# ID: svediakorp-gov485669
# author: de Silguy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 145
# sentences: 6
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nej det tror jag inte.
Jag tror att erfarenheten från de senaste tio eller femton åren visar på motsatsen.
När man uppnår alltför högt offentligt underskott - och över 3 procent blir det mycket stort - medför det för det första en betydande ökning av skulden och för det andra en höjning av räntan.
Jag skall ta ett tydligt och enkelt exempel.
När man konstaterar att, låt oss säga 18 månader eller ett år sedan, 50 procent av hushållens sparande i Europa användes för att finansiera statsskulden drar man oundvikligen slutsatsen att detta sparande skulle kunna användas bättre om det kunde finansiera produktiva investeringar.
Därför måste minskningen av det offentliga underskottet innebära en avreglering av sparandet till förmån för den inre efterfrågan, vare sig det gäller investeringar eller konsumtion, åtminstone beträffande produkter med medellång livslängd.
