# ID: svediakorp-gov485514
# author: Hautala (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 312
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag tycker inte att det är någon överdrift att säga att vi står inför en revolution.
De faktorer som ska åstadkomma revolutionen är de frågor som i dag ska behandlas, eurons ikraftträdande och elektroniska pengar.
Jag skulle vilja lägga till ytterligare två faktorer: ökande handel via Internet, vilken kan utmana staternas möjligheter att få in skatter och finansiera välfärdsstaten, samt år 2000, som kan orsaka vissa störningar i datorsystemen.
Alla dessa faktorer tillsammans resulterar i att alla ekonomiska aktörer säkerligen kommer att ändra sitt beteende.
Det är i mångt och mycket fråga om psykologi.
Företagen, den offentliga sektorn och konsumenterna kommer säkert att beröras av detta.
Därför finns det många oförutsägbara faktorer som kan sätta Europeiska unionens ekonomi på spel.
Av den här anledningen ställer jag mig absolut bakom Alan Donellys förslag om att även parlamentet skall ha något slags bankutskott där dessa frågor diskuteras.
Detta utskott kunde också spela en viktig roll när det gäller att utveckla ett slags riskmedvetenhet, för det är just riskmedvetenhet som speciellt behövs i detta läge.
Friedrich nämner i sitt betänkande en faktor som väcker förhoppningar: när den nationella valutarisken försvinner, så försvinner förstås också en faktor som ökar ränteskillnaderna.
Detta kan ha en stabiliserande effekt.
Avslutningsvis skulle jag vilja säga att Europeiska unionen nu måste våga skapa en gemensam ekonomisk politik, speciellt på skatteområdet, som en motvikt till valutaunionen, men också om man skall kunna försvara den europeiska modellen för ekonomisk politik.
Den avviker allt tydligare från modeller som andra områden har.
Här skulle det vara mycket viktigt att skapa mekanismer med vilka man kan säkerställa att euroländer, som på grund av att ekonomin utvecklas olika hamnar i lågkonjunktur, inte får orimliga ekonomiska svårigheter.
