# ID: svediakorp-gov195314
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Riksdagens öppna data: Anföranden
# subtitle: Riksdagens protokoll 2007/08:1 Tisdagen den 18 september
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-06-08
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Riksdagens öppna data', collecting open data published by the Swedish government. The section referred to as 'Anföranden' contains speeches held by the Members of Parliament during political debates.
# genre: governmental
# subgenre: open data, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 2007-09-18
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax, named entities
# annotationMethod: automatic
# words: 1,152
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/rd-anf
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ärade ledamöter!
Jag vill hälsa er varmt välkomna!
Jag vet att många av er redan har varit i elden i kammardebatter under den senaste månaden.
Väldigt många har varit på resande fot - i valkretsar, inom riket och utomlands.
Jag hoppas att ni ändå har fått någon form av semester utan att tala politik hela tiden.
Jag vet hur svårt det kan vara, inte minst i privatlivet.
Vi kommer att fortsätta med att var fjärde vecka är voterings- och plenifri.
Det möjliggör mer kontakt med väljarna och med kontaktytorna utomlands.
Vi kommer att utvärdera de interpellationsdebatter vi har haft under augusti månad för att se om vi ska permanenta möjligheterna till en mer året-runt-öppen riksdag med möjlighet för dem som så önskar att debattera aktuella frågor i tid och framför allt när de fortfarande är aktuella.
Vi kommer att fortsätta en del av reformarbetet.
Ni har sett att det har skett en del förändringar utanför i kammarfoajén.
Med tanke på alla som sprang omkring där i går så här dags kunde man tro att det skulle vara kaos även i dag, men nu vi har fått en foajé med det första professionella pressrummet i riksdagen.
Regeringskansliet har ju redan flera.
Det kommer att finnas datorer och möjligheter att ändra i anföranden utanför kammaren.
Det kommer att finnas möjlighet att njuta av smörgåsar och kaffe under sena timmar för att hålla blodsockerhalten uppe.
Det kommer likaså att finnas tidningar, och vi vill naturligtvis att kammarfoajén ska kunna fungera lika väl som Sammanbindningsbanan en gång i världen fungerade för första och andra kammaren.
Det är enligt min uppfattning ett fantastiskt fint och ljust rum med en fantastisk utsikt.
Det har även skett en del andra förändringar under sommaren.
Säkerheten i ledamotsbyggnaden har höjts med den nya entrén.
Även anpassning för funktionshindrade och en hel del andra bekvämlighetsförändringar har skett.
Vi har haft en pensionsberedningsgrupp som under morgondagen kommer att avlämna förslag till gruppledarna på hur vi ska gå vidare med ledamöternas pensioner.
Tanken är naturligtvis uppenbar: Det ska finnas mindre utrymme för pensionsrävar att taktisera, men det handlar också om att se till att man inte behöver vara statstjänsteman för att få en rimlig pension som ledamot.
Detta ska gälla även yngre ledamöter, där det har funnits problem i de gamla systemen.
Jag ser fram emot kommande kammarår med en, som jag hoppas, bra dialog mellan talmanspresidium och övriga ledamöter i kammaren.
Jag tror att det finns allt att vinna på en förändring och ett visst mått av reformering i en takt dialogen kan ge för att förbättra arbetsformerna och öka transparensen gentemot väljarna.
Vi fortsätter arbetet med en riksdag med mångfald, med att få in fler funktionshindrade och minoriteter och med att vara ett föredöme som arbetsplats.
Där tar jag gärna emot förslag.
Vi ökar öppenheten och transparensen i saksamråden, i våra respektive fackutskott och i EU-frågorna.
Vi vet att med transparens och möjligheter för medierna får vi uppåt 100 000 åhörare som naturligtvis för er, ärade ledamöter, är utomordentligt intressanta att nå ut till.
Vi har större uppmärksamhet på säkerhetsfrågorna här i huset för dem som arbetar här.
Detta berör oss alla.
Vi jobbar naturligtvis vidare med att försöka öka statsrådsnärvaron i kammardebatterna.
Det gångna året innebar en fördubbling av statsrådsnärvaron på kammardebatterna.
Min ambition är att öka den ytterligare, men det förutsätter naturligtvis ett samarbete mellan utskott och statsråd för att hitta rimliga dagar som kan passa bägge parter med den arbetsbelastning de har.
Ärade ledamöter!
Jag ser fram emot ett utomordentligt arbetsamt men väldigt spännande och inspirerande kammarår!
(Applåder)
Ärade ledamöter!
Jag vill ta tillfället i akt att tacka och säga något om de mycket välkända ledamöter som nu lämnar riksdagens kammare.
Mikael Odenberg kom in i riksdagen första gången 1987 som ersättare.
1991 blev han invald som ordinarie ledamot.
Efter tre år i bostadsutskottet blev han efter valet 1994 ledamot i näringsutskottet.
Han var särskilt engagerad i energifrågor och satt bland annat i Energikommissionen.
Odenberg återkom till näringsutskottet en kort period efter valet 2002, då som förste vice ordförande.
Däremellan var han ledamot av arbetsmarknadsutskottet.
År 2003-2006 var Mikael Odenberg vice ordförande i riksdagens finansutskott och därmed partiets ekonomisk-politiske talesman.
Odenberg ledde också den arbetsgrupp som lade grunden för alliansregeringens ekonomiska politik.
Som gruppledare och ledamot av riksdagsstyrelsen under föregående mandatperiod var Mikael Odenberg inte minst en mycket konstruktiv kraft i arbetet med att reformera riksdagens arbetssätt.
Det gäller bland annat de nu genomförda förändringarna av riksdagens EU-arbete.
Mikael Odenberg har haft en framträdande roll i sitt parti och i riksdagen.
Han är känd för sin goda humor, sitt bullriga skratt och sin starka vilja.
Han är därtill en erkänt skicklig debattör och en driven skribent.
På riksdagens vägnar: Ett stort tack för dina insatser, Mikael!
(Applåder) Ulrica Messing har tyvärr inte kunnat vara här i dag.
Men när hon valdes in i riksdagen 1991 var hon 22 år och yngst av ledamöterna.
När hon nu lämnar riksdagen gör hon det som en av våra mest erfarna ledamöter, med tio år som statsråd bakom sig.
Under sin första mandatperiod tillhörde Ulrica Messing trafikutskottet.
På den tiden var utskottet och den trafikpolitiska världen en påfallande manligt dominerad bastion.
I många sammanhang var Ulrica Messing ensam kvinna och därtill ung.
Hon har själv beskrivit detta som en tuff utmaning för en ung, nybliven småbarnsmamma.
Ulrika Messing tog sig dock an uppdraget med stor energi och stor nyfikenhet, och i dag kan vi konstatera att just trafik- och infrastrukturfrågorna har kommit att dominera mycket av hennes politiska gärning, främst då under de sex åren som infrastrukturminister.
Glesbygdsfrågor är ett annat näraliggande område som starkt har engagerat henne.
Det gäller naturligtvis även de sakfrågor som hon i övrigt har ansvarat för som statsråd.
Ulrica Messing beskrivs av många som en duktig ledare och som en lyssnande och resonerande politiker, bra på att sätta sig in i hur andra människor tänker och skicklig på att medla och hitta kompromisser.
Dessa egenskaper har kommit väl till pass när hon hanterat infrastrukturfrågorna - av tradition ett mycket svårforcerat politikområde med många starka intressen och viljor och en uppsjö av svårlösliga knutar, också internt inom respektive parti och landsdel.
På riksdagens vägnar vill jag tacka Ulrika Messing för hennes insatser!
Riksdagen kommer i ett senare sammanhang att komma tillbaka till Mikael Odenberg och Ulrika Messing för överlämnande av sedvanliga minnesgåvor.
(Applåder)
