# ID: svediakorp-gov485422
# author: Sarlis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1998-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 643
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade kolleger!
Kommissionens vitbok är lättförståelig, tydlig och innehållsrik.
Den bygger på fast grund och detta beröm upphävs naturligtvis inte av det faktum att det finns meningsskiljaktigheter beträffande kommissionens analys och förslag.
Jag bör som en första anmärkning betona att de ståndpunkter, beslut, slutsatser och förslag som vitboken innehåller inte bör förvåna någon, eftersom de i hög grad är i linje med Europeiska gemenskapens väletablerade politik i fråga om järnvägstransporter, de principer som för första gången lades fast genom rådets beslut 65 / 271 / EEG i kombination med förordning (EEG) nr 1191 / 69.
Hur och varför dessa två lagstiftningsförslag som antogs för 25 år sedan till stor del aldrig tillämpats är en annan historia.
Parlamentets transportutskott har en avvikande åsikt på två punkter vad gäller kommissionens förslag: för det första accepterar inte transportutskottet kommissionens förslag att avregleringen av tillträdet till järnvägsinfrastrukturen sker omedelbart och villkorslöst, inte heller accepterar transportutskottet kommissionens förslag att de frågor eller problem som uppkommer eller har direkt samband med avregleringen av tillträdet regleras i en senare fas.
Tvärtom, anser parlamentets transportutskott att avregleringen av tillträdet till järnvägsinfrastrukturen inte alls skall ske på en gång, utan successivt i flera etapper, samtidigt som man parallellt vidtar nödvändiga därtill hörande åtgärder, på samma sätt som man gjorde vid avregleringen av tillträdet till flygtransporter, sjötransporter och telekommunikationer.
En andra punkt på vilken parlamentets transportutskott inte instämmer är socialpolitiken: transportutskottet anser att vitboken inte innehåller många förslag på hur man skall hantera de problem som kommer att uppstå för de anställda inom järnvägarna, men också för järnvägstransporternas säkerhet efter slutförandet av det fria tillträdet.
Transportutskottet föreslår i och med den inför er framlagda resolutionen olika åtgärder för vidareutbildning av personal, för ett ömsesidigt godkännande på gemenskapsnivå av betyg och intyg för att harmonisera arbetsförhållandena, något vi hoppas att kommissionen och rådet kommer att acceptera.
Transportutskottet är dock, ärade kolleger, positivt inställt till många av förslagen i vitboken, såsom förslagen inom området ekonomiska åtgärder och förstärkning av järnvägarna, inom området offentliga tjänster, inom området integration av de nationella systemen och, huvudsakligen, inom området fria godskorridorer för transport av gods.
Speciellt beträffande de fria godskorridorerna skulle vi, trots att vi är för upprättandet av sådana korridorer så snabbt som möjligt, vilja rikta kommissionens, men framför allt rådets, uppmärksamhet på att speciell uppmärksamhet och omsorg krävs i valet och befrämjandet av de första korridorerna, i syfte att en eventuell splittring av järnvägarna i den Europeiska unionen utesluts.
Därför betonar vi med denna resolution behovet av att det inte blir så att, framför allt inte i den första fasen av upprättandet av godskorridorer, man har en utgångspunkt eller slutdestination som bestäms av endast en hamn.
Vi anser att godskorridorerna bör vara öppna för alla och att de har möjlighet att sammanbinda nord och syd eller öst och väst.
Därför upprepar vi återigen att frågan gällande godskorridorer, vilken vi anser vara brådskande och kring vilken vi håller med kommissionens studie, bör bemötas med stor uppmärksamhet, ihärdigt, ty det är lätt hänt att dessa järnvägskorridorer förevigar en splittring av järnvägarna i den Europeiska unionen.
Vi bör också veta att järnvägsnätet på den del av Europa som befinner sig på fastlandet i princip än i dag återspeglar de meningsskiljaktligheter och skillnader som fanns i Europa under 1800-talet.
Vi bör alltså i det att vi skapar fria godskorridorer vara väldigt försiktiga så att det blir kärnan av skapandet av ett enhetligt europeiskt järnvägsnät och inte, som jag sade förut och oförtrutet kommer att upprepa, början på en splittring av järnvägarna på vår kontinent.
