# ID: svediakorp-gov484749
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,187
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina högt ärade damer och herrar ledamöter!
Jag är glad över att få tillfälle att informera parlamentet om utvecklingen när det gäller aspekter av den gemenskapliga veterinärpolitiken.
Först vill jag gå in på frågan om de s.k.
SAM respektive de specificerade riskmaterialen.
Vad beträffar denna problematik så vill jag påminna om att kommissionen redan för ett år sedan ville tillföra denna fråga en lösning.
Då saknades motsvarande stöd från medlemsstaterna.
Jag medger visserligen om att det handlar om ett svårt, men enligt min åsikt nödvändigt och hälsopolitiskt helt och hållet befogat beslut.
Jag kämpade sedan för att man skulle ta ett beslut i juli på basis av de vetenskapliga rekommendationer som då stod till förfogande.
Men redan då stod det klart, att detta beslut måste anpassas till ytterligare vetenskapliga rekommendationer innan det kunde träda i kraft.
Men inte heller för detta har vi nu fått något godkännande från medlemsstaterna.
I går beslutade så ständiga veterinärkommittén om en tre månaders senareläggning av datum för införandet via ett kommissionsförslag.
Ingen borde dock komma på den tanken, att denna tre månaders förskjutning skulle ge tillfälle till att försvaga beslutet.
Vi har rent motsatt avsikt.
Vi måste inte bara förfina beslutet i några tekniska detaljer, utan vi måste också ta hänsyn till de helt nya vetenskapliga rön som vi just har erhållit och som ytterligare stärker oss i vår förebyggande strategi.
Flera medlemsstater har redan infört nationella åtgärder för specificerat riskmaterial, och jag kan fastställa att inget av dem har för avsikt att sänka den därigenom eftersträvade höga skyddsnivån, tvärtom.
Men det är desto mer nödvändigt att vi harmoniserar åtgärderna också på gemenskapsnivå.
För att gå över till ett annat område: De nyligen i Förenade kungariket kungjorda nya vetenskapliga rönen känner ni säkert till.
Dessa har föranlett den brittiska regeringen att införa en del striktare åtgärder.
Den av SEAC, det brittiska rådgivande vetenskapliga utskottet, avgivna rekommendationen har resulterat i nya data beträffande smittorisken i bestämda nervvävnader utmed ryggraden och med avseende på den röda benmärgen.
Dessa data har testats av kommissionens ständiga vetenskapliga kommitté och tagits upp i ett i förra veckan offentliggjort yttrande.
Jag kan försäkra er, att vi kommer att ta fullständig hänsyn till detta meddelande vid genomarbetandet av beslutet om specificerat riskmaterial under de närmaste veckorna.
Förenade kungariket stod inför alternativet att antingen upplysa konsumenterna och ge dem möjlighet att själva besluta, eller att föreskriva att köttet måste benas ur innan det släpps ut.
Den brittiska regeringen har beslutat sig för den andra varianten.
Föreskriften om urbenandet för det nötkött som säljs i Förenade kungariket kommer att gälla på samma sätt för nötkött från andra medlemsstater och från tredje land.
Det är varken - som det felaktigt har påståtts - ett embargo i stor omfattning eller ett brott mot gemenskapsrätten.
Alla andra förslag till åtgärder från Förenade kungariket beträffande nötkött och nötköttsprodukter från andra medlemsstater och tredje land prövas nu av kommissionens avdelningar vad gäller dess förenlighet med gemenskapsrätten.
En annan viktig aspekt som togs upp i kommissionens ständiga vetenskapliga kommittés yttrande och som har gett anledning till all slags spekulation i media, är hotet som fårkött utgör.
Låt mig påpeka att det inte kan sättas i sammanhang med något möjligen förmodat hot från scrapie.
Scrapie har vi varit utsatta för i hundratals år, och det finns ingen anledning att anta att denna nu för tiden skulle vara överförbar på människor.
Däremot vet vi genom försök att BSE kan överföras på får och i så fall lockar fram symptom som är mycket lika dem som Scrapie ger.
Vetenskapliga kommittén har därför visat på risken att får kan vara BSE-infekterade, om de har kommit i beröring med infekterat kött eller benmjöl, och att det därigenom finns en viss risk.
Förra månaden framlade jag för jordbruksministerrådet ett förslag till beslut om antagande av det avtalade utkastet till överenskommelse, och här handlar det om USA-överenskommelsen, som enligt min åsikt har en chans till framgång i gemenskapen.
Vi lyckades bibehålla vår skyddsnivå i fråga om den offentliga hälsan och för första gången övertyga amerikanerna att erkänna regionaliseringsprincipen som grundval för den gemenskapliga djurhälsopolitiken.
Tyvärr offentliggjorde Förenta staterna sitt förslag endast några få dagar innan rådet för första gången diskuterade kommissionens förslag, genom ett erkännande av läget inom djurhälsovården, som inte är acceptabelt för Europeiska unionen.
Jordbruksministeriet i USA har undvikit att förklara några medlemsstater fria från epidemier som svinpest eller Newcastle Disease fastän dessa sjukdomar inte på länge har uppträtt i dessa medlemsstater.
Vi har inbjudit USA: s myndigheter att komma till gemenskapen och själva undersöka läget.
Förra veckan kom på denna inbjudan ett team från USA: s jordbruksministerium till Europa för att göra sig en bild av bekämpningsåtgärderna mot epidemier i medlemsstaterna.
Med hänvisning till USA vill jag dock också nämna en annan fråga här, som dök upp för en kort tid sedan.
Förenta staterna tillkännagav i fredags att de tillfälligt kommer att avbryta importen av idisslare respektive produkter från idisslare från EU: s medlemsstater och från somliga andra europeiska stater på grund av oron över BSE.
De har beslutat att tillämpa detta förbud tills de får tillfredsställande information om kontroll och övervakning av BSE från berörda stater.
Förenta staterna har naturligtvis full rätt att tillgripa åtgärder för hälsoskydd mot BSE-risker.
Men kommissionen är inte av den uppfattningen att denna konkreta åtgärd är befogad eller att den står i överensstämmelse med USA: s internationella förpliktelser inom ramen för världshandelsöverenskommelsen om sanitära och fytosanitära åtgärder.
Det s.k.
SPS-avtalet erkänner som grund för dylika åtgärder föreskrifterna från motsvarande internationella organisationer, i detta fall det internationella farsotskontoret (OIE).
I ett brev till myndigheterna i medlemsstaterna har USA påstått att de i överensstämmelse med OIE-kriterierna är fria från BSE och att de skulle handla inom ramen för OIE: s handelsbestämmelser.
Inget av dessa båda påståenden stämmer.
USA har först nyligen förbjudit utfodrandet av nötboskap med får som drabbats av Scrapie, och vidare förfogar de för besiktning av djurkroppar inte över anläggningar som arbetar enligt de normer som krävs för förintande av BSE-sjukdomsalstrare.
Å andra sidan tillåter OIE handel med länder där det finns BSE, men USA har förbjudit varje handel från Europa, till och med från de stater där det hittills inte har förekommit något enda BSE-fall.
Jag beklagar mycket att Förenta staterna har vidtagit denna åtgärd, och dessutom så plötsligt, utan föregående samråd, och vid en tidpunkt som är avgörande för våra samtal om avslut av veterinäravtalet.
Som ni kan höra av min redogörelse och förstå av närvaron av min kollega Emma Bonino, låter sig kommissionen i dessa viktiga hälsofrågor vägledas av en hög konsumentskyddsnivå både med avseende på den inre marknaden och på handeln med tredje land.
