# ID: svediakorp-gov484662
# author: Cresson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,594
# sentences: 78
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Vi har nu uppnått ett avgörande tillfälle i processen som leder till att vi antar och genomför det femte ramprogrammet för forskning.
Till att börja med skulle jag vilja tacka fördraganden, Quisthoudt-Rowohl för det utmärkta sätt på vilket hon genomfört den komplexa uppgiften som förberedandet av detta yttrande utgjort.
Jag skulle också mycket uppriktigt vilja tacka alla i utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi som genom sitt arbete i de politiska grupperna, eller i form av förberedande initiativ, bidragit till diskussionerna om det femte ramprogrammet.
Jag tänker också på ledamöterna i forskningsutskottet i allmänhet, samt föredragandena och ledamöterna i de tio övriga associerade utskotten.
Kommissionen är mycket nöjd med parlamentets förslag till yttrande om det femte ramprogrammet.
Parlamentet har lyckats ta tillfället i akt och sätta sin prägel på det.
Jag noterar att ändringsförslagen går i samma riktning som kommissionens förslag och att vi står mycket nära varandra på i stort sett alla grundläggande punkter.
Det femte ramprogrammet har utarbetats för att bryta med det förgångna.
Det är nyskapande inom tre stora områden.
För det första en bestämd inriktning mot Europeiska unionens stora politiska, ekonomiska och sociala målsättningar, som börjar med att förbättra sysselsättningssituationen och förstärka den europeiska konkurrenskraften.
För det andra koncentration av medlen till ett begränsat antal teman och målsättningar, för att effekten av de planerade åtgärderna skall blir så stora som möjligt.
För det tredje införande av nya teman och fastställande av nya åtgärdssätt, där nyckelåtgärderna innehar den första platsen.
På alla dessa punkter stödjer parlamentets förslag till yttrande kommissionens förslag.
I vissa fall t.o.m. förstärks de innovativa aspekterna.
Kommissionen avser därför att i en reviderad version av sitt förslag behålla flera grundläggande ändringsförslag, när det gäller tanke och innehåll, även om formuleringen inte blir exakt densamma.
Jag skall inte i detalj kommentera varje ändringsförslag, utan koncentrera mig på de tre punkter kring vilka debatten i forskningsutskottet byggts upp: struktur, innehåll och finansiella aspekter.
Strukturen till att börja med.
Kommissionen ansluter sig till den föreslagna metoden att organisera det femte ramprogrammet i fyra tematiska program.
Det gör det möjligt att hålla oss så nära vårt förslag som möjligt och bibehåller viljan att koncentrera ansträngningarna och genomförandet av ett integrerat och tvärvetenskapligt synsätt på problemen.
Det är också det meddelande som de övriga kommissionärerna bett mig framföra till parlamentet.
Inrättandet av ett nytt kombinerat program för miljö och energi är berättigat.
Såsom de avslutade diskussionerna i Kyoto om klimatförändringarna visat, måste problemen som uppstår på dessa två områden behandlas på ett mycket integrerat sätt.
För att vara i nivå med utmaningarna måste vi vara listiga.
Att dela upp detta nya program i två underprogram skulle innebära ett fortsatt blygsamt synsätt.
Kommissionen kommer därför att föreslå en metod som är bättre anpassad till denna form.
Anpassningen av den nya strukturen leder naturligtvis till en ny fördelning av nyckelåtgärderna.
Den kommer att medföra att den finansiella balansen revideras.
Flera fall skulle kunna ha likvärdiga berättiganden.
Jag noterar att de val som parlamentet och kommissionen hittills gjort, utan att vara exakt lika, till stor del ändå överlappar varandra.
På det hela taget gläder det mig att parlamentet och kommissionen kan mötas kring idén att vi skall ha ett begränsat antal program.
Denna konsensus blir mycket användbar gentemot alla dem som vill öka antalet.
Vi kommer nu till innehållet.
Vid sidan av uppdelningen av nyckelåtgärden energi i två nyckelåtgärder inriktade dels på ett hållbart utnyttjande av energin, dels på utvecklingen av ett renare och mer konkurrenskraftigt utbud, består två av nyheterna i ändringsförslagen av nya nyckelåtgärder avseende problemet med åldrande respektive klimatförändringar.
I kommissionens förslag finns dessa två teman redan inom kategorin forskningsverksamhet av mer allmän karaktär.
Genom att göra dem till nyckelåtgärder blir det lättare att på politisk nivå visa hur viktiga dessa frågor är för Europeiska unionens framtid.
Kommissionen instämmer i andan i de inlämnade ändringsförslagen avseende dessa olika punkter.
Däremot inte när det gäller ett antal punkter som innebär ändringar av innehåll eller fördelning i nyckelåtgärderna, vilka skulle leda till att vi överger det integrerade och tvärvetenskapliga synsättet på problemen.
Ett avgränsat synsätt, grundat på en enda vetenskap, är ibland frestande.
Det har traditionens kraft, men leder alltför ofta till att problemen endast delvis uppfattas och att medlen sprids.
Jag har ytterligare en kommentar om de socio-ekonomiska aspekterna.
Parlamentet betonar nödvändigheten av att i hög grad beakta dem och kommissionen delar den åsikten.
Kommissionen har f.ö. bemödat sig om att ge dem stor plats i det femte ramprogrammet.
Vi anser emellertid att det bästa sättet att behandla dessa frågor är att göra det dels i sammanhanget med nyckelåtgärder, för aspekterna knutna till området med de stora tematiska programmen, dels inom ramen för en särskild verksamhet i programmet " Förbättring av den mänskliga potentialen " för allmänna aspekter eller aspekter som inte tas upp i andra program.
Kommissionen är fast besluten att låta den socio-ekonomiska forskningen spela en viktig roll i det femte ramprogrammet.
Den anser emellertid att det är att föredra att göra det genom att använda den föreslagna metoden snarare än att göra det med särskilda nyckelåtgärder i de olika programmen.
Jag skall avsluta med att ta upp de finansiella aspekterna.
Jag kan här bara glädjas åt att parlamentets och kommissionens förslag till så stor del överensstämmer med varandra, och den starka signal det innebär till medlemsstaterna och rådet.
Förslaget till yttrande föreslår ett femte ramprogram med anslag på 1, 7 miljarder ecu, dvs.
400 miljoner ecu mer än vad kommissionen föreslår.
I en tid av budgetrestriktioner och minskade offentliga forskningsutgifter, inför konkurrenter, amerikaner och japaner som inte minskar sina ansträngningar, kan inte Europeiska unionen tillåta sig att minska eller låta medlen som beviljas till forskning på europeisk nivå stanna upp.
I enlighet med bestämmelserna i Agenda 2000 har det belopp kommissionen föreslagit beräknats på grundval av principen om en ökning av medlen till forskning som är lite snabbare än den för bruttonationalprodukten inom Europeiska unionen.
För att fastställa det föreslagna beloppet har kommissionen varit tvungen att beakta en rad yttre omständigheter.
Kommissionen noterar med tillfredsställelse meddelandet i parlamentets förslag till yttrande.
Kommissionen bibehåller emellertid sitt förslag, av anledningar som parlamentet lätt kan förstå, bl.a. i anslutning till den roll kommissionen kommer att spela i strävan efter en kompromiss.
Kommissionen accepterar också det mycket användbara ändringsförslaget från budgetutskottet, som tagits upp av forskningsutskottet och som till operativa termer överför oberoendet mellan beslutet att anta det femte ramprogrammet och dess anslag och förhandlingarna om Europeiska unionens framtida budgetplaner.
Detaljerna i kommissionens ståndpunkt om de olika ändringsförslagen kommer att noteras i protokollet för detta sammanträde.
Jag skulle särskilt vilja behålla McNallys ändringsförslag om nödvändigheten av att säkerställa bättre balans mellan kvinnor och män i programmet " Förbättring av den mänskliga potentialen " och införandet av frågan om lika möjligheter som tema för den socioekonomiska forskningen.
Under våren 1998 kommer kommissionen också att arrangera en konferens på temat " kvinnor och vetenskap ".
Jag skall avsluta dessa allmänna kommentarer med två påpekanden.
För det första vill jag betona kvalitén i förslaget som är resultatet av arbetet i forskningsutskottet och övriga berörda utskott.
Det visar på det ökande intresse som allt fler parlamentsledamöter hyser för denna för Europeiska unionen nödvändiga politik för att fortsätta sina målsättningar.
I det perspektiv som fastställs i Agenda 2000 står den i centrum för Europeiska unionens politiska åtgärder vid sidan av övrig politik inom utbildning och innovation.
Jag önskar därför för min del att dialogen mellan oss skall förstärkas under genomförandet av våra program.
Mitt andra påpekande är av operativ art.
Vi är inte i slutet av vägen och vi är t.o.m. långt därifrån.
Rådet måste nu uttala sig.
Vi hoppas att det skall anta en gemensam ståndpunkt vid rådet (forskning) den 12 februari, men det är inte säkert.
Medlemsstaternas ståndpunkt är i dag ofta fortfarande långt ifrån varandra.
Parallellt kommer debatten att inledas om de särskilda programmen, på grundval av dokument som kommissionen lade fram i november.
Målsättningen är att ramprogrammet formellt skall antas under 1998 för att de särskilda programmen skall kunna genomföras under 1999.
De kommande månaderna blir därför fyllda av diskussioner och debatter.
Jag vet att jag kan räkna med att Europaparlamentet spelar sin roll under hela denna process.
Jag tackar i förväg för de ansträngningar parlamentet kommer att göra för att hjälpa till att uppnå vårt slutliga mål: ställa den europeiska forskningen till de europeiska medborgarnas förfogande.
Europaparlamentet representerar medborgarna.
Parlamentet är uttrycket för deras intressen och genom att aktivt delta i beslutsprocessen bidrar parlamentet till att säkerställa att de stora vetenskapliga och tekniska valen på europeisk nivå genomförs på demokratiska grunder.
Med tanke på att de problem européerna ställs inför brådskar och är omfattande och det bidrag forskningen kan lämna för att lösa dem, är jag övertygad om att kammaren kommer att göra allt vad som står i dess makt för att detta nya ramprogram skall kunna inledas så snart som möjligt.
(Applåder)
