# ID: svediakorp-gov485503
# author: Ruffolo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 660
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Införandet av euron medför två grundläggande problem: frågan om dess interna värde och prisstabiliteten inom unionen och frågan om dess externa värde och dess växelkursstabilitet.
Det är den andra av dessa frågor som är föremål för detta betänkande.
Betänkandet behandlar de förutsebara konsekvenserna av att euron introduceras på marknaderna; de problem som detta medför för unionens växelkurspolitik; de framtidsutsikter detta öppnar för en ny fas i det internationella valutasamarbetet och det speciella problemet med utnyttjandet av de dollarreserver som kan antas vara för stora.
När det gäller den första punkten är det i dag inte möjligt att ha en klar uppfattning om hur marknaderna reagerar på euron, framför allt inte på kort sikt.
Uppfattningarna delas i dag mellan dem som är övertygade om att euron redan från början kommer att bli en internationell valuta och en potentiell rival till dollarn, tack vare utsträckningen och inflytandet av det ekonomiska område som euron representerar, och dem som å andra sidan tror att euron kommer att gå igenom en fas av ointresse och svaghet på grund av områdets heterogena karaktär.
Varje prognos är inte bara svår, utan meningslös; eftersom eurons trovärdighet till stor del kommer att vara knuten till unionens valutapolitik är det betydligt fruktbarare att koncentrera sig på den.
Betänkandet skiljer i det avseendet på två olika mål: det på kort och medellång sikt och det på lång sikt.
Betänkandet vägrar diskutera frågan om unionens valutapolitik i termer av ett val mellan en stark euro och en svag euro, detta är inte det saken gäller.
Det verkliga problemet är att garantera en stabil euro, utan artificiella stärkande åtgärder och utan försök i motsatt syfte att främja konkurrenskraften för den europeiska ekonomin genom en försvagning av dess valuta.
En stabil euro, samtidigt som den offentliga budgeten är balanserad, tillåter låga räntor och gör det därmed möjligt att underlätta investeringar och absorbera det sparöverskott som hittills har använts för att finansiera offentliga underskott, vilket på så sätt kommer att leda till en högre tillväxt.
Naturligtvis beror växelkursens stabilitet också på den amerikanska valutapolitiken och på oförutsägbara yttre valutachocker.
Detta medför två problem: problemet att främja ett nära valutasamarbete med USA i ömsesidigt intresse och problemet att garantera att växelkurspolitiken inom unionen blir ansvarsfull.
När det gäller denna andra punkt pekar betänkandet på att det fortfarande finns ett område där det rådet institutionell osäkerhet.
När det gäller det långsiktiga perspektivet är det önskvärt att unionens valutapolitik underlättar ett gradvis upphöjande av den regionala europeiska valutan till en världsvaluta med samma värde som dollarn.
Detta är beroende av i vilken omfattning växelkursen mellan euron och dollarn återspeglar de grundläggande ekonomiska relationerna mellan de båda områdena och den omfattning i vilken euron används i valutatransaktioner och finanstransaktioner av operatörer utanför unionen.
Den tredje frågan gäller eurons betydelse för det internationella valutasystemet.
Elimineringen av en stor del av den internationella valutahandeln och införandet av en helt ny valuta kommer att på ett radikalt sätt förnya det globala valutalandskapet och förenkla det till tre stora valutor, vilket inleder en helt ny fas i den internationella valutahistorien med stor risk för oro och konflikter men även med stora möjligheter till samarbete.
Dessa möjligheter kan konkretiseras inom ramen för ett nytt avtal som främjar en bättre strukturerad internationell valuta.
Betänkandet föreslår att Europeiska unionen skall ta ett politiskt initiativ i den riktningen.
Slutligen är det tänkbart att med införandet av euron en stor del av de dollarreserver som i dag finns i de europeiska centralbankerna blir tillgängliga.
Det gäller med andra ord att välja mellan en politik som innebär att man överbeskyddar euron, vilket innebär att man steriliserar de resurserna och en politik som innebär ett klokt utnyttjande av dessa resurser som främjar unionens utvecklings- och utvidgningsmål.
(Applåder)
