riksdag förewar, och L.ne Ständ stadnat
emot L.ne, förstärktes Stats-Utskottet, pä sätt
69. §. i Regerings. Formen förestrifwer, och
Nämden afgjordc med Riksens Ständers rätt,
att Kongs-Gärdarne stulle till Skatte försäljas;
detta blek säiedes Riksens Ständers beslut; men
werkan deraf kunde Herr Doctorn icke finna
hakwa bordt bliswa annan än den som merkell»
gen inträffat, nemligen att Riksens Ständer i
Riksdags Beslutet öfwerlemnade saken till Kongl.
Maj.ts pröfning, i följd af hivilken Kongl.
Maj.t nu tillkännagifmit Riksens Ständer, att
Kongl. Mast icke kan lemna sitt bifall till
Krono.Godsens abaliencrande.
Herr Bruks Patron Bjur ansäg hwad
Herr Doctor Drysen anfört icke fulleligen we.
derlägga honom; när Riksens Ständer wid
Grundlagens förestrifmande kunde säga att Stp»
rande Magten Sj finge abalienera Kongs-Gärdar,
ne, sä ansäg Herr BrukS-Patron Riksens Stän.
der svin Principaler kunna besluta om försälj,
ningen, och äberopade i öfrigt hwad Herr Bruks,
Patron strifteligen anfört, samt Stats-UtskotietS
Expe»
Den 25 September.
29
Expedition till Ständen, rörande Nämdens votering,
bwilken Expedition stall wisa, att det
genom Nämden utrönte Riksens Ständers be»
slut, icke pä sätt det i Riksdags-Beslutet inslu»
tit, blifivit till Kongl. Maj.ts pröfning öfwer,
lemnadt.
Herr Doctor Ekelund trodde, att noga
borde skiljas emellan den frägan om werkan af
Riksens Ständers beslut att Kongs,Gärdarne
borde försäljas, och den af Konungen framstäl»
ta Propositionen om Kongs. Gärdarnes förwal»
tande. Mstottet kunde ej annat än smara pä
Konungens Nädiga Proposition, och dä den
förstnämda frägan icke blifwit wäckt i nägot
af Riks-Siändev och pä det sättet kommit till
Utskottets upptagande, kunde Utskottet icke af
sig sjelft komma till RiksIStänden med denna
nya motion.
Anders Jansson frän Jönköpings Län
wille päminna sig, att när Riksens Ständer
hembjödo till Kongl. Mast en wi§ Hof. StatsSumma,
förbehölls sig Riksens Ständer fri
disposition öfwer Kongs-Gärdarne, hwarom äf»
wen Kongl. Vdaj:t Riksens Ständer i Näder
försäkrade, och hwarigenom Riksens Ständer
finqo den rättigheten att besluta om KongSGärdarnes
försäljning, wid hwilket beslut han
ansäg Riksens Ständer böra förblifwa.
Härmed förenade sig Bengt Andersson
frän Elfsborgs Län och öfrige Ledamöter af
Bonde. Ständer
Herr
30
Den 2Z September.
Herr Doctor Drysön anmärkte att de
Kongs-Gärdar som ivid hembjudandet af Hos.
Stats Summan blifwit till Riksens Ständers
disposition öfwerlätne, wörö dä tydeligen näm.
de, neml.: Drottningholm, Swartsjö, Wendt»
holm, Strömsholm, Gripsholm, Sundbyholm,
Kungsör, Ribbingelund, Alunge, och Dahlby.
Herr Baron och Ordföranden erinrade att
det more helt olika att disponera eller försälja
och att förwalta Detta senare more Riksens
Ständer förbehällit enligt Regerings'Kormen,
som icke tillerkänner Riksens Ständer friheten
att disponera öfwer Krono. Godsen till försälj,
ning.
Herr Landshöfdingen Friherre Löfwem.
sköld anförde, att utan förändring i Regerings.
Formen, kunde icke Riksens Ständer ensamme,
utan Konungens samtycke, besluta Kongs. Gär.
barnes försäljning; och som Konungens Propo.
sition gifwer tillkänna, att Kongl. Majit ej
pröfwat Kongs Gärdarnes abalienerande nyttigt,
utan proponera! Riksens Ständer att föreskris,
wa grunderna till förarrenderandet af Krono.
Godsen, sä hade Afdelningen, hwaraf Herr Ba.
ron och Landshöfdingen warit Ledamot, icke
funnit sig tillständigt att derutöfwer sträcka sitt
utlätande.
Herr Baron och Ordföranden tillkännagaf,
att han icke emot 37. Z. i Riksdags Ordningen
som förbjuder Utskott att tväcka nya motioner,
kunde bifalla, att Utskottets Betänkande till
Riks-Ständen komme att uppkasta den frägan
om Kongs Gärdarnes försäljande. Herr
Den 23 September.
ZL
Herr Borgmästaren Wiet orin yrkade, att
det icke wore nägon särskilt motion, enär det
tillhörde Utskottet att stödja sig pä Riksens Stän.
ders en gäng i behörig ordning fattade beslut.
Herr Bruks-Patron Mitander, och Herr
Bruks. Patron Lundberg förenade sig härmed.
Herr Vice Presidenten Friherre Tersmeden
ansäg det wara en constitutions fräga, huruwi.
da Riksens Ständers rätt att förwalta KronoGodsen
äfwen kunde sträcka sig till deras för.
säljande, och huruwida Kongl. Mast ägt att
wägra sitt samtycke till den ar Riksens Ständer
wid sista Riksdag beslutne försäljningen, och
som Constitutions.Utstottet warit denna Riksdag
syselsatt att gransta Stats-Rädets Protocoller,
sä förmodade Herr Baronen att samma Utstött
icke underlate att anmärka, om förhällandet
kunde finnas annorlunda. Herr Baronen witzte
med wisihet att straxt efter Riksdagens slut
denna fräga förewarit hos Konungen i StatsRädet.
För sin del fann Herr Baron 77. §. i
Regerings-Formen tydeligen utstaka att Riksens
Ständer endast fä förwalta, men ej försälja
Krono.Godsen, och ansäg derföre Utskottets Afdelning
ej hafwa gjort annat än sig bordt, dä
densamma inskränkt sitt utlätande till frägan om
Kongs Gärdarnes förarrenderande.
Herr Baron och Landt-Marstalken uppkom
och biwistade nägon stund öfwerläggningarne.
Herr Bruks-Patron Bjuhr anmärkte emot
Herr Friherre Tersmeden, att ConstitutionsUtstottet
icke kunnat sträcka sin granskning till
Konun
-
ZS
Den 2Z September.
Konungens nu till öfverläggning warande Nä.
diga Proposition, hwilken är gifwen under lop.
pet af Riksdagen, hwaremot Constitutions. Utskottet
icke är berättigadt att erhälla del af
Stats-Rädets Protocoller för längre tid än in.
till Riksdagens början.
Herr Baron och Ordföranden gaf ä nyo
tillkänna, att Han icke ansäg sig äga att göra
Proposition pä annan fräga, än den som utgjorde
föremälet för det af Afdelningen projecterade
Betänkande, nemligen Kongs. GärdarneS
för-Arrenderande.
Herr Vice Prccidenten Friherre Tersmeden
och Herr Landshöfdingen Friherre Löfwenschöld,
som för angelägne göromäl anmälte
sig icke längre kunna i närwarande öfwerlägg.
ning deltaga, begärte till Protocollet, att de
icke kunde förena sig dermed, att Utskottet i sitt
Betänkande till Riks Ständen wäckte frägan om
Kongs Gärdarnes försäljning.
Herr Bruks.Patron Bjuhr medqaf att
wilja afstä ifrån sitt päsiäende att i Utskottets
Betänkande fä intagen frägan om Kongs Gärdarnes
försäljning, men yrkade, att sä wäl
hans anförande som alla öfwerläggningarne i
detta ämne, jemte Stats-Utskottets Expedition
om Nämdens votering rörande Kongs-Gärdarne,.
borde ätfölja Utskottets Betänkande.
Flere hördes härtill yttra sitt instämmande.
Herr Friherre Sil siwer sköld wille för
sin del bifalla det projecterade Betänkandet, om
i iugreHen finge inflyta, att ehuru Utskottet wäl
kände,
Den 28 September.
33
kände, att Riksens Ständer genom Nämd sist.
ledne Riksdag för sin del beflutit. att Kongs.
Gärdarne skulle styckas och till Skatte försg!jas,
Ilkwäl och som Konungens Nädiga Proposilion
tillkännaglfwer, att Kongl. Majck ansett sig
icke kunna dertill bifalla, funne Utskottet sitt äliggande
bliswa, att till Riksens Ständer inkomma
med utlätande, huru Kongs-Gärdarne,
wid betta förhällande, tjenligast borde förwal.
tas. För öfrigt ansäg Herr Friherre Silf,
werst h öld ibland de projecterade Contracts.
wilkoren för blifwanbe Arrendatorer af Kongs.
Gärdar, böra rnryckas, att Kongs Gärdarne
stola wara underkastade Rotering tika med
Säterier.
Herr Capitaine Pälman hemstälte om icke
nämde Contracts willor kunde gifwa nuw«ran.
de Kongs - Gärds. Arrendatorer anledning att
undandraga sig Rotering, men Herr Capitaine
afstod att yrka vä uteslutande af detta Contracts
wilkor, sedan öfwerenskommit blifwit att punkten
härom i Betänkandet skulle redigeras sä.
lunda: "Som Riksens Ständer beflutit, att all
Oroterad Jord, med wist undantag, bör i hän.
delse af krig, uppställa Wargernings-Manskap,
sä tillkommer äfwen detta allmänna onus Arrendatorer
af Kongs Gärdarne."
Uppä derefter skedd Proposition Bifölls
Afdelningens Betänkande, med wilkor, om in«
förandet i ingrestn, af det tillägg Herr Fri.
herre Silfwer sköld Proponerat, samt att i.
^ bland
Bihang, ll. B. 5, 6.
34 Den 25 September.
bland Arrende-wilkoren intages dct om Rote
ringen.
Herr Prosten Schartau biföll Proposi
tronen i jemlckhet med sitt till Protocollet för
den 18 i denne Mänad afgifne Betänkande^
med begäran att det samma mätte fä till Rrks.
Ständen ätfölja. Hwilket Bifölls.
Fräga upstod sedan om de anförande och
yttrande som i öfrigt skulle medfölja Expeditio.
nen till Riks. Ständen; Och Beflöts att wid
Protocollets Justering sadant ffulle urskiljas.
bär suprs.
blx ?rotacollo
b.. A. tverelius.
Den 2Z September.
38
Utdrag af Protocollet hållet i Riksens
Högloft. Ständers Stats Utffott -en
25 September igro.
S. D. Oplästes till Justering Protocollet för
nästledne Gärdag, Hwarunder Herr Vice Presidenten
Friberre Tersmeden, som warit hin.
drad att ända till flutet bewista den dä förehafde
öfwerläggning rörande Kungsgärdarnes
Förwaltning, anhöll art i denna dags Protocoll
fä mtagit ett anförande i detta ämne, sä
lydande:
''Wid Högloft. Stats utskottets Betänkande
rörande det Oeconomtska af de Kungsgärdars
be
-
.ehandlinq, som efter nu warande Arrendens
örlopp böra styckas, eller i mindre delar borrtlrrenderas,
får ,ag anföra följande:
i:o "Dä hwarje Landthushällare känner,
et mantal eller helt Hemman till sin natur och
effaffenbet, är af högst olika storlek, sä till
,ppen Åkerjord ftin öfriga härligheter, anser
ag wid werk,iä'andel af Kungsgärdars stycande
man icke blott bör inskränka sig inom det
,f Utskottet föreflagne till endast i a högst s
Nantal, utan att efter den meningen bör tiläggas
desie orden: Dock med afseende tillika
pä antalet af Tunn» la: d öppen Åkerjord.
2:0 "Har Stats Mskottet tillstyrkt, att
.id desia nya igenom Kungsgärdarnes styckning
illkomne Hemman, Arrendatorerne ffulle efter
nätismanna ordom wid Arrende tidens förlopp
rhälla ärsättning för de Laga Hus de derä
ipfört; Härigenom ffulle Kronan alldrig fä
»sina nya Hemman bebyggde, utan att medkän,
bar kostnad wid Arrende tidens förlopp inköpa
Husen. För min del anser jag desia nya Hemman
närmast kunna jämföras med de af Kronans
öfriga Hemman som äro uplätne till Bo.
ställen ät Militairen, och dä wid desia det äligger
Inneha firar en att enligit 1752 ärs Bo.
ställs. Ordning ansvara för ärlig Byggnads,
ffylldighet, tror jag art samma skyldighet här
bör äläggas Arrendatorn: Sä att Arrendatorn
för hwart och ett Laga Hus, som han efter fö.
rcgängcn Syn upför, wid bwiiken Sun Huftts
wärde bör beräknas till wisia ärs Byggnads.
' ^ skyll.
56 Den 25 September.
skyldighet, bör fä afräkna pä sin ärliga Dyna
nads. ffyll-dighet sä mänga är som det buiw:
wärderak ^^ ^
^-igycr ia manga ar tom dtt bittwiU. . .
till, samt att bonom dä wid astrade-Mst meddeUe Prvtocolls - Utdrag as örn
»chiwckm «r de» -k.» «k> - - - """
. ^ , ,
Syn bör tilläggas ärs^ttning för den efter of
wannämde beräkningsgrund besinteliga öttver^
Byggnad. Om detta antages, kan i stället för
den meningen om ärsättning efter mätttmannc
ordom sättas: med rättighet för Arrendatorn
att wid Arrendets stut, njuta äriättning för
den öfwerbyggnad, han wid aftr-ädes Syn kan
pröfwas böra ärhälta, sedan dan för Arrende,
ären sullgjordt den arliga Byggnads-stylldigbeL
dan enligt Boställs-Ordningen är älaqd werk.
ställa." Orebro den 2g September 1810.
Ur. "Uerzmeäsn.
Och beslöt nu Utskottet, att, jämte detta
Herr Friherre Ter sm evens anförande, skulle
sä wäl genom Utdrag ak Utskottets Protrcoll
för nästledne Gärdag Herr Bruke Patron Bjurö
dä inaifne D ctam.n rörande Kungsgä värne,
samt den i anledning deras förefallna vimerläggning,
som oek en bcstrikl attkriit af Höglcfl.
Stats Utskottets Ervedilien fö: den 19 Mars
Den 2Z September.
Wördsamt Memorial.
37
13
—.».. ytings och
ldungs Ladugärdarncs förwalming afgäende Be.
änkar.re. Ot sup.s.
klx protocollo.
1.. I.uanius.
WörH.
och 15 i denna mänad hafwa de rekpective
lRrks-Stäiiden förordnat, att som, i fräqan om
janwänvandet eller förwaltningen af de ledig,
warande eller framdeles ledigbliswande Kungs,
och Kungs-Ladugärvar, twä Ständ stadnat i det
beflut, att de böra stockås och till Skatte försällås,
och twänne Ständ deremot förklarat, att
de böra utarrenderas; Sä borde detta ärende
a^' Stats-Utlkotttt, med den i 7Z. §. af Riks.
dags-Ordningen stadgade förstärkning af Leda.
möter, och pä kätt samma §. omförmäler, med
Riksens Sttänders rätt afgöras.
Till fu lgörande häraf har Stats-Utskottet,
till 120 Ledamöter förstärkt, i dag sammanträdt;
och ester det Utskottet lärit sig handlin.
garne föreläsas, samt en Ledamot pä manligt
sätt blifwit utlottad, hafwa de öckige 119 'ckstat
öfwer följande sramstälde Voterings - Pro.
position:
Den som will, att de nu eller framdeles
ledige blifwande Kungs- och Km gs-Ladugärdar
hwartill grunderne och wilkoren
öfwerlägqnings ämne, strif
... ej will ffrifwer Nej. Win.
ner Nej, sä komma de hädanefter, att pä öppen
Auction till den högstbjudande utarrenderas,
och komma i bäda fallen de dit anstagne
Krono Dagswerken, att till Kongl. Maj:t och
Kronan indragas och efter Markegängs pris
lösas. Sedan
33
Den 25 September.
Sedan Voterings. Sedlar blifwit utdelte
äterupphämtade, och öppnade, besunnos 70 A
och 49 Nej; Och soiu Ja således wumiit, si
konuna de nu e^er framdeles ledige blifwand
Kungs, och Kungs. Ladugärdar. alt försäljas
efter re grunder och wilkor, som af Niksenk
Högloft. Ständer närmare komma att bestämmas
Och fär Stats Utstottet den sälunda afllipnevote,
ringen till Riksens Högloft. Ständer härmedelst
wördsammeliqcn anmäla. Stockholm den 10
Martil ,8,o.
Likheten med den bos Högloft. Stats. Ut»
stöttet förwarade Concept Expedition intygar:
u. l.
annius.
^08 Kidd. ock, ^deln den 6 Oktober IZIO
prcike-8rZnder den 4 - -
- - Lor^are - ö>tAndet den 4 - -
Londe-älander jden 4 - -
U.
Wördsamt Memorial.
^ti ett hos Wälloff. Borgare Ständet ingisrvit,
och till Lag Utstottet derifrän remitteradt Memorial,
har Herr Borgmästaren And Nensen
andragit, hurusom striftställare upträdt, hwilka
med förgätenhet af Lagens föreskrifter och sam.
hällets fordringar, ät allmänheten i tryck framstält
sädane omdömen och yttranden, hwilkas
widare utspridande antingen skulle leda till up.
lösning af samhälls'lefnadens heligaste band,
eller
Den 2Z September. 39
eller äter blottställa Fäderneslandet för de wä.
dvr, hwarifrän dtt, med ve mäst smärtande
upoffringar, blifwit räddcrdt: hurusom man äfwen
tillätit stg den i märt land okända tilltag,
senhet att i offenteliga blad ej allenast hälla
loftal öfwer wäldsgerningar, utan ock under
Rikets nu församlade Ständers öfwerläggnin»
gar, uti ett det wigtigaste ämne för samtid och
efterwerld, ingä i sä beskaffade yttranden, att
främmande magters sändebud funnit sig förän,
lätne päkalla Regeringens upmärk>amhet: i an.
ledning hwaraf widare anföres, alt, om, enligt
hwad Stats Lärans förestrister owiikorligen fördra,
hos Nationer och Stater, som med hwar.
annan stä i wänlsgt och fredligt förbällande,
deras Regeringar äga den mäst oinstränkta rätt
att af den andra maqtens undersätare med ivarsamhet
och aktning bemötas och omtalas; och
om häraf wore uppenbart att förbrytelser här.
emot kunde bos en kngslysten granne ofta till
fredsbrott gifwa anledning, hwangenom lrka,
om icke mera, skadliga följder, än genom up.
rörs stiftande, för Samhället kunna upkomma;
skulle ock deraf följa, alt skrifter af denna halt
borde anses, såsom innefattande brottsliga försök
att störa Rikets lugn och säkerhet, och en för.
fattare till sädan skrift, efter 5. §- 6. Cap.
Misigernings Balken, jämförd med hwad Kongl.
Förordningen angäende ändring i Allmänna Lagens
stadgande uti ärstilliga rum af den 20
Januari, 1779 innehäller, derföre stressas.
Hwarföre, och dä erfarenhet wisat, att ofwan.
äbe
-
40 Den 25 September.
äberopade Lagens rum, ord ifrän ord sä lydan,
de: "Hwar som i ondt upsal diktar elier sprider
kring landet ut lögner och salsta rykten,
the ther röra Rikets säkerhet, eller kommer iber.
med allmänt buller och owäsende ästad, straffes
med Landsflykt, spä eller fängelse, ester som
brottet är till," hos en del författare kommit i
förgätenhet, eller ock bulimi ansevi säsom än.
dradt genom Kongl. Majsts och Riksens Ständers
den 9 Martil detta är saststälda Tryckfri.
hets Förordning, hwilken likiväl i z. §. 7.
Mom. äberopar denna Lag säsom kraftägande;
Herr Borgnrästaren hemstält om icke, Nll af.
böjande af den wäda, uti hwilken Rikets lugn
och säkerhet, genom ffriflystnadens silke utbrott,
skulle kunna störtas, den förklaring öfwer All.
männa Lagens ofwanberörde stadgande mä gif.
was och utfärdas, ''att om, öfwer främmande
Folkslag och deras regeringar, med hwilka
Riket är i fredligt och wänstapligt förhäliande,
yttranden i tryckt skrift förekomma,
som Tryckfrihets Lommittöen, hwars utlåtande
genast wid u,iderfäkningei»s början bör
infordras, förklarar tydligen förrada den
brottstiga afsigt, att hos sadan magts under,
fatare wäcka och underhälla mitznöje med
dest regering och regeringssätt, eller innehålla
ryckten och berättelser om sadan magts
regering eller härwarande sändebud, hwilka,
enligt flamma Committees utsago, äro fäsom
förklenlige och till mitzfttmja ledande, att
^rnse, Författaren deraf, eller ock Boktcycka
-
Den 25 September. 4 t
ren, derest han författaren ej upgifwa kan,
genast mä gripas, och, med afseende ä brottets
beskaffenhet, efter ofwanberörde lagens
rum straffas, samt skriften confisgucras, eller,
derest det förut präliminariter skett,
samma confisoation lagligen stadfästas."
Lag. Ur skottet har detta alt noga och behö.
rigen öiwerwägat. Och som denna i ofwanbe»
rörde mätto sökte förklaring öfwer 5. §. i 6.
Cap. Mitzgernings. Balken fullkomligen öfwer,
ensstämmer med de grunder, samma Allmänna
Lagens rum innefattar; finner altsä Lag.Utstot,
tet sig hafwa all anledning, att, uppä de i
detta Memorial andragna wigtiga stäl, tillstyr,
ka ofwananförda förklarings antagande.
Hwilket dock Riksens Höglofl. Ständers
widare pröfning wördsamt underställes. Orebro
den 25 Sept. 1810.
k! Nkgloil. kiääerikLper ock kZ NZ^vZräigc preLe-5rZ»-  -cäelni I.cäimSler; v^nsr: NcäLmäkerr vägnrr:
Jod. sk dloräm. ki. -4!mgvill.
kt VMoilize 8orASce-5kZnäet5 Usäervtrclz Son«!e-Stäii
t.
e«lLmälerr v^Ansr: kerz I-söLinZrerr vägnar:
Hnä. Kentea. Jonss ^näerstoo.
Jok. klolmbrrLkov.
42 Den 2Z September.
sck xo<tkLn<l kor rNr Skänäen 6en r; 8spkembsr.
Stormägtrgste Allernädigste Konung.
3^edan »vid sist förflutne Riksdag hade hos
Riksens Ständer blifwit wäckt den fräga, att
dä genom Rikets nya Giundlaqar, Föreningsoch
Säkerhets-Acten till sin kraft och wärtan
blifwit uphäfwen, och därmed de Författningar
som därpä sig grundade, den, genom 1789 ärs
Kongl. Förordning angäende Skatteköp, tilldel»
te »vidsträcktare dispositionsrätt öfwer SkatteHemmans
skog mätte än ytterligare bib.chällas,
samt de rättigheter hittils utksmne Försatlnin.
gar i detta afseende tillägga Skattemän, i Riks.
dags Bcflutet till oryggelig kraft och bestånd för
framtiden blifwa försäkrade och belastade. Genom
alla Fyra Riks-Ständens enstämmiga be»
flut blef äfwen denna nrotion gillad och bifalllen,
men detta beslut öfwcrlemnade till Eder
Kongl. Maj:t kom alwen som Desi därpä beroende
införande i Riksdags. Beslutet, icke till
wärkställighet. Riksens Ständer hafwa därröre
nu förenat sig om att samma beslut till Ever
Kongl. Majg i underdånighet vfwerlämna, med
underdänig anbällan, det täcktes Eder Kongl.
Maj:t sin Nädiga stadfästelse därtill lämna.
Riksens Ständer framhärda rc.
Den 2Z September. 4Z
VpIZN oxk goäkLnä kos alla SlLnäen -iso r? September.
Stormägtrgste Allernädigste Konung.
^)os Eder Kongl. Majit fä Rrklens Ständer
i undcidänighet anmäla deras beslut, rörande
Riks. StändeLs samt Utffottens Cancellie Betjeningars
Astöning under innewaraude Riks»
t>ag. I afseende pä Ständs Cancellierne bafiva
Riksens Ständer öswerenskommit cm följande
grunder:
1:0 Att, lika som Staten altid answarar
för bestridandet af kostnaderne för Landt-Marskalkens
och Talen.ännens Jnquartering, jämte
de densamma ätsöljande rättigheter, Staten sä
wäl af denna grund, som i anledning af den
altid följda praxis wid Riksdagar utom Stockholm,
äfwen bör efter inhämtade upgifter af
hwad hwar och en i denna del wärkeligen begagnat,
»vidkännas kamma kostnader i afseende
pä Ständens Secreterare och hwarje annan
wid Ständens Cancellier under Riksdagen nöd»
»vändigt tjenstgörande Tjensteman, sä wäl som
pä Ständens nödwändiga Wakt Betjening.
2:0 Att bemälte EmbetS- och Tjenstemän
böra frän och till deras hemwistorter erhälla
Respenningar ,och dagtractamente under Resan
till och ifrän Orebro, enligt de i Rese-Reglementet
stadgade grunder: äfvenledes enligt förra
»vanligheten »vid Riksmöten hällne annorstädes
än i Hufwudstaden.
3:0
44 Den 2Z September.
Z.o Att bemälte Embets- och Tjenstemän
ytterligare likmätigt pr.zns wid dylika Rlksmoten
böra ätnjuta särskildt dagtraktamente i afseende
pä deras utgifter, för att upphälla sig
ä en ort genom omstärwigheterne wlsierligen dy.
rare än den hwarä de wanligen hafwa sitt lefnadssätt
urättadt, och särskilda arsiwoden särffilda
personer tilldelas, med afseende pä deras
i och för Riksdagen wrokända olika arbets,
möda.
470 Att alla de af Riksens Ständer ne.
Vanföre bewiljade dagtraktamenten böra fä upbäras
genast, ifrän den tid de taga sin början
intill den dag samtelige Riks-Standen däröfwer
sina beslut fattadt, eller oen 22 sistledne Sep.
tember, hwaremot äterstoden däraf jämte dean.
slagne arfwoden omedelbart efter Riksdagens
stut böra utbekommas.
I stöd af besia Allmänna grunder hafwa
Riksens Ständer ivelat tillägga merbemälte Embets-
och Tjenstemän i dagtraktamente om dagen
ifrän och med Fyra dagar före Riksdagens början,
till och med Ätta dagar efter desi stut:
Hwarje Ständs Secrelerr-e . Z R dr B co.
Hwarje annan wid hwart Ständ
nödigt tjenstgörande Tjensteman . 2. ——
Ständens Waktmästare 2:ne för
hwarje Ständ, hwardera, jämte fri
inqvartering . . . . 1: 16.
I Arfwoden för hela Riksdagen räknade:
Riddarhus-Secreteraren, Präste- och BorgareStändenS
Secreterare, hwardera 500 R-dr.
Bonde
-
Den LZ September. 45
Bonde-Ständets Secreterare zoo
En N tar.e i Präste- och Bor.
gare-Standet, lamt s:ne förste
Canceliister hos Ridderskapet och
Aoeln, hwardera .... 200  '
2:ne Notarier i Bonde Slän.
det, hwardera .... 250
2.ne andre Canceliister hos
Ridderskapet och Adeln, 2:ne dito
hos Praste-Ständet, 2:ne d.o
hos Bergare-Ständer och fyra
d:o hos Bonbe-Ständet, hwardera
180
Hwad äter Affömngen för Utskottens Cancelliet'
beträffar, hafwa af Riksens Ständer
därnid i enlighet med de ofwan äberopade för
Ständens Cancelliet:, och endast fästom undantag
eller tillägg därwid följande allmänna grunder
blifwit stadgade: -
1:0 Att de derwid antagne Tjenstemäns
arfwoden ej förr än wid Riksdagens stut. sedan
med säkerhet hwars och ens arbetsmöda kunnat
utrönas, mätte komma att bestämmas.
2.0 Att tiden för deras wedergälining mä
beräknas ifrän antagnings dagen till och med
Ätta dagar efter Utskottets uplösning.
Z:o Att Jnqwarterings kostnaderne böra
inberäknas under titeln af det dagtraetamente,
stm hwar och en Tjensteman wid Utskotten bestäs
under desi wistande i ärebro, och säledeS
ej komma att falla Staten särskildt till last.
4.0
46 Den 2Z September.
4:0 Att deremot Resekostnader och dagtrac.
tamente under resan mä hwar och en Tjensteman
särskildt bewiljas enligt Rese Reglementet;
men endast beräknas ifrän och till hwars och
ens wistelseort.
5:0 Att för de af Tjenstemännen som i
2-ne Utstött äro nyttjade, beräknas Tractamcnte
och Resekostnader efter hälften pä hwardera stäl.
let, samt att om en wid Utskottet antagen Tjensteman
tillika är tjenstgörande och berättigad
till Tractamente i nägot af de Respcctive Riks.
Ständen, mä han äga att upbära det Tractamente,
antingen i Sländet eller i Utskottet, som
är det hogsta, men icke njuta Tractamente pä
bägge tjenstgörings ställen.
6.0 Att Wakt - Betjeningens hela weder,
gällning beräknas under den enda Rubriken af
Tractamente, och att de Waktmästare som i 2me
Utstött göra tjenst upbära helt Tractamente i
det ena men i det andra endast halft.
Med iakttagande af detza allmänna grunder,
hafwa Riksens Ständer tillagt i dagtractamente
och Inkvartering ät hwarje Utstötts Secrete.
rare z R.dr
Ät hwarje annan Utstötts Tjensteman 2
Ät hwarje Waktmästare . . 1: 16.
Riksens Ständer fä således med underdänig
anhällan, det täcktes Eder Maj t i Räder alla
detze medels utbetalning af Stats'Werket an.
ordna, följande nygift af Utstottenö Betjening
i underdänighet öfwerlämna:
Den 2Z September. 47
i:o Hemliga Utskottet.
r Secreterare.
2 Canc llister.
Antagne ten Z sistledne Augusti.
2:0 Lonstitutions-Utskottet.
1 Secreterare.
2 Cancellister.
1 Waktmästare.
Antagne den 6 Augusti.
Z:o Stats Utskottet.
1 Secreterare.
4 Cancellister.
2 Waktmästare.
1 Secreterare wid Riksgälds Afdelningen,
'om upgifwes ej till Traktamenten men till fram.
beles erhällande af arfwoden.
Antagne den 7-de Augusti.
4:0 Bewillnings-Utsksttet.
1 Secreterare.
1 Cancellist.
1 Waktmästare.
Antagne den ?:de Augusti.
5:0 Lag-Utftottet.
1 Secreterare.
1 Cancellist.
1 Waktmästare.
Antagne den 16 Augusti.
6:0 Allmänna Beswärs- och Oeconom
mie-Utskottet.
1 Secreterare.
1 Caty
48 Den 2F September.
i Cancellist.
i Waktmästare.
Antagne den 29 Augusti.
7'o Erpeditions-Utskottet.
1 Secreterare,
r Waktmästare.
Antagne den 6 Augusti.
1 Cancellist.
Antagen den 11 September.
8:0 Det särskilda Utskottet till uptagati.
de af fräqor rörande Riksdagens förkortande.
1 Secreterare.
Antagen den i7:de Augusti..
Riksens Ständer framhärda rc.
Utdrag af Högloft. RidderffapetS och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riks.
dagen t Arebro den 25 September
r8io.
S. D. föredrogs § nyo Stats. Utskottets den
22 September pä bordet lagda Memorial, rö.
rande werkställigbeten af Riksens StänderS wid
sista förflutna Riksdag fattade beslut, sä wäl
om Riksgälds. ContoirelS sä kallade 5 procents
Län, som om Bokförda Läns uvtagande; och
dä i afseende pä det sista ämnet sädan anmärk,
ning gjordes, hwilken Ridderstapet och Adeln
an«
Den 25 September. 49
ansäg hindra antagandet af detta Betänkande,
blek detsamma, ätsöljdt af denna anmärkning,
till Stats Utskottet remitteradt. rit suprs.
?rotocollo.
6. Silfverstolpe.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protocoll wid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 25 September
iZlv.
S. D. 3)ifökls Stats. Utskottets den 22 sist.
ledne September pä bordet lagda Memorial rörande
arfwode för Stats Commisiarien Frö.
delius, i anseende till desi befattning, att med
uplysningar wid handläggningen af ärenderna,
under innewarande Riksdag, gä Statsutskottet
tillhanda, dir 8upr».
Urolocollo.
A. 6. Silfverstolpe.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 25 September
l8ro.
S^ D. ^emitterades till Stats- oa- Lag.Ut.
skotten ett Dictamen af Herr Liljeström, Ja.
cob
Bihang. II. S. t7?:o 7, 8.
50 Den 23 September.
cob Malcom, bwaruti förefläs försigtigbets.
mätt att widtaga, i afseende pä möjlig;-ten att
f. d. Konungen skutte närma sig ltu SwerigeS
gränser, Or suprs.
Lx ?rotocol!o.
O. 8ilfvsrskolpo.
Utdrag af Högloft. Ridderssopets och
AdelnS P o-ocoll wtd Uru na R kSdagen
i Arebro den Lz September
i8»o.
S. D. föredrogs a nyo och b-Ms Banco.
Utffottets dcn 2' September pä bordet laeda
Memorial, rörande förhöjning i Dag. och Re.
se-Tractamenlet för Banco R.wisorerna. Or
«vprs.
klx ?rotocollo.
6. Silfverstolpe.
Utdrag af Högloft. RidderskspetS och
AdelnS Protokoll ind Urtima Riks.
dagen t Arebro dea rz September
i8eo.
S. D. e3iföll Högloft. Ridderffapet och Adeln
Stats-UtskottetS den »2 sistl. September pä bor
det
-
Den 2Z September. Zt
det lagda Memorial, i anledning af Kongl.
Mai:ts Nädiga Proposition, angäende Riksdags
kostnaderne. Or suprs.
8x ?rotooollo
6. Silfverstolpe.
Utdrag af Högloflige RidderstapetS och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Arebro dea 25 September
S. D. föredrogs ä nyo Stats. Utskottets den
22 sistledne September pä bordet lagda Memorial,
i anledn.ng af Remisier ifrän Bonde-Ständet
af Riksdagsmännen Oxelbergs och WeSsings
Memorialer, innehällande anmärkningar
wid Riksens Ständers beflut wid sista Riksdag
rörande anwändandet af Kungs- och KungsLadugärdarne;
och fann Högloflige Ridderstapet
och Adeln sig derwid ej hafwa nägon erinran
att göra. Or suprs.
K» protoeollo
6. Silfverstolpe.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste. Ständer wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 25 September
igro.
S.-D. c6iföll Preste-Ständet hwad Stats-ULffottet
uti desi den is:ve dennes afgifne Betänkan
-
Z2 Den 2Z September.
tande öfwer Riksdagsmännen O re kbergs och
Messings Memorial, angäende förwaitningen
af Kungs- och Kungs-Ladugärdarne, yttrat och
anfört. Or supra.
stix ?rc>toooIlo
g. t-s. Almqvist.
Utdrag af Protocsllet hället hos Hög,
wördige Preste Ständet wid Urtima
Riksdagen t wrebro den 25 September
18 lo.
B
-
S. D. ^-^eflöt Preste«Ständet att kika med
Högloft. Ridderskapet och Adeln till Stats. Utstöttet
remittera 2me Anföranden af Herr Päh l.
man, Otto Fredric, och Friherre Adler,
creutz, Carl Johan, rörande Expectance Lö»
nerne för Finsta Officerare, som till Swerige
öfwerftvttat; äfwensom att med Wällofl. Bor.
gare Sländet till Lag Utskottet hänwrsa Herr
Borgmästaren Nenzens förslag till förklaring
öfwer Almänna Lagens stadgande i 5 Z. 6.
Cap. Miffgernings Balken; och till Allmänna
Beswärs och Oeconolyie Utstottet ett Memorial
af Herr Dtrecteuren Rosenberg, rörande
Bohuslänska. Sillfisket, tllr supr».
Lx krotooollo
Den 25 September.
53
Utdrag af Protocoller, hillet hos Högwördige
Preste Ständer wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 25 Sept. lZlo.
I. Ol. Almqvist.
Ut.
S. D. ^Oid Justering af Expeditions Utstottets
Försiag till början af Riksdags - Beflutet,
och i betraktande deraf att det icke är med Rik.
sens Ständers wanltga skrifsätt l deras Bcflut
öfwerensstammande, att utsätta huru omröstnin.
garne med Ja e ker lTtej utsalut, uean endast
att gifwa re ultatet af Pluraiitctens menmg
form af Ständernas beslut; annsg Preste-Stänoet
Slutmeningen af 2.dra Z. utt förenämd^ Fm flag
böra sälunda uttryckas: "Likaledes bar den
af ost, enligt 10Z. Z. af Regerings dormen
utfedda tTlämnd, dömt hogsta Vomstolens
famteliga Ledamöter förtjenta att i deras
kall bibehälkas." Uti hwi'ken Redaction de
Respectiwe M d - Ständen stulle wördsamt och
wänligen inbjudas, att sig med Preste Ståndet
förena. Or supr».
kx krotooollo
g. o. Almqvist.
Utdrag af Protocollet, hället hos Hög.
wördige Preste Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 25 Sept. r 8 ro.
S. D. ^^tatS-Utstottets den 22:dra bennes pä
bordet lagda Betänkande, i anledning af Kongl.
Majts
54
Den 25 September.
Maj:ts Nädiga Proposition om Riksdags kost.
naderne, blef af Preste Ständet gilladt. Or supra.
Lx ?rotvLoIIo
O. Almgvist.
Utdrag ak Protocollet, häller hos Hög.
wördige Preste, Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 25 Sep.
tembcr 1810.
Den 2Z September.
88
Utdrag af Borgare. StändetS Protocoll
wid Usonia Riksdagen i Arebro
den 25 September iSro.
Ti
S. D. Stats Utskottets den 22.dra dennes
pä bordet lagda Memorial, angäende Gratist,
cation för Stats. Commisiarien Frödelius,
kemnade Preste-Ständet sitt bifall. Or 8vpr,.
Lx ?rotoco!Io
O. ^lm^vill.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 25 September
iZio.
S D. ^)illade Preste-Ständet Banco Utskottets
den 22.dra dennes pä bordet lagda Memorial,
rörande förhöjning uti Herrar Banco.RewisorerS
Dagtractamente. Or supra.
Lx krotocollo
O. ^lmgvik.
Ut'
S D. ^-^tcts Ulffottets hemställan stk en Gra.
tification af Fyra^nndrnde R-ksduler : ätte Herr
State-CvuiMitzar' Fsö el ns, /ässn n?,'ter
gäftning
fc, han , u äde n?id su. ma Utskott,
tilläggas, bie* af Brygare DtärL^ bi .nen och
stn!e undercänlg anhållan ; Kongl. Ma>:t
afaä on> denna Summa^ rllberalande af de till
Riks dgs kostnadernes bestridande anstagne me.
del. Or supra.
Lx ?rotocollo
^s. O. Valerius.
Utdrag af Borgare' StändetS Proto.
coll wid U uma Riksdagen i Arebro
den 25 September rLio.
S D. ^-^id pröfningen af Stats. Utskottets
under den 13 dennes afgifna Betänkande rörånde
Riksgälds WerkUs tillstänv och förwaltning,
fann Borgare-Ständet skäl, att utan erinran
gilla, hwad Stats. Utskottet härutinnan andragit
och hemställt. Or supra.
kx ?rotocol!a
v. Valsrius.
Ut
-
56 Den 2g September.
Utdrag af Borgare. Ständets Protocoll
»vid Urtima Riksdagen i Orebro
den 25 September 1810.
S. D. 8Äid äterföredragningen af Stats. Utskottets
sörledne Plenidag pä bordet lagda UNä'tande,
angäende wista omständigheter till jakttagande
ivid de af Riksens Ständer sisträrflutne
Riksdag saststälde Län-system, upläsie Herr
Bergs Rädet Rothoff ett Memorial med förstag,
att stadgandet om Annuitets-Län till 7
procents ränta, mätte säsvm skadligt, och nu
mera öfverflödigt, äterkallas eller förändras.
Delta Memorial remitterades till Stats. Utskottet,
och skulle, i följd deraf, med pröfningen
af Utskottets ofwanberörde Utlätande tills widare
upjkjutas. d/r supra.
Lx kratoaollo
ä- O. Valerius.
Utdrag af Borgare. Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 25 September 1310.
S. D. ^wad Stats-Utskottet under den 18
dennes yttrat, i anledning af de Twänne Memorial
forn åtföljt Hederwärda Bonde-Ständets
Remist af Kongl. Maj.ts Nädiga Proposition
vin Kongs- och Kongs. Ladugärdarnes förwalt.
ning
Den <25 September. 57
ning, blef till alla delar af Borgare. Ständer
godkändt och gilladt. Ur supra.
klx ?rotoec)IIc»
st. U. Valerius.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Bonde
Ständct wrd U llina Rik dagen i
Or. bro den 25 Seprember 1810.
S. D. ^Oiföll Bonde.Ständet Stats-Utffottets
berättelse och utlätande om Riksgälds - WerketS
tillständ och förwaltning, utom hwad angick
Fullmägtiges i Riksgälds-Contoiret gjorde, och
af Utskottet tillstyrkte hemställan, angäende det
till fond lör Enke Pensions Catzan finge an.
wändas, om och hwad
genom det wederbörande försummade inom laga
tid uttaga utdelningen pä Discont Actier, in.
lösen af utelöpande Actier, och ?; procents
Rewerser, samt gäldande af innestäende Ränta
ä sadane medel, som ä den sä kallade
afskrifnings. räkningen warit insatte; hwilken
hemställan Bonde-Ständet, efter anstäld Votering,
afflagit, anseendes sädane möjligen infiytande
medel blifwa en tillökning i RiksgäldsContoirets
Fond för Stats-Werket. Ur zupra.
Ux ?rot0LoIlo
6Lbrir! Qllmsnn.
- Ut
-
58
Den 2Z September.
Den 26 September.
59
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde.
Etändet rvid Urtima Riksdagen i
wrebro, den rz September i8ro.
S. D. föredrogs och bifölls Stats Utskottets.
i anledning af Kongl. Masts ben 3l sta sist-^
Augusti i Räder utfärdade Remifi, den i8'de
nästl. September afgif e mlätande, med t^styr.
kan, det, pä en af Alst ren och Regeinents
Auditeuren Dahlströms Enkas, Hedwig Ut.
rika Lindh, hos Kongl. Maj t gjord underdä.
nig ansökning, att af gunst och näd blirwa för.
skonad frän widare efterräkning, i anseende till
den, genom Kongl. Masts Nädiga Utslag af
den 22 Now. isoz Dahlström ätömde stylvighet,
att till Kongl. Mast och Kronan beta.
la 6»5 Rdr z-r st. 2 r.st. Banco, jämte Rän.
ta dä:ä, för nägon under krigsären 1789 och
1790 upbandlad, men ej redowtsad Ättika,
Riksens Ständer frikaLade Dahlströms Esta
och Arfwingar frän all widare Ersättning, hälst
Caprtalet och 15.9 R dr 14 st. 7 r:st. af Räntan
redan ingätt. Or supra.
kix ?rotocollo
6abriel
Utdrag af Protokollet, hället hos Boude
Ständer, wtd Urtima Riksdagen t
Orebro, drn 25 September 1810.
S. D. 88id förnyad föredragning af Banco.
Utskottets den 22 i denna mänad pä bordet
lagde
lagde Betänkande af den 19 dennes, angäende
tillökning i arfwodet för Banco-Rewisorcrne,
blef detsamma af Bönde-Ständet bifallit. Or supra.
Tx prolooollo
UpIsK lior M-Iil. eck äen ry Sept. lZlS,
preke-StInäsr lien ry - -
Lorgsre-!>l!nltst lien r Oäoder.
. Lonäe-SlAi<jer <jcn 4 - --
Wördsamt Memorial.
^)frän det Högwördige Preste Ständet har till
Rstsens Hög i-fl. Ständers Stars-UtikvttS utläkande
blilwit remitteradt ett af ProfeHvren
Doctor Almq wist till det Högwördiga Ständets
Protocoll för den 14 i denne mänad gjordt anförande,
det mätte Stats - Utskottet anmodas,
att med görligaste första uppgrfrva' en plan till
Krono Domamernes utarrenderande, hälst i
mindre Lotter; efter som locala omständigheter
föranleda, och säledes pä ett sätt, som närmast
öfwerensstämmer med Statens största fördel,
och med de grundsatser, som Riksens Ständer
förledne Riksdag synes hafwa i allmänhet an.
tagit; samt hwarwid i synnerhet afseende torde
böra iagttagas, att de, för hela landet sä be.
tunqande Krono Dagswerken, som tillförene in
natura wid Kungsgärdarne blifwit utgjorde, mätte
till Dretselwerkets förmän fä lösas efter we«
dcrbörande Läns Markegäng.
I stäk.
6c> Den 26 September.
I stället för särskilt utlåtande i anledning
af detta anförande, fär Stats Urstottet hänwi.
sa till sitt i följd af de respectiwe Riks.Ständens
Remisier uppå Kongl. Maj 46 Nädiga Proposition
angäende Kungs- och Kungs Ladugärdarncs
förwallning, till Riksens Högloft Ständer un.
der den 25 dennes afgifne B^tä tande, deruti
Stats-Utsk ttet förmodar samma prim per stola
fii.nas kalwa blifmit yrkade och följde, för
hwilka Profestoren Doctor Almqwist nitälskar.
Slats-Mstoitet hemställer dock wördsamme.
ligen detta tilt Riksens Högloft. Ständers pröfning.
Orebro den 26 September i8ro.
AicickerkkLpet HoAvor^I^e brekke - 8r^n
Xäelnr
I.eckLmorcrs vägnar: clet§ L.eä3mLrer5 v^nar:
O. f-lsmilton. 4 b. ^ei6msn.
kä Lor§2re-§rZnäett kä ^Ieä2rv5rcl2 Loncle-Zrän
I^.
ec1rm§ter5 v§Anar: <jets I^eckumoterZ vägnar:'
Obr. t.ovvea. ^näers ^vbaassoo.
V Vunuius.
Utdrag af Högloft. RidderffapetS och
Adelns Protokoll wtd Urtima Riks.
dagen i Orebro den 26 Sept. 18 lo.
S. D. bifölls Stats Utstottets den 25 sistled.
nv September pä bordet lagda Memorial, rö.
rande bestämmandet af en Stat för Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen, Dest Gemäl och Son.
Vt supra.
Lx krstooollo
6. Silfverstolpe.
Ut
-
Den 26 September. 6r
Utdrag af Högloft. RidderffopetS och
Aoelns Protokoll wtd Uttima Riks.
dagen t Arebro den 26 September
i8lv.
S. D. »^emitterades:
Tilt Banco Utffottct:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition till Rik.
sens Ständer, af den 24 September, angäende
anstalter till Jernwerks - rörelsens understöd.
Vt supra.
Tx krotocollo
O. Silfverstolpe.
Utdrag af Högloft. RidderffapetS och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riks.
dagen L Orrbro den 26 September
igro. >
S. D. ^6iföll Högloft. Ridderstapet och Adeln
/Stats.Utstottets fcrledne gärdag pä bordet lag.
da Memorial, innehällande Dcst hemställan om
eftergift för en skuld stor 515 Riksdaler zg st.
2 rst., hwarföre framlidne Aftestoren Dahl. ,
ströms Enka till Kronan häftar, Vc supra.
Lx protocollo
H. 6. Silkvsrvtolps.
Ut»
62 Den 26 September.
Utdrag af Högloft. RidderstapetS och
Adelns Protokoll wtd Urtima Riks,
dagen i wrebro den 26 September
r8io.
S. D. 83ifölls Stats Utskottets förleden gär«
dag pä bordet lagda Memorial, innehällande
desi hemställan om nägot ärligt underst d för
framledne Ofwer-Krigs Comnutzarren Lrnvstedts
Enka och Barn. Or «upr».
Lx ?rotocolla
O. 8iltverstolps.
Utdrag af Högloft. RidderstapetS och
AdelnS Protokoll wtd Urtima Riks.
dagen i Arebro den 26 September
rblv.
S. D. ^ anledning af den genom ProtocollS.
Utdrag strän det Högwördige Präste-Ständet
gjorde anmärkning wid den §. i förslaget till
RiksdagS-Beflutet, som rörde NämdenS omröst.
ning -iwer Högsta Domstolen, bestöt Högloflige
Ridderffapet och Adeln att denna §. skulle sä.
lunda förändras att uttrycket, de fleste rösterne,
utgär, och Domstolens gillande owilkorligt ut.
tryckeS. Or svt»rr.
klx ?rorocollo
O. Silkvsrztolps.
Ut
-
Den 26 September.
6Z
Utdrag af P otocollet, hältet hoS Hög.
wördige Preste Ständet wtd Urtima
Riksdagen t Orebro den r6 Sep.
tember i6»o.
S. O. Äisöll Preste-Ständer Stats. Utstot.
ets förledne gärdag pä bordet lagda Betänkan,
de angäenbe sökt eftergift af den AtzeHor D a hlström
i lifstiden ädLmde ersättning för oredowisad
uppbörd. Vt 8llxrL.
?rotoco!!r»
V. ^imgvjg.
Utdrag af P.-otocollet, hållet hos Hög.
wördige Prefte.Etändet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 26 Sep.
tember 18 ro.
S. D.^^tatS - Utstottets nästledne gärdag pä
bordet lagda Memorial innehällande anmälan,
angäende Pension för Öfwer.Krigs Comm tzarien
Lindstedts Enka och Barn, blef af Preste.
Ständet godkändt. ve
Lx ?rotocc>llo
v.
Ut
-
64 Den 26 September.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
wördige Preste-Ständer rvid llrrima
Riksdagen i wrebro den 26 Sep.
tember 1810.
D.
R
emitterades:
Till Banco-Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition till Ni5
fens Ständer, angäende anstalter till Jernwerksrörelsens
understöd, l^r supra.
k^x ?rotoLvIlo
1^. ^lmcjvill.
Utdrag af Borgare Ständets Protokoll
wid llrtima Riksdagen i Arebro den
26 September i8ro.
S. D. 3^emitteradeS:
Till Banco-Utskottet r
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition angäende
anstalter till Jernwerks rörelsens understöd.
Till Stats- och Lag-Utskotten:
Ett Dictamen af Herr Atzestoren Gahn,
rörande utstakandet af en wist gräns, öfwer
hwilken för detta Konungen och dest Barn ej
mä
Den 26 September.
6Z
mä tillätas att närma sig till Swerige wiv
förlust af det dem anslagna underhäll, vr supra,
l^x ?tOt0Lo!Io
I. O. Valerius,
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen §
Arebro den 26 September iZw.
S. D
R
emitterades:
Till Stats, Utstottet:
Erie Vruses frän Carlstads Län Memorial,
angäende förhöjning af arfwodet för
Ständets Fullmägtige i Riksgälds. Contoiret;
Andreas Jönssons frän Bohus Län Memo.
rial, angäende fä kallade Hwitfeldtste Do,
natioretnes bättre anwändande.
Till Bewillnings-Utsksttet:
Hans Nilssons frän Gefleborgs Län
Memorial, angäende afgift för Caracterer,
Till Banco-Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition- angä'
ende anstalter till Jernwerks rörelsens under,
stöd, gifwm den 24 r denna mänad; Erie
Bruses frän Carlstads Län Memorial, angä
snde
Bihang,
ll. B. LTlio 9, ro»
66
Den 26 September.
ende högre arfwode för Bonde-Ständets Full.
mägtige i Riksens Ständers Banque. Or supra»
klx ?rotocollo.
Osbriet Qämaon
Utdrag
af Protoeollet, hältet hoSBon.
de. Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro, den 26 September 1810.
S. D. Äemitterades:
Till Banco-Utskottet:
Kongl. Maj.ts Nädiga Proposition till
Riksens Ständer, angäende anstalter till Jern.
werkö rörelsens understöd, gifwen Orebro Slott,
den 24 September; och
Till det wid denne Riksdag, för de flere
frägor af beskaffenhet, att de af wanlige
Utstotten ej kunnat uptagas, satte färftildte
Utstött,
Eric Anderssons frän Stora Kopparbergs
Län Memorial, innefattande förslag
till wisie tillägg med Riksens Ständers beslut
om f. d. Konungens utförande ur Riket. Or supra
blx ?rotocolio
Lakris! Öämanv.
Utdrag
Den 27
6?
Utdrag af Protokollet, hället hos Bott»
de Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro, den 26 September 1810.
S. D. biföll Ständet Stats-Utffottets den
22 dennes pä borvet lagda Memorial, angäende
nägon belöning för Stats. Commitzarien Frös
delius, hwilken pä Kongl. Majus Nädigct
befallning wid handlöggningeU af de ärende»,
som tillhört Stats Urstottets befattning, undek
inneivarande Riksdag med uplpsningar gätt
Atstdttet tillhanda. Ut supra.
bx ?rotocollo
Lakris! Öämaöo.
vpltä lior kiciö. oell Xäeia äeii ry Sept, Igro.
- - kreas-SrZnclei lien ry - -
- 2oiAsire-§rIn<Ist Zen r ONober^
L Lon6e-8tRn<iet lien r - -
WordsaMt Memorial.
Riksens Häglost Ständer hafwa behagat
remittera till deras Stats-Utstott följande:
Kongl» Maj:t6
"Radiga Proposition till Riksens Ständer
angående betalning af Hamburgs
sta Banqwiererne Awerhoffs Ärfwingars,
E. Ä. bon Halle <L SoaS
och Luis L Jencquels FSrdringarz
Gifwen Arebro Slotts Zo Aug.rZlo»
"^ostnaderne af Let krig emot Fransta makten,
som f. d. KonUngkn uti Pomern utförde,
68 Den 27 September.
bestredos förnämligast medelst Engelska Subsidier.
De medel, som ytterligare för krigs utgifterna
äcfordrades befallte för detta Konungen
Pomersta Kammaren att anskaffa. Enligt
denna befallning och med f. d. Konungens AuLhorisation
dertill, ingeck Pomersta Kammaren
i en Märel Circulation med Banqwiererne i
Hamburg, nn mera affedne Cancellie. Rädet
Awerhoff E. A. von Halle ^ Son, samt
Luis «L Jencquel. Sedan Pomern blifwit
af Fransta Troupper intagit och Wäzcl-Circulationen
icke längre kunde af Kammaren underhällas,
upkommo i fölgd däraf för bemälte
Banqwierer betydeliga fordringar, hwarlöre de
tid efter annan, dels af Pomerska Kammaren
dels af Swensta Regeringen, yrkat betalning.
För att, i en stund Lähdet, för Rikets Credit
war af mycken wigt, i »någon mon tillfreds,
ställa dem, lät Kongl. Magt nästledit är gifwas
dem en försäkran, att i händelse wid Fredsslutet
med Frankrike, hwarom underhandlingarne
dä öppnades, Pomern blefwe Swerige äterställt,
skulle en del af de Pomersta inkomsterna
anwändas till betalning af räntor och till afbetalning
ä Capitalen af deras ofwanberörde
fordringar, men att i annan händelse, som dä
ansägs wara sannolik, Kongl. Majit wille wid
underhandlingarne yrka deras rätt att blifwa
derföre godtgiorde. Freden med Frankrike afflöts,
och Pomern äterqafs, men med willtor
att dest Domainer skulle bibebällas af ätstillige
Fransta Generaler och Embetsmän, som under
kriget
Den 27 September. 69
kriget undfädt anwisning pä inkomsterna däraf.
Wid detta förhällande hafwa de Hamburgste
Banqwierne förnyat deras anspråk, att antingen
af Pomersta Stats werket, eller, i fall
Letz tillstånd det icke medgäfwo, af det Swensta
njuta snar ärsättnlng för deras försträckningar,
utgörande, med beräknade Provisioner och räntor,
wid flutet af nästledit är en sammanräknad
summa af 1,059,738 Mck. i r st. eller 353/062
R:dr 43 st. Hamburger Banco, hwarförutan
Luis ochJencquel särstillt anmält en till samma
tid beräknad fordran af 96,370 M k. Harn,
burger Banco, bärrörande frän medel som HofMarskalken
von Platen hos dem stall uptagit
uppä en answarighets förbindelse ä 50,000 R:dr
i nämde myntsort, hwilken Pomersta Kammaren
efter f. d. Konungens befallning Lill honom
aflemnat.
Öfwer den ansökning, som Handlanden
Jencquel ä egna och de öfrige'Banquierernes
wägnar till Kongl. Mast ingitwit, har Kongl.
Majit infordrat ett underdänigt utlätands af
de Eommitterade, som till Pomersta Statens
reglering m. m. blifwit i Räder förordnade.
Detza härjemte bifogade Handlingar uplysa sä
wäl bestaffenheten af de förstnämde Fordringarna,
sä widt den utan en särstilld ifrän Pomersta
Cammcral Departementet ännu icke inkom,
ne utredning kunnat uplysas, som ock Pomersta
Stats-werkets oförmögenhet, att dem betala.
Hwad äter beträffar Luis och Jencquels särstillda
fordran för ve af Hof. Marskalken von
cn r i »»»
78 Den 27 September.
Platen disponerade medel, sä ehuru fullständiga
och Authentlka underrättelser om förhäl,'
landet dermed ännu saknas, har Kongl. Maj t
dock anledning förmoda, att denna fordran icke
har nägon gemenskap med Pomersta krigs utgifterna.
Kongl. Maj:t anser ä ena sidan det wara
pwsllkorligen rättwist och för Rikets anseende,
samt desi Penninge Förwgltningars Credit angefägit,
att de fordringar, af d:n första Clasien,
som Handlanden Jencq uel nu anmält, betalas,
sedan deras belopp blifwit behörigen verificeradt
och bestämt. De hofwa lika med dem, om hwil«
fas godtgörande Riksens Ständer förut widtagit
kraftiga anstgllter, tillkommit genom kostna.
perns af ett Riket gemensamt päfyrdt krig, och
pä befattning och auhorisation af en dä magt.
ägande Koning. Deras innehafware hafrva
däruti blifwit jnledde pä god tro, ädagalagd
äswen därigenom att de, oaktadt besia fordrin.
gar, lätit ur fina bänder disponeras andre me.
del, som under en särstilld wäzel-Operation för
Swensta Stats.werfet warit dem anförtrodde.
Ä den andra sidan finner Kongl. Majit
betalningen af denna krigsstulld icke, wid nu
»varande omständigheter sä betydligen förändra,
de, sedan denna stglld gjordes, kunna äläggas
Pomersta Staten, hwars oförmögenhet därtill
är allmänt känd och af Committerade särstillt
utredd, eller pä Pomersta Landet, som igenom
kriget, och under en nära Tre-ärig besättning
af sievdteliga Troupper lidit mera än nägon af
a-- ' Swe.
Den 27 September. 7t
Sweriges Provincer. Detta krig war en fölgd
af Sweriges dä warande Konungs widsträck.
tare afsigter och förbindelser, icke af Pomerns
enstitlta förhällanden. Det utfördes med Swen.
sta Troupper och i betydligaste mätto med Sub.
sidie.medel, som Swensta Styrelsen, icke Pomerus
enstillta, sig betingat. Alt Pomersta
Kammarens ätgärd och credit, pä f. d. Konun.
Zéns befallning, nyttjades till de Negotiationer,
som beredde berörde krigsstulld, och att Pomersta
Landt-Ständerna ätagit sig att under wisia
wilkor garantera en del af denna stulld, om
hwilken Garantie och wiltkoren därwid Commit.
terades wid Handlingarne fogade Berättelse lemnar
närmare uplysning, äro omständigheter som
synas icke mera kunna äbervpgs säsom grunder
till nägon fortfarande betalnings förbindelse för
Pomern, sedan alla dä warande förhällanden
undergätt en allmän förändring, Garantien
icke fullständigt blifwit utförd, eller »villkoren
därföre upfyllde, och dä det päräknade och enda
möjeliga medlet till desi fullgörande, Domainer.
nas afkastning, icke längre utgör, hwad den
fordom war, den säkraste och en ibland de be.
tydligaste af Pomersta Stätens tillgängar.
Kongl. Mafit har därlöre ansedt sig böra
till Riksens Ständer hänskjuta de Hamburgste
Banquierernes anspräk, och förwäntar sig, att
Riksens Ständer, ledde af rättwisa, billighet
och en utsträckt omsorg att bibehälla Rikets
Heder och Credck, söka att uppfila dem under
de willkor i afseende pä Prowision och ränte.
72 Den 27 September.
beräkningar samt betalningstider, som rättmätigt
och efter möjeiiga trllgängar kunna bestämmas.
Skulle Riksens Ständer, sedan deras
Stats-Utstott närmare granskat de handlingar,
som nu till deras pröfning öfwerlemnas, finna
nödige nägra ytterligare uplysningar och merificationer
till bewis att de i fräga warande
medlen blifwit anwände till bestridande af krigskostnaderne,
eller till ett definitift afstutande af
fordrings ägarnes Räkningar, torde Riksens
Ständer efter att hafwa fastställt grunderna,
kunna updraqa deras Fullmägtige i RiksgällvsContoiret
desia werkställighets ätqärder.
Kongl. Maj.t förblifwer 'Riksens Ständer
med all Kongl. Näd och Annes! wäl bewägen."
t-lr
L /a k I,.
Beträffande först Hufwudfrägan: Om och
huru wida Riksens Högloft. Ständer böra äiaga
sig answarighet för betalningen af Kongl.
Pomersta Kammarens Wchrel-Circulations-stull,
der; Sä har härwid förekommit, att Kammaren
ädragit sig desia stullder genom en, uppä
f. d. Konungens Befallning, anställd WäxelCireulation:
Att Penningarne hwilka influtit
för de af Kammaren dragne wäplar, enligt
handlingarnes föranledande, blifwit anwände
icke till förmon för Pomersta Landet, utan till
ett af f. d. Konungen pä Tysk botten fördt
krig, hwars päfölgder för Pomern warit i högsta
mätto kännbart och tryckande, samt wällat
Den 27 September. 73
desi Finance.werks yttersta förfall: Att ds nu
fordrings - ägande Banguierer, hwilka under
förlitande pä ärbärne löften och försäkringar
om rembours blifwit inledde alt biträda med
wäxel-Accepter, därwid förhållit sig pä ett dem
ganska hedrande sätt. Och dä Skulder, hwilka
pä lika sätt, som de nu i fräga warande, till.
kommit i följd af f. d. Konungens Befallning,
tillförene af Riksens Högloft. Ständer för Swensta
Statens räkning blifwit ärkjände; har Statsutskottet
ansett tillämpning af en sädan allmän
grundsatts, wid detta tillfälle äfwen böra göras;
dock med willtor, att. oaktat Riksens
Högloft. Ständer för ofwannämde Banqmerers
fordringar ätaga sig answarighet, desie fordringar
likwäl alltid komma att anses säsom en
Pomersta Landet widhäftande Skulld, hwarS
betalande Pomern sjelf bör ombesörja, sä framt
desi nu warande omständigheter till äfwerUyrs
skulle komma att undergä nägon förändring.
Widkommande dernäst sättet till Fordringarnes
liqwiderande, sä har Stats . Utskottet
funnit lämpeligast, att härmed förhälles pä enahanda
sätt, som, i afseende pä RiksgälldsContoirets
enstillte Utrikes Gäld, redan är
stadgat och förestrifwit; Och att Capital. Fördringarne,
i anseende till deras förfallotid, sättas
uti bredd med Riksgällds-Contoirets Utrikes
Län, hwilka under loppet af innewarande äx
till betalning förfalla.
Men innan Fordringarne 'ens uti Riks»
gällds - ContoiretS Räkenskaper uptagas, hav
GtcM
74
Den 27 September.
Stats-Utffottet ansedt nödigt, och hwartill Kongl,
Maj:ls Nädiga Proposition jämwät föranleder,
att de samma till- deras beskaffenhet och belopp
warda närmare utredde och bestämde; I hwil.
ket afseende Slats-Utjkottet ocksä welat föreflä,
att, sedan Banquierernes afgifne Courant-Räk.
ningar, hwarpä Fordringarne sig grunda, af
Kongl. Pomerska Kammaren blifwit granffade
och godkände, Kammaren dä utfärdar ett sä.
dant Document, hwarigenom Kammaren ärkänner
beloppet af den Skulld, för hwilken Kainmaren
iwid ,309 ärs flut hos hwardera af
Banquier. Husen häftade; Hwarwid tillika genom
Kongl. Pomerffa Kammarens försorg bör
anskaffas Amhentlkt Betyg derom att Netto
Provenuet af be pä Banquiererne dragne Wäx.
lar, hwarifrän Capital. Skullden sig härleder,
blifwit anwändt till krigs, kostnader, samt uti
FälltCommisiariatets Räkenffaper till redowis.
ning uptagit. Enär delta allt blifwit iakttagit,
samt ofwannämde Handlingar till RiksgäldsContoiret
öfwerlemnade, komnier den Summa,
hwilken af Kongl. Pomerffa Kammaren ärkän.
yes wara desi Skulld wid 1309 ärs flut, att
anses fäsom Consoliderad Capital Gälld och löpa
med Kem procents Ränta ifrän den Första
Januari innewarande är; hwarwid dockanmär.
skes, att, i händelse Interesiet, hwilket hwarje
Sjette mänad förfaller, icke skulle komma att
ppdenteligen liqvideras, fär det icke tilläggas
Capitalet, utan bör Interesiet samt Capital.
Skuliden under särffillta Tittlar uti Räkenffa.
Pexne Balanceras. Slu.
Den 27 September.
73
Slukeligen och angäende den af Banquie.
rerne Luis 6- Jencquel särffillt anmälte
Fordran, stor 96,370 Mck. Hamburger Banco,
fa dar hos Stats - UrffotUt blifwit uplyst, att
denna Summa beror pä enskild liqvid emellan
benMe Banquirer samt Herr Hof-Marskalken
och Riddare-.' von Platen; Hwarföre ock desie
96,3.70 M k. Hamburger Banco icke kunna kommra
uti fraga att uptagas ibland de öfrige För.
bingarne, hwilka under här okwan föreflaqne
wil kor genom R.kögälds. Contoiret ffulle liqvid-was.
D tta allt warder dock Riksens Högloft.
Ständers ompröfwande wördsammeligen underställt.
Orebro den 27 September 1310.
Hoglotl. KtääerilcLpers oclr
^.äelns I-eäamäters vägnar:
C. l^smilton.
PI VNlotlixe 8orA»re-8t§näetr
l.eäsm§tsrs v!Zn»r:
Lkr. I-oveo.
kä Ilägvoräige
<iet5 I-eärmärers vLgnsr;
Hl. WeiämLv.
^Iec1erv5r6a
«tsr! I-edrmZrer; -.»Igner:
Liic ^näsr5too.
L.ov»ius.
ko; kidd. ock Odelii den ry 8«pt. iFio»
kreke-8rAndek den ry - -
Lorgrre - 8r!ndet den r Oaober-
- Lande-8lsnder ,den r - «
Wördsamt Memorial.
^ följd af Remisi frän Högloft. Ridderskap^
och Adeln, äligger, det Stats'UlffotteL att sia
76 Den 27 September.
yttra, i anledning af Herr Capitaine I. M.
Danckwardt Liljeströms wäckta motion
om roche försigtighets mätts widtagande t ll fö
rekommande dera', att f. d. Konungen mänär
ma sig eller beträda Rikets gränser.
Som Herr Capitaine Liljeström, i sädant
afseende ibland annat föreflagit, att, der.
cst f. d. Konungen öfwerträter en witz till be.
stämmande demarcationS linie, flulle med utbe.
talmngen ar den honom anslagna underhälls
Summa innehällas, till dest han älerwäyder
inom den föreffrifna gränsen, och hwad som pä
sädant satt besparas, blrfwa en Fond till hanö
Barns framtida underhäll, hwilken fond e
borde utbetalas i hans lifstid eller nägot In
teresie derpä beräknas, sä fär Stats-Utskottc>
till uplpsning i denna del af Herr Capitaine
Liljeströms motion meddela, att den pä
Allmänna Indragnings-Staten uppförde Under,
halls Summa lör f. d. Konung Gustaf Adolph
och Desi Famille utgöres af:
Interesie pä f. d. Konungens en.
skilda förmögenhet ärligen R:d. 23,582: 9.
Interesie pä f. d. Drottningens
enskilda förmögenhet ärligen s,3ZZ: 16.
Interetze pä f. d. Kron-PrinsenS
knffilda förmögenhet, ärligen 7,253: 9-6
Den 27 September.
77
Transport 36,163: 34 6.
Hwartill kommer till fyllnad i un.
derhälls Summan
För f. d. Konungen .... 10,000.
. . f. d. Drottningen . . . io,voo.
. . Förre Kongl. Barnen . . 10,497: 45- 6.
Tillsammans 30,497: 45- 6.
Summa Interetzen 36,163: 34-6-  Transport 36,163: 34 6.
Hwarigenom hela UnderhällsSumman
utgör R:dr 66,666: 32 sk.
Derwid hafwa Riksens Höglofl. Ständer
söreffrifwit böra iakttagas, att, wid nägonvera
af de förre Kongl. Personernes afgäng genom
döden, förhälles med den enskilta förmögenheten
efter Lag, sä att de efterlemnade ärfwa den af.
gängne; men hwad tillskottet of Stats. WerkeL
widkommer, förhälles dermed sälunda, alt när
nägondera med döden afgär, detz underhälls
Summa till Stats. Werket genast indrages och
besparas, likwäl pä det sätt, att sä länge nägot
af de närwarande f. d. Konungens Barn lef.
wer, ofwanberörde för dem bestämde 10,497
R.dr 45 sk. 6 r.st. utgä till fullt belopp af
Stats Werket och utan nägon minskning.
För öfrigt torde Stats Utskottet fä anse
dckta ämne icke tillhöra sitt utlätande; bwilket
dock till Riksens Höglofl. Ständers pröfning
wörd-.
78
Den 27 September.
wärdsammeligen öfwerlemnas. Orebro den 21
September 1810.
ka HZ^vör6ixe krefke-8t^n
äers l-eäamZrers vägnar:
"pb. VV^eiclmsn.
kä ^e6ervär6» Koncis. 8rän
6er§ k-eciamärerr vägnar:
Lrie ^näersSov.
l-unoiuS.
kä RiällerKcLpst ock
^ckelns I-eckamäters vägnar:
0. hlLmilioo.
kä I^^gtärs^e Lorgsre-§tänäetr
I-ecjamoters vägnar:
Ldr. Uovvöo.
Utdrag af Protokollet, höllet hos Bott
de Ständet wid Urtima Rlksdagen
wrebro den 27 September i8ic^
Den 28 September.
79
Legerings ' Formen utsedde Mämnd dämt
Lägsta Domstolens samtelige Ledamöter förjente
att l deras kall bibehällas; i hwilken
Medaction de öfrige Riks-Ständm bltfwit in.
udne, att sig med Preste-Sländet förena; Men
Bonde-Ständet, som redan justerat och gillat
Expeditions Utskottets insände Förslag till mera.
r.ämnde §. i Riksdags. Besiutet, kunde ej härät
llägot widare göra. saprg.
lrx ?rotocollo
Osbriel Öämrna.
Upira kor Nlää. veil ^äsin lien 6 Oöioder lZlv.
kreiis-iirZncier lien 4 - .
- - LorAsre-5rAn6et lien, 4 - -
» öon3e-5rän<Iel lien 4 - -
S. D.
E
nligt meddeldt och nu upläst Utdrag
^ ^ i- . - ev» /-I
Wördsamt Memorial.
af Protocollet, hället hos Högwötdige Preste.
Ständer den .25 bennes, hade wid justeringen »-'»i
af Expeditions.Utskottets Förflag till början af göthland har, Ml yos ^>eoerwarva Nonoc^-la...
Riksdags Beflutet, och i betraktande deraf, ali det ingifwit, till Lag-Utskottet hänwlst, Memo.
det icke wore med Riksens Ständers wanliga rial, anfört, att minsta anledning tulSabatenS
ffrifsätt i deras Beflut öfwerensstämmande, att ohelgande lätt leder människohjärtat tul sädane
utsätta huru omröstningarne med Ja och Nej utswäfningar, hwilka, i sysloloshetens händer,
utfallit, utan endast att gifwa Resultatet af grundlägga utbrott af sädane företag, som pä«
Pluralitelens mening form af Ständernes beflus falla Lagens strängare handläggning: att derPreste-Ständet
ansett Slutmeningen af L. § k^re nödwändigt wore, det Marknader halst
Uti förenämde Förflag böra sälunda uttruckas anstäldee sä, att den sä kallade marknadsLikaledes
har den af otz, enligt ivz. §« af "ston icke inföll pä Söndag hwarfore dek
Re- - wäck?
80
Den 28 September.
wäckt Riksdagsmannens upmärksambet, att in»
newarande är stola inträffa 157 sädane mark»,
nader, som för nära till Söndagen äro utsatte,!
och förmovar Riksdagsmannen att Respective
Med Ständen torde understödja ofwannämnde
dest önstan.
Lag-Utstotket har, i anledning häraf öfwer»
wägat, hurusom genom Kongl. Resolutionen
pä Presterskapets Beswär den 12 Januari 175^
§. 1 redan ar stadgadt, att inga sädane mark
nader, som allenast en dag pästä, mäge begyn
nas hwarken dagen före elter näst efter nägor.
Sön- eller stor Helgedag, dock derunder icke
begrepne sä kallade torg-dagar, dä allmogen,
efter förra manligheten sine waror om Lördagen
föryttra. Och af bwilken anledning Lag-Utstottet
anser a!l ny lag uti ett och samma ämne,
Lär tydelig lag förut sinnes, icke ware? af nöden.!
Hwilket dock Riksens Högloft. Ständers widare
profning wördsamt underställes. Orebro den
L8 September 1810.
kä ttZAloil. Lickckerikz^stz ock
^.ckelnz I.eck2morer§ vägnar:
^soli. st hloräin.
kä 8orZ3re-5t§ncket5
I.eck3moter§ vägnar
kä tto^"or6iAe ?refte-8tZn
cketL :
kl. /limgvill.
ks ttsckervärcka Loricks-8rZa
ckets ^.ecksmoters
^oors ^näsrskoo.
siob. blolmbstAtoa,
VxUir
Den 29 September. 8»
UpIiN kos k>ä<i. ock X<ie!n <icn r ONok, r8l0-  preke-8kZn6et lien r - -
8orxrr«-8l!n<iet 6e.i r - -
Lon5e-8l!näer 6en 4 - -
Wördsamt Memorial.
Kongl. Masi t har till Riksens Högloft.
Ständer- Stats-Mstott lätit aflemna följande:
Kongl. Maj:tS
Nädiga Proposition till Riksens Stän.
ders Stats- Utskott, angäende de pä
Allmänna Indragnings State» uppförde
Extra Löner och Pensioner m.
m. Gifwen Arebro Slott den zo
Augusti iZro.
— edan uti underdänig Skrifwelse af ven 10
sistledne April angäende Stats Regleringen, Rik.
sens Ständer förmält sig hafwa funnit det
leda till ordning och äfwen till nägon besparing
för Stats Werket, att pä en Allmän Indrag.
ningS-Stat öfwerfördeS ätstilliga till indragning
ställde Löner, Arfwoden och Tractamenten m. m.
samt Beneficier och Benädningar, hafwa Rik.
sens Ständer widare, i afseende pä besia sist.
nämda, anfört särskilda grunder, som de trott
böra iakttaga- wid sädana förmoners tilldelan.
de eller bibebällande, och hwilkas werkan dean.
sett lämpligen böra taga sin början med andra
Qwartalet af innewarande är. Kongl.
Bihang, ll. B. V1l:o 11, is.
82 Den 29 September.
Kongl. Majit, som fann det icke blifwa
möjligt att till den tid, dä utbetalningarne för
nysinämde Qwartal borde ffe, fatta Desi beflut
.om allt det, som hörde till Riks-Statens full.
komliga afflutande för innewarande är, lät,
rinder den 9 Maji, gifwa Desi och Rikets StatsContoir
del af. bemälte Riksens Ständers underdäniga
ffrifwelse, med Nädig befallning, att
efter den derwid bifogade Allmänna Indrag,
vings,Staten anordna och utbetala hwad icke
kunde finnas stridande mot de grunder, som
Riksens Ständer anfört uti den första och femte
af deras i underdänigbet uppgifna Puncter angäende
Pensioner och Benädningar, eller eljest
likmätigt författningarne borde komma i fräga.
Uti desia twänne Puncter hade Riksens Ständer
sig yttrat, att ej nägon, som af Staten njuter
Ordinarie eller Extra Lön, mä derjemte äga
Pension eller ä Benädnings. Staten upptagas
under hwad namn och titel som hälst, samt att
dä ordet Benädnings-Stat utmärker torftighet,
böra nu och allt framgent alla Enkor och Barn
af känd förmögenhet eller förmäga att sjelfwe
sig underhälla, uteslutas frän Pension, och pröfningen
deraf till Konungen i underdänighet öf.
werlämnaS.
De omständigheter, som wid werkställighe.
ten häraf förekommit, har Stats. Contoiret uti
bilagde Mätande underdänigst anmält, och med
derwid fogade förtekningar upplyst de olika
grunder, hwaruppä en hwar erhällit desi inne.
hafwande Benefice och Benädning.
Kongl.
Den 29 September. 83
Kongl. Majts uppmärksamhet har det icke
undfallit, att personliga fördelar stundom under
framfarna tider, blifwit bewiljade efter en min,
dre noggran pröfning af de dermed gynnadeförtjenster
eller behof, samt af Statens tillgängar
Ibland Pensionärer torde sälunda äfwen
finnas en eller annan Enka, hwars förmögenhet
bort afhälla henne ifrän bäde att söka och
att emottaga en sädan Benädning. Men dä
Kongl. Maj:t yttrar detta, anser Kongl. Maj t
Sig jämwäl böra anmärka, att ibland de till
mistning af lifstids Pensioner nu i fräga stälde
Personer, hafwa ätstillige, med förre RegenterS
försäkringar om oqualdt ätnjutande deraf, erhällit
dem säsom belöningar för särskilda Konung
och Fädernesland gjorde synnerliga tjenster,
eller, efter manligt bruk och stadgad allmän
Regel, för tjenstgöring wid Thronföljares
och Kongl. Personers uppfostran, att mänga
Enkor och Barn undfätt deras Pensioner för
Fäders och Mäns förtjenster, andra äter för
omständigheter som wäckt ett billigt medlidande;
Samt att Personer, som länge uppwaktat och
tjent wid de förra Kongl. Höfwen, men genom
förändringar med syslor och tjenstebefattningar
blifwit tjenstlöse och icke anseltS kunna utan 0.
rättwisa förlora deras Löner, nu innehafwa
hwad dem pä sädan grund tillkommit.
Dä Kongl. Maj:t ömar för de förra och
händelser af ststnämde egenskap härefter icke
kunna komma Stats. Werkst till last, sedan
Kongl. Majit till underhäll af Desi Hof.Stat
sch
84
Den 89 September.
och Hof, hällning emottagit Riksens Ständers
anbud af en witz Summa i ett för allt, will
Kongl. Majestät i Näder framställa de i detta
ämne Sig företeende särskilda omständigheter till
ett ytterligare öfwerwägande af Riksens Stän.
ders Stats.Mffott, som derwid lärer tillse, att
helgden af förra Regenters beslut, efter dä wa.
rande Regeringslagar rättmätigt fattade, att en
rwst stadgad Styrelses aktning, och,att Riksens
Ständers anseende af Rättwisa, Ädelmod och
Storhet i afsigter och beräkningar, icke uppoffras
för en ringa Statens winning al Partiella
indragningar, föga betydliga till deras hela be.
lopp, men ytterst känbara för de enskilda Män,
Enkor och Barn, som derigenom beröfwades
päräknade medel till en nödtorftig bergning eller
till ett tarfligt wälständ.
Att Beneficier och Benädningar hädanefter
icke skulle bewiljaS i andra händelser än dä nä.
gon annan lämplig utwäg icke funnes att belöna
en utmärkt förtjenst, eller förekomma oundwiklig
nöd för en wärdig Embetsmans och Medborga,
res i torftighet cfterlemnade Enka och Barn,
wore en grundsattS, som Kongl. Maj.t skulle
sorgfälligt iakttaga, om härtill nägra andra
särskilda tillgängar, än de-för den Ordinarie
Pensions Staten anslagna, blifwit Kongl Matts
rättwisa och wälgLrenhet boredda. I saknad af
dem, önskar Kongl. Majestät äturinstone att
icke wid tillämpningen af de allmänna wilkor
för redan gifne Pensioners bibehällande, som
Riksens Ständer bestämt, nödgas efter Egen
pröf.
Den 29 September. 85
pröfning ätertaga hwad maktägande Konungar
förlänt ät wälförtjente och behöfwande Un.
dersätare.
Kongl. Maj.t förwäntar altsä Riksens
Ständers underdäniga utlätande om och hwilka
af de pä Beneficii och Benädnings Titeln af
Allmänna Jiidragnings.Staten uppförda Perso,
ner anses böra genast förlora hwad de inne.
bafwa, samt huruwida och till hwilka under de
öfriga Titlarna pä samma Stat, i afseende pä
Bilagan Nw 6. wid Stats. Contoirets under,
däniga Betänkande, en lika indragning bör
sträckas, hwarwid Kongl. Maj.t likwäl anmär.
ker att af de pä Desi förra Fursteliga Stat
upptagne, ätskillige blifwa flyttade pä Kongl.
MajttS Hof.Stat, för hwilka Kongl. Majtt af
Hof. Stats Summan läter godtgöra hwad Stats.
Werket emellertid till dem utbetalt; hwarom
Nädig Skrifwelse till Stats-Eontoiret längt för
detta afgätt.
Kongl. Majs förblifwer Riksens Ständers
Stats.Mffott med all Kongl. Näd och Ynnest
wälbewägen. k?t supra.
OH k l..
bläns
Dä, med anledning af denna Kongl. Majtts
Nädiga Proposition, Stats. Utskottet äligger,
att till Riksens Högloft. Ständer inkomma med
Utlätande rörande de, genom den af Riksens
Högloft. Ständer wid nästledne Riksdag werk.
stälde
86
Den L9 September.
stälde Stats. Reglering. pä Allmänna Indrag,
nings Staten flyttade Extra Löner, Pensioner,
Arfwoden, Gratificationer och Tractamenten.
m. m., anser Stats-Utskottet nödigt, att först
anföra de principer, hwarefter Allmänna In.
dragnings - Staten dä upprättades; jemte de
grunder, hwilka ansägos böra följas i afseende
pä werkställandet af Indragningar af Venest
eier och Pensioner m. rm
Riksens Ständers underdäniga Skrifwelse
tik Kongl. Mnsit af den 10 nästledne April
rörande StatS-Reg^eringen innehäller i detta äm«
ne, att Riksens Ständer, wid de Personelle
Staternes upprättande, ansett leda till ordning
och äfwen till nägon besparing för Stats. Wer.
ket, att pä en enda Stat hänflytta sädane personer,
hwilka ätnjuta Extra Löner, Pensioner,
Arfwoden, Gcatistcatloner, Tractamente, eller
andre förmoner, som äro underkastade indrag,
ning wid innehafware»- afgäng eller befordran,
äfwensom alla de Extra Ordinarie Werk, Inrättningar,
Stater och Corpser, hwilka helt och
hällit eller till nägon del uppä förekommande
anledningar bordt indragas.
Widkommande särskilt Staterne för Benesicier
och Benädningar, yttra sig Riksens Ständer
hafwa trott, att wid sädane förmoners till.
delande eller bibehällande, följande grunder borde
iakttagas:
i:o Att ej nägon, som af Staten njuter
Ordinarie eller Extra Lön mä derjemte äga Pen.
sion eller ä Benädnings Staten upptagas under
hwad namn och titel som hälst. sw
Den 29 September.
87
Lw Att den som till Pension anses berät
tigad,
ej bör njuta mer än en Pension.
Z:o Att de Författningar, som tillägga
Tjenstemän wid witz älder och efter wisie tjenste,
är, hela eller halfwa Lönen i Pension för deras
öfriga lifstid, stola oförändrade äfwen hädan,
efter tjena till efterrättelse.
4:0 Att Benädnings-Staten för afskedade
Civile Embets- och Tjenstemän samt deras Enkor
och Barn bibehällas till nästa Riksdag, fördelad
i de nu fastställts Clasier.
5:0 Att dä orden Benädnings. Stat utmärker
torftighet, böra nu och allt framgent
atta Enkor och Barn af känd förmögenhet eller
förmäga, att sjelfwe sig underhälla, uteflutaS
frän Pension, och pröfningen häraf till Kontin
gen
i underdänighet öfwerlämnas.
För öfrigt ansägo Riksens Ständer läm.
peligt, att »verkan af detze Pensions-grunder
mätte taga sin början med 2:dra Qwartalet af
innewarande är.
Stats-Utstottet anser nödigt här,vid tillägga»
att förutan de nu anförde 5 Puncter, rö.
rande Beneficier och Benädningar, hade wäl
ännu den 6tte blifwit förestagen, innehällande:
Att de Personer, hwilka ännu äro i tjenst, men,
i anseende till förut innehafde tjenster eller särstilte
uppdrag, erhällit Pensioner eller bibehällande
af bela eller witza delar af Lönen, wäl
kunde, i stöd af i-.sta Puneten, ej behälla den.
na förmon, men ägde, dä de framdeles, genom
afsteds erhällande lemnat tjensten, dertill en full
och försäkrad rättighet. Men
88 Den L9 September.
Men som förra Stats-Utskottet, i sitt Betänkande,
hwilket af Riksens Ständer bifölls,
ansäg det fräntagande och det äterbekommande
af Pension, som i nämde 6:te Punct förekom,
hwarken nog utredt till sina grunder eller nog
bestämdt till sin method, för att icke kunna gifwa
anledning till en olika, kanske understundom
arbitraire behandling och missnöje; sä har af
sädan anledning denna Punct uti Riksens Ständers
underdäniga Skrifwelse icke influtit
Dä nu Kongl. Maj:t i Räder framställt
till Stats. Utskottets ytterligare öfwcrwägande
de särskilta omständigheter som wid tillämpningen
af förenämde grunder sig förete, 06) Kongl.
Maj:t tillika i Räder äskat Riksens Ständers
underdäniga utlätande, om och hwilka af de pä
Beneficie och Benädnings Titeln af Allmänna
Indragnings. Staten uppförde Personer anses
böra genast förlora hwad de innehafva, samt
huruwida och till hwilka under de öfrige Titlar,
ne pä samma Stat en lika Indragning bör
sträckas, har Stats. Utskottet ä ena sidan klart
insett Kongl. Majus förlägenhet och bekymmer,
att, wid anwändande af den pröfning, hwarom
Riksens Ständer i underdänighet anhällit, nödgas
följa den owilkorliga lydelsen af förenämde
allmänna grunder, hwgrigenom mängen wälför.
tjent och behöfwande Kongl. Maj:tS underläkare
skulle komma att sucka öfwer ett härdt ätertagande
af hwad Kongl. Näd rättwisligen honom
tillerkänt och försäkrat, samt mängen annan att
sakna det, som nu, torde hända, utgör willkoret
Den 29 September. 89
för den nödtorftiga bergning han päräknat;
men ä andra sidan och dä Riksens Ständer wid
nästledne Riksdag gillat dä warande StatS-Ut>
skottets yttrade betänklighet att, saknande den
vundgängeligen erforderliga noggranna kännedomen
af personliga förhällanden, ingä i det
Lmtäliga och ytterst grannlaga individuella be-'
dömmandet och tillämpandet af meranämde grunder,
lära Riksens Högloft. Ständer äfwrn nu
läckas göra ett lika afseende ä Stats-UtskottetS
farhäga att genom handläggning wid en sädan
pröfning inleda sig och Riksens Ständer i en
»vidlyftighet, som i synnerhet wid detta Riksmöte
bör undwikas, och en ätgärd, som med
Riksens Ständers egenskap att endast wara Lagstiftare
icke syneS förenlig. Deremot och som
Riksens Ständers beslut i detta ämne, föränledt
och förestafwadt af de bekymmer, hwarmed
Riksens Ständer, wid sista Riksdag, sysselsatte
att utfinna medel till Statens trängande behof,
frän alla sidor möttes, hufwudsakeligen haft ett
erkändt dubbelt föremäl, det ena att för framtiden
förekomma, det Statens Medel icke till
andre än sina bestämda ändamäl mätte anwändas,
det andra, att StatS.Werket pä de utgifter,
som blifwit stälde till Indragning, mätte
kunna päräkna en successiv besparing i mon af
timande afgäng, sä har Stats-Utskottet, som
hwad det sednare af desse föremäl angär, om
hwilket nu egenteligen fräga är, icke kunnat finna
annat, än att med Riksens Ständers afsig
ter
instämde, det allt rättmätigt och billigt afseende
-
90
Den 29 September.
seende borde hafwas pä det, sä wäl i anseende
till ätkomstgrrmderne, som skälen till bibehäl,
lande af undfängne Beneficier och Pensioner
med hwarje särskilt till indragning i fräga kom
mande Person, sig företeende helt olika förhäl
lande, ansett sig böra till Riksens Högloft. Stäm
der hemställa, att dä Riksens Högloft. Ständer
lära finna ingen annan utwäg kunna eller böra
widtagas, än att hos Kongl. Mast ytterligare
i underdänighet anhälla om weckställigheten af
de ofwan anförde Pensions grunderne, Riksens
Ständer tillika, till undanrödjande af de hinder,
som för denna werkställighet hittils befunnits
möta, mätte gifwa ät berörde Pensions grunder
ett sädant förtydligande, som, med avlägsnande
af de upständne twifwelaktigheterne, gör de
samma för hwarje förekommande fräga tilläm,
pelige. Och till den ändan tror Stats-Utjkottet,
efter anledning af de wid den Nädiga Propo.
siironen bifogade Förtekningar af Kongl. Stats.
Contoiret pä till Indragning i fräga ställte
Beneficier, Löner, och Pensioner, följande redaction
kunna gifwas ät de Puncter af meranämde grunder,
nemligen den i:sta, den s.dra, och den s:te
hwilka Konungens Proposition widrörer:
lista puncten: Den som för innehafwande
Embete eller Tjenst njuter Ordinarie eller Extra
Lön, pä hwad Stat som hälst, Hof. Slaten
allena undantagen, mä icke derjemte ätnjuta
Pension eller ä Allmänna Indragnings. Staten
uppföras, under nägon Titel; Men om, hwad
han pä Allmänna Indragnings-Staten njuter,
ffulle
Den 29 September.
or
skulle ölwerstiga d^H innehafwande Lön, bör
han pä samma Stat fä uppbära öfwerskottet.
Hari,rän komma l kwäl att undantagas sädane,
som för werkelige krigsförljenster. eiler till ersättning
för uti krig gjorda förluster, eller r
anseende till erhällne bletzurer sätt Pensioner,
samt likaledes de sem för andre, Konung och
Fädernesland gjorde synnerltge tjenster, biifwit
med Pensioner hugnade, äfwensom de Pensioner,
hwilka ätföljt nägot hederstecken, samt sädane
Arfwoden, som äro gime för en fortfarande
tjenste-befattning e^er särffilt updrag eller arbete,
hwilka icke böra wara Indragning underkastade
förr än den tjenstgöring upphört, för
hwilken arfwodet blifwit anslagit. Skulle nägon
Embets och Tienste-Man med innehafwande Lön,
som tillika ä Jndragnings-Staten njuter Pension,
kunna förete bewekande ffäl af torftighet, mä
pä Kongl. Mast i Räder ankomma, att, enär
underdänig ansökning derom göres, pröfwa,
huruwida Pensionen mä till nästa Riksdag för
honom fortfara.
2:dra pu„cten: Ingen mä pä Allmänna
Jndragnings-Staten njuta mer än en Pension;
äfwensom de, hwilkas tjenstebefattninqgr upphört,
och för den derföre ätniutne Lön äro pä Allmän,
na Jndragnings-Staten uppförde, böra, dä de
anses berättigade att samma lön bibehälla, der.
wid icke tillika fä ätnjuta andre under tjenstgö.
ringen innehafde förmoner, säsom kostpenningar,
utfordring, wed, hushyra, med mera dylikt,
utan bör allt sädant owilkorligen indragas och
upp.
92
Den 29 September.
upphöra. Skulle nägon af dem, som pä All
wänna Indragnings Staten pä flere än ett ställ
äro uppförde, ware sig till Pension, Arfwode
Gratisication eller Tractamenle, befinnas i knapw
na omständigheter, mä det ankomma pä Kongl P
Maj:t6 Nädiga profning, buruwida allt elleuf
nägon del utöfwer den ena Pensionen mä, pä;ä
derom gjord underdänig ansökan, till nästa Rikss
dag bibehällas, börandes alltsammans pä et^
ställe ock i en summa uppföras.
5 te puncten: De uppä Beneficie och Be.
nädnings. Staten uppförde Fruar, Enkor, och
vmyndige Barn, mäge bibehälla, hwad dem
uppä denna Stat blifwit tillagdt, dock sä, att
Pensionen bör upphöra, för Enka och Döttrar,
dä de träda i gifte, samt för Söner, dä de
myndige blifwa. Harwid torde dock Riksens
Ständer till Kongl. Majit yttra den underdäniga
önskan, att om nägre af de till Pension
uppförde, skulle wara kända att äga sä stor
förmögenhet, att de icke skäligen böra af Staten
kunna emottaga understöd, detsamma mätte,
till Stats Werkets lättnad, indragas; synnerligast
dä, när sädane komma i fräga, som icke
för Fäders eller Mäns förtjenster mot Konung
och Fädernesland kommit af Pension i älnjutande.
Till detze grunder för werkställigheten af
hwad i afseende pä Pensioner m. m. komme att
iakttagas, skulle Stats-Utffottet anse äfwen den
härofwan omförmälte 6:te puncten, hwilken för
anförde orsaker blifwit utesluten, icke utan skäl
kunna tilläggas, redigerad sälunda: De
Den 29 September.
Ss
De Personer, som ännu äro i tjenst och
'crföre ätnjuta Lön, men i. anseende till förut
nnehafde tjenster eller särskilte uppdrag tillika
rppä Allmänna Indragnings. Staten ätnjutna
ensioner, eller bibehällit hela eller witza delar
deras förra Löner, men nu i stöd af förediende
Puncter, pröfwas böra de samma fränck,
kunna, pä derom gjord underdänig ansökjung,
framdeles, enär de genom afskeds erhälande,
lemnat deras nu innehafwande tjenster,
skerfa den Lön eller Pension, som för dem enigt
rista Puncten nu blifwer indragen, sä framt
cke enskilt större förmögenhet häruti bör werka
lundantag. Dock komma icke att härunder begripas
sädane Arfwoden, Gratificationer eller
Tractamente, som för en särskild pä korrt och
obestämd tid dem uppdragen, mea sedermera
upphörd förrättning warit dem tillagde. För
öfrigt och som Stats-Utskottet af Kongl. StatSContoirets
omförmälte Förtekningar inhämtat,
att Kongl. Stats.Contoiret till Indragning isrägaställt
de Läner, som ätskillige wid Kongl.
Operan före detta engagerade Personer, pä All.
wänna Indragnings. Staten nu innehafwa, sä,
emedan defle Personers Arfwoden eller Löner
grunda sig pä werkelige Contracter, och för
sädan orsak af Riksens Ständer wid sista Riks.
dag ansetts böra wederbörande oförryckte till
godo komma, ty lära Riksens Ständer finna
skäligt, att wid detta beslut bör förblifwa.
Sluteligen och ehuru Riksens Ständer förut
förklarat, att werkan af de faststälte Pen
sionS
-
94
Den 29 September,
sions.grunderne skulle taga sin början meds:dra
Qwartalet innewarande är, hemställer dock St ts.
Utskottet, om icke dermed mä anstä till detta
Srs flut, sä att en hwar ditintill mä uppbära
det, hwartill han pä Allmänna Indragnings.
Staten finnes uppförd, pä det de, som dä Sta.
terne för nästa är regleras, komma i mistning
af nägot päräknadt, mäge tidigt derom blifwa
underrättade.
Detta allt öfwerlemnas till Riksens Högloft.
Ständers pröfning »vördsammeligen. Orebro
den 29 September 1310.
I»e6amotörs vägnar:
6. bismilton.
^br. Lozsl.
k.» ?reAe-8tIa
tlerr
l-e^smöters vägnar:
'kb. WeiämLli.
Ue^ei-vZr-lr Lr>n6e-§t!a«
<1err I^e^LMoters r
^oäers ^obsll58oa.
l-uoaLor.
Den 29 September.
95
Utdrag af Protokollet öfwer Handels
och
FrnanceÄrenden,
hällit inför
Hans Majestät Konungen
pä Orebro Slott, den zo Augusti r8io.
Närwarande:
Deras Excellencer:
IustitieStats.MinisternHerrGrefwe Gyllenborg
och StatS-Ministern för Utrikes Ärendena
Herr Friherre von Engeström:
Stats.Rädet Friherre Rosenblad.
Hof. Cancelleren Friherre af Wetterstedt.
Stats-Secreteraren Järta.
- — Stats-Secreteraren upläste i underdänig.
het till justering ett underdänigt förslag till
Kongl. Majestäts Nädiga Proposition till Rik.
sens Ständers Stats. Utskott, angäende de pä
Allmänna Indragnings. Staten uppförde Extra
Löner och Pensioner m. m., hwilket underdänige
förslag Kongl. Maj-t, uppä Stats. Rädets underdäniga
tillstyrkande, i Näder gillade.
Lr ?rotocoll»
Lrrl O. LkoZwLo.
Utdrag
Stor»
S6 Den 29 September.
Stormägtlgfte Allervädigfte Konung.
litt till Eder Kongl. Majestät under den ro
ststledne April afqifwen underdänig Skrifwelse,
angäende Stats regleringen i allmänhet, hafrva
Riksens Ständer i underdänighet förmält, hu«
rusom. wid de Personella SraterneS upprättan.
de, Riksens Ständer anlett leda till ordning
och äfwen till nägon besparing för Stats Wer.
ket, att pä en enda Stat hänffytta sädane personer,
hwilka ätnjuta Extra Löner, Pensioner,
Arfwoden, Gratificationer, Tractamenten, eller
andre förmoner, som, wid innehafwarneS afgäng
eller befordran, äro underkastade Indragning,
äfwensom alla de Extra Ordinarie Werk,
Inrättningar, Stater och Torpser, hwilka helt
och häller eller till nägon del, uppä förekomne
anledningar, bordt indragas, hwarwid, hwad
Staterne för Beneficier och Benädningar sär.
skildt anqär, Riksens Ständer trott, att wid
sädane förmonerS tilldelande eller bibehällande
ibland annat följande grunder borde iakttagas,
nemligen: uti i:sta Puncten, Att ej nägon,
som af Staten njuter Ordinarie eller Extra Lön,
mä därjemte äga Pension, eller ä BenädningSStaten
upptagas, under hwad namn och Titel
som hälst; och uti g.te Puncten: Att dä orden
BenädningS'Stat utmärker torftighet, böra nu
och allt framgent alla Enkor och Barn af känd
förmögenhet eller förmäga, att sjelfwe sig un.
verhälla, uteslutas frän Pension och pröfningen
häraf till Eder Kongl. Maj:t i underdänighet
FfrverlemnaS. Jern.
Den 29 September. 97
Jemte det Eder Kongl. Majestät af Riksens
Ständers ofwanberörde underdäniga Skrif,
nelse i Räder täckts läta meddela Dest och Ri,
tets Stats.Contoir en afskrift med Nädig Befallning,
att intill dest Eder Kongl. Majestät
hunnit fatta Dest Nädiga Beslut om det, som till
Riks-Statens fullkomliga afslutande för innewa.
rande är hörer, ställa stg hwad i berörde underdäni.
ga Skrifwelse förordnadt och hemstält är till efterrättelse
, har Eder Kongl. Majst uti affären Nädig
Skrifwelse af den 9 sistlsdne Maji tillika i
Räder förordnat, att Stats Contoiret hade, att
efter allmänna Indragnings Staten anordna och
utbetala hwad icke kan finnas stridande emot de
grunder, som Riksens Ständer wid flutet af
deras underdäniga Skrifwelse uti ofwanberörde
i:sta och g:te Puncter anfört, eller eljest, likmätigt
Författningarne, bör komma i fräga.
Wid werkställigheten af hwad ej mindre
Riksens Ständer sälunda i underdänighet hemställt,
än Eder Kongl. Majst i Räder förordnat,
har StatS. Contoiret först fästat sin uppmärksamhet
wid de ä Beneficie, och BenädningsStaten
uppförde Embets. och Tjenstemän med
flere.
Ibland deste har Stats-Contoiret icke kun.
nät anse andre bora komma i fräga till Indragning,
än antingen de, som pä denna Stat
njuta Pensioner, och tillika för Embeten och
Tjenster innehafva Löner, eller ock sädane, som
finnas uppförde till twänne särskilda Pensioner,
eme.
Bihang, ll. S. iz, 14.
S6
Den 29 September.
U
Stormägtlgste Allernädigste Konung.
iti till Eder Kongl. Majestät under den io
fistledne April afgiiwen undevdänig Skrifwelse,
angäende Stats regleringen i allmänhet, hofwa
Riksens Ständer i underdänighet förmält, hurusom.
wid de Personella SlaterneS upprättan.
de, Riksens Ständer ansett leda till ordning
och äfwen till nägon besparing för Stats Wer.
ket, att pä en enda Stat hänffytta sädane personer,
hwilka ätnjuta Extra Löner, Pensioner,
Arfwoden, Gratificationer, Tractamenten, eller
andre förmoner, som, wid innehafwarneS afgäng
eller befordran, äro underkastade Indragning,
äfwensom alla de Extra Ordinarie Werk,
Inrättningar, Stater och Corpser, hwilka helt
och hältet eller till nägon del, uppä förekomne
anledningar, bordt indragas, hwarwid, hwad
Staterne för Beneficier och Benädningar sär.
skildt anqär, Riksens Ständer trott, att wid
sädane förmonerS tilldelande eller bibehällande
ibland annat följande grunder borde iakttagas,
nemligen: uti i:sta Puncten, Att ej nägon,
som af Staten njuter Ordinarie eller Extra Lön,
mä därjemte äga Pension, eller ä BenädningS.
Staten upptagas, under hwad namn och Titel
som hälst; och uti g.te Puncten: Att dä orden
BenädningS'Stat utmärker torftighet, böra nu
och allt framgent alla Enkor och Barn af känd
förmögenhet eller förmäga, att kjelfwe sig un.
derhälla, uteslutas frän Pension och pröfningen
häraf till Eder Kongl. Maj:t i underdänighet
Dfwerlemnas. Jern.
Den 29 September.
97
Jemte det Eder Kongl. Majestät af Rik.
sens Ständers ofwanberörde underdäniga Skrrf.
nelse i Räder täckts löta meddela Desi och Ritets
Stats.Contoir en afskrift med Nädig Befallning,
att intill desi Eder Kongl. Majestät
hunnit fatta Desi Nädiga Beslut om det, som till
Riks-Statens fullkomliga afflutande för innewa.
rande är hörer, ställa sig örvad i berörde underdäni.
ga SkrifwNse förordnadt och hemstält är till efterrättelse,
har Eder Kongl. Mast uti affären Nädig
Skrifwelse af den 9 sistl-dne Maji tillika i
Räder förordnat, att Stats Contoiret hade, att
efter allmänna Indragnings Staten anordna och
utbetala hwad icke kan finnas stridande emot de
grunder, som Riksens Ständer wid flutet af
deras underdäniga Skrifwelse uti ofwanberörde
i:sta och g:te Puncter anfört, eller eljest, likmätigt
Författningarne, bör komma i fräga.
Wid werkställigheten af hwad ej mindre
Riksens Ständer sälunda i underdänighet hemställt,
än Eder Kongl. Maj:t i Räder förordnat,
har Stats. Contoiret först fästat sin uppmärksamhet
wid de ä Beneficie- och BenädningsStaten
uppförde Embets- och Tjenstemän med
flere.
Ibland desie har Stats-Contoiret icke kunnät
anse andre bora komma i fräga till Indragning,
än antingen de, som pä denna Stat
njuta Pensioner, och tillika för Embeten och
Tjenster innehafwa Löner, eller ock sädane, som
finnas uppförde till twänne särskilda Pensioner,
eme»
Bihang, ll. B. rz, 14.
93
Den 89 September.
emedan Riksens Ständers ofwannämde underdäniga
strifwelse äfwen uti 2wra Puncten innehäller,
att den som till Pension anses berättigad,
ej bör njuta mer än en Pension.
FKrlcckningarne N:o i. och 2. af de härjämte
i undcrdänighet bilagde, utwisa detze Embcts'
och Tjenstemän, utom dem, som äro bo.
ende i Finland, och enligt n. Art., uti den
med Rytzland sist stutne Freds Tractat, icke äro
rul Pensioners åtnjutande af Swensta Kronan
berättigade. N:o 1. upptager dem, som pä
andre Stater njuN Löner för Embeten och tjm.
sier, samt Pensioner; Och N.o 2. dem, som ä
Kongl. Hof Staten warit löwe och pensionerade,
pä händelse detza böra anses lika med Löntaga.
re ä Rikets Stat, sedan Riksens Ständer, till
deras aflöning och Eders Kongl. Majus Hof.
hällning, till Eder Kongl. Majt i underdänig.
het öfwerlemnat en witz summa, att om densamma
efter Eget Nädigt wälbchag förordna.
Och ehuru ä bägge detza Förteningar fö.
rekomma sädane, hwilka för deras befattning
och wärd om Thronföljares och Kongl. Personers
uppfostran, efter hwad alltid tillförene
manligt warit, blifwit bibehällna wid deras
Löner, säsom lifstids Pensioner, jemte de löner
de innehaft, eller hwarttll de kunnat befordras:
Och det wid den är r?97 werkställde indragning
af Pensioner ock Löne-tillökningar, blifwit ge.
nom Kongl. Brefwet den 4 April samma är,
säsom en allmän grundsats faststäldt, att de
som erhällit sina innehafwande Pensioner för
wer
-
Den 29 September. 99
werkeliga krigsförtjenster, eller andre Kongl.
Maj t och Riket gjorde synnerligen wigtige, och
i Författningen om Pensioner omnämde tjensier,
eller för tjenstgöring wid Kongl. Perso,
ners uppfostran, borde derwid bibehällaS, utan
afseende derä, om de tillika innehade andra Em.
beten och tjenster med ätföljande Löner; Sä
har dock Stats Contoiret, enär Riksens Stän.
der särskildt härom sig icke utlätit, ej helleran,
sett sig kunna anordna detza Pensioner, till stör.
re belopp än Förteckningen N:o 2. upptager,
utan dem för detta ärS 2:dra Qwartal innehällit.
Förteckningen N:s Z innefattar dem af
Qwinno könet, som för werkelrg fattigdom und.
sätt Pensioner ä Beneficie. och Benädnings-Staten,
för hwilka sräga om Pensionens minskning
eller indragning icke ansetts äga rum, och till
hwilka Stats. Contoiret alltsä anordnat 2:dra
Qwartalet.
Dernäst förekomma de Enkor, Fruar, Hustrur
och Barn för hwilka ordet fattigdom icke
influtit i Författningen om de dem tillagde Pensioner,
men kunna wara af känd förmögenhet
eller äga, förmäga att sig sjelkwa försörja, i
hwilka fall de, enligt 5-te Puncten i Riksens
Ständers ofwannänwde Skrifwelse för nu och
framgent böra frän Pension uiestntas, och pröf.
ningen häraf till Eder Kongl. Majit i underdänigkwt
öfwerlemnas.
Öfwer alla detze, ät hwilka 2:dra Owar
talet
för detta är ej blifwit anordnadt, äro i
un
-
Ivo Den 29 September.
underdånighet bifogade Förteckningar, N:o 4.
och Z. upprättade.
Nw 4. utwisar dem af desie Pensionairer,
som äro boende i Finland, och hwilkas Pensioner
warit anordnade pä Finska Ränterierne»
Jemlikt Eders Kongl. Majestäts Nädiga Skrif,
weise af den zv nästledne Maji, böra wäl aila
i Finland boende, och pä Ordinarie PensionsStaten
uppförde Pensionairer undfä, sä wäl
hwad för den försiutne tiden för dem kunde in«
neftä, som för den tillkommande, kan dem tillkomma;
Men Utan Eders Kongl. Masts sär.
skilte Nädiga förordnande och föreskrift hwad
wid utbetalningen iakttagas bör, wägar Stats.
Contoiret icke sträcka denna förmon till dem,
som njutit Pensioner pä Beneficie. och Benädnings-Staten,
ehuru de merendels för Fäders
och Mäns förtjenster undfätt hwad de innehaft.
Förtekningen Nw 5. äter, upptager de
dithörande Pensionairer under z:ne fördelningar,
af hwilka bilagan Litt. A. innehäller dem, som
undfätt lifstids Pensioner, i anseende till deras
wid Kongl. Hofwet innehafde tjenster.
Litt. B. dem, som erhällit lika beskaffade
Pensioner, för deras Mäns och Fäders förtjen.
ster; och
Litt. C. lifstids Pensionairer, för särskildt
förekomne bewekande skäl och omständigheter.
Stats
-
Den 29 September. ior
Stats Contoiret har Sig icke bekant, hwil.
ka af alla desie, hwar och en efter desi Ständ,
äro i den belägenhet, att de äga känd förmö.
genhet, eller ock förmäga, att sig sjelfwe un.
derhälla, samt huru beskaffad ^ewis böra säsom
gällande kunna godkännas tile Pensionens fort.
farande utbetalning: Hwnrföre, och intill desi
Eder Kongl. Maj:t HLröfwer täckes meddela
Stats. Contoiret Desi Nädiga beslut. Stats.
Contoiret icke anser sig tillätit att utbetala nägon
af desie Pensioner.
Utom hwad Stats.Contoiret lälunda haft
den Näden anmärka om dem, som böra till
Beneficie och Benädnings. Staten, förekommer
jämwä! pä Allmänna Indragnings. Staten,
under andra ditförde StatS-Titlar, siere personer,
som, jemte Löner för innehafwande Embeten
och Tjenster uppä Ordinarie Stat, upptagas pä
Jndragnings.Staten för särskilts lönings förmo.
ner, arfwoden och tractamenten m. m., samt
Pensioner till ätskillige afQwinnokönet, hwilka,
dels äro, dels säsom päförde denna Stat synes
wara af enahanda beskaffenhet med dem, som
ätnjuta Pensioner ä Beneficie. och Benädnings.
Staten. Riksens Ständer hafwa dock icke ytt.
rat, huruwida grunderne för Beneficiers och Be.
nädningars antingen utbetalande eller innehäll.
ning, borde lämpas till desie, hwarföre Stats.
Contoiret icke eller ansett sig tillständiqt att,
utöfwer hwad uttrpckeligen blifwit föreskrifwit,
utsträcka tillämpningen, eller innan nägot för.
ord.
102
Den 29 September.
ordnande warder gifwit, innebära med besia
Extra föxmoners och Pensioners utbetalgicke;
Men för att icke blottställas för den anmärk,
ning, att genom förtigande af förhällandet,
hafwa bidragit till olika behandling i ettämne,
som sä nära rörer enffildaS wälfärd, och hwar
wid alla synes böra wederfaras enahanda rätt
wisa, har Stats-Eontoiret, i anledning af Allmänna
Jndragnings-Staten, lätit upprätta För.
teckningen N:o 6. mev de till densamma höran.
de Bilagor Litt. A. V. och C. af hwilka:
Litt. A upptager dem som pä Riks. Staten
innebafwa löner och derjemte pä Indragnings
Staten njuta Löner eller Pensioner för
förra tjenstehefattningar. eller ä sistnämde Stat
äga 2:ne Löner eller Pensioner.
Litt. B. utwisar dem som pä Allmänna
Jndragnings-Staten äro uppförde, dels tillen,
dels sme Löner, samt ej pä Riks-Staten, utan
Stats Contoiret wetterligen, wid särffilte Werk
och Stater, äro tjenstgörande och der njuta
Löner; samt
Litt. C. Dem af QMnnokönet, som lika
med dem ä Beneficie- och Benädnings-Staten,
kunna äga antingen förmögenhet, eller förmäga
att sig sjelfwe underhälla.
Stats. Contoiret utbeder sig, öfwer hwad
sälunda i underdänighet blifwit anfördt, Eders
Kongl. Maj:ts Nädiga Förordnande, till desi
Den 29 September. roz
underdäniga efterrättelse, och har ben Näden
framhärda med djupaste wördnad, nit och
trohet
Stormägtigste Allernädigste Konung,
Eders Kongl. Majestäts
Underdänigste och tropligtigste
tjenare och Undersätare:
E. kl. k-LAsrlisim.
bck. kirsk. 6eorg v. Vl stilberg.
Lm. ^Viclezreo.
8v. Lerjström. 6sll. öljsr.
Stockholm ben 10 Augusti 1810.
Rättligen afskrifwit, intygar
L.uvvias.
N:o 1
504
Den sc) Sepkenzber.
N:o k.
Förteckning pä de E.ribetsmän ock) Betient?,
hwilka innrbafwa pensioner pä )„dracp
nings-Srar under ^i:u!n Beneficit och Ve«
nadnings-Stat, oct) derjemte ps andra Stater
acnjnra Löner eller pensioner: Warandes
detze nedanffrelne P.nsivlieri underda,
nigr fö ie as Kongl. Brekwet d. 9 sisil. Maji
prundadt pa Riksens Ständers und-rdaniqa
lilistvrkande, fran och med andra Qwarraiet
delta ar innchallne.
/ Beneficit
/ Staren
F. d. Riks-Rädct m. m. Herr Friherre
Ramel, enl. Kongl. Brefwet d. 5
Maji 178?. Riks-Xädo pension .
samt pä Indragnings - Stat och prints
Gustafs Stat Gouoernenrs Lön zaver
hwaraf likwäl afgär Pension 666: ;2.
666
Z5Z
Återstå 2,;;;: 16.
Generalen, En af Rikets Herrar, AmbasiadeurenHerr
Friherre v. Steding k,
Pension enl. Kongl. Brefwen d. iL
Jun» 1789 och 4 April 1797 utan
anfört skäl .
samt pä f. d. Stedingkste Regementet
indelt Lön .... soc>
" oindelt ..... r,7o5
2,205
LmbasiaLeurv Tractamente 27,202
ärlig pension pä Rapelle
»ade
LNinisker - Staten
enl. Kongl. Brefwet den
zo Now. 1808 - - Z-2O2
Transport j
16
Den 29 September.
Transport
1000
Presidenten, En af Rikets Herrar m. m.
Herr Baron Armfelt, Lawaillers
Lön i pension, enl. Kongl. Brefwet
.
d. 2 Junii - oi
250
samt prei-dents Lön pä Ldongl. Rrigs»
Lollegii Stat — — i,66>6
General Lieucenanten Herr Grefwe Carl
Mörner, såsom f. d vice Gouverneuv
honom tillagd lifstids Pension enligt
802
« >
Kongl. Brefwet d. 2 Masi i?c^ .
—,
EZ
ätnsuter tillika Second Lhefs Lön rvid
V e-»
Lif Gardet till fot.
^ o" -r
Landshöfdingen m. m.Hcrr BaronD 0 i'j c,
A
förra Cawaillcrs Lönen i lifstids Pen-
sion enl. Kongl. Brefwet d. 2 Now.
^ Or
1796 .......
innehar tillika Landshöfdinge Lönen
Lss
uti Isnköpings Län ;oo.
Capitain Lientenanten, Herr Grefwe Nils
Gyldenstolpe, efter samma Kongl.
Bref Dito
tillika <öfrverste Indelning rvid Iemt-
2Z0
—
E AZ
lands Regemente.
-bfwerste Kainmar-Junkares m. m. Herr
Baron Bonde Dito efter samma
b-s
Kongl. Bref
L;o
>—
? 8
desiutom pä Indragnings.Stat under
titul Livil Statens Extra Länings.
Stat -- — — — — Zso. -
samt cvfwerste Rammar-Iunkare Lön
rvid Rongl. Zofrvet.
Herr Cancclli-Rädet Elers, Pension enl.
Kongl. Brefwet d. 14 Dec. 1802 för
desi längliga och trogna tjenster samt
knappa wilkor. pä älderdomen
l66
Transport
2,966
ro6 Den 29 September,
Transport
Pä Jndragnings-Stat under titul, Kongl.
Eanjzliet, Lön — — — 4cq.
tillökning — — — — ic>o.
500.
Bcrgs-Rädet N. D ah! b crg, enl. Kongl.
. Brefwet d. 25 Mars i?yz dest pä
1778 ars Hof- Olåt innehafde förra
Lrf-Medici Lön — — zzg: »6.
Lifstids Pension i anseende
till uppwacktning hos f. d.
Konung Gustaf Adolph säspm
Kron-Drins enl. Kongl.
Drefwet d- i Julli 178' 166: Z2
samt en Gratificatiin enl.
Kongl. Brefwet d. 28 Now.
1797 utan anförd? stät . 74.
2,966
innehar debutom Westers Lön pä Kongl.
Bergs-Collegii Siat.
Herr Vice Presidenten och Riddaren
Fahnehjelm, Pension enl. Kongl.
Drefwet d, 14 Januarik 1800 för sarstilte
trogne tjenster under i?83 ärs
frig . . » . , , - . » ,
destutom Ramm ar-Rätts Räds Lön 600
Hfwersten de Suremain för f. d. Konung
Gustaf Adolphs säsom Kronprints
vnderwisning i Artillerie, Pension enl.
Kongl. Brefwet d. 24 Maji 1797. .
innehar destutom Informations La.
pjtajns Lön wid Swea Artill. zoc>.
Herr General Lieutenanten m. m. Grefwe
Cronstedt, dest förra Kammarherre
Lön enl. Kongl. .Bttftvet p. 9
Sept, 1797
574
200
LsO
.Transport 14,192
Dsn 29 Sepktzmb-r,
4-l9«
Transport
destutom Hfrverste Lön pä Finsta Ex
peckance Slaten.
Hof-Marftalken m. m. de Besche, för
Nit och trohet wid 1772 ärs Regements,
förändring « lifstids Pension enl. Kongl.
Brefwet d. iz Sept. ^772 . . .
innehar tillika <öfrversie Indelning wid !
Adelsfanan. j
Hfwerste Lieutenanten Carlen Dito ,
tillika Majors Indelning wid Skara
borgs Regemente,
hfwerste Lieutenanten von Stocken
ström, dest förra Kammar.Junkare lön
enl. Kongl. Brefwet d. 2, Aug. 1824,
Majors Lön wid Mörnerska Husarcrne.
Hauteliste Wäfwaren Hilleström dest
förut afManufactnr fvnden för konsten
att tiklwerka Hauteliste och Gobelins
arbeten uphnren och enl. Kongl- B ef.
wet d. 24 Lcpt. 1776 ....
Innehar pä Aria Ronstecs Acqdemj
ens
Stat 16.
Ministern Peijron erhöll genom Kongl.
Drefwet den 21 Maji 1792 för dest underdäniga
nit och trohet samt insigter
uti Waxel- och Finance Ärcnderne en
lifstids Pension, som tillfaller hans
hustru och barn om de hynom öfwe»
lefwa
innehar pä Minister-Staten tillika
Traktamente — — — Zooa
Hushyra — — rooa
Banco R:d. 4000
l6^Z2j
66! zr
Transport j5,r4»
roZ Den 29 September.
Transport
Förste Kammartienaren Hof-Qwartermästaren
Papi Ilon, dest förra Lön enl.
Kongl. Drejwct den 12 Febr. i8or,
upföres säsom utbetald, inom linien
—
—
202: Z7, IO.
Men den Pension som afledne Kam.
rnartjenaren Griberg förut innehaft
och Pap ilion crhällit, enl. Kongl.
Brefwet den 4 April 1797 utförcs
här .
Fodermaflcn S wen Lundström, innehar
enl. Kongl. Brefvet d. >7 Febr.
1820 Pension säsom till tjenstgöring
oförmögen, fores säsom utbetald inom
linien — — — — 90. j
Tillökning derienl. Kongl. Bref.
tvet d. zi Maji 18-8 i anseende
till dest fattigdom och
i tjenstgöringen träffade 0-  lycks händelser — — 4?: 16.
denne sednare utföres
Förste Kammartjenare» M. Robert ar.
lig Pension enl. Kongl. Brefvet d ,r
Febr. >801 dest förra Lön inom linien
säsom utbetald — — 150
Belöning för trogen uppastning
under Konung Gustaf d. z:s
sjukdom, ärligen efter Kongl.
Brefwet d. n Junii 1792 .20» ^
denne sednare utföres
Borgmästaren Arosien hwad han af
Tullmcdlen förut åtnjutit enl. Kongl.
Brefwet d. 28 Oct. 1797 -> .
Är tillika Borgmästare i Sater.
Transport
5,190
200
49
202
66
5,72c.
Den 29 Sepre' ber.
Transport ^5,700 z2
tzof-Rätts Rädet E. Ehren malm enl.
Kongl. Brefwet d. 20 Apnl 18-7 utaf
den Pension dest afl. Broder innehaft 220 —
Är tillika tjenstgörande i Kejser!. Abo^
HofRätt och synes i följe deraf böra,
begripas under >1. Art. i Frcdstracta»
ten emellan Swerige och Rystland.
Capitaine» Back enl. Kongl. Brefwet d
Aug. iL04 dest förra Äammar-Jun
kare
Lön ! 4voj
Innehar dcstutom pä Allmänna Indragnings-Staten
och titul: Swensta
Gardets LLxpectance Löner, Lön 2oä
oafkortadt Lractamcnte — — 650
— 856.!
Samt 90 Tunnor Spannemäl, hwilka
lönings förmäner likwal icke längre
njutas än uti 8 är säsom Accords ersättning,
antingen han under tiden befordras
eller ej, likmätigt Kongl. Brefwet
d- 9 sifil. Maji grundadt pä Riksens
Ständers underdäniga tillstyrkande.
Summa l6,zos Z2j
Rätteligen afflnfwit intygar:
L.. I-unniur.
N:0 ««
rrc> Den 29 September.
Mrist. N:o 2.
Förtekning pa de Embetsman och Belsetite
hwilka innehafwa perrfrolier pä AUmän»
ZndraguingS r e-irarcn > rd T"nln B-Nesici
vch BenädningS' Stat och derjemte wld
^0ngl. Hofwrt äenjutic Läner elter pen,
froner, hwilka Nu ärv begrlpne under dcr^
Summa, hwarom Kongl. Mai:t med Riksens
Ständer för.betz Hofhållning i ett för allt
vfwercnskommlt; och Halwa nedanstående Pensioner
bllswit ulbetalke inkil! dest Kongl. Malit
annorlunda kan t Nader förordna.
Kongl.
Hofwet
ldoo
tgov
Zö0
Sov —
Lfwerste KaMmar-JuNkaren Her
Grefwe Oxenstjerna, lifs
lids Pension enl. Kongl. Bref
wet d. 2 Now. 1796 . .
AörstcHvfMarskalkenM. m.Herrj
Baron Munck Dito . .
Hof - Qwarternrastaren A t k cr.
m an enl. Kongl Brefwet d. 2^
Maji 1794 i Pension .
Aof-Owartermästaren Remyi
belöning för trogen npKastniN.
under Högstsalig Konung Gu
staf;:s sjukdom efter Rong!
Brefwet d. n Junii 17^2,
ärligen . ......
Med försäkran derjemte att sa
länge hars gör tjenst bibehålla
denna belöning/ och otc seder
Transport
Dm 29 September.
rrr
Transport
mera fä R:d. lifstids
Pension ehwar han sig uppeHKcr
inom eller utom Riket.
Kammar. Laqyaijen Westerhausen
enl. Kongl. Brefwet
d. 2,; Mars 177; dest förra
son ..... . . .
Förste Kammartjenaren Robert
ärlig Pension efter Kongl. Brefwet
d. IL Febr. 18^1 dest förra
ston .......
En belöning med lika wilkot
vch försäkran med Remy efter
Kongl. Brefwet d. n Junii
I7y2
— -— 200
deste 2V2 R:d. äro uptagne ä
Förttckningen N:o i.
800
Summa
110
Isd
1,262! goj
Ratttkigttt afflrifwit intygar r
l.. l.uamu».
N;o
na Den 29 September.
Afskrift. N-'0 Z.
Förtekning pa Pensionaicer ak Qwlnnokönet,
hwilka pä Zlumanna Zndrogningg - Skaten
under Timi Len och LenädninIS,
Star finna? lips-oröe till ötnjntande ai ner
Lannämke Pcnsi ner, hwilka enliar nedan ober
ropade Ko a,. B'.e>' bl» wik dem i anseende till
Fattigdom och torsrigr tillstånd tilligde,
och mcd underdonia aniebni? gq al Ke g<. Maj:tS
Bref den 9 Ml. Maji. st >.nt Nckstns Stänr
ders därwid »osta e nnderdöniga Betänkande,
än widare komma att fortfara, och till dem
utbetalas.
Vice Presidenten St jernet ds Dorter,
enl. Kongl. Vrefwet d. i; Aug. 1792 Haf
Moderns Ordin. Pension, för Fattig.
Som . . .
Regerings-Rädet Sandbergs Dotter, enl
Dito d. 28 Maji 179?, för Fattigdom
och flere förekommande omständigheter
Cantzelli-Mdet Wall enst räte 6 2 .ne Döttrar,
enl. D:o d. n Sept. istoa och d.
18 Jan. 1796, stadde uti torftigt till.
ständ, ^:ten af Moderns Pension . .
Major Arnel ds Enka med L Larn, enl.
Kongl. Brcfwet d. 27 Mars 1794, för
Fattigdom . .
Westor Ramst röms Enka, enl. D:o d.
17 Dec. 1782. Hwa Lvnen efter Mannen,
såsom uti torftigt tillständ. . . .
Westor Bromekls anne Döttrar, för deras
torftigt belägenhet och Fadrens
Ärligen
22 10
52
50^
8z 16
.k
-
Transpork j 255 26 j 8
Dm 2Y Septtmbtk.
Transport
förkjenster, enl. Kongl. Breftveu d.-4
April 1797 6 R-d. — 16.
Afgår för den ena, sts som Kammar,
fru med Lön — — —> 161 gL.
255,20
Rnttmastarcn Reuters Dotter, enl Kongl.
Brefwck d. 2.^ Aug. 1791 för Fattigdom
Capitaine Sehnci daus Dotter, enl. D:o
d. e Febr. 1774 d:o . . ....
Kyrkoherden Laurens Dotter, D:o d. 21
Julii 1796 d:o
Borgmästaren Ha elfons Dotter, D:o d.
i Maji 17- 8 dm
Bokhållaren Bodins Dotter, D-o d. z
Sept. 1777 bo . . . . . . .
Rewiforen Rönnströms Dotter, D:o d.
24 Sept. 17 37 dm
Rewiforen Lindmarks Dotter, D:o d.
Lg Martti 1790 d:o .....
Canccilistcn Bergstcdts Dotter, D:o dito
d:o . . . . .....
Kammarstrifwaren Pihlmans Dotter, D:o
d. 18 Junit -776 d:o .....
Waktmästaren Pihlgrens Dotter, D:o d.
17 Julii 1771 d:o . . . ...
Lar-Constapcl Wickströms Enka, D:o d.
12 Sept. 1797 do......
Adwocat.Fistalen Böckers Dotter, D:o d.
i Maji 1798 d:o ..... -
Lands-Kamereraren Co klings Dotter, D:o
d:o d.'o . . . . ....
Lieutenantcn Hjulhammars dm, enl. D:o
d. 2z Aug. 179: d:o « . « . .
Transport
16
16
16
Z»
8
16
8
is
>
7
s
1
Z2
6
Z2
6
Z2
6
Z2
4
8
6
Z2
8
16
8
16
8
16
Z8)
4L
Lihang ll. L>. Ok?» ls, l6.
H4
Den 29 September.
Transport
Kamereraren Bergmans Dotter, D:o d.
17 Maji 1791 d:o . . . .
Ryttmastaren Franks Dotter, enl. D:o
d. 17 Maji och 2; Äng. >791 för d.o
Lieutenanten Sneckenbergs Dotter D:o
d. 8 Maji 1788 d:o
Mantals-Commitzarien Hammars Dotter,
D:o d. zo Maji 1790 d:o, den Pension
Modren innehaft d:o ....
Falt-Notarien Liedgrens Dotter, som ef»
ter Kongl. Drefwet d. 1; Julii 1779, i
stöd af Regl., för Fattigdom undfått 7
Rd- 24 sk., hwaraf 6 R:d. pä Ordin.
Pensions«Stat och fyllnaden har . .
Hngswaktaren Granbergs Enka enl. Kongl.
Brefwet, d. 26 Jan. 1809 för Fattigdom,
Man och Förfäders längroariga
tjenstetid och bet^delig tillökning i Rors
ängs
Arrendet
Gips-Arbetaren Äbergs Enka, D:o d. 27
April 1809, 76 är gammal och i ytter»
sta torftighet stadd, ärlig Nadegäfwa
Bistopen Doct. Celsii Enka med L barn,
efter Kongl. Brefwet d. 29 April 1807,
för torftiga omständigheter, hög älder
och bennes Mans förtjenster .
Ryttmastaren Herhvltz Dotter, enl. Kongl.
Brefwet d. 12 April 1779, Ålderstigen,
uti sjukligt tiklständ och yttersta fattig.
dom
.
Stats'Faltstaren Westphals Enka, D-o
d. 29 April 1807 med 8 rvärnlöfa Larn
uti yttersta fattigdom ....
Hftverste Riddcrborgs Dotter, D:o d.
»4 Jul» 1794. <vrd. pension . . .
Transport j 658
Z4 81
Den sg E.piembsk tts
Transport
Enkan Maria Jönsdotter i Saltwiks
stugan, Bälinge Socken, Nyköpings Län,'
78 gammal, gansta stor fattigdom, för
upföstcade 8 egna och 22 främmande
barn, Nädegafwa, enl. Kongl- Brefwet
658
8
d. ar Now. 18 6
Lflvcrsten v. Mätetns Dotter- stadd i
törstighet, enl. Kongl Brefwet d. ro
io
-i
Deeeirtb. ^ - >
Fandrick Dentjelstjernas Enka, enl.
Kongl. Brefwet d. 21 Martil 18 y föd
hennes brstyrkra fattigdom. Henne» Mans
7-äriga fängelse i Dannemark under för-
L5
-
ra »kriget, hälften af Mantiens Pension
Fändrik Adlers Enka, D:o d. 2 Maji
18 9, 8 är, för fattigdom och säsoM
redan Lläsificerad till pension pä Ord.
6S
L4
>
Stat . - - - -  Erneral Lieutenanten Friherre Mörners
Dotter, D-o d. 19 D<c. 1759 och 112
Aoril 1791, Fattigdom och andre sär»
stildte omständigheter . . - «
Lagmannen Bergh mans Dotter, enl.
Kongl. Brefwet d. 17 Maji 1791, för
66
i
ZL
fNttigdnm -
Särads-Zogdcn Keijs Dotter, D-o d. t;
ZZ
r6
April 178? och 2; Maji ,790 d-o
Migistrats Secrcteraren Åkermans Dotter,
6
z2
enl,. «ongl. Brefwet d. 20 Aug. b:o
7
24
Bokhållaren Flygares Dotter enl. Kongl.
-24
I-
Brefwet d- rs Julii 1772 för fattigdom.
7
Summa
I L99
ll8j z
Mttetigen afstrifwit intygar:
j.. 4. gunnill».
N,v 4»
Li6 Den 29 September.
'Mist. No 4.
Förtekning pa de a Almänna I^^^agnings,
Staken under Titul Venest-st 06) '-ladi.-ikige:-  Stat upraane V- stonairer af (Qwinno,
könet, hwtlkas waric pä de
Finska ^ämcnerne aiivrdnade 06) ännu
ärv uti Finland boende.
Ärligen
Lör Fattigdom: ,
Borgmästaren S rähl fots Dotter', enl. Kongl.
Brefwet d. iz Iulii 1762 . . . k 12
Fäv Männer» och Läders Förtjenster:
Fäst-Marstalken Baron Stackelbergs Döttrar
enl. Kongl. Brefwet d. 1 Jun. iZv?
för Fadrens Krigs Förtjenster . 166: Z2.
af särstillte omständigheter . . 166: Z2.
sä lange nägon lefwer.
Majoren Ehrenrots Enka i anseende till
Mannens förlust wid Rysta inbrottet i Finland
178) enl. Kongl. Brefwet d. 19 Mars
»79?
Landshöfdingen de Drucös Enka af ömma
stal och Fadrens Förtjenster, utom 152 R:d.
pä Pensions-Staten efter Kongl. Brefwet d.
1.6 Julii 1787
2lf särstilte färekomne ömma och berockanöe
omständigheter:
tbfwersten Ha st esk os Enka Beata H. v.
Morian enl. Kongl. Brefwet d. 12 Aprils
»7yz a zr st. om dagen för ofwan anförde stal
?Z;
66
5o
24
r6
16
Transport j 70; s 8
Dm 29 September. -'7
Transport
Lfwerste Lientenankcn af Ehne hjelms Enka
efter Kongl. Brefwet d- 12 Sept. 1792 och
4 April »797 a- det Tractamente Mannen
innehaft, uti hennes utblottade och behöf
wande
tillställd
.
öfverste Lieutcnanten Lode 6 Dotter för ömma
och bewekande stal fatt behälla utaf den
Pension Modren innehaft enl. Kongl. Brefwet
d. 28 Maji 1796
Capikain Licut. Krautleins Dotter enl.
Kongl. Brefwet d. 26 Febr. 1772 .
Summa
705
8
L0O
l
—
103
—
8
,6
I,o,z
^4
Rätteligen afstrifwit intygar:
1^, tunnlar.
Afstrifc. Nl0 7-
Förtekning pa de Fruar och andre Personer af
Qwimwkönet, som pa Allmänna Indragnings,
Staten under ti'.ul Benesicii, och Bcnadr
nings,Staren äro upfördetill Pensioner, hw!i,
ka icke synas haswa blifwit dem i Nador till,
flagne för Fattigdom och torftigt tillstånd allena,
utan enligt hwad de för dem aberopade Kongl.
Bref innehalla, deremot blifwit bewiljade, dels
för upwaktning wid de Kongl, och Furstek. Hos,
wen Lie. A., dels förderas Mans och Faders sörneiillex
Ljt.R.., dels ock as andre särstilte förekom.
rr?
D-n -9 September.
siebewekande skäl och omständigheter Lik. C., innehällande
tillika hwilka utaf dem innehafwa Läner
eller Pnsioner pä andra Stater: »varande alla
detza pä Benefiei!' och Benadnings- Slaten rip,
tagne Pensioner till underdånigt tälje af Kongl.
Brefwet den y sistl. Maji, yrundadt pä Riksens
Manders underdånigt tillstyrkande, trän och med
s:dra O,warkglet innebällne intill hetz Kongl.Maj.ls
^städjgaFörordnande härom kan ankomma.
K,A. Följande Fruar och andra Personer
af Qwinnokönet åtnjuta enl. nedanäberopade
Konas- Dref uppå Beneficii
och Benädninas-Staten lifstids
pensioner i ans ende till-eras
void Rongl. Hsfwet innehafdej
sjensier ......
8,D Följande Fruar och ca,dre Personer
af Qwinnokönci asnjuta enl. nedanäberopad?
Kongl. Dref uppä Beneficii
och Denädnings. Staten, lifstids
Pensioner i anseende till deras
N?äns och Fädeps firsjenster .
^ C. Följande Fruap och andre Personer af
Llwinnokönes iltnjutq enl. nedgnäberopade
Kongl. Dyef uppä Deneficii
och Benadnings. Staten lifstids
pensioner af serskildt föcefomne
hewekande stäk och omständigheter
Denxfieie,
Stat.
6,766
7,177
6,196
;r
45
20,140 >29^4
Summa
Nötteligen afstrifwit intygar:
P» r.un»ius,
Liss. A.
Mrift.
Din 29 September.
Litt. A.
ng
Följande Fruar och andre Personer af Qwinno,
könet ätnjura. enligt nedanabecopade Kongl.
Bref, uppå Beneficii och Benädnings-Staten,
lifstids pesisioner, l anseende till deras wld
^ongl. »soswec mnehafde Tjenster.
Nedannainde Stats-Fruar, som fran deras
Tjenstgöring i Räder entledigades, enl. Kongl.
Brefwet d. 24 Maji 1795, neml.
Fru Friherrinna» Wrangel, född Ceder.
creutz — — — —
Fru Grefwinnan Cederhjelm, född
Stenbock — — —
Fru Grefwinnan Löfwenhjelm, född
v. Fersen — — — —
Fru Grefwinnan Lewenhaupt, född
Lewenhaupt — —
Fru Grefwinnan Tersmeden, född
Sparre — — —
Fru Grefwinnan Hamilton, född
Petersens — —
400
400
400
Benestcii
och De
nädnmgs
— 402
— 400
400
LfwerstenEhrengranats Fru, Maria Aurora
Uggla, som warit Under. Hof. Ma.
sarinna hos s d. Konung Gustaf Adolph,
säsoin Kron-Prins, enl. K. B. d. r Julii
1781 ....... .....
^siversten Grefwe Leiionstedts Fru, Fri.
herrinnan Cederström, hwilken säsom Hof.
Fröken upwaktat f. d. Konungen, såsom
Kron-Prins, sä wäl som Hans Kongl. Höghet
Hertigen af Smålånd, enl. Kongl. Br.
d. 2,6 Aug. 1787 .......
2,4'0 —
LOc>
lä
Transport 12,9;ziri,
k 22
Den 29 September.
Transport
KammarFrun hos Högstsalig Hennes Majit
Drottning Loivisa Ulri a, L. U. Christiernin,
född Vernon- enl. Kongl. Vr.
d. 19 Mars i8->5 .......
Kammar-Frun hys Hennes Mast Enke-Drottningen,
Dumont, fly-tad frän Hof-Staten .
ar utrikes wistande, och njuter sä lange, enl.
Författningarne, endast half Pension.
Kammar-Frun hos k. d. konungen, Sophia
Ulrica Söderberg, n» mera gift med
Ärke Biskopen Doctir Lindblom, enl.
Kongl. Br. d. l Iulii 1781 . . . -
Kammar-Frun hos Hans Kongl Höghet Prins
Gustaf, U. M. Morsing, enl.Kongl. Dr.
d. is Dki'. 18 ?
Kammar-Frun hos Hans Kongl. Höghet Hertigen
afSmäland, Anna F. Hochschild,
enl. Kongl. Er. d. 2,6 Mars 178, . .
Kammar-brun hos Hans Kongl. Höghet Hertigen
af Wermeland, Brita Sophia
Graan, gist med öfwer - Commisaricn
Graan, enl. Kongl. Br. d. is Iulii 1798
Fabrigueur B 0 ntös Hustru, som warit Amma
för Hans Kongl. Höghet Prins Gustaf,
enl. Kongl. Br. d. iZ Now. 1802 . .
Bondhustrun GretaJöransdotter, Amma
för f. d. Konungen, enl. Dito, d. z Febr.
Dito Brita Lowisa Ericsdotter, Amma
för Stor Fursten af Finland samt Prinsesian
A malia Maria Charlotta, enl. Kongl.
Dr. d. z Ian. 1824 ......
Soldaten Trawares Hustru, Amma för
Hans Kongl. Höghet Hertigen af Smäland,
enl. Kongl. Br. d. z Mars - -
Transport
2,YZZ
r;Z
8z
16
16
16
122 l ,
250 .
IZZ 16'
iz;
IO2,
66
lool
.6
4,r6äj
zr!
DtN 29 September.
I2l
Transport
Hustru Greta Lindberg, Dito Dito, enligt
Kongl. Dr. d. 26 Mars 178g
Hustru Fredrica Aberg, Dito för Hennes
Kongl Hö het Pr.nftstm Cecilia, enligt
Kongl. Br. d. 4 Febr. r8oy ....
Hustru Ewa Maria Ca olod otter, Dito,
för Hans M <gl. Höghet Haugen af Wer.^
meland, enl. Dito t. ro Julli '-728
Fru Grefvinnan Armfelt, en! Kongl. Br.
d. 29 Now. >82;, den lön von so:» HsfMastarinna
bos Hans Kongl. Höghet Prins
Gustaf innehaft — — — —. 520
an lifstids Pension, den lön, hon som
Stars Fru förut uppburit, enl. Kongl.
Br. d- 7 Aug. »794 —. — — 420
4,löst,
122
I
Fru Grefvinnan Wright, pä lifstid den loa
hon som Stars-Fru tillförene innehaft, en!.
Kongl. Dr. d. 24 Maji 1795 — 402.
an oafkortad Gratifstation, enligt
Kongl. Dr. d. z Apr. 1792. d. 4
Apr. 1797, för första underrättelsen
till Högstsalig Konung Gustaf
;:dje om Hertigens af Smäland
födelse — — — —. 166st zs.
Kammar Frun von Frieson, somförHansMajtt
Konung Gu staf g:dje warit Amma, njuter i ärlig
Pension, enl. Kongl. Drefwen d 24 Man och
22 Sept. 17??, för särskilt talande omstandig
heter — — — — — — 16.
tillökning deri enl. K. Dr. d. 15 Juli»
1776, dito — — — — 16.
ytterligare tillökning, enl. Kongl. Br.
d. 18 Jan. 179; dito — — zg: 16.
s
lä
922
56ö!
ZL
122
Transport !5,?
"r Den 29 September.
Transport
Hof-Fröken hos Hennes Mank dä warande
Drottningen, M. E. Lewenhaupt 1000 Livrés
tournois ärl. »8st- D:co, enl. Kongl.Dr:
d. Sept. I77-: och 18 Now. 1806
är utrikes wistande och njuter emedlertid enl.
Författningarne endast halfwa Pension.
Hof Marskalken von B 0 l t e n st e r n s Enka Fru v.
Böhnen njuter uti ärlig Pension för det
att hon säfom öfwer-Hof, Mästarinna upp.
waktat sä wäl f. d. Konungen såsom KronPrins,
som Högstsalig Hertigen af Smäland,
enl. Kongl. Majus NädigaDrefd.2oJan.i7dl
Dessutom ä Indragnings Staten och Pommerska
Expectanee Staten enl. Kongl. Dr. d. r
Julii 1808, dess i Pomern innehafde Pension
af 200 R:dr Pom. Cour eller 150
Kammar Frun Martines», fenn warit tjenstgö
rande hos Hans Kongl. Höghet Prins G »staf,
enl. Kongl.Br.d. ic>Dec. >8ot . -  ochhar dessutom innehaft uti Lön pä Kongl.Hof
Staten iso R:d.
Proto ollo Se reteraren Laurens Enka som för
Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia
Wilhelmina, warit Amma, enl. Kongl. Dr.
d. 19 Dec. 1808
.
njuter dessutom ä Indragnings - Staten Kam
Mar-Fru Lön pä Kongl. Prinscssornes Stat 250
5,920
.66
402
.oo
200
Summa 6,766
Rätteligen afskrifwit intygar»
Ii.. l.unniur.
Lirr. B.
Mrist.
Den 25 September.
Licr. B.
I2Z
Följande Fruar och andre Personer af O.wln>
nokönet, ä,njuta enl. nevan. beropade Kongl.
Bref. uppi V-n ficil- B navningsEtalen
Pensioner, i anseende till deras Mans
och Hävers, samr egna förrjenster.
General Majoren v. Saltzas Enke Fru född
Kruse, i anseende till mannens nit wid 1772
ärs Regements förändring, enl. Kongl. Dref
wek den 7 Mars 178; . .....
Stats Sekreteraren Klingen stjernas Dot
ter, i anseende till Fadrens förtjenster, enl
D:o den O-.tob. >7-2
Archiatern v. Linnés Dotter, i anseende till
Fadrens stora förtjenster och säsom enda
Dottren af denna in- och Utrikes widt fragdade
man, enl Kongl. Drcfwet den 27
De-ember 1826
öfwerste Lieutcnanten Horns Enka, i anse
ende till mannens tappra förhällande och det
ärofulla sätt, hwarmed han bidragit till
Swensta Flottans Seger den 17 Justi >788,
enl. Kongl. Brefwet d. 22 Justi 1788 .
öfwerste Lieutenant Lidström m ers Enka, i
anseende till mannens utmärkta och stora
förtjenster, enl. Kongl. Drefwet den »6 Mars
r 808 . ...........
Charge d' Affaires p. Helands Enka i afse
ende pä mannens 52 äriga tjenst, och sä
länge dess Dotter är -försörjd, enl. D:o den
1; Ianuarii ,802  .
Se.reteraren Wqrgrntins Dotter, i anseende
till Fadrens förtjenster, enl. Dito den 26
Now. 1799 ...
Deneficii
Stat
ärligen
-
ZZZ
Lov
16
! 20Oi —
lL6!;L
200 —
t 50
l66!Z2
Transport ir,4tdsM
Den »9 September.
Transport
Translator Grääs Enka, i anseende kill man
ncns mängäriga och nitiffa tjcnster, cul. Dito
den 15 Maji 179;
Hustru Anna Christina Myrin, i anseende
tili desi broders tavpcrhet i kriget emelian .
Spanien och England är i?8z enl. Kongl.!
Brefwet d. 25 Mars 1790 ....
Kammar >Tjenaren Beits Enka, i anseende
till den utmärkta trohet och nit hwarmed
mannen tjcnt, enl. D:o d. 11 Febr. 1809
Pörte. Chaise Bararen Tibergs Enka, pä
Riksens Ständers nnderdäniga tillstyrkan, i
anseende till oförffylt lidande, som öfwergätt
mannen wid 1758 ärs Undersöknings Commisiion,
enl. D:o den 11 Febr. 1772. .
Fabriqucur Ekstedts Enka, i afseende aman.
ncns stieklighet och förtjenst i- Fabriques wägen
enl. Kongl. Brefwet den 19 Febr. 1805
Exekutions Förwaltaren Borgqwists Enka,
hwars man blifwit ihjälslagen under ett
gjordt Branwins besiag, enl. D:o den ; Febr.
rZoi
Soldathustrun Hagberg, för det hon i kriges
rjent som förhyrd matros pä Hemmeing
Styrbjörn, enl. D:o ben 14 Masi 1791 .
Handlanden Meij ers Hustru, n anseende till
en af henne med sin egen Egendom gulden
fordran för p.:ne af mannen bragne, till
Kongl. Masit och Kronan försålde, med protest
retounierade -växlar, enl. Kongl. Brefwet
den 19 Augusti r8oo ......
Envoijen La ristens Enka, i afseende pä mannens
förtjcnstcr, för sig och barn, sä lange
hon lefmer ogift, enl. Kongl. Brefwet d. 9
December 1794, och dek utan -vilkor af m
-
1,4-6
50
50
ZOS
z;
rz;
z;
200
Transport 12,219
Z2s
Dm 29 September. i
-
Transport 2,219
flyttning i Riket, enl. Kongl. Brefwet d. 4
April -797, 8oc> R:dr Hamb. Dan.o, pä
förstag beräknade till  866^z
Envoijen Björn stjernas Enka, enl. Kongl. l
Brefwet den -z Febr. -8-8, ben Pension
hoir tillförene af Pomerste Statsmedlen är
njutit
.
Stats-Lo mmisiarien Rudenchölds Döttrar,
enl. Kongl.Brefwet d. zoApril-76c> ros
an efter dito den n Aug. 1761 uppå
Rikets Ständers underdäniga
tillstyrkande, för Fadrens sällsynta
förljcnster, och till förekommande af
nöd och trängmäl, en tillökning sä
länge »agon af dem lefmer — 66: g2.j
-! 166
Bergshauptman Derndtsons Enka, till desij
hon kan flyttas pä Ordinarie Pensions Sta-,
ten i sin tour, ehuru, efter Reglementet o-'
berättiga-, har för mannens färtjenster sätt
pension enl. Kongl. Brefwet d.- zo Masi.
1825
>
Lvntre Amiralen v. Gerdtens Enka, enl.
Kongl. Brefwet d. 7 Oktober 1779, « anseende
till mannens -0- dä han commenderade
LLscadren, och till desi hon pä Ordinarie
pensions Stat kan inflyttas, en Pension
lika med General Majors Enkor . .
HofRätts Rädet Ar nels Enka med 9 omyndiga
barn, af särdeles bewekande ftäl och
omständigheter samt mannens färtjenster,
enl. Kongl. Brefwet den 15 Ian. 1807, till
desi ledighet i tour pä Ordinarie PensionsStaten
infaller
Z6!
65
1LZ
Transport
is6 Den 29 September.
Trangott
Capitaine Fusts Enka, enl. Kongl. Brefvet d.
28 Mars 178 , i anseende till mannens
längliga tjenster, tappva förfallande rvid
Sjö bataljen den 17 Dulii 1728 och knappa
rvilkor . »..»»,««..
Capitaine von Hvorns Enka Dw d:o . .
Landshöfdingen Baron Carvelans Sterbhus,
fät i anseende till Enkans och Barnens
knappa rvilkor samt Landshöfdingens rvifade
nit och trohet, bibehälla hwad han i
lifstiden pä Extra Stat njutit, enl. Kongl.
Brefwet d. l8 Febr. -809 uti ro ars tid !
Capitaine O de! si jernäs 2:ne Döttrar, i
anseende till Fadrens färtjenster, och ömande
omständigheter, åtnjuta enligt Kongl.
Brefwen d. 0 Sept. 1795 och isiOec. 1806
Frami. Riks«Rädet Hjärnes Dotter, Fröken
G. F. Hjerne, bar i anseende kill älderstigil
och sjukligt tillstånd, för Fadrens nitiske
och längliga tjenster och honom gifrvit
löfte, att Dottren skulle fä hälften af detz^
Lön, till följe af Kongl. Brefwet d :o April
1824, inberäknat den Pension hon sätt d. 12
Dec. »78?, erhållit i följe deraf . . .
Secreterare» Sandbergs 7 Döttrar a 52
R:dr, hroaraf Fadrens pension, enl. honom
gifrvit Llädigt löfte, samt i anseende till
älderstigik och siukligt tillständ, enl. Kongl.
Brefwet den 50 Mars 1791 . ...
Minisiren Baron d'Albcdyhls Fru, Grewinnan
C. Wrangel, i anseende lill torftig
belägenhet och desi föräldrars färtjenster,
enl. Kongl Brefwet d. 9 Juni! 1804 .
Gtats-Secreteraren v. H el ands Dotter, innehar
i förmäga af Kongl. Brefvet d.
April 1782 den Pension som blifvit tillagd
4/014
8;
LZ
1
L00
80
i 666
iso
2OO
Transport 5,477 !> si!
Den 29 Seprember.
127
»66
Transport ^ 5,477
best Moder med z Döttrar ivid Fadrens affledstagande,
och hwilken till fullt belopp
upbäres, sä länge någondera lefwer . .
General Amiralen af Tro lies Enke Fru, erhöll
genom Kongl. Brefwet den 14 Aoril
>784 för Mannens färtjenster och säsom
stadd i knappa rvilkor
Säsom Pension — — — ;;z: r6.
Ärlig Gratification — — gzz: 16.
Canzli Rädet Grefwe Gyllenborgs Enka,!
till fyllnad i för henne i Räder faststäldl
Pension af R:dr i anseende till mannens
färtjenster och hennes knappa rvilkor,
enl. Kongl. Brefwet d, 6 April -808, fatt
och af Swensta Academiens medel 150.
ibfwerste-Lieutenanten Jönssons Enka, enl.
Kongl. Brefwet Len 22 December 1808 i anseende
till torftighet och desi Mans för
tjenster
i66^N:dr, hwaraf
Och pä Ordinarie Pensions-Dtatcn 50.
MajorenWahrenbergs Enka, i afseende pä.
Mannens färtjenster och hennes beklagans,!
rvärda tillständ som blind, fyllnaden i 16?
st. dageligen, eller lika i»ed hwad Mannen
innehaft, enl. Kongl. Brefwet den 26 Febr.
1806, hwaraf har ... ....
Och pä Ordinarie Pcnsions-Staten z6.
StalS-Secreteraren Walféncreutz Dotter,
enl. Kongl. Brefwen d. rz Junii »792,
och 5 Jan. 1808, i torftiga omständigheter,
sjuklig och äldrig, och i anseende till Fadrens
fbrtjensier, undfätt är 1792
Och pä Ordinarie Pensions - Staken är
izos — — — — — — ;z: 16.
666
i8)
n6
Z2
r6>
Transport s 6,729
i6s
Z2z
128 Den 29 September.
Transport
Landshöfdingen Jager horlitz. Line Döttrar,
i anseende lill Fadrens förtjenster och deras
fattigdom, enl. Kongl. Drefwet den 2oAug.
,804 har . . . . . .
Och pä Ordinarie Pensions-Staten rao
Capitaine Schultz Enka, hwars man blivit
dödstalen ar 1788, wid Su.na, en vastortad
Pension enl. Kongl. Brefwet den io
Maji 1791 — —> — — — zo
Än oaftoriad tillökning deri, enl. D o af
d. ii Äng. 1792, af samma skal
Samt ersättning för förlorad inkomst af
en gärd i Helsingfors, enl. D:o den
n Febr. 1829.' — — — — 16.
Pensionen och tillökningarne i Nädcr gifne i
anseende till amande och bewckandc omständigheter,
hwari Enkan med manga barn ar
försatt
Än
Gen.
Amie Grefwe Ehrenswärds omyndiga
Son, i afseende pä dest Farfaders Fälc-Marstallen
Grefwe Ehrenswärds stora förtjenster,
bibehållen wid den Pension dest Moder in-^
nehaft enl. Kongl Brefwet-d. 21 December
1802, eili dest han pä Kronans Stat, kan
emotswaranbe lön erhälla
6,731
IVO
97
L;<H
Summa i 7,177
Rätteligen afstrifwit intygar:
H. ttunnlue.
Den 29 September.
rsg
skrift Likt. L
Fällande Fruar och andre Personer afQwlnnokönet
ätniu/a enligt nedanaberopade Kongl.
Bref uppå Beneficii och Benadnmgs.Staken
nsioner, af sarftildr förekomne bewekan,
de skäl och omständigheter.
Landshöfdingen Tilas Dotter, enligt Kongl.
Brefwen d. 1; Oct. 177; och »5 Junii
1779 half Ordinarie Pension för särdeles ömma
och bewekande omständigheter .
Jungfru Psilander, enl. Kongl. Drefwet
till Commerce-Collegium d. 18 Febr. 178;,
säsom ersättning för en af Brodeen ägandc
och eftcrgifwcn Krono fordran .
Priorinnan wid Adelig.! Jungfru Stiftet i
Norrköping Grefwinnan Ulfsparre, född
kreutz, enl. Kongl. Drcfwen d. 14 April
1782 och 14 Febr. 1786, i anseende till
förekomne bewekande omständigheter, samt
Grefwe Creutz minne ....
tbfwerste Lieutenant Palmfelks Enka, enligt
Kongl. Brefwet d. 26 Junii 1786, i anseende
till särdeles bewekande omständigheter,
sätt den Pension Dottren haft tills
hon blef gist ..... . . .
Major Loils oförsörjda Dotter, enligt
Kongl. Brefwet d. 12 Julii 1774, för
särstilbe bewekande omständigheter .
Däwarande Directeuren Stares Hustru
E. M. Hick, nu gift med Hfwer-Jagmästaren
H u ni b le, enligt Kongl. Drc-fwet
d. i; Febr. 1787, en oafkortad Gratifikation
uti hennes öfriga lifstid för särstildte
omständigheter
Beneficii
Stat
ärligen
zz 16
120
Ll6
102
-zz
Bihang. H. B. N:s l-, t8>
Transport j Ls?!)»
t6!-
Den 29 September.
Trangott
Astestor Lili ensparres Enka, i anseende
till ömma och bewekande omständigheter,
enl. Kongl. Brefwet d. 25 Febr. !7>)6
Ryttmästare» Stjernhofs Dotter, enligt
Kongl. Brefivet d. ;o Mars 1791, Modrens
Pension af särstildte bewekande om»!
ständigheter
.
Capitaine» For st ii Enka för dito enl. D-oi
d. 20 September 19? ....
Capitaine Thicms Dotter enl. Kongl. Dr.
d. 17 September 1825, af Modrens
Pension utan widare anförande . .
Capellmästare» Johnsons 2:neDöttrar,af
särstiltc bewekande omständigheter enligt
Kongl. Brefwet d- 5 Mars r8c6 .
Enkan Gerdes, ersättning för det acfwode
hon för Page-bordet innehaft, enligt
Kongl. Brefwet ben 22 Jarmar» 1798
Kyrkoherden Berg ners Dotter, af särde»
les örnma omständigheter, dito d. ir
Jan. 1781 . . . .....
Lands Kamerer Krabbes Dotter, enl.
Kongl-Brefwet d. 16 Junii 1757, blindfödd
. . . . .- .
Lfverste Lieutenant Eks Hustru, säfom
hushyra, till dest mannens omständigheter
förbättras, sedan fienden förstört dest
Egendom, enl. Kongl. Brefwet d. 17
April 1809 ......
Herr Niks - Cantzlcre» Grefwe Sparres
Enke-Fru, en!. Kong!. Brefwet d. 8 Febr.
180;, utan anlördt stät ....
Herr Riks-Radet Kall ings Enke Fru, Grefwinncm
P 0 ste, innehade enl. Kongl. Br.
d. 12 Mars 1795, z;;^ Nldr ärligen,
men hwilkcn Pension för hennes allmänt!
Transport
D.n 29 September.
Transport
kända förmögenhet, genom Kongl. Brefvet
d- 4 April 1797 förminskades till hälften
eller
General-Majoren Grefwe Oxenstjernas
Enke-Fru född Gyllenborg, likmätigt
Kongl. Brefwet den 27 December >77-,
fatt nådigt löfte akt efter mannens död
komma i åtnjutande af den honom genom
Kongl. Brefwet d. Jan. 1762 nädigt
förunte Pension
Distop Flodins Enka, den henne i mannens
lifstid genom Kongl. Resolution d.
6 Maji 179b, i Räder tillärkände Pension,
enligt Kongl. Brefvet de» 22 Jan.
i8 8 ..... , .
Vice Presidenten Adlcrcrankfs Döttrar,
den Pension Moder och Mostrar innehaft,
«nl. Dito d. 5 Febr. 179Z, sä länge nä
gon
af dem lefwer
Öfversten Järnfeltss Dotter, likaledes
enl. Dito d 6 Maji 1789, sä länge hon
är ogift
Profesor Gillbcrgs Enka, hälften af
Mannens innehafde Pension, enl. Dito d.
2 Sept. 179g
Fry Grefwinnan Beata F. Ha st fe hr
född Bonde, ätnjuiil förut af Extra
Utgifts Medlen i6bH R:dr Pension, men
bibehölls sedermera enl. Kongl. Brefvet
d. 4 April 1797 endast wid . . .
Hos - Kaniereraren Grönings Enka, war
enl. Kongl. Brefvet d. 2 Maji 1796 bibehällen
wid 176 R:dr st. 11 r. af
ben Lön dest Man innehast, men minsta
bes sedermera genom Kongl. Brefwet d
4 April 1797 till
rzr
lL6 Z2 —
2ZZ^16 —
ZZZ^rL —
zzIiL —
!
iz; 16 —
>
55 2.L 8
loo
! !
i
>
.;o
Transport >4,203 >10! 8
rZ2 Den 29 September.
L00
IQ2O
Transport §4,20;
HofiKamereraren StcrkijsEnka, likaledes
enk. Kongl. Br. d. 12 Febr. 179;, 208!
R:d^ men minstadcs genom Kongl. Vr.i
d. 4 April 1797 till l
Mamsell Anna Sophia Hagman, enk.
Kongl. Br. den ; Febr. ,8c>4, en ärlig
gäfwa, om hmars ätnjutande ester Hans
Kongl. Höghets Hertig Fredric A.
dolphs fränfälle hon af Högstsalig Ko,
nung Gustaf g:dje erhällit Nädig för.
säkran
^siversten Ameens g Döttrar: deras Fa.
der hade gensm Kongl. Resolutionen d.
27 April 1795 erhällit Nödig försäkran
att i händelse ha» ej finge tillträda Afwerfie
lönen . men wid desi död lämnade
efter sig Enka eller omyndiga Barn,
skulle de hugnas med sä stor Penston af
Stats-Werket, som swarade emot stillnade»
emellan Hfwerste och Hfwerste Lien.!
tenants underhäll af Krigsmans. Hus
Casian, och aro efter Fru Ameens död
Döttrarne grncm Kongl. Brcfwet d. 7
April 1802 bibehMne wid Hrdelar deraf
eller . . .......
Gustafwa Magda-lena, Carolina
Elisaheth flyvad frän de conwertrra.
des Srat, enl. Kongl. Brefwet d. 2v
Aug.
Commerce-Rädet Westbergs Enka numera
82 är gamnml, enl. Kongl Brefwet
till Commerce. Collegnnn d. 2 Now.
i?-; - fyllnad fran -7 anufactur Fonden
Chef Castellette Vege sa ris Enka desi, enl.
Kongl. Brefwet d. z Febr. 1779 inne.
ro
Z7
LO
Transport 15,594! 2
24
r5
Den 29 September.
Transport
hafde Pension, flyttad frän Numer-Lotterie
Fonden ......
Skräddare-Enkan Rodin, flyttad frän
Magasins Fonden ....
Serreteraren Ncsti i Enka, har enligt Kongl.
Brefwet d. 7 Julii 1795 fäkt Mannens
Pension R:dr, hwaraf utgår har
samt pä Allmänna Indragnings-Statenj
under Titul Pomerst Expectance Stat
66: Z2, enl. Kongl. Brefwet d. 22 Aug. j
i8c>8- i
Cabinetts Couriercn Menni ers Enka, den'
Pension, hwarom hon genom Kongl.
Resolutionen d. 16 Julii »792 fatt Nä.
dig försäkran, enk. Kongl. Brefwet d. 4
April 1797
har ästvcn säsom Hr^hyra ätnjutit af
Cancelli PresidentensTaffelpenningar 66 72.
Kammw-Rädet San del hjelms sme döfstumma
Döttrar, enl. Kongl. Brefwet d.
y Febr. 180;, pä denna Stat . .
samt enl. Kongl. Brefwet d. z April
1781, pä Ordinarie Pensions«Staten
50 R:dr.
Majoren Kuhle felis Enka, i anseende pä
förekomne ömmande omständigheter, enl.
Kongl. Brefwet d. 28 Junii rstor, pä
. denna Stat
sayit pä Ordinarie Pensions-Staten 52
Prosten Unanders Enka, enligt Riksens
Ständers Expeditions Deputations-Proto.
coll d. 10 Dcc. 1771, i anseende till flere
bewekande stal undfätt tillökning pä denna
Stat med ......
5,594
22
2 8
Transport
66!
3; c6
5°!
»4
6,2801
lZl 4!
iz6
Den 29 September.
I
Transport ! ro,8Z4
nings-förmoner beroende af Kongl.,
Martts Nädiga pröfning och godtflnnande
huru wida d«, i anseende till förmögenhet
eller förmäga att sselfwa fig »ndrrhälla,
mä wid desia Löner och Pensiener
bibehällas
Summa
i r,74r
22,577
ZZ
i?
Anmärkning.
Som flere af de pä Allmänna Jndragnings-Stat'n upi
förde Tjenstemän an de ä föregäende förtekningar uptagne,
rnöjeligen kunna wid andra Stater och Werk innehafwa
Ijenster och löner; Sä ankommer pä Kongl. Maj:ts Nädiga
pröfning huruwida Wederbörande genom Circnlaircbref
inäga äläggas att derom meddela Stats-Contoret underrättelse.
Rätteligen ifssrifwit intygar r
/t. lunnia».
Litt. A.
Afskrift
Litt. A. Mtas efter pag.
otatcn innehafwa Löner och tillika päJndragnings-Sraten njntaPenstoncr
* . L .. ssss,
Förtekning pa de Cmbets-och Tjensteman som päRiks-Statcn innehafwa Löner och tillika va^noraaning--.<2-»ti„
eller Löner för förut hafde tjenstebefattningar, samt de som pä Indragnings-Staten hafwa kwanne Löner eller Pcnsroncr.
Lön och Compagnie widSwea Lif-tzarde.
Dito wid Armeens Flottas Swensta Eseadrc.
Hfwerste Indelning wid WestgLtha Dahls
Regemcnte.
Indelning wid Dahl-Rcgemcntet.
Chefs lön ivid Af-RcgementetS Grenadierer.
Dito wid Lif-Regcments Brigadens Husarer
Lön wid Andra Gardet
Stabs Fändriks lön wid Andra Gardet.
Indelning wid Lif-Regements Brigadens Husarer
f. d. Thron Prinsen Gustafs Stat:
Majoren Friherre A. Lagerbielke, Cawaillers lön .
Hfwerstc Licutcnanten och Riddaren C- F. Coijet dito
Devas Ronql. rNaicstatcrs förra Zursteliga Stat:
! jFörstc Stallmästaren och Comnicndcnrcn Friherre Carl!
Bunge, Lön — — — — 80, ^
Hushyra — — — — — loe>
Utfodring — — — — — — ho
Majoren Friherre Eric Cederström, Cawaillers lön
? Httwersten Grefwe Axel Otto -Mörner diro . . .
Hfwersten I. G. Aminoff . . . dito
2 Majoren Bergen st räle dito
? Fändricken Wallenstjerna, Kammar Page lön . .
^.Stallmästaren Lilljehök, lön — — 162- g2.
< Utfodring ' — — — —> — 162 —
Beklädnads Penningar — — — 50: 04,
Banco
Specie
2.5^—
252!
5
982
l6äj ZL
i6b!;2
g2
i66jZ2!
izojLl
-:F
I 2; 7-
I
j
I
Corporal» Indelning
gementet
wtd Lif-Grenadier Re
Indelt lön wid Jemtlands Regemente
D:o wid Dahl-Regementct
Qwartermckstar Indelning wid Adels-Fanan
Indelt lön wid Westmanlands Regemente
högstsalig hennes lMajtt Enke Drottningen Lorvis»
Ulricas Stat:
Häradshöfdingen Ehrencrona, Page lön, hwilken enligt
Kongl. Drcfwet den >8 Mali 1705 får bibehällas lill
desi Han tillträder Häradshöfding? lön
högsalig hertig Fredric Adolphs Stat:
Capitaine Friherre Fr Kurck, Cawaillers lön . .
Majoren och Riddaren Christ. Klingspor dito . .
Lientenanten I. W. von Brömsen, Förste Page lön .
Capitaine» Friherre C. Posie, Andra Page lön . .
Rongl. Majtts LifDrabante Corps:
L:nc Capitaine Lieutenants löner äro till indragning, a
677 R-dr
....
Anmärkes. Som uppä förra Staten 4 Capitaine-Lieutcnants
löner bestas, sä ankommer pä Kongl. Maj.ts
Nådiga godtfinnande, hwilka blifwa tjenstfria samt huruwida
nägon af dem innehafwer andra löner.
Z77
18
l24!g4 8
i66!gL -
l66j;
188
!48
?4
-4
r?54
Transport,43^4
, Transport >4824 —
Undcr-StallmastaoelönwidSlrLmSholmsStutcri.e' Capitainen N. M. Malme rfelt indragen Lif-OrabantS lön 64 —
^»«-2ägm4stace lön i Stockholms Län<; j Capitainen D. I. Bure dito
64 —
Lronans publique Hus i Stockholm: j
CovductevrmcdlönwidLfwcr-Jntcnd.Embctet.^ Conductcuren L. A. Almfeldt, Bohags Fogde lön . 6a —
Lag - Lommitzrsnen:
^ k» ^ Expeditions-Sccreteraren Tran, arfwode för Sccrctcra.
Cancellist lvu roo R:d. e nedre Just,tte Rewiswn-^
Liwil Statens Extra Löner:
/ s" Hof-Iunktiren C G. Ifcrhjclm är enligt Kongl. Brefwet
Innehar Canccllist lön rco R.-b. i Nedre Ju-<
stilie Rewisiou.
Chefs lön wid FältmäminLs Toresen.
Regements Qvartermästare Expcctance lön ivid
Finsta Ost. Stat.
Capitaine med Compagnie wid Wendes
Artiller!-.
Canecllist med lön.
L>fiverste Lönen ivid egir Regemente i Pomern.^,
d. 16 Nowemder 1792. bibehällen wid ben Page lön
och Kostpenningar han förut innehaft, till dest molswarande
lön honom tillfaller . . . .
Rcigs. Lollegii Stat:
General-Majoren m. m. af Tibell Vice ordförande lönen
Qfwersie Lieutenanten och Riddaren P. Martin, Adjutants
Arfwode wid Presidents Expedition
Majoren C. G. Berg, Adjutants Arfwode wid Artillerit
Departementet .....
Notarie» G- af Sillen, Arfwode för Notarie tjcnstens
bestridande wid Jnstrnctions Departementet
f. d. Swensk» Gardets Expcctance Stat:
Qfwersien m. m. H. von Engelbrechten, Chefs lönen
wid Swensta Gardet — — — 9;s .
150 Tunnor Spanmäl a r Rdr 16 st. 200
Swea Arlillerie Regemente t
166
Lfwerstcn I. C. Sur ma in.
^lFör Informations Capitaines tjcnstens bestridande, enligt
samma Reämcntts St7c°beftäi Informations 1 ' Kongl. Brefwet d. 2; Maji ,798, Dag-Tractamcnte a
Capitaines ten R:d., hwilkcn alnjur-s af t- 24 st., hwilket Major Sllfwerstolpc niuter
^ " - pomerfta Expcctance Staten:
öfwcrsie Lieutenanten och Dfwer Adjutanten G. Ulric
Piper, njuter enligt Kongl. Brefwet d. 12 O-t. 1807^
den Pension han till är 1822 innehaft, stor 200 R:dr
Riksgälds cl. i Dan o — — — ,;z: 16.
Dito den Pension zoo R-dr Pomerfl Courant,
som han enl. Kongl. Brefwet den r; Aug.
180; pä Pomerst Stat njutit, beräknad till
Banco a i^Nid.Pom. Courant pä i N:r B:co 240
I
Enmma
Rätteligen afstrifwit intygar;
t,. K. ldunoiu».
;5o —
702^—
I
120 —
12°-^
24;
Z7Z
8H4
r6
16
zr.-j
Litt. L
-
Wrist. Likt. L. . Hästås efter Litt. A. pag. r;S.
Förtekning pä de Embels- och Tjensteman med flera, som uppä Allmänna Indragnings Staten äro upfvrda, dels till En dels
till Line Löner och Pensioner samt wid sarstildtc Werk och Stater äfwen äro i Åtnjutande af Lönings-förmäner.
2 »
Har Adjunct» Lön wto Upsala Academi
-
fllera LöninZS föcmoner.
Njutit kön pä Konhk. Hof-Staken ochinnefarraS t
underbenfbrK:l.Hofhällningcstbestämdasuumra. ^
Hfwcrstr Kammarherre Lin 1666 R:'r innefatta- e
under den för Kongl. -0,'hållningen bestämda 4
summa. (
Njutit Stäthallare höner wid Drottningholm rLch
Förste Stallmästare Lönen m. m wid Kongl, l
Lvf-StaLet, hwilka Löner innefattas under Lc>
str Kongl. Hoshällningcn bestämda Summor, j,
östverste kön wid Adcls-Fanan
f. d. Rrsn prinsen Gust a fe Stat:
Profesioren Biberg erhölt, sissom Lärare 400 R:dr«^Lön,
hwaraf hälften enligt Kongl. Brefwet d.. 28 Dccemb.
18 ;, skulle njutas dä Informationen slutades . .
Deras Rongl. Majcstäkers f. -. Zursteliga Stat:
DrdenS Distopcn Doctor Mura ij
Hogsalig Hans Longl. höghet Hertig Fredric Adolphs
Stat.
Lif-Mevicus Doctor Gröndahl
Longl. Miajtts Lif-Dvabank Corps;
En af Rikets Herrar, Hfwersie Kammar-Herren Grefwe
' " " "
N ils Po §c Corporals lön — — — — 266
Dito uppå Extra Cimil Löniugs-Htaten. Arfwode
! i förra Tull-Pirection — — — — — ^50
Musiqur Dirccteur wid Upsala Acadcmic.
Njutit Secreterare lön wid f. d. Slotts-Staten
, som nu innefattas under den för Kongl.
Hofhällnlngeu bestämde summa.
Förste Hof-Stallmästaren m. m. Friherre Rälamb, indragen
Lif-Drabants Lön
Stockholms Slotts-Stat:
HpftMarstalken, ^siversten m. m. De Besche, 62 Fanne
Wed, som ersattas efter Markegängspris, pä Förslag a
j 5 R:dr . . '
Dcsintom pä Bencficii och Benädnings. Staten 16 R:dr
a2 st. för trohet och nit wid 1772 ärs Regements»
förändring.
Indragne Longi. Operan:
Capellmäsiaren Heffner . . . - : . :
Ronungens Caacellie:
Secretcraren Biberg, indragen Cancellist Lön wid RiksArchiwet
» ^ . » , » .
Specie
20a j—
ISO,
Ivo
6l6 —
64^—
zoo
Transport jt88o -»
420 —
lool—
L.wil Statens Extra Löner:
Transport
Njutit pa Kongl. Hofwcts Stat Lswcrstc Kam--öfwcrste Kammar-punkare» m. m. Friberre Donde
m«r-Junkare Lori, som innefattas under den< enligt Kongl. Brefm-e  '
för Kongl, .vofballnina^n
för Kongl. Hofhällniiigen bestämde summa.
ComimKarlc med Lön i Riksgälds Contoiret.
kön wid LWance-Tontoire^
.
.^unrarcit IN. m. Friherre Bonde,
l enligt Kongl. Brcfwet den y December iZc>2, Arfwode
^ såsom Ledamot i förre Tull-Direckionen
Destutom pä Bcneficii och Benädnings-Staten, enligt
Kongl. Brefwet den L Now. 1796, Cawaillers Lön
2^0 R:dr hos f. d. Konung Gustaf Adolph.
Commerce - Räder Westberg, wid Kammar-Rewisionens
förändring är 1799 bibehållen wid en Kammarstrifware
Lön
Slottsstrifwaren wid Carlberg, Fröling, enl. Kongl. Brcfwet
d. ro Iulii 1797, dest förra Lön
Rrigs.Lollegium:
Z ^Adjntantcn Carlbom, Arfwode wld Instructions Delön
w.d Kngs-Academen. § pc,„ementet . .
Lif-Grenadier Regementets indragne Indelningar:
^>fwersten m. m. Borgenstjerna, öfwersie Lieutenants
Boställe, Indelt
L>fwcrste Kammar.Junkaren m. m. Grefwe Stenbock,
Ryttmästare indelning
Njutit Ståthållare kön pä Gripsholm roo R:d.
hwilka, såsom ofwanbcrördt är, inbegripas under
Kongl. Hoskallnings summan,
öfwcrstc Kamuiar-uunkarc Lb», hwilkcn säsom <
vswanberördt är inbegripes under Kongl. Hos- x
hällnings suinman.
Summa
Rätteligen afstrifwit intygar:
l-uoniu».
-888 -
Z5°-
IOO —
65 gr
Z2 —
I Z4 46
156 ly
2720 r
Den 29 September
rZ7
Asffrift. Litt. L.
Förtekning pä Fruar ocb andre af Qwinnokönek,
som uppå Allmänna Indragnings Staten aro
i åtnjutande af Löne förmoner; Men uppå
Kongl. Mains Nådiga pröfning beror, huruwida
de i anseende kill deras förmögenhet eller
förmåga, att hefwe sig underhalla, ma ber
wid bibchallas.
f. d. Xron prinsen Gu stafs Stat:
Staderstan Almqwist
f. d. De Rongl. prinfesiorneo Stat:
Äammar-Frun I. Raab, lön 2^s
D:o ; Famnar Wcd, pä Förstag
a 5 R:dr — — — — 15
ersattes efter Markegängspris
D:o F. A. Lauren, lön —
D-o z Fanur Wcd d:o —
250
15
har destntom pä Dencficii och Benädnings-Stacen
200 R:dr i Pension säsom
Amma hos f. d. Brinsestan Amalia
Maria Charlotta.
D:o I. Collander, lön — 250
Dw z Fam.r Wcd — — r;
D-o L. A. Peijron — — 2;c>
D:s z Fain:r Wed — — >5
Staderstan Borgstedt, lön — iza
D:o 6 Famrr Wed — — ;o
Deras Rongl. rNajestäters förra
Fursteliga Stat'-  Hof-Mästarinnan, Fru Grcfwinnan Piper
född von Fersen för sig
Svccie
Lo
265
—
-
265
26;
—
-
265
—
-
»8o
'
I/Z20
-
IZ8
Den 29 September.
och Jungfru —
D:o z Fam:r Wed
Transport
-- — 598:4^,4-
- -- r;
född Modee —
251
D:o z Fam.r Wed —
15
Hof-Fröken Wachenfeldt
211
D.o z Fam:r Wed — —
»5
D-w Friherrinnan K ost ull
211
D:o z Fam.r Wed —
15
Kammar.Frun Richnau lön
222: 12,8-
D.o z Fam:r Wed —
»5
D-o Bromell — —
222: 10,8-
D-o z Fam-r Wed —
-5
har desiutom pä Beneficii och Dcnäd
nings-Sraten Pension 16: 52.
Fatedurs Förestckndcrskan ihrström .
Städerskan Hjertzell . . . . .
Do Widström . . . . . .
Silfwertwatterstan Ekenberg
Kopparsturerstan Widerberg . .
Kökspigan Westberg .....
Eonditors Pigan Nyberg, lön 44
Marpenningar — — — 22: io, 8-
Högstsalig Hennes N7aj:t LSnke-Drottningens
Lowisa Ulricas pensionaires
och Letjenmgs Stat:
Enligt Kongl, -orrfwet d. zi Julii 1782,
undfä nedannamde en del i deras lifstid
och en del till desi de befordraS, nemi.:
Stats-Frun Friherrinnan Rudbeck född
Rolamb, i desi lifstid ...»
Transport
t,Z2V
6iz
42
276
226 ^—!
l
2251-
2Z7
ic>
2Z7, ic>>l
200
155
iso
66
rz
zz
65!
26!
2l j
Z
16
16
10
-
Z6z!z6
4,2c>5°Z2
D<'N 2Y September
Transport ,
^lottS.Jnspectoren wid Fredrikshof Le
Freres Enka, lifstids-Pcnston enl. Kongl.!
, Drefwct d. y Augusti iZc»», . . .
Kammar-Frun Laurent, som af Hennes
Maj:t Drottningen blifwit hugnad med
Pension att derwid bibehällas
hustru Honaich D o
Fateburs Pigan Lena Palmqwist .
Cilfwcrtwätterstan Törnbom
Tentwatterstan Löfqwist . . «
Högsalig Hans Rong!. Höghet Hertig
Fredric Adolphs penstonairer:
Fateburs Föreständerskan Flodberg t ärlig
Pension
Hushällerska!, Elfa Eneroth . . .
Directeuren Ioussrois Enka Maria
Lam atilia . . . . . . . »
Indragne Rongl. Operan :
Actricen Olin
D:o Desguillon
D:o Karsten
D:o Hjortsberg . . ^ .
D:o Miiller
D:o Lvm . - - ^ . .
Dw Stad ing . . . . ...
D:o Äberg
D:o Fahlgren
D:o Ruckman . . . . , .
Dm Broman
Acteurs Enkan Björkman .
Danseusen Alix . . ....
Dallermastare Enkan Gal lodi er . .
Figurantskan Schubart . . . .
Danseusen Koersner . . . .
D:o Åbergsson
Figurantskan S.Wetterberg
4,225.
Z2 4
229
26 8
265,
;;
15
ZZ
16 -
5«
— —
47
40 -
52
' ^
»66
!_
!
666
!
ZL -
4<ro
—
Z"O
-— —
8;
zcxz
400
i*"
;oo
L2O
— —
ros
ivo
50
^
IVO
4Z3
16 -
4Z5
l 16 -
16 -
zzz
16 -
2vc
— —
125
-—
Lrdnspsrt
io,z7r^?l
-
Den 29 September.
Figm-antstan C. Wetterberg
D-o Löfborg . . . .
D:o Norman .
D:o Megelin . .
D:o Wahlgren . .
D:o Witting ....
D:o Sagnier
D:o Spilhammar . . .
D-o Lindström ....
D:o Rosell . . ...
D:o Berg . . . ^ .
D:o Kollmodin
Chormastare Enkan Chatillon
Chor-Sängerstan Elew berg
D:o Bartels
D:o Hillegren ....
D:o Ficker . . .
D:o Grönström
D-o Eldh
D:o Rydberg ....
D:o Mörling ...
D:o Lifgren . . . .
D-o Lagerlund . . 7
Machinist Enkan Schäf . .
D:o Degerman
kopist Enkan Skähl .
Fyrwerkerstan Högwall . .
Transport
>6
-6
16
ibi
I!2,Z7L 17
100 —
ivo —
66 zr
66 zr
66,Z2
6o
5°
5->
z;
ZZ
ZZ
z;
122
6v
62 -  62 -  60 -  görz
.6
LZ »6>
2; — -
62
6c> — -  25
Summa ! 11,742 17 »
Rätteligen afffrifwit intygar:
6. l^inniur.
Den 29 September. 141
Vpllll >105 5Li»tkUg« Klk»-5i!näen äeri I ONobsr,
Wördsamt Memorial.
^Damtelige de Respecliwe Riks Ständen hafva
till Stats-Utstottet remitterat Kongl. Majus
Allmänna Nädiga Proposition til! Riksens Ständer
af den 26:te nästledne Julii, angäende StatSWerkets
tillständ och behof.
Kongl. Maj t har, genom denna Nädiga
Proposition, täckts gifwa Riksens Högloft.
Ständer i Räder tillkänna, att som den högst
bedröfliga händelse, hwilken föranlätit Kongl.
Majit sammankalla Riksens Ständer till denna
Urtima Riksdag, inträffat sä nära flutet af
den sidst hällne, att de Författningar till upp.
hjelpande af Rikets Stats>Werk och Financer,
som Riksens Ständer dä togo, och i witza delar
till Kongl. Maj ts pröfning hemställte, icke
ännu i hela deras widd kunnat bringas till
wcrkställighet, och än mindre wisa en wärkan
till ändring och förbättring af Stats-WerketS
tillständ, som nu kan upgifwas eller undergä
granskning, sä har Kongl. Maj t kvid detta
förhällande i Räder funnit, att andre bestämde
upgifter och räkenskaper öfwer Stats. Werkets
inkomster och utgifter, skulder och fordringar
nu icke kunna ästadkommas, än som nyligen
wid sista Riksdag för Riksens Ständers StålsUtskott
warit upwisade, samt gifwit anledning
till de dä widtagne anstalter att uprätthälla
StatS.Werket och bringa Rikets Financer i en
stad
-
142
Den eg September.
stadgad ordning; Och twiflar Kongl. Maj:,
ingalunda, att desia anstalter, nitiskt och med
rädighet werkställte, skola i asimänbet upfylla
det äsyftade ändamälet, hwarföre Kongl. Maj.!
i Räder föreftär Riksens Ständer, att bekräfta
grunderne till de wid den sista Riksdagen fast.
ställte Stats- och Fmance Realeringar; Men en
och annan sedermera to: ekon: meri omständighet
ansäge dock Kongl. Maj: ma a af den beskaffenhet
att Kongl. Majn more sinnad därom
meddela det blifwande Stats Utskottet desi Nä.
diga Propositioner.
Stats utskottet har ock sedermera sätt e«
mottaga Kongl. Masits Nädiga Proposition
angäende desie särskilta omständigheter, och redan
med utlätande däröfwer titt Riksens Högloft.
Ständer inkommit i Memorial af den 6 te i
denna mänad.
Beträffande Stats-Regleringen i allmän,
het, sä wäl som den'af Riksens Högloft. Stän,
der tvid sidsta Riksdag widtagne Finance Plan,
om hwilka ärender Stats-Utskottet gjordt sig
noga underrättat, finner Statsutskottet för de
af Kongl. Maj.t i den Nädiga Propositionen
framställa skäl, hwarwid Stats. Utskottet anser
Lfwerflödigt att nägot tillägga, icke nägon an.
ledning wara, att hwarken ändra eller, dä är.
farenhet saknas, söka förbättra, hwad Riksens
Ständer wid sistledne Riksdag om det ena och
andra beftutit och fastställt, utan fär tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer att nu endast bekräf.
ta, hwad som dä reglerades och widtogs.
Men
Den 29 September. igz
Men fom Riksens Högloft. Ständer, wid
iinderdäntg anmälan härom hos Kongl. Majit,
ära, i sammanhang härmed, komma att sig
Ura om det som wid Stats.-regleringen bör i.
^gttagas i afseende pä de utaf Stats-Utskottet
i särsk-llte Memorial tillstyrkte nya tillkomne
Statsckltgister, nemligen:
Hans Kongl. Höghet Krom Prinsens HofStats
Summa, ärligen Ridr 66,666:32.
Löne tillökningen till penninge
löntagagde Embets- och TjenFemän
pä wisia Stater ochCorp.
ser, beräknad lill ärligen . 61,563: 39, 4.
Taffel-penningar till Presidenten
i Swea HosRätt, ärligen . 1,000.
Lag - Comitteens anslags summa,
ärligen till nästa Riksdag . 5,000
Lands. Statens i Jemtlands och
Herjeädalens Län, ärligen . 3,355
Lands. Staten i Norrbottens Län,
ärligen pä Förslag, till desi
Stat blifwer af Kongl. Majit
i Räder fastställd . . . 3,55§.
Högsalig Hans Kongl. Högbets
Prints Carl Augusts Pen.
fionairer  2,483: 16.
Pensioner till blesierade Officerare
och Under-Officerare . . 5,5OO.
Ränta pä Hamburgska Baqwiererne
Awer hoffs Sterbhus,
E. W. A. von Halle L Son
och Luis §e Jencquels Ca
pita!
-
144 Den 29 September.
pital fordran af Pomerffa
Kammaren, hwilken Ränta
Stats. Utskottet ansett böra
frän Stats. Werket utgä till
Riksgällds Contoiret och hwartill
pä Försina utföres . . 20,000.
Sä har StatS-Utffottet trott rätta stället
wara att här sia utläta om anskaffandet af de
till defte Stats-Werkets utgifter nödige medel.
De förut pä Stat upförde 24,000 R.d. till
Högsalig Prins Carl Augusts Hof-Stat kun.
na nu ingä i Hof. Stats Ansiaget till Hans
Kongl Höghet nu warande Kron-Prinsen; men
däriörutan skulle Stats. Utskottet alldeles icke
kunna upgifwa annat sätt till ärhällande af de
äterstäende 42,666 Rdr 32 ff. i Kron Prinsens
Hof-StatS Summa, samt de öfrige omförmälte
nya Stats-utgisterne, än att föreflä det all.
wänna Bewillningen i lika mon öktes, om icke
Stats-Utskottet förmodade att kunna fä gifwa
anwisning pä den betydeliga besparing ä allmänna
Jndragnings-Staten, hwilken upkommer
i den stund Kongl. Maj.t täckes i Näder pä
Pomersk Stat öfwerflytta eller Nädigst widtaga
annan utwäg till Swenlka Stats. WerketS befriande
frän de Pomerska Staterne, af hwilka
Pomerske Ciwil Erpcctance Staten stär pä allmänna
Indragnings Staten upförd till 8,816: 24.
samt Pomerske Regementerne till.
sammans i penningar till . 119,200: 6.
och i Spannemäl med 5,140!
Tunna som beräknad till nedsatt
pris
Den 29 September. 145
pris af Tre Rdr 16 sk. Tun
nan
belöper till i7,lZZ.
Stats-Utskottet föranlätes fördenskull tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer, att hos Kongl.
Maj.t i underdänighet anhälla, det Kongl.
Maj.t, till »vinnande af det wigtiga ändamälet
att icke nödgas taga tillflygt till BewiuningenS
höjande, täcktes i Räder anbefalla desi StatSContoir,
att ifrän allmänna Indragnings. Staten
utesluta berörde Pomerska Staten, bwarigenvm
tillräckelig fond upkommer för SiatsWerket
att sjelft bestrida alla meranämde ökade
Stats, utgifter.
Tillika lära Riksens Högloft. Ständer bss
Kongl. Maj:t i underdänighet anhälla om Nädig
befallning till Stats-Contoiret att desie utgifter
warda pä Stat upförde under behörige
Hufwud. Tittlar, utom Hwatz nngär Högsalig
Prins Carl Augusts Pensions. Stat samt
Pensions Staten för bletzerade Off cerare olunder.
Officerare, hwilka Stater, enligt sm
natur, komma att pä allmänna JndragningsStaten
uplagas; äfwensom pä denna Stat tor.
de böra placeras Räntan för Pomerffa Skullden,
hwilken Ränta StatS - Contoiret ärligen
bör godtgöra Riksgällds Contoiret efter den
Cours hwarefter detta sistnämde Wärk äger att
med sine utländske Creditorer liqwidera.
Detta allt hemställeS dock till Riksens
Hög
Bihang,
tt. B. N:o 19, LO
-
146
Den 29 September.
Högloft. Ständers pröfning »vördsammeligen.
Orebro den 29 September 1310.
kä Aögloil. kickckerllczpets ock
^clelnr I-eckLmärerr vägnar
6. k-lsmilkon.
VZllotUzs Lorzrre-Zrjnäerl
l-eärmAeerr vixner
^br. Lozsl,
k.? AL^vLräixe ?re^edetL
I^edLmäterr v^^nsr
Hk ^eiämsn.
^ets I.e<i3m«?rerL v§^n»r
^oäers ^obaorsoo.
l.. 1^. l-unnius.
Vpllä Kos Xrmtelige »rilc,-8t1ncksn <teo r oaobek
Wördsamt Memorial.
-)frän samtelige de Respectiwe Riks Ständen
har till Stats-Utffottet bllfwit remitterad Kongl.
Maj.ts Nädiga Proposition af den 14 i denne
mänad, hwarmedelst, till befrämjande af Ar.
meens rörlighet och tjenstbarhet samt pä det
Fäderneslandets Förswarare mä äga hoppet,
att efter redligt fyllda pligter, wara tryggade
Åtminstone för nöd och uselhet, Kongl. Majit i
Räder föreflär Riksens Ständer att en Sum.
ma, som för det närwarande skulle kunna inskränkas
till 5 a 6000 R:dr ärligen, mä ä
Stat uppföras, för att af Kongl Maj:l wi.
dare anwändas till Pensioner ät sädane Office,
rare och Under-Officerare, hwilka af undfängne
blesiurer under de senast förflutne s:ne Krigen,-  äro till tjenstgöring oförmögne och wid erhällande
afsked sakna nödig bergning.
StatS.
Den 29 September. 147
Stats' Utskottet har, med den könsta af
deltagande, som detta ömma och angelägna
ämne sörtjenar, tagit detsamma i noga öfwerwägande.
Den storsta rättwisa fordrar, att
den, som tappert stridt för ett kärt FädekneS.
iand, den, som frän krigets mödor och faror
återkommit uturständsatt att fullfölja den wärdiga
bana, pä hwilken han sig uppoffrat, emotkages
af ett erkänsamt Samhälle, om icke
med högre belöningar, ätminstone med en för--  säkrad nödtorftig bergning för de äterstäende
dagarne af sin lefnad, hwilken ofta icke är för
h.nom annat än en läng kedja af smärtor och
lidand..
Angelägit är ock det, att dä de nu i tjenst
stäende blesicrade Officerare och Under Officerare,
eburu stil werk,am tjenstgöring oförmögne, icke
utan härd orättwisa kunna twingas att bortby.
ta sine knappa lönings förmoner, emot än
knappare Pensions willtor, Kongl Maj.t för.
sättes i tillfälle, att, genom anbud af en för
deras nödtorftiga bergning lämpad Pensions,
summa, förmä dem till afskedstagande och att
sämcdelst lemna rum för tjenstbart Befäl tvid
Armeen.
Sä mycket wigtigare har det för StatS.
Utskottet warit att, till underlättande af Kongl.
Masts Nädiga omsorg i denna del, oaktadt
Stats Werkets kända knappa tillgängar, hwilka
genom nya päkomne Stats utgifter ytterligare
medtagas, söka till att Utfinna medel till den
mätteliga Summa Kongl. Majit i sädant af'
seende
148 Den 29 September.
seende östat; Och som Stats Utstottet funnit utrväg
gifrvaS att dertill ästadkomma x,5Lv R:dr
ärligen, sä sär Stats-U,kottet nu till Riksens
Högloft. Ständer hemställa, om Riksens Högloft.
Ständer bifalla, att en sädan Summa mä pä
Stat anfläS, och utbeder sig Stats.Ulstottet att
i särsttlt Betänkande, i ett sammanhang fä upp.
gifwa, hwarest medlen till sä wäl denna, som
öfriga af Stats. Utstottet tillstyrkte utgifter,
kunna erhällns. Orebro den 29 September 1310.
kä NjAloil. INääsrNcLperr »cli k! ?reH?-8l8n
^lielor
I-«äLmoier5 vjxnrr: liet5 l-eä-lmärcrr
0. blamiltoo. Ib. Wci^mgo.
kä VNIokixe 8orgrre-8kIn6ekk PI Us<ierv!r-is 3on<is-5r!s
1.
eäsm§terr v!xn»r: lisli l-elisinLlerr
/^br. Lozol. ^nöers ^obgnrtoa.
O. /t. l-unnius.
Uxlrk lien r oekober
Wördsamt Memorial.
»Riksens Högloft. Ständers Stats. Utstött har
förehaft den af Handelsmannen Stabeck i det
Wällofi. Borgare-Stänvet genom Memorial
wäckta fräga, om den förmon för StäderneS
Magistrats Personer att fä till godo njuta den
för öfrige Embets. och Tjenstemän fastställde
Lönetillökning; men som desie Embets. ochTjen.
siemän icke rrhäka sin aflöning frän Stats.
Wer
-
Den 29 September. 149
Werket, utan frän de Städerne anstagne enstilie
medel eller friheter, med hwilka Stats.
Werket icke har nägon gemenskap; Sä ansäg
Stats-Utstottet detta ämne icke bero pä desi
ätgärd.
Hwilket dock Riksens Högloft. Ständers
egen pröfning wördlammeligen hemställes. Orebro
den 29 September 1310.
KiäckerskapetL
O. blzmilkoo.
V! 8-t2Q(1et5.
Hbr. Lnosl.
»Zzvör-Nx- ^reAs-SkLnärli
l-s-iLmSterL vLgnrr
Ib. Weiämsn.
ks NeäsrvLl-i» Sonä»-8l5il^su
l.sä-imSrer; vLZnrr
/inäsrs ^obsnslov.
I.. bmomux.
Utdrag af Högloff. Riddcrssavets och
Adelns Prytocoll wid llrrima Riks.
dagen i Orebro dc» 29 September
rtzrv.
S. D. Efter föredragning af Stats-Utstottets
i dag inkomne Memorial af den 27 sistledne
September, rörande den till Utstottet remittera.
de motionen om wisie försigtighetsmättS widta.
gande till förekommande deraf, att f. d. Ko.
nungen mä närma sig till eller beträda Rikets
gränser, och dä RiLderstapct och Adeln derwid
fann
16v -
Den 29 September.
fann ingen erinran äga rum, beflöts att be.
rördemotion, jemte ett as Herr Silwer stolpe,
A. G., ingilwit, samma ämne rörande Dwtamen,
skulle till det af Riksens Ständer nedsat.
te färskillda Utskott remitteras; Skolandes de
öfrige Riks Ständen, genom Protocolls Utdrag,
»vänligen inbjudas, att med Ridderskapet och
Adeln häruti instämma. ku supr».
Lx ?rotoco!Io
<^r. 8ilkverstolps.
Utdrsg af Högloflige Rid-erffapetS och
AdklnS Prolrcoll wid Uttima Riks.
dagen i wrebro den 29 StpLtMber
S. D Remitterades:
Till Lag-Mattel t
Ett Memorial as Herr Manner fl am,
Johan, rörande den tillförordnade Lag Com'
nutteens arbetsmethod. l-lr
llx prsrocollo
O. Zjlfversrol^e.
Utdrag af Högloft. RidderssapetS och
Adelns ProtocoU wid Urtima Riks.
dagen i -drcbro den 29 September
1810.
S. D. oöredrogs ä nyo Lag. Utskottets den
L5 sist!. September pä Bordet lagda Memorial,
inne
-
Den 29 September. » rgt
innehällande Förflag till en Uplopps.Lag; och
dä derwid ätskiaige anmärkningar framställdes,
hwilka Högloft. Ridderskapet och Adeln ansäg
hindra antagandet af det upgifna Förslaget,
blef detta Memorial, ätföljdt af de derwid
gjorde anmärkningar, till Lag-Utskottet äter
remitteradi. Ur supr».
Cx ?rotocollo
6. 8rllveri>tolpe.
Utdrag af Högloft. RiddcrstapetS och
Adelns Protocoll wid Urtima Riks.
dagen i E)rebro den 29 September
Lgro.
S. D. ^pdvogs ät det af Riksens Ständer
nedsatte särstillda Utskott, att uptaga och af.
gifwa sitt utläkande öfwer den af Herr Pä hl.
man, Otto Fredric, gjorda motwn, det
mätte de af Riksens Ständer wid sistledne Riks.
dag fattade beslut,, hwilka till den nästföljande
Riksdagen skulle blifwa gällande i allt hivad
Riksens Ständer nu icke annorlunda stadga,
fastställas; uti hwilket beslut de öfrige Re.
fpectiwe Riks- Ständen skulle »vänligen inbjudas,
att med Ridderskapet och Adeln instämma.
Ul kvprs.
Ox krotooollo
6. 8j!fvsrstolps.
Utdrag
1ZJ Den 29 September.
Utdrag ak Högloft. RidderffapetS och
AdelnS Protokoll wtd Urtima Rikedagen
t Orebro den 29 September
1810.
S D föredrogs ä nyo Stats-Utskottets den
25 sistbdne September pä Bordet lagda Memo.
rial af den 21 i samma manad, i anledning af
Kongl. Majas Nädiga Proposition angäende
nägre wid Stats regleringen förekommande omständigheter;
och blef hmad Stats-Mskottet föresiagit
och titlstyrkt af Högloft. Ridderffapet
och Nveln tstl alla delar gilladt och blfallit.
Ut xupra.
Lx ?rotc>oollc>
6. 8lIlvsr8to1ps.
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och
Adclns P/orocoll wid Urtima Riks,
dagen i Orebro den 29 September
i8rv.
S D. ^ anledning af det stadgande i 59. §.
Riksdags Ordningen, atl Riks-Ständens Proto.
coll wid hwarje Riksdag skola tryckas, och enär
de medel, som genom prenumeration blifwit
uptagne, befunnits aldeles otillräcklige till tryckningS
kostnadens bestridande; Bestöts det skulle
StatS.Ulffottet anmodas att sig utlära om möj
lig.
Den 29 September. IZZ
ligbeten och sättct att med understöd af Stats.
Werket utföra tryckningen at äterstoden af Ridderskapeis
och Adelns Protocoller för sistledne
Riksdag, samt desi Prolocoll för den innewarande,
jenne det till alla Rcks-Ständens Pro.
tocoll börande Bihang.
Derjemte skulle Stats-Utffottet anmodas,
att upgisrva sältet huru de sä kallade Riksdags,
kostnaderne för Riks Sländen och Utskotten, sasom
till skrifmaterialier, ljus, wärme, m. m.
skola för innewarande Riksmöte komma att
bestridas. Ur suprs.
klx ?rotoco!Ic>.
6. 8lisver§t0l^v.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Hög.
wördige Preste-Stander wid urtima
Riksdagen i Orebro den 29 Septcmber
1810.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Stats,
Utskottets oen 25 bennes pä Bordel lagde Msmorial,
angäende Hofhällnings-Stat för Hans
Kongl. Högyet Kron.Prinsen, m. m. Or suprz.
klx ?rorooc)IIc»
U. ^Iwgvjll.
Utdrag
1Z4 Den 29 September.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste. Ständet tvid Urtima
Riksdagen i Arebro den 29 Sep.
tember iZlv.
S. D. Insände Preste-Ständet med Hederwär.
da Bonde-Ständet uti RemiH till Lag-Utskottet
af Riksdagsmannen Jöns Ni lsions ifrän Ostergöthland
Memorial, af innehäll att, för Sabbatens
helgande, Marknader ej mätte fä utsättas
ä Mändagar. vt supra.
Lx ?rotocollo
P O. ^lmczvist.
Utdrag af Borgare. StändetS Proto^oll
wid Urtima Riksdagen i Arebro
den 29 September iglv.
S. D- 2ill Stats-Utskottets Memorial, med
hemställan om nägot ärligt understöd för fcamledne
Ofwer-Commisiarien Lindstedts Enka och Barn,
lämnade Borgare-Ständet sitt bifall, vt supra.
Lx ?rotoeoll<»
^s. O. Valerius.
Utdrag.
Den 29 September. ,85
Utdrag af Borgare. Srändets Protoeoll
wtd Ul tima Riksdagen i Arebro
den 29 September iLio.
S D. Alllmänna BeswärS- och Oeconomie Utstöttets
utlätande uppä remitzen as Kongl. MasitS
Nädiga Proposition om ffylldigheten för alla
att deltaga i de Fattigas wärd, jemte en sär-,
skild i detta afseende upkommen fräga, blef i
anledning af derwid framställde anmärkningar
tili Utskottet äterförwist. vr supra.
Lx ?rokocoIIo
V. Valerius.
Utdrag af Borgare-StändetS Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Örebro
den 29 September »810.
S. D. föredrogs ä nyo och gillades StatsUlffottets
yttrande öfwer den frän Höawördige
Preste Ständet remitterade fräga om skyndsam
werkställighet af den wid sista Riksdag bestulna
Löne-förbättring för Ciwila och Militaira Embets.
och Tjenstemän, vt supra.
Lx ?rotoco!Io
l). Valerius.
Utdrag
156
Den 29 September.
Utdrag af Borgare. Stcindets Protokoll
tvid Urtima Riksdagen i Orebro den
29 September 1810.
S. S. c^ifölls Stats. Utskottets den -?,Z sistk.
pä Bordet lagda Betänkande, rörande eftergift
af den skulld, för bwilken affedne Asietzoren
Dahlströms Sterbhus till Kronan häftar.
Ult supra..
Ux ?rotocc>IIo
^l. l). Valsrius.
Utdrag af Borgare. Ständets Proto.
coll wid Urtima Riksdagen L Arebro
den 29 September 1810.
S. D. ^9anco Utskottets hemställan underdel'.
19 dennes om ökadt Tractamente för Riksens
Ständers emellan Rtksdagarne tillförordnade
Rewisorer föredrogs ä nyo och bifölls. Ursupr-.
Ux ?rutvcc>IIa
L. Vsleliu».
Utdrag af Borgare. Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 29 September 1810.
S. D. Remitterades till Bewillnings-Utskottet
ett muntligt anförande af Herr Stads-Ma,
joren
Den 29 September.
157
joren Westin, om utsättande af en prisfråga,
att wid nästa Riksdag beswaras, angäende en
förenklad method till BeroillningenS utgörande.
Ut supra.
klx krotvcollo.
l). Valerius
Utdrag af Borgare. Ständets Protocollet
wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 29 Sept. 1810.
<s. >L. ev^>id förnyad föredragning af Lag»
Urskottcts Betänkande med förslag till en För»
fattning, att wid inträffande folkresningar och
waldsmmna upträden iagttagas, fann Ständet,
som ej kunnat wägra rernitz af detta ämne, att
de redan gifna Lagarnss fullständighet gjorde
all ny Lag härom öfwerflöoig och onyttig,
hmarföre ock Utskottets förberörde förslag enhälligt
ogillades. Ur supra.
Lx ?rotoLoIlcr.
^l. O. Valerius.
Utdrag af Protokollet hältet hos Bonde
Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 29 September isis.
S. D. ^^emitterades:
Till Las-Utskottet:
Jonas Jönstons frän Östergöthland och
Nils SwenHonS frän Stockholms Län ingifne
Me»
133
Den 29 September.
Memorialer, angäende nödig ansedd ändring och
rättelse i Kongl. Förordningen den 9 Februaui
1802 om stängsel.ffplldigheten.
Till Allmänna Seswärs, och cvecsnomieUtstottct:
Tufved
Larssons frän Christianstads Län
Memorial, angäente jämk>nng i Rustningen och
Isoleringen öfwer Hela Riket, med den oroterade
jordens intagande, säsom hwad borde före.
gä förordnandet om det sä kallade Förstärknings.
Manskapets utgörande; sä ock ett af Hans
Hansson frän Koparbergs Län i samma ämne
ingifwit anförande. Ur suprs.
Lx ?rotocol!o
OLkrriel OämLnn.
Utdrug Protokollet hillet hos Bon.
de Ständer wtd Urtima Riksdagen i
Arebro den 29 September i8»o.
S. D nu ä nyo föredrogs Lag-Utffot.
tets den 19 i denna mänad afgifne, och den
dennes pä Bordet tagde Memorial, innefaltaiites
förftag till en allmänna lugnet be.
tryggande Författning blef det, i anseende till
gjorde anmärkningar äterremitteradt. ^k rvprs.
klx ?rotocoIIo
Lsbriel Oämsno.
Den 1 Oktober. 159
VxttK Kor NimrNxe Nlkr-8k!ll<Ien äen r 06od. I8io
Wördsamt
Memorial.
^§^enom Memorial, som det Wällofliga Bor.
gare-Ständet till Stats. Utffottet remitterar,
har Herr Borgmästaren Arsenius, med yrkande
om upphäfwande af den pröfningsrätt i frägor
om eftergift af Nöd i Balance- och ersättnings,
uiäl, hwilken Riksens Högloft. Ständer lvid
nästledne Riksdag sig förbehällit, hemställt, vm
icke desse Benädningsfrägor böra af Konungen
ensamt behandlas.
Stats-Utftottet, som funnit Herr Borgmä.
staren Arsenius stödja sin motion derpä, att
den pröfning Riksens Ständer i berörde mätto
sig förbehällit, är Constilutionsstridig, anser sig
af sadan orsak icke kunna med samma motion
taga nägon befattning; men hemställer dock sin
tanka Riksens Högloft. Ständers egen pröfning
mördsammeligen. Örebro den 1 October 1810.
kl Uäxlotl. kUZäerlkrpcrr ock
u. Usmilton.
V!Uot>. Lorx-r--8r1nck-l5
Leä-mätsr, v!xn->r
ckr. I-o^vsn.
kL »5xvAr-t. Prctts-8r1näer«
keäLmZlsr; v!znrr
Ib. >VeiämLN.
LL klsä-rv!r-!» Lonäs-8rLn6-rr
v5xr>rr
Lria ^näerr»oo.
I.. l.uoirius.
i6s Den i October.
UpUK tior Kläil. ock ^öela lien ry 8spk, iZio,
- - kreits-8l8,iciek lien ry - »
- » LorgLrs 8l8n-j«« 6en 1 osäker.
Lonlte-8lZnll«r 6»n r - -
Wördsamt Memorial.
^onr Stats - Utskottet wid förehafwande af
det ifrän Wälloflige Borgare-Ständet remitte.
radeDictamen af Herr Atzctzoren Gahn, rörån,
de utstakandet af en witz gräns örmer hwilken
f. d. Konungen och detz Barn, wid förlust af
dem anflagne underhäll, ej mä tillätas att
närma sig till Swerige, funnit detta ämne icke
tillhöra Utskottets utlåtande; lä har Glats.
Utskottet stolat sädant de Resprctiwe Rcks Stän.
den wördsammeligen tillkännagifwa; dock med
hemställan Ull Riksens Högloft. Ständers egen
pröfning. Orebro den r October 1310.
klA^Ioll. kiäciertkrpers ock k! NA-väräixS kre<le-8t!näerj
^6elns l,e<tsm6kerr vl^nLr Neä^mArers v-lznsr
(?. tftamilkoo. 1'k. Vl elftman.
U2xr!c«^e 8orx»ce-8lZo- kZ Us-iervZräs 8ooöe-8kj».
itetr I.e^rm§rsrr vZ^nrr äcrs l-e^Lmärerr vZ^nrr
Obr. Us^veo. Lrlc ^nftsrsson.
I.. I-uvnius.
vpua
Den i October.
r6r
UxlZL kos 8-m>UZ- 8iks^8l3^äsii Sea r ONobcr itzl».
Wördsamt Memorial.
>-err Capitainen ock Riddaren I. M. D. Lil.
yström bär hos Högloft. Ridderstapet och
Adeln inglswit en dekifrän lia Högloft. Stats.
Utskottet samt Lag Utskottet remitterad skrift, sä
lydande:
"Snart är tiken förståten, inom hwilken
nya motioner fä wäckas, tillät mig derföre att
i dag fä yttra mina tankar uti ett ämne, efter
min öUoerlygelse af wigt. Allmänt är bekant,
att wär f. d. Konung olwungit s/elf bestämde
sin wisielse ort före afresan utur Riket. Dä
förra Riksdagens Högloft. Ständer gäfwo honom
ett genereust underhäll, ansägs inga widare
förbehäll nödige i denna del; Men nu, dä
han lika otwungen affägsnat sig frän den trakt
han walt till sitt hemwist, och i det han nalkas
Östersjöns stränder och synes wilja öpna sig ett
widfträcktare fält för sina företag; männe han
dä kan anses halma uppfyllt tet willtor, enligt
hwilket han af Swensta Folket ej allenast erhällit
sin frihet, men äfwen ett efter wära tillgängar
och elter det tillftänd, i hwilket han
försatt Nationen, ej bcräknadt underhäll? Männe
wi böra stillatigande se honom gifwa nya
ämnen för illasinnades, ehuru föraktliga, lik.
wäl alltid snart uppfattade b rakningar? Föreffrifwer
ej allmänt wäl i sädant afseende nägm
för
Bihang,
ll. B, t^:s Ll, 2L.
162 Den t October.
försigtighetsmätt? Borde ej f. d. Konungen,
genom ett offenteligt kungörande uti utländska
tidningar, antydas:
1:0 Att om dan eller hans barn beträda
Rikets gränser, stola de behandlas lika med
billoge förklarade.
2:0 Att, sä snart han öfwerger trakten söder
om Elbe Floden (eller nägon annan demaroations
linea, som kommer att bestämmas) innebälles
alt utbetalande af dest qwartaler, till dest han
aurwändt till södra sidan om Elben, och hwad,
som pä sädant sätt bespares, blir en fond till
hans barns framtida underhäll, men hwilken ej
utbetalas i dest lifstid, och hwarpä intet intereste
beräknas.
Pä detta sätt skulle jag förmoda, att na.
tionen pä en gäng wisat sig upmärksam och
rättwis, utan atl upböra att wara ädelmodig.
Jag wct, att man skulle kunna säga, atl f. d.
Konungen har en ostridig rätt till den kul af
desta tillgängar, som utgöra i^Lerestet för dest
enskilda förmögenhet. Men har dä den Nation,
som kunnat behandla honom som fiende, och
hwilken twärtom, pä wista willkor, sörjt lör
dest framtida underhäll, har dä den inga rät.
tigheter? Hwad är en Regents enikilda förmo,
genhet, som, utan nödwändighet, lemnadt ett
styckad! Land i mänga millioners förökad skuld?
Mycket mer kunde anföras uti detta ämne,
men jag will ej borttaga mer af en dyrbar tid;
utan anbäller endast hos Herr Baron och Landt.
Marskalken om Proposition ä remisi till wederbörligt
Utstött." Lag
-
Den 1 Öetober. 16Z
Lag-Utstottct, hwilket detta mäl uti noga
och behörigt öfwerwägande tagit, finner sig icke
tillhöra, att nägon del deraf till pröfning wi«
dare motaga, än att till Riksens Högloft. StLn.
der wördmmt hemställa, om icke detsamma,
såsom af ministeriel egenskap, kunde i underdänighct
önverlcmrias till Hans Kongl. Majk,
som torde i Räder, efter hemliga Ulstottets hö.
rande, derww täckas foga de kraftiga anstalter,
som ämnets wigt fordrar, och till det sökta
bUiwudsakelrga ändamälets winNande, säkrast
föranleda kan. Hwilket dock Riksens Högloft.
Suders widare prölnmg och godlfinnande
wördlamt Underställts. Orebro den 1 Octobek
itzio.
^.^e.'lrrs l^ecl^mäierä VäSttLr
stelt. r,l bloröm.
t>L Vt!!«ä. Zoi-gSte-Slln-t-kj
l-Läiiinölsr^ VrKnttr
^nä. WenkZm.
Uxirkr
6ers I^eäsnioterS vätzliLr
L. Almgvist.
1-1 UeäsrvUö» Soiiäe-StLntlsts
UeörmöterS vLgti»
stonLS ^näerskov.
stok. ttolmbergtaa.
164
Den 2 October.
kok ock ^.äeln 6en 6 O^oder 18^0,
?Eette-8rAn6ct oen 4 - -
- ^ L or^sre-^läncket <!en 4 - -
. Lonäs-älZnäet 6en 4 - »
U.
Wördsamt Memorial»
s-ti anförande, ingifwit Lill Hederwärda Bonde-Ständet
och derifrän remitteradt till Bewiilnings.
Utskottet, har Riksdags Fuilmägtigen
Anders Olson frän Orebro Län, äffat för.
klaring af w-Ha delar uti Bewillmngs-Förord,
ningen, hwilka Utskottet här nedanföre sär up.
taga och bestvara i den ordning de blifwit framställde.
Sälcdes förekommer:
"i:v Frägan huruwida priset pä Spannem-äl
och andra waror, som, dä Taxeringarne
förrättas, äro osälde, bör derwid bestämmas
efter Markegängstaxan?"
Enär det pris som denna Taxa utsätter,
stundom är högre och stundom lägre än det som
för Spannemäl och andra waror- under äret
ärhälles; Fmner Utskottet det nämde Taxa icke
vwillkorligen alltid bör tagas till grund wid
Taxering, utan äger den skattskylldige rättighet,
att wid Berednings- och Tareringö Comiteerne
upgifwa hivad han för afyttrad Spannemäl
eller andra waror öfwer hufwud bekommit, och
kwad pris pä det osälda under äret mäst warit
gängse, hwilken upgift Taxeringsmänncn
sedermera äga pröfwa och värmare bestämma.
L.s
Den 2 October.
163
2:0 "Om Capitalister som icke äga 5o R:d.
i ränta, ärv fria frän Bewillning, dä de likwäl
äga ett Capital af 85o R:dr?"
Dä ingen kan bestrida sin lefnads-kostnad
under äret, med blott räntan af 8M R.dr,
utan den som äger ett sädant Capital därjemte
mäste hafwa andra inkomster eller förtjenster;
sä böra detze sidstnämde, pä sätt Bewillmngsstadgan
innebäller, tilläggas berörde ränta och
afgiften för hela den säledes upkommande Summa
ärläggas efter hwad Tariffen No 1 utstakar.
^:o "Om afdrag frän inkomst är tillätit
för hemmawarande Söner och Döttrar dä de förrätta
Dränge- och Pige.systor ivid Gärdsbruket?"
Af sä wäl 1. Art. 1. § 1. Mom., som
ock Z Mom. 3. tz. af samma Artikel, innehällande
att den, hwilken är skrifwen och arbetar
säsom Dräng, Gesäll, Lärling, Handelsbetjent
0. s. w. kommer att Taxeras endifft till den för
sädane Personer utsatte afgift, utan afseende
pä hwad Fadren i bewillning betalar; Anser
Utskottet ofelbart fölia, att afdrag frän inkomst
äger rum för hemmawarande Söner och
Döttrar, hwilka säsom Tjensthjon, till behöfligt
antal, biträda wid hemmanets bruk och
skötsel.
4.0 "Om Torp böra upskattaS och wärdet
afdragas pä det hemmans wärde, hwarifrän
Torpets ägor blifwit tagne, samt om de Torp,
hwilka ej kunna j em föras med något hemmantal
och för hwilka wisa weck», dagsverken ej
ut
-
166 Den 2 Oelober.
Utgöras, born päröras lika afgift som SkyddsTabellen
för utjordar ursäiter?"
Dä Z. Mom.-Z. §. r. Art. irmehällcr, att
för Torp och Lägenheter, som pä längre eller
kortare tid äro afsöndrade frän sin Bohlstad,
samt i öfrigt för all Jord ä Landet, som ei
till wist hemmantal är beräknad, betalas lika
afgift som rör de Hemman i samma ort, ined
hwilka de i godhet och afkastning närmast kun.
na jämföras, hwaraf fölljer, att nämde Torp
och Lägenheter bora wärderas, enär jemförelse
iljest icke kan ske; saint nägot afdrag frän det
Hemmans warde, hwaraf Torpet fält sina ägor,
destomindre kan komma i fräga, som Hem.
manet endast wärderas efter de ägor detsamma
dä innehaswer, men icke efter de som dertill
kunna lydt; Alisa och enär Skydds. Tariffen
pag. 57 bestämmer hwad för Torp af sämre
beskaffenhet än oswannämde, betalas bör, tror
Utstottet nägot widare stadgande i förrberörde
afseende» icke wara ar noden.
5w ''Att i- Art. 5. §- 5- Mom. jämte
Tariffen N.o 2 pag. Z8 och Forniulairet för
uppgift till Mantaloffrifmng pag. 59 utmärka,
att den till 40 sk. bestämda Skydds-afgift för
Drängar bär utgöras frän
däremot Tariffen N:o 2 pag. 42, syneS stadgä
att nämde afgift bör utgä för I8de äret?'
W d granstning häraf, hgr Utskottet icke
funnit nägon annan mening af förenämde Tariff
rätteligen kunna dragas, än den, att berörde
afgift 40 sk. bör ärläggas af Drängar
som äro emellan 18 och go är. 6:0
Den 2 October. 167
6:0 ''Om de wid Arme-n, och Flottorna
besinteliga högre och lägre Embets- och Tjenstemän
samt Manskapet, sorn äga särskild för:, ögenhet,
stola, efter manligheten, ärlägga sina
afgifter till Regementernes Uppbördsmän elier
till Krono Fogdarne, sedan nägon särstild Taxering
inom Regementen ej synes äga rum?"
Till swar härä, fär Utskottet äberopa sitt
under denna dag, öfwer Herr Majoren Kru ns's
ifrån Högloft. Ridderstapet och Adeln remilte.
rade Memorial,' särstillt afgifne utläiande,
hwarigenom Utstottet föreslagit, att Uppbörds,
männen wid Regementen böra hädanefter sein
hittills uppbära och redowisa Herrar Officerare?
och öfrige Tjenstemäns wid Regementen Utskyld?,.
7:0 ''Wid 2:dra och 4:de Ätomenten u
2:dra Articktcn af Bewittnings - Förordningen ,
är ainnärkt, att desia Monient synas tarfwa
närmare förklaring;"
Och som Utstottet uti sitt, i anledning
af Herr Adwoeat - Fistalen Falk m ans anmärkningar,
den 22 sistledne September afgifne
utlätande, redan projecterat ny redaction
of berörde Moment, torde Utskottet wid detta
tillfälle endast fa äberopa innehället deraf.
8:0 "I anledning af 5. Art. 1. §. 1 Mom.
srägas: Om tjenstgörande Militairen sä wäl i
Staden som pä Landet, böra wid Tarerings
Comiteen sig anmäla?"
Dä ingen genom Förordningen är fritagen
frän skyldighet att aflemna de häruti föreskris,
ne uppgifter, ej mindre till Mantalsskrifning än
168 Den 8 October.
Berednings, och Taxerings.Comiteerne, utom
hwilka den afgift sorn en och hivar, efter de
antagne grunderne, bör utgöra, ej etter kan
stämmas; Sä sinner Utskottet det wara cn a.
feibar följd, att äfwen Militairs Personer bäde i
Stad och ä Landet, böra sickauppaifter aflemna. Och
9.0 ''Har den fräga blifwit framställd,
huru Aojuneter hos Pastorer, Hus. Präster,
Skrifware och Lärlingar skola Taxeras, emedan
Veste Personer icke äro uppförde i Tabellen N:o 2?"
Hwad Adjuncter hos Pastorer angär, sä
bwa de Taxeras i likhet med hwad för Embete.,
män stadgadt är; Och dä Hus. Präster närmast
kunna jemföras med priwate Informatorer af
första Clasten, anser Utstottet den i Tariffen
No 2 pag. 49 utsatte afgift, 8 Rw., böra pä.
föras de Hus-Präster^ som ej haima sä stor
behållen inkomst, att Bewillningen derföre be.
st.ger sig till högre belopp.
Wrdkommgnde äler Skrifware och Lärlin,
gar; Sä är t äberopadc Tariff und.r pag. 42,
50, 32 och 56 tydeligen utsatt hwad desi. Persöner
i Bevillning böra b tala.
Detta allt öfwerlt-mans dock till Riksens
Högloflige Ständers närmare granskning och
afgörande. Örebro den 2 October r8ro,
Vä ljusvik. ^.IclcjorsilrrperL oc!r Vä blo^vAr^i^e kre^e-8tänäets
^.äslnz L-eä^mätcrL i^eänmSresL
sgc. (llr»n8tellr. gob. Wjjl^mzn
VrNo6, vorgirs-8rIn<Iet? Ho»c!e-8lIir
l>e6LmZcerL
väANLr. Nsclarnörer-i v.i^NLr
löst. ?<-r. 6t»absrtz '
j-, ?. Krstlrnhsi-Z.
. ^ . vxira
Den 2 October. 169
Vpläk I.O5 8166. ock, ^.6e!n 6en 6 Oetc>K, i8lO.
» " , Vreste-Sräncler 6on 4 - -
8or^Lre-5»dän<1ed c!sn 4 - -
» - 1>on6s-5räu6sr 4 - -
Wördsamt Memorial.
lander den 2?ckra sistledne September, har
Hög off. R'dderskapet och'Adeln till BewillningSUtlkottet
remitterat ett af Herr Majoren C. von
Kruus dit ingifwit Mem rial, innehällande
hemställan, om icke, af anförde skäl, det kunde
stadgas, att Cheferne för de pä Landet förlag,
de Jndelte Regementen böra hwarje är, inom
October mänad, tillsända Landshöfdingarne full.
ständiga Förtekningar pä atla i Länet befintelige
Officerare och Tjänstemän som höra till Regementet,
med utsättande af deras Boställe och
Löne.willkor, antingen det förra är bort-arrenderåt
eller ej, med hwad mera som till upplys,
ning tjena kan, pä det icke allenast hivar och
en sedan, mä, wid de i Nowember och Decem.
ber skeende Mantalsstrifnmgar, blifwa i man.
tal sknfiven w:d sitt Boställe, säsom det rälta,
ste stället, oaktadt cn eller flere kunde uppehäk--  la sig annorstädes; utan ock Taxerings-Conn.
töerne sämedelst komma i tillfälle att för of.
wannämde Personer bestämma den Bewillning
de böra betala, bmaröfwcr Häradsskrifware^
sedermera kunde effe ana Förtekning till Lands,
höfdlngen, som sku e besörja att den sammH
genom Regemento-Cycfen tillställdes Regements.
ffrifwaren, med Läggande för denne sednare.
att
170 Den 2 October.
att af hwars och ens Lön innehålla den honom
päförde Bewillning, samt att Medlen uti Landt.
Ränterierne lefwerera och i behörig ordning
redowisa.
Wid öfwerwägande häraf, har Utskottet
ansett sig sä mycket hälldre böra tillstyrka bi.
fall af denna hemställan, som det deruti före»
slagne stadgande ä ena sidan befordrar nödiga
uplysningar för TaperingSmännen, och ä den
andra föreser Statens säkerhet att i rätten tid,
och pä sätt hittils warit manligt, erhälla den
Bewillning, som i förenämde afseende bör utgöras;
Hmadan ock Utskottet föreflär, att wid
slutet af 6.te Momentet 5. §. Z. Art. af Be.
willnings Förordningen mä tilläggas:
Lär att ksmma wederbörande TaxeringsLomiteec
tillhanda, bära Lheserne för de
s Landet färlag-e ^ndelte Regementen inom
Gctober mänads slut hwarje är tillsända
Landshöfdingarne personelle Lörtekningar,
som noga uptaga hwars och ens wid Regementet
innehaswande Embete, Boställe och
Läne-wiUkor med hwad mera som till upplysning
för Taxerrngsmännen tjena kan. Esser
Eaxeringarnes stut aligger ^äradsstcifwarne,
att öfwer alla de Officerare och öfrige
Tjenstemän wid Regementen påförde
afgifter, ofördröjeligcn upprätta och till Landshöfdjngarne
aflemna Lörtekningar, som ge,
nom wederbörande Regements Besälbafware
höra tillställas llppbördsmännen wid Regcrnent
n, för att samma afgifter af hwars
Den 2 October. 171
ch ens Lön innehalla; Rommande att förallas
m^d detze medels lefwererande och
edowrsirnde pa sätt hittills warit wanligt.
Hwilket likwä! Riksens Högloft. StänderS
mpröfwande wörosammeligen underställes. Öre»
ro den 2 October 1810.
(ä Kilobi. oell kä ?re^e-8t§ndel5
Adelns I-eäLmärers vä^NLr I-eäLmäterr väzaLr
Orovsteät. Job. V^Ujlrmsn Ossperssoo.
VZIIokl. Lorg2re-8tändots UeckervZräL Lon6e»8rRndetL
vä^orr I-eäLmäcers vätzULr
äob. ?rt. LlsäberZ. öob. kelLZn.
I.. ?. l^slleabsrZ.
Kos ock ^.äeln den 6 O^ob. rtzro»
?re1ie-8ränder den 4 - -  - Lor^Lre - 8rändet den 4 - -
Londe-8rändet den 4 -
Wördsamt Memorial.
^anledning af Wälloff. Borgare. StändetS
emisi under den sistledne September, fär
ewillnings Utskottet äran härmed aflemna ytt.
mve öfwer Herrar Borgmästarne Palmborgs,
len sen 6 och Ullbergs samt Herr Bruks
)atron
Vjuhrs derom gjorda anhällan, att
en förskoning i Bewillning, som genom ,gde,
»:de, io:de och lite Momenten uti §. 1.
Akt.
§
172 Den 2 Ockober.
Art. af Bewillnings Förordningen blckwit tik.
lagd Städerne Uddewalla, Ämäl, Upsala och
Österlund samt Inwänarne i Westerbotten och
den norr om Öre Elf belägne del ar Nordma.
Ungs Socken mätte intill trästa Lagtima Riks.
dag fortfara.
Dä nämde Städer och Otter ännu icke i
nägon mon fäkt åtnjuta den eflergilt i Be wilt,
ning, som dels för brandskada, och dels för li.
dande genom kriget, blifwit dem wid sista Riks.
dag förunnad, och derwid ingalunda kunnat
förutses, att Riksdag sä korrr tid derefter, som
skett, skulle infalla; kan Utskottet icke annat än
tillstyrka, alt den förenämde Städer och Orter
lämnade befrielse ma intill nästa Riksdag fortfara;
Hwilk-t dock till Riksens Högloft. Ständers
Eget godtfinnande-wördsammeligcn öfwerlämnas.
Örebro den 2 Ootober igro.
qc!i krs/ke -
1.e«lLmärLr5 v^asr 1.scj2mörer5
^r>c. Oronktsät. ^ob. V< jjliw.LN Lss^ersro-n,
Viillokitze 8c>rgsrs-8rI>ilieri kl! Nsöerv.^62 8snrle-8r^nr.
?äLmuler5 vägnar ^err
^ok, ?et- Llsöberg. ^ok. XVe8«jng-.
U. ?. UzllsnkrsrA»
Den 2 Ockober. L7Z
VpttK lior srmtilze 8i!<L-8r8näeii ctrn 6 ONob, iLro.
Wördsamt Memorial.
s^)edan till Bewillnings. samt Allmämna Be
swärS.
och Oeconomic-Utskottens gemensamma
ätgärv btttwU remitterad Kongl. Majtts Nådiga
Preposition as den iz sisilcdne September,
hwarigenom till Riksens Högloft. Ständers pröf.
ninch l Räder öfwerlemnas den af de flere Personer,
som utgjort Dircctloucn af ett i Carlskrona
inrättade Bränneri Bolag, uti underdänrg
skrift, framställde anhållan om en sädan ändring
för Carlskrona Stad uti den wid sista
Riksdag allmänt bewilljade rättighet af Bränwins
bränning, som, utan att minska den för
Staten päräknade inkomst, kunde pä en gäng
förekomma den förlust, hwilken genom Inrättningens
upphörande skulle Bolaget tillskyndas,
och trygga Kronans öfwer allt i Staden belägna
dyrbara Werk och förräd jemte Jnnewänarnes
enskilda Egendom för hotande olyckor af
tillfälligt genom en allmän Bränwins-bränning
beredde' Eldswädor; Sä hasina Utskotten sammanträdt,
och detta ärende under öfwerwägan
de
tagit. - ,
Härwid hafwa Utskotten inhämtat, huru- .
som Herr Landshöfdingen och Commendeuren
Friherre af Häkan 6 sion, öfwer berörde Ansökning
hörd, icke allenast witsordat hwad Bolags.
Direktionen yttrat om faran för Eldswä
dor
i händelse det tillätes Hus ägarne att inom
deras
174
Den 2 October.
deras Tomter och Åbyggnader anställa Brän,
wias tillverkning, utan ock widare anfört, at!
Slavens anläggning pä kringfiutne Holmar och
Skär, till en del af ringa wido, ej medgifwlt
stora Tomtrymder: Att al dem, flere äro styc
kade emellan särskilda äg.re, hwarigcnom Bygg
naderne i samma nion mtill hwarannars ingi
hopträngas: Att desir Byggnader, med fä undantag,
bcstä af Träd. hwarföre en beständig
uplnärksamhet till E ds nädors anvärjande fordras,
men att denna eftersyn, sä noggrann den
ock mä wara, skulle blifwa otillräckelig, om en
mängd Bränneri werk inrättades, hwilka, drif.
ne natt och dag alia årstider, nödwändigt ökade
wädan, batlst Bränningen sannolikt till
större delen k-nmne att ivcrkställas af Husägare
i de mindre Clasierne, där hwarken omtanka
till widtagande af nödiga föisigtighetsmätt,
eller medel till deras utförande i allmänhet
kunde päräknas: Att ändteligen en wädeld inoin
Carlskrona ej endast skulle bereda enststdte förlu.
ster, utan ock, wid en sadan olyckshändelse,
Kronans kostsamma Inrättningar, Byggnader,
Werk och Förråd sä mycket lättare förstöras,
som manga af dem dels ligga nära intill en»
skilldas Boningar, dels äro med dem pä samma
gator ock inom samma qwarter inblandade.
Med afseende pä detza omständigheter, anse
Utskotten sig wäl böra tillsiyika rättighet för
Carlskrona Stad, att hädanefter som hittills,
fä utöfwa Brä, wins-bränning och Distillering
i ett sammansatt Werk, anlagdt som det nu
befin»
Den 2 October.
175
Kesinteliga, pä en frän Staden afstilld Holme;
Men som alla Stadens mnewänare, hwilka,
enligt Kongl. Majtts Nädiga Kungörelse den
iz:de nästledne Junii angäcnde Bränwins.
bränningen i Riket, äro berättigade att af den»
na senare sig begagna, hwarken äga eller till
äfwenkyrs kunna fä de! i nämde Bränneri»
w rk; Sä, och till dervarande af den rättighet
dem sämedelst är lemnad, och hwarwid Ve böra
bibcbättas, sä länge de sig densamma ej bewis»
ligen afsagd!; kunna Utskotten icke annat än
wid berörde tillstyrkande fästa det förbehäll,
att den eller de af Stadens Jnnewänare, sorn
icke äga del uti oftanämde Bränneri werk, eller
där ej kunna fä utöfwa Bränwins tillwärkning,
mä deraf särstillt sig begagna, pä sätt efwanäberopade
Nädiga Kungörelse medgifwer.
Beträffande den afgift som för i frägawa»
rande Bränwins. bränning bör äläggas; Sä
enär det instämmer med billighet och rättwisa,
alt Carlskrona Stad, i likhet med Rikets öfrige
Jnnewänare, widkännes den afgift som för
enahanda rättighet mäste utgöras; Finna Ut»
stötten i anledning äfwen af nysinämde förbe,
häll, att wid Bränwins Bewillningens bestäm»
mande för nämde Stad, bör följas de grunder
högstberörde Nädiga Kungörelse innehäller, sä
wäl i afseende pä Personella afgiften, som den
hwilken i och för Pannerymden är utstakad,
Hwil
-
L76 Den 2 Octobek.
Hwilket allt dock wörd^mmeligen öfwerlemnäs
till Riksens Höglofliga Ständers ompröfwande.
Orebro den 2 Oclober iLio.
UZxlotl. Niääerllcspstr arli Xäelnr l-ecksmöterr v!zn>-
^scob Lrons»e6t. Oanclrvsrät.
k! NZAv5r«!ixe krelie-8t!näek! l.eäsm?ter! v^nri
polian
Wislrmsn O»»psrb8oo ^ob L. blult
V!llotl.
Locxrre-Ltjnäerr l-eclimLterr vj^nrr
^oksn Weklk,.' 6. klkmrn.
k! U-6srvrr6<l 8on«Ie-8rAn6et5 l-eäsm§ter5 v!xnLk.
^ok. IvlLAN. VVessinz. ^öa« vilsson.
I.. ?. ksllevbsrz. Orr! I). 8kozm»lu
Uxljk Ko; §LmteI,zs MIcr-8r8n6en 6en 1 ONoker lItS,
Wördsamt Memorial.
^Iti hos Wällofl. Borgare-Ständet ingifwet,
till Lag.Ulskottet reniilteradt, M moria!, har
Herr Carl M. Wäng andraait hu ul m enär
Fabriks Idkare och Handtw>ukare, till b styr.
kande af sine Fordringar, äkeropat R.cki.mg
öfwer hwad de för sina tiliwerk.u gar kunna
haft att fordra, desie rakningar wiv Domstol
icke ansetts medföra rätt till betalning; öwarföre
han föreslagit det stadga>de, atl Mann.
facturister och Handtwerkare, lika med Hand.
lande, blefwe tillätit med Ed gckwa sin fordran
fullt witsord; Äfwensom i sammanhang här.
med yrkas, art, dä en Längifware behör gen
Bok.
Den 2 Lctobek. 17?
bokfört en försträckt henninge siimmä, honom
mä tillätas Med Ed bestyrka samma sin fordran,
dä den af en wederp.wt till äswentyrs bestrides.
Lag utskottet bär, wiv grauffning af desie
yrkanden, ansett Stadgandet i r7- Cap. 2. §.
Rät te g ängs Balken angäende bewiöning genom
bok, wara bygdi pä sädan grund, att det ej
bör utsträckas tilt andre, än de i samma Z
Uttryckeligen nämda omständigheter, som äro
1:0, att Fordran härrörer af utborgade waror,
och 2:0 att Bok öfwer Handel och Köpenskap
blrfwit behörigen förd. Pä grund af hwilken
förstnämda erforderliga beskaffenhet Lag Utstot»
tet, för sin dtl, icke finner skäl till antagande
af bwad om penninge-län är wordet yrkadt;
Hälst en Manufacturist, eller Handtwerkare -  lika beqwämt, som Handlande och andre Persdr
ner, kunna äga tillfälle att ä gifna penningeförsträckningar,
hwilka med Waru utbvrgninqar
ei böra förblandas, taga Skuldebref eller förse
sig med andre wanlige bew>s.
Och beträffande hwad Herr Wäng i öfrigt
änfört, finner wäl Lag-Ulskottet, dels att icke
blotta räkningar, utan endast sädane, som pä
werkelig och ordenteligen förd B k öfwer hwad
gitborgadt och betaldt blifwit> sig grunda, det
witsmd kan tillerkännas. som ofwanberörde La»
gens rinn medgiswer, dels att sädant witsord
enligt Kongl. Förordningen den 28 Junit 1798
§. 2. ej eller kan äga rum i afseende pä Wa»
tor, som bergås hartiewis, pä trenne eller flere
mäna
Liha»A>
H. B. 2Z, 24^
178 Den 2 October.
mänadcrs anställd med betalningen; Men att,
hrvad andre utborgade waror beträffar, hwar
och en, som ordentelig Bok öfwer handel och
köpenskap förer, bör äga den bewisuings-rätt,
17- Cap. 2- §. Rättegä-rgs. Balken medgrfwer,
och säledes äfwen Handlwerkare, Mauufacturister
och Fabrikanter, hwilkas köpe-albanbiingar,
enligt sakens natur, och Handels. Backens i
Cap. 4. och 9. §. §., ofelbart under handel och
köpenskap begripas, och hwaröfwer,-dä till werkningen
är större, Bok nödwändigt mäste föraS.
I följe häraf och till förekommande af vrätt
tillämpning af detta Lagens rum, anser
Lag Utskottet sig böra tillstyrka den Förklaring
deröfwer: Att det witsord, hwilkcr enligt
17. <Lap. 2. §. Rättegångs. Balten jänisörd
med Rong! Lörordnkngen den 28 Juni»
1798 §. 2. tillkommer den, som, till bestyr,
tande af fordran för utborgade waror,
äberopar Böcker öfwer bandel och köpenskap,
äfwen sträcker sig till waru - tillwerkare och
förädlarc, hwilka öfwer sin rörelse Bok och
Räkning behörigen halla, eller hälla lata.
Hwilket dock Riksens Högloft. Ständers widare
pröfning wördsamt understätles. Örebro
den Scvlember i8iv.
pz NäZIokl. !U6äerlkLpek5 ock ?re0e. Zlänäer»
I.e<!sn>^lerL 1.e6,mAlsr5 väAnrr
^ok. sl dlorcljn. lL. /V. /Arngvist.
?! NLAt!ni«le 8orzrre-8l1n- Nsäervlrär Lon<ie-8k!n
6«ls
l-eciimAkerr v!xv»r <!«r, I.eäsm2rerL
^nä. dlenrsn. )onss ^n6err«on.
Joli. Uolmbsrgs^oa.
Utdrag
Den 2 Octobek.
Utdrag af Högloft. RidderskapetS och
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagrn i Orebro den r Octob. 1810.
S. S. 3)iföft Högloft. Ridderffapet och Ädeln
Stats Utffottets den 29 sistledne Septemb.
pä Bordet lagde Memorial, rörande Kongl.
Masts Nädiga Proposilion, angäende betalning
af Hamburgska Banquiererna Awerhoffs Arfwingars,
E. A. von Hålles s- Sons, och Luis
§4 Jencquels fordringar. Ur snprs.
kx ?kotooollo
/^. 6. 8ilfvsrstolpe.
Utdrag af Högloft. RidderstapetS och
AdelnS Protokoll ivid Urtima Riksdagen
i Arebro den 2 Ocrob. 1810.
S D. 23id förnyad föredragning af Bewill
nmgs.
Utffottets den 25 Septemb. första gän.
gen upläste Memorial med bifogade Utlätanden
öfwer ve af Ädwocat Fiffalen Falkman. Borgmästaren
Lindström, nied fteke, framställde
anmärkningar wid Bewi'lnrngs - Förordningen,
blefwo de ttll deras innehåll blfallne och gillade;
amliwdes endast Ridderffapet och Adeln, wid
den framdeles ffeende redactionen af de gjorde
förändringar, tiiläggMgar eller bestämningar,
twänne ord, säsim Mindre riktige, böra utgä,
Nemligen;
180 Den s Octo b er.
1:0 Ordet alltid utur den af Utskottet för,
reflagne redaction af 2:dra Punkten, L:dra Momentet
af 2:dra Artikeln;
2.0 Ordet ofelbart utur utte Momentet,
g:te K., af z:dje Artikeln, uti den tryckta Bewillnings
Förordningen;
Hwarom be öfrige Respectiwe Ständen
ffulle genom Utdrag af Protokollet wänlrgen
underrättas. Oe supr».
Lx protocollo
A. 6. Siltverstolpo.
Utdrag af Högloflige RidderssapetS och
AdelnS Protocoll wld Urtima Riksdagen
i Orebro -en a Octob. 1810»
S. D föredrogs ä nyo och bifölls StatSUtssottets
den 29 sistl. September pä Bordet
lagde Memorial, i anledning af Konungens
Nädiga Proposition angäende Förwaltningen af
Kungs, och Klmgs-Lavugärdarne. Or suprs.
^x ?rstycoIIo
O. Silfverstolpe.
Utdrag af Högloft. RidderssapetS och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den r Octob. iZlv.
S. D. föredrogs ä nyo Lag.UtssotketS den
»9 sistlrdne September pä Bordet lagda Memorial,
Den s October. rsr
rial^, rörande förändring r Kongl. Kammar,
Eollegki Kungörelse af den 20 Maji »799, an.
gäende förbättring i 1733 ärs Landtmateri.tapas
12 Moment, och beflöt Högloflige Ridderskapet
och Adeln att till bwad Lag-Utskottet föreflagit
lemna sitt kxfall. Or suprs.
L^x ?rotoool!c>
L. Silfverstolpe.
Utdrag af Högloft. RidderssapetS och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riks.
dagen t Arebro den r Ottob. r.8lo»
G. D. föredrogs ä nyo 06) bifölls Lag Utskottets
den 29 sissi. September pä Bordet lag.
da Memorial, i anledning af Konungens Nä.
diga Proposition rörande Förklaring öfwer i.
Z. 7. Cap. Rättegängs. Balken, angäende Jntek.
ning i fast Egendom. Or suprs.
Lx ?rotocollo
6. Silfverstolpe.
Utdrag af Högloft. RidderssapetS och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riks.
dagen 2 Orebro den r Octob. igro.
D 8öndiwgs a nya och gillades Banco.
Utskottets, den, 89, September pä Bordet lagda
utlä
-
182 Den 2 Oktober.
ptlätande öfwer Herr H. I. Sahlefeldts f§k
delägarne i Äbo D»scont'Contoir gjorde pästäende,
att emot Bankens Transportsedlar äterfä
det Silfwer, eller SilfretS belopp, i Specie
mynt, som Actie ägarne, till winnande af delaktighet
i werket, uti Banqucn inlemnat. Or
puprz.
Lx Lrotocollo
O. 8illvsrstolpe,
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständer wtd Urtima
Riksdagen i wrebro den 2 Octo.
ber igro.
S. D. 8ag Ulffotteks Förftag, till Lag, att
wid inträffande Folkresningar och wäldsamma
upträden i agttagas, blef jämte de inom PresteStändet
däremot gjorda anmärkningar, till bemäita
Utskott äterförwisadt. dir supra.
Lx ?rotoco!lo
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Hög.
wördige Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen i Orebro den s Oktober
,8l«.
S D. ^ anledning af Högloft. Ridderskapets
och AdylnS uti Protocolls. Utdrag af den 2g
näst
-
Den 2 Oktober. 18?
nästledne September gjorda inbju^mna bestor
Preste-Ständet att lika med Högloft Rodderska'
pet och Adeln samt Hederwärda Bonde Stä det
till serskillda Utffottet remittera den bos de
öfrige Respectiwe Stånden wäckta frägan, om
wista försigtighets - mätts widtagande ull fö.
rekommande däraf att f. d. Konungen mä
närma sig till eller beträda Rikets gräusor.
supra.
Lx ?rvkooo!lo
^ O.
Utdrag af Protokollet, hället hvS
wördige Preste. Ständet wid Urnma
Riksdagen i örebro den 2 Octo.
ber ,Zlo.
S. D. (§fter upläsande af 2:ne ifrän Högloft.
Ridverffnpet och Adeln inkomne Protocolls - Utdrag,
b stöl Preste Ständet, att lika med Högloft.
Ridderftapet och Adeln,, ät det af Riksens Stän
der nedsatte särskilldta Utskottet updraga akt oigifwa
sitt utlätande öfwer den af Herr Pahl.
man, Fredric, gjorda motion, det mätte d.
af Riksens Ständer wid sistledne Riksdag fårtade
beslut, hwilka till den nästföljande Riksdagen
skulle blifwa gällande, i alt hwad af
Riksens Ständer nu icke annorlunda stadgas,
fastMlas, äfwensom att anmoda Stats.
Utskottet att uvgifwa sättet, huru de sä kallade
Riks.
184
Den 2 Oktober.
Riksdags.kostnaderna för Riks Ständen ock Ut»,
skotten, säsom till Skrif, materialicr, L,us,
Wärme m. m. stola för innewarande Riksdag
hestridas. ruprs,
Lx Lrotocollo
^lmgvill.
Utdrag ak Borgare. Ständets Proto,
coll trid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 2 Oktober »8io.
S. S. 8Äid förnyad föredragning af StatsL
Utstotlets utlåtande öfwer Kongl. Maj.ts Nä.
diga Proposition om Kungs, och Kungs-Ladu,
gärdarnes Förwaltning, fann Borgare.Ständet,
i anledning af förekomne anmärkningar, stät
att ärendet tilt UtstottetS ytterligare beredning
Äerförwisa, Ur ruxm.
Lx ?rotocol!o
v. Vrlenus.
Utdrag af Borgare. StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Hre-ro
den 2 Oktober i8io.,
S. O. Instämde Bergare-Ständet, uppäHög.
loflige Rtdderstapets och Adelns inbjudande,
uti desi komitz till det särstilldta Utstottet af. Herr
Pähl
-
Den 2 October. 183
Päbkmans motion, att de af Riksens Srän.
der wid fistledne Riksdaa sättare beftui, tom
hill den nästföljande b nde biifwa gällande, mat«
te fastställas uti allt. bwarnn Riksens Ständer
NU ej annorlunda förordnade. Or suprs.
Lx Nrolocotio
I. l), Vsteriur.
Utdrag af Borgare. GtändetS Proto.
coll wid Urrtma Riksdagen i Orebro
den r Oktober iZio.
S. D. Äemitterades till Lag Utstoftet ett Me,
moria! af Herr Borgmästaren A- Nenzen,
angäende föriflagen ändring i Formaliteterntz
wid afhandlingar em Iordafäng. Ut supr»,
Lx pratocollo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare. StändetS Proko,
coll wid Urtima Riksdagen t Hre«
bl o dey 2 Of. ober i8io.
S. D- ^)>vad Stats. Utskottet i Memorial af
den 27 September yttrat uppä Högloft. Rid,
derstapets och Adelns Remitz af wäckt fräga om
förekommande deraf, att f. d. Konungen mH
HS5
186
Den 2 October.
Den 2 October.
187
beträda eller närma sig till Rikets gränsor, blef?
af Borgare.Ständet gilladt och godkändt. Uts
supé».
Lx ?rotoeollo
l). Valerius.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
deStändet wtd Urtima Riksdagen i
Arebro den r October i8io.
S. D. §fter det upläst blifwit ett frän Hög.
loflige Ridderffapet och Adeln insändt Proto.
colls.Utdrag af den 29 i denna mänad, innehällande,
det Ridderffapet och Adeln till sär.
skilda Utskottet nu mera remitterat en gjord Mo.
tion om witze försigtighet, mätts widtagande,
till förekommande deraf, att f. d. Konungen
mä närma sig till eller beträda Rikets gränsor,
tillika med ett af Herr Kammar.Herren Axel
Gabr. Silfverstolpe ingifwit Dictamen i
samma ämne, beflöt Bonde-Ständet, som redan
den 26 dennes till samma Utskotts handläggning
förwist Eric Anderson frän Kopparbergs
Län enahanda Motion, pä gjorde inbjudningar,
instämma i förstnämde Remis. Or supra.
Tx krotocollo
6abrie! Oämanv.
Utdrag
U drag af Protokollet hältet hoS Bonde
Ständer wid Urtima Riksdagen i
Arebro den r Oktober 1810.
S D. ^ill hwad Srats Utffottet uti twänne
till Sländet ankomne och nu upläste Memorialer
af den 27 September och den 1 October i
anledning af Capitaine I. M. Danckwardt
Liljeströms frän Högloft Ridderffapet och
Adeln, samt Atzetzor Gahns frän Wälloflige
Borgare-Srändet remitteraoe D>ctamina, rörån,
de witze försigtigbets-mätt, till förekommande
deraf, att f. d. Konungen mä närma sig eller
beträda Rikets gränser, sig yttrat, att frägan
ej hörde till Stats-Utffott.ts uptaqande, lämna,
de Bonde,Ständet sä mycket bäldre sitt bifall,
som Ständet redan den 26 September hade till
särskildta Utskottets handläggning förwist ett af
Riksdagsmannen Eric Anderson frän Dalarne
i samma ämne ingifwet Memorial, ve
supra.
Tx ?rotocollo.
Oabriel Öämarm.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den r October 18ro.
>,s.
'ä«
S. D. >—>om, enär nu föredrogs Bew llrUtskottets
den 22 sistl. September afgrfr
L88
Den 2 Oetober.
tande öfwer Adwoeat. Fiskalen Fal k man K/
Borgmästaren Lindströms och de fleres af
Wällofl. Borgare. Ständer anmärkningar wid
Bewillnings Förordningen af den 28 April detta
är, nu ätskilligt anmärktes wid samma ut.
lätande; Sä beflöt Bonde. Ständer äter.remisi,
med anmodan till Utskottet, att öfwer desta.
päminnelser med sitt yttrande ofördrvjeligen inkomma,
bit 8yx>rL,
klx ?ratocollo
, LLbriel Oälnxao.
Den 2 Octvbek.
189
Utdrag af Protokollet hältet hos Bonde.
Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 2 Oktober iZio.
S- D. Instämde, pä inbjudning genom upläsd
Protocolls. Utdrag frän Högloft. Ridderstspet
och Adeln af den 29 dennes, Bonde. Ständer i
det updrag, Ridderskapet och Adeln gjort ät sär.
skilda Utskottet, att uptaga och afgifwa sitt ut.,
lätande öfwer den af Lieutenanten O. F. Pähl.
man gjorde Motion, det de af Riksens Ständer
wid sist hällne Riksdag fattade beslut,
hwilke till nästföljande Riksdagen skulle blifwa
gällande, fastställas mätte i alt hwad nu icke
annorlunda jkadgaS. Ur suxr».
klx ?rotk)0oIlo.
bLbrisk Öämsna,
Utdrag
Utdrag af Protokollet hältet hos Bonde.
Ständet wid Urtima Riksdagen L
Orebro den r Oktober 181 o.
S. D. §fter det, af de frän öfrige respectiwe
Ständen insände Protocolls-Utdrag af den 26
och 29 September Bonde > Ständet inhämtat>
att Mcd Ständerne bifallit Stats-UtjkottetS den
r8 i samma mänad gjorde hemställan, om nägot
ärligt Understöd för afl. Öfwer. Commisiarien
Lindstedts Enka och Barn, lämnade, uppä
Talmannens derom framstälde Proposition, äf.
roen Bonde. Ständet till berörde understöd sitt
bifall, bit raxrs»
Lx ?rotocol!o
Lgbrlel Öämaon.
Utdrag af Protokollet hållit hos Bonde-Ständrt
wid Urtima Riksdagen i
Arebro den r Oktober igio.
S. D. 8ag.btlstottets Memorial af den ig i
denne mänad, hwarigenom samma Utskott ansett
sig ej tillhöra att meddela hufwudsakligt utlätande
öfwer den af Bengt Nilsi on frän Bo.
hus Län wäckte fräga om behofwet af nägorl
ytterligare Författning, för att förmä Landt»
mätare till fullgörande af sin skyldighet Char
torne
-
190
Den 2 October.
Den 2 October.
rSi
torne att aflemna, uplästes; O.b lät Ständet,
Ulan anmärkning, derwcd bero. Or suprs.
lrx ?roroco>lo
6i,br!-!
Utdrag af Protokollet, hcklet hos Bottde-Ständer
utd llrtima Rlködcgen i
Orebro den 2 October »8ro.
S. D. ^öredroos och bifölls twänne Lag Ut.
ikottets ben 29 September pä Bordet lagdeUtlätanven
af den 1-; i samma manad, det ena t
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Riksens Ständer om en särskild försåtning
i missa omständigheter angäende intekning
i rast Egendom; och det andra öfwer den för»
klaring Riksdagsmannen Bengt Andersson
frän TIssb rgs Län sökt af »2. Momentet i
Kongl. Kammar. Coliegii Kungörelse den 20
Maji 1799 rörande Landtmätare arfwodet. tät
ruprs.
Lx ?rotooo!Ia
Lgbricl OämLna.
Utdrag a^' Prolccollet, hället hosBoire
Gtändet wid u tima Riksdagen i
wrebro ten 2 Oc.cber 1810.
S D. I^plästes ett Utdrag af Protokollet, häl.
Nt hos Högiofl. Rldderffapet och Adeln den 29
Sep»
september, hwaraf inhämtades, att, i anledtmg
af 59. §. i Riksdags Ordningen, som stadjar,
att Riks Ständens Protocoller stola tryeäs,
och sä wida uptagne Prenumerations-med.
en funnits otillräcklige för kostnaden, Ridderkapet
och Adeln beflutit anmoda Stats Utskottet,
>tt sig utläta om möjeligheten och sättet, att
ned understöd af Stats-Werket utföra äterstände
tryckningen af Ridderskapets och Adelns
protocoller för sist hällne Riksdag, äfwcnsom
ryckningen af Protocollerne för den innewaranc>e,
sä ock det till alla Riks, Standens Prvtocoller
hörande Bihang; Hwarjemte Ridderstapet
dch Adeln päfordrat Stats-Utstottets yttrande,
-uru RiksdagS-kostnaden för Riks-Ständen och
ltstetten, i anseende till ffrif.materialier, ljus,
ved, m. m. komme att godtgöras.
Bonde Ständet, som, dä Directeuren Sohm
stfwit tillkänna sig, i anseende till bristande af.
äktning, ej kunna fortfara med tryckningen af
Ztändets Protocoller för förra Riksdagen, enär
lör sista Prenumerationen wederbörande blifwit
förnöjde, och dä till tryckningen af Protocollerne
för denna Urtima Riksdag saknades medel,
säg sig i lika förlägenhet med Ridderstapet och
stldeln, beflöt, att med detta Respeclime Ständ
örena sig i alldeles enahanda anmodan, ej mm.
dre i afseende pä frägan om Protrcollernes
tryckning, än de ofwanomförmälte Riksdags,
kostnaderne. Or supra.
Llx brcnonnllo
Osdrjei Oärrizrin.
VpINt
192
T.
Den Z Octobek.
Vj>I!i» K05 Limrslizr NNlr-8l!n<!en ärn 4 ONvbcri
Wördsamt Memorial.
Den Z October.
LSZ
. ^-ill ConstikutionS. Utskottet har Herr Doctor
E. A. Almqwist inkommit med förslag, atS
Riksens Ständers Justitie Ombudsman mätte >
jemte den honom, enligt Jnstructionen, förut
liggande befattning, äfwen blifwa förbundey
att emellan Riksdagarne, antingen genom un
derdäniga framställningar hos Kongl. Mast
eller ock directe genom erinringar till tvederbö
rande Embetsmän, pä Riksens Ständers iräg,
nar tillse, att Deras beslut mätte blifwa i wer^
ket ställda.
Hos Constitutions-Utfkottet bär derwid kommit
i öfwerwägande, huruwida, dä detta Förslag
innefattade ett tillägg till Riksens Ständers
Justitie OmbudSmans Jnstruction, och denna
Instruction icke är nägon Grundlag, detsamma
af Constitutious. Utskottet kunde upkagas eller
bade bordt till Lag.Utstottet förwisas. Likwäk,
i betraktande deraf, dels att berörde JnstructioN
»vid förra Riksdagen blifwit af Constitulions»
Utskottet författad, dels alt Riksens Ständer
rinder innewarandc Riksdag fordrat Constilutionsi
Utqkottets utlätande öfiv?r en deri rnncfattad
föreskrift, trodde Constitutions'Uklkottet, alltid
Under hemställan till Riks-ns Ständers stuteliga
pröfning och afgörande, sin olikt wara, att det
tngifna Förslaget uptaga oa- pröfwa.
I följr
I följe häraf och dä Utskottet dels fann
Anmärrarens "egentrliga afsigt wara winnandet
af nödig »verkställighet af Riksens Ständers i
laga ordning fattade beslut, dels ansäg som en
owillkorlig plikt, att förekomma det Riksens
Ständeds Justitie Ombudsman kunde erhälla
nägon active inflytelse pä den »verkställande
magten, trodde Utffottet dcsia asfigtcr fullkoml».
gen och bäst kunna förenas, om Riksens Stän.
der wid denna Riksdag bcstöte och Hans Kongl.
Maj:ts Sanction i underdäniqbet underställde,
följande tillägg tia »4 §. i Justitie OmbudS.
»»»anneus Jnstruction:
Ilistitie Ombudsmannen äliggr äfwen
att wid hwarje Riksdag för Riksens Ständer
uppgifwa, hwilka af Deras wid sistförflutne
Riksdag fattade Dcflut och gjorda hemställningar
blifwit af Lonungcn gillade, utfärdade,
om.i werket ställda.
Hwilket allt, sä wäl det ena, som det an.
dra EonstitutionS.Utskottet härmed Riksens Stän.
ders pröfning wördsamt fär underställa. Orebro
den z October isis.
pä <Lonstittrtlons Utskottets wägnar.
O. Klörner, -1. Din^stLäiak.
I. kk. bkoekfslvlär. ^eoa bt^ckvrk.
/I. 6. §Ukver«loIg».
Vxira
Lihan-. II. L. k?:o SZ, »6.
194
Er
Den z October.
Uxlia lior §smkl. kilcr-8l!ll<Ier> 4sa 4 OLfoder 1
Wördsamt Memorial.
<nligt remisi ifrän det Wällofl. Dorgare-Stän
det, äligger det Stats. Ulstottet, att sig yttra
öfwer den af Herr Bergs. Rädet Rothoff
wäckta motion, alt stadgandet om de sä kaffade
Annuitets Länen med 7 procent ärlig ränta,
mätte äterkallas, ur följande hufwudsakeliga
skäl, nemligen: Att de omständigheter upphört
som dertill föranled!; Att sedan Banquen ätagit
sig att emot 2 procent ränta och 5 procent
Capital afbetalning liquidera äkwen den äter.
stäende delen af Krigsskulden, som bestär i Leweranteurers
fordringar, är icke widare af nöden
att till godtgörande! af samma fordringar söka
den mera betungande utwägen genom AnnuitetsLän
mot 7 procent ärlig ränta, utan all afbetalning
pä Capital Gälden; samt att fara är,
det Utländske Capitalisier begagna sig af tillfället
och fördelen af en hög wäxel - cours att
förwandla sine fonder i Annuiteter, för hwilka
räntan salunda skulle komma att stanna hoS
Utlänningen.
Stats utskottet har tagit detta ämne i Lf,
werwägande; Och som ändamälet med sä wäl
Annuitets-Länen, som det jemwäl wid sista Riks.
dag widtagne stadgande om särskilda Läns upptagande
pä 6 ärs bestämd äkerbetalnings tid
med 5 procent ärlig ränta, bestätt deri att
bringa tillsammans en fond, dels till infriande
af
Den z October.
195
^jrf Stats-Contoirets obligationer pä de Patrio,
iste Länen, dels ock, förnämligast till inlösane
af de utgifne fordrings bewis för werkstästde
kweranser under sist öfwerständne krig, pä det
öanquen, som förbundit sig att till detta sisträmde
behof, under loppet af nästinstundande
iren 1811 och 1812, förskjuta, tillhopa 1,971,040
^d. Z4 st. 2 r. mätte, för sä stor del, som
enom Inrikes Län erhällas kunde, befrias frän
örsträckandet af denna Summa, samt frän öande
af sine utelöpande Sedlar; sä har StatsUstottet
i detta wigtiga ämne icke bordt fatta
Ut beslut utan att förut samrädas med Banco»
Ustoltet; Till hwilken ända sammanträde enellan
bägge Utskottens Deputerade ägt rum,
nvarwid, beträffande trögan: huruwida den wid
Istledne Riksdag fastställde utwäg att genom
ä kallade Annuitets. Län för 7 procent ärlig
äntå, utan all fond till afbetalning pä Capialet,
minska Stats.Werkets behof af BanquenS
>ewiljade succesiiwa förskott, mä än widare bibehällas?
eller, om grundad anledning sig föreler,
att stadgandet om ett sä beskaffad! länngssätt,
säsom högst grawerande och till flere
för Riket menlige följder ledande, nu mätte äterkallas?
Banco-UtstottetS Deputerade förklarat,
att Bonco,Utskottet för desi del, efter noga
öfwerwägande af alla härwid förekomne stäl
och omständigheter, finner tillräcklig anledning
att uti den senare meningen instämma.
Efter inhämtandet af denna Banco. Utstottets
tanka, och som, under den tid, hwilken
för
-
196
Den z October.
Den z October.
197
förflutit sedan Riksens Högloft. Ständer stad,
gade sitt beslut om AnnuitetS Länen, Utländske
Capitalister sätt rädrum alt derom blifwa rmderrättade,
samt tillfälle till speculationer att r
Annuitet- Länen amoända sine fonder, hwilket
icke nu mera läter sig förekommas, och hwargf
följderne ofelbart ttefwe högst fördcrfiiga för
Rikets bägge Penninge werk, Bankiren och Riks,
gäld- Contoirel; Sä sinner wid desie förändrade
omständigheter, äfiven Stats Utstottet betänkeligt
tillstyrka Riksens Högloft. Ständer, att
sörblifwa wid detta bäne-system, hwilket desin,
tom är k sä mätto bristfälligt, som ett sä öe>
ffaffadt hypothek, som sig bordt, icke blifwir
ställt för ärliga räntan, sedan den dertill anslagne
Bränwivs brännings afgiften, silfom nn
enligt Regerings. Formen en Beivillnmg, icke
mera är för ändamälel lämpelig.
För defta ffäl tror Stats. Utffottct. att
Riksens Högloft. Ständer- beslut om AnnuitetLänen
bäve kan och bör upphäfwas.
Det ofwanomförmälte ändamäket med desie
AnnmtetS Län, anser Stats-Utstottet desiutom,
i föga mindre mon kunna winnås dcmgenom,
att RikSgäldS Eontoiret är förbundit att. i lika
ändamäl upptaga Län emot 5 procent. Be.
skaffenheten af det för desia Län antagne system
bar StatS-Utskottet här osman uppgifwit, nemligen
att för Länen är utfäst bestämd ätrrbetalnmgS
tid af 6 är.
Stat--
Stc^S-UtskoUet är dock af den tanka, att
äswen detta Län, systemet, hwilket wid närma,
rande onrständigheter föga torde lyckas, kunde
rindwikaS, och att Allmänheten skulle mera sinna
sin räkning wid att i Riksgäld-. Contoiret
insätta sine Capitaier, om läne-iwen more mrra
lämpad efter hwarS och enS egen ästrmdan.
Till den Ladan skulle Stat-Utskottet wstja före.
stä Riksens Högloft. Ständer att beftuta, det
berörde Läne - systern alldeles inftällc-, och att
deremot Riksgäld-. Contoirot endast kemmer att
sLsom bittilS. sä länge Fullmägtige pröfwa nö.
digt, ballnS öppet till Inrikes Län emot vbli^ationer
med 5 procent ränta, men pä 2, 4 a
6 ärS förfallotid; Blifwandes det FullmägtigeS
åliggande, att sä snart genom Vefta Län, till.
Täckelig Fond inftutit, alt dermed, femte hwad
af Patriotiste LLnen är i Banquen innestäende,
infria dcfte sistoämde Län, som löps med 6
procent ränta, genast pä sätt Reglementet i 8-  Art. z §. föreskrifter, derom gä i författning;
Ofwerskottet pä Lcsie Län mägc Fvllmägtige
anwända till CorrtoiretS egna bcho-f; men hwad
som kan inftyta mera än som Fullmägtige
anse Contoiret för nägon längre tid kunna
behöfwa, bör förås pä särskild räkning och
anwändas till anticiperad betalning af Leweranteurernes
fordringar, pä sätt och med de
n>:llkor 4. §. i berörde Artickel af Reglementet
mnehäller.
Detta
»93
Den z October.
Detta allt hemställes dock till Riksens
Högloft. Ständers pröfning »vördsammeligen.
Orebro den Z October 1310.
kä liägloi!. kick^erlkLpets ock
L. ttzmiltoo.
kl VUlokixe 8<rrx,r« - 5tLnä«r,
^br. l.oxves.
kl »ZxvZräixe Prcke-Ltr»
dets I-eckLmörerr vl^nrr;
VVciZman.
kl Ne<Iervjr<i, Lan6«-5tln<I»n
I.e6Lm§k«r, vjgnrr:
^oäsrr /oli2v5toll.
l.uoniu8.
V^HK lia, k>6<I. ock lie» n Oa»k. I8l».
preke-§tln6er äea l>
Lorxrre - 8rln6et <leo n
Lonck»-Llloäcr ä»a l» - -
Wördsamt Memorial.
)edan Högloft. Ridderstapet och Adeln tia
Stats- och Oeconomie. Utskottens gemensamma
utlätande, samt de öfrige Respectiwe Riks,
Ständen till sistnämde Utskott allena, remitterat
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition angäende
Allmänna MagazinS-Jnrättningen i Riket; Sä
hafwa bemälte bägge Utskott, som funnit det
leda till större skyndsamhet och fullständighet,
att detta wigtiga ämne samfäldt af dem behandlades,
med anledning af 4Z. §- i Riksdags.
Ordningen, sammanträdt och efter öfwerläggnmg
före
-
Den z October. 199
förenat sig om de tillstyrkanden, hwilka nu till
Riksens Högloft. Ständers uplysta pröfning
wörosammeligen öfwerlemnas.
Kongl. Maj:tS Nädiga Proposition innehäller
loest, att Kongl. Maj t hade i Näver
lätit infordra Desi tillförordnade Stats Beared,
nings underdäniga yttrande i anledning af Rik.
sens Ständers den 2g sistlcdne April aflätne
uuderdäniga Skrifvelse, däruti Riksens Ständer,
jemte förklarande af deras öfvertygelse om Allmänna
Magazins Inrättningens wä<endtliga
inflotande pä Samhällets wälständ och nödwän.
diabeten af desi bibehällande, till Kongl Maj-tS
Nädiga bifall framstält de grunder, som de i
anseende till Magazins förwaltningen funnit
nödige och för ändamälet tjenlige: samt att
Kongl. Maj t, som hade sig bekant, att flere
fräqor rörande nämde Inrättning och desi föremäl
inom Riksens Ständer äfven »vid denna
Riksdag blifvit wäckta, welat till Riksens
Ständer i Räder öfverlemna Stats Beredningens
nu inkomna underdäniga yttrande med dertill
hörande handlingar, innefattande uplysningar
och förslag, som l sammanhang med berörde
frägvr kunde pröfwas. Kongl. Majit har i
Näver förmodat det Riksens Ständer derwid
terve finna, att om MagszinS.Jnrättningen, en.
ligt deras önskan, stall kunna werka till de flere
för densamma upgifne wigtiga ändamäl, sä mäste
desi nu warande fond betydligen ökas, och
sedan, för att icke borttäraS genom Inrättningens
oundwikliga omkostnader, underhällas med
nägon säker ärlig inkomst. Kongl.
200 Pxn r Oktober.
Kongl. Majt har widare funnit Sig böra
anmärka hwad uti Riksens Ständer- efwan äberopade
strifwelse förekom, angäende Riksens
StänderS och deras Rewisorers delagtighet i
styrelsen och öfwerinseendet af Allmänna Magazins-Inrättningen.
Kongl. Majit har wäl i Nä,
der trott, att Riksens Ständers mening endast
warit, att dä venna Inrättning drifwes med
Statens medel borde dest räkenskaper, l.ka som
StatS. WerketS, wara stälde under en sädan
allmän granskning, som 30. och 6Z. §. §. i
Riksdags Ordningen förestrifwa; men dä flere
anförde uttryck uti Riksens Ständers Skrifwelse,
synes innebära, att Riksens Ständer äsyftat
en mera Speciel granskning af i fräga warande
förwakining, har Kongl. Maj:t, till före,
kommande af mitzförständ i framtiden, ansett
nödigt att derä wända Riksens Ständers upmärksamhet.
Kongl. Maj:t har derjemte fluteligen i Näder
förklarat, att om Riksens Ständer wilja
med deras enskilde Werk förena en Allmän
MagazinS-Jnrättning för sädane ätgärder, som
icke äro ifrän StatS-Werket oskiljaktige, sä kunna
de äfwen stadga huru denna Inrättning
stall förwaltaS, bestämma antalet af derwid
nödig Betjening och gransta alla Specialiteter,
na af förwaltningen; men att, sä länge Ma,
gazins.Jnrättningen utgör en ibland de förwalt,
nings.grenar som styras af Embetsmän, nämde
af Konungen, kunde Kongl. Maj.t icke, utan
att upoffra en för Regeringssättets beställd wig
tig
-
Den z Octodek. 201
tig grundsatts, medgifwa att styrelsen af denna
Inrättning skulle 01» Underbetjeningens antal
och willtor samräda med Riksens StänderS Re.
wisorer, eller wara ssylldig Riksens Ständer
och deras Rewisorer redowisning för hela sin
fönvaltning, och säledcs icke blott för Räken»
staperneS ordning och riktighet, lnvitken redo.
wisnrng lätteligen skulle föra Riksens Ständer
till ett emot Regerings-Formens 90. § stridande
klander af Styrelsens företag, och derigenom
leda till wädliga misihälligheter emellan Regering
och Ständer.
Ibland de Kongl. MajstS Nädiqa Prvps.
sition bilagde handlingar, hafwa Utskotten först
fästat fin upmärksamhet wid det yttrande, som
Allmänna Maga;in6.Directionen till StarS
Bcrcdningen
afgifwit.
Directionen har deruti pä följande fält
uptagit Allmänna MagazinS. Inrättningen» nu
warande tillgängar:
Uti Tontante medel wid näst.
lcdne Iunii mänadS flut R.d. 85,8Zi: 5, «.
Uti Wahror och Persedlar:
187,000 kannor Bränwinchwar.
af sedermera 33.000 kannor
blifwit sälda för 40 st. kannan
och inbragt . ^ . 44,166: 52. —-
Men för de äterstäende 134,000
kannor, anses ej kunna paräknaö
mer än köpet 32 st. k:nan 89,ZZZ: »6. —
Transport Li7,SZH S, 2.
202 Dcn 3 October.
Transport 2,7,351: 5, 2
Spannemäl af flere slag til! ett
sammanlagdt wärde af . 234,889: 16. —
Prowiant- förräderi, upgäende
efter kostnads-prisen till Rd.
123,814. st 19 rst 6, förmo
das i anseende till nödwändiq
omsättning, prisens fall och
assknfninqs procent ej kunna
beräknas högre än till . . 92,860:38,7.
Iutefläende fordringar i Landet
sör Spannemäl och försträck.
»ingar, samt hos Redogörare. 184,584: — 7-
Tillsammans R:d. Banco 729,665: 12, 4.
Och enär derifrän afdrages Magazins
- Inrättningens skull,
der, utgörande 39,574 R:d.
8 fk. till Riksgälds Contorrct,
elter nu warande Cours pä
Hamburg, samt till flere Werk
och Personer 117,981 R:d. 5
st.gr.,
Sä blifwer Inrättningens behällna
Fond  572,10g: 46, 7.
Derunder likwäl icke äro beräknade wärdén
för fasta Egendomar, Matcrialier och Instruincntalier,
Wed och Kohl m. m., hwilka förut
kade sörsiagswis blifwit upgifna till 490,821
Rid. 47 sk.
Dcn skillnad som wisar sig emellan besia
upgifter och dem, enligt hwilka Magasins Inrätt
-
Den 3 October. 203
rättningens behällna Fond, i de sammansatte Utskottens
wid sista Riksdag i detta ämne aflätne
Betänkande, uptogs til! omkring 900,000 R.d.,
förmoda Utskotten förnämligast härröra af Span.
nemäls och Prowiant-Förrädens genom prisens
fall minskade wärde, samt deraf, att det öfwer,
skott i wahror och effecter, som krigs, förwalt.
ningen skulle till oftanämde Inrättning aflemna,
icke till päräknadt belopp lärer hafwa kommit
samma Inrättning till godo.
Med förberörde Summa, bwartill Maga.
zinS-Jnrättningens Fond elter Direstionens up.
gifter nu blifwit nedsatt, har D.rectionen ansett
Inrättningen omöjligen kunna ästadkomma hwad
den hittikS uträttat, än mindre upfylla den inera
widsträckta werkningS -krets, som Riksens
Ständer för den samma bestämt, hälst större
delen af de utestäende fordringarna ej utan
smäningom kunde inflyta och, i händelse nägon
Landsort hädanefter behöfde undsättning, för.
stotts. Summan dä äfwen komme att nägon tid
innestä.
I detta afseende har Directionen säsom icke
disponible räknat en Summa af minst R:d. 75,000.
Till de för Sjö. Expeditioner i Näder
anbefallte Prowiant. och Bröd La.
ger fordrades ett förlag af ätminstone 100,000.
För Flottornas och Garnizonernes man.
stäp samt till Hafra för Hof Stallet,
hwarom Directionen bör draga för.
Transport 175,000.
L04 Den z October.
Transport 175,000.
försorg, kunde er päräknas mindre
förffott än 150,000.
Och till Bräm wms tillwerkningen lör
Kronans räkning i Stockholm och
Götheborg, af tillsammans 50,000
Tuior, erfordras, dä den stal! sättaS
i gäng, att äret förnt wara up.
handladt nödigt Lager af Spanmäl,
bränfle, foder m. m. hwartill
säkert ätgick en Summa af . . 200,000.
R.d. Banco 525,000.
Dä säledes största delen af Fonden mäste
anwändaS till förffott, och den icke möjligen
kan förökas, sedan Inrättningen nu mera kom.
me att sakna den bctydeliga inkomst, som Kro.
no-Brännerierne hittils ärligen lemnat, utan
snarare mäste ärligen förminffas genom den
Magasins Inrättningen älagde ersättning till
Stats Werket af Bränw-inS. qfgiften för Stock,
holms och Götheborgs Städer, samt genom ut.
gifter till Aflöningen, Werks och Egendomars
underhällande, Magazins.afffrifningar, förluster
ä Spanmäls- och Priwiant Lager, m. m., sä har
Directionen icke insett nägon utwäg att denna
Inrättning i sin nu »varande ställning kan up.
rätthällas utan ett ärligt understöd af Stat».
Werket.
Uti ofwannämde betz yttrande har Direo
tionen i öfrigt anfört ätffilliga omständigheter
i afseende pä BctjeningenS antal och indragning,
de
Den z October. 20S
de Magasin som Directionen trott böra bibe.
hällas, m. m., samt derjemte, i afseende pä fram.
tida undsättningar till nödstälde Prowincer och
Spanmäls uphandlingar, pä äberopad erfaren,
het, sökt wisa fördekarne af de genom Kongl.
Brefwet af den 20 Nowember 1793 derom
stadgade grunder, jemte olägenheterna af uphandlingar
antingen genom Auctioner eller mänådeligen
kungjorde upbandli: gs. pris, hwilka
utwägar Directionen ansett icke leda till det ä.
syftade ändamälet, i fall Magazins Inrättningens
fond ffulle äterwinna den styrka att Span.
mäl till större förräd kunde uphandlas; Hivar,
förutan Directionen, i anledning af ttllätclsett
att uptaga Inrikes Län, fluteligen yttrat, att
räntan derföre ffulle öka Inrättningens ärliga
omkostnader; Hwaremot de Spanmäls uplag,
som derigenom ffulle erhällas, komma att qwarligga
i Magazinen, för att utan. ränta ulbo»
gaS i mitzwäxt.är, dä äfwen möjligen en del
deraf för bristande tillgäng kunde gä till afl
skrifning.
Magazins Directionen har widare uti sär.
skilda » afskrift bilagde underdäniga Skrifwelser
af den 19 Julli och 27 Augusti innewarande
är yttra( sig om den, enligt Riksens Ständers
beslut, Magazins-Inrättningen tillätne Brön.
winS.Bränning och Distjlering af 20,000 Tunnor
inhemff Säd i Stockholm och 10,000 Tunnor
i Götheborg, med wilkor, att denna Brän.
ningSrätt ej fär utarrenderas, att Bränwin fär
till'näiude Städer tullfritt insöraS, samt att
so > Den z October.
Direc ionrn bör godtgöra Stats. Merkel den
afgift af 8 st- Perlow n, som desse Städers innewänwe,
i händelse Bränwins tillwerkning hade
blifwit dem tilläten, skolat i Bewillning er.
läoga. Directionen har ansett BränwinS.brän.
ning ocli Distilering i berörde Städer under of.
w nanförde willror icke utan förlust för Kro.
nans räkning kunna anställas, dä Kronans tillwerkningS.
kostnad nödwändigt mäste blifwa dry.
gare än den angränsande Landtmannens, som
kan idka bränning och distilering med de i och
för hans landtbruk erforderliga dragare, med
det ä hans ägor befintliga bränsle, samt af
den Säd, hans egen jord afkastade, hvarjemte
han merendels gjorde ett särdeles afseende pä
dranken för sina kreatur.
Stats. Beredningen har för fin underdäni.
ga del, utaf hivad Magazins Directionen säle.
deS anfört, funnit att Magazins-JnrättningenS
nu »varande fond föga sträcker sig längre än
tili underhällandet af de förräd, som erfordras
för päräknade wanliga Sjö. Expeditioner, till
Staternes aflönings Spannemäl och Brödkorn,
saint till den inskränkta Bränwins. bränningen,
men att deremot Inrättningen, som af berörde
förlag ej hade nägon winst, men wäl ofta förluster,
genom den afgift för Bränwins-brän.
ningen, den aflöning och de omkostnader, hwil.
ka densamma i öfrigt ätfölja. nödwändigt stall
ester hand täraS och omsider uplösaS, sä framt
ej StatS-Werket kunde fylla den ärliga bristen;
vch att Stats.WcrketS förmäga dertill ej är
till.
Drn z October. Lv7
tillräckelig, har Stats. Beredningen ansett sig
icke behöfwa i undcrdäniqhet bestrifwa.
StatS-Beredningen har rväl förmodat att
nägon inkomst af öfwerblefwen P owiant och
Spannemäl efter kriget än widare kan tillflyta
Magazins. Inrättningen och bereda utwäg till
en i mon deraf ökad Spannemäls upbandling;
men wid saknad winst deraf, bwilken endast
kunde erhällas genom SpannemälenS förädling
till Bränwin och denna wabras försäljande till
nägorlunda lönande pris, skulle en sädan in.
komst egenie!igen blott nägot längre fördröja
Inrättningens undergäng.
Detta förhäilande med en Inrättning,
hwars wäiendteliga inflytande pä Samhällets
rväiständ Riksens Ständer ärkänt, har Stats.
Beredningen ansett icke kunna afhjelpas, sä
framt ej en och annan förändring i de sist der«
vin faststälde Författningar och förwaltningS.
grunder kunde äga rum och pä försök widtagaS:
Hwilka förändringar skulle leda därhän, att
Inrättningen erhölle nägon winst af sin egen
rörelse, och säledes kunde bära fina egna om.
kostnader, sä att Fonden, om den ej ökadeS,
ätminstone icke ärligen förminskades; En sädan
winst har Stats-Beredningen trott kunna förwäntas
endast af BränwinS-bränningen och di.
stileringen i Stockholm och Götheborg. Stats.
Beredningen har nemligen förmodat att. oak.
tadt LanvtmannenS fria försäljnings. rätt af
Bränwin äfwen i dessa Städer, och den olikhet
till h«nS förmon i tillwerkningS kostnaden, som
Den z October.
är obestridlig, skulle likwäl, genom en med nit
och omtanka sorgfälligt werkstäld och noga Con.
trvllerad Bränning och Distilering, samt efter
LrLnwinets olika godhet afpaflade försäljnings,
pris, med hivad mera, som till BränwinetS
beqwäma och fördelaktiga afsättning inom före.
nämde Städer borde iakttagas, kunna erhällas
en winst, som troligen komme att smara emot
större delen af Werkets aflöning och de dermed
oundwikligen förenade omkostnader. Till win.
nande af detta ändamäl, har dock Stats.Beredningen
ansett följande omständigheter böra för.
utsättas:
1:0 Att Magazins. Inrättningen befriades
jfrän erläggandet af Brännvins, afgifterne för
Stockholm och Götheborg.
L.o Att BränwinS. Brännings, och DistileringS.
rättigheten i sistnämde Stad finge pä
försök till den mästbjndande utarrenderas pä 4
a 5 är, helst erforderlig Controll wid en därstädsS
för Kronans räkning idkad tillwerkning
ej utan största swärighet kunde winnås.
3.0 Att med SpannemälS uphandlingar
pä hittilS manligt sätt skulle förhällas: Directionen
dock obetagit att anställa försök med
uphandlingS-Auclioner, hwarwid sä smä partier
för hwarje klubbflag borde upbjudaS, att ägare
af mindre qwantiteter kunde täfla om lefwepantser;
Och
4:0 Att wid meddelandet af understöd i
miflwäxt-är det sätt och de grunder äfwen hädanefter
borde följas, Kongl. Brefwet ven so
No
-
Den z October.
209
Nowember 1798 i sädant afseende stadga,
de.
Dä Spanmäls uphandling nu wid irenne
pä hwaranvra följande ymniga skördar lätteligen
kan werkställas, och dä förräden för be oundgängeligaste
behof tarfwa förstärkning, men
en betydlig del af Magazins^Jnrätlningens Fond
utestär i fordringar, som ej utan smäningom
inflyta, sä har Stats-Beredningen ansett det i
wäsendtlig mätto skola bidraga till allmän förmon
och Inrättningens bätnad, om Banken,
emot förskrifning och intekning uti denna In.
rättnings Fastigheter i Stockholm och Göthe,
borg, samt Pantförskrifning af alla deH till.
gängar sä i penningar som waror och effec.
ter, bcwiljade den samma 300,000 R.d. Län.
rättighet, emot Z Procent ränta, att efter behof
begagnas pä Directionens Wexel Banco,
räkning, igenom hwstken Directionens inkomster
och afgifter skulle löpa, sä att räntan ej mä
beräknas för större del, än dag efter annan
deraf nyttjades.
Stats-Beredningen har wäl funnit en sädan
förmon blifiva i alla tider för MagazinsInrättningen
nödwändig; men har nu ej sträckt
sin underdäniqa hemställan längre, än attLänerättigheten
skulle fortfara till nästa Lagtima
Rcksdag.
Behofwet af Betjening har Stats. Bered,
ningen ej kunnat i underdänighet sörestä innan
beslut blifwit fattadt i anledning af ofwanför.
mälte
Biban-. U. B. 87, 88.
210 Den z October.
mälte omständigheter, pä hwilka Stats. Bered,
ningen anfelt sjelfum Magazins. Inrättningens
beständ bero.
Hwad fluteligen beträffar MagazinS Di.
rectionens Redogörelse och den granskning deraf,
som Riksens Ständer wid Riksdagarna och de.
ras utsedde Rewisorer derimellan stullc komma
att anställa, har Stats.Beredningen i underdä.
nighet uplyst alt denna Redogörelse, som i anseende
till egenskap af DirectionenS förwaltning,
är bland de widlystigare, redowisar för all
Kronans in natura lefwereradö Afrads-, Tionde.,
Kongsgärds-Arrende och öfriga Spanmäl, och
säledeS bade controllerar och controlleras af
Räkenskaperna öfwer Landt-upbörden, hwarför
ock Stats.Beredningen för dest underdäniga de!
ansett nödwändigt, att desta Redogörelser i sammanhang
med hwarandra af Kammar. Rätten
rewideras, och säledes icke kunnat instämma uti
Magasins DirectionenS tillstyrkande, att Maga,
zins Redogörelsen mä befrias ifrän Kammar.
RättenS granskning, i händelse Riksens Stättder
taga befattning med Rewistonen deraf; emedan
denna Rewifion ej kan blifwa fullständig,
utan att alla ärets Lands Böcker nied flere ti!-  lika jemföras. Och dä Directionen ädagalagt,
att dest Redogörelse, i anseende till förrberörde
gemenskap med Landt-upbörden och dsn Rewision
af Redogörarnes Räkningar, som här föregä
Bokflutet, icke kan »u bordas förr än wid lika
tid med Landt Räkenskaperna , hwilka först ett och
ett halftär efter upbörds-äret böraastämnas,i följd
hivar- s
Den z Qctober. srr
hwaraf ej eller förr den calcul stall kunna uprättas,
som Riksens Ständer ansett böra af
trycket ärligen utgifwas; Sä har Stats-Bered.
ningen hemstält, om icke för den nu tillstundande
tiden, till nästa Lagtima Riksdag, mä wid
förra manligheten förblifwa: ankommande det
pä Riksens Ständer, att dä läta af trycket ut.
gä den omständliga Berättelse, som Directionen
till samma Riksdag torde böra asgifwa om dest
dittils förda förwaltning och resultaten deraf.
Wid öfwerwägande af hwad sä wäl Magazins,
Directionen, som Stats.Beredningen i
förrberörde mätto andragit, hafwa Utskotten funnit,
att Allmänna Magazins Inrättningens nu
warande Fond aldeles icke är tillräcklig fyr de
flere dermed äsystade wigtiga föremäl. Denna
öfwertygelse, redan yttrad uti de sammansatte
Utskottens wid förra Riksdag i detta ämne af.
gifne Betänkande, mäste winna än mera styrka,
sedan den dä gjorde beräkning af Inrättningens
Fond blifmit ytterligare förminskad.
Om emot hwad wid förra Riksdag förmodadeS,
den MagazinS. Inrättningen tillärna
Bränwins bränning och Drstilering i Stockholm
och Götheborg ej skulle, äfwen med de af Riksens
Ständer derwid fästade wilkor, inbringa
nägon behällen inkomst, till bedömande hwaraf
nödige upgifter och calculer nu saknas; Sä inse
Utskotten jämwäl, att i fräga warande Fond
stall af Inrättningens vundwikliga ärliga utgifter
och omkostnader smäningom borttäras.
Dä
212 Den 3 October.
Dä likwäl Statens tjllgängar för det när.
warande icke medgifwa hwarken att öka berörde
Fond eller alt till betz underhättande ansiä nägon
ärlig inkomst, och kanske äfwen tillförlite.
liga anledningar ännu saknas att med säkerhet
bedöma nyttan eller olägenheterna af de grunder,
som Riksens Ständer i afseende pä All.
rnänna Magazins-Inrättningen wid sista Riks,
dag framstält; Sä hafwa Utskotten ansett läm.
peligast, att samma Inrättning med sin nu wa.
rande Fond och styrd efter nämde grunder skut,
le pä försök fortfara till nästa Lagtima Riks.
dag, endast med de förändringar, som Utskotten
här nedanföre till Riksens Ständers pröfning
och bifall wördsamligen fbreflä.
Den härigenom möjligen upkommande förlust
bör ej blifwa känbarare än de upoffringar,
som en tillökning i oftanämde Fond eller ett
ärligt anslag till desi understöd nu skulle fordra,
och stall troligen i betydlig mon undwikaS ge.
nom en klok förwaltning af de 55,000 R:d.
som Magazins.Inrättningen af Stats-Werket
ärligen upbär i Ersättning för skillnaden emel.
lan Markegängs. och uphandlings.prisen ä den
Spanmäl, som för Garnizons Regementen an.
staffas i stället för Kronans in i Landet lef.
wererade Tionde och Afrad, samt för transport
och Brödbaknings kostnader; hwilka 55,000 R:d.
ej äro inbegripne uti ofwan uptagne beräkning
af Magazins Inrättningens Fond.
Utskotten hafwa ej funnit stäk att, enligt
Stats. Beredningens hemställan, tillstyrka det,
till
Den Z Oetober. Liz
till beredande af nägon saker inkomst genom
Bränwins bränning och Distilering för Kronans
räkning i Stockholm och Götheborg, Magazins.
Inrättningen mä befrias ifrän Bränwins afgiftens
erläggande för desie Städer, samtBrän.
nings och Distilerrngs rättigheten i den sistnämde
fä utarrenderas.
Det förra skulle leda till rubbning utr
Stats-Werkets tvid Stats-Regleringen beräknade
inkomster, och det senare strida emot den
i Regerings Formens ho. tz. stadgade Allmänna
grundsatts.
För att likwäl icke betaga Magazins Directionen
tillfälle, att i möjligaste mätto minsta
Inrättningens till äfwentyrs blifwande förluster,
hafwa Utskotten trott sig böra föreflä att,
i fall af bwarje är upgjorde och af Kongl.
Majit i Räder pröfwade calculer skulle finnas,
att Bränwins - branning och Distilering för
Magazins Inrättningens räkning icke utan för,
lust kan ulöfwas, Direclionen stall wara tillätit
att för det äret inställa desie tillwerkningar,
dä emedlertid, till winnande af nägon ärsättning
för ofwannämde Städers Bränwins afgifter,
som icke desto mindre böra Stats-Werket godtgöras,
Brannert, husen kunde, med iagttagande
af Redskapens behöriga wärd, pä lämpelig korrt
tid uthyras till Magazin. bwarigenom, särdeles
i Götheborg, en icke obetydlig inkomst skulle
erhällas.
Dä Magazins Inrättningens behällna Fond
till största delen bestär i fordringar samt i La.
- ' - ger
L14 Den 3 Qctobei.
ger af Bränwin, Spanmäl och Prowignt,
hwilka wid nu warande ymniga tillgångar och
läga pris icke utan swärighet och förlust kunn.-l
föryttras och omsättas, sä hafiva Utskotten, för
att bereda Magazins Directionen en möjlighet
att sträcka sin »verksamhet till betydligare up,
handling af Spanmäl, och derigenom sä wäl
förekomma desi wanpris wid särdeles god äring,
som samla förräd till behöfwandes understöd i
misiwäxt>är, funnit skäl att wördsamligen hem.
ställa, om icke Riksens Högloft. Ständer skulle
anse nyttigt att bewilja Directionen 300,000
Rchglers Län.rättighet i Banken, emot z Pro.
cent i Ränta, och säkerhet genom Jntekning
uti MagazinS Inrättningens Fastigheter samt
pantförskrifning af alla desi tillgängar sä i Pen.
rungar som waror och effecter; hwilken Länrättighet
till nästa Lagtima Riksdag skulle i
mon af behofwen begagnas pä DirectionenS
Wexel.Banco-Räkning, hwarigenom desi inkomster
och uppgifter borde löpa, sä att ränta ej
fölle till last för större del af Länet än dag
efter annan nyttjades.
I anledning af hwad Kongl. Maj:tS Nädiga
Proposition innehäller, om Riksens Ständers
och deras Rewisorers delaktighet i Styrelsen
och öfwerinseendet af Magazins-Jnrättnin,
gen, fä Utskotten tillstyrka följande Förklaring
af hwad Riksens Ständer uti deras underdäniga
Skrifwelse af den 25 sistledne April i detta
afseende yttrat, neml.: Att Riksens Ständer
anhälla det Kongl. Maj.t, efter DirectionenS
höran
-
Den z Öctober. Liz
hörande, wille i Räder bestämma antalet af de
Tjenstemän och den Betjening, som wid Inrättningen
finnas nödige, inom de hufwud Summor,
hwilka uti calculer, bilagde berörde undcrdäniga
Skrifwelse, Leo till aflöningar uptagne;
mm att Directionen, stall i samräd med
Riksens Ständers Rewisorer, fastställa Pensioner
och Erpectance, Löner för dem, hwilkas
befattningar i Räder ansetts böra uphvra, och
för hwilka serdeles bewekande omständigheter
förekomma Lill Lewiljande af sädana förmoner
utöswer den bältt af Lönen, som de enligt
Rikens Ständers Skrifwelse, skulle äknjuta
intill desi de till andra tjenster kunde förhjelpas;
Hwarigenom Kongl. Mast icke skulle beswäras
med en altid obehaglig pröfning af enskilde
förhällanden och behof, samt att Riksens Ständers
mening wore blott, att Allmänna Magasins
Inrättningens Räkenskaper skulle, lika som
Stats. Werkets, wara stälde under en sadan
allmän granskning af Riksens Ständer och deras
Rewisorer, som 50. och 68- §- L- i Riksdags.
Ordningen föreffrifwa; Hwaremot Riksens
Ständer ställe i underdänighet förbehälla sig
att Magazins DirectionenS Protocoll och öfrige
Handlingar mä lemnäs till deras Rewisorers
kännedom, pä det Riksens Ständer af desi berättelser
wid nästa Lagtima Riksdag mä kunna
hämta tillförliteliga anledningar att om Allmänna
Magazins.Inrättningens framtida stick
eller beständ »vidtaga de beslut, som en dä
»vunnen erfarenhet gillade och dä warande omständigheter
fordrade. Ut
-
LlS Dep z October.
Utskotten hafwa härjemte ansett det emed.
lertid wara lämpligt, att den i Riksens Ständers
underdäniga Skrifwelse omförmälte Berättelse
och Tableau mä, sä fort det föx hwarje
. är läter sig göra, af Magazins Dircctionen
genom trycket utgifwas.
Utskotten, som af hwad Magazins-Directionen
och Stats Beredningen i öfrigt andragit,
ej funnit anledning att nu tillstyrka nägvn
L widare förändring i de grunder för Allmänna
Magazins Jnrättninge-ns styrelse och förwaltning
m. m., som Riksens Ständer uti deras ofta
äberopade Skrifwelse af den 25 nästförflutne
April hos Kongl. Maj t i underdånighet anmält,
hafwa trott sig böra hemställa, om icke Riksens
Ständer skulle hos Kongl. Maj:t i underdänighet
anhälla, det Kongl. Maj:t i Räder täcktes
wittaga nödige anstalter att nämde Inrättnings
förändrande organisation ifrän och med nästa
är kunde taga sin början; hwariqenom ordning
och redighet i Räkenskaperna och Wcrkets öfriga
förhällanden skulle winnås.
Till »vinnande af skyndsamhet och fullständighet
wid detta ärendes afgörande, hafwa
Utskotten lemnat Banco-Utskottet del af deras
wördsamma tillstyrkande om 300,000 R.dr
Discont rättighet i Banken till understöd för
Allmänna Magazins Inrättningen: Och torde
sistbemälte Utskott med särskildt utlätande i anledning
deraf till Riksens Högloflige Ständer
inkomma.
Stt
Den 4 October. 217
Ett af en Ledamot afgifwit serskildt yttrande
warder enligt desi begäran härjemte
wördsamligen bifogadt. Örebro den Z October
1810.
pä State-Utskottets wägnar:
)oki. l.sAerbj-Ilce. 'kb. Weidman,
/lbr. Lage!. /zriäcrs gobsoston.
pä Allmänna Beswärs och Geconomie
Utskottets wägnar:
Osnclcvsrät. ftali. O.
l-^clcmao. Olot Lersson.
l.. l.uc>viar. Osrl O. LlLozrrrm.
lior simlNxe - 5r^n<!on <jon 6 O0o!r. »zro.
Wordsamt Memorial.
^frän Högloft. Ridderstapet och Adeln har
Stats utskottet erhällik remis pä Herr Capitam
Pählmans Memorial af den 20 nästlrdne
September, med Förslag till förhöjning i Ex.
pectance Lönerne för Stads Capitainer och S«.
baltern Officerare af f. d. Finsta Armeen.
Likaledes har Stats-Utstollet emottagit remiss
pä Herr Stats Rädet m- m. Friherre Adler
creutz Memorial, med uplrMingar i sam.
Ll8 Den 4 October.
ma ämne, samt med hemställan dels att besparingarne
pä Fansta Erpectance fonden mätte fä
onwändas tili att utaf de här i Landet qwar.
stadnade Finska Soldater, omkring 150 Man,
formera ett eller 2.ne Compaqnier till Gräns.
wakter »vid Griflehaiun och Torneä; Dels ock
att de Officerare af det ännu här »varande
Finska Befälet, svin till Accords ersättningar
kunna wara berättigade, hwaraf de som kunna
komma i fräga att taga afsked utgöra ett obe.
tydligt antal mätte fä njuta lika rätt med
Sivensta Officerare, att wid afskedstagandet ge.
nast utbekomma sine Accords ärsättningar pä
del af Riksens Ständer föreffrefne sätt.
Beträffande forst den föreflagne förhöjnin.
gen i Erpectance Lönerne till Stabs Capitainer
och Subaltern Off cerare af f. d. Finska Ar»
nreen, bär Stats Utskottet inhämtat att, dä enligt
Riksens Ständers beslut wid sista Riksdag,
till Kongl. Maj t blifwit i undcrdänigbct öfwer,
lemnat att efter Nädig pröfning, till Erpectance
Löner fördela den till f. d. Finska Armeens Of.
ficerare. Unde» Officerare och Soldater bestämde
Summa, hwilkcn endast med 40000 9kd. blif.
rvrt pä Allmänna Iadragnings-Staten uppförd,
emedan Ve öfriga 24,505 N:d. icke förr än wid
Pomersta Regementernes afgäng, ffulle pä
berörde Stat upptagas; Sä har, med Nädlgt
afseende sä wäl pä Befälets förut innehafde
Löirings förmvner, som pä tillgängarne af
berörde 40.000 R.d., Ko,»gl. Majk under
ben 7: de nästledne Augustt täcktS i Räder
Den 4 October. 219
fastställa Erpectance Staten för bemälte Armees
Befäl, bestigande sig till 36,752 R:d. 32 sk.
Den besparing af 3,247 3kd. 16 sk. som pä be.
rörde af Riksens Ständer till f. d. Finsta Ar.
»neen pä Stat anflagne Summa, sälunda up.
kommit, bär Kongl. Maj t i Räder funnit nö.
dig att päräkna till de Erpectance Löner, hwar,
med Expectance-Slaten genom det Finsta Officerare,
som för laga förfall uteblifwit, ännu
kunna inom en »vist förestriswen tid i Rikets
tjenst ingä, möjeligen kan komma att ökas;
Men Kongl. Mast har tillika > Räder ansedt
berörde besparings.summa kunna biifwa högre,
gravin Erpectanlernes ärhallne befordran eller
undfängae afsked; Och har Kongl. Majk der.
jemte i Räder förklarat, att den förmon Rik.
sens Stander tillärkänt pcnninqe.löntagande Cm.
bets. och Tjenstemän, af 3^ Procent Löne. till.
ökning, äkrven mä sträckas till »vederlikar bland
dem som ä Finsta Erpectance. Staten äro upp.
förde, r händelse öfwerstotts Summan afhwad
till desie Erpectance Löner anflagit blifwit,
sädant medglfwer.
Dä Stats-Utstottet af hwad Kongl. Maj:t
sälunda i Räder bcstutit, funnit Kongl. Majus
Nädiga afsigt wara att, sä »vidt tillgängarne det
tilläta, till förhöjning i de i Räder faststälde Erpectanes
Lönerne förhjelpa den» af Finsta OfficersCorpsen,
hwilkas »vederlikar komma i ätnjutande
af deni allmänhet för penniuge-löntagandeEmbetsoch
Tjenstemän beslutne Lönetiilokningen, hivilken
Lönetillökning icke till faller andra Officers-grader än
I StabS
-
L2S
Den 4 Ockcber.
Stabs. Capitaincr och Subalterner, sä har det
för Statsutskottet warit mycket lillfredsstallande
att wid beräknande af den genom redan ti.
made Vacancer pä berörde Eppeclance-Stat upp.
kommande besparing, utom förutnämde 5,247
R.d. 16 sk. finna samma besparing uppgä till
ej mindre an 8,680 Nid., etter tillsammans l 1,927
R.d. 16 sk., hwarigenom Stats.Utskottet ser sig
i tillfälle, att till befrämjande af Kongl. Masits
Nädiga wittja, sa wäl som Riksens Ständers
wid mänga tillfällen under nästledne Riksdag
tittkännagifna och säkert nu lika benägna tänke<
sätt emot f. d. Finska Armeen, underfiödja ej
min k: den af Herr Capitain Päst lin an wäckte
motion om förhöide Erpectance Löner för StabS
Capitaincr och Subaltern Officerare, än Herr
Stats-Rädet m. m. Friberre Adlercreuts's
motion om Gräns-Cvinpagnicrs inrättande af
Solvaterne af denna Armee.
Enligt den uprättade Erpectance. Staten
hafwa Stabs Capitaincr och Subaltern Officerare
blifwit uppförde, nägra till 100 Rid., an.
dra till 8Z: 16, och'82: samt de öfriga till 7Z.:
R d. Med anledning af hwad Herr Capitaine
Pählman hemställt och med afseende pä de
Accorder efter olika grader wederbörande mäst
»vidkännas, anser Stats. Utskottet desie Officerares
Eppectance Löner kunna förhöja-, neml.:
för Stabs Capitaincr till .... 200 R d.
För Lieutenanter, som innehaft Lön pä
Stat till
150 —
För Fändrickar som pä Stat njutit Lön lill 120 —
Samt
Den 4 Oktober.
221
Samt för öfrige Subalterner som pä
Exvectance. Staten blifwit upptagne
med 75 R.d. till 100 R:d.
Genom det Utffvttet warit i det lyckliga
tillfälle, att kunna föresiä besia Officerare alt
nu genast komma i ätnjutanve af denna Löneförhöjning,
anser ock Utskottet dem icke seder,
mera kunna komma widare r fräga till den zz;
Procent Löneförhöjning som egenteligen tillkominer
Embets- och Tjenstemän pä Stat.
Med föranledande af Erpectance - Staten
sinner Stats Utskottet berörde förhöjning tillhopa
ej stola stiga öfwer 5,548 Rid. samt säledeS
pä ofwanberörde besparingar ännu wara en
summa öfrig af 6,579 R:d.
Utaf desie 6,z?9 Rid. blcfwe wisierligen
tillräckelig tillgäng till en Stat för de Compagnier
Kongl. Maj:t kunde i Räder finna godt
nprätta af Finsta Soldaterne, under Finskt Besäl,
till Gränsewakter.
Stats. Utskottet fär fördenskull tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer, att hvS Kongl.
Maj:t i underdänighet anställa, det täcktes Kongl.
Majit i Räder icke allenast sä widt werkeligen
tlllgängarne pä de till Finsta Armeen bestämde
40,000 R d. det medqifwa, läta Stabö-Capitai.
ner och Subalterner till godo njuta den här
föreftagne Löne-förhöjningen ifrän innewarande
ärs början, utan ock till Kongl. Majit i underdänighet
hemställa om icke Kongl. Majt
skulle i Räder täckas omvända öfwerstottet pä
bespa
-
L23
Den 4 October.
besparingarne till Gräns. Compagniers inrättan
de ar de Finska Soldaterne.
Widkommande sedan Accords ärsättningarnr
till Finsta Befälet, bwarom Riksens Ständer
stadgat, att ingen stulle af Accords ärsättning
komma i Åtnjutande med mindre han zme äi
i Rikets tjenst qwarblifwit, sä enär ändamäle!
med denna inskränkning i wederbörandes ärkän.
da rättighet till Accords ärsättning, nu mera,
sedan troligen endast de af Finsta Armeens Besäl
äro qvar, som för beständigt tänka stanna
inom Riket, kan anses hafwa alldeles uphört^
finner Stats-Utstottet mycket skäl tillstyrka Rik
sens Högloft. Ständer, att bifalla, det de as
Finsta Befälet svin till Accords ärsättning äga
rättighet mäge genast, utan afseende pä den fb>
restrefneZ.ne ärs tjenstetid, wid afskedstagande!
fä upbära samma Äccsrds ärsättning i den ordning
Riksens Högloft. Ständer för utbetalningen
deraf fastställ.
Detta hemställes dock allt »vördsammeligen
till Riksens Högloft. Ständers pröfning. Orebro
den 4 October rsio.
?rstts-8rArläett
lii. Wstämso.
kZ Lande
delt l.»d»mZter;
^näsrs ^obsvisoa.
I.. I-oemiur.
Den 4 October.
L2Z
kä I^i66er^Lpet§ ock
Adelns
L. d^smilton.
Vä!lo6. 8or§Lre^8ränäydr
I.e«iLm§terL vägarr'
^br. Lägst.
Upllä iio; 5-mrI-zc Nikz-XtLnden dcn S ONokei i8r».
Wördsamt Memorial.
anledning af det stadgande i 59. §. Riksdags.
Ordningen, att Riks. Ständens Protocoll
wid hwarje Riksdag stola tryckas, och enar de
medel, som genom Prenumeration blifwit up.
tagne befunnits alldeles otillräckelige till tryck,
ninqskostnadens bestridande, har Högloft. Riv.
derstapet och Adeln genom Protocolls-Mdrag af
den 29 nästledne September, anmodat Stats.
Utskottet att sig utläta om möjligheten och säl.
tet att med understöd af Stats. Werket utföra
tryckningen af Ridderstapets och Adelns Prols,
coll för sistledne Riksdag, saint desi Protocoll
för den innevarande, jämte det till alla Riks.
StändenS Protocoll hörande Bihang; Hivar,
jemte Stats-Utskottet hade att upgifwa sältet,
huru de sä kallade Riksdags-kostnaderne för
Riks-Ständen och Utstotten, fäsom till skrifmaterialier,
ljus, wärme m. m. stola för inne.
warande Riksmöte komma att bestridas, och
har Högwördige Preste-Ständet under den s
dennes, i remisien rörande desie sistnämde kosina»
der instämt.
Beträffande först möjligheten och sättet att
med understöd af Stats Werket befrämja utgif.
wandel frän Trycket af Högloft. RidderskapetS
och Adelns Protocoll för nästledne och nu pästäende
Riksdag samt det till Ri^s, S-tändenS
Pra.
824
Den 4 October.
Prvtocoll för närwarande Riksmöte hörande
Bihang, sä har hos Stats-Utskottct förekommit,
att om ingen enskild sinner sin räkning wid och
kan förmäs att i förmodan om skälig ersättning
och winning ingä i förlag till trycknings, kost.
naden af berörde Prvtocoll och Bihanget till
Riks Eländens Prvtocoll, synes deraf föllja, att
denna tryckningskostnad icke eller utan förlust
kan af Statsmedlen förskjutas, hwilket icke
lärer blifwa Riksens Högloft. Ständers afsigt.
Desiutom om Stats, Werket skulle till detta
behof meddela förskott, kan sadant icke läta sig
göra annorlunda än emot redowisning, hwilken
skulle äligga den eller de personer, som med
tryckningen singe befattning; men därwid nröter
äter stränghet wid Controllen att Stats-Werket
kommer till sin behöriga ärsättning.
Af besia orsaker och som altid manligt warit
att Ständens Prvtocoll med sine bilagor
blifwit genom StändenS egne Cancelliet till
trycket befordrade, finner Stats, Utskottet ingen
anledning att nu däruti tillstyrka nägot un,
dantag.
Kostnaderne till skrifmaterialier samt ljus
och wärme m. m. för Ständens och Utskottens
Canccllier, sinner Stats.Utskottet deremot wa.
ra af den beskaffenhet att de skäligen böra inne,
begripas under öfriga Riksdags kostnader; Och
om utbetalningen hwaraf enligt af Ständen
sjelfwe genom Herr Landt, Marskalken och Her,
rar Talemännen, samt af Utskotten genom deras
Ordförande verifieerade Räkningar, Riksens
Högloft.
Den 4 October.
225
Högloft. Ständer lära hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhätla om Nädig befallning till
wederbörande.
Detta hemställes dock allt »vördsammeligen
till Riksens Högloft. Ständers pröfning. Ore,
bro den 4 October i8io.
oell
l^eäamorers vägnar
O. Amilton.
kä VUIokNZe Loi-ZLi-s-LtänäetS
l-eäamälerr VLZnrr
Hbr. Lngsl.
pH II§gvZrrtiAr Vr«Ae»8r!n<jot5
l-cärinärs» viznrr
NeäsrvZrrlL koncis-8t!n
ctsi5
l.s6oinoter! vj§nrr
Mosters jsoksvskoo.
l.. k-uovius.
UxUA liv! 8aivteligr Kilcs-8t8näsn äon 6 oetobsr lgla.
Wördsamt Memorial.
^^edan Riksens Högloft. Ständer till Bewrll.
nings Utffottet behagat remittera Kongl. M rjtts
Nädiga Proposition af den iZ sistledne Sept.,
angäende:
r:o En af Kongl. Masits Befallningshaf,
wande i Götheborgs och Bohus Län i Underdänighet
insänd, till honom ingifwen Ansökning
af Tose Socknemän, att den uti i. Art. 4. §.
12. Mom. i Bewillnings Förordningen Swar.
teborgs Socken förunnade eftergift af Bewill.
ning
Distans. tt. B. V1:s 29, Zv.
226 Den 4 October.
ning för s:ne är, äfwen mä sträckas till deras
I8i Hemman, belägne i f. d. Tose Socken,
hwilken för flere är tillbaka blifwit sammanslå,
gen och förenad med Smarteborgs, ehuru den
gamla fördelningen och benämningen ännu bibehälles
i Kronans Jorde-Böcker.
2:0 Riksdags Fullmägtiges för Koppar,
bergs och Näsgärds Fögderier, Säthers Län
och Westerdahl Fögdcrie, samt Nedan och Of.
wan Siljans Fögderi i Stora Kopparbergs
Län, hos Kongl. Majit gjorde anhällan om en
sädan Förklaring af r. Art. 4. §. 6. Mom. af
Bemillnings Förordningen, att den Allmogen
derigenom tillagde lindring i Bewillning, äfwen
bör förstäs om desi Hustrur, Barn och Tjenste,
solk, sä att Allmogen, i likhet med hwad förut
marit stadgadt, mä anses wara frikallad frän
hälften af den Bewillning som icke allenast 2:dra
utan ock z.dje Z. af berörde Artikel, älägger
dem: Och
Z-.o Trankils, Fogelwiks, Holmedahls
och Carlanda Socknars i Wermeland underdaniga
Ansökning, att de, säsom warande i samma
förhällande med ätstillige andra tvid Norrsta
gränsen belägne Socknar, hwilka, i anseeitde
till deras lidande under kriget, undfäit 2:ne ärs
eftergift af Bewillning, mä hugnas med en
lika förmon, hälst de wid ffsta Riksdag däraf
troligen gätt i mistning endast genom deras dä
walde Riksdagsmans Matts Pär Hons timade
död innan Bemillnings Förordningen kom
under öfverläggning;
Den 4 Octobeb.
227
Sä har Utstottet i ökmei'.vägande tagit,
bmad desin Ansökningar innehalla; Och emedan
Tose Socknemän genom söretedt Bemis styrkt,
art de i lika mohn med Smarteborgs Sockens
öfriga Inncmänare midkandts stada och lidande
genom kriget; samt det Liwen blifmit intygat,
enahanda förhållande ägt rum i afseende
pä Trankils, Fogelwiks, Holmedahls och Carlanda
Socknar, hwilka äro belägne intill Norrsta
gränsen: Ty fär Utstottet tillstyrka bifall af
deras anhällan, att de af dem, som icke hafwa
uti ärlig behållen inkomst 200 RM. och däröf.
mer, mä, under Twänne är, njuta eftergift i
Bnvillningen; Till följe hwaraf Utstottet föresiär
att uti 1. Art. 4. §. 12. Momentet, mä
wid flutet af de där upräknade. Socknar i Carl.
stads Lin, eller efter Orden: Ostwalls-skogs,
U7ij, tilläggas: Trankils, FoS^rviks, Holme,
bähls, Carlanda och Arwika Socknar; Samt
under Rubriken Götheborgs och Bohus Län,
efter ordet : Swarteborg, denna mening: Hrvar.
under äfwen inbegripes den härtill hörande
Tose Socken.
Beträffande härnäst Riksdags Fullmägtiges
frän stora Kopparbergs Län Ansökning; Sä
har det biifmit upplyst att den lindring i Bewillning,
som 11. H. 2. Art. uti 1800 ärs Bewillnings
Förordning tillagdt Allmogen i nämde
Län, säsom ärsättnmg för Grufwe. hjelpcn till
stora Kopparberget m. m., icke allenast sträckt
sig till Husböndcrne, utan äfwen till deras Hustrur,
Barn och Tjenstfolk; Hmadan, och dä uti
228 Den 4 October.
nya Bewillnings Förordningen i afseende pä i
fräga warande eftergift af Bewillning, blifwit
infördt alldeles enahanda stadgande, som den
förra uti berörde §. innehaller, Utskottet anser
häraf följa, att meningen warit förunna All.
mogen lika lindring hädanefter, som den förut
Åtnjutit i ärsättning för de Extra Ordinarie
fkylldigheter och Onera, hwarom 6. Mom. 4.
§. 1. Ärt- förmäler; Men som sädant däruti
icke är uttryckeligen bestämdt, och stadganden
angäende Bewillning för Hustrur, Barn och
Tjenstfolk, af misstag blifwit införde under 3.
§. af 1. Art., ehuru de rätteligen höra till 2.
§., som handlar om Taxering för Person och
Egendom; fär Utskottet hemställa, om icke2:dra,
Z:dje och 4-de Momenten uti berörde 3. mä
flyttas till 2. §. och där införas under
ii:te och i2.te Mom.; Och att i följd deraf
Orden: samt Hustrur, Söner och Döttrar
-med flere, mä utur Rubriken till 3. angäende
Taxering för Embets- och Tjenstemän,
uteslutas; hvarigenom Stora Kopparbergs Läns
Allmoge säledes wunnit den befrielse de för sine
Hustrur, Barn och Tjenstehjon sökt.
I sammanhang härmed och dä g. Mom.
af nyssnämde 3. §. endast handlar om den afgift
Enka och ogift qwinna utan förmögenhet
och näring bör ärlägga, anser Utskottet berörde
Moment helt och hällit böra uteslutas, men att
i stället uti Skydds Tariffen pag. 57, införes
under Artiklen: Ständs-personer, fölljande:
Enks
Den 4 October.. 229
Enka utan egendom, näring elber arbetsför,.
maga, 8 sk.; Ogift qwinna dito 16 sk.
Dock warder sädant allt wöcdsamligen underställdt
Riksens Högloft. Ständers egit be,
pröfwande. Orebro den 4 October 1810.
Aä KoZlofl. R.!66et-s!<LpetL ock ^ kä bls^värcl. ?reAe-.8ränästL'
I^eckLm.orer5 I^ecknmärLrs vägnar
sgc. Lroasteät. sob. Wjjlcmsn Osspsrssoa
VNI08.
8orgLrs-8l§oäetr. kä Ueclerväräa 6on6s-8tänäslr
I-sciLmöler; I^äLmärsrr. vZAULs
sokso Wskio. Joli. kttsAv. Weling.
b., b. K.Lllsc>bsrA«
UxUA kor 8zmrl. MIr5-8rInäe» äsv. 6 OÄoker iZro^.
Wördsamt Memorial..
lander den 22:dra och 26 sistledne September,
har Hederwärda Bonde. Ständet till Bewill.
nings-Utffottet remitter-rt 2.ne dit ingifne Memorialer,
det ena af Riksdagsmannen Johan
Olsson Longberg, angäende yrkad lindring
i Bewillnings utjkyllderne för Gestriklands Allmoge
i afseende pä de dryga skjutsningar och
inqwarterings beswär som under sista krig där
mäst utgöras; och det andra af Riksdagsman-^
nen Hans Nilsson frän Norra Helsingland,
beträf--.
LZo Den "4 Oclober.
beiräffande afgift för Charackcrer utan ätffckjandc
Embete eller Tjenst.
Wid öfwerwägande häraf har Bewillninas.
Utskottet anfelt sig sä mycket mindre kunna
tillstyrka bifall af den för Gestrikland sölte eftergift
i Bewilluing, jom, ä ena sidan, knapt
någon ort i R'ket sinnes hwilken icke i mer och
mindre mon under sista krig fatt widkä-.r-as
sävane beswär, hwilka i nämde afsiende bli wit
äberopade; och ä den andra, medgifwer i:>galunda
Statens behof en sädan minskning i den
päräknade Bewillnrngen, som, ifall Gestrikland
derifrän befriades, med lika rättwim borde till.
delas öfrige orter som genom kriget lidit; Pä
hwilken grund den härom wid sistförledne Riks.
dag gjorde ansökning ej eller kunde bifallas.
Wtdkommande Frägan om Caracters afgift;
Sä enär det wore stridande emot hwad
äfwen wid denna Riksdag redan blifwit bestutat,
att för Bewiilningens utgörande antaga
andra grunder än den afgift, soia antingen ef.
ter Tariffen Nw i, för behållen inkomst, eller
efter Tariffen N:o 2. säsom SkyddS afgift, bör
ärlffggas; samt härtill kommer, icke allenast
att genom det förstärkta Stats. Utskottets wid
sist hällne Riksdag fattade beslut, jämwäl blifwit
afgjordt, att, pä sätt 9. Mom. 2. §. 1.
Art. af Bewitlnings Förordningen utwisar,
nägon särffilld Bewjklning för Caracterer ej
fluile betalas, utan ock att Charte Sigillate
afgiften för Fullmagter, i stället blifwit betydligen
ökad; Anser Utskottet sig cj kunna list
Den 4 Sctober. 231
pröfning upptaga ofwanberörde yrkande om af.
gift ä Caracterer, utan att i denna del bör
förblifwa wid hwad Bewillnings Stadgan derom
innehäller.
Hwilket dock till Riksens Högloft. Stärv*
ders ompröfwarwe hemställes. Orebro den 4
Oct-ober 18 ro.
kioglo/l. ock k.T kio^voräLZe ?reAs-5t8rv
^.
äe1n8 I^eäLmorerz 6ets I.eäLmoter5 vägnar
jfsL. Lronstsät. ^ob. Wijlrm»n Csspsrsron.
k>§ V^UoiliAs LorALrs-Ltsnäsrr kZ Neäerv.irö- Lonöe-8l?n
I-eärmotsr;
vz^nsr äets l.e6zinölers v^znLr
gob. ^eLtio. /ok. kvlLZn.
U. k. Usllsnberz.
lior A>6rl. ock ^6eln <Isn 6 ONoder r§lS.
Ure<re-8iIn6et cien 6 - -
LorZsrs-älInäet rien 6 - -
. Looäs-LlZiiäer äenir
Wördsamt Memorial.
29id det af Högloft. Stats-Utskottet äskade
och under den?; dennes förehafde sammanträde
af Ätta Ledamöter ifrän Banco-Utskottet, med
ett lika antal af Högloft. Stats-Utskottets De
puterade,
har, efter förut inhämtad fullständig
känedom af det ämne, hwaröfwer Banco - M.
ffottet-s yttrande, sä widt det kunde röra Ban.
kens
LZ2 Den 4 October.
kens befattning, ästundades, nemligen, den hos
Högloft. Stats-Utffotiet yppade frägan: Huru.
wida den wid sistledne Riksdag faststälde Ut.
wäg, att genom sa kallade Aunuitets-Län, för
Siv Procents ärlig Ränta, utan all Fond nll
afbetalning pä Capitalet, mii.ffa Stats Wei kcts
behof af Bankens bewiljade succeHiva förffott,
mä än widare bibehällas? eller, om grundad
anledning sig företer att stadgandet för ett sä
bestaffadt Länings sätt, säsom högst grawcran.
de, och till flere för Riket menlige följder ledande,
nu mätte äterkallas? Banco. Utffottet,
under noga öfwerwägande af alla härwid förekomne
ffäl och omständigheter, funnit tillräckelig
anledning, att uti den senare meningen
instämma. Banco Utskottets i sä mätto hyste,
och till Högloft. Stats. Utffottet yttrade öfwer,
tygelse, har Utffottet ej bordt underläta, att
hos de Respectiwe Ständen wördsamt anmäla.
Orebro den 4 October 1810.
K. Kurk. I-ars kl. blinosväer.
pullm^ri^.
O. 6^IIer>sKöIä.
k. I-unZröl, ^:soo. L. Öbman.
kl. lUsIsiazius.
Utdrag
A
Den 4 October. 2ZZ
Utdrag af Högloft. RidderssopetS och
Adelns V-orocoll tvid Urtima Riks.
dragen i Orebro den 4 Ocrob. 1810.
S. D. oö-edrogs ä nyo och gillades Stats.
Utffotlets den 2 sistl. October pä bordet lagda
Memorial, angäende m af Borgmästaren Arsenius
wäckt sräga om upphäswande af pröf.
ningsrätt i frägor om eftergift af gunst och
Näde i Balance och ersgttningsmäl, hwilken
Riksens Ständer wid sistledue Riksdag sig för
behällit.
Ot supra.
blx ?rotoco!Io.
6. 8iltvsr8tolps.
Utdrag af Högloft. RidderssapetS och
MelnS Protokoll tvid Urtima Riksdagen
i Arebro den 4 Octob. »giv.
S D. (§tats Utffotttts, den 25 sistledne September,
pä bordet lagda Memorial, röra >de
LLnförhöjningens werkställande för Ciwile Em.
betsmän. blef, efter förnyad föredragning, af
Ridderffapet och Adeln bifallit. Uft supra.
!8x ?rotoeollo
H. 6. Ljllverstolps.
Utdrag
LZ4 Den 4 October.
Utdrag af Högloft. Ridderstavets och
AdelnS Protokoll wtd Urtima Riksdagen
i Örebro den 4 Octob igro.
S. D. anledning af gjorda anmärkningar
wid Stats - UtffottetS, den 2 sistl. Ocwber pä
bordet lagda Memorial, i anledning af Kvnungens
Nädiga Proposition angående de pä
Allmänna Indragnings» Staten uppförde Extra
Löner och Pensioner m. m. blef detta Memorial
af Ridderffapet och Adeln till Stats. Utffottet
äterremittsradt. Ot supra.
Lx protoeollo
/li. 6. Sillverstvlps.
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och
AdelnS ProtocsL! wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 4 Octob. igro.
S. D. ^^ifölls Lag-Utffottets den 2 sistl. October
pä bordet lagda Memorial rörande Herr
C. M. WängS motion, att Manufacturister
och Handtwcrkare lika med Handlande mätte
blifwa tillätit att med Ed gkfrva sin fordran
fullt witsord, samt likaledes Längikwar-e fä med
Ed styrka sin försträckning af en penninge-summa,
som behörigen blifwit bokförd. Or suxr,.
klx ?rotoool!o.
6. 8ilkvsr-stolps.
Utdrag
Den 4 October. 235
Utdrag al -Högloft. Ridderskapets och
Adelns PworocolL wid Urtima Riks,
dagen i Örebro den 4 Octob. 1810.
S. S. Högloffige Ridderffapet och
Adeln latit sig föredragas Stats. Utskottets i
Memorial af den r dennes yttrade tanke, alt
detmmma ej ägde alt sig utläta öfwer Borgmästaren
Arsenir yrkande om upphäfwande, af
den pröfnings-rätl i fräaor om eftergift, medelst
Näd, i Balance- och Ersatt,-mgsmäl, hwilken
Riksens Ständer wid nästledne Riksdag sig för.
bebällit i afseende pä Tjenstemän wiv Riksens
Ständers Penninge Werk, samt desi hemställan
om icke desia Benädnmgs. frägor borde af Konungen
ensamt behandlas; och Rrdderffapet och
Adeln anlett sig bära gilia denna Stats.Ukffottets
tanke, enär Borgmästaren stödt sitt yrkande
och sin hemställan pä det skäl att Riksens Ständers
härom fattade beslut icke wore med Const-tulionen
föreriligt; Beflöt Ridderffapet och
Adeln, upvä gjord hemställan af Friherre Silfwer
sköld, Nils, att sjelfwa hufwud-frägan,
ffild isrän alt afseende pä huru den wid sista
Riksdag blifwit behandlad, säsom en enkel Lagfråga,
till Lag Utskottet remittera. Or supr».
Lx ?rotocoI1o
6, Silkverstolps.
Utdrag
LZ6 Den 4 October.
Utdrag af Högloss. Ridderffapets och
AdelnS Protokoll tvid Urtima Riksdagen
i Orebro den 4 Octob. i8lv«.
S. D. föredrogs ä nyo det Memorial ifrän
Stats-Utffottet, hwilket den 2 sistl. October
lades pä bordet, och innehöll, jämte Utffottets
yttrande i anledning af Kongl. Maj:Ls Allmän,
na Nädiga Proposition angäende Stats-Werkets
tillständ och behof, Utffottets hemställan, att
den wid sist!. Riksdag gjorda Stats.Reglering
och Finance.Plan, mätte fastställas, samt desi
förslag till bestridande af de utgifter Riksens
Ständer under denna Riksdag beflutit; Och blef
detta Memorial, under fastställande, i följd af
särskild Proposition , intill nästa Riksdag af dm
förra Bewillnings Summan 2,500,000 Riksdaler,
till alla delar bifalliu Ur supra.
Lx ?r»tocollo
/u 6. Silfverstolpe.
Utdrag af Höglofl. Ridderffapets och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riksdagen
i wrebro den 4 Octob. iZro
S.
D. §fter förnyadt föredragande af StatsUtffottets,
den 2 sistledne October,, pä bordet
lagda Memorial, i anledning af Konungens
Nädiga Proposition, rörande anfläende af em
Pen--
Den 4 October. 237
'Pensions-Fond för blesierade Officerare oH Under
Officerare, blef hwad Stats.Utffottet i afseende
derpä föreslagit af Ridderffapet och A.
deln gilladt och bifallit. Ur supra.
Lx ?rotocotll»
/U 6. Silfverstolpe.
Utdrag af Höglofl. Ridderffapets och
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Orebro -en 4 Octob. 1810.
S. D. 8ag-UtffottetS den 2 October pä bordet
lagda Memorial i anledning af Riksdagsman,
nen Anders Ni lsions frän Carlstads Län
motion rörande förändringar i 9. §. 12. Cay.
Ärfda Balken, hwilket nu ä nyo föredrogs, blef
af Ridderffapet och Adeln bifallit. Ur supra.
Lx krotocollo
A. 6. Silfverstolpe.
Utdrag <rf Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste ^ Ståndet wid Urtima
Riksdagen t Arebro -en 4 October
-8lo.
S. D. ^)wad Banco Utffottet yttrat, uti desi
den 29 Sept. pä bordet lagda utlätande öfwer
Herr
LZ8 Den 4 October.
Herr H. I. Sahlfelts för Delegarne i Äbo
Discont Contoir gjorde pästäcnde, att emot
Banquens Transport-Sedlar älerfä det Silfwer
eller Silfrets belopp i Speciemynt, som Actieegarne
till winnande af delakughl i Werket,
uti Banquen inlemna!, blef af Prest > Ståndet
gilladt. bit supra.
klx ?rötooo!Ic»
P O. Ajmcjvlst.
Utdrag af Protokollet, häl-ltt hos Hög.
wördige Preste-Etändct trid Uttima
Riksdagen i Arebro dcn 4 Ottober
iZro.
S. D. 8ag. Utskottets den 29 September pä
bordet lagda Betänkande i anled! ina af Kongl.
Masts Nädiga Proposition, om- wista omstän.
digheter, rörande Jntekning i sast Egendom,
blef af Preste-Ständet godkändt. tie supra.
blx ?ro!ocollo
P O. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, ballet hoSHögwördige
Preste. Ständer trid Urrrma
Riksdagen i Arebro den 4 Ocrober
idis.
S. D. föredrogs ä nyo^och bifölls Stats-Mstöttets
ten 85 nästledne Sept. pä Bordet lagds
Me
-
Den 4 October. 239
Memorial, angäende Löneförhöjning för Em,
bets- och Tjenstemän, ifrän innewarande ärs
z.dje Qwartal. tte supra.
Lx ?rotocollo.
U. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 4 October
lZlv.
S. D 23id förnyad föredragning af Stats.
Utskottets den 2 dennes pä bordet lagda Me.
moria!, rörande Stats.Werkets tillständ och be,
hof, blef detsamma gilladt af Preste-Ständet,
som följaktligen för sin del antog den wid sista
Riksdag fastställda Bewillnings. Summan, fästom
mill nästa Riksdag gällande. Ur supra.
Lx krotocollo.
Almgvist,
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hog--  wördige Preste-Ständet wid Uttima
Riks,
L4v Den 4 October.
Riksdagen i wrebro den 4 Octo
ber
iZeo. i
S. D. anseende till förekomne anmärknin.
gar äterremitleradcs:
Till Stats ^lltskottct'.
Di, si Bclär.l.ade i anledning of Kongl.
M?.!.ts Ncdiga Preposition om Kur-gS. och
Kungs Ladugäidarncs forn aktning.
Till Lag-Utskottet:
Ett ytteande öfwer Riksdagsmannen An.
ders NilsionS Memorial om ändring i 10.
§. 12. Cap. Ärfda Balken. k/tsupr,.
klx ?rotooollo
O. ^Imgvill.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
wördige Preste-Ständer wid Urtima
Riksdagen i -wrebro den 4 Oktober
1810.
S. D. (?när Stats. UtstottetS den 25 Sept.
xä bordet lagde Memorial i anledning af Kongl.
Majits Nädiga Proposition angäende nägra
ivid Stats - Regleringen förekommande omständigheter,
nu ä nyo föredrogs, blef detsamma
till alla delar godkändt af Preste. Ständer, som
an
-
Den 4 October.
241
ansZg meningen af Stats-Utstottets förslag uti
usta och 4'cke Punkterna, rörande tillökning i
Swea Hof-Ratts- och Landt Staterne, »vara den
att nämde tillökning endast skulle räcka till nästa
Riksdag, dä Riksens Ständer fä tillfälle,
att efter föregängen erfarenhet finna, om icke
de behof, för hwilka denna tillökning stedt,
dä igenom besparingar under Lidra Hufwud.
Titteln skulle kunna bestridas, samt om följakteligen
wid det förra Riksdagen skedda StatsFörslaget,
utan denna tillökning, kan förblifwa.
svyr».
klx ?rotocollo
Urdrag af Protokollet, hället hos Högwiddige
Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 4 Oktober
iZio.
S. D. ^Ojföll Preste Ständet Stats-UtstottetS
den 2 dennes pä bordet lagda Memorial, i anledning
af Kongl. Majits Nädiga Proposition
om Pensioner för blesierade Officerare och Under-Öffwerare.
Oe suprs.
kx prolocolla
^s. O. .4lmgvill.
Bihang, ll. L. Zi, As.
Utdrag
»42 Den 4 Oetober.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständer tvid urtima
Riksdagen t Orebro den 4 Octo
ber l8io.
S. D. i^ill Stats-Utstottets den 2 dennes pä
bordet lagda Betänkande, angäende yrkad Lönetillökning
för Städernas Magistrater, lemna,
de Preste-Ständet sitt bifall. Ut suyrz.
Ux UrotycoIIo
I. O. Almgvist»
Utdrag af Protocollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständer wid Urtima
Riksdagen t Arebro den 4 Octo.
ber iZio.
S. D föredrogs ä nyo och bifölls Stats-Utssottets
den 29 näftl. Sept »iber pä bordet lagde
yttrande, i anledning af Kongl. Masits Nä.
diga Proposition angäende betalning af Ham»
burgffe Banquieren A iver hoffs Arfwingars,
E. A. von Halle 6- Sons och Luis L Jenquels
fordringar. Ut rupr,.
Ux krotocollo
Utdrag
Den g Öctoöer. 24Z
lttdrag af Protokollet, hältet hos 5^ögwördige
Preste-Ständek wid Urtima
Riksdagen i Ort bro den 4 Oktober
i8to.
S. D. ^)ivad Stats Utskottet yttrat och- föreslagit
uti desi den 7 nästledne Sept. pä borde.L
lagda Utlätande i anledning af Kongl. Maj.tS
Nådiga Proposition, rörande medel och utwä.
gar till godtgörande ar atlkitiige oförutsedda utgifter,
blef af Preste-Ständet gilladt. Or supé,.
Ux Urotocollo
I. O. /^lmgvjll.
Utdrag ak Protokollet, hället hos Hög.
wördige Preste.Ständet wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 4 Ocko«
ber i8lo.
S. D. Äilkade Preste-Ständer Stats-Utskottets
den 29 nästiedne Sept. pä bordet lagda
yttrande i anledning af Prof. Doctor Alm.
gwists Memorial om Krono Domainecnes förwallning.
Ut -iupsg.
Ux protoeolla
). l U ^Im^visi.
Utdrag
844 Den 4 October.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högtvördige
Preste ^Ständet wid Urtima
Riksdagen i Örebro den 4 Oktober
t8io.
S. D. dillade Preste-Ständet Lag. Utskottets
den 29 September pä bordet lagda Memorial,
i anledning af wäckt fräga, om Landtmätare^ för.
pliktande att till Prowince. och Landtmäteri-Con.
toiren insända Concept- och renowerade Chartor.
Ut supra.
Lx krotocollo
O. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög»vördigt
Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen i Örebro den 4 Oktober
i8io.
S. D- 2>ill Lag-Utskottets den 29 September
pä bordet lagda Memorial, rörande utmätning
af Landtmätares arfwode, kemnade Preste.Ständet
sitt bifall. Uir supra.
Lx krotocollo
I/. ^lmczvM.
Utdrag
Den 4 October. 245
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen i Örebro den 4 October
18 lo.
S- D. sammanbang med Dewillnings.UL.
stöttets den 22 nästl. September afgifne Memorial
och bifogade utlätande öfwer de af Ad.
tvocat-Fistalen Falkman, Borgmästaren Lindström,
m. fl. wid Bewillnings Förordningen
gjorda anmärkningar, upplästes jemwäl Högloft.
Ridderstapets och Adelns bestut i detta ärende
afven 2 Octob.; och gillade Preste. Ständet
ofwanförmälda Memorial och yttrande, med
de af Högloft. Ridderstapet och Adeln föreslag,
ne 2.ne ord-förändringar. Ur supra.
Lx krotocollo
g. U. älmqvist.
Utdrag af BorgareStändets Protokoll
wid urtima Riksdagen i Örebro den
4 October 1810.
S. D. ^örehades Stats-Utstottets den 2 den.
nes pä bordet lagda Betänkande i anledning
af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition om betalning
af Hamburgste Banquierernes Amer.
hoffs Arfvingars, E. A. von Halle LSonS
och
246 Den 4 Oclober.
och Luis Sr Iencquels fordringar; Och sann
Ständet skäl att med en derwid gjord anmärk,
ning i denna del äterförwisa ärendet till Ut»
skottets ytterligare utlätande. t.'r supra.
Lx protocollo
g. v. Valerius.
Utdrag af Borgare. StändetS Proto»
coll wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 4 October rörö.
S. D. 88id förnyad föredragning biföllsStats.
Utstottets Memorial med hemställan att en är»
lig Summa af Fem Tusende Fem Hundrade
Riksdaler mätte till Pensioner för sivärt bletze.
rade Officerare och Under. Officerare pä Stat
gnstäs. Ot supra.
Lx ?rotooollo
g. v. Valerius.
Utdrag af Borgare»Ständets Protokoll
wid urtima Riksdagen i Orebro
den 4 Oktober idis.
S. D. föredrogs Stats. Utskottets under den
sr September afaifna yttrande uppä Kongl.
Maj.tS Nädiga Propasition, angäende Riks
.
' dags
Den 4 Octo ber. 247
dags kostnaderne; och blef hwad Utskottet här.
wid andragit och hemställt, af Ständet till alla
delar gilladt. Or supra.
Lx ?kotocol!c>.
g. O. VslLiius.
Utdrag af Borgare. StändetS Proto.
coll wid Urtima Riksdagen i Ore.
bro den 4 Oktober 1810.
S D. (^lats. Utskottets Utlätande under den
24 sistledne September, rörande bestämmandet af
en Stat för Hans Kongl. Höghet Kron. Prinsen,
blef, wid förnyad föredragning, uppä gjord
proposition,, til! alla delar gilladt. Or supra.
Lx ?rotoLi)llo
v. Valerius
Utdrags
af Borgare - StändetS Proto»
coll wid Urtima Riksdagen i E)rebro
den 4 Oktober iZro.
S. D. (§iats< och Lag-UtffottenS bwart för
sig afgilua och och den 2 sistledn-e pä bordet
lagda yttranden uppä Högloft. Rrdderskapets
och Adelns och Borgare - Ständets Kemister af
srägan om wiste försigtigbets mätts widtagande
till förekoinmande deraf att si d. Konungen mä
beträda
> 848 Den 4 October.
beträda eller närma sig till Sweriges gränser,
Llefmo ä nyo föredragne och Utskottens sammanstämmande
förklaranden, att de ej kunnat upptaga
detta mäl till pröfning, gillade; hwarjemte
Lag-Utjkottets särffilda hemställan om ärendets
öfwerlemnande till Kongl. Maj.t, ansägs förfalla;
Och fann Borgare - Ständet säledes ej
mera nägot hinder att till det särskildta Utskott
tet remittera Herr AtzeHoren Gahns Dictamen
i detta ämne, under instämmande i Ridderska.
pets och Adelns RemiH ä de i desi Plenum gjor.
da Motioner af enahanda beskaffenhet. Or supra.
Lx krotocollo
O. Valerius.
Utdrag af Bergare. StändetS Protocoll
wtd Urtima Riksdagen i Orebro
den 4 Oktober i8»o.
S. D. ^bewillnings-Utskottets den 25 Sep.
tember pä bordet lagda Memorial med utlä«
tande öfwer ätskilliga frän Borgare - Ständet
remitterade anmärkningar wid Bewillnings För.
ordningen, föredrogs ä nyo och blef, efter full.
ändad granskning samt i anledning af förekom,
ne erinringar, hwaraf Utskottet skulle erhälla
del, till desi ytterligare beredning äterförwist.
Ot supra.
Lx ?rotc>collo
O. Valerius.
Mdrag
Den 4 October. 249
Utdrag af Borgare. StändetS Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 4 Oktober 1810.
S. D. föredrogs ä nyo Stats.Utskottets den
2 dennes pä bordet lagda Memorial med utlätande
öfwer Kongl. Maj.ts Allmänna Näoiga
Proposition angäcnde Stats - Werkets tillständ
och behof; Och biföll Borgare-Ständet, sä wäl
Utskottets hemställan att den wid sistledne Riks,
dag gjorde Stats.reglering och Finance-plan
mätte utan förändring bekräftas, som äfwen
desi förflag till bestridande af ätskillige under
denna Riksdag beslutne eller till beslutande utgifter;
hwarjemte, uppä särskild Proposition,
den förra ärliga Bewillnings, summan, Twä
Millioner Fem Hundrade Tusende Riksdaler,
intill trästa Riksdag faststäldcs. Ot supra.
Lx krotocollo.
O. Valerius.
Utdrag af Borgare - StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 4 October 1810.
S. D. !!ill slutligt afgörande förehados Stats.
Utskottets sedan den 29 September pä bordet
bwilande Betänkande i följd af Kongl. Masits
Nädiga Proposition angäende nägra wid Stats
reg^
-
2Z0 Den 4 October.
regleringen förekommande omständigheter; Och
skulle i anledning af förekomne anmärkningar Ut.
skottets förslag till ytterligare handläggning äterförivlsas.
vt supra.
Lx protocollo
O. Valerius»
Utdrag af Protokollet, hältet hos Boil'
de.Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 4 Oktober iZio.
S, D. ^9lef Stats. Utskottets Betänkande af
den 25 sistl. September, anqäende Stat för
Hans Kongl. Höghet Kron. Prinsen, Dest Ge.
mäl och Ssn, med det mera, pä derom af Tal.
mannen gjord Proposition , bifallit, ve supra»
hlx ?rotocoIIo
Lakrlcl (ltclmaun.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bondc-Ständet
wid Urtima Rike dagen i
Arebro den 4 Oktober 1810.
S. D. ^2tats-Utskottets den 5 sistledne Sep.
tember aflemnade Utlakande, i anledning af
Kongl. Masits den 22 förutgäende Augusti i
Städer till Utskottet afgifne Proposition, angäcnde
medel och utwägar trll godtgörande af de
oför
-
Den 4 October. 251
oförutsedd? utgifter, som de, i följd af Siven,
ska Hamnarncs stängning för Engelska Krigsoch
Handels Fartyg samt till Lugnets ätcrstäl'arde
inom Hufwudstaden widtagne anstalter,
Stats-Werket äbragt, blef pä Talmannens framställning
bifallit, vt supra.
klx ?rvtoco!!o
Oakriel Oämrnn.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bon.
de-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 4 Oktober 1810.
S. D. föredrogs och bifölls. Stats Utskottets
den 2 October pä bordet lagda Memorial af
den 29 September, med utlakande öfwer Handelsmannen
Sta beck 6 hos Wälloff. Borgare.
Ständet wäckta och till Utskottet remitterade
fräga, om ten förmon för Städernes Magisirats
Personer, att fä tillgodo njuta den för
öfrige Embets. och Tjenstemän faststälde Lönetillökning.
Vt supra.
klx Urotocollo
6ahrisl Oämarm.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen t
Arebro den 4 October 1310.
G. D. 8)ifölls Banco-ULskottetS den 29 Sep,
tember pä bordet lagda Memorial af den 22
i sg.-.t.
L52 Den 4 October.
i samma mänad, innehällande utlätande öfwer
Ryttmästare:, H. I. Sahtefeldts för delägarne
i Äbo Discont-Contoir gjorde pästäende
att, i anseende till Discont-WerketS iräkade a.
beständ och söre Octroijens stut med delägarneS
förlust förestäende upplösning, af Banquen emot
dest Transportsedlar äterfä det Silfwer eller
Silfrets belopp i Speciemynt, som Actie-ägarne,
till minnande af delagtighet i Wcrket, hade
uti Banquen mlemnat. supra.
klx ?rotoco!io
6abrjel Öämano.
Utdrag af Protokollet, häller hos Bom
de-Ständet tvid Urtima Riksdagen i
Orebro den 4 Oktober 1810.
S. D. ^^ifölls Stats-Utskottets den 2 dennes
pä bordet lagde Memorial af den 1 October,
med yttrande öfwer hwad Borgmästaren
Arsenius i ett till Borgare-Ständet ingifwit
Memorial, yrkat, att Benädnings - frågor i
Balance- och ersättnings-mäl böra af Konungen
ensamt behandlas. Ur supra.
Lx krotocollo.
6abrist öämaoo.
Utdrag
Den 4 Oetober. 2ZZ
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde
Ständet wrd Urtima Riksdagen i
Orebro den 4 October 1810.
S. D anseende till gjord anmärkning blef
Stats-Ustkottets, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nädiga Proposition till Utskottet, angäende
Riksvägs kostnaderne, den 21 sistl. September
afgifne utlätande, äterremitteradt. Ur supra.
Lx ?rolocollo
Oabrie! Öämsao.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 4 October 1810.
S. D. ^ anledning af hwad Stats-Utffottet,
pä föregängen Remisi i sitt serskildt den
sistledne September afgifne Betänkande, öfwer
Kongl. MasitS Allmänna Nädiga Proposition
till Riksens Ständer af den 26 nästförutgäende
Julii, om Stats - WerketS tillständ och behof,
hade sig yttrat om Stats-regleringen i allmänhet,
med tillstyrkande, att den wid sista Riksdag
gjorde Stats - reglering och widtagne Finance-Plan
nu mäste bekräftas, gjordes af
Talmannen Proposition derom, att den wir
förra Riksdagen antagne Bewillnings Sum.
,254 Den 4 October.
man, stor 2,500,000 R:d., skulle blifwa oförän,
drad, utan att ökas; Hivilken framställning af
Ständet blef bifallen. Or suprz.
klx Urotscollo
6abnel Öämaoo.
Utdrag af Protokollet, hället bos Lön
de-Ständet wid Urtima Riksdagen t
Arebro den 4 Oktober 18ro.
S. D. 2ull hwad Lag-W skottet sig utlätit ge>
nom insändt Memorial af den 15 September,
i anledning af Handlanden C. M. WängS
bos Wällofl. Borgare Ständet wäckte och till Ut<
skottet remitterade motion om det stadgande, at!
Manufacturister och Handtwerkare, lika met
Handlande, blefwe tillätit med Ed gifwa sine
fordringar fullt witsord m. m. lemnade BoudeStändet
sitt bifall, bie suprs.
Lx ?rotc>LoIIo
6«bns! Oämsnn.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bor.
de Ständet wid Urtima Riksdagen >
Arebro den 4 October iZlo.
Q
S. D. ^ag. Utskottets genom insändt och- den
L October pä bordet lagdt Memorial, grft"
utlä'
Den Z October. 255
utlåtande i anledning af Riksdagsmannen An.
ders Nil stons frän Carlstads Län gjorde mo.
tion, att, dä wid inträffadt dödsfall disposition
om qwarlätenskapen ej finnes gjord, nägon er.
sättning af Bo offifto mätte minderäriga bar«
tilldelas för hwad de äldre till kläder, röda och
upfostran more pakostadt, fann Bonde.Ständet
godt att bifalla. Ur saprs.
Lx krstocollo
6sbriel Öämsnn.
Wördsamt Memorial.
§)et Hederwärda Bonde-Ständet bar tillCenstitutions
> Utskottets utlåtande hänlkjutit Talemannens
wägran af Proposition till Remist af
Riksdagsmannen frän Swartsjö Län Eric An.
derstons Memorial, rörande uppbäfwande af 55
i Riksdags Beflutel för sist förslutne Riksdag.
I anledning häraf har Constitutions-Utskottet
noga pröfwat de insända Handlingarne,
och dä det deraf funnit, att Riksdagsmannen
Eric Andersten yrkat detta upphäfwande pä
den grund, att berörde zz. §. i Riksdags Befiutet,
pä ett olagligt sätt i detsamma blifwit rn
förd, fann Utskottet Talemannen till sin wägran
fullkomligen befogad, enär lagligheten af
de ätgärder Riksens Ständer wid en föregående
2Z6 Den 3 October.
Riksdag widtagit, cj wid en senare kan komma
under pröfning. Orebro den Z October
iLro.
6. körver, -pjnZStLäius.
bl. k^ocblcbilät. fsor, käyclrsrt.
6. 8illverstolpe.
VpI-5S Ko; 5LmtNge Hilc5-8tän<!en 6ea n OSober i8l»>
Wördsamt Memorial.
^os Hederwärda Bonde - Ständet har Riks,
dagsmannen Jonas Jonston frän Ostergöt-H.
land, uti der ingifwit till Lag.Utffottet remitteradt
Memorial, andragit, hurusom, sedan
1802 ärs Kongl. Förordning om stängsel, skyll,
vigheten utkom, icke sällan händt, att en inne»
bafware af ett mindre enstaka Hemman, hwilket
ä ömse sidor gränsat till Byar af flere Hemman,
nödgat rägrannarne, att uppföra hägnad
efter skillnads.linicn, ehuru läng sträcka det än
mätte wara, och ehuru somlige äboer kunnat
hafwa z mil och derutöfwer att föra sitt gärdsel,
wirke: widare, att, sedan en sä kostsam ffilljebägnad
blifwit werkstäld, det blifwit likasom en
följd, att den granne i byalaget, som ägt sitt
skogsskifte intill den uppförda gärdesgärden,
yrkat lika skillnad emellan sig och byagrannen,
sorn ock mäst wara honom behjelpelig och sä
wida
-
Den 5 October. ^ 237
widare Byn öfwer, hrvarigenom ett lika man,
tal i Byalaget kommit att hägna 12 a i6gän.
ger sä mycket, sorn det till Byn gräntsande en.
staka hemmanet; i afseende hwarpä Riksdagsmannen
förment billigt wara, att ett enstaka
' hemman stängde efter sirt hemmantal uti
stog, utmark och beteshage emot den Ly
det möter, och Lyalagct endast för det an.
gräntsande hemmans mantal, dock att, om
hemmanet inom Byalaget undergått klyfning,
till mindre lotter, det ef borde härwid
- komma i beräkning.
Äfvenledes har Riksdagsmannen Nils
Larston frän Stockholms Län, uti särskildt
Memorial, sorn ock till Utflottet är hämvist,
^ yrkat, att emedan osta händer, det, af till
hwarandra gräntsande Byar, endera äger of.
! werflöd af skog och stängsel-ämnen, hwaremot
den andra icke har ringaste tillgäng derpä, och
derjemte kan sakna förmögenhet att köpa gärd.
sel.fäng, högftberörde Rongl. Förordning
te sa ändras, att med stängseistylldigheten i
skog och urmark hädanefter mä förhallas
efter hwad brukeligt war inan samma För.
^ ordning utkom.
I afseende pä Jonas Jon flons ofwanberörde
orkande, om ändring i den grundsatts,
att enstaka hemman, som till By gräntsar, mä
fä beräkna sin och Byns stängsels ffylldigbet
efter det förhällande som är emellan förstnäms
de hemmans mantal, ä ena, och hela Byns
' . sam.
Bihang, ll. B. t77:o ZZ, Z4-
LZ8 Den 5 October.
sammanräknade mantal, ä den andra sidan,
finner wä! Utskottet den ojämnhet i tillämpningen
äga rum, att, dä Byns skog är stiftad,
större stängftls skylldighet kan komma att äligga
de hemman deri, hwilkas utmark, antingen
alldeles icke, ell-er med en mindre sträcka gränt.
sar till annan By eller enstaka hemman; Mm
deraf kan Utskottet ej inse följa, att Byns sam.
manräknade hemmantal stall blott i följ-i) af
nämda grundsatts, fä en prvportionelt större
stängsels skylldighet, än enstaka hemmanets
mantal, enär sistnämde hemman äfvenledes mä,
ste stänga emot andra intill detsamma gräntlan.
de Byar eller enstaka hemman. Säsom en följd
hwaraf, och dä den af Riksdagsmannen före.
siagna ändring icke synes kunna afhjelpa den
werkeliga ojämnhet som, af i Författningen nu
gällande grundsatts kan uppkomma, Utstottet
ansett sig icke kunna tillstyrka bifall af hwad
Jonas Jonston i ofwanberörde matto före.
flagit. '
Widkommande äter Riksdagsmannen Nils
Larstons yrkande, sä har Utskottet wäl fun,
nit, att när en By, hwars utmark till odling
icke är tjenlig, nödsakas, med annan By, hwars
mark tilläfwentyrs rikeligen kunde ersätta bäde
odlings och inhägnads kostnaden, deltaga i stil.
jehägnaden deste ägor emellan, den förres kost.
nåd och arbete synes helt och hällit blifwa an.
wändt till den andras gagn och winst, utan
all nytta för den förstnämde, hwilken obillighet,
som aldramäst saller i ögonen dä den träffar
en
Den g October. 259
en mindre förmögen, endast kan i följd af 4.
§. af nämde Kongl. Förordning i nägor mätto
lindras, i den mera sällsynta händelse, dä stilnads
linien utgör en sträcka af Z,ooo famnar
och derutöfwer. Men emedan den genom Högst,
berörde Förordnings Z. §. antagna princip, i
det hela bidrager till uppkomst för Jdrdbruks
näringen, hmars upphjelpande, nu mera än nä.
gonfin, är ett behof; har Utskottet ansett sam.
ma princip, som i skog och utmark gifwer wits.
ord ät den, som stänga will, bora i allmänhet
bibehälias, endast med den modification, att
äflveu stilnads linien utgör en mindre
sträcka <kn Z,voo famnar, och -en By, hwars
-eltagan-e i stängsel äskas, icke kan anses
-raga särdeles nytta af markens fränskiljan.
-e, -et mä, sa wida twist uppstär, ankom,
ma pä Domarens bepröfwande, hwad lin.
öring, genom ett mindre deltagande, än
som emot hemmantalet swarar, en sädan By
erhälla mä. Hwilket Riksens Höglosi. Stän.
ders widare pröfning wördsamt underställeS.
Orebro den 5 October 1810.
kä oell kä kteAe--8t2n-»
^.äelns j^eclLmocers vägnät tlsts väbNLr
^vb. dloräin. L.
Vlllotl. 8oi-2»ie-8lHn<iekS Lonlis -
l-e-iLm^rerr vLgnrr Necinmäterr vZgnr,
hgenten. keler ^erollrom
^ob. kilolmbsrgzsoo.
Ä6o Den Z October.
VplM liar kiäck, ock Xckelki cksn I) Ocktob. iNlv.
?reKe-8k^ncker cken I) - -  -- LorZ-ire - LrZnckst ckcs i;
Loncke - 8i!ncker ckrn 14 - ^
Wördsamt Memorial.
I^ti ett hos Högloft. Ridderffapet och Adeln
ingifwit, derifrän till Lag-Utskottet remitteradt,
Memorial , har Herr Häradshöfdingen I. Man,
nerstam andragit: hurusom wid förra Riködagen
Riksens Högloft. Ständer, insett nödwänVigheten
af wära gällande Lagars och Författningars
allmänna öfverseende, sammandrag och
förenkling, samt derföre bifallit Lag - Utskottets
dä afgifne Betänkande om en Lag Comitees nedsättande
för detta ändamäl; men att sä wida,
dä detta Betänkande till Riksens Ständer inkom,
nägra medel till utgifter för en sädan
Comitee icke kunde blifwa anflagne, Lag. Utskott
tet endast i allmänna uttryck framstäf wigten
af ärendet utan att bestämdt uppgifva yttrande
om tiden, sättet eller ordningen för desi arbete,
i anledning hwaraf, och sedan Högloft. Stats,
Utskottet nu mera redan tillstyrkt och anslagit
medel till arfvode för en Lag-Commisiion, Herr
Man nerstam anmält den önskan, att, dä
Z,ooo R.d. eller en större del af -de anflagne
medel, anwändas säsom aflöning eller ersätt,
ning till de Ledamöter och den betjening som
till Comiteen förordnas, äterstoden mätte ansiäs
till premier för de bäst utarbetade projectcr som
till Lag.Comiteen kunde inkomma, hwaraf, em
ligt
Den 5 Oktober. 261
krgt Herr Mannerstams tankg, den fördel
skulle uppkomma, att flere kunnige män finge
uti arbetet deltaga, hwarigenom, dä ock täflan,
mera än bestämd aflöning, wärkar kust och
drift, Lag-Comiteen skulle äga tillfälle, att
wälja emellan flere insigtsfulle mäns utarbetade
samlingar och icke stundom twingas att ätnöjas
med den lönade arbetarens mindre lyckliga producker;
Hwarjemte förcfläs, att Lag-Comiteen,
dertill insigtsfulla män, bäde i Hufwudstaden
och i Landsorterne kunde wäljas, borde inom
i</i2 ärs flut hafva utarbetat ett Förslag till
sammandrag, förenkling och förbättring af r7Z4
ärs Lagbok och alla bäde före och efter densamma
utkomne ännu gällande Författningar; att
detta Project mätte efter hand tryckas och flutet
deraf, om möjligt wore, i början af är 181Z
utgifivas , sä att, intill sistnämnde ärs flut den
granskande allmänheten kunde deröfwer meddela
Lag-Commi§ionen fine anmärkningar och omdZ.
men, hwarefter Comiteen ä nyo skulle under
1814 ärs lopp öfwerse hela arbetet och, i bör,
jan af 1815, pä trycket utgiswa de tillägg,
ändringar ^ch förbättringar , som Comiteen flu'
teligen ansett nödige, sä att, wid den näst der?
efter infallande Riksdag, Konung och Ständer
kunde efter pröfning deraf antaga Projectet, eller
utställa det till nägon ytterligare granskning.
Lagutskottet, som nogsamt inser, hurusom
framgängen af det stora ändamäl, att Lagarus
mä bade till deras form och innchäll, blifwa
brag te annu närmare till den fullkomlighet,.
som
L62
Den Z Octoöer.
som för mensklig förmäqa kan, efter hwarje
tidehwarfs behof och omständigheter, warn mö.
jelig, helt och hällit beror deraf, att insigtsfull
te och erfarne män, blifwa upmuntrade att derä
anwända all möjlig tid sch uppmärksamhet,
samt att deras arbeten sedermera af en hwar
mä kunna granskas, och att det förra betydeli.
gen kunde befrämjas genom belöningar, som
mera pä arbetets beskaffenhet, än pä den der.
wid anwände tid berodde, har dock icke ansett
sig äga anledning till annat yttrande, än det
Lag-Utskottet ä sist öfwerständne Riksdag afgif,
rvit, och Riksens Högloft. Ständer dä biföllo;
och emedan detsamma dä icke lärer blifwit till
Kongl. Maj:t i underdäniqhct expedieradt, har
Lag-Utskottet deraf lätit författa ett sammandrag,
som härjemte bifogas, med wördsam till.
styrkan, det mätte detsamma, säsom en Riksens
Högloft. Ständers, underdäniga önskan, hos Kongl.
Mast ä denna Riksdag föredragas. Hwilket
alt dock Riksens Högloft. Ständers pröfning
wördsamt underställes, örebro den 5 October
1810.
kj UZglokl, NI6<jer!1rspck5 ock kreHe^8t!näelz
Lerlzmärerr I-eäsinärsrr vjtzn-r
^ob. sk dloräjo.
k! Lorx-r«-5tIn
<!«kr
dlenröa.
^lmgvill.
kyter ^srokröm.
^ob. kkolmbsrAsron.
Sam*
Den Z October. 265
Sammandrag af Riksens Högloft. Ständers
LagUrstottS den i April iZlo
afgifne Betänkande, angående Lagarnes
urskiljande, förenkling och förbättring.
högarnes och Författningars urskiljande,
med afseende ä Regerings-Formens 57. och
89. § anser Utskottet wara ibland de swäraste
problemer, emedan, dä Ciwil-Lagars full.
komlighet och högsta syftemäl är, att jemte bestämmande
och styddande af hwarje medborgares
rättigheter, befordra enskild flit ochhushäll.
ning samt deraf beroende allmän wälmäga, det
härigenom blefwe wansteligt, att utstaka nägon
gränts, hwarigenom de frän allmänna hushällnings-Lagar
stola wara strlda; hwarförutan nägot
afseende äfwen torde böra göras pä den
nog allmänt rädande tanke, som skulle de för,
fattningar, hwilkas ämnen icke influtit i 1754
ärs Lagbok, tilläfwentyrs med undantag af
Kyrko- och Krigs-Lagar, kunna utan ätstilnad,
bära namn af Oeconomiste. Och att blott ut.
reda de allmänna grunderne för denna skilnad,
dertill har Utskottet destomindre nu ägt
tillfälle, som den egenteliga swärigheten just
deri besiär; hälst sedan rätt bestämda kännemärken
för bada vefta arter af Lagar äro fundne,
tillämpningen deraf bör, utan nägot förutgän.
get uppräknande, kunna wara gansta lätt wid
hwarje förekommande särskild fräga. Dä frägoe
upp
-
S64 Den 5 Qctober.
uppstätt, om ett gifwit'mä! borde af detta, elser
af Högloft. Oeconomie. och Beswärs. Utskottet
behandlas, har Lag-Utskottet dels följt ofwannämnda
nog allmänt rädande öfwertygelse, dels
ansett för oeconomiskt, hwad som, cburu i allmänna
Lagen intagit, likwäl svnts wara af
mera local eller temporair beffaffenhet, bwilket
rväl bör anses säsom ett mera prowisoriskt förfarande,
men tilläfwentyrs den enda regel att
följa, intill dest de grunder bttfwit bestämdt
uppgifne, hwarpä den i Regerings. Formen an.
gifna skilnad egenteligen bör hafwa afseende.
Widkommande Lagarnes rcwision och förbättring,
är det otwifwelaktigt, att de fläste
clatzer deraf tarfwa förenkling till deras pttre
form, för att af allmänheten kunna rätt fattas
och tillämpas, och äfwen nägvn förbättring
; deras innehäll, genom efter tidens skick af.
pasiade närmare bestämmelser, tillägg eller än.
dringar.
Men att utmärka nägon witz clast, soni
framför andra more af sädan förenkling och
förbättring i behof, anser Utskottet föga tjenande
till nägot werkligt ändamål, emedan de, som
kunna wara mäst beswärade med oreda, ofelbart
äfwen fordra en djupare forskning och läng.
re tid, än de öfrige, för att fullkomnas, hw^r,
förutan defte wigtige föremäl i allmänhet torde
snarast winna framgäng, om hwar och en,
som -erpä kai» och will arbeta, fär wälja
det ämne, hwars grunder han tror sig bäst
känna
Den Z October. 265
känna sch der han haft bästa tillfälle att
förwärfwa tillräcklig erfarenhet.
Lag. Utskottet inser nödwändigheten af m
förutgäende utredning af Lagarnes historia och
sammanhang, bygd pä deras allmänna philoso,
phiska och statistiska grunder, utom hwilken utredning
försöken till förbättring mäste blifwa
med större eller mindre ofu ckomligheter bchäf.
tade; hwarföre de till Lagfarenhetcn, säsom desi
grunder och hjelpemedel, hörande kunskaper pä
allt möjligt wis borde uppmuntras, hwartill
hörer, att de söm med Lagfarenhetens, t7!aturrättens
samt lTlarional- och Stats cvecono.
wiens Theone egenteligen böra wara fytzelsatte,
pä tjenligt färt förmas att, till allmän
granskning och undecwisning, pä modersmä.
let utgifwa härtill hörande Afhandlingar: att
äfwen andra kunnige personer, genom distinc.
tioner och andra lämpeliga belöningar mä wäc.
kas till täflan med de nytznämnde, sä att
berörde Theorie ej mä anses för ett monopol
för nägra fä, eller för nägot som med ulöf,
ningen icke skulle stä i synnerlig gemenskap, u.
tan twärtdm kännedomen af den förra mera
utspridas, sä wäl härigenom, som genom alfwarsamma
examina för dem, hwilka ingä i
Ciwil-Ständet, samt genom sunda befordringsgrundsattser,
i sammanhang med nägon liberal
löne-reglering för nytznämnde ständ, ett tillräckeligt
antal personer, fä inom som utom Em.
betsmanna Corpsen, tilldanas af anwändbar
Aicklighet, äfwen wid Lagstiftnings ärender»
L«6 Den 8 October.
och hwaraf äfwen ffulle blifwa en följd, att
Nationen i allmänhet, mera upplyst, ffulle med
större interesie omfatta besia, i sig sjelf högst
wigtiga föremäl.
Men ehuru besia äco willksren för en stör.
re fullkomlighet i Lagwerket; dock som medlen
härtill ärs mera längwäga; mä emedlertid byg.
gas pä den grund, och begagnas de medel,
man redan äger, förnämligast för att samman,
draga de spridda lagförklaringar och försatt,
ningar r den concila och rediga ordning
som ämnenas natur och omständigheterna med.
gifwa, hwarigenom äfwen möjligheten af de.
ras werkeliga förbättring, der den tarfwas, i
märkelig mon ffulle befordras.
Att sädant ffulle, pä ett emot ändamälet
swarande sätt, kunna werkställas af Riksens
Högloft. Ständers Utskott, pä en Riksdag, är
nägot som hwarken af besia Corpsers organisa,
tion kan »väntas, eller med deras Ledamöters
öfriga mängfaldiga göromäl förenas, kunnandes
af dem högst fordras nägra yttranden i
särskilda ämnen af mindre »vidsträckt omfatt.
ning, men hwarigenom, äfwen dä de medförde
nägon werkelig förbättring i Lagarnes inmbäll,
masian af Förordningar dock beständigt ökes och
Lagffipningen allt mera beswäras.
Lag-Utffotlet sinner äfwen, att LagwerketS
förenkling och förbättring icke kan behandlas,
säsom bisak af sädane, som genom andra offenteliga
eller enffilda angelägenheter hindras
frän att härpä anwända en odelad tid och upp
märk.
Den 5 October. 267
märksamhet. Hwarföre tjenstledighet, arfwoden,
och för dem, som mäst utmärka sig, bedersbe.
löningar, wisierligen borde ingä i de offenteliga
anstalter, som till sädant ändamäl kunna »vidtagas.
Utskottet bör härwid blott erinra, att,
ehuru, sorn förut sagdt är, allt hwad Nationen
äger af insigt, erfarenhet och patriotisme bör
bringas i täflan till det i fräga »varande stora
ändamälets befrämjande, det i alla fall blefrve
oumgängeligt, att icke allenast en särskild Lomitee
af Sakkunnige män förordnades, som
wörö särdeles förbundne, att pä Lagars och
författningars redactton och förenkling ar.
beta, och Verrvid begagna de Afhandlingar och
Projecter, so»n under hand af andre kunde blifwa
insände, utan ock, att nämnde Lomitees
arbeten, efter andre Nationers exempel, ock) pä
sätt äfwen bos osi förr warit öfligt, blefwe af
trycket utgiftte, säsom projecter, för att ät
allmänheten öpna tillfälle för päminnelser
och anmärkningar, hälst ostridig! är, att det
är wida lättare att, i andras arbeten, uptäcka
»verkeliga brister, än att sjelf utarbeta nägot
felfritt, och att äfwen mindre kunnige, kumm,
underwisade af en tillfällig erfarenhet, gifwa
nyttiga upplysningar, hwarmedelst, äfwen som
af det sätt, hrvarpä allmänheten finnes fatta
det föreslagna, goda anledningar kunna hämtas
till rättelser, sä »väl i uttrycken, som i pro.
jecternes huswudsakeliga »linehäll. Och borde
de gjorda päminnelser, sedermera af Corniteen
i tillbörligt öfwerwägande tagas, för att med
268
Den 5 October.
fullbordadt Betänkande och Förslag till Kongl-.
Mast och Riksens Ständer ä nästa Lagtima
Riksdag inkomma.
Att i de ämnen, som blott angä wista or.
ter i Riket, Landshösdingars och andre Embets.
mäns, äfwensom Inwänarnes, yttrande förut
borde infordras, är ock af högsta angelägenhet.
I anledning af hwad nu anfördt är, fär
Utskottet tillstyrka, det hos Kongl. Maj:t den
underdäniga önskan rnä andragas, ^ att alle,
som dertill äga skicklighet mä uppmuntras bi.
draga dertills att dels hela Balkar af allmän,
na Lagen, eller flere med hwarandra gemenskap
ägande, warda, med deri skedde ändringar och
förklaringar, som förtjcnat bibehällas, eller an.
dra, som synas oumgängeligen nödwändige att
inköra, i systematisk ordning sammandragne,
dels ock större delar af andre Författningars
föremäl i lika ordenteligt sammanhang fram.
ställde, säsom särskillde Lagböcker för hwarjs
clast deraf, dels ock de grunder utredas och no.
ga bestämmas, hwarefter Lagar och Författnin.
gar mä, enligt Negerings Formens 87- och 89-  §. §. bringas under twänne ätskillde claster.
Hwarförutan Utskottet äfwen tillstyrker en lika
underdänig hemställan om förordnande af en
Lag-Comitee af sakkunnigo män, med särdeles
omsorg walde af ätskillige corpser och frän särfkillde
landsorter, till sädant antal, som Kongl.
Majit för godt finner, att, icke blott tillfälligt,
wis, och pa inskränkta ämnen, utan med ode.
lad uppmärksamhet pä hela Lagwerket, utarbeta
ofwan
-
Den 8 October.
269
vfwanbeskrefna Förflag, att underkastas sädan
granskning och slutelig pröfning, som förmäldt är.
Rätteligen sammandraget intygar:
äob. tjolmbsrgtoo.
^105 6 Oäkob. iFrS*
Wördsamt Memorial.
— .iksens Högloft. Ständers Stats, och Oeco.
nomie. Utskott, hafwa lemnat Banco. Utskottet
del af det yttrande, som , efter Utskottens ge.
mensamma öfwerläggning, till de Respectiwe
Ständer ffulle afgä, angäende Allmänna Ma.
gazins Inrättningen i Riket; och därigenom satt
Banco-Utskottet uti -tillständ, att, utan särskildt,
till lids utdrägt föranledande Remist, ingä utr
granstning, samt dest wördsamma Utlätande till
de Respectiwe Ständen afgifwa, öfwer den delen
af berörde Betänkande, som äsyftar ett
isrän Riksens Ständers Banque ästundadt bi.
träde, till ofwannämde Inrättnings upprätthällMde.
Med anförande af flera wigtiga ffäl, för
Inrättningens bibehällande, till Landt-culturenS
deraf förwäntade fördel, men ock oboteliga förlust,
i fall densamma nu komme att aldeles
upplösas; hafwa Utskotten ansett sig ej kunna
undgä, att tillstyrka Inrättningens beständ intill
-
270
Den Z October.
till nästa Lagtima Riksdag, pä sätt, och under
willtor, som uti Betänkandet innefattas: mojeligbeten
deraf, berodde emedlertid pä ett sä de.
skaffadt understöd iirän Riksens Ständers Ban.
que, att, emot säkerhet genom Jntekning uti
Magazins-Jnrättningens Fastigheter, samt pant.
förskrifning af alla dest tillgängar, sä i pen.
ningar som waror och Effecter, jemte Tre Pro.
cent i ränta, Directionen blifwer berättigad,
att under förenämde tid, fä pä desi Wexel. Ban.
co Räkning, efter förefallande behof, och ägande
tillgäng, ut-astignera, och äter insätta, Trehundrade
Tusende Riksdaler, sälunda, att ränta
ej föll-e Inrättningen till last för större del af
Länet, än dag efter annan nyttjades,
Berörde hemställan har Banco - Utskottet
under noggrant öfwerwägande törehatt: och har
derwid ej kunnat undfalla Utskottets efterstånande,
huruledes, efter de, till Rikets räddning,
redan meddelte, och än fortfarande ansenlige
förskott, Banquen för alt ytterligare anlitande
i sädan wäg, borde tills widare förskonas.
I betraktande deremot, af det hälsosamma
ändamäl, som med ofwanberörde Discont rättighet
äsyftaS; samt att, utan. ett sädant biträ,
de, Rikets förnämsta Hufwud-Näring komme
att sakna allt understöd, ifrän en Inrättning,
som anses hafwa i märkelig mätto bidragit till
Lsndtbrukets upphjelpande, men deremot igenom
saknaden deraf, en för bäde Näringen och hela
Riket skadelig werkan more att befara: Och dä
Banco Utskottet äger grundad anledning tillden
glada
Den 5
October.
27 L
glada förmodan, att Riksens Ständer wid sin
nästa sammankomst, skola finna deras Banco.
Werk, hafwa hämtat förnyad förmäga, till ytterligare
utsträckning af de biträden, som Nä.
ringarne i allmänhet, och witze Närings grenar
i synnerhet, oafbrutit sätt, och framgent fä be.
gagna; tror Vanco-Mskottet fig ej fela, dä det
till de Respectiwe Ständens upplysta ompröf.
ning och gunstbenägna godtfinnande wörd.amt
öfwerlemnar, huruwida ju icke, meranämde,
egentellgen till Landtbrukets nödwändiga under,
stöd ämnade Discont rättighet, mä intill nästa
Lagtima Riksdag, under anbuden säkerhet, och
emot förbehällen Ränta, af Magazins-Dircctionen,
efter förefallande behof, fä nyttjas. Arebro
den 5 October 1810.
K. kmlc.
L. 6^!Ien!,lrö!Z.
Usrz kä. lkinormäsr,
kl. Obmsn.
k/l. kkslswZius.
Uxllä k«r Lrmtelige Mk5-§l8ii!leo äei» 6 ONolier iZr».
Wördsamt Memorial.
Ä?ed anledning af erhällne Retkätzer ifrän z:ne
Riks. Ständ fär nu det särskilta Utskottet den
äran afgifwa sitt »Mande öfwer den bäde hos
Högloft.
272 Den 8 October.
Högloft. Ridderskapet och Ädeln och det Hederwärda
Bonde-Ståndet wäckta fräga, om widtagande
af wista sörsigtighets mätt i anseende
till f. d. Konungens wistelse-ort och till afwändande
af ett försök ä dest sida att nalkas eller
beträda Sweriges gränsor.
Det särskilta Utskottet, som till fullgörande
af detta nya uppdrag, fördubbladt sitt bemö.
dande att smara emot Riksens Ständers förtroende
har i detta afseende trott, att till ändamälets
minnande more nödigt inhämta en noga
kännedom af Riksens Ständers redan sörledit
är öfwer detta ämne fattade beslut, jemförde
med hwad en skylldig uppmärksamhet vä Allmänna
säkerheten och lugnets bibehällande synes
för framtiden kunna fordra.
Lika fullkomligt som Utskottet ansett sig
öfwertygadt, att troheten för den närvarande
Rnenten, äfwensom tillgifwenheten för den genom
Nationens enhälliga röst utkorade Thronföljaren,
genom inga obehöriga försök kunna
göras wacklande, lika fullkomligt har Utskottet
trott sig wara pliktigt att icke uraktläta nägot
som lunde försäkra framtidens lugn och förekomma
älwen de med största sannolikhet mistlyckade
försök. Utskottet har i detta afseeiide
antagit till grundsattS, att det wore ät Regeringens
wärd som denna omsorg i synnerhet
borde uppdragas, men att tillika dest ätgärd,
grundad pä länders beslut, utan att wara
mindre werksam, skulle blifwa desto mera kraftig.
Uti
Den 8 Oetober. 27Z
Uti Konungens Nädiga Proposition till
Riksens Ständer af den z Augustt 1809 angående
en Underhälls-Summa för f. d. Konungen
och dest Famrlle, har Utskottet funnit följande:
''Dea tidepunkt tyckes nu allt mera nalkas,
dä en ej länge sedan öfwer Swerige Regerande
Furste torde jämte dest Ätt, hwarS anspräk pä
Konunga Thronen genom Riksens Ständers enhälliga
Beslut blifwit kraftlösa, böra aflägsna
! sig ifrän detta Rikes gränsor. Dest egen friwilliga
önskan förenar sig t detta afseende, med
hwad Statens närwarande lugn, med hwad
dest tillkommande, säkerhet synes fordra. Öfwer
detta Ärendv, som kräfwer det mäst aftvätta
och aranlaga behandlingssätt, har Kongl.
' Mast äfwen redan inhämtat Hemliga Utskottets
räd 06) tankar: Omständigheterna medgifwa dock
icke ännu att de samma till Riksens Ständers
pröfning öfwerlemna. Men ett nära dermed
E gemenskap ägande ämne (och som bör wara af.
^ gjordt innan nägot beslut om f. d. Konungens -  > flyttning till utrikes ort kan fattas) innefattas
^ uti följande fräga: Hwad underhäll Lro Rikk
sens Ständer willige att bestämma för deras
^ fordna Konung, för dest Gemäl och närmaste
^ Bröstarfwingar? Dä till beswarande af denna
8 fräga ätskillige omständigheter böra iakttagas
! hwilka fordra nägon tid till öfwerläggning och
utarbetande, har Kongl. Mast sä mycket häldre
l ansett sig derwid böra fästa Riksens Ständers
- uppmärksamhet, som Kongl. Mast ej förr än
frägan
Bihang, ll. B. ZZ, Z6.
874 Den 5 October.
frägan om sjelfwa underhället blifwit afgjord,
kan komma i författning att om sjelfwa flytt,
»rngs ärendet samt om -et för Ronung Gu.
staf Adolphs framtida wistande tjenligaste
land, inhämta Riksens Ständers mening och
beslut."
Utaf besia uttryck har Utskottet dragit den
slutföljd, att underhälls Summan wäl först
skulle bestämmas; men att det icke desi mindre
skulle wara Riksens Ständer förbehällit att om
f. d. Konungens flyttning och desi wistelse ort
sin mening yttra och beslut fatta.
Detta skulle grunda sig ej blott pä en ätHärd
i afseende pä person, men pä en nödig
omtanka för den stora saken, det närwarandes
lugn, det tillkommandös säkerhet. Konungens
senare Nädiga Proposition af den 8 December
1809 iunehäller widare:
"Dä Kongl. Maj:t uti Desi Nädiga Pro.
position af den Z sistl. Augusti kallade Riksens
Ständers uppmärksamhet pä nödwändigheten att
bestämma en wisi underhälls Summa för f. d.
Konungen, desi Gemäl och närmaste Bröst Arfwingar,
förekom Kongl. Masit Riksens Stän.
der, att omständigheterne icke dä medgäfwo,
att meddela det underdäniga yttrande Hemliga
Utskottet uppä Kongl. Maj:ts gjorda förfrägan
afgifwit, rörande sä wäl tiden till f. d. Konungens
och -desi Familles flyttning ur Riket,
som det Land, hwilket till framtida wistelse ort
borde för dem bestämmas."
Den Z October. 273
"Wid denna tid war Riket ännu inweckladt i
krig med Europas mägtigaste Stater, och det
war i anledning af denna ännu wädeliga ställning,
som Hemliga Utskottet i underdänighet
tillstyrkte att Hans Masits f. d. Konung Gustaf
Adolphs, desi Gemäls och Barns flyttning
utom Sweriges gränsor borde, med försigtigt
afseende pä Rikets säkerhet, föregäs af
en önstad Fred, ätminstone med Rikets twänne
mägtigaste fiender, och att Sweitz i afseende pä
desi läge och styrelse wore det lämpligaste Land
där f. d. Konungsliga Huset borde sig nedsätta."
"Kongl. Maj.t som till alla delar instämde
i denna af Hemliga Utskottet yltrade under,
däniga mening öpnade genast nödige och för f.
d. Konungens egen säkerhet oumgängelige underhandlingar
i detta ändamäl, och sedan desia
^ nu lyckligen blifwit fullbordade skyndar Kongl.
^ Mast att meddela Riksens Ständer den ätgärd
! som i följe deraf blifwit widtagen."
"Den längt framlidna ärstiden, ssm snart
kunde göra all flyttning omöjelig, päkallar den
j yttersta skyndsamhet. Sedan pä Kongl. Maj.ts
. Nädiga befallning, behörige Ordres blifwit ut^färdade
och Ljenlige anstalter widtagne genom
' Kongl. Maj.ts tjenstgörande General Adjutant,
shafwa f. d. Konungen, desi Gemäl och Prins
! Gu staf redan i förrgär pä förmiddagen under
s nödig bewakmng afrest till Carlskrona dit de
^ Kongl. Prinsesiorne om 2:ne dagar sig begifwa,
iför att med Riksens Ständer-s förwäntade styndesamma
samtycke sedermera gemensamt afgä
'276 Den 5 Octvber.
till Tyska wallen och widare fortsätta restm
till Sweitz. Bestämd säkerhet är wunnen, N
wäl om' en obehindrad resa genom Tyskland,
svin om den af Hemliga Utskottet önskade be.
medling hos Sweitflska Regeringen att samtycka
till f. d. Konungens och dest Familles wistande
med fullkomlig säkerhet inom detta land." m. m.
Riksdags Tidningen wittnar,-att "samma
dag denna Nädrga Proposition till Rcks-Ständen
ankom blef den genast och enstämmigt af
samtlige Riks-Ständen i underdänighet bifallen,
sä wäl i afseende ä skyndsancheten af f. d. Ko.
nungens och dest FamilleS förflyttande utom
Rikets gränser, som i afseende ä det land hwil.
ket till deras framtida »vistelse-ort blinvit utsedt;
uppdragande Ständen deras Talemän att
för Kongl. Mast förklara Ständens underdäniga
erkänsla för de af Hans Kongl. Maj t i
afseende pä detta wigtiga ärende widtagne wisa
och kraftiga anstalter?'
I sölje af besia sammanstämmande Propo.
sttioner och Beslut har det Särskildta Utskottet
ansett sig berättigad!, att deraf draga den vfel.
bara slutföljd'. Att f. d. Konungens och desi
Familles aflägSnande ifrän Sweriges gränsor
wore ett Riksens Ständers beflut; Att detta mäl
blifwit ansett säsom ett Regeringsmäl hwilkct ät
Styrelse. magtenS wärd och omsorg borde öf,
werlemnas: Att änteligcn den f. d. Konungen
och desi Famille bewiljade underhälls Summa
blikwit dem meddelt, äfwen som den blifwit be.
gärd ondast under förbehätt och iakttagande af
Den 5 October. 277
det närwarandes lugn och framtidens säkerhet.
I följe af desia flutsattser och till minnande af
desia ändamäl för nu det Särskilta Utskottet, med
afseende pä den härom wäckta fräga, den äran
ytterligare Riksens Ständer föreflä:
1:0 Att till förtydligande och för att gif.
wa mera fullständighet ät deras redan förledit
är fattade beflut rörande f. d. Konungens och
desi Familles flyttning och wistande utom Riket
, ytterligare förklara: Att desia beflut inne.
fattade det owillkorliga förbehäll, att hwarken
si d. Konungen eller nägon af dest Famille
skulle beträda Sweriges gränsor och att Riksens
Ständer för nu och i framtiden uppdraga ät
Regeringen att till rvidmagthallande af detta
beflut och till minnande af det dermed äsyftade
! allmänna lugn och säkerhet, utan hinder af nä.
got annat afseende widtaga alla till ändamäler
nödiga- mätt och steg.
Lw Att om f. d. Konungen eller nägon
- af desi Famille skulle af gällande omständigheter
sinna sig föranlätne att »vistelse ort förändra,
s bör det ske med Swenska Regeringens wetskap
och bifall, sä framt de wilja blifwa i ätnju.
tande af dcn underhälls Summa Riksens Stän.
der dem bewiljat.
z.o Att dä f. d. Konungen aflägsnar sig
ifrän sin Famille äger han icke att lyfta mer
än interesiet för hans enskilta förmögenhet, ut.
görande 23,532 R.d. Swenskt Banco, samt de
10,000 R d. som Riksens Ständer honom en.
skilt tillagt».
278
Den 5 Octobor.
4:0 Att det äterstäende af underhälls Sum»
man tillkommer alltid i sädant fall f. d. Drott»
ningen att för sin och desi barns räkning sä
länge besia senare äro omyndige, emottaga och
disponera.
Om Riksens Ständer täckas gilla besia
beslut och anbefalla deras införande i RiksdagsBeftutet,
tror Utskottet att alla nödiga försigtigbets
mätt, sä nu som för framtiden, derigenom ffola
wara iakttagne, dä ät Regeringen är Lfwerläm.
nät all nödig magt i afseende pä detaljernes
bestämmande. Hwilket likwäl sä det ena som
det andra till Riksens Högloft. Ständers högst
upplysta ompröfmande widare hemställes. Orebro
den 5 October 1310.
pä -et Särskilta Utskottets wägnar
H. 6. bäörner. L. v. Rosenstein.
6ust. v. Wilcke. ^näsrs josson.
L. ^vr. Roclc.
Vpllk lior §2mtl, k>Icr-8r!!iuls^ äsn 6 (Moder >8»»'
Wördsamt Memorial.
23id företagande af den hos Högloft. Ridder.
Aapet och Adeln wäckta samt till det Särskilta
Ut
-
Den 6 October.
279
Utffottet remitterade fräga, om icke de af Riksens
Ständer wid sistledne Riksdag fattade be»
stut, hwilka till den nästföljande Riksdagen skulle
blifwa gällande, i allt hwad Riksens Ständer
nu icke annorlunda stadga, mätte fastställas,
har Utskottet, med erkännande af anmärk,
ningens rigtighet, wäl igenfunnit ätskilliga mäl
som äro af förenämde egenskap; men som Utskottet
redan, uti sitt under den 18 sistledne
Augusti afgifne och af Riksens Ständer gillade
Utlåtande, tillstyrkt, att de mäl hwilka fordra
förutgäende åtgärder och undersökningar, samt
sädane, uti hwilka Ständerne blott framställt
sina underdäniga önskningar, mätte, i anseende
till sjelfwa sakernas natur, wid denna Riksdag
icke widare till öfwerläggning upptagas, och
bland ofwannämde mäl dels förekomma sädane
som äro af denna beskaffenhet, dels redan äro
afgjorde genom Riksens Högloft. Ständers under
pästäende Riksdag fattade beslut; Altsä tror
sig Utskottet böra wördsamligen tillstyrka, att
alla de ärender, som under sist förslutne Riksdag
blifwit afgjorde och öfwer hwilka besluten
till den nästföljande skulle blifwa gällande, samt
säledeS nu bordt äter förekomma, besia ärender
mätte i anseende till den korta mellantid som
sedan förra Riksdagen förflutit, wid denna fast.
ställas, med underdänig anhällan akt Kongl»
Maj:t täcktes, efter ämnenas beskaffenhet, i Nä.
der lata desamma till werkställighet befordra.
Hwilket dock allt till Riksens Högloft. Ständers
om
-
280 Den 6 Lote ber.
ompröfwande hemstället. Orebro den 5 October
iLio.
pa det Särstilta Utstottets wägnar:
O. b/lörr>sr. Ö. v. Uo8en«tein.
Lukt. O. ^Vilcke. /^cäsrs Armsson.
L, -^nt. kiock.
ock xo6Ic'nä kor alla 5rZnäeii cleo 6 Ogober.
Stormägtigste Allernädigste Konung.
^ anledning af Eders Kongl. Majtts den Zr
nästledne Augusti till Stats - Utskottet afgifne
Nädiga Remist af Astkstoren och Regements Au.
diteuren O. Dahlströms Enkas Hedwig
Ulrika Linds underdäniga ansökning att af
Gunst och Näd blifwa förskonad för widare
efterräkning, till underdånigt följe ar Kongl.
Masts Nädiga Utslag af den 22 Nowember
180Z, hwarigenom Ästestoren Dahlström i
lifstiden blifwit älagd, att till Kongl. Maj:t
och Kronan betala 315 N:d. 32 ff. 2 r:st. B:co
jemte ränta för under krigsären 1789 och 90
till Lätta Dragon Corpserne upphandlad men ej
redowisad Ätticka; och dä wid den undersökning
som rörande denna ansökan blifwit gjord, dels
blifwit utrönt att sä wäl Capitalet som nägon
del af räntan blifwit till Kronan inbetald, dels
ätffillige bewekande skäl till berörde ansökans
bifal
-
Den 6 October. 231
bifallande förekommit, hafwa Riksens Ständer
beflutit, att frikalla bemälte Astestor Dahl.
ströms Enka och Arfwingar frän all widare
ersättning af ränta ä i fräga warande Cipitals
skuld; Hwilkct ali Riksens Ständer härmed fä'
till Eber Kongl. Majit i underdänighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda rc.
Vpplali ock goälc!ncl kai; iilla 8cAn<ien äen ä OKober.
Stormägtigste Allernädigste Konung.
^os Eder Kongl. Maj:t fä Riksens Ständer
i underdänighet anmäla, att de utöfwat den
rättighet roz. §. RegeringsFormen dem tillör»
känner, och utwalt en Nämd genom hwars om.
röstning blifwit förklarat, att Högsta Domsto.
lens samtelige Ledamöter äga Riksens Ständerförtroende
och böra wid deras spstlor bibchällas.
Riksens Ständer framhärda rc.
Vppläli oek kor alla 5rZaäea äen 6 Oktober.
Seormägtigste Allernädtgste Konung.
^§edan den granskning af StatS.Rädets Pro
tocoll,
som 10Z. §. Regerings Formen och 29.
§. Riksdags Ordningen föreffrifwa, af Confli.
tutions-Utskottet blifwit förrättad, och bemälte
Utskott
»82 Den 6 Oktober.
Utskott under anmälan till Riksens Ständer,
att det derwid ej funnit nägon anledning till
anmärkning, förklarat, att enligt 76. §. Riks.
dags Ordningen och ri. §. af den af Riksens
Ständer fastställde Ar.swarighets Lag, Stats,
Rädets Ledamöter, Föredragande och Konungens
Rädgifware i Commando-mäl wero frikallade
frän all answarighet för deras Embetens utöf.
ning intill den dag dä innewarande Riksdag
tagit sin början, fä Riksens Ständer härmed
denna förklaring till Eders Maj t i underdänig.
het öfwerlämna.
Riksens Ständer framhärda rc.
vppim ock goäk!ni1 Kor sllr 8ktnäen <lro ä OKoker iZl».
Stormägtigfte Allernädigfte Konung.
^^ä Eder Kongl. Maj:t i Näder täckts förordna
Stats-Comisiarien N- Frödelius, att wid
denna Riksdag gä Stats utskottet tillhanda med
upplysningar wid handläggningen af de ären,
der, som tillhört Stats-Utskottets befattning,
hafwa Riksens Ständer med anledning af Stats.
Utskottets anmälan af den utmärkta oförtruten,
het, hwarmed bemälte Stats. Comisiarie Utskot.
tet biträdt, samt äterkallande i minnet af de
förtjenster han, i egenskap af Secreterare i
Stats-Utskottet, wid sistledne Riksdag inlagt,
beflutit, alt af de till Riksdags kostnaderne an«
singne medel, honom en Gratification af 400
R:d.
Den 6 October. 283
R-d. tilldela utöfwer det honom anflagne Traktamente
och Resekostnad, om hwilkens Summas
utbetalning Riksens Ständer anhälla, att Eders
Majtt täcktes Nädig anordning utfärda.
Riksens Ständer framhärda rc.
ock go6k!nä kos sila 8t8näen 6 Oöiober l8>».
Stormägtigfte Allernädigfte Konung.
nk^et är känflorne af wördnad, trohet och till.
gifwenhet, som i dag samlat Riksens Ständer
inför Eders Majtt/ Äminnelsen af de faror
bwari Fäderneslandet swäfwat, åminnelsen af
den fosterlands kärlek, hwarmed Eders Majrt
makat för deras afmändande, fordrar af rena
medborgerliga hiertan iakttagandet af alla tillfällen,
dä wi inför Eders Magt kunna betyga
de Nationens enhälliga tankesätt af 'ärtek för
sin Konung, som äro drn enda ersättning Swen.
sta Folket kan bjuda Eders Maj:t för alia desi
gjorda uppoffringar. Denna dag, genom Eders
Maj:ts födelse tecknad bland dem som firas af
undersätares glädje, framkallar wära önsknin.
gar att denna glädje sent mätte störas af saknaden.
Mä den tillfridsställelsen att hafwa
räddat ett fallande Fädernesland, den medbor.
gerliga Krona, som pryder Eders Maj:ts äldri.
Sa hjesta, de wälsignelser, som af ett troget
folk sändaS till höjden, länge ät Eders Maj:ts
älerstäende dagar stänka styrka, lugn och en
234
Den 6 October.
oafbruten sällhet; Mä Sweriges tillwäpande
wälständ i Eders Maj.ts hjerta märka ett tröstande
hopp, som mildrao Ålderdomens möte, och
äsynen af ett fullbordadt werk och störden af
lycklige undersätares tacksamhet länge göra Spirån
i Eders Maj.ts hand lika lätt, som den
för Swensta Folket är ett säkert tecken af en
waraktig borgerlig sällhet.
Utdrag af Högloft.. Riddersd^pets och
AdklnS Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 6 Octvb. iZro.j
Den 6 October.
28g
si anledning a5 Riksdagsmannen Jons Nilssons
fran Östergöthland mäckta motion röran,
de Marknavers hällande sa, alt den sä kallade
Mmkn.ads.aftonen icke matte infalla pä Söndag,
klef af Högloflige Ridderstapet och Adeln
lul alla delar bifallit. Or supra.
blx krotocollo.
6. Älkverstolps.
S. D. ^^ifölls Bewillnings-Utstottets deN 4
October pä bordet lagda Memorial rörande befrielse
frän Bewillning för Städerna Uddewalla,
Ämäl. Upsala, och Ostersund, samt. Jnwänarena
i Westerbotten, och den Norr om Ore
Elf belägna del af Nordmalings Socken. Ur
supra.
klx ?rotocollo
A. 6. SiUverskolps.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns protocoll wid Urtima.Riksdagen
i Arebro den 6 Octob. 1810.
S. D. ^Xvad Lag Utstottet i ett. den 4. sistlcdr.
e Oclrb.r pä bordet lagdt Memorial tillstyrkt,
i an
-
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protocoll wid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 6 Octob. 18ev.
S. D. ^6jföll Högloflige Ridderstapet och Adeln
Bewillnings Utskottets den 4 sistledne October
pä bordet lagda, och nu ä nyo föredragna
Memorial, innehällande utlätande öfwer den
af Herr von Kruus wäckta och ifrän Ridderflapet
och Adeln -remitterade motion. Ur supra.
klx krotscollo
O. 8jlkvsrstolps.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 6 Octob. i8iv.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls det tillägg
till 14. §. af Jnstructionen för Riksens Ständers
-
L86
Den 6 October.
Den 6 Lctober.
387
ders Iusiitie.Ombudsman, s-m, af ConftiluLionS.«den 4 October pä bovdet lagva Memorial, rö
Utskottet, genom ett den 4 sistledne October vägande en föresiagen förklaring af 3 „L-. b. ^ap.
bordsst 'skridt ^
bordet .lagdt Memorial, biiswit föreflagit. Ur
suprs.
Ux ?rotoeollo
4. 6. Silverstolpe.
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen 1 -wrebro den 6 Octob. i8i».
B
-
S. D. e^iföll Högloffige Ridderffapet och Adeln
Bewillnings. Utskottets den 4 October pä
bordet lagda Memorial af den s i samma mänåd,
rörande nägra af Riksdagsmannen Anders
Oltzon frän Orebro Län äskade förklaringar
öfwer witza delar uti Bewillnings Förordningen.
Ur suprs.
Lx krotocollo.
4. 6. Silkvsrstolps.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelnö Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i -drebro den 6 Octob. r8lv.
S. D. (^fter förnyad föredragning biföll Hög.
lvflige Ridderffapet och Adeln Lag.Utskottets
den
Miftgernings-Balken, i afseende pä Utländska
Magters förolämpande genom af trycket utgä.
jende skrifter. Ur svprs.
Lx ?rotocollo
.4. 6. Silverstolpe.
Utdrag af Högloft. NidderssapeLS och
AdelnS Protocotl wid Urtima Riks,
dagen i Orebro den 6 Octob. i8io.
S.D. 3)?ed gifwen anledning af Kongl.
Majus, uti Nädig Skrifwelse till Herr Baron
och Landt Marskalken, denna dag yttrade enffil.
ha önskan, och uppä särskild inom Ständer gjord
motion, ansäg Högloft. Ridderffapet och Adeln
kg böra gä Hans Majus ästundan i afseende
ä Riksdagens snara afflutande, och HanS
ongl. Höghets Kron. Prinsens emottagande k
töckholm, till mötes, och stadnade i anledning
deraf i följande beslut:
r:o Att inga öfwerläggningar eller beslut
efter flyttningen till Stockholm mä äga rum.
2:0 Att RiSsdagS-Beslutet här i Orebro,
mä före afresan justeras.
Zw Att hos Kongl. Majit skulle i under,
dänighet anbällaS om DeH Nädiga tillätelse,
att Riksdagen mä räcka till den dagen dä Rik.
fens Ständer fä aflägga deras Hyllnings.Ed
till
888 Den 6 October.
'till Hans Kongl. Höghet Kron Prinsen, och
strax Derefter afflutas; dä blott denna handling
mä genom särskild tilläggas det här i allt
öfrigt fullt Justerade Riksdags Beflutct.
4:0 Att dagen dä Riksdags.Beslutet ofelbart
skal wara justeradt, mä utsättas till den
18 October.
Och skulle de öfrige Respectiwe Ständen
wänligen inbjudas, att i detta beslut sig förena.
lil supril.
blx ?rotc>collo
A. 6. 8ilkver8to!ps.
Utdrag af Högloft. RidderskapetS och
AdelnS Protokoll tvid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 6 Octob. 1310.
S. D. ^ anledning af det Hederwärda Bonde-Ständet§
genom Protocolls Utdrag af denna
dag gjorda inbjudning, beflöt Högloft. Ridderskåpet
och Adeln att med Bonde. Sländet sig
förena i det beslut, det mä pä Bankens bekost.
nåd en Medaille präglaS, till äminnelse af
Riksens Ständers ivid denna Riksdag förrättade
wal af Thronföljare. Ut supr».
Lx ?rorocollo
A. 0. LiUvsrLlolps.
Utdrag
Den 6 October. 289
Utdrag af Högloft. RidderskapetS och
Adelns Protokoll tvid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 6 Octob. 1810.
S. D. anledning af förekomna anmärkningar
wid Stats-Utskottets, den 4 sistledne Octo.
ber pä bordet lagda Memorial, rörande de sä
kallade Annuitets-Länen, och dä besia anmärkningar
ansägos wara af egenskap att hindra
antagandet af hwad Stats. Utskottet föreslagit,
beflät Högloft. Ridderffapet och Adeln, att berörde
Memorial till StaiS-Utskottet äterremittera.
Ul suprs.
Lx protocollo
6. Silfverstolpe.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste.Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 6 Octo.
ber i8io.
S. D. ^§tats-Utfkottets den 8 October pä bordet
lagda Betänkande, i anledning af Borgmästaren
Arsenii Memorial, om Riksens Stän.
ders pröfnings-rätt i frägok om eftergift af
Näd i Balance mäl, blef af Preste. Ständet
gvdkändt. tit LUprS.
Lx krotocollo
I. O. )4lmgvill.
Utdrag
Litzäng. U. B. Z7, 38
890 Den 6 October.
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Hög.
wördige Preste - Ständet wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 6Octob. 1810.
S. D. Ä?ed underdänigt afseende uppä HanS
Maj:ts Konungens, uti till Herr Bissopen och
Vice Talemannen afläten Nädig Skrifwelse
yttrade enssilta önskningar, samt i stöd af en
särskildt inom Ständet gjord motion, beflöt Pre»
ste.Sländet för sin del, att Riksdags ärenderne
mä sä fort möjeligen sse kan hä? uti Orebro
afflutas, hwarefter Riksens Ständer mä begif.
wa sig till Stockholm, för alt därstädes emottaga
och hylla Hanö Kongl. Höghet Kron,
Prinsen, hwarjemte Ständet för sin del beflöt:
i:o Att inga öfwerläggningar eller beslut
r Stockholm mä äga rum.
2:0 Att Riksdags Beflutet mä här i Orebro
före afresan justeras.
z:o Att HoS Kongl. Maj:t i underdänighet
anhälla, att Riksdagen mä räcka till den
dagen, dä Riksens Ständer fä aflägga deras
Hyllnings Ed till Hans Kongl. Höghet KronPrinsen,
och straxt derefter afflutas, dä blott
denna handling mä igenom särskild §. tilläggas
det här i alt öfrigt justerade RrkSdags-Deflutet.
4:0 Att dagen dä Riksdags. Beslutet ofelbart
skall wara justeradt, mä utsätta- till den
18 i denna mänad. Or rvprs.
Lx krotaeollo
I. O. Hlwgvitr.
Utdrag
Den 6 October. 291
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste; Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 6 Octo.
ber l8io.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Lag. Utskottets
ven 2 denneS pä bordet lagda Memo.
rial, rörande Herr T. M. Wängs Motion,
stt Manufacturister och Handtwerkare lika med
Handlande mä fä med Ed gifwa sin fordran
fullt witSord, m. m. Orsupr».
kr ?rotoco!lc»
O. älmqvist.
Utdrag af Protokollet, hältet HoS Hög.
wördige Prefte-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 6 Octo.
ber i8lv.
S. D. I-Iti Hederwärda Bonde-Ständets ige.
nom Deputation meddelte beslut, att till ämin,
nelse af det lyckligen anställda enhälliga Thron.
följare-Walet en Medaille bör pä Riksens Stän.
ders Banques bekostnad präglas, instämde PresteStändet.
Or «upr».
klx ?rotocollo
I. O. Almgvist.
Utdrag
LS2
Den 6 October.
Den 6 October.
Mdrag af Protocollet, hältet hos Högwördige
Preste-Ständer tvid Urtima
Riksdagen t Arebro den 6 Orrö*
ber igro.
293
S. D ^>tats.Utstottets yttrande öfwer den af
Herr Bergs-Rädet Rothoff wäckta motion,
att stadgandet, om de sä kallade Annuitets Länen
med 7 Procents ärlig Ränta mätte upphäfrvas,
blef i anseende tilt deremot gjorda anmärkningar
till Utskottet äterförwisadt. vt supra.
Lx krotocollo
I. O. /Umgvill.
Utdrag af Borgare. StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen r Orebro
Veu 6 Oktober rLro
S. D. ^)edan Borgare - Ständet erhällit del
af ett i dag till Herr Talmannen ankommit
handbref frän Kongl. Majit med framställa» af
Dest Nädiga önskan om Riksdags göromälens
snara afflutande och Dest af ärstiden päkallave
äterresa till Stockholm, beflöt Borgare-Ständet
sä rväl i anledning häraf, som af en särstild
inom Ständet gjord motion samt med den upprigtigaste
böjelse att uppfylla en Regents önskningar,
hwars högsta ära alltid warit att upp'
fylla Nationens, att förena sig om följande:
»:o
i:o Att alla ärenden här skyndsammast
mä afgöras och Riksdags.Beflutet justeras, sä
att till införande deruti ej nägot annat äterstär
än den i Stockholm skeende Hyllnings Act.
2:0 Att säledes inga öfwerläggningar eller
beflut böra i Stockholm äga rum utan deremot
z:o Hos Kongl. Majt i underdänighet
anhällas om Riksdagens aflysande sä snart förenämde
höqtldeliga handling för sig gatt.
4:0 ALL, dä Riksens Ständer emot flutet
af denna mänad hofwa att i Stockholm afwakta
Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsens ankomst,
nägon wist dag, sist den
sättes, hwarförinnan alla mäl härstädes stola
wara afflutade och Riksdags. Beflutet, justeradt-.
tve supra.
Tx krotocollo
I. v. Valerius.
Utdrag af Borgare. Ståndets Protocolt
wid Urtima Rtksdag-rr i Ore»
bro den 6 Oktober r8lv.
S. D. 28id Stats - Utskottets meddelade yttrande,
att det ej kunnat upptaga den af Herr
Handelsmannen Stabeck wäckta fräga om SöKetillökning
för Städernas Magistrats-Personer,
lät Borgare Ständet för sin del bero. vt supra.
L.x krotocollo
F. O. Valerius.
Utdrag
894 Den 6 October.
Utdrag af Borgare. StändetS Proto.
coll ivid Urtima Riksdagen i Arebro
den 6 October i8lo.
S. D. 88id förnyad föredragning af Statsutskottets
den 2 i denna mänad pä bordet lag.
de Utlätande i anledning af Kongl. Maj.ts Nä.
diga Proposition, angäende de pä Allmänna In.
dragnings - Staten uppförde Extra Löner och
Pensioner, blef samma Utlätande af Borgare.
Ständer utan anmärkning godkändt. supra.
Lx ?rotoool!o.
v. Valerius.
Utdrag af Borgare. StändetS Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 6 October i8io.
G. D <Ittrf5redrogS och antogs utan erinran
Stats UtskottetS, i stället för särskilt Utlätande
öfwer Herr Profestoren Doctor AlmqwistS
Memorial, rörande en Plan till Krono Domai.
nernes utarrenderande, kemnade hänwisning till
det uppä samtlige Riks. Ständens Remister i
detta ämne afgifna Utlätande. Ue supra.
klx ?rotocollo
O. Valerius.
Utdrag
Den 6 October. 295
Utdrag af Borgare, StändetS Proto.
coll wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 6 October igro.
S. D. ^!ti Memorial af den r dennes hade
Stats-Utskottet förklarat sig ej kunna Laga nägon
befattning med den af Herr Borgmästaren
Arsenius gjorda motion, att BenädningS-frä.
gor i Balance, och ärsättnings-mäl mätte hä.
danefter af Konungen ensamt behandlas; Och
fann Borgare-Ständet skäl att denna Utskottets
förklaring godkänna, b/r supra.
klx ?rotvLoIla
O. Valerius.
Utdrag af Borgare. StändetS Proto.
coll wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 6 October igro.
S. D. §8iföllS, uppä särskilta Propositioner,
hwad Stats-Utskottet uti Memorial af den z
dennes yttrat och hemstält, rörande ej mindre
Annuitets Läne systemets uppbäfwande än äfwen
wista förändrade omständigheter wid upptagande
af Län emot Riksgälds. Contoirets Obligat!».
ner, likwäl i denna senare del med den förkla.
ring, att Länen borde ställas pä olika helt ärS
terminer af Twä till Sex är; Och ansäg Bor
gare-Ständet
i följd af vesta beslut Stats-Ut.
skottets
296
Den 6 Octobcr.
Den 6 October.
297
stöttets under den 21 September meddelade ut. Ständets Remitz af Riksdagsmannen Anders
Oltzons Memorial, rörande ästad förklaring
öfwer witza delar i BewillnmgS Förordningen,
läkande i berörde ämnen förfalla. Or «uprs
tilx ?rorocollo
l). Vslrrius.
Utdrag af Borgare. Ständets Proto.
coll tvid Urtima Riksdagen i Orebro
-en 6 Oktober i8lv.
S. D. ^Dtats-Utskottets den 7 och ytterligare
den 11 September pä bordet lagda Betänkande,
i anledning af Kongl. Majus Nädiga Proposi.
tion angäende medel och utwägar till godtgörande
af de oförutsedde utgifter, som de i följd
af Swensta Hamnarnes stängning för Engelska
Krigs, och Handels-Fartyg samt till lugnets ä.
terställande inom Hufwud-Staden widtagne an.
sialter Stats. Werket äbragt, föredrogs ä nyo
och gillades. Or suxrA.
Lx ?rotocollo
^i. O. V»Isrws.
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
tvid llrtima Riksdagen i Arebro den
6 Oktober t8lo.
S. D. c8ewillnings. Utstottets under den 2
dennes afgifne Utlätande uppä Hederwärda Bon
de
-
bi ef, wid förnyad föredragning, af Borgare.
Ständet gilladt. Or suprs.
klx ?kotocollo
l). Valeriur.
Uldrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen t Orebro
den 6 Oktober iZio.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Bewill.
nmgs Umottets Memorial, angäende witza om.
siänd-gheter till iakttagande wid uppbörden af
Bevillning utaf Officerare och Tjenstmän wid
Regementerne. Ur «uprs.
Lx ?rotocoilo.
ä- O. Valerius.
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro
den 6 Oktober 1810.
S. D. enlighet med BewillningS. Utstottets
tillstyrkande biföll Borgare-Ständet för sin del,
att den förskoning i Bewillningen, som wid sista
Riksdag blifwit Upsala, Ämäl, Uddewalla och
Östersunds Städer samt Jnwänarne.i Wester.
botten
298 Den 6 October.
botten och Norra delen af Nordmalings Socken
förunnad, mä intill nästa Riksdag fortfarai
Ot suprs.
Lx ?rotoeollv
I. O. Vsisrius.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de. Ständer wid Urtima Riksdagen i
Arebro dm 6 October i8lo.
S. D. 23id förnyad föredragning af Stats.
Utskottets den 24 sistledne September meddelade
Ullätande öfwer Profesioren Doctor Almqwists
i ett frän Högwördige Preste-Ständet remitte.
rädt Memorial gjorde hemställan, att, med inne.
warande ärs tredje Qwartal, dcn af Ständerne
wid förra Riksdagen bestulne Löne-förbättringen
mätte af PenningeLöntagande Embets- och Tjen.
ste Män till godo njutas, blef samma Utlätan.
de, pä TalemannenS Proposition, med bifall
gilladt. Otxupr,.
Lx ?rotocollo
6r,bnsl 06msnn.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde.
Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 6 October igro.
S. D. 3)?ed anledning af Kongl. Maj:ts i
Nädig Skrifweli> till Talemannen yttrade ön.
stan
Den 6 October. 299
skan i afseende pä Riksdagens snara afflutande
och Hans Kongl. Höghets Kron Prinseus emot.
tagande i Stockholm, beflöt, pä särskilt derom
gjord motion och af Talemannen framstäld Pro.
position, Bonde . Ständet enhälligt: att Riks.
dags ärenderne skulle här i Orebro alla afgöras
och Riksdags Bestulet äfwen här wara justeradt
sist den iL nästkommande October, sä
att inga öfwerläggningar eller beslut efter af.
flyttningen till Stockholm ägde rum; Likwäl
wille Ständet, i förening med öfrige Riks.
Ständen, hos Kongl. Maj t i underdänighet
anhälla, det Riksdagen ej mätte upphöra förr,
än Riksens Ständer sätt med Ed hylla Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen, men genast derefter
afstutas, dä endast denna sistnämde handling kom.
me att genom en särskild §. till RiksdagS-Bestutet
läggas; Om hwilket allt Respectiwe Ständen
skulle, genom Deputation och Protocolls Utdrag,
wänligen och wördsamligen underrättas. Ur
ruprr.
kx protooollo
6»brisl
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de.Etändet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 6 October >8»o.
S D. ^9estöt Ständet, pä derom af Tale.
ma. en förnyad erinran, det en Medaille borde
för att ät efterwerlden förwara minnet
af
zoc> Den 7 October.
af det wid denna Riksdag gjorda lyckliga Thron»
följare-walet; Och ställe kostnaden dertill bej
af Banken, dlr suprs.
klx ?rotcicollo
6sbiisl OclmLaa.
UxUK kos Tzmtollge k:ki-§t3n<isn ^en 8 ONober
Wördsamt Memorial.
^^ongl. Majll har, genom Nädig Proposition
under den 24 sist! September, till Riksens
Ständer welat i Räder öfverlemna, att antingen
sjelfwe, eller genom deras Banco. Utstött,
till Jernwerks. rörelsens upprätthällande sä föranstalta,
det de ifrän längre tid tillbaka utfär.
dadé Stadganden till desi understöd genom Ban--  co Län pä Bruks.Effecter, blifwa i sä mätto
förändrade, samt till närwarande omständigheter
lämpade, att Bankens utläning pä berörde
Effecter sär fortfara utan uppehäll alla tider
pä äret; och därjämte, att sä länge närwarande
för Rikets Export-Handel menliga conjuncttw
fortfar, Banco-Länen ä Bruks-Effecter fä wid
wisia terminer, emot inbetalning af upplupen
Ränta, och om belänings-prisen möjeligen ned--  sattes, af differancen dem emellan, omsättas pä
förut ingifne Wäg-Attester, och nya Bewis
af Magistraten och Wäg. Betjening, att Panterne
more orubbade; Dä Magistraten och Wäg,
Betjening kunde för de nya bewisen fä ätnjuta
ffamma
Den 7 October. zor
samma afgifter som för hittils wanlige Wägattester,
och säiunda erhälla en beräknad wedekgällning
för dnaS moda och answar wid en
förlängd wärd af Bankens Panter.
Högstberörde Nädiga framställning hafwa
de Respectiwe Ständer» behagat remittera till
Banco Mstottets utlätande; och har Utstottet ej
kunnat undgä, att öfwer detta för Banken
magt päliggande ämne, med all möjelig ffyndsamhet
inhämta Herrar Banco Fullmägtiges
Attrande, som härhos bifogas.
Bruks. rörelsens nuwarande, af Kongl.
Maj t i Räder framställde bekymmersamma be.
lägenhet, samt de flere deraf befarade menliga
följder, kan Banco-Utstottet ej utan oro och
werkeligt deltagande sig föreställa: Bankens ätgärd
till häfwande eller blott lättande deraf,
fär emedlertid ej rubba Werkets för alla tider
stadgade första och förnämsta werknings-ffylldig.
het eller sträckas utöfwer desi närwarande werk.
nings-sörmäga. Om hela Rikets räddning ifrän
ofelbar förstöring, fordrat ett wisierligen
äfwentyrligt lemporairt afsteg ifrän den för
Werkets styrelse »visligen stadgade grundsattS,
som vck, igenom det af Riksens Ständer utsedde
werksamma Correctiv!, inom korrt tid blifwer
i behörig ordning äterstäldt; kan ett sä beffaffädt
undantag, i synnerhet uti närwarande stund,
icke fä äga rum till förmon för ehwad särffilv
Närings rörelse det än wara mände.
Till berörde grundförfattning hörer ibland
Annat Huswudsakeligen, att Bankens utläning
pä
ZO2 Den 7 October.
pä Effecter, icke förwandlaS ifrän temporair till
permanent; hwiiket more en oundwikelig följd
af utläningens fortfarande utan uppehäll hela
äret igenom; och af förfallne Läns oafbrutna
omsättning efter erläggande blott af Räntan,
och tilläfwentprs en ringa del af sjelfwa Capitalet.
Med afseende säledes, ej mindre ä den
grund som till stadgande och underhällande af
1776 ärs lyckeligen utförde Realisation befunnits
nödwändig och blifwit fastställd, än ä
WerketS närwarande Financielle ställning, finner
Banco Utssottet sig ej kunna undgä, att
lika med Herrar Banco Fmimägtige, pä det
högsta afstyrka all förändring af de för Bankens
utlänmg pä Jern och andre exportable
Effecter i allmänhet utfärdade Stadganden: Men
dä redan förut, nägon, uti särffrldte dertill
föranledande fall nödig befunnen modification
för deras tillämpning, är Herrar Banco Fullmägtige
bäve tilläten och älagd; anser BancoUtskottet
densamma, kunna utan wäda för
Werket, i den mon än widare utsträckas, att,
jämte det, i anseende till de hädanefter, likasom
pä de sednare ären, tilläfwentyrs ofta inträf.
sande, och Sjö-transporten hämmande kalla
wärar, den förut bestämda Utläningstiden färlin
Junii mänads flut blifwa förlängd; det pä
Herrar Banco Fullmäglige mätte fä ankomma,
att under fortfarande, dem redan älagd förbindelse
till intagande i Protokollet af alla de
skäl, som dertill föranleda, fä wid de tillfällen.
Den 8 October. zoz
dä af särskildte omständigheter, Sjöfart och utskeppning
ärv hindrade, med oafbruten upp.
märkmmhet likwäl framföre allt, ä WerketS
säkerhet och Realisationens underhällande, wid»
taga sädane mätt och steg för de för fallne Länens
äterbetalmng som i möjeligaste mätto kunna
lindra och underhjelpa Läntagarnes ffylldiga
bemödande i detta afseende: samt att för Länen
pä Ess eter i Uppstads.wägarne, kunna bewilja
enahanda förmon, som för Län pä Effecter
hwilka uti Stapelstädernes wägar ligga förwarade,
fär äga rum.
Med full öfwertygelse att under Bankens
närwarande ställning, nägot derutöfwer sträckt
understöd icke ifrän detta Riksens StänderWerk
kan Jernwerks<rörelsen meddelas; öfwerlännäs
det föregäende wördsamt till de.Respective
Ständens' upplysta ompröfning och gunst,
benägna godtfinnande. Orebro ben 7 October
»8 ro.
kurlc. L.»r« kl. titaosaäsr.'
kulln>rkrix.
O. 6^Ilen8kölä.
?. l.llnzrön 8tdbe
kl. blelkinzlus.
Z04 Den 7 October.
Upira I>c>5 ssmllixs kilcr - 8tZn<lsn <!-en 8 (Mod. k8ia.
G.
Ödmjukt Memorial.
'enom Remist af den 27 sistledne September
har Högloft. Banco. Utskottet, i anledning af
Kongl. Masits -Näöiga Proposition till Riksens
Ständer, angäende anstalter till Jernrverks-röl
reisens understöd, behagat infordra Banco Full
rnägtiges utlätande.
Kongl. Maj:t anser i Räder angelägenhet
ten fordra, att de ifrän längre tid tillbaka, för
Bankens Län.biträden pä Bruks - Effecter siad,
gade Författningar i sä mätto blifwa förändra
de, samt lämpade till närwarande omständighe
ter, att Effecternes beläning fär alla tider pä
äret oakbrulit fortfara och derjemte, att sä län.
ge närwarande för Rikets Erportbandel menli,
ga Conjunctur fortfar, Banco.Länen pä Bruks.
Effecter fingo ivid wista Terminer emot inbetal,
ving af upplupen ränta, och, om belänings,
prisen möjeligen skulle nedsättas, af differancen
dem emellan, pä förut ingifne Wäg-attestec och
nya bewis af Magistraterne och Wäg. betjenim
gen att panterne wörö orubbade, omsättas. Ehuru
Banco Fullmägtige nogsamt inse och käm
na den bekymmersamma belägenhet, uti hwilken
snart sagt all Bruks.rörclse sig för det närma,
rande befinner, kunna de likwäl, med afseende
ä Banquens iräkade Financielle ställning genom
dest till Rikets räddning meddelte och än fortfarande
betydeliga förskott, nu lika som wid
förra
Den 7 October.
ZvZ
förra Riksdagen, icke annat än pä det högsta
afstyrka all hunvudsakelig förändring utt dc
flere för Banquens utläning pä Jern och andre
epportable Effecter före detta utfärdade stadgande»
; Men anse sig dock derjämte böra till Högloft.
Banco-Mffottets upplysta bepröfwande hörsammelrgen
hemställa huruwida det Banco Full.
mägtige mä upplätas, att jämte iakttagande af
hwad i denna delen redan förut till deras nog.
granna uppmärksamhet blifwit öfwerlämnadt,
wid de tillfällen, dä af särskilde omständigheter.
Sjöfarten wore hindrad, eller utskeppningen
hämmad, under oafbruten omtanka för Banco.
Werkcts säkerhet och Realisationens beställd,
förlänga tiden till Junit mänads flut, för ifrägawarande
Effecters beläning i Banquen, äfwcnsom
att, sä widt det med nämde Werks fullkomliga
säkerhet förenäs kan, »vidtaga sädane
mätt och steg, som i möjeligaste mätto kunna
lindra eller lätta Läntagarnes ffylldige bemödande
till de förfallne Länens inbetalning. Slockholm
den z October LLLv.
gsn. O/llenborZ. O. k.sgsrbn5>g.
Oiisrst bLurisj!. H. ^5gluvä.
stok. ssc. ^ncl. kreäia.
tll. Lckvsa. gsn /Lvrsoo.
?ebr ^nklerszov.
L. bsnt
Likheten
med Originalet intygar
O. blelsintzius.
Utdrag
Bihang. II. B. t7!:s Z9, 40.
Z06
Den 8 October.
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Arebro dm 8 Octob. igro.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Vewillnings.
Utffottets den 6 dennes pä bordet lagda
Memorial, af den 4 i samma mänad, angäendk
eftergifter af Bewillning hwarom ansökningar för
ätskillige landsorter blifwit gjorda, Ulr »upr».
Lx krorocolla.
A. L. 8illvsr8tolye.
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 8 Octob. rZio.
S. D. ^8iföll Höglvflige Ridderftapet och A«
deln Stats, Utskottets den 6 dennes pä bordet
lagda och nu ä nyo föredragna Memorial,
rörande förhöjning i Expectance Lönerna för
Stabs.Lapitainer och Subalterne Ofticerare as
f. d. Finska Armeen. ^ rupr».
T» ?rotoLo!Io
L. <2. Lilkverrtvlp»,
Mdrag
Den 8 Oeloöer.
ZO?
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 8 Octob. 1810°
S. D. föredrogs ä nyo de förenade Bewill.
nings- samt Allrnänna Beswärs. och Oecono.
mie Utskottens gemensamma Memorial af den 2
Wedöe Öetober, hwilket den 6 i samma mä«
nåd blifvit lagdt pä bordet, i anledning af
Konungens Nädiga Proposition rörande ändring
för Carlscrona Stad i den wid sista Riks.
dag allmänt bewiljade rättighet af BränwinSbränl.
ing; och blef hwad de förenade Utstotten
deri föreslagit af Högloflige Ridderskapet och
Adeln till alla delar bifallit. Or suprs.
Kx peotocollo
6. StUverstoips»
Utdrag af Högloft. Ridderskapets och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 8 Octob. igro.
S. D dOisölls BewillnmgS-Utskottets ben 6
bennes pä bordel lagda Memorial, rörande yr.
kad lindring för Gästriklands Almogen i afseende
pä de dryga skjutsningac och wgwarterings
beswär, som under sista krig der
Utgöras, sä wäl som tt till Utssatret rerrntke
-
M8
Den 8 Oktober.
rädt Förslag om åläggande af caracters afgif.
ter. kir supra.
bix krotocollo.
S. 6. Silfverstolpe.
Utdrag af Högloft. Rtdderffapets och
Adelns Protokoll tvid Urtima Riksdagen
i -wrebro den 8 Octob. i8io.
S. D. 3)iföll Högloflige Ridderskapet och A,
deln Lug.Utskottets den 29 September pä ber,
det lagda och nu ä nyo föredragna Memorial
rörande den. af Riksdagsmannen Bengt Niclasson
frän Bohus Län wäckta motion om ett
stadgande, att Landtmätare ej borde wara berättigad
till erhällande af mer än halfwa arfrvodet,
iörr än han, med bewis frän Landtmäteri-Contoiret
styrkt, att han dit och till jord.
ägaren aflemna! concept. och renowerade Char.
tor M. M. tät supra.
kix krotocollo
S. 6. Silfverstolpe.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 8 Octob. i8io<
S. D. Efter förnyad föredragning biföll Hög.
lofligt Ridderskapet och Adeln det särskilda Ut
ssot.
Den 8 October.
ZO9
skottets den 6 dennes pä bordet lagda Memorial,
rörande fastställande af de wid nästledne
Riksdag fattade Beslut, hwilka till den näst.
följande Riksdagen skulle bliswa gällande; hwarjamte
beflöts, att, derest ibland dem nägra
skulle finnas hwilka fororade Kongl. Majlis
Nädiga stadfästelse, underdänig anhällan derom
i Riksens Ständers Skrifwelse ssulle införas.
Ut supra.
stix krotocollo
A. O. Silfverstolpe..
Mdrag af Högsoss. RidderssapetS och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 8 Octob. 1310.
S. D. cOiföll Höglossige Riddsrssapet och Adeln
det särskilda Utskottets den 6 dennes pä
bordet lagda Memorial om antagande af witza
/ förfigtighetsmätt i anseende till f. d. Konungens
' wistelse ort, och till afwändande af etr försök ä
st desi sida att nalkas eller beträda Sweriges
gränsor. Ot supra.
Lx krotocollo
0. Silverstolpe.
Utdrag
Zio Den 8 October.
Utdrag af Högloft. NldderffapetS och
AdelnS Protocoll wid l'rttma Riksdagen
i Örebro den 8 Octob. igro.
S. D Återremitterades i följe af gjorda an.
märkningar Stats. Utskottets den 6 dennes pä
bordet lagda Memorial rörande understöd till
tryckningen af Ridderffapets och AvelnS Prols,
coll wid nästledne, samt Ridderffapets och A.
d^ns Protocoll och Bihanget tilt samtlige Riks»
StändenS, wid innewarande Riksdag, ve supra.
Lx praroeollo
6. Silverstolpe.
Utdrag af Protokollet, hället HoS Högwördige
Preste. Ständer wid Urtima
Riksdagen i Örebro den 8 Oktober
l8ro.
S. D. ^^illade Preste. Ständet hwad Bewillnings.
Utffottet uti ett den 6 Octob. pä bordet
lagdt Memorial, i anledning af Kongl. Maj:tS
Nädiga Proposition rörande ätffilliga underdäniga
ansökningar om eftergift i Bewillningen
yttrat och anfördt. Ur supra.
8x protocoll»
I. k/.
Utdrag
Den 8 Oktober. ZkL
Utdrag af Protokollet, hället hoS Högwördige
Preste Ständet wid Urtima
Riksdagen i Örebro den s Ottodtr
iZlo..
S.. D. OökkdrogS ä nyo och bifölls Bewill.
mngs-Utffottets 4 Oktober pä bordet lagda
Memorial af den 2. i samma mänad rörande
nägra , af Riksdagsnmnnen An ders O lffo n
frän Örebro Län äffade Förklaringar öfwer
wista delar uti Bewillnings Förordningen.
supra..
klx protocollo
O., ^lwgvik».
Utdrag af Protokollet^ hället HoS Högwördige
Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Örebro- de» 8 Oktober
i8l<^
S. D. ^)wad Bewillnings.Utffottet uti ett den
4 dennes pä bordet lagdt Betänkande i anledning
af. Herr Majoren von Kruus till Utffot.
tet remitterade Memorial, om Bewillnings afgiftens
uppbärande af Milrtaire Personer, blef
af Preste-L>tändet godkändt. Ur supra.
Tx ?rotoco!I»
^ b7. -UmgviK.
Utdrag
Z12
Den 8 Octo ber.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
»vördigt Prestg Ständet wid Urtima
Riksdagtn i wrebro dcn 8 Octo.
ber i8ro.
S, D. ^^illade Preste-Ständet BewillningsUtskottets
den 4 October pä bordet lagde Me.
morial, rörande befrielse frän Bewillning för
Städerna Uddewalla, Ämäl, Upsala och Osterfund,
smitt Jnwänare i Wästerbotren och den
norr om Ore Elf belägne del af Nordmalings
Socken. Ur supra.
klx ?rotocoIIo
0. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördigc Preste-Ständer tvid Urtima
Riksdagen i Orebro den 8 October
1810.
S. D. c^isölls Bewillnings' och Allmänna
Beswärs- och Oeconomie Utskottens den Nidén,
na mänad pä bordet lagda gemensamma Me.
morial, i anledning af Kongl. Majtts Nädiga
Proposition, rörande BränwinS. bränningen inom
Carlscrona Stad. Ur supra.
ILx protocollo
t/, ^im^vist.
Utdrag
Dcn 8 October.
lltdrag af Protokollet hället, hos Hög.
^ördi^< Preste-Srändet wid Urtima
Riksdagen i wrebro den 8 Oktober
iZio.
S. D. ^ anledning af det särskildta Utskot.
tets tillstyrkande beflöt Prefle-Sllindet, att alla
de af Riksens Ständer wid sistförfiutne Riks»
dag fattade Beslut, hwilka den nästföljande
Riksdagen ffulle blifwa gällande, i alt bwad
Riksens Ständer nu icke annorlunda stadga,
mä fastställas, med underdämg anhällan, akt
Kongl. Maj.t täcktes efter ämnenas beffaffenhet
i Näder läka desamma till werkställighet befordra.
Ur r>uprs.
Lx ?rc,toroIIo.
U. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hället hoS Hög.
wördig? Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro dea s Octo.
ber iZio.
B
S. D. i^iföll Preste. Ständet det särffildta
Utffottets den 6 October pä bordet lagde Utlä.
tande, rörande widtagande af wista försigtighet^
mätt i anseende till f. d. Konungens wistelse.
ort och till afwändande af ett försök ä dest fida,
A14
Den 8 October.
da, att nalkas eller beträda Sweriges gränsor»
Ut 5UP5L.
Llx krotocollo
O. ^lmgvili.
Utdrag af Protokollet, hältet bos Högwördige
Preste-Ståndet tvid Urtima
Riksdagen L Orebro den 8 Oktober
iZio.
S. D. 2>ill det af Constitutions, Utskottet uti
Memorial, som den H:de dennes kades pä bordet,
föreflagne tillägg uti 14. §. af Jnstructionen
för Riksens Ständers Justitie Ombudsman kemnade
Preste-Ständet sitt bifalla Ur su^rs.
Lx ?rodoco>Io
O» ^Inigvik.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste Ständet wid llrtima
Riksdagen i Orebro den 8 Oktober
r8lo.
Den 8 October.
S. D. kemnade Preste-Ständet sitt bifall till
Bcwillnings-UtffottetS den 6 October pä bordet
lagda Memorial, rörande Riksdagsmannen Längberg
-
815
bergs pästäende om lindring i Bewillnings.
afgifterne för Gestriklands Allmogen, klt soprs.
k^x ?rotocollk>.
O. ^Imgvill.
Utdrag af Protokollet, hället hos Högwordige
Preste-Ständer wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den 8 October
1810.
S. D. föredrogs ä nyo Lag-UtskottetS den 4
October pä bordet lagda Memorial i anledning
ak Riksdagsmannen Jöns Niltzons frän Qstergöthland
wäckta motion, rörande Marknaders
hällande sä, att den sä kallade marknads,
aftonen icke mätte infalla pä Söndag. Utsapr,.
Lx ?rotacollo
U. ^lmgvik.
Utdrag af Protokollet, hället hos Högwördige
Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 8 October
1810.
S. D. 8ag-Utskottets den 4 October pä bordet
lagde Memorial rörande föreslagen förklaring
af g. §. 6. Cap. Mitzgernings Balken i afseende
pä Utländska MagterS förolämpande, genom
af
Zl6
Den 8 Oktober.
af trycket utgäende ffrifter, föredrogs ä nyo
och bifölls. Ot supra.
Tx krotocollo
I. O. /ilmgvill.
Utdrag af Borgare. Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
8 Oktober igro.
Den 8 Oetober.
Zi7
Utdrag af Borgare.Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
8 Oktober i8ro.
S. D. föredrogs ä nyo och gillades Constitutions,
Utffottets Memorial med projecteradt
tillägg till 14. §. i Justitie-Ombudsmans Instructionen.
supra.
Lx krotocollo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
8 Oktober 18 lo. .
S. D. 2ill Stats-Utffottets Betänkande, rö.
rande förhöjning i Expectance Lönerne för StabsCapitainer
och Subaltern Officerare af f. d.
Finska Armeen, kemnade Borgare-Ständet sitt
bifall. Ut supra.-
kx krotocollo
O. Valerius.
Utdrag
S. D O^kehadeS äter och bifölls Bewillnings.
Utskottets Memorial med hemställan om eftergifter
i Bewillningen, hwarom frän siere Landsorter
ansökningar blifwit gjorda. Ur supra.
Lx krotocollo
O. Vslsrius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid urtima Riksdagen i Arebro den
8 Oktober 1810.
S. D. 3 följd af förekomne anmärkningar
blef Bewillnings. Utskottets ULlätande, rörande
yrkad lindring i utskyllderne för Gestriklands
Allmoge, och ett till Mskottet rcmittekadt Förstag
till Caracterers beläggande med afgift,
r denna sednare del äterförwisadt. Ur supra.
krotocollo
V. Vslsrius.
Utdrag
zi8 Den 8 October.
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen t Orebro den
8 Oktober ibis.
S. D. 28id förnyad föredragning gillades till
alla delar de förenade Bewillnings samt All,
wänna Beslvärs och Oeconomie-Utskottens ge.
mensamma Utlätande af den 2 dennes i anled.
ning af Kongl. Masits Nädiga Proposition,
rörande sökt ändring för Carlscrona Stad i
den wid sista Riksdag allmänt bewiljade rättig,
het af BränwinS tillwcrkning. ve svprs.
klx krotocollo
I. O. Vsleriu».
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
8 Oktober r8lo.
S. D. I^ti Memorial af den 4 dennes hade
BancoUtskottet anmält, att det, efter sammanträde
med Stats-Utskottet, instämt i desi mening
om Annuitets Systemets äterkallande; Och som
Borgare. Ständer redan den 6 sistledne härom
fattat sitt beslut, ansägs, wid denna anmälan,
nägon ätgärd till decision ej fordras. Ve »upr».
kx ?rotocolli»
O. Vsloriur.
Utdrag
Den T Octvber. 319
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
8 Oktober r8lo.
S. D. ^)odkändeS Banco. Utskottets yttrande
uppä Högloft. Ridderffapets och Adelns Remitz
af Herr Ryttmästare» Sahle fe ldts motion,
angäende yrkad rättighet för delägarne i Äbo
Discont att af Banken, emot desi Transport.
Sedlar, äterfä det inlemnade Silfret eller det.
las belopp L Specie mynt. «uprs.
Lx krotooollo
I. O. Vrlsriirs.
Utdrag af Borgare StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro dea
8 Oktober r8lv.
S. D. 8ag. Utskottets Förftag till ändring i
föreskriften om LandtmätareS rätt till arswodeS
Utbekommande, föredrogs ä nyo och bifölls.
Ur «upr».
Lx kroweollo
I. O. Valerius.
Utdrag
Z20 Den 8 October.
Utdrag ar Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i wrebro den
8 Ottodtr i8lo.
S. D. Oöre^roqs ä nyo och gillades Constitutions-Utskottets
Memorial med projecteradt til.
lägg till 14. §. i Justitie Ombudsmans Instruktionen.
vt supra.
klx ?rotac(>IIo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare. StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen t Arebro den
8 Oktober iZro.
S. D. ^wad Lag-Utffottet uti Memorial af
den L8 September yttrat i afseende pä äffadt
stadgande, att Marknader ej mätte för nära
till Söndagarne anställas, lemnades af Borgare-Ständet
utan erinran, vt supra.
Lx ?rotocol!lr
jf. O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständet- Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
8 Oktober 18 io.
S. D. I^ppä Hederwärda Bondc-Ständcts inbjudning,
beflöt Borgare-Ständet att till amin
nelje
-
Den L Oktober.
»else af det lyckligen werkställda enhälliga walet
as Thronföljare en M^daille stnlle, pa Riksens
Ständers Banques bekostnad, präglas.
Vr supra.
Lx ?rotocol!o
). 0. Val unus.
Utdrag af Borgare. Ständets Proto.
coll wid Urtima Riksdagen i Arebro
den 8 Oktober 1810.
S. D. bifölls det Särffildta Uiffottets den
6 denneS pä bordet lagda Memorial, om wista
försigtighetSmätt i anseende till f. d. Konungens
wistelle-ort och till användande af ett försök ä
dest sida, att nalkas eller beträda SwerigeS
gränsor. vt supra.
vx ?rotc»coIIo
O. Valerin».
Utdrag af Borgare. StändetS Moto.
coll wid Urtima Riksdagen i Arebro
den 8 Oktober 1810.
S. D. (^tats-Utstottets utlätande rörande understöd
till tryckningen af Högloss. Ridderstapets
och AdelnS Protokoll wid nästledne och innewarande
Riksdagar samt af Bihanget till samtlige
Riks
Bihang.
II. B. Or:o 41, 42.
Z22
Den 8 October.
Riks,Ständens Protocsll, äfwensom angäende
bestridandet af kostnadcrne till Skrifmaterialierne
m. m. för Gränden och Utskotten, blek ivid
förnyad föredragning af Bergare» Sländet gil»
ladt. Or supra.
klx krotocollo.
I. O. Valerius.
Utdrag af Borgare»Ståndets Prstocoll
wid Urtima Riksdagen i wrebro
den 8 October i8ro.
S. D. ^^en af Lagutskottet tillstyrkta förkla
ring öfwer Lagens stadgande om wltsord för
fordringar el>ligt Bok eller Räkning blef as
Borgare-Ständet godkänd. Ur supra.
Lx krotocollo
fs. O. Valerius.
Utdrag af Borgare Ständets Protocoll
tvid Urtima Riksdagen i Arebro deu
8 October itzio.
S. D. ^^illades Lag-Utffottets den 2 dennes
pa b rdel lagda Utlätande öfwer frägan om är»
stltnirig af Bo oskifto för minderärige Barn,
srva
-
Den 8 October.
ZLZ
swarande emot den pä de äldres uppfostran anwände
kostnad. Ur supra.
Ux krotocollo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
wid Urcima Riksdagen i Orebro
den s October i8ro.
S. D. Borgare. Ståndet hwad Lag
utskottet
uti Memorial under den iZ sistledne
September anfört och föreslagit l anledning af
Kongl. Majis Nädiga Proposition om en sär.
skilt Författning i wista omständigheter, rörånde
Jntekning i fast Egendom. Or supra.
Lx krotocollo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Proto»
coll wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 8 October 1310.
S. D- «^et Särffilta Utskottets tillstyrkan
uti Memorial af den 5:te i denna mänad att
de wid nästledne Riksdag fattade beflut, som
intill den päföljande borde gälla, wid innewarande
Riksdag mätte fastställas, blef af Borgare-Ständet
bifallen; Och beflöts tillika att i
' hän
-
' Z24 Den 8 October.
händelse bland dem funnes nägre hwilka fordra,
de Kongl. Masts Nädiga stadfästelse, underdänig
anbällan derom i Riksens Ständers Skrif,
welse skulle införas, Ur supra.
klx ?roto2oIIo.
ss. I). Valerius.
Utdrag af Borgare. StändetS Proto,
coll wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 8 October 1810.
S. D. ^fter förnyad föredragning biföll Borgare-Ständet
Lag,Utskottets förflag till en förklaring
öfwer Allmänna Lagens stadgande litt
5. §. 6. Capitlet Misigcrnings-Balken med hän,
sigt till yttranden i tryckt strikt, ledande till
misisämja med främmande magter. Ur supra.
Lx Lrotocollo
I. O. Valerius.
Utdrag af Borgare. StändetS Proto,
coll wid Urtima Riksdagen i Örebro
den 8 October 1810.
S. D. 88id Lag. Utskottets förklarande, att
det ej ansett behörigt att afgifwa Mlätande öf.
wer
Den 8 October. 325
wer den frän Hederwärda Bonde - Ständet dit
förwiste fräga, om Landtmätare ffyldighet att
till wederbörande Contoir insända Concept. och
renowerade Chartor, lät Borgare-Ständet för
sin del bero. Or supra.
Lx krotocollo
I. O. Valerius.
Utdrag af Bonde.StändetS Protocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 8 October 1810.
S. D. Upplästes äter och godkändes Lag, Ut,
stöttets den 25 September meddelte och den 4
i denna mänad pä bordet lagde Memorial, in,
nekattande desi utlätande öfwer den förklaring
af 6. Cap. g. §. Misigernings-Balken, Borgmästaren
Anders Nensen sökt. Ur supra.
Lx ?rotocollo
6abrisl öämanri.
Utdrag af Bonde-StändetS Protocoll,
hältet wid Urtima Riksdagen i Orebro
den 8 October 1810.
S. D. - Medtogs ä nyo och bifölls Lag - Utstöttets
den 4 i denna mänad pä bordet lagde
Ut
-
326 Den 8 October.
Utlätande, af den 28 sistledne September, i an.
ledning af IönS Ni Isian 6 frän Östergöthland
gjorde motion, det mätte, till Sabbathens helgd,
Marknader' ej utsättas ä Mändagar. vr Lopr».
Lx Lrvtocollo
Ogbrisl Oämson.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Bonde.
Ltändet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 8 October i8ro.
S. D. ^ anseende till gjorde anmärkningar,
ej mindre wid Stats. Utskottets i Memorial af
den 21 sistledne Sept. meddelade Mätande öf.
rrer Kongl. Masits Nädiga Proposition af den
6 i samma mänad, angäende nägre wid Stats.
Regleringen förekommande omständigheter, än
wid detta Utskotts allmänna yttrande af den
L9 Sept. i anledning af Kongl. Masits den
L6 Julii innewarande är till Riksens Ständer
i Räder afgifne Allmänna Proposition om
Stats-Werkets tillständ och behof, hwilke Statsutskottets
Betänkanden blifwit den 4 och 6 dennes
samt denne dag föredragne och behandlade
i sammanhang med Stats. Utskottets särskildta
yttranden af den 27 nästledne Sept öfwer
Kongl. Maj:tS den 30 Aug. till Riksens Stän
-
Den 8 October.
327
der i Räder afgifne Proposition, angäende be.
tätning af Hambmgske Banquierernes Awerbo
sfs arfvingars, E. A. von Halle L Sons
samt Luis L Jen guei s fordringar, och den
29 Sept. öswer Kongl. Ma; ls Nädiga Propo.
sirion af den 14 Sept. om mevels ansiäende
för smärt bl. H rade Officerare och Under Officerare
inom Kongl Majas Armee och Fmttor;
bistöl Sländet äterremisi till Stats - Utffoltct ,
med anmodan om ytterligare handläggning och
beredning. Ur supr». - .
. Lx ?rc>tocollo
OAdri-l Oämsnn.
Transumt af Protocollet hället uti
RcksenS Högloft. Ständers Bewlllnings
Utffott wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 8 October rLio.
S. D. I afseende pä s:te Reglens innehäll,
att Lagstadde Ljensthjons ärsl-ön och underhäll
icke mä tagas i bcräknmg, äfwen dä de för
egendom och särskild inkomst taxeras till afgift
efter nägondera af Tariffrne, yttrade Herr
Prosten Tbijselius sig salunda:
. ''Om Bewillnings Förordningens Allmän,
na Esprtt, att ingen skattskylldig fär afdraga
sin egen och de sines lefnads-kostnad, icke med.
Sifwer nägot undantag, utan sä witt han blott
med
med sin arbetssärmägasig försörjer, synes de!
wara en aftvikelse derifrän, att för dem, som
utom sin för arbetet ärhällne fria lefnad och
kläder, hafwa uilänte Capitaler, som draga
ränta, bewilja enahanda förmon, en afwikelse
ledande till den stora -obillighet, att den som
har intet, erlagger lika med den, som har nägot
icke obetydligt understöd att för en päkom.
mande älder påräkna. Att beräkna den förres
lefnads-kostnad skulle »varit blott att göra Husbondens
statt ännu mera tryckande, och är derföre
rmdwlkit. Att ej beräkna den senares, leder
Lill samma stora olägenhet, och likwäl ster
det. .Statens behofwer öro gifna och stora
samt mäste fyllas, och den lindring nägon olast
medborgare utan stjäl njuter, faller dubbelt
tryckande och tung pL de öfrige. Widare: att
förmögenhet är relatif, och en Summa som i
wist belägenhet kan nirses obelydeiig, är i en
annan gansta wästndtelig,''
Det tillfälle jag haft, att i snart 15 är
unigäs fö> troligt med all »rögen, har lärt mig
känna dest wcrkeliga belägenhet. Husbonden,
ägaren af en större eller mindre Fastighets.lott,
den han med för det mästa länla penningar in»
köpt och utom biträde af dyrlejda tjenare nied
stora anspräk, ej kan odla och pä hwilken All.
männa och enstrldta skatter ej kunna undgä,
att äfwen efter Tariffen Nw 2. tungt falla,
är ofta med alt sitt företräde i mycket sämre
wilker än tjenare», tom njuter fritt uppehälle
och för sin klädnads kost.allo cn mer än titträc.
kel ig
Den 8 October. Z29
kelig lön, samt derutöfwer har en ärlig wäl
ej till sutta 50 9dd Banco uppgäcnde Pennin,
ge ränta, men hwilken han likwäl hel och häl.
len kan svara. Och är icke penninge löntagaren,
med sträng tjenstgöring och en ringa lön
för hwilken han mäste köpa allt, ännu mera
»vanlottad. En gäldbunden Stats tryckande
behofwer täla ej etter att sa mänga sinä Capi.
täler stola stattå intet för det skydd de under
Lagen njuta. Mitt pästäende är Medes, att
för Tjenare», som utom fritt uppehälle och lön,
äger en ränta af 20 R-d. Banco och deröfiver,
stall lefnads kostnaden beräknas, pä det äfwen
han mätte komma att nägot stattå till Staten
och icke, derigenom, att Bewillnings Förord,
ningen ej inbringar sitt fulla belopp, den re.
dan nog tryckta Hemmans, brukande Allmogen
»nätte digna under ett ok, soin den stall finna
sä mycket swärare dä den ser tjenaren med dageligea
stigande anspräk och »verkelig förmögenhet
undandraga sin skuldra de bördor som hota
att utatma honom sjelf. Den statt sorn af mig
föresiäs, stall »ned lätthet utgöras, men den
stall ej wara obetydlig att bota Statens refwor.
Oart ckbijfeliur.
Härmed förenade sig Herr Majoren Kruus
och Herr Ålderman Norling, ve supra.
kx krotocollo
I.. ?. kallenberg.
530 Den 9 October.
VpINi kor 8smrlige Nik»-8tInÄen 6en n OÄokeriFio.
Wördsamt Memorial.
^^enom Rem tz af den 27 näsil. September
har Kongl. Maj t i Räder behagat till Stats,
Utskottet öfwerlämna Kongl. Maj.ls Besäll,
ningshafwandes i Orebro Län underdäniga Skrif,
welle af den 25 i nysinämde mänad, hwaruti,
med anledning af Land-Räntmästarens i samina
Län gjorda försrägan, Kongl. Maj:ts Befall,
mngshafwande anhäller om Nädiq föreffrift,
i afseende pä tiden, hwarifrän det wid sist häll.
ne Riksdag af Riksens Högloft Ständer för
Land. Räntmästarcna fastställde rennsi lage af
En fjerdedels Procent a Riksgälds. Contoirets
medel ma beräknas, sä wida nägon wist tid uti
Kongl. Maj:ts härom aflätne Nädiga Circu.
laire Bref af den 17 ststledne Januaril icke är
bestämd.
Wid öfwerwägande häraf; Och stom Stats.
Utskottets wid förra Riksdagen under den 21
Now. 1K09 afgifne Betänkande, bwaruti En
fjerdedels Procents remist-lage för Land Ränt.
mästarena tillstyrktes, blifwit bifallet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln den r December, hos
Högwördige Preste-Ständet den 27 Nowember,
hos Wällofl. Borgare-Ständet den i och H06
Hederwärda Bonde Ständet den 4 December;
Sä har Stats, Utskottet funnit det wara utk
sin ordning, att beräknandet af i fräga »varande
remift. lage mä taga fin början med innewa
rande
-
Den 9 October.
rande är; Och att Land Räntmästarsna i följd
häraf, fä sig till godo beräkna och affora En
fjerdedels Procents rennsi - lage ä alia ifrän
och med den Första nästl. Januaril ifrån LandRänterierne
Erpedierade remisier af Riksgälds,
Contoirets medel; Hwilket Riksens Högloft.
Siändcrs närmare ompröfwande wördsammeligen
underställes. Orebro den 9 October i8iv.
PA PiääerR<apsr5 ock
-^.äslns I,eäarnorer5 vajnar
^ob. l.3LerbjeIIrs.
Pä Il§j,vöräi§e Prstre-8rancketL
P-eäLmorerr vägnar
gfk.
PZ Vallokli^e Re^rAare-ätänäets Pä Pleäsrvaräa Lonäe-^ran--  vajnar ästä P.säarnöcers vajnar
/ibr. lknAst.
U. t.ullniar.
Upl.lil Ko; 8on6e-8r^n->>:k n O-ioker iz,o
-
Wördsamt Memorial.
^ följd af det Hederwärda Bonde-StändetS
älerremist med anmärkningar wid Stats-Utskottets
Betänkande angäende Riksdags-kostnaderne.
sär
ZZ2 Den 9 October.
fär Statsutskottet, under äberopande af hwad
samma Betänkande innehäller om vgörligheten,
att förr än efter Riksdagens flut bestämdtuppgifwa
Summan af detze kostnader, ytterligare
gjöra det Hederwärda Ständet uppmärksamt
derpä, att, om ock Stats-Utssottet nu ffulle in.
fordra wederbörandes uppgifter pä hwad till
denna dag kan wara utbetaldt, hwilka uppgif.
ter, som till en del mäste hämtas frän Kongl.
Stats Contoiret i Stockholm, omöjeligen stä att
erhälla inom den för Riksdagens flut beramade
tid, wore ändamälet ändä ingalunda wunnit,
emedan hwarken kostnaden till Riksdagens
flyttning till Hufwudstaden nu kan blifwa känd,
icke eller de kostnader som för Hans Kongl.
Höghets Kron-Prinsens emottagande och resa till
Stockholm, blifwit af Stats.Utstottet föreflagne
att utgä af de 150,000 R:d. som till detta behof
jemte Riksdags'kostn-derne ansetts kunna
erfordras. Hwad angär utgiften till LandtMarskalkens
och Talemännens Tafflar, beror
bestämmandet deraf, enligt Riksens Ständers
beslut wid sista Riksdag, pä Kongl. Maj.ts
Nådiga pröfning.
För öfrigt fär Stats Utskottet tillkännagifwa,
att de z:ne andre Respectiwe Riks Ständen
redan bifallit Statsckttskottets Betänkande i det«
ta ämne, efter bwilka 5me Riks. Ständs sam.
manstämmande beslut, detta ärende säledeskommer
att expedieras.
Detta
Den 9 October.
SIS
Detta öfwerlännäs dock till det Hederwärda
Bonde - Ständets pröfning ^vördsammeligen.
Orebro den 9 October 1810.
pl Uäxloll. kiciclsrSc^per; ock k! ?keäs-8'.»iiä!:1r
ve<!Lm>?rers l-säimorrcL v^znLr
)ok. I^gZerbj-Iks. 'kb. VäeiömLn.
VNlotl. 0orgiirc-8k!liäek5
Hbr. LoZel.
k! Ueäcrv!r6^ Lon(!e-8k!näeir
l-eijLmötsr; vlgnLi
^näsr» ^obsnsson.
I.. I-uanius.
vplM kos Nlää. ock frisin äsn IZ ONob. iZivi
kre^e - 8t2näet äen iz - —
» - Lor^Lre - 8rän6er äsn iz
Bonäs-8r2näer äsn 14 - -
Wördsamt Memorial.
§)os Wällofl. Borgare Ständet har Herr Borgmästaren
Anders Nensen ingifwit ett sä ly.
dande Memorial:
"Ofta uppkomma swärigheter, när en gammal
Lag ändras, utan att allt derefter lämpas,
som med det förändrade stär i sammanhang.
Man har t. ex. upphäfwit den gamla Lag,
enligt hwilken alla köp af Fastigheter, sä widt
de skulle blifwa fullt gällande, borde ffe inför
Domstolen, äfwensom längt för detta den ännu
äldre maxime kommit i förgätenhet, enligt hwilken
ägande rätten icke ansägs, efter flutadt köpe
-
3Z4
Dm 9 October.
pe.aftal, (Mande i afseende pä tredje man.
förr än köparen kommit i pohctzion, det will
säga, bosatt fia derä och beavnt odla eller af
Landbo tagit städsel och a^rad."
Allt detta är förgätit, men man bar dock
derjemte bibehällit den regel, att, om nägon
säljer jord tiU twänne, äger den köparen före»
träde, svin först gjorde köpstutet, utan att besinna,
det denna satts, genom förutnämda för.
ändringar kätt en hel annan betydelse, än den
gamla regeln, att den behälle godset som först
köpte; ty dä ansägs jorden ej rätt köpt, förr
än köparen tagit den i besittning, eller ä Tnget
en flags symbolisk tradition stedt; äfwensom
man antagit, att Lagfart äger företräde för
Jntekning, om ock pantförstrifningen är af äl.
dre datum än köpebrefwet.
Alla realrätters förwärfwande har, enligt
desias natur, det med sig, att det ock kan werka
pä tredje man. Härigenom har det, i de
fleste Lagstiftningar blifwit ansedt för en nödwändighet,
att sädane ashandlingar skulle fä
all möjelig publicitet, och endast genom densamma,
endast sä wida de af hwar nian, som det
möjligen interetzerar, kunde blifwa kände, har
man ansitt detze fullt gällande, för sä midt
nämligen, som tredje mans rätt derpä berodde.
Efter min öfwertygelse äga wäre köpeaf.
handlingar, sä länge de icke blifwit ä Ting
eller Rädstufwa offenteligen uppläste och i Lag.
farts. Protocollet intagne, ingalunda all den
publicitet, som behöfweS, att förekomma tredje
mans
Den 9 October.
333
mans lidande. Det torde tillätas mig att med
nägra exempel upvlysa saken.
A. har den z Januarii genom köpebref
fäldt sin egendom till B. utan att B. tillika
tultradt hemmanet. Den 4 i samma mänad
faller det 2t. in att sälja det till L. Denne
kan ej weta, att B. redan är ägare, dä A ej
redligen säger det; ty fastän det förra köpet
stevde med bref och wittnen, sä kan (L. omöjligen
fä kunskap härom, om icke han händelfewiS
fär denna upplysning af nägotdera wittnet. L.
köper säledes hemmanet; men när han dermed
stall lagfara, ä första Ting, kommer ock S.
med sitt köpebref. Denne, som förmodligen har
äldre datum pä sin köpe-handling, fär dä företräde
och, om L. redan utgifwit köpeskillingen,
äterstär för honom det flebile beneficium, att
hos säljaren utsöka sina penningar, och tilläf.
wentyrs, om denne förskingrat dem, fä föda
honom pä gäldstuga». Men en annan händelse
är ock möjlig, Ven, att L. colluderar med A.
emot B. Köpebrefwet antidateras. Wittnen
torde ej sä noga minnas tiden, eller hafwa,
wid köpebrefwits underteknande sä noga efter,
sett det äsatta datum. L., som i sjelfwa werket
senare köpt, har nu presumtion för sig att
hafwa köpt förut Han täger hemmanet eller
gärden, eller uppkommer en Rättegäng om datum,
som torde genomqä alla instantier, och
fluteligen ändock ej kunna afgöras, utan efter
mer eller mindre godtycko. Och den som gär
ifrän
ZZ6
Den 9 October.
ifrän jorden bar tilläfventyrs endast säldstugan
säsom refource emot den swekfuile köparen.
A. har länt penningar af B. och gifwit
honom rnvers med frihet att i bans fasta egen.
dom söka intekning. Denne söker den ä nästa
rättegängsdag, eller Ting, och nu uppwisar L.
ett köpebref af äldre eller sednare datum, än
ftuldebrefwet. B. kan Medes ej fä intekning,
emedan C. nu är ägare till jorden eller gärden.
Allt detta har blifwit möstigt derigenom,
att de aftal man fordom, genom ett flags alf.
warsamt skämt, gaf namn af Bänkcköp, nu
äro, dä fräga ej är om Bördsrätt, ansedde för
lika giltiga emot tredje man, som de hwilka
fordom antingen moro fullbordade genom all.
mänt känd tradition, eller genom en offentelig
Act ä Ting och Rädstuga.
Männe det ej skulle läta sig göra att häri
ätergä till de fordna grundsattser. Dä fräga
är om förpantnings, har man redan med fördel
antagit den regel, att de ej gälla i afseende
pä tredje man, utan antingen werkelig införsel
uti, eller ock intekning af, egendomen. Skulle
wäl icke samma princip kunna antagas, i afse.
ende pä köp, skifte och gäfwa af fast egendom.
Jag anhäller, att Lag. Utskottet mätte uppdra,
gas, häröfwer inkomma med desi Betänkande;
men om nägon förändring skulle finnas böra
äga ruin, anser jag dock densamma sä »vigtig,
att jag tror mig »vördsammast böra hemställa,
vin icke projectet dertill blott »nätte tryckas, för
att underkastas en allmännare granskning, och
deref.
Den 9 October.
Z37
derefter först ä nästa Riksdag blifwa ämne för
Riksens Högloft. Sländers underdäniga hemstäl.
lan hos Kongl. Maj:t.''
Lag-Utskottet, till hwars Utlåtande detta
. Memorial är hänwist, finner det icke wara i
^ fräga satt, äfwensom det icke elier kan i fräga
sättas, att den fwekfulle, svin säljer twem ett,
eller, efter gjord försäljning, till annor man
pantförjkrifwer fin egendom, eller twärtom efter
gifwen pantförskrifning föryttrar, bör, utom
böter för sitt sivek, ersätta den lidande all härigenom
äbragt skada.
Den fräga, som, i anledning af detta yr,
kande, utredas bör, angär den twist, sorn, i
' händelse af nytzbeskrefna swek, mäste uppstä e»nelian
twänne köpare, ckler emelian en borgenär
ä ena och en köpare ä andra sidan, dä den
ene, i kraft af sitt köpe- skifte, gäfwo. eller
pante.bref, »vill mot den andre förswara sin rätt.
Och emedan panträtt i fast egendom, ehu.
ru af pantägaren medgiswen, likwäl icke gäller
emot tredje man, utan antingen Borgenären
sitter i egendomen, eller ock lätit den i RättenS
Bok intekna, af hwilka actus den senare dock,
säsom mindre twetydig, är, i händelse af colli,
sion, mera gällande, än den förra; synes det
härmed »vara analogt, om de ashandlingar,
bwarigenom ägande rätt till fastigheter öfwer,
lätes, icke blefwe, i afseende pä tredje »nan,
gällande, utan att egendomen kommit i den
nya ägarens posiesiion, eller afhandlingen blif
»vit
Bihang.
II. B. k?:- 4Z.
338 Den 9 Oktober.
wik i Rätten offenteligen kungjord och i dess
Bok anteknad: hwuken princip, sä widt den
cmgär sistnamde kungörande och införandet i
Rättens Bok, äfwen synes wara följd i Z.
Mom. so. §. af 1798 ärs Concoursstadga, hwarigenom
förordnadt är, att, om köparen forsummar
taga uppbud, tre mänader i Staden, och ,
ä Landet, wid det Ting, svin infaller efter
Sex mänader sedan köpet slutadt är, och kvmmer
förre ägarens Borgenär med pantebref,
eller annor klar förskrifning, derföre intekning
tilläten är, och sädan säkerhet begär, och den,
samma honom bewiljad warder, stände siik intekning
fast, och köparen hälle sig till säljaren
för hwad han, i grund deraf, kan komma att
betala.
Hwarföre, och dä den i Memorialet yrka- !
de publicitet, och derwid förbundne willtor,
ofelbart skulle betydligen motwerka försök till
ofwannämde swek, Utskottet med Herr Nensen
sinner, att om, i afseende pä afhandlingar om
ägande rätt, lika grundsattser möjligen kunde
följaS, som om förpantningar ofwanförmäldt
är, sädant skulle, för Köpares och Borgenärers i
säkerhet, samt handels och mandels befrämjande
wara af högsta wigt.
Ocksä förmenar Utskottet, att, i afseende
pä Stads, fastigheter, föga swärighet för infö>
rande af sadan grundsatts skulle möta, hälst
Rätten der hwar-e mecka sammanträder, hwar>
emot pä Landet, där högst g, men ock 2 eller
blott 1 Ting om äret hälles, samma princips
anta
-
Den 9 October. Z39
antagande torde kunna anses medföra hinder och
olägenhet. För hwilken orsak, Utskottet före.
stälit sig, att kungörelser ä Predikstol kunde
derstädes, ulan att göra lagfart öfwerfiödig,
dock tillerkännas lika werkan, som en kun,görel,
se wid Tinget: en utwäg, som, j äldre tider,
leke elier war i wär Lag okänd.
Men, enär den korrta tid, scm för Utssot.
tets ärerstäende arbeten är öfrig, icke lisäter,
att, i hela sin widd onverse detta ämne, ware
sig i hänsigt till kungörelsens och besittningens
rnb, edes företräde, eser pantförskrifniugs jänmförr
'e med köp, eller principens tillämpning pä
sierehanda möjliga faU; har Utskottet för det
närwarande blott fästat dess uppmärksamhet pä
ten händelse, det någon till twänne eller flere
Zfwcrlätit ägande rätt t:ll en och samma
sajda egendom; I hwilkct afseende Ulskottet,
unv äberopande af hwav ofwanköre, och särde.
lcs bwad i Memorialet om owisshetcn af datums
riktighet blifwit erinradt, anser sig äga full
anledning föresiä följande inskränkning och när«
mare bestämmelse as den i 4. Cap. 4. §- Iorda-Balken
uppstälda aSmänna föreskrift:
''t^är någon fast Egendom i Stad eller
ä Landet genom köp, skifte eller gäfwa öfwerlates,
äger köparen eller gafwotagaren,
af säljaren eller gifwaren affordra, jemte
köpe- skifte- etter gäfwo.-brcfwet, en afdenne,
äfwensom af wittnen, underteknad striftclig
kungörelse, som innehällec egendomens nummer
och storlek, jemte Byns, Häradets och
Sock
-
340 Den 9 Qclober.
Socknens namn, samt -agen, dä afhan-lin.
gen skcr, äfwensom köparens eller gäfwotagarens
namn och caracter eller hemwist;
^wilker» kungörelse den sistnämde, sist inom
trenne weckor, räknade ifrån och med nästa
Söndag efter upprättad och undcrskrifwcn
afhandling, mä, sä framt ej imedlertid upp.
bud ä Ting eller Rädstufwu stett, lata ä en
Söndag af prädikstolen i den Lärsamling,
der egendomen ligger, uppläsa. G fwe sck
R^rko herden bewis derom, der köparen
eller gäfwotagaren det äskar. Försummar
köparen eller gafwotagaren denna tid, och
hafwer annor man, hwilken af förre ägaren,
pä god tro, erhällit ä samma Egendom köpe-
skifte- eller gäfrvo bref, latit för sin räkning
dylik kungörelse uppläsa, eller Egendo.
men ä Ting eller Rädstufwu uppbjuda; stan
de
det förut kungjorda köpe skifte- eller gäst
wo aftalet fast, äntå att det senare slutit
wore: och den, som Egendomen mister, häl.
le sig till säljaren, för hwatz af köpestillin.
gen kan wara utgifwit; men säljaren böte
och fylle stadan, som Lag färmär.''
Hwilket Riksens Högloft. Ständers närma,
re granskning wordsamt underställeS, med till.
kännagifwande af den äfwen i Memorialet pst
trade hemställan, om, i hänseende till ämnets
wigt, och dä förslaget innebär en betydligareLag.
förändring, Riksens Högloft. Ständer skulle
finna för godt siutcliga prästängen deraf till
nästa Riksdag uppskjuta, samt att detsamma
^ imed
-
Den 9 Octobcr. 341
imedlertid mä fä underställas allmänhetens granss.
ning. Orebro den 9 Oclober »Liv.
Pä >läo1ost. ock»
-^<is1n5 ^eelumoter^ vägnar
»k dloräin.
VäHoik. 8or§3re-ä»rZn6eL5
^eclLMorerL v^nar
fentsa.
Pä ?5eske^§rän
6el5
r.LäLmörerr vZznsk
L. -4.
Pä HeckervärckL Loncke - öiitänäet5
Peckrmoterr vägnsr
?erer ^ernllrom
^oli. k^olmberAstoo.
k»05 Krckel. ock» selein äen iz O^ober rZlv.
Preste-8ränk1el cken iZ
LorA3re-8r5näet ct^n i; » -
. Loncke-äränäer cken »4 ^ -
Wordsamt Memorial.
anledning af Högloft. Stats - Utskottets yst
Neade tanka, att detsamma ej ägde sig utlaka
r öfwer Herr Borgmästaren Arsenik yrkande om
upphäfwande af den pröfningS-rätt i frägor om
eftergift, medelst Näd, i Balance. och ärsättningsmäl,
hwilken Riksens Högloft. Ständer,
i wid nästledne Riksdag, sig förbebällit, i afse-
ende pä Tjenstemän wid Riksens Ständers penfningewerk,
samt desi hemställan, om icke desia
s benädningS. frägor kunde af Konungen ensamt
behandlas; har Högloft. Ridderskapet och Adeln,
i afseende derpä, att Herr Borgmästaren stödt
' sitt yrkande och sin hemställan pä det skäl, att
Riksens Ständers härom fattade beslut icke wore
842 Den 9 October.
med Constitutionen förenligt, den 4 i innewarande
mänad denna Högloft. Stats-Utskottets
tanke gillat, samt uppä gjord hemställan af Fri.
herre Nils Silfwerfföld, beslutat, att sjelfwa
hufrvudfragan, ffild ifrän alt afseende pä,
huru ben wid sista Riksdag bliswit behandlad,
säsom en enkel Lagfråga, till Lag-UlstoUet re.
mittera.
Jemte Högloss. Ridderskapetö och Adelns
härom meddelade Protocolls-Utdrag, har Lag.
Utskottet erhällit ett Herr Borgmästaren Arsenik
Memorial, deruti innebället af Riksens
Högloft. Ständers omförmälte beslut förmäles
wara: "att Konungen skulle täckas läta werk.
ställigheten af Dom och Uiflag i ärsättningsfrä.
gor, cmhwilkas eftergift underdämga ansökningar
blifwit giorda. anstä trll desi Riksens Siänder
sammanträdde och sielfwe kunde komma i tillfälle,
att sitt Utlätande deröfwer meddela, och
att, cm, under loppet af Rättegängeu, den sökandes
egendom skulle wara, till Statens säkerhet
belagd med seqvester, en sädan seqvest.r
icke annorlunda, än emot behörigen godkänd
borgen, mätte uppbäfwas." Wid hmilket beflut
Herr Borgmästaren, jemte ofwananförba
yrkande och hemställan, äfwen andragit denanmärkning,
att det lagstridiga förhäliande skulle
af beflutet uppkomma, att andre, mera privrite.
rade fordringsägare hos Uppbördsmannen eller
desi cautionist skulle i längre tid utestängas frän
rättigheten att göra sitt fordrings anspräk gäl.
lande.
Lag
-
Den 9 October. Zgz
Lag Utskottet, som förment den del af Riksens
Ständers beslut, som angär seqvester och
bargen, icke kunna sträckas till annan gäldenärens
egendom, än den, hwarä Riksens Ständers
Penningewerk kunde äga an^räk, och sä.
lebes icke kunna sä försiäs, som skulle den älagde
seqvestern ej fä i wänlig laga ordning upphäfwas
för sä midt, som befinnas kunde, att
antingen annor mans gods derunder more be.
gripit eller andre framför eller lika med berör,
de Penningewerk berättigade Borgenärer deras
enskilda fordringar wille gällande göra, har
säledes, utan widare hänsigt till Herr Borgmä.
starens häremot stridande tydning, fästat sin
uppmärksamhet pä hufwudfrägan, hwilken i
följd af Högloft. Ridd. och Adelns remisi, samt
Högloft. StatS. Utskottets yttrande, nu ej kan
anses angä nägon disposition af de ä denna
eller sistledna Riksdag bewiljade allmänna medel,
men endast äsyfta antingen stiftande af ny eller
förklaring af gammal Lag.
Men emedan en Lag angäende Konungens
magt, att efterskänka Riksens Ständers Pen.
ningewerks fordringar, i allmänhet icke syneö
kunna innefattas under nägon af de i Regerings-Formens
88- L- säsom till ett Lag-UtskottS
handläggning börande, nämnda delar af Lagar
och Författningar; altja och da Herr Borgmä.
starens hufwudsakeliga yrkande och hemställan
synes äsyfta en förklaring eller ett utrvidgande
af de i Regerings. FormenS s-;. §. Konungen
tillärkända jura majestatica, har Lag. Utskottet
ansett
544
Den 9 Ockober.
anlett sig icke tillkomma något hufwudsakeligt
yttrande bäron:, afgrfma. Hwilket dock Riksens
Högloft. Ständers pröfning wördlamt understäl.
les- Orebro den 9 October 18ro.
kä R.ic!cters!csper8 octr
^.äelnr I.ecl2mZterr v§§n2r
^ob. af p.orckin.
Välloil. LorZLre-ZrZn»
6ers I-LclLmorer5
^ock. I^enkeo.
k! NAZvAi-dize krrHe - 8t!näeti
I^edamärerr
/gimgvjff.
kä lieäerväräs öon6e-Ar8ttäetr
I-e^LmorerL vägnar
ketsr fernström.
(*)
Joli. l4o!mdsr§85oo.
O Nlrefler eZIjr ä- »s Lnnairutionr-Vtrkortet »sxifne 8^r!nk»«äsn
Asver kZrerlixne k^r!näringLr uii 6ruoä-l.»A»roc, kvillc»
lro s!r;lcilär ock i en^krnä» korm»r tr/ckle.
Slut pä Andra Bandet.
LomrirutionZ - Utskottets
2Lid
rtima Riksdagen i örebro är l8is
Afgifue
-
Betänkande»
L>swer föreflagne Förändri^gak
I
Grundlagarne.
Stockholm, Tryckt i KonÄl. Lryckerirt, 18-^
t/plrrt kor Kiäck ock ^6-In 6-ll 14 OKoksr.
—-»—  kreti- - Ltsnäet äen »z -
->»> LorKsre - ktänäsl äcn »4 »
->
-  - Lonäs - LrLnäet äsn 14 ——.
Wördsamt Memorial.
(->onrtitlltioo8-Utskottet fär bärmedelst ti! Rik.
sens Ständer wördsamt öfwerlenma de Anmärk,
»ingar och Förslag til förändringar »vid Regerings.
Formen och Riksdags. Ordningen sorn
> dels af Riksens Ständer och Lonstjtutinns-Utskotlet
wid förra Riksdagen blifwrt gjorde,
-dels wid denna Riksdag hos Oonsuturions-Ut.
l skottet i rvcderbörlig ordning wäckre, nu til
t pröfning och afgörande af nästkommande Stän.
- ' der förefläs. Assigten hwarför: de gernensamt
^ framställas är endast den, at Förflaaen pä en
. gäng mätte kunna öfwers^s och redigt bedöm.
. mas. I afseende pä de wid förra Riksdagen
gjorda Anmärkningar och Förslag, tilhör UL«
Koktet ingen annan ätgärd, än deras framställning;
hrvad äter dem beträffar, sorn Utskottet
sjelf nu upgifwrt, anbällec Utskottet at
fä afgifwa följande förklaring:
Utskottet har antagit som en grundsattS,
' at wid Förslagen til ändringar i Vesta Grund.
lagar fästa sit afseende endast wid Vern, hwil.
i ka utan nägon flags r ssy:else ti! rubbning af
Lagstiftningens -hine kunde leda til förtydligande
af förejkrifterne pä et sä klart s'tt, at
A s > ingen
k
)
mge» milanka af förändring i sielfwa Lagar
ve derwid bör äga ruin, eller ock, om nägo
i:» —  e»-. ^ ! 1 '
c
)
ststledve Riksdag beflöko Riksens Ständer at
Aet wid ren nästkommande stulleafgöras; men
aoÄta"ärd^Ul^ ^börttg ordning af cocskitmions-Utstottet hos
sä litet s°m möjlig, är widröras och har trott
at en 8t,r kan bättre äga beständ med et och
annat obetydligar» fel i sin Lagstiftning, än,
om i afsigt at derigenom winna fullkomlighet,
man tidt och ofta bemödar fig at den förbättra
Dä de§a grundsattser kedt Utskottets ätgärdep
anhäller Mffottet at det efter dem äfwen af>
R.ksenS Ständer mätte bedömmas.
De ändringar Utskottet föreslagit i 14.
RikSdags-Ordningen, föranledde af til Utskottet
inkcmne kttsmori»! ifrän Herr Borgmästa
ren Vi-^orin samt Herrar Riksdagsmän för
Stockkolms Stad, röra allenast et Ständs
särskilta författningar. Utskottet har enhälligt
erkänt deras billighet; Ty Utskottet har funnit
deras tydeliga syftning wara, at icke hela
Ständets rätt mätte ät nägra fä personer öst
werlemnaS eller Borgare-Ständets til Wa!
berättigade Medlemmar kunna komma i twekan
om de rättigheter, som dem wid walen til.
komma och de skyldigheter dem derwid äligga.
Hwad Förslaget angär wid 33. §. RiksdagS.
Ordningen, at Vot-ttngsr inom Utskotten
mätte ske per cspjtg, är detsamma icke nytt
eller nu af Utskottet föreslaget. Redan wid
sist.
framställ sit Förslag til förändring i berörds
38- §.. i enlighet med förra Ständers afsigt,
samt ätföljdt af nu warande Loosttlutioos - Ut»
skottets tilstyrkande.
Wid 8r. §. af Regerings.Formen Var Utskottet
föreslagit, at en tid af 5 är mätte ut«
sättas, inom hwilken icke förändringar i Grund»
lagarne af Riksens Ständer mätte fä beslutas,
ware sig i anledning af ?ropositto»sr ifrän
Konungen eller Klotioosr wäckte hos Riksens
Ständers eoastitunoo,.Utskott. Utskottet har
för ingen del welat sträcka detta Stadgande
derhän, som skulle nägon ändring kunna gö»
ras i den Looskitotjons-Utstottet älagda pligt,
at wid hwarje Riksdag gransta Grundlagar,
ne och föreslä förbättringar deri. Det är en.
dast för Riksens Stänvers beslut öfwer säda.
ne fkägor en pr«kcriptions-tid blifwit förestå,
gen; och sädant af det skäl, at deras pröfning
altid winner, ju mera och ju längre de öfwer,
tänkas och at utan et sädant stadgande skulle,
om wid en snart efter en Lagtima infallande
Urtima Riksdag, de förestagne GrundlagS-frä.
Horne kunde fä afgöras, sjelfwa ändamälet
»red det föreskrifna upstofweL alldeles förfelas.
A 3 Ut.
l
)
Utffottet har af den 87- § Regerings,
Formen föreflagit en hel ny k-äsKion. Den
stär i sammanhang med den föreflagne förän,
dringen wid den 81- § ; och har blifwit foran,
ledd genom et lVl-mon,! af Borgmästaren Herr
v^88S58or Sjöllin. Den utsträcker allenast til
stiftandet och förklaringar af civi! Oiminaloch
K rkolagar upffofwet med frägors afgö.
rande. Utffottet har trott, at dä desta Lagar
utgöra et sammanhängande söroms, förän,
drinqar i wista delar deraf icke hastigt och obe,
tänkt borde kunna göras. Det har föreställt
sig, at, i afseende pä desta Lagar, längt mera
ön hwad Grundlagar beträffar, der personliga
jnteresket skulle föranleda förslag til sörändrin.
-ar. Det har föreställt sig, at ju mera vesta
Lagars stadganden ingä i en smäaktig ll-tsil,
desto flere skulle retelserne wara til rubbning
deri och anledningarne til misttag. Utskottet
har derföre för befluten öfwer enskildta klotioner
til sädane Lag. förändringar föreflagit sam,
ma prsescriptions-tid, som för Grundlagsfrä,
gor, och beredt Ltskilliga utwägar at genom all,
män och enskild granskning utreda behofwet
och bestämma sättet af sädane förändringar;
men dä Utffottet tillika insett at Starens hög,
sta Lagskipande Magt altid har anledning at
döma öfwer behofwet af nya Lagstadganden,
har Utffottet i sit förslag, med bibehällande
af Riksens Ständers rätt, sökt bewara en utwäg,
at de i sädan ordning projeÄerslls Lagfor,
ändringar skyndsammare mätte kunna afgöraS.
Hwad
(
)
Hwad Utffottet för öfrigt, säsom nägon
flags hufwudsaklig förändring i Grundlagar,
ne föreflagit, rörer den no. Z Regerings För,
men och 78- §. Riksdags. Ordningen. Hwad
den förra §. beträffar, syftar det föreslagna til.
lägget derhän, at icke Lagens anda skulle mist,
förstäs, sä at lagstridiga yttranden af Riks,
dagsmanna. rätten skulle kunna skyddas. Det
gjorda förslaget om en annan proportion än
förut wrd omröstningen inom et Ständ, huru
wida nägon des Ledamot för des gerningar
och yttranden mä kunna under tilta! ställas
eller sin frihet beröfwas, har sin grund i den
förmodade möjligheten, at den förut stadgade
obetydliga minoritet alt för lätt hos mindre
talrika Ständ til den brottsliges förswar kunde
stä at beweka. Billigheten af det Förfat.
tare-answar äter, som wid twänne särskildta
fall förslagsvis blifwit Riksdagsmän älagdt,
lärer erkännas af hwar och en som betänker
den »värdighet en diatioaeos Ueprsssvtsot är
pligtig at iakttaga.
Om, i fall af nästkommande Ständer de
af Utffottet nu gjorda Förslag skulle gillas,
nägra andra §. §. af Grundlagarne til enstäm,
mighet med de beflutna förändringarne skulle
kunna behöfwa at jemnkas, förbehäller sig Utskottet,
at frägorne derom mätte anses säsom
nu wid denna Riksdag w äckla, för at, pä
samma gäng, kunna afgöraS.
Nägra Ledamöters enskildta tanka i an,
ledning af hosföljande förflag, fär Utffottet
A 4 pä
l « )
pä deras egen begäran härjemte bifoga. 6rv.
hro den 12 OSober 1810.
pä ^oE'r«no«^-Ut^ottets wägnar.
o. I^0lr^r:ir. I. -V. HX08^OIV8.
». ^^0. ^:50^ UVOLLkH,
b- 8ilverLtoä^>e.
Änmärknrngar wid Regerings-Formen.
§. §. Harwid har LcmstituUons-Utskottet wid
56'eoae Rcksdag ö^werlemnat til Riksens
Ständers pröfning frägan om ^onstiwsrinxe5>
af Lxtr, krats-Räd elter förökandet af
af kra^.Rädck med en eller twänne werkelige
Ledamöter.
20. §. Förra Uoistitutlons - Utskottet har föresiagit
den forändrade ordalydelse af 2. klom.
''Uti Fredstider stola de Mäl, som ifrän
"Krigs. Domstolarne dragas unker Konun"gens
pröfning, uti Högste Domstolen företagas
och afgöras. Twänne bäilitsir-.perso"ner
af högre grad, dem Konungen härtil
"utser och förordnar, böra med Domare.jäs
' ch answar och utan särstilt arfwode sädane
'mäl i Högste Domstolen öfwerwara och der"öfwer
rösta,o dock m-ä DomarenaS antal icke
"öfverstiga Ätta. Under krig förhälles här"med
efter Krigs-Artiklarne.''
88. §.
( 9 )
88. §. Härwid har Uonstttutions-Utstottet wid
förra Riksdagen förestagit, at i stäket för
orden: Ware Ukwäl Konungen obetagitända
til Fästningar, insäues orden: "wa"re
likwäl Konungen obetagit, at efter
"srar§-Kädets hörande uti Embe
"ten
nyttja en eller annan Utländsk Man
"af sällsynt skicklighet, dock icke til Lomä
Fästningar." Afwen har bemälte
Utstött föreslagit, at efter ordet Fästningar
mä införas:" at til sytzlor ivid ^os-,
"ä-mi-rn- befordra Utländffe Lärde af ut"märkte
kunstaprr och förtjenstcr; at likaledes
"i tjenst antaga Spräk. och LxercitiX-Mästa"re
samt Idkare af de Fria Konstcrne;" samt
i slutet af §. efter orden: af den rena
Ewangelista Läran tillägges: "Spräk-och
"Lx^cin^-Mästare samt Idkare af de Fria
"Konsterne allena undantagne." Löid §:s
stut förcfläs följande tillägg: "Ingen mä
"til bällltrir» Orllinaire Beställningar utnäm"nas
eller pä Förflag upföras, som ej up.
"nätt 18 ärs älder, eller r ägon til Uivils
"Orllinsris Tjenster förordnas, som icke fyllt
"21 är och om det är Oräjnans Domareämbete
2g är".
Häruti är äfwen uptagen Bonde. Ständets
önstan, i anledning af Riksdagsmännen
^ooss hovasson? och Wilsson lTlulrin»
IVIemorial om den tilläggning tri §., at ingen
mä til Oräinans Embete och Beställning
utnämnas eller pä Förflag bertil upsl
5 förås,
( »o )
förås, än mindre njuta lön, som ej upnätt
en äldcr af 18 är.
29. §- Förra Lonrtitutioan-Utskottet har för»-  stagit at efter orden: efter förra manligheten
Nlä införas: dock fä, at Stifts
rost wid Ärke-Biskopps wa! beräknas lika
med Hem (7o>»r§ror/er§.
Wid denna § har Bonde - Ständet wid
sistlidne Riksdag föreslagit den förändring säsom
wilkor hwarunder Regerings. Formen antogs,
at detta stadgande kunde anses som öfverflödigt,
dä Sksrevr behof oundwikeltgen fördrar
all möjlig sparsamhet, hwartil med ffäl
borde räknas indragning af Embeten, som
kunna umbäras, i hwilken egenskap Biskopparnes
tycktes böra fä ruin.
ZO. §. Wid §.s stut föreslog (lonxtitutionsUtskottet
wid förra Riksdagen en sädan tilläggning:
Likasom under hittils medgifna
wiktor mä äga rum.
25. H. Bemälle Utffott bar föreslagit at orden
och Sändebud til Fremmande
Magter förändraS til: Sändebud
och föu Handeln hos Frem
mande
Magter.
27: §. Är wid sistledne Riksdag förestagit, at
wld slutet af §:n, i stället för orden: efter
honom, införes efter hans afgäng samt
efter ordet Stamfadreno tillägges: efter
förstfödsko-rätten, och i §:S flut tillägges:
Adlande genom eller
under
t '» )
under utdöda eller lefwande Ätters Mamn
och Mummer ware hädanefter ej tillätet.
49- § Häri har Lonntikuuons-Utskottet wid
sistledne Riksdag föreslagit den förändring,
at §.s 1. punct salunda »t^Ii.-iersx: Riksens
Ständer skola, i kraft af denna Grundlag,
hwart Femte ar strmmankomma. Uti hwarje
etc.
52. §. Sä'om et af de wilkor, hwarunder
det Hederwärda Bonde-Ständet wid sistlid.
ne Riksdag antagit Regerings.Formen, är
äfwen den af Ständet yttrade önskan, al
denna §. borde innehälla, at Bonde-Ständets
Secreterare ffulle wara ofrälse Man, och
torde den fordringen ej anses obilUg at Bonde-Ständet
wid Riksdagens början finge
wälja Tre Medlemmar af Ständet, bland
hwilka Tre Konungen förordnade en til
Talman.
53- §- Föreslogs wid förra Riksdagen den
förändring at näst efter orden: Et LagUtskott
at utarbeta införes följande: de
frän Riksens Ständers kjerrs remkreraäe
Förslag til Ou/l rc. samt efter orden: Et
allmänt Befwärs - och Oeconsm/e - Utskott
at insättes: i anledning af i Ständcn
wäckta frågor anmärka rc.
56. §. Föreslog förra Loosritutions-Utskottet
den förändring, at efter orden: Göres dcrwid
i Ständens ?lens, fädane anmärk-nngar
som, mä tilläggas: Ständet pröfwar;
at i stället för desta anmärkningar
insät
-
t " ')
insättes "sä wäldetza, som öfriga anmärk,
"ningar" samt i stället för orden : dä äga
de magt at sätteS: "dä skola de."
61. §. Förestogs wiv förra Riksdagen at i:sta
bäom. erhäller denna förändrade ktsäsÄioo:
"Alla afgifter, som Riksens Ständer un.
"der de i föregäende §. nämnde Titlar bewil.
"lat stola utgöras, intil slutet af det är,
"under hwars lopp den nya Bewillningen
"af Riksens Ständer fastställd blifwer.''
69. §. Förestogs af förra Loostitunons-Ut.
stöttet at i stället för orden: Sedan en af
detta särskildta Utskotts samtclige Ledamöter
blifwit utlottad, röste de öfriga samfäldt
rc. sättes: "Detta särskildta Utstötts
"Ledamöter röste sedermera samfäldt rc."
—-Wid §:ns stut skulle tilläggas: "Til und"wikande
af psns vora stal wid omröstnin"gar,
förrän Sedlarne upräknas, en blaud
"dem uttagas och förseglad afiäggas. Be«
"stnnes wid de öfriges upsummerande rösterne
"lika delade, mä gvenna sedel öpnas och gif"wa
äscj«ioo. Ar plurzlitoten redan munken,
bör den aflagde sedeln oupbruten ge"nast
förstöras."
70. §. Härwid har förra eoattitutiovs - Utskottet
föxeflagit följande förändrade
rerintz:
"Riksens Ständers walda Bcwillnings.
"Uistott äligge at opämi idt wid hwarje Riks"dag
upaifwa de allmänna grunderna för den
"blifwande Bewillningens fördelning. Hwar.
"efter
) (
"efter och sedan Summan belopp blifwit fast.
"stäld, Utstottet updrages, at med tillämpning
"af desia grunder författa förslag til Bewill.
"ningens utgörande. Skolandes alt i den mon
"det medhinnes, Riksens Ständers kl-oa un"derställas.
"
71. §» Förra tlonstiwtrons-Utstottets Anmärk,
ning: At wid äberopandet af 69. tz. förstäs
den förnyade sä at stadgandet
om utlottningen sälcdes utgår.
§- Förestogs af förra Lonstirutions-Utstöttet
at i andra pur-Ken stu^e införas ef.
ter orden: Denna G ird; "äfwensom all
"stags förplägning."
77- §. Bonde.- Ständet har wid förra Riksdagen
säsom wilker yrkat, at i denna §:sstad.
gande äfwen intages: "K-?coZmttov§-Skogar."
80. §. Likaldes har Bonde Ständet wid sist.
lidne Riksdag ansett slutmeningen af §.en
böra utelemnas helst den kan anses lägga
et olämpligt band pä antagandet af en Rotering,
som framdeles kan finnas bäde nö
dig
och billig.
Li. §. Lonstitutions ^ Utstottet wid denna
Riksdagen föreflär härwid at en tid af Fem
är utsättes, efter hwilken beslut rörands
Grundlags, förändringar kunna, ware sig
öfwer ?ropositionsr komne frän Konungen
eller klottoner wäckte hos Riksens Ständers
donstitutioris.Utstott, fattas; hwilket lämpligast
kan ste genom följande förändring af
besagde §:6 ^.de nemligen:
( '4 )
''Riksens Ständer mä icke ä den Riks,
''dag, dä Utskottet nägon sädan förändring
"föreslär, utan först sedan förslaget i Fem är
"hwilat, derom besluta, hwilkct gälle antingen
''morionen derom til Riksens Ständer ankom,
"mit genom Nädig proposition frän Konun.
''gen esler hos Loastitutions - Utskottet blifwit
"wäckt."
I följe häraf förändras andra puiEea
andra stycket af samma §. sälunda: "Tilstyrker
''Utskottet hivad Konungen föreflagit, hwile
''frägan i Fem är, dä Riksens Ständer wik
"den Riksdag, som efter denna tids förlopp in«
"faller, stola sit beslut derom fatta. Afstyrker
"Utskottet Konungens proposition, dä mä Rik.
"sens Ständer genast kunna antingen denna
"proposition afslä eller ock afgöra, at de wilja
"efter Fem ärs förlopp öfwer densamma beslu.
'' ta.'' 4:de "Men icke mä und^r nägon fö.
"rewändning Riksens Ständer förrän efter be.
"sagde tids förlopp proposition til bifall upptaga.
"
IM. Hwad för öfrigt i Regerings. För.
men och Riksdags. Ordningen med denna §.
kan stä i gemenskap, föresläs tit förändring
efter samma princip-.
87. §. Oonstttutions-Utstottet tvid denna Riks.
dag föreslär följande nya reäa<gion:
''Riksens Ständer äga gemensamt med
"Konungen at stifta allmän Civil- och Criminal-
samt Kyrko-Lag och at sädan förut stif.
"tad Lag förändra och uphäfwa. Ej mä Ko.
"nungen
r -5 -
"nungen, utan Riksens Ständers samtycke,
"och icke Ständerne utan Konungens, nägon
"ny Lag göra eller gammal afskaffa. Frägor
"härom mä i StandenS pl-oa wäckas och ef.
"ter den ordning s6:te Z. i allmänhet stadgar,
"behandlas. Öfwer de förslag til ny Lag,
"hwilka Lag.Utskottet i följe deraf utarbetat,
"mä ej wid samma Riksdag, dä Förslaget
"först upgöres, annat beslut fattas, än hu.
"ruwida det wid annan Riksdag mä pröfwaS
"och afgöras, säsom om Grundlagsfrägor är
"stadgadt. Alla de Lag.Förslag och yttranden
^ "frän Lag-Utstottet hwilka Riksens Ständer
"sälunda til framtida afgörande hänstjutit,
"stola, sä wida Konungen derril samtycker,
"tilsammans tryckte utdelas til alla Domsto.
' lar, .luriclislca baculkerer samt Lag« Commit'tön,
derest den samina blifwit inrättad. En
"och hwar ware tillätet, men Hof. Rätterne,
"Lagmännen, loriäistca l>:«cult-tsrns och Lag.
' Committé» äligge, at hos sustikiT-Ombuds,
"mannen ingifwa de anmärkningar de finna
"tjenlige. ^usrinL-Ombudsmannen gifwe se.
"dan, ä den Lag. ener Urtima Riksdag, som
"etter Fem är ifrän den tid frägan af Rik.
"sens Ständer förur blifwit pröfwad, inträf.
"får, Riksens Ständer del af de inkomne an.
märkningar jemte des eget yttrande derom.
"Hwareflcr mälet äter lii Lag Utskottet re"mitterss,
för at i »vanlig ordning behandlas.
"Öfwerenskomma dä Riksens Ständer om näk'svn
ny Lag eller om gammal Lagö uphäf.
"wande
c »s )
"wande eller förändring, aflemne de Förslag
''derom genom Talmännen til Konungen, som
"inhemte 8»ts-Rädets och Högste Domstolens
"tanka deröfiver, och, sedan Han sit Beslut fat"tat,
kalle Riksens Ständer pä Rikssalen at
"antingen emottaga DeS samtycke til deras
"Åstundan eller afhöra Des skäl at det wägra.
"Fmner Konu-rgen godt nägon Lagsräga för
"Riksens Ständer framställa, äfke han Srsts"Rädets
och Högste Domstolens yttrande sä
"wäl öfwer buftvudfrägan som huruwiva den
"mä fordra den skyndsamhet, at bestutet derom
"ä samma Riksdag mä fattas eller ej: sam:
"meddele derom i wänlig ord äng Riksens Stän"der
stn ?ropo«ition. V^kar Konungen ej sä''dan
ffyndsamhet; förfares dermed säsom med
"enffild Riksdagsmans motion; men eljest be.
"flute Riksens Ständer, sedan frägan, efter
"det sätt i 56. Z. stadgaS, blifwit behandlad,
"och öfwerlemne Konungen deras swar up.
"pä Rikssalen om de bifallit Konungens?r«-  " position och ffrifteligen genom TalmänneN
"omde densammaafslagit. Jalla dylika Lag"frägor
stal Tre StändS mening utgöra Rik"sens
Ständers beflut. Stadna Twä Ständ
"emot Twä förfaller frägan och förblifwe wid
"det som förut stadgadt warit-"
IW. Hwad för öfrigt i Regerings-For>
men och Riksdags-Ordningen med denna h.
kan stä i gemenskap föresläs til förändring efter
samma princips.
96. §
k »7 )
96. §. Den Afhandling som börjas i denna
§. angäende en Riksens Ständers Ombudsman
synteS Bonde. Ständet wid förra Riks.
dagen ej lämpelig; emedan en lurnn^-Ombudsman
eller ^u-auiT-Cantzler tycktes göra
tilfyllest.
97- §. Gjordes wid förra Riksdagen förslag
at t stället för orden i första punÄsn: Denne
Riksens Ständers Ombudsman
wäljes af Riksens Ständer genom L/ec?o.
Lkc. införes:
"Denne Riksens Ständers (Om
budsman
wäljes af Riksens Ständer genom
Tolf af hwarje Sränd särskildt för
tilfället nämnde L/ec?o,er, hwilka til detta
wale förrättande sammanträde samma dag,
-ä de af Ständen blifwit utsedde, och stilfes
ej ät förrän walet fulländadt är;"
samt at i stället för orden: Sedan ibland
-esta LieSor-er en genom lottning utgätt,
stola-e öfrige samfäldt etc. införes: "Med
iakttagande af hwad 69. §. til lika rösters
förekommande stadgar, stola detza LlcSosamfäldt
etc."
Näst efter orden: blifwit kallad, och sä
widare, föreslogs följande tillägg: Inträs,
far den händelsen, at Twä eller flera personer,
öfwer hwilka särskildt röstas bör,
undfätt lika röster, företages först voler,>§
om -en ordning, hwaruti dc til omröstning
mä framställas. Skulle, sedan
alla omröstningarne sälunda för sig gätt,
B likwäl
( '» )
likwäl ingen person hafwa erhällit den
här föreskrifva anställes ny om,
röstning öfwer alla -em, som wid första
blifwit satte i staga, stolandes
den, som dä erhåller de flesta rösterna,
utan afseende pä rösternas antal, anses behörigen
wald. Enär nägon, af de i fö,
renämnde ordning under omröstning ftälde,
blifwit af L/cSo^er-»- kallad, uphöce
walförrättningen och etc.
102. §. Likaledes at efter orden: L tjenst wa,
rande göres följande tillägg:
''Skulle sä hända, at sä mänga af Riks''Rättens
Ledamöter äro af laga förfall eller
''läs hindrade at deltaga i des öfwerläggningar
"och lestut, at de öfrige ej utgöra Tolf, äligge
"dä Ordföranden, at i stället til Ledamot i
"Riks. Rätten kalla den Embetsman inom sam"ms
Werk, som är näst i ordningen efter den
"hindrade, eller ock. om detta med de käitit»irs
"Ledamöterne inträffar, den äldste 6soer,I eller
"Hmirsl, som af jäf ekler förfall ej hindras."
loz. §. Förra Lon-titulions-Utstottet föreslog
äfwen at orden: En af samtlige Ledamö,
terne utlottas först, hwareftcr de öfrige
röste man för man >c. utgä aldeles och at
i deras ställe mä införas: "I den ordning
69. och 97. §. §. förefkrifwa, röste samtlige
Ledamöterne man för man rc."
Wid denna §. har Bonde. Ständer tvid
sistlidne Riksdag yrkat det stadgande at, om
nägon af Högste Domstolens Ledamöter, pä
sätt
t 19 1
sätt i denna §. stadgas, afffedas, utan at wa.
ra öfwertygad om nägot tjenstfel, borde Konungen
med St-rs-Rädets tilstyrkan wäl äga
at lemna honom ken,ion, men likwäl endast
i händelse hans wiltok »ch omständigheter det
oundwikeligen tarfwade.
103. §. Den i denna §. förestagna Oevsvr
har af Bonde-Ständet wid förra Riksdagen
blifwit ansedd kunna lika wäl förrättas af
nägon pä stället warande Embetsman, som
af den nämnde Oommjttön, hwilken derfö.
re, säsom öfwerflödig, icke ihnes böra äga
rum och minst komma 8»r«.Werket til last.
110. §. Loa,titlltions-Ulffottet wid denna Riks,
dag färestär, at i stället för Lem Gjettedelae
af Ständets wid omröstningen i» ?/«»»
tllstädes warande Ledamöter instämt, m.
sätteS: Twä Tredjedelar re.
Lii. §. Bifölls wid förra Riksdagen af Bonde.
Ständet med det tillägg: at, om nägon ef,
ter Riksdagen i och för Riksdagsmanna-gö.
romälen förolämpar med ord eller gerning
en RikSdags-Fullmägtig som icke under Riks.
dagen förwerkat stt Ständs förtroende, bök
enahanda answar altid äga rum.
114. §. Angäende StändenS privilegier. Rät.
telse häruti anfördes förra Riksdagen af
Bonde-Ständet säsom et wilkor, hwarunder
RegeringS.Formen afStändet blifwit antagen,
wid Riksdags - Ordningen.
14- § Af denna §. förefläs en sä lydande
np Keä-Njov r "Hufwudstaden Stolltlbolm wälD
» je
t -o )
"je Tio Riksdagsmän, hwaraf Tre käsgiarsis
''personer,
Twä Grosshandlare, En ksbrigneuk-,
"E-r Minuthandlande och Tre af Embeten och
"Handtwerkerier. Walen förrättas af Femtio
"Llsöwrer, utsedde ibland Borgerstapet, efter
"lika cl»88ikc»tio« som Stadens Femtio Äld.
"ste. Desse LleKm-er wälje hwar för sig Riks.
"dagsmän inom sin6I»rs, men alle samfäldt
''Fullmägtige af kässillrateo. För at blifwai
"LleAor of Borgerstapet eller Riksdagsman
"för 8rocKKolm, fordras at hafwa warit trem
"ne är Borgare derstädes, at en Grosshandla,
"re betalar minst Tjugu Riksdaler, en ka°
"brigueur eller Minuthandlare Tio och en '
'rHandtwerkare Fem Riksdaler til Staden i
"ärliga utstylder. De öfrige Rikets Städer
"äge at sända Fullmägtige af Stadens Borga''re
eller b^sZillrsrs-Personer och ksklu Bergs,
"lag af Fierdepartsägare, som tillika äro bru"kande
Bergsmän. Walen stola ste inför
"X1szj«trLtsn, pä sätt ä hwarje ort hittils 1
"öfligt warit och beräknas rösterne efter hwad
"hwar och en af de wäljande til Staden stat"tar,
samt för knl,lu Bergslag efter Fjerde"parts-Grufwudelarne.
Annorlunda, än ge"r.
om ordentelig omröstning med siutna Sed.
"tar, af Borgerstapet eller af detsamma ut«
"sedde LteÄorer mä Riksdags-Fullmägtig icke
"kallas. 6ötKeIrorA äge rätt at sända Tre.
"Städerne af Första klassen: blorrköpiog,
''Lsrlscrovs, Lette, och af Andra Lishen:
"t^xs»l», härin.», Lrlmrr, Wellsrvik, VVs
".
terä',
r " )
'gerss, Vääevsll» och Wisby hwardera Twä,
"samt alla öfriga Städer, jemte kakla Bergs,
"lag, hwardera eo Fullmägtig. Blifwer nä.
"gon Stad til Andra eller Första el,»!ev ux.
"flyttad, njute ock rätt, at sända Twänne
''Fullmägtige. Alla Städer af de Twänne
"Högsta Llssssro» ware förbundne at sända
"minst en Fullmägtig, men af de öfriga kun"na
Twä högst Tre, der dem sä godt synes,
''förena sig om en Person, hwilken dock mä.
''ste wara til Riksdagsman wald för en af
"dessa Städer, der han sjelf bägAistrats-Leda.
"mot eller Borgare är. Riksdagsman för
"Stochkolm och 6ötkeborz samt Städerne af
"Första och Andra Ossserae ware ej berätti»
''gad, at emottaga Fullmagt för annan Stad.
"Ingen mä för Städerne til Riksdagsman
"utses, som ej minst Tre är warit klagistrsts"Person
eller Borgare i Staden, ej eller na.
"gon för Fahlu Bergslag, som icke lika tid
"warit derstädes brukande Bergsman."
§. 17. Constltlltjons-Utstottet wid förra Riksdagen
har föreslagit at orden: med tillämp.
ning af 5. Lap. 4. §. Straff, Balken ,
Rroppspligten fwarande emot Tjugufem
til och med Sextio Dalers böter utgä al.
beles och meningen styliseras salunda: utan
straffes med Längeist wid wakten lock
bröd
efter omständigheterna.
§. 19. Samma Loortitlltions-Utstött harwid
denna §. föreslagit, at meningen frän ock»
Med och äligge Landshöfdingen til ock med:
n 2 "af.
( -2 )
afgäende post öfwersänba förändras til:
"och äligge Landshöfdingen at detza Beswär
"och tilhörande Handlingar, jemte egen och
"wederböraudes af honom, med den skynd"samhet
som osman förestrifwen är, inför"drade
förklarinaar med den efter delias in"händigande
först afaäende Post öfwersända."
8Z. K. Förra Ooostitutiov»-Utskottet förestog
at i stället för orden: Hufwudstadens förste
FuUmägtig, införes: "den främste bland
Hufwudstadens lvt^iLrrsts Fullmägtige," och
i stället för: af -e» närwarande Ledamot,
som de fleste Riksmöten biwistat; "Riksdagsfullmäqtigen
för Höbo Härad i Upsala
Län," samt i stället för de öfriga Stän,
dens: ''Borgare- samt Bonde. Ständen.''
34- § Förra Oonstilurions-Utskottet har wid
slutet af §:n. förestagit följande tillägg: "Wilja
"Riksens Ständer häldre än at tilsätta flere
'^Utskott rswitter» sädane mäl, som til wisit
"Utskott icke höra, antingen til Bestvärs- och
"Oeconomis-Utffottet, eller til nägot af de
"öfrige förut tilsatte Utskott, ware samma
"Utskott pliktigt, at med des Utlätande, i
"enlighet med erhällen kemiss, inkomma. Och
"bestämme sjelfwa ämnets bestaffenhet ef"ter
Grundlagen, men icke den hwarje sär"skildt
Utlkott i allmänhet updragne besatt''ning,
huruledes et mäl i enlighet med Rik"sens
Sländers deröfwer tilhörige bestutande
"rätt bör afgöraS."
( 23 )
Z6. §. Härwid föreflogs wid sistledne Riksdag
at efter orden: Beswär och angelägenheter,
införes: "samt sädane särskildta
"meningar öfwer wid Riksdagen förefallande
"Oeoooomislre Ärender, hwilka af Ständer,
"nes ?Iur,litöt ej blifwit gillade, men nägot
"Ständ ändock, för sin egen del, önskade hos
"Konungen fä anmäla"
38. §. eonsrjkutions - Utskottet wid denna Riksdag
förestog följande nya ksäskioo af denna
§.
"Alla omröstningar i Utskotten ikola ske
"per e>pitL emellan Utskottets samteligs Leda"möter,
utan afseende pä Ständ. Da Vats"ring
med stutna sedlar anftälles, mä alltid en
"Sedel uttagas och förseglas, hwilken öpnes,
"endast i det fall, at röfierne wid up.summe"rsnäet
skulle befinnas Ilka delade. Är plural"teten
redan wunnen, bör den aflande Sedeln
"genast förstöras. Inom k3nco-Utskottet böra
"i de mäl, der Utskottet med Riksens Ständers
"rätt bestuter, Twä Tredjedelar ai hwarje Stänts
"Ledamöter wara närwarande."
46. §. Oon.kitution,.Utffottet wid förra Riksdagen
förestog at sista punken erhäller följande
lydelse: "Landtmarskalk eller Talman
"hafwe ej magt, at utan Sländets samtncke
"afbryta et LIenum, sä wida ej derstädes et
"med utbrott af orolighet förenadt ^onrriku"rion---
stridigt förhällande skulle upkomma,
"i hwilket fall Landt-Marskalk eller Talman
"mäkunnatilnästa Söckendag Uisvumälstilja.''
B 4 57 L
-
c -4 )
87. §. Samma Utskott föreslog at §:n i bär.
jan sälunda ändraS: ''De allmänna beslut,
"som et Ständ fattar, äfwensom hwad et
"särskildt Ständ i egenskap af Riks. Ständ
''besiutit etc."
6Z. §. Har af Oo^titutton» - Utskottet wid för»
ra Riksdagen blifwit föreslagen at ändras
i öfwerensstämmelse med de förändringar be»
mälte Utskott föreslagit i 97. §. af Regerings.
Formen och hwilka der ärv ob,ervor»äe.
75- §- Införes näst efter 72., ''samt 7Z:dje
"och ?>o. §. §. i hwad besia 2M? §. §. röra
"Beskattnings, och Bewillnings-frägor, hwit»
"ka efter nysinämnde 69. och 71. §. §. hand»
"teras böra." — Förra eonstitmiollr-Utssottetö
Anmärkning.
78. §. Härwid föreslär Ookuiitutionr-Utssot»
tet wid denna Riksdag uti 2. däom. efter
orden: Riksdags-Gröning utsätta, mä in»
föras orden: "Ware en hwar, som, utan
"sit Ständs begäran, pä egen bekostnad lä»
"ter särskildt trycka et uti nägot Ständ eller
"Utskott ingifwet klemorirl, enahanda Författare
answar underkastad;" äfwen et sä
"lydande stadgande: "Likaledes ware en hwar,
"som under et Ständs öfwerläggning genom
"sina yttranden nägon Person utom Ständet
"personligen förolämpar, samma answar efter
''Riksdagens flut underkastad.''
8t. § Har Lonktimtion».Utskottet wid förra
Riksdagen föreslagit, at framför orden;
fulländad är, sätteS" inom rätt tid"
Ytter
-
) '5 )
Ytterligare fär Oonrtitvtiovs. Utskottet til.
lägga de Förslag til en ny Ueprerevtstioll,
som wid sistledne Riksdag gjordes och särskildt
finnas utgifne, sä wäl som det dä uprättade
Förslaget om inrättande af en Riksens Stän»
ders Lag- och Hushällnings. Beredning. ^
^raasumt af krotocollet, hälllt uti Riksens
Högloflige Ständers OonstitutjonsUtskvtt
den i§:de 8eptemder iZio.
»»»»»,»»
I anledning af Utssottets Förslag til förändring
i
sig Herr Brskappen Ooc?or
"Emedan Z8:de §. i Kongl. Maj:tS och
Riksens Ständers wid sistlidne Riksdag stad»
gade Riksdags-Ordning föreskrifwer, at alla
omröstningar i Utskotten böra sse Ständswis;
och det med Grundlagens mening synes instämmande,
at eonstitutwadlL frägor, sorn
> wid sednaste Riksdag häremot til äfwentyrs
blifwit wäckte, ssola wid denna Urtima Riks»
bågen uptagas och behandlas; kan, efter min
tanka, närwarande fräga rörande omröstningarne
i Utskotten wid närwarande Riksdag
icke sättas i annat skick, än det hwaruti han
war före Riksdagens början.''
Herr OoKor kstk förklarade:
, . "För min del kan jag icke anse Höglof.-  "lige coo»titllttoll5-Utssottets befattning med fräB
z gan
c -s )
gan om votering i Riksén- Ständers Utskott
böra sträckas utom des främjande til indrag,
ning i närwarande Riksdags-Beslut, pä det,
at dea, lika med de öfrige til nästa Riksdag
upstjutne frägor, dä mä uptagas, men nu
icke» med nägot til. och afstyrkande beledsagas.
Skulle äter icke destomindre Utskottet sträcka
sin ätgärd för denna gängen längre och til.
styrka den ändring i Riksdags. Ordningen, at
votering i Utskott bör ske per Lspita; förkla.
rar jag mig deruti icke kunna instämma, utan
tilstyrker, at votering i Utskotten, pä sätt 38-  § Riksdag-. Ordningen föreskrifwer, fortfar
at ske StändswiS: anhällande i sädant fall,
at detta mit yttrande mä ätfölja Utskottets
betänkande til rsrpsKivs Riks. Ständen.''
iKerr OoKor anhöll,
at hans wid ststlidne Riksdag öfwer detta äm.
ne i Oonrtitutioo»-Utskottet afgifne yttrande
mätte Utskottets Förslag nu fä ätfölja, sä
lydande:
"För min del afstyrker jag votering per
Ospira i Utskotten. Jag tror at voterings
der böra »verkställa- i analogis med det sätt,
brvarpä ärenderne hoS Utstötts Ledamöternrs
principaler behandla-. De ä.ro Fyra Ständ
och hwart Ständ inom sig jakar eller förkastar
Utskottens betänkanden; bwarföre stola
dä ärenderne i Utskotten behandlas och beredas
efter annan princips än i Slä»den?hwarföre
början af ärenderne efter annan princips
än flutet? Äfwen efter denna «-lpr>t
-—..V
< -7 )
werkställas voteringar i det Utstött, der Le.
damöterne äga nägon beslutande rättighet;
hwarföre dä en olikhet i Riksens Ständers
andra Utstött? Wore alla Ständen tilsammans
Under et tak och der vokersll? per Lapit»;
skulle jag anse voteringar efter Ständ i Utstot.
ten lika motsägande, som jag nu anser vorering
per Oapit» i Utskotten emot voteringar
efter Ständ in klent». En och samma ordning
bör i min tanka pä alla ställen följas och det
ena rättas efter det andra. Hwad jag tilstyrr
ker är i min tanka ocksä mera instämmande
med sjelfwa Oonstiwtionen, som altid och al.
lestädeS förutsätter och är grundad pä en organisation
as Fyra Ständ och deras Ständs»
wis widtagande beslut, och et annat sörkällan,
de i Utskotten är sälcdes mindre instämmande
med Oonilirutiooen, än det urgamla, hwarwiv
jag önskar förblifwa."
''At wid Domstolar saker afgöra- elter
plurima Vats hörer ej hit; ty hos Wcrkställan.
de Magten, som ej utgöres af nägra Ständ,
kan ej annorlm.da förhällas, och det är mycken
skilnad emellan denna och den Lagstiftande, dä
den förra blott, säsom Embetsmän, gör den
senare- befallningar gällande ecb hwarwid ej
ät fkäga VM nägon organisation.''
"Med lika litet skäl lärer kunna inwändaS,
at fordom alla Fyra Ständen wörö tilhopa l
sn klump, om jag sä mä säga. De äro det
»cke nu, och emot den organisation, som nu
genom Grundlagen hos osi är elableraä, kun
-
c -s )
na wi ej hemta skäl til et motsatt Riksdags.
ärenveriieS afgörande, efter sättet at besluta
dem wid Allhärjar Tingen fordom, äfwensom
det icke lärer wara Kisrorics riktigt, at StändS
fördelningar har sin orizios frän cl,ttike»tlon
pä Riddarhuset?'
"Wid Ucvjsioaer i Riksens Ständers ksngus
och Rlksgälds 6ontc>ir--r hafwa äfwen alla vo.
terillALr blifwtt werkstälde StändSwis, och kom.
ma äfwen sä wäl derw.d, som wid 8r-t»-Wer.
tets ksvision hädanefter, at pä samma sätt
förhällas, at motsägande et annat Voteringsätt,
än et dermed instämmande i Utskotten,
wid hwilkas Betänkandeus afgifwande säledes
äfwen skulle komma at döljas af hwad tanke
det eller det Ständet warit, om ej wid hwarje
sak minoriteten skulle sammansätta sig til kl!
korporation, som afgäfwe särskilt utlätanpe,
det jag finner mycket mindre tjenligt. Sluto
ligen och dä Grundlagen för öfrigt utstakar dt
fä fall, i hwilka en votering per Lapit» är
tilläten och mä »verkställas, sä kan jag ej M
nät än just derigenom anse Stäuds.vot-rinZ >
et annat efter sjelfwa Lon«tjturioc.en anbefa!
och at det deremot stridande förhällande til te
grad rörer sjelfwa denna l^onnitution, at e
en gäng mera än blott fräga om en fädö
förändring kan wid denna Riksdag wara til
läten at wäckas, och säledeS, i min tanka, §
mycket miodre wara riktigt, at nu genast de
emot fatta et äcLiäcrarxls beslut."
D
t -9
''Det är längt ifrän m!g at as et etrblsr»clt
vorerinzs-sätt per Lspits i Utskotten Utan
afseende pä Ständ hänföras til tankan af
Ständs uplösning, sammansläende och vorsrintz
per (lgpitL öfweralt, säsom kullkastande
hela Loostimtioasa; men jag wil ej en gäng
at, genom någon likhet härtil, medelst anta.
gande af et vokerjoZs.sätt, motsägande StändS.
ksprsrentLtionsk,, näqon sädan tanke hos nä.
gon enda enskild nägonfin ens skulle kunna
upstiga."
Lx Nroiocollc».
6. 8ilkvsröto!ps.
Upläst hos samtelige Riks-Ständen d. ; ? 0Ä.
Wördsamt ^emnrrsl!
(^edan c?onitirutlon5 Ukstoktrk til Riksens Stander haft
den äran öfwerlcmiia de ätstilliga Zörstag lil Grundlagarnes
förändring eller förtydligande, som Utstoltet ansett
böra komma under nästa Ständers pröfning, har
hos Utstvttck Herr Riddarhus» beerecersren Lilfvorstoly»
anmält en i Ulstottets tanka gansta wigtig anmärkning
om sättet, som wid besia frägors behandling borde wid
den tilkommandc Riksdagen i akttagas och har Herr Rid.
darhus.Lecrcceisren hos Ulstottct förestagil ej allenast at
beslutet om detta öfwcrläggningssätt mätte blifwa det
första, som af dä warande Ständer mätte bestämmas;
innan nägra andra Grundlagsfrågors afgörande företa,
ges, utan ocksä at et särskildt stadgande mätte förefläs
för de tillägg eller förändringar som wid sädane frägors
afgörande kunna antagas och beflntas.
Md
(
ZS
)
Med upmärkfambeten fastad lika mycket pä Grundlagens
helgd, som pä Ständernes rättigheter, har Lön.
stitutions-Mskottet funnit, at sättet, at wid sädane öfwerläggningar
tilwägagä borde bestämmas, ej allenast
igenom det öfwerläggningssätt, som 56. §. RegeringsFormen
om förekommande frägors afgörande i allmän,
het är w dtagit, men äswen med afseende pä Grundla,
göns särskildta föreskrift uti 8i- 82. och 84- §- §. rörande
förändringar af Grundlagen.
Lika med Herr 8i>tverstolpe har Utskottet funnit, at
om wid en Grundlags frägas afgörande sädane förän,
dringar eller tilsattser skulle obestämdt wara tillätne, hwil.
ka, enligt ;6:te K., kunna af Riksens Ständer öfwer andra
allmänna ämnen, dä de för andra gängen äterkom.
ma uti deras plena, beslutas, kunde lätteligen följden
deraf blifwa, ak et gjordt och förbercdt förslag til Grundlagens
förtydligande eller fullkomnande, »genom en sädan
förändring finge en ny och owäntad riktning, hwilken ej
allenast för Grundlagens beständ kunde blifwa wädelig,
men hwilken snart nog skulle helt och hällit til intet göra
de uti ofwannämnde 8». 82. och 84. K. §. til erhällande
af en med mera mognad förberedd granskning innefattade
stadganden.
Dä Lonstitutionr-Utskottet, wid alla de tilfällen, dä
uti närwarande Grundlag fräga är om förändring eller
tilsattser uti densamma funnit en äfwensä rigtig som
märkbar skillnad wara i akttagen emellan de ämnen,
som höra til wilkoren för Samhällets Grundförfattning
och dem hwilka angä antingen allmänna Lagens eller Rikshushällningens
förbättring, har Utskottet i denna lika
wisligt som tydligt utmärkta Åtskilnad trötts sig finna
den ledning, som bör bestämma sättet at besluta de förändringar,
hwilka »ti Grundlagen kunna finnas nödwändiga,
och dä Utskottet funnit at Riksens Ständer redan
wid besia frägors wäckande underkastat sig inskränkningar
och hemstält ämnet til en närmare pröfning af
erfareichcten och omständigheterne, har Utskottet förmodat
at förslag, til et lika förhällande wid sädane frägors slu>
teliga afgörande skulle wara instämmande ej allenast med
Grnnd
-
(
31
)
Grundlagens men äfwen med Riksens Ständers afsigt.
Da beslutande rätten altid wore Riksens Ständer llek»itive
förbehållen, bar Utskottet trott, at genom sakens
vstare hänwisande til Utskott, genom öfwerlemnande ät detsamma
at bestämma hwilka tillägg eller förändringar e«
genteligen blott skulle tjena at förbättra rcösöUon eller
förtydliga stadgandet, och hwilka kunde anses säsom egenlcligen
nya motioner, som borde til en framtida pröfning
upskjutas, de olägenheter skulle förekommas, bäde at, geoom
ögnablickets intryck, beslut skulle tilwäga briugas,
hwarS hela widd man ej insett, och at förbättringar
skulle gä förloradt hwarS nytta af tiden kunde ädaggägg
as.
Dä wid Grundlagsfrägor Riksens Ständers beslut
mer än wid alla andra tilfällen äro beroende af inbör^es
enighet och sammanstämmande, har Utskottet ocksä
kerpä grundat sit Förslag at de icke skulle cictinttive besluta
annat än öfwer Utskottets sammanjemkade och i
sinöjligaste mätto efter hwars och ens Åstundan lämpade
Utslag; at följakteligen detta ensamt borde tjena til grund
kr Riksens Ständers sluteliga bifall ekler afslag. Uppä
sejla anledningar och under förutsättande at detta wilkoc
im öfwerläggningssättet wid Grundlagsfrägors afgöwide
blifwer det första af besia ämnen, hwaröfwer Rikrus
Ständer wid nästa Riksdag inhemta Konungens
»ädiga sgnLUon innan de öfriga af samma stag til öfmläggning
företagas, får Utskottet til nästkommande
ständers widare pröfning i ödmjukhet föreflä följande:
r:o At formen för det öfwerläggningssätt som wid
lnmdlagsfrägors afgörande bör i akttagas blir ivid näa
Riksdag det första föremälet för Ständerirrs beslut
^wcr besia ämnen.
2:0 At dä besia frägor första gången nti Ständens
^n, behandlas, kommer ;6:te §:s föreskrift at tjena
l owilkorlig efterrättelse, sä at derest förslaget icke helt
h hällit gillas, kommer der at med alla gjorda an.
ärkningar til Lonbtitutioni-Utskottet remittcrsr.
glo At bland de dä gjorde anmärkningar Lonstition,
Utskottet mä äga rättighet al bestämma, hwilka
det
L
Z2
)
(
3Z
)
det anser wara utaf egenskap at, utom ben äshstabe för
ut föreslagna förändringen uti Grundlagen, kunna med,
föra någon annan ej förberedd wäsendkelig förändring
och följaktligen böra anses som en ny fräga, hwilkcir
bör hwila til nästa Ständers sammankomst.
4:0 Ak, dä et sädant Utskottets Förslag til Stän
bens klena återkommer, mä de äga at efter öfwerlägg
ning om de delar deraf som, enligt Utskottets Betan
kanoe wid samina Riksdag stola afgöras, hwar och er
inom sig bestämma hwad som utgör Ständets gemm
santina anmärkning öfwer en eller flera delar af det ti
antagande framstäldte Förstaget. Sedan Ständens tan
ka säledes blifwit utrönt äter < remitteras alla besia fän
stildta, dä til Ständs yttranden förwandlade beslut
för at af Lön,Motions - Utskottet öfwerses, sammanjeni
kas och jemte ätföljande förklaring til et cleknitivt besk
föresläs. Dä åge Ständen at et sädant Förslag gill
eller afslä, men utan at derwid kunna nägon särskilt
förändring eller rättelser tillägga. Äskar et Ständ näg«
sädan, äterförwise det saken ännu en gäng til Lon,tio
kions-Utskottet, som äligge al med sit yttrande inkom
ma, men aldrig mä nägon säledes utarbetad Grundlag
förändring annat än enligt Utskottets förflag kunna ^
bifall eller afslag framställas.
5:0 Uti 5ö:te §. Reqerings.Formen' skulle endast d
tillagg förefläs, at för Grundlagsfrågors afgörande gäl
den författning som härom särskildt stadgar och hwilk
som en ny H. kommer at wid den Riksdag dä benk!"
wit bifallen uti Riksdags-Ordningen införas.
Orebro den l6:de OÄober lsteo.
o. näknn 1. L.
I. tt. ttOLlkSLttH.VI'. ttVL«L^7.
6. /i. Alfver»"^
ll^Itst i»o, UiU<l. ocb ^cleln <len IA Oktober.
— > > — krcsie - 8t»nclet lien
Lortzsrs - älLnclet cleo 13
Lovcle - Ztänclst cisa »r
Wördsamt ^lemona!.
ä Sc,n8titution8-Utstoktet, l följe af hwad
29. § Riksdagsordningen färestrifwer, warit
sytzelsatt med granjkningen af Rikets Grundla»
gar, hafwa, i anledning af Kongl. Majus
och Riksens Ständers wid sistledne Riksdag
faststälde Tryckfrihets-Lag, sädane anmärknin.
Igar förekommit, hwilka , utom det de förän,
ledt förflag til förändringar i mindre bety.
dande delar, hwarigenom denna Lags anda och
mening tydeligare än förut mä kunna uttryckas,
äfwen i wista fall rört en del af de hus.
wudgrunder, som i Regerings. Formen för
Tryckfriheten blifwit lagde.
Sonstitutiovs-Utskottet wik ej fördölja,
at tidenS omständigheter ock en redan wunnen
obehaglig erfarenhet det författare icke altid
rätt sörslätt bruka den frihet Lagarne dem för.
unna, föranledt de granskningar som blifwit
anstälde. Dä Riksens Ständer wid nästför.
fiutne Riksdag, lifwade af libsrsls grundsat.
ser och et rent nit för sanning och uplysning,
stadgade Tryckfrihets-Lagen, hade de ej anled.
sting at frukta demistbruk man nu sätt erfara.
Det har altid warit den olyckliga erfaren,
heten af brott, som gjort inskränkande Lagar
L
t 3« )
nödwändiga, och dä Oonstjtutions-Utstottet nu
nödgas föreflä stadgandet af et och annat band
xä den ädla rättigheten at obehindradt yttra
sina tankar, befarar det ej at misstänka- för
et mindre rent nit och kärlek til allmän up.
lysning: det följer allenast sin pligt at haf.
rva Statens säkerhet til sit yppersta ögnamär.
ke, öfwertygadt, at dä det söker förekomma
de oförständigas misstag, stola de som äga en
»verkelig kallelse at wara förnuftets och sam
ningens tolkar ej genom detta förslag finna
sig i sin frihet inskränkte.
Den förändring cvattitutjon, Utskottet nu
funnit sig befogadt at föreflä, rörer i afseende
pä de i NegeringS.Formen faststälde grunder
hufwudsakeligen Tryckfrihetens utöfning i för.
hällande til Utländska Magter. Wid en noga
undersökning huruwida en enstild medlem af
et Samhälle borde kunna wara berättigad, at
obehindradt yttra och utsprida sina omdömen
öfwer andra Staters och deras Regeringars
ätgärder, har csonstttmions-Utstottet trott sig
böra betrakta denna fräga ur följande syn.
pous. Stater äro sins emellan uti et flags
natur.tilständ, antingen fredligt, genom bestämda
»vänskaps.förbindelser eller krigiskt, genom
deras uphäfwande, i hwilket senare fall endast
styrkan är gällande; samfund- föreningen
inom en Stat har det dubbla föremäl, dels at
genom Lagars band afhälla wäld inom de personer
som äro medlemmar af samma samhälle;
dels at genom siere wäivjäusrs förening til en
( 35 )
Stat försäkra samhället för alla andra dylika
Oorporruoncr» öfwerwäld. I det förra fallet,
mäste ätnjutandet af all möjelkq frihet wara
hufwudafsigten, dä des miss ruk genom straff
pä inäiviäusk kan föoekommas eller hämnas;
i det sednare, hwarförutan det förra är omö,
jeligt, mäste ja^ivi6u->s hela handlingssätt
wara bundet under den Lag samfundet sig förestrifwit
för sik förhä-ande tll andra sam,
fund, emedan mädan af missbruk icke drabbar
inälvläusn, utan hela Staten.
Pä denna grund har eonrtitutionr.Ut,
stöttet ej kunnat antaga säsom nägon medbor,
gerlig rättighet, at utan all inskränkning fä
yttra sina tankar om fremmande Regeringar.
Det tror at nägen sädan tillätelse icke ens bör
i til den frihet i afseende pä hwilkens förläk.
rande Tryckfrihets Lagen blifwit intagen bland
antalet af wära Grundlagar. Det är längt
ifrän Utskottet at anse alt yttrande om andia
Stater säsom were det olofligt och borde derföre
wara förbudit. Oon8titution!>.Utstottet har
allenast antagit, at Högsta Magten tilkommer
rättighet til inseende öfwer et sadant yttrande
af mllivjllueliri meningar i detta afseende, som
för Statens säkerhet kan wara menligt, och
dä det ä ena sidan tror det wara en pligt för
luvar och en rättstaffens medborgare, at wid
' sädane yttranden öfwerwäga hwad som för det
allmännas säkerhet kan wara wädligt, bardet,
under en fast förtröstan, at en Regering som
hyser sann aktning för wär Lagstiftning och
C 2 ket
( 36 )
allmänna tänkesättet, stal inse stadgandets än.
damäl, ä den andea föreslagit et bestämdt un.
dantag i den genom 86. §. Regerings.Formen
hwarje Swensk man förunnade rättighet at
utan nägra af Len offenteliga magten i förwäg
lagde hinder utgifwa Skrifter.
Men äfwen detta föregäende inseende, har
c!ov8tttlltiok,8-Utskottet i sit Förstag inskränkt
lil Dagblad och Wcckoskrifter. Orsaken der.
fil lärer knappast behöfwa förklaras. Det
hastigare utspridandet af Dagblad och Wecko.
skrifter, än af skrifter af större widd, sa wäl som
Leras hastigare inflytande pä anas sinnen; den
wanliga och nästan nödwändiga omständighe.
ten, at de förra innefatta ögnablicket rörande
ämnen, dä de senare, jemte det de angä me.
ra aflägsna föremäl, altid efter et längsammare
arbete och en i följe deraf förmodad nogare
eftertanka blifwit författade; den werkliga hän.
delsen at Dagblad och Wecke skrifter finna fic
re och mera obildade lä/are, än böcker elier
större afhandlinqar; alt detta har förekommit
Ooi.stitutionL-Utskottet sätom giltiga skäl til
den serskildta ätgärd det i afseende pä de förra
föreslagit. Men äfwen för at wara sin
grundsatts troget, har Utskottet proponer-u
rättigheten at lägga hinder i wägen för Dag.
blads och Weckoskrifters utgifwande endast i
sädane fall, dä de befinnas innehälla nägot som
emot Utländska Magter kunde befinnas anstötligt.
Alt annat förolämpande mä i förut föreIkrifwen
och med medborgares billiga bruk af
den
t 37 )
)en fria miljan öfwerensst^mmande ordning
»eifras. Endast ttl förekommande berak, at
cn illwillig eller af Statens fiender förledd per'on
genom et obetydligt straff skulle upmun.
ras at wara werklyg til oredor, i afseende
?ä Statens förhållande til Utländska Magter,
mrwa de i Tryckfrihets.Lagen för sädane brott
aststUde straff blifwit til skärpning föreflagne
och derigenom stälde i en fuäkomlrg öfwerenslämmel,
'? med hwad Almänna Lagen för dy.
ika förbrytelser förut stadgat.
. Utskottet, som ansett den i
Grundlagen stadgade Tryckfrihetens hunvud.
öremäl wara, at lemna det odlade förständet
ml frihet at werka til en högre de-nion»! bild'
sing, fär harwid tillika yttra fin öfwertogel.
e at de föregäende försiglighetsmätt wid Dag.
stads och Weckoskrifters utgifwande, Ulstot.
ct föreslagit, aldrig kunna motwerka den ali.
nänna uplysningen pä et sätt, som af grund,
igt kunnige Män kan ansis wädligt. Det
orde utan twifwel wara berättigadt at yttra
'en önskan, det lättsinnighetens »värdering af
undstaper ej i märt Fädernesland (ä »nätte
aga öfwerhanden, at allmänna tänkesättet af
ädane smä-snrllets alster kai: bestämmas, un.
ler den säkra öfwcrtygclse, et om Swensta
folkets borgerliga frihet stal stöddas genom
ks rättighet at fritt yttra sanning och sprida
liplysning, bör bemödandet bertil »vara all.
warligare och grundadt i »nera »vetenskapliga
C Z för
-
( 3» )
försök, än de, som af Lgnablickets retelser i
Dagblad och Weckoffrifter franckallas.
Bland anmärkningar forn wid Tryckfrihets-L-igen
iör öfrigt blifwit gjorde, war utan
twifwel den, hwilken redan äfwen i tryckta
skrifter funnits framstäld, rörande swärighcten,
at wld Rättegängar angäende förbrytelser
hwilka ej befinnas war a urbota, sinna en part
som til straffet kunde bindas, den wigtigaste.
Ehulu Lon»lilntic>n!-Utskottet af sjelfwa Lagens
af de förklaringar hwilka wid sistledne
R ksdag blifwit asgifne, samt af det stadgande
i Tryckfrihels-Lagens 5. §. at upgifwsndet
af Författarens namn ej kan af Hof. Rätten
anbefallas, derest icke wälet befinnes wara af
urbota beskaffenhet eller Boktryckaren prökwas
äga den ringa förmögenhet at böterne, dä de
öfwerstiga 16 R:dal. Z2 Skill., mäste i fängelfe-straff
förwandlas, funnit, at denna part
til en början naturligen iqenfinnes i Boktryckaren
säsom Författarens eller Utgifwarens
re-jEenkgnk, har dock Utskottet trodt sig böra
upgifwa förslag at sädant tydligare bestämma;
och Utskottet har deraf, sä wäl som af
mänga andra anledningar, hwilka öfwertygat
Utskottet om omöjl-gheten at efter, föreskrifter
som wid den wanliga rättegänqs. ordningen
äro anwändbara, pröfwa, dels brottsfliahet i
allmänhet, dels brottslighets-grader i afseende
pä Tryckfrihets-Lagen, ansett sig förbundet at
utfinna medel til afhjelpande af de häraf härflytande
olägenheter. Under de i detta ändamäl
am
( 39 )
anstälde öfwerläggningar, har Utskottet äfwen,
efter inhemtav uplysning af de dylika förslag
som hos Lon.-kiwkjons-Utskottet wid förra Riksdagen
warit i fräga. blifwit ledt til förefläende
af et i Swerige helt nytt Rättegängssätt
nemligen: brottslighets afdömmande af en Jury
eller Nämnd af Eoiwurne personer. Anlcdningarue
til et sädant förflag hade det förra
Or,8timtions - Utskottet. dä det ej wägade följa
sin önskan at genast föreslä detsamma, gifwit
i de befattningar som redan förrut ät TryckfrihetS-OommirlLSli
warit updragne. Utskottet som
deraf sett, at redan wid wära Grundlagars
första stadgande, de mötande swärigheterne warit
kände och insedde, har, dä de nu genom erfarenheten
blifwit ytterligare röjde och bewisade,
med des upgirna förflag til detta nya
Rättegängssätt nu endast trodt sig hafwa följt
och tilfredsstäldt det allmänna tänkesättets fördringar.
Likwäl anser sig Utskottet förbundet
at bekänna, det manga olägenheter förefallit
Utskottet, hwilka det ej wägat tro sig
fullkomligen hafwa afhulpit och werkeligen
äro oskiljaktclige lfrän förflagets nyhet, helst
dä de deri söreskrifne metboder för alla äro
fremmande, och lika som all method, fordra
at genomgä prof, innan deras duglighet owedersägeligen
kan yrkas Det är egentligen i
detta afseende, som Utskottet med et frän all
twekan afskildt medwetande at deS förflag til
sin grund är bäde det rättwisaste och det bil.
ligaste, likwäl » betraktande af des äst»iii-r,
L 4 - fär
( 4o )
för yttra sin fägnad öfwer det i Grundlagen
gjorda wisa stadgande, at frägor af denna art
ej genast kunna afgöras, utan mäste upskjutas
rutil des, efter en längre tids förlopp, bristcrne
tydligare bliswit uptäckte och erkände, samt
medlen til deras afkjelpande bättre uttänkta.
När Utskottet lälunda nu til Riksens Stäm
der detta sit förstag til ändringar i TryckfrihetsLagen
aflemnar, sker sädant.i den förtröstan,
at wid en kommande Riksdag, när detsamma
kommer under Riksens Ständers pröfning, de
förbättringar som med det föreflagne ry8tsmee
stät et dä erkänt sammanhang, kunna göras,
hwilka nu til äfwentyrs ligga dolda för Utskottets
med det noggrannaste bemödande anstälde
forffningar.
Sluteligen fär Utskottet til Riksens Högloft.
Ständer anmäla, det, i afsigt at lätta mödan
för den granskande Allmänhet, hwars uplysta
omdöme kan tiena til ledning för nästkommande
Ständers ätgärd, Utskottet sammanfördt
med sina nu gjorda förslag de anmärknjngar,
som wid den sist förslutne Riksdagen gjordes,
och hwilkas afgörande, jemte öfrige Grundlagsfrägor,
wid 'örn innewarande af Riksens Ständer
til den nästföljande blifwit upskjutit.
Orebro den
pä - Utskottets wägnar
z. O. g. HN68P^VI08.
u. ttOLttäOHH.O'1'. ^:80X ttVOliLKM.
O. Lllverstoiiis.
( 4* )
I n g r e st e n.
Efter orden utgifwa Skrifter föresiäs
"utom i det enda fall som i 4. §. A. af
"den af Otz särffilot öfwerenskomna Tryckfri"hets.
Lag stadgas."
1. §-
2. d/lom. 2. efter ordet skrift "utom
"i det fak om dyblad och weckostrifter här
"nedanföre stadgas?
4. K4om. har wid sistlcdne Riksdag blifwit
föreslagit salunda: "LrjvitsZi-r ä Boktryckeri
ffola ej erfordras, utan staude bwar
"och en fritt, ar utan hinder af någon särskild
"Författning eller något Boktryckeri. k-gle"menre,
samt utan at wara underkastad na"gorr
Skrä. Ordning, anlägga sadane Trycke"rier
af hwad beskaffenhet eller widd honom
"t-enligt synes uti Stad ekler inom et asständ
"derifrån af högst en half mil."
"Dä et Boktryckeri sälunda utom Stad
"anlägges, skola i alla mäl som Bokirycknin"gen
röra, Boktryckare, Arbetare i Tryckeriet
"samt der tryckte skrifters Författare och Ut"gifware
lyda undev Stadens Rätt."
"Den et nytt Boktryckeri inrättar, äligi.
"ger at sist zo dagar, innan nägon Skrift
"derifrän utgifwes, sä wäl hos den Stads
"kAgtzjztr-it, hwaruti Boktryckeriet anlagges el.
"ler under hwars Domsrätt han säsom Bok.
"tryckare skal lyda, som ock hoS den Kongl.
"Maj:tS Befallningsbafwande, under hwars
'styrelse eller Embetcs tilsyn, Staden hörer,
C Z "ffrif.
( 4- )
"ffrifteligen tilkännagifwa at och hwarest han
"Boktryckeri anlagt. Uraktlätcr nägon det,
"plikte han ivo R.d. och warde hans förbry''telse
i Allmänna Tidningarne kungjord. Ut"gifwes
frän et icke pä nu föreffrifwit sätt
"behörigen anmält Tryckeri nägon brottslig
"Skrift, ware den olagligt Vektryckaren,
"jemte Författaren, underkastad straff och an"sivar
för Skriftens innehåll och skrifart.
''Sedan anläggningen af et Boktryckeri blif.
''wrt til Konungens Befallningshafwande an"mäld,
äligge det honom at Hof Cantzleren
"derom underrätta inom ätta dagar derefter,
''om Hof - Cantzleren är pä samma ställe som
"han sig befinner, eller i annan händelse med
"först afgäende post."
Förestäs tillägg af "Äldre privilegier" efter
ordet Författning.
n. kvlom: efter orden : af Boktryckaren
wä! kände, införes: "Swenffe och inom Swerige
"boende." Denna anmärkning hwilar pä bordet
sedan sista Riksdagen.
FörefläS nu tillägg efter ordet saknades :
"eller ock Författaren ej kunde til swarsmäi
"inför Domstol inställas."
6. bär likaledes wid sista RikSdagen
blifwit föreslagit til en sä lydand» för,
ändring: "Den hwilken utgifwer utländsk mans
"arbete, eller öfwersättning deraf, eller inländsk
"mansrc"
LEtitutionr. Utskottet bar nu ansett sig
böra i detta kvlomem tydeligen utsätta, at en
Ut
-
( 43 )
Utgifvare af Dagblad och Weckoffrifter bör
siända Författare answar och bär derföre, med
bibebällande af det wid förra Riksdagen chorda
förslag, framstält en ny UellsÄion af detta
kvtomelw, sa lydande:
"Den hwilken utgifter Utländsk Mans
"arbete eller Öfversättning deraf, eller Inländsk
"Mans, som sit namn ej angiswit äge enahanda
rättigheter, pligter och ansvarighet
"som Författare i alla de fall, der ej i denna
"Lag annorlunda stadgadt är. ULginvare af
"Dagblad och Weckoffrifter ware altid, i afseende
pä answaret, ansedde säsom Författare,
"äliggandes dem under lika förbindelse at tilse
"det de wilkor, som wid mgifwandet deraf r
"denna Lag ytterligare stadgas, warda noga
"i akttaqna."
yche kvtom. Häri har wid sistledne Riksdag
blifwit förestagit den förändring, at efter
ordet' Boktryckare skulle införas: "Harars
"B ktryckeri blifwit pä det i 4.de kv4om. af
"denna §. föreffrlfne sätt behörigen anmäldt
' eller hittils psivilegisrZär"; samt en sadan
förändring af sista meningen af kvlom-ntet:
"elier ock sädant namn af honom ej upgifwas
"kan."
Utffottet förestär en sädan ny UsösÄioa
af detta d^omeor:
"För en Skrifts innehäll eller ffrifart
"ware Boktryckare skyldig at säsom Part an"smara
och ädömde böter erlägga, intil des
"han upgifwit Författarens eller Utgifwarens
"namn
l 44 )
"namn, eller ock en af desie sig hos Domaren
"sjelfmant tilkännagifwit. Mcn i urbota mät
"kan ej Boktryckare til answar fällas, undan,
"tagande i de fall, dä han underlåtit sin
"tryckeri, anläggning wederbörligen anmäla,
"eller ock icke, dä Domaren det äskar, en sävan
"Namnsedel som i g.te Klom. föreskrifwen är,
"foreter. — Har Boktryckare, utan Författa"res
eller Utgifwares tilständ, des Namn en
"Skrift äsatt, straffes enligt Mitzg. Balken
"ö. c-p. z.
8:de klom. 4:de punöien förestas til sädan
förändring:
"Utgifware af pe^lolliska skrifter hafwer
"ej brutit emot Författares ägande rätt, dä
"han i dem, med förtigande af Författares
"namn, insände Sk, ister utgifwer."
eooxtirutions-Ulffottet har »vid förra Riks.
dagen föreslagit, i stället för lagliga rätts
innehafware och målsägande: "rätts lagliga
"innehafware och ägaren" och i s-.dra puoUen
en sädan ttellzAjon: "Lag samma ware om
"nägon trycker eller sfrertrycker den Öfwer,
"sättning af Utländsk Skrifts som annan man
"utarbetat, eller läter sin Ofwersättning för
"annans anses; men ej mä Ofivcrsättarens
"ägande rätt til sit arbete förhindra nägon ot
"en annan Ofwersättning af samma Skrift
"utgifwa;" samt i stället för ''falskt llft«/.blaförestäs
''bedrägligt."
9-.de
je strjst, numcreras.
io:de Klow.
k 45 )
rocke klom. införes äfwen "Hof Cantzlern."
11.tr
"Intet hinder ware för Bokhandels idkande,
"rcke heller för utgifning til föryttrande af
"nägon Skrift, ware sig Inländsk eller Utländsk,
undantagande hwad i 4. §. 2. Klom.
"stadgas. Hwarje Författare eller Förlägga,
"re stände fritt, at en honom, i följd af sä"dan
egenskap tilhärig Skrift, antingen sjelf
"eller genom andra föryttra; dock ware hwar
"och en som antingen i öpen bod, eller eljest,
''med rättighet at derom i allmänna Tidnin.
"gar Kundgörelser fä införa, Bokhandel idka
"eller böcker försälja will, förbunden, at pä
"sätt om Boktryckeriers anläggning stadgadt
"är, och wid famma answar, anmälan derom
"hos Hof. Cantzlern göra. För fortfarande
"föryttrande af en Skrift, ware inga andra
'hinder, än de som i Hcke §. af denna Lag fö''rejkrifwaS"'
2.
§.
Wid sm klom. blef wid sistl. Riksdag
följande förändring föreslagen: at mellanme.
ningen ifrän enär, til och med utmärker ssul.
le utgä och wid slutet tilläggas: ''under det
"answar derföre, som nedanföre bestämmes, i
''fall den säsom skändclig eller smädelig sig
"tydligen utmärker."
Ltkasä wid Zckje Klom. at 8'de klom.
l:sta §. äfwen skulle citera.
I 4:de klom. första stycket, efter ware
sig: "hos Riks.Rätt?
Afwen.
( 46 )
Äfwenledes wid 4:de klom. at stycket kfrän
och med orden Sädana handlingar, til
och med hemliga halla, skulle utgä, och i det
ställe följande UeägAjon införas:
"Utgifwas sädane Handlingar af trycket
''utan wederbörandeS tilständ, straffes Utgif.
"waren, om han warit betrodd at demwärda
"och förpligtad at dem hemliga hälla, elter
''Allmän Lag och serskildta Stadgar. Gör nägon
"annander, böte han derföre 100 Riksd. Til
"samma straff ware dm förfallen, som olofli.
"gen genom trycket kungör förenämnde Hand.
"Ungar, i fall wärdén deraf blifwit honom
"anförtrodd, men han icke wid nägot bestämdt
"högre answar wore förut förbunden at dem
"icke uppenbara.''
I Z:te Stycket af samma klom. och i.sta
kunder, har Oon8tiwtjov8-Utffottet nu föreslagit,
at efter orden: beswär och anklagelse,
mätte införas: "Men at en sädan Part äfwen
''Lligger Wederpartens swar och förklaringar
"derä, jemte Domstolens utlätande deröfwer och
"Ledamöternes i Domstolen särskildta Vors, ge"nom
Tryck kunnige göra, sä at alt hwad
"som hörer til en fullständig uplysning om
"sjelfwa saken, des behandlingssätt och Utstå,
"gets grunder, mä til Allmänhetens kunskap
"komma." — dä hela stycket ifrän och med
orden men at en part, och til och med Utslagets
grunder, utgär.
I 7 de Stycket förefläs, at efter orden
ömsesidiga tilständ tillägges: "eller derest Pär
"terne
-
l
47
)
"terne äro döde, ej förrän 50 är efter deras
"död;" samt i 9:de stycket, i stället för ordet
förewarande, ordet ''förekommande."
3 §
lista stycket föreflär Utskottet til sädan
förändring:
"Under de förutsatta wilkor, at wid pröf.
"ningen af en Skrift eller answaret för den
"samma, de pä hwilka en sädan pröfning an.
"komma kan, i fall, som twetydiga synas,
"häldre fria än fälla; altid mera mä fästa
"sin upmärksamhet pä ämnets än pä uttryckets
"lagstridigbet, pä Skriftens klara äsyftning
"än pä utförningssättet, och altid utan rättig,
"het etc."
I z.dje klom. förefläs at orden klart ut.
tryckt, mä utgä.
1 7:de klom. at ordet tydlig utgär, och i
stället sättes "upmaning" etc.
g:de Klom. i.sta punden insättes "eller"
i stället för ock.
2 punötso förefläs följande förändring:
"Förbrytelsen stal straffas enligt 6:te Lap. g:te
Misig. Balk. jemförd med Kongl. Förordningen
af den 20 sLnusrii 1779 " Och at
"i sista punÄe», efter orden mä den, insätteS
"utan Rättegäng."
Af
Ny Ueäsötion:
"Alt kungörande i tryck af hwad som
"rörer Statens ä färde warande underhand,
"lingar med fremmande Magkr eller eljest af
K»>
(
)
"Konungens, i sammanhang med dem, tillträde
beflur och afsigter, samt Des Ministrars,
"Räds och Sändebuds wärf, om det ej ffer
"med Regeringens tilständ eller med 0Mci-l
"tillåtelse eller anledning. Förbrytelsen sträf,
"fes i likhet med hwad i föregäende Moment
''stadgadt är. Sker sädant kungörande af den
'/om Konungens och Statens hemligheter be''trodde
äro, straffes brottet enligt »:de Lap.
"zue §. Mistg. Balk., och i bäva fallen con"Kuguei-as
Skriften.''
iL.te tillägges: "och Skriften con.
"hKgueras.''
I slutmeningen af denna §. skulle i stället
för orden: Domstolen som sist i Mälet
-ömt, införas "Nämnden."
4. §.
i:sta kekom. ordet utkomma utgär.
L'.a Lonsruutiocib-Utffottet wid förra
Riksdagen har härwid förestagit, at i stätlet
för orden: en stritt til försäljning eller
til spridande, skulle sättas: "än af en skrift
"frän Tryckeriet til försäljning eller pä hwad
''annat sätt som helst utgifwes et eller flera
"exemplar, stal et etc."
Lonstttulions-Utffottet wid denna Riksdag
har föreslagit at efter orden: efterlefnad förestrifwit,
mätte sättas: "at af Dagblad och
"Weckoblad Trenne timar innan de til försäljning
eller til spridande pä hwatz annat
"sätt som heldst utgrfwas, i Stockholm til
"Hof.
c
49
)
"Hof.Cantzlern och i hwarje annan ort til
"hans förordnade Ombud altid et exemplar
"bär öfwerlemnas. Detta bör ske ej förr än
"kl. 6 om morgonen och ej senare än kl. 6 om
"aftonen och utgifningen Medes ej förr äv kl.
"9 om morgonen kunna begynnas. Boktryckare
eller Utgifware som denna föreskrift urakt.
"'läter, böte hwarje gäng ifrän 100 til
"500 R:d. efter Domarens pröfning. Af alla
"andra Skrifter skal i samma stund, ej senare
"än be til försäljning eller spridande pä bwad
"sätt som hälst utgifwas, et exemplar til Hof"Cantzlern
eller hans Ombud aflemnas. Boktryckare
som deremot bryter böte hwarje gäng
"50 R:d."
I början af Z:djs l^lom. förefläs följande
förändring:
"I alla -e fall, som z.dje §. utstakar,
"äge Hof. Cantzler» eller des Ombud rättighet
"at, dä han det nödigt pröfwar, en Skrift
"med qwarstad belägga läka. Anser Hof-Cantztern
eller des Ombud nägot Dagblad eller
"Veckoskrift innebära tydlig förbrytelse emot
"9-de och 10 kckom. af z:dje §. i denna Lag,
"äge han eller Ombudet at hela den gjorda
"uplagal» af sädan Skrift, genast före des ut"gifwande,
med qwarstad belägga läta;^anser
"Hof-Cantzlorn eller des Ombud nägon Skrift
"innebära tydlig förbrytelse emot z.dje, ».de,
"7.de, i2:te och iz:de k^tom. af z:dje §. i denina
Lag, äligge honom eller Ombudet, at den
''öjorda uplsgan af samma Skrift, icke före
D "ut
-
(
5»
)
c
5»
)
"utqimingen, men inom älta dagars förlopp
"med qwarstad belägga lata; börandes en mä
''nåd re." Wid siutet af detta klom. har Ut
ssvttet föreflagit följande tillägg: "Det wart
"bock Författares och Utqifwares rätt, seda,
"Dagblad eller Veckoskrift blifwit före utgif
"mandet med qwarstad belagdt, at inom fjor
"ton dagar derefter sjelfwe eller genom Bok
''tryckaren löta hos Hof.Cantzlern eller ^lUriL.
''Cantzler», deräst Skriften redan dit blifwit
"öfwerlemnad, skrifteligen anmäla, at de god^
"känna qwarstaden och medgifwa conbscaeion
"af Skriften, för hwilken sedermera nägot
"ätal icke äger rum, utom i del fall at nägot
''exemplar deraf hunnit Utkomma."
Wid 4:de klom. har Utskottet anmärkt, at
cirationen af g.de klom. i:sta §. är oriktig, och
at i des ställe^bör införas i. §. 4. Klom.
Consttmrions-Ulskotlet wid flstledne Riks
dag har föreflagit at framför orden: Boktryckeri-
ock) Bokhandelsskulle in»
foras: "nägot framdeles tilgörrmde"; äfwen
"Hof-Cantzlerns" i stället för hans.
I 6:te klom. har wid flstledne Riksdag
blifwit föreslagen följande Ue6g<gion:
"Sedan sex mänader förlupit.efter det en
"Skrift til Hof.Cantzlern eller hans Ombud,
"enligt näst föregäende s:dra klom. inkommit,
"hwaröfwer Embets betyg genast afgifwas bör,
"mä ej af publik H6or ätal derä äga rum."
I 8'de klom. ntgä orden Qwarstad eller.
I 9 dc
I 9:de klom. har Utskottet föreflagit fölsande
nya UsäsöUoo.
"Hwar som beträdes at haswa förvalt
"och utspritt en i laga ordning med qwarstad
"belagd eller conkixqu-raä Skrift, ware wid al.
"la sädane tilfällen, dä han om qwarstaden
"kunskap ägt eller bordt äga, til samma a».
",'war som Författaren förbunden, och umgäl.
"le förbrytelsen efter enahanda grunder. Rubb"ning
af qwarstad hwaruppä försälgning eller
"utspridande icke följt, umgälles efter s:de Csp.
"8:de §. Utsöknings Balken.''
i.te klom. "Finner Hof.Cantzlern at
"Utrikes ifrän inkommen, pä fremmande spräk
"författad Skrift innehällcr nägot stridande
"emot z:dje §.6 g:de, 7:de, 9:de, io:de och
"iz:de klom., äligge honom, at, efter tils
''widare derä lagd qwarstad, i imderdänighet
"inhemta Kongl. Majus befallning, huruwida
"densamma bör til föryttrande frigifwas eller
",rnder widare qwarstad förblifwa. Til den
"ändan äligge hwar och en som genom gjord
''anmälan hos Hof.Cantzlern är berättigad at
"Bokhandel idka, at Lil Hof.Cantzlern eller
"hans Ombud inlemna Förtekning pä inkom,
"na utländska Skrifter. Skulle ä nägon sä"dan
qwarstad läggas, och Skriften ej inom
"en manad til försälgning frigifwas, »jute
"ägaren ersättning af tUars-medlen efter beswu"ren
Räkning efter isaura.''
D 2
§>
c 53 )
5. §-
"Lagligheten af Böckers och Skrifters innehåll
stal hädanefter pröfwaS, icke af Oräivrris
Domstol, utan af en )ory eller Nämnd,
bestäende af Tretiofep personer, hwilka, utan
arfwode eller kostnads. ersättning för denna
befattning, altid uti Hufwudstaden sammanträda.
"
"Tryckfrihets-^ommitt-i-ns Sep Ledamöter
ware uti denna Nämnd sjelfskrefne. De öfrige
Ledamöterne, bestäende af Sep Prester, Ätta
Laqfarne och Sexton andra för kunskap och
medborgerlig dygd kände Män, skola, den ena
hälften af bwardera ci-ssen nämnas af Konungen,
och den andra hälften wäljaS af Riksens
Ständer. DeSutom skola utses, enligt samma
«I»ss-förde!iurig, 8ripple2nter, Sep af Konungen,
och Sep af Riksens Ständer, at fylla de
afgäendeS rum i de händelser af jäf, hwarom
här nedanföre stadgas, eller af kaga förfall.
Denna Nämnd utöfwar sin befattning isrän
den ena Riksdagen til den andra, dä Konungen
och Riksens Ständer böra nya Ledamöter
och Svppiernter utse. Om under loppet af
nytznämude tid nägon Ledamot eller 8upple,nr
dör eller detta förtroende sig assäger, skal den
afgängnes ställe, äfwen med afseende pä clsrsfördelningen,
upfyllas genom nämnande af
Konungen, derest den afgängna af honom warit
tilförordnad, eller i fall han warit af RikftaS
Ständer utsedd, genom wal af Nämnden»
f 54 1
öfriga Ledamöter tillika med Riksens Ständer»
Fulllttägtlge i Lsnquen och Riksgälds. Lontoir-t;
wid bwilket wal, som sker per Ospit»,
de fleste rösterne äro gällande: utfalla rösterne
lika, werkställes lottning."
"Sedan äklagare eller mälsägande, som
wid wederbörlig Domstol tiltalar någon för
brott emot denna Lag, uti skriftlig stämnings,
ansökan tydligen bestämt brottets beskaffenhet
och den eller af Tryckfrihets eller All.
männ-a Lagen, hwarcfter han yrkar brottet bö.
ra anses, hwilken rubrik han under Rättegän.
gen sedermera ej ager förändra, och Domsto.
len i anledning deraf kallat den tiltalade al
öfwer cmgifwclsen höras och sig förklara, älig.
ge det Domstolen, al, wid wile ar En R:d.
för hwarje öfwerskjutande dag, inom fjorton
dagar efter första förhöret, protokollet deröf.
wer til Riksens Ständers )o5tltiT-OmbudSman
insända, hwilken i egenskap af Ordförande,
dock utan rösträttighet, genasti föranstalts o«
Nämndens sammankallande til wist dag. Denna
dag bör pä det tids afständ utsättas, at
bref emsdlertid kunna ifrän Riksens Ständers
.sustitlL - Ombudsman til Domstolen afgä och
sivar ifrän Domstolen til honom återkomma.
Riksens Ständers )u;iitiL-Ombudsman öfwersände
dä til Domstolen, Namnförlekning pä
Nämndens Ledamöter sä wäl Ordinarie som
ötwpir-Lnter, samt underrättelse LM dagen dä
Nämnden skal samlas, och om ParterneS rätt,
at anföra jäf emot Nämndens Ledamöter och
D z at
t 54 )
at ytterligare, antingen mundteligen eller ffrif.
teligen, sjclfwe eller genom Fullmägtige, inför
Nämnden pälacndet utföra och benvara/'
^"Wid Liln-s uprittande öfwer Lvpplssn.
teeng iakttags ^u8!iliT-Ombudsmannen, at clg88-  wis uoföras hwar om annan de af Konungen
nämnde och af Rikets Stander walde L damö.
ter, ljkwäl sa, at främsta rummet inom hwarje
Ots88 t.Ikommer en af Konungen nämd person."
"Ofwannämde underrättelse stal Domsto.
sen genast lara Partcrne tydligen kungöra, och
sist inom fjorton dagar efter undfäendet af
Zfikscns Ständers )u8tit,T-Ombudsmans ffrif.
welie, wid det wite här ofwan stadgadt är,
til honom äkersända beivis derom, jeiute Par.
ternes emot 3cä,nnden och tchpplegnrerns an.
sörda jäf, samt asgifna ytterligare sörklarin.
gar. Men om laga hinder mota för jäfwens
ffyndesamma anmälande och afgörande, ffal Do.
nuren wid laga answar genast derom underrätta
^usliriX - Ombudsmannen, som i sädant
fall äger, at Nämndens u.satta sammankomst
upffjuta. Wil deri anklagade s-elf eller genom
Fullmägtig inför Nämnden widare förklara sin
sak, stände det honom fritt, och mä han i det
senare fallet besörja om förordnande af en
Fullmäqtig med de egenskaper Lagen i , e. 0?p.
L. §. Rätteg. Balk. för Ombud r allmänhet
förcffriswer. Mälsäganden eller äklagareu äge
äfwen, om han sädant nödigt anser, at af dy.
lik rättegängsförmon sig begagna."
"Måls.
k 55 1
"Mälsägande eller äklagare äge forst, at
inför Domstolen anföra de jäf, hwartil han
enligt 17.' 7- §- jemförd med iz. Osp.
Rätteg. Balken funnit sig befogad."
"Ibland sädane jäf mä ej antagas det,
emot Tryckfrihets - Lommntesns Ledamöter, at
de tilförene ullälit sig rörande qwarstad ä den
äklagade Skriften. E) heller kan nägon Nämn.
deus Ledamot eller göras jäfaktig
derigenom, at Parten emot honom talar eller
ffrifwer wanwördeligen, honom höter, eller
undsäger, eller gckwer smädcliga ord, eller til
heder och ära angriper, för hwilket alt den
brottsligt särffilt bör i Hof. Rätten anklagas
och dömas. Sedan de, efter kärandens päsia.
ende, genom Domarens Utslag, jäfwades rum
blinvit med ^upplssnter upfylde, widtager den
anklagades rättighet at anföra jäf. Den an.
klagade äae dä först at anmäla de jäf, hwarlil
han enligt de anförde Lagens rum, och den
ofwan gisna förklaringen, kan sinna sig berät.
tigad. Skolandes drt uti alla desia jäisiragor
förblifwa wid första Domstolens beslut, hwar.
uti ändring icke sökas mä. Utgär pä detta
sätt efter Domarens Utslag ur Nämnden mindre
än Tolf Ledamöter, stände den anklagade
fritt at, utan anförda skäl, jäswa sä mänga,
at detta antal bltfwer fullt. Om antalet af
de personer, som blifwit med laga jäf uteslut,
na, öfwer leider Tolf, upbör den omotiveraös
jäfrättigheten, mcn de afgängnas ställe utöfwer
D 4 nämda
< 56 1
nämda antal ersättes af Lupplesmsrne; och
bör laga jäf allid pä samma gäng emot 8vppissnterne
som emot Oröinsrls Ledamöterne af
Parterne anföras. Uti Nämnden efter jäfwa,
de Ledamöter skola 8upple,vkerne- ingä efter
Ll,8s-fördelningen, sä längt den räcker och kan
följas, men sedermera i den ordningen, atjäfwade
Presters eller Lagfarnas rmn fplles af
den öfriga Medborgare-clsssev. Skulle de til,
talade wägra, at genom jäf utesluta nägon
Ledamot af denna Nämd, böra, innan Nämn,
den til sin befattning träder, Tolf Ledamöter
deraf genom lottning utgä."
"Derest emot Riksens Ständers )ustiti--  Ombudsman, säsom NämndenS Ordförande,
Laga jäf anföras, pröfwe han sjelf genast
deras laalighet, och om de af honom godkän,
nas, träde i hans rum den Man Riksens
Ständer utwaldt at wid tilfäkle af laga förfall
hans ställe företräda. Skulle denne af
Laga förfall wara hindrad eller ock emot ho,
nom sädane laga jäf anföras, hwilka han,
efter pä lika sätt anstäld pröfning godkänner,
skal anmälan derom genast göras hos Kongl.
Maj:t, hwilken i Näder täckes en annan Ordförande
förordna."
"Sedan Nämnden sälunda blifwit ned.
satt til et antal af Tjugufyra ojäfwiga Leda,
möter, Ordföranden oberäknad, sammanträde
densamma dagligen, före och eftermiddagen,
intil des at alla erforderliga uplysnmgar af
den
den samma utforskade blifwit. Derefter åslägge
Nämnden denna Ed?'
''Alswäldige Gud! Du städar mit hjerta.
För Dit allseende Oga är intet upsät fördoldt.
Ware Din godhet och förbarmande Näd mig
ewigt tilfluten, om jag döljer min öfwertygel.
se i detta mäl! Jag bl. bl. sivär derföre wid
Gud och Hans Heliga Ewangelium, at efter
mit bästa förständ och samwete, utlätande i
denna sak afgifwa, och at det som under öf,
werläggnlngen yttras, stal af mig i obrottslig
tysthet hällas."
"Nämnden mä derefter icke ätstiljas, innan
omröstning med slutna Sedlar blifwit
werkstäld öfwer den frägan: Är Skriften brottstig
efter det LagenS rum äklagaren äberopat?
Rösta twä-tredjedelar af Nämnden, eller derut,
öfwer, Ja, och de öfrige klej, stal krotocollee
öfwer hwad inför Nämnden sälunda fig
tildragit ofördröjligen öfwersändas til den
Domstol hwarest mälet blifwit instämdt, hwilken
dermed efter Lag och beskaffenhet widare
äger at förfara; Utfaller votering-a annorlunda,
underrättas endast Domstolm derom,
at mälet i afseende pä den tiltalade anses för.
fallit, hwilket Domstolen bör Parterne kungsra,
jemte förklaring at ingen annan ätgärd
derwid mera äger rum, än pröfningen af den
reconvevtions-ialan, som den anklagade, emot
sin »vederpart mä sinna sig befogad a stätta.
Deräst Nämnden förklarat Skriften sä brottstig,
at Författaren til urbota answar fälles,
D s bär
( 5» )
b5r namnsedlen genast brytas; hwarefter det
aligger guztuiT - Ombudsmannen, at innan
Nämnden ätskiljes, ffriftellgen fordra wederbörande
kxeeutvsr åtgärd til Författarens gri.
pande och insättande i bäckte."
"Förbrytelser emot denna Lag uptagas t
8tocIrbo!m wid Kämncrs Rätterna. men t alla
andra Städer ivid Rädstufwu > Rätten i den
Stad Boktryckeriet, ifrän hwilk t den äklaga.
de Skriften utkommit anlaodt är, eller, vä sätt
i. H. innehäller, tvid anlägaandct anmält bljf.
wit. ^LL^emierne?. - rätt, enligt
deras Oonstitutiones, dock oförkränkt. Stäm.
»ingstid ware i alt fall, edwad Tryckeriet in.
om, eller pä sätt nysinämnde §. utstakar, utom
Staden är belägit, enabanda, och fötbölles
dermed, som om stämninMid i Staden Lag
säger. Upstär fräga om Boktryckares ekler
Författares af en tryckt Skrift tiltalande eller
hörande, böra han eller de wid sädan rätt per.
sonligen til sivars stända, men ätnjute i öfrigt
deras Rättegängs. förmoner enliat allmän Lag
och särckilte Författningar, ulr alt hwad ige.
nom detta förordnande icke uttryckeligen annor,
lunda stadgadt är."
''Finnér Hof.Cantzlcrn eller dcS' Ombud
sig befogad at, pä de grunder för qwarstad ä
tryckt Skrift bär efwan stadgade ä;o, förord,
na eller assa det nägon Skrift med awarstad
beläggas mä, ware ban eller det berättigadt,
at i 8toLl:bcr!m, genom biträde af Ofwcr-Stät.
Hällare-Embetet, och i öfriga Städer samt Or.
terne,
( 59 )
terne, medelst skyndsam handräckning, som ej
fär wägras, af den bcksxisirst hwarunder Bok.
tryckeriet, enligt i:sta §. lyder, sädan gwarsiad
erhäkla; Börande öfwer förlopp t af qwarstads-förrättningen
och orsakerne bertil/ samt,
i afseende pä den äklagade Skriften, om och
huru mänga ex!-mpIZr dä älu u finnas uti Boktryckarens
wärjo, antekning trefalt författas,
hwaraf den ena tilställes Hof. Cantzler» eller
hans Ombud, den andra kckgZistrst-n och den
tredje Boktryckaren, öckszistrsksn ware pliktig,
at wid answar säsom för Embetsförsummelse,
med nästafgäende post en afskrift af denna antekning
til gustitiL-Cantzlern insända. I 8loLki,
o!m warde samma antekning genast eller sist
inom nästföljande dags utgäng til gustin-eCantzlern
aflemnad. )v8rikiX-Cantzler» mä se«
dermera, i tckocksiolm inonr älta dagar, ost) i
LandSortcrne aldrasist inom irenne weckor, ef.
ter det qwarstaden lagd blifwit, hafwa bänwist
mälet til wederbörlig Domstol och /V<llor
förordnat, dä Domstolen sist inom ätta dagar
mä pröfwa om qwarstaden stal äga bestånd.
Sker det ej och är icke qwarstad inom en mä.
nåd häfiven, äge Boktryckare rätt, i enås an.
da ordning, som handräckning af ^-l^!8w3r<--a
til qwarstadens beläggande meddelad blifwit,
at fordra des brytande, bwilket icke wägras
ma. wid answar as Embelets förlust. Hof.
Cantzler» eller des Ombud äge ej ni-agt, at
annorlunda än nu lagdt är. qwarstad fordra
eller widare befattning med saken laga, ulan
häll
-
c 6» )
stätistjule genast altsammans til furtitir-Cantz.
lern. pä stwilkens ytterligare kmbcts ätgärd och
answar det ankommer, at sädane mäl warda,
enliat denna och allmän Lag, standhafde. An.
mäles stoS )u«t,NL-Caiu;lcrn omedelbarligen nä»
.ion Skrift til ätal, dör dan sist inom sjortén
dagar om mäletS uptagandc wid lagaDomstcl,
genom af stonom tilförordnad anstalt
foga, men icke mä dan oin näaon sädan före.
gäende qwarstad som där framföre nämndt är,
förordna, utan Hos CantzlcrnS eller dans Om.
buds dörandc och tilstnrkande. ?rr mälct til
laga Domstol kommit och qwarstad der af
yrkad, bör Domstolen sig dcrörwer inom ätta
dagar utläta; »ion likwäl, dcräst det utan
tids utdräqt stc kan, Hof-Cantzlerns eller des
Ombuds utlätande indemtas. Afsiäs qwarstadS
pLstäcndct, fortfares ändock med rättegängcn;
men cm pästäcndet gillas och har Hof. Cantz,
lern eller hans Ombud sädant tilstyrkt, skal
qwarstaden werkställaS; dock bör Under. Rätts
Utstag i bäda dctza fall, utan rrppehätt til S vea
Lös Rätt insändas. Hof-Rätten bär genast der.
öfwer infordra TryckfristetS-Commikteens utlä.
tande. Tilstyrkrr denna qwarstads beläggande,
mä Hof Rätten, der sä stLligt pröfwas, efter
Utflag, en sädan qwarstad bifalla, och stände
den dä fast intil Rätteqänqens sint. Har
TrvckfridetS.Oom^itrc-e?» afstyrkt qwarstad, men
Hof-Rätten ändä sinner Len äga rum, dä mä
Hok-Rättens Ulsiaa ej i »verkställighet gä, utan
Lnderstäiles Högsta Domstolens afgörande. Rck.
t e. )
sen- Ständers - Ombudsman äge, at.
efter er hällen unde»rättelse, dä sädant mäl trl
Lfwcrläggi ing förekornmer, derwid tilstädes wa.
ra; bwarcfter hc-nom äligge at Högsta Dom.
stolens Nrotocoll och Utslag » mälet genast til
trncket befordra pä publik bekostnad, » händel,
se enskild Förläggare ej skulle erhällaS.''
Uudcr Rätt äge ej hufivudsakeligen döma
» andra mäl, än dä den tiltaladc med Skrif,
teirs evnsi-.csnoi', och blotta penningeböter sin
söi»brytelse umgälla fär; uren i alla fall skola
Handlingarne uti TryckfribetSmäl underställ»
ninqSwis af Under. R^.tt til Swea Hof. Rätt
insändas."
"Uti de mäl Hof. Rätten, säsom första
Domstol afdömer, bör, innan Rältegängen der
företages, Namnsedlen öprraS, deräst sadant
uti Nämnden icke redan stedt, och Författare
ellen Boktryckare, som icke blifwit häktad, til
utsatt dag kallas, genom allmänna Tidningar,
ne, om det ej cmnorledes ffe kan, at til wida.
re förhör i Hof.Rätten sig inställa."
^'Kommer han ej, dömer ändä Hof.Rätten
pä för hand »varande stät, och stal Utstå,
get, derest det af Författaren ej inom laga
tid öfwerklagaS, anses hafwa wnnnit laga
kraft: Författaren ware dock i alla händelser
obetagit, at hos Konungen om näd anställa."
''Ar.gripeS uti af Trycket utkomna Skrif,
ter enskilde personer, en eller flere, och det ej
ster r och för deras Embete», derom mä ej an»
nor än rätter Mälsägande kära, cj eller r»L
rU
-
c e- )
tilförordnad publik Höör nägonsin sädant i
sit käromäl uptagu och äklags. Mälsäganden
ware likwäl obetagit, at hos )u8kik,X-Cantzlers-Embetet
begära biträde i Rattegänqen af
Kronans Ombud, der tUmälet är af högre och
härdare beskaffenhet; och mä pä )o8tltiX-Cantzlerens
eget ompröfwande al.komma, at härtil
bifall lemna; dock kan sädan -st-stvrs fränwaro
eller uteblifwande icke uppehälla mälcts företagande
och afgörande wid Domstolen. Sädan
äklagan af enskilde personer handteras i
alla delar efter det Rättegångssätt denna och
allman Lag föresknfwa; dock mä Under-Domare
wid sadane enffilta twister, utan inhemtadt
ullätande af Hof. Cantzler» eller hans
Ombud, qwarstads frägor uptaga och deröfwer
meddela Utslag, bwaröfwer Parterne äga i
laglig ordning hos Ofwer-Rätten beswär anföra.
i hwilket fall qwarstaden ej mä werkställas.
"
"I frägor om qwarstad böra i sädanl
fall Konungens Befallnmgshafwande och wederbörande
Magistrater owägerligen och wid
answar biträda; dock mä ej hos Bokhandlare
eller annan försäljare ä nägon inom Riket utkommen
Skrift qwarstad begäras, utan a!
genom bewis kan styrkas, at Skriften i Tryckninqs-orten
blifwit med qwarstad belagd; äfwensom
nytznämde personer icke kunna för innehället
af nägon Skrift med Rättegäng beswäraS.
"
^ ^ ''War
-
( 6z )
"Wirde»- nägon af Trycket härsiadts utkommen,
eller Utländsk hit i Riket inkörd Skrift, utaf en eller ste»
ra fremmande Staters Sändebud eller deras Regena,
gar anmäld salvin innefattande sadane ämnen, hwilka
kunna föranleda til mistnöje hvS andra Magter, åge
Konungen, at derom, efter sakens och omstandigheternes
beskaffenhet, i Räder för r »«, samt, om Han sä nödigt
pröfch»r, VIN Skrinens s?g»estr<.-n»„äe och indragning,
genom Des Hof Cantzler eller .lasUiix-Eantzler, sä nät
hos Boktryckare soni Försäljare, ekler andra ulfpridare,
täta föranstalta, och ha-armcd förhättes pä satt, som,
angående beläggande med qwarstad, har ofrvanföre stad,
gart finues; stolwudes i de fa'l, dä den af förenainde Embetsnian,
som om werkst» igbcken erhåller Konungens
N diga Befallning, icke hanwisar striften lil ätalande af
listor »rid wederbörlig Domstol, bentälte Embetsman
genast owägerligen infordra Tryckfrihets - Lommittöeiis
utlåtande om den i fraga warande striften. Finner
coii-mittSn, som ej ager inga uti någon pröfning utaf
poliusta conslllerationel- och förbällanden, at striften ef.
ter Lagens bokstaf ej ätalaS kan, dä ankommer det pst
Konungens Nädiga pröfning, om Förläggare eller Boktryckare
mä, i thy fall, til mer eller mindre det af
Etats.mcdlen njuta näaon cisättninq för omkostnaden ul
tryckning och papper af hivad utaf Uplagan kunnat indragas.
I de fall dä enligt y. lckom. zckje h. och z:dje
kckom 4. ^. co„6scsiion utan Rättegång kan aga rum»
bör Hof Eaiifilcren genast höra Tryckfrihets-Commickrcn,
huruwida sadan ersättning afStats-medlcn Boklryckarcir
eller Förläggaren nist tilkomms, och förblifwe det sedan
wid Tryckfrjhets-eZomiiukreer>-> deröfwer gifna utlåtande."
''Skulle den oförmodade händelsen inträffa, at Tryckfrihets,
Committé?,,, med anledning af iL8:de §. Regerings-Forwen,
warder ti! answar stöld, npkagcs och afgöres
inälet af Swea HofRart, uppå äkäran af ^ävocat-
lli^cslc-n derstädes. Domen warder genast efter afkunnandet,
med all» bertil hörande llrvtocoll och H mdlingar,
pä publik bekostnad, genom trycket befordrad til
Allmänhetens kunskap. Kommer fåken til Konungens
Högsta
( 64 )
Högsta Domstol, förhälles pä enahanda sätt. Om Man,
som af Riksens Ständer blifwit tilförordnad at äustirirOmbndsmannen
i Embetet efterträda, ware wid sädant
tilfälle pligtig at hans Embetes styldigheter utöfwa, för.
anstalta om Tryckningen af Rattegängs. Handlingarne
samt biwista öfwcrlaggningarnr uti wälet hos Högsta
Domstolen."
"Alla mäl, angäende förbrytelser emot denna Lag
stola, wid answar för Domare och Embetsman, med
största styndsamhet afgöras, och wid alla tilfäilen, dä
fräga kunde upstä om flera olika brotts bestraffning serstildt
behandlas, afwensom den brottslige, i alla dr fall
dä han ej redan gjort sig saker til dödsstraff eller fästning
för lifstiden, stal serstildt undergä den bestraffning,
som han, enligt denna Lag, sig ädragit. Böter efter
denna Lag mä ej förwackdlas i annat straff, än fängel,
se ä Fästning, ester beräkning af Sexton Riksdaler
Tretiotwä Skillingar säsom swarande emot hwarje
mänads fängelse, mänaden räknad til Tjuguätta dagar.
Böter under ofwannämnde summa sivare emot Fjorton
dagars fängelse i orten der förbrytelsen stedt."
"Böter efter denna Lag gänge til twestiftes emellan
Åklagare» och närmaste Inrättning för be fattige, de fall
undantagne, dä böter, enligt hwad här ofwan stadgadt
är, mälsaganden ensamt tilfalla."
Skulle förestäende 5:te af Tryckfrihets» Lagen af
Riksens Ständer gillas, förestäs i sammanhang dermed
följande tillägg til 65. §. Riksdags-Ordningen:
"Samma Llcökorer aligge afwen at pä lika sätt,
mm genom tre serskildta voteringar, wäija Femton Ledamöter,
nemi: Tre Prester, Fyra Lagfarne och Ätta
andre för kunskap och medborgerlig dygd kända Man, samt
Sex Suppleanter, nemligen: En af första, Twä af andra
och Tre af tredje LIsssen til den Nämnd, som enligt
s. -. i Tryckfrihets-Lagen ager at pröfwa och afdöma
^kristers brottslighet."
Bihang
Till
Samtelige Riks-Ständens Protokoll,
innehällande de Handlingar
hwilka till Riks-Ständen blifwit aflemnade,
säsom Konungens Nädiga
Propositioner, Riksens Ständers
Ukffotts Betänkanden och Förklaringar,
samt Riks-Ständens
Protocolls Utdrag.
Tredje Bandet.
Stockholm 1812,
Tryckt hoö Henr i c Fougt, Kongl. Boktryckare.
VppUä R>ö0. «cii ii VÄslisi tDi*,
Wördsamt Memorial.
^ följd af Zker-remisi ifrän Högloft. Ridd.
rstapet och Adeln bör Stats-Utskottet sig utläta
öfwer anmärkningar som blifwit gjorde
wid Stats. Utskottets Betänkande angående de
sa kallade Annuitets.län.
Dä Stats Utffottek i stället för berörde läne.
fäkt förestagit, att Riksgälds. Contviret stuller
säsom hrttivö, fä upptaga Inrikes län, emot
Obligationer med 5. Procents ränta, men med
förändrad äterbetalnings,tid af 6, 4 till ock
med endast 2 är, sä har emot detta förkortande
af läne tiden, blifwit erwdradt, att RikSgäldsContvirets
Credit derigenom skulle lida, att Riksgälds-Contoiret
i sin nuwarande belägenhet icke
är i behof af ökad läne tillgäng, och att när
Annuileks-länen, icke mera äga rum, blifrver
tillgängen pä 5 Procent län sä mycket ymnigare
och den npa läne-metoden säledes icke be.
böfwelrg, samt fluteligen att fräga om äterbe.
tätning kunde inträffa i en tid dä Contoirek
More mäst r behof af länens bibebällande.
Stats-Utffottek sär göra Högloft. Ridderr
ffapet och Adeln uppmärksamt derpä, att StatS,
Utskottet i sikt Betänkande tillkännagifwit, att
ändamälet med desi försiag om läns upptagande
Bihang. III. B. Nw r, 2. äf.
4 Den 11 October.
äfwen pä den korta tiden af 2 är, hufwudsake»
gen warit, att, sedan Annuitets.länen blifwit af>
styrkte, sätta ett annat lane. systeme i stället, as
den art, att föremålet med detza län, som är
dels patriotiske länens betalande och dels att,
till mtnffande af Banquens försträckningar, infria
Leverantörers fordringsbewis, werkeligen
mätte winnås och till den ändan ansägs nödigt
att länetiden i möjeligaste blefwe lämpad efter
längifwares ästundan, för alt derigenom förmä
Capitalister att för endast 5 Procent ränta, finna
sin räkning wid alt i detza län insätta sina
penningar. Stats-Utffottet inser witzt, att Riks.
gälds. Contoiret icke för närwarande för egen
räkning tränger till län, troligen kommer ock
detta tillständ att länge fortfara, men som ett
annat förhällande möjeligen med tiden kan in<
träffa, sä har lika länetid, som för de andra
länen, äfwen mäst antagas för hwad Contoiret
till sina egna behof kan tarfwa, ty annars ha.
de Contoiret kunnat komma att sakna behöflige
län för egen räkning.
Stats Utskottet tror icke att Contoirets Credit
lider deraf, att länetiden förkortas emot
hwad härtills »vanligt warit, ty det är allmänt
kändt, att Contoiret för närwarande icke behöf>
wer göra län för egen räkning, twärtom torde
ett förmonligt inflytande wisa sig pä Bancosedlarnes
»värde, om tillopp af längifware blifwer
särdeles betydeligt. Contoiret kan alldrig
stadna i förlägenhet för cn forcerad uppsägning ^
Den olägenhet sorn annars deraf kunde inträffa,
Den 11 October. g
sa, synes lika möjelig om länetiden är bestämd
till 5 eller 2 är. Genom befordrande af hasti.
gare Circulation förekommes berörde olägenhet,
men hivad som i synnerhet gör, att den icke
kan inträffa, är, att Leverantörers fordrings,
bewis, hwilka med de upptagne länen komma
att infrias, böra af Banquen wid presentation
inlösas, af hwilken uiwäg Contoiret äger att
sig begagna i den stund det kunde komma i be
hof
att betala förfallne län; Dä nu Contoiret
för beloppet af detza fordringsbewis är berätti.
gadt, att afdraga 7 Procent frän de 720,000
Riksdaler i Ränte, och Capital-afbetalning, Banquen
annars flulle fullt ut uppbära, men Contoiret
icke för de län, hwarmed Contoiret inlöst
detze fordringsbervis betalar »nera än Procent,
sä tillflyter härigenom under tiden Contoi.
ret en förmon, ju större, ju högre beloppet af
Läne-Capitalen blifwer; och som Stats.Utflöttet
i öfrigt tillstyrkt att detze Län pä 2 är, mä
icke längre fortfara, än Fullmäktige i Riksgälds.
Contoiret prösiva nödigt, sä kan Stats.Utflöttet
icke ändra sin tanke i hivad Utskottet om
detze Län tillstyrkt, »nen hemställer ämnet till
Höglofl. Ridderffapet och Adelns pröfning »värd.
sammeligen. Orebro den n October »310.
I-L Näxloil. kU<iri«r0cLpel» ock Nö-vörölAL krsk--8!!i>-
^.ctelnr l-eärmöterr clcr; I-ecismälers vZgnur
n. ^Veräman.
Dä LortzLre-HtänäsrL ^2 8oncte-§tän
vägnar
riets I.e6Lmöter5 vägnar
Cbr. b.oveo. Aoäers ^oksr>88on.
I.. .4. l unnlu».
6 Den rr Octo ber..
de» kr<-tts->8!Z»äs» äo^ ,» O.kodsr ,b'd
Wördsamt
Memorial.
>^om wid föredragningen i det Högwördige
Preste Ständet af Stats-UtstottetS Betänkande
med tillstyrkan af upphäfwcmde af Riksens Hög.
loft. Ständers wid sista Riksdag om Annuitets
Väne-systemet midtagne beslut, sädane anmärkningar
blifwit derwid gjorde af Herr Profesio.
ren Doctor Almqwist, sorn föranledt till äterremitz,
sä äligger det Stats.U-tskottet att ytterligare
i detta ämne sig yttra.
Herr Profetzoren Doct. Almqwist har emot
Utskottets Betänkande bufwudsakeligen anfört:
r:o Att de skäl och anledningar, för hwilka
Riksens Högloft. Ständer sistledne Riksdag
beflutit att genom upptagande af Inrikes Län
och Annuitcter, minsta beloppet af Banksns försträckningar,
för anförde orsaker anses wara
snarare formerade än förminskade.
L.o Att Capitalister i allmänhet och Utländske
i synnerhet icke kunna förmodas blifwo serbeles
begärlig» att i Annuitets Fonden insätta
fine penningar, dä de aldrig fä uppsäga sine
Capitaler.
z.o Alt det är likgilltigt för Statm om
räntan pä en Mländnings fordran till honom
utbetala- af en AnnuitetsFond eller af enskildt
man.
4:0. Att 7 procents ränta pä AnnmtetsLänen
wäl syneS rätt beskärande, men dels
an
-
Den it Oktober. ^ 7
-nies det bero pä StatmS godtfinnande, att
nar km heldst uppsäga Annuitets ffulderne, och
dels skola följderne af Baiico Sedelstockens 5.
kande, utan motswarande proportionerad Fond
af silfwer, wara ännu förderfligare.
Hrvad nu förff angär den befarade mädan
af, att lemna Banken utan biträde till minstande
af den ökning i Banco. Sedelstocken, som
hlifwer en följd deraf, att Banken nödgaS uppfylla
sine ätagne förbi.delser, att än ytterligare
försträcka bwad till krigsstulldenS flutnga liqviderande
erfordras, sä enär Banco.Utstottet bestämdt
förklarat, att följderne af Annuitets
Läne-systemets werkstätlande äro ännu men,
sigure, och fördenstull detsamma alldeles afstyrkt,
har Stats. Utstottet bordt hwika derwid och anse
Banken utan fara kunna, meddela de bewil
jade
Läne. biträden.
Desiutom har Stats. Utstottet icke äsidosatt
det wisieriigen nyttiga ändamälet att minsta
Bankens förskott, emedan Stats Utstottet just
i det afseendet tillstyrkt, att Riksgälds-Contoi.
ret mä upptaga Län pä korrt wisi betalnings,
tid, hwaraf Stats-Utstottet förmodar mycken
framgäng kunna wäntas till berörde ändamäls
befrämjande.
Beträffande sedan Herr Profetzoren Doctor
Almqwists tanka,.«att Utländuingar icke stola
i Annuitets. Länen, deltaga för andre Fonder,
än deras hos inhemste ägande fordringar, och
att de säledes icke komma att genom AnnuitetsLänen
utdraga- större belopp af räntor, än de,
af
8 Den ri October.
af enskillte i allt fall skulle uppbära, sä kan
Stats-Utskottet icke frängä sin farhäga, att
Utländniugen icke blott för nämde stags Fonder
utan äfwen genom wida större, dem han ge.
nom Weplar läter indraga pä sig, finner sin
räkning wid, att hellre här placera sine pennin,
gar mot 7 procent, än att ätnöia sig med Z
ända till endast s; procent, som pä främmande
orter i synnerhet i Holland utgör wänlig ränta;
och i denna händelse blefwe ju följden, att in.
ländsk skuld, titt Rikets stora förderf, blefwe
förwandlad till Utländsk, i stället att afsigten
borde wara twerlom.
I afseende pä Herr Profesioren Doctor
Almqwistö yttrande, att, om räntan af 7
procent för Annuitets. Länen finnes för dryg,
kan Staten när som helst desamma uppsäga,
bör Stats.Utskottet erinra, att som icke nägon
Amortrsiements.Fond blifwit utsedd för Annui.
tets-Länen, sä är icke eller Staten i tillfälle,
att ester godtfinnande dem betala.
Widkommande slutligen, hwad Herr Pro.
fesioren Doctor Almqwist äfwen stöder sig pä,
nemligen den aktning Riksens Ständer äro skyll,
dige sig sjelfwa och sine en gäng fattade be.
fint, sä finner Stats. Utskottet för sin del, att
när Riksens Ständers beslut, säsom det nu i.
frägawarande, ehuru wist och klokt de äro fatlade,
likwäl genom förändrade omständigheter,
uppenbarligen leda till skada och hafwa förfelat
sitt ändamäl, mäste det blifwa en ssylldighet,
att
Den ii October. 9
att frambära sädant till Riksens Höglofi. Stärn
ders p ömi, g och rättelse.
Detta ötwerlemnas dock till det Högwör.
dige Preste. Ståndet wördsammeligen. Orebro
den 11 October 1810.
pä Uä»Io6. NicirlsrcrLper! ock
^ob. ksASlbjelics.
VNIotl. Lor»ire-8r8n6st5
l-eönmäters vLZNLr
t^kr. Uovöa.
äe:r> I-eclLm6ter5
Dh. 'Weiämao.
kä Hec!erv.?rcie Lvncle-ZrLNä^LL
l^eäsmoterr
-Vnäsrs lobLllssoa.
L.. A. kvrmlus.
Upputi Ko; 8amtLl. KU»-8tZnäco äco n Oclob. iFro
Wordsamt
Memorial.
^^edan Stats Utffottet i Betänkande om kost.
noden til tryckning af Högloft. Ridderskapet och
Adelns Protocouer för nästl. och närwarande
Riksdag samt Bihanget til de respective RiksStändens
Protocoll wid närwarande Riksmöte
ansett sig icke kunna tillstyrka att af Statens
Medel bewilja understöd till samma tryckningskostnad,
sä har anmärkning deremot blifwit
gjord, ur det stäk, at Riksdags. Ordningen ut
-
is Den ir October.
tryckeligen föreskris,ver, att Riks-StändenS Protocoll,
jemte Bihanget dertill skola tryckas.
Stuts Uisk ttet har rcke sökt bestrida Riksdags
Ordnmgens uttryckeliga stadgande i denna
del, men dels tror Stais-Utstottet hufwudanledningen
till detta stadgande ha seva warit att
förhindra det icke nägot Riks. Ständ, mätte,
pq eget skön, undanhälla en sädan tryckning,
samt att, nägvn magt icke mätte kunna förbjuda
densamma; dels fär Stats. Utstottet erinra,
att af stadgandet att Protocollen stola tryckas,
alldeles icke föijer, att sädant bör ste pä Stats»
Werkets bekostnad. Stats Utskottet anser äfwen
calculen att denne kostnad, endast skulle uppgä
till 2000 R.dr wara allt för otillräckeligt till.
tagen. Om Summan uppgäfwes till 10,000
R:dr. för hela den ifrägawarande tryckningskostnaden
jemte tryckningskostnaden af de öfrige
RikS-Ständens Protocoll, skulle StatS-Utstottet
med mycket stät icke anse den öfwerdrifwen. Att
Stats - Werkst, om den förskjuter densamma,
skulle ätkomma sin ersättning derföre, kan Stats.
Utskottet icke förmoda, sä länge det antageS för
säkert, att ingen enskilt finner fin räkning- wid,
att gä i förlag till desse kostnader. Hwad redowisningen
och Controllen wid förskotten der.
till af Stats-Werkst angär, mäste Stats. Utstöttet
tillstä, att det icke känner nägot Werk
eller Tjensteman, som, utan serstillt arfwode för
ett nytt göromäl dermed skulle tunna beswäras.
För öfrigt och sä länge icke alla RiksEländen
sig förena örn det beslut att samtelige
Riks
-
Den 11 October. ir
Riks. Ständens Protocoll, jemte Bihanget der.
till, stola pä Stats-Werkets bekostnad tryckas,
mäste Stats. Utstottet förblifwa wid att afstyr.
ka denna tryckningskostnads bestridande af Sta.
tens medel för serffildte Riks-StändS Proto.
coll, sä wäl som Vihanget till alla Riks-Ständs
Protocollen.
Som det Hederwärda Bonde-Ständet i af.
seende pä tryckningen af sine Protocoll wid näst.
ledne och närwarande Riksdag sig förenat i sam.
ma motion med Högloft. Ridderstapet och Adeln
sä fär StatS-Utstottet derwid äberopa sitt of.
wananförde yttrande; dock med hemställan der.
af till de R spectipe Sländenö pröfning. Ore.
bro den 10 Oetober igro.
Noxlokl. ock kl ?reKe-§r!in
^ltelnr
1-e-tsoi^icri Kerr
^sok. l.2gerhjeljiL. "sh.
^hi-. bindel, ^oliLN85vn.
VxpUK kor; ä. r» Octsb. rtzl».
Wördsamt Memorial.
^)frän det Hederwärda Bonde. Ständet, har
Stats - Utstottet erhällit Remiss pä det af
An.
»2
Den ir October.
Andreas Ionsson frän Bohus Län, till det
Hederivärda StändeL ingifne Memorial, sä ly«
dande:
"Dä gamla inrättningar genom Lidens lopp
och det öde som manligen öfwergär menffliga
anstallter, afwlkit isrän första stiftningens ändamäl,
tyckes det wara nägon förtjenst uti att
ivid äterställandet deraf kunna förena enskillt
och allmän nytta.
Jag täger mig anledning till denna betrak,
telse utaf den donation, som Fru Margareta
Hwidtfeldt genom Testamente af den 22 Januarii
1664 disponerade till den Studerande
ungdomen wid Götheborg och hwarpä Kongl.
Mattts stadfästelse erhölls den g Augusti 167Z.
Donation bestod af ett betydligt antal Hemman
Säteri, Ladugärdar, In. och Utsockne Hemman,
hwaraf en del reducerades är 1694; men genast
ätergäfwos under titel af Kongl. Donation em
ligt Kongl. Brefwen den 25 October 1694 och
8 Februarii 1695.
Defle Hemman utgjorde i Orust och Tjörns
Fögderi:
Säteri ett mantal, Ladugärdar och underlagde
Hemman tre mantal, Insockne Hemman
3U dito, Utsockne dito 43; dito, Utjordar 2 stycken,
Ang 1, Qwarn 1, O 1, Husmän 6,
Strandsittare 6z.
I Sunnerwikans Fögderi:
Säteri ett mantal, underlagde Hemman ett
mantal, Insockne Frälse 26! dito, Utsockne dito
Z6l
Den »r October.
»3
Z6i dito, Utjordar 2 stycken, Husmän 7, Strand,
sittare 40, SätesgärdenS Torp eller platser 7.
Enligt 1799 ärs redogörelse af Gymnasii
Inspectvren, uppgick ärliga räntan för förenande
Hemman till en Summa af R:dr. 1141: 16. z.
Fogdens fordringar wid Näkningens
afflutande uppgingo till 6197: 26. 11.
Arrendet för Sätesgärdarne Suns.
by och Äby till - - - - 76O'. Z2. —
Ärliga utdelningen uppgick wanligen
till Stipendier för den
Studerande ungdomen till ett
belopp af ----- - 1200: — —
Rese Stipendier ----- 200: — —
Gymnasii Aflönings. Stat - - 18Z: r6. —
utom aflöning till Gymnasii. Inspectoren sagit
nägre mindre utgifter.
Det tyckes wara nog litet att inemot 150
mantal med sä mänga Strandsittare knappast
betala 14 R:dr. per Hemman öfwer hufwud
räknadt. Icke detzmindre äro Hemmansbrukarne
medellöse och modstulne, en wänlig följd af 0.
säker besittning, ofta dryga städjvr och de serMinder
som äligga de närmast intill Sunsby och
Äby belägna Hemman, och hwilket alltid wid.
läder de inrättningar, som involvera liarum in
Ilata och som alldrig böra tälas.
Här är icke fragan att undandraga Gymnasisterne
de dem anflagne och i de senare ären
till r<2 a 1400 R:dr. uppgäende medel; icke att
beröfwa Gymnasii AfiöningS-Stat deras ärliga
»83: R:dr. 16. H.; icke att rubba besittningen
af
14
Den r i Octo ber.
af Sundsby vch Äby, sä länge Arrende wara;
icke att fräntaga Gynasii.Jnspectoren desi Lön
sä länge han ingen annan har. Nej, här är
endast frägan att jemte Gymnasii inkomsters
försäkrande genom beredande af säker besittning
för Äboerne, kunna förskaffa Kongl. Masit och
Kronan ett betydligt öfwerffott. Här är ocksä
fräga om att förekomma det en enda Slägt,
som nu i mänga är /ör lindriga arrenden innehaft
Sundsby och Äby Säterier och efter be.
hag disponerat underlrggande Hemman samt af»
och tillsatt Äboer, ej mä ensam draga musten
af en hel menighets arbete, utan att Äboerne
pä desie Hemman mä, likasom annan fri Swensk
man sättas i den belägenhet, att de blifwa säkre
om sin besittning och kunna draga behörig nytta
af" sitt arbete, sin idoghet, med ett ord, ej me»
ra wara flafwar.
Jag wägar säledes föresiä att alla desia
Hemman och Lägenheter till Kronan indragas,
sedermera^för desi räkning pä bästa sätt förwal.
tas och Äboerne bibehällas pä ett eller annat
sätt ivid orubbad besittning ä desie Hemman,
frie frän alla dagswerken och dylika servituter
till Sätesgärdarne med det enda undantag, att
fjerdedels mantal i hwarje Församling, hwari
desie Hemman äro belägne, afsättas säsom till.
ökning i Löner för Herrar Capellaner, som i
Bohus Län hafwa sä usta och ömkanswärda
Löner att de nödwändigt böra ökas, om desie
medlemmar af det Andeliga Ständet stola kun.
Den n October,
15
na bibehälla sig i aktning hos allmogen; annars
örfelas ändamälet af deras bestämmelse.
När sedermera föregäende utgifter afgätt,
hwilka i händelse af trmande förändringar med
pikets mynt, böra ökas pä sätt, att den Stu.
-erande ungdomen och Lärande Corpsen aldrig
blir lidande, äterstär säkerligen för Kronan ett
betydligt öfwerffott utom tillökningen i Bäls.
nanshället, och detta allt utan att näqon derwid
blir lidande och Hemmans Äboerne stola ändock
»välsigna denna ändring.
Mantal, r Qwarn, r O, s Husmän,
L9 Strandsittare hafwa werkeligen tia Kronan
ör 1694 warit pä en kort tid indragne och sien
öterstänkte. I den belägenhet Riket nu är,
dä alla tillgängar behöfwa uppsökas, bör det
!ej anses för oskäl att äterkalla denna donation,
Dch när billigheten i allt pä detta sätt följes,
an jag ej eller se, att heligheten af de till
pios ulus anstagne donationer är störd; öfwer,
ygad, att det är bättre fölunda ätkomma de
»ödas gäfwor, än utsmälta och utpina de lef.
wande.
Skulle mitt förslag förefalla betänkligt och
rättwisan af denna indragning sättas ifräga,
oaktadt förut anförde skäl, säsom ledande till
afbrott frän Testators wilja, fär jag i desi
ställe wördsamt hemställa, om icke det är större
afbrott i Testators förordnanden, att Gymnasii
ungdomen drager en ringa winst af denna dis.
Position, dä deremot nägre fä personer med en
hel menighets beständiga lidande hafwa mesta
söv»
16
Den 11 October.
förmon deraf. Skulle äter det ej pröfwas bil.
ligt, att pä sätt, som förut nämdt är, tillägga
Kongl. Majsi och Kronan disposition af desia
Egendomar, Hemman och Lägenheter; mätte ätminstone
en förändrad och med ÄboerneS säker
bet förenad disposition widtagas, dä öfwerffot
tet med mera förmon kunde anwändas till Sock.
ne SkolorS inrättande pä Landet.
Jag anhä ler att detta Memorial mätte till
Stats. Utskottet remitteras. Orebro den LZ
September iLio.
^närs25 boosson.
Riksdagsman frän Bohus Län
Stats. Utskottet som funnit Riksdagsman,
nen Andreas Ionsson med sin motion hus
wudsakligen äsyfta förändring i förvaltningen
af den ifrägawarandc sä pios utu8 anstaqne
H midt fel dska donation, anser sig derwid i
saknad af tillgäng pä nödige upplysningar, icke
kunna lemna annan ätgärv, än att tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer att i undersätsighet
anmäla detta ärende hoS Kongl, Maj:t, som i
Räder lärer täckas pröfwa, i hwad mon Kongl.
Brefmet af den 7 December 1796, angäende
Hospitals, och Barnhus Hemman i Skäne, samt
andre 26 pios utus anstagne Hemman, mä äs
wen till detze Hemmans förwaltning kunna läm.
pas, eller hwad annan bandläggning Kongl.
Maj.t wid detta mäl kan finna nödig.
Hwil.
Den 11 October.
17
Hwrlket dock allt till Riksens Högloft. Ständers
pröfning »vördsammeligen öfwerlemnaS.
Orebro den 11 October 1810.
Pä kinglöt?. RiäclsrslLLperr ocki
^äelnr I^eäLMörers vätzNrr
I-sZerbjellre.
kl NZxt!rLl!e Lorb^ke-^tlnäekr
I.cäLmäte»
Obr. l.oväo.
kl ktäxvSriNge ?ksl)«-§tln^
ärtr l.ecl»mätetL vLzmr
^Veiämso.
kl Nsä-rv!k-!i Lonöe-8tl»«
<tek5 r.eärmäkerr vlenrr
^väers Jobsnsroa.
l.. l-uvaiur.
U
Upxilä tior äsmtel. NUcr-Lkjnäen Ees rl Octöb» lZIS,
Wördsamt Memorial.
ti ett till Wälloff. Borgare. Ständet ingifwit
samt till Allmänna BeswäkS- och OecononiieUtffottet
remitterat Memorial, har RiksdagsFullmäktigen
för Marstrand, Herr Directeuren
Rosenberg, jemte framställan af den betydliga
winst, som Sillfisket förut ärligen inhragte,
och af de känbare förluster, som de sist förflutne
ären tillskyndutS hela Riket och i synnerhet
Bohuslänske Skärgärden, sedan Sillfängsten
wid desi kuster nästan helt och bällit upphört,
föreslagit, att en Summa af Femtio tusende
Bihang, lll. B. N:o 3, 4. RlkS,
18 Den 11 Oetober.
Riksdaler mä af Stats, medlen anwändas till
försöks anställande med Sillfiske pä djupet, hwaraf
med sannolikhet god framgäng kunde förwän.
tas, samt tillika yrkat nödwändigheten deraf,
att sädane försök med all skyndsamhet företagas,
sä framt man wille förekomma, att Skärgärds.
Fiskare och andre personer, som under
en längre tids erfarenhet förwärfwat fig fullständig
kännedonr af allt som rörer Sillens fängande
och anS, icke mätte afflytta ifrän orten
och lägga fig pä andre näringsgrenar.
Som Allmänna Veswärs- och OeeonomieUtskottet
funnit nödigt alt, till öfwerläggning
om detta ärende, med Stats-Utskottet samman,
träda, sä hafwa Utskotten gemensamt tagit detsamma
i öfwerwägande, och fä härmed till Riksens
Högloft. Ständer med utlätaride derutinnan
inkomma.
Under ett billigt erkännande af det patrio,
tiska nit, som ledt Herr Directeuren Rosenberg
att nu wäcka denna fräga, hafwa Utskotten
med utmärkt nöje till granskning upptagit deh
förslag. Utskotten hafwa mer anledning deraf
ansett icke öfwerflödigt, att först fästa Riksens
Högloft. Ständers närmare uppmärksamhet pä
de wigtiga fördelar, som Fäderneslandet före
detta en längre tid af Sillfisket ägt, och de i
samma förhällande stora förluster, som detta Fiskes
upphörande förorsakat. Enligt mättelig
calcul saltades wid wänlig fängst ärligen i Götheborgska
och Bohuslänska Skärgärden öfwer
Zvv,L>oo tunnor Sill, och kokades öfwer 80,000
fat
Den ii Letober. ' rtz
fat Tran. Flere tusende menniskor ägde wid
denna handtering sitt uppehä'w och fin utkomst.
Skeppsfarten fpsellsattes medelst införsel af salt
och utskeppning af Sill och Tran. Swerige hade
till lindrige pris sitt behof af beha nödwändighetswaror
ymnigt uppfylldt, och hämtade för
öfwerffottet frän Utlänningen en ärlig winst af
flere millioner Riksdaler Utskotten hafwa derföre
trott blotta möjligheten att äterwinna sä
betydliga förmoner förtjena den werksammaste
Undersökning, och sä mycket mera sannolikheten
af ett sädaut företags lyckliga utgäng,
Utan att ingä i utredning af de orsaker,
som kunnat mälla Sillens flygt ifrän Götheborgs
och Bohus Läns Skärgärd, anse Utstotten
hoppet om dest äterkomst dit, wara, om ej
alldeles förswunnit, Åtminstone aflägset. Utskotken
anse fördenskull det, hos andra Nationer
redan länge nyttjade sätt att fänga Sill pä
djupet, bora wid närwarande omständigheter sä
»lycket hellre hos oh införas, som enligt säkra
Underrättelser, Sillen i flere är nästan under
bela sommaren uti stor ymnighet wisat sig i
Catteqat längs efter Rikets westra kust.
Till ästadkommande af försök i denna wäg,
sinna Utskotten för fin del, nägot tjenligake för.
flag icke kunna pätänkas, än upprättandet af
ett Bolag, som, med biträde af utifrän inkallade,
i sädant Fiste kunnige och crfarne personer,
derom gä i författning.
Utskotten förmoda, att den af Herr Di.
recteuren Rosenberg, Fond till en sädan Fiskeri
In.
so Den n Oetober.
Inrättning nödige ansedde af go,ooo: R:dr., om
icke hel och hällen, ätminstone till större delen
stär att erhällas genom tillskott af enstillte, som
af mehborligt nit för ett allmännyttigt företag,
eller af sannolik utsigt till winst, skola förmäs
att uti Bolaget deltaga; men som, i allt fall,
ett publikt understöd skulle bäde uppmuntra,
fortskynda och försäkra utförandet af denna angelägna
inrättning, och dä, ester Utskottens tan.
ka, Statens medel föga till nägot bättre kunna
amvändas, skulle Utskotten högeligen önsta, det
Stats.Werket more i den lyckliga belägenhet
att kunna med berörde Summa bispringa.
Betydlig^ anslag hafwa i förra tider warit
pä Stat uppförde till premier för idkare af
Saltsjö.Fisket. Arén 1735 och flere päföljande
bcstegv detze anslag sig till 20,000: R:dr. ärligen.
Annu är 1800 bewiijades till premier för tidigt
Sill. Fiske pä djupet 4,000: R.dr., ehuru icke
deraf nägot kommit att utbetalas. Regeringen
har säledes städse lemnat en kraftig uppmärksamhet
ät denna wigtiga näringsgren. Men
dä för närwarande Stats. Werkets inkomster
med möda wilja försiä till de oumgängligaste
behofwen, dä nye, under detta Riksmöte tillkomne
Stats, utgifter medtagit de sparsamma
lillgängar, som kunnat utfinnas, sakna Riksens
Högloft. Ständer all utwäg att af Stats-medlen
anflä den ifrägawarande erforderliga Summan.
I denna förlägenhet ätersiär ej för Utstotten
mer än ett sätt att uppgifwa, pä hwilket
Riksens Högloft. Ständer möjligen kunna ernä
^ äm
Den ii October. 21
ändamälet att underlätta det stora företag, hwarom
nu är fräga. Riksens" Högloft. Ständer
hafwa wid Stats-Regleringen förordnat, Ätt af
besparingarne pä de Ätta Hufwud.Titlarns af
Stats-Anslagen, sä wäl som pä Allmänna Indragnings-Staten,
kommer att formeras en Nion.
de Hufwud-Titel med en summa af 100,000
Riksdaler, hwilka efter Kongl. Mafits egen
Nädiga Disposition till Landtbtukets och Naringarnes
upphjelpande äro ämnade. Utskotten förmoda,
att till denna Hufwud. Titels anslags
Summa, tillräcklig tillgång stall finnas genom
berörde besparingar, hwilka i synnerhet pä All.
männa Jndr.agnings-Staten icke blifwa ob^ydliga.
Som hela detta ärende, hwilket är Oeco.
mifft, bör till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfwerlännäs, blifwer derwid tillfälle för Riksens
Högloft. Ständer att i underdänighet till
Kongl. Mafit hemställa, om icke Kongl. Maj.t
skulle i Näper finna godt att pä nämde Nionde
Hufwud. Titel, till understöd för ett Bolag
till Sillfiskes idkande pä djupet, bewilja de föreslagne
50,000 Riksdaler. Skulle Kongl. Mafit
täckas härtill gifwa Sitt Näviga bifall, sä, pä
det nägot hinder för Summans erhällande ge.
nast icke mä uppstä deraf, att Nionde Hufwud.
Titeln icke förr än nästa är, dä rätta beloppet
af besparingarne blifwer kändt, kan formeras,
wore Riksens Högloft. Ständer i tillfälle att,
med wilkor om ofelbar ersättning i den mon
berörde besparingar blifwa att tillgä, läta förskjuta
defle 50,000 Riksdaler af RiksgäldS.Con.
24 Den ri October.
menniffor, samt att wista är deraf hemtades öf.
wer 20 Millioner Riksdaler Holl. Court. Dä
denna näringsgren nllffyndat ett fremmande
Land sä betydliga förmoner, hoppas Utskotten,
att Swerige, som dertill äger de bästa utsigter,
skall deraf draga en icke ringa bätnad, om fö.
retaget underbiclpes af Statens uppmuntrande
Hirräde ock Patriotiska Medborgares werksamma
nit. Orebro den ro October rsio.
pä Stats-Utskottets wägnar:
Jod. t.2Aerbjsllcs. 1k. Wsillmso.
Ok. l-oves. kallers ^ol>Lk>58oo.
pä Allmänna Beswärs, och Geconomie, Utskottets
wägnac:
O. w. Osnclevarät. jsok. O. kialt.
k»^ckmsn. kisns dljlrsoo.
Osrl O. Skogmsa. l.. Ouoojar.
vppIM ko, LorxLre-8rr>^et äei, rr OKoder »8>0
Wördsamt Memorial.
I^li det WLllofl. Borgare-Ständet har anmärk,
ning förekommit emot Stats-Utskottets Betänkande
om betalning af Hamburgske Banquierer.
Den n October. 25
ne Averhoffs Arfwingars, E. A. von Halle
L Sons lamt Luis L Jencquels fordringar
af Pommerske Kammaren.
Som denna anmärkning endast rörer den
omständighet i Betänkandet, att de authentika
betyg hwilka det äläge Pommerske Kammaren
att anskaffa till bestyrkande deraf, att berörde
skuld till Krigs, kostnaden under Fälttäget i
Pommern blifwit anwänd, borde innehälla, det
samma Krigs.kostnader blifwit uti Fält-Lonrmitzariatets
räkenskaper upptagne, sä fär Stats.
Utskottet, dä uttrycket af Hält Lommitzariatets
räkenskaper, torde kunna nnstförstäs. tillkännagifwa,
att Stats. Ulskottet dermed endast äsyf.
tat redowlsning af wederbörande, att de ifräga.
warande srrmmor werkeligen blifwit till krigskostnaden
ukbetalte.
Hwilket i följd af remitzen, Stats-Utffottet
bordt det HögtäradeEBorgare Ständet word.
sammeligen meddela. Orebro den 10 October
1810.
k! NAxlott. ock
^ärln. l.e6rn>äter; vlznsr
^ok. t-szsrbjsllcs.
kl NAerlrrcke Sorx-re-Zrliiäeti
vlzn.r
^dr. Lozol.
kl ULgvZrciix»
«iet5
1*!,. VVeiäwLri.
eler; I^eärmLeerr v^xnLr
/^aäsrs ^akLasioo.
l. k.voniu§.
26 Den 11 October.
UppIjL »I05 8-mkIige kilcr-8lin<reii ilen r; ONobsr r8l0.
Wördsarnt Memorial.
»Öfwer de Anmärkningar som bos Wällofl.
Borgare Ständet och Hedenvärda Bonde>Ständer
blifwit framstälde wid Bewillnings-Utstot.
tets den 22 sistledne September afgifna Utlätande,
i anledning af Herr Advocat. Fiscalen
Falkmans Anmärkningar wid Bewillwillnings.
Förordningen, fär Utffottet äran härmed aflem.
na yttrande.
Wällofi. Borgare. Ständet har först förenät
sig om den erinran wid flutet af ingresien
till i. Artiklen, att i stället för orden: Tjenst,
folk samt alla blott med sin Arbets,förmäga
sig försörjande personer, borde endast sättas:
Tjensthjon och Arbetsfolk, emedan flere ärr
sädana, hwilka egentligen med Arbetsfolk förstäs,
kunna sägas försörja sig med sin arbetsförinäga.
Mskottet tillstyrker sä mycket hellre
bifall af denna Redaktion, wm det i allo in.
stämmer med det yttrande Mskottet redan afgift
»vit öfwer Anmärkningen i denna del.
Wid i. Art. i. §. och flutet af i. Mom.
har frän Hederwärda Bonde. Ständet blifwit
anmärkt, att orden: skattstxldige sjelf kunde
blifwa sä förtydde, att äfwen Dagakarlar och
Grufwe Arbetare med flere, hwilka fä sina serstilett
Debetssedlar och blott hafwa sin utkomst
genom arbete, om de ej singö afräkna hwad
till
Den ir October. 27
till deras underbäll ätgätt, skulle komma att be
tala
för inkomst, men hwilket förmodeligen ej
wore afsigten, utan beböfde förklaras i Reglorne,
som Utskottet sätt sig uppdragit föreflä.
Och som sädant, i afseende pä Tjensthjon, der
äfwen blifwit iagttaqit, fär Utikottet härwid
endast äberopa hwad desie Reglor härom innehälla.
I afseende pä den af Utskottet föreflagne
Redaktion af 1. Mom. 2. §. i. Art . hafwa fle.
re Ledamöter af Hederwärda Bonde. Ständet
yrkat, att särskilta delar af ett och samma Hemman
ej borde kunna hänföras till olika Clatzer,
utan skulle alla erlägga en afgift i proportion
emot det »värde, bwamll hela Heminanet blifwit
uppskattadt; hwaremot andre äter förment,
det blifwa en orättwisa, vin en Äbo pä samma
Hemman, men hiviiken ägde en sämre, ehuru
lika stor del med sin Granne, skulle »ned denna
betala lika hög Bewillning.
Wid öfwerwägande häraf, och dä den grund
för afgift af Hemman blifwit lagd, att ju mera
det är wärdt. destomera bör derföre betalas;
saint det ä ena sidan skulle leda til Statens
förlust, om, till exempel, afgiften för ett helt
Hemman, klufwit i fyra delar, af hwilka de
sine i anseende till sin godhet och afkastning»
borde uppskattas till 6000, men de 2.ue andra
endast till 2000^ R:dr., bestämdes blott efter sist.
nämde »värde; Afwensom, ä andra sidan, ägar.
ne af de sämre Hemmans delarne skulle blifwa
ansenligen lidande, i händelse afgiften derföre
28 Den 11 October.
fastställdes efter de 2:ne längt mera wärde Heim
mans delar; kan Utskottet ingalunda tillstyrka
bifall af oswanberörde anmärkning, utan anser,
det mindre eller klufna Hemmansdelar, fast
än hörande till ett och samma Hemman, böra
uppskattas hwar för sig och hänföras till den
Clast hwartill hwarje Hemmansdel hörer, ester
wärdet i förhäxande till helt Hemman.
^Vidare har utn Hederwärda Bonde-Stäm
det blifwit anmärkt, äfwensom Wällofl. Borga,
re. Ständet för sin del bestutadt, att Hemmans,
delar under i:24:dedels Mantal af högre wär.
de än 4,000 Riksdaler efter helt Hemman räk.
nadt, ej borde betala lika med i:24:dedel, eme.
dan deraf uppkomme den obillighet och orätt,
wisa, som äfwen i synnerhet träffade de Fatti.
gare, att till exempel för i:96o>edels Mantal
af 50 Riksdalers wärde, komme att erläggas
i Skydds.afgift 4 Riksdaler, hwilket wore mera
än hwad Ett och r:4'.dedcls Hemman af i.
Clatzen gifwer.
Med afseende häruppä och öfrige förekomne
omständigheter, sär Utskottet hemställa, om
icke ifrägarvarande afgift kunde pä det sätt bestämmas,
att hwarje Ägare af Hemmansdel un>
der i-24-dedels Mantal, päföras i personlig af.
gist i Riksdaler Banco, och derjemte för hwarje
hundrade Riksdaler af egendomens wärde efter
Ortens gängbara pris, 8 Skillingar; Hwar»vid
borde iakttagas, att hwad som i wärdet är
öfwer eller under jemna 100 Riksdaler, beräknas
för fulla 100 Riksdaler, sä att, till exem.
pel,
Den ii October. 29
pel, för 50 Riksdalers wärde skulle betalas 8 stlikasom
för 100 Riksdaler, och för 150 Riksdaler,
16 §., likasom för 200 Riksdaler, och sä
widare; dock att dä afgiften efter en flik be.
räkning, öfwerstiger den som för i:24:dedels
Mantal bör utgöraS, bestämmes den till enahanda
belopp som för i.L4'dedel. I följd här.
af föreflär Utskottet, icke allenast att orden: och
derunder som uti den af Utskottet projecterade
Rcdaction af 1. Mom. 2. §. 1. Art. förekom,
ma näst efter Orden: för i:24:dedcls Mantal,
böra uteslutas, utan ock att efter de derpä föl.
jandr orden: emot ett dplikt af den andra,
mätte tilläggas: Lör Hemmansdel under i:24'.de.
dels Mantal af högre wärde än 4,000 Riksdaler
efter helt räknadt, bestämmes afgiften
pä det sätt, att för ägaren i personlig Bewillning
beräknas 1 Riksdaler och derjemte
8 st. för hwarje 100 Riksdaler af Hemmansdelens
uppskattade wärde; hwarwid iakttages,
att hwad som i wärdet är öfwer eller
under jemna 100 Riksdaler anses för fulla
100 Riksdaler, sä att, titt exempel, för Hemmansdel
af Zo Riksdalers wärde betalas 8 st.
likasom för 100 Riksdaler, eller tillsammans
med Ägarens personliga Bewillning 1 Riksdaler
8 st., och för 150 Riksdaler likasom
för 200 Riksdaler, 16 st. eller tillhopa 1 Riksdaler
16 st., och sä widare; dock bör afgiften,
da derr ester en sädan beräkning öfwerstiger
den, som är bestämd för i.24:drdcl af
samma Llast, nedsättas till -et belopp, fdm
för 1.24'dedel där vtgöras^ Wid
50 Den 11 October.
Wid 5. Art. 4. §. 1. Mom. har Wällofl.
Borgare. Ständct gjordt följande allmänna Anmärkningar:
.
1:0 Att dä w,d wal af Taxeringsmän,
Städernes Borgerskap och Husägare ej kunna
förena sig om Walsätter, boed frägan afgöras
genom votering efter Vewumn-geii.
2:0 Att de wäljande i Stockholm särskilt
mä äga rättighet, att utan omröstning utse Tar
xeringsmän, men att, dä de derom ej öswerenskomma,
ordentligt wal bör förrättas genom
Electorer, som Clatzwis utnämnas, hmarwed rösterna
beräknas efter förcgäende ärets Bervin,
ning.
Och som besia Anmärkningar endast angä
Städerna serskildt, fär Utskottet, under hemstäl.
lan om bifall dertill, föreflä att Z. Puncten uti
den förut proponerade Redactionen af förenämde
Moment, mä erhälla denna lydelse:
Lunna -e walberättigade icke förena
stg om walsätter, afgöres frägan genom all.
män omröstning, hwarwid, äfwensom -ä
wal af Taxeringsmän eller Electorer förrättas,
rästerne beräknas efter summan af hwars
och ens till Longi. Mast och Lronan erlag.
de Bewillning för det föregående aret, dock
mä blott de närwarande röster afgiswa.
,^är Stockholm iakttageo det serskildta
förhållande, att dä Wal xrtas, bör det alltid
swilkorligen werkställas genom Electorer,
hwilka efter förenämde grund Llatzwis utnämnas.
Elec,
Den 11 Octobcr. 51
Electorerne röste per Lapita.
Omröstningen wärkställes alltid med slutna
sedlar.
Uti 5. §. 2. Mom. har wäl Herr Borg. .
mästaren Sturnegh ansett det böra uttryckeli.
gell stadgas, att Åtminstone i de mindre Staderna,
ingen wald Taxeringsman finge afsäga
sig förtroendet utan att antingen hafwa wisat
Laga förfall, eller företedt sädana ffäl, som de
öfrige Taxeringsmännen pröfwa giltiga; Men
lika med hwad flere andra Ledamöter inom
Wällofl. Borgare Ständet deremot yttrat, anser
Utskottet sig icke kunna tillstyrka gillande af berörde
Anmärkning, utan fär endast äberopa de
skäl hwarpä Utskottets i denna del redan afgifne
Utlätande sia grundar.
Sluteligewhafwa nägra Ledamöter uti Wäl.
loff. Borgare Ständet ansett den af Utskottet i
5. §. 7. Mom. föreslagna ytterligare föreskrift
vm tillwerknings. kostnadens uppgifwande, dels
wara öfwerflödig, enär den ej kan tillämpas
utan med afseende pä skydds.afglften, och dels
föranleda till Specifiquare uppgift än som den
skattskylldige äligger aflemna; Men emedan,
hivad det förra angär, stadgandet i berörde 7.
Mom. ej blott har afseende pä Minimi utan
äfwen pä Maximi-Afgiftens päförande efter
beräkning, samt beträffande senare omständig,
heten, nägon skyldighet för den skattskylvige att
afgiswa Specifik uppgift, desto mindre kan uppkomma
genom ofwannämde föreskrift om tillwerknings,
kostnadens uppgifwande, som dm
32
Deri 11 Oclober.
Den 11 October.
samma, enligt ordalydelsen, endast skall af Taxerings-Lomtern
anteknas och uppgifwas till
dcn Ccmitsder Ägaren af Fabriken eller
Werke! Taxeras bör; finner Utffottct intet skäl
wara förhanden till ändring uti hwad Ulffottet
redan föreslagit, utan fast heldre ytterligare tillstyrker
bifall deraf, svin del är ostridig!, att
Taxerings. Lvm,teen i den ort der Egendomen
är belägen, närmare känner eller kan inhämta
upplysning om tillwerkn ngs kostnaden, än Lo.
miteen pä en annan ofra aflägsen ort.
Hwilket allt dock öswerlemnas till Riksens
Högloft. Slänoers ompröfwande. Orebro den
ii October i8io.
?! näxloii. NlclclrrlkspLt, ock
^äelnL I.c6,mZrerr v!z.n»r
laoob Lroost-ät.
8orgLre-8r5u6er5
lodaa Westm.
preae-8t!r<I»ii
I^äLmäcerr vlznLr
kvl. 8t«nbrmmLr.
1^1 Nedervi,8on6e-8>?^-  <1«tr l.eä»mArcrr vi^nrr
^ok. kekszn. Weslnoz.
I.. k. k^sllenberg.
UpxUii kor 8rmr!i^r ieilcr-8r1näen 6ea r) OKoder lkrS.
WLrdsamt Memorial.
följd af Riksens Högloft. Ständers uppbrag,
har BewillningS. Utskottet upprättat och
fär
för äran härbos öfverlemna Förfiag till sä mål
Reglor och Förkskriner trll de Skattskyldiges och
Tareringsmänn.! s samt andre wederbörandeS eferrättelse,
stin ock Formulair för uppgift till
M i talsffr!fn!iig samt Berednings- och Taxern>
s-Lcmsteerne ej mindre ä Landet, än i
Sadén; Och borde, efter Uiffottets tanka, före:
mde Reglor och Formulair intagas wid stuer
af oen Förklaring öfwe- Bewillnings-Förord
mqen, sorn, enligt hwad Utskottet förut
projecterat, lärer komma att utgisrvas.
Wid den allmänna öfversigt af Bewill.
liings.Förortnnigcn loin, rör utarbetandet af berörde
Reglor och Formrä 'r, warit nödwändig,
rar Utstotict, i frögan om afgift utaf Tjensteston.
sumut det med billighet öfverensstämma.
Ut deras löda och lön icke börte upptagas i
"eräkumgen at deras bcbälliia inkomst, dä de
'ter Tar ffen N o i komma att Taxeras, erne>an
den för dem bestämda personliga Skyddsafgift
kunde anses smara emot bmad för Lönen
>ch undcrhället borde betalas; hivarköre Utstotet
ocksä uti Reglorna föreslagit, alt den för
Tjenstehjon i Tariffen N:o 2 utsatte algut all.
id boede för dem erläggas, ärmen dä de för
rgendom eller serskild inkomst Taxerades.
Titt följd häraf sär Utffottet äfwen förelä
att 1. Plinct'cn af 7. Mom. i. §. 4. Art.
»ä erhälla följande Rcdaotion:
husbonde anfware för fikt Tjenstefolks
>crfonliga Skydös-afgift efter Tariffen U1:s
; hwaromot Bewillning för Egendom elter
Bihang, lil. ZZ. N:o Z, 6. be.
24 Den ri October.
behållen Inkomst bZr Tjenstehjonct sjelf p^t
förås och af det samma erläggas, utan minskning
af dctz genom Husbonden utbetalte personliga
Skydds-afgift, hwilken derjemte bor
utgä, fäfom fwarande mot Tjenstehjonets lön
och underhäll, fom deremot wid beräkning
af dest serskilda inkomst icke upptages.
Likaledes ock dä i. Art. 2. §. 9. Mom.
stadgar, att Caracteriserade personer, som ej
hafwa nägon inkomst, Tjenst eller Näring, Taxeras
lika med obemedlade Ständspersoner, men
sädane i Minimi-Tariffen ej finnas uppförde,
anser Utskottet nödigt, att pä det olika grunder
wid deras Taxerande ej mä komma att följas,
nägon wist afgift för dem utsättes, och har Utstöttet
funnit den böra bestämmas i likhet med
den afgift som i Minimi-Tariffen är utfatt för
Personer, med hwilka de närmast lunna jemsö
ras, samt att säledes under Artiklen Ständs
personer pag. 57 mä införas följande:
Ständspersoner, obemedlade utan Embete
och Näring st 2 R:dr.
- ^ L < t R:dr. 24 I.
r Tre Llaffer ^
För ett sä mycket snarare winna likställig
hel i Taxeringarne och för framtiden erhävs
nödiga upplysningar uti de ämnen som anga
Bewillningen, har Utskottet äfwen lätit upp
rätta, ej mindre bifogade project till TaxeringsLängder,
försedde med Explikation pä innehälst
deraf, än ock Formulair till sä wäl de sammair
drag öfwer Bewillningen, hwilka Land<-Contoi
ren
Den n October. ZZ
ren , enligt 19. §. i sista Riksdags Beslut, böra
insända till Kongl. Kammar Rätten, som äfwen
de General, Sammandrag öfwer Bewillningens
belopp efter alla Artiklarne, som wälbemalte
Rätt bör författa och wid hwarje Rike dag till
Bewillnmgs-Utstottet ingifwa; Och fär Utskottet
härwid tillika föreflä, att om desta Förslag
blifwa af Riksens Högloft. Ständer antagne,
de samma mätte wid slutet af Bihanget näst
söre Explicationen öfwer Formulairen införas,
samt att H06 Kongl. Mast i underdånighet mätte
anhällaS, ej allenast om Nödig befallning till
wederbörande Landshöfdingen: att ofördröjligen
löta trycka tillräckligt antal Blanquetter till sä
beskaffade Taxerings.Längder, för att öfwer allt
i Riket nyttjas, utan ock att wederbörande i
Räder kunde förständigas inrätta förenäwde
Sammandrag och General-Förstag i enlighet med
de projecterade Formulairen.
Hwad kostnaden för tryckningen af berörde
Blanquetter angär, anser Utskottet den samma
böra genom Landshöfdingarne förskjutas af
de inflytande BewillningSmedlen, men att den
sedermera kommer att ersättas pä det sätt, att
för hwarje Blanquett som requireras, betalaS
hwad papperet och tryckningen kostar.
Slutligen och dä ätffillige Rättelser och
Tilläggningar uti Bewillnlngs-Förordningen wid
denna Riksdag stedt, samt det destutom är Ut.
stöttet bekant att wid de Taxeringar, som, in.
nan anstalt fogades om inställelse deraf, bliftvit
förrättade, sä olika tillgätt, att pä somliga stäl
len,
36
Den 11 Oktober.
len, där Författningen blifwit noggrant werk.
ställd, Bewillningen uppgätt till dubbelt, ända
till tredubbelt emot hwad efter isoo ärs För
ordning utgjordes, deremot den pä andra orter,
utan twifwel af mitzförständ om den nya
Författningens grunder, icke ens upphunnit den
förra Summan; Sä har Utstottet trott, det en
öfwersigt af de werkställde Taxeringarne wore
nödwändig, för att winna likhet i bestattnin
gen öfwer hela Riket, hwartill Utskottet äfwen
förmodar de projecterade Förklaringar öfwer
Förordningen, noga efterföljde, stola bidraga;
I anledning hwaraf Utstottet jemwäl sär hem
ställa, om icke hos Kongl. Maj:t i underdänig
het borde anhällas det mätte Nädig Försatt
ning widtagas att Taxerings. Comiteerne pl
de ställen der Taxeringarne redan blifwit werk
ställda, ä nyo mätte sammanträda, för att dess
Taxeringar öfwer e och efter förekommande om
ständigheter, i enlighet med Förordningen
de nu stedde tillägg och förklaringar, rätta.
Detta allt underställes dock Riksens Hög
loft. Ständers ompröfwande, hwarjemte härho
bifogas nägre Ledamöters serstillta tanka i a
seende pä hwad Utstottet uti -ne punkten a
ofwannämde Reglor föreslagit. Orebro den il
October »8io
ocl
kä Kicläerlkapetr oell
Iscob Orvnlle6t.
Vällokl.
l-eckLmotsrs värnat
gokall VVsltio.
NAxvZräixe preice-!
UeäLinZtsrL vZ^nsr
dä. 8kenl>ammsr.
kä Ne<1srv!rclL Lon6e-8k§"
äerr I.eä:lm§ler5 v!xnsr
äoli. däsgn. Wessioz
I.. ?. llsllsoderZ.
Den 11 October.
37
Sleglor och Föreskrifter till de Skattffylldigas
och Taxerings - Mannens
samt andre Wederbörandes efterrättelse.
r. 3^id Mantalsstrifningen bör icke allenast
uppgifwas de Egendomar och Lägenheter, Werk
och Inrättningar, som man inom Taxerings.
Districtet äger, utan ock som man derstädes innehar
under Arrende eller efter annan upplåtelse;
ty derwid mäste, förutan uppgift ä
personer och innehafwande Embete, jemwäl angifwas
all Egendom och befattning, hwarföre
Skydds, afgift äger rum, helst denna afgift,
lill följe af Z. Art. tz. 4- Mom. owillkorli.
ilen bestämmes efter förhällandet wid Mantalsskrifningen,
utan afseende ä sedermera inträffa.
R förändringar med Egendomar eller annat.
Efwen iakttages att Husbonde meddelar före.
nämde uppgifter i afseende pä betz Tjenare och
husfolk, samt Förmyndare för sina Pupiller,
^ mtingen detze senare wistas eller äro Mantals,
''skrifne ä den ort, der Förmyndaren sjelf bor,
kller annorstädes.
2. För rörelse och befattning som idkas i
nnat Taxerings. Distrikt, än der den Skatt,
skyldige sjelf är boende eller för Egendom och
lägenheter som ban der äger eller arrenderar,
ker uppgiften i den Ort der Egendomen är be.
ägen, eller der rörelsen utöfivas. Pä lika sätt
för.
Z8 Den 11 Ookober.
förhälles med angifning af Husfolk och Tjenst»
hjon ä annorstädes befintliga Egendomar.
Z. Angifning till Berednings - Comitee
A Landet eller Taxerings, Eomitee i Stad,
bör wara. sä inrättad, att, med uteslutande af
Förtekningen öfwer personerne, den mä innefatta
enahanda uppgifter, som angifningen till
Mantalsskrifning, sä wäl i afseende pä den
Skattskyldige sjelf, som för dest Pupiller och
Tjensthjon eller Husfolk, dock med den skillnad,
att uppgiften icke är inskränkt till Egendom och
Näringsfäng inom Taxerings.Districtet der man
bor, utan inbegriper all den Skattskyldiges rörelse,
Näring, Befattning och Egendom ä hvad
Ort som helst; hvarförutan den mäste utmärka
den Skattskyldiges behällna Inkomst för det näst
före Tareringen förflutna äret, äfwensom dest
Barns, Pupillers, Tjenstfolk^ eller andra till
desi hus och omwärdnad hörande personers honom
wetterliga Egendom och ferskillta Inkomst
af minst Femtio Riksdaler om äret.
4. Husfolk och Tjensthjon, som hafwa
Egendom och serskillt behällen Inkomst af minst
Femtio Riksdaler om äret, ättgger att derom
underrätta Husbonden, sä att behörige uppgif.
terdor dem mä afgifwaS bäde wid Mantals,
skrifningen och Taxeringen; börandes sädane uppgifter
alltid meddelas antingen af Husbonden,
eller genom Tjenstbjonets egen försorg, och de!
»vid enahanda päfbkjd för bristande eller oriktig
angifning, som för Skattskyldige i allmänhet är
stadgad.
8. Wid
Den ir October. 59
x. Wid sina uppgifter till Taxering köra
de Skattskyldige noga iakttaga Förordningens
föreskrift i 1. Art. r. §. i. Mom., att icke i--  frän sin Inkomst afdraga det, som ätgätt till
underhäll för den Skattskyldige sjelf, hans Hu.
stru, Barn och öfriga Famille, samt alla sädane
personer, hwilka i och för utöfningen af hans
Prke, Rörelse och Näringsfäng icke äro oundwikligen
nödige. Häraf följer att en Hemmans,
ägare bör säsom behällen Inkomst beräkna sine
lefnads-kostnader och ej tilläta sig nägot afdrag
för sitt egit eller desi Hustrus underhäll, äfwen
om de ensamme, utan biträde af Tjenstfolk bru.
ka sin Hemmansdel. Icke heller kan Barnens
underhäll afräknas, utan sä wida de äro Mantalsskrifne
och arbeta säsom Tjensthjon. Denna
Regel iakttages äfwen för Skattskyldige i allmänhet;
dock med undantag af lagstadde Tjensthjon,
hvilkas ärslön och underhäll icke mä tagas
i beräkning, äfwen dä de för Egendom och
serskild Inkomst taxeras till afgift efter nägondera
af Larifferne; härunder inbegripes dock icke
de af Husfolk eller Betjente, som räknas till
Ständspersoner, säsom Informatorer, Gouvernanter,
Jnspectorer, Bokhällare med flere sädane.
6. All afkastning och product af Egendom,
Rökelse och Handtering, fastän icke i penningar
förwandlad, upptages till Bewillnings erlägga»,
de bland föregäende ärets Inkomst, och bestäm,
mes wärdet derföre efter samma ärs gängbara
pri§, eller, i brist deraf, efter Markegäng.
7. E
-
40
Den ir Oktober.
Den r t Oktober.
4t
7. Ehuru hwar och eu wid Taxering bör
uppgifwa sin behällua Inkomst för det före.
gäende äret, emedan ingen kan förutse eiler med
säkerhet beräkna Inkomsten för det löpande äret,
är det likwäl för det senare svin Bewillningen
erlägaes. Häraf följer att Skattffyld.g, som i
egenskap af Ägare elter Arrendator tillträdt E.
gendom sä kort tid före Taxeringen, att han dä
icke haft ett ärs Inkomst deraf, likwäl kan för
den blifrvande och efter föregående äret beräk,
nade Inkomsten taxeras efter Tariffen Nm i. helst
Kongl. Maj:t och Kronan, derest afgiften för
Egendomen endast finge päföras efter Skydds,
Tariffen, skulle förlora sä mycket af Bewillningen
för densamma, som Maximi, eller Inkomst.Af.
giften derföre öfwerstege Skydds.afgiften. Det
äligger derföre den Skattskyldige, att, i sädant
fall, af förra innehafwaren af egendomen söka
underrättelse om desi afkastning, samt att der,
efter rätta sin uppgift, hwilken Taxeringsmän.
nen, efter wanliga grunder, äga pröfwa, och
efter omständigheterna jemka och rätta. Embets.
och Tjenstmän, som äret före Taxeringen till.
trädt Tjenst med ätiöljande lön och förmoner,
uppgifwe likaledes sine Inkomster deraf efter
företrädarens för sista äret.
Handlande samt andre Närings, idkare, som
nyligen börjat sin Rörelse och Handtering, be
räkne fin blifwande Inkomst i likhet med andra,
som idka samma och lika »vidsträckt Närings
fäng
Har,
Har, wid Taxering, Skattskyldig icke ett
fullt är, men likwäl sä länge innehaft Egendom
och Embete, eller ulöfwat Rörelse och Hand.
tering att hans Inkomst deraf för hela äret
kan utrönas, bör den efter detta förhällande
beräknas.
8. Tjenstmän och andra, hwilkas Inkom,
ster till större eller mindre del bestä i frnvilliga
gäfwor, eller sä kallade diskretioner och sport,
lar, mä icke af stadgandet i i. Art. i. §. z. Mom.
tam sig anledning att utesluta dem ur beräk,
ningen af sin behällna Inkomst.
9- Dä i. Mom. af 2. Art. uttryckligen
föreskrifter, att de i i. Art. bestämda afgifter
skola erläggas jemte den i förstnämde Art. stad.
gade serskillta Bewillning; sä följer deraf, att
säsom behällen Inkomst mäste räknas och till
Bewillnings erläggande uppgifwas, utdelnings,
procenten af Actier i Dykeri. Eompagniet, Di.
sconterne och Tull-Arrendet, samt Räntan af
Capital, insatte i Trollhätte Gamla Slusiwerks.
byggnad, äfwensom erhällna beloppet af Lot.
terie'winster och afkastningen af Billarder;
hwadan ock den, som häller Villard emot be,
läkning för desi nyttjande, bör derföre likasom
för all annan Näring och befattning, taxeraS
antingen till Skydds, eller Inkomst afgift, i mte
det han för Billarden erlägger den i Z. Momas
s. Art. fastställde serskillta Bewillning. Pä
enahanda grund bör för de i ?. Mom. af be«
rörde Art. nämde Hemman, förutan de der stad,
gade afgifter, Bewillning efter r. Art. utgöras,
rv.
42 Den ti October.
10. Ehuru de Skattffyldiqe endast äro
förbundne, att gifwa summarisk uppgift ä be.
hällna Inkomsten, böra de likwäl läta sig wa.
ra angelägit, att, sä midt omständigheterne det
medgifwa, meddela specifika uträkningar öfwer Utgifter
och Inkomster, hwarigenom Taxeringsmän.
nen kunna bibringas upplysning och öfwertygelse
om rigtigheten af den SkattffyldigeS uppgift, och
denne säledes undgä att blifwa mitztrodd, och i
följd deraf högre beskattad, helst Taxerings,
männen, utan att wara bundne wid ve Skatt,
skyldiges obestyrkta föregifwanden, äga en i
Förordningen grundad rätt, att efter egen öf.
wertygelsc, pä ed och samwete, päföra hwar
och en Skattffyldig den Afgift, som de för ho«
nom finna lämplig.
n. Sä snart Ledamöter af Berednings.
Comiteen äro walde, böra de öfwerenskom.
ma om dagen för deras förrättnings början;
börandes den sä tidigt utsättas att BeredningsComiteen
ofelbart mä inom Martn mänad
hafwa slutat sin förrättning samt den dcröfwer
upprättade Berednings. Längd till Taxerings.
Comiteen insändt.
12. Meblifwer nägon Skattskyldig med
de uppgifter som han är pligtig att aflemna,
mä fyrrättningen derigenom icke uppehällas,
utan äligge det Taxeringsmännen att päföra en
sädan Skattffyldig de afgiftcr, som de, efter in.
hemtade underrättelser om desi förmögenhets
omständigheter, anse honom skäligen kunna käla.
iZ. Be»
Den ii October. 4Z
15. Berednings, sä wäl som Taxerings.
Comiteerne böra pä det högsta beflita sig der.
om, att jemlikhet i beskattningen mä öfverallt
iakttagas, sä att ffattstyldige af lika willtor
bli'wa till lika afgifler laxerade. Till winnan.
de af detta ändamäl, böra Taxeringsmännen
genast i början af sin förrättning öfwerenskom.
ma om wista med Författningen enliga grunder,
sä wäl att beräkna Hemmans, och Jord. Egen.
domars wärdén och afkastning, med behörigt
aseende ä deras mer eller mindre förmonliga
läge, som ock att utröna och bedöma de Skatt,
ffyldtges behällna Inkomst
14- I föl;d häraf böra Taxerigsmännen
tillse, att, sä wida ej serffillta kände händelser
och förbällanden gifwa anledning till undantag,
inom samma Distiict, samma waru-wärdén mä
följas: att lön och unde'hälls, kostnad för säda.
ne personer, som för den Skatlffyldiges Nä.
ringsfäng äro oundwikligen nödiga, mä, efter
lika grunder fastställas; och ändteligen, att dä
det, som ätgätt till den Skatlffyldiges egit,
hans Hustrus och Barns samt öfrige till hus.
hållet hörande personers underhäll, alltid stall
upptagas säsom Inkomst; sä bör för personer
af lika willtor och lefnadssätt, underhällskofina,
den till lika summa beräknas; hwarwid likwäl
iaktlages, att dä Skattffyldiqe med ringa för.
mögmhet äga minderärige barn, af hwilka de
icke kunna hemta nägot gagn, mä Barnens un.
derhäll icke för högt beräknas, och att den, som
pä egen bekostnad underhäller wanföre, swäs
-
44 Den 11 Ockober.
finte och bräcklige flägtingar eller andre perso,
ner, som äro utur ständ att nägot bidraga till
sitt uppehälle, mä, i följd af i. Art. 4. §.
z. Mom. frän sin Inkomst göra afdrag för
sädane personers underhäll.
iZ. I anseende till Hemmans uppskattning
iakttages noga, icke allenast att hwarje
Hemmansdel hänföres till den Clasi, hwartill
den efter sitt wärde hörer, utan afseende derä,
att en annan lika stor del af samma Hemman,
i anseende till olika godhet, blifwit i annan
Clasi uppförd, utan ock, att Hemman och HemmanSdelar,
i wärde öfwer de i Tariffen bestäm,
de Clasier, taxeras efter de grunder, som der.
före äro i Förordningen fastställde och genom
exempel upplyste. Wärdet ä Hemman samt
Stadsjord och andra Lägenheter, beräknas ef.
ter ett medium af de i Orten gängbara priser
wid de senast afflutade köpe.afhandlingar, hwar.
om upplysning af Lagfarts-Protocoll och Upp.
börds. Längder bör sökaS: Skolandes derjemte
behörigt afseende hafwas ä Arrenden och Hälf.
ten-bruk, hwarigenvm kännedom säkrast erhälles
om Egendomars afkastning, som alltid blifwer
hufwudgrunden för deras taxering.
16. Wid bedömandet af de SkattskyldigeS
Inkomster bör, ibland annat, afseende hafwas
sä wäl ä deras mer eller mindre widsträckta
rörelse och antalet af de personer, hwilka de i
sine Handteringar sysielsätta, som ock ä det mer
eller mindre kostsamma lefnadssätt de föra.
17. Den
Den 11 October. 45
17. Den i 2. §. af 1. Art. stadgade ser.
ssillta Bewillning för Hustru och hemmawaran.
de Mantalsskrifne Barn, bör alltid i Taxerings.
Längden serskildt päföras Mannen eller Fadren,
utan att hopräknas med desi öfriga Bewillmng,
samt af honom owillkorligen betalas, änskönt
nägon af dem för enskild egendom eller Inkomst
taxerades.
18. Tjenstfolks personliga Skydds.afgift
efter Tariffen Nw 2. päförcs Husbonden, som
answarar för desi betalande, med rättighet att
af Tjensthjonets lön derföre göra sig ersatt.
Har Tjensthjon Egendom eller behällen Inkomst,
bör afgiften derföre efter endera Tarifferne Tjenst,
hjonet sjelf päföraö och till fulla beloppet af
detsamma betalas, utan afdrag af desi genom
Husbonden erlagde personliga Skydds, afgift,
hwilken tillika bör utgä säsom swarande emot
desi lön och underhäll, som, enligt z:te Regien,
icke ingätt i beräkningen af desi behällna In.
komst.
19. Under Embets. och Tjenstmän samt
Publique Betjente, inbegripas äfwcn StäderS
och Menigheters Tjenstmän och Betjente, hwilka
alltsä böra taxeras efter i. Art. Z. §.
Lo. Jemlikt 2. Mom. i Tilläggen till Tariffen
N:o 2., bör Skydds.afgiften för Perso,
ner, Werk och Inrättningar, som der icke finnas
nämde, bestämmas i likhet med hwad som be.
talas för andre i Tariffen upptagne personer,
Werk och Inrättningar, med hwilka de förra
kunna jemföras. Grunden till denna jemförelse
46 Den 11 Lctober.
bör hämtas, i anseende till personer, ifrän
arten ar deras Arken, Lefnadssätt och Inkomster,
samt i anseende till Lägevbeter, Werk
och Inrättningar, ifrän deras beskaffenhet, wärde
och afkastning. Efter denna Regel taxeras
1. ex. Husprest likasom Privat-Informator af
i:sta Clatzen till Ätta Riksdaler; Skrifware hoS
Krono. Fogdar och hos Härads-Skrifware med
flera, likasom Landtmäteri. Lärlingar: enffitltas
Betjenter eller Uppatzare inbegripas under Laquayer.
Wt§e personer i Städer, som utöfwa
nägon siags handtering derstädes utan att wara
Borgare, hänföras till nägon af de afgifter
som för Borgare eler andra personer äro fastställde.
Säledes kan den, som häller Villard,
derföre päföras enahanda Beställning, som
Tracteur. eller den som häller Liqueur-Kammare,
och sä widare.
21. Föreskriften i 4:de punkten af Tilläggen
wid Tariffen N:o L. skall af Taxeringsmännen
pä det noggrannaste iakttagas, sä att
wid uppskattning och taxering af Hemman, Bruk
och andra Lägenheter, de lägsta ClaHer och Grader
icke mä utsattas för andre än dem af allrasämsta
beskaffenhet och ringaste afkastning, samt
att wid afgifternaS bestämmande för personer,
för hwilka flera grader finnas utsatte, den läg.
fia aldrig mä anwäudaS utan för dem af de
torftigaste willtor. >-
Dm II October.
47
Formulair N:o i.
Uppgift till Mantalsskrifningen i Socken för ar
Namn.
8?
Innehafwandc Embete eller
Tjenst, i orten ägande eller Ar-  renderade Egendomar och Lä-  genheter, Werk och Inrättningar.
Underteknad
Hilstru
ö^emmawarande Söner och
Pupiller
Dito Döttrar och Pupiller
Husprest
Informator
Gouvernante
Inspector
Bokhallare
Skrifware
Fogde
Rattare
Fabriks eller Bruksmästare
Bruks-Gesall
Dito Arbetare
Drängar ifrän och med i8
till och med 50 är
>
Dito under i8 och öfwer ;o
Kammartjenare
Laqvay eller Betjent
Kammarjungfru
Hushällerska
Pigor
Torpare med o dagswerken
i westan
Pä mina ägor bo för sfriKt
Inhyseshjon
bi. ds.
Obs. Om nägon af ben Skattstykdizes Barn, Pupiller eller Husfolk
äger eller Arrenderar sabatie Egendomar och LLgcnhc--  ler, Werk och Inrättningar, hwarfLrc Stydds-asgifc, jemlikt
Tariffen N:d r. erlägges, utmärkts mdant bxedwib
Namnet, och om någon af dem är gift, Upptages Hustru»
näst ester Mannen. Dä (egendom eller Lagenhet str dort*
arrenderad, »tsätkes Arrendatorens namn »ch hemwist.
48
Den n Oktober.
N-0 2.
Exempel pä
Uppgift till Manlalsssrifningen i Socken för ak
Namn.
Underteknad
rs
-
40
Hustrun
N. N.
Hemmawarande Sonen
N. N.
Dito Pupillen
N. N.
Min Pupill
N. N.
Hemmawarande Dottren
N. N.
Dito N. N.
Innehar Embete (Tjenst)
som
Häradshöststnge.
Äger
inom dekta Taxerings-Distritt
följande:
Fralse-Hemmanet Fall i N.
Socken l Mantal.
Dito Torpa i dito Socken
4 dito.
Skatte. Hemmanet Skog i
N. Socken ^ dito.
Skattlagde TuII-Miölqwarncn
Forst med z par stenar.
Arrenderar:
Bostället Basebo i 3st. Soc»
ken 4 Mantal.
zo
20
18
16
201
ager Hemmanet N> ^ Mant.
boende i N. Län, N. Harad
och N. Socken; äger
härstädes Hemmanet N.
N:o z, ^ Mantal.
Innchafwande Embete eiler
Tjenst, i orten ägande eller Arrenderade
trgendomar och Lägenheter,
Werk och Inrättningar.
Dest tr Oktober. ^
Min Pupill
.
3st. 3st. . . . .. .
16 bor i 3st. Stad, äger här»
stades ^:del i Hemmanet
N. N:o i, Mantals
bortarrenderadt till 3st. N.
'
t N.
Informator
N. N. . .
24
Gouvernante
N. N. . . . . .
;6
Rattare
N. N. . . . . ^
52
ager Hemmanet N. N:ö r.
Drängen 3st. Zst. . . .
28
4 Mantal.
Dito N. N. . . . .
Z8
Dito N. N. . . . .
16
Laquay N. N. . . . .
?o
Hushallersta N. 3st. . .
Pigor N. N. ....
20
Dito N. 3st
28
Torparen N. N. . . .
40
Utgör z dagswerken i weckan.
Inhyseshjon
^ N. N. . . . ; .
80
Pa Mina agor (hos mig)
bo för öfrigt
N. N. . . . . ,
Zc> Landtmätare.
3!» 3st. ......
29. Landsfiskal.
N. den ,
8
dl. kl.
Bihang ttt. B. N:o 7, 8. N:o 3.
<0
Den ii Ockvber.
N:o z.
Qwarteret Huset N:o
Uppgift till Mantalkssrifningen i Staden
för är
Den n Dctoöek.
N-0 4.
Exempel pä
Uppgift till Mantalsskrifning i Staden
fk
för är
Hamn.
Jnnchaswandc Embete eller
Tjenst ! Staden (eller pä betz
grund) <!a«ndc eller Arrenderade
Jord- Egendomar ocb Lägen,
heter, Werk och Inrättningar.
NämN.j
Undetteknad
Underteknad
Hustru
Hemmawarande Söner och
Pupiller
Dito Döttrar och Pupiller
Husprest
Informator
Gouvernante
Handels. Dokhällare och
Betjente
Fabriksmästare
Werkgesäll
Gesäller
Kammarjungfru
Hushällerska
Kammartjenare
Laquay eller Betjent
Drängar ifrän och med 18
till och med 50 är.
Dito under 18 och öfwer
50 är
Pigor
Hos mig bo följande
dr. dt.
Obs. Om nägon af den Skatt skyldiqeö Barn, Pupiller eller eg
Husfolk äger eller Arrenderar sädane Egendomar och Lägc>
pdter. Werk och Inrättningar, hwarfbre Skydds-afgii
jemlikt Tariffen N:o r erlägges, utmärkts sädant brcdw
Aamnct, och om nägon af dem är gift, upptages Hustri
näst ester Mannen. Dä Egendom eller Lägenhet är b»i
arrpnderad, ursättes ArrendatorenS namn och hemwist.
Hustrun
> N. N. . : . -  Demmawarande Sonett
N. A. ....
Jnnehafwande Embete ellcö
Tjenst, i Staden (Mer pä dest
grund) ägande eller Arrenderade
Jord-egendomar och Lägenheter-
Leek och Inrättningar.
50
42
Innehar Embete (Tjenst)
som
Borgmästare
Idkar härstädes Rörelse,
Näring och Befattning
söm
Handlande,
Äger:
t Staben (pä Stadens agor)
följandet
Ett Oljeslageri.
En wäderqwarn med fyra
pat Stenat bygd pä Holländska
sättet.
Hälften i Sockerbruket N.
med sex pannor.
lÖdlad Stadsjord i;o^ tunneland.
Dito en äng, bUppmätk.
Arrenderar:
Radmannen N. N. LöNiNgSs
jord^ zo tunnland Stadsjord.
l-jäger härstädes hälften i Säo
' bruket.
Lo tmiland odlad Stads
jord.
52
Den n Ockober.
Min Pupill
N. N. .
i6 boende och Mantalsskrifwerr
i N. Stad, ager härstädes
^:del i Sockerbruket j
N. med 6 pannor samt
ro tunnland odlad Stads
-
Den r r Octvber.
N:o 5.
Uppgift till Beredningö-Comiteen i
för ar
sZ
Socken
Hemmawarande Dotter
ger härstädes ro tunnland
odlad Stadsjord, bort-  arrenderade till N. N.
härstädes.
N. N >
l? ä
Informator N- N. . >
25
Gouvernant N. N. . .
28
Handels Dokhällare
äger härstädes ^dtl i Socker-  bruket N. med 6 pannor
r4:del i Skeppswarfwet.
Arrenderar härstädes N- Nli
Wäderqwarn med 2 pai
ök. pr. » . - » »
zo
Handels Betjent N. N.
stenar.
21
Fabriksmästare N. N.
46
Dest Hustru N. N. . .
Z2
Werkgesäll N. N. . . .
'
Dest Hustru N. N. . .
27
Gesäller N. N. . l . .
Z9
N. N. . . .
28
Hushällcrfla N. N. . .
29
Laquay N. N. . . . .
2;
>
Drängen N. N. . . .
20
9l. pr. . » .
88
Dito N. N. , . .
>7
Dito N. N. ...
Pigor N. N. : . .
27
Dito N. N. . : .
.j22
Hos mig (pä mina ägor
)I
bor N. 3!. ...
.1 Capitain wid N. Regemen
N. den »8
bl. dl.
Unverteknad äger:
r Mantal.
Frälsehemmanet. Fall i N. Socken
skattehemmanet Skog i N. Socken ^ dito.
Skattlagde Tullmjölqwarnen Forst med z pär stenar,
rrenderav: Bostället Basebo i N. Socken H Mantal.
Behällen Inkomst af deste Lägenheter, jemte de ä hosfogad?
serffillte Förtekning upptagne Hemman, Werk
och Inrättningar samt öfrig Egendom, efter de i Författningen
tillätne afdrag, war förl. är R:dr B:co 5408:
X. » - - -
ställningen med Lön
R:dr. 7;;
Författningen tillätne afdrag^ förledit är
Fall den
» « » » » 22 5«
>ptages till 650:
Summa R:dr. 950:"
dl. dl.
För min Pupill N. N. uppgifwes äfwenledes en be«
:n Inkomst för förledit är af R:dr. z?;.
Drängen N. N. har ock ett serflillt Capital, som han
N:o 6.
s4 Den n October.
N:o 6.
Bilaga till N:o
Speeiffcakkon pa annorstädes belägne Egendoms
Werk och Inrättningar m, m.
ra»
Kl
«s».o
§§Z
vi
!-vy.
Hemman
och
lägenheter.
Warde.
Ager:
^Frälse, Berg kalladt
4 Dito Drästen
^ Dito Fosta
Arrenderar:
Skatte Nyby
En flerbladig Säg
wid samma gärd,
som sägar ioc>o!
Tolster Bräder af,
tums tjocklek
och derunder.
Äger-.
Brattfors Jernbruk
med 1562 Sk:pd.
Stänqjerns sm'de.
Tillydande FrälseHemman
N. N. . , , 1
i^N. N- - - » !>
L.N. N. . . . ä
t 50
800
iroc
t4oo
Gumma
;oov
Hwarföre
Asgiftcn
ester i.).
blifwcr
24-
28!-
Bcbällen
Inkomst
deraf.
Den rr October.
R:o 7.
tillj Taxerings, Comktcen
!fs
i Staven N.
- 8>
- INI
i-i4ZZ r6
r^zj ;r)8,L^
Fak den
N:o
Uppgift
för ar
Nnderteknad idkar rörelse härstädes som Granhandlare.
Äger: ^:del i Sockerbruket N/N.
4:ren i Segelduks. Fabriken N. N.
^-del i Skeppswarfwet.
Arrenderar: 18 tunnland Stadsjord.
Behällr» Inkomsten för förledit är war, efter de i Författningen
tillätnr afdrag, inbcraknadt den, som, enligt
ferstilld Bilaga, utaf annorstädes ägande Lägcnheter
influtit, .......... R:dr. 7.95;
Desiutom uppgifwcs min Rädmans Tjenst
med Lön ......... R:dr. 15a:
5 tunnland Tjensten ätföljande Stadsjord,
hwars afkastning, efter d»i Författningen
Lillätne afdrag, förledit är
utgjorde . . . . .
R. den
Summa Rtdr. 185:
dl. n.
Min Pupill N. N. boende och Mantalsskrifven i N.
Län, N. Härad och N. Socken, äger härstädes:
Hälften i Säpbruket.
Stadsjord: En odlad äng, ouppmätt, bortarrenderad
till N. N. härstädes.
Desi behällna inkomst häraf, jemte 6 procents Ränta
af;oo: R:dr- utefiäende Capital utgjorde förledit är
Riksdaler.
Min Bokhällare N. N. har äfwen serstillt behAlm
Inkomst 6 procents Ränta af noss-. R:dr. Capital.
* 8. dl.
N:o 8.
Den r r Oktober.
N:o 8.
B»'aya tiil N:o
C^peclstcation pa annorstädes bs-ägne Egend ma
Werk och Inrättningar m. m.
Henrian
och
Lägenheter.
Äger:
öltorp Säteri
' > 5 Nä och Ro'r derunder
^Skatte, stora Sagen
rDito Billeflog .
4 Dito Lille-gärden
r Glasbruk . .
HivarfLrc
Afgiften
efter r. §
utgör
Behållen
Inkomst.
Warde.
:o fierde-parts
lotter
4:dek uti en Lader
Fabrik
0
Summa
.—!- 8l I2^Z22O
N. N. den
roos
lO00
2000
Taxerings. Comiteens
Anotationer.
Se Protokollet . r
Dito d:o d.o 2
Dito d:o d:o b:o
Häfta» efter paz. 56. ;:dje Ben-,
(A-)
Fögderi för är r8 - -
L»
Berednings- och Taxenngs-Längd pä Allmänna Bewillningen och Brännewmschränmngs-afgiften uti N. N. Socknars Taxerings.distritt af N. N.
Hemmans
namn.
Ekholmen
Pä ägorne
Dito
Dito
amre
Oen flattstylldigcs namn.
Himmeta
i Brukspatron Wiren — —
Sonen Gustaf
Capit. Sträl i Wibo
2 Lieuten.widN. N. Regemente
I. Ström — —- —
Mjölnare Flodberg — —
desi Swärmod. Ann. Einberg
Torpare Per Andersson
Dagkarlen Ol. Iansson
Dito Per Persson
Hammarsmrben Fernström
Antekningar för beräknandet af
Bewillningen.
Socken.
ägare af .
dmsoosttpd.Skängj. smide iEkholmsBruk
d:o hälften i Frelsegwarnen med zp. stenar
d:o hälften i Sägen med r sägblad »
dess Fru
Sonen Gustaf
Dotkrcn Lowisa .«.«.»»
2 Drängar a 42 sk. i d:o a 24 st. .
4 Pigor
äger i Gammelby N:o 2 , » » »
ägare af»».»»..».»
Löuen .........s.
arrenderar Ekholmen N:o r. . , . «
d:o 2Oo ff:pd i Ekholms Bruk. . .
d:o hälften i O.warnen . , - »
d.o hälften i Sägen
ager i Hamre N:o 2. .....
bess Fru ..»»...«»«
r Drang a 40 st- r d:o a 24 st.» »
2 Pigor
hälst, äger Patron
Wiren wid
Tkholmcn och
. , hälften Eapit.
l Stråle t Wiby
a .... .
Berednings.Comitcens Förflag.
Hcmmans
Llater.
Miolawarn
arrenderar Q-warnen
d:o Sägen . . .
Mästersven Glansberg -  Kohldr. Winberg —
Enkan Winberg — -- —-  Pigan Brita Jansdotter
Enkan Lindholm
Lars Larsson — — —» —
dess Hustru , . . .
äger i Hamre N:o 2. .
; dagswerken . .
hustru ....
--»-k-
^ - -  Hustru «...
Mästare ...»
äger i Hamre N:o Z.
dess Hustru
dess Hustru
dess Hustru
arbetsför, har Barn Under iz är .
Ståndsperson, utan egendom och näring
agare . ... .. . . .» . .
d:o Utjorden N:o 4 i Dyn, . . .
(jemförd med 4 Mantal i afseende pä
Bränwinsbränningen.)
brukar i N:o z.
Drängen Jonas — — -  Anders Larsson -— — —>
Anna Einberg wid Ekholmen
Anders Andersson —- — —
bemalte Dräng Ian -  Lieuten. Ström i Ekholmen
Per Persson — — — —
dess Hustru?» « «
Drängen Anders a 40 st. d:o Jonas 024 st.
2 Pigor
har ........... .
äger .»»»..»»»
brukar ..»«.»«»
l6o
2200
Skyddsafgift.
dess Hustru »»...«»«
äger detta H Mantal och är der upragik.
brukar .».»».»»»»»
Hustrun
Drängen Jan ».«,».»
äger Hamre N:o z. ......
äger förenämde halfwa Hemman,
äger »». ..».»»«»
brukar
Transp.
Taxerings-Comiteens Förrättning.
E'» I Hemmane"
Llatzcr.
3 2.
t.
2.
g.
TaxcringS-Comitecne beräkning af
Fastställd Dewillning.
G
Hemmans ö
namn.
Hamre
Ibid em
Jäder
Prestgärde»
Gtrömsnäs f
Säteri f
Wiby Doställe
Gammelby
ZOV0O
Den flattflylldiges namn
-
dest a:ne minderårige Systrar
Per Larsson i Berga Odens
wi Socken — —
Drängen Jan Iansson hos
And.' Andersson i Hamre
Lars Larsson i N:o i. —
Smeden Fernström wid Ek
holmen
Matts Mattssons Enka —-
Inspector Widberg i Carls.
krona
Utjord —-
Brukspatron Gräberger i
Jönköping
Kyrkoherden Wahlström —
Adjuncten Broman
Klockaren Gröndahl
^siversten wid N. N. Reze.
mente Grefwe Stählfeidt
Aiitckningar för beräknandet af
Bewillning.
Berednings-Comitcens Förslag.
Hemmans
Llatzcr.
Transp.
äga ofwansiämde halfwa Mantal . -
ager » » « < »
brukat . > - ^ »
äger dessa ;:^2<bclar.
upplagen wid N:o i-, brukar
ägare, derstädes upptagit,
brukar «
i Drang 40 fl., r Piga -
ägare
upptagen wid N:o 1.
Drängen Häkan
Capit. wid N< Regemente
Skräk —
ägare
Fogde L. Frifl » »
des Hustru . - . .
1 Son a 40 fl-, i Dotter 16 fl. .
2 Dräng, a 40 fl-, i d:o a 24, 2 Pigor
Lönen med Boställe
serskild inkomst » . , -  dess Fru . .... a
2 Drängar a 40 fl., 2 Pigor
lön och underhäll anses till '
lönen .»..»»«
agare , » - -
i Odenswi Socken
äger Arla , » . «
dito Tröbbsta » .
Ryttaren Ahlbom — —
Lars Jönsson — —
Brukspatron Wirens Son
wid Ekholmen —
Framledne Jonas Olssons
Borgenärer —. — —
S:ma
i Jönköpings Län enligt Förtekning .
lönen och öfrige inkomster af tjenster »
dess Fru .....».»
Son - s - - - - ^
Dotter
Inspector Widholm, säsom Fogde
dess Hustru
Informator Bergström ....
Kamanjenaren Sjöholm . . -
Kuflen Wiberg
L Laquaijer
z Drängar a 40 fl. i d:o a 24 fl. 4 Pigor
har i räntepenningar
Lönen med Boställe ......
äger 2-0 fl:pd i Ekholms Bruk . .
dito Ekholms Fresehemman N:o l. -
dito hälften i Qwarnen . - - - .
dito hälften i Sägen
j Odenswi Socken
äger Boda
dito Godby,
Suna
dess Fru »»«»..,
Rättaren Ahlbom
har
r Dräng a 4-0 fl., i Piga - » »
Brukar »..»---
ager detta halfwa Hemman
äga
'
Tumma
2Z0L
Skyddsafgift.
2500
—1200-
154 loa
Laxcrings-Comiteens Förrättning.
HcmmansLlatzcr.
i —l 400c
Z0O2O
Taxerings-Comiteens beräkning af
1200
Z2-
150^
I
Fastställd Bewillning.
IOO
ty2
24
—
—
—.
—
z
5
i
z
5
1
I
26
7
24
—
s-r>
Z,R
Taxerings. Comiteens
Anotationer.
^ Införes i sarflilta
Längden.
Dito.
dllktlts ekler ;6, zläje 2»nl,
^Lxerin§5-I.änZä pä Allmänna. LcvillrunZen ock Zrännev!N8-6rLnniriA8-^fAiften utt N. 8t^6 för ^.r
v--
Oen 8ksttllt>Iä>ze» dlemn.
^ntekninxsr kör Levillningene
utriknsnäc.
Oci!-ct 8t->ösjorö.
körltL (Kvarteret.
k^Lä- ock ttväelrmsnnen dl. dl
^k tjsnsten - - - » -
8ilom ksnölsnöo - - - .
^Zer kiirkiSclcr r. i 8ockerbruket dl.
m«ö 6 psnnor » - . -
Oiio ' len i 8egclöuks ksbri^uca.
0>ro ^ i 8kepn>skvi»kvet - -  Oito 3t-iörjarö »-----  Ollo s »z tk. kör lunnel. - -  l^rrenoersr i8 'ikunnelsnö ociisci
8tsöriorci sk >:kts grscien - -  Lgencivm rn. ni. i snöre l^xermtz»-  öiffriAet enligt förtekning - -
Del, llulfru -
8onen dl. dl. . » - » .
Oetter dl. dl. - - . - ,
Letjenlen dl. dl. . - » - .
2 Oringsr s 40 lk. 2 ki^or
8Llom ^rrLfeur
jMlier LiU-rä
^ Oskz llulfro .^ - - » - - >
kler^ueursn dl, dl. -
——
lkrsmlectv» llenälsnäen dl. dlr^Lreöitorer ig, kirkiäe»: 8tsrkjorlZ,
8t,ös)or
-
0- ^öenr viröc.,
Rcriknscl
il^rrÄcurep dl. dl.
—i
—'20t
8ockerkrulc. - - »
Lockvrkrukr» kirkgren dl. kl.
Zockerkrukr. Lelrllea dl. dl.
en ou^^mitt ing slZlö^e grsäen
Dels Ilulfrn
» ?ig» . -
Osk ttuktti
Lummi»
2050
-0.5F.3009
1 c>oc>
2i
8,
dö
> 6
Z000'—
333
l6
-. 8z
?> 3
.300
kslflfillä Lsvillni
"8
.6
0
3
v?*
>
°
^7.
n. "
^ n>
3
n>
—
-
—
3
24
—
3^
24
A
7
L
—
—
3
7
8
—
—
— -
r
27
ro
—
—
—
---
—.
—
—
?-—
— -
—
--
— 3
--
—
—
—
—
—
— -
16
3
—
.
— .
-I
-I
—
—
-!
— -
7
—
—-
—
— -
--
--
—
—
—
-—
—
—
, --
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
--
--
3 u rn rns
Levillning.
>Z»6
rä
- »
LrännsvtkZ^
^sxsriog». Oonirtesn»
,nnot»tronsr.
'Hosoroa^ Lurs,
^wo)-r3u^Is^,^
»tr«r p»x. )6. S»»j.
(c.)
ofver /^.HmännA VeviIIniNAen uti ^u för ^r
«
Isxsrin^i
V -
Oä>»ä
Ltsäs^orcj.
"v
2.
o
«»
Ok.
n»
l^eMMLN5
Olslfer.
2
l»
Leiäknsrä
kUttliHlä Bevillnntz oster
i:
lss -Vrt.
Levillnititz ester
L.
-^rt.
oo
»«
Q.
2
2
2
O.
02
2-
2
1.
2.
3-
o-
?
v>
do
§
Q
3
»
3
A
T 3
ro
v"
o
v»
c»-
A.
»u
o
3
PS
>
B
s "
ro
a
3
3
c-
PS
^.3
2 5»
cn,
» cr
s?
3
2 o
^ o
2*
- 7
?r
v
A
2"'
3
s-
?-
>-
§
>
s'
2
s- 2
2 ^
L-c)
»-. v,«
2.
«
rc;
2 >—
9^Z
Z ».
Z.° ^
'
L. 2
« i
K»
c
s
3
8t»ä -
. .
'
r.
vov
V
—
il
I
OO
O
oo
-—
__
oo
—
—
OO
—
—
VOV
—
000
°
!-
oa
O
o
ooo
!-
—-
—
_
—
^1
—
...
—
00
o
—
o°
__
ooo
—
ir. Locke» °>
OO
oo
00
o v
OOO
OO
OO
OO
OO
OOO
—
OOO
O
— joo
O
o
ooo
-
vo
—
—
oo
—
—
OV
r
—
00
—
—-
—
—
—
—
—
oo
oo
—
d,. Socken
- . -
ov
ov
0
OO
OOO
oo
—
—
vo,—
—
OO
—
—
00
—
—
VO0
—
OO
—
—
oo
—
OO0
oo
c-o
oo
OO
OO
oo
K. Socken X
K. 6iko )
- - -
OO
OO
o
ov
OVV
OO
—
OV
—
—
OV
—
,—
OO
—
—
ooo
VO
.—
-
OO
-—
OO0
OO
OO
00
OO
—
VO
oo
H. <i!ko /
t
L
öcc. Scc.
X
—
—
—
>—
—
—
'—
«->-
—-
Summ»
oo
oo
oo
Ov
ooo
o
—
ooo
Ov
OO
oo
oooivo
V
—
oo
1
—
Ov
—
0v
—
VOV
-
—-
ooo
o
oo.
0
o
ooo
—
OO
oo
—
.00.-
OV
oo
oo
o
OO
oo
-
co
c:
3
3
e
3
-
3
3
o,
oooo
j
o
o
!oooo
o
s
oooo
o
o
ooo»
—
—
ioooo
—
—
Oener?,I LururuauörAA ofver ^llmLuuL LevllluinAeu för /xr
Octlrcl
8tsäs^or6.
r/r
2.1
O
2.
7
<
«D
V
m,
»»
cnr
V-,
O
v.
k-
-
*
'
-4
-4
-4
2.
2
2
2
L
2.
L
Skockkolmr 8t»ä
00
00
o
ooo
kipsrl» l.!a
o
o
0
o
OO
Slockkolmr <i:o
o
o
O
o
OO
Sv»rltj2 <t>ko -
o
o
0
o
00
Scr. Scc.
Summ»
vo
G0
os
o
ooo
6ernmsnz
Ousser.
Ler^lcnAcl
?v
—
oo'
oo'
O
ooo
OO
0
ooo
OO
o
ooo
OO
o
ooo
lo»
2
r-r
v
3
3
PS
l°°!
2
?V
o O
<v 3
ov —
00 —
lev!--.
!oo' —
-lov--
fslsttslä LeviUmnx.
v;
70
2
-O
3
ov!
OO
OO
!OO
v^.
O O
OO
! VV
'VV
c/»
2
3
S
VOO
OVV
OQV
OVV
Levillnrritz elter 2. ^rt.
;-v
v -, e»-
5>v
> c«
3 ^
2^2-^.
— oc» ^
—, O
3 Z
oo i
oo
oo
loo
s- >
.
a
5'
A k* r»
^7- 3 —
—e
or, ^
or, c/l> ^
r^L.
1-sl"
- '-vt» t—
k
o
-
<
2
2>
-.2
- 2»
er
-<
3
3
v ^
" 5-
pv O
PS
o
>
V»
O
>
2"
»v
«
^ c,
9^°
g 7»
Z.2 ^
L»
»
S
3
-I
oo!
-!
ot^
—
ov
—l
-i
oo
—-
-
oo
—-
oo
ov
vo
-I-
-
oo
! —
-
oo
'-c,'
Ov!
kvvi —
vol—^
vvv
- cv
-Ivo'—i- SO
OO.
-.OO
00.—'-»00
'j-.00VV^
Den ir October. 87
Förklaring öfwer Formulairen till Be,
rednings, och TaxerirrgS. Längdcnre.
^Oerednings. och Taxerings-Längderne äro sä
inrättade, att de sammanfattas pä ett papper,
och äliager Berednings Comiteen att införa:
i i:sta Column.: Hemmanets Namn.
L.dra dito Hemmanets Nummer,
z.dje dlto Nummer elter Fol. pä den skatt,
skyldiges uppgift.
q:de dito Den skattskyldiges Namn.
g:te dito Antekmngar för Bewillningens be.
räknande.
6:te dito HemmansdelarnesClatzer och wärdén.
7:de dito Skydds, afgifterne för hwarje egen.
dom, rörelse och befatttning serfftldt.
8:de dito Summan af Skydds-afgifterne.
gide dito Behälina inkomsten af Egendom och
Näring samt af Embete och Tjenst,
serskildt utförde.
io.de
Protocoll, sä ofta det behöfwer
citeras.
Här widtager Taxerings - ComiteenS för.
rättning, och ulsäftes af Comiteen, i
il-te Colymn.: Hemman och Hemmansdelar
ester sine af Comiteen fastställ,
da Clatzer och. wärdén,
is te dito Hela SkydhH. afgiften till det belopp,
som Comiteen den be.
räknat.
rz:de
53
Den n October.
och Näring.
Den 11 October.
S9
izche dito Bchällna inkomsten af Egendonrskrifwen, hwilket öfwerensstämmer med föreffrif
ten i z. Art. Z. §. 6. Mom. af Förordningen, och
L4.de
' Tariffen N:° xr°gr°§i»- Skane- i sörhSlland- tt» Mkomffen
15.de
Tjenst.
i6:de dito Den fastställda Minime ell. Skydds,
afgiften.
lyche dito Den fastställda Maximi eller Inkomst.
afgiften.
i8:de dito Den bestämda afgiften af Embete
och Tjenst,
dito Summa Bewillning.
ig.de
2o:de dito Rymden pä Bränwins-Pannan
2i:sta dito Afgiften för Bränwins. bränning.
L2:dra dito Taxerinas Comiteens Annvtationer
LZ:dje Lito Z. af Taxerings. Comiteens Protocoll,
dä dertill mäste bänwisas i
afseende pä gjorda förändringar i
Berednings. Comiteens förstag,
eller i anledning af anmärkningar
emot ComiteenS beslut af
Krono-Fogde eller andre Wederbörande.
wid Debiteringen iakttages:
i:o Hwarje Skattskyldig inom Socknen päföreS
alla Bewillnings.afgifter pä ett enda
ställe i Taxecie.gs. längden, neml. wid det Hemman
eller den egendom, der han är Mantals.
strif
-
2.0 Alla Hemman och lägenheter anteknas
den ordning de efter Mantals längden före.
komma. Är Ägare eller Arrendator af Egendom,
Werk och Inrättningar boende inom Taxe,
rings-Districts, men pä annan ort, än der
Egendomen är belägen, nämnes han endast säsom
Ägare eller Arrendator, med hänwisning
till det ställe i Längden, der han för all sin
Egendom är anteknad. Bestär Egendomen af
jord, utsättes desi »värde och Clasi i bäda Längderna.
Bor deremot Ägaren i annat Taxerings.
D strict, utköres i Berednings-längden icke allenast
jordens Clasi och wärde, utan äfwen
Skydds-afgiften för densamma och öfriga Lägenheter,
jemte den af Berednings. Comitcen
ansedde behällna inkomsten af allt tillhoparäknadt.
Taxerings-Comireen utsätter, äfwen i
detta fall, endast jordens Clasi och wärde r
Taxerings, längden, men uti en serskild Längd,
som bör föras öfwer Egendomar och Lägenheter,
tillhörande personer utom Taxerings. Districtet
boende, inskrrfwes icke allenast jordens Clasi och
wärde, utan ock den af Taxerings. Comiteen
bestämda Skydds-afgiften samt behällna inkomsten,
och bör efter Förordningens föreskrift Utdrag
af denne serskillta Längd sedermera meddelas
Taxerings - Comiteen i det främmande
Distrieiet.
A:s E
-
6v> Den n Octo ber.,
Z o Egendomar och Lägenheter, som nägom
äger eller arrenderar utom Distcictet och hwarä
serskild specifik Förtekning bör aflemnas, upp»
räknas icke i Längden., Den serskillta Färtekningen
ä dem, sem Aggren afgifwit, äbervpaS
endast, och utföres Skydds-afgiften sör Egendomarne
i en Summa, hwarefter sedermera
dermed förhä^es enligt Förordningens föreskrift
i z. Art. 5. §. 8. Mom.
4'.o Dä den, som inom samma Taxerings,
District äger fl.re Hemmansdelar, Hörande till
samma Elasr, är berättigad att dem tillhopa,
räkna och erlägga afgiften derföre efter det sammanlagda
Hemmantalet, sä uppsummeras de uti
Hemmans.Columnerne införde Hemman och Hemmansdelar
af samma Cla§, och utföres Skydds,
afgiften för dem i en summa.
5:0 De i Förordningen bestämda afgifter
for den Skattskylldiges Hustru, Barn och Tjenstehjon,
utsättas icke i Berednings. Längden. men
deremot bör Berednings. Comiteen föreflä
Skydds, afgiften och utsätta den ansedda behäll.
na inkomsten för deras enskillta Egendomar,
Werk och Inrättningar. För- dem af Husfolk
och Tjenstehjon, för hwilka flere grader i Ta.
nffen N:v 2. ära utsatte, säsom Informatorer,
Handelsbokhällare, med flere, fökefläs deremot
alltid afgifterne.
6w I anseende till Bränwinsbrännings.
afgiften har Berednings-Comiteen ingen wi.
dare befattning, än att för Utjordar, hwars
Ägare åstunda bränna, föreflä Hemmantal, i
jem
-
Den r i October. 6r
jemförelse med jord af lika godhet, som är i
Hemmantal uppförd, hwilket anteknas i gite
Columnen.
7:0 Afgiften för Hustru och hemmawaran.
de Varn, beräknas och utföres alltid af Taxe.
rings-Comiteerne esker Mannens och Fadrens
bade Skydds, och Inkomst.afgift, sä ofta den
senare öfwerstiger den förra. Har den Skattffylldige
pä en gäng afgift bade för Embete
och Tjenst samt för bchällen Inkomst af enskild
egendom, beräknas Hustruns och Barnens afgift
jemwal ester sammaoräknade finnman af den
Skattskulld.qes Bcwillmng för Tjenst och behällen
Inkomst af enskild 'egendom. Det skulle synas,
som Bewillningen för Hustru och Barn
alltid owillkorligen barde utföras endast i Columnen
för Skydds-afgift, men om denne Bewillning,
dä den beräknäs efter Mannens eller
Fadrens Maximi, afgift, infördes i nämde Coluinn,
skulle derigenom förloras en af de upplysningar,
som genom inrättningen af Taxerings»
Längderna äsyftas, neml. den, att fä upplyst,
huru mycket Bewillningen för hela Riket hade
utgjort, om dea endast efter Skydds afgift ut,
gätt, hwilket genom General-Sammandraget af
Taxerings Längderne kommer att utwisas.
Taxerings-Längden för Städerne är sä en,
lig med den för Landet, att nägon serskild för.
klaring deröfwer icke tarfwas. Dm hufwudsakligaste
skillnaden är blott den, att i Columnen
för Hemmans. Clatzcr äro Stadsjordms
gra.
62 Den 11 October.
grader utsatte, och en ny Column för afgift af
Billarder är tillagd.
Föreskrifterne ii, 2, z och 7:de punkterne
böra, sä widt de röra Taxerings. Comiteerna
pä Landet, äfwen af Comiteerna i
Städerna iakttagas. I följd häraf äligger det
äfwen besia Comiteer att föra serskild Längd öfwer
Egendomar, Werk och Inrättningar, tillhörande
personer, boende i annat Taxerings > Distrikt.
Sladsjordens wärde och tunnetal mä endast
pä ett ställe i Längden utföras, likasom om
Hemman och deras wärdén förut blifwit sagdt.
Ar jorden bortarrenderad, sä att desi wärde
twenne gänger kommer att anföras, utsättes, dä
jord-egendomen senast nämnes, wärdet och graden
inom Lmierne pä sätt Formulairet N:o 10.
utwisar.
Columnerne för jordens Clasier, grader och
wärdén, äfwensom de öfrige Summa. Columnerne,
böra alltid bäve i Berednings, och Taxerings.
Längderne uppsummeras, endast med undantag
af 7.de Columnen i Berednings Längden.
I afseende pä mrättningen af Beredningsoch
Taxerings-Längderne mä för öfrigt nämnas,
att man derigenom äsyftat, bäve den största
ordning och kontroll w.d Debiteringen, och äfwen
minnandet af upplysningar, wm för tillkommande
Riksens Ständer blinva af högsta
wigt och nödwändiqhet i afseende pä det nya
Vewillnings. Systemets fullkomnande. Således
kommer genom General-Sammandraget af alla
Taxerings-Längder öfwer hela Riket att utredas:
r:o Hem
-
Den 11 October. 6Z
l'.o Hemmans och Stads-jordens uppskattade
wärdén ester sina Clasier och grader öfwer
hela Riket.
2:0 Hivad Summa Bewillningen hade utgjort,
om den blifwit uttaxerad endast ester
Skydds-afgift, eller om den twertom endast
ester Tariffen N,o 1. utgätt.
z:o Huru högt den behällna inkomsten af enskild
Egendom samt af Embete och Tjenst
hwar för sig blifwit ansedd.
4:0 Beloppet af den till betalning fastställda
Bewillningen efter Tariffcrne N:ris 1. och
2. samt af Embete och Tjenst hwar för
sig; hwarförutan General-Sammandraget
jemwäl utwisar de efter 2. Ari. erlagde
ätskillige Vewillnings. afgifter, tillika med
summan af Allmänna Bewillningen efter
hwarje Art. serskildt, och efter begge tillhoparäknadt.
Upptllt I>o; 8sniko1. MK5-<iea rz k>Nod«r igiv,
Wördsamt Memorial.
^bällrst. Vorgare-Ständet har under dm 29
näsiledne September till Vewillnings-Utskottet
remitterat ett anförande af Herr Stads-Majoren,
vice Talmannen Westin, om utsättande
af
64
Den n October.
Den ri October.
af en prisfräga, att ivid nästa Riksdag besvaras,
angäende en förenklad method till Bewill.
ningens utgörande.
Ehuru de nu antagne grunder för Bewill.
ningens erläggande icke allenast äro till sin billighet
och rättwisa godkände, utan ock, e ter
bmad Utskottet trop, pä ett deremot svarande
sätt kunna werkställas, sä snart Förordningen
behörigen handhafwes, tiviflar dock Utskottet
icke att ett sädant Bewilluiugs. Systeme stulle
tunna uppfinnas, hwarigenom ej mindre de ser.
skckta Titlar, under hwilka Bewillnu^gen nu utgöres,
kunde försumma, än äfwen en förenklad
method winnås till erhällande af den summa
som för Statens behof i Bewillning erfordras.
För att, sä nxdt sig göra läter, ernä det.
La andamäl, och dä derigenom icke allenast mycken
tid och kostnad skulls besparas för kommun,
de Ständer, utan ock för de personer ät hwil,
ka handhafwandet af Bewillnings Förordningen
är anförtrodt, har Utskottet ansett sig böra word.
samliqer- hemställa, om icke dd kunde i allmäna
na Tidningarne kungöras, dels att en belöning
sf Tretusende Riksdaler Banco koinme att till.
dclas den, som till nästa Riksdag utarbetat och
dä ingckwer ett sä fullständigt Förslag till BewiNningens
utgörande, att det nf Riksens Högloft.
Ständer, efter deras Bewillnings. Utskotts
Körande, i berörde afseende gillas oeb antages;
samt dels att svenne andra chelöningar af Ect
Tusende Twä Hundrade och Åttahundrade Riks.
Lalér skulle utdelas ät deln, hwilkas Körsiag
kun
-
65
kunde finnas leda till wäsentelig nytta och upplysning
i ämnet, men som likwäl ej ägde den
fullständighet som förstnämde Project; hwilkct
allt skulle ankomma pä Riksens Ständers wid
nästa Riksdag, pröfning och bestämmande; Och
borde, efter Utskottets tanka, omnämde, belöningar
utgä af Bewillnings. medlen. Orebro
den ir October 1310.
kl NZ-loll. Ni-jäerircLxcrr ocl»
^äelnr 0eijLM»rsr5 vlznrr
6ronsteckt.
8or§3re-^rAnästr
I.eäLmZrer5 vZxanr
Ivibsa Wallia.
k! Njzv^röix- krelie-Zllnb/l.
8tsnk»mmsr.
8on<ie-8tIr;-  <jers I^eäLmöterr
Jolr. blaza. Wetsto^.
T.
Vxpiro >105 8»!Nl»r, kl!c,-5r!näeo ä. rj Oc»»d. izrv.
Wördsamt Memorial.
ill Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utkottet
har det Hederwärda Bonde-Ständet reLitterat
Riksdagsmannen Tufve Larssons
frän Christianstads Län Memorial, angäende
förstärknings Manskapets utgörande, samt Hans
Hanssons, ifrän Dalarne, i anledning deraf
Bihang, III. B. N.o 9, iv. till
68
Den 11 October.
Den 11 October.
67
kill Bonde »Ständets Protocoll afgifne Anfö.
rande.
Tufwe Larssons Memorial innehäller,
att af anförde skäl Förstärknings Manskapet ej
borde utgä till större antal än 25,000 Man;
att ven wid förre Riksdagen beslutne Rotering
af oroterad jord, ofördröjligen julle sättas i
»verkställighet, hwarom förbehäll i RiksdagsBeflutet
nu borde införas, samt att Riksens
Ständer julle hos Kongl. Mast i underdänig.
het anhälla, att Kongl. Mast täkteS n»d den.
na Riksdag gifwa Ständerne del af de anstal.
ter, som Kongl. Mast redan i Räder torde
hafwa widtagit i afseende pä sistnämnde angelägna
omständighet.
Hans Hansson yrkar jemwäl, att för.
berörde nya Rotering snart mä anställas, och
anser rättwist, att det erfördelige antalet af
Förstärknings Manjap julle, likasom kostnaden
för desi underhäll, utgöras efter hwarje
Stads eller Sockens Bewillningssumma, proportionaliter
jemförd med den ifrän hela Riket
utgäende Bewillningen. samt att derwid ej julle
haswas afseende pä den lindring i Bewillningen,
som blifwit wisie Landsorter bewiljad.
Utjottet, som wid öfwerwägande af detta
ämne i allmänhet funnit sig icke kunna tillstyrka
nägon förändring uti de hufwudgrunder, i
afseende pä Förstärknings, manjapets utgörande,
som innehällas i Oeconomie-Utskottets, wid
förra Riksdag, härom afgifne Betänkande, hwilket
samtelige Riks-Ständen dä till Kongl. Masts
Nä,
Nädiga bifall och werkställighet öfwerlemnade,
med de af hwarje Ständ nödige ansedde modi.
ficationer, fär, i anledning af de uti ofwan upp.
tagne Memorial och anförande wäckta frägor,
»vördsammeligen afgifwa följande yttranden:
1:0 Hwad angär frägan om förminskning
af Förstärknings manjapets antal, sä är Utjottet
öfwertygadt, att Kongl. Maj.t med Nädigt
afseende ä de härutinnan förut i underdä.
nighet yttrade önskningar, ej lärer »vid instun.
dande krig uppfordra större antal af de 50,000
man, hwartill Förstärknings, manskapet högst
»vöre beräknadt, än sorn vmständiaheterne ound.
gängeligen kräfwer och möjligen kan underhällas.
2:0 Beträffande den yrkade snara werkstäl.
ligheten af den Rotering af hittills orotcrad
jord, bwilken, säsom ett nödwändigt willkor,
borde föregä Förstärknings, manjapets utgöran.
de, samt den tillika förcflagne underdäniga an.
hällan, att Kongl Mast nu i Räder täcktes
»»»eddela Riksens Ständer underrättelse om desi
i detta ämne redan rvidtagne beslut, sä anser
Utjottet icke lämpeligt, att Kongl. Mast med
en sädan underdänig anhällan julle beswäras,
dä blott en kort tid sedan sista Riksdag fran»,
flutit, och Utjottet desiutom har sig bekant, att
Kongl. Mast i Räder anbefallt en jyndsam
reglering af de för »verkställigheten af ifräga.
»varande Rotering nödige förberedelse-anstallter.
3:0 Att Utjottet icke kan annat än afstyr.
ka Hans Hanssons Förslag, att Förstärk,
nings, manjapets antal julle ä hwarje ort be
stärn.
68 Den ir Oktober.
stämma-, icke efter folkmängden, utan efter Be.
willnings. Summan, hwilket Förslag är rakt
stridande emot den i Occonomie-UtstottelS förra
Betänkande stadgade allmänna grundsattS, att
skyldigheten till Fäderneslandets förswar är o.
willkorlig för hwar och en Medborgare, som
har krafter att dertill bidraga, likasom stylvig,
heten att deltaga i underhälls, kostnaden, för
veste Fäderneslandets Förswarare är owillkorlig
för dem, som äga förmögenhet
4:0
Att Utskottet finner billigheten deraf,
att de orter, som enligt Bewillnings-Förord,
ningen, antingen äro helt och hället befriade
ifrän Bewillnings erläggande eller ock deruti
njuta större eller mindre eftergift, men för
ka skyldigheten, att efter fin folkmängd utgöra
Förstärknings, manskap, likwäl är gifweu, äf.
wen böra bidraga till nämde Manskaps underhäll,
utan afseende pä berörde, dem bewilijade
befrielse eller lindring; samt att Utskottet af
sädan grund tillstyrker, att deras bidrag till
denna underhälls, kostnad, skulle utrönas genom
provisionela Taxeringar, efter de i Bewillnings.
Förordningen stadgade grunder.
I anledning af derom nu inom Utskottet
wäckt fräga, har Utskottet funnit det, till und.
wikande af olika tillämpning, böra förklaras,
pä hwad sätt bidragen till Förstärknings, man.
stapets underhäll, stola beräknas och erläg.
gas af dem, som hafwa egendomar i flere Sock.
nar, för hwilka de, enligt Bewillnings-Förord,
ningen, pä det ställe der de ärs boende, taxera?
. Den 11 October. 69
efter den sammanlagde inkomst, som deste egen.
domar lemna. Utskottet anser det wara rättwist,
att helg den progrestiva Bewillnings.Summa,
som sädane Egendoms. Innehafware erläg.
ga, skulle, wid bestämmandet af berörde bidrag,
kill beräkning fördelas pä hwarje egendom, i
förhällande till den behällne inkomst, som hwar
och en wid Taxeringen funnits lemna; men som
de härtill nödige uppgifter och uträkningar icke
alltid genast kunde ei hällas, och nädwändigheten
ofta fordrade, att ifrägawarande bidrag med
all skyndsamhet utginge, sä tillstyrker Utskottet
wördsammast, att de r sädane fall skulle beräk.
nas efter den bebällne inkomst, hwartill hwar
och en egendom serskildt blifwit ansedd; men att
sedermera den progrestva förhöjningen skulle ef.
ter förenämde grund fördelas och weverbörande
till godo komma.
Ledamöterne af det Hederwärda Bonde.
Ständet hafwa warit skiljaktig?, ifcän hwad
, U1 stöttets pluralite i ^:dje Punkten wördsamme.
i ligen yttrat, och instämt uti de serskillde anfö.
'randen, som Riksdagsmännen Hans Nilsson
och Olof Pehrsson afgifwit, och hwilka här.
> jemte, uppä derom uttryckeligen gjord begäran
l wördsammast bifogas. Arebro d. 11 Octob igro.
pä Allmänna Beswärs, och GeconomieUtskottets
wägnar
Osrl kr. Oronsteät. Lr. korssen,
lb^clcmso. Olok ?ebrssoo.
Oart D. 8lLo^msn.
70 Den ir October.
VxpUK lior 8rmrligs Mlcs-XlLnäsn äen lj OÄobsr izio.
Den ri October.
71
R
Wördsamt Memorial.
UksenS Högloft. Ständers Allmänna Beswärs.
och Oeconomie. Utskott har till granskning före.
haft följande, till desi yttrande remitterade, hand,
lingar, angäende, dels Allmänna Magazins.
Inrättningens Styrelse och förwaltning, dels
utwägar till afhjelpande af Spannemälcns nu.
warande wanpris, neml.
i .o Ett af Herr Lagmannen Montgomerij
hos Högloft. Ridderskapet och Adeln uppläst,
och derifrän samt af det Högwördige Prest.
Ständet remitteradt Memorial.
2:0 Serffillde Memorial och Anföranden af
Riksdagsmännen Pebr Oxelberg Pehrsson,
Anders Joachimsson, Jan Persson, Jo.
nas Andersson och Eric Ohman, upplästs
hos det Hederwärda Bonde. Ständet den zo
Augusti och Z September, samt
z.o Ett af Herr Prosten Lindeström den
?; ststledne September till sitt Ständ ingifwit
Memorial.
Hwad uti nägre af förenämde Memorial
är anfördt i afseende pä Allmänna Magasins.
Inrättningen, har Utskottet funnit wara beswa.
rädt genom Stats, och Oeconomie. Utskottens,
den Z innewarande mänad, gemensamt afgifne
Betänkande i anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga
Proposition om nämde Inrättning: i följd
hwaraf för Utskottet endast äterstär, att wörd.
sam
-
sammeligen fig yttra öfwer de i öfrigt wäckta
frägor.
1:0 Om underdänig anhällgn hos Kongl.
Majit, att antingen införsel af Utländsk Span.
nemäl mä förbjudas, eller ock en lämpelig för.
höjning i Tull-afgisterne derä stadgas, samt de
strängaste mätt och steg widtagas, till förekommande
af desie afgisters försnillning; och
2:0 Om rättighet för de Skattskyldige, att
efter ett nnsit fastställdt pris, medelst insättning
i närmaste Krono. Magazin liqvidera sine utlagor.
Ehuru Utskottet funnit att SpannemälenS
jemna pris, i förhällande till andra waror, i
längden säkert kan winnås endast derigenom, att
ätgängen ökas i mon af productionen, att corn.
municationen emellan Rikets af naturen olika
gynnade Provtncer befrämjas, samt att Landtmannen
sättes i belägenhet, att icke genast efter
inträffad skörd behöfwa föryttra sin Spännemäl,
anser Utskottet likwäl det, wid nuwaran.
de ymnige förräd af twenne ärs godo skördar,
bäde för Rikets hushällning i allmänhet och
Åkerbrukets bibehällande wid den höjd, hwartill
det de senare ären hunnit, nu wara af
högsta wigt, att kraftige utwägar skyndsamme,
ligen widtagas till afhjelpande af det wanpris
hwari Spannemälen fallit. I sädant afseende,
och dä Magazins. Inrättningens inskränkta Fond
icke ensam kan wara tillräcklig för detta ändamäl,
tror Utskottet sig äga anledning, att hem.
ställa, om icke Riksens Högloft. Ständer skulle
. » Kn
-
72 Den 11 October.
finna för godt hos Kongs. Mast i underdänrg.
bet anhälla, att Kongl. Majit, efter som för
Riket ansägs förmonligast, täcktes i Räder ge.
nast, antingen tills widare förbjuda införsel af
Utländsk Spannemäl af alla stag, eller ock derä
stadga en förhöjd Tull, att den icke till försäng
för Swenska Spannemälens afsättning kan införas,
samt i senare händelsen tillika i Räder
anbefalla wederbörande att noga tillse, det nägon
förmillning af Tullen ä Utländsk Spänne,
mäl ej blifwer föröswad; hwilket synes wara sä
mycket angelägnare, som en högre afgift alltid
wäcker ett ifrigare bemödande att undwika dest
erläggande. I likhet med hwad förut warit
manligt torde ve Norr om Gefle belägne Orter
böra undantagas ifrän det allmänna förbud emot
införsel af Utländsk Spannemäl, eller den
förhöjning i Tullen derä, som i anledning af
den nu föreflagne underdäniga anhällan kan r
Räder stadgas.
Utskottet anser de största swärigheter möta
det förslag, att äfrven de Krono.Utskyllder, som
hittills med penningar blifwit betalde, skulle fä
med Spannemäl in natura afbördas. Kronan
skulle derigenom aldrig med säkerhet kunna beräkna
fine inkomster, blottställas för ständige förluster
och nödgaS anwända en betydlig del af sine
anslag till underhäll af Magazins.hus och betjening.
Utskottet kan derföre ej annat än afstyrka '
ett förslag som, utan att lemna de Skattskyldige
nägon serdeles wigtig sörmon, skulle helt
och
Den 11 October. 7o
lvch hätlet rubba de fastställde Stats, och FinanceRegleringarne.
H.vilket till Riksens Högloft. Sländers
upplysta pröfning wördsammeligen öfwerlemnas.
Arebro den ii October i8ro
pä Allmänna Beswärs- och GeconomieUtskottets
wägnar
Orri br. Lroasträt. br. borssén.
H. l-^olcrnso. Olok ?cluston.
Oarl O. Skogman.
, Uppllit lior »lil §l1n<Ien lion n Ociod. >810.
Wördsamt Memorial.
anseende till författandet af den sista §. i
Riksdags-Bestutet, hwilkcn enligt Grundlagarnes
föreskrift bör innehälla kallelse för Riksens
Ständer till deras nästa sammankomst, sär Eppeditions-Utskottet
wördsamt anhälla, det mätte
Riksens Högloft. Ständer bestämma dagen svin
i denna Riksdags. Kallelse bör införas, samt af
deras sälunda fattade beslut lemna Utskottet del.
örebro den 9 October 1310.
PF Expeditions, Utskottets wägnar
Ig. b. 8trörnlelt. I-uäviA dckorner.
k. UlLllgvili. Orlo blilrroo.
v??-
74
Den ii October.
Etormäktigste Alltrnädigste Koning.
^id sistledne Riksdag hade Riksens Ständer
bestulit, att med afseende pä nödwändigheten
och rättvisan af nägon förbättring i Rikets fle.
ste penninge löntagande Embets- och Tjenstemäns
knappare willtor, en ärlig Löne-förhöjning
af z^dels procent skulle beiviljas för sädane Löntagare
wid ätffillige Werk och Stater, äfwensom
för Tjenstemän wid de Wärfwade Regementerne och
Flottorne, jemte de Embels- och Tjenstemän hwilka
äro ständigt tjenstgörande, men nu ärnjuta Eketrä
Löner pä Allmänna Indragnings. Staten,
till desi Ordinarie Lön pä Stat kan dem tillfalla,
allt i enlighet med d- till Kongl. Mapt
öfwer desie Werk och Stater i underdänighet
ingifna förtekningar; men i afseende pä tiden
när denna Löne-tillökning borde taga sin början,
hade Riksens Ständer till Eber Maj:t i
underdänigbet öfwerlemnat, att i Räder anbefalla
»verkställigheten deraf sä snart en emot
behofwet fwarande tillgäng inträffade, genom
Pommerska Regementernes öfwer flyttande pä
Ponnnerff Stat, samt bwad ä de uti StatsRegleringen
anstagne huswudkittlar i öfrigt kan
besparas. Derjemte hade Riksens Ständer ät
Eder Mast i underdänighet uppdragit, att, i
mon af tillgängarne och efter omständigheterne
Utsträcka denna Löne-förhöjning till öfrige Tjenste
-
Den 11 October.
75
Uppl!» ock xoäkLnä kor -II, 5lZn-j»» ii
ffemän, med underdänig anhållan, det täcktes
Eder Mast wid förefallande ledigheter hugna
de under sista kriget antagne Enra Officerare
Med en efter hwars och ens' förtjenst lämpelig
befordran.
De af Riksens Ständer äbercpade förtekningar
ölwer de Werk och Starer som af den
beslutna Löne förhöjningen skulle komma i ätgjutande,
utsätta Summan deraf till 61568
>R:dr. 59. sk- 4. rst. Dä Rikens Ständer ej
kunna annat än pä det ömmaste behjerta penninge-Löntagares
swära belägenhet under ett
ständigt »växande warupris och ett fallande penninge.
wärde, hafwa Riksens Ständer äfwen i
betraktande af wigtigheten deraf, att Statens
Embets och Tjenstemän ej mätte befinna sig i allt
för knappa willtor, bestulit alt päffynda tiden, dä
de af denna Löne-förhöjning kunna komma i
ätnjutande och utsatt densamma till 5:dje qvartalet
af innewarande är; men dä sädant huswudfakligt
beror pä Pomme, sta Regementernes
vfwerflpttninq ifrän allmänna Indragninas-Staten
pä Pommerff Stat, fä Riksens Ständer
r,u till Eder Majet i underdäniahet hemställa
det täcktes Eder Mast i Nador läka »verkställa
denna öfwerflyttning och »ned zchje givartalet
innewarande är, läta berörde Embets- och Tjen,
siemän en sädan Löne-förhöjning till god ) njuta.
Riksens Ständer framhärda m. m.
76
Den n October.
Den il October.
77
Uxpljg ock xoäl-^.ö II,-- illr 6-n II 0ot-t>. ixi-Dans Kongl. Höghet Johan Baptist Julius,
b^r vct ej kunnat undfalla dem, att denna Fur.
Stormägtlgjje Al.crnädlgstr KdNUNg. säsom förmäld och ägande en elfwa-äng
bon, ej kunnat bestrida nödiga utgifter med
«^/ä under granskningen af Riksgälds. Werkelin sun.ma som till Högtalig Hans Kongl,
förwaltning en del af f. d. Konungens enffilld Höghet Kronprinsen Carl Augusts Stat för-,
förmögenhet befunnits bestä uti Riksgälds-Cun,t warit anflagcn. Riksens Ständer hafwa
toirets till Sedelhafwaren ställda Ooligationc^-erföre^ genast efter Tronföljare-walet, warit
med fem procents Ränta, har Stats-Mstottcr Hetänkte pä en i detta afseende nödig jemkning;
säsom lämpeligare i afseende pä detza medelk^ch dä Riksens Ständer warit öfwertygade om
förwaltning, förestagit, att alla f. d. KonunHanS Kongl. Höghets ädla och höga tänkesätt
gen tillbörige Riksgälds-Contoirets ObliggtioAr ett folk som wärderat Hans Kongl. Hög,
ner, mätte emot samma Contoirs serstillde för hets dygder och utmärkta höga egenskaper, samt
bindelse pä hela Capital. beloppet med fem pro att således Hans Kongl. Höghet snart stall in
cents
ärlig ranta utbytas, samt att det ä dcse Fäderneslandets werkeliga belägenhet och Rikgamla
Obligationerne upplupne Intereste mätt«ns Ständers pligt, att i allt det som rörer
uträknas och godtgöras, till den dag under hwil-btatenS utgifter, handla med afseende pä de
ken den serstillda förbindelsen utfärdas. Tilldördor hwilka trycka den skattdragande, hafwa
denna förändring i Dispositions-fältet, balwc.Riksens Ständer icke twekat, att till underhäl.
Riksens Ständer gifwit sitt bisall, och fä härs
med detta deras beslut till Eders Maj:ts gil
lande
i underdänighet öfwerlemna, jemte likah
underdänig anhällan det täcktes Eder Maj.t^
werksiälligheten deraf i Näder anbefalla.
Riksens Ständer framhärda m. m.
UppIM oclr tior rll» 8r!nclen <1-,, n Ocrob. r§is.
Stormägtigste Allernädigste Konung.
^edan Riksens Ständer till Eder Masts
Kftcrträdare pä den Swensta Throgen walt
Hans
mde af Hans Kongl. Höghets Hofhällning,
rf.Furstens Prins Oscars Hof.Stat inbeiknad,
i ett för allt hembjuda Hans Kongl,
öghet en Summa af 66,666: R:dr. Z2. tz.
Irligen att anstäs pä Stat ifrän den dag Hans
!ongl. Höghet antog Riksens StänderS Kalle!-  till Swea Rikes Kronprins.
Riksens Ständer hafwa derjemte till beiridande
af de serstillda utgifter, hwilka blifwa
sundgänglige för HanS Kongl. Höghet Kronstinsens
hitflyttning med Desi Höga Famille,
" wäl till meublering af rummen pä Kongl,
ilottkt i Stockholm, som till anskaffande af
Eqvi,
78
Den 11 October.
Den 11 October.
79
Eqvipager samt inköp af hästar och allt Stall Neflutet, med undantag af den §., som rörer
tillbehör m. m., anslagit ZZ,zzz: R:dr. 16. f hans Kongl. Höghet Kronprinsens emottagan.
att till Hans Kongl. Höghets Disposition öfwer )e, afgifwandet af Desi försäkran samt Desi
lemnäs, hwilka medel komme attafRiksgälds-Coo fyllning af Riksens Ständer.
toiret förskjutas emot samma ersättnings wittke
af Stats. Werket, som rörande förskotten ti!
de oförsedda utgifterne samt Riksdags, kosina M eller beslut derstädes mä äga rum, juste
derne blifwit stadgade; hwilket beslut Riksén
Ständer härmedelst fä Eder Kongl. Amasil
underdänighet tillkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda m. m.
vpplia ock xoälclnä kok ,Il» 5rZo<Ien ö. Il Oceod. izi
Stormägtigste Allernädigste Konung.
^edan Riksens Ständer erbällit del af d
önskningar, Eders Maj:t i Näder täcktö yttn
i enskillta ffrifwelser till Landtmarskalken och d
öfrige Riks -Ständens Talemän, och dä Rik
sens Ständer ansett sig aldrig med mera till
fredsställelse uppfylla nägon pligt, än om de der
wid tillika kunna gä Eders Masits Nädiga öslunda
till mötes, hafwa, uppä derom i hwart Stäa
serskilld gjord motion, Riksens Ständer stadna
i följande beslut:
i:o Att ofördröjligen afgöra alla Riks
dags.ärender och till den 18 innewarande Octo>
her alla besiut expediera, samt justera Riksdags
Bt
2:0 Alt dä Riksdagen härefter till Stockholm
förflyttas, inga ytterligare öfwerläggnin.
ingen af nysinämde §. i Riksdags-Bestulet
dock undantagen, och fluteligen
z.o Att hos Eders Maj:t i underdänighet
kulle anhällaS om Eders Maj.tS Nädiga tilläelse,
att Riksdagen mä räcka till den dagen
dä Riksens Ständer fä aflägga deras Hyllnings.
Ed till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen och
irax derefter afstutaS; hwilket allt Riksens
Ständer härmed i underdänighet hos Eder Maj.t
ä anmäla.
Riksens Ständer framhärda m. m.
VxpIUt o»k gvitlclnä d»i »N» §«1nöeo H ONob. »8l»«
Stormögtigste Allernädigste Konung.
G.
enom enffild wäckt motion, har till Riksens
Ständers behjertande blifwit framställd de barns
belägenhet, hwilka i en späd älder förlora Föräldrar,
och efter dem erhälla blott en ringa
qwarlätenskap,-hwilken, derest genom Testamente
ej annorlunda är förordnat-, lika delas mellan
-
80
Den 11 October.
lan flere Sysson af olika älder, och hwarwid
de yngre komme att sakna det understöd för
deras uppfostran, som de äldre redan njutit.
Ehuru Riksens Ständer insett billighetens för.
dran att nägon större andel af Boet borde till
falla de barn som ännu tarfwa ssötsel och upp
fostran, än dem som kommit lill älder att med
eget arbete kunna föda sig, hafwa de dock ej
ansett rädligt att genom bestämd Lag nägot
nytt häröfiver stadga, men pä bet den utwäg
genom Föräldkarnes förordnande,, hwilken allmänna
Lagen i ofwanberörde mätto lemnat öp>
pen, mä blifwa allmännare begagnad, hafwa
Riksens Ständer beflutit att i underdänigbet
hos Eders Maj:t anhälla, det täcktes Eders
Majit i Räder anmana Rikets Presterskap, ait
wid husförhör och sjukbesök, med tjenlige före.
ställningar söka förmä i swagare wilkor stadde
Föräldrar sä förordna, att i händelse af deras
dödsfall i de yngre Barnens spädare älder, dess
senare icke mä derunder sakna nödtorftig fö.
ha, kläder och upptucktelse.
Riksens Ständer framhärda »c.
Den il October.
81
E
VppNit »ck xockkjnck lior »u» klinck»» ckea r» OKod.
Stormägtigste Allernädigste Konung.
ders Kongl. Mast har, genom Nädig Proposition,
af Riksens Ständer ässat anfläende al
Wk'
medel till godtgörande af do oförutsedda utgifter,
som de, i följd af Swensta HamnarneS
stängning för Engclssa Krigs- och Handelsfartyg
samt till lugnets äterställande inom Huswndstaden,
widtagne anstalter Stats - Werket
äbragt, hwilka utgifter blifwit uppgifna till en
sammanräknad summa as 702,434 Riksdaler
;,4 si. it r:st Dä Riksens Stärider med underdånigt
erkännande af de anstalters nödwändighet,
som lill desia ändamäl blifwit widtagne,
äfwen funnit nägon minssning i den föresiagne
suniman icke >:>ed säkerhet kunna päräknas, hafira
Riksens Ständer warit betänkta pä utwägar
att detta Stats Wcrkets behof till sitt fulla
belopp uppfylla. I anledning af de anwis»ingar
pä erforderliga tillgångar, Eders Maj.t
genom Högst berörde Nädiga Proposition, sielf i
Räder täckts lemna, hafwa, sedan derom behörig
undersökning blifwit anställd, Riksens Stän,
der besimit, att fsrffottswis, af den, till Werelköp
för afbördande af ränta och Capital pä
Utrikes skulder, i Riksgälds. Contoiret besparda
Fond, desia 702,434 Riksdaler 14 si. ri r:ft.
till Stats. Werket läta utbetala, för hwilken
summa Riksgälds. Contoiret äger att undfä sin
ersättning dets af de besparingar, Eders Maj t
Sjelf i Räder förmodat kunna erbällas pä be
summor, bwarmed Banquen redan biträdt, och
i föressriswen ordning, ännu kan komma att
biträda; dels af den beställning, som uppkom,
mer pä de 720,000 Riksdaler, hwilka blifwit
austagne till ärlig Ränte, och Capitals.gfbetal.
Bihang, lil. B. N:v 11, 12, NMg
Ss
Den n October.
ning till Barquen xä dess förstctt, enär Nu
dessa afbetäliiingar till ,812 ärs stut, eudast
Succesive i nion af BanquenS werkciiga för
sträck, maar komma att werkställas, dels ock af
det öfwerffott i Stats . Werkels inkomster, som
genom d.t en del inkomst titlar, säsom förnäm
ligast Tull. Post. Chartä Sigillatä. och Numer
Lotlerl medlen, torde öfwerstiga Stats anstagen,
kan blifwa att tillgä. H,vilket allt Riksens
Ständer härmed fä Eders Maj:t i underdäniZ
het lillk nnagiiwa. ' .
Rikscits S.änder framhärda m. m.
Den rr Octobee.
83
VxxNä ocU xa-Ur!nil kor LllL Liloäsn n OcU»b. lgi^-
Stormägtigste Allernädlgste Konung.
^ anledning af Riksens Ständers, ystd
ös.oerständne Riksdag, andragne underdäniga
anhällan oni Eders Kongl Maj:ts Nådiga sanclim.
ä den af dem foresta,gne f rklaring öfwer
7. Cap. i. Z. Rätiegängs-Balken, alt fastän
eslagit, att, sä wäl till befordran af säker och
adgav Lagstipnmg, som till förekommande af
stjllge missbruk, en serskild författning mätte
lfärdas i afseende pä wiss., omständigheter an.
aen de Jntekning ä fast Egendom. Eders Majit
ar i detta ändamäl til! Riksens Ständers pröf.
ing fyra ser still da stadgande» föreslagit och
Esens Ständer fä nu, sine i anledning deraf
»tade beslut, Eders Maj:t i underdänighet
stverlemna.
Det Första stadgandet: "att derest ägaren
hwars fasta Egendom Jntekning blifwit sökt,
ulle innan wed.rbörande Domare öfwer Incknings.
ansökningen sig fluteligen utlätit, aningen
med döden afgä, fasta egendomen till
iwor person öfwerläta, eller till Borgenärer,
a ail sin Egendom genom Eoncours afstä, mä
chleknings. ansökningen derigenom icke anses
rsalla, utan sökandens rätt, efter hwad All.
länna Lagen och denna Författning i öfrigt
uder, pröfwas och bestämmas:" hafwa Rikms
Ständer anset! böra säsom allmänt gälla»-  e Lag antagas och stadgas.
I afseende pä det Ändra stadgandet hafwa
dag lisl Gäldenärs bärande deröfwer, denne—» - m ^ c>, . k . :
stulo inna» samma taa inlrässal sSkt astrjd«k.R1' °">
förmon, sädant icke mä betaga en i alla andra
afsecnden 'Ullqilltig Jntekning den iverkan, att
medföra fönnonsrätt, har Eders Maj.t genom
Nädig Propsttoion lill Riksens Ständer nu före
-
f.-r sdtt Jmlknmg och San Da.naS,
genbom sökte blifwa, och för att kunna igelvm
wisanve af fordrans ogrund eller genom
ktalning befria Egendomen frän gradation,,
stgon wiss tid bör bestämmas, inom hwilken,
»>d förlust af den förmon genom Jntekningen
ä
-
84
Den n Octsber.
Den 11 October.
85
äsyftaS, Borgenären mä wara ffylldig, sä widl
ske kan, kungöra Gäldenären vin Jntekningen
och den dag Domaren till hans hörande före
lagdt: den af Eders Maj t l Räder föreslagist
tiden har dock syntö i afseende pä inrikes wi
staude Gäldcnärer wara allt för läng och deri
genom mindre befordrande af förenämd^ ända,
mäl, helst de som bo i samma Stab eller Hä
rad der Jntekningen sökeS, hwilket är det wan
ligaste fallet, borde inom nägra dagar eller gan
ska fä weckor beqwämligen kunna fä del a
Domstolens derom utfärdade Protocolls Utdrag
samt den, som bodde i den mäst aflägSne del a!
Riket, ätminstone inom högsta Inrikes Stäm
nings.tid, som är 9 weckor etter 65 dagar, ef
hälla om ärendet kunskap. I stället för de fö
reflagne 90 dagar, hafwa Riksens Ständer der
före ansett 6Z dagar, i afseende pä Inrikes bo
ende Gäldenärer, säsom tillräckelige; och i ställe
för det i Räder fsrestagne alternativ att Bor
genären, dä han ej kan förete bewis om oom
muntration, borde styrka, det Gäldenären t Man
talsffrifninqs. orten ej kunnat träffas, hafun
Riksens Ständer insett nödwändigheten att före
flä nägon sädan ätgärd, hwars bewisning del
more för Borgenären mindre sivär dels möjlig^
wis mera bidragande till det egentliga ändaniD
let att Gäldenären om ärendet mätte erhäll
kunskap. Af besia skäl hafwa Riksens Stände!
i afseende pä den af Eders Kongl. Majit för^
stagne 2:dra punkten öfwerenskommit om ctt s>
lydande stadgande:
"Del
''Den Borgenär som Jntekning sökt, men
dä Gäldenären är inom Riket boende icke inom
6z dagar derefter af Domarens deröfwer med.
delte Protocolls Utdrag lemnat Gäldenären del,
eller om denne i sitt hemwist ej träffas kunnat,
samma Protocoll ä hans husdörr i tillkallade
twcnne wiltnens öfwerwaro fästat, bör nägon
förmon af den dä sökte Jntekningen icke till
godo njuta. Är Gäidenärens wistande okändt,
eller ä Uirffes Ort, mä Jnteknings. sökanden
wid lika 'äfwentyr och inom lika tid, hafwa ä
närmaste Post. Contoir fogat behörig anstallt
om införande af Kungörelsen härom sä wäl uti
Stockholms Post-Tidningar trenne (zme) gänger
som en gäng uti Hamburger Tidning. Och bör om
detze Åtgärder bewis till Domstolen wara ingiswit
ä nästa Rättegängsdag eller Ting som in.
träffar efter zo dagar ifrän den tid, dä nämde
ätgärder bordt wara widtagne, allt wid förlust
af den dä sökte Jnteknings. formvnen, derest
Laga förfall ej styrkas kan."
Wid det af Eders Majit förestagne Tredje
stadgandet, hafwa följande betänkligheter Rik
sens
Ständer förekommit. Detta stadgande
skulle innebälla ett undantag ifrän den första
punkten. Wid jemförandet af undantaget med
regeln har den betänklige följd synts uppstä,
att om Gäldenären inom de 50 dagarne, utan
att föryttra den Jnteknade Fastigheten, sökte
Cesiion, skulle, om fastställelsen ej före Cesiion
skett, Borgenären förlora sin förmonsrätt, men
om dercmcl Gäldenären inom samma tid förut
för.
86 Den 11 October.
föryttrade egendomen, och derefter sökte Cefion,
ägde Borgenären sin panträtt emot köparen i
behäll, hwaraf äter skulle följa, att Intckningssökanden
ägde mera fördel as ett dubbelt G.ckdenärens
swek än af ett enkelt, som ätminslvne
icke beröfwade de andra Borgenärerne hwad af
fastighetens wärde öfrigt wara kunde. Harwid
hafwa Riksens Ständer nogsamt insett nägon
anledning wara att befara, att Gäldenärer dä
de befinna sig i obeständ möjligen kunna gifwa
wink ät wista Borgenärer, att genom Jntek.
ning betäcka sina fordringar. Men dä förlusten
af Intcknings. förmon äfwen kan träffa
dem, hwilka med Gäldenären icke colluderat och
nämde befarande dcstutom icke kan gälla i de
C-oneourster som efter dödsfall genom urarfwagörelse
uppkomma, hafwa Riksens Ständer, dä
tillika är ostridigt, att Gäldenär genom en tidigare
eller senare ansökning om Cestion icke
bör kunna Borgenärs rätt förwerka, i detta
förestagne stadgande ej trott sig kunna ingä.
- Till det Fjerde stadgandet, hwilktt Riksens
Ständer bifallit sä lydande: "Att dä ä fast
Egendom Jntekning blifwit sökt, men Domaren
ej öfwer den skedde Jntekningens beständ sig ut.
lätit, det dä stall Concours. Domaren tillböra
att frägan om Jntekningens beständ upptaga
och pröfwa," hafwa Riksens Ständer beflutit
att foga följande tillägg:
"Att Gäldenären som i alla fall bör an.
staffa Grawations-bewis frän Intcknings. Do.
maren, hwars stadighet det alltid warit och
är,
Den 11 October. 87
Lr, att stikå bewis, när sädant östas, emot lö.
sen meddela, äfwen ma äl-aga bos honom an.
mäla, att Cestion blifwit sökt^ samt bewis der,
o-m för Intcknings. Domaren förete.
Och hafwa Riksens Ständer till detta til.
lägg ansett sig wara befogade, enär JntekmnqS.
Domaren synts böra hafwa kännedom om hwad
i afseende pä Jutekningen förefallit; bwicket ålit
Riksens Ständer Eders Masits Näd'gste prosnina
och fastställelse i underdänighet fä under-,
ställa.
Riksens Ständer framhärda, m. m>.
VpxllA «ck x»älc1nä !>o; rllr 5r?n6en rien ir Ociok. I8l»-
Stormäktigste Mernädigfte Konung.
^)ä Riksens Ständer kommit i erfarenhet att
författare uppträdt, hwilka med förgätenhet af
Lagens föreskrifter och Samhällets fordringar
ät allmänheten i tryck framställt sädane vindö,
men och yttranden, hwilkas widare utspridande
antingen skulle leda till upplösning af SamhällZ.
lefnadens heligaste band eller äter blottställa Fä«
dernssland t för de wäd^r, hwarifrän det med
de mest smärtande uppoffringar blifwit räddadt:
att man tillälit sig den i wärt land 'okända tilltagsenhet,
att i offentliga Blad ej allenast hälla
loftal öfwer, wäldsgerningar, utan ock, under
86 Den n Ootober.
Rikets r>u församlade Ständers öfwerläggnin.
gar i ett det wigtigaste ämne för samtid och
efterwerld, inga i sä beskaffade yttranden att
främmande Makters Sändebud funnit sig för.
anlätne päkalla Regeringens uppmärksamhet.
Dä Riksens Ständer erkänna, att enligt Stats.
Lärans föreskrifter hos Nationer och Stater
som med hwarannan stä i wänligt och fredligt
förhällande Regeringarue äga den mest vin.
stränkta rätt, att af den andra Maktens under,
sätare med warsambet och aktning bemötas och
omtalas. Dä pä sädant sätt föranledde freds,
brott ofta kunde medföra lika om icke mera
skadliga följder, än genom upprorsstiftande för
Samhället kunna uppkomma, hafwa Riksens
Ständer, som ansett skrifter af denna halt böra
räknas bland brottslige försök att störa Rikets
lugn och säkerhet, till undwikande deraf att
5-§-6. Cap. Misigärnings-Balken, enligt hwil.
ken, jemförd med hwad Kongl. Förordningen
af den 20 Januarii 1779 angäende ändring l
Allmänna Lagens stadgande uti ätskillige rum
innehäller, sädane brott böra afdömmas, skulle
kunna anses ändrad genom Kongl. Maj-ts och
Riksens Ständers den 9 Mars innewarande är
fastställde Tryckfrihets Lag, beslutat, att öfwer
berörde §. 6. Cap. Misigärnings. Balken stad
ga
färda en sä lydande förklaring: "Att
om öfwer främmande folkslag och deras Rege.
ringar, med hwilka Riket är i fredligt och wän.
skapligt förhällande, yttranden i tryckt skrift förekomma,
som Tryckfrihets. Comiteen, hwars ut
-
Den ir Ockober. 89
läkande genast wid undersökningens början bör in.
fordras, förklarar tydligen förråda de^ brottsliga
afsigt, att hos sädan Makts undersätare »väcka
och underhälla misinöje med desi Regering och Ne.
geringssätt, eller innehälla rykten och berättelser
om sädan Makts regering eller härwarande Sän.
debud, hwilka, enligt samma Comirees utsago
äro säsom förklenlige och till misisämja ledande
att anse, Författaren deraf eller ock Boktrycka.
ren, derest han Författaren ej uppgifwa kan,
genast mä gripas, och med afseende ä brottets
beskaffenhet efter ofwanberörde Lagens rum sträf,
fas samt skriften confiskeras, eller, derest det
förut präliminaritcr fkedt, samma conffikation
Lagligen stadfästas; hwilket Riksens Ständer
härmed fä till Eder Kongl. Maj:ts Nädiga
pröfning och stadfästelse i underdänrghet öfwer,
lemna.
Riksens Ständer framhärda m. m.
Upplia ock »oäk!ncl ko; sIlL 8r^näen Il Octod. i8i».
SLormäktigfte Allernädigste Konung.
^ anledning af det stadgande Kongl. Kam.
mar-Collegii Kungörelse af den 2v Maji 1799,
angäende förbättring i 178Z ärs Landtmäteri.
Tara 12. Mom-, att i fall Landtmätare ej god.
willigt utbekommer sitt arfwode, Konungens Be.
fall.
Zo. Den 11 October.
fallningsbafwande derom bör anlitas, hwilken^.
utan uppehåll, genast äger lemna nödig dand-,
räckning tiri utmätning, dä förrättnings, man.'
nen för sin räk ings riktighet anfivarar; har
hos Riksens Ständer lräga uppstätt, huru de
dermed förknippade olägenheter skulle kunna af»,
hjelpas. Detta stadgande stall neinl. hofwa blif.
wit sä forstätt, ftin skulle Konungens Bewll.
ningshafwande äga, att utan c mmunication.
och jordägarens hörande, samt säledes utan
egentlig pröfning, bifalla utmätning ä den stim.
ma Räkningen innehäller, hwaraf följde, alt
fastän i samina Moment medgifwes, det jord.
ägaren som sökt bl-fwit,' mä inom witz tid fä
ätala Räkningen för kuvad den innefattade mek
än sig borde, samt dera erhälla Konungens Be.
fallningshafwandes Utslag, jordägaren dock kunde
blifwa nog lidande, enar, sedan Landtmäta»
ren undsätt sitt arfwode, wm ofta kunde inne.
fatta bela förrättningens liquid. werkställigheten
af det äterstäende arbetet likasn^t länge utebbfwe,
och Landtmätaren till äfwentyrs emedler.
tid erhölle transport till annan ort, eller med
döden afginge, i hwilka fall ersättningen antingen
wore aflagsnad eller omöjlig och merendels
utsökandet deraf förenadt med sä mycken kostnad
och bestvär, att jordägaren helst wäster att wid
första stadan läka bero.
För att i detta afseende undanrödja alla
swärigheter, men tillika försäkra Landtmätare,
hwilkas buswudsakliga inkomster besti i arfwo.
dcn för priwata förrättningar, att sä snart ste
kan.
Dcn 11 October. 91
kan dctze arfwo'en utbekomma, hafwa Riksens
Ständer till ändring i ofwanberörde föreskrift
förenat sig om ett sädant stadgande: ''Alt dä
Landtmätare hos Konungens Befallnu.gshaf.
wande söker handräckning till utmätning af sitt
arfwode för priwata förrättningar, hans ingifva
Räkning ej mä anses utmätnings-gilld förr
än densamma elter wederpartens hörande blif.
wit i enlighet med Landtmäteri-Taxan eller ser.
sttldte öfwerxnskommelser af Konungens Befallningshafwande
pröfwad , samt derest Konungens
Befallningshafwande skulle finna skäligt det in.
nan förrättningens stut större eller mindre del
af arfwodet mä fä af Landtmätaren uppbäras,
sädant icke mä bewiljas utan emot borgen af
tivenne wederhäftige män, de der en för begge
och begge för en answara för de uppburne med.
lens äterbärande, r händelse Domaren pröfwac
att Landtmätaren sin stylldighet icke fullgjordt."
Och fä Riksens Ständer härmed detta förslag
Eders Kongl. Maj.ts Nädiga sanction i underdänighet
underställa.
Riksens Ständer framhärda m. m.
UxpIM ock goäkZn<1 kor rN» 8r!näen elen ll Octob. I8io.
Stormäktigfte Allernädigste Konung.
^ betraktande deraf, att enär Fabriks.Jdkare
och HandNverkare till bestyrkande af sina för.
-drill
-
9L Den 11 October.
dringar äberopat Räkning öfwer sin tillwerkning,
sädane Räkningar wid Domstolen icke an«
setts medföra rätt till betalning, har hos Rik.
sens Ständer fräga blifwit wäckt om ett stad.
gande, hvarigenom Manufakturisters och Hand.
landes säkerhet ytterligare kunde betryggas. Dä
Riksens Ständer ansett, att wäl icke blotta Räkningar,
utan endast säranc som pä wcrkelig och
ordentligen ford Bdk öfwer hwad utborgat och
betaldt blifwit sig grunda, det »vitsord kan till.
erkännas, som 17. Cap. 2. Z. Rättegängs Balk.
medgisrver; äswen som, ett sädant »vitsord, en.
ligt Kongl. Förordningen af den 28 Iunii 1798
L. §. icke kan äga rum, i afseende pä waror,
som parti, wis utborgas pä tre eller flere mä>
naders anständ med betalningen; men att hwad
andra utborgade waror beträffar, hwar och en,
som ordentlig Bok öfwer handel och köpenskap
förer, bör äga den bewisningsrätt ofwan äberopade
Lagens rum tillerkänner Manufacturister
och Fabrikanter, hwilkas köpe-nfhandlingar, enligt
sakens natur och Handels Vallens 1. Cap. 4. och
9. §. §. ofelbart under handel och köpenskap begri.
pas, och hwaröswer, dä tillwerkningen är större,
Bok nödwändigt mäste föras, hafwa, till förekom,
mande af orätt tillämpning, Riksens Ständer ber
skutat öfwer 17. Cap. 2. §. Rättegängs-Balken en
sä lydande förklaring: "Att det witsord, hwil.
ket enligt 17. Cap. 2. §. Rättegängs-Balken,
jemförd med Kongl. Förordningen den 28 Jun.
1798- §- 2. tillkommer ben som till bestyrkande af
fordran för utborgade waror äberopar Böcker
Den 11 October. 9Z
öfwer handel och köpenskap, äfwen sträcker sig
till waru. tillwerkare, hwilka öfwer sin rörelse
Bok och Räkning behörigen hälla eller hälla läta.
Hwilket härmed till Eders Maj-.ts Nädiga pröfning
och stadfästelse i underdänighet öfwerlemnas.
Riksens Ständer framhärda m. m.
ock »oälclnä kor Ki6cl. ock ^.äeln c!, n Octob. rgrs,
- - - - prelie - 5tI,i6ek <!. 11 - - -
- - - Lorzare-8iän6sl cl. ii - -
- - - - Loncle- 8l!näek 6, IZ - -
Stormäktigste Allernädigste Konung.
Riksens Ständer hafwa, med den anledning de
af Eders Maj ts Nädiga Proposition erhällit, warit
betänkta att utse medel till bestridande af de kosina,
der, som i och för Riksdagens skuld äro oundwik,
lige. Riksens Ständer inse nogsamt att detze kost.
naders blifwande werkliga belopp icke med säkerhet
kan bestämmas, men dä i alla fall de medel som
dertill blifwa utsedde böra behörigen redowisas,
hafwa Riksens Ständer efter de upplysningar
om erforderlige tillgängar, de af Eder Maj:tS
Nädiga Proposition, sä »äl som genom egna un.
dersökningar kunnat inhemta, samt med afseen.
be ä den tid, inom hwilken Riksdagen förmo,
deligen kan afstutas, till Riksdags, kostnadernes
bestridande anslagit en ungefärligen beräknad
Summa af 150,000: R dr., dä derunder tillika
blifwit inberäknade de utgifter som till emottagande
af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen och
94 Den 11 October.
Desi Höga Famille blifwa oundgängliga; och
komma desia 190,000: R:dr. att förffottsivis
af Riksgälds.Contoiret utbetalas, emot. ersättning
pä samma sätt och af samma lillgängar
som, till betäckande af det förskott Riksgälds.
Contoiret bör utbetala till kostnaderne för Hamnstängningen
samt lugnets äterställande i Hus.
wudstaden, blifwit anstagne; hwilket allt Ncksens
Ständer Eders Mant härmed i underdä,
nighet fä tlllkännagifwa.
Riksens Ständer framhärda m. m.
VppIM ock goökloä kos K:6<I. ock ^ä-ln 6. Ir Octok. rFik).
^ - kseAe^8tRn<ist k. n - ..
- - - - öor^»rc-5l8näet 6. II - - -
E - - - 8on6e-.8c1n6cr ci. ,7 - -
Stormäktigste Mernädigste Konung.
^^enom Nädig Proposition har Eders Masit
till Riksens Ständer yttrat Dest Nädiga önssan,
det mätte medel anstäs till Pensionar för sivärt
blesierade Officerare och Under. Off cerare inom
Eders Majus Annee och Flottor. Riksens Stän.
der, som med den känsla af deltagande detta
ömma och angelägna ämne förtjenar, tagit detsamma
i noga öfwerwägande, hafwa, dä de
ansett säsom den storsta rätnvisa, att den som
tappert stridt för fäderneslandet, och frän kri»
gets faror och mödor äterkommit urständsatt att
full»
Den ii Octvbek. 95
'Molja den bana ät hw-.lken han sig uppoffrat,
mätte ätmii stone ryuta en nödtorftig bergning
för de äurstäende tagarne af sin lefnad, samt
dä te tillika fmmit angelägenbeten att, dä de
i u i. tienst stäende blcsierade Officerare och Under-Offe
rare, eburu till tjenstgöring vförmög^
ne, icke utan härd orältwim kunna twingas att
bortbyta sina knappa L uungs. förm ner mot än
knappare Pensions, willtor, Kongl. Mast mätts,
försä.tas l tillfälle alt genom anbud af en för'
deras nödtontiga bergning lämpad Pensions»
Summa förmä desie till afskedstagande, och att
sämedelst lemna rum för tjenstbar! Befäl wiv
Armeen, med största tillfredsställelse sett sig äga
utwäg att till detta behof pä Stat anflä en
Summa af 5900: R:dr. ärligen. Dä Riksens
Ständer sig förbehälia, att i sammanhang med
lillgängarne till andra utgifter fä uppgilwa utwägarne
äfwcn till denna, fä de nu detta sitt
kksiut härmed till Eders Mast i underdänighet
öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda m. m.
DxxlM ock xoc0c1»<j do» rU» Lllnäoo öso rl Qclok. izio.
Stormäkligste Allernädigste Konung.
^)os Eder Kongl. Maj.r fä Riksens Ständer
i underdänighet anmäla deras besiut rörande
ett
96
Den 11 October.
ett tillagg till 14. i Riksens Ständers Ju.
stitiä. Ombudsmans Instruction. Dä i berörde
§:s slut finnes stadgadt att denne Riksens Stän.
ders Embetsman, wid hwarje Rcksdag bör t-il
sine Principaler aflemna en allmän redogörelse
för sin förwaltning af det honom anförtrodde
Embetet, samt deruti utreda Lagstipningcns tili.
ständ i Riket, anmärka brister uti Lagar, Författningar
af allmänna HuSHZllningen, samt
uppgifwa Förslag till deras förbättring, har det,
till fullständigbeten och ett säkrare »vinnande af
det äsyftade ändamälet, att Riksens Ständer
genast wid hwarje Riksdags början, mätte er.
hälla nägon allmän kännedom af besia ämnen,
synts Riksens Ständer höra, att Justitiä-Om.
budsmannen äfwen äladcs en redowisning inför-
Riksens Ständer, om de af deras wid fö.
regaende Riksdag fattade beslut och hemställ,
ningar, som wunnit Eders Masits bifall och
blifwit werkställde.
Riksens Ständer hafwa derföre önstat, att
wid flutet af denna §. ett sä lydande tillägg
mätte bifogas:
"Justttiä-Ombudsmannen äligger äfwen,
att wid hwarje Riksdag för Riksens Ständer
uppgifwa, hwilka af deras wid sist förslutne
Riksmöte fattade beslut och gjorda hemställnim
gar, blifwit af Konungen gillade, utfärdade och
i werket ställde"
Pä hwilket beslut Riksens Ständer, dä
ds detsamma nu till Eders Majus Nädiga prof.
ning kfwerlemna, om Eders Mafits stadfästelse
r undervänishet anhälla.
Den 11 October.
97
-eli kror X6e1n elen rr OÄod. r§rs»
- - elen n -
- 6orA2rc?-8ränä«L ilen n
» Lonäe»8tHnäet ilen rr
Stormägtigfte Allernädigste Konung.
Ä?ed afseende derä att Riksens Ständer oförmodadt,
nysi efter ett afflutadt längwarigt Riks.
möte, nödgadts sammankomma, och dels beflu.
tat att nu bufwudsakeligen befatta sig blott med
sädana mäl, hwilka onndwikeligen mäste afgoras,
dels icke funnit stäk att upptaga och ä nyo
gransta beslut, hwilka sä nyligen blifwit fattade,
att wänge deraf ännu icke hunnit werksiällas,
och de fleste ej af erfarenheten kunnat prof.
waöj hafwa Riksens Ständer beslutat, att alla
de Arender som under sist förslutne Riksdag
blifwit afgjorde, och öfwer hwilka befluten till
den nästföljande stulle blifwa gällande, samt sälebes
nu bordt äter förekomma, stola i anseende
till den korta mellantid, som sedan förra
Riksdagen förflutit, nu säsom under samma
willor fastställde anses; och fä Riksens Ständer
da de detta beslut till Eders Maj:t i underdänighet
ofwerlemna, lika underdänigt anhälla,
det täktes Ebers Mast, efter Ämnenas
beskaffenhet, i Räder läta besia beslut till werk,
ställighet befordra.
Riksens Ständer framhärda rc.
Bihang. III. D. N:o iz, 14.
Uxp.
Den rr October.
Uxxlsit ock xo6k5n6 lior kiöcl. ock ^6«ln äen li OÄod,
kreHe-8k§n<tsc öro il
LorAsre-HlInclek 6en n - >
Lon«Ie-8k!iiäsk <!en IL °»
Stormägtigste Allernädigfte Konung.
3?är Riksens Ständer wid sistleden Riksdag,
i följe af Eders Masits Nädiga Proposition,
bcflöto för detta Konung Gustaf Adolphs
och desi Familles afläAnunde ifrän Sweriges
gränsor, blef den underhälls-summa, som honom
anflogs, bewiljad under samma förbehäll
som den först begärdes, nemligen iagtlakandet
af det närwarandcs lugn och framtidens säker,
het. För att ytterligare widtaga alla försigtig,
hets mätt som till minnande af detta ändamäl
kunna erfordras, och esler hos Riksens Stän.
der förekomne anledningar, hafwa Riksens Stän.
der nu bestutit:
r.o Att till förtydlingande och för att gif.
wa mera fullständighet ät deras redan förledit
är fattade beflut, rörande för detta Konungens
och desi Familles flyttning och wistande utom
Riket, ytterligare förklara: det desia beflut in.
nefattade det wilkorliga förbehäll, att hwarken
f. d. Konungen eller nägon af desi Famille fful.
le beträda Sweriges gränsor: om hwilket bestuts
widmagthällande, och till minnande af det
dermed äsyftade allmänna lugn och säkerhet,
Riksens Ständer ät Eders Masit uppdraga och
nu i underdånighet anhälla det mätte utan hin.
Den ii October. 99
der af nägot annat afseende, alla till ändamälet
nödige mätt och steg widtagas.
2:0 Att om f. d. Konungen- eller näaon af
desi Famille skulle ak gällande orsaker sinna sig
föranlätne att wistelseort förändra, bör det ske
med Swensta Regeringens wetstap och bifall,
sä framt de wilja blifwa i Åtnjutande af den
underhällssumma Riksens Ständer dem bewiljat.
Z.o Akt dä f. d. Konungen affägsnar sig
frän sin Famille, äger han icke att lyfta mera
än räntan för bans enstildta förmögenhet, utgörande
23,582 Riksdaler Swenstt Banco, samt
de ,v,oov Riksdaler samma mynt som Riksens
Ständer honom enskildt tillagt.
4:0 Att det äterstäende af underhällssum.
man tillkommer alltid i sädant fall f. d. Drottningen,
att för sin och sina Barns räkning, sä
länge desie äro omyndige emottaga och Disponera.
Hwilket beflut Riksens Ständer nu till EderMast
i underdänighet fä öfwerlemna re.
Utdrag af Högloft. RidderffapetS och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Örebro den n Ottob. 1810.
S. D. ^ anledning af förekomna änmärkningar
wro Banco. Utskottets den 3 October pä
bor
-
Ivo Den 11 October.
bordet lagda, och nu ä nyo föredragne Memorial,
innehällande Utskottets utlätande l afseende
pä Konungens Nädiga Proposition om mebel
till Jernwerks-handteringens upprätthällande,
blef detta Memorial till Banco. Utskottet äterremitteradt.
Or supra.
kx krotocoilo
O. 8jlverliolps.
Utdrag af Högloflige Ridderssapets och
Adelns Protokoll tvid Urtima Riksdagen
j Orebro den n Octob. igro.
S. D. 89id förnyad föredragning af Lag.
Utskottets den 2 i denna mänad pä bordet lag.
de Memorial rörande Herr Liljeströms motion,
om nödiga försigtighetsmätts widtagande,
i afseende pä f. d. Konungens »vistelse-ort, ansäg
Högloft. Ridderffapct och Adeln, dä denna
fräga redan genom Ridderffapct och Adelns be»
flut öfwer det Serskildta Utskottets Betänkande i
i samma ämne war afgjord, nägon Lfwerlägg.
ning af Lag, Utskottets Memorial icke äga rum.
rvprs.
Lx ?rotc^ollo
L. 8ilveriloip».
Utdrag
i
Den 11 Lctober. ror
Utdrag af Protokollet, hållet hos He.
derwärda Bonde. Ständer wid Urtima
Riksdagen i Orebro den i r Ottober
1810.
S. D. öOewillnings. samt Allmänna Beswärs-,
och Oeconomie. Utffottens gemensamma utlätan.
de af den 2 i denna mänad öfwer Kongl. Maj:ts
till Riksens Ständer den iz sistl. Septewber i
Räder afgifne Proposition, angäende rätiighet
för Carlscrona Stad att hädanefter, som hittills,
fä utöfwa Bränwinsbränning och distille.
ring genoin ett Bolag och »vid ett enda sammansatt
Werk, blef ä nyo föredragit och af
Bonde-Ständet till alla delar bifallit. Ot supra.
Tx ?rot»collc>
6abriel Oämanv.
Utdrag af Protokollet^ hället hos Bonde-Ständer
wid Urtima Riksdagen i
Orebro dm n Oktober 1310.
S. D. tillägg tvid 14 §. af Jltstruetio.
nen för Riksens Ständers Justitiä. Ombudsman,
hwilket pä af Proftstoren Doctor Almqwist
gifwen anledning, Constitutions.Utskottet föreslagit
i Memorial af den Z dennes, som näst.
föl.
lös Den rr October.
följande dagen hos Ståndet blifwit uppläst och
lagdt pä bordet, wardt nu wid förnyad föredragning
gilladt. dlr soprs.
Lx psvtocollo
(-»briel Oämann.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bon.
de-Ständet wid Urtima Riksdagen t
wrebro den n October 1810.
S. D. 8^id förnyad föredragning af Stats.
Utskottets den 4 dennes pä bordet lagda Betän.
kande, af den 24 sistl. September, i anledning
af Kongl. Masits i Räder, den zo nästförutgäende
Augusti till Utskottet afgifne Proposition,
om de pä Allmänna Indragnings. Staten uppförde
Extra Löner och Pensioner, blef detsamma,
i anseende till gjorde anmärkningar, till
Utskottets widare ätgärd äterremitteradt. Ut
ruprr.
Lx ?rotocolls
62.bri'sl ÖämLna.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bom
de-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den n October 1810.
G. D. 28id förnyad föredragning af Bewill.
nings-Utffottets den 4 i denne mänad pä bordet
lagda Utiätande af den 2 dennes öfwer den
för
-
Den 11 October.. 10Z
förklaring, Anders Olofsson frän örebro
Län i Memorial, som Bonde-Ständet remitterädt,
sökt af wisie delar i Bewillnings. Förordgen,
blef detta Utlätande i allt gilladt. Ur suprs.
Lx krotocollo
(^sbriei Öämrma.
Utdrag af Protokollet, hället hoS Bonde-Eländet
wid Urtima Riksdagen L
Orebro den. ir October iLia.
G. D föredrogs ä nyo Bewillnings. Utskot»
tets pä bordet lagda Utlätande af den 2 i denns
mänad öfwer Majorens von Kruus's till
Högloft. Ridderskapet och Adeln ingifne och remitterade
Memorial, angäende medel att lätta
och. försäkra taxeringen, och uppbörden af den
Bewillning, Officerare och Tjenstemän wid Regementerne
böra erlägga p och blef samma Utlätande,
innefattande ett tillägg wid slutet af
6. Mom. g. §. 3- Art. af Bewillnings. Förordningen,
. i allt. godkändt. vr supr».
Lx ?rotoco!Io
bLbrisl Öäwsoo..
Utdrag af Protocollet, hället HoS Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Orebro den n October 1810»
<S. D. §fter det Bewillnings. Utskottets den 2
dennes meddelade utlätande öfwer Borgmäsiar
neS
-
ro- ven n October.
neS Palmborgs, Nensens och Ullbergs
samt Brukspatronen Bjuhrs gjorde anhällan,
att den förskoning i Bewillningen, som wid sista
Riksdag blifwit förunnad Städerne Uddewalla,
Ämäl, Upsala och Ostersund samt Jnwänarena
i Westerbotten och den norr om Öre Elf bcläg.
ne del af Nordmalings Socken, mätte till nästa
Riksdag fortfara, nu ä nyo föredragits, bifölls
samma Utlätande af Bonde. Ständet. sä att
förrnämde Städers och Orters Inbyggare skulle
njuta till godo den förskoning dem, i 8, 9, ro.
och 11. Mom. 4. §. i. Arr. af Bewillnings.
Förordningen, wore tillsagd till nästa Riksdag.
ruxr».
blx ?rotocolis
Lsbriel Öämarm.
Utdrag af Bonde.Ständets Protokoll,
hältet wtd Urtima Riksdagen i -dre.
bro den n October i8io.
S D. 8)ewillnings.Utffottets den 4 i denne
rnänad meddelade, pä bordet lagda Utlätande, i
anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga Propost.
tion till Riksens Ständer, angäende nägre unLerdänige
ansökningar om eftergift af Bewill.
ning, blef, wid förnyad föredragning, gilladt.
l-lt SUP».
Rx krotocollo
6abrist Öämsno.
Utdrag
Den ir October: rvZ
Utdrag af Bonde-Ständets Protokoll
hältet wid urtima Riksdagen i i)rebro
den n Oktober iZio.
S. D. ^^ifölls Allmänna Beswärs. och Oeco,
nomie-Utstottets den 8 sistlidne September med.
delade, pä bordet hwilande Utlätande öfwer
Iouweleraren Holmers af Wällofl. Borgare.
Ständet till Utskottet remitterade Memorial,
angäende Gesällers hänförande under Tjenstehjons-Stadgan.
Or suxr».
Lx ?rotocollo
Oabrisl OämLna.
Utdrag af Protokollet, hället i Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärsoch
Oeconomie. Utstött den n Octo.
ber ltzro.
S. D. 8ät Utffottet sig föreläsas Handlingar,
ne, rörande de hoS Wällofl. Borgare-Ständet
gjorde anmärkningar i anledning af Utskottets
yttrande uti den af Herr Holmer wäckta fräga
om Gesällers hänförande under TjenstehjonsStadgan:
och beflöt Utffottet att till sivar härck
förklara, att Utffottet icke ansett det tillkomma
sig att pröfwa, huruwida berörde fräga rätts.
106
Den 11 October.
Dsn 11 October.
107
ligen more ett ämne för Borgare. Ständets en.
skilda beswär, sedan bemälte Ständ, pä hwilket
en sädan pröfning syntes egentligen bero, behagat
till Utskottet remittera samma fräga, samt
att Utskottet, i owisihet om den af Herr Hot
mer föreflagne förändring i Skrä-OrdningenS
föreskrifter kunde pä nägot sätt röra Borgare
Ständets Privilegier, funnit lämpligast att
detta ärende wid nuwarande Urtima Riksdag
icke till hufwudsakelig pröfning skulle upptagas,
emot hwilket yttrande nägon erinran ifrän de
öfrige Respective Riks-Ständen ej blifwit Utffottet
meddelad. Oe supr».
kx ?rotacol!o
Orri v. 8IcogmLki.
Utdrag af Protocollet, hället i Riksens
Högloft. Ständers Allmänna BeswärSoch
Oeconomte-Utskott den ri October
1810.
S. D. I^pplästes ett ifrän Wällofl. BorgareStändet
meddeladt Protocolls Utdrag, med anmärkningar
wid Utskottets afgifne Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:tS Nädiga Proposition
om skyldigheten för alla att deltaga i
wärdén af de Fattige, m. m., och beflöt Utskottet
att till swar pä berörde anmärkningar förklara:
1.0 Att
1:0 Att Utskottet, i anledning af Kongl.
Majtts Nädiga Proposition, funnit sig böra
tillstyrka de uti desi betänkande upptagne afgifter
och föreskrifter, för att provisionelt befrämja
de Fattiges säkrare underhäll, intiildesi, enligt
Riksens Ständers wid sista Riksdag i underdämghet
yttrade önskan, en allmän Författning
om Fattigwärden i Riket efter föregängen undersökning
af alla dertill hörande omständigheter,
kunde wid nästa Lagtima Riksdag blifwa
fastställd.
2:0 Att Utskottets mening wore, det de afgifter,
som wore föreflagne att af allt Sjöfolk
wid förhyrningen erläggas, skulle utgä jemte
det bidrag till de Fattiges underhäll, hwartill
hwar och en icke desimindre wore förbunden i den
Församling, der han funnes Mantalsskrifwen,
och utan afseende pä de förut wanlige afdrag
till Sjömanshusen; att Utskottet ansett de föreflagne
afgifterne wara sä mättelige att stät till
klagan deröfwer ej syntes äga rum, helst dä
man betraktade att Sjömän, genom deras lefnadssätt,
icke sällan ökte antalet af dem, som
mest wore i behof af andras understöd; samt att
Utskottet funnit billigt att ifrägawarande afgif.
ter skulle betalas äfwen af Utländskt Sjöfolk,
som i Swensk hamn förhyrdes, emedan dylike
afgifter pä flere utrikes orter affordrades Swenske
Sjöfarande.
Zlv Att Utskottet uti desi förslag ej upp.
räknadt andre till en Skeppsbesättning hörande
personer, än de som funnits nämde dels uti
Kongl.
io8 Den ri Ockoker.
Kongl. Maj:tS Nädiga Proposition, dels uti
den af Directionen tvid Amiralitets, Warfs och
Orgryte Församlingars Fattigwärd. Inrättning
till Kongl. Mast ingifne undcrdäniga Ansökning,
hwaraf Utskottet erhällit del; men att
Utskottet ansäg Lär. Styrmän lämpeligen kunna
uppföras till samma afgift som Styrmän, samt
Timmermän och Constaplar tillika med Lätsmän,
Matroser och Jungmän.
4.0 Att Utskottet förmodade det ingen Församling
fanns, der ej nägot omröstningssätt
wore wedertagit, till bestämmande af bidrag till
de Fattiges underhäll, och derföre ansäg öfwerflödigt,
att det skulle uttryckligen lemnäs hwarje
Församling öppet att serskildt bestämma omröst.
ningssättet, hwilket i alla fall genom öfwerenskommelser
kunde förändras. Hwarom Utdrag
af Protokollet skulle expedieras, blt supra.
Lx krotocollo
Larl O. LlrvAmra
-
Utdkag af Protokollet, hältet i Riksens
Högloft. Ständers Allmänna BeswärSoch
Oeconomie-ULjkott den n October
i8»c>.
S. D. Upplästes ett rftän det Hederwärda
Boude-Ständet meddeladt ProtocollS Utdrag
med
Den 11 Oktober. 109
med anmärkningar wid Utskottets afgifne Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj.ts Nädiga
Proposition om skyldigheten för alla att del.
taga i wärdén af de Fattige, m. m., och bestöt
Utskottet att till sivar ä berörde anmärkningar
afgifwa följande Förklaring.
1.0 Att de i Utskottets Betänkande förestag.
ne afgifter, som af allt Sjöfolk wid förhyrningar
borde erläggas, icke frikallade nägon ifrä»
den fattig, afgift, hwartill han säsom Ledamot
af en Församling wore förbunden, men att det
wore sä mycket mindre lämpeligt, att den afgift
som sälunda wid förhyrningen af hwar och
en Sjöfarande uppbars, skulle tillfalla den Församling
der han hade sitt hemwist, som berörde
afgift jemwäl af utlänningar borde utgöras.
2:0 Att Utskottet i anledning af det derom
i Kongl. Maj.ts Nädiga Proposition införde
förbehåll, tillstyrkt, att öfwerenskommelser om
afgifter till de Fattiges försörjande skulle, likasom
wauligen andra allmänna föreningar, till
Kongl. Maj:ts Nädiga stadfästelse öfwerlemnas;
men att Utskottet ansäg det wara utom all fräga,
sä wäl att i detta ämne, i behörig ordning
fattade serssillde beslut ägde kraft till werkställighet,
utan att behöfwa hos Kongl. Maj.t i
underdänighet anmälas, som att hwarje Församling
hade fri dispositions, rätt öfwer deir
Fond, som hwar och en till sine Fattiges underhäll
anslagit. Ve supra.
Lx ?rotocollc>
Larl V. Ltrogmsn.
Wördä
liv Den 12 October.
Wördsamt Memorial.
^ill Constitutions.Utffottet bär ifrän det He.
derwärda Bonde-Ständet blisrvit infordradt ut.
läkande öfwer Talemannens den 8 fistlioue gjor,
da »vägran af Proposition pä den af Riksdags,
mannen Anders Joachimsson i Ständet
wäckta motion, rörande KungSgärdarnes för.
säljning. Sä mycket Utskottet af det meddelade
Protocolls. Utdraget kunnat inhämta, »var
srägan om Kungs, och Kungs Ladugärdars För.
waltning, i Stats. Utskottets Betänkande före.
flugen, första gängen hos det Hederwärda Bon.
de-Ständet före till pröfning. I stöd af 56. §.
RegeringS.Formen har Utskottet wid sädant fö.
rewettande, ansett Tale»nannen äligga, att icke
göra annan Proposition än antingen till affiag
eller bifall af Stats.Utskottets Memorial eller
ock till äterremitz, i stöd af inom Ständet
gjorde anmärkningar; i hwilket senare fall
Riksdagsmannen Anders Joachimssons ytt.
rande wisierligen kunde ätfölja äterreinisien till
Stats,Utskottet.
Om Bonde-StändetS mening, med den yrkade
Propositionen pä Anders Joachims,
sons motion, war en förändring af hivad i
Stats Utskottets Betänkande war föreslagit, war
enligt samma 56. §. Riksdagsmannen ej berättigad
att göra en sädan Proposition, dä Stän,
det ej kan befluta förändringar, innan Betän
kan
-
Den 12 October. m
kandet andra gängen frän behörigt Utskott äter.
kommit.
Skulle ytterligare Riksdagsmannen Anders
Joachimssons yttrande anses wara
en ny motion, kunde, dä den först gjordes, ingen
annan Proposition framställas, än till remitz:
men dä redan den i Riksdagsordningen före.
skrifna motionstiden »var förfluten, war icke
heller Talemannen till en sädan Propositions
gifwande berättigad.
Dä säledes Utskottet bör erkänna Talemannens
ätgärd till alla delar laglig, sär Utskot.
tet tillägga, att det ej finner sig tillständigt,
att ingä i nägon Förklaring af Grundlagarne,
som för det närwarande kunde bestämma deras
förständ och anwändning, utan endast sädane
som, innehällande förslag till nya tydligare
stadgande», till afgörande af,nästkommande
Ständer kunna öfwerlemnas. Orebro den 12
October 1310-
pä Lonstitutions. Utskottets wägnar:
-V. 6. körver. ä- Imgllsäiur.
^ lllscb/cbilcl, Haäers Leckert.
H. A. 8ilverllolxL.
112 Den 12 Oktober.
UxpIM tior klilä. ock Löeki lis» ONod. I§ro»
Wördsamt Memorial.
^ följd af remisi pä gjorde anmärkningar hos
Högloft. Ridderffapet och Adeln wid Stats-Ut.
skottets Betänkande rörande de pä allmänna
Indragnings-Staten uppförde Extra löner och
Pensioner, in. m., har Stats-Utffottet äter före.
haft detta ömtäliga och grannlaga ärende.
Wid den öfwerläggning Stats-Utskottet
derutinnan förut haft, undföll icke Stats-Ut«
ffottet de anledningar, som sig förete för underdänig
hemställan af hela detta ämne till
Kongl. MajltS Nädiga pröfning. Stats Utffottet
insäg ännu mera, att om tiden till indragning
af de ifrägawarande Extra löner och
Pensioner, hade i allmänhet blifwit ställd pä
innehafwarnes lifstid, skulle ändamälet af en
fuccesiv besparing efter nägon tid hafwa mun.
nits, med undwikande af olägenhcterne wid en
nägre fä individucr genast träffande indragning.
Men dä Riksens Högloft. Ständer wid
nästledne Riksdag fastställt wilker, som borde
iakttagas för bibehällandet af innehafwande Ex.
tra löner och Pensioner m. m. som pä Allmänna
Indragnings. Staten blifwit uppförde; och
Riksens Högloft. Ständer derjemte bestämt ti.
ten, hwarifrän »verkställigheten häraf borde taga
sin början, blef det Stats. Utskottets äligSagde,
att med lika afseende pä Riksens Hög
-
Den 12 Oktober. 115
koft. Ständers sämedelst ädagalaggde . afsigrer,
som pä föremälet för Kongl. Majus i ämnet
meddelte Nädiga Proposition, ä ena sidan till,
styrka ytterligare underdänig anhällan hos Kongl.
Mast om werkställighet af Riksens Ständers
beslut härutinnan, och ä andra sidan, att efter
bästa förmäga söka undanrödja det twifwelagti.
ga i de antagne Pensions. Grundernes tilläm,
pande.
I hwad nion Staks.Utffottet uppnätt det«
ta senare ändamälet, ankommer pä Högloft. Rid,
derffapet och Adelns pröfning. De skäl, som
afhällit Stats-Utffottet frän försöket att werk,
ställa tillämpningen af berörde Pensions. Grun.
der, hafwa blifwit framställte i det afgifne Bs«
tänkandet, hwilket Stats-Utffottet, sä i denne
del, som i öfrigt utbeder sig att fä äberopa,
emedan Stats-Utffottet icke af Anmärkningarne
derwid sinner anledning för sig att ändra sin i
ämnet gjorde hemställan.
Stats-Utffottet instämmer till alla delar r
den tankan, att en Summa i Regentens hand
till belöningar för utmärkte förtjenster, wore
nyttig att tillwäga bringa stora bemödanden till
Statens bästa. Med fägnad skulle Stats.Ut.
ffottet hafwa omfattat hwarje tillfälle att utse
en sädan Summa, om medel.dertill funnits.
Men tillfredsställelsen att hafwa beredt detta,"
med flere nyttiga ändamäl, har Stats. Utffot.
tet nödgats öfwerlemna till lyckeliqare tider.
För närwaranbe har Stats. Utskottet' mäst anse
sin önskan uppfylld, dä det funnit utwägar,
Bihang. Ull. B. N:o 1A, 16. att
214
Den 12 Oclober.
alt i alla de ärenden, som Kongl. Maj:t tiA
Stats. Utffottets handläggning framställt, gä
Kongl. Majus Nädiga och Wisa afsigter till
mötes.
Beträffande Redactionen af första Puncten
a? Pensions Grunderne, fär Stats-Utffottet till.
kännagifwa, att de deruti föreflagne undantag
böra förstäs hafwa afseende pä hwad denna
Punct i allmänhet stadgar.
Stats-Utffottet hemställer fluteligen detta
ärende till Höglostige Ridderffapct och AdelnS
pröfning. Orebro den 12 October i«io.
Den 12 October.
rr§
k! NäglotU c>cl»
Xä.Inr NeäimZleri vlgnrr
0. hamilton.
VNIoKixe LorgLre-8t!n<i«r«
1.eäLniälers vLxnsr
Obr. Oovso.
kl Näxv§r>iix« krelle-Srlivilslg
t.e>lLmäker5 vltzkrr
llllk. iVsiämsa.
kl N-iiervlrö» Lon<js-Sllnlleks
I.e6Lmäler5 vlgnri
Jonss
^aäorssson.
I,unniu«.
G.
Vxplld K05 Lon6s-5ilnckvt «1ev ^4 Oeioder lIis
Wördsamt
Memorial.
Lenom Prolocolls.Utdrag af den 6 denneS,
har det Hederwärda Bonde. Ständer meddelat
Stats. Utskottet de anmärkningar, som hindrat
a nia
-
antagandet af hwad Stats Utskottet r särskilts
Betärkanden tillstyrkt i afseende pä ätffillige
förestagne Stats-Utgifter, nemligen:
1:0 En pensisns-Stat för blesterade Gffi»
cerare och Under.(Officerare, 6,500 Riks»
' daler.
Dä Stats-Werket förut aldeles icke bidra,
ger till underhället af de utaf Fäderneslandet
förtjente Män. som i Rikets tjenst haft lif och
blod osparde, har Stats-Utffottet icke bordt un.
derläta att tillstyrka öfwerlemnandet till Kongl.
Majus Disposition af den mätteliga summa,
som Kongl. MajU till Pensioner för blesierade
Officerade och Under. Officerare i Räder äffat.
Armeens Pensions. Catzas Fond, hwarifrän af«
ffedade Officerare erhälla Pensioner, har sin upp.
rinnelse förnämligast ifrän Krigsbefälets egne
tillffotter; men Soldater bekomma gratialer frän
Krigsmanshus Casian, som bär sin hrrfwudsake.
liga inkomst frän donerade Hemman lamt inne.
hällningar pä Embetsmäns löner. Dä för öf.
rigt Stats. Werket har tillgäng till ven nödiga
summan, och de zme andre Riks. Ständen den.
samma bewiljat, lärer det Hederwärda Bonde.
Ständet icke heller undandraga sig att bifalla,
det Staten mä till det goda ändamälet bidraga.
2:0 Taffelpenningar till presidenten i Swea
Hof Rätt, i,ovo Riksdaler.
Att denna utgift är nödwändig, wisar sig
säkrast derigenom, att Kongl. Maj:t, i anseende
till
116
Den 12 Oetober.
Den 12 Oetober.
117
till de knappa löne.wilkor, som, för detta i Regerings
- Formen stadfästade Embete, förut sinnes
pä Stat, icke kunnat detsamma wid nu timad
vacance tillsätta. Den löne-tillökning af
zz; Procent, som tillfaller denne höga EmbetSman
lika med öfrige penninge löntagare, försätter
honom dock icke i jemngoda wilkor med
Iustitiä.Räd, hwilka dock i wärdighet arv under
honom. Om det Hederwärda Bonde.Sbän
Det bifaller de förestagne Taffelpenningarne, har
Stats.Utstottet i förut afgifwit Betänkande haft
tillfälle wisa, att tillgäng af Statens medel
dertill finnes, utan att behöfwa pätänka nya
utwägar.
Z:o Landt-Staterne i de nye Länen Jemt
land och Herjeådalen samt klorrbottn.
Det är Kongl. Masts rätt, enligt Rege
rings.Formen, att i Näder pröfwa och förordna,
huru Regerings.ärenden bäst mäge skötas och
förwaltas. Dä Kongl. Mast i Näder funnit
Inrättningen af de ifrägawarande nya Läner
nödig och nyttig, äligger det Riksens Ständer
att sig yttra, huruwida medel dertill pä Stat
mä anfläs. Stats Utskottet har uppgifwit, hwar.
ifrän detze medel kunna erhällas, utan nägon
ny pälaga. Det Hederwärda Bonde-Stände!
har icke anfört något skäl, som kunnat ändra
Stats.Utskottets tanka, att de nya Landt. St^
terne böra bewiljas och lika med alla andre
LandtStater pä Ordinarie Stat uppläras, eme«
dan Riksens Ständer wid sista Riksdag beflutit
att
att inga Extra Stater böra i StatS-regleringen
Lillätas.
4:o Högsalig prins Cael Augusts pen.
sionairer.
I hwarje annat fall än det ifrägawarande,
stall Stats. Utskottet icke tweta, att enligt
sin pligt afböja all anledning till Stats.Wer.
kets betungande med nye Pensioner. Men dä
Kongl. Majit förutan andre wigtiga onämde
skäl, päkallat Riksens Ständers tänkesätt för
den bortgängne Kron-Prinsens minne, fräqar
Stats.Utstottet med tillförsigt om bifall det RiksStänd,
som lifligt känner förlusten af den saknade
Fursten, om Stats-Utskottet bordt afstyrka,
att af Stats, medlen mä utbetalas de ifrä,
gawarande Pensionerne, när Kongl. Maj:t förklarat
sin wilja att de, i allt fall, af andre
medel borde utgä? Om nägot skags förbehält
derwid fästas, eller inskränkning göres i Kongl.
Masts redan tagne beslut i detta ämne, förloras
i och med det samma det wärde, som bewiljandet
bör hafwa, om det stall smara emot
Konungens afsigt och Riksens Ständers »värdighet.
5:0 pension sär afskedade Bokhällaren r
Long!. Ränte-kammaren Fabian klarberg.
Författmngarne stadga, att den 70 äriga
Tjenstemannen mä »vid afskedstagande! bibehällas
»vid sine Löneförmoner. Pä denna grund
hav
113 Den 12 October,
bar ock Norberg, som är 74 är gammal, sätt
behälla sin Lön och Arfwode, tillsammans
Riksdaler, dä han nu gätt ur tjenst. Frägan
är nu om den efter honom befordrade Tjenste,
man, skall, under Norbergs äterstäende lifs.
tid, saktia den lön, hwarom Staten honom för.
säkrat. Om det Hederwärda Bonde-Ständet
eftersinnar angelägenheten för Stats. WerketS
förnämsta Catza, Kongl. Räntekammaren, att
de personer, som der innehafwa trägne och an,
swarige tjenster, icke sakna nödig utkomst, stall
Let Hederwärda Ständet säkert icke afflä att
den ifrägawarande obetydliga summan mä, un.
der Norbergs fä äterstäende dagar, pä All,
wänna Indragnings Staten uppföras, hwartill
detzutom z:ne Ständ redan lemnat bifall.
6:o Ränta till Hamburgske Banquiererne
för pommerske Lammarens skuld samt
sjelfwa Lapitalets öfwersiyttande pä Riks.
gälds-Contoiret under wista wilkor.
De Politiska orsaker, som utgöra grunden
för sambandet emellan Swerige och Pommern
kunna icke wara ämne för Stats. Utskottet, ej
eller tillhörer detsamma att intränga i detta
sistnämda Lands styrelse och Förwaltning. Hwad
som, i anledning af Konungens Nädiga Pro.
position, det älegat StatS-Utstottet att beswara,
är frägan, om Swerige bör biträda Pommer,
sta Landet att afbörda sig en skuld, som detta
Landet blifwit äbragt genom sitt oförwällade
deltagande i en Swensk Konungs Krigs-an stal
ter,
Den 12 October. 119
ter, genom hwilka det derförutan iräkat de stör.
sta olyckor, hwarifrän det längsamt repar sig
till förmägan att bära egna skulder. De skäl
som Stats-Utskottet i sitt Betänkande framställt,
Utbeder sig Stats-Utstottet att till widlyftighets
undwikande här fä äberopa, säsom, efter Stats.
Utskottets tanka, tillräckeligen bäde upplysande
och bindande; med tillkännagifwande, att de
Z:ne andre Riks Ständen Betänkandet Killat.
Hwad Stats. Utskottet i det ena och andra
yttrat, öfwerlemnas för öfrigt till det Heder,
wärda Ständets pröfning wördsamme.ligen.
Orebro den. 12 October 1810.
Uazlokl. Ki66ertI(Lx>et5 ock k! Nngväriilxs ?reks-8ltn
H,
6sln5 NsöLmnlcrr vlgnrr liLir vLtzllsr
O. l^Lwiltoo. Ili. Weiämao.
VZ VNlotl. Lorxare-ZiZncketL, k! UecisrvLräe 8on<Ie-8tZnäet5,
vLgnrr I-eä-imörer!
Otir. b.ovea. ^ooas ^näersrsoa.
l.. L.UNMN».
Vppltir! Kor 8orxve-8lZn6et, äen i; YNober l8>».
Mördsamt Memorial.
^2edan Stats- Utstottet förehafl de ifrän det
dögtärade Borgare-Ständet remitterade anmärk,
angar wid Stats-UtstotletS Betänkande i an.
led--
120
Den 12 Octvber.
Den 12 October.
isi
angäende nägre wid Stats. Regleringen före»
kommande omständigheter, fär Srats. Utskottet
till sivar ä desse Anmärkningar först göra Hög»
lednmg af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition fla, pröfwa, förändra eller fastställa Stats»
^ Regleringen, sä i allmänhet, som i alla desi -e»
lar' Hwad som kan anses böra indragas pä
... " -»»«>.^vg«>Embets« och Tjeusienlännens Loningswsikor i do
tärade Borgane - Ständer uppmärksamt derpä, gamla Länen, i anseende dertill att desie Em.
olt som Stats utskottet i sitt Betänkande om bets- och Tjensiemäns göromäl genom inrätt»
Stats-Regleringen och Finance planen i allmän, ningen af de nya Länen torde minska sig/ skul»
het icke annorledes tillstyrkt Riksens Högloft, le Stats. Utskottet tro wara ett, ifrän det nu
Ständers bekräftelse af bwad wid nästlidne ifrägawarandk/ särskildt ämne, som i sinom tid
Riksdag derom blifwit stadgadt och faststäldt, kan komma under pröfning, men icke inflyter
an i sammanhang med hemställan om de nye pä nödwändigheten att utse Löner för de nödi»
wid detta Riksmöte tillkomne Stats.Utgifters
uppförande pä Riks.Staten under sine behörige
Titlar af Stats. Anslagen, sä lärer det Högtä»
rode Ständet finna att nägon motsägelse härutinnan
icke äger rum.
Beträffande det yrkade uppförandet pä Ex»
Ira Ordinarie-Stat intill nästa Riksdag af sä
wäl Presidentens i Swea Hof.Rätt Taffelpenningar,
som Landt.Staterne i de nya Jemtlands
samt Norrbottens Län, fär Statsutskottet upplysa,
att Riksens Högloft. Ständer wid sista
Riksdag funnit alla Extra Stater böra undmi»
kas, sä att hwarje Collegium, Werk eller,CorpS
rrhölle sin särskilda Ordinarie-Stat. Åttonde
Hufwudtiteln af Stats. Anslagen, innefattande
allmänna och Extra Utgifts-Staten, är upprättad
för helt andre ändamäl, än till Embets. och
Tjensiemäns aflöning. För öfrigt blifwer wis.
ferlitzen icke nägon utgift permanent derigenom
att den uppföres pä Ordinarie-Stat. Riksens
Högloft. Ständer äga att hwarje Riksdag gran.
ika,
ge ansedde nye Embets- och Tjenstemän. StatSUlskottet
fär fördenskuld ytterligare hemställa
om icke, i enlighet med de af Riksens Högloft.
Ständer fäsiställdte grunder för Stats-Regie,
ringen, ofwanberörde utgifter böra pä behörig
Hufwudtitel ä Stat ansläs.
Den af Stats. Utskottet föreflagne ärliqa
Summan af govo Riksdaler intill nästa Riks»
dag för den Lag-Comitee Riksens Högloft. Ständer
sjelfwe pröswat böra nedsättas till Lagwer,
kets förenklande och förbättrande, har blifwit
ansedd kunna anstä till desi Riksens Ständer
pä nästa Riksdag sammankomma, under förmodan
att utarbetningen af ett nytt Sågwerk
under tiden torde kunna besörjas genom Justitiä-Räden
under deras ledighet frän tjenstgöring,
och genom tillkallade Ledamöter frän JustitiäRevision,
Hof.Rätterne och Collegierne, samt
Juris Professorer frän Academierne, hwilka alla
kunde anwändas utan ansläende af särskildt
Arfwoden, Lä de ägde att uppbära lönerne af
sine
122
Den 12 October.
Den 12 October.
4 2Z
sine innehafwande Embeten, hwilka emedlertidtänkandet anfort stalén dertill. Desin hoppas
genom V-carier kunde bestridas. SratS-Utskottet, alt det Högtärade Borgare
Stats-Utstottet
som trott det af RiksensStändel finner sä talande och händelsen sä egen,
Högloft. Ständer äshftade ändamäl, att erhälla
ett förbättradt Lagwerk, äfwen böra af Rik.
sens Högloft. Stäitder understödjas med medel
af Staten lör att ernä sin fullbordan , har icke
ansett Justitiä-Räden elier andre Embetsman,
som af Kongl. Mast kunna till en Lag Comitee.
kallas, bära med ett sä högst granlaga och mö.
dosamt wärf beswäras, utan all flags ersätt,
ning. De tillkallades Vicarier torde icke eller
böra lemnäs lönlöse. Detzutom har ScatS.Ut.
stöttet förmodat, alt det icke är blott inom Ju.
stitiä-Rädet, samt Rikets Hof.Rätter och Colle»
gier, som Kongl. Majit lärer söka de utmärkte
Män, ät hwilka LagenS förenkling blifwer an,
förtrodd. Kongl. Majit torde äfwen finna nödigt
att i särskilde Landsorter uppsöka Lagfarne
Domare, att i LagwerketS utarbetande deltaga;
och till den ändan mäste Resekostnaden och Dag.
Tractamente under mistandet frän deras hemorter,
wara att tillgä, förutan lämpelige Arf.
moden för sjelfwa arbetet. En Secreterare och
Cancellie Betjening wid Lag Comiteen kunna icke
eller erhällas utan löner eller Arfwoden. Stats.
Utskottet mäste säledeS förblifwa wid lin tanka,
att anse de tillstyrkte medlen oundgängeligen
nödige.
Dä StatS-Utskottet föreslagit Högsalig Kronprinsens
PensionairerS upptagande pä Allmänna
IndragningS.Staten, har Stats-Utstottet i Be.
tän
-
att Stats Utskottet ej behottver widare l ämnet
nägot yttra.
Stats-Utskottet öfmerlemnar dock det ena
med det andra lill det Högtärade Ståndets
pröfning wördsammeugen. Orebro den 12 Ocloder
i8io.
kl Ullklot!. Iii66srtlcspetr ock
^äeinr l-eliamAierr
0. blamilron.
?! Vrilotl. 8orgsre-5>l1n<Iekr
1.e6zmZrerr vZxnsr
Lkr. k.oveo.
liers l-eäLMZters vägnar
lii. VVciclmao.
- '
1^8 Iie6erv5rc!L
dets I.edLmärer5 vägnar
Hnäels äobsnssoa.
U. l-unniu».
VppIlA Kor §LwreI. NNcr-8t!näen <ien iz Ocrob. r8-s.
Wördsamt Memorial.
Anmärkningar, som, enligt gärdagen an.
kommit Protocolls-Utdrag, uti Wällofl. Borgare.
Ständet blifwit gjorde wid Bewillnings. Ut.
skottets den 4 dennes afgifne Utlätande öfwer
ett frän Hederwärda Bonde. Ständet remitteradt
Förflag om CaractererS beläggande med
af
-
124 Den 12 October.
afgift, har Utskottet öfwerwägat; men dä Bewillning
pä Caracrerer är alldeles siridande emot
ds grunder, som bäde wid denna och nästförflutne
Riksdag af Riksens Högloft. Ständer
blifwit antagne: dä denna afgift dels leder till
inkräktning pä Konungens höga rättigheter, som,
med förutsättning af hwars och ens rätt att
afsäga sig den betungande Litlen, ofta skulle
sakna utwägar, att efter sin Nädiga ompröf.
ning uppmuntra och belöna, dels more en ny
hörda pä förtjensien, som i ett penninge- fattigt
Land oftast mäste ätnöja sig med en blott ärebewisning
i stället för en anständig utkomst för
lifstiden: dä afgiftens bestämmande, enligt nu
upprättade och godkände Bewillnings-Tariffen,
alldeles icke är »verkställbar, och synes detzutom
meddela förbindelsen att likaledes med afgift
belägga allt annat af fäfängan i alla FolkClaffer
infördt öfverflöd, hwarwid hederstecken,
större Hus och Wäningar i Städerna och ä
landet, bruket af Ur, Tobak, Caffe och andra
förr belagde Artiklar, icke kunna undgä att kom.
ma i betragtande: dä det är lika oafgjort i
moraliskt afseende, huruwida lättsinnigheten och
fiärden hämmas af ökade pälagor, som i Poli»
tifft, hwad synnerlig tillökning i Krono, inkomsterne
härigenom skulle winnås, hälst Chartä
Sigillatä'Afgiften, i sädant fall och efter förnyad
omarbetning af denna Författning, hwartill
äter tidens korthet nu icke synes lämpelig,
nödwändigt mäste nedsättas; har Utskottet pä
alla veste sammantagne ffäl, af hwilka en del
Den 12 October.' 12g
wid förra Riksdagen bestämde utgängen af förewarande
ämne, en del äter nu tillkommit och
gifwit ny wigt ät ett dä redan fattat och erkändt
beslut, icke trott sig kunna ftängä sitt i
denna fräga afgisne ofwanberörde Utlätande,
hwilket Utskottet altsä nu widare sär äran
äbervpa, under hemställan deraf till Riksens
Högloft. Ständers pröfning, örebro den 12
October 1810.
k! nzxlokl. Mäd-rLipeki ock kZ NSgvSrälxe krekie-LtZn
Xärlk5
Lek-myteri <Iets Lek-mörerr v!xn,r
Crolllle6t. ?. ^öb!m,ric.
xz V.NIo«. SorA-re-8tLniIeti PL N-äervLrk- Lonke-8tZri
Lek»mörcrr
vZZnrr «!etr Leksmöters vZxn-r
Jollra Wellin» Jok. bäLzo. Wesllog.
k., k. ksllevberg.
VxpUt» ko; Mkä. ock ONob. l8l«
- freike - 8ränäed rz » -
- - Lorxrire-Zranäer elen iz - ^
— Lonäe-Tränger «len 14 - ^
Wördsamt Memorial.
^ anledning af de ifrän! Högloft. Riddersten
per och Adeln, Högwördige Preste. Ständet och
Hederwärda Bonde. Stänvet inkomne Anmärk,
ningar wid Lag. Utskottets den 19 sistl. Sep
tem
-
126
Den r2 October.
Den 12 October.
127
tembcr till Riksens Högloft. Ständer afqifnabwad dem i samma afseende tillkommer, funnits
B. tä. tande med föresiagne stadganden angäendsnödigt, i öfwerensstammelse med allmänna Lagens
upplopp, fär Utskottet/som nämda anmärknin-bch nystnämnde Författningars grunder, föreflä
gar noga ofwerwägat, föreflä följande ytterli-följande stadganden emot upplopp i alla de
gare redaclion af betz förra projecc: Städer, der Troupper äro eller blifwa för
Uti
de Lagar och Författningar, hwilka flaggde.
till det medborgeliqa lugnets betryggande, tid §
efter annan utkommit, äro wäl sädane grund- ^ ^
satser fastställde, i stöd hwara^ mäld mä med Enär en Folkmasta i okänd afsigt samlas,
wald styras och upprorsman ligga ogilld, men eller eljest med sitt förhällande synes äsyfta alldä
deste Författningars för wista fall otillräck, wänna lugnets och ordningens störande, och tväliga
föreffrifrer kunde sätta wederbörande Be.xer till den styrka, som, i händelse af utbrott,
fälhafware i wäda, att antingen genom efter, synbarligen öfwerstege den wanliga Waktens,
lätenhet blottställa den allmänna säkerheten, el.ftom föliagteligen gjorde Patrouller otillräcklige
ler genom förhastande i oträngt mäl, begå
wäld, och dä widare en förwillad menighet ut.
L .. 0 - . - -
till Folkmastans skingrande, och de sammanffockades
häktande, om sä fordrades, omöjligt, dä
tryckeligen mä wärnäs om det äfwentyr till lif anses den allmänna säkerheten hotad, och upp
och wälkärr», som den, i brist af laglydnad och
sansning, löper; hwarförutan answars-lagarne
för Befälhafware tarfwa att närmare bestämmas;
sä har, under owilkorlig fordran, sä wäl,
alt wagter, patrouller och poster ställa sig till
noggran och obrottslig efterlefnad hwad Krigs.
Artiklar, tjenstgörings Reglementen och Jnstructioner,
till lugnets och ordningens widmagthäl.
lande, dem föreskrifwa, som ock att O^wer-Stäthållare-Embetet
i Hufwudstaden med behörig
waksamhet och alfwar, handhafwer de PolicsFörfattningar,
hwilka, för den allmänna säker,
beten, äro eller kunna blifwa utfärdade, äfwensom
att Konungens Befallningshaswande och
Wederbörande Embetsmän i otterne fullgöra
hwad
lopp kunna befaras. Inträffar sädant i Huswudstaden,
eller pä annor orinder Konungen
wrstas, bör Rapport derom af Öfwer-Stäthällaren
och General. Adjutanten, eller af ortens
Högste Civile Embetsman och Högste Militaire
Befälhafwaren i ögonblicket aflemnaS till Ko.
nungen, svm lärer i Räder täckas förordna om
de Militair-anstalter, hwilka, till skydd och för.
swar widtagas böra. Är Konungen frän Hus.
wudstaden fränwarande; äligge det Befälhafwande
General-Adjutanten, eller den Konungen
t hans ställe förordnat, att, med Öfwer. Slät.
hällarens wetskap, utan minsta uppehäll, med
hela den befintliga Militair.styrkan, genast upp.
bädad, widtaga nödige dispositioner till uppköp
-
128
Den is October.
loppets förekommande eller dämpande. I andra
Städer der Trvupper ligga, skall wid dylt.
!a tillfällen Högste Militaire Befälhafwanden
efter samräd med ortens eller stadens tillstädeswarande
Högste Civile Embetsman, wid answar
wara stylvig, att med de ttllgängelige Troupperne
widtaga lika beskaffade säkerhetsmätt; och
afsändes derefter om utgängen styndesamt nn.
derdänig rapport till Konungen.
§. 2.
Sä länge upploppet icke utbrustit i fridsförstörande
uppträden inom Konungens Borg,
eller i wäldsgerning emot medborgare, äge Afwer-Stäthällaren,
eller den Hans ställe företräder,
och i de öfrige ofwannämnde Städer, sta.
denS tillstädeswarande i befäl stadde Högste Ci.
vile Embetsman, der han Folksamlingen för
lugn och säkerhet wädelig finner, offenteligen
och högljudt, i Ronungeno och Lagens namn,
anmana de samlade att, wid äfwentyr af
lifsspillan, i godo ätskiljas. Denna anma,
ning mä förnyas twenne gänger med förelagd
tid af nägre minuter efter hwarje gäng. dock
ej under 2Z sammanräknade; och stall, till yt.
termera »varning och efterrättelse, wid första
anmaningenS afkunnande, pä tjenliga ställen,
särdeles der de samlade kunna bortgä, eller an.
dre möjligtwis tillöpa, högt och synbart för de
samlade, uppresas, om dagen en swart fana
med ett rödt korst, och om natten 4 i fnrkant
ställde brinnande lyktor, äfwensom wid hwarje
an
-
Den 12 October.
129
anmaning trenne tätt pä hwarandra följande
lösa skott, ur särstildte handgewär mäge askos,
sas. Ar dä, inom den förelagde tiden, Folksamlingen
ej ätstild, äge bemälte Civile EmbetSman,
ändä, att folkhopen häller fig fredlig,
östa handräckning till dest skingrande, af den
tillstädes warande trcuppens Vefälhafware, pä
hwars answar det dä ankommer, att af de
wäldsmedel, hwilka till ändamälet äro tillräck,
ligt »verksamme, anwända de lindrigaste, samt
ej läta wäldet utöfwas längre än nämda än.
damäl fordrar, eller mot andre, än de ohör.
samme, ester den af Civile Embetsmannen gistna
anwisning.
§- 3.
Skulle en eller flere i folkmastan, till hindrande
af anmaningens hörande, göra oljud,
eller ock med mäld eller list söka förekomma of.
wannämde skydds, och warnings. stgnalers nyttjande,
eller efter första anmaningens afkunnande,
med wäld eller hot bemöta de i tjenste, utöfning
warande Civile- eller Militaire. Embets.
män eller dem, som Embetsmännen biträda, eller
txoupperne, eller eljest bära wäld ä hwem
det wara mä, dä bör emot sädane upprorsmän
den militaira styrkan, strängare eller lindrigare
efter omständigheterne, genast wändas, och stylle
veste lagbrytare fig sjelfwe för all stada dem
händer; men emot de öfrige, som fig fredligt
förhälla, mä ej wäld utöfwas förr än de genorn
friwilligt qwarblifwande efter den förelag.
Bihang. 1U. L. N:o 17, ig. da
Den 12 Dttobcr.
da tiden wisat ohörsamhet. Skulle, utan M
ofwanbeffrifne anmaningar och signaler blifwit
gifne, wäld tima, dä inträder, äfwen om Hög.
sie Civile Embetsman ej tillstädes är, trouppenS
vlikt att afstyra wäld som pä gator och offentliga
platser förefaller, hwarwid, enär trouppen
ej kan utan fredliges och offyldiges skadande
framtränga dil owäsendet sker, desi Befälhaf.
ware ock äger, med föreläggande af lämpelig
lid gifwa ofwanbeffrifne anmaningar och signa,
ler, att öppna wäg för trouppen och till ho.
-pens skingrande.
§- 4-
När anmaning till hopens skingrande är
af behörig man, som sagdt är, gifwen, blifwe
den, som dä med ord eller gerning söker att
hindra samlingens ätffiljande eller de dertill tvid»
tagne anstallter, eller wäldsamhet ä nägon person
eller egendom utöfwar, derest han ej pä
stället dräpes, straffad säsom upprorsman efter
i. och 2. §. §. 6. Cap. Misigern. Balk.; Men
det wäld, som sker före gifwen anmaning och
signal, och ej heller har för afsigt att hindra
allmäningen, straffes, som Lag eljest förmär.
Sker det emot troupperne, dömmes efter 6. Cap.
12. §. Krigs Artikl. Den som, efter den före.
lagda tiden friwilligt qwarblifwit, utan att nä«
got wäldsamt föröfwa, böle iz R.dr. 16 §
för fridsbrott, eller straffes, säsom i uppror
mindre delaktig, enligt 2. §. 6. Cap. Misigern.
Balk. efter omständigheterne.
§. S
Den 12 Oetober.
§- 3-
Kunna de, som wäldsamheker begä, gripas,
eller wäldet eljest med magt afstyras, utan att
fredlige och icke ohörsamme menniffor ffadas;
gifwer dä ej Anföraren för de till hands wa.
rande troupper genast ordres, och gör ej allmakligt
försök att, pä sätt sig bör, afstyra 0.
ordningen; warde han wid behörig Domstol
fälld att, jemte ersättning för den skada, som
timat, tillika, efter tillfället och försummelsens
mer eller mindre swära beskaffenhet, antingen
mista tjensten, degraderas eller sitta i fängelse
pä längre eller kortare tid. Men begäs sädan
försummelse inom Konungens Borg, eller dep
Riks-Ständen äro tillsammans, eller wid de af
Konungen anbefallde högtidliga procetzioner, eller
har nägon grof ogerning skedt, eller menni,
ffo lif blifwit spilt, hwilket af Domaren prof.
was hafwa kunnat förekommas, om Befälhaft
waren sin plikt behörigen iakttagit; miste denne
lilwet. Den af Manskap eller Underbefäl, sorn
härwid ej fullgör sin skyldighet, enligt ordres,
straffes efter hwad i 5. §. 2. Cap. Krigs Art.
om wägrad eller underläten lydnad i fredstid
stadgadt är; men timar owäsendet inom Kon.
ungens Borg ellet der Riksens Ständer äro
samlade, eller wid sädane procesiioner, som för»
mäldt är, warde ben ohörsamme arguebuserad.
Synes härwid myteri och uppror bland
trouppen ä färde wara, mä, när ffyndesam be»
straffning är nödig, högste Befälhafwaren an»
be
-
1ZL Den 12 October.
befalla Ständ-Rätt, dä endast med de bland
Mai-stapel brottslige, förfares säsom om myteri
i fält uti 14. Cap. 9. §. Krigs Art. stadgas.
Misibrukar trouppens Befälhafware den
magt och myndighet honom anförtrodd är, sä
att-fredlige mennistor, som ej heller i hörsamhet
'brustit, blifwa af trouppen wäldförde; warder
den vstylldige derigenom dräpen, miste en sädan
Befälhafware lifwet; och för annan stada sträf,
fes dubbelt emot hwad Lag om wäldswerkan
eljest förmär; i sistnämde fall miste han ock
tjensten.
Den af Manskapet, som i ofwannämde
händelser, emot eller utöfwer ordres, och utan
att till sjelfförswar wara twungen, föröfwar
mäld, straffes efter Z. §. 6. Cap. Krigs Arlikl,.
Men skulle under det trouppen sin skyldighet fullgör,
eller dä den till sjelfförswar nödgad är,
nägon oskyldig komma i mitzhugg, och sädant
finnes hafwa mera af wäda, än af wällande
eller uppsät stedt, äger dä Domaren göra derä
det afseende, som omständigheterne medgifwa.
§. 6.
Den kostnad, som erfordras till dämpande
af ett utbrustit upplopp och af Statens tillgängar
mäste förskjutas, ersätteS Kronan af deras
gods i löst och fast som öfwcrtygas att hafwa
warit upploppets anstiftare och hufwudsakelige
befordrare, ellet under upploppet sig sä förbrutit,
som 1. Mom. i 4. §. här ofwan omtalar.
Det
-
Den 12 October. izz
Detta stadgande bör första och'sista Böne.
dagen ärligen af Predikostolarne i Städer och
pä Landet, till menighetens efterrättelse, offentligen
uppläsas.
Dock-warder delta Riksens Högloft. Ständers
pröfning och widare godtfinnande ^vördsammeligen
understäldt. Orebro den 12 Oktober 1310.
Adelns ^.edrimotcrL väznar 1^cäLmöler8 vä§iiLr
goll. sk plorckin. IL. /Arngvist.
^.N!oti. LorAzrs-SlZnäsl; Neäsrvärär Lanäs-8t§
UcäamölLri äoli I-eä-mLrerr väznrr
/^nck. ^onas Anckersson.
Jokiro UolmberZsson.
Utdrag af Högloflige Ridderstapets och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Arebro den ir Qctob. 1810.
S. D. föredrogs ä nyo Stats. UtstottetS den
11 sistl. pä bordet lagda Memorial, innehällande
Utstottets swar pä de anmärkningar, sorn
wid dest Betänkande rörande tryckningen af Ridberstapets
och Adelns Protocoller samt Bihan
get
-
134
Den is Octvber.
Den 12 October.
13S
get till Riks-Ständens Protocoll, blifwit gjor.
de, äfwensom angäende medels anfläende tiss
Riksdags-utgifternes bestridande för StändenL
och Utskottens Cancelliet; och blef Stats Utstot.
tets förslag bifallit med den förändring, att be.
rörde Bihang stall pä publik kostnad tryckas,,
och Stats Utskottet i följe af detta beslut anino.
Las. att medel dertill föreslä. Or supra.
Lx ?rotocolio
6. Silverstolpe»
Utdrag af Högloflige RidderffapetS och
Adelns Protokoll tvid Urtima Riksdagen
i Orebro den 12 Octob. l8io.
S. D. §fter förnyad föredragning af de före.
nade Stats, samt Allmänna Beswärs. och Oeco.
nomie-Utskottens förliden gärdag uppläste Be.
länkande i anledning af Kongl. Majus Nädiga
Proposition, angäende Allmänna Magazins In,
rättningen, i sammanhang med Banco-Utstot.
tets, den 6 sistl. pä bordet lagda Memorial rö.
rande samma ämne, blef hwad ofwannämde
Utskott gemensamt föreslagit, af Högloft. Rid.
rerstapet och Adeln till alla delar gilladt och
bifallit, Ol supra»
Lx ?rotocollo
6. Silverstolpe.
Utdrag
Utdrag af Högloflige RidderffapetS och
Adelns Prorocoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den ir Octob. iZio.
S. D. ^-^edan Stats.Utstottets den ii sistl.
pä bordet lagda Memorial, innehållande Utstot.
tets förklaring öfwer de anmärkningar, som
blifwit gjorde wid desi Memorial af den Z Octo.
ber rörande de sä kallade Annuitets-länen, ä
!^>o blifwit föredraget, gillades och bifölls till
alla delar berörde Stats. Utstottets Memorial.
Vr supra.
Tx Urotocollo
6. Silverstolpe^
Utdrag af Högloflige RidderffapetS och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den ir Octob. l8ro.
S^ D. Oökedrogs ä nyo och bifölls Lag-Utstottets
förliden gärdag pä bordet lagda Me.
moria!, rörande föreslagna förändringar i Kongl.
Förordningen om Stängsel skyldigheten. Or supra.
Lx ?rotoco!lo
6. Silverstolpe.
Utdrag
136 Den 12 October.
Utdrag af Högloss. Ridderskapets och
Adelns Protocoll wid Urtima Riks.
dagen i Orebro den ir Octob. 1810.
S. D. dillades till alla delar Stats. Utskot.
tets förliden gärdag pä bordet lagda Memo.
rial, rörande tiden för uppbärandet af Landt.
Räntmästares Nemitz-lage för de medel som till
Riksgälds-Contoiret öfwersändas. bie «uxr,.
Lx ?rvtocollo
6. 8ilverllolps.
Utdrag af Högloss. RidderjkapetS och
Adelns Protokoll tvid Urtima Riks.
dagen i Orebro den i r Octob. igro.
S. D, föredrogs ä npo och bifölls StatsUtskottets
den rr sistlidne pä bordet lagda Memorial,
i anledning af en hos Bonde. Ständet
wäckt motion, rörande Hwitfeldtska Donations»
godsen, bit supra.
^x krotocollo
6. 5ilver6olp».
Utdrag
Den 12 October. iz?
Utdrag af Högloss. Ridderssaptts och
Adelns Protokoll w:d Ur:ima Riks.
dagen i Arebro den 12 Octob. rZio.
S. D. ^ anledning af Erpeditons. Utskottets
den ii pstlidne pä bordet lagda Memorial, be.
flöt Höglofl. Ridderskapet och Adeln för sin del,
att Terminen till nästa Lagtima Riksdags början,
mätte i Riksdags. Besuttet utsättas till den
15 November 1815- bie supra.
kx Lrotocollo
A. 6. 8ilverllo!pe.
Utdrag af tzögloflige Ridderffapets och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den ir Octob. igio.
S. D. föredrogs ä npo och bifölls de förena,
de Stats, samt Allmänna Beswärs. och Oeco.
mis-Utskottens gemensamma Betänkande rörande
Sillfiskes anställande pä djupet. Or supra.
Lx ?rotoco!Io
> > 6. 8i!verllolps.
Utdrag
LZ3 Den rs October.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög»
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 12 Oktober
iZlv.
S. D. 23id förnyad föredragning af Statssamt
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma Utlätande och Banco-Utffot.
tets serstildta yttrande i anledning af Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition angäende Allmänna
Magazins-Inrättningen i Riket, blefwo desamma
till alla delar godkände. Or supra.
Ax Lrvtocollo
O. -Vlmgvill.
tltdrag af Protokollet hältet, hos Högwördige
Preste-Ständer wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 12 October
1810.
S. D. (§edan Preste - Ständet redan under
den 8 dennes bifallit det Serstildta Utskottets
yttrande, rörande nödiga förstgtighetsmätts wid.
tagande i afseende pä f. d. Konungens wistelseort,
ansäg Ständet nägon öfwerläggning i anledning
af Lag-Utskottets Memorial i detta ämne
icke äga rum. Oe soxra.
Ax ?rotocollc,
U. Almgvist.
Utdrag
Den 12 October. izZ
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste Ständet wid Urtima
Riksdagen t Arebro den 12 October
1810.
S. D. Vefter uppläsande af Lonstitutions-Mskottets
Memorial, innehälande förstag till än.
dring uti Tryckfrihets-Lagen, fann Preste-Slän.
det detsamma jemlikt Grundlagens förskrift böka
till nästkommande Riksdag hwila. Or suprs.
Ax krotocollo
U. ^Iwgvik.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständer wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 12 October
i8io.
S. D. V5)illade Preste-Ständet Stats-Utffot.
tets Betänkande, angäende tiden ifrän hwilken
den af Riksens Ständer för Landt-Räntmästarr.
e bewiljade förhöjning pä RemiH. laget ä Riks.
gÄldö- Contoirets medel bör räknas. Ur svxrs
Ax
krotocolla
I. O. glmgvik.
Utdrag
140
Den 12 October.
Den 12 October.
141
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet wto Urtima
Riksdagen i Orebro den ir October
rLio.
S. D. kemnade Preste-Ständet sitt bifall till
Stats Utskottets Memorial, rörande forhöj-ang
i Expectence-Lönerne för Stads-Cavilainer och
Subaltern. Officerare af f. d. Finska Armeen.
Ut supra.
Lx ?rotocoIIo
P O. Almgvist.
Utdrag af Protocollet, hället hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 12 October
1810.
S. D. ^ ett sammanhang föredrogos ä nyo
Stats.Utskottets trenne serskildta pä bordet hwi.
lande Utlätanden, körande Annuitets-länen, tilli,
ka med Banco-Utskottet- Betänkande om samma
ämne, och biföll Ständet hwad Stats-Utskottet
uti desi Memorial af den Z dennes yttrat och
hemställt rörande ej mindre Annuitets.Län-Sy.
stemets upphäfwande, än äfwen wista förändrade
omständigheter wid upptagande af län emot
Riksgälds. Contoirets Obligationer. Or supra.
Lx krutocollo
g. 0. Almgvist.
Utdrag
Utdrag af Protocollet, hället hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den 12 October
iZiv.
S. D. ^-^tats-Utskottets den 6 October pä
bordet landa Memorial i anledning af Kongl.
Masits Nädiga Proposition, angående de pä
Allmänna Indragnings. Staten uppförde Eptra
Löner och Pensioner, föredrogs ä nyo och bifölls,
tllt supra.
Lx ?rotoco!Io
P lU. Almgvist.
Utdrag af Protocollet, hället hos Hög.
wördige Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Arebro den ir Octo.
ber iLio.
S. D. ^-^tats Utskottets'nästlidne gärdag pä
bordet lagda Memorial, rörande Hwitfeldska
Donationen, föredrogs nu ä nyo, hwarwid Ständet,
som med fullkomlig säkerhet i underdänig.
het tryggar sig wid den öfwertygelsen, att
Kongl. Majit i Näder bibehäller helgden af
Ts.
242
Den 12 Ootober.
Lestamentariffa Dispositioner, med hwilken äegande
rättens säkerhet är rä det närmaste söre
nåd, fann skäl att gilla hwad Utskottet härutinnan
tillstyrkt, dit supra.
Lx ?rotocollo
O. ^Imgvill.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste Ständet tvid Urtima
Riksdagen uti Arebro den ir Occo.
ber 1810.
S. D. <^ill Stats, samt Allmänna Veswärs.
och Oeconomie-Utskottens gemensamma yttrande
öfwer Herr Directeuren Rosenbergs Mems.
rial rörande försöks anställande med Sillfiske pä
djupet, lemnade Preste. Ständet sitt bifall, dir
supra.
Lx ?rotoevllo
di. /slm^vill.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Unima
Riksdagen uti Arebro den 12 Octo.
ber i8in.
S. D. det tillägg hwarmed HLgloff. Ridderskapet
och Adeln, enligt nu uppläst Protokolls
Ut
-
Den 12 Ockober.
145
dltdrag af den 8 dennes, antagit det Serskildta
Ulskottels Memorial, rörande fastställande af de
wid sista Riksdag fattade beslut, hwilka till den
nästföljande Riksdagen skulle blifwa gällande,
nemi. att derest ibland dem nägra skulle finnas,
hwilka fordrade Kongl. Maj:ts Nädiga Stad.
fästelse, underdänig anhällan derom i Riksens
Ständers Skrifwelse skulle införas, instämde
Preste. Ständet, och stulle Expeditions. Utskottet
fördenskull anmodas, att göra uppgift uppä de
mäl, som pä sädant sätt kunde fordra Kongl.
Maj:ts Nädiga Sanktion, dir supra.
Lx krotocollo
O. ^lingvik.
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
ir Oktober iLio.
S. D. ^>edan Stats-Utskottet, uti nu före.
dragit Memorial sf den 10 dennes, tillfullo
utredt och förklaras den hos Borgare. Ständet
förekomna annmrkning wid det äterremitterade
Betänkandet om betalning af flere Hamburgsks
Banquierers fordringar, fann Ständet ej nägot
binder att berörde Utskottets Betänkande uti allt
gilla och godkänna. Vt supra.
Lx ?rotocol!o
I. V. Valsriur.
Utdrag
144 Den is October.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
iL Oktober 1810.
S. D. anseende till förekomne anmärkningar
wid Stats. och Allmänna Besivärs- och Oecono.
mie. Utskottens gemensanimg utlätande angäende
Allmänna Magazins.Jnrättningm, fann BorgareStändet
skäl att detta ärende till Utskottens ytterligare
handläggning äterförwisa. Ut supra.
Lx ?rotocollo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare. Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i -drebro den
rr Oktober 1810.
G. D. ^/wad Banco. Ulffottet uti Memorial
af den 7 denneS, efter Herrar Banco, Fullmäg.
tiges hörande yttrat och hemställt, uppä samtli.
ge Riks. Ständens remiHer af Kongl. Maj.ts
Nädiga Proposition om anstallter till Jernwerks.
rörelsens upprätthällande, blef af Borgare-Ständet
till alla delar gilladt. Ur supra.
klx ?rotocollo
v. Valerius.
Utdrag
Den 12 October. 145
Utdrag af Borgare.StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
iL October 1810.
S. D. l^ä-^ed gifwen anledning af Expeditions.
Utffottets förledne gärdag uppläste Memorial,
beflöt Borgare. Ständet för sin del, att dagen,
dä Riksens Ständer äter böra till Lagtima
Riksdag sammankomma, skulle utsättas till den
is November är iLig. supra.
Lx krotocollo
I. O. Valerius.
Utdrag af Borgare Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen t wrebro den
IL October I8l0.
8. D. c^)id förnyad föredragning godkändes
^ag. Utskottets utlätande i anledning af Riks.
mgsmännen Jonas Jonssons och Nils
larssons dit remitterade Memorial, med yrad
förändring i 18V2 ars Kongl. Förordning
SM Stängsel'skyldighoten. Ut supra.
Lx ?rotocollo
s. I). Valerius.
Bihang. M. B. N.o 19, 20. Ut
-
146 Den is October.
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen t Arebro den
iL October 1810.
S. D. >^->ammansatte Stats, och Allmänna
Beswärs. och Oeconomie-Utffottens Betänkande
af den 10 dennes, om medel och utwägar till
Sillfiffets upphjelpande, föredrogs ä npo och
gillades enhälligt, kllr supra.
Lx ?rotscoIIo
ä- O. Valerius.
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
i2 Oktober i8io.
S. D. ^ill Stats. Utffottets yttrande uppä
Hederwälda Bonde-Ständets remisi af wäckt
fräga, om en förändrad Disposition med Hwikfeldt
ffa Slipendii Hemmanen i Bobus Län,
kemnade Borgare.Ständet sitt bifall, bir supra.
k^x ?rotocollo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro dea
ir October i8>o.
S. D. §)e erinringar, som ätföljt VorgareStändets
äterremisi till Mmänna Beswärs och
Oeco
-
Den 12 October. 147
Oeconomie.Utffettet af desi Utlätande öfwer frägan
om Gesällers hänförande under Tjenstehjons-Stadga»,
ansäg Ständet numera, Uppä
eir af Utffottet under den n dennes lemnad
förklaring och i följd af Trenne Riks-Ständs
redan fattade beslut, förfalla. Ur supra.
h^x strotovollo
1). Valerius.
Utdrag a5 Borgare-StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
12 October igro.
S. D. ?6ifölls Stats. Utffottets förledne gär.
dag pä bordet lagda Memorial, rörande tiden
frän hwilken det wid sista Riksdag för Landt.
Räntmästare fastställda Remisi. lage bör beräk.
Nas. Ut supra.
Llx ?rotoco!lo
O. Valerius.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de^Etändet wid Urtima Riksdagen
i Orebro den ir October i8»o.
S. D. o^iföll- wid förnyad föredragning,
Bonde. Ständet Stats. Utffottets den 9 dennes,
Pä
148
Den 12 October.
pä äterremist, meddelade ytterligare Utlätandr,
angäende Riksdags, omkostnaderne. blr suprs.
Lx krotocc>llo
Lakris! 06m»on.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Bon
dEtändet wid urtima Riksdagen r
wrebro den ir Oktober i8»o.
S. D. c8ewillnings-Utffottets i Memorial af
den 4 dennes meddelade ntlätande öfwer twenne
frän Bonde. Ständet remitterade Meinorialer,
det ena af Johan Longberg frän Gefleborgs
Län, om lindring i Bewillnings-Utffylderne för
Gestrikland, och det andra af Hans Nilsson
fräs samma Län, om Bewillnings. afgift för
Caracterer utan ätföljande Embete eller Tjenst,
blef, wid förnyad föredragning, till alla delar
gilladt. bie suyrs,
Lx ?rotocollo
Lskrie! Oämrnn.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bo»
de.Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den ir Oktober i8io.
S. D. 28id förnyad föredragning af Ser
stildta UtffottetS den 6 i denne mänad pä bor
»ek
Den 12 October.
149
det lagda Memorial, med ntlätande öfwer den
sä »väl hos Högloft. Ridderffapet och Adeln,
som hos Bonde-Ständet wäckte fräga om »vidtagande
af wista försigtighetsmätt, i anseende
till f. d. Konungens »vistelse, ort, och till af.
»vändande af dest försök att nalkas eller beträda
Sweriges grönför, blef samma utlåtande till
alla delar gilladt; i sammanhang hwarmed Stan.
det förklarade Lag-Utskottets sedan den 2 Octo.
ber pä bordet hwilande Memorial, rörande Capitainens
Dankwart Liljeströms motion r
detta ämne, förfalla, bie «uprs.
Cx ?roeocotlo
(ZLbrisl Öämson.,
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde
Ständet wid Urtima Riksdagen L
Arebro den 12. October 1810.
S. D. ^--^erffildta Utskottets pä bordet hwilande
Utlåtande af den Z dennes öfwer en frän
Högloft. Ridderffapet och Adeln remitterad fräga,
angäende det de »vid förra Riksdagen att
lill nästa Riksdag gälla fattade Beslut mätte
fastställas att i allt hwad icke nu annorlunda
stadgades, förblifwa gällande till Riksdagen
»läst efter denna, föredrogs ä nys och bifölls;
hwarwid likwä! en af StändetS Ledamöter för.
150 Den 12 October.
behöll, det ZZ. §. i senaste Riksdags. Beflutet,
angäende Förstärknings. manskapet, ej mätte
härunder begripas. Ur supra.
lTx ?rotocollo
6gbris! Oämsnn.
Utdrag af Protokollet, hältet hos BondeGtändet
tvid Urtima Riksdagen t
Arebro den 12 October 1810.
S. D. ^ anledning af Expeditions. Utffottets
i ett förleden gärdag pä bordet lagdt Memorial
af de» 9 i denne mänad, gjorde hemställan,
det bestämmas mätte dagen till Riksens Ställ»
ders nästa sammankomst, pä det Riksdags-Ka-llelsen,
enligt Grundlagens föreskrift, kunde i
Riksdags. Beflutet införas, beflöt Ständet för
sin del att utsätta den 15 November 1815 till
dag för nästa Lagtima Riksmöte, lie supra.
Lx ?rotocollo
6sknel Oämann,
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ständet
ivid Urtima Riksdagen i
Arebro den 12 October 1810.
S. D. (§fter förnyad föredragning af det Ut»
lätande, som Lag. Utskottet hade den 5 dennes
med
-
Den 12 October.. 151
meddelat öfwer de af Jonas Jonsson frän
Östergöthlands Län och Nils Larsson frän
Stockholms Län hss Bonde. Ständet. ingifne
och till Utskottet remitterade Memorialer, angäende
sökt ändring i Kongl. Förordningen den
9 Februarii 1802 om Stängsel, skyldigheten,
blef berörde Utlätande i allt gtlladt. vesupra.
Lx ?rotocollo
6abrjsl Oämron.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde
Ständet tvid Urtima Riksdagen i
Arebro den 12 October i8ro.
S. D. 3)lef Stats-Utskottets, i anledning af
Nädig Remttz frän Kongl. Maj:t, den 9 den.
nes afgifne och i gär pä bordet lagde Utlätan.
de, angäende tiden för beräknandet af vet Re.
mist.lage, ^ procent, ä Riksgälds-ContoiretS me.
del, Landt-Räntmästarena bewiljades wid sist
hällne Riksdag, wid förnyad föredragning god»
kändt, Ut supra.
8x ?rotocolio
6akrlsl Oämaao.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde
Ständet tvid Urtima Riksdagen i.
Arebro den »2 October 1810.
S. föredrogs ä nyo och bifölls Stats.
Utstottcts förledne gärdag. pä bordet lagda Utlä»
tan»
152
Den 12 October.
Den 12 October.
133
tande af sannna dag, öfwer ett af Anders
Iönsson frän Bobus Län hos Bonde-Ständet
ingifwit och till Utskottet remitteradt Memorial,
angäende Hwitfeldtsta Donationen till de
Studerande wid Götheborgs Gymnasium; och
blef samma Utlätande af Bonde-Ständet gilladt.
Ur »pra.
klx ?rotoeolio
Lgbri-I ÖämLvo.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde
Ständer wid Uttima Riksdagen i
Arebro den rr October igiv.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bon
de
Ständer wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 12. Oktober igro.
S. D. ^^taks-Utskottets den 6 bennes pä bordet
lagda Utlätande af den 4 i denne mänad
onver Capitaine Pählmans frän Högloft. Ridderstapet
och Adetn remitterade Memorial, med
förslag till förhöjning af Expectance lönerne för
Stabs. Capitainer och Subaltern Officerare af
f. d. Finsta Armeen, samt Stats. Rädets m. m.
Friherre Adlercreutz's Memorial isamma ämne,
med hemställan om anwändande af Expectance-Fondens
besparingar till upprättande af
ett eller twenne Compagnier Gränswakt wid
Grislehamn och Torneä, m. m., upplästes ä npo
vch blef till alla delar bifallet. Vr supra.
Lx krotovolio
^ Labrisl Öämsnn.
Utdrag
S. D. V^-tats-Utstottets samt Allmänna Beswärs.
och Oeconomie-Utstottets förenade Utlätande
af den ro dennes, angäende Directeuren
Rosenbergs af det Wällofl. Borgare.Ständet
remitterade Memorial, om medel till försök af
Sillfisket pä djupet, föredrogs ä npo; och gaf
Donde.Ständet till samma Utlätande sitt bifall.
dlt supra.
klx krotocollo
Osbriel Öämaoo.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Stättdec
tvid Urtima Riksdagen i
- Arebro den ir Oktober i8io.
S. D. 8Äid förnyad föredragning af StatsUtskottets
Memorialer den 21 sistl. September
och den z nysilupne October, i förening med
Banco. Utskottets Memorial af den 4 i denne
mänad, angäende de sä kallade 5 procents och
Annuitets-länen, m. m., biföll Bonde-Ständet
till alla delar Stats-Utskottets senare yttrande
af den Z October att gälla till nästa Riksdag,
hwarigenom det förra af den 21 September
förfölle. Ut supra.
Lx protocollo.
k-abrtsl 6ämrmn.
Utdrag
154
Den 12 October.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon
de-Ständet tvid Urtima Riksdagen i
Örebro den 12 October 1810.
D.
Den iZ October. 155
VppUK Kor 8»mtel. NHk5-8r!nkteo <ien rz Octob, iZro.
Wördsamt Memorial.
et är i Regerings. Formen stadgadt, att
S. D. eOanco.Utssottets, i anledning af Kongl. Förstag, ,01^ göras till förändringar i
Maj:t6 den 24 sistledne September till Riksens ^rundlagarne, ej förr än ivid nästföljande Riks.
Ständer i Räder afgifne Proposition, angäen.^6 den, dä de gjordes, lä af Riksens
de anstalter till Jernmerks-rörelsens understöd, profivas och afgöras. Andamälet med
efter Banco. Fullmäktiges hörande,, den 7 den-^tta stadgande är, alt dyl-ka Förstag mätte af
nes meddelade Utlätande, föredrogs nu ä nyo,Öronen förut blifwa allmänt kända, öfwer,
och blef af Bonde.Ständet i allt gilladt. OrMade och profwade, sa att när Riksdagen
supra. - ,^Er, dä de stola afgöras, ett allmänt tan
Lx
?rotocollo 'esätt deröfwer mä haflva bunnit bilda sig. Till
Labrisl Qämana. 'etta ändamäls minnande böra alla medel sökas
>tt kringsprida dylika Förstag och det är pä
ödan grund, som Constitutons.Utstottet nu hoS
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bou-kkiksens Ständer fä wördsamt anhälla, det täck.
de-Ständet wid Urtima Riksdagen ils Riksens Ständer förordna, att de Atter,
Örebro den 12 Oktober 1810. bnekällande Förstag till sädana förändringar i
—. hrundlagarna, som wid denna Riksdag af Ut.
S D ^ anledning af Expeditions-UtstottetsO"^ blifwit aflemnade och hwari äfwen innei
ett föttedne gärdag pä bordet lagdt Memorial?"^ »wm det nuwarande Utstotlets tillstyr,
af den 9 i denne mänad gjorde hemställan, deA ^ ^'"^kningar som wid Grundlagar,
bestämmas mätte dagen till Riksens Ständers ' i » ^ Wledne Riksdag g)or
nästa
sammankomst, 'pä det R,ksdags.Kallelsen^' Ete pä allmän ofordrojelrgen
enligt Grundlagens förestrist, kunde i Riksdags/ serskildt utglfna. Orebro den
6al)nsl Öllmsaa, 0. 8ilverstolpe.
VxxUg
156
Den iz October.
Uppisa Iio; Lon6e-8tAn6et äsn 14 Oötober lIl»
Wördsamt Memorial.
Stats. Utffottet hemställer dock sitt yttran.
det Hederwärda Bonde. Ständets pröfning
vördsammeligen. Örebro den 13 October 1310.
Den rz October.
157
5 K.!6äeri1cLpe^5 octr
^.äelns I-eärrmoters
kl. k-tsmilton.
I-eänmZlsrr v^ANLr
Lbr. I.oveo.
'om, wid förehafwandet hos Hederwärde
Bonde-Ständet af Stats.Utskottets Betänkandi
angäende de pä Allmänna Indragnings-Stater
uppförde Extra Löner och Pensioner, m. m., bertz vz>i«m o°,x„-.8-z»a-ts
farhäga blifwit yttrad, att aldrig nägon be
sparing genom Allmänna Indragnings. Stater
ägde rum, ertan att, när nägon afginge, er
annan insättes i stället; sä fär, uppä rernitz
Stats. Utffottet tillkännagifwa, att alldeles icki
sä förhäller sig, utan att hwad Stats. Utffotte
i detta ärende tillstyrkt, just äsyftar, att Stats
Werkst mätte sä fort genom afgäng ske kan
winna besparing i fine utgifter, hrvilken bespa
ring redan uppgär till öfwer rL,ooo: R:dr.
och wid detta ärs stut, om Stats. Utffottet!
Betänkande bifalles, blifwer wida större, sam
derefter ärligen skall öka sig
Tillika har den önskan blifwit yttrad, at
äskL I.s«iL!nö!ers
I-uävjz borner.
clets l.eä3m6re^; v^-;n^r
^väers ^obanssoo.
I.. I-unnms.
upplysa, att Riksens Ständer wid sista Riks
dag bestutit, att till hwarje Riksdag, skall de
äligga Stats. Contoiret att besörja om tryck
nina af hela Indragnings. Staten, wid hwil
kct beslut det Hederwärda Bonde. Ständet tor
de löta fölblifwa.
Stats
VpjrlZtt K05 oell 6. ,7 Ociok.
kreLke-^räncler cl. 14 - -
Lor§3re-8rän6et 14 - - »
Loir^L-5rän6er^ «j. 14 - »
Wördsamt Memorial.
Aats.Utffottcts Utlätande remitterat de anmärk,
ingar, som hos de Respective Riks-Ständen
wekommit emot Stats Utffottets Betänkande, i
nledning af Kongl. Masts Nädiga Propofi.
on, angäende Kungs, och Kungs - LadugärdoreS
Förwaltning.
DeHe
158
Den iz October.
Deste anmärkningar stä i det nära sammanhang
med hwarandra, att Slats Utskottet
finner lämpeligast att pä ett ställe dem beswa.
ra, ehuru en och annan i mer än blott ett afl
de Respective Riks Stånden blifwit wäkt.
Först har emot afgörandet af sjelfwa hus
wudsrägan wid detta Riksmöte blifwit inwändt
att som fräga är före hos Constitutions-Utskot
tet om rätta förständet af 77- §- i Regerings
formen som handlar om Konungs och Ständers
Rätt i afseende pä Krono, godsen, sä borde frä
gan om Förwaltningen bwila till nästa Riks
dag, pä det ej kommande Riksens Ständer
mätte finna fig bundna af hwad nuwarandr
Riksens Ständer besluta.
Men som Riksens Ständer icke kunna un
dandraga fig att beswara Kongl. Majsts Na
diga Propositioner i de ämnen Kongl. Mas
i Räder prösrdar godt tili Riksens Ständer
framställa, sä anser Stats-Utskottet denna in
wändning sä mycket mindre kunnat till beswa
rande upptagas, som ehwad beslut i den riri
framstälua frägan om Kungsgärdarnes för
waltmng Riksens Ständer kunna fatta, sädan
icke ligger i wägen för kommande Riksens Stan
der att fig yttra om rätta förständet af beron
de 77- §- i Regeringsformen.
Beträffande sedan de emot Utskottets för
slag till Kungsgärdarnes förarrenderande gior
da anmärkningar, kunna de beqwämligen bär
föras säsom rörande dels Arrende-tiden, de>!
klys
Den iz October.
159
klysningen i serssillta Hemman, dels Arrende,
afgisten och dels Byggnads-ffylldigheten.
Arrende, tiden har af somlige ansetts böra
utsträckas till 50, af andra till 100 och af en
Ledamot i Högtärade Borgare Ständet helst till
1000 är.
Kungsgärdarnes klyfning har af flere blifwit
pästädd böra ske i halfwa Mantal, af nägra
till och med i fjerdedels Mantal, och det har blif.
ivit yrkat, att hwgrje Lemmans. lott ej borde
wara större än att en Äbo derä kunde wara
besutten, att afseende, borde wid klysningen gö.
ras pä Tunnelandtalet af öppna äkerjorden,
samt att Utskottet bordt yttra sig om odling af
oländig mark ä Kungsgärdarne hwartlll wiste
frrhets är borde bewiljas.
I afseende pä Arrende afgiften har funnits
tjenligt, att den bestämmes dels i Spannemäl
efter öppna Äkerjorden, och dels i Hö efter Ängens
beskaffenhet, samt att Arrendet uppläts emot
ten högsta ärbudna städja. Äswen har ansets
nödigt att Auktions utropet till Arrende af
Kungsgärden i sitt ostyckade tillständ icke ägde
rum; hwaremot andre yrkat, att detta utropet
borde föregä utropen af de styckade lägenheterna.
Byggnads ffylldigheten har blifwit förestågen
till nägot wistt för hwart Arrende, är med
rättighet för Arrendatorn att wid Arrendets
stut njuta den ersättning för öfwerbyggnad, han
witz asträdcs-syn kan pröfwas böra irhälla.
In«
r6o Den iz October.
Innan Stats Ut,lottet gär att yttra sig
öfwer desta anmärkningar serstillt, finner Stats.
Utstottet nödigt att göra de Respcctive Riks.
Skänden underrättade om den Synpunct hwar.
ifrän Stats. Utskottet trott detta ärende böra
betraktas.
Det tillhör en klok Rikshushällning, att
icke endast se pä det närwarande bästa, utan
lika mycket, och wid sina tillfällen, mera, pä
det tillkommande. Sädant anser Stats-Utikot.
tet Riksens Ständers ögonmärke böra blifwa,
dä tjenligaste sättet till Kungsgärdarnes förwallning
tages under pröfning. Ehuru Kongl.
Mast ansedt tiden icke nu wara inne att genom
försäljning dem Abalienera, kan dock den tid
komma dä förändrade omständigheter göra det
oundgängeligt att äga tillgäng till denna nöd.
djelp. Det bör säledes ligga Riksens Ständer
ömt om hjertat att bewara deste Skatter i det
stick, att Konung och Riksens Ständer icke för
framtiden betages den rättigbet de äqa, att göra
det bruk af dem, som dä kan finnas nytti.
gare än som nu wisac sig. Om Riksens Hög.
tost. Ständer äro ense med Stats. Utskottet i
detta sätt att se ämnet, förmodar Stats*Utskott
tet att dest Betänkande om Kungsgärdarnes
förwaltning stall winna ett mera odeladt bifall
än som hittills synes hafwa mött det samma.
Hwad Arrende, tiden angär, sä hemställer
Stats Utstottet till de Respeclive RiksStänden,
om det nägonstn kan förenas med werkelige
kloke Statshushällnings. grunder att utsträcka
den till 100 är. Ett
Den iz October. i6r
Ett Arrende pä 100 är aflägsnar för en
sä widsträckt tiderymd Riksens Ständers äter.
bekommande af förwaltnings-rätten, alt det
nära kan betraktas för lika med försäljning,
utan att dock medföra samma fördelar. Det
skulle tillskynda Arrendatorn en förmon, som
sträckte sig wida längre än föremälet af jördens
odling och Arrendatorens skäliga ersättning och
winning nägonstn kan fordra. Man har dest.
utom erfarenhet frän förra tider-, att Arrenden
afstutade för sä läng Arrende.tid, ofelbart blif.
iva i tidsenö längd lika stadliga för Kronan,
som obilligt fördelaktiga för Arrendatorer
Till och med en inskränktare Arrende-tid af
50 är stall leda till ett jemförelsewis lika
förderf för Kronan, och till dest förorättan.
de, att icke bekomma sin tillbörliga inkomst af
Krono-godsen. Den af Stats-Utstottet till.
styrkta Arrende-tiden af zo är lemnar en Arendator
tillräcklig utsigt att af företagne odlin.
gar sjelf störda sä mycket frukt, som tillräckli.
,en belönar honom för bäde kostnad och möda.
;o är äro en tiderymd, inom hwilken pennin,
sin och waruprisen sä wäl som hushällswäsen.
>et i allmänhet, redan undergätt sä wäsendtli.
!a förändringar, att efter desta ärs förlopp
»wart och ett Arrende-Contract om jordlägen.
>et ehuru wäl uttänkt det mä wara, allt för
nyckel lutar till endera Contrahentens säkra
örlust.
Om en Arrendator underläter, att pä den.
>a Arrende, tid »verkställa odlingar, är föga att
Bihang, lil. B. N:o sr, L2. för.
1»
262
Den iz October.
förmoda det han skall finnas wara mera driftig f
den wägen, om Arrende-tiden gär ända till 50 är.
För öfrigt, som Arrendet genom Auction upp
drifwes efter Egendomens beskaffenhet till sitt
högsta, twingas den blifwande Arrendatoren till
jordens högsta möjliga odling för att kunna
ästadkomma Arrende, afgiften. Denna odling
bör kunna wara werkställd inom de första ro
ären af Arrende-tiden, och de äterstäende 20
ören blifwa witzerligen tillräckliga att löna hans
odlingsflit. Dä är det icke oskäligt, att Kro
nan äter kommer till sin förwaltningsrätt, och
att Kronan genom ett nytt Arrende kommer till
den inkomst af Lägenheten, som dest förbättrade
flick och tidernas förändrade beffaffenhet kan
medgifwa. För vesta orsaker finner Stats-Ut
flottet Arrende-tiden ej böra öfwerstiga zo är.
Wid Kungsgärdarnes klyfning har Stats.
Utflottet ansett icke böra förglömmas Kungsgärdarnes
nu befintliga beskaffenhet, dä de säsom
Lägenheter af sällan mindre än g, men
ofta wida större mantal swärligen kunna för.
modas hafwa sä betydlig öppen jord, att de
skulle kunna klyfwas i mindre delar än säsoni
Utflottet förestagit, minst helt mantal, utan att
hända skulle, antingen att alla Hennnans-lotter'
na erhölle allt för obetydlig öppen jord, eller
att en del Hemmans,lotter gingo alldeles miste
om förut odlad jord. I begge händelserna blek'
we följden densamma, nemligen att de förestäende
högst dryga odlingskostnaderne förenade med de
oundgängliga kostnaderna till nybyggnad pä en
li
-
Den iz Oktober.
rSZ
liten Hemmansdel, skulle sä afskräcka frän Ar,
rendel deraf, att troligen icke nägvn funné sin
räkning wid alt deruti ingä, utan försäkran
om frihets är, i likhet med hwad som bestäs
för andra nybyggen, hwilket icke är förenligt
med Kronans intereste, som ej bör äsidosättas.
Lika skadligt i motsatt afseende anser Utflottet
det blifwa, att lala Tunneland-talet af öppna
äkerjorden bestämma klysningen. En sambrukad
gärd af flere mantal har manligen icke
sä mycket odlad jord, som lika mänga hemman
af ett mantal i samma Landort. Följaktligen
flittte klysningen icke blifwa werkställd till den
grad, som ett ikäligt afseende äfwen pä den
odlingsbara jorden kan tilläta. Det gifwes destutom
exempel af Kungsgärdar som hafwa föga
äker, men widsträckta ängsmarker. En sädan
Kungsgärd skulle dä komma att i ringa mon
Undergä klyfning, hwilket icke öfwerensstämmer
med afsigten. Af samma skäl tror Utflottet,
att icke äbocnS besuttenhet kan blifwa grund
för klysningen, dä fräga är om ett stadgande,
som bör gälla för alla Landsorter, och som bör
hafwa afseende pä Kungsgärdarnes beffaffenhet
i allmänhet. Nägot serskilt utlätande om od,
ling af oländig mark ä KungSgärdacne, bar
SlatS. Utflottet icke ansedt kunna komma i fräga
wid en Arrende-författning, i synnerhet som
nägre fribets-är icke äro lämplige, dä Arréndatoren
i sjeliwa Arrendet bör finna fin ersättning
för odlingar. För öfrigt har Stats Utflottet
lrodt, att Kungsgärdö klysningen som i
sin
164
Den rz October.
Den iz Oetvber.
16Z
sin början ej kan i allmänhet werkställas i min
dre lotter än i a 2 mantal, icke förr bör pL
tänkas att befordras i ännu mindre mantal, än
sedan Egendomen wunnit större odling under
den första Arrende-perioden.
Widkommande Arrende. afgiften, hwilken
Stats. Utskottet föreflagit böra utgä i Spannemäl
af öppna äkern enligt 1799 ärs försatt,
ning, och i öfrigt böra genom Auctionen bestämmas
antingen i Spanncmäl eller Hö, sä
kan Stats. Utskottet icke finna annat, än akt
Arrende, afgiften pä detta sätt skall med mera
säkerhet befordra Kronans intereste, än om den
genom antagande af städja blifwer beroende af
penningens wärde. Destutom om städja skulle
fordras, kunde ingen annan än Len rikare Capitalisten
ätkomma Arrendet, till hwars äta.
gande fordras betydligt förlag, till Inventariers
anskaffande, företag af odlingar, nu :n. Om nu
Arrendatoren derförutan skulle betala en betydlig
summa i städja, sä torde fä personer finnas som
deruti kunde ingä, andra än Capitalister om de
singö 100 ärs Arrende tid, och säledes kunde be.
trakta Egendomen sälom i wist afseende fin. Det
af Stats. Utskottet föreslagne sätt att utbjuda
Kungsgärds-Arrendet serskilt pä hwar styckad del
för sig af Kungsgården, och serskilt pä hela
Kungsgärden, har äsystat att förekomma dels
det icke den händelsen mätte inträffa, att, om
ej alla de serskilta Lagenheterna funne hugade
Arrendatorer, Kungsgärden dä skulle blifwa
oförarrenderad, dels, akt icke Kronan mätte gä
i mistning af den högsta Arrende, afgift, som
genom det ena eller andra anbudet kan erhällas.
Ätt utropet af Kungsgärden i masta ffulle blifwa
det sörsta, fi ner Utskottet icke tjenligt, ur
det skäl, att de Arrendatorer som till Arrende
af hela Kungsgärden kunna wara hugade,
twingas att sträcka fine anbud högre, när utropet
af de serskilte Hemniansdelarne gätt för,
ut. Stats Utjkottet fär härwid tillägga dm
rättelse i Betänkandet, att med den ibland Arrende
willkoren omnämde skyldighet för Arrén,
datorerne att i krigstider uppställa Wargerings.
manskap, bör förstäs att Kungsgärdarne skola
i krigstider roteras.
Stats. Utskottet har fluteligen att utläta
stg öfwer willkoren i afseende pä Byggnads,
skyldigheten ä de nya Kungsgärds. hemmanen.
Som Stats-Utskottet instämmer i tankan om
nyttan deraf, alt efter Arrende, tidens flut Läzenheterne
mage wara med äbyggnader försedde,
ilan att Kronan förbindes till ersättning derföre,
sä har Stats. Utskottet efter öfwerwägande
häraf skolat föreflä, att hwad om en sädan
rättning i Betänkandet förekommer kunde gä bort
och Byggnads.skyldigheten enkelt stadgas böra blifva
efter Lag i 2. och 27. Cap. Byggninga-Balken.
Anmärkning har äfwen i det Hederwärda
8onde.Ständet blifwit gjord emot hwad i Utkottets
Betänkande blifwit föreflagit om betalningssättet
för dagswerken, som innewarande
Kungsgärds.Arrendatorer enligt Contractcr hafva
fig upplätne emot wist penninge afgift; hwil
ken
-
166
Den iZ October.
Den iz October.
167
ken penninge-afgift Utskottet ansedt böra, elter
Det ärs markegäng dä Contractet ingicks, re.
duceras till Spannemäl att betalas elter ortens
örliga markegäng. I stället har blifwit yrkat
att berörde dagswerken borde betalas efter hwarj,
ärs markegäng, utan afseende pä ven betingad!
penninge - afgiften. Men som enligt Rlk eiu
Ständers beslut wid sista Riksdag nämde Ar
rendatorer böra wid sina Contracter orubbad,
bibehällas, endast med förwandling af penninge
afgiften till Spannemäl efter det ärs marke
gäng, dä Contractet flöts, bwilken Spannemä
nu efter ärlig markegäng löses, sä finner Ut
skottet icke skäl att ändra sin tanka i denna de
De i sammanhang härmed hos Hederwär
da Bonde-Ständet wäckte frägor om dagswer
kens lika fördelning pä ärstiderna, och om de
ras utgörande om Sommartiden isrän kl. 6 oii
morgonen till kl. 6 om astonen, m. m., anse
Stats-Utskottet icke tillhöra sitt utlätande.
Detta allt öfwcrlemnas till de Respectiv
Ständens pröfning »vördsammeligen. Örebr
den 13 October i8io.
1>z UZglotl. KIä-i,rNcLpet; ock
UeärmLrrir vlxnir
O. blsmilton.
-1 VlllokUz- Sorxrrs-Srlnäett
ieäsmLrerr vlx»»
Lk. l-ovöa.
kl NnxvZrrliAe kreKe-8t1
c,at5 l.erlLM§ter5 VLANLk
Ib. WeiämLo.
kl Nsäervlrdr
<tcr« I-e^LmZlerr vltzn-r
kallers JobLvLsoo.
I.. I-onoiu».
Utdra
Utdrag af Protokollet, hältet uti Riksens
Högloflige Ständers Stats. Utskott
den iz October i8io.
S D, (§fter godkännande af Stats, inkomst
Afdelningens project till utlätande i anledning
af ätskillige i de Respective Riks-Ständen gjorde
anmärkningar wid Utskottets Betänkande om
Kungs- och Kungs-Ladugärdarnes iörivaltning,
beflöts, det Riksdagsmannen Pär PLrsson
frän Blekingen till Protocollet afgifne följande
Dictamen, skulle fä berörde Utlätande till de
Respective Riks.Ständen medfölja.
"Dä Högloft. Stats-Utskottet nu gär att
beswara de anmärkningar som wid Utskottets
förra Utlätande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nädiga Proposition angäende Kungs och KungsLadugärdarnes
förwaltning,. blifwit gjorde, tor,
de det tillätas mig i korthet anföra mina tankar.
Jag inser med undersätsig »vördnad och
erkänsla de »visa och pä Rikets allmänna bätnåd
riktade stäk, som förmätt Kongl. Majli att
förbjuda dessa Krono Lägenheters försäljande.
De kunna, pä ett förmonligt sätt förwaltade
och i mindre delar utarrenderade, gifwa Staten
ett säkert och päräknadt ständigt understöd; men
om de försälldes skulle genom o försedda och till.
fälliga händelser det möjligen inträffa, att de
derföre ingängne medel pä ett eller annat sätt
antingen minffades eller ock för det allmänna
gin
-
168 Den rz October.
gingo förlorade; och hwad more dä öfrigt i händelse
af twingande behof."
'Dä jag framställt min pä öfvertygelse
grundade tanka om nyttan af Kungs- och Kungs.
Ladugärdarnes bibehällande i allmänhet, torde
jag ock fä uppgifwa nägra wista af desta Krono.
Lägenheter, som i anseende till förefallande om.
siändigheter jag avser med fördel lunna frän
Kronan abalieneras. Kungsgärdarne Uranieborg
pä Hween, Ottenby pä Oland och Kloster
pä Gottland ligga sä aflägsna frän fasta Iandet
att de i händelse af en invasion lätt kunna
komma i fiendtliga händer. Dä alla tiders erfarenhet
wisat att en fiende mera samwetsgrant
behandlar enskild än publik egendom, anser jag
af detta skäl desta Kungsgärdars försäljning,
enär nuwarande innehafwande Arrende-tid till
ända lupit, kunna medföra nägon nytta, och fär
af sädane skäl denna försäljning tillstyrka."
Llt Suprs.
Pä Befallning
k., /t. buoniu;.
VppNK I105 scli ö. 1; Octob. rtzio.
?re<re-5r!n6er 6. r; - --
- Lorgare-8lZnäet 6. 1; - -
Lon6e-8l!n<Iet cl. 14 - -
Wördsamt Memorial.
^)enom remist under den 11 dennes, har Högloft.
Ridderskapet och Adeln behagat infordra
Barr
-
Den 1Z October. 169
Banco.Utskottets Utlätande, öfwer de gjorde
anmärkningar, wid Banco-Utskottets, i anled.
ning af Kongl. Majlls Nädiga Proposition till
Riksens Ständer, angäende anstallter till Jern.
werks-rörelsens understöd, den 7 i denna mänåd
algifne wördsamma Pttrande.
Uti anmärkningarne yttras den öfwertygel.
se, att stadgandet om belänings-tiden för Jerneffecter,
ej kan höra till Bankens Grundförfatt.
ningar; och yrkas Lill följe deraf, samt af an.
förde flere wigtiga skäl, ett uttryckligt stadgande,
till oafbruten belänings-rättighet i Banken,
alla tider pä äret, ä berörde effecter, jemte lika
bestämd flere ärs frikallelse för Läntagarne ifrän
förbindelsen att iänen äter betala.
Efter Banco.Werkets är 1776, till egen»
skap af en rättskaffens Banco, inrättning, äter.
ställde primitiva skick, bär det warit, och för.
blifiver framgent, Bankens första och förnäm,
sta äliggande, att widmagthälla ett oföränder.
ligt wärde emot Specie Riksdaler, ä dest såsom
ctt Rikets mynt circulerande Sedlar: Stadganden,
som för möjlig fortgäng af ett sädant 0.
afbrutet bemödande, befunnits nödwändige, anser
Banco-Utskottet, med skäl böra räknas för
Grundförfattningar i Banco förwaltningen.
Af dylik beskaffenhet är stadgandet om beläningens
upphörande pä exportable effecter en
wist tid af äret.
Flere uti äldre tiders Banco-forwaltning
förmärkte mistbruk med länen pä nämde effecter,
dä Banken sjelf utdelat medlen, till förswagan
de,
170 Den iz October.
de, och jemwäl förstöring, af den utwäg> som
för Werkets förnämsta werknings ffyldighet ansetts
nödwändig, har föranlätit Riksens Ständers
Banco, Utskott wid alla föregäende Riksmöten,
ifrän och med är i?79, att genom bestämdt
stadgande förebygga enahanda missbruk
i framtiden; men ock, att ej lemna utur ögnasigte,
möjligen inträffande händelser och omständigheter,
dä författningens bokstafweliga efterlefnad,
kunde förorsaka betydande olägenheter.
Med afseende derä, är uti sjelfwa författningen,
för dylika fall, ett wisst temporairt undantag
wid dess tillämpning, Banco.Fullmäktige
bäde tillätit och älagdt, likwäl ej för längre
tid, än sädant befinnes nödwändigt. Pä de
senast framflutne ären, har grundad anledning
sig företedt, till bewiljande af det längsta möjli,
ga uppskof, för alla pä Attester ifrän StapelStads
Wägarne utgängne läns äterbetalning:
Och har Banco.Utskottet uti dess förenämde
wördsamma yttrande, med afseende ä Jernhandteringens
bekymmersamma belägenhet, trodt sig
böra tillstyrka lika förmon äfwen för alla de
län, som pä effecter uti Upp-Städernes Wägar,
under en framfluten län-termin, bluwit
utgifne, med hemställan derjemte, om samma
terminS förlängning ifrän Maji till Junii mä.
nadS flut hwarje är; samt, att till BancoFullmägtige
mätte öfwerlemnas, att sL länge
orsakerna till prolongation för äterbetalningen
fortfara, under oafbruten uppmärksamhet ä Werkels
säkerhet och realisationens widmagthällan
de,
Den iz October. 171
de, widtaga sädana mätt och steg för de förfallne
Länens äterbetalning, svin i möjligaste
mätto kunna lindra och underhjelpa Läntagarnes
ffoldiga bemödande i denna delen.
Ett bestämdt stadgande om owillkorlig rättighet,
att jemwäl under förändrade omständig,
heter, alla tider pä äret, fä i Banken beläna
Rikets epportable effecter, förenad med lika owiilkorlig
befrielse pä flere är för läntagarne
ifrän förbindelse att länen äterbetala, anser
Banco.Utskottet deremot kunna, bäve för Werkets
säkerhet, och realisationens beständ, blifwa
högst äfwentyrligt.
Annan, än en sädan, efter noggrant öfwerwägande,
fattad, och framgent hysande öfwertygclse,
är det ej Banco. Utskottet tillätit,
att till ,dess Respeetive Principaler wördsamt
yttra. Orebro den iz October ,810.
Kurk. O. Westm,».
kuIImHIcrig.
O. 6^IteastLjälä.
?. l-unäArea ^odrson. Iorokimrso».
hä. ttelsioxio».
Utdrag
172
Den iZ Ockober.
Utdrag af Högloft. Ridderssapets och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riks.
dagen i Örebro den iz Octob. 1810.
S. D. ^Oeslöt Ridderskapet och Adeln för sin
del, att en Medaille till uttryckande af Natio.
nens saknad ivid förlusten af Hans Kongl. Hög.
bet Kronprinsen Carl August, skulle pä Riksens
Ständers Banques bekostnad präglas, af
lika, storlek med den som präglades öfwer Hans
Kongl. Höghets utwäljande till Tronföljare,
och skulle de öfrige Respective Ständen wänli.
gen inbjudas att uti detta beslut med Ridder.
skåpet och Adeln sig förena. Or suprs.
Tx Urokocollo
6. Silverstolpe.
Utdrag af Högloflige Ridderssapets och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riks.
dagen t Orebro den iz Octob. i8lv.
S. D. Oörcdroqs ä nyo och bikolls Allmänna
Beswärs' och Oeconomic. Utskottets Memorial
af den 11 dennes, innefattande utlätanden öfwer
Riksdagsmännen Tuwe Larssons och
Anders Hanssons i afseende pä det sä kallade
Förstärknings-manskapets utgörande gjorde
Motioner. Or suprz.
Lx u^otocollc»
A. 6. Silfverstolpe.
Utdrag
Den IZ Oktober.
173
Utdrag af Högloft. Ridderssap-tS och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riks.
bagen i Örebro den iz Octob. igio.
S. D. c<^jföll Ridderskapet och Adeln Bewill.
yings-Utssottcts uti Memorial af den n den.
nes afgifne tillstyrkande, angående utsättande «rf
ett Pris för det fullständigaste förslag till utgö.
rande af Vewillning. Uk suprs.
lt.x pfotocallo
6. Silverstolps.
Utdrag af Högloflige Ridderssapets och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den iz Octob. i8io.
S. D. ^8iföll Högloft. Ridderskapet och Adeln
Constitutions-Utskottets i dag ingifne Memorial,
rörande serffild tryckning pä allmän bekostnad
af de Acker, hwilka af Constitutions. Utskottet
blifwit till Riksens Ständer öfwerlemnade, in»
»ehällande de förflag till förändringar i Grund,
lagarna, som wid sistlidne och innewarande Riksdag
blifwit gjorde: hwarjemte Ridderffapet och
Adeln beslöt det Stats. Utskottet stulle anmodas
härtill föreftä nödiga medel. Ut supr,
Lx strlirocollo
6. Silverstolpe.
Utdrag
174 Den !Z Octobcr.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwör.
dige Preste Ständet wid Urtima Riks»
dagen t Orebro e. m. d. iz Octob. r 81 o.
S. D. ^ä Stats.Utffottets den 6 October
pä bordet lagda Memorial om understöd till
trvckningen af Högloft. Ridderskapets och Adelns
Protocoll wid nästledne och innewarande Riksdagar,
m. m., samt angäende bestridandet af kost.
nöderne till skrifmaterialier m. m. för Ständen
och Urflotten,- nu ä nyo föredrogs, blef berör,
de Betänkande af Preste. Stänket gilladt, med
den af Högloft. Ridderskapct och Adeln uti Prv.
tocolls Utdrag af nästledne gärdag yrkade för.
ändring, att Bchanget till Riks'Ständens Prvtocoll
skall pä publik kostnad tryckas, och skulle
Statsutskottet följaktligen anmodas att medel
dertill föreftä, äfwensom de öfrige Respective
Ständen igenom Protocolls Utdrag skulle word.
samt och wänligen inbjudas att i detta beslut
instämma. Ut suprs.
Lx krotocollo
I. O. Almgvist.
Utdrag afProtocollet, hältet hos Högwör.
dige Prestc-Ständet wid Urtima Riks.
dagen i wrebro e. m. d. rz Ocrob.»8 lo
S.
D. ^ill Vewillnings.Utskottets under för.
middags SeHionen pä bordet lagda yttrande,
öf.
Den rz October. 17g
öfwer be hos Wällofl. Borgare. Ständer och
Hederwärda Bonde-Ständet framställde anmärk,
ningar wid nämde Utskotts den 22 sistl. September
afgifne utlätande i anledning af Herr
Advoeat-Fisdalen Falkmans anmärkningar wid
Bewillnings.Förordningen, kemnade Preste-Ständet
sitt bifall, och det sä mycket hellre, som
Ständet ansäg den af Utskottet nu söreflagne
redaction, angäende Bewittning af mindre Hem.
mansdelar, wara en billig modistcation i Utffottets
förut afgifne och af Preste-Ständet gillade
Betänkande i samma ämne. Ur sopr».
klx krotocotlo
U.
Utdr ag af Protokollet, hältet hos Hög.
ivördige Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Orebro e. m. den IZ
Oktober igro.
S. D. ^vewillnings. Utskottets under förmid.
dags SeHionen pä bordet lagda Utlätande öf.
wer de hos Wällofl. Borgare-Ständet gjorda
anmärkningar wid nämde Utskotts den 4 den.
nes afgifne yttrande, i frägan om Caracterers
beläggande med afgift, föredrogs ä nyo och
bifölls. Ur «upr».
Lx ?rokocollo
O. Hlmgvill.
Utdrag
176
Den 15 October.
Den iz October.
177
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Orebro e. m. den i;
October iZio.
S. D. ^^ewillnings. Utskottets pä bordet lag.
da Memorial med förestagne Reglor och före.
strifter till de Skattskyldigas och Taxeringsmän.
riens samt andre Wederbörandes efterrättelse,
föredrogs ä nyo och bifölls med bifogad 5»
stan, att nämde Reglor, i händelse de af Riksens
Ständer blifwa godkände, mä genast till We.
derbörandes efterrättelse igenom trycket kungöras.
Or 5upr».
Lx ?rotocollo
O. Almgvill.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den iz Octo.
ber i3io.
S. D. Instämde Preste. Ständet i Högloflige
Ridderfkapets och Adelns igenom Pcotocolls Ut.
drag af nästledne gärdag meddelte bestut, att
en Medaille till uttryckande af Nationens sak.
nåd
nåd wid förlusten af Hans Kongl. Höghet
Kronprinscn Carl August, skulle pä Rikstns
Ständers Banqus bekostnad präglas af lika stor.
lek med den, som präglades öfwer Hans Kongs.
Höghets utwäljande till Tronföljare. dU suprs.
* blx ?rotoco!!o
ch O. Almgvist.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Hög.
wördige Preste.Ständer wid Urtima
Riksdagen uti wrebro e. m. den i;
October igio.
S. D föredrogs ä nyo och bifölls Allmänna
Befwärs och Occonomie. Utffottets under för.
middngs Setzionen pä bordet lagda yttrande nugäende
dels Allmänna Magazins.Inrättningens
Styrelse och Förwaltning, dels utwägar till af.
hjelpande af Spannemälens nuwarande wanpiis.
Ut suyrs.
klx ?rotocol!o
O.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwörd-ge
Preste. Ständet Wid Urtima
Riksdagen i Orebro e. m. den r?
October r8io.
S. D. ^Ojföa Preste. Ständet Allmänna Be.
swärs. och Occonomie. Utffottets under förmiv.
TZihgnZ. lil. N. N:o LZ, 24. dags
173
Den LA October.
dags Plenum pä bordet lagda Memorial i anledning
af Hedermärda Bonde Ständets Remis
ser, angäende Förstärknings, manffapets utgö
rande, Ut supra.
Lx ?rotoco!Io
O. Almgvist.
Den iz October.
179
ter, hwilka af bemälte Utskott blifwit till Riksens
Ständer öfwerlemnade, innehällande de
Förslag till förändring i Grundlagarne, som
ivid sistledne och innewarande Riksdag blifwit
gjorda, ffulle pä allmän kostnad serskildt tryeas,
de Uliätanden och Förslag likwäl härifrän
hwilka förut äro serskildt ifrän
lmdantagne,
Lrpcket utgifne; och skulle Stats-Utskottet anUtdrag
af Protokollet, hältet hos Hög-nodas, att dertill föreflä nödiga medel. Ut
wördige Preste. Ständet wid Urrimc
Riksdagen uti Orebro e. m. den iz
October iSio.
S. D. ^^illade Preste. Ständet BewillningS
Utffottets Betänkande om utsättande af en pris
sräga, att wid nästa Riksdag beswaras, anga
ende en förenklad metod till Bewillningens ut
görande. Ur supra.
klx ?rotocollo
U. ^lmgvilt.
Utdrag af Protokollet, hullet hos Hög.
wördige Preste Ständet wid Urtima
Riksdagen i Orebro den iz Oktober
e. m. i6lc>.
D anledning af Stats Utskottets den
8 nästleone September afgifne Memorial, belöt
Preste. Ständet, att dä näqon af StändetS
iullmägtige uti Riksens Ständers Banque och
iiksgätds-Contoir genom en längre tids förewördige
Preste. Ständet Wid Urtim» allande sjukdom eller andra laga förfall hinRiksdagen
uti Orebro den lZ Octo ras, att deltaga i de wanliga trägna görcmä.
e m 181^. ""d bemälte Penningewerk, Ständets öfri
e
Fullmägtige inom samma Werk, i samräd
lied Preste Ständets Cantzli-Direction, mä äga
ätt att till tjenstgöring inkalla den af Stänet
ät bemälte Fullmägtige utnämnde Supple.
nt; och njute den sälunda inkallade Supplean
ten
-
blx ?rotocol!o
v. ^tmgvill
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög
S D. 3^?ed afseende uppä Constitutions.Ut
skolteis uti Memorial af nästledne gärdag gjöl
da hemställan, beflöt Preste Ständet, att de Ac
> ' tet
