# ID: svediakorp-gov484895
# author: Randzio-Plath (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 483
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, herr rådsordförande!
Det luxemburgska ordförandeskapets positiva prägel ändras inte av det faktum, att den vidare europeiska integrationen går i snigelfart.
För som en tysk författare sade: " En snigel gör framsteg, för den rör sig ju och den rör sig ju framåt! ".
Därför kan man säga att det på områdena skattesamarbete och sysselsättningspolitik har gjorts de första framstegen mot att medborgarna i större utsträckning känner att det tas hänsyn till dem vid det som sker här på europeisk beslutsfattandenivå.
Jag anser att detta luxemburgska ordförandeskap har visat mycket tydligt, att ansvarskännande och ledaregenskaper hör till ordförandeskapet som sådant.
Detta låter sig i synnerhet hänföras till den ekonomiska och monetära unionen.
Det är säkert helt rätt, att startdatumet för valutaunionen, 1 januari 1999, betonas gång efter annan.
Men samtidigt måste också hemläxorna göras.
I detta sammanhang skulle jag vilja säga till rådets ordförande att detta Europaparlament mycket snabbt har gjort sina hemläxor. men det vore bra om alla stats- och regeringschefer och framförallt alla finansministrar kunde använda ett entydigt språk vad gäller det politiska ansvaret i alla sina åtaganden, i sina löften och sina budskap.
Här beklagar jag djupt att det luxemburgska ordförandeskapet inte kunde ta avsked med ytterligare två positiva resultat på sin meritlista.
Jag avser ett klart beslut angående ordförandeskapet i Europeiska centralbanken.
Jag anser att det sätt, som personaldiskussionen förs på, inte är bra för Europeiska centralbankens framtida trovärdighet och självständighet, och jag önskar att det före årets slut, som en julklapp, ändå skulle gå att finna en lösning.
Men jag anser också att det vore viktigt att man just på valutaunionens område inte bara sökte preliminära lösningar för euro-rådet, utan att det också vore viktigt att tydligt förklara vem som bär vilket ansvar för de makroekonomiska beslutssammanhangen.
Ansvaret får inte enbart läggas på de europeiska finansministrarna, de nationella centralbankerna och Europeiska centralbanken, utan jag skulle verkligen å parlamentets vägnar vilja understryka att det måste finnas en treklang, också mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen, vad gäller ansvar för finans- och sysselsättningspolitiska riktlinjer.
Vi behöver verkligen en koncentration här.
Vi behöver inte olika inriktningar, så att medlemsstater, som ju är naturligt ansvariga för finans- och sysselsättningspolitik, skapar ett mervärde, men ingen samordning.
Därför insisterar jag: Europaparlamentets krav på interinstitutionella överenskommelser vad gäller finanspolitiska riktlinjer för Europeiska unionen och dess medlemsstater kvarstår inför nästa ordförandeskap.
Herr rådsordförande!
Om ni också i slutet av ordförandeskapet kanske skulle kunna bidra till att unionens monetära kommitté inte bara argumenterade ur monetära och finansiella aspekter, utan att den genom sin sammansättning också kunde ta näringslivspolitiska aspekter i övervägande, vore det säkerligen en förbättring som skulle värderas positivt.
