# ID: svediakorp-gov484803
# author: Moreau (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 470
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Avregleringsförfarandet som genomförs inom gemenskapen äventyrar den offentliga servicen och har negativa konsekvenser för sysselsättningen och de sociala villkoren, utan att användarna har någon nytta av det.
Kommissionen är besatt av principen om fri konkurrens, och tenderar att betrakta den offentliga servicens tjänster som vanliga varor, utan att beakta de sociala behov de motsvarar och de historiska särdrag de ofta är en produkt av.
Inför den ultraliberala offensiven har de senaste åren en motståndsrörelse utvecklats, en rörelse för diskussion och åtgärder till förmån för den offentliga servicen, bl.a. med den stora strejken i november / december 1995 i Frankrike.
Denna rörelse, som vår grupp hela tiden vidarebefodrat till Europaparlamentet, bidrog till att artikel 7d kunde införlivas i Amsterdamfördraget.
Trots sina begränsningar utgör den en stödpunkt för att försvara och främja offentliga tjänster.
Billinghams betänkande ingår i denna rörelse genom att erkänna tjänsternas plats och roll, vilket är positivt.
Men det kanske ändå inte tillräckligt ifrågasätter konkurrensreglernas inverkan vilket framgår av artikel 8.
Det är anledningen till att vår grupp har lämnat in ändringsförslag vilka vi hoppas skall antas, så att texten förbättras.
Begreppet samhällsomfattande tjänster togs fram av kommissionen lite grann som moteld, men innehållet är fortfarande tvetydigt, t.o.m. farligt eftersom det syftar på en lägsta service som riskerar att medföra en utjämning nedåt och kan leda till ett samhälle med två hastigheter vilket utvecklar utslagning.
Genom att försvara den offentliga servicen är det en hel samhällsuppfattning som står på spel.
Antingen går vi mot allt allvarligare sociala och regionala olikheter när folk och ekonomier konkurrensutsätts eller också verkar vi för ett mer solidariskt samhälle som bekämpar sociala skillnader, utslagning och arbetslöshet.
I Europa ingår de offentliga tjänsterna i det grundläggande valet mellan ett Europa som domineras av det ekonomiska kriget och finansmarknaderna och ett Europa för folken, samarbetet och de sociala framstegen.
Främjandet av de offentliga tjänsterna motsvarar ett krav på nationell solidaritet och social sammanhållning genom att garantera användarnas lika tillträde och behandling och lämna garantier om kontinuitet, säkerhet och kvalitet när det gäller tjänster till medborgarna.
De offentliga tjänsterna garanterar dessutom en bättre förvaltning av miljön och bidrar till en balanserad lokaliseringspolitik.
Vi anser att de offentliga tjänsterna måste förnyas genom att demokratiseras, dvs. genom att personal och användare knyts till förvaltningen och löses från bankernas finansiella tryck.
I stället för en konkurrens som medför slöseri vill och hoppas vi främja samarbete mellan offentliga tjänster men även mellan den privata sektorn och den offentliga sektorn för att kunna tillfredsställa behoven.
Synergier mellan offentliga tjänster och industriföretag kan även utvecklas vilket kan bidra till att en industripolitik kan genomföras och att sysselsättningen utvecklas.
