# ID: svediakorp-gov484645
# author: Ojala (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 290
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Parlamentets utskott för sysselsättning och socialfrågor framhåller i sitt yttrande om det femte ramprogrammet inom forskning vikten av sociala och ekonomiska studier.
Denna synvinkel har i forskningsutskottets betänkande fått en beklagligt liten uppmärksamhet.
Ramprogrammet bör i högre grad och med större mångsidighet än vad som föreslagits betona sådant som anknyter till social utslagning, fattigdom, en allt äldre befolkning, arbetslöshet samt kvinnans ställning.
Ramprogrammet borde också ta upp förändringarna inom arbetslivet samt utveckling av arbetsorganisationer och arbetsgemenskap.
Goda arbetsförhållanden och en arbetsgemenskap som utvecklas bidrar betydligt till en ökning av företagens produktivitet och därigenom till en gynnsam utveckling av hela ekonomin och sysselsättningen.
Forskningen borde därför riktas in även på arbetarskyddet och företagshälsan.
Inte heller den tekniska forskningen är lösryckt från samhället.
Forskningen och dess resultat har alltid också sociala effekter som måste beaktas.
EU: s forskningsverksamhet måste för sin del främja sysselsättningen och den sociala sammanhållningen i Europa.
Det är ytterst viktigt att vid planeringen och genomförandet av forskningsprogrammen ta in också synpunkter från Europas medborgare.
När man hör forskningens användare är det de faktiska användarna som skall höras - medborgarna och konsumenterna.
Till exempel hälsoforskningens användare är inte bara hälsovårdssystemet och läkemedelsindustrin utan framför allt patienterna och de organisationer som representerar dem.
Kvinnorna har hittills saknats nästan helt och håller när det gäller planering och utvärdering av EU: s forskning.
Därför krävde utskottet för sysselsättning och socialfrågor att de expertorgan som bereder och verkställer ramprogrammet skall bestå av lika många kvinnor som män.
Naturligtvis skall kvoteringen inte ske på bekostnad av den vetenskapliga kompetensen.
Det finns nog kompetenta kvinnor bara man bjuder till och letar.
