# ID: svediakorp-gov485538
# author: Ribeiro (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 335
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Av denna samling betänkanden vill jag understryka att jag ska tala om det som ägnar sig åt konsumenterna.
Och trots de berättigade bekymmer det ger uttryck för, klargör inte betänkandet hur det kommer sig att konsumenterna inte skall bära kostnaderna.
Det verkar som om det råder samstämmighet i viljan att konsumenterna inte skall bära dem, men då dessa kostnader kommer att existera och vara betydande, vem skall då bära dem?
Det räcker inte med att önska att det inte skall vara konsumenterna och anta resolutioner med dessa fromma utsagor.
Det är också nödvändigt att komma ihåg att konsumenterna framför allt är löntagare, åtminstone än så länge, och att det i denna process är viktigare att studera återverkningarna på reallönerna och på den öppenhet som blir resultatet av bättre jämförelser.
Allt är en fråga om trovärdighet och förtroende, vilket är väl framställt i motiveringen där man förutser att det kan finnas en tanke om att euron bara är till för de rika, eller att den bara kommer att tjäna dem, om det så gäller konsumentnivå eller företagsnivå med små och medelstora företag som får mycket större svårigheter vad gäller administration och bokföring, vid hantering av kostnaderna för införandet av gemensam valuta i några länder.
Å andra sidan saknas fortfarande en seriös reflexion, åtminstone här i Europa, om konsekvenserna av införandet av euron i de områden och regioner med monetära områden som har skapats till följd av relationerna moderland / kolonier, även utsträckt till före detta kolonier till andra moderländer, som i fallet med CFA-området och Guinea-Bissau.
Sista kommentaren: idén om en kompensationsmekanism kommer försent, det är en mekanism som kan svara på assymmetriska chocker som av nödvändighet skiljer sig från dem som skapats av IMF, så som detta organ ingriper på internationell nivå med konsekvenser och som, i vanlig ordning, inte känner till orsakerna och förvärrar dem.
