# ID: svediakorp-gov485605
# author: Dupuis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 504
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr kommissionär, kära kolleger!
Även jag skulle vilja gratulera Mann och Souchet för dessa två mycket bra betänkanden.
Personligen instämmer jag till viss del i Bertens åsikter på så sätt att jag snarare tycker, och där skiljer jag mig något från Lambrias åsikt, att vi är skyldiga våra amerikanska vänner mer än vad de är skyldiga oss, åtminstone under de senaste 40, 50 eller 60 åren.
Jag tror att det är viktigt att erinra om det.
Jag anser inte - tyvärr är jag rädd att det får min vän Manisco att bli ännu argare på mig - att man kan förebrå amerikanarna för deras unilateralism.
Mycket ofta har de varit ensamma om att ta stort ansvar och det är tur att vi har haft dem.
Problemet är ännu en gång vår brist på Europa, ett Europa som kan tala med en röst, och ha en politik: Vi har sett det i viktiga fall såsom attityden gentemot Folkrepubliken Kina, där den ståndpunkt som fortfarande gäller är en av Europeiska unionens staters motstånd mot en annan, och det är det verkliga problemet.
Jag skulle vilja ta Souchet på orden när han säger att vi inte får tveka att ta upp känsliga ämnen.
Jag anser - och jag tror att min vän Manisco instämmer - att det finns ett känsligt ämne som berör mig mycket eller i varje fall en rad kolleger i parlamentet: det handlar om dödsstraffet i Förenta staterna.
Min grupp har lämnat in två ändringsförslag: ett till Souchets betänkande och det andra till Manns betänkande.
Ändringsförslaget till Souchets betänkande uppmanar Förenta staterna att avskaffa dödsstraffet, inte för att det är oförenligt med demokrati - det anser jag och vi säger i ändringsförslaget att det är viktigt att betona det - men avskaffandet av dödsstraffet innebär att området för grundläggande rättigheter utvidgas och det skulle vara önskvärt att våra amerikanska vänner införlivar det i sin konstitution som fortfarande är ett exempel på demokrati.
Jag anser också att vi är skyldiga oss själva det, vi är skyldiga parlamentet det.
Vi kan inte tillåta oss att göra detta slag av begäran enbart till s.k. fattiga länder, utvecklingsländer: vi måste ha mod att göra det även till ett stort land som Förenta staterna och jag uppmanar därför livligt Souchet att acceptera detta ändringsförslag.
Ändringsförslaget till Manns betänkande är lite mer komplicerat.
Det finns 10 eller 12 stater i Förenta staterna som avskaffat dödsstraffet och där skulle det handla om att gå in på en lite svår väg, som skulle bestå i att gynna inte bara våra företags investeringar utan också förekomsten av våra institutioner samt våra staters representation och genom denna representation och våra regioners representation gynna de ekonomiska och kulturella förbindelserna med de stater som avskaffat dödsstraffet för att få de övriga att förstå att detta avskaffande är viktigt för oss européer.
