# ID: svediakorp-gov484989
# author: Juncker (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 384
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Rådet är sedan länge medvetet om de frågor som Günther tar upp.
Redan i resolutionen från 1976, om ett åtgärdsprogram i fråga om utbildning, utgjordes i själva verket en av de viktiga delarna i texten av vad vi vid den tiden kallade de bästa möjligheterna till kulturell och yrkesmässig utbildning av medborgare från de andra medlemsstaterna i gemenskaperna och från icke-medlemsländer samt deras barn.
Punkt 2 i kapitlet lanserade bland annat studier och pedagogiskt forskningsarbete om modersmålets kulturs plats och betydelse i skolprogrammen för dem som kom från andra medlemsländer.
Sedan dess har rådet fortsatt med att ge konkreta tecken på sitt intresse för problematiken, samtidigt som det agerar i ett bredare perspektiv än det som framgår av Günthers fråga.
I sina slutsatser från den 27 september 1985 införde således rådet begreppet om en europeisk dimension i utbildningen.
Förutom främjandet av språkundervisning, pekar slutsatserna på främjandet av åtgärder i syfte att uppmuntra till kontakter mellan elever från olika länder och framhållandet av den europeiska dimensionen i studieprogrammen, lärarnas utbildningskurser och undervisningsmaterialet, som lämpliga medel.
I rådets resolution av den 24 maj 1988 om den europeiska dimensionen i utbildningen finns bland målsättningarna nödvändigheten att " förbättra ungdomars kunskap om de historiska, kulturella, ekonomiska, sociala aspekterna i gemenskapen och dess medlemsstater " och att få dem att förstå " Europeiska gemenskapens medlemsländers intresse för samarbete med andra länder i Europa och världen ".
I slutsatserna av den 27 november 1992 om åtgärder avsedda att utveckla den europeiska dimensionen i högre utbildning, påpekar rådet i synnerhet, jag citerar, " att för att anta den utmaningen, som ökningen av antalet studenter med tillträde till den europeiska dimensionen utgör, måste vi nu öka integrationen av denna dimension i politiken för och undervisningen i högre utbildning på alla nivåer ".
Det föregående betonar konceptets konkreta intresse för förankringen av den europeiska dimensionen i de olika utbildningssystemen.
Det är mot bakgrund av denna mening som det kunde bli möjligt att steg för steg ta bort de nuvarande dåliga intrycken som Günther anspelar på.
Vad gäller de särskilda initiativ som Günther hänvisar till, kan de endast tas på grundval av förslag i vederbörlig ordning från kommissionen.
