# ID: svediakorp-gov1748
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 28,594
# sentences: 1,153
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


684 Den 19 September.
af Kongl. Mafits Högstberörde Nädiaa Prcpo,
sition, utan ock alt sä wäl Kongl. Propostt onen,
som Memorialet ä^ven stulle anses remitterade
till Bewillnings-Urstottt, i hwad desi
handläggning kunde tarfwas. Or suprs.
lox ?rotocoIIo
Lsbriel Ödmann.
^.08 Ki66. «cli ^6e1n äen rr 8epi. i8<o»
?r«He-8täricier cken 22 ?
' ^ ' - - Lor^Lrs-HrAnciet clen 22
Lonäe-Ztänäer ^ien rr * *
Wördsamt Memorial.
§)ä uti 5. Puncten af Kongl. Kungörelsen
under den ig Februarii 1779 om Banco.Wer.
kets öfwerseende och Revision, Dagtractamente
för de blifwande Revisorer af blott En Riksdaler
Specie om dagen ifrän den dag förrättningen
tager sin början, till och med den dag densamma
upphör, finnes faststäldt; har ej kunnat
undfalla Banco-Utskottets eftersinnande, huruledes
det för Zo är sedan, elter däwarande
waruwärde, i det nogaste afpasiade Tractamente,
under nuwarande högt uvpstegrade priser,
är sä otillräckeligt, att hwarje för nit, insigter
och erfarenhet, känd Ständs Ledamot, som
ej derjemte befinner sig uti tillständ, att af egne
medel
Den 19 September. 685
medel fylla bristen, blott derigenom föranlätes,
att, till Wcrkers stada, undanbedja sig ett honom
ämnadt hedrande, men tillika bäve answarigt
och besmärligt, förtroende: Al sädan anledning,
har Banco-Utstottet ansett sig ej böra
underlära, att til! de Respecttve Ständens gunstbenägna
omprv ning ock aodtfinnande wördsamt
hemställa, det mätte Dagtractamentet för de,
till Revisions förrättande ernAlan Riksdagarne,
utsedde Revisorer, hädanefter- fä godtgöras med
2 Riksdaler Specie för dagen; Och att sädant,
jemwäl under resan, fär lämpas till de ifrän
Landsorterne walde Revisorer, för sä mänga
dagar, som efter 8 mil pä dagen, wid fram
och äterresan dertill mäste anwändas. Orebro
den 19 September 1310.
Osrl bjorner. 1.378 lVl. kirmsväsi'.
?. I-unäzrea )ok-'soo. ^oscbi-mssoo.
blelsir.Aiu».
586
Den 19 September.
UxplLA kos M66. ock A^eln 6en r; 8cpt. r8i«.
kreAs-8rAn6st ära r? -
8orgsre-8t!«6«k 6cn r6 - -
8onäs-8län<Iet äen r; - -
Wördsamt Memorial.
^/os Wällofl. Borgare-Ständet har Riksdags.
Fullmägtigen för Stockholms Stad Herr Han.
delsmannen Abraham Engel anmält, hwatz
ock Wällofl. Borgare Ständer till Lag.UtskottetS
yttrande remitterat, huruledes en owäntad och
bedröfvelig erfarenhet hos honom wäckt den
önskan, att genom ökade kraftiga anstalter för
framtiden Lagarnes myndighet mätte befästas
och Samhällssriden försäkras emot större och
allmännare folkresningar samt de derifrän oskil.
jagtige wäldsamheter; hwilket, jemte hwad Herr
Rädmannen Hochschild, Herr Grosshandla»,
den Arfvidson samt Herr Fabriqueuren Acbarius,
hwar för sig, uti wälbemälte Ständ i
detta ämne tillika skrifteligen andragtt, Lag.
Ulffottet i noga och behörigt öfwerwägande hos
sig komina lätit.
Lag. Utskottet har säledes, uti de Lagar och
Författningar, hwilka till det medborgeliga lug.
nets betryggande tid efter annan blifwit utför.
dadé, wäl funnit sädane grundsatser faststälde, i
stöd hwaraf wäld mä med wäld styras, samt
upprorsman ligga ogild; men dä, »vid en när.
mare granskning, dessa Lagar och Författningar
egenteligen hafwa afseende uppä mera in.
skränk
-
Den 19 September. 687
stränkte och lättare afstprde eller dämpade
uppträden: dä deras understundom otillräckeli.
ga föreffrifter
hafware i wäda, att antingen genom efterlä.
Lenhet blottställa den allmänna säkerheten, eller
genom förhastande beaä onnttigt wäld, och dä
widare en förwillad, tygellös och upprorisk menighet
uttryckeligcn mä underwisas om det äfwentyr
till lif och wälfärd, som den, i brist af
laglydnad och sansning, löper; Sä har, under
owilkorlig fordran sä wäl, att watter, patroul.
ler och poster ställa sig till en noggran och
obrottslig efterlefnad hwad Krigs-Articlar, Tjenst,
görings-Reglementen och J:istructtoner till lug.
nels och ordningens widwagthällande, dem pä
flere ställen föreskrifwa, som ock, att OfwerStäthällare
-Embetet i Hufwudstader: med bchö»
rig waksamhet och alfwar, handkaswa de Po«
lice Författningar, hwilka, för den allmänna
säkerheten, äro eller kunna utfärdas, äfwenswn
att Korungens B falli.ingshafwa de och wederbörande
Embetsman i orterne fullgöra, hwatz
dem i samma afseende tillkommer, Lag-Utskottet,
i öfwerensstämmelse med Allmänna Lagens
och nyssnämde Förrättningars g'under, ansett
sig böra följande stadgande förestä:
§ l.
Enär, af okänd eller misstänkt anledning,
en folkmassa sammanffockar sig och wäxer tillden
styrka, som, l händelse af utbrott, synbar
ligen
-
588 Den 19 September. Den 19 September. 5F9
ligen öfwerstege den wanliga waktens, samt
följagteligen gjorde patrouller otillräckelige till
Folkmasians skingrande, och de sammanstockudes
häcktande, om sä fordrades, omöjligt; dä anses
den allmänna säkerbeten hotad och upplopp
kunna befaras. Inträffar sädant i Huswudstaden
eller pä annan ort,,der Konungen wistas,
bör Rapport derom af Öfwer-Släthällarna och
General Adjutanten eller af Ort»nS Högste Civila
Embetsman och Högsta M litaira Befälhafware
i ögonblicket aflemnas till Konungen,
sem lärer i Räder täckas förordna om de Mi«
litaira anstalter, /Mika till skydd och förlwar
widtagas böra. Är Konungen ifrän Hulwudstaden
fränwarande, äligge det Befälhafwande
General-Adjutanten, eller den Konungen i hans
ställe förördnat, att, med Öfwer-Stäthällarens
wetstap,. utan minsta uppehäll, med hela den
befintelige Militaire-styrkan, genast uppbädad,
widtaga nödige dispositioner, som närmast leda
till upploppets förekommande eller dämpande
och som endast och allenast ^mä bero pä tillfället
och omständigheterne. Är en sä stark Folk,
masia för nägon högtidlighet eller af annan
känd anledning redan samlad, och börjar den
derunder, genom smädelser eller ropande, att
mera allmänt röja tydligt brottsliga afsigter,
ware förhällandet detsamma. Pä andre ställen
i Riket stall wid dylika tillfällen Högste Mililair
Befäihafwanden, efter samräd med ortens
eller Stadens tillstädes warande Högste Civile
Embetsman, wid answar wara stylvig, att.
med
med de Lillqängelige troupperne ingä i lika beskaffade
säkerhets mätt, rch of andes dercsicr
om utgängen styndesamt uuderdämg rapport till
Konungen.
§. 2.
Bryter upploppet icke genast i desi början
ut i fridSförstöcande uppträden, inom Konungens
borg, eller wäldsgärning emot medborgare,
stall Öfwer.Stätbällaren eller den honom
företräder, och, pä öfrige ställen i Riket,
Ortens eller Stadens tillstädes warande i befäl
stadde Högste Civile Embetsman, offenteligen och
högljudt, i Ronungens och Lagens namn,
anmana den sammanstockade folkmasian, att,
wid äfventyr af lifsspillan, i godo ätstiljas.
Denna anmaning mä förnyas twenne gängse
med förelagdt rädrum af nägre fä minuter efter
hwarje gäng, likwäl icke ö'wer io minuter
tillsammanräknade. I Hufwudstgden och öfrige
Städer der Garnizon eller Troupper finnas,
stall, till yttermera efterrättelse, wid första an.
maningens afkunnanve, pä ett eller annat tjenligt
ställe uppresas högt och synbart inför dm
sammanstockade menigheten, om dagen en swart
fana med ett rödt korsi ä den fastsydt, och om
natten fyra i qwadrat satte brinnande lycktor,
utmärkande att stunden är inne ifrän hwilken,
i brist af hörsamhet, wäld till Folkmasians stingrande
owilkorligen är att förwänta.
§. 3.
599 Den »9 September.
§. 3.
Utbryter ätcr upploppet genast i fridsförstörande
uppträden inom Konungens borg, eller
i wäidsgeriung, hwarigenom nägon medborga,
re till lif, lem, eller egendom angripes, eller
harma förenämde bögtideliga anmaningar, wid
förelagd tid, astupit fruktlöse, e-er hindrar en
eller flere i fockmast.;» genom ffrik och oljud
anmaningens hörande eller ock med mäld eller
list förekommer de i nästföregående §. faststälte
Skyddsstgnalers utsättande och bruk, eller skulle,
etter första anmaningens afkunxande, Högste
Befälhafwaren eller Högsta i tjenste-utöfning
»varande Embetsmannen nägon wäldsamhet med
gerning af en eller flere tillfogas, eller öfwerfalles
wakten med stenkastning eller andre tillhugg;
dä stall, utan ringaste uppehäll, »väld
med wä'd af den militaira styrkan, strängare
eller lindrigare elter motståndets och olydnadens
art, uppå den närwarande Högste Civila Embetsmannens
anmodan af Högste närwarande
Militair Befälhafwaren ai befallas, samt, utan
förstomng, werkställas och fortfara intill des
upproret är dämpadt och folkmatzan stingrad.
§. 4.
Den som med nägon wäldsam ätgärd pä
ett eller annat sätt, efter hmad nyst lagdt är,
sig förbrutit, är upprorsman, och straffas, om
han pä stället undkommer »ned lifrvet, enstgt
hlvad Allmänna Lagen i i. 2. eller z. §. §. 6.
Cap
Den 19 September. 591
Cap. MistgerningS. Balken stadgar. Den som
sädan wäldsam gerning förmärkt och icke hrn.
drat, warde för mindre delaktighet deruti ansedd;
Men den som efter första anmaningens
afkunnande friwilligt qwarblifwer, stall, säsom
den der sällat sig till upploppet, derföre deläg,
gas med iz Riksdaler 16 st. fridsbrotts böter,
och särskilt för den ogärning han derunder mö.
jeligen föröfwat. Den äter som beträdes, att
haswa instält sig försedd med wapen eller werk
tyg,
tjenlige att stada, säsom päkar oä> stenar,
eller att hafwa sädane ät andre närwarande
anskaffat, ehuru nägok bruk deraf icke blifwck
gjordt, umgälle sädant särskilt med 10 par spö,
eller 8 pär ris, eller med deremot swarande watten
och bröd. Sätter sig nägon till wärn emot
den, som honom under eller i anledning af
upploppet lagligen gripa och fängfla bör, stylle
sig sjelf för allt hwad derunder händer. Med
deras döda kroppar, hwilka, oaktadt anmaningarne,
förblifwit bland de upproriske och tillsatt
lifwel förfares pä sätt första Momentet i L.
Cap. Straff-Balken om döda Mistgerningsmäns
kroppar stadgas.
§ 5
Skulle, i afseende pä upploppets widsträck.
tare sammanhang, den yttersta nödwändighet
fordra sädane anstalter, säsom Communicatio.
nenS stängande emellan Hufwudstaden och Län.
det, postgängenS hämmande eller ankommande
drefs
592 Den 19 September.
bress granskning, med mera dylikt, sä äge i
Hufwudstaden ingen annan än Konungen eller
den Han under sin fränwaro dertill utsett, alt
i stikå fall förordna. Pä andre siösten i Riket
mä, i enahanda nödfall, och blott tills widare,
derom bestutas gemensamt af Landshöfdingen i
Länet och Provincens Högste Mililair Befäl,
hafware, samt Konungens Nådiga befallning
emedlertid begäras och afwak?as. Smärre Police
anstalter i Städerne, säsom Husportars och
luckors stängande under upplovptt, Husägar: es
tillsyn öfwer sina hus och hu-chönders öfwer sitt
tjenstefolk och arbetare, föreskrlfwes efter weder,
börandes pröfning och tillfällets behof.
§. 6.
Stad eller ort, hwarest upplopp eller upp.
tor timar, till hwars dämpande antingen er.
fordras hela den pä stället warande Militairstyrkan,
eller troupper ifrän andre ställen mä.
ste commenderas, mä, genom General, orvres,
förklaras wara i krigs tillständ intill desi sä.
dant, genom enahanda ordres, äter förändras.
I följe häraf och sä länge detta tillständ fort.
far bör allt hwad Krigs. Articlarne Militairen
föreskrifwa, sä wäl i 2. Cap. oin krigslydnad,
som i ,4. Cap. om myteri och uppror, hwilka
brott afgöras wid Ständrätt, af samma Ständ,
rätt tillämpas och sättas i werkställighet blott
i afseende uppä befallande och lydande af den
Militair, som under upploppet och till desi full.
komliga dämpande blifwit anwänd.
§. 7'
Den 19 September. §93
§. 7.
Den kostnad, som ärfordras till dämpande
af ett utbrustit upplopp och af Statens tillgängar
mäste förskjutas, ersäkus Kronan cst deraS
gods « tost och fast. som öfwertygas, att hafina
warit upploppets anstiftare och hufwudsakelme
befordrare, elter under upploppet sig s)
förb utit, sorn i. Momentet i 4 §. härofwarr
omtalar.
Böra-des i öfrigt vefta stadgande bwarje
Bönedag ärligen af Predikstolarne i Städer
ock pä Landet, till memcchetens efterrättelse och
behöriga iakttagande, offenteligen uppläsas.
Hwilket allt dock, jemte en Ledamots idet.
ta ämne till Protocollet afgifna särskilda tanka,
Rcklens Högloft Ständers pröfning och widare
godtfinnande wördsammeligen understäSeS.
Örebro den 19 September 1810.
?8 NvAlokl. kläckertlcrpec oci» k!
häsilt; l-eäsmäleks vLznsr I.ö6L«§rer5 v!Zl>sr
Jok. sk woröm. L. ^imgvik.
kZ Sorg-ks-5l8n- rs Usö-rvtrd- Lonäs^Lt!-^
elers l-eckamoterL rters I^eärmäLerjk vägnrr
dleokäa. ^aä. 8sam«ksoa.
Johsa bkolmLerKeSok.
Bihang. N:o ?S, 76-
594 Den »9 September.
VpplM lior 8»mrl. N1ks>.5r?ii6en äen L Octvber iZis.
Wördsamt Memorial.
ull Lag-Utffottet har Hederwärda Bonde.
Ständet hänffjutit ett hos Ständer af R-ks.
dagSmanNen Anders Nilsson frän Larl.
stads Län ingifwit Memorial- deruti andrages,
hurusom Föräldrar sällan begagna den dem i
Lag tillerkände rättighet, att ät sednare födde
barn, genom testamente anordna nägon erfältning
för hwad de äldre barnen i föräldrarneö
lifstid njutit, hvarigenom ofta händer, alt i
de bo, der en ringa qwarlätenskap stall delas
emellan flere syston af olika älder, de yngre
sakna det understöd för uppfostran i deras omyndige
är, som de äldre redan erhällit; hivar»
söre, och dä det skulle synas billigt, att de sist»
nämnde, som dä mera kunna kjelfwe bidraga
till sin bergning, afstode till de förre en för
dem oumgängelig del; Anders Nilsson yrkat
det stadgande: Att dä wid inträffadt dödS.
fall, disposition om gwarlätenstapen ej sinnesgjord,
de minderärige Barnen af ostift bo, ef,
ter Domarens omprölwande, tilldelas en ersätt,
ning, som swarade emot hwad de äldre blifwit
päkostadt, intill den tid de kunnat gä Föräld.
rarne tillhanda.
Lag. Utskottet, till hwilket nämnde Mems,
rial är wordet remitteradt, har, i anledning
häraf, öfwerwägat, hurusom förut, i 9. §. 12.
Cap.
Din 19 September. §95
Cap. ^rfda.Balken, är stadgadt, att, om För,
äldrarne gifwit sina barn nägot förut, som är
af wärde, det samma mä, i fall de förre ej
annorlunda derom förordnat, blifwa wid Arf,
skifte beräknadt; samt i iv. §. samma Cap, att
hwad de till barnens nödtorftiga födo, kläder
och upptuktelse samt bröllopskost pä dem kostat,
ej mä i annat fall räknas, än om Föräldrarne
sielfwe welat lägga de andra barnen nägot till,
som mindre njutit hafrva.
I delta sista stadgande är det säledes, som
ändring nu yrkas.
Men ehuru Lag Utskottet nogsamt inser bil.
ligheten deraf, att, när nägre Arfwingar redan
kommit i ständ att kunna föda sig sjelfwa, och
gwarlätenstapen ej är sä stor akt wänlig Arfs.
lott förskär till öfwermagarnes nödtorftiga fö.
da, klädsel och uppfostran, nägot till besia behof
afsattcs af Bo vskifto, hwarigenom de 0.
myndige barnen ej korinne det allmänna till
last; har dock Lag utskottet för sin del, funnit
betänkeligt tillstyrka den föreslagna förändrin.
gen, säsom hwarigenom, nog widt fält för en
främmande pröfning öppnades; Dock pä det
den utwäg, genom Föräldrarnes förordnande,
hwilken Lagen i ofwanberörde mätto utmärkt,
mä blifwa allmännare begagnad, tror Utikot.
tet sig böra tillstyrka, det Högw. Presterskap^
allmänt mätte uppdragas wid Husförhör och
Sjukbesök med tjenlige föreställningar söka för,
mä i swagare wilkor stadde Föräldrar, sä förordna,
att, i händelse af deras dödsfall, i de
yngre
596
Den 20 September.
yngre Barnens spädare älder, detze sednare icke
mä derunder sakna nödtorftig föda, klädsel och
rrppiuckleLse. Orebro den 19 September L8io.
Den 20 September.
Till Banco. Utskottet:
897
kä kiägloO. Nikläerltcrp!» ock
X6elo5 I.eäsm§rcri vägnar
Sok. »k dioräio.
k! Välloll. 8orgsre-8r!ock«r5
l.eä»mälerr vägnar
dievtäo.
kä ULxvLröige ?reKe-Srj»,
<Ier; ä-eärmärer! vägnar ,
L. /Amgvik.
k-A UeäsrvZrän Lonäs
äetr lasäamorers vä§nnr
Sovas ^oäersson.
Sok. l^olmbsrgsroo.
Ett Memorial af Herr Sahlefelt, H. I.
Om Actie ägarnes i Äbo Discont äterbskom'Mande
af sitt i Banque» deponerade Silfwer.
Till Stats-Utstottet:
Twenne anföranden af Herr Pä hl man,
!Otto Fredric, och Friherre Adlercreutz.
Carl Joban, rörande Erpectance. Lönerne kör
Finsta Officerare som till Swerige Lfwerflyttat.
Ot supra,
Lx ?rotocollo
6. Filvvrllolpe.
Utdrag af Högloflige Rtdderskopet och
AdelnS Prorocoll wid. Urtima Riksdagen
i Ötebro den ro September
r8»o.
R
S. D. »^»emitterades:
Till Bkwillnings-Utftottet:
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af deni
15 September angäende nägra underdäniga an»
söknitigar om eftergift af Bewillning.
Till!
Utdrag af Högwflige Ridderssapet
AdelnS Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro den 20 September
18 io.
S. D. 29id förnyad föredragning af All.
wänna Beswärs. och Oeconomie. Utskottets den
18 dennes pä bordet lagda Memorial, innefat,
tande uttätande öfwer Kongl. Majus Nädiga
Proposition om skyldigheten för alla att delta,
ga i wärdén om fattige, samt rörande en sär.
still i detta afseende wid Amiralitets Warfs och
Orgryte Församlingar wid Götheborg uppkom.
men
598 Den 20 September.
men fräga, hlef berkrhe Memorial af Högloft.
Ridderstapet och Adeln bifallit, vt -uprs,
k^x ?rotocoIIo
A. 6. 8j!vssllojpe.
Utdrag af Högloflige Ridderstapet och
Adelns Protokoll wid Uttima Riks.
dagen i Orebro den 20 September
rörö.
S. D. §öredrogs ä nno och lemnadeS utan
erindran hwad Allmänna Beswärs. och Oecono.
mie-Utstottet i ett den 18 dennes hos Ridder,
stapel och Adeln uppläst Memorial af den 8:de
sig ptlrat i afseende pä den af Herr Holmer
gjorda Motion om Gesällers ställande unde?
Tjenstehjons stadgan, ve bvprx.
Lx protocollo
6. 8j!kverstolpe.
Utdrag af Högloflige Ridderstapets och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riks,
dagön i Orebro den ro September
iLlo.
S. D. Äifölls Stats.Utstottets den 13 den.
nes pä bordet lagda Memorial angäcnde Riks.
dags.
Den 20 September. 599
^ dags »vedergällningar för Utskottens Secreterare,
Canzlier och Waktbetjening. vr 8uprx.
k^x ?rotocollo
O. 8i!kverllolps.
Utdrag af Högloflige Ridderstapets och
Adelns Protokoll wid Uttima Riks.
dagen i Hrcbro den 20 September
l8io.
S. D. Upplästes ett Memorial af den 18 den.
nes frän Stms-Utskottet, hwaruti till Riks.
Ständens särffilta afgörande anmäles en af
Riksgälds. Contvirets Fullmägtige gjord förftägan>
huruivida Fullmägtige, dä nägon af deras
Medledamöter genom en längre tid förefallande
sjukdom hindras att deltaga uti de »vanliga
trägna göromälen »vid Contoiret, mä äga rätt
att inkalla till tjenstgöring den för honom utnämnde
Suppleant; Och fann Högloft. Ridderstapet
och Adeln, enär Suppleanter för Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret icke af Ridder,
stapet och Adeln förordnas, sig icke hafwa nägon
ätgärd att ät detta mäl lemna, vt 5vp».
klx krotoeollo
6. Silkverkolxe,
Utdrag
-
koo Den 20 September.
Utdrog of Protscollet. hältet hos Högwördige
Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen i Örebro den ro Seplember
i§io.
S D e^)id förnyad föredragning af Constitutionö
Utstottets Memorial rörande förrättad
granskning af Stats. Rädels Peotocotl, och dä
i anledning dera' S'ais Rädets Ledamöter, Föredragande,
och Konungens Rädgifware i Commando,
mäl, äro fiikallade ifrän all answarighet
för sina Emberens utöfning, intill den dag
innewarande Riksdal börjades, beflöt PresteStändet
att Expidmons. Utskottet skulle anmodas
att denna frrkaoclse i Riksdags beflutet in.
föpg. l->t »uzrrs.
Tx ?rotoco!lo
I. l-l. älmqvist.
Utdrag af Protokollet, hättet hos Hög.
tvördige Preste-Ständet wto Urtima
Riksdagen i Örebro den ro Sept.
rSio.
S. D vetats Utskottets den rg dennes pä
bordet lagde Memorial, rörande aflöning för
Utskot
-
Den 20 September. 60 r
Utskottens Secreterare. Canzlier och Waktbetje«
mng, föredrogs ä upo och bifölls, l-lt nuprz.
L^x ?rotocollo
I. O. .glmyvill.
Utdrag ak Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste-Ständct wid Urtima
Mlksdagen uti Örebro den 20 Sept.
r8lo.
S. D föredrogs ä nyo och bifölls Allmänna
Beövärs och Oeconomie Utskottets den 18 dennes
pä bordtt lagde Memorial, i anledning af
Kongl. Ms> ts Nädiga Proposition om skyldigbeten
för alla att deltaga i wärdén af fattiga,
samt rörande en särskilti detta afseende wid
Amiralitets- Wart och Orgryte Församlingar
wid Götheborg uppkommen sräga. Oe »uprz.
kx Lrotocollo
O. >lIkNgVill.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
rvördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen mi Örebro den 20 Sept,
rFro.
S. D. ^^illade Preste-Ständet Allmänna Beswärö-
och Oeconomie. Utskottets utlätande öf
weie
-
602
Den 20 September.
wer Herr Jouweleraren Holmers forsing, att
med ändring uti Skrä Ordningens föreskrift Ge.
sätter skulle hänföras under Tjenstehjons stad.
gan. kkr susirs.
Lx ?rotocol!o
). O.
Utdrag af Protokollet, hällit hos Hög.
wördlge Preste ständer wid Urtima
Riksdagen uri wrebro den 20 Sept.
1810.
S. D. ^^emitteradeS:
Tilt Bewillnjngs-Utskottet:
Kongl. Majus Nädiga Proposition till Rik.
fens Ständer, angäende nägra underdäniqa an.
sökningar om eftergift af Bewillning; Gifwen
Orebro Slolt den rz Sept. 1810. Ur svprs.
Lx ?rotoeollo
N O. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste Ständet wid Urtima
Riksdagen t Orebro den 20 Sept,
r8io.
S. D. 8)eflöt Preste Ständet att Expeditions.
Utskottet skulle anmodas att författa underdä.
nig
Den 20 September.
6oz
nig flrifwelse till Kongl. Maj t innehäklande
anmälan derom, att wid sammanträdet af den
Nämnd, som jemlikt Regeringsformens 105. §.
egde att dömma, huruwida Högsta Domstolens
Ledamöter gjort sig förtjente att i Veras kall
bibehållas, samtelige Ledamöterne ansets äga
Riksens Ständers förtroende; hwilket äfwen
Uti Riksdags Beslutet kommer att intagas, t-r
-upr,.
b-x ?rolocollo
^ Ol. /riwgujst.
Utdrag af Protokollet hället hos Hög.
wördige Preste-Ständer wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 20 Septem*
ber igro.
S- D- anledning af Hcderwärda BondeStändets
inbjudning igenom Protocolls-Utdrag
af den 14 dennes, fann Preste. Ständer för sin
del tjenligt, att Riks-Ständens wid sistlidne
Riksdag widtagne beslut, rörande fri Dispofi.
tionSrätt öfwer Skatte. Hemmans Skog, ma
till Expeditions.Utskottet öfwerlemnas, för att
fä rum i Riksdags Beflutet för nu pästäende
Riksdag, dkr Lvpr».
Lx Urotocollo
U. ^lwgvilr.
Utdrag
604
Den 20 September.
Den s t September.
60Z
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördige Preste Ständet tvid RikSda-'
gen i Stockholm den r<5 Apr. iZio ^
cr
S.
D- Oör^drogs L nyo och bifölls Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beftvärs- och Oe.
conomieUtskotts Betänkande, angäende bibebäl.
lande af den genom 1789 ärs Kongl. Förord,
ning om Skatteköp, Allmogen tilldelta rvid,
sträcktare rättighet öfwer Skatte - Hemmans
Skog. Ill 8uprs.
Lx krotocollo
17. Almgvist.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Örebro den 20 September
lgio.
S. D- ^>edan Preste. Ständet igenom inlup.
ne underrättelser, om de r Landsorterne hällne
Taxeringar, kommit i erfarenhet deraf, att pä
olika TaxeringSstLllen sä olika tillgätt, att enär
pä de flesta ställen de ffattskyldige blifwit debi.
terade för mindre Bewillning, än de enligt
I8oo ärS Bewillnings-Förordning erlagt, har
deremot pä nägra fä stätten den päförda sum.
man
man stigit till dubbelt, emot hwad som tillförene
utgjordes, hwarigenom äter mäste hända,
att, dä den päräknade Bewillnings summan icke
kan winnås, utan att det belopp, som Taxe.
ringS-Comrnittäerne blifwit päfördt, kanske mä.
ste fördubblas, alla de, som nu redeligen upp.
gifwit sin inkomst, skulle blifwa förorättade i
den mon, att de mäste betala flerdubbelt emot
l-wad deras wederlikar inom andra Taxerings.
District erlägga, har Preste'Ständet ansett sig
böra anmoda Bewillnings. Utskottet att uppgifwet
och till Riks.Ständens Plena skyndsammast
inlemna Förslag till nägra reglor med bifogade
Formulairer för Taxerings-Committöerne, genom
hwilkas iakttagande, den jämnwigt och likstäl.
lighet uti Taxeringarne, som synes wara första
wilkoret för möjligheten af den nya Bcwiilmn.
gens utgörande, kunde winnås; uti hmicket Beslut
de Respective Med. Ständen igenom Pcolo.
cons. Utdrag skulle wördsamt och wänligen in.
bjudas att sig med Preste-Ständet förena. Ur
ruprs.
Lx ?rotocollo
U. ^lm^vill.
VxxltK kor Lrmtel. Nikr-LrLniZsii ä. ir Lext. >8>v.
Wördsamt Memorial.
§)ä det warit Riksens Höglofliga Ständers
Stats-UtffottS äliggande att tagg kännedon, om
alla
6v6
Den sr September.
Den 2l September.
607
alla de af Riksens Högloft. Ständer, wid nästltdne
Riksdag, rörande Finance-Planen widtag.
ne bestut och Författningar, sä har Stats. Utsi
ottel deribland äfwen sig underrättat om hwatz
Riksens Högloft Ständer fastställt dels i af.
seende pä de Län, Riksgälds Contoiret ffulle
komma att upptaga emot g Procent, och dels i
afseende pä de sä kallade Annuitets-Länen; och
derwid har hos Stats-Utskottet den omständig,
het förekommit, att af Riksens Högloft. Stän.
ders första underdäniga ffrifwelse i detta ämne,
ffulle kunna dragas den mening, som anteck,
nings-tiden till begge detze Län blefwe lika och
inskränkt inom 6 weckor efter den derom till
utfärdande Nädiga Kungörelsens dalum, hwar.
emot r en sednare underdänig skrifwelse Riksens
Högloft. Ständer yttrat, att Anteknings. tiden
till Annuitets-Länen borde räknas 6 weckor i.
frän Kungörelsens afkunnande frän Predikstolarne.
Stats-Utskottet anser sin pligt likmätigt
att göra Riksens Högloft. Ständer uppmärk,
samme pä den twifwelaktighet om detze särffilte
föreskrifters rätta förständ, hwilken ffulle kun.
na uppstä; och fär tillika, med anledning af
den kunskap om Riksens Högloft. Ständers af.
sigt i afseende pä berörde Läne-Spstemer, Stats.
Utskottet inhämtat, »vördsammeligen föreflä, det
Riksens Högloft. Ständer behagade förklara, att
Riksgälds. Contoiret icke till nägon witz tid inffränkeS
att upptaga de sä kallade 5 Procent
Länen, samt att hwad angär Avnuitcts. Länen,
An.
Antecknings, tiden dertill förblifwer wid bwad
utsatt är af 6 weckor efter Kungörelsens af.
kunnande derom ifrån Prediksiolarne; i sam.
' manhang hwarmed Riksens Högloft. Ständer
lära hos Kongl. Maj:t i Underdänigbet anhäl.
la, att Kongl. Magt täcktes läta föranstalta
det samma Kungörelse öfwer bela Riket pä en
och samma dag blifwer uppläst; hwarwid Rik.
sens Högloft. Ständer derjemte torde foga den
underdäniga anhällan, att denna Kungörelse, pä
hwilken de Länebiträden Riksgälds Contoiret för.
wäntar, wäsenteligen beror, mätte till Allmänhetens
efterrättelse, med görligaste första i Räder
blifwa utfärdad. Hwilket dock till Riksens
Högloft. Ständers pröfning wördsammeli.
gen öfwerlemnas. Örebro den si Sept. 1310.
L. ^LMllroo.
k! V!NokI. Lorgare-8t^n<iet«
Lkr. l.ovsa.
PZ UäZv-r6!§e krese-5tri>-
lierr I.e6LmAlerr vjAvsr
Ib. Weiämso.
l.eilsmäterr
L.. lövomu».
6o3 Den sr September.
kior Xsmtel. Mli5-8r8n6en 6en r) 8«pr. »81^
Wordsamt Memorial.
Till Riksens Högloft Ständers Stats Utskott
har Kongl. Mast i Näver täckts afgifwa
följande:
Kongl. MajckS
Nädiga Propesi^ton till Riksens Ständers
Stats. Utstött, angäende naqra
wid Stars-regleringen förekommande
omständigheter. G fwen Lugnet »vid
Arebro den 6 Sept. »8io.
Den 2r September.
609
—)edan Kongl. Maj t uti Dest till Riksens
'Ständer afgttne allmänna Nådiga Proposition,
angäende Stats WerketS tillständ och behof, förklarat
sig wara sinnad, att, rörande en och annan
derwid förekommen serskild omständighet,
meddela Riksens Sanders Stats. Utskott Dest
Nädiga Propositioner, hwilka, enligt 48- L- i
Riksdags-Ordmnam af den 10 Februarii 1810,
kunna till detta Utstött under Riksdagens lopp
LfwerIemnås, sä har Kongl. Maj:t ansedt sig
böra med Stats regleringen fästa Utskottets uppmärksamhet
uppä följande omständigheter, four
hos Kongl. Ma-.t nyligen blifwit i underdänig
het anmälda, dels i följd af de Betänkande,:
som hittills inkommit strän den af Kongl. Mas
lill Riks.Statens afstutande för innewaranft
ä'
är i Näder förordnade Stats-Beredning, och
dels med anledning af serskilda Riksens Stän.
ders underdäniga Skrifwelser samt Collegiers
och EmbetSmäns hemställningar.
1:0 Dä Kongl. Mast warit betänkt uppä
att äterbe^ätta det redan länge lediga PresidentsEmbetet
i Kongl. Masts och Rikets Swea Hof.
Rätt, har otillräckligheten af den Lön, som blif.
wit för detta Embete beräknad och till hwars
förökande nägon tillgäng inom andra hufwudtiteln
icke funnits, lågt hinder för Kongl. Majus
wal ibland de skicklige och erfacne Män, som
dertill kunde befordras.
Att Presidenterne uti Rikets Hof. Rätter
och Collegicr i allmänhet icke äro lönte efter
tidens fordringar och i förhällande till de kost.
nader som ätfölja deras Embeten, samt till lönerna
wrd de nya, som efter Regerings. För.
men tillkommit, är en sanning, hwilken icke lärer
kunna bestridas. En allmän förhöjning af
Presidents. Lönerna blefwo för det närwarande
af mindre betydenhet för Stats-Merker, eine.
dan trenne Presidenter i följd af deras förra
Embeten redan innehafwa högre Löner, och skulle
för framtiden medföra den nytta, att de wigti.
ga Presidents-Sysilvrna söktes ak flere Embels,
män, som nu icke, utan uppoffring af större
fördelar, kunde dem emottaga. Men icke blott
säsom skälig och nyttig, utan äfwen säsom all.
deles nödwändig, anser Kongl. Mast en tillök,
ning i Lönen för Swea Hof. Rätts President
Bihang. Nw 77, 73- af
610 Den 2r September.
af mmst 1000: R dr., hwilka under namn af
Taffel, penningar kunde honom tilläggas. Deri.
genom och med den allmänna Löiiförböjning som
Riksens Ständer för ätjkillrge Embeten och Tjen.
sier berviljat, komme han att erhälla tillsam.
mans ^22,: R dr. ärligen, eller sä mycket mera
än Justitie'Räven, som någorlunda svarade
emot be serskillda Utgifter, bwarlrll hans besatt,
ning och 'värdighet oundgänqeligen föranleda.
Kongl. Maj t gör S g i Näder förwissav att
Riksens Ständers Stats UNkott inser och god.
känner de skäl, pä hwilka denna Kongl Maj ts
Nädiga framstä-inlng hwilar. Swea Hof Rätt
be^öfwer till Oldföiande en Man ak utmärkt
skicklighet, aktning och förtroende. Framfarna
tiders erfarenhet n lsar, huru för denna Hof.
Rätt, weikai de ä samma oit som Regeringen,
de manliga göromälen blifvit ökade med ärendet,
som ofta rört Rikets säkerhet, och miv
hmiikas behandlande wrdrats en ytterlig gran»
lägenh t och warsamhet En senare Lag har
till Swea Hof Rätt, säfom ensam Osmer.Dom.
stol för hela Riket, öfmerlemnat pröfningen af
de iv'gt:ga frägor om missbruk af Tryckfriheten
som kunna uppssä, och Regerings-Formen har
Uppwagit äc Swea Hof. Raus President att
tl ika, n w Riks Rätt sammanträder, der föra
ordet De flerfalldiga utomordentliga befgttnin.
gar, hwilka sälunda äligqa denna President,
förutsätta hos honom owillkorligen ofvannämde
Utmärkta egenskaper, och öka d rigenom swärig.
heterna miv walet af en sädan Embetsman.
Liv I.
Den 21 September. 6ii
2:0 Ibland de anstallter som, efter fram.
edne Herr Riks-Drotzet Grefwe Trolle Wash t.
lneisters underdäniga hemställande», blifwit widagne
att befrämja en skyndsammare handlägg,
ling wid de i Hof-Rätterna anhängige Mäl,
var äfwen den att anstä serffillda medel, hwit^a,
under namn af Adjunctions-penningar, lem.
mdeS Hof-Rätterna att, efter föregängna äc.
iga förflag och Konungens dertill gisna bifall,
ördelas emellan Hof. Rätternas lönlöse eller
nindre töme Ledamöter och Betjening. Behof
>f Adjunctioner yppas ständigt t Hof Rätterna
>els genom Ordinarie Ledamöters förfall, dels
>ä ärendörnaS mängd eller nägot setffillt mälS
vidlyftighet tillfälligtwis fordrar Hof Rätterna»
ördclning i stera divisioner än de manliga; mea
wärigheter uppstä alltid att finna skicklige Tjenstevän
till sädan Adjunction, dä nägot arfwode
»en samma icke ätföljet, som kan tjena till er.
ättning för hwad ve förlora genom deraf upp.
ömmande hinder för dem att wärda enskillva
ngelägenheter, nödiga för deras Utkomst. När
fsked i Näder bewiljas de Hof. Rätternas Leåmötet,
hwilkaS äldek och tjenstetid göra dem
crättigade att bibehälla Lönerna, händer äfwen
fka att nya Ledamöter mäste tillsättas, hwilka
ä Siat ej inneyafwa nägon Lön. Om tillgäng
ll arfwoden för dem saknas, kunna skicklige,
rfarne och redlige Tjenstemän swärligen förmäs
tt emottaga sädane mödosamma och answariga
eställningak, hwarwid Lönen mäste ofta en län.
re tid afbidas och när den utfaller, knappt äe
612 Den 21 September.
tillräcklig att fylla de angelägnaste lckwets behof.
Wiste Hof-Rättens Betjente, dels utan
Lön, dels med en allt för ringa, äga inga sport»
ler, men äro förbundne ti>l en tjenstgöring, som,
om arbetet stall behörigen fongä, fordrar flit
och en trägen handläggning, samt att tiden icke
upptages as för mänga enstinda omsorger.
Att den ifrägawarande anstalten medfört
en gansta nyttig werka» pä arbetets gäng, der»
om wittna de ärliga Förtekningarne pä afgjor»
de och oafgjorde mäl, som sedermera frän Hof»
Rätterna till Kongl Maj.t inkommit. Dl kör»
Ut en mängd Saker rmd Sestionernas flut hwi»
lat utan ätgäld, har nu deremot oftast inträf.
fat, att de mycket färre oafgjord» Mälen blifwit
uppstjutne icke i saknad af handlägg'ing,
utan i följd af Parters egen begäran, eller af
infordrade men uteblefne upplysningar, wittnes
förhör, m. m.
Wid den sistförflutne Riksdagen hakwa Riksens
Ständer i deras beräkningar af de seistlllda
Stats utgifterna minstat Adjunctions-medlen,
som förut utgjorde 1200: R.dr. för Swea och
govo: Ridr. för Götha Hof-Rätt, till 6oo: R dr.
för hwaxdera. Denna i dragning skulle förringa
medlen att fortskynda arbetet inom Hot Rätterna
och i en swar förlägenhet 6ä"a desta Ost
wer-Domstolar, i synnerhet helst Götha HofRätt,
som äger flera Ast- tzorer, h vilka icke äro
i ätnjutande af de deras ljenster tillkommande
Löner, men utan hwilka nämde Hof-Rätt rcke
skulle kunna, såsom nu sker, arinna pä irenne
Den 2! September. 6iz
divisioner, lika med Swea Hof. Rätt. Dä den
besparmq som för Stats- Werke! uppkomme genom
Adjul-ctions - medlens förminskande efter
Riksens- Sländers förslag, icke lstefwe betydlig
och ej kan jemföras med den uppoffring af en
stor allmän angelägenhet, som wore en följd
deråt, sä har Kongl. Majit i Räder welat till
ett nogare öfwerwägande af R-ksens-Ständers
Stats-Utstött öfwerlemna om icke Adjunctions»
medlen för bägge Hof Rätterne böra beräknas
till lika belopp, sem de förut utgjort.
zw Genom underdänig strinnelse af den 28
nästledne April bafwa Riksens Ständer, som ansett
otwifwelaktigt alt Rck.ts Lagar dels fordra
förenkling för att af Allmänheten och Domare
kunna rätt fattas och tillämpas, dels ock för»
bättring till deras innehäll, i underdänighet anhällik,
att en Lag-Comité, öestäcnde af kunnige
och erfarne Män, mätte i Räder tillförordnas
att, med odelad uppmärklamhct pä bela LagWerket,
i detta afseende utarbeta ett ku ständigt
förslag, hw-lket ä nästa Lagtima Riksdag kunde
Kongl. Majis och Riksens Ständers granskning
och b^ stut öfwerlemnas, i sammanhang hwar»
med de jemwäl bifogat ätstilliga Memorial, som,
under sistförflutne Riksdag till Riksens Ständer
ingifne, icke kum-at af dem företagas, dels i anseende
till det inflytande de synts äga pä LagWerket
i det hela, eller större delen deraf, dels
i anseende till deras egenskap att fordra en widlöftigare
befattning än som nnd Riksens Stän.
ders öfriga göromäl kunnat förenas; hwilka
614 Den 2i September.
Memorial Riksens Ständer önskat att Kongl.
Ma; t täcktes till öfwerwägande af bemälte
Comits i Näder läka öfwerlemna.
Uti Riksens Ständers nnderdäniga strif.
welle angäende Stats-Regleringen hafwa de
deremot anfort, att som Lagförklaringar enligt
19. §. ai^ Regerings. Formen komme att gif.
was af Högsta Domstolen, ansäqe de den förut
härtill förordnade Lag-Commistionen böra upp»
höra; i följd hwaraf det arfwode af 166: R:dr
Z2. H. som för en Secreterare wid denna Com»
mistion pä Stat warit anflagit, borde wid den
däwarande Jnnehafwares afgäng indragas.
Kongl. Maj:t, som finner vesta Riksens
Ständers beslut icke wara stridiga, dä det förra
har afseende endast pä en tillfällig och det
senare pä en fortfarande anstallt, är likasom
Riksens Ständer öfwertygad om angelägenheten
deraf, att Rikets Lagwerk, sammansatt af mäng.
falldiga under olika förhällanden och med olika
affigter skapade Författningar bringas till enhet
och sammanhang Kongl. Mast är derföre benägen
att förordna en Lag-Comitä som, pä sätt Riksens
Ständer i underdänighet föreslagit, mä bereda
detta wigtiga arbete. Men dä till denna
Comité böra kallas flere Ledamöter, äfwen ifrän
serskildta Landsorter, och vesta icke kunna anbefal»
las att till hufwudstaden stg begifwa och derstädes
sig uppehälla utan att undfä ersättning för reiekostnaderne,
och ett lämpligt arkwode, samt Comitän
derjemte behöfwer biträde af en fficklig Secreterare
och kanhända äfwen af andra kunnige
och
Dm 21 September. 615
och erfarne män, ät hwilka serskillta utarbetningar
ku de öiwerlemnas, sa anser Kon^l. Majt nödigt
för att sätta denna anstallt i werkmmhet,
att dertill erforderliga medet till ett belopp af
4000 a -iooo R:dr. ärligen intill nästa Riksdag
ansiäs.
4:0 Sorgfällig att befrämja Landets odling
och att för dest innewänare lätta tillgänqarne
till en Laglig Styrelses beskydd och omwärdnad,
har Kongl. Maj t anstedt nödigt att det wid.
sträckta strän Wester Norrlands Larchshöfdingesäte
aflägsna Jemtland samt Norra delen af
W storbotten desto hellre ställdes under kersti da
Läns Styrelser, som det förra Land t sy teS
genom en fullföljd uppmärksamhet pä dest fler.
falldiga men ännu icke begagnade naturliga fördelar
och genom en oafbruten omwrq att gora
dem kända och anwända, kunna uppbringas till
en production som lnnan kort skulle mängdubbckt
ersätta kostnaderne ru en Landsnö vinges och en
Landt Stats Löner, samt det senare, icke blott
i Oeconomistt afseende utan äfwen, sedan det
bliswit en gräns-prowins, i politiskt fordrade
en ständigt närwarande Styresman. Kongl.
Mast har derföre sedan wederbörande Collegier
blifwit hörde, och med anledning ak deras unVerdäuiga
tillstyrkanden, i Näder b.flutit att
Jemtland med Herieädalen stulle utgöra eit egit
nytt Län, och Norrbotten ett annat. För det
förras Landshöfdinge och Lands. Stat jemte öf.
rige nödige Tjenstemän har Kongl. Ma/tt nyck.
gen
616 Den 21 September.
gen i Näder fastställt en Lönings Stat, hwars
hela belopp uppgär endast till R dr. 5Z55.
För det senares är Lönings Staten ännu
icke i Näder bestämd, men kommer ofelbart leke
att önverstrga den nystnämde Snmmnn.
Kongl. Maj t föriväntar Srg i Näder att
Riksens Ständers Stars, Utstött wid Stats'
Regleringen beräknar desta ständiga utgifter, och
nödiga medel dertill föreflär.
5:0 Kongl. Maj.t har funnit, att den wärd.
nåd om Nationens anseende, som more Kongl.
Maj t öfwerlemnad, fordrade lika kraftigt, som
Dest enstillda böjelse, att de hwilka närmast om>
gifwit Högtalig Hans Kongl. Höghet KronPrinsens
Carl Augusts Person, samt Dest
ifrän Norrige hitkomne Betjening, försäkrades
om sädane Pensioner, som swarade emot de Lö.
ner och öfriga förmoner de af Hans Kongl. Hög.
het wid Dest högst beklagliga fränfälle ätnjöto,
eller hwilka moro ät dem bestämda. Med tillfredsställelse
har Kongl. Mast welat lemna ett
offentligt wedermäle af Dest aktning för denna
faknade Furstes minne och uppfylla hwad Kongl.
Mast warit öfwertygad att Hans Kongl. Hög.
het Sjelf hade önffat, om han föresett Sin ha«
stiga bortgäng, dä Kongl. Maj t i Näder an.
slagit följande ärliga Pensioner, som utan af.
seende pä annan tjenst eller »vistelse, ort skulle
utgä, nemligen R.dr. 1500: Banco ät Ofwerste.
Lieutenanten Holst, bwilken, för att säfom
Adjutant till Swerige ätfölja Hans Kongl. Hög.
het Kron'Prinsen, flyttat med Hustru och Barn
ifrän
Den 21 September. 617
ifrän Norrige och sorsällt sin derwarande fasta
egendom; 500: Rdr. äirKammartjenaren Juel,
som i 24 är tjent Hans Kongl. Höghet; R.dr.
100: ät Städerskan Stina Iwarsdotter, och
R dr. 50: ät Laqyaicn Jens, som bägge frän
Norrige hitkomnnt; hwarjemte Kongl. Mast i
Näder tillagt Högsalig Kron Prinsens bär an.
tagne Hand Secreterare, Expeditions Secreterarcn
Kullberg, bwilken tlllwumnt sig Hans
Kongl. Högbets Nädiga törtrvknde, säsom Pen.
sion, den Summa af R:dr. zzz: b 6. st. som
Hans Konal Höghet hade, utom öfriga förmo,
ner, säwm bestämd Lön honom lofwat. Ehuru
Kongl Maj:l dä andra lagliga tillgängar för
desta Pensioner saknades, anordnat dem tills
widare pä Extra Ulgnts tueln, har Kongl.
Maj-.t dock i Näder förmodat att Riksens Stän.
der genom ett serskildt anflag till isrägarparande,
i anseende till personernes antal, mätteliga Pen.
stons Stat, ssww wilja ädagalägga sitt deltagande
i de tänkesätt, som föranledt Kongl. Mast
till Dest härutinnan fattade beslut.
Dä det af Riksens Ständer bestämda är.
liga ansiaget för Extra-Utgifter endast uppgär
till 100,000: R:dr. i stället för 150,000: Rdr.
som wörö i de förra Staterna d rlör beräknade,
ehuru Konungen dä ägde makt att utan af.
seende pä hufwudtitlar anwända Statens inkomster;
och dä af berörde anflag stola fyllas
alla brister i de öfriga, som genom tillfälliga
omständigheter, och deribland äfwen förändringar
i de calculerade prisen pä Wed, Kol, Skrif.
ma»
6rs Den sr September.
materialier m. m. kunna uppkomma; sä lärer
Riksens Ständers StafF. Utskott finna, att de
nöowändrga och fortfarande Utgifter, som Kongl.
Mant nu uppgifwet, icke skäligen kunna förås
pä Eptra. Utgifts Staten, utan att de fordra
sers?,iida anslag under de hufwudtitlar, hrvarNll
de kunna hänföras.
Uti serskild underdänig skrifwelse hafwa
Riksens Ständer underdänigst anmält, art de
bewiljat en ärlig Summa af R dr ».ll
u-derhället af ett Institut för Blinde och Döf.
Stumme, hwilka medel skulle utaä af den in.
konist, som genom wisia ftrhöjde Tull. asgirter
uppkomme; men som detta anslag icke derjemte
blifwit uti nägon Stat beräknat, och ordningen
synos fordra, att det lika som alla andra dylika
anslag af bestämda Stars.Utgifter, i Stat upp.
föras under behörig hufwudtitell; sä will Kongl.
Maj:t pä denna omständighet göra Riksens Stän.
ders Stats-Utskott uppmärksamt.
Kongl. Maj t will siuteligen i Räder med.
dela Stats. Utskottet bosgäende ifrän Kongl.
Maj:tS och Rikets Commerce. Collegium inkom,
na underdänjga förfrågan, rörande Utgifter,
som tid efter annan blifwit anordnade att utgä
af de till ManufacturernaS befrämjande anslag,
ne medel, hwilka Riksens Ständer wid sista
Riksdag ifrän R:dr. 15,500: till Rdr. 4500:
ärligen nedsatt. Dä Kongl. Maj:t icke känner
de beräkningar, som grundlagt denna Riksens
Ständers ätgärd, finner Kongl. Mast lämpli.
-ast att endast Lfwerlemna Commerce-Coliegii
Den 21 September. 619
underdäniga anmälan till Stats. Utskottet, som
ofelbart lärer inse angelägenheten deraf, att, i
en tidepunkt dä Rikets näringar mera än nä.
gonfin bchöfwa befrämjas, medel till nödiga och
förut bestamda uppmuntringar dertill icke warda
Kongl. Mast being: e.
Kongl. Maj.t förblifwer Riksens StänderS
Stats Utskott med all Kongl. Näd vch ynnest
rvälbewägen- vr »uprs.
klans ^srta.
iöfwer detze Nädlgst framställa omständigheter
wid Stats. Regleringen sär till Riksens
Högloft. Ständer Stats-Utskottet aflemna sitt
Utlärande i den ordning, hwartill den Nädiga
Propositionen föranleder, nemligen:
p:» Angäen-e Caffelpenningarne till prest,
-euten j Swea ^af-Rätt.
Riksens Högloft. Ständer lära säkert finna
de af Kongl. Masit Nädlgst anförde skäl för
den oundgängeligt nödiga ansedde tillökningen i
Löningswillkoren till Presidenten i Swea Hos.
Rätt wara sä talande, att Stats. Utskottet an.
ser sig icke behöfwa derwid nägot tillägga. För
närwarande njuter denna President pä Stat
icke mer än i-66: R:dr.; med den af Riksens
620 Den 2» September.
Högloft Ständer för Pennin,ge löntagande El.
vile Embets- och Tjenstemän bewiljnde zz; pro.
cent Löne-tillökni g, kommer han dock icke akt
uppbära mera än 2221: R:dr. ärligen; en in.
komst som, dä man ihägk-mmer den med d tta
bland Statens Högsta Embeten ärföljande kost.
samma representation, ostridig! finnes för ringa.
Stats. Utskottet hemställer fördenskull, att Rik.
fens Högloft. Ständer mätte b,'falla att pä
Swea Hof Rätts Stat mä ansiäs 1000, Rckr.
ärligen till Taffelpenningar wid ifrägawarande
Presiderus Embete,
2w Angäende tillökning i Abjunction? medlen
för Swea och Götha Sos-Rätter.
Stats. Utskottet fär härwid upplysa, att,
dä Stats-Utskottet wid sistiedne Rrksdag ansäg
indragning kunna äga rum pä de förut ai.singne
Adjunctions. medlen till Hof. Rätterne, medelst
nedsättning af de >.200: R:dr. Siven HffRätt
uppburit till 600' R.dr., och af de 1000: R:dr.
som tillfallit Götha Hof Rätt titt likaledes 600:
Rdr,, skedde sädant af den grund, att en Hof.
Rätts» Räds Lön nied 600: R:dr. wid hwarde.
ra af Hof. Rätterne ftyttades pä Allmänna In.
dragnings. Staten, hwangenom säledcs i sjelf,
wa werket dem icke något fränkändes af hwad
de förut warit i älnjutande, utan i stället, hwad
Götha Hof.Rätt beträffar, en tillökning upp.
kom af 20O: Rckr. ärligen.
Stats-Utskottet inser witzerligen nyttan och
uödwändigheten för närwarande af inrättningen
med
Den sr September. 62L
med Adjunctions. medel wid Hof Rätterne; men
sä läng; Stats. WerketS tillgängar mäste sparaS
till de vundgängeligaste behofwen, wägar StatSUtskottet
icke tillstyrka nägot utöfwer hwad i
denna del redan förut är tillgjordt.
Z:o Angående medel till Lag-Lomitsen.
Ibland de flerfallbiga Författningar Rik»
sens Högloft -Ständer wid nästledne Riksdag
widtogo till befrämjande och befästande af Sam»
hällers högst wigtiga ändamäl, förtjenar utan
twifwel bestulet om inrättningen af en Lag.
Co,nits, till Lstadkommande af ett förenklad!
Lagwerk, att räknas för ganska wäsenteligt. Dä
detta besiut ej fattades förr än inrvid slutet af
Riksdagen, sedan Stats Regleringen länqt förut
war fullkomnad och fastställd, har Utskottet
deri trott sig finna orsaken, att medel till den»
na angelägna I rättning ej blifwit utsedde.
Stats-Utskottet hemställer fördenskull till Rik»
sens Högloft. Ständer, att en Summa af 5000:
R dr. ärligen intill nästa Riksdag mätte pä Allmänna-
och Ertra-Utgifts Staten till nämde
behof fä ansiäs.
4:0 Angående Lands.Staterne i de npa
Län, Jemtland och Herjeådalen samt
rTllorrbotten.
Kongl. Majts wisa och wälgörande Nädi»
ga afsigt med inrättningen af bägge detze Län,
lära Riksén- Högloft. Ständer icke underläta
att
622 Den 21 September.
att med underdänigaste »vördnadsfull tacksamhet
erkänna. Stats-Utskottet har haft tillfälle att
taga kännedom af den i Räder fastställts Lands.
Staten i förstnämde Län och deraf inhämtat,
att den samma grundar sig pä den nogaste be.
räkning och nödige Embets- och Tjenstemäns
LöningS. förmoner. Kongl. Majus Nädiaa Pro,
position innehätler att ett lika förhällande blifwer
med Lands-Slaten i Norrbottens Län. StatS.
Utssottet fär till Riksens Högloft. Ständer före.
ftä, att en Summa af 3355: R:dr. för Jemt.
lands och HerieädalenS Läns Lands Stak samt
pä förflag en lika Summa för Norrbottens
Lands. Stat, mätte pä andra hufwudtiteln i.
bland Civile och Lands-Statcrne fä uppföras.
5:0 Angående Högsalig Hans Longi. Höghet
Lron-prinsens Läkt Augusts
pensionärer.
Sedan Kongl. Maj t i Räder beftutit, tift.
dela dem som närmast omgif,v:t Högsalrg Hans
Kongl. Höghets Person, samt Desi ifrän Norrige
hitkomne Betjening, följande ärliga Pen.
sioner, nemligen: Öferste-LieUtenanten Holst
1500: R:dr., Kammartjenaren Juel 500: R:dr.
Städerffan Stina Iwarsdotter root R.dr.
och Lagvaien Jens Zo: R:dt., samt Hans Kongl.
Höghets Hand. Secreterare Förste Expeditions.
Secreteraren Kullberg ZZz; R:dr.; sä äligger
det Stats. Utskottet att härtill utse medel; men
Stats. Utskottet fär wördsammeligen tillkänna.
Hfwa, att nägon tillgäng pä Stat, icke finnes;
lik.
Den 21 September. 625
ikwäl och som Riksens Högloft. Ständer flkerlgen
dela med Kongl. Maj.t lika känslor i åseende
pä minnet af Sweriges saknade Kron»
Prins, hw Stöts. Utskottet ansett sig böra upp.
giiwa den enva möjliga utwägen, att Riksens
Höglefl Ständer för deni a gängen bifalla, att
detze personer med en sammanräknad Summa af
L48Z: Ror. r6. si., fä pä Allmänna Indragnings-Staten
upptagas.
Wio detta tillfälle och dä Riksens Hö-stoff.
Skäne er g.klal och godkänt den af Stats. Utskottet
wio im ftledne Riksdag widtagne princip,
att gamla, sjukliga, orkeslöse, och till tjenstgö.
ring oförmögne Embets- och Tjenstemän, hwilka
undfätk afsked eller tjenstfrihet med Lönens bl.
behållande, borde flyttas pä Allmänna Indragnings-Staken
till lika stor Pension med Lönen,
pä det Lönen mätte Återkomma till Wcrket, sä
att hwar ock en mätte kunna undfä den Lön
till hans Embete ell-r Sysila hörer, och Staten
för ÄrenderneS behöriga gäng bestär; sä fäe
Stats.Utskottet wördsammeligen anmäla, att,
ester hwad Utskottet officiell inhämtat, pä Kongl.
Stats Contoirets Stat flones en 74 ärig, för
oförmögenhet till tjenstgöring Afskedad Tjenste,
man, förra Bokhållaren i Kongl. Ränte-Kammaren
Fabian Norberg, med 150: R.dr. Lön
och ZZ! R:dr. Arfwode tillsammans »83- R:vr.
hwilka Stats.Utstottet tillstyrker mätte pä Allmänna
Indragnings Staten blifwa öfwerflyttade,
pä Vet Ven nu werkeligen Uenstgörande Bok.
hällaren, som bestrider en trägen, answarig och
624 Den 21 September.
i sin mon angelägen Sytzla i Rikets första
Penninge-Werk, icke mätte sakna den mätteli.
ga Lön, som denna Systia pä Stat ätlöljer;
och bwariqenom den efter honom befordrade
Kammarskrifware, som nu är utan Lön, kvm.
mer deraf i ätnjutande.
6.0 Angående medel tick Institutet för
Llmde och Döfstumma.
Som Rckiens Högloft. Ständers underdäniga
st?rifwel'e till Kongl. Maj.t i detta ämne af den
r6 Mars detta är innehåller, att den till näm.
Ve Institut anslagne Summa zzz ; R ir ärli.
gen, hwrlken genom tillökning i Sjö Tullen ä
wiste inkommande öfwerflödswaror afsätt s, ffu"e
ifrän detta ärs början frän Stats Cortoiret
qvartaliter utbekommas; sä lära Riksens Hög.
loft. Ständer hos Kongl Majt i und«ndänig.
het anhälla, att Stats. Contolret samr General
Tull. Arrende Soeietetens Fullmäktige mätte und.
fä Nädig Befallning, att om werkställigheten
häraf besörja, sä att Institutets Föreställare
Kongl. Secreterare!-. Borg. som länge warit i
mantan af den till Institutet anflagne Summa,
mätte txraf komma i ätnjutande; kunnandes
denna Utgift af den anled ig icke pä Stat upp.
föras, att Institutets fortfarande, som beror
af en enskilt Person, är allt för mycket förän,
dring underkastadt, att den skulle kunna anses
lika med öfriga ä Stat upptagne Inrättningar.
7:0 An,
Den 21 September. 6gg
7:0 Angående Medel till Commerce-Colle,
gium till ätskilliga Utgifters bestridande,
som af den till ManufacturerneS
befrämjande anflagna Summa förut
btifwit bestridde.
Som Stats. Utffoitet icke äger tillfälle, alt
nN göra sig Underrättadt om beskaffenheten af de
af Kongl. Commerce. CollegiUm Uppgifne serffillte
behofiver, till bedömmande af hurUwida
tillgäng dertill pä annat sätt ffulle kunna ernäs;
fär Stats-Utffottet tillstyrka Riksens Högloft.
Ständer att i Underdänighet anhälla, dek
Kongl. Maj t täcktes i Räder utaf den till upprättande
Nionde Hufwudtiteln, som till stikå behof
är ämnad, anstä hwad Kongl. Maj.t t
Räder pröswar till CommerceCollegii dtsposi.
tion kunna tarfwas.
Stats Utskottet, som wördsammeligen till
Riksens Högloft. Ständers pröfning hemställer
sine i anledning af Kongl. Majus högstberörde
Nädiga Proposition r,u yttrade tankar. Utbeder
sig att serskillt fä föreflä huru Medel till de Utgifter
Stats-Ulskoltet tillstyrkt lämpeligast stä
ait erbälla. Örebro den Li September 1810.
kä Uäglot!. 8idders>cLpet5 ock kl UäAvärdiAe
Adelns l.edLM§reis vsAnLi äerd I-Ldkinoters
L. I-Izmilton. I-uävig kvlömer.
Uoxklrs-ls 8orA»re-8lAnileiL Neclerv^kdk Londe-8k!n^
LedsmSteri vLzNLr ä-ti LedrmZlerr vlxnsr
Lbr. Lrio -lollerrroa.
l., /l» I.lldoiuSt
Lihang» N:o 8S. . ^
6s6 Den 21 September.
^.kllcrikcg
StormäkLlgste Allernädigfte Konung.
7^4 f härhos i underdänighet bilagde Förtekning
behagade Eder Kongl. Maj t inhämta beloppet
af de Utgifter som till följe af serskilt t Kongl.
Bref, hittills bordt bestridas af de till Mann.
facturernes befrämjande anflagne medel, utgörande
tillsammans Ellofwa tusende Åttahundrade
sexton Riksdaler, Trettiotwä Skillingar Spe.
cie. Men som, enligt erhällen uppgift frän
Eders Kongl. Maj is och Rikets Stats Contoir,
uti den af Riksens Ständers wid sista
Riksdag för innewarande är upprättade Stat,
blott en Summa af Fyra tusende femhundrade
Riksdaler för Manufacturernas upphjelpande
till Commerce-Collegii disposition blifwit uppförd,
utan att ännu bekant är, hwilka emot
indragningen swarande utgifter icke widare fä
utgä; sä har Collegium, jemte underdånig anmälan
af delta förhällande, tillika stolal utbedja
sig Eders Kongl. Majtts Nädiga förordnande,
huru och pä hwad sätt de, efter ostvanberörde
uppgift, endast till Fyra tu>ende femhundrade
Riksdaler hädanefter utgäende Manu
fac
-
Den sr September. 627
sackur-medel, nu mera böra anwändas. Collegium
framhärdar med djupaste wördnad
Stormäktigste Allernädigste Konung
Eders Kongl. Maj.ts
underdän tropligtigste tjenare
och undersätare
bl.
C. vv. 8-rL^r.o. 8. 1^. blo^-rr^xrk.
l.sogk»lom°
Stockholm den 1Z Attg. 1810.
Rätteligen afssrifwitt, intygar
l-vanrus»
628
Den 21 September.
Den 21 September.
629
XkUcrNi.
Förtekning pä Utgifter, som till föss
af serfflltte Kongl. Bref böra beftrt
das af de till Manufaclurernes br
främjande anflagne medel.
Ärliga Utgifter.
Till Kongl. Wettenskaps Academien
för Optiska. Instrumentmakeriers
understöd - - -  Rädman Johanssoni Effilstuna
säsom Pension - - - -  Dessinateuren F. Gatte. - -  Capitain Akrell, hushyrehjelp
Konstnären A. F. Spong dito
Till Floors Linne-Fabrik såsom
förlags ränta - - -
Arfwode för Ullwärderingar och
sorteringar erfordras omkring
Premier för tillwerkad Kamulls
och Bomulls-spänad utgä manligen
frän 5500 till - - -  Dits för tillwerkningeN af finare
Lerfter dito 2500 trll - -
Specie.
ZZZ
83
400
200
100
400 —
16
16^'
1Z00
6000
zooo
Summa R:dr.
Härtill lära Riksens Högl. Stäk.
der anstagit en Summa af
Transport
11816
4500
4500
32
Transport
Hwarefter en skillnad uppkommer
emot den Summa som förut
ärligen warit bewiljad af
Dessutom äro nedannämde anstag
gjorda, hwilka likwäl ännu
icke blifwit uttagne och disponerade.
Till Herr Öfwer-Intendenten och
Commendeuren A. U. Edelcrantz,
äterstoden uti ett be
wiljat Län pä 6000 R:dr. -  Jsländffa Fär-afwelns befräm
jande i Jemtland - - -  Lin Culturens upphjelpande i Carl
stads Län, enl. Kongl. Bref.
wet d. 4 sistledne April de för
Sawolap och Carelen förut an
flagne -------
tillwerknings försök under K:gl.
4500
—
—
7316
32
ZOOO
1666
32
—
1500
—
2200
—
8Z66
32
^ —
Summa R dr.
Stockholm af Kongl. Commerce-Collegii
—Första Räkenskaps. Contoir den 13 AuZ. 1810.
I.s§ervLlI.
Rätteligen afffrifwit, intygar
I.. A. lbunnms.
Utdrag
6Z0 Den 21 September.
Utdrag af Protokollet öfwer Handels,
och Finunce- Ä enden
hällit inför
Hans Waj:t Konungen,
pä Lugnet trid Orebro den 6 Sept. rsio.
Närvarande:
Deras Ercellencer: Justitiä Stats. Ministern
Herr Grefwe Gyllenborg, och
Stats - M.nistern för Utrikes Llrenderne Herr
Friherre von Engeström.
Stats-Raden Friherre Rosenblad.
— von Platen.
— Adlercreutz.
Hof Canzleren Friherre af Wetterstedt.
Stats. Secreterare» Järta.
-7 —- Stats-Secreterare» uppläste i un.
derdänighet till Justering underdäniga förflag
till Kongl. Majus Nädiqa Propositioner till
Riksens Ständers Stats. Utskott:
1:0 Angäende nägra med Stats. Neglerin.
gen förekommande omständigheter och
2:0 — --- —: hwilka underdäniga för.
sigg, lydande, säsom de tvid detta Protocoll
finnes bilagde, Kongl. Maj:t uppä Stats. Rä.
dets underdäniga tillstyrkande i Näder gillade.
Lx Lrotocollo
Osrl O. 8irozmLn.
Den 21 September. 631
Lönings-Stat i Jemtlands Län.
Vice. Landshöfdingen njuter, till följe af Kongl.
Majts Nädiqa förordnande d. 7 Maji iLio,
arfwode - - R dr. 1000: oindelt.
som reseponningar förefläs
underdänigt. - - 200:
120O:
Lands Kamererare», Lön 266: 32.
Respenningar - - 50: —
Erpcnce medel - - 16: 32.
33Z: 16.
Lands-Secreterare», Lön - 2ZZ: 16.
Re sepenningar - - 5v: —
Eppence. medel. - - r6: Z2.
500: .
Landt Räntemästaren, Lön - - - 200: —
Lands-Kmnererarens Skrifware, Lön 30: -
Lands -Secreterarens dito, d.o 30: —
1 Enspännare, Lön - - 25: —
Respenningar - - ro. —
ZZ:
a Cantzlie-Post, Lön - - - - 20: —
1 Förste Landtmätare, Lön - - - 133: 16.
L Andre dito, Lön - - - 66: 32.
1 Häradsfogde, Lön - 200: —
Respenningar - - 66: 32.
266: 32.
1 Härads.Skrifware, Lön 13Z'- 16.
Respenningar - - 50: —
— 183: 16.
Transport R:dr. 2858: 16.
622 Den 2r September.
Transport R.dr. 2828: 16,
Z FoM'Tjenare, Lön a -o R:dr. - zo: —
i Provincial Läkare, projecterad Lön,
sä framt ej tillgäng af Medicinal.
Fonden genast finnes. - - - ioo: —
4 Länsmän i Herjedalen, säsom tills
widare underdänigst fokt Löne.för.
bättring a iz: i6. - - - -
Hushyra tills widare för Vice Lands,
hofdinge», samt nödiae Embetsrum,
Lands-Contoir. Canlziie, Ränteri
och Landtmäteri-Contoir - - - 352: itz.
Summa R,dr. 2555: —
Rätteligen afskrifwit, intygar
I-. k^uonius»
FcHnäeyi <)sn LL 5e^t° iZiOo
Wördsamt Memorial.
Ksngk. Maj:t har i Räder till Riksens
Högloft. WänderS Stats. Utskott lätit aflemna
följande:
Kongl. L
Den 21 September. 6zz
Kongl. Majus
Nädiga Proposition till Riksens Ständers
Stats Utskott, angående Riksdags
koftnaderne: Gifwen Lugnet tvid
Orebro den 6 September 1810.
om Kongl. Mast i Räder förmodar att
Riksens Sländers Stats Utskott lärer wara betänkt
uppä att foresta medel till bestridande och
ersättande af be kostnader denna Urtima Riks.
dag förormkar, anser Kongl. Majit sig böra
meddela Stats Unkotket de upplysningar om
detze kostnaders belopp, som blilwit Kongl Mast
af wederbörayde underdänigst kemnade. Efter
en provisionel beräkning upgä -de kostnader, som
icke bero af Riksdagstiden, säsom Rese-utgifter,
Trouppers skjuts och aflöning under marchen
härifrän och äter, byggnader m. m., till omkring
20,000: R:dr., samt de pä Riksdagstiden ankommande
kostnaderna, säsom för hnshyror-,
Trouppers aflöning, EmbetS. och Tjenstemäns
Tractamenten, Landtmarffalkens och Talemännens
Tafflar m. m. till omkring zo,ooo^ R dr.
i manaden, uti hwilken Summa dock icke ära
beräknade hwarken den betydliga tillökning i
Kongl. Masts Hofhällnings utgifter, som err«
dast i och för Riksdagen ägt ruin, ock hwarkgenom
tractamenten för de Statens högre Em«
betsmän, som till Riksdagen ätföljdt Kongl.
Maj.t, blifwa besparade, eller tractamenten och
6Z4 Den si September.
arfwoden för Ståndens och Utskottens Betje.
niny samt anora utgifter af enahanda beffaf.
fen het.
Sedan Riksens Ständer icke allenast med.
gifwst nödwäuoighelen af Riksdagens flyttning
tilt denna ort, utan äfwen förklarat Kony!.
Majt deras nnderdäniga tacksamhet för den
omsorg Kongl. Majit derigenom ädagalagt för
deras säkerhet och friheten af deras öfwerlägg.
ningar, wilt Kongl. Majit endast till Riksens
Ständers tillfredsställelse anmärka, att de nu
uppgifna Riksdags kostnader äro till en stor
del sädane som ägt rum äfwen om Riksdagen
hällits i Hhunvudstaden, och att emot ds öfriga
böra beräknas de genom Riksdagens flyttning
besparda. som Rikets wärdighet fordrat, om
för främmande MakterS Sändebud behöft anwisas
en serskild wistelse. ort, intill dest Thron,
följarewalet för sig gätt.
Kongl. Majit förblifwer Riksens Ständers
Stats-Utskott med all Kongl. Näd och ynnest
wälbewägen. ttst sux-rz.
L L k b..
btsvs )k'rtz.
Riksens Högloft. Ständer lära, lika med
Stats-Utskottet, sinna, alt Riksdags kostnader,
nes blifwande werkeliga belopp, icke för när.
Närande later bestämma sig. Af denna anled,
ning
Den 21 September. 6Z5
mng och som i allt fall de medel, som dertill
blifwa uttedde, böra behörigen redowisas. hwaröfwer
granskningen tillkomimr Riksens Högloft.
Ständer, har Utskottet ansett en, efter be upplysningar
om desie kostnader den Nädiga Propositionen
meddelar, och dem Utskottet i öfrigt
kunnat inhämta samt med afseende pä den tid,
inom hwilken Riksdagen kan förmodas wara
flistad, ungefärligen beräknad Summa böra pä
förslag anflas; och denna Summa tror Utskot.
tet icke böra tilltagas mindre än till 150,000:
R.dr., i synnerhet som Utskottet fär Riksens
Högloft. Ständer wördsamme!iaen föreflä, att
af samma Summa äfwen mä bestridas de, till
emottagande! af Hans Kongl. Höghet Kron.
Prinsen med Desi Höga Famille, förestäende
oundgängliga utgifter, för hwilka, säsom ej i
Stat päräknade, pä lika sätt, som för Riksdags
kostnaderne »ödige medel böra uttes.
Redan före emottagandet af högsiberörde
Nädiga Proposition war Stats-Utskottet betänkt
pä anskaffandet af de till ifrägawarande
behof nu förflagswis päräknade 150.000: R:dr.;
och derom har Stats-Utffottet äfwen förekom,
mit Riksens Högloft. Ständer i det under den
5 dennes afgifna Betänkandet om Medel till de
Stats Werket päkomne utgifterne till Hamn.
stängningen samt till lugnets äterställande i huswudstaden.
Rcksgälds - Contoirets närwarandg
ställning medgifwer med fullkomlig säkerhet, att
detsamma med förenämde Summa bispringey
Stats-Werket, till desi de tillgångar som detta
Werk
6z6 Den 2r September.
Werk har att päräkna, hinna inflyta. Hwilka
detze tillgängar äro och pä hwad sätt och i hivad
ordning Riksgälds. Contoiret derigenom ffulle
ätkomma sin ersättning, derom har Stats. Ut-,
flottet baft tillfälle omständligen sig yttra i berörde
Betänkande, hwilket Stats. Utskottet till
undvikande af widlöftighet i ämnet, utbeder sig
i den delen fä äberopa.
Stats Utskottet öfmerlemnar dock detta allt
^vördsammeligen till Riksens Höglofl. Ständers
egen pröfning, yrebro
^.äelirs I^eciLlnocrrs vajnar
Larl ktsmiltan.
kA VäUokliZe Lor^sre. 8r§n<jstL
kecktzmotsrs vägnar
Lbr. Uovsa.
den 21 Sept. i8io.
kZ N-izvZräige ?re!!s-8rA,-,
6el5 velirmZlerb
^li. Wei6msn.
ka ^ieäsrv^rcla
ilers I-eäamärerz vägnar
kallers ^oksnsson.
ll.. I.uvoiur..
Utdrag
Den 21 September. 6Z7
Utdrag af Protccollet öfwer Handels
och Finance-Ärenden,
hällit inför
Hans Mai:t Konungen
pä Lugnet ivid Orebro, den 6 Sept. rZic).
Närvarande:
Deras Ercellöncer
Justitiä. Stats. Ministern Herr Grefwe Gyllenborg,
och ,
Stats-Ministern för Utrikes Arenderna Herk
Friherre von EngeströmStats.
Räden Friherre Rosenblad.
— von Platen.
— — Adlercreutz.
Hof-Cancelleren Friherre af Wetterstedt.
Stats.Secretetaren Järta.
— — — Stats. Secreterare!, uppläste r underdänighet
till justering underdäniga försiag
till Kongl. Maj:ts Nädiga Propositioner till
Riksens Ständers Stats. Utskott
i:o , och
2w Om Riksdags kostnaderne: hwilke underdänige
förflag, lydande, säsom de wid detta
Protocoll finnas bilagde, Kongl. Maj:t uppä
Stats. Rädets underderdäniga tillstyrkande r Näder
gillade.
Tx krotocollo
Osrl 0. SiLvZmrm
-
6Z3 Den si September.
VxpILK lior 8smti. kiIcL-5t?ncIen lien rr §cxr. 1810.
Wördsamt Memorial.
^^tats Utffottet fär Riksens Högloft. Ständer
vördsammeligen tillkännagifwa, att ifrän Ut.
ffottets första sammanträde, dar Herr Stats.
Commitzcmen Frödelius, uppå Kongl. Masts
Nådiga befallning, i likhet med hwad Herr
Stats-Commitzarien och . Riddaren Widegren
wid sista Riksdag warit uppdragit, gätt SiatsUtffottet
tillhanda med upplysningar w-d hand.
läggningen af de ärender, som tillhört Stats.
Utffottets befattning.
Med skyldigt erkännande af den utmärkta
»förtrutenhet, hwarmed Herr Stats. Commisia.
rien Utskottet biträdt, och med angenämt äterkallande
i minnet af de förtjenster Herr StatsCommitzarien,
i egenskap ak Secreterare i Stats.
Ulffottet, w d nästledne Riksdag inlagdt, stulle
Stats-Utffottet anse sig fela, om del underläte
att hos Riksens Högloft. Ständer anmäla Herr
Stats. Commitzarien till nägon särskilt wederHällning
för sin möda samt ersättning för de
kostnader Herr Stats. Commitzarien under dest
wisteise pä annan ort och säsom ffiljd frän sin
famille mäst widkännas, och fär fördenskull
vördsammeligen hemställa, om icke, pä lika sätt,
som Riksens Högloft. Ständer wid nästledne
Riksdag ansägo sig böra belöna Herr Slars.
Commitzarien och Riddaren Widegren, Rik.
fens Högloft. Ständer nu skulle täckas tillägga
Herr
Den 2i September. 659
Herr Stats Commitzarien Frödelius, en Gratifircation
af Fyrahundrade Ridr. Banco utom
det honom anftagne Tractamente och resekostnad,
och att Riksens Högloft. Ständer genom nädig
ffrifwelse till Kongl. Maj.t anbälla, att Kongl.
Maj t täcktes gifwa Nädig befallning om detze
qoo Riksdalers utbetalning af de till Riksdags,
kostnaderne anftagne medel. Orebro den 21
September 1310.
kä Hoolokk. R.iääerskc3^et8 ock
^.äelnz I^ecka-morerL v5^n3r
O. lllsmilton.
kä Hder5r3äs 8crrZ3re-8t3ncIets
1.eä3morer5 vZ^.N3r
Lbr. boven.
k» I^oKvdrcki^e ?rekks - 8t3nckets
I.e6rtmoler5 vä§N2r
lii. VVeiämLN.
ka läeäerväräs Ronäs-§t§näerr
I.e63moterL
wollers ^obsnssoa.
b. bunnius.
Vxpisk kor M-icisrikLpst ock ^äs!» cisa r» 8ext. I8l0>
Wördsamt Memorial.
^^enom Protocolls-Utdrag af den 11 dennes
har Högloft. Ridderffapet och Adeln till Stats.
Utffottets utlätande behagat remittera de wid
Utffottets Memorial af den 7 i denne mänad,
angäende arfwoden och traktamenten, samt öfrige
förmoner för StänLens Secreterare, Cantz
-
640 Den 8L September.
lier och Betjening, gjorde anmärkningar, dels
af Herr Geijerstam, Johan Henric, i afseende
pä principen för Ständs-Secreterarnes
arfwoden, och dels af Herr Silwer stolpe,
Axel Gabriels i afseende pä principen för resepenningarnes
beckning.
Stats-Utskotta får härwid tillkännagifwa,
att de öfrige Respecuve Riks-Ständen redan
bifallit Stats'Ulstottets ofwannämde Memorial;
wid hwiiket förhällande Högloft. Ridderffapet
och Adeln, i stöd af 4,9 §. i Riksdags Ordningen,
lärer finna ifrägawarande anmärkningar
komma att förfalla; hwiiket dock Högloft. Rid.
derskapets och Adelns pröfning wördsammeljgen
hemställes. Orebro den 21 September 1810.
k3 Uotzlskl. R.ictci-«r^3per5 ock kä pke6e-8t3L
^äelnL
^.eclLmorer§ vägnar O.eäLpn6ter5 väKNsr
L. btsmilton. Ib. VVeiämrm.
tl§er!rr6e Lorxrrc-8r?aäet! kä Neäerv!rr!s Lonäe-8lAn»
NeitsmArerr vrznLl iieir t.e6Lm§rsr;
Lbr. lbovso. Gullers ^obaussoo.
k-uooiuSi
Utdrag
Den 2i September, 641
Utdrag af Borgare-Ståndets Protocoll
Mjd urtima Riksdagen i Orebro den
ri September 1810.
S. D. 3^emitterade§t
Till Bkwillnings-Utskottet:
Kongl. Waj:t§ Nädiga Proposition af bert
dennes, angäende nägra underdäniga An.
chkningar om eftergift af Bewillning.
Trll Allmänna Deswärs- och Geconomie,
Utskottet:
Ett af Herr Directeuren Rosenberg in.
gifwit Memorial, rörande Bohuslänffa Sillsta
Eet. llr supra.
Lx ?rotoco!lc»
O. Vslsrlus.
Utdrag af Borgare.Ständets' Protocoll
wid Urtima Riksdagen L wrebro den
21 September
S. L. godkändes och bifölls Stats-Utstod
tets Utlåtande af den 17 i denna mänatz med
Bihang. N:o 8»/ 82- före
-
642 Den 21 September..
föreflagne Aflönings. »vilkor för Utskottens Secreterare,
Cancellier och Waktbetjening. l-lt supra.
Lx ?rotocollo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
Li September 1810.
S. D. v4ti Memorial' af den rg dennes hade
Constitutions Utffottet anmält, att det utan ali
finna stät till anmärkningar fulländat granskningen
af Stats. Rädets Protocoll, och dä sä.
lebes Herrar Stats. Rädets Ledamöter och Fö>
redragande samt Konungens Räbgifware i Cornmandoinäl
blifwit frikallade frän all answarighet
för deras Embetens utöfning intill den dag
dä innewarande Riksdag börjades, beslöts, de!
skulle genom Expeditions-Utskottets försorg dem
na frikallelse uti Riksdags. Beflutet intagas
Ut supra.
Lx ?rotocollo
I. v. Valerius.
Utdrag
Den 2t September. 64Z
Utdrag af Borgare StändetS Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
Li September 18 io.
S. D. Ällmänna Beswärs. och Ekonomie'Ut^
flottets yttrande uppä Borgare-Ständets re^
mi§ af fräqan o»n Gesällers hänförande under
Tjenflehjons Stadgan blef ä nyo föredragit och
detta mäl i anledning af gjorda anmärkningar
till Utskottets ytterligare beredning äterförwist.
Utt supra.
Tx krotocollo
O, Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
wid urtima Riksdagen i Orebro den
21 Septemder 1810.
S. D 3)eflöts uppä Hederrvärda Bonde-Ständets
inbjudande, det skulle Expeditions. Utffottet
anmodas att Expediera och i Beslutet för den.
na Riksdag införa hwad under deli sisiförflutne
blifwit tillgjordt i frägan 6M Skattemäns
skia dispositionsrätt öfwer sina hemmans skog
M- M. supra,
Lx ?rotaco!Io
O. Valerius.
Utdrag
644 Den 21 September.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i wrebro den
si September 1810.
S. D. 3?emitterades till Stats. Utskottet ett
Memorial af Herr Handelsmannen Stabeck
med yrkande att Städernas Magistrats Perso,
ner äfwen mätte fä tili godo njuta den för öfrige
Embets, och Tjenstemän fastställda Löne,
tillökning. Or soprs.
Lx ?rotocollo
s. v. Valerius.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Hederwärda
Bonde. Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 21 September
i8io.
S. D. 3?emitterades:
Till Bewillttings-Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition till Rik,
sens Ständer, angäende nägra underdäniga An»
sökningar om eftergift af Bewillning; Gifwen
Orebro Slott den iz Sept. 1310. u/r supra.
Lx ?rotocoIIo
(-adriel Öämsno.
Utdrag
Den 21 September. 645
Utdrag af Protokollet, hållet hos Bon.
de.Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 21 september 1810.
S. D. Remitterades till Lag. Utskottet Riks.
dagsmannen Jöns Nilssons frän Ostergötl),
land Memorial: Angäende det för Sabbatens
helgande Marknad - ei mätte fä utsättas ä Mändagar.
Ot sup 3.
Lx ?rotoeo!io
Osbriel Öclmaun.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bsn.
de.Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 21 September igro.
S. D. föredrogs och bifölls Stats. Utskottets
pä bordet lagde Betänkande af den 11 dennes
om hyra af Statens medel för Dtändens Klubb.
rUM. Ut supra.
klx ?rcrtocol!s
(-adriel Oämavo.
Utdrag af Protokollet, hältet" hos Bonde
Ständct wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 21 September 1810.
S. D. Upplästes Kongl. Maj.ts Nädiga Pro.
position till Riksens Ständer, angäende nägre
un»
646 Den sr September,
underdäniga ansökningar om efterst af Be.
willning, gifwen Orebro Slott, den j denne
mänad; och remitterades till Bewillnings.Ut,
Kottet. Ot su^ra.
k^x ?rc>tocoIIo
(-ahrisl 0-jlysno,
. Utdrag af Protokollet, hället hos Bon,
de-Mändet wtd Urtima Riksdagen
j wrebro den 21 September iZro.
S. D. 8)ifölls Stms Utskottets den 18 nästledne
September pä bordet lagde Memorial af
pen 17 i denne mänad, rörande aflöningS-will.
koren för Utskottens Secreterare, Cantzlier och
Daktbetjening. Ot rvprs.
klx ?rotocollo
gabriel Öclmsoa,
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Bon,
de.Eländet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den Li September itzro.
S. D. r^esiöts, efter af Talmannen fram.
ställd Proposition, att Allmänna BeswärS. och
Oeconomi^ Utskottets flätande af den ro i dem
ne
Den 21 September. 647
ne mänad, i anledning af Kongl. Maj ts Nä.
diga Proposition om skyldigheten för alla att
deltaga i wärdén om de fattige, samt rörande
en serskild i detta afseende i Amiralitets. Warfs,
och Orgryte Församlingar wid Götheborg upp.
kommen fräga, skulle till Utskottet äler-remitte.
ras med anmodan, att öfwer de i Bonde Slän.
det gjorde anmärkningar, af hwilka Utskottet
ikulle undfä del, skpndsammeligen sig yttra. Or
soprs.
klx Urokocollo
(-adriel Ollmsnn.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bsn,
de Ständet wid Urtima Riksdagen t
Orebro den ri September i§ry.
S. D. föredrogs Constitutions. Utskottets den
18 dennes pä bordet laade Memoria! af den
15 i denne mänad, innehällandes detta Utskotts
anmälan, att wid granskningen af Stats-Rädcts
Protocoller ej funnits någon anledning till an.
märkning emot Stats.Rädets Ledamöter, Föredragande
och Konungens Rädgifware i Cour.
mando-mäl; i anseende hwartill, och dä detze
Höge Embetsmän sämedelst äro frikallade frän
all answarighet för sine EmbetenS utöfning in.
till den dag nuwarande Riksdag börjades, Erpetitions.
Utffottet ffulle anmodas att sädant i
Riksdags. Bestutct införa» Ot supr,.
klx Urotocollo
6sbrisl Oämsnn.
Vi-x
-
648 Den 22 September.
Upplyst hsä Samtcl. RikHStäaden ten Sept. 18'v.
Wördsamt Memorial.
vefter granstning af be frän Malkoff. -Borgare-Ståndet
under den -i och 7 innewarande S-pteniber ft,l BechillningsUtffottct
remitterade, af Herr Advocat-Fi,kalen Falkm n
och Herr Borgmästaren Lindstrom jemte nägra andra
Ledamöter, framställde Anmärkningar wid BcwillningsZörordningen
den 28 siiri, April samt Vewillnings-Utstottets
den z dennes afgifne utlärande i fräga om Skyddsafgiftens
bestämmande för mindre hemmansdelar, har Utskottet
.insekt det tjena till bade redighet och lätthet i bcdömmandct,
att ä ena sidan till jnnehället upptaga samma
anmärkningar i den ordning de wid Förordningen förekomma,
och a den andra eller bredewid, meddela uklätande
dcröfwer. I detta stick utbeder alltså Utskottet sig,
att fä aran till Riksens Högloft. Ständers pröfning härjemte
öfverlemna nämde anmärkningar och yttranden,
med hemställan tillika, om icke de af Utskottet förestagne
Tillägg eller Upplysningar uti wiste delar af Bewillnings.
Förordningen, mä, i händelse de winna Riksens Högloft,
Ständers bifall, nti ett Bihang till den samma komma
till allmän kännedom, och päbjudastill behörig efterrättelse.
En Ledamots serstilda tanka i ert af de förchafde
ämnen, warder harhos bifogad. Hrebro d. 22 Sept. i8iL,
Pä Högloft. RikderffapctS och Pä Högwördige Preste-Ständctö
ALelns Ledamotsrs wägnax kedamöters magnar
Jocob Lronllellt. Jost. Wijkman Lsspckon.
Pä W-Moft. Borgare-Ständcw Pä Hedenvärda Bonde-Stäm
redamLtcrs »vägnar dets kedamdterS ivägnar
Iohan ket. Olaclbcr^.j Jost. ö-ksZn. Wessing,
t-, k. kallenberg
Dm 22 Septemböl'. 649
Htrll Wvocar - F-sca'?n
ftj. ,ft. balklrmn? fran
stoällofliga Vvkflare
Ståndet
remitterade
A ärkninoarwiv B--  willningsrFörcrdningen
den 28 April 1812.
i. Articlen
Stadgandet,
' pag- 4, rörande
uträkning ti! Taxering
efter, bada Tarifferne, fordrar
flere undantag. Denna
dubbla uträkning kan ej
npgöras för andra an dem,
som äga helMen inkomst.
Embetsman, utan serskildt
näringsfång eller Egendom,
taxeras icke efter, nägon. af
Tariffernej
Uttrycket i detta Moment;
Alla med sin arheksförmäga
sig försörjande personer,
hwarmed egentcligcn
lärer förstas Arbetskarlar
, fordrar äfwen rättelse,
emedan det kan lämpas
pä hwar och e» handtwcrkars,
som Utan biträde
af Gesäller och Larogostar
ptöfwgr sin proftstion.
Jag förestär derföre följande
redaktion- af detta
Moment;
Bewiilnlttys - Uksrottets
Utlåtande i anledning
as empjstaende Anmärk,
ningar.
i. Art. pag. 4.
Sä wida den stattstrstdige
ej äger behållen inkomst, kan
uträkning efter bägge Tarisferne
möjeligen ej komma i
fräga. Urflortet anser derföre
det icke behöfwa utsättas,
att denna dubbla uträkning
ej bör uppgjöras för andra
än dem, som aga behållen
inkomst: Och hwad angar
Embetsmän; sä böra de wisserligen
taxeras efter Tariffen
N:o 1, endast med de modificationcr
som z. ö- omförmäler.
Enär orden: alla mes sin
arbeksförmäga sig försörjande
personer,, i Utskottets ranka,
har afseende blott pä Arbetsfolk,
och Tariffen N:o 2,
destutom bestämmer hwad
Handtwerkare utan särskild
inkomst bora i Skyddsafgift
betala, samt r. Art. r, §,
1. mom. innchäller: Att ej
mä frän inkomst afdragas dessy,
älgar r>kl underhäll för
6xs Dm 22 September.
Til utrönande häraf skal
för hrrar och en Mund»
skattskyldig person, som äger
behälieu inkomst, hwar,
af, eiiligt nästföljande i.
2>ervilln:nc; erläggas bör,
uträkning efter bäda Tarifferne
upgörtas och i Taxerings
? Längden utföras;
Doch mä för Tjenstehjon
och Arbetsfolk, som jemte
sin ärs lön, kost eller dagspenning
ej hafrva nägon
särskildt inkomst, desi» uträkningar
upgoras endast
efter Tariffen Lk:o 2.
§. i. l. Mom.
Denna §., som innehäller
hufwudgrunderne för den nya
Bcwillningen, tyckes fordra
en utförlig förklaring. Jag
har ätminstone funnit meningarne
mycket delade om ratta
begreppet af Termen: behällen
Inkomst, och rörande
frägan, hwilka afdrag
frän ärlig inkomst rätteligen
kunna medgifwas. Säledes
twiflar man ibland annat,
hnruwida hwarjehanda förluster
fä komma i beräkning.
Wid en nogare granskning
af denna fräga, torde man
lisma! snart öfwertygas om
billigheten at bewilja afdrag
för förluster , hwarigenom icke
allenast en skattskyldigs helg
Ivinst för. äret, utan äf
-
den ffattffyldige siclf; finner
Utskottet den föreflaqna ratteisen
ej wara af nöden.
§. i. t. Mom.
Dä detta Moment ingenstädes
medgifwer, att den förlust
man kan lida pä en egendom,
fär afdragas fran den
afkastning som af en annan
erhälles; I hwilket fall, och
om alla de utgifter, hwarigcnom
den skattskyldiges tillgäng
minskas, äfven finge
afräknas, behällning för någon
sällan skulle uppkomma;
kan Utskottet desto mindre tillstyrka
bifall af den i berörde
mätt» projecterade tilläggning,
ss>;i derigenom skulle rubbas
den hufwudgrund, hwarpä
Bewillningens utgörande e«
genteligen hwilar och som
jemwal wid deima Urtima
Riksdag, pä det särskilta Utskottets
Förslag, af Rikfe, s.
D'u 22 September. 6xr
wen en del af desi egendom
kan medtaga,". Lin kil ex.
twänne Landtegend mar pä
ett är rendera sina ägare
6ovo R:d. hwardera, men
den ena ägare», innom samma
är, genom hwarjehanda
händelser förlorat egendom
för 8oo' R:dalers warde,
hwarigenom hanS förmögenhet
säledes blifwitaooa
R:d. mindre än den war wid
årets början, dä den andra
deremot wunnjt en wsrkelig
tillökning af Lc>oc> R:d.;wvre
det wäl rattwist at lika
beskatta besia twänne perso,
ner, och kunde man icke i
sädant fall med skäl säga, att
den ena betalte Bewillmng
af sjelfva sin förlust.
Man torde inwanda, at
om förlustek fä afräknas,
skulle wängen med betydlig
ärs inkomst slippa at betala
derföre. Delta medgifwes i
sä matto, at en sadan skattskylldig
undwikcr Taxering
efter bchällen inkomst; men
han är derföre icke fri för
skyddsafgift, och dä twänne
Taxcringssätt gifwas, bör
nian naturligtwis anwändq
det som för hwarjc tilfälle
finnes lämpligast.
Efter ett närmare öfwer»
wagande af detta amne, har
jag trott, att de skiljaktiga
meningarne lättast skulle förenas,
om det blefwe för
-
Högloflige Ständer redan är
antagen. Deremot anser Utskottet
det wara af Förordningens
esprit uppenbart, att
den winst eller afkastning som
wäl under äret erhälles, men
sedermera genom hwarjehanda
olyckshändelser, såsom eldswäda,
sjöskada rc. gär förlorad,
ej kan räknas för behållen
inkomst cllerj till kaxering
komma i fräga.
Angående nrkandct att efter
orden: rörelsens behof,
mätte tilläggas: Underhäll
»f nödige byggnader, foda
och lön till de för ens yrke
nödige tjenare, utskylder af
alla slag, finner Utskottet detta
tillagg icke kunna behöfwas,
dä innehållet deraflämpeligask
förekommer nedanföre
i momentet wid upnämnandel
af de tillätne gfdragen
frän inkomst af egendom
sä wäl pä landet, som i staderne,
samt af HandelsBruks-
Fabriqucs- eller annan
rörelse och näring; Dock foch
med Förordningens afsigt instämmer,
att skatter mä afdragas
frän hwad skags inkomst
som helst, men sädant
icke är pä alla tillämpelige
ställen uttryckcligen stadgadt;
fär Utskottet wördsamligcn föreflä,
att näst efter de i fö.
rewarande mom s lista punct
förekommande orden: sedan
derifrän blifwit afdraga tzs
6s2 Den 22 September.
klarat: at med behällen in- omkssknadev som i och söv
komst, hwaraf Bcwillning ar- dess crhällaude warit sund.
läggas bör ? förstäs: den til- gänglige, samt? mä tillagökning
i en st-rttstylldigs sov- gas orden: Skatter och
mogenhet som under äret
rvunnits, dock med tillägg
af alt hwad som af ärs-inkomsten
blifwik anwändt kill
-underhäll för den flattskyldige
sjelf, hans Famille och
alla sädane persone; hwilka
icke i och för utöfningen af
hans yrke, rörelse och näringsfäng,
aro oundwikcligcn
nödiga. Är detta ratta be.
greppet om behållen inkomst,
sä förswinner all swärighet,
at bestämma, hwilka afdrag
kunna medgifwas eller icke;
ty om Bewillningen endast
arlagges af Sen ärliga tillökningen
i den skattjkyldiges
förmögenhet, följer deraf omedelbarligen
a ena sidan,
at frän den ärliga inkomsten,
innan den anses för behäl»
lcn, fär afdragas alla libna
förluster af en redan förwarfwad
egendom, samt alla utgifter,
hwarigenoru den ffattsiylldiges
tillgäng minskas;
afwen som ä den andra, at
aila utgifter hvarigenom nägot
motsmarande i stället ar,
hålles, ej fä afraknaS; icke
- heller förluster af endast påräknad,
men ei Wunnen inkomst.
— Således bör man
; allmänhet fä afdrag» frän
Afkastning af egendom, pen«
Den 22 September. 6sz
uingar eller hwad flags näring,
rörelse och befattning,
som helst, alla de omkostnader,
som i och för desi ärHällande
warit oundgangelige,
allmänna skatter och onera,
af alla stag, ranta för
skulder, utbetalre hushyror
för eget och rörelfens behof,
nödwandige reparationer ä
Byggnader, sä wäl i Stader -  som pä Landet; föda och lön
till de för eus yrke nödige
tjenare, afwen som ivid Landtbruk
ärliga utsädet m. m.;
Men deremot kan icke något
afdrag aga runi för alla utgifter
för inköp af Lös eller
Fast egendom, icke eller för
nybyggnader, odlings- och
förbättrings kostnader, hwacigenom
en egendom winner
ett ökadt wärde. En paraknad
men icke ärhallen winst,
Lrn ej komma i fräga. Den
som förlorar ett pä ranta utsatt
Capital, äger wäl att
frän sin inkomst afdraga Cav,
italet, men icke den oupiupne
räntan; ty dä den sednare
ännu icke war förfallen,
kan man ej säga, att haus
egendom genom förlusten deraf
minskades. En Handlande,
som förlorat ett Skepp
med desi last, får wäl fran
sin inkomst afdraga wärdct
bäde af Skeppet och Låsten,
men icke den möjcliga winst
han deraf päräknat.
654 Del 22 Srpltmb k.
I enlighet härmed före.
flas följande Redaktion af
förstaMomentet:
Med behällen inksms! färsfäs
all den warkeliga tillökning
i förmögenhet, som
nnder äret wunnits, genom
afkastning af egendom, pen,
ningar, eller hwad flagg
näring, rörelse och besattning
som halst, sedan ifrän
afkastningen blifwit afdragne:
i:0 alla de utgifter,
hwarigenom den stattftylldigas
tillgäng minskas; 2:0.
Alla de omkostnader som i
och7för Inkomstens ärhällande
warit oundgängelige';
z:o. Skatter och utskyllder
af alla stag; 4:0. Ränta för
stullder; 5:0 Utbetalte hus»
hyror för egit och rörelsens
behof; 6:0. Föda och
lön för de til ens yrke no,
dige tjenare; 7:0. underhäll
af nödige Byggnader; ä)ch
8:0 Förluster af en redan
förwärfwad Egendom ge,
nom hwarjehauda händel»
ser, säsom eldswädor, Sjö.
stada» banqveeoutep m. m.
Deremot fär icke nägot af,
drag frän ärliga inkomsten
aga rum, ilo. Fär sädane
Utgifter, hrvarigenom den
fiattstyldiges tilgäng icke minstas,
eller brvarigenom dest
egendom fär ett emot Utgiften
swarande ökadt wärde
säsom utgifter för inköp
Den 22 September. 655
af Lss eller Fast egendom;
Fär nybyggnader, odlings
och förbättringskostnader;
2:0 För förlust af päräk,
nåd men annu icke ärhätlen
winst eller inkomst; och ::o.
Allt hrvad som af inkomsten
ätgär till underhäll för
den stattskyldige sjelf, hans
famille och alla sädane personer,
hwilka i och för utöfningcn
af hans yrke, rörelse
och naringofäncf icke
äro oundwikeligen nödige,
hwarunder utgifter för nö,
jen och beqwämligheter jäm,
roal begripas.
Lm denna Redaction an»
tages, kunde man ur Mo.
mentet utesluta de särstildte
bessrifningar pä behållen in.
komst af Landtegendom och
Stadsjord, och hwarjehanda
näring m. m.> men stulle inan
heldre önsta at bibehålla Momentct
sädant det nu ar och
endast införa de nödige andringarne;
sä borde följande.,
rättelser i agt tagas: I den
allmänna definitionen pä behällen
inkomst, stulle wid
slutet efter orden: rörelsens
behof, tilläggas: underhäll
af nödige Byggnader,
föda och lön, till de
för ena yrke nödige tjenare,
utstylder af alla slag samt
förluster af förwärfwad
Lös eller Fast egendom.
6s6
Den 22 September.
2:0 I stallet för inkomst:
Lehällningen bör det heta
inkomst-LehMningen. Det
förra lar wara ett strif-- el»
ler tryckfel.;
0:0 Dä Actier eller fordringar,
fastan efter Embetsmans
förordnande satte
i taka hander, kunna wara
Räntegifwande, och Bewillning
för afkomsten deraf ostridigt
mäste betalas; sa bör
utur Rubriken af Actier, fordringar
eller contante penningar
den tillage meningen :
stom. icke efter Embetsmans
förordnande aro satte i kaka
hander, uteslutas, emedan i
annat fall ägare af sädane
Actier eller fordringar, blefwe
fria frän afgift för inkomsten
deraf.
Jag criudrar mig gansta
wäl at tillagget blcf infördt,
i fölgd af en anmärkning
ifrån Högwördige Prcst-Ständct
och genom omröstning i
Statslltstottets Nämnd; men
Let strider twcrt emotdctHögwördiga
Ständcts mening
som war ren, at för alla
Capital, aftvetl om de icke
more räntegifwande, borde
Dcwillning arlaggas. Detta
pästäende ogillades af Namndens
pluralitet, utantmifwck
Lärföre, at man ansäg det
strida emot den antagne hufwud
principen för Bcwillnin
-
Utstottet hemställer, om icke
i stallet för orden: Salunda
blifwer inkomst: LehäUnirlningen,
kund: till ineuinaens
förtydligande, sattas: lälunda
blifwer behällen inkomst:
Wid efterseende uti Hög,
wördige Prest-Tkändcts wid
sista Riksdag til BewillningsUtstottet
ankomne ProtocollsUtdrag
för den 2 April innewarande
är, besinnes, att
Högwördige Ståndet uttryckligen
förklarat sig önsta, att
ester orden: Af fordringar
och contante penningar, matte
tilläggas orden: som icke
efter Embetsmans förordnande
ars satte i taka bander.
Och emedan detta stad.
gande äftven öfwerensstammer
med det af förstärkte
Stals-Utstottet da, i denna
dit hanstjutne staga, fattade
bcflut; kan Utstottet fä mycket
mindre tilstyrka, at berörde
mening utesintes, som af
den ingalunda bör kunna dragas
annan följd, an att blott
af de contante penningar, som,
af Embetsman satte i taka
händer, säledes aro ofruktbare,
icke stall erläggas Bewills
ning, enar ordet eller, som
star emellan orden, fordringar
och contante penningar,
synes tydligen utmärka, akt
istagawarande mening endast
har afseende pa desse sisniar,.
de, sam: efteråt dessutom är
D n 22 Septtmbtt.
gen, som ar gt betala för
dm inkomst man werkeligen
hast, icke för den man genom
annan hushällning med
sin egendom möjeligen kunnat
haswa.
4:0. I början af nästa
punct stadgas at räntor a
skulder samt hushyror fä uteflutas,
"bör rattare heta
fä afdragao.
2. Moni.
Wid sista meningen i hetta
Moment: Kör behällen
Inkomst under Femtio Riksdaler
arlagges ingeN afgift,
bör tilläggas: efter denna
ty wisierligM kan Bewillning
komma at betalas för mindre
inkomst; t. ex. En Em
Dihcrncp
N:o 8Z, 84.
6s?
stadgadt, att till behällen inkomst
af Actier, fordringar
eller contante penningar, rakna
ärliga afkaftningen, ware
sig i penningar eller deras
warde, antingen den
samma ar upburen eller annu
utestäende. Likwäl och
pä det alla möjeliga misstag
Härutinnan mä förebyggas,
förestår Utstottet följande redaktion
af denna punct:
Afcsnkante penningar, som
icke ester Embetsmans förordnande
äro facke i taber
hander, samt af Zlctier och
Fordringar: ärliga afkastningen
rc.
Men dä stadgandet i nasta
punct, att räntor a stuldec
samt hushyror fä uteslutas,
onr än det « början stickle förekomma
någon twetydigt,
itrwal af den följande meningen:
samt att deremot icke
mä afdragas det :c.; fullkomligen
uplyses till sitt rätta
förstånd, tror Utstottet sig
ej böra tilstyrka någon ny
redackon af denna punct
2.
Mom.
Af g. H. 1. Art. sinner Utskottet
ingen anledning bertil,
att Embetsman för behällen
inkomst under Femtio Riksdaler
erlägger någon Bewillning,
utan da betalar han
blott den i siik händelse be.
stämde afgift En R:d.; hivar-.
6^8 Den 22 September.
betsman med Fyratio Riksdalers
inkomst, taxeras efter -. z.
z. Mom.
Har borde tilläggas, att
Lewillning betalas för afkomst
af Ärf, Testamente el»
ler gäfwa, som förwarfwas
innom samma är, dä Arf.
wet, Testamentet eller Gäfman
äehallits.
K. 2. r- Mom.
Wid första punkten af den»
na K. finner jag anledning
anmärka följande:
i-o. Fast ställes däruti att
för klufna eller mindre Hemmansdelar
iakttages samma
efter det helan wärde be»
räknade förhällande. Meningen
är wäl den, at mindre
eller klufna Hemmans delar
ripstattas hwar för stg,
och att hwarje Hemmansdel
hänföres till den Class, hwartii-
den hörer, beräknad! efter
helt Hemman, sä att om
flere ägare hafwa Trenne li»
ka stora Hemmans delar af et
fjeroedels mantal hwardera,
hörande til samma Hemman,
före ock som detta mom. sä
wäl som det föregående, endast
handlar om taxering för
behållen inkomst efter Tariffen
N:o r., Utskottet anser
det projecterade tillagget: efter
denna H., ej wara af
nöden
z.
Mom.
Af detta moments innehäll
sädant det nu är, förmenar
Utskottet det wara pätageligt,
att Dewillning för afkomst
utaf Arf, Testamente eller
Gäfwa, betalas af den eller
dem som njuta en sädan in»
kom st.
Z. 2. i. Mom.
Sedan Herr Adwocat-Fi»
scalen Falkman, som är
Ledamot inom detta Utstött,
inhemtadt närmare uplysning
om sattet til Skyddsafgiftcns
bestämmande för Hemman
och Hemmansdelar af högre
wärde än 4,000 R:d., efter
helt räknadt, i förhällande
till de i Tariffen N-o 2. up»
tagne z:ne Closter, har han
afstätt frän sitt förslag om
Hemmans taxerande, samt
förändradt den af honom
proponerade redaction af
detta moment, till följande
lydelse
Mindre
eller klufne Hemmansdelar,
fastän hörande
Den 22 Sepksmber. 6so
mm af ben olika godhet, at
den ena är wärd 500 R:d.,
den andra 620 R:d. och den
tredje ic-oo R:d.; sä sattas
desse Hemmans,delar s första,
andra eller tredje Clasterne,
alt efter deras wärdén.
2:0. Stadgas, at om nägöt
Hemman eller Hemmansdel,
befinNLs af högre warde
an 40:0 R-d., mä afgift
ten, enligt TaxeringSmännens
ompröfwande, ökas.
Häraf synes följa at det
skulle bero af Taxeringsmäunens
godtycke att bestämma
a fg i sten för dylika Hemman;
men at meningen icke mätte
wara aldeles sädan, inses af
det exempel pä dylika hemmans
taxering, som är anfört
t Tariffen N:o 2. stag.
48, hwakest ett hemman af
5000 R-d. wärde är taxerat
til en afgift af 7 Rrd. 24 st.
och ett annat af 80co R:d.
wärde, til 12 R-dairrs Bewillning
efter enahanda proportion
font för hemman af
de trenne Classerne är följd.
Också är det smärt at inse
kägot giltigt stät, hwarföre
ett hemman öfwer 4000 R-d.
wärde icke ställe betala i förhällande
derefter. Deremot
tyckes det wara nödigt at
lämna Taxeringsmännen rättighct,
at, i anseende til större
hemman j nägot jemka
afgiften wid Diwillningcns
till ett öch samma Hemman,
Upstattas bwar för sig, och
hänföres hwävje Hemmansdel
kill Len Llass, hwartilk
den hörer efter wärdet, i
för bällande till helt Hemman.
SkyddsafgifkeN för Munda
classisicerade Hemman och
Hemmansdelar, Utgöres alltid
i enlighet Med Tariffen.'
Lesinnes efter TaxeringsM'unens
oMpräfwande, nägok
Hemman eller Hemmansdel
af högre Marde an 4,ooL»
R:d., ökas afgiftcn för hwarje
öfwerstigande 1,000 R:d.
i samma progrrssirva för,
halkande, som i Tariffen ar
följdt för Hemman och Hemmansdelar
af Tredje Classen
emot de af Första och Andra
Tlasserne, hwarwid »
akttages akt hwad som i
rvärdet är öfwer jemna i,oos
R:d, berakNas för fulla i,oocr
R-d.; sä att dä, till exempel,
för i-24.dedels lNatttal och
derunder i Tredje Classen
betalas ; st. mer än l Andra
och 6 st. Mer än i dett
Forsta, stall för en lika stor
Hemmansdel af Hemman r
wärde öfwer 4,000 Rch. kill
och Med 5,0c0 R.d erläggas
; st. Mer ätt i Tredje
LIassen eller 1 )ftd. is fl.;
Äfwensom för ek helt Hemman
af nämde warde, efter
enahanda grun-, kommer
att betalas 7 R:d. 24 st.r
65o
Dm 22 Gepkember.
bestämmande, föd hemmans»
delar under rrefjcrdedclö Mantal;
Ty wid Taxering of sä
små hemmans-delar, har man
i Torssen mäll arwika ifrän
proportionen este'' helt hcmman,
emedan afgiften, hwaru
i ägarens perion'ina He»
wilming boroc w.bcaripas,
annars blifwit alt för ringa/
Wiste man äter efter
afgiften för hemmans - delar
af de i Clas satte hem»
man, proporstoncra Bewill»
nin en för lika stora hem.
mans-delar af hemman i
warde, wida ofwerstigandc
de Clastificerades; sa blcfwe
afgift n allt för dryg. Til
ex. o,r Ett kjugufjerdedels
hemman i första Clasen be<
talar i R:d. 6 st., stulle en
lika andel af ett hemman,
> ärderadt ti! 47,000 R:d. betala
Tolk och en half R.d.,
ester mer än en ftmrcdel af
afginen för hela hemmanet.
Ännu »billigare stulle det
blifwa at pä sä beskaffade
hemmans delar anmanda den
i Skydds-Torissen stadgade
regel, at för hemmans-delar
under ett liugufjerdedels mantal
betalas för fullt en tjugufjcrdedel.
En wärd Ledamot
af Borg re Ständer har bewist,
at i Carlstads Län finnas
hemman sä stora, at
de aro fördelade til och med
i 46» delar. Ett sädant helt
för ett Newman af 0,400
X d. eller 8,020 X:d warde,
iL X d , och sa widare,
allt med sammi-, tillökning
af i X:d 24 st. för hwarje
i.oLO X.d , som i Tariffen
är bestämd för ett helt Hemman
of Tr ed e Tlasten emot
ett dylck: af den Andra
wid Hemmans och Hemmam-delars
uppstatlning,
mä wärdet icke grundas pä
äbyggnader, ej eller pä särskildt
dyrbara och betydliga
anläggningar som icke lämna
nägon afkastning; Loran,
des likaledes grödan icke tagas
i beräkning
Och emedan detta Förslag
icke ändrar hwad ifrägawarande
moMent stadgar, utan
endast närmare uplyser meimmen
sä wäl deraf som hwad
Torissen N:o 2. pag. 48 inneb,
äller, angäende afgiftens
beräknande för Hemman och
Hemmansdelar; Ty fär ock
lltstottet tillstyrka berörde För.
flagS antagande kill underrättelse
för Laxeringsmannen,
med förklarande, att Utstottct,
wid öfwerwagande af
de frän Wallof!. Borgare
Ständet den 7 September
hitremitterade Anmärkningar
wid Utstottets den z:d;e föreqäende
afgifnc Utlåtande, i
fräga om Skyddsasgiftens bestämmande
för mindre Hemmansdelar,
icke funnit stal til
D'N 22 September.
hemman anses wara wärdt förändring i berörde af öfti
402^0
Aud. Om nu för en ge Restecrive Eländen antag
tjugufterdedel
deraf stulle be- ne Urlätande.
talas i lira proportion, som
för hemmans-delar af första
Clasen eller Tolf och en half
Rrd., och alla mindre hem
mans-dclar
under ett tingu
fjerdedcls
mantal taxerades
lika dermed; sä kommer att för
ett stivhundradesextiondedels
hemman betalas Tolf och en
half R:d., eller en halfR:d.
mer än för et helt hemman
af booo N:d. wärde ärläggas.
g:o. Stadgandet, at högre
wärdens utsättande ä hemman,
än de i Torissen N-o
2. uppförde, ei mä aninda
sig pä äbvggnadec eller särstildt
dyrbara och hetydeliga
anläggningar, hwarwed
lärer förstas sädane, som icke
lämna nägon afkastning, bör
utan twifwel iakttagas, wid
hemmans wärdering i allmänhet.
I anledning af denna förklaring
borde, efter min tanka,
denna punct säledcs rattas,
att efter orden allt räknadt
ester helt mantal, stulle
ben stukas med denna mening
:
Mindre eller" klufne hemmans
delar, fastan hörande
til ett och samma hemman,
upssala.» bys ar för
sig, och hänföras hwarje
hemmano-del till den Tlast
66s
Den 22 September,
hwartilk den hörer efter
wärdet, i förhällande till
helt hemman. Leflnnes nägvt
hemman eller hemmarisdel
af ännu högre warde,
ökas afgiften i proportion
emot hemman och hemmans»
delar af tredje Lintzen, med
iakttagande, att rold taxering
af sädane hemmansdelar
under tre fjerdedels
mantal, bestämmes afgiften
derföre, icke i proportion
efter den i Tariffen uksiikte
Bewillning för lika stora
hemmans-delar af de Trcnne
Llatzerne, utan i förhäklande
til deras warde efter
helt hemman beräknadt;
Dock att för ingen hemmansdel,
ehuru liten den än
mä wara, arlägges mindre
an En R:L 6 st., emedan
ägarens personliga Le.
wallning är derunder inbegripen-
wid hemmans upstattning
mä wärdet icke
grundas pä äbyggnqdev, ej
eller pä särskildt dyrbara
»ch betydcliga anläggningar,
som icke lämna nägon afkastning
; bärandes likaledes
grödan icke tagas i beräkning.
Det i tredje puneten af
detta Moment fhrekommande
uttrycket; utan att flyttning
emellan eller under,
bör rättare heta utan gtt
taxering till. afgift emellan
a. §. k, mom. puneten.
Säsom närmare uplysandemeningen
af denna punet, tillstyrker
Utskottet antagandet
af den projecterade Redactioneni
dock att efter orden:
Den 22 September. 66z
nägsn af de faststäldta Tlagser
mä äga rum.
4. Mom.
Dä icke allenast Arrend-,-  I torcr af de till Ronungen
och den Rongl. Zamillen
st uplätne Rongs- och Rongsst
Ladugärdar, utan ock Arrende-
innehafware af Krono-Gods
i allmänhet böra
aflägga lika afgift som Brukare
af enskild mans hemman;
sa förestås till meningens
förtydligande det tillägg,
att ester orden: hemman och
lägenheter, sättes: som antingen
lyda under de till
Ronungen och den Rongl.
Famillen uplätne Rongs- och
Rongs - Ladugärdar, eller
hora til Rrono gods i allmänhet,
aflägga lika afgift
etc.
-e fastställde Llatzer, tillägges
orden: och Grader.
4. Mom
I betraktande deraf att Tariffen
N:o L. pag. gy för Kronogods
i allmänhet bestämmer
witz Skyddsafgift, har
Herr.Asvocar-Fiscalcn Falkman
fränträdt sitt wid detta
moment gjorde yrkande,
men i stället förestagit följande
Tillagg efter orden: af
enskild mans Hemman och
Tiord: — Hwadan ock Loställe
och annan Löningsjord,
afwensom Hemman,
hwilka agas af de i c. mom.
af nästföljande 4. §. nämde
allmänna Merk och Inrättningar
eller hora till de här
nämde Rongs- och RongsLadugärdar,
böra, enär de
äro borrkarrenderade, i likhet
med Hemman i allmänhet
uppskattas; Tch bestämmes
Arrendatorens Skyddsafgift
efter uträkning af hwad
i Lewillning for flik ege »dom
borde, efter Tariffen, i nion
af egendomens wärde erläg.
gas, om den wore i enskild
mans ägo. Arrende Innehafware
af andre än de här
nämde Rrono Lägenheter,
taxeras till Skyddsafgift enligt
Tariffens innehäll.
Och fann Utskottet för godt,
att till bifall hemställa denna
Tilläggning för Taxeringsmännens
rättelse.
Den -22 September.
Nionde Momentet i denna
tz. angående befrielse för Carackers
afgift, synes bera
fa sin platö i flutet af första
Momentet i nästföljande
tredje svin handlar om
Embctsmäns taxering.
?.
i. Mom. 4. punct.
Manne inga andra afdrag
frän inkomster af tjenst, a:?
de här upraknade fä äga runi?
eller manne icke snarare, med
undantag af ranta a ftulld,
alla de enligt h. r. lillättie
afdrag, jemwäl mä komina
i betracktande wid Embetsmans
taxering för inkomst
och tjenst.
Af ordalydelsen i Författningen
, anser jag den följd
kunna dragas, att frän inkomst
af löningsjord och andre
pä Lön anflagne Lagenheter,
alla de afdrag äro
tilläkelige, som i första §.
första Momentet upräkna^;
men att deremot Embetsman
ej fä afdraga något ä deras
inkomst- för utbetalte skatter
och hushyror. Författningen
ger ätminstone ingen anledning
dertill. Embetsman tyc,
kas i detta hänseende wara
mindre gynnade, an andra
skattskylldige. Wid närmare
granskning skall man likwal
snart finna skalet til detta
y. Mom.
Ehuru detta moment synes
rätteligen höra till nästföljande
;. K., anser dock lllstottet
sig ej böra förestå flyttning
deraf, da Förordningen
ej kommer att omtryckas.
tz.
i. Mom. 4., 5. och 6. Punct.
. Wid öfwerwägande afdessr
Anmärkningar, har Utskottet
funnit dem wara öfwercnsstämmande
med Författningens
mening och grund, samt
tillstyrker fördenskull bifall af
den föreflagne r^dactionen,
med den tilläggning likwäl,
att i stte puncten näst efter
orden: rvederlikar rvid samma
, införes orden: eller dylik
. emedan ofta lärer inträffa,
at wederlikar wid samma
Werk ej finnas.
D«m 22 Sepkembcr.
66 s
olika förhällande; ty om Embcrsmän
fran sina inkomster
singe afräkna ranta ä Kullder
samt hushyror, skulle oftast
ingen beställning blifws
öfrig, hwaraf ater följde,
akt, dä ingen skyddsafgift
för Embetsmän existerar,
kommo de att undslippa all
Bcwillning.
I nästföljande femte punct,
rörande Bewillnmg af tjensteman
utan län, bör bestämmas
om under lön jämwak
förstas sportlar, och om icke
nied ordet rvederlikar förstäs
rvederlikar innom samma
werk. Man kunde eljest
taga sig anledning att
beräkna afgiften för en Rädman
utan lön i Stockholm ,
efter en Radmans lön i någon
af de minsta Stader i
Riket.
gide, ?:te ochsitte punctcrne
af denna §. kunde i Min
tanka säledes styliseras-,
Krän inkomster af tjenst
mä ej afraknas skatter, ranta
ä skuld och hushyror, eller
andra afdrag äga rum
än -e personers underhäll
och aflöning, som till syslano
bestridande waritoundgängelige,
jemte de kostnader,
hwilka til Löne-inkomsiernes
utbekommande mäst
anwändas, och hwarunder,
i anseende till Boställen,
samt andra pä Lön anflag»
666
Den 22 September.
ne lägenheter, jämwäl inbegripas
alla Mane utgifter,
hwarfäre enligt i. g.
t. Mom. af denna Artikel,
afdrag ar Mätit.
Embete- och Tjenstemän,
eller publigue beMue utan
nägon län eller annan inkomst
af tjenst, bära i Lervilning
betala bälften emot
hwad deras wedcrlikar rojd
samma werk, med minsta
län, däraf ärlägga, dock
ej under En Riksdaler.
Innehafware af twänne
eller flere Sytzlor utan lön
elier annan inkomst etc.
S- 4-  t- Mom.
K. 4.
1. Msm.
Efter orden: frän all Le- Denna Anmärkning ansäg
kvittning etc. bor tillaggas: Utskottet sig böra hemställa
efter -enna Artikel, ty alls till bifall,
manna Bolag, Castor och
Penningc-werk, hwilka agde sä
beskaffad Egendom som namnes
i L. mom. af 2. Art., wore
wisterligen icke fria för den der
stadgadt afgift, fästom »varande
af grundskatts egenskap.
n. Mom.
n. Mom.
Föressrifwer att alla in, Kfwenledes fann Utskottet
newänare uti de deri nämde sia böra tillstyrka antagande
Städer och orter, som ej af det härj projecterade Lil»
kunna upföras till afgift för lägg af orden: eller Serös.
;oc> R:d. inkomst, skola i rver.
botracktande af ortens all,
Den 22 September. 667
wänna mistöde befrias ifrän
all Bewillniug, samt atbwar
och en, som till
beställning upskartas, erhäl»
ler afskrifning af En tredjedel
emot hwad Tariffen N-o
i. bestämmer. Dä meningen
säkert ar, at äfiven de
som hafwa östwer Femhundrade
Riksdaler ärlig be!,Zilen
inkomst stola njuta denna
befrielse tilgodo, sä bör
efter orden: nytznämde beställning
tilläggas eller deräfwer.
2. Art.
Dä de fleste i denna Artikel
nämde Bewillnings af,
gister rrv tilfäliiga och icke
ärliga, kunde ordet ärlig
ur ingresten uteslutas och
införas pä de ställen'i Artikeln,
der det wore pastande.
L. Mom.
Andra puneten fordrar för
dest twetydighet stul en annan
redaction, ungefärligen
j detza ordalag:
Denna afgift fästom af
grundstatts egenskap, ätfäljer
altid hemmanet, men arlägges
endast til hälften när
Rongl. Majrk i tjäder anbefaller
rustningens upstättande.
2. Art.
Dä ordet ärlig ej kan tillämpas
ivid andre tillfällen
an när det efter denne Art.
bör komma i fräaa, eller afgift
utaf deri uppräknade winstmedel
äger rum, anser Utssoktet
berörde ords uteslutande
ej wara af nöden.
2. Mom. 2. Punct.
Som den föreflagne Redactionen
föi tydligar meningen
af denna punct, tillstyr,
ker Utskottet bifall deraf, dock
att näst efter orden-, denna
afgift fästom af grundstats
egenskap, tillägges orden ekler
dermed jemförlig, fästom öf«
wercnsstämmande med innrhället
af samma punct och
det beslut, som, i afledning
af Höglofl. Ridderstapets och
Adelns Anmärkning, wid sists
Riksdag fattades.
668 D^n 22 September.
u. Mom. 4. Mom.
Wid detta Moment ar föl> Den af dela detta mom.
sende ot anmärka: föreflaanc redaction får Uk
nö
I, rubriken nänmes ic » slotter till bifall Hemställa,
ke Arf, ehuru i Momentet emedan momentet, sädant det
derom handlas. -nu ar, förefaller twctydigt och
2:0 Är icke be" midt at ej ekler synes wara nog fu!!>
Sex precents afgif eu af Te- ständigt,
sia mentén endast bör ärläggaS
af bwad som öfwersti,,
ger Testamentstagare c- lag.
liga Arfs. andel, »tan har
et sädant stadgande af mist.
tag influtit wid flutet afMomcntet,
hwarest ftägan ar
om arf.
;:o At Tcstamcnts- eller
gafwo-tagare, som är Gifmarens
Lagliga arfwinge,
bor, i likhet med hmad om
Llrf stadgadt ar, betala endast
tre procents, Dewillning
för den del af Testamenterad
eller stänkt egendom,
som efter Lag stokat honom
tilfalla, torde äfwen böra
utsattas, ehuru det af sig
sielft synes nog tydeligt, at
da den, som genom Testamente
eller gäfwa af oskyld
man fär egendom under ^00
Mksd. warde, icke betalar
uägon bewillning deraf, kan
ännu mindre »n sädan afoift
slagg s den, som efter en
slägtinge ärswer egendom
lil nämde belopp.
4:0. Fasistqlles, at bewis
öfwer erlagd afgift eller derföre
stöld Borgen stal up«
Den 22 September.
wisas innan med Testamentet
eller Gäfwo-Drefwet Lagsares.
Meningen är utan twifwel
att bewisct stal åtfölja
Testamentet eller gäfwo brefwet
dä dermed Lagfares,
hwilket ock instämmer med
Kongeliga Kungörclserne den
rocke Iunii ihoi och 28
Januani 1804, samt Kongl.
Förordningen den 26 Aug.
17 1. I annat fall stmls
nödwändigt utsättas hwarest
dcpe Handlingar före Lagfarten
borde upwisas.
ew. Bör bestämmas om
icke en lika afgift, som för
arf i allmänhet är stadgad,
Under enahanda willor jamwäl
bör ulga af Fidei Coinmist,
hwilket tilfaller fjermare
arftagare, pä sätt Kongl.
Trcnvet den -v Maji 18^6
förestrifwer; och
6w. Synes mig att i likhet
med hwad om lagfart
med Testamenten i allmänhet
är stadgadt, det mä mara
Fidei Commistarie tillätit
at athalia Lagfart ä FideiComnnst-Brefwet,
enär han
företer behörigt bewis öfwer
siäld Borgen för Bewillningsafgiftcns
utgörande I annat
fall skulle en Fidei CornMistarie
utan förmögenhet
och credit, swärligen komina
i tilfälle att winna Lagfart
ä sin egendom.
670 Den 22 September.
Jemte det att Rubriquen
lill denna Artikel i efwannämde
afseende rattas, bor»
de efter min tanka detta Mo»
ment arhälla följande före
ändrade ordalydelse:
4:0. Af Gäfwor, Testamenten,
Arf och Fidei Commist,
salunda: För Gäfwa
eller testamente af Lös ellev
Fast egendom, Capital eller
Fordringar som tildelas an»
öra än Maka eller Arfwingar
i rätt upp- och nedstigande
led, eller icke anstäs
kill allmänna underwisNings-
och Schola - inrätt»
ningar, Stipendier, Arbetshus,
Hospitals och Fattigförsörjningsanstalter,
samt
j öfrigt alla fromma stiftelser
stall, dä Gäfwan eller
Testamentet uppgär i wäröe
till Zoo R:S. och där»
öfwer, betalas sex för hundradel.
Är Sen, som Testamentet
eller Gäfwan und»
fäkt, Gifwarens lagliga arf<
winge i fjermare stylldstap
än ofwan fagdt är, ärläg»
ges ofwannämde afgift en»
Last för den del af Testamentet,
eller Gäfwan, som
öfwerstiger hwad Testa»
Ments- eller Gäfwotagaren
Lagligen -eraf ärfwa bordt,
for hwilket sednare, Lewill.
ning pä Set sätt och under
lika wilkor, som om afgift
af arfwemcdel i all
-
Den 22 September.
- mänhet här nedanföre stadgas,
betalas bör. Lewill»
ning för Testamente och
Gäfwa, ärlägges nar dest
belopp emottages, bärandes
behörig- intyg att denna
afgift blifwit betald, eller
säkerhet derföre hos
UppbördsManncn stäld, all»
tid upwisas, dä med Testa»
ments- eller Gäfwo,bref»
wet Lagfares.
Af alla arfwemedel, ware
flg i lös eller fast egendom,
Capital eller fordringar,
som tillfalla andre än
arfwingar i rätt upp- och
nedstigande led eller Syston
och deras Larn, bör utaf
bchällna förmögenheten ärläggav
tre för hundradet i
Lewillning. En lika afgift
äger jämwäl rum för
Fidei Lommitz som i arf
tilfallcr fjermare än nystnämde
skyldeman; men för
efterlefwande makas giftorätt
i Lo, betalas icke nä»
gon Lewillning efter denna
Artikel.
För de Fidei Lommifi
som hädanefter stiftas, ware
sig till förmon för närmare
eller fjermare Släg.
ting eller oskyld person,
stall Lewillning utgöras kill
Tio procent af det warde
ortens Taxeringsmän -ärä
utsätta. Mch mä icke
Fidei Commisi, Lrefrvet i
672 Den 22
Domstolens protocsll inforas
, innan genom behörigt
intyg ä ' styrkt at afgift,,
blifroik tillfullo bcta!t>'eller
säkerhet derföre hos Uppbördsmannen
ställd.
z. Art.
!. §. 2. Mom.
Wid jämförelse af y-de
momentet i nästföljande 2.
§. finner man att husbonde,
Wid sin angifning till mantalsskrifning,
bör anmäla
om desi tjenstfolk eller någon
till des hus och omwärdnad
hörande person har egendom
eller näring, hwarföre skyddsafgift
kan dem päföras.
Detta åliggande är likmäl
icke nog kyoeligen uttryckt i
detta moment i anseende till
Tjenstehjon; icke eller Forrnulairen
till uppgift wid
mantalsskrifning derefter inrättade.
En särskild föreskrift fordras
äfwen, hur» nied uppgift
till mantalsskrifning och
taxering bör förhällas i den
händelse, dä omyndig wistas
i annat Taxering-District an
desi Förmyndare.
z. tz. 2. Mom.
Sista puncten i detta moment
rörande röst-beräkningen
wid Taxerings Comnnttrens
utwäljande, kan säsom
September
-
z. Art.
r. §. 2. Mom.
Utskottet finner wäl Anmärkningen
grundad, ine» anser
lämpeligast att uti de Formul
tir för uppgift till Mantalsstrifning,
ssm Utskottet
framdeles skal! aflemna, gifwa
anwisning till iakttagande
af hwad uti momentet ej
uttryckligen i anmärkte asseendtt
blifwit utsatt.
z. §. 2. Mom.
Ehuru betta moment synes
wara öfwerflöbigt, anser dock
Utfiottet sig ej böra tillstyrka
detfammas ute,kutande, dä
Den 22 September.
67?
aldeles öfwerflödig uteslutas,
emedan woteringssättet genom
föregäende punct redan
är bestämdt.
6. Mom.
Wid Taxering i Bergslags-orter,
torde wara nödigt,
att äfwen L>»rgs-Fogde
är tillstädes.
§. 4. r- Moni.
Dä man med detta Moment
jämför 2. K. 2. mom.',
synes deraf kunna dragas
den följd, att Städernesinnewänare
jämwal mä wara
berättigade att utan ival
förena sig om sina Taxeringsmän,
hwarigenom en widlyftig
wal-förrättning kunde
^ndwikas.
Desintom förekomma flere
frägor, hwarom »plysning
i detta moment icke skär
att ärhälla, säsom t. ex. t
kan en fränwarande fä afgifwa
röster wid walen?
Om de wäljande icke kunna
förena sig om walsätter, huru
afgöres dä frägan! Männe
genom wotering mangrant
elles Clasiwis, per Capita
eller efter Bewillnings summan!
Dä Electorer utnäm
-
nägot misitag deraf ej kan
uppstä och Förordningen ej
kommer att omtryckas.
6. Mom.
Med kännedom deraf, att
Dergsfogdarne hitintils icke
behöft wara närwarande wid
Taxerittgarne, och att deras
Disiricsek dertill äfwen äro för
widsträckta; anser Utskottet
fig ej kunna tillstyrka denne
Anmärknings gillande.
§. 4. r. Mom.
Wid granstning af den projecterave
redactionen utaf detta
moment, finner Utskottet
sig böra tillstyrka bifall af
densamma, säsom innefattande
mera fullständighet till rättelse
wid afgörandet af uppkommande
frägor om walsätter
till Taxeringsman i Städene.
Dthastg. N:s 8s, 86»
674 Den 22 September,
tias, kunna de waljas af de
skattstyldige gemensamt utan
afseende vä Clas, eller bera
Le taqas till ett lika propartiancr-dr
antal af hwarje Elast?
Utan twifwcl kunna deste
frägor i öfwerensstömmelse
»ned andra ställen i Författa
ningen, till större delen utredas,
meli för alt lind wika
olika begrepp härom, tyckes
en ny kedaction af hela det»
ta moment Vlifwa Nödig,
hwarförc den följande förestäs:
Lorgerstapet och Husägare
af alla andra Ständ, äga
«tt utse Stadens Taxeringsman
Rilnna de icke föe>
rna sig om Taxerings LeSaMöternes
utnMnande ,
bön ordentligt wal ä alimän
Aädstugcr anstältäv.
Säbane roal mä förrättas
ättlingen pä Set stätt, att
Borgerskap» och husägare
kf alla andra Ständ. ge.
nom allman omröstning gemensamt
utnämna Stadens
samtelige Taxeringsman, eller
oik Llastrois, dä dr roalberättigade
inom hwarje
Llah wäljä sina egna Ledamöter
af Taxerings Tome
mitteen; och ändteligen kan
vättighetett att Utse Laxe»
rings LoMMittöens LedamZ»
ter, updragas ät Elcctöree,
som antingen utnämna' af ^
Lorgerstapet och Husägare
gemensamt eller ock afhrvak»
st Llatz särskildt.
Den 22 September» ^7?
-vä walet stek genom Elece
korer Llastwis, iakttagev, att
trf hwarje Llatz utses ett
emot TaxeriNgsMannens prvPortioneradt
antal Eleckorev.
Runna de walberattigSÄe
icke förena sig om wälfället,
afgöres frägan genom all.
män omröstning per Tapi»
ta; Men wid wal af Taxet
ringemän eller Electorer ve.
räknas rösterna efter summan
af hwars sch ens tilt
Rongl. Majit och RvSnatt
erlagde Lewillning för Set
föregäende äret, hwarwid
blott de närwarande mä röster
afgifwa.
Electorevne deremot rosie
per Lapita.
cvmröstningett werkställeS
altid Med slutna sedlar.
4. Mom.
Här torde böra bestämmas
at den Lector eller Ledamot
af Academie - Staten, som
ibland det utsatte antalet Presier
wäljes till Taxerings.Lcdanrot,
icke behöfwer wara af
Preste-StZndet.
6. Mom.
Lika som Prester och wälkände
Borgare fä waljas till
Taxeringsman utan at wara
bofaste, sä böra afwcn Magistrats
Personer i lika predikamenl
kunna waljas.
4. Mom.
Dä Lector» och Ledamöter
inom Aeademie-Staten alltid
anses såsom hörande till
Preste-Ständer, kan Utskottet
ej tillstyrka antagande af denne
Anmärkning.
6. Mom.
Ester Utskottets tanka, böra
ej blott Prester och wal
kände Borgare samt Magistrats
Ledamöter, utan äfweN
andre lika wal kände Jnwanar<
i Stad, fastan de icke
676
Dm 22 September.
7. Mom.
Skabg-»idet, att hälften af
Taxeringsmaiinen skola ärligen
ombyras, kan icke wcrkställas
i Städer af Fjerde och
Femte Clasierne, hwarest Taxeringsmännen
aro Nio till a,ifakt;
detzuroni är nied Sala
ett särskildt forhällande» som
fordrar ett egit stadgande för
denna Stad.
ib. Mom.
i stället för orden: Gälla
ock för Städer kunde bättre
sättas: Gälla ock i afseende
pä Taxerings, Lommittee i
Stad rc.
5- §.
Andra Momentet lemnar
rättighet att afsäga sig för.
äga hus eller jord, kunna til!
Taxeringsman wäljas. Af
sära» anledning förestäs, att
i stället för orden: presterne
och rväl kände Borgare,
sättes: rväl kände och i Sta»
den eller pä dest ägor boende
personer :c, samt att till
följe deraf, orden- men de
öfriga Taxeringsttiännen stola
wara bofaste, ute,lutas.
-. Mom.
I anledning af anmärkte
förhällandet, fär Utskottet foresta,
att näst efter orden:
men i alla öfriga Städer
hälften, mä tilläggas: hwartvid
likwäl, i anseende till
Fjerde och Femte Llasiernes
Städer iakttages. att hwarannan
gäng > eller g Bor.
gare ärligen afgä, och att,
hwad Sala Stad särskilt beträffar,
det ena äret ombxtes
; Borgare och r Bergsmän»
samt det andra ; Bergs
män och L Borgare.
12. Mom.
Denne projerkcrade ördförändring
hemnaiirs lill antagande.
j. 5. 2. Momi
Ä ena sidan förmodar Utskottet
akt ingen utan pä gik
Den 22 September.
6/7
troendet att wara Taxerings,
man; men männe man icke
är skyldig att anföra laga
förfall om det fordras. Det
kunde annars hända att de
fleste wille afsäga sig en sä
besvärlig befattning.
6. Mom.
Till förekommande af all
irring borde här utmärkas det
särskildta förhållande soni är
med ben i 2. Arr. 2. Moninämde
Bewillnings - afgift,
hwilken säsom af grundskatts
egenskap äcfölje''jorden, utan
afseende hwarest ägaren för
sin perso» är taxerad. Momentet
kunde derföre börjas
med besia ord: N7ed de undantag
2. Art. 2. Moment
bestämmer, taxeras hwar
och en rc.
7. Mom.
Lm för de här nämde Fabriguer
och Förädlingswerk
endast tillwerknings-quankitet»
skall uppgifwas af' stommirteen
l den On ber de äro
belägna, huru blifwer det dä
möjligt för Taxerings - Coinmittee
i annan ort, att med
någon säkerhet bedöma be»
tiga stal undandrager sig iftägarvar
mde befattning, och a
den an/ra finner Utskottet
flere becänkligheter möta för
en sadan föreskrift, hwarige»
nom den, som blefwe wald
till Taxeringsman, skulle wara
föranläten offentligen uppgifwa
de or aker som föranleda
till afsägelse» derifrän;
hwadau Ucstotcet ej kan understödja
Anmärkningen.
6. Mom.
Dä detta moment endast
handlar om den bewillning,
som cillia- i. Art. bör utgöraS,
och deremot de uti r.
Art. 2. Mom. nämde afgift
ter äro af en särskild beskaffenhet,
hwilket äfwen uti ingressen
till sistnämde Art. är uttryckligen
bestämdt; finner
Utskottet det projecterade Tillägget
icke nödigt.
7. Mom.
I Utskottets tanka, är denna
Anmärkning grundad, och
fär Utstottct derföre föreflä,
att efter orden: endast tillwerkmngens
betxdligr-et elke
quantikek, mä tilläggas orden:
jemte tillwerkmngö kostnaden.
*
678 Den ss September.
källna inkomsten af sädane
Werk, dä Committeen icke
äger kännedom om Tjllroerk,
ningy - kostnaderns som pa
vljkq Orter sä betydeiigen
variera? Det lärer derföre
-lifwa vundwikeligen nödigt,
att icke allenast Mwerknin,
gens quantitet wid ifrägawarande
Werk, utan jemwäk
tillwerknings. kostnaden, bör
af »vederbörande Bruksbetjening
uppgifvas samt afCommitteen
> Districtet pröfwqs
och bestammas.
r r. Mom.
Mankaksstrifningarne, he,
ter det, stola förrättas under
de twänne sista mänaderne
«f föregäende äret och Beredningarne
wara fullborda,
de inom den sista derpäföljandr
Martn. Dä nägot wisst
ar förut icke ar nämdt, bör
utan twifwel ordet föregä,
ende uteslutas samt i stallet
för den sista Herpäföljande
Martis sattas -en sista Mar»
t» pä följande äret.
r r. Mom.
Denne Anmärkning hemställes
till bifall.
I sammanhang härmed har
Utskottet äfwen tagit i öfwer»
wägande Herr Borgmästaren
Lindströms fran wälofl. Borgare-Ständet
till Utskottet remitterade
Memorial, hwari
yrkas» att den för Taxeringarnes
fulländande utsatte tid
till den r; Maji, äfwensom
de i päföljande 12. iz. och
14. moment bestämde terminer,
mätte förlängas minst
en mänad, emedan Kronofogdarne
och Häradsskrifwarne,
sam derwid stola biträda,
äro stadde pä Slut-uppbördsstämmor
för det föregående
äret långt in i April, och till
samma mänads flut äro de
syflosatte med restantiers indrifwande
och summarista ra»
Vcytelybkk. 679
dogkrelsens afflutande, son;
hör till Lands. C, mosten ingi^was
innan första daaen af
Maij mänad; hwgrefter de
först kunna inställa sig wid
Laxerjngarne, hwilka således
ej hinna fullbordas sill den
15 Masi, enär de ej annorlunda
än successive för hwarje
Fögderi kunna hällas. Och
emedan Utskottet finner, att
Taxeringarnr, af anförde orsaker,
swärligen kunna blifwa
fulländade till. den ir Mast
pä de orter som äro särdeles
widstrackta, fäsom Westernorr»
tand och Stora Kopparbergs
Län, uti hwilfet senare uphördén
och redogörelsen hitintills
ej eller ofta blifwit
flurad förr an i Maji mänah,
äfwen af det stäk att A> mogen
dessförinnan näppcsigey
runna utgöra sina Skatter;
Men sädaux hinder deremot
icke inträffa pä alla Orter k
Mket, och angelägit ar, att
taxeringarne, sä fort möjeligen
ste kan, warda fprrättahe;
Ty är Utskottet föreflä,
att wid detta moment,
efter orden: att de till del»
»5 Masi warda f r det löpande
äret ofelbart fulländade,
ma tillaaagH: sä rvi»
-a icke j näeiot Län, Landshöfdingen
skulle finna en sednare
termin oundrrjk, staet»
nödig, j bwilket fall tiden
sä rväj för Tsxeringkraes
68s Den ss September.
s. 14. Mom.
I stöllet för inom flutet
af Januari, mäna- det näst
päfäljan-e äret: torde det
rackare böra heta: Inom siutet
af Januari, n»äna- bwar.
st är eller äret efter -et Taxeringen
blifwit werkställd.
-.6. 1. Mom.
Dä en staktstylldig ofta af
laga förfall km wara hindrad
att inställa sig wid Taxerings-Committeen,
hwarige»wm
han förlorade allt tillfalle
att winna rättelse i den
honom öfwergängne Laxering,
enär han icke kunnat
fullgöra det nödwändiga wilkoret
för andrings sökande i
Taxerings. Committeens ät.
fullbordair-e, som för Deberftdlarnes
utgifrvan-e, mä,
efter Lan-shöf-ingens om»
profwande, bestämmas;
Sock ej senare, an i förra
afseendet till den sista Junii,
och i senare fallet till dcn
zo Julii; Äfrvensom den i
1;. momentet utsatte tid till
den ,5 2lugusti för Gam,
mandragets öfwer Lewillningens
belopp iusandande
till Landohöfdingarne, -ä
kommer att förlängas till
den i; September.
§. 5. 14. Mom.
Den härutinnan projecte.
rade ordförändring, hemstät.
les till antagande.
§.6. r. Mom.
Dä detta moment ingalunda
inskränker dcn rättighet
allmän Lag lemnar c» och
hivar, att, serdeles wid till.
falle af laga förfall, nyttja
Ombud till des rätts och talans
bewakande, finner wal
Utskottet nägot särskildt stad»
gande derom egenteligen icke
behöfwas; men till förekom,
mande af allt twifwelsmäl i
Den 22 September. 68r
gärd, nemligen att deremot denna del, föreslär dock Ut»
förklara misinöje, innan Com- skottet, att näst efter orden:
mittcen stukat sin förrättning; sä wida ej den skattskylldige,
sä sones billighet och rättwi. ma tilläggas: sielf eller ge»
sa fordra, alt hwar och en nom skriftligen befullmägti.
staktstylldig mä äga att ge- gadt Gmbud.
nom striftcligen befullmägti- För öfrigt har det icke kun»
gadt Ombud i berörde afse- nät undfalla Urskottets upp.
ende bcwaka sin rätt. Af märkfamhct, hurusom före.
samma skäl tyckes äfwen den skriften i betta moment, att
skattskylldige böra genom full- dcn som är missnöjd med Laxe.
mägtig fä utföra sin talan ringsmännens ätgärd, stall,
wid Compromisi - Rätt; dock sa wida hans förmenta li»
alt i händelse han häldre ön- dande och påstående om rätflade
sjelf bewaka sin rätt, telse ma pröfwas, medan Taxe.
honom matte wara öppet, rings-Cvmmitteen ännu är
att begagna den förmon, som samlad, tillkännagifwa sitt
6. mom. af denna lilläg- misinöje, icke allenast förden
g.r dem, som genom laga skattskyldig?, i afseende pä
förfall hindras, att wid Com- den således nödwändiga in.
promisi-Rätten tillstädes kom- skällesten, medför kostnad och
ma. besivär, utan äfwen synes
kunna leda dertill, att män»
gen, som icke förskär wigten
af misinöjcts tillkännagifwa».
de genast, dymedelst förlorar
sin talan.
Likaledes och da nästföljande
punct formar att den rät.
telse Konugens Befallningshafwande
finner sig befogad
ä Kronans wägnar begära,
endast ma kunna sökas hos
Compromisi-Rätt; sä är, ef«
ter UtstottetS tanka, derigenom
inskränkt den rättighet
som den skattskyldig,: vfwan.
före i momentet blifwit lein»
nåd, att fritt wälja, antingen
saken uti hittills wänlig
68S Dm SS September.
ordning mä fullföljas, eller
vck af Compromiss-Rätt vröf»vas.
Genom denna stiljaktighet
kan ock handa, alt j
fall bäde Konungens Befallningshafvande
och den stattstylldige
äro missnöjde med
Taxerings. Committeens Utgärd,
och den senare frllfös.
jer sin talan j wänlig wäg,
blifver mälet pä twänne ställen
anhangjgt och kill äfwenkyrs
olika afdömdkAf
sädane anledningar och
d§, i enlighet med oet färe
stärkta Stats. Utskottets wid
ststa Riksdag fattade beflnt,
det simes bora ankomma pä
hen stattstylldjge, antingen
mäler stall uti hittills wänlig
ordning eller hos kompromiss.
Rätt piöfwas, samt
den till besvärs anförande
utsatte tid ä La-.d,t, i Utstöttets
omdöme, äfwen äx
för korrt, fär Utstottet föreflä
följande redaktion af ofWanstäende
i. mom, af 6. tz.
TaxeringornZnnen päfört
och stadgat, bljfwep
utan ändring fastständande,
sä wida ej den stattstylldjge
sjelf eller genom stcifteligen
befullmägtjgadt <0mbud, anlingen
genast, medan Taxering»
Lommitteen ännu är
samlad, wisar, att han af
Misstag sch forelupen felaktighet
blifwit för högt Se«
bitera-, och Lommitteen stn
-
2L September. 683
ner skäligt att deruti lemna
rättelse, eller ock, inom
fjorton dagar i Stad och
en mänad ä Landet frän
Sen tid -ä Debetsedlqrne,
efter utfärdad Rungörelse,
stätt att afhemta, antingen
med sina besvär, uti hit,
tilo wänlig ordning, wänSer
sig tjll Rongl. Maj.ts
Befallnjngshafrvande j Länet
och widare i laglig roäg
Sen fullföljer, eller sck anmäler
sig om LompromissRätts
erhällande, i Städerne
hos Magistraten, och ä
Landet hos Häradsstrifwaren.
Rongl. Masts Befallningvhafwande,
eller Sen
söm i dess ställe i Srad eller
pä Landet Taxeringarne
hewistar, ware jemwäl berättigad,
att, pä förekommande
stäk och anledningar,
ä Rongl. Masts och Rrvnans
rvägnar, läka inom ofwanstrifne
tid söka rättelse,
antingen uti hittills wänlig
ordning, eller hos Lompro,
miss-Rätt; hwarwid walet
tillhöre den stattstylldjge,
som dock uppä infordradt
utlätande bör genast sitt beslut
deräfwer tillkännagifwa,
sä-framt -enna rättighet
stall wara honom förwarad.
will Rronofogde eller annat
Lrouanö chmbud wid
684 Den 22 September.
§. 6. 6. Mom.
Uti nyssnämde 6. moment
förestäs dessutom den rättelse
att i stallet för orden: bär
ofroan sradgade eid, ma fattas:
enligt Z. momentet kun»
gjorde tid.
4. Art.
H. i.
Sjunde momentet fordrar
en närmare förklaring: Eker
ordalydelsen kunde man talla
pä den tanka, att rjensthion
alltid owillkorligen borde uppföras
till Skyddsafgift änskönt
det hade behållen inkomst,
hwarföre det kommer
att taxeras efter Tariff. N:o
hwilket likwäl more stridande
emot föreskriften i i. Art.,
att hwar och en ska »skylling
skall taxeras endast efter endera
af Tariffcrne. Wid
jemförelse af z. mom. i denna
§. finner man, att husbonde
alltid bör debiteras för
sitt tjenstefolks Skyddsafgift,
afwen dä tjenstehionet särskildt
uppföres till Bcwillning
för inkomst, men att i senare
fallet, den af husbonden er,
Taxeringen nZgse anmärka,
gore han till Protocollet sitt
förbehäll; och pröfrve Landshöfdingen,
huruwida mAet
bär fullföljas, eller Anmärkningen
förfalla.
§. 6. 6. Mom.
Till bifall hemställes hwad
wid betta moment blifwit anmärkt.
4. Art.
Z. i.
Dä det i I. Art är stadgadt,
art ingen fär taxeras
utan efter endera Tarifferne,
finner Utskottet något missfbrständ
hörom ej böra upp.
komma, helst detta moment
endast handlar om den af.
gift husbonde for tjenstehjonct
bör vaföras.
Beträffande äter frägan,
huru förhallas skall med hus.
bondes debitering för de kjensthjons
Skyddsafgift, som äro
skattskrifne ä egendomar, belagné
i annat Taxcnngs-district
an der husbonden mistas;
anser Utskottet af;. Art.
5. Z. 6. mom. följa, att Skyddsafgiften
för tjensthjon i sadant
fall kommer a.t päföras husbonden
i det Taxerings. disickt,
der egendomen är be
-
Den 22 September. 685
lagde afgift för tjenstehjonet, lagen, och att Bewillningen
afdrages ifrån dennes Bewill- der äfwenfiör erläggas; hwil,
ning. ket dock genom exempel uti
En annan fräga äterstär Formulairen till Taxerings,
likwal att beswara, nemligen: uppgift närmareflallupplysas,
huru bör i förenämde hänseende
förhallas med tjenstefolk,
skattskrefne a egendomar belägne
i annat Taxerings-di.
sinet an der husbonden wi- . .
sias? Z detta fall lärer förmodeligcn
det undantag i z.
Art. 5. ö- 6. mom. fä äga
rum, att husbonde debiteras
för dess tjenstcfolis Skyddsafgift
ä den ort, der tjenste,
hjonet är skattjknfwit, samt
att afgiften uppbäres hos den,
som egendomen förestår.
Pag. Z7- Pag. g?, i Tariff. N:s r.
Efter orden: för behällen Som denna Tariff endast
inkomst under Femtio Riks- har afseende pä afgift för
daler erlägges ingen afgift, behällen inkomst, lärer det
bör af förut anförde skäl til- proponerade tillägget ej waläggas:
efter denna Tariff, ra af nöden.!
Tariffen N-o 2. Tariffen N:o 2. pag. z8.
Under Artikeln Arbetare, Utskottet tror att med Ve
tillägges gifte samt enklingar barn, för hwilka lindring i
med barn nägon lindring i Bewillningen äger rum, enafgiften
utan att barnens al, dast menas sädane som arö
der harwid bestämmas. För- under >5 ar, och förestår altmodcligen
lärer här endast sä, att efter orden: Gifte
menas barn under femton samt Enklingar med Larn,
Lr, hwilket bör säledes ut- hwilket uttryck förekommer
tryckas sä wäl här som pä stera pag. ;8, 43. och 56, mä, pä
andra ställen uti Tariffen der alla dessa ställen tilläggas«
samma casus inträffar. under rz ä».
686 Den ss September.
Pag. 4r.
Under Artikeln Drängar,
förekommer flere gänger or.
den: till och med femtio är,
ty de som fyllt femtio är be.
tala endast 24 st.
Pag. 49. och 55.
Här stadgas wäl, att för
de Fiflerier och Qwarnar,
hwilka aro pä lön anslagne
och af räntetagarne fielfwt
innehafwas, erlägges afgiften
t ll twätredjedelar emot hwad
för andra dylika lägenheter
stadgadt är; men bör utan
twifwel heta: erlägges Sfgiften
pä sätt 1. Ärt. z. §.
1. mom stadgar.
Det förra stadgandet som
af Bewillnings-Utstottct projekterades,
har man genom
miKtag lätit stä qwar i Tariffen,
ehuru sedermera en
helt annan grund för Em,
betsmäns taxerande af Ut.
skottet föreslogs och af Stan.
berne faststäldes.
Pag. 59 och 60.
Däda de här upptagne Före
wulairer str uppgift iill Mantalsstrifning
aro i sä mätto
felaktigt, att deruti saknas
antekning af Embete, Näringsfäng,
Fastigheter m.m.
Pag. 4-.'
Den föreflagne ändringen
anser Utffottct icke leda till
nägon rättelse, och kan följ.
akteligen ej tillstyrka VenjamMas
antagande.
Pag. 49. och 55.
Dä Embets- och Tjenstemän
endast taxeras efter Tariffen
N:o i-, pä sätt l.Art.
g. innehäller, tillstyrker Ut.
stöttet, att stadganden uti
Skyddsafgiften paq 49 frän
och med orden: Lör den af
förettäm-e Lägenheter:: till
och med orden: betales af«
giften till fulla 20 procent
samt pag 5; frän och med
orden: Lör de Gevarnar !
Stä-ecne och pä Landet,
till och med orden: betalas
afgifterna till fullo, böra ut«
gä eller för intet gällande anses,
helst desamma af mist»
tåg kommit at stä qwar, sedan
Ven af Ukstottet först projecterade
Minimi Tariffen
upprättades, dä det nu antagne
sättet för Embetsmäns
taxerande ej war faststäldt.
Pag. zy, 60, 6r och 6g.
Z anledning af sä wal emotstäende
Anmärkningar, hwilka
finnas wara grundade,
som ock i följd af hwad frammanföre
är omnamdt, samt
Högwördige Preste-Ständets
Den ss Sepkemder. 687
fotti enligt uttryckeliga föreskriften
i Art. i. §. 7, mom.
k uppgiften böra upptagas.
Rättelse häruti är sä mycket
mera nödig, som lemlikt
4. mom. i samma Art. taxeting
kill Skyddsafgift alltid
bör ste i enlighet med för.
hällandet w>d Mantalsstrif.
Ningen, matt afseende ä dt
förändringar med egendomar
stier annat, som kunnat
inträffa Under ben emellatt
Mantalsskrifningen och
Taxeringen förslutne tiv.
Pag. 6 l och 6?. Dä i
g. Art. 2 § 10. mom. sa.
ges att frän inkomst af egen.
domar, hwilka den stattstyl,
dige ä andra orter innehaswer,
ej mä afdragas ranta
ä stullder, dem ägaren deremot
uti Summariska Uppgiften
öfwer hela sin bthällning z»
ger att afräkna, sä följer
deraf, att han bör wiv in.
gifning till Berednings, eller
Taxerings. Committee, meddela
en sä beskaffad Summarist
Uppgift öfwer hela fin
behållning. I detta hänseen.
de äro FormUlairen N:o ;
och 4 felaktigt styliserade, emedan
det första alldeles icke
nämner annorstädes belägne
Hemman, hwarä likwäl särsttld
Bilaga är bifogad, och
Let andra uppger inkomsten:
oberäknade -en utaf annoesiäSe»
äzand» Lemman,
Reniifi g-nsm Protocolls-Utdrag
den 20 Sept mber, stall
Ukstottet framdeles, sä fork
möjeligt ar, inkomma med
Förstag ej mindre lill Nya
Formuiair för uppgift M
Mantalsstrifnittg samt Berevnittgs-
och Taxerings-Committeerna,
ätt äfwen nägra
Reglor till Skattffylldiges och
Taxeringsmannens underrättelse»
-
688 Dm 22 September.
hwilket twärtom bör heta:
inberäknadt Se utaf »nnsv,
slädes Ägande hemman.
Dessutom aro bada Formue
lairen äfwen i det afseende
ofullständige, att de icke lemna
exempel pä afdrag ifrän
en inkomst af embete.
Utdrag af Protocollet, häsilt ittl Riksens Häglof!»
Smnders Bewillnings , Utssott wid Urtima
Riksdagen uri Örebro d22 September iZio»
Jfrän lltstottets ttu fattade bcflut öfwer Herr Advocat-Fiscalcn
Falkmans Anmärkning wid i. Art. i. §.
r. inom. af Bcwillnings Förordningcn, rörande ny beskrifning
pä hwad som bör förstäs med orden: behällen inkomst,
och bwilka afdrag derifrän mä äga rum, reserverade sig
bcmälte Herr Advocat-Fiscal, under åberopande af Anmärkningens
innehäll
Ut supra.
Lx krotocollo
k-. ?. Kaileuberg.
Den 22 September. 689
Uppisa Ko; 8.66, ock Xäsln ilen ry 8spt, l8ro.
kreAs-8r^n<ist ry - -
8ocxrre-8t^näsr gen 4 Oct. -
- Lonäe - 8iSnäer gen LA 8ext. -
Wördsamt Memorial.
v^enom RemiH af den 20 i denne mänad, har
Högloft. Ridderskapet och Adeln, behagat infordra
Banco-Utskottets utlätande, öfwer Herr
Ryttmästare» H. I. Sahlefeldts, för Delägarne
i Äbo Discont-Contoir, gjorde pästä.nde,
att, i anseende till Discont. WerketS iräkade
obesiänd, och, före Octroyens flut, med Delägarnes
förlust förestäende upplösning, af Banken,
emot dest Transport-Sedlar, ätcrfä det
Silfwer, eller Silfrets belopp i Speciemynt,
som Actie-ägarne, till winnande af delaktighet
i Werkst, uti Banken inlemnat.
Öfwer de flere i allmänhet af Herr Ryttmästaren
omnämde considerationer, och till bifall
äberopade motiver, kan, utan inhämtad fullständig
upplysning i det ena och andra, nägot
bestämdt yttrande nu icke äga rum: och hwad
i synnerhet angär den pretentions-talan emot
Banken, som Herr Ryttmästare», ä meranämde
än icke upplöste Discont Bolags wägnar,
yrkat, finner Banco-Utskottet densamma, under
ämnetS nuwarande outredda skick, och sä länge
stut. liqvid, samt Bolagets upplösning, icke föregätt,
wara af sä obestämd beskaffenhet, att
Utskottet icke kan uti öfwerwägande deraf ingä;
men äfwen wid detta tillfälle, kan Banco UtBihang.
N:o 87, 88. stöt
-
690 Den 22 September.
flottet ej undgä, att yttra den grundade öfwer,
tygeise, som ock Herr Ryttmästare» icke lärer
wilja draga i twifwelsmäl, att Riksens Stän.
ders Bank, bäve äger förmäga, och ej under,
läter, att emot hwar man i laga ordning full.
göra allt, hwad den, efter rättwisa och ^billig,
bet, kan anses pliktig att uppfylla. Orebro
den 82 September iZio.
darl stärner. O. W«5tmsn.
?. L-uaclArell ^oli-son. ^nä. sso2ckim8soa.
blelsjo^ius.
r/xpUii ocl> tzoälc!i>i1 kor »1!r 8l,1n6en 6en ir 8ept. r8lv.
Stormäktigste Allernädigste Konung.
Riksens Ständer, af Eders Maj:ts Nädi.
ga Kallelse till denna Urtima Riksdag, funnit
hufwud,ateliga föremälet för deras samman,
kongl wara Walet af en Tronföljare samt
hwad dermed kunde äga gemenskap; dä efter
en längwarrg nytz afflutad Riksdag, den all.
wänna rösten yttrat sig i önskningar, att de
wld berörde Riksdag gMde Författningar mätte
undergä erfarenhetens pröfning, innan derwid
Den 22 September. 691
förändringar företages, samt de mäl, hwilka till
en nästföljande Riksdag blifwit uppskutne, under
en längre tid upplysas och beredas, innan
de komme till afgörande, helst somlige frögor
fordrat Embetsmanna ätgärder, hwilka under
den korta tid, som, sedan Riksens Ständers se.
naste sammankomst förflutit, ej kunnat widta.
gas; dä Riksens Ständer med afseende härä,
ansett sig päkallade, bäde af Nationens önskan
och klokhetens föreskrifter, hafwa de stadgat sitt
beslut att wid denna Riksdag än ytterligare
läta blifwa hwilande alla de mäl, hwilka i det
senaste Riksdags. Beflutet äro till den nästföl.
-ande Riksdagens pröfning hänskutne.
De förrättningars, hwilka enligt Grundla,
garne wid hwarje Riksdag Riksens Ständer
äligga, hafwa Riksens Ständer ^ej welat undan,
draga sig att fullgöra. Wid en del hafwa Rik.
sens Ständer redan lågt sin ätgärd, och de äterstäende
skola utan dröjsmäl företagas, men ut«
om de uppflutna Oeeonomifla wälen, är det
egenteligen de wid sistledne Riksmöte beredde,
och till nuwarande Ständers afgörande hänflut.
ne förslag till förändringar i Grundlagarne,
hwilkas pröfning Riksens Ständer än ytterliga,
re welat uppskjuta i den öfwertygelse, att deras
grund ännu kan widare behöfwa undersökas och
deras andwändbarhet, under en längre tid gran.
flas. Detta Riksens Ständers beslut, fä Rik.
seus Ständer i underdänighet härmed till EderS
Maj t öfwerlemna; men dä ibland de hwilande
ConstitutionS.frägorne äfwen förekomma de an.
märk.
692 Den 22 September.
märkningar wid Riksdags. Ordningen, Eder
Mayl i Räder täckts Riksens Ständer meddela,
och den 81. §. Regerings Formen uttryckeligen
föreskrifwer, att Riksens Ständer nu derom sko.
la sitt beslut fatta, hafwa Riksens Ständer til.
lika hos Eder Maj:t welat anmäla deras un.
derdäniga hemställan, om icke Eder Maj:t, i lik.
hel med hwad Riksens Ständer för deras del
beflutit, skulle äfwen för sin del i Räder täckas
tilläta, att pröfningen och afgorandet af besia
Eders Masits anmärkningar wid Riksdags-Ord.
ningen, likaledes till nästa Riksdag finge blif.
wa hanlande.
Riksens Ständer framhärda m. m.
Utdrag af Högloft. Ridderskapet och
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 22 September
1810.
S. D. c^iföll Högloft. Ridderskapet och Adeln
Stats Utskottets den 20 sistledne September pä
bordet lagda Memorial, inuehällande Utskottets
förslag att de f. d. Konungen tillhörige Riks.
gälds-Contoirets obligationer utbytas mot sam.
ma Contoirs serskillda förbindelse pä hela Capi.
tal. beloppet med 5 procents ärlig ränta, samt
att det ä de gamla Obligationerna upplupna
In.
Den 22 September. 693
Interesie uträknas och godtgöreS till den dag,
under hwilken den serskillda förbindelsen utfärdas.
Ot supra.
Lx ?rotocollk>
O. 8ilvsrkolps.
Utdrag af Högloft. RidderstapetS och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 22 September
i8ic>.
S. D 3)eflöt Högloft Ridderskapet och Adeln
att förena sig med Bonde. Ständet i desi beslut,
att ät Expeditions-Utskottet uppdraga författandet
af en underdänig skrifwelse till Kongl. Maj:t,
med anmälan, att, i kraft af Nämndens omröstning
öfwer Högsta Domstolens Ledamöter, bemätte
Ledamöter bibehälltt Riksens StänderS
förtroende. Or supra.
Lx ?rotoeollo
6. 8ilverkolpe.
Utdrag af Högloft. RidderstapetS och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Arebro den 22 September
2810.
S. D. 89id föredragning af det Hederwärda
Bonde-Ständets Protocolls Utdrag af den 14
den.
694 Den 22 September.
denneS, innefattande bifall till det serffillta Ut.
skottets Betänkande, rörande Riksdagens skynv.
samma afslutande, med den enda förändring,
att, med willtor de öfrige Respective Ständen
sig dermed förenade, efter den 24 i denne mä.
nåd ingen ny motion singe i Ständet wäckas;
ansäg Ridderffapet och Adeln den skillnad af Z
dagar som sig befann emellan den 24 och den
29 i denna mänad dä motionsrätten, enligt
Riksdags-Ordningen, skulle upphöra, icke wara
af den betydenhet att nägot beslut öfwer detta
ämne, till instämmande med Bonde.Ständet,
behöfde fattas. Or suprs.
klx krotocollo
6. Silverstolpe.
Utdrag af Högloft. RidderffapetS och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Örebro, den 22 September
igro.
S. D. företogs till slutligt afgörande Stats.
Utskottets den 11 dennes äterremitterade utlä.
tande af den Z nästföregäende rörande Riks.
dags wedergällningar för Ständens Secreterare,
Cantzlier och Waktbetjening; och blef berörde
utlätande af Ridderffapet och Adeln bifallit.
supra.
Lx ?rotocollo
/i. 6. Silverstolpe.
Utdrag
Den 22 September. 693
Utdrag af Högloflige RidderffapetS och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 22 Sept. igro.
S. D. Instämde Ridderffapet och Adeln uti
det af dcl Högwördige Preste-Ständer fattade,
och genom Protocolls. Utdrag af den 20 Sep.
tember communicerade beslut att anmoda Bewilininqs-Utskottet
att uppgifwa och till RiksStändens
Plena skyndsamt inlemna Förslag till
nägra Reglor med bifogade Formulairer för
Taxerings. Committserne, genom hwilkas iaktta,
gande den jemwigt och likställighet uti Taxerin.
garns, som synts wara första willkoret för möj.
ligheten ak den nya Bewillningens utgörande,
kunde winnås, ve supr,.
klx krotocollo
6. Silverstolpe.
Utdrag af Höglofttge RidderffapetS och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 22 Sept. 1810.
S. D 8)iföll Högloft. Ridderffapet och Adeln
till alla delar Stats.Utskottets den 20 sistledne
pä bordet lagda Betänkande, angäende Riksgälds.
Werkets tillständ och förwaltning. klr supr,.
Lx krotocollo
A. 6. Silverstolpe.
Utdrag
696 Den 22 September.
Utdrag af Högloflige Ridderskapet tch
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Orebro den 22 September
1810.
S. D. 8)ifölls Banco. Utskottets den 28 sisil.
Augusti pä bordet lagda Memorial af den uz
i samma mänad, innehällande Utskottets hem.
ställan, om icke, lill undwikande af en icke obe.
tydlig kostnad och jemwäl tidspillan, den ätgärd,
som i afseende pä inventeringen af Bankens
redbarheter Banco Utskottet äligger, mätte wid
denna Riksens Ständers Urtima sammankomst
fä blifwa ästdosatt. vr «upr,.
Lx ?rotocollo
A. 6. Silverstolpe.
Utdrag af Högloflige Ridderffapets och
AdelnS Protokoll wid Urtima Riksdagen
t Örebro dm 22 September
Igro.
S. D. Remitterades till Bewillnings. Utskottet
ett Memorial af Herr von Kruus, Conrad,
Major, rörande omständigheter att iakttaga wid
uppbörd af Bewillningen utaf Officerare och
Tjenstemän wid Regementerne. vt supm.
Lx ?rotoLollo
A. O. Silverstolpe.
Utdrag
Den 22 September. 697
Utdrog af Högloflige Ridderffapet och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 22 Sept. 1810.
S. D. ^8iföll Högloft. Ridderskapet och Adeln
ärwen för sin del, det af Hederwärda Bonde.
Ständet tagne beslut, att till Expeditions-Ut.
skottet öfwerlemna, för att i Riksdags.Beslutet
för innewarande Riksdag införas, Riksens Ständers
wid sistlcdne Riksdag fattade beslut om
stadfästelse ä Skattemäns, genom 1739 ärS
Kongl. Förordning om Skatteköp, wundna fria
dispositions, rätt öfwer sina hemmans skog. vt
supr».
Lx ?rotocollo
A. 6. Silverstolpe.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Örebro den 22 Sept.
i8lv.
S. D. ^ill Stats. Utskottets den 20 dennes
pä bordet lagda hemställan, angäende den del
af f. d. Konungens enskildta förmögenhet, som
bestär uti Riksgälds. Contoirets Obligationer,
kemnade Preste-Ständet sitt bifall, vt supr».
Lx krotocollo
I. v. Almgvist.
Utdrag
698 Den 22 September.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Arebro den 22 Sept.
1810.
S. D. ^wad Stats. Utikottet uti desi den 20
dennes pä bordet lagda Betänkande, angäende
Riksgälds-WerketS tillständ och förwaltning,
hemställt och tillstyrkt, blef af Preste. Ständet
bifallit. Or supra.
Lx ?rot«c:olla
O.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen L Arebro den 22 September
igro.
S. D. den 20 dennes pä
bordet lagda Utlätande, i anledning af Herrar
Fullmäktiges i Riksgälds-Contoiret gjorda för.
frägan, huruwida Herrar Fullmäktige, dä nä.
gon af deras Med. Ledamöter genom en, längre
tid fortfarande, sjukdom hindras att i göromä.
len deltaga, mä äga rätt att till tjenstgöring
inkalla den för honom af Riks.Ständen ut.
nämde Suppleant, blef af Preste. Ständet
gilladt. Or supra.
Tx ?rc»tocollo
O. /Umgvill.
Utdrag
Den 22 September. 699
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
22 September l8ro.
S. D (§tats-Utskottets sedan förledne gär.
dag pä bordet hwllande Memorial, med förslag
till utbytande af de f. d. Konungen enskilt till.
hörige Riksgälds-Contoirets Obligationer, före.
hadeS ä nyo och bifölls. Or supra.
Lx ?rotoco1Io
0. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
22 September i8ro.
S. D. 2-ill slutligt afgörande företogs Stats.
Utskottets Memorial innehällande anmälan af
Herrar Fullmäktiges i Riksgälds-Contoiret för.
frägan om rättigheten att till tjenstgöring in.
kalla utnämd Suppleant; och bestöt Ständet
för sin del förklara, att ett sädant inkallande
mä wid Ordinarie Fullmäktigs laga förfall,
dock ej annorlunda, äga rum. Or supra.
kxkrotocollo
I. O. Valerius.
Utdrag
7oo Den 22 September.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen t Arebro den
22 September igro.
S. D. Ä?ed antagande af Högwördige PresteStändets
inbjudning, beflöt Borgare-Ständet,
det skulle, till befordrande af jemwigt och likställighet
wid Bewillningens utgörande, Bervinvings-Utskottet
anmodas, att uppqifwa och till
Plena skyndsammast inlemna förslag till nägra
reglor med bifogade formulairer för TaxeringsComiteerne.
Or suxr».
Lx krotocollo
l). VsIeriuL.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro den
22 September i8io.
S. D. Remitterades till Stats. Utskottet ett
Memorial af Herr Borgmästaren Arsenius
med hemställan, om icke benädningsfrägor i Balauce-
och crsättningsmäl böra ensamt af Konungen
behandlas och pröfwaS. vt supra.
Lx krotocollo
ä- O. Valerius.
Utdrag
Den 22 September. 701
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Ståndet
wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 22 September 1810.
S. D. Efter förnyad föredragning af Stats.
Utskottets i gär pä bordet lagda Memorial, angäende
Fullmäktiges uti Riksgälds Contoiret
gjorde förfrågan om ej, dä nägon af dem en
längre tid hindrades af sjukdom frän tjelistgöringen,
den utnämde Suppleanten kunde inkal.
las; beflöt Ständet, att wid omiörmälte in.
träffande förfall för nägon Fullmäktig, pä det
göromälen mätte bibebällas i oafbruten gäng.
Suppleanten mä af Fullmäktige tillkallas, vr
supra.
kx krotocollo
(-adriel Öämanri.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 22 September 1810.
S. D. anledning af Högwördige PresteStändets.
i nu uppläst Protocous Utdrag af
den 20 i denna mänad, gjorde inbjudning, och
pä de skäl der funnoS anförde, förenade sig
med detta Ständ Bonde-Ständet, derom, att
BewillningS. Utskottet skulle anmodas uppgifwa
och till Riksens Ständers Plena skyndsammast
in
-
-02 Den 22 September.
inlemna, förslag till nägra regler med bifogade
förmulairer för Taxerings. Committeerne, genom
hwilkas iakttagande, den jemnad och likställig,
het i Taxeringarne, som syntes wara första
willkoret för möjligheten af ken nya Bewillnin.
gens utgörande, kunde winnås, llr supra.
Lx Urotocollo
6abrisl Öllmsao.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 22 September 1810.
S. D. c^)eflöt Ständet uppä derom af Tal.
mannen gjord framställning, att Riksdagsman,
nen Johan Olsson LongbergS Memorial,
angäende lindring i Bewillningen för Socknar,
ne i Gestrikland, skulle till Bewillnings-Utskot.
tets handläggning förwisas. k7r supra.
Lx ?rotoooIIo
6abriel Oämsoo.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde.
Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 22 September -810.
S. D. Upplästes äter och gilladeS Stats. Ut.
skottets förledne gärdag pä bordet lagda Belän.
kan.
Den 24 September. -oz
kande, angäende den del af f. d. Konungens
enskildta förmögenhet, som bestär i Rrksgälds.
Contoirets till Sedelhafwaren ställde Obligatio.
ner med 5 procents ränta, och destas utbyten
emot samma Contoirs förbindelse pä hela Ca.
pita!'beloppet med lika ränta, samt den upp.
lupne räntans godtgörande. ilr supra.
Lx ?rotocollo
6alrrisl Oämaoo.
Uppllil lior 8->mrI. kilc;-8t-!n<!eli ckcn 26 september iZio»
Kongl. Maj:tS
Nädiga Proposition till Riksens Ständer,
angäende anstallter till JernwerkS.
rörelsens understöd: Gtfweu
Arebro Slott den 24 Sept. 18 ro.
29id den sist förflutna Riksdagen sökte Kongl.
Maj.t att wända Riksens Ständers synnerliga
uppmärksamhet pä Jernhandteringens wädliga
tillständ och pä dest behof af allt möjligt under,
stöd. Kongl. Maj.t insäg wäl, att medel till
en »vidsträcktare allmän hjelp för denna ange.
lägna näring icke dä wore att tillgä; men Kongl.
Maj:t äskade dock af Riksens Ständer sädane
tillfälliga anstallter att bereda Jernwerks, rörel.
sen
704 Den 24 September.
sen nägon lättnad, som omständigheterna syntes
medgifwa. Med tillfredsställelse emottog Kongl.
Maj:t Riksens StanderS bifall till Dest Nädiga
Proposition om ett Län af Banken till Tackjerns.
Bergslagcrnes upprätthällande. Deremot erfor
Kongl. Mast icke en lika fullständig werkan af
Dest den 19 sistledne Februarii till Riksens Ständer
afgifna Nädiga Proposition, genom hwil,
ken till deras omtanka i Näder öfwerlemnades,
akt lämpa de fordna Författningarne om Län
pä Bruks-effecter efter Iernwerks. rörelsens dä.
warande förhällanden och behof, att undan,
rödja alla för Bankens säkerhet icke owillkorligen
nödiga swärigheter derwid, och att sätta
Banco-Fullmäktige i tillständ, att med wärdén
om Banken förena en skälig omsorg för näringens
beständ under ännu möjligen inträffande widrig.
heter och mistöden. Uti underdänig skrifwelse af
den 24 April anmälte Riksens Ständer, att dä
de funnit all förändring af de för Bankens Län
pä nystnämda effecter föreskrifva stadganden, i
synnerhet under Werkets däwarande financiella
ställning, böra med all förfärlighet undwikas,
hade Riksens Ständer endast bifallit, att alla de
Jern-län, hwilkas äterbetalnjng blifwit för.
längd till den 1 Junii innewarande är, finge
innebegripas under samma äterbetalnings styl.
dighet. som de, hwilka frän föregäende den i
November till den 1 Maji utgätt och utainge,
äfwenwm. att för de pä Attester frän Uppstä.
Lernas wägar bewiljade Län, ssulle uti inne.
warande är fä ätnjutas enahanda förmon, hwad
Den 24 September. 703
äterbetalningen anginge, som Författningarne
för de ä Stapelstads wägarne förwarade effecter
medgäfwe.
Kongl. Majit stulle ej äter framställa till
Riksens Ständers Lfwerwägande ett ämne. hwar.
öfwer de sälunda förut sig yttrat, om icke se.
dermera utwecklade omständigheter kemnade Kongl.
Maj:t dertill nya och wigtiga anledningar.
Uti ofwanberörde Nädiga Proposition af
den 19 sistledne Februarii anförde Kongl. Majit,
att af Iernwerks. rörelsens beständ berodde icke
allenast alla de idoge Medborgares wälfärd,
som i denna widsträckta näring nedlagt sina
Capitaler, eller pä dest mängfalldiga grenar anwända
sin arbetöförmäga: att Jordbruket icke
utan att förfalla kunde sakna den ifrän äldcr
päräknade afsättningen af dest alster till en hand^
tering, som systelsatte en stor del af Rikets innebyggare:
att denna afsättning, en gäng för,
lorad, stulle ej lätteligen kunna ersättas för ett
land, sädant som Swerige, belägit wid ett haf
med sädesrika kuster och under ett klimat, som
ej medgäfwe nägon hastig fortkomst af nya slöjder:
att SwerigeS handel stulle nära upphöra,
om de betydligaste af Rikets epportwaror icke
mera kunde tillwerkas, Rikets Credit och Pen.
ningewerk i följd deraf förstöras och slutligen
Statens behof icke kunna fyllas genom bestått,
ningar pä ett wanmägtigt Jordbruk och pä nä.
gra äterstäende inskränkta Slöjde. näringar alle.
na, samt att äfwen om den för hela Riket wist.
tiga angelägenheten att upprätthälla Jernhand
Bihang. N:o L9, 90- te
-
706 Den 84 September.
teringen endast betraktades frän den serskildta
synpunkten af Bankens intresie, ansäge Kongl.
Maj:t Sig böra anmärka, att till bewarande
af detta Penningewerks nyttigt utsträckta Credit
och af desi päräknade inkomster, fordrades
framför allt annat, att penninge omloppet un.
derhölles och medel inbragtes genom näringar,
nes oafbrutna drift.
Under nägra fä mänaders förlopp har er.
farenheten ytterligare bekräftat sanningen af
desia anmärkningar. Jfrän Jernhandteringens
fortfarande wanmakt härleda sig förnämligast
de hinder för en jemn rörelse af Rikets hela
Oeconomiska system, hwilkas werkningar redan
äro känbara för Landtmannen, för den Hand.
lande och för Närings. Jdkaren.
Kongl. Mast finner nogsamt, att sä länge
Europas Politiska förhållanden, hwaruti Swe.
rige genom ett olyckligt krig blifwit inweckladt,
lägga ett oundgängeligt twäng pä Swensta
Export, handeln, kan detta Rikes Jerntillwerk.
ning icke äter uppbringas till desi förra höjd.
Men Kongl. Maj:t har trott och tror ännu, att
nägra utomordentliga medel böra och kunna
widtagas för att upprätthälla denna med allmänt
förfall hotade näring, intill desi förändrade
omständigheter öppna nya utwägar till
desi fortkomst.
Ännu inser man kanhända icke nog allmänt
den wäda för Riket, som Jernhandteringens
närwarande tillständ bereder. Med en afund,
sam känsta thogkommande de fördelar, som lyckf
li
-
Den 24 September. 707
liga tillfälligheter, under en alltför kort period,
erbödo denna Närings. Idkare, torde mängen
anse den förlägenhet, hwaruti de sedermera rä.
kat, endast som en wänlig omwexling af enstildta
personers öden. Det är likwäl icke deras
lidande, som nu förnämligast bör komma i
beräkning. Det är pä förebuden till hela Näringens
undergäng och pä de allmänna följderna deraf,
som Kongl. Maj:t kallar Riksens Ständers upp.
märksamhet. Enstildta förluster kunna genom
enskilda tillgängar och enskild omtanka ersättas.
En hel och »vidsträckt näring deremot, en gäng
fallen, äterupprättas icke genom de kraftigaste
allmänna anstallter, för sent widtagna. Den
utgör uti kedjan af ett Rikes Oeconomiska system
en wäsentlig länk, som icke kan brytas,
utan att äfwen det helas sammanhällande och
werkande kraft gär förlorad.
I de sädesgifwande Landsorterna föres en
allmän klagan öfwer swärigheten att afsätta
twänne ärs rika grödor. Alla försök att genom
tillfälliga anstallter hälla spannmälsprisen wid
en skälig höjd, blifwa sannolikt antingen fruktlösa
eller af en föga waraktig werkan, sä län.
ge spannemälen icke finner inom landet en emot
productionen swarande afsättning. Dertill äter
fordras förnämligast, att Jernwerks. rörelsen
kan underhällas, och att desi Idkare äga förlag,
att i goda är upphandla mera af denna
förnödenhetswara, än de för den närwarande
tiden oundgängligen behöfwa. Om en widsträcktare
hjelp för Bergshandteringen nu icke är
möj
-
708 Den 24 September.
möjlig, anser Kongl. Majit ätminstone nödigt,
att de ifrän längre tider tillbaka stadgade an.
stallterna till dest understöd genom Banco. Län
pä Bruks-effecter, göras sä werksamma, som
de, utan Bankens förlust, kunna bltfwa. I en
lid dä aftättningen pä sädane effecter icke din»
dräves af nägra Politiffa förhallanden, förestress,
för att befrämja utskeppningen deraf,
att de endast finge i Banken belänas under de
mänader af äret, dä Rikets hamnar manligen
äro för all segelfart af naturen tillslutne. Den.
na föreskrift synes wid förändrade omständig,
beter sä mycket hellre böra upphöra, som Ban.
kens Läne biträden derigenom icke förökas, e.
medan, när utskeppningen under sommarmänaderna
är af oöfwerwinneliga hinder hämmad,
alla de effecter, som dä pä mägarna inkomma,
blifwa de första dagarna af November pä engäng
i Banken belänte, hwarigenom den sum.
ma af Banco-Sedlar, som eljest hade smänin.
gom och omärkligen spridt sig i rörelsen, utgär
t en märkbar och derigenom pä Bankens Credit
möjligen werkande matza Efter en annan
föreskrift, äfwen beräknad pä en fri utstepp.
ning, böra wid en witz tid af äret alla Län pä
Wäg. Attester inbetalas. Omöjligheten deraf
har under de sista ären föranlätit Banco. Styrelsen,
att sä förlänga denna betalmngstid, att,
innan de pantförskrifne effecterne försäldes, den
nya terminen till deras belänande inträffade.
Dä likwäl Länen icke, utan föregängen inbetalning,
sätt omsättas, har till denna enda ope
-
Den 24 September. 709
ration för bwarje Läntagare fordrats ett rör.
ligt Capital, som de fleste Bruks-Idkare numera
icke Eurina anskaffa, om ej emot de mest
tryckande willkor. En blott formalitet förringar
säledes för dem, och i witza fall betager
dem all nytta af Bankens biträde. Denna för.
malitet synes icke wara nödwändig, utan torde
twertom genom de mitzbruk, hwartill den kan
föranleda, blifwa wädlig för Bankens säkerhet.
Om deremot stadgades, att, sä länge närwaran.
de för Rikets Export-handel menliga conjunctur
fortfar, Banco Länen ä Bruks, effecter finge
wid witza terminer emot inbetalning af upplupen
ränta, och, om belänings. prisen möjligen
nedsättes, af differencen dem emellan, omsättas
pä förut ingifne Wäg. Attester och nya bewis
af Magistrater och Wägbetjening, att panterna
wore orubbade, sä bereddes derigenom en be.
tydlig lättnad för Bruks Idkare och i synnerhet
för dem, hwilkas effecter wore belänte pä
de ifrän hufwudstaden aflägsna wägarne. Magistrater
och Wägbetjening kunde för de nya
Bewisen, fä ätnjuta samma afgifter, som för
hittills wanliga Wäg-Attester, och sälunda erhälla
en beräknad wedergällning för deras mö.
da och answar wid en förlängd wärd af Ban.
kens panter.
Kongl. Majit öfwerlemnar i Räder till
Riksens Ständer, att antingen sjelfwa eller genom
deras Banco.Utskott widtaga de nu föreslag,
na anstallter, hwarigenom ändamälet af Banco,
beläningen pä Bruks-effecter, äfwen wid när.
wa«
710 Den 24 September.
»varande handels förhällanden kan uppfyllas,
och Bruks Idkare draga nytta, till Näringens
upprätthällande, af det förlag, Banken dem
bewiljat.
Kongl Maj:t förblifwer Riksens Ständer
med all Kongl. Näd och ynnest wälbewägen.
l-lt supra.
Utdrag
Den 24 September. 71 r
Utdrag af Protokollet öfwer HandelSoch
Finame-Ärenden
hällit inför
Hanö Maj:t Konungen
pä Orebro Slott den 24 Sept. »8io.
Närwarande:
Deras Excellencer: Justitiä Stats. Ministern
Herr Grefwe Gyllenborg, och
Stats. Ministern för Utrikes Ärenderne Herr
Friherre von Engeström.
Stats-Räden Hans Epcellence Herr Grefwe
von Essen.
Friherre Rosenblad.
— Adlerbeth.
— Adlercreutz.
Hof-CanzlerenFriherre af Wetterstedt.
Stats. Secreteraren Järta.
— — Stats. Secreteraren anmälte i underdänighet,
att han, i anledning af flere BruksJdkareS
derom yttrade önskan, trott sig böra
till Kongl. Masits Nädiga godtfinnande i underdänighet
hemställa, om icke Kongl. Maj:t
skulle i Räder täckas till Riksens Ständer af.
gifwa en Proposition om ätskillige anstallter till
lättnad wid Bruks-effecters beläning i Banken.
Stats. Secreteraren hade författat ett underdänigt
förslag till en sädan Nädig Proposition,
hwilket med Kongl. Masils Nädiga tillständ,
nu
712 Den 24 September.
nu upplästes, lydande säsom det wid Protokollet
finnes bilagdt, och blef, uppä Stats. Rädcts
underdäniga tillstyrkande, af Hans Kongl. Mast
i Räder gilladt, med hefallning att Dest i enlighet
dermed utfärdade Nädiga Proposition ftulle
Pä manligt sätt tilt Riksens Ständer öfwer,
kerrman.
kx ?rotocollo
Larl V. StrvKwsm.
Vpplltt kisi Zamtel. Nik,-5lZackea ckrn r; Lext. rSis»
Wördsamt Memorial.
^)enom Protocolls Utdrag af den z dennes,
har det Högwördige Preste.Ständet till Riksens
Högloft. Ständers Stats. Utskotts utlätande remitterat
ett af Profetzoren Doctor Almqwist
till det Högwördige Ständet ingifwit Memo.
rial, af innehäll, att sedan Riksens Högloft.
Ständer wid nästledne Riksdag fattat det be.
stut, att Penninge-Löntagare borde erhälla förhöjning
till;:del af deras förut innehafwande
Löner, hwilken förhöjning beräknades till om.
kring 61,000: R.dr., och hwartill tillgäng utsägs
dels i den, Pommerska Regementerne an.
flagne underhälls.summa, hwilken wid desia
Regementers öfwerflyttning till Pommern kom.
ma
Den 24 September. 71Z
ma att besparas, och dels i de öfrige besparin.
gar som pä Riks. Statens utgifts Hufwudtitt.
lar kunde äga rum; sä, och i förmodan att,
efter det Pommern genom freden med Frankrike
blifwit till Swerige äterlemnadt, den tid.
punkt nu är inne, dä den af Riksens Högloft.
Ständer wid sista Riksdag beslutade Löneför.
bättring bade kan och bör sättas i werket, hem.
ställer D ctorn och Profetzoren, att Riksens
Högloft. Ständer mätte gemensamt hos Kongl.
Maj:t i underdänighet begära, det Riksens Ständers
berörde Beslut mätte med detta ärs tredje
Qwartal till »verkställighet befordras.
Stats. Utskottet torde till upplysning i detta
ämne fä anföra, hwad derom stadgas i Riksens
Högloft. Ständers Beslut af den L Majt
detta är, hwilken sä lyder: "Med afseen-.
de pä nödwändigheten och rättwisan af nägon
förbättring i Rikets fleste penninge. löntagande
Embets- och Tjenstemän- knappare willkor, haf.
we wi pröfwat billig en ärlig Löne. förhöjning
af Trettiotre och en tredjedels procent för sä.
dane Löntagare wid ätskillige Werk och Stater,
äfwensom för Tjenstemän wid de wärfwade Regementerne
och Flottorne, jemte de EmbetS. och
Tjenstemän, hwilka äro ständigt tjenstgörande,
men nu ätnjuta Extra. Loner pä allmänna In.
dragnings.Stater, till detz Ordinarie-Lön pä
Stat kan dem tillfalla, allt i enlighet med de
till Kongl. Maj:t öfwer detza Werk och Stater
i underdänighet ingifne Förtekningar. I afseende
pä tiden, när denna Löne. tillökning mä
ta
-
7t4 Den 24 September.
taga sin början, hasme wi till Kongl. Maj:t
i underdänighet öfwerlemnat att i Räder an.
befalla werkställigheten häraf, sä snart en mot
behofwet swarande tillgäng inträffar genom
Pommerska Regementernas öfwerftyttande pä
Pommerska Staten, samt hwad ä de uti Stats.
Regleringen anflagne Hufwudtittlar i öfrigt kan
besparas; hwarjemte wi ät Kongl. Mast i underdänighet
uppdragit, att, i mon af tillgängar.
ne och efter omständigheterne, utsträcka denna
Löne. förhöjning till öfrige Tjenstemän, med un.
derdänig anhällan, det täcktes Kongl. Maj t,
tvid förefallande ledigheter, hugna de under sista
kriget antagne Eptra Officerare med en efter
hwars och ens förtjenst lämpelig befordran."
De af Riksens Högloft. Ständer äberopade
Förtekningar öfwer de Werk och Stater, som
af den beslutne Löne. förhöjningen skulle komma
r ätnjutande, utsätta Summan af denna Löneförhöjning
till 61,563: R:dr. 39. H. 4. rst.
Dä nu Stats. Utskottet äligger att sig yttra,
huruwida samma Löne-förhöjning mä weder,
börande tillgodo komma med tredje Qwartalet
innewarande är, och sädant hufwudsakligen be.
ror pä den öfwerflyttning af Pommerske Rege.
menterne ifrän allmänna Indragnings. Staten
xä Pommersk Stat, hwilken derförinnan bör
föregä, fär Stats. Utskottet Riksens Högloft.
Ständer wördsammeliqen tillstyrka, att till Kongl.
Maj:t i underdänighet hemställa, det täcktes Kongl.
Mast i Räder läta werkställa denna öfwerflytt.
rung, säsom det enda medel, hwarigenom det af
Kongl.
Den 24 September. 713
Kongl. Mast och Riksens Ständer lika högt
önskade angelägna ändamälet ar förbättring i
Penninge-löntagarnes knappa willkor, kan er.
näs; och som Kongl. Mast säkerligen lemnar
Sitt Nädiga Bifall dernll att berörde Pom.
merske Regementen fä ifrän allmänna Indrag,
nings-Staten uteslutas, finner Stats-Utskottet
icke nägot hinder, att ju ifrägawaranve Lönetillökning
kan utgä iftän och med detta ärS
tredje Qwartal.
Detta hemställes dock till Riksens Högloft.
Ständers egen pröfning wördsammeligen. Orebro
den 24 September 18 ro.
kl klAxvdrdixe preste - 8tiadetr
I-edemoterr vixner
b-uäviz bäörosr.
PR Uedervirde Ronde-8rinders
I-edemdterr vixner
^väsrs Jokrmdsoo.
I>. l-llllvill,.
Vxplist kior 8»int!« R.i>c5-8trnd«a de» r; 8epr> rKlo»
Wördsamt Memorial.
^ögloflige Ridderskapet och Adeln jemte det
Högwördige Preste. Ständer och det Hederwärda
Bonde. Ständer hafrvajgenom serskillta Remitzer
in.
ki Ndxlost. Riddsrstcepetr ocl»
^delnr l.eäemZrerr vixner
O.
kr NZxtirede Sorxere-8trndet»
Ledemdter» vixner
Odr. k.ovöll.
716 Den 24 September.
infordrat Stats Utskottets utlätande öfwer Fri.
herre Jacob Cederström6, genom anförande
till Högloft. Rtdderstapet och Adelns Protocoll
för den 7 i denne mänad gjorde hemställan att,
som Riksens Högloft. Ständer den förflutne
Riksdagen, wid bestämmandet af Stat för Högtsalig
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, Prins
Carl August, wäl anflogo en större Stat för
Prinsen, sedan Han i gifte inqätt; men den nu af
Riksens Ständer utkorade Thronföljaren Prins
Johan Baptist Julius äger en 11 äng
Son, sä torde blifwa nödwändigt, att till Stat
äfwen för bemälte unga Prins nödige medel
blifwa anflagne, samt att Stats. Utffottet till
den ändan bletwe uppdragit att inkomma med
project till Stat för Prins Oscar eller om
genom tillökning i Kronprinsens Stat samma
ändamäl kan uppfyllas.
Dä Stats Utffottet anser tiden nu först
wara inne, att till Riksens Högloft. Ständer af.
gifwa utlätande med förslag till den Stats sum.
ma, som Hans Kongl. Höghet Thronföljaren
kommer att anfläs, fär Stats-Utffottet tillfälle,
att i ett sammanhang dermed sig äfwen yttra
öfwer berörde af Friherre Cederström wäckte
motion.
StatS-Utffottet har noga öfwerwägat detta
ämne. Dä Riksens Högloft. Ständer wid nästledne
Riksdag bestämde den till Hans Masts
Konungens Hofhällning beräknade Summa, sä
wäl som underhälls summan till däwarande
Kronprinsens Hofhällning, sägo sig Riksens Hög.
Den 24 September. 717
loflige Ständer föranlätne att ej mindre taga i
betraktande Swensta Stats Werkets bekymmersamma
tillständ efter ett olyckligt krig och wid
Rikets fortfarande äfwentyrllga ställning, än
Swensta Folkets kända önskan att se den ur.
gamla Konunga. thronen omgifwen med en,
densamma wärdig glans.
Riksens Ständers med afseende härpä gjor>
da underdämga anbud, täcktes Kongl. Mast,
ej mitzkännande Riksens Ständers tänkesätt, i
Räder gilla och antaga. Den till Högtsalig
Kronprinsens Hofhällning dä anslagna Summa
utgjorde 24,000: R:dr. ärligen, hwilka skulle
ökas med ytterligare 24,000: R:dr., i händelse
af Hans Kongl. Höghets förmälning. Seder,
mera tillädes ännu 12,000: R:dr. ärligen till
resekostnader, sä att Hans Kongl. Höghet sä.
som gift, skulle kommit att uppbära tillsammans
60,000: R.dr. ärligen.
SwerigeS nu utkorade Tronföljare Hans
Kongl. Höghet Kronprinsens första blickar pä
Swensta Folket, stola mötas af hwarje LandetS
innewänares förekommande oskrymtade kärlek
och oinskränkta underdämga tillgifwenhet för en
högst wördad äldrig Konungs efterlängtade stöd;
Hans Kongl. Höghets fortfarande forskande upp.
märksamhet stall lika snart genomtränga Sweriges
werkliga belägenhet, hwilken owillkorligt
bjuder Riksens Ständer att i allt som rörer
Statens utgifter, handla med afseende pä de
bördor, hwilka trycka den skattdragande.
öfwer
-
718 Den L4 September.
Ofwertygadt om Hans Kongl. Höghetädla
och höga tänkesätt för ett Folk, som tvär,
deradt Hans Kongl. Höghets dygder och utmärkta
höga egenskaper, har Stats Utskottet
fördenskull icke twekat föreflä Riksens Ständer
att hembjuda Hans Kongl Höghet till under,
hällande af HanS Kongl. Höghets Hofhällning
en efter de wid utsättandet af Högtsalig Prins
Carl Augusts Hof. Stats anslag följde grun.
der lämpad Summa, hwilke» äfwen innefattan.
de Prins Oscars Hof. Stat, Stats.Utskottet
ansett böra utsättas till 66,666: R:dr. 32. tz.
ärligen, att ansiäs pä Stat ifrän den dag Hans
Kongl. Höghet antagit Riksens StänderS Kal,
leise till Sweriges Kronprins.
Stats-Utskottet fär wid detta tillfälle äf.
wen göra Riksens Ständer uppmärksamme pä
de serskildta kostnader, som för Hans Kongl.
Höghet Kronprinsens hitflyttning med Desi Hö.
ga famille blifwa oumgängelige till sä wäl meub.
lering af rummen pä Kongl. Slottet i Stäck,
holm, som till anskaffningen af equipager samt
inköp af Hästar och allt Stall, tillbehör m. m.
Säsom den minsta Summa som i detta afseen,
de af Riksens Högloft. Ständer kan erbjudas, fär
Stats.Utskottet förestä i ett för allt 33,333; R:dr.
att till HanS Kongl. Höghets disposition öfwer,
lemnäs.
Sluteligen äligger det Stats. Utskottet alt
anwisa medel till ej mindre Hans Kongl. Hög.
het Kronprinsens ärliga Hof. Stats Summa
66,666; R:dr. än till den serskildta underdäniqa
gäf
-
Den 24 September.
719
gälman af zz,ZZz; R:dr. Hwad denna senare
Summa angär, tillstyrker Stats. Utskottet att
densamma mä af Riksgälds-Cvntoiret förskotts,
wis utbetalas, pä lika sätt och under lika will.
kor om ersättning som Stats-Utskottet hemstäldt
uti desi Betänkande om Stats-Werkets ersätt,
ning för kostnaderne till Hamnstängningen och
till Lugnets äterställande i Hufwudstaden.
Den ärliga Hof. Stats Summan äter mä,
ste pa Stat uppföras och dertill fär Stats.
Utskottet uppgifwa nödige tillgängar uti serskildt
Betänkande rörande Stats. Regleringen i all,
mänhet.
Hwilket dock till Riksens Högloft. Ständers
egen pröfning »vördsammeligen öfwerlemnaS.
Orebro den 24 September igro.
kä UAtzloil. Kidcleriknpet; ock»
^.ckelnL I-eckLmöters
O. ^amilton.
v» UäxtZr.cle Lorxsre-Xiänäerr
vec>LmAter5
Llir. I-oveo.
vä NZxvZrilige ?reAe-8rZnäerz
veäsmöcer;
l-uäviA l^löraer.
kä UeösrvZriiL 8on6e-8tZn
äek5
l-eäsmSlLr; vägnar
/loäers Jokrinssoo.
k.. l.vvmus.
Slut pä Lörsta Banbet.
Stockholm, 1812.
Frän och med N:o 17. och 13. tryckt hoS
ttLKLrv bovo?, Kongl. Boktryckare
-
