# ID: svediakorp-gov485320
# author: Blokland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 294
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Nyttan med benchmarking som instrument för att förbättra konkurrensförmågan för den europeiska ekonomin i sin helhet är självklar.
Det som vi däremot bör vara rädda för är att vi börjar betrakta benchmarking som undermedlet som skall förlösa oss från alla ekonomiska problem som arbetslöshet, avtagande arbetsproduktivitet och en minskad tillväxttakt.
Faran som hotar är den beryktade omkastningen av mål och medel.
Vad vi i lika hög grad måste tänka på är att via tillämpning av denna metod kommer såväl de starka som de svaga sidorna hos den europeiska ekonomin fram.
När vi på förhand utesluter eventuella möjliga slutsatser är vi på fel väg.
Punkt 10 ger ett exempel på detta.
Sambandet mellan förlust av marknadsandel och för höga arbetskostnader går mycket riktigt inte att bevisa, men går att göra mycket troligt.
Benchmarking är framför allt inriktat mot en jämförelse av ändamålsenlighet och effektivitet, varigenom mätpunkter och måttstockar kan utvecklas för insättning av medel och de resultat som därigenom uppnås.
Funktionen hos ekonomin som helhet, hos institut och myndighetsorganisationer blir på detta sätt verkligen betraktad utifrån.
Det kan vara mycket lärorikt och kommer att ge anledning till ordentliga förbättringar.
Till sist, en kommentar till punkt 11, där man yrkar på en bättre matching av förvärvade färdigheter genom undervisning och önskade färdigheter på arbetsplatsen.
Jag håller med om innebörden i detta, men samtidigt står jag fast vid att det inte är näringslivet som skall fastställa innehållet i undervisningsprogram och kunskapsmål.
Att ge undervisning är en mångsidig process med specifika egenskaper som inte får domineras av ekonomiska motiv.
Följderna av kommande generationers andliga utarmning är en barnlek i jämförelse med Europas nuvarande arbetslöshetsproblem.
