# ID: svediakorp-gov485234
# author: McNally (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 583
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Först och främst vill jag gratulera kommissionären.
Om ni vill se hur världen egentligen fungerar bege er till energisektorn och beskåda särintressena.
Hon har haft den erfarenheten och det har även några av våra kollegor.
Om det funnes något berättigande för den Europeiska unionens existens över huvud taget så var vår närvaro i Kyoto ett sådant berättigande.
Om vi hade deltagit som enskilda länder hade vi inte kunnat påverka på det sätt vi gjorde.
Som Linkhor helt riktigt säger måste vi naturligtvis hålla fast vid våra ambitiösa mål för att stärka vår identitet.
Detta är ingen uppoffring.
Det är en bra affär eftersom det ger oss konkurrensfördelar, sänker våra kostnader och gör oss mer framgångsrika helt enkelt.
Varför har inte amerikanerna förstått det då?
Därför att amerikanerna ser på världen ur den fossila bränslelobbyns förvridna perspektiv med deras tunga särintressen.
Det betyder att de inte kan se världen tydligt.
De ser världen på ett sätt som gör att de inte inser det enkla faktum att nedskärningar i koldioxidutsläppen är en mycket god affärsidé.
Kärnkraft är ingen lösning.
Kärnkraften innebär andra, lika allvarliga miljöproblem.
För det andra, ur en ekonomisk synvinkel är kärnenergin inte livskraftig på en privatiserad marknad.
Erfarenheter från mitt eget land, Förenade kungariket, har visat det.
Om ni kan nämna ett enda land med en privatiserad marknad som bestämt sig för att bygga nya kraftstationer för närvarande kommer jag ge er ett pris.
För det kan ni inte.
Lösningen ligger mycket mera i att använda energin mer rationellt och att i övergå till förnybara energikällor.
Låt mig tar er tillbaka till 1957, då Euratom-fördraget undertecknades, vilket antagligen var något bra 1957.
Låt oss nu tänka på 1997.
Vad vi behöver nu är ett fördrag om förnybar energi, ett Eurenew -fördrag.
Inget är starkare och mer spännande än en idé vars tid har kommit.
Tiden är nu inne för en sådan idé.
Vi behöver lagstiftning; vi behöver direktiv som låter förnybara energikällor blomstra på en privatiserad marknad.
Vi i utskottet för energi, forskning och teknologi håller på med en del arbete om det genom Linkohr.
Vi håller på att utarbeta ett initiativbetänkande.
Vi behöver det rationella planeringsdirektivet.
Ursprungligen kallades detta IRP-direktivet - det integrerade resursplaneringsdirektivet.
Ibland undrar jag om det inte har blivit ett VIF-direktiv i stället - Vila I Frid - jag vet nämligen inte vart det har tagit vägen.
Självfallet behöver vi samordna vårt arbete.
Parlamentet måste samordna med kommissionen.
Kommissionären för miljöfrågor måste samordna sitt arbete med kommissionären för energifrågor.
Energin utgör 90 % av problemet med klimatförändringar.
Och vi i parlamentet måste samordna vårt arbete.
Energiutskottet och miljöutskottet har båda sitt ansvar och måste arbeta tillsammans.
Ibland undrar jag om vi inte behöver ett utskott för klimatförändringar där vi kan koncentrera oss på detta massiva problem vår planet står inför.
Jag är mycket glad över att vi har detta betänkande.
Bara för att det är så få här betyder inte att det inte tas på allvar.
Det är inte det sista vi hör av det.
Fru kommissionär, ni kommer tillbaka när kammaren är mer fulltalig, då ska hela parlamentet visa den Europeiska unionen är en viktig aktör i klimatförändringarna.
(Applåder)
