# ID: svediakorp-gov485515
# author: Scarbonchi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 540
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina kära kolleger!
Jag vill kommentera Stevens betänkande.
Det finns snart inga hinder mot att den elektroniska valutan införs i Europa bortsett från den stumhet och förhalningstaktik som kännetecknar beslutsfattarna inom den europeiska ekonomiska politiken.
Jag gratulerar alltså utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik och dess föredragande Stevens till detta debattinitiativ om det som faktiskt förefaller vara en av de största utmaningarna för morgondagens företag, nämligen kontroll av elektronisk valuta.
I ljuset av de två revolutioner som håller på att radikalt kullkasta europeisk finansiell praxis - jag talar om införandet av den gemensamma valutan och utvecklingen av elektronisk valuta - måste vi räkna med att nya betalningsformer uppstår, men framförallt måste vi omdefiniera valutan själv, liksom bankernas och kontrollmyndigheternas roll.
De senaste åren har malströmmen på telekommunikationsområdet avsevärt förändrat bankverksamheten.
Electronic banking tillämpas redan av konsumenterna i Belgien genom en omfattande användning av " Proton " -kortet.
Det kommer snart att vara likadant i Frankrike med den elektroniska plånbok som skall säljas av posten.
Såsom mina kolleger redan sagt kan man bara glädja sig åt övergången från magnetkort till kortet med mikrochips som kan slängas, laddas om eller aktiveras på nytt.
Den virtuella plånboken borde ha en ljus framtid eftersom fördelarna är många.
Den är funktionell för de europeiska kunderna och affärsinnehavarna och har dessutom fördelen att vara betryggande för användaren genom att det virtuella kontot kan fyllas på genom överföring från användarens kreditkort.
Det blir alltså inte längre nödvändigt att avslöja sitt kreditkortsnummer eller slänga kvittot från bankomaten när man hämtar pengar.
Men även om Europa är ledande när det gäller teknik för kort med mikrochips, vilket föredraganden erinrar om i sin motivering, är inte nervkriget om den elektroniska valutan under dess kontroll?
I motsats till föredraganden - och jag hänför mig då till stycke C i ingressen - tror jag att handelskriget kommer att härja på Internet snarare än i den virtuella plånboken av den enkla anledningen att dirigenten är amerikan.
Är inte risken då stor att de nationella bankmyndigheterna, eller den framtida europeiska centralbanken, plundras på sin makt och kontroll av de multinationella företagen inom telekommunikation under de kommande tjugo åren?
När vi nu funderar på frågan och våra regeringar fortsätter att tiga, har de stora manövrarna redan inletts på andra sidan Atlanten, de allianser som ingås mellan amerikanska multinationella företag på multimediaområdet och de största inrättningarna i världen som är specialiserade på att behandla banktransaktioner via bankkort - vare sig det gäller alliansen mellan Netscape Communication och First Data eller den mellan Microsoft och Visa International - har bara ett mål: ålägga alla, inklusive oss européer, sin hegemoni.
I Förenta staterna har de multinationella företagen, med Vita husets godkännande, för länge sedan förstått att genom att tekniskt kontrollera cyberekonomin, blir det möjligt för dem att vinna den enda kamp som verkar vara viktig: den inom informationsrevolutionen.
Jag slår därför larm medan det forfarande finns tid: en väl fungerande gemensam valuta, unionens konkurrenskraft och stabilitet i det europeiska finanssystem kräver att våra ledare snabbt vidtar åtgärder.
