# ID: svediakorp-gov485504
# author: Pérez Royo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 718
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kära kolleger!
Det är nu 352 dagar kvar tills den tredje etappen för den monetära unionen inleds.
Hittills följs de successiva faserna i tidplanen som fastställdes i fördraget enligt vad som förutsetts.
I dag kan vi bekräfta att euron med all sannolikhet kommer att börja användas den 1 januari 1999, på det sätt som anvisades vid Europeiska rådet i Madrid, och att i denna tredje etapp 11 stater inledningsvis kommer att medverka, dvs. nästan alla de som inte har bestämt sig för att stå utanför.
Detta innebär att från och med det datumet kommer euron att vara den gemensamma valutan för omkring 200 miljoner europeiska medborgare.
Medborgarnas inställning till denna enda valuta kommer att vara av avgörande betydelse för att säkra att detta företag i slutänden blir framgångsrikt.
Under de olika etapperna av den gemensamma valutan har huvudaktörerna för densamma uppfyllt sina åtaganden: staterna har förberett sina konvergensprogram; kommissionen och rådet har uppfyllt sina övervakande uppgifter och utarbetat de normgivande instrumenten; Europeiska monetära institutet har skapats och sedan regelbundet varit i funktion; parlamentet har givit euron en prioriterad plats i debatterna; industrin, kreditinstituten, kapitalmarknaderna förbereder sig för denna nya verklighet som introduktionen av euron skapar.
Det finns dock en rad oklarheter vad gäller konsumenterna, som är de slutliga användarna av euron.
Pengar, valutan, är inte bara ett ekonomiskt begrepp utan också en symbolisk, social faktor, ett grundelement i samhällslivet, ett samhälle vars slutliga huvudaktörer är medborgarna och dessa medborgare, som är vana vid sina nationella valutor, är också mycket olika, de har olika utbildningsnivåer och seder och mycket varierande bruk när det gäller användningen av pengar, av betalningsmedel.
För dessa medborgare, för konsumenterna i allmänhet, innebär införandet av euron en rad problem: frågan om användningen av euron under övergångsperioden; frågan om växlingen mellan nationella valutor som deltar i euron under denna övergångsperiod; den definitiva övergången till sedlar och mynt i euro i slutet av denna etapp; frågan om kontinuitet för avtal och, i synnerhet, de s.k. anslutningsavtalen med leverans-, telefon- och elföretag etc.
Genom att omfatta dessa frågor har vi försökt närma oss de för konsumenterna mest förmånliga positionerna, som deras intresseorganisationer har påtalat för oss.
Dessutom har det i vissa fall presenterats ändringsförslag som stärker denna position och vi visar vår vilja att rösta för dem.
Som utgångspunkt bör vi framhäva vikten av den förändring som uppstår den 1 januari 1999.
Även om sedlar och mynt inte kommer att vara i cirkulation förrän tre år senare, år 2002, kommer den stora förändringen att uppstå redan 1999.
Det är nödvändigt att utnyttja övergångsperioden för att säkra en effektiv introduktion av euron så att konsumenterna vänjer sig vid att tänka i euro.
Euron kommer att kunna användas som betalningsmedel, från den 1 januari nästa år, i form av checkar, kreditkort eller elektroniska pengar och det är nödvändigt att stimulera denna användning och säkra att den inte innebär ökade kostnader för användarna.
En fråga som är särskilt oroande är kostnader eller växlingsavgifterer vid den slutliga omvandlingen till euro.
Vi anser att det klart bör fastställas att omvandlingen skall göras utan kostnader eller avgifter.
När det gäller detta måste man säga att rådets förordning är dubbeltydig och därför begär vi i vår resolution att kommissionen föreslår en lämplig ändring så att denna fråga, som inte bara påverkar konsumenterna som sådana utan också den nya valutans trovärdighet, blir tydlig.
Vi föreslår också att preciserade regler fastställs när det gäller de dubbla prisuppgifterna i slutfasen.
För att avsluta skulle jag vilja framhäva något som parlamentet har upprepat många gånger: att euron blir framgångsrik är för medborgarna knutet till att dessa har intrycket att den gemensamma valutan följs av en utveckling av ekonomin, välstånd för medborgarna, lösning på grundläggande problem som dessa oroar sig för, till att börja med sysselsättningsproblemet.
Jag vill avslutningsvis uttrycka mitt förtroende att denna debatt, samt debatten om de andra betänkanden som vi denna morgon behandlar, kommer att ledas av denna strävan.
