# ID: svediakorp-gov485423
# author: Ettl (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 390
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar!
I utskottet för sysselsättning och socialfrågor har vi ägnat oss åt frågan om de sociala aspekterna vad gäller allmänna vitaliseringsåtgärder för järnvägarna.
Som författare till yttrandet är jag glad att kunna visa på att man i Sarlis betänkande tagit hänsyn till de allmänna sociala aspekterna som rör de offentliga transportmedlen, men också frågor som rör personalen.
Tillåt mig att göra några allmänna påpekanden i detta sammanhang.
Då måste man gå tillbaka en bit i järnvägens europeiska historia.
Tyvärr är det ju de många försummelserna som nu har nödvändiggjort vitaliseringen och den därmed förbundna behandlingen av den sociala frågan.
Låt mig göra några korta påpekanden i detta sammanhang!
Det som ligger till grund för varje vitaliseringsprocess är de effektiva kostnaderna.
Just detta har generellt sett inte alltid skötts på ett riktigt sätt av det allmänna i medlemsländerna.
Detta i sin tur har utan tvivel lett till en ojust konkurrens mellan järnväg och landsväg.
Det får vi slåss mot nu i en tid när man åtminstone har riktig förståelse för miljöpåverkan, när allt talar för järnvägen och man inte ens har skapat de riktiga ramvillkoren för godstransporten i Europa.
Det tycker jag verkligen är absurt.
Dessutom kan jag inte undgå att nämna att det nu, efter det att EU: s utvidgning österut de facto har fått vår välsignelse, också tycks vara angeläget att ge detta projekt en alleuropeisk dimension.
Denna fråga är av särskild betydelse för det miljöpolitiska bemästrandet av de framtida transporterna, framför allt godstransporterna, när vi blickar fram mot den redan i dag prognostiserade tillväxten i denna sektor.
Vid sidan av den därigenom ökade omfattningen av denna fråga och den absoluta nödvändigheten av en uppvärdering av järnvägen inom EU, spelar naturligtvis säkerheten en mycket stor roll.
Det är nödvändigt att sätta en förbättrad utbildning av personalen - och detta gränsövergripande - i förgrunden.
Det är klokt, och dessa förslag saknas egentligen i vitboken; detta är en brist som gäller både många nödvändiga beledsagande åtgärder och personalen vid stora vitaliseringsprogram, och som snabbt måste avhjälpas.
Herr kommissionär, detta bör inte bara förbli en from önskan, utan det bör komma till uttryck i politiken!
