# ID: svediakorp-gov485382
# author: Posselt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 444
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Utskottet för externa ekonomiska förbindelser har beslutat sig för, närmare bestämt enhälligt, att stödja Wiersmas betänkande och därigenom interimsavtalet, eftersom det är av den åsikten att det vore mer felaktigt och farligt att isolera Uzbekistan i dess svåra kris.
Vi måste utnyttja varje tillfälle att utveckla detta land och att utveckla en intensiv förbindelse med detta land.
Detta har inte bara ekonomiska orsaker, fastän också dessa uttryckligen talar för det.
Uzbekistan förfogar över betydande råvaror.
Efter krisåren har det under 1996 åtminstone funnits en anspråkslös tillväxt om 1 %.
Men det finns vid sidan om ekonomin anledningar som är politiskt viktiga.
Här har upprepade gånger frågorna om de mänskliga rättigheterna berörts.
Vi måste naturligtvis yrka på att demokrati, rättsstatlighet och mänskliga rättigheter iakttas.
Men vi får därvid inte glömma, att det när det gäller Uzbekistan - på annat sätt än för Ukraina, som Mann och jag om och om igen tar oss an i utskottet för externa ekonomiska förbindelser, eller också för Vitryssland, vilket ger anledning till största oro, när det gäller europeiska länder -, handlar om en centralasiatisk koloni till Ryssland och senare till Sovjetunionen, vilken har lidit under klassiska kolonialistiska villkor.
Uzbekistan kan uppvisa de klassiska dragen hos ett land som varit koloniserat.
En av bomull präglad monostruktur, ett extremt beroende av världsmarknaden, ett absolut underskott i bearbetningsindustrin, tvång att exportera råmaterial, som det självt inte kan använda i tillräcklig omfattning.
Allt detta leder naturligtvis, vid sidan av den totalitära diktaturen under ett totalitärt system, som varat i årtionden, till att man inte kan mäta detta land med våra normer.
Därför tror jag att vi skall ta avstånd från varje mått av arrogans och tydligt och klart säga att det här handlar om ett land som vi kan mäta med ungefär de mått som vi använder för AVS-länderna.
Här visar det sig naturligtvis, även om dessa länder redan har en längre tid av utveckling och samarbete med Europa bakom sig - att det också här fortfarande finns extrema underskott, att demokratierna också här fortfarande är i minoritet.
Därför är det nödvändigt att vi sluter detta interimsavtal, att vi går in i en så intensiv dialog och så intensivt handelsutbyte som möjligt med Uzbekistan, men att vi å andra sidan - och denna möjlighet ger oss ju klausulen om mänskliga rättigheter, kombinerad med suspensionsklausulen - systematiskt utnyttjar vårt inflytande för att stödja demokrati, mänskliga rättigheter, nationella rättigheter och religionsfrihet.
