# ID: svediakorp-gov485507
# author: Porto (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 489
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Med hänsyn till, naturligtvis, i första hand Europeiska unionens intressen, kan skapandet av euron också bli av stor betydelse för övriga delar av världen.
Detta kan inträffa eftersom allting tyder på att det handlar om en valuta med stor genomslagskraft.
Redan i dag sker nära 30 procent av världens betalningar med de olika europeiska valutorna sammantagna.
Men en gemensam valuta kommer säkerligen att få ännu större betydelse, med en växande dragningskraft, för, förutom betalningsmedel, finansiella operationer och uppbyggande av reserver i emitterande banker.
Detta är för övrigt i linje med en ökad användning av de främsta europeiska valutorna, vilket har bevisats de senaste åren, genom den samtidiga försvagningen av dollarns världsdominans: från 50 procent till 42 procent av betalningarna mellan 1990 och 1995, från 67 till 40 procent i finansiella operationer mellan 1981 och 1995 och från 76 till 6, 5 procent som reservvaluta mellan 1973 och 1995.
De öppna perspektiven mot euron är således ytterligare ett skäl för Europeiska unionen att inta en ansvarsfull roll.
Det är viktigt att det blir en stark och stabil valuta i korrekt balans, som dock undviker att skada vår export genom övervärdering, liksom den å andra sidan, vid en övervärdering förlorar trovärdighet och ger inflatoriska konsekvenser.
Med hänsyn till en önskvärd acceptans av euron på världsmarknaden, är det också viktigt att en bred kampanj genomförs för att etablera den över hela världen, en punkt jag särskilt vill uppmärksamma kommissionären på, så som jag föreslår i yttrandet som jag föredrog i utskottet för externa ekonomiska förbindelser.
Den pågående europeiska kampanjen är utan tvivel betydelsefull, men en kampanj över hela världen tillsammans med andra tillrådiga genomförandesåtgärder kan inte vänta, vilket visar sig.
Det handlar om en kampanj och åtgärder som inte får vara likformiga inför vitt skilda verkligheter, därför att de globala siffrorna i betänkandet säger inte mycket om det allmänna användandet av euron.
Mer konkret får vi inte blanda ihop exempelvis områden som de delar av Europa som inte har euron och stora delar av Afrika, vilka utgör en faktisk eller teoretisk del av ett brett område för euron, med Latinamerika, Nordamerika eller Asien, där de perspektiv som öppnas inom betalningsområden, i finansiella operationer och i uppbyggande av reserver i emitterande banker är betydelsefulla och där den kinesiska bankens intention som den redan har uttryckt är symptomatisk, det vill säga att placera 30 procent av sina reserver i euron, på en kontinent där självaste yenen inte lyckas vara förhärskande.
Det är således viktigt med kampanjer riktade mot alla delar av världen.
Perspektiven som öppnar sig är, avslutningsvis, betydelsefulla på en horisont där euron kommer att få en växande roll i Europas egna intressen och för världsekonomins intressen.
