# ID: svediakorp-gov485019
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 775
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Först av allt vill jag tacka det behöriga utskottet, och i synnerhet, dess föredragande Cassidy för deras utmärkta arbete med detta ytterst tekniska förslag.
Jag är mest tacksam för att de så snabbt har behandlat det, med tanke på hur viktigt det är för Europas finanstjänstesektor att det antas snabbt.
Förslaget utgör ett viktigt steg mot att förbättra bedömningen av marknadsrisker vid kapitalkravsbedömningar.
Detta kommer inte bara att göra våra finansinstitutioner mer sunda, utan också stärka deras konkurrenskraft genom att hjälpa till att optimera allokeringen av kapital inom dem.
Kommissionen anser att detta återspeglar vårt gemensamma syfte att främja en säker och konkurrenskraftig finanssektor i en miljö stadd i ständig innovation och teknisk förändring.
Vårt förslag inbegriper i EU-lagstiftningen nya utvecklingar inom den internationella tillsynen vad gäller att institutionerna får använda sina egna statistiska modeller för att tillgodose kapitalkrav från tillsynsmyndigheter och att råvaror får ingå i dessa krav.
Ett stort antal ändringsförslag har lagts fram, som till stor del ytterligare återspeglar relevanta beslut fattade i internationella tillsynsfora efter det att vårt förslag antogs.
Vi välkomnar dessa ändringsförslag.
Men vi är oroade av att en del andra, mycket tekniska ändringsförslag, inte är helt konsekventa med det närmande som görs på internationell nivå.
Vi motsätter oss dem.
Ändringsförslag 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 15 och 17 inför användbara tekniska klarlägganden som vi välkomnar.
Men, ändringsförslag 4 upprepar i stort sett det som sägs i ändringsförslag 2.
Vi skulle föredra att införa det senare i vårt ändrade förslag.
Ändringsförslag 15 och 17 upprepar ändringsförslag 5 och 6, tredje stycket.
Vi skulle kunna acceptera båda och kommer att lägga fram ett förslag som täcker innehållet i dem bägge två.
Ändringsförslag 1 å andra sidan introducerar en ny kapitalavgift för nyligen emitterade säkerheter som avviker från det internationella förhållningssättet som antagits av Baselkommittén för banktillsyn.
Detta skulle skapa en ojämlik regelgrund för institutioner inom Europeiska unionen respektive andra G10-länder.
Vi fruktar att det också kan inverka menligt under vissa förhållanden.
Det betyder att det kunde skada marknadsintroduktionen av aktier i nya företag eller vid privatiseringar som t.ex.
France Telecom eller Halifax genom att en avgift på 8 % läggs på säkerheter som för närvarande endast belastas med en avgift på 2 % i deras egenskap av likvida instrument.
Jag föreslår därför att ni röstar mot det ändringsförslaget.
Ändringsförslag 9 och 10 fastslår också mer i detalj vilka riskelement som skall täckas av de interna modellerna, vilket skulle skada behöriga myndigheters möjlighet att korrekt anpassa kraven till individuella förhållanden.
En sådan anpassningsförmåga är syftet med ändringarna på internationell nivå.
Det skulle också kunna resultera i att vissa riskelement skulle ignoreras eftersom de inte nämns specifikt.
Vårt ursprungliga förslag har avsiktligen en sådan ordalydelse att alla materiella risker täcks utan att försöka förutbestämma vilka exakta villkor som måste vara tillgodosedda i varje enskild situation.
Vi anser att denna bedömning bör göras av den behöriga myndigheten utifrån varje enskilt fall.
Med denna motivering vill jag uppmana er att stödja den ursprungliga ordalydelsen i förslaget och förkasta ändringsförslag 9 och 10.
Slutligen har ett antal ytterligare ändringsförslag lagts fram.
Två av dem - 19 och 20 - hänför sig till övergångsavtal för hur råvaror skall behandlas.
Detta har varit en av de svåraste delarna i förslaget.
Modellernas närmande kräver specialiserad datorprogramvara och högkvalificerad teknisk personal för att kunna fungera korrekt.
Detta kommer att bli mycket dyrt för små och medelstora värdepappersföretag, vid en tid, då, som ni vet, övergången till euro och milleniumproblemet redan slukar mycket av deras resurser.
Vissa institutioner kommer därför att behöva tid på sig för att anpassa sig till den nya kapitalordningen för råvaror.
Den föreslagna övergångsperioden fram till år 2006, under vilken behöriga myndigheter får lov att tillämpa alternativa metoder för kapitalkrav för råvaror utgör en mycket vettig kompromiss mellan behovet av att lägga fast en gemensam kravram för råvaruhandeln och de individuella institutionernas intressen, som skulle komma att skadas i otillbörlig grad av ett abrupt införande av nya krav.
Jag vill starkt uppmana er till att stödja dessa ändringsförslag.
Ett annat av de övriga ändringsförslagen, nummer 16, klarlägger att den ursprungliga standardmetoden skall användas för att kalkylera kapitalkrav i de fall där modeller inte tillfredsställer nödvändiga kriteria för att mäta en specifik risk.
Jag anser att detta är ett bra klarläggande.
