# ID: svediakorp-gov194088
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Riksdagens öppna data: Anföranden
# subtitle: Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:51 Fredagen den 20 december
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-06-08
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Riksdagens öppna data', collecting open data published by the Swedish government. The section referred to as 'Anföranden' contains speeches held by the Members of Parliament during political debates.
# genre: governmental
# subgenre: open data, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1996-12-20
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax, named entities
# annotationMethod: automatic
# words: 1,058
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/rd-anf
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ärade kammarledamöter!
" Politik är som segt sågande i hårt trä, men med lidelse och säkert ögonmått i förening. "
Detta citat - fritt efter Max Weber - hörde jag i ett radioprogram häromkvällen, efter en lång dags färd mot natt och den sista voteringen för dagen.
Jag tror att ni alla känner igen er i denna karakteristik.
Vi har en gång sökt oss till politiken, drivna av lidelse, av helig vrede, av hängivenhet för en idé, en vision, en sakfråga.
Vi finns kvar därför att vi också är beredda att acceptera den politiska vardagens slit och besvikelser.
Denna höst och detta år har det varit mycket segt sågande i hårt trä, som krävt säkert handlag.
Men mitt i detta är det också viktigt att vi bevarar lidelsen, visionen och också att vi kräver respekt för det politiska vardagsslitet - även när det är som gråast!
Höstens arbete har just präglats av hårt slit.
Det kan uttryckas i siffror, med några som jag nu vill redovisa för er, som vi just har kunnat summera.
De 27 utgiftsområdena i budgeten har debatterats under 12 dagar, sammanlagt ca 105 timmar, av mer än 450 deltagande debattörer, enligt talarlistan.
Antalet sidor i utskottsbetänkandena är mer än 3 000.
Ändå är det här naturligtvis bara ett mycket enkelt mått för att uttrycka allt det arbete som ligger bakom detta.
Hösten har också präglats av omvälvande förändringar i riksdagens arbete, särskilt av budgetprocessen.
Budgetreformen var väl förberedd.
Men allt går inte att förutse, och säkert har en och annan överraskats av vissa effekter.
Men tack vare intensiva och många gånger självuppoffrande insatser från riksdagens ledamöter och personal har den nya budgethanteringen kunnat genomföras väl.
Som oftast när nya arbetsformer sätts på verklighetens hårda prov, har vi också fått erfarenheter, som på en hel del punkter bör leda till eftertanke och förbättringar av processen.
Budgetprocessen kommer nu att utvärderas av talmanskonferensens arbetsgrupp.
Synpunkter från ledamöter, utskott, partikanslier och kammarkansli skall samlas in och problem definieras.
Jag tycker dock att det är viktigt att komma ihåg att våra erfarenheter trots allt är begränsade och att vi inte bör dra förhastade slutsatser.
Riksdagens nya budgethantering är den största förändringen av riksdagens arbetsformer sedan enkammarreformen.
Det är självklart att en sådan omställning inte är problemfri och måste utsättas för bedömning och kanske justering.
Men i denna utvärdering är det viktigt att se till helheten och, inte minst, att se möjligheterna till utveckling utifrån nya förutsättningar.
Under hösten har också utvecklingen av riksdagens hantering av EU-frågor fortsatt.
Konstitutionsutskottet har i sitt betänkande, EU-frågornas behandling i riksdagen, i dialog med samtliga fackutskott, lämnat ett förtjänstfullt bidrag till denna process.
Utskottens viktiga roll, när det gäller riksdagens möjligheter till inflytande, har nu ytterligare slagits fast genom en ny bestämmelse i riksdagsordningen.
När nu budgetarbetet är avklarat bör det finnas möjligheter under våren att inom utskotten skapa goda arbetsrutiner för EU-frågorna, liksom för uppföljning och utvärdering av redan fattade beslut och för utveckling av budgetarbetet.
Talmanskonferensen har denna vecka ställt sig bakom en arbetsplan för utskottens arbete med uppföljning och utvärdering.
Där ingår också en utvärdering av budgetpropositionen.
Utvecklingen av kammarens arbetsformer fortsätter.
För den allmänpolitiska debatten i januari har vi kommit överens om en friare debattform än tidigare, som jag hoppas skall innebära en vitalisering.
Ärade ledamöter!
Det väntar alltså viktiga arbetsuppgifter under nästa år här i kammaren.
Jag hoppas att alla skall få tillfälle att hämta krafter inför det nya årets utmaningar.
Men låt mig också säga en sak som jag tycker att det är viktigt att tänka på mitt i den dynamiska - och ibland påfrestande - process som vi nu upplever.
Det är att vi stannar upp och ställer oss frågan: Vilken roll vill vi att riksdagens klassiska aktörer - kammaren, utskotten och ledamöterna - skall spela i framtiden?
De har, enligt min mening, var och en sin identitet, sin viktiga uppgift.
Jag vill särskilt betona den enskilda ledamotens betydelse.
Även i framtiden behöver vi starka och egensinniga ledamöter, som med sin kunnighet och sitt engagemang bidrar till att riksdagen fattar kloka beslut som för utvecklingen framåt.
Innan vi skiljs åt vill jag med några ord tacka tre ledamöter som lämnat riksdagen denna höst.
Christina Zedell har lämnat riksdagen, där hon varit verksam inom arbetsmarknadsutskottet.
Christina Zedell kom till riksdagen 1994, med en facklig bakgrund, och har nu återvänt till detta engagemang inom Kommunalarbetareförbundet.
Kristina Svensson, som invaldes 1985, har varit verksam inom bl.a. utrikesutskottet, och hon har varit ledamot av ESK / OSSE-delegationen, där hon blev ordförande 1994.
I denna egenskap hade Kristina Svensson en viktig roll, när riksdagen i somras var värd för OSSE:s 5:e parlamentariska session här i Stockholm.
Kristina Svensson fortsätter nu sitt internationella engagemang som Sveriges ambassadör i Zambia.
Yvonne Sandberg-Fries kom till riksdagen 1982 och har deltagit i arbetet inom en rad utskott, bl.a. socialutskottet, skatteutskottet och finansutskottet.
Yvonne Sandberg-Fries var också aktiv inom Europasamarbetet i flera riksdagsorgan, innan hon blev en av de 22 svenska pionjärer som först invaldes i Europaparlamentet.
Nu har hon gått vidare inom det internationella samarbetet som VD för Östersjöinstitutet.
Jag vill så till sist varmt tacka alla er ledamöter för det arbete som ni har utfört denna höst.
Ett särskilt tack vill jag rikta till de vice talmännen och till gruppledarna, för gott samarbete och för aldrig sinande konstruktivitet och kompromissvilja, och till kvittningsmännen, som utövat sitt uppdrag med sedvanlig nit och oväld.
Jag vill också tacka kammarens, utskottens och förvaltningskontorets personal, vars tålamod, engagemang och beredvillighet till arbete långt utanför ordinarie arbetstid, prövats särskilt hårt denna höst.
Ett nytt arbetsår väntar bakom årsskiftet.
Till dess önskar jag er alla en riktigt God jul, med umgänge med nära och kära, och ett Gott nytt år 1997.
