# ID: svediakorp-gov485456
# author: Malerba (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 665
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr kommissionär, kära kolleger!
Denna debatt i kammaren är en aning försenad jämfört med kommissionens meddelande och med tanke på att vissa inslag i de betänkanden som diskuteras - Desamas utmärkta betänkande och mitt - nästan har hunnits upp av verkligheten.
Under de senaste månaderna har flera mycket intressanta händelser ägt rum, som t.ex. uppskjutningen av Mars Pathfinder, den lyckade uppskjutningen av ARIANE 5 och just i dagarna Lunar Prospector.
I dyningarna efter framgången med Pathfinder planerar nu NASA, som har noterat hur positiv den amerikanska opinionen är till utforskningen av planeterna och gåtan om ett eventuellt liv i universum, att även använda rymdstationen som en språngbräda för en bemannad rymdfärd till Mars, och man planerar en uppblåsbar modul som skall fästas vid rymdstationen som kallas transhub.
Rymden är verkligen en fantastisk plats för förnyelse och kreativ fantasi.
Ett exempel bland många är satellitnavigeringen.
För tio år sedan var det ingen som visste vad detta var.
I dag ger systemet säkerhet åt flygplanens navigering, erbjuder lösningar för att göra taxibilarna i städerna mer effektiva, och vi behöver verkligen ett europeiskt satellitnavigeringssystem.
Till sjöss och i rymden under nästa årtusende kommer USA att spela huvudrollen, det har redan Desama sagt, och deras globala ledarskap inom den ekonomiska, militära, teknologiska och kulturella sektorn visar sig också genom en vetenskaplig och industriell dynamik inom rymdsektorn.
Det är inte lätt att jämföra den amerikanska och den europeiska rymdsektorn: den årliga investeringen i USA är ungefär 4 gånger så stor som den europeiska och det största europeiska företaget i sektorn kommer efter de tre amerikanska giganterna Lockheed, Hughes och Boeing.
Kommissionens meddelande går inte in på problemen i samband med en verklig europeisk strategi för rymden utan föreslår i stället ett antal konkreta åtgärder, som vi till största delen kan instämma i, i tre sektorer där rymdtillämpningarna är på väg att öppna nya marknader med högt ekonomiskt och strategiskt värde: multimediala telekommunikationer, satellitnavigering, jordobservationer.
Denna inriktning delas till största delen av Europaparlamentet och har även varit föremål för ett meddelande om satellitkommunikation, som Hoppenstedt var föredragande för, och den återspeglas också på sätt och vis i det femte ramprogrammet.
Det måste emellertid påpekas att på grund av de många revisioner som blivit resultatet av de otaliga ändringsförslagen till betänkandet, hela tiden under tidspress, så har man i slutändan samlat de flesta forskningsfrågorna i en aeronautisk och en astronautisk aktion snarare än i de olika kapitlen transporter, miljö, informationssamhälle och allmän materialteknologi och jag tror att denna gruppering kanske behöver ändras när vi kommer till andrabehandlingen, och att vi i stället bör bibehålla uppdelningen i olika kapitel.
Många frågor av mer politisk och strategisk natur är fortfarande obesvarade och det är detta jag skulle vilja uppehålla mig vid ännu ett ögonblick.
Under de senaste tre åren har de amerikanska företagen gått samman i endast tre grupper av global storlek, medan den europeiska konsolideringsprocessen är långsam.
Har de nationella rymdbyråerna verkligen fortfarande en roll att spela i framtiden?
Och ESA?
Och vilken roll kommer kommissionen att spela?
Mitt resonemang leder mig till att se kommissionens roll i den närmaste framtiden som mer proaktiv vad gäller rymdstrategierna, gentemot rådet och parlamentet och även på den internationella arenan för att ta del i förhandlingarna om tilldelningen av frekvenser och satellitpositioner.
Jag har därför i mitt yttrande föreslagit att kommissionen skall begära ett råd om " rymden ", åtminstone för att sondera terrängen.
Vi kommer att återkomma till denna fråga i parlamentet och vi väntar oss ett meddelande om navigationssystem samtidigt som kontakterna med kommissionen, ESA och industrin fortsätter att intensifieras inom intergruppen " rymden " och arbetsgruppen " rymden ".
Detta är verkligen ett kapitel som bara har börjat!
