# ID: svediakorp-gov485466
# author: Kinnock, Neil (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,019
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Jag och mina kolleger i kommissionen välkomnar detta utmärkta betänkande av Malerba och professor Desama om vårt förslag från 1996 om en gemensam strategi för den Europeiska unionen när det gäller främjande av tillämpningar, marknader och vår konkurrenskraft inom rymdindustrin.
Betänkandet reflekterar på ett riktigt sätt det oförminskade intresse detta parlament har visat för rymdfrågor under de senaste 19 åren.
Det finns de som skulle beklaga att man på andra håll inte visat ett lika brett och beslutsamt engagemang under samma period.
Betänkandet har också den förtjänsten att det betonar vikten av ett effektivt europeiskt agerande inom de områden som är nödvändiga för att garantera, med samma ordval som i stycke 6 i betänkandet, att våra länder och industrier " resolut " kan gå mot en utveckling som svarar mot moderna behov och möjligheter.
Det ligger, självklart, i vårt intresse ekonomiskt, industriellt och ur säkerhetssynpunkt, och som flera medlemmar i denna kammare har påpekat under denna mycket intressanta debatt, kommer det också bidra till att förbättra människors livskvalitet på en mängd olika sätt.
Som vårt meddelande och detta betänkande klargjort kräver antagandet av utmaningen att utveckla vår rymdpolicy ledarskap och visioner, och alla som är involverade i nationella regeringar, industriell verksamhet, forskning och i europeiska institutioner behöver övertygas om denna frågas vikt.
Skillnaden mellan investeringarna i Europa och USA framgår av det faktum att vi inom unionen endast har 39 000 personer anställda inom rymdindustrin - en femtedel av det antal som för närvarande arbetar inom motsvarande områden i USA.
Det faktum att det enbart för satellitnavigering finns pålitliga källor som förutspår en global marknad som inom de närmaste sju åren kommer att vara värd över 50 miljarder dollar borde inspirera och väcka hunger efter att undersöka möjligheterna för tillväxt.
Utan tvivel involverar rymdfrågor en mängd olika intressenter och institutioner.
Unionen och kommissionen är inte några ställföreträdare för dessa intressen utan har till uppgift att hjälpa till med att skapa en vision runt vilken de kan organisera och kombinera sina ansträngningar.
För att uppnå detta kommer vi även i fortsättningen att använda oss av reglering och lagstiftning.
Vi kommer att samverka med andra länder för att främja europeiska intressen bilaterialt och i internationella instanser, en dimension, som professor Desama klargjort, är av yttersta vikt eftersom dessa marknader är, definitionsmässigt, globala och inte europeiska, och vi är i behov av en gemensam standard.
Vi kommer ytterligare att främja forskning och utveckling inom ramprogrammen och inom telekommunikation när det gäller de transeuropeiska nätverken och, naturligtvis, kommer vi att ge det lilla stöd som är tillgängligt för utveckling av infrastrukturer från budgeten för transeuropeiska nätverk.
Som parlamentet känner till, är den huvudsakliga bidragsgivaren till forskning och utveckling inom rymdområdet den Europeiska rymdbyrån, vilkens årliga budget motsvarar hela Europeiska unionens ramprogram.
Europeiska gemenskapens forsknings- och utvecklingsarbete måste därför vara snävt inriktad mot prioriterade områden, och utgöra ett komplement till ESA: s och övriga medlemsländers verksamheter.
Tillsammans med mina kolleger Edith Cresson och Martin Bangemann är jag därför tvungen att se till att det femte ramprogrammet fokuserar på de tre huvudområden som tas upp i kommissionens förslag och som det faktiskt fokuseras på i det betänkande som behandlas av kammaren här i kväll: kommunikation via satellit, navigation och jordobservationer.
En av huvudfrågorna i det betänkandet som nu diskuteras är att den privata sektorn inte kan förväntas ersätta statliga medel när det gäller utveckling av grundläggande rymdrelaterad teknologi.
Jag delar övertygelsen att detta måste bygga på kontinuerliga och betydande statliga investeringar inom de områden som har strategisk betydelse för samhället i sin helhet.
Det är också tydligt, emellertid, liksom i många andra fall, att det finns ett behov av kreativa former för statligt / privat samarbete, delvis för att mobilisera kompletterande finansieringskällor och delvis för att förbättra för vissa projekts kvalitet och kostnadseffektivitet genom att anlita expertis från den privata sektorn.
Under tiden är de handlingsplaner som kommissionen utlovade för vart och ett av de tre områdena på väg.
Och som ärade medlemmar känner till, och som professor Desama redan nämnt, är handlingsplanen för telekommunikation redan tillgänglig, den om jordobservationer kommer att vara tillgänglig senare i år och jag är glad att kunna meddela att handlingsplanen för satellitnavigering, för vilken jag är ansvarig, kommer att färdigställas senare denna månad.
Det är ett dokument med två huvudmål: det första är att inspirera till ett starkt politiskt engagemang från medlemsländernas sida för en europeisk satsning på satellitnavigation så att den privata sektorn inte drar sig för att investera i framtiden, och, det andra målet är att visa att den Europeiska unionen kan vidta de åtgärder som krävs för att förverkliga sina visioner och säkra framåtskridandet - inte ett ögonblick för sent - skulle ett flertal ärade ledamöter med rätta kunna tillägga.
Som många äradeledamöter känner till, finns det flera känsliga områden att ta itu med, inklusive finansiering, frågan om hur den europeiska verksamheten ska förhålla sig till de existerande militära systemen i USA och Ryssland, och vilka organisationsformer som är nödvändiga för att driva och reglera det europeiska systemet för satellitnavigation.
Jag ser fram emot att diskutera denna handlingsplan i parlament och, i synnerhet med tanke på det stöd som ges till den europeiska modellen i professor Desamas betänkande.
Kommissionen delar helt och fullt detta parlaments engagemang för en aktiv och omfattande europeisk rymdpolitik, med den Europeiska unionen och dess institutioner arbetande för ett framåtblickande europeiskt perspektiv med samverkan mellan medlemsländer och andra institutioner för att förverkliga den vision som alltfler delar.
Jag tackar parlamentet för dess ihärdiga ansträngningar att stimulera och vägleda denna vision och jag vill uttrycka kommissionens tacksamhet och i synnerhet mina kollegers, Cresson och Bangemann, för detta betänkandes höga kvalitet, och min tacksamhet till dem som sammanställt det.
