# ID: svediakorp-gov1747
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1810
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 125,753
# sentences: 4,504
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bihang
Till
Samtelige Riks-Ständens Protocoll,
innehällandc de Handlingar
hwilka till Riks-Ständm blifwit aflemnade,
säsom Konungens Nädiga
Propositioner/ Riksens Ständers
Utflottö Betänkande» och Förklaringar/
samt Rikö Ständens
Protocolls
Utdrag.
Ötebro,
TrM hos Nils Magn. Lindh, ZHio.
Uppläst för Ridd. ock Ad. d. ;i Juli! igw»
- - - - Prest-Ständel d. :o - r
- - - - Borgare-ätandet d. zi -
- - - - Bonde-Ständet d. r slug. -
Kongl. Maj:t6
Allmänna Nådiga proposirion till Riksens
Ständer, angående Statswerkers
tillstånd och behof. Gifwen Orebro
Slott den r6 Julii r8lv.
^-tt högst bsdröfliga händelse som föranlätit K:gs.
Majlt art sammankalla Riksens Ständer kill denna
Urtima Riksdag, bär inkeeffit sä nära flitter af den
siä hallna, att de Författningar till uy-chielpande af
Rikets StatSwerk och Financer, som Riksens Ständer
da togo och i wista delar till Kongl. Majestät»
pröfning hemställde, icke ännu i hela deras widd kunnat
bringas till »verkställighet och Ln mindre wisa M
»verkan till ändring och förbättring af Sia Swecke:s lillst.
Md, som nu kan uppgif.vas eller undergå granskning.
Kongs. Mijlt, som wid detta förhållande funnit,
att andra bestämda uppgifter, öfwer Stats»verketS
inkomster och »ttqifter sikulder och fort»
ringar nu icke kunna LstadkemmiS, än som nyligen
wid sista Riksdag föc Riksens Ständers Skars-Utskott
warit uppwisade, samt gifwit anledning till de
dä widtagne anstalter atc upprätthålla SlatSwerket
och bringa Rikets Finanter i en stadgad ordning,
tw.flar ingalunda, att desta anstalter, nitiskt och med
rådighet werkställde, sikola i allmänhet uppfylla det
äsyftade ändamälet, hwarföre Kongl. Majli i väder
förestår Riksens Ständer alt bekräfta grunderna till
de
4 Den 26 Juli.
de tvid den sista Riksdagen fastställde Slars- och
Finance.regleringar. En och annan sedermera före.-  kommen särskild omständighet är dock af den beskaffenhet,
art Kongl. Majestät är sinnad derom mcdde,
la det blifwande Stats-Utskottet Desi Nådiga Pro,
positioner.
Kongl. Maj:t förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl. Näd och önnest välbevågen. Ut supra.
klans ^ärta.
Utdrag af Protokollet öfwer Handelsoch
Finance-Ärenderne, hälltt inför
Hans Majestät Konungen, pä Arebro
Slott V. 26 Julii l8lv.
Närwarande:
Hans Excellence Stare. Ministern för Utrikes ärenderne,
Herr Friherre von Engeström.
Stats Raden, Hans Excellence Herr Grefwe von
Essen.
Friherre Rosenblad.
, - Adlerbeth.
, » Adlercreutz.
Hof-Canhlern , af Wetterstedt.
Skars Secreterare» Järta.
- - Stats Secreterare» uppläste i undcrdä,
vighet förslag till Kongl. Maj.tS allmänna Nådiga
proposition till Rikets församlade Ständer, angående
SratöwerketS tillständ och behof; hwilket underdåniga
förslag Kongl. Maj:t, uppå Stars. RädelS underdåniga
-
Den 28 Juli. A
niga tillstyrkande, i Nader gillade: och skulle denna
Desi Nädiga Preposition till Riksens Ständer pä
Riksalen öfwcrlcmnas. tzx protoeollo
<!Lr! l). 8!roZm2N.
Uppläst för Ridd. och Adeln d. zr Juli rFro.
- - Preste-Ständet d. )Q - -
- » Borgare-Stände d. zr « -
- - Bonde-Ständet d. r Aug» -
Kongl. Maj.ts
Nädiga Skrifwelse till Riksens Ständer
om walet af ett Hemligt Utskott;
Gifwen Arebro den 28 Juli Lsio.
^ongl. Maj:t skyndar att begagna sig af den rätt,
som Z4 §. i Regeringsformen, och 28 §> i Riksdags-Ordningen
Honom lemnar, art af Rikets nu
församlade Ständer äska ett skyndesiimt utväljande
af ett Hemligt Utskott, ät hwilket Kongl. Maj:r kan
öfverlemna de upplysningar, som witz bestämmandet
af den wigtiga frägan om Rikets Thronföljd, kräfwa
en noggrann förberedande öfwerläggmng. Det
är först, sedan detta Utskott hunnit afgifwa sill underdäniga
yttrande, som Kongl. Maj:t, med rättmätig
känsla af Desi i denna tidepunkt ökade plikter
emot Fäderneslandet, kan med fredad! samvete, och
egen tillfridsställelse se Sig istand^att, att till Riksens
Ständers mogna och eniga ompröfvande öfverlemna
stelfwa Hufwndfrägan om Thronföijden, i dubbelt
afseende nödvändig för den närvarande lidens
lugn, och för säkerheten af ben tillkommande.
Kon^l.
6 Den -8 Juli.
Kongs. Mine f>l'sjfwer Rikens Ständer, med
6ö Kcngs. cci) est städse väk bewägen.
o. sk Wetterstedt.
ö ebro Slott dm 28 Jnlii r8>o.
?rotoco!l.
Hälli! inför Kongl. Ma,:r u'i Stars R'det.
Rärwarande:
Hans^Excellcnce, Iustmä Stars Ministern m. m.
Herr Grefwe Gyllenborg.
Han» Erceuenee Stats-Ministern för U rikeS Ären,
derne m. m. Herr F iherre von Engeström.
Hans Exerlicnce, Stats'Räder rn. m. Herr Grefwe
von Essen.
Stats Nöderne Friherre Rosenblad.
Adlerbeth.
A dlerereuiz.
Undertecknad Host Canzler.
Undertecknad Hos-Canzler »ivolöste i underdämg.
(et brfogade Kongl. M.,:tS Nödiga strifl.else lill
Riksens Ständer on, walet af ett Hemligt Utskott,
som pä Stars,RädetS Ledamöters enhälliga underdåniga
tillkännagifwande af Kongl. Maju i Räder
gillades.
In k-äom krotoccrllk.
s! Wstterstsät.
UM
Den Z2 Juli. ^
Uppläst hos Ridd. och Adeln den zr Juli iZio.
— — Prcste-Ständet den za — —
— — Borgare-Ständet d. zr — —
— — Bonde-Ständet den zr — —
Berättelse
Om hwatz sig i Rikets Styrelse tilltzragit,
setzan sista Riksdag. Gifwen
wrebro pä Riks-Salen d. zo Julii
1810.
^nder den korta tid, som förflutit emellan sista
Riksdagen och den af Rikets största olycka nu pakallade,
hofwa, sä widt tillfälliga omsorger och angelägenheter
det medgifwit, Riksens Ständers flerfalldiga
Beslut, dels dlifwit »verkställde, dels bragre under
föregäende Bcrednings-anstalrer, nödige för deras
werkställighet. Ätstillige ibland de af Riksens Stätt,
der i underdarrkghet anmälde önskningar, rörande Allmänna
S-yrelse - och Hu-hällningsmal, har Kongl.
Majn i Räder bifallit. De öfrigas afgörande be,
ror pä behöflig-, upplysningar och förflag, infordrade
frän wederbörande Colleqier och Embeksmän. — Genom
de redan fattade Befluten öfwer sädana Riksens
Ständers allmänna önstmnaar. och öfwer särstillda
StändS eller Fullmägtigcs ifrän sä,stilla Söder och
Landsorrer underdåniga nnsök.ttngar, har K:.;l. Maj:t
med tillfredsställelse ädagalrqdt sina grundsatrser af
räktwtsa och wälmilligt nir att befrämja den enffillda
idogherens werknings-frihet, och i följd deraf, dea
allmänna rrälmäganS tillwär-.
Rikets Handel och Näringar hafwa under bedjamina
Politiska förhållanden bllfwu nppmrn.rrade
och styddabe, sä längt, uran wada för IUket, Kongl.
Maj.rs
8 Den Av Juli.
Majus sorgfällighet akt uppfylla ingängna förbindelser
mod F ämmandr Magter det lillätit.
En rik st öld hc.do under föl flatna äret be'önat
Odlarens möda cch aflägrnat en del af de bekymmer,
som affölja Rikets S yrelse. Kongl. Maj:t
Har, i anledning deraf, vidtagit sädana Författningar,
hvarigenom en billig jämnvigl borde blbehallas emellan
Rikets tvänne Huswud-Näringar, Äkerbruket och
den redan nog af omständigheterna lidande Bergs»nannarörelsen.
De mäst förhoppningsfulla utsigten,
länge twifvekaktige, men nu genom den Högstes »välsignelse
för Riket beredde, synas för innewaronde är
utesluta oll forhäga för mistwäxt ä Jördens alster
och deraf följande aLmän och enskild nöd.
Kongl. Maj:t har sträckt den sorgfälligaste uppmärksamhet
pä wärdén af Gudaläran, denna enda och
säkra Grundval för Samhällets trygghet, föt SamwetetS
frid, för hjertius ädlaste förhoppningar. I
Lfwerermftämmelss med Riksens Ständers yttrade
underdäniga önflningar om vidtagande af särskilta
allmännare anstalter, wälgörande för den lidande
M-nftligheten, har Kongl. Maju, dertill päkallad af
Desi hjertås b stekser, ät en särskild Committöe öfverlemna»,
akt i möjcligaste matro söka uppfylla detta
Lndamäl. En nödig förbättring i Rikets allmänna
Uppfe st, ings Werk är cck under beredning, äfwerr
som flera med Läkarewärden gemenskap ägande ämnen.
I uröfningen af Kongl. Mains plikt, såsom
Lagens högsta Wärdare, har Kongl. Mast med rättrådighet
och mildhet gatt till väga. Böjd lill ffonsamhet,
har Kongl. Maj:t qwäst denna kärsta, da
Samhälls. Ordningen och Lagens helgd kräfte, akt
brottet med stränghet straffades, men da ej desi»
högre plikter öfwerrvägde, har Kongl. Maju funnit
Siu
Den Zv Juli. 9
Sin enskillda tillfredsställelse i den mildrande rätt,
som stundom belönar en Konungs mödor.
Wid användandet af Statens medel, har Kongl.
Maj.t iakttagit den sparsamhet som Rikets belägenhet,
Kongl. Majus aliwarliga tänkesätt och Riksens
Ständers yttrade önskningar gemensamt päkallat.
Rikets FörswarS-Werk, genom Riksens Ständers
kraftfulla Beflut i sä betydlig män understödt,
har af Kongl. Maju med synnerlig omtanka blifvit
omfatkadt. Ester den med Rikets Fiender wundne
Fred, var det en af Kongl. Majus första omsorger
att till Fredens bibehållande söka bereda fädana Försvarsmedel,
som wero lämpade efter Rikets förändrade
gränser; och pä det deste i behörigt sammanhang
och efter vista bestämde grunder skulle kunna
stadgas, öfwerlewnade Kong». Majtt al en särskild
tillförordnad Commitee svin äfven, men beklagligen
blott en kort lid, ägde den lyckan atr hafwa Sveriges
oförgätlige Kron-PrinS till Dest Högsta Styresman,
att öfwer delta wigliga ämne med underdänigt
Förslag inkomma. En nödig förändring i KrigöCollegii
närvarande inrättning, FloktvrncS sammanstående
och en ester senare kiders Krigserfarenhet och
paräknade tillgängar mera aspastad organisation för
Armeen, hafwa i synnerhet utgjort föremålen för
denna Commiles handläggning.
.Dä alla dcsta wigtiga frägor kräfva den noggrannaste
granskning, hafwa de ännu icke kunnat af
Kongl. Majit till slutligt afgörande företagas, och
af sädan grund hwila ännu, oafgjorde, flera frän
Riksens Ständer, i gemenskap dermed, inkomne underdåniga
hcmställanden i afseende pä Militära mäl.
Andre äter bero pä fördelningen af den summa Riks
-
10 Den l Aug.
sens Ständer till förswaret i allmänhet anflagit.
O^b.o pä RikS^Salen den zo Julii igro.
o. ak äVetterstöät.
Utdrag af Högloft. Ridderflapet och
Adelns Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro d. - Aug. ^8io.
S. D. ^esiöt Ridderjkapet och Aockn, i ändamål
a:t b.klaaa, Hans Kongl. Majus och Rikets förlust
genom Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen Carl
Augusts fränfälle, att inbjuda sina respektive medSkänder
till utgörande, jemte Ridderskap!! och Adeln,
af en Stor Deputation, som ägde att inför Hans
Maj:k to'ka Riesens Ständers djupa deltagande och
saknad. I_lt suprn Lx protocollo.
O. 8ilvsrkolpe.
Utdrag af Protokollet, hällit hos Högwördiga
Preste-Standet wid Urtima
Riksdagen i Arebro d. i Aug. 1810.
S. D. ^^edan till Prest Ständers kunskap kommit,
ait Fullmägkige l Riksgälds Comoret ofördröjligen skola
husanda den uti Grundkagarne söreskrifna b rättelsen,
om Nikögälbs Coniorcts tillställd och förwailnina,
sedan sista Riksdag, och dä det torde hända
att Riksens Ständer finna nödigt, art i en eller annan
del af berörde berättelse höra härwarande Fullmägrige
i Rilsgälds Contoret, har Prest Ständer för
sin
Den i Äng. ir
sin del beflutit, att Kyrkoherd. Dect.Jsaac Lagus,
Hmilkcn af bemalre Fullmägkige blifwit hirsänd, för att a
deras magnar deltaga mi den päbudna granskningen af
Riksdagsmans Fullmagierne, bör härstädes qwarstsdna,
intill desi Riksens Ständer, ester inhändigande
af ofwanberörde berättelse, komma i tillfälle arr afgöra,
huruwida förenämnde Fullmägrigcs hörande och
ytterligare härwaro kan wara af nöden; hwilket härigenom
sikulle de respecuve Med-Ständen wördsaml
vch wänligen tillkännagifwas. supra
Lx protocollo.
ss. O. HIrnHujst.
Utdrag af Protokollet hällit hos Hög--  wördiga Prest-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro d. i Aug. 1810.
cx
S D. betraktande deraf, akt Banco-Författningarne
forora, det twänne Fullmäg ge i hwarje Siänd
wid alla brfluls fattande inom Bmco-Werket böra
wara närmarande, och dä Biskopen m. m. Doctor
Murray, enligt Kongs. Ma,:?s nädig, kallelse till
Rcksdageu, hltkommit, samt emedan Kongl. Hef,
Predikanten och Kyrkoherden D clar Drysen i
stod af desi Fnllmagt, alt wara Riksdagsman för
Stockholms Presterskap ofördröjligen bör sig härstädes
infinna, har Prest Ståndet igenom ordentligt
tvål utsett Kongl. Hos-Predikanten och Kyrkoherden
D ctoc Hedrsn, art under ten tid Doctor Drysen
för Riksdagens skall är fränwarande, i hans
ställe
rs Den 4 Aug.
ställe Fullmägtigskapet i Banken bestrida; hwarom
de respecrive Med-Ständen igenom Prvkocolls Utdrag
skulle wörbsamt och wänligea underrättas.
s/t su^rz Lx protocollc»
b/. -slmc^uist.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Adeln d. 4 Aug. rZlo.
— — Preste-Ztändet d. 4 — —
— — Borgare-Ständet d. 4 — —
— — Bonde-Ständet tz. 6 — —
Wördsamt Memorial!
^lll fullgörande af den skyldighet, som uti 14 §.
as Jnstrucuonen för Riksens Sländers Justins Ombudsman
är honom älagd, att wid hwarje Riksdag
aflemna en allmän redogörelse för förwaltningen af
sikt Embete, sär jag hos Riksens Höglofl. Siänder
nu i ödmjukhet anmäla, hwad i Embetek af mig blifwit
tillgjordt, under den korta lid, som sedan sista
Riksdag förfluut.
Efter dek jag, med den rättighet instruckionen
dertill lemnar, uksedl de personer, som kommo, att
»vid Embetsgöcomälen mig biträda, samt genom Hrrar
Fullmägtiges i Riksgälds-Contoret försorg Embeiörum
för Justikiä.OmbudsmannenS Expedition bltfwit
ausik- fftde, har jag lätit, genom Kungörelser i
Tidninaarne, till allmänhetens kunskap komma, hwarest,
0^» pä hwad sätt, den borde sig anmäla, som
förmente sig äga anledning att begära Justius. Ombudsmannens
EmbeteS biträde. Äswensom jag i bet
Lndamäl 17 Z. af Instruckionen omförmäker icke allenast
besökt ve i Hufwudstaden, warande fängelser
samt
Den 4 Aug. iz
samt der gjort mig underrättad om Föngarnes skötsel
och underhall, utan ock genom Circulair till samtelige
Landshöfdingarne i Riket, erindrat dem, att
skyndesammast till rvederbörande Hofrätt insända de,
ester den 6 Junit 1809, upprättade Fänglistor, pä
de samma, sedan den granskning och complettering föregatt,
som Hofrättens Advocat-Fiscils Embete tillhör,
mätte komma mig tillhanda, men hwilket ännu
icke inträffat.
Af ätskillige klagoskrifter, som till mig inkommit,
hafwa de fleste, antingen haft till föremal sabatie
äkgärder och beslut, som blifwit widtagne före den
lid, frän hwilken utöfningen af Justitiä-Ombudsmanuens
befattning täger sin början, eller cck eljest warit
af den beskaffuihet, ait jag funnit »agon milt
EmbeteS åtgärd, i anledning deraf, icke äga rum:
Och wid de fä, hwilka jag ansett innefatta grundad
klagan, är den handläggning meddelad, som Inströclioncn
före skrifwer.
För akt om Laqskipningens rillständ inhämta nödiga
upplysningar hade j.-g beflurik, att wid medlet af
Junii mänad företaga en resa till Rikets södra Prowinser,
men jag nödgades inställa den, dels för att,
efter hwad jag ansag min plikt fordra, biwista den af
Ofwerstäthällare-Embetet föresiagne undersökning angäende
Högstsalig Hans Kongl. Höghets Kron Prinsens
död, dels pä det jag, wid Riksens Ständers
sammankomst, mätte kunna tillstädes wara.
Med anledning af de frän Wälloflige BorgareSländet
och Hederwärda Bonde-Ständet mig tillställde
förteckningar pä de af Ständen wid sista Riksdag
till Kongl. Maj:t ingifne underdäniga beswär,
Sr den anstalt af mig widtagen, att de sä Resolutioner,
14 Den 4 Aug.
ner, som hittills hunnit meddelas, blifvit till Skan»
dens Canceilicr aftemnade.
I sammanhang med denna redogörelse för förwaltmngen
af mitt Embete, skulle ter iräl, enligt
Jo.struc.»oneus föreskrift, äfwen tillhöra m,g, akt Utreda
lagffipningeiis tillstånd i Rike, anmärka brister
i lagar, författningar och allmänna hushållningen,
samt uxp ftlwa fö stag tili deras förbättring; Mea dä
ifrän den Riksdag, vid hvilken tillvarelsen af Justiliä
Ombudsmannens Embete stadgades, och detta Embete
mig anförrrvddcS, sä kort lid förflutit, att jag,
som destutom want med andre Embekogöromal sysflosatt,
ef hunnit samla de upplysningar rörande lagskipningen
och allmänna hushållningen, som förnämligast
genom resor i Landsorterna sta akt erhälla, och
utan hwilka, Hvarken ett fullständigt och va säkra
grunder bygdt yttrande om lagskipningenö tillstånd,
kan meddelas, eller förslag uppgöras till förbättring i
lagar och allmänna hushållningen, sä wägar jag till
Riksens Högloft. Ständer wördsamt hemställa, om
icke lämpeligare mara mä, akt med yttrande i dcsta
ämnen, till nästa Riksdag uppskjmes, än otc jag nu
skulle för Riksens Ständer framlägga ett urlärande
och förslag, utan akt, i saknad af nödige upplysningar,
sjelf kunna wara fullkomligt öfwertygad om det
förras noggranna rikligh t, och det senares användbarhet.
För öfrigt, bör jag ock tillkännagifwa, art någre
Lagförklaringar icke blifvit af Föredragande i Hög,
ste Domstolen, sedan sista Riksdag mig tillställde.
Stockholm den 18 Junii ist-o.
l.. kckannerlieim.
A. Lallerftolm»
Uppr
Den 4 Aug. iZ
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Adeln d. 4 Aug. r8io.
- - Preste-Ständet d. 4 - -
- - Borgare-Ständet d. 4 - -
- - Bonde-Ständet d. 6 - s
WördsamL Memorial!
3)?ed anledning af Riksdags-Ordningens 79 §.
har jag i egenskap af min Ätts Hufvudman mig lil
denna Urtima Riksdag infunnit. Om den föreskrift
i Jnstructionen för R kfenS Högloft. Ständers Justiliä
Ombudsman i 24 § , alt hans wistelseort skall
wara i Hufwudstaden, wore af den uteslutande beskaffenhet
att han utom dest Staket, i intet fall kunde
sitt Embete utöfva, skulle deraf följa att hans
fränwaro vid Riksdag ä en annan ort än i Hufwustaden,
wore af de laglige förfall hwilka enligt
«5 §» af Jnstructionen fordra päkallandet till tjenstgöring
af den man Riksens Högloft. Ständer utsett
att honom i händelse af hans dödsfall, efterträda»
Men dä Justi tiä Ombudsmannens resor i Landöor,
terna i afsigt att förskaffa sig upplysningar om Lag,
skipningenS tillstånd, icke skilja honom fran utöfning
af Embetet under en längre tids fränwaro frän den
wanliga wistelseorten, tager jag mig af det ena och
det andra anledning att utbedja mig Riksens Hög,
loft. Ständers förordnande, huruvida Riksens Högloft.
Ständer finna i bchörig ordning ait Justitiä
Ombudsmannen sjelf sitt Embete utöfwar ä ben ort
der Riksens Ständer till Riksdag församlade äro.
Jag fär i sammanhang härmed nämna att wid
eftersrägan, Herr Lagman Peterson, hvilken är
min suppleant intill dest Riksens Högloft. S'änder
genom wal om bestridandet af mitt och hans Embete
wid denna Riksdag behagat förordna, med wedetbö
rande
-
r6 Den 4 Aug.
randeS tillstånd, tvär för längre tid afrest frän Hufwudstaden,
att till skötande af sin hälsa nyttja någon
af Rikets Sm brunnar.
l.. Lstsnnerbeim.
Utdrag af Högloft. Ridderffapet och
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Orebro d. 4 Äng. 1810.
S. D. anledning af fröga om Justering af I"-  structionen för Banco.Utffotiet, och dä i den 8 §>
deraf Regering» Formen af den 21 Augusti 1772
äberopas, samt i enlighet med det beslut, Högwördige
Pceste-Ständet genom Protocolls Utdrag af
denna dag meddelr, bcftöt Höglrfl. Ridderffapet och
Adeln, att ett särskildt Utskott, bestående af trenne
Ledamöter af hvarje Ständ, skulle sättas till berörde
Jnstructiona granskande, bock med förbehåll, att
Leri ingen ändring matte göras, än i hvad som den
äberopade nu afffaffade Regerings-Formen rörer:
Anseendes för öfrigt Ridderffapet och Adeln för fin
del icke nägor hinder wara, att Banco Utskottet mä
genast kunna sammanträda, till vidtagande af anstalter,
att kunna komma i behörig verksamhet, dock
utan rättighet, au uti beredning eller beslut om vägra
Bankens angelägenheter inga, förr än Banco»
Jnstructionen blifvit af Riksens Ständer godkänd
och stadfästad, klt luprs.
Tx protocolls
O. Lilvsrliolps.
Ur
-
Den 4 Aug. 17
Utdrag af Högloft. Ridderffapet och
Adelns Protocoll, wid Urtima Riksdagen
j Orebro, d. 4 Aug. igro.
S. D. 2).flöt Högloft. Ridderffapet och Aseln, sa
wäl i anledning af inom Ridderffapet och Aveln
denna dag wäckt sräga, som af ett genom Deputation
frän det Hedervärda Bonde.Stäudet i dag med»
deladt beslut, att den stora Deputation, som skulle
fä sig uppdragit att hos Hans Kongl. Majit i underdånighet
beklaga Desi och Rikets fö, lust genom
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen Carl Augusts
fränfälle, äfven skulle frambära Riksens Ständers
underdåniga tacksägelse för de af Hans K:gl. Majit
widtagne wisa anstalter, sa wäl till allmänna luguetS
bibehällande, som dertill, att Riksens Ständer sammankommit
pä en Ort, der de i trygghet kunna öfverlägga
om den hufwudsakliga frägan rörande Thron,
följden och öfriga Rikets wäl närmast rörande an,
gelägenheter, klt luprn Lx protocollo.
6. Silfverstolpe.
Utdrag af Protokollet, Mit hos Hög.
wördige Prest Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Orebro, 4 Aug. 1810.
S. D. ^)eftöt Prest Ständer, alt err särskildt Utskott
till föreftäende af ändringar uti Banko-U skor»
ters Jnstruction, som i synnerhet i afse-ude pa 8:se
§. icke synes wara lämplig för närvarande tis, i stöd
af Riksdags,Ordningens z6§. mä tillsättas, samt are
Bibung N:s z, 4. drr
i8 Den 4 Äng.
detta Utskott mä bestä af z:ne Ledamöter ifrän hwars
je Srand; uri hwilket beslut de respecttve MedStänden
skulle wördsamt om wänijgeu inbindas, alt
sig med Prest-Srändel sörena. I^t tuprr.
Lx protocollo
O. ^Imciuik.
Utdrag af Protokollet, Mit hos Högwördige
Prest-Ständet, tvid Urtima
Riksdagen i Orebro d. 4 Aug. 1810.
S. D. Igenom Deputation inböd Högloft. Rivderskapcl
och Adeln Prest. Ständer att med en stor
Deputation af samkelige Riks Ständcn, i underdånighet
uppwakta Hans Majrt Konungen för att i underdänighet
tolka Nationens lifliga deltegande, uri
den djupa sorg som medelst Han- Kongl. Höghet
Kron-Prinsens Carl August» timade död, träffat
Haus Maj:t Konungen.
Prest-Ständer som med Högloft. Ridderskapet
och Adeln djupt delar smärtan af Högstbemälte Furstes
fränfälle, och ket sä mycker mera, som detta
Högstbeklagliga dödsfall icke allenast undanryckt Fäderneslandet
ert säkert stöd, uran ock hos wär gode,
wär älskade Konung wäckt den ömaste saknad och bittraste
sorg, omfattade med största tillfredsställelse,
detta af Högloft. Ridderskapet och Adeln anwista
tillfälle att för Kongl. Maj:t nedlägga sina underdåniga
deltagande tänksätt och den uppriktiga önskan
att Riksens Ständers enighet, samdrägt och ostörda
bemödander för ett gemensamt Fäderneslands sällhet
och framrida -estan», mä kunna lill nägon del mildra
smär
-
Den 4 Aug. 19
smärtan as Hans Mo:t Konungens dubbla förlust,
sä som Konung och Faber.
kstt kapra Lx protocollc»
Utdrag af Borgare. Ständets Protokoll,
wid Riksdagen i Orebro, den 4
Augusti i8lo.
S. D. ^ enlighet med Högwördiga Prest-Ståndet-
under denna dag meddelade -efla?, biföll Borgare-Ständet,
för sin del, art ert särskildt Utskott af
rrenne Ledamöter frän hwarje Ständ mä sättas till
granskande af Instructionen för Banco Utskottet, dock
under der af Högloft. Ridderskapet och Adeln gjorda
förbehåll, att i berörde Instruktion nägon annan
ändring ej werkställes än i hivad äberopandet uti dest
8 § af den nu mera afskaffade 1772 ärs Reze.
ringS-Form beträffar; och ansäg för öfrigt BorqareSkandet
lika med Högloft. Ridderskapet och Adeln,
inret hinder möta för Banco-Utskottet- sammanträde
till wrdtagande af anstalter för att komma i behörig
»verksamhet, likwäl uran rätt att i beredning af nägon
Bankens angelägenhet eller i Beslut derom ingö,
förr än Banco-Jnstruclionen blifwit af Riksens
Ständer godkänd och stadfästad.
l^t kapra Lx protocollo
I. v. Valerius.
Ut
-
20 Den 4 Äng.
Utdrag af Borgare-StändeLS Protokoll,
wid Riksdagen i Arebro, 4
Augusti i8io.
S. D. ^ppä Högloft. Ridderskapera och Adelns
wänltga inbjudande, beftöt Borgare Ständet att för,
cna sig med respcctivc Vied: Ständen till utgörande
af en stor Deputation i ändamål att beklaga Hans
Kongl. Majus och Rikets förlust genom Hans K:gl.
Högh. Kron Prinsen Carl Augusts frånfälle, lamt
inför Hans Kongl. Majer lotta Riksens Ständers
djupa saknad och deltagande, rit supra
Lx protocollo
I. v. Valerius.
Utdrag af Protokollet, Mit hos Bonde-Ståndet,
wid Urtima Riksdagen
i Orebro, den 4 Augusti r8»o.
S. D. ^)en inbjudning Högloft. Ridderskapet och
Adeln medelst Deputerade, nu gjort Bonde-Ständer,
Liwen som de öfrige Med-Granden, att genom en
stor Deputation i underdånighet uppvakta Kongl.
Mant, för att beklaga Kongl. Maj: S och RikelS
förlust genom Hans Kongl. Höghet Kron Prinsen
C arlAugnsts dödlige fränfälle, beftöt Bonde-Slandet
antaga, med bifcg.:d önskan, att med förnyade sorge,
betygelscn kunde förenäs en lika underdänig raeksägelfe
för alla de wise och tvärdande anAakrer Konun,
gen, i följd af omförmälte aldrig nog brgrätne förlust,
i Nader vidtagit, särdeles den, att Rikets
Ständer i allt lugn och med full trygghet här fä öf.
Den 4 Aug. ,2l
werlägaa om det wiatiga HuswudmZlet för närvarande
Riks . Möke — Thronföl-den och bwad dertill
hörde; och skulle genom en D putation, rcsoecnve
Med-Ständen härom ivördstmmeligen och vänlifcn
underrättas, med inbju^ nng derjemte att i osman
ansörde tillägg deltaga, supra
Lx protocollo
Osbrisl Östmann.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde
Ståndet, wid Urtima Riksdagen
i Arebro, den 4 Augusti rsio.
S- D. det Beslut som Högwsrdige PresteStändet
enligt ProlocollS Utdrag af denna dag,
hvilket Deputerade, med inbjudning aftemnat, fanns
hafva tagit, att i stöd af z6 §. i Rtksdags-Ocdningeu,
ett särskildt Utskott, bestående af irenne Ledamöter
fran hwarjc Srand, mä sättas, till förefläende
om ändringar i Banco-Utskottets Instruktion,
hvilken särdeles i afseende pä 8 ej syntes lämplig
för närvarande rid, förenade sig Bonde-Ständer,
pä enahanda fält som Högloft. Ridderskapet och Adeln
det gjordt, likmätigt benäget communiceradt
ProlocollS Utdrag, äfven af denna dag, nemligen
med förbehåll att i Instruplionen för Banco Utskottet
ingen annan ändring mätte göras, än i hvad rö,
rer det i omförmälte 8 §- befinteliga åberopandet af
den nu mera asskaffade 1772 ars Regerings-Form:
Jnfeeudes för öfrigt Bonde Ständer, ense med Hög,
lcft. Ridderskapet och Adeln, ej nägot hinder, med
Mindre ju Banco . Utskottet mä genast sammanträda,
till
2»
Den 6 Aug.
till widtagande af nödige anstalter för att komma i
werksamhct, likwäl utan rättighet att i beredning och
bestnt om nögra Bankens angelägenheter inga, förr
än Banco Instrnclionen af Riksens Ständer blifwir
gedkänd och stadfästad.
17t supra Lx protocollo
6abriel Öämann.
Utdrag af Protokollet, häller hos Högivördige
Prest-Ständer, wid Urtima
Riksdagen i Arebro, d. 6 Aug. i8ro.
S. D. I^ppö gjord proposition instämde PrestStändet
uii Hederwärda Bonde-Ständers sistlcdne
Lördag, genom Deputation, och nu medelst Protokolls
Utdrag mcddclte önskan, att med förnyade sorgebetygelsen
öfwer Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens,
Carl Augusts frånfälle kunde förenäs en lika under,
dänig tacksägelse för alla de wisa och vårdande anstalter,
Konungen, i följd af omförmäla, aldrig nog
begrölne förlust i noder widtagit, särdeles den, att
Riksens Ständer i allt lugn och med full trygghet
här fä öfwerlägqa om det wigtiqa Hufwudmälck för
uärwarande Riks Möte, Thronföljden och hwad dertill
hörde. 17t supra
Lx protocollo
17. HImyvik.
Ut
-
Den 6 Aua. sz
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwördiga
Prcft-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Orebro d. 6 Aug.i8io.
S. D. I.^ti det förbehöll och tillägg, som Högloft.
Rldderstkapet och Adeli, fästat wid desi bestnt om tillsättande
af ett särskidt Utskott, till aranstkande af
Banco Utskottets Instruktion, instämde Prest-Sländet
till alla delar. 1^7t supra
Lx protocollo
17. Almgvist.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Riksdagen i Arebro, den 7 Augusti
l8lv.
S. D. ^^edan Borgare Ständer den g:de i denne
mänad förenat sig med de öfrige respective Sranden
om utgörandet af en stor Deputation, för att hos
Kongl. Maj:! i undsrdänighct beklaga Desi och Rikets
förlust, genom Hans Kongl. Höghets KronPrinscns
fränfälle; sä bestöts nu att denna Deputa,
tion skulle tillika framföra Riksens S änders underdåniga
tacksägelse för Kongl. Maj:ts wisa anstalter,
sä wäl till allmänna lugnets bibehållande, som till
Riksens Ständers sammankomst pä en ort, som bjuder
trygghet ät deras wigriga öfwerläggningar.
17t supra Lx protocollo
O- Valerius.
Uk
-
2P D n 7 Ang.
Utdrag af Borgare-StZndets Protokoll,
wid Riksdagen i Orebro, den 7
Augusti L§io.
S. D. ^^emitterades
Till Stars ' Utskottet:
Kongs. Maj:ts Nädiga Proposition, angående
S'arswerkels tillstånd och behof, gifwen Orebro
Slott den -6 Juli» iZio.
Tili Lag-Utskottet:
Riksens Sränders Justitiä Ombudsmans Riks,
dagsdelänelse.
Till ConstitutivnS - Utskottet:
Herr Justitiä Ombudsmannens Memorial med
föirägan cm desi behöiiga wistelseort, dä Riksdag
cnu o si-ldcs än i Hufwudstaden hålles.
Lil tvprw kx protocollo
^f. O. Valsrius.
Uppläst hos Höcikoff. Ridd. och Adeln d. 9 Aug. r8ro.
- - Preste.Ständet d. 9 - -
- - Borgare-Sländet d. 9 - -
- - Bondc-Ständet d. 9 -> »
Wördsamt MemvklaU
^cnstitutions-Utskokier sär härmed afgifwa sill wörds
mma utlärande, i anledning af samtelig» RikSStäntens
rcwisi af Riksens Ständers Justitiä-Ombudsmans,
Commcndcurens af Wasa-Orden med
Skora Korset, Friherre Lars August Mannerheim-,
till Riksens Ständer, ingifne Memorial,
hwari
Den 8 Aug. 25
mari bemälte Herr Friherre utbeder sig Riksens
länders förordnande, huruwida, sedan han, i stöd
af 79^e §., säsom sin Ätts hufwudman, sig wid
Riksdagen infunnit, men 24 §. i Instruktionen för
Riksens Ständers Justitiä-Ombudsman förcskrifwer,
att hans wistelseort stkall wara i Hnfwudstaden, Rik,
sens Ständer finna i behörig ordning, att han sitt embete
säsom Justitiä-Ombudsman sjelf mä nköfwa ä den ort,
ber Riksens Ständer till Riksdag församlade äro.
Uskottet har wid jemförelse af denna fraga
med den iz:de §:n i Justitiä. Ombudsmannens Instruktion,
och dä i följe deraf, Riksens Ständers
Justitiä Ombudsman, dä han pä resor stadd är, icke
desi mindre sikt embete ulöfwar, för fia del ej sunnii
för honom något hinder, att, säsom wistande ä
dcn ort, ber Riksens Ständer sammankommit, äfwen
sjelf sina lill embetet hörande göromäl bestrida, häldst
hans begagnande af sin Riksdagömanna-rätt ej, dä
han sädant stkls icke yrkar, kan anses bland be laga
förfall, wid hwilka Suppleanter bör EmbetS-förwalt»iugen
tillträd.. Orebro den 8 Augusti rFro.
Pä ConstitutivnS - Utskottets wägnar
Legerström. 1'jntzstsäius. I. HI. Hocki
Ickilä.
^:lon Heckert.
O. Silverstolpe.
StormägLigste Allernädigste Konung!
^>ll Eders Kongl. Maj:t nalkas nu Riksens Ständer,
för att uttrycka de känstor af smärta och saknad
Swen
-
»6 Den 8 Aug.
Swensta Folket erfarit »vid Eders Kongl. Maj.t»
och Desi gemensamma förlust, af Sveriges KronPrins
Carl Augusr. Riksens Stander hafva med
rörelse funnit huru Eders Majus Faderlig» hjerta
warit nära alt svigta under sorg och bekymmer. Dem
har ej kunnat undfalla den dubbla förlust Eders
Maj.t lidit, att beröfwaS sin ålderdomsstöd, att se den
starka hand blifwa kraftlös som sträcktes till Swerigcs
bestydd, förluster som drabbat en Konung, wan
att för Festerlaudct uppoffra eget lugn, och som älstat
Swensta Folket, desi Lagar och desi F ihct, hoppades
att genom en ölstad Sons bnräte se den Statsbyggnad
winna fullbordan, som, under hans egen
ward blifvit lyckligen uppförd. Emottag Allernadigste
Konung, Riksens Ständers förklaring af deras
listiga deltagande i Eders Kongl. Majus saknad och
hopade bekymmer. Att dem lindra, att genom en
»välvillig och enig »verksamhet wäcka ett hopp som
kan afvända deras hogkomst, är Riksens Ständers
enhälliga och fasta föresats, och de tro sig ej bättre
kunna benjamina uttrycka, än med den otvungna
försäkran att de, med en enig och kraftig anda,
stola alfwarligen sträfwa till maler, akt ät Eders
Kongl. Maj:t och Swerige äterstänka en Tbrvnföl,
jare, som i vördnad för Eders Maju, i lillg fvenhet
för wära Lagar, i uppriktig kärlek för det folk
han en gäng stall regera, swarar emot det oskattbara
förtroende, som af ert ädelt och fritt Folk honom
tilldelas.
Men dä Riksens Ständer inför Eders Majit
maga nedlägga denna försäkran, kunna de ej undgå
alt påminna sig, att det är Eders Maj.t som beredt
dem möjligheten att ostörde och under ert fullkomligt
lugn tunna den samma asgifwa. Händelser, förut
inom
Den 8 Aug. 27
inom Sverige ohörda, waldsamma utbrott af sorg
och yrsta, hafva inträffat, som dä de för ett ögnablick
stört Samhälle, ordningen, dels sjelfwc hotat
wär frihet, dels nödgat Eders Maj:» akt vidtaga sädana
steg till dek allmänna lugnets bestydd, sorn gjor«
de Riksens Ständers aflägenande ifrän deras manliga
samlingSort nödvändigt. Riksens Ständer fran»
bära derföre inför Eders Kong!. M j:t sia underdäniga
tacksägelse för alla de wisa och vardande anstalter
Eders Kongl. Maj:', i följe af den aldrig nog
begrätne förlust wärk Fädernesland mäst vidkännas,
i Näder täckts vidtaga, och särdeles, att de nu med
trygghet här kunna öfverlägga om del wigttga husrvudmälet
för närvarande Riksmöte, Thronsölidcn,
och hvad dermed star i närmaste gemenstap. Mätte
dek allmänna lugner medelst ett värdigt användande
af den Frihet Eders Maj:r ät Rikse s Ständer boredt,
för langliga tider snart blifwa stadfästadr, genom
walet af en Thronsöljare, som pä en åäng sörli nt
af Eders Ma>:k och Swensta Folkets kärlek, stall
öfwer Eders Majus återstående dagar sprida sällhet
och frid, genom glada förhoppningar förena alla si i.
nen till en gemensam verksamhet för Fosterlandets väl.
Utdrag af Protokollet, hållit hos Högwördiga
Prest-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Orebro, d. §> Aug. 1810.
S. D. ^2edan Riksens Höglofl. S L :dcrs StarsUtskott,
efter vidtagande af nödiga mätt och steg,
till vinnande af erforderlig» upplysningar rörande
Riksgälds. ContoretS tillstånd och förvaltning, uti
ProtocollS Utdrag af veu 7:de dennes fö.klarar, art
Nt
-
s8 Den io Aug.
Utskottet, för sin del, icke sinner nagel hinder för häcivarande
Fullmägtigcs uri R ksgäldö^C nroret överresa
till Stckholm, h-varigensm del nied Prest,Sränders
under den irsta i denna manad, med de öfrige
respecive Ständen communiccrate beslut, äiyflade ändamål,
tillgång pä erforderlige upplysningar angående
Rcksaälds Csmorer, synes wara wumur, och dä
den uti P est-Srändets Prdtocoll» Uidraq af signämnda
dag omförmälda B rättelsen om Riksgälds-Werkets
tillstånd och förwaltaina, sedan sista Riksdag,
nu mera hitkommit, ansig Prest. Siändet sia böra,
Utan hinder af ofwannämnda b.flur, tillära sin härvarande
Fnllmäglig i R kSgälds-Conroret, Kyrkoherden
Doctor, Lagus, att till Stockholm aierres,; hwilket
igenom Utdrag af Protocollet skulle de öfrige respektiv;
Sländen wördsamk och wänlizen rillkännagifwas.
Istt tuprs Lx protocollo.
st- k7. ^Im^uik.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ståndet,
tvid Urtima Riksdagen
i Orebro, d. 10 Augusti i8ro.
S- D. ^Oestöt Bonde-Ständer, att till möjligaste
förkortande af denna Urtima Riksdag, hivarS hufwudsakliga
föremal more Thronföljben och hwad dertill
hörde, genom en Deputation wördsamligen och
»vänligen inbjuda de öfrige rcspective Med-Ständen,
att förena sig i ett Beslut, som med milkar af alla
Med-ScändenS bifall, och sin i allt öfrigt förbehäll«e
Motions-rätt, Bönde. Ständer fattar, nemligen:
att alla wid nysi hällne Riksdagen upptagne, behandlade
-
Den iv Aug. »9
lade, utredde och till nästa Riksdag uppskjutne fcägor,
» hwad ämne som hälst, icke a denna Riksdag
wtdröras, uran än ytterliqare, pä sätt redan dä skett
och med i allt förbehållen öppen talan, uppskjutas
till nästkommande Riksdag, att dä först pröfwas;
och arr, med anledning af ^6 h. i Riksdags-Ordningen,
ett särskildt Uiskolt, af trenne Ledamöter frän
hwarje Ständ, säues, sill hwilket denna allmänna sräga,
efter hwad 56 §. R -aerings Formen föreskrifwcr,
mä kunna remitteras. Ot supra
Lx protocollo^
Utdrag af Protocollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Örebro, d. io Augusti
i8io.
S. D- ^§fter nu förnyadt föredragande af det gårdagen
pä bordet lagde Memorial, hwarigenom Consiirutions
Utskottet, i anledning af Riksens Ständers
Justitiä Ombudsmans, Commendcurens afKongl. Wasa-Orden
med Stora Korset, Friherre L. A. Ma rine
r heim s hos Ständerne gjorde och till Utskottets
utlätande remitterade förfrägan om Justitiö.Ombudsmannens
wistelseort, dä, säsom nu, Riksdag hålles
annorstädes än i Hufwudstaden, pä anförde skäl, yttrat
sig, för sin del, ej finna för Justitiä Ombudsmannen
något hinder, akt säsom nu wistande ä den orr,
hwarest Riksens Ständer sammankommit, äfiven sjelf
sina lill Lmbeket hörande göromål -estrida, blef det
-
zo D:n lz Aug.
ta Constitutions Utskottets ullätande af Bonde-Ständer
bifall» f_lr supra
Lx protocollo.
6sbriet Östmann.
Upplasi hos Ridd. och Adeln den i; Aug. i8>o.
— — Prcste-Ständct den 14 — —
— — Borgare-Ständet d. 15 — —
— — Bonde-Ständct den 18 — —
Wördsamt Memorial!
» - - - ^^et sä.skilta Utskott Riesens Höglofl.
Ständer behagat tillförordna att öfverse Jnstcuctionen
för Banko-U-skottet har ansett sin owilkorliga
plikt wara, att skyndsamt afgifva sikt förslag till för,
ändring af den H. i berörde Jnstruction, som till desi
utarbetning blifwit öfwerlemnat. Det utbeder sig,
a» inför Riksens Ständer fä framlägga, dels huru
fcägau U'skottet förefallit, dels de skäl hwarpa det
samma sitt tillstyrkande grundat.
Den 8:de K. i den till Riksens Ständers fastställande
eter manligheten framlagda Instructionen
för Banco Utskottet lyder som följer:
"Da Kongl. Majrt i Nader för godt finner,
"att Banco Utskottet näqot särskilt meddela, har Ut"skottet
i stikt fall att ställa sig till efterrättelse 47
"§. af ten är 1772 antagna och besvurna Reze"rings-Form.
"
Det är Riksens Ständers föreskrift, att detta
åberopande af 1772 ärs Regeringsform skall förändräs.
Ehuru del i sörsta påseende kunnat lyckas eri
och anna-, lättast, att allenast utefluta den asskaffade
Regeringsformen och i betz ställe Åberopa den nu gällande,
Den iz Aug. Zi
lande, har dock, wid undersökning om ofrvannämnde
47 §.s innehall befunnits, att swärigheien derigenom
e> kunnat ashjelpas.
"Berörde 47 §. af 1772 ärs Regeringsform
"lyder: Riksens Ständer äga wagt att utnämna dem,
"som skola si la i de Ullkort med hwilka Kongl.
"Majrk will öfverlägga om de ärender, som honom
"hemliga hällas böra: och äro de Personer aldeles
"uppdragna alla de rättigheter, som Riksens Srän,
"der sjelfwe innehafva; men i alla mäl, som uppenbara
kunna wara, blifva de Riksens Ständer med"Heika
och under deras rädplägningar hänsk/ulas."
Denna fräga huru de hemliga mäl, hvarom
Kongl. Mapt skulle med Banco U skottek kunna, enär
Han sädant will eller behöfde, rödsta, samt huru längt
Banco Utskottets rätt att dem afgöra, sig sträcker,
finnes ingenstädes i wära nya Grund-Lagar widrört,
utan synes swaret derpå, wara innefatladt under det
Allmänna Stadgandet i 32 §. i Riksdags Ordningen:
att Banco-Utskottet rwilkorligen bör ställa sig
till efterrättelse den Instruktion Riksens Ständer wid
hvarje Riksdag för det samma stadfästa och utfärda.
Att nu i berörde Jnstruction i afseende pä denna
fräga ingen ting stadga, wore, oberäknad ofullständigheten,
i flera fall ganska wädligt.
Det har altid warit Konungens rätt, att anlita
Bankens bistånd, ehuru i en witz bestämd ordning
och med bevarande af Riksens Sländers eller deras
Utskotts pröfning-- och beslutande rätt.
En, inskränkning deri lärer ej kunna sättas i
fräga. A den andra sidan kunna mäl af högsta wigt
för Bankens bestånd förefalla, hwarwid Konungens
åtgärd wore oundgängeliq, men hwilka dock icke Utan
Sndamäleks förfelande för Riksens Ständer kunde
uppenbaras. Wore
Z2 Den iZ Äng.
More ej defia omständigheter för handen, fkulle
lätt ella de mäl, som Kongl. Majtt hade a.t
Banco U skottet meddela, pä den wanliga wägen, genom
N.dtg proposition till Riksens Ständer och derefter
b.-iviljad remifi, kill Banco-Utskottet kunna öfwerlemnas.
Men äfwen sisUörledne Riksdags erfarenhet
bewisar, att B-rnco U-skottet fick att sig befatta
med ärender, hörande under Konungens omedelbara
åtgärd, hwilka ej kunde Riksens S änders Plena
meddelas. Riksens Ständer behagade således t. ex»
stelfwa tilldela sitt dä warande Banco-IUskott rättighet,
att med sin egen rätt afgöra sättet huru Bankens
fordringar i Finland borde indrifwas, m. m.
Pä defia grunder har nu Utskottet ansett nödigt, att
i del föl stag det nu asiemnar, jemte behörigt afseende
pä bewarandet af denna Kongl. Maj:tS rätt, att i
Bancomal sin proposition under hemlighet meddela,
äfwen uppgifwa för U skottets handlingssätt i förhållande
dertill, sädane wilker, att Bankens säkerhet derigenom
mätte kunna wara tryggad, och Riksens
Ständers rätt bewarad.
Dä 7:d<- §. af den i fråga warande Instruktionen
för B niro Utskottet innehåller, att derest Utskottet,
skulle taga nägot steg, att öfwerträda sin Instruktion
eller nägot besluta, som more stridande emot
Burkens bästa och säkerhet, äger hwarje Ledamot,
man att bindas af sin tysthers.Ed, att sädant i RiksStändens
Plena anmäla, har Utskottet i denna föreskrift
sett ett tillräckeligt band emot alla mitzbcuk
as Banco-U:skottetS rätt att direkte ifrän Konungen
emottaga proposi ioner. Det har säledes aldrig kunnat
sätta i fräga, alt icke betz nu till förestående föreskrift,
det, enär Kongl. Maj:l finner för godt att
Banco-Utskottet någon proposition meddela, rörande
sädaus
Den n Aug. Lz
sädane mål, som hemliga hällas böra och Utskottet ej
skulle finna sig förut genom denna Instruktion berärtigadt,
att dem med Riksens Ständer» rätt afgöra,
U skottet dä, sedan FullmLgtige blifwit hörde, bör i
allmänna ordalag och utan hemlighetens uppdagande
Riksens Ständer om den erhällna propositionen un.
derräita, altid och ofelbart skall wara Verkställd, dä
alt bemödande att deremot bryta af hwarenda Ledamot
enligt ofwannämnde /rde §. kan göras kill intet;
och U.skottek har derjemte ansedt Riksens Sränders
rätt fullkomligen bewarad, när det föreslagit, det af
Riksens Ständer mätte bero, att wid hwart särskildt
sädant fall meddela Utskottet sitt tillstånd, att med
deras rätt sädana mål afgöra, innan B inco-UtskotreL
deröfwer mä kunna fatta nägot beslut. Pä delta sätt förblifwer
Banken allid exclusivt under Riksens Ständers
egen förwalcning; och Riksens Sander lära noggrant
inse wigren deraf, art beslut, hwilka- si-ra »erkställighel
och nytta beror af dera- hemlighet, ej mätte
behöfwa uppenbaras, och dä gerna uppdraga sin rätt
ät de Personer, hwilka de skänkt sitt förtroende säsom
Ledamöter i Banco. Utskottet.
Inom Utskottet hafwa förslag förewarit, dels att
när till U skottet hemliga propositioner ifrån Konungen
asiemnades, efter skedd anmälan till Riksens Ständer
Utskott-t ofelbart skulle med flere Ledamöter förstärkas,
innan det med Riksens Ständers rätt finge malen afgöra,
dels ait ny proportion af twä tredjedelar eller
tre fjerdedelar af ve närwarandes röster skulle försfkrifwas,
säsom nödiga lill pluralitet wid beslut.
Hwad del förra förslaget beträffade, fann Utskottet
sig ej tillständig!, ait nägot för Riksens Ständer»
Handlingssätt föreskrift»», hwilket ock syntes
aldeles öfwerflSbigt, emedan denna Utwäg altid, i fall
Bihang. N:o §, 6. Rik
-
Z4 Dell n Aug.
Riksens Sränder sä för godt finna, i stöd af g6 §»
i Riksdag» > Ordningen star öppen; Rörande dck andra
befanns Votecingssättct öfwer de frägor dä Banco
UijVvlter ulöfwar Riksens Ständers rätt, genom z8 8-  i Rlködaas-Ordningen redan förut wara fullkomligen bestämd.
Art i dessa bada afseende» göra ett nytt förslag
hade således ej kunnat föra lill annat än en förändring
i Grundlagen, hw-lken i behörig ordning pröfivad
hode kill ny pröfning eller ock afgörande intill
nästa Riksdag, bordt hwitå. Da i följe dera", för
tillfället swärigheken ej hade blifwit afhulpen och dä
Utskottet dessutom trodt sig hafwa funnit en Utwäg,
arr lika sicken kunna förwara Riksens Ständers rätt,
har det, under hopp att hafwa swarat mot det förtroende
Riksens Stander det samma wisst, beflutit
at förestå följande:
§ 8-
''Dä Kongl. Mig:t i Räder för godt sinner
"akt Banco Ulskorret någon Proposition meddela, rö«
''rande sädane mäl, som hemliga hällas böra, och
' Utikctlet ej skulle finna sig förut genom denna Jn"struction
berättigad,', att den med Riksens Ständer"rätt
afgöra; Äligge det Utskottet, art, sedan Banco"Fullwägkige
blifwit hörde, i almänna ordalag och
"utan hemlighetens uppdagande, Riksens Ständer om
"den cchallna propositionen underrätta, för ott wid
''hwart och ett sädant fall särskilt begära Riksens
"Ständers tillstånd, akt med deras rätt förordna om
"de ämnen, som i Kongl. Maj^tS proposition inne"fattas.
" ----- Örebro d» n Aug. l8r0.
Pä Höaloft. Utskottets »ägnar
Ails Lillvsrlkjölst. V^eiclmsv. Ulallyvift.
kallers lellsson.
/rlex. l,gger§len.
Den n Aug.
35
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protokoll, hållet Ivid Urtima
Riksdagen i Arebro d. n Aug. 1L10.
S. D. 2^) stöt H igl st. Ridderskopel och Adeln
att till alla delar instämma i det B stu', hwarr der
Hederrvärda Bonde-Srandrt inbiudil de öfrige respsctive
Skänden att sig förmå, att, med irUkor af alla
Med-Srändens bifall och Riksens Sanders i allt
öfrigt förbehållna motions- rätt, alla wid nyss hallna
Riksdag upptagna., behairdlade,, Utredde, och till nästa
Riksdag uppskmrne frågor, -i hwav ämne som
helst, icke ä denna Riksdag mä widröras, u au an
ytterligare, pä fält da sked:, och med i allt sö.behällen
öppen ralaNsi upvskjuras till nästkommande Rcksag,
att dä först prö"was; samt att, med anledning
af.z6§. i RikSdags-Ordniuqen., ett särskildt Ustkatt,
af Trenne Ledamöter af h,varje Ständ, mä sättas,
ill hwilket denna allmänna fräga-, esk r hwad 56 §.
rgeringöformen föreskrifwer, mä kunna remitteras:
och wille Högloft. Ridderskapet och Adeln endast säoili
en dess enskilda önskan, tillägga, att, kill beforrande
af denna Urtima Riksdags si-iara afflntaude,
id den samma inga nya motioner, uran sä wida de
mses af yttersta Nödvändighet, marte göras,
suprs Rx proiooollo
A. 6. 8l!vsrftolpe^
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Arebro d. n Aug. r8io.
D.. E^iföll Högt. Ridderskapet och Ade n Conikurious-UtffoctelSx
d. 9 sistl-, pä bordet lagda u:läs
. rande
z6 Den ii Äng.
lande af Len 8 Augusti, rörande Justiliä, Ombudsmannens
m. m. F.iherre Mannerheims förfrågan,
huruwida han, enär Riksdagen ifrån Hufwudstaden
blifrvit flyttad, dä han såsom sin Ärrs hufwuvman
wid den samma sig infunnit, derstädes, oaktadt Instructionens
innehats, att haus wistelseort bör wara
Hufwudstaden, kan sitt Embete säsom Justitiä-Ombudsman
uröfwa.
supra. Lx protocollo
6. 8ilverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hället hos Högwordiga
Prest-Ständet wid Urtima
Riksdagen i L)rebro d. ii Aug. i8io.
S. D. Ä8td förnyad föredragning af ett, den i:sta
dennes, pä border lagdt Memorial angäende dc ärenden,
som wid denna Riksdag böra komma under öfwerläggning
och förnämligast i anledning af Hederwärda
Bonde-Ständers igenom Deputation gjorda
inbjudning, pröfwade Prest-Ständet, under erkäanande
af Hederwärda Bonde. Ständers Patriotiska omtanka,
att till ett skyndsamt och lyckligt stut befordra
detta till sina anledningar, lika sä bedröfligt», som lill
sina följder wigriga Riksmöte, skäligt alt med Hederrvärda
Bonde-Ständet förena sig uti bet beslut,
som, med »vilkor af alla Med-Sländens bifall, och
sin i alt öfrigt förbehällne motions rätt, Bonde-Sländet
fattat, nemligen: art alla wid nysi hällne Riksdag
upptagne, behandlade, utredde och till nästa
Riksdag uppskiutne frägor, i hvad ämne som helst,
icke ä benna Riksdag widröras, man än ytterligare.
Den n Aug. ^ 27
pä sätt redan dä skcdt, och med i allt dä förbehällen
öppen talan, uppskjutas till nästkommande N-ksdag,
att dä först vröfwas, och att med-afledning af Z6 §.
i Riksdags Oidningcn ekt särskildt Mskot! af nenne
Ledamöter frän hwarje Ständ sätta», till hwilket denna
allmänna fräga, efter hwad N-gciings-Formers
§6 §. föreskrifwer, ma kunna remitteras; hwariemre
P.esbS-ändek för sin del instämde uii Högicfl. Ridderskape:s
och Adelns wid desi Beslut härom fogade
önskan, att till befrämjande af denna Urtima Riksdag»
snara afflutande, wid densamma inga nya motioner,
utan sä wida det anses af yttersta nödwändighct,
mätte göras.
I-dt supra Lx protocollo
b-s. ^Imc^uist.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördiga
Preste-Standet wid Urtima
Riksdagen i Ärebro d. n Aug. igro.
S. D- föredrogs änyo och bifölls Ritser S H-glofl.
Ständers Conflitukions-Utskotts, dcn y:de dannes,
pä bordet lögde uclätande, angäende Justiriä Ombudsmannens
behöriga wistelseort, dä Riksdag annorstädes
än i Hufwudstaden hälles.
I-lt supra ?rotocollo.
O. ^Im^uik.
Ut
-
z8 D'N rr Anq.
Utdrcg af Borgare-StändeLs Protocoll
wid Riksdagen i Arebro n»
Augusti. rLro.
S. D. !^li Hcderwärda Bonde-Ständet» förleden
gårdag fotade och nu tillkännagifne beflut instämde
Borgare-Ständer i sä mätlo,, an frägan om uppskjulande
kill nästa Riksdag med prösninqen af de ämnen,
hwilka wid nyst hallna Riksdag blifvit upptagne
och behandlade för att wid ben nästkommande afgöras,
skulle remitteras, med anledning af z6 §
Riksdags-Ordningen, till ett särskildt Utskott af
Trenne Ledamöter fran hvarje Ständ.
4It svxrL Lx protoaollo.
v. Vnlerins^
Utdrag af Borgare-Ståndets Protokoll
wid Riksdagen i Arebro d.
Augusti igro.
S. D. konstitutions-Utskottet» under den 8:de deri-,
ne» afgisna ost) i dag. a nyo föredrogne utlåtande »
anledning af Ncksens Ständer» Iustiliä-Ombudsmans
dit remitterade Memorial med sörfrägan om
dest wistelseort, dä Riksdag annorstäds än i Hufnudstaden
hl lie», blef af Borgare-Ständer till alldelar
<nd*ä> dt.
tuML kx protocolko.
I. v. Valerius
Upps
Den 17 Aug. Z
Uppläst
hos Ridd. och Adeln d. r8 Äng. rgro.
- - Preste-Ständet d. r8 - -
- » Borgare-Ständct d. r8 - -
- - Bonde-Ständet d. r8 - -
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utftotts
Betänkande, angäende ären-ernes
wärd i Riksgälds-Contoiret
under det Hcderwärda Bonde Ständets
Fullmägtiges fränwaro som
Riksdagsmän.
Wördsanit Memorial!
^.nom Prokocolls Utdrag af den 9 denne», har
der Hedervärda Bonde-Ständ.el till Bärno» samt
Stars-Utskottet» ullätande remitterat frägan: huru,
enär af Banco Fullmägtige twänne och alla tre Fnllmägtige
i Riksgälds, Contviret, såsom händelsen för
närwarande more, blifvit walde till Riksdagsmän,
samt af Binco-Fustmägrige, Lars Olsson, af Konungen
i Nader förordnad till Taleman, och Ander»
Danielsson, äfven som af Riksgäld»»ContoirelS
Fullmägtige, vice Talemannen Anders Jansson
Hyckert och Eric Ericsson sig här infunnit,
men Hakan Pehrsson afbidade Srandet»
Förordnande om han borde i Stockholm förblifva
eller sig här infinna, de ärender som urgjorde ämnet
för bemälre Fullmägtiges befattning i Banken cch Riksgälds-Contoret,
mä lämpekigast kunna värda», utan
hinder af Fullmägtiges gagnade Riksdagsmannarätt.
Mld öfvervägande af denna frLqa, hvilken endast
sä vidt den rörer Riksgälds Werket, 'itlhörer
Stats-Utskolrets upptagande, har Utskottet, som funnit
sig, enligt kemister, böra inskränka siik yttrande
4-» Den 17 Aug.
till den för hand waraude händelsen, att alla det Hederwärda
Bande-Srändets Fuilmägtige i RiksgäldsConloirct
äro derifrån till Riksdagen såsom lagligen
Lefullmägrigade Riksdagsmän kallade, för sin del ansedt
denna händelse wara af kika beskaffenhet med
den, som föruises i 14 §. iv Art. af Regte - entet
för R ksgälds> Contoiret, hwarest stadgas, att enär
samtcllge Fullmögkige för ett wihk Srand pä en och
samma gäng äro dels bortreste och dels af sjukdom
hindrade, ma, derest ärenderne icke tala uppskof, det
wara de öfrige Fuilmägtige tillärit art dem afgöra.
Stars Ulstkottek finner fördenskull icke betänkligt förklara,
att, efter desi tanka, ärendernes gang i Riksgälds
Contoiret icke genom den nu inträffade fränwaren
af Hederwärda Bonde-SländetS Fulkmägiige bör
hindras. Men Stats U skottet anser föröfrigt tillhöra
det Hederwärda Bonde-StänbetS eget bepröfrvande,
såsom ett desi oeconomicum, enligt 69 H. j
Riksdags. Ordningen, hwad lämpeligaste utwäg ma
widragas till sörebnagande af de hinder i göromalen,
fom i RcksgLlds. W.rketS Styrelse kunna uppsta, r
händelse förfall bland de öfrige respeciive S'ändenS
Fullmägkiae inträffar. Hmilket dock till Riksens
Högloft. Ständer wördsamt hemftälleö. Orebro den
,7 Augusti »8 - 0.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Presi»Ständ.
0^—' Ledamöters magnar
lii. XVsiämrm.
Pä Hed. Bonde-StändctS
Ledamöters wägnar
^ncksrs ^okavssoa.
llu. I-unnius»
Ledamöters magnar
ti. hamilton.
Pa Wällofl. Borgare-Gtän
ders Ledamöters wägnar
^br. LvZsk.
Upp
-
Den 18 Aug. 41
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Adeln d. 18 Aug. igro.
— — Preste-Ständet d. 18 — —
— — Borgarc-Ständet d. 18 — —
— — Bonde-Ständet d. 18 — —
Wördsamt Memorial!
del särskildta Utskott, till hmilket Riksens Högloft.
Ständer behagat remittera den af det Hederwärda
Bonde-Ständer wäckte fraga om sätter till
Riksdagens förkortande, nu sär den äran att till Riksens
Högloft. Ständer detta sitt yttrande afgifwa,
kan Utskottet till en början, ej undgä akt förklara,
alt det med liflig kättsta af närwarande ställning»
fordringar, funnic den utwäg dek Hederwärda Bonde.
Ständer till tidens tvinnande söieflagit, lika wäl
afpasiad för alt gagna det allmänna, som riktigt uträknad
i anseende till afsigten och beskaffenheten af de
författningar och ärgärder, pä hwilka den har afseende.
Dä Utskotret således sär Riksens Ständer förestå,
att i likhet med det Hederwärda Bonde Ständers
gjorde framställning, lata blifwa hmilande alla
de mäl, hwilka mi det scdnaste Riksdags-Befluket
äro till den nästföljande Riksdagens pröfning hänstkiutne,
tror Utskottet för sig endast återstå, att söka
närmare utreda beskaffenheten af samma mäl, och att
i förening dermed sig yttra öfwer den i anledning af
samma motion, af alne Riks Ständ bifogade önskan.
Utskottet har ansett sig böra taga för afgjordt,
att de stadgande» uti sista Riksdags. Bestulet, hwilka
anga Bewillningar af alla stag och enligt 6r och
6» §.tz af Regerings Formen, owilkorligen fordra en
ny stadfästelse, icke annorlunda kunna innebegripas
under det af del Hederwärda Bonde-Ständet framställda
Bestur, än alt Riksens Sränder, dä Bewill,
ningS
-
4» Den r8 Aug.
ningsgrunderne icke kunna af erfarenheten wara pröfi
wade, och del wore lika obilligt som oklokt att förkasia
hwad man nyst antagit, men hvars verkan man
ännu icke hunnit utröna, nu genast förklara, att i af»
seende pä Bewillniags-g undecne och sättet att fylla
Statsbehofwen, Riksens Ständer förblifva vid hwad
» det förra Riksdags. Bestulet är stadgadt, men för
behälla sig art framsele?, efter inbännadk utlärande
af sine Stats» och Bevillnings-U skott, summans
belopp och fördelning fastställa och bestämma. Enär
Riksens Ständer pä delta sätt skulle behaga yttra sig
öfwer Brwillningsgrunderne, bespare» derigenom mycken
tid vid planens uppgörande, och dä, i brist af
bättre anwisningar, man lemnar ät framtiden att uppdaga
ds brister, som möjeligen kunna röjas, bibehälles
emedlertid hoppet och sannolikheten utaf en jemnare
bördon.es fördelning, utan att Riksens Ständers
Bewillnings-rätt, eller deras rätt wid summornes bestämmande,
pä nägot sätt inskränkes eller förringas.
I likhet med den fastställelse, hvilken nödvändigt
erfordras för Bewillnings-SummanS bestämmande,
har Urskottet förmodat de Walförräktningar böra
anses, hwilka äro Riksens Ständer älagde, såsom
Mäl, hwilka isrän den ena Riksdagen till den andra
hänikjutaS, men såsom skyldigheter, hwilka Riksens
Ständer wid hwaye Riksdag äligga, och hwilka
de således ej kunna undandraga sig att fullgöra. —
Dä delta icke hindrar de reipecrive Riks-Ständen,
att emot sine Medbröder fortsätta sitt förtroende,
fordrar Lagens bokstaf, att detsamma genom ny
werkställd omröstning wid hvarje Riksmöte utröncS.
Sedan, i anseende till de »:ne omsöcmälte ämnen,
hwad Grundlagens bokstaf stadgar är iakttagit
och fukgjordt, älerstä de mäl hwilka kunna egenreli
gei,
Den i8 Aug. 43
gen sägas wara igenom Riksdags Bcflutet till den
nästföljande Riksdagens pröfning hänskjutne, cch
hvilka beqvämligen kunna hänföras till anie stag:
de Oeconomiska, eller sädane som röra Allmänna
Inrättningar och Hushålls anstalter af alla stag; och
be Constitutionella eller sädane som röra de ätskillige
Grundlags frågor, hwilka äro sedan sista R>ksdag
hemstäldle lill framtidens och tillkommande S änders
pröfning.
Wid genomseendet af de förra, hwarom är stadgadt
uti ätskilliae Momenler af io, >z, 15, 22, 27,
s- och Z4 Z. tz af Riksdags Beflutet, har Utskottet
ej kunnat annar än finna, att de innefatta, dels
sädane ämnen hwilka fordra förutgäende ätgärder och
undersökningar, som ännu ej kunnat äga rum. dels
sädane hwilka helt och hällit af Konungens Nådiga
Välbehag och dest uppä hela Riks. Slyrelsens omfattning
grundade omdöme äro beroende, och wid
hwilka således Ständerne, sedan de framstäldt sine
underdäniga önskningar, icke hafwa nägot widare att
göra. — I anseende till bäda, föreskrifwer derföre
sjelfwa Sakernes natur, att StänderneS åtgärd dervid
mäste för det närvarande blifwa hanlande.
Hwad ater de Constitutionella eller GrnndlagSsrägorne
angar, som alla äro uppräknade uti Z8
af Riksdags.Beskuret, har Utskottet väl funnit, alk
de wore af olika wigt, äfwen som till sin natur
medförande es olika lätthet för deras pröfning eller
antagande; Men Utskottet har tillika ej kunnat annat
än finna, alt Grundlagen- stadgande och esprit
lika angick dem alla, och att det omöjligen kunde wara
Lagens afsigt, att den förändring, hvilken det öfver
allt är förbudet alt genast företaga, skulle twänne
Mänader derefter afgöras. — Dä öfwer de wig
tigaste
-
44 Den i8 Aug.
Figaste af detza ämnen, en mängd nödige upplysningar,
och i synnerhet det allmänna omdomeis yttrande
mäste saknas, hvilket först ester en längre ridrymd,
och sedan detza ämnen hunnit blifwa allmänt kända,
kan erhallas, 06) dä sa wäl Grundlagens bokstaf,
som de framställningar, hwilka öfwer desta ämnen
äro gjorde, ge tillkänna behofwet af tidens mognande
hand, äfwen som de tydligen förutsätta att den skulle
hunnit underkasta vesta ämnen den pröfning, som
för deras beredande till »verkställighet är oumgängelig,
har Utskottet också ansett lika nödigt för möjligheten
af ett nyttigt Beslut, som, för den stadga och varaktighet,
hwilken för en Grundlags anseende är ett
welkligt behof, och hwilken man genom förändringar»es
förswärande welat gifwa deri, att besia ämnen
ännu till nästa Riksdag blifwa hwilande. — Det
more detzförutan, att, wid en lika oförutsedd som af en
olycklig händelse föranledd R bjeus SränderS sammankomst,
emot Lagens afsigt, begagna ett tillfälle
till dest omskapning, hwilket ben icke kunnat beräkna,
och da tiden till Riksens Ständer» Återkommande
pröfnings-rätk igenom detta uppskof blir föga förändrad,
kan äfwen i det afseende! inskränkningen anses
wara obetydlig. — Utskottet fär derföre Riksén»
Ständer wöldsamligen förest', att sä wäl i afseende
pä de Constikurionella elier Grundlags-srägorne, som
pä de Oecsnomiska, hwilka igenom sednaste Riksdag»
Beslut äro till nästkommande Ställde^» pröfning
HLnskjutne, löta deste ämnen till nästa Riksdag blifwa
hwilande.
Uti den önskan, som Högloft. Ridderskapel och
Adeln och Högwördige Preste Ständer i anledning af
vfwannämnde det Hedervärda Bonde-Srandets framställning
tillagt, att inga nya Molioner mätte Näckas
utom
Den 18 Aug. 45
utom wid ämnen af yttersta nödwändighek, har Utskottet
trott sig igenkänna snarare en anmaning till
den klokhet, sem omständighet wne synas föreskrifva
hwarje Riksdagsman, än en Motion som egenkeligen
kunde blifwa grunden lill ett beslut. — Del är onekkeligt,
att sedan ett längwarigt Riksmöte nyst är till
ända bragt, och dä utom en högst owänkad händelse,
ingen ägt tillfälle att under en längre tid nägok
wid Riksdag anföra, synes det som hwarken nya
Motioner skulle behöfwas, eller svin nägon enskildt»
rätt igenom deras uppskjutande skulle wara förfördelad.
. Igenom det undantag, som är gjort för de
frågor, hwilka skulle anses af yttersta nödwändighek,
syneö äfwen all den försigtighet wid vfwannämnde
önskan wara iakttagen, som i anseende till förekommande
ofönusedde omständigheter kan vara erforderlig.
— Men dä samma undantag lemnar frägan i
e» obestämdt skick synes den äfwen wittna om swäs
righelen art rätteligen bestämma den enskildt» Mo«
tions-rältcns inskränkningar. U'skonet har derföre,
med erkännande af den nytta, som ett warsamt bruk
af den samma altid medför och närwarande ställning
i synnerhet tyckes päkalla, likwäl icke trott sig kunna
tillstyrka, att de respcctive Riks-Ständen i anseende
härtill sörena sig i annat än en allmän önskan, snarare
ärnad att tjena till anwiöning, än till föreskrift,
och i anseende till hwilken de respektive Rik»-Ständen
skulle sig särskildt förbehälla pröfning».rätten af
de mäl, som kunna anses as yttersta nödvändighet.
Med denna Modifikation tror sig Utskottet hafwa
iakttagit den »varsamhet, som aktningen för en«
skildra» Riksdagömanna rätt och aktningen för närwarande
omständigheters fordringar, syne» föreskriswa,
och fär nu sä wäl drt ena som der andra till
Rik
-
46 Den r8 Aug.
Riksens Högloft. Ständers upplysta pröfning wördsanrligen
hemställa, öerbro den i8 Äng. 1810.
Pa det särffildta UkffottetS wäanar
6. ^körner. jsok. s^ult. s. ^88^
^näers Iansson, frän Westmanland.
O. .^ut. iLoclr.
Kongl. Mai:t Mdiga Proposition till
Riksens Ständer, rörande Wal af
en Efterträdare till Sweriges Krona
Gifwen Orebro Slott den r8
Augusti »8lo.
§88id den tidpunkt, dä Sveriges Rikes Ständer,
efiec ett längwarigt Riksmöte, för mer än nenne
mänader sedan äistkildes, öppnades för hwarje redlig
Swensk Mn den mest tillfredsställande utsigt för
framtiden. Efter stora olyckor, efter waldsamma
sikakningar, synleS Riket hafwa wunnir ett länge ef»erlängtadt
lugn. Trenne Fredsafhandlingar hade
befäftat Desi» beklagligen» genom kriget inskränkte gränsort
trygghet; En ädel Furste wid Thronens sida?
skänkt af Freden och Borgen för desi waraktighet,
lofwade en nytt stöd ät den Samhälls.ordning, som
Konung och Ständer gemensamt hade upprest; Den
gäsning, en Regements»förändring altid efterlemuar
i Allmänhetens sinnen, hade gifwit rum ät en
ömsesidig räftan att medverka till Fäderneslandet» gemensamma
wäl; Skora uppoffringar, dem Riketö Sfrvergängna
olyckor kräfde, blefwo med beredvillig e
mghet
-
Den i8 Äug.
47
Mghek Medgifne, med allmänt erkännande af deras
^lödwändighet emottggne; Allt lofwade den rättsinnade
Medborgaren en säker ersättning i en ljusnande
framtid.
Kongl. Maju delade detta hopp och öfwerlöt
Md förtroende siik hjerta ät denna bedrägliga sällhet.
Lä ett af besia Försynens stag, som till intet göra
wenniskanS beräkningar, tryckte sista inseglet pä Swe»igcs
olyckor. Kron Prinsen Carl August war icke
mer, och med honom slocknade den nylända gnista
, som hade spridt ett tröstande ljus öfwer Fäderneslandets
tillkommande Oden.
Med ett af sorg förkrosiadt hjerta fästade K.gl.
Maj:t sin blick pä Rikets ställning och pä widdén af
Desi gjorda förlust. K.gl. Maju säg ä ena sidan ivadliga
söndringar bereda», häftiga sinnesrörelser urarta till laglösa
utbrott, och ä den andra ingen annan säkerhet för det
»äcwarande, än den twifwelaktiga forrgängen af K:gl.
Majus dagar, samt» för framtiden, intet nägot bestämdt
föremäl, hwarpä bett redlige Medborgarens
hopp kunde hwila. Under denna sinnenas brytning,
under besia hotande utsigten, war Kongl. Maj:t icke
willrädig om de plikter, Honom tillhörde att uppfylla.
Trogen den offentliga borgen för Desi tillkommande
Regerings lära, Kongl. Maj:t ifrän Desi anträde till
Rikets Styrelse, gifwit och säsom Walspräk vid
Sweriges urgamla wapen fästa!, hämtade Kongl.
Mij:t af RcketS sällhet och af Sitt Folks wäl den
högsta Lagen för sitt handlingssätt.
,1 Ledd af besia grundsatser, af Forntidens Sjelf'»ndiga
minnen, af häfdernas Upplysande lärdomar,
»an annan ärelystnad, än den, att uppoffra Sina
Heiser och Sing sista krafter ät det Fädernesland,
för
Den 18 Aug.
för hwilket Kongl. Maj:t i stridens faror med glädje
wägat Silk lif, dclabe Kongl. Maj:t den allmänna
öfweclygclsen om nödwändigheten att snart befästa
Rikets Thronsöljd, att genom en fortsatt kraft
hos Regeringen sammanhålla detta skakade Rike, och
återskänka Lagarne samt den personliga säkerheten
den helgd, de aldrig utan Samhällets wada förlora.
Med djup känsla af Fäderneslandets fordringar,
med ökad sörefatlS att dem genom ett skyndsamt
Tronföljare, Wol uppfylla, kytznade Kongl. Maj:t
med benägenhet ät Si t Folks röst, som högt yttrade
sig för Fursten af Ponte Corvo. Lysande
krigsbragder hade med lagrens prydnader vmgiswik
dest namn, som genom förkjenstens ägande rätt i häfderna
berett sitt rum; Utmärkta egenskaper som Statsman,
hade ökat dest ära och stadgat det allmänna
omdömet derom; mildhet och redlighet hade, äswen af
fiender, tillwunnit honom wördnadens och tillgifvenhelens
otwungna gärd; särskilta af krigets olyckor
föranledda förhållanden med Sweriges Krigare, hade
lärt dem art bedömma denne Furste- warma tillgifwenhet
för ett Folk, mot hwilket han med motvilja
riktade sitt swärd; alla desta omständigheter kunde
ej undgä att fästa Kongl. MajttS sorgfällig» uppmärksamhet;
de borde bestämma Kongl Majus beslut
i anseende lill Rikers Thronsöljd.
Kongl. Maut har, i denna wigtiga fräga, inhämtat,
sä wäl Riksens Ständers Hemliga UtsikottS
som Stats Räders underdånigt» tankar. Det förras
stora pluralitet och det sednares enhälliga yttrande
hafwa gifwit en förenad ledning ät Kongl. Majittänkesätt.
Kongl. Maj:t har trott, alt, om Sweriges
framtida oven ö'werlemnas ät Fursten af Ponte
Corvo, Dest redan rvundna Krigsära, ä ena sidan,
Den 18 Ang. 49
dan, skall trygga Rikets Sjelfständighet, och, ä Len
andra, görn nya Krig för Hrns ärelystnad öfwerslöviga;
akt Dest mogna erfarenhet och kraftfulla lynne
skol, uoorälthälla den inhemska Ordningen och
öppna för Hans hjerta den mest tillfredsställande belöning
i fredens wälgörande yrken; akt Dest nikäl,
skan för frihet och mensklighet, sä wäl inom Dest
fosterbygd som i fiendtlig» länder, sk-.ll med ökad förbindelse
hos Honom urwecklaS till förmän för Dest
nya Landsmäns wälfärd, rättigheter och lagar; och
slutligen alt Dest Sou undanrödjer den osäkerhet för
framliden, som fistforflulne bedrSfiigc» händelser gjort
för Svenske Mans ögon af en ännu högre wigt.
Af alla vesta förenade anledningar, förestår K:gl.
Maju härmedelst ät Rikets församlade Ständers
mogna ompröfwande Hans Furstliga Höghet Johan
Baptist Iulius Bernadotte, Furste af Ponte
Corvo, till Sweriges Rckes Kron-Pcins och Kongl.
Mojttö Efterträdare p.r den K:gl. Swenska Thronell.
Kongl. Maju tror Sig böra härwid tillägga,
säsom ett af Rikers Grundlagar föreskrifwel oeflergifweligt
wilkor och förbehåll, att Nämnde Prins, i
händelse Han till Swerige- Tronföljare af Riksens
Ständer wäljcs, mä innan Dest ankomst pä Swensk
buten redan hafwa antagit den rena Evangeliska Läran,
och att Han dä unverteknar en lika försäkran,
som den Rikets Ständer för Högsalig Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen uprättade.
Kongl. Majrr har nu uppfyllt den plikt Dest
Konungsliga kall Honom älägger, och skall med fredad!
samwete afbida Riksens Ständers B flut. I
det Mörker, som höljer Fosterjordens kommande Aden,
är tzel blott öfwertygelsenS enskilt» kraft, som bör leda
veu rättsinnade Medborgaren. Mä Dest ädla af.
Bihang N:o 7, s. fl-telr
§o Den 18 Aug.
sigter af Försynens skyddande ward befrämjas; mä
ett skyndsamt och enigt Wal öka Kongl. Msj:rs
förbindelser emot Sill Folk och tillvinna der en fördubblad
rätt lill främmande Magrers aktning; mä
della Rike, lika ofta blottstäldt för hörande faror,
som want att dem besegra, esler stridiga skiften af
motgäng och sällhet, se lugn, enighet och trefnad fästas
inom des sköte; mä Swcnska Wavncns ära skönare
förhöjas genom Friden, cch deras nödttrungna
anwändande till Fosterjordens wärn, lägga nya wiknesböcd
lill dem Häfderna förwara och kröna deras
ledare med lagrar, sem kunna tillsrideställa ett ädelt
sinne!
Kongl. Majit äger, i Riksens Ständers förestående
Wal, ingen högre anledning kill deltagande,
än det warma nit, hwaraf Kongl. Maj:>ö hjerta upp,
NfwaS för Sveriges fortfarande Sjelfbestånd och
Ära. Dctza känstor skola sölja Kongl. Mcj.t under
Desi äterstäende dagar, och wid dödens annolkende
stund skall Dest sista önskan, Dest sista välsignelse,
ägnaS ät Fäderneslandet.
Kongl. Majit sörblUwer Riksens Ständer med
all Kongl, näd och ynnest städse wälbewägen.
6. sk ^Vetteik-är.
Den i8 Aug. Kl
Orebro Slott ten a8 Augusti igro»
Protokoll, hällik inför Konungen L
Stats. Räder i
Närvarande:
^ans Ercellence J istiitä SratS-Ministern Herr
Grefwe Gyllenborg
Hans Ercelleuce Stais. Miatstern för Utrikes Ärenderne
Heric Friherre von Engeström.
Hans Excelleuce, Generalen och SratS-Rädek, Hetk
Grefwe von Essen»
S'atS-Raden Friherre Rosenblad»
Friherte von Platen.
Friherre Adlerbeth.
Friherre Adlercreutz.
Undertecknad Hof Canzler.
Undertecknad Hot Canzler uppläste det wid dolta
Protokoll bilagde Förslag lill Kongl» Maj:«s Nädiga
Proposition till 9l>kse»s Ständer, rörande wal
af en Efterträdare till Swerige» Krona, hwilket pä
Stats Riders Ledamöters enhälliga underdåniga tillstyrkan
af Kongl» Majit t Näder gillades.
ta käsm ?»otc>colli«
6. sk VVsttsrstsäk.
Wördsamt Memorial l
^ i i följe af 59 §. Riksdagsordningen döt äligqe»
Erpedikisng u skottet att lära Utgifva ve handlingar
som utgöra Bihangek till samtlige RlksständenS
Vcsrocoll, sär Uljkolter hos Riksens ^öglofl. Stän,
dök
5-
Den 18 Aug.
der anmäla sin ödmjuka anhållan, at dels -illa
Ständens Protecolls Utdrag mätte lUffotiet meddelas.
^dels alla Utskott mätte anmodas, att af sina
Betänkande», och sörkieuiagar en afffrift äfwen
lill Expeditions-Utskottet i god tid insända. Ore,
Lro den i8 Augusti igtv.
k. Strömfelt- L.uäv. körner; LZZs.
Lric Cliston, frän Stockholms Län.
Utdrag af Högloft. Ridderssapets och
Adelns Protokoll wid Urtima Riksdagen
i Arebro, -en -8 Augusti 1810.
S. D. Emedan Högloft. Ridderskapet och Adeln
lätit sig föredragas ett den ,Z sistledne pä bordet
lagdt Memorial ifrån det särskilda Utskott Riksens
Högloft. Stander behagat tillförordna art öfrverse
Jnstructionen för Bane--Utskottet, och efter derom
gjord proposition gillat den af berörde Utskott föreslagne
nya 8 samt da Ridderskapet och Adeln
för sin del redan förut ej funnit någon ändring i
de öfrige tz. §. af nöden, bcflölS att ExpedilionSUtskottct
skulle anmodas, i enlighet med hwatz samtlige
Riks-Ständen häröfwcr besina, uppsätta och till
Riksens Ständer öfwerlemna den salunda upprättade
Instruktionen för Banco-Urssoktet.
I7t supra. Lix protocollo
6. Silverstolpe.
Ut
-
D-u ,8 Aug. §z
Utdrag af Högloft. Ridderskapet och
Adelns Protokoll, wid Urtima Riksdagen
i Arebro, d. r8 Aug. i8ro.
S. D. diföll Högloft. Ridderskapet och Adeln
Expeduiono U ffoltetS genom wördsamt Memorial af
denna dag gjorda anhållan, att dels alla S'ändenS
Protecolls U:drag mätte U.skottek meddelas, dels alka
Utskott mätte anmodas, art af sina betänkanden
och förklaringar en afskrift, äfwen kill ExpedirioneU
skottet i god tid insända.
I7t supra Lx protocollo
A. 6. Silverstolpe.
Utdrag af Protokollet, hället hos Högwördiga
Prejt-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Arebro-. 18 Aug.i8io.
S. D. (§ftcr uppläsande af Kongl. Majus nädiga
Proposition, rörande Wal af en Efterträdare tlll
Sveriges Krona beslöt Prest Ständer för sin del att
utsätta nästkommande Tisdag den ar Augusti till
förrättande af berörde Wal, samt att följakteiigen
den uti Riksdags-Ordningens 6r §. cmförmälda
Nämnd föregående dagen bör utses.
I^lt supra kix protocollo
I. ^Imgu iE
Ut
-
54 Den ,8 Aug.
Utdrag af Protokollet, hällit hos Högwördiga
Prest-Standet, wid Urtima
Riksdagen i Orebro, d. rs Aug. i8iy.
S. D. förnyad föredragning af cit den
14 dennes pa border lagdt Memorial ifrän der
särskilta U'skott, som Riksens Ständer tillförordnat
att öswerse Jnstruckionen för Banco Utskottet,
blef den af förstnämnda Utskott söreftagne nya 8:de
§. af Prest H ändel gillad, hvadan och dä Ständer
för sin del ej fann någon ändring i de öfrige § §.
vara as nöden Ständer bcstöt att Expeditions Utskottet
skulle anmodas i enlighet med hwad samreliga R,ks«
Smnden häröfver b-sinta nppsättg och till Riksens
Ständer öfverlemna Iiistruc ionen;ör Banco Utskottet.
Vt supra Lx protocollo
O. ^lm^uist.
Utdrag af Protokollet, hattet hos Högwördige
Prest-Standet, tvid Urtima
Riksdagen i Orebro, d. »8 Aug. i8iy.
S. D. anledning af ert ifrån Rttstns Högloft.
Ständers Expeditions U skott inkommit och nu uppläst
Memorial, besiöt Prest. Ståndet, art alla Stane
Lene Protokolls-Utdrag skola brw.älda Utskott meddelas,
Lfwen som gkt samtelige Utskotten skulle anmodas,
arr af sina Betänkande», och Förklaringar cn
afskrift till Expedition-- Utskottet i god tid insända.
Vt supra Lx protocollo,
V, ^lmc^vist.
Ut
-
Den i? Auf. 55
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll,
wid Riksdagen i Orebro, den
18 Augusti i8ro.
S. D. ^Hedan Borgare-Ständer i dag afhörde
Kongl. Maj:tS N.diga Proposition, rörande Rikets
Thronsölid, bestdt. i likhet med Högloft. Rdderskapet
och Adeln, Borgare. Ständer, för sin del, att
med uaderdä.ig erkänsla för Kongl. Majus Nädiga
omsorg, skyndsamt skrida till Wal af Tronföljare
den 2i nästkommande, sedan dagen förut den i Riksdags
Ordningens 6» h 'örejkrifne Nämnden blifvit
tttsedd. k/t supra
Lx protocollo
O. Valerius.
Utdrag ak Borgare-Ständets Protokoll,
wid Riksdagen i Orebro, den
r8 Augusti i8io.
S. D. ^et särskilta till Banco-JnstruclionenS öfwerseende
fö.ordnade UlskottetS Betänkande af den
n venner- pred förftag till en förändrad redaktion
af 8 §. i berörde Instruktion, föredrogs ä nyo och
gillades.
Vt supra Lx protocollo
I. v. Valerius.
Ut
-
Z6 Den i8 Äng.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Riksdagen i Orebro, den i8 Augusti
iZry.
S. D. föredrogs Expeditions wfdetters Memorial
vider denna dag, med anhållan, alt, i afseende pä
Riksdags Handljngarneö till en del är Uffvttct uppdragna
utgifwande, sä rväl alla StäudcnS Protocolla
Utdrag mätte U Kottet »reddelas. som ock samtlige
U fVorten anmodas, att af sina Bjukander» och Förklaringar
en alffrift äfwen lill Expeditions U Kottet
i god tid infäyda; och kemnade harull BorgareSkönhet
siik bifall,
I^t snkr» Lx protocoNo
l). Vslerinr.
Utdrag af Högloft. Riddcrffapets och
Adelns Protocoll, wid llrtima Riksdagen
i Orebro d. is Aug. r8io.
G' D ^ster afhörande af Kongl. Majus nådiga
Proposition rörande Wal af en Efterträdare till
SwcrigeS Krona; och för att med skyndsamhet ga
Kongl. Majus wälwiljandc afsigter, och Nationens
längtan till möler, bcsiöl Höglofl. Rioderfkaycl och
Adeln för egen del, och wilie derjemte sine respcclive
Med-Ständer wänliqen inbjuda, att till »Utväljande
af den i 6i §. Riksdags-O döinge,, föreskrisne
Nämnd, utsätta nästkommande Mändag Len 20 Augusti,
och ben nästföljande dagen, till öswerwäzanve
och hejlm öfwer berörde Kongl. Majus Nådiga PrvUt
tv^kA Lx protocollo
^ 6. SUverstol^s»
Den »8 Aug.
57
Utdrag af Protokollet, hållet hos Bonde°Ständet,
wid Urtima Riksdagen
i Örebro, d. i8 Augusti 1810.
S. D. ^)esiöl B'»de-Sondek, akt, i underdånig
anledning af den i N.der nn rueddelle Kongl. Propositionen
om Mal af en Efterträdare till S veriges
Krona, och till fullgörande af Riksdags-Ordningens
föreskrift, nästa Mändag, gscrom allmän omröstning,
wäija Sexton Ledamöter till ten i 6i § förordnade
Nämnd, pä det Tronföljare Wale:, med hvilket
Ständer önskade möjligast skyndas »nätte, kunde följande
dagen den si i denNe Mänad för sig gä;
Likväl med willor, alt Respecnve Med-Ständer»,
hwilka genom en Deputation wördfamk och wänligen
skulle inbjudas till fattande af enahanda b^siu , sig
härutinnan förenade, Elt tux>rs
Lx protocollo.
Läbriel Östmann.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protocoll, wid Urtima Riksdagen
i Örebro den 4 Aug. iLio.
S. D. Remitterades
Till Srats - Utskottet:
Kongl. Majus Nådiga Proposition angående
Stars Werkeis tillstånd och behof; giswen Öreb,o
Slott ben 26 Julis 18»o.
Till Lag - Utskottet»
Riksens Sränders Iustitiä Ombudsmans Riksdagsheräkttlst.
- Till
§8
Den 6 Äng.
Till ConstitutionS - Utskottet;
Justmä Ombudsmannens Friherre Manner,
heims Memorial, innehistmde försrögan om Justini
Onibu^smann-ns wistelseort, dä Riksdagar, annorstädes
Ln i Huswudstaden, hällas.
17t luprr Lx protocollo
6. 8ilvsrstot^s.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Högwördrge
Prest-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Örebro d. 6 Äng. i8io.
S. D. ^emitterades.
Till Skak». Utskottet.
Kongl. Majus Nädiga Peopssilion, angående
Stats Werkets listständ och behof, gifwen Arebro
Slott den »6 Julii igro.
Till Lag - Utskottet.
Riksens Ständers Justitiä Ombudsmans Riködggsberättelse.
Till ConstitutionS.Utskottet.
Justitiä Ombudsmannens Friherre Mannerheim-
Memorial, innehällande förfrågan om Justitiä
Ombudsmannen» wistelseort, dä Riksdagar, annorstädes
än i Huswudstaden, hällas. I7t tu^r»
Lx protocollo
Ut
-
Den 8 Äng. 59
Utdrag af Protocollet, hältet hos Bonde
Ståndet, wid Urtima Riksdagen
i Örebro, den 8 Augusti räio.
S> D- emitterades
Till StatS-Utskottet.
Kongl. Majus Nådiga Proposition, angående
Slate-Wcrkeis tillstånd och behof, gifwen O.ebro
Slott, den 26 Jnlii iZro.
Till Lag-Utskottet.
Riksens Högloft. Ständers Justitiä Ombuds,
mans Riksdagsberättelse.
Till ConstitutionS. Utskottet.
Riksens Högloft. Ständers Justitiä Ombudsmans
Memorial, med förfrågan om desi behm,ga
wistelseort, dä Rikrdag, annorstädes än i huswudstadcn,
hällcS.
17t tu^rr; kx protocollo
Oabriel Östmann.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde-Ständet,
wid Urtima Riksdagen
i Örebro, den 9 Augusti 18» 0.
S. D E^som en följd af hwad Stänket, pa föregången
0 tverläqgning, den nastlidne Julii och
den r i denne Manad, beflunt, remitterades till
Con stttui ion s > Utskottet
Fragan: On« wid tillkommande Riksdaasmanna,
tval borde sä röstas pä Riksens Ständers Fullmägti»
ge i Banken och Riksgäld-.-Contviret?
- Äfwensom till Bancy
-
Den 20 Aug.
Banco» samt Stats - Urskotten
Frägan: Huru , enär af Banco, Fullmägtige
twänne, och alla tre Fullmägkige i Riksgälds - Con»
tviret, såsom händelsen för närwaranve wore, blifwit
walde till Riksdagsmän, samt af B uics Fullmägkige,
Lars Olsson, af Konungen i Nader förordnad
Taleman, och Anders Danielsson, äfrrcn som
af Riksgälds Contoirers Fullmägtige vice Trlemannen
Anders Iansson Hyckert, och Eric Ericsson
sig här infunnit, men Häkan Pehrsson afbidade
dränders förordnande, om han borde i Stockholm
förblifwa , eller ägde sig här infinna, te ärcnder, som
urgjorde ämnet för bemälte FullmägligeS befattning
i Banken och Riksgälds - Contoiret, ma lämpeligast
kunna wardås, uran hinder af Fullmäq-iaes aagnade
Riksdagsmanna - rätt. L7t tupra
Lx protocollc^
Oabriel öälnann.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protokoll, hältet tvid Urtima
Riksdagen i Orebro d. ro Aug. 1810.
S. D. 9^-mikterades till Allmänna Besrvärs» och
Occonomie - Uiflkotret ert Diktamen af Herr Montgomeri?,
Fabian, rörande förekommande af all
Urländff Spanmals införsel medelst en till flere hundrade
procent förökad Tull, m. m.
suprs Lx protocollo
6. 8ilvei6olpe.
Ut,
Den 22 Ang. 6r
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro d. 22 Aug. 1810.
S. D. §^rcdrogs och gillades det, till pröfning af
den, hos Bondc-Sränder, wäckta frägan, rörande de
nial, som sedan sistlcdne Riksdag kill denna blifcvit
Uppstkjurne, nedsatte sa skillda Uiskolrs, den 18 Augusti,
pä bordet lagda Memorial.
supra Lx protocollo.
6. 8ilvsrlic>lps.
Utdrag af Högloft. Ridderffaxet och
Adelns Protocoll, wid Urtima Riksdagen
i Arebro, den 20 Aug. 1810.
S. D. ^.'Mitkerades till Stars. UtjVottrt ett Memorial
af Herr Ehrenstam, Samuel, hwaruti
han anhällcr att den Pension som Friherrinnan Eva
Lovisa Gripenstjerna, född Ekestubbe, af
RiksgäldS-Contciret ätnjntit, och som grnom hennes
död ledig bliswik, mätte fa killeelas desi enda försörjda
Dotter Fröken Mariana Carolina Gr i,
penstjerna.
t«iprL kx protocollo.
6. 8ilverliolps.
Ut
-
6r
Dm so Llug.
Utdrag af Protscollet, hallit hos Högwördige
Prest.Ståndet, wid Urtima
Riksdagen i Orebro, d.ro Äng. i8is.
S. D. föredrogs a nyo och bifölls dek till p»öfning
af den, hos Hederivärda BoNde-SläNdct wirkie
fräga, rörande de mål, som sedan sistlevne Riks»
dag ull denna blifvit uppskjutne, nedsatte särskildta
Utskotts den r8 i denna Dlanad pä bordet lagda
Memoria t.
Alt tu^rr» Ax xrotoeollo.
I. Al. -Vlmiguili.
Uppläs! och godkändt hos Höglofl. Ridderstapet och Adelli
den Ll Augusti igro.
Uppläst och godkändt hos Högwordige Preste - Ständet
Ven 2l Allgust! r8rö>
Uppläst och godkändt hos Wällostjge Borgare - Ständet
den 2; Augusti 18ic>.
Uppläst och godkändt hos Hcderwärda Bonde-Ständet deri
24 Augusti 1810.
Jnstruction för Riksens Ständers
Banco - Utffott.
§. i.
^emte den allmänna undersökning öfwer BancSs
WerketS närvarande tillstånd och huru detsamma,
sedan sista Riksdag styrt och förr bliswir, bör der äligga
Banco Utskottet, att ult desi öswerlägqningar,
angående antingen ändring uti redan giorba för-attNtngar,
eller uti nya författningars förestående, r der
noga
-
Den 21 Aug.
nogaste följa Barco. Inrättningens huswudgrunder,
hwilka omständcliqen äro uistakade rui Riksens Ständers
Beflnt och Förordning om Banken af den »s
September ik68, och hwilker Riksens Ständers Bestut
bör anses och gälla säsom en crygnlig Lag, uti
alla de Punckcr, som angä Banco-Werke-s natur
och egenskap, sä träl i anseende till sjelfwa grunderna
af desi Inrättning, som till B..nco.operat:0nernas
styrelse och ändamål; i synnerhet som Riksens säkerhet
för deras garanti och Banco Wc».k>is bestånd och
förkofran i ben män fä-rwaras och winnås, som detta
Werk älersöreS till desi primitiva inrättning och
skick. I synnerhet bör icke Banco Urskrttet kill öfrverläggning
upptaga något som rubbar och förändrat
Banco-Inrättningens, uti förbcrörde Riksens
Ständers Beslut beffrifue natur och egenskap.
§- 2.
Alla Författningar om Banco-Län eller om afbetalningar
pä redan gjorda Ba-co Län pä Fastigheter,
hwarutinnan Banco-Utjkotret
akt göra någon förändrig: likaledes sädana Occonomiska
ärender, hwilka icke äro af den egenskap,
de för Weikers bästa och tjenst böra hemlige höll s,
har Banco Uiskoltct att andraga hos Riksens Ltänders
Plena, hwilka i anledning af Banco-Utskottets
derom lillgifwaude Betänkande om sädane ärender
öswerlägga, och deras Beslut deröfver till efterrättelse
meddela.
§- 3»
Banco-Utskottets »örnäiiista afsigt och buswudgörsmäl
bör wara derhän stö.ildt, alt den af Banken
företagna Realisationen med Riksdaler mä werda
sty kt och befrämjad; i hvilken ajsigt Banco-U skot
-
64
Dm si Äng.
tet har att öswerlägsta och förordna pä hwad sätt
Bankens cperarioner kunna sä inrättas och firas,
samt desi redan ägande och framdeles förwänrande
sonder sä disponeras, akt en jemn och beständig Sedlarnco
i>'.!ö en nied mynt wä blifwa undcchUlen. Uti
Len händelse äler, akt nägra andra ukwägar och medel
kill Realisationens wrdmagthällande än som utt
WerketS nu ägande eller framdeles inflytande fonder
äro art tillgå, behöfde fokas och widtaa-as, har Bans
co Utskottet att ben, förcflä och kill Riksens Stän
ders Plenorum godkflnnande och bifall anmäla.
§. 4.
Som Riksens S änder uri Banko Ordningens
^74 §. sia förbchäkil, att sjelswe sä disponera öfwer
Banco. WerketS winst pä sätt som det, med Hanö
Koichl. Majus och Fäderneslandets heder och nytta
till pnblicos usus bäst kan anwändas, mä icke Banco?
u skottek, Utan Plenorum uttryckeliga bifall och förordnande
inga Ul» nagla asskrifningar och eflergisker
af Bankens ägande fordringar, ännu mindre uti någon
flags xen.unge-ukgift annan an den, som uti 6 tz.
,<r nedanföre nämncs.
§- 5'
Utan Riksens Ständers Plenorum bifall och
samtycke ma icke eller någon ny Stat eller Lön tvid
Bänto Wecker inrättas. Bcncc-U stetter befattar sig
ej eller med TjensierS förgifwande u'i Banken, utan
bör sädant besörjas as Banco-Dircctionen eller Fullnrägtige,
under wederbörligt answar inför StänderNas
Herrar Deputerade öfwer Banco. Wecker, hwilka
uppä inkomne beswär äga att pröfwa, huruwida
näston i dest tillständiga befordran knuds wara för
när ffedr, samt den, som lidande befimieS, lill rättelse
förhjelpa. ' K. 6
Den 2i Aust. 6§
§. 6.
Banco Utskottet har wäl rättighet, att efter eget
befinnande ihogkomma desi Betjening med wanligk
arfwode för desi tjenstgöring, Hwilken ester arbetstiden
och malens beskaffenhet bör afpasias: Men all»
andra Gratificcuioner, af hivad beskaffenhet de ock wara
ma säker Banco.Utskottei att undwika, samt derest
nägon Grat.ficacion skulle för oumgängelig anses, böc
densamma lill Riksens Ständers Plenorum bifall
anmälas.
§ 7>
Skulle Banco-Utskottet nägonfin wilja förelag»
nästor, som emot föreskrefne Puncter strider, äger
hwarje desi Ledamot den rättigheten, att, utan afseende
pä den i Banco Utskottet aflagde tysthets-Eden
sädant i sitt ständ anmäla: och den Ledamot, som nägot
häremot st-.idande proponerar eller befordra söker,
bör wara desi Ständs förtroende samt desi säle och
stämma i Banco-Utskottet förlustig.
§» 8»
Dä Kongl. Majtt i Räder för godt finner
att Banco. Ucskotiet nägon Proposition meddela, rörande
sädana mål som hemliga hällas böra, och Utskottet
ej skulle finna sig förut, genom denna Instruktion,
berättigadt, att den med Riksens Ständer» rätt
afgöra; äligge del Utskottet, att, sedan Banco-Fullmägtige
blifwit hörde, i allmänna ordalag och utan
hemlighetens uppdagande, Riksens Ständer om den
erhällna propositionen underrätta, för alt tvid hvart
och ett sädant fall särskildt begära Riksens Ständers
tillständ, alt med deras rätt förordna vin de
ämnen som i Kongl. Majus propositioner innefatta»»
Bihang. N:o 9, ic>. Uk
-
66 Den si Au r.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protokoll, tvid Urtima Riksdagen
i Arebro, den rr Aug. 1810.
S- D. Under de högtidligaste och enstännniqaste
bifallsrop, samt de varmaste välönskningar för Hans
Maj:t Konungen, besök H glofl. Ridderskapet och
Adeln, i enlighet med Konungens Nödiga Proposi.
lion, och med de vilkor densamma innefattar, alt
antaga och utkora Hans Fursteliga Höghet Johan
Baptist Julius Bernadotte, Furste as Ponte
Corvo, tili Sveriges Kron. Prins, och var nuwarande
Allccnädigste Konung» Efterträdare pä den
Kongl. Slvcnffa Thronen; samt i anledning af denna
salunda verkställda Utkorelse, att ät ConstikutionSUtskottet
skulle uppdragas, alt skyndesamt inkomma
med förflag till Wal-Äck, Succession-.Ordning och
Thronföljare-Försäkran, med bibehållande af de, sednast
för Aclcrna af samma egenskap, antagne grunder:
Om hwilka beslut de öfrige respective Ständen
skulle genom Utdrag af Protocollet vänligen underrättas.
tupr». kx protocollo
6. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördiga
Prest-Ståndet wid Urtima
Riksdagen i Arebro d. 21 Aug. 1310.
S. D. (§fter öfwerläganing om Kongl. Maj: s
Nädiga Ploposition till R ksens Sländer, rörande
Mål af en Efterträdare ull Sveriges Krona och i
enlig
-
Den sr Aug. 67
enlighet med högstberörda Nädiga Proposition, samt
med de vilkor, foa» deruti innehålla-, har PcestSkändct
för sin del, till Sveriges R-ks- KronPrins
och wär nu varande Allernädigste KonungS
Efterträdare pa den Kongl. Svenska Thronen med
högtidligt och enhälligt bifall walt och Utkora! Hans
F lrsteliga Höghet Johan Baptist Iulius Bernadotte,
Furste af Ponte Corvo.
fuprL Tx protocollö
ch b/. ^Im<^^ist.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördiga
Prefte-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Arebro,d. 21 Aug. l8w.
S. D ^ppä derom gjord Proposiriott, beslöt PrestStändet,
alt ät Riksens Högloft. Ständers Constilu:ion-
Uslkott uppdraga, att i händelse de öfrige
-sspccuve Srändcn, lika med Prest-Skändet, till
Swerige- Rcke- Kron Prins utkora Hans Fnrsteliga
Höghet Prinsen af Pomle Corvo, till Riksens
Ständer ingifwa Försåg till Wal Ack, Thronföljare^örsäkran
och Suctessions-Ordning, författade eftek
de grunder, hwilka under sistledne Riksdag, wid enahanda
Expeditioner- uppsättande, blifvit följde.
tuM k!x ?rotocc»llo->
I. lN ^lm^sist.
68 Den si Aug.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll,
tvid Riksdagen i Orebro, d. 21
Augustt isis.
S. D. sammanhang med det af Borgare-Stäm
det förrättade Thronföljare-Wal, beslöts, uppå Herr
Talmannens Proposition, del skulle Consiirutions Utskottet
uppdragas, akt inkomma med förslag kill Wal»
Act, Tronföljare »Försäkran och Successions-Ordning,
med bibehällande af de, senast för Ac:er af samma
egenskap, antagne hufwudgrunder.
Lx protoaollo.
I. v. Valeriusa
Utdrag af Borgare-Stäildets Protokoll,
wid Riksdagen i Arebro, d. 21
Augustt 1810.
S. D. ^Vedan Kongl. Majus Nödiga Proposi.
tion, rörande Thronföljdcn, nu blifwit uppläst, gjor
de Herr Talmannen till Borgare-Ständer följande
framställa»: Bifaller Borgare-Ständer, i enlighet
med Kongl. Majus NSdiga Proposition och med de
rvilkor den samma innefattar, all Hans Furstliga
Höghet, Prins Johan Baptist Julius Bernadotte,
Furste af Ponte Corvo, anrages och härigenom
anses utkorad till Swea Rikes Kron-Prins och
tvär ml warande Allernädigste Konungs Efterträdare
pä den Kongl. Swenska Thronen? Hwilket af Ständer
med ett högljudt och enhälligt Ja, samt under
gla
Den si Aug. 69
glada utrop Lefwe Konungen! Lcfwe Kron Prinsen!
bcswarades.
l^t tupr» Lx protocollc».
v. Valerius.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Arebro, d. 21 Augusti
1310.
S. D. sammanhang med det nu lyckligen för»
rattade Tyronfökjare-Walet, beflöt Bonde-Ständer,
pä derom af Talmannen gjord Proposition, att ät
ConstiturionS'Urskottet skulle uppdragas, arr inkomma
med Förslag till Wal-Act, Successions Ordning och
Tronföljare. Försäkran, med bibehållande af de, sednast
för Ackerne af samma egenskap, antagna hnfwudgrunder;
hwarom Refpec-uve Med-Sianden »vördsamt
och wänligen skulle underrättas.
1^7t tupra
Lx protocolko.
6abrist Oämsnn.'
Utdrag af Protokollet, hället hos Hederwärda
Bonde-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Arebro, den 21
Augustt 1810.
S. D. .^ongs. Majus förleden Lördag, den i8:de
dennes, Bonde.Ständer meddelade Nådiga Proposi»
tion till Riksens Ständer, rörande Wal af en Efterträdare
till Swerigeö Krona, upplästes.
Den 21 Aug.
Med undersåtlig wördnad, med hjertatS erkänfla,
med fullt förtroende, har Ständer fästat all sin
uppmärksamhet pä den listiga Mäkning, som denna
Nädiza framställning wisar as Swerige» wid nrsi
hällne Riksmötet tände, men beklagligen snart slocknade
hopp; af »adan att sakna, fökiakteligen nödwändighelen,
alt ä kvo söka ett stöd eill försäkrande
af Swerige» urgamla Thron; af Hjelten, Statsmannen,
Menniskowännen, den Konungen, som gjordt
Folkets wäl eill sin Högsta Lag, Nödigt lytznandeät
Desi önskan, efter Hemliga Uiskottel» och StarsRådet»
hörande och tillstyrkande, föreslagit lill sin
Efterträdare.
Bonde Ständet, pä det innerligaste rördk af Konungen».
wid gränsen af sin, utaf alla en Thron
prydande Dygder, lysande bana, ädagalagde Landsfaderliaa
omwärdnad, omfattad? med en Glädje, som
ej kunde beskrifwas, detta riSsNle, att under warmaste
önskningar, det Försynen möjligast mätte förlänga
wär Wise och Gode Konungs dagar, med etk
Hjerta och en Mun besluta, det, i enlighet med Konungen»
Nådiga Proposition och med de wilker densamma
innefattade, Hans Fnrstrliga Höghet Iohan
Baptist Juliu» Bernadotte, Furste af Ponte
Csrvo antages och anses urkorad till Swerige» KronPrins
och wär nu tvaraude Allernädigste Konung»
Csterlrädore pä dea Kongl. Swenffa Thronen;
Hwaroiu Bonde-Ständer skyndsamt genom en Deputation
ych Prorceolls Utdrag, wille wördsa mmeligen
och wänligcn, sine respcct. Mcdständer underrätta,
tu^ra Lx protocollo.
Labklss Oälnsnv.
Upp
-
Den 22 Aug. 71
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. zo Aug. n8ro.
-- - Preste-Ständet d. zo s -
- - Borgare-Ständct d. zo - -
- -- Bonde-Ständet d. zo - -
Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition till Riksens Ständer,
angående förekomne hinder och
swärigheter" wid werkftättigheten af
Riksens Ständers förnyade ChartäSigillatä-Förordning:
Gifwen wrebro
Slott, den 2L Augusti -8 ro.
9oS Kongl. Majrt har Desi och Riket» Kammar»
Collegium i underdånighet anmält, a:t Collegium, efter
erhällen del af Riksens Ständer» förnyade Chartä-Sigillatä-Förordning,
till underdänig ätlydnad af
Kongl. Majus Nädiga befallning att draga försorg
om werkställigheten deraf, hailken, enligt Riksens
Ständers Beslut, med nästa är borde taga sin början,
uti skriswelse af den 9 sistledne Julii anmodat
Fullmägkige i Riksens Ständer» Riksgäld». Contoir,
att ifrån Fnllmägtige i Banken, wid hwar» Pappersbruk,
p.pper till de nya Chartorna, skall li!Iw«ikaS,
skyndsamligen requirera och emot quitto af Comnrisiarie»
i Chartä. Sigillatä-Conroret aflemna det
för nästkommande är erforderlige quanrum deraf,
nemligen 971,654 st. h la ark ä 28 uppgifne särskilda
valeurer, och ect lika antal BeläggmngsChartor
till samma valeurer, efter Z6 sädane pä
hwarje ark: hwarjenue Collegium, under förberörde
dag, underrättat Banco-Fullmäglige sä wäl härom,
som om hivad Riksens Ständer föreskrislvit i anseende
-
7» Den sr Aug.
seende till det nya papperets beskaffenhet, format,
särskilda valeurer, samt de säkerhetsmätt, hvarmed
tet bör förvaras.
Till svar hära hade Banco-Fullmägtige, ulr
skrifvelse afven 16 Julii, gifwit Kammar. Collcgium
tillkänna, att annan föreskrift i detta ämne ej blift
»il Fullmäktige frän Riksens Ständer lemnad, än
Likt, efier erhällen uppgift ä beskaffenheten af det
Prpp,r, sew till Charta-Sigillata erfordras, om till»verkningen
deraf foga fä skyndsam anstallt, som,
utan hinder för tillverkningen af BanquenS eget
nödvändiga pappersbehof och utan förlust för Merker,
kan äga rum, samt att enahanda säkerhet nud
tillverkningen, wärdén »ch mlemnandet af i sräga
varande papper bör iakttagas, som för BanquenS
sedelpapper är stadgad; men att nägon anstallt till
Charrä Sigillakä. pappers förfärdigande vid Bankens
Pappersbruk ej kunnat vidtagas, innan i sädant
afseende nödig underrättelse om samma pappers
besk. ssenhet blifvit Fullmäktige meddelad, hvilket
icke skedt förrän genom Kammar-Collegii ofwanuämnde
ffri^welse. Och vä för tillverkningen af de
uppgifne papperssorterne flera nya formar fordrades,
hvarigenom en längre tids utdrägt ej kunde
untwckas, sä hade Fullmäktige, enligt derom inhcmlade
upplysningar, blifvit förvissade, att först vid
stulet af nästkommande Oktober mänad 1.5,0.0» ark
Chartä papper af den sort och blott en valeur, som
i god lid so ut blrfve requirerad, kunde isrän Pappersbruket
till Banken insändas, och derefter i hvarje
necka 15.0(70 ark af antingen samma eller annan
sort och blott en valeur, i hela weckotillverknin«en,
men att till fullbordande af den skedde requisie
lionell ätginge en lid af i r lill 16 mängder.
Dä
Den -2 Aug. 7z
Dä således hvarken tillräckligt antal nytt Charräpapper
till innevarande ärS flut hinner tillverkas,
eller det som efter Octobec mLnads flur lefvereras,
kan i RcksgäldS -Contoret med hwit stämpel och i
Chartä. Sigillakä-Contoret med swart stämpel förses,
och afsändning»; deraf, i behörig lid före nästa ärS
början, verkställas; sä har Kammar, Colleqium i underdånighet
ansett det vara oundgängeligen nödvändigt,
att en ny lid ulsättes, da bruket af det nya
stämplade papperet skall taga sin början.
Enär genom Beläggning»-. Chartonia en betydlig
besparing i papperskostnaden vinnes, har Kammar-Collegium
i underdånighet hemställt, om icke
tillverkningen deraf mä först anbefallas till det af
Collegium redan uppgifne belopp, sami derefter af de
papperssortcr, som lill skrifning äro ämnade. Och
som Beläggnings-Chactorna böra hinna förfärdigas
och afsändas till Julii mänad, och hela arken till
December månads flur nästa är; sä har KammarCollegium
underdänigst föreslagit, att de förre skulle
till nynjande i orterna anbefallas ifrån den i Ju,
lii 18'r, och de sednare med 1812 ärs början, men
i Stockholm sä snart hvardera floget hunne blifva
färdigt och till Ofwerstäthällare-Embetet aflemnadt,
samt att, till förekommande of missbruk, nägon handling,
sedan Julii månads början nästa är, ej finge
beläggas med och nägon, efter berörde ärs flut icke
skrifva» pa annat stämpladt papper, än det nya:
börande det gamla, inom Julii manads början i8iz,
af försäljningsmännen wara aflefwereradt och derefter,
vid skeende redogörelse, ej tagas i afräkning.
Fullmäktige uti Riksens Ständers Bank hafva,
med anledning af Kongl. Mai:ts Nädiga skrifvelse
lill Dem as den 6 sistledne Junii, angäende
lef
-
74 Den 2 2 Äng.
lefwerering af erforderligt quanrum papper lill Charta
Sigill >ra, hwarom Konal. Maj:t förmodat att
Fullmäktige erhällit Riksens Ständers föreskrift, heg
Kongl. Main särskildt t undcrvänighek anmält ofwan--  upptagne förhållande, och Kammar Collcgium, hwarS
underdäniga utlåtande i anledning deraf blifwil infordradk,
har uti skrifwelse af den zi nästförledne
Justi, under åberopande af hwad Cellegium i förberörde
mätto anfört, underdanigst l.llkännagifwit,
att största delen af stämpladt papper för nästa ärs
behof redan finnes i orterna, dels af sörre arens beställningar,
dels af hwad till Kongl. Majus Vesellningöhaftvande
blifwit afsändk, innan Collegium echt
ll kännedom af den nya Charkä-Sigillakä-Förordningen;
samt att, om detta stämplade papper, enligt
Collegii underdäninga hemställan, finge anmändaS,
mycken besparing skulle för Kronan uppkomma, sä
wäl uri kostnaden för papperet, som derigenom, alt
ett sä stort quantum onyttigt papper, med gamle
stämplar, ej bchöfde ifrän Landsorterne ätertransporterås
till Charlä.Sigillarä. Contoret, der behållningen
skall conirolleras.
Kongl. Maj:r, som ansett sig böra meddela
Riksens Ständer underrättelse om de hinder, som
fölunda mött wcrkstäliighetrn af den förnyade CharräSigillatä-Förordningen,
HwarS utfärdande Kongl.
Majrt emedlertid lätir inställa, öswcrlemnar i Nädec
till Riksens Siänders pröfning hwad Komma,. Col»
legium derwid i underdånighet hemställt och förcstagir.
Och finner Kongl. Maj^t naaon betydlig olägenhet,
af dröjsmål med berrrde Förordnings we,kstäliighet,
sa mycket mindre kunna befaras, som det
ändamäl af en noggrannare controll tvid CharkäSigillatä
uppbörden, hwtlkct oftanämnde Förordning
sy
-
Den 22 Aug.
75
synes förnämligast asyf<a, likafullt hnfwndsakligen
winnes, dä Riksens Ständers beslut om den sä kallade
extra stämpljnaens upphörande och försäljningens
skiljande ifrån det Werk, som med stämpling»,, har
befattning, redan bliswit till werkställighet befordrade.
Kongl. Majestät förblifwer Riksens Ständer
med all Kongl. Nåd och Pnnest wäibewägen.
kst,ys Järt».
Utdrag af Protokollet öfwer Handelsoch
Finance-ärender, hållit inför Hans
Mayt Konungen uti Stats-Rädet,
pä wrebro Slott, d. rr Aug, iVio.
Narwarande:
Deras Exellencer
Justitia Stars Munstern Herr Grefwe Gyllenborg,
och
Stars - Ministern för Utrikes Ärenderne Herr Friherre
von Engeström.
Stars. Raden Hans Exellence Herr
Grefwe von Essen,
Friherre Rosenblad,
Friherre von Platen,
Friherre Adlerbeth,
Friherre Adlercreutz,
Hof-Caueelleren Friherre af Wetterstedt,
S^lS-Secreterare» Järta.
Stars. Secreterare,, uppläste till justering ett
underdänigk förflag kill Kongl. M r-:lS Nablga Pro»
sofi
-
76 Den 2z Äng.
position lill Riksens Ständer, angäende ätskillige
föcekomne hinder och swärighcter vid wcrkställan»
ve af Riksens Ständers förnyade Chacrä-Sigillalä
Förordning, hvilket undcrdäniga Förslag, lydande
säfom det i Protokoller finnes intaget,
Kongl. Majit uppå Stars »Naders undcrdäniga
tillstyrkande, i Näder gillade, med befallning att i
enlighet dermed Dest Nädiga Proposition skulle utfärdas
och pä manligt sätt till Riksens Ständer öfverlemna-.
Lx protocollo.
6arl O. 8koZm2a.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Adeln d. 2Z Aug. I8ro.'
— — Preste-Ständet d. 2Z — —
— — Bsrgare-Ständet d. 2Z — —-
— — Bonde-Ständet d. az — —
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Majus Nådiga Proposition, rörande
Wal af en Efterträdare kill Sveriges Krona, hafwa
Riksens Ssänder i underdånighet cmottagit, och hasta
nu, att, genom afgifwande af Deras underdånig»
swar, Ldagalägga det nit, och den brredwillighet,
hvarmed Riksens Ständer gäll Eders Kongl. Majus
önskningar till mötes. Dä Eders Kong!. Maju,
tvid föcesläende af Fursten af Ponte Cvrvo kill Smes
RUes Kron. Prins, täckes göra Nådigt afseende pä
Nationens högt yttrade röst; dä vet allmänna rankesättet
wunnit bekräftelse af de vittnesbörd, Eders
Majus Nädiga Proposition, vin Högbemälie Furstes
förtjcnstec, inkiehallcr, och dä Riksens Sländers,
i ett
Den 2Z Aug. 77
i ett rent nit för Fäderneslandet grundade, högsta
bemödande warit, arr, genom en oafbruten öfverensstämmelse
mellan Eders Maju och Dem. gifva detta
Thronföljarewal stadga och Värdighet, såsom en ny
borgen för Sveriges sjelfständighet, hafwa de, genom
bifall till Eders Majus Nädiga Proposition,
mot de wilker densamma innefattar, högtidligen och
enhälligt ulkorat Hans Fursteliga Höghet Iohan
Baptist Iulius Bernadotte, Furste af Ponte
Corvo, till Sveriges Rikes Kron.Prins, och Eders
Kongl. Majus Efterträdare pa den Kongl. Svenska
Thronen; under de upprigtigaste önskningar och hopp,
ait detta Wal matte lända till Fäderneslandets bästa,
och sent den dag inträffa, dä Eders Maju,
saknad af Swea Folk, skall pä Swensk» Thronen
efterträdas.
Uppläst hos Ridd. och Adeln dön 28 Aug. »8ls.
— — Preste-Ständet den zo — —
— — Borgarc-Ständet d. zo — —
— — Bonde-Ständet den 24 —. —
Wördsantt Memorial!
>^os Banko-Utskottet har förekommit, huruledes
Utskottets befattning jemwäl tillhörer, akt undersöka
wärdén af alla Bankens rcdbarheter, och om deras
beskaffenhet, samt rigiiga belopp, inhemta fullständig
kännedom och pälikelig wisthet: äfvensom, att rörande
Administrationen af Bankens Pappersbruk,
pä stället infordra upplysningar och behörig redowisning.
Pä sadan grund, hade under Riksdagen
i Norrköping, wiste Ledamöter af hvardera Slän
-
78 Den sz Aug.
del, ifrän dä warande Riksens Ständes BukoUtskott,
t förrberörde ändamål begifwir sig till Slockholm.
Dä emedlertid, det ena och andra, af hwad
förrberört är, för blott fa mänader sedan, ivar as
senaste Banko-Utskottet, med yttersta noggrannhet
iakttagit och wcrkstäldl; samt en Riksens Ständers
Revision öfwer Bankowerket, inom saar kommer att
företagas; anser Banko. Utskottet, för desi del, grundad
anledning wara, att, till Undwikande as en icke
rbelydelig kostnad och jemwal tidspillan, den ätt
gärd, som uri nämnde afseende Banko Utskottet åligger,
kan wiv denna Riksens Ständers Urtima sammankomst
fq bliswa äsisosakt; hwilket likwäl, de Respektive
Sländens aunstbenägna godtfinnande wördsamt
underställe-'. Orebro den 2Z Aug. ,8ro.
0. WL8HA/M.
k^ellinZiuK.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protöcoll, wid Urtima Riksdagen
i Arebro, den -rz Aug. ibis.
S' D. flöt Högloft. Ridderskapet ost) Adeln, art
till ConftuuttonL Uilskoltet öfwerlemna upprättandet
af Förslag till Riksens StändeS Hyllnings. Ed ät
Hans Kongl. Höghet Kron Prinsen, och till döil
Ed, Hans Konal. HSabel bör Hans Majit Konungen
swärja. t7t tuxrL
Lx protocollc»
6. 8UverkoIps.
Ut
-
Den 24 Aug. 79
Utdrag af Protocoltet, hältet hos Bonde°Ständet,
ivid Urtima Riksdagen
i Orebro, d. 24 Augusti i8ro.
S- D. (§rt Memorial, som-del särskilta Utskott,
hwilket af Riksens Högloft. Ständer fält sig uppdragit,
alt afgifwa mläkande öfwer en i Bondeståndet
wäckt fräga om Riksdagens förkortande, genom
det, de isrän förra till nästa R-ksdagen uvpskjulne
mäl, ytterligare uppsk utas till Riksdagen näst ester
denna, insändt, samt den a8:de Vennes blifwit uppläst
och pa bordel lagdt, upplästes nu a nyo, och
dlrf enhälligt till alla delar gilladt. Eadast Bengt
Andersson frän Elfsborgs Län och Eric Andersson
frän Swartsjö Län wille hafwa förbehållit, att
härigenom ej hindrades fräga om någon ändring,
som de förmente blifwa nödig i hwad zz §. af senaste
Riksdan-rbesimet innehölls, hnnlket pä begäran
anmärktes. tuprL
k^x prc>tocc>!Io«
Labriel äämsntt.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Hewärda
BondeStandet, wid llrtima
Riksdagen i Orebro, den 24 Augusti
rSio.
S. D. §öredrogS det den i8:de dennes pä bordet
lagde Memorial, hwatigenom det serskildta Utskott,
sm, as Riksens Högloft. Ständer sätt sig uppdragit,
»tt öfwerse Jnstruclionen sör Banko U.skotlet, och
i syn
-
80 Den 24 Aug.
i synnerhet att rälta g §- deraf, sörestagit en sädan
lydelse af samma §
Da Kongl. Maj:t i Nädcr för godt finner,
att Banko-Utskottet nägon Proposition meddela, rörande
sädane mål, som hemliga hällas böra, och
Utskottet ej skulle finna sig förut genom denna Instruktion
berättigad!, att den med Riksens Ständers
Rätt afgöra, äligge det Utskottet, alt sedan
Banko-Fullmägtige blifwit hörde, i allmänna ordalag,
och utan hemlighetens uppdagande. Riksens
Ständer om den erhällne Propositionen underrätta,
för att wid hisart och ett sadant fall serskildt begära
Riksens Ständers lillständ, alt med deras rätt förordna
om de ämnen, som i Kongl. Maj ts Proposition
innefattas.
Hivilker förslag Bondeständer för sin del gillade;
och dä någon ändring i öfrige §§. ej sunniis
nödig, skulle Expeditions Utskottets insände, af öfrige
Respektive Standen redan godkände, och nu för
Bondeståndet justerade förslag till Instruktion för
Banko-Utskottet, försedt med påskrift, att deni
allt more gillad, till Expeditions-Utskottet återlemna*.
l^t supra
Lx protocollo
Labriel Öämano.
Ut,
Den 24 Aug. 8c
Utdrag af Protokollet, Mit hos Bonde-Ständet,
wid Urtima Riksdagen
i Orebro, den 24 Augusti 1810.
S. D ^Vksens Högloft Ständers Stms Wffo'tS
den 17 Augusti afgisne, samt följande dagen för
Ståndet uppläste och pä bordet lagde Utlärande öfwer
den af Bond-cstandet remitterade fragan, huru
ärenvcrne hos Fullmägtige i Banken och RiksgäldsContoret
skulle kunna halma sin jemna gäng, oansedt
twcnne af Banko-Fullmägtige och alla tre Riksgälds-Fullmägtige,
säsom walde Riksdagsmän, sig
bär infunnit eller inställde, föredrogs nu, och blef af
Ständer i allt bifallit.
I^t supra Lx protocollo
Labriel Öämann.
Utdrag af Protokollet, Mit hos Bondeståndet,
wrd Urtima Riksdagen i
Orebro, den 24 Augusti 1810..
S. D. E^iföll Bondeständer, hvad i Memorial af
den iz bennes Riksens Högloft. Ständers Expeditions
Utskott begärt, ej allenast att alla Ständers Protocolls-Utdrag
skulle Utskottet meddelas, utan ork
att alla öfiiga Utfäkotten skulle anmoda», att af sine
utlätanden tidigt insända afskrifcer till Expeditionsutskott^,
såsom hmilket komme att utgifwa Handlingarne
till samtlige Riksståndens Protokollet.
l-lt supra Lx protocollo
6abr:s,l Öämson.
Bihang N:o Ut,
ri i»
82
Den 25 Aug.
Uppläst och gilladt hos Höglofl. Ridderffapet och Adeln
den 25 Augusti e8lo.
Uppläst och gilladt hos Högwördige Preste - Ständet
den 25 Augusti I8io. ^
Uppläst och gilladt hos Wälloflige Borgare - Ständer
den 25 Augusti i8lv.
Uppläst och gilladt hos Hederwärda Bonde-Ständet den
24 Augusti 1810.
Wördsamt Memorial!
konstitutions-Urskottet fär härmed lill Riksén» Hög,
lofl. Ständer afgifwa Förstag lill
i:o Swea Rikes Sränders Färening och WU,
Ack,, angäende den Högborne Fursten, Prins Iohan
Baptist Julii af Ponte Corvo urkoranve,
till Swea Rikes Kron-Prins och lill Efterträdare pä
Kongl. Swensk» Thronen.
2:0 Successions-ordning, hwarefter den Högborne
Fursten, Swea Rikes urkorade Kron-Prins
Hans Kongl. Höghets, Prins Johan Baptist
Julli af Ponte Corvo Manliga Bröstarfwingar
skola äga rätt till den Kongl. Swensta Thronen,
samt akt Swea Rikes Styrelse tillträda, af Kv"ung
och Riksens Ständer gjord och fastställd, wid Urtima
Riksdagen i Orebro, den iZlv.
Z:o Hans Kongl. Höghets Prins Joha»
Baptist Julii af Ponte Corvo Försäkran till
Swea Rikes S-änder, sedan Hans Kongl. Höghet,
genom Deras WU och Förening, blifwit förklarad
för Swea Rlkes Kron-Prins.
Constilurions. Urstkotket får tillika wördsamt tillkännagifwa,
alt der sä wäk wid författandet af Successions-ordningen,
som te öfriga högtidliga Ae-crna
ej
Den 25 Aug. 8z
ej allenast till följe af Riksens Ständers föreskrift,
'öljt de förut lagda grunder, utan äfrvei, sa widl
möjligt warit, ord för ord bibehållit de i samm»
Acker wid förra Riksdagen antagna uttryck. Orebro
Len 2Z Augusti i8 ro.
Pä Höglofl. ConstirutionS.UtsksttetS »vägnar,
A. O. körner. lAngstsäius.
I. kk. klo c!» le k» i lä. Anä. ^.son kck^elcert.
6. 8ilvsrllol^>s.
Swea Rikes Ständers Förenings- och
Wal-Act, angäende den Högborne Furstes,
Prins Johan Baptist Julir
af Ponte Corvo utkörande till Swea
Rikes Kron-Prins och titt Efterträdare
pä den Kongl. Swensta Throneriz,
Gjord och fastställd i Orebro den
ar 1810.
efterskrifne SwerigeS Rikes Ständer, Gref»
war, Friherrar, Biskoppar, Ridderskap och Adel,
Presterskap,. Borgerskap och Menige Allmoge, som
nu, här i Orebro till Allmän Urtima Riksdag för»
samlade äro, göre wekerligr: Att alldenstund Hans
Kongl. Höghet, SwerigeS, GölheS och Wende»
Utkorade Kron-Prins Carl Augusr af Schlesswig
Hollstein, Sonderburg Augustenburg, utan
manlige Bröstarfwingar aflidit, och Wi ansett Wäc
pligt likmätigt, arr förekomma och afböja den rväva
« sör
8f Den s§ Äng.
för Rikets Sielfständighet och Lugn, samt dest innebyggares
i Grundlagarne stadgade Fri- och Rättigheter,
hwilka, genom en Tronledighet, och drrpä
följande Wal ull Konung, uppkomma kunde, likasom
det ock öfwereass-ämii.er med den i Regeringsformen
af den 6 Junii 1809, och betz 94 §. Ost
förwarKe läkt, ali i sadank fall eit nytt Konungahus
utkora; alitsa, och i betraktande sä wäl deraf,
som ock att den Högborne Furste och Herre, Iohan
Baptist Iulius, Furste af Ponte Corvo, är be»
aäfwad med de Egenskaper och Dygder, hwilka gifva
Ost ett wälgrundadt hopp, alt, under Högbemälte
Herres Regering, röna deu ordning i Styrelse,
och komma i älnjutande af deu wälgäng, som
öro frukter af cu lag ig, kraftfull och wälgörande
Regering, hafwa Wi Sweriges Rikes Ständer, dertill
af War nu Negerande Ailcrnädigste Konung
uppmanade, och under wi kor ait HSgbemälte Furste
och Herre, Fursten af Ponte Corvo, mä innan dest
ankomst pa' Swensk bolten, redan hafwa antagit
den rena Evangeliska Läran, och att Han den af
Qtz upprättade Försäkran undertecknar, för Ost och
Wara Efterkommande, af fri wilja, genom lagligt
och enhälligt Wal, härmed ulkorat den Högborne
Furste Iohan Baptist Julius, Furste af Ponte
Corvo, till Swea Rikes Kron. Prins, art efter Wär
un Regerande ALernädigste Konung, enär Hans
Kongl, Moj:t med döden asgar (hvarmed den Högste
Guden nädeljgen länge fördröje) Regeringen öfwer
Swea R.ke, samt detsamma underliggande Län»
der tillträda, till Sweriges Konung krönas och hyllas,
somt Riket styra efter Regeringsformens af den
6 Junit ,809 b kstefftga föreskrift, samt Rikets öfrige
gällande sä wäl Grundlagar, som Allmänna
Den 25 Aug. 85
Lag och Laga Stadgar; allt sadant likmätigt den
Försäkran Hans Kongl. Höghe:, sä tväl nu fö.ur,
jon» ock sedermera wid Dest uppstigande pa den
Kongl. Swensk r Throncn, gifvande warder. Wi
tillägga äfven Hans Kongl. HtghetS Agra Manliga
B esiarfwingar rättighet, att efter Hans Kong'.
Höghet intaga den Kongl. Swenska Toronen, i den
eldning och pä sätt, den af Ost fastställde Successions-ordning
bokstafligen innehåller cch stadgar.
Som Wi Sweriges Rikes Stänker, E detta
bestulit, Esa hafwe Wi denna W l-act med
Wira namns egenhändig» uuderfkrifwande, och med
Wara Insegels undersärrande bekräfttdr, som skedde
i Orebro den dagen i
Manad, Är efter Christi Börd, Eit Tusende Älta
Hundrade och pä det Tionde.
Successions - Ordning, hwarefter den Högborne
Furstes, Swea Rikes utkorade
Kron-Prins, Hans Kongl. Höghet,
Prins Johan Baptist Julii af
Ponte Corvo manliga Bröst-arfwingar
stola äga rätt till den Kongl.
Swensta Thronen samt att Swea
Rikes Styrelse tillträda, af Konung
och Riksens Ständer gjord och fastställd
rc.
fdbl eftcrsk-L-fne Swea RikcS Ständer, G elwar,
iftcher-ar, Bgkoppar, Ridderskap kch Adel, Klerkeri,
Borgerskap och Aeni.je Allmoge, jom nu här
i Ore
-
86 Den 25 Ang. .
i Örebro till Allmän Urtima Riksdag församlade äro,
gore veterlig!: Alt, sedan den Högborne Fursten,
Swea Rikes utkorake Kron-Prins, Hans Kong'.
Höghet Prins Carl August af Schlesswig Hollstein,
Sonderburg Augustenburg ,ulan manliga Bcöstarswingar
afildit, och Wi äfwen, genom den under
den ,8ic) upprättade Förening och
Wal act, utkora» den Högborne Furste, Prins Johan
Baptist Iulius af Ponte Corvo till SweaRik.
s Kron -Prins, akt pä de milkar, sä wal nyssnämnde
Wal.rct, sam ock Högbemälte FursteS till
afgifwande af Oss föreskrift»! Försäkran förmå och
innehålla, Hans Kongl. Mai:l Wör n„ Regerande
Allernädigste Konung och Herre Cari Xlll:de ester
Dess dödeliga frånfälle lhvarmed deu Högste Guden
Nådeligen länge fördröja) i Regeringen öfwer Swea
Rike samt detsamma underliggande Länder efterträda,
till Swerige- Konung krönas och hyllas samt
Riket styra; alltsä hallre Wi för Hans Kongl. Höghets,
Iohan Baptist Julii. Furstens af Ponte
Corvo ägta manliga Bröstarfwingar, härmed welat
upprätta och fastställa denna Ordning för Successionen
till Sveriges Krona och Regering, pä sätt och
med wilker här nedanföre uttryckcligen stadgas.
§. r.
D5 Hans Kongl. Höghet, Kron.Prins Johan
Baptist Julii ingängna ägtenstkap med
Manlig Bröstarfwinae wälstgnadl är, och ännu
framdeles kan wälsignadt warda, skall efterträda
Hans Kongl. Höghet i Regeringen, Hans Kongl.
Höghets förstfödde Son, och efter Honom denne
iednarcs manlige Efterkommande, i den ordning
de Äckens hufwudman i rätt nedstigande led närmast
äro. Gar den förstfödde Sonens led pä Mansidan
ut
-
Den 25 Aug. 87
ut, tillfälle dä Regeringen Hans Kongl. Höghers
andre Son i ordningen, med Successionsräik för
Hanö manlsga Efterkommande i samma ordning, som
för den förstfödde stadgadt är, nemligen allt ester
som de i rätt nedstigande led Äuenö hu,wud,nan när
mast
äro. Utgör äfwen den andra Sonens linea
pä manssidan, gänge Successions, rätten till den tredje
och sa widare till dr öfrige Hans Kongl. Höghers
Söner, i samma ordning och rätt nedstigande
led ester förstföbstorätt, som här ofwanföre för den
förstföddes Ätt förefkrifwet är.
§. 2.
Dör Konung i Swerige, utan att lemna manlige
Bröstarfwingar, men Hans esterlemnade Drottning
sig i wälsignadt tillstånd befinner, före SmesRådet
Regeringen med Kongl. Magt och Myndighet
pä sätt och med wilkor gr och yz Hh. af
Regeringsformen föreskrifva, till dess Riksens Ständer,
ä den tid Regeringsformen utstakar, hunnit sammankomma,
dä dem tillhör akt om Regeringens förande
stelfwa förordna. Blifwer Drottningens likssrugt
af mankön, förordne dä Riksens Ständer förmyndare
för den omyndige Konungen pä fäkt i 94
§. af Regeringsformen stadgadt är. Blifwer Drottningens
liföstugt af qvinnokön, träde den af Ätten,
som efter förstfödstorätt den aflidne Konungen i arfföljden,
pä sätt 1 §. utstakar, närmast är, säsom
Konung till Regeringen.
Z- 3-
De af Kongl. H»!et af Qvinnokön och deras
Efterkommande, ändock desse af Mankön äro, haf
wa
inge» rätt till Sveriges. Krona och Regering.
^ ,, .
88
Den 25 Äng.
§. 4.
Såsom Regeringsformens 2 §. uttryckligen stadgar,
att Konung alltid skall wara af dcn rena Evangeliska
Läran, sädén som den mi dcn oförändrade
Augsburgiska Bekännelsen, samt Upsala Mores Bestur
of är i.5yz anragcn och förklarad är, allisa skola
ock Prinsar af det Kongl. Husek uppfödas i samina
Lära och inom Riket. Den af Kongl, famil,
len, som ej sig till samma Lära bekänner, ware
ifrån all Succesiionsrält ulesiuten.
§- 5-
Prins af det Kongl. Huset mö ej gifta sig
utan Konungens »vettskap och samtycke, sker det
ändock, hafwe han förverkat arfsrätt till Riket för
Sig, Barn och Efterkommande. Lag samma ware,
om Han med eller utan Konungens »vettskap och
stur,lycke rager till Gemål enskild Swensk eller Utländsk
mans dotter. Dock ware honom cj förment, alt,
wcd Konungens wctlskap och samtycke, taga Gemål
of Swenska Konungahuset, inom i Swensk Lag
e» sölbudna leder.
§. 6.
Prinsesior af det Kongl. Huset mä ej träda i
aickc, u:an Konungens wetiskap och samtycke. Ej
eller mä det någonsin tillätas med Swensk man
utom det Kongl. Huset.
l? §' 7.
P.insar och Prinsessor af det Kongl. Swensk»
Huset ma ej anträda resa utrika, uran KonungegS
ne iskap cch samtycke.
§. 8.
Den 25 Aug.
89
.§ 8.
P ine af det Kongl. S venska Huset ma ej,
utan Konungens och Riksens Ständers samtycke, blifwa
Regerande Furste as Utländsk stat, ware sig genom
Wck, Ars eller Gifte. Ster annorlunda, ware
Han och Hans Efterkommande ej berättigade att
succedera till Swensk» Thrvnen. .
§. 9-
Skulle den olycka lima, att bela Konungahuset,
innom hwilkel ArfSräkten till R-ket.räknas, antingen
pä manliga sidan utgrnge, eller, genom urakrläcan-de
af hwad denna Succetzions ordning uttryckeligen
feresknfwer, förlorat Succesiisnsrärt, ware
Thconen ledig lill nytt wal, och ulkore da Riksens
S änder ett nytt Konungahus.
Till yttermera wiho, akt W> allt detta före.
skrifna sa belefwat och beslutik, hafwe Wi samtlige
Svea Rikes Ständer detta nnderskrifwi! och beseglat,
som skedde i Orebro den 18 lo. .
Hans Kongl. Höghets, Prins Johans
Baptists Julii af Ponte Corvo
Försäkran till Swea Rikes Ständer,
sedan Hans Konal. Höghet, genom
Deras Wal och Förening, blifwit förklarad
för Swea Rikes Kron-Prins.
^!öi Johan Baptist Julitis, med Guds
Nade, Sveriges, Göther och Wendes urkorade
Kron. Prins, Furste af Ponte Corvo, Gäre rvetter
ligt:
Att alldenstund Svea Rikes Ständer, genom
err
92 Den 25 Aug.
ett fritt Wal, samt dcröfwer upprättad och Ost kun»
gjord Mal-act af den rZlv, ulkorat
och förklarar Ost för Svea R keS Kron-Prins, alt
efier Hans Kanal. M-uus den Stormägligste Konungs
och H.-cree Xlll.s nu jäniwäl wär Allernädigste
Konungs och He res boveliga afgäng, (hvarmed'ben
Högste Guden nådeligen länge fördröjs) Svea Rikeö
Regering tillträda, till Sveriges Konung krö»
nas och hyllas, samt Riket styra efter ben af Riksens
Ständer den 6 Junii 1809 fastställde, samt af
Konung och Riksens Sränders antagne Regerings»
forms bokstafliga förestet och Rikets öfrige gällan»
de, sa wäl G undlagar som Allmänna Lag och Laga
Stadgar, jemväl ock tillagt Wäre ägta manliga Brest,
arfwingar rättighet att efter Ost intaga den Kongl.
Swensta Thronen i den ordning och pä dek sätt den
af Riksens S änder under den igro
öfwerenökomne samt upprättade SuccetzionS-orvning
bokstafligen innehaller och stadgar; alltsä och under
uppsägande af alla Wära hittills waraude undersät,
liga förhållanden, samt under förbindelse att inga nya
af enahanda beskaffenhet Uto/N Swerige ingä, emot»
taga Wi med uppriktig erkänsla denna Ost betedda
ära, och försäkra att Wart fasta uppför och oryggeliga
bestm äro och alltid wara stola, att efter Wär
yttersta förmåga emot ett fritt folks sä oinskränkta
förtroende smara, pä sätt detsamma äger rätt att af
Ost fordra och wänta; och säfwe Wi af fri wilja och efter
mogen öfwerläggning härmed welat försäkra Rik»
sens Ständer om noga iakttagande af följande W.lkor:
i.
fb Utlofwe och sörsäkre Wi, att Sjekfwe förblifva
tvid den rena Evangeliska Läran, samt att
i den
Den -5 Aug. 91
i densamma och inom Swea Rike uppföda Wära
Bröstarswingar.
2.
Hans Kongl. Maut, Sveriges nu Re<-e-,inde,
samt äfwen Wär Allernädigste Konung
Xlll. stole Wi, med all kärlek och worduad,
ara och lyda, och såsom Hans Kongl. Majus förste
Under>äre, Honom med Tro- och Huldhet för»
bundne wara.
3-
Wi stole ock, derest Wär nu warande Gemål
med döden afgar, wid walet af en ny Gemäl, ställa
Ost till efterlefnad 44 §. af Swea Rikes under
den 6 Junii 1809 fastställde Regeringsform. Utan
Hans Kongl. Majus wetlstap och tillständ, stole
Wi icke, för längre eller korrare tid, Ost utur Riket
begifwa.
4.
Sluteligen utlofwe och försäkre Wi, att enär
W>, efter Swea Rikes och Wär nu Regerande
Allernädigste Konungs och Herres dödeliga fränfälle
(hvarmed ben Högste Guden nådeligen länge fördröjs)
i kraft af Riksens Ständers under den
upprättade och fastställde Malack,
uvpstige pä den Kongl. Swensta Thronen,
stole Wi styra och regera Swea Räke efter den af
Riksens Ständer, den 6 Junii 1809, fastställde, och
af Konung och Ständer till efterlefnad antagne Regeringsforms
bokstafliga föreskrift, samt Rikets öfrige,
sä wäl Grundlagar, som Allmänna Lag och Laga
Stadgar, hwaröfwer Wi, wid Wart anträde rist
Regeringen, Wäre tillkommande Undersåtare ytterli»
gare gifwa stole Wär Kongl. Försäkran, sä lydan
-
9-
Den 25 Äng.
de, fom den för S vea R kes Konnngir af Riksens
Stander, wid Riksdagen än ,8° o, öswerenökommen
och föreskrifter, är.
Detta allt rrele och ssele Wi oryggeligen hälla
och uppfylla, sa kark det Otz wara mä, att Swea
Rikes Ständer och Innebyggare ssola wara pligtige
att deras till afqiswande Tro- och Huldhets Cd,
emot Ost efterkomma och fullgöra.
Till yttermera witzö, förbinde Wi Otz härmed,
och bckcäfte med Wart Naums Egenhändiga uuderssrifsande
och med liflig Co, att Wi allt delta
obronflv/n skole fullgöra: Sa sant mig Gud hjelpe
lill Lif och SM.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protocoll, wid Urtima Riksdagen
i Arebro, den 25 Äng. 1810.
C>»-
S. D föredrogs och gillades följande, den 2 sistledue,
pa bordec linda Handlingar, nemligen:
,:o Swea Rikes Stäkders Förening och Walätt,
angående den Höaborye FnrfieS, Prins Iohan
Vapriil Juli, af Ponte Corvo urkorande lil!
Swea Rkcs Krou.Pnns, och till Efterträdare pä
den K Ngl Swcnska Thconen.
2:0 Sttccetzions-ordning, hwarcf-er den Högkorue
Furstes, S vea Rikes urkoradc Kron Pems,
Hrns Kongl. Höghets, Puns Johan Baptist
Julii ^af Ponte Corvo manliga Bröstarfwingar,
skola äga rätt till du, Kongl. Swenssa Thconen,
samt att Svea Riker styrelse tillträda, af Konung
och
Den 25 Alig. 95
Riksens Stander gjord och fastställd wid Urtima
Riksdagen i Orebro den ,8^o.
z:o Hans Kongl. Höqhe:s, Prins Johan
Baptist Julii af Ponte Corvo försäkran till Riksens
Ständer, sedan Hans Kongl. Höghet genom
deras Wal- och Förening blifwit förklarad för Swea
Rikes Kron. P.ine.
Och beflöt Högloflig? R'dderssapet och Adela
att anmoda Expeditions. U ssorret om behörig underdånig
Expedition af dest., Handlingar till Hans
Kongl. Maj:r, med i aktlagande deraf, att Successions-ordningen,
fason, warande en G undlag böc
Hans Mastts Nådiga sauction i underdänighet underställas.
Gt supra
Lx protocollo
6. Silverstolpe.
Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protocoll, wid Urtima Riksdagen
i Arebro, den 25 Aug. i8io.
S. D.^emitterodes till Statö-Ulssottet ett anförande
lill Protokollet af Friherre Cederstöm, Jacob,
rörande hyra pä Statens bekostnad för de rum,
som äro nyttjade till Srandens Klubbar; ssmt
Ett Diktamen af Grefwe Mörner, Adolf
Göran, rörande bestämmandet af tjenliga arfwode»
för Ståndens och Ukssokiens Canzlier och Betjening,
94 Den s§ Aug.
r.ing, afoasiade, sä wäl efter arbetets beskaffenhet,
som efter den drygare kostnad, som Riksdagens
flyttning för hwar och en särskildt ästadkommer.
Ot supra Lx xrotocollo,
6. Silverstolpe.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wördiga Preste-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Orebro,d. 25 Aug. l8ra.
S D §ör-drog» ånyo och bifölloS Riksens Höqlofl.
Ständers CsnstilurionS'UlskottS Försiag till Walätt,
Succehions-ordning och Thronföljare-Försäkran;
anseende Ständer ltkwäl begynnelsen af 4 Momentet
uti den sistnämnde tydligare kunna uttryckas
salunda: Slutligen urlofwe och försäkre Wi, akt enär
Wi efter Hans Rong!. Maj ts Swea Rikes och
Wär Regerande Auernädiqste Konungs och Herres
dödliga fränfälle, re. l-lt tuprä
Lx protocollo,
^f. O. HImyuist.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll,
wid Riksdagen i Orebro, den
25 Augusti r8io.
S. D.föredrogs och gillades Constimtions-Utskottets,
ut» Protocolls-Utdrag af den 25 bennes, afgifna
Ullätande, i anledning af den Remitterade frä
gan
-
Den sa Aug. 95
gan om wid Ri'sdagsmannawal borde fä röstas pr
Ständets Fnllmägtige i Banken och Riksgälds Contorek.
rit supra
Lx protooollo,
O. Vslsrius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll,
wid Riksdagen i Arebro, den
25 Augusti 1310.
S. D ^ anledning af förekomne anmärkningar wid
det, till utredande af frägan om sätten till Riksdagens
förkortande, tillförordnade särskilta Utskotts afgifne
och nu föredragna betänkande; beslöt Borgareståndet
för si-i del, det skulle detta ärende till Utskottets
ytterligare mlätande älerförwisas.
supra Lx protocollo,
I. O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll,
wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den 25 Augusti »8lo,
S. D. Emitterades
Till Bewillnings-Utskotterr
Herr Handelsmannen Kjellander- denna dag
Upplästa Memorial, angäende bestämmandet af
Skydds - afgiften; Lfwensom af Bränwins»bewilln»ngen
för mindre eller klufne Hemmansdelar inom
Carlstads Län.
Till
96 Den 2§ Aug.
Till Allmänna Beswärs- och EconomicUtskottet:
Herr
Juveleraren Holmers Memorial, med
Förslå., lill Handtwerks-GrsällerneS förande under
Tjenstchjonsstadgan.
Och skulle af Vesta Memorial, jemlikt Z2 §.
Riksdaas - ordningen, ett exemplar af hwardera de
Re>'v. Medständen liuställaö.
k/t supra Tx ?rotoool!c>
O- Valoriur.
Utdrag af Borgare-Ständets Protocoll
wid Riksdagen i Arebro, den 25 Augusti
i8io.
S. D. af Constituiions-Utskottet författade och
ingifne förslag till i:s Riksens Ständers Förening
och Wal-act angående Uikorander af den Högborne
Ftt fte, Prins Johan Baptist Julius af Ponte
Cvivo till Swea Rikets Kron-Prins och Efterträdare
pä Swenska Thronen, 2:0 Succestions.ordning
för Haus Kongl. HöghelS maiiliga Bröst-arfwingar
och z.o Hana Kongl. Höghet- tili Riksens
Ständer afgifwande Försäkran, blefwo, uppä förnyad
föredragnin,, af Borgareständer gillade och godkände.
k/t supra Lx protocollo
O. Valerius.
Ut
-
Den 25 Aug. 97
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hederwärda
Bonde-Ständer, wid Urtima
Riksdagen i Arebro, den 25
Augusti iZlv.
S. D. ^)coponerade Talmannen och beflöt Ståndet
enhälligt: att den af Ledamoten Oxelberg gjorde
motion om Riksdagens afflutande, sa fort, jemte
fragan om Riksdagsomkostnaderne, dr i 96, 97
och loz §H. af Regeringsformen omförmälke ärendec
hunnit afgöras, skulle remitteras till ett särskildt Utskott,
och att der särskildta Utskott, som redan wore
satt att upplaga en i Bondeständer wäckt fräga om
Riksdagens förkortande, genom de frän förra Riksdagen
uppskjutna måls ytterligare uppskjutande, i
händelse det ej än wore Upplöst, kunde anmodas atk
äfwen bereda den af Oxe Iber g wäckra nya fräga, eller
i annat fall borde ater nedsättas, att denna fräga
upptaga och deröfwer sig utlära; likwäl sä, att
öfriga Respective Riksstånden, skulle, med inbjudning,
härom wördsamt och »vänligen underrättas.
k/t supra. Lx protocollo,
Oabrisl östmann.
Utdrag af Protokollet, hällit hos Bondeständer,
wid Urtima Riksdagen t
Arebro, den 25 Augusti 1810.
S. D. §^onstUutionS,U!skotters förleden gardan för
Ståndet Uppläste, och dä pä bordel lagde Förflaq
Bihang. N:o rz, 14- ^
98 Dm 28 Aug.
till Wal-akt, Succesiions-ordning och Försäkran,
allt i anledning den 21 i denna nmnad för.
rättade Wal, hworigenom Hans Kongl. Höghet,
Prinsen Johan Baptist Julius Bernadotte
af Ponte Corvo, allmänneligen utkorades till Sive.
rigeS Kronprins, och wär nu regerande Allernädigste
Konungs Efterträdare pä Kongl. Swensta Thronell,
blef nu äter uppläst och i allt gilladt.
Expeditions-Utskottet skulle derföre anmodas att
besörja, vet bese Handlingar »vederbörligen färdiggjordes,
att kunna i uuderdänighet aflemnas kill
Kongl. Maj:t, hwars sanktion, i anseende till Succetzionö-ordningen,
såsom »varande en Grundlag,
fordrades, och således f>rst borde i underdänighet
sökas och afbidas. Ot tu^ra.
kx protocollcr,
Osbrisl Öämson.
Uppläst hos Borgare-Ständet den zo Aug.
Wökdsamt Memorial!
särskildta U'skolt, till hvilket Riksens Högloff.
Ständer behagat remittera den af det Hederwärda
Bondeständer »väckte fragan, om sättet till Riksda,
gen» förkortande, har med mycken tillfredsställelse erfarit,
att under det z:ne Ständ gillat Utskottets betänkande,
har den betänklighet som hos det WLllofl. Borgareståndet
uppkommit, endast fästat sig wid denflurmening
som i betänkandet »ar införd, och hvilken hade afseende
blott pä den allmänna önskan hvaruti Utskottet anmodat
-
Den 28 Aug. 99
modat de Respective Ständer» att sig förena. Dä
Uti UtskortetS betänkande befinnes klart uttryckt, att
denna önskan skulle tjena till anwisning, men
icke till föreskrift, har del icke kunnat mara Utskottet»
tanke att densamma skulle i Bestulet inga;
och dä det Wällofl. Borgareständer lemnat Utan anmärkning
det öfriga af betänkandet, synes intet hinder
wara för enstämmiqheten i det egenteliga Bestulet.
Det ättstor säledeö endast för Utskottet, atl
förklara afsigken »ned desi i slutmeningen förrfl?.qne
förbehåll. Om den enskildt» Riksdagsmanna-rättens
utöfning hwilar pä rättigheten atl göra motion r,
lär dek likwäl i afseende pä densamma icke kunna ett
Stand förmenas att yttra en önskan, eller ett omdöme
öfwer en gjord motion. Dä en sadan af
Ständer skulle pröfwas mindre nödvändig, lär del
icke kunna detsamma nekas att förklara sin ästundan
atl den mätte nedläggas, ehuru väl det alltid blir
ben Ledamot obetagit, som det oaktadt will med
sin motion fortfara, att sä densamma till b-hörigk
Utskott remitterad. Pä sädant sätt hoppas Utffottek
akt StändetS pröfningsrätt icke skall kunna anses
kränka enskildtes Riksdagsmannarätt, och smickrar sig
alt den betänklighet, som hos det Wällofl. Borgareständer
uppkommtt, säledes wid nogare eftersinnande
torde förfalla. Orebro den Augusti 18ro.
Pä det särskildta Utskottets vägnar,
6. körner. O. v. koksnltsill.
O kl. Oaräolius.
6. ^nt. Look.
Upp.
IO0 D.n sy Attg.
Uppläst hos Ridd. och Adeln den zo Slug. i8rv.
— — Preste-Standct den zo — —
— — Borgare-Ständet d. zo — —
— — Vondc-Ständet den zo — —
MördsamL Memorial!
^)et Hederwärda Bondeständer har under den y i
denna manad, till Banko. Utskottets utlåtande remitterat
frägan: huru, enär af Banko Fullmäktige
trvenne, såsom händelsen för närwaranbc wore, blifrvit
wolde till Riksdagsmän, samt Banko. Fullmägligen
Lars Olsson, af Konungen i Nader förord,
nåd Taleman, och Banko-Fullmägtigen Anders Danielsson',
sig här infunnit, de ärenden, som utgjorde
bemälke FullmägrigeS befattning i Banken,
mä lawpeligast kunna wärdas, utan hinder af Full.
mägtiges begagnade Riksdagsmannarätts Wid hwilken
Remist, de delar af Protccollen för len ZI sistledne
Julii, och den i dennes, som innehöllo StändetS
öfwerläggning i desto ämnen, wörö bifogade.
Under de uti Hederwärda Bondeståndet, i förrberörde
afseende» hafde öfwerläggningar, hade uppmärksamheten
warit fästad, dels ä ett af flere Ledamöter
nödigt ansedt stadgande, det böra StändetS
Fullmägtige i Banken och Riksgälds-Conto! et, icke
till Riksdagmän fä blifwa walde; dels ä den nu inträffade
händelse, att igenom s:ne Fullmägtige» af
Bondeständet sränwaro, hinder och uppehäll inom
Banko förwaltningen, samt de derwid förefallande
ofta mycket angelägne ärenders jämna gäng, sig
företer.
Öfwer
Den ry Äng. ror
Öfwer förstnämnde fräga, såsom Constilutionel,
är det ej Banko-Utskottet tlllstäudigt, att ingr uri
öfwerläggning, eller att något yttrande deröfwee
afgifva.
Hvad deremot angar den nu inträffade händelse,
att det uti sednaste Banko. Reglementet, trll cwa
tredjedelar af samtelige Banko-Fullmägttge stadgade
antal, som till fattande af någor bestut bör wara
tillstädes, och som närwarande Banko-Utskottet anser,
böra tillämpas och gälla, äfwen för hwardera
StändetS Fullmägtige särskildt; igenom s:ne Fullmägtiges
af Hederwärda Bondeständers sränwaro,
saknas, hvarmedelst Bankens mycket angelägna förvalkning
befinner sig uti overksamhet: kan BankoUiskottet
ej undgå, att hos Hederwärda Bondeständer
anmäla, angelägenheten af sadan widtagande skyndsam
anstalt inom det Hederwärda Ständer, som
oförtöfvadt kan återställa Banko. Fullmägtigfkapek
Uti test fulla aclivils. Orebro den 29 Äng. i8ro.
6srl klörasr. l.. Kl. kinnanäsr.
k. l-ungren ^oli:son. Olof ^sr8too.
Kl. Relsillgius.
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. zo Aug. rZr».
- - Preste-Ständet d. zo - «
- - Borgare-Ständet d. zo - «
- - Bondc-Ständet d. zo - -
Wördsamt Memorial.
8)aake, Utskottet anser sig ej längre böra uppskjuta,
art om Bankowerkelö Mständ och dest styrelse ester
Rik
-
ror Den sy Aug.
Riksens Ständers sista sommanwaro, till de Respective
Siänden afgifwa wördsam berättelse.
För Utskottet är dek synnerligen tillfredsställa»,
de, art, efter mhemtad fullständig uppkysningj af de
kill della Uruma Riksmöte asgifne Relationer och
Utskottet forelagde Handlingar, samt med dcrä grundad
öf>aer>ygelse, kunna instämma uti sednaste BankoU'ffcttetS
yttrade försäkran, om päliteligheten af
WerketS solidiree och sjelfbestånd, samt om en, af
mycket kort, »nen dock fägnesam erfarenhet, stadgad
förmodan, det skola Riksens Ständer wid sin nästa
Sammankomst, finna deras Bankowerk, under den
Högsteö fortfarande nädiga hägn, hafwa äkerwunnit
förnyad förmäga, att än widare kunna utsträcka de
biträden, som Rikets Näringar, jämwäl under Weis
kets mest bekymmersamma belägenhet, oafbrutet fält
begagna.
Uti Merker- styrelse under den korta tid, som
ester sista Riksmötet framflutit, hafwa Herrar BankoFlillmäglige
ädaqalagt en uppmärksamhet, nit och
omtanka, som i alla delar swarar emot Riksens Ständers
dem kemnade mycket wigliga förtroende.
Bankens Embeismän och Betjente, hafwa med
fortfarande oafbruten drift och pälitelighet, uppfyllt
fine åliggande skyldigheter.
Med nödig uppmärksamhet har Banko-Utskottet
genomläst det, wid sista Riksdag, för Bankoförwaltningen
utfärdade Reglemente, och derwid i
allmänhet ej funnit nägot att tillägga; blott för tilllämpningei-.
af någre fä, Bankens financielle beläsenhet
och befallning, äsyftande föreskrifter, har Ut
skot
-
Dcn sy Aug. loz
skottet ansett en mera detaillerad förklaring nödwändig.
Hwad Riksens Höglofl. Ständer wid detta Urtima
Riksmöte, till äfwenryrS finna skäl alt omförwalkningcn
af deras Bankowerk, och dermed gemenskap
ägande föremal, än ytterligare förordna, underlåter
Banko-Ucskottet ej att efter deraf erhällen del,
wederbörande lill werkställighet föreskrifva.
Herrar Banko-Fullmägtige hafwa till Banko*
Utskottet öfwerlemnadk, samkelige AcbetarneS wid
Bankens Papperbruk gjorde anhällan, alt blifwa
hugnade meo sä beskaffad förbättring a deras är ^777
stadgade weckopenning, som under derefter oerhördt
uppstegradt pris pä alla lifwetS förnödenheter, och
derjemte förökadt arbete wid Bruket, till deras nu
saknade nödtorftiga bergning är oumgängeljg.
Berörde ansökning hafwa Herrar Banko-Fullmägtige,
efter deröfwec infordradt utlätande ifrän
Commistarien wid Pappersbruket, funnit fkäl att med
deras förord understödja.
Utom nLgra, i det hela icke betydlige förmåner
af faststäldt lindrigt prls för wista tunnor
Spannemäl, och mindre betydande sa kallade Victualie,
penningar, jemte Boningsrum och Med, ätnjutrr
Pappersmästare» uti ärlig Lön, 200 R:dr.
Mästerlärlingen och Fyra bättre Arbetare und,
fa hwardera uri weckan, En och twä tredjedels, En
och en tredjedels, och En och en sjettedels Riksdaler.
Alla öfrige, lill antalet §4, bade äldre Arbetare, och
mindre Göstar, bestäs, i mon af hwardera- göra
n»8t
-
104 Den 29 Äng.
nial, ifrån En R.dr, till och med en sjettedelS R.dr
för hwardera, uti weckan.
Såsom dagspenning för wise nödwändiqe Qwinuo-dagswerken,
har betalts endast Fyra skillingar
specie för dagen.
Banko-Utskottet sinner för der närvarande grundad
anledning, akr Pappersmästare»- ärliga Lön,
och de öfrige ArbctarncS weckopcnningar, ifrän nästa
Ockober månads början, fär förökas med Trettiotre
och en tredjedels procent; samt art sistnämnde dagspenning
för O.winnodagöwerken, ifrän samma tid får
betalas, för trägnare a, bete, med Tio skillingar, och
för mindre strängt arbete med Akta skillingar specie
pä dagen. Hwilket allt likiväl, lill de Respcctive
StändcnS gunstbenägna vmpcölning och fastställande,
wördsamt öfwerlemnaö. Orebro den 29 Aug.
i8rc.
Oarl jVlörnsr. I^srs Kinnander,
k. L.unZrön ^ob:fon. Ollman.
AI. Illelsingius.
Uppläst hoS Högloft. Ridd. och Adeln d. zo Aug. r8ro.
— — Preste-Ständct d. zo — —
— — Borgare-Ständet d. zo — —
— — Bonde-Ständet d. zo — —
Wördsamt Memorial.
hilder Banko, Ulskotters oafbrutet fortsatte befattning,
har Utskottet till noggrant öfwerwägande förehaft,
den bestämda föreskrift, som af sednaste BankoUtskottet
war Herrar Banko-Fullmägtige meddeladt,
an
-
Den 29 Aug.
angående Bankens biträden till SkatSwcrket, som
dels redan moro utlemnade, dels bifallne, alt än
widare i succetziv ordning fä utgå: men i synnerhet,
hwad de inbetalningar beträffar, som a samma biträden,
nli Ränta och Capital-afberalning, böra till
Banken erläggas.
Med anledning af de Respcclive Ständens till dä
»varande Banko-Utskottet ankomne Expeditioner, har
samma Utskott, uli sistnämnde afseende, meddelt
Herrar Banko-Fullmägtige sa beskaffad föreskrift:
Alt, för de af Banken, till Rikets räddning, och
SralSwerketS oumgänqeliga behof, pä är 1809 ucgifne
Sex millioner Riksdaler, hwartill jemrväl återstoden
wid samma ars stut, ä det är 1808 pä En
million Riksdaler utgängne Creditivlänet, kommo
att sammanflas, Banken, ifrån 18ro ars början, hade,
wid hwarje Tre mänaders förlopp, an undfä
lo§,OOv N:dr; således 420,000 R:dr specie ärligen;
deraf skulle Räntan godtgöras enligt guartaliter
uppgjord liquid, efter Twä procent för äret, och
det öfriga wid hwarje inbetalning afföras pä Capi«
talek. Sa beskaffad inbetalning ä förenämnde Sju millioner
R:dr, borde oafbrutet fortfara, intill desi hela
denna summa blifvit Banken tillfullo godtgjord.
För Le öfrige 4,4,6,944 R:dr zc> si. n r:st.
specie, som Banken, jemnlikt Riksens Ständers förordnande,
hade att, dels genast, dels guartaliter,
till och med i December mänad är 1812, hälla StatSwerket
tillhanda, all pä bestämda terminer fä uttagas,
skulle ä den summa, som inom hwarje föregäcnde
quartal utgätt wid nästpaföljande guartals fluk
inbetalningen werkställaö, efter Sju procent, pä he
-
io6 Den 29 Aug.
la arel beräknade, och dermed framgent i lika matto
salunda fortfara, att Räntan godtgöres med Twä
procent ärligen, och det öfriga, enligt qnarkaliter
uppgjord liqniv, afgär pä Capitalerne, intill dest deras
fulla belopp blifvit äterbetaldt.
Denna af sednaste Bauko. Utskottet meddelte
föreskrift, har »rärwarande Banko-Utskott, wid
jemförclftn emot de flere, rörande samma ämne,
bade ifrän Respective Ständen, och ifrän dä svarande
Riksens Ständer- Stats »Utskott, till BankoUtskottet,
ankomne Expeditioner, funnit, ifrån dem
ej i någor mätto wara afwikande.
För tillämpningen af dek stadgande, som till
Bankens ersättning för alla förrberörde dels redan
gjorde, dels än widare bewiljade förskott, war widtaqir,
hade emedlertid, af ordalydelsen uti Riksdags
bestulet öfwer detta ämne, owitzhet uppkommit, huru»
wida ju icke, redan ifra» innewarande ärs början,
hela den summa borde lill Banken ärligen ingö, som,
enligt Banko. Utskottets förromnämnde uttryck, icke
förr till betz fulla belopp finge äga rum, än sedan
alla de förskott som derigenom skulle godtgöras, blifrvit
stuteligen uttagne; men inbetatningarne af Ränta
och Capital afbetalning, destförinnan afpastas efter
som förskotten werkeligen ukgätt.
Under ett sadant förewettande, har Kongl. Mgj:t
i Näder anbefallt dest och Rikets Stars. Contor,
ait oafkortadt till Banken erlägga, hwad, af ordalydelsen
uti Riksens Ständers Nnderdäniga skrifwelse,
jemte Riksdagsbeslutet, i det högsta, brfants för
werkställiqhtten tillämpeligt: men derjemte genom Nädig
Propofickon till nu varande Stats-Utskott, an»uält
en sädan inbetalning, säsom oförenlig med de
arran
-
Den 29 Ara. 107
arrangementer, som i allt öfrigt wörö för S'arswerkel
af Riksens Ständer widtagne. Sistnämnde
Utskott har, i afseende pä Högstberörde Nådiga
Proposition, äskat sammanträde lör wiste D-puttrade
ifrän Skars-U skottek, med lika mänga Ledamöter
af Banko Utskottet. Dervid har, ä Bankvwskottecs
wägnar, Utskottets redan förut fattade, och
framgent hyste öfvertygelse, blifwit framställd, om
behörigheten af den föreskrift, som utaf scdnaste
Banko-Utskottet, angående de i fräqa warande inbetalningar
war utfärdad; och hvilket förklarande.
Högloft. Stars Utskottets Deputerade funno emot
ändamälet af det ästundade sammanträde, till fullo
swarande.
Detta sörhällande har Banko-Utskottet ej bordt
underläta, akt hos de Respec-ive Ständen wördsamt
anmäla. Orebro den 29 Augusti igro.
Larl körner. k,srr kl. Kinnnnäsr.
?. I-unst§rio Jokrlon. Ökman.
LI. HelsiiiZius.
Utdrag af Protokollet, hällit hos Bonde-Ständet,
wid Urtima Riksdagen
i Arebro, den 29 Augusti 1810.
S. D. ett insändt Memorial af den 2Z dennes,
hvilket nn upplästes, hade Riksens Högloft. Ständers
Banko. Utskott anfört, det tillhörde äfwen Utskottes
befattning att undersöka wärdén af alla Bankens
redbarheler, och om deras beskaffenhet samt rik
-
123 Den 29 Nug.
tiga belopp inhämta fullständig kännedom och pålitlig
vishet, jemiväl art pä stället infordra nvplytningar
och behörig redovisning rörande Administrationen af
Bmkens Pappersbruk; likväl dä det ena och andra
för blott fä mänader sedan more af sednaste Banko,
Utskottet med yttersta nvggranhet iakttaget och werkställt,
samt en Riksens Ständers Revision inom
fä är komme att företag ss, ansäg Banko-Utskottet
för sin del grundad anledning wara, att till undwikande
af en icke obetydlig kostnad, jemte tidspillan,
den ätgärd som i nämnde afseende, Banko-Utskottet
äläge, kunde wid denna Riksens Ständers Urtima
sammankomst fä blifva äsidosatt; hwilket dock Re«
spective Ständens godtfinnande wördsamt underställtes.
Dä Talemannen föreflog, att detta Memorial
hwilade pä bordel till nästa Plenum, yttrade sig
Ståndet mangrannt, att frägan, utan allt uppskof,
kunde afgöras, och blef pä kort öfverläggning, efter
derom af Talemannen gjord proposition, beftutit,
att Ständer, pä de af Banko-Utskottet anförde skäl,
för sin del ansäg en förnyad inventering af Banken
och Tumba Pappersbruk för denna gäng ej nödig;
hvarom Respective Medständen genom ProlocollöUtdrag
wördsamt och »vänligen skulle underrättas.
löt supra. Lx protocollo,
6abrjol östmann.
Ut
-
Den go Aug. ivy
Utdrag af Protokollet, hället hos He-erwärda
Bonde-Ständet, wid Urtima
Riksdagen i Arebro, d. Lll Augusti
i8io.
S. D after uppläsande af ett Utdrag ur Protocollet
hos Högloft. Nidderskapet och Adcln den 2g
dennes, innehällande, det Ridderffapct och Adeln
dä beftulit art till Constiturivns-Utskottet öswerlemna
upprättandet af förslag lill den Ed, hwarmed Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen borde Hans Maj:k
Konungen svärja, förenade sig Bondeståndet i enahanda
beslut, att om dehe Handlingars projekterande
och insändande ConstituliouS-Utskottet anmodas,
supra.
Lx protoaollo,
Oabriel Östmann.
Uppläst hos Nidderstapet och Adeln den 7 Sept. iZio.
- - .Preste-Sländet den 7 - - - -
- - - Borgare-Ständet den 7 - - » -
- - , Bonde-Ständet den 7 - - , -
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition till
Riksens Ständer, angående betalning af
HamburgffeBanquierernesAverhoffs
Arfwingars, E. A. von Halle k
Sons och Luis kJenquels fördringar.
Gifwen Orebro Slott, dm
zo Augusti r8io. ^
^ostnaderne af det Krig emot Franska Magten
som f. d. Konungen mi Pommern utförde, bestredos
för
-
no Den zo Aug.
förnämligast medelst Engelska Subsidier. De medel
som ytterligare för krigsutgifkerne erfordrades, be»
falcke f. d. Konungen Pommerska Kammaren atk anskaffa.
Enligr denna befallning och med f. d. Konungens
authorisation dertill, ingied Pommerska Kam»
maren i en Wexel-circulation med Banguiererne i
Hamburg, nu mera aflidne Canzcllie-Rådet Av ernoff,
E. A. von Halle öe Son samt Luis 6e Iengnell.
Sedan Pommern vlifwit af Franska Trupper
inksgir och Wexel-circulakionen icke längre kunde af
Kammaren underhallas, uppkomma i följd deraf för
bcmälte Banquierer betydliga fordringar, hwarföre
de rid efter annan dels af Pommerske Kammaren,
dels af Svenska Regeringen yrkat betalning. För
akt i en stund, dä det för Rikets Credit war af
»lyckén wigt, i någon mon tillfridsstalla dem, lät
Kongl. Maut nästlidne är giswa dem en försäkran,
att i händelse vid Fredsslutet med Frankrike, hvarom
underhandliugarne dä öppnades, Pommern blefwe
Swerige arerställdt, skulle en del af de Pommerska
inkomsterne användas till betalning af Räntor
och till afbetalning ä Capitalen af deras ofwanbe»
rörde fordringar, men alt i annan händelse, som
da ansägs mera sannolik, Kongl. Maj:t wille tvid
underhandlingarne yrke- deras rätt att blifwa derföre
gcdtgjorde. Freden med Frankrike afflöis och Pom»
mern atergaf», ,«en med vilkor att desi Domainer
skulle bibehålla» af älskillige Franska Generaler och
EmbetSmän, som under kriget undsätt anvisning pä
inkomsterne deraf. Wid detta förhällande hafva de
Hamburgske Banquiererne förnyat deras anspräk, att
antingen af Pommerska Statsverket, eller i fall desi
tillstånd del icke medgäfwe, af det Swenska niu:a
snar
Den Zv Aug. m
snar ersättning för deras försträckningar, utgörande,
med beräknade Provisioner och Räntor, wid flutet af
nästlcdne är, en sammanräknad summa af »,059,788
Mark i k si. ever 553,262 R.dr gz si. Hamburger
Banko, hvarförutan Luis och Jenqucl särskildt
anmält en lill samma tid beräknad fordran af 96,870
Mark Hamburger Banko, härrörande frän medel,
som Hofmarskalken von Platen hos dem skall
upptagit uppä en ansvarighets-förbindelse ä 50,000
R:dr i nämnde myntsort, hvilken Pommerska Kammaren
efter f. d. Konungens befallning till honom
aflemnat.
Öfwer den ansökning som Handlanden Ienquel
L egna och de öfrige Banquierernes vägnar lill Kongl.
Maj:t ingifwit, har Kongl. Maj:t infordrat ett underdånigt
mlätande af de committerade, som till
Pommerska Statens reglering m. m. blifvit i Nåder
förordnade. Desia härjemte bifogade Handlingar
upplysa sa wäl beskaffenheten af be sörstnämde
fordringarne, sä vidt den utan en särskild ifrän
Pommerska Commerce. Departementet ännu icke inkommen
utredning kunnat upplysas, som ock Pommerska
Statsverkets oförmögenhet att dem betala. Hvad
äler beträffar Luis och Ienquels särskildta fordran
för de af Hofmarskalken von Platen disponerade
medel, sa ehuru fullständiga och authentika
underrättelser om förhällandct dermed ännu saknas,
har Kongl. Maj:t dock anledning förmoda, att denna
fordran icke har nägon gemenskap med Pommerska
krigsutgifterne.
Kongl. Maj:t anser ä ena sidan, det wara
ovilkorligen rättvist, och för Rikets anseende samt
desi Pennmgeförwaltningars Credit angelägit, alt de
for
-
nr Den Zo Äng.
fordringar, af ten första Classen som Handlanden
Jenquel nu anmält, sedan deras belopp biifwit behörigen
verificeradt och bestämdt. De hafwa lika
med desi, om hwilkas godtgörande Riksens Ständer
förut widlagit kraftiga anstalter tillkommit genom
kostnaderne af ett Riket gemensamt päfördl krig, och
pä befallning och auchorisarion af en da maglägande
Konung. Deras innehafware hafwa deruti blifwit
inledde pä god tro, adagalagd äfwe» derigenom all
de oaktadt dessa fordringar, lätit ur sina hander disponeras
andra medel, som under en särskild Wexeloperakion
för Swenjka StatSwerket warit dem an
förtrodde.
Ä den andra sidan finner Kongl. Maj:t betalningen
af denna krigsskuld icke tvid nu warande
omständigheter, sa betydligen förändrade sedan denna
skuld gjordes, kunna aläggas Pommerska Staten,
hwarö oförmögenhet dertill är allmänt känd och
af Committcrade särskildt urredd eller pä Pommerska
landet som genom kriget och under en nära treårig
besättning af fiendtlig» trupper lidit mera än nägon
af Sweriges provincer. Detta krig war en följd af
SwerigeS dä warande Konungs widsträcktare afsiqter
och förbindelser, icke af Pommerns enskildt» förhållanden.
Det Mfördes med S.venstka trupper och i
betydligaste matto med Subfidicmedcl, som Swenska
Styrelsen, icke Pommerns enskildt», sig betingat Alt
Pommerska Kammarens ätgärd och Credit pä f. d.
Konungens befallning nyttjades till de negociarioner
som beredde berörde krigsskuld, och att Pommerska
Landtständerne ätagit sig att under wissa wilker garantera
en del af denna skulds, om hwilken garantis
och wilkoren derwid, Commilleradeö wid Handlingar
-
Den Zo Aug. . nz
ne fogade berättelse lemnar närmare upplysning, öro
omständigheter, som synas icke n era kunna aberopas
såsom grunder till nägon fortfarande betalnings förbindelse
för Pommern, sedan ella tä warande förhållanden
undergått en allmän förändrings garantien
icke fullständigt blifwit utförd, eller wilkorei derföre
uppfyllde, och dä det päräknaLe och enda möjliga
medel till dess fullgörande, Domainernes afkastning,
icke längre utgör hwad den fordom war, den säkraste
och en ibland be betydligaste af Pommerska Slaten»
killgängai-L
Korgl. Mv:t har derföre ansett sig böra Lkll
Riksens S änder hänskjuta de Hamburgska B-nqnierernes
anspråk, och förwäntar sig, akt Rcksens Ständer/
ledde af rältwisa och billighet, och en u sträckt
omsorg ctt bibehålla RckerS heder och c edit, söka
att uppfylla dem under de wilker i afseende pä Provision
och Ränt beräkningar samt betolningetideN,
som rättmätigt och efter möiliqa tillgängar kunna
bestämmas. Skulle Riksens Ständer, sedan dera»
Stats. Utskott närmare granskat de Handlingar,
svm nu till deras pröfning öswerlemnas, finna Nödige
någre ytterligare upplysningar och venficationer,
till bewi», alt de i fräga warande medlen blifwit anwände
till bestridande af Krigsomkostnaden^, eller
till ert definitift asslutande af fvrdtingsägacneS räkningar,
torde Riksens Ständer, efter att hafwa fastställt
grunderna, kunna uppdraga deras Fullmägtige
i Riksgälds-Contyret dessa werkställiqhns ätgärdek.
Kongl. ÄNajlt sörblifwer Riksens Sander med
all Kongl. Nåd och Pnnest wälbewagen. i^t suxr»»
bihang. Nto I§, Ut
-
H4 Den zo Auq.
Utdrag af Protokollet öfwer Handell
och Finance-ärenden, hallit inför
Hans Maj:t Konungen pä Arebro
Slott, den zo Aug. »8io.
Närwcirande:
Deras Exc.llencer,
Iustikiä-Stars-Ministern, Herr Grefwe Gyllenborg,
och
Stats. Ministern för Utrikes Ärenderne, Herr
Friherre vott Engeström,
Stat» Rädet Friherre Rosenblad,
Hvf-Canzleren Friherre af Wetterstedt,
StatS;Secreterare!, Järta.
» . » Stars-Secreterare» uppläste i unberdänighet,
till justering ett underdånigt förflag
till Kongl. Maj:tS Rädiga Proposition till Riksens
Ständer, angäende betalning af Hamburgske Ban«
quierernes Averhoff- arfwingar» E. A- von Hålles
L Sons och Luis ^ Jenquels fordringar,
hwilket förflag, tydande sä,om det wid detta Proto.
coll finnes bilagdt, Kongl. Maj.t uppä Stats-Rädets
underdäniqa tillstyrkande i N-dek gillade, med
befallning an Dest Nädiga Proprsirion till Riksens
Ständer skulle i enlighet dermed utfärdas, och pä
»anligt sätt öfwerlemnas.
Lx protocol!oj
Cart O. Llrozmaö.
Ul
-
Den go Äutf. n§
Utdrag af Högloft. Ridderffäpets och
Adelns Protokoll- wid Urtima Riks.
dagett i Orebro, den zo Augusti L8ro.
S D. ^.-.nitteraves lill Bewillnings-N sVoue Kongl.
Majus Nådiga Proposiiion angäende jörckomne hin
der och srvänqhuer af Riksens Sländ.'?s förnyade
Chartä-Sigillatä. Förordning. I7r luprä.
Lx Prol0L0>l6i
6. Silvsriiolps.
Utdrag äf Protokollet, hällit hos Högwördiga
Preft-Ständet- wid Urtima
Riksdagen i Arebro- d. zo Aug. i Zro.
S. D ^wad Riksens Högloft. Ständers Stars,
Ulskoll uci dest- den 18 denneö, pä bordet lagde Msmodial
yttrat, rörande fragatt harv Äcenderne hos
Fttllinägtige i RlksgälVS kontoret skulle kunna haf,
wa sin -emna gäng, oansedt Bondeständers Me Full,
mägtige- säsom waldt Riksdaasmän, si, här inställdebtes
as Presteständel gilladt. kZt tuprä.
k^x protoLoIIöj
O. ^Imc^uist.
Utdrag af Protokollet- hällit hos Högwördige
Preft-Ständet- wid urtima
Riksdagen i Arebro, d. z o Aug. 1810,
S D ^ongl. Majus Nädiga Proposition lill Riksens
Skänder, angäende förekomne hinder och sivä**
» righcrer
n6 Den Zv Aug.
righeter ivid verkställigheten ef Riksens Ständers
förnyade Chartä-Si-stllatä Förordning, gifwen Ö ebro
Slott den 2r Auausti «8>o, uppläst, s och remitterades
till R'kiens Högloft. Ständers BeivlllningSUtskott.
tuxra.
Lx protocollo,
7. O. ^Imcjuist.
Utdrag af Protokollet, hällit hos Högwördiga
Preste Stander, wid Urtima
Riksdagen i Orebro,d. zo Aug. rLio.
S. D. ^Efter uppläsande af Högloft. R-ddersk-petS
och Adelns Prokocolls-U drag af den az dennes,
innchällande uppdrag ät Riksens Högloft. Ständeis
ConstitutionS -Utskott, att uppsätta Förslag till Riksens
Ständers Hyllnings-ed ar Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen, och till den Ed, Hans Kongs.
Höghet bör Hans Majit Konungen swärja, instämde
Presteständet uti berörde Remisi, med tillägg, att
de grunder, hwilka under nästledne Riksdag, wid
vämnde Formulairers förfarande, blefwo följde, äfven
nn böra bibehällaö. Ot tuprrs.
Lx protocollo,
O. ^Imc^uik.
Mdrag af Borgare-Ständeks,Protokoll,
wid Urtima Riksdagen i Örebro,
den zo Augusti 1810.
S. D. Remitterades till BewillningsU-tskottet Kongl.
Majus Nädiga Proposition af den 22 i denna märak»,
Den ZO Auz.
nåd, angående förekomne hinder och swarigheter wid
werkställigheten af Riksens Ständers förnyade ChartäSizillatä.
Förordning. Ot supra.
Lx protocollo,
0. Valerius.
Utdrag, af Borgare-Ständets Protokoll.
wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den zo Augusti »8ro.
S. D med Högloft. Ridderskapet och Adeln,
beflöl Bsrqareständet, att till Constilutions-Utskottet
skulle öswerlemnas uppsättandet af förslag till Riksens
Sränders Hyllnings-Ed ät Hans Kongl. Höghet
Kron. P insen, äfven som till den Ed, Hans
Konas. Höghet bör Hans Maj:l Konungen gi»wa.
supra. Lx protocollo,
v. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets.Protokoll,
wid Urtima Riksdagen i Orebro,
den zo Augusti r8io.
S. D. föredrog- ä nyo och gillades Stats - Utskottele
utlåtande af dcn s7:de bennes öfwer den af
Hedervärda Bondeständer dit remitterade fräga: hn«
ruwida R kögälds-ContoretS ärender kunde behörigen
wärdaS, utan hinderås Ständers FnllmägligeS begagnade
R>ködagsmanna-rätt? klt supra.
Lx p^otoeollo»
I. O. Valerius.
llk
-
,18 Den zo Äng.
Utdrag af Borgare-Stän-ets Protokoll,
ivid Urtima Riksdagen t Orebro, dm
zo Augusti ltzro.
S, D. bifölls Banco-NiskottetS, uki Memorial af
den ?z dennes, gjorde hemställan om dlspense för
Urskvltet vid nn påstående Rik-dag frän iivenkrringen
af Pankea och hetz Pappersbruk. supra,
kx ?rotocollo,
O. Valerins.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Adeln d, z Sept, »8ro,
— — Preste-Stäiidet d. Z — —
— — Bsrgare-Ständet d, Z — —
— — Bonhe-Ständet h, Z —
Kongl. Mai ts Nådiga Proposition till
^ Riksens Ständer, om skyldigheten för
alla, att deltaga i wärdén af Fattige,
samt rörande en särskild ivid Amiralitets.
Warfs och Orgryte Församlin.
gar ivid Götheborg i detta afseende
uppkommen fraga; gifwen Qrebry
Slott den Zr Aug. rtziv,
Riksens S änder, ivid stst Hfiverständne Riks.
dag, uti underdånig skrifvelse af den »4 November
182Y, hemställt, att Kongl. Majst läckte» förordna en
Committé?, hvilken efter inhämtad kunskap om Fanigtörsörjnings-anstallerne
i Riket, till nästa Lagtima
Riksdag horde utarbeta en Förslag till en Fmig
»värd,
Den Zi Aug. li
vard,
allmän för Riket, och lämpad efter särskildtorter»
enskilta beskaffenhet och behof, samt Riksens
Ständer tillika i underdäniqhet anhallit, att Kongl.
Majst imedlertid täckte» i Näder widtaga de provisoriske
anstalter, hwilka kunna finna» nödige och nyttigt,
sä har Kongl. Majst, som med Nådigt »välbehag
gatt denne Riksens Ständer» välgrundade omtanka
till möte», ej allenast under den »4 Junti innewarande
är tillförordnat en Committee, bestäende
af Ledamöter i Stockholm, och Correspondexande Ledamöter
i Landsorkerne, at hvilken Kongl. Majst uppdragit,
att bereda sä wäl hvad Riksens Ständer, i förenämnde,
som i flere sedermera ankomne underdäniga
skrifwelser, andragil och önskat, utan har Kongl.
Majst ock tagit Ltskillige frän särskildta »ner inkomne
Fattigwärdsärender i Nödigt öfwerwägande.
Bland Riket» Släder har Götheborg i synnerhet
utmärkt sig genom en för flere är sedan widragen
och med framgäng bibehäffen berömlig fattigwärdsanstalt.
Dä densamma, hittills inskränkt inom
Staden, äfwen borde utsträcka» till de derwid
belägne Amiralitet».Warf» och Örgryte Församlingar,
har derwid den swärighet mött, att ett stork
antal af fattige, uppgäende till omkring zvo personer,
oaktadt innewänarne» »visade wälwilja, icke
syntes kunna fä tillräckeligt understöd, utan »verkställigheten
at ett uppgifwit Förslag, att allt Sjöfolk,
som i Götheborg» Sjömanshus inskrifrve» och
inmönstras, mätte till Fattigvården i nyfinämnde
Församlingar aläggas att bidraga, hwarje Coopvaerdie-Skeppare
med En Riksdaler, hwarje Skyrman
med 24 st., och hwarje Matro» samt öfrigt Sjöfolk
med »» fi:r Banko om äret» och detta sä mycket mera,
som de fattige i berörde Församlingar till den betyde
-
i2s Den Zi Auss.
tydeligaste delen bestodo af Sjömän, deras Hustrur,
Enkor, Fästeqwinnor och Burn. Enär Sjömanshuset
i Götheborg, ehuru det ansett asgiflen billig,
icke wägat hertill samtycka, hafwa Församlingarne i
underdånighet vändt sig till Kongl. Majit, som wäl
i Nrder stadgat, att allt Sjöfolk, genom MantolSsk.
ifuinq hörande till Amiralitets Warfs och Örgryte
Församlingar, borde wara förbundit att erlägga
Len afgift, som Församkiugarne till eit allmänt nyttigt
ändamål i behörig ordning sig frivilligt atagit,
men enligt 73 §. i Regeringsformen icke funnit denna
afgift nu kunna sträckås till de Sjömän, hwilka
ej Lro Ledamöter af nämnde Församlingar,
Af den anledning, att en af Götheborgs Stads
Fullmägtige wid denna Riksdag i underdaniabet
anmält, alt den wid Amiralitets-Warfs och Örgryte
Församlingar wihtagne »välgörande Fattigvårds
anstalt, i brist af det i ofwannämnde matto önffade
Understöd, hotades med obestånd, har Kongl. Majit
j Näver welat inhämta Riksens Ständer» yttrande,
huruvida icke alla Sjömän, hwilka wid Götheborgs
Sjömanshus inmönstras, mätte äläggae alt betala,
hvarje Skeppare En Rive, hvarje Styrman 24 si,,
och hvar och en af det öfriga Sjöfolket .12 si.
Banko om äret till Amiralitets-Warfs och Örgryte
Församlingars Fattig värd»', inrättning, af hvilken
de sjelfwe, deras Hustrur, Enkor och Barn kunna
sömma att draga nytta, och till hvars bestänh de
Lf ren dehsölukan synes böra bidraga, dä den länder
till förmän för en Handelsplats, frän hvars rörelse
och segelfart de hämta sin bergning och utkomst.
Wid hetta tillfälle, och pä det de i Riksens
GländerS ätskillig? underdänige skrifvelse? asyftave
Den zi Aug. irr
nyftige Smdamäl sa mycket säkrare mötte kunna winnås,
samt att sä mycker fullkomligare föi stag dertill
w»d nästinstundande Riksdag matte kunna framläggas,
har Kongl, Maj:» i Näder velat inhämta Riksens
Ständers underdånig» mlätande, huruvida icke
skyldigheten att försörja de fattige, ware sig äldre
eller barn, ma anses äligga hvar och eu som sjelf
icke är i behof af andra» hjelp, samt huruvida i följd
häraf de Besiut som af Städer och Fwsamliiigar pä
landet genom pluralitet vidtagas om afgister till de
fat.iges försörjande, sedan de samma blifvit af Kongl.
Majit pröfwade och gillade, ma anses förbinda hem,
hwilka, oaktadt föregängcn offenkeliga kallelse, warit
frånvarande, eller ock till beflutet nekat, äfvensom
dem, hwilka sedermera inflytta till Staden eller Församlingen.
Härvid synes noga böra i klt.gas, att
ä ena sidan icke någon öfverdrifven tunga mä kunna
nazen emot desi wilje päläggaS, och icke eller q
den andra nägon undandraga sig en pligt, den döde
Christendpm, Mensklighet och Medborglighet göra
helig och ovilkorlig.
Hvad Riksens Ständer härom nu yttra och
hos Kongl. Majit i underdänighet anmäla, torde böra
blifva gällande intill desi den Allmänna Författning
om Fatkigwärden, sou. Riksens Ständer ästundat,
kan efter föregången rädplägning wid nästinstundande
Lagtima Rckedaq blifwa fastställd.
Kongl. M jit fö blifver Riksens Ständer meh
afl Koiistl. N.d och P nest städse välbewägen,
Ms von koreorleia,
Pro
-
r,r Den z r Ang.
Protokoll, hällit inför Hans Majestät
Konungen uti Stats-Rådet pä Arebro
Slott, den Zt Aug. 1810.
Närwarande:
Hans Exeelle^c', Herr S ars-Ministern för Utrikes
Ärenden,e, Friherre von Engeström.
Hans Ercellenc--, Herr Justiti--Stais-Ministern,
Grefwe Gyllenborg.
Stars. Rådet, F.iherre Rosenblad»
H)f-Ciljleren Friherre af Wetterstedt.
Tillförordnade Stats»Secreterare» för Ecclesiastigne
Ärenderne, Landshöfdingen von Rosenstein.
^edan Kongl. Maj.t, i anledning af RiksdagsFullmägtigen
frän Götheborgs Stad, CommereeRrdet
Ekmans underdäniga anmälan om det obe«
ständ hwarmed den, inom Amiralitets-Warfs och
Orgryte Församlingar warande FattigVärda-inrättning
hotades, bcflnrit att sä wäl härom, som rörande
skyldigheten i allmänhet att bidraga till fattigas
wärd, göra Riksens Ständer Dest Nådiga Proposition,
blef denna Proposition nu uppläst; och täckteS
Kongl. Maj:t, uppä Stats-Rädcrs enhälliga tillstyrkande,
densamma i Näder btfalla.
kx protocollo,
kelir kst:sou 8tröm,
Wörd
-
Den Zi Äng. l2z
Uppläst hos Ridd. och Adeln d. Z Sept. istio.
- - Prcstc-Ständet d. z - -
- » Borgare-Ständet d. z - -
- - Bonde-Ständet d. z - ?
Vördsamt Memorial!
^ ll Riksens Ständer får Eonstirulions-Uskottet
wördsamt öfwerlemna Förslag.
i:o Till Edsformulaire för Hans Kongs. Höghet
Kron. Prinsen;
2:0 Till Formulaire, hwarefter Hyllnings-Eden
den Högborne Furste och Herre, Prins Iohan
Baptist Julius, Swea Riketz Kron-Prins, af
Riksens S änder snärjas skall; i hwilka Utskottet,
emot de wid sista Riksdag antagna Formulairerne, ej
funnit nägon gnnan förändring nödig, än hwad som
angatt namn och anförha ärtal. ConstuulionsUtskottet
sär derjemte, med anledning af yppade twifwelsmäl,
rörande Hans Kongl. Höghets, KronPrinsens
rätta titulatur, sedan han Riksens Ständer»
gnhud emottagit och i följe deraf i det gjorda
wilkoret, att afsäga alla Htdna undersätliga förhållanden
utom Riket, ingätt, till Riksens Högloft.
Ständer wördsamt hemställa, om icke denna titulaturs
upprättande ät Hans Kongl. Maj:tS HofCanzlers.
Embete mätte sä öfwerlemnas, sä wäl i
afseende pä de rehan af Riksens Ständer gillade
och fastställda Handlingar, nemligen Wal. Arken,
Suceestions-ordningen ych Hans Kongl. Höghet
Kron Prinsen» Försäkran, som de nu föreftagnq
Ederna. Orebro den zr Augusti iströ.
Pä Constitution». U'skot:et« wägnar,
O. Klvroer, ^s. Pingstsstius.
sst. kstoyklckilst. /lnst. st:son backert.
H, Silverstolpe,
124 Den Z Sept.
Eds-Formulaire för Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen.
^.'g Johan Baptist Julius lofwar och swär,
nno Gud och H us Heliga Evangelium, att, säsom
Swea Rikes Ständer, genom ett fritt och enstämmigt
Wik, utkorat och förklarat Mig till Swea
Rikes Kron Prins, att, efter Hans Kongl. M i ts
den Skormägtigste Konungs och Herres,
den XHl:deS, nu jemwäl min Allernädigste Konungs
och Herres dödeliga afgänq, (hwarmed den Högste
Guden Nådeligen länge fördröje- Swea Rikes Regering
tillträda, till Swerige» Konung krönas och
hyllas, samt Riket styra ester den af Riksens Ständer,
den 6 Junii 1809 fastställde ftmt af Konung
och Riksens Ständer antagna Regeringsform» bokstafliga
föreskrift, Riker» öfriga gällande, sä wäl
Grundlagar, som Allmänna Lag och Laga Stadgar;
alitsa will och skall Jag Högbemälte Han»
Kongl. Majit för min rätte och Laglige Konung
hälla, Honom med all lydnad och kärlek ära och
»vörda, Hans och Rikets sannskyldiga gagn och bästa
laglikmätigt befrämja, samt oryggeligen hälla och
uppfylla allt der, hwartill Jag Mig uri Min till
Hans Kongl. Majit och Riksens Ständer, under
den istiQ afgifne Försäkran ut
fäst:
Sä sant Mig Gud hjelpe till Lif och Själ.
För
-
Den zr Aug. 124
Formulaire, hwarefter Hyllnings-Cden,
den Högborne Furste och Herre, Prins
Johan Baptist Julius, jSwea
Rikes Kron-Prins, af Riksens
Ständer swärjas stalt.
(v
Lag N. N. lofwar och swär wid Gud och Hans
Heliga Evangelium, att, alldenstund Swea Rikes
Ständer, den -8 ro, genom fritt och
enstämmigt Wal, Ulkorat den Högborne Furste, Prins
Johan Baptist Julius, Swea Rike» KronPcias,
att efter Hanö Kongl. Majit War «u Regerande
Allernädigste Konung och Hene,
ten Xlll .ve, Sweciges, Götheb och Wenoe^ Konung
rc., enär Hans Kongl. Majit med döden afgår,
thwarmev den Högste Gusen Nådeligen länge
fördröje) Regeringen öfwer Swea Rike samr^ detsamma
underlydande Länder tillträda, till EpwerigeS
Konung kröna» och hyllas samt Riket styra; Riksens
Ständer äfwen genom af dem upprättad och.
Under den i8>o, af Konung och
Ständer fastställd Successions, ordning tillagt Hans
Kongl. HöghelS manliga Bröstarfwingar rättighet
art, pä sätt nämnde Successions, ordning sörmär och
innehäller, Hans Kongl. Höghet i Regeringen efterträda;
allrsä will och stall Jag, enär ester den Högstcs
skickelse wär nu Regerande Allernädigste Konung
blifwer utur det timliga liswet kallad, samt
Hans Kongl Höghet Prins Iohan Baptist Iulius
afgiswit sin Konungsliga Försäkran att Riket
styra ester den af Riksens Sänder fastställde samt
Konung och Ständer amagna Regeringsforms af den
b. Junst 1809 bokstafliga föreskrift, Rikets öfriga
126 Den Zl Aug.
gällande Grundlagar, Allmänna Lag och Laga Drak
gar, Högstbemälte Hans Kongl. Höghet för min
rätte och laglige Konung hafwa och hasta, Honom
Tro och HulbhetS Ev swära och rätt lydnad gifwa.
Jag skall ock emevlecrid Hatt» Kongl. Höghet är»
och wörda, Honom huld wara och efter yttersta
föcmäga, laglikmätig! D.st hästa och förman befor,
dra samt der som H ins Kongl. Höghet tilt skada och
försäng lända kan, afvärja och t lid tillkännagifva,
om jag sinner nägor sädank ä färve wara ; Sä sant iniz
Gud hjelpe lill Lif och Själ»
Uppläst hos Riddcrskaprt och Adeln den 7 Sept» igts
-----
Preste-Ständet den 7 ----- -
- - - Borgare» Ständet den 7 - - - -
- - « Bonde-Ständet den 7 , - - -
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Riksens Ständer, angäende förwaltningen
af Kungs- och Kungs-Ladltgärdarne;
Giswett Orebro Slott, desi
z Sept. i8to.
^^edan Riksens wld sista Riksdag församlade Ständer
anmält, hwad dä af R-ksens Stäudör blifwit ansett
nöoigt i afseende pä hushållningen med Kungsgärdarne
i Riket, hwarwld Riksens Ständer, tvid
bestämmandet af glUiiderne, hwilka borde följaS för
anwändandet eller förvaltningen äf de ledige eller
framdeles ledige blifwande Kungs- och Kungs-Ladugärdar,
funnit dem böra till bett mestbjudande, pä
offentlig aut ion till Skatte försäljas; Sä har Kongl
Maj:l
-
Den z Sept. 127
Maj:t i afseende pä fastställelsen af denna anstalt,
som Kongl. Majit tillkommer, tagit s,elfwa Hufwudfrägan
i Nådigt öfwerwägande; Och emedan Kongl.
Majit funnit med Rikets sanna fördel icke kunna förena-
att för alltid fran Kronan afsöndra Kungs- och
Kungs. Ladugärdarne, hwilka lägenheter fran urminne»
rider Kronan tillhört, och hwilka» wärdén och afkastning
i framtiden ännu kunna blifva högre än
som för vesta lägenheter Nu kan paräknas, men
hwilka äler alldeles skulle gä förlorade, sm berörde
lägenheter ifrän Kronan för alltid abaliensrades,
ty har Kongl. Majit icke kunnat bifalla
Riksens Ständers underdäniga Förslag, akt KungSvch
Kungs-Ladugärvarne skulle, efter den tid nuwarande
Arrende-Contratter till äNdagä, uppä Auiiion
till Skatte försäljas, utan i Nldec förördnat, att äganderätten
deraf alltid skall ät Kronan färwaras, hvilket
Kongl» Mch-t yck i Räder ansett instämma med
77 §. uti Regeringsformen, som stadgat, att KuNgS»
vch Kungs-Ladugärdar med siere Kronan tillhörigs
lägenheter skola förvalta- efter de grundet Riksens
Ständer derom föreskrifva, mett hvilken förvaltning
skulle upphöra, dm de pä Auction till full ägande
rätt ät enstkildte skulle försäljas»
Avid ett sädant förhällande och dä Riksens Ständer
derwid sista Riksdag icke föreskrifwit nägon annan
gtUud för framtida Hushällnittgen Med Kungsgärdarne,
will Kongl. Majlt, till följe af ofwanberörbe
y^ide Z. af Regeringsformen, och dä förwattl
inqsgrunderNeS bestämmande ovilkorligen Riksens
Ständer ensamme tillhöra, till Rikets nu församlade
Ständer hafva öfwerlemnat huruwida några
nya grunder för framtida hushållningen med
Kungs, och Kungs-Ladugärdarne efter nu varande
arrén
-
128 Dell Z Sept.
arrendens flut, böra mst kas, samt att i sadant fall
desamma förcskrifwa ellet ock, om Kongl. Majrs
Nådiga Kungörelse af den 17 December 1799, angående
hwad som tvid Kutigggäcdars bortarrenderande
bör iakttagas, äfwen hädanefter mä fä tjena till
efterrättelse.
Kongl. Mast har äfwen wid detta tillfälle ansett
lämpligt, att säsom ett ämne, hwilket äger oskiljaktigt
sammanhang med hushållningen af Kungsgäcdarne,
till Riksens Ständers pröfning öfweilemna den
förfrågan, hwarwed Kongl. Majus och R^etS Kammar-Collegium
till Kongs. Majit i underdånighet
inkommit, i afseende pä färhällandet med de under
Kungsgä-darne hörande samt ät Arrendatorerne af
berörde KungSgärdar, emot tvist penningeafgift upplätne
dagsverken, hwarwtd Kammar- Collegium i underdånighet
hemställt, antingen om det oförändradt
bör förblifwa wid hwad Arrende-Conrrorterne innchälla
om stike dagswerkens nyttjande emot deN utsatte
betalningen, eller om denna betalning bör reduceras
till SpannemLl, ester lika grund som Riksens
Ständer fastställt för Kungsgärdarne. Kongll
Maj.t förbliswer samkelige Riksens Ständer med all
Kongl. Nåd och ynnest wälbewägen. Orebro ben
Z Sept. -8 ro.
H. körtrsll.
Den 6 Sept.. 129
Protokoll Mit inför Kongl. Maj:t uti
StatS-Rädet ä Lugnet wid Orebro den
6 Sept. 1810.
Närwarande:
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes
Ärenderne Herr Friherre von Engeström.
Hans Excellens Justitiä-Stats Ministern Herr
Grefwe Gyllenborg.
Stats Räden Friherre Rosenblad.
Friherre von Platen.
Friherre Adlercreutz.
Hof-Cancelleren Friherre af Wetterstedt.
Stats-Secreterare» Börtzell.
Börtzell uppläste i underdänighet
till Justering det af honom pä Kongl.
Maj:tS Nädiga befallning uppsatte Project till
Kongl. Majus Nädiga Proposition till Rik.
sens Ständer, angäende Förwaltningen af
Kongs, och Kongs Ladugärdarne; Och täckteS
Kongl. Maj.t i anledning af samtelige de nu
närwarande Stats-RädetS Ledamöters underdäniga
tillstyrkande, samma Project i Räder gilla
och till Expedition anbefalla.
lll stclsm ?rotc>coIIl
U. 6. OLvclcvcsrät.
Bihang. Nw 17, !8
Upp
-
Den 17 Aug.
lior kidd. ock ^dela den z 8epr. rZicr,
»- - I^reke-8rZnder den z - -
Lorgsre-Ztänder den >7 - ^
Londe-Hräirdst den z- -
Kongl. Maj:tS
Nädiga Proposition till Riksens Ständer,
om en serskildt Författning i
wiste omständigheter, angäcnde Intetning
i fast egendom.
^)os Kongl. Majit hafwa Riksens Ständer
ivid sist öfwerständne Riksdag, uti underdänig
skrifwelse tillkännagifwit, huruledes wid granskning
af Lagens stadgande i 1. §. 7 Cap. Rättegängs-Balken
fräga hos Riksens Ständer uppstätt,
om hwad so nr för en Jnteknings gilltighet
erfodras och huruwida Domarens, före inträffad
Cestion meddelade utlätande är sä wäsendtligt,
att derest Cestionen detsamma förutgätt,
Jntekningen ingen förmonsrätt kunde
medföra; och hafwa Riksens Ständer, uppä
anförde skal ansett följande förklaring af ofwannämnde
Lagens rum nödig och derä anhällit
om Kongl. Majus Nädiga 8snötion, nemligen:
att fastän efter sökt Intekning och sedan
Domaren utsatt dag till Gäldenärens HLrande
deröfwer, denne skulle innan samma dag jnträffat,
söka Afträdes förmon, sädant icke mä
betaga en i alla andra afseenden fullgilltig Inteknins
den werkan, att medföra förmonsrätt.
Sedan
Den 17 Aug. izi
Sedan Kongl. Mast härom hört Dest
Högste Domstol och i anledning af de serskildta
tankar derstädes yppats om LagenS rälta förständ
i detta ämne, samt hwad i öfrigt af den
Högste Domstolens Ledamöter blifwit anfördt,
angäende omständigheter, hwilka skulle kunna
leda till hwarjehanda mistbruk, fräga hoS Kongl.
Mast uti Stats. Rädet uppkommit, om wiste
tillägg i Lagens stadgande om Intekning,
hwaröfwer Kongl. Mast äfwen infordrat Hög.
ste Domstolens under-däniga utlätande; sä will
Kongl. Mast med afseende ä hwad ä alla sidor
angäende detta ämne blifwit anfördt, och i ändamäl
att befordra en säker och stadgad Lagskipning
härutinnan, till Riksens nu församlade
Ständer öfwerlemna, att genom en serskildt
författning stadgas mä:
1:0 Att derest Gäldenär, i hwars fasta
egendom Intekning blifwit sökt, skulle innan
Wederbörande Domare öfwer Jnteknings. An.
sökningen sig slutligen utlätit, antingen med döden
afgä, fasta egendomen till annor person öswerläta
eller till Bocgenäreene «ll sin egendom
genom Coneours afstä, mä Jnteknings-Ansökningen
derigenom icke anses förfalla, utan fökandcns
rätt, efter hwad Allmänna Lagen och
denne författning i öfrigt bjuder, pröfwas och
bestämmas.
2:0 Att den Borgenär, som Intekning
sökt, men icke inom 90 dagar derefter af Domarens
deröfwer meddelte Domboks - Utdrag,
lemnat Gäldenären del eller inför Domaren,
wiv
52 Den 17 Aug.
»vid det Domstolen sammanträder, som infaller
näst efter sedan Tretio dagar förflut-t frän be.
rörde lid af nitio dagar, bestyrker, att ä det
ställe Gäldenären är mantals-skrifwen, han icke
träffat kunnas eller om desi wistelse.ort ingen
anwismng kunnat erbällas, bär nägon förmon
af Jnteknings. Ansökningen, icke till godo njuta.
z:o Att en Intekning, som blifwit sökt,
under de, före Gäldenärens Ccsiions Ansöknings
rngifwande, föregängne Tretio dagar, men af
Domaren icke blifwit fastställd, icke mä i Con«
coursen nägon förmånsrätt medföra.
4:0 Att dä i fast egendom Intekning blif.
wit fokt, men Domaren ej öfwer den ffedde
JntekningenS beständ sig utlätit och Gäldenä.
ren emedlertid sökt Cesiions förmon, det dä
Concours. Domaren ffulle tillhöra, att frägan
om Intekningens beständ, upptaga och pröfwa.
De i Kongl. Maj.tS Högste Domstol och
inför Kongl. Maj.t i Stats. Rädet, uti detta
ämne förde Protocoller bifogas härjemte; och
Kongl. Maj.t förblifwer, samtelige Riksens Stän.
der, med all Kongl, näd och ynnest städse wäl.
bewägen. Örebro Slott den 17 Aug. isio,
82m. Noreus.
Utdraz
Den 21 April. izz
Utdrag af Protokollet öfwer JustitläÄrendcr,
hållit i Konungens Högste
Domstol, Lördagm dm 21 April
i8tv.
Närwarande:
Iustitiä Räderne Lagerheim.
Grefwe Gyllenborg.
von Strokirck.
Grefwe Hamilton,
liljewalch.
Ziervogel.
Poppius och
Toren.
v-^edan, uvpä derom af Iustitiä. Canzleren
meddelad underrättelse, att Kongl. Magt äskade
Högste Domstolens skyndsamma utlätande öfwer
ätstillige frän Riksens Ständer inkomne ffrif.
welker, Högste Domstolen i dag sammanträtt,
föredrog Constituerade Revisions. Secreterare»
Asiesior Turdfjäll i underdänighet:
Riksens Ställders pä anförde skäl i un.
derdänighet gjorde hemställan om en sädan för.
klaring af 1. Z. 7. Cap. Rättegängs.Balken, att
fastän efter sökt Intekning och sedan Domaren
utsatt dag till Gäldenärs hörande deröfwer, denne
skulle, innan samma inträffat, söka afträdeS
förmon, sädant icke mä betaga en i alla andra
afseenden fullgilltig Intekning dea werkan, att
medföra förmonsrätt.
Efter
1Z4 Den Si April.
Efter öfwerwägande bwaraf Högste Domstolens
Ledamöter yttrade sig:
Justitiä. Rädet Toren pä sätt följande
sedermera tilt Protocollet aflemnade strifttliga
votum innehäller: Dä det äliggec mig, att med.
dela underdänigt yttrande i afseende pä den
förklaring Riksens Ständer i underdänighct
föreslagit öfwer 7- Cap. 1. §. RättegängsBalken,
har jag trott mig böra jemnföra den
föreflagne förklaringen med berörde Lagrum
samt med hivad författningarne i detta ämne i
öfrigt innehälla och förmä
Uti
nyss äberopade Lagrum har Lagen uttryckeligen
bestämt bäde bestaffenheten af de an.
spräk, som kunna blifrva föremäl för den säkerhet,
som medelst Intekning winnes, och ds
händelser, dä begärd Intekning blir faststän,
dande. I förra hänseendet har lagen älaat
Borgenären att mid sin ansökning foga bestyrkt
afskrift af skuldebref eller afhandling, eller riktiga
bewis att hans fordran eljest godkänd eller
lagligen faststäld är; och i sednare fallet bär
lagen tydligen utsatt det förhällande, dä begärd
Intekning är fastständande, ett förhällande,
som inträffar när Gäldenären antingen wid.
kännes skulden eller sedan wist dag blifwit honom
förelagd att smara, han icke inkommer
med sivar, ehuru Borgenärens ansökning bewisligen
blifwit honom kungjord; i hwilka bägge
händelser Intekning warder fast, och gäller frän
Len dag, dest i Rätten söktes; äfwensom In.
teknivg warder bewiljad, dä Gäldenär ej gtt
ter
-
Den 21 April. 135
ter wisa, att skulden är gulden eller för.
swunnen.
I alla tre dctza händelser, dä Intekning
warder fastständande eller bewiljad, bär säledes
Lagen sörulsatt den wigtiga omständighet, att
Gäldenären antingen stall bafwa förklarat sig
öfwer ansökningen, eller ock försuttit den tid,
som till förklarings afgiswande blifwit honom
förelagd; men med detta förhällande instämmer
icke den begärda förklaringen, att Intekning
skulle medföra förmånsrätt, ehuru Gäldenären
sig icke förklarat, innan han sökt afträdes för.
mon.
Kongl. Stadgan om Concourser af den 28
Junii 1798, förringar ej eller werkan af hwad
Lagen l förenämnde mätto förordnat. Högstberörde
Stadga innehäller i 20. §. bland »nnat,
att Längifwarcn är pliktig att ä landet wid
nästa Ting, och i Staden inom en mänad sedan
Intekning begärdes, Gäldenärens stulde.
bref till pästrift uppwisa: Att Domaren a^tid
bör, dä begärd Intekning fastställes, efter La.
gens lydelrga stadgande strifwa det pä Origi.
nal.Skuldebrefwet och sikt namn utsätta: och i
21. H. att, enär med Intekning sa förfarit
blifwit, densamma njuter kraft och färmonorätt
efter Lag. Säledes förutsätter Coneours.
Stadgan, att, innan Intekning kan medföra
förmonörätt, densamma stall hafira blifwit af
Domaren fastställd; hwilket äter, ewigt hwad
förut är i underdånighet anfördt, icke lagligen
iz6 Den 21 April.
kan ske, innan Gäldenären afgifwit förklaring
etter för utlit tiden titt detz afgifvande.
Utem det att Kongl. Förordningen af den
14 November 17Z0, som Ständcrne äberopat,
utkom, innan Allmänna Lagen antogs, och den
förre säledes icke kan förminska werka» af den
sednare, finnes högstbcrörde Förordning wid
uogaste granskning icke hafma stadgat en annan
ordning för Jnteknings-rättens minnande och
werkan, än den Attmänna Lagen, ehuru med
mera noggranhet, i förenämnde mätto bestämt.
Med attmänna Crediten och förtroendet
Medborgare emettan, med Gäldenärs rätt att
höras och fä sig förklara öfwer en sä wigtig
angelägenhet, som desi egendoms förpantning,
och med hwarje egendoms Innehafwares säkerbet.
torde det wara öfverensstämmande, att
hwad Lagen, som i det närmaste föresett bäse
Gäldenärs och Borgenärs rätt, härutinnan stad,
§at, mätte hällas i oförkränkt helgd. Om den
föreslagna förklaringen blefwe antagen, skutte
den individuella säkerheten fä ett ökadt utrymme
pä- bekostnad af den allmänna, skulle en
egendoms innehafware aldrig wada säker för
Intekningar, som han ej kände, och dörren
öppnas för collisioner och oredor. Ett eller
annat epempel pä desia oredor torde i underdänighet
fä anföras: En skuldfri ägare af en
stor egendom behöfwer ett betydligt län för att
förbättra egendomen. Han underhandlar om
ett sädant län och fär löfte derom emot försäkran
om första Jntekningen uti fastigheten.
Den 21 April. iz?
För att fullborda underhandlingen wänder han
sig till Domaren i orten med begäran om delvis,
att egendomen icke förut blifvit inteknad.
Dä befinnes, att en annan Person förut gjort
ansökning om Inkokning, utan att hafwa lagligen
styrkt sitt anspräk. Ansökningen har blif.
wit utställd titt communioalion; men dä Jntek.
mngSrätten medelst ansökningen redan blifwit
försäkrad, hade den föregifne fordringsägaren
funnit mera förenlrgt med sin fördel, att dölja
än att fortskaffa commumcationen, hwarom
egendoms innehafware» således warit i fullkonstig
okunnighet- Emellertid är denne bragt
i nödwändighet att stämma den förmente Borgenären,
att, såsom kärande Part, inweckla
sig i en, kanhända längsam, Rättegäng, för
alt blifwa qwitt Jntekningen och att se det
aftalte länet gä sig utur händerne, sin credit
winstad, sin egendom oförbättrad, titt ej mindre
hans enskildt» förlust, än det allmännas,
hwars fördel med en tilltagande Landscultur
är förenad. En annan följd af ifrägawarande
förklaring skulle blifwa, att Borgenär, som rosstades
uti Gäldenärens granskap och ägde till.
fälle att närmare känna hans tittständ, skutte
korrt förrän Gäldenär begärde afträdes förnion,
söka Intekning och winna förmonsrätt,
hwilket wore stridande icke allenast emot hwad
Lagen i 12. §. 17. Cap. Handels Balken stadgar
vch emot ve grunder, dem Concours Stadgan i
4- §- Z- Momentet följt, utan ock andra Borgenärers
rätt, som derigenom minskades eller
förswunne. Dä
1Z3 Den 21 April.
Dä säledes den föreflagne förklaringen, ef.
ter min öfwertygelse, hwarken rnstämmer med
Lagens mening eller med den allmänna bätnad,
som dermed äsyftas, anser jag mig icke kunna
i underdäniqbet tillstyrka dest antagande.
Justitiä-Rädet Poppius: 7. Cap 1. §>
RättegängS Balken ar det ruin i Lagen, som
stadgar, pä hwad sätt Jntckning för fordran
kan erbällas, Deri söreskrifwes, att sädant
stall sökas hos Rätten: att wid ansökningen
stall bifogas afskrift af skuldsedeln, eller den
handling, hwarigenom skulden blifwit godkänd:
att enär bifall till Jntekuingen icke redan är
af Gäldenären gifmet, Domaren stall lägga ho>
nom witz dag före att derä smara: att sedan
denna tid förflutit och styrkt blifwit, alt Gäl.
denären af ansökningen sätt del, Domaren mä,
om han med sivar uteblifwer, förklara intek.
ningen fast, men att om Gäldenären sig in>
ställer, och wisar att skulden är betald eller
förswunnen han mä wara frän intekningen fri:
deremot dä Gäldenären det ej gitter, Intek.
ningen förklaras fri; hwarforutan sevan In.
tekningen är bewiljad eller förklarad fast, det
stall ä stuldebrefwet af Domaren teknas. Enär
uti ett sammanbang granskas och öfwerwäges,
hwad uti detta Lagens rum är förordnadt, ansäg
Justitiä - Rädet all twekan om betz mening
och ändamäl förswinna. Att af andre rum i
Lagen, hwilka äsysta andra ämnen och föremäl,
söka gifwa ljus och styrka ät en motsatt
mening, syntes ej wara förenligt med en säker
Lag.
Den 21 April. izg
Lag.tslkning. Om säledes Lagen för Jntckning
af Ägtenstaps förord och Coniracter ej fordra,
de annan artus, än blotta uppwisandet och t»,
förandet i Rättens Protokoll, sä borde detta
ej tydas till förändring af de formaliteter, som
för Jntckning af fordran äro pä annat ställe
stadgade. Äktenstaps förordet och Contractet
wörö fullbordade handlingar, godkände af bäg.
ge Contrahentcrne. Införandet i Rättens Protokoll
ffer der blott för att gifwa handlingen
publicitet. Lagen talar här ej om att söka in.
tekning, den säger blott att de stola inteknas.
Dä Borgenär will hafwa intekning för sin
fordran, utan att Gäldenär gifwit bifall der.
till, är det en begäran utöfwer Contractet: han
mäste söka det hos Rätten; och andra Contra,
henten, Gäldenären, underrättas derom och fättas
i tillfälle att förklara sig. Om äler pä ett
ställe i Lagen erhällen Jnteknings-säkerhet uttryckes
med de orden: ben som lätit stn fordran
inteknas; Och pä ett annat ställe: att
Jntckning skett, hwilket sistnämnde talesätt pä
tredje stället utmärker intekningar sorn blifwit
sökte, bewiljade, Magne eller dödade, sä lära
detza uttryck ej böra dragas frän deras rätta
sammanhang, hwarest de medföra allt det ljus,
der fordras, ty fräga har der ej warit att
gifwa en Lag om intekningars erhällande, utan
att blott korteligen utmärka en fullbordad intekning
, och om sädant stett med de orden lätit
intekna: j,»teckning skett, bör det lika li
tet
anses innefatta ändring eller inskränkning i
-—
140
Den 21 April.
blc!»'-
hwad 7> Cap. i. §. Rattegängs-Balken till ^
tekningars ernäende föreskrifwer, som man bö>
tro en föreskrift wara ändrad eller instränh
derföre, att den hwarje gäng resultatet dera
nämnes, till hela samhället ej upprepas; o»
dä pä det sista af de Äberopade Lagställena
Iiteknmg ftrtt: bemärker allt hwad som rörei
en Intekning till och „ ed dest dödande; tycke
ej skäl wara att inskränka detta talesätt ble
till rnstrifwandet af första ansökningen. Atta
7. Cap 1. §. Rättegängs-Balken stadgade före.
skrifter synes deremot för en intekning af fen
bran wara nödige. Lagen fordrar bär ick
blott uppwisandet af skuldsedeln och desi instrif
wande i Rättens Protocoll, utan cn ansöknmg
och Domarens utlätande. Det strider emot be
greppet om ansökning., att swar eller utlätaodr
derä stall wara öfwerflödigt. Man har förr»
ej förmodat, att ansökningens införande i Di
arlum eller Prolocollet hos den, till hwilkeir
man wändt sig, dermed skulle innefatta sivar
och innebära bifall derä; och ehuru alla utslag
i sin natur, när de äro fullt goda, mäste mara
blotta uttryck af hwad som dem förutan är
rätt, kunde Justitiä. Rädet med Riksens Ständer
ej finna att desie utlätanden eller Utslag
derföre borde anse^ wara öfwerflödige.
Men om till styrkande af öfwertygelsen,
huru ett Lagrum bör tolkas, skäl nödwändigt
stola hemtas utom detsamma, stola de rättare
sökas i senare författningar, gifne för att upp'
lysa detta Lagrum, än i obestämda uttryck, som
Den 21 April.
141
^ andra ställen i Lagen kunna förekomma.
Dan syneS hafwa lemnat utan all uppmärk,
samhet 20. §. af Kongl. Stadgan om Concour.
„^'rr, hwilken, enligt desi lydelse, till förekom.
Anande af twister om intekningar-, förklarar
a»ka med Lagen, att wid sjelfwa inteknings
eWnsökninqen stuldebrefwet eller den handling,
^warä skulden sig grundar ej behöfwer företes,
insn att det inom wist Lid derefter, och innan
intekningcn får bewiljas, ofelbart stall upp.
^rvisas och iutekningen derä strifwas, hwarefger,
när med inteckning fit förfarit är, -en
äger kraft och sörmonsrätt. Dm nu med det.
ta allt menas, akt icke mera än den först förestrrfne
artus, eller ansökningen fordras, för att
gifwa intckningen kraft eller att den owillkor.
ligt förcstrefne pästriften ä stuldsedekn stall ste
ivid ett tillfälle, dä den ej behöfwer uppmilas,
sa lärer ingen neka, att meningen är rakt siri.
eiDdande mot ordalydelsen.
Detta torde wara tillräckeligt upplysa, hurnwida
den tolkning af Lagen som blifwit i
underdänighet anförd mä instämma med desi
mening. Det äterstär att undersöka om en Lag,
sädan Riksens Ständer i underdänighet förestå,
git, mä anses förenlig med naturlig billighet och
belgden af ägande rättens fordringar.
Län eller försträckning innefattar ett bila.
teralt Contract, uppgjordt pä wilkor, betingade
af begge Cvntrahenterne. Den som utlänar
Penningar, betingar sig derwid stundom pant
eller annan säkerhet, stundom ätnöjes han med
Gäl.
140
Den Li April.
hivad 7. Cap. i. §. Rättegängs-Balken till In.
tekningars ernäende föreskriswer, som man bör
tro en föreskrift wara ändrad eller inskränkt
derföre, att den hwarje gäng resultatet deraf
nämnes, till hela innehället ej upprepas; och
dä pä det sista af de äberopade Lagställena:
Irtekning skctt: b.märker allt hwad som rörer
en Intckning till och n ed desi dödande; tyckes
ej skäl wara att inskränka detta talesätt blott
tell instrifwandet af första ansökningen. Alla i
7 Cap 1. §. Rättegängs-Balken stadgade förestrikker
synes deremot för en intckning af fördean
wara nödige. Lagen fordrar bär icke
blott uppwisandet af skuldsedeln och desi instrif.
wande i Rättens Hrvtoooll, utan cn ansökmng,
och Domarens utläsande. Det strider emot
greppet om ansökning, att swar eller utlätaode
derä stall wara öfverflödigt. Man har förut
ej förmodat, att ansökningens införande i Diarium
eller Prolocollet hos den, till hwilken
man wändt sig, dermed skulle innefatta swar
och innebära bifall derä; och ehuru alla utslag
i sin natur, när de äro fullt goda, mäste wara
blotta uttryck af hwad som dem förutan är
rätt, kunde Iustitiä. RäLet med Riksens Ständer
ej finna att detze utlätanden eller Utslag
derföre borde anse^ wara öfwerflödige.
Men om till" styrkande af öfwertygelsen,
burn ett Lagrum bör tolkas, skäl nödwändigt
stola hemtas utom detsamma, stola de rättare
sökas i senare författningar, gifne för att upplysa
detta Lagrum, än i obestämda uttryck, som
pä
Den 21 April. 141
pä andra ställen i Lagen kunna förekomma.
Man synes hafwa lemnat utan all uppmärk,
samhet 20. §. af Kongl. Stadgan om Concour.
ser, hwilkcn, enligt detz lydelse, till förekom,
mande af twistcr om intekningar-, förklarar
lika med Lagen, att wid sjelfwa intekningS
ansökningen stuldebrefwet eller ben handling,
hwarä skulten sig grundar ej behöfwer företes,
men att det inom witz Lid derefter, och innan
intekningen får bewiljas, ofelbart stall upp.
wisas och inteknmgen derä strifwas, hwarefter,
när med inteckning sti förfarit är, den
äger kraft och förmonsrätt. Lm nu med det»
ta allt menas, att icke mera än den först föreskrifne
artus, eller ansökningen fordras, för att
gifwa intekningen kraft eller att den owillkor.
ligt förestrefne pästriften ä stuldsedekn stall ste
wid ett tillfälle, dä den ej behöfwer uppwilaS,
sä lärer ingen neka, att meningen är rakt siri.
dande mot ordalydelsen.
Detta torde wara tillräckeligt upplysa, buruwida
den tolkning af Lagen som blifwit i
underdänighet anförd mä instämma med detz
mening. Det äterstär att undersöka om en Lag,
sädan Riksens Ständer i underdänighet förestå,
git, mä anses förenlig med naturlig billighet och
hclgden af ägande rättens fordringar.
Län eller försträckning innefattar ett bila.
teralt Contract, uppgjordl pä wilkor, betingade
af begge Contrahenterne. Den som utlänar
penningar, betingar sig derwid stundom pant
eller annan säkerhet, stundom ätnöjes han med
Gäl.
!42 Den 21 April.
Gäldenärens förskrifning och namn allena, och
denne hade tilläfwentyrs med andre willor ej
emottagit penningarne. Dä desie äro gifne och
ffuldsedcln emottagen, är Contractet fullbordadt.
Om nu ena Contrabenten en lid derefter eller
genast derpä will pä sin sida hafwa ännu ett
willor, är det dä ej, enligt med Naturlig Lag,
den andra Contrahentens rätt, att blifwa underrättad
derom, att sättas i tillfälle att jaka
eller neka dertill, eller ock att upphäfwa Contractet
samt betala skulden innan den andre
Contrahenten kan winna den sökte, förut ej
betingade förmonen. Ägande och dispositionsrätten
mäste ej wara mindre helig till fast än
till lös egendom för den, som har en ffuldsedel
utelöpande, äfwensoin för den, hwilken lyckligt,
wis ej är nägon skyldig. Men denna ägande
och dispositions, rätt upphör i samma ögonblick
Riksens Ständers förklaring antoges. Hwarje
fastighets ägare skulle sedan han utgifwit en
ffuldsedel, ingen stund wara säker, att icke utan
hans wettffap egendomen wore graverad och
han skild ifrän friheten att den amvända. För
att weta om han ännu äger och kan disponera
sin egendom skallman i staden wid hwarje RättegängS.
timmas stut, och pä landet wid hwarje
Ting nödsakas efterhöra om nägon Borgenär
sökt och med detsamma fäkt Inteknings. säkerhet
deri för en »verkelig eller ock tträ hända
diktad fordran. Han stall för alt freda desi
kränkta ägande rätt och wisa det han ännu äger
hwad han aldrig sig afhänt, kunna försättas i
nöd
-
Den 21 April. 14Z
oödwändighek att twärtemot sakens natur och
allt begrepp om ordning för Rättegäng, uppsöka
och lagligen tilltala en af honom förut
okänd »vederdeloman, och han stall under Lagens
tystnad, om forum i dylike mäl, finna
sig utan allt stags eget förwällande inwecklad i
en widlöftighet, hwarifrän han mä hända, ej
utan längre tids utdrägt och äfwen pä bekostnåd
af desi wälständ kan winna frelsning.
Detta stadgande är icke eller förenligt »ned
wäre öfrige Lagar om säkerhet för län. Den
»vinnes i lös egendom hufwudsaklraast genom
pant och utmätning. Till begge besia fordraS
Gäldenärens bifall eller hörande och DomarenS
eller Cpeeutorns Utslag. Det »vöre mäld, om
en Borgenär tillätS att i Gäldenärens sränwaro,
och utan hans bifall, till sig taga hans lösa
egendom säsom pant, och hwarest »vere säkerbeten,
om en Lag gäfwcs som säde: "En
Erecutors eller Dornares Utslag kan om det
skall »vara fullt godt icke blifwa annat än ett
uttryck af det som i alla fall är rätt. Säda.
ne Utslag behöfwa derföre ej föregå utmätningar.
Borgenären kan pä egen hand med ett
par Epecutions Beljenter, utan Gäldenäre s hörande
eller wettffap till sig taga hans lösa egen.
dom, och äge han dcruti förmons rätt, när
utmätningen i öfrigt finnes giltig." Och hwad
nytta wäntar »nan sig af den föreslagne Lagen?
Jo, Längiflvarens säkerhet betryggas. Gäldenären
sättes utur tillfälle att betaga dem denna
säkerhet. Men äro wäl desie conslderatio*
nek
144- Den 21 April.
ner sädane akt de böra komma i beräkning?
Bör för att förekomma ett möjeligt misibruk,
ett öppet fält lemnäs för hundrade andra? Man
mä härwid upprepa att om Borgenären wid
Länets gifwande betingat sig denna säkerhet och
Läntagaren gifwit lof till Jntekningen, erhäl»
les ven genast wid ansökningens ingifwande och
stuldcbrefwets uppwisande; de befarade misibru»
ken af försäljning emellan ansökningen och be»
wiljandet eller andre intekningais mellankomst
äro dä ej möjelige. Om de i andre fall inträsfa,
har Borgenären derigenom ej förlorat nä»
got af hwad ban sig betingat, han har endast
icke wunnit en dä ej i fräga satt förmon.
Fölgden af den projecterade Lagen wvre den»
samma, som om man borttoge alla formaliteter
wid utmätning af lös egendom eller kemnade
den, som lenare sökt, tillfälle att fä utmätning
och företräde framför honom, som förut med
sin ansökning inkommit. ConoourS. Stadgan in»
nehäller, att om Gäldenär beträdes, att de sista
Zo dagarne före CesiionS sökandet hafwa gynnat
nägon af Borgenärerne med säkerhet och
betalning, stall det anses säsom ett bedrägeri.
Denna Lag, hwars nytta man hittills ansett
wara ostridig, kommer hädanefter att upphöra.
Det fordras ej mera GäldenärenS bifall eller
medwetande för att erhälla en sädan säkerhet;
han behöfwer blott underrätta dem, som han
will hälla betäckte, nägra dagar förrän han
lägger in sin ansökning. De söka ock dä med
detsamma fä intekning, utan hans uppenbara
Den 21 April. 14g
medwetande och säledeS utan answar. Lagen
godkänner deras handling,, den kan följakteli.
gen ej wara brottslig. Äfwen den redligaste
Gäldenär stall se sin egendom stadna Dom betalning
hos nägra fä och de öfrige af hans
Borgenärer sakna allt. De preparationer som
stola föregä en Cesiions ansökning göra akt den
sällan kan hällas hemlig de sista dagarne före
desi ingifrvande. Kunskapen derom k, mmcr na»
turligtwis till dem, som närmast omgiswa Gäldenären
och wistas pä den ort, der ansökningen
stall ingifivas. Dista lära ej underläta
att anmäla sig om inkokning, och fastighet stall
hädanefter aldrig komma att amvändas till betalning
af annan än desias fordringar, ehuru
de, likasom aflägSnare Borgenärer, endast pä
GäldenärenS namn försträckt sina penningar.
Man beböfwer ej nämna hwad werkan detta
skulle hafwa pä allmänna Crediten.
Uppä desia skäl med flere Jnflitiä-Rädet
Toren anfört, tillstyrkte Iustitiä-Rädet i underdänigbet,
akt den förestagna Lag-Forklaringen,
säsom ej förenlig med Lagens mening och
ledande till ffadelige fölgder, mätte af Konungen
i näder alstäs.
Iustitiä-Rädet Ziervogel utlät sig, pä
de stäl Iustitiä-Räderne. Torön och Poppius
omständligen anfört, äfwen instämma i ena»
handa underdäniga utlätande och således ej heller
kunna tillstyrka den af Riksens Ständer i
detta ämne gjorde underdäniga hemställan, hwik»
ken Justitiä-Nädets tanka grundade sig pä den
Lihang. N:o 19, 20. öfwer
-
146 Den 21 April.
Kfwertygelse om Lagens mening r hwad som
rörde förwärfwad säkerhet och förmons. räkt
genom intekning, som Justitiä.Nädet wid flera
förefallande tillfällen fölgt, dä fräga warit om
werkan af en sökt,, men icke fastställd intek.
ning; men Justitiä-Rädet ansäg sig likwäl icke
kunna af hwad Riksens Ständer i detta ämne
i underdänighet föreflagir, leda den fölgd, som
skulle Domaren ej äga, att i anledning af hwad
Lagen i 17. Cap. 12. §. Handels-Balken och sista
Momentet innehöll, likafullt pröfwa hwad wer.
kan en sä beskaffad ffedd intekning medföra
kunde.
Justitiä-Rädet Liljewalch yttrade sig pä
sätt följande ofgifne skrifteliga votum innehäller:
Lagens ändamäl, dä den i 7. Cap. 1. §.
Rättegängs.Balken stadgar, att intekning är
fast och gällande för Borgenär, frän den dag
han den i Rätten sökte, kan icke wara annat,
än att genom den såmedelst kemnade kraft ät
Borgenärens ansökning försäkra honom frän
all stadelig päföljd af Gäldenärens tredska eller
hans benägenhet att gynna annor Borgenär pä
den förres bekostnad. Dä hwarken med detta
ändamäl eller Lagens rätta förständ kan wara
förenligt, att Gäldenär genom förpantning eller
ett tidigare bifall till annor intekning skulle
kunna minsta och förringa dea första intetnings
sökandens rätt och säkerhet, sä kan icke
helier efter min tanke Egendomens försäljning
eller öfwerlätande till Borgenärerne, tikintet,
göra en redan förut i laglig ordning hos Nät
ten
-
Den 21 April. 147
ten anmäld fräga om Intekning i samma Egendom
eller Domaren betagas, att efter hwad
äberopade LagenS rum förestrifwcr, om IntekningenS
beständ sig utlaka, i likhet hwarmed
ock genom Kongl. Maj:tS nädiga Förordning
af den iz Junit 1800, angäonde uppbud
och lagfart ä fast egendom, finnes stadgadt, att
dä Köparen uraktläter att inom utsatt tid ä
köpet uppbud taga och förre ägarens Borgenär
komma med Pantebref eller annor klar förskrifning,
derföre intekning tilläten är, och en sädan
säkerhet begär, den mä wara bewiljad och
fastständande; hwarwid icke enS nägon skillnad
finnes gjord, antingen intekningen blifwit föro
eller efter det ingängns köpet hos Domaren begärd.
Och som hwad Lagen i 12. §. 17. Cap.
Handels Balken innehäller, att intekning icke
gifwer förmonSrätt, utan i fast egendom, den
Gäldenären ägde dä Intekningen skedde, sä
mycket mindre i min tanka kan anses innefatta
nägon inskränkning uti ett i rätter tid bewakadt
ivtekningS. anspråk, som wid jemförande
af detta LagenS rum och ir. §, samma Cap.
med 7. Cap. i. §. Rättegängs.Balken tydsligen
finnes, att med de i förstnämnde §. §. nyttja,
de uttryck Intekning fä och Intekning ske
ej kunna menas Domstolens beslut eller fjelfwa
fastställelsen af Intekningen, som i sädant fall
dea lika rätt Lagen i 11. §. förstnämnde Cap.
tillagt dem, som ä ett och samma Ting, fä
Intekning, skulle innefatta en motsägelse af
hwad i 7. Cap. 1. §. Rättegängs.Balken finnes
stad.
148 Den si April.
stadgadt om Förmonsrättens beräknande frän
den tid ansökningen blifwit inlemnad; sä hemställer
jag i underdänighet, om icke, i likhet med
Riksens Ständers Proposition, Borgenärs ansökning
om Jnteknlng, utan hinder as Gälde--  närens yiellankomne Cesiions Ansökning, mä af
wederbörande Domaro fä till pröfning upptagas,
och sä wida annor laglig anmärkning der,
emot icke äger rum, medföra den kraft och wrr,
kan som med 7. Cap. r. H. Rättegängs-Balken
instämmer.
Justitiä-Rädet Grefwe Hamilton war
af lika tanke med Justitiä-Rädet Liljewalch
Justitiä-Rädet
von Strokirck yttrade
sig, för sin del, sä mycket mindre anse en in,
tekning säsom fuTbordad och gällande, bengeriom
att skuldsedeln blifwit införd uti Protocollet,
hwilken actus Lagen utnämner wid Jntekning,
som det lika päbudet är, att köpebref
ssola införas uti Lagfarts Protocollet, utan att
dea päfölgd af en sädan intekning eller införande
uti samma Protocoll, synes kunna dragas,
att Lagfart skett, fastän Domaren den
icke bewiljat och fullbordat. Skulle äter Gäldenärens
bifall ä en Jnteknings-Ansökning wara
gällande, sedan han till sine Borgenärer afstätt
sin egendom, sä öppnade Lagen en utwäg
för Gäldenären att disponera hwad han ej ägde,
och det lärer yoäl wara stridande mot all
grundelig lag. esprit, att gifwa nägon rättighet
att räda öfwer annors gods Pä dc§e
med de flere af Justitiä-Nöderne Torön och
Pop
-
Den 21 April. 14Z
Poppius anförde stäk biträdde Justitiä-Rädet
deras uuderhäniga tillstyrkan.
Justitia Rädet Grefwe Gyllenborg utlät
sig: Lagen är uti 7. Cap. i. §. RättcgängS.
Backen tydlig och klar r föressriften huru intekning
sökas bör, huru Gäldenären witz dag
till förklaring deröfwer föreläggas stall, och
kuru Intekning af Domaren bewiljas eller
fastställas mä, samt att i sädan händelse för.
monsrätten bör gälla frän Ansökningsdagen.
Det är ock med wänlig Rättegängs-ordning instammande,
att dä en ansökning hos Domaren
bllfwit gjord, fluteligt swar af honom derom
bör lemnäs, och densamma bifallas eller affläs.
Om detta allt fimtes Greswen och Justitiä-Rädet
ingest fräga äga rum. Skiljaktigheten i
meuingarne rörande den widare tillämpningen,
har uppkommit af den händelse akt Gäldenären
afstätt sin egendom till Borgenärerne efter det
Jnteknings-Ansöknmgen blifwit gjord, men innan
densamma hunnit att af Härads- eller Rädstusi
lvu-Rätten fastställas, och man har twekat om
Jnteknings-Ansöknmgen derigenom aldeles förfallit.
För sin del kunde Grefwen och JustitiäRädet
ej finna att en senare händelse kan hafwa
nägon werkan pä en actus, som tilldragit
sig förut, eller att i denna fräga annorlunda
skulle förhällas, än om Gäldenären emellertid
Wt Egendomen, hwari Jntekningen blifwit
kegärd, i stället för att afträda den till Bor.
genärerne. Det skär i 17. Cap. rs. H. Handels.
Balken, att ej sifwer Intekning förmonsrätt,
utan
1ZO Den 21 April.
utan i fast egendom, den Gäldenären ägde, dä
Jntekning ffedde, ej eller den som ffer, sedan
Gäldenär- död eller dest fattigdom allmänt kun.
mg är. Men att Lagen med ordet skedd här
icke förskär stunden, dä Domaren bifallit Intekningen,
utan den dä Ansökningen i Dombo.
ken och JntekningS. Protocollet infördes, det
ansäge Grefwen och Justitiä-Rädet uppenbart,
helst emellan ofwannämnde 7. Cap. 1. §. Rätte,
gängs-Balken, som innehäller att FörmonSrät.
ten gäller frän Ansökningsdagen och tr. § i
17. Cap. Handels-Balken, som äter säger, att
om skre sätt Jntekning ä ett och samma Hä.
rads-Ting, de skola äga lika rätt ändä att den
ena förr och den andra senare sin rätt bewakat,
stridighet skulle uppstä, om med orden: ste Inteknins
eller fä Inkokning, endast skulle ut.
märkas, dä den blifwit genom Domarens be.
stut sanctionerad. Af besia skäl trodde Gref.
wen och Justitiä.Rädet icke att den Jntekning
bör gälla , som ej blifwit i den ordning 7. Cap.
1. §. Rättegängs-Balken utstakar af Domaren
bifallen, men att en mellankommen ConcourS
icke bör hindra JntekningS. Domaren, stt efter
Wederbörandes hörande affluta det hos honom
anhängige mäl, och att, sä wida ej wisas kan,
att de händelser, dä Ansökningen gjordes, in.
träffat som 17. Cap. 12. §. Handels Balken om.
talar, eller de hinder 7. Cap. i.§. Rättegängs.
Balken nämner, Domaren bör fastställa In.
tekningen. Pä denna Grund, med hwad Ju.
stttiä.Rädet Liljewalch anfört, tillstyrkts
Den 26 April. igi
Grefwen och Justitiä-Rädet bifall i Riksens
Ständers underdäniga hemställan.
Justitiä Rädet Lagerheim biträdde Justi.
tiä.Räderne Liljewalch- och Grefwe G yl.
len borgs mening.
In bäsm ?rotoeo!!i
?. Rikell.
Rätteligen utur Original.Protocollet tranS.
sumeradt mtygar
D. ksrAsvikölä.
Utdrag af Protocollet öfwer Justitiä.
Ärender, hällir pä Stockholms Slott
dm 26 April igro
inför
Hans Maj:t Konungen
i närwaro af
Hans ^Epcellence Stats-Ministern för Utrikes
Ärenderne Herr Friherre von Engeström.
StakS.Räderne Friherre Rosenblad.
— von Platen.
— Adlerbeth.
— Adlersparre.
Justitiä-Räderne Grefwe Gyllenborg och
Poppius.
Hof-Canzleren Friherre af Wetterstedt.
. - Asiesiorn Turdfjäll föredrog i underdä.
mghet: Riksens Ständers pä anförde skäl i un.
der.
LAS Den 26 April.
derdänighet gjorde hemställan om en sädan för.
klaring af 1. §. 7. Cap. Rättegängs. Balken,
att fastän, efter sökt intekning och'sedan Do.
maren utsatt dag till Gäidenärs hörande deröf.
wer, denne skulle innan samma dag inträffat,
söka afträdeS förmon, sädant icke mä betaga
en i alla andra affeenden fullgilltig Intekning
den werkan att medföra förmonSrätt.
Af Högste Domstolens Ledamöter, hafwa
Justitiä. Räderne Toren, Poppius, Zier.
vogel och von Strokircki undcrdämghet ansett
denna föreflagna Lagförklaring icke wara
enlig med Lagens rätta mening, och pä flere
särskildt i underdänighet anförde stal tillstyrkt,
att densamma mätte affläs; dock med den ffiljak.
tighet af Justitiä Rädet Ziervogel, att Justi.
tiä.Rädet icke ansett sig kunna af hwad Rik.
sens Ständer i detta ämne i underdänighet förestagit,
leda den fölgd, att Domaren ej skulle
äga, att i anledning af hwad Lagen i 17. Cap.
12. §. Handels Balken innehäller, likafullt pröf.
wa hwad werkan en sädan beskaffad skedd In.
tekning kunde medföra.
Justitiä-Räderne Liljewalch och Grefwe
Hamilton hafwa uppä anförde skäl i under,
dänighet tillstyrkt, att i likhet med Riksens
Ständers underdäniga Proposition, Borgenärs
Ansökning sm Intekning, utan hinder af Gäl.
denärens mellankomne Cestions. Ansökning, mä
af Wederbörande Domare fä till pröfning upptagas,
och sä wida annor laglig anmärkning
deremot icke ägde rum, medföra den kraft och
wer.
Den 26 April.
werkan, som med 7. Cap. i. §. RattegänZs-Bal.
ken instämmer.
Justitiä-Rädet Grefwe Gyllenborg har
uppå samma grund och pä ytterligare tillagve
stal i underdånighet tiststyrkt bifall ä Riksens
Siänders underdäniga hemställan, hwilka twän,
ne sistnämnde ine--ngar Justitiä.Rädet Lager,
heim i u-dcrdänigh t biträtt.
Sedan Kongl. Majit täckts läta Sig före.
läkas de särskildta yttranden Högste Domstolens
Ledamöter i underdånighet afgifwit, och Justi,
tiä-Räderne Poppius och Grefwe Gyllenborg
i underdänighet äbervpat, hwad de fä.
lunda hwar för sig i underdänighet tillstyrkt,
anhöllo Stats Rädets öfrige Ledamöter i under,
dänighet akt, dä ifrägawarande ämne, hwaruti
Högsta Domstolens Ledamöter warit af sä stri.
dige meningar, i afseende till dest wigk och widlyftigare
beskaffenhet syntes fordra en noggran
öfwerläggnmg, dem mätte lemnäs del af hand.
lingarne och rädrum till deras underdäniga
utlätandes afgifwande; hwartill Kongl. Mast
täcktes lemna dest Nädiga bifall.
In ?i-otoco!Il
kebr sk ^orksllss.
Rätteligen ur Original-Protocollet transu.
meradt intygar
L. ). LsrgenLölä.
Mdrag
1Z4 Den 5 Julli.
Utdrag af Protokollet öfwer JuftktiäÄrende!
ne uppä Haga Slott den 5
Julii i8lo
inför
Hanö Maj:t Konungen
i närwaro af
Hans Epcellenee Stats Rådet m. m. Herr Gref.
me von Essen.
Hans EMlence Stats-Ministern för Utrikes
Ärenberne m. m. Herr Friherre von
Engeströ m.
Hans Excellence Justitiä. Stats. Ministern Herr
Grefwe Gyllenborg.
StatS-Räoen Friherre Rosenblad.
— von Platen.
— Adlerbeth.
— Adlercreutz.'
Iustitiä.Räden Lagerheim.
Nibelius.
Hof Canzleren Friherre af Wetterstedt.
Tillförordnade Justitiä . Cantzlern Lagmannen af
Klinteberg.
^2tats-Rädet Friherre Rosenblad tillkännagaf
i underdämghet, att sedan Friherren och
Stats-Rädct, pä sätt Conseille Protocollet folden
26 förlidne April innehäller, emottagit den
dä i underdänighet anmäldte ffrifwelse frän
Riktens Ständer, angäende förklaring öfwer 7.
Cap. r. §. Rättegängs-Balken, om den frägan
huru
-
Den 5 Julii. 153
huruwida en begärd Jntekning uti fast egendom
stall, dä Gäldenär sökt afträdes förmon
innan Gäldenären öfwer den sökte Jntekningen
bllfwit hör- och Domaren sig deröfwer utlätit,
anses antingen ogiltig, eller gällande, sä hade
Friherren och Stats.Rädet nu mera strifteligen
författadt sitt yttrande deröfwer, hwilket nu
med nädigst tillständ upplästes.
"Uti frägan om begärd Jntekning uti fast
egendom stall dä Gäldenär sökt Afträdesför.
mon, innan Gäldenär öfwer den sökte Jntek.
ningen blifwit hörd och Domaren deröfwer sig
utlätit, anses, antingen ogiltig, eller gällande,
om den i andra afseenden är laglig, hafwa Hög.
ste Domstolens Ledamöter stadna! i sä olika
tankar, att fyra Ledamöter i underdänighet till.
styrkt den af Riksens Ständer föreflagne förklaring
öfwer7-Cap. 1. tz. Rättegängs-Balken,
att fastän efter sökt Jntekning och sedan Do.
maren utsatt dag till Gäldenärens hörande der.
öfwer, denna stulle innan samma dag inträffa,
de, söka Afträdes förmon, sädant icke mä beta.
ga en i alla andra afseenden fullgiktig Jntek.
ning den werkan, att medföra förmonsrätt;
hwaremot fyra andre Ledamöter den af Riksens
Ständer förestagne förklaring i underdänighet
afstyrkt.
Uti begge meningarne äro efter min un.
derdäniga tanke anförde goda stöl: Uti den
förra dä saken betragtas i den synpunct: Hwad
är Lagens rätta förständ? Uti den senare, dä
den frägan framställe-: är ett sädant LagenS
stad.
»86 Den Z Julii.
stadgande rattwist och nyttigt, bewarar det Gäl.
denärs och andra Borgenärers säkerhet? Hwad
den förra frägan nu angär, som ar den egentliga
och rätta, t:- Riksens Sländer hakwa icke
förestagit nägon ny Lag, eller Lagförändring,
utan en förklaring öfwer ett Lagställe, som af
Domare sä olika uttydes; sä kan jag för min
underdäniga del ej annat finna, än att den af
Riksens Ständer förestagne förklaring är med
Lagens esprit och rätta mening instämmande,
hwilket med nog tydliga stäck kckftwit styrkt dels
i Riksens Ständers underdäniga strftwelie, dels
uti Justitiä - Räderne Liljevalchs, Grefwe
Hamiltons och Lagerheims, samt nu w^a.
rande Herr Justitiä-Stats-Ministern Grefwe
Gyllenborgs underdäniga anförande, med
hwilka jag mig i underdånighet förenar; men
dä äter saken betragtas pä den sidan, hurstwida
denna Lag är fullkomlig, eller tarfwar rättelse,
sä mäste jag tillstä, att ester min under,
däniga tanke Justitiä-Räderne Torön, Poppius,
Ziervogel och von Strokirck i deras
yttranden ädagalagt siere brister och olä.
genheter af detta Lagens stadgande, hwilka troligen
wällat flere Domares nit, att annorlunda
uttolka detta Lagrum än bokstafwen synes medgifwa.
Det är af sädane orsaker , och dä Riksens
Ständer nu snart sammanträda, som jag wägar
i underdänigbet förestä att följande Lagför.
ändring mä för Riksens Ständer i Näder framställas:
,
:o Ack
Den 5 Julli. 157
,:o Att den Borgenär, som Jniekning
fokt, men icke inom Nrtio dagar derefter af
Domarens deröfwer meddelte Domboks-Utdrag
äernnat Gäldenären Lel, eller der Gäldenären ej
trästaö kunnat, ho§ Kongl. Majis Befallnings,
bafwande i den ort, der Gäldenären är man.
talsstrifwen, begärt, det samma Domboks-Ut.
drag mä Gäldenären meddclt blifwa, ej bör af
den sökte Jntekningen njuta förmonsrätt till
betalning.
Genom en sädan föreskrift stulls den olägenhet
förekommas, att en Borgenär, för att
stada en annans Credit och för att hindra honom
till Läns upptagande ä fast egendom, för
en diktad fordran söker Jntekning, utan att
wara förbunden en flik handling med ägaren
Communicera: och lärer bäde med rättwisa och
ägande rättens säkerhet wara instämmande, att
cn ägare icke stall lemnäs i okunnighet, om en
annans försök att winna förmonsrätt i dest
egendom.
2.0 Att en Jntekning, som bliftvit fokt
under de, före Gäldenärens Cestions-Ansökningsingifwande,
föregängne tretio dagar, men af Domaren
ej blifwit fafiäld, icke mä i concvurssen
nägon förmonsrätt medföra.
Wid Ccstioner händer merendels, att Gäldenärens
oförmögna tillständ nägra weckor blifwer
bekant, ehuru icke kan bewisas, att det
warit allmänt kunnogt. Dä händer, att de
närboende hasta att blifwa betäckte pä de fränwarandeS
bekostnad. Pä den grund är uti 4. §.
2. Mom.
1Z8 Den Z Julii.
Z. Mom. af Concours-Stadgan af den 28 Ju»
nu 1798 förordnat, att den Gäldenär skall anses
för ett oredligt förhållande, som uppsätli'
gen gynnar en eller annan Borgenär med pant
ellet betalning de sista 50 dagarne för än han
sin oförmögenhet anmält. Men härmed winnes
icke ändamälet, om Indelning, som under
denna tid sökes, är gällande, fastän den icke
af Domaren är faststäld. Följden blifwer, att
de närboende Borgenärer hasta att ingifwa In.
teknings. Ansökningar, och Gäldenären är ^fri
frän answar, dä den dcröfwer icke blifwit hörd.
Men är han skyldig sig förklara, och samtycker
han till Jntekningen och sedan inom förberör,
de tid söker Afträdesförmon, sä gör han sig
saker till det straff, som pä oredligt förhällan.
de följer; och
Z.o Ast dä i fast egendom Inkokning blif.
wik sökt, men Domaren ej öfwer den stedde
Jntekningens beständ sig utlätit, och Gäldenären
emedlertid sökt Cesiions. förmon, det dä Con.
cours. Domaren skall tillhöra, att frägan om
Jntekningens beständ upptaga och pröfwa. Det
tillhör Concours. Domaren att pröfwa den In.
teknade fordran och med hwad förmons-rätt
den skall utgä; stall nu JntekningS. Domaren
pröfwa beståndet af Jntekningen; sä blifwa
medborgenärerne föranlätne att uti frägan om
betalning för en och samma fordran wid 2:ne,
ja om flere sädane inträffa, wid mänga sär.
stikta Domstolar deras rätt och talan bewaka,
hwilket, dä dessa Domstolar lätteligen kunna
wara
Den Z Julii. 159
wara widt frän bwarannan stiljde och äfwen,
i händelse de äro Under. Domstolar, icke under
en och samma Hof. Rätt lydande, ej annat kan
än öka det lidande, hwaruti desse medöorgenärer
genom Gäldenärens oförmögenhet och CeS.
sion blifwit försatte.
Föremälet för JntekningS Domarens pröfning
«r: 1:0 om fordran är laglig; 2:0 cm Egendomen,
som blifwit inteknad, tillhörde Gäldenären,
dä Jntekningen söktes, och zw om, när
Jntekningen skedde, Gäldenärens fattigdom war
allmänt känd. Den 2.dra omständigheten kan
med lika, den förra och z:dje med större wiss.
het af Concours. Domstolen, som är den, der
Gäldenären bor, än JntekningS.Domaren, utredas
och pröfwas.
Skulle Eder Kongl. Mast finna desse mina
underdäniga tankar förtjena afseende, sä hemställes
i underdänighet om icke Högste Dömstalen
öfwer de föreflagne ändringar i Lagen mä
höras".
Och täcktes Kongl. Maj:t öfwer samma
underdäniga utlätande i Näder infordra Högste
Domstolens yttrande, i anseende till den här.
»timian föreflagne nya Lag.
Lx ?rotocol!o
L. LerZeoLölä.
Utdrag
i6o >- Den io Jdllii.
Utdrag af Protocollet öfwer JustitiäÄrenLcr
hällit i Konungens Högste
Domstol TiSdagcn den io Julii 1810.
Narwarande:
Hans Exccllence Justitiä Stats»Ministern Herr
Grefwe Gyllenborg.
Justitiä-Räden Lagerheim.
Jserhjelm.
Nibelius.
Ziervogel.
Poppius.
Blom.
^>ans E^cellence Herr Grefwen och JustitiäMinistern
tillkännagaf, alt Kongl. Magt wid
sista Justitiä - Conseillen den i denne mänad,
täckts i Räder infordra Högste Domstolens underdäniga
utlätande angäende följande Mi StatsRådets
Friherre Rosenblads yttrande, i anledning
af Riksens Ständers underdäniga skrifrvelse
om förklaring öfwer 7. Cap. §. Rättegängs.
Balken öfwer den frägan, huruwida en
begärd Jntekning uti fast Egendom stall, dä
Gäldenären sökt Afträdes-förmon, innan Gäldenären
öfwer den sökte Jntekningen blifwit
hörd och Domaren Irg deröfwer utlätit, anses
antingen ogiltig eller gällande, om den i andra
afseenden är laglig; i underdänighet föreflagns
lagförändringar, derest den af Ständerna gjorde
hemställan i Räder bifölls.
1:0 Att
Den ro Julii. 161
1:0 Att den Borgenär, som Jntekning sökt,
men icke inom nitio dagar derefter af Domarens
deröfwer meddelte Domboks Utdrag lemnat
Gäldenären del, eller, der Gäldenären ej träffats
kunnat, hos Kongl. Maj:ts Befallningsbafwande
i den ort, der Gäldenären är Mantalsstrifwen,
beaärt, det samma Domboks-Utdrag mätte
blrfwa Gäldenären meddeldt, ej bär af den sökte
Jntekningen njuta förmonsrätt till betalning.
2:0 Att en Jnteknwg, som blifwit sökt under
de före Gäldcnärens Cetzious ansöknings ingifwande
söregängne Tretio dagar, men a Domaren
ej blifwit fasistäld. icke mä i Coneoursen
nägon förmor.srätt medföra.
z:o Art dä i fast egendom Jntekning blif.
wit sökt, men Domaren ej öfwer den stedde
JntekningenS beständ sig urlätit och Gäldenären
emedlertid sökt C-tzions förmon, det dä Concours-Domaren
stulle tillhöra, att frägan om
JntekningenS beständ upptaga och pröfwa.
I sräga warande yttrande af Stats.Rädet
Friherre Rosenblad upplästes, tillika med alla
till Riksens Ständers underdäniga hcmstäl.
lan hörande handlingar, hwilka af Jnstitiä-Rädet
Blom emottogoS till närmare päseende.
blx LrotocoIIo
L. Ler^ooscbölcl.
Bihang. N:v 21, 22.
Utdrag
162 Den 17 Juli».
Utdrag af Protokollet öfwer Justitia
Ärender häilit i Kongl. Majus Högste
Domstol Tisdagen den i? Julli 1810.
Närwarande:
Hans ErceHence Jusiitiä Stats Ministern m m.
Herr Grefwe Gyllenborg.
Justitiä. Räden Lagerheim.
Jserhjelm.
Marks v. Wurtenberg.
Nibelius.
Ziervogel.
Poppius.
Blom.
S. D. ^ustitiä-Rädet Blom äterlemnade hand.
lingarne, angäende dea af Stats-Rädet Friher.
re Rosenblad foreflagne Lagförändring uti 7.
Cap. 1. §. Rättegängs. Balken, och yttrade sig:
I anledning af de skiljaktiga meningar, hwar»
uti Högsta Domstolens Ledamöter stannat, rörånde
Riksens Ständers underdäniga Proposition:
att sökt Jntekning mä medföra förmonsrätt,
ehuru Gätdenären, sedan Domaren tis hans hö.
rande deröftver utsatt dag, emedlertid begärt
Afträdesförmon, har inför Konungen i Stats.
Rädet Friherre Rosenblad föreslagit den tvid.
sträktare Lagförändring i Jnteknings. frägor,
hwarigenom kunde stadgas 1:0 Att den Borge,
riär, som sökt Jntekning, men inom 90 dagar derefter
icke commumeerat behörigt Domboks Utdrag
deröfwer med Gätdenären, antingen genom eget
Den 17 Juln. 16Z
föranstaltande, eller, om Gäldenären icke kunnat
träffas, genom Konungens Befallningsyafwan.
de, bör af den sökte Jntekningen ej njuta för.
monsrätt till betalning. 2.0 Att en Jntekning
fäkt under de sista 30 dagarne före GäldenL.
rens inträffade Cssiion, men af Domaren icke
faststäld, ej mä i Concoursen medföra förmonSrätt,
och Z.o Att dä Jntekning blifwit sökt men
Domaren öfwer den skedds Jni-knmgens be.
ständ sig ej utlätit, och Gäldenären emedlertid
sökt CeHion, det dä mä tillhöra Concours-Do.
maren, att Jntekninqsfrägan till pröfning upp.
taga. Ämnet har säledes förändrat sig frän en
Lagförklaring, som Ständerna benämnt deras
omförmälte underdäniga Proposition, tiL eN Lag.
förändring, hwaröfwer Högste Domstolens underdäniga
yttrande nu är infordradt.i
Till grund för min enffilta tanka i desie
frägor bör jag till en början förutsätta, att
jag i ingen händelse fattat Lagens mening i 7.
Cap. Rättegängs. Balken annorlunda, än att
Gäldenär bör fä del och underrättelse om sin
Borgenärs Jnteknings. Ansökning, hwilken derefter,
för att wara gällande, bör af Domaren
för fast förklaras, och att säledes, lika litet k
Contraet om penningelän, som i alla öfriga
ömsesidiga Contraet, ben ena Contrahenten kan
utan den andras wetffap förändra eller föröka
wilkoren deraf. Om wär äldre Lagstiftning,
som det will synas, antagit och godkänt Bor»
genärens blotta ansökmng för en fullbordad
Jntekning, sä är detta förhällande genom wäe
NK
164 Den 17 Iulin
rm gällande.Lag och senare tidens deröfwer gif.
ne förklaringar förändradt, derföre, att i samma
mon som.menmstans egennytta med tiden
blir fintlig och förflagen, i den mvn mäste äfwen
Laostiftaren öka fin omtanka, att förekomma
hennes tilltag.
Med antagandet af denna grund, eller att
en ägare icke bör lemnäs i okunnighet om en
annans försök, att winna förmonsrätt i hans
egendom, äfwenfvm till förekommande af den
olägenhet, att en Borgenär, för att stada en
annans credit eller fria dispositionsrätt med
sin fastighet, kan söka Jntekmng deri för en
diktad fordran, utan förbindelse, att en sädan
handling med ägaren communicera, har Friherre
Rosenblad föreslagit 90 dagars fatalietid
för en siik communication, jemte det alternativa
sätt, hwarpä communication borde meddelas,
och att, om sädant försummades, den sökte Intekningen
dä förlorar sin förmonsrätt till betalning.
Dä häraf säledes mäste följa, först,
att den Borgenär, hwilken för en laglig fordran
söker Inkokning och pä sätt, förestrifwit
är, inom en witz fatalietid besörjer om ansökningens
kommunicerande med gäldenären, derigenom,
ehuru gäldenären ocksä möjligen icke
kunde träffas, likwäl förwarar sin rätt för Intekningens
tillgodonjutande frän ansLkningsdagen,
och för det andra, att en ägare icke utöfwer
samma bestämda fatalietid, behöfwer frukta,
att wara beswärad af anspräk till hans egenbom,
hwilka icke kommit, eller icke bordt
kom
-
Den i7"Imts. rGgr
komma till hans kunskap, sä anser jag fädane
fördelar med detta förslag wara förenade, att
detsamma af mig i underdänighet tillstyrkes,
med den underdäniga hemställan, att dä communication
mäste ste igenom Kongl- Maj.ts
Befallningshafwande, sökanden ä§zer wända sig
Lill bemälte Befallningshafvande l den ort, der
den inteknade egendomen ligger, santt om icke
fatalietiden ku^lde förkortas ifrän 90 till 60 dagar,
säwm fullkomligt tillräckliga för en Eredrtor,
att pä ett eller annat af-ds föreslarne
sätten besörja om sin ansökning scomnrunicatio.
,, äfwenchm est ägare, mot. hvilken ett obehörigt
Jntekningsanspräk till äfwentms wore
gjordt, derigenom icke stängdes frän Dispositionsrätten
öfwer sin egendom i längre tid, än
som icke stär att stndwika. - 7
Hwad dernefi bslraffar den-'föreflagne omst
mdigdet, att en Jntckning, fokt under de förs
GäldeuärenS Cetziosts ansöknings ingifwande fö-'
regängne zo dagar, men som icke blifwit äf
Domaren faststäld, ej eller mä i Concourftn nägon
förmonsrätt medföra, sä kunde denna om-'
ständighet, säsom efter min tanka öfwerftödigH
förbiaäs eller anses förfalla, helst säsom en följd
af hwad redan är nämnt, en Inteknings gällande
kraft, endast och allenast beror derpä, att
den efter lagens föreskrift, är af Domaren faststäld
förr än Gäldenärens Cetzion inträffat,
hwarförinnan likwäl en Creditor utan twifwel
är berättigad, att tillförse sig med all den säkerhet,
han utan tredje mans försäng kan ät»
ckom
-
1,66 Den 17 Julir.
komma. Det blir en annan fräga om Debitorn,
som ser sig wara Cesiionsfärdig inom en
mänads förlopp, tilltror sig i sickt fall kunna
bifalla en mot honom gjord Jnteknings ansök,
ning, sedan Concoursstadgan af 1793 wisligen
förbundit ett strängare answar wid den händel,
se, dä Gäldenären inom nysinämnde tid med pant
uppsätligen gynnar nägon Borgenär. Tilltror
sig äter Gäldenären att lemna sitt bifall dertill,
eller förklarar Domaren pä andra goda ffäl
Jntekningen fast, sä lärer den utan twifwel
böra tillerkännas förmonsrätt i Concoursen, med
undantag, att Jntekningen ffett sä sent, att
Gäldenärens fattigdom more allmänt kunnig; en
händelse, hwarom den Jntekmngssökande Credi.
toren sällan läter öfwertyga sig, och som manligast
leke inträffar, förr än med Cesiions. Ansökningen.
Widare och som efter den synpunkt, bwar,
Mder jag betraktar förhällandet med Jnteknin.
gar, nägon fräga om en Jnteknings faststäl.
tande efter yppad Concours ej bär kunna in.
träffa, sä anser jag ocksä nägot mitt utlätande
icke äga rum öfwer tredje momentet af Friher.
re Rosenblads förslag, som innehäller, att dä
Jntekning blifwit sökt, men Domaren öfwer
desi bestånd sig icke utlätit och Gäldenären emcd.
lertid begärt Cesiion, det dä bör tillhöra Con.
cours. Domaren, att frägan om Jntekningens
beständ upptaga och pröfwa. Till befästande af
den tanka, stt en, före inträffad Cesiion, be.
gärd Jntekning icke kan under Concoursens lopp
af nägon Domare fastställas, äberopar jag i
un
-
Den 17 Julik. 167
underdänighet de ffäl, hwilka fyra af Högste
Domstolens Ledamöter anfört emot Ständernes
härom wäckte underdåniga Proposition, och tillägger,
att Vä det ftär i CredttornS eget fria
behag, att genast wid försträckningen förse sig
med Jntekning, dan ocksä, efter Lagens allmänna
maxim mä stylta sig sjelf, örn han sig ej
bättre föresctt, än att han för underlätenhet
deraf sedermera blir lidande. Ehuru föga böjd
jag för öfrigt är, att genom nya förklaringar
och förändringar af Lagen, hwi ka icke päkallas
af en ytterlig nödwändighrt, öka mängden deraf,
till Domare-En betets förswärande, sä torde
likwäl, dä fräga i detta angelägna ämne nu
blifwit wäckt, och pä sätt. som ffett ventilerad,
nägon säkerhet och reda deri böra sökas genom
erhällandet af en ny lag, hwarföre jag äfwen
för min undcrdäniga del tillstyrker att Konungens
Nädiga Proposition derom mä för Rikets
Ständer framställas.
Justitiä-Räden Poppius och Ziervogel
förenade sig med Justitiä.Rädet Blom.
Justitiä.Rädet Nibelius tillstyrkte i under,
dänighet att Kongl. Maj:t, i likhet med hwad Stats.
Rädet Friherre Rosenblad föreslagit, täcktes
utfärda Nädig Proposition till Riksens Ständer.
Justltiä. Rädet Jser hjelm yttrade sig r
underdänighet, att dä uti sjelfwa hufwudfrägan,
den Justltiä-Rädet förra gängen uti Högsta
Domstolen icke- öfwerwarit, hmuwida begärd
Jntekning uti fast egendom, mä, enär Gäldenär
sökt Afträdesförmon, irman Gäldenär öfwer
Len
i6F Den 17 Julii.
den sökte Jntckningen blifwit hörd och Domaren
fig deröfwer ulläiit, anses Mande, sä iyjd§ den i
anora afseenden är laglig, Justitiä-Rädet instämde
med de fyra Högsta Domstolens Ledamöter, hwilka
dä tillstyrkt den af Riksens Ständer t underdänighet
föreflagne förklaring öfwer? Cap. i. Z. Rätte,
gängs Balken, att fastän efter sökt Jntekning
och sedan Domaren utsatt dag till Galdenärs
hörandr deröfwer, denne skulle, innan samma
dag u-träffat, söka Afträdesförmon, sädant icke
mä betaga en i alla andra afseenden fullgiltig
Jntekning den werkan. att medföra förmons.
rätt, sä trodde Justitiä-Rädet, till förekomman.
de af de brister och olägenheter, som af ett sädant
Lagens stadgande mojligtwis kunde uppkomma,
och af be öfrige Högste Domstolens
Ledamöter, de der härifrän warit skiljaktige,
blifwit uppgifne, fig böra i underdänighet till.
styrka bifall af hwad Stats. Rädet Friherre
Rosenblad förestagit uti första pmicten^ angäende
Jnteknings-ansöknings communicerande
inom 90 dagar, och uti z:dje momentet, rörån,
de wid Cesiionstiden oafgjord fragaS, om In.
teknings beständ, pröfwande af Concours.Do.
maren, dock med den uti 1. Momentet af
Justitiä-Rädet Blom hemstäldte förändring
att den derstädes omförmälte communications
anmälan hos Kongl. Majus Befallningshaf.
wande, borde ske, hos Befallnrngshafwanden i
den ort, der fastigheten, hwari Jntekning sökes,
är belägen, helst en aflägse boende fordringsägare,
icke kunde lira lätt känna hwarest Gäl.
- de.
Den 17 Julli.
169
denären, som tidtals kan ombyta hemwist, wo.
re mantalslkr-fwen. Men deremot ansäg Justitiä-Rädet
betänkligt, att i underdänighet styr.
ka till, hwad i s. Momentet bliswi! föreflagit,
angäende en under de söre Gäldenärens Cesiions.
ansöknings ingifwande söregäende dagar sökt,
men pä Domarens utlätande änn-u wid Cetzio»
nens yppande beroende Jnteknings förklarande,
pä »äidan grund för ogiltig, genom hwilket stad.
gande en fordringsägare, som pä god tro för.
sträckt sin cgmdom, och änskönt okunnig om
Gäldenärens oförmögenhet, dock wille förese sin
säkerhet, skulle kunna oskyldigt dufwa lidande, -  och trodde Justickä Rädet derföre Lagens söre»
skriU uti 17. Cap. 12? §. Handels Balken, att
J.t.knmg ej g:fwer förmonsrätt, som sker, sedan
Gäldenär död eller desi fattigdom allmänt
kunnig är, wara tillräckligt till mitzbruks af.
wärjande i denna delen.
Insticka. Rådet Lagerheim förenade sig
med Justinä.Rädet Nibelius, samt Hans Ep.
cellence Hörr Grefwen och Justitiä Stats-Mini»
stern med Justitiä.Rädet J,'cr hjelm.
Just-tiä-Rädet Marks von Wurtemberg
deltog icke i föregäende omröstning emedan han
icke öfwerwarit mälLts föredragning.
!n stä-m ?ec»tooolli
O. lllgtzerbeim.
Rätteligen ur Original Protocollet transu.
meradt imygar Lix osticic,
L. ). LsrAsorcköIä.
Utdrag
170
Dsn 17 Aug.
Utdrag af Protokollet öfwer JustitiäÄrender
hällit pä L)rcbro Slott den
17 Augusti 1810
inför
Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Rädet.
Närwarande:
Hans Epcellence, En af Rikets Herrar, Stats.
Rädet, m. m. Herr Grefwe von Essen.
Hans..Ercellence, Stats-Ministern för Utrikes
Arenderne, rn. m. Herr Friherre von
Engeström.
Hans Epellenee Justitia Stats-Ministern m. m.
5)err Grefwe Gyllenborg.
Stats-Räden, Friherre Rosenblad.
— von Platen.
— Adlerbeth.
— Adlercreutz.
Justitiä. Räden, von Strokirch.
Blom.
Hof-Canzleren Friherre af Wetterstedt.
Tillförordnade Justitiä. Canzleren, Lagmannen
af Klinteberg.
. .. -yo Widare anmälte Revistons-Secreterare
och General.Auditeurcn Noreus i underdånig,
het, att sedan, i anledning af Riksens Ständers
rvid sist öfwerständne Riksdag uti underdänig
ffrifwelse gjorde underdäniga hemställan om den
för.
Den 17 Aug. 171
förklaring i Lagens stadgande cm Jntekningar,
att, enär, efter sökt Juttkmng och sedan Dorna,
ren utsatt dag tm G-Udenars hörande deröfwer,
denne sistnämnde, innan samma dag inträffat,
söker asträdesförmon, b:rde sädant icke betaga
en i alla andra afseenden fullgilltig Jntekning
den werkan att medföra förmonsrätt, Högste
Domstolen dest underdäniga uträtande afgifwit,
men Kongl. Maj.L, efter det handlinaarne i det.
ta, den 26 fisilidne April hos Kongl. Majit i
underdänighet föredrag!.e ärende, emellan Stats.
Rädets Ledamöter circulerat, i Nader behagat
till Högsta Domstolens widare uilätande remit.
lera ett af Stats-Räoet Friherre Rosenblad
i underdänighet afgifwit och i det inför Kongl.
Majit den 5 ststledne Julii hällne Prctocoll öf.
wer Justitiä Ärender intagit tkriftligt yttrande,
angäende älstillige i sammanhang med denna
fräga uti Lagens stadgande härom föreflagne
Lagförändringar; sä hade Högste Domstolens
Ledamöter deras urrderdäniga utlätande pä följande
sätt afgifwit:
Alt Justitiä. Räderne Blom, Poppius
och Ziervogel i underdänighet tillstyrkt anta.
gande af 1. Mom. uti Stats. Rädet Friherre
Rosenblads förflag, med den underdäniga hemställan,
att dä communicationen mäste ste genom
Konungens Befaklningshafwande, sökanden äger
att wända sig till bcmälte Vefallningshafrvande
ä den ort, der ten inteknade egendomen läge,
samt att fatalietiden kunde förkortas frän 90
till 60 dagar; men deremot ansett de twänns
172 Den 17 Aug.
öfrige punkterne författa, enär, efter besia Le.
damöters tanke, en Jnteknings gällande kraft
endast sch allenast berodde derpä, art den efter
Lagens föreskrift är af Domaren fastställd, förr.
än Gäldenärens cession inträffat, hwarjemte dctze
Ledamöter i uaderdänighet hemställ, att dä fräga
i detta angelägna ämne blifwit wäckt och pä
sätt som stedt ventilerad, nägon säkerhet och re.
da deruti borde sökas genom erhällande af en
ny lag, hwarköre de i ^underdänighet tillstyrkt,
att Kongl. Masts Nädiga Proposition derom
mä för Riksens Ständer framställas.
Att Justitiä-Räderne Nibelius och Lager.
Heim i underdänighet tillstyrkt att Kongl Mast
i likhet med hwad Stats. Rädet Friherre Rosen,
blad föreslagit, mätte till Riksens Ständer lä.
ta utfärda Proposition.
Att Justitiä'Rädet Åkerhjelm, som i sjelf,
iva hufwudfrägan den Justitiä. Rädet förut ej
-Lftverwarit, tillstyrkt den af Ständerne föreslagno
Lagförklaring, samt i öfrigt tillika med Hans
Epcellence Herr Grefwen och Justitiä StatS.
Ministern i underdänighet hemställt om bifall
as hwad E-tats. Rädet Friherre Rosenblad
föreslagit i i. och Mom. med den af Justitiä-Raden
Blom, Poppius och Ziervogel i
första punkten i underdänighet hemstäldte för.
ändring, i anseende till tiden och stället för com.
munieationen, men deremot ansett betänkligt att
i underdänighet styrka till hwad i 2.dra Mo.
mentet bliftvit föreslagit, helst Lagens föreskrift
uti ,7. Cap. 12. §- Handels. Balken, kunde
till
Den 17 Aug. 173
tik misibruks afwärjande i denna del wara till.
räckiigt.
Dä nu detta ämne till widare öfwerlägg.
ning hos Kongl. Mast säledes förekom, yttrade
sig tillförordnade Justitiä-Canzleren i uuderdä.
-vighet det han för sin del ej funnit annan
mening kunna af Lagens stadgande hämtas, än
att derest Jntckning skulle medföra förmånsrätt,
borde den ej blott wara sökt, utan äfwen be«
wiljad eller faststäld, innan Gäldenärens obe.
ständ kunnogt blef eller hans död timat; och
att Justitiä-Canzlern wid en längwarig utöfning
af Domare-Embetet ej funnit nägot sä«
dant lidande deraf mällas, som genom ett mot.
satt stadgande eller annan förklaring än den
han ansett wara med Lagens bokstaf enlig, kun,
de möjligen wara att befara.
Justitiä-Rädet Blom äberopade sig i underdänighet
desi till Högste Domstolens Proto.
eoll yttrade mening, i denna fräga.
Justitiä.Rädet von Strokirch, som, när
detta ärende wid senare tillfället i Högste Dom.
stolen förewar, ej warit derstädes närwarande,
uppläste efter Nädigst erhällen tillätelse följande
skriftligen författade mening:
Hela denna fräga beror egentligen pä Lagens
rätta mening uti 7- Cap. RättegängsBalken
om och huruwida en sökt Jntekning,
utan Domstolens föregängne pröfning och fast.
ställelse, skall kunna medföra en lika förmon
och werkan wid yppande Concourser, som den
hwilken i laglig ordning blifwit bewiljad? eller
om
174 Deu 17 Aug.
om det med Lagens mening och ändamäk kan
förenas, att Jntekning meddolas efter en npvad
Concours, uti en egendom, som ej meri tillhörer
Gäldenären utan samteliae Borgenärerna?
Jag har ansett mig böra bestämma min öfwertygelse
efter Lagens bokstafliga föreikrift och
den synes mig tydelig, att sä wida Läugifwa.
ren will winna säkerhet uti fast egendom sä mäste
han: iw göra ansökning om Jntekning. s:o
communiccra den med Gäldenären, och z-.o erhälla
Domstolens bifall. Finnes detta icke ffedt,
sä är Lagen icke uppfyld och dä har jag ej kunnat
tilltro mig att lemna den f^rmmmeftge
Borgenären mera afseende än alla andre sökande,
som icke iakttaga den ordning och föreskrift
Lagarne utstaka.
Lagstiftaren har mycket wäl sörjt för en
Borgenärs säkerhet dä han uli ro. Cap Han.
dels-Balken försäkrat honom om rättighet att
utur Lösöre, pant njuta sin betalning och fast.
stält förbindelse af borgen och LöftesmännenS
betalningsskyldighet: uti 9 Cap. Jorda Balken
införsel uti pantsatt fast egendom: uti 5. och 6.
Capitlen Utsöknings-Balken ej mindre nyttjande
rätten af Borgenärs fasta egendom, än äfwen
tillfälle att ätkomma ägande rätten: uti 8- Capitlet
qwarstad ä Borgenärens gods. hwartill
kan läggas bysättning och ändteligen uti 7. Cap.
Rättegängs. Balken Jotekningsrätt.
Sä omtänksam eller kanske frikostig pä utwägar
att bereda sitt ändamäl, har Lagstiftaren nästan
uti intet annat fall warit, som att förse Län
-
Den 17 Aug. 175
gifware med alla möjliga säkerheter, ty om Borgen
ej warit af Lagstiftaren anordnad, tilläten
och gillad, hade ostridigt mänga wälmenta och
hjelpsamma menniskor undgått de olyckor, som
dragit dem och deras hus i yttersta elände,
penningen skulle dä nedlagts i jorden och näringar
samt fä Procentare funnit sitt underhäll af
den profesiionen.
Dä Lagstiftaren gjort allt för Längifware,
har han endast fordrat ä deras sida redlighet,
och för att göra sig om detta billiga anspräk
försäkrad, är uti 12. §. af 17. Cap. HandelsBalken
stadgadt, att Jntekning ej gifwer förmonsrätt
uti fast egendom, som Gäldenären ej
ägde, enär Jntekningen skedde, eller ben sorn
sker, sedan Gäldenären är död eller desi fattig,
dom allmänt kunnog är.
Sä beskedligt detta sista willkoret är, sä
smärt för Domaren att gära det anwändbart,
sä wida ingen uti Venna belägenhet stadd Borgenär
läter öfwertyga sig, mindre erkänner, att
Gäldenärens fattigdom war honom eller allmänheten
kunnog, och efter min tanka skulle cn
hjelpreda för bedrägeriet anwisas, om en sökt
Jntekning borde efter yppad Concours medföra
werkan.
Nog medgifwer jag, att om Ansökningen
skedde nägon längre tid förut, understefwen nägot
förswärades, men ej more saken dermed
bjelpt, ty om jag förutsätter sextio dagar söre
Concoursen, sä kan ju Concours-Ansökningen
ingifwas sextio en dagar. Hwar man ser obil.
S'.6 Den 17 Äng.
ligheten deraf att Lagen sä ljusligen skulle illuderas,
och derföre wore wäl billigt att Dömaren
ej gjorde afseende pä dea dagen, men orättwist
wore beflutet, sä wida Domaren ej bör säga
annat än hwad L gen säger, och säletes anser
jag i underdänighet betänkligt att en Lag göres
eller förklaras, sorn pätageligen är blottställd för
illusion.
Enär 18. Cap. Ärfva-Balken älägger en
som Testamente klandra will, att göra det inom
natt och är: uti 5. Cap. I rda Balken en
lika tid för Nordeman, och Kongl. Förordningen
den iz Junii 1800 inom tio ärs tid för den
som will utsöka fordringar af hwad art och beskaffenhet
de än mätte wara, som allt igenom
stämning bör ffe; hwilkens fortställande och communicerande
beror pä Partens egna ätgärd;
sä kan ätminstone jag ej inse, hwarföre en Inteknings.
Sökande stall hafwa mera förmon,
mera biträde, än hwar och en annan Sökande
eller Kärande. En swarande Part har lika sä
lätt att undanhälla sig för en stamning som en
förklarande för en Jnteknings-Ansökning. Huru
stall jag kunna förena bet med nägon flags
billighet att dä genom ett olagligt Testamente
siere Tunnor Gulds ärsd fastighet en arfwinge
fränkännes, han mäste sjelf gä i författning om
stämningens lagliga fortställande, men, när äm.
net angär Ett Hundrade Riksdalers Jntekning,
sä stall det blifwa Kongl. Maj:ts Befallningshafwandes
styldiahet att draga försorg om communicationen.
Embetsmäns göromäl äro sedan
de
-
Den 17 Aug. 177
deras inrättningar sä ansenligen mängdubblade:
Allmänhetens anspräk pä deras werksamhet sä
utsträckt, att jag för min del aldrig i unberdänighet
tillstnrker, att priwatg commitzioner mä
blifwa en Embetspligt; derigenom skulle Rättegängar
och klagomål fä nya och betänkliga anledningar,
och den parten, som nu endast har
att skylla sin egen försummelse för livander,
dem dan förmär undanhälla sig, fär tillfälle
att kasta den pä Embetsman, jemwäl i afseende
pä ersättningen.
Den, som utgifwer ett Län, har ju ett godt
tillfälle att förbehålla sig uti förstrifningen rättigheten
till Jntekning och dä winner han, enär
han behagar, utan communication, en sadan
förmon.
Om jag täger för afgjoM att den, som
utlänar penningar eller gods pä ett blott stuldebref,
ej söker Jntekning, förrän han mitztänker
Gäldenärens »vederhäftighet, sä är det klart,
att han derigenom söker utestänga andra fordringsägare
och göra andras rätt mindre gällande,
än de ägde wid den tiden gemensamt.
Lyckas det honom: gitter han fullgöra alla
Lagens fordringar, sä mä han ostörd njuta de
härmed förenade fördelar till godo, men att genom
ny Lag underlätta denna beredning, anser
jag, för min underdäniga del, medföra betänkliga
följder.
Sällan yppas nägon Coneours. der icke
mer eller mindre wälwilja emellan Gäldenären
och Borgenärerne sig wisar.
Bihang. N.o sZ, 24. Det
178 Den 17 Aug.
Det stolle wara oförmodadt om ett annat
förhållande inträffade, sä wida relationerne mäste,
i afseende pä ffyldstap, wänffap och egennytta,
wara närmare eller fjermare. Säledes
enär uti en Concours förekommer, att ej läugt
förut Jntekningar blifwit bewjljade; witze effecter
blifwit upplätne pä en eller siere Borgenärer
i afräkning pä deras fordringar; lösörepanter
aflemnade; wiste säkre fordringar transporterade,
och sädant allt under det andre lemna!
nya penninge. eller waru-försträckningar,
kan nog slutas, att, fastän Gälvenärs tillständ
icke warit allmänneligen kändt, det icke undgätt
en del fordringsägares bekantskap.
Närmare stulle sädane understes befrämjas,
om blott en Jnteknings. Ansökning medförde
nägon werkan.
Pä deste och de flere stöl, hwilka utaf mig,
samt de Högste Domstolens Ledamöter, som med
mia warit af enahanda tankar, blifwit i uuderdänighet
anförde, wägar jag för min del ej i underdänignet
tillstyrka nägon ändring uti 7'-de Cap.
Rättegångs'Balken, men, om dest tydlighet ej
skulle leda till en allmännare fattning och begrepp,
en sädan förklaring deröfwer mätte göras,
att den, hwars sökte Jntekmng ej är lagli.
gen afgj rd innan Concours inträffar, nägon förmonsratt
deraf ej borde hämta, äfwensom att den
Intcknings Ansökning, svin ej inom den af Domstolen
rörelagde tid med Gäldenären communiceras,
»nätte anses förfallen och han äga att genoin
ny Ansökning st: pästäende fullfölja om han sig
dertill befogad simier. Stats
-
Den 17 Aug. 179
Stats-Rädets öfrige Ledamöter hemställde
l underdänighet, att med afseende ä hwad a alla
sidor angående detta ämne blifwit anfördt, och
i ändamäl att dels befordra en stadgad Lagstipning
härutinnan, dels förekomma bwarjehanda
mistbruk och olägenheter, som möjligen kunde
uppkomma, Kongl. Mast täcktes till Riksens
nu församlade Ständers underdäniga yttrande
Zfwerlemna, huruwida genoin en serstild för,
fattning stadgas mätte:
i:o Att derest Gäldenär,' i hwars fasta egenbom
Jntekmng blifwit sökt, skulls, innan
wederbörande Domare öfwer Jntekmngs-Ansökningen
sig slutligen utlätit, antingen »ned döden
afgä, fasta egendomen till annor person öfwerläta,
eller till Borgenärerne all sin egendom
genom Concours afstä, mä Inteknings-Ansökningen
derigenom icke anses förfalla, utan Sökandens
rätt, efter hivad allmänna Lagen och
denna författning i öfrigt bjuder, pröfwas och
bestämmas.
2:0 Att den Borgenär, sorn Jntekmng sökt
men icke, inom nitio dagar derefter, af Domarens
dcrröfwer meddelte Domboks-Utdrag lemnät
Gäldenären del, eller inför Domaren wid
det Domstolens sammanträde, som infaller näst
efter sedan trekio dagar förflutit frän berörde
tid af nitio dagar, bestyrker att, ä dek
ställe Gäldenären är mantalsffrifwen han icke
träffas kunnat, eller om dsst »vistelse-ort ingen
anwisning kunnat erbällas, bör nägon förmon
af Inteknings. Ansökningen icke till godo njuta.
Z:o AtL
180 Den 17 Aug.
z:o Att en Inkokning, som blifwit sökt rm«
der de före GäldenärS Ceftions. Ansöknings in«
gifwande föregängne tretio dagar, men af Do.
maren icke blifwit fastställd, icke mä i Contour,
sen nägon förmonsrätt medföra.
4:0 Att dä i fast egendom Intekning blif.
rv>t sökt, men Domaren ej öfwer den ffedde
Jntekningens beständ fig utlåtit. och Gäldenä.
ren emedlertid sökt Ceftions. förmon, det dä
ConcourS. Domaren skal! tillhöra att frägan om
Jntekningens beständ upptaga och pröfwa.
Hwad Stats» Rädets fleste Ledamöter säle.
des i underdänighet hemställt, täcktes Kongl.
Maj:t bifalla: och stuve i likhet dermed Propo.
sition till Riksens Ständer utfärdas.
kr?rotocollo
L. Lerzeockölä.
Wörd»
Den Z September. 181
VppläA K05 Kiäck, ock ^.ckeln cken 7 rZiS»
- krslis - 8r3ncker cken - -
d - LorzLre-8rLncker cken 7 - »
Lsocke-ätäncker cken 7 * -
Wordsamt Memorial!
Kongl. Maj:t har i näder täckts aflemna til
Riksens Högloft. Ständers Stats-Ulstott följande:
"Kongl. Maicks Nädiga Proposition till
Riksens Ständers Stats. Utskott angående
Ränta och afbetalning pä Capitalet
af de försträckningar, hwarmcd
Riksgälds. Csntoiret, i stället
för Riksens Ständers Banque kunde
komma att biträda Eraks-Werket
till godtgörande af skulder för lefwerantser
till det sist öswerständna
Kriget. Gifwen wrebro Slott des
2L Augusti i8lo."
^Iti i8> §. af Riksens Ständers Beslut, dateradt
den s sistlidne Maji hafrva Riksens Ständer
bestämt de Läne-summor, hwarmed Banquen
intill 1812 ärs stut borde biträda StatsWerket
till Krigs.Skuldens afbördande, och uti
7. Mom. af denna §. stadgat, att Banque» sä
wäl för defte, som de till Krigets utförande
Stats.Werket förut försträckte medel, ärlige»
ifrän detta ärS början borde erhälla 720 000
Riksdaler eller 180,000 Riksdaler quartaliter.
18» Den Z September.
till gäldande af 2 Procent ränta och 5 Prv,
cents Capitals afbetalning pä desi werkeliga
förskott"
"I följd af den förbindelse som Stats.
Contoiret, enligt af Banco. Fullmägtige meddelt
Fmmulair, med Kongl. Maflts Nådiga antori,
satton för detzs, dels erhällne, dels återstående
läne luträden, till en sammanräknad summa af
11,416,943 Riksdaler, 40 si. 9 r:st., den 22
nästledne Znnii till Banqnen afgifwit, hafwa
ock 360,000 Riksdaler för första bälften af
detta är, blifwit till Banqnen betalte, ehuru
dest werkdliga ftrckott wid Junit Mänads flut,
dä denna betalning erlades, ej pä längt när,
uppsteg till den beräknade summan/'
"Af 4. Momentet i 8. Art. af Riksens
Ständers för deras Riksgälds. Contoir i April
Mänad utfärdade Reglemente, inhemtas äter,
att cm Contoiret, pä sätt de föregäende Mo,
menterne i denne Artickel innehäila, af för.
wäntade län, kan inlösa större eller mindre dek
af de Jnwisningar pä Lefweranteurers frän 1311
ärs början, gwartaliter förfallande fordringar,
sädant bör ste. Och som Banquens tillitande
i lika mon undwikes, tillegnas Riksgälds. Con.
loiret rättighet, att uti Liquid med Stuts-Wer.
ket om de 720,000 Riksdaler som till Ränte
och Capital afbetalning pä Krigsskulden b!if.
rvit anflagne, af Sjö. Tulls medlen borde utgä,
och af B?wi!!nin.gen ersättas StatS-Werket, af.
draga 7 Procent för beloppet af hwad Contoi.
ret sälunda utbetalt/'
"Möj.
Den L2 September. 18Z
"Möjeligs-eten för Riksgälds Contoiret att
»verkställa en sudan inlören, är ännu icke gif.
wen, och tidm dertill icke ck er nära för banden,
mea pä det Stats , Werkct ej mä belastas
med e:r opåräknad utgiit, derest Riksgälds, Csn»
toiret inlöser nägon del af förenämnde Ja-visningar
och Vanqum erhäller hela den summa,
sorn till deras samt hela Krigsffuldens afdordands
blifwit anslagen, bär Kongl. Maj t ansett
sig föranläten, att för Riksens SränderS
Stars Utskott framställa fsrhällandet till den ät.
gärd, som med Riksens Ständers afsigt kan
finnas öfwrrensstämmande." ^
"Kongl. Majck förblifwer Riksens -L-tän.
ders Stats-Utskott med all Kongl. Näd och
Pnnest wälbcwägen." Ut supra.
kllsnz jjärks.
För att ät ämnet för denna Kongl. Maj is
Nådiga Proposition gifwa deu utrednings sorn
för pröfningeu deraf blifwer Rrkiens Höglost.
Ständer nödig, fär Stats Urskottet om bockas,
senheten af de försträckningar. hwarom Riksens
Ständers Banque blifwit tillitad, samt om wil.
koren derwid, meddela följande rrppiysningar.
Först utgöres Banquens Capita! fordran
af de sju Millioner Riksdaler, rnbrräknadt det
är 18O8 af Kongl. Maj,t disponerade Credtti.
vet pä en Million Riksdaler, hwarmcd, Ban
quen
-
,84 Den z September.
qven tilt Krias utgifterne, redan före utgängen
af nästledne är 1809, biträdt.
Widare bar Banquen alt utbetala:
De Stnts-Contoirets Medel, som i Landt.Rön.
terierne bliswit uttagne och till Kriget aiiwände,
utgörande . R-d. 515,703. 1. 8.
Stats bristen för är 1809 200,000. - -
Euskilte personers i Landt.
Ränttrierne nedsatte och för
-Kriget förffottswis begag.
^ nade Medel .... 16,096. 29. -
Ätsktlstqe publigue Werks pä
lika sätt disponerade Me«
del ...... 28,557. 47. 1.
Armeernes innestäende Aflöning,
kostnaden för Flottornes
hemtransport, Sjö.
Statens Aflöning och af.
mönstring, Fartygs Hy.
ror, samt päbudne och ut.
skrifne lefwerantser jemte
sädane, som med dem äro
af lika beskaffenhet . . 1,485,545- 2-;. -
Tillsammans R:d. 2,245,903. 6. 9.
Men utbetalningen af dcste 2,243,903 R.d.
6. st. 9. rst., war dock icke ämnad att träffa
Banquen genast, till större belopp än för hwad
Stats Werket och private dcpositaricr i Landt.
Rän erierne deraf borde undfä med 731,799-  Rld. zo st. 8- rst. De öfrige 1,514,103. R:d.
24- st. 1. rst. skulle utfalla i lika delar pä 3me
Ter.
Den 1 September. 185
Terminer, nemligen i nästsörflutne Iunii samt
innewarande September och nästkommande De.
eember mänader detta är.
Slutligen äligger det Banque» att godtgöra
öfrige Lefwerantörers fordringar till en
sörflagswis uppgifwen summa af 1 971,040 R:d.
st 2. rst. hwartill uibetalningarne af Ban.
gurn bliswit ställde pä 8 Terminer, samt be.
gym as först med nästkommande är, och werkstall's
sedan quartaliter till dest de rvid 1312
äro flut bliswit fullbordade; men i händelse ge.
rum Inrikes län, ett öfwerskott, utöfwer hwad
af d st- tän först och förnemligast bör anwän.
das till de Patriotiske länens infriande, skulls
erbällas, kominer Lefweranteurerne att deraf
godigöras och B.rnquens biträden derigenom r
saunna mon förminff s.
Deste nu uopraknade sumnwr, tillika med
de af Riksens Högloft. Ständer till läa för
Tackierns Bergslagerne af Banquen bewiljads
200,000. R ksdaler utgöra sammanlagde de
11,416,943. R:d. 40- st. 9 rst., dels redan er.
hällne, dels Återstående Läno biträden, för hwil.
ka, enligt hwad Konungens Nädiga Proposition
tii kännagifwer, Stats. Contoiret lill Banquen
afgifwit sin förbindelse.
För deste Läns. biträden har Banquen ge.
nom 18- §> i Riksdags Beflutet af den 2. näst.
lcdne Maji, bliswit försäkrad att till sin ersätt,
ning frän och med innewarande ärs början er.
hälla en ärlig summa af 720,000. R.d. eller
quartaliter 130,000. R.d., till gäldande af 2
Pro.
186 Den Z September.
Procent ränta och g. Procents afbetalning pä
desi werkeliga förskott.
Utaf hwad Stats - Utskottet nu anfört lara
Riksens Högloft. Stander finna, dels att Ban.
quen, utom de 7 millioner, som redan sörledit
ar moro af densamma utbetalte, icke ännu,
i närwarands stund, kan wara graverad med
större Läneförsträckningar än blott en del af
den summa, som detta är bor utgä, samt att
Banquen icke förr än pä fastställte Terminer
ända till 1812 ärs stut, kommer att utgifwa
totala beloppet af desi förfträckningar, hwaraf
desiutom, större eller mindre del, genom anwändande
af de inrikes län Riksgälds. Contoiret
upptager, torde kunna umbäras, dels ock att dä
Banquen icke blifwit försäkrad om högre ränta
än 2 Procent samt 5 Procent Capital afbeta!-  ning pä hwad den werke!igen förstutit, kan
den icke wara berättigad att utbekomma den till
ränta och Capitals afbetalning pä hela Krigs,
skulden anflagne summa af 720,000 Riksdaler
ärligen, utan synes Banquen böra ätnöja sig
med sine betingade 2 Procent interesie och 5 Procents
Capital afbetalning för äret, beräknade
pä de summor för hwilka densamma i sjelfwa
werket ligger i förftott.
Jemte det att detta afbctalningssätt grundar
sig pä den af Riksens Högloft. Ständer
ivid sista Riksdag fastställte Finance-planen, fär
Stats. Utskottet wördsamt tillkännagifwa, att
uti sammanträde i detta ämne emellan Deputerade
af Stats, och Banco.Utssolten har Stats
Utstot
-
Den 22 September. 187
Utskottet inhemtat, att samma betalningssätt
tillika hfwcrensstämmer med Riksens Högloft.
Ständers Banco. Utstötts rmd berörde Riksdag
för Banco Förwaltningen utfärdade JnstructionS
9. x,, hwilken, pä lika sätt som här ofwan anfördk
blifwit, uppräknar de summor Banquen dels
redan utbetalt och dels ätagit sig att efter behofwet
förskjuta.
Stats mstoltet får fördenskull tillstyrka, det
behagade Riksens Ständer förklara:
1:0 Att Banquen ända till 1312 ärs stut,
uti liquiderne med Stats Werkrt om Ränte och
Capital afbetalningarns, icke mä päföra detsamma
högre än 2 Procent ränta och g Procent
Capitals afbetalning pä Banquens werkeliga
förftott.
2:0 Men att efter 1312 ärs utgång, dä
alla utbetalningar af Banquen för Krigsutgifterne
böra wara fullbordade, kommer Banquen
att, endast med afdrag af 7 Procent pä hwad
Riksgälds Contoiret af Leveranteurers fordringsinwisningar,
utan Banquens tillitande kunnat
inlösa, uppbära genom Stats. Werket hela den
till Krrgsstuldens afbördande af Bewillningen
anftagne summa 720,000. Riksdaler ärligen eller
180,000 quartaliter, till gäldande af 2 Procents
ränta för äret samt för öfrigt till Capita!
afbetalning pä de af Banquen mesdelte försträckningar,
sä länge nägot af desie försträckningar,
till. Ränta eller Capital äterstär till
godtgörande.
Stats
-
138 Den Z September.
Stats. Utskottet har genom särffilt Betän.
kande, som tilt Riksens Högloft. Ständer ingär,
föreslagit, huru och pä hivad sätt den besparing,
som härigenom intill r?.i2 Lrs flut upp.
kommer pä berörde 720.000 Riksdaler ärligen,
skulle, efter Statsutskottets tanka, disponeras.
Hwrlket dock allt till Riksens Högloft. Stän.
ders pröfning wördsammeligen hemställes. Öre.
bro den Z September 1310.
^.äelnL L.eä3mScerr vä^nsr: clet5 I.e6LmLterL väZNLr:
(7. dlsmilton. ll-nävig ^törner.
kL 8c>rxsr--5t?näet; k>5 N-äsrvrrä-i. Ronäs-5r»»-
I-eäLMorsr; ctets I.e63moter5 vägnar
-^br. LnZsl. ^väers ^okr»vsto».
I.. I.llooiur^
Utdrag
Den 22 Aug. 18S
Utdrag af Protokollet öfwer Handelsoch
Ftnance. Ärenden,
hället inför
Hanö Maj:t Konungen
pä Örebro Slott den 22 Aug. 1310.
Närwarande:
Deras Excellencer
Justitiä. Stats-Ministern Herr Grefwe Gyl.
lenborg
och
Stats. Ministern för Utrikes Ärenderne Herr
Friherre von Engeström
samt
Stats« Räden Hans Excellens Herr Grefwe
von Essen.
Friherre Rosenblad.
— von Platen.
— Adlerbeth.
— Adlercreutz.
Hof.Eantzleren Friherre af Wetterstedt.
Stats.Secreteraren Järta.
^§tats-Secreteraren uppläste i underdänighet
till Justering underdäniga Förslag tia Kongl.
Majestäts Nädiga Propositioner till Riksens
Ständers Stats utskott, angäende
1:0 Ränta och afbetalning pä Capitalet af
de Försträckningar-hwarmed Riksgälds-Contoiret
i stället för Riksens Ständer- Bank kunde
komma att biträda StatSwerket, till godtgöra».
de
190 Den Z September.
de af skulder för lefverantser till det sist öfwer.
ständne kriget: — — — — — — —
Hwilke, lydande säsom de i Protocollet finnas
intagne, Kongl. Majestät, uppå Stats'Rådets
underdäniga tillstyrkande, i Räder gillade.
Lx krotocollo
dsrl v. LkvAmari.
Rätteligen transumeradt, intygar
I.. l-aonius.
ilppILA Ko? kiäck. ock ^.ckelo cken z 8ept.
kreLe - ätäncket cken z - -
körnare - 8täncket ck-:n z - -
Loricks - ätäoäer ckcri 7 - -
Wördsamt Memorial.
8!9älloflige Borgare Ständet, har till Bcwill.
nings-Utstottet remitterat ett af Herr Handell
mannen Kjellander dit ingifwet Memorial,
af innehäll: att som uti Carlstads Län, enligt
bifogadt Extract af rxo8 ärs Mantals längd,
befinnes gansta fina Hemmans delar, hwilka
likwäl, efter helt Mantal räknadt, stola uppgä
i wärde af 10 till och med 60,000 Riksdaler
Banco, men Riksens Högloft. Ständers Be«
willnings-Förordning as den 28 sistledne April
icke omnämner huru Skydds. afgift för sädane
mindre eller klufne delar, utan allenast hwad
- för
Den z September. rsr
för helt Hemman af högre wärde än 4000
Riksdaler Banco bör utgöras; det mätte alltsä
widare förcstnft i detta ämne meddelas;
hwarjemte Herr Handelsmannen anmärkt, burn
som det stall blifwa smärt att i enlighet med
Kongl. Masits Nädiga kungörelse af den iz
sistledne Junii, rcktigt kunna uträkna Brän»
wias afgiften, för en del mindre eller klufne
Hemmansdelar inom förenämnde Län.
Dä, i följd häraf, Bewillnings. Utskottet
öfwerwägat detze anmärkningar, bar det, i af.
seende pä den första inhemtat, att äberopade
B?wiklnings. Författning uti 1. Art. 2. 1.
Mom. stadgar: att sedan alla flags Hemman
wid första ärcts taxering efter ortens gängbara
pris blifwit uppstattade, borde de indelas pä
det sätt, att de, som äro wärde 2000 R d. och
derunder, sättas i första eller lägsta Clatzen;
de, som wärderas dervfwer till och med Z,ooo
R-d., i den andra; och de, som anses högre
och till och med 4,000 R.d., i den tredje Clas.
sen, allt räknadt efter helt Mantal: att för
mindre eller klufne Hemmansdelar, bär iagtta.
gas samma efter det helas wärde beräknade för.
hällande: att om nägot Hemman eller Hem.
mansdel befinnes af ännu högre wärde, mä af.
giften, enligt Taxeringsmannens ompröfwands
ökas; dock stall sädartt högt värdes utsättande
ej grunda sig- pä Åbyggnader eller serskildt
dyrbara och betydelige anläggningar; samt att
afgifterne för lälunda Clasificerade Hemman eU
ler Hemmansdelar, hwarunder Ägarens person.
192 Den Z September.
liga Bewillning äfwen är inbegripen, stall alltid
utgä efter Tariffens N:o 2. uttryckelig!, inne.
häll, utan alt flyttning emellan eller under nä.
gon af de faststälde Claflrr mä äga rum; men
att den, som äger eller brukar fler» klufne eller
mindre Hemman belägne inom samma Taxerings.
District, hörande till en och samma Cmfl, ware
berättigad att dem tillhopa räkna och erlägga
endast den afgift, som för det deraf uppkom,
mande Hemmantal är faststäld.
I anledning häraf, och dä berörde Tariff
innehäller, att för Hemman mindre än Elt tjugufjerdedels
Mantal, bör betalas lrka afgift
som för det af sistnämnde storlek utsatt är, sä
wida begge Hemmanen höra till en och samma
Clatz; samt nägot undantag eller förändring
härutinnan, i afseende pä de Hemman, hwilka,
efter helt räknadt, äro af högre wärde än 4000
Riksdaler, icke blifwit stadgad; alltsä och enär
genom anförde exempel, pä sätt pagina 48 i
Tariffen innefattar, anwisning jemwäl är lemnåd
huru stydds.afgift i jemförligt förhällande
till de der upptagne Clafler bör utgöras för
Hemman utöfwer 4000 Riksdalers wärde, fin.
ner Utskottet nägon widare föreskrift i ofwan«
nämnde afseende icke behöswas, och kan sä mycket
mindre tillstyrkas nägon ändring uti hwad
Bewiknings-För/attningen i detta fall stadgar,
som, utom det pä förrberörde sätt redan är öf.
werlemnadt ät Taxeringsmännen, att efter Hem.
manens mer eller mindre wärde och godhet be.
stämma styddsafgiften, den för Bewillningcns
Den Z September. 19Z
utgörande antagne grund dä blefws rubbad,
och ägarne af de bättre Hemman kommo att
winna en förmon, hwilken Jnnehafwarne af de
sämre ej singe ätnjuta; hwarförutan derigenom
skulle uppkomma en icke obetydlig minskning i
den afgift, som till Statens behof blifwit pä.
räknad, och skäligen bör sässm Minimum utgä,
ras för hwarje serskild bebodd Hemmansdel, i
nion af desi wärde, helst som ägarens personliga
Bewilluing deruti äliven är inbegripen.
Hwad äter beträffar den anmärkte iwärig.
heten as Bränwins Bewillningens uträknande
för mindre Hemmansdelar; sä, enär z. H. af
Kongl. Maj:ts Nädiga kungörelse den ,z näst.
ledne Junil innehäller: att af hwarje helt Hem»
man betalaS Twä R.dr samt för större eller
mindre Hemmansdelar i proportion derefter, likwäl
att ingen Hemmansdel, sä liten den helst
mä wara, päföres mindre än 8 fl., anser Ut,
stöttet berörde anmärkning förfalla.
Dock warder detta allt till Riksens Högloft.
StänderS egit bepröfwande wördsamligen öfwerlemnadt.
Äfwensom härhos bifogas, nägre Le.
damäters serstildta tanka i ämnet. Orebro d. z
September 1810.
vs UAglotl. kiääertlcspet ock ks UAgvörälzs kretre-8r8a^äelas
I-eäsmZler» v-ignsr äers vertsmorerr
)»cob Oronkeär. ^ob. ^ijscmsrl Lzxptan.
p-i U^Aiätsäe 8orAsrs-8r!n(tels Nedera rräs konäs-8r!a
I.
säLmArsr; vägnar (tets Neäcmärers vK-nsr
ä- bolmer. kvlsgn. WexlinA.
l.. ?. k^sllsnb-rz.
Bihang. N o 2Z, 26. Ut.
194 Den 89 Allg.
Utdrag af Protokollet hällit utt Rikets
Höglofl. Ständcrö BewilluingS^Ut.
flott wid Urtima Riksdagen t ^)re.
bro den 29 Arrgusti i8lo.
Herr Professor Köhlmark anförde, akt om
till exempel en Hemmansdel af Ett niohundra
sertiondcdels Mantal ffulle taxeras till lika Be.
wrllning med Ett tjugefjerdedels Mantal af 40,000
R:drs wärde efter helt räknadt, och derwid föl.
jas den progression, som för de i Tariffen N.o 2.
bestämde Classer är iakttagen; sä lomme, pä
sätt Herr Handelsman Kjellanders Memorial
innehäller, ägaren af berörde En niohundra
sextiondedel, att under nägra är betala i Skydds,
afgift hivad samma Hemmansdel were wärd;
i anseende hwsrtill Herr Professoren ansäg be.
skattnings metboden, ätminstone hwad Carlstads
Län angäc, der Hemmannen i afseende pä ser.
ff!dte locala omständigheter äro mer än i öfri.
^e Orter af Riket klufne i mindre delar, utan
serskild förklaring swärligen kunna äga rum,
men att lämpeligaste och enda billiga utwägen
more St Taxermgsmännen öfwerkemna, att, efter
förefinnande omständigheter, bestämma Skydds,
afgiften för sä beskaffade mindre Hemmansdelar.
Härmed förenade sig Herr Borgmästaren
Lindström och Herr Handelsmannen Kjel.
lander, suxrs.
kx ?rotocollo
I.. k. liLtleobeez.
u??-
Den 16 Aug. 195
livs Xiää. ocli selein den ? 8ept. rZlO.
?rekis^ 8cwnciet - - - - den Z -
- öorgnre-8rändet - - ^ » den Z - -
Londe - klänker - - - - den Z - -
WLrdsamt Memorial.
2ill Lag.Utskottet hafwa samtelige Respective
R.ks. Ständen remitterat en af Riksens Stän.
ders Justitiä Omlttdsman, Commendcuren med
Stora Korset af Kongl. Wasa Orden Herr Fri.
herre 8. A. Mannerheim afgifwen Embets.
berättelse af innehäll : Att, efter det Herr Fri.
herren och Justitiä Ombudsmannen utsett de per.
söner, som wid EmbetSgöromälen skulle honom
biträda, samt Embetsrum för dess Expedition
bltfwit anskaffade, han, genom kungörelser i
Tidningarne, lälit till allmänhetens kunskap kom.
ma, hwarest och pä hwad sätt dess Embetes bi.
träde borde sökas: att Herr Friherren och Ju.
stitiä. Ombudsmannen, i det ändamäl 17. §. af
dess Jnstruction omförmäler, icke allenast besökt
de i hufwudstadcn warande fängelser- samt om
fängarncs skötsel och underhäll sig underrättat,
utan ock, genom Circulairer till samtelige Her.
rar Landshösdingarne, erinrat dem, att skynd.
sammast till wederbörande Hvf.Rätt insända de
efter den 6 Junii 1809 upprättade fänglistor,
men att sädane ifrän Hof. Slätterne ännu icke
blifwil Herr Friherren och Justitiä Ombudsmannen
tillställde: att witz de till honom inkom,
ne klagoskrifter, hwilka han ansett innefatta
grundad klagan, den handräckning blifwit med.
196 Den 16 Aug.
delad, som Jnstructionen föreskrifwer: att Herr
Friherren och Justitiä-Ombudsmannen widare
wäl beflutit, wid medlet af Junii mänad, söre.
taga en resa till Rikets södra Provinccr, för
att om Lagjkipningens tillständ inhämta nödige
upplysningar, men dock samma rela mäst in.
ställa, dels för att bewista den nf Öfwer. Stät.
hädare Embetet i Stockholm förctagne undersökning,
augäende Högstsalig Hans Kongl. Hög.
hets Kronprinsens död, dels ock för alt wid
Riksens Högloft. Ständers sammankomst kunna
tillstädes wara; hwarjemte Herr Friherren och
Justitiä-Ombudsmannen Lillkännaqifwit, sä wäl
att anstalt blifwit af honom widtagen, att de
fä Resolutioner, som pä de af SLänden wid
sista Riksdag ingrine underdäniga Velwär hit.
trlts hunnit meddelas, äro wordne till Ständens
Cancelliet' aflemnade, sorn ock, att nägre för.
klaringar icke blifwiuaf de föredragande i Hög.
ste Domstolen, sedan sista Riksdag, honom till.
ställde; äfwensom fluteligen, och dä ifrän den
Riksdag, hwarwid Justitiä-Ombudsmans Embetet
stadgades, sä kort tid förflutit, att Herr
Friherren och Justitiä-Ombudsmannen, som desi.
utom warit med andra Embetsgöromäl sysiel.
satt, ej kunnat samla de upplysningar rörande
Lagffipningen och allmänna hushällmngen, som
förnämligast genom resor i Landsorterna fiä att
erhälla, och utom bwicka hwarken ett fullständigt
och pä säkra grunder bpggdt yttrande om
Lagskipningens tillständ skulle kunna meddelaS,
eller förslag uppgöras till förbättring i Lagar
Den 16 Aug. 197
och allmänna bushällningcn, Herr Friherren och
Justitiä Ombudsmannen hemställt, om icke lämpelrgast
more, att med yttrande i desia ämnen
till nästa Rckskag mä lemnäs anständ.
Detta allt har Lag-Utskottet tagit i beh8.
rigt ölwerwägnude. Och som Lag. Utskottet utan
svårighet fluur, u't uägon fullständig upplysning
om Lagflipningeus tillständ i Riket, eller
tillräckeuga och säbra uppgifter, hwarpä förflag
till LagarS och Oeconomicka Författningars för.
bättring inäga kunna grundas, icke kunnat pä
dcn korta riden, sedan Riksens Ständer sist ätstiljdes,
inhämtas, helst kännedom om Lagskchningen
Lill stor del mäste sökas i Hof- och Öfwer.
Rätterncs Pro t c coll och Domböckr, äswensom
locala occonomiska författningars inflytande
pä alman och enskild wälmäga säkrast i hwarje
serskild ort. kan undersökas; anser Utskottet sig
äga fullkomligt fog, att hos Riksens Högloft.
Ständer wLrdsamt tillstyrka bifall till Herr Friherrens
och Justitiä. Ombudsmannens sistnämde
hemställan om uppskof med en flik uppgift och
berättelse till nästa Riksdag.
I sammanhang bwarmed Utskottet äfwen
till Riksens Högloft. Ständers ompröfwande finner
sig böra hemställa, om icke med afgifwande
af fullständig förtekning pä innebället af de till
Herr Fnherren och Justuiä. Ombudsmannen inkomna
klagoskrifter, jemte derwid tagna ätqärder,
hwilken förtekning sones böra innefattas
under den i 14. §. af Jnstructionen förcskrifna
allmänna redogörelse, äfwenledeö »nä hattvas an
-
198 Den r6 Aug.
ständ till nästa Riksdag, dä tillika är att för.
wänta Herr Justitiä-Ombudmannens berättelse,
sä wäl rörande de af honom fortsättande under,
sökningar om fängelsernas tillstånd och fängar.
nes behandling i Stockholm och annorstädes i
Riket, som ock om och huruwida Herr Fritzerren
och Justitia Ombudsmannen ägt anledning
till sädane ätgärder, som i ig, 16, 19, 20 jem.
te öfrige §. §. i Jnstructronen för Jtistitiä.Om.
budsmannen föreffrrfwaS, och till hwilkas wid.
tagaude Utskottet anser att.tid och tillfälle bit.
tills för honom faknatS. örebro den 16 Augusti
i8lo.
kZ NZzlokl. N.iä<jer0c-E-k ock
Läslnr vägnrr
Jotz. sk dloräin.
HoZrZrsäs LoiALre-Ltln
äcti
vägnar
/tnä. d^eoseo.
liögvArä. preAe-8tinäet8
L. /t. Almgvist.
k» Ns-isrvtrils 8onä«-8r)nilers
v!Aa»r
Snclers 8LmueI«8oo.
^ok. Uolmbsrgsoo.
Utdrag
Den z September. 199
Utdrag af Högloft. RidderffcrpetS och
AdrlnS Protocoll wid Urtima Riks.
dagen i Orebro den z Sept. 1810.
S. D. o8eflöt Högloft. Ridderffapet och Adeln
att remittera:
Till Allmänna Beswärs- och GeconomieUtstottet.
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition af den
Zr Augusti, om skyldigheten för alla att delta,
ga i wärdén af fattige, samt rörande en ser.
skilt wid Amiralitets. Warfs- och örgryte. För.
samlingar wid Götheborg i detta' afseende upp.
kommen fräga; samt:
Till Lag, Utskottet,
Kongl. Maj:tS Nädiga Proposition af den
17 Augusti, om en serskilt författning i witza
omständigheter angäende Jntekning i fast egendom;
Äffwensom Ridderffapet och Adeln, i anledning
af det Hederwärda Bonde. Ständets
Prbtocolls-Utdrag af den LZ Augusti, instäm,
de uti desi yttrade tanka, att hänwisa den af
Riksdagsmannen Oxelberg, till befordrande af
Riksdagens förkortande, gjorde motion, till det
serffillta Utskott, som i afseende pä en fräg"
af lika äsyftning förut blifwit förordnadt. Oe
«upr».
Lx ?rotocollo
6. Silverstolpe.
Utdrag
rov Den Z September.
Utdrag al Högloflig? RidderffapetS och
AdelnS P-otocoll wid Urtima Riks.
dagen i Årebo den z Sept. i8ro.
S. D. kOeflöt Höglofliqe Ridderffapet och A.
Lein, att Onsdagen i näsin mecka, den 12 Sep.
tember, företaga mål till de Electorer, hwilka
samma dag skulle äga att wäija Rikiens Ständers
Iustitiä-Ombudsman och desi Suppleant» bwar.
efter, pä de nästföljande dagarna, den Nämnd
som bör gransta Iustitiä. Domstolens förhäliar».
de, samt Electorerna till TryckFrihets.Lommit.
tens utnämnande, skulle komma att utses, i hwrl.
ket beslut, dä be af deHe mai beroende förrätt,
rungar tillhöra Riksens Ständer gemensamt,
Ridderffapet och Adeln wille »vänligen inbjuda
sine Respective Med. Ständer att instämma, Or
svpr».
klx ?rc>tocoIIo
6. kiiverzkolps.
Utdrag of Högloflig? Ridderstopets och
Adelns Proticock lvld Urtima Ri^sdagen
i Orebro den z Sept. ^8lv.
G D. föredrogs änyo Banco-Ulstottets den
30 Augusti pä bordet lagda Memorial, inne.
fat.
Den Z September. sol
fattande sä »väl ett omdöme cm Banco-Werkets
tiklständ ock Fullmäktiges förwaltlnng »vid bwil.
ket Banco. Utskottets oindöme Ridderffapet och
Adel»» icke ansäg nägot ivarr, att crindra, son»
försiag till förbättring as »villkoren för Pappers,
n äslaren och Arbetsfolket »vid Tumba Pappers,
bruk, hwuket förslag Ridderffapet och Adeli» till
alla delar gillade. 0» ruj-rs.
k.x ?rotocollo
H 6. dliverstoi^T.
Uidrag af V^otccollet, Purk hoä Hög.
wordige Preste. Stärr det trid Uttima
Rcktdagku i Orebro dcn z Scpttm.
b»r i8rc».
S. D. 3^e»nffterades:
Kill Lag.-Utskottet:
Kongl. Masits Nädiga Proposition till Rik.
sens Ständer, om rn serffild författning i wiste
omständigheter, angående Intekning i fast egendom.
Tilt Allmänna Beswärs, och Gccsnomielltskottet»
Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition till Rik.
fens Ständer om skyldigheten för alla, att del.
202 Den 3 September.
taga i wärdén af fattiga, samt rörande en serskildt
wid Amiralitets. Warfs, och Orgryte Församlingar
wid Götheborg i detta afseende uppkommen
fräga.
Ett Memorial af Prosten Lindeström,
om befrämjande utaf skyndsam »verkställighet af
de beslut, som Riksens Ständer, rörande Magazins
inrättningen i Riket wid ststledne Riksdag
fattat.
Till Stats-Utskottet.
Ett Memorial af Profctzoren Doctor Almquist
angående skyndsam »verkställighet af Riksens
Ständers fistledne Riksdag widtagne beflut,
rörande Löneförbättring för Rikets Penrunge.
Löntaganve Civile EmbetS- och Tjenstemän.
vt suprr.
Lx ?rotooollo
O. Almguist.
»
Utdrag af Protocollet Mit hos Högwördige
Preste. Srändet wid Urtima
Riksdagen uti Arebro den z September
i8lv.
I
S. D o8eflöt Prests-Ständet, att med Hög.
loff. Ridderskapet och Adeln instämma uti följande
Remitzer, neml.
Till
Den z September. soz
Till Stats-Utskottet:
Af Friherre Jacob Cederströms anförande
rörande hyra pa Statens bekostnad för
de rum. som äro nyttjade till Ständens klubbar.
Af Herr Grefwe G. A. Mörners Dictamen
om bestämmande af tjenlige arfwoden för
Ständens och Utskottens Canzlier och Betjening,
och
Till Allmänna Beswärs- och Gecsnomie,
lltskottet:
Af Herr Fabian Montgommeries Memoria!,
rörande förekommande af att Utländsk
SpanmälS införsel, medelst en till flere hundra,
de procent förökad Tull m. m. vt -mxrs.
Lx ?rotocol!c>
v. Almguist.
Utdrag af Protokollet hällit hos Högwördige
Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro d. z Sept. 1810.
S. D. ^ill Banco.Utskottets uti Memorial
af den 23 nästledne Augusti, hwilket den Zo i
204 Den z September.
samma Mä-ad kades pä bordet, gjerda bern.
ställan om Drspencc för Utffottst, wid nu päsiäende
R lsdag, frän Inventeringen af Ban.
quen och dcst Pappersbruk, kemnade Preste-Släm
det dest östa.!!, tllk 5vp>-a.
krx krotocollo
> ). III. /Umgvill.
Utdrag af Protokollet hältet hos Hög.
wörbige Preste-Ständer wid Urtima
Riksdagen i wrebro den z Septcmber
iZio.
S. D. förnyad föredragning af Banco.
Ulstorlets dea zo nästledne Augusti pä bordet
tagde Memorial, iunehällande, dels berättelse
vm Banco - Werkets tiaständ och styrelse sedan
sista Riksdag, dels ock tillstyrkande, att samte.
lige arbetarne wid Banquens Pappersbruk, matte
hugnas med nägon tillökning uti Löner och
Arfwoden, blef berörde Memorial af Preste.
Ständet till alla delar gilladt och godkändt.
Ill t r vpra.
klx Lrotooollo
st. III. Almgvist.
Utdrag
Dm Z September. LOZ
Utdrag af Protokollet hället hos .Hög«
wörd. Preste - Ständer wid Urcima
Rikadagen r wrebro dcn z Skpiem.
ber igro.
S. D. anledning af Hederwärda Bonde.
Ständetl , uti Protoeoll6 Utdrag af den 25 näst.
ledne Augusti, gjorda inbjudning, bestöt Prest.
Ständet att till det särskilda Utstött, soia för.
ut blifwit satt, för att upptaga en i Bonde.
Ständet wäckt fräga, om Riksdagens förkor,
tande genom de frän förra Riksdagen uppstjut.
na mäls ytterligare uppskjutande, remittera Riks.
daqsmannen O pel bergs Memorial om Riks.
dagens skyndsamma afstutande. Ille suprs.
Lx LrokocoIIo
st. III. HIwgvill.
Utdrag af Borgare. StändclS Protscoll
wid Urtima Riksdagen i Orebro
den z September i8>o.
S, D. 3?emitterades:
Till Bewillnings-Utskottet:
Ett af Herr Advocat. Fiscaleu Falkman
ingifwit Memorial, med anmärkningar ivid Rik«
sens Ständers Bewillnings Förordning.
Till
206 Den Z September.
Till Lag, Utskottet:
Herr Handelsmannen Engels den zo sistlidne
Augusti till Protocollet dicterade motion,
rörande en tjenlig Jnstruction till rättelse för
wederbörande Civil, och Militair styrelse wid
förefallande orolrga och wäldsamma uppträden;
och skulle Herr Rädmannen Hochschilds och
Herr Grosshandlaren ArsvidsonS i sammanhang
härmed inlemnade Memorial, jemte Herr
Handelsmannen Acharii mundtliga anförande,
samma Remisi ätfölja. Eli «upn
klx ?rotocol!c>
O. Vslerius.
Utdrag af Borgare. Ständet Protccoll
n id Urtima Riksdagen i Örebro den
z September iZro.
S. D. anledning af förekomne anmärknin.
gar w>d Banco. Utskottets utlåtande rörande
Banco. Ärenderncs behöriga wärd utan hinder
af Bonde-Ständets Banco. Fullmägtiges begag.
nads Niksdagmanna rätt, blef äter-remisi här.
af till Utskottet bestntrn. Or svxrs.
klx ?rotocoIIo
I. I). Vslerius.
Utdrag
Den Z September. 207
Utdrag af Borgare-Srändcts Proto.
coll wid urtima Riksdagen i Oredi s
den z September 1810.
S. D. ^>)id förnyadt föredragande af BancoUtskottets
under den 29 sistledne Augusti afgifna
Riksdags berättelse, godkändes och bifölls
hwad Utskottet deruti yttrat, angäende sä wäl
Bankens styrelse och Reglemente, som äfwen
föreslagen tillökning med zz; Procent af Pap.
persmästarens wid Tumba ärliga Lön och de
öfrige Arbetarnes weckopenningar, jemte den
till 8 a 10. si. förhöjda dagspenningen för
Qwinno dagswerken wid Bruket. Or supr-.
Lx ?rotocollo
I. V. VLlslivs^
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Örebro den
z September i8ro.
S. D. 3^emitteradeS till Allmänna Beswärs.
och Oeconomie. Utskottet Kongl. Maills Nädiga
Proposition af den 31 Augusti om skyldigheten
för alla att deltaga i wärdén af fattiga samt
rörande en serffikd wid Amiralitets. Warfs och
Ok.
L08 Den Z September.
Örgryte Församlingar wid Götheborg i detta
afseende uppkommen fräga. Oc supra.
Tx krotocollc,
l). Vslsrius.
Utdrag af Bo:gare StändetS Protocoll
wid Urtima Riksdagen Lerebro dm
z September »8io.
S. D. E^eftöt Borgare - Ständet, lika med
Högloft. Nidderskapet och Adeln, och uppä desi
inbjudande, att den 12 nästkommande Septem.
ber företaga wal till de Glectorer, hwilka sam.
ma dag komme att wäija Riksens Sländers
Juftitiä Ombudsman och desi Suppliant, hivarciter,
nästföljande dagarne, den Nämnd, scm
bör granffa Högsta Domstolens förhällande samt
Electorerne till Tryckfrihets. Comitsns utnämnande,
ffnlle utses. Ur supra.
klx Lrotocollo
I. l). Valerius.
Utdrag af Borgare-StändetS Protocoll
reid Urtima Riksdagen i Orebro den
z september »Zro.
D. ^örebodes tiss ösivcrläggning Heder,
tvärda Bonde-Sländets Prot.colls-Utdrag i an,
led
-
Den z September. Lvs
ledning af Riksdagsmannen P. Oxelbergmotion
om Riksdagens skyndsamma äfsiutande;
och beflöts det skulle, sä framt Riks-Ständen
derom sig förenade, detta ärende förwisas till
beredande af det till behandlandet af frägan
om Riksdagens förkortande redan tillförordna,
de Utskott, hwilket, i händelse det nu mera
»vöre upplöst, bvrde för sädant ändamäl äter^
nedsättas. Ot supra.
klx ?rotoca!!o
I. V. Valerius.
Utdrag af Borgare StändetS Protocoll
wid Urtima Riksdagen t Orebro -en
z September igro.
S. D. ^)et särskilta Utskottets förlidne Ple,
nidag pä bordet lagda Memorial med utlätande
öfwer den hos Borgare-Ständet, i afseende pä
flutmeningen af Utskottets förra Betänkande förekomne
Anmärkning, föredrogs ä nyo; och bifölls i
sammanhang härmed hwad Utskottet i frägan om
sätten till Riksdagens förkortande hemställt och fö.
restagit med den nu lemnade bestämda förkla.
ring, att ett Ständs yttrade önskan om en
wäckt frägas nedläggande ej kunde betaga nä«
gon enskllld Ledamot rättigheten till Motionenfullföljande
och behörig Remisi deraf. Ur supra.
kx krotoeollo
I. v. Valerius.
Vihall-. N'0 L7, ?8. Utdrag
Liv Den z September.
Utdrag af Protokollet Mit hos Bon.
de Skärhet wid Urtima Riksdagen t
Orebro den z Srptemb^r i8io.
S. D. Äemitterades:
Till Lag-Utskottet.
Kongl. Majtts Nädiga'Proposition af den
17 Augusti om en särflillt författning i wista
oniständigheter, angäende Jntekning i fast egen.
dom.
Till Allmänna Beswärs- sch Gccanomie.
Utststtet.
Kongl. Masits Nädigä Proposition af ben
Zi i samma mänad om skyldigheten för alla
att deltaga i wärdén af Fattiga, samt rörande
en serffilld wrd Amiralitets. Warfs och Orgry.
te Församlingar wid Götheborg i detta afseen*
Le uppkommen fräga. d/r supra.
Lx ?rotocol!c>
6abrie! Oämsvn.
' ^ ' '
Utdrag af Protokollet, hället hoS Bon.
de« Ständer wid Urtima Riksdagen i
Arebro den z September 1810.
' i'" - ' ^ ^^ ^ ^ -
S. D. Efter förnyadt uppläsande af Baneos
Utstvttets Lin Zo sistledne Augusti pä bordet
lagde
Den Z September. sn
lagde Memorial af den 29 i samma Mänad,
innehällande berättelse om Banco. Werkets till.
ständ, och dest styrelse efter Riksens Ständers
sista sammanwaro, förklarade Ständet, som r
öfrigt ej fann nägot wid berörde berättelse att
päminna, sitt bifall till den deruti föreflagne
förbättring pä Tumba Papperbruks Arbetare,
nas aflöning. t7r supra.
Lx krotocollc»
(-abris! Oämaou.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde.
Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den z September 1810.
S. D. ^ongl. Masits wid sisthällne Plenum
pä bordet lagde Nädiga Proposition af den 22
Augusti, angående förekomne hinder och swärigheter
wid werkställigheten af Riksens Ständers
förnyade Chartä-Sigillatä Förordning, fö.
redrogs äter, och blef, i enlighet med de öfrige
Respective Ständens fattade, och i nu uppläste
Protocolls. Utdrag af den zo i samma mänad
meddelte besiut, efter af Talemannen derom gjord
Proposition, till Bewillnings.Utffottet remitte.
råd. Or supra.
Lx krotocollo
Librie! Oämaon.
Utdrag
212 Den A September.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de-Ständct wid Urtima Riksdagen L
Orebro den z September 1810.
S. D. derom af Talmannen gjord Pro.
position begot Bonde Ständet, att Peter Oxel.
bergs och Anders Jo a chim ssons ingifne
Memorialer, angäende widtagande mätt och steg,
till stadgande af skäligt Spannemälspris, samt
hwad de flere Ledamöter sig häröfwer yttrat,
skulle till Allmänna Beswärs. och Oeconomie Ut.
ssottets wederbörliga Handläggning öfwerlem.
naS. Och kommo öfrige Refpective Ständen,
att genom Protocolls. Utdrag härom wördsamt
och wänligen underättas. Or «upr».
kx ?rokocollo
OLbnel chämsna.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bon.
de-Ständet ivid Urtima Riksdagen i
Orebro den z September -siv.
G. D. Pä derom af Talmannen framställd
Proposition beflöt Ständet, det skulle förre
Riksdagsmannen Jan Jansson i Walla och
Stockholms Län ofördröjligen anmodas, att,
under
Den z September. siz
under den tid Banco.Fullmäktigen Anders
Danielsson moro af sin Riksdagsmanna be.
fattning bär hindrad, i hans ställe Fullmäktig'
skåpet i Banken förtvalla;. Lckwäl borve Anders
Danielsson, enligt sitt Åtagande, fullt
answara, det Jan Jansfon en sädan befatt«ing
sig ätog och fullgjorde. vt soprr.
kx krotocollo
6zl»ris! Öämsaa.
214 Den 22 Aug.
L/pplZft kor kiää. ock ^.äeln 6cn 7 §ept. iFro.
- - krelie - 5r8n6et äen ? - -
- Lor^rre - 8t8nr1sr 6en 7 -
- - öonäe - 8r8n6er 6eu 7 » -
Wördsamt Memorial.
Kongl. Majit har i näder täckts aflemna
till Riksens Högloft. Ständers Stats.Utskott
desi nädiga Proposition, angäende Statswerkets
ersättning för oförulsedde utgifter, hwilken näviga
Proposition lyder, som följer:
"Kongl. Maj:tS Nädiga Propositioa till
Riksens EtänderS StatS-Utfkott, angäende
medel och utwägar, till godtgörande
af de oforutftdde utgifter,
som de, i följd af Swensta Hamnarnas
stängning för Engelska Krigsoch
Handelsfartyg, samt till lugnetäterställinde
inom Hnfwudstaden, tvidtagne
anstalter StatSwerket äbragt;
Gifwen i)rcbro Slott den 22 Augustt
i8lv."
"^)e särskilda Försvar--anstalter, som efter
stängningen af Rikets Hamnar för Engelffa
Krigs- och Handelsfartyg, Kongl. Maj:t ansett
nödige, hafva, i anseende till de flere hufvudsakelige
punkter af Rikets vidsträckta Kuster,
som egenteligen fordrat uppmärksamhet, icke kun.
nät verkställa- utan en betydlig kostnad."
Kongl.
Den 22 Aug. 215
''Kongl. Maj t har förordna! en särskild
Comité, att i behörigt sammanhang taga befattning
med förvaltningen. af de medel, som
dertill kunde ätgä, samt för dem vederbörligen
redovisa." ,
"Enligt desi bifogade uppgift Litt. A. bär kostnaden
pä Hamnstängningen ifrän början ak anstalterne
dertill i sistlidne Maj mänad till den sista päföljande
Julli uppstigit till 196,244- 12. 7-  Och belöper för Augusti mänad
efter Bilagan Litt. B.
till — — — — 72,832. 20. 5.
För September och October
mänader, under hwilken
tid Seglationen säkerligen
är öppen, erfordras efter
enahanda beräkning, som
för Augusti mänad 145,664. 40. 12»
Hvarefter en mänads kost.
nadssumma ofelbart tarf.
ivas till Trouppernes hem,
tog, Orlogsskepps. och Fårtygs
aftackling och upp.
läggande, samt de pä Gottland
stationerade Trouppers
hemtransport, m. m. 72,882. ro. 5.
Tillhopa Adr. 4ö7-S73. 36. Z.
"Denna ibland Statsverkets »tMer vpä
räknade
dryga kostnad har blifvit ätföljd af en
annan, likafä obehaglig i afseende pä desi orsak,
som
siv Den 22 Ang.
som owäntad och omöjlig alt förutse, -en nemligen,
att till Hufwudstadens säkerhet för widare
upprorista uppträden, efter bet, som den
20 sistiidne Jumi föreföll, och hwarom Kongl.
Maj t genom trncket lätit allmänheten underätta,
öka, sä wäi Garnizonen med inkallade Landttronpper,
som underhället för Hufwudstadens
wanliga Garnizön.
"Kongl. Majit har äfwen uppdragit Co.
rwtän öfwer Hamnstängningen att besörja och
särskildt redowisa de utgifter, som härige.
nom blifwit Riket äbragte, och hwilka efter
Bilagan Litt. C. till Juiri mänadS flut ut
göra
— — — — 41,952. 9- 6.
samt för innewarande Augusti
mänad, efter den styr.
ka hwartill Garnizonen tills
widare blifwit winstad, enligt
Bilagan Litt. D. — 33,640. Z. 4.
Hwarförutan särstilde utgifter
blifwit af Stats Contoiret
bestridde, jemlikt Bilagan
Litt. E. till ett belopp af 8,703.
Till santmans R:d. so,zoo. 12. ro.
"Men ehuru Kongl. Majit bör förwänta
att det medelst kraftiga anstalter äterförda lugnet
icke widare stall störas genom illasinnade
Personers stämplingar, eller förwillade Medbor.
gareS laglösa ifwer, fordrar dock den Kongl.
Maj.t äliggande omsorgen för Hufvudstadens
Den 22 Aug. 217
och hela Rikets säkerhet, att den utomordenteliga
waksamhet, som hittills warit nödig, fortfar
intill best tillförliteliga prof af förändrade tänkelätt
Hv6 de orolige wisa sig samt sädane för.
fattningar och anstalter kunna widtagas, som
med minstad kostnad för Staten försäkra Ord.
umgen inom Hufwudstaden och gifwa hwarje
dest innewänare trygghet till lif och egendom."
"Wid detta förhällande och dä nu icke för.
utseS kan wid hwilkrn tidepunkt förm-ndstning
i nuwarande bewaknings anstalter niL äga rum,
eller bwad kostnad färberrdelärna till andra i
längden mera tjenl.ga, kunna fordra, kan icke
ester den härtill nödige summan nu annorlunda
än förflagkwis bestämmas. Päräknas en lika
utgift för hwarje äierstäende manad af detta
är, ftm för Augusti mänad, sä stiger detta penningebchof
för fyra mänader ifrän September
inänads början trll — — 154,560. iz. 4.
samt med tilläggning af förestäende
— — — — 80,300. 12. 10.
TlllsammanS R:d. 214,860. 26. 2.
"Hwad hitintill blifwit för begge deHe oförmodadt
päkomne utgifter utbetalt, och ännu
dageligen utbetalas, läter Kongl Maj:t Dest
och Rikets Stats-Contoir förstottSrvis anordna
af de 600,000 R:d., som Riksens Ständer pä
Riks-Staten uppfört till Extra Militaire anflag,
änstönt de angelägna anstalter till Rikets
framtida förswar, som dermed borde bestridas,
ännu
L18 Den 22 Aug.
ännu blott i ringa och obetydlig mätto kunnat
utföras."
"Kongl. Maj:t finner wäl, att tillgäng till
detze utgifter kunnat äskas och rrbällaS af Banque»,
sa widt dek af RcksenS Ständer gifne
mindre Creditiv dertill blifwer tillräckligt; men
i anseende till nu pästäende, redan wid medlet
af Junit mänad beramade Urtima Riksdag, har
Kongl. Maj.t häldre widtagit den utwäg, som
bltfwlt nyttjad, under förmodan att andra tjenlrgure
i famräd med Riksens Ständer kunde
utfinnas, än att öppna en ny anledning till
ökande af Bankens utelöpande Sedlar.
"Kongl. Maj.t äger den förhoppning att
de Elfwa Millioner Fyra Hundrade Sexton
Tusende Sko Hundrade Fyratiotre Riksdaler
40. §. 9- rst., hmarmed Banken dels biträdt,
dels kommer att pä föreikrifwtt sätt biträda
Statswerket, och bwarä Banken erhällit StatsContoirets
förbindelse till äterbetalning, icke till
fullo fordras för godtgörande af de skulder,
som efter Riksens Ständers förordnande, böra
dermed betalas; och om Riksens Ständer finna,
att ärliga afbetalningarne till Banken pä sam.
ma biträden böra werkfiällaS i mon af Bantens
werkliga utbetalningar, hwarom Kongl.
Maj:t äberopar desi särstilda nädiga Proposi.
tion till Riksens Ständers Statsutskott af denna
dag, uppkommer jemwäl deraf frän detta
ärs början till 1812 ärs stut, en icke obetyd,
lig besparing i de 720,000 R.d., som för detza
afbe
-
Den 22 Aug. Lis
afbetalningar äro anflagne ibland Riksgälds.
Contoirets ärliga utgifter."
"Beloppet af begge detza, besparingar i re.
dan wid sifia Riksdag päräknade utgifter utgör
vfrbart nägra Hundrade Tusende Riksdaler. Och
-vm detze besparingar, sä längt de förflä, blifwa
anflagne till Fond för i fräga warand-e kofina.
der, och Riksgälds-Conroiret utaf desi till we«
xelköp för afbördande af Ränta och Capital pä
utrikes skulden redan samlade och härefter inflytande
Fond, till desi ten till wexel uxpbandling
kan anwändas, hade tillfälle, att förskjuta ätersioden,
sä kunde Banken undwika all utbetal.
ning pä förenämnde Creditiv till detz Riksgälds.
Contoiret komme i behof, att äterfä betz För.
skott."
"Kongl. Marck, som härigenom för Rik.
sens Ständers Stats-Utskott framställt beskaf.
senheten af de oförmodade utgifter, som sedan
sista Riksdag tillkommit och för hwilka, säsom
tillfälligt och icke bland StatswerketS manliga
behof beräknade, särskild ersättning oundgängeligen
fordras, har ansett detz Konungsliga pligt
bjuda, att tillika uppgifwa de utwägar, som
till godtgörande deraf Kongl. Majck förekommit,
utan att detz trög,ra undersätare derigenom
Kulle betungas med nägon ny beskattning
eller Banken med förtida förskott.
Kongl.
820 Den 22 Aug.
''Kongl. Maj:t förblifwer Riksens Stän.
ders Stais Utskott med all Kongl. näd. och. ynnest
wälbewägen. ve,upr».
blsns ^ärr»^
StatS.Utskotter fär nu i anledning af denna
nädiga Proposition till Riksens Högloflige
Ständer sitt utlätande afgifwa.
Dä Riksens Högloft. Ständer förut hafwa
sig bekant, ej mindre anledninqarne tia de
FörswarS anstalter, Kongl. Majli warit nödsakad
widtaga i och för den, genom Politiska
förhällanden föranledde Hamnstängningev för
Engelske Krigs- och Handels fartyg, än de bekymmerfulla
orsaker, som päkallat anwändandet
af kraftige mätt och steg till äterställandet
af lugnet i Hufwudstaden; och dä Riksens Högloft.
Ständer äfwenwäl känna,, att Statswerket
till alla oförutsedda utgifter, af demart som
de i frägawarande, saknar tillgäng, sä lära
Riksens Högloft. Ständer, lika med StatS. Utskottet,
finna oundgängeligheten af att pätänka
särskilde utwägar, att sätta StatSwerket i
ständ, bestrida de omförmälde opäräknade kost.
nader.
Stats. Utskottet har icke ansett sig tillständigt,
ingä i undersökning, och finner icke eller
sir
Den 22 Aug. 82»
för närwarande görligt att utreda, huruwida
och i hwad moa, besparing mä äga rum pä
de Anslagssummor till i frägawarande behof,
Kongl. Maj.ts Nädiga Proposition uppgifwet.
Nägon mindskning i den af Kongl. Majit
äskade summa 4K7/67Z. R.d. z6. si. 3: rst. till
Förswarsanftalterne i och för Hamnstängnin.
gen, lärer desiutom föga wara att förwänta.
sä wida desie Förswarsanstalter. troligen icke
klmna inställas före den i Calculen öfwer kost.
naden dertill, suponerade tiden af October mänads
flut.
Mera anledning skulle Stats. Utskottet anse
sig förete, att pä de, till bewakningsanstalterne
i Hufwudstaden till en summa af 214.860
R:d. 26. si 2. rst. calculerade kostnader, som,
bestigande sig mänadteliqen till 33,640. R.d.
A. si. 4. rst. blifwit förflagswis beräknade än.
da till äretS flut, en icke obetydlig besparing
borde äga rum, i den, af hwarje redlig medborgare
högs efterlängtade händelse, att den
störda ordningen med försäkrad trygghet för
Personer och Egendom snart lyckligen äterställeS.
Men ehwad möjlig besparing i de af Kongl.
Maj:t för StatSwerket nödige ansedde medel
mä kunna winnås, hwilket rätteligen icke förr >
än med upphörandet af de orsaker, som haft i
följe med sig desie oförutsedde utgifter, kan bestämmaS,
anser Statsutskottet icke desi mindre
fulla behofwet böra föreses, och Stats. Utskot
t-t
-
292 Den 22 Aug.
tet har derföre pä anskaffandet deraf bordt wa«
ra betänkt.
Stats - Utskottet har till den ändan, med
föranledande af härstädes uppgjorde Calculer
öfwer Riksgälds.WerketS tillstånd, inhämtat
Herrar Fullmäktiges i Riksgälds. Contoiret tan.
kar, i hwad mon R-ksgälds. Contoiret. utaf dest
till wexel köp för afbördande af Ränta och Ca.
pita! pä Utrikes skulden beParde fond, dä con.
juncturen icke för närwarande tilläter deste wexel,
köp, skulle, utan att sjelf räka i förlägenhet,
kunna bispringa med förskott; och uti utlätande
häröfwer hafwa Herrar Fullmäktige tillkänna,
gifwit, att wid Contvirets närwarande ställning,
ingen förmodan är, att tillfälle till afbetalnin.
gars »verkställande med Capital och Ränta pä
Contoirets Utländska gäld, under den äterstäen.
de delen af innewarande är, skulle till nägon
betydlig del kunna yppas, och dä Contoirets nu
ägande tillgäng i Banken, jemte hwad under
tiden af Contoirets fonder ytterligare kan inflyta,
säledes komme att, likasom hittills, för.
blifwa ofruktbar, sä hafwa Herrar Fullmäktige
medgifwit möjligheten för Riksgälds. Contoiret
att, med biträde af den Contoiret lemnade Di.
scont. rättighet i Banken, meddela ett förskott
till ännu större belopp än den summa af om.
kring 700,000 R:dr, som nu till bestridande af
de ifrägawarande utgifterne erfordras: en om.
ständighet, den Stats. Utskottet med sä mycket
mera fägnad erfarit, som sannolikt är, att
Stats. Utskottet kommer alt utse medel till flere
Den 22 Aug. 223
för Stats. Werket främmande utgifter, säsom
Riksdagskostnadcn, m. m. Herrar Fullmäktige
shafwa dock trott, att. wid ett sädant förskotts
meddelande, bör, säsom ett hufwudsakligt will.
kor fästaS försäkran om en med Contoirets
oundwiklige behof öfwerensstämmande ätervttal.
ningStid.
Pä grund af detta Herrar Fullmäktiges
utlätande, fär Stats Utskottet alltsä till Rik.
senS Högloft. Ständer förestå, det den ersorder.
lige summan af 702,434 R:dr. 14. st. ii. rst.
till de i Konungens Nädiga Proposition omför,
mälde Extra Stats-Utgifter, mä tagas förskotts,
wis af Riksgälds-Contoirets vnvanberörde medel.
Deremot skulle Riksgälds. Contoiret undfä
m ersättning genom de besparingar, som Kongl.
Naj-.t gifwer den hugnesamma förhoppning kun.
m till nägra Hundrade Tusende Riksdalers beopp,
ofelbart förwäntas, dels pä de 11,4 »6,943
K:dr. 40. st. 9 rst., hwarmed Banken redan bi.
rädt och i föreskrifwen ordning ännu kunde
'omma att biträda Stats. Werket, men hwilka
cke till fullo stola fordras för godtgörande af
>e skulder, som, efter Riksens Högloft. Stän>ers
förordnande, böra dermed betalas; dels ock
)ä de 720,000 R.dr som för ärlig Ränte- och
sapitals.afbetalning till Banken pä dest förstott
iro anstagne, men hwilken summa icke förr än
vid i8i2 ärs flut kommer att till hela dest be.
opp Banken tillfalla, om Riksens.Högloft. Stän.
>er, pä sätt Kongl. Maj:t uti serskild Nädig
Proposition föreslagit och Stats.Utskottet jem«
224 Den 2tz Aug.
wäl tillstyrkt, inskränka Bankens rätt till Ränta
och Capitals afbetalning endast i mon af
dest werkliga försträckningar.
Deste besparingar anser Stats Utskottet sä
mycket lämpligare kunna anfläs till tackande af
Riksgälds Conlowets förskott, som fädant alldeles
icke rubban den af Rikfens Högloft. Ständer
wid sednaste Riksdag widtagne Finance-plan,
i grund hwaraf ä ena sidan Banken sig ätagit
fulla utbetalningen af de dä päräknade 11,416,945
R:dr 4O st. 9 rst till Krigs utgifternes afbördande,
samt ä andra sidan Riksgälds Contoiret fält
' det äliggande att till Ränte' och Capitals. af.
betalningar ä Kriqsskulden, ärligen af Bewillningen
utbetala förcnämde 720000 R^dr.
Om denna urwäg till inbringande af den
till Riksgälds.Contorets ersättning crforderlige
summa icke skulle anses blifwa tillräcklig, anser
Stats Utskottet dertill widare kunna komma i
förslag det öfwerskott i Stats Werkets inkomster,
som, genom det en del Inkomst Titlar, säsom
förnämligast Tull- Post. Chartä Sigillatä
och Nummer-Lotteri medlen, torde öfwcrstiga
Stats, anslagen, kan blifwa att tillgä, sedan deri.
frän afgätt hwad andre Inkomst Titlar möjli,
gen understiga Anslags-summorne; bwarförutan
är att förmoda det, genom en klok hushållning
wid Stats Merkel, samma öfwerskott än ytterligare
kunde ökaS. Detta öfwerssott, som icke
kan blifwa kändt för detta är, förr än emot
slutet af nästinstundande är, skulle wäl, i annät
fall, dä komma att anwändas säsom en till
-
Den 22 Ang. L2Z
gäng att dermed minska Statsbristen för näst.
päföljande äret, 1812; men sedan, genom den
af Riksens Högloft. Ständer fastställde Stats.
Reglering, Stats-Werkets wanliga ärliga be.
hof fullkomligen blifwlt föresedde, g-enom an.
släende af tillräckligt tillgängar, dels af Stats.
Werkets egne intrader och dels, för bwad deruti
brister, genom en dertill disponerad summa
af ärliga Bewillningen, sä finner Stais. Mskor.
tet icke nägot hinder, att öfwerskottet pa StatsWerkets
egne intrader mä kunna ansiäs för detta
är, och sä länge bebofwet fordrar till syllnåd
i den Riksgälds. Contoiret tillkommande ersättningssumma.
Detta allt hemställes dock till Rik'cnS Hög.
loft. Ständers pröfning; hwarjemte en Ledamo's
serskildta yttrande medföljer. Orebro den 5
September 1610.
ock
Carl fllgmiltori.
IiLäLmZrers va^nLr
^br. LnZei.
ciers I.eäLmoter5
buäviZ d-löroei-.
rsers I-ecknmotsrs vaAnar
^ri6srs lobAnxssn.
I.. kunnius.
Lihang. N o 29, 50-
226 Den 22 Stug.
Utdrag af Protokollet öfwer Handels,
och Ftnantt Ärenden,
hället inför
Hans Maj:t Konungen
pä Orebro Slett den 22 Äng. iLio.
Närrvarande:
Deras Err-llencer
Justitiä. Stats Ministern Herr Grefwe G yl.
lenborg
och
Stats. Ministern för Utrikes Ärenderne Herr
Friherre von Engeström
Stats. Räden Hans Epcellence Herr Grefwe
von Essen.
Friherre Rosenblad.
— Von Platen.
— Adlerbeth.
— Adlercreutz.
Hof.Cantzleren Friherre af Wetterstedt.
Stats Secreterare» Järta.
vetats-Secreterare» uppläste i underdänighet
tilt Justering underdämga Förslag till Kongl.
Majestäts Nädiga Propositioner till Riksens
Ständers Slats Utskott, angäende
Lw Me
-
Den 22 Au g. 527
2:0 Medel och ukwägar till godtgörande af
de oförutsedde utgifter, som de i wich af Swenffe
hamnarms stängning för Enge ske Kl igs och
Handels, fartyg, samt till lugnets Ltcrställande
inom Hurwudstaden widtagne anstalter Stats.
Werkst äbragt: hiviike, loda de säwm de i Protocollet
stnnas intagne. Kongl Majestät, rwvä
Stats. Rädets undcrdäniga tillstyrkande, i Räder
gillade.
Lx ?rotocoI!o
Oari O. 8koAM2N.
Rätteligen transumeradt, intygar
I.. L-uovius.
A»
228 Den 8 Aug.
I4tt. A.
Förtekning uppä utgjfterne för Kustbe.
waknings och HamnftängningS an.
stjerne till Julii mänads flut, upp.
rättad, dels i anledning af inkomna
definitiva Exttacrer, dels förflagswiS,
Nemligen.
Banco Specie.
R.dr
si-
r.
Den i Räder tillförordnade Com.
miteens aflöning - - -
446
44
Kongl. Orlogs. Flottan - -
139,636
27
7
Carlshamns Castell - - -
21Z
—
Götheborg och Westra Fästnin.
garne med hwad dertill hörer
32,000
Commenderingen pä Gottland
3,947
37
—
Summa! 196,244! 12I 7!
Stockholm af Kongl. Commitöens för Kustbewakningen
Contoir den 8 Aug. i8ic>.
8öäsrbolm.
Rätteligen afffrifwit, intygar
lb. I.aoows.
Den 8 Aug.
Intt. B.
229
Förtekning, utwisande beloppet af en
MänsbZ kostnad till Aflöning, Under,
hält och Extra utgifter för Hamn.
stängnings och KuMwaknings asstallrerne
ar igro, grundade pä bilagde
Uträkningar:
Den i Räder tillförordnade Com»
mittöe med Betjening l Aflöning
och Ertra utgifter - - ^
Kongl. Orlogs-Flottan - -
Carlshamns Castell ^ - 7°
Götheborg och Westra Fästnin.
garns med hwad dertill hörer
Commenderingen pä Gottland
Banco Spec.
R.dr
si. r.
492 24 —
54,764^ 5 5
24
182
12,653
4 739 41
22
Summaj72,832j20l 5
Stockholm af Kongl. Committ^ens för Kust.
bewakningen Contoir den 8 Aug. 1810.
8öäsrbo!m.
Rätteligen afffrifwit, intygar
I-. /i.
LZ0 Den 8 Äng.
lutt. L.
Förtekning uppä Utgifttrne till Aflö.
ning för den till ordningens bibrhäl.
lande i HuMudftoden indragne För.
stärknings Garnison, samt tillökning
i unde» häller för den Ordinaira, lill
Julli mänads stut, upprättad enligt
inkommit Förslag.
Banco Spec.
Long!. Swea Lif-Garde.
R:dr.
5
r
Jun. män. Aflöning 1631.34.—
Jul. dito dito. 4 i 55-18.—
5,786
4
Longi. Lif Gardet till Häst.
Jun. män. Aflöning 502: 38- —
Ju!, dito dito 1219:22.—
1,722
12
Long! Andra Gardes Regem.
Jun. män. Aflöning 1512:44. 6.
Ju,, dito dito 4245:34.—
5,768
ZO
6
Long!. LiflRegem. Brigadens
Cuiraflier (torps.
Jul. män. Aflö ing 512:16. 8
I
!
Transport R:dr. 5^2:16. L.jiZ,26Zl46l 6j
Den 8 Aug.
R:dr.
tz-
r.
Transport R:dr. 512:16. 8.
Tia häsi-anes foura.
gerande i samma
manad har ät.
g.Ut 2219 Ra>
tioner a 16 tz. 759'-52.—
15,265
1,262
46
6
8
Long!. Lif Regem. Brigadens
Husar Corps.
Jun. män. Aflöning 580- 51 —
2065 Bröd portion.
137, LE tort bröd
a 40 tz - - - 114:34. Z.
2335 Ration, a i6§. 845:
Jul. män. Aflöning 1236: 20. —
2065 Bröd portion.
i37; LE tort brod
a 40 tz-  i!4'.Z4. 8-
13,095 Rationer
ai6tz. 456g:
7,509
24
4
Longi. Lif-Regem. Brigadens
Grenadier Corps.
Jum män. Aflöning 669: 64- —
28 Rationer a 16 tz. 9:16. —
152 LE Z K Läger.
halm a 8 tz — 25:18 —
Jul. män. Aflöning 3522: 27.10.
Transport R.dr. 4026:47. ro.
21,827
23
6
Stug. 8.
Transport R-dr. 4026: 47.10.
248 Ration, a 16 fl. 82: 32. —
Z92 LE Lägerhalm
a 8 fl. - - - '65: 16. —
Rong!. Swea Artillerie Reg.
Jun män. Aflöning 1016:39.—
44 Nationer a 16 fl. 14: 32. —
män. Aflöning 2866: 4. —
Jul
124 Ration, a 16 fl.
4i: 16. —
Rong!. Upplands Regemente.
Jun. män. Aflöning 858:22. —-  Zzc> - Bröd portion.
220 LE 12 E tori
bröd a 40 fl. —
§1 Nationer a 16 fl.
195 LE15 K Lägerhalm
a 8 fl- - - -
Jul. mä Aflöning 3782. 44.
13,023 Bröd port.
eller 868 LE 4 K
torrt bröd a 40 fl.
167 Ration, a 16 fl.
300 LE 10 E Lägerhalm
a 8 fl. —
183: 40.—
7:
32: 8.—
723: 24.
53:32.
50: 4.
R:dr.
21,827
4,174
3,933
Transport R:dr.
fl.
2Z
47
r.
6!
10
43
5 693!30
35
- n9^i?;oi—r
^ZZj—j 4!
Den 8 Aug.
!
R:dr.
fl-
r.
Transport R:dr.
Lougk. Armäens Flotta.
55,638
4
Jun. män. Aflöning 1079: 27.10.
Jul. dito dito 2676:39. 6.^
3,756
19
f. d. L. Finsta LM-Batai!lon.
Jul. män. Aflöning 642: 24. —
2604 Bröd portion,
eller 173 LE 12 E
lort bröd a 40 fl. 144: 32. —
84 LE Lägerhalm
a 8 fl. - - - 14:
701
8
l—
Sjukhusets Underhäll.
För Junii mänad 1129:21.10.
Julii dito 730: 8--
2g
10
Summa R.or.
41,9521 9! 6z
Stockholm as Kongl. Committeens för Kustbewakningen
Contoir den L Aug. 1310.
8öäsrbolm.
Rätteligen afffrifwit, intpgar
Ii., l-unoios.
I-itt. D.
234
Den 3 Aug.
latt. D.
Calcul ö^rver kostnaden till Aflöning, Un.
derhE och Extra lltgifter för Garni,
sonen i Stckholm, (Gaget efter Stat
för de Wär swede Troupper obcräk.
nadt) för Augusti m^nad ar 1810.
Rong!. Swea Lif-Gardet.
1 Öfwerste a i Ridr
52 si
Zi:Z2.—
2 Majorer a i Ridr 62:
7 Capitalner a 56 si. 162: Z6. —
14 Subalterne Ossi
cerare
a 24 si. 217:— —
13 Fanjunk a 18 si. 151: 6.—
54 Under.Officerare
a 16 si. 5Zg: — —
585 Corporal. Spel
och Månss, a 6z si. 2455: Z7- 6.
Rong!. Lif-Gar-et till Häst.
iMajoraiR.dr. 31:-
4 Ryttmäst. a 56 si. 93:
4 Subalterne Ossi.
cerare a 24 si. 62:
Transport R:dr. 136: 3,653
Banco Spec.
Rldr.
§
3/658
15
15
Den 8 Aug.
Transport R dr 136:
33 U der Officerare
a i6 si.
341'
190 Gardist, a 6; si. 797: 29. —
, ;
Long!. Andra Gardet.
1 Oliv rste Lieuten.
a - R dr. 12 si. -8:36.—
2 Majorer a . Ridr. 62: — —
8 Capitaunr a 56 si. 186:
1? Subalterne Ossi
c
rare a 24 si 279:
8Fa .ju.ck
40 Under Officerare
a 16 si 413:16. —
551 C n-poral. Spel
och Månss, a 6'. si. 2313: 2. 6.
Rsngl. LLf-Regem. Luiraffier
1 Ru ttmäst. a 36 si. 23:12.—
4 Subalterne Offi«
cerare a 24 si. 62:
l Und L kar. a 18 si- 11:30.—
7 Under - Officerare
a .6 si. - - - 72:16. —
113 Cuirasiffr. a8si. 585:40.—
Transport R:dr. 733: 2.—
Ridr. si r.
8-658 15 6
1,324 29 —
3,385. 6 6
8,368 3>—l
256
Den 8 Aug.
R:dr.
si.
r.
Transport R:dr.
75Z: 2.—
8,568
5
__
157 st. Hästar-
3503 portion- brod
gör 235 LE io,E
aqotz.
194:29. 4-
4247Rakion. a 16 st. 1415:32.—
iiZ LE Lägerhalm
a 8 si-
13:40.—
2,582
7
4
Longi. Lif Regem. Husärer.
1 Major a 1 R:dr.
Zi:
5 Rpttmäst. a 56 st.
116: 12. —
isSubalterne Ossi.
cerare a 24 st.
186:
i Regem. Fäitffär
a 24 st.
15: 24- —
1 Regem. Commistar.
024st- — —
15: 24.—
lUnd. Läkar. a 18 st.
11: 30. —
1 Munsterskrifware
a 16 st.
10: 16. —
13 Under Officerare
a 16 st. -
134: 16.—
4 Trumpetare a 16 st.
41:16. —
261 Husarer a 8 si.
1543: 24.—
332 st. Hästar.
8091 portion, bröd
gör 539 LE 8 E
a 40 st.
449'- 24. —
Transport R:dr. 2559:42. —
10,750
10
4
Den 8 Aug. 2Z7
R.dr.
st-
r.
Transport R:dr.
2359:42. —
10,750
10
4
10092 Rar. a 16 st. 5450'- 32. —
261 LE Lägerhalm
a 8 st-
43:24.
-
6,854
2'
Rong! Lif Regem.
Grenadier.
1 Ofwerste a 1 R.dr.
32 st. '
6i:52. — !
z
1 Major a 1 R:dr.
31: !
5 Capitainer a 56 st.
116:12. —
13 Subalterne Ossi.
cerare a 24 st.
201:24. —
1 Regem. Commistar.
a 04 st.
15: 24- —
5 Fanjunk, a 18 §.
68: 6.—
1 Bat. Pred. a 18 st.
li:ZO.—
1 Und. Läkar. a 18 st.
11: zo. —
15 Under Officerare
a 16st.
155-— "
43v Corporal. Spel
och Manff. a 8 st.
2221: 32.—
13550 portion, bröd
gör 888 LE iz; K
a 40 st.
740:26. 8-
248 Ration, a 16 st.
82: Z2. —
430 LE Lägerhalm
a 8
7i:52.—
5,768
40
8
Transport R:dr
20,555
5
-!
238
Den 8 Aug.
Transport R:dr.
Long!. Swea Artillerie Reg.
r Ofwerste a i R:dr
32 st. Zi: Z2.—
^ Major a i R dr. Zi:— —
6 Cavitainer a z6 st. 159:24.—
24 Subalterne Offl
cerare
a 2 st. Z72:
6 Officers Cadetter
a 13 st.  69:36.—
33 Undcr Officerare
a,6 st. 341'-
647 Constan!. Spel
och Manik. a6;st. 2716: 2 6.
124 Ration, a 16 st. 41 16 —
Ridr.
20,553
Longi. Uplands Regemente.
1 Ofwerste a 1 R.dr
32 H. 51:32.—
L Majorer a 1 R dr 62:
7 Capitainer a 36 st. 162: 36. —
18 Subaltern? Ossi.
cerare a 24 st 279:
1 Regem. Auditeur
a 24 st-  15:24.-
1 Reg. Läkar. 624 st. 15:24.—
3,762
Transport R:dr 536.20.— 124,115
Den 8 Aug.
Transport R:dr 536:20.
i Regem. Commist.r.
a 24 st.  15:24-
4 Fanjunk, a 18 st. 46: 24.
1 Munstcrffrifware
a 16 st  10: r6.
1 Und. Läkar a 18 st. 11:50.
28 Under Officerare
a 16 st 239:16.
554 Corporal. Spel
och Manff. a 8 st. 2362:16.
17174 portion, bröd
gör 1144 LV 137
K a 40 st. - - 954: 5-  136 Ration, a 16 st. 62: —
554 M Lägerhalm
a 3 st.
92:16.
Longi. Armöens Flotta.
1 Ofwerste a 1 R.dr.
32st. 51:32.
1 Ofwerste Lisuten.
a 1 R:dr 12 st. 38: 36.
1 Major a 1 R.dr. 31: —
13 Capitain. a 36 st. 302:12.
17 Subalterne Ossicerare
a 24 st. 263: 24.
Transport R:dr. 637: 8.
R:dr.
24,115
4,930
29,045
240
Den 8 Aug.
Transport Rckr 687'- 8 —
27 Under Offcerare
a 16 si. 279:
459 Man, Corporal.
Spel och Månss,
a 6'- si. — - - 1926: 40. 6.
Long!. Lörsta Linsta LältBataillonen.
1 Capitain a Z6 si.
2Z: 12. —
2 Subalterne Ossi.
cerare a 24 si-
31'
1 Fanjunk, a 18 si.
11: 30.—
3 Under - Officerare
a 16 si.
3N
1 Und. Läkar. a 18 si.
11: ZO. —
84 Corporal. Spel
och Månss a 8 si.
434'
2604 portion, bröd
gör 173 M 12 E
a 40 si.
144: 32. —
84 LV Lägerhalm
a 8 si.
14'
Sjukhusens undcrhä"
Su-„ma n.vr j53,6^o 31 4!
Stockholm af Konal. Committcens för Kustbevakningen
Contoir den 8 Aug. 1^10.
/V. 8oäerbo!m.
Rätteligen afssrifwit, intygar l-. .4. Uunnius
L-itt. E
Den 8 Aug. 241
l-itt. E.
3 afseende pä lugnets bibchällande r
Hufwudstaden hafwa följande Eum.
mor blifwit af Kongl. Stats, Contoiret
anordnade:
iZio Junti 27. Enligt Kongl. Brefwct den 21
Junii till härwaranbe Toouppers E^tra
förplägning pä Herr Stats Rädets m. m.
Baron Adlercreutz disposition 1303.
Julli 19. Enligt Kongl. Bref.
wet den 16 Julli pä dito disposi,
tion . . . , . 1ZO0.
—— Augusti 7. Enligt Kongl. Bref.
wet den 26 Julli till Herr Ge,
Nera! Majoren Sköldebrands
disposition .... 2400.
Summa R:dr. 5703.
Stockholm af Kongl. Stats-ContoiretS Ka»
mererare-Contoir den 8 Aug. 1310.
kv4. O. ^Vilvmerllsät.
Rätteligen afssrifwit, intygar
il.. kroats».
Bihang. Aw zr, ZL.
L42 Den 5 September.
Uppläst i Högloft. StatS-UtskottetS Plenum
den 5 Sept. igio, och bifall it
att ätfölja Högloft. Utskottets Betänkande
till Riksens Högloft. Stän.
ders Plena, angäende medel till oförutsedde
StatSwerketS utgifter.
ödmjukaste Memorial!
Oör min del finner jag, att Finance-Afdel.
mngen af det Högloft. Stats. Utskottet, pä det
mäst tillfredsställande sätt uppgifwit de bästa
möjeliga utwägar till bestridandet af de extra,
ordinarie utgifter, dem Konungens Nädiga Prvposition
omnämner, och jag tror icke att dere.
mot nägon skälig anmärkning kan göras. WiS.
serligen bör det ligga hwarje »vältänkande medborgare,
om hjertat, att Statens illa lönte civile
Embetsmän ofördröjeligen komma i ätnjutande
af den löneförbättring, som dem af Riksens
Ständer blifwit försäkrad; men dä det är upp.
lyst, att härtill gifwas andra utwägar, än de
nu föreftagne, hwilket af Riksdags. Beslutets
ro. §. kan intagas, sa bör icke en god sak lig.
ga i wägen för en annan, som äger lika stor
inflytelse pä Allmänhetens wäl. Jag förutser,
om de af Finance-Beredningen, med sä mycken
redighet och fullständighet, föreflagne utwägar
nu skulle ogillas, att intet annat sätt är öfrigt
till desia utgifters bestridande, än genom en ny
eller ökad Bewillning och det är detta, som
jag
Den g September. 24Z
jag önskade mätte kunna undwikaS. Knappt
finnes nägon Riksdag i mannaminne, der icke
nya Bewillningar gjort gamla bördor ännu me»
ra tryckande. Efter nZgra ärs mellantid kan
detta synas drägeligt; men z mänader efter för.
ra Riksdagens flut, dä sorgliga och owäntade
händelser gjort Folkets sinnen mera lättrörda,
dä skulle det wara att blottställa osi för de
hemmawarandes högsta och billigaste obehag, om
wi tillstyrkte nägot sädant.
I följd häraf »vägar jag ocksä tillägga en
annan önskan, hwartill äfwen Financc Bersd.
ningens Betänkande gifwit mig anledning. Jag
will tro, att de af Konungen widtagne anstalter
till lugnets bewarande i Stockholm icke mera
behöfwas. Stockholms Borgerskap hav i alla
tider utmärkt sig för trohet och tillgifvenhet
mot sine Regenter, och lugnet och säkerheten
hwilar alltid tryggast pä Folkets kärlek. Ett
uppträde, kanske föranledt af ögonblickets sorg
och förwillelse, bör icke, för längre tid kosta
Riket Tunnor Guld i hwarje mänad; synnerli.
gen nu, sedan Thronföljden är afgjord med en
enighet och en kraft, som stämplar Nationens
ära, och dä alla medlemmar i Samhället, i
trohet, lydnad och tacksamhet, tyckas utgöra ett
hjerta och en själ. Jag wille säledes önsta, att
det Högloft. Stats.Utstottct hoS Riksens församlade
Ständer »vördsammast wille föreflä, att en
underdänig anhällan hos Kongl. Maj:t af dem
mätte insinueras, att det i Stockholm nu sammandragne
Krigsfolk, med möjligaste första.
§44 Den Z September.
och efter bwad Konungens wishet, i näder,
pcöfwar rädeligt, mätte hemförlofwas, hwari.
genom torde kunna winnås en besparing, som
wW regleraudtt af Kronprinsens Hofstat, och
till fyllande af siere Statens behof kunde an.
wändas, utan att nägon ny Bewillnu i, till
bestridandet af besia utgifter ware ouadwikelig.
Jag är ganska öfwertygad, att wär Gode
och Gamle Konung, som alltid lysinat till Fol.
tets röst, äswen nu allernädigst stall höra den,
dä hon i underdänighet till honom frambäres,
och denna allmänna rösten ropar lika högt som
förtröstansfullt, att med Stat.ns medel mötte
pä det aldra sträugafte hushöllas. Wi
wänta Ost, Wi önste mia, att wid wär hemkomst
emottagaS med glädje och wälsignelst-r;
och jag fruktar motiattsen, om de allmänna ut.
lagorna ökas, dä de, som redan äro faststäloe,
ätminstone i min ort, knappt kunna utgöras.
Att detta mitt Anförande mätte till de Högloft.
Riks. Ständen fä ätfölja det Högloft. Mstot.
tets Betänkande, derom anhäller jag ödmjukast,
wrebro den Z Sept. i3io.
k. k. Lk-lnnä.
Rätteligen afstrifwik, intygar
ik.. l-unniv».
Den Z September. 243
UppIM liv; oc!, Llielll ös.1 7 8epk. rzio.
kreae-8i8n<Zet 6en 7 - -
8orgLre-8rAa6et ä«n 7 - -
Lonäe - 8tänäst lien 7
Wördsamt Memorial!
^)ä enligt 24 §. i Riksdagsordningen, tjen.
lige arfwoden för StändenS och Mstottens Cantz,
lier och Betjening stola af Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utstött, i iamräd med Herr
Landt,Marskalken och öfrige Talmänncn föresiäs
och af Riksens Högloft. Ständer fastställas, sä
har, uppä Herr Kammarherren Grefwe Gö.
rån Adolph Mörners Dictamen, Högloft.
Riddcrstapet och Adeln frägan härom till Stats.
Utstottet remitterat, för att efter öfverläggning
med Herr Landt Marstalken och öfrige Ta'män.
nen inkomma med förflag till ett arlwode, lämpadt
ej allenast efter arbetets bestaffenhet, men
äfwen efter den drygare kostnad, som Riksdagens
förflyttning för de fleste Jndividuer mäste
förorsaka.
Med anledning häraf hafwa Herr Baron
och Landt.Marstalken samt Herrar Talmännen,
uti meddeldt yttrande om wedergäkknrng för
Ständens Secreterare, Tjenstemän wid Stäm
dens Cantzlier samt Waktbetjeningen wid de
samma, anset bäve sin skyldighet och billigheten
likmätigt, att för fine förflag antaga de uti
det remitterade Dictamen lagde Hmwudgrun.
der, arbetsmödan, och de, igenom Riksdagens
hällande pä annan ort än i Hufwudsiaden hivar
och
LgS Den 5 September.
och en tillskyndade drygare kostnader; samt i
följd deråt öreslagu:
1:0 Art, Ukas m SUrten alltid answarar
för bestridandet af kostnaderne för Landt-Mar»
fläckens och Talmännens inqwartering, jemte
de densamma ätsöljande rättrgheter, Staten, sä
wäl af denna grund, som i anledning af den
alltid fö ida praxis wid Riksdagar utom Stock»
holm, äswen bör, efter inhämtade uppgifter af
hwad hwar och en i denna del werkeligen be»
gagnat widkännas samma kostnader i afseende
pä Ständens Secreterare och hwarje annan
wid Ständens Cantzlier under Riksdagen nöd»
»vändigt tjenstgörande Tjensteman sä wäl som
Ständens nödwändiga Waktbetjening.
2:0 Att bemälte Embets» och Tjenstemän
böra frän och till Stockholm erhälla Resrpen»
rungar och Dagtractamente under resan till och
frän Orebro, enligt de i Rese Reglementet stad»
gade grunder: äfwenledes enligt förra wänlig,
hetm wid Riksmöten, hällne annorstädes än !
Hufwudstaden.
z:o Att bemälte Embets» och Tjenstemän
ytterligare, likmätigt praxis wid dplike Riksmö»
ten, böra ätnjuta särskildt Dagtractamente t
afseende pä deras utgifter för att uppchälla sig
ä en ort, genom omständigheterna witzerligen
dyrare än den, hwarä de manligen haliva sitt
lefnadssätt inrättadt, och särskildta Arfwoden
särskilda Personer tilldelas, med afseende pä
deras r och för Riksdagen widkända olika ar»
betsmöda.
Efter
Den Z September. 847
Efter desta grunder skulle, oberäknadt de i
r. och 2. puncterne upptagne förmoner, Slaten
äfwen tilldela merbemälte Embets. och Tjen»
stemän.
I Tractamente om dagen frän och med
fyra ^dagar före Riksdagens dorian, till och
med ätta dagar ester desi flut.
Hwarje Ständs. Secreterare Z Rdr. Banco.
Hwarje annan wid hwarje
Ständ nödvändigt tjenst,
görande tjensteman — 2 —- —
I Arfwoden, för hela Riksdagen räknade:
Riddarhus-Seereteraren, Pre»
ste» och Borgare. SLändens
Secreterare hwardera Zoo R:dr. Banco.
Bonde-Ständets Sccreterare MO — —
1. Notarie i Preste-Ständet 200 — —
1. Notarie i Borgare.Stän»
det — — 200 — —
1. Notarie i Bonde-Stän»
det — — ZOO — —
r. Dito — — Lvo — —
2. Förste Cantzlister hos Rid»
derffapet och Adeln hwar»
dera — — 200 — —
L. Andre Cantzlister hos
Ridderskapet och Adeln,
2. Dito hoS Preste.Ständet,
2. Dito HoS Bor»
gare-Ständet, 4. Dito HoS
Bonde-Ständet, hvardera 150 —
Dest»
Sl3 Dm 5 September.
Detzutcm Ståndens Wakt.
mästare, 2.ne för hwarje
Ständ, hwardera, jemte ^
fri Inqwartering, om da.
gm — — i R:d. i6si. —
Tractamente, Arfwode och Resekostnad härunder
sammanflagne.
AnleendeK Herr Baron och Landt Marskal.
ken samt Herrar Talmännen för öfrigt, Lesia
vfwanberörde wedergällningar wisierligen wara
de minsta, som efter graderne af Personerncs
olika färtjenster, möda och behof i och för när.
warande Riksmöte, biliigtivis kunnat föresiäs;
tillstyrkandes derjemte hwad Tractamcntet sär.
skildt angär, att det intill den dag Riks.Ställ,
den samfäldt det godkänt, mätte genast fä upp.
bäras och äterstoden deraf tillika med Arfwodet
omedelbart efter Riksdagens flut utbekommas.
Stats Mssottet, som för fin del icke annat
kunnat än godkänna sä wäl grunderne, som
tillämpningen deraf för de Tractamente», Arf.
woden och öfrige Förmoner, som i ofwanberörde
motto ansetts böra de respective Stäm
Lens Secreterare Cantzlie- och Waktbetjening
anstäs, har derwid icke funnit nägot annat att
tillägga, än att den föreflagne Resekostnaden
torde böra beräknas ifrän och till »vederböra»,
dts Hemwistorter, samt, att det Hederwärda
Bonde-Ständets Ledamöter af wskotttt för sin
del anlett de till Ständets Notarier föreflagne
arfwoden af zoo R.dr. tia en och soo till en
' böra
Den g September. 249
böra delas lika till 250 R.dr. ät hwardera; och
Lfwerlemnas alltsä detta ärende till Riksens
Högloft. Ständers pröfning och godtfinnande,
med hemställan, att Riksens Högloft. Ständer,
efter fatradt b-stut härutinnan, utl underdämg
ffruweise tlll K>rgl. Maj t anhälla, att de wederbösnnve
ttllagde för-' , ner mätte af Stats,
medlen dem ta:godo komma. Orebro den Z
September 15 ro.
kä ock
^.äelnz vägnar
O. hamilton.
Lor^sre-8rAn
<!ers
I^öcksmäters vägnar
kZ kre^«-8t!iiäett
rs6»möcer5
lbvövitz häckner.
kä ^eclefvZrcka Ronäe-^rälK"
clers I^e6«m§r«rz vätznsr
wollers )ok»vs»o».
I-. k-ullvivs.
rlpxI.Ul K05 NZxloil. Iliklä. ock Xrleln lien 7 5epr. Igio,
pretls - - - - - <jen 7 - -
- » 8ortzLre-5t!n<let - - ^ - lien 7 - -
Lon6s-8i!näel. - - - - «Iei> 7 -
WLrdsamt Memorial.
enligt Riksens Högloft. Ständers wid
sista Riksdag till Kongl. Maj.t aftätne underdäniga
skrifwelse, rörande framtida Hushällningen
med de sä kallade Hofstallängarne, Riksens
Högloft. Ständer, i afseende pä Arrendet af
Std.
LZv Den 5 September.
Eldgarns O, i Färentuna Socken och Härad
af f. d. Swartsjö Län, widtagit det besiut,
att det ärlrga Arrendet af 2Z Parmar hö, som
Jnnehafwaren förut erlagt i Penningar med
17 R.dr. för Parmen, borde framgent utgä ef.
ter gällande MarkegängS pris; sä har, i an.
ledning af hwad nuwarande Arrendatoren af
denna Kronolägenhet Lieutnant Mechanicus I.
W. Gerss, hos Kongl. Maj t rörande bcstaf.
senheten af sitt innehafwande Arrende i under,
dänighet anfört, jemte de upplysningar Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium derom af.
gifwit, Kongl. Mast under den iz dennes, till
Riksens Högloft. Ständers wid denna Urtima
Riksdag walde Stats-Utskott, Handlingarne i
detta mäl öfwerlemnat, med nädigste förklara»,
de, att Utskottet efter pröfningen af Sökandens
i underdänighet andragne stäl, hwilka förmod,
ligen för Riksens Ständer warit obekante, icke
lärer underläta, att hos Riksens Ständer gif.
wa anledning till den rättelse i mälet, som med
rättwisa och billighet kan instämma.
Wid förehafwande af detta, sälunda till
Stats - Utskottets upptagande förekomne mäl,
har Utskottet funnit den, af Lieutnant Mecha.
meus Gerss underdänigst gjorde ansökning uti
ifrägawarande ämne, hufwudsakeligen innefatta,
att som han, enligt det för desi aflidne Fa.
der, Oeconomie. Directeuren och Riddaren af
Kongl. Wasa Orden Jan Eric Gerss den
14 April 1788 om Eldgarns O utfärdade Ar.
ren.
Den Z September.
SZt
rende Contract, stall wara berättigad, att af
de ZZ Parmar Hö, som i ärligt Arrende för
On äro betingade, betala 25 Parmar med ett,
för hela Arrende-tiden af 100 är fastställt pris
af 17 Riksdaler Parmen, när han ej sjelf will
desia 2Z Parmar likasom de öfriga 10 Pär.
mar, in natura utgöra, sä anhäller han i underdänighet,
att sä i denna, som i öfrige delar
fä tillgodo njuta det pä god tro ingängne Arrende-Contractet
efter desi lydelse. Tillika anfö.
rer han, ''att medel-afkastningen af höbergnin.
gen pä Eldgarn pä femtie är före den tid, Nr.
rendel stöts, icke stall stigit högre än till 15;
Parmar ärligen. Att öppna äkerjorden wid
samma tid icke stall warit mera än omkring
14 Tunneland. Att de ingängne Arrende, wil.
koren af ro Parmar hö in natura och 591
Riksdaler Contant för de 2Z Parmar, som fingo
med penningar lösas, stola är 1788, dä
Contractet flöts, utgjort ett högst drygt Arrén,
de. Att, genom hans Faders odlingshug och
uppoffring af enstillt förmögenhet, den öppna
äkerjorden, efter 2Z ärs oafbrutit arbete och
kostnader, blifwit bragt till 40 Tunneland och
ängen i bördiga är till afkastning af omkring
200 Lasi, samt änteligen,, att den nu bestutne
förhöjningen i Arrende. summan, som, dä en
Parm hö räknas till Zo a 40 Riksdaler Banco,
gör Z a 400 Riksdaler Banco, bäde stall wara
ett oerhördt Arrende för lägenheten, och i syn.
nerhet fördärfwande för honom enstillt, som,
wid arfskifte efter desi afledne Fader, utlöst
fine
252
Den 5 September.
sine Medarfwingar efter det dä suvponerade
warde, af afkastningen af detta Arrende.
Konal. Kammar Eollegium, som uppä nä.
dig remitz sig yttrat öfwer denna underdäniga
Ansökning, samt i följd af samma RemiH der.
jemte bordt upplya, huruwida det är 1788 af
däwarande Stäthällaren öfwer Drottningholms
och Swartsjö Län m-d Oeconomie. Directeuren
Secreteraren Gerss afsiutade Contract om Eld.
garns O kan anses grundadt pä de, den tiden,
om Arrenden af Kronolägenheter i allmänhet
gällande Författningar, har i underdänigbet
anmält, att före Arrendets ingäende, stall On
hafwa utgjorts af ett ättondels Hemman, ref.
wadt och skattlagdt 1709 och fäldt till statte
den 23 Januarii 1721, samt af en äng, som
för Kongl. Hofstallet warit disponerad; att enär
Secreteraren Gerss, som är 1785 genom köpe
afhandling kommit i besittning af Hemma,
net, päföljande äret sig hos Kammar Eollegium
anmält om införsel deruti för underdänig frälse,
ränte, fordran, men däwarande Stäthällaren i
Swartsjö Län, förste Hof.Stallmästaren Munck
funnit lägenheten för Kronan omistelig, sä har
Kongl. Mayr, genom nädigt bref af den 5
Junit 1787, förklarat Hemmanet böra för den
utsatte köpe.summan 2777 Riksdaler, 37 H. 4 r.
till Kronan inlösas, med rättighet för Secrete.
raren Gerss, att hoS Domaren göra sitt päsiäende
om ersättning för ä Hemmanet nedlag.
de kostnader anhängigt, bwachmte Kongl. Mast
i näder förordnat, Krono. Stallängen pä Ön
tilli.
Den Z September.
2ZZ
tillika med Hemmanet stola underläggas Swartsjö
Kongsgärd och hushällmngen deröfwer af
Stäthällaren drifwas och förwalltaS, men af.
kornsten deraf inflyta uti Drottningholms Slotts.
Casia, sedan likwäl ärligen ro Parmar wäl
bergadt hö blifwit derifrän aflemnade; Alt än»
te igen, efter det Secreteraren Gerss gjordt
pästäende, dels att Kronans Lösningsrätt wore
försulen, och dels om ersättning för gjorda
ameliorationer ä Hemmanet, har en afhandling
med Gerss blifwit träffad om inlösen af Hemmanet
och Arrende af Eldgarns O pä rvv är,
hwilken afhandling Kammar Eollegium, deröf.
wer hördt, wäl erinradt i afseende till Arrende
tiden icke öfwerenskomma med hwad Försatt,
ningarne utstakade, samt att säkerhet för Ar.
rende-wilkoretS fullgörande skulle ställas; men
l Kongl. Maj-.t dock den 3» Mars ,788 i näder
bifallit, samt att Eldgarns Torp icke mera stul.
le för Hemman anses, utan i denna egenskap
ur Jordcboken uteslutas.
Widkommande sedan fr ägan om det sälun.
da träffade Arrende Contractets Laglikmätighet,
enligt, den tiden, om Arrenden af Kronolägen»
heter gällande Författningar, har wäl Kammar.
Eollegium funnit Stäthällaren i Swartsjö Län
icke hafwa ägt, att af egen magt och myndig,
het uti ett sä bestaffadt Arrende ingä, utan att
han bordt rätta sig efter 1766 arS Författning
vm Krono-Arrenden, som utsatte dem pä högst
6 är, efter högsta budet pä Aution och emot
pränumeration af hwart ärs Arrendesumma;
men
2F4
Den 6 September.
k
men Kammarkollegium har dock ansett Konun.
gen hafwa enligt är 1788 gällande 1772 ärs
Regeringsform och Konunga Balken Landslagen
2 Capitlet, tillhört, att om Arrendet af Eld.
garns O, som icke är perpetuel!, förordna,
utan binder af de under den föregäende tiden
af Riksens Ständer widtagne Författningar;
Och som ingen ffulle wilja ingä nägot Arrende.
Contract med Kronan, om beständet deraf stul.
le bero af Konungens lifstid eller andre för.
ändringar, samt dä desiutom med ifrägawarande
Contract förekommer det särskilta förhällan,
de, att det synes hafwa berodt pä ett, den en.
skilta Contrahentens begifvande att utan rätte,
gäng till Kronan afstä det inköpta Skattehem,
manet, och detta Contract äfwen warit att an«
se som mycket förmonligt för Kronan i jemsö,
reise med hwad hela Eldgarns ö förut stall
hafwa af sig kastadt, som icke stall warit mer
än 150 Riksdaler; dä detta Arrende. Contract,
som alltsä icke medfört nägon minskning, utan
twärtom tillökning i Kronans Gods och ingäl.
der, säledes icke kan sägas wara nägon Näde.
bewillning emot Arrendatorn, utan det tillkom,
mit endast och allenast i afseende pä Kronans
derunder beroende fördel, har Kammar, Colle,
gium för sin del warit af den tanka, att Secreteraren
Gerss och desi rätts innehafware,
bäve af Rikets wid Contractets ingäende gällande
Lagar, och af Arrende. afhandlingcnS beskaffenhet,
ägt och äga fullkomlig anledning att
fä sig dcrwid trygga och det tillgodo njuta, sä
läm
Den Z September.
255
länge de det ä sin sida uppfylla, samt att derföre,
och dä Arrendatoren enligt tydeliga innehället
i 3. §. för 23 Parmar af de betingade
zz Parmar hö, äger frihet att dem antingen
in nalura utgöra eller ock med penningar ester
ett för hela Arrende, tiden fastställt pris af 17
Riksdaler Parmen betala, nuwarande Arrende
innehafwaren för den äterstäende Arrende-tiden
är berättigad, att ined samma pris 17 Rikedaler
Parmen lösa berörde 23 Parmar hö för
hwarje är, när han ej finner för godt att dem
in natura sig afbörda.
Hwad Lieutnant Mechanicus Gerss i omförmäla
motto anfört, samt Kammar-Collegium
upplyst, har Utskottet tagit i öfwerwägande;
och derwid wäl ä ena sidan funnit, att Licut.
nant Mechanicus Gerss, möjeligen genom den
afhandling, hrvari han wid afdelningen efter
sin afledne Fader, Oeconomie-Directeuren Gerss,
skall hafwa ingätt, sä widt Arrendet af Eldgarns
O derutinnan upptagits efter calculerade
winsten pä Lösningsrätten af de betingade 23
Parmar hö efter 17 Riksdaler för Parmen, kan
blifwa lidande, i den händelse att han komme
att sakna den äterbäring af sine Medarfwingar,
hwartill han utan twifwel är berättigad, sedan
Arrende, Contractet undergätt den weienteliga
förändring, att berörde hö mäste lösas efter
ärliga Markegängen; men ä andra sidan har
Utskottet ansett förnämligast böra komma i betraktande
wid afgörandet af ilrägawarande ämne,
Riksens Ständers Lagliga rättighet att om
Arrén
-
2g6 Den Z September.
Mrendet af Eldgarns ä förordna, utan hinder
af Aorendatvrens innehafwande Conkract.
Och dä härwid förekommer, att, enligt
hwad Kammar - Collegium äfwen anmärk!, den
wid Arrende - ContracteiS ingäende, gällande
1766 ärs Försättning om Arrenden af Kronolägenheter,
icke medgal deras afsiud.m-e annorledes
än efter Auction och pä en tid af endast
6 är, hwilka omsiandkgbkicr wid ifrägnwarande
Contract icke äro ragttagne; dä Konungens rätt,
enligt Konunga-Balken Landslagen, att stpra
Borgom och Landom m, m. tillika roar instränkt
dertill, att Han icke feck deraf nägor minsta eller
abalienera för efterkommande Konung: dä
säledes det, emot r7^6 ärs Förfaitnrng, af Konungamakten
bewiljade roo äriga Arrendet af
Eldgarns Ö. hwilket ofelbart minstade efterkommande
Konungs rätt, att med möjligen större
fördel för sig och Kronan derom förordna,
icke lagligen ägde beständ för längre tid än den
Konungs regering, under hwilken det afflötS;dä
deraf följer Riksens Ständers rätt, enligt 77.
§. af 1809 ärs Regeringsform, att, förestrifwa
de grunder, hwarefter Eldgarns O Kronolägenhet
hädanefter bör förwaltas; dä dcstutom
Riksens Ständer, som wid Contractet i öfrigt
lätil bero, genom förordnandet af de 25 Parmar
hö, som Arrendatorn ägt optionsrätt att
in natura lefwerera, eller efter ett för hela Arrende-tiden
stadgadt pris af 17 Riksdaler Parmen
lösa, böra hädanefter lösas efter Markegäng,
endast äterfött Arrende, wilkoret i denna
del.
Den g September. 257
del, till sin primitiva billighet, som är, att
Kronan ä sin sida njuter tillgodo den förmon
att undfä fulla wärdet af de betingade 23 Pär.
mar hö,-dä Markegängen öfwerstiger det pris
af 17 Riksdaler Parmen, hwilket, enligt Con,
tractets föranledande, gällde den tid detta Contract
upprättades, emot det att Arrendaloren
ä sin sida fäkt sig förbehällen den sörmon att
lefwerera höet in natura, dä Markegängen understiger
berörde 17 Riksdaler Parmen; Alltsä
och enär härtill kommer, dels, att enligt hwad
1. §. Arrende-Contractet innehällrr, Secreterare»
Gerss wid desi afstäelse till Kronan af
Skattehemmanet Eldgarns torp, blifwit tillfullo
förnöjd ej mindre för den erlagde köpestillingen
af Hemmanet 2553. R dr. 26. st. 8. rst.
än ock för den pästädde ersättningen för förbättringar
ä Hemmanet med 1200. Riksdaler,
sä att hans rätts innehafware hwarken hafwa
skäl att i den delen sig beklaga, eller anledning
att pästä ett annorlunda behandlande, än om
Secreteraren Gerss aldrig ägt detta hemman,
dels ock, att bemälte Secreterare, efter 4. § i
Contractet, till sin bättre utkomst med Arrendet,
de första Z Arrende-ären endast utgjort
inalles 2g Parmar hö, nemligen 10 in natura
och ig med Optionsrätt att dem lösa efter det
betingade priset af 17 Riksdaler Parmen, samt
efter vesta Z:ne ärs förlopp i 8 är, med tillökning
as 1 Parm hwart är, utgjort Arrendet,
hwilket säledeS ej förr än är 1799 eller 11 är
ester det Contractet flöts, uppsteg till de betin.
Bihang. N:o 35, 34. gade
LZ8 Den 6 September.
gade Zz Parmar hö; genom hwilka förmoners
ätnjutande Secreteraren erhällit mycken uppmuntran,
att uti odlingsföretag pä Krono-On
ingä, tamt understöd att dem werkställa; För
den skuld och emedan det af Kammar-Coilegmm
emot den af Riksens Ständer widtaqnc rubbning
i Arrende, wilkoret andragne stäk, att icke
någon skulle wilja inga nägot Arrende-Cvntraet
nied Kronan, om beständet deraf skulle bero af
Konungens lifstid eller andra förändringar, sä
mycket mindre kan godkännas, som denna grund,
satts skulle kunna begagnas att dermed försmåra
beständet af hwilken afhandling som helst
om Kronans lägenheter, om den ock more aldrig
sä olaglig eller menlig för Kronans intrc-ste;
ty och wid öfwerwäganhet af alla dessa
skäl och omständigheter, har Stats.Mskottet icke
funnit anledning wara, att ä den af Lieutnant
MechanicuS Gerss i ofwanberörde mätto gjorde
ansökning tillstyrka bifall. Men i likhet med
hwad Riksens Högloft. Ständer wid sista Riksdag
om de pä wista penninge. arrenden ställde
Contracter om Kungsgärdar förcskrifwit, har
Utskottet trott sig böra till Riksens Högloflige
Ständer hemställa, att Riksens Högloft. Ständer
förklara sitt Beslut om Arrendet af Eldgarns
O pä det sätt att Arrendatorn bör betala
de 2Z Parmar af Arrende, höet, som ej
in natura utgöras, efter samma förställande till
ortens ärliga Markegång, som, dä Arrendet ingicks,
war emellan det i Contractet utsatte lösningspriset
af 17 Riksdaler Parmev, och den
Den g September.
259
dä gällande 1787 ärs Markegäng. Hwilket dock
till Riksens Högloft. Ständers pröfning wörd.
sameligen Zfwcriemnas. Orebro den 5 Sep.
tember igro.
1*5 kl§Klc>6. KickcierlkLpers ock
Xäelaz I-eckLmokerr vLANLr
Osr! klsmiltoa.
Hägtärzös 8orxLrs.§r5n(ler,
Otir. l-vvsa.
kreKs-8rZnckrrr
I-ecksmvrers vZZvLt
l-uäviA lVtoro-r.
kj Ueilsi-vjrllr 8oni!e - 8tZalisr;
Uectrmäterr vIZnsr
/voss Ho6srs8oi,.
ko; ock 6en n r8ro.
?relke - Fräncker ir - -
- - 3orbzrs - 8t5n6et elen n
Loacke-8r5nc!er <1en iz - ^
Wördsamt Memorial.
^ill Stats-Utikottet har blifwit remitteradt
ett af Herr S. G. Ehrenstam den 23 nästl.
Augusti hos Högloft. Ridderskapet och Adeln ingifrvit
Memorial, sä lydande:
Efter sist förslutne Riksmöte är en Penstonaire
pä RikögäldS.ContoiretS Stat, HofJägmästaren
Friherre Fredric Gerpenstjer,
nas Enka, Fru Ewa Lowisa Ekestubbe,
under den 12 Maji innewarande är genom dö
den
-
260 Den 5 September.
den afgängen. Hennes Pension 166. R:dr 32. §.,
den hon hade ätnjutit sedan är 1804, ägde sol.
jande grundorsaker, nemligen: Alt Stamfadren
i mannens slägt, Riks Kammar-Rädet Joel
G ripe »»stjerna, den förmögnaste af enskilt te
män pä sin tid, uppoffrade till Rikets försmak
under början af Konung den Xl:s Rcge.
rii.gs tid, alla sina tillgängar, deraf, han fick
sjelf stuta lifwel i fattigdom. Att hans, till
familjen, efterlemnade fordringar hos Kronan,
ehuru beledsagade genom ett helt Seculum med
ojäfaktiga »vittnesbörd, ändock blifwit uppä stag.
tens bekostnad lika länge outredde, och inne.
hällne. Att Sönerne Hof. Jägmästaren samt
Legations. Secreterare» Friherrarne Gripen,
stjerna, när de nysi till myndige är wörö
komne, intaltes är i?55 af nägra däwarande
Riksens Räd till en aversionshandel af den 0.
myndiga arten, hwarigenom desie i tjenst nyli.
gen ingängne ynglingar willkorade sig Friherr,
ligt Ständ, samt löfte om sysilor med anstän.
Lig utkomst, emot det, att de afsade sig deras
arfs pretentioner. Att Kronan, som uti denna
ungdornshandel, hwilken i det hela icke angick
mindre än Sex millioner, Sjuhundrade tusende
och femhundrade Daler Silfwermynt, säledes
redan sluppit twätredjedelar utaf fordringens
tyngd, icke läng tid derefter, och förutan allt
»vederlag, fann en ökad lättnad, uti ena con«
trahentenS, Legations-Secreterare»» Gripenstjernas
död, hwilken satte ett förnyat insegel
emot denna flägtgrens alla widare anspräk
Den g September. 261
sch förhoppningar; och ändteligen, att, dä samillienS
rättwisa sak, segrande öfwer ett SekelS
mörker, framträngde i dagsljuset, bestämdes,
igenom. Laga utredning är »795, Kronans
wundna fördel pä manliga sidan i .stägten, ut.
göra nära Fem Tunnor Guld, en winning, som
wid jemförelse med hwad Hof. Jägmästaren
Gripenstjerna för sin del njutit af Staten,
borde ädraga sig hans rättmätiga suckar, och
sorn » fjelfwa werket, beredde en knapp utkomst
för hans följeslagare genom lifwek. Uppå mera
riktande skäl för Staten, har »väl aldrig nägot
underhäll blifwit trlldeladt en efterlemnad maka.
De finnas/desin skäl, ändock »nera samlade
hos Riksens Högloft. Ständers Fullmäktige wid
Riksgälds Werket, hwarest Hof.Jägmästaren Fri.
herre Gripenstjernas enda oförsörjda Dotter
Fröken Mariana Carolina Gripens'!»erna
redan före kallelsen till denna Riksdag hade ingifrvit
ansökning on» öfwerlätande ä henne af
den pension Modren förut innehaft.
Det utgör säledes icke något nytt eller frän»,
mande ämne, hwad sorn redan innehar rum uti
Högbemälte Fullmäktiges »vid denne Riksdag
förekommande Minnesböckek och Handlingar,
utan innefattar allenast en »vördnadsfull erin,
rån, att fästa Herr Baron och Landt-Marstal,
kens och Högloft. Ridderstapets och Adelns upp.
märksamhet »vid en för mennistohjertat ömtälig
fräga, enär den framdeles pasierat »vederbörande
Utstötts granskning, och hinner derifrän inkomma.
I
L6s Den 6 September.
I sädan afsigt, och pä det nödige upplysningar
ej mä saknas ä sitt rätta ställe, wägar
jag i djupaste ödmjukhet anhälla att detta Me.
moria! jemte ätföljande Alegater af äldre Hand.
lingar uti detta ämne, höggunstigt mätte blif.
iva till Stats. Utskottet öfwerlemnade
8.
6. Lbrenstsm.
Af de, jemte Memorialet, till Stats Ut.
sikottet öfwerlemnade Handlingar inhämtas, att
Hof Jägmästaren Friherre Fredric Gripen,
stjevna, och desi sedermera aflidne Broder, Le*
gations.Secreteraren Joel Gripenstjerna,
enligt en är lygg afflutad Averfions. handel,
till Kongl. Maj:t och Kronan afstätt deras ärf.
da andelar uti Farfadrcns Riks. Kammar Rådet
Joel Gripenstjernas Hos Kronan ägande outredde
fordringar under förbehällne willtor af
befordran, till sädane Embeten, wid hwilka de
kunde hafwa anständig utkomst, och att tillika
uti Friherrligt Ständ blifwa upphöjde; hwar.
efter de ock samma är erhöllo Kongl. Maj:ts
Nädiga Resolution pä Friherre wärdigheten ehuru
Diplomet icke förr än är 1770, pä Stän.
bernes bekostnad, utfärdades; äfwensom Friherre
Fredric Gripenstjerna är 1762 undfätt
Kongl. Masts Nädiga Fullmakt, att wara
Hof- Jägmästare.
Men som nägon lön icke ätföljdt denna
Syflla, hade han först wid 1765 och sedermera
wid 1770 är6 Riksdag begärt, det mätte an.
lin.
Den g September. 26Z
tingen Aversions handeln upphäfwaS, eller ock
rvnckoren ä Kronans sida uppfyllas; i anled.
ning hwaraf, och uppä de sist berörde är för.
samlade Riksens Högloft. Ständers underdäniga
tillstyrkande, honom Friherre Fredric Gripen»
stjerna trlladeS pä Riksgälds-Contoircts Stat
Hof-Jägmästare lön Etthundrade Septioiep R'dr
82 fl. Specie, hwilkcn lön sedermera eften rnynt»
evalvaklonen, till underdänigste följe af Kongl.
M-j ts till Desi däwarande Riksgälds. Drrrction
under den 20 Aug. 1788 afiätne Nädiga
Skrifwelse, fördubblades till Trehundrade Tret.
tiotre N:dr 16 H. Specie, emot det han forme.
ligen ar fade sig all rätt till widare ersättning
för dcfl andel uti FarfaorenS Riks -Kammar
Rädet Joel Gripenstjernas ofwan omförmälde
Krono-fordringar, af hwilka, ester hwad
sedermera bliswit utredt, pä Herr Friherrens
och Hof Jägmästarens andel skulle belöpa nä.
got öfwer Twä Tunnor Guld.
Derefter har Hof-Jägmästaren Friherre
Gripenstjerna wid Riksdagen i Norrköping
är IL00 bcklagat sig deröfwer, att Kronan ät.
skillige gänger skal! brustit i fullgörandet af de
willtor, mot hwilka han till Kronan sin arfs.
pretention afstädt, i synnerhet derigenom att
den honom säsom ersättning pä Riksgälds-fon.
den anflagne Ezpectance-lön af Trehundrade
Trettiotre Rdr. 16. fl. blifwit till honom utgifwen
i Riksgälds Sedlar eller i annat och
sämre mynt, än det, hwaruti samma lön är
1783 af Kongl. Majit i Räder bewiljades;
264 Den Z September.
och i anseende hwartill han anhällit att för sin
öHiga lifstid fä ätnjuta en ärlig Pension af
Åttahundrade R:dr., alt utan afdrag qvartaliter
uppbäras, och att tillika, efter liqvidation, äter.
fa hivad han alla ären pä desi uppburne lön,
sedan densamma till Riksgälds. Sedlar förtvand.
lades, förlorat.
Uti härörwer meddeld Resolution af den
,8 Maji 1800 har Högloft. Hemliga. Utskottet
förklarat, det Utskottet wäl funnit billigt, att
Hof-Jägmästaren Friherre Grip en stjerna i.
frän ,800 ärs början och framgent i desi lifs.
tid sick utan afdrag i Banco, mynt uppbära den
bonom tillftagna lön af Trehundrade Trettiotre
R:Lr. 16. si., men att nägon ersättning för det
framfarna eller för den tid löner i Riksgälds.
Sedlar utgätt icke kunde honom tilläggas.
Efter Hof.Jägmästarens Friherre Gripen,
stjernas är isog timade död, inkom till Kongl.
Mast betz efterlemnade Enka, Friherrinnan E.
wa Lowisa Ekestubbe med underdänig an.
sökning, att Kongl. Maj.t af gunst och näd
täcktes bibehälla henne och en oförsörjd Dotter
ivid den lön af Trehundrade Trettiotre R:dr.
16, si., som hennes man i lifstiden af Riks.
gälds. fonden ätnjutit; hwarwid tillika medfölj.
de Transumt af den efter mannen upprättade
Bouppteknng, som utwisade endast en behäll.
ning af Ättahundrade Fyratioätta R:dr. 18. si.
8- rst. Specie. Och sedan Herrar Fullmäktige
uti Risgälds.Contoiret uti deras häröfwer in.
fordrade utlätande i underdänighet tillstyrkt, att
Den 5 September. 265
sökanden, Friherrinnan Gripenstjerna, skulle i
desi lifstid fä uppbära hälften, eller Etthundra,
de Sextloiex Rdr. 32. H. Specie, af den lön,
mannen i lifstiden innehaft, täcktes Kongl.
Maj.t, i anseende till förekommande bewekande
skäl, till denna Herrar Fullmäktiges underdäni.
ga hemställan, i Näder bifall lemna; till un.
derdänigste följd hwaraf, Friherrinnan Gripenstjerna
jemwäl Ä Riksgälds.Contoirets Stat
blifwit uppförd till en ärlig Pension af Etthun.
dradc Sextrosex R:dr. 32. si. Specie, hwilken
hon till sin död ätnjutit.
Sedan Enkefru Friherrinnan Gripen,
stjerna innewarande är aflidit, har hennes
efterlemnade enda oförsörjda Dotter, Fröken
Mariana Carolina Gripenstjerna, wändt
sig till Herrar Fullmäktige uti Riksgälds-Con.
toiret med ansökning, att i sin öfriga lifstid
warda brbehällen wid den Pension af Etthun.
drade Sextiosex N^dr. Z2. si. Specie, som Mo.
bren, enligt hwad efwan anfört är, pä Riks-,
gäldS. Contoirets Stat innehaft; samt derwid
bifogat ett af Prosten och Kyrkoherden Doctor
Wit Lingh den 13 Maji detta är utgiswit be.
tyg af innehäll: Att sökanden, Fröken Gripenstjerna
befann sig i ett alldeles »värnlöst till.
ständ, och att hon, efter hwad Prosten och Docloren
wörö wetterligt, icke ägde annan förmö.
genhet, än den Pension af Trettiotre R dr. »6. si.
hon säsom Stifts. Fröken ätnjuter Men Her.
rar Fullmäktige hafwa ansett sig icke kunna till
denna Fröken GripenstjernaS ansökning bi.
266 Den 5 September.
fall lemna. Warandes ibland de lill StatsUtskottet
remitterade Handlingar, jemwäl ett
nu först företedt utdrag af Kongl. Majis och
Rikets Swea Hos-Rätts Protocoll för ven zo
sist!. Julli, med bewis öfwer inlemnad Boupp.
tckning efter Enke-Friherrinnan Gripenstjerna,
och enligt hwilken Boupptekning, ffuldea
öfwerstigit tillgängarne.
Wid öfwerwägande af hwad sälunda bsif.
wit upplyst, har Stats. Utskottet fästat sin upp.
ruärkiainhet ä de omständigheter, hwilka wid
detta tillfälle synas böra komma i ömmaste betraktande.
Det är utredt, att framledne Hof-Jägmästaren
Friherre GripenstjernaS andel uti den
af honom till Staten öfwerlätne fordran bestsgit
sig till nägot mera än Twä Tunnor Guld:
att deremot den honom fluteligen bemiljade Er.
pectance-lön af 553; R:dr. icke utgör tillfullo
en procents Ränta ä detta Capital: att, enligt
Boupptekningen efter bemälte Friherre och Hof.
Jägmästare, behällningen warit sä ringa och
obetndlig att han ät sin enda oförsörjda Dotter
icke kunnat lemna nägon förmögenhet, och att
Fröken Gripenstjerna säsom afkomling i rätt
nedstigande led ifrän Riks Kammar Rädet Joel
Gripenstjerna, hwilken för Statens tjenst och
och basta haft all sin egendom ospard, möjligen
fkulle blottställas, om icke för yttersta nöd och
u>lhet, 'ätminstone att sakna nödtorftig och anständig
bärgning, i fall hennes belägenhet af
Riksens Högloft. Ständer icke behjertas.
Stats.
Den 5 September. 267
StatS. Utskottet bär alltsä, i anledning af
Herr Ehrenstams Memorial, trott sig böra
Riksens Högloft. Ständers ömma och ävelmodiga
bepröfwande underställa, om icke Riksens
Högloft. Ständer, med afseende ä den betydliga
winst och besparing Staten tillfallit genom den
med framlidne Hof.Jägmästaren Friherre Gri.
penstjerna afflutade Aversions.handel, skulle
nnna billigt tilldela desi enda oförsörjda Dotter
Fröken Mariana Carolina Gripenstjerna
pä Riksgälds.Contoirets Stat en ärlig Pension
af Etthundrade Sextiosex R:dr. Z2. si. Specie,
eller lika med hwad Modren innehaft, att be.
räknas ifrän och med den dag, Pensionen för
Modren upphörde, samt fortfara sä länge hon
lefwer eller är oförsörjd. Orebro den 5 Sep.
tember 1810.
k' ttöxloil. Kiciäerlkspets ock.
Edvins I^sctamotsrL vägnar
Osrl kllsmllton.
8vrmts kvoäbesg.
6et§ I-eckamöterr
kvlörner.
rlers l^eäamäterL vZ§nar
wollers äobLllSson.
1^. H. l.unoiux.
268 Den 6 September.
VppIZLk ko§ Kiäck. oek ^.ckeln cken H 5e^r. r8is.
- Krelke - ät^ncket ^ cksn ir -  Lor^sre-8c§n6er cken n -  öonäeLränäek äen IZ
Wördsamt Memorial.
^ anledning af de frän Nespective Riks.Stän.
den ankomne Remisier, har BewilluingS Utskottet
till granskning förehaft hwad Kongl. Maj:ts
Nädiga Proposition till Riksens Högloft. Ständer
af den 22 sistl. Augusti, angäende förekom,
ne hinder och swärighcter »vid iverkställigheten
af den förnyade Chartä Sigillatä Förordningen,
innehäller, och derwid inhämtadt, att hwarken
tillräckligt antal nytt och sä beskaffadt Chartä.
papper, som erfordras, till innewarande ärs ftut
hinner tillwerkas wid Bankens Pappersbruk, eller
det som efter instundande October mänads utgäng
kunde lefwereraS, kan i Riksgälds. Contoiret med
hwit-stämpel och i Chartä Sigillatä Contoiret med
swart stämpel förses och afsändningen deraf i behörig
tid före nästa ärsj början werkställas; samt
att största delen af stämpladt papper för nästa
ärs behof, redan finnes i otterne, dels af förra
ärens beställningar, dels af hwad till Kongl.
Maj.ts Befallningshafwande bkifwit afländt, in.
nan Kongl. Kammar Collegium erhöll kännedom
af den nya Cbartä Sigillatä Förordningen.
Wid sädant förhällande och dä genom be.
rörde Chartors anwändande, besparing winnes
sä näl uti kostnaden för papper, som derige.
nom att de samma ej behöfwa frän Landsorter.
ne
Den 6 September. 269
ne äter transporteras till Cbartä Sigillatä Contoiret,
der behällningen skall Controlleras, fär,
till Riksens Högloft. Ständers ompröfwande,
Utskottet wördsamligen hemställa, om icke, pä sätt
Kongl. Kammar-Collegium bos Kongl. Maj t
i underdånighet föreslagit, tillwcrkningen af Be.
läggnings-Chartorne, genom hwilka en betydlig
del papper bespares, mä först anbefallas,
till det belopp som erfordras, och derefter, af
de papperssorter som till skrifning äro ämnade,
samt att bruket ak de förra bör taga sin början
j Otterne den 1 Julii i8ir, och af de sednare
wid samma ärs stut, men i Stockholm sä snart
hwardera flaget kan blifwa färdigt och till Of.
wer.Stäthällare Embetet aflemnadt, hwarjemte
Utskottet, i enlighet med hwad likaledes blifwit
föreflagit, anser nägon Handling sedan Julli
mänadö början nästa är, till förekommande af
mitzbruk, ej böra fä beläggas med, och nägon
efter berörde ärS slut, icke skrifwas pä annat
stämpladt papper än det nya; samt att det gam.
la, inom Julii mänads början 18IZ, af För.
säljningsmännen bör wara aflefwererat, och derefter
wid skeende redogörelse ej tagas i afräkning.
För öfrigt och som af Kongl. Mafits of.
ivan högstberörde Nädiga Proposition inhämtas,
att de af Kongl. Kammar. Collegium hos Full.
mäktige i Riksens Högloft. Ständers Bank och
Riksgälds Contoir requirerade Beläggnings-Char.
tor blifwit uppgifne till endast en storlek af Ett
stttondedels ark hwardera; men Utskottets wid
sistförledne Riksdag, rörande Charta Sigillata,
270 Den Zo Attg.
afgifne betänkande under den zi nästl. Janna,
rii. som Riksens Högloft. Ständer antagit, utwikar,
att nämnde Cbarlor bliswit föreftagne
till ett format af Ett sjettedel ark, hwilket ock
spnes wara den minsta storlek de bora utgöra;
sä och i förmodan att misiffrifning uti ben till
Kongl. Majit i underdänigbet afsände Expedition
rörande Chartä Sigillatä Förordningen, möjligen
wällat berörde ffiljaktigb-t, bar Utffottet ansett
sig wid detta tillfälle böra sädant hos Riksens
Högloft. Ständer wördsamligen anmäla. Ore.
bro den 6 September t8io.
PA UZ^Ioil. Ki66erikspet! ock ?z Un»vAr<i,'s:e Preite-Sktn
^6elns
l-sösmörcrr vL^NLr äerr l-sclLmäc-ri vlZusr
^sscob Lronlleät. ^ob. Wijlcmrn Lssp:ton.
kZ VUlaii. 8orx-lro-8tZn6-tr pr Ue<jervZr<I« 8on>l--8rrniletr
l.eä-m>trer; vtznrr Le-i-mSterr
^obsa W ellia. ftob. häsAN. WsssinZ.
I.. k. Ksllsnbsrx.
Bilagor till Kongl. Maj:tS Nädiga Proposition
af den ;o Augusti 1810, om
Hamburgjka BauquirerneS fordringar.
8ire!
msirons äe kandus ä'k4smbourg ^ui oat
äsr pretention» pscuvisjrss sur I» Lbswbrv äe ir»
kom.
Den 7.0 Aug.
271
kommersnie, en sune cles l^gjtes ou'on 3 szit
sur killes, ont recue l'snnee bcrniers l'/ävAusrs
sssurgnce äe Vorre IVlsje^re, psr Is vais äe 5on
lkxcellsnos ie bäinistre ä'kirst et ciss /^llHrss LrrsnAeres
kvlonsieur le krron 6'LnASStrom, k^u'su
css, gus ce ?g^s psr Iz ksix rerouraersic snus
is äominsrion 8veäoise, gus pour lors uns parris
äes rövenus äe cette kroviace sergit emploj
es pour sec^uirrer Is ps^smenr äer inte-ers er
cles Lspilsux äe ces äettes preksnkions.
Letts heureuse epogue etsat srrivöe, ^ire, le
8ou;iZns prenä tres bumblemsnt Is liberte, su norn
äe ss propre msison äe 8gague, Luis ^encczuel,
comms su aom cles klcritiers äe teo H4r
^ verboff et äe mems su nom äe IV1:s L. W. ^4.
von basile et kils, äont il est cksrge 6- pleiaspouvoirs,
tre» rcspsctueusement supplisr Vorrs
kvtsjests äe vouloir ^rscieusement äonner Lss
Oräres rslativsment s ces pretentions.
Leiler äes klsritiers äe Is msison äs keu
här /4vsrkokk re montcnt )c eompris lss iotererr
juscjtstsu dernier Oscembre 1'snncs pssssa
käsmb. ksaco, msrlc. - - - - 462,528' 4»
celles äs bär von läslls et kils 220,518: L.
- - - Luis et ^encguel 576,942: 6.
kismb. Lznso msrlr. 1,059,888: 11.
kaäepenäsment äs guoi, Is häsison äe Lujs
et ^eocc^usl s s äemsnäer »our ls ästs clu äer,
aisr,
L72
Den zo Aug.
ojer Oscsmdre I'sanse pssse Is 8omms äe 8,nco
msrk. 95,870 pour äes säsires lsires psr Monsieur
te Llievslisr äe ? Islen, kvlrreclisl äe ta
Laur, sur Is xgrsntis äe Is (^tismbrs äe I» komörsnie,
äe rsArräer comms propre äetts, jusgu'ä
Is concurrsncs äe 50,000 8.är äe 8sngus
tes äispositions gui ssrsil ksit psr Ivlr äe klstsn.
Votrs ^lsjsste jvZrrs kscilsment äsn» 8»
sszesss, ssns guo je crois äsvoir 1'importuvsr
psr un expose inutils, comliisn il esk äiäicils
pour ees kvlsisons äe 6sngue äsvoir eks contrsintss
äepuis äejä äeux sns et äemi a Is privstion
äe si torres 8ommes, cs gui n's pu msnguer
ä'occssionner pour elles äes äispositions
sussi äessvsntSASUses go'onereuses. Osi^nes
äonc 8ire, zrscieusement äsns ees circonstsncesoi
vouloir psrmettrs gue jsäresss s Votre Ivls--  jestö cetts priers.
Veuiller su plutat ksire smsner Vos suzustes
Oräres 8ire, pour 1'scguirtement äe ees
8ommes iwporrsntsr, pour ne prs ksire suzmsnter
Is äsksveur, csvsses psr Is privation,
gui » äejs pese sss-L äeksvorsblsment pour
oaus sutres.
8i psr Is restriction äes rsvenus äes Oomsioss
ko^sux, eomme en 6ensrs! psr l'occupsrioa
psrsse äe I'Lnnemi, I'stst sctuel äes 6-  vsncss äe Is ?omsrsnis ne psrmettsit pss gu'oa
en äisposs äe mogens consiäersbles, pour do
00-
-
Den Zo Aug.
oorer promtsmsnt cs» cspitsux svee ses jnrt»
rers, naus 6sons 8tre tres kumblemsnt ek svee
ons tres respecrueuse conksncs suppliar Vorre
^l^jss-s, äe äsi^ner ksire prenärs ä'sutres srrsnAem
nrs pour »cguitter ses 8ommes, gui ä'sprs»
lcs svis äe Is Ctismbrs äe Is komersnie,
elle g äu se prsvstoir sur les msisons en guestioa
pour erre s mems, äe ksire käcs s äes äepen«e»,
oc-ssioooees pour Is service äe Is 8ueäs.
I.es msisons äe ksnczus äont je ruis sctuellsmsnt
1'orAsn se croient ä'sutsnr plus sutorisör
a cetts convictioa rvspsctueurs, psr Is
justics gui 60 tout temr s csrscteriss tes sctions
äu 6oovernement 8veäois, et en plsins
conksncs äans lrguells, elles n'ont pu tiesiter
ä'sccor6er un Lreöit sussi exkorbitsnt s Is Lksmbre
äs Is komersnis ^»'elles ötoient cscsesr 6s
reAsräor comme ou äepsrtemeot 6e Is 8usäe.
kour ce yui rezsräs Is mslson äu soussizoö,
Is^uells 6sns un tsps 6e kems 6e so sns,
psnrknt lekjusllo elle n's prescjue point llircontinuö
äe ckovner su 6ouvsrnemsnt 8ueäois psr
8es enASgemens pour le comptoir ä'k>sr, er
Is (^lismbrs 6s Is komersnis tovtes lss preuve»
äs äövousmsnt et äe conksncs rerpectueuss <iai
ötoisnt en son pouvoir; ses iöess äs Is justiee
et äe Is lo^svte äe cs Oouvernemsnt onr toujours
öte les memes, st elle lss s conrervöes sa
poiot, gus ses sentiments os lui ant pss permis,
mems äsv. Is moment Is plus critigue,
Bihang. N:o 35, Z6. ä»
274
Den 17 September
äe SS couvrir äa ps^ement cls ses pretentions
sur Is Lksmbrs äe Is ?vmers> ie, su mo^en
Zes konäs gu'elle äevoit su Lowproir ko^sl
äLtst.
Voils 8ire, lss principss äsns lesgnsls
Votre ^lsjests nous tronvers toujours lies a
ms rsspectuense soumissioa svsc Is gusils js
snis,
8ire
äs Votrs bäsjestö
8l--c!cko!m c« 7 lulller -Ilo.
le tre^-liumlils, trss-oliLiLLnr
et eres zvumiz serviteur
^encc^uel
^Hsmdourz.
Skoclitiolm 6en 17 8epr. ljia.
HögwZlborne Herr Baron, L)fwerfte
Kammar. Jmrkare och Riddare af
Kongl. Sivards-Orden!
2äll fu'görande af hwad Herr Baron och
öfwerste Kammar.Junkarenpä Rosenö Högloft.
Stän
-
Den 17 September.
273
Ständers Stöts Utskotts wägnar, uti benägen
skrifvelse af den 10 i denne mänad af mig
äik^t, rörande Pommerska Kammarens skuld för
kostnader under sista kriget i Pommern, till
Hamburgske Banquiererne Ader hoff, nu mera
död. samt von Halle och Luis ^ Jencquel,
h,varom Konungens Nädiga Proposition till
Högloft. Stats Utskottet af den 50 Äng. med
derwid fogade Handlingar blifwit mig tillsände,
fär jag ten äran tiltkännagifwa, att mm befattning
med Pommerska Kammarens finance.
angelägenheter, enligt närgäende afskrift af Kongl.
Brefwet den 28 Julli 1805, blott bestätt der»
uti, att emottaga Pommerska Kammarens för.
skager öfwer berörde kostnader, och om förhäl.
landet afgifwa underdäniga rapporter, hwilket
äliggande werkstältes genom brefwexling med dä«
warande Cabinett Seceteraren, nu Hof Canzleren
och Riddaren Herr Friherre af Wetterstedt.
Pommerska Stats-Werkcts oförmögenhet
att i desi efter 1789 ärs krig med Rysiland
gäldbundna belägenhet, kunna bestrida krigs,
kostnaden till Landets för sivar, wisn de sig redan
ivid medlet af är 1804, dä Pommerska R-geringen
anbefalltes att iständsätta Strålsunds Fäst.
räng, och ätskillige andra mindre betydliga förberedelier
widtogos, till det sedermera förde kriget.
Konungen säg sig i Julli och Augusti mänader
samma är föraniäten att först med 25,000,
och strax derpä med 50,000 Rchr i Rikog.Uds.
Sedlar, som den tiden tillhopa utgjorde i Hamburger
Banco Rldr 48,54v, hwaraf Swenska
Stats.
276 Den 17 September.
Stats-Werket ännu har 23,540 att fordra,
understödja Pommerska Stats Werket, emot dest
förbindelse till Återbetalning när Konungen det
för godt fant; men detta understöd blef snart
medtagit. Kammaren erhöll i dcrpä följande
October mänad 100,000 R.dr Hamburger Ban.
co i län af Wismarsta Pamstillingen, samt
20,000 R:dr i början af päföljande äret, och
Pommerske Landt-Ständerne hade desiutom be.
iviljat en krigsgärd af 200,000 R:dr Pommerff
Courant. De bäda första posterne wörö hel och
hällne, samt större delen af den sistnämnde, ätgängne,
och Pommerske Stats Werket derutöfmer,
till Maji mänavs flut samma är, fördjupadt
i en Wexel, circulations skuld hos AVerhoff
af; 20,0c o R^dr Hamburger Banco. Pä un.
derdänig föreställning, blefwo dock dcsia 20,000
R:dr tillika med försträckningarne af Wismarska
Pantstillingen, enligt högstberörde Kongl.
Bref godtgjorde, af 60,000 L. Sterl., den 4
December 1804 af Engelsta Regeringen till Stralsunds
Fästnings istandsättande bewiljade, och dä
indragne, Subsidier; men besia sä kraftiga beivis
att Pommerffa Stats Werket icke förmäd.
de bära nägon krigskostnad, förändrade«j Konungens
tänkesätt, att landet borde widkännas
krigskostnadecne för desi egen Militaire och Fäst.
ningens widare fullkomnande m. m., hwilket bestyrkes
af bifogade Transumt utaf Jnstructionen
för wisie Committerade, som i Räder anför,
troddes att indraga de Subsidier, hwilka genom
Conventionen den Zi Augusti, och Traktaten
den
Den 17 September. 277
den 3 October 1805- till det dä beslutne kriget
wörö af England betingade och utfäste. Konungen
förklarade deruti uttryckeligen att ändamälet
med besia Subsidier war, att besörja kost.
naden för de Swensta Trcupper, som Kongl.
Maj:t fant nödigt att till Tystland öfwersöra,
samt att Kongl. Maj:ts fulla föresats war, att
Swensta Stats. Werket icke skulle belastas för
fälttäget i Tyskland. Och efter denna grundsats,
instruerades det Fält. Contoir, forn för Swen.
sta TroupperneS underhäll och aflöning wid denna
tiden inrättades i Pommern.
Pommerska Stats Werket fördjupades säledes
med hwar dag i skuld, och Pommerske
Kammaren förnyade med hwarje förslag som
deröfwer insändes, desi begäran att erhälla remisier.
Wid October mänads flut 1805, steg
desi Wexel circulations skuld redan till 156,000
Rckr Hamburger Banco, och för Committerade
war icke swärt att finna det Kammarens Credit
wid detth förhällande, snart skulle gä alldeles
förlorad, sä framt ej denna skuld antingen
af Subsidier betaltes eller Pommerske LandtStänderne
garanterade de stäende län, som Kammaren
kunde upptaga.
Nti en allmän öfwersigt af Subsidie-fondens
inkomst och utgifter samt dä äsamkade stutder,
som Committerade i November mänad i
underdånighet afgäfwo, blefwo derföre berörde
156,000 Rcdr jemwäl upptagne; men i Nädigt
sivar derä af den 14 December, som likaledes
i Transumt härwid bifogas, behagade Kontn.§m
L78 Den 17 September.
förklara att denna summa skulle uteslutas krän
de utgifter, som af Subsidie-fonden borde
godtgöras.
Derefter fant jag för mig ej annat till g§.
rande, än blott att, enligt Kongl. Brefwet den
28 Julii 1805, i underdänigbet rapportera i
hwad Wexel.cireulations fludPommersta Stats.
Werket mänad efter annan fördjupades.
. Af Kammarens förslagen inhämtade jag,
att desi Wexel circulatiou, som i början äfwen
fördes med ät sti -ige af mig okände H mburg.
ffe Banquierer, efter hand/och omsider hel och
hällen, flyttad s till de Banquierer, hos hwilka
jag hade de medel placerade, som moro ställde
under min förwaltning. Jag befarade deraf,
att ä desta medel kunde läggas tung band, om
Konungens beslut, att läta Pommerska Staten
utan ersättning af Subsidierne, draga den krigs,
kostnad, för hwilken circulations länen uppto.
g s, blek af mig yppat, hwarföre jag, som icke
eller bchcnde underrätta Pommerska Kammaren
derom, dä Konungen i Enen Hög Person wi«
stades i Pommern, eller kunde emot Desi för.
ordnande, meddela Kammaren nägot pennings,
understöd, nödgades widtaga den ruwägen, att
i flere mänader lemna sä wäl Hans Exc^llences,
General Gouverm uren Herr Friherre vonEssei-s
enskildta, som Pommerska Kammarens mäng.
falldiga Embets-bref, antingen obesivarade, el.
ler andraga, att jag blott bade ordres om pen.
runge.kemister till Pommerska Fält-Contoiret.
Pörn
-
Den r? September. L79
Pommerska Landtdagen i Augusti mänad
1806, och den rvillkorlrga garanti för en sum.
ma af 240,000 Rdr Hamburger Banco, som
Landt-Ständerne enligt Landtdags Beflutet sig
dä ätogo, lärer dock hafwa för nägon tid un.
derstödt Kammarens Credit. Med de anstalter
och förberedelser, som till begagnande af denna
garantie moro af nöden, har ingen befattning
warit mig uppdragen, och af Committerades nu
derom wid Konungens Nädiga Proposition fogade
b rättelser, sinnes ock, alt nägon annan
ätgärd dertill, icke eller blifwit widtagen.
De allwarsammaste underdäniga framställ,
ningar cm skyndesammaste penninge understöd
för Pommerska Stats. Werket, blefwo derföre
i September, October och November mänader.
Konungen, fast förgäiwes, gjorde af Hans Ex.
cellence Herr General Gouverneuren, som tilli,
ka anmälte, att de Hamburgske Banquiererne
Averhoff, von Halle samt Luis 6r Jencquel,
hos hwilka Kammaren dä häftade för
omkring 500,000 R:dr, ej widare kunde förmäs
att giswa län, utan twertom äskade kemister för
de redan meddelade.
Wid detta bekymmerfulla tillständ, ätföljt
af Fransta invasionen i Hamburg, war än
större anledning än nägonsin tillförene, att de
penningar som hos desta Banquierer innestodo
till min disposition, kunde tillgripas för Pom.
mersta stulden, helst bäde Pommerska Kammaren
och jag wörö Agenter för en och samma
Monark.
L8o Den »7 September.
Jag yppade denna min farhäga i bref till
Herr Baron och däwarande Cabmetts-Secreteraren
med begäran att till Konungen i u -derdänighet
mätte hemställas, om ej Konungens
och Rikets wärdighet och Credit fordrade, alt
antingen af de tillgängar, som stodo under min
disposition, genast betala den Pommerska skulden,
eller söka omsättning deraf till stämde län,
emot Swensta Stats.Wcrkcts garantie; m?n
Konungens, genom Herr Baron och CabinettSSecreterare,
mig förständigade sivar blef, att
mig äiäg att utan uppehäll draga penningarne
frän dem till andra sätra Handelshus, knvrlket
ock werkställdes, utan att detza Banquicrer ens
yttrat det ringaste misstroende, eller lätit mig
förstä, att de pä den avance, sem bos dem för
min räkning war stäende, gjorde näqot anspräk.
Sädan och ingen annan har min besattuing
med P-mmerste Financerne warit, cch sä.
dant det wärdiga förhällande, som ifrägawa.
rande Banquierer ädagalagt.
Pommerste Kammaren, som allena ombe,
sörjt dessa circulations län och för dem bör wisa
redo, kan ock allena pröfwa och godkänna
de räkningar, som ä dem nu blifwit till Konungen
inqifne och wid Dess Nädiga proposition
äro bifogade.
Pommerska Stats Werkets oförmögenhet
att betula denna krigsstuld är af Committerade
till Pommerska Stats, regleringen fullkomligen
utredd. Och dä Arrende, inkomsten af Domainerne,
som egenlelrgen war den,, hwaraf de
240,000
Den »7 September. 281
240,000 R:dr stulle successivt afbördas, för
hwilka Landt Ständerne är iWv erbödo deras
garantie, och hwilken inkomst utajärde nära
hälften af Pommerska Stars-Wermls däwarande
revensier, nu är bortgifwen till Franste
Gene. aler och Embetsmän, samt desse gäfwor
genom Freds-Traclaren fastställde; sä lärer annan
utwäa icke älerstä till meranämde Banquierers
förnöjande för deras pä god tro gjorde
försträckningar, än att Swensta Folket, som
för andra, d.ss fordna Konungs olyckliga företag
gjort sä stora och känbara uppvfringar, äfwen
ätager Riket denna skuld.
D<n fordran stor 96,870 mark. Hamburger
Banco, som Banquiererne Luis L Jen cguei
uppgifwit sig äga pä en serskilt är 1M1
för Hofmarstalken von Platen utfärdad Pommerste
Kammarens förbindelse till aniwarighet
för 60,000 R-dr Hamburger Banco, är, sä wäl
för Swensta Stats Werket, som mig enskild, alldeles
okänd.
Med fullkomligaste högaktning har jag ä
rån
framhärda
Högwälborne Herr Baron, Ofwerste Kammar.
JunkarenS och Riddarens
ödmjuke tjenare
6. L. I.»zsrbeim.
282 Den 17 September.
Afskrift af Kongl. Maj:ts nädiga Skriftvelse
till Presidenten m. m. Fritzerre
Lagerheim, datera- Helsingborg
den 28 Julii 1805.
ävo?» L. Wär ynnest ;c.
Troman President i Märt och Riketö Stats,
Contoir, Commendeur af Wär Nordstjerne Or,
den! Wi bäfwe i Räder för godt funnit att
afbörda det län stort 1^0,000. R:dr. Hambur.
ger Banco, som Wär Pommerske Kammare i
och för rustnmgarne Lill Pommerns sörswar,
genom W pst Cirkulation H06 General Agenten
Averhof f underhäller; och anbcfalle nu till
den ändan Wär Pommerske Kammare, att till
Eder Dfördröjeligen uppgifwa i hwad ordning
detta län bör omsättas, hwarefter I, af Engelsta
Subsidie-medlen, hafwen att lill Pom«
merste Kammaren öfwersända succesive rcmitzer.
Wi mele ock ifrän den 1 i denna mänad läta
upphöra med all beräkning af ränta för det
län stort 100,000. R:dr. Hamburger Banco,
som Pommerska Kammaren pä Wär Nädiga
befallning, erhällit af Wismarska Painskillingen,
och Kammarens dcrä utfärdade Obligationer
Återställa, emot det att I af berörde Subsidie
medel godtgören detta län.
Detta warder Eder till underdänig efter,
rättelse och werkställighet härigenom i näder till,
kännagifwit, med Nädigt förständigande derjem.
te att Wi nu anbefalle Wär Pommerske Kam
mare
-
Den 17 September. 283
mare att i fortsättning af Förslaget öfwer rust,
>nn rs-kostnaderne daterat den 15 sistledne Maj,
uoprälla ock Eder tillsända ett Förslag för den
sedermera förslutne tiden till Iunii mänatS stut,
och de efter för hwarje mänad särskilt: ästggande
Eder, att, i anbdning af detta Förslag med
Raporter om förhällandet till Otz i underdänrghet
ti.komma. Wi befalle rc. vsmm ur «>uxrL.
6ull. ak VVstterkeät.
Utdrag af K^ngl. Mai.-ts Nädiga Jtrstruteion
lör Commirterade till Engelste
Subsiditlncs indragning; Gifrven
Vcckajkog den 7 Oct. 1805.
^ongl. Majit har funnit för godt förordna
en Committé, bestäende af Presidenten ut> Kongl.
Marits och Rikets Stats Contoir, Commei.deuren
af Desi Nordstjerne Orden, Carl Eric
Lagerheim, Cantzlr Presidenten och Lommen,
deuren af samma Orten, Friherre Fredric
Wilhelm Ehrenheim, samt Stats-Secreteraren
och Commendeuren af nämnde Orden, Friherre
Mathias Rosenblad, att besörja om
indragiungen och förwaltningen as de mcd Konungen
i England öfwerenskomne Subsidie medel;
och har Kongl. Maj:t i Räder welat, att den
-
L84 Den :7 September.
na Committöe derwid ställer sig följande Insiruction
till undcrdänig efterrättelse:
r. §.
Ändamälet med besia medel är, att besör.
ja kostnaden för de Swensta Troupper, sein
K -nai. Maj:t funnit nödigt till Tyskland öf.
werföra; medlen böra derföre hällas i bered,
stäp, aer härtill kunna anwändas, enligt Kgl.
Maj ts Ordres, eller deras reqvisitiouer, sorn af
Kona!. Mayl dertill autheriseras.
Eautzli Presidenten Friherre Ehrenheim
meddelar Committeen upplysning om beloppet
af Subsidie medlen samt deras betalningstider
och stallen.
6» §»
Som Kongl. Majtts fasta föresatts är,
att Swensta Stats. Werket icke stall belastas
med kostnaden för Fälttäget i Tyskland, utan
att den af Subsidie. medlen bestrides; sä stola
Stats- och Subsidie.medlen icke i nägor mätto
sammanblandas, utan Stats'Medlen oförryckte
utgä till de i Riks. Staten utsatte behof. Men
af samma grund följer ock, att de anslag, som
i Stat äro gjorde för de till Pommern Com.
mendcrade Regementer, och hwilka anslag stola
i nästa ärs Riks Stat bibehällas, böra komma
Subsidie. Fonden tillgodo ifrän den tid Troup.
perne uppbröto, och ifrän hwilken dag kostna.
den
Den i? September. 285
den Subsidie. Fonden päföres. Kongl. Maj.tS
och Rikets Stats. Contoir samt wederbörande
Landtränterier förskjuta wäl uppbrotts, och marche,
kostnaderne, men de böra sedan af Subsidie-medlen
ersättas.
Datum ut supra.
Utdrag af Kongl. Maj-tS Nädiga skrifweise
till Committcrabe för Engelista
Subsidiernes indragning. Daterad
Stralsund den 14 Dec. 1605.
Wär ynnest )c.
Troman rc Wi hafwe i Räder lätit Osi föredra,
gas Edre underdäniga striswclser af den 19 och
LZ sistledne November, och wele Eder derä till
sivar lemna.
Att Wär Nädiga afsigt alltid warit att sä
mycket möjligt är spara den första utrustningsfonden
af Engelska Subsidie. medlen, dels till
vföresedde utgifters bestridande, dels till fyllnad
af hmad i de mänadtelige Subsidierne kunde
blifwa bristande emot de förefallande oumbärligs
utgifterne. Och dä Wi desiutom tia före.
kommande af Wexel. Coursens widare försämrande,
H06 Stor Britanista Regeringen pLyrkat
att uti Silfwer fä denna Fond samt en del af
de öfrige Subsidierne till Osi utbetalte/ och der.
S86 Den 17 September.
emot nyligen erhällit de mäst tillfredsställande
försäkringar, sä hafwe Wi sä mycket minore
kunnat samtycka dertill, att ofwa-nuämude ut.
redningssumma blir^ pä sätt I uppginvtt, nä.
stam till sitt hela bel pp genast anwänd, wm
erfarenheten nogsamt utwisat huru oti'r ckelig
Len mänadteliga inkomsten är för Armeens be»
hof, och säledes ett särskilt och äfwen t sorwäg
päräknadt understöd är oumgängeligt. D t är
i följe häraf Wi i Räder mele anbefalla Eder,
att alldeles utesluta nedanstäende poster b'and
antalet af dem, sein med de ivid Ratifkcationer.
nes utwcxling förfalne Engelska Sudsidie medel
I ansett böra godtgöras.
1:0 Pommerske Kammarens W^xel Cwcn.
lations Fond 156,000 Riksdaler Hamburger
Banco.
Wi hafwe länge warit betänkte att genom
nägot för Swenska Statswerket och Krigslist,
gängarne alldeles icke betungande sätt kunna af.
börda de af Pommerska Kammaren i och för
Pommerns förfwar samt Strålsunds iständsättande
gjorda betydliga förskotter, och Wi twif.
le icke att denna Wär Nädiga afsigt lättast
»vinnes, antingen genom ett nytt läns uppta,
gande af Landt-Sländerne, hwarcm wi redan
meddelat General Gouverneuren Herr Friherre
von Essen Wära Nädiga befallningar, eller
ock genom det af Eder i underdänighet förestag.
ve medel, att bos General Agenten Averhoff
söka fä omsatt till stäende län pä 2 a Z är de
LSO,oov Riksdaler Hamburger Banco, som han
för
Den 17 September. 237
för Kammarens Wexel-dragningar har att för.
dra. Härtill hiffrva Wi i Räder welat bifalla,
och ansett desi skyndsamma werkställande sä myc.
ket mera angeläget, som Pommerska Kamma,
ren, enligt en till Osi nyligen ingifwen skrifwelse,
i underdänighet anfört det fullkomliga
förfall, hwaraf desi Credit är hotad, i brist af
snart understöd, och desiutom Landt Ständerne,
dä Edert underdäniga förslag antages, aldeles
bleswe befriade frän beswäret och kostnaden af
ett läns anskaffande, och endast behöfde garan.
tera äterbetalningen af Pemmcrska Kammar-cnS
Obligationer till General Agenten Averhoff.
Wi befalle rc. Ostum ur
6. sk VVstterlleät.
Att förestäende afffrift och Transnmter äro
med Originalerne lika lydande, betygar
O. O. Orzerbeim.
288 Den 7 Julik.
Ofmersättning.
*) Äe Banquierer t Hamburg, som äga fördriugs.
anspräk pä Pommerska Kammaren, i
följd af de ä dem dragne Wäplar, halma för.
lidne är erbällit Eder Kongl. Majus Höaa för.
säkran genom Hans Exellence Stats. Minlstern
för Utrikes Arenderna Herr Friherre von En.
geström, att, i händelse Pommern wid Fre.
d n äterkomme under Swenfft wälde, skulle en
Le! ar inkomsterne frän detta Land anwändas
till betalning af räntorne och Capitalen af de.
ras fordringar. Dä denne lycklige tidpunct seVerm
ra inträffat, wägar undertecknad sä wäl
för filt eget Hus, Luis 6c Jencquel, som
för framledne Herr Averhoffs Arfwingar och
Herrar C W. H. v. Halle 6c Son, med hmil.
kes Fullmagter han är försedd, undcrdänigt anbäl.
la att Eder Kongl. Mast i Räder täcktes gifwa
Dest befa^ning i afseende ä nämnde fordringar.
Framleda Herr Averhoffs Arfmingars
fordran stiger jemte räntor till den siste Dec. förl.
Lr till Hamburger Bmco Mark. 462,526: 4.
Herrar Haltes 6- Sons till 220,518: i.
- - Luis 6c Jcncquels till 576,942: 6.
Den 7 Julii.
289
Hamb. Banco Mark. 1,059,888: 11.
Hwar.
*) foijer r orcknln^en kommers^ Oommirtöeus unäerään!-  tza ^ri5vel5s till af äsn 24 luli! !8l0,
eucke flnmbur^^z Lan^uiererLSS. forckrsn K05 kommersa
^.ammsreri; men s >m ckenna /Icrifvelle §r färfLttsck,
ocu 6nnes !,är neckLirföre 291 » äfve»l2ttninz infärck; sä
MetlueeL cken trär.
Hwarförutan Luis L Jencquel ifrän den
sista December nästförledit är hafwa att fördra
en Summa af 96,870 Mark. Hambur.
ger Banco, upptagen af Hof. Marskalken och
Riddaren von Platen, uppä en garantie af
Pommerska Kammaren, att anse säsom sin egen
skuld hwad bemälte Hof. Marskalk inom 50,000
Riksdaler Hamburger Banco kunde disponera.
Utan att jag tror mig bora beswära med
en onödig framställning, skall Eder Kongl. Maj;t
lätteligen inse, huru smärt det är för osmannämnde
Banquierer, att redan i twä och ett
halft Lr hafma nödgats umbära sä betydlig»
summor, hwilket ej kunnat undgä att tillskynda
dem lika sä kostsamma sorn tryckande omsoracr.
Mä Eders Ptaj.t derföre wärdigas r Räder
tilläta mig, att wid detta förhällande ned.
lägga den bön, att Eder Maj:t med möjligaste
första wille läka utfärda fin NLdiga befallning
om betalning af desta betydliga summor, pä det
ett längre dröjsmäl ej mä öka wära redan lidne
förluster.
Om Pommerske FimisncertieS nuwarande
tillständ, wälladt genom förminskning i inkom,
sterne af de Kongl. Domainerne, likasom i allmänhet
genom den sist öfrverständne stendtekiga
occupationen, icke medgifwer att af dem anwända
betydliga summor, för att genast afbörda
förberörde Capital och Räntor, sä wäge
mi med wördnadsfull förtröstan hos Eder Kgl.
Majit i underdänighet bönfalla, att Eder Masi
i Räder täcktes läta widtaga andre Mwägar
Bihang. N:o L7, 38. till
L9V
Den 7 Jula.
tiagodtgörande af detza summor, hwilka Pommerske
Kammaren, enligt detz yttrande, nödgatS
upptaga, för att kunna bestrida utgifter i och
för Sweriges tjenst
De, hwiikas talan jag för, tro sig äga sä
wockel större anledning tilt deras wördnadSfull.r
^rltöst^n af den rättwisa, som i alla tider ut7
..uitt Swensta Regeringens handlingar, i fullt
l ^icetNd' htvarlin de ej kunnat tweka att be?
-:a ett ä b tydligt Credit ät Pommersta Kam.
^ n, b-o.cken De ansägo och tillätos anse sä
l
^ lia Swerige hörande W^k.
ad serskilt angär underlecknads Hus,
' l »ader en tiderymd af so är, nästan i-e
l.
att genom sine ätaganden för SiatS
^
wet och Pommersta Kammaren gifwa Swen
f'
Reg' u gen alla prof af tillgiswenhet och
förtroende, som warit i d^tz förmäga; sa hästra
desi begrepp om denna Regerings rättwisa
or. ovighet alltid warit de samme, och det har
dib-°Mit detze begrepp till den grad, att dest
tä. k-siLtt icke tilläto att uti det mäst brydsawma
ögonbttck göra sig betalt för sine anspråk pä
P-mwerste Kammaren af de Fonder, som det
för Stats. Contorrets räkning hade i sina händer.
Säd- ne ärs de grundsattser, t hwilka Eder
Kongl Majtt alltld stall finna otz framhärda,
förenade med den underdäniga wördnad hwarmed
ete.
Stockholm den 7 Julii isio.
^svogrisl.
fr. Hamburg.
Stor
-
Den 24 Iulin
Sgt
löfrversättnmg.
Stokmägtigste AMrnädigste Konung!
§der Kongl. Majtt har Lill märt underdäniga
yttrande i Räder täckts remittera den hos Eder
Kongl. Majtt af Banquieren Jencquel i Haniburg
gjorde underdäniga ansökning, rörande den
Wexel. circulationS fordran, som göres af Harnburgsta
Banquier Husen: Averhoffste Ärfwingarne,
Luis L Jencquel och von Halle <L
Son, hwilken höga befallning wi härigenom i
djupaste underdänighet fullgöra.
Sjelfwa denna fordran är, med räntan
inbegripen, till flutet af är isog, uppgifwen
till 1,0^9,888: mark n. tz. eller 333,296: R:dc
11. tz. Hamburger Banco. Uppgifterne af hwar
och en serskild fordran instämma med den till
ost af Banquieren härstädes inlemnade Conts
Courant, som wi hafwe den Näden, att härjemte
i Original underdänigt bifoga; blott med
den skillnad att man af mitztag wid summeringen
räknat 100 mark Banco förmycket, hwarföre
hela summan utgör blott 1,059,788 Mark
11 tz. eller 353,262 R:dr. 40 tz. Hamburger Banco.
Committsen kan ej pröfwa rigtigheten af
flelfwa Conto Couranten, emedan densamma
öfwer allt stödjer sig pä räkningar, som redan
förut blifwit ingifne till Pommersta Kammaren.
Imedlertid har hon ingen anledning att
förmoda, det man i detza räkningar upptagit
en större fordran än hwad som är wanligt wid
dylt
-
SY»
Den 24 Julli.
Den 24 Julik.
295
dylika Wexel Circulationer, sä mycket mindre -  som Pommerska Kammaren, utan cri.dran,
cmottagit de Ull densamma förut inlemnade räkningar.
Wäxel Cirkulationens manliga fördelar torde
ej kunna nekas desia Borgenärer, dä af f. d.
Konungen, i drift pa annan tillgäng, denna
rvisierligen gansta dyra negoce blilwit Pommer,
sta Kammaren anbefalld, och nämnde Handelshus
endast pL sädane wilkor gifwit Credit
Cvmntttteen tror sig säledeS kunna förutsätta,
att Räkningen för den werkliga WaxelCrrculationstiden
kan antagas som riktig, likrväl
med förbehäll att det mätte ftä Pommersta
Kammaren öppet, att göra de erinringar,
hwartill den möjeligen skulle kunnas finna
sig befogad.
Wexel-Circulationen uppbörde med Januarii
rnänad iM8, emedan Pommerffa Kammaren
intill desi hade underkMit densamma genom tidigare
utfärdade Wexlar
Sedan denna tid hofwa Averb offst» Arfwmgarne
as sitt Saldo endast beräknat 6 Procents
ränta.
HoS Banqmer.buset Luis 6- Jeneque!
har wid Wäxel. CirculationenS flut äterstoden
hlckwit 115.20^ R.dr. Banco, hwaraf den twääriga
räntan stulle utgöra 11,520 R:dr. 7 si.
Men denna summa hafwa
dr tillökt med - - - - 2288 R.dr. 31 si.
13,808 R:dr. 38 5
enie
-
emedan de dels beräknat 6 Procent dels hwar.
je är afflutat sin räkning, och i den för följande
äret fortsatta räkningen upptagit det öfrigt
blefna Saldo säsom räntegifwande Capital.
Emot räntanS beräkning till ti Procent lärer
man ei kunna göra nägon erinran, emedan
sädant ej allenast är manligt hos Köpmän, utan
äfwen pä den tiden blifwst dem berviljadt, dä
de, utom ränta tillika ärligen sätt ätnjuta en
witz provision för circulationen, och dä desin
Handelshus sedermera, enligt deras uppgift, lidit
den stada, att de till denna cireulation nödgats
göra contanta förskott.
Ztfwen den flags beräkning att det wid
hwarje ärs flut warande Saldo blifvit som
Capital. fordran öfwerförd till följande äret
öfwer allt brukligt wid Köpmännens löpande
räkningar, hwilka härutinnan ej äro att anse
säsom län gjorde till en bestämd summa. Ocksä
har detta till förra ärenS räkningar blifwit af
Pommerska Kammaren erkändt. Committöen
tror derföre ej, att i detta afseende nägra erinringar
med framgäng lära kunna göras.
Pä ett aldeles lika sätt förhäller det
sig äfwen med räntans beräkning med Handelshuset
Halle L Son. Det wid Circulationens
flut förblifwande Capital är
65,360 R.vr. 38 si. Hamb. B:co,
hwaraf twänne
ärs ränta stulle
utgöra - - 6,536 — 3 si.
«e»
1«
»94 Den 24 JuUi.
men af nyH an.
förde stät för.
drar detta hus 1542 R:d. 24 st. mera,
och följagteligen
sedan L807 en
ränta af . §073 — 27 st
Sä
mvcket är säkert att de Borgenärer,
af hwilka Bar.quieren Jencquel är befullmägti.
gad, hälla sig till Pommerffa Kammaren med
deras fordran, och kunna af densamma begära
bäve Capital och ränta, samt i händelse dc kunna
förmäs att helt och hällit eller till nägon
del löta det förra innestä, fordra säkerket för
betalningen.
Men den förmodan, som innebälles i den
till ost i näder remitterade underdäniga ansök,
ning, nemligen att Pommerffa Kammarens när.
warande tillständ ej torde tilläta att till detta
ändamäl disponera öfwer betpdlige summor, är
ej blott en förmodan, utan en wisthet.
Till följe af Eder Kongl. Mqjfts Nädigste
Befallning har Csmmitteen uppgjort en Stat
öfwer Kammarens framtida inkomster och ut.
gifter, och anhäller hon i underdänighet om
Nädigt tillständ att fä sig deruppä beropa. Om
denna Stat inffränckes till ett Regemente af
600 man, säsom det högsta antal Troupper den.
na Province i sin närwarande belägenhet torde
behöfwa, och man tillika afdrager räntan af
244,638 Rdr. dels inländffa, dels redan för
längre tider tillbaka af Kammaren gjorda utländffa
län; sä blifwer hela öfwerffotltt i pen.
vin.
Den 24 Julii. 295
ninqar 15,624 R.dr. 41 st. utom den Räg,
som, i händelse ingen starkare Mrluaire blif.
wer dit förlagd, kan i penningar utgöra om.
kung 8,600 R dr. hwilket ej en gäng är tillräckeligt
till den ränta, som mäste betalas till
Borgenärerne i Hamburg, men till en afbeta!-  ving, sä wäl pä de förra sam senare Capitalerne
kommer dä all Fond att saknas, och äfwen
lill Bsrgenärernes säkerhet, sedan Domainerne,
hwilka i delta afseende fordom wöro den eudK
Fond, wid fredSflutet asträddes till Frankrike.
Men äfwen nystnämnde öfwerffott, kan pä
intet sätt anses säsom säkert, och Medes ej eller
bestämmas till ärliga räntebetalningar, dä
Kammarens inkomster till största delen bestä uti
indirekta och uppä Consumtwnen beroende afgifter,
hwilka rätta sig efter Landels mer eller
mindre blomstrande tillständ, och hwilka förutsätta
en öfwerallh; ostörd bandel och sjöfart.
Men huru litet i begge dssta afseenden tidsnS
närwarande omständigheter tilläta ett sädant för.
utsättande, tror Committöen sig böra anse sä.
som allmänt bekant. Det öfwerffott som till
äfwentyrs äger runs, torde derföre nästan ej
annorlunda kunna ansläs och anwändas, än
till en Amortistements.Fond för de ffustzM.som,
sedan Hamburgffa ffulderne blifnft Mrägne,
ännu för Pommerffa Kammaren äterstä.
Committ-en wägar i underdänighet härwid
göra den anmärkning, att om hon till 244,^33
Riksdaler uppgifwit de skulder, som sedan Hamburg
ffa ffulderne blifwit afdragne, enligt dest
tanka
296 Den 24 Juliu
ranka för Kammaren äterstä; sä är detta egenteiiqen
blott Kammarens skulder, som ej böra
förblandas msd Landets egna, emedan de af
Landels skulder till hwrlkas förräntande och betalning
Kongl. Kammarens inkomster ej concurera,
särskildt utgöra öfwer «ov,ooo Rrksda.
ler, hwaraf en betydlig del ocksä endast genom
en kostsam Wexel. Cirkulation kan negocieras,
hwilka Wexlar, sedan all ytterligare Credit nu
mera blrfwit Landet wägrad, mäste under lop.
per af detta är betalas. Men Committeen inser
ej möjligheten af en sädan betalning i en
sa liten Provins, hwilken kriget, utan att räkna
privata stador och förluster, kostat öfwer Z
Mrllioncr Riksdaler. Detta olyckliga tillständ
är efter Committeens öfwertygelse nu längt mera
föwärradt, dä sä oändeligen mycket efter kriget
älerstär att afbörda, dä en tredjedel af all jord
blifwit undandragen allt deltagande i desto krigSbördor,
och det är gansta naturligt, att ju mera ett
Land redan genom fordna olyckor blifwit förswagadt,
dest mindre är det i ständ att bära fortfarande
bördor, om de än äro en följd af de förra.
Dä nu till följe häraf och äfwen genom
det uppgjorda Projectet till Pommerska Staten,
vmöjlDrten blifwit ädagalagd att af Kammarens'-HkSgäo.
gar äterbetala eller erlägga ränta
för de skulder hwarpä don enligt Kongl.
Befallning mäste utfärda förstrifningar, äterstär
för Ccmmitteen intet annat, än den underbäniga
förhoppning att Eders Kongl. Mast
Mernädigst täktrS, i förening med Riksens
Den 24 Julik. 297
Högloft. Ständer, läta öfwerföra Hamburgsta
Borgenärernes fordran pä S-veriges Rrkcs Stat.
Committsen hyser oetta underdäniga hopp med
sä mycket större trygghet, ju starkare och ju wrgtigare
de grunder äro. som detsamma understödja.
Sä stor Staten i förra tider än warit,
särdeles i anseende till den talrika MilitaireEtat,
som wisterligen ej war lämpad efter dandets
förmäga, mäste likwäl alla Kammarens
räkenskaper mwisa, att, sä länge Domarnerne
ännu tillhörde Staten, utgnterue af Kamma,
rens inkomster rikligen kunde bestridas, och de
senare äfwen lemna nägot öfwerstott.
Hamburgsta stu den har endast uppkommit
genom rustningar till det krig, som Swerige
fört med Frankrike och genom de talrike Kongl.
Swensta Trvuppernes wistande i Landet. Det
war ej ett Pommerskt kr'g, ty denna tilla Provmce
och desi krafter kunde omöjligen hafwq
den ringaste inflytelse pä jemwigten i Europa;
ocksä syftade alla underhandlingar, ware sigo«
krig eller alliander, pä Swerige.
Det synes äfwen af sjelfwa de Hamburgste
Handelshusens underdäniga ansökning, att Credit
hos dem söktes till Krigsrustningar, och att de derivid
förnämligast gjorde afseende pä Swerige.
Endast genom den fordna förbindelsen med
Lysta Riket kunde Pommern komma i försattning,
att för egen räkning twingas till deltagande
i krig; och kostnaden af sädane Rikskrig,
när frägan warit om Pommerska Contingenten
och Swensta Kronan ei äfwen för sin del 0.
medel.
L98 Den <24 Julli.
medelbarligen deruti deltagit, bestriddes Eib
af Pommern allena. Blott nägra fa är före
sista krigets utbrott mäste Pommern betala sin
Contingent med mer än 200,000 9Ldr., hwilket
i förhällaude med Swerige är lika mycket som
skulle det senare dertill mäst bidraga med mera
än 4 Millioner Nbr. En icke obttydlig del af
-esia Rikskrigens kostnader är denna Prov ns
ännu skyldig, äfwen som den ännu har vbctal.
ta ffulder efter Sjuära kriget.
Atea de krig, som blifwit förda i Pommern
i egenskap af Swensk Provins, kunna ej anses
säsom blott af dcnkamma förda,, utan af bela
Riket. Det är i sanning redan en stor olycka
för ett Land att till sin belägenhet wara stiljdt
ifrän Hufmud andet och öfwer allt tillgängligt,
och att desi enda Fästning ej kan hindra elier
fördröja hela det öfriga Landets occupation.
Men omöjligen kan i denna viycka och i denna
aflägsna belägenhet ligga en orsak, att ensamt
päbörda detta Land kostnaden af desi förswaiv
Nödwändighetcn häraf kan ej skiljas ifrän nöd.
wändighcten af understöd med penningar; bäg.
gedera äro med hwa.-andra förenade medel till
samma ändamäl, och det är gansta klart, att
sä litet märt Land är i ständ till det ena, leka
sä litet stär äfwen det andra i desi förmäga.
Detta har äfwen i alla tider ägt ruin.
Man kan ur Sweriges häfder ej anföra nägot
exempel att den grundsatsen nägonsin blifwit
antagen, att Pommern kunde och mäste bära
kostnaden af sitt jörswar.
För
Den 24 Julst. 2SS
För att under Nordista kriget sätta Län.
det i förswarsständ, blefwo desi Domainer i
brist pä annan tillgäng och under Rikets däwa.
rande aldeles utblottade tillständ, förpantade;
men föl benn- af denna förpantning drabbade
endast Srrcnffa Kronan i anseende till sä wäl
de deraf uppran.wande Statsvcfeclcr, som de
fö vantade GodsenS inlösning. Under Sjuära
kriget bestriddes alls kostnader till Provinsens
försvar af Krigs-Casisn, och det Land, som re.
dan genom sjelfwa kriget ivar olyckligt nog, pälades
ej det minsta bidrag dertill.
Endast under Let nyligen slutade kriget har
af Pommern blifwit fordradt ett serskildt bidrag
till Krigsrustnings. kostnaden, hwartill äfwen
Loo,ooo R:dr. bewrljadeS, och sammanbragtes
genom ett län, hwarföre man ännu häftar bLLe
för hela Capitalet och för hälften af räntan.
Desiutom har Landet förstottswis mäst betala
tr ärs ordinarie Stats-Contribukioucr i penningar
och göra alla skags betydliga Lefveranser
af Spannmäl, Kreatur och Fourage, för
hwilket allt man likwäl ännu wäntar, att utur
Krigs Catzan erhälla ersättning.
Till alla Krig har Swerige, sä mycket
man wet, i jämförelse med Pommern lemnat
ett ringa bidrag, emedan de öfrige behofwen
torde hafwa blifwit bestridda af Subsidis-medlen.
I stöd ef hwad som förut r underdänighet
bliswrt ausört. torde dea Provins, som warit
ett ost' ' j.X kri^ och rnkräklr.i! g, kunna män.
ta, att aj den rvcrkliga Krigökostuaden ej pä
bör
-
zoo Den 24 Julli.
bördas mera, än en proportionerad andel, och
derefter skulle, om man ocksä blott gör afseende
pä Bewillningen af soo,ooo R dr., för sam.
ma tid räknas öfwer 4 millioner pä Swerige.
Eders Kongl. Maj:ts wördade rättwisa och
mildhet, och en älffad Nation, wid hwars öde
Pommerns eget hela ärhundraden warit fä.
stadt, stall utan twifwel ej finna obilligt att
Landets Jnwänare wäga hysa der rinderdäniga
hopp, det Pommerska Kammaren När-iqst be«
friaS ifrän allt deltagande i Hamburgffe stul.
derne, sä mycket mer, som kjellma omöjligheten
hindrar densamma, att af desi medel sHdant kunna
ästadkomma. Utan denna befrielse gifweS
vcksä ej den minsta utsigt att nägonsin äterföra
Pommerska Kammaren- Financer ur sin wan.
magt. och till en jämwigt, som är sä nödwändig
för Landets Administration.
Wi kunna ej heller twifla att, ehuru Wexel.
Cicculationen pä f. d. Konungens Befallning
mäst af Kammaren företagas, detta endast stelt
i den rättwisa förmodan att sädant skulle af
Swerige godtgöra-.
Alla desia i underdänighrt anförda skäl
winna äfwcn derigenom ett gansta kraftigt stöd,
att Pommerske Domainerne i den af Swerige
slutna fred blifwit afträdde säsom ett offer för
Provinsens äterställande och följagteligen till he.
la Rikets fördel. Säkert kan Pommerska Kammaren
ej blifwa älagd att betala skulder, när
henne genom denna fred tillika betageS den en.
da Fond, som hon kunnat dertill anwända, och
den
Den 24 Julii. zoi
den enda säkerhet, som hon ät sina Borgenärer
kunnat erbjuda. Är ej denna Provins redan
nog olycklig, när densamma utom alla oräkne.
liga krigsstador, äfwen mäste förlora tredjede.
len af hela desi areal, denna sä wigtiga Natio.
nal.Fond, som ensam war bestämd att bära
Statens bördor? Skulle Eder Masts faderliga
hjerta, skulle en ädel Nations tänkesätt kunna
bifalla, att man för det allmänna bästas stull,
först undandrager osi den fond hwarifrän med.
len till betalning skulle hämtas, och sedan icke
desi mindre äiägger vsi betalning af de skulder,
som i förlitande pä denna fond blifwit gjorda?
Alla Pommerska Kammarens ännu äterstäende
inkomster bestä endast i b;wag af utblottade undersätare,
som i flera är mer än i nägot annat
Land erfarit krigets olyckor och en fiendtlig in.
kräktning, och hwilkas wälständ derigenom är
aldeles förstördt.
Om betalningen af Millioner warit det
pris, hwarmed freden skolat kövaS, hade wäl
desi erläggande kunnat drabba wart Land, hwar.
ifrän redan förut Millioner utgätt?
Hwad Swerige än mä hafwa förlorat, sä
djrrpt det än mä känna denna förlust, sä är
den likwäl sä beskaffad att den sprider sig öfwer
det hela; den bäre- öfwer allt lika, den
trycker lika; den faller ej med hela sin tyngd
pä! en enda Provins, hwilket likwäl skulle hsS
osi inträffa, om Pommerska Kammaren ensam
mätte betala desia skulder.
Utom
ZO» Den 24 Julli.
Utom de Hamburgsta husens fordran, som
hittills warit ämnet för wärk underdäniga yttrande,
göra Bauquiererne Louis L Jencquek
hos Pommerffa Kammaren ampräk pä en an.
nan fordran af 96,870 Mark eller 32,290 R-d.
Hamburger Banco med räntan inberäknsd till
1809- Det är sant att Pommerska Kammaren
under den 18 Junii 1808 pä Kongl. Befall,
ning, ukgifwit en försäkrings, act pä 50,000
Södr. Hamburger Banco, hwilka Hof. Marstal,
ken von Platen war befullmägtigad att ne.
grciera i Hamburg, och hwaruti Kammaren
förbundet sig att, för Hof Marskalkens Tratter,
pä denna summa, häfta säsom för egen skuld.
Men egenteliga förhällandet med denna
fordran, och huruwida den beräknade äterstoden
är rigtig, derom kunna hwarken wi eller sjelf,
wa Pommerska Kammaren lemna nägon upp.
lysning; ty af hela summan har ej det ringaste
influtit i Pommerska Kammarens Casta, och sä
weta wi med wisthel, att inga räkenskaper der.
öfwer finnes i Kammaren; sä mycket kunna wi
likwäl med säkerhet nämna, att Kongl. Stats.
Contoiret inom samma tid genom Hof.Marstal,
ken von Platen lät i Hamburg upptaga ät.
stilliga andra län, som t. ex. ett pä 700,000
R:dr. hos Banquieren Averhoff och ett annat
pä 50,000 Rckr. hos Bauquiererne Luis 6-  Jencquel (hwilket ej är detsamma som nu
äterfordras), hwaröfwer Pommerska Kammaren
pä Kongl. Befallning till honom utgaf förstrif.
ningar. Men penningarne gmgo directe till
Swe.
Den 24 JuM. Zoz
Swerige och f^ffrifniygarn.e blefwo äfw'n wid
förfalloliden rigtig t inlöste, och öfrvcrkorsiads
till Pommerffch Kamtnnren öfwersände. Men
för stil min gm pä nu r rägawarande 50000 Rd.
är ej äterlernnav. Wi f5rmvde derföre art
det med detta län har samma förhällande, som
rned de törut omtalts, utom drtt att äterbttal.
ningen, dä den ej är stäld pä wista Betalningstermkner,
-ti l närwarande'stund antingen aldeles
elttr ti nägon del utebliswit. Det är att för
moda^
det Kongl Stats Contoiret eller i asta
fall Hof Marskalken von Platen, angäende
de:n.'a foldran kan lemna nödig upplysning.
Också tro wi ost med säkerhet kunna förutsät.
ta-, att rentia fordran ei kan träffa Pommerffa '
Kammaren, i bwars räkenskaper ej deraf finnes
näg:tt spar och win e> heller nägonsin deraf emot.
tagit det minsta, samt att i anseende härtill
sabaim mätt och /steg tagaS, att Kammaren
äterfär fin lörffrifning och derigenom styddas
frän alla ansd-äD
Med djupaste wördnad halma Committsens
Ledamöter den Näden att framhärda
Stormägtigste Allernädigste Konung
Eder Kongl. Maj.ts
Stockholm den 24 Jul. Allerunderdänigste tro.
1810. pliktigste lydigaste tje.
nars och undersätare
<7. kr. U5LN0M. L. <7. o. r. V.
u. 8. e. L. r. v. v.
L, 8. XrcuL»,
1. O. Lsrtax.
Prv.
Z04 Den L Aug.
Ofwersättning.
Promemoria. >
«^ill förswagande af de anförde grunder hwarföre
en del af Pommerske Kammarstulderne, ser.
deles den fordran som göres af Hamburgste husen
Up er hoff L Comp., icke kan falla Pommerska
Kammaren till'last, utan borde af SwerigeRike
gäldas, skulle man wilja äberopa sig:
''Att Pommerska Ständerne är 1806 ga''ranterat
en dä i fräga kommen och ännu
"icke aibetaid Kammarskuld af 240,000 R:dr.
"Hamburgcr Banco, hwilken äfwen ingär
"i ofwannämde fordran af Hamburgffe hu"sen,
öfwer hwilken garantis Ständerne i
"7. §. af Landrdags. Beflutet den 18 Aug.
"1806, utfärdat och underffrifwit en form.
"lig Declation.
Häruppä swarar man:
Denna garantis har aldrig gätt i full.
bordan pä ett sädant sätt att Lccditorerne sjelfwe
stulle deraf kunna hämta ens den aflägsnaste
Rättsgrund emot Pommerske Ständerne eller
Landet, eller pä minsta sätt wara befogade att
af dem fordra betalning.
Ty förr än denna garantie kunde komma
att sä utföras och fullbordas i afseende pä Creditorerne
sjelfwe, att ve deraf kunnat winna
nägon laglig rätt emot Landet, hade Kongl.
Majft alt ä sin sida emot Ständerne uppfylla
det löfte under hwilket allena denna garantie af
dem war gjord och af hwars uppfyllande dem
sam
-
T*N 1 Aug. ZOF
samma Medes till sin kraft och werkan berodde.
Detta löfte war:
"att Capitalet af 240,000 Rdr skulle om"sättas
till lägre ränta."
Men delta söfte ftlllgjordes aldrig, och derföre
hafwa ock Credftvrerne aldrig i sina händer
bekommit nägon flags förbindelse af Landft
eller Ständerne. Pommerska Landkaflens Fullmäktige,
för hwilka en Fullmakt af Stäterae
war utfärdad till utfZra»tde och fullbordande
af samma garantie L afseende pa Lr ditslerne,
hafwa till och med aldrig erdällit den a
Fullmakt, utan mäste den ännu fö nas r Kongl.
Swensta Gonvernementets förwsr. Än mmdce
hafwa desia Fullmäktige näao.-sin fatt sig till
underskrift förelagde nagra Föstrifningar, i afseende
pä negvcen, ftällöe witz trd och pä
witz ränta, (enligt ofwan anförde Kongl. Försätran)
för att pL sädant sätt för Credirorerne
grundlägga meranämde garantie, hwar-öre ock
Creditorerne aldrig kunnat fä nägon flags dylik
Förbindelse i sina händer. Häraf är således
klart, att denna garantie i afseende pä Creditorerne
sjelfwe, aldrig blifwit satt i den wcrkställighet
att de deraf stulls kunna hämta nägon
styrka för rättmätige arupräk pä betalning
af Landet.
2.) Lika sä litet äger Kammaren, eller hwem
Gäldenären annars mä wara, någon flags rättighet,
att pä grund af nämde garantie, päbörda
Landet den minsta betalning, om ock ofwannämde
försäkran blifwit fullgjord, eller änBihang.
N:o 39, 40. nu
Zo6 Den i Slug.
r.u kunde fullgöras. Sjelfwa det nyttjade uttrycke»
"Garantie," äfwcnsom Transactionerns
derom, bewisa bäda orvedersägeligen, att »vid
hcls underhandlingen war sä wäl af Konungen
som Sländerne förutfiltt och säsom afgjordt antagit,
att aldrig någon stags betalnings-förbmdclse,
ware sig af Ränta eller Capital, skulle
häfta wid Landet, utan att betalningen borde
erläggas medelst en af Kammar, inkomsterne anwisad
säker Fond, utan minsta ätgärd af Län.
Let, hwarom ofwannämde Försäkrings, aet tydeligen
uttrycker sig lälunda §. 2.
''Kongl. Mast lemnar den Försäkran alt
"ärligen betala Räntan för hela Summan''
hwilken NB. borde förwandlas till ett-stäende
län, för den i Landet rv örliga Ranta,
i kraft af §. i. — "ock af Capitalet ärli"gen
sä mycket som möjligen kan öfwer"bllfwa
af nämde (Camera!) Departcmen.
"tets medel, bwarom wäre (Ständernes)
"Fullmäktige ärligen kunna sig öfwertyga."
Z.) Kan Landet ingalunda anses skyldigt
att ännu i denna stund »verkställa den hittills
vwerkställda garantien i afseende pä Crevitorerne,
om ocksä »villkoret af ffuldens förwandlande
till ett stäende län för i Landet wänlig Ränta
uppfylldes. Ty den för Landkastens Fullmäktige
i sädant afseende »öre detta af Ständerne
utfärdade, ehuru bern icke tillställde, Fullmakt
war calculerad pä helt andra omständigheter
och förhällanden, hwilket äfwen gäller om
sjelfwa garantien, sä widt hon pä den tiden
Den t Aug. Z07
blef afssutad. Olörnekeligen förutsattes derrwd
Kammarens och Provinsens däwarande ttllstä, d,
och desi fortfarande för framtiden; hwarföre ock
Landkaster.s Fullmäktige uppdrogs, att ärligen
genomse Kammarens räkenikuper. Men huru
mycket haflva icke, sedan dä, tider och omständigheter
ty wärr förändrats! Det wäsentliga
willkoret att Kammaren borde och skulle ärligen
godtgöra räntan af skulden, ock efter hand äfwen
Capitalet, detta willkor kan ej mer äga
rum. Det war af Domainial-inkomsterue, hwitkas
förhöjning »nan dä ansäg sannolikt och nära
förestäende, som hufwudfonden till betalning E
af Capital sorn Ränta skulle tagar,-och delta
D">manium är nu för Staten förloradt. Och
andra medel att uppfylla icrenämde wäsentliga
willkor äger Kammaren platt inga. Landet sietf
har ock ledan den tiden blifwit sä fördjupadt i
egna skulder, att örn blott hälften af besia stut.
der warit är 1806 befintlige, hade hwarken
Konungen ä sin sida kunnat begära eller Ständerne
warit i ständ att äkaga sig den omtalta
garantien. Af allt detta följer:
4.) Det Resultat:
Att denna garantie L anseende pä Cktdktorerne
pä intet sätt blifwit utförd eller fullbordad,
hrvarföre de ocksä deraf icke kunna draga
nägon följd, säsom lagligt anspräk pä b<«
talning af Landet; att Landet ej eller i afseende
pä Gäldenären häftar för, eller nägonsin skolat
Staga sig, minsta förbindelse att sielft betala
skulden; och siuteligen att Landet icke kan
Z03 Den i Aug.
pä minsta sätt anses skyldigt att ännu' hädan,
ester fullborda denna garantie i afseende pä Cre.
Lnwrcrne', tp de derwid förutsatte willtor, hwarpä
fullbordandet wäsentcligt war grundadt, hafwa
numera förswunnit och kunna aldrig uppfyllas.
Och säledes mäste denna upplysning af rät.
ta sammanhanget med 1306 ärs garantie, längt
ifrän att sörswaga de för Pommerns befriande
frän Hamburgffa skulden anförde grunder, iwertom
ännu mera bestyrka att denna skuld omösti.
gen kan stadna för Pommerska Kammarens räk.
ning, utan akt dermed bör tagas den urwäg
som är föreslagen i Pommerska CommitteenS
underdäniga yttrande rörande Hamburgste Banquiern
Jencquels underdäniga ansökning.
För lättare Lfwersigt bifogas en alstrift i
Lfwersättning af den paragraf af 1806 ärs Landtdags
Beflut, som innehåller hwad om mera.
nämde garantie blifwit lagligen fastställt och
beflutadt.
I afseende pä Pommerska Kammarens skuld
i Hamburg har Pommerska Committöen ansett
nödigt alt afgifwa ofwanstäende upplysning.
Stockholm den i Augusti 1310.
O.k.v. Oeevozi. bl. C.?, v.
/i. 6. V. bEldvS. O. k. kxLI^ow.
D. liuuL. L. 8.
lb. O. LorlnZ.
Ut.
Den r Aug. ZO9
Utdrag af samtelige Ständernes r Pommern
och pä Rugen Beflut, gjordt
och samtyckt pä Allmänna Lunvidagm
i Greifswald den is Aug. 1806.
§. 7.
Efter moget öfwerwägande af nödwändigheten
att fullborda ett af uppriktig kärlek för
Konung och Fädernesland päbegynt werk, och
att icke underläta något tillfälle att närmare
knyta de band, som förena Fäderneslandet med
dc§ Höga Beherrskare, hafwe wi samtelige Stander
beslutat att göra nedanstäende underdäniga
anbud, och warit sä lycklige att häruppä erballa
följande egenhädiga Nädiga Swar pä
Tysta spräket:
''Pä desia willkor antager Jag den ^af Stan.
"derne proponerade garantie. Högqwarte.
"ret Greifswald den 15 Aug. LL06.
r.) Wi understrifne Ständer garantera gemensamt
den rlrägawarande Kammar, skuld af
Twäbundrade Fycatiotusende Riksdaler Hamburger
Banco (240,000 R:dr. Hamb. B-co>, hwar.
emot Kongl. General Gouvernements Embetets
Camera! .Departement ätager sig förbindelsen att
omsättch ofwannämde Capital till lägrej Ränta.
2.) Kongl.
Z10 Den i Aug.
2.ä Kongl. Majck lemnar den försäkran
att ärligen betala Räntan för hela finnman och
af Eapitalet ärligen ta mycket sorn mkjlrgen kan
öfwerbliswa af nämde Departements medel, bwar.
om wäre Fullmäktige kunna sig s-clfwe ärligen
vfwertyga.
Till yttermera witzö re. re.
öfwersättningenS rigtighet intygar
k-. O. storjnZ.
Pr torell'''Secreterare.
Sekreter i Pem. Committäen.
töfwersättning.
Homburgssa Bauquter HusenS ContoCourant.
3? o i.Averboffffe Arfwingarnes Liquidation.
N:o s. Huset Luis L Jencquels liqui.
dationer:
' Conto Courant frän Januari; r, till
December Zi. 1807.
k) Detta Conto Courant tillhörande Jn«
teresie uträkning.
C) Conto Courant frän 1 Januarii till
31 December 1808.
v) Till ,808 ärS Conto Courant hörande
Jnteresie räkning.
k) In
-
Den 1 Aug. Zlt
L) Jnteresie räkning frän 1 Januarii till
z. December ;809.
N o z. Husets don Halle Son l-qui.
dationer: , .
Conto Courant frän 1 Januarn t:ll
Zi December 1807.
L) Uträkning öfwer ,808 ärs interetzcn.
c) Jnteresie. uträkning för är ,809.
N:o 4. Husets Louis 6c Jencquels li«
qvidation öfwer deras andra fordran.
Z!Z
312 N:s i.
»807 L ,8n8
Oci>et. Ois König!. 8c!ixvecl. ?om Ksmer in Ltrsliunö unö nrcir M4 König!» koinmsrldics Ksmmil-Oopsrtement ciile!k>i!. Oreöit
1807.
Kov.
kiir äero selden °krLirs; von ,1. Kovniber 1806
dir 5. 8spr. 1807. 65 ^6: gcttelr unä äie
dir 7. Kovenider 1807 von mir beialt vorden
Kiä. 560,000 Kco - - - L:co m,rlc
^n: kerrere krnrres von äen, König!. Kommsrscke
Kslvmirr! - Oi-pzrlemenk, äie von mir
berrlk vorden unä kur Ksinen Ksmdourr erLsiren:
isi
von 6. 8cpr- 6; Xä: -n äie H:r kuir
öc 1r-nc<iue! K:ä
Kn: rö, — - , - - deni ——
-4
17
11.000
11,500
5?,900
15.000
llievoo 6»ä veoiger benlr
K:ä. 71,400
- 500
Klä. 71,100
4n: von r. Ok!, in äie selde» - - 8,000
—" »— i"> von kl»l!s 6c 8ol>» b,ono
Z> in - - äerri - - 6,poo
4- —- rn - - äetti - - ii,000
— LnKrl,uir Lc denetus! 10,000
— sn - <jer:, - - 5,000
»n - äerri ... lo.vvo
-n - -ierki Kiä. 5,000
500 s
— 1,500,
kl,evon Lnä veriizerLsgenoinen
^ ^ K:ä. Z:co 150,600'
L:c^ murlc
; i^n: rinteu ivexsn odigei
j K:ä. 560,000 L:c» kiir äie servexe» erbsl
rene
Kem.Ken lrut gegedeer bereclmung
5 proc. p. -------
jKa: vv/toro rrvse» vsgeo , äie kerrere»
K:ä 150,600 8:co dir ulrini»
k-nuLrii 1808 — s proc. p. msrlc
Z>; L«: uurdcridlte'560,000 K.ä. L:c».
150 600 — —
690,6006:00 ^ pr. nroviöoo.
K ä. 5,415 8:co mrrjc.
unä nnäere lc!ein!g!c»!ren -  > . ' 8:ro mrrlc.
7> K» : lHäo vorllsdenäcr Keck nung 8. k L:o m:Ic.
412,07-) L:co» II monn
r
-^n I öreis-porro
iler. ZI Xn: linsén 6 murlc
1809. ! 5 proc. 4 7:117 mrrk - mnrlc 19,545
^ Oec, Zi Kn: ei» judr linsén p. äirii, 5 pr.
?- 2- ------ murlc 11,105.
il8c>L.
j 4»».
r,68»,oco
O
zr-ikov,
»7.°;; >
r.ss?
>0,557:-
ly^b
411,077:
4">079
Ko: Liuo-o fiiitr!>L, L, H. öc o.
4->,449i4
L:co rnoric.^ 461.51814
lia borilunx »ebigsr 'krokkor von 1; Oecemdsr
1806 dir kuccsrdvo 50 Oktober in 65 r»)ien!
rididnr L» Keinlikci, crdniren K:ä. 560,000:
Lmc» -------- g co murk.
Kni 8s1äo 8. k. Lc O. dlsidr noed nn..rnicd ru
dcrrdleo, velcds «>u!' neuc K-cnniKig bringe
Klä. 140,695-
i,6zo,ooo
411,07?!'
8:co inirlc.
411,079
s. Li ?sscheli. A. O. 8ckv»rt»4
L»ec«t. ^ek. äe k. ^.vorkoik.
O
8»4
k§:o 2.
Doket,
Dar ^Lnigl. 8okvceäiicIie komrnerlc
^msral
1807.
--7-
jan.
1
A.n: Zalli» vorizsr Ker/linun» - - - ö. m.
Z07,8oo
Kn.
n
,
Idre vrarre 9 dkov. 65 ILAS - - - —
9,000
—
16
Tinis Lc Lourtaxe von It/6 27,000laur dkota—
288
r?
20
Ikre vrarre 16 dlov, 6; kaxe - > - —
12,000
22
21
viro - - 17 —— 6; —> » - - —
Is,000
28
r;
Tinis Lc fourrage von m/k. 9,000 laur Hora
96
2Y^
»7
— — — — — mark s2,;oo - —
;6o
;o
—
Hirs vr»«'s 2; dlov. 65 roze - - - —
9,eoo
>r.
2
29
viro -^-- 2;
6;
- - - —
z6,ooo
;
;o
Tins- Lc Lourt. V. m. 116,700 laur tiora—
>^8s
4
kebr.
2
Ilire vrarre ry Ilov. 6; raze - - - —
i6,soo
—
r
viro - - ;o --— 6s —— - - - —
77>7oo
8
—
Tinis öl Laurr. v.m. 9,000 laur dkora —
-4
11
lins 7>»rre 2 Oec. 6s raxe . - - —
Z9,ooo
r;
»7
Tinis öc Lourt. V, m, 102,000 laur lkora —
1,088
! ^4
r;
Ikre 1°rarre 20 Osc. 6; tage - - - —
18,000
»4
viro - - 21 —— 6;
- - - —
42,000
26/
»6
Viro - - 2; — 6s
- - - —-
42,000
^7/
Allra
-4
vira - - 6 O», 65 — - - - —
18>ooo
r</
-9j
>9
vira - - 1; 65
- - - —
9,0OO
»o
»;
vira - - 19 6s — - - - —
9,000
26
O/lo - - 20 — 6s
- - —
L4>vov
28
;>
viro - - 2? —— 65
- - —
28'sOO
"i
>pr.
i
viro - - 26 —— 6;
- - —
ss,8ov^
>/
1
r
viro - - zo —— 6s — - - - —
»8,soo
2!
8
vita - - 2 k°«dr. 6s
- - —
,r.ooo
4!
10
Tinis Lc^ecklsl-Lourr. v.m. ;o4,8oo iautdlorz
Z.264
22
12
jiire 1'r,rrs 6 kebr. 6; tazs - ^ —
rr»ooo
r;
»7
viro - - 11 —— 6s —— - - - —,
»4,000
»!
>S
viro - - r; 6s
^ - —
»2,000
-
»1
vira - - is 6;
- - —-
;,ooo
-i-
ni
22
vito - - lä 6s
- - - —
9,000
16
»4
vito - - 18 6s —— - - - —-
; 9,000
22
Alaji
-4
V/ro - - ro Alart. 6s
- - —
12,000
»;
1;
Viro - - ir 6s
- - —
»;,00^
28
21
viro - -17
6s
- - —
9,000
—
»;
v/lo - - 19
6s
- - - —
; ä.ooo
lo
»7
vito - - »Z —— 6;
- - - —
rä.jos
"i.
2
28
vita - - 24 —— äs ^ - —
107,702
;
29
Tinis Lc Veckssi-Oourr v.m. ijs,200 laur l4oiL
2,s2i
s
Ilo
Hirs 'lrarre 26 Alarr. 6; tagl » - - —
I9'0o°^
14
lun.
16
vito - - 12 ^xrii 6; » a - —
24,c>o2l
16
17
vito - - IZ ä!
- - —
ts^ioo>
18
>9
Oito - - Is 6s
- - - —
18,000
>9
20
Viro - - 16 6s
- - - —
Is,002!
2!
2;
T1 n5s Lc Vectitsl-Lourr v. m. 27^000 laur dkor.
771
.lii
II
Lrrrisx. 2». nr.
i,r45>S7k
Departement.
per Hirs Hsmi5i> 29 Oöi
v/o ydlov.6
— — O/o 12 6
— — v/o 17——6
Oo») 6
v/024 6
O:o»s 6
— — v/o20 dan.
V:o29dkov.6
— — v/o zo - 6
— — O/o- -6
v/o 4vsc.6
O/o 7- 6
v:o,y——6
V/o 20 6
O/o»;- 6
V/o 12 dan.6
v/o,; 6
— — v.019 6
v.o»i -S
vori—-6
V:y2j——6
' v:o»8 6
— — O/oisksdro
— — O/oiz b
-— — v:o c-AIlr-H
von- 6
V/o 17—-L
V-0I8- 6
v/o»; 6
-— -— v-orz-—0
— — v/o 24 ^6
— — O/028 6
— — v/ozi s
— — O/o 4X^1.6
-— —- O/o 9- 0
— — O/o 11 6
-— — O 0 i;——5
— — v »14 6
— — O/a It, 6
— V/«
611°. auf VvsriioilL. mraze,
- - 6iro - —
- Alos. 8ai, ?r5r!cel -—
-kl.V^.A.v.N-llsLcX/n
- ^verkoik - —
Liro - - —
L."V.L.v.N,Ue L5:n
-.veriioik - . -—
«!ir» - - —
L.'V.A..v.NaUsLc8/n
- ^vernoff - - -—
rliro - - —
-VV^.v.Hailskkn
- >verirvis - - —
Lito - - —-
L.'»'.il.v.N,iIeLc8:n
ilveriioik' - - —
, 8, m.
ZlZ
(lrc6it.
18.000
9,000
18.000
9,000
9.000
24.000
L,ooo
»88
18.000
io,soo
O'800
»8>;oo
zz.ooo
»4,ooo
18.000
9,020
18.000
y.ooo
12.000
I s.ooo
9.000 >
18.000 l
18.000 >
iv,s«o>
77,720!
)9,00O
18,000
42-OOO
»7,000
,;,ooo
18.000 i
<>,000
9»ovo
24.000
rv,zoo
r8»vc.o
5Z,8oo
-8,500
ZZ.0OO
rr.vso
24.000
rr,yc)o
z,Ooc>
9.O0V
-9,000
rr.ooo
941,088
Zl6
luiii
>4
16
17
18
21
24
28
1-
^"8-
4
s
15
19
21
Lepk.
i?
21
OK.
L
9
10
12
ry
liov.
1
2
1
85
9
>4
-1
-7
Oss.
1
14
17
2l
>'
Lrsnsp. L. m,
/In r Tinis Lc V^eciiiel-Oourt. m. 144,500 iruki^m
lirrs Cintis 12 i^Inji 65 krgs - -—
Dito - - IZ -6;
- - - —
Orko - - 14 6;
- - —
viro - - 19 65
L ^ —
vito - - ro —— 65 ^
- - —
viro - - 24 6;
- - - —
viro - - 27 65 > - - —
viro - - ;i—- 6; —— - - - —
vito - - 5 Ion. 6;
- - —
viro - - 11
6;
- - —
vito - - is 6;
- - —
Tinis öc 4!7s<:t>isi-Ovurrsge m. 91,500 Inut kira
Inre liiLtle 16 luiii 65 trge - - - —
vit» - - iF
b;
- , —
vito - - 4 ^u°. 65
- - —
viro - - 5 —— 65
- - - —
vito - - 6 65
- - - —
vito - - 8 65
- - —
viro - - 24 6;
- - —
vito - - 18  65
- - —
vito - - 29 —— 65
- . —
Tinis Lc Vecliist-LvrirlLAS m- r 17,ros Irut lim
Hirs gratte zo 6; inze - - - —
vito - - 4 Lept. 65
- - —
vito - - 10 6;
- - - —
vito - - ii 65 —- - - - —
von li r Xverkoss sui ciri Rsmiris m. )o,»7>o
65 krgs ii 5epr. rn vcniz empiznAsn -  Tinis Lc Veckiei-Louitnzs m. 186,000 isur lim
linn» britts ro i^uz. 90 rngs nrcil 4. 15 Lspr.
viro - - ig 8-511.90 — - - ,8
vito - - rr —— 90 — - - rr
Tinis öc^sciiisi-OourrrAsm-194,700 Irnit kira
krovtLon mziic. 1,761,000 2 ! xroc. - -
1,245,972
-'V8I
i5,00c I
9,000»
24,000!!
lO.sVH
8;,8cs
22,520»
11.000
12.000
24,000
16,000
14.500
98-
107,700!
z 9,000
24.000
;;,ooo
24.000
9.000
Z0,000
12.000
15.000
2,694
zo,oo«
9.00
24.00
10.500
85,8°°
lirnnsp. 8. m.
8er vire Remiris 7 ^Inj! 65 trAs nui/i.veriioii —
— -lito - —
8:mn 8:co m.
L. L. 0
4,78»
28.500
11,00»
12.000
2,097,621
ic.
v
rinn. 65
ov, II
vit»
vito
Lititia, Icsmmt uns
16 65 — — - —
20
21
27 65 — — - —
läu§.6s — — , —
68-511.65 — -- - —
i; 65 — — . —
20 ^.UA. 90t-!As ursil äsmio 8ept.
ruiL.V.X.v.ilrile Lc8on
20 90 — nrcil riem I OK. tio
20- 90— 2 i^vsrlioii
941,088 —
15,000! —
9,000 i —
l6,ooo! —
16,500! —
107,700,—
19,000,—
24.000
15.000
IL.000!—
15,000!—
15,000j —
9,00a- —
24,-00! —
10,500,—
8!,8°o!—
22,500!—
z 1,000 —
12,000!—
24,0005 —
z 6,000'—
Z4,5°° —
107,700 —
19.000 —
24.000
11.000
24,000
V7.115
8.ML 8. m. >2,097,621 ä
Zr Oecrmder 1807.
b. w:o 2.
Z19
)r>g Könizlrck Lclrrveäilcii ?ommerlcke Xsmersl-Oeprrtcmert.
!nlcr<-sle » 6 procenl PM ^nno. Doket.
827-
>n.
26 2>ntsn von mark ,2,000 vom ro Iraurri bis
<iem 18- 29 KILrr Lnä ;8 ^ 6 procent
pro ^nno .... m:Ic. 226: —
6:0 m. 21,000 ri 6. 19-206. ;8 1°-ss - >4;: —
m:Ic. 261!
Vscbiel Lourtrxe r proc. - 27:
1Z 6:0 m. 9,000 276. 21-26 IH!ri 18^.6 p. rn. 87:
Vecb/el Lourts^e l proc. - 9:
r?
6:0m. 16,00029 6. 27-28 ^l!rr s8l°< 6 p. m.148: —'
6:0 m. ib,joo 2t'eb.zi b4!rr-l ;8^. - -159: 8>
kebr.
^pr.
'7
10
m:!c. 507: 8.
Vscblel Lourtsze 2 proc. - ;r: 8>
:o m. 77,700 ir I. ; k. ,-i H.6i I°.6pr.- 789: lj,
ä:o - 19,000 1 kebr. z-4- )8 - - - Z77: 1.
rn:Ic. 2,167: —
Vecklel Lourtix» 2 proc. 216: ri.
ä:o
9,0002 iilrn.16,27keb. 171°. - 8;: 8
Vecblel Lourcrxe 2 proc. - 9: —
6:0 m-
28,000 2Z
k. 22-21 >.p.
18^
-
m.
174:
—.
6:0 m.
42,000 24
- 22-21 -
18 1-
m.
406:
—
6:0 m.
42,000 26
- 24 21 -
13 7
m.
406:
w
:k.
986:
Vecbtel Lourkixe
, pr
oc.
-
loi:
—
6:0 m.
28,000 14
IHrrr 20-22
59
177:
—
6:0 IN,
9,000 29
21-26
18
—
87:
—>
6:0 IN.
9,000 2s
22-22
—
18
—-
87:
—>
6:0 IN.
14,000 26
22-11
.
18
—
r;r:
6:0 m.
28,100 21
27-28
18
—
275:
8.
6:0m.
II.800 1
Lprll 28-29
;8
—
6.
6:0 NI.
18,100 1
—-- 1-2
)un.
18
275-
8.
6:0 01.
ll.ooo K
4 - 1
18
—
zly:
—
6:0 IN.
22,000 21
8-9
—
18
—
H6:
—>
60 m.
14,000 27
2Z-21
.
19
2)6:
—
0:0 IN.
12,000 29
21-26
7ua.
18
—
n6:
—
ä:,n,.
l.ovo 22
27-28
——
18
—
29:
—
»88,
96
)6o
r.281
94
r.sSS
22
'807-
^pr.
Jun!»
luiii
H-uz.
ro 2!n6en von inirir Y,ovs von 22 ^pr.I Ki5
j lien 18 - i? 'uo>! Liiij 58 7'a°e z 6 proccnk
! pro ^.irno -» - - w'^.. 8?' —
:ä:o m. 59,00024 — 20-22 — 59 r. ;8Z: 8-
ini-!c. 29:9: 14.
^ccbksl Lour-.rz? 1 p'0 . Z04: 1;
>,r,;rz
29>6:0m. 12,000 14 i^lsj! 10-II 7:>!:i 78 r 116: —
ä:o m. 15,000 15 — II 1) — 50 r. 147- 8-!
<i:o in. 9,00021 — 17-.18—> 58^- 8'i —7
4:o m. ;6,ooo 21 — 19-21 — >9 1 554 —I
6:n m. 16,500 27 — 2; i. — 8 r» 159 8
6:0 m.i 07,700 28 — 24 25— 58 .->,,-41: r-'
6:oin, 59,000 50 — 26-28 '— >9 l 585: 8
m:ic 2,2881 10
^cclilel Lourlzg6 l proc. - 2)5
2; ll:»m.24,000 16 — I2-IZ^UA.;S r.
6:0 m. 15,00» 17 7uvii 1; - 24 — 58 r.
6:0 ni. 18,000 19 — 15-17 — 59^
6:001.15,00020 — Ib-IK — 59
m:k. 701: 8-
^Lcklel Lourtrge I proc. 72: —
l4-6:on>.r5,ooo i61uliili-ir8ept. 58°r. 14: —
6:om- 9,00, 17 — 12-14 — 59^- b8- 8-
äio m.24,0 ,0 iz — 15-15 — 59 r. 256: —
ä:o m. 10,5002; — 18->9 — 58 ^7- 2or: 8-
<iiom.85,000 24 — 29-21 — 59^- t4Zi il<
m:!c- 1,4141 n
7^ecii5-I Loiirkcze i pr»c. 144: 2-
6:0 m. 22,500 28 — r;-24 — 5sr. 2171 8-
liioIN. ;;»ooo ;I — 26 28 — 59^7- 524: 8-
6:0m.12,000 4 ^IIF. ;o 8. I ti-58 r - 116: —
,6:orn.24,»oo 9 — 5-6 —' 58 r. 252. —'
in.ic. 890: —
Vecliiel t7ourtz§<> 1 proc. - 91: 8-
6:0m. ;6,ooo 15 XuA. 10 - 11 k^cv. 88 r» 528: —
4:001.14,^ov 19 ^-14-16 — LA r. 511: ir
'5,:64
77;
21
1.
981
Z2!
;Hntsn von inzric 107,700 vom 19 Zsprsmbsr i>iz
j lien 15 i7'?4ovLmb. iinö 59 IsAL 3 6 proc-I
I pro Hmno ' - - - - 1,059: i.!
i 4:o m. ;9,ooo 21 8epi-17 - iz — 58 r. 577:^—!
^Vcciisc! Lonrrsze i
m:Ir 2,475: i;.z
proc. - 2.17:
ec. ;
I
^ä:om. 24,000 Z Oöt. 2Y-Z0
Osc. 8? ^-
852
—
6:0 m. z z,000 y —
zo-zr
- 85 r.
456
8-
610 m. 24.000 10 —
Zk
— 82 7-
;;8
—
6^om. 9,00012 —
14-15 ^ 1808 95^-
142-
—
0:0 m. Z0.000 28
r8 - ry
7cn. 8;7?.
415'
—
6:0m. 12,000 I I^ov.
22-2;
— 8; r.
166
—-
lilo rn. I s,000 2 —
2; -25
— 84^-
2,0
—
(1.0 m. Z0,000 z -—
24 -26
- 84-r.
420
—
6:0 m. 9,000 8 —
29-Z0
— 8Z^
124:
8-
m:>c. 2
>5 94:
8-
'VVscbiel dourtLge
I proc. -
186:
—
Zr
6:0 m. 900 27 I^ov. bis Z I
Ol-c. 44r.
6:
10.
6lom.24.oo0
bis -
— 57 r.
208:
—
6:0m. 10,500 14 —
bis -
— 4?r.
82:
4-
6:0 m. 85,800 15 —
bis -
46 r.
657:
12.
6:0m. 28,500 14 December
- 17 r.
8°:
12.
6:0 m. zz,ooo 17
6:0
14 r.
57:
6:0 m. 12,000 21
i» r.
20:
2,69; —!
2,780
1,152 6
IlU?r ^snc^ue!.
Bihang. N:o 4!, 42.
Z22
L. I§:o 2.
Oss Xönitzlick 8ckve3isck koni
Oeket.
1808.
!
l
I-N.
1
An
8si<iovorriZer kecknunZLiomsrll.'
327>335
6
—
»8
Ikrc lrsttc 90 ls^e 20 OK. - -
21,000
—
—
— >
—
liitu 90 - 20 - -
18,000
—
—
22
lillo 90 - 24 - - -
9,000
—
—
-3
—
3>t0 90 - 25 - - -
9,000
—
24
—
3i«o 90 - 26 - - -
z 0,000
—
20
—
liito 90 - Zo - -
1 5,000
—
-9
—
3ito 90 - zi - . -
9,000
—
Oec.
3'
—
^inse Isut kecknuntz r 6 pr. p. s.
20,090
-
—
kroviliori ms,Il ii 1,000 s t proc.
555
—
—
—
^Vccklei LourtsZe ur,3 korto
>25
> 0
L:co msrll.
459,106
-
8. O. L. O. Osnikur
I^uis
32Z
merlcks Xrmer,! Oepsrtement.
Lre6it.
1808.
^n
-
15 ?er: 5krs kemilseyo'?sAS40L sufL.
v. bli>l!e LLoko :8c« ms,II.
ciita 90 1'sAS 20 OK. k. /^vertioik.
nilo 90 - 24 - v.t3si!eL8oiin.
älta 90-25
2^
Oec.
6 i to
90 -
.^verkoik.
3 i to.
6ito.
9,000 —
Zo,ooo —
12.000 —
15.000 —
j Zo,ooo' —
Zr
Lä16o !<omw.r un» > - .
355-bo6
>
L:co rriLrlL.
459.106
6er> Z, Oecemkcr 1808.
^enccjuel.
324
Oeket
O. 1>?;o 2.
Os» XöniAl. 8ckve8ilcks kommerscks
Idieresis r 6 pro
,8r8
!
vult 527,535! ojVom » I^n. kis ult. Dec. ili
i ^-kr 8:o msrlc.
VIon-t - -
Z0,0»0—
o oo» — —
y,oo, — —
Z 1,000
,5,0-: o —
9,000 -
tillo
ci:o
,8
22 ,
-Z <
24 8>to
28 ciilo
29 dito
19,640 2
2-22Z! -  l,020° -
1^687 8
832 8
»» - - - I 495,'
„ ,
L:co msrk- 25,898 2
8. L. L. O. klsmkurx
L.uis L
X-merri - Oeprriement.
cent pro T^rmo.
328
^reäit.
I 808, !
m:k. 9,000!
Voin 15 ^sn. bis ult. December
t»; Vlon. L:o m:Ir.
Zo 0001-
i2,<xro>-
15,.,,,»
Z»,»>» — —
7,500 —! —-
6en gr Occemkcr 1808.
^encHuel.
»9 .
nz .
-
-
23 e--
"r -
-
»
23 26 )
2.^ > 26
"z -
-
-
ZO -
1 r
-
»
8ä!.uo Lvm ML uns
-
Z»7!b
1,700!-
^75V
2,503 2
412 3
20,090
Lico mrr>L. 125,898
/
326 L. X-o 2.
Ds« X^öniZIick Lveäilclr ?omDcbet.
i8»y.
Ian.
Dec.
r
3>
^n: 8»l6o vorixen K ecb n ur, A L:o m:lr.
— 2inse 5ur i ^abr s 6 proc. p. a:c>
3Z5,6o6
21,336
6
L:o marle.
376>Y42
6
8- L» L O. I4ambur^.
I^uii L
327
mcrscbe K.smer-1 - Departement.
Lreäit.
r8oo.
Dec
3»
ker; äaläo leommt ur,»- L:co marle.
376,942
6
kleo marle.
376-942
, 6
6cr> zr December r8oI.
^snc^uel.
328
5o!I.
1807.
^sn.
Ledr.
kvlsrs
>Ii1
^uz.
Lept
Oec.
1808.
^sn.
^'-0 Z ä.
Lin Hocklödl. LZnizl. 8c!ive8. ?omm. Ksmmerzi Deps
j2
28
27
l8
3'.
7^n 8si8oIsut u6erlsn8tesKecitn. k m.
— Lrslts, or8re /VverLoss - - .
— Linien suktLo rn. 30,00a L Laurt.
— 8etlo ... 45,00a 8:0 -
— Lrstts or8re ^.veriross ...
8etto - Luis A jenc^uel -  >— Linsén L Lourls^esuiL.m.l8,000
— 8etta 8:0 - » 30,000
— Lrstts orrjre T^verlroik ...
— 8etto - Diveris . » - ^
— Linien L LouitsAesusL.m.57-ooa
— 8elko 8:0 - - Hg, 0001
— Lrstts or8ie Oiverie - - - !
— 8etto - .^verLoss . - . j
— Linien L Dourts^esuik m.87,000!
— Lrstts a:8re ^vcriioss ... i
— Linsén L Dourtstze suIL.m. 93,000
— Lrstts or8rs /Vverkois - .
— Linien LLourt susZ. m. 174,000
— Lrstts or8re T^veiLoss . ,
— Linsén L LourtsvesuiL m. 69,000
— 8etko 8:v - - 111,000
— Lrstts ar8re /^verirois ...
— 8etto - Diverse ...
— Linien LDourt suk L.m. ,80,000
— Lornmiis. s ^ proc. von Zsnco )
insrtr 998.596: 8. m. 4,992: — ^
Lriek-porto - - >3:14)
L:co rnsrk.
7^n Z»I8o
'85.53'
!«
30.000
Z 20
l-
480
45,000
18,000
192
?-
320
Z0,000
5/-»00
608
99'-
—
93,000
87,00a
933
—
93,000
992
^
,74,0, 0
>-3s6
60,000
736
>,,84
1 l »,000
180, >00
2-783
8
S-ooZ
»4
-88,93^3
10
196,082
Irtlrum vordskslten.
LIsmdurZ 8en
L.. ^V. -4.. von
3S9
.ement ru 8trsikun8 O. et mit L.^V./t. v. leslie 8as>n. lishen.
1807.
j>sn.
L e6r.
XisrL
It8sji
iulii
Lspt.
Des.
Lur
kerniise,
Detta
Detta
Oerro
Detta
Delta'
Detlo
Detta
Detta
Delta
Detta
Detta
Detta
Detta
sus ^os. Levij. -  -^verkoik
8:0
Diverse
sv!. 8. Lrsnclce!
/rverlroiL
Diverse - -
8:0 - -
8:0 - -
/rveritoss -  8:0 - -
8:0 - -
Diverse - -  8:0 - >
— Ls!8o koinrnt uns
L.co rnsr!t>
.160
30.000
45.000
-3-37'
Z20> —
Zo.ooa —:
5?-'"'» —
95,000--L
87,000!
S3'°oo'j
,74,000!—
69.000 ! —
1,, ,aoo —
180,000 —
196,082 6
-,»8T,9Z5 ,0
zr December 1^07.
t^Llle L 8oksn.
ZZO K.-o Z. 8.
Lin Docbläbl. XZn^I. 8cbvc6ilcbe»
Loll.
»8o8.
I
^n.
'
: LsI6o von voriger k!ecknung1
L:cu msrlc
»96,082
6
De c.
3'
— brulen bersus ä 6 proc. ein ^i»br
»1,764
»4
L:o m^rir
207,847
4
>809
—
^sn.
»
— 8»I6o - L:co msrlc.
-07,847
4
Irtbum vorbebsltcn.
Dsmburg 6en
L ^V. v. t^IIe
ZZ1
Xsmmcrsl - Departement
Di, kerr.
18o3.
Dec
3'
?er: 8s!^o »uk ncrre kccbnung - -
207,847 ^ 4
I
L:o »nsric.
207,847! 4
Zt December »8o8
L Loku.
332
N-o Z <3.
Lin tioclilöl)!, Xönigl. Lclrvsäilcli»
Loll. '
»8oc)
Oec.
r8ro
^ÄN.
I
3'
i /^n: 83I60 von voriger ^r-c>INunA^ >
^insri^ 247,847^ 4
— Linton liiersus 2 6 ^>>oc. t Is!,r
— 8s!6o
> 2.4^0
L co msri^. 2 2o,Z,8
>3
- L:o insrk. 220,Zl8
Irtkum vorbeksltsn.
!3smburz 3en
1^. ^V. V. leslie
333
?omrner5cl>c8 Xsmmrrsl - Ospsrtement.
Allden.
1800.
Dcc.
Z i ?er: Lsläo sut neus ^eclinunz - -
L:co n>2^. ^22o,Ziäj i
220
g, Oecsivdsr »ZzoZ.
L Loku.
3Z4
>8sy
sulil
Occ.
4.
Dre: dlooto c?er Xörri^l. 8c6 vkliisclr
Oe6ct
8sI<jo voi^er Kec6nur>^ Vro m.
— Interesse sur 6 kilon. s 6 pr. 0. s.
— Lriek porto - . - .
S4'o->Z^ 6
2-82. j 5
L! 5
L:co m-rrlr.
96,870 —
8. k.. Ä O.
l-uii L
3Z5
?ommerlc!ren Xsmmsrsl ObUtzstioncn.
Lreöit.
1809.
Oec.
3-
?er: 8->I6o itommt uris -
96,870
—
Lrco rosr^r
96,870
6en Z» Occemker >809.
ZZ6 Den 7 September.
Utdrag af Högloft. Ridderssapets och
Adelns Protocoll wid Urtima RtkSdagm
i wrebro dcn 7 September
iSlo.
S. D. 3^emilterades:
Till Statsutskottet.
Kongl. Mai-.ts Nidian Proposition till Riksens
Ständer, af den ?; September ,8-0, angäende
förwaltningen af Kongs- och Kongs,
Ladugärdarne: samt
Kongl. Maj ts Nädiga Proposition till Rik.
sens Ständer, af den zo Augusti r8 n, angäende
betalning af Hamburglke Ba-quicrne Averh
0 ffs Arfwingars, C. W Avon HalleSr
Son och Louis öc Jewcquels fordringar:
äfrvewom
Ett Dictamen af Friherre Cederström,
Jacob, angämde: antingen bestainmande afen
särskilt Stat ät den af Riksens Ständer utko,
rade Thronröljaren Prins Joban Baptiste
Juiri Son, ester eck, sörökandeaf Kron Pria,
sens Stat, i samma ändamål. Or »uprs.
b!x UrorocoIIo
6. Liiverllolps.
Utdrag
Den 7 September. zz/
Utdrag af Högloft. Ridderskapet och
Adelns Protocoll wid Urtima Riksdagen
i Orebro de» 7 September
1810.
S. D. c-Oeslot Högloft. Ridderskapet och Adeln
att till ben sörestäende öfwerlaggningen rörande
sä wäl Stats-Utskottets som Banco.Utskot.
tets utlätanden, öfwer den , genom Kgl. Maj ts
nädiga Proposition, wäckta fräga om StatsWerkets
ärliga inbetalningar till Banquen i
ränta och Capitalsafdrag ä Banquens förskott
till Staten, genom Banco. Utskottet infordra,
sä wäl Herrar Banco. Fullmägtiges Protocoll,
när före Riksdagens början frägan om olikheten
mellan Riksdags. Beslutet och Banco. Full.
mägtiges Reglemente hos dem till pröfning fö.
rewar, som det utlätande Herrar Fullmägtige
nu, i anledning af högstberörde Nädiga Propo.
sition, kunna afgifwa; hwarom Utdrag af Pro.
tocollet till de öfrige Respective Ständen och
Banco.Utskottet skulle eppedieras. Or ruprs.
k^x Urotocollo
O. 8llverllolps.
Bihang. N:0 45, 44.
Utdrag
ZZ^j Den 7 September.
Utdrag af Högloft. Ridderjkaptt och
Adelns Protocoll tvid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 7 September
rötv.
S. D. vi)odkändes de frän Constitutions-Utftottet
inlemnade förflag till Eds-Formulaire tör
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen och Formulaire
till Riksens Ständers Hyllnings. Ed ät
Hans Kongl. Höghet; hwarjemte Ridderskapet
och Adeln biföll Constitutions-Utskottets i desi
widfogade Memorial gjorda hemställan, att upp.
rättandet af Hans Kongl. Höghets Titulatur
mätte ät Hof.Cantzlers.Embetet öfwerlemnas.
Derjemte anlag Ridderskapet och Adeln Eppeditions.
Utskottet böra anmodas att uppsätta
den ffrifwelse till Kongl. Maj:t, hwarigenom alla
de, i följd af Thronföljare-walet, frän Constitutions-Utskottet
inlemnade och i Ständen godkände
handlingar böra till Konungen i underdänighet
öfwerlemnas, med anhällan om Nädig
Sanktion ä de af desta handlingar, hwilka den.
samma enligt Grundlagarne fordra. Or supra.
Lx krvtocollc»
6. 8ilvsrllo1pe.
Mdrag
Den 7 September. ZZg
Utdrag af Högloft. Ridderjkapets och
Adrias Protocoll wid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 7 September
i8io.
S. D c-O.fölls Lag - Utskottets den z denneS
pä bordet lagda Memorial, innefattande utlätande
öfwer Riksens Ständers Justitiä Ombudsmans
Riksdags berättelse. Or supra.
Lx ?rotocoIlo
6. 8ilverllolps.
Utdrag af Högloft. Ridderjkapets och
Adelns Protocoll »vid Urtima Riks.
dagen i Arebro den 7 September
iZlo.
S. D. föredrogs Bewillmngs Utskottets den Z
sistledne September pä bordet lagde Memorial,
innebällande Dest utlätande öfwer ett ifrän
Borgare.Ständet till Utskottet remitteradt Memorial
af Handelsmannen Kjellander, rörånde
ätskilllga nogare bestämningar af wista Bewitlningförordningens
föreskrifter, hwilket Be.
willnings. Utskottets utlätande Högloft. Ridder.
ffa
-
340 Den 7 September.
skåpet och Adeln till alla delar gillade och bi«
föll. supra.
Lx ?rotoco!lo
O. Lilverliolps.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
word. P.cste Ständet, wid Urtima
Riked. gen i Orebro den 7 September
i8io.
S. D. -^emitterades till Stats. Utskottet 2:ne
Kongl. Masts Nädiga Propositioner, den förre
af den zo nästlidne Augusti angäende betal.
ning af Hamburgffe Banquierernes Averhvffs
Arfwingar, E A. von Hålles 6- Sons och
Luis L Jencquels fordringar. Den sednare
angäende Förwaltningen,af Kongs, och KongsLadugärdarne:
Gifwen Orebro Slott den z innewarande
September. Oe supra.
Lx ?rotocoll»
ä- O. -Umgvili.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
word. Pi este Ständer wid Urtima
Riksdagen i Orebro den 7 Eeptember
igro.
S D. ^)illade Preste.Ständet ConstitutionS.
Utskottets förslag till EdSformulaire för Hans
Kongl.
Den 7 September. 341
Kongl. Högstet Kron Prinsen, samt till Formu.
laire, hvarefter Hyllnmgs-Eden, Sweriges Ri.
kes utkorade Kron.Prins, af Rikets Ständer
swärjas ss-.ill, jemte bwad Constttutions Utffot.
tet u!i Memorial af den 3, sistlidne Augusti
stemställt, angäende behörig Titulaturs upprättande,
i afseende sä wäl pä nystnämnde Forum,
lairer, som öfriga Thronföljare. walet rörande
Riksakter. Oc supsg.
Lx ?rotocollo
ä- O. ^lm^vjg.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
wörd. Preste. Ständer wid Ur.ima
Riksdagen i Orebro den 7 September
i8lo.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Lag,Ut«
skottets den 3 dennes pä bordet lagda Ullatan.
de, öfwer Riksens Ständers Justitiä Ombudsmans
afgifna Embets berättelse. Or supra.
Tx krotocollo
ä. O.
Utdrag
«
342 Den 7 September.
Utdrag af Protokollet, hället hos Hög.
word. Preste-Stäridet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 7 Seprember
igro.
S. D. ^ anledning af Högloft. Ridderssapet
och Aoelus den z bennes, igenom Deputation
gjorda inbjudning, beftöt Preste. Srändet, att
Onsdagen i nästa mecka den is September köretaga
Wal af de Electorer, hwilka samma dag
böra wälja Riksens Ständers Justitiä-Ombuds.
man, och dest Suppleant, hwarefter, pä de näst.
följande dagarna, den Nämnd, som bör bedöm,
ma Justitiä-Domstolens förhällande, samt Eleo.
torerne till Tryckfrihets CommitteenS utnäm.
nande, ffulle komma att utses. ve suprs.
Lx ?kotocollo
O. Almgvist.
Utdrag af Borgare Ständets Protokoll
wid urtima Riksdagen i Arebro den
7 September 1310.
S. D. Äemitterades:
Till Stats-Utstottet:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition af den
Zv Augusti, angäende betalning af Hamburgske
Ban
-
Den 7 September. 343
Banquierernes, Averho sfs Arfmir -ars, E. A.
von Halle Sons och Luis 6.- Iencquels
fordringar, äfmensom
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, röran,
de Förwaltningcn asi Kongs. och Kongs. Ladu.
gäroarne; Gifwen Orebro Slott den 3 Sep.
tember 1810.
Till Lag-lltstottet:
Kongl. Maj.ts Nädiga Proposition af den
17 sist! d e Augusti, om en särskild Författning
i wisa omst ndigheter, angäende intekning i fast
Egendom, vt suprs.
Lx krotocollo
l). ValerillS.
Utdrag af Borgare-Stävdetö Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arg bro -m
7 Scptlmbcr 1810.
S. D. "^»emitterades:
Till Brwillnings-Utstottef:
Herr Borgmästaren Lindströms Mems.
rial, med förslag till ändring uti de i 11, 12,
15
Z44 Den 7 September
iz och 14 Mom. af Bewillnings.Förordningens
8 Art. 6 §. sörestrifne Terminer.
Till Lag-Utskottet:
Eli Memorial af Herr Handelsmannen
Wäng, rörande föreslagen rättighet för Fa.
brik6'Jdkare och Handtwerkare att sine fordringar
med förde Böcker och räkenskaper styrka och
beediga samt för Längifware i allmänhet, att
efter Bok Msoka Contant gifna län. Or supra.
Lx krolocoilo
I. l). Valerius.
Utdrag af Borgare.Ständet? Protokoll
wid Urtima Riksdagen i wrebro den
7 September 1810.
S. D. X^/illades de af Constilutions. Utskottet
författade och insände förslag till Eds-Formulaire
för Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen,
samt till den Hyllnings.ed, som ät Hans Kongl.
Höghet af Riksens Ständer swärjas stall, äfwenstin
Borgare-Ständet biföll Utskottets hemställan
att upprättandet af Hans Kongl- Höghets
Titulatur sä wäl i afseende pä desin Eder
som öfrige Thronföljden beträffande och redan
fast
-
Den 7 September. 345
fastställda Handlingar mä till Kongl. Majtts
Hof-Canzlers Embete öfwerlemnas. Oe supra.
Ux ?rokLco!!o
i). Valsrtus.
Utdrag af Borgare Standcts Protokoll
wid Urtima Riksdag-n i Orebro den
7 September i3ro.
S. D, föredrogs ä nyo och gillades Lag-Ut.
stöttets Memorial ar den 16 sistlidne Augusti,
hwaruli Utstottet tillstyrkt bifall till Herr Justitiä.
Ombudsmannens hemställan om anstånd till
västa Riksdag med yttrandet öfwer Lagstipnin.
gen och allmänna hushällningen, samt tillika fä.
reflagit, att samma uppskof mätte bewiljas i
afseende pä Fortekningen öfwer inkomna klago,
skrifter och derwid tagne äkgärder. Or supra.
L.X ?rutocoIIo
O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro d^
7 September iZlo.
S. D. Äterförwisades, med anledning af gjor.
da anmärkningar, till Bewillnings-Utstottet desi
utlä
-
Z46 Den 7 September.
utlätande af den 3 sistlidne i fragan om Skpddsargiftens
och Vrämvinsbewillningens bestämmande
för mindre hemmansdelar inom Carlstads Län.
dlt supra.
Lx ?rotocol!o
O. Valerius.
Utdrsg af Bonde-Ständeta Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Öerbro den
7 September i8io.
S. D. ^rom af Talmannen aiord framställning.
best äts: Att Kongl. Maj ro Nådiga
Proposition af deri Z dennes, angående Förwaltning
a' Kongs- och Kongs Lrdugardarne,
skulle remitteras tcsl Rcksens Ständ, rs StatsUtskott,
och att Riksdagsmännen Oxel bergs
och Wesstngs ingchne Memorialer kommo att
ätfölja. Ot supra.
Lx ?rotocoIIo
6abriel Öärnann.
Utdrag af Protokollet hället hoS Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Örebro den 7 September 1810.
S. D. 3!emitteradeS till Lag-Utskottet, ett af
Riksdagsmannen Bengt Niclasson frän Bo
hus
-
Den 7 September. 347
hus Län ingifmet Memorial, angäende answar
och påföljd för Landtmätare, sorn försummar,
att till ProviNce. och Landtmäteri-Contoiren
-insända Concept- och renoverade Cbartor öfwer
z förrättade mätningar, eller att Jordägaren dest
Charta Exemplar tillställa. Or supra.
Lx ?rotocollo
6abriel Oämauo.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde
Skändet tvid Urtima Riksdagen i
Örebro den 7 September r8io.
S. D. 9^emitterades till Riksens Ständers
Lag. Utskott, twänne den 3 i denne mänad ingifne
och dä pä bordet lagde Memorialer, det
ena af Bengt Andersson frän Elfsborgs
Län, angäende Landtmätare. Arfwode, och det
andra af Anders Nilsson frän Carlstads
Län, angäende, det wid Arfffisten, för minderåriga
barn, mä af Bo offifto afsättaS, hwad
Domaren pröfwar swarande emot kostnaden,
som ä de äldres uppfostran wore anwänd.
Ut supra.
Lx ?rotoco!Io
Labriel Öämsno.
Utdrag
543 Den 7 September.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde.
Ståndet wid Uttima Rlkedagcn i
Orebro den 7 September 1810.
S. D. Oöredrogs och bifölls Lag. Utstottets
wid förra Plenum xä bordet lagde Memorial
af den r6 Augusti med utlätande öfwer Riksens
Ständers Jusiitiä-Ombudsmans m. m. Herr
Friherre L A. Man ner herms afgifna Embets
berättelfe. Or supra.
kix ?rotocollo
6gdrisl Öämavri.
Utdrag af Protocollet, HNet hos Borrde.
Standet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 7 September »810,
O
S. D. vefter förnyad föredragning af Consti.
tutions-Utskottets den 3 Scpten>ber pä bordel
lagde Memorial af Len Zr Augusti med bifogade
förslag
r:o Till Eds-Formulaire för Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen och
2.0 Till Formulaire, hwar-fter HyllningsEden
den Hbgborne Furste och Herre Prins
Johan Baptiste Iulius, Swea Rikes
Kron-Prins, af Riksens Ständer swärjas stall;
god
-
Den 7 September. Z49
godkändes dessa Eds. Formulairer, och biföll
Ständct dergenite hwad Constitutions. utskottet
^hemställt att till Haris Kongl. Masts Hof.Canz.
ters Embete mätte öfwerleinnas upprättande
af Hans Kongl. Höghets Titulatur, sa iväl r
afseende pä de redan af Riksens Ständer gilla,
s Le och fastställda Handlingar, nemligen Wal.
acten, ^ucoekstons Ordmngcn och Hans Kongl.
Höghets Kron.Pr.imus Försäkran, som de nu
töresiague Ederne. I öfrigt skulle ExpeditionsUtskottet
anmodas att uppsätta den underdäniga
skrifvelse, hwarigenom alla dessa Handlingar
till Kongl. Majk böra öfwerlemnas. Or supra.
Ux ?rotoco!!cr
Lrbrjel Orlmavn.
Utdrag af Protocollet, Mit hos Bonde
Ständet wid Urtima Riksdagen i
wrebro den 7 September 1810.
S. D. ^ likhet med Högloft. Ridderstapets
och Adelns den Z i denna mänad fattade och
genom Deputation samt aflemnadt ProtocollsUtdrag
med inbjudning, kungjorda Beslut, beslöts
ock af Bonde. Ständet: att Onsdagen i
nästa mecka den 12 September företaga wal
af de Electorer, hwilka samma dag skulle mälla
Riksens Ständers Iustitiä. Ombudsman och
HanS
548
Den 7 September.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bon
de.Ståndet wid Urrima Riksdagen
Orebro den 7 September 1810.
<7r
S. D. föredrogs och bifölls Lag-Mstotttts
wid förra Plenum pä bordet lagde Memoria
af den 16 Augusti med utlätande öfwer Rik
sens Ständers Iustitiä.Ombudsmaus m. nu Herr
Friherre L A. Mannerheims afgifna Embets
berättelse. Or suprs.
Lx ?rvtocollo
6sbrle! Öämavn.
Utdrag af Protokollet, HDet hos Bon
de-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 7 September »810,
S. D. Vefter förnyad föredragning af Consti
tutions-Utskottets den 3 September pä borde!
lagde Memorial af den Zi Augusti med bifo
gade förftag
i:o Tilt Eds.Formulaire för Hans Kongl
Höghet Kron-Prinsen och
2:0 Tist Formulaire, hmar-fter Hyllnings
Eden den Högborne Furste och Herre Prins
Iohan Baptiste Julius, Swea Rikes
Kron-Prins, af Riksens Ständer swärjas stall;
god»
Den 7 September.
549
godkändes besia Eds. Fcrmulairer, och biföll
Ständct derjemte hwad Constitutions. utskottet
hemställt att till Haus Kongl. Masts Hof.Canz.
lers Embete mätte öfwerleinnas upprättande
af Hans Kongl. Höghets Titulatur, sä wäl i
afseende pä de redan af Riksens Ständer gillade
och fastställda Handlingar, nemligen Wal.
acten, Successions Ordmugcn och Hans Kongl.
Höghets Keen.Pr.meus Försäkran, som be nu
föresiagne Ederne. I öfrigt skulle ExpeditionsUtstoltct
anmodas att uppsätta den underdäniga
ssrifnielse, hwarigenom alla besia Handlingar
till Kongl. Majit böra öfwerlemnas. Or supra.
Ux protocollo
Oäbiisi Öelmarin.
Utdrag af Protokollet, Mit hos Bonde
Ständet wid Urtima Riksdagen i
wrebro den 7 September 1810.
S. D. ^ likhet med Högloft. Ridderstapets
och Adelns den Z i denna mänad fattade och
genom Deputation samt aflemnadt ProtocollsUtdrag
med inbjudning, kungjorda Beslut, beslöts
ock af Bonde-Ständet: att Onsdagen t
nästa mecka den 12 September företaga ma!
af de Electorer, hwilka samma dag skulle mätta
Riksens Ständers Iustitiä. Ombudsman och
HanS
343 Den 7 September.
Utdrag af Protokollet, hällct hos Bende.
Ståndet wid Uttima Rlködagcn i
Orebro den 7 September 1810.
S. D. Oörcdroqs och bifölls Lag - Utskottets
wid förra Plenum pä bordet lagde Memorial
af den 16 Augusti med utlätande öfwer Rik'
sens Ständers Iusiitiä-Ombudsmaus m. nu Herr
Friherre L A. Man ner herms afgifna Embets
berättelse. Or supra.
Lx Urotocollo
6sbriel Öämavri.
Utdrag af Protocsllet, hället hos Bom
de-Ständet wid Urtima Riksdagen i
Orebro den 7 September »8iv,
O
S. D. vefter förnyad föredragning af Consti.
tutions. Utskottets den z September pä bordet
lagde Memorial af den Zi Augusti med bifo.
gade förslag
1:0 Till Eds.Formulaire för Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen och
2:0 Titt Formulaire, hwarefter HyllningsEden
den Högborne Furste och Herre Prins
Johan Baptiste Julius, Swea Rikes
Kron-Prins, af Riksens Ständer swärjas statt;
god.
Den 7 September. Z49
godkändes dessa Eds-Fcrmulairer, och biföll
Ständli derjemte hwad Constitutions. utskottet
hemställt ali till Haus Kongl. Majas Hof.Canz.
lers Embete mätte öfwerleimms upprättande
af Haus Kongl. Höghets Titulatur, sä wäl i
afseende pä de redan af Riksens Ständer gillade
och fastställda Handlingar, nemligen Wal. °
acton, Successions Ordmngcn och Hans Kongl;
Höghets Keen-Pr.usens Försäkran, som de nu
förestagne Ederne. I öfrigt skulle ExpeditionsUlstoltct
anmodas att uppsätta den uuderdäniga
skrifvelse, hwarigcnom alla dessa Handlingar
till Kongl. Maj.t böra öfwerlemnas. Or se-pr».
Lx ?rotocol!c>
Oebijel Oelmavn.
Utdrag af Protocsllet, hallit hos Bonde
Ständet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 7 September iZio.
S. D. ^ likhet med Högloft. Ridderstapets
och Adelns den Z i denna mänad fattade och
genom Deputation samt aflemnadt ProtocollsUtdrag
med inbjudning, kungjorda Beslut, beslöts
ock af Bonde-Ständet: att Onsdagen i
nästa mecka den 12 September företaga wal
af de Electorer, hwilka samma dag skulle mälla
Riksens Ständers Justitiä. Ombudsman och
HanS
350 Den 7 September.
Hans Suppleant, hwarefter pä de nästföljande
dagarne den Nämnd, som bör granska Högsta
Domstolens förhällande, äfwensom Electorerne!
till Tryckfrihets Committöens utnämnande, skulle i
Utses- Ot sup».
lTx ?rotocollo
6Lbriet Öllmsan.
Utdrag af Bonde StändetS Protokoll
tvid Urtima Riksdagen i Arebro den
7 September r8io.
S. D. Upplästes Kongl Majlls Nädiga Pro.
position af den 30 nästlidne Augusti, angäende
Hamburgffe Banquierernes Averhoffs Arf.
wingars, E. A. von Halle L Sons samt
Luis L Iencquels fordringar; och remittera,
des till Stats utskottet. Ur sup».
Lx ?rotocr>IIo
6gbriel Öämsnn.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bow
de-Gtändet tvid Urtima Riksdagen i
Orebro den 7 September 1810.
S. D. ^rän Stats Utskottet hade inkommit
ett Memorial af den 5 i denna mänad, innehällandes
Utskottets, pä derom hos Högloft
Ridderskapet och Adeln wäckt, samt derifrä»
remit
Den 7 September. 351
remitterad fräga, efter öfwerläggning m-d Herr
Landt. Marskalken och öfrige Talmännen, till
Riksens Högloft. Ständers bestämmande, afgif.
ne förslag till Arfwoden för Ständens Secre.
terare, Tjcnstemännen i Cantzlierne och Wakt.
betjening, lämpadt ej allenast efter arbetets be.
skaffenhet, men Lfwen efter den drygare kost.
nåd, som Riksdagens förflyttning, för de fleste
Jndividuer, mäste förorsaka.
Efter uppläsandet häraf anförde Anders
Danielsson frän Elfsborgs Län, det han, för
sin del, instämde uti, den tanka, Stats-Utskot.
tets Ledamöter af Bonde-Ständet yttrat, att af
det, för Ständets twänne Notarier föreflagne
Arfwodet 300 R d. till den ena, och 200 R:d.
till den andra, Notarierne erhöllo lika del, el.
ler 250 R dr. hwardcra; yttrande sig Peter
Oxelberg frän Orebro Län, att dä desse No.
tariers befattning more i det närm. ste enahan.
da med Seoreterarnes i de öfrige Ständen, syn.
tes honom som Uriwodet bort för hwardera bestämmas
till 300 Riksdaler.
Sedan Ständen allmänt förklarat sitt bi.
fall till sine i StatS-Utskottet warande Ledamö.
ters omförmälte yttrande, sä blef, efter af Tal.
mannen framstäld Proposition, Stats. Utskot.
tets Förslag, med det af bemälte Ledamöter
gjorde förbebäll, om lika arfwode för hwardera
af Ständets Notarier, i allt gilladt. Or sup».
klx ?>-otocoIIo
LLbriel Oämson.
ZZ2 Den 8 September.
UppIU» tior Nikk. ock Xksln kcn 18 8ept. lgls,
preke - 8r^nket - - - - ken 18 -
Larmare» 8rsnksk - - - - <jen 18
Lonke-8lLnkel - - - - <j^n >8 - -
Wördsamt Memorial.
I^ti ett till det Wälloff. Borgare-Ständet ingis,
vet och derifrån den 25 sistlidne Augusti till
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Beswärs,
och Oecvnomie.Utskott remmikteradt Memorial,
har Herr Jouveleraren Holmer andragit, att
hufwudorsaken till Handtiverkeriernes tilltagande
sörfall och deraf följande brist pä täflan hos
de arbetande, äfwen som till den hos Gesäller
nog allmänt öfwcrklagade lättja och oordentlighet,
läge i det hittills wanliga sätt till deras
förhyrning och aflöning, enligt hwilket Gesäller
antogos i tjenst ej pä wist utan pä obestämd
lid, aflöntes för hwarje mecka och hade rättig,
het att, när de behagade, uppsäga sine tjenster,
samt att 14 dagar efter skedd uppsägning slytta.
Som i följd häraf ofta hände att, dä en
Mästare hade de största beställningar, fälle det
hans Gesäller in att skiljas ifrän hans tjenst,
och han nödgades, för att qwarhälla dem, lämpa
sig efter deras öfwerdrifna anfpräk, sä har
Herr Holmer ansett ett fastare band pä arbetare,
hwilket gjorde Husbonderätten mera gällande,
stola medföra högsta nytta, samt hindra
Gesällerne att förestrifwa Mostarne lagar, och
att genom lättja och oordentlighet förstöra sig
sielfwe och andre: och i detta afseende funnit
intet
Den 8 September. ZZZ
intet säkrare till ändamälet ledande, än om nämnde
arbetare ställdes under Tjenstehjons stadgan, samt
staddes och aflöntes pä är, hwarwid uppsägningstiden
ä ömse sidor borde wara z mänader;
men dä nägre handtwerk wore af den bestaffeohel,
att de hunvudsakeligen om Sommaren
idkades, och andra äter endast under den
kalla ärstiden kunde med styrka drifwas, har
Herr Holmer, säfom en billig jemkning härutinnan,
förestagit, att flyttningstiden mä för
Handtwerks.arbetare fastställas till om Julen.
Allmänna Beswärs. och Occonomie-Utskottet,
som i öfwerwägande tagit den af Herr
Holmer säledes wäckta serskilda fräga, att,
med ändring uti Skrä Inrättningens föreskrister,
Gesäller skulle hänföras under TienstehjonSStadgan,
har wid närwarande omständigheter
funnit i flera affeenden betänkeligt, att den nu
skulle till afgörande upptagas, och af fädan
grund trott sig böra till Riksens Högloft. Ständers
pröfning »vördsammeligen hemställa, om
icke »vid ett sädant förhällande det skulle anses
nyttigt, att samma fräga tills widare uppstöts,
örebro den 8 September 1810.
Pä Allmänna BeswärS- och Oeconolnie-UtstottetS
»vägnar
<^srl kr. 6ron«tsät. O. k4ult.
H. l^clcmLll. I-uäviärsoo.
Orul O. 8K0AMLN.
Bihang. N:o 45, 46.
z§4 Den 8 September.
VjrpläK tior Kiäck. ock Allein cken n t8lv>
Kretke - 5räncket cken r2.
öor^ure - fränckel cken n
» - Loncke- 8l8ncket cken t Z
Wördsamt Memorial.
^ anledning af den utaf Riksdagsmannen
Oxelberg wäckta fräga om Riksdagens snara
afslutande, om hwarS remitterande till det af
Riksens Ständer, wid frägan om Riksdagens
förkortande nedsatte serskildt Utskott, de öfrige
Respective Riks Ständen sig med det- Hedcrwärda
Bonde. Ständet förenat, fär nu samma
Utskott, som först förlrdne gärdag isrän samtlige
Riks-Ständen erhällit remisi härom, härmedelst
den äran sitt »vördsamma utlärande afgifna.
Uti de serskildte yttranden hos det Heder
wärda Bonde-Ständet, som, jemte Oxelbergs
motion, blifwit till Utskottet genom Protocolis
Utdrag öfwerlemnade, har Ullkottet med serdki
tes tillfredsställelse trott sig finna de anledniw
gar, som kunde tjena bäde till att utreda hwad
som, i anseende till Utskottets med allmänhe.
tens instämmande önskan för Riksdagens möjli
gaste fortskyndande, kunde göras, och hwassen
wore Riksens Ständers pligt att innan
de ätftiljdes hafwa med tillförlitlig wisihet och
pä oswikliga uppgifter, bestämt och afgjort.
I enlighet härmed fär nu Utskottet förklara,
att oaktadt Utskottet med hwarje wältän
kan
-
Dcn 8 September.
355
kande delar önskningarne för undwikande af alla
onödiga kostnader eller tids utdrägt, har Utskottet
likwäl ej kunnat annat än anse all fräga
om Riksdagens upphörande förr, än ett bestämdt
sivar isrän dea utkorade Ahronföljaren
med desi förklarade bifall till emottagande af
Riksens Sränders kallelse ankommit, wara för
trdig och stridande emot ändamälet af Riksens
Ständers närwarande sammankomst, och deras
dermed förenade förbindelser emot Fäderneslan.
det, att genom en bestämd Thronföljd försäkra
den oafbrutna fortsättningen af Regeringens
,verksamhet och derigenom lugnets och Samhällsordningens
beständ. Ehwad ösivertygelse om ett,
i enlighet med Ständeri.es önskan öfwerensstäm.
mande, sivar isrän Prinsen af Ponte Corvo af
en eller flere Riksdagsmän enskildt mä bysas,
sä är det redan af det Hederwärda Bonde.
Ständet anmärkt och lärer wid närmare eftersinnande,
för en hwar blifwa obestrideligt, att
nägon grund deraf icke kan hämtas för Riksens
Ständers handlingssätt, att de ej kunna anse
sig hafwa fullgjordt sitt kall förr än de, pä
officiela acter, kunna bygga wisiheten att det
Wal de gjort äfwen af Den Walde blir antagit,
och att det blir först dä, när de erhällit dennch
wisihet, som det blir tid att besluta om sättet
af hans emottagande. Emedlertid kan Utskottet
ej annat än anse all fräga om Riksdagens afslutande
förr än swaret ifrän Prinsen af Ponte
Corvo ankommit wara för tidig, och dä derjemte
fräga blifwit wäckt om Riksdagens pro.
ro
-
35«
Den 8 September.
Den 8 September.
357
rogerande till betz detta sivar ankomm-t, fär Ut-»,., ^
Iko,«kt fästa Riksens S,änders uppmärksnnch-^.^/^,'
derwid, att i anseende tilt den korta mellantid
hwitken enligt all skälig förhoppning innan Let
ta swarS ankomst synes äterstä och hwilken tro
ligen icke bör Lfwerstiga 12 a 14 dagar, ssulll
en prorogation af Riksdagen blifiva för stöm
delen af de Respective StändenS Ledamöter en
onödig kostnad med fram- och Återresa och följ
akteligen en anstalt, lika litet svarande emot
ändamälet, som hittills uti Sweriges häfder, i
följe af wära Riksmötens författning, okänd
och obruklig. Om äfwen ett sädant steg genas!
wid Memorialets aflemnande hade kunnat »vidtagas,
hade det ändock för de pä längre afständ
boende warit föga tjenligt, och de som närheten
tillätit deraf draga fördel hafwa alltid
igenom den uti Riksdags. Ordningen medgifne
tillätelfe, att erhälla nägra weckors per
mitzion, kunnat sig af samina förmon efter tillfälle
och möjlighet begagna. Ett annat sätt att
tillwägagä skulle, i stället att fortskynda Riksdags
ärenderneS gäng, hafwa uppehälle? deni,
dä de Utskotts arbeten, som hittills blifwit oafbrutit
fortsatte, derigenom skulle upphört och säledes
hwad som omngängligen borde göras, blifwit
tills widare uppskjutit. Dä Utskottet säledes
icke kan Riksens Ständer föresiä att antaga
nägondera af de ofwannämde motioner, fär
det deremot utbedja sig att fä fästa RiksénStänders
uppmärksamhet pä möjligheten att
fortssynda ärenderneS gäng; pä wigten dera!
att
görande företagne inom den tid, dä hufwud.
frägan för Riksens Ständers sammankomst möj.
ligen kan »vara afgjord. I detta afseende fär
inskottet äberopa sitt redan under den 18 sistNone
Augusti afgifne »vördsamma rttlätande och
ultika erkänna, att Riksdagsmannen Oxelberg
o'»nämt vägra ytterligare utwägar som bäds
förtjena uppmärksamhet och iakttagande. Sädane
äro de Expeditioners päskyndande, fullkoin.
vande och underfkrifwande, som skola uttrycka
Riklens Ständers Beslut, de »valförrättningars
.'verkställighet sorn uti 96, 97 och roz §. §. af
Regeringsformen saint uti 66, 67 och 68 §. §.
af Riksdags. Ordningen de Respective Ständer»
»vid hwarje Riksmöte äligga, och ändtligen be.
Käinmmandet af de summor och Mgängar som
för Statens behof oumgängligen erfordras. I
afseende pä »valförrättningarne har Utskottet sig
bekant, att Riksens Ständer, i anledning af der.
em »väckt fräga hos Högloft. Ridderssapet och
Adeln, lära widtagit den utrväg, som kan »va.
ra närmast till ändamälet bidragande, och för.
modar att de Respective Riks. Ständen, i an.
sende till sina enskildta »val inom sig. pä sam.
ma sätt skrida till »verkställighet dermed.
Sedan säledes detta lid fordrande göromäl
är afgjordt, beror det sedermera pä de Respective
Ständer» med hwad skyndsamhet de kunna om
medel för Stats behofwen besluta; och för detta
Utskott kan endast äterstä, att erindra om
wig.
358 Den 8 September.
wigten af ett snart afgörande i detta ämne,
och fär Utskottet Riksens Ständer wördsamligen
föreslä, att anmoda de Respective Utskotten att
sä wäl med sina Betänkanden häröfwer, som
öfwer de af Kongl. Maj t Nädigst meddelade Prv.
positioner, skyndsamligen inkomma. Sä mart
Expeditions Utskottet pä sädant sätt erhällit äm.
nen för sin ätgärd, bör det äfwen äläggas att
med project till Riksdags . Beflutet i samma
mon inkomma. Dä redan för längre tid sedan
Constitutions Utskottet till Riksens Ständer af.
lemnat Förflag till de ätstillige Acter, som rö.
ra Tronföljare-walet, och desia af Ständen
blifwit gillade, är nägot dröjsmäl i detta afseende
icke att befara.
Om derjemte Riksens Ständer uti sina öfwerläggningar,
äfwensom Utskotten uti sina arbeten,
wisa sig angelägna att affluta ärenderne
och undwika alla onödiga frägor, stall wisierligen
derigenom den kraftigaste utwäg till fortskyndande
af ärenderneS gäng winnås och erhällas.
Men dä Utskottet icke har rättighet,
att häruti nägot förestrifwa, fär det inskränka
sig wid att till Riksens Ständers pröfning hemställa,
huruwida icke den af en wärd Ledamot
i Bonde. Stänvet wäckta fräga, att ingen ny
motion dagar efter sedan detta Betänkande
blifwit antagit finge upptagas, kunde förtjena
afseende och af de Respective Ständen gillas.
Utskottet som för sin del funnit denna motion
sä nära instämmande med Riksdags. Ordningens
5b. Z,
Den 8 September. 359
xfi. §., att i anseende till den tid inom bwilken
detta beslut kan tagas, föga stall äterstä af de
5>me mänader, som, att räkna ifrån den tid dä
Konungens Nad-ga Proposition om Stats. Werkets
tillstånd och behof lill Riksens Ständer af.
lomnaoes, utgöra den i Riksdags-Ordningen
s' estrifne Präscriptions-tid. inom bwi ken nya
frågor kunna wäckas, fär härmedelst Riksens
Sränder wördsamligen föreflä, att till närmare
bestämmande af tiden denna motion till alla de»
lar gilla.
Om Utskotten derjemte äläggas, att framför
allt annat inkomma med yttranden öfwer
de wigtiga ämnen, som röra Financerne, Be.
winningen och besivarandct af Kongl. Maj:ts
Näoiga Propositioner, och Riksens Ständer täckas
besluta att desia ämnen framför alla andra
till pröfning företaga, tror Utskottet sig hafwa
föreslagit allt. som till tidens möjliga minnande
och ärendernas beredande till den tidpunkt,
dä swar ifrän den ulkorade Thronföljaren kan
inträffa, möjligen kan wara att göra. Skulle
wid sisinämde tidpunkt nägra mindre wigtiga
ärender, eller sädane, hwaröfwer Riksens Ständer
blott äga att önskningar framföra, wara
oafflutadc, tillkommer det dä Riksens Ständer
att pröfwa huruwida de derföre wilja förlänga
sin härwaro, eller om icke desia mäl kunna till
en annan tid uppskjutas.
Utskottet, som för öfrigt icke i detta ärende
finner sig hafwa nägot widare att tillägga, fär
Här»
z6o Den 10 September.
bärmedest sä wäl det ena, som det andra, till
Riksens Ständers upplysta pröfning och omdö.
me wördsamligen öfweriemna. Orebro den 8
September 1310.
Pä Särffrldta.Utffottets wägnar
6. ^törner. O. von Uosenstein.
6. 6sko. Anders ^sasson.
0- ^ot. k!oc!r.
l/ppl!k ko» kiäll. ock Xäeln 6en il 8epr. i-io.
preke-8r3n6et cleo n - -
Lor^rre-8r1n6et lien n
- Lonäe-Zllnäet ken >r
Wördsamt Memorial.
^)ögloff. Ridderskapet och Adeln har behagat
genom Utdrag af Protocollet under den 7 den«
nes, till dest förestäende öfwer!äggning, rörån,
be sä wäl Stats.Utskottets, som Banco-Utffot,
tets, utlätanden, öfwer den genom Kongl.
Masts Nädiga Proposition wäckta frägan. om
Stats. WerketS ärliga inbetalningar till Ban,
ken, i Ränta och Capital- afdrag, ä Bankens
förskott till Staten, infordra Herrar Banco.
FullmäktrgeS Protokoll, när, före Riksdagens
början, frägan om olikheten emellan ^riksdags.
Be.
Den 10 September. Z61
Beslutet och Banco-Fullmäktiges Reglemente,
hoS dem till pröfning föl emar: och jemwäl det
utlätande, Herrar Fullmägtigc nu, i anledning
af Högstberörde Nädlga Proposition, kunna af.
giswa.
Transumt af allt, bwad uti förrberörde af.
seende, hos Herrar Banco-Fullmäktige, söre
Riksdagen, till deras Protocoll under ofwerwä.
gande, och till slutelig decision, förewarit, fär
Banco.Utskottet äran härhos bifoga.
Hwad dernäst beträffar infordrandet af utläkande
ifrän Herrar Banco. Fullmäktige, öfwer
Kongl. Maj.ts omformältc Nädiga Proposition,
som ej ännu till Banco-Utskottet ankommit; an.
ser Utskottet sig, för werkställigheten deraf, böra
afbida jemwäl de öfrige Re/pective Stän«
dens gunstbenägna yttrande. Orebro den 10
September 1810.
Lsrl leornel'. O. Westense».
?. UunllAren äob-sov. dlsns kvtsImderA.
kksisjnzjur.
Tran.
z6s Den ro September.
Transumt af Herrar Banco. Fullmägti.
geö Protokoll för är 1810.
Den 2>5 Maji.
Herr Directeuren Schwan, samt AnderDanielsson,
fränwara?''"'.
I-Ipplästes Kongl. Masts under den 16 i denna
mänad aflätne och den -23 derpäföljande ankomne
Nädiga Skrifwelse, med tillkännaaifwande,
det hade hos Kongl. Mast, Riksens Ständer i
underdänigbet anmält, den allmänna Financeplan
de fasistälit, enligt hwilken Riksens Ställ,
ders Bank skulle, utöfiver de Siu millioner Riks.
daler ven, till det sist öfwerstäudna krigets ut.
förande, försträckt, ytterligare, emot bestämd er.
sättning af Stats. Werket, förskjuta, dels ge.
nast, och dels ä Irenne terminer under loppet
af innewarande är, 2,245,803: R:dr. 6. si. 8- r.,
som fordrades till de af Riksens Ständer be.
stutade contante betalningar; samt ä ätta ter.
miner qmartaliter, »frän bönan af nästkomman.
de är, 1,971,040: R:dr. 34 st. 2. rst. till in.
lösen af de Obligationer med 5 procents ärlig
ränta, hwarmed en del lefweranteurers fordrin.
gar skulle godtgöras; och att Riksens Ständer
derjemte serskilt bewiljat, säsom ett län af Ban.
ken till Kongl. Maj is Nädiga disposition, och
under ei »handa ränta och äterbetalningsivilkor,
som för Bankens öfrige förskott till Slalö.Wer
ket,
Den 10 September. z6z
ket, 200,000 R:dr. till Tackjerns. BergslagerneS
understöd. Kongl. Maj:t »var benägen, att med
all skyndsamhet till »verkställighet befordra, hwad
Riksens Ständer, sä i det ena som andra af.
seendet beflutit, samt att till detta ändamäl gif.
iva D.si och Rikets Stats Contoir Nädig au.
torisation och befallning, att meddela Riksens
1 Ständers Bank erforderliga förbindelser för of.
wannämde län, deras äterbetalning, och säker,
heten derföre. Kongl. Mast äskade och förwäntade
derföre i Räder af Banco. Fullinäkti.
ge, att, i öswerensstämmelse med de härom
Fullmäktige ofe bart lemnade föreskrifter, B-mco.
Full:: äktlge, sä fort sig göra läter, afgin
Forrnulaire till berörde Kongl. Stats. Contoire»s
förbindelser.
Högstberörde Nädiga Skriflvelse war ge.
nast etter desi ankomst öfiverlemnad till Herrar
Commisiarierne, för att till Herrar Fullmäktiges
widare ompröfning och fastställande föreflä det
af Kongl Mast i Räder äskade Formulair till
den Förskrifning, som Kongl. Stats-Contoiret,
för äterbetalninqen af Bankens till Stats L?.'rket
dels redan gjorde, dels än »vidare förestäen.
de förskott, kommer att utfärda .
Och hade Herrar Commisiarierne, jeinte
Memorial under den 24 dennes, ett i likstäinmighet
med Reglementets 9. tz. författadt For.
mulair afgittvit, som upplästes och war af föl,
jande innehäll:
"Son» Riksens Ständer beflutit, att för
de af Banken, till Rikets räddning, och Stats.
jWer.
264 Den io September.
Werkcts oumgängeliga behof, pä nästledit är
utgifne Sep »»unioner (6,000,000. > R:dr. Spec.,
hwartill jernwäl äterstoden »vid nästledit ärS
siut, ä det är »808 pä En »mllion (.»,000,000.)
R:dr. »frän Banken utgängne Creditw-länet bör
sammanstäs, Riksens Ständers Vank kommer^
att ifrän innervarande ärs början, wid hivarje
Tre mänadcrs utgänq undfå Ettbundradefe»n
tusende (.105,000.) R.dr. Specie, säledes Fyrahundradetiugu
tusende (»20000) R:dr. Spec.
ärligen, hivaraf säsom Ränta, eirligt qivartali.
ter uppgjord liqvid, godtgöres Twä procent för
äret, och det öfriga »vid hivarje inbetalning af.
föres pä Cavitalet, kommande cn sä beskaffad in.
bttalnmg ä sörenäiilde Sju inillioner (7,000,000.)
R:dr. Specie, att oafbrutet fortfara, intill desi
hela denna summa blifwit Banken till fullo godtgjord.
Att Riksens Ständers Bank an »vidare,
i följande vrtning, och till nedanskrifne belopp,
kommer att Stats.Werkct tillhanda hälla: nu
genast Niohundrade trettioett tusende, siuhun.
drade nittionio (9Zi,799) R:dr. 20. st. 8- rst.
Specie, hrvaraf Twähundrade tusende Rlksdaler
äro sä bestämde, att af Kong.'. Maj.t sä.
som län, för lindrig Ränta, till Tackjerns.
Bergslagerncs understöd, i Näder disponeras;
detzutom ytterligare uti innewarande är: En
million femhundradefjorton tusende, etthundrade
fyra (1,514,104.) R:dr 24. st- -k- rst. Specie
salunda, att En tredje del deraf eller 504.701:
R:dr. 24. st- fär uttagas i nästkommande Junii
viänad, den andra Tredjedelen i dcrpäföljande
Sep.
Den 10 September. 565
September rnänad, och sista Tredjedelen uti De.
cember mänad; samt siuteligen pä ären 1811
och 1812: En million niohundrade sjuNivekt tuser».
de fyratio (1,971,040:) Rdr. 54. st. 2. rst. Spec.,
1 den succestiva ordning, alt En ättondcdel af
Summan, fär wid hivarje Tre mänaders för.
lopp af Stats-Weckel uttagas, kommande, för
allt, hivad efter föreffrifne utstakning, pä inne.
»varande är, samt ären i8»i och »8 >2, i hwar.
je gwartal ifrän Banken utgär, wid det der.
uppå följande qwartalets utgäng och derefter
framgent, att till Banken inbetalas Sju för
hundrade örn äret, hivaraf Räntan beräknas till
2 procent ärligen, och det öfriga efter qwarta.
liter skeende liqvid, att pä Capitalerne afföras,
intill dest i sä mätto, deras fulla belopp blifwit
inbetaldt: alltsä, och i kraft af Kongl. Maj:ts,
Dest och Rikets Stats-Contoir meddelte Nädiga
Befallning och authorisation, biifiver Riksens
Ständers Bank härigenom försäkrad, akt alla
uti ofwanberörde mätto beslutne och utstakade
inbetalningar, ä de till Stats. Werkets upprätt,
hällande redan utgängne, och än »vidare i före.
ffrifwen ordning utgäcnde förskott, skola vwä.
gerligen och oafbrutet till Banken blifwa erlag.
de: till ytterligare säkerhet hivaraf, Kongl. Maj tS
och Kronans andel uti Rikets alla Tull. inkom,
sier, härigenom blifrva till Riksens Ständers
Bank pantförstrifne, under bifogadt »vinkor att
i händelse, emot allt hwad förmodas bör, ds
här ofwanfore utfäste inbetalningarne, wid fö.
ressrifwen lid skulle uteblifwa, Banken dä stall
566 Den ro September.
Lga en ostridig rätt, att af de hypothiquerade
Statens Tull. inkomster, directe erhälla den fast.
ställde inbetalningen. Hwilket allt härmedelst
pä det kraftigaste försäkras och reverseras.
Stockholm den Majt r8io."
Ehuru Riksens Ständers wid sista Riks.
dag affattade och fasiställdte Allmänna Beslut
än icke hunnit utkomma, förekom härwid, hwav
de fleste af Herrar Fullmäktige kunde sig erin.
ra, att uti Riksdags-Beslutet, den ärliga inbetalningen
ä Bankens ifrägawarande förskott
till Stats-Werket, war bestämd med nägon ffilj.
aktighet emot den föreskrift, som häröfwer i
Reglementets 9. §. war Herrar Fullmäktige med.
velt. Af sädan anledning, skulle, enligt nägre
Herrar Ledamöters yttrade önskan, detta ämne
blifiva till Herrar Fullmäktiges nästa samman,
träde hwilande.
Oen 1 Junit.
Herr Directeuren Schwan fränwarande.
Jemlikt Protokollet för den 28 sistl. Maji,
wille Herrar Fullmäktige nu till afgörande fö.
retaga, det af Herrar Commisiarierne författade
Formulair till den förskrifning, som Kongl.
Stats-Contoiret kommer att afgifwa, ä Bankens
till Stats Werket dels redan meddelte,
dels af Riksens Ständer bifallne, än widare
förskott. Men uppä Banco.Fullmäktigen An
ders
-
Den ro September. Z67
ders Danielssons begäran som ny§ till Sta»
den ankommit, och säiedes ej ännu. om beskaf.
senheten af ferewarande ämne, kunnat inhämta
nödig kännedom, otwerenskommv Herrar Full.
mäktige, att till mälets siuteliga öfwerwägande
och decision i morgon sammanträda.
Den 2 Iunii.
Herr Directeuren Schwan fränwarande.
Under öfverläggning och till fastställande
företogs innebällct ak den förskrifning, som Kongl.
Stats. Contoiret kommer att afgifwa, ä Beinkens
till Stats Werket dels redan meddelte, dels
än widare bewiijade förskott; h,vartill, jemte
Kongl. Masts Nädiga SkrifweUe i detta ämne,
det af Herrar Commitzariexne förflagswis upp.
gifne Formulair, uti Protokollet för den 2Z
sistledne Majk finnes intagit.
Herr Majoren Friherre Cederström an.
förde till Protokollet:
"Som Högloft. Banco. Ut skottet, uti sin af
Riksens Högloft. Ständer infordrade bestämda
förklaring, huruwida Banken kunde Staga sig
att förskjuta medel till Lefweranteurernes beta.
lande, älagt Banken desi förskjutande med de
af Herrar Fullmäktige foreflagne willtor, hmari.
genom Banken tillägges Sjuhundrade tjugu tusende
Riksdalers ärlig afbetalning för desi gjorde
och tillgörande förffotter, samt endast derwid
gjort den tilläggning, att deste förskott borde
363
Den 10 September.
pä Ätta Terminer blifwa utsatte, sä att fulla
summan eller En million niohundrade fiuttioett
tusende furatio R:dr. 34. si- s. rst. ej förr än
med 1812 ärS flut komme att utgä, pä det
Banken, pä sätt Vanoo-Utskottet i sitt betan
tande af den iz Februarii 1810, föreflagit, ge
nom de under tiden influtne medel, mä komma
i tillständ, att, utan Sedelstockens förökande
öfwer hwad den nu är, lemna Stats-Werket
detta biträde; hwilket allt af Riksens Högloft.
Ständer blifwit godkändt och fastställd!, samt
följaktligen uti Riksdags. Bcflutct intagit, sä
är det högst owäntadt, att, uti Högloft. Banco.
Utskottets för Fullmäktige utfärdade Reglemen
te, finna en häremot stridande föreskrift, efter
hwilken Banken endast skulle äga att uppbära
omkring 120.000. Rdr. i qwartalet, eller rät.
teligen amortitzement i mon af sina gjorde bidrag,
hwarigenom Banko. Werke! under innewa.
rande är skulle »vidkännas en förlust af 240,000
R:dr.; en förlust, som af Riksens Högloft. Stäm
der icke warit Banco-Werket ämnad.
Dä i de mäl, der Riksens Fyra Ständ
besluti:, nägon Rätt, att, med gällande kraft
nägot stadga, icke kan för Banco-Utskottet äga
rum; dä i sädant fall de Fyra Riks StändenS
Beslut i närwarande fräga äro de enda, säsoni
Lag för otz gällande förestrifter; dä desie före,
skrifter finnas intagne, ej allenast i Riksens
Ständers underdäniga Skrifwelse till Kongl.
Maj:t, utan ock i det pä Riks-Salen offente.
ligen kungjorde Riksdags. Beflutet, som för
sam
Den 10 September.
369
samtelige Landets innewänare gäller, och dä
desiutom Banco-Utskottets föreskrift tillskyndar
Banco.Werket intill är 1812 en ärlig förlust
af inbetalningar, dem Riksens Högloft Ständer
bewiljat, och uti Bewillnings. Summan inberäkna!;
sä anser jag mig ej swara emot det
hedrande förtroende, som Riksens Ständer mig
lemnat genom mitt utnämnande till deras Fullmäktig
i Banken, med mindre jag wid detta
tillfälle willig! underkastar mig det answar, som
följer uppsäteligt brott emot Banco Utskottets.
Reglemente, och fär jag förklara, att sedan ej
denna §. i Reglementet är öfwerensstämmande
med Riksdags. Beflutet, anser jag den utan all
bindande kraft, och tror min första skyldighet,
säsom Fullmäktig, wara, att uppfylla, hwad
Riksens Ständer offenteligen stadgat, enär de
klarligen äro sä wäl Banco-Utskottets, som
wära principaler.
Ingen irring, intet misiförfländ, kan i denna
fräga äga rum. Riksens Ständers Epp-dition
till Hans Maj:t Konungen, Riksdags-Beflutet,
(hwaraf härwid bifogas ett vidimeradt Transumt»
och Jnstructionen för Fullmäktige i RiksgäldS-Contoiret,
hwilken redan finnes tryckt,
sammanstämma alla deruti, att Banken, för
det den ätagit sig, att hälla Stats-Weiket tillhanda
1,971,040. R:dr. 34. si. 2. rst. till Leflverantcurernes
betalande, skall njuta, ifrän och
med mnewarande ärs början, i ärlig inbetal,
ning 720,000. Ridr. eller 180,000. R dr. i qwartalet,
intilldesi alla Bankens förskotter öliswit
Bihang. N.o 47, 48. godt
-
370
Den 10 September.
Den io September.
371
förklara Banco.FuIlmMa- i Disc-nl-n
? >»! ^ med iakttagande af Dimont.
,°, atl Bankm e, b.,fw„ l^-rkändt far szs,m hyp°--qu- -mottaga
»varande är mer än omkring 120,000. R^dr.
de till Lefwerantrurerne i liqvid afgifne Stats
qwartalet, och r nuna own en gäta-l afseendi^s,^,^^,^^ M '
pä dem, hwars högsta lag är Bankens wäl ost
Obligationer..
Till ersättning för redan gjorde och nu be
-
förmon, en gära . hwars uvplösning bör förl^. , . . - , ,
»väntas, när tillkommande Stander stola pröfA. » urbetalmngar, haswe wrwelat för strå
wa, burmvida deras Banco.Utstött kan tiller^^/bn om rnfornst r LUllmrdlen pä det sitt,
att frän och med mnewarande är§ bormn, Banken
erhäller en ärlig Summa af Sjuhundrade
tjugu tusende Riksdaler, eller qwarrailter Ett»
kännas en rättighet, som i alla tider ensam
warit deras eaen, och den de uti förewarand
rnäl, pä det nn st bestämda satt utöfwat.
Jag hoppas, i grinst af allt detta, at
mine Herrar Med.Fullmäktige icke tweka, alt
uti Formulairet trll Stats Werkcts förbindelse
endast gora afseende p^ Lvu förestrlkt, Riksén
Hög.ost Ständer fjellsta un deras Riksdags
Beslut gifwu; och anhäller, r fall Majoritete
är as en annan tanke, att detta mit», serskilt
votum mä fä bifogas Herrar Fullmäktiges Ex
pedition till Hans Maj:t Konungen.
Hwarefter upplästes följande af Herr Fri
herre Cederström äberopade och nu inlemna
de Utdrag af Swea Rikets Ständers Beslut
gjordt, samtyckt och förafstedadt pä allmänn
Riksdagen i Stockholm, som slutades i Stockholn
den 2 Maji 1810, sL lydande:
§. 18»
— — — — — "I sammanhang mel
denna anstalt till succetziv betalning, hafwe >v
»ve
hundrade ättatio tusende Riksdaler, till gäldan*
de af Twä procents Rä> ta och Fem pr cent
Capital afbetalning pä dest werkeliga förstvtt;
ägandes Banken, om Slats-Werket skulle brista
i uppfyllandet af de Medes älagde förbindelser,
rättighet att af Hypothequen sig godtgöra."
Riktigheten af berörde Transumt war intygad
af Actuarien i Riks.Archivet, och af
Secreteraren wid Riksens Ständers Expeditionsutskott
under förliden Riksdag.
Herr Doctor Drysen förmälte sig, med
uppmärksamhet, och under jemförelse emot Reg.
lementets lydelse i samma ämne, hafwa genomläst
det uttryck uti Riksdags. Beslutet, som anflär
inbetalningen ä Bankens förskott till StatSWerket;
och ehuru nägon skiljaktighet emellan
begge meningarne tyckes sig förete, will- Herr
Doctorn, utan tillämpning likwäl till den hufwudsakeliga
fräga, som hos Herrar Fullmäktige
uu war under öfwerwägande, hafwa omnämnt,
att
372 Den ro September.
att i den händelse honom, uti egenskap af BancoFullmäktig,
wore tillständig!, att ingä uki bedömmande
af uttryckens mera eller mindre öf.
werensstämmelse emellan den specielle föreskrift.
Reglementet till Banco.Fullmäktiges ofelbara
efterrättelse innehäller, och det qenerelle yttrande
öfwer samma ämne, som uti Riksdags. Beflutet
är intagit, begge meningarne möjeligen kunde
stä att förenas.
Utan nägot afseende derä, ansäg Herr
Doetorn fig i egenffap af Banco. Fullmäktig
förbuiden, att, med äsidosättande af all flagS
undersökning, fur »mida Reglementets bestämds
föreskrift tilläfwentyrs efter desi begrepp, kan
ijrän Rlinus Sränders i allmänbet yttrade me»
nina, finnas i nägor mätto avvikande, kata
Baiwo. Utskottets förejkrift tjena sig till efterrättelse.
äfwertygelsen derom grundade Herr
Lectorn pä Regerings. Formens 5Z. som
tillägger Banco Utskottet allena rättigheten, att
föreskrifter om Banco Förwaltningen gifwa: pä
66. §. uti Riksdags. Ordningen, som okvillkor,
ligen älägger Banco-Fullmäktige, att, jemlikt
hwarje Riksdag af Banco. Utskottet utfärdad!
Reglemente, förwalta Bankens medel och till.
hörigheter; samt pä i. §. af innewarande ärs
Reglemente, der bokstafweliga lydelsen af der.
uti meddelte stadganden, jemte fästad behörig
uppmärksamhet pä Rikets under Riksdagen antagne,
och redan officiel! kungjorde grundlagar,
i allt, hwad de med Förwaltningen af detta
Riksens Ständers egit Werk, kunna stä i närma
-
Den 10 September. 373
mare, eller aflägsnare sammanhang, Banco,
Fullmäktige till ofelbart iakttagande älägges.
Med afseende ä sä be kaffade tydeliga stadgauden,
wägade Herr Dottern ej tillegna sig
någon flagg bedömmngs^ätt öfwer Ba-co Utskottets
i Reglementet meddelte töeeskrifter, dem
han ansäg sig förbunden, att e ligt ordalvdelfeit
iakttaga. Nägon egentlig förlust för Werket,
ansäg Herr Doctvrn härwid icke wara i
fräga, dä del endast angär uppstof med inberalningarne
ä sädane Bankens förskott, som
ännu icke utgätt, och ej före 1812 ärs flut,
till deras fulla belopp fa utgifwas; och ä hwil.
ka, en nu genast anticiperad inbetalning af
Ränta, och Capital Procent, swärligen med or.
dalydelsen äfwen ull Riksdags-Beflutet, kan
förenas, der Räntan efter 2 procent och 5 procents
ärlig afbetalning pä Bankens werkeliqa
förskott, omförmäles. Ett prejudicat till större
eller mindre afwikelse ifrän den allmänna grundsats
Herr Doctvrn äberopat, ansäg han i en
framtid kunna för Werket blifwa wädeligt.
Det af Herrar Commcharierne, i likstämmighet
med Reglementets föreskrift författade Form»,
lair till ifrägawarandc Förskrifning, borde sälebes,
enligt Herr Dotterns öfwertygelse, för,
blifwa oförändradt.
Herr Förste Archiatern von Schulzenheim,
hade med ledsnad funnit en olikhet sig
förete, emellan Erpeditionerne om den inbetal,
ning, som Banken bör undfä ä desi till Stats,
Werket redan meddelte, och än widare i före
ffrif.
374 Den io September.
ffrifwen fiicceffv ordning förestäende förffott,
dä, enligt Riksdags-Beslutet, 720,000 R drs
oafkortad inbetalning ifrän innewarande ärs
början, synes wara ak Riksens Ständer be»
stämd, men Banco Utskottet deremot ansett in»
betalningen bora efter fiiccesiiv beräkning och i
mon af förskottens werkeliga ustemriande, slute.
ligen uppgä till berörde summa, och jemwä!
derutöfrver, i afseende pä det till Tackjerns»
Bergslagerne, af Riksens Ständw bewiljade
län. biträde pä 200,000 R-dr Skiljakligheten
emellan berörde stadgande», hade utam twifwel
tillkommit genom mitzlag om rätta meningen af
de Relpeclive Ständens till Banco- och Erpedi»
trons Utskotten eppedierade Beflut: hrvaraf e.
medlertid för Banco. Fullmäktige den obehagliga
ställning inträffat, att antingen ä ena sidan
irturaktläta en dem älagd bokstafwelig efterföljd
af Banco-Utskottets Reglemente; eller ä andra
sivan, att icke fästa uppmärksamhet ä det all»
manna stadgande öfwer samma ämne, som Rik.
sens Ständer uti Rikdags-Beslutet lät't inta.
gaS. Herr Förste Archiatern kunde för desi del
ej neka, att af de uti Riksdags-Besiuiet nyt»
tjade uttryck: werkeliga Förskott; 2 proce sts
ärlig Ränta, och 5 procents ärlig afberalning
pä Capitalist, meningen till äfwentyrS
med Reglementets föreskrift kan stä att förenas:
af hwilken anledning, i den händelse Herrar
Fullmäktige enhälligt skulle finna stäk, att till
Kongl. Maj t afgifwa ett i likstämmighet med
Reglementets föreskrift författadt Formulair för
Kongl.
Den 10 September.
375
Konal Stats. Ccrstoirets förskrifning, Herr Förste
Archiatern för desi de! dera,ed gerna wille
sig förena. Mm selan en skiljaktighet ewe an
RcksdagS Beslutet och Banco Ulskottcls töre.
skrift blifwit i fr "ga stä d; och Herr Friherre
Cederström förklarat sig ej kunna åsidosätta
det steg, desi Dicramen vmrörmiler, i fall Ma.
jorilcbn af Banco-Fullmäktige blefwo af annan
tanke, saust sirrdigheren uti omdömet in«
om Banco-Fullmäktige, angäende werkställighe.
ten af Banco-Iltffottets tydeliga föreffrifter,
sku!ie. efter hwad med stät befaras kan, om
Werkets förwaltning åstadkomma en mindre för.
monlig opin-on; ansag Herr Förste Archiatern
en siä beskaffad jeml i.g härwid kunna äga
rum, att uti Projeclet stll Formulair för i fräga.
warande förffrimi.-g, b!ott de hädanefter i förrffrifwen
ordning utgäende förffott, till Ter.
miner och Summor specifikt införes; men in.
betalningarne ej annorlunda, än med äberopan.
de i allmänhet af Riksens Ständers derom fattade
Beslut: och hwartill Herr Förste Archiatern
projecterade följande Formulair.
''Som till följe af Riksens Ständers Be.
stut, Banken kommer, att, utom redan, med
inberäkning af Creditiv Länet gjorde förffott,
än widare i följande ordning biträda Stats.
Werket; uti innewarande Junii mänad med R-dr.
1,456,500: 44- si- 8. rst., uti nästa September
mänad med R dr. 504,701: 24. H-, och uti päföljande
December mänad likaledes 504,701:
R-.dr. 24. samt pä ären 1311 och ruis
376 Den 10 September.
R:dr. 1,971,040: 34- §- L. rst. sälunda, akt en
Ättondedel af summan wid hwarje Tre mänaderö
förlopp fär ifrän Vanken utgä; och följaktligen
med förut mcddelte och i förrbemälte ord.
rung ytterligare utgäende förlott, en sammanEnad
summa af r »,416,943: R dr. 40. si. 9. rst.
Specie, för hwilken Summa Banken har, att
af Kongl Stats Contoiret qivartaliter erhälla
de ärliga inb talningar af Ränta och Capital,
aibetalning, som Riksens Ständer wid sista
Riksdag Banken tillflagit: alltiä, och i kraft
af Kongl. Maj:LS Desi och Rikets StatS. Con.
loir meddelte Nädiga Befallning och Authorrsa.
tion, bljfwer Riksens Ständers Bank harigenom
försäkrad, att alla af Riksens Ständer
beflutne och utstakade inbetalningar ä de till
Stats Werkets upprätthällande redan utgängne
och än widare i föreskrifwen ordning urgäende
förskott, skola owägerligen och oafbrutet lill
Banken blifwa erlagde, intilldesi samma förskott
blifwit Banken till deras fulla belopp godtgjorde:
till ytterligare säkerhet bwaraf, Kongl.
Masts och Kronans andel uti Rikets alla Tull.
inkomster, härigenom blifwa till Riksens Skanders
Bank pantförskrifne, under bifogadr will.
kor, att i händelse, emot allt, hwad förmodas
bör, de härofwansöre utfäste inbetalningarne
wid förefkriswen tid skulle uteblifwa, Banken
dä stall äga en ostridig rätt, att af de HypoLhiquerade
Statens Tull. ink-ruster, directe er.
hälla den fastställde inbetalningen: hwilket allt
härmedelst pä det kraftigaste försäkras och re.
wcrseras." Herr
Den 10 September. 377
Herr Friherre Cederström fant sig kunna
instämma uti den af Herr Förste Archiatern
von Schulzenheim färcsiagne jemkning af i
frägawarande Formulair; att nemligen summan
af inbetalningarne till Banken icke införes, utan
endast, de Summor, Riksens Ständer bewiljat
B urken til! gälldande af Ränta och Capital-af.
betalning för desi gjorde och tillgörande werkeliga
förskott: dä, i händelse Herrar Fullmäktige
bifalla delta project, Herr Baron endast förbchöllt
sig, att ra desi i början uppläste Dicta,
men mi Herrar Fullmäktiges Pcotocoll beivaradt.
Herr Ordens. Bistoppen Doctor Murray
ansörde i
"Minsta ytterligare uppskof med Mbelalningen
as de förskott. Rikets Högloft. Seander
älagt deras Bank akt göra till Rikets under,
stöd, arnor jag medföra de wädeligaste följder.
Det är genom Banco. Utskottet, som Ständers
befallningar alla tider kommit till deras Fullmäktige
r D-inkeni cz. H. Rikets antagne
och faststä de Regeringsform och 66. §. uti
Riksdags Ordningen, innefatta uttryckeligen rät.
tighcten för Riksens Ständers Banco-Utskott,
atl föreskrifter om Banco-Förwaltningen gif.
wa, samt Banco Fullmäktiges owtllkorliga skyldiahet,
att, lemlikt hwarje Riksdag af BancoUtskottet
utfärdadt Reglemente, förwalta Bankens
medel och trllhöriaheter. Dä nu emedlertid
uppmärkmmheten hos Herrar Fullmäktige
blifwit wäckt pä den olikhet, som rörande ärliga
afbetalningen, hwarlill Stats, Werket uti
578
Den 10 September.
desi Förffriming till Banken bör sig förbinda,
finnes, emellan Högloft. Banco.Utffottets, Full.
mäktige gi ne Justruction, och Riksens Stän.
ders Expedition till Kongl. Majk, jemte Riks.
dags-Besiutet, anker jag säkrast wara, att Ml
det Fvrmwair till berörde Förskrifning, som
Banco. Fullmäktige nu böra till Kongl. Mast
afgifwa, afbetalmngen, jemlikt Herr Förste
Archiater» von Schulzenheim- förslag, endast
med allmänna ord bestämmes, böra ske t
likhet med Riksens Ständers föreskrift, och Stän.
dernes egen närmare förklaring afwaktas, dä
efter den olycka, som genom wär älskade Kron.
prins hastiga död öfwergätt Fosterlandet, Riksens
Ständers snara äterkomst mäste förmodas."
Hnrr Grefwe Gyllenborg anförde till
Protscollet:
''Ehuru Banco Utffottets för Fullmäktige
stadgade Reglemente, icke synes wara t alla delar
förenligt med hiva' till min enffilta känne»
dom kommit af Riksens Ständers till Kongl.
Majk afgifne Expelchoi a gäende Fmance.
Planen, hwaraf jag nu sin er remstatel äfwen
wara intagit i Riksdags B slutet, anser jag
likwäi mig böra endast följa ordalydelsen af
beni Ite detaul^rade R alemente, säsom den enda
föreskrift, hwilken blifwtt Banco. Futtmäktige
omedelbarligen gi iven. bolst jag skulle sirina
det blUma el' wädligt präiudicat, att afwika
frän en sälla-- bestämd Jnstruction, eller läta
desi werkstättighe: bero af en individuel profning
af desi enlighet med Riksens Ständers
Be
-
Den io September.
579
Beslut. Med denna öfvertygelse bifaller jag
det Formulair till Stats-Contoirets asgiswan.
de förbindelse, som blttwit i öfmerensstämm lss
nied Banco-Utff-u tets Reglemente af Commisiar-atet
vrcgecteradt.
Derigenom tillffyndas icke Banken nägcn
förlust, mea b'ott ett korrt uppkvf med en del
ar inletalningrn till Banken, som i händelse
Riksens Siänder finna derckamma böra genast
till desi hela ärliga belovp erläaaas, ^ädant ivid
deras ester all sannolikhet snara sammankomst,
kc.n b st-Undt blifwa 'ö; effristvit. Om deremot
Bai.co-Fullmäktige körefiä det af Herr Förste
Archiater» von Schulzenheim projecterade
Formulair till ifräg svarande Förskrifning, kan
detsamma, säsom mindre bestämdt, i afseende pä
inbetalninoarne till Banken, föranleda till äter.
nausi af öinnet, samt derigenom till ett ound.
wikligt uppskof ej mindre med de inbetalningar
titt Banken, som i aua fall redan bordt, och
uti Lin cwarande Junii mänad böra werkställas,
än Mtd utbelalmnoarne i föreffristven ordning
af de förskott. Stats Werket haft att päräkna."
Herr Doctor Asplund, samt f. d. Tale.
mannen och Banco.Fullmäktigen Lars OlS.
son, förenade sia med Herr Grefwe Gyllenborg
och med H rr Doctor Drysen om bibebällan.
det utan förändring af Herrar Commisiariernes
jemlikt Reglementets 9. §. författade Formulaik
titt ifrägawarande Förskrifning.
Herr Rädman Fredin och Herr StadSM-ajoren
Westin samt Banco Fullmäktigarns
Ag,
38c)
Den 10 September.
Anders Danielsson och Pehr Andersson,
bifölls det af Herr Förste Archiatern von
Schulzenheim till berörde Förskrifning projecterade
Formulair.
Till följe af de fleste Herrar Fullmäktiges
i sä mätto yttrade mening, kemmer sistnämde
Formulair, jemte underdänig ffrifwelse genast
till Kongl. Mahl att afgä.
Den 2Z Junti.
Fränwarande Herr Förste Archiatern von
Schulzenheim, Herr Rädman Fredin, Herr
Directeuren Schwan, samt f. d. Talemannen
Lars Olsson.
Upplästes Kongl. Masts under den 6 dennes
aflätne, samt i dag ankomne Nädiga Skrifwelse
med tillkännagrfwande, det hade Kongl. Majk
i Räder gillat det ak Banco. Fullmäktrge, jemte
underdänig Skrifwelse af den 2 i denna mänad
öfwerlemnade Formulair till den Förbindelse, som,
med Kongl. Masts Nädiga Authorisation, Dest
och Rikets Stats-Contoir skulle Riksens Ständers
Bank meddela, ej mindre ä de Sju millioner
Riksdaler, som Banken till krigets ulförande
försträckt, än ä tillsammans 4,416,944:
Rdr. Zo. H ii. rst. Specie, som den, efter
Riksens Ständers Beslut, än widare pä dertill
förestrifne Terminer bör till Stats Verket förskjuta,
samt att Kongl. Mast i Räder anbefallt
Desi och Rckets Stats. Contoir, att en
med
Den 10 September. 38t
med detta Formulair enlig Förbindelse till Riksens
Ständers Vank utfärda, och förordnat,
att Stats Contoiret, hwilket äger att lyfta de
medel, som Banken u ,der innewarande är bör
af den lofwade Förskotts. Summan ukgifwa,
stall, till fullgörande af Riksens Ständers uti
underdänig skrifwelse af den 24 flstl- April hos
Kongl. Mast anmäldte Beslut, för Ränta och
C-vital-afbetalmngar pä dest redan lemnade och
än widare bestämde färstrackningar till StctsWerket,
erlägga ifrän innewarande ärs början
720,000: R dr. om äret, eller för hwarje givartal
130,000: R:dr. Specie.
Kongl. Stats-Contoiret bade, jemte skrif,
welse af den 22 dennes, insändt den riti Kongl.
Masts högstberörde Nädiga ffrifwelse omförmälte
Förskrifning, som wid skedd jemförelse
befanns i alla delar lika lydande med Herrar
Banco-Fullmäktiges dertill afguna Formulair;
och war wid Förstrifningen bifogad vidimerad
afskrift af Kongl. Maj ts till Kongl. Stats.
Contoiret under den 6 dennes aflätne Nädiga
Befallning och Authorisation, att meranämde
Förskrifning till Banken utfärda. Bestöts; det
skulle Kongl. Masts och Rikets Stats-ContoirS
under den 22 i denna mänad utfärdade För.
skrifning, jemte derwid bilagd vidimerad afskrift
af Kongl. Majus under den 6 dennes till Kongl.
Stats-Contoiret aflätne Nädiga Skrifwelse, under
Herrar Commistariernes wanliqa säkra wärd
öfwerlemnas: kommande, i likstämmighet med
nämde Förskrifning, samt Kongb MastS högst
-
382
Den 10 September.
berörde Nädiga Skrifwelie, uti innewarande
Junii mänad i,4Z6,-^oo: R.dr. 44. §. g. rst.,
uti nästa September mänad -^04,701: Rchr.
24. och uti päföljande December mänad
§04.701'. R:dr. 24. §. Specie, att af Kongl.
Stats. Contoiret pä dest l Läne -Banken upp.
tagne Räkning N:o fä dichoneras.
För Bankens titt Stars. Werket f^re detta
utqifne och pä berörde räkning debiterade F'r.
ssott, jemte det, som än widare förssjutes, kom.
ma ifrän innewarande ars början 720,000 R dr.
Specie ärligen, med t«o,ooo-. R^dr. r bwarje
qwartal, och säledes liff en början uti innewa.
rande Junii mänad för 2:ne qwartaler tillsam.f^^^rättade
mans 360000: Rchr. Specie att af Kongl.
Stats-Conroiret tilt Banken blifwa inbetalte.
Af de sseende inbetalninqarne, beräknas och
godtgöres Räntan enligt Banco finl, till Twä
procent lör äret och afföres det öfriga af hwarre
inbetalning pä Capitalet, intikt de§ hela För.
ffotts. Summan blifwit tiff fullo äterbetald.
Öfwer det ena och det andra ssulle Utdrag af
Protocollet till Herrar Commistarierne eLpedicras^
Genom underdänig ssnfwelse at denna dag,
ssulle den af Banco. Fullmäktige i förberörde
mätto widtagne anstafft till de bewiljade För
Den 10 September.
383
Emot Kongl. Stats.Contoirets ofwan omörmälote
nu afgifne F w!krif..ing, fä wäl för
)ela Creditiv-Länet pä En million Rdr., som
ör de pä är 1809 genom Riks-Dimont Meret
till Rikets understöd utgängne Län, kom.
ner Tull-Arrende Societetens Förlkr-rning af
)en 14 Martn'1809, ä förstnämde Län, samt
Kongl. Stats-Contoirets till Riks-Discont-Weret
ä sistberörde Län-biträden afgime och derrfter
pä Banken transporterade Förssrifningar,
ttt emot behörigt recipifie till Kongl. Stats.
Tontoiret äterlemnas. Hware.m Herrar Commistarierne
genom Utdrag af Protocollel blefwo
ln> bclem
t4elr>juA!u^«
lior ocH n
kr ^L-8t?.näst elen 72.
- - LorZLre-HkSnclet cien ir - -
- - Lonäe-8ränäer 6en IZ - —
Wördsamt Memorial!
ssottens utgifning, jemte de inbetalningar, som^ ^ ^ »
Kongl. Stats. Contoiret äger att till Banken >-^nom Utdrag af Protocollct under den 3 k
erlägga, hos Kongl. Maj:t i underdänighet amanna mänad, har Wällofl. Borgare Ståndet,
mälas. Och ssulle jemwäl Kongl. Stats-Cow till Banco - Utssottets ytterligare Utlärande ätertoiret,
genom Skrifwelse under denna dag, der. sörrvist, de utl wälbemälte Ständ, af Bancoom
meddelas nödig underrättelse. UlssottetS yttrande, under den 29 sistlidne Au
§,
§u
-
384 Den 10 September.
gusti öfwer det Hederwärda B^nde-Ständets kemist
rörande Fullmägtigffapet i Banquen, för.
anledde anmärkningar; äfi frände en närmare
förklaring, i hwab matto, seoon Balico.urffottet
ansett Föreffrirton rick sedi'aste Banco. Reg.
lementet, om ett bstamdt antal till twädred/edelar
af samtelige Fu^mägtige, som för fattande
af beflut icke fär saknas, böra lämpas jem.
wäl till hwardera Ständet firffildt; den inactivits
uti angelägna och prestante ärenders afgörande
mätte förek. mmas, som, igenom möjeli.
gen oförutsedde Laga förfall för nägot Ständs
Ledamöter, ffulle kunna inträffa?
Banco. Utskottet fär äran bäröfwer wördsamt
anmäla, det har berörde, för Banco.Wer.
kets förwaltning mycket angelägna omständighet,
ej undgätt Utskottets uppmärksamhet, hwarwid
en sä beskaffad tilläggning uti stadgandet om
det antal, som af hwardera Ständets Fullmägtige
ansetts böra wara närwarande, blifwit bifogad,
att, i händelse, nägot Ständs Fullmäglige
ffulle, af oförmodadt laga förfall, hindra-,
att sig wid sammanträdet infinna, sädana mäl,
som ej täla uppskof, icke dest mindre jemnlikt
förra Banco.Reglementets lydelse, kunna af ätta
närwarande Fu^mägtige afgöras. Orebro
den 10 September i8ro.
Osrl dogmer. O. 'Watman,
k. l-uoä^ren ^ob:§on. k4sn8 klzlmbsrg.
- kl. tjelsiagius.
Vppllit
Den io September.
Z8S
VppIZtt l-rSxlok!. Kidd. ocki ^.dela den 18 5ept. r8kv
preKs
- 5tändek - - - - den 13 -
- Lor^sre-^tändst - - - - den 18 -
konds - Litänder - - - - den ,8 ^ -
Wördsamt Memorial.
^^edan Riksens Högloft. Ständer till deras
Allmänna Beswärs och Qeconomie. Utskott remitterat
Kongl. Maj.ts till dem aflätne Nädiga
Proposition om skyldigheten för alla, att deltaga
i wärdén om de Fattige, samt rörande en
serskild i detta afseende wid Amiralitets, Warfs
och Orgryte Församlingar wid Götheborg uppkommen
fräga; Sä har Utskottet, efter öfwerläggning,
i anledning häraf, förenat sig om de
tillstyrkanden som Utskottet nu fär till Riksens
Ställders pröfning wördsammeligen öfwerlemna.
Uti högstberörde Nädiga Proposition har
Kongl. Maj.t, jemte tillkännagifwande af de
anstalter, som blifwit widtagne till »verkställighet
och beredande af hwatz Riksens Ständer wid
sista Riksdag uti siere ffrifwelser i afseende pä
Allmänna Fattigwärden underdänigt andragit
och önskat, nu till Riksens Ständers utlätande
öfwerlemnat följande frägor, med förklarande,
att hwad Riksens Ständer derutinnan yttrade,
ffulle tjena till efterföljd, till dest wid nästa lagtima
Riksdag en allmän Författning om Fattigwärden
i Riket, efter föregängen Rädplägning,
kan bl i simi faststäld: nemligen
Bihang. N:o 49, 50. "
386
Den 10 September.
i:o har Kongl. Maxi i Räder welat in»
hämta Nikiens Ständers yttrande, huruwida
icke alla Sjömän, hwilke wid Götheborgs Sjö.
manshuS imnönstras, mä äläggas att'betala,
hwarje Skeppare i Riksdaler, hwarje Styrman
L4 st- och hwar och en af det öfriga Sjöfolket
12 si. Banco vm äret till de wid nämnde Stad
belägne Amiralitets, Warfs och Orgryte För.
samlingars FattigwäkdsJnrättning, af hwUken
de kjelfwe, deras hustrur. Enkor och barn kun.
na komma,att draga nytta, och till hwilken de
äfwen de-siförutan synas böra bidraga, dä den
länder till förmon för en handelsplats, ifrän
hwars rörelse och Segelfart de hämta sin bergning
och utkomst.
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition inne.
häller härom i öfrigt, att ibland Rikets Stä.
der har Isynnerhet Götheborg utmärkt sig ge.
nom en för flere är sedan widtagen och med
framgäng bibehällen Fattigwärds. anstalt; men
att dä den, hittills inskränkt inom Staden, bor.
de utsträckas till förenämnde derinwid belägne
Församlingar, den swarigheten mött, att ett
stort antal af Fattige, uppgäende till omkring
zoo personer, oaktadt Jnwänarnes wisade wäl.
wilja, ej synas kunna erhälla tillräckligt under,
stöd, sä framt icke ett uppgifwet Förslag, att
förberörde afgifter skulle erläggas af allt Sjö.
folk, som wid Götheborgs Sjömanshus inskrif.
wes och inmönstras, kunde werkställas; samt att,
enär Sjömanshuset, ehuru det ansett de före.
stag.
Den io Seplembcr.
387-
slagne afgifterne billige, ej wägat dertill sam.
tycka, Församlingarne hafwa wändt sig till
Kongl. Maj:t, som wäl i Räder stadgat, att
allt Sjöfolk, enligt Mantalsffrifningarne böra»,
de till detza Församlingar- borde wara förbun.
det till den afgift, som Församlingarne till ett
allmänt nyttigt ändamäl i behörig ordning sig
friwilligt ätagit; men af 73 §. i Regeringsfor.
men funnit, att en sädan afgift ej kunde sträc.
kas till de Sjömän, hwilke icke wore Ledamö.
ter af meranämnde Församlingar. Dä likwäl
en af Götheborgs Stads Fullmäktige wid den.
na Riksdag i underdänighet anmält, att detze
Församlingars »välgörande Fattigwärds-anstalt
hotades med obeständ, i saknad af det i berörde
mätto önskade understödet, sä har Kongl.
Mast, säsom ofwanförmäldt är, welat deröfwer
i Räder inhämta Riksens Ständers yttrande.
Wid ökwerwägande häraf bär Utskottet,
som pä de skäl Kongl. Maj:ts Nädiga Propo»
sition innehäller, funnit det i allmänhet wara
billigt, att äfwen Sjöfolk bidrager till de fattiges
understöd, trott sig äga anledning att i
allmänhet tillstyrka, det nedannämnde afgifter
mä i sädant afseende hädanefter tills widare
erläggas af allt Sjöfolk, som förhyres, icke al.
lenast i Götheborg utan ock i Rikets öfrige
Städer, hwarifrän Sjöfart idkas, och der Fatligwärdsanstalter
redan finnas, eller dä de fram»
beles kunna blifwa inrättade, neml. af hwarje
Skeppare i R:dr., af hwarje Styrman 24 si-,
af
288
Den 10 September.
Den rv September.
289
af bwarje Bätsman, Matros eller Jungman
12 § , samt af bwar och en af det öfriga
Sjöfolket, sä wida han, utom kost om bord,
för sin tjenst njuter nägon aflöning, 4 si., allt
Banco, om aret. Utskottet har ansett det,
till minnande af detze asgifters allmänna och
säkra utgäende, wara lämpligt, att desamme
ffol-a erläggas, icke wid Jastnfningen, utan
wid Förhyrningen, samt att wid detta tillfälle
Sjömanshusen i de Städer, der sädane finnas,
och i de öfriga, Magistraterne. skulle med redowisningsskyldighet,
för Fattigwärds JnrättningarneS
räkning, läka uppbära berörde afgifter,
och öfwer deras erläggande m dd.la bewis,
hwilke för wederböra de Tjenstemän, wid Folkpatzens
utfärdande, borde företes: Och skulle
Bewis, att oftanämnde afgifter för det löpan.
de äret i nägon Swensk hamn blifwit betalde,
befria ifrän widare kraf för det äret.
2:0 Har Kongl. Mast i sammanhang härmed,
till Riksens Ständers yttrande framställt,
om icke skyldigheten att försörja de Fattige,
ware sig äldre eller barn, mä anses äligga
hwar och en som icke sjelf är i behof af andras
hjelp, samt huruwida i följd häraf de Beslut,
' som af Städer och Församlingar pä Landet genom
Pluralitet widtagaS, om afgifter till de
Fattiges försörjande, mä, sedan desamme blifwit
af Kongl. Mast pröfwade och gillade, anses
förbinda dem, hwilke, oagtadt föregängen offentlig
kallelse, warit fränwarande, eller ock
till
till beslutet nekat, äfweniom dem, hwilke sedermera
ttll Staden eller Församlimgen inflytta;
hwarwid noga borde iakttagas, att ä ena sidan
icke nägon öfwerdrifwen Lunga skulle nägon
emot desi wilja päläggas, och a den andra sidan
ej heller nägon kunna undandraga sig en plikt,
den bäde Christendom, Mensklighet och Medborgerlighet
gjorde helig och owilkorlig.
Utskottet har, wid sina öfwerläggningar r
anledning af hivad Kongl. Majit sälunda i
Räder yttrat, funnit de af Kongl. Majit framskölde
grunder, i afseende pä skyldigheten till de
Fattiges försörjande och sättet att bestämma de
dertill erforderlige afgifter, enlige lä wä! med
ännu gällande allmänna Författningar i detta
ämne, som med SamhällS-ordningens ostridiga
fordringar, och derföre ansett sä myckel mera
skäl, att i alla delar tillstyrka bifall och gillande
af detze grunder, som, dä de inom hwarje
Stad ellrr Församling ä landet, i följd deraf
widtagne beslut om afgifter till de Fattiges underbäll,
böra af Kongl. Mast pröfwas och
fastställas, all farhäga för detze asgifters ojemna
eller egenmäktiga fördelning synes förswinna, och
de wid Socknestämmor förut ingängne friwiiige
öfwerenskommelser om de Fattiges försörjande,
emedlertid kunna, pä sätt manligt warit,
tjena till efterrättelse. Utskottet har dock trott,
till större tydlighet, det böra bestämdt uttryckas,
att pluraliteten wid fattande af osmannämnde
Beslut stall beräknas efter det ä hwar.
je
Zgo Den 10 September.
je ställe i sädana frägor wanliqa omröstnings,
sätt. Orebro den iv September i8io.
Pä Allmänna Beswärs. och Oeconomie Utskottets
wägnar: .
Osrl Ur. Oronlls6t. sf. O. blult.
I-^ckmso. UullviZLton.
O»rl O. §IroHmsn.
Utdrag af Protocollet, hållet hos H'gword.
Preste- Ständer wid Urtima
Riksdagen i Arebro den io September
iZio.
S. D. ^)wad Stats- och Banco. Utskotten uti
särskildta pä bordet lagda Memorial yttrat och
hemställt, rörande den genom Kongl. Masts
Nädiga Proposition wäckta frägan om Stats.
Werkets ärliga inbetalningar till Banquen i
ränta och Capitals afdrag, ä Banquens för.
skott till Staten, blef wid förnyad föredragning
till alla delar gilladt och godkändt. lckr svpr,.
Ux Urotocollo
) lck. slmcjvitt.
Utdrag
Den 10 September. 391
Utdrag af Protocollet, hället hos Högword.
Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen i Orebro den io September
1810.
S. D. ^fter uppläsande af Högloft. Ridder,
skåpet och Adelns Protocolls.Utdrag af den 7'
dennes, beftöt Preste. Ständet att deltaga uti
Höalofl. Ridderskapet och Adelns remisi till Stats.
Utftottet af Friherre Jacob C ed erströms
Dictamen angäende antingen bestämmande af en
särskilt Stat ät den af Riksens Ständer utko.
rade Tbronföljaren Prins Johan Baptist
Julii Son, eller ock förökande af Kron-Prinsens
Stat i samma ändamäl. Ot -oprs.
Ux Urotocollo
ä- d/. ^Imgvill.
Utdrag af Protocollet, hället hos Hög,
word. Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den io September
18 io.
S. D. 3)ewrllnings. Utskottets den Z dennes
pä bordet lagda utlätande öfwer Handelsman,
nen Kjel lan ders Memorial i frägan om
Skydds-afgiftens och BrLnwins Bewillningens
be.
392 Den 10 September.
bestämmande för mindre hemmans delar inom
Carlstads Län, föredrogs ä nyo och bifölls.
L/t suPr».
Lx ?rotoco!lo
I. O. Almgvist.
UppIZti ärn ir 5epr. rzr»-
med Guds Näde Sweriges
Göthes och Wendes Konung rc. re. rc.
Arfwinge till Norrige, Hertig till
Schlesswig Hollstein rc. rc.
8!9är synnerliga Dnnest och Nädiga benägen,
het med Gud Allsmägtig, Troman, Herr Friherre,
Landt-Marskalk, Commendeur af Wär
Nordstjerne Orden. Sedan Wi funnit Ost för.
anlätne, att i särskild Nädig skrifwelse till Bon»
de-Ständet anmärka otillbörligheten af ett i
nämnde Ständs Plenum den 30 sistlidne Augusti
af Riksdagsmannen P. Oxelberg P:son
uppläst och sedermera genom Trycket kungjordt
Memorial, innefattande klander af Spannemäls
DirectionenS FLrwaltning, samt att äska Bon.
de-Ständets samtycke till ett lagligt beifrande
ivid behörig Domstol af de beskyllningar, som
uti detta Memorial blifwit emot Spannemäls
Directionens Ledamöter anförde; sä wilje Wi,
enär samma Wär Nädiga skrifwelse äsyftar fö.
xemäl af en allmän Consiitutionell wigt, i Nä.
ber
Den io September. Zgz
der meddela Ever afskrifter sä wäl deraf, som
af det inför Otz i Wärl Stats Räd förde Pro.
tocollet rörande detta mäl, hwilka Handlingar
Wi ansett böra komma till Ridrerffapet och
Adelns kännedom. Wi befalle Ever Gud Alls.
mägtig synnerligen Nädeiigcn. Orebro Slott
den 10 September iLro.
IsZrtL.
Kongl. Majcks nädiga Skrifwelse till
Bonde-Staudet, angäende ett af Riksdagsmannen
Oxelberg i StändetS
Plenum uppläst Memorial rörande
Epannmäls.Direcliomn m. m. Gifwen
wrebro den io Sept. »810.
^os Kongl. Maj:t har i underdänighet blif.
wit anmält ett af Riksdagsmannen P. Oxel.
berg i Bonde.Ständets Plenum den 30 sistlid,
ne Aug. uppläst och sedermera genom trycket
allmänt gjort Memorial, innefattande icke alle.
nast klander af Spaynmäls-Directionens Ltgär.
der, utan äfwen emot dess Ledamöter den beskyllning,
att de, i förening med den öfriga
Handels. Societeten, handlat med Statens penningar
säsom ett förlag, och, som Oxelberg^
394 Dm 10 September.
ord widare lyda, strukit winsten i egna fickor,
pä bäde Siatens och Näringarnes bekostnad,
och dcsiutom af den förra dragit de största lö.
ner pä köpet.
Kongl. Majst, som med en innerlig till.
frc-dsställelfe sett den enighet, det lugn och den
wishet, hwarmed Rikets Ständer under detta
Riksmöte behandlat, icke blott den wigtiga an.
gelägenhet, för hwilken de bliswit sammankal.
lade, utan äfwen alla andra under Deras öf.
werläggninqar lagligen branta mäl, hoppades,
att ingen enda af Rikets Ständers Ledamöter
ssulle, genom lagstridiga eller obetänksamma mo.
tioner, fördunkla äran af denna i ^Sweriges
häfder ewigt märkwärdiga Riksdag, eller ge.
nom uppwäckt split förringa den werkan till
allmän ordning och stillhet, som Rikets Stän.
ders efterdöme redan wisat pä förwillade med.
borgares sinnen. Kongl. Majst förwäntade Sig
derjemte, att hwarje medlem af Rikets Stän.
der skulle anse som en helig pligt, att bespara
en äldriq Konungs af sorger och bekymmer
tryckta hjerta den ytterligare grämelsen, att se
Lagarnas helgd, Styrelsens aktning och Med.
borgares rätt kränkte af deras förswarare.
Kongl. Majst smickrade ändtligen sin listiga
tänsta för Swensta Folkets ära och framtida
sällhet, med den föreställningen, att detta rätt.
finniga och ädelmodig- Folks Ombud skulle med
wishet bemöda sig, att göra Sweriges Stats,
författning och National Representationen aktade
«f den kraftfulla Förste, som De enhälligt walt
att
Den io September. 395
att fullborda Kongl. Majsts werk, till räddning
af Sweriges sjelfbeständ och frihet.
Med besia tänkesätt emottog Kongl. Majit
den oförwäntade underrättelsen om Riksdags,
mannen Orelbergs ifrägawarande Memorial.
Ofwerkygad, att det Hederwärda Bonde. Ständet
icke gillar denna desi Ledamots härutinnan
ädagalagda handlingssätt, anser Kongl. Majst
Sig böra, till Ständets uppmärksamhet och om.
sorg att afstubba sig all delaktighet i hanö förhällande,
framställa lagstridigheten och wädan
deras Regeringsformen stadgar i 90 §., att
under Rikets Ständers eller deras Utstötts öf,
werläggningar och pröfning ej mä i nägot an.
nät fall eller pä annat sätt, än denna Grund,
lag bokstafligen förestrifwer, komma frägor cm
Regerings och Domare-Makternas beslut, eller
om werkställigheten af nägon Lag, Författning
eller Inrättning. Denna wisa föreskrift, pä
hwars noga iakttagande beror, att Regerings,
sättet ej urartar frän frihet till sjelfswäld, och
derifrän äter till enwälde, är af Oxelberg
öfwerträdd, dä han sökt bringa under Rikets
Ständers pröfning ett klander ä werkställighe.
ten af en allmän Inrättning, stiftad af en lag.
lig Regering, och af Rikets Stander, säsom
ländande till Samhällets wälständ, särskildt be.
kräftad. Dä Regeringsformen icke medgifwer,
att ett sädant klander mä af Rikets Ständer
kunna upptagas, äskar Kongl. Majst, i kraft
af Desi höga ratt och Konungsliga pligt, titt
vaksamhet öfwer Grundlagarnas efterlefnad, att
Von«
396 Den iv September.
Bonde.Ständet, sedan innehälket af oftanämnda
Memorial blifwit kändt, icke mä detsamma emottaga,
elier, cm det redan blifwit emottagit,
icke i någon öfwerläggning bervin ingä.
Hwad äter beträffar Oxelbergs angifwel.
se mot Spannmäls Directionens Ledamöter, att
de handlat med Statens penningar säsom ett
förlag och strukit winsten i egna fickor; sä finner
Kongl. Maj:t, att densamma bör till ett
lagligt beifrande wid behörig domstol förwilas.
Formar Oxelberg denna angifwelse i bewis
leda, will Kongl. Majit icke lemna ostraffadt
ett sä groft misibruk af Statens mebel, som
det han angifwit. Förmär han det icke, sä finner
Kongl. Majit det wara, för Lagarnas werksamhet,
för Styrelsens aktning och för hwarje
redlig Embetsmans säkerhet till heder och med.
borgerligt anseende, af högsta wigt, att Oxelberg
till lagligt straff för sin »hemula beskyll,
ning befordras. Innan likwäl widtages den
ätgärd i detta mäl, som allmänna Lagen owilkorligen
kräfwer, wig Kongl. Majit lemna det
Hederwärda Bonde-Ständet tilt fälle, att enligt
110 §>. i Regeringsformen medgifwa, att Oxelberg
mä lagligen tilltalas äfwen derföre, att
han i Bonde Ständets Plenum först uppläst
det ifrägawarande Memorialet, hwilket han sedermera
särskilt lätit trycka, och sämedclst utom
kretsen af Rikets Ständers uppmärksamhet och
omdöme utspridt sin beskyllning och sina öfriga
oförsynta yttranden.
Kongl.
Den 10 September. 397
Kongl. Majit gör Sig i näder förwisiad,
att Sweriges för rättsinnighet och laglydnad
kända Bonde Stand willigt omfattar det tillfälle,
Kongl. Majit nu erbjuder Ständet, att ädagalägga
stna redliga tänkesätt, genom öfwerlemnande
till Domarens pröfning och LagenS
werkan af en inom Stäicket yppad beskyllning,
som fordrar bewisning eller straff, om allmän
rättwisa ännu stall gälla inom Sweriges gränser.
Med denna öfwsrtygelse, med fullt sörlitande
till Bonde-Ständets känsla af egen heder,
anser Kongl. Majit öswerflödigt erinra
Ständet derom, att Lagens helgd och personlig
säkerhet utgöra det första willkoret för borger,
lig frihet; att misibruk af en magt leder förr
eller sednare till desi förstöring; att Samhällets
angelägenheter icke wärdaS med nit och wälwilja
af förolämpade Embetsmän, och alt, om
Embetsmannens heder icke, lika med hwarje
Medborgares, njuter Lagens hägn, stall omsider
ingen man af hederskänsla ätaga sig eller
bibebälla Statens Embeten, hwarwid mödorna
och bekymren manligen ersättas endast af ringa
fördelar, utom den af Styrelsens rättwisa och
Allmänhetens aktning.
Kongl. Majit sörblifwer m. m.
Pry
598 Den 10 September.
Protocoll hältet ä wrebro Slott den
iv Sept. i8io,
inför
Hans Maj:t Konungen
uti Stats. Rädet.
Närwarande:
Deras Excellenser
Justitiä. Stats. Ministern Herr Grefwe G yl.
lenborg
och
Stats. Ministern för Utrikes Ärenderne Herr
Friherre von Engeström
Stats Räden Friherre Rosenblad.
— von Platen.
— Adlercreutz.
Hof-Cantzleren Friherre af Wetterstedt.
Stats Secreteraren Järta.
ckats-Secreteraren anmälte i underdänighet,
att han, i anledning af ett i Bonde. Ständets
Plenum den 50 sistl. Augusti af Riksdagsman,
nen P Oxelberg P:son uppläst, och derefter
till trycket befordradt Memorial, angäende
Spannmäls-Directionen m. m., författat ert anförande,
som han med Kongl. Majas nädigste
tillständ nu uppläste, sä lydande:
"Till
Den ro September. Z99
"Till min kunskap bar nyligen kommit ctt
Memorial, angäende Spannmåls-Directionen
m m., hwilket Riksdagsmannen P. Oxelberg
Pckon i det Hederwärda Bonde-Ständets Pienum,
den Zo sistl. Augusti uppläst, och ftoer.
mera genom trycket meddelat Allmänheten. Dä
mig icke allenast äkgger, att för Eder Kongl.
Maj.t i underdänighet föredraga de mål, som
rösa Magasins.Inrättningen i Riket, utan jag
än ven, säsom Embetsman och Medborgare, är
skyldig att anmärka sädant, som synes mig
kränka Rikets Grundlagar; sä anser jag mig
wara desto mera befogad, att hos Eders Kongl.
Majit i underdänighet anmäla berörde Memo.
rial', innefattande, under ett allmänt tagstndigt
kiander af Spannmäls. Dwectionens ätgärder,
jemwäl äreröriga beskyllningar mot desi Leda.
möter, som desie, wid Riksdagen icke närmarande,
ej äga tillfälle att genast till sin heders
förswar äkalla Eders Kongl. Masits höga rättwisa
och lagliga myndighet.
I det ifräqawarande Memorialet har Riks.
idagsmannen Oxelberg bland annat anfört
följande: "Denna (Spannmäls) Directionens
"ögonmärke hade bert gä d^rpä ut, att hälla
"jemwigten wid magt näringarne emellan; mea
"hurudan har denne jemwigt warit? Jnblan.
''dad i sjelfwa Jordbruksnäringen igenom Bränn,
"winsbränning och SpannmälS-handel, har den.
'na Direction hittills warit ett Mercantilifft
''Collegium, hwars medlemmar, i liaison med
"den öfriga Handels. Societeten, handlat med
"Sta.
400
Den 10 September.
Den ici September.
401
"Statens pengar säsom ett förlag och strukit
''winsten i egna fickor, pä bäve Statens och
"Närmgarnes bekostnad, och dessutom af den
"forre dragit de största löner pä köpet? Wi.
dare har han omtalat: "den äterstäende och
"förbchällne andelen i Brännerierna;'' samt pä.
stätt, att, "sä länge Kronan trasslar i Nä^
"ringarne och enskildte draga winsten, kan al
"krig det Allmänna äga nägon bätnad, s m
"förgäfwes warit lofwad af dylika inrättnin
"gar, utan allt undergräfwes och förstöres?'
"Dä Regeringsformen i 90 §. stadgar, att
under Rikets Ständers eller Veras Utskotts öf.
werläggningar och pröfning icke mä, i nägot
annat fall eller pä annat sätt, än denne Grund
lag bokstafligen föreskrifwer, komma frägor om
Regerings, och Domare magternes beslut, eller
om »verkställigheten af nägon Lag, Författning
eller Inrättning, och dä samma Lag pä inte
ställe hwarken bokstafligen eller efter en, med
dess anda förenlig tolkning, medgifjvcr nägon
Riksdagsman, att under sitt StändS öfwerlägg
ning bringa, eller nägot Ständ, att upptagr
ett sädant klander ä »verkställigheten af en all
män Inrättning, som det Oxelbe.rg emoi
Spannmäls Directionen sig tillätit; sä bär ja<!
förmoda, att det Hederwärda Bonde. Stände!
icke emottag»! Oxelbergs Memorial, sedan
dess innehäll blifwit kändt. I sädant fall lä
rer detta ibland Allmänheten utspridda Meme
rial icke kunna anses annorlunda än som eu
enskilt skrift, hwarföre Oxelberg säsom för
fatta
-
fattare, utan skydd af sin RiksdagSmanna-rätt,
mä lagligen answara."
"Skulle äter, emot min förmodan, detHederwäflda
Bonde Ständet hafwa emottag:! oftanämde
Memorial, sä wägar jag underdänrgst
hemställa, om icke Eder Kongl. Mast, efter inhämtad
upplysning derom, täcktes i näder wid.
taga de mätt och steg, som Eder Kongl. Maj:t
till bewaxande af Grundlagarnes helgd karr finna
nödiga och lämpliga."
"EhwadOxelbergs angifmelse emotSpannmåls
Directionens Ledamöter blifwit af BondeStändet
till pröfning upptagen eller icke, bör,
efter min öfmertygelse, densamma, jemte hans
öfriga oförsynta yttranden, till laglig ätgärd
wid laglig Domstol befordras. Förmär Oxel.
berg bewisa hwad han anfört, att SpannmälsDiredtionens
Medlemmar handlat nrev Statens
penningar säsom ett förlag och strukit winsten i
egna fickor pä bäde Statens och Näringarnas
bekostnad, och dessutom af den förre dragit de
största löner pä köpet, sä är det af yttersta
wigt för Statens rätt och Allmämra Magasins
Inrättningens framtida beständ, att ett sädant
missbruk upptäckes och bestraffas. Förmär han
det icke, lä är det för Lagarnes werkmmhet,
för Styrelsens aktning och för hwarje Embetsmans
tillfredsställelse, lika angeläget, att pä
hems gröfwa ohemula beskyllning följer äreskändarens
lagliga straff. Om i följd af Regeringsformens
110 §. Vet fordras, innan Oxelberg
wid Laglig Domstol mä tilltalas för sin angisBilsäng.
N:o 51, 52. wel
-
402 Den 10 September.
welse och fölunda till bewisning deraf anmanas,
att Bonde-Ständet det medgifwer, sä är
jag förwisiad, att detta Hedernia, da Ständ,
dertill af Eder Kongl. Maj:t uppfordradt, en.
bölliat fattar ett sädant beslut, äfwenfä nödigt
för Ständets eget anseende, som för rättwisanS
bestänv?'
''Det är icke af enskilt tillgifwcnhet till Allwänna
Magasins-Directionens Ledamöter, som
jag funnit mig böra i underdäjiighet tillstyrka
ett lagligt behandlande af Oxel bergs angis,
weise emot dem. Det är Stats Författningens
upprätthällande, det är Lagarnes helgd, det är
hwarje EmbetSmans rätt till heder ocl, Medborgerligt
anseende, som jag trott mig böra i underdäniahet
yrka. Wisierligen beror det icke af
en enstilt man, sädan som Oxelberg, akt ge.
nom obcwisia bclkyllningar, lika gröfwa i uttryck
som i mening, mitzleda en- upplyst och
rättsinnig Allmänhets omdöme öfwer en redlsg
Embetsmans handlingar. Men om sädana be.
skyltningar, kunna emot GrundlagarneS tydliga
förbud, obehindradt i Rikets Lagstiftande för.
samling framställas af Nationens Ombud; om
äreskändare skyddas under Lagstiftarens helgd;
om Lagjkipningen är wanmägtig att emot Folk.
Representantens smädelser skydda Embetsman,
nen och den enskilta Medborgaren; sä har Re.
geringssättet redan urartat ifrän frihet till sjelfs.
wäld, och mäste förr eller senare af en kraftig
arm äterföras till enwälde; sä stola Embets.
män med hederskänsla och Fosterlands nit icke
län.
Den io September. 40Z
längre uppoffra sitt lugn och sin förmäga till
ett laglöst Samhälles tjenst; sä stall de all.
wänna ärendernas wärd slutligen endast kunna
öfwerlemnas ät personer, hwilke icke hafwa nägon
heder att förlora, nägon själskraft att frukt,
löst anwända till Lagarnes och Samhälls. ord.
ningens försmår/'
''För min del wägar jag underdänigst förklara,
att om, emot min förmodan, Riksdagsmannen
O re kbergs pä ett lagstridigt sätt anförda
beskyllningar emot de flere Eders Kongl.
Maj-ts Embctsmän, som blifwit kallade till Le.
damöter af Almänna Magasins. Dircctwnen,
icke lagligen blifwa beifrade, nödgades jag anse
mig icke längre kunna utöfwa den Embetsbefattnitig,
som Eders Kongl. Maj,t nädigst behagat
mig anförtro, och jag, med uppoffring
af enskilta fördelar, emottagit, under ett ömse!
sidigt förutsättande af Rikets Constitutionela och
Borgerliga Lagars helgd?'
Stats-Secreterare» förmälte widare i un.
derdänighet, att, i förmodan det Kongl. Majit
torde i näder sinna nödigt att läta en skrifwelse
i detta ämne till Bonde. Ständet afgä, hade
Stats Secreteraren dertill författat ett underdä.
-iligt, »vid detta Protocoll bilagdt, projcct, som
^ äfwen upplästcs och pä Stats. Rädets öfriga
Ledamöters underdäniga tillstyrkande, af Kongl.
Maj t i näder gillades; t töljd hwaraf Kongl.
Maja i näder befallte, att detsamma skulle beS
hörigen expedieras till Bondc.Ständet, samt en
^ afskrift deraf till hwardera af de öfriga Riks.
St än
-
404 Den 12 September.
Ständens kännedom öfwerlemnaS, jemte en ser.
skilt, wid detta Protocoll äfwen bifogad Kongl.
Maj:tS nädiga skrifwelse till Herr Landt Mar.
skatten, Erkebiffopen och Borgare-Ständets Talman.
In tirlem ?rotocol!i
L. O. 8K0ZMLN.
Utdrag af Protocollet, hället hos Högwörd.
Preste^ Ständet nid Urtima
Riksdagen i Orebro den 12 September
i8io.
S. D. Instämde Preste. Ständet uti Wälloff.
Borgare. Ständets genom Protocolls-Utdrag af
nästledne gärdag meddelte beflut, att med afgörandel
af Stats.Utskottets Betänkande angående
medel och utwägar till godtgörande af de
Stats. Werket äbragte oförutsedde utgifter för
Hamnstängningen och lugnets Återställande inom
Hufwudstaden, ffulle hafwas anständ till dest
alla de flere utomordentliga behof, som under
denna Riksdag kunde komma i fräga, hunnit
blifwa kände. suxr».
> kx ?rotocollo
I. V. Almguist.
Utdrag
Den 12 September. 405
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwörd.
Preste - Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den ir Seplcmber
1810.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Stats-Utffotteis
ben 7 i denne mänad pä bordet lagde
Memorial, rörande Arrendet ä Eldgarnsö i
Färentuna Häraf af f. d. Swartsjö Län. l-lt
»uprs.
Lx krotoeollc»
I. ^7.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
ivid Urtima Riksdagen i Arebro den
12 September 1810.
S. D. föredrogs ä nyo och gillades Bewill.
nings.Utssottets förledne gärdag pä bordet lagda
Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:t dit remitterade
Nädiga Proposition angäende förekomna
hinder och swärigheter wid werkställigheten
af den förnyade Chartä.Sigillatä Förord,
ningen. su^r».
Lx ?rotoevllo
l). Vslerju».
Utdrag
406
Den 12 September.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde.
Ständet ivid Uttima Riksdagen i
Orebro den 12 September iZio.
att det redan wid förra Riksdagen
gjorde wal af Banco. Fullmägtige skulle anses
säsom nu genom wal förnyadt; och, i följe
deraf, Talmannen, jemte Anders Daniels,
son och Per Andersson, ytterligare bibe.
hällas i det dem uppdragne Banco. Fullmägtig.
skap till nästa Lagtima Riksdag, hwaröfwer
dem ock beims genom Utdrag af Protokollet
meddelas skulle. Ot suprg.
klx ?rvtoaollo
6sbrie! Ösmsnn.
Vppltlt Ka; iriäki. ack ^.deln lien ir 8ept. r8ro,
^ breine - 8rZnäet den rr - *
» - Lor^arek-^tZnelet elen rr - -
» - bonde, Ständer klen 14 ^
Wördsamt Memorial!
/tats-Utffottet char till sitt utlätande fätt re,
mitteradt följande anförande af Friherre Ce.
berström, Jacob, till Högloft. RidderskapetS
och Adelns Protokoll för den 25 nästl. Augusti.
"Dä
Den ir September. 407
"Dä Riksens Högloft. Ständer wid det ny,
''ligen slutade Riksmötet .förordnat, att Stän"den
borde sielfwa besörja betalningen af all
"slags'förtäring pä klubbarne, förbeböll Riksens
"Ständer sig likwäl, att crhälla dertill nödiga
"rum i någre af Kronans hus "
"Som genom Riksdagens flyttning pä en
"Ort der inga sädane hus äro att tillgä, och
"om jag ej misitager mig, Rikse, s Ständers
"besiut innehöll, att kör hivart Ständ borde
"utses nödiga rum, sä fär jag underställa om
"ej Stats-Werket borde fä besörja hyran af
"Klubbrummen för alla Ständen: hwarföre jag
"anhäller att Högloft. Ridderskapet och Adeln
"täcktes tilläta att frägan blir till Stats-Utstot"tel
remmrtterad."
Stats. Utskottet har, wid förehafvande af
denna fräga, inhämtat, att Riksens Ständer
wid sista Riksdag, pä sätt Friherre Ceder,
ström anfört, fattat det besiut, att genom un.
derdänig ffrifwelse hos Kongl. Maj t anbälla,
det wid kommande Riksdagar nödige ruin till
en Klubb för hwarje Ständ särffilr, matte uti
nägot af Kronans hus i Räder utses. Och wm
med detta besiut synes hafwa warit äsyftadt,
att de Respeclive Riks-Ständen, för hwilka all
slags förtäring pä deras Klubbar wid samma
tillfälle indrogs, icke derförulan mätte betungas
med hyra för sjelfwa Klubbrummen, utan att
bese genom Publik anstalt borde anskaffas, sä
har Stats-Utskottet för sin del, med bifall till
Herr Friherre Cedcrströms tanka, trott,
408 Den 11 September.
att wid tillfällen, som wid närwarande Riks.
dag, dä ingen tillgäng till Klubbrum r någor
Kronans hus finnes, kostnaden till hyran för
de samma bör af Stats. Werkets medel bester,
das och ibland öfrige Riksdags kostnader inb?,,
gripas; men hwilket dock till Riksens Högloft.
Ständers pröfning hemställes. Orebro den 11
Sept. 1810.
kl Nigloil. Kidlierllcspe» ock
I-eäsmöters
Oart kllsmiltcrn.
k§ NZgtlrs-ie Rorx^re-SrZiirlekz
^.säLMoters vä^n^r
Ebr. I_ovso.
?8 preköe - 5tZrr«
rsers l^eZAMorerL vä^nnr
ll^b. WsjäemLn.
PA NeäervZ.llr Lon6e-5t1n.
liers NeäLmäters v1»n»r
/^oäers goksnsson.
O, -4- l.uooius.
Vpplia oell §o6k1nt ko» Ni6cl. ock Elleli lien ll 5«pt, lilo,
?relre-8rAnäst 6en ir - -
LorgLre-8r!a6ek rlen n - .
8onrIe-8rInäer «!»i> i;
Stormägtigste Allernädigste Konung!
^L-ill Eders Kongl. Maj:tS Nädiga Sanctio»
fä Riksens Ständer härmedelst öfwerlemna:
i o Den SuccefionS Ordning, hwarefter den
Högborne Furste, Swea Rikes utkorade Kron.
Prins, Hans Kongl. Höghets Prins Johans
Bap.
Den ii September. 409
Baptists Juli: af Ponte-Corvo manliga
Bröstarfwingar stola äga rätt till den Kongl.
Swensta Tbronen, samt att Swea Rikes Sty«
telse tillträda.
s.o Formulaire till den Försäkran Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen äger att till Rik.
sens Ständer afgifwa.
Zw Formulaire till Riksens Ständers Hyllnings.
Ed till Hans Kongl. Höghet; och
4w Formulaire till Hans Kongl. Höghets
Tro. och Huldhets. Ed ät Eders Kongl. Mastt.
Riksens Ständer framhärda ro.
Utdrag af Högloft. Ridderffupet oH
Adelns Protokoll wid Urtima Riks.
dagen i Arebro den n September
1810.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls StatsUtstoltets
den 7 September pä bordet lagda
Memorial rörande Arrende, willkoren för Eldgarns
O. Ol Lvprs.
Lx ?rotoooI1o
6. Nlverliolps
Utdrag
-
4!v
Den ir September.
Den 11 September.
41L
Utdrag af Högloft. Ridderffapet och
Adelns Protocoll wid Urtima Riks.
dagen i Orebro den n September
Igio.
S D. 3!bid förnyadt föredragande af Stats.
Utskottets den 7 dennes pä bordet lagda Me.
moria! angäende arfwoden och Tractamenten
för StändenS Secreterare, Canzlier och Betjening
blef detsamma äterremitteradt, i anled.
ning af gjorda anmärkningar af Herr Geijerstam,
Joban Henric, i afseende pä Princi,
pen för Ständs-Seereterarnes arfwoden, och af
underteknad Silfwerstotpe, Azel Gabriel,
i afseende pä Principen för Resepenningarnes
beräkning, ve -.oprs.
Lx ?rotocollo
O. 8iIverllolps.
Utdrag af Borgare Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
n September 1810.
S. D. Ä?ed bifall till Stats- och Banco. Ut.
sköttens sammanstämmande utlåtanden rörande
liquidationssättet emellan Statswerket och Banquen,
bestöt Borgare. Ständet att förklara det
Banquen intill 1312 ärs flut ej skulle äga att
pä«
päföra Statswerket mer än 2 Procents ränta
och 5 Procents afbetalning pä dest werkliga
förskott, men att, efter nämnde ärs utgäng,
Banquen borde, endast med afdrag af 7 Pro.
cent pä hwad Riksgälds-Contoiret af Lefveranteurers
fordringar, utan Banquens tillitande
kunnat inlösa, fä af Statswerket uppbära hela
den till Krigsskuldens atbördande af Bewillnin.
gen anflagne summa. Or supr-.
kx protocollo
, O. VLlsrlas.
Utdrag af Borgare-StändetS Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
ii September iZlv.
S. D ^)wad Stats Utffottet uti afgifwit ut«
läkande af den 6 i denna mänad anfort och
! hemställt, angäende Arrendes utgörande för
Krono lägenheten Eldgarns Ö. blef af Borga,
re-Ständet till alla delar godkändt. Or rupr,.
Lx ?rotocollc»
L). Vslsriu»,
Utdrag af Borgare.Ständets Protocoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro dm
n September 1810.
S. D. 83ifölls Stats-Utssottets, i anledning
af ett frän Högloft. Rwderikapet och Adeln dit
remit
-
412
Den rr September.
renutkeradt Memorial gjorda hemställan, att
den ärliga Pension af 166 Riksdaler 52 st. pä
Riksgälds.Contoirets Stat, som Hof. Jägmäst»,
ren Friherre Gripen stjernas aflidna Enka
i lifstiden uppburit, mätte kst enda oförsörjda
Dotter, Fröken Mariana Carolina G ripe»
stjern a tilldelas. Or supra.
Lx ?rotocol!o
ä- O. Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
n September 1810.
S. D. §fter förnyad föredragning af StatsUtskottets
Betänkande nnder den 5 dennes, i anledning
af Kongl. Majis Nädiga Proposition
till Utskottet, angäende medel och utwägar till
godtgörande af de Skats. Merkel äbragte oförutsedde
utgifter för Hamnstängningen och lugnets
återställande inom bufwudstaden, beflöt
Borgare-Ständet för sin del, att med afgöra»-  det skulle l>rfwas anständ, till dest alla de flera
utomordenteliga behof, som under denna
Riksdag kunde komma i fräga, hunnit blifwa
kände, hwarefter Ståndet wille i ett sammanhang
häröfwer fatta sitt beslut. Ule supra.
blx ?roioc:oIlo
P O. Valerins.
Utdrag
Den 11 September.
4iZ
Utdrag af Borgare StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro dea
n September r8io.
S. D. O bedrogs ä nyo och gillades StatSUtskottets
den 7 sistlcdne pä bordet lagda Memorial
med förslag till Arswoden, Tractamenten
och öfriga förmoner för Ständens Secreterare,
Cantzlier och Waktbetjening under innewarande
Riksdag, endast med den förklaring i
afseende pä de för Hederwärda Bonde-Ständets
Notarier projecterade Arfwoden, alt fördelningen
deraf, till jemnt eller olika belopp dem emellan,
borde, säsom samma Ständs Economicum,
pä dest egen pröfning ankomma. Or supra.
Lx ?rotoLollo
I. O. Valerius.
Utdrag af Borgare-StändetS Proto«
coll wid Urtima Riksdagen i Arebro
den n September igio.
S. D. 8)anco,Utskottets utlätande under den
29 nästledne Augusti öfwer den af Hederwärda
Bonde-Ständet dit förtvifla fräga, om BancoÄrendernes
tillbörliga wärd utan hinder ak
twenne StändetS Fullmägtiges begagnade Riksdagsmanna
rätt, gillades af Borgare-Ständet
med
414
Den iz September.
med den, uppå skedd äterremisi, af Utskottet
meddelade förklaring, att, i händelse nägot
Ständs Fullmägtige skulle af oförmodadt Laga
förfall hindras att sig till sammanträdet infin.
na, sädane mäl, som ej tälde uppskof, icke desi
mindre borde kunna af Ätta närvarande Full»
mägtige afgöras. Clt suyrs.
Lx ?rotvLoI1o
ä- O. Vslsrius.
Kor Kicl6. osti Xilsln lien 14 8ept. I8»o.
pretle - 5l!n6ek 60014
- öorxrre-8ranäsr 6en 14
-- - Lonäs ^ 8läo6ek 6en 1; - -
Kongl. Maj:tS
Nädiga Proposition till Riksens Stätt,
der, angäcn-e rättighet för Carls,
crona Stad, att hädanefter som hit.
tills, fä utöfwa BrännwinS. brän.
ning och distillering genom ett Bo.
lag och wld ett enda sammansatt
Werk Gifwcn Arebro Slott den
iz tzocpt. i8to.
edan, till följd af Riksens StänderS Be.
slut och Kongl. Masts i öfwerensstämmelse der.
Med utfärdade Kungörelse, Brärmwins-bränning
-
Den iz September. 415
ning blifwit öfwer hela Riket, emot fastställde
afgifter tilläten, hofwa, uti underdänig skrift,
de flera Personer, som utgjort Directionen af
ett i Carlscrona inrättadt Bränneri. Bolag ,
framstä lt angelägenheten af ett undantag för
samma Stad i denna allmänt bewiljade rättig,
het, och anbällit om sädan ändring härutin.
nan, som utan att minska den för Staten päräknade
inkomst, kunde pä en gäng förekomma
den förlust, hwilken genom Anrättningens upp.
hörande skulle Bolaget tillskyndas, och trygga
Kronans öfwer allt i Staden belägna dyrbara
Werk och förräd, jemte Jiuvänarnes enskilda
egendom för hotande olyckor, af tillfälligt, genom
en allman Brännwins bränning beredde
eldswädor. Directionen har härrvid tillika i
underdänighct upplyst, att under en tid af 40
är en allmän Brännwins. bränning i Staden
ej warit medgilwen, och att, med stadgad öf.
wertygelse rm fördelarne af en sädan inskränkning,
ingen enda bland Jnwänarne, wid den
nyligen »verkställda Mantalsskrifningen anmält
sig att bränna eller distillera brämvin, hwilket
ock genom bifog»dt jntyg sinnes bestyrkt. Dä
desiutom en lätt tillgäng gifwes pä denna wa»
ra, i synnerhet sedan Tull derä med innewa.
rande är upphör, anser Directionen det ej böra
förmodas, alf nägot betydligt qvantum komne
att tillwerkas i Staden; och om äfrven
»varje husägare anteknade sig till bränning
ned en Panna om 50 kannors rymd, skulle,
fter Directionens uppgift, hela den samman
stag
-
416 Den iz September.
flagna afgiften endast utgöra 1250 Zliksdaler
Banco; hvaremot den som Staden hittills är.
ligen utgjort och nu ytterligare erbjudes, uppgär
till 2500 Riksdaler Banco.
Landshöfdingen i Blekingen Friherre af Häkansson,
häröfver hörd, bär i undcrdänighet
witsordat hwad Bolags. Directivnen anfört
om faran för eldswädor, i händelse det tillätes
Husägarne, att inom deras tomter och åbyggnader
anställa Bränwins.tillwerknmg, samt widare
anfört, att Stadens anläggning pä kringflutna
holmar och skär, till en del af ringa
widd, ej medgifwit stora tomtrymder; att af
dem flera äro styckade emellan särskildta ägare,
hwarigenom byggnaderne i samma mon intill
hwarannan mäst hopträngas: att deste byggnader,
med fä undantag, bestä af träd, hwarföre
en beständig uppmärksamhet till eldswädors
afwärjande fordras, men att denna eftersyn,
sä noggrann den ock mä wara, skulle blifwa
otillräcklig, om en mängd Bränneri-Werk inrättades,
hwilka, drifne natt och dag alla ärstider,
nödwändigt ökade mädan, hälst brännin.
gen sannolikt till större delen korinne att werkställas
af Husägare i de mindre Clasterne, der
hrvarken omtanka till widtagande af nödiaa försigtigbets-mätt
eller medel till deras utförande
i allmänhet kunde päräknas: att ändtligen en
wädeld inom Carlscrona ej endast skulle bereda
enskilda förluster, utan ock, wid en sädan olyckshändelse,
Kronans kostsamma inrättningar,
byggnader, werk och förräd sä mycket lättare
Den iz September. 417
förstöras, som mänga af dem dels ligga nära
intill enskildes boningar, dels äro med dem pä
samma gator och inom samma gwarter inblandade.
Derjemte har Landshöfdingen förmält,
att Stadens upplystare inbyggare, fullkomligen
öfwertygade om faran af en derstädes allmänt
utöfwad bränning, ej önska att begagna denna
rättighet, samt att antalet af dem, som framdeles
kunve yttra en sädan ästundan, i alla fall
troligen ej skulle blifwa stort och inkomsten i
följd deraf mindre betydlig, helst inga andra
än de smärre Pannerymderne komme i fräga;
bwadan ock med någorlunda säkerhet runde
förutses, att afgifterne derför ej skulle upphinna
till den summa, som Staden förut betalt.
Enär säledes för Staten pä inkomsternas
sida intet wore att winna, men wid möjligen
inträffande eldswädor mycket att förlora, har
Landshöfdingen ansett omständigheterna i alla
hänseenden tala för ett förändradt stick med
brännings, friheten i Carlscrona, sä framt bräm
wins tillwerkningen derstädes finnes oundgänglig;
och om Staden winner den förmonen, att
emot en witz gifwen Summa fä, säsom hittills,
utöfwa den i ett sammansatt Werk, anlagdt,
som det nu befindtliga, pä en frän Staden afstild
holme, har Landshöfdingen trott, att Staten
dcrwid ej stall gä i mistning af sin trllständiga
rätt, men deremot ett möjligt tillfälle till
oersättliga förluster undanrödjas.
DL bewrljandet af ifrägawarande anhållan
förutsätter en förändring i anseende till CarlsBihang.
N:o 58, S4>
418 Den iz September.
crona Stad, uti Riksens Ständers wid sistled.
ne Riksdag fattade Bestut om Brännwins brän.
nings afgifternes utgörande, har Kongl. Maj t
funnit Sig föranläten att öfwerlemna detta
Ärende till Riksens Ständers pröfning, med
framställande af de skäl, pä hwilka ett sädant
undantag för nämnde Stad blifwit sökt och
tillstyrkt. Kongl. Maj.t förblifwer Riksens
Ständer med all Kongl. Näd och Annest wäl.
bewägen. Or suprs.
lUsas ^ssrts.
Utdrag
Den iz September. 419
Utdrag af Protokollet öfwer Handelsoch
Finance Ärenden,
hältet inför
Hans Maj:t Konungen
pä Orebro Slott den iz Sept. igro.
Närwarande:
Deras Epcellencer
Justitiä Stats. Ministern Herr Grefwe Gyl,
lenborg
och
Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne, Herr
Friherre von Engeström.
Stats. Räden Hans Epcellence Herr Grefwe
von Essen.
Friherre Rosenblad.
Friherre von Platen.
Friherre Adlercreutz.
Stats. Secreteraren Järta.
>-^tats. Secreterare» uppläste i uudcrdänighet
till justering ett pä Kongl. Majestäts Nädiga
Befallning författadt undcrdänigt Förslag M
Kongl. Majus Nädiga Proposition till Riksens
Ständer, angärnde rättighet för Carlscrona
Stad, att hädanefter, säsom hittills, utöfwa
Brännwins. bränning, genom ett Bolag och wid
ett sammansatt Werk. bwilket underdäniga för.
stag,
420 Den 1Z September.
slag, lydande, säsom -et tvid Protocollet finnes
bilagdt, Kongl. Maj t, uvpä Stats-RädetS
nnderdäniga tillstyrkande, i Räder gillade, och
befalite, att Dest Nädiga Proposition stulle i
enlighet dermed pä manligt sätt till Riksens
sens Stänver expedieras.
Tx ?rotocollo
Lsrl O. 8!»0Amgn.
kos ^icid. ock ^äeln äen 20 §e^t. i8ro°
krLibc-ä-ränäed den ro - -
- - Borgare - 8rän6er 6en rr - -
f « öonäe-ständer hlsn rr -
Kongs. Maj:ts
Nädiga Proposition till Riksens Ständer,
angäende nägra nnderdäniga Ansökningar
om eftergift af Bewillningz
Gifwen wrebro Slott den iz September
18 lv.
^ongl. Maj:t har l Räder lätit Sig föredragas
nedannämnde nnderdäniga Ansökningar om
delaktighet uti den af Riksens Ständer L Deras
sista Bewillnings. Förordning wiste Socknar
förunnade eftergift eller lindring i Bewillnings
erläggande, samt om förklaring af 6 Mom. i
1 Art. 4 §. af samma Förordning: och som
Kongl. Map.t funnit det bero af Riksens Stän
-
Den iZ September. 421
der sä wäl att bestämma pä hwad sätt Bewill.
ning af hwar och en bör utaä, som att förkla»a
meningen af deras i detta ämne beslutade
Förordning; sä har Kongl. Mast welat till
Riksens Ständers pröfning, öfwerlemna berörde
nnderdäniga Ansökningar:
1:0 Har Kongl Mafits Bcfallningshafwande
i Götheborgs och Bohus Län i underdänighet
insändt en af Tose Socknemän till honom
ingifwen Ansökning, akt den uti ,. Art.
4. §. 12. Mom. i Bewillnings-Förordningen
Swartekorgs Socken förunnade eftergift af
Vewillning för 2:ne är, äfwen mä sträckas till
deras Hemman, belägne i f. d. Tose Soc.
ken, hwilken för flere ar tillbaka blifwit sammanflagen
och förenad med Svarteborgs, ehuru
den gamla Fördelningen och benämningen
ännu bibebälles i Kronans Aordeböcker; och
hafwa Sökanderne genom bewis styrkt, att de
i lika mon med Swarteborgs Sockens öfrige
Innewänars widkänts stada och lidande genom
kriget. - . i
2:0 Hafwa Riksdags Fullmägtige! för Köpparbergs
och Näsgärds Fögderier, Säthers Läw
och Westerdals Fögderi, samt Nedan- och Ofwan-Siljans
Fögderier i Stora Kopparbergs
Län i underdänighet förmält, att den Allmogen
i vesta Fögderier, säsom ersättning för Grufwehjelpen
till Stora Kopparberget i i. Art. 4. §.
6 Mom. af Bewillnings. Förordningen tillagdt
lindring i Bewillningen, eftner Riksens Ständers
mening, utan twifwel bords förstäs äfwen
om
422 Den 1Z September.
om Allmogens Hustrur, burn ock tjenstefolk;
men lorn ett i nystnämrrde Moment wid Reda»
Ilonen begängit öfwerseende elier ffriffel möjli,
gen kunde wid Taperingarna föranleda den til.
lämpning, att af Allmogen endast Husbönder
för sine Personer skulle fä till godo njuta b»
rörde lindring; sä hafwa Riksdags Fullmägtiqe
anhällit om den förklaring af samma Moment,
att det skutte bestämdt uttryckas, att Allmogen,
i likhet med hwad förut warit stadgadt, more
frikallad frän hälften af den Bewillning, som
icke allenast 2. utan ock z. §. i Bewillnings.För.
ordningen Allmogen älägger; Och
5-0 Hafwa Jnwänarne uti Trankils, Fo.
gelwiks, Holmedals och Carlanda Socknar i
Wermeland underdanigst anhällit, att de, säsom
rvarande i samma förhällande med ätskittige an.
dre wid Norrska Gränsen belägne Socknar,
hwilka, i anseende till deras lidande under kri.
get, undfätt 2 ne ärs eftergift af Bewillning,
mä hugnas med en lika förmon, hälst de wid
sista Riksdag deraf troligen gätt i mistning endast
genom deras dä walde Riksdagsmans
Matts Perssons timade död, innan Bewillnings.
Förordningen kom under öfwerlägg,
ning.
Kongl. Maj t förblifwer Riksens Ständer
med all Kongl. Näd och Pnnest wälbewägen.
Utdrag
Den iZ-SevMber. 42Z
Utdrag af ProtocolLe^ öfwer Handels,
och Finance. Ärenden >
hällit inför
Hans Maj:t Konungen
pä örebro Slott den iZ Sept. 1310.
Närwarande:
Deras Excellencer
Justitiä Stats. Ministern Herr Grefwe G yl.
lenborg
och
Stats. Ministern för Utrikes Ärenderne Herr
Friherre von Engeström.
Stats. Räden Hans Excellence Herr Grefwe
von Essen.
Friherre Rosenblad.
— von Platen.
— Adlercreutz.
Stats-Secreteraren Järta.
(2tats. Secreterare föredrog i underdänigbet
ätskilliga underdäniga Ansökningar om eftergift
af Bewillning , samt om förklaring af 6. Mom.
i 1. Art. 4. L af Riksens Ständers BewillningS
Förordning.
. . - -
Kongl Majit fann i Räder det bero af
Riksens Ständer sä wäl att bestämma pä hwad
sätt Bewillning af hwar och en borde utgZ,
som att förklara meningen af deras i detta
ämne
424 Den iz September.
ämne beslutade Forordning, och befallte derfö.
re, uppä Stots.Rädets underdäniga tillstyrkan,
de, att innehållet af ifrägawarande underdäniga
Ansökningar ssulle uti en nädig Proposuron
Riksens Stander meddelas.
Tx ?rotoco!Ia
Osr! O. 8icvZMÄk.
k»o§ k(ickcl. ocli H.6e!n 6en 74 r8rv>
kreile-8r8n6sr clen 14 - -
Lör Aare-^rZiräet cien 14 - -
. - - Lonäe - 8tänäe.t «ien rz
Kongl. Maj:tS
Nädiga Proposition till Riksens Ständer
angäende Allmänna MagazinSInrättningen
i Riket. Gifwen wrebro
Slott den iz Sept. iZio.
I^ti underdänig strifwelse af den 25 sistlidne
April hafwa Riksens Ständer förklarat deras
pä anförde skäl grundade öfwertygelse om Allmänna
Magasins-Inrättningens »väsentliga inflytande
pä Samhällets »välstånd, samt om nödivändigheten
af dest bibehållande, och tillika anhällit,
om Kongl. Majus nådiga bifall till de
uppgifna grunder, som Riksens Ständer, i an
seen
-
Den iZ September. 425
seende till allmänna Magasins-För»valtningen
funnit nödige, och för ändamäiet tjenlige.
Öfwer denna Riksens Ständers strifwelse
bar Kongl. Mast i Räder infordrat underdänigt
utlåtande af Dest tillförordnade Stats Beredmng,
htvilken dermed samt med Allmänna
Magasins Directionens yttrande till Kgl. Maj.L
nu inkommit
Kongl.
Maju, som har Sig bekant, alt inom
Riksens Ständer flere frågor blifwit »väckte,
hwilka röra Allmänna Magazkrs - Inrätt,
ningen och dest föremäl, har i Räder »velat till
Riksens Ständer öfwerlemna ofwannämndeHandlingar,
innefattande upplysningar och Förslag,
som i sammanhang med berörde frägor, kunna
af Riksens Ständer pröfwas. Riksens Ständer
lära derrvid finna, att örn allmänna Magasins
Inrättningen stall, säsom Riksens S »der önstat,
kunna bäde i bättre och sämre a bereda
ett nägorlunda jemnr pris pä Spannema!, understödja
behöfwande Orter, förekomma hungersnöd
i mistivärt är, fylla Statens bebof utöfwer
Stats-Werkets egna tillgängar af Spannetnäl,
samt wid inträffande krig dermed förse
Rikets Armäe och Flottor, sä mäste dest nuwarande
Fond betydligen förökas, och denna Fond,
för att icke borttäras genom Inrättningens 0-  undwikeliga omkostnader, underhällas »ned nägon
säker ärlig inkomst.
Dä Kongl. Mast nu i Räder öfwerlemnar
till Riksens Ständer att ytterligare öfwerwäga
Magasins-Jnrättningens närwarande tiss,
ständ
426 Den iz September.
ständ och dest behof af medel till werksambek,
om man will fordra att den stall werka till
sin widsträckta och mängfaldiga bestämmelse,
finner Kona! Magt sig äfwen bora anmärka,
hwad i R-ksens Ständers strifwelse af den 25
sistlidne April föreiommer angäende Riksens
Ständers och deras Revisorers delaktighet i
Styrelsen och Ofwerinseendet af detta Werk.
Kongl. Maj.t förmodar wäl att Riksens Ständers
mening endast warit den, att dä Allmänna
Magasins Inrättningen drifwes med Statens
mebel, borde dest räkenskaper wara ställda
under en sädan Allmän granskning af Riksens
Ständer och deras Revisorer, som i zo. och 63.
§. §. af Riksdags-Ordningen förestrifives, och
till en sädan fordran finner Kongl. Maj.t Riksens
Ständer hafwa warit lika berättigade,
som af en skälig omtanka föranledde; men som
förenämnde Riksens Ständers strifwelse icke
allenast tillägger till deras i
de underdäniga anhällan, att Kongl. Mast,
sedan Magazins-Directionen blifwit hörd, täckes
i Näder bestämma det antal Embets. och Tjenstemän,
som finnas nödige till werkets drift,
de Orden: med rättighet likwäl för Dicectionen
att, i samråd med Riksens Ständers
Revisorer, göra de ändringar uti antalet af
Betjeningen, hwartill omstänöigheterne kunna
föranleda, utan ock widare innehäller: att
Dneotionen stall wara skyldig redowisning, för
heia desi förwaltning, inför R.ksens Ständer,
i följe hwaraf Directionens Protocoli och Rä'
ken
-
Den September. 427
kenstaper stola noga granskas, sä wäl wid
hwarje Riksdag , som af Riksens Ständers till.
förordnade Revisorer; sä har Kongl. Mast ansett
nödigt, att, till förekommande af nägot
mitzförständ i framtiden, pä denna Redacrion
wända Riksens Ständers uppmärksamhet Kongl.
Mast tror sig icke behöfwa för Riksens Ständer
framställa angelägenheten deraf, att deras
förordnande Befattningar och Styrelsens adininistration,
icke emot Grundlagarres ordalydelse
och afsigt sammanblandas, hwarigenom en
för ärendernas gäng hinderlig brytning skulle
oundwikligen uppkomma.
Wilja Riksens Ständer med deras enskildta
Werk förena en Allmän Magazins-Jnrättning
för sädane ätgärdsr, som icke äro frän
Stats-Werket ostiljagtige, sä kunna de äfwen
förestrifwa huru denna Inrättning stall förwaltas,
bestämma antalet af derwid nödig Betjening,
och gransta alla Specialiteterne af För.
Förwaltningen. Men dä Magasins. Förwaltningen
utgör en ibland de Förwaltnings-grenar,
som styres af Embetsmän, nämnda af
Konungen, kan Kongl. Mast icke utan att
uppoffra en för Regeringssättets beständ wigtig
grundsats, medgifwa att denna Inrättnings
Styrelse skulle om Under-Betjeningens antal
och wilkor samräda med Riksens Ständers Revisorer,
eller wara stylvig Riksens Ständer
r deras Revisorer, redowisning för hela sia
förwaltning; och säledes icke blott för RäkenstapernaS
ordning och läglighet. Denna Re
-
428
Den iz September.
dowisning för en Förwaltning, som mer än
nägon annan beror af tillfälligheter, ock wid
hwars bedömmande mer än wid nägon annan,
enskildta meningar kunna blifwa olika, skulle
lätteligen söra Riksens Ständer till ett klander
af Styrelsens företag, stridande mot Regerings,
formens föreskrift i dest 90. Z. och ledande till
wädeliga misihälligheter emellan Regering och
Ständer.
Kongl. Maj:t ^örblifwer Riksens Ständer
med all Kongl. Näd och Annest wälbewägen.
Ot supra.
gärt».
Utdrag
Den Is September. 429
Utdrag af Protokollet öfwer Handels,
och Finance Ärenden,
hällit inför
Hans Maj:t Konungen
rä Orebro Slott den rz Sept. i8io.
Närwarande:
Deras Epcellencer
Justitiä Stats. Ministern Herr Grefwe G yl»
lenborg
och
Stats - Ministern för Utrikes Ärenderne Herr
Friherre von Engeström.
Stats. Räden Hans Epcellence Herr Grefwe
von Essen.
Friherre Rosenblad.
— von Platen.
— Adlercreutz.
Stats» Secrekeraren Järta.
tats.Secreteraren föredrog i underdänighet
Stats . Beredningens underdäniga utlätande i
anledning af Riksens Ständers wid sista Riks.
dag aflätne underdäniga skrifwelse om Maga.
zins. Inrättningen i Riket, och förmälts derjemte,
att han i underdänighet ansäg lämpligast
ätt, dä flera frägor, som härmed ägde gemen,
skap, äfwen wid denne Riksdag blifwit wäckte,
handlingarne i detta mäl öfwerlemnades till
Rik.
430
Den iz September.
Riksens Ständer med en Nädig Proposition,
bwartill Stats-Secreterare hade författat ett
underdänigt Project, hwilket, lydande säsom
det wid Protocollet finnes bilagdt, med Kongl.
Maj^ts nädiga tillständ nu upplästes och uppä
Stats-Rädets underdäniga tillstyrkande af Kongl.
Mast i Räder gillades med befallning, att dest
i enlighet dermed utfärdade Nädiga Proposition
skulle pä manligt sätt till Riksens Stander öfwerlemnas
Lx
?rotocoIIo
Larl L). Lkotzman,
Den iZ September.
4Zr
Stormäktkgste Allenrädigfte Konung!
^edan Eder Kongl. Mast i Dest om Stats
Werkets tillständ och behof den Z Julii nästlid
ne är till Riksens Ständers dä förordnade Statsutskott
afgifne Nädiga Proposition, ibland an
nät föreställt Allmänna Spannemälö Magazins
Inrättningens genom kriget iräkade bekymmer
samma belägenhet, samt nyttan och nödwändigbeten
af dest äterförsättande i fullkomlig werk
samhet: och Lill Riksens Ständer, under erkännande
af venna inrättnings wigtiga bestämmelse
r flere uppräknade afseenden, uti Skrifwelse as
den ss ststlidne April, pä förklarad öfwertyge!
se om inrättningens wäsendtliga inflytande pä
samhällets wälständ och nödwändigheten af dest
bibehällande, i underdänighet anhällit om Eders
Kongl. Maj:ts Nädiga bifall till wista för In.
rättningens förwaltnrng nödige och till ändamä.
let tjenlige ansedde, samt i denna deras skrif,
weise anfö de grunder; sä har Eder Kongl.
Maj t medelst Nädig Remist behagat deröfwer
äfla dest tillförordnande Stats-Berednings undcrdäniga
utlätande; och som Riksens Ständer
i gide punkten af denna underdäniga skrifwelse
ansett Magazins.Directionens hörande nödigt,
innan antalet af erforderlige Embels. och Tjensteman
i Räder bestämdes, samt längre ned i
samma punkt, att Veu till indragning föreslag,
ne Betjeningen äfwen mätte horas öfwer ds
dem ärnade Pensions, willtor, sä att mängden
af de werkeligen fattige och till en del med
mänga barn omgifne, icke skulle förgäs, sä har
Stats Beredningen begärt Directionens och Wederbörandes
yttrande i förenämde delar, jemte
uppgift af hwad Directionen i öfrigt ansäg nö.
digt att iakttaga till beredande af werkställighet
utaf de förwaltningsgrunder Riksens Ständer
ansedt lämpelige. Detta Directionens nu in.
komne utlätande, med de deruti äberopade och
medföljande bilagor, warder härjemte i underdänighet
bifogat.
De grunder Riksens Ständer föreslagit till
MagazinS - Inrättningens förwaltning, innefattas
egentsligen uti följande fem hufwudsakeliga
fördelningar, nemi.:
Om
4Z2 Den iz September.
Om Fonden, enligt i:sta och 2:dra punkterne
i Riksens Ständers ffrifwelse:
Om Directionens sammansättning, desi och
den nödigbiifwande Betjeningcns aflöning, samt
Pensioner,för dem som reduceras, hwarom handlas
i Z-.dje och 4:de punkterne:
Om Bränwins bränningen för Kronans
räkning, uti Zite, 6:te, 7ide och 8.de puncterne:
Om hwad wid Spannemä-6 handeln m m.
borde iakttagas, samt redogörelsen derföre, i 9:de
punkten; och i den io:de:
Om rättighet för Directionen att upptaga
län.
Stats-Beredningen för desi underdäniga
del, finner lika ined Directionen, att dä öfwerlefworna
af Magasins-Inrättningens fond efter
kriget, oaktadt Riksens Ständer älagt deras
Riksgälds Contoir att betala den Utrikes ffulden
209,159 Riksdaler Hamburger Banco, icke
med säkerhet kan päräknas högre än till-572,109
Riksdaler 46 si. 7 rst. sedan det som af utefiäende
fordringar stär att erhäkla ändteligen
blifwit indrifwit, och Directionens Bränwins.
Lager sörfält; sä kan, i anseende till de förssotter,
som deraf för wisia af Directionen uppgifns
angelägne behof oundwikeligen mäste göras,^ nägon
tillgäng till Spannemäls-förråder för de
egentelige stora och wigtiga föremälen: Landets
linderstödjande wid inträffande mitzwärt, samt
för Armeen och Llottorne wid paksmmande
krig, sä mycket mindre blifwa deraf att päräkna,
som berörde förffotter icke tillffynda Inrätt
ni«-
-
Den iZ September. 4ZZ
ningen nägon winst, utan ofta medföra serskildte
förluster, isynnerhet dä större eller mindre
del af Proviant, lagret nägot är icke nyttjas,
utan emot nya fullgoda waror mätte omsättas,
hwarwid försäljningen af de gamla merendels
utfaller med förlust.
Desin och dylika förluster, tillika med af,
giften för Bränwins bränningSrättigheten, åfloningar
för Inrättningens Styrelse och Betjening,
Magasins Byggnadens underhäll och Magazins
afffrifningar m. m., ökas än widare af
de Pensioner, hwarmed Riksens Ständer funnit
rättwisa och billighet fordra, att den nu blifwande
öfwerffödiga Betjeningen understödjes.
Uti serstlldte underdäniga Betänkanden bär
Directionen yttrat sig om den Bränwins-bränning
och Distillering, som enligt Riksens Ständers
widtagne Beslut blifwer Magasins Inrättningen
tilläten, af 20,000 Tunnor i Stockholm
och 10,000 Tunnor i Götheborg, men med will.
kor: att denna Bränwins bränningsrätt ej fär
utarrenderas: att Bränwin till besia Städer kar
Tullfritt införas, samt efter Kongl. Kungörelsen
den iz sistlidne Junii, att Directionen deremot
bör godtgöra den afgift af 8 si- personen,
som desie Städers Jnnewänarc, i händelse Bränwins
bränning af dcm, lika som i andra Städer,
fält ulöfwas, eljest bort i Bewillning erlägga.
Att en Bränwins bränning under desia milldor
icke kan blifwa för Kronan lönande, har
Directionen i desi bifogade underdäniga ffrifrvelBihang.
N:o 55, 56. se
Den iZ September.
se af den 19 nästlidne Julli, i afseende pä Stock,
holm, omständeligen ädagalagt och i ilka under,
dänigl utlätance om Bränwins bränningen i
Götheborg af den '.7 sistiidne Augilsti wisat 0.
»nöj igheten, att med förhoppning om fördel der
anställa Bränning brännn.Z för Kronans räk.
ning.
Enahanda ssäl förekomma ock emot winst
af den Kronan rilkagde Bränwins D.st-lkeringsrättigheten
i berörde Städer, emedan äswen di.
Meradt.Bränniln till dem Tullfritt fär införas
fran Landet, hwarest denna förädling, ined lika
förmon som sjelfum bränningen, kan idkas, det
will säga: med samma arbetare och dragare, som
hw or och en för sitt landtbruk behöfwer underhålla:
n ed det bränsle, som pä ägorne ar att
tio ä, s-wt af den säd, som frän egen jord erhattes;
dä Kronan dstrem t med sarskiidte i och
för branni: aen lönade arbetare och til!»yningsmän,
kostsamt underhä-lne dragare, dyrt inköpt
bränsle, samt, i W rk och Byggnader, »om äro
kvsisamme att u dnrhälla, mäste idka sin B'äw
wink brännioeg af köp, Spannemäl, och, oaktadt
a l denna olikhet i omkostnader, ändock hälla
pris med Laudlmawttn, soin tillika merendels
aptid gör ett serdeles afseende pä dranken för
sina kreatur.
Wld grunderne för den framtida Spännemälshandeln,
har Directionen pä äberopad erfarenhet
sökt upplysa fördelarne af 1798 ärs
författning, och den methode, som bitlilis »varit
iakttagen, jemte följderne af upphandlingar, an
tin
-
Den iz September. 4^1
tingen genom Unctmner ekler mänadteligen kun.
gj.rde upp dandlingspriser, hwilka utwägär Di.
rectlonnr, för anförde skäl, icke anker b!n oa bi.
diaqa tte -ul Let ändamål, sim bör sökas, om
Magazins Inrättningens Fond skulle komma till
dea styrka, att Spannemäl till större förrädcc
uägoE, kunde upphandlas.
Alt siuttligen, i anledning af tillätelsen alt
upptaga !ä.:, göra sädane rchplag för ignade
aniingeu penningar eller säd till
wäide, och med räntan derföre öka alla vfwan.
nämde omkostnader, dä, efter Direclionens
»astra, Inrättningen, i saknad af egen betydlig
i».k.inst, icke kan underhällas utan ärligt under.
Nöd af ^-taks-Werket, det anser Directionen
resto betänkligare som Spannemälen skulle kom.
ina. akt qwarligga i Magazinerne, för att, i
m.chväxrär utan ränta utborgas till en nöd.
sta,o allmänhet och kanske till nägvn del, för
bristande tillgäng, flmeligen gä till afskrifning.
När alla besia hufwudsakeliga omstandstg.
heter med allt hwad Directionen »vid hivar och
cist af dem ouiständeligare andragit, och Siitts.
Btt-dningen, till undwik.nde af widlyftigbtt r
underdäuighet äberopar, öfwerwägas, lärer Eoer
Kongl. Maj.t i Räder täckas finna, hivad Stais'
Beredningen för desi underdämga del mäste erkänna,
tet nemligen: att Magazins. Inrättningens
numarande Fond, föga sträcker sig längre, än
ull underhäliande af de förräder som erfordras
för päkommande wanliga Sjö'Expeditioner: list
Staternes Aflöningö. Spannemäl och Brödkorn,
436 Den 13 September.
samt till den instränkta Bränwins bränningen;
men att Inrättningen deremot af den aflöning,
den afgift för Bränwins bränningen och de
omkostnader m. rn. som i öfrigt ätfölja densamma,
ökade med Pensioner för reducerad Be.
tjening till desi den afgär, nödwändigt stall ef.
ter hand täras och omsider upplösa sig sjelf, sä
framt ej Stats. Werket kan understödja densam.
ma med hwad som ärligen brister: och att Stats.
Werkets förmäga är dertill otillräcklig, behöf.
wer inför Eder Kongl. Mast Stats. Beredningen
icke i underdånighet bestrifwa.
Stats. Beredningen förmodar wäl, att nä.
gon inkomst för öfwerblefwen Proviant och
Spannemäl efter kriget ännu kan tillflyta Magazins.
Inrättningen, och gifwa tillfälle till en
i mon deraf ökad Spannemäls upphandling; men
wid saknad winst deraf, som endast kan erhällas
genom Spannemälens förädlande till Bränwin
och Bränwinets försäljande till någorlunda lönande
pris, bidrager sädan inkomst blott och e.
gei teligen till Inrättningens nägot längre be.
ständ.
Detta sig företeende förhällande med en
Inrättning, hwars wäsenteliga inflytande pä
samhällets wälständ blifwit pröfwat, samt desi
bibehällande af Eder Kongl. Mast tillika med
Riksens Ständer nödwändig funnen, synes icke
kunna förändras, sä framt ej en och annan än«
dring i efwan anförde författningar och förwaUningsgrunder
kan äga rum och pä försök
widtagas.
Desia
Den 13 September. 437
D-sia förändringar och försök böra egenie,
ligen leda derhän, alt Inrättningen mä bära
sina egna omkostnader, och Fonden, om den
deraf ej kan ökas, ätminstone sä midt möjeligcn
ste kan, bibehällas utan minskning.
Inrättningen mäste till den ändan af desi
egen rörelse erhälla uägon winst, och en sädan
kan blott förwäntas af den Bränwins branning
och distillering inom Stockholm och Götheborg,
som blifwit Magazins. Inrättningen till.
egnad.
Oaktad Landtmannens fria försäljningsrätt
af Bränwin äfwen i desie Städer, och den olik.
het till hans förmon, som i Bränwins tillwerkmngskostnaden
är sä alldeles obestridlig, för,
mvdar dock Stats. Beredningen, att Directio.
nen, wid en med nit och omtanka sorgfälligt
tillställd och noga controllerad Bränwins till.
werkning och distillering, samt efter Bränwinets
godhet afpasiade försäljningspriser, med hwad
mera som till Bränwinets beqwäma och fördel,
aktiga afsättning inom ifrggawarande Städer
iakttagas bör, stall kunna erhälla en winst,
som, derest den fär tillfalla Magazins.Inrätt,
ningen, troligen kommer att smara emot större
delen, om ej Werkets hela aflöning och detsamma
oundwikeligen ätföljande omkostnader.
I sädant afseende borde dock:
1:0 Magazins.Inrättningen befrias frän
den Bewillnings-afgift för hwilken Innewänar,
ne i Stockholm och Götheborg pä vfwan anförd
grund äro befriade.
Den
-
453 Den September.
Denne, ripp."string lärer icke fin as b ti de»
lie, tör en Inrättning af erkänd sier r flas. lie
pä Samhällets wälständ; Jurattniiige.-i
päkalta densamma,, säsom alideles cu ^.'.e.v.e.cäp,
om försök stall km,na göras tili d.tz urroätr.
kauaude. Att fö noa lia en Inrättning fi-m stur.
barligen icke kan äaa b -ständ u d,; utön, med.
fä..ande, ock qwäiw.-r !O"e bllg c-- rmrai.la,
dä förhoppning c nr unn.: uMj.ll.
pa densamma, eidor luter och foigsällrghctcn
att iviana ändamc.iet
2 0 Här i Sraden, luvar Directionen resi.
derar, kan en n erksain >r>sfi)- i d-t s nr rörek
Bräuwins bränni'-aeii och diSiller rugen »v. an.
sam! skyndsam rätte! "i uppl. oordr.lngar
och understes lätt werkstäi as nvar i Götheborg
icke sä. Rattrgberen att med Eo.r Konal. M ä ts
Rädiga tiliständ tili den lnestbjudartte pä försök
kur.na utarrendera Bränwlns brä-in-ngs och di.
stillcrinqs. rättigheten i Götheborg pa 4 a g är
tyckes derföre böra. wara öppen.
Z.o Med Spannemäls upphandlingen synes
pä de stäl Directionen anfört än widare böra
fä fortfaras efter de grunder och pä det satt,
som de wid Directionens utlätande bifogade Utdrag
af Författningarne derom utwisa. D-rectionen
dock obetagtt att anställa försök med upphandlings
Auctioner, wid hwilka sä smä partier
fich hivarje k-ubbstag böra uppbjudas, att ägare
af mindre qvantiter kunna täfla om lefve,
rantsen, hwarom, sä wäl som om alla wilko
ren
Den iz September.
459
ren i det ettriga, allmänheten i Kungörelfin om
Upphandlings-Auctioncn bor underrattas.
4.0 Enär wid infallande misiwäxt Eders
Kongl. Maj ts BefaNningshalwande ästa bitra.
de af Spannemäl bos Allmänna Magasins.
Directionen, synes jemwäl det sätt och de grun»
der wid sädant biträdes meddelande böra följas,
som Kongl. Vrefwet den 20 Nov. 1748-  stadgar^ och allt sedermera warit iakttagne.
Kronans förräder blifwa wid 'ädane tillfallen
alltid först amvände; men dä nägot sädant för.
räd, beläait sä nära den nödst-ttdte Orten, ati säd
der-frän beqwämt och nied dräglig kostnad kan
alhemtas, eller komma den beböfwandc cr -nv.i.
da, icke kan upplätas, utan serskild upphand,
ling mäste anst.Mas; sä älägger denna Försatt»
ning Eders Kongl. Muns Befallningshafwaa.
de omsorgen och anlwartt för uppköp och till.
handa hällande, och Maaazins-D recttonen art
meddela l penningar hyvad vmstäydrgheterne för.
dra, och desi däwarande tiliaängar kunna medgifwa;
och som naturligast är, att uppband!ingen
wid dylika tillfällen göres frän de Oller
och ställen, hwarest de af mchw,pten hemsökte,
manligen hemta eller lättast kunna äckomma
deras bebos, hwarom, sä wäl som om päluelige
personer i orten att ombesörja anffaffuin.
gen, Landshöfdingen bör anses äga noga och
ttllförliteligare kännedom än Dwection, hwms
befattning är generclle och sträcker sig till bela
Riket; sä lärer Eders Kmgl. Majt i Räder
täckas finna akt denna iöörfattnmg stödjer sig
440 Den iz September.
pä goda skäl, och att, om den nägon gäng icke
skulte hafwa medfört all päsyftad nytta, sädant
härrört frän mindre nitisk och omtänksam killämp.
ning wid werkställighetcn.
Om Eder Kongl. Majit i Nädcr sinner
att förwaltningen al Magazins-Inrättningen i
enlighet med hwad sälunda anfort och föreslagit
blifivich mä fortfara till nasta Lagtima Rcksdag,
sä förmodar Stats-Beredningen, att om
Werket under den tiden ej kunnat förkofra sig,
desi nuwarande Fond likwäl i det allranärmasie
stall biifwa bewarad, samt pälitelig erfarenhet
minnas till stadgande af sädane Författningar,
som dä, i samråd med Riksens Ständer, behofwa
widtagaS, och för Werkels säkra uppkomst
och framtida beständ kunna finnas lämpelige.
Wid den utsigt till Spannmäls upphandling
som nu efter twcnne ärs god äring wikar
sig, och dä en betydande del af Magasins-Inrättningens
Fond ännu utestär, som fordrar tid
att indrifwa, samt förräderne för de oumgängelige
behofwcn tarfiva betydelig förstärkning,
stulle lill allmän förmon och Werkets enstildte
bätnad i wäsentelig matto bidraga, om Banken
emot Förskrifning och Jntekning uti MagasinsDirectionens
fastigheter här och i Götheborg,
samt pantförskrifning af alla desi tillgängar sä i
penningar som waror och effecter, bewiljade Directionen
300,000 R:dr. Läns-rättighet emot
3 procents Jnteresie, att efter behof begagnas
pä Directionens Wexel.Banco räkning, igenom
Den iz September. 44!
hwilken Directionens inkomst och utgifter böra löpa,
sä att räntan ej mä gravera för mer, än Directio.
nen af detta Län, dag efter annan nyttjat, och
hwilket aldrig fär öfwerstiga förenämde summa.
Stats-Beredningen anser wäl denna förnion
blifwa för Magasins Inrättningen i alla
tider nödig, men bor nu e) sträcka desi underdäniga
hemstä >an längre, än att en sädan Läneratt
lill nästa Lagtinm Riksdag kunde bewiljas
och fä fortfara
Hwatz för öfrigt beträffar den förändring
samt indragning ar Embetsmän och Betjening,
ej mindre witz Directionen än de under desi
styrelse stäende Bränneriet och Magaziner, samt
de Expctance-loner och Pensioner som för de
såsom öfwerflödige afgäenve kunna finnas billige,
sä fär i anseende til! Directionen, som Riksens
Sländer, enligt z.dje punkten i deras underdåniga
ffrifwelse, ansedt böra bestä af 2:ne
Ordinarie Ledamöter och en Extra, under Ordförande
af Stats-Secreterare» för Drätsel.
Werket, In- och Utrikes handeln samt Slögderne,
Stats. Beredningen i unberdänighet anmäla,
att utom twenne Öfwer-Commisiarier, som äro
ständige Ledamöter, Ordföranden samt de ofrige
Ledamöterne äro ombytelige, och kunna allt.
sä enär Eder Kongl. Maj:t för godt finner frän
Directionen afgä.
Behofwet ak Betjening, som Magasins.
Directionen icke kunnat uppgifwa, kan StatsBeredningen
icke heller i underdänighet föreflä,
innan Eders Kongl. Mast widtagit Desi Nä.
di.
4-) 2 Den 1Z September.
diga Bcsiut, öfwer de omständigheter hwilka'
lst r ofwan i underdänighet blifwit anmälte, och
hrvarä Stats-Beredi.ii gen för desi underdäniga
del anker sjelfwa Werkets beställd bero.
Wid den Reglering af Betjening, lorn derestter
företages, utröncs säkrast, kuru minga och
hrvilka af den
vith böra erhälla antingen Erpectance^ löner eller
Pensioner. Och pä det den wsrsambet bärwid
mä blifwa iakttagen, som Riksens S.ander yrkat,
sä att mängden af werkeligm fattige och
till en del med mänga barn omgistie icke mä
föirgäs, torde Eder Kongl. Maj t i Näoer täc.
kais förordna, att hwars och ens willtor, anta!
af barn, tjenstetid, förbällande, älder och
öfuige omständigheter behörigen styrkte mä af
Directionen uppgifwas, till p öfning wid bestämmandet
af det understöd, som Eder Kongl.
Maj:t täckes en hwar i Räder tt ägga; och
torde detta understöd komma att widtaga med
början af nästa är, emedan kwä tredjedelar af
det innewarande-redan äro, framsiurne, och nä.
gott tid ännu lärer erfordras innan denna reg.
lertag kan för sig gä.
Widkommande stuteligen Magasins, Directionens
redogörelse och den grai cha ng deröswer
som Rikens Ständer enligt deras meranämde
underdäniga chi stvelch, wid Rcksdagarne, och
deras utsedde Revisorer, dereuttilan chulle komma
at> . sä bör Stats Beredningen i
underd.'.:ugo r tr lä .naginvg, att denna redo.
görell, ora, l ansicnte lill egenchapen af Direc.
tio.
Den iZ S-ptcmber. . 44Z
tionens sörwaltning, är en bland de widlöfti.
gare. - redowisar lör allt Kronans in naturel
lesuereiade Ackads. Kr^-irokionde och Kongsgärds
ättreo.ce, samt annan Kronan tillhörig och pä lika
>. tt o natura lefwererad Spannemäl, och Allinda
bade eo-ttrollerar och coUrolleras af Räkencha.
perne ö>wer Landi-Uppbörden, hwariöre Stats.
Beredningen för desi underdäniga del anser nödwand.
gr, att detza redeaörelser i sammanhang
med hwaranbra af K nnmar-R tten revideras.
Stats Beredningen kan alltsä icke med
Magaz n - Directionen instämma i det underdäniga
t-lisi yr
finas fri.. Kammar Rättens granskning, t bän.
deich Rckch. s Ständer med Revisionen deraf sig
berat?n. emedan denna Revision icke kan blifwa
fullständig, utan att alla ärctS Landtböcker med
siere i fe runde delar tillika jemföras.
Dncctionen lar jemwäl l desi underdåniga
utläram e ävagalagt att desi redogörelse, i an.
scrn.de
oel' eeil R-vision som öfwer redvgörarens räk.
ninggr fV- . B kstutec anställas bör, icke eller
kon st: bordas förr än wrd lika tid med Landträkenckoperne,
som först it är efter Uppbörds,
äret böra wara färdige, och till Kammar-Collegium
inlemnade. I följe deraf skall icke eller
förr, mindre wid hwarje ärs stut, den .calcul
k:. o no ^ öttas, sorn Riksens Ständer ansett
b' . o Trycket ärligen utgifwas, hwarföre
' n . ..gl. Majtts Nädiga bepröftvande unLogi.
....o huruwida, för den nu tillstundande
r
444 Den IZ September.
tiden till nästa Lagtima Riksdag, dä fullkomlig
reglering af Werkst pä fullständig kännedom af
dest tillständ och sörhällande i alla dest delar kan
företagas, mä wid förra »vanligheten kunna
sörblifwa, ankommande pä Riksens Ständer att
dä af Trycket lata den omständeliga berättelse
utgä, som Dircctionen till samma Riksdag om
dest dittists förde förwaltning och Produkten
deraf bör afgifiva.
Hwad Stats. Beredningen sälunda haft den
Näden andraga, warder Eder Kongl. Majus
Nädiga skärskädande och pröfning underdänigst
hemstalldt.
Stats. Beredningen framhärdar med djupasie
wördnad, nit och trohet,
Stormäktiqste Mernädigste Konung!
Eders Kongl. Majus
allerunderdänigste och tropligtigste
I tjenare och undersätare
6. L. l.^6LK»Llk^.
ison. 6v87. k».
Lia. WwkLLen. 6. ^s. WiLssn.
8v. Ksi-Aström.
Stockholm d. 4 Sept. igro.
Hög
-
Den iz September. 44g
Högwälborne Herr Baron, President och
Commendeur of Kongl. Nsrdftjerne
Orden; sä ock Hög- och Wälborne
samt Ädle och Högaktade H-rrar till
Kongl. Stats Beredningen förordnade.
^)ä i enlighet med Kongl. Stats. Berednin.
gens striswelse den so Julii nästl. Kongl. All»vänna
Magazins-Directionen äger, att, i avled,
ning af hwad Riksens Högloft. Ständer uti dest,
i afskrift meddette underdåniga skrifwelss den 25
April umewarande är förmält, afgifiva, ej allenast
uilätande öfwer det af Riksens Ständer
uli g:de punkten förestagne antal af de till Wer.
kels drift nödige Embets. och Tienstemän, samt
öfwer den till indragning projekterade Betje,
ning, sedan den blifwit hörd, utan ock att upp.
giflva hwad Kongl. Directionen r öfrigt anser
nödigt böra iakttagas till beredande af werk,
ställighet ä Rik<en6 Ständers om Magazins.
Werkets framtida förwaltning fattade Best«t;
sä fär Kongl. D.rectioncn följande »vänligen
förmäla:
'Säsom den underdäniga ffrif>vrlsen mne.
häller, hafwa Riksens Högloft Ständer wid
öfwerwägande af Magazins. Inrättningens »vig.
tiga bestämmelse att tilt Landtbrukets upphjcl.
pande och säkerhet bäde i bättre och sämre är
bereda ett nägorlunda jernt pris ä Spannemäl;
att understödja b-höfwande Orter i Riket, att
444 Den iz September.
liden till nästa Lagtima Riksdag, dä fullkomlig
reglering af Werket pä fullständig kännedom af
dest tillständ och förhällande i alla dest delar kan
företagas, mä wid förra manligheten kunna
förblifwa, ankommande pä Riksens Ständer att
dä af Trycket läta den omständeliga berättelse
utgä, som Dircctioncn till samma Riksdag om
dest dittills förde förwaltning och Produkten
deraf bör afgifwa.
Hmad Stats-Beredningen sälunda haft den
Näden andraga, warder Eder Kongl. Majus
Nädiga skärstädande och pröfning underdänigst
hemställdt.
Stats-Beredningen framhärdar med djupa,
ste wördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Majus
allerunderdänigste och tropligtigste
tjenare och undersätare
iso». (-081-. l.<6rkL^Ll,Lk:. k».
Lm. 6. Wurssrk.
Stockholm d. 4 Sept. 1810.
8v. Kei-Aström.
Hög
-
Den iz September. 44g
Högwälborne Herr Baron, President och
Commendeur of Kongl. Nsrdsijekne
Orden; sä ock Hög. ock) Wälborne
somt Ädle och Högaktade Herrar tili
Kongl. Statö Beredningen för ordnade.
i enlighet med Kongl. Stats. Beredningens
striswelse den so Julii nästl. Kongl. All.
wänna Magazins-Direckionen äger, att, i anled.
ning af hwad Riksens Högloft. Ständer uti dest,
i afftrift meddelte underdäniga strifwelss den2Z
April innewarande är förniält, afgifwa, ej allenast
utlätande öfwer dst af Riksens Ständer
uii 4-de punkten föreftagne antal af de till Werkcts
drift nödige Ewbets. och Tienstemän, samt
öfwer den till indragning projekterade Betjening,
sedan den blifwit hörd, utan ock att uppgifva
hwad Kongl. Directionen k öfrigt anser
nödigt böra iakttagas till beredande af werk,
ställighet ä RiktenS Ständers om MagazinSWerkets
framtrda förwaltning fattade Besi«t;
sä fär Kongl. D.rectionen följande wänligen
förmäla:
Säsom den underdäniga ffrifwelsen inne.
häller, hafwa Riksens Högloft Ständer wid
öfwerwägande af Magazins. Inrättningens wig.
tiga bestämmelse att till Landtbrukets upphjel,
pande och säkerhet bäde i bättre och sämre är
bereda ett nägorlunda jemt pris ä Spannemäl;
att understödja behöfvande Orter i Riket, att
fö
-
446 Den rz >L>cxte:n.ber.
förekomna kungerSilöd i mistwäpt sr, att fylla
Stats Werket S behof utöfwer Stats-Werkets
egne tillgängar i Spannemäl, samt att ivid inträffande
krig dermed förse Rikets Fl c.'tor och
Armöe, med öfwertygelse funnit Magaz.n-- Inrättningens
wäsendteliga inflytelse pä S - --- ängs
wälständ sami om nödwondighetcn af erst ib>
hällande, och i anledning deraf till KonA, Ma:ttS
Nädiga bifall öfwerlemnat de till .Mech-' !mförwaltningeu
nödige och till ändamål - -ck e
grunder.
. Mi i sta och 2:dra Punkterne fern äll: R'ck.
sens Höglcff Ständer att Maaazins I,
gens skuld till Averhoffffe Sterbhus:
R:dr, 44 .6. 4. rst öfwer fly t tas pä Rll-.ttll
Contviret och att Inrättningens bell - ,ll-d,
sedan den tued berörde ffuld ej wida- e graveras,
anwändeS till Allmänna Magaziner.
Uti -underdånig strifmclse den u September
förledit är, rörande MaaazinS^I nattin^g r.s
ändamäk, Styrelsegrunder m.m., o-ch tterwiv bi.
Ilagt sammandrag, uppgafs Fonden wid Jnnii
mänadS flut 1809 trll följande belopp nera!.
Eontante medel - - - - .96,0.44: 6. 4.
Behällning i Spannemäl Pro.
viant och Bränwin till ett
warde - - - - 310,16?: 30- 1-
Utestående fordringar i Landet
för Spannem. och Contante
försträckningar till Lränwins
leswerantser samt hoS
Redogörare - - - - 22>75, ,7: 7. 9.
Transport 63^^93: 44- 3-
Den iZ September.
447
Transport 634,893: 44- 3-  Fordringar af Stats-Werlet
för Spannemäl och Proviant
till Fllottorne och
Garnisons manskap - - 204,235: 21. 7.
Försträckmngar till krigSbe- '
höliden - - - - - 1,163,531: 30. Z.
Dito ttll Pommerffe Fälttoget 46,776: zv. 2.
Banco 2,049,437: 30. Z. -
Deremot moro MagazinS-Inrättningens
ffnlder till Averhoffffe Stelchhustt 209,159:
R dr. 43. st. 4. rst., till Riksgälds Contonet för
Weplar -09-,424' Rckr. 1. st. 4. rst. 0^- till diver
e Inrättningar och Personer 87,0^5: R:dr.
19. st. 1. rst., ti -hopa 325,4)29: R:dr. 15. st.
9. rst. hwilka dä de ifrän förestäende Behäll.
niugar och Fordringar afräknadeS, utgjorde Ma.
gc.zins. Inrättningens Fond 1,723,808: R:dv.
14. st. 6. rst. Banco, oberäknade 490,821: R'du-.
47. st wärde för fasta Egendomar, Materialier
och Inventarier samt Wed och Kohl m. m.
Enl^gt 18. §. uti Riksens Högloft. Stän.
ders af Trycket uik mne Beftut ar den 2 Maji
näsil., anses, rb and andra ersättningar, äfwm
till MagazinS - Werket att genast kunna afskrifwas.
Bckoppet af denna afffrrmmg är wäl icke
serffildt näimt, men om derunder ffu e innefat.
tas förenämde fordringar af Stats Werket och
till krigSbehofwen, blifwer MagazinS. Inrättningens
Fond endast de förstberörde z:ne poster,
tillsammans 634,893: R:dr. 44- §. 3. rst.; och
enär
443 Den 13 September.
enar derifrån afräknas stulderna till Riksgälds,
Contoiret för Wexlar ocl, till diverse Personer,
utgörande, Averhoffste fordran oberäknad,
116,469: R:dr. LO. si. 5 rst., endast en behäll.
ning af 518,424: R:dr. 23. si. 10. rst. Banco.
Sedan förledit är har wäl denna Fond
blifwit mulstad genom ytterligare förstotter rör
Stats. Werket och krigsbehofwen samt till aflö.
nmgar och reparations kostnader m. m.; Men
deremot hafwa en del Spannemäl. och Proviant,
pesedlar, som efter kriget öfwerblifwit, kommit
Magazins. Inrättningen till godo, jemte winst
pä utländskt bränwin, sä att Fonden för det
närwarande bestär uti följande, nemligen:
Contante medel
wid nasti. Jun.
mänadö flut 83,83i: 5.2.
187,000 Kannor
Bränwin hwar.
af 53,000 kan.
nor sedermera
blifwit sälde a
qo si. kannan 44,166:32.—
Men för ätersto»
den 1Z4,000:
kannor torde nu
mera, sedan en.
stllde. förmedelst
inträffad större
tilförsel,hwilken
. dä Landsbränningen
snart äter
Transport 127,997- 37.2.
Den iz September. 449
Transport 127,997'-37.2.
kommer i gäng
mäste blifwa än
betydligare, redan
nedsatt sine
priser till 32 si.
och derunder,
icke kunna päräknas
mer än
högst detta pris 89,353: 16. —
Spannemäl, enligt
förflagec
wid nysinämde
mänads flut,
nemi. 21,393
Tunnor Räg a
4 R:dr. 16 si.
Banco - - 92,711:52.—
42,717 Tunnor
Korn a 3 R:dr. 128,151:
1002 Tunnor
Bland-Korn a
2 R:dr. 24 si. 2,Z0Z: -- —
3910 Tunnor
Hafraa2R:dr.
8 si - - 8,471:32.—
491 Tunnor Ar.
ter a 5 R:dr. 2,455:
58 Tunnor Hwe
te
a 7 R dr. 406:
Transport 452,031-21.2.
Bihang. N;o 57, 58.
450
Den iz September.
Transport 452,031:21.2.
6z Tunnor Malt
a z Rdr. 189:
Proviant, lagren
llppgär efter
kostnads, primer
till isz,8i4R:d
19 § 6 rst;
men dä wiv om.
sittning de äl.
dre Proviant,
persed larne mä.
fie chrsälj.is, kan
lika ersättning
sedan prisen äf.
wen fallit, icke
förwäntas,
hwarköre, och
med afseende til.
lika ä afstrif.
ninas procenten
upptages wär.
det efter 25 procents
mrnskning
till - - - 92,860:38.7.
Utestäende fordringar i landet
för Spänne»,äl och Contante
försträckningar samt hos redo.
Den 13 September.
451
327,750.' 6.7-
görare
184,384: — 7.
Tillhopa Bane» 729,663:12.4.
Enär
Enär derifrän afräknas Magazins-Inrättningens
skulder till
Riksgälds. Contoiret efter nuwarande
Cours 73 §. pä Riksdaler»
Hamburger Banco, och
upplupen Ränta till nästlidne
Junii mänads flut 39,574 R:dr.
8 §. Banco samt till diverse In.
rättningar och Personer 117,981
R:dr. 5 H. 9 rst.; tillsammans 157,555: rz. 9.
utgör MagazinS. Inrättningens
Fond ------ -572,109:46.7.
derunder icke beräknade wärdén för fasta Egendomar,
Materialier och Inventarier samt Wed
och Kohl.
Om Fonden till denna summa nedsättes,
blifwer en nödwändig följd, att Magazins-Jn.
rättningen ej kan ästadkomma hwad den hittills
uträttat, mindre uppfylla de öfrige af Riksens
Ständer för Rikets wälstand ansedde wigtiga
ändamäl, ty af de i landet utestäende fordringar
kan större delen ej päräknas, att genast,
utan smäningom inflyta, en del törhända al.
tzrig, och dä nägon Landsort behöfwer ytterli.
gare undsättning kommer äter förskotts-summan
Åtminstone nägon och kanhända en längre tid
att innestä.
I detta afseende mäste säsom disponible
minst anses en Summa af 75,000:
Lill de för Sjö. Eppeditio.
ner i Räder befallte Proviant
TranSport
75,000:
4Z2 Den iz September.
Transport 75.000:
och Brödlager fordras ett förlag
minst af ------ - 100,000:
För Flottorne och Garnisons
manskap samt till Hafra för K:ql.
Maj ts Hof. och Llfdrabant.Stall
mäste alltid förräd hällas, hwar.
till mindre förskott ej kan pä
räknas
än ----- - 150,000:
Till Bränwins bränningens
bedriswande i Stockholm och Gä.
theborg med 50.000 Tunnor är.
ligen, erfordras äret förut nödigt
Lager af Spannemäl till
m Aning och gröpe, Wsd, Sten.
kohl, Fourage till hästar, nödige
reparationer m. m. hwartill
med säkerhet ej kan päräknas
mindre Summa än - - -200,000:
Banco R:dr. 525,000:
Största delen af Fonden erfordras alltsä
till förskotter, och dä Fonden omöjeligen kan
förökas sedan Inrättningen numera kon mer att
sakna den hittills hafde betpdcliga inkomst af
Bränwins bränningen, utan fast mera ärligen
betydligen minstas genom de för Kongl. Di.
rection till beloppet ännu okände ersättningar
af hwad Städerne Stockholm och Götheborg i
likhet med de öfrige Städerne i Riket för Brän.
winö bränning borde betala, samt genom utgif.
ter till Afiöningar, Egendomars underhäll, Ma»
ga.
Den 15 September. 455
gaffns afstritmrigar, förluster ä Proviant. La.
gren m. m. sä anser Kongl. Dircctionen ingen
möjlighet att Magazins.Inrättningen i den ställvina
den bljfwit försatt, kan upprälthällas, utan
ärligt understöd af Stats Werket. Skulle äter
Fonden blifwa ökt i ändamäl att säiom tillförene
hafwa Spannemgls förräder till Landets understöd
ivid inträffande misswäxt, och för Armeen
och Flottorne w!d päkommande krig, sä kunna
dylike Magaziner ci eller utan ärligt tillskott
af Stats Werket underhällas, emedan Fonden
genom ärliga utgifter till löningar, reparationer,
Ma aa zins a-st. ifningar samt oundwikelige
förluster ärligen n:edtages. Etter Finlands förlnst
förekommer Liwen den svårighet alt till
Magazins uvpBg erhälla torkad scd. Om nä.
gra goda sädesär elier hmarandra inträffa, saknas
afsättning, och vä omsättning säwm dittills
genom Bränwins bränning icke widare kan till
nägon betndelig moa äga rum, blifwer afgängar
och förluster ä otorkad Spannemäl ound.
rocke!-g. Denna bristande omsättning medförer
dessutom den märkeliga olägenhet att MagazinSInrättningen
ej kan, såsom Riksens Ständer i
underdänighet ansett, bidraga till förekommande
as prisens omätteliga fallande, emedan da för.
räder, i godt sädesär blifwit fyllde, kan nägon
upphandling det följande äret, om god wäzck dä
äfwen inträffar, icke werkställas i brist af Fond
och Magazins utrymme.
Wibkommande antalet ak de Embets- och
Tjenstemän samt Betjening, som Riksens Stän
der
-
4Z4 Den iz September.
der uti z.dje och g:de Punkterne ansett för
Magazins Inrättningen behöffige, och hwaröf.
wer Kongl. Directionen bör desi yttrande afgif,
wa, sä beror den blifwande Staten helt och
hällit pä den Fond, som till Magazins-Inrätt,
ningen anfläs, samt hivad omfattning Inrätt,
ningen derefter fär.
I denna owitzhet kan Kongl. Directionen
alltsä ej nägot uppgifwa, men efter den säkra
kännedom Kongl. Directionen af mänga ärs erfarenhet
äger om de mängfalldiga trägna och
noggranna göromäl, som wid Styrelsen och re.
dowisningen förefalla, kan Kongl. Directionen,
samida Magazins. Inrättningen sättes i betz
förra »verksamhet, ej inse nägon annan minsk,
ning äga rum uti den Stat som är 1798 i
Näder faststältes, än hwad som rörer Betjent»»,
gen dels wid de Bränneriet hwilka, efter den
beslutne inskränkningen i Bränwins bränningen
för Kronans räkning, blifma utan
fattning, dels wid de till indragning föreslagne
Magaziner, hwilka dock efter Direcrionens tan.
ka böra till Kronans sä wäl som Landets all.
wänna nytta bibehällaS, enligt härhos bilagd
speciel Förtekning. Kongl. Directionen har likwäl
det underdäniga hopp, det Kongl. Maj:t
wid Stats. Regleringen wärdes Nädigt ömma
denna reducerade Betjening, som efter att haf.
wa tillbragt längsta och bästa tiden af deras
lefnad i Kronans tjenst, är oförmögen att in.
gä uti andra yrken, och af Näd tilläta dem,
lika med öfrige utan egit förwällande reduce.
ra.
Den iz Septernber. 453
rade Tjenstemän, bibebälla deras kulla löner till
dest de kunna till andra Lj uster befordras eller
eljest afgä Deras stallning blifu-ec änrä mycket
försämrad, emedan deras lener pä Stat
biifwit till mindre belopp, än hwad deras »vederlikar
kunna hattva, bestädde, i afseende pä de
serstildte förmomr af Boningsrum, Wed, LjuS,
m. in. de under tjcnstgöringen njutit.
I afseende pä den Betierstng Riksens Slän.
der anlett kumm indragas, bär Kongl. Directronen,
efter Riksens Ständers i undcrdäniqhet
gifne anledning till dest hörande, sedt sig foranläten
infordra lamtelige »vid Kronans Bräm
nerier och Lagerkällare i Stockholm och Furu.
lund »varande Betjening till och med Handtwcr.
karne samt serstildte Uppsyningsmäns ylttande,
emedan ännu ej kan »ned säkerhet best mmas
hwilka af dem kunna blifwa bibebällne
eller »näste alga, och hwilka yttranden tillstå
»ned en förtekning sorn utwisar samma Betjenings
löningswillkor »ned mera, härhos »vänli.
gen öttverlemnas, jemte de Tjenstemäns serskild,
te utlätanden af Kongl. Dircctionens egen Be.
tjening wid Cancelliet och Räkenskaps. Werket,
sou» den föreslagne indragningen i mer eller
mindre mätto angär.
De ifrän Landsorterne felande skola sä
snart do inkomma äswen insändas.
Sedan, pä sätt ztte, 6:te, 7-de och 8:de
Punkterne innehälla, Riksens Ständer i under,
dänighet bemställdt att 20,000 Tunnor Swensk
Spannemäl »nä förbrännas i Stockholm och
10,000
456 Den 15 September.
io,voo Tunnor i Götaborg, och att fri inför,
sel af Bränwin till detze lika som öfrige Städer
tillätas, sä sär Kongl. Directionen, i af»
seende pä Hwad wid werkställigheten häraf s>>
nes förekomma, wänligen förmäla, det Kongl.
Directionen uti underdänigt Betänkande af ben
19 Julii nästl. anfört allt hwad detta ämne
rörer. och kill närmare upplysning härom öf.
werlemnaS härjemte wänligen asskrifter af detta
underdäniga Betänkande, jemte ett af denna
dag, rörande mera specielt Bränwins brännan,
gen i Göteborg.
Wid de uti 9:de Punkten af Riksens Ständer
i underdänighet förestagne föreskrifter för
Magazins. Inrättningens Styrelse, tror Kongl.
Directionen sig böra wänligen meddela upplys,
ning i följande omständigheter:
1:0 Riksens Ständer anse, att nägon upp.
handling inom Landet i den ort der nutzwäpt
inträffat, bör aldrig hädanefter fä ffe, hwadan
den ätgärd i afseende pä upphandling för nöd.
lidande, som enligt 1798 ärs föreskrift hittills
älegat Landshöfdingarne inom de dem Nädrgst
anförtrodde Län, kommer att färswinna.
Sedan Kongl. Mast genom tillförordnade
Committerade inhemtat berättelse om Magazins.
Werkets tillständ samt de anstalter som den fö.
regäende tiden blilwit widtagne till Landets und.
sättning, bar Kongl. Maj t, wid öfwerwägande
af detta högst wigtiga ämne uti Nädigt C rcu.
laire af den 20 November 1798, täckts följande
i Räder stadga och förordna.
Dä
Den iz September. 457
Dä Styrelsen och -Förwaltningen af All.
wänna Magazins, Inrättningen blnwit en Di.
rection uppdragen, och Kongl. Maj.t i sädant
ändamäl pröfwat och utstakat de grunder och
föreskrifter denna Direction borde till efterrättelse
lända, har Kongl. Maj t tillika warit
omtänkt huru och pä hwad sätt Magazins-Inrättningen
mä wid infallande misiwäxtcr btträda;
och som derest genom denna Inrättning
skulle wid stikå tillfällen göras forcerade upphandlingar
och transporter, efter Konungens
Befallningshafwandes reqvffitioner, sädanl iver.
kadi ej mindre att ytterligare uppdrifwa dyrheten
pä Spannemälcn, än alt sätta Magazins.
Inrättningen i förlägenhet wid öfwerskotter,
upplagde ofta pä sädane ställen hwarlfrän de
icke utan att än mer fördyras kunna transpor.
terås,, lamt således i alla fall xä ett eller annat
sätt förorsakade Kronan större eller mindre för.
lust; sä förordnades i Nader att enär betydelig
misiwäpt i nägon Landsort af Konungens Be«
fallningshafwande derstädes anmäles, bör wäl
Kronans Spannemäl i närmaste Magazin der.
till anordnas, sä wida ej Säden för Stats.
Werkets behof der är af nöden, men att om
den är otillräcklig, och bristen icke kan fyllas
ifrän andre Kronans förräder, som beqwämt och
för dragclig kostnad kunna i rättan tid dit tränsporteras,
det dä bör äligga Landshöfdingen,
att med enskildte helst inom Länet afstma, att
anskaffa Spannemäl och hälla den Landers In.
newänare tillhanda för möjligaste drägliga pns,
till
458 Den 15 September.
till hwilken ända han äger att af Magazins.
Fonden erhälla ett penninge understöd af 8, io,
12 högst 15,000 R:dr. Riksgälds, för att deraf,
efter omständigbetcrne, utan Ränta understödja
dem, med hwiika han i förrberörde mätta
öfwerenskommer; och bör detta penninge under,
stöd »vid answar af ersättning för Landshöfdingen
wara äterbetalt och jemte allt hivad för
försäld Säd af Kronans förräder inflyter till
Directionens Cafla lefwereradt, inom Iunii mänads
stut äret efter mitzwäpt äret, emedan hwarken
Magazins-Inrättningen längre kan umbära
Veste penningar för andre päkommande behof,
eller nägon utborgning af Spannemäl bör för
Kronans räkning tillätas, säsom af erfarenheten
befunnen alltid medförande betydeliga för.
luster, sä framt icke oförmögenheten finnes stor
och Kongl. Maj.t uppä underdänig anmälan
till utläningen samtyckte, dä Kongl. Mast wille
angående ätcrbetalningstiden efter omständigheterna
förordna.
Af erfarenheten äro de olägenheter yppade,
som drabbade Kronan och Landet, innan högst,
berörde Kongl. Maj ts Författning stadgade
sättet huru i mistwäpt är borde förhällaS. Un.
der de päföljande 10 är har ej näaot är framflutit
utan att swag störd eller imstwäpt i flere
Län inträffat. Att Vesta sä nära pä hwarandra
följande tryckande behofwer, blifwit afhjelpte
pä lindrigaste sätt för Kronan, och möjligen
förmonligaste för Landet, bcwisar nogsamt att
Författningens ändamäl wunnits.
Kongl.
Den iz September. 459
Kongl. Direetionen skulle alllsä fela emot
dest Embetsmanna. plikt om minsta anledning
gäfweS till nägon förändring uti högstberörde
Nädiga Förordnande. Det ankommer endast
pä Landshöfdingen^ omtanka, nitista uppmärk,
samhet och ömma deltagande i Länets wäl; och
fäderne egenffaper bora icke saknas hos en Lä.
nets Styresman.
I öfrigt bör Kongl. Directionen icke för,
bigg wälment nämna att upphandling inom ett
Län dcr mtstwäxt är, ej kan efter Kongl. Di,
rcctionenS tanka medföra minsta olägenhet, utan
fast mera en betydelig förmon för Länets be,
höfwande Jnnewänare, emedan om mistwäpten
är af sä sivär bestaffcnhet, att alla, äfwen stör.
re Eqcndomshafware, icke sätt störda sä mycket
Säd som lill egit behof fordras, utan mäste
frän andre orter anstaffaS, är ej nägot alt
inom Länet upphandla; men som sädan olycka
sällan inträffar, utan att den större Egendoms
hafwaren
får nägot till afsalu, blifwer det
ofelbart en werklig och betydlig förmon för
öfrige medellöse Jnnewänare, om denna öfwer
stotts
Spannemäl helldre af Kronan uppköpes,
för att sedan för nästan lika pris hällas de
nödställdte tillhanda, än att Egendomshafwaren,
i fall han är i behof af penningar 06) will för.
yttra Säden, dä säljer den antingen till en.
stildte inom Länet som drifwa Spannemälsban
del
i speculation pä säker och betydlig förtjenst,
eller ock läta transportera Säden utom Länet
till annan ort, der den med förde! kan anivan.
das.
460
Den iz September.
Den rz September.
461
ders. Sädane händelser hafira i förra tider
icke warit sällsynte, men i senare ören blifwit
förekomie.
2.0 Förklara Riksens Ständer att Direc.
tronen stal! wara skyldig redowisning, för hela
desi forwaltning, inför Riksens Slärd! r, i föliv
bwaraf Dlrcctwnens Protocoll och Räkenffaper
skola noga granskas >ä wä! wid bwarje Riks.
dag, som af Riksens Sränders tillförordnade
Revisorer emellan Rcksdagarne; hwariemke Directionen
skal »nara förbanden att ärligen af
Trycket ukgtflva en omständelig berättelse om
Werkets förwaltning med deitill hörande Cal.
cul och Tableauer samt att »vidtaga den försatt,
rung, att alla oafsiruade Räkenffaper, niätte sä
tidigt fullbordas, att de wid nästa Revision
ku.ma granskas, samt i öfrigt ärligen meddela
allmänheten underrättelse till hwad pris Direc.
ilonen i serskiidte LanLsorrer upphandlat Spannemäl.
Som Magazins. Inrättningens Räkenffaper
hakiva, i arneeate 'till uppbörden af Kronans
Afrad och Tionde samt Vacano? Spamiemälen
wid Re -emencerne, nära sammanhang med LandsBöckerne
och Mllitiä Indelnings Böcker, och
t'il Utgttterne med Krigs-Collegii, FlottorneS
och Wärlwade Armögns Räkenffaper, sä blifwa
M iqa;i.,s Räkensk perne, e. ligt Kongl. Mains
Nädiga Förordnande, till Kongl. Kammar. Col.
tegmar asienlnade, för att af Kammar Rätten
granskas. Pä det alla imsitankar genast mä
yppas och rättas, undergä redogörelserne, som
af
af Landshöfdingen, Magazins Förmalt arne, och
Brärmene Jnchectoren, fl r deras Upcdörder är.
ligen författas en specielle granskn.ng af ser.
ffildte wid Directionen förordnade Revisorer,
hwarefter hunvudboken, jemte en serskild bok
som medelst calomel wisar wärdet sam: winst
och förlust, författas. Denna Redogörelse, som
i anseende till desi widsiräeEce omfattning och
desi dubbla beskaffenhet af Redowisning och Cal.
cu!e är den iwäraste och widik stigaste, samt till
Calculer olik med alla öfrige Kronans Räken.
ffaper, kan icke fullbordas pä kortare lid än
twä och ett halft är, efter Uppbörds, äretS stut,
hwilken tid Kongl. Majit lika med dem som
för flera Werk funnits nödwändig. och förut
blifwit i Räder föreffrifwen, uti Nädig ffrlf.
weise den 15 Maji 1804 för Magazins-Redogörelffn
ärwcn fastställdt.
Dä MagazinS bufwudbvken med Calculer
icke kan inom kortare tid fullkomnas, dittmer
följden den, att om Revisionen af R-ksens Stän.
der kjelfwe besörjas, kan den likwäl icke winna
ordning eller skyndsammare werkstäoas, än att
dä Riksens Ständers tillförordnade Revisorer i
September mänad är 1312 sammanträda, äro
först Räkcnffaperne till och med är 1809 färdi.
ge att undergä granskning; och wid den följande
Revisionen, ssm inträffar berörde tid är
1814, Räkenskaperne för är r8ro och rnrr.
En omständelig Berättelse om Werkets för.
waltning med dertill hörande Calcul och Ta
bleau
kan ej författas innan förenämde Huf
wud
-
462 De» rz September.
wudbocker hunnits färdiga och alltsä för äre?
icke af Trycket utgifwaS förr än tvid förstämde
tids förlopp.
Täckes Kongl. Maj:t i Räder bifalla hwad
Riksens Ständer i förderörde omständigheter i
undertänighet föreflagit, lära RLketffaperne hädanetter
icke komma att till Kammar-Collegium
öfverlemnas för att af Kammar Rätten granffas,
bwarom Kongl. Directionen afwaktar Kongl.
Majtts Nädiga Förordnande.
Z:o Förmäla Riksens Ständer att sä längt
Fonden medgifwer böra, till förekommande af
Spannemälsprisels omättliga fallande eller stigande,
upphandlingar inom Riket göras i goda
är, lamt Spannemäl wid särdeles läga pris
och förmonlig Cours införstrifwas ifrän Utrikes
orter, pä det Werket wid inträffande mistwäpt
eller i fall af ett krig mätte kunna sä mycket
möjligt är, bispringa landet med brödföda och
utsäde, samt i begge fallen förekomma för högt
uppjagade Spannemälspriser; Åliggande det Directionen,
att mänadteligen läta frän Predikstolarne
kungöra om och till hwad pris den
will upphandla Spannemäl.
Kongl. Directionen har ofwan förmält att
utom swärigheten att förwara otorkad Spännemäl,
kan med den Fond som för närwarande
synes wara ämnad till Magazins. Inrättning,
Riksens Ständers önskan och förmodan att styra
Spannemälsprisen och understödja Landet i mist.
wäxt-är och wid infallande krig icke uppfyllas,
och widkommande att mänadteligen täta frän
Pre
-
Den iz September.
Predikstolarne kungöra prisen, sä sär Kongl.
Directionen wänligen nämna, att Kongl. Mast,
uppä Riksens Ständers underdäniga tillstyrkande,
genom Nädig Skrifvelse till Directionen af
den 29 sistlidne Maji faststäldt det alla upphandlingar
för Kronans förnödenheter i freds,
tid stola ste genom Auction, sä wäl i den ort
der waran erfordras,, som wtd wederbörande
Werk i Huswudstaden, samt att inga serstildte
anbud derwid mä äga rum. Hwad Riksens Ständer
i ofwanberörde dest underdäniga skrifvelse
om kungörelse ä Predikstolarne förmält kan
alltsä icke werkställas.
Kongl. Directionen tror sig likwäl böra
wid detta ämne wänligen tillkännagifwa hwad
af erfarenheten under den försiutne tiden är
funnit, att Auctioner och kungörelser till Spannemäls
upphandling, i synnerhet dä knapp till.
gäng är, alltid haft en stridig werkan, ty sä
snart Kronans Spannemäls behof blifvit allmänt
kungjordt, har dels farhäga hos allmänheten
uppkommit att större nöd är ä färde, än
den werkeligen är, dels hafva widsträcktare
havdelsspeculationer hos enstildte uppkommit,
hwaraf följden alltid blifwit Spannemälsprisets
ständiga stigande, hwarigenom nägon upphand,
i ling för Kronans räkning ofta icke kunnat ste,
emedan för det af Directionen utsatte priset nägon
Spannemäl icke erhällits, och dä Directionen
warit föranläten att ytterligare öka priset,
har öfwerbud äter af enstildte blifwit gjordt.
Nägon annan utwäg war dä icke än att in
-
' 464 Den rz September.
ställa Auctionen och kungörelsen, och i stället
genom säkra och redliga Ombud med warsam.
het följa prisen, och under hand »verkställa upp.
handlingen.
Huru detta under de mänga och swära för.
flutne miHwchrt-ären, blifwit till Kronans och
Landels förmon »verkställt, kan Kongl. Direc.
tronen med säker öfwertygelse och fullkomligaste
tillfredsställelse äberopa handlingarne och alla de
Landsorter, der upphandlingar kunnat ske, samt
de Jnivänare som af Magazins. Inrättningen
blifwit understödde.
Sluteligcn anse Riksens Ständer uti io:de
Punkten, det bör »vara Allmänna Spannemäls.
Directionen tillätit, att till uppköp af Swensk
Spannemäl göra ett Inländskt län antingen i
Penningar eller Säd till motswarande wärde,
intill ett belopp af högst zoo,ooo R:dr., under
samma redowisnings stadighet, som för de öf.
rige medel.
Kongl. Directionen har ofwan förmält alla
de kostnader och utgifter som för Magazins-Jn.
rättning äro oundivikelige: och att Jnrättnin.
gen enär den saknar den förut tillflutne betyde,
lkga inkomst af Bränrvins bränningen, ej kan
underhällas utan ärligt understöd af Stats.
Werket,
Att nu äter upplåna medel och för dem be.
tala ränta förorsakar en ny gradation för Ma,
gazins-Inrättningen, hwilkcn blifwer desto »ner
betungande, om den för detze upplänte medel
upphandlade Spannemäl tomine att i Maga
ziner.
Den iZ September. 465
zinerns blifwa qwarliggande och i mitzwäpt är
till den nodställdte Allmänheten utborgas, utan
ränta, och hrvaraf en del fluteligen mäste i brist
af tillgäng afffcifwas.
Kongl. Allmänna Magazins - Directionen
befaller Herr Baron, Prestdenten och Commendeuren
samt Kongl. Stais-Beredningen Gud
Allsmäktig »vänligen. Stockholm den 27 Au«
gusti iLio.
JO». 608^.
H. .-er 8c»er^8vLl. I- är 8i'8uLi^c;.
6. 8dion.sx,v. k'. 1'ivLl.o^.
I. br. Aerell. l. »olmblrä.
Förteknirig pä Magaziner i Riket som stä
under Allmänna Magazins-DirectionS disposi.
tion, utwisande tillika deras mer eller mindre
nödwändighet för bibehällande deraf, samt hwil.
ka deribland nu mera synas kunna indragas
och afyttras.
Krono-Bagerie (
Magazinet ä < Nyttja- för Stats behofwet.
Ladugärds!andet( ,
s Ar nedlagt, men oafyttradt til.
BoräS. ltka med nedanstäende Söderkö
pings,
Södertelje och Köpings
Bihang. N.o s9, 60. Ma
-
466
Den iZ September.
Bankebergs
kulle. "
Magazinshus i afseende pä en
hos Kongl. Mast för flera är
tillbaka wäckt fräga eller för.
Magazinshus. < flag till upplag af enffildtes
Spannmäl i Kronans Maga.
ziner, hwarpä nägot hufwud.
sakeligt afseende icke torde wara
fästad!, emedan nägon Nä«
dig Befallning om flik anstalt
^sedermera icke ankommit.
I afseende sä wäk pä desi belägenhet
för Spannmäls träns,
porter till och ifrän Stapel.
Städer, som för tillräckligt upp.
lag af Säd för undsättningar
i misiwäpt-är, kan det icke anses
undbärligt, helft som förwaltningen
deraf bestrides af
Magazins-Förwaltaren i Wennersborg.
5 Är inrättadt i dertill apterajde
rum i Slottet, och i syn.
^nerhet nödigt för Krono-Rän.
te Spannemäls intägten äfwen
frän Oland, samt upphandling
,af desi strida korn.
Är för längre tid sedan frän
Stats. Werkst ^ öfwerlätit till
upplagen för Örlogs-Flottans
Stater, men stär likwäl under
Allmänna Magazins Styrel,
sens disposition, kallas egente.
li
-
Calmare
Carlscrona
Den iz September.
467
Carlscrona
Carlshamns
Carlstads
Carlstens
Christianstads
Edets
pä Dalsland.
^ligen Proviant. Magazin i an.
' seende till Staternes förseende
derifrän med Bröd och Span.
nemäl, samt ett der hällande
stäende Lager af alla flag pro.
.viant, persedlar.
5 Behöfwes dels för Spänne,
l mäls upplag för Kronobergs
,Län, dels för Ränte-Spänne.
Unäls intägt för Castellets behof.
5 Är det enda Magazin i Lä.
I net, och kan säledes icke und.
'(wårås för Spannemäls upp.
lag till undsättning, som detta
Län oftast behöfwer.
H Är inrättadt i Fästningen en.
?dast för Garnisonens behof.
5 Här har Magazins-Inrätt.
I ningen icke nägot Magazin och
I Stats. Werkets gamla ar all.
^ beles obrukbart, hwadan Rän.
te-Spannemälen blifwit inta.
gen uti ett u mil frän Staden
wid Torsiebro efter der nedlagt
.bränneri bibehällit Magazin.
Detta Magazin indrogs 1798
men upptogs äter isor äfwen
i afseende pä undsättning der.
< utur för Nordmarks Härad af
Carlstads Län, men tranSpor.
ten af Spannemäl dit är kost,
-sam säsom saknande sjöled.
Or.
463
Ekesjö.
Fahlu.
Frösö
Gesle.
Gripsholms
Den iz September.
Orten häromkring är den Seminantaste
l Jönköpings Län,
sä att der kan samlas upplag
för mitzrväplär, der har ock in.
^ flutit husbehofS brännings af.
gifts säd i goda är, och de
senare intagits Ränte-Spannemäl
för Trouppers exerceran.
^de under möten,
s Är längt belägit frän We.
j steräs^ och Gefle, de närmaste
^Sjöstäder, men deremot det
' enda, dit upplag för undsätt,
ningars utbetalande inom Lä.
Mt i misiwäptär kan ske.
t' Enda stallet för upplag ät
> Jemtlands Allmoge, som gistar
, sin säd att den kan nägot län.
bgreJid förwaras oskadad.
Är det enda i Länet och deri
äswen upplag kan göras för
den delen af Dal Allmoge, som
-< angräntsar, eburu pä afständ.
För Gefleborgs. Län har und.
sättning warit sällsynt emedan
Handlande fournerat landet.
Är för detta nedlagt och
med Konungens Nädiga tillständ
frän och med 1802 pä
<25 ärs tid förhyrt, tillika med
alla efter fordna Bränneriet
qwarwarande Byggnader, till
Fabriks Inrättningar. Gö«
Götheborgs
Halmstads
Helsingborgs
Hernösands
Den iz September. 469
s Afbrändes wid sista eldswädan,
som vfwergätt en de! af
Staden, men här fordras ffändigt
upplag, sä wäl för Gar»
nisons Stateme, om de, sedan
wallarne raserades, bibchällas,
som i synnerhet för Länet, hwit.
ket förre Arrendator want plig.
^ tig att hälla 12 a 1500» tun.
nor Spannemäl ständig! till
bhanda.
s Är nödigt för Länets behof,
och före kriget moro Husarer
här forlagde, som singö Bröd
<
korn af Ränte-Spannemälen.
En del af Kronobergs och Ionköpings
Läns Jnnewänare kunna
ock häcifrän beqrvämlrgast
bundsättas.
Är uthyrt med underhälls
skyldighet och serskildt hyra pä
6 mänaders uppsägning, och
-< pä det sättet Kronan till han.
da hällit för framdeles behof,
i afseende pä dest fördelaktiga
l-belägenhet för transporten.
( Är det enda i Länet och sä
<
lebes nödigt för upplag dä
(misiwäxt inträffar.
Iött«
47S
Jönköpings
Köpings
Landscrona.
Lidköpings
Linköpings
Den 13 September.
Är för Länets magra eller
klena Sädes-Orter oundbär.
^ ligt och ligger beqwämt för
transporter frän Wadstena Ma.
gazm.
° Ar nedlagt och kan undwaras
för Länet, samt torde nu
mera kunna försäljas, sedan un><
derdänigst föreflagen upplägg,
ning af enstildtes Spannemäl
i Kronans Magaziner icke kom^mit
till »verkställighet.
( Ärfordras för Garnisonen
Hoch äfwen för upplag hädanHester,
i synnerhet för de We.
(strå klenare Sädes Länen.
' Kan begagnas i lika afseen.
de som MariästadS, och begge
omgifwas af Seminante Orter,
< samt nödigt, dä upplag af o.
riad Säd sker till nägon qvan.
litet för undsättningen i mist.
.wäptär.
' Utgörare af Häste. Varancé
Spannemäl äro, enligt Con.
tract, berättigade att lefwerera
den till närmaste Magazin,
och pä denna grund har här
ärligen stedt sädane lefwerantser,
som, dä Länet ej behöft
undsättning deraf, mäst träns.
^ porteras landwägen till Norr.
kö«
Linköpings
Malmö.
MariästadS
Norrköpings
Norrtelje
Den iz September. 471
köping med dryg kostnad för
Kronan, »nen hwicken, enär Ost,
götha Canalen hunnit fullkorn,
nas, undwikes, emedan träns.
porterne af Spannemälcn dä
kunna ste sjöledes till de Or.
-ter der behofwet den päkallar.
^ Är för enahanda orsaker som
^ Landskrona behöfweligj.
Af Länets tillgängar i goda
är kan här, sä längt instränk.
ta utrymmet medgifwer, sam.
laS Spannemäl bade för detta
ock Westra Länen, samt deri.
frän sjöledes transporteras till
Wennersborg, Carlstad och Gö.
theberg,
I anseende till det beqwäm.
liga läget och det bördiga O.
stergöthland är detta Magazin
^oundbärligt.
s- En del af Rostags Allmo,
Igen har tills widare tillständ
lefwerera sin Ränte-Spänne,
mål här, i afseende ä anwän,
dandet deraf wid Furusunds.
Brännerie, men som behofwet
der lärer upphöra, kan detta
Magazin, sä som wid ofred imd
Rysiland mindre säkert för upp.
lagen deruti, indragas och Ränte.
Spannemälcn hädanefter som
för.
472
Norrtelje.
Nyköpings
Skeppsholms
Magazinet
-
Den iZ September.
fordom lefwcreras här i Stock,
holm, hwarest Rägen erfordras
tor Stats-behofwet. Dock bör
icke lemnäs obemält att Skär^
gärds Allmogen understundom
sätt undsättningar i Norrtelje,
och alla är behöfwer den köpa
Spannemäl, som likwäl gemenligen
kan erhällas frän
landsbygden.
Besparingen genom detta Ma.
gazins indragande blefwe 200
R.dr. ärligen, emedan det förwaltas
af en Krono. Fogde,
som njuter serffildt lön för den
Wensten pä Kronans Stat.
^ Är det enda i Länet, och af.
lägsnare Räntegifware hafwa
här fätt lemna sin Krono,
-l tionde och Afrad, 10m eljest,
hwad Rägen angär, erfordras
för Stats. Werkets behof i
.Stockholm.
Är vundgängeligt för Stats.
WerketS behof, och äfwen för
Krono. Bränneri Spannemäl,
som stiger till wida högre be.
lopp än wid de öfrige Kronans
Magaziner här kunnat inrym<mas,
och har sä wäl derföre
som för Stats-Werkets Span.
1 nemäl ärligen mäst betalas an
sen
-
Den 15 September. 475
j Stockholm. senliga hyror, i synnerhet se.
dan Stats. Werkets bästa och
största Magasin ä Skeppshol.
men togs till Arsenal, hwrlket
derföre wore högst nödigt att
fäterfä för sitt gamla behof.
" Nedlagt, men har under kriget
warit nyttjat för dest behof,
synes nu kunna försäljas,
Strömstads ^ säsom bäde tarfwande kostsam
reparation och osäkert för upplag
i händelse af hastigt in.
.brott frän Norrige.
" Magazinshuset säldes är,8vZ
till Staden med willtor, att den,
enär sä fordras, aflemnar emot
Sundswall. < billig hyra tjenligt rum för om
kring
5 a 600 tunnor Spännemäl,
dä derom nägot förut
.tillsagt warder.
- Nedlagt och uthyrt jemts ätWige
hus med underhälls styl.
dighet. Som Östgötha CanaSöderköpings
kommer att här framlöpa,
blifwer egendomen förmodell,
gen begärlig, i fall Kronan dä
ei finner förmånligt att den,
l.Sje!f gagna.
Här finnas s:ne Magasins»
hus, som förmodeligen stiga i
rrärde, enär communication med
Södertelje. -< Östersjön blifwer färdig, men
474
Södrrtelje
Torstcbro.
Uddewalla.
Umeä.
Upsala.
Wadstena.
Den iz September.
nyttjas nu ej för Spannemäls
upvlag utan innehafwes af
Canal, Werks. Slyrelscn.
C Nr endast nödigt till upplag
V'ör Stats bchofwen r Lhrestian^stad,
till dest Magazin der kan
(bljswa uppbygt.
" Afbrändes wid den Staden
öfwergängne eldswädan, men
entrepreneradt till äter uppbyg.
gande, och behöfligt till upplag
för Norra delen af Götheborgs
och Bobus Län, äfwen för
.Ränte. Spannemäl derifrän.
( Det endal Länet utom Krono.
^Bodarne och ansedt oundgänge.
^'igt för undsättningar i mist.
(rväxtär.
' Anlagt pä Ulltuna Kongs,
gärds ägor, och nödigt, dä stör.
re upplag behöfwes i mistwäpt.
< är, än som de i Slottet för
Allmänna Magazins Inrättningens
räkning apterade mindre
.rum kuyna inrymma.
Spannemäls intägten sker i
Slottets Magaziner, och har
Magazins.Jnrättningen här icke
nägot serskildt Magazinshus,
men nödigt är att i de förra
samla upplag för Jönköpings
^ Län och angränsande mindre
sä
-
Wadstena
Warbergs
Wennersborgs
Westerwiks
Den iZ September. 475
sädesgifwande delen af Neriket,
samt äfwen för Skaraborgs,
och enär den tillernade commu.
nieationen med Östersjön och
Wennern blifwer öppnad i flera
afseenden angelägit.
Är inrättadt i Fästningen,
hwarest är utrymme bäde för
^ det Brödkorn, som för Garni,
sonen beböfwes, och till upplag
för undsättning i den delen af
Länet som deromkring är belägen.
- Detta Magazin är emotta.
git frän Stats-Werket och blif.
wer i synnerbet nödigt att bi.
behälla, om utgörare af Krono.
Tionde. Afravs. och Ränte.
^ Spannemäl till Kronan hädan,
efter fä aflemna den inom Lä.
net, dä antingen Kronan för.
drar den, eller de ästunda afbör.
da den in natura, äfwen ock för
.upplag wid ofred med Norrige.
' Detta Magazin, belägit pä
18 mils afständ frän Calmar
ligger i en ort som är sädes.
gifwande och hwarifrän be.
-< qwäm segelfart är till andra
Sjö-Magaziner; och länder dr
aflägsnaste Räntegifvare frän
Calmar till mycken lisa, dä de
der fä aflemna deras Ränte.
.Spannemäl. Är
47«
Westeräs.
We^riK.
Wisby.
Vstads
Arebro.
Dea iz September.
Är nödigt för Spannemäls
upplag för bäde Westeräs och
! Stora Kopparbergs Län. samt
^ äfwen för intägten af Ränte'
Spannemälen, hwaraf Näzen
ärligen erfordras för
höfwen i Stockholm.
' Det enda i Länet och tjenar
till upplag för Spannemäl, som
i mitzwäMr behöfwer LitföraS
frän närmaste Sjöstäder. In.
tägt af Ränte» eller Utffylos^Spannemäl
inträffar der sällan.
^ Bchöfwes lör Spannemäls
upplag i mitzwäMr, och för
dc upphandlingar, som der i
goda är göras.
- I anseende till angränsande
semmante Spannemälsland och
, beqwäm belägenhet för träns.
< porter till andra Magaziner wid
i Östersjön, har detta Magazin
blifwit bibehällit, men ortens
Spannemäl är i allmänhet mycket
lätt och flö.
Det enda i Länet och säledeS
^ nödwändrgt för upplag till und.
^ sättningar i mitzwäxtär. Ränte.
Spannemälen kan inrymmas i
Slottet när den in natura utgär.
I
Den iz September. 477
I anledning af hwad lälunda anteknad!
är, skulle följande Magaziner kunna försäljas:
Boräs Magazinshus.
Köpings dito.
Norrtelje dito.
Strömstads dito.
Södertelje dito.
Men de af Riksens Högloft. Ständer Lill
indragning föreflagne:
Linköpings
Ekesjö
Carlshamns
Westeräs
Warbergs
Uddewalla
Lidköpings eller
Mariästads och
Upsala fordna Bränneri Magazinshus,
synas nödwändige att bibehälla.
Transumt af Kongl. Brefwet till f. d.
Commttterade öfwer SpanmälS Magazirrs
Ärenderne den z Oktober 179).
2bär synnerligd ynnest och Nädiga benägenhet
med Gud Allsmägtig, Troman och Tjenare
Herr Friherre, En af Rikets Herrar, President,
Riddare och Lommendeur af Wäre Orden, sä
»ek
478
Den iz September.
ock samtelige Committerade öfwer Allmänna
Spannemäls-Magazins Ärenderne! Sedan Wi
i Räder lemnat Eder del af Wär förordnade
Stats-Berednings under den Z sistl. Junii aflätne
underdäniga Betänkande med uppgift af
de grunder hwarefter Kronans i Magazinerne
inflytande Spanmäls. Uppbörden anses kunna
ställas under Eder Förwaltning, wärd och redo.
wisning, och I med undsrdänigt utlätande här.
utinnan, dateradt den 8 nästwekne Augusti, till
Ost inkommit, hafwe Wi efter öfwerwägande
och pröfning af hwad säledes i unverdänighet
blifwit andragit och hemställt, i Räder funnit
godt att i detta ärende widtaga följande Nädi.
ge Förordnande.
Dä Kronans Räntor och inkomster i Span.
nemäl, som bestä uti dest behällne Afrad och
Krono Tionde afgift af Rusthällen wid wiste
Cavallerie Regementer för Häste, och Monde,
rings. Vacancer, Afrads.Spannmäl för indelte
löner, som blifwit och blifwa indragne, Arrén,
de för Husbehofs Bränwins. bränningen pä
Landsbygden, samt i den Spannmäl som Cuo.
pio Läns Jnwänare bewiljat till en Jägare
Corps underhällande i Carelen, belöpa sädane
som de nästledet är bordt utgä, i oriad Räg
till Tunnor - - - 33,820. zo.
och oriadt Korn - - - 39,319- 3v.
Summa 73,140. L8.
samt
Den 13 September. 479
samt i 978,453 Lisp. torr Räg,
beräknad a 12 Lisp. per Tun.
nan till ... 81,521. 2;
Tillhopa T:r 154,66 r. 30;
Hwarutinnan dock tillökning kan winnås
derigenom, att flere Landtmän ingä i Husbe.
hofs Bränninge.Arrendet, samt dä atffillige till
indragning bestämde Lönings Räntor Kronan
hemfalla, Kronans Spanmäls behof äter till
Garnizons Regementernes Brödkorn m. m. wan.
ligen stiger till
22,165 Tunnor oriad Räg och
10,491 Dito oriadt Korn
Tillhopa 32,636 Tunnor ärligen som bör anskaffas
och pä erforderlige ställen wara att till.
aä; Sä äro för Lfwerffottet af Spanmäls.
Uppbörden Contante penningar i Staten pä^räknade.
Och som utom Afrad, och KronoTionden
samt Afrads-Spannemälen af indragne
Löningsräntor, dem Räntegifwarne äro
pligtige att in Natura utgöra, sä framt näqon
ej lidit sädan mistwäpt som, enligt Kongl. Förordningen
afj den 7 October 1766, gör honom
berättigad till ett ärs anständ, de öfrige Span.
mäls afgifterne icke kunna utfordras, eller annorlunda
erhällas in Natura, än om Räntegifwaren
sjelf Dunbar att dem pä sädant sätt
flg afbörda, och denna Uppbörd säledes ukgär,
ls i penningar för Spannemäl som löses,
dels i Spanmäl in Natura; Sä, jemte det pen
nin
-
1
480 Den iz September.
rungarns härefter som hittills böra uppbäras
af de wanlige UppbördSmännen, som dem pä
wanlige ställen till Märt Stats Contoirö Dispo,
sition insätta, kommer Spannemälen att genom
deras försorg jemwäl in Natura lefwereras
till Magazinerne: hwilka Spann,äls-lefinereringar
in Natura Wi nu i Räder mele till
Eder Förwaitning hafina öfwerlemnat och det
utan förändring af redogörelsen för sjelfwa
Uppbörden, hwilken redogörelse bör förbliswa
wid de Werk hwarunder den nu efter Försattningarne
lyder: Deremot börén I föranstalta
det Stats-Werkets Spanmäls-behofwer austaffaS
och ä bebörige orter hällas tillhanda, hwar.
wid Märt Stats-Contoir äger att efter inköps,
priserne betala den Spanmäl I för Stats-be.
höfwen upphandlen, och af Stats. Contoiret di.
sponeras; Äfwensom Eder äligger, att efter
hwarje orts olika Markegängar godtgöra StatsWerkst
hwad det för dest öfwerstotts Spänne,
mäl bör unbfä. Af desie omständigheter, lagde
till grund för Förwaltningen af Kronans Span.
mäls. Uppbörder, samt Liquiden derom emellan
Eder och Märt Stats-Contoir, blir säledes den
följd, att sjelfwa Uppbörden indrifweS under
wänlig tillsyn, redogörelse och Controll, att
Stats. Contoiret erhäller likasom förr, pennin,
gar för öfwerstotts. säden, och att I förblifwen
allena i Dispositionen, ej mindre af den
Publique Spannemälshandeln, än Kronans egne
Spanmäls förräder.
Och
Den iz September. 48L
Och som besia sednare kunna gagna i det
ändamäl Eder i allmänhet äligger att befrämja;
Sä haswa Wi i Räder funnit godt, det
ww sä wäl Uppbörden, som Stats-behofwets
anstaffande, och Dispositionen deraf, följande
bör iakttagas:
1:0 Pä Edert bepröfwande bör ankomma
att ärligen förordna huruwida och i hwilka Län
Kronans behällne Afrads och tionde Spanmäl
bör lefwereras in natura eller fär lösas med
penningar.
Och pä det de Räntegifware, som in na.
tura wilja lefwerera deras Husbehofs Bränneri
Arrende, samt Rusthälls. Varancé-Spanmäl,
mäga sädant kunna werkställa under KronoBetjentes
tillsyn, och med den orduina som bäde
Kronans, Lefwerantörens och MagazinsBetjeningens
säkerhet fordrar; Sä äges I, att
genom Wäre Befallningshafwande i hwarje
län, förestrifwa wisi Termin inom hwilken en
hwar har att H06 Uppbördsmannen anmäla
samma sin ästundan, sä att Uppbördsmannen
derefter mä hinna upprätta behörige Lefwere.
ringslistor, utsätta och kungöra wisie Lefwereringsdagar,
samt till hwarje dag kunna instämma
sä mänga Lrfwerantörer som Magazins.
Betjeningen möjeligen kan medhinna att ez'pe.
viera, men dä Härwid pä den af Wär St>qts.
Utredning gifne anledning Osi förekommit, hurusom
Husbehofs Brännings. Arrendet, hwilket
enligt nuwarande Författningar utgär efter
wigt i torrkad Räg, icke utan en beswärlig och
Bihang. N:o 61, 62. tid
-
482 Den iZ September.
tidfordrande operation kan lefwereras, och ef.
ler förrättad intägt nödwändigt bör mätas för
att kunna reduceras till Tunnetal, hwaruti all
handel med oförwandlad Spanmäl bestrides och
afslutas; Sä emedan dä lösen för denne Säd
erlägges, hwilket Wi mele hädanefter stola ste
ester Markegängen likasom för all annan Kro«
nan tillhörande Ränte. Spanmäl, Wi anse 12
Lispund torr Räg böra smara emot en Tunna
onåd, hwarä Markegängen endast sättes, och
en Tunna af del sistnämnde staget, wid Lefwe.
rening in natura icke kan antagas för fullt
swarande emot 12 Lispund torkad Räg, sä
framt den icke tillika wäger minst 13; Lispund,
hasme Wi funnit med rättwisa och billighet öf.
werensstammande ä ena sidan att Kronan bör
i lösen för 12 Lisp torr Räg fä lika betalning,
som hwarje orts Markegäng för en Tunna
oriad Räg utsätter, och ä andra sidan att de
Arrendatorer som hällre wilja afbörda sig Brän.
neri Arrendet i natura, mäga dertill äga tillständ
med frihet att fä göra det, antingen ef.
ler Contracterne i Lispund torr Räg eller ock i
oriad, med wilker att den i proportion af 12
L^p. torr, minst bör wäga ,3- Ltsp. pä en fast
Lunna.
2 0 Kronans behof af Spanmäl till Gar.
niz^ns-Regementernes aflöning samt proviante.
ring af Arbetsmanskap och Commenderingar,
stola sä midt ste kan fournera- af KronanSvanmäls
uppbörder och böra till den ändan,
rnistelige öfwerstotter i nägot Magazin tran-.
por
-
Den iz September. 48Z
porteras till bristens fyllande i ett annat, när
sädant kan werkställas med större förmon för
Kronan, än akt upphandla den bristande quan.
titeten. Och pä det tidige anstalter dertill mä.
ga kunna widtagas; Sä bör Wärt Stats Con.
loir, sä snart ärlige Staten blifwit faststäld,
genast meddela Eder fullständig uppgift pä de
Spanmäls quanttteter, som utöfwer wanlige
behofwet i ett eller annat Magazin för det dä
tillstundande äret kunna erfordras.
3:0 Utan Wärt Stats. Contoirs anordning
och disposition fär ingen Spanmäl, som ifrän
desia Förräder utlemna-, päföras Stats,Contoiret
till betalning: och bör derföre StatS-Contoiret
serskildt anordna hwarje Spanmäl-.post,
som för Garnizonerne m. m. t Stockholm er.
fordras, samt genom bref underrätta Eder pä
hwars disposition Kronans Spanmäls behofwer
utur Magazinerne i otterne böra utgä: älrg.
gande wede »börande att för all förwandling till
Bröd och Mjöl af den sälunda uttagne säden,
sä wäl som för upplaget och utdelningen der.
af, afgifwa wanlige förstager och raporter till
Wärt Stats. Contoir, samt göra särskild redo
derföre i Stockholm, till Wärt Kammar-Collegium,
och i orterne wid Landsböckerne, utan att
Edert redogörelse, werk dermed i nägon mätto
beswäras.
4:0 Denna Författning kommer att gä i
»verkställighet med nästa är- början, dä innewarande
ärs Krono Spanmälsräntor och 1794
är- Husbehof- Brännings. Arrende uppbäras,
i föl
-
484 Den iz September.
i följe hwaraf alla Stats Contoircts i Magazi.
ner^e behällne Spanmäls. Förräder stola den i
nästkommande Januarii till Eder disposition öf.
werlemnaS, tillika med alla till Magazmerne
bärande Mäl-käril, säckar, wigter och andre Jn«
ventarier: Dock ägen I att betjena Eder af
samma Magaziner för de upplag af Spanmäl,
som kunna emedlertid behöfiva derstädes göras.
5:0 Jemte de förstager och Redogörelser I
finnen nödige att förestnfwa Magazins Förwal.
tärne för deras Uppbörder och utgifter m. m.,
stola desie Förwaltare jemwäl upprätta rnänad,
telige Raporler ä den Spanmäl som af Kro.
nans Uppbörder i bwarje Magazin ingätt. och
för desi räkning blifwit uttagen pä sätt Märt
Stats. Contoir det sörestrifwer, hwilka Rapor.
ler till Stats Contoiret insändas.
6w I Januarii mänadS flut det päföljan.
de äret bör emellan Stats- Werket och Eder
upprättas ordenteljg Liquidation öfwer all den
Spanmäl, som det föregäende äret för Kronans
räkning i Magozinerne in och utgätt, dä det
Saldo, hwarmed denna Liquidation pä endera
sidan utfaller, ersättes och betales, dock att der.
wid Magazins. Inrättningen godtgöres, icke al.
lenast för de omkostnader, som af desi Fond
anwändaS pä all den Spanmäl, hwilken för
Stats-Werkets räkning och behof efter steende
requisitioner kommer att disponeras, samt för
förlust genom afgäng ä Spannemälen under
den lid densamma warit i Upplags-Magaziner.
ne liggande, utan ock för hwad den del af
Stats
-
Den iZ September. 435
Stats - Werkets Spanmäl, hwilken säsom för
Stats behofwen icke erforderlig, kommer genom
Edert föranstaltande att försäljas, skulle wid
steende försälgniug kunna gä inunder Marke,
gängs priserve, äfwensom i händelse sädan öf.
werstotts Spanmäl icke hunnit eller kunnat
föryttras inom den tid liquiden ärligen kommer
att afflutas, I dä icke ören förbundne att
sträcka betalningen till Stats Contoiret för densamma
längre än förewarande tillgängar med,
gifwa.
Jemte det föregäende omständigheter äro
till undwikande af collision i Förwaltningen af
Kronans Spanmäks uppbörd, nödwändige att
iakttaga, bör äfwen till reda och upplysning
wid Revisionen af Krono räkenstaperne och andre
tillfällen, all Krono Spanmäl som, pä
sätt berördt ar, till Eder disposition aflemnas,
quitteras under desi behörige Titlar, och i Magazins
räkningarne upptagas och debiteras:
Åliggande Eder i öfrigt att wid intägt och di'
sposition af dc Spanmäls uppbörder, som i
wisie provincer uti särskildta inrättade Magasi.
ner eller Kornbodar fä hällas orten tillhanda,
ställa Eder de derom utfärdade Författningar
och Resolutioner till efterrättelse, samt att för
Magazins, Förwaltningen i gemen förestrifwa
alla wederbörande hwad till Kronans säkerhet
och Spanmäls.Förrädernes förwarande ifrän
förstämning m. m. kan nödigt pröfwas.
Tran
-
486 Den iz September.
Transumt af Kongl. MajckS Nädiga
Bref till Commttterade öfwer All.
männa Spanmäls. MagazmS Ärmverne;
dat. Stockholms Stott den 25
Febr. 179;.
Z:o Allmänna Spanmäls Magazins-In.
rättningen , som nu mera saknar desi i början
päräknade, men under sista kriget medtagne betydliga
Fond, och likwäl är betungad med en
dryg aflöning kör den tvid de mänga Magazi.
n.r wt. rande talrika Betjening, bäfwe Wi in.
sedt nötwändighete» fordra att blifwa ständ pä
en annan och sädan sot som med Rikets när»
warande omständigbetör närmare öfwerensstäm.
mer, hälst Inrättningens underhällande i hela
dest nuwarande widd, wore äfwen sä litet bä«
tande, som dertill erforderlige penningar och
medel äro otillgängeliqe: Pä denne grund fin.
ne Wi Kronans Spanmäls handel hädanefter
böra inskränkas förnämligast lill upphandling
tvid sädane tillfällen, och pä sädane ställen i
Riket, hwarest en ymnig och god äring sätter
waran i ett för den förlägne Jordbrukaren
tryckande warupris, samt att deremot Span.
mäls Förräderne böra egenteligen öppnas an.
tingen tia prfferneS jemkande, dä den enskilde
winning- lystnaden wid misiwäxt är sträckes öf.
wer billigheten, eller till nödens afwärjande dä
slvära misiwäxter infalla.
Wid.
Den rz September. 487
Widkommande äter Magazinerne; sä haf.
we Wi säsom följder af den i förenämnde mätto
af Otz antagne grund, i Lkäder sunnit godt
att de efter särskild pröfning, och sedan Wär
Befallningshafwande i bwarje Län deröfwer
blifwit hörd, mäge utsökas ibland alla nu befinteliga,
sä wäl de som Spanmäls Magazi s.
Directionen anlagt, som dc hwilka förut blifwit
inrättade och stä under Märt Stats-Contoirdisposition:
Att i desie Magaziner allt hwad i
hwarje Län till Kronan i Spanmäl utgöres,
af ehwad namn och beskaffenhet det wara mä,
tillika med den säd som upphandlas, bör upp.
läggas och förwaras, samt derifrän anordnaoch
disponeras: att de MagazinS.Inrättningar,
som äro wid Landshöfdinge Refidence alltid böra
bibebällaS, för den beqwämare tillsyn som
Wäre Befallningshafwande dä kunna ä dem
hälla: att Magaziner i de Städer, hwarest
Garnizoner äro lagde, tillika med de i Asterbottn
inrättade Kornbodar, som Allmogen der.
städeS för Kronans tionde underhäller, dernäst
böra komma i ordningen: att dä nägot Maga.
zin derutöfwer i ett Län betarfwas, bör, jemte
beqwämligheteu af desi läge för uppbörd och
utgift, äfwen hafwas afseende pä den större el.
ler mindre kostnad som Betjeningen- underhäl,
lande wid ett sadant framför ett annat Magazin
förorsakar, sä wäl som pä wigheten för
Landshöfdingen att sjelf eller genom Krono
Betjente hafwa tillsyn ä MagazinS. Förwalt.
ningen, till hwarS bestridande andre Krono
Detjen,
486 Den iz September.
Transumt af Kongl. MajckS Nådiga
Bref till Committerade öfwer All.
männa SpanmälS. MagazmS Ärmderne;
dat. Stockholms Slott den 25
Febr. 1795.
Z:o Allmänna Spanmäls> Magazins.In.
rättningen, som nu mera saknar desi i början
päräknade, men under sista kriget medtagne betydliga
Fond, och likwäl är betungad med en
dryg aflöning kör den wid de mänga Magazi.
w.r wt, rande talrika Betjening, bäfwe Wi in.
sedt nölwänbighete» fordra att blifwa ställd pä
en annan och sädan fot som med Rikets när.
warande omständigbetör närmare öfwerensstäm.
mer, hälst Inrättningens underhällande i hela
dcH nuwarande widd, wore äfwen sä litet bä«
tande, som dertill erforderlige penningar och
medel äro otillgängelige: Pä denne grund fin.
ne Wi Kronans Spanmäls handel hädanefter
böra inskränkas förnämligast lill upphandling
ivid sädane tillfällen, och pä sädane ställen i
Riket, hwarcst en ymnig och god äring sätter
waran i ett för den förlägne Jordbrukaren
tryckande warupris, samt att deremot Span.
mäls Förräderne böra egenteligen öppnaö an.
tingen tia prilernes jemkande, dä den enskilde
winning- lystnaden wid misiwäpt är sträcker öf.
wer billigheten, eller till nödens afwärjande dä
fwära mitzwäLter infalla.
Wid.
Den iz September. 48?
Widkommande äter Magazinerne; sä haf.
we Wi säsom följder af den i förenämnde mätto
af OH antagne grund, i L-Uder sunnit aodt
att de efter särskild pröfning, och sedan Wär
Bekallningshafwande i bwarje Län deröfwer
blifwit hörd, mäge utsökas ibland alla nu befiuteliga,
sä wäl de som Spanmäls Magazi-s.
Directionen anlagt, som dc hwilka förut blifwit
inrättade och stä under Wärt Stats. Contoirdisposition:
Att i deHe Magaziner allt hwad i
hwarje Län till Kronan i Spanmäl utgöres,
af ehwad namn och beskaffenhet det wara mä,
tillika med den säd som upphandlas, bör upp.
läggas och förwaras, samt derifrän anordnas
och disponeras: att de Magazins. Inrättningar,
som äro wid Landshöfdinge Restdence alltid bö.
ra bibebällas, för den beqwämare tillsyn som
Wäre Befallningshafwande dä kunna ä dem
hälla: att Magaziner i de Städer, hwarest
Garnizoner äro lagde, tillika med de i Osterboltn
inrättade Kornbodar, som Allmogen der.
städeS för Kronans tionde underhäller, dernäst
böra komma i ordningen: att dä näaot Maga.
zin derutöfwer i ett Län betarfwas, bör, jemte
beqwämligheteu af desi läge för uppbörd och
ulgift, äfwen hafwas afseende pä den större el.
ler mindre kostnad som Betjeningens underhäl.
lande wid ett sädant framför ett annat Maga.
zin förorsakar, sä wäl som pä wigheten för
Landshöfdingen att sjelf eller genom Krono
Betjente hafwa tillsyn ä Magazins. Förwalt.
ningen, till hwars bestridande andre Krono
Detjen»
488 Den rz September.
Betjente emot arfwode hälst bora nyttjas, dä
deras sysilors beskaffenhet och omständigheterne
det tilläta: Och att de Magaziner som Kronan,
sedan denna Reglering för sig gärt, sinnes icke
bctarfwa, böra ifrän allt der bcsinteligt Spanmäls
upplag endtledigas, och sedermera uthyras,
och det alltid med större afseende pä förbindelse
och säkerhet för Maaazinets tillbörliga
rvidmagthällande, än hyressumma», pä det de
mä wara att tillgä i fall de i framtiden kunna
för Publike behof blifrva nödige.
Hwad i sammanhang härmed kan röra de
wid ätskillige Fält Magaziner anbcfallte upplag
af allehanda Proviant persedlar för Armeen, sä
emedan Wi anse indragningen af flike upplag
för det närivarande betänklig; kommer den om
desie upplag uti Kongl. Brefwet af den 50
November 1790 widtagne Författning att än
widare tjena till efterrättelse: dock för att elfwen
i denne anstallt ernä all möjclig besparing;
Läte Wi i Räder anbefalla Märt Krigs-Collegium,
att inkomma med underdänigt utlätande,
pä hwad sätt sädane för Armeen anbefalte upplag
mäge med mästa hushällning till Statens
minsta betungande kunna unberhällas med de
Proviant persedlar som äro underkastade för.
stämning, och wid ett längre förwarande mäste
ombytas.
Tram
Den iz September. 489
Transumt af Kongl. Maj.-tS Nädiga
Bref till Kongl. Allmänna Magazins.
Direclionen; dateradt Drottning,
holms Slott den 2v Nsv. 1798-
2:0 Wid 1793 och 1794 ärens Försatt»
ningar om ej mindre all Kronans in natura
utgäende Ränte Spanmäls disposition af Maga.
zins Förwaltningen, än grunderne för den Publike
Spanmäls handeln, hafwe Wi funnit godt
läta förblifwa: Men dä denne bandel säsom
fri och öppen för en hwar, icke kan för Wär
och Kronans räkning sträckas längre än till
hämmande af ett öfwerdrifwit bäde wanpris
och ocker pä denna wara, utan att drifwas
med ett mängdubbelt större Capital än dertill
kan anwändas, utan att tillskynda Osi och Kro.
nan de största förluster pä sädens förwarande
och försäljning, samt utan att hindra enskilde
Handels speculationer och dermed beröfwa Ä.
kerbruket desi mäst uppmuntrande belöning; bör
likafullt den Publike Spanmäls handeln anstäl.
las med mycken försigtighet, och prisen grunda
sig pä noga kännedom ej mindre af ärswäpten
inom Landet och uti desi särjkildte provincer,
samt hos Rikets Sädesgifwande grannar, än af
Provincernes läge, i afseende pä olika afsätt.
nings-utwägar och Transportkostnader m. m.
Äfwensom wid försäljning af den upphandlade
säden, Kronan wäl mäste erhälla ersättning för
inköp och all omkostnad, men dock tillika iakttagas,
460
Den LZ September.
tagas, att privet kämpas efter däwarande om.
ständigheter, sä att en stalia ni» nina :ke be.
röfwas den enskilde Spanm'äls Handl n, och
denne derigenom afffräckes att sig - ? ädan
handel befatta: Och dä i lynne ^ t lcn,^ hnru
Magazins. Inrätt,.ingen bör wi. » n^r diträda,
är af särdeles wigk; sä enice < > ^^r. st
wid dnlika tiofallen w'' t gcs foro-.rtlde nvp.
handlingar och Transporter e^ter Lands!.ösdingarnes
Ree»u'sitro.-cr, säta,»t stu'e uepdi-lwa
dyrheten pä Spannemänn än M", o,. st-tia
Eder i förlagenh t nied öswerstotur nppl.->.e
ofta pä de oijer ligaste ställen, hw,-r:'räi' l. ej
utan att än mera fördyras ku na Tianepone.
ras, san,t kändes i alla fal! pä et, elier an
nät sätt förorsaka Kronan stö re e? er n ir.dle
förluster; sä mele Wi i Räder haima förord,,at,
att ena bctydelig misiwäxt i en Lcwdsort af
Wär Befallningshafwande ann, les, bör wäl
Kronans Spanmäl i närm.-ste Magazin dertill
anordnas, sä wida ej säden för Stats WerketS
behof der är af nöden: Men att om den är
otillräcklig, och bristen icke kan fyllas ifrän
andre Kronans Förrädcr, sera beqmämt och t§r
dräqelig kostnad kunna i rättan tid dit Träns,
porteras, det dä bör äligga Landshöfdingen, att
med enstildte, hälst inom Länet afsiuta att anstaffa
Spanmäl och hälla den Landets Jnwänare
tillhanda för möjeligaste drägliga pris,
till hwilken ända han äger att genom Edert
föranstaltande erhälla af MagazinS-Fonden ett
Henninge understöd af 8, ro, rs högst 15.000
Riks.
Den iz September. 49,
Riksdaler för att deraf ester omständigheterna
utan ränta understödja dem, med hwilka han
i sörberörde mätto öfwerenskommer. Och bör
detta Henninge understöd wid answar af ersätt,
ning för Landshöfdingen wara äterbetalt och
jemte allt hivad för försäld Säd af Kronans
förcäder inflyter, lefwereras i den till Eder för.
waltning hörande Ensia. inom Junti mänads
flut äret efter mitzwäxtäret, emedan hwarken
Mugazins.Jnrättningen kan längre umbära desi
Penningar för andre päkommande behof, eller
nägon utborgning af Spanmäl bör för Kro»
nans räkning tillätaS, säsom af erfarenheten
befunnen alltid medförande betydlige förluster;
Sä framt icke oförmögenbeten finnes stor, och
Wi uppä underdänig anmälan till utläning i
Räder samtycke, dä Wi ock mele angäcnde äter.
betalnings tiden efter omfländighcterne förord,
na: men som Committerade redan ingätt i ät.
stiilige anstalter till afwärjande af den Span.
mäls brist som genom detta ärs swaga wäxt
är i flere Landsorter att befara, sä böra I de
samma fullfölja enligt de grunder, som hittills
förestrefne och wanlige warit: Och dä I, i afl.
seende pä nästnämnde ärs misiwäxt, ansen an«
dre ytterligare anstalter nödige, hafwen I att
derom hos Osi underdänig anmälan göra.
Dernäst och om Kronans SpamnälS upphandling
stall kunna sträckas till de provii.cec
hwareft Säd i synnerhet produceras, och däe
den mer än annorstädes plägar wara blottstäld
för wanpris, bör den upphandlade Spanmälen
kun.
450
Den iz September.
Den iz September.
491
tagas, att privet lämpas efter däwarande rm.
ständigheter, sä att en ssälig wn nu-g ike be.
röfwas den enskilde SpanmÄS Handl a, och
denne derigenom afskräcka att sig ^ ädan
handel befatta: Och dä i tynne ^ t lar-c huru
Magazins. Inrätt,.ingen bör w;. si.o xlc, diträda,
är af särdeles wigr; lä enicce, ''är.st
wid dylika tillfällen w t gos foie-.rote uvp.
handlingar och Transporter e^tcr Lands' ö»:,,,.
garnes Reau'sitiv. cr, säta.»t ssu'e uepdr-iwa
dyrhetcn pä Spannemaltn ari M", o,u n-tia
Eder i förl.,genht med öswerflotur upplev ee
ofta pä de otjcrligaste stäven, hn^rilräi d. ej
utan att än mera fördyras ku na Tianexone.
ras, san,t sändes i alla fall pä etr eller an
nät sätt föror-aka Kronan stö-re e. er n ir.d.e
förluster; sä wete Wi, Nader haima förord, at,
att enär betydelig nusiwä^t i en Liwdsort af
Wär Befallningshafwande anm les, bör wäll
Kronans Spanmäl i nänm.ste Magazin dertill
anordnas, sä wida ej säden för Stats WerketS
behof der är af nöden: Men att om den är
otillräckelig, och bristen icke kan fyllas ifrän
andre Kronans Förräder, scm beqwämt och >ör
drägelig kostnad kunna i rättan tid dit Träns,
porteras, det dä bör äligga Landshöfdingen, att
med enskildte, hälst inom Länet ufsiuta att anskaffa
Spanmäl och hälla den Landets Jnwänare
tillhanda för möjeligaste drägliga pris,
tia hwilken ända han äaer att genom Edert
föranstaltande erhälla af MagazinS-Fonden ett
fenninge understöd af 8, io, 12 högst 15,000
Riks.
Riksdaler för att deraf ester omständigheterna
utan ränta understödja dem, med hwilka han
i förberärde mätto örwerenskommer. Och bör
detta fenninge understöd wid answar af ersätt,
ning för Landshöfdingen wara äterbetalt och
jemte allt hivad för försäld Säd af Kronans
förräder inflyter, lefwereras i den till Eder för.
wallning hörande Ensia, inom Junii mänadS
flut äret efter mitzwäMret, emedan hwarken
Mngazins.Jnrättningen kan längre umbära desi
Penningar för andre päkommande behof, eller
näqon utborgning af Spanmäl bör för Kro«
nanS räkning tilläias, säsom af erfarenheten
befunnen alltid medförande betydlige förluster;
Sä framt icke oförmögenheten finnes stor, och
Wi uppä underdänig anmälan till utläning i
Nader samtycke, dä Wi ock mele angäcnde äter.
betalnings tiden efter omständiqheterne förord,
na: men som Committerade redan ingätt i ät.
skuiige anstalter tilt afwärjande af den Span.
mäls brist som genom detta ärs swaga wäxt
är i flere Landsorter att befara, sä böra I do
samma fullfölja enligt de grunder, som hittills
förelkrefne och wanlige warit: Och dä I, i aflseende
pä nästnämnde ärs misiwäxt, ansen an.
dre ytterligare anstalter nödige, hafwen I att
derom hos Osi underdänig anmälan göra.
Dernäst och om Kronans Spanmäls upphandling
skall kunna sträckas till de proviucec
hwareft Säd i synnerhet produceras, och däk
den mer än annorstädes plägar wara blottstäld
för wanpris, bör den upphandlade Spamnälen
kun
-
492 Den iz September.
kunna derifrän anwändas pä sädane ställen,
hwar Kronan alltid är i behof af köpsad, och
dit Spanmälen kan med sä lindrig kostnad
transporteras, att Kronan af ett för Säljarea
lönande upphandlingspris icke bliswen lidande:
Och som Skäne mer än de fleste andre provin,
cer äger ymnighet af Säd, och de upphandlingar
deraf, som derstädes göras, blifwa sällan
nödige för Landets egit understöd, hwaremot de
kunna med drägeligaste kostnaden transporteras
»ill Carlscrona, där äter Kronan har största
behofwet af köpsad; men Wi inhämtat, att,
ivid Amiralitetet Skänska Säden stall säsom
ansedd rä och af blandning med Klett och
Swingel mindre gifwande, blifwit till emotta
gande
klandrad; Sä pä det Kronans Span.
mäls handel i Skäne icke stall till hufwudsakelig
del komma att upphöra, läte Wi nu i Räder
förständiga Committäen för Wär Örlogsflotta,
det bör Skånsta Sädén anses antagelig
och klanderfri »vid nämnde Flotta, dä Rägen
wager iz och Kornet 11? Lisp. per Tunna och
Leröfrver, samt i öfrigt, när den som utgifwes
för torr, werkeligen är wäl och jemnt torkad,
samt den rä säden sädan, som den wid wan.
ligt omlopp i handel wara bör. Till winnar»,
de häraf äligger jemwäl Eder att icke läta upphandla
annan Skänst Säd, än den som innehäller
förenämnde wigt och deröfwer samt i det
närmaste är rengjord ifrä Klett och Swingel,
och i öfrigt antingen upphandlad torr eller torkad
wid de under Eder disposition »varande Inrätt
-
Den 13 September. 493
rättningar äger den torrhet att den kan till sine
behof anwändaS: hwaröswer besigtning i den
ort, hwarifrän Säden stall till Carlscrona
transporteras, alltid bör föregä ditsändningen,
sä att emellan Eder och Styrelsen wid Örlogsflottan,
frägor som medföra Kronans lidande
icke mäga uppstä, sedan sädén med tillökt kostnad
för Transporten till Carlscrona ankommit:
Och förmode Wi i Räder det Skänste Landtmannen
äfwen härigenom mä kunna »vänjas
att behöriaen rengöra och torka sin Säd. Äliggande
Eder att dertill söka uppmuntra bäde
honom och alla öfrige ProvincerS Jnnewänare
hwar Säden säljes rä, ej mindre genom samlade
och af Trycket meddelade underrättelser om
andre och egne Länders Sädeö Torkeri.Inrättningar,
än medelst utsatt högre pris för torkad
än rä Säd.
Likheten med höga Originalet bestyrker i
Registrator ställe.
I-uä. dls^bsr.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
^)enom Eder Kongl. Maj:ts Nädiga Kungörelse
af den iz sistledne Junii som blef förleden
Söndag den 15 Julii i Hufwudstadens Kyrkor
Publicerad, har Eder Kongl. Maj:t uti s §.
9. Mom,
494 Den rz September.
9. Mom. behagat i Räder stadga, att Inwänarne
i Stockholm och Göthberg ej äga utLfwa
nägon Bränwins tillwerkning, och att
den andel i afgiften, som, i motsatt händelse
af bäda detza Städer bordt utgöras, skall genom
Eder Kongl. Maj:ts Allmänna-Magazins
Direction erläggas af den winst, som erhälles, dels
af de fortfarande Krono-Brännerierne i samma
Städer, dels genom Directioncns Dispositionsrätt
af Distillerings-friheten derstädes.
Häraf synes 'säledes uttryckeligen följa, att
i nämnde Brännerier stall för Kronans räk.
ning, bäde Bränwins-bränning och Disteklering
utöfwaS, ehuru Directionen derom ännu icke
erhällit Eder Kongl. Maj:ts Nädiga Förordnande
eller till bwad utsträckning den ena eller
andra delen ste bör; Äfwensom Directionen uti
okunnoghet om beloppet af berörde Brännings,
afgift för nämnde Städer, och efter hwad
beräkning den rätteligen bör tagaS, wäl föreser
att den mäste blifwa betydlig, och till winnande
af upplysning derom nu tillffrifwer sä wäl
Ofwer-Stäthällare Embetet här i Stockholm som
Landshöfdingen i Götheborg,-ätt uppgrfwa dm
samma som för hwardera af detza Städer bör
särskildt utgä.
Directionen tror likwäl Sin underdäniga
pligt fordra, att i förhand underdäniqst anföra
de omständigheter, dem Directionen föreser nödtvändigt
stola wärka derhän att ingendera af
berörde tillwerkningar kunna för Kronan blifrva
lönande: tp dä fri införsel af Swenstt
Drän
-
Den iz September. 495
Bränwin, bäve distilleradt och odistilleradt, kom«
mer enligt besagde 2. 1. och 2. Momenter
att för Stockholm och Götheborg äga rum emot
Tulls erläggande till 1810 ärs stut, af twä
stillingar kannan pä förra stället, och af en
stilling pä det sednare, men frän och med nästa
eller ärs början utan nägon stik afgift,
dä för öfrigt Landtmannen kan idka brännin.
gen pä tillgäng frän egen jord, och hushällning
af Säd, bränsle,arbetsfolk och dragare somför
detz egenteliga handtering ändock underhällas,
och endast torde behöfwa förskaffa koppar, red.
stapen mot Contant betalning, hwilken kostnad
wida ersättes utaf drank afkomsten, pä hwilken han
detzutom gör mycket afseende för Kreaturs framfödande,
Stallning och gödning till aisalu, men Kronan
deremot mäste köpa alla ess, eter och materialier
oftast till höga priser, i synnerhet den betydande
Artikel bränslet, samt betala högt stegrade arbetslöner,
och underhälla Betjening och dragare med
mycket större kostnad i detza stora Städer än
pä Landet; Sä blir häraf en nog uppenbar
fölgd, som af ingen omtanka eller anstalt kan
förekommas, att Kronan med beständ för detz
Bränneri Inrättning, ej kan försälja sitt Bränwin
till lika tägt pris med Landtmannen, att
afsättningen pä Kronans Bränwins upplag
stall blifwa ringa, och inkomsten deraf i lika
förhällande, samt derjemte osäker, och att, i
stället för winst af tillwerkningen, stall sädan
winst, som af bränningen för Kronans räkning
förmodas kunna erhällaS, och hwaraf den af
-
496 Den iz September.
gift skulle utgöras, som annars af nämnde Städer
borde utgä, icke möjeligen deraf stä att
wänta.
Och som i alla fall Kronans tillwerkning
mäste blifwa till wistt tunnetal inskränkt, och
för dest »verkställande här i Stockholm, om den
säsom förmonligast synes skulle blifwa odelad,
sannolikt ej kan behäfwas mer än det största
af härwarande Werk, samt det minsta eller
Mariä-Bränneri för distilleringen, sa mäste alla
de öfriga Werten förblifwa i deras genom kriget
försatta owerksamhet, sä framt ej oförsedda
händelser werkade sädant uppehäll i afwerkningen
wid det största Werkst att nägotdera af de
s:ne öfrige härwarande äfwen under tiden behöfde
i gäng ställas.
Men härwid förekommer tillika att Kronan
hittills haft ett Bränneri pä en enskild
Mans ägor wid Furusund, hwarföre inberäk.
nadt samma Ägors foder, afkastning, och flere
Ägaren tillhörande Byggnader, Gästgifweri och
Kroghällning i Arrende ärligen mäst betalas
Fyrahundrade Femtio Riksdaler, och hwilket nu
mera äfwen blifwer öfwerflödigt. Uti Contractet
om detta Arrende har likwäl Ägaren förbehällit
sig ett ärs förutgäende uppsägning samt
att afträdandct ffall ske wid Michaeli tid.
Directionen hemställer säledes i underdänighet
om icke en flik uppsägning bör ske innan
nästa October mänad samt alla flyttbara Inventarier,
säsom för hwilka genom försäljning
pä stället i anseende till dest frän fasta Landet
af
-
Den rz September. 497
aflägsnade belägenhet icke kan wäntas näaon
lönande betalning, snart föras hrt till Stock,
holm att föryttras genom offcntelig Auctwn,
sä widt de för den blifwande bränningen härstädes
anles icke kunna med fördel anwändas;
hwaremot, för försäljningen af Kronans därwarande
byggnader, ingen lämpeligare utwäg
synes sig förete, än akt läta den pä stället
»verkställas till den mästbjudande, »ned wilkor
af deras borttagande och platiernes jämnande
sist inom Augusti mänads utgäng nästa är.
I öfrigt afivaktar Directionen Eders Kgl.
Maj.ts Nädlga befallning och förestrift, om
den ätgärd och de anstalter, jemte tillräckelige
medel dertill, sorn böra pä Directionen ankcm»na,
till skyndsamt beredande af den bränning,
som wid näst päkommande Bränningstid lärer
böra sä »väl här i Stockholm sorn i Götheborg
i werket ställas; Och hwarom med »nera Directionen
redan under den zo nästledne Maji
haft näden underdänig hemställan göra.
Directionen framhärdar med djupaste »vördnad
Stormäktigste Allernädigste Konung
Eders Kongl. Majlls
underdänigste och tropligtigste
tjenare och undersätare
/l. sk sk 8?«u8ldis.
^Vivoekk-K. k. Irosi-okr.
I. k. /lirell. l.. kllolmblscl.
Stockholm d. 19 Julik 1810.
Bihang. N.o 6z, 64^ Kongl.
49S Den iz September.
Kongl. Allmänna MagazinS. Directio.
nenS underdäniga Skrtfwelse till Kgl.
Maj:t angäende Bränwins bränning
för Kronans räkning i Götheborg;
dat. den L7 Augustt igro.
StormägLigste Allernädigste Konung!
underdänig strifwelse af den 70 nästledne
Maji har Eders Kongl. Maj:ts Allmänna Ma.
gazins.Direction haft näden korteligen anföra
tillständet för närwarande, af Allmänna Magazins
Inrättningen, samt där hos begärt Evers
Kongl. Maj.ts Nädiga föreskrift om den ät.
gärd och de anstalter, jemte tillräckligt medel
dertill, som böra pä Directionen ankomma till
skyndsamt beredande af den Bränwins-bräm
ning, som wid instundande kränninqstid, eller
den r October, lärer böra sä wäl här i Stock,
holm som Götheborg i »verket ställas. Och under
der» 9 dcrpä följande Julii i anledning af
Eders Kongl. Maj:ts Nädiga Kungörelse af den
13 föregäende Junii, sou» ibland annat äläg.
ger Directionen att utaf den winst, som erhälles,
dels af de fortfarande Krono. Brännerierna i
Stockholm och Götheborg, dels af Distillering^
friheten derstädes, erlägga den andel i Bräm
winö tillwerknings afgiften, som borde för de§a
Städer belöpa, har Directionen i underdänighel
anfört fiere vmständlgheter hwilka nödwän
-
Den tZ September» 49g
digt stola wärka derhän» att hwarken Bränwins
lil Averkningen eller Distilleringen för Kronans
räkning troligen kunna blifwa lönande, ej eller
den »vinst deraf dragas, hwarmed de afgifter
kunna bestridas, som bljfwit Directionen för
ofrvannämnde Städet älagda, sä länge fri in.
försel af Bränwin ifrän alla Landsorter äfwen
till detza Städer ät tilläten.
Under afwaktan af Evers Kongl. Maj.ts
Nädiga Swar och fökestrlfker, i anledning af
besia Directionens underdäniga anföranden, hak
Directionen emedlertid ansedt sig böra i anseen.
de till Bränwins. Bränningen i Götheborg in.
fordra Landsböfdingens därstädes utlåtande hu.
ruwida samma bränning genom Kronans egen
försorg werkstäld, skall kunna löna sig, och för
instundande sä kallade brännm,gsär blifwa mö.
jelig, med afseende ä anskaffandet desiförinoan
af allt hwad dertill fordras, »nen ännu brister.
Härä har Landshöfdingen till sivar lern.
nät, det han anser Bränwins. Bränning för
Kronans räkning icke kun»a med hennes för.
mon förenas, sä länge fri införsel till Staden
äger rum; att ocksä försäljningen »vid Kronans
Lagerkällare, redan under sista sju weckornes
förlopp aftagit frän 1574 till zoy kannor, och
snart förmodas aldeles uppböka; att för öfrigt
tiden redan sä nära är för handen af Brännings.
ärets början, att hwad dertill fordras och
saknas, pä den nu äterstäende korta tiden af
endast en märad omöjeliqen kan anskaffas, se.
dan alla enskilda personers behof medtagit till.
500 Den i? September.
gängarne pä en stor del af oumbärliga Artiklar
för Werkets i gäng sättande, och änteligen
att ehuruwäl pä Spannemäl, emot Contant betalning,
tillgäng finnes, skola deremot tillräckliga
Maga.zinsrum för upplag deraf saknas, och
ej kunna hoS enskilde hyras utan Kronans betydeliga
kostnad, dä för ett loft, som kan rymma
»oo tunnor betalas 20 Riksdaler Banco i
mänaden utom det att hyrda Kallare för icke
mindre utan snarare större kostnad mäste begagnas
till Bränwins uppläggande, hrvaraf
Kronans förlust än mera skulle ökas, hälst om
waran blefwe liggande oförsäld.
Detta Landshöfdingens utlätande har Di.
rectionen ansett sig böra, i sammanhang »ned
hwad Directionen i detta ämne sjelf redan haft
näden andraga, till Eders Kongl Mast i underdänighet
inberätta, och under äberopande af
det ena och andra, afwaktar Eder Kongl. Masts
Nädiga Förordnande, samt framhärdar med djupaste
»vördnad, Nit och Trohet.
Stormägtigste rc.
Utdrag
Den rZ September. För
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög.
wsrdige Preste Ståndet wid Urtima
Riksdagen uti wrebro den iz Sept.
»8ro.
S. D. 2ill Stats. Utskottets utlätande, an.
gäende hura, pä Statens bekostnad, för Riksens
Ständers Klubbrum, lemnade Preste. Ständet
desi bifall. Oe 5Ujirs.
Lx Urotocollo
O.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet tvid Urtima
Riksdagen uti Arebro den iz Sept.
i8lv.
S. D (§tats-Utskottets uti Meinorial af den
5 dennes afgifna tillstyrkande, att Fröken Mariana
Carolina Gripensljerna »nä pä Riks.
gälds Contoirets Stat behälla den Pension af
166: R:dr. Z2. si. Specie ärligen, som hennes
framledne Moder i lifstiden innehaft, klef af
Preste. Ständet bifallit. Ot ruxrr.
Lx krotocollo
^ O. ^lingvist.
Utdrag
5VL Den iz September.
Utdrag af Protokollet, hället hos Högwördige
Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen uti Orebro den iz Sept.
i8lv.
S D, O^kdrogS ä nyo och bifölls BewillmngsUtssottets
nästledne gärdag pä hordet lagda Memorial,
i anledning af Kongl- MajttS Nädiga
Proposition, om förekomne hinder och swärig.
heter wid w rkställigheten af den förnyade Char,
tä Sigillatä Förordningen^ Vt supra.
Lix protocollo
I. V. Almguist.
Utdrag af Protokollet,, Mit hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid U tima
Riksdagen t Orebro den iz Sept.
itzro.
S. D. c^leflöt Preste.Ständet, att med bifall
till hel Särssildta-Utssottets den 8 dennes afgifne
utlätande, rörande utwägar till Riksdagens
ssyndsamma afflutande, anmoda Riksens
Högloft. Ständers samtelige Utssott, att framför
allt annat afgliwa deras yttranden öfwer
de wigtiga ämnen, som röra Financerne, Be
-
Den iz September. 503
winningen och Beswarandet af Konungens Nädiga
Propositioner, äfnoen som att särssilt'anmoda
Expeditions Utssoittt/ott. sä snart det pä
sädant sätt erbällst ämnen för sin älgärd, med
project till Rrksoags Besiutet, i dcn mon sig
göra lätcr, till Riks-Ståndens Plena inkomma.
rups».
k^x ?rotocollo
P V.
lltdrag af Protokollet, b^lek hoS Högwördige
Prostö-Stängt. w«d Urtima
Riksdugen l On^o den iz Sept.
l8lo.
S. D. >^->edan Preste - Ständet af nu uppläst
Protocoll inbämtat, att Förste Expeditions. Secreteraren,
Commendeuren med Srora Korset af
Kongl Wasa Orden, Herr Friherre Lars August
Mannerheim blifmit utsedd till Riksens
Ständers Iustitiä Ombudsman; äfwensom att
Herr Lagmannen Iohan H. Peterson erbällit
Electorernes enbälliga kallelse att wara Riksens
Ständers Iustitiä-Ombudsmans Suppleant; beflöt
Ständet anmoda Expeditions-Utssottet att
för desia, behöriga Constitutorial uppsätta. Vt
supra.
klx ?rotoco!Ic»
). V. 4Imqvitt.
Utdrag
504
Den iz September
-
Den iz September.
505
Utdrag af Protokollet, Mit hos Hög.
wördige Preste Ständer tvid Urtima
Riksdagen uti Arebro den i; Sept.
i8ro.
S D. ^^illade Preste-Ständet Banco. Utskot.
tets den 10 dennes afgifne utlätande, i anled.
ning af Wälloff. Borgare»StändetS anmärkning
wid Utikottets Betänkande om Banco. Ärender.
nas t'ubörliga wärd utan hinder af 2:ne Bon.
de Sländets Fu-lmägtiges begagnade Riksdags,
manna-rätt. Ut suz-rs.
klx ?rotocollo
I. U. ^lmgvili.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde-Ständet
wid Urtima Riksdagen i
Arebro den iz September igro.
S- D. Upplästes ElectorerneS aflenmade Pro.
tocoll öfwer det förlidne gärdag hällne wal, hwari.
genom till Riksens Ständers Justitiä. Ombuds,
man blifwit ä nyo utsedd Förste ExpeditionsSecreterare
och Commendeuren med Stora
Korset af Kongl. W.»sa Orden, Friherre Lars
August Mannerheim, och till Suppleant Lag.
mannen Johan Henric Peterson, och skulle
Expeditions Utskottet aOtsä anmodas att weder,
börligt Förordnande uppsätta. Uk suprs.
klx ?rvtocollo
6sbnei Öämsno.
Utdrag af Protocdllet, hållet hos Bonde.
Ståndet wid Urtima Riksdagen i
Arebro den iz September igro.
S. D. dlfstcg Bonde. Ständet den af Stats.
Utskottet tillstyrkte förklaring af Riksens Stän.
! ders wid sista Riksdag fattade beslut, i a/seen.
de pä frägan om Arrendet af Eldgarns Ö, sä
att Arrendatorn mäste antingen in natura lef.
werera parmar hö, eller dem lösa efter ärliga
Markegängen. supr».
Lx ?r<»roc^IIc»
Lsbrlsl
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde
Ständet wid Urtima Riksdagen
i Arebro den iz September isio.
S. D. rOestöt Bonde-Ständer, ^tt Riksdags,
mannen Peter Oxelberg frän Orebro Län för
ii
-
503 Den 14 September.
Utdrag ur Protokollet, hällit pä E)rebro
Slott
inför
Hans Maj.t Konungen
uti Stats-Rädet, den 14 Sept. 1310.
Närwarande:
Deras Ercellencer: Justitiä Stats. Ministern
Herr Grefwe Gyllenborg, och
Stats. Ministern för Utrikes Ärenderne Herr
Friherre von Engeström.
Stats.Räden Friherre Rosenblad.
— von Platen.
— Adlercreutz.
Hof.Canzleren Friherre af Wetterstedt.
samt
Stats. Secreterare» Friherre Carpelan.
^^tats.Secreteraren uppläste i underdänigbet
den af honom p,. Kongl. Majus Nådiga Befällning
författade Proposition till Riksens nu
först wiadr Stonder, angäeude Pensioner för
blesterud? Officerare och Under. Officerare, af
följande innehäll:
Den 14 September. 509
Vppläli I105 Liss. vcli Allein sen 14 Tept. LFio.
LreLe - Tränset sen 14
- - Lor^sre-Tränset sen 14 - -
Louse - Tränset sen 15 - -
Kongl. Maj.-ts
Nädtga Proposition till Riksens Ständer,
om Medels cnfläcnde till Pensioner
för swärr blesterade Officerare
och Under. Officerare inom Kongl.
Maj:tS Armee och Flottor; Gifwcn
Orebro Slott den 14 Sept. 18-0.
^)oö Kongl. Majtt har r Nädigt öfwerwägande
kommit, hurusom för sädane ä Slat warande
Officerare och Under Officerare inom
Kongl. MajUS ArmLe och Flottor, hwilka u.ki
krig sä smärt blesteras, att de till widare tjenst,
göring blifwa oförmögne, ingen annan utwäg
till underhäll af Allmänna Fonder wid asffedStagandet
finnes, än den Pension ArmLenS Pensions-Casta
och Amiralitets Krigsmans-Castan
tillägga dem, som i vesta Inrättningar ära
delägare.
Följderne häraf hafwa warit, att, dä veste
Pensioner, i synnerhet i de lägre grader, ingalunda
äro tillräckligt till lifwetS bergning, Regementerne
ofta blifwit belastade med qwarstäende
Befäl, som, ehuru till en werksam tjenstgöring
oförmögne, dock icke kunat lemna de Beställningar,
som, gifwa dem en torftig utkomst,
och hwarifrän de icke heller utan att wäldföra
menff
-
5io Den 14 September.
mensklighetens fcrdringar, synas emot deras
wilja kunna skiljas.
Härwid har tillika Kongl. Mast förekom»
mit, att för alla öfwer Stat warande lönlös
Officerare och Under-Officerare, som blifwit li»
ka sivärt bletzerade, icke finnes nägon enda be.
stämd tillgäng, att af allmänna Medel njuta
ärliga understöd. Uturständsatte att bestrida all
siags tjenstgöring och oftast blottade pä alla
medel, att underhälla ett emellan pläger och
behof deladt lif, synes deras ställning kraftigt
päkalla räddning och hjelp.
Kongl. Maj:t har fördenskull welat Riksens
nu församlade Ständer i Räder föreslä, att nä»
gon Summa ärligen ä Stat mä uppföras, för
att af Kongl. Mafit widare anwändas till Pen»
sioner ät sädane Officerare och Under.Officerare,
hwilka af undfängne bletzurer under de senast
förslutne twenne krigen äro till tjenstgöring 0.
förmögne och wid erhällande afsked sakna nödig
bergning; och har Kongl. Maj:t wid betraktan.
de af Statens mängfalldiga andra behof, och
efter inhämtade upplysningar om ungefärliga
antalet af dem, som wid sädane Pensioners till.
delande kunna komma i ätanka, för det när»
warande trodt denna Summa kunna inskränkas
till Fem a Sextusende Riksdaler ärligen. Dc
ändamäl Kongl. Mast härmed ächftar, ligga t
öppen dag: Armeens rörlighet och tjenstbarhet,
samt hoppet för Fäderneslandets förswarare, at!
efter redligt fyllda plikter, wara tryggade ätminstone
för nöd och uselhet.
Den 14 September. 511
Kongl. Mast förblifwer Riksens Ständer
med all Kongl. Näd och Pnnest wälbewägen.
W. tlsrpelro.
Och täcktes HanS Kongl. Mast uppä Stats»
Rädets enhälliga tillstyrkande denna Proposition
till aila delar gilla.
In bäem ?rotoeollj
14. A. I-inäAren.
Utdrag af Högloft. Ridderffapet och
AdelnS Protocoll wid Urtima Riks»
dagen i Arebro den 14 September
1810.
S. D. Remitterades:
Till State- samt Allmänna - Besivärs och
Geconomie-Utskotten:
Kongl. Maj:t6 Nädiga Proposition till
Riksens Ständer, af den iz September, an»
gäende Allmänna MagazinS. Inrättningen i Riket.
Till Stats. Utskottet:
Kongl. Maj:tS Nädiga Proposition till Riksens
Ständer, af den 14 September, om medels
-
612 Deri 14 September.
dels anslående till Pensioner för smärt blesierade
Officerare och Under. Officerare inom Kongl.
Masits Armse och Flottor; samt
Till Brwillnings-Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition till Riksens
Ständer, af den iz September, angäende
rättighet för Carlscrona Stad, att hädanefter,
som hittills, fä utöfwa Bränwins. bränning
och Distillering genom ett Bolag och mid ett
enda sammansatt Werk. Or supra.
Tx ?rotoso!Io
/t. O. 8itvsrllolps.
Utdrag af Högloft. Ridderssopets och
AdelnS Protokoll wtd Urtima Riksdagen
i Orebro, den 14 September
1810.
S. D. o^ifölls Stats-Utskottets, uti Memorial
af den 5 dennes, afgifne tillstyrkande, an.
gående en ärlig Pension pä Riksgälds. Conto,
rels Stat för Hof. Jägmästaren Friherre Gr i.
penstjernas Dotter, Fröken Mariana Ca«
rolina Gripenstjerna. Ue supra.
Lx ?rotooo!lo
O. 8i!vsrlio!ps.
Utdrag
Den 14 September. A1Z
Utdrag af Högloft. Ridderftapets och
AdelnL Protvcoll wid Urtima Riksagen
i Orebro Len 14 September
rSio.
i ^
S. D. ^ Ooglsff. N-dderffapst och Adeln,
i ane!?-i of Stars - Utskottets Memoria! den
1 demn-. : 'ä Hytts, kostnaderne för
'Stä-'.de/-s ' ,.-s Ht.us Werkst bestridas
ecu iö and E '' Lags kostnader inbegripas.
O'r supra
kLx
?rotaeollo
A. 6. 8llverliotpe.
U'' rag af Högloft. Ridderskapels och
vsUns Protocoil tvid Urtima Riksdagen
L Orebro dm 14 Septembck
1L10.
S.- D. Äifölls och gillades kill alla delar Ve.
willnings. Utffottets, i Memorial af den 6 dennes
afgifna ullätande öttver Konungens Nädiga -  Proposition, angående förekomNL hinder och slvä'
rigbelcr wid werkställigheten af den nya Charli
Sigillalä. Förordningen. Ot supra. -
kox ?rötosollo
/V. O. 8»Ivsrsio!p0-.
L>i!)an§. U:d 68, 66-. Utdrag
Z14 Den 14 September.
Ut-rag af Protocollet, hället hos Hög.
wördige Preste-Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 14 September
i8lc>
S. D. Ä^emitterades:
Till Stats-Utskottet:
Ett anförande af Profesioren Decter Almquist,
angäende Plan tili Krono-Domainernes
utarrenderande, helst i mindre lotter. Or su^rs.
Lx ?rotocollo
O. .
Utdrag af Protocollet, hället hos Hög.
wördige Preste. Ständet wid Urtima
Riksdagen j Arebro den 14 Septem.
ber 1810.
S. D. 3?emitterades:
Till Stats-Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, om
medels anfläende till Pensioner för smärt blesie.
rade Officerare och Under-Officerare inom Kongl.
Maj:tö Arm«e och Flottor.
Till
Den 14 September. ZiI
Till Allmänna Besivärs- och (veconomie
Urfforcer:
Kongl.
Maj-ts Nädiga Propositioner, an«
a ende rättighet för Carlscror.a Slad, att hä.
d .ne ler wm l-iitills fä niofina Branwins-brän:?!.
-> cä' Distillering gen-m ett Bolag och
n d ett enda sammansatt Werk; samt om AU
n.
änna Magnuns > Jnrättniipgen i Riket. Ut
k!x ?rotocoIIo
U. ^lm^vist.
Utdrag ef Borgare-StändetS Protokoll
wid u Uma Riksdagen i Arebro den
14 September 1810.
S. D ^^emitterades:
Till Stats-Utstottet:
Kongl. Majsts Nädiga Proposition om
medels ansiäende till Pensioner för sivärt bleHerade
Officerare och Under.Officerare inom Kongl.
Masts ArmSe och Flottor.
Till Allmänna Besivärs- och Geconomie,
lltftottet:
Kongl. Maj ts Nädiga Proposition rörån,
de Allmänna Magazins-Inrättningen i Riket.
Till
§i6 Den 14 September.
Till Dewillnings-Utskottet:
Kongs. Majus Nådiga Proposition, angäende
rättighet för Carlscrona Stad att händan.
efter, som hittills, fa utöfwa Bränwins-brän.
ning genom ett Solag och wtd ett enda sammansatt
Werk.
Herr Borgmästaren Palmborgs Memorial
om ytterligare förskoning intill nästa Riks'dag
i Bewillningen fsr Uddewalla och Ämäl,
samt Herr Borgmästaren Nenftns enahanda anmälan,
i afseende pä Upsala, Herr Bruks-Patronen
Bjuhrs för Westerbotten och Herr Borgmästaren
Ull bergs för Ostersund. 'or suxi-s»
blx l'rot«rco!Io
.st» O. Vgjs5MS»
Utdrag af' Bonde-StändetS Prokecoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
14 September r8iv.
S. D. Ståndet Serskildta - Utssottets
Betänkande rörande Riksdagens möjligast skynd.
samma Mutande, med den enda förändring, att,
med willkor de öfrige Respectibe Sländen sig
dermed förenade, efter den 24 i denna mänad
ingen ny Motion sär i Ständer »väckas. Or
rrrxr».
Cx ?l-otoco!lo
Ogbriel Oämanv.
Utdrag
Den 14 September. Z17
Utdrag af Bonde-Ständets Protocoll,
hällit wid Urtima Riksdagen i Arebro
den 14 September 1810»
S. D: ^ anledning af Jon Jonssons frän
Blekingen nu inglfne Memorial, med anhällan,
att den af honom wid förra Riksdagen wäckte, -  af Ständer till Allmänna Beswärs- och Oeconomi.
Utskottet remitterade samt genom Riksens
Ständers dä gifna bifall till Utskottets utlätan.
de afgjordt, men i Riksdags-Bestulet ej införde
-fräga om stadfästelse ä Sksttemäns, genom
1789 ärs Kongl. Förordning om. Skatteköp,
wundne fria Dispositionsrätt öfwer sins hemmans
skog m. m. bestöts, att detta mål skulls
till Expeditions-Utskottet öfwerlännäs, för att
fä ruin i Bestutet för denna Riksdag; hwarom
öfrige Respective Skänden- kommo att »vördsamt
och »vänligen underrättas, »ned inbjudning
att i ctt lika. beslut deltaga, l-tt su^s.
Lx krotocolla
6Abrisi OämLvv,
Wördsamt Memorial k
^S?enom Skatteköps. Förordningen af ben Lr
Augusti 1783 erhöll Skatte-Allmogen rn liks
fri Dispositionsrätt öfwer Skog och Mark, Fiske
ock Djurfång, som Frälsemannen enligt Privilegier,
Lgg och Författningar da ägde. Den- ,
na
«
518 Den 14 September.
na rättighet blef m.d Säkerhets. Acten b-?-  tad och uti 20 ärs k-d ägt runi uti Rck^ls
Grundlagar. Under loopet as sist förstina
Riksdag blef enliat b fogade Memorial, frana
i Bonde. Skändet wäckt att genom Riksdags.
Beflutet erhälla stadf.-ststfe härä; bwiik-t bl-s.
ivit af Riksens Ständers Oeconomie-Uisk tt ge
nom Expedition till Skänderne bim'Ut; hivar,
efter detta mäl benvit aigjort samt alla fyra
Riks-Ständen tillstyrkt bemälte Utffotts beinställan;
men som samtelige Scändens Beflut
icke biifwit tagne torr än emot flutet af Rcksdagen,
har Expeditions Ulffottet icke widlagit
nägon ätgärd med Expeditionen.
Dä säledes denna efter min tanka för osi
angelägna fräga bwarken b'-fwit upptagen i
Riksens Ständers Beflut ej eller kommit till
Kongl. Masits Nädiga Pröfning; sä anser jag
den enda utwäg för osi wara tillgängelig, att
hoS wära Hög Nespectwe Med.Ständer an.
hälla, det de lika med osi wille remittera detta
redan beflutna mäl till Riksens Ständers nuwarande
Expeditions-Utstötts snara handläggning.
Hwarefter wr hoppas och förwänta, att
snart fä röna ett nott wedcrmäle af wär Nä.
dige Konungs omwärdnad för sine undersätares
fanna wäl samt billiga och rättwisa fordran.
Örebro den 14 September igro.
Ul'r?.g
Den 14 September. gt9
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde.
Etändet wtd Urtima Riksdagev i
wrebro den 14 September igro.
S. D. Efter förnyad föredragning af det Be.
tänkande, som, i anledning af Kongl. Maj:ts
till Stars-Utstottet i Räder aflemnade Proposi.
tion, rörande medel och utwägar till godtgö.
rande af de Stats. Werketäbragte oförutsedde
utgifter för Hamnstängningen och lugnets äter.
ställande inom Hufwudstaden, Stats. Utskottet
den g i nu löpande September mänad afgifwit
och den 7 dennes blifwit pä bordst lagdt, in.
stämde Bonde. Ständet i lika beflut med det,
som Wällofl. Borgare. Ständet, enligt medde.
ladt och nu uppläst Protocolls Utdrag af den io
i denne mänad, widtagit, att med pröfningen
och afgörandet ssulle hafwas anständ till desi
alla de flere utomordentliga behof, som under
denna Riksdag kunde komma i fräga, hunnit
biifiva kände; hwarefter Ständet i ett sam.
manhang wille fatta och stadga sitt beflut. Oe
suprs.
klx Urotocvllo
6sbnsl Oämsnn
Utdrag
8L0 Den 14 Septomöer.
Utdrag af Protccottet, hältet hos Hederwärda
Bonde.Ständer wid U:tima
Riksdagen i Orebro den 14 September
i8ro.
S D. <<)ewilln!ngs. Utskottets den 7 i denne
mänad pä bordet lagde Memorial af den 5
dennes, innehällandes Utffottels utlätande öf.
wer ett ifrän Wällust. Borgare. Sländet remit»
teradt Memorial af Handelsmannen Kel län.
der om Skyddsafgiftens och BrännwinS-Bewillningens
bestämmande för mindre Hemmans,
delar inom Carlstads Län, föredrogs; Och bief
utlätandtt till alla delar gilladt. vr supra.
Lx prokooollo
Labriel Östmann,
Utdrag af Protokollet, hället hos Hederwä^tza
Bondea Ständet wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 14 September
ibio.
S. D. I^pplästes ett Protoeoll, flstledne gärdag
hället wid sammanträdet af den Nämnd,
som ägde att döma, hurmvida Högste Domsto.
lens
Den 14 September.
tens Ledamöter gjort sig förljente att i deras:
kall hibchällas, och bekanns deraf, med 28 röster
emot 19 wara afgjordt, det samLelige Ledamöterne
ägde Riksens Ständers förtroende;:
bwadan Expeditions-Utskottet skulle anmodas att
författa till. Kongl. Mastt en underdänig anmä-.
län härom, vt supra.
Lx ?rotQLvlio
ELhris! Ästwaon-,
Utdrag af Bonde-StZndets Protoeolt
Lid Urtima Riksdagen i Arebro den
14 September iZio.
S. D. O^^ogs ä nyo och gillades Vewillnings
Ulffottets förledne gärdag pä borde! lagda
utlåtande af den 8 i denna mänad, i anledning
af Kongl. Maj:ts dit remitterade Nådiga
Proposition, angäends förekomne hinder
och swärigbeter wid werkställigbcten af Riksens
Ständers förnyade Chartä. Sigillatä Förordning.
vt supra.
Lx ?rotvco!Io
Lahris! Östmann.
522
Den 15 September.
Den ig September.
52Z
I105 I-ko^Iokk. I^ickck. ocki ^.ckeln clen iZ §ept. fölV».
I^reiie - 8r8näet - - - - 6en 18
- - Lor^srs-8ränäer - - - - ilen i8 -
v - koncke - 8iän6sr - - - - cken »8 -
Wordsamt Memorial.
T
-
-ill ätlydnad af Riksdags-Ordningens 29. § -  samt i stöd af den rättighet i 105. §. Regerings-Formen
innefattas, har Constitutions. Utskottet,
genast rrid denna Riksdags början, genom
underdånig anmälan hos Hans Kongl.
Maj t äskat de Protocoll, som uti Stats. Rädet
blifwit förde och af Utskottet bordt genomläsas.
Kongl. Majit har äfwen i Räder genom
Dest Hof-Cantzler, till Utskottet läckts öfwerlemna:
i:o
De uti Justitiä. Ärender i Stats.Rädet
hällne Protocoller frän och med den 15^
Junii 1^09 till och med den 16 Julit innewarande
är.
2:0 Protocollerne i General - AuditeursÄrcnder
frän och med den 15 Julii 1809 till
och med den z ststl. Julii.
5w Protocollerne i Krigsärender frän och
med den t4 Junii 1809 tkll och med den 16
Julii 1810.
4:0 Protocollerne i Kammar-Ärender frän
och med den 14 Junii 1809 till och med den
24 sistl. Jn!ii.
51) Protocollerne uti K.-nnn. r-Är.-..verne,
hällne i RtkeiS Allmänna Are: ders De- edlu-, g
frän
frän och med den zi Maji 1809 till och med
den 19 sistl. Junii.
6.0 Protocollerne i Ecclesiastique. Ärender,
hällne i Stats-Rädet vä, Rikets Allmänna
Ärendes Beredning frän och med den 22 Junii
1809 till och med den 12 Julii innewaran.
de är. *
7:0 Protocollerne öfwer Handels, och Finance
Ärender, inför Kongl. Ma^t uti StatsRädet
förde, ifrän och med den 15 Junii 1809
till och med den 16 sistl. Julii, jemte de dertill
hörande Protocoll hällne i Rikets Allmänna
Ärenders-Beredning.
As Protocoll, som angä Ministeriella Ärender
och Commando mäl, i det som rört allmänt
kände och af Utskottet uppgifne händelser,
, har, uppä Utskottets unverdäniga anbällan,
I, Kongl. Maj:t äfwen täckts i Räder lemna Utskottet
del af
1.0 Protocollerne hällne i Stats Rådet den
25 och 26 Junii. mne-.varande är rörande Riksj
dagens flottning ifrän Hukwudstaden.
2 0 Stats - Rävets Protocoll för den 28
Junii i samma ämne, sedan Riksens S>änders
FuIImägtige r Banquen och Riksgälds. Contoiret
blifwit hörde.
z:o Stats-Rädets Protocoller för den 50
Augusti och den 26 September förledit är, i
anledning af Freden med Rystland.
a:o Protocollerne hällne i Stats-Rädet den
21 och 29 November samt den 14 December
förlidet är, i anledning af Freden med Danmark.
5:0
WH. Den rg September.
5:0 Stats-Nädets Protocoll för den ^0
Januari! innewarande är, i anledurng af Freden
med Frankrike.
6:0 Det Protocoll, hörande till Commando-mäl,
som rörde Westra ArmLens uppbrott
och ätertag ifcän Stockholm sist!, är.
7:0 De Protocoll, hörande till Commando-mäl,
som angingo det i Hukwuvstaden förefallne
upplopp den 20 sistl. Junii.
Constilutions - Utskottet har med all nog»
granhet fullgjort den pligt detsamma af Regerings-Lagarne,
i afseende pä vesta Protocoll,
funnit sig älagd, och får nu härmedelst under
öfwerlemnande till Riksens Högloff. Ständer
af sin wördsamma förklaring, att det ej funnit
nägvn anledning till anmärkning emot Mats,
Rädcts Ledamöter, Föredragande eller Korumgens
Rädgifware i Commando-mäl, anmäla
att det lälunda förrättat den granskning som
enligt 76. §. Riksdags-Ordningen och n. §. i
den af Riksens Ständer- fastställde Answarighets
Lag för Stats-Rädets Ledamöter, föredragande
och Konungens Rädgifware i Commando-mäl,
frikallar berörde Höga Embetsmän frän
all answarighet för deras Embetes utöfning intill
den dag^ dä innevarande Riksdag tagit
sin början. Orebro den 15 September 1310.
Pä Constitutions-Utffottets wägnar
-ä. 6. P Djngllsllms.
st b. ltoobsLlnlä^ Prom
6. 5ilvL.'sto!ps.
Den ig September.
82k
IstppIFLi K05 kkickcL. ockr ^6eln 2lH iZlo-,
ärelös-rien 29 -
LyrZLre-8r^näer cien 2 Ocr. -  - Loncle - äittnäer ' 6en. 29 8e^r°
Wördsamt Memorial.
Kongl. Kammar. Collega Kungörelse af detr
0,0 Maji 1799 angäende förbättring i 178Z ärS
Landtmäteri. Taxa, är uti 12. Mom. föreskris,
wit, att, i fall Landtmätare ej godwilligt utbekommer
sitt arfwode, Konungens Befallningsbafwande
bör derom anlit,rs, som, utan uppehåll,
genast äger lemna nödig handräckning till
utmätning, helst förrättningsmannen för sin
räknings riktighet answarar.
Angäende denna föreskrift bär Riksdags,
mannen Bengt Andsrsson frän Elfborgs
Län, uti ett Lill Hederwärda Bönde. SLändet
inaifwit Memorial, anmält, att densamma stall
blifwit sä förstådd, som skulle Konungens Befallningshafwande
äga, att utan connnunicäticm
och Jordägarens hörande, samt säledes utan
egentelig pröfning, bifalla utmätning ä den
summa räkningen innehäller; hwaraf stulle föl.
ja, att, fastän i samma Mom. medgiswes, det
Jordägaren, som sökt blifwit, mä, inom wist
tid fä ätala räkningen för hwad den innefattade
mer, än sig borde, samt derä erhällaKonun
-
526
Den 15 September.
gens Befallningskafwcmdes Utslag, Jordägaren
dock kan b.ifwa nog lidande, enär, sedan Landtmätaren
undsätt sitt arfwode, sorn ofta kunde
innefatta bela förrättningens liqvid, »verkställigheten
as det ättrstäende arbetet lika fullt länge
inebles, och Landtmätaren lill äswentyrs emelle»
lid erhölle transport till annan ort, eller »ned
döden äspinge; i hwilka fall ersättningen antingen
more aflägsnad eller omöjlig, och merendels
utsökandet deraf förenadt med ^ä mycken kostnad
och beswär, att Jordägaren helst »väljer att ivid
sörsta stadan läta bero, ändä nöjd om, för ägodtlningens
frN komnande genom ny förrättningsman,
utgången rörande arfwodet bliswer bättre. I
anledning hivaraf Riksdagsmannen widare andragit
det yrkande, det ofwanberörde förestrist
mätte sälunda ändras eller förklaras: att Landtmätarens
arkwodes räkning ej »nätte anses erecutiv
förr än den blifvit »ned Parten oommunioerad
och dest riktighet prcfivad, i enlighet
med Landtmäteri.taz-an eller enskilde öfwerens,
kornmelser saint att Landtmätaren ej mätte rindfä
hela Arfwodet förr, än förrättningen »vöre
stukat, och icke utan emot borgen.
Lag. Utskottet svin ä ena sidan, finner det
angeläget att Landtmätare, hwilkas bufwudsa,
keliga inkomster bestä i arfwoden för private
förrättningar, mätte, sä snart ste kan, erbälla
hwad dem, i följd deraf, tillkommer, inser, ä den
andpa, dels otjenligheten att ett yrkande, hivar,
igenom de, blott pä egna uppgifter, deröfwer
»veder
-
Den iZ September.
627
ivederparterne ej blifwit hörde, skulle kunna fä
destas egendom utmätt, ulan att ens nägon säkerhet
härrmd »vöre de ststnämde lemnad för
hwav de till äfiventprs skulle ku ma »visa sig
hafwa, utöfwer sin ratta skuld, utgifwit, tels
ock, att, af lemnad möjlighet för en Förrättnmgsman,
att före förrättningens stut, uibekomma
sitt bela arfwode, tröghet i arbetets
fullbordande är att befara. Hwarföre Lag-Utskottet,
till hivars utlakande ofwanberörde yrkai»de
blifivit remitteradt, au''er sig äga fullkomlig
anledning hos Rikwns Högloft Ständer
förestå det, »ned ändring i ofwanberörde
föreskrift, stadgas mätte. Att da Landtmätare
bos Ronungens Befallningshaftvande säker
h.rndräckning tilt rplniätning af sitt arfwoe
för private förrättningar, hans ingifne räkni:g
ej mä anses ut.mätniiigsgild förr, än
de. samma, efter wederparteus hörairde, blifwir,
i ighct med Landrn»äterj Taxan eller' särskild-te
öfwe» nskommelfir, af konungens Bc-»
fallningshafwande präfwad, samt att dereft
Ronungens BrfaUningshafwande skulle finna
ftäligt, det, innan förrättningens slut, större
eller mindre d-.l af arfwodet mä fä af
Landtmätaren uppbäras, fadant icke mä bewiljas
utan emot borgen af twänne wedechäftige
män, de der, en för begge och begge
för en, Mifwara för de uppburne medlens
äterbärande, i händelse Domaren pröfwar,
att Landtmätaren sin skyldighet icke fullgjort»
Hwilket dock Riksens Högloft. Ständerö widare
pröf.
H28 Den !Z September,
pröfning' wördsmnt underställes. Orebro dM
iZ September 1810.
UZAloii. 6!6ijör0:Lj!sr ocir
^äelns l.eä2w,Zrer5 vZznLr
äob. st dloräiv.
UäAl^rs6<; Lor^L7S - 5tAnL-rckLmärers
v^§n3ir
^>nä. I^snfeo,
AZ iiostvorck. I^rcAe--8t8näek§
I.sä3mAcSr8 vä^nLp
C. A. ^ImgviK.
Höäekvsrcks Lon6e- §rZ,r2-  ders I.e637N§ceps vä^nLr
ftonss HaäersLLON.
ftoksa l-!o!mb»erz88on.°
pyxUg kor c>cs> x<!e!n 6cn ty 8c^t. !§ioi
Prr0e - 8rZnäer äsn ry
. - 8or»cre-8r»n>1sr Zen r Ock. ^>
8»ni!e. 5rsu<icr 6en 'ry 5spr.
Wördsamt Memorial.
b anledning af Riksens Högloft'. Ständers a
sist öfwerständna Riksdag andragna underdäaii.
ga anhällan om Kongl. Majus Nådiga sane.
tion ä den af dem förestagne Förklaring k siver
7. Cap. 1. Z. Rättegängs Balken, att fastön,
ester sökt Jntekning och sedan Domaren utsatt
Lag till Galdenärens hörande deröfwer, denne
Rulle, innan samma dag inträffat, sökt alträ»
des förmon, sädant icke mä betaga en r alla
andra afseenLen fullgilltig lnteknmg den werkan
att medföra förmvnsrätt, har Kongl. Maj:t
till
Den 15 September. 599
till Rikets nlk församlade Ständer i Räder proponera!,
alt sä wäl till beMadran af säker och
stadgad lagstipning, som till förekommande af
möjcliga misibruk, en särstild författning mätte
Utfärdas L wiste smständkgheter angående intekning
fast egendom: r hwilkek afseende
Kongl. Maj t nedanstäende fyra särskilde stadgan»
den i näder förestagit, dem Lagckltstottet, ifölgd
af samtelige Respcctive Riks Ständens nennsi,
i behörigt öfw erin ägande tagit
L'sta Stadgandet: ''att, berest äga tenä
knvars fasta egendom intekning dlifwit fokt,
ställe, innan Weöerborande Domare öfwer
Znteknings-Ansökningen sig stultligen utlätit,
antingen med doden afgä, fasta egendomen
till annor person öfwerlöt», eller tilt
Lsrgenärekne all sin egendom genom Lonours
afstä, mä ^l.teknings Ansökningen derigenom
icke at fes förfalla, utan sökandens
katt, efter siwad Allmänna tragen ock) denna
Lorfattning i öfrigt bjuder, pröfwas och bestämmas:''
anser illffottet till alla delar , 5fwerensstämmande
med de grunder, Riksens Högloft.
Ständer ä sifia Riksdag för gällande antagit,
hwarföre ock cktski.tlet äger al! anledning
tillstyrka, det detta, stadgande äsiwe» mä af Arkets
nu församlade Högloft. Ständer säsom Lag
antagas. . .
I <2:dra Puncten af Kongl. Majlls Nädiga
Proposition förestäS: "att den Borgenär,
som Inledning sökt , n»en icke inom Nittio dagar
derefter, al Domarens deröfwer meddeltg
Bihang, N:o 67, 68. Dom
-
SZ0
Den 15 September.
Den 15 September.
ZZi
Domboks Utdrag, lemnäs Gäldenären del, eller
inför Domaren, ivid det Domstolens sammanträde,
som infaller näst efter sedan zo dagar
förflutit ifrän berörde tid af 90 dagar, bestyrker,
att, ä det ställe, Gäldenären är Mantalsskrifwen,
han icke träffas kunnat, eller om dest
wistelseort rngen anwrsning kunnat erhällas,
bör nägon förmon af Jntekningen icke tillgodo
njuta?
Utskottet inser nogsamt nödwändiqhetcn deraf,
att, pä det en fastighetsägare mä i lid fä
kunskap om de Jntekningar i hans egendom
sökte blrfwa, och för att kunna genom wffande
af fordrans ogrund, eller genom betalning, be
fria egendomen frän gravation, nägon wist tid
bör bestämmas, inom hwilken, wid förlust af
den förmon genom Jntekningen will minnas,
Borgenären mä wara skyldig, sä widt ske kan,
kungöra Gäldenären om intekningen och den
dag Domaren för hans hörande förelagt.
Men den i Räder här förestagna tid har
synts, i afseende pä inrikes wistande Gäldenär
rer, wara allt för läng och derigenom mindre
befordrande af ofwannämnde ändamäl, hälst
de, som bo i samma Stad eller Härad, der
Jntekningen sökes, hwilket är det w.ttiligaste
fall, borde, inom nägra dagar eller gansta fä
weckor, begwämligen kunna fä del af Domsto
leus derom utfärdade Protocolls, Utdrag, sam!
den som bodde i den mest aflägsna del af Rr
ket, ätminstone inom högsta inrikes stämnings
liv, som är 9 weckor, eller 6z dagar, erhälla
om
om ärendet kunskap. Hwar'öre ock Utskottet
förmenar, alt, i stället för de förestagna 90
dagar, 65 dagar, i afseende pä inrikes boende
Gäldenärer, kunde wara ttlttäcGttge; ärwensom,
i stället för det r Räder föreslagna alternativ,
att Borgenären, dä ban ej kan förete bewls
om eomlmmication, borde stprka, det Gätdenärén
i Mantalsstrisnmgs orter ej kunnat
träffas, Lag Utskottet insett nödwändigheten att
fökeflä nägon sadan ätgärd, b wars bewisning
dels more för Borgenaren mindre sivär, dels
Möjligtwis mera bidragande tili egenteliga ändamälet,
som är, att Gäldenären mätte fä kunskap
om ärendet. Sädant är anslag ä Gäldenätens
husdörr: sädane äro äfwen Kungörel-'
ser uti In- och Utrikes tidningar, dä hans wistai.
ve wore okändt eller han utrikes stadd.
Det är wäl ej ofelbart, att Gäldenären genom
detza Åtgärder, kan fä snar kunskap om ärendek;
men han förlorar ocksä ej mera än tiden
till underrättelsens erhållande: och emedlertid Hat
Borgenären gjort hwak> han kunnat.
I stället för högstberörde s:dra Punes, fär
Utstettet säledes förcflä följande stadgande: Den
Borgenär, som iittetttimgVsZkr, men, dä Gäl.
dcnärcn är inom Riker boende / icke inom 6Z
dagar derest, r, af Domar effs dcrofwer medde
1 te prokoeolls-Utdrag, lemrlat Gäldenären
del, eller, om denne i sur hemwist ej träffas
kunnat, samma pro to eoll a hans husdörr,
i tillkallade 2:»e witnens öfwerwaro fästat,
bär nägon forMon af den dä fäkta-rnteknin
gen
-
552
Den 1Z September.
Den iZ September.
535
gen icke tillgo-s »juta. Är Gäldenärens wi. heM; hvaraf äter ffulle följa, att Inteknings.
staude okändt, eller a utrikes -ort, mä In- Mandén ägde mera fördel af ett dubbelt Gäl.
Lekvmgsfokanden wid lika äfwcntpr, ock) in- tze^ärens smek, än af ett enkelt, som ätminstoom
lika tid, hafwa, ä närmaste Post-Lon-- ej beröfwade de andre Borgenärerne, af fator
fogat behörig anstattt om insörandc af stjghetens wärde, hwad öfrigt wara kunds.
Lungorelfen härom, fä wäl uti Stockholms Utffottet inser nogsamt, hurusom anledning
post Tidningar trenne gängcr, fom en gang st^ företer tilt befarande, att Gäldenärer, dä
uti Hamburger Tidning- Och bör om deste befinna fig i vbeständ, möjligen kunna gif.
åtgärder bewis till Domstolen wara ingis- ^ ^^a Borgenärer att genom In
wit
ä rlästa Rättegångsdag eller Ting, foM txkning betäcka fina fordringar. Men da förinträjsar
ester Zv dagar, ifrån den tid, dä lusten af Inteknings. förmon äfwen kan träffa
nämnde ätgärder bordt wara widtagne, allt pe„l, hroilke med Gäldenären icke cvlluderat, och
wrd förlust af den dä sökta Inteknings. för-ch^n,de befarande destutom icke kan gälla i de
morien, derest laga förfall ej st^r as ka"- eoncourser, som, efter dödsfall, genom urarfvagredie
Puncten af högstberorde Nädlga g5rftse uppkomma; bär Utffottct, dä tillika o
-
Proposition innrhäller: "att en Jntckning, som
blifwit fokt, under de, före Gäldenärs Cestions.
Anftknings ingifwande föregängna zo dagar,
men af Domaren icke blifwit faststäld, icke mä
j Concrursen rägon Förmonsrätt medföra?'
Detta stadgande ffulle innehälla ett undantag
ifrän den i i^sta Puncten i Näder frgkNställda
allmänna regel. Wiv jcmnförande af
undantaget med regeln, nppstär den, i Lag. Utffottels
tanka, bckäukeliga fölgd, att om Gäl.
denären inom de z» dagarne, utan att förytt.
ra den inttknade fastigheten, sökte Cefiion, fful.
le, om fnststgllel<en ej före CeHionen ffett, Bor.
genären förlora fin Förmonsrätt; men om deremot
Gäldenären, im m samma tid, förrut, föryttrade
egendomen, och derefter sökte Cestion,
ägde Borgenären sin panträtt emot köparen i
be.
stridigt är, att Gäldenär, genom en tidigare
eller senare ansökning om cefion-, icke bör kun.
na Borgenärs rckt förmörka, funnit betänkeligt
tillstyrka underdänigt bifall till denna del af
Kongl. Maj ts Rädiga Proposition.
Fjerde Puncten innehuller: ''Att dä ä fast
egendom Inteckning blifwit fokt, men Domaren
ej öfwer den skedda Intekri ingens bestånd
fig urlätit, det dä stall Loncoucs-Domaren
tillhöra att frägan om Intekningens
beständ upptaga: och pröfwa."
Sedan Gäldenär sökt Cesiion, kan han ej
wara behörig, att ensam smara i fädana mäl,
som röra hans egendom. Om derföre, efter sökt
Intekning. Domaren ej förr» än inträffad Concours,
warit i tillfälle sig om Intekningens beständ
utiäta;, ftnes det wara samtelige Borgs
nä
-
554 Den rz September,
närers rätt, att, ivid pröfningen deraf, böras,
hälst desie, i händelse collusion ägt rum, till
äfwentyrs ffulle kunna wisa sädaat, samt dy.
medelst förbiildra en fastställelse, som eljest, i
fölgd af Gäldenärens swekfulla erkännande af
ffulden, ffulle kunna uppkomma. Men, som
samtelige Creditvrerne ej äro kände förrän efter
Proclain.dagen; sä kuirde det förorsaka omwäg
och hinder för Concoursmälets afgörande, örn
I.nteknings Domstolens pröfning af nämnda stägn
ffulle förrut afbkdas.
I öfrigt, och dä Msökningsfrägor, som hos
Konungens Befallningshafivande äro, wid in»
träffande Concours. anhängige, böra förwisas
till Concours. Domstolen; synes det ock wara
hHxmed gnalogt, att äfwen oafflutade Jntek.
nmgsfräqor, hwilka närma sta till den Posie»
sioriffa-Rättegängen, blefwo till sistnämnda Domstol,
wid lika händelser, förwiste.
Pä besia grunder, och dä, enligt förrut.
warande speciella staoganden, Concours. Döma»
ren äger ogilla en J^ekning, som ffett, sedan
Gäldenären död, eller hans fattigdom allmänt
känd warit, äfwensom den, hwilken blifwit
meddelad ä egendom, Gäldenären ej ägde, dä
intekningen ffedde; bwilket allt förrutfätter eiK
Concours, Domaren uppdragen pröfning af In»
tekningens heständ; anser Lag.hltffottet, i enlig,
het med hwad Kongl. Majst, i nästförestäende
punct, f Räder sörestagit, Censorns, Domaren
ockfä, i den händelse uu i fräga äp, kunna in«
tekningens beständ, i sammanhang med Con
cours.
Den 15 September. 6?5
coursmälet, pröfwa; likwal och enär Jnteknings
Domaren bör hafwa kännedom om hwad,
i afseende pä Intekningen, förefallit; har Ut.
ffottet förment, bet tillägg till denna ^.de Punct
ivara nödigt, att Gäldenären, som i alla sall
bör anftaffa gravations-bewis frän Inteknings
Domaren, hwars skyldighet det astrid
warit och är, att slike bcwis, när sädant
äskås, emot lösen meddela, äfwen mä åligga
hos honom anmäla, att Ecstion blrfwrt
sökt, samt bewis derom för IntekninZs-Domaren
förete, , -
Hwilket allt dock Riksens Hogloff Stan.
ders pröfning wördsamt underställes- Orebro
den 15 September 1310.
PL Uäxloii. Mä6srlliLpct5 ock
^äelnr veä-tmZlerr vZgnrr
^ab. »k dloräin.
VLUoS. 8orgrre-8l?nlI.etL,
veäamLters väZnrr
klsossa.
NLgvAräige ?retie-5k!aäers
I-eäLmörer; vjgnsr
A HIeäerv5r6e Lcrnc!s-8tän6etö
I^e^smoters
^onL8 ^oclcrsson.
äob. blolmhsrg^ov.
554
Den rz September.
närers rätt, att. ivid pröfningen deraf, böras,
hälst deste, t händelse collufion ägt rum, till
äfwentyrs ffulle kunna wisa sädaat, samt dy
»nepelst förhindra en fastställelse, som eljest, i
fölgd af GäldenärenS swekfuila erkännande af
ffulden, skulle kunna uppkomma. Men, som
samtelige Creditorerne ej äro kände förrän efter
Proclam.dagen; sä kunde ket förorsaka vmwäg
ga ffulle förrut afbldas.
I öfrigt, och dä Utsökningsfrägor, som hökaren förete.
Den iF September.
655
oursmälet, pröfwa; likwäl och enär Intet^ings
Domaren bör hafwa kännedom om hwad,
afseende pä Jntekningen, förefalllt; har Ut.
Kottet förment , det tillägg till denna 4'de Punct
oara nödigt, att Gäldenären, som i alta fall
Zr anskaffa gravations-bewis frän Inteksings
Domaren, hwars skyldighet det allrid
ivarit och är, att slike bewis, när sädant
soncoursmälets afgörande, oMstas, emot lösen meddela, äfwcn mä aliqIateknmg.
Donuwlenb profnmg af nämnda frä-sa hos honom anmäla, att Lctzion blifwit
ökt, samt bewis derom för Inteknings-Ds
-
Hwilket allt dock Riksens Högloft. Stän
örebro
-
Konungens Befallningshafwande äro, wid in
träffande Concours. anhängige, böra förwisa4ers pröfning wördsamt underställeS
till Concours. Domstolen; synes det ock wargen iZ September i8io.
härmed gnalogt, att äfwen oafflutade Intet
ningsfräqor, hwilka närma sig till den Postej;
Horiffa-Rättegängen, blefwo till sistnämnda Dom
stol, wid lika händelser, förwiste.
Pä desta grunder, och dä, enligt förrut
»varande speciella staoganden, Concours-Döma
ren äger ogilla en I'«tekning, som ssett, sedai^
Gäldenären död, eller hans fattigdom allmän
känd »varit, äfwensom den, hwilken blifwi
meddelad ä egendoin, Gäldenären ej ägde, dl
jntekningen ffedde; bwilket allt förrutsätter ei
Concours. Domaren uppdragen pröfning af In
tekningens beständ; anser Lag.ptffottet, i cnliq
het med hwad Kongl. Mast, i nastförestäend
punct, j Räder föreslagit, Concours. Domare!
ocksä, i-den händelse nu i fräga är, kunna in
fekningens beständ, i sammanhang med Co»
coure
^.6e!n5 I^eäamorerr v^Znsr
ifob. »k dioräin.
ä V!Ilc>a.
l.eäLmZters v!znLi
kL NägvAr-Iixe prei»e-5kZ!iäexs
NeäLMorerx
PL Ue6erv!r6S Lon6e-5tZn6ett
Dorias ^väersson.
fob. k-lolmhssg^rcw.
S?6
Den iZ Septeiuber.
ttc-z oc!i ^.6c!u clen ry 8e^t. ib'^s°
'» - ^r(.'1^e-8rän6et clen 29 - -
- L^rb2re-8cäncjsr cken 2 Ocr.
7 Äonäe-äräncict cien 29
Wördfamt Wemorigs,
E^ederwärda Bonde-Ständet har till Lag-Ut
stöttet remitterat ett ak Riksdagsmannen Bengt
Niclasson frän Bohus Län ingifwit Memo
rial, deruti, till förekommande ak pen osäker,
het. som kunde häl finta frän en Landtmäcares
försummelse att till Provmce. och LandtmäteriContoiren
insända ce> cept- och renoverad- Chqrtor,
hwqrigcnom ofta stall händt, att Jordägaren,
sedan den Charta han erbä".it pä ett el,
ler annat sätt gärt förlorad, ej kunnat fhälla
en ny, det stadgande förcfläs, alt La: dtmätaren
ej borde wara berättigad till erhällande af
mer än halfwa arwodej, förr än han, med be.
rois frän berörde Contoir, styrkt, att han ofwanberörde
sin förbindelse der fullgjort, samt
detzutom till Jordägaren aflemnat cn Charta:
äfivensotn att Wederbörande Landtmätare genom
Kongl. Landtmäteri. Eontoiret borde anbefallas,
att, inom witz förelagd tid, pä behöriga
ställen, wid wile af suspension eller tjenstens
förlust, hofwa aflemnat de Chartor, som under
deras tjenstetid till äfwentyrs icke blifwit insände;
samt stuteligen, att, innan Domaren mä
fastställa delning eller ryätning, Landtmätaren
äfwen
Den rg September.
537
äfwen wid Härads. Rätten borde uppte bewis
om C^anornes aflemnaude pä behörige ställen.
Men emedan detza ärender, hwarom stadganden
förut finnas, kynäs böra till de all*
wänna hushållnings mäl, hwilka, enligt 89- §,
r Regerings Formeu detta Utskott ej tillhör att
bereda; bär Lag Utskottet för sin del, icke ansett
sig behörigt, att nägot huftvudsakeligt utlälande
häröfwer meddela. Hwilket dock Riksens
Högl. Ständer wördfamt underställes, örebro
den 15 September 1810.
k! NZzloil. ki-ilierilrspet ock
^lielns I.säem§lers v!gn,r
Jost. »k woräjn.
kL NAxt;,L6e Lorxsie-ärZnäer?
Neäsmotsrs
Hast. laakso,
k! Ne^v^räi»s ?reiie-8rIn
jlisrs
NsriLiporsrs vägnrr
L. -V. Hlmgvill.
k? Uc6erv!rär Loncie-§tinliers
l.e<!cm2ters vjgnrr
Ioors ^bäsrsron.
Jost. blolmbsrgsson.
Utdrag
5Z8 Den 15 September.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hederwärda
Boude. Ständet wid Urti«
ma Riksdagen i wrebro den rz Sep,
tember i8ro.
S. D. ^emitterades:
Till Stats-Utskottet:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, gif.
wen förledne gärdag, om medels anstäende till
Pensioner för sivärt bletzerade Officerare och Under
Officerare inom Kongl. Maj:tS Armse och
Flottor.
Till Allmänna Beftvärs- och (veoonomieUtskottet:
2me
Kongl. Maj:ts Nädiga Propositioner,
den ena gisiven den iz i denna mänad, angä.
de rättighet för Carlscrona Stad att hädanef.
ter, som hittills, fä utöfwa Brännwins-bränning
och Distillering genom ett Bolag och wid
ett enda sammansatt Werk; den andra af samma
dag, om Allmänna Magazins.Inrättningen
t Riket. iUt
Lx brotocollo
6sbrisl Öämaall.
Utdrag
Den 15 September. 5Z9
Utdrag af Protokollet, hållet hos Bon.
de-Slärrdet wld Urtima Riksdagen i
Hrebro den 15 September 1810.
S D 2ill Ständet hade ankommit en Af.
skrift af det Protokoll, som Meden gärdag,
wrd Riksens Ständers, till wal af Committé'
rade till Tryckfrihetens wärd utsedde ElectorerS
sammanträde blifwit fördt; efter uppläsande
hwaraf, och sedan Ständet deraf funnit, att
de wid förra Riksdagen walde för kunffaper
och lärdom kände Män, Riddarchus-Secretera.
ren A. G. Silfw erst vipe, Expeditions. Se,
creterarne Anders Kullberg och I. D. Wa«
lerius, Kyrkoherden Doctor Isaac Lagus, '
Atzetzoren Olof Zenius och Revisions. Secre.
teraren I. G. Turdfjäll alle wörö bibehäll.
ne, bestöts, det stulle Expeditions-Utffottet an.
modas, att för dem förnyade Förordnanden upp.
sätta. Ot suzirs.
Lx ?rotocol!o
LLhricl Öäwsori.
U??,
84tz Den 17 September.
livs Möll. ock A ösin <jen l§ 8ext. rkis,
- prs<ie-8r!näsr örn 18 - -
LorALre-8lin<iet öen >8
- Lonäe-Ziänört örn 18 . -
Wördsamt Memorial.
^^ikkens Högloft. Ständers famtelige Utskotts.
Ordförande hafwa gemensamt rörande Aflönings.
wilkoren till Utskottens Secreterare, Cantzler
och Waktbetjening, m^dd-lt Stats-Utskottet följande:
Promemoria.
Uppä ds af Herr Lgndt - Marffalken och
Herrar Talemännen samt Högloft, Stats Ut.
skottet tillstyrkta allmänna grunder för Riksdags
wedergällningar ät Ständens Secreterare,
Cantzlier och Waktbetjening, lä underteknad Ordförande
för Riksens Ständers Utskott den äran
härmed aflemna förslag till dylika rvedergäll.
ningar för de wid Utskotten till tjenstgöring antagne
personer.
Underteknads fä likwäl i förwäg tillkän.
nagifwa:
i:o Att de ej ansett sig kunna förr än närmare
Riksdagens stut föreflä den delen af desta
wedergällningar, som kommer under namn af
Arftvvden, emedan man ej förr än dä, kan
med säkerhet hafwa inhämtat kännedom af hlvarje
Ljenstemans olika arbetsmsda.
Lw Att de ansett tiden, för hwilken deste
Tienstemäns wedergällning billigen mä beräk
nas,
Den 17 September 54L
nas, böra innefattas inom antagningsdagen och
8:ds dagen efter Riksdagens flut. . ' '
Z:o Att Le ansett Inqwarterings-kostnaden
böra inberäknas under titeln af det Daq-Tractamente,
som hwar och en Tjensteman wid Utskotten
bestäs Under dest wistande i Orebro, och
Medes ej komma att falla Staten särskilt till last,
4:0 Att deremot Resekostnaden och DagTractamente
under resan mä broar och en Tjen.
steman särskilt, enligt Rese Reglementet, bewiljas;
men endast beräknas strän och till HUfwudstaven,
säsom den egenteiigen fö re skrifn a
Riksdags otten, till och frän hwilken, da Riks.
möten ber hällas/ ersättning för nägra dylika
kostnader icke bestäs.
5.0 Ätt för de af Tjcnstemännen, som k
stte Utskott äro nyttjade, beräknas Tractamen.
ten och Rsfckostnaden efter hälften pä hwardera
stället
6:0 Att Waktbetjeningens hela wederqäll.
ning beräknas under den enda rubriken af Tractamente,
och akt Le Waktmästare, som i twenne
Utstött göra tjenst, uppbära detta Tratta,
mente blott till hälften för hwardera Utskottet.
I följe häraf och under förbebäll af sär.
skilt yttrande framdeles rörande Arfwodena, fä
Ordföraudena för det närwarande föreflä, utom
Resekostnaden och Dagtrattamente under resan
frän och till Stockholm:
I Dagtrattamente och Inqwartering under
den i 2:dra Puntten förestrefne tid, och under'
iakttagande af hwad i §:te Puntten är föreflagit:'
Asp
542 Den i? September.
För hwarje Utstötts Secreterare, om
dagen .... z R:d, B.co.
För hwarje annan i den bos.
fogade Bilagan upptagen Tjensteman
wid Utskotten, om dagen 2 R.d. Bwo.
Detzutom
För hwarje Utstötts Waktmä.
stare, under iagttagande af hwad
i 6:te Punclen är föreslaget, om
dagen^ ..... i R:d. 16.
Orebro den ri September igrv.
jgorn. Fullm. Gref Fttllm.
6. 8ilvei-llolps. 6, björne,-. L. blsmiltan.
Pro tempore Ord. Ordf, för Consti- Ordförande
förande för H?m- tutions och dek i Stats-Ukliga
Ulstottet särstrlta Utst, stoltet.
gzo. O. Cronll^Ze. ^foli. gf dloräin. C. OoNllsäk,
Ordförande förBe. Ordförande i Ordförande i
willnings-Utskottet. Lag-Utstottet. Beswärs. och
Oeconomie-Ut
stöttet.
l4. 8trumfstr.
Ordförande i Erpedltwns
Ulsroltet.
BL
-
Den 17 September. 543
Bilaga
innefattande uppgift pä antagningsvagen och
antalet af Utstottens Tjenstemän.
1:0 Hemliga Utstottet:
Antagningsdagen den Z Augusti 1310 för
i Secreterare, 2 Cantzlister, hwaraf en tilt och
med den 6 Srptember.-
L:ö Lonftitutions-Utstottet:
Antagningsdagen den 6 Augusti för 1 Se»
crekerare, 2 Cantzlister, 1 Waktmästare.
z:o Stats-Utskottet:
Antagningsdagen den 7 Augusti för i Secreterare,
4 Cantzlister, 2 Waktmästare, i Se.
creterare wid Riksgälds Afdelningen, som upp.
gstwes ej till Tractamenter, men kill Arfwodes
framdeles crhällande.
4:0 Bewillnings -litststtet:
AiUagningsdagen den 7 Augusti för 1 Secreterare,
i Cantzlist, i Waklmästare.
gw Lag-Utstottet:
Antagningsdagen den 16 Aug. för r Secreterare,
1 Cantzlist, 1 Waktmästare.
6'.o Allmänna Deswärs- ocl) Geconomie
Utskottet:
Antagningsdagen
den 29 Äng. för 1 Secreterare,
1 Cantzlist, 1 Waktmästare.
):o Ex
-
644
Den t? September.
7'.ö Kxpeditions - Utskottet:
Antägningsdagen den 6 Augusti för 1 Secreterare-
t Waktmästare.
Antagningsdagm den ii Sept. för i Cancellist.
8w Det särskilta Utstottet till upptagande
af frägor rörande Riksdagens förkortande:
Antagningsdagen den 17 Aug. för 1 Secreterare,
för hwilken, utom Arfwodet, förestäs
Dagttactamente blort för den tid Utffottets ar.
bete warar.
Stats. Utjkottek, sein i öfrigt instämmer
med detta H rrar Utssotts.Ordförandes Förslag
till wedergällning för Utskottens Betjening, bar
dock för fin del trott, att den, i 2:dra Punk.
ten projecterade tiden för Tradtamentets beräk.
nande, borde bestämmas ifrän antaaningsdagen
till 8 dagar efter hwarje färffilt Ulffotts upp
lösning; att den tilläggning torde böra göras
tvid spte Pnncten, att om en tvid Utskott anta
gen Tjensteman tillika är tjenstgörande och be
rättigad till Traktamente i nägot af de Respec
tiwe Riks-Slänten, >uä han äga att uppbära
det Traetameute, antingen i Ständet eller Utsrotttt,
som är det bogsta , Men icke njuta Trap.
Laurente pä bägge Tje: stgörings ställen; att dm
i
derbörande tilläggas, pä sätt de Relpect- RiksGränden
om Resekostnaden för Ständens Tjenstemän
förordna; samt att de'i 6 te Puncten
Smnämnde Waktinästare, som göra tjenst i 2 m
Utskott
-
Den 17 September. 54g
Utskott mäge i det ena Utskottet uppbära belt
Tractamente med 1 R dr. rtt men i det an.
dra blott halft med ZL tz., eller tillsammans 3
R d. B co om dagen.
Detta fär Stats Utstottet till Riksens Högloff.
Ständers pröfning wördsa-.nmeligen öfwerlemna,
med hemställan, att Riksens Högloft,
Ständer, efter fattadt beslut r ämnet, hos
Kongl. Maja i underdänighet anhälla, att Ukffottens
Tienficmän mätte genast af Stats med.
len utbekomma deras Lractamenten, beräknade
till den dag Riksens Högloft. Ständer derom
beslutat, samt att det ätsrstaende Tractamentet
jemte Arfwodet och resekostnaden mätte dem tilldelas,
iä snart deras tjenstgöring upphör. Orebro
den 17 September 1310.
kä I^äAlokl. Alc!ä?rsku^el5 oek
Lsrl
AoZtnracke Lorojure-8tUtt6edL
^br. knAe!.
kZ NZAvZr-Hxs ?reSs-8kinclets
I-eckamotsr^
l-uävig IVtörosr.
I4eckerv5r<!3 Lc)u6e-8t3Q«
cisrs ^eclamorers vägnar
Ucbr UsrssoN»
k.. lbunnm^-
Uhang. N.ö 69, 70.
§46
Den 18 September.
Vppllli kor kiäck. vck ^äsln äen ro 5e^>r. r8rv«
krelke - 8ränäet äen ro - -
- - LorZrrre - 8räncket äen rr -
» Voiräe-Ziäncker äett ri - ^
Riksens Högloft. StänderS StotS-Ut.
stotts Betänkande angående RikSgäldSWerketS
tillständ och förwaltning.
'edan Stats. Utskottet inbämtat kännedom
af Riksgälds. Werkets tillständ samt granskat
Herrar Fullmäktiges förda förwaltning, ffyn.
dar Stats-Utffottet att dest berättelse och utlärande
härom till Rckftms Högloft. Ständer wordsammeligen
afgifwa.
Med yttersta noggranhet har Stats-Utskottet
genomgätt och granstat sä wal de bos
Herrar Fullmäktige hällne Protocvll till nästled.
ne Julii mänads flut, som de ifrän Herrar
Fullmäktige till Stats. Utskottet inkomne Riks.
dags Berättelser.
Beträffande Räkenffaperne, sä hak af förra
Stats. Utstottets Handlingar erhällits den upp.
lysning, att 1M7 ärs ö>wer Riksgälden afflutade
Hufwudbok wrd senaste Riksdagen äfwen!
till ziffran blifwil granstad, och att -säiedes än
nu ffulle äterstä den för är 1308, hwllken ick^
undergätt en lika fullständig granskning af Riksens
Högloft. StänderS Herrar Deputerade.
Det har härwid icke bordt undfalla Stats>
Utffottet, hurusom Revisionen till ziffran af sist
berörde ärs Hufwudbok, med dertill hörande!
wid
Den 13 September. 547
widlöftiga verificationer, i fall den med weder,
börlig noggranhet ffolat förrättas, fordrat under
en längre tid trägen och oafbruten hand.
läggning. Och som Stais. Utskottet, när det
sattes i werksamhet, icke kunnat beräkna läng.
warigbeten af detta Riksmöte hwarS egentliga
föremäl war Tronföljare-walet, och följaktli.
gen icke heller i förwäg kunnat bestämma, huru.
wida Stats-Utstottets tid, hwilken mäste delas
ät flerfalldige och andre Riksdags göromäl, än
de hwilka blott kunde angä Riksgälds. Werket,
skulle medgifwa, att, jemte granskningen af
Herrar Fullmäktges förwaltning samt undersök,
ningen af Riksgälds. Contoirets tillständ, i an.
seende till desi skulder och tillgängar, tillika re.
videra 1303 ärs ifrägawarande Hufwudbok;
sä har StatS-Utffottet, som ätminstone för sin
del ansett en päbegynd, men icke fullbordad re.
vision af ett witzt ärs Hufwudbok wara utan
synnerligt ändamäl, funnit mindre angeläget,
att ifrän Stockholm infordra merberörde ärS
Hufwudbok med dertill hörande verificationer,
i synnerhet, som härtill kommer, att Herrar
Fullmäktiges förwaltning för är 1808 redan
af Riksens Högloft. Ständer är pröfwad, samt
de anmärkningar wid samma ärs Räkenskaper,
jwilka till äfwentyrs kunde komma att äga
um, M mera endast skulle tillhöra Betjenin.
lttens förklarande; och att jemwäl nägon tidigare
granskning af 1303 ärs Hufwudbok genom Rik.
ens Högl. Ständers Herrar Deputerade, än wid
en är 1812 utsatte revisionen af Stats. Banco.
och
548 Den 18 September.
och Riksgälds-Marken, wid förra Riksdagen
icke befunnits nödwändig.
Bilagorna Litt. A och B, dem Stats-Utskottet
lätit författa, i grund af de ifrän Commitzarierne
uti Riksgälds-Contoiret infordrade
uppgifter, hwilka sträcka sig tilt nästl. Augusti
mänads flut, utwisa Riksgälds-Contoirets när.
warande tillstånd, i anseende till desi skulder och
tillgängar. Och befinnes af Bilagan Litt. A,
att Contoirets Inrikes Gäld, utan alt till af.
drag beräkna Contoirets Contante Behällning i
Banken samt fordringar och tlllgängar, wid
Augusti mänads flut detta är, utgjorde en Sum.
ma af 5,079,856: R:dr. 26. si. Z. rsi. Banco,
hwaraf dock endast 997,777'- R dr. 17. si. 6. rst.
moro löpande med ränta samt deribland äfwen
inbegripne de sä kallade Patriotiska Länen till
ett belopp af 241,6-^8 R:dr. 46. si. 8- rst., hivil.
ka rätteligen icke böra räknas ibland Riksgälds.
Contoirets enskilde skulder, enär, jemlikt Rik.
sens Högloft. Ständers förordnande, de' af
Kongl. St its-Contoiret för desie Län pä obestämd
förfallotid utfärdade Obligationer icke annorlunda
kommo att inlöms, än med päräkna.
de tillgängar genom permanenta Annuitcts Länet
samt serstlldte Länet pä Sex är med 5 prv.
cents ränta, och Riksens Högloft. Ständer desiutom
behagat utaf Bewillmngen anflä en serstrid
Ränte. Fond för Patriotiska Länen.
Contoirets Inrikes fordringar och tillgängar
bestego sig deremot enligt Bilagan Litt.
wiv
Den 18 September.
S49
wid nästl. Augusti mänads flut, till 2,275,805:
R:dr. 20. si. 7Z rst. Banco, sä att, enär denna sist.
nämde Summa afdrages ifrän Skuldernes to.
tale belopp, 5,079,836: Rdr. 26. si. Z. rst. B:co,
blir äterstäende Inrikes Gälden 2,806,031: R dr.
5. si. 7? rst. Banco.
Bilagan Litt. B. wisar, att Utrikes Gäl.
den, reducerad till Banco Specie efter pari
Courier, utan afdrag af Contoirets fordringar
i främmande myntslag, wid nästl. Augusti mä.
nads flut, besteg sig till 11,111,818: R dr. 39,si.
8- rst. Specie, neml upptagne med Ränta löpande
Län 9,868,126: R.dr. 7. si-, arriererade
och till nästl. Augusti mänads stut förfallne In.
teresian 1,063,306: R.dr. 41. si. 11. rst. samt
skulder pä diverse Räkningar 180,385'- R:dr.
38- si. 9. rst., och deribland Kongl. Allmänna
Magazins-Directionens skuld till ett af bemälte
Dwectlon uppgifwet belopp af 160,600: R dr.
Hamburger Banco, hwilken wid senaste Riks.
dagen till Riksgälds. Contoiret blifwit öfwerflyttad.
Deremot ägde Contoiret pä diverse Räk.
ningar, enligt Bilagan Litt. B, utestäende för.
dringar i främmande myntslag, reducerade till
Banco Specie efter pari Coursen 153,611: R:dr.
18. si. 9 rst. Banco; sä att när denna Sum«
ma gär i beräkning till afdrag pä totala beloppet
af Utrikes skulderne, 11,111,818: Rdr.
39. si 8- rst. Specie, kominer äterstäende Utri.
kes gälden att utgöra 10,958,207: R:dr. 20. si.
11. rst. Banco.
Wid
550 Den l8 September.
Wid anstald jemförelse emellan förhällandet,
j afseende pä Riksgälds-Contoirets uplän i Banco,
mynt med Feni Procents ränta, den i Sep,
tember 1309, till hwilken tid, Riksgälds Contoirets
tillstånd senast inför Riksens Högloft.
Ständer uppgafs, samt förhällandet wid Augu.
sti månads stut detta är, har Stats-Utskottet
funnit, huruledes upplänings-Summan under
berörde tid genom tillkomne nya Insättningar
obetydligen blifwit ökad; och hwilket Stats.
Utskottet, lika med Herrar Fullmäktige, anser
icke böra tittskrifwaS nägon annan orsak, än
den, att sädane Capital och Fonder, hwilka
manligen förräntas uti Riksgälds-Contoiret,
hällas uti beredskap, för att uti permanenta
Annuitets-Länet insättas, sä snart det samma,
efter föregängen Kungörelse, den Allmänheten
förwäntar, kommer att öppnas; hwadan, och,
i händelse med öppnandet af detta Län ännu
längre pä tiden kommer att utdragas, sädant
skulle leda lill den päföljd, att penningar, hwil.
ka warit ämnade till insättning uti permanenta
Annuitets Läns-Fonden, pä annat sätt anwändas
och göras fruktare, hwarigenom Riksgälds.
Contoiret icke kommer uti tillfälle, att wid li.
qviderandet af Leverantörernes Jnwisningar,
lemna Banken ett sä widsträckt biträde, som
annars kunnat p'äräknasi
Hwad angär Riksgälds-EontojretS Utländske
gäld, sä har det icke bordt förefalla Stats.
Utskottet owäntadt, att den samma genom upp.
lupne Jntcretzen skolat tillwäpa, enär, wid en
till
Den 18 September. 5.5,
till omanlig höjd uppjagad Wepcl Cours, Con»
toiret saknat tillfälle, att till wexel uppköp an.
wända sine samlade Banco mynts Fonder. Nä.
got biträde af betydenhet genom Sjötulls-wex.
särne har icke heller hittills kunnat winnås, sä
mycket mindre, som lefweringen af dulike wexlar
alldratörst mot slutet af nästl. Iulii mänad
kommit att taga sin början, sedan Kongl. Majli,
uppä Herrar Fullmäktiges gjorde underdäniga
ankällan, uti skrifwelse af den 16 i nysibeeörde
mänad, i Räder täckts Herrar Fullmäktige tillkännagifwa,
det Kongl. Masit i Räder bifa»it,
att de genom Tull-uppbörden inflytande woriar
till Riksgälds - Contoiret skulle aftemnas, under
willtor, att Stats-Werket genom Riksgälds.
Contoirets försorg erhäller en äelig tillgäng af
Etthundrade femtiotusende Riksdaler Hamburger
Banco eller den summa, som uti Reglementet
för Riksgälds Contoiret är utsatt, att till StatsWerkels
under loppet gf innewarande och pä.
följande är förefallande utgifter, i mvn ak beho
wén, disponeras; hwaremot pä berörde Sinnma
för innewarande är skulle afräknas kelop,
pet af de Sjötulls-werlar, som redan af Stats.
Werket blifwit disponeradt.
Utom hwatz, angäende detta ämne, uti
Riksdags. Berättelsen omförmäles, hafwa Her.
rar Fullmäktige, i anledning af Kongl. Masits
ofwan högstberörde Nädiga Skrifwelse, uti ser.
skildt under den zo nästl. Augustt aflätet Memorial
begärt Stats-Utskottets förordnande, huru
förhällas bör, i afseende pä den Summa af
150,000:
552
Dcn i?, September.
150,000: R:dr. Hanib. Banco, hwarmed Stats.
Werket ifräa Riksgälds -Contoirer, enligt Regte,
mentet, skall biträdas, i dcn händelse nemt. att
Tull'uppbörden i Wettar icke skulle stiga till
ett sädant belopp.
Stats Utskottet bar wid mwerwägande af
denna Herrar Fullmäktiges hemställan, wäl ansett
det icke wara förenligt med Riksens Hög.
loff. Ständers afsigt, att Riksgälds. Contoiret
genom andra tillgångar, än sadane, hwilka ge.
nom Sjctulls. wexlarne beredas, skulle förse
Stats-Wcrket med ifrägawarande Summa af
150000: R dr. Hamb. Banco. Men som Kongl.
Mastts Nädiga Skrifivelse fflllle kunna förklaras
till annan mening samt möjligen tpdas
derhän, att Riksgälds. Contoiret skulle wara
pligtig!, att hwarje är owillkorligen samt utan
afseende derä, om Sjölu"ls. weplarne uppgä till
ett sädant belopp eller icke, hälla Stats. Werket
tillhanda ofraberörde 150,000: R:dr. Hamb.
Banco; sä har Stats. Utskottet, med anledning
af Herrar Fullmäktiges gjorde hemställan, trott
sig böra föreslä, om icke, till undanrödjande af
alla twiswelsmäl om rätta förständet af Riksens
Högloft. Ständers, i afseende pä Sjötulls,
rverlarne. widtagne författning, Riksens Hög.
loft. Ständer skulle täckas uttrpckeliqen förklara
Z. ?. as 2 Art. uti Reglementet för Riksgälds.
Contoiret sälunda: Att, om Stats. Werkets re.
gvisitioner af weplar inom den utstakade högsta
ärliga Summan af 150,000: R:dr. Hamb. Banco,
pen dag, reqvisitionen inkomme, ffulle öfwersti.
ga
Dcn 18 September. 555
ga beloppet af de till Riksgälds-Contoiret för
det löpande äret leswererade Sjötulls, weplar,
det i sädan händelse n>4 fä ankomma pä Her.
rar Fullmäktiges egit bepröfwande, hmuwida
H rrar Fullmäktige, under förhoppning om mar
och ofelbar ersättning genom ytterligare tillför,
wäntande Sjökulls, weplar, anse Stats. WerketS
reqvisilion till större eller mindre de! genast kun.
na fullgöras, eller om den äskade summan icke
mä utgifwas i anu m mcn, än de till Contoiret
inkommande Sjötulls, wexlar dertill lemna till.
gäng.
Uti Herrar Fullmäktiges Berättelse förmäles,
hurusom ibland Riksgälds. Contoirets In.
rikes skulder upptagas under titel: Deponerade
medel af förra Riksens Ständers Discont-Werk
1,616: R:dr. iz. si. 8. rst. Banco, till godt.
görande af outtagen utdelning pä Aclier, inlö.
sen af utelöpande Actier och z procent Reder,
ser samt gäldande af innestäende ränta ä sädane
medel, hwilka ä den sä kallade UfffrifningS.
Räkningen warit insttte: och är härwid af Her.
rar Fullmäktige hemstäldt, om icke Riksens Hög.
loft. Ständer ffulle täckas bifalla, att hwad af
denna Summa, efter till ända lupen preskriptions-tid,
inom hwilken fordringar man och
man emellan böra utkräfjaS, redan tillfallit
Riksgälds-Contoiret eller framdeles kan tillfalla
de samma, säwm delägare uti förra DiscontW-rket,
mä fä anwändaS till förstärkande af
den Enke Pensions Casia. som med Riksens
Högloft. Ständers wid förra Riksdagen gifn?
654
Den is September
-
bifall, wid R-ksgälds Contoiret kommer att
iarättas, ock ritt hwilken Casa, säsom första
Fonden, Rikens Höglofl. Ständer dä äfwen
behagat anflä Riksgälds-Contoirets andelar uti
bmad nw!l!gen kunde inflyta uppä DiscontWerkets
wid ,808 ärs stut utestäende för osä«
kre ansedde fordringar.
Dä Riksgälds Contoirets rätt titt den nu
ifrägawaranke Summa blott är »villkorlig; och
den sammas öfwerlätande titt Enke Pensions
Casian sälcdes icke kan ästadkomma nägon förminff.
ning uti Contoirets päräknade Ankoinster och an
mindre leda till nägon ny och förökad utgift, har
Stats Utskottet, i betraktande af det nyttiga och
»välgörande ändamäl, hwartitt ofwanberörve
eventuella tillgäng blifwit förcflagen att anwä»».
das, ansett sig böra tillstyrka birätt ä Herrar
Futtmäkliaes gjorde hemställan; och att i följd
häraf Riksgälds.Contoirets rätt titt de af förra
Disc.-nt Merket Deponerade medel ät den blifwande
Enke Pensions Casian ivid RiksgäldsContoiret
warder öfwerläten.
Widare är uti Riksdags. Berättelsen an.
fördt, huruledes i anseende dertill, att nägre
innehättningar af Lönerne till Begrafningshjelp
icke fkedt eller ännu göras, hwarken wid Riks.
gälds-Contoiret eller General. Asiistance-Contoi.
ret, Herrar Fullinäktige, wid timande dödsfall,
serdeles ibland den ringare Betjeningen, meren,
dels alltid be'wäras med ansökningar om Näde»
gäfwor till begrafnings kostnadens bestridande.
Och ehuru omständigheterne ofta förekommit öman.
de,
O?n 18 September.
555
de, hafwa dock Herrar Fullmäktige, i saknad af ser.
skild Fond härtill, mäst lemna sädane ansökmngar
utan afseende; af hwilken anledninä Herrar
Fullmäktige hemställt, om icke Rcksens Höglofl.
Ständer skulle täckas anflä nägon, om ock al.
drig sä ringa summa, bwarat Herrar Fullmäk.
tige, när synnerligen bewekande skäl förekomma,
kunde tilldela Riksgälds Contoirets samt Gene.
ral Asiistance Contoirets i fattigdom afledne Be.
tjenings, serdeles af den ringare graden, efter,
lemnade Sterbhus nägon Nadegäfwa i ett för
allt.
Stats. Utskottet bär, wid öfwerwägande
häraf, ansett, att enär desie Nädegäftvop endast
utsträckas till sädgne Sterb'us^ der all annan
tillgäng till begrafnings kostnadens bestridande
saknas, nägon utgift härtill ganska sällan torde
komma i fräqa och i atta fall bör blitwa gan.
ska ringa och obetydlig, hwarföre ock Stats.
Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer skolat
wördsammeligen önverlemna, att en rvisi och bestämd
Summa af 150: M.dr. mä till före.
nämde Behof anfläs, att ärligen kunna af Her.
rar Fullmäktige disponeras emot ordentlig redo.
»visning uti Contoirets Räkenskaper, dock sä,
att nägot af denna Summa icke fär utbalan.
ceras, utan bör hwad för äret icke kommer att
utgifwas, blifwa en besparing för Werket.
Beträffande Herrar Fullmäktiges förwalt.
ning, sä har Stats^Utskottet wid den samma
icke funnit nägot att päminna; twertom hap
Utskottet med serdeles tillfredsställelse erfarit hu.
ru.
656
Den 18 September.
ruledes Herrar Fullmäktige ställt sig till noga
efterrättelse Reglementen och Jnstruclivner samt
de af Riksens Högloft. Ständer serskildt meddelte
förordnanden; äfwensom att wid inträffade oförsedde
händelser, dä Herrar Fullmäktiges egen
rädighet mäst fylla bristen af bestämde föreskris,
ter, Herrar Fullmäktiges öfwerläqguingar och
rädflaq alltid warit riktade pä Rikeqälds. Verkets
sanskyldiga sörmon och interetze lamt beftuten
i öfwerensstämmelse härmed fattade. Och
dä Herrar Fullmäktige genom en af klokhet
samt berömlig omsorg för Riksgälds Werkets
bästa utmärkt förwaltning, i alla afftenden smårat
emot det ät dem uppdragne wigtiga för.
troende, har Stats Utskottet ansett sig böra trllstyrka,
att Herrar Fullmäktige frikallas frän
allt answar för de af dem inom den sörsta Augusti
detta är, till hwilken tid förwaltniugen
nu blifrvtt granstad, widtagne beslut och ätgärder.
Orebro den 18 September i8iv.
kä lioFloA. Kr6äers!cLpet§ ocki
I^edLmärers vä^nLr
O. lstnmittoo.
kZ Uögkära-ie Lorgrre-8lZaäetr
l-eäsmoters vä^nsr
bl. btilsaäer.
k! UZz vnrcII»r llreste - Llänaris
öedLmälerr v!»nrr
Ib. ^Veickmnn.
kä UeäervZrä» Lonäe-8tän
«iek5
Neäsmälerr vilnar
?ssir Uebrssoo.
HckftaS ester pag. 556. Esf. A.
Utdrag af Naken sk aperne, som wisar Riksens Ständers Riksgälds. Contoirs tillstånd, t afseende pä dest Inrikes Skulder och Tillgångar, den Z I Augusti i8lO.
Banco Sp.
Skulder, hwilka bära Ränta.
Hans Majlis Konungens Hemgifts.Cavital med 5 procent ärlig ränta 100,0:0: — —
Herr Ofwerste von Lcllvsrtrer, Lifränte-Capital med io procent ärlig
ranta 2,002: — -
Trollhätte Sluflwerks Lottsedlar med 12 procents ränta, hwaraf
dock en fjerdedel säsom Bewillning innehälles ...» Z2,8Z;: »6. -
Län, uptagne mot Riksgalds-Cvntoircts Obligationer med 5 procetlts
ränta - - - - - - - « , « - 621,915: 2. io.
v) Äterstod af de sä kallade Patriotiske Länen mot Kongl. StatsContoirets
Obligationer pä obestämd tid med 6 procents ränta - 241,628: 46. T
Rantefria
Skulder.
Den sä kallade Gamla Riksgälden, bestäende uti Myntteckns- Löuingsoch
Försäkrings-Sedlar 241,074: 22.
Utelöpande Credit-Sedlar, med inberäknande af Koppar -'Polletterne
5,7;;,752: 40. 9. - - - . . . . - Z,895,895: io. ro.
Outtagen äterstod af Allmänna Brandförsäkrings-Fonden - - ;87: 9. 5-
Dito ä Länet i Credit-Sedlar, att betalas med Banco - . 2,590: — —
Dito ä f. d. Kongl. Riksgalds-Directivncns Län med 4 procents ränta 50: — —
Deponerade Medel af förra Riksens Ständers Discont Werk till godtgörande
af outtagne Capital och Räntor » - - . 1,616: 19. 8-
Dito af Wasa Land-Ränterie 4^7; — —
Trcnne smärre Skuldposter, tillsammans , - - . , 4: 6. 9.
R:d. st
-
997,777 »7
Summa Sku dee
r.
Tillgångar och Fordringar.
Behällt,ingar vä Räkningarne i Banque»
Ouvräknade Penninge-Remisier frän Landt.Räntcrierne, hwilka icke kunnat inga uti Dehållningen
pä Räkningen uti Banque», men efter Reversal och Förteckningar stola
Utestående Län hos Priwate och Äbo Discont-Werk
Bewillnings- samt Krigsgärds-Jern pä Wägarne i Stockholm och Landsorterne, Skeppund
24,297: q L- M., uptages pä förflag till 6^ R;d. B:co p. Skp:d, circa
Det sä kalladt 8oclen,ansta Huset efter Auctions inrops pris s » . . .
Fordran hos Kongl. Räntkamarcn för derstädes innehällen Bewillning af Löner -
Hans Excellence f. d. General-Gouverncuren m. m. ll. Uuutlls stuld till St -ts-Werket för
ett derstädes erhållit Län mot 5 procents räirta, hwilken Stats-Werkets fordran, enligt
Riksens Höglofl. Ständers förordnande, till Riksgälds - Contoiret blifwit öfwerflyttad
- - - - - - - s-- »,
Fordran hos Riksens Ständers Banque för Förstock pä Förmögenhrts-afgiften -
Förstock uppä lZ >o ärs Bewillning, medelst aflemnad ersättning till Stats Werket för
derifrän gjord inbetalning till Banque», i afräkning ä de densamma utaf Sjötullsinedlcn
anflagne 720,000 R:d. Sp. - - » - - - -
Wärdet af Kopparen i Pollctterne efter inköpspris « , - - .
Förlag til Lombardens bedrifwande - «
Riksgglds-Ccw.toirets Hus och Fasta Egendom
General Asststance-Contoirets dito - .
En mindre Fordran - « . . ,
4,082,059 8
s,079,8Z6 26
Summa Tillgångar och Fordringar
Banco Sp.
R:d.
st.
r.
819,586
55
12^
Z',774
449669
32
10
8
ro
161,970
8 öva
14,041
2V
i
120,290
10,508
Z6
8
960,002
27,745
Ll 0,000
99,000
55,;o;
5
96
6
24
16
2,27Z,8Os
22
7^-
*) Denne Återstod of Patriotiske konen stall, enligt Riksens Höglofl. Ständers Beslut wid Riksdagen i Stsckbolm liauidcras
med hwad som inflyter genom permanenta Annuitcts sanet; äfwensom en särstild Räntefond är an,lagen
utaf Bewillmngcn för de Patriotistc känen, sa atr deras godtgörande lcke kommer att brswära de för RiksgaldsContoircts
enstildc behof paräkuade Font er och Tillgångar
Litt.
Anmärkning. i
Utom förenämnde Tillgångar och Fordringar balaneeras uti Räkenstapernc åtskilligt ifrån Contoiret utgifnc Förstock, såsom
till Reparationer, hwilka ännu icke äro fullbordade, till Rättegångskostnader och dylikt; men som någon ersättning
för dctze Förstock ej kan förwäntas, sa är deras belopp icke upptaget ibland Lillgangarnc.
I grund af samt i enlighet med de till Höglofl. Stack-.-Utstottct isrän Commifariernc uti Riksgälds-Contciret lnkomne upgifter, försattadt af
0 LvLVLke. Rätteligen af,striswit, intygar
" O, 8>!vsnr
t
yäsras ester rnc. A. pag. 556.
Ltt. B.
Utdrag af Räkenffaperne, sam wisar Riksgälds-Contoirets tillsten! afseende
pä dest Utrikes Skullder och Tillgängar den zi Augusti i8i
Utrikes Capital-Gäld/ bestående uri de för Riksgälds-Conroirers
räkning upptagne Län, nemi.
I Holland.
Län pä bestämd förfallotid. Holl. Cour. R:dr. 4,274,800:
Lif.ränte län. » - - , Dito . . . 5)2,740:
Holl. Cour. 4,627,540:
a 44. si. Cours 4,22),578: 16. —
I Genua.
Län pä bestämd förfallotid. > » Gen. Lires. 9,429,997- 6. ).
Lif-ränte Län. - , - « , . Dito » - 45,125:
Beloppet rmflt
Bai
Z. 9,475,122: ).
a 64 p. Cours 1,285,089:2).—
I Antwerpen.
Län pä bestämd förfallotid Gnlld. Drab. wexel m. 7,925,000-. a 18 s. Cours 2,971,875- -  I Hamburg.
Län pä bestämd förfallotid. Hamb. D:co R:dr. 502,200: a 47 si. Cours 489,58;: 16.
I Leipzig.
Län pä bestämd förfallotid. Conven. mynt R:dr. 1,950,002: a 52 s. Cours 900,020: —
Skullder pä Diverse Räkningar.
Ätcrstod af den wid 1820 ärs Riksdag ifrän Stats-Werket pä Riksgälds.
Contoiret öfwerflyttade Gälld, bestående uti de sä kallade Eckerdfle Obligationer
Hamb. Banco R:dr. 5,244- 32.
Kongl. Magazins. Direktionens stulld hos
Averhofffla Sterbhuset i Hamburg, hwilken
wid förra Riksdagen blifwit pä Riksgälds.Con>
tviret öfwerflyttad ...... 160,600: — —
9,86?, 12H
Transport »65,844: zz.
! 9,86p,i2<?
Transport 169,844: Z2. —
Skulld hos Banqnieren i Hamburg P.
Godcffroy pä löpande rakning - . . » 14,157: 8. i.
Hamb. B:co R:dr. 178,021: 40. 1.
a 47 st. Cours 174,29;: 22. z.
Skulld till Danquiers-Huset i Antwerpen
I. M. Smets Enka pä löpande rakning
Gnlld. Brab. Wexel-mynt 16,246: 4. 6.
a 18 p. Cours 6,092: 16. 6.
Arriererade och till den ;i Aug. 1810 förfallne Jntcresien pä atskjllige Utrikes
orter, beräknade efter pari-Courier.
Summa Utrikes Skullder
Fordringar uti Utländska niyntstag pä diwerse Rakningar den zi Äng. 1812,
beräknade efter pari.Courser. . « » » » » » . .
. 6rund af de fran CommiHariernc i Riksgälds-Lontoiret till Högloft, Stats-Utskottet inkomne uppgifter,
författadt as
9,868,126
7
180,585
Z8
d
1,269,906
4i
11
n,m,8-8
39
' 8
153,611
18
9
Den 18 September. 557
Vpplää K05 kiäck. ock Allein cken 22 5ept. lZiO
Krelis
- 8r3ncket cken 22
Lor^nre -Truncker cken 22 - -
Lonäe- 5räncket cken 21 - -
Wördsamt Memorial.
ed Hederwärda Bonde. Ständets remi§ til!
Stats-Utstottet pä Kongl. Masts Nädiga Pro.
position af den z dennes angående förwaltmngen
af Kungs, och Kungs-Ladugärdarne, har
äfwen ätfölcht twenne det Hederwärda StändetS
Ledamöters Memorialer, det ena af Riksdagsmannen
Peter Oxelberg ifrän Orebro Län,
med hemställan om i iz. §. af Riksens Högloft.
Ständers Besiut wid. sista Rcksdag, rörande
anwändandet af Kungs- och Kungs-Ladugär.
darne, ordet prösniirg bordt äga rum samt om
icke en Nädig stadfästelse i afseende pä detta
ämnet, blott och endast warit den ätgärd, som
Riksens Ständer i en dplik fräga ägt att i un.
derdänighet anmäla; det andra, af Riksdags,
mannen Johan Magnus Wessing frän We«
stcras Län, som dels instämmer med hwaL Riks.
dagsmannen Oxelberg i ofwanberörde mätto
aniört, dels yttrar sig wilja minnas att Iohannisbergs
Kungsgärd stall wid nästl. Riksdag
warit, af Stats-Utskottet upptagen ibland de
Kungs- och Kungs. Ladugärdar, som borde för.
säljas, hwarförc han begär en noga granskning;
af Riksdags-Beslutet derutinnan; samt att He.
derwärda Ständer mätte förnya den wid sista
Riks.
568
Den !8 September.
Den 18 September.
669
Riksdag förda klagan öfwer Krono. dagSwer.
kens utgörande tilt Kungsgärdarne.
Begge deste Mcmorialer, som gemensamt
angä det wid sista Riksdag utfärdade Riksdags.
Besiutet, hwars expedierande icke tillhört dä»varande
Stats . Utskotts ätgärd, finner Utskot.
tet fördenskull i denne del icke röta ämnen, som
tillkomma Stats.Utskottets utlåtande, hwarföre
Stats-Utskottet anser sig dermed icke kunna sig
befalla, och hwad angär det af Riksdagsman,
nen Wessing öfwerklagade Krono.dagswerks
beswäret till Kungsgärdarne, hafwa Riksens
Högloft. Ständer wid nästl. Riksdag ansett detze
dagswerken wid nuwarande Arrendens stut böra
upphöra; och öfwer frägan huru dermed för
framtiden förhällas bör, will StatS-Utskottet
sig yttra i sammanhang med frägan om Kungs,
gärdarnes förwaltning i allmänhet; hwilket allt
till Riksens Högloft. Ständers pröfning öfwer.
lemnäs, örebro den 18 September i8io.
kläxlotl. K!6ck«rs!cLper ock
adelns I-eclrimäterL
Lsrl b^smilton.
Lorxire-5lSn<ieer
veäsmörerr vLtzn.r
KUtrmäer.
kr »S-vZr-Iixe prette-SkSnrietz
I^erlrmäterL
kb. Weiämso.
ttedervZrds Lon^e-LrZn--  rietz I-eeiamäterz
kebr ?sbrsson.
l-noniur.
UxpIUi
I/pplZli kor Xiäcl. ock Xckelr» 6en ro 8ept. rZlo.
krelie-Ztsnäet 6en rö - -
6orA3re-Fränc!et elen ri - -
- - Loncke-8täncket cien ri - -
Wördsamt Memorial!
kinder granffningen af Riksgälds-Werket, har
förekommit, huru som en del af f. d. Korwi»,
gens enskilta förmögenhet bestär uti Riksgälds.
Contoirets till Sedelhafwaren ställde Obligatin.
ner med 5 procent ränta Och dä, enligt Rik.
sens Högloft. Ständers ivid förra Riksdagen
tagne beslut, f. d. Konungens enskilta Capitalförmögenhet,
utan Konungs och Ständers ge«
me >i sam ma »vettskap och samtycke icke fär dispo,
neras och anwändas, sä har Stats. Utskottet
ansett sig böra föreftä, om icke lämpligast wo.
re, att ve f. d. Konungen tillhörige Riksgälds.
Contoirets Obligationer, utbytas emot samma
Contoirs serskilta förbindelse pä hela CapitalBeloppet,
med g procents ärlig ränta, samt att
det ä de gamla Obligationedne upplupne Inte.
reste uträknas och godtgöres till den dag, un.
der hwilken ven serskilda Förbindelsen utfärdas';
hwilket Riksens Högloft. Ständers närmare om.
pröfwanbe »vördsammeligen underställes. Örebro
den »8 September »8»o
k! Uäxlotl. kilääierlkLpet ock
UeäLmZirir
Ö. dtsrnilkon.
rr »S-,Lr-6e Sorx-rc-8rZnä-r5
ve^Lmökcrr vä-nsk
^UlLnäsr.
kä Uoxv6rl1i^e kreA»-8t!nders
I^eäLinärerz vä^nrrr
K. ^-i6rnLn.
k» Ue6erv!rciL Lonäe-8r3i!-  äels I-e<!rmAlsr! vZonsr
kskr 8ekr88oa.
I.. L-uooiuk.
vxx
-
5)60
Den 18 September.
Upplrk ko; 8zmtcl. Mics-8r§n6sn ä. r; 8cpt. IF10.
Wördstamt Memorial.
44ti en till Stats. UtstRlet ingifwen Skrift
bar tillförordnade Comnusiarwns wid RiksgäldsContoircts
Credit Sedelwerk, Öftver-Krigs Commisiarien
Fr. Lindstedts efterlemnade Enka
Maria Margaretha Äkerman anhällit, det
Riksens Högloft Ständer, med ömt behjertande
af den swära belägenhet, hwaruti hon genom
Mannens död bliiwit försatt, af Näd täcktes i
likhet med hwad förut stedt, anflä nägot ärligt
understöd för henne samt fyra omyndige och
späda Barn, af hwilka det äldsta den 16 st st!.
Iulii, dä Bouvptekaingen förrättades, war Ätta
är och det yw sia blott fyra mänader gammalt;
hwilken ansökning Herrar Fullmäktige uti Riksgälds
Contoirct med dnras förord understödt;
samt derw:d meddclt det intygande, att Lindstedt,
som warit en ibland Riksgälds Contoirels
äldste Embetsmän, »vid de fterfalldiga förrättningar
inom Contoiret, hwilka ät honom r
lifstiden warit uppdragne, ädagalagdt utmärkt
sticklighet, nit och drift.
Den efter Öfwer-Krigs.Commisiarien Lindstedt
hällne Boupptekmng wi-ar, alt stullden
bestiger sig till 2,254: R:dr. 46. si. 4. rst. Sp.
hwaremot tillgängarne endast utgöra i,559' Ridr.
44. ft Specie, sä att nägot det ringaste icke är
att päräkna till Enkans- och Barnens underhäll.
Under säker förmodan, att Rcksins Högloft,
Ständers wid alla luUällm w-sade ömhet
vch medlidsamhet emot deras enstilte Betje äng
icke kunna killäka, att Enkan och Barnen efter
Den 18 September. 56t
en sä förtjent Embetsman, svin Lindstedt,
hwilk a, till dödsstunden warit uti Riksens Högloft.
Ständers tjenst, och derwid anwändt sin
tid och sine krafter, stulle öfwerlemnas ät det
rysliga öve, att försmäkta uti yttersta nöd och
uselhet, har Stats Utstottet, enär lfrän EnkePensions
Casian wrd R-ksgälds-Contoiret nägot
understöd sä mycket mindre kan förwäntas, som
denna Casia icke ens hunnit att organiseras, i
grund af den rättighet Riksens Högloft. Ständer
wid fö ra Riksdagen behagat uppdraga ät
deras Stats Utstött, att emottaga samt pröfwa
och afgöra sä beskaffade Ansökningar, som
den nu ifrägawarande, till Herrar Fullmäktige
öfwerlemnat, ,att af R ksgälds Contoirets medel
tilldela Öfwer-Krigs-Commisiarien Lindstedts
Enka och Barn tills widare nägot ärligt
understöd, som dock icke fär öftverstiga be
loppet
af hwad Riksens Högloft. Ständer till.
sörene behagat, säsom Pension, tillägga Riksgälds.
Contoirets samt General Asiistance Conloirets
Embetsmäns i fattigdom efterlemnade
Enkor och Barn; och hwilket hos Riksens Hög.
loft. Ständer sLstats-Ulstottet ansett sig böra
»vördsammeligen anmäla. Örebro den 18 September
1810.
ks N^Alo^I. ?,Iääcr0capsk ock UnAvorrUge Vret1s-8tIn«
Llislnr Neäsmoters v.1znsr äsrs Leäsmöter! vLgilrr
6. Ulamilkon. buckvig stärner.
U§»t.?r!>äs Lorg»rs-8i?n6er» kK Ueäsrv^ciL LonZs-8t^»-  v.^NLr kers I-s^Lmoters
Clw. Uovöll. Lirie Allster-sroo.
b.. I-VNlllUK.
Bihang. N.o 71, 72, xpx.
862 Den 18 September.
Uxpllk kos äamtel. K1K5 - 8l!aäen äen r; 8spt. 1810.
Wördsamt Memorial.
^^enom Remisi af den 31 nästledne Augusti
har Kongl. Mant i Näder behagat till Stats.
Utstottet öfwerlemna Äsiesioren och RegementsAuditeuren
O. Dahlströms Enkas, född Hed.
wig Ulrica Lind, underdäniga Ansökning, att
af Gunst och NLd blrfws förskonad frän wida.
re efterräkning, till underdänigt följe af Kongl.
Maj:ts Nädtga Utstag af den 22 Nov. isoz,
hwarlgenom Äsiesioren Dahlström i lifstiden
blifwit älagd, att till Kongl. Majst och Kronan
betala Femhundrade Femton (.515:) Riks.
daler, Z2. si. 2. rst. Banco, jemte tänta för
under Krigs, ären 1789 och 1790, till Lätta
Dragon. Corpsen upphandlad, men ej redowisav
Ättika. Kongl. Majlis och Rikets Kammar.
Rätt, som öfwer denna underdäniga Ansökning
blikwit hörd, har uti desi afgifne underdäniga
Utlätande anmält, att ä ofwanberörde Skullv.
Capital, dels genom försäljning af Dahl.
ströms lösa Egendom, och dels genom inne.
hällning af hans halfwa Äuditeurs Lön för
ären 1804 och 18OZ, enligt till Kongl. Karn.
mar.Rätten inkomne Ränterie - Qviltencer, uti
Kronans CaHa influtit tillsammans Fyrahundrade
tjugofem Riksdaler 32. si Banco, äfvensom
Kongl. Kammar. Rätten fogat den ätgärd,
som pä thp berott till inbekommande af RänterieQvittencen
pä den ytterligare innehällne halfwa
Den 18 September. ghz
Lönen jemwä! för ären 1806 och 1807; men
att, genom det underdäniga Ansökningen bilagde
BewiS frän Neg Kents Skrifware Contoiret, är
l asta fast Pä Fru Dahlströms siva styrkt,
att sist vmförmälde Löne- innehällning blifwit
werkstästd med Er thun drade tjugonio (129:) Riks.
daler, trettionio (39.) Skilling. Z. rst. för det
förra och Etthundrade tjugosju (127:) Riksdal,
tio ( io.) Skilling. 8. rst. Banco för det senare
äret, sä att af Äsiesioren Dahlström i liistiden
ulgätt tillsammans Sexhundrade sjuttiofem
Riksdaler, fem (5.) Skilling. 9. rst. ester
Etthundrade femtionio (159:) Riksdal. Fjorton
(14 > Skilling. 7. rst. Banco Uiöfwer Capitalet
i Ränta.
B upptekningen efter aflcdne Äsiesioren
Dahlström af den 3 Februarii 1809 ntwistir,
att hans ringa qwarlätenffap allenast utgör
Etthundrade fyratiofem (145:) R ksdaler, tio
(ro.) Skilling., men stullden Ettbuildrade sextio,
ätta -168:) Riksdaler, trettiotwä/32 ) Skilling,
oberäknad Kongl. Majsts och Kronans Ränte
fordran; äfwensom, enligt det af Commintstern
ä Frösön Enoch Huss den 6 i slstnämde mä.
nåd utgisne Betyg, Äsiesioren Dahlströms
Enka med ätta Barm, hwilka till större delen'
äro späda och unga, stall befinna sig uti gansta
torftiga omständigheter.
Wid öfiverwägande af allt detta, och dä
Kongl. Maj.t och' Kronan ej allenast uadfätt
ersättning för Capitalet, utan ock säsom R ma
demtöfwer uppburit 159: R:dr. 14. si. 7- rst.,
har
564 Den 18 September.
har Stats Utskottet, i betraktande ak de flere
förekomne högst bewekande flät, hwilka icke
kunnat annat än wäcka det (mäste medlidande,
awett sig böra, lika med Kongl. Kammar. Rätten,
bos Riksens Högloft. Ständer tillstyrka bifall
ä Ansökningen; och att i följa häraf AsieHoren
Dahlströms Enka och Arfwingar frikallas
frän all widare ersättning af Ränta ä ifrägawarande
Capital-Skulld. Hwilket Riksens
Högloft. Släi.derS ^ompröfwande »vördsammeligen
underställeö. Orebro den 18 Stpt. i8»o.
kI UZAlotl. kirikerlkspsts ock k§ NoAvAräiAe kreAe-8tsn
Läelnr
Nekamäterr-vsANLr 6olr l.eä2märerr växnsr
O. hamilton. I.uäviZ lVlörner.
kä HZAtärscls Lor§3re-8tänäets kZ tleckervAräa 6onäe-8r§n
I-eckamoter5
vägnar ckets K-eäLmoters
Obr. l.overr. Lrie ^n^erssoo.
k.. levinus.
Uppllg Kor kic><!. ock ^ö-In örn ro 8ept. I8lc>
- - - k.etie-8rAncker cleo ro
- - - 8orALro-8tänäet äsn rl - -
- - - 8on6s-8cän6sk ken rl - -
Wördsamt Memorial.
^ti Memorial af den zo nästl. Augusti hafwa
Herrar Fullmäktige uti Riksgälds. Contoiret
gjordt förfrägan, huruwida Herrar Fullmäktige,
dä
Den 18 September.
665
dä nägon af deras Medledamöter genom en
längre tlds förefallande s.ukdom hindras att del.
taga utl de wanliga trägne göromälen wid Contoiret,
mä äga rätt att inkalla till tjenstgöring
den för honom af Riksens Högloft. Ständer
utnämde Suppleant.
Och som denna af Herrar Fullmäktige wäckta
fräga synes icke tillhöra Riksens Högloft.
Ständers gemensamma, utan hwarje af de Respeeckve
Riks Ständens serskilta afgörande; sä
har Stats. Utskottet ansett sig icke wara tillständigt,
att härmed taga annan befattning,
än att Herrar Fullmäktiges o^wanberörde förfrägan
hos Riksens Högloft Ständer wördsammeligen
anmäla. Orebro den 13 Sept isio.
k! HoZIokl. ^ickcierl^Zpet ock
^.äelnL I^eckamäters vZ^nsr
O. kllsmilton.
HoZrZrsäe 8orA2re-8tZnäetL
I-eäLmorcrL v§§nsr
kl UAAvöckixs krei»o-8ränciets
^.ectamoterz
^eiämsn.
kä HeckervZrciL öoncks-8t§n6et5
I-ecl2moter8 vägnar
?ebr ?ebr8sun.
I.. k.unvius.
Upplltt ock goäklnä kor rila 8tLn<Ien cleo 18 8-xt. rzis.
Stormägtigste Allernädigste Konung.
2llll Riksens Ständers Stats-Utffott har Eder
Kongl. Maj.t i Räder täckts öfwerlemna Hand.
lin
-
566 Dm 18 Sevkembrp.
lingarne hörande till en af Lieutenant MecbanicuS
I. W. Gers hos Eder Kongl. Maj t gjord
underdä-ag ansökning, i afseende pä bemalte Lientenant
Mechanious Gersås innehgfwande Arrén,
de af Eldgarns Ö i Färentuna Socken och Härad
af f. d Swartsjö Lin, med Nädigsie förklarande
att Utskottet efter pröjningen af Sökandens i un.
derdänighet andragne skal, hwilka förmodeligen
för Riksens Ständer rparit obekante, icke skulls
underläta att gifwa anledning, till den rättelse
r Riksens Ständers wid sistledne Riksdag, rörande
detta arrende, asqifne föreskrift, som med
rättwisa och billighet kunde instämma.
Sedan Stats-Mskottet noga pröfwat detta
ärende, har detsamma med sikt utlåtande der öfwer
till Riksens Ständer inkommit, af del.huswudfakliga
innehäll, att dä wäl ä ena sidan sökanden
möjligen genom den afhandling, hwari
han wid arssdelnmgen efter sin afledne Fadex
skall ha/iya ingätt, sä midt arrendet af Eldgarns
O derutinnan upptagits efter den calcu.
lerade winsten pä lösnings xättm af de betingade
23 Parmar hö, efter 17: R^dr. för Pärmen,
kan bl-fwa lidande, tiden händelse han
komme att sakna den återbetalning af sina medarfwingar,
hwartill han utan twifwel är berättigad,
sedan Arrende fContractet undergädt den
wäsendtliga förändring, att berörde qvantum
hö m^ste löf-s efter markeaängs pris; kunde
Lier, ä den andra sidan, Riksens Ständers Lagliga
rätt, att om arrendet af denna Krono-Lägenhet
förordna/utan hinder af ArrendatorenS inuebaf.
wande Contract, ingalunda bestridas. Den
Den 18 September. 567
Den är 1766 utfärdade och ännu gällande
författning om arrend-n af Krono-Lägenheter,
medge five ej deras afflutande annorledes än efter
auction och pä en lid af endast 6 är, hwil.
ka omständigheter wid ifrägawarande Contract
icke blifwil iakttagns; det emot berörde föifattning
bewiljake 100 änga arnndet af Eldgarns
O, säwm en jnikrä knrng i efterkommande Konin
gars i Ksnunga. Balken Lands-Lagen grundadé
rätt, att, med möjligen större fö del ör
sig och Kronan derom örordna, kunde icke lag.
ligen äga beständ för längre tid än den Konungs
R>gering under bwicken det blifwit afflutadt;
Riksens Ständer ägde enligt 17. Z- af
1809 ärs Regeringsform rätt, att föreskrifwa
de grunder, hwarefter Eldgarns O Krono-Lägenbet
hädanefter borde förwaltas; Riksens
Ständer som wid Contractet i öfrigt lätit bero,
hade genom förordnandet att de 23 Pärmar
hö, som Arrendatoren förut ägt optionsrätt
att in natura lelwerera eller efter ett för
hela arrende-tiden stadgadt pris af 17: R:dr.
Parmen lösa. hädanefter borde lösas efter Markegäng,
endast äterfört arrende-willkoret i denna
del till sin primitiva billighet; Secreterare»
Gers bade desiutom, enligt hwad 1. §. af Arrende.
Contraetet innehölle, dä han till Kronan
afstätt Skattehemmanet Eldgarns -torp bckfwit
till fullo förnöjd, ej mindre för den nedlagdt
köpeskillingen af Hemmanet 2555: R:dr. 26. si.
8- rst., än för den pästädde ersättningen för
förbättringar ä Hemmannet med 1200: R:dr.,
sä
568 Den 18 September.
sä att bans rätts, innehafware, hwarken kunde
hafwa skäl, att i denna delen sig beklaga eiler
deraf anledning att vastä ett annorlunda behandlande,
än om S^c-eteraren Gers aldrig
ägt berörde H; minan; b mätte Secreterare hade
äfrven efter 4- H i Contractet till sin bättre utkomst
wid arrendet, de första tre arrende-ären
endast utgjort inalles 25 Parmar hö, samt ef.
ter detza z ärs förlopp i ätta är med tillökning
af r Parm om äret, gen m hwilka för.
monerS ätnjukande Secrereraren erhänit mycken
uppmuntran att uti vdlingS företag pä KronoOn
ingä, samt understöd att dcm werkställa;
det emot Riksens Ständers widtagne försattsting
anförde ffäl, att ingen skulle wilja med
Kronan nägot Arrende Contract ingä, om besiändet
deraf stumle bero af Konungens lifstid
eller andra förändringar, kunde sä mycket mindre
godkännas, som en sädan grundsatts skulle
kunna begagnas, att förswara beständet af kwil,
ken afhandling som helst om Kronans Lagei beter;
Stat6> Utskottet hade af alla dega skäl ej
funnit anledning, att ä den af Lieutenant Me.
chanicus Gers gjorda ansökning tillstyrka nägot
annat afseende, än en säoan förklaring af Rik.
sens Stäriders wid sistledne Riksdag om arrén,
det af Eldgarns O fattade beslut, att Arrendatoren
borde betala de 25 Parmar af arrende,
höet, som ej in natura utgöras, efter samma
förhällande till ortens wanliga Markegäng, som,
dä Arrendet ingicks, war emellan det i Contrac.
tet
Den 18 S'ptember. 569
tet utsatte lösningspriset af 17: R:dr. Parmm
och den dä gällande t?<7 ärs Markegäng.
Riksens Ständer som till alla delar gillat
och bifallit detta deras Stats Utskotts utlätan.
de, fä härmed sitt sa fattade beslut rörande
förvaltningen est ofwannämte Krono Lägenhet
till Eder Kongl. Maj.t i underdänighet öfwer,
lemna.
UxpINl ock xoäkLpö lias »lis Ltlaäen äen ig 8cxr. i8r».
Stormäktigste Allernädigfte Konung.
§der Kongl. Majtt bar under den 22 sistledne
Au usti q-nom Nådig Proposition meddelt Rik.
sens Ständer ui>dei rättelse om de hinder och
swärigheter som förekommit wid werkställigheten
af deras wid sistledne Riksdag fastställde
förnyade Cbartä Stgillakä Förordning. Riksens
Ständer hafwa deraf inhämtat, alt hwarken
ett tillräckligt qvantum nytt och sä besk-.ffat
Chartä. papper, som erswdraS, till innewarande
ä-s stut wid Bankens Pappersbruk hinner till.
werkas eller det, som efter instundande Oc ober
mänads utgäng
gäids Contoiret med hwit stämpel och i Cbartä
Sigillatä Contoiret n.ed swart stämpel förtts,
och afsandningen deraf i behörig tid före nästa
ärs början werkställas; samt att storsta delea
af stampladt papper för nästa ärs behof redan
870
Dm 18 September.
finnes i orter ne, dels af förra Arens b-ställnin.
gar, dels af hmad fil! Ko,.gl. Maj ls Besäll,
ningshafwanke bljfwit afmndt innan Kongl,
Kammar. Cossegium erl^ll käl:nedom af den r.yg
Chartä Sjgillalä Föroidni'lgen.
Till afhje! pande af detza binder och swärig.
heter, hafwa Riksens Ständer bestutit, att dä
genom berörde Cbartors anwändgnde besparing
Dinnes sä wäl i kostnaden för papper sorn benge,
nom att de samma ej behäfwa frän Landsorter,
ne äter transporteras till Chartä Gigillatä Con»
toiret, hwarest beställningen skall controlleras,
mä pä sätt Kongl. Kammar. Collegium hos Eder
Kongl. Majit i underdänigbxt föreflagit, sillwerk.
ningen af biläggnings, phartorne, genom hwilka
en betydlig del papper befaras, till det belopp
som erfordras, först anbefallas och derefter till.
werkningen af de papperssvrter, som till skrif,
ning äro ämnade, samt att bruket i otterne bör
taga fin början, af de förra den i Julli ixii,
och af de senare wid samma ärs flut, men i
Stockholm sä snart hvardera slaget kan stkifma
färdigt och till öfwer-Stätbällare-Embetet af.
lemnadt. Derjemte hafwa Riksens Ständer be.
slutit, att till förekommande af misibruk ingen
handling efter Julii månads början nästkom.
mande äx mä beläggas med, och efter berörde
ärs stut ingen skrifwas pä annat stämpladt pap.
per än det nya, samt att det gamla charterade
papperet inom Jnlii mänads början är >8lZ
hör wara aflefwereradt, och efter besagde tid
Did skeende redogörelse ej tagas i afräkning.
Dä
Den 18 September.
87»
Dä derjemte af högstberörde Kongl. Maj.ts
Nädiga Proposition biifrvrt inhämtadt, att de
af Kongl Kammar-Collegium hos Fullmäktige
i Riksens Ständers Bank och Riksgälds.Con.
toir reqvirerade beläggnings-chartor blrfwit upp,
gikne till en storlek af endast ett sextvndedels
ark hwardera, men Bewillnings. Utskottets fist.
förledne Riksdag under den zr Januarii inne,
warande är rörande Charta S gillsta afgifnp
Betänkande, bwilket af Riksens Ständer blifwtt
gi ladl och fastställdt, utwilar, att nämde char,
tor biifwit förestagne till ett format af ett sjette,
dels ark, hwilket ock synes wara det milsta
som möjligen kan anwändaS, hafwa Riksens
Ständer äfwen i afseende härpä welat rätta
hwad som, förmodelig»!, endast, genom mitzskrifning
i deras, wid fistl. Riksdag gfgifne under,
däniga ffrifwelse till Eder Kongl. Majk, möjli,
gen wällat berörde skiljaktighet; hwilket allt
Riksens Ständer såsom iwar ä Eders Maj.tS
Nädiga Proposition härmedelst hos Eder Maj:t
i underdänighet sä anmäla.
Riksens Ständer framhärda rc.
VppIZK vell xo6k!nä kor rU» 8ts»6ea äeri l8 8ept. igro
Etormäktigste Allernädigste Konung.
^^enom Nädig Proposition till Riksens Ständers
Stats-Utskott, har Eder Kongl, Maj:f
672 Den 18 September.
till Riksens Ständer hemställt förhällandet med
ränta och afbetalning pä Capitalet af de för.
sträckningar, hwarmed Rcksgälds-Contoiret i stätlet
för Riksens Ständers Bank kunde komma
att biträda Stats Werket, till godtgörande af
fkullder för lefweranser till sist öfwerständna kri.
get, pä det derwid den ätgärd mätte widtagas
som med Riksens Ständers afsigt kunde finnas
öfwerensstämmande. Sedan Stats- och Banco.
Utskotten gemensamt öfwer denna Eders Maj tS
Nädiqa Proposition rädflagit, och de med sam.
manstämmande utlätandcn till Riksens Ständer
inkommit, bwilka senare efter föregängen pröf.
ning af Riksens Ständer blifwit till alla delar
gillade, fä Riksens Ständer nu i underdänighet
inför Eder Kongl. Mant förklara:
1:0 Att Banken ända till 1312 ärs stut
uti liqviderne med Stats-Merker om Ränte- och
Capital-afbetalninaarne icke mä päföra detsam.
ma högre än 2 procent i Ränta och 5 procent
i Capitals-afbetalningar pä Bankens rverkeliga
förskott.
2:0 Men att efter 1812 ärs utgäng, dä
alla utbetalningar af Banken för krigs utgif.
terne böra wara fullbordade, Banken kommer
att endast med afdrag af 7 procent pä hwad
Riksgälds - Contoiret af Lefwerantemers för.
drings inwisningar utan Bankens tillitande kun.
nät inlösa, uppbära genom Stats Merker hela
den till krigsskulldens asbördande af Bewillnin.
gen anstagne Summa, Sjuhundrade tjugutusen.
de Riksdaler ärligen eller ido,ooo: qvartaliter
till
Den 18 September. 573
till gälldande af s procents Ränta för äret,
samt för öfrigt till Capiral-afbetalning pä de
af Banken meddelte försträckningar, sä länge
nägot af detza försträckningar till Ränta eller
Capital, till godtgörande äterstär.
Riksens Ständer framhärda rc.
ock Aoäk^nä kos illa 6sn r8 §cxt. 1810.
^Vi efterskrifne Swea Rikes Ständer, Gref.
war, Frrberrar, Biskopar, Ridderffap och Adel,
Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge,
som härstädes ä Allmän Urtima Riksdag äro
församlade, göre wetterligt: att. sedan till följe
af hwad Regerings-Formens 96. och 97 §-  samt i öfwcrenSstämmelse dermed Riksdags Ordningens
6z. §. stadga, de af otz utsedde Electa,
rer sammanträdt till wäljande af wär Justrtiä.
Ombudsman och dertill i Laglig ordning ä nyo
blifwit kallad Förste Expeditions-Secreterare»,
Commendeuren med Stora Korset af Kongl.
Wasa.Orden Friherre Lars August Mannerheim,
wele wi genom detta märt öppna Eon.
stitutorial hafwa förordnat honom Friherre L A.
Mannerheim, att wara Riksens Ständers
Iustitiä Ombudsman; hwarwid honom aligger
att ställa sig till efterrättelse Rckets gällande
Grundlagar, jemte den af otz under den 27 sistl.
Februarii serskildt utfärdade Instruction, och kom»
mer
874 Den ,8 September..
mer dan at ätnjuta de Lömngs. willtor och öf.
rige förmoner, som Wi för detta Embete anslagit.
Till yttermera witzö hafwe Wl detta
underffrifwft och med Wära insegels unde; säl.
tande bekräftadt som ffedde i Orebro den rL
September 1310.
ock xoäIcL-16 kär sUr 8k8näen äen rz 1810.
^)i efterffrifne Swea Rikes Ständer, Gref.
war, Friherrar, Biskopar, Ridderffap och Adel,
Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge
som härstädes ä Allmän Urtima Riksdag äro
församlade, gäre wetterligt: Att som wid del i
öfwer enssrämmelse med Regeringsformens 98.
och Rikslags.Ordningens (Z. tz.tz. genom Wä.
re Eleckorer anstälde wal. Lagmannen, Advocat.
Fiskalen i Kongl. Commerce. Collegio Johan
Henr. Petterson ä nyo blftwit i Laglig ord.
ning utsedd att efterträda Wär Justitiä-Om.
budsman, i händelse han inom nästkommande
Riksdag skulle genom doden afgä elier genom
nägot i Lag stadgadt förfall bleftve hindrad att
sitt Embete ftelf utörwa; alltså mele Wi, genom
detta Wart öppna Constitutorial, stafwa förord
nät honom Lagmannen I. H. Pet terson, att i
pfrvansagde fall Justitiä-Ombudsmans Embetet
tillträda; ställandes han sig emedltid till efter,
Mtelse hwad LZ. §. af den för Justitiä. Ombuds,
Den i8 September. 575
budsmannen utfärdade Jnstruction stadgar. Till
yttermera witzö hafwe Wi detta underskrift;).t
och med Wära Jnsegets undersisttande bekräf.
tat, som ffedde i Orebro den September
iLiv.
<«^)i efterffrifne Swea R-keS Ständer, Gref.
war, Friherrar, Bcffopar, R-dderffap och Adel,
Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge,
som härstädes ä Allmän Urtima Riksdag äro
församlade, göre wfttecligt: Att sedan till följe
af hwad Regerings Formens 103. och Riks.
dags. Ordningens 65. §. § stadga, de af Ost
utsedde Eieclorer sammanträtt lill wäljande af
Committerade för Trpckfrchetens wärd, och der.
wid bliftvik t Laglig ordning kallad (införes per.
sonen) Mele wi genom detta Constitutorial haf.
wa förordnak honom (namnet) att wara Ledamot
i berörde Tryckfrihets-Committé; ägandeS
han, att i utöfningen af sin befattning ställa
sig till efterrättelse Tryckfrihets Lagens före.
skrifter, och i öfrigt derunder noga iakttaga
hwad som, i enlighet med C, nstitulionens af.
sigt, befrämjat allmän upplysning under bewa«
rande af allmänt lugn. Till yttermera witzö
hafwe Wi detta underffrckwit och beseglat. Ore.
bro den iLio.
Utdrag'
576 Den 18 September.
Utdrag af Höqloflige Ridderst pels och
AdeluS P^orocoll trid Urtima Riks,
dagen i wrebro den »3 Scpiember
i8ic>.
S. D. föredrogs ä nyo och bifölls Stats Ut.
skottets Veu 7 sisil. September pä bordot lagda
Memorial i anledning af Kongl. Maj:ts Nädi.
ga Proposition angäendc med-l och utwägar till
godtgörande af de oförntsedde utgifter, som de,
i följd af Swensta Hamnarnas stängning för
Engelska Krigs, och Handelsfartyg, samt till
lugnets äterställande inom Hufwudstaden wid»
lagné anstalter Stals-Wuket äbragt. Cr 5vprs.
bix protocollo
/l. Siikverstolps.
Utdrag af Högloft. Ridderffaptts och
AdelnS Protvcoll n id Urtima RikSd
gen i Arebro, den i8 S^ptcmber
i§ro.
S. D. r8eftöts, att Kongl. Maj:ts, redan ben
14 dennes, till Bervrllnings Urstolret rem-ttera.
de Nädiga Proposition t u R>kse.'s Ständer af
den iz September, angående rättighet för Carls.
ero.
Den »8 September. 577
crona Stad , att hädanefter som'hittills, fä ut,
öfwa Bränwins-bi änning och Distillering genom
ett Bolag, ock nud ett onda sammansatt werk,
äswen skulle till Allmänna Beswärs. och Oeconomi
Utstottet hänwisas. Clr rvprs.
Lx ?rotooollo
6. Silverstolpe.
Utdrag al Högloft. Ridderstapets och
AselnS Protocoll tvid Urtima Riksdagen
i Orebro den 18 September
1810.
S D o^drogs ä nyo det ifrän det särskilta
Utskott, Riksens Ständer i afseende pä medlen
tili Riksdagens förkortande nedsatt, inkomne
och den 11 dennes pä bordet lagde Memorial,
innefattande utlätande öfwer Riksdagsmannen
Opel bergs till Utstottet remitterade
motion i samma ändamål; hwilket utlätande
Högloft. Ridderstapet och Adeln till alla delar
gillade. Ole suprr.
Lx krotocollo
0. Silverstolpe
-
Bihang. N:0 7Z, 74» Utdrag
Z78 Den 18 September.
Utdrag af Högloft. Ridderskapet och
AdelnS Protokoll tvtd Urtima Riks.
dagen L Arebro den 18 September
i8ro.
S. D. ^öredrogos ä nyo Banco. Utskottets
den Zv Augusti pä bordet lagda Memorial af
den 2h i samma mänad, samt Stats.Utskottets
Memorial af den Z September, hwilket, den 7
i samma mänad, kades pä bordet, bägge rörån,
de Stats.Werkets liquider med Banque» af rän.
ta och Capltalsafbetalning för Banquens gjor.
da förskott till Staten; och beflöt Högloflige
Ridderskapet och Adeln, efter noga pröfning af
frägan och de i anledning deraf infordrade
Handlingar, att till Stats.Utskottets, rörande
liquidationssättet bäraf afgifna och af Banco.
Utskottet äfwen gillade Förslag, till alla delar
sitt bifall lemna. Or sup-s.
Lx ?rotocollo
6. 8jlverllolpe.
Utdrag af Högloft. RidderffapetS och
AdelnS Protokoll trid Urtima Riksdagen
i Arebro den 13 September
i8io.
S. D. föredrogs Constitutions-Utffottets Me»
monell af den 15 September, innehällande be.
rör.
Den 18 September.
379
rörde Utskotts utlätande, i anledning af dest
förrättade granskning af Stars. Rädets Protocvll;
och dä i anledning deraf Stats Rädets
Ledamöter, Föredragande och Konungens Rädgifware
i Commando-mäl sro srffallade ifrän
all answarigbet för sina Embetens utö-ning,
intill den dag innewarande Riksdag bör;ades,
beflöts att Expeditions Ulffelt-t ffu'!s anmodas,
att denna frikallelse i Riksdags Beflutet införa.
dit ruyrs.
lox ?rotoco!Io
6 8ilverliolpe.
Utdrag af Protokollet, hället H06 Hög.
wördige Preste. S rände t wid Urtima
Riksdagen uti Arebro den 18 Sept.
i8io.
S. D. ^)wad Stats-Utffcttet uti ett den 5
dennes afgifwit Memorial, rörande Allmoden
och Traktamenten' m. m. fö, Riks Ständens
Secreterare, Cai tzlier och Waktb.tjening yttrat
och tillstyrkt, biss af Preste.Siandet till alla
delar gllladt. Or suprs.
lex Urotocollo
I. dl. /Amgvili.
Utdrag
S8o Den 18 September.
Utdrog af Borgare StändetS Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
18 September »8io.
S. D. (§tatS«Utskottets Memorial med hemställan
att dä ingen tillgäng till Klubbrum för
Ständen wid nuwarande R ksdag funnes i nägot
Kronans hus, hyreskostnaden för de samma
mätte af Statsmedlen bestridas, blef wid
förnyad föredragning af Borgare-Ständet enhälligt
gilladt. supra.
Lx ?rotocollo
l). Valerius.
Utdrag af Borgare-Ständets Protokoll
wid Urtima Riksdagen t Arebro des
i8 September 1810.
S D. ^)et särskilta Utskottets i frägan om
Riksdagens snara afflutande afgifna Betänkande
godkändes; dock ansäg Borgare-Ständet den
del deraf som hade afseende pä prescriptionstiden
för nya motioner nu mera wara förfallen
och dermed böra förhällas enligt RiksdagsOrdningens
Z6. §. Or supra.
Lx protoaollo
O. Valerius.
Utdrag
Den 18 September. ssi
Utdrag af Borqare.Sländets Protokoll
wid Urtima Riksdagen i Arebro den
18 September i8ro.
S. D. ^)err Borgmästaren Nen sen 6 ingifne
Memorial med förslag till förklaring öfwer
allmänna Lagens stadgande i 5. §. 6. Cap.
Mistgernings-Balken remitterades till Lag-Utskottet.
dit supra.
Lx ?rdkocollo
I. O. Valerius.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bon.
de-Ständer wid Urtima Riksdagen i
Arebro den 18 September 18ro.
S. D- Remitterades till Bewillnings-Utskot.
tet Riksdagsmannens Anders Olssons frän
Orebro Län den 14 i denna mänad pä bordet
lagde Memorial, rörande Förklaring i wiste delar
af BewillningS-Förordnkigen. «vpr,.
Nx krotoeollo
(-adriel Äämaaa.
Utdrag
582 Den 18 September.
Mdrag af Protokollet, hållet hos Bon.
de-Ständet wid Urtima Riksdagen
i Orebro dcn i8 September 1810.
S. D. d6leftvo, efter uppläsandet, af Bonde.
Ständet gillade Expeditions Utskottets, i en.
lighet med Riksens Ständers fattade beslut,
uppsatte underdåniga swar ä Kongl. Majus
Nädiga Propositioner:
10 Angäenve Stats-Werkets ärliga inbe.
talningar till Banquen i Ränta och Capital,
afdrag ä Banquens förskott till Staten.
2:0 Rörande sörekomne hinder och swärig,
heter »vid werkställigheten af Riksens Ständers
förnyade Charta S<gillatä Förordning, och
z:o Angäende Arrende-wilkoren för Eld.
garns O. Ot su^rs.
Lx ?rotooo!Ic»
6sbriel s)6msnn.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bon.
de. Ständer trid Urtima Riksdagen i
Orebro den ig September 1810.
S. D. Upplästes och gillades Expeditions. Ut.
skottets insände Förslag till Constitutiorialer
r:o För första Expeditions Secreteraren och Corn.
men
-
Den 18 September. 683
mendeuren med Stora Korset af Kongl. Wasa
Orden Friherre L A. Mannerheim att wara
Riksens Ständers Justmä-Ombudsman, 2:0 För
Lagmannen och Advocat.Fiscalen I. H. Petter,
son att säsom Suppleant Justitiä Ombudsman,
nen efterträda, i händelse denne innan nästkommande
Riksdag skulle genom döden asgä elier
af nägot i Lag stadgadt förfall bliftva hindrad
att sitt Embete sjelf utöfwa och Z',o för de till
Tryckfrihetens wärd walde committerade. lUc
8uprs.
blx krotooollo
Utdrag af Protokollet, hållet hos He.
dermärda Bonde. Ståndet tvid tlrki.
ma Riksdagen i Örebro den r8 September
i8io.
S. D. Uppläste Riksdagsmannen J^on Jonsson
ifrän Blekinge ett Memorial i anledning
af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, angäen.
de rättighet för Carlscrona Stad att hädanefter
som hittills fä utöfwa Brännwins-bränning
och Distillering genom ett Bolag och wid ett
enda sammansatt Werk; Och beslöts, ej allenast
att detta Memoria! ffule fä älföfta rennilen
till Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskottst
