# ID: svediakorp-gov485569
# author: Schlechter (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Till att börja med vill jag gratulera Sarlis till hans betänkande.
Han har satt fingret på en rad problem som borde få alla berörda att tänka efter.
Det är viktigt att få järnvägspolitiken att gå framåt inom Europeiska gemenskapen och även utanför.
Det är absolut nödvändigt att öka järnvägstransporterna om man vill att detta transportsätt skall utvecklas.
För detta finns bl.a. " godskorridorerna " och det glädjer mig att en del av de europeiska järnvägarna för en gångs skull lyckats köra om hela den politiska världen genom att inrätta " godskorridorer ".
När vi nu diskuterar Sarlis betänkande är redan några av dessa " godskorridorer " i drift mellan Belgien, Frankrike, Luxemburg och Italien, med förlängningar till Spanien och ett liknande avtal har undertecknats mellan Tyskland, Österrike, Nederländerna, Danmark och Sverige.
Det borde träda i kraft om några månader.
Detta nya synsätt på samarbetet mellan järnvägar är lovande och jag vill gratulera de ansvariga till deras mod.
Jag hoppas att de får stöd av regeringarna och fackföreningarna.
Jag anser fortfarande att vitboken om vitalisering av järnvägen förespråkar en avreglering som jag inte kan acceptera.
När man läser att 500 000 arbetstillfällen försvunnit inom järnvägen sedan 1985 och att man vill avskaffa ytterligare arbetstillfällen tror jag att vi kommit till en punkt där säkerheten på järnvägarna, som hittills varit ett mycket säkert transportmedel, är i fara.
Å andra sidan beklagar jag att kommissionen begränsar sig till att skissa upp återverkningarna av omstruktureringen.
Jag tror t.o.m. att kommissionen betraktar dem som ett mindre problem i förhållande till möjligheten med en fortsatt försämring av sektorn.
Den går därför med tystnad förbi det faktum att återverkningarna kan vara mycket olika beroende på medlemsstat, eftersom avregleringen kommer att gynna företag som är etablerade i en tvingande social miljö.
Det kommer att leda till en omfattande omfördelning av verksamheten, på bekostnad av de länder där den sociala skyddsnivån är hög.
Jag anser därför att kommissionen borde se till att avregleringen av järnvägssektorn inom EU åtföljs av harmoniseringsåtgärder uppåt när det gäller konkurrensvillkoren och framförallt de sociala villkoren.
Trots dessa anmärkningar kommer jag att rösta för Sarlis betänkande.
