# ID: svediakorp-gov485257
# author: Swoboda (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 486
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr kommissionär, mina ärade damer och herrar!
Vi behandlar i dag Burundi, och det kanske kan intressera en eller annan även personer på åhörarläktaren, varför vi behandlar denna fråga i Europaparlamentet.
Det har redan sagts att vi, liksom i så många konflikter i Afrika, i hög grad är direkt berörda.
Som i så många konflikter har vårt engagemang ingen positiv framtoning, eftersom våra vapen sätts in där för att döda människor.
Så uppstår det vinster i Europa och även arbetstillfällen - det måste sägas öppet - som direkt är kopplade till att oskyldiga människor dödas i Afrika.
Det gläder mig att det i denna kammare finns ett brett samförstånd om att vi i Burundi, liksom även i andra krisregioner, aktivt måste agera mot detta.
Världen blir aldrig något paradis, och det kommer alltid att finnas vapen.
Men att vi levererar vapen till uppenbara krisregioner, att vi aktivt understöder konfliktutbrott, att de tillåts bli " heta ", dödandet orsakat av konflikter, det måste få ett slut!
Därför stöder min grupp naturligtvis helt och fullt det som krävs här, nämligen ett vapenembargo, som vi även kan kontrollera på plats, så att vapen inte skall kunna komma till Burundi på olika vägar.
Därför stöder vi naturligtvis även helt och fullt att vi vid en konferens, i samtal, måste försöka att återställa freden.
Vi måste inte bara skapa fred, utan även en grund för att människor som under många år och årtionden förstått varandra åter gör det och inte ryker ihop.
I alla dessa frågor är det emellertid absolut nödvändigt att Europa primärt uppträder som en fredsmakt och inte som en makt som levererar vapen för att konflikter skall kunna lösas militärt, med vapenvåld.
Jag kräver i stället att de initiativ som den brittiska regeringen - det kommande ordförandeskapet - tagit, verkligen leder fram till ett positivt resultat, nämligen att det finns en code of conduct - eller vad vi än må kalla det - att det finns regler för vapenexporten, att den blir öppnare, att de bättre stämmer överens med de föreställningar som vi har om de mänskliga rättigheterna.
Som avslutning vill jag emellertid även med er tillåtelse informera kammaren om att en av medarbetarna i vår grupp, Nadia van Hamme, lämnar oss och far till Afrika, i och för sig inte till Burundi, för att där aktivt engagera sig i fredsarbete.
Hon har vid ett otal samtal med de övriga politiska grupperna förberett debatter i brådskande ärenden och är även väl känd hos de olika avdelningarna i denna kammare.
Jag vill från denna offentliga plats tacka henne för det utmärkta arbete som hon i samarbete med andra presterat i denna kammare!
