# ID: svediakorp-gov485283
# author: Daskalaki (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 365
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Albanien är det land som, mer än något annat i det före detta östblocket, var mest isolerat och det vars väg till demokrati är längst och svårast.
Det finns inga tvivel om att det vi kallar rättsstat fortfarande stöter på många problem och beträffande detta stödjer sig de anmärkningar som formuleras i resolutionen på den information vi tog del av när vi besökte Tirana inom ramen för arbetet i det blandade parlamentariska utskottet.
Dock finns det, tror jag, ännu en dimension i detta problem som vi inte får blunda för: Albanien försöker finna sin väg efter val, vilka det internationella samfundet allmänt erkänt.
Det har gått väldigt lite tid sedan dess.
Landet har funnit ett relativt lugn, det försöker stabilisera sin ekonomi efter en stor skandal och försöker stabilisera sina internationella relationer.
Vad som händer på en större skala - det har redan betonats och är sant - är undanröjandet av de politiska motståndarna, i enlighet med balkansk modell, alltså händer precis det motsatta till vad som hände tidigare, men då reagerade vi tyvärr inte alls.
Jag tror, herr ordförande, att om den Europeiska unionen hade visat att den inte accepterade den dåvarande regeringens olagligheter, så hade den regeringens framgång varit större; självklart hade inte Berisha bildat den felaktiga uppfattningen att vi kunde förlåta honom för allting.
Detta betyder naturligtvis inte på något sätt att vi nu bör förlåta överträdelser av demokratiska principer.
Men med detta resonemang och för att inte ge intrycket av att vara ensidiga, ty jag tror inte att någon av oss har några preferenser vad gäller politiska partier i Albanien, bör vi kanske först ge den nyligen valda regeringen, som måste känna till våra positioner både beträffande demokratiska principer och rättvisans självständighet, en respit.
Resolutionens markeringar är inte felaktiga, de är dock litet ensidiga och jag tror att de är något förhastade, ty speciellt vad gäller författningsdomstolen har vi information endast från den albanska oppositionen.
Jag är rädd för att vi har för bråttom, herr ordförande.
