# ID: svediakorp-gov485048
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,326
# sentences: 64
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Högt ärade fru ordförande, mina högt ärade damer och herrar parlamentsledamöter!
En sak, tror jag, har vi enats om i denna debatt: den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja måste oundvikligen reformeras.
Parlamentet, men också revisionsrätten och rådet, har vid flera tillfällen krävt åtgärder mot bland annat bedrägerier och oegentligheter just inom denna sektor.
Vad gäller kommissionens bedömning skulle jag också vilja peka på att den rådgivande kommittén för olivolja just i dag sammanträtt i Bryssel.
Två medlemsstater krävde att interventioner införs, eftersom priserna redan sjunkit så lågt, att de ligger mycket nära interventionsgränsen.
Vi, kommissionen, föreslog och beslutade i dag om en åtgärd för privat lagring av olivolja.
Men också det internationella rådet för olivolja gjorde i år i oktober en prognos över utvecklingen, och konstaterade att man hade kunnat förvänta sig en balans mellan utbud och efterfrågan under nästa decennium, under förutsättning att inga nya träd hade planterats.
Jag skulle vilja tacka Jové Peres och gratulera honom för hans utmärkta betänkande, i synnerhet som han lyckats med att fånga upp de många olika åsikterna och ur detta utforma tydliga riktlinjer och rekommendationer.
Vad gäller kommissionens och parlamentets gemensamma åsikter, så är vi överens om att reformerna är nödvändiga och vi är också överens om skälen till det.
Det gäller att förenkla stödregleringarna för denna sektor och att göra dem mer effektiva.
Trots de kontroller som redan införts, håller dagens regleringar inte stånd mot oegentligheter och till del inte heller mot bedrägerier, och de ger en snedvriden bild av marknadsutvecklingen och försvagar regleringens effektivitet.
Vi är också eniga om denna sektors betydelse, i synnerhet för de producerande regionerna.
Många har i detta sammanhang beklagat att kommissionen inte närmare analyserat den sociala situationen i de producerande regionerna.
Enligt mitt förmenande kommer de viktiga parametrar som parlamentet understrukit fram i redovisningen av alternativ.
De många berörda företagen, den regionala arbetslöshetens omfattning, arbetskraftens betydelse för olivskörden etc., allt detta återges i detalj.
Åtminstone för mig är det uppenbart att dessa faktorer kommer att få en avgörande betydelse vid valet av reformalternativ.
Vidare är vi överens om att några väsentliga innehållsmässiga punkter för en ny organisation av marknaden för olivolja.
Det gäller att utarbeta och praktiskt genomföra en strategi för att förbättra kvaliteten, och detta i vidaste bemärkelse.
Det måste tas hänsyn till subjektiva kvalitetsaspekter, som rör produktens prestige.
Vi måste främja imagen av en hälsosam, trovärdig, ren produkt.
Det gäller också att i denna strategi definiera producentorganisationernas roll.
Parlamentets negativa inställning till konsumtionsstöd och till det tvådelade produktionsstödet välkomnas av kommissionen.
Vi är framför allt inte överens om vilket typ av direkt stöd producenterna skall få.
Många anser den existerande ordningen vara den bästa lösningen och parlamentet önskar att kommissionen närmare undersöker denna möjlighet i redovisningen av alternativ.
Kommissionen har aldrig förnekat, att den skulle föredra en mer grundläggande reform, som t.ex. det andra alternativet, stöd per olivträd.
Eftersom jag här inte kan gå in på alla detaljer av analysen och alla aspekter, vill jag bara göra följande sammanfattning.
Fördelen med ett produktionsstöd som är analogt med det existerande produktionsstödet vore framförallt att det rör sig om en redan befintlig ordning, som man redan har erfarenheter av.
Men denna ordning garanterar inte utan vidare att produktionen förblir kontrollerad och balanseras mot efterfrågan.
Men det är ett grundläggande mål för alla produkter inom ramen för Agenda 2000, och inte bara för sydliga produkter, utan också för nordliga produkter.
Men främst är den dock lätt utsatt för bedrägerier och framkallar - vilket kanske är ännu värre - en stor misstänksamhet, som diskrediterar olivoljan främst i konsumentländerna.
En allvarlig felutveckling, med andra ord.
Vad finns det då för kontrollmetoder vi kan tänka ut?
Skall det komma dithän, att denna sektor får en heltäckande övervakning och att det finns en statlig inspektör på varje företag, som sedan i sin tur måste kontrolleras?
Jag tror inte att någon vill ha en sådan polisstat.
En sådan ordning tillhör, hoppas jag, det förgångna och skulle med rätta framkalla en massiv motvilja från branschens sida och förlama hela sektorn.
Med de stöd som föreslagits av oss, skulle problemen med att begränsa produktionen kunna lösas på ett bättre sätt och kontrollen vore också lättare, tack vare att systemet är enklare.
Dessutom skulle denna stödform medföra en viss stabilitet i jordbruksintäkterna.
De risker som är förbundna med detta, vilket parlamentets betänkande också påpekar, är jag helt medveten om och har också redogjort för dem.
Vad gäller invändningarna tycker jag följande är särskilt viktigt: åtgärder måste vidtas, så att odlarna inte struntar i att skörda oliver.
Denna avgörande aspekt och dess konsekvenser, i synnerhet för sysselsättningen, har ni rätteligen pekat på.
Det schablonmässiga genomsnittliga stödbeloppet måste absolut nivåregleras regionalt.
Därigenom kan man bättre ta hänsyn till de lokala odlingsförhållandena, till den sociala sammansättningen och till miljön.
Nivåregleringen måste dock ske inom en viss ram.
Hänsyn måste tas till miljöskydd och risken för landsbygdens utarmning.
De åtgärder som kan vidtas i sådana sammanhang är mycket ofta beroende av lokala förutsättningar och kan skilja sig mycket från region till region.
Vårt alternativ omfattar inget investeringsincitament och kan därigenom få en miljöfrämjande inverkan.
Jag håller helt med om att ett schablonmässigt stödbelopp per olivträd kanske inte längre är den bästa lösningen.
I princip förefaller mig ett stöd, som är inte knutet till den de facto svårbedömda, faktiska årliga produktionen, fortfarande vara det bästa sättet.
Mina damer och herrar, vad har vi då för val?
Vilka alternativ står egentligen till buds?
Skall den existerande ordningen, på skattebetalarnas bekostnad, så småningom få stranda, så att hela sektorn blir förlamad?
Skall vi införa en drakonisk reglering som är förbunden med tvångsmedel och vars förvaltning skulle hindra den för sektorn så nödvändiga dynamiken?
Jag anser att dessa alternativ är uteslutna per se.
Vad gäller regleringen av interventioner, lagring och handel med tredje land, befinner vi oss redan i dag i en situation, där, oavsett vad framtida WTO-förhandlingar kan leda till, de ersättningsberättigade exportvolymerna redan är starkt begränsade.
Men vill vi utnyttja den potentiella efterfrågan i tredje land, måste två saker ske; för det första måste produktkvaliteten förbättras och främjas, och för det andra, måste det finnas exportmöjligheter utan ersättning och därigenom till marknadsorienterade gemenskapspriser.
Därigenom behövs heller inga interventionsköp göras för att bibehålla en konstgjord prisnivå.
På grund av produktionens starkt cykliska karaktär kan eventuellt andra marknadsreglerande åtgärder övervägas än de som ni anfört här.
Mina damer och herrar!
Ni har i er ståndpunkt berört ytterligare ett antal aspekter, varav jag bara skulle vilja gå in på tre stycken, nämligen på höjningen och den nationella uppdelningen av högsta garanterade kvantitet, på stödet till bordsoliver och på förbudet att blanda olivolja med olja från oljeväxter.
Dessa aspekter skall kommissionen undersöka i detalj, i synnerhet som vissa av dem mycket väl skulle kunna lösas inom ramen för schablonstöd till odlare.
Mina damer och herrar, ytterligare en gång tack för ert bidrag till debatten och för era initiativ.
Jag kan försäkra er, att kommissionen är öppen för resultaten av era arbeten.
Vad gäller tidsplan skulle jag avslutningsvis vilja säga att kommissionen kommer att lägga fram ett förslag om reform av olivoljesektorn för Europaparlamentet och rådet under det första kvartalet nästa år.
Jag tackar för er uppmärksamhet!
