# ID: svediakorp-gov485610
# author: Daskalaki (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 345
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
George Washington lämnade till sina landsmän uppmaningen att inte låta någon blanda sig i deras interna affärer och att de inte skulle blanda sig i den övriga världens affärer.
Detta var den amerikanska isoleringens berömda dogm vilket amerikanrna för första gången gjorde avsteg ifrån under det första världskriget, de avskaffade det helt i och med det andra världskriget så att Förenta staterna nu, efter murarnas fall, har blivit en global och överallt närvarande supermakt.
Vi har ofta talat om den ojämlikhet som finns i relationerna mellan Europa och USA.
Det är sant att de Förenta staterna beslutar och Europa betalar jättelika räkningar, inte bara i områden som Jugoslavien eller Mellanöstern.
Frånvaron av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik i unionen bär en stor del av ansvaret, men också vår oförmåga att påtvinga jämlika ekonomiska relationer med de Förenta staterna, kanske på grund av att det mellan oss finns stora skillnader.
Alla dessa oförmågor betonas i Souchets betänkande, där behovet att ett stärkt och jämlikt samarbete samt behovet av en europeisk säkerhets- och försvarsidentitet betonas.
Europas plikt att uttrycka sin motsättning till det ensidiga sätt på vilket valet av NATO: s nya medlemmar skedde, de Förenta Staternas ovilja att skriva under Ottawa-konventionen om truppminor, kongressens underminering av FN, lagar såsom Helms-Burtonlagen och d ´ Amato-Kennedylagen, samt Förenta staternas ovilja att acceptera besluten beträffande miljöskyddet betonas alla helt korrekt.
Den punkt på vilken kommissionen nu kallas att svara är kravet på att den existerande ojämlikheten på alla nivåer i det europeisk-amerikanska samarbetet, naturligtvis i möjligaste mån, skall utplånas.
Om det dessutom är oundvikligt, åtminstone i just denna historiska tidpunkt och fram till dess att det förändras, att Förenta staterna skall ha försprånget i världen - och vi vet inte vad som kommer att hända under nästa århundrade - bör åtminstone Europa kunna spela en avgörande roll i det som avser Europas affärer samt spela en större roll på global nivå.
