# ID: svediakorp-gov484838
# author: Goerens (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 530
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Vid slutet av andra halvåret 1997 skulle man frestas säga att bevarandet av stadgeenlig jämlikhet i Europeiska unionen vinner över alla övriga hänsyn.
Juncker har förstått mig.
Kvaliteten på Europeiska rådet står i själva verket inte i förhållande till antalet medborgare i den medlemsstat som har det tjänstgörande ordförandeskapet i rådet och den står inte heller i förhållande till antalet lösta detaljfrågor.
Men det som i första hand är viktigt, det är dess förmåga att fastställa de rätta politiska riktlinjerna.
Europeiska rådet den 20-21 november, som var utgångspunkten för en samordnad politik av medlemsstaterna i kampen mot arbetslöshet, besvarade denna förväntning.
Ännu nyligare var rådet den 12-13 december, som gav den officiella startsignalen till en lång försoning av Europa med sig själv.
Vägen till utvidgning är hädanefter utstakad.
Det finns naturligtvis fortfarande viktiga frågor som är obesvarade, i synnerhet de frågor som berör finansieringen av Agenda 2000.
Men vi får inte göra oss några illusioner.
Inom en snar framtid finns det inte, eller inte längre, skäl för att använda sig av lätta lösningar, varken i fråga om politik, finansiering av Europeiska unionens nuvarande politikområden eller den politik som direkt rör utvidgningen.
Detta tär inte på minsta sätt på den historiska karaktären i Europeiska rådets beslut att öppna sig för tio länder från Centraleuropa och Cypern.
Det väsentliga i beslutet är också i viss mån, för att återuppliva en välkänd fas, det som är kvar då allt är glömt.
Det är de få oundvikliga riktmärkena som måste ligga till grund för tillvägagångssättet för att vi skall få ett starkare och bredare Europa: jag tänker på mänskliga rättigheter, respekt för minoriteter och en rättsstat som är namnet värdig.
Dessa riktmärken eller politiska kriterier, som blivit självklara i våra medlemsstater och återupptäckts av kandidatländerna i Centraleuropa och Östeuropa och som jag syftar på, omfattas av Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Våra medlemsstater har anslutit sig till den.
Så också kandidatländerna.
Samma sak gäller de turkiska myndigheterna, som anslöt sig till konventionen långt före länderna i Central- och Östeuropa.
Man begär således inte det omöjliga av Turkiet, då vi påminner de turkiska myndigheterna om att de skall respektera de principer som de samtyckt till och de texter som de själva undertecknat och ratificerat.
Herr ordförande, rådsordförande, herr utrikesminister!
Ert ordförandeskap i rådet, som snart avslutas och som jag reservationslöst än en gång vill hylla personligen och på ledamöterna i den liberala gruppens vägnar, har gjort det möjligt att göra avgörande framsteg på väsentliga områden.
Den oundvikliga institutionella reformen, definitionen av budgetparametrar samt mödosamma ansträngningar både i Europeiska unionen och kandidatländerna, visar att vägen fortfarande är lång att genomföra Europeiska unionen, en union grundad på värderingar, ständigt mera koncentrerad och mera sammansvetsad, kort sagt, den nya ordningen med fred, rättvisa, frihet, rättigheter och välgång som vi påkallar med våra önskningar.
Ni får äran av att obestridligen ha gjort en god start.
