# ID: svediakorp-gov485297
# author: Dell'Alba (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 657
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, herr vice ordförande i kommissionen!
Budgetutskottet har gjort mig den äran att utse mig till föredragande av yttrande: det är en särskilt stor glädje för mig eftersom vi, i det här specifika fallet, har gjort ett arbete som verkar ha kunnat hjälpa Lenz i utarbetandet av hennes betänkande.
Det gäller i synnerhet ett antal punkter som vi ansåg vara mycket viktiga, och som jag helt kort skall utveckla.
Den första gäller, vilket Lenz påminde om, kravet och nödvändigheten av att både erinra om de mänskliga rättigheterna och att fordra en utökad roll för dem, eftersom det är ett område där Europeiska unionen verkligen är en heder för Europas medborgare.
Ur den synvinkeln tror jag att alla initiativ, alla förstärkningar av det här skyddet, med hjälp av klausulen " mänskliga rättigheter " - man har t.ex. åberopat möjligheten att tillämpa en " dödsstraffs " -klausul i dessa avtal med tredje land, vilket redan förutses för de länder som nu ansöker om medlemskap i Europeiska unionen - måste föregås av en bättre intern samordning i kommissionen.
Jag tror att det är viktigt att betona det.
Vårt parlament är engagerat för den här prioriteten, det tror jag att vi har visat, från det ena budgetåret till det andra: och låt för guds skull en institution fortsätta ta ansvaret för den här frågan, låt den inte komma på avvägar inom satellitinstitutioner, som har blivit omöjliga att kontrollera, och jag tänker här på Europeiskt centrum för övervakning av narkotika och narkotikamissbruk.
Vi har i många år gett bidrag till det här narkotikainstitutet, men vi vet inte vad det gör.
Dess åtgärder beslutas av femton tjänstemän från femton medlemsländer, och så vidare.
Så vad som behövs, det är större möjligheter till arbete, större tillgångar, fler mål för politiken för mänskliga rättigheter.
Men detta skall uppnås genom en intern förstärkning, och på sikt, med hjälp av en kommissionärspost med ansvar för mänskliga rättigheter - detta är ett mycket tydligt budskap vi vill ge till kommissionen och våra regeringar - och det skulle vara det logiska fullbordandet av den här politiken, som vi är mycket engagerade i.
Den andra frågan är självklart den om tillgångarna.
Vi anser att tillgångarna bör rationaliseras.
I dag skadas vår politik av ett internt virrvarr.
I det avseendet har vi i dag, som ni vet, just ratificerat idén om att skapa en arbetsgrupp, som kan knytas till det arbete som redan har utförts av kommissionen, samt beslutet om att tillsammans försöka, på punktuell basis, granska de existerande problemen för att ta reda på hur vi skall bemöta dem.
Hur skall vi t.ex. bemöta den orimliga klyftan mellan handling och krav på handling, på området för mänskliga rättigheter, samt beviljandet eller finansieringen av åtgärder?
I bland, herr Brittan, går det tio månader, elva månader, efter att en begäran om finansiering har lämnats in - inte av stora bolag - utan av icke-statliga organisationer, i enlighet med ett givet budgetår.
Dessa organisationer överlever tack vare en medfinansiering, som är möjlig att erhålla, men som dröjer månader, på grund av byråkratiskt krångel som enligt min mening riskerar att vara skadligt.
Vad som behövs är självklart öppenhet, återhållsamhet, men också flexibilitet för att det här skall fungera bättre.
Detta är alltså i klartext de buskap vi har velat framföra till föredraganden, å budgetutskottets vägnar.
Vi har endast behållt några ändringsförslag - som jag hoppas att föredraganden kan acceptera - de syftar till att ytterligare förstärka texten och att göra den till ett bra arbetsdokument, till nytta både för kommissionen och rådet, i deras framtida överläggningar.
