# ID: svediakorp-gov485175
# author: Katiforis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 434
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Den här debatten har ingen särskild nationell betydelse, åtminstone inte för mitt land.
Jag kommer därför att unna mig själv lyxen att tala till er på ett språk som de som är direkt intresserade av direktivet vi debatterar kan förstå i dess helhet och rena omedelbarhet.
De som främst är intresserade är huvudsakligen den europeiska finansvärlden som i dag vinner en viktig seger så tillvida att de får ett gammalt krav tillfredsställt.
Genom direktivet får banker och andra finansiella institutioner möjlighet att bli kvitt de bojor, eller vad de upplever som bojor, som de reglerande myndigheterna ålagt dem i form av minimikrav på kapital för att garantera kundsäkerheten och för att skydda bankväsendet mot systemrisker.
Från och med nu kommer banker och finansiella institutioner att med hjälp av sofistikerade matematiska modeller av nytt datum kunna uppskatta den marknadsrisk de utsätter sig för, och att själva fastställa den mängd kapital som måste öronmärkas för en sådan risk.
Denna makt kan banker och finansiella institutioner använda på gott och ont.
De får möjlighet att använda sitt kapital mer ekonomiskt och verkningsfullt med den nya frihet de fått att göra sina egna förberedelser.
I andra fall får de också möjlighet att längre kunna dölja de desperata åtgärder som banker ställda inför ett misslyckande ibland måste tillgripa; när de under trycket av olyckliga omständigheter eller ackumulerade misstag bestämmer sig för att gå omkull, för att använda ett populärt uttryck.
Ingen lagstiftning mot sådant missbruk kan någonsin bli helt idiotsäker.
Direktivet innehåller vissa garantier och parlamentet har lagt till vissa andra i ett försök att med stor återhållsamhet och moget övervägande balansera behovet av flexibilitet i affärer med vederbörliga hänsyn till det allmännas intressen.
Jag beklagar att den berörda näringen, av kvalitén på den lobbying den utsatt oss för att döma, inte har visat några större prov på återhållsamhet eller mogna överväganden.
Detta får inte föranleda vare sig kommissionären eller parlamentet att beröva dem på det senaste hjälpmedlet i sin näring.
Jag hoppas emellertid att kommissionären kommer att ta vederbörlig hänsyn till de garantier och rimliga begränsningar som framlagts i parlamentets ändringsförslag.
I sådana här frågor vore det farligt för näringen att få en illusion av allsmäktighet vilket kan få den att agera oansvarigt, för den finansiella sektorn att betrakta sig själv som stående över den verkliga ekonomins diktat eller för en regering av, med och för pengar att bli det normala i denna vår Europeiska union.
Betänkande: Pimenta (A4-0325 / 97)
