# ID: svediakorp-gov485628
# author: Konrad (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 388
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina högt ärade damer och herrar!
Under den världspolitiska vändpunkten 1989-1990 så gick världspolitikens gamla koordinater under.
På det kalla krigets tid handlade det om att hantera status quo, nu handlar det om att behärska förändringen.
Alla områden inom det transatlantiska samarbetet berörs också av förändringens dynamik.
Därför är det bra och riktigt att vi i dag i Europaparlamentet diskuterar relationen mellan Europa och USA.
Det finns centrala frågor, t.ex. när det gäller det säkerhetspolitiska samarbetet eller beträffande världsekonomin och utrikeshandeln.
En självständig roll för Europa inom säkerhetspolitiken är önskad och nödvändig.
Men på inget annat område har det under de senaste åren blivit mer tydligt än på Balkan, vilken betydelse USA: s medverkan har.
En aktiv roll från USA: s sida kommer även att vara nödvändig när det gäller att lösa den grek-turkiska konflikten och också Cypern-frågan.
En mer effektiv gemensam utrikes- och säkerhetspolitik från EU-staterna skulle här för övrigt också vara viktig med avseende på stärkandet av de transatlantiska relationerna.
Vidare förenar intresset av öppna marknader och en fri världshandel oss européer med Förenta staterna.
Vi bör utgå ifrån att världen bara kan finna vägen till ekonomisk tillväxt och välstånd, om vi inte faller tillbaka i gamla typer av protektionism och isolerar oss från varandra, utan går ut i konkurrens, och om samhällsekonomierna utvecklar sig till öppna konkurrerande marknader.
Med hänsyn till debatten och många bidrag till debatten i dag kan jag fastställa, att Colbert inte har och inte kommer att ha någon framtid.
Vår svaghet är ofta Europas otillräckliga konkurrensförmåga.
Den kulturella, intellektuella och religiösa släktskapen förenar Amerika och Europa långt utöver alla ekonomiska och politiska spänningar.
Vi måste i framtiden skänka mer uppmärksamhet åt dessa gemensamma rötter.
De lämpar sig för att garantera sammanhållningen, inte minst i framtiden.
Inte intressemotsättningarna, utan de gemensamma intressena är grundvalen för den europeisk-atlantiska gemenskapen.
Om samhällena i västvärlden, och jag menar hela västvärlden, inte i framtiden stödjer varandra med sina olika erfarenheter och gemensamt tar itu med nyordningen av ekonomin och de politiska förhållandena i världen, kommer vi att slösa bort ofantliga mängder politisk, ekonomisk, social och kulturell energi.
